Wikipedia
bclwiki
https://bcl.wikipedia.org/wiki/Panginot_na_Pahina
MediaWiki 1.45.0-wmf.7
first-letter
Medio
Espesyal
Olay
Paragamit
Olay kan paragamit
Wikipedia
Olay sa Wikipedia
Ladawan
Olay sa ladawan
MediaWiki
Olay sa MediaWiki
Plantilya
Olay sa plantilya
Tabang
Olay sa tabang
Kategorya
Olay sa kategorya
TimedText
TimedText talk
Module
Module talk
Event
Event talk
John de Lancie
0
13113
290183
290128
2025-06-27T07:35:36Z
InternetArchiveBot
17127
Rescuing 0 sources and tagging 1 as dead.) #IABot (v2.0.9.5
290183
wikitext
text/x-wiki
{{about|Amerikanong aktor|saiyang ama na oboista|John de Lancie (oboista)}}
[[File:John de Lancie Photo Op GalaxyCon Raleigh 2023.jpg|thumb|De Lancie, [[2023]]]]
Si '''John Sherwood de Lancie, Jr.''' (Philadelphia, [[Marso 20]], [[1948]]) dating sarong [[Estados Unidos|Amerikanong]] entertainer.
==Mga panluwas na takod==
* [http://www.johndelancie.com Oficial na websayt ni John de Lancie]{{Dead link|date=June 2025 |bot=InternetArchiveBot |fix-attempted=yes }}
{{stub}}
dkp1bsbfza9tnav7mlighznfqzlx1pd
Layagan
0
14578
290185
286270
2025-06-27T09:11:26Z
InternetArchiveBot
17127
Rescuing 1 sources and tagging 0 as dead.) #IABot (v2.0.9.5
290185
wikitext
text/x-wiki
[[File:Iguana iguana Portoviejo 04.jpg|right|thumb|250px|Layagan, sa Portoviejo, Ecuador ]]
[[File:Green Iguana skull (Iguana iguana) and teeth.png|right|thumb|250px|Bungo asin ngipon kan layagan.]]
[[File:Dragon in Davao.jpg|thumb|Layagan hali sa Davao City]]
An '''layagan'''<ref>layagan.[https://quod.lib.umich.edu/p/philamer/AQA2025.0001.001/213?rgn=full+text;view=image;q1=layagan] quod.lib.umich.edu."un animal que llaman iguana en Mejico".Lisboa, Marcos de. Vocabulario de la lengua bicol. 1865. p 212. Kinua 04-02-18</ref> (iguana iguana,pamilya Iguanidae) sarong klaseng reptil na nakakaagid sa hitsura kan [[guto]] alagad parikpikan sa talodtod. Ini tubong tal sa mga tropikal na lugar arog kan Mehiko, Sentral Amerika, Sud Amerika, Brazil, Caribbean, Lesser Antilles, Paraguay asin nadara nang Florida, Puerto Rico, Grand Cayman, Texas, asin Hawaii, asin ngane igdi sa Filipinas haloy nang lakop an layagan. Enot na nadukayan ini ni Josephus Nicolaus Laurenti, sarong naturalistang austriano, kan 1768 asin saiyang ipigladawan sa saiyang librong titulado ''Specimen Medicum, Exhibens Synopsin Reptilium Emendatam cum Experimentis circa Venena''. Duwang species an nabisto sa genus Antilles
an "green iguana" (inapod sana man na "green" (berde) alagad pwede an kublit iba-iba an kolor} , na iyo an lakop na maray asin ginigibong ataman, asin an inapod na Lesser antillean iguana, na tubong Lesser antilles asin namimiligrong mapuho na gibo kan nawawara na an mga estaran kaini huli kan pagdakul kan populasyon nin tawo.
==Hitsura asin pagkatamanyo kan layagan==
An layagan nalaba sagkod 6.5 na pye na may gabat na 11 libra asin nalawig an buhay kaini abot 20 taon basta sa layas na kamugtakan.<ref>[
https://www.nationalgeographic.com/animals/reptiles/g/green-iguana/] www.nationalgeographic.com. Kinua 04-02-18</ref>
Ini may mga paro-parikpik sa kalabaan kan talodtod sundo sa saindang ikog asin may sadit na "ikatolong mata" sa payo. An matang ini inapod na "parietal eye" sensitibo sa ilaw. An layagan marigmat an paghling asin nakakamaan maski sa harayo kan porma, anino, kolor asin paghiro kan mga bagay. An pagkarigmat ninda iyo an nagiya sa piriot na kadlagan asin paghanap kan mga tagong pagkakan, dangan an komunikasyon sa kapwa layagan paaging senyal na biswal. <ref>[https://www.nationalgeographic.com/animals/reptiles/g/green-iguana/]www.nationalgeographic.com. Kinua 04-02-18</ref>
An hayop na ini may lambi-lambi na nalobo kun nagigin agresibo. Sa likod kan liog may mga kiskis na garo mga gusok na pwede iba-iba an kolor saka may darakulang kiskis na garo kalasag sa saindang pisngi. An mga mata nagigin alerto asin nagbuburuburahat an kalintataw sa pagtantya kan distansya kan kalaban. Igwa ining 80-120ng garo-gari'gi na mga ngipon asin ta kun ini mag-nganga sa atubang nin kalaban , boot sabihon andam nang mangagat. Totoo, an garo' na layagan tataong magkontrol kan saiyang pag-akab sa pagkagat. <ref>[https://www.reference.com/pets-animals/iguanas-bite-8076cda1d322ae35?aq=iguanas+lizards]www.reference.com. Kinua 04-02-18</ref>
==Kinakakan==
Tood an layagan mag-estar sa harani sa mga salog asin sipi asin nangungururapot sa mga sanga nin mga kahoy. An mga layagan parakakan sana man nin mga dahon-dahon, mga burak, mga prutas, mga ogbos asin mga lumot asin anopaman na mga tinanom sa palibot ninda. Ini parati yaon nagtatarago sa limpoy kan kakadlaganan.<ref>[https://www.reference.com/web?qsrc=999&qo=semQuery&ad=semD&o=37056&l=sem&askid=b360cbbc-29bb-45c3-a734-205cb6b71efc-0-rf_msb&q=iguanas%20lizards&dqi=lizard%20iguanas&am=broad&an=msn_s]www.reference.com. Kinua 04-02-18</ref>
==Mga panluwas na takod==
* [http://www.ingr.club/m/1596498186805423681_4355527398]{{Dead link|date=October 2023 |bot=InternetArchiveBot |fix-attempted=yes }}ingr club. Kinua 04-02-18.
* [http://animal-world.com/encyclo/reptiles/lizards_iguanid/GreenIguana.php] {{Webarchive|url=https://web.archive.org/web/20120702071051/http://animal-world.com/encyclo/reptiles/lizards_iguanid/GreenIguana.php |date=2012-07-02 }}. Animal world. Kinua 04-02=-18.
==Mga manlaenlaen na layagan==
<gallery>
File:St Thomas Marriott Iguana 9 cropped.jpg|[[Green iguana]] sa isla nin [[Saint Thomas, U.S. Virgin Islands|St. Thomas]]
File:Iguana iguana male head.jpg| Saro pang "[[berdeng layagan]]"
File:Iguana delicatissima.jpg|A [[Lesser Antillean Iguana|Lesser Antillean iguana]] na layas [[Dominica]]
File:Cayman Iguana.jpg| Invasive green iguana on [[Grand Cayman]]
File:Iguana in mexico.jpg|An layagan nasasaray sa atamanan sa Manzanilla, Jalisco, Mexico
File:Iguana-001.jpg|Layagan sa Butterfly World, Stellenbosch, South Africa
File:Iguana@Bannergatta.JPG|Layagan sa Bannergatta, Bangalore, India
File:Iguana at at Indira Gandhi Zoological Park, Visakhapatnam.jpg|Layagan sa Indira Gandhi Zoological Park, [[Visakhapatnam]], India
File:Lizard in Florida.jpg|Sarong layagan sa [[Key Largo]], [[Florida]].
</gallery>
== Toltolan ==
{{reflist}}
{{stub}}
[[Kategorya:Mga lizard sa Sentral Amerika]]
[[Kategorya:Mga reptil sa Brazil]]
[[Kategorya:Mga reptil]]
98rhj3x5fb0cxbosd7gzfm1061gbe83
Ros Sopheap
0
20673
290137
260098
2025-06-26T21:10:07Z
InternetArchiveBot
17127
Rescuing 1 sources and tagging 0 as dead.) #IABot (v2.0.9.5
290137
wikitext
text/x-wiki
{{Infobox person
| name = Ros Sopheap
| image =
| alt =
| caption =
| native_name =
| native_name_lang =
| birth_date =
| birth_place =
| nationality = Taga-[[Kambodya]]
| other_names =
| education =
| occupation = Tagatulod nin mga katanosan nin kababaihan, tagatulod nin mga katanosan nin tawo
| employer =
| organization = Tagapamahalang Direktor ''Gender and Development for Cambodia'' (GADC)
| known_for = Feminism, Gender And Development Cambodia (GADC)
| notable_works =
| spouse =
| partner =
| children =
| parents =
| footnotes =
}}
Si '''Ros Sopheap''' sarong lider asin tagatulod kan pagkaparantay na kasarian sa [[Kambodya]]. Siya iyo an tagapautob na direktor kan Gender and Development for Cambodia.<ref>{{Cite web|url=https://www.gadc.org.kh/who-we-are/senior-management/|title=Senior Management|website=GADC|language=en-GB|access-date=2020-03-12|archive-date=2020-03-27|archive-url=https://web.archive.org/web/20200327141825/https://www.gadc.org.kh/who-we-are/senior-management/|dead-url=yes}} (Kinua 2020-3-16)</ref><ref>{{cite web|title=Ros Sopheap|url=https://cambodia.oxfam.org/Ros-Sopheap-PineehPinooh3|author=Cambodia Oxfam Organization|}} (Kinua 2020-3-16)</ref><ref>{{cite web|title=One Billion Rising Campaign in 2016|url=https://gadc.org.kh/video-1|author=GADC|date=15 July 2016|accessdate=12 March 2020}}{{Dead link|date=September 2023 |bot=InternetArchiveBot |fix-attempted=yes }}</ref><ref>{{Cite web|url=https://opendevelopmentcambodia.net/tag/ros-sopheap/|title=Ros Sopheap|website=Open Development Cambodia (ODC)|language=en-US|access-date=2020-03-12}} (Kinua 2020-3-16)</ref>
Kan 1995, siya nagin parte nin sarong proyekto nin pagsaligsig kan biyolensiya sa kaharongan, an pinakainot sa nasyon asin nagtaong inspirasyon sa saiya tanganing urog pang magin kasurog sa pagtulod kan derestos nin kababaihan. Mantang nabago na an atitud kan kababaihan sa paglihis nin panahon, nagtutubod siya na dai pa naaako kan kababaihan na sinda an may kapot kan saindang sadiring buhay.
Hinihingowa ni Sopheap na maaatid-atid kan kababaihan nin Kambodya an mga ulayon asin makapili nin tama, na dai nagsusunod o nagduduko sa iba huli ta igwang nagpupugol. Para sa saiya, kadakol na babai an sagkod sa ngunyan nakasarig sa saindang mga magurang asin mga tugang<ref>{{Cite web|url=https://english.cambodiadaily.com/news/undaunted-by-obstacles-women-across-generations-seek-change-126258/|title=Undaunted by Obstacles, Women Across Generations Seek Change|website=The Cambodia Daily|language=en-US|access-date=2020-03-28|archive-date=2020-03-17|archive-url=https://web.archive.org/web/20200317130322/https://english.cambodiadaily.com/news/undaunted-by-obstacles-women-across-generations-seek-change-126258/|dead-url=yes}} (Kinua 2020-3-28)</ref>
Poon kan ipinagbawal kan 2015 sa [[Thailand|Tailanda]] an pagnegosyo kan pagdarang-aki o commercial surrogacy, nagpasar nin ley an Kambodya na pugolan an mga siring na aktibidad sa nasyon. Pinupugolan kan mga aktibista an pagsangat nin kaso sa kababaihan na imbwelto digdi siring kan kagsarong (11) kababaihan na nakulong huli ta inako an pagdarang-aki kan saindang kliyente.<ref>{{Cite web|url=https://www.reuters.com/article/us-cambodia-women-lawmaking/cambodia-urged-not-to-criminalize-surrogate-mothers-with-new-law-idUSKCN1SN16S|title=Cambodia urged not to criminalize surrogate mothers with new law
|website=Thomson Reuters Foundation|language=en-US|access-date=2020-03-28}} (Kinua 2020-3-28)</ref>
==Toltolan==
{{reflist}}
==Hilinga pa==
* [[Selena Rocky Malone|Selena "Rocky" Malone]]
* [[Miriam Rodriguez Martinez|Miriam Rodriguez-Martinez]]
* [[Nanfadima Magassouba]]
* [[Josefa Francisco]]
* [[Bogaletch Gebre]]
* [[Naziha al-Dulaimi]]
* [[Islam Bibi]]
* [[Faiza Jama Mohamed]]
* [[Maria Verónica Reina]]
* [[Hadja Saran Daraba]]
* [[Nidal Al Achkar]]
* [[Luisa Cuesta]]
{{tamboan}}
[[Kategorya:Mga babaeng aktibista]]
1chmezgkhmu4nancr0vtfb0vajbhld7
Relihiyon
0
23804
290136
277235
2025-06-26T20:48:26Z
InternetArchiveBot
17127
Rescuing 1 sources and tagging 0 as dead.) #IABot (v2.0.9.5
290136
wikitext
text/x-wiki
[[Ladawan:Religious_syms.svg|thumb|Mga simbolo kan mga mayor na relihiyon]]
An '''relihiyon''' ([[Ingles]]: ''religion'') ang relihiyon ay isang katipunan ng mga sistemang paniniwala, mga sistemang kultural at pananaw sa daigdig na nag-uugnay ng sangkatauhan at espirituwalidad at minsan ay moralidad.<ref>While religion is difficult to define, one standard model of religion, used in religious studies courses, was proposed by Clifford Geertz, who simply called it a "cultural system" (Clifford Geertz, ''Religion as a Cultural System'', 1973). A critique of Geertz's model by Talal Asad categorized religion as "an anthropological category." (Talal Asad, ''The Construction of Religion as an Anthropological Category'', 1982.)</ref>
An kadaklan kan mga relihiyon iyo may mga mitolohiya, mga simbolo, mga tradisyon asin mga sagradong uusipon na nilalaom na magtaong boot-sabihon sa buhay o ipaliwanag an ginikanan kan buhay o sansinukob. An mga ini iyo nagtatao nin mga moralidad, etika, mga batas relihiyoso, o pagbuhay hale sa mga ideya kaini sa mga tawo.
== Ginikanan kan termino ==
An taramong Filipino na "relihiyon" na kinua sa Espanyol na "religión" o Ingles na "religion" iyo gikan sa Lumang Pranses na "religion" (komunidad na relihiyoso) asin hale sa Latin na "religionem" (nom. religio) "paggalang sa sagrado, paggalang para sa mga diyos, obligasyon, pagsararo sa tahaw kan tawo asin mga diyos". An posibilidad iyo saro ining pagkua gikan sa liwat na kinopyang *le-ligare na sarong interpretasyong hale ki Cicero na nagsusugpon kan lego (basa), i.e (liwat) + lego sa depinisyon nin pagpili, liwat na hilingon, o luway luway na isaalang alang".
An taramong ''relihiyon'' iyo minsang ginagamit tangarig iribay sa ''pagtubod''. Giraray, segun ki Émile Durkheim, an relihiyon iyo lain sa pagtubod o pagtubod na pansadiri o pribado nin uli ta an relihiyon iyo saro sanang pagtubod na bisto sa komunidad.<ref>Durkheim, E. (1915) ''The Elementary Forms of the Religious Life''. London: George Allen & Unwin, p.10.</ref>
== Mga relihiyon ==
[[Ladawan:Religionsmajoritaries.png|sentro|thumb|570x570px|Mapa kan dominanteng relihiyon sa kada nasyun sa bilog na kinaban]]
Pig-eestimar na igwang 4,200 relihiyon sa kinaban sa presente.<ref>The Everything World's Religions Book: Explore the Beliefs, Traditions and Cultures of Ancient and Modern Religions, page 1 Kenneth Shouler - 2010</ref> An kadaklan kan mga relihiyon iyo may organisadong mga kaugalian, pamayo (arug kan kapadean asin pastor) o kagtogdas, sarong depinisyon nin kun ano an nagbibilog sa pagigin kaapil o pagsunod digdi, mga banal na lugar, asin mga kasuratang relihiyoso. An pag-aadal kan relihiyon iyo pigbabalehan man nin mga ritwal, mga sermon, mga pagrumdum, o benerasyon nin sarong diyos, mga diyos o mga diyosa, mga pag-alay, mga pista, mga transiya, mga inisiasyon, mga puneral, mga matrimonyo, meditasyon, pangadyi, musika, arte, bayle, o iba pang mga aspeto kan kultura nin tawo.<ref>[http://oxforddictionaries.com/definition/english/mythology Oxford Dictionaries] {{Webarchive|url=https://web.archive.org/web/20121005083504/http://oxforddictionaries.com/definition/english/mythology |date=2012-10-05 }} mythology, retrieved 9 Setyembre 2012</ref>
=== Suanoy na mga Relihiyon ===
* Prehistorikong relihiyon - iyo an relihiyon kan mga panahong Tahwa na Paleolitiko (300,000 hasta 50,000 taong nakaagi), Mesolitiko, asin Neolitiko. Pigtutuban man na an '''Shaminismo''' iyo pupuwede nagpuon kaidtong panahong Paleolitiko na naenot sa gabos na mga organisadong relihiyon.
* Mga relihiyon kan Panahong Tanso (3300 BCE hasta 1200 BCE) asin Panahong Bakal (gikan 1200 BCE) halimbawa an mga relihiyon kan Sinaenot na Haraning Subangan na Relihiyong Assyro-Babilonia, Relihiyong Sumerian, Mitolohiyang Mesopotamya, asin iba pa. Kaiba man digdi an mga Relihiyon sa Suanoy na Roma asin Gresya.
=== Abraamikong mga Relihiyon ===
* [[Hudaismo]]
* [[Kristianismo]]
* [[Islam]]
* ukism
=== Indyanong mga Relihiyon ===
* [[Hinduismo]]
* [[Hainismo]]
* [[Budismo]]
* [[Sikhismo]]
=== Iranong mga relihiyon ===
* [[Zoroastrianismo]]
=== Subangang Asya na mga relihiyon ===
* [[Confucianismo]]
* [[Taoismo]]
* Tsino na pang-etnikong mga relihiyon
* [[Shinto]]
* Mugyo
* Vietnamese na pang-etnikong mga relihiyon
=== Mga relihiyong katutubo ===
* An relihiyong katutubo iyo an dae mas organisadong mga pagtubod kan mga katutubo. Ini inaapod man na paganismo, shaminismo, animismo, pagsamba nin mga ninuno, relihiyong pang-aina o totemismo.
== Hilingon man ==
* [[Relihiyon sa Asya]]
*[[Kultura]]
== Toltolan ==
<references />
== Mga panluwas na takod ==
{{Commons category|Religion}}
{{Wikivoyage|Religion and spirituality}}
* [https://web.archive.org/web/20160110065737/http://ucblibraries.colorado.edu/govpubs/us/religion.htm Religion Statistics] from ''UCB Libraries GovPubs''
* [http://www.iacsr.com/ IACSR – International Association for the Cognitive Science of Religion] {{Webarchive|url=https://web.archive.org/web/20170612015314/http://www.iacsr.com/ |date=2017-06-12 }}
* [http://www.as.ua.edu/rel/studyingreligion.html Studying Religion] – Introduction to the methods and scholars of the academic study of religion
* [http://www.marxists.org/archive/marx/works/1843/critique-hpr/intro.htm#05 A Contribution to the Critique of Hegel's Philosophy of Right] – Marx's original reference to religion as the ''opium of the people''.
* [https://web.archive.org/web/20120215004018/http://www.law.harvard.edu/students/orgs/hrj/iss16/gunn.shtml The Complexity of Religion and the Definition of "Religion" in International Law] Harvard Human Rights Journal article from the President and Fellows of Harvard College (2003)
* [http://www.sociologyofreligion.net/ Sociology of Religion Resources]
* [http://www.businessinsider.com/map-shows-how-religion-spread-around-the-world-2015-6 Video: 5 Religions spreading across the world]
{{poon}}
[[Kategorya:Relihiyon]]
a4om82y0hmth83ixu0x77pul9cjwust
Isra Hirsi
0
24668
290176
228996
2025-06-27T07:11:15Z
InternetArchiveBot
17127
Rescuing 1 sources and tagging 0 as dead.) #IABot (v2.0.9.5
290176
wikitext
text/x-wiki
{{Infobox person
| name = Isra Hirsi
| image = High school student speaking out against gun violence (Isra Hirsi) (cropped).jpg
| alt =
| caption =
| birth_name =
| birth_date = {{birth date and age|2003|2|22}}
| birth_place = [[Minneapolis]], [[Minnesota]], U.S.
| death_date =
| death_place =
| occupation =
| known_for = Environmental activism
| movement = [[Youth Climate Strike]]
| parents = [[Ilhan Omar]]<br/>Ahmed Abdisalan Hirsi
| relatives = [[Sahra Noor]] (aunt)
| awards = [[Brower Youth Award]] (2019)
}}
[[Ladawan:Isra_Hirsi_protesting_against_gun_violence_and_for_gun_law_reform_(cropped).jpg|thumb|Kan 2018, nagprotesta si Hirsi sa kadahasan sa badil.]]
Si '''Isra Hirsi '''(namundag kan Pebrero 22, 2003) sarong Amerikanong aktibista sa kapalibotan. Nagi syang co-ehikutibong direktor kan U.S. Youth Climate Strike.<ref>{{Cite web|url=https://www.washingtonpost.com/nation/2019/09/27/missing-message-gen-zs-climate-activism/|title=The missing message in Gen Z's climate activism|last=Hatzipanagos|first=Rachel|language=en}}</ref> Nginaranan siya sa listahan nin Fortune kan 2020 sa irarom kan 40 Gobyerno asin Politika.<ref>{{Cite web|url=https://fortune.com/40-under-40/2020/isra-hirsi/|title=40 under 40 Government and Politics: Isra Hirsi}}</ref>
Si Hirsi nagdakula sa Minneapolis, Minnesota, asin aking babae kan Kongreso kan E.U. na si Ihanar asin Ahmid Abdisaldan Hirsi. Sa edad na 12, saro sya sa mga partisipante na nagpoprotesta para sa hustisya para ki Jamar Clark sa Mall of America. Si Hirsi nagin sarong estudyante sa Minneapolis South High School. Naimbwelto sya sa aktibismo sa klima pakatapos na makaayon sa grupo para sa kapalibotan kan sya nasa sekondarya.<ref>{{cite web|url=http://www.broweryouthawards.org/winner/isra-hirsi/|title=Isra Hirsi|date=September 4, 2019}}</ref><ref name=":0">{{cite web|url=https://www.internationalcongressofyouthvoices.com/isra-hirsi|title=Isra Hirsi|website=THE INTERNATIONAL CONGRESS OF YOUTH VOICES|language=en-US|access-date=January 21, 2020|archive-date=January 11, 2020|archive-url=https://web.archive.org/web/20200111171146/https://www.internationalcongressofyouthvoices.com/isra-hirsi|dead-url=yes}}</ref><ref name=":1">{{cite web|url=https://www.vice.com/en_us/article/a357wp/isra-hirsi-ilhan-omar-daughter-climate-strike-profile|title=Isra Hirsi is 16, Unbothered, and Saving the Planet|last=Ettachfini|first=Leila|date=September 18, 2019|website=Vice}}</ref>
== Naisurat na mga artikulo ==
* {{Cite web|url=https://thebulletin.org/2019/03/adults-wont-take-climate-change-seriously-so-we-the-youth-are-forced-to-strike/|title=Adults won't take climate change seriously. So we, the youth, are forced to strike.|last1=Fernands|first1=Maddy|last2=Hirsi|first2=Isra|date=March 7, 2019|language=en-US|last3=Coleman|first3=Haven|last4=Villaseñor|first4=Alexandria}}
* {{Cite web|url=https://grist.org/article/the-climate-movement-needs-more-people-like-me/|title=The climate movement needs more people like me|last1=Hirsi|first1=Isra|date=March 25, 2019|language=en}}
== Susugan ==
{{reflist}}
[[Kategorya:Mga Aktibistang Panklima asin Pankapalibutan]]
4jybxeecbyc9slcs7e5o8le0wam2mkz
Isabelle Axelsson
0
25186
290175
281508
2025-06-27T07:10:08Z
InternetArchiveBot
17127
Rescuing 1 sources and tagging 0 as dead.) #IABot (v2.0.9.5
290175
wikitext
text/x-wiki
{{Infobox person
| name = Isabelle Axelsson
| birth_date = {{birth based on age as of date |19 |2020|01|24}}
| occupation = Aktibista nin klima
| movement = Mga Biyernes para sa Nuanoy
}}
Si '''Isabelle Axelsson''' (namundag {{birth based on age as of date |19 |2020|01|24 |noage=1}})<ref>{{cite news |title=Young climate activist fears words not action at Davos |url=https://www.reuters.com/article/us-davos-meeting-young-activist-idUSKBN1ZN0W2 |work=Reuters |date=24 January 2020 |language=en}}</ref> sarong aktibista nin klima na Swedish gikan sa [[Stockholm]].<ref>{{Cite web|url=https://www.norden.org/da/media/37187|title=Isabelle Axelsson och Sophia Axelsson talar för Greta Thunberg {{!}} Nordisk Samarbejde|website=norden.org|publisher=Nordic Council|language=sv|access-date=2020-01-28}}</ref><ref name="Cotton">{{Cite news|last=Cotton|first=Johnny |url=https://www.reuters.com/article/us-davos-meeting-young-activist-idUSKBN1ZN0W2|title=Young climate activist fears words not action at Davos|date=24 January 2020|work=Reuters|access-date=2020-01-28}}</ref>
Si Axelsson, naging sarong aktibista asin tagapagpakarhay kan [[Welga nin eskwelahan para sa klima | Biyernes para sa Nuanoy kan Sweden]] poon kadtong Disyembre 2018.<ref>{{Cite web|url=https://www.ekuriren.se/nyheter/sverige/klimatstrejk-i-over-hundra-lander-sm5153757.aspx|title=Klimatstrejk i över hundra länder|last=Rydberg|first=Jenny|date=23 May 2019|website=ekuriren.se|language=sv|access-date=2020-01-28|archive-date=2020-10-09|archive-url=https://web.archive.org/web/20201009002238/https://ekuriren.se/nyheter/sverige/klimatstrejk-i-over-hundra-lander-sm5153757.aspx|dead-url=yes}}</ref><ref>{{Cite web|url=https://www.etc.se/klimat/klimatfragan-har-inte-tagits-pa-allvar|title=Klimatfrågan har inte tagits på allvar|last=Annebäck|first=Karin|date=20 August 2019|website=ETC|language=sv|access-date=2020-01-28|archive-date=2020-10-08|archive-url=https://web.archive.org/web/20201008211109/https://www.etc.se/klimat/klimatfragan-har-inte-tagits-pa-allvar|dead-url=yes}}</ref> Kan huring Enero 2020, nagbali siya sa [[World Economic Forum]] sa [[Davos]] kaiba kan iba pang mga aktibista nin klima, pinangaranan na [[Greta Thunberg]], [[Luisa Neubauer]], [[Loukina Tille]] asin [[Vanessa Nakate]].<ref>{{Cite news|url=https://www.theguardian.com/inequality/commentisfree/2020/jan/27/charity-wont-fix-inequality-only-structural-change-will|title=Charity won't fix inequality. Only structural change will|last=Walker|first=Darren|authorlink=Darren Walker|date=27 January 2020|work=The Guardian|access-date=2020-01-28}}</ref><ref>{{Cite web|last=Dahir|first=Ikran |title=A Ugandan Climate Activist Was Cropped Out Of A News Agency Photo Of Greta Thunberg At Davos|url=https://www.buzzfeednews.com/article/ikrd/vanessa-nakate-greta-thunberg-davos|website=BuzzFeed News|date=24 January 2020|access-date=2020-01-28}}</ref>
Paraambag siya sa sarong libro na pigtituluhan na "Gemeinsam für die Zukunft – Fridays For Future und Scientists For Future: Vom Stockholmer Schulstreik zur weltweiten Klimabewegung". Sa libro, nag-ambag nib mga detalye gikan sa laog kan Biyernes para sa Nuanoy, tanganing tawan an parabasa kan sarong pananaw gikan sa sarong tawo sa laog kan Biyernes para sa Nuanoy.<ref>{{Cite web|last=transcript|title=Axelsson, Isabelle|url=https://www.transcript-verlag.de/author/axelsson-isabelle-320026097/|access-date=2021-02-11|website=transcript Verlag|language=de|archive-date=2021-03-12|archive-url=https://web.archive.org/web/20210312144809/https://www.transcript-verlag.de/author/axelsson-isabelle-320026097/|dead-url=yes}}</ref>
Igwang [[autism]] si Axelsson.<ref>{{cite news |title=Girl power goes green: Teens strike for action on climate change |url=https://www.nbcnews.com/news/world/teen-girls-strike-global-action-climate-change-n1054461 |access-date=16 April 2021 |work=NBC News |language=en}}</ref>
== Mga toltolan ==
<references />
== Mga panluwas na takod ==
* {{Twitter|isabelle_ax}}
{{authority control}}
{{DEFAULTSORT:Axelsson, Isabelle}}
{{Stub}}
t08zejjqawqem670h6puosk36911663
Alessandro Michele
0
31714
290146
258586
2025-06-27T01:15:10Z
InternetArchiveBot
17127
Rescuing 1 sources and tagging 0 as dead.) #IABot (v2.0.9.5
290146
wikitext
text/x-wiki
{{Infobox person|name=Alessandro Michele|image=Alessandro Michele for Gucci (cropped).jpg|image_upright=0.4|caption=Alessandro Michele in 2015|birth_date={{Birth date and age|1972|11|25|df=yes}}|birth_place=Rome, Italy|occupation=fashion designer|years_active=1994–present|title=Creative director of [[Gucci]]}}Si '''Alessandro Michele''' (pinangaki kan Nobyembre 25,1972) sarong Italyanong tagadesinyo nin moda. Kan Enero 2015, siya hinirang na [[creative director]] kan [[Gucci]], sarong tatak na puon kan 2002.<ref name=":0">{{Cite web|last=Zargani|first=Luisa|last2=Foley|first2=Bridget|date=21 January 2015|title=Gucci Confirms Alessandro Michele as Creative Director|url=https://wwd.com/fashion-news/designer-luxury/gucci-confirms-michele-as-creative-director-8127391/|access-date=2020-07-19|website=WWD|language=en}}</ref> Midbid sa saiyang mga desinyo na [[maximalist]] , si Alessandro Michele nilunsae an kasikatan kan Gucci na may ''Geek-Chic'' props. Siya an responsable siya sa gabos na kolesyon nin Gucci's collections asin global na tatak.<ref name=":2">{{Cite news|last=Mesco|first=Manuela|date=25 February 2015|title=Fashion Executive Sets About Fixing Gucci|language=en-US|work=Wall Street Journal|url=https://www.wsj.com/articles/fashion-executive-sets-about-fixing-gucci-1424889871|access-date=2020-07-19|issn=0099-9660}}</ref>
== Biograpiya ==
=== Kaamayan kan Buhay ===
Si Alessandro Michele nagdakula sa Roma. An saiyang ama sarong [[Alitalia]] technician, asin an saiyang ina sarong assistant sa movie executive.<ref name=":3">{{Cite book|url=https://www.worldcat.org/oclc/1132342390|title=The great fashion designers|last=Polan|first=Brenda|last2=Tredre|first2=Roger|publisher=Bloomsbury Publishing|year=2020|isbn=978-1-350-09161-0|edition=Second|location=London|oclc=1132342390}}</ref><ref name=":4">{{Cite web|last=Mead|first=Rebecca|date=12 September 2016|title=Gucci’s Renaissance Man|url=https://www.newyorker.com/magazine/2016/09/19/guccis-renaissance-man|access-date=2020-07-19|website=The New Yorker|language=en-us}}</ref>
Kan enot na 1990, si Alessandro Michele natapos an pagklase sa pagdesinyo nin moda sa ''Accademia di Costume e di Moda'' sa Roma,na kun sain nanudan niya an pagdesinyo nin theatrical costumes asin fashion wear.<ref>{{Cite web|title=Alessandro Michele|url=https://www.businessoffashion.com/community/people/alessandro-michele|access-date=2020-07-19|website=The Business of Fashion|language=en-GB}}</ref>
=== Karera ===
[[Ladawan:Camp_-_Notes_on_Fashion_at_the_Met_-_Alessandro_Michele_for_Gucci_(73831).jpg|thumb|Michele for [[Gucci]] on display during [[The Metropolitan Museum of Art|The Met]]'s exhibit ''[[Camp: Notes on Fashion]]'']]
Kan 1994, si Alessandro Michele naghali sa Roma para magtrabaho sa Les Copains, sarong Italyanong knitwear firm na nakabase sa Bologna. Tolong taon an an nakalihis, nagsali siya kina Silvia Venturini Fendi asin Karl Lagerfeld sa luxury house na Fendi.<ref>{{Cite web|last=Bowles|first=Hamish|date=June 23, 2015|title=Inside the House of Gucci: Meet the New Creative Director|url=https://www.vogue.com/article/gucci-alessandro-michele-creative-director-profile|access-date=2020-07-19|website=Vogue|language=en-us}}</ref><ref>{{Cite news|last=Armstrong|first=Lisa|date=February 20, 2019|title='Being with him was like being with a very clever 14-year-old': Gucci's Alessandro Michele pays tribute to Karl Lagerfeld|language=en-GB|work=The Telegraph|url=https://www.telegraph.co.uk/fashion/milan-fashion-week/like-clever-14-year-old-guccis-alessandro-michele-pays-tribute/|access-date=2020-07-19|issn=0307-1235}}</ref> Nagtrabaho siya sa kaiba ni Frida Giannini asin hinirang na senior accessories designer, siya an nagtaong tatak sa mga leather goods.<ref name=":0" /><ref>{{Cite web|last=Piskorz|first=Juliana|date=May 3, 2019|title=Met Gala 2019: Everything you need to know about Alessandro Michele|url=https://www.standard.co.uk/lifestyle/esmagazine/met-gala-2019-alessandro-michele-a4132991.html|access-date=2020-07-19|website=Evening Standard|language=en}}</ref>
== Mga premyo asin ==
* 2015: International Fashion Designer Of The Year Award at the British Council Fashion Awards<ref name=":10">{{cite web|author=Armstrong|first=Lisa|date=November 25, 2015|title=Gucci's Alessandro Michele crowned International Fashion Designer of the Year|url=https://www.telegraph.co.uk/fashion/people/gucci-alessandro-michele-to-receive-international-fashion-designer-of-the-year-at-british-fashion-awards/|access-date=9 September 2018|website=telegraph.co.uk}}</ref>
* 2016: [[Council of Fashion Designers of America]] Awards<ref>[https://cfda.com/cfda-fashion-awards/2016/honoree/alessandro-michele-gucci Alessandro Michele, Gucci] {{Webarchive|url=https://web.archive.org/web/20170804013004/https://cfda.com/cfda-fashion-awards/2016/honoree/alessandro-michele-gucci |date=2017-08-04 }} CFDA.com</ref><ref>{{Cite web|last=Cope|first=Rebecca|date=2016-06-07|title=The CFDA Fashion Awards 2016 winners|url=http://www.harpersbazaar.co.uk/fashion/fashion-news/news/a37323/the-cfda-fashion-awards-2016-winners-beyonce/|access-date=2020-07-27|website=Harper's BAZAAR|language=en-GB}}</ref>
* 2016 International Accessories Designer of the Year Award at the British Council Fashion Awards<ref name=":10" /><ref>{{Cite web|last=Conlon|first=Scarlett|date=December 5, 2016|title=The Fashion Awards 2016: The Winners|url=https://www.vogue.co.uk/article/the-fashion-awards-2016-winners|access-date=2020-07-27|website=Vogue|language=en-GB}}</ref>
* 2016: GQ Men Of The Year Award for best designer<ref>{{Cite web|date=6 September 2016|title=All the winners at GQ Men of the Year 2016|url=https://www.gq-magazine.co.uk/article/gq-men-of-the-year-2016-winners|access-date=2020-07-27|website=Gucci|language=en-GB}}</ref>
* 2017: Listed in Hypebeast's HB100<ref>{{Cite web|title=Alessandro Michele|url=https://hypebeast.com/hb100/2017/interview/alessandromichele|access-date=2018-02-13|website=HYPEBEAST}}</ref>
* 2017 ''[[Time 100|Time]]'' ''100 Most Influential People''.<ref>{{Cite web|title=Alessandro Michele: The World’s 100 Most Influential People|url=https://time.com/collection/2017-time-100/4736178/alessandro-michele/|access-date=2020-09-23|website=Time|language=en-us}}</ref>
== Hilingon man ==
* [[Gucci]]
* [[List of Italian designers]]
== Mga toltolan ==
{{Reflist}}
== Panluwas na takod ==
* [https://www.kering.com/en/houses/couture-and-leather-goods/gucci/alessandro-michele/ Official biography] {{Webarchive|url=https://web.archive.org/web/20200808035115/https://www.kering.com/en/houses/couture-and-leather-goods/gucci/alessandro-michele/ |date=2020-08-08 }}
{{authority control}}
06psbtrtn4g5gp6fvv0eet2upi9t3bw
Tayom
0
41983
290138
247325
2025-06-26T22:39:57Z
2806:2F0:55C1:CC29:5C02:27E7:CA7E:4D5B
290138
wikitext
text/x-wiki
{{Automatic taxobox
| name = Tayom
| fossil_range = {{Fossil range|Ordovician|Present}}
| image = Tripneustes ventricosus (West Indian Sea Egg-top) and Echinometra viridis (Reef Urchin - bottom).jpg
| image_upright = 1.15
| image_caption = ''[[Tripneustes ventricosus]]'' asin ''[[Echinometra viridis]]''
| taxon = Echinoidea
| authority = [[Nathaniel Gottfried Leske|Leske]], 1778
| subdivision_ranks = Mga subklase
| subdivision =
*Subclass [[Perischoechinoidea]]
**Order [[Cidaroida]] (pencil urchins)
*Subclass [[Euechinoidea]]
**Superorder [[Atelostomata]]
***Order [[Cassiduloida]]
***Order [[Spatangoida]] (heart urchins)
**Superorder [[Diadematacea]]
***Order [[Diadematoida]]
***Order [[Echinothurioida]]
***Order [[Pedinoida]]
**Superorder [[Echinacea (animal)|Echinacea]]
***Order [[Arbacioida]]
***Order [[Echinoida]]
***Order [[Phymosomatoida]]
***Order [[Salenioida]]
***Order [[Temnopleuroida]]
**Superorder [[Gnathostomata (echinoid)|Gnathostomata]]
***Order [[Clypeasteroida]] (sand dollars)
***Order [[Holectypoida]]
}}
An '''tayom''' mga [[spine (zoology)|matunok]], mala-bolang [[echinoderm]] napipisan sa '''Echinoidea'''. Igwang 950 species nin tayom na nag'eestar sa kairaroman kan dagat asin ngani makua sa dakul sona nin pagkararom poon [[intertidal]] sa pampang abot rarom nin 5,000 metro (16,000 pye).<ref name=adw>{{cite web |url=http://animaldiversity.ummz.umich.edu/site/accounts/information/Echinoidea.html|title=Animal Diversity Web – Echinoidea |publisher=University of Michigan Museum of Zoology |access-date=26 August 2012}}</ref> An matabilog asin matagas na ([[Tibulaka (bioloiya)|tibulaka]]) kan tayom talidong asin patos nin tunok na mapapanas. Kadaklan kan tunok nin tayom may laba na poon 3 abot 10 sentimetro (1 sundo 4 na pulgada), na an iba ngani arog kan [[Diadema antillarum|itom na tayom]] nagkaigwang tunok siring kalaba na 30 sentimetro (12 pul.).
An tayom nag'iisog nin maluwayon, ini nakanap gamit an mga uruldot garo tubo-tubong "bitis", asin napahiro pa ninda an sadiri paagi kan mga tunok kaini. Maski ngani [[lumot]] an mayor na kakanon, an mga tayom nakakan man nin mga hayop-hayop na durukot sa kagagapoan. An mga [[Predation|Predator]] na nagkakakan nin tayom iyo an magkapirang mga sira siring kan [[starfish]], [[aniit]], [[mammal na marino]], asin mga tawo.
* [[Abalone]]
==Toltolan==
{{reflist}}
{{Tamboan}}
[[Kategorya:Mga hayop marino]]
[[Kategorya:Mga echinoderm]]
remxckjtcuzioj2j5v34cg8juall9ua
290141
290138
2025-06-26T22:55:55Z
2806:2F0:55C1:CC29:5C02:27E7:CA7E:4D5B
290141
wikitext
text/x-wiki
{{Automatic taxobox
| name = Tayom
| fossil_range = {{Fossil range|Ordovician|Present}}
| image = Tripneustes ventricosus (West Indian Sea Egg-top) and Echinometra viridis (Reef Urchin - bottom).jpg
| image_upright = 1.15
| image_caption = ''[[Tripneustes ventricosus]]'' asin ''[[Echinometra viridis]]''
| taxon = Echinoidea
| authority = [[Nathaniel Gottfried Leske|Leske]], 1778
| subdivision_ranks = Mga subklase
| subdivision =
*Subclass [[Perischoechinoidea]]
**Order [[Cidaroida]] (pencil urchins)
*Subclass [[Euechinoidea]]
**Superorder [[Atelostomata]]
***Order [[Cassiduloida]]
***Order [[Spatangoida]] (heart urchins)
**Superorder [[Diadematacea]]
***Order [[Diadematoida]]
***Order [[Echinothurioida]]
***Order [[Pedinoida]]
**Superorder [[Echinacea (animal)|Echinacea]]
***Order [[Arbacioida]]
***Order [[Echinoida]]
***Order [[Phymosomatoida]]
***Order [[Salenioida]]
***Order [[Temnopleuroida]]
**Superorder [[Gnathostomata (echinoid)|Gnathostomata]]
***Order [[Clypeasteroida]] (sand dollars)
***Order [[Holectypoida]]
}}
An '''tayom''' mga [[spine (zoology)|matunok]], mala-bolang [[echinoderm]] napipisan sa '''Echinoidea'''. Igwang 950 species nin tayom na nag'eestar sa kairaroman kan dagat asin ngani makua sa dakul sona nin pagkararom poon [[intertidal]] sa pampang abot rarom nin 5,000 metro (16,000 pye).<ref name=adw>{{cite web |url=http://animaldiversity.ummz.umich.edu/site/accounts/information/Echinoidea.html|title=Animal Diversity Web – Echinoidea |publisher=University of Michigan Museum of Zoology |access-date=26 August 2012}}</ref> An matabilog asin matagas na ([[Tibulaka (bioloiya)|tibulaka]]) kan tayom talidong asin patos nin tunok na mapapanas. Kadaklan kan tunok nin tayom may laba na poon 3 abot 10 sentimetro (1 sundo 4 na pulgada), na an iba ngani arog kan [[Diadema antillarum|itom na tayom]] nagkaigwang tunok siring kalaba na 30 sentimetro (12 pul.).
An tayom nag'iisog nin maluwayon, ini nakanap gamit an mga uruldot garo tubo-tubong "bitis", asin napahiro pa ninda an sadiri paagi kan mga tunok kaini. Maski ngani [[lumot]] an mayor na kakanon, an mga tayom nakakan man nin mga hayop-hayop na durukot sa kagagapoan. An mga [[Predation|Predator]] na nagkakakan nin tayom iyo an magkapirang mga sira siring kan [[starfish]], [[aniit]], [[mammal na marino]], asin mga tawo.
==Toltolan==
{{reflist}}
{{Tamboan}}
[[Kategorya:Mga hayop marino]]
[[Kategorya:Mga echinoderm]]
2bp1p08djxmyolj7rsw1hozmpsmwwel
Anomalocaris
0
44718
290131
256559
2025-06-26T17:25:29Z
2806:2F0:55C1:CC29:5C02:27E7:CA7E:4D5B
290131
wikitext
text/x-wiki
{{Automatic taxobox
| image = Aria et al. 2020 Anomalocaris canadensis head ROMIP 51212.png
| image_caption = ROMIP 51212, a largely complete specimen of ''Anomalocaris canadensis''.
| image2 = 20191203_Anomalocaris_canadensis.png
| image2_caption = Life restoration of ''Anomalocaris canadensis''.
| fossil_range = [[Cambrian Series 2|Early Cambrian]] to [[Middle Cambrian]] ([[Cambrian Stage 3|Stage 3]] to [[Guzhangian]]), {{fossil range|520|499|reference=<ref name="Lerosey-Aubril_2014" />}}
| taxon = Anomalocaris
| authority = [[Joseph Frederick Whiteaves|Whiteaves]], 1892
| subdivision_ranks = Species
| subdivision = * '''''A. canadensis''''' <small>Whiteaves, 1892</small>
** ='''''A. whiteavesi''''' {{small|Walcott, 1908}}
** ='''''A. gigantea''''' {{small|Walcott, 1912}}
** ='''''A. cranbrookensis''''' {{small|Resser, 1929}}
* ''A. daleyae'' {{small|Paterson, García-Bellidob & Edgecombe, 2023}}<ref name=":1"/>
(8 more unnamed species<ref name="Wu_2021" />)
}}
An '''''Anomalocaris''''' iyo an napuho nang genus kan radiodont, sarong orden kan amay na nagsiblag na stem-group arthropods.
== Paleoekolohiya ==
An mga specimens kan ''Anomalocaris'' nanompongan sa bilog na kinaban spanning from [[Cambrian Stage 3]] pasiring sa [[Guzhangian]]. Apwera sa Burgess Shale asin Emu Bay Shale, nanompongan an mga fossils sa [[Chengjiang Biota]], [[Hongjingshao Formation]], [[Balang Formation]] asin sa [[Kaili Formation]] kan Tsina, siring man sa [[Eagar Formation]] asin [[Weeks Formation]] sa Estados Unidos.<ref name="Wu_2021" />
An ''Anomalocaris canadensis'' namuhay sa Burgess Shale sa relatibong dakulang bilang.<ref name="Lerosey-Aubril_2014">{{Cite journal| vauthors = Lerosey-Aubril R, Hegna TA, Babcock LE, Bonino E, Kier C |date=2014-05-19 |title=Arthropod appendages from the Weeks Formation Konservat-Lagerstätte: new occurrences of anomalocaridids in the Cambrian of Utah, USA |url= http://www.geology.cz/bulletin/contents/art1442 |journal=Bulletin of Geosciences |language=en |pages=269–282 |doi=10.3140/bull.geosci.1442 |doi-access=free }}</ref> In the Burgess Shale, an ''Anomalocaris'' komun sa mga daan nang sections, notable sa [[Mount Stephen trilobite beds]]. Minsan siring, in the younger sections, siring kan [[Phyllopod bed]], posibleng nag-abot an ''Anomalocaris'' sa dakulang sukol; haros duwang beses kan saiyang mas gurang nang, trilobite bed relatives. An mga pambihirang tandayag na specimens dati nang pinanongdan na suhay na espesye. An ''Anomalocaris gigantea''; minsan siring, an balidad kan mga species na ini pinag-apod tanganing kwestyunon,<ref name="Briggs_1979" /> and is currently [[Synonym (taxonomy)|synonymized]] to ''A. canadensis''.
* [[Anemona sa dagat]]
== Toltolan ==
{{reflist}}
{{stub}}
21dy5gaej8pgzf4x01eaztnamr7oj09
290134
290131
2025-06-26T17:35:13Z
2806:2F0:55C1:CC29:5C02:27E7:CA7E:4D5B
290134
wikitext
text/x-wiki
{{Automatic taxobox
| image = Aria et al. 2020 Anomalocaris canadensis head ROMIP 51212.png
| image_caption = ROMIP 51212, a largely complete specimen of ''Anomalocaris canadensis''.
| image2 = 20191203_Anomalocaris_canadensis.png
| image2_caption = Life restoration of ''Anomalocaris canadensis''.
| fossil_range = [[Cambrian Series 2|Early Cambrian]] to [[Middle Cambrian]] ([[Cambrian Stage 3|Stage 3]] to [[Guzhangian]]), {{fossil range|520|499|reference=<ref name="Lerosey-Aubril_2014" />}}
| taxon = Anomalocaris
| authority = [[Joseph Frederick Whiteaves|Whiteaves]], 1892
| subdivision_ranks = Species
| subdivision = * '''''A. canadensis''''' <small>Whiteaves, 1892</small>
** ='''''A. whiteavesi''''' {{small|Walcott, 1908}}
** ='''''A. gigantea''''' {{small|Walcott, 1912}}
** ='''''A. cranbrookensis''''' {{small|Resser, 1929}}
* ''A. daleyae'' {{small|Paterson, García-Bellidob & Edgecombe, 2023}}<ref name=":1"/>
(8 more unnamed species<ref name="Wu_2021" />)
}}
An '''''Anomalocaris''''' iyo an napuho nang genus kan radiodont, sarong orden kan amay na nagsiblag na stem-group arthropods.
== Paleoekolohiya ==
An mga specimens kan ''Anomalocaris'' nanompongan sa bilog na kinaban spanning from [[Cambrian Stage 3]] pasiring sa [[Guzhangian]]. Apwera sa Burgess Shale asin Emu Bay Shale, nanompongan an mga fossils sa [[Chengjiang Biota]], [[Hongjingshao Formation]], [[Balang Formation]] asin sa [[Kaili Formation]] kan Tsina, siring man sa [[Eagar Formation]] asin [[Weeks Formation]] sa Estados Unidos.<ref name="Wu_2021" />
An ''Anomalocaris canadensis'' namuhay sa Burgess Shale sa relatibong dakulang bilang.<ref name="Lerosey-Aubril_2014">{{Cite journal| vauthors = Lerosey-Aubril R, Hegna TA, Babcock LE, Bonino E, Kier C |date=2014-05-19 |title=Arthropod appendages from the Weeks Formation Konservat-Lagerstätte: new occurrences of anomalocaridids in the Cambrian of Utah, USA |url= http://www.geology.cz/bulletin/contents/art1442 |journal=Bulletin of Geosciences |language=en |pages=269–282 |doi=10.3140/bull.geosci.1442 |doi-access=free }}</ref> In the Burgess Shale, an ''Anomalocaris'' komun sa mga daan nang sections, notable sa [[Mount Stephen trilobite beds]]. Minsan siring, in the younger sections, siring kan [[Phyllopod bed]], posibleng nag-abot an ''Anomalocaris'' sa dakulang sukol; haros duwang beses kan saiyang mas gurang nang, trilobite bed relatives. An mga pambihirang tandayag na specimens dati nang pinanongdan na suhay na espesye. An ''Anomalocaris gigantea''; minsan siring, an balidad kan mga species na ini pinag-apod tanganing kwestyunon,<ref name="Briggs_1979" /> and is currently [[Synonym (taxonomy)|synonymized]] to ''A. canadensis''.
== Toltolan ==
{{reflist}}
{{stub}}
p4osl2b5v9czsmoswfinbc1m6xb5j58
Arló
0
45241
290151
261205
2025-06-27T02:02:51Z
InternetArchiveBot
17127
Rescuing 1 sources and tagging 0 as dead.) #IABot (v2.0.9.5
290151
wikitext
text/x-wiki
{{Infobox settlement
<!-- General information -->
|name =Arló
|image_shield =HUN Arló Címer.svg
|image_flag =Flag of Arló.svg
|image_skyline =150912 Arló - virágbolt egy szép régi villaépületben.JPG
<!-- Pushpin map -->
|pushpin_map =Hungary
|pushpin_map_caption =Location of Arló in Hungary
<!-- Political information -->
|subdivision_type =Country
|subdivision_name =[[Hungary]]
|subdivision_type1 =[[List of regions of Hungary|Region]]
|subdivision_name1 =[[{{Hungarian county region|Borsod-Abaúj-Zemplén}}]]
|subdivision_type2 =[[Counties of Hungary|County]]
|subdivision_name2 ={{Hungarian county link|Borsod-Abaúj-Zemplén}}
<!-- Geographical information -->
|area_total_km2 =46.87
|area_footnotes =<ref name="ksh_cite_area">[http://www.ksh.hu/apps/!cp.hnt2.telep?nn=14331 Arló] at the [[Hungarian Central Statistical Office]] (Hungarian).</ref>
|coordinates ={{Coord|display=inline,title}}
<!-- Demographical information -->
|postal_code =3663
|postal_code_type =[[Postal code]]
|area_code =+36 48
|area_code_type =[[Telephone numbers in Hungary|Area code]]
|timezone =[[Central European Time|CET]]
|utc_offset =+1
|timezone_DST =[[Central European Summer Time|CEST]]
|utc_offset_DST =+2
|total_type =Total
|population_total =3686
|population_density_km2 =auto
|population_density_urban_km2 =auto
|population_density_metro_km2 =auto
|population_as_of =2012
|population_footnotes =<ref name="ksh_cite_population">[http://www.ksh.hu/apps/!cp.hnt2.telep?nn=14331 Arló] at the [[Hungarian Central Statistical Office]] (Hungarian). 2012</ref>
|blank_info =
|website ={{wikidata|property|P856}}
}}
An '''Arló''' sarong baryo sa [[Borsod-Abaúj-Zemplén]] county, [[Hungary]].
Kan ika-19 asin ika-20ng siglo, igwang komunidad nin mga Hudyo igdi. Kan 1920, igwa nin 53 na Hudyo.
Kan 1944, an mga Hudyo pinuho sa [[Holokausto]].<ref>[https://yvng.yadvashem.org/index.html?language=he&s_id=&s_lastName=&s_firstName=&s_place=Arlo&s_dateOfBirth=&cluster=true List] of the village's Jews who were murdered in the [[Holocaust]]</ref>
An baryo igwa pa man nin [[Sementeryong Hudyo]].<ref>{{Cite web |title=The Jewish cemetery in the village |url=http://www.izraelitatemetok.hu/index.php/arlo/ |access-date=2023-10-02 |archive-date=2023-12-03 |archive-url=https://web.archive.org/web/20231203130704/http://www.izraelitatemetok.hu/index.php/arlo/ |dead-url=yes }}</ref>
== Toltolan ==
{{Reflist}}
==Mga panluwas na takod==
{{Commons-inline}}
* {{Official website|http://www.arlo.hu/}} in Hungarian
* [https://web.archive.org/web/20110516054925/http://www.terkepcentrum.hu/index.asp?go=map&tid=14331 Street map] {{in lang|hu}}
{{Ózd District}}
{{Borsod-Abaúj-Zemplén County}}
{{authority control}}
{{DEFAULTSORT:Arlo}}
[[Kategorya:Mga may populasyon na mga lugar sa Borsod-Abaúj-Zemplén County]]
{{Borsod-geo-stub}}
a1gcypknv9p4bj3qv40w039b1uiuf1u
6cyclemind
0
46351
290144
267386
2025-06-27T00:56:09Z
InternetArchiveBot
17127
Rescuing 0 sources and tagging 1 as dead.) #IABot (v2.0.9.5
290144
wikitext
text/x-wiki
{{Infobox musical artist|name=6cyclemind|image=|caption=|origin=[[Metro Manila]], Philippines|instrument=|genre={{hlist|[[Original Pilipino Music|OPM]] /[[Pinoy rock]]|[[Alternative rock]]|[[Pop rock]]}}|years_active=2001–present|label={{hlist|[[Sony Music Philippines]]|Soupstar/[[Universal Records (Philippines)|Universal]]}}|website=|current_members=Tutti Caringal <br/> Rye Sarmiento <br/> Bob Cañamo <br/> Herbert Hernandez <br/> Vic Aquino|past_members=Gilbert Magat <br/> Chuck Isidro <br/> [[Ney Dimaculangan]]}}An '''6cyclemind''' sarong bandang rock sa Filipinas na kinompos ni Tito Fortunato "Tuti" Caringal II on vocals, Ryan "Rye" Sarimiento sa rhythm asin nangenot [[ga gitarang Giya|na mga gitara]] asin likod na boses, Roberto "Bob" Cañamo sa bass na gitara asin backing vocals, Herbert Hernandez sa lead guitar, asin inaapod na ika anom ba myembro na eu ang songwriter/manager, Darwin Hernandez.
musika kan banda sarong [[ternatibong pop|pa]]'abuo nin alternatibo asin pop music. kan banda an mayor na pagbalad kan mga enot na 2000 asin prominenteng event kan panahon nin Tunong Kalye.
== Hinalean ==
paluwas na an grupo nin limang studio album sa irarom kan [[Sonny Music Philippines]]: ''Permission to Shine'' (2003), ''Panorama'' (2005), ''Home'' (2007), ''Fiesta! Magsasaya Ang Lahat'' (2007), and ''Project: 6cyclemind'' (2009).
sinda nagperporm para sa "Enot na Lima", kaiba si Rico [[Rico Blanco|Blanco]] (2009), Kamakazee, Chi[[cosci]], San[[dwich (banda)|dwich]] asin [[amboo (Filipino banda)|Bamboo]] (2010).
banda iyo an taga-endorsar kan Suzuki sa laog nin duwang magkasunod na taon pakalihis kan 2010. paagi kan pagpasyar sa Suzuki, ginibo ninda an saindang mga kabtang sa laen - laen na parte kan nasyon kaidtong mga taon.'
Kan 2011, an nanginginot na vocalist na si Ney Dimaculangan nagpasa sa hitus para magdagos nin ibang mga pag ganap sa musika alagad sa huri naglapag siya nin solong karera asin ngapit pig'amaan niya an saiyang pangaranake band na nagsasabing "bulonut" bilang iyo an panginot na rason. Drummer Tutti Caringal an nagsalida saiya bilang nangengenot na vocalist.
2015, an nanginginot na vocalist Tutti Caringal, na nanggana bilang konsehal kan 2013 [[Cabuyoo lokal na mga eleksion|eleksyon sa Cabuyao, Laguna]], temporaryong nagpadagos sa hitus huli sa saiyang kandidatura bilang kandidato para sa 2016 eleksyon. niya an sinabing mga eleksyon asin nanggana liwat sa 2019 na eleksyon. nagdadanay na aktibo sa saiyang mga trabahong politikal sagkod banda. Caringal hale sa sarong pamilyang militar.
na gitaristang si Herbert Hernandez nagin sarô sa mga nag-arte na Advertising Ehekutibo asin Creative Director. katuwang-kagtogdas an ahensyang GIGL.
=== Pangaran na original ===
pangaran na "6cyclemind" hale sa limang myembro pati na an saindang manager, si Darwin Hernandez nin Soupstar Entertainment. grupo, sinda gabos nagkokontribwir sa pagkompuwesto, paggibo nin mga areglo, asin pagtutok, na dagos - dagos na siklo sa saindang paglalang nin musika, huli kaini 6cyclemind.'
Carlos "Chuck" Isidro an dating nangengenot na gitarista para sa [[:en:Afterimage_(band)|Afterimage]]. nagkaharayagan na an buhay, nagtrabaho si Isidro sa kompanyang rekording. saiyang pag-haloy, nagpirma siya nin sarong grupo na tinogdas ni Darwin Hernandez kun saen nabisto niya si Ryan "Rye" Sarmiento, Roberto "Bob" Cañamo, Gilbert "Gibbz" Magat asin Rhoneil "Ney" Dimaculangan. -uyon si Isidro asin Hernandez na makabilog nin bandang maybayon sainda, na nagin 6cyclemind. 2005, si Gilbert Magat sinalidahan nin Tutti Caringal kan bandang Protein Shake.
== Mga miyembro kan Banda ==
=== Sa ngunyan na mga miembro ===
* Tutti Caringal – [[:en:Lead_vocals|lead vocals]] <small>(2011–presente)</small>; formerly drums and backing vocals <small>(2005–2011)</small>
* Rye Sarmiento – rhythm and lead guitar,<ref name="adapt">{{cite news|last1=Parungao|first1=Regina Mae|title=Adapting to change|url=https://entertainment.mb.com.ph/2018/08/06/adapting-to-change/?__cf_chl_jschl_tk__=6159104d725a2098d7cef47a20acb73d08631510-1588552905-0-AQGqbIJkII_sgzFETMQIFP9mN5TTQhWz3_oCav-mgurO4eCDeoGsSs8zdWDuXFqBVUgFRftvo1BwFsYpZmgmlq8Xkf1yPu3PRC-YTr-kbjiqg3BGHNUjO10S7mOp4NmQHHwqq0-5bpRjX452AXeUXHcJW95mBH2yVRMeBXY0QwBSBTP4uXFDyfyOKO6YCKzdTAkoG3J55FOmzkY3FFE0HD9a6EbLDYZyciusnFoHcWBv2HKhTCojUXUhtHh1-njQuXMP-D2XvXKe2hlt23ZOVCQs8MpSA5iEX3APK1rfepo2OvrAm77z15qH__byytBQyQ|access-date=4 May 2020|work=entertainment.mb.com.ph|date=6 August 2018}}{{Dead link|date=November 2023 |bot=InternetArchiveBot |fix-attempted=yes }}</ref> [[:en:Backing_vocals|backing vocals]] <small>(2001–presente)</small>
* Bob Cañamo – [[:en:Bass_guitar|bass guitar]] <small>(2001–present)</small>; backing vocals <small>(2011–presente)</small>
* Herbert Hernandez – [[:en:Lead_guitar|lead guitar]] <small>(2010–presente)</small><ref name="adapt" /><ref>{{Cite web|author=Staff Writer|date=2022-10-10|title=Advertising Creative Director & Filipino Rockstar Herbert Hernandez Thanks God for His Gifts -|url=https://idfspokesperson.com/herbert-hernandez-gigil-ad-agency/|access-date=2022-10-10|website=International Daily Finance|language=en-US}}{{Dead link|date=June 2025 |bot=InternetArchiveBot |fix-attempted=yes }}</ref><ref>{{Citation|last=Hernandez|first=Herbert|title=Redefining X: Virality|date=2022-02-09|url=https://www.ted.com/talks/herbert_hernandez_redefining_x_virality|access-date=2022-10-10}}</ref>
* Vic Aquino – [[:en:Drums|drums]] <small>(2011–presente)</small><ref name="adapt" />
=== Pag- introdusir nin mga karibay ===
* Berns Cuevas – rhythm and lead guitar, bass guitar, backing vocals
* Raffy Bonifacio – drums
=== Enot na mga miembro ===
* Gilbert "Gibbz" Magat – drums <small>(2001–2005; currently performing as drummer/songwriter for Bandang Skwalado)</small>
* Chuck Isidro – lead guitar <small>(2001–2010)</small>
* [[:en:Ney_Dimaculangan|Ney Dimaculangan]] – lead vocals <small>(2001–2011; currently performing as vocalist of his namesake band)</small><ref>{{cite news|last1=Policarpio|first1=Allan|title=After leaving 6Cyclemind, Ney Dimaculangan not out to change his distinctive singing and songwriting styles|url=https://entertainment.inquirer.net/343392/after-leaving-6cyclemind-ney-dimaculangan-not-out-to-change-his-distinctive-singing-and-songwriting-styles|access-date=4 May 2020|work=entertainment.inquirer.net|date=27 August 2019|language=en}}</ref>
== Discograpiya ==
{| class="wikitable"
!Album
!Solo
!Taon
!Label
|-
|''[[:en:Permission_to_Shine|Permission to Shine]]''
|"Biglaan", "Paba", "Sige", "Nalilito", "Wait or Go"
|2003
| rowspan="5" |[[:en:Sony_Music_Philippines|Sony Music Philippines]]
|-
|''[[:en:Panorama_(6cyclemind_album)|Panorama]]''
|"Sandalan", "I", "Trip", "Umaasa"
|2005
|-
|''[[:en:Home_(6cyclemind_album)|Home]]''
|"Prinsesa", "Upside Down", "Dinamayan"
| rowspan="2" |2007
|-
|''[[:en:Fiesta!_Magsasaya_Ang_Lahat|Fiesta: Magsasaya Ang Lahat]]''
|"Magsasaya", "Aaminin", "Gusto Na Kita", "Saludo"
|-
|''[[:en:Project_6_Cyclemind|Project: 6cyclemind]]''
|"Walang Iwanan, "Kasalanan" (feat. [[:en:Gloc_9|Gloc 9]] and [[:en:Wendell_Garcia|Wendell Garcia]] of [[:en:Pupil_(band)|Pupil]]), "Kung Wala Na Nga" (feat. [[:en:Yeng_Constantino|Yeng Constantino]] and [[:en:Kean_Cipriano|Kean Cipriano]] of [[:en:Callalily|Callalily]])
|2009
|-
|''[[:en:Good_by_Sunday|Good by Sunday]]''
|"Basta Ako", "Pangako", "Good by Sunday"
|2012
|Soupstar Music / [[:en:Universal_Records_(Philippines)|Universal Records]]
|}
=== Mga album sa Komprisyon ===
* ''[[:en:Ultraelectromagneticjam!:_The_Music_Of_The_Eraserheads|Ultraelectromagneticjam!: The Music Of The Eraserheads]]'' (Sony Music, 2005)
* ''The Best Of Manila Sound: Hopia Mani Popcorn'' (Viva Records, 2006)
* ''Gusto Ko Ng Rock'' (Sony Music, 2009)
* ''Tambayan 101.9'' (Star Music, 2009)
* ''Sakto Sa Pasko'' (Sony Music, 2009)
* ''The Reunion Soundtrack'' (Star Music, 2012)
=== Mga Lakdang ===
* ''When I Met U: Original Motion Picture Soundtrack'' (Sony Music, 2009)
* ''BFGF: Music From Original TV Soundtrack'' (Sony Music, 2010)
* ''Smart'' (Saludo, 2010)
== Mga Award asin nominasyon ==
{| class="wikitable"
!Taon
!Tinaong mga award
!Kategorya
!Nominado na gibo
!Resulta
|-
|'''2004'''
|[[:en:AWIT_Awards|AWIT Awards]]
|'''Best Rock Recording'''
|"[[:en:(6cyclemind_album)|Pa Ba]]"||{{Nominated}}
|-
|'''2004'''
|[[:en:AWIT_Awards|AWIT Awards]]
|'''Best Performance by a New Group Recording Artists'''
|"[[:en:Permission_to_shine_(6cyclemind_album)|Biglaan]]"|| {{Nominated}}
|-
|'''2006'''
|[[:en:NU_Rock_Awards|NU Rock Awards]]
|'''Best Album Packaging'''
|John Ed de Vera for "[[:en:Panorama_(6cyclemind_album)|Panorama]]"||{{nominated}}<ref name=philstar2>{{cite news|url=https://www.philstar.com/entertainment/2006/11/24/370873/nu-107-rock-awards-nominees|title=NU 107 Rock Awards nominees|last=Gil|first=Baby A.|publisher=[[The Philippine Star|PhilStar.com]]|date=November 24, 2006|access-date=November 28, 2018}}</ref>
|-
| rowspan="2" |'''2007'''
| rowspan="2" |[[:en:MYX_Music_Awards|MYX Music Awards]]
|'''Favorite Group'''||{{N/A}}||{{nominated}}<ref name="MyxMusicAwards2007">{{Cite news|url=https://philstar.com/entertainment/2007/02/05/383502/myx-magna-award-apo/amp/|title=A MYX Magna for Apo nominees|publisher=[[PhilStar]]|author=Baby A. Gil|date=February 5, 2007 |access-date=September 16, 2020}}</ref>
|-
|'''Favorite Collaboration'''
|"Umaasa"||{{nominated}}<ref name="MyxMusicAwards2007"/>
|-
| rowspan="3" |'''2008'''
| rowspan="3" |[[:en:MYX_Music_Awards|MYX Music Awards]]
|'''Favorite Song'''
|"Magsasaya"||{{nominated}}<ref name="MyxMusicAwards2008">{{Cite news|url=https://www.pep.ph/guide/music/1612/third-myx-music-awards-to-be-held-on-march-26/|title=Third MYX Music Awards to be held on March 26|publisher=[[PEP.ph]]|author=Jocelyn Dimaculangan|date=February 18, 2008|access-date=September 26, 2020}}</ref>
|-
|'''Favorite Artist'''||{{N/A}}||{{nominated}}<ref name="MyxMusicAwards2008"/>
|-
|'''Favorite Group'''||{{N/A}}||{{nominated}}<ref name="MyxMusicAwards2008"/>
|}
== <span class="mw-headline" id="Toltolan">Toltolan</span> ==
<references />{{Tamboan}}
ssiiwma3y7v8j05364a7gxcx4g14ctf
290145
290144
2025-06-27T00:56:16Z
KiranBOT
27777
removed AMP tracking from URLs ([[:m:User:KiranBOT/AMP|details]]) ([[User talk:Usernamekiran|report error]]) v2.2.7r
290145
wikitext
text/x-wiki
{{Infobox musical artist|name=6cyclemind|image=|caption=|origin=[[Metro Manila]], Philippines|instrument=|genre={{hlist|[[Original Pilipino Music|OPM]] /[[Pinoy rock]]|[[Alternative rock]]|[[Pop rock]]}}|years_active=2001–present|label={{hlist|[[Sony Music Philippines]]|Soupstar/[[Universal Records (Philippines)|Universal]]}}|website=|current_members=Tutti Caringal <br/> Rye Sarmiento <br/> Bob Cañamo <br/> Herbert Hernandez <br/> Vic Aquino|past_members=Gilbert Magat <br/> Chuck Isidro <br/> [[Ney Dimaculangan]]}}An '''6cyclemind''' sarong bandang rock sa Filipinas na kinompos ni Tito Fortunato "Tuti" Caringal II on vocals, Ryan "Rye" Sarimiento sa rhythm asin nangenot [[ga gitarang Giya|na mga gitara]] asin likod na boses, Roberto "Bob" Cañamo sa bass na gitara asin backing vocals, Herbert Hernandez sa lead guitar, asin inaapod na ika anom ba myembro na eu ang songwriter/manager, Darwin Hernandez.
musika kan banda sarong [[ternatibong pop|pa]]'abuo nin alternatibo asin pop music. kan banda an mayor na pagbalad kan mga enot na 2000 asin prominenteng event kan panahon nin Tunong Kalye.
== Hinalean ==
paluwas na an grupo nin limang studio album sa irarom kan [[Sonny Music Philippines]]: ''Permission to Shine'' (2003), ''Panorama'' (2005), ''Home'' (2007), ''Fiesta! Magsasaya Ang Lahat'' (2007), and ''Project: 6cyclemind'' (2009).
sinda nagperporm para sa "Enot na Lima", kaiba si Rico [[Rico Blanco|Blanco]] (2009), Kamakazee, Chi[[cosci]], San[[dwich (banda)|dwich]] asin [[amboo (Filipino banda)|Bamboo]] (2010).
banda iyo an taga-endorsar kan Suzuki sa laog nin duwang magkasunod na taon pakalihis kan 2010. paagi kan pagpasyar sa Suzuki, ginibo ninda an saindang mga kabtang sa laen - laen na parte kan nasyon kaidtong mga taon.'
Kan 2011, an nanginginot na vocalist na si Ney Dimaculangan nagpasa sa hitus para magdagos nin ibang mga pag ganap sa musika alagad sa huri naglapag siya nin solong karera asin ngapit pig'amaan niya an saiyang pangaranake band na nagsasabing "bulonut" bilang iyo an panginot na rason. Drummer Tutti Caringal an nagsalida saiya bilang nangengenot na vocalist.
2015, an nanginginot na vocalist Tutti Caringal, na nanggana bilang konsehal kan 2013 [[Cabuyoo lokal na mga eleksion|eleksyon sa Cabuyao, Laguna]], temporaryong nagpadagos sa hitus huli sa saiyang kandidatura bilang kandidato para sa 2016 eleksyon. niya an sinabing mga eleksyon asin nanggana liwat sa 2019 na eleksyon. nagdadanay na aktibo sa saiyang mga trabahong politikal sagkod banda. Caringal hale sa sarong pamilyang militar.
na gitaristang si Herbert Hernandez nagin sarô sa mga nag-arte na Advertising Ehekutibo asin Creative Director. katuwang-kagtogdas an ahensyang GIGL.
=== Pangaran na original ===
pangaran na "6cyclemind" hale sa limang myembro pati na an saindang manager, si Darwin Hernandez nin Soupstar Entertainment. grupo, sinda gabos nagkokontribwir sa pagkompuwesto, paggibo nin mga areglo, asin pagtutok, na dagos - dagos na siklo sa saindang paglalang nin musika, huli kaini 6cyclemind.'
Carlos "Chuck" Isidro an dating nangengenot na gitarista para sa [[:en:Afterimage_(band)|Afterimage]]. nagkaharayagan na an buhay, nagtrabaho si Isidro sa kompanyang rekording. saiyang pag-haloy, nagpirma siya nin sarong grupo na tinogdas ni Darwin Hernandez kun saen nabisto niya si Ryan "Rye" Sarmiento, Roberto "Bob" Cañamo, Gilbert "Gibbz" Magat asin Rhoneil "Ney" Dimaculangan. -uyon si Isidro asin Hernandez na makabilog nin bandang maybayon sainda, na nagin 6cyclemind. 2005, si Gilbert Magat sinalidahan nin Tutti Caringal kan bandang Protein Shake.
== Mga miyembro kan Banda ==
=== Sa ngunyan na mga miembro ===
* Tutti Caringal – [[:en:Lead_vocals|lead vocals]] <small>(2011–presente)</small>; formerly drums and backing vocals <small>(2005–2011)</small>
* Rye Sarmiento – rhythm and lead guitar,<ref name="adapt">{{cite news|last1=Parungao|first1=Regina Mae|title=Adapting to change|url=https://entertainment.mb.com.ph/2018/08/06/adapting-to-change/?__cf_chl_jschl_tk__=6159104d725a2098d7cef47a20acb73d08631510-1588552905-0-AQGqbIJkII_sgzFETMQIFP9mN5TTQhWz3_oCav-mgurO4eCDeoGsSs8zdWDuXFqBVUgFRftvo1BwFsYpZmgmlq8Xkf1yPu3PRC-YTr-kbjiqg3BGHNUjO10S7mOp4NmQHHwqq0-5bpRjX452AXeUXHcJW95mBH2yVRMeBXY0QwBSBTP4uXFDyfyOKO6YCKzdTAkoG3J55FOmzkY3FFE0HD9a6EbLDYZyciusnFoHcWBv2HKhTCojUXUhtHh1-njQuXMP-D2XvXKe2hlt23ZOVCQs8MpSA5iEX3APK1rfepo2OvrAm77z15qH__byytBQyQ|access-date=4 May 2020|work=entertainment.mb.com.ph|date=6 August 2018}}{{Dead link|date=November 2023 |bot=InternetArchiveBot |fix-attempted=yes }}</ref> [[:en:Backing_vocals|backing vocals]] <small>(2001–presente)</small>
* Bob Cañamo – [[:en:Bass_guitar|bass guitar]] <small>(2001–present)</small>; backing vocals <small>(2011–presente)</small>
* Herbert Hernandez – [[:en:Lead_guitar|lead guitar]] <small>(2010–presente)</small><ref name="adapt" /><ref>{{Cite web|author=Staff Writer|date=2022-10-10|title=Advertising Creative Director & Filipino Rockstar Herbert Hernandez Thanks God for His Gifts -|url=https://idfspokesperson.com/herbert-hernandez-gigil-ad-agency/|access-date=2022-10-10|website=International Daily Finance|language=en-US}}{{Dead link|date=June 2025 |bot=InternetArchiveBot |fix-attempted=yes }}</ref><ref>{{Citation|last=Hernandez|first=Herbert|title=Redefining X: Virality|date=2022-02-09|url=https://www.ted.com/talks/herbert_hernandez_redefining_x_virality|access-date=2022-10-10}}</ref>
* Vic Aquino – [[:en:Drums|drums]] <small>(2011–presente)</small><ref name="adapt" />
=== Pag- introdusir nin mga karibay ===
* Berns Cuevas – rhythm and lead guitar, bass guitar, backing vocals
* Raffy Bonifacio – drums
=== Enot na mga miembro ===
* Gilbert "Gibbz" Magat – drums <small>(2001–2005; currently performing as drummer/songwriter for Bandang Skwalado)</small>
* Chuck Isidro – lead guitar <small>(2001–2010)</small>
* [[:en:Ney_Dimaculangan|Ney Dimaculangan]] – lead vocals <small>(2001–2011; currently performing as vocalist of his namesake band)</small><ref>{{cite news|last1=Policarpio|first1=Allan|title=After leaving 6Cyclemind, Ney Dimaculangan not out to change his distinctive singing and songwriting styles|url=https://entertainment.inquirer.net/343392/after-leaving-6cyclemind-ney-dimaculangan-not-out-to-change-his-distinctive-singing-and-songwriting-styles|access-date=4 May 2020|work=entertainment.inquirer.net|date=27 August 2019|language=en}}</ref>
== Discograpiya ==
{| class="wikitable"
!Album
!Solo
!Taon
!Label
|-
|''[[:en:Permission_to_Shine|Permission to Shine]]''
|"Biglaan", "Paba", "Sige", "Nalilito", "Wait or Go"
|2003
| rowspan="5" |[[:en:Sony_Music_Philippines|Sony Music Philippines]]
|-
|''[[:en:Panorama_(6cyclemind_album)|Panorama]]''
|"Sandalan", "I", "Trip", "Umaasa"
|2005
|-
|''[[:en:Home_(6cyclemind_album)|Home]]''
|"Prinsesa", "Upside Down", "Dinamayan"
| rowspan="2" |2007
|-
|''[[:en:Fiesta!_Magsasaya_Ang_Lahat|Fiesta: Magsasaya Ang Lahat]]''
|"Magsasaya", "Aaminin", "Gusto Na Kita", "Saludo"
|-
|''[[:en:Project_6_Cyclemind|Project: 6cyclemind]]''
|"Walang Iwanan, "Kasalanan" (feat. [[:en:Gloc_9|Gloc 9]] and [[:en:Wendell_Garcia|Wendell Garcia]] of [[:en:Pupil_(band)|Pupil]]), "Kung Wala Na Nga" (feat. [[:en:Yeng_Constantino|Yeng Constantino]] and [[:en:Kean_Cipriano|Kean Cipriano]] of [[:en:Callalily|Callalily]])
|2009
|-
|''[[:en:Good_by_Sunday|Good by Sunday]]''
|"Basta Ako", "Pangako", "Good by Sunday"
|2012
|Soupstar Music / [[:en:Universal_Records_(Philippines)|Universal Records]]
|}
=== Mga album sa Komprisyon ===
* ''[[:en:Ultraelectromagneticjam!:_The_Music_Of_The_Eraserheads|Ultraelectromagneticjam!: The Music Of The Eraserheads]]'' (Sony Music, 2005)
* ''The Best Of Manila Sound: Hopia Mani Popcorn'' (Viva Records, 2006)
* ''Gusto Ko Ng Rock'' (Sony Music, 2009)
* ''Tambayan 101.9'' (Star Music, 2009)
* ''Sakto Sa Pasko'' (Sony Music, 2009)
* ''The Reunion Soundtrack'' (Star Music, 2012)
=== Mga Lakdang ===
* ''When I Met U: Original Motion Picture Soundtrack'' (Sony Music, 2009)
* ''BFGF: Music From Original TV Soundtrack'' (Sony Music, 2010)
* ''Smart'' (Saludo, 2010)
== Mga Award asin nominasyon ==
{| class="wikitable"
!Taon
!Tinaong mga award
!Kategorya
!Nominado na gibo
!Resulta
|-
|'''2004'''
|[[:en:AWIT_Awards|AWIT Awards]]
|'''Best Rock Recording'''
|"[[:en:(6cyclemind_album)|Pa Ba]]"||{{Nominated}}
|-
|'''2004'''
|[[:en:AWIT_Awards|AWIT Awards]]
|'''Best Performance by a New Group Recording Artists'''
|"[[:en:Permission_to_shine_(6cyclemind_album)|Biglaan]]"|| {{Nominated}}
|-
|'''2006'''
|[[:en:NU_Rock_Awards|NU Rock Awards]]
|'''Best Album Packaging'''
|John Ed de Vera for "[[:en:Panorama_(6cyclemind_album)|Panorama]]"||{{nominated}}<ref name=philstar2>{{cite news|url=https://www.philstar.com/entertainment/2006/11/24/370873/nu-107-rock-awards-nominees|title=NU 107 Rock Awards nominees|last=Gil|first=Baby A.|publisher=[[The Philippine Star|PhilStar.com]]|date=November 24, 2006|access-date=November 28, 2018}}</ref>
|-
| rowspan="2" |'''2007'''
| rowspan="2" |[[:en:MYX_Music_Awards|MYX Music Awards]]
|'''Favorite Group'''||{{N/A}}||{{nominated}}<ref name="MyxMusicAwards2007">{{Cite news|url=https://www.philstar.com/entertainment/2007/02/05/383502/myx-magna-award-apo/|title=A MYX Magna for Apo nominees|publisher=[[PhilStar]]|author=Baby A. Gil|date=February 5, 2007 |access-date=September 16, 2020}}</ref>
|-
|'''Favorite Collaboration'''
|"Umaasa"||{{nominated}}<ref name="MyxMusicAwards2007"/>
|-
| rowspan="3" |'''2008'''
| rowspan="3" |[[:en:MYX_Music_Awards|MYX Music Awards]]
|'''Favorite Song'''
|"Magsasaya"||{{nominated}}<ref name="MyxMusicAwards2008">{{Cite news|url=https://www.pep.ph/guide/music/1612/third-myx-music-awards-to-be-held-on-march-26/|title=Third MYX Music Awards to be held on March 26|publisher=[[PEP.ph]]|author=Jocelyn Dimaculangan|date=February 18, 2008|access-date=September 26, 2020}}</ref>
|-
|'''Favorite Artist'''||{{N/A}}||{{nominated}}<ref name="MyxMusicAwards2008"/>
|-
|'''Favorite Group'''||{{N/A}}||{{nominated}}<ref name="MyxMusicAwards2008"/>
|}
== <span class="mw-headline" id="Toltolan">Toltolan</span> ==
<references />{{Tamboan}}
7l5jd599v9nqe7kssxs7yfx4fbku6sq
Monsta X
0
50725
290130
282540
2025-06-26T16:11:27Z
77.205.21.101
290130
wikitext
text/x-wiki
[[File:MonstaX_in_Golden_Disc_Awards_2019.jpg|thumb]]
An '''Monsta X''' (Korean: 몬스타엑스; naka-istilo sa gabos na letra) sarong grupo nin mga aking lalaki sa [[Sur na Korea]] na nabilog sa paagi kan programa sa pagbuhay sa realidad na No.Mercy sa irarom kan Starship Entertainment. An grupo binibilog nin anom na miyembro: Shownu, Minhyuk, Kihyun, Hyungwon, Joohoney, asin I.M. Sa kapinunan sarong pitong miyembrong grupo, an dating miyembro na si Wonho naghale sa grupo kan Oktubre 2019.
== Tingnan mo (bikol) list ==
* [[Twice|TWICE/Twicestagram]]
mso3pf0e86zw5ogx4ayruge2bgdp0n1
Yassmin Abdel-Magied
0
52884
290143
289607
2025-06-27T00:23:01Z
InternetArchiveBot
17127
Rescuing 2 sources and tagging 0 as dead.) #IABot (v2.0.9.5
290143
wikitext
text/x-wiki
{{Infobox tawo|name=Yassmin Abdel-Magied|image=-5 - Yassmin Abdel-Magied.jpg|alt=|caption=Abdel-Magied in 2016|birth_date=|birth_place=[[Khartoum]], Sudan|nationality={{hlist|[[Demographics of Sudan|Sudanese]]|Australian}}|education=|alma_mater=[[University of Queensland]] <br> <small>([[Bachelor of Engineering|BE]]; [[Honours degree|Honours]])</small>|occupation=Mechanical engineer, media presenter, writer|years_active=|television=|spouse=|children=|website={{URL|www.yassminam.com|yassminam}}|footnotes=}}
Si '''Yassmin Abdel-Magied''' sarong Sudanese-Australian na media presenter asin parasurat, na nagkaigwa nin amay na karera bilang sarong inhenyero mekanikal. Siya nginaranan na Young Queenslander of the Year kan 2010 asin Queensland Australian of the Year kan 2015 huli sa saiyang pakikisumaro sa trabaho sa komunidad. Si Abdel-Magied nakabase sa United Kingdom poon pa kan 2017, pagkatapos na an saiyang mga komento manungod sa Sharia sa TV asin sarong post sa social media sa Anzac Day na nagin dahelan kan saiyang mahiwas na pag'atake sa media kan Australia, sarong petisyon na naghahagad para sa saiyang paghale sa ABC TV, asin kadakol na mga pananakot sa kagadanan sa social media.
== Amay na buhay ==
=== Pamilya ===
Si Yassmin Midhat Abdel-Magied [namundag sa Khartoum, Sudan. Bilang mga ekspertong migrante, an saiyang mga magurang nagbalyo sa Brisbane, Australia kaiba niya kan siya nag-eedad nin 18 bulan kan huring parte kan 1992. Ini pagkatapos kan 1989 na kudeta kan Sudan kun saen an militar na Islamista pinabagsak an demokratikong elihidong gobyerno asin nagdara nin mga maringis na ley, arog kan pagbantay kan gubing kan mga babae asin pagboot kan pagtaram asin pagtukdo nin Arabiko sa mga unibersidad. Si Abdel-Magied igwa nin duwang Australiano asin Sudanese na nasyonalidad.
An ama ni Abdel-Magied, si Midhat Abdel-Magied, nakatapos nin PhD sa electrical engineering sa Imperial College, London, asin sunod nag-adal nin Information Technology sa Australia. An ina ni Yassmin, si Faiza El-Higzi, [1] sarong kwalipikadong arkitekto sa Sudan, asin ngonyan igwa nin mga postgraduate degree sa manlaen-laen na disiplina. [May nguhod na tugang si Yassmin.
Kan Nobyembre 2019, pig-anunsyo ni Abdel-Magied an saiyang pakikipag-agom sa paagi nin sarong retrato kan saiyang singsing na brilyante sa Instagram . Poon kaidto, nakaagom na siya nin sarong lalaking Briton.
=== Edukasyon ===
Si Abdel-Magied nag-adal sa primarya sa Islamic College of Brisbane asin sa independienteng Christian high school na John Paul College, na kun saen mayo nin polisiya tumang sa pagsulot nin hijab . Nag-adal siya nin mechanical engineering sa Unibersidad kan Queensland, na naggradwar na may Bachelor of Mechanical Engineering na may First-Class Honors kan 2011.
== Trabaho sa komunidad asin amay na karera (2007–2017) ==
Bilang mga estudyante sa hayskul kan 2007, si Abdel-Magied asin duwa pang iba nagmukna kan "Youth Without Borders" (YWB) sa Australia, asin siya nagpadagos bilang pamayo sagkod 2016. [1] [2] Kan 2007, siya nginaranan na Young Australian Muslim of the Year. [3] Nagpartisipar man siya sa ibang mga grupo/komite [4] asin kan 2010 nginaranan na Young Queenslander of the Year. [4]
Poon 2012 sagkod 2016, nagtrabaho siya para sa mga multinasyunal na kompanya nin inhenyeriya na nakabase sa Australia. [1] [2] Kan 2013, si Abdel-Magied nagsurat nin sarong artikulo sa journal manungod sa pagtrabaho "On the rigs" sa Griffith Review .
Kan 2015, si Abdel-Magied nagkontribute bilang member kan Federal ANZAC Centenary Commemoration Youth Working Group.
Pagkatapos na si Abdel-Magied nginaranan na Queensland Young Australian of the Year kan 2015, An Ministro kan Australian Foreign Affairs na si Julie Bishop ninombrahan siya sa Council for Australian-Arab Relations (CAAR). Kan huring parte kan 2016, an Department of Foreign Affairs and Trade (DFAT) nagpadara ki Abdel-Magied, bilang sarong miyembro kan hunta kan CAAR, sa nagkapirang nasyon sa Tahaw na Sirangan, kabali an Saudi Arabia, an UAE, Jordan, Ehipto asin Sudan, tanganing ipalakop an Australia.
=== Mga aktibidad sa media (2014–2017) ===
Kan Disyembre 2014, si Abdel-Magied nagpresentar nin katorseng minutos na pahayag sa TED sa TEDxSouthBank sa Brisbane, na may titulong Ano an kahulugan kan sakuyang headscarf para saimo? , na napili bilang saro sa top-ten na ideya kan TED kan 2015.
Poon Agosto 2016 sagkod 1 Hulyo 2017, si Abdel-Magied nagpresentar kan ABC TV human-interest show na Australia Wide sagkod na an palabas kinanselar huli sa pag-restructure kan programa kan ABC.
An ibang mga aktibidad sa media kan Australia kabali an Triple J (radyo), Radio National, F1 Racing (2016 podcast ), SBS TV The Truth About Racism (2017) asin ABC TV's Hard Chat (2016–2017).
== Kontrobersiya (2017) ==
=== Mga komento sa ley kan Sharia ===
Kan Hunyo 2016 sa programa kan ABC TV na The Drum, sinabi ni Abdel-Magied na an ley kan Sharia "nagtutugot para sa manlaen-laen na interpretasyon... ini manungod sa pagkaherak, ini manungod sa kabootan".
Kan Pebrero 2017, si Abdel-Magied sarong panelista sa programa nin Q&A kun saen siya pig-angat manungod sa saiyang mga pananaw sa Sharia law kan pulitikong si Jacqui Lambie . Sabi ni Abdel-Magied, "An Islam para sako iyo an pinakapeministang relihiyon. Nagkaigwa kami nin pantay na mga deretso bago pa an mga Europeo. Dai mi kinukua an mga apelyido kan samong mga agom huli ta bako kaming pagsasadiri." Sinabi niya na an ley kan Sharia simple sana arog kan "ako namimibi nin limang beses sa aldaw," asin na ini nagsasabi na "ika nagsusunod sa ley kan daga na saimong kinamumugtakan". An sarong grupong right-wing na inaapod na "AltCon News" nagpoon nin sarong online na petisyon pagkatapos kan palabas, na naghahagad na si Abdel-Magied haleon sa pag-host kan palabas sa ABC TV Australia Wide huli sa saindang nahiling bilang saiyang "pro-Sharia law comments". An petisyon nakaresibe nin labing 15,000 na pirma.
=== Anzac Day post ===
Kan Aldaw nin Anzac, 25 Abril 2017, si Abdel-Magied nagpost nin "LEST.WE.FORGET. (Manus, Nauru, Syria, Palestine...)" sa saiyang personal na pahina sa Facebook. An fraseng "Bakong kita makalingaw" parateng ginagamit sa mga serbisyo sa paggirumdom sa gera asin mga okasyon sa paggirumdom sa mga nasyon na nagtataram nin Ingles, partikularmente an Aldaw nin Paggirumdom asin Aldaw nin Anzac. [Ginagamit ini sa paggirumdom sa mga nagadan na tauhan militar bilang tanda nin paggalang. An mga tataramon ni Abdel-Magied sa mga bracket nagtutukoy sa mga dulag na nakapreso sa Isla nin Manus asin Nauru, asin mga soboot inhustisya laban sa mga Palestino . An komento pigkritika kan kadaklan sa social media siring man kan Ministro para sa Imigrasyon na si Peter Dutton . Pinara ni Abdel-Magied an parte sa mga bracket pagkatapos na ipost ini, na nagkokomento: "Ipinaaram ko na an sakuyang huring post daing galang, asin para diyan, ako naghahagad nin dispensa nin daing pag-alangan." An mga lider kan mga Muslim sa Australia nagpahayag nin manlaen-laen na pananaw sa kontrobersiya, poon sa pagsuporta sagkod sa pagdenunsiar kan saiyang mga pahayag na dai nagpapahiling kan mga pananaw kan gabos na Muslim.
Kan suminunod na aldaw, si Deputy Prime Minister Barnaby Joyce nagsuherir na an Australian Broadcasting Corporation (ABC) dapat na maggibo nin aksyon laban ki Abdel-Magied, [1] asin an ABC nagin man target kan right-wing media. [2] An ABC nagrason na an personal na mga opinyon ni Abdel-Magied dai nagrerepresentar kan mga opinyon kan nasyonal na brodkaster.
=== Konsekwensiya ===
Kan 3 Hulyo 2017, si Abdel-Magied nag-anunsyo sa sarong tweet na siya mabalyo sa London, "tanganing magpartisipar sa Aussie rite of passage". Dai niya sinabi an saiyang mga rason sa paghale, alagad pagkatapos na mag-abot sa London sinabi niya na "nakakapagal" na magin tema nin kontrobersiya asin na namatean niyang pinagtraydoran siya kan saiyang ginikanan na nasyon, pagkatapos na an kritisismo na nakatutok saiya nagin "visceral" asin "mas manungod sa kun siisay ako kisa sa kun ano an sinasabi".
An sarong essay na orihinal na ipinublikar kan Griffith Review kan Abril 2017 pig-imprenta giraray sa The Guardian kan Hulyo 6, kaiba an sarong halipot na introduksyon na naglaladawan kan ekstremidad kan mga gawi-gawi na saiyang inagihan. Siya pig-troll nin daing ontok pagkatapos kan saiyang Q&A appearance asin Anzac Day post, kaiba an pagpadara nin mga video nin mga pagputol nin payo asin panglulugos na may mga suhestiyon na dapat mangyari man saiya. Siya pigpapairarom sa aroaldaw na mga pananakot sa kagadanan sa social media siring man sa mga abusadong apod sa telepono, na nagpirit saiya na liwaton an saiyang numero nin telepono, magbalyo nin harong asin buraon an mga account sa social media. Kan huri sinabi niya na siya nagin "an pinaka-kinakaungis kan publiko na Muslim sa Australia".
May mga padagos na naghuhuma saiya sa publiko, kaiba na sa National Radio; "Nagdulag siya sa nasyon asin binabasol niya kita gabos," sabi ni Prue MacSween . "Sinabi niya na siya pinagtraydoran kan Australia asin dai siya nakamati nin ligtas sa saiyang sadiring nasyon. Bueno, sa totoo lang, tibaad yaon siya duman, huli ta kun nahiling ko siya, nasugotan akong dalaganon siya sa saiyang ka-amigo."
An ibang mga komentarista nagsabi na siya nagin biktima kan "pag'asasinar sa karakter", Islamophobia ] asin an saiyang feminismo . Ikinomparar ni Susan Carland an media frenzy pagkatapos kan insidente nin Q&A sa sarong witch-hunt, na nagsasabi na an The Australian nagpadalagan nin apat na enot na pahina siring man 26 mga editoryal asin mga opinyon, asin an lambang mayor na site nin bareta sa nasyon nagkaigwa nin dawa sarong artikulo manongod kaini. An media kan Newscorp na pagsasadiri ni Murdoch nagin partikularmenteng maringis sa saindang mga pag'atake. An parasurat na si Randa Abdel-Fattah nagsurat na "Si Abdel-Magied nag-abot tanganing irepresentar an gabos na ikinakaongis kan Islamophobia – alagad talagang namomotan – manungod sa 'problema kan mga Muslim' ", asin na mas gugustuhon kan saiyang mga kritiko na magdanay siya sa Australia.
Kan Mayo 2022 sa sarong interbyu sa London, ilinadawan ni Abdel-Magied kun pano siya nagdanay na na-trauma sa pang-aabuso, asin na dai na siya mabalik sa Australia.
=== Eponym ===
Kan Abril 2019, an komedyante asin parasurat na si Sami Shah nagpresentar nin serye nin mga programa sa radyo kun saen siya nag-imbestigar kan konsepto asin praktis kan libreng pagtaram sa Australia. Ibinareta niya na an saiyang mga ininterbyu na mga tawong kolor gabos nagbareta nin eksperyensya o takot na "makua si Yassmined", asin naggibo man nin pagkumpara sa kontrobersiya ni Adam Goodes kan 2015. An termino ginamit man sa ibang mga pinagkukuanan.
== Post-relocation career (2018–present) ==
Nag-eerok sa London, si Abdel-Magied padagos na pigseryoso an saiyang seguridad, na naggigibo nin mga lakdang tanganing protehiran an saiyang presensya sa online asin telepono. Kan 2018, sinabi niya na igwa nin "sarong pinagsararong paghihingoa na raoton an sakuyang buhay, asin mayo nin siisay man na nagpugol sainda. Bako an gobyerno, bako an mga grupo nin adbokasiya, mayo nin siisay man. Ako sana an yaon duman".
Kan 2018, si Abdel-Magied nagpresentar nin anom na anom na minutos na mga yugto kan sarong programa sa moda kan Islamic headwear sa ABC iview . Kan Abril kan parehong taon, si Abdel-Magied nagluwas sa saiyang debut sa pag-arte sa serye sa TV kan SBS na Homecoming Queens, na ginibo sa saiyang ginikanan na banwaan sa Australia na Brisbane, manungod sa buhay kan duwang hoben na babae na napapaatubang sa buhay pagkatapos nin grabeng helang. Si Abdel-Magied nagganap nin sarong karakter na ilinadawan bilang "sarong mapalangkaw na guru sa estilo nin pamumuhay sa social media".
Kan 23 Abril 2018, si Abdel-Magied nagluwas sa UK-based podcast na The Guilty Feminist sa temang identidad .
Sa Melbourne Writers Festival kan Agosto 2018, si Abdel-Magied nagtaram manungod sa kamunduan na saiyang namatean, para sa pagkawara kan saiyang karera sa inhenyeriya siring man kan saiyang pagkahoben na optimismo asin pagkainosente.
Siya sarong parakontribwir sa 2019 na antolohiya ni Margaret Busby na New Daughters of Africa, asin nagpartisipar sa mga kaugnay na pangyayari sa London.
Kan Abril 2019, si Abdel-Magied nagtaram sa The Bookshow sa ABC Radio National manungod sa saiyang enot na nobelang You Must Be Layla . An target na mga parabasa iyo an mga hoben na parabasa, asin an istorya nakasentro sa sarong daragita na taga Sudan na nasasakitan na makalaog sa saiyang bagong pribadong eskwelahan. Nagtaram siya manungod sa dagdag na katalingkasan na itinatao kan fiction sa pagpahayag kan mga tema na mahalaga saiya.
Kan Enero 2020, an Australia Council for the Arts nag-anunsyo ki Abdel-Magied bilang sarong resipyente nin sarong A$20,000 na grant sa pagsurat sa internasyonal na pag-uswag asin sarong anom na bulan na residency sa Keesing Studio sa Paris.
Poon kan 2021 na kudeta kan Sudan, parati siyang nagluwas bilang sarong komentarista sa media sa mga pangyayari sa politika kan Sudan, sa mga channel arog kan Al-Jazeera English asin TRT world.
Kan Marso 2022, siya pig-anunsyo bilang runner up para sa inagural na Pillars Fund fellowship ni Riz Ahmed .
Kan Mayo 2022, nagpublikar siya nin sarong koleksyon nin mga essay na may titulong Talking About a Revolution . Ini nababanga sa duwang seksyon, "An Pribado asin Pampublikong Sadiri", asin "Mga Sistema asin Sosyedad", na an gabos na mga sinurat konektado sa paagi nin mahiwas na interpretasyon kan terminong "rebolusyon". Nagtaram siya manungod sa libro sa pakikipag-olay ki Sisonke Msimang sa paagi nin live video sa Sydney Writers Festival kan Mayo 21, asin nagluwas man sa ABC News Breakfast . Sa saro sa mga essay, nagsurat siya manungod sa pagkonsiderar na itao an saiyang pagkasiudadano sa Australia, sa parte huli ta igwa siyang "tunay na isyu sa mas mahiwas na sistema nin mga linderos asin pagkasiudadano asin an paagi na an pagkakaiba-iba pigluto sa nasyon-estado"; [5] gusto niyang magpukaw nin paghorop-horop sa hapot na "ano an boot sabihon kan pagkaigwa nin pagkasiudadano kan Australia?". Sinabi niya na nakagibo siya nin buhay sa London na maogma siya.
Kan Pebrero 2024, pinili siya kan ITV Academy bilang sarong parasurat para sa Emmerdale, kaiba si Oneikah Campbell, bilang parte kan saindang inisyatiba na "Original Voices". Ini sarong bayad na pagbugtak sa kataid kan mga parasurat nin iskrip sa laog nin 12 semana.
== Mga gibo ==
* {{Cite book|title=Redefining the Narrative: Thoughts & Questions of a Young Australian Muslim Finding Her Path|last=Abdel-Magied|first=Yassmin|date=2012|series=Pandora Electronic Collection|oclc=864708436}} Blog.
* {{Cite journal|first=Yassmin|last=Abdel-Magied|date=April 2013|title=On the rigs|url=https://griffithreview.com/articles/on-the-rigs/|access-date=2025-06-14|archivedate=2024-12-10|archiveurl=https://web.archive.org/web/20241210122638/https://www.griffithreview.com/articles/on-the-rigs/}}
* {{Cite book|title=It Happened in a Holden: A Celebration of Holdens and the Australians Who Drive, Ride, Love and Bicker in Them|last=Abdel-Magied|first=Yassmin|date=2014|publisher=Affirm Press|editor-last=Paddy O'Reilly|location=South Melbourne}} Story in a collection.
* {{Cite book|title=Yassmin's Story: Who Do You Think I Am?|last=Abdel-Magied|first=Yassmin|date=2016|publisher=Vintage Books|isbn=9780857986153|location=Australia|oclc=951650673}} Biography.
* {{Cite journal|first=Yassmin|last=Abdel-Magied|date=April 2017|title=A little too close to the sun: Advocacy in the modern age|url=https://griffithreview.com/articles/a-little-too-close-to-the-sun-advocacy-modern-age/|access-date=2025-06-14|archivedate=2024-06-23|archiveurl=https://web.archive.org/web/20240623185727/https://www.griffithreview.com/articles/a-little-too-close-to-the-sun-advocacy-modern-age/}} (reprinted on ''The Guardian'' website on 6 July 2017)
* {{Cite news|url=https://www.theguardian.com/australia-news/2017/jul/06/what-are-they-so-afraid-of-im-just-a-young-brown-muslim-woman-speaking-my-mind|title=What are they so afraid of? I'm just a young brown Muslim woman speaking my mind|first=Yassmin|last=Abdel-Magied|date=6 July 2017}}
* {{Cite journal|title=Leaving For Good|date=Summer 2017|first=Yassmin|last=Abdel-Magied}}
* {{Cite news|url=https://www.theguardian.com/culture/2018/aug/28/i-wanted-to-make-jokes-about-my-destroyed-career-but-all-i-felt-was-grief|first=Yassmin|last=Abdel-Magied|title=I wanted to make jokes about my destroyed career, but all I felt was grief|date=28 August 2018}} Edited version of a speech given at the [[Melbourne Writers Festival]].
* {{Cite book|title=You Must be Layla|last=Abdel-Magied|first=Yassmin|date=2019|publisher=Penguin|isbn=9780143788515|location=North Sydney|oclc=1089827087}} YA Fiction.
* {{Cite book|title=It's Not About the Burqa|date=21 February 2019|publisher=Pan MacMillan|others=Contributor: Yassmin Midhat Abdel-Magied|isbn=9781509886401|editor-last=Khan|editor-first=Mariam|chapter=Life Was Easier Before I Was Woke|chapter-url=https://www.panmacmillan.com/authors/mariam-khan/it-s-not-about-the-burqa/9781509886401}}<ref name="burqa">{{Cite book|title=It's Not About the Burqa: Muslim Women on Faith, Feminism, Sexuality and Race|id={{ASIN|1509886400|country=uk}}}}</ref>
* {{Cite book|url=https://myriadeditions.com/books/new-daughters-of-africa/|title=New Daughters of Africa: An International Anthology of Writing by Women of African Descent|date=8 March 2019|publisher=Myriad Editions|others=Contributor: Yassmin Abdel-Magied|isbn=9781912408009|editor-last=Busby|editor-first=Margaret|editor-link=Margaret Busby}}
* Abdel-Magied, Yassmin produced by Les Enfants Terrible (March 2020), ''United Queendom''. Play.
* Abdel-Magied, Yassmin (November 2021) ''Listen Layla.'' Penguin. <nowiki>ISBN 9781760896065</nowiki>.
* {{Cite book|url=https://www.penguin.com.au/books/talking-about-a-revolution-9781761044595|title=Talking About a Revolution|last=Abdel-Magied|first=Yassmin|date=31 May 2022|publisher=Penguin|isbn=9781761044595}}
* Abdel-Magied, Yassmin (17 July 2022), ''Small Door, Big Man''. Radio play.
* Abel-Magied, Yassmin (text) & illustrations by Aleesha Nandhra (September 2023), ''Stand Up and Speak Out Against Racism''. Walker Books. <nowiki>ISBN 9781536231335</nowiki>.
iq8hzvnyc0vo7qobrkstrddp5727ne8
Tomi Kōra
0
52905
290142
289596
2025-06-26T23:24:19Z
InternetArchiveBot
17127
Rescuing 1 sources and tagging 0 as dead.) #IABot (v2.0.9.5
290142
wikitext
text/x-wiki
{{Infobox tawo|honorific_prefix=|name=Tomi Kōra|honorific_suffix=|image=Tomi Koura 01.jpg|alt=photo|caption=Tomi Kōra in 1953|native_name=高良 とみ (Kōra Tomi)|native_name_lang=ja|pronunciation=|birth_name={{Nihongo|Tomi Wada|和田 とみ|Wada Tomi}}|birth_date={{Birth date|1896|07|01}}|birth_place=[[Toyama Prefecture]]|death_date={{Death date and age|1993|01|17|1896|07|01}}|death_place=|resting_place=[[Tama Cemetery]]<ref>{{cite web |script-title=ja:高良とみ |title=Tomi Kōra |url=http://www6.plala.or.jp/guti/cemetery/PERSON/K/koura_to.html |website={{lang|ja|歴史が眠る多磨霊園}} [Tama Cemetery, where history sleeps] |access-date=13 March 2022 |language=ja |archive-date=7 April 2022 |archive-url=https://web.archive.org/web/20220407012819/http://www6.plala.or.jp/guti/cemetery/PERSON/K/koura_to.html |dead-url=yes }}</ref>|resting_place_coordinates=<!-- {{coord|LAT|LONG|type:landmark|display=inline}} -->|monuments=|other_names=Tomiko Kōra|occupation={{cslist|[[Japanese House of Councillors|Councillor]]|[[Academic psychologist]]}}|years_active=|known_for=Peace and women's rights activism, second Japanese woman to attain a PhD in psychology|notable_works=<!-- produces label "Notable work"; may be overridden by |credits=, which produces label "Notable credit(s)"; or by |works=, which produces label "Works"; or by |label_name=, which produces label "Label(s)" -->|children=[[Rumiko Kōra]]|awards=<!-- Notable national level awards only -->|website=<!-- {{URL|example.com}} -->|module={{Infobox academic | child=yes
| education = {{cslist|[[Columbia University]] (PhD 1922)|[[Barnard College]] ([[Master's degree|M]] 1920)|[[Japan Women's University]] ([[Bachelor's degree|B]] 1917)}}
| thesis_title = An Experimental Study of Hunger in its Relation to Activity
| thesis_url =
| thesis_year = 1922
| doctoral_advisor = [[Edward Thorndike]]
| academic_advisors = {{cslist|[[John B. Watson]]|[[Curt Richter]]}}
| influences = {{cslist|[[Tsuruko Haraguchi]]<ref name="Takasuna 2020">{{cite journal | last=Takasuna | first=Miki | title=The First Generation of Japanese Women Psychologists | journal=Genealogy | publisher=MDPI | volume=4 | issue=2 | date=21 May 2020 | issn=2313-5778 | doi=10.3390/genealogy4020061 | doi-access=free | page=61}}</ref>|[[Rabindranath Tagore]]<ref name="Takasuna 2020" />}} <!--must be referenced from a third-party source-->
| discipline = [[Psychology]]
| sub_discipline = <!--academic discipline specialist area – e.g. Sub-atomic research, 20th-century Danish specialist, Pauline research, Arcadian and Ugaritic specialist-->
| workplaces = <!--full-time positions only, not student positions-->{{cslist|[[Japan Women's University]] (Professor)|[[Kyushu University]] (Researcher)}}
| doctoral_students = <!--only those with WP articles-->
| notable_students =
| notable_works =
| notable_ideas =
| influenced = <!--must be referenced from a third-party source-->
}}|module2={{Infobox officeholder | embed = yes
| office = Councillor in the [[Japanese House of Councillors]]
| status = <!--If this is specified, overrides Incumbent.-->
| term_start = 1947
| term_end = 1959
| parliamentarygroup = *[[Democratic Party (Japan, 1947)|Democratic Party]] (1947{{ndash}}1949)
*[[Ryokufūkai (1947–60)|Ryokufūkai]] (1949{{ndash}}1959)
}}|signature=|signature_size=|signature_alt=|footnotes=}}
Si '''Tomi Kōra''' (Japanese: 高良 とみ, Hepburn: Kōra Tomi, July 1, 1896 – January 17, 1993) sarong Hapon na sikologo, aktibista sa katanoningan, asin pulitiko. Nagpublikar siya sa irarom kan pangaran na Tomiko Kōra (高良 とみ, Kōra Tomiko).
== Amay na buhay asin edukasyon ==
Namundag si Kōra sa Tomi Wada kan Hulyo 1, 1896, sa Toyama Prefecture. Nakagradwar siya sa Japan Women's University kan 1917. Kan saro siyang estudyante nag-atendir siya sa lobong ni Tsuriko Haraguchi, na ginibo sa unibersidad. Si Haraguchi sarong sikologo asin an pinakainot na babaeng Hapon na nakakua nin PhD; pigbareta man na si Kōra na-inspirar ni Haraguchi na ipadagos an saiyang pag-adal nin sikolohiya.
Arog ni Haraguchi, nag-adal siya Columbia University, nakua an saiyang master's degree kan 1920 asin an saiyang PhD kan 1922. Sa Columbia, nakipagtabangan siya ki Curt Ritcher tanganing isagibo an saiyang mga eksperimento manungod sa epekto kan gutom. Natapos sa irarom kan superbisyon ni Edward L. Thorndike an disertasyon doktoral ni Kōra, na ugwang titulong ''An Experimental Study of Hunger in its Relation to Activity.'' Siya an ikaduwang babaeng Hapon na nakakua nin PhD sa sikolohiya, sunod ki Haraguchi.
== Karera ==
Pagbalik sa Japan, si Kōra nagtrabaho bilang sarong katabang sa sarong laboratoryo nin klinikal na sikyatriya asin nagtukdo sa Kyushu Imperial University. Siya na-promote bilang associate professor, alagad nakakuang kaulangan huli ta mayo siyang agom kan panahon na idto. Naghali siya sa institusyon kan 1927 asin nagkua nin pwesto sa Japan Women's University, kun sain siya nagin sarong propesor.
Sarong miyembro si Kōra kan Japanese Christian Women's Peace Movement, asin nagbiyahe pasiring sa China. Duman, kan Enero 1932, namidbid niya an mga parasurat na Intsik na si Lu Xun asin Xu Guangping sa sarong tindahan nin libro na pagsasadiri kan Hapon na si Kanzō Uchiyama; dai naghaloy, si Lu Xun nagsurat nin sarong rawitdawit para saiya.
Naelihir bilang sarong Councillor si Kōra kan 1947 Japanese House of Councillors election, bilang miyembro kan Partido Demokratiko . Nagbalyo siya sa partidong Ryokufūkai kan 1949, asin nagserbi sa House of Councillors sa laog nin 12 taon.
Kan Abril 1952, si Kōra nag-atendir sa International Economic Conference sa Moscow. Susog sa kahagadan kan embahada kan Estados Unidos, an Ministeryo kan Japanese Foreign Ministry nagsayuma na magtao nin mga pasaporte sa mga gustong magbiyahe pasiring sa Soviet Uniont; nalampasan ni Kōra an restriksyon na ini sa paagi nin pagbiyahe pasiring sa Moscow sa paagi kan Paris, Copenhagen, asin Helsinki. Nakipag-ulay sinda sa bise-ministro kan Chinese Ministry of Foreign Trade na si Lei Rei-min asin inimbitaran sa Beijing. Kan panahon na idto, dai pigmidbid kan gobyerno kan Hapon an pagkalehitimo kan gobyerno kan PRC . Kan Mayo, nagbisita siya sa Beijing bilang miyembro kan House of Councillors Special Committee para sa Pagpauli kan mga Hapon sa Ibong kan Nasyon. An pagbisita sarong diplomatikong pag-uswag, na nagresulta sa pinakainot na kasunduan sa komersyo sa pribadong sektor kan PRC-Hapon (pinirmahan kan Hunyo 1, 1952) asin an pagbalik kan pag-uli kan mga Hapon na nawalat sa China kasunod kan katapusan kan Gerang Pankinaban II. Pareho an pag-omaw asin pagtumang kan kasunduan sa komersyo gikan sa mga lehislador kan Hapon.
Nag-erok si Kōra nin apat na aldaw bilang bisita sa Womens' International Zionist Organization sa Israel kan Abril 1960.
== Personal na buhay ==
Kan 1929, si Kōra nagpakasal sa sarong psychiatrist na si Takehisa Kōra. Nagkaigwa sinda nin tolong aking babae, kaiba an pararawitdawit na si Rumiko Kōra. Nag-papraktis man na Quaker si Kōra.
[[Kategorya:1993 nagkagaradan]]
41pf89h7scfxqye0ehw3gkpz3w4fdrv
Barbara Jane Reyes
0
52911
290153
289593
2025-06-27T02:52:02Z
InternetArchiveBot
17127
Rescuing 0 sources and tagging 1 as dead.) #IABot (v2.0.9.5
290153
wikitext
text/x-wiki
{{Infobox writer|name=Barbara Jane Reyes|image=Barbara Jane Reyes 4190012.jpg|imagesize=|caption=Reyes in 2025|pseudonym=|birth_name=|birth_date=1971|birth_place=[[Manila]], [[Philippines]]|death_date=|death_place=|occupation=[[Poet]], [[editor in chief|Editor]], [[Teacher]]|nationality=|period=|genre=|subject=|movement=|notableworks=''Poeta en San Francisco,'' ''Diwata''|spouse=[[Oscar Bermeo]]|partner=|children=|relatives=|awards=[[James Laughlin Award]]|signature=|website=|portaldisp=}}
Si Barbara Jane Reyes sarong Amerikanong pararawitdawit na an obra "nag-aaram kan mga pwedeng itradusir asin dai pwedeng itradusir na mga banggaan kan pagsurat, sadiri asin kultura."
== Pagka buhay ==
Si Reyes iminundag sa Manila, sa Pilipinas, asin nagdakula sa San Francisco Bay Area . Naresibe niya an saiyang BA sa Ethnic Studies sa UC Berkeley . Bilang saro sa dai naka gradwar, si Reyes "nagsirbe bilang punong patnugot para sa maganda magazine, asin nahiling an pagbutwa kan mga Pilipinong Amerikanong pigura sa literatura." [1] Si Reyes nag-ako kan saiyang MFA sa San Francisco State University .
== Karera ==
Si Reyes an nagsurat kan Gravities of Center (Arkipelago, 2003), Poeta en San Francisco (Tinfish, 2005), na kun sain siya naka kua kan James Laughlin Award kan Academy of American Poets, [1] asin Diwata ( BOA Editions, Ltd., 2010).
An saiyang obra nagluwas o nagluluwas sa kadakol na publikasyon, kabali an 2nd Avenue Poetry, Asian Pacific American Journal, Boxcar Poetry Review, Chain, Crate, Interlope, New American Writing, Nocturnes Review, North American Review, Notre Dame Review, Parthenon West Review, siring man an Babays Anthologies (Aunts Lute Books, 2000), Eros Pinoy (Anvil, 2001), InvAsian: Asian Sisters Represent (Study Center Press, 2003), Going Home to a Landscape (Calyx, 2003), Coloring Book (Rattlecat, 2003), Not Home But Here (Anvil, 2003 ), Ponoy, 2004 Mga Asyanong Amerikano sa San Francisco Bay Area (Avalon Publishing, 2004), 100 na mga Rawitdawit sa Pagkamoot: Rawitdawit sa Pagkamoot sa Pilipinas Poon kan 1905 (Unibersidad kan Pilipinas Press, 2004), Pulang Liwanag: Mga Bayani, Mga Santo asin Mga Puta ( Arsenal Pulp Press, 2005), asin Grapikong rawitdawit (Victionary, 2005).
Saro siyang temporaryong propesor sa Yuchengco Philippine Studies Program kan Unibersidad kan San Francisco. Dati siyang nagtukdo nin Creative Writing sa Mills College, asin Philippine Studies sa Unibersidad kan San Francisco . Siya an nag ayos kan Doveglion Press, sarong nag pupublikar nin literaturang politikal, [1] kaiba an saiyang agom na para rawitdawit na si Oscar Bermeo. Si Reyes prisenteng naka istar ngunyan sa Oakland, California
== Mga nai publikar na obra ==
'''Mga bilog na koleksyon nin rawitdawit'''
•Mga Grabidad kan Sentro (Arkipelago Books, 2003)
'''Bilog na literaryong bakong piksyon'''
* ''Gusto mong magsirip sa sakuyang notbok?'' ''Mga Surat sa Pinay Liminality'' (Paloma Press, 2022).
'''Mga Chapbook'''
'''Mga rawitdawit online'''
* ," "Cherry," "Pink." [https://web.archive.org/web/20100324181756/http://www.octopusmagazine.com/issue08/barbara_jane_reyes.htm Octopus Magazine], Isyu 8.
* “[galleon prayer],” “[a compendium of angels],” “[diwata taga salog asin dagat].” [http://www.asu.edu/pipercwcenter/how2journal//archive/online_archive/v2_4_2006/current/pacific/barbara_jane_reyes.html HOW2]{{Dead link|date=June 2025 |bot=InternetArchiveBot |fix-attempted=yes }}, 2006.
* "The Night Manny Pacquiao KO'd Oscar De La Hoya." [http://therumpus.net/2009/04/the-night-manny-pacquiao-ko%E2%80%99ed-oscar-de-la-hoya-by-barbara-jane-reyes/ An Rumpus], 2009.
* "Sarong Hapot, Nagkapirang Simbag." [https://web.archive.org/web/20100619091140/http://www.kartikareview.com/issue7/7reyes.htm Kartika Review], Spring 2010.
sl1fll4xvtlbjdl9skfkh0vo7efgwcr
Genevieve L. Asenjo
0
52927
290168
289757
2025-06-27T06:07:03Z
InternetArchiveBot
17127
Rescuing 1 sources and tagging 0 as dead.) #IABot (v2.0.9.5
290168
wikitext
text/x-wiki
Si '''Genevieve L. Asenjo''' sarong Pilipinong pararawitdawit, nobelista, paradakitaramon asin iskolar [[Literatura|sa literatura]] sa [[Tataramon na Karay-a|Kinaray-a]], [[Tataramon na Hiligaynon|Hiligaynon]] asin [[Tataramon na Filipino|Filipino]] . An saiyang enot na nobela, ''an Lumbay ng Dila'', (C&E/DLSU, 2010) nakaresibe nin parangal para sa Juan C. Laya Prize for Excellence in Fiction in a [[:en:Philippine|Philippine]] Language in the National Book Award.
In 2012, Asenjo participated in the International Writing Program (IWP) Fall Residency of the University of Iowa. In 2009, she spent six months in [[Seoul]] as Overseas Writing Fellow sponsored by the [[Ministry of Culture and Tourism of South Korea]].
Si Asenjo sarong associate Professor sa [[De La Salle na Unibersidad|De La Salle University]] sa Manila. Kan 2010, pigtugdok niya an Balay Sugidanun (An Harong nin Pag-istorya).
== Trabaho ==
Tinatapos na niya an saiyang ikaduwang nobela, an inot sa kontemporanyong Kinaray-a, na may titulong ''Kamatayun sa Isla Boracay'' . Kabali sa saiyang mga naenot na libro an ''Komposo ni Dandansoy'' (UST Press, 2007), sarong koleksyon kan saiyang [[Gawad Palanca|Don Carlos Palanca Memorial Awards for Literature]] winning stories sa Hiligaynon na may dakitaramon sa Filipino, ''Pula ang Kulay ng Text Message'' (University of San Agustin Press, 2006), sarong koleksyon nin rawitdawit sa Kinaray-a na may dakitaramon nin Filipino, asin ''taga-uma@manila'' (National Commission for Culture and the Arts, 2005), sarong koleksyon nin mga osipon sa Kinaray-a. An enot niyang libro nin mga osipon pang-aki, ''an Mabaskog nga Hiligaynon 1'', (C&E, 2013) may kasabay na giya para sa paratukdo para sa kurikulum kan Mother Tongue sa programa K-12 kan gobyerno kan Pilipinas. An saiyang essay, ''After America'' (2012), parte kan seryeng ''On Going Home'' kun saen an mga awtor na nag-gugol nin haros tulong bulan sa U.S. na nagsusurat, nagsaliksik, nagbibiyahe, asin nakikipag-ulay sa mga Amerikano nag-iistorya kan saindang mga eksperyensya asin pananaw kun ano an proseso nin pagbalik sa harong.
== Mga Pagrepaso/Pag-aadal sa gibo ni Genevieve Asenjo ==
<blockquote>An tubig asin/o mga lawas nin tubig iyo an nangingibabaw na tema sa mga rawitdawit ni Genevieve Asenjo na ginibo kan mga taon 1995 sagkod 2005 asin ipinublikar sa saiyang librong ''Pula ang Kulay ng Text Message.'' An pagbalik-balik kan tubig asin mga hawak nin tubig sa saiyang mga obra nagpapahiling kan presensya asin importansya kan nasabing yaman sa Antique asin sa mga Antiqueño. Bilang sarong importanteng parte kan komunidad, an tubig nagrerepresentar man kan artistikong ekspresyon asin eksperyensya nin tawo na bilang balos nagpapahiling kan kultura, tradisyon asin pagkabisto kan West Visayan. - ''Bea Altar, asin iba pa. (2019)'' </blockquote>
== Mga Interbyu ==
* [https://www.youtube.com/watch?v=SlENx1K2l7g On the Map 2012: Genevieve L. ASENJO (2012)]<ref>{{Cite web|title=On the Map 2012: Genevieve L. ASENJO (fiction writer, poet, translator; Philippines, IWP 2012) {{!}} The International Writing Program|url=https://iwp.uiowa.edu/archives/media/on-the-map-2012-genevieve-l-asenjo-fiction-writer-poet-translator-philippines-iwp|access-date=2020-12-12|website=iwp.uiowa.edu}}</ref>
* [https://www.youtube.com/watch?v=YpsfM9_BWaU Behind the Pages: A Conversation with Genevieve Asenjo (2018)]
== Mga Reperensya ==
# {{Cite web|title=ASENJO, Genevieve L. {{!}} The International Writing Program|url=https://iwp.uiowa.edu/writers/genevieve-lampasa-asenjo|access-date=2020-12-12|website=iwp.uiowa.edu}}
# {{Cite web|title=Balay Sugidanun|url=https://balaysugidanun.com/|access-date=2020-12-12|website=Balay Sugidanun|language=en}}
# {{Cite web|title="After America": On Going Home - Genevieve L. Asenjo, IWP 2012, Philippines {{!}} @ Shambaugh House|url=https://iwp.uiowa.edu/shse/2013-04-17/after-america-on-going-home-genevieve-l-asenjo-iwp-2012-philippines|access-date=2020-12-11|website=iwp.uiowa.edu|archive-date=2021-01-06|archive-url=https://web.archive.org/web/20210106010835/https://iwp.uiowa.edu/shse/2013-04-17/after-america-on-going-home-genevieve-l-asenjo-iwp-2012-philippines|dead-url=yes}}
# {{Cite web|title=Water As Motif In Genevieve L. Asenjo'S Poems {{!}} Narrative|url=https://www.scribd.com/document/427214580/Water-and-or-Bodies-of-Water-as-Motif-in-Genevieve-Asenjo-s-Selected-Poems|access-date=2020-12-09|website=Scribd|language=en}}
# {{Cite web|title=On the Map 2012: Genevieve L. ASENJO (fiction writer, poet, translator; Philippines, IWP 2012) {{!}} The International Writing Program|url=https://iwp.uiowa.edu/archives/media/on-the-map-2012-genevieve-l-asenjo-fiction-writer-poet-translator-philippines-iwp|access-date=2020-12-12|website=iwp.uiowa.edu}}{{Reflist}}
* https://web.archive.org/web/20131006230153/https://iwp.uiowa.edu/sites/iwp.uiowa.edu/files/ASENJO_ICPL2012.pdf
{{Authority control}}
[[Kategorya:Literary scholars]]
[[Kategorya:Living people]]
[[Kategorya:Academic staff of De La Salle University]]
[[Kategorya:Filipino writers]]
[[Kategorya:People from Antique (province)]]
[[Kategorya:Karay-a people]]
[[Kategorya:Year of birth missing (living people)]]
5qxtqo99zep3s022z70wq72a8sxpy1o
Felisa Batacan
0
52929
290167
289756
2025-06-27T05:41:54Z
InternetArchiveBot
17127
Rescuing 0 sources and tagging 1 as dead.) #IABot (v2.0.9.5
290167
wikitext
text/x-wiki
Si '''Maria Felisa H. Batacan''' sarong Pilipinong parasurat nin bareta asin parasurat nin krimen asin misteryong osipon. An saiyang obra napublikar na sa Pilipinas asin sa luwas kan bansa sa pangaran na '''FH Batacan'''.
== Biograpiya ==
Fellow siya sa 1996 Dumaguete National Writers' Workshop.
Si Batacan nagtrabaho sa Philippine intelligence community dangan nagin sarong parasurat nin bareta sa tv o radyo. Nag-adal siya sa [[:en:University_of_the_Philippines_Diliman|University of the Philippines Diliman]], kun saen nagkua siya nin master's degree sa Arts Studies. Kan 1999 an saiyang manuskrito, ''Smaller and Smaller Circles'', nanggana kan [[Gawad Palanca|Don Carlos Palanca Memorial Awards for Literature]] Grand Prize for the English Novel. An nobelang ini ipinublikar kan 2002 kan University of the Philippines Press . <ref name="hidalgo79" /> Dawa ngani an kadaklan na mga obrang usipon sa tataramon na Ingles kan Filipino nakakatipon sana nin 1,000 na kopyang prininta, <ref name="hidalgo79" /> ''Smaller and Smaller Circles'' naimprenta giraray nin apat na beses kan taon 2006, para sa total na 6,000 na kopya. An nobela saro sa mga pinakaenot na obrang Pilipino nin krimen na usipon . <ref name="hidalgo79" />
An nobela nanggana man kan 2002 Manila Critics' Circle National Book Award asin Madrigal-Gonzales Best First Book Award kan 2003.
Kan 2008, nanggana siya nin 1st prize sa English short story category kan Philippines Free Press Literary Awards.
Kan 2015, sarong bago, pinahiwas na edisyon kan nobela an ipinublikar kan Soho Press, New York.
== Mga Reperensya ==
<references responsive="1"></references>
{{Reflist}}
== Mga Source ==
* {{citation|title=A Companion to Crime Fiction|editor-last=Rzepka|editor-first=Charles|editor2-last=Horlsey|editor2-first=Lee|publisher=Wiley-Blackwell|year=2010|last=Christian|first=Ed|chapter=Ethnic Postcolonial Crime and Detection (Anglophone)}}
* {{citation|title=Over a Cup of Ginger Tea: Conversations on the Literary Narratives of Filipino Women|last=Hidalgo|first=Cristina Pantoja|publisher=University of the Philippines Press|year=2006|isbn=978-971-542-524-7}}
* {{citation|title=The Palanca, Free Press & UMPIL literary awards|last=Yuson|first=Alfred A.|publisher=[[The Philippine STAR]]|date=September 1, 2008|url=http://www.philstar.com/Article.aspx?articleid=82898}}
* {{citation|title=Filipino crime novel ‘Smaller and Smaller Circles’ now a movie|last=de Vera|first=Ruel|publisher=[[Philippine Daily Inquirer]]|date=June 20, 2016|url=http://lifestyle.inquirer.net/231207/filipino-crime-novel-smaller-and-smaller-circles-now-a-movie/}}
== Iba pang mga link ==
* Soho Press book page [https://sohopress.com/books/smaller-and-smaller-circles/]
* Soho Press backgrounder [https://sohopress.com/the-story-behind-f-h-batacans-smaller-and-smaller-circles/]{{Dead link|date=June 2025 |bot=InternetArchiveBot |fix-attempted=yes }}
* Article on expanded edition [http://lifestyle.inquirer.net/208065/filipino-crime-novel-returns-in-excellent-expanded-edition-from-new-york-publisher/]
* Author interview [http://www.gmanetwork.com/news/lifestyle/artandculture/583078/author-f-h-batacan-talks-about-film-adaptation-of-smaller-and-smaller-circles/story]
* Review [http://www.publicbooks.org/how-to-catch-a-philippine-serial-killer/]
{{Authority control}}
[[Kategorya:Year of birth missing (living people)]]
[[Kategorya:Filipino crime fiction writers]]
[[Kategorya:Filipino novelists]]
[[Kategorya:Filipino women novelists]]
[[Kategorya:Living people]]
g6kugufiioawbmwtwd2sy0b8q2g0rcp
Candy Gourlay
0
52935
290156
289945
2025-06-27T03:49:17Z
InternetArchiveBot
17127
Rescuing 2 sources and tagging 0 as dead.) #IABot (v2.0.9.5
290156
wikitext
text/x-wiki
Si '''Candy Gourlay''' (née Quimpo) sarong Pilipinong parasurat nin bareta asin awtor na nakabase sa United Kingdom na an saiyang enot na nobelang ''Tall Story'' (2010) napili para sa Carnegie Medal . <ref>{{Cite news|url=https://www.theguardian.com/books/2019/mar/19/carnegie-medal-shortlist-celebrates-novels-in-free-verse|title=Carnegie medal shortlist celebrates novels in free verse}}</ref>
== Biograpiya ==
Si Gourlay namundag asin nagdakula sa Pilipinas.
== Trabaho ==
=== Parasurat nin Bareta ===
Poon 1984 sagkod 1989, nagtrabaho siya bilang sarong parasurat nin bareta sa Pilipinas, orog na bilang sarong staffwriter asin kan nagin associate editor kan semanal na oposisyon na tabloid na ''Mr &amp; Ms Special Edition'', na nagkaigwa nin importanteng papel sa pagbagsak kan 21 taon na administrasyon kan Pilipinong diktador na [[Ferdinand Marcos|si Ferdinand Marcos]] .
An saiyang iba pang mga posisyon kabali an:
* 1984, staff writer, ''[[:en:Mr_&_Ms_Special_Edition|Mr & Ms Special Edition]]'' (Manila)
* 1985, associate editor, ''Mr & Ms Special Edition'' (Manila)
* 1986, desk editor, ''[[:en:Philippine_Daily_Inquirer|Philippine Daily Inquirer]]'' (Manila)
* 1987, correspondent, ''Asia Magazine'' (Manila)
* 1989, staff writer, ''Marketing Magazine'' (London)
* 1990, London correspondent, [[:en:Inter_Press_Service|Inter Press Service]] (London)<ref>{{cite web|title=Interview: Candy Gourlay|url=http://cynthialeitichsmith.blogspot.co.uk/2008/03/scbwi-bologna-2008-author-interview.html|access-date=2025-06-15|archive-date=2014-03-05|archive-url=https://web.archive.org/web/20140305144837/http://cynthialeitichsmith.blogspot.co.uk/2008/03/scbwi-bologna-2008-author-interview.html|dead-url=yes}}</ref>
* 2005, presenter and writer, ''Motherless Nation'', BBC Radio 4 documentary on the social impact of Philippine migration
=== Parasurat nin libro ===
An saiyang enot na nobelang ''Tall Story'' (2010) nanggana kan National Children's Book Award of the Philippines kan 2012 asin kan Crystal Kite Award para sa British Isles kan 2011. ''An Tall Story'' napili para sa 13 na premyo, orog na: an Waterstones Children's Book Prize, <ref>{{Cite news|url=https://www.theguardian.com/books/2011/feb/10/waterstones-children-s-book-prize|title=Tribute to 'totally funky grandma' wins Waterstone's children's book prize|date=10 February 2011}}</ref> an Branford Boase Award, an Blue Peter Book Award asin an UKLA Children's Book Prize. Ini nominado para sa Carnegie Medal .
An saiyang ikaduwang nobelang ''Shine'' (2013) nakalista para sa Guardian Children's Fiction Prize <ref>{{Cite news|url=https://www.theguardian.com/books/2014/oct/04/judges-praise-diverse-shortlist-guardian-childrens-fiction-prize-2014|title=Judges praise diverse shortlist for the Guardian Children's Fiction prize 2014|work=[[TheGuardian.com]]|date=4 October 2014|last=Flood|first=Alison}}</ref> asin nanggana kan Crystal Kite Award para sa British Isles kan 2014.
''An Bone Talk'' (2018) napili para sa Costa Book Award asin sa CILIP Carnegie Medal .
== Mga librong ipinublikar ==
* ''Hinabing Gunita (Woven Memories): Filipinos in the United Kingdom'' (London: [[:en:Filipinos_in_the_United_Kingdom#Culture_and_community|Centre for Filipinos]], 2004)<ref>{{cite web|url=http://www.bbc.co.uk/radio4/womanshour/2005_23_wed_04.shtml|title=Chronicling the lives of Filipino women in Britain|work=Woman's Hour|publisher=BBC Radio4}}</ref>
* ''Animal Tricksters'' ([[:en:Oxford_University_Press|Oxford University Press]], 2010) – {{OCLC|495598126}}.
* ''Tall Story'' (Oxford: [[:en:David_Fickling_Books|David Fickling Books]], 2010)
* ''Shine'' (David Fickling, 2013)
* ''Bone Talk'' (David Fickling, 2018)
* ''Wild Song'' (David Fickling, 2023)
== Mga Reperensya ==
1. {{Cite web|url=https://www.candygourlay.com/2019/03/bone-talk-has-been-shortlisted-for.html|title=Bone Talk has been shortlisted for the Carnegie 2019|access-date=2019-06-24}}
2. {{Cite web|url=https://www.candygourlay.com/2019/03/bone-talk-has-been-shortlisted-for.html|title=Bone Talk has been shortlisted for the Carnegie 2019|access-date=2019-06-24}}
3. {{cite web|title=About Candy Gourlay|url=http://www.candygourlay.com/p/about.html}}
4. {{cite web|title=Tita Eggie's Show Don't Tell Brand of Storytelling|url=http://www.tmcnet.com/usubmit/2006/09/16/1899612.htm}}
5. {{cite web|title=The Story of Us|url=http://showbizandstyle.inquirer.net/sim/sim/view/20091219-242929/The-Story-of-Us|url-status=dead|archive-url=https://web.archive.org/web/20150122042727/http://showbizandstyle.inquirer.net/sim/sim/view/20091219-242929/The-Story-of-Us|archive-date=22 January 2015|access-date=1 March 2014|df=dmy-all}}
6. {{cite web|title=Interview: Candy Gourlay|url=http://cynthialeitichsmith.blogspot.co.uk/2008/03/scbwi-bologna-2008-author-interview.html|access-date=2025-06-15|archive-date=2014-03-05|archive-url=https://web.archive.org/web/20140305144837/http://cynthialeitichsmith.blogspot.co.uk/2008/03/scbwi-bologna-2008-author-interview.html|dead-url=yes}}
7. {{cite web|url=http://www.mrripleysenchantedbooks.com/2011/01/waterstones-childrens-book-prize-2011.html|title=Waterstones Children's Book Prize 2011|date=11 January 2011}}
8. {{cite news|url=https://www.theguardian.com/books/2011/feb/10/waterstones-children-s-book-prize|title=Tribute to 'totally funky grandma' wins Waterstone's children's book prize|website=[[TheGuardian.com]]|date=10 February 2011|last1=Pauli|first1=Michelle}}
9. {{cite web|url=http://www.booktrust.org.uk/prizes/2/2011|title=Blue Peter Book Award 2011|access-date=2025-06-15|archive-date=2017-07-10|archive-url=https://web.archive.org/web/20170710131720/http://www.booktrust.org.uk/prizes/2/2011|dead-url=yes}}
10. {{cite web|url=http://www.ukla.org/news/shortlists_announced_today_for_the_2011_ukla_childrens_book_award_-sponsore/|title=Shortlists announced today for the 2011 UKLA Children's Book Award|access-date=2025-06-15|archive-date=2024-02-23|archive-url=https://web.archive.org/web/20240223111653/https://ukla.org/news/shortlists_announced_today_for_the_2011_ukla_childrens_book_award_-sponsore/|dead-url=yes}}
11. {{cite web|url=http://www.carnegiegreenaway.org.uk/pressdesk/press.php?release=pres_nom_car_2011.html|title=The CILIP Carnegie Medal Nominations for 2011|access-date=1 March 2014|archive-url=https://web.archive.org/web/20140622131548/http://www.carnegiegreenaway.org.uk/pressdesk/press.php?release=pres_nom_car_2011.html|archive-date=22 June 2014|url-status=dead}}
12. {{cite news|url=https://www.theguardian.com/books/2014/oct/04/judges-praise-diverse-shortlist-guardian-childrens-fiction-prize-2014|title=Judges praise diverse shortlist for the Guardian Children's Fiction prize 2014|website=[[TheGuardian.com]]|date=4 October 2014|last1=Flood|first1=Alison}}
13. {{Cite web|url=https://www.carnegiegreenaway.org.uk/carnegie-title.php?titleid=4|title=The CILIP Carnegie and Kate Greenaway Awards|website=www.carnegiegreenaway.org.uk|access-date=2019-06-24}}{{Dead link|date=June 2025 |bot=InternetArchiveBot |fix-attempted=yes }}
14. {{cite web|url=http://www.bbc.co.uk/radio4/womanshour/2005_23_wed_04.shtml|title=Chronicling the lives of Filipino women in Britain|work=Woman's Hour|publisher=BBC Radio4}}{{Reflist|30em}}
== Mga iba pang link ==
* [http://mirrorswindowsdoors.org/wp/interview-candy-gourlay/ Interview] with Mirrors Windows Doors, August 2014
* [https://www.theguardian.com/books/2014/jan/18/shine-candy-gourlay-review Review of ''Shine''] by [[:en:Philip_Ardagh|Philip Ardagh]], January 2014
* {{LCAuth|n2010029732|Candy Gourlay|1|ue}}
* [https://www.candygourlay.com/ Candy Gourlay's website] March 2022
{{Authority control}}
[[Kategorya:Naturalised citizens of the United Kingdom]]
[[Kategorya:Ateneo de Manila University alumni]]
[[Kategorya:Filipino emigrants to the United Kingdom]]
[[Kategorya:British women bloggers]]
[[Kategorya:British bloggers]]
[[Kategorya:British women children's writers]]
[[Kategorya:Filipino women bloggers]]
[[Kategorya:Filipino bloggers]]
[[Kategorya:Filipino women journalists]]
[[Kategorya:Filipino journalists]]
[[Kategorya:Writers from Davao del Sur]]
[[Kategorya:Filipino women writers]]
[[Kategorya:Filipino children's writers]]
[[Kategorya:British children's writers]]
[[Kategorya:People from Davao City]]
[[Kategorya:Visayan people]]
[[Kategorya:Living people]]
[[Kategorya:1962 births]]
ajqwqczjbw73u3nceh5e71p9nw7ij1h
Ivy Alvarez
0
52944
290181
289666
2025-06-27T07:19:21Z
InternetArchiveBot
17127
Rescuing 1 sources and tagging 0 as dead.) #IABot (v2.0.9.5
290181
wikitext
text/x-wiki
{{Infobox writer|name=Ivy Alvarez|image=Ivy Alvarez.jpg|imagesize=225px|caption=|pseudonym=|birth_name=|birth_date=|birth_place=|death_date=|death_place=|occupation=|nationality=|period=|genre=|subject=|movement=|signature=|website={{URL|http://www.ivyalvarez.com}}}}
'''Si Ivy Alvarez''' sarong pararawitdawit, editor, asin pararepaso na taga [[Nueva Zelanda|-New Zealand]] na Pilipino Australiano . <ref name="Patajo-Legasto2010">{{Cite book|url=https://books.google.com/books?id=uF6WDAQHu08C&pg=PA631|title=Philippine Studies: Have We Gone Beyond St. Louis?|last=Priscelina Patajo-Legasto|publisher=The University of the Philippines Press|year=2010|isbn=978-971-542-591-9|pages=631–632}}</ref> Si Alvarez igwa nin mga isinurat na naitampok sa manlaen-laen na publikasyon sa Australia, Canada, Inglaterra, Pilipinas, New Zealand, Ireland, Rusya, Scotland, Wales, Estados Unidos, Aprika del Sur, asin online. <ref name="Patajo-Legasto2010" />
== Pagkaaki ==
Si Alvarez namundag sa Pilipinas asin nagdakula sa Tasmania, Australia. Habang nag-aadal nin Ingles sa University kan Tasmania, siya napublikar sa manlaen-laen na mga journal asin antolohiya sa literatura, asin sunod na nagin editor nin mga pagrepaso kan ''Cordite Poetry Review'', sarong Australian online poetry journal. <ref name="Patajo-Legasto2010"/>
== Karera sa literatura ==
Kan 2000, nanggana siya sa Great Age Melbourne Writers Festival Poetry Slam. <ref name="Melbourne2002">{{Cite book|url=https://books.google.com/books?id=otJZAAAAMAAJ|title=Meanjin|last=University of Melbourne|publisher=University of Melbourne|year=2002}}</ref> Nagbalyo siya sa Aberdeen kan 2002 asin nag-istar sa [[Dublin]] sa pagitan kan 2003 asin 2004. <ref name="Patajo-Legasto2010"/> Kan 2004, tinawan siya nin edukasyonal na tabang hali sa Scottish Arvon Foundation <ref name="Patajo-Legasto2010" /> asin nagin Special Poetry Guest sa Dublin's Trinity College / Florida International University poetry summer program. Nagbalyo siya sa Cardiff kan 2004. <ref name="Patajo-Legasto2010" /> Kan parehong taon, an saiyang rawitdawit na "earth", na enot na nagluwas sa antolohiya na ''Moorilla Mosaic: Contemporary Tasmanian Writing'', <ref name="MathisonReeves2001">{{Cite book|url=https://books.google.com/books?id=uU4-PQAACAAJ|title=Moorilla mosaic: contemporary Tasmanian writing|last=Robyn Mathison|last2=Lyn Reeves|date=1 April 2001|publisher=Bumble-bee Books|isbn=978-0-9586133-2-3|access-date=4 March 2011}}</ref> kabali sa Australian/Pacific Region Literacy Placement Test for Scholarships. <ref name="Academi" /> Si Alvarez na awardan nin mga fellowship hali sa MacDowell Colony (New Hampshire, USA) asin Hawthornden Castle (Scotland) kan 2005. <ref name="Patajo-Legasto2010" /> <ref name="Academi" />
Kan 2006, pig-edit niya ''an A Slice of Cherry Pie'', sarong antolohiya nin sadit na koleksyon nin surat na inspirasyon kan padalan sa telebisyon ni David Lynch, Twin Peaks . Kan siring man na taon, nakaresibe siya nin grant hale sa Wales Arts International na nakatabang saiya na magbiyahe pasiring sa Sydney asin magpartisipar sa "The Poetry Picture Show" kan The Red Room Company. <ref name="Academi" />
An saiyang inot na koleksyon nin rawitdawit, ''Mortal'', pinaluwas kan 2006 kan US publisher na Red Morning Press. <ref name="Alvarez2006x">{{Cite book|url=https://books.google.com/books?id=agv0PQAACAAJ|title=Mortal|last=Ivy Alvarez|date=1 November 2006|publisher=Red Morning Press|isbn=978-0-9764439-2-6|access-date=3 March 2011}}</ref> Si Craig Santos Perez, na nagsusurat para sa ''Boxcar Poetry Review'', inapod ining "sarong makangangalas na enot na koleksyon" na an "kaswal na tono, visceral na imahe, asin nakakabiglang piguratibong tataramon naguundyok sa parabasa na magin interisado."
Kan huring parte kan 2006, si Alvarez nag-ako nin grant kan The Australia Council Literature Board para sa rawitdawit. <ref name="Patajo-Legasto2010"/> Inimbitaran siya sa sarong residency sa pagsurat kan Fundación Valparaíso sa Espanya kan Abril 2008, na sinundan nin sarong residency sa pagsurat sa Booranga Writers Center sa Charles Sturt University sa Wagga Wagga, New South Wales .
Si Alvarez sarong Visiting Lecturer sa University of Chester kan 2010 asin sarong tampok na parabasa sa Worcester College asin Winchester University .
Kan Mayo taon 2011, nag-istar siya nin duwang semana sa [[Seoul]] Art Space (Yeonhui) asin nagtao nin mga basahon bilang miyembro kan Oz-Ko Tour of [[Korea]] . An saiyang rawitdawit na "Hold" ipinublikar asin pinag-ulayan sa seksyon kan Poetry Workshop kan The Guardian kan 4 Nobyembre 2011.
Si Alvarez nagin bisita sa kadakol na mga pista nin pagsurat, kabali an National Young Writers' Festival sa Newcastle, New South Wales . Bilang sarong paratugtog kan saiyang obra, siya nagin Artiste-in-Residence para sa SBS radio asin TV network kan Australia. <ref name="Academi" /> An saiyang mga rawitdawit itinampok sa mga audio compilation na ''FlightPaths'', ''Going Down Swinging'' asin ''You Have Been Chosen'' . <ref name="Academi" /> Apwera sa rawitdawit, nagsusurat man siya nin mga dula, artikulo, asin mga pagrepaso. <ref name="Academi" /> Si Alvarez tinawan nin pondo para sa saiyang ikaduwang manuskrito nin rawitdawit gikan sa Australia Council asin sa Welsh Academy . <ref name="Academi" />
== Mga Publikasyon ==
'''Nobela sa berso'''
* ''Disturbance'' ([[:en:Seren_Books|Seren Books]], 2013)
'''Mga koleksyon nin rawitdawit'''
* ''Food for Humans'' (Melbourne: Slow Joe Crow Press, 2002)<ref name="Alvarez20024">{{cite book|url=https://books.google.com/books?id=EG43NAAACAAJ|title=Food for humans|author=Ivy Alvarez|publisher=Slow Joe Crow Press|year=2002}}</ref>
* ''catalogue: life as tableware'' (Wales: The Private Press, 2004)<ref name="Alvarez20044">{{cite book|url=https://books.google.com/books?id=QD2BNAAACAAJ|title=Catalogue: life as tableware|author=Ivy Alvarez|publisher=Private Press|year=2004}}</ref>
* ''What's wrong'' (Wales: The Private Press, 2004)<ref name="Alvarez20044" />
* ''Mortal'' (Washington, DC: Red Morning Press, 2006)<ref name="Alvarez20064">{{cite book|url=https://books.google.com/books?id=t7lpOgAACAAJ|title=A slice of cherry pie|author=Ivy Alvarez|publisher=Half Empty/Half Full|year=2006}}</ref>
* ''One Dozen Poison Hay(na)ku'' (2013)
* ''The Everyday English Dictionary'' (Paekakariki Press, 2016)
=== Mga pig-edit na surat ===
* ''A Slice of Cherry Pie'' (The Private Press / Half Empty/Half Full, 2006)<ref name="Alvarez20066">{{cite book|url=https://books.google.com/books?id=t7lpOgAACAAJ|title=A slice of cherry pie|author=Ivy Alvarez|publisher=Half Empty/Half Full|year=2006}}</ref>
* ''We Don’t Stop Here'' (The Private Press, 2008)
* ''The Chained Hay(na)ku Project'' (co-editor) (Meritage Press, 2010)<ref name="Academi3">{{cite web|title=Alvarez, Ivy|url=http://www.academi.org/writers-of-wales/i/130155/|work=The Writers of Wales Database|publisher=[[Academi]]|accessdate=7 January 2012|archive-url=https://web.archive.org/web/20101126120823/http://www.academi.org/writers-of-wales/i/130155/|archive-date=26 November 2010|url-status=dead}}</ref>
=== Mga kontribusyon sa antolohiya ===
* ''Moorilla Mosaic'' (Bumble-bee Press, 2001)<ref name="MathisonReeves20018">{{cite book|url=https://books.google.com/books?id=uU4-PQAACAAJ|title=Moorilla mosaic: contemporary Tasmanian writing|author1=Robyn Mathison|author2=Lyn Reeves|date=1 April 2001|publisher=Bumble-bee Books|isbn=978-0-9586133-2-3|accessdate=4 March 2011}}</ref>
* ''Father Poems'' (Anvil Publishing, 2004)<ref name="Abad20048">{{cite book|url=https://books.google.com/books?id=lW14GwAACAAJ|title=Father poems|author=Gémino H. Abad|publisher=Published and exclusively distributed by Anvil Pub.|year=2004|isbn=978-971-27-1482-5}}</ref>
* ''The First Hay(na)ku Anthology'' (Meritage Press / xPress(ed), 2005)<ref name="VenguaYoung20058">{{cite book|url=https://books.google.com/books?id=sI5lAAAAMAAJ|title=The first Hay(na)ku anthology|author1=Jean Vengua|author2=Mark Young|date=January 2005|publisher=Meritage Press|isbn=978-951-9198-72-9|accessdate=4 March 2011}}</ref>
* ''OBAN 06'' (NZ Electronic Poetry Centre, 2006)
* ''NaPoWriMo'' (Big Game Books, 2006)
* ''From the Garden of the Gods'' (Sun Rising Press, 2006)<ref name="Press20058">{{cite book|url=https://books.google.com/books?id=X8rkPQAACAAJ|title=From the Garden of the Gods|author=Sun Rising Poetry Press|date=30 December 2005|publisher=Sun Rising Pr|isbn=978-0-9755955-9-6|accessdate=4 March 2011}}</ref>
* ''The Musculature of Small Birds'' (Shadowbox Press, 2007)
* ''Brilliant Coroners'' (Phoenicia Publishing imprint, 2007)
* ''The Sex Mook: What is Our Sex?'' (Vignette Press, 2007)
* ''Letters to the World: Women Poets Anthology'' (Red Hen Press, 2008)
* ''The Best Australian Poems 2009'' (Black Inc., 2009)<ref>{{cite book|url=https://books.google.com/books?id=aKILglieJ0cC&pg=PR5|title=The Best Australian Poems 2009|author=Robert Adamson|date=5 November 2009|publisher=Black Inc.|isbn=978-1-86395-452-5|accessdate=4 March 2011}}</ref>
* ''Hair'' (Sydney: Trunk, 2009)<ref name="Academi10">{{cite web|title=Alvarez, Ivy|url=http://www.academi.org/writers-of-wales/i/130155/|work=The Writers of Wales Database|publisher=[[Academi]]|accessdate=7 January 2012|archive-url=https://web.archive.org/web/20101126120823/http://www.academi.org/writers-of-wales/i/130155/|archive-date=26 November 2010|url-status=dead}}</ref>
* ''[[:en:Red_Leaves_/_紅葉|Red Leaves / 紅葉]]'' #001 (A Cowboy Named Molasses Publishing, 2010)<ref>{{cite web|last=Nunn|first=Graham|date=12 February 2009|title=Red Leaves: an interview with Kirk Marshall|url=http://anotherlostshark.com/2009/02/12/red-leaves-an-interview-with-kirk-marshall/|work=Another Lost Shark|accessdate=5 March 2011|url-status=dead|archiveurl=https://web.archive.org/web/20110707145015/http://anotherlostshark.com/2009/02/12/red-leaves-an-interview-with-kirk-marshall/|archivedate=7 July 2011}}</ref>
* ''{{cite web|title=Ivy Alvarez|url=http://writersfestival.co.nz/writer/ivy-alvarez|website=Auckland Writers Festival|accessdate=27 April 2015|archive-date=24 January 2016|archive-url=https://web.archive.org/web/20160124011915/http://writersfestival.co.nz/writer/ivy-alvarez|url-status=dead}}Voice of Women in Wales'' (Wales Women's National Coalition, 2010)<ref name="Academi10" />
* ''Fire On Her Tongue'' (Two Sylvias Press, 2011)<ref name="Academi10" />
* ''In Their Cups'' (Melbourne Poets Union, 2011)<ref name="Academi10" />
* ''A Face to Meet the Faces'' (University of Akron Press, 2012)<ref name="Academi10" />
== Mga Reperensya ==
# {{cite book|url=https://books.google.com/books?id=uF6WDAQHu08C&pg=PA631|title=Philippine Studies: Have We Gone Beyond St. Louis?|author=Priscelina Patajo-Legasto|publisher=The University of the Philippines Press|year=2010|isbn=978-971-542-591-9|pages=631–632}}
# {{cite web|title=Ivy Alvarez|url=http://writersfestival.co.nz/writer/ivy-alvarez|website=Auckland Writers Festival|accessdate=27 April 2015|archive-date=24 January 2016|archive-url=https://web.archive.org/web/20160124011915/http://writersfestival.co.nz/writer/ivy-alvarez|url-status=dead}}
# {{cite web|title=Oban06|url=http://www.nzepc.auckland.ac.nz/features/oban06/alvarez.asp|website=new zealand electronic poetry centre|publisher=[[University of Auckland]]|accessdate=27 April 2015}}
# {{cite web|title=Alvarez, Ivy|url=http://www.academi.org/writers-of-wales/i/130155/|work=The Writers of Wales Database|publisher=[[Academi]]|accessdate=7 January 2012|archive-url=https://web.archive.org/web/20101126120823/http://www.academi.org/writers-of-wales/i/130155/|archive-date=26 November 2010|url-status=dead}}
# {{cite book|url=https://books.google.com/books?id=otJZAAAAMAAJ|title=Meanjin|author=University of Melbourne|publisher=University of Melbourne|year=2002}}
# {{cite book|url=https://books.google.com/books?id=uU4-PQAACAAJ|title=Moorilla mosaic: contemporary Tasmanian writing|author1=Robyn Mathison|author2=Lyn Reeves|date=1 April 2001|publisher=Bumble-bee Books|isbn=978-0-9586133-2-3|accessdate=4 March 2011}}
# {{cite web|title=Mortal|url=http://www.ivyalvarez.com/words/books/mortal.html|publisher=ivyalvarez.com|accessdate=8 March 2011|archive-url=https://web.archive.org/web/20110713070811/http://www.ivyalvarez.com/words/books/mortal.html|archive-date=13 July 2011|url-status=dead}}
# {{cite book|url=https://books.google.com/books?id=agv0PQAACAAJ|title=Mortal|author=Ivy Alvarez|date=1 November 2006|publisher=Red Morning Press|isbn=978-0-9764439-2-6|accessdate=3 March 2011}}
# {{Cite journal|last=Santos Perez|first=Craig|title=Review – Ivy Alvarez's Mortal|journal=Boxcar Poetry Review|issue=12|date=January 2008|url=http://www.boxcarpoetry.com/012/review_ivy_alvarez_perez.html|issn=1931-1761|accessdate=4 March 2011}}
# Staff [http://cordite.org.au/ozko/ozko-tour/ "Oz-Ko Tour(s) – OZ-KO TOUR OF KOREA (MAY 2011)"] {{Webarchive|url=https://web.archive.org/web/20120204075703/http://cordite.org.au/ozko/ozko-tour/|date=4 February 2012}} ''Cordite Poetry Review''.
# Admin (21 November 2011). [http://varunathewritershouse.wordpress.com/2011/11/21/writer-a-day-ivy-alvarez-reading-hold/ "Writer-a-Day: Ivy Alvarez reading “Hold”"] {{Webarchive|url=https://web.archive.org/web/20240818121311/https://varunathewritershouse.wordpress.com/2011/11/21/writer-a-day-ivy-alvarez-reading-hold/ |date=2024-08-18 }} ''Varuna, The Writers House Blog''.
# Peter Rathjen (May 2011). [http://www.utasalumni.org.au/Page.aspx?pid=451 "Alumni eNews – Poet on tour"] ''[[:en:University_of_Tasmania|University of Tasmania]]''.
# Rachael Boast (4 November 2011). [https://www.theguardian.com/books/2011/nov/04/poetry-workshop-skin-rachael-boast "Poetry workshop: Skin – Hold, by Ivy Alvarez"] ''[[:en:The_Guardian|The Guardian]]''.
# {{cite book|url=https://books.google.com/books?id=EG43NAAACAAJ|title=Food for humans|author=Ivy Alvarez|publisher=Slow Joe Crow Press|year=2002}}
# {{cite book|url=https://books.google.com/books?id=QD2BNAAACAAJ|title=Catalogue: life as tableware|author=Ivy Alvarez|publisher=Private Press|year=2004}}
# {{cite book|url=https://books.google.com/books?id=t7lpOgAACAAJ|title=A slice of cherry pie|author=Ivy Alvarez|publisher=Half Empty/Half Full|year=2006}}
# {{cite book|url=https://books.google.com/books?id=lW14GwAACAAJ|title=Father poems|author=Gémino H. Abad|publisher=Published and exclusively distributed by Anvil Pub.|year=2004|isbn=978-971-27-1482-5}}
# {{cite book|url=https://books.google.com/books?id=sI5lAAAAMAAJ|title=The first Hay(na)ku anthology|author1=Jean Vengua|author2=Mark Young|date=January 2005|publisher=Meritage Press|isbn=978-951-9198-72-9|accessdate=4 March 2011}}
# {{cite book|url=https://books.google.com/books?id=X8rkPQAACAAJ|title=From the Garden of the Gods|author=Sun Rising Poetry Press|date=30 December 2005|publisher=Sun Rising Pr|isbn=978-0-9755955-9-6|accessdate=4 March 2011}}
# {{cite book|url=https://books.google.com/books?id=aKILglieJ0cC&pg=PR5|title=The Best Australian Poems 2009|author=Robert Adamson|date=5 November 2009|publisher=Black Inc.|isbn=978-1-86395-452-5|accessdate=4 March 2011}}
# {{cite web|last=Nunn|first=Graham|date=12 February 2009|title=Red Leaves: an interview with Kirk Marshall|url=http://anotherlostshark.com/2009/02/12/red-leaves-an-interview-with-kirk-marshall/|work=Another Lost Shark|accessdate=5 March 2011|url-status=dead|archiveurl=https://web.archive.org/web/20110707145015/http://anotherlostshark.com/2009/02/12/red-leaves-an-interview-with-kirk-marshall/|archivedate=7 July 2011}}{{Reflist}}
== Mga iba pang link ==
* [http://www.ivyalvarez.com/ Official website]
* [http://mascarareview.com/ivy-alvarez/ Ivy Alvarez] (two prose poems), ''Mascara Literary Review'', 10 October 2011
* {{LinkedIn URL|url=https://www.linkedin.com/in/ivyalvarez}}
* {{Twitter|id=IvyAlvarez}}
{{Authority control}}
[[Kategorya:Year of birth missing (living people)]]
[[Kategorya:21st-century Filipino women writers]]
[[Kategorya:21st-century Australian women writers]]
[[Kategorya:Filipino women poets]]
[[Kategorya:Australian women poets]]
[[Kategorya:University of Tasmania alumni]]
[[Kategorya:Australian expatriates in New Zealand]]
[[Kategorya:Academics of the University of Wincheste]]
[[Kategorya:Academics of the University of Cheste]]
[[Kategorya:Filipino expatriates in New Zealand]]
[[Kategorya:Filipino emigrants to Australia]]
[[Kategorya:21st-century Filipino poets]]
[[Kategorya:21st-century Australian poets]]
[[Kategorya:Writers from Tasmania]]
[[Kategorya:Living people]]
569ha06uv0xzfdo1pz7z3v2wggy463u
Babu Chiri Sherpa
0
53024
290152
290039
2025-06-27T02:10:29Z
InternetArchiveBot
17127
Rescuing 1 sources and tagging 0 as dead.) #IABot (v2.0.9.5
290152
wikitext
text/x-wiki
{{Infobox person
| name = Babu Chiri Sherpa
| image = Babu Chiri Sherpa.jpg
| alt =
| caption = Babu Chiri Sherpa in 2000
| birth_date = {{Birth date|1965|06|22}}
| birth_place = Taksindu, [[Solukhumbu District]], [[Nepal]]
| death_date = {{Death date and age|2001|04|29|1965|06|22}}
| death_place = [[Mount Everest]]
| nationality = [[Nepalis|Nepalese]]
| other_names =
| known_for = Nagtukad sa Bukid Everest 10 beses<ref name="everesthistory.com">{{cite web|url=http://www.everesthistory.com/sherpas/babuchiri.htm|title=The Sherpas of Everest Series: Babu Chiri Sherpa|website=www.everesthistory.com}}</ref><br>Nagpadamlag sa toktok nin Everest (21 oras)
| occupation = Paratukad bulod asin taga-giya
}}
Si '''Babu Chiri Sherpa''' (Hunyo 22, 1965 - Abril 29, 2001) sarong paratukad-bulod na [[Sherpa]] na taga [[Nepal]]. Siya nakatukad na hanggan alitoktok kan [[Bukid Everest]] sampolong beses na.<ref Name="Reed">{{cite book|title=The Rough Guide to Nepal|last=Reed|first=David|author2=David Reed|author3=James McConnachie|year=2002|publisher=Rough Guides|isbn=1-85828-899-1|page=445|url=https://books.google.com/books?id=lcbUIOTcE18C&q=%22Babu+Chhiri%22&pg=PA445}}</ref>
Siya may kapot duwang pankinaban na [[Lista nin rekord sa Bukid Everest|rekord sa Everest]]. Siya nagdanay nin 21 oras sa alitoktokll nin Everest na mayong pangsostener na oksihenong hangosan, asin siya nakatukad nin rikas na 16 oras, 56 minuto sana, na sagkod ngonyan mayho pang nakakaarog..<ref>{{Cite web|url=http://www.k2news.com/bidn.htm|archive-url=https://archive.today/20130103140855/http://www.k2news.com/bidn.htm|url-status=dead|archive-date=January 3, 2013|title=Babu Chiri Sherpa has died|publisher=EverestNews.com|access-date=2010-12-13}}</ref> Sarong ekspertong paratukad, an pangiturogan niya sa buhay makapatugdok nin mga eskwelaqhan sa Nepal.<ref>{{Cite web|url=http://www.everesthistory.com/sherpas/babuchiri.htm|title=The Sherpas of Everest Series: Babu Chiri Sherpa|website=www.everesthistory.com|access-date=2017-05-16}}</ref>
==Kaamayi nin buhay==
Si Babu Chiri Sherpa namundag sa Taksindu, sarong sadit na Sherpa'ng baryo haraning [[Salleri, Solukhumbu|Salleri]], an kabesera kan Distrito nin Solukhumbu sa Nepal. Kan aki pa siya, siya nagtatabang sa mga sibotan kan mga magurang niya sa lugart ninda. niya. Si Babu Chiri mayong naresibing pormal na edukasyon ta mayong mga eskwelahan sa baryo niya asinsa paralibot.
Si Babu tinukdoan niya an sadiri na makanood magbasa, asin an pangiturogan niya sa buhay makapatugdok siya nin eskwelahan.<ref name="auto">{{Cite web|url=http://www.everesthistory.com/sherpas/babuchiri.htm|title=The Sherpas of Everest Series: Babu Chiri Sherpa|website=everesthistory.com|access-date=2017-05-16}}</ref>
Kan siya aki pa, husto na sana an pagnngalas niya kan kadakuldakul na mga kububuldan sa palibot ninda. Dakul na mgay Sherpa an pagbuhay iyo an paggiya sa mga paratukad sa mga bukid asin pag'asiste igdi pagdara kan mga kagamitan. An leyenda ni [[Tenzing Norgay]] saro na gayo an nakaimpluwensya ki Chiri.
==Pagtutukad bulod==
Nagpoon siya sa saiyang karera sa pagtukad sa edad na 16 kan siya nakontrata na magbaktot kan mga gamit kan mga paratukad. Sa enot niyang toka pagbaktot siya nasakat niya an [[Amphu Labtsa pass]]. Saiyang nasakat an toktok kan [[Mera Peak]] (6472 m) sa laogt nin apat na oras kan 1985. Si Chiri mangyari nakasikwit na nin trabaho sa paghakot-gamit pasiring sa Bukid Everest, asin kahaloyi natukad niya an toktok kan Everest nin sampolong beses. Kan Mayo 1999, siya saro nanggad na rekord na nakatagal nin 21 oras sa alitoktok kan Everest na mayong darang suplementaryong oksiheno tabang sa paghangos asin dai nagturog sa mga oras na idto.<ref>{{cite news | last =Douglas | first =Ed | title =Babu Chhiri Sherpa: His series of records on Everest included - at under 17 hours - the fastest ascent | newspaper =[[The Guardian]] | date =2 May 2001 | url =https://theguardian.com/news/2001/may/03/guardianobituaries1 | accessdate =19 February 2019 }}</ref>
Siya nakaiba man sa mga ekspedisyon sa pagtukad sa [[Cho Oyu]].<ref name="auto"/>
==Mga detalye personal==
Si Babu Chiri nakakataram nin Sherpa, Nepali, Ingles asin Hindi. Siya nagbyahe na sa Kanada, Tsina, Italyaq, Mehiko, Pakistan asin sa Estados Unidos.<ref>{{cite web |title=Babu Chhiri Sherpa: Man Who Spent 21 Hours On Everest Summit Without Oxygen |url=https://trekebc.com/babu-chhiri-sherpa/ |website=trekebc.com |language=en-us |date=21 November 2023 |access-date=23 June 2025 |archive-date=5 March 2024 |archive-url=https://web.archive.org/web/20240305034137/https://trekebc.com/babu-chhiri-sherpa/ |dead-url=yes }}</ref>
==Pamilya==
Siya may anom na aking anas babae, apat na mmga makuapong mga babae: Michele, Amira, Sara, Jenica; sin duwang makuapong mga lalaki: Chhewang asin si Urgen.{{cn|date= November 2020}}
==Kagadanan==
[[File:Babu Chiri Sherpa epitaph.JPG|thumb|Babu Chiri Sherpa memorial harani sa Bukid Everest na kampo sa pamitisan kaini]]
Kan 2001, si Chiri nagkontrata sa ika-11 ekspedisyon niya sa Everest. Kan Abril 29, mantang harani sa Kampo II (6,500 m) asin mantang nagreretrato, si Chiri nagdarusay asin nahulog sa hararom mn [[crevasse]], asin siya nagadan.<ref>{{Cite web|url=http://www.everesthistory.com/sherpas/babuchiri.htm|title=The Sherpas of Everest Series: Babu Chiri Sherpa}}</ref>
==Toltolan==
{{reflist}}
[[Kategorya:Mga 1965 na kamundagan]]
[[Kategorya:Mga 2001 na kagadanan]]
[[Kategorya:Mga Tawong mga taga Solukhumbu'ng Distrito]]
[[Kategorya:Mga paratukad na mga Sherpa]]
[[Kategorya:Mga paratukad sa Bukid Everest]]
[[Kategorya:Mga Nagkagaradan sa pagtukad sa Bukid Everest]]
[[Kategorya:Mga Nepaling mga paratukad bulod]]
hxbnu7j6pfa6s8g2mwbic056p6fuy2b
Paragamit:Imperator Romanii/Sandbox1
2
53032
290154
290125
2025-06-27T03:43:01Z
Imperator Romanii
27829
290154
wikitext
text/x-wiki
{{Infobox artist
| name = Manuel Baldemor
| image = Manuel Baldemor en Mexico.jpg
| image_size =
| birth_name = Manuel D. Baldemor
| birth_date = {{Birth date and age|1947|03|26}}
| birth_place = [[Paete]], [[Laguna (province)|Laguna]], [[Philippines]]
| nationality = [[Filipinos|Filipino]]
| field = [[Painting]]
}}
'''Manuel Baldemor''' sarong Pilipinong pintor, eskultor, printmaker, parasurat asin ilustrador nin mga libro.<ref name="HeritageGallery">{{cite web
|title=BALDEMOR, Manuel |url=https://heritagegallery.ph/2017/11/baldemor-manuel/ |website=Heritage Gallery |access-date=March 3, 2015
}}</ref> Siya ipinanganak kan Marso 26, 1947, sa [[Paete]], [[Laguna (province)|Laguna]], [[Philippines]].
Saiyang pinamidbid an saiyang mga pintal sa iba-ibang media na nagpapahiling nin mga eksena sa simpleng geometricong mga porma na may karakter na folk art. Kadakol kan saiyang mga paksa sa arte iyo an saiyang banwaan, an mga tawo igdi, an saindang aro-aldaw na mga buruhaton, asin an saindang mga selebrasyon.<ref name="drybrush">{{cite web|title=Manuel Baldemor - drybrush Gallery|url=https://drybrush.com/artists/manuel-baldemor|accessdate=2025-06-14}}</ref>
An saiyang mga obra midbid bako' sana sa Pilipinas kundi pati' man sa iba pang mga rona'. Siya sarong artist-in-residence sa [[Chile]], [[Estonia]], [[France]], [[Israel]], [[Japan]], [[Singapore]], [[Switzerland]] asin [[Portugal]]. An saiyang mga obra bisto sa enterong kinaban dahil an [[UNICEF]] nagrereproduce kan saiyang mga obra bilang mga greeting card na ipinapanao sa bilog na kinaban.<ref name="drybrush" /><ref>{{cite web |title=Manuel Baldemor |url=https://www.artnet.com/artists/manuel-baldemor/ |website=Artnet |access-date=2025-06-14}}</ref>
== Karera asin Edukasyon ==
Nag-adal si Manuel Baldemor sa University of Santo Tomas College of Architecture and Fine Arts (CAFA), na nagin [[University of Santo Tomas College of Architecture|College of Architecture]] asin [[University of Santo Tomas College of Fine Arts and Design|College of Fine Arts and Design]]. Kan estudyante pa siya, nagtrabaho siya kairiba an mga artista sa Mabini ngarig masuportahan an saiyang pangangaipo pinansyal.<ref name="BaldemorLuzviminda">{{Cite web
|url=https://newyorkpcg.org/pcgny/wp-content/uploads/2019/11/PR-CSC-098-19.pdf
|title=Manuel Baldemor’s Luzviminda, An Art Exhibit at the Philippine Center – Press Release PR-CSC-098-2019
|date=14 November 2019
|publisher=Consulate General of the Republic of the Philippines, New York
|accessdate=22 June 2025
}}</ref> Danay siyang pinapahilingan nin tabang kan saiyang mga kaklase para sa saindang mga akademikong art plates, ta naiiba an saiyang kabatiran asin estilo.
Durante sa saiyang pag-eskwela, naapektuhan siya kan mga prinsipyo nin modernismo na ipinahiling ni National Artist Victorio Edades. Si Baldemor pinahiling sa mga eksibit na nagtutukdo kan mga ugat kan modernong arte sa Pilipinas, kairiba an iba pang mga bantog na artista na naapektuhan kan legasiya ni Edades.<ref name="MayoRachel2011" />
Sa saiyang senior na taon, nagtrabaho siya bilang layout artist asin editorial cartoonist para sa Philippine Graphic. Igdi nagpoon an saiyang karera sa publikasyon.
== Karera ==
Nagpoon an saiyang karera bilang pintor kan saiyang pagladawan kan kagandahan kan saiyang banwaan, Paete, Laguna, gamit an pen asin ink. An saiyang mural na obra na "Paete I" nanggana kan grand prize sa [[Art Association of the Philippines]] Art Competition and Exhibition kan 1972.<ref>{{cite web|title=Paete I - CCP Encyclopedia of Philippine Art|url=https://epa.culturalcenter.gov.ph/3/82/2254/|accessdate=2025-06-14}}</ref> Sa sunod na taon, an saiyang mural na "Paete II" nasikwit man parehas na premyo. An sunod-sunod na kapangganahan nagtukdo saiya para maging representante kan Pilipinas sa XIV International Art Exhibition sa [[Paris]] kan 1973. An art critic na si Leonides Benesa binasagan siya bilang "The Folk Artist".<ref name="WhenInManila2024">{{cite web
|title=Meet the Artist Whose Paintings of Paete Led Him to Represent the Philippines in France
|url=https://www.wheninmanila.com/meet-the-artist-whose-paintings-of-paete-led-him-to-represent-the-philippines-in-france/
|date=2024-12-18
|website=When In Manila
|accessdate=2025-06-14
}}</ref>
Sa dekada 1970, nagdevelop siya nin saiyang sadiring estilo nin arte na gikan sa mga naguno' niya sa baryo. Naghimo siya nin dakulang bilang nin mga obra na nagpapahiling kan ideal nin Pilipinas gamit an Folk Modernist na estilo. An saiyang enot na eksibit na "The Graphic of Manuel D. Baldemor" sa Hidalgo Gallery kan 1972 nagtanda kan pagsugod kan saiyang karera.<ref name="WhenInManila2024" />
Guminana siya ikatolong beses nin gold prize sa taonan na Art Association of the Philippines competition para sa saiyang mga fine prints kan 1983. Nagsubok siya nin iba pang mga media arog kan [[watercolour]], [[acrylic paint|acrylic]], [[tempera]], lana sa canvas, woodcut, [[ceramics]], salamin, [[grass paper]] asin [[fine prints]].<ref name="drybrush" />
Maliban sa saiyang mga ladawan nagpapahiling nin aro-aldaw na buhay, nag-explore man siya sa espiritwal na tema sa arte. An saiyang ginibo na "Moments with Christ" midbid para magdulot nin mensahe nin banal na inspirasyon asin pagdugang nin bagong dimensyon sa saiyang repertoire.<ref name="MomentswithChrist">{{Cite web |title=Spiritualized through art with Manuel Baldemor's 'Moments with Christ' |url=https://www.gmanetwork.com/news/lifestyle/content/301466/spiritualized-through-art-with-manuel-baldemor-s-moments-with-christ/story/ |website=GMA News |date=2013-03-21 |access-date=2025-06-21 |author=Lago, Amanda |language=en}}</ref>
Si [[Rosalinda Orosa]], sarong art connoisseur asin kolumnista, nagbansag saiya bilang "The Chronicle of the Motherland" huli sa pagladawan kan kagayonan kan gabos na lugar sa Pilipinas.<ref name="FreeLibraryOrosa">{{cite web
|url=https://www.thefreelibrary.com/In+Memoriam%3a+Rosalinda+Luna+Orosa%2c+the+Mother+of+Philippine+Arts+and...-a0776423059
|title=In Memoriam: Rosalinda Luna Orosa, the Mother of Philippine Arts and Culture
|date=2023-12-15
|website=The Free Library
|accessdate=2025-06-22
}}</ref> Kan 1992, gindara siya nin [[Cultural Center of the Philippines]] bilang sarong sa mga Thirteen Artist Awardees bilang pagkilala sa saiyang kontribusyon sa banwaan.<ref name="WhenInManila2024" />
Nakua niya an mga travel grants bilang artist-in-residence sa [[France]]<ref>{{cite news
|last=Medina
|first=A.
|date=2013-04-25
|title=PHL artist Manuel Baldemor features Ifugaos in Paris art exhibit
|url=http://www.gmanetwork.com/news/story/305528/pinoyabroad/pinoyachievers/phl-artist-manuel-baldemor-features-ifugaos-in-paris-art-exhibit
|work=GMA News
|access-date=March 3, 2015
}}</ref>, [[England]]<ref name="DMCircuitArtBaldemor">{{cite web
|url=https://dmcircuitart.com/artist/manuel-baldemor/
|title=Manuel Baldemor - DM Circuit Art by Art Circle Gallery
|website=DM Circuit Art
|accessdate=2025-06-22
}}</ref>, [[Switzerland]]<ref name="OfficialGazette2012">{{cite web
|title=Philippine Embassy in Berne celebrates 150th anniversary of Philippine-Swiss relations through an exhibit by Manny Baldemor
|url=https://www.officialgazette.gov.ph/2012/07/06/philippine-embassy-in-berne-celebrates-150th-anniversary-of-philippine-swiss-relations-through-an-exhibit-by-manny-baldemor/
|website=Official Gazette of the Republic of the Philippines
|date=2012-07-06
|access-date=2025-06-21
}}</ref>, [[Russia]], [[Spain]]<ref name="SalinasinSpain">{{cite web
|title=Ambassador Salinas Opens Manuel Baldemor Exhibit in Madrid
|url=https://www.philembassymadrid.com/ambassador-salinas-opens-manuel-baldemor-exhibit-madrid
|website=Philippine Embassy Madrid
|access-date=March 3, 2015
}}</ref>, [[Portugal]]<ref name="DMCircuitArtBaldemor" />, asin [[Scandinavia]]<ref name="BaldemorNorwayIceland">{{cite news |last=Grejalde |first=G. |title=Filipino holds exhibit in Norway, Iceland |url=https://www.gmanetwork.com/news/topstories/content/100993/filipino-holds-exhibit-in-norway-iceland/story/ |work=GMA News |date=13 June 2008 |access-date=21 June 2025}}</ref> sa [[Europe]]; [[United States]]<ref name="DFA2016SymphonyOfFlowers">{{cite web
|url=https://dfa.gov.ph/dfa-news/news-from-our-foreign-service-postsupdate/9334-manuel-baldemore-s-symphony-of-flowers-blooms-at-philippine-center-gallery
|title=Manuel Baldemor’s “Symphony of Flowers” Blooms at Philippine Center Gallery
|date=2016-05-23
|website=Department of Foreign Affairs, Republic of the Philippines
|publisher=GOVPH
|accessdate=2025-06-22
}}</ref>, [[Mexico]]<ref name="DFA2015TaxcoExhibit">{{cite web
|url=https://dfa.gov.ph/dfa-news/news-from-our-foreign-service-postsupdate/7741-phl-embassy-in-mexico-opens-painting-exhibit-of-filipino-artist-in-taxco
|title=PHL Embassy in Mexico opens Painting Exhibit of Filipino Artist in Taxco
|date=2015-11-03
|website=Department of Foreign Affairs, Republic of the Philippines
|accessdate=2025-06-22
|publisher=GOVPH
}}</ref> asin [[Chile]]<ref name="DMCircuitArtBaldemor" /> sa [[Americas]]; [[Iran]], [[Israel]], [[Egypt]], [[South Korea]], [[India]], [[Malaysia]] asin [[China]]<ref name="ManilaStandard2023">{{cite web
|url=https://manilastandard.net/?p=307141
|title=A tale of two nations
|date=2023-09-15
|website=Manila Standard
|accessdate=2025-06-22
}}</ref> sa [[Asia]]. Bawat pungsod na pinuntahan niya naging paksa asin tema kan saiyang arte. Siya naging kilala bilang International Artist asin pinaka Most Travelled Artist dahil sa pagbiyahe sa sobra 50 na mga pungsod.
Niadtong 1995, ginsaulog niya an saiyang ika-25 anibersaryo bilang artista sa usa ka eksibit sa Artists’ Corner sa [[SM Megamall]], na nagpapahiling nin duwang mga obra: "Sining Bayan", na nagpapakita kan saiyang pagka-Pilipino, asin "The Global Village", na nagpapahiling kan saiyang internasyonal na mga kalihokan. An mga ambasador kan mga pungsod na kun saen siya nagsirbi bilang artist-in-residence nagtambong bilang mga bisita nin dungog.<ref name="drybrush" /> Niadtong 1998, an Presidente na si [[Fidel V. Ramos]] nagtambong sa pag-abli kan saiyang mural na "Pasasalamat"<ref>{{cite news |last=Zaide |first=Jose Abeto |date=2019-01-21 |title=Peripatetic artist & ambassador of goodwill |url=https://mb.com.ph/2019/01/21/peripatetic-artist-ambassador-of-goodwill/?amp |work=Manila Bulletin |access-date=March 3, 2015}}</ref>, na permanente na ipinapakita sa United Nations Center sa [[Vienna, Austria]].<ref name="GMA2012Austria">{{cite web
|title=Pinoy artist Manuel Baldemor mounts exhibit in Austria
|url=https://www.gmanetwork.com/news/pinoyabroad/dispatch/265440/pinoy-artist-manuel-baldemor-mounts-exhibit-in-austria/story/
|website=GMA Network
|date=2012-07-14
|access-date=2025-06-21
}}</ref> Nagpadagos an saiyang internasyonal na pagkilala kan 2013 kun sain an [https://www.ust.edu.ph/ambassador-salinas-highlights-the-filipino-global-maritime-professional-in-diplomat-lecture/ Ambassador Carlos C. Salinas] nagbukas kan saiyang eksibit na Symphony of Colors sa Madrid, bilang parte kan selebrasyon kan Philippines–Spain Friendship Day, na nagpapahiling pa nin mas dakulang internasyonal na sakop kan karyer artistiko ni Baldemor.<ref name="SalinasinSpain" />
Sa samang taon, nagdumara siya nin sarong adlaw na eksibit na pinangaranan Philippine Skyland sa [[UNESCO]] sa Paris, na nagpapahiling nin mga obra na naglalarawan kan buhay asin kultura kan mga Ifugao.<ref name="GMA2013Medina">{{cite news
|last=Medina
|first=A.
|date=2013-04-25
|title=PHL artist Manuel Baldamor features Ifugaos in Paris art exhibit
|url=https://www.gmanetwork.com/news/pinoyabroad/dispatch/305528/phl-artist-manuel-baldamor-features-ifugaos-in-paris-art-exhibit/story/
|work=GMA News
|access-date=2025-06-21
}}</ref>
Siyang sarong eskultor man. Niadtong 1982, nagdaog siya nin ika-upat na gold prize para sa eskultura sa Annual Art Association of the Philippines Competition gamit an saiyang obra na "Tribute to the Filipino Farmer," na ipinakita sa City Gallery sa [[Luneta]] niadtong 1980, bilang pasidungog sa saiyang amahan, si Perfecto S. Baldemor. Niadtong 1999, nirepresentar niya an Pilipinas sa 3rd Inami International Wooden Sculpture Camp sa [[Toyama Prefecture]], [[Japan]], kun sain naghimo siya kan monumental na "Pamilyang Pilipino," na may lapad na 1m asin kataas na 4m.<ref name="drybrush" />
Kan Oktubre 1–14, 1999, ipinakita niya an saiyang ika-100 na eksibit na pinangaranan "A Distinctive Milestone" bilang pintor asin eskultor sa Artists’ Corner sa [[SM Megamall]]. Sa panahon na ini, siya an nag-iisang artista na naka-exhibit nin saiyang mga obra ngani sa gatos na beses.<ref name="WhenInManila2024" />
Siyang sarong manunurat man asin miyembro kan Writers’ Guild of the Philippines. An saiyang mga balak asin sanaysay ipinapakita sa mga nangunguna na mantalaan asin magasin. Siya sarong kolumnista para sa kultura sa duwang dagkong mantalaan. An saiyang lingguhang kolum na pinangaranan "Folio" ipinapakita sa Sunday Times kan [[Manila Times]] niadtong 1992 hasta 1994. Nagpadagos siya sa saiyang lingguhang kolum sa "Art and Culture Section" kan "[[The Philippines Star]]" hale 1997 hasta 1999. Kan 2025, aktibo siyang nagtambong sa ika-51 National Writers Congress kan Writers’ Union of the Philippines ([[UMPIL]]), kun sain nagdisenyo asin nagdonar siya nin mga hinimo sa kamot na tropyo para sa Gawad Pambansang Alagad ni Balagtas na mga literary awards.<ref name="MarketMonitorUMPIL2025">{{cite web
|url=https://marketmonitor.com.ph/umpil-held-its-51st-national-writers-congress/
|title=UMPIL held its 51st National Writers’ Congress
|date=2025-04-26
|website=The Market Monitor
|accessdate=2025-06-22
|publisher=The Market Monitor
}}</ref>
Ipinakita niya an saiyang kahanas bilang graphic designer sa paghimo nin souvenir programs para sa XI World Congress of Cardiology kan 1991, XXII International Conference on Internal Medicine kan 1994, asin iba pang commemorative books manungod sa kasaysayan asin pag-uma kan [[Philippines]].<ref name="OpenLibraryPhilippines1989">{{cite book
|title=The Philippines
|author=Guerrero-Nakpil, Carmen
|others=Illustrated by Manuel D. Baldemor
|publisher=XI World Congress of Cardiology
|date=1989-01-01
|pages=118
|url=https://openlibrary.org/books/OL45607063M/The_Philippines
|accessdate=2025-06-22
}}</ref>
Niadtong 1980, ginhatag saiya an "Gawad Sikap" para sa [[Visual Arts]] bilang pagpasidungog sa ika-400 anibersaryo kan saiyang banwaan. An Paetenians International Northeast Chapter nagkilala saiya bilang "Paetenian of the Year" kan 1985 asin sarong sa "Ten Outstanding Living Paetenians" kan 2000. Ginhatag man siya bilang sarong sa "Natatanging Buhay na Anak ng Bayan" sa selebrasyon kan Balik-Paete 2004.<ref name="natatanging-anak">{{cite book
|last1=Africano
|first1=C.
|last2=Baldemor
|first2=M.
|last3=Casanova
|first3=A.
|title=Tatlong Haligi ng Sining. In Mga Natatanging Anak ng Paete
|year=2005
|publisher=UST Publishing House
|url=https://ust.primo.exlibrisgroup.com/discovery/fulldisplay?docid=alma991001091059709111&vid=63UOSTP_INST:UOSTP
|access-date=2025-06-14}}</ref>
Usahay siya an nag-una sa pagpasidungog asin pagpalig-on kan Paete pinaagi sa saiyang mga eksibit arog kan "Salubong" sa Nayong Pilipino kan 1978, "The Masters of Paete Exhibit" sa City Gallery, Luneta kan 1980, an grand exhibition na "The Paete Phenomenon" sa Cultural Center of the Philippines, an tape-recording kan duwang historical concerts kan Band 69 – "Konsyerto ng Pamanang Himig" asin "Konsyerto ng Sentenaryo ng Banda" sa UP Abelardo Hall kan 1997, asin an "Konsyerto ng Sentenaryo ng Kalayaan ng Bansa" sa sulod kan gatus na tuig na Simbahan kan [[Paete, Laguna]].<ref name="TapatalkBanda69">{{cite web
|url=https://www.tapatalk.com/groups/usappaete/a-salute-to-the-35-years-of-banda-69-t3250-s10.html
|title=A Salute to the 35 Years of Banda 69
|website=USAPPAETE Forum on Tapatalk
|accessdate=2025-06-22
}}</ref>
An saiyang mga obra kilala sa bug-os na kinaban dahil an [[UNICEF]] nagrereproduce kan saiyang mga obra bilang mga greeting cards na ipinapamahagi sa bug-os na kinaban.<ref name="HeritageGallery" /><ref name="natatanging-anak" /><ref>{{cite web
|title=The Art of Manuel D. Baldemor
|url=https://philippinecenterny.com/manuel-d-baldemor-coming-soon/
|website=Philippine Center New York
|access-date=March 3, 2015
}}</ref> Siya pinapansin sa pagpintura kan Pilipinas asin sa bug-os na kinaban, na nagpapahiling kan lokal na kultura habang nakikisali sa mga global na tema.<ref name="GalarpeKMonitor">{{cite web
|last=Galarpe
|first=K.
|title=Manuel Baldemor paints the Philippines and the world
|url=https://karengalarpe.wordpress.com/2010/01/13/manuel-baldemor-paints-the-philippines-and-the-world/
|website=K Monitor (WordPress)
|access-date=2025-06-21
}}</ref> An iba sa saiyang mga obra naipasa man bilang cross-stitch patterns asin ipinapakita sa mga eksibit sa Europa, na nagpapahiling kan pagkamaabilidad asin internasyonal na atraksyon kan saiyang estilo sa biswal.<ref name="BaldemorCrossStitch">{{cite web |title=Baldemor masterpieces turned into cross-stitch art, featured in European exhibitions |url=https://www.vintersections.com/2010/06/baldemor-masterpieces-turned-into-cross.html |website=VIntersections |date=June 2010 |access-date=21 June 2025}}</ref>
Niadtong 2009, tinapos ni Baldemor an sarong monumental na glass mosaic mural na pinangaranan "People Power", na gibutang sa [[Basilica of St. Thérèse]] sa Lisieux, France. Ginibo sa kolaborasyon kan mga French mosaicists na sinda [https://fdac.dordogne.fr/les-oeuvres/acquisitions-realisees-en-2013/henot-sylvie/ Sylvie Henot] asin [https://fr.linkedin.com/in/fran%C3%A7ois-sand-0b580b44 François Sand], an obra naghanduraw kan People Power Revolution kan 1986 sa Pilipinas. An mural kabahin kan permanente na koleksyon kan basilica, na nagsisimbolo kan kapayapaan asin espirituhanong pagkakaisa. An pagbutang kaini sarong talagsaon na dungog para sa sarong Pilipinong artista sa sarong sa mga pinakaimportante na relihiyosong pilgrimage sites sa France.<ref name="MBLivingBeyondMeans2020">{{cite web
|url=https://mb.com.ph/2020/3/8/on-living-beyond-our-means
|title=On living beyond our means
|date=2020-03-08
|website=Manila Bulletin
|accessdate=2025-06-22
}}</ref>
== Mga Bantog na Obra ==
{| class="wikitable"
|-
! Tuig !! Titulo asin Lokasyon
|-
| 2009 || Mosaic sa Basilica of St. Thérèse sa Lisieux, France<ref name="MBLivingBeyondMeans2020" />
|-
| 2007 || Commemorative Stamps para sa Philippines–France Relations (ika-60 na anibersaryo kan Diplomatic Ties), Philippine Embassy sa Paris, France<ref name="MBLivingBeyondMeans2020" />
|-
| 1990s || UNICEF Christmas Cards<ref name="MBLivingBeyondMeans2020" />
|}
== Mga Ganti ==
{| class="wikitable"
|-
! Tuig !! Titulo asin Lokasyon
|-
| 2007 || Most Outstanding Alumni kan University of Santo Tomas
|-
| 2004 || ika-10 Asian Biennale, Bangladesh
|-
| 1998 || Indian Council for Cultural Relations, Delhi, India
|-
| 1997 || Ministry of [[Arts and Culture]], Prague, Czech Republic
|-
| 1994 || Artist-in-residence, Internationale Austausch Ateliers Region Basel, Switzerland
|-
| 1992 || Thirteen Artists Award, Cultural Center of the Philippines
|-
| 1991 || Ministry of [[Arts and Culture]], Cairo, Egypt
|-
| 1989|| First [[ASEAN]] Symposium on Aesthetics, Workshop and Exhibition, National Gallery, Kuala Lumpur, Malaysia
|-
| 1988 || Artist-in-residence, Santiago, Chile
Artist-in-residence, Miskenot Shaannmin, Jerusalem, Israel
USIS, Voluntary Visitors Program, USA
|-
| 1987 || China Exhibition Agency, The People's Republic of China
|-
| 1985 || Ministry of [[Arts and Culture]], Moscow, USSR
Leutuvos TSR Kuturas Ministerija, Vilnius, Lithuania
|-
| 1983 || Best Fine Print Award, Art Association of the Philippines
|-
| 1982 || Best Sculpture Award, Art Association of the Philippines
|-
| 1975 || British Council, London
Ministry of [[Arts and Culture]], Paris, France
|-
| 1974 || Honorable Mention Award para sa Painting, AAP
|-
| 1973 || Philippine Representative, XIV Internationale Art Exhibition, Paris, France
Grand Prize Award, Art Association of the Philippines
|}
== Solo na mga Eksibit ==
{| class="wikitable"
|-
! Tuig !! Titulo asin Lokasyon
|-
| 2019|| "[[Luzviminda]]", New York City, USA<ref name="BaldemorLuzviminda" />
|-
| 2014||"Mosaique" Alliance Francaise, France<ref name="BaldemorFrance">{{cite news |title=Manuel Baldemor revisits his affinity with France |url=https://businessmirror.com.ph/2024/12/17/manuel-baldemor-revisits-his-affinity-with-france/ |work=BusinessMirror |date=17 December 2024 |access-date=21 June 2025}}</ref><ref name="BaldemorExhibit">{{cite news |title=Manuel Baldemor paintings on exhibit in Makati |url=https://www.gmanetwork.com/news/lifestyle/artandculture/929656/manuel-baldemor-paintings-exhibit-makati/story/ |work=GMA News Online |date=28 February 2024 |access-date=21 June 2025}}</ref><ref name="InstagramDDL5TecMUOR">{{Cite web |title=Instagram post by @username |url=https://www.instagram.com/p/DDL5TecMUOR/ |website=Instagram |access-date=2025-06-21}}</ref>
|-
| 2013 || "Moments with Christ", SM Megamall Atrium<ref name="MomentswithChrist" />
"Symphony of Colors" Centro Cultural Galileo, Madrid, Spain<ref name="SalinasinSpain" /><ref name="SalinasinSpainArchive">Phl Ambassador opens Manuel Baldemor exhibit in Madrid. (2013, June 11). Retrieved March 3, 2015, from http://www.interaksyon.com/lifestyle/phl-ambassador-opens-manuel-baldemor-exhibit-in-madrid {{Webarchive|url=https://web.archive.org/web/20150518093940/http://www.interaksyon.com/lifestyle/phl-ambassador-opens-manuel-baldemor-exhibit-in-madrid |date=2015-05-18 }}</ref>
"Philippine Skyland" Salon des Délegués., UNESCO Miollis, Paris, France<ref name="GMA2013Medina" />
|-
| 2012 || "Impressions: An Art Exhibition of Paintings" Vienna International Center, Vienna, Austria<ref name="GMA2012Austria" />
"Images of My Homeland and Switzerland" Switzerland<ref name="OfficialGazette2012" />
|-
| 2010 || Sarong [[Cross-Stitch]] na Eksibit, Event Center, SM Megamall<ref name="BaldemorCrossStitch"/><ref name="BaldemorDMC">{{cite web |title=Manuel Baldemor: Masterpieces by DMC |url=https://archive.md/20150317012210/http://www.focusglobalinc.com/dmc-news/manuel-baldemor-masterpieces-by-dmc.aspx |website=Focus Global Inc. |archive-url=http://www.focusglobalinc.com/dmc-news/manuel-baldemor-masterpieces-by-dmc.aspx |archive-date=17 March 2015 |access-date=21 June 2025}}</ref>
|-
| 2008 || "The Images of the Philippines and Norway" Norway’s Ministry of Culture and Church Affairs, Norway, Iceland<ref name="BaldemorNorwayIceland"/>
|-
| 2007|| "Somewhere in France" Art Center, SM Megamall<ref name="WhenInManila2024" /><ref name="GalarpeKMonitor" />
"Windows" Atrium, Singapore
"Chromatext Reloaded" CCP Main Gallery
"The Wonders of China" Galerie Y
|-
| 2006 || Vietnam Fine Art Museum exhibit, Hanoi
|-
| 2005 || Galerie S, Stockholm
|-
| 1998 || "Las Canciones de la Revolucion" Museo Nacional de Antropologia, Madrid, Spain
"From the Heart of India" Art Center, SM MegaMall
|-
| 1997 || "A Gift of Nature" Gallery 139, Ayala Alabang, Muntinlupa
"Dubrovnik Croatia" Galerie Y, SM MegaMall, Mandaluyong
"Czech National Day" Czech Embassy, Manila
"Songs of the Revolution" Ayala Museum, Makati City
"Prague, The Heart of Europe" Ayala Museum, Makati City
"Mula sa Sinisintang Lupa" GSIS Museo ng Sining, GSIS Bldg, Financial Center, Pasay
"Philippines Nature's Wonder" Hotel Bayerischen Hof, Munich, Germany
"Images of my Native Land" Novomestska Radnice, Prague, Czech Republic
"Hymn to my Homeland" Kunst Im Sonnenhof, Bern, Switzerland
"Transition" The Crucible Gallery, SM MegaMall, Mandaluyong
|-
| 1996 || "Cultural and Spiritual Homeland" Museo Iloilo, Iloilo City
"Quelque Part En France" La Galerie, Alliance Francaise de Manille
"Global Village" The Art Center, SM MegaMall, Mandaluyong
"Hymn to the Earth" Luz Gallery, Makati City
"Discovery" The Country of Tagaytay Highlands, Tagaytay City
"Festival of my Hometown" Philippine International Convention Center
|-
| 1995 || "Switzerland Aquarelle" Finale Art Gallery, SM MegaMall, Mandaluyong
"Pasko sa Aming Bayan" [[EDSA]] Plaza Hotel, Mandaluyong
"Graces from the Land" Gen. Luna Gallery, Davao City
"Masskara", Bacolod Convention Plaza Hotel, Bacolod City
"Sining Bayan" Art Center, SM MegaMall, Mandaluyong
"CEBU, The Queen City of the South" SM City, Cebu
|-
| 1994 || "Madonna Filipina" Sculpture Exhibition, Heritage Art Center, Shangri-La Plaza, Mandaluyong
"Flowers from the Alps" Galerie Y, SM MegaMall, Mandaluyong
"A Piece of Switzerland" Ayala Museum, Makati City
"Ein Stuck Schwiz" International Austausch Ateliers Region, Basel, Switzerland
|-
| 1993 || "Maskara ng Buhay" Galerie Y, SM MegaMall, Mandaluyong
"Zona Verde" Hotel Intercontinental, Makati City
"Philippine Skyworld" Phoenix Gallery, Baguio City
"Cogon at Kahoy" Woodcut Prints Exhibition, Ayala Museum, Makati City
"Scent of China" Galerie Y, SM MegaMall, Mandaluyong
"The Gentle Carabao" West Gallery, SM MegaMall, Mandaluyong
"Festival of Colors" Victoria Plaza, Davao City
|-
| 1992 || "Pasko Filipino" Heritage Art Center, SM MegaMall, Mandaluyong
"Mirror" Lopez Museum, Pasig
"Awit at Kulay" Hotel Nikko Manila Garden, Makati City
"Season's Best" Westin Philippine Plaza Hotel, Manila
"Recuerdos de Mexico" Ayala Museum, Makati City
|-
| 1991 || "Underneath the Rainbow" Philippines Center, New York City, USA
"The Wonders of Egypt II" Egyptian Ambassador's Residence, Makati City
"The Wonders of Egypt I" Lopez Museum, Pasig
"The Art of Manuel D. Baldemor" National Gallery, Open House, Cairo, Egypt
"Ugat ng Sariling Atin" UPLB Gallery, Los Baños, [[Laguna (province)|Laguna]]
"Ang Pista sa Nayon" West Gallery, Quezon City
"Sa Duyan ng Pagmamahal" Ayala Museum, Makati City
"May Isang Bayan sa Dakong Silangan" Cultural Center of the Philippines, Manila
"Sa Lambong ng Bahag-hari" Artist's Corner Gallery, Hotel Intercontinental Manila, Makati City
|-
| 1990 || "Munting Bayan sa Salamin" Hotel Nikko Manila Garden, Makati City
"Nature's Best" Lopez Museum, Pasig
"Sining at Lulturang Kinagisnan" The Luz Gallery, Makati City
"Pagdiriwang" Philippine International Convention Center, Manila
|-
| 1989 || "Chile: A Discovery of Colors" The National Museum, Manila
|-
| 1987 || "The Art of Manuel D. Baldemor" Harry Steel Cultural Center, Kiriat Ono, Israel
"As I Came Down from Jerusalem" Ayala Museum, Makati City
"Munting Bayan" Philippine Center, New York
|-
| 1986 || "Homage to Carlos V. Francisco" Angono Artist's, Angono, Rizal
"Recent Works" Lopez Museum, Pasig
"Homage to Botong" Ayala Museum, Makati City
"American Experience" Thomas Jefferson Cultural Center, Makati City
"The Art of Manuel D. Baldemor" International Art Gallery, Beijing, China
"Xian Beyond Expectations" Ayala Museum, Makati City
|-
| 1985 || "The Graphic Art of Manuel D. Baldemor" The Friendship House, Moscow, USSR
"Manuelis Baldemoras Tapyba Grapika" Lietuvos TSR Dailies Muziejus, Vilnius, Lithuania
"Folk Vision" The Luz Gallery, Makati City
"Pahiyas and the Year of the Carabao" Gallery Genesis, Mandaluyong
|-
| 1984 || "Summertime" Gallery Marguerite, Hyatt Terraces, Baguio City
"Baldemor Country" The Luz Gallery, Makati City
|-
| 1983 || "[[Laguna (province)|Laguna]], the Land and the People" Hidalgo Gallery, Makati City
"Painting and Sculpture" ELF Arthaus, Parañaque, Metro Manila
"Munting Bayan" Ayala Museum, Makati City
|-
| 1982 || "Roots" Greenhills Art Center, San Juan, Metro Manila
|-
| 1981 || "Korean Impressions" Greenhills Art Center, San Juan, Metro Manila
"Baldemor's Painting Exhibition" Philippine Embassy, Seoul, Korea
"Images of the Homeland" Greenhills Art Center, San Juan, Metro Manila
|-
| 1980 || "Tribute to the Filipino Farmers" (Sculpture) City Gallery, Manila
|-
| 1978 || "Introspective" Print Collections Gallery, Manila
"Kay Ganda ng Pilipinas" ABC Galleries, Manila
"Muslim Impressions" Hidalgo Gallery, Makati City
|-
| 1977 || "The Art of Manuel D. Baldemor" Mainz Rathaus, Mainz, West Germany
"Baldemor Paintings" PhilamLife, Iloilo City
|-
| 1976 || "Ceramic Paintings" The Gallery, Hyatt Regency, Manila
"Mother and Child" ABC Galleries, Manila
"Prints and Drawings" Galeria Burlas, Bacolod City
|-
| 1975 || "Kay Ganda ng Pilipinas" Kilusang Sining Gallery, Makati
"Recent Paintings" Galeria Burlas, Bacolod City
|-
| 1974 || "Baldemor's Paete" GMTFM Hall, Taguig, Metro Manila
"Paete" Second [[Laguna (province)|Laguna]] Development Bank, Paete, [[Laguna (province)|Laguna]]
"Paete: Sketchbook of a Filipino Town" Quad Gallery, Makati
|-
| 1973 || "The Art of Manuel D. Baldemor" Hidalgo Gallery, Makati
|-
| 1972 || "The Graphic Art of Manuel D. Baldemor" Hidalgo Gallery, Makati City
|}
== Grupo na mga Eksibit ==
{| class="wikitable"
|-
! Tuig !! Titulo asin Lokasyon
|-
| 2011 || "Edades: From Freedom to Fruition", Cultural Center of the Philippines<ref name="MayoRachel2011">{{cite web
|last=Mayo
|first=R.
|title=Exhibition traces the roots of Modern Art in the Philippines
|url=http://rachelmayo.blogspot.com/2011/12/edades-from-freedom-to-fruition.html
|website=The Essence of Things by Rachel Mayo (Blogspot)
|date=2011
|access-date=2025-06-21
}}</ref>
|-
| 2006 || "Ode to the Pasig River" Ayala Museum
"Through the Palette's Eye" U.P.-Jorge B. Vargas Museum and Filipiniana Research Center
|-
| 2005 || Philippine Exhibit, Stanford Art Spaces, Stanford University
"SCAPES: Images of Time and Place" DLSU Museum
|-
| 1997 || Two-Man Show, Albor-Baldemor, Stadt Museum, Düsseldorf, Germany
Two-Man Show, Albor-Baldemor, Landesvertretung Thuringen, Bonn, Germany
|-
| 1996 || "The Filipino Masters" Ericsson Telecommunications, Manila
Three-Man Show, Albor-Baldemor-Olmedo, Philippine Embassy, Vienna, Italy
|-
| 1992 || Philippine Pavilion, Seville, Spain
|-
| 1991 || "Paete Phenomenon" Cultural Center of the Philippines
|-
| 1990 || Cultural Gallery, Muzium Negara, Kuala Lumpur, Malaysia
|-
| 1989 || First [[ASEAN]] Symposium on Aesthetics, Workshop and Exhibition, National Art Gallery, Kuala Lumpur, Malaysia
|-
| 1988 || International Art Festival, Saddam Art Center, Baghdad, Iraq
|-
| 1987 || Metropolitan Museum, Manila
|-
| 1986 || Bienal de la Habana, Cuba
|-
| 1985 || Print Council of Australia, Melbourne
Asia World Art Gallery, Taipei, Taiwan
|-
| 1984 || Galerie Taub, Philadelphia
|-
| 1982 || ASEAN Traveling Art Exhibition, Malaysia, Singapore, Thailand, Indonesia, Hong Kong, and Manila
|-
| 1980 || Madurodam Gallery, The Hague, The Netherlands
|-
| 1977 || Wall Panel Gallery, Tehran, Iran
|-
| 1975 || The Philippine Center, New York City, New York, USA
|-
| 1973 || XIV Internationale Art Exhibition, Paris, France
|-
| 1972 || AAP Art Competition and Exhibition, Cultural Center of the Philippines
|}
== Mga Libro asin Publikasyon ==
{| class="wikitable"
|-
! Tuig !! Titulo asin mga Kontribyutor
|-
| 2010 || "Manuel D. Baldemor’s European Journey of Discovery"<ref>Manuel D. Baldemor's European journey of discovery. (n.d.). Retrieved March 3, 2015, from http://www.worldcat.org/title/manuel-d-baldemors-european-journey-of-discovery/oclc/758099557</ref><ref>{{cite web |title=Manuel D. Baldemor's European journey of discovery |url=https://ust.primo.exlibrisgroup.com/discovery/fulldisplay?docid=alma991002818509709111&vid=63UOSTP_INST:UOSTP |access-date=March 3, 2015}}</ref>
|-
| 1996 || "Painting the Global Village" kauban si Rosalinda L. Orosa
|-
| 1993 || "Tales of a Rainy Night" kauban si C. Hidalgo
"Sabong" kauban si A. Hidalgo
|-
| 1992-94 || Kolumnista, "Folio", Sunday Times Life Magazine, Pilipinas
|-
| 1992 || "Philippine Food and Life" kauban si G.C. Fernando <ref>[[Puto (food)|Puto]] (2015, April 12)</ref>
|-
| 1991 || "The Paete Phenomenon" kauban si I.C. Endaya
|-
| 1990-94 || Opisyal na UNICEF Card Design
|-
| 1989 || "The Philippines" kauban si C. Nakpil & "Chile, A Discovery of Colors" kauban si S. Fanega
|-
| 1988 || "Sarap" kauban si D. Fernandez, E. Alegre
|-
| 1987 || "Philippine Ancestral Houses" kauban si F. Zialcita, N. Oshima
|-
| 1986 || "Painture, New Lixicom of Philippine Art" kauban si P. Zafaralla
|-
| 1981 || "Images of the Homeland" kauban si M. Baterina
|-
| 1980 || "Tribute to the Filipino Farmers" kauban si L. Benesa
|-
| 1974 || "Paete, Sketchbook of a Filipino Town" kauban si B. Afuang
|-
| 1972 || "The Graphic Art of Manuel D. Baldemor" kauban si M. Duldulao
|}
== Mga Bantog na Tao ==
[[Angeline Baldemor]]
[[Angelito Baldemor]]
[[Angelo Baldemor]]
[[Antero Baldemor]]
[[Celoine Baldemor]]
[[Charming Baldemor]]
[[Felix "Kid" Baldemor]]
[[Fred Baldemor]]
[[Leandro Baldemor]]
[[Mailah Baldemor]]
[[Marvin Baldemor]]
[[Mike Baldemor]]
[[Nick C. Baldemor]]
[[Vince Baldemor]]
[[Walter Baldemor]]
[[Wilfredo Baldemor]]
[[Wilson Baldemor]]
[[Zoerya Emi Baldemor Abuel]]
[[Vicente Mannsala]]
== Mga Sanggunian ==
{{Reflist}}
== Bibliograpiya ==
Africano, C., Baldemor, M., and Casanova, A. (2005). Tatlong Haligi ng Sining. In Mga Natatanging Anak ng Paete. UST Publishing House. Featuring artwork by Manuel Baldemor.
{{authority control}}
{{DEFAULTSORT:Baldemor, Manuel}}
[[Category:Filipino painters]]
[[Category:1947 births]]
[[Category:Living people]]
[[Category:Artists from Laguna (province)]]
[[Category:Filipino printmakers]]
mg3xbt593oksi2y5hknbnsx6ef2xmrw
290155
290154
2025-06-27T03:46:46Z
Imperator Romanii
27829
/* Karera asin Edukasyon */
290155
wikitext
text/x-wiki
{{Infobox artist
| name = Manuel Baldemor
| image = Manuel Baldemor en Mexico.jpg
| image_size =
| birth_name = Manuel D. Baldemor
| birth_date = {{Birth date and age|1947|03|26}}
| birth_place = [[Paete]], [[Laguna (province)|Laguna]], [[Philippines]]
| nationality = [[Filipinos|Filipino]]
| field = [[Painting]]
}}
'''Manuel Baldemor''' sarong Pilipinong pintor, eskultor, printmaker, parasurat asin ilustrador nin mga libro.<ref name="HeritageGallery">{{cite web
|title=BALDEMOR, Manuel |url=https://heritagegallery.ph/2017/11/baldemor-manuel/ |website=Heritage Gallery |access-date=March 3, 2015
}}</ref> Siya ipinanganak kan Marso 26, 1947, sa [[Paete]], [[Laguna (province)|Laguna]], [[Philippines]].
Saiyang pinamidbid an saiyang mga pintal sa iba-ibang media na nagpapahiling nin mga eksena sa simpleng geometricong mga porma na may karakter na folk art. Kadakol kan saiyang mga paksa sa arte iyo an saiyang banwaan, an mga tawo igdi, an saindang aro-aldaw na mga buruhaton, asin an saindang mga selebrasyon.<ref name="drybrush">{{cite web|title=Manuel Baldemor - drybrush Gallery|url=https://drybrush.com/artists/manuel-baldemor|accessdate=2025-06-14}}</ref>
An saiyang mga obra midbid bako' sana sa Pilipinas kundi pati' man sa iba pang mga rona'. Siya sarong artist-in-residence sa [[Chile]], [[Estonia]], [[France]], [[Israel]], [[Japan]], [[Singapore]], [[Switzerland]] asin [[Portugal]]. An saiyang mga obra bisto sa enterong kinaban dahil an [[UNICEF]] nagrereproduce kan saiyang mga obra bilang mga greeting card na ipinapanao sa bilog na kinaban.<ref name="drybrush" /><ref>{{cite web |title=Manuel Baldemor |url=https://www.artnet.com/artists/manuel-baldemor/ |website=Artnet |access-date=2025-06-14}}</ref>
== Karera asin Edukasyon ==
Nag-adal si Manuel Baldemor sa University of Santo Tomas College of Architecture and Fine Arts (CAFA), na nagin [[University of Santo Tomas College of Architecture|College of Architecture]] asin [[University of Santo Tomas College of Fine Arts and Design|College of Fine Arts and Design]]. Kan estudyante pa siya, nagtrabaho siya kairiba an mga artista sa Mabini ngarig masuportahan an saiyang pangangaipo pinansyal.<ref name="BaldemorLuzviminda">{{Cite web
|url=https://newyorkpcg.org/pcgny/wp-content/uploads/2019/11/PR-CSC-098-19.pdf
|title=Manuel Baldemor’s Luzviminda, An Art Exhibit at the Philippine Center – Press Release PR-CSC-098-2019
|date=14 November 2019
|publisher=Consulate General of the Republic of the Philippines, New York
|accessdate=22 June 2025
}}</ref> Danay siyang pinapahilingan nin tabang kan saiyang mga kaklase para sa saindang mga akademikong art plates, ta naiiba an saiyang kabatiran asin estilo.
Durante sa saiyang pag-eskwela, naapektuhan siya kan mga prinsipyo nin modernismo na ipinahiling ni National Artist [[Victorio Edades]]. Si Baldemor pinahiling sa mga eksibit na nagtutukdo kan mga ugat kan modernong arte sa Pilipinas, kairiba an iba pang mga bantog na artista na naapektuhan kan legasiya ni Edades.<ref name="MayoRachel2011" />
Sa saiyang senior na taon, nagtrabaho siya bilang layout artist asin editorial cartoonist para sa Philippine Graphic. Igdi nagpoon an saiyang karera sa publikasyon.
== Karera ==
Nagpoon an saiyang karera bilang pintor kan saiyang pagladawan kan kagandahan kan saiyang banwaan, Paete, Laguna, gamit an pen asin ink. An saiyang mural na obra na "Paete I" nanggana kan grand prize sa [[Art Association of the Philippines]] Art Competition and Exhibition kan 1972.<ref>{{cite web|title=Paete I - CCP Encyclopedia of Philippine Art|url=https://epa.culturalcenter.gov.ph/3/82/2254/|accessdate=2025-06-14}}</ref> Sa sunod na taon, an saiyang mural na "Paete II" nasikwit man parehas na premyo. An sunod-sunod na kapangganahan nagtukdo saiya para maging representante kan Pilipinas sa XIV International Art Exhibition sa [[Paris]] kan 1973. An art critic na si Leonides Benesa binasagan siya bilang "The Folk Artist".<ref name="WhenInManila2024">{{cite web
|title=Meet the Artist Whose Paintings of Paete Led Him to Represent the Philippines in France
|url=https://www.wheninmanila.com/meet-the-artist-whose-paintings-of-paete-led-him-to-represent-the-philippines-in-france/
|date=2024-12-18
|website=When In Manila
|accessdate=2025-06-14
}}</ref>
Sa dekada 1970, nagdevelop siya nin saiyang sadiring estilo nin arte na gikan sa mga naguno' niya sa baryo. Naghimo siya nin dakulang bilang nin mga obra na nagpapahiling kan ideal nin Pilipinas gamit an Folk Modernist na estilo. An saiyang enot na eksibit na "The Graphic of Manuel D. Baldemor" sa Hidalgo Gallery kan 1972 nagtanda kan pagsugod kan saiyang karera.<ref name="WhenInManila2024" />
Guminana siya ikatolong beses nin gold prize sa taonan na Art Association of the Philippines competition para sa saiyang mga fine prints kan 1983. Nagsubok siya nin iba pang mga media arog kan [[watercolour]], [[acrylic paint|acrylic]], [[tempera]], lana sa canvas, woodcut, [[ceramics]], salamin, [[grass paper]] asin [[fine prints]].<ref name="drybrush" />
Maliban sa saiyang mga ladawan nagpapahiling nin aro-aldaw na buhay, nag-explore man siya sa espiritwal na tema sa arte. An saiyang ginibo na "Moments with Christ" midbid para magdulot nin mensahe nin banal na inspirasyon asin pagdugang nin bagong dimensyon sa saiyang repertoire.<ref name="MomentswithChrist">{{Cite web |title=Spiritualized through art with Manuel Baldemor's 'Moments with Christ' |url=https://www.gmanetwork.com/news/lifestyle/content/301466/spiritualized-through-art-with-manuel-baldemor-s-moments-with-christ/story/ |website=GMA News |date=2013-03-21 |access-date=2025-06-21 |author=Lago, Amanda |language=en}}</ref>
Si [[Rosalinda Orosa]], sarong art connoisseur asin kolumnista, nagbansag saiya bilang "The Chronicle of the Motherland" huli sa pagladawan kan kagayonan kan gabos na lugar sa Pilipinas.<ref name="FreeLibraryOrosa">{{cite web
|url=https://www.thefreelibrary.com/In+Memoriam%3a+Rosalinda+Luna+Orosa%2c+the+Mother+of+Philippine+Arts+and...-a0776423059
|title=In Memoriam: Rosalinda Luna Orosa, the Mother of Philippine Arts and Culture
|date=2023-12-15
|website=The Free Library
|accessdate=2025-06-22
}}</ref> Kan 1992, gindara siya nin [[Cultural Center of the Philippines]] bilang sarong sa mga Thirteen Artist Awardees bilang pagkilala sa saiyang kontribusyon sa banwaan.<ref name="WhenInManila2024" />
Nakua niya an mga travel grants bilang artist-in-residence sa [[France]]<ref>{{cite news
|last=Medina
|first=A.
|date=2013-04-25
|title=PHL artist Manuel Baldemor features Ifugaos in Paris art exhibit
|url=http://www.gmanetwork.com/news/story/305528/pinoyabroad/pinoyachievers/phl-artist-manuel-baldemor-features-ifugaos-in-paris-art-exhibit
|work=GMA News
|access-date=March 3, 2015
}}</ref>, [[England]]<ref name="DMCircuitArtBaldemor">{{cite web
|url=https://dmcircuitart.com/artist/manuel-baldemor/
|title=Manuel Baldemor - DM Circuit Art by Art Circle Gallery
|website=DM Circuit Art
|accessdate=2025-06-22
}}</ref>, [[Switzerland]]<ref name="OfficialGazette2012">{{cite web
|title=Philippine Embassy in Berne celebrates 150th anniversary of Philippine-Swiss relations through an exhibit by Manny Baldemor
|url=https://www.officialgazette.gov.ph/2012/07/06/philippine-embassy-in-berne-celebrates-150th-anniversary-of-philippine-swiss-relations-through-an-exhibit-by-manny-baldemor/
|website=Official Gazette of the Republic of the Philippines
|date=2012-07-06
|access-date=2025-06-21
}}</ref>, [[Russia]], [[Spain]]<ref name="SalinasinSpain">{{cite web
|title=Ambassador Salinas Opens Manuel Baldemor Exhibit in Madrid
|url=https://www.philembassymadrid.com/ambassador-salinas-opens-manuel-baldemor-exhibit-madrid
|website=Philippine Embassy Madrid
|access-date=March 3, 2015
}}</ref>, [[Portugal]]<ref name="DMCircuitArtBaldemor" />, asin [[Scandinavia]]<ref name="BaldemorNorwayIceland">{{cite news |last=Grejalde |first=G. |title=Filipino holds exhibit in Norway, Iceland |url=https://www.gmanetwork.com/news/topstories/content/100993/filipino-holds-exhibit-in-norway-iceland/story/ |work=GMA News |date=13 June 2008 |access-date=21 June 2025}}</ref> sa [[Europe]]; [[United States]]<ref name="DFA2016SymphonyOfFlowers">{{cite web
|url=https://dfa.gov.ph/dfa-news/news-from-our-foreign-service-postsupdate/9334-manuel-baldemore-s-symphony-of-flowers-blooms-at-philippine-center-gallery
|title=Manuel Baldemor’s “Symphony of Flowers” Blooms at Philippine Center Gallery
|date=2016-05-23
|website=Department of Foreign Affairs, Republic of the Philippines
|publisher=GOVPH
|accessdate=2025-06-22
}}</ref>, [[Mexico]]<ref name="DFA2015TaxcoExhibit">{{cite web
|url=https://dfa.gov.ph/dfa-news/news-from-our-foreign-service-postsupdate/7741-phl-embassy-in-mexico-opens-painting-exhibit-of-filipino-artist-in-taxco
|title=PHL Embassy in Mexico opens Painting Exhibit of Filipino Artist in Taxco
|date=2015-11-03
|website=Department of Foreign Affairs, Republic of the Philippines
|accessdate=2025-06-22
|publisher=GOVPH
}}</ref> asin [[Chile]]<ref name="DMCircuitArtBaldemor" /> sa [[Americas]]; [[Iran]], [[Israel]], [[Egypt]], [[South Korea]], [[India]], [[Malaysia]] asin [[China]]<ref name="ManilaStandard2023">{{cite web
|url=https://manilastandard.net/?p=307141
|title=A tale of two nations
|date=2023-09-15
|website=Manila Standard
|accessdate=2025-06-22
}}</ref> sa [[Asia]]. Bawat pungsod na pinuntahan niya naging paksa asin tema kan saiyang arte. Siya naging kilala bilang International Artist asin pinaka Most Travelled Artist dahil sa pagbiyahe sa sobra 50 na mga pungsod.
Niadtong 1995, ginsaulog niya an saiyang ika-25 anibersaryo bilang artista sa usa ka eksibit sa Artists’ Corner sa [[SM Megamall]], na nagpapahiling nin duwang mga obra: "Sining Bayan", na nagpapakita kan saiyang pagka-Pilipino, asin "The Global Village", na nagpapahiling kan saiyang internasyonal na mga kalihokan. An mga ambasador kan mga pungsod na kun saen siya nagsirbi bilang artist-in-residence nagtambong bilang mga bisita nin dungog.<ref name="drybrush" /> Niadtong 1998, an Presidente na si [[Fidel V. Ramos]] nagtambong sa pag-abli kan saiyang mural na "Pasasalamat"<ref>{{cite news |last=Zaide |first=Jose Abeto |date=2019-01-21 |title=Peripatetic artist & ambassador of goodwill |url=https://mb.com.ph/2019/01/21/peripatetic-artist-ambassador-of-goodwill/?amp |work=Manila Bulletin |access-date=March 3, 2015}}</ref>, na permanente na ipinapakita sa United Nations Center sa [[Vienna, Austria]].<ref name="GMA2012Austria">{{cite web
|title=Pinoy artist Manuel Baldemor mounts exhibit in Austria
|url=https://www.gmanetwork.com/news/pinoyabroad/dispatch/265440/pinoy-artist-manuel-baldemor-mounts-exhibit-in-austria/story/
|website=GMA Network
|date=2012-07-14
|access-date=2025-06-21
}}</ref> Nagpadagos an saiyang internasyonal na pagkilala kan 2013 kun sain an [https://www.ust.edu.ph/ambassador-salinas-highlights-the-filipino-global-maritime-professional-in-diplomat-lecture/ Ambassador Carlos C. Salinas] nagbukas kan saiyang eksibit na Symphony of Colors sa Madrid, bilang parte kan selebrasyon kan Philippines–Spain Friendship Day, na nagpapahiling pa nin mas dakulang internasyonal na sakop kan karyer artistiko ni Baldemor.<ref name="SalinasinSpain" />
Sa samang taon, nagdumara siya nin sarong adlaw na eksibit na pinangaranan Philippine Skyland sa [[UNESCO]] sa Paris, na nagpapahiling nin mga obra na naglalarawan kan buhay asin kultura kan mga Ifugao.<ref name="GMA2013Medina">{{cite news
|last=Medina
|first=A.
|date=2013-04-25
|title=PHL artist Manuel Baldamor features Ifugaos in Paris art exhibit
|url=https://www.gmanetwork.com/news/pinoyabroad/dispatch/305528/phl-artist-manuel-baldamor-features-ifugaos-in-paris-art-exhibit/story/
|work=GMA News
|access-date=2025-06-21
}}</ref>
Siyang sarong eskultor man. Niadtong 1982, nagdaog siya nin ika-upat na gold prize para sa eskultura sa Annual Art Association of the Philippines Competition gamit an saiyang obra na "Tribute to the Filipino Farmer," na ipinakita sa City Gallery sa [[Luneta]] niadtong 1980, bilang pasidungog sa saiyang amahan, si Perfecto S. Baldemor. Niadtong 1999, nirepresentar niya an Pilipinas sa 3rd Inami International Wooden Sculpture Camp sa [[Toyama Prefecture]], [[Japan]], kun sain naghimo siya kan monumental na "Pamilyang Pilipino," na may lapad na 1m asin kataas na 4m.<ref name="drybrush" />
Kan Oktubre 1–14, 1999, ipinakita niya an saiyang ika-100 na eksibit na pinangaranan "A Distinctive Milestone" bilang pintor asin eskultor sa Artists’ Corner sa [[SM Megamall]]. Sa panahon na ini, siya an nag-iisang artista na naka-exhibit nin saiyang mga obra ngani sa gatos na beses.<ref name="WhenInManila2024" />
Siyang sarong manunurat man asin miyembro kan Writers’ Guild of the Philippines. An saiyang mga balak asin sanaysay ipinapakita sa mga nangunguna na mantalaan asin magasin. Siya sarong kolumnista para sa kultura sa duwang dagkong mantalaan. An saiyang lingguhang kolum na pinangaranan "Folio" ipinapakita sa Sunday Times kan [[Manila Times]] niadtong 1992 hasta 1994. Nagpadagos siya sa saiyang lingguhang kolum sa "Art and Culture Section" kan "[[The Philippines Star]]" hale 1997 hasta 1999. Kan 2025, aktibo siyang nagtambong sa ika-51 National Writers Congress kan Writers’ Union of the Philippines ([[UMPIL]]), kun sain nagdisenyo asin nagdonar siya nin mga hinimo sa kamot na tropyo para sa Gawad Pambansang Alagad ni Balagtas na mga literary awards.<ref name="MarketMonitorUMPIL2025">{{cite web
|url=https://marketmonitor.com.ph/umpil-held-its-51st-national-writers-congress/
|title=UMPIL held its 51st National Writers’ Congress
|date=2025-04-26
|website=The Market Monitor
|accessdate=2025-06-22
|publisher=The Market Monitor
}}</ref>
Ipinakita niya an saiyang kahanas bilang graphic designer sa paghimo nin souvenir programs para sa XI World Congress of Cardiology kan 1991, XXII International Conference on Internal Medicine kan 1994, asin iba pang commemorative books manungod sa kasaysayan asin pag-uma kan [[Philippines]].<ref name="OpenLibraryPhilippines1989">{{cite book
|title=The Philippines
|author=Guerrero-Nakpil, Carmen
|others=Illustrated by Manuel D. Baldemor
|publisher=XI World Congress of Cardiology
|date=1989-01-01
|pages=118
|url=https://openlibrary.org/books/OL45607063M/The_Philippines
|accessdate=2025-06-22
}}</ref>
Niadtong 1980, ginhatag saiya an "Gawad Sikap" para sa [[Visual Arts]] bilang pagpasidungog sa ika-400 anibersaryo kan saiyang banwaan. An Paetenians International Northeast Chapter nagkilala saiya bilang "Paetenian of the Year" kan 1985 asin sarong sa "Ten Outstanding Living Paetenians" kan 2000. Ginhatag man siya bilang sarong sa "Natatanging Buhay na Anak ng Bayan" sa selebrasyon kan Balik-Paete 2004.<ref name="natatanging-anak">{{cite book
|last1=Africano
|first1=C.
|last2=Baldemor
|first2=M.
|last3=Casanova
|first3=A.
|title=Tatlong Haligi ng Sining. In Mga Natatanging Anak ng Paete
|year=2005
|publisher=UST Publishing House
|url=https://ust.primo.exlibrisgroup.com/discovery/fulldisplay?docid=alma991001091059709111&vid=63UOSTP_INST:UOSTP
|access-date=2025-06-14}}</ref>
Usahay siya an nag-una sa pagpasidungog asin pagpalig-on kan Paete pinaagi sa saiyang mga eksibit arog kan "Salubong" sa Nayong Pilipino kan 1978, "The Masters of Paete Exhibit" sa City Gallery, Luneta kan 1980, an grand exhibition na "The Paete Phenomenon" sa Cultural Center of the Philippines, an tape-recording kan duwang historical concerts kan Band 69 – "Konsyerto ng Pamanang Himig" asin "Konsyerto ng Sentenaryo ng Banda" sa UP Abelardo Hall kan 1997, asin an "Konsyerto ng Sentenaryo ng Kalayaan ng Bansa" sa sulod kan gatus na tuig na Simbahan kan [[Paete, Laguna]].<ref name="TapatalkBanda69">{{cite web
|url=https://www.tapatalk.com/groups/usappaete/a-salute-to-the-35-years-of-banda-69-t3250-s10.html
|title=A Salute to the 35 Years of Banda 69
|website=USAPPAETE Forum on Tapatalk
|accessdate=2025-06-22
}}</ref>
An saiyang mga obra kilala sa bug-os na kinaban dahil an [[UNICEF]] nagrereproduce kan saiyang mga obra bilang mga greeting cards na ipinapamahagi sa bug-os na kinaban.<ref name="HeritageGallery" /><ref name="natatanging-anak" /><ref>{{cite web
|title=The Art of Manuel D. Baldemor
|url=https://philippinecenterny.com/manuel-d-baldemor-coming-soon/
|website=Philippine Center New York
|access-date=March 3, 2015
}}</ref> Siya pinapansin sa pagpintura kan Pilipinas asin sa bug-os na kinaban, na nagpapahiling kan lokal na kultura habang nakikisali sa mga global na tema.<ref name="GalarpeKMonitor">{{cite web
|last=Galarpe
|first=K.
|title=Manuel Baldemor paints the Philippines and the world
|url=https://karengalarpe.wordpress.com/2010/01/13/manuel-baldemor-paints-the-philippines-and-the-world/
|website=K Monitor (WordPress)
|access-date=2025-06-21
}}</ref> An iba sa saiyang mga obra naipasa man bilang cross-stitch patterns asin ipinapakita sa mga eksibit sa Europa, na nagpapahiling kan pagkamaabilidad asin internasyonal na atraksyon kan saiyang estilo sa biswal.<ref name="BaldemorCrossStitch">{{cite web |title=Baldemor masterpieces turned into cross-stitch art, featured in European exhibitions |url=https://www.vintersections.com/2010/06/baldemor-masterpieces-turned-into-cross.html |website=VIntersections |date=June 2010 |access-date=21 June 2025}}</ref>
Niadtong 2009, tinapos ni Baldemor an sarong monumental na glass mosaic mural na pinangaranan "People Power", na gibutang sa [[Basilica of St. Thérèse]] sa Lisieux, France. Ginibo sa kolaborasyon kan mga French mosaicists na sinda [https://fdac.dordogne.fr/les-oeuvres/acquisitions-realisees-en-2013/henot-sylvie/ Sylvie Henot] asin [https://fr.linkedin.com/in/fran%C3%A7ois-sand-0b580b44 François Sand], an obra naghanduraw kan People Power Revolution kan 1986 sa Pilipinas. An mural kabahin kan permanente na koleksyon kan basilica, na nagsisimbolo kan kapayapaan asin espirituhanong pagkakaisa. An pagbutang kaini sarong talagsaon na dungog para sa sarong Pilipinong artista sa sarong sa mga pinakaimportante na relihiyosong pilgrimage sites sa France.<ref name="MBLivingBeyondMeans2020">{{cite web
|url=https://mb.com.ph/2020/3/8/on-living-beyond-our-means
|title=On living beyond our means
|date=2020-03-08
|website=Manila Bulletin
|accessdate=2025-06-22
}}</ref>
== Mga Bantog na Obra ==
{| class="wikitable"
|-
! Tuig !! Titulo asin Lokasyon
|-
| 2009 || Mosaic sa Basilica of St. Thérèse sa Lisieux, France<ref name="MBLivingBeyondMeans2020" />
|-
| 2007 || Commemorative Stamps para sa Philippines–France Relations (ika-60 na anibersaryo kan Diplomatic Ties), Philippine Embassy sa Paris, France<ref name="MBLivingBeyondMeans2020" />
|-
| 1990s || UNICEF Christmas Cards<ref name="MBLivingBeyondMeans2020" />
|}
== Mga Ganti ==
{| class="wikitable"
|-
! Tuig !! Titulo asin Lokasyon
|-
| 2007 || Most Outstanding Alumni kan University of Santo Tomas
|-
| 2004 || ika-10 Asian Biennale, Bangladesh
|-
| 1998 || Indian Council for Cultural Relations, Delhi, India
|-
| 1997 || Ministry of [[Arts and Culture]], Prague, Czech Republic
|-
| 1994 || Artist-in-residence, Internationale Austausch Ateliers Region Basel, Switzerland
|-
| 1992 || Thirteen Artists Award, Cultural Center of the Philippines
|-
| 1991 || Ministry of [[Arts and Culture]], Cairo, Egypt
|-
| 1989|| First [[ASEAN]] Symposium on Aesthetics, Workshop and Exhibition, National Gallery, Kuala Lumpur, Malaysia
|-
| 1988 || Artist-in-residence, Santiago, Chile
Artist-in-residence, Miskenot Shaannmin, Jerusalem, Israel
USIS, Voluntary Visitors Program, USA
|-
| 1987 || China Exhibition Agency, The People's Republic of China
|-
| 1985 || Ministry of [[Arts and Culture]], Moscow, USSR
Leutuvos TSR Kuturas Ministerija, Vilnius, Lithuania
|-
| 1983 || Best Fine Print Award, Art Association of the Philippines
|-
| 1982 || Best Sculpture Award, Art Association of the Philippines
|-
| 1975 || British Council, London
Ministry of [[Arts and Culture]], Paris, France
|-
| 1974 || Honorable Mention Award para sa Painting, AAP
|-
| 1973 || Philippine Representative, XIV Internationale Art Exhibition, Paris, France
Grand Prize Award, Art Association of the Philippines
|}
== Solo na mga Eksibit ==
{| class="wikitable"
|-
! Tuig !! Titulo asin Lokasyon
|-
| 2019|| "[[Luzviminda]]", New York City, USA<ref name="BaldemorLuzviminda" />
|-
| 2014||"Mosaique" Alliance Francaise, France<ref name="BaldemorFrance">{{cite news |title=Manuel Baldemor revisits his affinity with France |url=https://businessmirror.com.ph/2024/12/17/manuel-baldemor-revisits-his-affinity-with-france/ |work=BusinessMirror |date=17 December 2024 |access-date=21 June 2025}}</ref><ref name="BaldemorExhibit">{{cite news |title=Manuel Baldemor paintings on exhibit in Makati |url=https://www.gmanetwork.com/news/lifestyle/artandculture/929656/manuel-baldemor-paintings-exhibit-makati/story/ |work=GMA News Online |date=28 February 2024 |access-date=21 June 2025}}</ref><ref name="InstagramDDL5TecMUOR">{{Cite web |title=Instagram post by @username |url=https://www.instagram.com/p/DDL5TecMUOR/ |website=Instagram |access-date=2025-06-21}}</ref>
|-
| 2013 || "Moments with Christ", SM Megamall Atrium<ref name="MomentswithChrist" />
"Symphony of Colors" Centro Cultural Galileo, Madrid, Spain<ref name="SalinasinSpain" /><ref name="SalinasinSpainArchive">Phl Ambassador opens Manuel Baldemor exhibit in Madrid. (2013, June 11). Retrieved March 3, 2015, from http://www.interaksyon.com/lifestyle/phl-ambassador-opens-manuel-baldemor-exhibit-in-madrid {{Webarchive|url=https://web.archive.org/web/20150518093940/http://www.interaksyon.com/lifestyle/phl-ambassador-opens-manuel-baldemor-exhibit-in-madrid |date=2015-05-18 }}</ref>
"Philippine Skyland" Salon des Délegués., UNESCO Miollis, Paris, France<ref name="GMA2013Medina" />
|-
| 2012 || "Impressions: An Art Exhibition of Paintings" Vienna International Center, Vienna, Austria<ref name="GMA2012Austria" />
"Images of My Homeland and Switzerland" Switzerland<ref name="OfficialGazette2012" />
|-
| 2010 || Sarong [[Cross-Stitch]] na Eksibit, Event Center, SM Megamall<ref name="BaldemorCrossStitch"/><ref name="BaldemorDMC">{{cite web |title=Manuel Baldemor: Masterpieces by DMC |url=https://archive.md/20150317012210/http://www.focusglobalinc.com/dmc-news/manuel-baldemor-masterpieces-by-dmc.aspx |website=Focus Global Inc. |archive-url=http://www.focusglobalinc.com/dmc-news/manuel-baldemor-masterpieces-by-dmc.aspx |archive-date=17 March 2015 |access-date=21 June 2025}}</ref>
|-
| 2008 || "The Images of the Philippines and Norway" Norway’s Ministry of Culture and Church Affairs, Norway, Iceland<ref name="BaldemorNorwayIceland"/>
|-
| 2007|| "Somewhere in France" Art Center, SM Megamall<ref name="WhenInManila2024" /><ref name="GalarpeKMonitor" />
"Windows" Atrium, Singapore
"Chromatext Reloaded" CCP Main Gallery
"The Wonders of China" Galerie Y
|-
| 2006 || Vietnam Fine Art Museum exhibit, Hanoi
|-
| 2005 || Galerie S, Stockholm
|-
| 1998 || "Las Canciones de la Revolucion" Museo Nacional de Antropologia, Madrid, Spain
"From the Heart of India" Art Center, SM MegaMall
|-
| 1997 || "A Gift of Nature" Gallery 139, Ayala Alabang, Muntinlupa
"Dubrovnik Croatia" Galerie Y, SM MegaMall, Mandaluyong
"Czech National Day" Czech Embassy, Manila
"Songs of the Revolution" Ayala Museum, Makati City
"Prague, The Heart of Europe" Ayala Museum, Makati City
"Mula sa Sinisintang Lupa" GSIS Museo ng Sining, GSIS Bldg, Financial Center, Pasay
"Philippines Nature's Wonder" Hotel Bayerischen Hof, Munich, Germany
"Images of my Native Land" Novomestska Radnice, Prague, Czech Republic
"Hymn to my Homeland" Kunst Im Sonnenhof, Bern, Switzerland
"Transition" The Crucible Gallery, SM MegaMall, Mandaluyong
|-
| 1996 || "Cultural and Spiritual Homeland" Museo Iloilo, Iloilo City
"Quelque Part En France" La Galerie, Alliance Francaise de Manille
"Global Village" The Art Center, SM MegaMall, Mandaluyong
"Hymn to the Earth" Luz Gallery, Makati City
"Discovery" The Country of Tagaytay Highlands, Tagaytay City
"Festival of my Hometown" Philippine International Convention Center
|-
| 1995 || "Switzerland Aquarelle" Finale Art Gallery, SM MegaMall, Mandaluyong
"Pasko sa Aming Bayan" [[EDSA]] Plaza Hotel, Mandaluyong
"Graces from the Land" Gen. Luna Gallery, Davao City
"Masskara", Bacolod Convention Plaza Hotel, Bacolod City
"Sining Bayan" Art Center, SM MegaMall, Mandaluyong
"CEBU, The Queen City of the South" SM City, Cebu
|-
| 1994 || "Madonna Filipina" Sculpture Exhibition, Heritage Art Center, Shangri-La Plaza, Mandaluyong
"Flowers from the Alps" Galerie Y, SM MegaMall, Mandaluyong
"A Piece of Switzerland" Ayala Museum, Makati City
"Ein Stuck Schwiz" International Austausch Ateliers Region, Basel, Switzerland
|-
| 1993 || "Maskara ng Buhay" Galerie Y, SM MegaMall, Mandaluyong
"Zona Verde" Hotel Intercontinental, Makati City
"Philippine Skyworld" Phoenix Gallery, Baguio City
"Cogon at Kahoy" Woodcut Prints Exhibition, Ayala Museum, Makati City
"Scent of China" Galerie Y, SM MegaMall, Mandaluyong
"The Gentle Carabao" West Gallery, SM MegaMall, Mandaluyong
"Festival of Colors" Victoria Plaza, Davao City
|-
| 1992 || "Pasko Filipino" Heritage Art Center, SM MegaMall, Mandaluyong
"Mirror" Lopez Museum, Pasig
"Awit at Kulay" Hotel Nikko Manila Garden, Makati City
"Season's Best" Westin Philippine Plaza Hotel, Manila
"Recuerdos de Mexico" Ayala Museum, Makati City
|-
| 1991 || "Underneath the Rainbow" Philippines Center, New York City, USA
"The Wonders of Egypt II" Egyptian Ambassador's Residence, Makati City
"The Wonders of Egypt I" Lopez Museum, Pasig
"The Art of Manuel D. Baldemor" National Gallery, Open House, Cairo, Egypt
"Ugat ng Sariling Atin" UPLB Gallery, Los Baños, [[Laguna (province)|Laguna]]
"Ang Pista sa Nayon" West Gallery, Quezon City
"Sa Duyan ng Pagmamahal" Ayala Museum, Makati City
"May Isang Bayan sa Dakong Silangan" Cultural Center of the Philippines, Manila
"Sa Lambong ng Bahag-hari" Artist's Corner Gallery, Hotel Intercontinental Manila, Makati City
|-
| 1990 || "Munting Bayan sa Salamin" Hotel Nikko Manila Garden, Makati City
"Nature's Best" Lopez Museum, Pasig
"Sining at Lulturang Kinagisnan" The Luz Gallery, Makati City
"Pagdiriwang" Philippine International Convention Center, Manila
|-
| 1989 || "Chile: A Discovery of Colors" The National Museum, Manila
|-
| 1987 || "The Art of Manuel D. Baldemor" Harry Steel Cultural Center, Kiriat Ono, Israel
"As I Came Down from Jerusalem" Ayala Museum, Makati City
"Munting Bayan" Philippine Center, New York
|-
| 1986 || "Homage to Carlos V. Francisco" Angono Artist's, Angono, Rizal
"Recent Works" Lopez Museum, Pasig
"Homage to Botong" Ayala Museum, Makati City
"American Experience" Thomas Jefferson Cultural Center, Makati City
"The Art of Manuel D. Baldemor" International Art Gallery, Beijing, China
"Xian Beyond Expectations" Ayala Museum, Makati City
|-
| 1985 || "The Graphic Art of Manuel D. Baldemor" The Friendship House, Moscow, USSR
"Manuelis Baldemoras Tapyba Grapika" Lietuvos TSR Dailies Muziejus, Vilnius, Lithuania
"Folk Vision" The Luz Gallery, Makati City
"Pahiyas and the Year of the Carabao" Gallery Genesis, Mandaluyong
|-
| 1984 || "Summertime" Gallery Marguerite, Hyatt Terraces, Baguio City
"Baldemor Country" The Luz Gallery, Makati City
|-
| 1983 || "[[Laguna (province)|Laguna]], the Land and the People" Hidalgo Gallery, Makati City
"Painting and Sculpture" ELF Arthaus, Parañaque, Metro Manila
"Munting Bayan" Ayala Museum, Makati City
|-
| 1982 || "Roots" Greenhills Art Center, San Juan, Metro Manila
|-
| 1981 || "Korean Impressions" Greenhills Art Center, San Juan, Metro Manila
"Baldemor's Painting Exhibition" Philippine Embassy, Seoul, Korea
"Images of the Homeland" Greenhills Art Center, San Juan, Metro Manila
|-
| 1980 || "Tribute to the Filipino Farmers" (Sculpture) City Gallery, Manila
|-
| 1978 || "Introspective" Print Collections Gallery, Manila
"Kay Ganda ng Pilipinas" ABC Galleries, Manila
"Muslim Impressions" Hidalgo Gallery, Makati City
|-
| 1977 || "The Art of Manuel D. Baldemor" Mainz Rathaus, Mainz, West Germany
"Baldemor Paintings" PhilamLife, Iloilo City
|-
| 1976 || "Ceramic Paintings" The Gallery, Hyatt Regency, Manila
"Mother and Child" ABC Galleries, Manila
"Prints and Drawings" Galeria Burlas, Bacolod City
|-
| 1975 || "Kay Ganda ng Pilipinas" Kilusang Sining Gallery, Makati
"Recent Paintings" Galeria Burlas, Bacolod City
|-
| 1974 || "Baldemor's Paete" GMTFM Hall, Taguig, Metro Manila
"Paete" Second [[Laguna (province)|Laguna]] Development Bank, Paete, [[Laguna (province)|Laguna]]
"Paete: Sketchbook of a Filipino Town" Quad Gallery, Makati
|-
| 1973 || "The Art of Manuel D. Baldemor" Hidalgo Gallery, Makati
|-
| 1972 || "The Graphic Art of Manuel D. Baldemor" Hidalgo Gallery, Makati City
|}
== Grupo na mga Eksibit ==
{| class="wikitable"
|-
! Tuig !! Titulo asin Lokasyon
|-
| 2011 || "Edades: From Freedom to Fruition", Cultural Center of the Philippines<ref name="MayoRachel2011">{{cite web
|last=Mayo
|first=R.
|title=Exhibition traces the roots of Modern Art in the Philippines
|url=http://rachelmayo.blogspot.com/2011/12/edades-from-freedom-to-fruition.html
|website=The Essence of Things by Rachel Mayo (Blogspot)
|date=2011
|access-date=2025-06-21
}}</ref>
|-
| 2006 || "Ode to the Pasig River" Ayala Museum
"Through the Palette's Eye" U.P.-Jorge B. Vargas Museum and Filipiniana Research Center
|-
| 2005 || Philippine Exhibit, Stanford Art Spaces, Stanford University
"SCAPES: Images of Time and Place" DLSU Museum
|-
| 1997 || Two-Man Show, Albor-Baldemor, Stadt Museum, Düsseldorf, Germany
Two-Man Show, Albor-Baldemor, Landesvertretung Thuringen, Bonn, Germany
|-
| 1996 || "The Filipino Masters" Ericsson Telecommunications, Manila
Three-Man Show, Albor-Baldemor-Olmedo, Philippine Embassy, Vienna, Italy
|-
| 1992 || Philippine Pavilion, Seville, Spain
|-
| 1991 || "Paete Phenomenon" Cultural Center of the Philippines
|-
| 1990 || Cultural Gallery, Muzium Negara, Kuala Lumpur, Malaysia
|-
| 1989 || First [[ASEAN]] Symposium on Aesthetics, Workshop and Exhibition, National Art Gallery, Kuala Lumpur, Malaysia
|-
| 1988 || International Art Festival, Saddam Art Center, Baghdad, Iraq
|-
| 1987 || Metropolitan Museum, Manila
|-
| 1986 || Bienal de la Habana, Cuba
|-
| 1985 || Print Council of Australia, Melbourne
Asia World Art Gallery, Taipei, Taiwan
|-
| 1984 || Galerie Taub, Philadelphia
|-
| 1982 || ASEAN Traveling Art Exhibition, Malaysia, Singapore, Thailand, Indonesia, Hong Kong, and Manila
|-
| 1980 || Madurodam Gallery, The Hague, The Netherlands
|-
| 1977 || Wall Panel Gallery, Tehran, Iran
|-
| 1975 || The Philippine Center, New York City, New York, USA
|-
| 1973 || XIV Internationale Art Exhibition, Paris, France
|-
| 1972 || AAP Art Competition and Exhibition, Cultural Center of the Philippines
|}
== Mga Libro asin Publikasyon ==
{| class="wikitable"
|-
! Tuig !! Titulo asin mga Kontribyutor
|-
| 2010 || "Manuel D. Baldemor’s European Journey of Discovery"<ref>Manuel D. Baldemor's European journey of discovery. (n.d.). Retrieved March 3, 2015, from http://www.worldcat.org/title/manuel-d-baldemors-european-journey-of-discovery/oclc/758099557</ref><ref>{{cite web |title=Manuel D. Baldemor's European journey of discovery |url=https://ust.primo.exlibrisgroup.com/discovery/fulldisplay?docid=alma991002818509709111&vid=63UOSTP_INST:UOSTP |access-date=March 3, 2015}}</ref>
|-
| 1996 || "Painting the Global Village" kauban si Rosalinda L. Orosa
|-
| 1993 || "Tales of a Rainy Night" kauban si C. Hidalgo
"Sabong" kauban si A. Hidalgo
|-
| 1992-94 || Kolumnista, "Folio", Sunday Times Life Magazine, Pilipinas
|-
| 1992 || "Philippine Food and Life" kauban si G.C. Fernando <ref>[[Puto (food)|Puto]] (2015, April 12)</ref>
|-
| 1991 || "The Paete Phenomenon" kauban si I.C. Endaya
|-
| 1990-94 || Opisyal na UNICEF Card Design
|-
| 1989 || "The Philippines" kauban si C. Nakpil & "Chile, A Discovery of Colors" kauban si S. Fanega
|-
| 1988 || "Sarap" kauban si D. Fernandez, E. Alegre
|-
| 1987 || "Philippine Ancestral Houses" kauban si F. Zialcita, N. Oshima
|-
| 1986 || "Painture, New Lixicom of Philippine Art" kauban si P. Zafaralla
|-
| 1981 || "Images of the Homeland" kauban si M. Baterina
|-
| 1980 || "Tribute to the Filipino Farmers" kauban si L. Benesa
|-
| 1974 || "Paete, Sketchbook of a Filipino Town" kauban si B. Afuang
|-
| 1972 || "The Graphic Art of Manuel D. Baldemor" kauban si M. Duldulao
|}
== Mga Bantog na Tao ==
[[Angeline Baldemor]]
[[Angelito Baldemor]]
[[Angelo Baldemor]]
[[Antero Baldemor]]
[[Celoine Baldemor]]
[[Charming Baldemor]]
[[Felix "Kid" Baldemor]]
[[Fred Baldemor]]
[[Leandro Baldemor]]
[[Mailah Baldemor]]
[[Marvin Baldemor]]
[[Mike Baldemor]]
[[Nick C. Baldemor]]
[[Vince Baldemor]]
[[Walter Baldemor]]
[[Wilfredo Baldemor]]
[[Wilson Baldemor]]
[[Zoerya Emi Baldemor Abuel]]
[[Vicente Mannsala]]
== Mga Sanggunian ==
{{Reflist}}
== Bibliograpiya ==
Africano, C., Baldemor, M., and Casanova, A. (2005). Tatlong Haligi ng Sining. In Mga Natatanging Anak ng Paete. UST Publishing House. Featuring artwork by Manuel Baldemor.
{{authority control}}
{{DEFAULTSORT:Baldemor, Manuel}}
[[Category:Filipino painters]]
[[Category:1947 births]]
[[Category:Living people]]
[[Category:Artists from Laguna (province)]]
[[Category:Filipino printmakers]]
p5dx2agqlliipu13a02hz6iga5vv1gp
290157
290155
2025-06-27T03:49:49Z
Imperator Romanii
27829
/* Karera */
290157
wikitext
text/x-wiki
{{Infobox artist
| name = Manuel Baldemor
| image = Manuel Baldemor en Mexico.jpg
| image_size =
| birth_name = Manuel D. Baldemor
| birth_date = {{Birth date and age|1947|03|26}}
| birth_place = [[Paete]], [[Laguna (province)|Laguna]], [[Philippines]]
| nationality = [[Filipinos|Filipino]]
| field = [[Painting]]
}}
'''Manuel Baldemor''' sarong Pilipinong pintor, eskultor, printmaker, parasurat asin ilustrador nin mga libro.<ref name="HeritageGallery">{{cite web
|title=BALDEMOR, Manuel |url=https://heritagegallery.ph/2017/11/baldemor-manuel/ |website=Heritage Gallery |access-date=March 3, 2015
}}</ref> Siya ipinanganak kan Marso 26, 1947, sa [[Paete]], [[Laguna (province)|Laguna]], [[Philippines]].
Saiyang pinamidbid an saiyang mga pintal sa iba-ibang media na nagpapahiling nin mga eksena sa simpleng geometricong mga porma na may karakter na folk art. Kadakol kan saiyang mga paksa sa arte iyo an saiyang banwaan, an mga tawo igdi, an saindang aro-aldaw na mga buruhaton, asin an saindang mga selebrasyon.<ref name="drybrush">{{cite web|title=Manuel Baldemor - drybrush Gallery|url=https://drybrush.com/artists/manuel-baldemor|accessdate=2025-06-14}}</ref>
An saiyang mga obra midbid bako' sana sa Pilipinas kundi pati' man sa iba pang mga rona'. Siya sarong artist-in-residence sa [[Chile]], [[Estonia]], [[France]], [[Israel]], [[Japan]], [[Singapore]], [[Switzerland]] asin [[Portugal]]. An saiyang mga obra bisto sa enterong kinaban dahil an [[UNICEF]] nagrereproduce kan saiyang mga obra bilang mga greeting card na ipinapanao sa bilog na kinaban.<ref name="drybrush" /><ref>{{cite web |title=Manuel Baldemor |url=https://www.artnet.com/artists/manuel-baldemor/ |website=Artnet |access-date=2025-06-14}}</ref>
== Karera asin Edukasyon ==
Nag-adal si Manuel Baldemor sa University of Santo Tomas College of Architecture and Fine Arts (CAFA), na nagin [[University of Santo Tomas College of Architecture|College of Architecture]] asin [[University of Santo Tomas College of Fine Arts and Design|College of Fine Arts and Design]]. Kan estudyante pa siya, nagtrabaho siya kairiba an mga artista sa Mabini ngarig masuportahan an saiyang pangangaipo pinansyal.<ref name="BaldemorLuzviminda">{{Cite web
|url=https://newyorkpcg.org/pcgny/wp-content/uploads/2019/11/PR-CSC-098-19.pdf
|title=Manuel Baldemor’s Luzviminda, An Art Exhibit at the Philippine Center – Press Release PR-CSC-098-2019
|date=14 November 2019
|publisher=Consulate General of the Republic of the Philippines, New York
|accessdate=22 June 2025
}}</ref> Danay siyang pinapahilingan nin tabang kan saiyang mga kaklase para sa saindang mga akademikong art plates, ta naiiba an saiyang kabatiran asin estilo.
Durante sa saiyang pag-eskwela, naapektuhan siya kan mga prinsipyo nin modernismo na ipinahiling ni National Artist [[Victorio Edades]]. Si Baldemor pinahiling sa mga eksibit na nagtutukdo kan mga ugat kan modernong arte sa Pilipinas, kairiba an iba pang mga bantog na artista na naapektuhan kan legasiya ni Edades.<ref name="MayoRachel2011" />
Sa saiyang senior na taon, nagtrabaho siya bilang layout artist asin editorial cartoonist para sa Philippine Graphic. Igdi nagpoon an saiyang karera sa publikasyon.
== Karera ==
Nagpoon an saiyang karera bilang pintor kan saiyang pagladawan kan kagandahan kan saiyang banwaan, Paete, Laguna, gamit an pen asin ink. An saiyang mural na obra na "Paete I" nanggana kan grand prize sa [[Art Association of the Philippines]] Art Competition and Exhibition kan 1972.<ref>{{cite web|title=Paete I - CCP Encyclopedia of Philippine Art|url=https://epa.culturalcenter.gov.ph/3/82/2254/|accessdate=2025-06-14}}</ref> Sa sunod na taon, an saiyang mural na "Paete II" nasikwit man parehas na premyo. An sunod-sunod na kapangganahan nagtukdo saiya para maging representante kan Pilipinas sa XIV International Art Exhibition sa [[Paris]] kan 1973. An art critic na si [[Leonides Benesa]] binasagan siya bilang "The Folk Artist".<ref name="WhenInManila2024">{{cite web
|title=Meet the Artist Whose Paintings of Paete Led Him to Represent the Philippines in France
|url=https://www.wheninmanila.com/meet-the-artist-whose-paintings-of-paete-led-him-to-represent-the-philippines-in-france/
|date=2024-12-18
|website=When In Manila
|accessdate=2025-06-14
}}</ref>
Sa dekada 1970, nagdevelop siya nin saiyang sadiring estilo nin arte na gikan sa mga naguno' niya sa baryo. Naghimo siya nin dakulang bilang nin mga obra na nagpapahiling kan ideal nin Pilipinas gamit an Folk Modernist na estilo. An saiyang enot na eksibit na "The Graphic of Manuel D. Baldemor" sa Hidalgo Gallery kan 1972 nagtanda kan pagsugod kan saiyang karera.<ref name="WhenInManila2024" />
Guminana siya ikatolong beses nin gold prize sa taonan na Art Association of the Philippines competition para sa saiyang mga fine prints kan 1983. Nagsubok siya nin iba pang mga media arog kan [[watercolour]], [[acrylic paint|acrylic]], [[tempera]], lana sa canvas, woodcut, [[ceramics]], salamin, [[grass paper]] asin [[fine prints]].<ref name="drybrush" />
Maliban sa saiyang mga ladawan nagpapahiling nin aro-aldaw na buhay, nag-explore man siya sa espiritwal na tema sa arte. An saiyang ginibo na "Moments with Christ" midbid para magdulot nin mensahe nin banal na inspirasyon asin pagdugang nin bagong dimensyon sa saiyang repertoire.<ref name="MomentswithChrist">{{Cite web |title=Spiritualized through art with Manuel Baldemor's 'Moments with Christ' |url=https://www.gmanetwork.com/news/lifestyle/content/301466/spiritualized-through-art-with-manuel-baldemor-s-moments-with-christ/story/ |website=GMA News |date=2013-03-21 |access-date=2025-06-21 |author=Lago, Amanda |language=en}}</ref>
Si [[Rosalinda Orosa]], sarong art connoisseur asin kolumnista, nagbansag saiya bilang "The Chronicle of the Motherland" huli sa pagladawan kan kagayonan kan gabos na lugar sa Pilipinas.<ref name="FreeLibraryOrosa">{{cite web
|url=https://www.thefreelibrary.com/In+Memoriam%3a+Rosalinda+Luna+Orosa%2c+the+Mother+of+Philippine+Arts+and...-a0776423059
|title=In Memoriam: Rosalinda Luna Orosa, the Mother of Philippine Arts and Culture
|date=2023-12-15
|website=The Free Library
|accessdate=2025-06-22
}}</ref> Kan 1992, gindara siya nin [[Cultural Center of the Philippines]] bilang sarong sa mga Thirteen Artist Awardees bilang pagkilala sa saiyang kontribusyon sa banwaan.<ref name="WhenInManila2024" />
Nakua niya an mga travel grants bilang artist-in-residence sa [[France]]<ref>{{cite news
|last=Medina
|first=A.
|date=2013-04-25
|title=PHL artist Manuel Baldemor features Ifugaos in Paris art exhibit
|url=http://www.gmanetwork.com/news/story/305528/pinoyabroad/pinoyachievers/phl-artist-manuel-baldemor-features-ifugaos-in-paris-art-exhibit
|work=GMA News
|access-date=March 3, 2015
}}</ref>, [[England]]<ref name="DMCircuitArtBaldemor">{{cite web
|url=https://dmcircuitart.com/artist/manuel-baldemor/
|title=Manuel Baldemor - DM Circuit Art by Art Circle Gallery
|website=DM Circuit Art
|accessdate=2025-06-22
}}</ref>, [[Switzerland]]<ref name="OfficialGazette2012">{{cite web
|title=Philippine Embassy in Berne celebrates 150th anniversary of Philippine-Swiss relations through an exhibit by Manny Baldemor
|url=https://www.officialgazette.gov.ph/2012/07/06/philippine-embassy-in-berne-celebrates-150th-anniversary-of-philippine-swiss-relations-through-an-exhibit-by-manny-baldemor/
|website=Official Gazette of the Republic of the Philippines
|date=2012-07-06
|access-date=2025-06-21
}}</ref>, [[Russia]], [[Spain]]<ref name="SalinasinSpain">{{cite web
|title=Ambassador Salinas Opens Manuel Baldemor Exhibit in Madrid
|url=https://www.philembassymadrid.com/ambassador-salinas-opens-manuel-baldemor-exhibit-madrid
|website=Philippine Embassy Madrid
|access-date=March 3, 2015
}}</ref>, [[Portugal]]<ref name="DMCircuitArtBaldemor" />, asin [[Scandinavia]]<ref name="BaldemorNorwayIceland">{{cite news |last=Grejalde |first=G. |title=Filipino holds exhibit in Norway, Iceland |url=https://www.gmanetwork.com/news/topstories/content/100993/filipino-holds-exhibit-in-norway-iceland/story/ |work=GMA News |date=13 June 2008 |access-date=21 June 2025}}</ref> sa [[Europe]]; [[United States]]<ref name="DFA2016SymphonyOfFlowers">{{cite web
|url=https://dfa.gov.ph/dfa-news/news-from-our-foreign-service-postsupdate/9334-manuel-baldemore-s-symphony-of-flowers-blooms-at-philippine-center-gallery
|title=Manuel Baldemor’s “Symphony of Flowers” Blooms at Philippine Center Gallery
|date=2016-05-23
|website=Department of Foreign Affairs, Republic of the Philippines
|publisher=GOVPH
|accessdate=2025-06-22
}}</ref>, [[Mexico]]<ref name="DFA2015TaxcoExhibit">{{cite web
|url=https://dfa.gov.ph/dfa-news/news-from-our-foreign-service-postsupdate/7741-phl-embassy-in-mexico-opens-painting-exhibit-of-filipino-artist-in-taxco
|title=PHL Embassy in Mexico opens Painting Exhibit of Filipino Artist in Taxco
|date=2015-11-03
|website=Department of Foreign Affairs, Republic of the Philippines
|accessdate=2025-06-22
|publisher=GOVPH
}}</ref> asin [[Chile]]<ref name="DMCircuitArtBaldemor" /> sa [[Americas]]; [[Iran]], [[Israel]], [[Egypt]], [[South Korea]], [[India]], [[Malaysia]] asin [[China]]<ref name="ManilaStandard2023">{{cite web
|url=https://manilastandard.net/?p=307141
|title=A tale of two nations
|date=2023-09-15
|website=Manila Standard
|accessdate=2025-06-22
}}</ref> sa [[Asia]]. Bawat pungsod na pinuntahan niya naging paksa asin tema kan saiyang arte. Siya naging kilala bilang International Artist asin pinaka Most Travelled Artist dahil sa pagbiyahe sa sobra 50 na mga pungsod.
Niadtong 1995, ginsaulog niya an saiyang ika-25 anibersaryo bilang artista sa usa ka eksibit sa Artists’ Corner sa [[SM Megamall]], na nagpapahiling nin duwang mga obra: "Sining Bayan", na nagpapakita kan saiyang pagka-Pilipino, asin "The Global Village", na nagpapahiling kan saiyang internasyonal na mga kalihokan. An mga ambasador kan mga pungsod na kun saen siya nagsirbi bilang artist-in-residence nagtambong bilang mga bisita nin dungog.<ref name="drybrush" /> Niadtong 1998, an Presidente na si [[Fidel V. Ramos]] nagtambong sa pag-abli kan saiyang mural na "Pasasalamat"<ref>{{cite news |last=Zaide |first=Jose Abeto |date=2019-01-21 |title=Peripatetic artist & ambassador of goodwill |url=https://mb.com.ph/2019/01/21/peripatetic-artist-ambassador-of-goodwill/?amp |work=Manila Bulletin |access-date=March 3, 2015}}</ref>, na permanente na ipinapakita sa United Nations Center sa [[Vienna, Austria]].<ref name="GMA2012Austria">{{cite web
|title=Pinoy artist Manuel Baldemor mounts exhibit in Austria
|url=https://www.gmanetwork.com/news/pinoyabroad/dispatch/265440/pinoy-artist-manuel-baldemor-mounts-exhibit-in-austria/story/
|website=GMA Network
|date=2012-07-14
|access-date=2025-06-21
}}</ref> Nagpadagos an saiyang internasyonal na pagkilala kan 2013 kun sain an [https://www.ust.edu.ph/ambassador-salinas-highlights-the-filipino-global-maritime-professional-in-diplomat-lecture/ Ambassador Carlos C. Salinas] nagbukas kan saiyang eksibit na Symphony of Colors sa Madrid, bilang parte kan selebrasyon kan Philippines–Spain Friendship Day, na nagpapahiling pa nin mas dakulang internasyonal na sakop kan karyer artistiko ni Baldemor.<ref name="SalinasinSpain" />
Sa samang taon, nagdumara siya nin sarong adlaw na eksibit na pinangaranan Philippine Skyland sa [[UNESCO]] sa Paris, na nagpapahiling nin mga obra na naglalarawan kan buhay asin kultura kan mga Ifugao.<ref name="GMA2013Medina">{{cite news
|last=Medina
|first=A.
|date=2013-04-25
|title=PHL artist Manuel Baldamor features Ifugaos in Paris art exhibit
|url=https://www.gmanetwork.com/news/pinoyabroad/dispatch/305528/phl-artist-manuel-baldamor-features-ifugaos-in-paris-art-exhibit/story/
|work=GMA News
|access-date=2025-06-21
}}</ref>
Siyang sarong eskultor man. Niadtong 1982, nagdaog siya nin ika-upat na gold prize para sa eskultura sa Annual Art Association of the Philippines Competition gamit an saiyang obra na "Tribute to the Filipino Farmer," na ipinakita sa City Gallery sa [[Luneta]] niadtong 1980, bilang pasidungog sa saiyang amahan, si Perfecto S. Baldemor. Niadtong 1999, nirepresentar niya an Pilipinas sa 3rd Inami International Wooden Sculpture Camp sa [[Toyama Prefecture]], [[Japan]], kun sain naghimo siya kan monumental na "Pamilyang Pilipino," na may lapad na 1m asin kataas na 4m.<ref name="drybrush" />
Kan Oktubre 1–14, 1999, ipinakita niya an saiyang ika-100 na eksibit na pinangaranan "A Distinctive Milestone" bilang pintor asin eskultor sa Artists’ Corner sa [[SM Megamall]]. Sa panahon na ini, siya an nag-iisang artista na naka-exhibit nin saiyang mga obra ngani sa gatos na beses.<ref name="WhenInManila2024" />
Siyang sarong manunurat man asin miyembro kan Writers’ Guild of the Philippines. An saiyang mga balak asin sanaysay ipinapakita sa mga nangunguna na mantalaan asin magasin. Siya sarong kolumnista para sa kultura sa duwang dagkong mantalaan. An saiyang lingguhang kolum na pinangaranan "Folio" ipinapakita sa Sunday Times kan [[Manila Times]] niadtong 1992 hasta 1994. Nagpadagos siya sa saiyang lingguhang kolum sa "Art and Culture Section" kan "[[The Philippines Star]]" hale 1997 hasta 1999. Kan 2025, aktibo siyang nagtambong sa ika-51 National Writers Congress kan Writers’ Union of the Philippines ([[UMPIL]]), kun sain nagdisenyo asin nagdonar siya nin mga hinimo sa kamot na tropyo para sa Gawad Pambansang Alagad ni Balagtas na mga literary awards.<ref name="MarketMonitorUMPIL2025">{{cite web
|url=https://marketmonitor.com.ph/umpil-held-its-51st-national-writers-congress/
|title=UMPIL held its 51st National Writers’ Congress
|date=2025-04-26
|website=The Market Monitor
|accessdate=2025-06-22
|publisher=The Market Monitor
}}</ref>
Ipinakita niya an saiyang kahanas bilang graphic designer sa paghimo nin souvenir programs para sa XI World Congress of Cardiology kan 1991, XXII International Conference on Internal Medicine kan 1994, asin iba pang commemorative books manungod sa kasaysayan asin pag-uma kan [[Philippines]].<ref name="OpenLibraryPhilippines1989">{{cite book
|title=The Philippines
|author=Guerrero-Nakpil, Carmen
|others=Illustrated by Manuel D. Baldemor
|publisher=XI World Congress of Cardiology
|date=1989-01-01
|pages=118
|url=https://openlibrary.org/books/OL45607063M/The_Philippines
|accessdate=2025-06-22
}}</ref>
Niadtong 1980, ginhatag saiya an "Gawad Sikap" para sa [[Visual Arts]] bilang pagpasidungog sa ika-400 anibersaryo kan saiyang banwaan. An Paetenians International Northeast Chapter nagkilala saiya bilang "Paetenian of the Year" kan 1985 asin sarong sa "Ten Outstanding Living Paetenians" kan 2000. Ginhatag man siya bilang sarong sa "Natatanging Buhay na Anak ng Bayan" sa selebrasyon kan Balik-Paete 2004.<ref name="natatanging-anak">{{cite book
|last1=Africano
|first1=C.
|last2=Baldemor
|first2=M.
|last3=Casanova
|first3=A.
|title=Tatlong Haligi ng Sining. In Mga Natatanging Anak ng Paete
|year=2005
|publisher=UST Publishing House
|url=https://ust.primo.exlibrisgroup.com/discovery/fulldisplay?docid=alma991001091059709111&vid=63UOSTP_INST:UOSTP
|access-date=2025-06-14}}</ref>
Usahay siya an nag-una sa pagpasidungog asin pagpalig-on kan Paete pinaagi sa saiyang mga eksibit arog kan "Salubong" sa Nayong Pilipino kan 1978, "The Masters of Paete Exhibit" sa City Gallery, Luneta kan 1980, an grand exhibition na "The Paete Phenomenon" sa Cultural Center of the Philippines, an tape-recording kan duwang historical concerts kan Band 69 – "Konsyerto ng Pamanang Himig" asin "Konsyerto ng Sentenaryo ng Banda" sa UP Abelardo Hall kan 1997, asin an "Konsyerto ng Sentenaryo ng Kalayaan ng Bansa" sa sulod kan gatus na tuig na Simbahan kan [[Paete, Laguna]].<ref name="TapatalkBanda69">{{cite web
|url=https://www.tapatalk.com/groups/usappaete/a-salute-to-the-35-years-of-banda-69-t3250-s10.html
|title=A Salute to the 35 Years of Banda 69
|website=USAPPAETE Forum on Tapatalk
|accessdate=2025-06-22
}}</ref>
An saiyang mga obra kilala sa bug-os na kinaban dahil an [[UNICEF]] nagrereproduce kan saiyang mga obra bilang mga greeting cards na ipinapamahagi sa bug-os na kinaban.<ref name="HeritageGallery" /><ref name="natatanging-anak" /><ref>{{cite web
|title=The Art of Manuel D. Baldemor
|url=https://philippinecenterny.com/manuel-d-baldemor-coming-soon/
|website=Philippine Center New York
|access-date=March 3, 2015
}}</ref> Siya pinapansin sa pagpintura kan Pilipinas asin sa bug-os na kinaban, na nagpapahiling kan lokal na kultura habang nakikisali sa mga global na tema.<ref name="GalarpeKMonitor">{{cite web
|last=Galarpe
|first=K.
|title=Manuel Baldemor paints the Philippines and the world
|url=https://karengalarpe.wordpress.com/2010/01/13/manuel-baldemor-paints-the-philippines-and-the-world/
|website=K Monitor (WordPress)
|access-date=2025-06-21
}}</ref> An iba sa saiyang mga obra naipasa man bilang cross-stitch patterns asin ipinapakita sa mga eksibit sa Europa, na nagpapahiling kan pagkamaabilidad asin internasyonal na atraksyon kan saiyang estilo sa biswal.<ref name="BaldemorCrossStitch">{{cite web |title=Baldemor masterpieces turned into cross-stitch art, featured in European exhibitions |url=https://www.vintersections.com/2010/06/baldemor-masterpieces-turned-into-cross.html |website=VIntersections |date=June 2010 |access-date=21 June 2025}}</ref>
Niadtong 2009, tinapos ni Baldemor an sarong monumental na glass mosaic mural na pinangaranan "People Power", na gibutang sa [[Basilica of St. Thérèse]] sa Lisieux, France. Ginibo sa kolaborasyon kan mga French mosaicists na sinda [https://fdac.dordogne.fr/les-oeuvres/acquisitions-realisees-en-2013/henot-sylvie/ Sylvie Henot] asin [https://fr.linkedin.com/in/fran%C3%A7ois-sand-0b580b44 François Sand], an obra naghanduraw kan People Power Revolution kan 1986 sa Pilipinas. An mural kabahin kan permanente na koleksyon kan basilica, na nagsisimbolo kan kapayapaan asin espirituhanong pagkakaisa. An pagbutang kaini sarong talagsaon na dungog para sa sarong Pilipinong artista sa sarong sa mga pinakaimportante na relihiyosong pilgrimage sites sa France.<ref name="MBLivingBeyondMeans2020">{{cite web
|url=https://mb.com.ph/2020/3/8/on-living-beyond-our-means
|title=On living beyond our means
|date=2020-03-08
|website=Manila Bulletin
|accessdate=2025-06-22
}}</ref>
== Mga Bantog na Obra ==
{| class="wikitable"
|-
! Tuig !! Titulo asin Lokasyon
|-
| 2009 || Mosaic sa Basilica of St. Thérèse sa Lisieux, France<ref name="MBLivingBeyondMeans2020" />
|-
| 2007 || Commemorative Stamps para sa Philippines–France Relations (ika-60 na anibersaryo kan Diplomatic Ties), Philippine Embassy sa Paris, France<ref name="MBLivingBeyondMeans2020" />
|-
| 1990s || UNICEF Christmas Cards<ref name="MBLivingBeyondMeans2020" />
|}
== Mga Ganti ==
{| class="wikitable"
|-
! Tuig !! Titulo asin Lokasyon
|-
| 2007 || Most Outstanding Alumni kan University of Santo Tomas
|-
| 2004 || ika-10 Asian Biennale, Bangladesh
|-
| 1998 || Indian Council for Cultural Relations, Delhi, India
|-
| 1997 || Ministry of [[Arts and Culture]], Prague, Czech Republic
|-
| 1994 || Artist-in-residence, Internationale Austausch Ateliers Region Basel, Switzerland
|-
| 1992 || Thirteen Artists Award, Cultural Center of the Philippines
|-
| 1991 || Ministry of [[Arts and Culture]], Cairo, Egypt
|-
| 1989|| First [[ASEAN]] Symposium on Aesthetics, Workshop and Exhibition, National Gallery, Kuala Lumpur, Malaysia
|-
| 1988 || Artist-in-residence, Santiago, Chile
Artist-in-residence, Miskenot Shaannmin, Jerusalem, Israel
USIS, Voluntary Visitors Program, USA
|-
| 1987 || China Exhibition Agency, The People's Republic of China
|-
| 1985 || Ministry of [[Arts and Culture]], Moscow, USSR
Leutuvos TSR Kuturas Ministerija, Vilnius, Lithuania
|-
| 1983 || Best Fine Print Award, Art Association of the Philippines
|-
| 1982 || Best Sculpture Award, Art Association of the Philippines
|-
| 1975 || British Council, London
Ministry of [[Arts and Culture]], Paris, France
|-
| 1974 || Honorable Mention Award para sa Painting, AAP
|-
| 1973 || Philippine Representative, XIV Internationale Art Exhibition, Paris, France
Grand Prize Award, Art Association of the Philippines
|}
== Solo na mga Eksibit ==
{| class="wikitable"
|-
! Tuig !! Titulo asin Lokasyon
|-
| 2019|| "[[Luzviminda]]", New York City, USA<ref name="BaldemorLuzviminda" />
|-
| 2014||"Mosaique" Alliance Francaise, France<ref name="BaldemorFrance">{{cite news |title=Manuel Baldemor revisits his affinity with France |url=https://businessmirror.com.ph/2024/12/17/manuel-baldemor-revisits-his-affinity-with-france/ |work=BusinessMirror |date=17 December 2024 |access-date=21 June 2025}}</ref><ref name="BaldemorExhibit">{{cite news |title=Manuel Baldemor paintings on exhibit in Makati |url=https://www.gmanetwork.com/news/lifestyle/artandculture/929656/manuel-baldemor-paintings-exhibit-makati/story/ |work=GMA News Online |date=28 February 2024 |access-date=21 June 2025}}</ref><ref name="InstagramDDL5TecMUOR">{{Cite web |title=Instagram post by @username |url=https://www.instagram.com/p/DDL5TecMUOR/ |website=Instagram |access-date=2025-06-21}}</ref>
|-
| 2013 || "Moments with Christ", SM Megamall Atrium<ref name="MomentswithChrist" />
"Symphony of Colors" Centro Cultural Galileo, Madrid, Spain<ref name="SalinasinSpain" /><ref name="SalinasinSpainArchive">Phl Ambassador opens Manuel Baldemor exhibit in Madrid. (2013, June 11). Retrieved March 3, 2015, from http://www.interaksyon.com/lifestyle/phl-ambassador-opens-manuel-baldemor-exhibit-in-madrid {{Webarchive|url=https://web.archive.org/web/20150518093940/http://www.interaksyon.com/lifestyle/phl-ambassador-opens-manuel-baldemor-exhibit-in-madrid |date=2015-05-18 }}</ref>
"Philippine Skyland" Salon des Délegués., UNESCO Miollis, Paris, France<ref name="GMA2013Medina" />
|-
| 2012 || "Impressions: An Art Exhibition of Paintings" Vienna International Center, Vienna, Austria<ref name="GMA2012Austria" />
"Images of My Homeland and Switzerland" Switzerland<ref name="OfficialGazette2012" />
|-
| 2010 || Sarong [[Cross-Stitch]] na Eksibit, Event Center, SM Megamall<ref name="BaldemorCrossStitch"/><ref name="BaldemorDMC">{{cite web |title=Manuel Baldemor: Masterpieces by DMC |url=https://archive.md/20150317012210/http://www.focusglobalinc.com/dmc-news/manuel-baldemor-masterpieces-by-dmc.aspx |website=Focus Global Inc. |archive-url=http://www.focusglobalinc.com/dmc-news/manuel-baldemor-masterpieces-by-dmc.aspx |archive-date=17 March 2015 |access-date=21 June 2025}}</ref>
|-
| 2008 || "The Images of the Philippines and Norway" Norway’s Ministry of Culture and Church Affairs, Norway, Iceland<ref name="BaldemorNorwayIceland"/>
|-
| 2007|| "Somewhere in France" Art Center, SM Megamall<ref name="WhenInManila2024" /><ref name="GalarpeKMonitor" />
"Windows" Atrium, Singapore
"Chromatext Reloaded" CCP Main Gallery
"The Wonders of China" Galerie Y
|-
| 2006 || Vietnam Fine Art Museum exhibit, Hanoi
|-
| 2005 || Galerie S, Stockholm
|-
| 1998 || "Las Canciones de la Revolucion" Museo Nacional de Antropologia, Madrid, Spain
"From the Heart of India" Art Center, SM MegaMall
|-
| 1997 || "A Gift of Nature" Gallery 139, Ayala Alabang, Muntinlupa
"Dubrovnik Croatia" Galerie Y, SM MegaMall, Mandaluyong
"Czech National Day" Czech Embassy, Manila
"Songs of the Revolution" Ayala Museum, Makati City
"Prague, The Heart of Europe" Ayala Museum, Makati City
"Mula sa Sinisintang Lupa" GSIS Museo ng Sining, GSIS Bldg, Financial Center, Pasay
"Philippines Nature's Wonder" Hotel Bayerischen Hof, Munich, Germany
"Images of my Native Land" Novomestska Radnice, Prague, Czech Republic
"Hymn to my Homeland" Kunst Im Sonnenhof, Bern, Switzerland
"Transition" The Crucible Gallery, SM MegaMall, Mandaluyong
|-
| 1996 || "Cultural and Spiritual Homeland" Museo Iloilo, Iloilo City
"Quelque Part En France" La Galerie, Alliance Francaise de Manille
"Global Village" The Art Center, SM MegaMall, Mandaluyong
"Hymn to the Earth" Luz Gallery, Makati City
"Discovery" The Country of Tagaytay Highlands, Tagaytay City
"Festival of my Hometown" Philippine International Convention Center
|-
| 1995 || "Switzerland Aquarelle" Finale Art Gallery, SM MegaMall, Mandaluyong
"Pasko sa Aming Bayan" [[EDSA]] Plaza Hotel, Mandaluyong
"Graces from the Land" Gen. Luna Gallery, Davao City
"Masskara", Bacolod Convention Plaza Hotel, Bacolod City
"Sining Bayan" Art Center, SM MegaMall, Mandaluyong
"CEBU, The Queen City of the South" SM City, Cebu
|-
| 1994 || "Madonna Filipina" Sculpture Exhibition, Heritage Art Center, Shangri-La Plaza, Mandaluyong
"Flowers from the Alps" Galerie Y, SM MegaMall, Mandaluyong
"A Piece of Switzerland" Ayala Museum, Makati City
"Ein Stuck Schwiz" International Austausch Ateliers Region, Basel, Switzerland
|-
| 1993 || "Maskara ng Buhay" Galerie Y, SM MegaMall, Mandaluyong
"Zona Verde" Hotel Intercontinental, Makati City
"Philippine Skyworld" Phoenix Gallery, Baguio City
"Cogon at Kahoy" Woodcut Prints Exhibition, Ayala Museum, Makati City
"Scent of China" Galerie Y, SM MegaMall, Mandaluyong
"The Gentle Carabao" West Gallery, SM MegaMall, Mandaluyong
"Festival of Colors" Victoria Plaza, Davao City
|-
| 1992 || "Pasko Filipino" Heritage Art Center, SM MegaMall, Mandaluyong
"Mirror" Lopez Museum, Pasig
"Awit at Kulay" Hotel Nikko Manila Garden, Makati City
"Season's Best" Westin Philippine Plaza Hotel, Manila
"Recuerdos de Mexico" Ayala Museum, Makati City
|-
| 1991 || "Underneath the Rainbow" Philippines Center, New York City, USA
"The Wonders of Egypt II" Egyptian Ambassador's Residence, Makati City
"The Wonders of Egypt I" Lopez Museum, Pasig
"The Art of Manuel D. Baldemor" National Gallery, Open House, Cairo, Egypt
"Ugat ng Sariling Atin" UPLB Gallery, Los Baños, [[Laguna (province)|Laguna]]
"Ang Pista sa Nayon" West Gallery, Quezon City
"Sa Duyan ng Pagmamahal" Ayala Museum, Makati City
"May Isang Bayan sa Dakong Silangan" Cultural Center of the Philippines, Manila
"Sa Lambong ng Bahag-hari" Artist's Corner Gallery, Hotel Intercontinental Manila, Makati City
|-
| 1990 || "Munting Bayan sa Salamin" Hotel Nikko Manila Garden, Makati City
"Nature's Best" Lopez Museum, Pasig
"Sining at Lulturang Kinagisnan" The Luz Gallery, Makati City
"Pagdiriwang" Philippine International Convention Center, Manila
|-
| 1989 || "Chile: A Discovery of Colors" The National Museum, Manila
|-
| 1987 || "The Art of Manuel D. Baldemor" Harry Steel Cultural Center, Kiriat Ono, Israel
"As I Came Down from Jerusalem" Ayala Museum, Makati City
"Munting Bayan" Philippine Center, New York
|-
| 1986 || "Homage to Carlos V. Francisco" Angono Artist's, Angono, Rizal
"Recent Works" Lopez Museum, Pasig
"Homage to Botong" Ayala Museum, Makati City
"American Experience" Thomas Jefferson Cultural Center, Makati City
"The Art of Manuel D. Baldemor" International Art Gallery, Beijing, China
"Xian Beyond Expectations" Ayala Museum, Makati City
|-
| 1985 || "The Graphic Art of Manuel D. Baldemor" The Friendship House, Moscow, USSR
"Manuelis Baldemoras Tapyba Grapika" Lietuvos TSR Dailies Muziejus, Vilnius, Lithuania
"Folk Vision" The Luz Gallery, Makati City
"Pahiyas and the Year of the Carabao" Gallery Genesis, Mandaluyong
|-
| 1984 || "Summertime" Gallery Marguerite, Hyatt Terraces, Baguio City
"Baldemor Country" The Luz Gallery, Makati City
|-
| 1983 || "[[Laguna (province)|Laguna]], the Land and the People" Hidalgo Gallery, Makati City
"Painting and Sculpture" ELF Arthaus, Parañaque, Metro Manila
"Munting Bayan" Ayala Museum, Makati City
|-
| 1982 || "Roots" Greenhills Art Center, San Juan, Metro Manila
|-
| 1981 || "Korean Impressions" Greenhills Art Center, San Juan, Metro Manila
"Baldemor's Painting Exhibition" Philippine Embassy, Seoul, Korea
"Images of the Homeland" Greenhills Art Center, San Juan, Metro Manila
|-
| 1980 || "Tribute to the Filipino Farmers" (Sculpture) City Gallery, Manila
|-
| 1978 || "Introspective" Print Collections Gallery, Manila
"Kay Ganda ng Pilipinas" ABC Galleries, Manila
"Muslim Impressions" Hidalgo Gallery, Makati City
|-
| 1977 || "The Art of Manuel D. Baldemor" Mainz Rathaus, Mainz, West Germany
"Baldemor Paintings" PhilamLife, Iloilo City
|-
| 1976 || "Ceramic Paintings" The Gallery, Hyatt Regency, Manila
"Mother and Child" ABC Galleries, Manila
"Prints and Drawings" Galeria Burlas, Bacolod City
|-
| 1975 || "Kay Ganda ng Pilipinas" Kilusang Sining Gallery, Makati
"Recent Paintings" Galeria Burlas, Bacolod City
|-
| 1974 || "Baldemor's Paete" GMTFM Hall, Taguig, Metro Manila
"Paete" Second [[Laguna (province)|Laguna]] Development Bank, Paete, [[Laguna (province)|Laguna]]
"Paete: Sketchbook of a Filipino Town" Quad Gallery, Makati
|-
| 1973 || "The Art of Manuel D. Baldemor" Hidalgo Gallery, Makati
|-
| 1972 || "The Graphic Art of Manuel D. Baldemor" Hidalgo Gallery, Makati City
|}
== Grupo na mga Eksibit ==
{| class="wikitable"
|-
! Tuig !! Titulo asin Lokasyon
|-
| 2011 || "Edades: From Freedom to Fruition", Cultural Center of the Philippines<ref name="MayoRachel2011">{{cite web
|last=Mayo
|first=R.
|title=Exhibition traces the roots of Modern Art in the Philippines
|url=http://rachelmayo.blogspot.com/2011/12/edades-from-freedom-to-fruition.html
|website=The Essence of Things by Rachel Mayo (Blogspot)
|date=2011
|access-date=2025-06-21
}}</ref>
|-
| 2006 || "Ode to the Pasig River" Ayala Museum
"Through the Palette's Eye" U.P.-Jorge B. Vargas Museum and Filipiniana Research Center
|-
| 2005 || Philippine Exhibit, Stanford Art Spaces, Stanford University
"SCAPES: Images of Time and Place" DLSU Museum
|-
| 1997 || Two-Man Show, Albor-Baldemor, Stadt Museum, Düsseldorf, Germany
Two-Man Show, Albor-Baldemor, Landesvertretung Thuringen, Bonn, Germany
|-
| 1996 || "The Filipino Masters" Ericsson Telecommunications, Manila
Three-Man Show, Albor-Baldemor-Olmedo, Philippine Embassy, Vienna, Italy
|-
| 1992 || Philippine Pavilion, Seville, Spain
|-
| 1991 || "Paete Phenomenon" Cultural Center of the Philippines
|-
| 1990 || Cultural Gallery, Muzium Negara, Kuala Lumpur, Malaysia
|-
| 1989 || First [[ASEAN]] Symposium on Aesthetics, Workshop and Exhibition, National Art Gallery, Kuala Lumpur, Malaysia
|-
| 1988 || International Art Festival, Saddam Art Center, Baghdad, Iraq
|-
| 1987 || Metropolitan Museum, Manila
|-
| 1986 || Bienal de la Habana, Cuba
|-
| 1985 || Print Council of Australia, Melbourne
Asia World Art Gallery, Taipei, Taiwan
|-
| 1984 || Galerie Taub, Philadelphia
|-
| 1982 || ASEAN Traveling Art Exhibition, Malaysia, Singapore, Thailand, Indonesia, Hong Kong, and Manila
|-
| 1980 || Madurodam Gallery, The Hague, The Netherlands
|-
| 1977 || Wall Panel Gallery, Tehran, Iran
|-
| 1975 || The Philippine Center, New York City, New York, USA
|-
| 1973 || XIV Internationale Art Exhibition, Paris, France
|-
| 1972 || AAP Art Competition and Exhibition, Cultural Center of the Philippines
|}
== Mga Libro asin Publikasyon ==
{| class="wikitable"
|-
! Tuig !! Titulo asin mga Kontribyutor
|-
| 2010 || "Manuel D. Baldemor’s European Journey of Discovery"<ref>Manuel D. Baldemor's European journey of discovery. (n.d.). Retrieved March 3, 2015, from http://www.worldcat.org/title/manuel-d-baldemors-european-journey-of-discovery/oclc/758099557</ref><ref>{{cite web |title=Manuel D. Baldemor's European journey of discovery |url=https://ust.primo.exlibrisgroup.com/discovery/fulldisplay?docid=alma991002818509709111&vid=63UOSTP_INST:UOSTP |access-date=March 3, 2015}}</ref>
|-
| 1996 || "Painting the Global Village" kauban si Rosalinda L. Orosa
|-
| 1993 || "Tales of a Rainy Night" kauban si C. Hidalgo
"Sabong" kauban si A. Hidalgo
|-
| 1992-94 || Kolumnista, "Folio", Sunday Times Life Magazine, Pilipinas
|-
| 1992 || "Philippine Food and Life" kauban si G.C. Fernando <ref>[[Puto (food)|Puto]] (2015, April 12)</ref>
|-
| 1991 || "The Paete Phenomenon" kauban si I.C. Endaya
|-
| 1990-94 || Opisyal na UNICEF Card Design
|-
| 1989 || "The Philippines" kauban si C. Nakpil & "Chile, A Discovery of Colors" kauban si S. Fanega
|-
| 1988 || "Sarap" kauban si D. Fernandez, E. Alegre
|-
| 1987 || "Philippine Ancestral Houses" kauban si F. Zialcita, N. Oshima
|-
| 1986 || "Painture, New Lixicom of Philippine Art" kauban si P. Zafaralla
|-
| 1981 || "Images of the Homeland" kauban si M. Baterina
|-
| 1980 || "Tribute to the Filipino Farmers" kauban si L. Benesa
|-
| 1974 || "Paete, Sketchbook of a Filipino Town" kauban si B. Afuang
|-
| 1972 || "The Graphic Art of Manuel D. Baldemor" kauban si M. Duldulao
|}
== Mga Bantog na Tao ==
[[Angeline Baldemor]]
[[Angelito Baldemor]]
[[Angelo Baldemor]]
[[Antero Baldemor]]
[[Celoine Baldemor]]
[[Charming Baldemor]]
[[Felix "Kid" Baldemor]]
[[Fred Baldemor]]
[[Leandro Baldemor]]
[[Mailah Baldemor]]
[[Marvin Baldemor]]
[[Mike Baldemor]]
[[Nick C. Baldemor]]
[[Vince Baldemor]]
[[Walter Baldemor]]
[[Wilfredo Baldemor]]
[[Wilson Baldemor]]
[[Zoerya Emi Baldemor Abuel]]
[[Vicente Mannsala]]
== Mga Sanggunian ==
{{Reflist}}
== Bibliograpiya ==
Africano, C., Baldemor, M., and Casanova, A. (2005). Tatlong Haligi ng Sining. In Mga Natatanging Anak ng Paete. UST Publishing House. Featuring artwork by Manuel Baldemor.
{{authority control}}
{{DEFAULTSORT:Baldemor, Manuel}}
[[Category:Filipino painters]]
[[Category:1947 births]]
[[Category:Living people]]
[[Category:Artists from Laguna (province)]]
[[Category:Filipino printmakers]]
7or52xk5vkchh2hyolh6rahloguqfib
290158
290157
2025-06-27T03:56:50Z
Imperator Romanii
27829
/* Karera */
290158
wikitext
text/x-wiki
{{Infobox artist
| name = Manuel Baldemor
| image = Manuel Baldemor en Mexico.jpg
| image_size =
| birth_name = Manuel D. Baldemor
| birth_date = {{Birth date and age|1947|03|26}}
| birth_place = [[Paete]], [[Laguna (province)|Laguna]], [[Philippines]]
| nationality = [[Filipinos|Filipino]]
| field = [[Painting]]
}}
'''Manuel Baldemor''' sarong Pilipinong pintor, eskultor, printmaker, parasurat asin ilustrador nin mga libro.<ref name="HeritageGallery">{{cite web
|title=BALDEMOR, Manuel |url=https://heritagegallery.ph/2017/11/baldemor-manuel/ |website=Heritage Gallery |access-date=March 3, 2015
}}</ref> Siya ipinanganak kan Marso 26, 1947, sa [[Paete]], [[Laguna (province)|Laguna]], [[Philippines]].
Saiyang pinamidbid an saiyang mga pintal sa iba-ibang media na nagpapahiling nin mga eksena sa simpleng geometricong mga porma na may karakter na folk art. Kadakol kan saiyang mga paksa sa arte iyo an saiyang banwaan, an mga tawo igdi, an saindang aro-aldaw na mga buruhaton, asin an saindang mga selebrasyon.<ref name="drybrush">{{cite web|title=Manuel Baldemor - drybrush Gallery|url=https://drybrush.com/artists/manuel-baldemor|accessdate=2025-06-14}}</ref>
An saiyang mga obra midbid bako' sana sa Pilipinas kundi pati' man sa iba pang mga rona'. Siya sarong artist-in-residence sa [[Chile]], [[Estonia]], [[France]], [[Israel]], [[Japan]], [[Singapore]], [[Switzerland]] asin [[Portugal]]. An saiyang mga obra bisto sa enterong kinaban dahil an [[UNICEF]] nagrereproduce kan saiyang mga obra bilang mga greeting card na ipinapanao sa bilog na kinaban.<ref name="drybrush" /><ref>{{cite web |title=Manuel Baldemor |url=https://www.artnet.com/artists/manuel-baldemor/ |website=Artnet |access-date=2025-06-14}}</ref>
== Karera asin Edukasyon ==
Nag-adal si Manuel Baldemor sa University of Santo Tomas College of Architecture and Fine Arts (CAFA), na nagin [[University of Santo Tomas College of Architecture|College of Architecture]] asin [[University of Santo Tomas College of Fine Arts and Design|College of Fine Arts and Design]]. Kan estudyante pa siya, nagtrabaho siya kairiba an mga artista sa Mabini ngarig masuportahan an saiyang pangangaipo pinansyal.<ref name="BaldemorLuzviminda">{{Cite web
|url=https://newyorkpcg.org/pcgny/wp-content/uploads/2019/11/PR-CSC-098-19.pdf
|title=Manuel Baldemor’s Luzviminda, An Art Exhibit at the Philippine Center – Press Release PR-CSC-098-2019
|date=14 November 2019
|publisher=Consulate General of the Republic of the Philippines, New York
|accessdate=22 June 2025
}}</ref> Danay siyang pinapahilingan nin tabang kan saiyang mga kaklase para sa saindang mga akademikong art plates, ta naiiba an saiyang kabatiran asin estilo.
Durante sa saiyang pag-eskwela, naapektuhan siya kan mga prinsipyo nin modernismo na ipinahiling ni National Artist [[Victorio Edades]]. Si Baldemor pinahiling sa mga eksibit na nagtutukdo kan mga ugat kan modernong arte sa Pilipinas, kairiba an iba pang mga bantog na artista na naapektuhan kan legasiya ni Edades.<ref name="MayoRachel2011" />
Sa saiyang senior na taon, nagtrabaho siya bilang layout artist asin editorial cartoonist para sa Philippine Graphic. Igdi nagpoon an saiyang karera sa publikasyon.
== Karera ==
Nagpoon an saiyang karera bilang pintor kan saiyang pagladawan kan kagandahan kan saiyang banwaan, Paete, Laguna, gamit an pen asin ink. An saiyang mural na obra na "Paete I" nanggana kan grand prize sa [[Art Association of the Philippines]] Art Competition and Exhibition kan 1972.<ref>{{cite web|title=Paete I - CCP Encyclopedia of Philippine Art|url=https://epa.culturalcenter.gov.ph/3/82/2254/|accessdate=2025-06-14}}</ref> Sa sunod na taon, an saiyang mural na "Paete II" nasikwit man parehas na premyo. An sunod-sunod na kapangganahan nagtukdo saiya para maging representante kan Pilipinas sa XIV International Art Exhibition sa [[Paris]] kan 1973. An art critic na si [[Leonides Benesa]] binasagan siya bilang "The Folk Artist".<ref name="WhenInManila2024">{{cite web
|title=Meet the Artist Whose Paintings of Paete Led Him to Represent the Philippines in France
|url=https://www.wheninmanila.com/meet-the-artist-whose-paintings-of-paete-led-him-to-represent-the-philippines-in-france/
|date=2024-12-18
|website=When In Manila
|accessdate=2025-06-14
}}</ref>
Sa dekada 1970, nagdevelop siya nin saiyang sadiring estilo nin arte na gikan sa mga naguno' niya sa baryo. Naghimo siya nin dakulang bilang nin mga obra na nagpapahiling kan ideal nin Pilipinas gamit an Folk Modernist na estilo. An saiyang enot na eksibit na "The Graphic of Manuel D. Baldemor" sa Hidalgo Gallery kan 1972 nagtanda kan pagsugod kan saiyang karera.<ref name="WhenInManila2024" />
Guminana siya ikatolong beses nin gold prize sa taonan na Art Association of the Philippines competition para sa saiyang mga fine prints kan 1983. Nagsubok siya nin iba pang mga media arog kan [[watercolour]], [[acrylic paint|acrylic]], [[tempera]], [[oil-on-canvas]], woodcut, [[ceramics]], salamin, [[grass paper]] asin [[fine prints]].<ref name="drybrush" />
Maliban sa saiyang mga ladawan nagpapahiling nin aro-aldaw na buhay, nag-explore man siya sa espiritwal na tema sa arte. An saiyang ginibo na "Moments with Christ" midbid para magdulot nin mensahe nin banal na inspirasyon asin pagdugang nin bagong dimensyon sa saiyang repertoire.<ref name="MomentswithChrist">{{Cite web |title=Spiritualized through art with Manuel Baldemor's 'Moments with Christ' |url=https://www.gmanetwork.com/news/lifestyle/content/301466/spiritualized-through-art-with-manuel-baldemor-s-moments-with-christ/story/ |website=GMA News |date=2013-03-21 |access-date=2025-06-21 |author=Lago, Amanda |language=en}}</ref>
Si [[Rosalinda Orosa]], sarong art connoisseur asin kolumnista, nagbansag saiya bilang "The Chronicle of the Motherland" huli sa pagladawan kan kagayonan kan gabos na lugar sa Pilipinas.<ref name="FreeLibraryOrosa">{{cite web
|url=https://www.thefreelibrary.com/In+Memoriam%3a+Rosalinda+Luna+Orosa%2c+the+Mother+of+Philippine+Arts+and...-a0776423059
|title=In Memoriam: Rosalinda Luna Orosa, the Mother of Philippine Arts and Culture
|date=2023-12-15
|website=The Free Library
|accessdate=2025-06-22
}}</ref> Kan 1992, gindara siya nin [[Cultural Center of the Philippines]] bilang sarong sa mga Thirteen Artist Awardees bilang pagkilala sa saiyang kontribusyon sa banwaan.<ref name="WhenInManila2024" />
Nakua niya an mga travel grants bilang artist-in-residence sa [[France]]<ref>{{cite news
|last=Medina
|first=A.
|date=2013-04-25
|title=PHL artist Manuel Baldemor features Ifugaos in Paris art exhibit
|url=http://www.gmanetwork.com/news/story/305528/pinoyabroad/pinoyachievers/phl-artist-manuel-baldemor-features-ifugaos-in-paris-art-exhibit
|work=GMA News
|access-date=March 3, 2015
}}</ref>, [[England]]<ref name="DMCircuitArtBaldemor">{{cite web
|url=https://dmcircuitart.com/artist/manuel-baldemor/
|title=Manuel Baldemor - DM Circuit Art by Art Circle Gallery
|website=DM Circuit Art
|accessdate=2025-06-22
}}</ref>, [[Switzerland]]<ref name="OfficialGazette2012">{{cite web
|title=Philippine Embassy in Berne celebrates 150th anniversary of Philippine-Swiss relations through an exhibit by Manny Baldemor
|url=https://www.officialgazette.gov.ph/2012/07/06/philippine-embassy-in-berne-celebrates-150th-anniversary-of-philippine-swiss-relations-through-an-exhibit-by-manny-baldemor/
|website=Official Gazette of the Republic of the Philippines
|date=2012-07-06
|access-date=2025-06-21
}}</ref>, [[Russia]], [[Spain]]<ref name="SalinasinSpain">{{cite web
|title=Ambassador Salinas Opens Manuel Baldemor Exhibit in Madrid
|url=https://www.philembassymadrid.com/ambassador-salinas-opens-manuel-baldemor-exhibit-madrid
|website=Philippine Embassy Madrid
|access-date=March 3, 2015
}}</ref>, [[Portugal]]<ref name="DMCircuitArtBaldemor" />, asin [[Scandinavia]]<ref name="BaldemorNorwayIceland">{{cite news |last=Grejalde |first=G. |title=Filipino holds exhibit in Norway, Iceland |url=https://www.gmanetwork.com/news/topstories/content/100993/filipino-holds-exhibit-in-norway-iceland/story/ |work=GMA News |date=13 June 2008 |access-date=21 June 2025}}</ref> sa [[Europe]]; [[United States]]<ref name="DFA2016SymphonyOfFlowers">{{cite web
|url=https://dfa.gov.ph/dfa-news/news-from-our-foreign-service-postsupdate/9334-manuel-baldemore-s-symphony-of-flowers-blooms-at-philippine-center-gallery
|title=Manuel Baldemor’s “Symphony of Flowers” Blooms at Philippine Center Gallery
|date=2016-05-23
|website=Department of Foreign Affairs, Republic of the Philippines
|publisher=GOVPH
|accessdate=2025-06-22
}}</ref>, [[Mexico]]<ref name="DFA2015TaxcoExhibit">{{cite web
|url=https://dfa.gov.ph/dfa-news/news-from-our-foreign-service-postsupdate/7741-phl-embassy-in-mexico-opens-painting-exhibit-of-filipino-artist-in-taxco
|title=PHL Embassy in Mexico opens Painting Exhibit of Filipino Artist in Taxco
|date=2015-11-03
|website=Department of Foreign Affairs, Republic of the Philippines
|accessdate=2025-06-22
|publisher=GOVPH
}}</ref> asin [[Chile]]<ref name="DMCircuitArtBaldemor" /> sa [[Americas]]; [[Iran]], [[Israel]], [[Egypt]], [[South Korea]], [[India]], [[Malaysia]] asin [[China]]<ref name="ManilaStandard2023">{{cite web
|url=https://manilastandard.net/?p=307141
|title=A tale of two nations
|date=2023-09-15
|website=Manila Standard
|accessdate=2025-06-22
}}</ref> sa [[Asia]]. Bawat pungsod na pinuntahan niya naging paksa asin tema kan saiyang arte. Siya naging kilala bilang International Artist asin pinaka Most Travelled Artist dahil sa pagbiyahe sa sobra 50 na mga pungsod.
Niadtong 1995, ginsaulog niya an saiyang ika-25 anibersaryo bilang artista sa usa ka eksibit sa Artists’ Corner sa [[SM Megamall]], na nagpapahiling nin duwang mga obra: "Sining Bayan", na nagpapakita kan saiyang pagka-Pilipino, asin "The Global Village", na nagpapahiling kan saiyang internasyonal na mga kalihokan. An mga ambasador kan mga pungsod na kun saen siya nagsirbi bilang artist-in-residence nagtambong bilang mga bisita nin dungog.<ref name="drybrush" /> Niadtong 1998, an Presidente na si [[Fidel V. Ramos]] nagtambong sa pag-abli kan saiyang mural na "Pasasalamat"<ref>{{cite news |last=Zaide |first=Jose Abeto |date=2019-01-21 |title=Peripatetic artist & ambassador of goodwill |url=https://mb.com.ph/2019/01/21/peripatetic-artist-ambassador-of-goodwill/?amp |work=Manila Bulletin |access-date=March 3, 2015}}</ref>, na permanente na ipinapakita sa United Nations Center sa [[Vienna, Austria]].<ref name="GMA2012Austria">{{cite web
|title=Pinoy artist Manuel Baldemor mounts exhibit in Austria
|url=https://www.gmanetwork.com/news/pinoyabroad/dispatch/265440/pinoy-artist-manuel-baldemor-mounts-exhibit-in-austria/story/
|website=GMA Network
|date=2012-07-14
|access-date=2025-06-21
}}</ref> Nagpadagos an saiyang internasyonal na pagkilala kan 2013 kun sain an [https://www.ust.edu.ph/ambassador-salinas-highlights-the-filipino-global-maritime-professional-in-diplomat-lecture/ Ambassador Carlos C. Salinas] nagbukas kan saiyang eksibit na Symphony of Colors sa Madrid, bilang parte kan selebrasyon kan Philippines–Spain Friendship Day, na nagpapahiling pa nin mas dakulang internasyonal na sakop kan karyer artistiko ni Baldemor.<ref name="SalinasinSpain" />
Sa samang taon, nagdumara siya nin sarong adlaw na eksibit na pinangaranan Philippine Skyland sa [[UNESCO]] sa Paris, na nagpapahiling nin mga obra na naglalarawan kan buhay asin kultura kan mga Ifugao.<ref name="GMA2013Medina">{{cite news
|last=Medina
|first=A.
|date=2013-04-25
|title=PHL artist Manuel Baldamor features Ifugaos in Paris art exhibit
|url=https://www.gmanetwork.com/news/pinoyabroad/dispatch/305528/phl-artist-manuel-baldamor-features-ifugaos-in-paris-art-exhibit/story/
|work=GMA News
|access-date=2025-06-21
}}</ref>
Siyang sarong eskultor man. Niadtong 1982, nagdaog siya nin ika-upat na gold prize para sa eskultura sa Annual Art Association of the Philippines Competition gamit an saiyang obra na "Tribute to the Filipino Farmer," na ipinakita sa City Gallery sa [[Luneta]] niadtong 1980, bilang pasidungog sa saiyang amahan, si Perfecto S. Baldemor. Niadtong 1999, nirepresentar niya an Pilipinas sa 3rd Inami International Wooden Sculpture Camp sa [[Toyama Prefecture]], [[Japan]], kun sain naghimo siya kan monumental na "Pamilyang Pilipino," na may lapad na 1m asin kataas na 4m.<ref name="drybrush" />
Kan Oktubre 1–14, 1999, ipinakita niya an saiyang ika-100 na eksibit na pinangaranan "A Distinctive Milestone" bilang pintor asin eskultor sa Artists’ Corner sa [[SM Megamall]]. Sa panahon na ini, siya an nag-iisang artista na naka-exhibit nin saiyang mga obra ngani sa gatos na beses.<ref name="WhenInManila2024" />
Siyang sarong manunurat man asin miyembro kan Writers’ Guild of the Philippines. An saiyang mga balak asin sanaysay ipinapakita sa mga nangunguna na mantalaan asin magasin. Siya sarong kolumnista para sa kultura sa duwang dagkong mantalaan. An saiyang lingguhang kolum na pinangaranan "Folio" ipinapakita sa Sunday Times kan [[Manila Times]] niadtong 1992 hasta 1994. Nagpadagos siya sa saiyang lingguhang kolum sa "Art and Culture Section" kan "[[The Philippines Star]]" hale 1997 hasta 1999. Kan 2025, aktibo siyang nagtambong sa ika-51 National Writers Congress kan Writers’ Union of the Philippines ([[UMPIL]]), kun sain nagdisenyo asin nagdonar siya nin mga hinimo sa kamot na tropyo para sa Gawad Pambansang Alagad ni Balagtas na mga literary awards.<ref name="MarketMonitorUMPIL2025">{{cite web
|url=https://marketmonitor.com.ph/umpil-held-its-51st-national-writers-congress/
|title=UMPIL held its 51st National Writers’ Congress
|date=2025-04-26
|website=The Market Monitor
|accessdate=2025-06-22
|publisher=The Market Monitor
}}</ref>
Ipinakita niya an saiyang kahanas bilang graphic designer sa paghimo nin souvenir programs para sa XI World Congress of Cardiology kan 1991, XXII International Conference on Internal Medicine kan 1994, asin iba pang commemorative books manungod sa kasaysayan asin pag-uma kan [[Philippines]].<ref name="OpenLibraryPhilippines1989">{{cite book
|title=The Philippines
|author=Guerrero-Nakpil, Carmen
|others=Illustrated by Manuel D. Baldemor
|publisher=XI World Congress of Cardiology
|date=1989-01-01
|pages=118
|url=https://openlibrary.org/books/OL45607063M/The_Philippines
|accessdate=2025-06-22
}}</ref>
Niadtong 1980, ginhatag saiya an "Gawad Sikap" para sa [[Visual Arts]] bilang pagpasidungog sa ika-400 anibersaryo kan saiyang banwaan. An Paetenians International Northeast Chapter nagkilala saiya bilang "Paetenian of the Year" kan 1985 asin sarong sa "Ten Outstanding Living Paetenians" kan 2000. Ginhatag man siya bilang sarong sa "Natatanging Buhay na Anak ng Bayan" sa selebrasyon kan Balik-Paete 2004.<ref name="natatanging-anak">{{cite book
|last1=Africano
|first1=C.
|last2=Baldemor
|first2=M.
|last3=Casanova
|first3=A.
|title=Tatlong Haligi ng Sining. In Mga Natatanging Anak ng Paete
|year=2005
|publisher=UST Publishing House
|url=https://ust.primo.exlibrisgroup.com/discovery/fulldisplay?docid=alma991001091059709111&vid=63UOSTP_INST:UOSTP
|access-date=2025-06-14}}</ref>
Usahay siya an nag-una sa pagpasidungog asin pagpalig-on kan Paete pinaagi sa saiyang mga eksibit arog kan "Salubong" sa Nayong Pilipino kan 1978, "The Masters of Paete Exhibit" sa City Gallery, Luneta kan 1980, an grand exhibition na "The Paete Phenomenon" sa Cultural Center of the Philippines, an tape-recording kan duwang historical concerts kan Band 69 – "Konsyerto ng Pamanang Himig" asin "Konsyerto ng Sentenaryo ng Banda" sa UP Abelardo Hall kan 1997, asin an "Konsyerto ng Sentenaryo ng Kalayaan ng Bansa" sa sulod kan gatus na tuig na Simbahan kan [[Paete, Laguna]].<ref name="TapatalkBanda69">{{cite web
|url=https://www.tapatalk.com/groups/usappaete/a-salute-to-the-35-years-of-banda-69-t3250-s10.html
|title=A Salute to the 35 Years of Banda 69
|website=USAPPAETE Forum on Tapatalk
|accessdate=2025-06-22
}}</ref>
An saiyang mga obra kilala sa bug-os na kinaban dahil an [[UNICEF]] nagrereproduce kan saiyang mga obra bilang mga greeting cards na ipinapamahagi sa bug-os na kinaban.<ref name="HeritageGallery" /><ref name="natatanging-anak" /><ref>{{cite web
|title=The Art of Manuel D. Baldemor
|url=https://philippinecenterny.com/manuel-d-baldemor-coming-soon/
|website=Philippine Center New York
|access-date=March 3, 2015
}}</ref> Siya pinapansin sa pagpintura kan Pilipinas asin sa bug-os na kinaban, na nagpapahiling kan lokal na kultura habang nakikisali sa mga global na tema.<ref name="GalarpeKMonitor">{{cite web
|last=Galarpe
|first=K.
|title=Manuel Baldemor paints the Philippines and the world
|url=https://karengalarpe.wordpress.com/2010/01/13/manuel-baldemor-paints-the-philippines-and-the-world/
|website=K Monitor (WordPress)
|access-date=2025-06-21
}}</ref> An iba sa saiyang mga obra naipasa man bilang cross-stitch patterns asin ipinapakita sa mga eksibit sa Europa, na nagpapahiling kan pagkamaabilidad asin internasyonal na atraksyon kan saiyang estilo sa biswal.<ref name="BaldemorCrossStitch">{{cite web |title=Baldemor masterpieces turned into cross-stitch art, featured in European exhibitions |url=https://www.vintersections.com/2010/06/baldemor-masterpieces-turned-into-cross.html |website=VIntersections |date=June 2010 |access-date=21 June 2025}}</ref>
Niadtong 2009, tinapos ni Baldemor an sarong monumental na glass mosaic mural na pinangaranan "People Power", na gibutang sa [[Basilica of St. Thérèse]] sa Lisieux, France. Ginibo sa kolaborasyon kan mga French mosaicists na sinda [https://fdac.dordogne.fr/les-oeuvres/acquisitions-realisees-en-2013/henot-sylvie/ Sylvie Henot] asin [https://fr.linkedin.com/in/fran%C3%A7ois-sand-0b580b44 François Sand], an obra naghanduraw kan People Power Revolution kan 1986 sa Pilipinas. An mural kabahin kan permanente na koleksyon kan basilica, na nagsisimbolo kan kapayapaan asin espirituhanong pagkakaisa. An pagbutang kaini sarong talagsaon na dungog para sa sarong Pilipinong artista sa sarong sa mga pinakaimportante na relihiyosong pilgrimage sites sa France.<ref name="MBLivingBeyondMeans2020">{{cite web
|url=https://mb.com.ph/2020/3/8/on-living-beyond-our-means
|title=On living beyond our means
|date=2020-03-08
|website=Manila Bulletin
|accessdate=2025-06-22
}}</ref>
== Mga Bantog na Obra ==
{| class="wikitable"
|-
! Tuig !! Titulo asin Lokasyon
|-
| 2009 || Mosaic sa Basilica of St. Thérèse sa Lisieux, France<ref name="MBLivingBeyondMeans2020" />
|-
| 2007 || Commemorative Stamps para sa Philippines–France Relations (ika-60 na anibersaryo kan Diplomatic Ties), Philippine Embassy sa Paris, France<ref name="MBLivingBeyondMeans2020" />
|-
| 1990s || UNICEF Christmas Cards<ref name="MBLivingBeyondMeans2020" />
|}
== Mga Ganti ==
{| class="wikitable"
|-
! Tuig !! Titulo asin Lokasyon
|-
| 2007 || Most Outstanding Alumni kan University of Santo Tomas
|-
| 2004 || ika-10 Asian Biennale, Bangladesh
|-
| 1998 || Indian Council for Cultural Relations, Delhi, India
|-
| 1997 || Ministry of [[Arts and Culture]], Prague, Czech Republic
|-
| 1994 || Artist-in-residence, Internationale Austausch Ateliers Region Basel, Switzerland
|-
| 1992 || Thirteen Artists Award, Cultural Center of the Philippines
|-
| 1991 || Ministry of [[Arts and Culture]], Cairo, Egypt
|-
| 1989|| First [[ASEAN]] Symposium on Aesthetics, Workshop and Exhibition, National Gallery, Kuala Lumpur, Malaysia
|-
| 1988 || Artist-in-residence, Santiago, Chile
Artist-in-residence, Miskenot Shaannmin, Jerusalem, Israel
USIS, Voluntary Visitors Program, USA
|-
| 1987 || China Exhibition Agency, The People's Republic of China
|-
| 1985 || Ministry of [[Arts and Culture]], Moscow, USSR
Leutuvos TSR Kuturas Ministerija, Vilnius, Lithuania
|-
| 1983 || Best Fine Print Award, Art Association of the Philippines
|-
| 1982 || Best Sculpture Award, Art Association of the Philippines
|-
| 1975 || British Council, London
Ministry of [[Arts and Culture]], Paris, France
|-
| 1974 || Honorable Mention Award para sa Painting, AAP
|-
| 1973 || Philippine Representative, XIV Internationale Art Exhibition, Paris, France
Grand Prize Award, Art Association of the Philippines
|}
== Solo na mga Eksibit ==
{| class="wikitable"
|-
! Tuig !! Titulo asin Lokasyon
|-
| 2019|| "[[Luzviminda]]", New York City, USA<ref name="BaldemorLuzviminda" />
|-
| 2014||"Mosaique" Alliance Francaise, France<ref name="BaldemorFrance">{{cite news |title=Manuel Baldemor revisits his affinity with France |url=https://businessmirror.com.ph/2024/12/17/manuel-baldemor-revisits-his-affinity-with-france/ |work=BusinessMirror |date=17 December 2024 |access-date=21 June 2025}}</ref><ref name="BaldemorExhibit">{{cite news |title=Manuel Baldemor paintings on exhibit in Makati |url=https://www.gmanetwork.com/news/lifestyle/artandculture/929656/manuel-baldemor-paintings-exhibit-makati/story/ |work=GMA News Online |date=28 February 2024 |access-date=21 June 2025}}</ref><ref name="InstagramDDL5TecMUOR">{{Cite web |title=Instagram post by @username |url=https://www.instagram.com/p/DDL5TecMUOR/ |website=Instagram |access-date=2025-06-21}}</ref>
|-
| 2013 || "Moments with Christ", SM Megamall Atrium<ref name="MomentswithChrist" />
"Symphony of Colors" Centro Cultural Galileo, Madrid, Spain<ref name="SalinasinSpain" /><ref name="SalinasinSpainArchive">Phl Ambassador opens Manuel Baldemor exhibit in Madrid. (2013, June 11). Retrieved March 3, 2015, from http://www.interaksyon.com/lifestyle/phl-ambassador-opens-manuel-baldemor-exhibit-in-madrid {{Webarchive|url=https://web.archive.org/web/20150518093940/http://www.interaksyon.com/lifestyle/phl-ambassador-opens-manuel-baldemor-exhibit-in-madrid |date=2015-05-18 }}</ref>
"Philippine Skyland" Salon des Délegués., UNESCO Miollis, Paris, France<ref name="GMA2013Medina" />
|-
| 2012 || "Impressions: An Art Exhibition of Paintings" Vienna International Center, Vienna, Austria<ref name="GMA2012Austria" />
"Images of My Homeland and Switzerland" Switzerland<ref name="OfficialGazette2012" />
|-
| 2010 || Sarong [[Cross-Stitch]] na Eksibit, Event Center, SM Megamall<ref name="BaldemorCrossStitch"/><ref name="BaldemorDMC">{{cite web |title=Manuel Baldemor: Masterpieces by DMC |url=https://archive.md/20150317012210/http://www.focusglobalinc.com/dmc-news/manuel-baldemor-masterpieces-by-dmc.aspx |website=Focus Global Inc. |archive-url=http://www.focusglobalinc.com/dmc-news/manuel-baldemor-masterpieces-by-dmc.aspx |archive-date=17 March 2015 |access-date=21 June 2025}}</ref>
|-
| 2008 || "The Images of the Philippines and Norway" Norway’s Ministry of Culture and Church Affairs, Norway, Iceland<ref name="BaldemorNorwayIceland"/>
|-
| 2007|| "Somewhere in France" Art Center, SM Megamall<ref name="WhenInManila2024" /><ref name="GalarpeKMonitor" />
"Windows" Atrium, Singapore
"Chromatext Reloaded" CCP Main Gallery
"The Wonders of China" Galerie Y
|-
| 2006 || Vietnam Fine Art Museum exhibit, Hanoi
|-
| 2005 || Galerie S, Stockholm
|-
| 1998 || "Las Canciones de la Revolucion" Museo Nacional de Antropologia, Madrid, Spain
"From the Heart of India" Art Center, SM MegaMall
|-
| 1997 || "A Gift of Nature" Gallery 139, Ayala Alabang, Muntinlupa
"Dubrovnik Croatia" Galerie Y, SM MegaMall, Mandaluyong
"Czech National Day" Czech Embassy, Manila
"Songs of the Revolution" Ayala Museum, Makati City
"Prague, The Heart of Europe" Ayala Museum, Makati City
"Mula sa Sinisintang Lupa" GSIS Museo ng Sining, GSIS Bldg, Financial Center, Pasay
"Philippines Nature's Wonder" Hotel Bayerischen Hof, Munich, Germany
"Images of my Native Land" Novomestska Radnice, Prague, Czech Republic
"Hymn to my Homeland" Kunst Im Sonnenhof, Bern, Switzerland
"Transition" The Crucible Gallery, SM MegaMall, Mandaluyong
|-
| 1996 || "Cultural and Spiritual Homeland" Museo Iloilo, Iloilo City
"Quelque Part En France" La Galerie, Alliance Francaise de Manille
"Global Village" The Art Center, SM MegaMall, Mandaluyong
"Hymn to the Earth" Luz Gallery, Makati City
"Discovery" The Country of Tagaytay Highlands, Tagaytay City
"Festival of my Hometown" Philippine International Convention Center
|-
| 1995 || "Switzerland Aquarelle" Finale Art Gallery, SM MegaMall, Mandaluyong
"Pasko sa Aming Bayan" [[EDSA]] Plaza Hotel, Mandaluyong
"Graces from the Land" Gen. Luna Gallery, Davao City
"Masskara", Bacolod Convention Plaza Hotel, Bacolod City
"Sining Bayan" Art Center, SM MegaMall, Mandaluyong
"CEBU, The Queen City of the South" SM City, Cebu
|-
| 1994 || "Madonna Filipina" Sculpture Exhibition, Heritage Art Center, Shangri-La Plaza, Mandaluyong
"Flowers from the Alps" Galerie Y, SM MegaMall, Mandaluyong
"A Piece of Switzerland" Ayala Museum, Makati City
"Ein Stuck Schwiz" International Austausch Ateliers Region, Basel, Switzerland
|-
| 1993 || "Maskara ng Buhay" Galerie Y, SM MegaMall, Mandaluyong
"Zona Verde" Hotel Intercontinental, Makati City
"Philippine Skyworld" Phoenix Gallery, Baguio City
"Cogon at Kahoy" Woodcut Prints Exhibition, Ayala Museum, Makati City
"Scent of China" Galerie Y, SM MegaMall, Mandaluyong
"The Gentle Carabao" West Gallery, SM MegaMall, Mandaluyong
"Festival of Colors" Victoria Plaza, Davao City
|-
| 1992 || "Pasko Filipino" Heritage Art Center, SM MegaMall, Mandaluyong
"Mirror" Lopez Museum, Pasig
"Awit at Kulay" Hotel Nikko Manila Garden, Makati City
"Season's Best" Westin Philippine Plaza Hotel, Manila
"Recuerdos de Mexico" Ayala Museum, Makati City
|-
| 1991 || "Underneath the Rainbow" Philippines Center, New York City, USA
"The Wonders of Egypt II" Egyptian Ambassador's Residence, Makati City
"The Wonders of Egypt I" Lopez Museum, Pasig
"The Art of Manuel D. Baldemor" National Gallery, Open House, Cairo, Egypt
"Ugat ng Sariling Atin" UPLB Gallery, Los Baños, [[Laguna (province)|Laguna]]
"Ang Pista sa Nayon" West Gallery, Quezon City
"Sa Duyan ng Pagmamahal" Ayala Museum, Makati City
"May Isang Bayan sa Dakong Silangan" Cultural Center of the Philippines, Manila
"Sa Lambong ng Bahag-hari" Artist's Corner Gallery, Hotel Intercontinental Manila, Makati City
|-
| 1990 || "Munting Bayan sa Salamin" Hotel Nikko Manila Garden, Makati City
"Nature's Best" Lopez Museum, Pasig
"Sining at Lulturang Kinagisnan" The Luz Gallery, Makati City
"Pagdiriwang" Philippine International Convention Center, Manila
|-
| 1989 || "Chile: A Discovery of Colors" The National Museum, Manila
|-
| 1987 || "The Art of Manuel D. Baldemor" Harry Steel Cultural Center, Kiriat Ono, Israel
"As I Came Down from Jerusalem" Ayala Museum, Makati City
"Munting Bayan" Philippine Center, New York
|-
| 1986 || "Homage to Carlos V. Francisco" Angono Artist's, Angono, Rizal
"Recent Works" Lopez Museum, Pasig
"Homage to Botong" Ayala Museum, Makati City
"American Experience" Thomas Jefferson Cultural Center, Makati City
"The Art of Manuel D. Baldemor" International Art Gallery, Beijing, China
"Xian Beyond Expectations" Ayala Museum, Makati City
|-
| 1985 || "The Graphic Art of Manuel D. Baldemor" The Friendship House, Moscow, USSR
"Manuelis Baldemoras Tapyba Grapika" Lietuvos TSR Dailies Muziejus, Vilnius, Lithuania
"Folk Vision" The Luz Gallery, Makati City
"Pahiyas and the Year of the Carabao" Gallery Genesis, Mandaluyong
|-
| 1984 || "Summertime" Gallery Marguerite, Hyatt Terraces, Baguio City
"Baldemor Country" The Luz Gallery, Makati City
|-
| 1983 || "[[Laguna (province)|Laguna]], the Land and the People" Hidalgo Gallery, Makati City
"Painting and Sculpture" ELF Arthaus, Parañaque, Metro Manila
"Munting Bayan" Ayala Museum, Makati City
|-
| 1982 || "Roots" Greenhills Art Center, San Juan, Metro Manila
|-
| 1981 || "Korean Impressions" Greenhills Art Center, San Juan, Metro Manila
"Baldemor's Painting Exhibition" Philippine Embassy, Seoul, Korea
"Images of the Homeland" Greenhills Art Center, San Juan, Metro Manila
|-
| 1980 || "Tribute to the Filipino Farmers" (Sculpture) City Gallery, Manila
|-
| 1978 || "Introspective" Print Collections Gallery, Manila
"Kay Ganda ng Pilipinas" ABC Galleries, Manila
"Muslim Impressions" Hidalgo Gallery, Makati City
|-
| 1977 || "The Art of Manuel D. Baldemor" Mainz Rathaus, Mainz, West Germany
"Baldemor Paintings" PhilamLife, Iloilo City
|-
| 1976 || "Ceramic Paintings" The Gallery, Hyatt Regency, Manila
"Mother and Child" ABC Galleries, Manila
"Prints and Drawings" Galeria Burlas, Bacolod City
|-
| 1975 || "Kay Ganda ng Pilipinas" Kilusang Sining Gallery, Makati
"Recent Paintings" Galeria Burlas, Bacolod City
|-
| 1974 || "Baldemor's Paete" GMTFM Hall, Taguig, Metro Manila
"Paete" Second [[Laguna (province)|Laguna]] Development Bank, Paete, [[Laguna (province)|Laguna]]
"Paete: Sketchbook of a Filipino Town" Quad Gallery, Makati
|-
| 1973 || "The Art of Manuel D. Baldemor" Hidalgo Gallery, Makati
|-
| 1972 || "The Graphic Art of Manuel D. Baldemor" Hidalgo Gallery, Makati City
|}
== Grupo na mga Eksibit ==
{| class="wikitable"
|-
! Tuig !! Titulo asin Lokasyon
|-
| 2011 || "Edades: From Freedom to Fruition", Cultural Center of the Philippines<ref name="MayoRachel2011">{{cite web
|last=Mayo
|first=R.
|title=Exhibition traces the roots of Modern Art in the Philippines
|url=http://rachelmayo.blogspot.com/2011/12/edades-from-freedom-to-fruition.html
|website=The Essence of Things by Rachel Mayo (Blogspot)
|date=2011
|access-date=2025-06-21
}}</ref>
|-
| 2006 || "Ode to the Pasig River" Ayala Museum
"Through the Palette's Eye" U.P.-Jorge B. Vargas Museum and Filipiniana Research Center
|-
| 2005 || Philippine Exhibit, Stanford Art Spaces, Stanford University
"SCAPES: Images of Time and Place" DLSU Museum
|-
| 1997 || Two-Man Show, Albor-Baldemor, Stadt Museum, Düsseldorf, Germany
Two-Man Show, Albor-Baldemor, Landesvertretung Thuringen, Bonn, Germany
|-
| 1996 || "The Filipino Masters" Ericsson Telecommunications, Manila
Three-Man Show, Albor-Baldemor-Olmedo, Philippine Embassy, Vienna, Italy
|-
| 1992 || Philippine Pavilion, Seville, Spain
|-
| 1991 || "Paete Phenomenon" Cultural Center of the Philippines
|-
| 1990 || Cultural Gallery, Muzium Negara, Kuala Lumpur, Malaysia
|-
| 1989 || First [[ASEAN]] Symposium on Aesthetics, Workshop and Exhibition, National Art Gallery, Kuala Lumpur, Malaysia
|-
| 1988 || International Art Festival, Saddam Art Center, Baghdad, Iraq
|-
| 1987 || Metropolitan Museum, Manila
|-
| 1986 || Bienal de la Habana, Cuba
|-
| 1985 || Print Council of Australia, Melbourne
Asia World Art Gallery, Taipei, Taiwan
|-
| 1984 || Galerie Taub, Philadelphia
|-
| 1982 || ASEAN Traveling Art Exhibition, Malaysia, Singapore, Thailand, Indonesia, Hong Kong, and Manila
|-
| 1980 || Madurodam Gallery, The Hague, The Netherlands
|-
| 1977 || Wall Panel Gallery, Tehran, Iran
|-
| 1975 || The Philippine Center, New York City, New York, USA
|-
| 1973 || XIV Internationale Art Exhibition, Paris, France
|-
| 1972 || AAP Art Competition and Exhibition, Cultural Center of the Philippines
|}
== Mga Libro asin Publikasyon ==
{| class="wikitable"
|-
! Tuig !! Titulo asin mga Kontribyutor
|-
| 2010 || "Manuel D. Baldemor’s European Journey of Discovery"<ref>Manuel D. Baldemor's European journey of discovery. (n.d.). Retrieved March 3, 2015, from http://www.worldcat.org/title/manuel-d-baldemors-european-journey-of-discovery/oclc/758099557</ref><ref>{{cite web |title=Manuel D. Baldemor's European journey of discovery |url=https://ust.primo.exlibrisgroup.com/discovery/fulldisplay?docid=alma991002818509709111&vid=63UOSTP_INST:UOSTP |access-date=March 3, 2015}}</ref>
|-
| 1996 || "Painting the Global Village" kauban si Rosalinda L. Orosa
|-
| 1993 || "Tales of a Rainy Night" kauban si C. Hidalgo
"Sabong" kauban si A. Hidalgo
|-
| 1992-94 || Kolumnista, "Folio", Sunday Times Life Magazine, Pilipinas
|-
| 1992 || "Philippine Food and Life" kauban si G.C. Fernando <ref>[[Puto (food)|Puto]] (2015, April 12)</ref>
|-
| 1991 || "The Paete Phenomenon" kauban si I.C. Endaya
|-
| 1990-94 || Opisyal na UNICEF Card Design
|-
| 1989 || "The Philippines" kauban si C. Nakpil & "Chile, A Discovery of Colors" kauban si S. Fanega
|-
| 1988 || "Sarap" kauban si D. Fernandez, E. Alegre
|-
| 1987 || "Philippine Ancestral Houses" kauban si F. Zialcita, N. Oshima
|-
| 1986 || "Painture, New Lixicom of Philippine Art" kauban si P. Zafaralla
|-
| 1981 || "Images of the Homeland" kauban si M. Baterina
|-
| 1980 || "Tribute to the Filipino Farmers" kauban si L. Benesa
|-
| 1974 || "Paete, Sketchbook of a Filipino Town" kauban si B. Afuang
|-
| 1972 || "The Graphic Art of Manuel D. Baldemor" kauban si M. Duldulao
|}
== Mga Bantog na Tao ==
[[Angeline Baldemor]]
[[Angelito Baldemor]]
[[Angelo Baldemor]]
[[Antero Baldemor]]
[[Celoine Baldemor]]
[[Charming Baldemor]]
[[Felix "Kid" Baldemor]]
[[Fred Baldemor]]
[[Leandro Baldemor]]
[[Mailah Baldemor]]
[[Marvin Baldemor]]
[[Mike Baldemor]]
[[Nick C. Baldemor]]
[[Vince Baldemor]]
[[Walter Baldemor]]
[[Wilfredo Baldemor]]
[[Wilson Baldemor]]
[[Zoerya Emi Baldemor Abuel]]
[[Vicente Mannsala]]
== Mga Sanggunian ==
{{Reflist}}
== Bibliograpiya ==
Africano, C., Baldemor, M., and Casanova, A. (2005). Tatlong Haligi ng Sining. In Mga Natatanging Anak ng Paete. UST Publishing House. Featuring artwork by Manuel Baldemor.
{{authority control}}
{{DEFAULTSORT:Baldemor, Manuel}}
[[Category:Filipino painters]]
[[Category:1947 births]]
[[Category:Living people]]
[[Category:Artists from Laguna (province)]]
[[Category:Filipino printmakers]]
j6vld8vc3q7zsg1c5bwimo8mds94nez
290159
290158
2025-06-27T04:00:50Z
Imperator Romanii
27829
/* Karera */
290159
wikitext
text/x-wiki
{{Infobox artist
| name = Manuel Baldemor
| image = Manuel Baldemor en Mexico.jpg
| image_size =
| birth_name = Manuel D. Baldemor
| birth_date = {{Birth date and age|1947|03|26}}
| birth_place = [[Paete]], [[Laguna (province)|Laguna]], [[Philippines]]
| nationality = [[Filipinos|Filipino]]
| field = [[Painting]]
}}
'''Manuel Baldemor''' sarong Pilipinong pintor, eskultor, printmaker, parasurat asin ilustrador nin mga libro.<ref name="HeritageGallery">{{cite web
|title=BALDEMOR, Manuel |url=https://heritagegallery.ph/2017/11/baldemor-manuel/ |website=Heritage Gallery |access-date=March 3, 2015
}}</ref> Siya ipinanganak kan Marso 26, 1947, sa [[Paete]], [[Laguna (province)|Laguna]], [[Philippines]].
Saiyang pinamidbid an saiyang mga pintal sa iba-ibang media na nagpapahiling nin mga eksena sa simpleng geometricong mga porma na may karakter na folk art. Kadakol kan saiyang mga paksa sa arte iyo an saiyang banwaan, an mga tawo igdi, an saindang aro-aldaw na mga buruhaton, asin an saindang mga selebrasyon.<ref name="drybrush">{{cite web|title=Manuel Baldemor - drybrush Gallery|url=https://drybrush.com/artists/manuel-baldemor|accessdate=2025-06-14}}</ref>
An saiyang mga obra midbid bako' sana sa Pilipinas kundi pati' man sa iba pang mga rona'. Siya sarong artist-in-residence sa [[Chile]], [[Estonia]], [[France]], [[Israel]], [[Japan]], [[Singapore]], [[Switzerland]] asin [[Portugal]]. An saiyang mga obra bisto sa enterong kinaban dahil an [[UNICEF]] nagrereproduce kan saiyang mga obra bilang mga greeting card na ipinapanao sa bilog na kinaban.<ref name="drybrush" /><ref>{{cite web |title=Manuel Baldemor |url=https://www.artnet.com/artists/manuel-baldemor/ |website=Artnet |access-date=2025-06-14}}</ref>
== Karera asin Edukasyon ==
Nag-adal si Manuel Baldemor sa University of Santo Tomas College of Architecture and Fine Arts (CAFA), na nagin [[University of Santo Tomas College of Architecture|College of Architecture]] asin [[University of Santo Tomas College of Fine Arts and Design|College of Fine Arts and Design]]. Kan estudyante pa siya, nagtrabaho siya kairiba an mga artista sa Mabini ngarig masuportahan an saiyang pangangaipo pinansyal.<ref name="BaldemorLuzviminda">{{Cite web
|url=https://newyorkpcg.org/pcgny/wp-content/uploads/2019/11/PR-CSC-098-19.pdf
|title=Manuel Baldemor’s Luzviminda, An Art Exhibit at the Philippine Center – Press Release PR-CSC-098-2019
|date=14 November 2019
|publisher=Consulate General of the Republic of the Philippines, New York
|accessdate=22 June 2025
}}</ref> Danay siyang pinapahilingan nin tabang kan saiyang mga kaklase para sa saindang mga akademikong art plates, ta naiiba an saiyang kabatiran asin estilo.
Durante sa saiyang pag-eskwela, naapektuhan siya kan mga prinsipyo nin modernismo na ipinahiling ni National Artist [[Victorio Edades]]. Si Baldemor pinahiling sa mga eksibit na nagtutukdo kan mga ugat kan modernong arte sa Pilipinas, kairiba an iba pang mga bantog na artista na naapektuhan kan legasiya ni Edades.<ref name="MayoRachel2011" />
Sa saiyang senior na taon, nagtrabaho siya bilang layout artist asin editorial cartoonist para sa Philippine Graphic. Igdi nagpoon an saiyang karera sa publikasyon.
== Karera ==
Nagpoon an saiyang karera bilang pintor kan saiyang pagladawan kan kagandahan kan saiyang banwaan, Paete, Laguna, gamit an pen asin ink. An saiyang mural na obra na "Paete I" nanggana kan grand prize sa [[Art Association of the Philippines]] Art Competition and Exhibition kan 1972.<ref>{{cite web|title=Paete I - CCP Encyclopedia of Philippine Art|url=https://epa.culturalcenter.gov.ph/3/82/2254/|accessdate=2025-06-14}}</ref> Sa sunod na taon, an saiyang mural na "Paete II" nasikwit man parehas na premyo. An sunod-sunod na kapangganahan nagtukdo saiya para maging representante kan Pilipinas sa XIV International Art Exhibition sa [[Paris]] kan 1973. An art critic na si [[Leonides Benesa]] binasagan siya bilang "The Folk Artist".<ref name="WhenInManila2024">{{cite web
|title=Meet the Artist Whose Paintings of Paete Led Him to Represent the Philippines in France
|url=https://www.wheninmanila.com/meet-the-artist-whose-paintings-of-paete-led-him-to-represent-the-philippines-in-france/
|date=2024-12-18
|website=When In Manila
|accessdate=2025-06-14
}}</ref>
Sa dekada 1970, nagdevelop siya nin saiyang sadiring estilo nin arte na gikan sa mga naguno' niya sa baryo. Naghimo siya nin dakulang bilang nin mga obra na nagpapahiling kan ideal nin Pilipinas gamit an Folk Modernist na estilo. An saiyang enot na eksibit na "The Graphic of Manuel D. Baldemor" sa Hidalgo Gallery kan 1972 nagtanda kan pagsugod kan saiyang karera.<ref name="WhenInManila2024" />
Guminana siya ikatolong beses nin gold prize sa taonan na Art Association of the Philippines competition para sa saiyang mga fine prints kan 1983. Nagsubok siya nin iba pang mga media arog kan [[watercolour]], [[acrylic paint|acrylic]], [[tempera]], [[oil-on-canvas]], [[woodcut]], [[ceramics]], salamin, [[grass paper]] asin [[fine prints]].<ref name="drybrush" />
Maliban sa saiyang mga ladawan nagpapahiling nin aro-aldaw na buhay, nag-explore man siya sa espiritwal na tema sa arte. An saiyang ginibo na "Moments with Christ" midbid para magdulot nin mensahe nin banal na inspirasyon asin pagdugang nin bagong dimensyon sa saiyang repertoire.<ref name="MomentswithChrist">{{Cite web |title=Spiritualized through art with Manuel Baldemor's 'Moments with Christ' |url=https://www.gmanetwork.com/news/lifestyle/content/301466/spiritualized-through-art-with-manuel-baldemor-s-moments-with-christ/story/ |website=GMA News |date=2013-03-21 |access-date=2025-06-21 |author=Lago, Amanda |language=en}}</ref>
Si [[Rosalinda Orosa]], sarong art connoisseur asin kolumnista, nagbansag saiya bilang "The Chronicle of the Motherland" huli sa pagladawan kan kagayonan kan gabos na lugar sa Pilipinas.<ref name="FreeLibraryOrosa">{{cite web
|url=https://www.thefreelibrary.com/In+Memoriam%3a+Rosalinda+Luna+Orosa%2c+the+Mother+of+Philippine+Arts+and...-a0776423059
|title=In Memoriam: Rosalinda Luna Orosa, the Mother of Philippine Arts and Culture
|date=2023-12-15
|website=The Free Library
|accessdate=2025-06-22
}}</ref> Kan 1992, gindara siya nin [[Cultural Center of the Philippines]] bilang sarong sa mga Thirteen Artist Awardees bilang pagkilala sa saiyang kontribusyon sa banwaan.<ref name="WhenInManila2024" />
Nakua niya an mga travel grants bilang artist-in-residence sa [[France]]<ref>{{cite news
|last=Medina
|first=A.
|date=2013-04-25
|title=PHL artist Manuel Baldemor features Ifugaos in Paris art exhibit
|url=http://www.gmanetwork.com/news/story/305528/pinoyabroad/pinoyachievers/phl-artist-manuel-baldemor-features-ifugaos-in-paris-art-exhibit
|work=GMA News
|access-date=March 3, 2015
}}</ref>, [[England]]<ref name="DMCircuitArtBaldemor">{{cite web
|url=https://dmcircuitart.com/artist/manuel-baldemor/
|title=Manuel Baldemor - DM Circuit Art by Art Circle Gallery
|website=DM Circuit Art
|accessdate=2025-06-22
}}</ref>, [[Switzerland]]<ref name="OfficialGazette2012">{{cite web
|title=Philippine Embassy in Berne celebrates 150th anniversary of Philippine-Swiss relations through an exhibit by Manny Baldemor
|url=https://www.officialgazette.gov.ph/2012/07/06/philippine-embassy-in-berne-celebrates-150th-anniversary-of-philippine-swiss-relations-through-an-exhibit-by-manny-baldemor/
|website=Official Gazette of the Republic of the Philippines
|date=2012-07-06
|access-date=2025-06-21
}}</ref>, [[Russia]], [[Spain]]<ref name="SalinasinSpain">{{cite web
|title=Ambassador Salinas Opens Manuel Baldemor Exhibit in Madrid
|url=https://www.philembassymadrid.com/ambassador-salinas-opens-manuel-baldemor-exhibit-madrid
|website=Philippine Embassy Madrid
|access-date=March 3, 2015
}}</ref>, [[Portugal]]<ref name="DMCircuitArtBaldemor" />, asin [[Scandinavia]]<ref name="BaldemorNorwayIceland">{{cite news |last=Grejalde |first=G. |title=Filipino holds exhibit in Norway, Iceland |url=https://www.gmanetwork.com/news/topstories/content/100993/filipino-holds-exhibit-in-norway-iceland/story/ |work=GMA News |date=13 June 2008 |access-date=21 June 2025}}</ref> sa [[Europe]]; [[United States]]<ref name="DFA2016SymphonyOfFlowers">{{cite web
|url=https://dfa.gov.ph/dfa-news/news-from-our-foreign-service-postsupdate/9334-manuel-baldemore-s-symphony-of-flowers-blooms-at-philippine-center-gallery
|title=Manuel Baldemor’s “Symphony of Flowers” Blooms at Philippine Center Gallery
|date=2016-05-23
|website=Department of Foreign Affairs, Republic of the Philippines
|publisher=GOVPH
|accessdate=2025-06-22
}}</ref>, [[Mexico]]<ref name="DFA2015TaxcoExhibit">{{cite web
|url=https://dfa.gov.ph/dfa-news/news-from-our-foreign-service-postsupdate/7741-phl-embassy-in-mexico-opens-painting-exhibit-of-filipino-artist-in-taxco
|title=PHL Embassy in Mexico opens Painting Exhibit of Filipino Artist in Taxco
|date=2015-11-03
|website=Department of Foreign Affairs, Republic of the Philippines
|accessdate=2025-06-22
|publisher=GOVPH
}}</ref> asin [[Chile]]<ref name="DMCircuitArtBaldemor" /> sa [[Americas]]; [[Iran]], [[Israel]], [[Egypt]], [[South Korea]], [[India]], [[Malaysia]] asin [[China]]<ref name="ManilaStandard2023">{{cite web
|url=https://manilastandard.net/?p=307141
|title=A tale of two nations
|date=2023-09-15
|website=Manila Standard
|accessdate=2025-06-22
}}</ref> sa [[Asia]]. Bawat pungsod na pinuntahan niya naging paksa asin tema kan saiyang arte. Siya naging kilala bilang International Artist asin pinaka Most Travelled Artist dahil sa pagbiyahe sa sobra 50 na mga pungsod.
Niadtong 1995, ginsaulog niya an saiyang ika-25 anibersaryo bilang artista sa usa ka eksibit sa Artists’ Corner sa [[SM Megamall]], na nagpapahiling nin duwang mga obra: "Sining Bayan", na nagpapakita kan saiyang pagka-Pilipino, asin "The Global Village", na nagpapahiling kan saiyang internasyonal na mga kalihokan. An mga ambasador kan mga pungsod na kun saen siya nagsirbi bilang artist-in-residence nagtambong bilang mga bisita nin dungog.<ref name="drybrush" /> Niadtong 1998, an Presidente na si [[Fidel V. Ramos]] nagtambong sa pag-abli kan saiyang mural na "Pasasalamat"<ref>{{cite news |last=Zaide |first=Jose Abeto |date=2019-01-21 |title=Peripatetic artist & ambassador of goodwill |url=https://mb.com.ph/2019/01/21/peripatetic-artist-ambassador-of-goodwill/?amp |work=Manila Bulletin |access-date=March 3, 2015}}</ref>, na permanente na ipinapakita sa United Nations Center sa [[Vienna, Austria]].<ref name="GMA2012Austria">{{cite web
|title=Pinoy artist Manuel Baldemor mounts exhibit in Austria
|url=https://www.gmanetwork.com/news/pinoyabroad/dispatch/265440/pinoy-artist-manuel-baldemor-mounts-exhibit-in-austria/story/
|website=GMA Network
|date=2012-07-14
|access-date=2025-06-21
}}</ref> Nagpadagos an saiyang internasyonal na pagkilala kan 2013 kun sain an [https://www.ust.edu.ph/ambassador-salinas-highlights-the-filipino-global-maritime-professional-in-diplomat-lecture/ Ambassador Carlos C. Salinas] nagbukas kan saiyang eksibit na Symphony of Colors sa Madrid, bilang parte kan selebrasyon kan Philippines–Spain Friendship Day, na nagpapahiling pa nin mas dakulang internasyonal na sakop kan karyer artistiko ni Baldemor.<ref name="SalinasinSpain" />
Sa samang taon, nagdumara siya nin sarong adlaw na eksibit na pinangaranan Philippine Skyland sa [[UNESCO]] sa Paris, na nagpapahiling nin mga obra na naglalarawan kan buhay asin kultura kan mga Ifugao.<ref name="GMA2013Medina">{{cite news
|last=Medina
|first=A.
|date=2013-04-25
|title=PHL artist Manuel Baldamor features Ifugaos in Paris art exhibit
|url=https://www.gmanetwork.com/news/pinoyabroad/dispatch/305528/phl-artist-manuel-baldamor-features-ifugaos-in-paris-art-exhibit/story/
|work=GMA News
|access-date=2025-06-21
}}</ref>
Siyang sarong eskultor man. Niadtong 1982, nagdaog siya nin ika-upat na gold prize para sa eskultura sa Annual Art Association of the Philippines Competition gamit an saiyang obra na "Tribute to the Filipino Farmer," na ipinakita sa City Gallery sa [[Luneta]] niadtong 1980, bilang pasidungog sa saiyang amahan, si Perfecto S. Baldemor. Niadtong 1999, nirepresentar niya an Pilipinas sa 3rd Inami International Wooden Sculpture Camp sa [[Toyama Prefecture]], [[Japan]], kun sain naghimo siya kan monumental na "Pamilyang Pilipino," na may lapad na 1m asin kataas na 4m.<ref name="drybrush" />
Kan Oktubre 1–14, 1999, ipinakita niya an saiyang ika-100 na eksibit na pinangaranan "A Distinctive Milestone" bilang pintor asin eskultor sa Artists’ Corner sa [[SM Megamall]]. Sa panahon na ini, siya an nag-iisang artista na naka-exhibit nin saiyang mga obra ngani sa gatos na beses.<ref name="WhenInManila2024" />
Siyang sarong manunurat man asin miyembro kan Writers’ Guild of the Philippines. An saiyang mga balak asin sanaysay ipinapakita sa mga nangunguna na mantalaan asin magasin. Siya sarong kolumnista para sa kultura sa duwang dagkong mantalaan. An saiyang lingguhang kolum na pinangaranan "Folio" ipinapakita sa Sunday Times kan [[Manila Times]] niadtong 1992 hasta 1994. Nagpadagos siya sa saiyang lingguhang kolum sa "Art and Culture Section" kan "[[The Philippines Star]]" hale 1997 hasta 1999. Kan 2025, aktibo siyang nagtambong sa ika-51 National Writers Congress kan Writers’ Union of the Philippines ([[UMPIL]]), kun sain nagdisenyo asin nagdonar siya nin mga hinimo sa kamot na tropyo para sa Gawad Pambansang Alagad ni Balagtas na mga literary awards.<ref name="MarketMonitorUMPIL2025">{{cite web
|url=https://marketmonitor.com.ph/umpil-held-its-51st-national-writers-congress/
|title=UMPIL held its 51st National Writers’ Congress
|date=2025-04-26
|website=The Market Monitor
|accessdate=2025-06-22
|publisher=The Market Monitor
}}</ref>
Ipinakita niya an saiyang kahanas bilang graphic designer sa paghimo nin souvenir programs para sa XI World Congress of Cardiology kan 1991, XXII International Conference on Internal Medicine kan 1994, asin iba pang commemorative books manungod sa kasaysayan asin pag-uma kan [[Philippines]].<ref name="OpenLibraryPhilippines1989">{{cite book
|title=The Philippines
|author=Guerrero-Nakpil, Carmen
|others=Illustrated by Manuel D. Baldemor
|publisher=XI World Congress of Cardiology
|date=1989-01-01
|pages=118
|url=https://openlibrary.org/books/OL45607063M/The_Philippines
|accessdate=2025-06-22
}}</ref>
Niadtong 1980, ginhatag saiya an "Gawad Sikap" para sa [[Visual Arts]] bilang pagpasidungog sa ika-400 anibersaryo kan saiyang banwaan. An Paetenians International Northeast Chapter nagkilala saiya bilang "Paetenian of the Year" kan 1985 asin sarong sa "Ten Outstanding Living Paetenians" kan 2000. Ginhatag man siya bilang sarong sa "Natatanging Buhay na Anak ng Bayan" sa selebrasyon kan Balik-Paete 2004.<ref name="natatanging-anak">{{cite book
|last1=Africano
|first1=C.
|last2=Baldemor
|first2=M.
|last3=Casanova
|first3=A.
|title=Tatlong Haligi ng Sining. In Mga Natatanging Anak ng Paete
|year=2005
|publisher=UST Publishing House
|url=https://ust.primo.exlibrisgroup.com/discovery/fulldisplay?docid=alma991001091059709111&vid=63UOSTP_INST:UOSTP
|access-date=2025-06-14}}</ref>
Usahay siya an nag-una sa pagpasidungog asin pagpalig-on kan Paete pinaagi sa saiyang mga eksibit arog kan "Salubong" sa Nayong Pilipino kan 1978, "The Masters of Paete Exhibit" sa City Gallery, Luneta kan 1980, an grand exhibition na "The Paete Phenomenon" sa Cultural Center of the Philippines, an tape-recording kan duwang historical concerts kan Band 69 – "Konsyerto ng Pamanang Himig" asin "Konsyerto ng Sentenaryo ng Banda" sa UP Abelardo Hall kan 1997, asin an "Konsyerto ng Sentenaryo ng Kalayaan ng Bansa" sa sulod kan gatus na tuig na Simbahan kan [[Paete, Laguna]].<ref name="TapatalkBanda69">{{cite web
|url=https://www.tapatalk.com/groups/usappaete/a-salute-to-the-35-years-of-banda-69-t3250-s10.html
|title=A Salute to the 35 Years of Banda 69
|website=USAPPAETE Forum on Tapatalk
|accessdate=2025-06-22
}}</ref>
An saiyang mga obra kilala sa bug-os na kinaban dahil an [[UNICEF]] nagrereproduce kan saiyang mga obra bilang mga greeting cards na ipinapamahagi sa bug-os na kinaban.<ref name="HeritageGallery" /><ref name="natatanging-anak" /><ref>{{cite web
|title=The Art of Manuel D. Baldemor
|url=https://philippinecenterny.com/manuel-d-baldemor-coming-soon/
|website=Philippine Center New York
|access-date=March 3, 2015
}}</ref> Siya pinapansin sa pagpintura kan Pilipinas asin sa bug-os na kinaban, na nagpapahiling kan lokal na kultura habang nakikisali sa mga global na tema.<ref name="GalarpeKMonitor">{{cite web
|last=Galarpe
|first=K.
|title=Manuel Baldemor paints the Philippines and the world
|url=https://karengalarpe.wordpress.com/2010/01/13/manuel-baldemor-paints-the-philippines-and-the-world/
|website=K Monitor (WordPress)
|access-date=2025-06-21
}}</ref> An iba sa saiyang mga obra naipasa man bilang cross-stitch patterns asin ipinapakita sa mga eksibit sa Europa, na nagpapahiling kan pagkamaabilidad asin internasyonal na atraksyon kan saiyang estilo sa biswal.<ref name="BaldemorCrossStitch">{{cite web |title=Baldemor masterpieces turned into cross-stitch art, featured in European exhibitions |url=https://www.vintersections.com/2010/06/baldemor-masterpieces-turned-into-cross.html |website=VIntersections |date=June 2010 |access-date=21 June 2025}}</ref>
Niadtong 2009, tinapos ni Baldemor an sarong monumental na glass mosaic mural na pinangaranan "People Power", na gibutang sa [[Basilica of St. Thérèse]] sa Lisieux, France. Ginibo sa kolaborasyon kan mga French mosaicists na sinda [https://fdac.dordogne.fr/les-oeuvres/acquisitions-realisees-en-2013/henot-sylvie/ Sylvie Henot] asin [https://fr.linkedin.com/in/fran%C3%A7ois-sand-0b580b44 François Sand], an obra naghanduraw kan People Power Revolution kan 1986 sa Pilipinas. An mural kabahin kan permanente na koleksyon kan basilica, na nagsisimbolo kan kapayapaan asin espirituhanong pagkakaisa. An pagbutang kaini sarong talagsaon na dungog para sa sarong Pilipinong artista sa sarong sa mga pinakaimportante na relihiyosong pilgrimage sites sa France.<ref name="MBLivingBeyondMeans2020">{{cite web
|url=https://mb.com.ph/2020/3/8/on-living-beyond-our-means
|title=On living beyond our means
|date=2020-03-08
|website=Manila Bulletin
|accessdate=2025-06-22
}}</ref>
== Mga Bantog na Obra ==
{| class="wikitable"
|-
! Tuig !! Titulo asin Lokasyon
|-
| 2009 || Mosaic sa Basilica of St. Thérèse sa Lisieux, France<ref name="MBLivingBeyondMeans2020" />
|-
| 2007 || Commemorative Stamps para sa Philippines–France Relations (ika-60 na anibersaryo kan Diplomatic Ties), Philippine Embassy sa Paris, France<ref name="MBLivingBeyondMeans2020" />
|-
| 1990s || UNICEF Christmas Cards<ref name="MBLivingBeyondMeans2020" />
|}
== Mga Ganti ==
{| class="wikitable"
|-
! Tuig !! Titulo asin Lokasyon
|-
| 2007 || Most Outstanding Alumni kan University of Santo Tomas
|-
| 2004 || ika-10 Asian Biennale, Bangladesh
|-
| 1998 || Indian Council for Cultural Relations, Delhi, India
|-
| 1997 || Ministry of [[Arts and Culture]], Prague, Czech Republic
|-
| 1994 || Artist-in-residence, Internationale Austausch Ateliers Region Basel, Switzerland
|-
| 1992 || Thirteen Artists Award, Cultural Center of the Philippines
|-
| 1991 || Ministry of [[Arts and Culture]], Cairo, Egypt
|-
| 1989|| First [[ASEAN]] Symposium on Aesthetics, Workshop and Exhibition, National Gallery, Kuala Lumpur, Malaysia
|-
| 1988 || Artist-in-residence, Santiago, Chile
Artist-in-residence, Miskenot Shaannmin, Jerusalem, Israel
USIS, Voluntary Visitors Program, USA
|-
| 1987 || China Exhibition Agency, The People's Republic of China
|-
| 1985 || Ministry of [[Arts and Culture]], Moscow, USSR
Leutuvos TSR Kuturas Ministerija, Vilnius, Lithuania
|-
| 1983 || Best Fine Print Award, Art Association of the Philippines
|-
| 1982 || Best Sculpture Award, Art Association of the Philippines
|-
| 1975 || British Council, London
Ministry of [[Arts and Culture]], Paris, France
|-
| 1974 || Honorable Mention Award para sa Painting, AAP
|-
| 1973 || Philippine Representative, XIV Internationale Art Exhibition, Paris, France
Grand Prize Award, Art Association of the Philippines
|}
== Solo na mga Eksibit ==
{| class="wikitable"
|-
! Tuig !! Titulo asin Lokasyon
|-
| 2019|| "[[Luzviminda]]", New York City, USA<ref name="BaldemorLuzviminda" />
|-
| 2014||"Mosaique" Alliance Francaise, France<ref name="BaldemorFrance">{{cite news |title=Manuel Baldemor revisits his affinity with France |url=https://businessmirror.com.ph/2024/12/17/manuel-baldemor-revisits-his-affinity-with-france/ |work=BusinessMirror |date=17 December 2024 |access-date=21 June 2025}}</ref><ref name="BaldemorExhibit">{{cite news |title=Manuel Baldemor paintings on exhibit in Makati |url=https://www.gmanetwork.com/news/lifestyle/artandculture/929656/manuel-baldemor-paintings-exhibit-makati/story/ |work=GMA News Online |date=28 February 2024 |access-date=21 June 2025}}</ref><ref name="InstagramDDL5TecMUOR">{{Cite web |title=Instagram post by @username |url=https://www.instagram.com/p/DDL5TecMUOR/ |website=Instagram |access-date=2025-06-21}}</ref>
|-
| 2013 || "Moments with Christ", SM Megamall Atrium<ref name="MomentswithChrist" />
"Symphony of Colors" Centro Cultural Galileo, Madrid, Spain<ref name="SalinasinSpain" /><ref name="SalinasinSpainArchive">Phl Ambassador opens Manuel Baldemor exhibit in Madrid. (2013, June 11). Retrieved March 3, 2015, from http://www.interaksyon.com/lifestyle/phl-ambassador-opens-manuel-baldemor-exhibit-in-madrid {{Webarchive|url=https://web.archive.org/web/20150518093940/http://www.interaksyon.com/lifestyle/phl-ambassador-opens-manuel-baldemor-exhibit-in-madrid |date=2015-05-18 }}</ref>
"Philippine Skyland" Salon des Délegués., UNESCO Miollis, Paris, France<ref name="GMA2013Medina" />
|-
| 2012 || "Impressions: An Art Exhibition of Paintings" Vienna International Center, Vienna, Austria<ref name="GMA2012Austria" />
"Images of My Homeland and Switzerland" Switzerland<ref name="OfficialGazette2012" />
|-
| 2010 || Sarong [[Cross-Stitch]] na Eksibit, Event Center, SM Megamall<ref name="BaldemorCrossStitch"/><ref name="BaldemorDMC">{{cite web |title=Manuel Baldemor: Masterpieces by DMC |url=https://archive.md/20150317012210/http://www.focusglobalinc.com/dmc-news/manuel-baldemor-masterpieces-by-dmc.aspx |website=Focus Global Inc. |archive-url=http://www.focusglobalinc.com/dmc-news/manuel-baldemor-masterpieces-by-dmc.aspx |archive-date=17 March 2015 |access-date=21 June 2025}}</ref>
|-
| 2008 || "The Images of the Philippines and Norway" Norway’s Ministry of Culture and Church Affairs, Norway, Iceland<ref name="BaldemorNorwayIceland"/>
|-
| 2007|| "Somewhere in France" Art Center, SM Megamall<ref name="WhenInManila2024" /><ref name="GalarpeKMonitor" />
"Windows" Atrium, Singapore
"Chromatext Reloaded" CCP Main Gallery
"The Wonders of China" Galerie Y
|-
| 2006 || Vietnam Fine Art Museum exhibit, Hanoi
|-
| 2005 || Galerie S, Stockholm
|-
| 1998 || "Las Canciones de la Revolucion" Museo Nacional de Antropologia, Madrid, Spain
"From the Heart of India" Art Center, SM MegaMall
|-
| 1997 || "A Gift of Nature" Gallery 139, Ayala Alabang, Muntinlupa
"Dubrovnik Croatia" Galerie Y, SM MegaMall, Mandaluyong
"Czech National Day" Czech Embassy, Manila
"Songs of the Revolution" Ayala Museum, Makati City
"Prague, The Heart of Europe" Ayala Museum, Makati City
"Mula sa Sinisintang Lupa" GSIS Museo ng Sining, GSIS Bldg, Financial Center, Pasay
"Philippines Nature's Wonder" Hotel Bayerischen Hof, Munich, Germany
"Images of my Native Land" Novomestska Radnice, Prague, Czech Republic
"Hymn to my Homeland" Kunst Im Sonnenhof, Bern, Switzerland
"Transition" The Crucible Gallery, SM MegaMall, Mandaluyong
|-
| 1996 || "Cultural and Spiritual Homeland" Museo Iloilo, Iloilo City
"Quelque Part En France" La Galerie, Alliance Francaise de Manille
"Global Village" The Art Center, SM MegaMall, Mandaluyong
"Hymn to the Earth" Luz Gallery, Makati City
"Discovery" The Country of Tagaytay Highlands, Tagaytay City
"Festival of my Hometown" Philippine International Convention Center
|-
| 1995 || "Switzerland Aquarelle" Finale Art Gallery, SM MegaMall, Mandaluyong
"Pasko sa Aming Bayan" [[EDSA]] Plaza Hotel, Mandaluyong
"Graces from the Land" Gen. Luna Gallery, Davao City
"Masskara", Bacolod Convention Plaza Hotel, Bacolod City
"Sining Bayan" Art Center, SM MegaMall, Mandaluyong
"CEBU, The Queen City of the South" SM City, Cebu
|-
| 1994 || "Madonna Filipina" Sculpture Exhibition, Heritage Art Center, Shangri-La Plaza, Mandaluyong
"Flowers from the Alps" Galerie Y, SM MegaMall, Mandaluyong
"A Piece of Switzerland" Ayala Museum, Makati City
"Ein Stuck Schwiz" International Austausch Ateliers Region, Basel, Switzerland
|-
| 1993 || "Maskara ng Buhay" Galerie Y, SM MegaMall, Mandaluyong
"Zona Verde" Hotel Intercontinental, Makati City
"Philippine Skyworld" Phoenix Gallery, Baguio City
"Cogon at Kahoy" Woodcut Prints Exhibition, Ayala Museum, Makati City
"Scent of China" Galerie Y, SM MegaMall, Mandaluyong
"The Gentle Carabao" West Gallery, SM MegaMall, Mandaluyong
"Festival of Colors" Victoria Plaza, Davao City
|-
| 1992 || "Pasko Filipino" Heritage Art Center, SM MegaMall, Mandaluyong
"Mirror" Lopez Museum, Pasig
"Awit at Kulay" Hotel Nikko Manila Garden, Makati City
"Season's Best" Westin Philippine Plaza Hotel, Manila
"Recuerdos de Mexico" Ayala Museum, Makati City
|-
| 1991 || "Underneath the Rainbow" Philippines Center, New York City, USA
"The Wonders of Egypt II" Egyptian Ambassador's Residence, Makati City
"The Wonders of Egypt I" Lopez Museum, Pasig
"The Art of Manuel D. Baldemor" National Gallery, Open House, Cairo, Egypt
"Ugat ng Sariling Atin" UPLB Gallery, Los Baños, [[Laguna (province)|Laguna]]
"Ang Pista sa Nayon" West Gallery, Quezon City
"Sa Duyan ng Pagmamahal" Ayala Museum, Makati City
"May Isang Bayan sa Dakong Silangan" Cultural Center of the Philippines, Manila
"Sa Lambong ng Bahag-hari" Artist's Corner Gallery, Hotel Intercontinental Manila, Makati City
|-
| 1990 || "Munting Bayan sa Salamin" Hotel Nikko Manila Garden, Makati City
"Nature's Best" Lopez Museum, Pasig
"Sining at Lulturang Kinagisnan" The Luz Gallery, Makati City
"Pagdiriwang" Philippine International Convention Center, Manila
|-
| 1989 || "Chile: A Discovery of Colors" The National Museum, Manila
|-
| 1987 || "The Art of Manuel D. Baldemor" Harry Steel Cultural Center, Kiriat Ono, Israel
"As I Came Down from Jerusalem" Ayala Museum, Makati City
"Munting Bayan" Philippine Center, New York
|-
| 1986 || "Homage to Carlos V. Francisco" Angono Artist's, Angono, Rizal
"Recent Works" Lopez Museum, Pasig
"Homage to Botong" Ayala Museum, Makati City
"American Experience" Thomas Jefferson Cultural Center, Makati City
"The Art of Manuel D. Baldemor" International Art Gallery, Beijing, China
"Xian Beyond Expectations" Ayala Museum, Makati City
|-
| 1985 || "The Graphic Art of Manuel D. Baldemor" The Friendship House, Moscow, USSR
"Manuelis Baldemoras Tapyba Grapika" Lietuvos TSR Dailies Muziejus, Vilnius, Lithuania
"Folk Vision" The Luz Gallery, Makati City
"Pahiyas and the Year of the Carabao" Gallery Genesis, Mandaluyong
|-
| 1984 || "Summertime" Gallery Marguerite, Hyatt Terraces, Baguio City
"Baldemor Country" The Luz Gallery, Makati City
|-
| 1983 || "[[Laguna (province)|Laguna]], the Land and the People" Hidalgo Gallery, Makati City
"Painting and Sculpture" ELF Arthaus, Parañaque, Metro Manila
"Munting Bayan" Ayala Museum, Makati City
|-
| 1982 || "Roots" Greenhills Art Center, San Juan, Metro Manila
|-
| 1981 || "Korean Impressions" Greenhills Art Center, San Juan, Metro Manila
"Baldemor's Painting Exhibition" Philippine Embassy, Seoul, Korea
"Images of the Homeland" Greenhills Art Center, San Juan, Metro Manila
|-
| 1980 || "Tribute to the Filipino Farmers" (Sculpture) City Gallery, Manila
|-
| 1978 || "Introspective" Print Collections Gallery, Manila
"Kay Ganda ng Pilipinas" ABC Galleries, Manila
"Muslim Impressions" Hidalgo Gallery, Makati City
|-
| 1977 || "The Art of Manuel D. Baldemor" Mainz Rathaus, Mainz, West Germany
"Baldemor Paintings" PhilamLife, Iloilo City
|-
| 1976 || "Ceramic Paintings" The Gallery, Hyatt Regency, Manila
"Mother and Child" ABC Galleries, Manila
"Prints and Drawings" Galeria Burlas, Bacolod City
|-
| 1975 || "Kay Ganda ng Pilipinas" Kilusang Sining Gallery, Makati
"Recent Paintings" Galeria Burlas, Bacolod City
|-
| 1974 || "Baldemor's Paete" GMTFM Hall, Taguig, Metro Manila
"Paete" Second [[Laguna (province)|Laguna]] Development Bank, Paete, [[Laguna (province)|Laguna]]
"Paete: Sketchbook of a Filipino Town" Quad Gallery, Makati
|-
| 1973 || "The Art of Manuel D. Baldemor" Hidalgo Gallery, Makati
|-
| 1972 || "The Graphic Art of Manuel D. Baldemor" Hidalgo Gallery, Makati City
|}
== Grupo na mga Eksibit ==
{| class="wikitable"
|-
! Tuig !! Titulo asin Lokasyon
|-
| 2011 || "Edades: From Freedom to Fruition", Cultural Center of the Philippines<ref name="MayoRachel2011">{{cite web
|last=Mayo
|first=R.
|title=Exhibition traces the roots of Modern Art in the Philippines
|url=http://rachelmayo.blogspot.com/2011/12/edades-from-freedom-to-fruition.html
|website=The Essence of Things by Rachel Mayo (Blogspot)
|date=2011
|access-date=2025-06-21
}}</ref>
|-
| 2006 || "Ode to the Pasig River" Ayala Museum
"Through the Palette's Eye" U.P.-Jorge B. Vargas Museum and Filipiniana Research Center
|-
| 2005 || Philippine Exhibit, Stanford Art Spaces, Stanford University
"SCAPES: Images of Time and Place" DLSU Museum
|-
| 1997 || Two-Man Show, Albor-Baldemor, Stadt Museum, Düsseldorf, Germany
Two-Man Show, Albor-Baldemor, Landesvertretung Thuringen, Bonn, Germany
|-
| 1996 || "The Filipino Masters" Ericsson Telecommunications, Manila
Three-Man Show, Albor-Baldemor-Olmedo, Philippine Embassy, Vienna, Italy
|-
| 1992 || Philippine Pavilion, Seville, Spain
|-
| 1991 || "Paete Phenomenon" Cultural Center of the Philippines
|-
| 1990 || Cultural Gallery, Muzium Negara, Kuala Lumpur, Malaysia
|-
| 1989 || First [[ASEAN]] Symposium on Aesthetics, Workshop and Exhibition, National Art Gallery, Kuala Lumpur, Malaysia
|-
| 1988 || International Art Festival, Saddam Art Center, Baghdad, Iraq
|-
| 1987 || Metropolitan Museum, Manila
|-
| 1986 || Bienal de la Habana, Cuba
|-
| 1985 || Print Council of Australia, Melbourne
Asia World Art Gallery, Taipei, Taiwan
|-
| 1984 || Galerie Taub, Philadelphia
|-
| 1982 || ASEAN Traveling Art Exhibition, Malaysia, Singapore, Thailand, Indonesia, Hong Kong, and Manila
|-
| 1980 || Madurodam Gallery, The Hague, The Netherlands
|-
| 1977 || Wall Panel Gallery, Tehran, Iran
|-
| 1975 || The Philippine Center, New York City, New York, USA
|-
| 1973 || XIV Internationale Art Exhibition, Paris, France
|-
| 1972 || AAP Art Competition and Exhibition, Cultural Center of the Philippines
|}
== Mga Libro asin Publikasyon ==
{| class="wikitable"
|-
! Tuig !! Titulo asin mga Kontribyutor
|-
| 2010 || "Manuel D. Baldemor’s European Journey of Discovery"<ref>Manuel D. Baldemor's European journey of discovery. (n.d.). Retrieved March 3, 2015, from http://www.worldcat.org/title/manuel-d-baldemors-european-journey-of-discovery/oclc/758099557</ref><ref>{{cite web |title=Manuel D. Baldemor's European journey of discovery |url=https://ust.primo.exlibrisgroup.com/discovery/fulldisplay?docid=alma991002818509709111&vid=63UOSTP_INST:UOSTP |access-date=March 3, 2015}}</ref>
|-
| 1996 || "Painting the Global Village" kauban si Rosalinda L. Orosa
|-
| 1993 || "Tales of a Rainy Night" kauban si C. Hidalgo
"Sabong" kauban si A. Hidalgo
|-
| 1992-94 || Kolumnista, "Folio", Sunday Times Life Magazine, Pilipinas
|-
| 1992 || "Philippine Food and Life" kauban si G.C. Fernando <ref>[[Puto (food)|Puto]] (2015, April 12)</ref>
|-
| 1991 || "The Paete Phenomenon" kauban si I.C. Endaya
|-
| 1990-94 || Opisyal na UNICEF Card Design
|-
| 1989 || "The Philippines" kauban si C. Nakpil & "Chile, A Discovery of Colors" kauban si S. Fanega
|-
| 1988 || "Sarap" kauban si D. Fernandez, E. Alegre
|-
| 1987 || "Philippine Ancestral Houses" kauban si F. Zialcita, N. Oshima
|-
| 1986 || "Painture, New Lixicom of Philippine Art" kauban si P. Zafaralla
|-
| 1981 || "Images of the Homeland" kauban si M. Baterina
|-
| 1980 || "Tribute to the Filipino Farmers" kauban si L. Benesa
|-
| 1974 || "Paete, Sketchbook of a Filipino Town" kauban si B. Afuang
|-
| 1972 || "The Graphic Art of Manuel D. Baldemor" kauban si M. Duldulao
|}
== Mga Bantog na Tao ==
[[Angeline Baldemor]]
[[Angelito Baldemor]]
[[Angelo Baldemor]]
[[Antero Baldemor]]
[[Celoine Baldemor]]
[[Charming Baldemor]]
[[Felix "Kid" Baldemor]]
[[Fred Baldemor]]
[[Leandro Baldemor]]
[[Mailah Baldemor]]
[[Marvin Baldemor]]
[[Mike Baldemor]]
[[Nick C. Baldemor]]
[[Vince Baldemor]]
[[Walter Baldemor]]
[[Wilfredo Baldemor]]
[[Wilson Baldemor]]
[[Zoerya Emi Baldemor Abuel]]
[[Vicente Mannsala]]
== Mga Sanggunian ==
{{Reflist}}
== Bibliograpiya ==
Africano, C., Baldemor, M., and Casanova, A. (2005). Tatlong Haligi ng Sining. In Mga Natatanging Anak ng Paete. UST Publishing House. Featuring artwork by Manuel Baldemor.
{{authority control}}
{{DEFAULTSORT:Baldemor, Manuel}}
[[Category:Filipino painters]]
[[Category:1947 births]]
[[Category:Living people]]
[[Category:Artists from Laguna (province)]]
[[Category:Filipino printmakers]]
js0ebxwncvmcffjbt6e6itrhmbw9dan
290160
290159
2025-06-27T04:06:00Z
Imperator Romanii
27829
/* Karera */
290160
wikitext
text/x-wiki
{{Infobox artist
| name = Manuel Baldemor
| image = Manuel Baldemor en Mexico.jpg
| image_size =
| birth_name = Manuel D. Baldemor
| birth_date = {{Birth date and age|1947|03|26}}
| birth_place = [[Paete]], [[Laguna (province)|Laguna]], [[Philippines]]
| nationality = [[Filipinos|Filipino]]
| field = [[Painting]]
}}
'''Manuel Baldemor''' sarong Pilipinong pintor, eskultor, printmaker, parasurat asin ilustrador nin mga libro.<ref name="HeritageGallery">{{cite web
|title=BALDEMOR, Manuel |url=https://heritagegallery.ph/2017/11/baldemor-manuel/ |website=Heritage Gallery |access-date=March 3, 2015
}}</ref> Siya ipinanganak kan Marso 26, 1947, sa [[Paete]], [[Laguna (province)|Laguna]], [[Philippines]].
Saiyang pinamidbid an saiyang mga pintal sa iba-ibang media na nagpapahiling nin mga eksena sa simpleng geometricong mga porma na may karakter na folk art. Kadakol kan saiyang mga paksa sa arte iyo an saiyang banwaan, an mga tawo igdi, an saindang aro-aldaw na mga buruhaton, asin an saindang mga selebrasyon.<ref name="drybrush">{{cite web|title=Manuel Baldemor - drybrush Gallery|url=https://drybrush.com/artists/manuel-baldemor|accessdate=2025-06-14}}</ref>
An saiyang mga obra midbid bako' sana sa Pilipinas kundi pati' man sa iba pang mga rona'. Siya sarong artist-in-residence sa [[Chile]], [[Estonia]], [[France]], [[Israel]], [[Japan]], [[Singapore]], [[Switzerland]] asin [[Portugal]]. An saiyang mga obra bisto sa enterong kinaban dahil an [[UNICEF]] nagrereproduce kan saiyang mga obra bilang mga greeting card na ipinapanao sa bilog na kinaban.<ref name="drybrush" /><ref>{{cite web |title=Manuel Baldemor |url=https://www.artnet.com/artists/manuel-baldemor/ |website=Artnet |access-date=2025-06-14}}</ref>
== Karera asin Edukasyon ==
Nag-adal si Manuel Baldemor sa University of Santo Tomas College of Architecture and Fine Arts (CAFA), na nagin [[University of Santo Tomas College of Architecture|College of Architecture]] asin [[University of Santo Tomas College of Fine Arts and Design|College of Fine Arts and Design]]. Kan estudyante pa siya, nagtrabaho siya kairiba an mga artista sa Mabini ngarig masuportahan an saiyang pangangaipo pinansyal.<ref name="BaldemorLuzviminda">{{Cite web
|url=https://newyorkpcg.org/pcgny/wp-content/uploads/2019/11/PR-CSC-098-19.pdf
|title=Manuel Baldemor’s Luzviminda, An Art Exhibit at the Philippine Center – Press Release PR-CSC-098-2019
|date=14 November 2019
|publisher=Consulate General of the Republic of the Philippines, New York
|accessdate=22 June 2025
}}</ref> Danay siyang pinapahilingan nin tabang kan saiyang mga kaklase para sa saindang mga akademikong art plates, ta naiiba an saiyang kabatiran asin estilo.
Durante sa saiyang pag-eskwela, naapektuhan siya kan mga prinsipyo nin modernismo na ipinahiling ni National Artist [[Victorio Edades]]. Si Baldemor pinahiling sa mga eksibit na nagtutukdo kan mga ugat kan modernong arte sa Pilipinas, kairiba an iba pang mga bantog na artista na naapektuhan kan legasiya ni Edades.<ref name="MayoRachel2011" />
Sa saiyang senior na taon, nagtrabaho siya bilang layout artist asin editorial cartoonist para sa Philippine Graphic. Igdi nagpoon an saiyang karera sa publikasyon.
== Karera ==
Nagpoon an saiyang karera bilang pintor kan saiyang pagladawan kan kagandahan kan saiyang banwaan, Paete, Laguna, gamit an pen asin ink. An saiyang mural na obra na "Paete I" nanggana kan grand prize sa [[Art Association of the Philippines]] Art Competition and Exhibition kan 1972.<ref>{{cite web|title=Paete I - CCP Encyclopedia of Philippine Art|url=https://epa.culturalcenter.gov.ph/3/82/2254/|accessdate=2025-06-14}}</ref> Sa sunod na taon, an saiyang mural na "Paete II" nasikwit man parehas na premyo. An sunod-sunod na kapangganahan nagtukdo saiya para maging representante kan Pilipinas sa XIV International Art Exhibition sa [[Paris]] kan 1973. An art critic na si [[Leonides Benesa]] binasagan siya bilang "The Folk Artist".<ref name="WhenInManila2024">{{cite web
|title=Meet the Artist Whose Paintings of Paete Led Him to Represent the Philippines in France
|url=https://www.wheninmanila.com/meet-the-artist-whose-paintings-of-paete-led-him-to-represent-the-philippines-in-france/
|date=2024-12-18
|website=When In Manila
|accessdate=2025-06-14
}}</ref>
Sa dekada 1970, nagdevelop siya nin saiyang sadiring estilo nin arte na gikan sa mga naguno' niya sa baryo. Naghimo siya nin dakulang bilang nin mga obra na nagpapahiling kan ideal nin Pilipinas gamit an Folk Modernist na estilo. An saiyang enot na eksibit na "The Graphic of Manuel D. Baldemor" sa Hidalgo Gallery kan 1972 nagtanda kan pagsugod kan saiyang karera.<ref name="WhenInManila2024" />
Guminana siya ikatolong beses nin gold prize sa taonan na Art Association of the Philippines competition para sa saiyang mga fine prints kan 1983. Nagsubok siya nin iba pang mga media arog kan [[watercolour]], [[acrylic paint|acrylic]], [[tempera]], [[oil-on-canvas]], [[woodcut]], [[ceramics]], salamin, [[grass paper]], asin [[fine prints]].<ref name="drybrush" />
Maliban sa saiyang mga ladawan nagpapahiling nin aro-aldaw na buhay, nag-explore man siya sa espiritwal na tema sa arte. An saiyang ginibo na "Moments with Christ" midbid para magdulot nin mensahe nin banal na inspirasyon asin pagdugang nin bagong dimensyon sa saiyang repertoire.<ref name="MomentswithChrist">{{Cite web |title=Spiritualized through art with Manuel Baldemor's 'Moments with Christ' |url=https://www.gmanetwork.com/news/lifestyle/content/301466/spiritualized-through-art-with-manuel-baldemor-s-moments-with-christ/story/ |website=GMA News |date=2013-03-21 |access-date=2025-06-21 |author=Lago, Amanda |language=en}}</ref>
Si [[Rosalinda Orosa]], sarong art connoisseur asin kolumnista, nagbansag saiya bilang "The Chronicle of the Motherland" huli sa pagladawan kan kagayonan kan gabos na lugar sa Pilipinas.<ref name="FreeLibraryOrosa">{{cite web
|url=https://www.thefreelibrary.com/In+Memoriam%3a+Rosalinda+Luna+Orosa%2c+the+Mother+of+Philippine+Arts+and...-a0776423059
|title=In Memoriam: Rosalinda Luna Orosa, the Mother of Philippine Arts and Culture
|date=2023-12-15
|website=The Free Library
|accessdate=2025-06-22
}}</ref> Kan 1992, gindara siya nin [[Cultural Center of the Philippines]] bilang sarong sa mga Thirteen Artist Awardees bilang pagkilala sa saiyang kontribusyon sa banwaan.<ref name="WhenInManila2024" />
Nakua niya an mga travel grants bilang artist-in-residence sa [[France]]<ref>{{cite news
|last=Medina
|first=A.
|date=2013-04-25
|title=PHL artist Manuel Baldemor features Ifugaos in Paris art exhibit
|url=http://www.gmanetwork.com/news/story/305528/pinoyabroad/pinoyachievers/phl-artist-manuel-baldemor-features-ifugaos-in-paris-art-exhibit
|work=GMA News
|access-date=March 3, 2015
}}</ref>, [[England]]<ref name="DMCircuitArtBaldemor">{{cite web
|url=https://dmcircuitart.com/artist/manuel-baldemor/
|title=Manuel Baldemor - DM Circuit Art by Art Circle Gallery
|website=DM Circuit Art
|accessdate=2025-06-22
}}</ref>, [[Switzerland]]<ref name="OfficialGazette2012">{{cite web
|title=Philippine Embassy in Berne celebrates 150th anniversary of Philippine-Swiss relations through an exhibit by Manny Baldemor
|url=https://www.officialgazette.gov.ph/2012/07/06/philippine-embassy-in-berne-celebrates-150th-anniversary-of-philippine-swiss-relations-through-an-exhibit-by-manny-baldemor/
|website=Official Gazette of the Republic of the Philippines
|date=2012-07-06
|access-date=2025-06-21
}}</ref>, [[Russia]], [[Spain]]<ref name="SalinasinSpain">{{cite web
|title=Ambassador Salinas Opens Manuel Baldemor Exhibit in Madrid
|url=https://www.philembassymadrid.com/ambassador-salinas-opens-manuel-baldemor-exhibit-madrid
|website=Philippine Embassy Madrid
|access-date=March 3, 2015
}}</ref>, [[Portugal]]<ref name="DMCircuitArtBaldemor" />, asin [[Scandinavia]]<ref name="BaldemorNorwayIceland">{{cite news |last=Grejalde |first=G. |title=Filipino holds exhibit in Norway, Iceland |url=https://www.gmanetwork.com/news/topstories/content/100993/filipino-holds-exhibit-in-norway-iceland/story/ |work=GMA News |date=13 June 2008 |access-date=21 June 2025}}</ref> sa [[Europe]]; [[United States]]<ref name="DFA2016SymphonyOfFlowers">{{cite web
|url=https://dfa.gov.ph/dfa-news/news-from-our-foreign-service-postsupdate/9334-manuel-baldemore-s-symphony-of-flowers-blooms-at-philippine-center-gallery
|title=Manuel Baldemor’s “Symphony of Flowers” Blooms at Philippine Center Gallery
|date=2016-05-23
|website=Department of Foreign Affairs, Republic of the Philippines
|publisher=GOVPH
|accessdate=2025-06-22
}}</ref>, [[Mexico]]<ref name="DFA2015TaxcoExhibit">{{cite web
|url=https://dfa.gov.ph/dfa-news/news-from-our-foreign-service-postsupdate/7741-phl-embassy-in-mexico-opens-painting-exhibit-of-filipino-artist-in-taxco
|title=PHL Embassy in Mexico opens Painting Exhibit of Filipino Artist in Taxco
|date=2015-11-03
|website=Department of Foreign Affairs, Republic of the Philippines
|accessdate=2025-06-22
|publisher=GOVPH
}}</ref> asin [[Chile]]<ref name="DMCircuitArtBaldemor" /> sa [[Americas]]; [[Iran]], [[Israel]], [[Egypt]], [[South Korea]], [[India]], [[Malaysia]] asin [[China]]<ref name="ManilaStandard2023">{{cite web
|url=https://manilastandard.net/?p=307141
|title=A tale of two nations
|date=2023-09-15
|website=Manila Standard
|accessdate=2025-06-22
}}</ref> sa [[Asia]]. Bawat pungsod na pinuntahan niya naging paksa asin tema kan saiyang arte. Siya naging kilala bilang International Artist asin pinaka Most Travelled Artist dahil sa pagbiyahe sa sobra 50 na mga pungsod.
Niadtong 1995, ginsaulog niya an saiyang ika-25 anibersaryo bilang artista sa usa ka eksibit sa Artists’ Corner sa [[SM Megamall]], na nagpapahiling nin duwang mga obra: "Sining Bayan", na nagpapakita kan saiyang pagka-Pilipino, asin "The Global Village", na nagpapahiling kan saiyang internasyonal na mga kalihokan. An mga ambasador kan mga pungsod na kun saen siya nagsirbi bilang artist-in-residence nagtambong bilang mga bisita nin dungog.<ref name="drybrush" /> Niadtong 1998, an Presidente na si [[Fidel V. Ramos]] nagtambong sa pag-abli kan saiyang mural na "Pasasalamat"<ref>{{cite news |last=Zaide |first=Jose Abeto |date=2019-01-21 |title=Peripatetic artist & ambassador of goodwill |url=https://mb.com.ph/2019/01/21/peripatetic-artist-ambassador-of-goodwill/?amp |work=Manila Bulletin |access-date=March 3, 2015}}</ref>, na permanente na ipinapakita sa United Nations Center sa [[Vienna, Austria]].<ref name="GMA2012Austria">{{cite web
|title=Pinoy artist Manuel Baldemor mounts exhibit in Austria
|url=https://www.gmanetwork.com/news/pinoyabroad/dispatch/265440/pinoy-artist-manuel-baldemor-mounts-exhibit-in-austria/story/
|website=GMA Network
|date=2012-07-14
|access-date=2025-06-21
}}</ref> Nagpadagos an saiyang internasyonal na pagkilala kan 2013 kun sain an [https://www.ust.edu.ph/ambassador-salinas-highlights-the-filipino-global-maritime-professional-in-diplomat-lecture/ Ambassador Carlos C. Salinas] nagbukas kan saiyang eksibit na Symphony of Colors sa Madrid, bilang parte kan selebrasyon kan Philippines–Spain Friendship Day, na nagpapahiling pa nin mas dakulang internasyonal na sakop kan karyer artistiko ni Baldemor.<ref name="SalinasinSpain" />
Sa samang taon, nagdumara siya nin sarong adlaw na eksibit na pinangaranan Philippine Skyland sa [[UNESCO]] sa Paris, na nagpapahiling nin mga obra na naglalarawan kan buhay asin kultura kan mga Ifugao.<ref name="GMA2013Medina">{{cite news
|last=Medina
|first=A.
|date=2013-04-25
|title=PHL artist Manuel Baldamor features Ifugaos in Paris art exhibit
|url=https://www.gmanetwork.com/news/pinoyabroad/dispatch/305528/phl-artist-manuel-baldamor-features-ifugaos-in-paris-art-exhibit/story/
|work=GMA News
|access-date=2025-06-21
}}</ref>
Siyang sarong eskultor man. Niadtong 1982, nagdaog siya nin ika-upat na gold prize para sa eskultura sa Annual Art Association of the Philippines Competition gamit an saiyang obra na "Tribute to the Filipino Farmer," na ipinakita sa City Gallery sa [[Luneta]] niadtong 1980, bilang pasidungog sa saiyang amahan, si Perfecto S. Baldemor. Niadtong 1999, nirepresentar niya an Pilipinas sa 3rd Inami International Wooden Sculpture Camp sa [[Toyama Prefecture]], [[Japan]], kun sain naghimo siya kan monumental na "Pamilyang Pilipino," na may lapad na 1m asin kataas na 4m.<ref name="drybrush" />
Kan Oktubre 1–14, 1999, ipinakita niya an saiyang ika-100 na eksibit na pinangaranan "A Distinctive Milestone" bilang pintor asin eskultor sa Artists’ Corner sa [[SM Megamall]]. Sa panahon na ini, siya an nag-iisang artista na naka-exhibit nin saiyang mga obra ngani sa gatos na beses.<ref name="WhenInManila2024" />
Siyang sarong manunurat man asin miyembro kan Writers’ Guild of the Philippines. An saiyang mga balak asin sanaysay ipinapakita sa mga nangunguna na mantalaan asin magasin. Siya sarong kolumnista para sa kultura sa duwang dagkong mantalaan. An saiyang lingguhang kolum na pinangaranan "Folio" ipinapakita sa Sunday Times kan [[Manila Times]] niadtong 1992 hasta 1994. Nagpadagos siya sa saiyang lingguhang kolum sa "Art and Culture Section" kan "[[The Philippines Star]]" hale 1997 hasta 1999. Kan 2025, aktibo siyang nagtambong sa ika-51 National Writers Congress kan Writers’ Union of the Philippines ([[UMPIL]]), kun sain nagdisenyo asin nagdonar siya nin mga hinimo sa kamot na tropyo para sa Gawad Pambansang Alagad ni Balagtas na mga literary awards.<ref name="MarketMonitorUMPIL2025">{{cite web
|url=https://marketmonitor.com.ph/umpil-held-its-51st-national-writers-congress/
|title=UMPIL held its 51st National Writers’ Congress
|date=2025-04-26
|website=The Market Monitor
|accessdate=2025-06-22
|publisher=The Market Monitor
}}</ref>
Ipinakita niya an saiyang kahanas bilang graphic designer sa paghimo nin souvenir programs para sa XI World Congress of Cardiology kan 1991, XXII International Conference on Internal Medicine kan 1994, asin iba pang commemorative books manungod sa kasaysayan asin pag-uma kan [[Philippines]].<ref name="OpenLibraryPhilippines1989">{{cite book
|title=The Philippines
|author=Guerrero-Nakpil, Carmen
|others=Illustrated by Manuel D. Baldemor
|publisher=XI World Congress of Cardiology
|date=1989-01-01
|pages=118
|url=https://openlibrary.org/books/OL45607063M/The_Philippines
|accessdate=2025-06-22
}}</ref>
Niadtong 1980, ginhatag saiya an "Gawad Sikap" para sa [[Visual Arts]] bilang pagpasidungog sa ika-400 anibersaryo kan saiyang banwaan. An Paetenians International Northeast Chapter nagkilala saiya bilang "Paetenian of the Year" kan 1985 asin sarong sa "Ten Outstanding Living Paetenians" kan 2000. Ginhatag man siya bilang sarong sa "Natatanging Buhay na Anak ng Bayan" sa selebrasyon kan Balik-Paete 2004.<ref name="natatanging-anak">{{cite book
|last1=Africano
|first1=C.
|last2=Baldemor
|first2=M.
|last3=Casanova
|first3=A.
|title=Tatlong Haligi ng Sining. In Mga Natatanging Anak ng Paete
|year=2005
|publisher=UST Publishing House
|url=https://ust.primo.exlibrisgroup.com/discovery/fulldisplay?docid=alma991001091059709111&vid=63UOSTP_INST:UOSTP
|access-date=2025-06-14}}</ref>
Usahay siya an nag-una sa pagpasidungog asin pagpalig-on kan Paete pinaagi sa saiyang mga eksibit arog kan "Salubong" sa Nayong Pilipino kan 1978, "The Masters of Paete Exhibit" sa City Gallery, Luneta kan 1980, an grand exhibition na "The Paete Phenomenon" sa Cultural Center of the Philippines, an tape-recording kan duwang historical concerts kan Band 69 – "Konsyerto ng Pamanang Himig" asin "Konsyerto ng Sentenaryo ng Banda" sa UP Abelardo Hall kan 1997, asin an "Konsyerto ng Sentenaryo ng Kalayaan ng Bansa" sa sulod kan gatus na tuig na Simbahan kan [[Paete, Laguna]].<ref name="TapatalkBanda69">{{cite web
|url=https://www.tapatalk.com/groups/usappaete/a-salute-to-the-35-years-of-banda-69-t3250-s10.html
|title=A Salute to the 35 Years of Banda 69
|website=USAPPAETE Forum on Tapatalk
|accessdate=2025-06-22
}}</ref>
An saiyang mga obra kilala sa bug-os na kinaban dahil an [[UNICEF]] nagrereproduce kan saiyang mga obra bilang mga greeting cards na ipinapamahagi sa bug-os na kinaban.<ref name="HeritageGallery" /><ref name="natatanging-anak" /><ref>{{cite web
|title=The Art of Manuel D. Baldemor
|url=https://philippinecenterny.com/manuel-d-baldemor-coming-soon/
|website=Philippine Center New York
|access-date=March 3, 2015
}}</ref> Siya pinapansin sa pagpintura kan Pilipinas asin sa bug-os na kinaban, na nagpapahiling kan lokal na kultura habang nakikisali sa mga global na tema.<ref name="GalarpeKMonitor">{{cite web
|last=Galarpe
|first=K.
|title=Manuel Baldemor paints the Philippines and the world
|url=https://karengalarpe.wordpress.com/2010/01/13/manuel-baldemor-paints-the-philippines-and-the-world/
|website=K Monitor (WordPress)
|access-date=2025-06-21
}}</ref> An iba sa saiyang mga obra naipasa man bilang cross-stitch patterns asin ipinapakita sa mga eksibit sa Europa, na nagpapahiling kan pagkamaabilidad asin internasyonal na atraksyon kan saiyang estilo sa biswal.<ref name="BaldemorCrossStitch">{{cite web |title=Baldemor masterpieces turned into cross-stitch art, featured in European exhibitions |url=https://www.vintersections.com/2010/06/baldemor-masterpieces-turned-into-cross.html |website=VIntersections |date=June 2010 |access-date=21 June 2025}}</ref>
Niadtong 2009, tinapos ni Baldemor an sarong monumental na glass mosaic mural na pinangaranan "People Power", na gibutang sa [[Basilica of St. Thérèse]] sa Lisieux, France. Ginibo sa kolaborasyon kan mga French mosaicists na sinda [https://fdac.dordogne.fr/les-oeuvres/acquisitions-realisees-en-2013/henot-sylvie/ Sylvie Henot] asin [https://fr.linkedin.com/in/fran%C3%A7ois-sand-0b580b44 François Sand], an obra naghanduraw kan People Power Revolution kan 1986 sa Pilipinas. An mural kabahin kan permanente na koleksyon kan basilica, na nagsisimbolo kan kapayapaan asin espirituhanong pagkakaisa. An pagbutang kaini sarong talagsaon na dungog para sa sarong Pilipinong artista sa sarong sa mga pinakaimportante na relihiyosong pilgrimage sites sa France.<ref name="MBLivingBeyondMeans2020">{{cite web
|url=https://mb.com.ph/2020/3/8/on-living-beyond-our-means
|title=On living beyond our means
|date=2020-03-08
|website=Manila Bulletin
|accessdate=2025-06-22
}}</ref>
== Mga Bantog na Obra ==
{| class="wikitable"
|-
! Tuig !! Titulo asin Lokasyon
|-
| 2009 || Mosaic sa Basilica of St. Thérèse sa Lisieux, France<ref name="MBLivingBeyondMeans2020" />
|-
| 2007 || Commemorative Stamps para sa Philippines–France Relations (ika-60 na anibersaryo kan Diplomatic Ties), Philippine Embassy sa Paris, France<ref name="MBLivingBeyondMeans2020" />
|-
| 1990s || UNICEF Christmas Cards<ref name="MBLivingBeyondMeans2020" />
|}
== Mga Ganti ==
{| class="wikitable"
|-
! Tuig !! Titulo asin Lokasyon
|-
| 2007 || Most Outstanding Alumni kan University of Santo Tomas
|-
| 2004 || ika-10 Asian Biennale, Bangladesh
|-
| 1998 || Indian Council for Cultural Relations, Delhi, India
|-
| 1997 || Ministry of [[Arts and Culture]], Prague, Czech Republic
|-
| 1994 || Artist-in-residence, Internationale Austausch Ateliers Region Basel, Switzerland
|-
| 1992 || Thirteen Artists Award, Cultural Center of the Philippines
|-
| 1991 || Ministry of [[Arts and Culture]], Cairo, Egypt
|-
| 1989|| First [[ASEAN]] Symposium on Aesthetics, Workshop and Exhibition, National Gallery, Kuala Lumpur, Malaysia
|-
| 1988 || Artist-in-residence, Santiago, Chile
Artist-in-residence, Miskenot Shaannmin, Jerusalem, Israel
USIS, Voluntary Visitors Program, USA
|-
| 1987 || China Exhibition Agency, The People's Republic of China
|-
| 1985 || Ministry of [[Arts and Culture]], Moscow, USSR
Leutuvos TSR Kuturas Ministerija, Vilnius, Lithuania
|-
| 1983 || Best Fine Print Award, Art Association of the Philippines
|-
| 1982 || Best Sculpture Award, Art Association of the Philippines
|-
| 1975 || British Council, London
Ministry of [[Arts and Culture]], Paris, France
|-
| 1974 || Honorable Mention Award para sa Painting, AAP
|-
| 1973 || Philippine Representative, XIV Internationale Art Exhibition, Paris, France
Grand Prize Award, Art Association of the Philippines
|}
== Solo na mga Eksibit ==
{| class="wikitable"
|-
! Tuig !! Titulo asin Lokasyon
|-
| 2019|| "[[Luzviminda]]", New York City, USA<ref name="BaldemorLuzviminda" />
|-
| 2014||"Mosaique" Alliance Francaise, France<ref name="BaldemorFrance">{{cite news |title=Manuel Baldemor revisits his affinity with France |url=https://businessmirror.com.ph/2024/12/17/manuel-baldemor-revisits-his-affinity-with-france/ |work=BusinessMirror |date=17 December 2024 |access-date=21 June 2025}}</ref><ref name="BaldemorExhibit">{{cite news |title=Manuel Baldemor paintings on exhibit in Makati |url=https://www.gmanetwork.com/news/lifestyle/artandculture/929656/manuel-baldemor-paintings-exhibit-makati/story/ |work=GMA News Online |date=28 February 2024 |access-date=21 June 2025}}</ref><ref name="InstagramDDL5TecMUOR">{{Cite web |title=Instagram post by @username |url=https://www.instagram.com/p/DDL5TecMUOR/ |website=Instagram |access-date=2025-06-21}}</ref>
|-
| 2013 || "Moments with Christ", SM Megamall Atrium<ref name="MomentswithChrist" />
"Symphony of Colors" Centro Cultural Galileo, Madrid, Spain<ref name="SalinasinSpain" /><ref name="SalinasinSpainArchive">Phl Ambassador opens Manuel Baldemor exhibit in Madrid. (2013, June 11). Retrieved March 3, 2015, from http://www.interaksyon.com/lifestyle/phl-ambassador-opens-manuel-baldemor-exhibit-in-madrid {{Webarchive|url=https://web.archive.org/web/20150518093940/http://www.interaksyon.com/lifestyle/phl-ambassador-opens-manuel-baldemor-exhibit-in-madrid |date=2015-05-18 }}</ref>
"Philippine Skyland" Salon des Délegués., UNESCO Miollis, Paris, France<ref name="GMA2013Medina" />
|-
| 2012 || "Impressions: An Art Exhibition of Paintings" Vienna International Center, Vienna, Austria<ref name="GMA2012Austria" />
"Images of My Homeland and Switzerland" Switzerland<ref name="OfficialGazette2012" />
|-
| 2010 || Sarong [[Cross-Stitch]] na Eksibit, Event Center, SM Megamall<ref name="BaldemorCrossStitch"/><ref name="BaldemorDMC">{{cite web |title=Manuel Baldemor: Masterpieces by DMC |url=https://archive.md/20150317012210/http://www.focusglobalinc.com/dmc-news/manuel-baldemor-masterpieces-by-dmc.aspx |website=Focus Global Inc. |archive-url=http://www.focusglobalinc.com/dmc-news/manuel-baldemor-masterpieces-by-dmc.aspx |archive-date=17 March 2015 |access-date=21 June 2025}}</ref>
|-
| 2008 || "The Images of the Philippines and Norway" Norway’s Ministry of Culture and Church Affairs, Norway, Iceland<ref name="BaldemorNorwayIceland"/>
|-
| 2007|| "Somewhere in France" Art Center, SM Megamall<ref name="WhenInManila2024" /><ref name="GalarpeKMonitor" />
"Windows" Atrium, Singapore
"Chromatext Reloaded" CCP Main Gallery
"The Wonders of China" Galerie Y
|-
| 2006 || Vietnam Fine Art Museum exhibit, Hanoi
|-
| 2005 || Galerie S, Stockholm
|-
| 1998 || "Las Canciones de la Revolucion" Museo Nacional de Antropologia, Madrid, Spain
"From the Heart of India" Art Center, SM MegaMall
|-
| 1997 || "A Gift of Nature" Gallery 139, Ayala Alabang, Muntinlupa
"Dubrovnik Croatia" Galerie Y, SM MegaMall, Mandaluyong
"Czech National Day" Czech Embassy, Manila
"Songs of the Revolution" Ayala Museum, Makati City
"Prague, The Heart of Europe" Ayala Museum, Makati City
"Mula sa Sinisintang Lupa" GSIS Museo ng Sining, GSIS Bldg, Financial Center, Pasay
"Philippines Nature's Wonder" Hotel Bayerischen Hof, Munich, Germany
"Images of my Native Land" Novomestska Radnice, Prague, Czech Republic
"Hymn to my Homeland" Kunst Im Sonnenhof, Bern, Switzerland
"Transition" The Crucible Gallery, SM MegaMall, Mandaluyong
|-
| 1996 || "Cultural and Spiritual Homeland" Museo Iloilo, Iloilo City
"Quelque Part En France" La Galerie, Alliance Francaise de Manille
"Global Village" The Art Center, SM MegaMall, Mandaluyong
"Hymn to the Earth" Luz Gallery, Makati City
"Discovery" The Country of Tagaytay Highlands, Tagaytay City
"Festival of my Hometown" Philippine International Convention Center
|-
| 1995 || "Switzerland Aquarelle" Finale Art Gallery, SM MegaMall, Mandaluyong
"Pasko sa Aming Bayan" [[EDSA]] Plaza Hotel, Mandaluyong
"Graces from the Land" Gen. Luna Gallery, Davao City
"Masskara", Bacolod Convention Plaza Hotel, Bacolod City
"Sining Bayan" Art Center, SM MegaMall, Mandaluyong
"CEBU, The Queen City of the South" SM City, Cebu
|-
| 1994 || "Madonna Filipina" Sculpture Exhibition, Heritage Art Center, Shangri-La Plaza, Mandaluyong
"Flowers from the Alps" Galerie Y, SM MegaMall, Mandaluyong
"A Piece of Switzerland" Ayala Museum, Makati City
"Ein Stuck Schwiz" International Austausch Ateliers Region, Basel, Switzerland
|-
| 1993 || "Maskara ng Buhay" Galerie Y, SM MegaMall, Mandaluyong
"Zona Verde" Hotel Intercontinental, Makati City
"Philippine Skyworld" Phoenix Gallery, Baguio City
"Cogon at Kahoy" Woodcut Prints Exhibition, Ayala Museum, Makati City
"Scent of China" Galerie Y, SM MegaMall, Mandaluyong
"The Gentle Carabao" West Gallery, SM MegaMall, Mandaluyong
"Festival of Colors" Victoria Plaza, Davao City
|-
| 1992 || "Pasko Filipino" Heritage Art Center, SM MegaMall, Mandaluyong
"Mirror" Lopez Museum, Pasig
"Awit at Kulay" Hotel Nikko Manila Garden, Makati City
"Season's Best" Westin Philippine Plaza Hotel, Manila
"Recuerdos de Mexico" Ayala Museum, Makati City
|-
| 1991 || "Underneath the Rainbow" Philippines Center, New York City, USA
"The Wonders of Egypt II" Egyptian Ambassador's Residence, Makati City
"The Wonders of Egypt I" Lopez Museum, Pasig
"The Art of Manuel D. Baldemor" National Gallery, Open House, Cairo, Egypt
"Ugat ng Sariling Atin" UPLB Gallery, Los Baños, [[Laguna (province)|Laguna]]
"Ang Pista sa Nayon" West Gallery, Quezon City
"Sa Duyan ng Pagmamahal" Ayala Museum, Makati City
"May Isang Bayan sa Dakong Silangan" Cultural Center of the Philippines, Manila
"Sa Lambong ng Bahag-hari" Artist's Corner Gallery, Hotel Intercontinental Manila, Makati City
|-
| 1990 || "Munting Bayan sa Salamin" Hotel Nikko Manila Garden, Makati City
"Nature's Best" Lopez Museum, Pasig
"Sining at Lulturang Kinagisnan" The Luz Gallery, Makati City
"Pagdiriwang" Philippine International Convention Center, Manila
|-
| 1989 || "Chile: A Discovery of Colors" The National Museum, Manila
|-
| 1987 || "The Art of Manuel D. Baldemor" Harry Steel Cultural Center, Kiriat Ono, Israel
"As I Came Down from Jerusalem" Ayala Museum, Makati City
"Munting Bayan" Philippine Center, New York
|-
| 1986 || "Homage to Carlos V. Francisco" Angono Artist's, Angono, Rizal
"Recent Works" Lopez Museum, Pasig
"Homage to Botong" Ayala Museum, Makati City
"American Experience" Thomas Jefferson Cultural Center, Makati City
"The Art of Manuel D. Baldemor" International Art Gallery, Beijing, China
"Xian Beyond Expectations" Ayala Museum, Makati City
|-
| 1985 || "The Graphic Art of Manuel D. Baldemor" The Friendship House, Moscow, USSR
"Manuelis Baldemoras Tapyba Grapika" Lietuvos TSR Dailies Muziejus, Vilnius, Lithuania
"Folk Vision" The Luz Gallery, Makati City
"Pahiyas and the Year of the Carabao" Gallery Genesis, Mandaluyong
|-
| 1984 || "Summertime" Gallery Marguerite, Hyatt Terraces, Baguio City
"Baldemor Country" The Luz Gallery, Makati City
|-
| 1983 || "[[Laguna (province)|Laguna]], the Land and the People" Hidalgo Gallery, Makati City
"Painting and Sculpture" ELF Arthaus, Parañaque, Metro Manila
"Munting Bayan" Ayala Museum, Makati City
|-
| 1982 || "Roots" Greenhills Art Center, San Juan, Metro Manila
|-
| 1981 || "Korean Impressions" Greenhills Art Center, San Juan, Metro Manila
"Baldemor's Painting Exhibition" Philippine Embassy, Seoul, Korea
"Images of the Homeland" Greenhills Art Center, San Juan, Metro Manila
|-
| 1980 || "Tribute to the Filipino Farmers" (Sculpture) City Gallery, Manila
|-
| 1978 || "Introspective" Print Collections Gallery, Manila
"Kay Ganda ng Pilipinas" ABC Galleries, Manila
"Muslim Impressions" Hidalgo Gallery, Makati City
|-
| 1977 || "The Art of Manuel D. Baldemor" Mainz Rathaus, Mainz, West Germany
"Baldemor Paintings" PhilamLife, Iloilo City
|-
| 1976 || "Ceramic Paintings" The Gallery, Hyatt Regency, Manila
"Mother and Child" ABC Galleries, Manila
"Prints and Drawings" Galeria Burlas, Bacolod City
|-
| 1975 || "Kay Ganda ng Pilipinas" Kilusang Sining Gallery, Makati
"Recent Paintings" Galeria Burlas, Bacolod City
|-
| 1974 || "Baldemor's Paete" GMTFM Hall, Taguig, Metro Manila
"Paete" Second [[Laguna (province)|Laguna]] Development Bank, Paete, [[Laguna (province)|Laguna]]
"Paete: Sketchbook of a Filipino Town" Quad Gallery, Makati
|-
| 1973 || "The Art of Manuel D. Baldemor" Hidalgo Gallery, Makati
|-
| 1972 || "The Graphic Art of Manuel D. Baldemor" Hidalgo Gallery, Makati City
|}
== Grupo na mga Eksibit ==
{| class="wikitable"
|-
! Tuig !! Titulo asin Lokasyon
|-
| 2011 || "Edades: From Freedom to Fruition", Cultural Center of the Philippines<ref name="MayoRachel2011">{{cite web
|last=Mayo
|first=R.
|title=Exhibition traces the roots of Modern Art in the Philippines
|url=http://rachelmayo.blogspot.com/2011/12/edades-from-freedom-to-fruition.html
|website=The Essence of Things by Rachel Mayo (Blogspot)
|date=2011
|access-date=2025-06-21
}}</ref>
|-
| 2006 || "Ode to the Pasig River" Ayala Museum
"Through the Palette's Eye" U.P.-Jorge B. Vargas Museum and Filipiniana Research Center
|-
| 2005 || Philippine Exhibit, Stanford Art Spaces, Stanford University
"SCAPES: Images of Time and Place" DLSU Museum
|-
| 1997 || Two-Man Show, Albor-Baldemor, Stadt Museum, Düsseldorf, Germany
Two-Man Show, Albor-Baldemor, Landesvertretung Thuringen, Bonn, Germany
|-
| 1996 || "The Filipino Masters" Ericsson Telecommunications, Manila
Three-Man Show, Albor-Baldemor-Olmedo, Philippine Embassy, Vienna, Italy
|-
| 1992 || Philippine Pavilion, Seville, Spain
|-
| 1991 || "Paete Phenomenon" Cultural Center of the Philippines
|-
| 1990 || Cultural Gallery, Muzium Negara, Kuala Lumpur, Malaysia
|-
| 1989 || First [[ASEAN]] Symposium on Aesthetics, Workshop and Exhibition, National Art Gallery, Kuala Lumpur, Malaysia
|-
| 1988 || International Art Festival, Saddam Art Center, Baghdad, Iraq
|-
| 1987 || Metropolitan Museum, Manila
|-
| 1986 || Bienal de la Habana, Cuba
|-
| 1985 || Print Council of Australia, Melbourne
Asia World Art Gallery, Taipei, Taiwan
|-
| 1984 || Galerie Taub, Philadelphia
|-
| 1982 || ASEAN Traveling Art Exhibition, Malaysia, Singapore, Thailand, Indonesia, Hong Kong, and Manila
|-
| 1980 || Madurodam Gallery, The Hague, The Netherlands
|-
| 1977 || Wall Panel Gallery, Tehran, Iran
|-
| 1975 || The Philippine Center, New York City, New York, USA
|-
| 1973 || XIV Internationale Art Exhibition, Paris, France
|-
| 1972 || AAP Art Competition and Exhibition, Cultural Center of the Philippines
|}
== Mga Libro asin Publikasyon ==
{| class="wikitable"
|-
! Tuig !! Titulo asin mga Kontribyutor
|-
| 2010 || "Manuel D. Baldemor’s European Journey of Discovery"<ref>Manuel D. Baldemor's European journey of discovery. (n.d.). Retrieved March 3, 2015, from http://www.worldcat.org/title/manuel-d-baldemors-european-journey-of-discovery/oclc/758099557</ref><ref>{{cite web |title=Manuel D. Baldemor's European journey of discovery |url=https://ust.primo.exlibrisgroup.com/discovery/fulldisplay?docid=alma991002818509709111&vid=63UOSTP_INST:UOSTP |access-date=March 3, 2015}}</ref>
|-
| 1996 || "Painting the Global Village" kauban si Rosalinda L. Orosa
|-
| 1993 || "Tales of a Rainy Night" kauban si C. Hidalgo
"Sabong" kauban si A. Hidalgo
|-
| 1992-94 || Kolumnista, "Folio", Sunday Times Life Magazine, Pilipinas
|-
| 1992 || "Philippine Food and Life" kauban si G.C. Fernando <ref>[[Puto (food)|Puto]] (2015, April 12)</ref>
|-
| 1991 || "The Paete Phenomenon" kauban si I.C. Endaya
|-
| 1990-94 || Opisyal na UNICEF Card Design
|-
| 1989 || "The Philippines" kauban si C. Nakpil & "Chile, A Discovery of Colors" kauban si S. Fanega
|-
| 1988 || "Sarap" kauban si D. Fernandez, E. Alegre
|-
| 1987 || "Philippine Ancestral Houses" kauban si F. Zialcita, N. Oshima
|-
| 1986 || "Painture, New Lixicom of Philippine Art" kauban si P. Zafaralla
|-
| 1981 || "Images of the Homeland" kauban si M. Baterina
|-
| 1980 || "Tribute to the Filipino Farmers" kauban si L. Benesa
|-
| 1974 || "Paete, Sketchbook of a Filipino Town" kauban si B. Afuang
|-
| 1972 || "The Graphic Art of Manuel D. Baldemor" kauban si M. Duldulao
|}
== Mga Bantog na Tao ==
[[Angeline Baldemor]]
[[Angelito Baldemor]]
[[Angelo Baldemor]]
[[Antero Baldemor]]
[[Celoine Baldemor]]
[[Charming Baldemor]]
[[Felix "Kid" Baldemor]]
[[Fred Baldemor]]
[[Leandro Baldemor]]
[[Mailah Baldemor]]
[[Marvin Baldemor]]
[[Mike Baldemor]]
[[Nick C. Baldemor]]
[[Vince Baldemor]]
[[Walter Baldemor]]
[[Wilfredo Baldemor]]
[[Wilson Baldemor]]
[[Zoerya Emi Baldemor Abuel]]
[[Vicente Mannsala]]
== Mga Sanggunian ==
{{Reflist}}
== Bibliograpiya ==
Africano, C., Baldemor, M., and Casanova, A. (2005). Tatlong Haligi ng Sining. In Mga Natatanging Anak ng Paete. UST Publishing House. Featuring artwork by Manuel Baldemor.
{{authority control}}
{{DEFAULTSORT:Baldemor, Manuel}}
[[Category:Filipino painters]]
[[Category:1947 births]]
[[Category:Living people]]
[[Category:Artists from Laguna (province)]]
[[Category:Filipino printmakers]]
sgwy987cscqg3whj4767rgvcetkxpsm
290161
290160
2025-06-27T04:43:56Z
Imperator Romanii
27829
/* Karera */
290161
wikitext
text/x-wiki
{{Infobox artist
| name = Manuel Baldemor
| image = Manuel Baldemor en Mexico.jpg
| image_size =
| birth_name = Manuel D. Baldemor
| birth_date = {{Birth date and age|1947|03|26}}
| birth_place = [[Paete]], [[Laguna (province)|Laguna]], [[Philippines]]
| nationality = [[Filipinos|Filipino]]
| field = [[Painting]]
}}
'''Manuel Baldemor''' sarong Pilipinong pintor, eskultor, printmaker, parasurat asin ilustrador nin mga libro.<ref name="HeritageGallery">{{cite web
|title=BALDEMOR, Manuel |url=https://heritagegallery.ph/2017/11/baldemor-manuel/ |website=Heritage Gallery |access-date=March 3, 2015
}}</ref> Siya ipinanganak kan Marso 26, 1947, sa [[Paete]], [[Laguna (province)|Laguna]], [[Philippines]].
Saiyang pinamidbid an saiyang mga pintal sa iba-ibang media na nagpapahiling nin mga eksena sa simpleng geometricong mga porma na may karakter na folk art. Kadakol kan saiyang mga paksa sa arte iyo an saiyang banwaan, an mga tawo igdi, an saindang aro-aldaw na mga buruhaton, asin an saindang mga selebrasyon.<ref name="drybrush">{{cite web|title=Manuel Baldemor - drybrush Gallery|url=https://drybrush.com/artists/manuel-baldemor|accessdate=2025-06-14}}</ref>
An saiyang mga obra midbid bako' sana sa Pilipinas kundi pati' man sa iba pang mga rona'. Siya sarong artist-in-residence sa [[Chile]], [[Estonia]], [[France]], [[Israel]], [[Japan]], [[Singapore]], [[Switzerland]] asin [[Portugal]]. An saiyang mga obra bisto sa enterong kinaban dahil an [[UNICEF]] nagrereproduce kan saiyang mga obra bilang mga greeting card na ipinapanao sa bilog na kinaban.<ref name="drybrush" /><ref>{{cite web |title=Manuel Baldemor |url=https://www.artnet.com/artists/manuel-baldemor/ |website=Artnet |access-date=2025-06-14}}</ref>
== Karera asin Edukasyon ==
Nag-adal si Manuel Baldemor sa University of Santo Tomas College of Architecture and Fine Arts (CAFA), na nagin [[University of Santo Tomas College of Architecture|College of Architecture]] asin [[University of Santo Tomas College of Fine Arts and Design|College of Fine Arts and Design]]. Kan estudyante pa siya, nagtrabaho siya kairiba an mga artista sa Mabini ngarig masuportahan an saiyang pangangaipo pinansyal.<ref name="BaldemorLuzviminda">{{Cite web
|url=https://newyorkpcg.org/pcgny/wp-content/uploads/2019/11/PR-CSC-098-19.pdf
|title=Manuel Baldemor’s Luzviminda, An Art Exhibit at the Philippine Center – Press Release PR-CSC-098-2019
|date=14 November 2019
|publisher=Consulate General of the Republic of the Philippines, New York
|accessdate=22 June 2025
}}</ref> Danay siyang pinapahilingan nin tabang kan saiyang mga kaklase para sa saindang mga akademikong art plates, ta naiiba an saiyang kabatiran asin estilo.
Durante sa saiyang pag-eskwela, naapektuhan siya kan mga prinsipyo nin modernismo na ipinahiling ni National Artist [[Victorio Edades]]. Si Baldemor pinahiling sa mga eksibit na nagtutukdo kan mga ugat kan modernong arte sa Pilipinas, kairiba an iba pang mga bantog na artista na naapektuhan kan legasiya ni Edades.<ref name="MayoRachel2011" />
Sa saiyang senior na taon, nagtrabaho siya bilang layout artist asin editorial cartoonist para sa Philippine Graphic. Igdi nagpoon an saiyang karera sa publikasyon.
== Karera ==
Nagpoon an saiyang karera bilang pintor kan saiyang pagladawan kan kagandahan kan saiyang banwaan, Paete, Laguna, gamit an pen asin ink. An saiyang mural na obra na "Paete I" nanggana kan grand prize sa [[Art Association of the Philippines]] Art Competition and Exhibition kan 1972.<ref>{{cite web|title=Paete I - CCP Encyclopedia of Philippine Art|url=https://epa.culturalcenter.gov.ph/3/82/2254/|accessdate=2025-06-14}}</ref> Sa sunod na taon, an saiyang mural na "Paete II" nasikwit man parehas na premyo. An sunod-sunod na kapangganahan nagtukdo saiya para maging representante kan Pilipinas sa XIV International Art Exhibition sa [[Paris]] kan 1973. An art critic na si [[Leonides Benesa]] binasagan siya bilang "The Folk Artist".<ref name="WhenInManila2024">{{cite web
|title=Meet the Artist Whose Paintings of Paete Led Him to Represent the Philippines in France
|url=https://www.wheninmanila.com/meet-the-artist-whose-paintings-of-paete-led-him-to-represent-the-philippines-in-france/
|date=2024-12-18
|website=When In Manila
|accessdate=2025-06-14
}}</ref>
Sa dekada 1970, nagdevelop siya nin saiyang sadiring estilo nin arte na gikan sa mga naguno' niya sa baryo. Naghimo siya nin dakulang bilang nin mga obra na nagpapahiling kan ideal nin Pilipinas gamit an Folk Modernist na estilo. An saiyang enot na eksibit na "The Graphic of Manuel D. Baldemor" sa Hidalgo Gallery kan 1972 nagtanda kan pagsugod kan saiyang karera.<ref name="WhenInManila2024" />
Guminana siya ikatolong beses nin gold prize sa taonan na Art Association of the Philippines competition para sa saiyang mga fine prints kan 1983. Nagsubok siya nin iba pang mga media arog kan [[watercolour]], [[acrylic paint|acrylic]], [[tempera]], [[oil-on-canvas]], [[woodcut]], [[ceramics]], salamin, [[grass paper]], asin [[fine prints]].<ref name="drybrush" />
Maliban sa saiyang mga ladawan nagpapahiling nin aro-aldaw na buhay, nag-explore man siya sa espiritwal na tema sa arte. An saiyang ginibo na "Moments with Christ" midbid para magdulot nin mensahe nin banal na inspirasyon asin pagdugang nin bagong dimensyon sa saiyang repertoire.<ref name="MomentswithChrist">{{Cite web |title=Spiritualized through art with Manuel Baldemor's 'Moments with Christ' |url=https://www.gmanetwork.com/news/lifestyle/content/301466/spiritualized-through-art-with-manuel-baldemor-s-moments-with-christ/story/ |website=GMA News |date=2013-03-21 |access-date=2025-06-21 |author=Lago, Amanda |language=en}}</ref>
Si [[Rosalinda Orosa]], sarong art connoisseur asin kolumnista, nagbansag saiya bilang "The Chronicle of the Motherland" huli sa pagladawan kan kagayonan kan gabos na lugar sa Pilipinas.<ref name="FreeLibraryOrosa">{{cite web
|url=https://www.thefreelibrary.com/In+Memoriam%3a+Rosalinda+Luna+Orosa%2c+the+Mother+of+Philippine+Arts+and...-a0776423059
|title=In Memoriam: Rosalinda Luna Orosa, the Mother of Philippine Arts and Culture
|date=2023-12-15
|website=The Free Library
|accessdate=2025-06-22
}}</ref> Kan 1992, gindara siya nin [[Cultural Center of the Philippines]] bilang sarong sa mga Thirteen Artist Awardees bilang pagkilala sa saiyang kontribusyon sa banwaan.<ref name="WhenInManila2024" />
Nakua niya an mga travel grants bilang artist-in-residence sa [[France]]<ref>{{cite news
|last=Medina
|first=A.
|date=2013-04-25
|title=PHL artist Manuel Baldemor features Ifugaos in Paris art exhibit
|url=http://www.gmanetwork.com/news/story/305528/pinoyabroad/pinoyachievers/phl-artist-manuel-baldemor-features-ifugaos-in-paris-art-exhibit
|work=GMA News
|access-date=March 3, 2015
}}</ref>, [[England]]<ref name="DMCircuitArtBaldemor">{{cite web
|url=https://dmcircuitart.com/artist/manuel-baldemor/
|title=Manuel Baldemor - DM Circuit Art by Art Circle Gallery
|website=DM Circuit Art
|accessdate=2025-06-22
}}</ref>, [[Switzerland]]<ref name="OfficialGazette2012">{{cite web
|title=Philippine Embassy in Berne celebrates 150th anniversary of Philippine-Swiss relations through an exhibit by Manny Baldemor
|url=https://www.officialgazette.gov.ph/2012/07/06/philippine-embassy-in-berne-celebrates-150th-anniversary-of-philippine-swiss-relations-through-an-exhibit-by-manny-baldemor/
|website=Official Gazette of the Republic of the Philippines
|date=2012-07-06
|access-date=2025-06-21
}}</ref>, [[Russia]], [[Spain]]<ref name="SalinasinSpain">{{cite web
|title=Ambassador Salinas Opens Manuel Baldemor Exhibit in Madrid
|url=https://www.philembassymadrid.com/ambassador-salinas-opens-manuel-baldemor-exhibit-madrid
|website=Philippine Embassy Madrid
|access-date=March 3, 2015
}}</ref>, [[Portugal]]<ref name="DMCircuitArtBaldemor" />, asin [[Scandinavia]]<ref name="BaldemorNorwayIceland">{{cite news |last=Grejalde |first=G. |title=Filipino holds exhibit in Norway, Iceland |url=https://www.gmanetwork.com/news/topstories/content/100993/filipino-holds-exhibit-in-norway-iceland/story/ |work=GMA News |date=13 June 2008 |access-date=21 June 2025}}</ref> sa [[Europe]]; [[United States]]<ref name="DFA2016SymphonyOfFlowers">{{cite web
|url=https://dfa.gov.ph/dfa-news/news-from-our-foreign-service-postsupdate/9334-manuel-baldemore-s-symphony-of-flowers-blooms-at-philippine-center-gallery
|title=Manuel Baldemor’s “Symphony of Flowers” Blooms at Philippine Center Gallery
|date=2016-05-23
|website=Department of Foreign Affairs, Republic of the Philippines
|publisher=GOVPH
|accessdate=2025-06-22
}}</ref>, [[Mexico]]<ref name="DFA2015TaxcoExhibit">{{cite web
|url=https://dfa.gov.ph/dfa-news/news-from-our-foreign-service-postsupdate/7741-phl-embassy-in-mexico-opens-painting-exhibit-of-filipino-artist-in-taxco
|title=PHL Embassy in Mexico opens Painting Exhibit of Filipino Artist in Taxco
|date=2015-11-03
|website=Department of Foreign Affairs, Republic of the Philippines
|accessdate=2025-06-22
|publisher=GOVPH
}}</ref> asin [[Chile]]<ref name="DMCircuitArtBaldemor" /> sa [[Americas]]; [[Iran]], [[Israel]], [[Egypt]] sa [[Middle East]]; [[South Korea]], [[India]], [[Malaysia]] asin [[China]]<ref name="ManilaStandard2023">{{cite web
|url=https://manilastandard.net/?p=307141
|title=A tale of two nations
|date=2023-09-15
|website=Manila Standard
|accessdate=2025-06-22
}}</ref> sa [[Asia]]. Bawat pungsod na pinuntahan niya naging paksa asin tema kan saiyang arte. Siya naging kilala bilang International Artist asin pinaka Most Travelled Artist dahil sa pagbiyahe sa sobra 50 na mga pungsod.
Niadtong 1995, ginsaulog niya an saiyang ika-25 anibersaryo bilang artista sa usa ka eksibit sa Artists’ Corner sa [[SM Megamall]], na nagpapahiling nin duwang mga obra: "Sining Bayan", na nagpapakita kan saiyang pagka-Pilipino, asin "The Global Village", na nagpapahiling kan saiyang internasyonal na mga kalihokan. An mga ambasador kan mga pungsod na kun saen siya nagsirbi bilang artist-in-residence nagtambong bilang mga bisita nin dungog.<ref name="drybrush" /> Niadtong 1998, an Presidente na si [[Fidel V. Ramos]] nagtambong sa pag-abli kan saiyang mural na "Pasasalamat"<ref>{{cite news |last=Zaide |first=Jose Abeto |date=2019-01-21 |title=Peripatetic artist & ambassador of goodwill |url=https://mb.com.ph/2019/01/21/peripatetic-artist-ambassador-of-goodwill/?amp |work=Manila Bulletin |access-date=March 3, 2015}}</ref>, na permanente na ipinapakita sa United Nations Center sa [[Vienna, Austria]].<ref name="GMA2012Austria">{{cite web
|title=Pinoy artist Manuel Baldemor mounts exhibit in Austria
|url=https://www.gmanetwork.com/news/pinoyabroad/dispatch/265440/pinoy-artist-manuel-baldemor-mounts-exhibit-in-austria/story/
|website=GMA Network
|date=2012-07-14
|access-date=2025-06-21
}}</ref> Nagpadagos an saiyang internasyonal na pagkilala kan 2013 kun sain an [https://www.ust.edu.ph/ambassador-salinas-highlights-the-filipino-global-maritime-professional-in-diplomat-lecture/ Ambassador Carlos C. Salinas] nagbukas kan saiyang eksibit na Symphony of Colors sa Madrid, bilang parte kan selebrasyon kan Philippines–Spain Friendship Day, na nagpapahiling pa nin mas dakulang internasyonal na sakop kan karyer artistiko ni Baldemor.<ref name="SalinasinSpain" />
Sa samang taon, nagdumara siya nin sarong adlaw na eksibit na pinangaranan Philippine Skyland sa [[UNESCO]] sa Paris, na nagpapahiling nin mga obra na naglalarawan kan buhay asin kultura kan mga Ifugao.<ref name="GMA2013Medina">{{cite news
|last=Medina
|first=A.
|date=2013-04-25
|title=PHL artist Manuel Baldamor features Ifugaos in Paris art exhibit
|url=https://www.gmanetwork.com/news/pinoyabroad/dispatch/305528/phl-artist-manuel-baldamor-features-ifugaos-in-paris-art-exhibit/story/
|work=GMA News
|access-date=2025-06-21
}}</ref>
Siyang sarong eskultor man. Niadtong 1982, nagdaog siya nin ika-upat na gold prize para sa eskultura sa Annual Art Association of the Philippines Competition gamit an saiyang obra na "Tribute to the Filipino Farmer," na ipinakita sa City Gallery sa [[Luneta]] niadtong 1980, bilang pasidungog sa saiyang amahan, si Perfecto S. Baldemor. Niadtong 1999, nirepresentar niya an Pilipinas sa 3rd Inami International Wooden Sculpture Camp sa [[Toyama Prefecture]], [[Japan]], kun sain naghimo siya kan monumental na "Pamilyang Pilipino," na may lapad na 1m asin kataas na 4m.<ref name="drybrush" />
Kan Oktubre 1–14, 1999, ipinakita niya an saiyang ika-100 na eksibit na pinangaranan "A Distinctive Milestone" bilang pintor asin eskultor sa Artists’ Corner sa [[SM Megamall]]. Sa panahon na ini, siya an nag-iisang artista na naka-exhibit nin saiyang mga obra ngani sa gatos na beses.<ref name="WhenInManila2024" />
Siyang sarong manunurat man asin miyembro kan Writers’ Guild of the Philippines. An saiyang mga balak asin sanaysay ipinapakita sa mga nangunguna na mantalaan asin magasin. Siya sarong kolumnista para sa kultura sa duwang dagkong mantalaan. An saiyang lingguhang kolum na pinangaranan "Folio" ipinapakita sa Sunday Times kan [[Manila Times]] niadtong 1992 hasta 1994. Nagpadagos siya sa saiyang lingguhang kolum sa "Art and Culture Section" kan "[[The Philippines Star]]" hale 1997 hasta 1999. Kan 2025, aktibo siyang nagtambong sa ika-51 National Writers Congress kan Writers’ Union of the Philippines ([[UMPIL]]), kun sain nagdisenyo asin nagdonar siya nin mga hinimo sa kamot na tropyo para sa Gawad Pambansang Alagad ni Balagtas na mga literary awards.<ref name="MarketMonitorUMPIL2025">{{cite web
|url=https://marketmonitor.com.ph/umpil-held-its-51st-national-writers-congress/
|title=UMPIL held its 51st National Writers’ Congress
|date=2025-04-26
|website=The Market Monitor
|accessdate=2025-06-22
|publisher=The Market Monitor
}}</ref>
Ipinakita niya an saiyang kahanas bilang graphic designer sa paghimo nin souvenir programs para sa XI World Congress of Cardiology kan 1991, XXII International Conference on Internal Medicine kan 1994, asin iba pang commemorative books manungod sa kasaysayan asin pag-uma kan [[Philippines]].<ref name="OpenLibraryPhilippines1989">{{cite book
|title=The Philippines
|author=Guerrero-Nakpil, Carmen
|others=Illustrated by Manuel D. Baldemor
|publisher=XI World Congress of Cardiology
|date=1989-01-01
|pages=118
|url=https://openlibrary.org/books/OL45607063M/The_Philippines
|accessdate=2025-06-22
}}</ref>
Niadtong 1980, ginhatag saiya an "Gawad Sikap" para sa [[Visual Arts]] bilang pagpasidungog sa ika-400 anibersaryo kan saiyang banwaan. An Paetenians International Northeast Chapter nagkilala saiya bilang "Paetenian of the Year" kan 1985 asin sarong sa "Ten Outstanding Living Paetenians" kan 2000. Ginhatag man siya bilang sarong sa "Natatanging Buhay na Anak ng Bayan" sa selebrasyon kan Balik-Paete 2004.<ref name="natatanging-anak">{{cite book
|last1=Africano
|first1=C.
|last2=Baldemor
|first2=M.
|last3=Casanova
|first3=A.
|title=Tatlong Haligi ng Sining. In Mga Natatanging Anak ng Paete
|year=2005
|publisher=UST Publishing House
|url=https://ust.primo.exlibrisgroup.com/discovery/fulldisplay?docid=alma991001091059709111&vid=63UOSTP_INST:UOSTP
|access-date=2025-06-14}}</ref>
Usahay siya an nag-una sa pagpasidungog asin pagpalig-on kan Paete pinaagi sa saiyang mga eksibit arog kan "Salubong" sa Nayong Pilipino kan 1978, "The Masters of Paete Exhibit" sa City Gallery, Luneta kan 1980, an grand exhibition na "The Paete Phenomenon" sa Cultural Center of the Philippines, an tape-recording kan duwang historical concerts kan Band 69 – "Konsyerto ng Pamanang Himig" asin "Konsyerto ng Sentenaryo ng Banda" sa UP Abelardo Hall kan 1997, asin an "Konsyerto ng Sentenaryo ng Kalayaan ng Bansa" sa sulod kan gatus na tuig na Simbahan kan [[Paete, Laguna]].<ref name="TapatalkBanda69">{{cite web
|url=https://www.tapatalk.com/groups/usappaete/a-salute-to-the-35-years-of-banda-69-t3250-s10.html
|title=A Salute to the 35 Years of Banda 69
|website=USAPPAETE Forum on Tapatalk
|accessdate=2025-06-22
}}</ref>
An saiyang mga obra kilala sa bug-os na kinaban dahil an [[UNICEF]] nagrereproduce kan saiyang mga obra bilang mga greeting cards na ipinapamahagi sa bug-os na kinaban.<ref name="HeritageGallery" /><ref name="natatanging-anak" /><ref>{{cite web
|title=The Art of Manuel D. Baldemor
|url=https://philippinecenterny.com/manuel-d-baldemor-coming-soon/
|website=Philippine Center New York
|access-date=March 3, 2015
}}</ref> Siya pinapansin sa pagpintura kan Pilipinas asin sa bug-os na kinaban, na nagpapahiling kan lokal na kultura habang nakikisali sa mga global na tema.<ref name="GalarpeKMonitor">{{cite web
|last=Galarpe
|first=K.
|title=Manuel Baldemor paints the Philippines and the world
|url=https://karengalarpe.wordpress.com/2010/01/13/manuel-baldemor-paints-the-philippines-and-the-world/
|website=K Monitor (WordPress)
|access-date=2025-06-21
}}</ref> An iba sa saiyang mga obra naipasa man bilang cross-stitch patterns asin ipinapakita sa mga eksibit sa Europa, na nagpapahiling kan pagkamaabilidad asin internasyonal na atraksyon kan saiyang estilo sa biswal.<ref name="BaldemorCrossStitch">{{cite web |title=Baldemor masterpieces turned into cross-stitch art, featured in European exhibitions |url=https://www.vintersections.com/2010/06/baldemor-masterpieces-turned-into-cross.html |website=VIntersections |date=June 2010 |access-date=21 June 2025}}</ref>
Niadtong 2009, tinapos ni Baldemor an sarong monumental na glass mosaic mural na pinangaranan "People Power", na gibutang sa [[Basilica of St. Thérèse]] sa Lisieux, France. Ginibo sa kolaborasyon kan mga French mosaicists na sinda [https://fdac.dordogne.fr/les-oeuvres/acquisitions-realisees-en-2013/henot-sylvie/ Sylvie Henot] asin [https://fr.linkedin.com/in/fran%C3%A7ois-sand-0b580b44 François Sand], an obra naghanduraw kan People Power Revolution kan 1986 sa Pilipinas. An mural kabahin kan permanente na koleksyon kan basilica, na nagsisimbolo kan kapayapaan asin espirituhanong pagkakaisa. An pagbutang kaini sarong talagsaon na dungog para sa sarong Pilipinong artista sa sarong sa mga pinakaimportante na relihiyosong pilgrimage sites sa France.<ref name="MBLivingBeyondMeans2020">{{cite web
|url=https://mb.com.ph/2020/3/8/on-living-beyond-our-means
|title=On living beyond our means
|date=2020-03-08
|website=Manila Bulletin
|accessdate=2025-06-22
}}</ref>
== Mga Bantog na Obra ==
{| class="wikitable"
|-
! Tuig !! Titulo asin Lokasyon
|-
| 2009 || Mosaic sa Basilica of St. Thérèse sa Lisieux, France<ref name="MBLivingBeyondMeans2020" />
|-
| 2007 || Commemorative Stamps para sa Philippines–France Relations (ika-60 na anibersaryo kan Diplomatic Ties), Philippine Embassy sa Paris, France<ref name="MBLivingBeyondMeans2020" />
|-
| 1990s || UNICEF Christmas Cards<ref name="MBLivingBeyondMeans2020" />
|}
== Mga Ganti ==
{| class="wikitable"
|-
! Tuig !! Titulo asin Lokasyon
|-
| 2007 || Most Outstanding Alumni kan University of Santo Tomas
|-
| 2004 || ika-10 Asian Biennale, Bangladesh
|-
| 1998 || Indian Council for Cultural Relations, Delhi, India
|-
| 1997 || Ministry of [[Arts and Culture]], Prague, Czech Republic
|-
| 1994 || Artist-in-residence, Internationale Austausch Ateliers Region Basel, Switzerland
|-
| 1992 || Thirteen Artists Award, Cultural Center of the Philippines
|-
| 1991 || Ministry of [[Arts and Culture]], Cairo, Egypt
|-
| 1989|| First [[ASEAN]] Symposium on Aesthetics, Workshop and Exhibition, National Gallery, Kuala Lumpur, Malaysia
|-
| 1988 || Artist-in-residence, Santiago, Chile
Artist-in-residence, Miskenot Shaannmin, Jerusalem, Israel
USIS, Voluntary Visitors Program, USA
|-
| 1987 || China Exhibition Agency, The People's Republic of China
|-
| 1985 || Ministry of [[Arts and Culture]], Moscow, USSR
Leutuvos TSR Kuturas Ministerija, Vilnius, Lithuania
|-
| 1983 || Best Fine Print Award, Art Association of the Philippines
|-
| 1982 || Best Sculpture Award, Art Association of the Philippines
|-
| 1975 || British Council, London
Ministry of [[Arts and Culture]], Paris, France
|-
| 1974 || Honorable Mention Award para sa Painting, AAP
|-
| 1973 || Philippine Representative, XIV Internationale Art Exhibition, Paris, France
Grand Prize Award, Art Association of the Philippines
|}
== Solo na mga Eksibit ==
{| class="wikitable"
|-
! Tuig !! Titulo asin Lokasyon
|-
| 2019|| "[[Luzviminda]]", New York City, USA<ref name="BaldemorLuzviminda" />
|-
| 2014||"Mosaique" Alliance Francaise, France<ref name="BaldemorFrance">{{cite news |title=Manuel Baldemor revisits his affinity with France |url=https://businessmirror.com.ph/2024/12/17/manuel-baldemor-revisits-his-affinity-with-france/ |work=BusinessMirror |date=17 December 2024 |access-date=21 June 2025}}</ref><ref name="BaldemorExhibit">{{cite news |title=Manuel Baldemor paintings on exhibit in Makati |url=https://www.gmanetwork.com/news/lifestyle/artandculture/929656/manuel-baldemor-paintings-exhibit-makati/story/ |work=GMA News Online |date=28 February 2024 |access-date=21 June 2025}}</ref><ref name="InstagramDDL5TecMUOR">{{Cite web |title=Instagram post by @username |url=https://www.instagram.com/p/DDL5TecMUOR/ |website=Instagram |access-date=2025-06-21}}</ref>
|-
| 2013 || "Moments with Christ", SM Megamall Atrium<ref name="MomentswithChrist" />
"Symphony of Colors" Centro Cultural Galileo, Madrid, Spain<ref name="SalinasinSpain" /><ref name="SalinasinSpainArchive">Phl Ambassador opens Manuel Baldemor exhibit in Madrid. (2013, June 11). Retrieved March 3, 2015, from http://www.interaksyon.com/lifestyle/phl-ambassador-opens-manuel-baldemor-exhibit-in-madrid {{Webarchive|url=https://web.archive.org/web/20150518093940/http://www.interaksyon.com/lifestyle/phl-ambassador-opens-manuel-baldemor-exhibit-in-madrid |date=2015-05-18 }}</ref>
"Philippine Skyland" Salon des Délegués., UNESCO Miollis, Paris, France<ref name="GMA2013Medina" />
|-
| 2012 || "Impressions: An Art Exhibition of Paintings" Vienna International Center, Vienna, Austria<ref name="GMA2012Austria" />
"Images of My Homeland and Switzerland" Switzerland<ref name="OfficialGazette2012" />
|-
| 2010 || Sarong [[Cross-Stitch]] na Eksibit, Event Center, SM Megamall<ref name="BaldemorCrossStitch"/><ref name="BaldemorDMC">{{cite web |title=Manuel Baldemor: Masterpieces by DMC |url=https://archive.md/20150317012210/http://www.focusglobalinc.com/dmc-news/manuel-baldemor-masterpieces-by-dmc.aspx |website=Focus Global Inc. |archive-url=http://www.focusglobalinc.com/dmc-news/manuel-baldemor-masterpieces-by-dmc.aspx |archive-date=17 March 2015 |access-date=21 June 2025}}</ref>
|-
| 2008 || "The Images of the Philippines and Norway" Norway’s Ministry of Culture and Church Affairs, Norway, Iceland<ref name="BaldemorNorwayIceland"/>
|-
| 2007|| "Somewhere in France" Art Center, SM Megamall<ref name="WhenInManila2024" /><ref name="GalarpeKMonitor" />
"Windows" Atrium, Singapore
"Chromatext Reloaded" CCP Main Gallery
"The Wonders of China" Galerie Y
|-
| 2006 || Vietnam Fine Art Museum exhibit, Hanoi
|-
| 2005 || Galerie S, Stockholm
|-
| 1998 || "Las Canciones de la Revolucion" Museo Nacional de Antropologia, Madrid, Spain
"From the Heart of India" Art Center, SM MegaMall
|-
| 1997 || "A Gift of Nature" Gallery 139, Ayala Alabang, Muntinlupa
"Dubrovnik Croatia" Galerie Y, SM MegaMall, Mandaluyong
"Czech National Day" Czech Embassy, Manila
"Songs of the Revolution" Ayala Museum, Makati City
"Prague, The Heart of Europe" Ayala Museum, Makati City
"Mula sa Sinisintang Lupa" GSIS Museo ng Sining, GSIS Bldg, Financial Center, Pasay
"Philippines Nature's Wonder" Hotel Bayerischen Hof, Munich, Germany
"Images of my Native Land" Novomestska Radnice, Prague, Czech Republic
"Hymn to my Homeland" Kunst Im Sonnenhof, Bern, Switzerland
"Transition" The Crucible Gallery, SM MegaMall, Mandaluyong
|-
| 1996 || "Cultural and Spiritual Homeland" Museo Iloilo, Iloilo City
"Quelque Part En France" La Galerie, Alliance Francaise de Manille
"Global Village" The Art Center, SM MegaMall, Mandaluyong
"Hymn to the Earth" Luz Gallery, Makati City
"Discovery" The Country of Tagaytay Highlands, Tagaytay City
"Festival of my Hometown" Philippine International Convention Center
|-
| 1995 || "Switzerland Aquarelle" Finale Art Gallery, SM MegaMall, Mandaluyong
"Pasko sa Aming Bayan" [[EDSA]] Plaza Hotel, Mandaluyong
"Graces from the Land" Gen. Luna Gallery, Davao City
"Masskara", Bacolod Convention Plaza Hotel, Bacolod City
"Sining Bayan" Art Center, SM MegaMall, Mandaluyong
"CEBU, The Queen City of the South" SM City, Cebu
|-
| 1994 || "Madonna Filipina" Sculpture Exhibition, Heritage Art Center, Shangri-La Plaza, Mandaluyong
"Flowers from the Alps" Galerie Y, SM MegaMall, Mandaluyong
"A Piece of Switzerland" Ayala Museum, Makati City
"Ein Stuck Schwiz" International Austausch Ateliers Region, Basel, Switzerland
|-
| 1993 || "Maskara ng Buhay" Galerie Y, SM MegaMall, Mandaluyong
"Zona Verde" Hotel Intercontinental, Makati City
"Philippine Skyworld" Phoenix Gallery, Baguio City
"Cogon at Kahoy" Woodcut Prints Exhibition, Ayala Museum, Makati City
"Scent of China" Galerie Y, SM MegaMall, Mandaluyong
"The Gentle Carabao" West Gallery, SM MegaMall, Mandaluyong
"Festival of Colors" Victoria Plaza, Davao City
|-
| 1992 || "Pasko Filipino" Heritage Art Center, SM MegaMall, Mandaluyong
"Mirror" Lopez Museum, Pasig
"Awit at Kulay" Hotel Nikko Manila Garden, Makati City
"Season's Best" Westin Philippine Plaza Hotel, Manila
"Recuerdos de Mexico" Ayala Museum, Makati City
|-
| 1991 || "Underneath the Rainbow" Philippines Center, New York City, USA
"The Wonders of Egypt II" Egyptian Ambassador's Residence, Makati City
"The Wonders of Egypt I" Lopez Museum, Pasig
"The Art of Manuel D. Baldemor" National Gallery, Open House, Cairo, Egypt
"Ugat ng Sariling Atin" UPLB Gallery, Los Baños, [[Laguna (province)|Laguna]]
"Ang Pista sa Nayon" West Gallery, Quezon City
"Sa Duyan ng Pagmamahal" Ayala Museum, Makati City
"May Isang Bayan sa Dakong Silangan" Cultural Center of the Philippines, Manila
"Sa Lambong ng Bahag-hari" Artist's Corner Gallery, Hotel Intercontinental Manila, Makati City
|-
| 1990 || "Munting Bayan sa Salamin" Hotel Nikko Manila Garden, Makati City
"Nature's Best" Lopez Museum, Pasig
"Sining at Lulturang Kinagisnan" The Luz Gallery, Makati City
"Pagdiriwang" Philippine International Convention Center, Manila
|-
| 1989 || "Chile: A Discovery of Colors" The National Museum, Manila
|-
| 1987 || "The Art of Manuel D. Baldemor" Harry Steel Cultural Center, Kiriat Ono, Israel
"As I Came Down from Jerusalem" Ayala Museum, Makati City
"Munting Bayan" Philippine Center, New York
|-
| 1986 || "Homage to Carlos V. Francisco" Angono Artist's, Angono, Rizal
"Recent Works" Lopez Museum, Pasig
"Homage to Botong" Ayala Museum, Makati City
"American Experience" Thomas Jefferson Cultural Center, Makati City
"The Art of Manuel D. Baldemor" International Art Gallery, Beijing, China
"Xian Beyond Expectations" Ayala Museum, Makati City
|-
| 1985 || "The Graphic Art of Manuel D. Baldemor" The Friendship House, Moscow, USSR
"Manuelis Baldemoras Tapyba Grapika" Lietuvos TSR Dailies Muziejus, Vilnius, Lithuania
"Folk Vision" The Luz Gallery, Makati City
"Pahiyas and the Year of the Carabao" Gallery Genesis, Mandaluyong
|-
| 1984 || "Summertime" Gallery Marguerite, Hyatt Terraces, Baguio City
"Baldemor Country" The Luz Gallery, Makati City
|-
| 1983 || "[[Laguna (province)|Laguna]], the Land and the People" Hidalgo Gallery, Makati City
"Painting and Sculpture" ELF Arthaus, Parañaque, Metro Manila
"Munting Bayan" Ayala Museum, Makati City
|-
| 1982 || "Roots" Greenhills Art Center, San Juan, Metro Manila
|-
| 1981 || "Korean Impressions" Greenhills Art Center, San Juan, Metro Manila
"Baldemor's Painting Exhibition" Philippine Embassy, Seoul, Korea
"Images of the Homeland" Greenhills Art Center, San Juan, Metro Manila
|-
| 1980 || "Tribute to the Filipino Farmers" (Sculpture) City Gallery, Manila
|-
| 1978 || "Introspective" Print Collections Gallery, Manila
"Kay Ganda ng Pilipinas" ABC Galleries, Manila
"Muslim Impressions" Hidalgo Gallery, Makati City
|-
| 1977 || "The Art of Manuel D. Baldemor" Mainz Rathaus, Mainz, West Germany
"Baldemor Paintings" PhilamLife, Iloilo City
|-
| 1976 || "Ceramic Paintings" The Gallery, Hyatt Regency, Manila
"Mother and Child" ABC Galleries, Manila
"Prints and Drawings" Galeria Burlas, Bacolod City
|-
| 1975 || "Kay Ganda ng Pilipinas" Kilusang Sining Gallery, Makati
"Recent Paintings" Galeria Burlas, Bacolod City
|-
| 1974 || "Baldemor's Paete" GMTFM Hall, Taguig, Metro Manila
"Paete" Second [[Laguna (province)|Laguna]] Development Bank, Paete, [[Laguna (province)|Laguna]]
"Paete: Sketchbook of a Filipino Town" Quad Gallery, Makati
|-
| 1973 || "The Art of Manuel D. Baldemor" Hidalgo Gallery, Makati
|-
| 1972 || "The Graphic Art of Manuel D. Baldemor" Hidalgo Gallery, Makati City
|}
== Grupo na mga Eksibit ==
{| class="wikitable"
|-
! Tuig !! Titulo asin Lokasyon
|-
| 2011 || "Edades: From Freedom to Fruition", Cultural Center of the Philippines<ref name="MayoRachel2011">{{cite web
|last=Mayo
|first=R.
|title=Exhibition traces the roots of Modern Art in the Philippines
|url=http://rachelmayo.blogspot.com/2011/12/edades-from-freedom-to-fruition.html
|website=The Essence of Things by Rachel Mayo (Blogspot)
|date=2011
|access-date=2025-06-21
}}</ref>
|-
| 2006 || "Ode to the Pasig River" Ayala Museum
"Through the Palette's Eye" U.P.-Jorge B. Vargas Museum and Filipiniana Research Center
|-
| 2005 || Philippine Exhibit, Stanford Art Spaces, Stanford University
"SCAPES: Images of Time and Place" DLSU Museum
|-
| 1997 || Two-Man Show, Albor-Baldemor, Stadt Museum, Düsseldorf, Germany
Two-Man Show, Albor-Baldemor, Landesvertretung Thuringen, Bonn, Germany
|-
| 1996 || "The Filipino Masters" Ericsson Telecommunications, Manila
Three-Man Show, Albor-Baldemor-Olmedo, Philippine Embassy, Vienna, Italy
|-
| 1992 || Philippine Pavilion, Seville, Spain
|-
| 1991 || "Paete Phenomenon" Cultural Center of the Philippines
|-
| 1990 || Cultural Gallery, Muzium Negara, Kuala Lumpur, Malaysia
|-
| 1989 || First [[ASEAN]] Symposium on Aesthetics, Workshop and Exhibition, National Art Gallery, Kuala Lumpur, Malaysia
|-
| 1988 || International Art Festival, Saddam Art Center, Baghdad, Iraq
|-
| 1987 || Metropolitan Museum, Manila
|-
| 1986 || Bienal de la Habana, Cuba
|-
| 1985 || Print Council of Australia, Melbourne
Asia World Art Gallery, Taipei, Taiwan
|-
| 1984 || Galerie Taub, Philadelphia
|-
| 1982 || ASEAN Traveling Art Exhibition, Malaysia, Singapore, Thailand, Indonesia, Hong Kong, and Manila
|-
| 1980 || Madurodam Gallery, The Hague, The Netherlands
|-
| 1977 || Wall Panel Gallery, Tehran, Iran
|-
| 1975 || The Philippine Center, New York City, New York, USA
|-
| 1973 || XIV Internationale Art Exhibition, Paris, France
|-
| 1972 || AAP Art Competition and Exhibition, Cultural Center of the Philippines
|}
== Mga Libro asin Publikasyon ==
{| class="wikitable"
|-
! Tuig !! Titulo asin mga Kontribyutor
|-
| 2010 || "Manuel D. Baldemor’s European Journey of Discovery"<ref>Manuel D. Baldemor's European journey of discovery. (n.d.). Retrieved March 3, 2015, from http://www.worldcat.org/title/manuel-d-baldemors-european-journey-of-discovery/oclc/758099557</ref><ref>{{cite web |title=Manuel D. Baldemor's European journey of discovery |url=https://ust.primo.exlibrisgroup.com/discovery/fulldisplay?docid=alma991002818509709111&vid=63UOSTP_INST:UOSTP |access-date=March 3, 2015}}</ref>
|-
| 1996 || "Painting the Global Village" kauban si Rosalinda L. Orosa
|-
| 1993 || "Tales of a Rainy Night" kauban si C. Hidalgo
"Sabong" kauban si A. Hidalgo
|-
| 1992-94 || Kolumnista, "Folio", Sunday Times Life Magazine, Pilipinas
|-
| 1992 || "Philippine Food and Life" kauban si G.C. Fernando <ref>[[Puto (food)|Puto]] (2015, April 12)</ref>
|-
| 1991 || "The Paete Phenomenon" kauban si I.C. Endaya
|-
| 1990-94 || Opisyal na UNICEF Card Design
|-
| 1989 || "The Philippines" kauban si C. Nakpil & "Chile, A Discovery of Colors" kauban si S. Fanega
|-
| 1988 || "Sarap" kauban si D. Fernandez, E. Alegre
|-
| 1987 || "Philippine Ancestral Houses" kauban si F. Zialcita, N. Oshima
|-
| 1986 || "Painture, New Lixicom of Philippine Art" kauban si P. Zafaralla
|-
| 1981 || "Images of the Homeland" kauban si M. Baterina
|-
| 1980 || "Tribute to the Filipino Farmers" kauban si L. Benesa
|-
| 1974 || "Paete, Sketchbook of a Filipino Town" kauban si B. Afuang
|-
| 1972 || "The Graphic Art of Manuel D. Baldemor" kauban si M. Duldulao
|}
== Mga Bantog na Tao ==
[[Angeline Baldemor]]
[[Angelito Baldemor]]
[[Angelo Baldemor]]
[[Antero Baldemor]]
[[Celoine Baldemor]]
[[Charming Baldemor]]
[[Felix "Kid" Baldemor]]
[[Fred Baldemor]]
[[Leandro Baldemor]]
[[Mailah Baldemor]]
[[Marvin Baldemor]]
[[Mike Baldemor]]
[[Nick C. Baldemor]]
[[Vince Baldemor]]
[[Walter Baldemor]]
[[Wilfredo Baldemor]]
[[Wilson Baldemor]]
[[Zoerya Emi Baldemor Abuel]]
[[Vicente Mannsala]]
== Mga Sanggunian ==
{{Reflist}}
== Bibliograpiya ==
Africano, C., Baldemor, M., and Casanova, A. (2005). Tatlong Haligi ng Sining. In Mga Natatanging Anak ng Paete. UST Publishing House. Featuring artwork by Manuel Baldemor.
{{authority control}}
{{DEFAULTSORT:Baldemor, Manuel}}
[[Category:Filipino painters]]
[[Category:1947 births]]
[[Category:Living people]]
[[Category:Artists from Laguna (province)]]
[[Category:Filipino printmakers]]
bo5sqt4kdxe7wrj2v1litkdhhkg7lh4
290162
290161
2025-06-27T04:44:30Z
Imperator Romanii
27829
/* Karera */
290162
wikitext
text/x-wiki
{{Infobox artist
| name = Manuel Baldemor
| image = Manuel Baldemor en Mexico.jpg
| image_size =
| birth_name = Manuel D. Baldemor
| birth_date = {{Birth date and age|1947|03|26}}
| birth_place = [[Paete]], [[Laguna (province)|Laguna]], [[Philippines]]
| nationality = [[Filipinos|Filipino]]
| field = [[Painting]]
}}
'''Manuel Baldemor''' sarong Pilipinong pintor, eskultor, printmaker, parasurat asin ilustrador nin mga libro.<ref name="HeritageGallery">{{cite web
|title=BALDEMOR, Manuel |url=https://heritagegallery.ph/2017/11/baldemor-manuel/ |website=Heritage Gallery |access-date=March 3, 2015
}}</ref> Siya ipinanganak kan Marso 26, 1947, sa [[Paete]], [[Laguna (province)|Laguna]], [[Philippines]].
Saiyang pinamidbid an saiyang mga pintal sa iba-ibang media na nagpapahiling nin mga eksena sa simpleng geometricong mga porma na may karakter na folk art. Kadakol kan saiyang mga paksa sa arte iyo an saiyang banwaan, an mga tawo igdi, an saindang aro-aldaw na mga buruhaton, asin an saindang mga selebrasyon.<ref name="drybrush">{{cite web|title=Manuel Baldemor - drybrush Gallery|url=https://drybrush.com/artists/manuel-baldemor|accessdate=2025-06-14}}</ref>
An saiyang mga obra midbid bako' sana sa Pilipinas kundi pati' man sa iba pang mga rona'. Siya sarong artist-in-residence sa [[Chile]], [[Estonia]], [[France]], [[Israel]], [[Japan]], [[Singapore]], [[Switzerland]] asin [[Portugal]]. An saiyang mga obra bisto sa enterong kinaban dahil an [[UNICEF]] nagrereproduce kan saiyang mga obra bilang mga greeting card na ipinapanao sa bilog na kinaban.<ref name="drybrush" /><ref>{{cite web |title=Manuel Baldemor |url=https://www.artnet.com/artists/manuel-baldemor/ |website=Artnet |access-date=2025-06-14}}</ref>
== Karera asin Edukasyon ==
Nag-adal si Manuel Baldemor sa University of Santo Tomas College of Architecture and Fine Arts (CAFA), na nagin [[University of Santo Tomas College of Architecture|College of Architecture]] asin [[University of Santo Tomas College of Fine Arts and Design|College of Fine Arts and Design]]. Kan estudyante pa siya, nagtrabaho siya kairiba an mga artista sa Mabini ngarig masuportahan an saiyang pangangaipo pinansyal.<ref name="BaldemorLuzviminda">{{Cite web
|url=https://newyorkpcg.org/pcgny/wp-content/uploads/2019/11/PR-CSC-098-19.pdf
|title=Manuel Baldemor’s Luzviminda, An Art Exhibit at the Philippine Center – Press Release PR-CSC-098-2019
|date=14 November 2019
|publisher=Consulate General of the Republic of the Philippines, New York
|accessdate=22 June 2025
}}</ref> Danay siyang pinapahilingan nin tabang kan saiyang mga kaklase para sa saindang mga akademikong art plates, ta naiiba an saiyang kabatiran asin estilo.
Durante sa saiyang pag-eskwela, naapektuhan siya kan mga prinsipyo nin modernismo na ipinahiling ni National Artist [[Victorio Edades]]. Si Baldemor pinahiling sa mga eksibit na nagtutukdo kan mga ugat kan modernong arte sa Pilipinas, kairiba an iba pang mga bantog na artista na naapektuhan kan legasiya ni Edades.<ref name="MayoRachel2011" />
Sa saiyang senior na taon, nagtrabaho siya bilang layout artist asin editorial cartoonist para sa Philippine Graphic. Igdi nagpoon an saiyang karera sa publikasyon.
== Karera ==
Nagpoon an saiyang karera bilang pintor kan saiyang pagladawan kan kagandahan kan saiyang banwaan, Paete, Laguna, gamit an pen asin ink. An saiyang mural na obra na "Paete I" nanggana kan grand prize sa [[Art Association of the Philippines]] Art Competition and Exhibition kan 1972.<ref>{{cite web|title=Paete I - CCP Encyclopedia of Philippine Art|url=https://epa.culturalcenter.gov.ph/3/82/2254/|accessdate=2025-06-14}}</ref> Sa sunod na taon, an saiyang mural na "Paete II" nasikwit man parehas na premyo. An sunod-sunod na kapangganahan nagtukdo saiya para maging representante kan Pilipinas sa XIV International Art Exhibition sa [[Paris]] kan 1973. An art critic na si [[Leonides Benesa]] binasagan siya bilang "The Folk Artist".<ref name="WhenInManila2024">{{cite web
|title=Meet the Artist Whose Paintings of Paete Led Him to Represent the Philippines in France
|url=https://www.wheninmanila.com/meet-the-artist-whose-paintings-of-paete-led-him-to-represent-the-philippines-in-france/
|date=2024-12-18
|website=When In Manila
|accessdate=2025-06-14
}}</ref>
Sa dekada 1970, nagdevelop siya nin saiyang sadiring estilo nin arte na gikan sa mga naguno' niya sa baryo. Naghimo siya nin dakulang bilang nin mga obra na nagpapahiling kan ideal nin Pilipinas gamit an Folk Modernist na estilo. An saiyang enot na eksibit na "The Graphic of Manuel D. Baldemor" sa Hidalgo Gallery kan 1972 nagtanda kan pagsugod kan saiyang karera.<ref name="WhenInManila2024" />
Guminana siya ikatolong beses nin gold prize sa taonan na Art Association of the Philippines competition para sa saiyang mga fine prints kan 1983. Nagsubok siya nin iba pang mga media arog kan [[watercolour]], [[acrylic paint|acrylic]], [[tempera]], [[oil-on-canvas]], [[woodcut]], [[ceramics]], salamin, [[grass paper]], asin [[fine prints]].<ref name="drybrush" />
Maliban sa saiyang mga ladawan nagpapahiling nin aro-aldaw na buhay, nag-explore man siya sa espiritwal na tema sa arte. An saiyang ginibo na "Moments with Christ" midbid para magdulot nin mensahe nin banal na inspirasyon asin pagdugang nin bagong dimensyon sa saiyang repertoire.<ref name="MomentswithChrist">{{Cite web |title=Spiritualized through art with Manuel Baldemor's 'Moments with Christ' |url=https://www.gmanetwork.com/news/lifestyle/content/301466/spiritualized-through-art-with-manuel-baldemor-s-moments-with-christ/story/ |website=GMA News |date=2013-03-21 |access-date=2025-06-21 |author=Lago, Amanda |language=en}}</ref>
Si [[Rosalinda Orosa]], sarong art connoisseur asin kolumnista, nagbansag saiya bilang "The Chronicle of the Motherland" huli sa pagladawan kan kagayonan kan gabos na lugar sa Pilipinas.<ref name="FreeLibraryOrosa">{{cite web
|url=https://www.thefreelibrary.com/In+Memoriam%3a+Rosalinda+Luna+Orosa%2c+the+Mother+of+Philippine+Arts+and...-a0776423059
|title=In Memoriam: Rosalinda Luna Orosa, the Mother of Philippine Arts and Culture
|date=2023-12-15
|website=The Free Library
|accessdate=2025-06-22
}}</ref> Kan 1992, gindara siya nin [[Cultural Center of the Philippines]] bilang sarong sa mga Thirteen Artist Awardees bilang pagkilala sa saiyang kontribusyon sa banwaan.<ref name="WhenInManila2024" />
Nakua niya an mga travel grants bilang artist-in-residence sa [[France]]<ref>{{cite news
|last=Medina
|first=A.
|date=2013-04-25
|title=PHL artist Manuel Baldemor features Ifugaos in Paris art exhibit
|url=http://www.gmanetwork.com/news/story/305528/pinoyabroad/pinoyachievers/phl-artist-manuel-baldemor-features-ifugaos-in-paris-art-exhibit
|work=GMA News
|access-date=March 3, 2015
}}</ref>, [[England]]<ref name="DMCircuitArtBaldemor">{{cite web
|url=https://dmcircuitart.com/artist/manuel-baldemor/
|title=Manuel Baldemor - DM Circuit Art by Art Circle Gallery
|website=DM Circuit Art
|accessdate=2025-06-22
}}</ref>, [[Switzerland]]<ref name="OfficialGazette2012">{{cite web
|title=Philippine Embassy in Berne celebrates 150th anniversary of Philippine-Swiss relations through an exhibit by Manny Baldemor
|url=https://www.officialgazette.gov.ph/2012/07/06/philippine-embassy-in-berne-celebrates-150th-anniversary-of-philippine-swiss-relations-through-an-exhibit-by-manny-baldemor/
|website=Official Gazette of the Republic of the Philippines
|date=2012-07-06
|access-date=2025-06-21
}}</ref>, [[Russia]], [[Spain]]<ref name="SalinasinSpain">{{cite web
|title=Ambassador Salinas Opens Manuel Baldemor Exhibit in Madrid
|url=https://www.philembassymadrid.com/ambassador-salinas-opens-manuel-baldemor-exhibit-madrid
|website=Philippine Embassy Madrid
|access-date=March 3, 2015
}}</ref>, [[Portugal]]<ref name="DMCircuitArtBaldemor" />, asin [[Scandinavia]]<ref name="BaldemorNorwayIceland">{{cite news |last=Grejalde |first=G. |title=Filipino holds exhibit in Norway, Iceland |url=https://www.gmanetwork.com/news/topstories/content/100993/filipino-holds-exhibit-in-norway-iceland/story/ |work=GMA News |date=13 June 2008 |access-date=21 June 2025}}</ref> sa [[Europe]]; [[United States]]<ref name="DFA2016SymphonyOfFlowers">{{cite web
|url=https://dfa.gov.ph/dfa-news/news-from-our-foreign-service-postsupdate/9334-manuel-baldemore-s-symphony-of-flowers-blooms-at-philippine-center-gallery
|title=Manuel Baldemor’s “Symphony of Flowers” Blooms at Philippine Center Gallery
|date=2016-05-23
|website=Department of Foreign Affairs, Republic of the Philippines
|publisher=GOVPH
|accessdate=2025-06-22
}}</ref>, [[Mexico]]<ref name="DFA2015TaxcoExhibit">{{cite web
|url=https://dfa.gov.ph/dfa-news/news-from-our-foreign-service-postsupdate/7741-phl-embassy-in-mexico-opens-painting-exhibit-of-filipino-artist-in-taxco
|title=PHL Embassy in Mexico opens Painting Exhibit of Filipino Artist in Taxco
|date=2015-11-03
|website=Department of Foreign Affairs, Republic of the Philippines
|accessdate=2025-06-22
|publisher=GOVPH
}}</ref> asin [[Chile]]<ref name="DMCircuitArtBaldemor" /> sa [[Americas]]; [[Iran]], [[Israel]], asin [[Egypt]] sa [[Middle East]]; [[South Korea]], [[India]], [[Malaysia]] asin [[China]]<ref name="ManilaStandard2023">{{cite web
|url=https://manilastandard.net/?p=307141
|title=A tale of two nations
|date=2023-09-15
|website=Manila Standard
|accessdate=2025-06-22
}}</ref> sa [[Asia]]. Bawat pungsod na pinuntahan niya naging paksa asin tema kan saiyang arte. Siya naging kilala bilang International Artist asin pinaka Most Travelled Artist dahil sa pagbiyahe sa sobra 50 na mga pungsod.
Niadtong 1995, ginsaulog niya an saiyang ika-25 anibersaryo bilang artista sa usa ka eksibit sa Artists’ Corner sa [[SM Megamall]], na nagpapahiling nin duwang mga obra: "Sining Bayan", na nagpapakita kan saiyang pagka-Pilipino, asin "The Global Village", na nagpapahiling kan saiyang internasyonal na mga kalihokan. An mga ambasador kan mga pungsod na kun saen siya nagsirbi bilang artist-in-residence nagtambong bilang mga bisita nin dungog.<ref name="drybrush" /> Niadtong 1998, an Presidente na si [[Fidel V. Ramos]] nagtambong sa pag-abli kan saiyang mural na "Pasasalamat"<ref>{{cite news |last=Zaide |first=Jose Abeto |date=2019-01-21 |title=Peripatetic artist & ambassador of goodwill |url=https://mb.com.ph/2019/01/21/peripatetic-artist-ambassador-of-goodwill/?amp |work=Manila Bulletin |access-date=March 3, 2015}}</ref>, na permanente na ipinapakita sa United Nations Center sa [[Vienna, Austria]].<ref name="GMA2012Austria">{{cite web
|title=Pinoy artist Manuel Baldemor mounts exhibit in Austria
|url=https://www.gmanetwork.com/news/pinoyabroad/dispatch/265440/pinoy-artist-manuel-baldemor-mounts-exhibit-in-austria/story/
|website=GMA Network
|date=2012-07-14
|access-date=2025-06-21
}}</ref> Nagpadagos an saiyang internasyonal na pagkilala kan 2013 kun sain an [https://www.ust.edu.ph/ambassador-salinas-highlights-the-filipino-global-maritime-professional-in-diplomat-lecture/ Ambassador Carlos C. Salinas] nagbukas kan saiyang eksibit na Symphony of Colors sa Madrid, bilang parte kan selebrasyon kan Philippines–Spain Friendship Day, na nagpapahiling pa nin mas dakulang internasyonal na sakop kan karyer artistiko ni Baldemor.<ref name="SalinasinSpain" />
Sa samang taon, nagdumara siya nin sarong adlaw na eksibit na pinangaranan Philippine Skyland sa [[UNESCO]] sa Paris, na nagpapahiling nin mga obra na naglalarawan kan buhay asin kultura kan mga Ifugao.<ref name="GMA2013Medina">{{cite news
|last=Medina
|first=A.
|date=2013-04-25
|title=PHL artist Manuel Baldamor features Ifugaos in Paris art exhibit
|url=https://www.gmanetwork.com/news/pinoyabroad/dispatch/305528/phl-artist-manuel-baldamor-features-ifugaos-in-paris-art-exhibit/story/
|work=GMA News
|access-date=2025-06-21
}}</ref>
Siyang sarong eskultor man. Niadtong 1982, nagdaog siya nin ika-upat na gold prize para sa eskultura sa Annual Art Association of the Philippines Competition gamit an saiyang obra na "Tribute to the Filipino Farmer," na ipinakita sa City Gallery sa [[Luneta]] niadtong 1980, bilang pasidungog sa saiyang amahan, si Perfecto S. Baldemor. Niadtong 1999, nirepresentar niya an Pilipinas sa 3rd Inami International Wooden Sculpture Camp sa [[Toyama Prefecture]], [[Japan]], kun sain naghimo siya kan monumental na "Pamilyang Pilipino," na may lapad na 1m asin kataas na 4m.<ref name="drybrush" />
Kan Oktubre 1–14, 1999, ipinakita niya an saiyang ika-100 na eksibit na pinangaranan "A Distinctive Milestone" bilang pintor asin eskultor sa Artists’ Corner sa [[SM Megamall]]. Sa panahon na ini, siya an nag-iisang artista na naka-exhibit nin saiyang mga obra ngani sa gatos na beses.<ref name="WhenInManila2024" />
Siyang sarong manunurat man asin miyembro kan Writers’ Guild of the Philippines. An saiyang mga balak asin sanaysay ipinapakita sa mga nangunguna na mantalaan asin magasin. Siya sarong kolumnista para sa kultura sa duwang dagkong mantalaan. An saiyang lingguhang kolum na pinangaranan "Folio" ipinapakita sa Sunday Times kan [[Manila Times]] niadtong 1992 hasta 1994. Nagpadagos siya sa saiyang lingguhang kolum sa "Art and Culture Section" kan "[[The Philippines Star]]" hale 1997 hasta 1999. Kan 2025, aktibo siyang nagtambong sa ika-51 National Writers Congress kan Writers’ Union of the Philippines ([[UMPIL]]), kun sain nagdisenyo asin nagdonar siya nin mga hinimo sa kamot na tropyo para sa Gawad Pambansang Alagad ni Balagtas na mga literary awards.<ref name="MarketMonitorUMPIL2025">{{cite web
|url=https://marketmonitor.com.ph/umpil-held-its-51st-national-writers-congress/
|title=UMPIL held its 51st National Writers’ Congress
|date=2025-04-26
|website=The Market Monitor
|accessdate=2025-06-22
|publisher=The Market Monitor
}}</ref>
Ipinakita niya an saiyang kahanas bilang graphic designer sa paghimo nin souvenir programs para sa XI World Congress of Cardiology kan 1991, XXII International Conference on Internal Medicine kan 1994, asin iba pang commemorative books manungod sa kasaysayan asin pag-uma kan [[Philippines]].<ref name="OpenLibraryPhilippines1989">{{cite book
|title=The Philippines
|author=Guerrero-Nakpil, Carmen
|others=Illustrated by Manuel D. Baldemor
|publisher=XI World Congress of Cardiology
|date=1989-01-01
|pages=118
|url=https://openlibrary.org/books/OL45607063M/The_Philippines
|accessdate=2025-06-22
}}</ref>
Niadtong 1980, ginhatag saiya an "Gawad Sikap" para sa [[Visual Arts]] bilang pagpasidungog sa ika-400 anibersaryo kan saiyang banwaan. An Paetenians International Northeast Chapter nagkilala saiya bilang "Paetenian of the Year" kan 1985 asin sarong sa "Ten Outstanding Living Paetenians" kan 2000. Ginhatag man siya bilang sarong sa "Natatanging Buhay na Anak ng Bayan" sa selebrasyon kan Balik-Paete 2004.<ref name="natatanging-anak">{{cite book
|last1=Africano
|first1=C.
|last2=Baldemor
|first2=M.
|last3=Casanova
|first3=A.
|title=Tatlong Haligi ng Sining. In Mga Natatanging Anak ng Paete
|year=2005
|publisher=UST Publishing House
|url=https://ust.primo.exlibrisgroup.com/discovery/fulldisplay?docid=alma991001091059709111&vid=63UOSTP_INST:UOSTP
|access-date=2025-06-14}}</ref>
Usahay siya an nag-una sa pagpasidungog asin pagpalig-on kan Paete pinaagi sa saiyang mga eksibit arog kan "Salubong" sa Nayong Pilipino kan 1978, "The Masters of Paete Exhibit" sa City Gallery, Luneta kan 1980, an grand exhibition na "The Paete Phenomenon" sa Cultural Center of the Philippines, an tape-recording kan duwang historical concerts kan Band 69 – "Konsyerto ng Pamanang Himig" asin "Konsyerto ng Sentenaryo ng Banda" sa UP Abelardo Hall kan 1997, asin an "Konsyerto ng Sentenaryo ng Kalayaan ng Bansa" sa sulod kan gatus na tuig na Simbahan kan [[Paete, Laguna]].<ref name="TapatalkBanda69">{{cite web
|url=https://www.tapatalk.com/groups/usappaete/a-salute-to-the-35-years-of-banda-69-t3250-s10.html
|title=A Salute to the 35 Years of Banda 69
|website=USAPPAETE Forum on Tapatalk
|accessdate=2025-06-22
}}</ref>
An saiyang mga obra kilala sa bug-os na kinaban dahil an [[UNICEF]] nagrereproduce kan saiyang mga obra bilang mga greeting cards na ipinapamahagi sa bug-os na kinaban.<ref name="HeritageGallery" /><ref name="natatanging-anak" /><ref>{{cite web
|title=The Art of Manuel D. Baldemor
|url=https://philippinecenterny.com/manuel-d-baldemor-coming-soon/
|website=Philippine Center New York
|access-date=March 3, 2015
}}</ref> Siya pinapansin sa pagpintura kan Pilipinas asin sa bug-os na kinaban, na nagpapahiling kan lokal na kultura habang nakikisali sa mga global na tema.<ref name="GalarpeKMonitor">{{cite web
|last=Galarpe
|first=K.
|title=Manuel Baldemor paints the Philippines and the world
|url=https://karengalarpe.wordpress.com/2010/01/13/manuel-baldemor-paints-the-philippines-and-the-world/
|website=K Monitor (WordPress)
|access-date=2025-06-21
}}</ref> An iba sa saiyang mga obra naipasa man bilang cross-stitch patterns asin ipinapakita sa mga eksibit sa Europa, na nagpapahiling kan pagkamaabilidad asin internasyonal na atraksyon kan saiyang estilo sa biswal.<ref name="BaldemorCrossStitch">{{cite web |title=Baldemor masterpieces turned into cross-stitch art, featured in European exhibitions |url=https://www.vintersections.com/2010/06/baldemor-masterpieces-turned-into-cross.html |website=VIntersections |date=June 2010 |access-date=21 June 2025}}</ref>
Niadtong 2009, tinapos ni Baldemor an sarong monumental na glass mosaic mural na pinangaranan "People Power", na gibutang sa [[Basilica of St. Thérèse]] sa Lisieux, France. Ginibo sa kolaborasyon kan mga French mosaicists na sinda [https://fdac.dordogne.fr/les-oeuvres/acquisitions-realisees-en-2013/henot-sylvie/ Sylvie Henot] asin [https://fr.linkedin.com/in/fran%C3%A7ois-sand-0b580b44 François Sand], an obra naghanduraw kan People Power Revolution kan 1986 sa Pilipinas. An mural kabahin kan permanente na koleksyon kan basilica, na nagsisimbolo kan kapayapaan asin espirituhanong pagkakaisa. An pagbutang kaini sarong talagsaon na dungog para sa sarong Pilipinong artista sa sarong sa mga pinakaimportante na relihiyosong pilgrimage sites sa France.<ref name="MBLivingBeyondMeans2020">{{cite web
|url=https://mb.com.ph/2020/3/8/on-living-beyond-our-means
|title=On living beyond our means
|date=2020-03-08
|website=Manila Bulletin
|accessdate=2025-06-22
}}</ref>
== Mga Bantog na Obra ==
{| class="wikitable"
|-
! Tuig !! Titulo asin Lokasyon
|-
| 2009 || Mosaic sa Basilica of St. Thérèse sa Lisieux, France<ref name="MBLivingBeyondMeans2020" />
|-
| 2007 || Commemorative Stamps para sa Philippines–France Relations (ika-60 na anibersaryo kan Diplomatic Ties), Philippine Embassy sa Paris, France<ref name="MBLivingBeyondMeans2020" />
|-
| 1990s || UNICEF Christmas Cards<ref name="MBLivingBeyondMeans2020" />
|}
== Mga Ganti ==
{| class="wikitable"
|-
! Tuig !! Titulo asin Lokasyon
|-
| 2007 || Most Outstanding Alumni kan University of Santo Tomas
|-
| 2004 || ika-10 Asian Biennale, Bangladesh
|-
| 1998 || Indian Council for Cultural Relations, Delhi, India
|-
| 1997 || Ministry of [[Arts and Culture]], Prague, Czech Republic
|-
| 1994 || Artist-in-residence, Internationale Austausch Ateliers Region Basel, Switzerland
|-
| 1992 || Thirteen Artists Award, Cultural Center of the Philippines
|-
| 1991 || Ministry of [[Arts and Culture]], Cairo, Egypt
|-
| 1989|| First [[ASEAN]] Symposium on Aesthetics, Workshop and Exhibition, National Gallery, Kuala Lumpur, Malaysia
|-
| 1988 || Artist-in-residence, Santiago, Chile
Artist-in-residence, Miskenot Shaannmin, Jerusalem, Israel
USIS, Voluntary Visitors Program, USA
|-
| 1987 || China Exhibition Agency, The People's Republic of China
|-
| 1985 || Ministry of [[Arts and Culture]], Moscow, USSR
Leutuvos TSR Kuturas Ministerija, Vilnius, Lithuania
|-
| 1983 || Best Fine Print Award, Art Association of the Philippines
|-
| 1982 || Best Sculpture Award, Art Association of the Philippines
|-
| 1975 || British Council, London
Ministry of [[Arts and Culture]], Paris, France
|-
| 1974 || Honorable Mention Award para sa Painting, AAP
|-
| 1973 || Philippine Representative, XIV Internationale Art Exhibition, Paris, France
Grand Prize Award, Art Association of the Philippines
|}
== Solo na mga Eksibit ==
{| class="wikitable"
|-
! Tuig !! Titulo asin Lokasyon
|-
| 2019|| "[[Luzviminda]]", New York City, USA<ref name="BaldemorLuzviminda" />
|-
| 2014||"Mosaique" Alliance Francaise, France<ref name="BaldemorFrance">{{cite news |title=Manuel Baldemor revisits his affinity with France |url=https://businessmirror.com.ph/2024/12/17/manuel-baldemor-revisits-his-affinity-with-france/ |work=BusinessMirror |date=17 December 2024 |access-date=21 June 2025}}</ref><ref name="BaldemorExhibit">{{cite news |title=Manuel Baldemor paintings on exhibit in Makati |url=https://www.gmanetwork.com/news/lifestyle/artandculture/929656/manuel-baldemor-paintings-exhibit-makati/story/ |work=GMA News Online |date=28 February 2024 |access-date=21 June 2025}}</ref><ref name="InstagramDDL5TecMUOR">{{Cite web |title=Instagram post by @username |url=https://www.instagram.com/p/DDL5TecMUOR/ |website=Instagram |access-date=2025-06-21}}</ref>
|-
| 2013 || "Moments with Christ", SM Megamall Atrium<ref name="MomentswithChrist" />
"Symphony of Colors" Centro Cultural Galileo, Madrid, Spain<ref name="SalinasinSpain" /><ref name="SalinasinSpainArchive">Phl Ambassador opens Manuel Baldemor exhibit in Madrid. (2013, June 11). Retrieved March 3, 2015, from http://www.interaksyon.com/lifestyle/phl-ambassador-opens-manuel-baldemor-exhibit-in-madrid {{Webarchive|url=https://web.archive.org/web/20150518093940/http://www.interaksyon.com/lifestyle/phl-ambassador-opens-manuel-baldemor-exhibit-in-madrid |date=2015-05-18 }}</ref>
"Philippine Skyland" Salon des Délegués., UNESCO Miollis, Paris, France<ref name="GMA2013Medina" />
|-
| 2012 || "Impressions: An Art Exhibition of Paintings" Vienna International Center, Vienna, Austria<ref name="GMA2012Austria" />
"Images of My Homeland and Switzerland" Switzerland<ref name="OfficialGazette2012" />
|-
| 2010 || Sarong [[Cross-Stitch]] na Eksibit, Event Center, SM Megamall<ref name="BaldemorCrossStitch"/><ref name="BaldemorDMC">{{cite web |title=Manuel Baldemor: Masterpieces by DMC |url=https://archive.md/20150317012210/http://www.focusglobalinc.com/dmc-news/manuel-baldemor-masterpieces-by-dmc.aspx |website=Focus Global Inc. |archive-url=http://www.focusglobalinc.com/dmc-news/manuel-baldemor-masterpieces-by-dmc.aspx |archive-date=17 March 2015 |access-date=21 June 2025}}</ref>
|-
| 2008 || "The Images of the Philippines and Norway" Norway’s Ministry of Culture and Church Affairs, Norway, Iceland<ref name="BaldemorNorwayIceland"/>
|-
| 2007|| "Somewhere in France" Art Center, SM Megamall<ref name="WhenInManila2024" /><ref name="GalarpeKMonitor" />
"Windows" Atrium, Singapore
"Chromatext Reloaded" CCP Main Gallery
"The Wonders of China" Galerie Y
|-
| 2006 || Vietnam Fine Art Museum exhibit, Hanoi
|-
| 2005 || Galerie S, Stockholm
|-
| 1998 || "Las Canciones de la Revolucion" Museo Nacional de Antropologia, Madrid, Spain
"From the Heart of India" Art Center, SM MegaMall
|-
| 1997 || "A Gift of Nature" Gallery 139, Ayala Alabang, Muntinlupa
"Dubrovnik Croatia" Galerie Y, SM MegaMall, Mandaluyong
"Czech National Day" Czech Embassy, Manila
"Songs of the Revolution" Ayala Museum, Makati City
"Prague, The Heart of Europe" Ayala Museum, Makati City
"Mula sa Sinisintang Lupa" GSIS Museo ng Sining, GSIS Bldg, Financial Center, Pasay
"Philippines Nature's Wonder" Hotel Bayerischen Hof, Munich, Germany
"Images of my Native Land" Novomestska Radnice, Prague, Czech Republic
"Hymn to my Homeland" Kunst Im Sonnenhof, Bern, Switzerland
"Transition" The Crucible Gallery, SM MegaMall, Mandaluyong
|-
| 1996 || "Cultural and Spiritual Homeland" Museo Iloilo, Iloilo City
"Quelque Part En France" La Galerie, Alliance Francaise de Manille
"Global Village" The Art Center, SM MegaMall, Mandaluyong
"Hymn to the Earth" Luz Gallery, Makati City
"Discovery" The Country of Tagaytay Highlands, Tagaytay City
"Festival of my Hometown" Philippine International Convention Center
|-
| 1995 || "Switzerland Aquarelle" Finale Art Gallery, SM MegaMall, Mandaluyong
"Pasko sa Aming Bayan" [[EDSA]] Plaza Hotel, Mandaluyong
"Graces from the Land" Gen. Luna Gallery, Davao City
"Masskara", Bacolod Convention Plaza Hotel, Bacolod City
"Sining Bayan" Art Center, SM MegaMall, Mandaluyong
"CEBU, The Queen City of the South" SM City, Cebu
|-
| 1994 || "Madonna Filipina" Sculpture Exhibition, Heritage Art Center, Shangri-La Plaza, Mandaluyong
"Flowers from the Alps" Galerie Y, SM MegaMall, Mandaluyong
"A Piece of Switzerland" Ayala Museum, Makati City
"Ein Stuck Schwiz" International Austausch Ateliers Region, Basel, Switzerland
|-
| 1993 || "Maskara ng Buhay" Galerie Y, SM MegaMall, Mandaluyong
"Zona Verde" Hotel Intercontinental, Makati City
"Philippine Skyworld" Phoenix Gallery, Baguio City
"Cogon at Kahoy" Woodcut Prints Exhibition, Ayala Museum, Makati City
"Scent of China" Galerie Y, SM MegaMall, Mandaluyong
"The Gentle Carabao" West Gallery, SM MegaMall, Mandaluyong
"Festival of Colors" Victoria Plaza, Davao City
|-
| 1992 || "Pasko Filipino" Heritage Art Center, SM MegaMall, Mandaluyong
"Mirror" Lopez Museum, Pasig
"Awit at Kulay" Hotel Nikko Manila Garden, Makati City
"Season's Best" Westin Philippine Plaza Hotel, Manila
"Recuerdos de Mexico" Ayala Museum, Makati City
|-
| 1991 || "Underneath the Rainbow" Philippines Center, New York City, USA
"The Wonders of Egypt II" Egyptian Ambassador's Residence, Makati City
"The Wonders of Egypt I" Lopez Museum, Pasig
"The Art of Manuel D. Baldemor" National Gallery, Open House, Cairo, Egypt
"Ugat ng Sariling Atin" UPLB Gallery, Los Baños, [[Laguna (province)|Laguna]]
"Ang Pista sa Nayon" West Gallery, Quezon City
"Sa Duyan ng Pagmamahal" Ayala Museum, Makati City
"May Isang Bayan sa Dakong Silangan" Cultural Center of the Philippines, Manila
"Sa Lambong ng Bahag-hari" Artist's Corner Gallery, Hotel Intercontinental Manila, Makati City
|-
| 1990 || "Munting Bayan sa Salamin" Hotel Nikko Manila Garden, Makati City
"Nature's Best" Lopez Museum, Pasig
"Sining at Lulturang Kinagisnan" The Luz Gallery, Makati City
"Pagdiriwang" Philippine International Convention Center, Manila
|-
| 1989 || "Chile: A Discovery of Colors" The National Museum, Manila
|-
| 1987 || "The Art of Manuel D. Baldemor" Harry Steel Cultural Center, Kiriat Ono, Israel
"As I Came Down from Jerusalem" Ayala Museum, Makati City
"Munting Bayan" Philippine Center, New York
|-
| 1986 || "Homage to Carlos V. Francisco" Angono Artist's, Angono, Rizal
"Recent Works" Lopez Museum, Pasig
"Homage to Botong" Ayala Museum, Makati City
"American Experience" Thomas Jefferson Cultural Center, Makati City
"The Art of Manuel D. Baldemor" International Art Gallery, Beijing, China
"Xian Beyond Expectations" Ayala Museum, Makati City
|-
| 1985 || "The Graphic Art of Manuel D. Baldemor" The Friendship House, Moscow, USSR
"Manuelis Baldemoras Tapyba Grapika" Lietuvos TSR Dailies Muziejus, Vilnius, Lithuania
"Folk Vision" The Luz Gallery, Makati City
"Pahiyas and the Year of the Carabao" Gallery Genesis, Mandaluyong
|-
| 1984 || "Summertime" Gallery Marguerite, Hyatt Terraces, Baguio City
"Baldemor Country" The Luz Gallery, Makati City
|-
| 1983 || "[[Laguna (province)|Laguna]], the Land and the People" Hidalgo Gallery, Makati City
"Painting and Sculpture" ELF Arthaus, Parañaque, Metro Manila
"Munting Bayan" Ayala Museum, Makati City
|-
| 1982 || "Roots" Greenhills Art Center, San Juan, Metro Manila
|-
| 1981 || "Korean Impressions" Greenhills Art Center, San Juan, Metro Manila
"Baldemor's Painting Exhibition" Philippine Embassy, Seoul, Korea
"Images of the Homeland" Greenhills Art Center, San Juan, Metro Manila
|-
| 1980 || "Tribute to the Filipino Farmers" (Sculpture) City Gallery, Manila
|-
| 1978 || "Introspective" Print Collections Gallery, Manila
"Kay Ganda ng Pilipinas" ABC Galleries, Manila
"Muslim Impressions" Hidalgo Gallery, Makati City
|-
| 1977 || "The Art of Manuel D. Baldemor" Mainz Rathaus, Mainz, West Germany
"Baldemor Paintings" PhilamLife, Iloilo City
|-
| 1976 || "Ceramic Paintings" The Gallery, Hyatt Regency, Manila
"Mother and Child" ABC Galleries, Manila
"Prints and Drawings" Galeria Burlas, Bacolod City
|-
| 1975 || "Kay Ganda ng Pilipinas" Kilusang Sining Gallery, Makati
"Recent Paintings" Galeria Burlas, Bacolod City
|-
| 1974 || "Baldemor's Paete" GMTFM Hall, Taguig, Metro Manila
"Paete" Second [[Laguna (province)|Laguna]] Development Bank, Paete, [[Laguna (province)|Laguna]]
"Paete: Sketchbook of a Filipino Town" Quad Gallery, Makati
|-
| 1973 || "The Art of Manuel D. Baldemor" Hidalgo Gallery, Makati
|-
| 1972 || "The Graphic Art of Manuel D. Baldemor" Hidalgo Gallery, Makati City
|}
== Grupo na mga Eksibit ==
{| class="wikitable"
|-
! Tuig !! Titulo asin Lokasyon
|-
| 2011 || "Edades: From Freedom to Fruition", Cultural Center of the Philippines<ref name="MayoRachel2011">{{cite web
|last=Mayo
|first=R.
|title=Exhibition traces the roots of Modern Art in the Philippines
|url=http://rachelmayo.blogspot.com/2011/12/edades-from-freedom-to-fruition.html
|website=The Essence of Things by Rachel Mayo (Blogspot)
|date=2011
|access-date=2025-06-21
}}</ref>
|-
| 2006 || "Ode to the Pasig River" Ayala Museum
"Through the Palette's Eye" U.P.-Jorge B. Vargas Museum and Filipiniana Research Center
|-
| 2005 || Philippine Exhibit, Stanford Art Spaces, Stanford University
"SCAPES: Images of Time and Place" DLSU Museum
|-
| 1997 || Two-Man Show, Albor-Baldemor, Stadt Museum, Düsseldorf, Germany
Two-Man Show, Albor-Baldemor, Landesvertretung Thuringen, Bonn, Germany
|-
| 1996 || "The Filipino Masters" Ericsson Telecommunications, Manila
Three-Man Show, Albor-Baldemor-Olmedo, Philippine Embassy, Vienna, Italy
|-
| 1992 || Philippine Pavilion, Seville, Spain
|-
| 1991 || "Paete Phenomenon" Cultural Center of the Philippines
|-
| 1990 || Cultural Gallery, Muzium Negara, Kuala Lumpur, Malaysia
|-
| 1989 || First [[ASEAN]] Symposium on Aesthetics, Workshop and Exhibition, National Art Gallery, Kuala Lumpur, Malaysia
|-
| 1988 || International Art Festival, Saddam Art Center, Baghdad, Iraq
|-
| 1987 || Metropolitan Museum, Manila
|-
| 1986 || Bienal de la Habana, Cuba
|-
| 1985 || Print Council of Australia, Melbourne
Asia World Art Gallery, Taipei, Taiwan
|-
| 1984 || Galerie Taub, Philadelphia
|-
| 1982 || ASEAN Traveling Art Exhibition, Malaysia, Singapore, Thailand, Indonesia, Hong Kong, and Manila
|-
| 1980 || Madurodam Gallery, The Hague, The Netherlands
|-
| 1977 || Wall Panel Gallery, Tehran, Iran
|-
| 1975 || The Philippine Center, New York City, New York, USA
|-
| 1973 || XIV Internationale Art Exhibition, Paris, France
|-
| 1972 || AAP Art Competition and Exhibition, Cultural Center of the Philippines
|}
== Mga Libro asin Publikasyon ==
{| class="wikitable"
|-
! Tuig !! Titulo asin mga Kontribyutor
|-
| 2010 || "Manuel D. Baldemor’s European Journey of Discovery"<ref>Manuel D. Baldemor's European journey of discovery. (n.d.). Retrieved March 3, 2015, from http://www.worldcat.org/title/manuel-d-baldemors-european-journey-of-discovery/oclc/758099557</ref><ref>{{cite web |title=Manuel D. Baldemor's European journey of discovery |url=https://ust.primo.exlibrisgroup.com/discovery/fulldisplay?docid=alma991002818509709111&vid=63UOSTP_INST:UOSTP |access-date=March 3, 2015}}</ref>
|-
| 1996 || "Painting the Global Village" kauban si Rosalinda L. Orosa
|-
| 1993 || "Tales of a Rainy Night" kauban si C. Hidalgo
"Sabong" kauban si A. Hidalgo
|-
| 1992-94 || Kolumnista, "Folio", Sunday Times Life Magazine, Pilipinas
|-
| 1992 || "Philippine Food and Life" kauban si G.C. Fernando <ref>[[Puto (food)|Puto]] (2015, April 12)</ref>
|-
| 1991 || "The Paete Phenomenon" kauban si I.C. Endaya
|-
| 1990-94 || Opisyal na UNICEF Card Design
|-
| 1989 || "The Philippines" kauban si C. Nakpil & "Chile, A Discovery of Colors" kauban si S. Fanega
|-
| 1988 || "Sarap" kauban si D. Fernandez, E. Alegre
|-
| 1987 || "Philippine Ancestral Houses" kauban si F. Zialcita, N. Oshima
|-
| 1986 || "Painture, New Lixicom of Philippine Art" kauban si P. Zafaralla
|-
| 1981 || "Images of the Homeland" kauban si M. Baterina
|-
| 1980 || "Tribute to the Filipino Farmers" kauban si L. Benesa
|-
| 1974 || "Paete, Sketchbook of a Filipino Town" kauban si B. Afuang
|-
| 1972 || "The Graphic Art of Manuel D. Baldemor" kauban si M. Duldulao
|}
== Mga Bantog na Tao ==
[[Angeline Baldemor]]
[[Angelito Baldemor]]
[[Angelo Baldemor]]
[[Antero Baldemor]]
[[Celoine Baldemor]]
[[Charming Baldemor]]
[[Felix "Kid" Baldemor]]
[[Fred Baldemor]]
[[Leandro Baldemor]]
[[Mailah Baldemor]]
[[Marvin Baldemor]]
[[Mike Baldemor]]
[[Nick C. Baldemor]]
[[Vince Baldemor]]
[[Walter Baldemor]]
[[Wilfredo Baldemor]]
[[Wilson Baldemor]]
[[Zoerya Emi Baldemor Abuel]]
[[Vicente Mannsala]]
== Mga Sanggunian ==
{{Reflist}}
== Bibliograpiya ==
Africano, C., Baldemor, M., and Casanova, A. (2005). Tatlong Haligi ng Sining. In Mga Natatanging Anak ng Paete. UST Publishing House. Featuring artwork by Manuel Baldemor.
{{authority control}}
{{DEFAULTSORT:Baldemor, Manuel}}
[[Category:Filipino painters]]
[[Category:1947 births]]
[[Category:Living people]]
[[Category:Artists from Laguna (province)]]
[[Category:Filipino printmakers]]
ljbclgg2iuyn7bg2ruqun42veyutwxi
290164
290162
2025-06-27T04:53:30Z
Imperator Romanii
27829
/* Karera */
290164
wikitext
text/x-wiki
{{Infobox artist
| name = Manuel Baldemor
| image = Manuel Baldemor en Mexico.jpg
| image_size =
| birth_name = Manuel D. Baldemor
| birth_date = {{Birth date and age|1947|03|26}}
| birth_place = [[Paete]], [[Laguna (province)|Laguna]], [[Philippines]]
| nationality = [[Filipinos|Filipino]]
| field = [[Painting]]
}}
'''Manuel Baldemor''' sarong Pilipinong pintor, eskultor, printmaker, parasurat asin ilustrador nin mga libro.<ref name="HeritageGallery">{{cite web
|title=BALDEMOR, Manuel |url=https://heritagegallery.ph/2017/11/baldemor-manuel/ |website=Heritage Gallery |access-date=March 3, 2015
}}</ref> Siya ipinanganak kan Marso 26, 1947, sa [[Paete]], [[Laguna (province)|Laguna]], [[Philippines]].
Saiyang pinamidbid an saiyang mga pintal sa iba-ibang media na nagpapahiling nin mga eksena sa simpleng geometricong mga porma na may karakter na folk art. Kadakol kan saiyang mga paksa sa arte iyo an saiyang banwaan, an mga tawo igdi, an saindang aro-aldaw na mga buruhaton, asin an saindang mga selebrasyon.<ref name="drybrush">{{cite web|title=Manuel Baldemor - drybrush Gallery|url=https://drybrush.com/artists/manuel-baldemor|accessdate=2025-06-14}}</ref>
An saiyang mga obra midbid bako' sana sa Pilipinas kundi pati' man sa iba pang mga rona'. Siya sarong artist-in-residence sa [[Chile]], [[Estonia]], [[France]], [[Israel]], [[Japan]], [[Singapore]], [[Switzerland]] asin [[Portugal]]. An saiyang mga obra bisto sa enterong kinaban dahil an [[UNICEF]] nagrereproduce kan saiyang mga obra bilang mga greeting card na ipinapanao sa bilog na kinaban.<ref name="drybrush" /><ref>{{cite web |title=Manuel Baldemor |url=https://www.artnet.com/artists/manuel-baldemor/ |website=Artnet |access-date=2025-06-14}}</ref>
== Karera asin Edukasyon ==
Nag-adal si Manuel Baldemor sa University of Santo Tomas College of Architecture and Fine Arts (CAFA), na nagin [[University of Santo Tomas College of Architecture|College of Architecture]] asin [[University of Santo Tomas College of Fine Arts and Design|College of Fine Arts and Design]]. Kan estudyante pa siya, nagtrabaho siya kairiba an mga artista sa Mabini ngarig masuportahan an saiyang pangangaipo pinansyal.<ref name="BaldemorLuzviminda">{{Cite web
|url=https://newyorkpcg.org/pcgny/wp-content/uploads/2019/11/PR-CSC-098-19.pdf
|title=Manuel Baldemor’s Luzviminda, An Art Exhibit at the Philippine Center – Press Release PR-CSC-098-2019
|date=14 November 2019
|publisher=Consulate General of the Republic of the Philippines, New York
|accessdate=22 June 2025
}}</ref> Danay siyang pinapahilingan nin tabang kan saiyang mga kaklase para sa saindang mga akademikong art plates, ta naiiba an saiyang kabatiran asin estilo.
Durante sa saiyang pag-eskwela, naapektuhan siya kan mga prinsipyo nin modernismo na ipinahiling ni National Artist [[Victorio Edades]]. Si Baldemor pinahiling sa mga eksibit na nagtutukdo kan mga ugat kan modernong arte sa Pilipinas, kairiba an iba pang mga bantog na artista na naapektuhan kan legasiya ni Edades.<ref name="MayoRachel2011" />
Sa saiyang senior na taon, nagtrabaho siya bilang layout artist asin editorial cartoonist para sa Philippine Graphic. Igdi nagpoon an saiyang karera sa publikasyon.
== Karera ==
Nagpoon an saiyang karera bilang pintor kan saiyang pagladawan kan kagandahan kan saiyang banwaan, Paete, Laguna, gamit an pen asin ink. An saiyang mural na obra na "Paete I" nanggana kan grand prize sa [[Art Association of the Philippines]] Art Competition and Exhibition kan 1972.<ref>{{cite web|title=Paete I - CCP Encyclopedia of Philippine Art|url=https://epa.culturalcenter.gov.ph/3/82/2254/|accessdate=2025-06-14}}</ref> Sa sunod na taon, an saiyang mural na "Paete II" nasikwit man parehas na premyo. An sunod-sunod na kapangganahan nagtukdo saiya para maging representante kan Pilipinas sa XIV International Art Exhibition sa [[Paris]] kan 1973. An art critic na si [[Leonides Benesa]] binasagan siya bilang "The Folk Artist".<ref name="WhenInManila2024">{{cite web
|title=Meet the Artist Whose Paintings of Paete Led Him to Represent the Philippines in France
|url=https://www.wheninmanila.com/meet-the-artist-whose-paintings-of-paete-led-him-to-represent-the-philippines-in-france/
|date=2024-12-18
|website=When In Manila
|accessdate=2025-06-14
}}</ref>
Sa dekada 1970, nagdevelop siya nin saiyang sadiring estilo nin arte na gikan sa mga naguno' niya sa baryo. Naghimo siya nin dakulang bilang nin mga obra na nagpapahiling kan ideal nin Pilipinas gamit an Folk Modernist na estilo. An saiyang enot na eksibit na "The Graphic of Manuel D. Baldemor" sa Hidalgo Gallery kan 1972 nagtanda kan pagsugod kan saiyang karera.<ref name="WhenInManila2024" />
Guminana siya ikatolong beses nin gold prize sa taonan na Art Association of the Philippines competition para sa saiyang mga fine prints kan 1983. Nagsubok siya nin iba pang mga media arog kan [[watercolour]], [[acrylic paint|acrylic]], [[tempera]], [[oil-on-canvas]], [[woodcut]], [[ceramics]], salamin, [[grass paper]], asin [[fine prints]].<ref name="drybrush" />
Maliban sa saiyang mga ladawan nagpapahiling nin aro-aldaw na buhay, nag-explore man siya sa espiritwal na tema sa arte. An saiyang ginibo na "Moments with Christ" midbid para magdulot nin mensahe nin banal na inspirasyon asin pagdugang nin bagong dimensyon sa saiyang repertoire.<ref name="MomentswithChrist">{{Cite web |title=Spiritualized through art with Manuel Baldemor's 'Moments with Christ' |url=https://www.gmanetwork.com/news/lifestyle/content/301466/spiritualized-through-art-with-manuel-baldemor-s-moments-with-christ/story/ |website=GMA News |date=2013-03-21 |access-date=2025-06-21 |author=Lago, Amanda |language=en}}</ref>
Si [[Rosalinda Orosa]], sarong art connoisseur asin kolumnista, nagbansag saiya bilang "The Chronicle of the Motherland" huli sa pagladawan kan kagayonan kan gabos na lugar sa Pilipinas.<ref name="FreeLibraryOrosa">{{cite web
|url=https://www.thefreelibrary.com/In+Memoriam%3a+Rosalinda+Luna+Orosa%2c+the+Mother+of+Philippine+Arts+and...-a0776423059
|title=In Memoriam: Rosalinda Luna Orosa, the Mother of Philippine Arts and Culture
|date=2023-12-15
|website=The Free Library
|accessdate=2025-06-22
}}</ref> Kan 1992, gindara siya nin [[Cultural Center of the Philippines]] bilang sarong sa mga Thirteen Artist Awardees bilang pagkilala sa saiyang kontribusyon sa banwaan.<ref name="WhenInManila2024" />
Nakua niya an mga travel grants bilang artist-in-residence sa [[France]]<ref>{{cite news
|last=Medina
|first=A.
|date=2013-04-25
|title=PHL artist Manuel Baldemor features Ifugaos in Paris art exhibit
|url=http://www.gmanetwork.com/news/story/305528/pinoyabroad/pinoyachievers/phl-artist-manuel-baldemor-features-ifugaos-in-paris-art-exhibit
|work=GMA News
|access-date=March 3, 2015
}}</ref>, [[England]]<ref name="DMCircuitArtBaldemor">{{cite web
|url=https://dmcircuitart.com/artist/manuel-baldemor/
|title=Manuel Baldemor - DM Circuit Art by Art Circle Gallery
|website=DM Circuit Art
|accessdate=2025-06-22
}}</ref>, [[Switzerland]]<ref name="OfficialGazette2012">{{cite web
|title=Philippine Embassy in Berne celebrates 150th anniversary of Philippine-Swiss relations through an exhibit by Manny Baldemor
|url=https://www.officialgazette.gov.ph/2012/07/06/philippine-embassy-in-berne-celebrates-150th-anniversary-of-philippine-swiss-relations-through-an-exhibit-by-manny-baldemor/
|website=Official Gazette of the Republic of the Philippines
|date=2012-07-06
|access-date=2025-06-21
}}</ref>, [[Russia]], [[Spain]]<ref name="SalinasinSpain">{{cite web
|title=Ambassador Salinas Opens Manuel Baldemor Exhibit in Madrid
|url=https://www.philembassymadrid.com/ambassador-salinas-opens-manuel-baldemor-exhibit-madrid
|website=Philippine Embassy Madrid
|access-date=March 3, 2015
}}</ref>, [[Portugal]]<ref name="DMCircuitArtBaldemor" />, asin [[Scandinavia]]<ref name="BaldemorNorwayIceland">{{cite news |last=Grejalde |first=G. |title=Filipino holds exhibit in Norway, Iceland |url=https://www.gmanetwork.com/news/topstories/content/100993/filipino-holds-exhibit-in-norway-iceland/story/ |work=GMA News |date=13 June 2008 |access-date=21 June 2025}}</ref> sa [[Europe]]; [[United States]]<ref name="DFA2016SymphonyOfFlowers">{{cite web
|url=https://dfa.gov.ph/dfa-news/news-from-our-foreign-service-postsupdate/9334-manuel-baldemore-s-symphony-of-flowers-blooms-at-philippine-center-gallery
|title=Manuel Baldemor’s “Symphony of Flowers” Blooms at Philippine Center Gallery
|date=2016-05-23
|website=Department of Foreign Affairs, Republic of the Philippines
|publisher=GOVPH
|accessdate=2025-06-22
}}</ref>, [[Mexico]]<ref name="DFA2015TaxcoExhibit">{{cite web
|url=https://dfa.gov.ph/dfa-news/news-from-our-foreign-service-postsupdate/7741-phl-embassy-in-mexico-opens-painting-exhibit-of-filipino-artist-in-taxco
|title=PHL Embassy in Mexico opens Painting Exhibit of Filipino Artist in Taxco
|date=2015-11-03
|website=Department of Foreign Affairs, Republic of the Philippines
|accessdate=2025-06-22
|publisher=GOVPH
}}</ref>, asin [[Chile]]<ref name="DMCircuitArtBaldemor" /> sa [[Americas]]; [[Iran]], [[Israel]], asin [[Egypt]] sa [[Middle East]]; [[South Korea]], [[India]], [[Malaysia]] asin [[China]]<ref name="ManilaStandard2023">{{cite web
|url=https://manilastandard.net/?p=307141
|title=A tale of two nations
|date=2023-09-15
|website=Manila Standard
|accessdate=2025-06-22
}}</ref> sa [[Asia]]. Bawat pungsod na pinuntahan niya naging paksa asin tema kan saiyang arte. Siya naging kilala bilang International Artist asin pinaka Most Travelled Artist dahil sa pagbiyahe sa sobra 50 na mga pungsod.
Niadtong 1995, ginsaulog niya an saiyang ika-25 anibersaryo bilang artista sa usa ka eksibit sa Artists’ Corner sa [[SM Megamall]], na nagpapahiling nin duwang mga obra: "Sining Bayan", na nagpapakita kan saiyang pagka-Pilipino, asin "The Global Village", na nagpapahiling kan saiyang internasyonal na mga kalihokan. An mga ambasador kan mga pungsod na kun saen siya nagsirbi bilang artist-in-residence nagtambong bilang mga bisita nin dungog.<ref name="drybrush" /> Niadtong 1998, an Presidente na si [[Fidel V. Ramos]] nagtambong sa pag-abli kan saiyang mural na "Pasasalamat"<ref>{{cite news |last=Zaide |first=Jose Abeto |date=2019-01-21 |title=Peripatetic artist & ambassador of goodwill |url=https://mb.com.ph/2019/01/21/peripatetic-artist-ambassador-of-goodwill/?amp |work=Manila Bulletin |access-date=March 3, 2015}}</ref>, na permanente na ipinapakita sa United Nations Center sa [[Vienna, Austria]].<ref name="GMA2012Austria">{{cite web
|title=Pinoy artist Manuel Baldemor mounts exhibit in Austria
|url=https://www.gmanetwork.com/news/pinoyabroad/dispatch/265440/pinoy-artist-manuel-baldemor-mounts-exhibit-in-austria/story/
|website=GMA Network
|date=2012-07-14
|access-date=2025-06-21
}}</ref> Nagpadagos an saiyang internasyonal na pagkilala kan 2013 kun sain an [https://www.ust.edu.ph/ambassador-salinas-highlights-the-filipino-global-maritime-professional-in-diplomat-lecture/ Ambassador Carlos C. Salinas] nagbukas kan saiyang eksibit na Symphony of Colors sa Madrid, bilang parte kan selebrasyon kan Philippines–Spain Friendship Day, na nagpapahiling pa nin mas dakulang internasyonal na sakop kan karyer artistiko ni Baldemor.<ref name="SalinasinSpain" />
Sa samang taon, nagdumara siya nin sarong adlaw na eksibit na pinangaranan Philippine Skyland sa [[UNESCO]] sa Paris, na nagpapahiling nin mga obra na naglalarawan kan buhay asin kultura kan mga Ifugao.<ref name="GMA2013Medina">{{cite news
|last=Medina
|first=A.
|date=2013-04-25
|title=PHL artist Manuel Baldamor features Ifugaos in Paris art exhibit
|url=https://www.gmanetwork.com/news/pinoyabroad/dispatch/305528/phl-artist-manuel-baldamor-features-ifugaos-in-paris-art-exhibit/story/
|work=GMA News
|access-date=2025-06-21
}}</ref>
Siyang sarong eskultor man. Niadtong 1982, nagdaog siya nin ika-upat na gold prize para sa eskultura sa Annual Art Association of the Philippines Competition gamit an saiyang obra na "Tribute to the Filipino Farmer," na ipinakita sa City Gallery sa [[Luneta]] niadtong 1980, bilang pasidungog sa saiyang amahan, si Perfecto S. Baldemor. Niadtong 1999, nirepresentar niya an Pilipinas sa 3rd Inami International Wooden Sculpture Camp sa [[Toyama Prefecture]], [[Japan]], kun sain naghimo siya kan monumental na "Pamilyang Pilipino," na may lapad na 1m asin kataas na 4m.<ref name="drybrush" />
Kan Oktubre 1–14, 1999, ipinakita niya an saiyang ika-100 na eksibit na pinangaranan "A Distinctive Milestone" bilang pintor asin eskultor sa Artists’ Corner sa [[SM Megamall]]. Sa panahon na ini, siya an nag-iisang artista na naka-exhibit nin saiyang mga obra ngani sa gatos na beses.<ref name="WhenInManila2024" />
Siyang sarong manunurat man asin miyembro kan Writers’ Guild of the Philippines. An saiyang mga balak asin sanaysay ipinapakita sa mga nangunguna na mantalaan asin magasin. Siya sarong kolumnista para sa kultura sa duwang dagkong mantalaan. An saiyang lingguhang kolum na pinangaranan "Folio" ipinapakita sa Sunday Times kan [[Manila Times]] niadtong 1992 hasta 1994. Nagpadagos siya sa saiyang lingguhang kolum sa "Art and Culture Section" kan "[[The Philippines Star]]" hale 1997 hasta 1999. Kan 2025, aktibo siyang nagtambong sa ika-51 National Writers Congress kan Writers’ Union of the Philippines ([[UMPIL]]), kun sain nagdisenyo asin nagdonar siya nin mga hinimo sa kamot na tropyo para sa Gawad Pambansang Alagad ni Balagtas na mga literary awards.<ref name="MarketMonitorUMPIL2025">{{cite web
|url=https://marketmonitor.com.ph/umpil-held-its-51st-national-writers-congress/
|title=UMPIL held its 51st National Writers’ Congress
|date=2025-04-26
|website=The Market Monitor
|accessdate=2025-06-22
|publisher=The Market Monitor
}}</ref>
Ipinakita niya an saiyang kahanas bilang graphic designer sa paghimo nin souvenir programs para sa XI World Congress of Cardiology kan 1991, XXII International Conference on Internal Medicine kan 1994, asin iba pang commemorative books manungod sa kasaysayan asin pag-uma kan [[Philippines]].<ref name="OpenLibraryPhilippines1989">{{cite book
|title=The Philippines
|author=Guerrero-Nakpil, Carmen
|others=Illustrated by Manuel D. Baldemor
|publisher=XI World Congress of Cardiology
|date=1989-01-01
|pages=118
|url=https://openlibrary.org/books/OL45607063M/The_Philippines
|accessdate=2025-06-22
}}</ref>
Niadtong 1980, ginhatag saiya an "Gawad Sikap" para sa [[Visual Arts]] bilang pagpasidungog sa ika-400 anibersaryo kan saiyang banwaan. An Paetenians International Northeast Chapter nagkilala saiya bilang "Paetenian of the Year" kan 1985 asin sarong sa "Ten Outstanding Living Paetenians" kan 2000. Ginhatag man siya bilang sarong sa "Natatanging Buhay na Anak ng Bayan" sa selebrasyon kan Balik-Paete 2004.<ref name="natatanging-anak">{{cite book
|last1=Africano
|first1=C.
|last2=Baldemor
|first2=M.
|last3=Casanova
|first3=A.
|title=Tatlong Haligi ng Sining. In Mga Natatanging Anak ng Paete
|year=2005
|publisher=UST Publishing House
|url=https://ust.primo.exlibrisgroup.com/discovery/fulldisplay?docid=alma991001091059709111&vid=63UOSTP_INST:UOSTP
|access-date=2025-06-14}}</ref>
Usahay siya an nag-una sa pagpasidungog asin pagpalig-on kan Paete pinaagi sa saiyang mga eksibit arog kan "Salubong" sa Nayong Pilipino kan 1978, "The Masters of Paete Exhibit" sa City Gallery, Luneta kan 1980, an grand exhibition na "The Paete Phenomenon" sa Cultural Center of the Philippines, an tape-recording kan duwang historical concerts kan Band 69 – "Konsyerto ng Pamanang Himig" asin "Konsyerto ng Sentenaryo ng Banda" sa UP Abelardo Hall kan 1997, asin an "Konsyerto ng Sentenaryo ng Kalayaan ng Bansa" sa sulod kan gatus na tuig na Simbahan kan [[Paete, Laguna]].<ref name="TapatalkBanda69">{{cite web
|url=https://www.tapatalk.com/groups/usappaete/a-salute-to-the-35-years-of-banda-69-t3250-s10.html
|title=A Salute to the 35 Years of Banda 69
|website=USAPPAETE Forum on Tapatalk
|accessdate=2025-06-22
}}</ref>
An saiyang mga obra kilala sa bug-os na kinaban dahil an [[UNICEF]] nagrereproduce kan saiyang mga obra bilang mga greeting cards na ipinapamahagi sa bug-os na kinaban.<ref name="HeritageGallery" /><ref name="natatanging-anak" /><ref>{{cite web
|title=The Art of Manuel D. Baldemor
|url=https://philippinecenterny.com/manuel-d-baldemor-coming-soon/
|website=Philippine Center New York
|access-date=March 3, 2015
}}</ref> Siya pinapansin sa pagpintura kan Pilipinas asin sa bug-os na kinaban, na nagpapahiling kan lokal na kultura habang nakikisali sa mga global na tema.<ref name="GalarpeKMonitor">{{cite web
|last=Galarpe
|first=K.
|title=Manuel Baldemor paints the Philippines and the world
|url=https://karengalarpe.wordpress.com/2010/01/13/manuel-baldemor-paints-the-philippines-and-the-world/
|website=K Monitor (WordPress)
|access-date=2025-06-21
}}</ref> An iba sa saiyang mga obra naipasa man bilang cross-stitch patterns asin ipinapakita sa mga eksibit sa Europa, na nagpapahiling kan pagkamaabilidad asin internasyonal na atraksyon kan saiyang estilo sa biswal.<ref name="BaldemorCrossStitch">{{cite web |title=Baldemor masterpieces turned into cross-stitch art, featured in European exhibitions |url=https://www.vintersections.com/2010/06/baldemor-masterpieces-turned-into-cross.html |website=VIntersections |date=June 2010 |access-date=21 June 2025}}</ref>
Niadtong 2009, tinapos ni Baldemor an sarong monumental na glass mosaic mural na pinangaranan "People Power", na gibutang sa [[Basilica of St. Thérèse]] sa Lisieux, France. Ginibo sa kolaborasyon kan mga French mosaicists na sinda [https://fdac.dordogne.fr/les-oeuvres/acquisitions-realisees-en-2013/henot-sylvie/ Sylvie Henot] asin [https://fr.linkedin.com/in/fran%C3%A7ois-sand-0b580b44 François Sand], an obra naghanduraw kan People Power Revolution kan 1986 sa Pilipinas. An mural kabahin kan permanente na koleksyon kan basilica, na nagsisimbolo kan kapayapaan asin espirituhanong pagkakaisa. An pagbutang kaini sarong talagsaon na dungog para sa sarong Pilipinong artista sa sarong sa mga pinakaimportante na relihiyosong pilgrimage sites sa France.<ref name="MBLivingBeyondMeans2020">{{cite web
|url=https://mb.com.ph/2020/3/8/on-living-beyond-our-means
|title=On living beyond our means
|date=2020-03-08
|website=Manila Bulletin
|accessdate=2025-06-22
}}</ref>
== Mga Bantog na Obra ==
{| class="wikitable"
|-
! Tuig !! Titulo asin Lokasyon
|-
| 2009 || Mosaic sa Basilica of St. Thérèse sa Lisieux, France<ref name="MBLivingBeyondMeans2020" />
|-
| 2007 || Commemorative Stamps para sa Philippines–France Relations (ika-60 na anibersaryo kan Diplomatic Ties), Philippine Embassy sa Paris, France<ref name="MBLivingBeyondMeans2020" />
|-
| 1990s || UNICEF Christmas Cards<ref name="MBLivingBeyondMeans2020" />
|}
== Mga Ganti ==
{| class="wikitable"
|-
! Tuig !! Titulo asin Lokasyon
|-
| 2007 || Most Outstanding Alumni kan University of Santo Tomas
|-
| 2004 || ika-10 Asian Biennale, Bangladesh
|-
| 1998 || Indian Council for Cultural Relations, Delhi, India
|-
| 1997 || Ministry of [[Arts and Culture]], Prague, Czech Republic
|-
| 1994 || Artist-in-residence, Internationale Austausch Ateliers Region Basel, Switzerland
|-
| 1992 || Thirteen Artists Award, Cultural Center of the Philippines
|-
| 1991 || Ministry of [[Arts and Culture]], Cairo, Egypt
|-
| 1989|| First [[ASEAN]] Symposium on Aesthetics, Workshop and Exhibition, National Gallery, Kuala Lumpur, Malaysia
|-
| 1988 || Artist-in-residence, Santiago, Chile
Artist-in-residence, Miskenot Shaannmin, Jerusalem, Israel
USIS, Voluntary Visitors Program, USA
|-
| 1987 || China Exhibition Agency, The People's Republic of China
|-
| 1985 || Ministry of [[Arts and Culture]], Moscow, USSR
Leutuvos TSR Kuturas Ministerija, Vilnius, Lithuania
|-
| 1983 || Best Fine Print Award, Art Association of the Philippines
|-
| 1982 || Best Sculpture Award, Art Association of the Philippines
|-
| 1975 || British Council, London
Ministry of [[Arts and Culture]], Paris, France
|-
| 1974 || Honorable Mention Award para sa Painting, AAP
|-
| 1973 || Philippine Representative, XIV Internationale Art Exhibition, Paris, France
Grand Prize Award, Art Association of the Philippines
|}
== Solo na mga Eksibit ==
{| class="wikitable"
|-
! Tuig !! Titulo asin Lokasyon
|-
| 2019|| "[[Luzviminda]]", New York City, USA<ref name="BaldemorLuzviminda" />
|-
| 2014||"Mosaique" Alliance Francaise, France<ref name="BaldemorFrance">{{cite news |title=Manuel Baldemor revisits his affinity with France |url=https://businessmirror.com.ph/2024/12/17/manuel-baldemor-revisits-his-affinity-with-france/ |work=BusinessMirror |date=17 December 2024 |access-date=21 June 2025}}</ref><ref name="BaldemorExhibit">{{cite news |title=Manuel Baldemor paintings on exhibit in Makati |url=https://www.gmanetwork.com/news/lifestyle/artandculture/929656/manuel-baldemor-paintings-exhibit-makati/story/ |work=GMA News Online |date=28 February 2024 |access-date=21 June 2025}}</ref><ref name="InstagramDDL5TecMUOR">{{Cite web |title=Instagram post by @username |url=https://www.instagram.com/p/DDL5TecMUOR/ |website=Instagram |access-date=2025-06-21}}</ref>
|-
| 2013 || "Moments with Christ", SM Megamall Atrium<ref name="MomentswithChrist" />
"Symphony of Colors" Centro Cultural Galileo, Madrid, Spain<ref name="SalinasinSpain" /><ref name="SalinasinSpainArchive">Phl Ambassador opens Manuel Baldemor exhibit in Madrid. (2013, June 11). Retrieved March 3, 2015, from http://www.interaksyon.com/lifestyle/phl-ambassador-opens-manuel-baldemor-exhibit-in-madrid {{Webarchive|url=https://web.archive.org/web/20150518093940/http://www.interaksyon.com/lifestyle/phl-ambassador-opens-manuel-baldemor-exhibit-in-madrid |date=2015-05-18 }}</ref>
"Philippine Skyland" Salon des Délegués., UNESCO Miollis, Paris, France<ref name="GMA2013Medina" />
|-
| 2012 || "Impressions: An Art Exhibition of Paintings" Vienna International Center, Vienna, Austria<ref name="GMA2012Austria" />
"Images of My Homeland and Switzerland" Switzerland<ref name="OfficialGazette2012" />
|-
| 2010 || Sarong [[Cross-Stitch]] na Eksibit, Event Center, SM Megamall<ref name="BaldemorCrossStitch"/><ref name="BaldemorDMC">{{cite web |title=Manuel Baldemor: Masterpieces by DMC |url=https://archive.md/20150317012210/http://www.focusglobalinc.com/dmc-news/manuel-baldemor-masterpieces-by-dmc.aspx |website=Focus Global Inc. |archive-url=http://www.focusglobalinc.com/dmc-news/manuel-baldemor-masterpieces-by-dmc.aspx |archive-date=17 March 2015 |access-date=21 June 2025}}</ref>
|-
| 2008 || "The Images of the Philippines and Norway" Norway’s Ministry of Culture and Church Affairs, Norway, Iceland<ref name="BaldemorNorwayIceland"/>
|-
| 2007|| "Somewhere in France" Art Center, SM Megamall<ref name="WhenInManila2024" /><ref name="GalarpeKMonitor" />
"Windows" Atrium, Singapore
"Chromatext Reloaded" CCP Main Gallery
"The Wonders of China" Galerie Y
|-
| 2006 || Vietnam Fine Art Museum exhibit, Hanoi
|-
| 2005 || Galerie S, Stockholm
|-
| 1998 || "Las Canciones de la Revolucion" Museo Nacional de Antropologia, Madrid, Spain
"From the Heart of India" Art Center, SM MegaMall
|-
| 1997 || "A Gift of Nature" Gallery 139, Ayala Alabang, Muntinlupa
"Dubrovnik Croatia" Galerie Y, SM MegaMall, Mandaluyong
"Czech National Day" Czech Embassy, Manila
"Songs of the Revolution" Ayala Museum, Makati City
"Prague, The Heart of Europe" Ayala Museum, Makati City
"Mula sa Sinisintang Lupa" GSIS Museo ng Sining, GSIS Bldg, Financial Center, Pasay
"Philippines Nature's Wonder" Hotel Bayerischen Hof, Munich, Germany
"Images of my Native Land" Novomestska Radnice, Prague, Czech Republic
"Hymn to my Homeland" Kunst Im Sonnenhof, Bern, Switzerland
"Transition" The Crucible Gallery, SM MegaMall, Mandaluyong
|-
| 1996 || "Cultural and Spiritual Homeland" Museo Iloilo, Iloilo City
"Quelque Part En France" La Galerie, Alliance Francaise de Manille
"Global Village" The Art Center, SM MegaMall, Mandaluyong
"Hymn to the Earth" Luz Gallery, Makati City
"Discovery" The Country of Tagaytay Highlands, Tagaytay City
"Festival of my Hometown" Philippine International Convention Center
|-
| 1995 || "Switzerland Aquarelle" Finale Art Gallery, SM MegaMall, Mandaluyong
"Pasko sa Aming Bayan" [[EDSA]] Plaza Hotel, Mandaluyong
"Graces from the Land" Gen. Luna Gallery, Davao City
"Masskara", Bacolod Convention Plaza Hotel, Bacolod City
"Sining Bayan" Art Center, SM MegaMall, Mandaluyong
"CEBU, The Queen City of the South" SM City, Cebu
|-
| 1994 || "Madonna Filipina" Sculpture Exhibition, Heritage Art Center, Shangri-La Plaza, Mandaluyong
"Flowers from the Alps" Galerie Y, SM MegaMall, Mandaluyong
"A Piece of Switzerland" Ayala Museum, Makati City
"Ein Stuck Schwiz" International Austausch Ateliers Region, Basel, Switzerland
|-
| 1993 || "Maskara ng Buhay" Galerie Y, SM MegaMall, Mandaluyong
"Zona Verde" Hotel Intercontinental, Makati City
"Philippine Skyworld" Phoenix Gallery, Baguio City
"Cogon at Kahoy" Woodcut Prints Exhibition, Ayala Museum, Makati City
"Scent of China" Galerie Y, SM MegaMall, Mandaluyong
"The Gentle Carabao" West Gallery, SM MegaMall, Mandaluyong
"Festival of Colors" Victoria Plaza, Davao City
|-
| 1992 || "Pasko Filipino" Heritage Art Center, SM MegaMall, Mandaluyong
"Mirror" Lopez Museum, Pasig
"Awit at Kulay" Hotel Nikko Manila Garden, Makati City
"Season's Best" Westin Philippine Plaza Hotel, Manila
"Recuerdos de Mexico" Ayala Museum, Makati City
|-
| 1991 || "Underneath the Rainbow" Philippines Center, New York City, USA
"The Wonders of Egypt II" Egyptian Ambassador's Residence, Makati City
"The Wonders of Egypt I" Lopez Museum, Pasig
"The Art of Manuel D. Baldemor" National Gallery, Open House, Cairo, Egypt
"Ugat ng Sariling Atin" UPLB Gallery, Los Baños, [[Laguna (province)|Laguna]]
"Ang Pista sa Nayon" West Gallery, Quezon City
"Sa Duyan ng Pagmamahal" Ayala Museum, Makati City
"May Isang Bayan sa Dakong Silangan" Cultural Center of the Philippines, Manila
"Sa Lambong ng Bahag-hari" Artist's Corner Gallery, Hotel Intercontinental Manila, Makati City
|-
| 1990 || "Munting Bayan sa Salamin" Hotel Nikko Manila Garden, Makati City
"Nature's Best" Lopez Museum, Pasig
"Sining at Lulturang Kinagisnan" The Luz Gallery, Makati City
"Pagdiriwang" Philippine International Convention Center, Manila
|-
| 1989 || "Chile: A Discovery of Colors" The National Museum, Manila
|-
| 1987 || "The Art of Manuel D. Baldemor" Harry Steel Cultural Center, Kiriat Ono, Israel
"As I Came Down from Jerusalem" Ayala Museum, Makati City
"Munting Bayan" Philippine Center, New York
|-
| 1986 || "Homage to Carlos V. Francisco" Angono Artist's, Angono, Rizal
"Recent Works" Lopez Museum, Pasig
"Homage to Botong" Ayala Museum, Makati City
"American Experience" Thomas Jefferson Cultural Center, Makati City
"The Art of Manuel D. Baldemor" International Art Gallery, Beijing, China
"Xian Beyond Expectations" Ayala Museum, Makati City
|-
| 1985 || "The Graphic Art of Manuel D. Baldemor" The Friendship House, Moscow, USSR
"Manuelis Baldemoras Tapyba Grapika" Lietuvos TSR Dailies Muziejus, Vilnius, Lithuania
"Folk Vision" The Luz Gallery, Makati City
"Pahiyas and the Year of the Carabao" Gallery Genesis, Mandaluyong
|-
| 1984 || "Summertime" Gallery Marguerite, Hyatt Terraces, Baguio City
"Baldemor Country" The Luz Gallery, Makati City
|-
| 1983 || "[[Laguna (province)|Laguna]], the Land and the People" Hidalgo Gallery, Makati City
"Painting and Sculpture" ELF Arthaus, Parañaque, Metro Manila
"Munting Bayan" Ayala Museum, Makati City
|-
| 1982 || "Roots" Greenhills Art Center, San Juan, Metro Manila
|-
| 1981 || "Korean Impressions" Greenhills Art Center, San Juan, Metro Manila
"Baldemor's Painting Exhibition" Philippine Embassy, Seoul, Korea
"Images of the Homeland" Greenhills Art Center, San Juan, Metro Manila
|-
| 1980 || "Tribute to the Filipino Farmers" (Sculpture) City Gallery, Manila
|-
| 1978 || "Introspective" Print Collections Gallery, Manila
"Kay Ganda ng Pilipinas" ABC Galleries, Manila
"Muslim Impressions" Hidalgo Gallery, Makati City
|-
| 1977 || "The Art of Manuel D. Baldemor" Mainz Rathaus, Mainz, West Germany
"Baldemor Paintings" PhilamLife, Iloilo City
|-
| 1976 || "Ceramic Paintings" The Gallery, Hyatt Regency, Manila
"Mother and Child" ABC Galleries, Manila
"Prints and Drawings" Galeria Burlas, Bacolod City
|-
| 1975 || "Kay Ganda ng Pilipinas" Kilusang Sining Gallery, Makati
"Recent Paintings" Galeria Burlas, Bacolod City
|-
| 1974 || "Baldemor's Paete" GMTFM Hall, Taguig, Metro Manila
"Paete" Second [[Laguna (province)|Laguna]] Development Bank, Paete, [[Laguna (province)|Laguna]]
"Paete: Sketchbook of a Filipino Town" Quad Gallery, Makati
|-
| 1973 || "The Art of Manuel D. Baldemor" Hidalgo Gallery, Makati
|-
| 1972 || "The Graphic Art of Manuel D. Baldemor" Hidalgo Gallery, Makati City
|}
== Grupo na mga Eksibit ==
{| class="wikitable"
|-
! Tuig !! Titulo asin Lokasyon
|-
| 2011 || "Edades: From Freedom to Fruition", Cultural Center of the Philippines<ref name="MayoRachel2011">{{cite web
|last=Mayo
|first=R.
|title=Exhibition traces the roots of Modern Art in the Philippines
|url=http://rachelmayo.blogspot.com/2011/12/edades-from-freedom-to-fruition.html
|website=The Essence of Things by Rachel Mayo (Blogspot)
|date=2011
|access-date=2025-06-21
}}</ref>
|-
| 2006 || "Ode to the Pasig River" Ayala Museum
"Through the Palette's Eye" U.P.-Jorge B. Vargas Museum and Filipiniana Research Center
|-
| 2005 || Philippine Exhibit, Stanford Art Spaces, Stanford University
"SCAPES: Images of Time and Place" DLSU Museum
|-
| 1997 || Two-Man Show, Albor-Baldemor, Stadt Museum, Düsseldorf, Germany
Two-Man Show, Albor-Baldemor, Landesvertretung Thuringen, Bonn, Germany
|-
| 1996 || "The Filipino Masters" Ericsson Telecommunications, Manila
Three-Man Show, Albor-Baldemor-Olmedo, Philippine Embassy, Vienna, Italy
|-
| 1992 || Philippine Pavilion, Seville, Spain
|-
| 1991 || "Paete Phenomenon" Cultural Center of the Philippines
|-
| 1990 || Cultural Gallery, Muzium Negara, Kuala Lumpur, Malaysia
|-
| 1989 || First [[ASEAN]] Symposium on Aesthetics, Workshop and Exhibition, National Art Gallery, Kuala Lumpur, Malaysia
|-
| 1988 || International Art Festival, Saddam Art Center, Baghdad, Iraq
|-
| 1987 || Metropolitan Museum, Manila
|-
| 1986 || Bienal de la Habana, Cuba
|-
| 1985 || Print Council of Australia, Melbourne
Asia World Art Gallery, Taipei, Taiwan
|-
| 1984 || Galerie Taub, Philadelphia
|-
| 1982 || ASEAN Traveling Art Exhibition, Malaysia, Singapore, Thailand, Indonesia, Hong Kong, and Manila
|-
| 1980 || Madurodam Gallery, The Hague, The Netherlands
|-
| 1977 || Wall Panel Gallery, Tehran, Iran
|-
| 1975 || The Philippine Center, New York City, New York, USA
|-
| 1973 || XIV Internationale Art Exhibition, Paris, France
|-
| 1972 || AAP Art Competition and Exhibition, Cultural Center of the Philippines
|}
== Mga Libro asin Publikasyon ==
{| class="wikitable"
|-
! Tuig !! Titulo asin mga Kontribyutor
|-
| 2010 || "Manuel D. Baldemor’s European Journey of Discovery"<ref>Manuel D. Baldemor's European journey of discovery. (n.d.). Retrieved March 3, 2015, from http://www.worldcat.org/title/manuel-d-baldemors-european-journey-of-discovery/oclc/758099557</ref><ref>{{cite web |title=Manuel D. Baldemor's European journey of discovery |url=https://ust.primo.exlibrisgroup.com/discovery/fulldisplay?docid=alma991002818509709111&vid=63UOSTP_INST:UOSTP |access-date=March 3, 2015}}</ref>
|-
| 1996 || "Painting the Global Village" kauban si Rosalinda L. Orosa
|-
| 1993 || "Tales of a Rainy Night" kauban si C. Hidalgo
"Sabong" kauban si A. Hidalgo
|-
| 1992-94 || Kolumnista, "Folio", Sunday Times Life Magazine, Pilipinas
|-
| 1992 || "Philippine Food and Life" kauban si G.C. Fernando <ref>[[Puto (food)|Puto]] (2015, April 12)</ref>
|-
| 1991 || "The Paete Phenomenon" kauban si I.C. Endaya
|-
| 1990-94 || Opisyal na UNICEF Card Design
|-
| 1989 || "The Philippines" kauban si C. Nakpil & "Chile, A Discovery of Colors" kauban si S. Fanega
|-
| 1988 || "Sarap" kauban si D. Fernandez, E. Alegre
|-
| 1987 || "Philippine Ancestral Houses" kauban si F. Zialcita, N. Oshima
|-
| 1986 || "Painture, New Lixicom of Philippine Art" kauban si P. Zafaralla
|-
| 1981 || "Images of the Homeland" kauban si M. Baterina
|-
| 1980 || "Tribute to the Filipino Farmers" kauban si L. Benesa
|-
| 1974 || "Paete, Sketchbook of a Filipino Town" kauban si B. Afuang
|-
| 1972 || "The Graphic Art of Manuel D. Baldemor" kauban si M. Duldulao
|}
== Mga Bantog na Tao ==
[[Angeline Baldemor]]
[[Angelito Baldemor]]
[[Angelo Baldemor]]
[[Antero Baldemor]]
[[Celoine Baldemor]]
[[Charming Baldemor]]
[[Felix "Kid" Baldemor]]
[[Fred Baldemor]]
[[Leandro Baldemor]]
[[Mailah Baldemor]]
[[Marvin Baldemor]]
[[Mike Baldemor]]
[[Nick C. Baldemor]]
[[Vince Baldemor]]
[[Walter Baldemor]]
[[Wilfredo Baldemor]]
[[Wilson Baldemor]]
[[Zoerya Emi Baldemor Abuel]]
[[Vicente Mannsala]]
== Mga Sanggunian ==
{{Reflist}}
== Bibliograpiya ==
Africano, C., Baldemor, M., and Casanova, A. (2005). Tatlong Haligi ng Sining. In Mga Natatanging Anak ng Paete. UST Publishing House. Featuring artwork by Manuel Baldemor.
{{authority control}}
{{DEFAULTSORT:Baldemor, Manuel}}
[[Category:Filipino painters]]
[[Category:1947 births]]
[[Category:Living people]]
[[Category:Artists from Laguna (province)]]
[[Category:Filipino printmakers]]
8pzxnphu45tlzk2wwh67ccyohrsxgx9
290165
290164
2025-06-27T04:54:10Z
Imperator Romanii
27829
/* Karera */
290165
wikitext
text/x-wiki
{{Infobox artist
| name = Manuel Baldemor
| image = Manuel Baldemor en Mexico.jpg
| image_size =
| birth_name = Manuel D. Baldemor
| birth_date = {{Birth date and age|1947|03|26}}
| birth_place = [[Paete]], [[Laguna (province)|Laguna]], [[Philippines]]
| nationality = [[Filipinos|Filipino]]
| field = [[Painting]]
}}
'''Manuel Baldemor''' sarong Pilipinong pintor, eskultor, printmaker, parasurat asin ilustrador nin mga libro.<ref name="HeritageGallery">{{cite web
|title=BALDEMOR, Manuel |url=https://heritagegallery.ph/2017/11/baldemor-manuel/ |website=Heritage Gallery |access-date=March 3, 2015
}}</ref> Siya ipinanganak kan Marso 26, 1947, sa [[Paete]], [[Laguna (province)|Laguna]], [[Philippines]].
Saiyang pinamidbid an saiyang mga pintal sa iba-ibang media na nagpapahiling nin mga eksena sa simpleng geometricong mga porma na may karakter na folk art. Kadakol kan saiyang mga paksa sa arte iyo an saiyang banwaan, an mga tawo igdi, an saindang aro-aldaw na mga buruhaton, asin an saindang mga selebrasyon.<ref name="drybrush">{{cite web|title=Manuel Baldemor - drybrush Gallery|url=https://drybrush.com/artists/manuel-baldemor|accessdate=2025-06-14}}</ref>
An saiyang mga obra midbid bako' sana sa Pilipinas kundi pati' man sa iba pang mga rona'. Siya sarong artist-in-residence sa [[Chile]], [[Estonia]], [[France]], [[Israel]], [[Japan]], [[Singapore]], [[Switzerland]] asin [[Portugal]]. An saiyang mga obra bisto sa enterong kinaban dahil an [[UNICEF]] nagrereproduce kan saiyang mga obra bilang mga greeting card na ipinapanao sa bilog na kinaban.<ref name="drybrush" /><ref>{{cite web |title=Manuel Baldemor |url=https://www.artnet.com/artists/manuel-baldemor/ |website=Artnet |access-date=2025-06-14}}</ref>
== Karera asin Edukasyon ==
Nag-adal si Manuel Baldemor sa University of Santo Tomas College of Architecture and Fine Arts (CAFA), na nagin [[University of Santo Tomas College of Architecture|College of Architecture]] asin [[University of Santo Tomas College of Fine Arts and Design|College of Fine Arts and Design]]. Kan estudyante pa siya, nagtrabaho siya kairiba an mga artista sa Mabini ngarig masuportahan an saiyang pangangaipo pinansyal.<ref name="BaldemorLuzviminda">{{Cite web
|url=https://newyorkpcg.org/pcgny/wp-content/uploads/2019/11/PR-CSC-098-19.pdf
|title=Manuel Baldemor’s Luzviminda, An Art Exhibit at the Philippine Center – Press Release PR-CSC-098-2019
|date=14 November 2019
|publisher=Consulate General of the Republic of the Philippines, New York
|accessdate=22 June 2025
}}</ref> Danay siyang pinapahilingan nin tabang kan saiyang mga kaklase para sa saindang mga akademikong art plates, ta naiiba an saiyang kabatiran asin estilo.
Durante sa saiyang pag-eskwela, naapektuhan siya kan mga prinsipyo nin modernismo na ipinahiling ni National Artist [[Victorio Edades]]. Si Baldemor pinahiling sa mga eksibit na nagtutukdo kan mga ugat kan modernong arte sa Pilipinas, kairiba an iba pang mga bantog na artista na naapektuhan kan legasiya ni Edades.<ref name="MayoRachel2011" />
Sa saiyang senior na taon, nagtrabaho siya bilang layout artist asin editorial cartoonist para sa Philippine Graphic. Igdi nagpoon an saiyang karera sa publikasyon.
== Karera ==
Nagpoon an saiyang karera bilang pintor kan saiyang pagladawan kan kagandahan kan saiyang banwaan, Paete, Laguna, gamit an pen asin ink. An saiyang mural na obra na "Paete I" nanggana kan grand prize sa [[Art Association of the Philippines]] Art Competition and Exhibition kan 1972.<ref>{{cite web|title=Paete I - CCP Encyclopedia of Philippine Art|url=https://epa.culturalcenter.gov.ph/3/82/2254/|accessdate=2025-06-14}}</ref> Sa sunod na taon, an saiyang mural na "Paete II" nasikwit man parehas na premyo. An sunod-sunod na kapangganahan nagtukdo saiya para maging representante kan Pilipinas sa XIV International Art Exhibition sa [[Paris]] kan 1973. An art critic na si [[Leonides Benesa]] binasagan siya bilang "The Folk Artist".<ref name="WhenInManila2024">{{cite web
|title=Meet the Artist Whose Paintings of Paete Led Him to Represent the Philippines in France
|url=https://www.wheninmanila.com/meet-the-artist-whose-paintings-of-paete-led-him-to-represent-the-philippines-in-france/
|date=2024-12-18
|website=When In Manila
|accessdate=2025-06-14
}}</ref>
Sa dekada 1970, nagdevelop siya nin saiyang sadiring estilo nin arte na gikan sa mga naguno' niya sa baryo. Naghimo siya nin dakulang bilang nin mga obra na nagpapahiling kan ideal nin Pilipinas gamit an Folk Modernist na estilo. An saiyang enot na eksibit na "The Graphic of Manuel D. Baldemor" sa Hidalgo Gallery kan 1972 nagtanda kan pagsugod kan saiyang karera.<ref name="WhenInManila2024" />
Guminana siya ikatolong beses nin gold prize sa taonan na Art Association of the Philippines competition para sa saiyang mga fine prints kan 1983. Nagsubok siya nin iba pang mga media arog kan [[watercolour]], [[acrylic paint|acrylic]], [[tempera]], [[oil-on-canvas]], [[woodcut]], [[ceramics]], salamin, [[grass paper]], asin [[fine prints]].<ref name="drybrush" />
Maliban sa saiyang mga ladawan nagpapahiling nin aro-aldaw na buhay, nag-explore man siya sa espiritwal na tema sa arte. An saiyang ginibo na "Moments with Christ" midbid para magdulot nin mensahe nin banal na inspirasyon asin pagdugang nin bagong dimensyon sa saiyang repertoire.<ref name="MomentswithChrist">{{Cite web |title=Spiritualized through art with Manuel Baldemor's 'Moments with Christ' |url=https://www.gmanetwork.com/news/lifestyle/content/301466/spiritualized-through-art-with-manuel-baldemor-s-moments-with-christ/story/ |website=GMA News |date=2013-03-21 |access-date=2025-06-21 |author=Lago, Amanda |language=en}}</ref>
Si [[Rosalinda Orosa]], sarong art connoisseur asin kolumnista, nagbansag saiya bilang "The Chronicle of the Motherland" huli sa pagladawan kan kagayonan kan gabos na lugar sa Pilipinas.<ref name="FreeLibraryOrosa">{{cite web
|url=https://www.thefreelibrary.com/In+Memoriam%3a+Rosalinda+Luna+Orosa%2c+the+Mother+of+Philippine+Arts+and...-a0776423059
|title=In Memoriam: Rosalinda Luna Orosa, the Mother of Philippine Arts and Culture
|date=2023-12-15
|website=The Free Library
|accessdate=2025-06-22
}}</ref> Kan 1992, gindara siya nin [[Cultural Center of the Philippines]] bilang sarong sa mga Thirteen Artist Awardees bilang pagkilala sa saiyang kontribusyon sa banwaan.<ref name="WhenInManila2024" />
Nakua niya an mga travel grants bilang artist-in-residence sa [[France]]<ref>{{cite news
|last=Medina
|first=A.
|date=2013-04-25
|title=PHL artist Manuel Baldemor features Ifugaos in Paris art exhibit
|url=http://www.gmanetwork.com/news/story/305528/pinoyabroad/pinoyachievers/phl-artist-manuel-baldemor-features-ifugaos-in-paris-art-exhibit
|work=GMA News
|access-date=March 3, 2015
}}</ref>, [[England]]<ref name="DMCircuitArtBaldemor">{{cite web
|url=https://dmcircuitart.com/artist/manuel-baldemor/
|title=Manuel Baldemor - DM Circuit Art by Art Circle Gallery
|website=DM Circuit Art
|accessdate=2025-06-22
}}</ref>, [[Switzerland]]<ref name="OfficialGazette2012">{{cite web
|title=Philippine Embassy in Berne celebrates 150th anniversary of Philippine-Swiss relations through an exhibit by Manny Baldemor
|url=https://www.officialgazette.gov.ph/2012/07/06/philippine-embassy-in-berne-celebrates-150th-anniversary-of-philippine-swiss-relations-through-an-exhibit-by-manny-baldemor/
|website=Official Gazette of the Republic of the Philippines
|date=2012-07-06
|access-date=2025-06-21
}}</ref>, [[Russia]], [[Spain]]<ref name="SalinasinSpain">{{cite web
|title=Ambassador Salinas Opens Manuel Baldemor Exhibit in Madrid
|url=https://www.philembassymadrid.com/ambassador-salinas-opens-manuel-baldemor-exhibit-madrid
|website=Philippine Embassy Madrid
|access-date=March 3, 2015
}}</ref>, [[Portugal]]<ref name="DMCircuitArtBaldemor" />, asin [[Scandinavia]]<ref name="BaldemorNorwayIceland">{{cite news |last=Grejalde |first=G. |title=Filipino holds exhibit in Norway, Iceland |url=https://www.gmanetwork.com/news/topstories/content/100993/filipino-holds-exhibit-in-norway-iceland/story/ |work=GMA News |date=13 June 2008 |access-date=21 June 2025}}</ref> sa [[Europe]]; [[United States]]<ref name="DFA2016SymphonyOfFlowers">{{cite web
|url=https://dfa.gov.ph/dfa-news/news-from-our-foreign-service-postsupdate/9334-manuel-baldemore-s-symphony-of-flowers-blooms-at-philippine-center-gallery
|title=Manuel Baldemor’s “Symphony of Flowers” Blooms at Philippine Center Gallery
|date=2016-05-23
|website=Department of Foreign Affairs, Republic of the Philippines
|publisher=GOVPH
|accessdate=2025-06-22
}}</ref>, [[Mexico]]<ref name="DFA2015TaxcoExhibit">{{cite web
|url=https://dfa.gov.ph/dfa-news/news-from-our-foreign-service-postsupdate/7741-phl-embassy-in-mexico-opens-painting-exhibit-of-filipino-artist-in-taxco
|title=PHL Embassy in Mexico opens Painting Exhibit of Filipino Artist in Taxco
|date=2015-11-03
|website=Department of Foreign Affairs, Republic of the Philippines
|accessdate=2025-06-22
|publisher=GOVPH
}}</ref>, asin [[Chile]]<ref name="DMCircuitArtBaldemor" /> sa [[Americas]]; [[Iran]], [[Israel]], asin [[Egypt]] sa [[Middle East]]; [[South Korea]], [[India]], [[Malaysia]], asin [[China]]<ref name="ManilaStandard2023">{{cite web
|url=https://manilastandard.net/?p=307141
|title=A tale of two nations
|date=2023-09-15
|website=Manila Standard
|accessdate=2025-06-22
}}</ref> sa [[Asia]]. Bawat pungsod na pinuntahan niya naging paksa asin tema kan saiyang arte. Siya naging kilala bilang International Artist asin pinaka Most Travelled Artist dahil sa pagbiyahe sa sobra 50 na mga pungsod.
Niadtong 1995, ginsaulog niya an saiyang ika-25 anibersaryo bilang artista sa usa ka eksibit sa Artists’ Corner sa [[SM Megamall]], na nagpapahiling nin duwang mga obra: "Sining Bayan", na nagpapakita kan saiyang pagka-Pilipino, asin "The Global Village", na nagpapahiling kan saiyang internasyonal na mga kalihokan. An mga ambasador kan mga pungsod na kun saen siya nagsirbi bilang artist-in-residence nagtambong bilang mga bisita nin dungog.<ref name="drybrush" /> Niadtong 1998, an Presidente na si [[Fidel V. Ramos]] nagtambong sa pag-abli kan saiyang mural na "Pasasalamat"<ref>{{cite news |last=Zaide |first=Jose Abeto |date=2019-01-21 |title=Peripatetic artist & ambassador of goodwill |url=https://mb.com.ph/2019/01/21/peripatetic-artist-ambassador-of-goodwill/?amp |work=Manila Bulletin |access-date=March 3, 2015}}</ref>, na permanente na ipinapakita sa United Nations Center sa [[Vienna, Austria]].<ref name="GMA2012Austria">{{cite web
|title=Pinoy artist Manuel Baldemor mounts exhibit in Austria
|url=https://www.gmanetwork.com/news/pinoyabroad/dispatch/265440/pinoy-artist-manuel-baldemor-mounts-exhibit-in-austria/story/
|website=GMA Network
|date=2012-07-14
|access-date=2025-06-21
}}</ref> Nagpadagos an saiyang internasyonal na pagkilala kan 2013 kun sain an [https://www.ust.edu.ph/ambassador-salinas-highlights-the-filipino-global-maritime-professional-in-diplomat-lecture/ Ambassador Carlos C. Salinas] nagbukas kan saiyang eksibit na Symphony of Colors sa Madrid, bilang parte kan selebrasyon kan Philippines–Spain Friendship Day, na nagpapahiling pa nin mas dakulang internasyonal na sakop kan karyer artistiko ni Baldemor.<ref name="SalinasinSpain" />
Sa samang taon, nagdumara siya nin sarong adlaw na eksibit na pinangaranan Philippine Skyland sa [[UNESCO]] sa Paris, na nagpapahiling nin mga obra na naglalarawan kan buhay asin kultura kan mga Ifugao.<ref name="GMA2013Medina">{{cite news
|last=Medina
|first=A.
|date=2013-04-25
|title=PHL artist Manuel Baldamor features Ifugaos in Paris art exhibit
|url=https://www.gmanetwork.com/news/pinoyabroad/dispatch/305528/phl-artist-manuel-baldamor-features-ifugaos-in-paris-art-exhibit/story/
|work=GMA News
|access-date=2025-06-21
}}</ref>
Siyang sarong eskultor man. Niadtong 1982, nagdaog siya nin ika-upat na gold prize para sa eskultura sa Annual Art Association of the Philippines Competition gamit an saiyang obra na "Tribute to the Filipino Farmer," na ipinakita sa City Gallery sa [[Luneta]] niadtong 1980, bilang pasidungog sa saiyang amahan, si Perfecto S. Baldemor. Niadtong 1999, nirepresentar niya an Pilipinas sa 3rd Inami International Wooden Sculpture Camp sa [[Toyama Prefecture]], [[Japan]], kun sain naghimo siya kan monumental na "Pamilyang Pilipino," na may lapad na 1m asin kataas na 4m.<ref name="drybrush" />
Kan Oktubre 1–14, 1999, ipinakita niya an saiyang ika-100 na eksibit na pinangaranan "A Distinctive Milestone" bilang pintor asin eskultor sa Artists’ Corner sa [[SM Megamall]]. Sa panahon na ini, siya an nag-iisang artista na naka-exhibit nin saiyang mga obra ngani sa gatos na beses.<ref name="WhenInManila2024" />
Siyang sarong manunurat man asin miyembro kan Writers’ Guild of the Philippines. An saiyang mga balak asin sanaysay ipinapakita sa mga nangunguna na mantalaan asin magasin. Siya sarong kolumnista para sa kultura sa duwang dagkong mantalaan. An saiyang lingguhang kolum na pinangaranan "Folio" ipinapakita sa Sunday Times kan [[Manila Times]] niadtong 1992 hasta 1994. Nagpadagos siya sa saiyang lingguhang kolum sa "Art and Culture Section" kan "[[The Philippines Star]]" hale 1997 hasta 1999. Kan 2025, aktibo siyang nagtambong sa ika-51 National Writers Congress kan Writers’ Union of the Philippines ([[UMPIL]]), kun sain nagdisenyo asin nagdonar siya nin mga hinimo sa kamot na tropyo para sa Gawad Pambansang Alagad ni Balagtas na mga literary awards.<ref name="MarketMonitorUMPIL2025">{{cite web
|url=https://marketmonitor.com.ph/umpil-held-its-51st-national-writers-congress/
|title=UMPIL held its 51st National Writers’ Congress
|date=2025-04-26
|website=The Market Monitor
|accessdate=2025-06-22
|publisher=The Market Monitor
}}</ref>
Ipinakita niya an saiyang kahanas bilang graphic designer sa paghimo nin souvenir programs para sa XI World Congress of Cardiology kan 1991, XXII International Conference on Internal Medicine kan 1994, asin iba pang commemorative books manungod sa kasaysayan asin pag-uma kan [[Philippines]].<ref name="OpenLibraryPhilippines1989">{{cite book
|title=The Philippines
|author=Guerrero-Nakpil, Carmen
|others=Illustrated by Manuel D. Baldemor
|publisher=XI World Congress of Cardiology
|date=1989-01-01
|pages=118
|url=https://openlibrary.org/books/OL45607063M/The_Philippines
|accessdate=2025-06-22
}}</ref>
Niadtong 1980, ginhatag saiya an "Gawad Sikap" para sa [[Visual Arts]] bilang pagpasidungog sa ika-400 anibersaryo kan saiyang banwaan. An Paetenians International Northeast Chapter nagkilala saiya bilang "Paetenian of the Year" kan 1985 asin sarong sa "Ten Outstanding Living Paetenians" kan 2000. Ginhatag man siya bilang sarong sa "Natatanging Buhay na Anak ng Bayan" sa selebrasyon kan Balik-Paete 2004.<ref name="natatanging-anak">{{cite book
|last1=Africano
|first1=C.
|last2=Baldemor
|first2=M.
|last3=Casanova
|first3=A.
|title=Tatlong Haligi ng Sining. In Mga Natatanging Anak ng Paete
|year=2005
|publisher=UST Publishing House
|url=https://ust.primo.exlibrisgroup.com/discovery/fulldisplay?docid=alma991001091059709111&vid=63UOSTP_INST:UOSTP
|access-date=2025-06-14}}</ref>
Usahay siya an nag-una sa pagpasidungog asin pagpalig-on kan Paete pinaagi sa saiyang mga eksibit arog kan "Salubong" sa Nayong Pilipino kan 1978, "The Masters of Paete Exhibit" sa City Gallery, Luneta kan 1980, an grand exhibition na "The Paete Phenomenon" sa Cultural Center of the Philippines, an tape-recording kan duwang historical concerts kan Band 69 – "Konsyerto ng Pamanang Himig" asin "Konsyerto ng Sentenaryo ng Banda" sa UP Abelardo Hall kan 1997, asin an "Konsyerto ng Sentenaryo ng Kalayaan ng Bansa" sa sulod kan gatus na tuig na Simbahan kan [[Paete, Laguna]].<ref name="TapatalkBanda69">{{cite web
|url=https://www.tapatalk.com/groups/usappaete/a-salute-to-the-35-years-of-banda-69-t3250-s10.html
|title=A Salute to the 35 Years of Banda 69
|website=USAPPAETE Forum on Tapatalk
|accessdate=2025-06-22
}}</ref>
An saiyang mga obra kilala sa bug-os na kinaban dahil an [[UNICEF]] nagrereproduce kan saiyang mga obra bilang mga greeting cards na ipinapamahagi sa bug-os na kinaban.<ref name="HeritageGallery" /><ref name="natatanging-anak" /><ref>{{cite web
|title=The Art of Manuel D. Baldemor
|url=https://philippinecenterny.com/manuel-d-baldemor-coming-soon/
|website=Philippine Center New York
|access-date=March 3, 2015
}}</ref> Siya pinapansin sa pagpintura kan Pilipinas asin sa bug-os na kinaban, na nagpapahiling kan lokal na kultura habang nakikisali sa mga global na tema.<ref name="GalarpeKMonitor">{{cite web
|last=Galarpe
|first=K.
|title=Manuel Baldemor paints the Philippines and the world
|url=https://karengalarpe.wordpress.com/2010/01/13/manuel-baldemor-paints-the-philippines-and-the-world/
|website=K Monitor (WordPress)
|access-date=2025-06-21
}}</ref> An iba sa saiyang mga obra naipasa man bilang cross-stitch patterns asin ipinapakita sa mga eksibit sa Europa, na nagpapahiling kan pagkamaabilidad asin internasyonal na atraksyon kan saiyang estilo sa biswal.<ref name="BaldemorCrossStitch">{{cite web |title=Baldemor masterpieces turned into cross-stitch art, featured in European exhibitions |url=https://www.vintersections.com/2010/06/baldemor-masterpieces-turned-into-cross.html |website=VIntersections |date=June 2010 |access-date=21 June 2025}}</ref>
Niadtong 2009, tinapos ni Baldemor an sarong monumental na glass mosaic mural na pinangaranan "People Power", na gibutang sa [[Basilica of St. Thérèse]] sa Lisieux, France. Ginibo sa kolaborasyon kan mga French mosaicists na sinda [https://fdac.dordogne.fr/les-oeuvres/acquisitions-realisees-en-2013/henot-sylvie/ Sylvie Henot] asin [https://fr.linkedin.com/in/fran%C3%A7ois-sand-0b580b44 François Sand], an obra naghanduraw kan People Power Revolution kan 1986 sa Pilipinas. An mural kabahin kan permanente na koleksyon kan basilica, na nagsisimbolo kan kapayapaan asin espirituhanong pagkakaisa. An pagbutang kaini sarong talagsaon na dungog para sa sarong Pilipinong artista sa sarong sa mga pinakaimportante na relihiyosong pilgrimage sites sa France.<ref name="MBLivingBeyondMeans2020">{{cite web
|url=https://mb.com.ph/2020/3/8/on-living-beyond-our-means
|title=On living beyond our means
|date=2020-03-08
|website=Manila Bulletin
|accessdate=2025-06-22
}}</ref>
== Mga Bantog na Obra ==
{| class="wikitable"
|-
! Tuig !! Titulo asin Lokasyon
|-
| 2009 || Mosaic sa Basilica of St. Thérèse sa Lisieux, France<ref name="MBLivingBeyondMeans2020" />
|-
| 2007 || Commemorative Stamps para sa Philippines–France Relations (ika-60 na anibersaryo kan Diplomatic Ties), Philippine Embassy sa Paris, France<ref name="MBLivingBeyondMeans2020" />
|-
| 1990s || UNICEF Christmas Cards<ref name="MBLivingBeyondMeans2020" />
|}
== Mga Ganti ==
{| class="wikitable"
|-
! Tuig !! Titulo asin Lokasyon
|-
| 2007 || Most Outstanding Alumni kan University of Santo Tomas
|-
| 2004 || ika-10 Asian Biennale, Bangladesh
|-
| 1998 || Indian Council for Cultural Relations, Delhi, India
|-
| 1997 || Ministry of [[Arts and Culture]], Prague, Czech Republic
|-
| 1994 || Artist-in-residence, Internationale Austausch Ateliers Region Basel, Switzerland
|-
| 1992 || Thirteen Artists Award, Cultural Center of the Philippines
|-
| 1991 || Ministry of [[Arts and Culture]], Cairo, Egypt
|-
| 1989|| First [[ASEAN]] Symposium on Aesthetics, Workshop and Exhibition, National Gallery, Kuala Lumpur, Malaysia
|-
| 1988 || Artist-in-residence, Santiago, Chile
Artist-in-residence, Miskenot Shaannmin, Jerusalem, Israel
USIS, Voluntary Visitors Program, USA
|-
| 1987 || China Exhibition Agency, The People's Republic of China
|-
| 1985 || Ministry of [[Arts and Culture]], Moscow, USSR
Leutuvos TSR Kuturas Ministerija, Vilnius, Lithuania
|-
| 1983 || Best Fine Print Award, Art Association of the Philippines
|-
| 1982 || Best Sculpture Award, Art Association of the Philippines
|-
| 1975 || British Council, London
Ministry of [[Arts and Culture]], Paris, France
|-
| 1974 || Honorable Mention Award para sa Painting, AAP
|-
| 1973 || Philippine Representative, XIV Internationale Art Exhibition, Paris, France
Grand Prize Award, Art Association of the Philippines
|}
== Solo na mga Eksibit ==
{| class="wikitable"
|-
! Tuig !! Titulo asin Lokasyon
|-
| 2019|| "[[Luzviminda]]", New York City, USA<ref name="BaldemorLuzviminda" />
|-
| 2014||"Mosaique" Alliance Francaise, France<ref name="BaldemorFrance">{{cite news |title=Manuel Baldemor revisits his affinity with France |url=https://businessmirror.com.ph/2024/12/17/manuel-baldemor-revisits-his-affinity-with-france/ |work=BusinessMirror |date=17 December 2024 |access-date=21 June 2025}}</ref><ref name="BaldemorExhibit">{{cite news |title=Manuel Baldemor paintings on exhibit in Makati |url=https://www.gmanetwork.com/news/lifestyle/artandculture/929656/manuel-baldemor-paintings-exhibit-makati/story/ |work=GMA News Online |date=28 February 2024 |access-date=21 June 2025}}</ref><ref name="InstagramDDL5TecMUOR">{{Cite web |title=Instagram post by @username |url=https://www.instagram.com/p/DDL5TecMUOR/ |website=Instagram |access-date=2025-06-21}}</ref>
|-
| 2013 || "Moments with Christ", SM Megamall Atrium<ref name="MomentswithChrist" />
"Symphony of Colors" Centro Cultural Galileo, Madrid, Spain<ref name="SalinasinSpain" /><ref name="SalinasinSpainArchive">Phl Ambassador opens Manuel Baldemor exhibit in Madrid. (2013, June 11). Retrieved March 3, 2015, from http://www.interaksyon.com/lifestyle/phl-ambassador-opens-manuel-baldemor-exhibit-in-madrid {{Webarchive|url=https://web.archive.org/web/20150518093940/http://www.interaksyon.com/lifestyle/phl-ambassador-opens-manuel-baldemor-exhibit-in-madrid |date=2015-05-18 }}</ref>
"Philippine Skyland" Salon des Délegués., UNESCO Miollis, Paris, France<ref name="GMA2013Medina" />
|-
| 2012 || "Impressions: An Art Exhibition of Paintings" Vienna International Center, Vienna, Austria<ref name="GMA2012Austria" />
"Images of My Homeland and Switzerland" Switzerland<ref name="OfficialGazette2012" />
|-
| 2010 || Sarong [[Cross-Stitch]] na Eksibit, Event Center, SM Megamall<ref name="BaldemorCrossStitch"/><ref name="BaldemorDMC">{{cite web |title=Manuel Baldemor: Masterpieces by DMC |url=https://archive.md/20150317012210/http://www.focusglobalinc.com/dmc-news/manuel-baldemor-masterpieces-by-dmc.aspx |website=Focus Global Inc. |archive-url=http://www.focusglobalinc.com/dmc-news/manuel-baldemor-masterpieces-by-dmc.aspx |archive-date=17 March 2015 |access-date=21 June 2025}}</ref>
|-
| 2008 || "The Images of the Philippines and Norway" Norway’s Ministry of Culture and Church Affairs, Norway, Iceland<ref name="BaldemorNorwayIceland"/>
|-
| 2007|| "Somewhere in France" Art Center, SM Megamall<ref name="WhenInManila2024" /><ref name="GalarpeKMonitor" />
"Windows" Atrium, Singapore
"Chromatext Reloaded" CCP Main Gallery
"The Wonders of China" Galerie Y
|-
| 2006 || Vietnam Fine Art Museum exhibit, Hanoi
|-
| 2005 || Galerie S, Stockholm
|-
| 1998 || "Las Canciones de la Revolucion" Museo Nacional de Antropologia, Madrid, Spain
"From the Heart of India" Art Center, SM MegaMall
|-
| 1997 || "A Gift of Nature" Gallery 139, Ayala Alabang, Muntinlupa
"Dubrovnik Croatia" Galerie Y, SM MegaMall, Mandaluyong
"Czech National Day" Czech Embassy, Manila
"Songs of the Revolution" Ayala Museum, Makati City
"Prague, The Heart of Europe" Ayala Museum, Makati City
"Mula sa Sinisintang Lupa" GSIS Museo ng Sining, GSIS Bldg, Financial Center, Pasay
"Philippines Nature's Wonder" Hotel Bayerischen Hof, Munich, Germany
"Images of my Native Land" Novomestska Radnice, Prague, Czech Republic
"Hymn to my Homeland" Kunst Im Sonnenhof, Bern, Switzerland
"Transition" The Crucible Gallery, SM MegaMall, Mandaluyong
|-
| 1996 || "Cultural and Spiritual Homeland" Museo Iloilo, Iloilo City
"Quelque Part En France" La Galerie, Alliance Francaise de Manille
"Global Village" The Art Center, SM MegaMall, Mandaluyong
"Hymn to the Earth" Luz Gallery, Makati City
"Discovery" The Country of Tagaytay Highlands, Tagaytay City
"Festival of my Hometown" Philippine International Convention Center
|-
| 1995 || "Switzerland Aquarelle" Finale Art Gallery, SM MegaMall, Mandaluyong
"Pasko sa Aming Bayan" [[EDSA]] Plaza Hotel, Mandaluyong
"Graces from the Land" Gen. Luna Gallery, Davao City
"Masskara", Bacolod Convention Plaza Hotel, Bacolod City
"Sining Bayan" Art Center, SM MegaMall, Mandaluyong
"CEBU, The Queen City of the South" SM City, Cebu
|-
| 1994 || "Madonna Filipina" Sculpture Exhibition, Heritage Art Center, Shangri-La Plaza, Mandaluyong
"Flowers from the Alps" Galerie Y, SM MegaMall, Mandaluyong
"A Piece of Switzerland" Ayala Museum, Makati City
"Ein Stuck Schwiz" International Austausch Ateliers Region, Basel, Switzerland
|-
| 1993 || "Maskara ng Buhay" Galerie Y, SM MegaMall, Mandaluyong
"Zona Verde" Hotel Intercontinental, Makati City
"Philippine Skyworld" Phoenix Gallery, Baguio City
"Cogon at Kahoy" Woodcut Prints Exhibition, Ayala Museum, Makati City
"Scent of China" Galerie Y, SM MegaMall, Mandaluyong
"The Gentle Carabao" West Gallery, SM MegaMall, Mandaluyong
"Festival of Colors" Victoria Plaza, Davao City
|-
| 1992 || "Pasko Filipino" Heritage Art Center, SM MegaMall, Mandaluyong
"Mirror" Lopez Museum, Pasig
"Awit at Kulay" Hotel Nikko Manila Garden, Makati City
"Season's Best" Westin Philippine Plaza Hotel, Manila
"Recuerdos de Mexico" Ayala Museum, Makati City
|-
| 1991 || "Underneath the Rainbow" Philippines Center, New York City, USA
"The Wonders of Egypt II" Egyptian Ambassador's Residence, Makati City
"The Wonders of Egypt I" Lopez Museum, Pasig
"The Art of Manuel D. Baldemor" National Gallery, Open House, Cairo, Egypt
"Ugat ng Sariling Atin" UPLB Gallery, Los Baños, [[Laguna (province)|Laguna]]
"Ang Pista sa Nayon" West Gallery, Quezon City
"Sa Duyan ng Pagmamahal" Ayala Museum, Makati City
"May Isang Bayan sa Dakong Silangan" Cultural Center of the Philippines, Manila
"Sa Lambong ng Bahag-hari" Artist's Corner Gallery, Hotel Intercontinental Manila, Makati City
|-
| 1990 || "Munting Bayan sa Salamin" Hotel Nikko Manila Garden, Makati City
"Nature's Best" Lopez Museum, Pasig
"Sining at Lulturang Kinagisnan" The Luz Gallery, Makati City
"Pagdiriwang" Philippine International Convention Center, Manila
|-
| 1989 || "Chile: A Discovery of Colors" The National Museum, Manila
|-
| 1987 || "The Art of Manuel D. Baldemor" Harry Steel Cultural Center, Kiriat Ono, Israel
"As I Came Down from Jerusalem" Ayala Museum, Makati City
"Munting Bayan" Philippine Center, New York
|-
| 1986 || "Homage to Carlos V. Francisco" Angono Artist's, Angono, Rizal
"Recent Works" Lopez Museum, Pasig
"Homage to Botong" Ayala Museum, Makati City
"American Experience" Thomas Jefferson Cultural Center, Makati City
"The Art of Manuel D. Baldemor" International Art Gallery, Beijing, China
"Xian Beyond Expectations" Ayala Museum, Makati City
|-
| 1985 || "The Graphic Art of Manuel D. Baldemor" The Friendship House, Moscow, USSR
"Manuelis Baldemoras Tapyba Grapika" Lietuvos TSR Dailies Muziejus, Vilnius, Lithuania
"Folk Vision" The Luz Gallery, Makati City
"Pahiyas and the Year of the Carabao" Gallery Genesis, Mandaluyong
|-
| 1984 || "Summertime" Gallery Marguerite, Hyatt Terraces, Baguio City
"Baldemor Country" The Luz Gallery, Makati City
|-
| 1983 || "[[Laguna (province)|Laguna]], the Land and the People" Hidalgo Gallery, Makati City
"Painting and Sculpture" ELF Arthaus, Parañaque, Metro Manila
"Munting Bayan" Ayala Museum, Makati City
|-
| 1982 || "Roots" Greenhills Art Center, San Juan, Metro Manila
|-
| 1981 || "Korean Impressions" Greenhills Art Center, San Juan, Metro Manila
"Baldemor's Painting Exhibition" Philippine Embassy, Seoul, Korea
"Images of the Homeland" Greenhills Art Center, San Juan, Metro Manila
|-
| 1980 || "Tribute to the Filipino Farmers" (Sculpture) City Gallery, Manila
|-
| 1978 || "Introspective" Print Collections Gallery, Manila
"Kay Ganda ng Pilipinas" ABC Galleries, Manila
"Muslim Impressions" Hidalgo Gallery, Makati City
|-
| 1977 || "The Art of Manuel D. Baldemor" Mainz Rathaus, Mainz, West Germany
"Baldemor Paintings" PhilamLife, Iloilo City
|-
| 1976 || "Ceramic Paintings" The Gallery, Hyatt Regency, Manila
"Mother and Child" ABC Galleries, Manila
"Prints and Drawings" Galeria Burlas, Bacolod City
|-
| 1975 || "Kay Ganda ng Pilipinas" Kilusang Sining Gallery, Makati
"Recent Paintings" Galeria Burlas, Bacolod City
|-
| 1974 || "Baldemor's Paete" GMTFM Hall, Taguig, Metro Manila
"Paete" Second [[Laguna (province)|Laguna]] Development Bank, Paete, [[Laguna (province)|Laguna]]
"Paete: Sketchbook of a Filipino Town" Quad Gallery, Makati
|-
| 1973 || "The Art of Manuel D. Baldemor" Hidalgo Gallery, Makati
|-
| 1972 || "The Graphic Art of Manuel D. Baldemor" Hidalgo Gallery, Makati City
|}
== Grupo na mga Eksibit ==
{| class="wikitable"
|-
! Tuig !! Titulo asin Lokasyon
|-
| 2011 || "Edades: From Freedom to Fruition", Cultural Center of the Philippines<ref name="MayoRachel2011">{{cite web
|last=Mayo
|first=R.
|title=Exhibition traces the roots of Modern Art in the Philippines
|url=http://rachelmayo.blogspot.com/2011/12/edades-from-freedom-to-fruition.html
|website=The Essence of Things by Rachel Mayo (Blogspot)
|date=2011
|access-date=2025-06-21
}}</ref>
|-
| 2006 || "Ode to the Pasig River" Ayala Museum
"Through the Palette's Eye" U.P.-Jorge B. Vargas Museum and Filipiniana Research Center
|-
| 2005 || Philippine Exhibit, Stanford Art Spaces, Stanford University
"SCAPES: Images of Time and Place" DLSU Museum
|-
| 1997 || Two-Man Show, Albor-Baldemor, Stadt Museum, Düsseldorf, Germany
Two-Man Show, Albor-Baldemor, Landesvertretung Thuringen, Bonn, Germany
|-
| 1996 || "The Filipino Masters" Ericsson Telecommunications, Manila
Three-Man Show, Albor-Baldemor-Olmedo, Philippine Embassy, Vienna, Italy
|-
| 1992 || Philippine Pavilion, Seville, Spain
|-
| 1991 || "Paete Phenomenon" Cultural Center of the Philippines
|-
| 1990 || Cultural Gallery, Muzium Negara, Kuala Lumpur, Malaysia
|-
| 1989 || First [[ASEAN]] Symposium on Aesthetics, Workshop and Exhibition, National Art Gallery, Kuala Lumpur, Malaysia
|-
| 1988 || International Art Festival, Saddam Art Center, Baghdad, Iraq
|-
| 1987 || Metropolitan Museum, Manila
|-
| 1986 || Bienal de la Habana, Cuba
|-
| 1985 || Print Council of Australia, Melbourne
Asia World Art Gallery, Taipei, Taiwan
|-
| 1984 || Galerie Taub, Philadelphia
|-
| 1982 || ASEAN Traveling Art Exhibition, Malaysia, Singapore, Thailand, Indonesia, Hong Kong, and Manila
|-
| 1980 || Madurodam Gallery, The Hague, The Netherlands
|-
| 1977 || Wall Panel Gallery, Tehran, Iran
|-
| 1975 || The Philippine Center, New York City, New York, USA
|-
| 1973 || XIV Internationale Art Exhibition, Paris, France
|-
| 1972 || AAP Art Competition and Exhibition, Cultural Center of the Philippines
|}
== Mga Libro asin Publikasyon ==
{| class="wikitable"
|-
! Tuig !! Titulo asin mga Kontribyutor
|-
| 2010 || "Manuel D. Baldemor’s European Journey of Discovery"<ref>Manuel D. Baldemor's European journey of discovery. (n.d.). Retrieved March 3, 2015, from http://www.worldcat.org/title/manuel-d-baldemors-european-journey-of-discovery/oclc/758099557</ref><ref>{{cite web |title=Manuel D. Baldemor's European journey of discovery |url=https://ust.primo.exlibrisgroup.com/discovery/fulldisplay?docid=alma991002818509709111&vid=63UOSTP_INST:UOSTP |access-date=March 3, 2015}}</ref>
|-
| 1996 || "Painting the Global Village" kauban si Rosalinda L. Orosa
|-
| 1993 || "Tales of a Rainy Night" kauban si C. Hidalgo
"Sabong" kauban si A. Hidalgo
|-
| 1992-94 || Kolumnista, "Folio", Sunday Times Life Magazine, Pilipinas
|-
| 1992 || "Philippine Food and Life" kauban si G.C. Fernando <ref>[[Puto (food)|Puto]] (2015, April 12)</ref>
|-
| 1991 || "The Paete Phenomenon" kauban si I.C. Endaya
|-
| 1990-94 || Opisyal na UNICEF Card Design
|-
| 1989 || "The Philippines" kauban si C. Nakpil & "Chile, A Discovery of Colors" kauban si S. Fanega
|-
| 1988 || "Sarap" kauban si D. Fernandez, E. Alegre
|-
| 1987 || "Philippine Ancestral Houses" kauban si F. Zialcita, N. Oshima
|-
| 1986 || "Painture, New Lixicom of Philippine Art" kauban si P. Zafaralla
|-
| 1981 || "Images of the Homeland" kauban si M. Baterina
|-
| 1980 || "Tribute to the Filipino Farmers" kauban si L. Benesa
|-
| 1974 || "Paete, Sketchbook of a Filipino Town" kauban si B. Afuang
|-
| 1972 || "The Graphic Art of Manuel D. Baldemor" kauban si M. Duldulao
|}
== Mga Bantog na Tao ==
[[Angeline Baldemor]]
[[Angelito Baldemor]]
[[Angelo Baldemor]]
[[Antero Baldemor]]
[[Celoine Baldemor]]
[[Charming Baldemor]]
[[Felix "Kid" Baldemor]]
[[Fred Baldemor]]
[[Leandro Baldemor]]
[[Mailah Baldemor]]
[[Marvin Baldemor]]
[[Mike Baldemor]]
[[Nick C. Baldemor]]
[[Vince Baldemor]]
[[Walter Baldemor]]
[[Wilfredo Baldemor]]
[[Wilson Baldemor]]
[[Zoerya Emi Baldemor Abuel]]
[[Vicente Mannsala]]
== Mga Sanggunian ==
{{Reflist}}
== Bibliograpiya ==
Africano, C., Baldemor, M., and Casanova, A. (2005). Tatlong Haligi ng Sining. In Mga Natatanging Anak ng Paete. UST Publishing House. Featuring artwork by Manuel Baldemor.
{{authority control}}
{{DEFAULTSORT:Baldemor, Manuel}}
[[Category:Filipino painters]]
[[Category:1947 births]]
[[Category:Living people]]
[[Category:Artists from Laguna (province)]]
[[Category:Filipino printmakers]]
3z6lehn93klptl9ilqh6t39t676g2ey
Anemona sa dagat
0
53044
290132
2025-06-26T17:32:34Z
2806:2F0:55C1:CC29:5C02:27E7:CA7E:4D5B
Pinagmukna an pahina kaining "{{Automatic taxobox | name = Anemona sa dagat | fossil_range = {{fossil range|508|0}} <small>[[Cambrian|Upper Cambrian]] to [[Holocene|Present]]</small> | image = Actiniaria.jpg | image_caption = A selection of sea anemones,<br/>painted by [[Giacomo Merculiano]], 1893 | taxon = Actiniaria | authority = Hertwig, 1882 | subdivision_ranks = Suborders | subdivision = * [[Enthemonae]] * [[Anenthemonae]] * [[Helenmonae]] | diversity_link = Actiniaria (family list) |..."
290132
wikitext
text/x-wiki
{{Automatic taxobox
| name = Anemona sa dagat
| fossil_range = {{fossil range|508|0}} <small>[[Cambrian|Upper Cambrian]] to [[Holocene|Present]]</small>
| image = Actiniaria.jpg
| image_caption = A selection of sea anemones,<br/>painted by [[Giacomo Merculiano]], 1893
| taxon = Actiniaria
| authority = Hertwig, 1882
| subdivision_ranks = Suborders
| subdivision =
* [[Enthemonae]]
* [[Anenthemonae]]
* [[Helenmonae]]
| diversity_link = Actiniaria (family list)
| diversity = 46 families
}}
An mga '''anemona sa dagat''' sarong grupo nin mga parakakan na mga [[invertebrado]] sa dagat na minakompuesto kan orden '''Actiniaria'''. Huli sa saindang makolor na itsura, sinda nginaranan sa ''Anemone'', sarong tinanom na namumurak sa daga. An mga anemona sa dagat pigklasipikar sa phylum [[Cnidaria]], klase [[Anthozoa]], subklase [[Hexacorallia]]. Bilang mga cnidarian, an mga anemona sa dagat magkapareho sa mga korales, [[dikya]], mga anemona na nag-eerok sa tubo, asin ''Hydra''. Bakong arog kan mga jellyfish, an mga sea anemone mayo nin medusa stage sa saindang siklo nin buhay.
An tipikal na sea anemone sarong solong polip na nakadukot sa sarong matagas na ibabaw sa paagi kan saiyang base, alagad an ibang species nabubuhay sa malumoy na sedimento, asin an nagkapira naglalataw harani sa ibabaw kan tubig. An polyp igwa nin sarong harigi na puon na may ibabaw nin sarong oral disc na may singsing nin mga tentakulo asin sarong sentral na nguso. An mga tentakulo pwedeng ibalik sa laog kan laog kan hawak o palawakon tanganing madakop an nag-aagi na biktima.
==Toltolan==
{{reflist}}
{{stub}}
hf3v9l19me0h1z7v9ecqeqcogcr4rw4
290133
290132
2025-06-26T17:33:27Z
2806:2F0:55C1:CC29:5C02:27E7:CA7E:4D5B
290133
wikitext
text/x-wiki
{{Automatic taxobox
| name = Anemona sa dagat
| fossil_range = {{fossil range|508|0}} <small>[[Cambrian|Upper Cambrian]] to [[Holocene|Present]]</small>
| image = Actiniaria.jpg
| image_caption = A selection of sea anemones,<br/>painted by [[Giacomo Merculiano]], 1893
| taxon = Actiniaria
| authority = Hertwig, 1882
| subdivision_ranks = Suborders
| subdivision =
* [[Enthemonae]]
* [[Anenthemonae]]
* [[Helenmonae]]
| diversity_link = Actiniaria (family list)
| diversity = 46 families
}}
An '''mga anemona sa dagat''' sarong grupo nin mga parakakan na mga [[invertebrado]] sa dagat na minakompuesto kan orden '''Actiniaria'''. Huli sa saindang makolor na itsura, sinda nginaranan sa ''Anemone'', sarong tinanom na namumurak sa daga. An mga anemona sa dagat pigklasipikar sa phylum [[Cnidaria]], klase [[Anthozoa]], subklase [[Hexacorallia]]. Bilang mga cnidarian, an mga anemona sa dagat magkapareho sa mga korales, [[dikya]], mga anemona na nag-eerok sa tubo, asin ''Hydra''. Bakong arog kan mga jellyfish, an mga sea anemone mayo nin medusa stage sa saindang siklo nin buhay.
An tipikal na sea anemone sarong solong polip na nakadukot sa sarong matagas na ibabaw sa paagi kan saiyang base, alagad an ibang species nabubuhay sa malumoy na sedimento, asin an nagkapira naglalataw harani sa ibabaw kan tubig. An polyp igwa nin sarong harigi na puon na may ibabaw nin sarong oral disc na may singsing nin mga tentakulo asin sarong sentral na nguso. An mga tentakulo pwedeng ibalik sa laog kan laog kan hawak o palawakon tanganing madakop an nag-aagi na biktima.
==Toltolan==
{{reflist}}
{{stub}}
39rc5eh1y1tr6efl8i79m55fwtkz0x1
Solenodon
0
53045
290135
2025-06-26T18:23:53Z
2806:2F0:55C1:CC29:5C02:27E7:CA7E:4D5B
Pinagmukna an pahina kaining "{{Automatic taxobox | name = ''Solenodon''<ref name=MSW3>{{MSW3 Soricomorpha| id = 13700014 | pages = 222-223}}</ref> | fossil_range = {{Fossil range|Pleistocene|Recent}} | image = Hispaniolan Solenodon crop.jpg | image_caption = [[Hispaniolan solenodon]] | taxon = Solenodon | authority = [[Johann Friedrich von Brandt|Brandt]], 1833 | type_species = ''[[Solenodon paradoxus]]'' | type_species_authority = [[Johann Friedrich von Brandt|Brandt]], 1833 | subdivisio..."
290135
wikitext
text/x-wiki
{{Automatic taxobox
| name = ''Solenodon''<ref name=MSW3>{{MSW3 Soricomorpha| id = 13700014 | pages = 222-223}}</ref>
| fossil_range = {{Fossil range|Pleistocene|Recent}}
| image = Hispaniolan Solenodon crop.jpg
| image_caption = [[Hispaniolan solenodon]]
| taxon = Solenodon
| authority = [[Johann Friedrich von Brandt|Brandt]], 1833
| type_species = ''[[Solenodon paradoxus]]''
| type_species_authority = [[Johann Friedrich von Brandt|Brandt]], 1833
| subdivision_ranks = Mga species
| subdivision = ''[[Solenodon paradoxus]]'' <br/>
† ''[[Solenodon arredondoi]]'' <br/>
† ''[[Solenodon marcanoi]]''
}}
An '''Solenodon''' sarong genus nin saradit, garo shrew na mga [[mammal]] na tubong Caribbean. Saro ini sa duwang genera sa pamilyang solenodon, an Solenodontidae. An genus na Solenodon igwa nin tolong species, na saro sana kaini an nabubuhay pa—an Hispaniolan solenodon (''Solenodon paradoxus'').
== Mga species ==
{| class="wikitable"
!Image
!Scientific name
!Common name
!Distribution
!Status
|-
|[[File:Hispaniola_solenodon.jpg|frameless|120x120px]]
|''S. paradoxus''
|[[Hispaniolan solenodon]]
|[[Hispaniola]] ([[Haiti]] and the [[Dominican Republic]])
|{{IUCN status|LC}}
|-
|
|''S. arredondoi''
|[[Giant solenodon]]
|western [[Cuba]]; [[extinct]]
|{{IUCN status|EX}}
|-
|
|''S. marcanoi''
|[[Marcano's solenodon]]
|Dominican Republic; extinct
|{{IUCN status|EX}}
|}
==Toltolan==
{{reflist}}
{{stub}}
4fsxkjei5a9ba6zikttz10qgn02i6un
Abalone
0
53046
290139
2025-06-26T22:52:36Z
2806:2F0:55C1:CC29:5C02:27E7:CA7E:4D5B
Pinagmukna an pahina kaining "{{Taxobox | name = Abalone | image = AbaloneOutside.jpg | image_caption = | regnum = [[Animalia]] | phylum = [[Mollusca]] | classis = [[Gastropoda]] | subclassis = [[Orthogastropoda]] | superordo = [[Vetigastropoda]] | ordo = [[Archaeogastropoda]] | superfamilia = [[Haliotoidea]] | familia = '''Haliotidae''' | familia_authority = [[Constantine Samuel Rafinesque-Schmaltz|Rafinesque]], 1815 | genus = '''Haliotis''' | genus_authority = Carolus Linnaeus|Linnaeu..."
290139
wikitext
text/x-wiki
{{Taxobox
| name = Abalone
| image = AbaloneOutside.jpg
| image_caption =
| regnum = [[Animalia]]
| phylum = [[Mollusca]]
| classis = [[Gastropoda]]
| subclassis = [[Orthogastropoda]]
| superordo = [[Vetigastropoda]]
| ordo = [[Archaeogastropoda]]
| superfamilia = [[Haliotoidea]]
| familia = '''Haliotidae'''
| familia_authority = [[Constantine Samuel Rafinesque-Schmaltz|Rafinesque]], 1815
| genus = '''Haliotis'''
| genus_authority = [[Carolus Linnaeus|Linnaeus]], 1758
| subdivision_ranks = species
| subdivision = <div style="text-align:center">Véase el texto</div>
}}
An '''abalone''' (''Haliotis''), iyo sana an genus sa pamilyang '''Haliotidae'''. An genus na ini kaidto igwa nin anom na genera. An mga genera na ini nagin nang mga alternatibong representasyon kan ''Haliotis''. An genus naglangkob nin saradit sagkod dakulaon na marhay, makakaon, herbivorous sea snails, gastropod molluscs. An bilang kan mga species na midbid sa bilog na kinaban minapoon sa 30 asin 130, na may sobra sa 230 na species-level taxa na ilinadawan. An pinakakomprehensibong pagbolong kan pamilya nagkokonsiderar na 56 na species an balido, na may 18 na dagdag na species.
An mga kublit kan abalone igwa nin hababa, bukas, spiral na estruktura, asin nabibisto sa pagkaigwa nin nagkapirang bukas na mga labot sa paghangos na magkasunod harani sa panluwas na gilid kan kabkab. An mahibog na panlaog na layer kan shell kompuesto nin nacre, na sa kadaklan na klase nin abalone halangkaw an iridescent, na nagtatao nin manlaen-laen na makusog, nagbabago-bago na mga kolor, na iyo an nagpapaakit sa mga shell sa mga tawo bilang mga bagay na pandekorasyon, sa mga alahas, asin bilang sarong gikanan nin makolor na mother-of-pearl.
==Species==
* ''[[Haliotis alfredensis]]'' <small>Bartsch, 1915</small>
* ''[[Haliotis arabiensis]]'' <small>Owen, Regter & Van Laethem, 2016</small>
* ''[[Haliotis asinina]]'' <small>Linnaeus, 1758</small>
* ''[[Haliotis australis]]'' <small>Gmelin, 1791</small>
* ''[[Haliotis bistriata]]'' <small>Gmelin, 1791</small>
* ''[[Haliotis brazieri]]'' <small>Angas, 1869</small>
* ''[[Haliotis clathrata]]'' <small>Reeve, 1846</small>
* ''[[Haliotis coccoradiata]]'' <small>Reeve, 1846</small>
* ''[[Haliotis corrugata]]'' <small>W. Wood, 1828</small>
* ''[[Haliotis cracherodii]]'' <small>Leach, 1814</small>
* ''[[Haliotis cyclobates]]'' <small>Péron & Lesueur, 1816</small>
* ''[[Haliotis dalli]]'' <small>Henderson, 1915</small>
* ''[[Haliotis discus]]'' <small>Reeve, 1846</small>
* ''[[Haliotis dissona]]'' <small>(Iredale, 1929)</small>
* ''[[Haliotis diversicolor]]'' Reeve, 1846</small>
* ''[[Haliotis drogini]]'' <small>Owen & Reitz, 2012</small>
* ''[[Haliotis elegans]]'' <small>Koch in Philippi, 1844</small>
* ''[[Haliotis fatui]]'' <small>Geiger, 1999</small>
* ''[[Haliotis flemingi]]'' <small>Powell, 1938</small> †
* ''[[Haliotis fulgens]]'' <small>Philippi, 1845</small>
* ''[[Haliotis geigeri]]'' <small>Owen, 2014</small>
* ''[[Haliotis gigantea]]'' <small>Gmelin, 1791</small>
* ''[[Haliotis glabra]]'' <small>Gmelin, 1791</small>
* ''[[Haliotis iris]]'' <small>Gmelin, 1791</small>
* ''[[Haliotis jacnensis]]'' <small>Reeve, 1846</small>
* ''[[Haliotis kamtschatkana]]'' <small>Jonas, 1845</small>
* ''[[Haliotis laevigata]]'' <small>Donovan, 1808</small>
* ''[[Haliotis madaka]]'' <small>(Habe, 1977)</small>
* ''[[Haliotis mariae]]'' <small>W. Wood, 1828</small>
* ''[[Haliotis marmorata]]'' <small>Linnaeus, 1758</small>
* ''[[Haliotis mathesonensis]]'' <small>(Eagle, 1996)</small> †
* ''[[Haliotis matihetihensis]]'' <small>(Eagle, 1999)</small> †
* ''[[Haliotis melculus]]'' <small>(Iredale, 1927)</small>
* ''[[Haliotis midae]]'' <small>Linnaeus, 1758</small>
* ''[[Haliotis mykonosensis]]'' <small>Owen, Hanavan & Hall, 2001</small>
* ''[[Haliotis ovina]]'' <small>Gmelin, 1791</small>
* ''[[Haliotis parva]]'' <small>Linnaeus, 1758</small>
* ''[[Haliotis planata]]'' <small>G. B. Sowerby II, 1882</small>
* ''[[Haliotis pourtalesii]]'' <small>Dall, 1881</small>
* ''[[Haliotis powelli]]'' <small>C. A. Fleming, 1952</small> †
* ''[[Haliotis pulcherrima]]'' <small>Gmelin, 1791</small>
* ''[[Haliotis queketti]]'' <small>E. A. Smith, 1910</small>
* ''[[Haliotis roberti]]'' <small>McLean, 1970</small>
* ''[[Haliotis roedingi]]'' <small>Menke, 1844</small>
* ''[[Haliotis roei]]'' <small>Gray, 1826</small>
* ''[[Haliotis rosacea]]'' <small>Reeve, 1846</small>
* ''[[Haliotis rosea]]'' <small>Orcutt, 1900</small>
* ''[[Haliotis ruber]]'' <small>Leach, 1814</small>
* ''[[Haliotis rubicunda]]'' <small>(Montfort, 1810)</small>
* ''[[Haliotis rubicunda]]'' <small>Röding, 1798</small>
* ''[[Haliotis rubiginosa]]'' <small>Reeve, 1846</small>
* ''[[Haliotis rubra]]'' <small>Leach, 1814</small>
* ''[[Haliotis rufescens]]'' <small>Swainson, 1822</small>
* ''[[Haliotis rugosa]]'' <small>Lamarck, 1822</small>
* ''[[Haliotis rugosa]]'' <small>Reeve, 1846</small>
* ''[[Haliotis rugosoplicata]]'' <small>Schumacher, 1817</small>
* ''[[Haliotis sanguinea]]'' <small>Hanley, 1840</small>
* ''[[Haliotis scabricostata]]'' <small>Menke, 1843</small>
* ''[[Haliotis scalaris]]'' <small>(Leach, 1814)</small>
* ''[[Haliotis scutulum]]'' <small>Reeve, 1846</small>
* ''[[Haliotis semiplicata]]'' <small>Menke, 1843</small>
* ''[[Haliotis semistriata]]'' <small>Reeve, 1846</small>
* ''[[Haliotis sieboldii]]'' <small>Reeve, 1846</small>
* ''[[Haliotis sinuata]]'' <small>Perry, 1811</small>
* ''[[Haliotis smithsoni]]'' <small>Bartsch, 1940</small>
* ''[[Haliotis sorenseni]]'' <small>Bartsch, 1940</small>
* ''[[Haliotis spadicea]]'' <small>Donovan, 1808</small>
* ''[[Haliotis speciosa]]'' <small>Reeve, 1846</small>
* ''[[Haliotis splendens]]'' <small>Reeve, 1846</small>
* ''[[Haliotis splendidula]]'' <small>Williamson, 1893</small>
* ''[[Haliotis squamata]]'' <small>Reeve, 1846</small>
* ''[[Haliotis squamosa]]'' <small>Gray, 1826</small>
* ''[[Haliotis stalennuyi]]'' <small>Owen & Berschauer, 2017</small> †
* ''[[Haliotis stomatiaeformis]]'' <small>Reeve, 1846</small>
* ''[[Haliotis striata]]'' <small>Linnaeus, 1758</small>
* ''[[Haliotis strigata]]'' <small>Weinkauff, 1883</small>
* ''[[Haliotis subvirginea]]'' <small>Weinkauff, 1883</small>
* ''[[Haliotis sulcosa]]'' <small>Philippi, 1845</small>
* ''[[Haliotis supertexta]]'' <small>Lischke, 1870</small>
* ''[[Haliotis tayloriana]]'' <small>Reeve, 1846</small>
* ''[[Haliotis thailandis]]'' <small>Dekker & Patamakanthin, 2001</small>
* ''[[Haliotis tomricei]]'' <small>Patamakanthin, 2002</small>
* ''[[Haliotis tricostalis]]'' <small>Lamarck, 1822</small>
* ''[[Haliotis tricostata]]'' <small>W. Wood, 1828</small>
* ''[[Haliotis tuberculata]]'' <small>Linnaeus, 1758</small>
* ''[[Haliotis tubifera]]'' <small>Lamarck, 1822</small>
* ''[[Haliotis turveri]]'' <small>Bartsch, 1942</small>
* ''[[Haliotis tuvuthaensis]]'' <small>Ladd in Ladd & Hofmeister, 1945</small> †
* ''[[Haliotis unilateralis]]'' <small>Lamarck, 1822</small>
* ''[[Haliotis varia]]'' <small>Linnaeus, 1758</small>
* ''[[Haliotis venusta]]'' <small>A. Adams & Reeve, 1848</small>
* ''[[Haliotis virginea]]'' <small>Gmelin, 1791</small>
* ''[[Haliotis virginea]]'' <small>Reeve, 1846</small>
* ''[[Haliotis viridis]]'' <small>Reeve, 1846</small>
* ''[[Haliotis vixlirata]]'' <small>Cotton, 1943</small>
* ''[[Haliotis volcanius]]'' <small>Patamakanthin & Eng, 2002</small>
* ''[[Haliotis volhynica]]'' <small>Eichwald, 1829</small> †
* ''[[Haliotis vulgaris]]'' <small>da Costa, 1778</small>
* ''[[Haliotis waitemataensis]]'' <small>Powell, 1938</small> †
* ''[[Haliotis walallensis]]'' <small>Stearns, 1899</small>
* ''[[Haliotis whitehousei]]'' <small>(Colman, 1959)</small>
* ''[[Haliotis zealandica]]'' <small>Reeve, 1846</small>
* ''[[Haliotis ziczac]]'' <small>Reeve, 1846</small>
==Toltolan==
{{reflist}}
{{stub}}
5mk174wgw5azeux6ks92h1ffmtzo2od
290140
290139
2025-06-26T22:55:09Z
2806:2F0:55C1:CC29:5C02:27E7:CA7E:4D5B
290140
wikitext
text/x-wiki
{{Taxobox
| name = Abalone
| image = AbaloneOutside.jpg
| image_caption =
| regnum = [[Animalia]]
| phylum = [[Mollusca]]
| classis = [[Gastropoda]]
| subclassis = [[Orthogastropoda]]
| superordo = [[Vetigastropoda]]
| ordo = [[Archaeogastropoda]]
| superfamilia = [[Haliotoidea]]
| familia = '''Haliotidae'''
| familia_authority = [[Constantine Samuel Rafinesque-Schmaltz|Rafinesque]], 1815
| genus = '''Haliotis'''
| genus_authority = [[Carolus Linnaeus|Linnaeus]], 1758
| subdivision_ranks = species
| subdivision = <div style="text-align:center">See text</div>
}}
An '''abalone''' (''Haliotis''), iyo sana an genus sa pamilyang '''Haliotidae'''. An genus na ini kaidto igwa nin anom na genera. An mga genera na ini nagin nang mga alternatibong representasyon kan ''Haliotis''. An genus naglangkob nin saradit sagkod dakulaon na marhay, makakaon, herbivorous sea snails, gastropod molluscs. An bilang kan mga species na midbid sa bilog na kinaban minapoon sa 30 asin 130, na may sobra sa 230 na species-level taxa na ilinadawan. An pinakakomprehensibong pagbolong kan pamilya nagkokonsiderar na 56 na species an balido, na may 18 na dagdag na species.
An mga kublit kan abalone igwa nin hababa, bukas, spiral na estruktura, asin nabibisto sa pagkaigwa nin nagkapirang bukas na mga labot sa paghangos na magkasunod harani sa panluwas na gilid kan kabkab. An mahibog na panlaog na layer kan shell kompuesto nin nacre, na sa kadaklan na klase nin abalone halangkaw an iridescent, na nagtatao nin manlaen-laen na makusog, nagbabago-bago na mga kolor, na iyo an nagpapaakit sa mga shell sa mga tawo bilang mga bagay na pandekorasyon, sa mga alahas, asin bilang sarong gikanan nin makolor na mother-of-pearl.
==Species==
* ''[[Haliotis alfredensis]]'' <small>Bartsch, 1915</small>
* ''[[Haliotis arabiensis]]'' <small>Owen, Regter & Van Laethem, 2016</small>
* ''[[Haliotis asinina]]'' <small>Linnaeus, 1758</small>
* ''[[Haliotis australis]]'' <small>Gmelin, 1791</small>
* ''[[Haliotis bistriata]]'' <small>Gmelin, 1791</small>
* ''[[Haliotis brazieri]]'' <small>Angas, 1869</small>
* ''[[Haliotis clathrata]]'' <small>Reeve, 1846</small>
* ''[[Haliotis coccoradiata]]'' <small>Reeve, 1846</small>
* ''[[Haliotis corrugata]]'' <small>W. Wood, 1828</small>
* ''[[Haliotis cracherodii]]'' <small>Leach, 1814</small>
* ''[[Haliotis cyclobates]]'' <small>Péron & Lesueur, 1816</small>
* ''[[Haliotis dalli]]'' <small>Henderson, 1915</small>
* ''[[Haliotis discus]]'' <small>Reeve, 1846</small>
* ''[[Haliotis dissona]]'' <small>(Iredale, 1929)</small>
* ''[[Haliotis diversicolor]]'' Reeve, 1846</small>
* ''[[Haliotis drogini]]'' <small>Owen & Reitz, 2012</small>
* ''[[Haliotis elegans]]'' <small>Koch in Philippi, 1844</small>
* ''[[Haliotis fatui]]'' <small>Geiger, 1999</small>
* ''[[Haliotis flemingi]]'' <small>Powell, 1938</small> †
* ''[[Haliotis fulgens]]'' <small>Philippi, 1845</small>
* ''[[Haliotis geigeri]]'' <small>Owen, 2014</small>
* ''[[Haliotis gigantea]]'' <small>Gmelin, 1791</small>
* ''[[Haliotis glabra]]'' <small>Gmelin, 1791</small>
* ''[[Haliotis iris]]'' <small>Gmelin, 1791</small>
* ''[[Haliotis jacnensis]]'' <small>Reeve, 1846</small>
* ''[[Haliotis kamtschatkana]]'' <small>Jonas, 1845</small>
* ''[[Haliotis laevigata]]'' <small>Donovan, 1808</small>
* ''[[Haliotis madaka]]'' <small>(Habe, 1977)</small>
* ''[[Haliotis mariae]]'' <small>W. Wood, 1828</small>
* ''[[Haliotis marmorata]]'' <small>Linnaeus, 1758</small>
* ''[[Haliotis mathesonensis]]'' <small>(Eagle, 1996)</small> †
* ''[[Haliotis matihetihensis]]'' <small>(Eagle, 1999)</small> †
* ''[[Haliotis melculus]]'' <small>(Iredale, 1927)</small>
* ''[[Haliotis midae]]'' <small>Linnaeus, 1758</small>
* ''[[Haliotis mykonosensis]]'' <small>Owen, Hanavan & Hall, 2001</small>
* ''[[Haliotis ovina]]'' <small>Gmelin, 1791</small>
* ''[[Haliotis parva]]'' <small>Linnaeus, 1758</small>
* ''[[Haliotis planata]]'' <small>G. B. Sowerby II, 1882</small>
* ''[[Haliotis pourtalesii]]'' <small>Dall, 1881</small>
* ''[[Haliotis powelli]]'' <small>C. A. Fleming, 1952</small> †
* ''[[Haliotis pulcherrima]]'' <small>Gmelin, 1791</small>
* ''[[Haliotis queketti]]'' <small>E. A. Smith, 1910</small>
* ''[[Haliotis roberti]]'' <small>McLean, 1970</small>
* ''[[Haliotis roedingi]]'' <small>Menke, 1844</small>
* ''[[Haliotis roei]]'' <small>Gray, 1826</small>
* ''[[Haliotis rosacea]]'' <small>Reeve, 1846</small>
* ''[[Haliotis rosea]]'' <small>Orcutt, 1900</small>
* ''[[Haliotis ruber]]'' <small>Leach, 1814</small>
* ''[[Haliotis rubicunda]]'' <small>(Montfort, 1810)</small>
* ''[[Haliotis rubicunda]]'' <small>Röding, 1798</small>
* ''[[Haliotis rubiginosa]]'' <small>Reeve, 1846</small>
* ''[[Haliotis rubra]]'' <small>Leach, 1814</small>
* ''[[Haliotis rufescens]]'' <small>Swainson, 1822</small>
* ''[[Haliotis rugosa]]'' <small>Lamarck, 1822</small>
* ''[[Haliotis rugosa]]'' <small>Reeve, 1846</small>
* ''[[Haliotis rugosoplicata]]'' <small>Schumacher, 1817</small>
* ''[[Haliotis sanguinea]]'' <small>Hanley, 1840</small>
* ''[[Haliotis scabricostata]]'' <small>Menke, 1843</small>
* ''[[Haliotis scalaris]]'' <small>(Leach, 1814)</small>
* ''[[Haliotis scutulum]]'' <small>Reeve, 1846</small>
* ''[[Haliotis semiplicata]]'' <small>Menke, 1843</small>
* ''[[Haliotis semistriata]]'' <small>Reeve, 1846</small>
* ''[[Haliotis sieboldii]]'' <small>Reeve, 1846</small>
* ''[[Haliotis sinuata]]'' <small>Perry, 1811</small>
* ''[[Haliotis smithsoni]]'' <small>Bartsch, 1940</small>
* ''[[Haliotis sorenseni]]'' <small>Bartsch, 1940</small>
* ''[[Haliotis spadicea]]'' <small>Donovan, 1808</small>
* ''[[Haliotis speciosa]]'' <small>Reeve, 1846</small>
* ''[[Haliotis splendens]]'' <small>Reeve, 1846</small>
* ''[[Haliotis splendidula]]'' <small>Williamson, 1893</small>
* ''[[Haliotis squamata]]'' <small>Reeve, 1846</small>
* ''[[Haliotis squamosa]]'' <small>Gray, 1826</small>
* ''[[Haliotis stalennuyi]]'' <small>Owen & Berschauer, 2017</small> †
* ''[[Haliotis stomatiaeformis]]'' <small>Reeve, 1846</small>
* ''[[Haliotis striata]]'' <small>Linnaeus, 1758</small>
* ''[[Haliotis strigata]]'' <small>Weinkauff, 1883</small>
* ''[[Haliotis subvirginea]]'' <small>Weinkauff, 1883</small>
* ''[[Haliotis sulcosa]]'' <small>Philippi, 1845</small>
* ''[[Haliotis supertexta]]'' <small>Lischke, 1870</small>
* ''[[Haliotis tayloriana]]'' <small>Reeve, 1846</small>
* ''[[Haliotis thailandis]]'' <small>Dekker & Patamakanthin, 2001</small>
* ''[[Haliotis tomricei]]'' <small>Patamakanthin, 2002</small>
* ''[[Haliotis tricostalis]]'' <small>Lamarck, 1822</small>
* ''[[Haliotis tricostata]]'' <small>W. Wood, 1828</small>
* ''[[Haliotis tuberculata]]'' <small>Linnaeus, 1758</small>
* ''[[Haliotis tubifera]]'' <small>Lamarck, 1822</small>
* ''[[Haliotis turveri]]'' <small>Bartsch, 1942</small>
* ''[[Haliotis tuvuthaensis]]'' <small>Ladd in Ladd & Hofmeister, 1945</small> †
* ''[[Haliotis unilateralis]]'' <small>Lamarck, 1822</small>
* ''[[Haliotis varia]]'' <small>Linnaeus, 1758</small>
* ''[[Haliotis venusta]]'' <small>A. Adams & Reeve, 1848</small>
* ''[[Haliotis virginea]]'' <small>Gmelin, 1791</small>
* ''[[Haliotis virginea]]'' <small>Reeve, 1846</small>
* ''[[Haliotis viridis]]'' <small>Reeve, 1846</small>
* ''[[Haliotis vixlirata]]'' <small>Cotton, 1943</small>
* ''[[Haliotis volcanius]]'' <small>Patamakanthin & Eng, 2002</small>
* ''[[Haliotis volhynica]]'' <small>Eichwald, 1829</small> †
* ''[[Haliotis vulgaris]]'' <small>da Costa, 1778</small>
* ''[[Haliotis waitemataensis]]'' <small>Powell, 1938</small> †
* ''[[Haliotis walallensis]]'' <small>Stearns, 1899</small>
* ''[[Haliotis whitehousei]]'' <small>(Colman, 1959)</small>
* ''[[Haliotis zealandica]]'' <small>Reeve, 1846</small>
* ''[[Haliotis ziczac]]'' <small>Reeve, 1846</small>
==Toltolan==
{{reflist}}
{{stub}}
dy7sl9h6qlc31yhyc07ae0aabzy7r8o
Scorpio
0
53047
290147
2025-06-27T01:38:14Z
Crystal East
25362
Created by translating the opening section from the page "[[:en:Special:Redirect/revision/1296180507|Scorpio (astrology)]]"
290147
wikitext
text/x-wiki
'''Scorpio''' ({{Emoji presentation|♏|text}}; {{langx|grc|Σκορπιός|Skorpiós}}, Latin for "[[scorpion]]") is the eighth [[astrological sign]] in the [[zodiac]], originating from the constellation of [[Scorpius]]. It spans 210–240° [[ecliptic longitude]]. Under the tropical zodiac (most commonly used in [[Western astrology]]), the [[Sun (astrology)|Sun]] transits this sign on average from October 23 to November 21.{{sfn|dictionary|n.d.|loc=s.v. Scorpio}} Depending on which zodiac system one uses, someone born under the influence of Scorpio may be called a ''Scorpio'' or ''Scorpionic''.{{sfn|dictionary|n.d.|loc=s.v. Scorpio}}
0b42klmffkl6zli0x7o51nhzmegujkv
290148
290147
2025-06-27T01:41:42Z
Crystal East
25362
290148
wikitext
text/x-wiki
An '''Scorpio''' iyo an ikawalong [[astrological sign]] sa [[sodyak]], guminikan sa konstelasyon kan [[Scorpius]]. Nasasakupan kaiyan an 210–240° [[ekliptikong longitud]]. Sa irarom kan tropikong sodyak (pinakakomun na piggamit sa [[Solnopan na astrolohiya]]), an [[Saldang (astrolohiya)|Saldang]] naglilibot sa senyal na ini sa Oktobre 23 sagkod Nobyembre 21.{{sfn|dictionary|n.d.|loc=s.v. Scorpio}} Depending on which zodiac system one uses, someone born under the influence of Scorpio may be called a ''Scorpio'' or ''Scorpionic''.{{sfn|dictionary|n.d.|loc=s.v. Scorpio}}
==Toltolan==
{{reflist}}
{{stub}}
9lp1sch8ogz9rs33xbzb2t0o3n6ia85
290149
290148
2025-06-27T01:43:30Z
Crystal East
25362
290149
wikitext
text/x-wiki
An '''Scorpio''' iyo an ikawalong [[astrological sign]] sa [[sodyak]], guminikan sa konstelasyon kan [[Scorpius]]. Nasasakupan kaiyan an 210–240° [[ekliptikong longitud]]. Sa irarom kan tropikong sodyak (pinakakomun na piggamit sa [[Solnopan na astrolohiya]]), an [[Saldang (astrolohiya)|Saldang]] naglilibot sa senyal na ini sa Oktobre 23 sagkod Nobyembre 21.{{sfn|dictionary|n.d.|loc=s.v. Scorpio}} Depende sa kun arin na sistemang sodyak an piggagamit nin sarong tawo, an namundag sa irarom kan impluwensya nin Scorpio posibleng apudon na ''Scorpio'' o ''Scorpionic''.{{sfn|dictionary|n.d.|loc=s.v. Scorpio}}
==Toltolan==
{{reflist}}
{{stub}}
2tfivyy6w3zhrqe4fmtivds0eiuy9ag
Scorpius
0
53049
290163
2025-06-27T04:52:38Z
Crystal East
25362
Created by translating the opening section from the page "[[:en:Special:Redirect/revision/1297582324|Scorpius]]"
290163
wikitext
text/x-wiki
'''Scorpius''' is a [[zodiac]] [[constellation]] located in the [[Southern celestial hemisphere]], where it sits near the center of the [[Milky Way]], between [[Libra (constellation)|Libra]] to the west and [[Sagittarius (constellation)|Sagittarius]] to the east. Scorpius is an ancient constellation whose recognition predates Greek culture;<ref>{{Cite web|url=http://www.seasky.org/constellations/constellation-scorpius.html|title=Constellation Scorpius - The Constellations on Sea and Sky|last=Knight|first=J.D.|website=www.seasky.org|access-date=2017-02-11}}</ref> it is one of the 48 constellations identified by the Greek astronomer [[Ptolemy]] in the second century.
sko8rzgv9afrdm794elyn64175872iz
290166
290163
2025-06-27T04:57:08Z
Crystal East
25362
290166
wikitext
text/x-wiki
An '''Scorpius''' iyo an [[sodyak]] na [[konstelasyon]] na namumugtak sa [[Habagatan na langitnon na emisperyo]], na kun saen iyan nakatukaw harani sa sentro kan [[Milky Way]], sa pag-ultanan kan [[Libra (konstelasyon)|Libra]] sa solnopan asin [[Sagittarius (konstelasyon)|Sagittarius]] sa subangan. An Scorpius iyo an suanoy na konstelasyon na an pagmidbid nagpoon pa sa kulturang Griyego;<ref>{{Cite web|url=http://www.seasky.org/constellations/constellation-scorpius.html|title=Constellation Scorpius - The Constellations on Sea and Sky|last=Knight|first=J.D.|website=www.seasky.org|access-date=2017-02-11}}</ref> saro iyan sa 48 na konstelasyon na minidbid kan Griyegong astronomong si [[Ptolemy]] kaidtong ikaduwang siglo.
==Toltolan==
{{reflist}}
{{stub}}
1fzsimqr816fw4xnxbe7b7duew1nlo5
Pagmanada
0
53050
290169
2025-06-27T06:51:16Z
Crystal East
25362
Created by translating the opening section from the page "[[:en:Special:Redirect/revision/1284355484|Mating]]"
290169
wikitext
text/x-wiki
In [[biology]], '''mating''' is the pairing of either opposite-sex or [[Hermaphrodite|hermaphroditic]] [[Organism|organisms]] for the purposes of [[sexual reproduction]]. ''[[Fertilization]]'' is the fusion of two [[Gamete|gametes]].<ref>{{cite web|last=The Free Dictionary|title='Fertilization' – definition of|url=http://www.thefreedictionary.com/fertilization|publisher=Farlex, Inc.|access-date=25 January 2014|archive-date=28 May 2022|archive-url=https://web.archive.org/web/20220528130546/https://www.thefreedictionary.com/fertilization|url-status=live}}</ref> ''[[Copulation (zoology)|Copulation]]'' is the union of the [[Sex organ|sex organs]] of two sexually reproducing animals for [[insemination]] and subsequent [[internal fertilization]].<ref>{{Cite book|url=https://books.google.com/books?id=KgTeDwAAQBAJ&pg=PA69|title=Advances in the Study of Behavior|last=Naguib|first=Marc|date=2020-04-19|publisher=Academic Press|isbn=978-0-12-820726-0|language=en}}</ref> Mating may also lead to [[external fertilization]], as seen in [[amphibians]], fishes and plants. For most species, mating is between two individuals of opposite sexes. However, for some hermaphroditic species, copulation is not required because the parent organism is capable of self-fertilization ([[autogamy]]); for example, [[Banana slug|banana slugs]].
The term ''mating'' is also applied to related processes in bacteria, [[archaea]] and viruses. Mating in these cases involves the pairing of individuals, accompanied by the pairing of their [[homologous chromosomes]] and then exchange of genomic information leading to formation of [[Genetic recombination|recombinant]] progeny (see [[mating systems]]).
2b5rljy9xb34d14w4k14pps5xrhez6y
290170
290169
2025-06-27T06:53:55Z
Crystal East
25362
290170
wikitext
text/x-wiki
Sa [[biyolohiya]], an '''pagmanada''' iyo an pagpaduros kan magkabalitadan na sekso o [[Hermaphrodite|hermaphroditic]] [[Organism|organisms]] para sa katuyuhan na [[sekswal na reproduksyon]]. ''[[Fertilization]]'' is the fusion of two [[Gamete|gametes]].<ref>{{cite web|last=The Free Dictionary|title='Fertilization' – definition of|url=http://www.thefreedictionary.com/fertilization|publisher=Farlex, Inc.|access-date=25 January 2014|archive-date=28 May 2022|archive-url=https://web.archive.org/web/20220528130546/https://www.thefreedictionary.com/fertilization|url-status=live}}</ref> ''[[Copulation (zoology)|Copulation]]'' is the union of the [[Sex organ|sex organs]] of two sexually reproducing animals for [[insemination]] and subsequent [[internal fertilization]].<ref>{{Cite book|url=https://books.google.com/books?id=KgTeDwAAQBAJ&pg=PA69|title=Advances in the Study of Behavior|last=Naguib|first=Marc|date=2020-04-19|publisher=Academic Press|isbn=978-0-12-820726-0|language=en}}</ref> Mating may also lead to [[external fertilization]], as seen in [[amphibians]], fishes and plants. For most species, mating is between two individuals of opposite sexes. However, for some hermaphroditic species, copulation is not required because the parent organism is capable of self-fertilization ([[autogamy]]); for example, [[Banana slug|banana slugs]].
==Toltolan==
{{reflist}}
{{stub}}
2tpzc2y3pdjny823rubqatbh6izpq4c
290171
290170
2025-06-27T07:02:17Z
Crystal East
25362
290171
wikitext
text/x-wiki
[[File:Blue-tailed damselflies (Ischnura elegans) mating, female typica 2.jpg|thumb|250px|[[Blue-tailed damselfly|Blue-tailed damselflies]]<br>(''Ischnura elegans'') nagmamanada an lalaki; pigmamananadahan an babayi]]
Sa [[biyolohiya]], an '''pagmanada''' iyo an pagpaduros kan magkabalitadan na sekso o [[Hermaphrodite|hermaphroditikong]] [[organismo]] para sa katuyuhan na [[sekswal na reproduksyon]]. An ''[[pertilisasyon]]'' iyo an fusion nin duwang [[Gamete|gametes]].<ref>{{cite web|last=The Free Dictionary|title='Fertilization' – definition of|url=http://www.thefreedictionary.com/fertilization|publisher=Farlex, Inc.|access-date=25 January 2014|archive-date=28 May 2022|archive-url=https://web.archive.org/web/20220528130546/https://www.thefreedictionary.com/fertilization|url-status=live}}</ref> An ''[[kopulasyon (solohiya)|kopulasyon]]'' iyo an pagsaroan nin [[organong sekswal]] nin duwang sekswal na nagrereprodusir na mga hayop para sa [[inseminasyon]] asin subsequent na [[panlaog na pertilisasyon]].<ref>{{Cite book|url=https://books.google.com/books?id=KgTeDwAAQBAJ&pg=PA69|title=Advances in the Study of Behavior|last=Naguib|first=Marc|date=2020-04-19|publisher=Academic Press|isbn=978-0-12-820726-0|language=en}}</ref> An pagmanada posible man na maggiya sa [[panluwas na pertilisasyon]], siring kan nahihiling sa MDA [[ampibyano]], mga sira asin mga tinanom. Para sa kadaklan na mga espesye, an pagmanada iyo an sa pag-ultanan nin duwang indibidwal nin kabaliktaran na sekso. Alagad, para sa ibang hermaphroditic species, an kopulasyon dai nangangaipo huli ta an magurang na organismo igwang kakayahan nin self-fertilization ([[autogamiya]]); por ehemplo, [[Banana slug|banana slugs]].
==Toltolan==
{{reflist}}
{{stub}}
ldmt05k52rok4xngyyae116ozlgvptg
Panlaog na pertilisasyon
0
53051
290172
2025-06-27T07:03:54Z
Crystal East
25362
Created by translating the opening section from the page "[[:en:Special:Redirect/revision/1297105503|Internal fertilization]]"
290172
wikitext
text/x-wiki
'''Internal fertilization''' is the union of an [[Egg cell|egg]] and [[Sperm|sperm cell]] during [[sexual reproduction]] inside the female body. Internal fertilization, unlike its counterpart, [[external fertilization]], brings more control to the female with reproduction.<ref name="Alonzo_2016">{{cite journal|vauthors=Alonzo SH, Stiver KA, Marsh-Rollo SE|title=Ovarian fluid allows directional cryptic female choice despite external fertilization|journal=Nature Communications|volume=7|issue=1|pages=12452|date=August 2016|pmid=27529581|pmc=4990696|doi=10.1038/ncomms12452|bibcode=2016NatCo...712452A}}</ref> For internal fertilization to happen there needs to be a method for the male to introduce the sperm into the female's reproductive tract.
4tq6zejys1sxieraa4hsxxle19ersg1
290173
290172
2025-06-27T07:09:00Z
Crystal East
25362
290173
wikitext
text/x-wiki
An '''panlaog na pertilisasyon''' iyo an pagsaroan kan [[Egg cell|egg]] asin [[Semilya|sperm cell]] durante kan [[sekswal na reproduksyon]] sa laog kan hawak nin babayi. An panlaog na pertilisasyon, bakong siring kan saiyang counterpart, [[panluwas na pertilisasyon]], nagdadara nin urog pang kontrol sa babayi pag-abot sa reproduksyon.<ref name="Alonzo_2016">{{cite journal|vauthors=Alonzo SH, Stiver KA, Marsh-Rollo SE|title=Ovarian fluid allows directional cryptic female choice despite external fertilization|journal=Nature Communications|volume=7|issue=1|pages=12452|date=August 2016|pmid=27529581|pmc=4990696|doi=10.1038/ncomms12452|bibcode=2016NatCo...712452A}}</ref> Tanganing mangyari an panlaog na pertilisasyon dapat na igwang pamamaagi para sa lalaki na magpamidbid an sperm sa reproduktibong ''tract'' kan babaye.
==Toltolan==
{{reflist}}
{{stub}}
sx93rklkjae6owth7x4sdd5mwf3fwto
290174
290173
2025-06-27T07:09:45Z
Crystal East
25362
290174
wikitext
text/x-wiki
An '''panlaog na pertilisasyon''' iyo an pagsaroan kan [[Egg cell|egg]] asin [[Esperma|sperm cell]] durante kan [[sekswal na reproduksyon]] sa laog kan hawak nin babayi. An panlaog na pertilisasyon, bakong siring kan saiyang counterpart, [[panluwas na pertilisasyon]], nagdadara nin urog pang kontrol sa babayi pag-abot sa reproduksyon.<ref name="Alonzo_2016">{{cite journal|vauthors=Alonzo SH, Stiver KA, Marsh-Rollo SE|title=Ovarian fluid allows directional cryptic female choice despite external fertilization|journal=Nature Communications|volume=7|issue=1|pages=12452|date=August 2016|pmid=27529581|pmc=4990696|doi=10.1038/ncomms12452|bibcode=2016NatCo...712452A}}</ref> Tanganing mangyari an panlaog na pertilisasyon dapat na igwang pamamaagi para sa lalaki na magpamidbid an sperm sa reproduktibong ''tract'' kan babaye.
==Toltolan==
{{reflist}}
{{stub}}
qts8yisa4n1jbjdhg6n6gsddbro12jy
Panluwas na pertilisasyon
0
53052
290177
2025-06-27T07:11:16Z
Crystal East
25362
Created by translating the opening section from the page "[[:en:Special:Redirect/revision/1243726068|External fertilization]]"
290177
wikitext
text/x-wiki
'''External fertilization''' is a mode of [[reproduction]] in which a [[male]] organism's sperm fertilizes a [[female]] organism's egg outside of the female's body.<ref name="Alonzo et al 2016">{{cite journal|doi=10.1038/ncomms12452|pmid=27529581|pmc=4990696|title=Ovarian fluid allows directional cryptic female choice despite external fertilization|journal=Nature Communications|volume=7|pages=12452|year=2016|last1=Alonzo|first1=Suzanne H.|last2=Stiver|first2=Kelly A.|last3=Marsh-Rollo|first3=Susan E.|bibcode=2016NatCo...712452A}}</ref> It is contrasted with [[internal fertilization]], in which sperm are introduced via [[insemination]] and then combine with an egg inside the body of a female organism.<ref name="pmid26642825">{{cite journal|doi=10.1016/j.ympev.2015.11.011|pmid=26642825|title=Molecular phylogeny and evolution of internal fertilization in South American seasonal cynopoeciline killifishes|journal=Molecular Phylogenetics and Evolution|volume=95|pages=94–9|year=2016|last1=Costa|first1=Wilson J.E.M.|last2=Amorim|first2=Pedro F.|last3=Mattos|first3=José Leonardo O.|bibcode=2016MolPE..95...94C}}</ref>
sbt5zzqo8havjo14401h6a5e8s1dtad
290178
290177
2025-06-27T07:14:03Z
Crystal East
25362
290178
wikitext
text/x-wiki
An '''panluwas na pertilisasyon''' iyo an pamamaagi nin [[reproduksyon]] na kun saen an sperm kan [[lalaki]]ng organismo pigpepertilisar an sugok kan [[babayi]]ng organismo sa luwas kan hawak nin babayi.<ref name="Alonzo et al 2016">{{cite journal|doi=10.1038/ncomms12452|pmid=27529581|pmc=4990696|title=Ovarian fluid allows directional cryptic female choice despite external fertilization|journal=Nature Communications|volume=7|pages=12452|year=2016|last1=Alonzo|first1=Suzanne H.|last2=Stiver|first2=Kelly A.|last3=Marsh-Rollo|first3=Susan E.|bibcode=2016NatCo...712452A}}</ref> It is contrasted with [[internal fertilization]], in which sperm are introduced via [[insemination]] and then combine with an egg inside the body of a female organism.<ref name="pmid26642825">{{cite journal|doi=10.1016/j.ympev.2015.11.011|pmid=26642825|title=Molecular phylogeny and evolution of internal fertilization in South American seasonal cynopoeciline killifishes|journal=Molecular Phylogenetics and Evolution|volume=95|pages=94–9|year=2016|last1=Costa|first1=Wilson J.E.M.|last2=Amorim|first2=Pedro F.|last3=Mattos|first3=José Leonardo O.|bibcode=2016MolPE..95...94C}}</ref>
==Toltolan==
{{reflist}}
{{stub}}
aix77fmxttj39v6qxktfyz5x193a94t
290179
290178
2025-06-27T07:15:41Z
Crystal East
25362
290179
wikitext
text/x-wiki
An '''panluwas na pertilisasyon''' iyo an pamamaagi nin [[reproduksyon]] na kun saen an sperm kan [[lalaki]]ng organismo pigpepertilisar an sugok kan [[babayi]]ng organismo sa luwas kan hawak nin babayi.<ref name="Alonzo et al 2016">{{cite journal|doi=10.1038/ncomms12452|pmid=27529581|pmc=4990696|title=Ovarian fluid allows directional cryptic female choice despite external fertilization|journal=Nature Communications|volume=7|pages=12452|year=2016|last1=Alonzo|first1=Suzanne H.|last2=Stiver|first2=Kelly A.|last3=Marsh-Rollo|first3=Susan E.|bibcode=2016NatCo...712452A}}</ref> Kabaliktaran iyan kan [[panlaog na pertilisasyon]], na kun saen an sperm pigpapamidbid via [[inseminasyon]] asin dangan sinasalak sa sugok sa laog kan hawak kan babaying organismo.<ref name="pmid26642825">{{cite journal|doi=10.1016/j.ympev.2015.11.011|pmid=26642825|title=Molecular phylogeny and evolution of internal fertilization in South American seasonal cynopoeciline killifishes|journal=Molecular Phylogenetics and Evolution|volume=95|pages=94–9|year=2016|last1=Costa|first1=Wilson J.E.M.|last2=Amorim|first2=Pedro F.|last3=Mattos|first3=José Leonardo O.|bibcode=2016MolPE..95...94C}}</ref>
==Toltolan==
{{reflist}}
{{stub}}
9r17o4rp0d8topiq2yxlfqfu5bylauq
Inseminasyon
0
53053
290180
2025-06-27T07:17:53Z
Crystal East
25362
Created by translating the opening section from the page "[[:en:Special:Redirect/revision/1279561124|Insemination]]"
290180
wikitext
text/x-wiki
'''Insemination''' is the introduction of [[Spermatozoon|sperm]] (in [[semen]]) into a female or hermaphrodite's [[reproductive system]] in order to [[Fertilization|fertilize]] the [[ovum]] through [[sexual reproduction]].<ref>{{Cite book|url=https://books.google.com/books?id=FhvmHW972mAC&q=insemination|title=Sperm Competition and Sexual Selection|last1=Birkhead|first1=Tim R.|last2=Møller|first2=Anders Pape|date=1998-08-12|publisher=Elsevier|isbn=978-0-08-054159-4|language=en}}</ref><ref name=":0">{{Cite book|url=https://books.google.com/books?id=3i4Q8SvohfEC&q=insemination|title=Promiscuity: An Evolutionary History of Sperm Competition|last=Birkhead|first=Tim|date=2000|publisher=Harvard University Press|isbn=978-0-674-00666-9|language=en}}</ref> The sperm enters into the [[uterus]] of a [[mammal]] or the [[oviduct]] of an [[oviparous]] (egg-laying) animal. Female humans and other mammals are inseminated during [[sexual intercourse]] or [[Copulation (zoology)|copulation]], but can also be inseminated by [[artificial insemination]].
5z52zfgfsot3sze3tlmsdg05y2lgbrf
290182
290180
2025-06-27T07:23:45Z
Crystal East
25362
290182
wikitext
text/x-wiki
An '''inseminasyon''' iyo an pagkamidbid kan [[Spermatozoon|esperma]] (sa [[kasit]]) pasiring sa babayi o hermaphrodite's [[reproduktibong sistema]] nin hermaproditiko tanganing ma[[Pertilisasyon|pertilisar]] an [[ovum]] sa paagi nin [[sekswal na reproduksyon]].<ref>{{Cite book|url=https://books.google.com/books?id=FhvmHW972mAC&q=insemination|title=Sperm Competition and Sexual Selection|last1=Birkhead|first1=Tim R.|last2=Møller|first2=Anders Pape|date=1998-08-12|publisher=Elsevier|isbn=978-0-08-054159-4|language=en}}</ref><ref name=":0">{{Cite book|url=https://books.google.com/books?id=3i4Q8SvohfEC&q=insemination|title=Promiscuity: An Evolutionary History of Sperm Competition|last=Birkhead|first=Tim|date=2000|publisher=Harvard University Press|isbn=978-0-674-00666-9|language=en}}</ref> An sperm naglalaog pasiring sa [[uterus]] nin sarong [[mamalya]] o sa [[oviduct]] nin sarong [[oviparous]] (nagsusugok) na hayop. An babaying tawo asin iba pang mamalya inseminado durante kan [[pagkitoan]] o [[Kopulasyon (solohiya)|kopulasyon]], alagad pwede man na magin inseminado sa paagi kan [[artipisyal na inseminasyon]].
==Toltolan==
{{reflist}}
{{stub}}
rhz209h2hikenuxe1l2pk40z1xo6ll9
Paragamit:Imperator Romanii/Sandbox2
2
53054
290184
2025-06-27T09:07:28Z
Imperator Romanii
27829
Pinagmukna an pahina kaining ". . ."
290184
wikitext
text/x-wiki
. . .
2xrhqipqbgiupej5uywpykhutjbj8rv
290186
290184
2025-06-27T09:13:04Z
Imperator Romanii
27829
Content translated from [[:en:Mailah Baldemor]] on English Wikipedia.
290186
wikitext
text/x-wiki
'''Mailah Baldemor''' sarong Pilipina na visual artist asin edukador. Nagdaog siya kan 1993 na [https://www.shell.com.ph/about-us/what-we-do/energy-and-innovation/make-the-future/national-students-art-competition.html Shell National Student Art Competition (NSAC)].<ref>{{cite web |title=Women of Shell NSAC applauded for international women's day |url=https://www.artplus.ph/features/shell-nsac-women-artists-take-center-stage-on-international-womens-day |website=art+ |date=March 2023 |access-date=June 14, 2025}}</ref> Naggikan sa pamilya nin mga artist, si Baldemor nagtampo sa sining Pilipino paagi sa saiyang mga malikhaing obra asin partisipasyon sa edukasyon sa sining.<ref>{{cite web |title=4 Filipina Artists Who Have Made Their Name in the Philippine Art Industry |url=https://www.wheninmanila.com/shell-nsac-filipina-artists/ |website=When In Manila |date=March 2023 |access-date=June 14, 2025}}</ref>
== Kabataan asin edukasyon ==
Naipakilala si Mailah Baldemor sa sining hale pa sa saiyang pagkabata, nagtukdo nin mga batakang konsepto arog kan color harmony maski bago pa siya nagin marhay sa pagsurat. Nagpartisipar siya sa mga kompetisyon sa sining habang bata pa, ipinapahiling an saiyang pagkamalikhain asin nagtutubod nin kumpiyansa bilang batang artist. Sa 1992, nag-enroll siya sa University of Santo Tomas College of Architecture and Fine Arts (CAFA), na nagin [[University of Santo Tomas College of Architecture|College of Architecture]] asin [[University of Santo Tomas College of Fine Arts and Design|College of Fine Arts and Design]] sa masunod na mga taon, kun sain pinadakul niya an saiyang talento sa pagkamalikhain. Sa 1993, nakab-ot niya an nasyonal na pagkilala sa pagdaog sa Shell National Student Art Competition gamit an saiyang obra na pinamagatang, ''Lahar Country''. Ini na premyo nagtugot saiya nin scholarship asin nagtukdo nin dalan sa saiyang propesyonal na karera sa sining.<ref>{{cite web |title=Shell NSAC Celebrates Women in Philippine Art |url=https://www.filipinoart.ph/newsroom/2023/03/24/shell-nsac-celebrates-women-in-philippine-art/ |website=FilipinoArt.ph |date=March 24, 2023 |access-date=June 14, 2025}}</ref>
== Karera asin kontribusyon sa sining ==
Si Mailah Baldemor nagserbi bilang Chair kan Painting Program sa [[University of Santo Tomas College of Fine Arts and Design|University of Santo Tomas College of Fine Arts and Design (UST–CFAD)]]. Sa saiyang papel, nakikibahagi siya sa edukasyon asin pag-uswag kan mga nag-uuswag na Pilipinong artist. An saiyang praktis sa sining naglalakip nin iba-ibang media asin nagtutok sa mga tema na may kinalaman sa kontemporaryong sosyedad.<ref>{{cite web |title=Balde of CFAD Takes Part in PH Winning Entry to 2020 International Christmas Seals Contest |url=https://www.ust.edu.ph/balde-of-cfad-takes-part-in-ph-winning-entry-to-2020-international-christmas-seals-contest/ |website=University of Santo Tomas |date=2020 |access-date=June 14, 2025}}</ref>
Si Baldemor nag-istorya man manungod sa epekto kan digital connectivity sa larangan nin sining sa Pilipinas, pinapahiling kun pano an social media asin internet nagtutabang sa pagbinaylo nin mga ideya, pag-adoptar nin mga bag-o na uso, asin pag-apod nin partisipasyon sa mga isyu arog kan climate change asin pampublikong kahimsog.<ref>{{cite web |title=Shell NSAC Women Artists Take Center Stage on International Women's Day |url=https://mb.com.ph/2023/03/09/shell-nsac-women-artists-take-center-stage-on-international-womens-day/ |newspaper=Manila Bulletin |date=March 9, 2023 |access-date=June 14, 2025}}</ref>
Sa 2020, nagtampo siya bilang artist sa Philippine entry na nagdaog sa International Christmas Seals contest na gin-organisar kan [[Quezon Institute|Philippine Tuberculosis Society]], na nagpapahiling kan saiyang partisipasyon sa mga sosyal na proyekto sa sining.<ref>{{cite web |title=Philippine Tuberculosis Society Inc. Facebook Post |url=https://www.facebook.com/philtbsociety/posts/3209318105985956/ |website=Facebook |date=March 24, 2022 |access-date=June 14, 2025}}</ref>
== Pagkilala asin epekto ==
Sa 2023, si Mailah Baldemor narekognisar bilang sarong sa apat na bantog na Filipina na artist sa selebrasyon kan Pilipinas Shell Petroleum Corporation para sa International Women's Month. Ini na pagkilala nagpasabot kan saiyang mga naabot bilang Shell National Student Art Competition (NSAC) alumna asin sa padagos na kontribusyon sa sining Pilipino.<ref>{{cite web |title=Shell NSAC Honors Four Women Alumni on International Women's Day |url=http://www.jajaramirez.com/index.php/2023/03/29/shell-nsac-honors-four-women-alumni-on-international-womens-day/ |website=Jaja Ramirez Lifestyle |date=March 29, 2023 |access-date=June 14, 2025}}</ref><ref>{{cite web |title=Shell NSAC Women Artists Take Center Stage on International Women's Day |url=https://pilipinas.shell.com.ph/media/current-year-press-releases-news/shell-nsac-women-artists-take-center-stage-on-international-womens-day.html |publisher=Pilipinas Shell |date=March 2023 |access-date=June 14, 2025}}</ref>
An saiyang karera nagpapahiling kan papel kan Shell NSAC sa pagsuporta sa mga Pilipinong artist asin nagpapadagos kan impluwensya kan kompetisyon sa pag-amuma kan mga batang talento sa saiyang {{#expr: {{CURRENTYEAR}} -1951 -16}}-taon na kasaysayan.<ref>{{cite web |title=Pilipinas Shell National Student Art Competition Celebrates 55 Years of Filipino Art |url=https://theredcircle.com.ph/pilipinas-shell-national-student-art-competition-celebrates-55-years-of-filipino-art/ |website=The Red Circle |date=September 28, 2022 |access-date=June 14, 2025}}</ref>
== Mga reperensya ==
{{Reflist}}
[[Category:Filipino artists]]
[[Category:Living people]]
[[Category:Year of birth missing (living people)]]
[[Category:Place of birth missing (living people)]]
2ks9p34bao6fumpfk4w3p5g3s5gqy6e