Wikipedia
bclwiki
https://bcl.wikipedia.org/wiki/Panginot_na_Pahina
MediaWiki 1.46.0-wmf.21
first-letter
Medio
Espesyal
Olay
Paragamit
Olay kan paragamit
Wikipedia
Olay sa Wikipedia
Ladawan
Olay sa ladawan
MediaWiki
Olay sa MediaWiki
Plantilya
Olay sa plantilya
Tabang
Olay sa tabang
Kategorya
Olay sa kategorya
TimedText
TimedText talk
Module
Module talk
Event
Event talk
Singapur
0
4594
303343
303073
2026-03-28T23:44:09Z
InternetArchiveBot
17127
Rescuing 2 sources and tagging 0 as dead.) #IABot (v2.0.9.5
303343
wikitext
text/x-wiki
{{Infobox country
| conventional_long_name = Republic of Singapore
| common_name = Singapore
| name = {{smalldiv|{{ubl|{{native name|ms|Republik Singapura}}|{{native name|cmn|新加坡共和国}}|{{native name|ta|சிங்கப்பூர் குடியரசு}}}}}}
| image_flag = Flag of Singapore.svg
| image_coat = Coat of arms of Singapore.svg
| symbol_width = 90px
| other_symbol =
| national_motto = {{native name|ms|Majulah Singapura}}<br />"Onward Singapore"
| national_anthem = {{native name|ms|[[Majulah Singapura]]}}<br />"Onward Singapore"<br/><div style="display:inline-block;margin-top:0.4em;">{{center|[[File:Majulah Singapura.ogg]]}}</div>
| image_map = Singapore on the globe (Southeast Asia centered) zoom.svg
| map_width = 250px
| coordinates = {{Coord|1|17|N|103|50|E|type:city(5,700,000)_region:SG|display=inline,title}}
| capital = '''Singapore''' ([[city-state]]){{efn|Singapore has no official distinct capital city as it is a [[city-state]].<ref name="City-state">{{cite encyclopedia |title=Singapore |quote= The city, once a distinct entity, so came to dominate the island that the Republic of Singapore essentially became a city-state. |url= https://www.britannica.com/place/Singapore-capital |access-date=29 August 2019 |encyclopedia= Encyclopaedia Britannica }}</ref>}}
| largest_settlement = [[Bedok]]<ref>{{cite web|url=https://www.singstat.gov.sg/find-data/search-by-theme/population/geographic-distribution/visualising-data/geographical-distribution-dashboard|title=Singapore Department of Statistics population report for 2022|publisher=Singstat|accessdate=June 7, 2023|archive-date=December 24, 2022|archive-url=https://web.archive.org/web/20221224122208/https://www.singstat.gov.sg/find-data/search-by-theme/population/geographic-distribution/visualising-data/geographical-distribution-dashboard|dead-url=yes}}</ref>
| largest_settlement_type = [[Planning Areas of Singapore|planning area]] {{nobold|by population}}
| languages_type = Official languages
| languages = {{hlist|[[English language|English]]|[[Malay Language|Malay]]|[[Mandarin Chinese|Mandarin]]|[[Tamil language|Tamil]]}}
| languages2_type = [[National language]]
| languages2 = [[Malay Language|Malay]]
| ethnic_groups = {{unbulleted list|74.3% [[Chinese Singaporeans|Chinese]]|13.5% [[Malay Singaporeans|Malay]]|9.0% [[Indian Singaporeans|Indian]]|3.2% [[Demographics of Singapore#Ethnic groups|other]]}}
| ethnic_groups_ref = {{refn|group=Note|In Singapore, the population is classified based on the Chinese-Malay-Indian-Others (CMIO) racial framework used by the Singaporean government, and does not necessarily reflect the ethnic identity of the individual. <ref name="CMIO">{{cite web |title=Rethinking Race: Beyond the CMIO categorisations|url=https://newnaratif.com/rethinking-race-beyond-the-cmio-categorisations/ |website=New Naratiff |date=8 September 2017 |access-date=15 July 2023}}</ref>}}{{efn|Proportions of ethnic groups are calculated based only on the resident population, which comprises Singapore Citizens (SC) and Permanent Residents (PR).<ref name="census2020">{{cite web |title=Census 2020 |url=https://www.singstat.gov.sg/-/media/files/publications/cop2020/sr1/cop2020sr1.pdf |website=Singapore Department of Statistics |access-date=16 June 2021 |archive-date=11 June 2022 |archive-url=https://web.archive.org/web/20220611051404/https://www.singstat.gov.sg/-/media/files/publications/cop2020/sr1/cop2020sr1.pdf |dead-url=yes }}</ref>}}
| ethnic_groups_year = 2020
| religion_year = 2020
| religion_ref = {{efn|Proportions of religious denominations are calculated based only on the resident population, which comprises Singapore Citizens (SC) and Permanent Residents (PR).<ref name="census2020"/>}}
| religion = {{unbulleted list|31.1% [[Buddhism in Singapore|Buddhism]]|20.0% [[Irreligion in Singapore|no religion]]|18.9% [[Christianity in Singapore|Christianity]]|15.6% [[Islam in Singapore|Islam]]|8.8% [[Taoism in Singapore|Taoism]]|5.0% [[Hinduism in Singapore|Hinduism]]|0.6% [[Religion in Singapore|other]]}}
| demonym = [[Singaporeans|Singaporean]]
| government_type = [[Unitary state|Unitary]] [[Dominant-party system|dominant-party]] [[parliamentary republic]]
| leader_title1 = [[President of Singapore|President]]
| leader_name1 = [[Halimah Yacob]]
| leader_title2 = [[Prime Minister of Singapore|Prime Minister]]
| leader_name2 = [[Lee Hsien Loong]]
| legislature = [[Parliament of Singapore|Parliament]]
| upper_house =
| lower_house =
| sovereignty_type = Independence
| sovereignty_note = from the [[United Kingdom]] and [[Malaysia]]
| established_event1 = {{nowrap|[[Self-governance of Singapore|Self-governance]]}}
| established_date1 = 3 June 1959
| established_event2 = {{nowrap|[[Malaysia Agreement]]}}
| established_date2 = 16 September 1963
| established_event3 = [[Proclamation of Singapore]]
| established_date3 = 9 August 1965
| established_event4 =
| established_date4 =
| area_km2 = 734.3
| area_footnote = <ref name="total area of Singapore">{{cite web |title=Environment - Latest Data |date=31 January 2023 |publisher=Singapore Department of Statistics |url=https://www.singstat.gov.sg/find-data/search-by-theme/society/environment/latest-data |access-date=15 May 2023 |archive-date=14 August 2024 |archive-url=https://web.archive.org/web/20240814184542/https://www.singstat.gov.sg/find-data/search-by-theme/society/environment/latest-data |dead-url=yes }}</ref>
| area_rank = 176th
| population_estimate = {{DecreaseNeutral}} 5,637,000{{efn|Singapore Citizen (SC) population is 3,553,700, Permanent Resident (PR) population is 519,500, Non-Resident population is 1,563,800.<ref name="Population and Population Structure">{{cite web|title=Population and Population Structure|publisher=Department of Statistics Singapore|url=https://www.singstat.gov.sg/find-data/search-by-theme/population/population-and-population-structure/latest-data|access-date=8 October 2022|archive-date=26 July 2020|archive-url=https://web.archive.org/web/20200726011137/https://www.tablebuilder.singstat.gov.sg/publicfacing/createDataTable.action?refId=14912|dead-url=yes}}</ref>}}
| population_estimate_year = 2022
| population_estimate_rank = 115th
| population_density_km2 = 7,804
| population_density_sq_mi = auto
| population_density_rank = 3rd
| GDP_PPP = {{increase}} $757.726 billion<ref name="IMFWEOSG">{{cite web |url=https://www.imf.org/en/Publications/WEO/weo-database/2023/April/|title=World Economic Outlook Database, April 2023 Edition |publisher=[[International Monetary Fund]] |access-date=6 May 2023 }}</ref>
| GDP_PPP_year = 2023
| GDP_PPP_rank = 38th
| GDP_PPP_per_capita = {{increase}} $133,894<ref name=IMFWEOSG />
| GDP_PPP_per_capita_rank = 3rd
| GDP_nominal = {{increase}} $515.548 billion<ref name=IMFWEOSG />
| GDP_nominal_year = 2023
| GDP_nominal_rank = 30th
| GDP_nominal_per_capita = {{increase}} $91,100<ref name=IMFWEOSG />
| GDP_nominal_per_capita_rank = 5th
| Gini = 45.9 <!--number only-->
| Gini_year = 2017
| Gini_change = steady <!--increase/decrease/steady-->
| Gini_ref = <ref name="CIA">{{cite web|title=Distribution of Family Income – GINI Index |publisher=[[Central Intelligence Agency]]|url=https://www.cia.gov/library/publications/the-world-factbook/fields/223.html#SN|access-date=25 January 2019|archive-date=30 November 2018|archive-url=https://web.archive.org/web/20181130113028/https://www.cia.gov/library/publications/the-world-factbook/fields/223.html#SN|url-status=dead}}</ref>
| Gini_rank =
| HDI = 0.939 <!--number only-->
| HDI_year = 2021<!-- Please use the year to which the data refers, not the publication year-->
| HDI_change = increase <!--increase/decrease/steady-->
| HDI_ref = <ref name="HDI">{{cite web|url=https://hdr.undp.org/system/files/documents/global-report-document/hdr2021-22pdf_1.pdf|title=Human Development Report 2021/2022|publisher=[[United Nations Development Programme]]|date=8 September 2022|access-date=8 September 2022}}</ref>
| HDI_rank = 12th
| currency = [[Singapore dollar]] (S$)
| currency_code = SGD
| time_zone = [[Singapore Standard Time]]
| utc_offset = +8
| antipodes =
| date_format = {{abbr|dd|day}}/{{abbr|mm|month}}/{{abbr|yyyy|year}}
| drives_on = left
| calling_code = [[+65]]
| iso3166code = SG
| cctld = [[.sg]]
}}
[[Ladawan:Flag (longer) 1.png|thumb|Bandera kan Singapur]]
[[Ladawan:Skylines of the Central Business District, Singapore at dusk.jpg|thumb|Skylines of the Central Business District, sa Dusk kan singapur]]
An '''Singapur''' (sa [[tataramon na Ingles|Ingles]]: Singapore) na igwa nin opisyal na ngaran na '''Republika kan Singapur''', sarong estadong syudad sa [[Sur-subangan na Asya]]. Namumugtak ini sa puro kan [[Malaya Peninsula]].
== Toltolan ==
{{reflist}}
{{tamboan}}
{{Asya}}
[[Kategorya:Mga nasyon sa Asya]]
gbfdzrzldd7kg0rquwsb505xe5hm5r9
Panyayari ngonyan/2009 Agosto 19
0
6927
303326
31079
2026-03-28T13:32:56Z
InternetArchiveBot
17127
Rescuing 0 sources and tagging 1 as dead.) #IABot (v2.0.9.5
303326
wikitext
text/x-wiki
* [[Senado kan Filipinas|Senador]] [[Panfilo Lacson]] bukas sa ideyang magdalagan na [[Bise Presidente kan Filipinas|bise presidente]] sa [[Mayo]] [[2010]]. [http://mb.com.ph/articles/216447/lacson-open-run-veep (''Manila Bulletin'')]
* Dating presidente kan [[Sur na Korea]] na si [[Kim Dae-jung]] nagadan sa edad na 85 pagkatapos nin halawig na paglaban sa helang na pulmonya. [http://www.tehrantimes.com/index_View.asp?code=201328 (''Teheran Times'')]{{Dead link|date=March 2026 |bot=InternetArchiveBot |fix-attempted=yes }}
pf90t4mutvddf3eqz9q1inqy3bvs8yh
Tataramon na Ibatan
0
16122
303352
291394
2026-03-29T02:50:42Z
InternetArchiveBot
17127
Rescuing 1 sources and tagging 0 as dead.) #IABot (v2.0.9.5
303352
wikitext
text/x-wiki
{{Use dmy dates|date=October 2011}}
{{Infobox language
|name=Ibatan
|altname=Ivatan
|nativename=''Chirin nu Ibatan''
|states=[[Filipinas]]
|region=[[Batanes|Mga isla nin Batanes]]
|ethnicity=[[Mga tawo nin Ibatan]]<br>[[Mga Pilipino sa Taiwan]]
|speakers={{sigfig|32,790|2}}<!-- excluding 3,450 Itbayatan -->
|date=1996–2007
|ref=e18
|familycolor=Austronesyo
|fam2=[[Mga tataramon na Malayo-Polinesyo|Malayo-Polinesyo]]
|fam3=[[Mga tataramon na Bataniko|Bataniko]]
|dia1=Ivasay
|dia2=Isamurung
|dia3=Babuyan
|nation=[[Rehiyunal na tataramon]] sa [[Filipinas]]
|agency=[[Komisyon sa Wikang Filipino|Komisyon sa tataramon na Filipino]]
|lc1=ivv|ld1=Ivatan
|lc2=ivb|ld2=Ibatan (Babuyan)
|glotto=ivat1242
|glottoname=Ivatan
|glotto2=ibat1238
|glottoname2=Ibatan
|map=The Batanic languages.png
|mapcaption=An kinamumugtakan kan tataramon na Ibatan sa mga tataramon na Bataniko
}}
An tataramon na '''Ibatan''', bistado man sa '''Chirin nu Ibatan''' ("tataramon kan mga tawo nin Ibatano"), an sarô sa mga tataramon na [[Mga tataramon na Austronesyo|Austronesyo]] na pigtataram sa mga isla nin [[Batanes]].
==Mga numero sa Ibatan==
{| class="wikitable"
|-
! Nu. !! Tataramon na Ibatan !! Tataramon na Bikol Sentral
|-
| 1 || Asa || Saro
|-
| 2 || Dadua || Duwa
|-
| 3 || Tatdu || Tolo
|-
| 4 || Apat || Apat
|-
| 5 || Dadima || Lima
|-
| 6 || Anem || Anom
|-
| 7 || Papitu || Pito
|-
| 8 || Wawahu || Walo
|-
| 9 || Sasyam || Siyam
|-
| 10 || Asa puhu || Sampulo
|-
| 11 || Asa sicharua || Kagsaro
|-
| 12 || Dadua sicharua || Kagduwa
|-
| 13 || Tatdu sicharua || Kagtolo
|-
| 14 || Apat sicharua || Kag-apat
|-
| 15 || Dadima sicharua || Kaglima
|-
| 16 || Anem sicharua || Kag-anom
|-
| 17 || Papitu sicharua || Kagpito
|-
| 18 || Wawahu sicharua || Kagwalo
|-
| 19 || Sasyam sicharua || Kagsiyam
|-
| 20 || Dadua puhu || Duwampulo
|-
| 100 || Asa yatus || Sanggatos/Sarong gatos
|-
| 1000 || Asa livu || Sangribo/ Sarong ribo
|}
==Mga Toltolan==
{{Reflist}}
==Mga panluwas na takod==
{{Portal|Filipinas|Tataramob}}
{{Wikivoyage|Ivatan phrasebook|Ivatan|a phrasebook}}
* [http://files.eric.ed.gov/fulltext/ED402781.pdf Ivatan Language Packet]
* [https://web.archive.org/web/20050514033320/http://www.ncca.gov.ph/culture%26arts/cularts/ccta/northern/northern-batanes.htm The Ivatan]
* [https://web.archive.org/web/20120722084104/http://asian-lp.uga.edu/jpn_html/yami/chpt.1.html Affiliation with the Yami of Taiwan]
* [http://www.bansa.org/?q=dictionaries/cmd&dict_lang=Ivatan Bansa.org Ivatan Dictionary] {{Webarchive|url=https://web.archive.org/web/20181215172411/http://www.bansa.org/?q=dictionaries%2Fcmd&dict_lang=Ivatan |date=15 December 2018 }}
* [https://web.archive.org/web/20070930201256/http://www.websters-online-dictionary.org/translation/Ivatan/ Ivatan-English Dictionary] from [https://web.archive.org/web/20120223164907/http://www.websters-online-dictionary.org/ Webster's Dictionary]
* [https://web.archive.org/web/20071212194455/http://www.batanesonline.com/LiteraryArts/IvatanLanguage.htm IVATAN LANGUAGE: AN ANALYSIS – BatanesOnline.com]
* [http://iloko.tripod.com/Ivatan.htm Ivatan Language of the Batales Islands] {{Webarchive|url=https://web.archive.org/web/20151116080111/http://iloko.tripod.com/Ivatan.htm |date=16 November 2015 }}
* [https://web.archive.org/web/20091027045326/http://uproar.fortunecity.com/sports/490/Batanes/kanta.htm Batanes: Ivatan Songs composed and / or collected by Manuel Fajardo]
* [https://web.archive.org/web/20071227064910/http://www.uyuganbatanes.com/history.html Uyugan, Batanes! On the Web! Batanes]
{{Mga tataramon na Filipino}}
{{Mga tataramon kan Filipinas}}
{{DEFAULTSORT:Tataramon na Ivatan}}
[[Kategorya:Mga tataramon na Bataniko]]
[[Kategorya:Mga tataramon kan Batanes]]
[[Kategorya:Mga tataramon kan Cagayan]]
{{Tataramon-tamboan}}
ndtlywbcpt4znnbujmeauak7g8g7yl9
Sarah Lancashire
0
21733
303338
292190
2026-03-28T22:10:53Z
Daisy Joye Samulde
30508
Created by translating the page "[[:en:Special:Redirect/revision/1322624443|Sarah Lancashire]]"
303338
wikitext
text/x-wiki
{{Infobox tawo|honorific_suffix={{post-nominals|country=GBR|size=100|CBE}}|name=Sarah Lancashire|image=Sarah Lancashire 2013.jpg|caption=Lancashire in 2013|birth_name=Sarah-Jane Abigail Lancashire|birth_date={{Birth date and age|1964|10|10|df=yes}}|birth_place=[[Urmston]], [[Lancashire]], England|education=[[Guildhall School of Music and Drama]] ([[Bachelor of Arts|BA]])|occupation=[[Actress]]|years_active=1986–present|relatives=[[Geoffrey Lancashire]] (father)|spouse={{plainlist}}
* {{marriage|Gary Hargreaves|1987|1997|end=div}}
* {{marriage|[[Peter Salmon (producer)|Peter Salmon]]|2001}}
{{endplainlist}}|children=3|awards=''See [[List of awards and nominations received by Sarah Lancashire|full list]]''}}
'''Si Sarah-Jane Abigail Lancashire''' (namundag kan 10 Oktubre 1964) sarong Ingles na aktres. Midbid sa saiyang trabaho sa telebisyon asin teatro, nakaresibe siya nin kadakol na mga pag-omaw sa laog nin apat na dekada, kabali an tolong British Academy Television Awards asin sarong nominasyon para sa sarong Olivier Award . Siya ninombrahan na Opisyal kan Orden kan Imperyo nin Britanya (OBE) sa 2017 Birthday Honours para sa mga serbisyo sa drama asin ninombrahan bilang Kumander kan Orden kan Imperyo nin Britanya (CBE) sa 2025 New Year Honours.
Si Lancashire naggradwar sa eskwelahan nin drama kan 1986 asin nagpoon kan saiyang karera sa lokal na teatro. Nagpadagos siya sa pagganap nin mga regular na karakter sa ''Coronation Street'' (1991–1996, 2000), asin ''Where the Heart Is'' (1997–1999). Pagkatapos magtrabaho para sa BBC sa enot na serye kan ''Clocking Off'' (2000), nagpirma siya nin duwang taon na kontrata sa bulawan na posas sa ITV network kan Hulyo 2000, na nagin siya an pinakahalangkaw an sweldong aktres sa telebisyon sa UK kan panahon na idto. An mga suminunod na papel kabali an ''Cherished'' (2005), <nowiki><i id="mwLw">Oliver Twist</i></nowiki> (2007), ''Lark Rise to Candleford'' narrator (2008–2011), asin ''Five Daughters'' (2010).
Poon kan pagpoon kan dekada 2010, si Lancashire pig-omaw nin kritikal huli sa saiyang mga papel sa mga serye arog kan ''The Paradise'' (2012), ''Last Tango in Halifax'' (2012–2020), ''Happy Valley'' (2014–2023), ''Kiri'' (2018), asin ''Julia'' (2022–2023). Sa entablado, siya nagbida sa mga produksyon kan West End kan ''Blood Brothers'' (1990), ''Guys and Dolls'' (2005–2006), asin ''Betty Blue Eyes'' (2011).
== Amay na buhay ==
Si Sarah-Jane Abigail Lancashire namundag kan 10 Oktubre 1964 sa Urmston, Lancashire . An pamilya nagbalyo sa Oldham, Lancashire, an ginikanan kan saindang ama, kan 1967. An saiyang ama, si Geoffrey Lancashire (1933–2004), sarong parasurat nin iskrip sa telebisyon para sa ''Coronation Street'' na nagsurat man nin mga komedya sa sitwasyon arog kan ''The Cuckoo Waltz'' . <ref>{{Cite news|url=https://www.theguardian.com/media/2004/nov/08/guardianobituaries.broadcasting1|title=Geoffrey Lancashire|last=Purser|first=Philip|date=8 November 2004|work=[[The Guardian]]}}</ref> An saiyang ina, si Hilda, nagtatrabaho bilang personal na katabang ni Geoffrey. <ref name="HarshestCritic" /> Igwa siyang tolong tugang na lalaki, saro an mas matua, an saro mas nguhod asin sarong kambal. Si Lancashire nag-adal sa Oldham Hulme Grammar School sa pag'oltan kan 1976 asin 1981. Sa edad na 17 nagpoon siyang magtios nin klinikal na depresyon .
Sinabi ni Lancashire na dai siya noarin man napapahiro kan mga ideya nin kabantogan asin estado. An saiyang pinaghalean nag-inspirar nin enot na interes sa pagtrabaho sa likod kan mga eksena sa telebisyon. Dai siya nagtao nin seryosong pag-isip sa mga arte sa pagganap sagkod sa edad na 18. Pagkatapos na manggana nin sarong lugar sa Guildhall School of Music and Drama, narealisar ni Lancashire na an pag-arte para saiya. <ref name="LancashireCV" /> Naggradwar siya kan 1986, na ilinaladawan an saiyang panahon bilang sarong estudyante duman bilang "makangangalas" alagad "seryosong kahigosan asin medyo nakakatakot". <ref name="LancashireCV" />
== Karera ==
=== 1988–1990: Mga kapinunan kan karera ===
Pagkatapos kan pagsikwal gikan sa nagkapirang mga kompanya nin teatro sa repertory, si Lancashire tinawan kan saiyang enot na papel sa pag-arte ni Howard Lloyd-Lewis, direktor artistiko kan Manchester Library Theatre Company, na nagtao saiya nin Equity card . Si Lancashire nagganap nin duwang dula sa kompanya, ''an Pacific Overtures'' asin ''The Beauty Game'', na saiyang sinabi na iyo an "pagpoon kan sakuyang karera bilang sarong aktor". Nakua niya an saiyang enot na propesyonal na eksperyensya sa pag-arte na "makatatakot" bilang resulta kan mga live audience, na nagigirumdoman na, "huli ta nagsulot ako nin bathing costume sa nagkapira sa mga eksena, ako na-heckled!" <ref name="firstjob" /> Narealisar man niya na an pag-ako nin mga peligro o pag-underperform pwedeng magkaigwa nin mga konsekwensya sa saiyang karera sa pag-arte. <ref name="firstjob" /> An saiyang papel bilang Denise sa ''The Beauty Game'' nagtao saiya nin nominasyon para sa Pinakamarahay na Supporting Actress sa Manchester Evening News Theatre Awards .
Durante kan saiyang amay na karera, si Lancashire nanompongan an saiyang sadiri na may darakulang pahingalo sa pag-oltanan kan mga pagluwas sa teatro. Tanganing masuportaran an saiyang sadiri sa pinansiyal, nagtrabaho siya bilang sarong drama tutor sa laog nin limang taon sa Salford University kaiba an saiyang trabaho sa pag-arte.
Sa pag-orolay kan panahon ni Lancashire bilang sarong bisitang paratukdo sa pag-arte asin karakterisasyon, si Ron Cook, Pamayo kan Eskwelahan nin Media, Musika asin Pagganap kan Unibersidad, nagsabi na siya nagkaigwa nin "makahulogan na epekto" sa mga yugto nin pagbilog kan departamento nin drama sa unibersidad asin nagdirehir man nin mga produksyon kan mga estudyante.
Kan 1987, si Lancashire nagluwas nin halipot sa ''Coronation Street'' bilang si Wendy Farmer, sarong prospective lodger kan regular na serye na si Jack Duckworth ( Bill Tarmey ). Kan huring parte kan dekada otsenta, nagluwas man siya sa sarong episode kan serye nin antolohiya kan mga kaakian ''na Dramarama'', <ref name="McMullen" /> asin sarong episode kan sitcom kan ITV ''na Watching'' .
Kan 1990, naresibe kan Lancashire an saiyang "dakulang break". – an papel ni Linda sa sarong produksyon kan ''Blood Brothers'' ni Willy Russell sa Albery Theatre . Dawa ngani lubos niyang na-enjoy an pag-perform sa West End kan London, nadepisilan siyang ipag-uli an eksperyensya sa pagpadakula nin duwang saradit na aki sa Manchester.
=== 1991–2000: ''Coronation Street'' asin iba pang serye ===
[[Ladawan:Rovers_Return_tour.jpg|thumb|An set ''kan Coronation Street'', na pigretrato kan 2005. Si Lancashire nagluwas sa serye sa laog nin limang taon sa pag'oltan kan 1991 asin 1996]]
Duwang semana pagkatapos kan saiyang pagdalagan sa ''Blood Brothers'', si Lancashire nag-audition para sa papel kan bagong karakter ''sa Coronation Street'' na si Raquel Wolstenhulme, sarong katrabaho kan empleyado kan supermarket na si Norman "Curly" Watts ( Kevin Kennedy ). <ref name="DomMaxwell">{{Cite news|url=http://www.thetimes.co.uk/tto/arts/article2404086.ece|title=Just a doll from the Street|last=Maxwell|first=Dominic|date=21 November 2005|work=[[The Times]]|publisher=[[News Corporation (1980–2013)|News Corporation]]}}</ref>
Si Lancashire nag-ayon sa sarong tolong bulan na kontrata, na padagos na nagtutukdo sa Salford University sa laog nin saro pang taon. Si Raquel enot na nagluwas kan 25 Enero 1991 asin naghale kan 10 Mayo; nagbalyo sa London tanganing probaran na maglansar nin karera sa pagmodelo. Nag-ingat siyang itampok an potensyal ni Raquel, na pigtutugtog an mga isinurat tanganing magin mas komiks siya, na nag-eenganyar nin pakikidamay kan mga paradalan. <ref name="RoyalFamily" /> Sa pag'oltan kan 26 Setyembre asin 19 Oktubre 1991, si Lancashire an nagganap kan titulong papel sa sarong adaptasyon kan ''Educating Rita'' sa Queen's Theatre, Hornchurch . Kasunod kan pag-introdusir giraray ni Raquel kan 30 Disyembre 1991, si Lancashire nagkomiter kan saiyang sadiri sa ''Coronation Street'' nin bilog na panahon. <ref name="GreatPretender" /> Nagdadanay siya sa serye sagkod 1996, na nagkukua nin ibinareta na taonan na sweldo na £90,000. <ref name="BBCN">{{Cite news|url=https://news.bbc.co.uk/2/hi/entertainment/536542.stm|title=Raquel's Corrie comeback|date=25 November 1999|work=[[BBC News]]|publisher=[[British Broadcasting Corporation]]}}</ref>
Kan Disyembre 1995, si Lancashire nagbida sa spin-off na straight-to-video na pelikula ''na Coronation Street – An Cruise'', sarong 75-minutong espesyal na nagdedetalye kan honeymoon ni Raquel asin Curly. An espesyal pig-anunsyo bilang eksklusibo sa video, asin 750,000 na kopya an ipinabakal, sa halaga na £10 milyon. <ref>{{Cite news|url=https://www.independent.co.uk/news/street-cruises-for-fall-over-videos-brief-honeymoon-1304046.html|title='Street' cruises for fall over video's brief honeymoon|last=MacDonald|first=Marianne|date=10 April 1996|work=[[The Independent]]|publisher=Independent Print Limited|location=London, England}}</ref> Si Lancashire naghale sa ''Coronation Street'' kan 1996 huli sa saiyang magabat na iskedyul sa trabaho asin kamawotan na magpadagos nin ibang mga proyekto. <ref name="BBCN">{{Cite news|url=https://news.bbc.co.uk/2/hi/entertainment/536542.stm|title=Raquel's Corrie comeback|date=25 November 1999|work=[[BBC News]]|publisher=[[British Broadcasting Corporation]]}}</ref> Napapagal na man siya sa kabantogan na itinao saiya kan papel, na naglilikay sa personal na mga pagluwas asin mga interbyu sa mga magasin sa telebisyon. An saiyang mga huring eksena nakaakit nin 20 milyon na paradalan. <ref name="BBCN" /> An pagganap ni Lancashire sa papel nakahiling saiya na nominado sa kategoryang Pinakasikat na Aktres sa ika-2ng National Television Awards kan Oktubre 1996.
An sunod na papel ni Lancashire iyo an district nurse na si Ruth Goddard sa serye nin drama kan ITV na ''Where the Heart Is'', na nagpoon na ipasalida kan 1997. Siring man kan 1997 nag-film siya nin sarong komedya sa sitwasyon para sa BBC, ''Bloomin' Marvelous'', kun saen siya an nagganap bilang Liz, sarong kabanga kan sarong mag-agom na nag-iiriwal na naghihingoang magkaigwa nin sarong omboy.
Alagad, huli sa maluyang bilang nin mga paradalan asin sarong nakakaraot na kritikal na simbag an sitcom dai na-renew. Manungod sa negatibong pag-ako sa serye, an saiyang ka-bida na si Clive Mantle may sarkastikong sinabi "Nakahiling ako nin mga paragadan asin paralugos na mas marahay an press kisa sa samo". <ref name="DP0102">{{Cite news|url=http://www.highbeam.com/doc/1G1-81463430.html|title=In the Frame– Clive Mantle; Sunday|date=5 January 2002}}</ref> Si Lancashire padagos na nagbida bilang Ruth Goddard sa ''Where the Heart Is'' para sa ikaduwang asin ikatolong serye kaini kan 1998 asin 1999. Kan 1998 siya nominado para sa saiyang ikaduwang National Television Award para sa Pinakapopular na Aktres. <ref name="NTAnom2">{{Cite news|title=Viewers' favourites to be revealed|url=https://news.bbc.co.uk/2/hi/entertainment/202484.stm|date=27 October 1998}}</ref> Kan Pebrero 1999 siya nagin bisita sa serye nin antolohiya nin madiklom na komedya kan Britanya ''na Murder Most Horrid'' kaiba an komedyante na si Dawn French . An mag-agom nagganap nin duwang yachtswoman na an pagbaklay natapos sa mga fatal na epekto. Kan Abril, pig-anunsyo na an Lancashire mahali sa ''Where the Heart Is'', sa ibong kan inaalok na paglangkaw kan sweldo. Kan panahon na idto, ''an Where the Heart is'' iyo an ikatolong pinakapopular na drama sa British Television, na regular na nakakaakit nin 12 milyones na paradalan. An desisyon ni Lancashire naimpluwensiyahan daa kan pag-film kan serye na harayo sa harong, asin an takot na an pagdadanay sa serye sa halawig na panahon makakadanyar sa saiyang karera. Kan Enero 2000 pinalawig niya an saiyang desisyon, na nagsasabi na si Ruth "sobrang tsokolate-boxy, bako nang sarong angat".
Kan 1 Enero 2000, si Lancashire nagbalik sa ''Coronation Street'' para sa sarong episodio kun saen si Raquel naghagad ki Curly nin diborsyo. Namatian ni Lancashire na ini an tamang panahon na magbalik, nin huli ta siya ngonyan sarong mas kumpiyansa nang aktres asin gusto niyang iladawan giraray si Raquel bago siya maggurang nin dakula. An prodyuser kan serye kan panahon na idto, si Jane Macnaught, pigkonsiderar si Raquel na saro sa pinakapopular na karakter {{'s}} ''Coronation Street'' asin an saiyang pagbalik sarong oportunidad para sa saiyang "minilyon na mga tagahanga" na maaraman kun ano an nangyari saiya. <ref name="BBCN">{{Cite news|url=https://news.bbc.co.uk/2/hi/entertainment/536542.stm|title=Raquel's Corrie comeback|date=25 November 1999|work=[[BBC News]]|publisher=[[British Broadcasting Corporation]]}}</ref> Si Lancashire asin Kennedy iyo sana an mga aktor sa episode, an pinakaenot na nagtampok sana nin duwang karakter. Poon kan huring parte kan Enero, si Lancashire nagluwas bilang empleyado kan pabrika na si Yvonne Kolakowski, sarong balo na may diperensya sa personal na buhay, sa serye nin drama kan BBC One ''na Clocking Off'' . Ginamit ni Lancashire an saiyang sadiring mga eksperyensya bilang sarong nagsosolong ina sa saiyang pag-karakterisa. <ref name="2hitshows" /> Kan Marso, siya an nagganap bilang aktres na si Coral Atkins sa pelikula sa telebisyon ''na Seeing Red'' .
Nanompongan ni Lancashire na an pag-shoot kan drama, na nagdedetalye kan desisyon ni Atkins na magpondo sa saiyang karera sa pag-arte tanganing magbugtak nin sarong harong nin pag-ataman para sa mga inaabuso na mga kaakian, "nakakapagabat sa isip". Si Lancashire dangan naggamit nin walong semana sa pag-film kan BBC One legal sitcom ''na Chambers'' kun saen siya nagganap bilang "ambisyoso" asin "bigoted" na barrister na si Ruth Quirke. <ref name="MumFirst" /> An serye ipinasali poon Hunyo 2000. <ref name="Chambers" /> An huring papel ni Lancashire kan 2000 iyo an duwang parteng dramang thriller ''na My Fragile Heart'' . An output ni Lancashire kan 2000 nagtao saiya nin nagkapirang premyo. Siya naboto bilang pinakamarahay na aktres sa ''TV Quick'' Awards kan Setyembre 2000 para sa saiyang mga papel sa ''Clocking Off'' asin ''Seeing Red'', asin kan Oktubre naboto bilang Pinakapopular na Aktres sa ika-6 na National Television Awards para sa ''Seeing Red'' . Kan Marso 2001 siya nginaranan na Drama Performer of the Year kan Television and Radio Industries Club, na may pagsambit kan saiyang trabaho sa ''Clocking Off'' asin ''Seeing Red'' . <ref name="TRIC">{{Cite news|url=https://news.bbc.co.uk/2/hi/entertainment/1218732.stm|title=Robinson booed at awards|work=[[BBC News]]|publisher=[[British Broadcasting Corporation]]|date=11 March 2001}}</ref>
=== 2000–2003: "Golden handcuffs" na kontrata ===
[[Ladawan:Peter_Salmon_at_Nations_&_Regions_Media_Conference_cropped.jpg|thumb|201x201px|An agom ni Lancashire, an ehekutibo sa telebisyon na si Peter Salmon, na pigretrato kan 2012]]
Huli sa kakayahan ni Lancashire na makakonektar sa sarong paradalan sa telebisyon, an ITV naghingoa na maseguro siya nin eksklusibo sa saindang network sa sarong duwang taon na kasunduan sa bulawan na posas, na natapos kan Hulyo 2000. Si Lancashire an nagin pinakaenot na aktres na tinawan nin siring na kontrata sa ITV. An deal, na nagkakantidad nin £1.3 milyon, ginibo si Lancashire na pinakahalangkaw an bayad na aktres sa telebisyon kan Britanya. <ref name="WeddingCoverage1">{{Cite news|url=https://news.bbc.co.uk/1/hi/entertainment/1505624.stm|work=[[BBC News]]|publisher=[[British Broadcasting Corporation]]|title=Street star Sarah weds|date=23 August 2001}}</ref> Sa pag-orolay kan eksklusibong pagpirma kan ITV controller kan drama, pigmidbid ni Nick Elliott si Lancashire bilang sarong tawo na may "dakulang sakop [na] naggigibo nin dakulang empatiya sa sarong paradalan". <ref name="Elliot" /> Inadmitir man niya na an magabat na interes sa Lancashire gikan sa BBC nagin sarong dahelan sa pagtao saiya kan kontrata, asin pag-ulang saiya sa pagtrabaho sa ibang mga network.
An saiyang huring papel sa BBC One sa panahon na ini iyo an komedyang drama na ''Gentleman's Relish'', sarong adaptasyon kan nobelang Miles Gibson ''na Kingdom Swann'' . An pelikula sa telebisyon, na ipinasali kan Aldaw kan Bagong Taon 2001, iyo an pinakaenot sa Lancashire sa genre nin drama sa kostyum ; nagganap siya nin sarong katabang sa harong na igwa nin romantikong mga pagmati para sa saiyang among ( Billy Connolly ). An saiyang enot na papel sa irarom kan saiyang bagong kontrata sa ITV iyo an anom na parteng drama ''na The Glass'' kaiba si John Thaw . <ref name="GoldenCuffs1" /> <ref name="GoldenCuffs2" /> An serye, na ipinasali sa pag'oltan kan Mayo asin Hunyo 2001 nahiling si Lancashire bilang sarong paratinda para sa sarong double-glazing na kompanya na natapos sa sarong love triangle sa saiyang amo asin sa saiyang pamangkin. <ref name="GoldenCuffs1" /> Kan Oktubre si Lancashire nagbida sa sarong adaptasyon kan nobelang Michelle Magorian ''na Back Home'' bilang si Peggy Dickinson, sarong babae na nag-aadjust sa buhay sa Britanya pagkatapos kan gera pagkatapos na masuhay sa saiyang pamilya durante kan gera.
Kan Marso 2002, an Lancashire nag-ako nin Honorary Master of Arts degree gikan sa Salford University. <ref>{{Cite journal|url=http://usir.salford.ac.uk/37036/|title=Sarah Lancashire, recipient of honorary degree|last=Forbes|first=SA|publisher=[[Salford University]]|date=12 November 2005|access-date=30 June 2017}}</ref> Kan Abril, siya nagbida sa duwang parteng sikolohikal na thriller ''na The Cry'', na saiyang ilinadawan bilang saiyang "pinakahuba na papel sagkod ngonyan". <ref name="TheCry" /> Siya an nagganap bilang sarong social worker na nagmomondo sa saiyang ikaduwang namundag na aki na determinadong protehiran an sarong omboy na saiyang pighihiling na namemeligro sa pang-aabuso. Si Lancashire nagkua kan saiyang sadiring mga eksperyensya nin klinikal na depresyon sa saiyang paglaladawan kan mentalidad kan saiyang karakter. An saiyang pagganap nakahiling saiya na tinawan nin premyong Golden Nymph para sa Pinakamahusay na Pagganap kan sarong Aktres sa sarong Mini-Series sa Monte-Carlo Television Festival . Kan Abril, ibinareta na an Lancashire nakalinya tanganing magin pangenot na papel sa dramang komedya ''na Life Begins'', na isinurat kan kagmukna na si Mike Bullen na nasa isip an Lancashire. <ref>{{Cite news|url=https://www.theguardian.com/media/2002/apr/02/broadcasting|title=Cold Feet grows up|work=[[The Guardian]]|date=2 April 2002|last=Deans|first=Jason}}</ref> Alagad, kan Hunyo, an Lancashire nagluwas na sa drama, na habong magkomiter sa sarong potensyal na halawig na serye. <ref>{{Cite news|url=https://www.theguardian.com/media/2002/jun/14/broadcasting1|title=Life Begins for ITV without Lancashire|work=[[The Guardian]]|last=Davies|first=Ashley|date=14 June 2002}}</ref> Kan huri kan bulan na idto, an BBC News asin an peryodiko ''na The Guardian'' nagbareta na an Lancashire naghale sa saiyang eksklusibong kasunduan sa ITV, na dai na ibabago pagkatapos na ini matapos sa tigrakdag. An desisyon pigbabareta na naimpluwensiyahan kan kamawotan ni Lancashire na mabawasan an saiyang trabaho asin magkaigwa nin katalingkasan na mag-ako nin ibang mga papel. <ref>{{Cite news|url=https://www.theguardian.com/media/2002/jun/27/broadcasting3|title=Lancashire casts off golden handcuffs|work=[[The Guardian]]|last=Deans|first=Jason|date=27 June 2002}}</ref> <ref>{{Cite news|url=https://news.bbc.co.uk/2/hi/entertainment/2069597.stm|title=Lancashire unlocks 'handcuffs' deal|work=[[BBC News]]|publisher=[[British Broadcasting Corporation]]|date=27 June 2002}}</ref> Kan Setyembre 2002, siya nagluwas sa sarong duwang parteng piloto nin drama sa krimen, ''si Rose asin Maloney'', bilang legal na imbestigador na si Rose Linden. Kan 22 Disyembre nagluwas siya sa pelikula sa telebisyon na ''Birthday Girl'' bilang si Rachel Jones, na nagpaplano nin sarong party tanganing selebraron an pagigin nasa remission gikan sa sarong grabeng helang, alagad nadiskobre na an helang nagbalik na.
An huring papel ni Lancashire sa irarom kan saiyang kontrata sa ITV iyo si Gertrude Morel sa sarong adaptasyon kan nobelang ''Sons and Lovers'' ni DH Lawrence kan 1913, na ipinaluwas kan Enero 2003. An paglaladawan –an saiyang enot na ina na may mga adultong aki– nagsunod sa pagbabago ni Gertrude gikan sa sarong hoben na nobya pasiring sa sarong singkwenta anyos na babae na nadestroso kan saiyang mga eksperyensya sa buhay nin kadukhaan asin pang-aabuso sa laog kan harong. Si Lancashire nagbasa giraray kan nobela nin nagkapirang beses bago an pag-film, asin namidbid an mga tema nin mga relasyon nin aki asin mag-agom na dai niya naapresyar bilang sarong estudyante sa GCSE . <ref name="SexGiggles" /> An miniseries nagtao saiya nin sarong pakamate nin kombiksyon sa saiyang karera, na nagsasabi bago an pagbrodkast kan 2002: "ano man an rason kun tano ta ginigibo ko an sakong ginigibo, namatean ko na nakaabot na ako sa punto na pwede na akong magpundo sa paghanap kaini". Sa pagrepaso kan serye, si Paul Hoggart kan ''The Times'' nagsurat na si Lancashire "hinabon an palabas" sa paagi nin "pagganap nin labi-labing pagkamahiwas asin toninong na kusog, patunay, kun kaipuhan ta pa ini, na siya nagin sarong makangangalas na aktres." <ref>{{Cite news|url=https://www.thetimes.com/article/tv-review-ckt28ccvdjt|title=TV Review|work=[[The Times]]|last=Hoggart|first=Paul|date=13 January 2003}}</ref> Sa kabaliktaran, si Andrew Billen, na nagsurat sa ''New Statesman'', nagsurat na "si Sarah Lancashire bakong kapahayagan", huli ta siya "haloy nang nagpatunay na siya sarong makatatakot na aktres".
=== 2004–2012: Mga suminunod na proyekto ===
[[Ladawan:Angela_Cannings.jpg|thumb|330x330px|Si Lancashire nagladawan ki Angela Cannings (nasa ritrato) sa 2005 na pelikula sa telebisyon ''na Cherished'', sarong dramatisasyon kan pagkagadan kan aktibista asin an kasunod na salang pagkapreso ]]
Mantang bados kan saiyang ikatolong aki, si Lancashire nagpoon nin 18-bulan na pahingalo sa karera, an pinakahalawig sa saiyang buhay sa pagtrabaho. An enot na trabaho ni Lancashire pagkatapos magbalik sa trabaho iyo an saiyang debut bilang direktor sa sarong episode kan serye nin antolohiya kan BBC One ''na The Afternoon Play'' . Para sa "Viva Las Blackpool", tinawan siya kan Best Newcomer Award (sponsor kan BBC Birmingham ) sa Birmingham Screen Festival asin an Best New Talent Award sa Royal Television Society (Midlands) awards kan 2004. An venture nakakua man kan saiyang enot na British Tevision Awards nominasyon kan 2005 para sa Best new Director of Fiction. An Lancashire sunod na nag-film nin tolong duwang parteng istorya para ki ''Rose asin Maloney'', na nagsunod sa pilot episode kan 2002. <ref name="MumAgain" /> An pagkaatraso sa pag-ultanan kan pag-shoot para sa piloto asin kan pagsunod kaini resulta kan pag-break kan karera ni Lancashire asin mga problema sa pag-ulian kan saiyang pagkakaigwa sa co-star na si Phil Davis .
Kan 2005, si Lancashire nagbida sa ''The Rotters' Club'' bilang sarong kagharong kan mga taon 1970 sa Birmingham . Siring man kan 2005, nagluwas siya sa pelikula sa telebisyon kan BBC ''na Cherished'' bilang si Angela Cannings, sarong babaeng Briton na salang nasentensiahan sa paggadan sa saiyang duwang omboy na aking lalaki. Si Lancashire orgulyo na magin imbuelto sa proyekto, na hinahangaan na gayo an kusog nin karakter ni Cannings sa panahon kan saiyang kasakitan, asin an saiyang kakayahan na makarelasyon sa saiyang pagmati nin kamondoan bilang sarong magurang. <ref name="cherished" /> Kan Disyembre 2005, si Lancashire nagbalik sa teatro kan West End, na nag-ako kan papel ni Miss Adelaide sa produksyon kan Donmar Warehouse kan ''Guys and Dolls'' sa Piccadilly Theatre . <ref name="GAD1">{{Cite news|url=https://news.bbc.co.uk/2/hi/entertainment/4707213.stm|title=Ex-Street star in Guys and Dolls|work=[[BBC News]]|date=22 July 2005}}</ref> Si Lancashire dapat na magdanay sa produksyon sagkod Marso 2006, alagad huli sa grabeng impeksyon sa daghan, siya an huring pagluwas kan 4 Enero.
In 2006, Lancashire accepted an invitation to write a short autobiographical entry in ''Who's Who''.<ref>{{Cite news|url=https://www.telegraph.co.uk/news/uknews/1507457/Whos-Who-cant-keep-up-with-Rods-latest-addition.html|title=Who's Who can't keep up with Rod's latest addition|work=[[The Daily Telegraph]]|location=[[London]]|last=Davies|first=Caroline|date=10 January 2006}}</ref> Lancashire's only television acting role in 2006 was as house-wife and cake-maker Elaine in the BBC comedy drama ''Angel Cake''. In November, she presented an episode of the Five documentary series ''Disappearing Britain'' in which she interviewed people with memories of Wakes Week holidays in Blackpool during the early 20th century. In February 2007, she made an appearance in the E4 teen drama series ''Skins''. This was followed by a leading role in the BBC Two television drama ''Sex, the City and Me'' as solicitor Ruth Gilbert.<ref>{{Cite news|url=https://www.bbc.co.uk/programmes/b007qyh4|title=Sex, the City and Me|work=[[BBC Online]]}}</ref><ref>{{Cite news|url=https://www.theguardian.com/culture/tvandradioblog/2007/jun/18/theweekendstvsexthecitya|title=The weekend's TV: Sex, the City and Me|work=[[The Guardian]]|last=Mangan|first=Lucy|date=18 June 2007}}</ref> In October, Lancashire appeared in her first feature film, David Nicholls' ''And When Did You Last See Your Father?'' in which she played aunt Beaty.<ref>{{Cite news|url=https://www.theguardian.com/film/2007/oct/05/drama.periodandhistorical|title=And When Did You Last See Your Father?|work=[[The Guardian]]|last=Bradshaw|first=Peter|date=5 October 2007}}</ref> In December, she played the supporting role of Mrs Corney in the BBC's 2007 adaption of Charles Dickens' 1838 novel ''Oliver Twist''. Whilst ambivalent about the serial as a whole, ''The Daily Mirror''{{'}}s Jane Simon singled Lancashire out for praise stating that she "really sets the tone for the cold, unfeeling world into which orphaned Oliver is born."
Sa pag-oltanan kan 2008 asin 2011, si Lancashire nagsaysay kan serye kan BBC One ''na Lark Rise to Candleford'', sarong drama sa kostyum na nakabasar sa memoir ni Flora Thompson kan saiyang pagkaaki sa Oxfordshire kan mga taon 1880 . <ref name="Candleford">{{Cite news|url=https://www.telegraph.co.uk/culture/tvandradio/bbc/8275643/Lark-Rise-to-Candleford-to-be-axed.html|title=Lark Rise to Candleford to be axed|work=[[The Daily Telegraph]]|date=22 January 2011}}</ref> Kan Abril, siya nagluwas sa enot na episode kan 2008 na serye kan ''Doctor Who'', bilang "sarong misteryoso asin makapangyarihan na negosyante" na ilinadawan ni Lancashire bilang sarong "warped Mary Poppins ". Kabali siya sa nagkapirang mga high-profile na aktor na nakua kan ehekutibong prodyuser kan serye na si Russell T Davies para sa ikaapat na serye kan dramang science-fiction bilang parte kan saiyang intensyon na gibohon ining "mas dakula asin mas blowsier". Kan 2009, si Lancashire nagbida sa serye nin drama musikal kan BBC One ''na All the Small Things'' . Siya an nagganap bilang Esther Caddick, sarong bilog na panahon na ina na nagpoon nin sarong koro pagkatapos na bayaan siya kan saiyang agom para sa sarong mas magayon na babae. Kan Hulyo kan taon na idto, an aktres ginibo na honorary Doctor of Letters kan Unibersidad kan Huddersfield .
[[Ladawan:NovelloTheatre.png|thumb|287x287px|An Novello Theatre, kun saen pinonan kan Lancashire an papel ni Joyce Chilvers sa ''Betty Blue Eyes'' kan 2011]]
Kasunod kaini, nakipag-ulay giraray siya sa direktor na si Coky Giedroyc, na iyo an nagdirehir saiya sa ''Oliver Twist'', para sa sarong 2009 na adaptasyon sa telebisyon kan nobelang 1847 ni Emily Brontë ''na Wuthering Heights'' kun saen siya an nagganap bilang katabang sa harong na si Nelly Dean . Kan 2010, si Lancashire nagladawan ki Rosemary Nicholls, ina nin sarong biktima nin paggadan, sa tolong parteng drama kan BBC ''na Five Daughters'' ; sarong paglaladawan kan mga serye nin paggadan sa Ipswich gikan sa pananaw kan mga biktima asin kan saindang mga pamilya. <ref>{{Cite news|url=https://www.theguardian.com/tv-and-radio/tvandradioblog/2010/apr/28/five-daughters-bbc-drama-best|title=Five Daughters was BBC drama at its best|work=[[The Guardian]]|last=Frost|first=Vicky|date=28 April 2010}}</ref> Dawa ngani dai nanggad nagkamidbidan an mag-agom, namatean ni Lancashire na importanteng mag-ako nin pagtugot ni Nicholls bago an pag-film, asin kan huri "napakumbaba" asin "naginhawahan" na mag-ako nin sarong surat nin feedback na nagpapasalamat saiya sa saiyang pagladawan. Kan 2010 man, siya nag-guest-star sa serye nin drama kan pulis ''na Inspector George Gently'' .
Kan Marso 2011, nagpoon si Lancashire na magbida sa sarong bagong musikal ni Cameron Mackintosh, ''an Betty Blue Eyes'', sa Novello Theatre . Sa produksyon, sarong maluya na adaptasyon kan 1984 na pelikula ''na A Private Function'', siya an nagbida bilang Joyce Chilvers, sarong aspirasyonal na agom na babae na ilinaladawan ni Lancashire bilang "maluyang" asin "kapritso". Sa ibong kan positibong mga pagrepaso an musikal nagsara sa London kan 24 Setyembre 2011, pagkatapos nin anom na bulan sana. <ref name="HusbandBBE" /> Para sa saiyang performance si Lancashire nanominar para sa Laurence Olivier Award para sa Pinakamahusay na Aktres sa sarong Musikal . Kan 2012, siya nagluwas bilang katabang na babae na si Miss Whisset sa penultimate episode kan 2010 revival kan ''Upstairs Downstairs'' . Kan Setyembre 2012, si Lancashire nagpoon na magluwas bilang Pamayo kan Ladieswear na si Miss Audrey sa anom na parteng serye ''na The Paradise'' na nakabugtak sa sarong department store sa Norteng Inglaterra kan huring parte kan ika-19 siglo. ] <ref name="ParadiseAudrey" />
=== 2012–presente: ''Huring Tango sa Halifax'', ''Happy Valley'' asin pinakabagong trabaho ===
Sa pag'oltan kan Nobyembre 2012 asin Marso 2020, si Lancashire nagluwas kaiba si Anne Reid asin Derek Jacobi sa serye nin drama kan BBC ''na Last Tango in Halifax'' . Sa serye, siya an nagganap bilang Caroline, sarong headmistress na nag-adal sa Oxford na nakakamati na an ikaduwang kasal kan saiyang ina nagtatao saiya nin "pagtugot" na magin siya mismo. [[Relasyon kan magkaparehong sekso|An relasyon ni Caroline sa parehong sekso]] sa sarong kapwa paratukdo nagresulta sa pag-ako ni Lancashire nin mas dakul na fan mail kisa sa arin man na ibang papel, kadaklan gikan sa mga babae na nagsasabi saiya na an serye nakatabang sainda na magluwas . Huli sa kulang na representasyon kan mga karakter na bakla sa telebisyon, namatean ni Lancashire na partikularmenteng mahalaga na an eksperyensya ni Caroline mailaladawan nin eksakto. <ref name="bigimpact" /> Sa saiyang pagladawan, pinili niyang magtutok sa "pagkatawo" kan karakter, imbes na sa saiyang sekswalidad. <ref name="bigimpact" /> An pag-film kan ikaduwang serye nagkontra sa pag-film kan ikaduwang serye kan ''The Paradise'', na nagpangyari sa Lancashire na bayaan ''an The Paradise'' sa parte kan ikaduwang serye kaini. Para sa saiyang papel bilang Caroline, siya nominado para sa British Academy Television Award para sa Pinakamarahay na Supporting Actress kan 2013 asin 2014, na nanggana kan 2014. <ref name="BAFTAnom2">{{Cite news|url=https://www.theguardian.com/tv-and-radio/2013/may/12/last-tango-halifax-bbc-bafta|title=Last Tango dances off with Bafta prize for 'love story about people over 35'|work=[[The Guardian]]|last=Plunkett|first=John|date=12 May 2013}}</ref> <ref name="BAFTAwin">{{Cite news|url=https://www.telegraph.co.uk/culture/film/baftas/10836261/TV-Baftas-2014-as-it-happened.html|title=TV Baftas 2014: as it happened|work=[[The Daily Telegraph]]|last=Hogan|first=Michael|date=18 May 2014}}</ref> Sa 2015 Hay Festival, sinabi ni Lancashire na sa gabos na papel na saiyang nakua sa saiyang karera iyo an saro na pinaka-orgulyo niya "pambihirang epekto" kan karakter. <ref name="HayFestival">{{Cite news|url=https://www.telegraph.co.uk/culture/hay-festival/11627254/Older-women-coming-out-as-lesbians-thanks-to-BBC-says-Sarah-Lancashire.html|title=Older women coming out as lesbians thanks to BBC, says Sarah Lancashire|work=[[The Daily Telegraph]]|date=24 May 2015|last=Furness|first=Hannah}}</ref> Pagkatapos na mag-ere nin tolong bilog na serye, ''an Last Tango in Halifax'' nagbalik para sa ikaapat na serye kan Disyembre 2016, na igwa nin duwang episodio na pig-promote bilang "Christmas Specials", asin man para sa ikalimang serye kan 2020. <ref name="Carr">{{Cite news|last=Carr|first=Flora|date=8 March 2020|title=Meet the cast of Last Tango in Halifax series five|work=[[Radio Times]]|url=https://www.radiotimes.com/news/2020-03-08/last-tango-in-halifax-cast-series-5/}}</ref> <ref name="Nicholson">{{Cite news|last=Nicholson|first=Rebecca|date=23 February 2020|title=Last Tango in Halifax review – a brilliant, bittersweet Sunday comfort|work=[[The Guardian]]|url=https://www.theguardian.com/tv-and-radio/2020/feb/23/last-tango-in-halifax-review-a-brilliant-bittersweet-sunday-comfort}}</ref>
Kan 2014, an Lancashire nakipag-ulay giraray sa ''Last Tango in Halifax'' na parasurat na si Sally Wainwright sa drama nin krimen ''na Happy Valley'' . Si Wainwright gustong-gustong magsurat nin saro pang papel para sa Lancashire pagkatapos na "mabigla" kan saiyang mga pagganap sa ''Last Tango in Halifax'' . Si Lancashire naglaladawan kan nagsosolong lolo asin lola na si Catherine Cawood, sarong sarhento kan pulis na nag-aatubang pa man giraray sa mga resulta kan panglulugos kan saiyang aking babae, asin an kasunod na paggadan, walong taon na an nakaagi. ''['' . <ref name="TalkedAbout" /> <ref>{{Cite news|url=https://www.theguardian.com/tv-and-radio/2014/jun/03/happy-valley-end-of-series-tv-review-mark-lawson|title=Happy Valley TV review – Sarah Lancashire gives her best performance|work=The Guardian|date=4 June 2014|last=Lawson|first=Mark}}</ref> Para sa papel na ini, nakua niya an <nowiki><i id="mwA9U">TV Choice</i></nowiki> Award para sa Pinakamarahay na Aktres kan 2014, asin an Royal Television Program Award para sa Pinakamarahay na Aktres kan 2015. Kan Setyembre 2014, an ''Radio Times'' naglista saiya bilang saro sa treyntang pinakamakapangyarihan na babae sa telebisyon asin radyo kan Britanya. Kan Abril 2015, naresibe niya an saiyang ikaapat na nominasyon sa telebisyon sa BAFTA, an pinakaenot niya sa kategoryang Pinakamarahay na Aktres . Kan Hunyo 2015, siya nginaranan na Pinakamarahay na Aktres sa sarong Serye nin Drama sa Monte Carlo Television Festival .
Sa ibong kan mga kahaditan kan Lancashire manungod sa desisyon na palawigon an istoryang isinaysay sa ''Happy Valley'', an "tunay" na pag-istorya asin "integridad" ni Wainwright an nakakumbinsir saiya na magbalik para sa ikaduwang serye, na ipinasali kan 2016. <ref name="WOTVHV2">{{Cite news|url=http://www.whatsontv.co.uk/news/sarah-lancashire-im-back-for-more-emotional-brutality-on-happy-valley-2-198070/|title=Sarah Lancashire: I'm back for more 'emotional brutality' on Happy Valley 2|work=[[What's on TV]]|last=Marland|first=Sean|date=4 February 2016}}</ref> Sinabi ni Lancashire na nakua niya an ikaduwang serye na "emosyonal na brutal" <ref name="WOTVHV2" /> arog kan enot; pagbuyagyag sa ''The Independent'' na siya an nag-erok sa emosyonal na kulog ni Catherine sa bilog na shoot. <ref name="HV2Independent">{{Cite news|url=https://www.theguardian.com/tv-and-radio/2016/jan/26/happy-valley-realistic-tv-bbc-crime-drama-second-series|title=What makes Happy Valley TV's most realistic police drama?|work=[[The Independent]]|date=26 January 2016|last=Pidd|first=Helen}}</ref> Mantang pigpapalakop an ikaduwang serye, pinahimutikan man ni Lancashire an kritisismo manungod sa lebel nin kadahasan sa mga kababaihan sa serye, na nagsasabi na siya "dai nanggad makonsinte sa ano man na [saiyang] paghona na salacious, titillating, o gratuitous" asin na an eksperyensya ni Catherine nagrerepresentar nin sarong "absolutong onestong paglaladawan kan kun ano an pwedeng ipasairarom sa sarong babaeng pulis". <ref name="WOTVHV2" /> Para sa saiyang papel sa ikaduwang serye kan ''Happy Valley'', si Lancashire nanggana kan 2017 National Television Award para sa Pinakamarahay na Dramatikong Pagganap, asin an BAFTA TV award para sa Pinakamarahay na Aktres. <ref name="BAFTAwin17">{{Cite news|url=https://www.theguardian.com/tv-and-radio/2017/may/14/bbc-is-biggest-winner-at-baftas-as-happy-valley-and-damilola-head-award-roll-call|title=BBC biggest winner at Baftas as Happy Valley and Damilola head award roll call|work=[[The Guardian]]|date=14 May 2017|first=Hannah|last=Ellis-Petersen}}</ref>
Kan Marso 2015, an Lancashire nagpoon na mag-film nin sarong adaptasyon sa telebisyon kan 1980 na dula {{'}} Ronald Harwood ''na The Dresser'' . Sa drama, na ipinasali kan Oktubre 2015, si Lancashire nagladawan kan manedyer sa entablado na si Madge, na an daing balos na pagkamoot ki 'Sir' ( Anthony Hopkins ), an pamayo kan sarong kompanya nin teatro sa repertory, nagbugtak saiya sa dai pagkakaoyon sa saiyang para-ayos asin kumpiyansa, si Norman ( Ian McKellen ). Ilinadawan ni Lancashire ''an The Dresser'' bilang "an pinakadakulang piyesa na isinurat manungod sa mga aktor" asin nakua an parehong pagtrabaho asin pag-obserbar ki McKellen asin Hopkins – "duwa sa pinakadakulang aktor kasuarin man" – sarong pambihirang eksperyensya. <ref name="TheDresser" /> Kasunod kan pag-ere sa American premium cable channel na Starz kan 2016, si Lancashire nanominar para sa 2016 Critics' Choice Television Award para sa Pinakamahusay na Supporting Actress sa sarong Pelikula o Miniseries Si Lancashire nagganap bilang Mrs Pike sa 2016 na tampok na pelikula ''na Dad's Army'' na serye kan parehong pangaran . <ref name="DA1">{{Cite news|url=https://www.theguardian.com/film/2014/oct/08/catherine-zeta-jones-joins-cast-of-dads-army-film|title=She's in the army now: Catherine Zeta-Jones joins cast of Dad's Army film|work=[[The Guardian]]|last=Child|first=Ben|date=8 October 2014}}</ref> Kan amay na parte kan 2017, nagpoon siyang magboses kan karakter ni "Headmonstress" na si Mrs Twirlyhorn sa animated pre-school series ''na School of Roars'', na ipinapaluwas sa Cbeebies .
Si Lancashire dapat na magluwas kaiba si Martin Freeman sa ''Labor of Love'', sarong komedya politikal ni James Graham, sa Noël Coward Theatre kan huring parte kan 2017 alagad naghale kan 1 Setyembre "sa sadol kan doktor" asin sinalidahan ni Tamsin Greig . Kan 2018, siya an nagbida bilang Miriam – na pigbibida bilang sarong "eksperyensyado, daing kamanungdanan na social worker" – sa ''Kiri'', sarong apat na parteng serye nin drama na isinurat ni Jack Thorne, na pigprodusir kan Channel 4 asin kan Amerikanong on-demand na serbisyo na Hulu . An miniseries nakasentro sa sarong itom na daragita na nakaistar sa sarong puting mag-agom na nag-ampon na ginadan sa sarong pagbisita sa saiyang pamilya, na nagbugtak ki Miriam asin sa mga serbisyo sosyal sa irarom nin pagsiyasat. <ref name="Kiri1" />
Si Lancashire an nagladawan ki Julia Child sa dramang ''Julia'' kan HBO Max . An walong parteng serye nagdebut sa channel kan Marso 2022. Huli sa pag-ako nin paborableng mga pagrepaso, an serye pig-renew kan Mayo 2022. Kan Oktubre 2023, pig-anunsyo na siya magigin co-starring sa 2024 Netflix series ''na Black Doves'' .
== Personal na buhay ==
Kan 1987, sa edad na 22, si Lancashire nagpakasal sa saiyang enot na seryosong nobyo, si Gary Hargreaves, sarong paratukdo sa musika na 11 taon na mas matua saiya, na saiyang namidbid apat na taon na an nakaagi. Kan 2001, sa paggirumdom kan mga sirkumstansya kan saiyang enot na pag-agom, sinabi ni Lancashire na siya nag-agom sana huli ta siya nagbados asin igwa nin parehong tradisyonal na pananaw asin takot sa stigma na magkaigwa nin aki sa luwas kan kasal. <ref name="BloodyTricky">{{Cite news|url=https://www.telegraph.co.uk/culture/4723457/It-has-all-been-a-bit-bloody-tricky.html|title=It has all been a bit bloody tricky.|date=11 May 2001}}</ref> An saiyang enot na aki ki Hargreaves namundag kan 1987; an ikaduwang aking lalaki namundag kan 1989.
Duwang taon sa saiyang papel sa ''Coronation Street'', si Lancashire nakaeksperyensya nin 14-bulan na pagkaraot nin nerbiyos, alagad dai nagkumpisal sa kiisay man apwera sa saiyang haraning pamilya o nag-off sa trabaho. Sa pag-isip-isip, pigkonsiderar niya an saiyang desisyon na "an pinakamaraot na bagay na pwede niyang gibohon". Durante kan pinakamaraot na parte kan saiyang eksperyensya, ilinadawan ni Lancashire an saiyang sadiri bilang "hysterical sa pag-isip na magbuhat sa higdaan". An saiyang ina, si Hilda, nagpirit saiya na maghagad nin tabang medikal para sa saiyang kondisyon, na sabi kan Lancashire "nagtao sako kan sakong buhay pabalik", <ref name="mumstheword" /> an saiyang beynte anyos na "sarong pagsurat".
Namatian ni Lancashire na an saiyang enot na kasal, poon 1987 sagkod 1997, nakakontribwir man sa saiyang pagkadisganar; kan huri sinabi niya, kan 2001, na dawa ngani an saiyang pag-agom naglawig nin sampulong taon, ini "10 taon na mas halawig kisa sa dapat kutanang gibohon". <ref name="BloodyTricky">{{Cite news|url=https://www.telegraph.co.uk/culture/4723457/It-has-all-been-a-bit-bloody-tricky.html|title=It has all been a bit bloody tricky.|date=11 May 2001}}</ref> Kan 1995, nagbulag siya ki Hargreaves; an mag-agom magdiborsyo pakalihis nin duwang taon. <ref name="BloodyTricky" /> Ilinadawan niya an paghale sa saiyang pag-agom bilang sarong "eksperyensya nin paglinig" asin sarong "renaissance"; saro na nagpangyari saiya na madiskobre giraray an saiyang pagmati nin pagkatawo. <ref name="BloodyTricky" /> An iba pang mga lakdang na ginibo ni Lancashire tanganing labanan an saiyang depresyon kabali an pagdanay na daing agom sa laog nin limang taon, pag-atender sa mga sesyon nin terapiya asin pag-inom kan anti-depressant na bulong na paroxetine . <ref name="BloodyTricky">{{Cite news|url=https://www.telegraph.co.uk/culture/4723457/It-has-all-been-a-bit-bloody-tricky.html|title=It has all been a bit bloody tricky.|last=Moir|first=Jan|date=11 May 2001|work=The Telegraph|publisher=[[Telegraph Media Group]]}}<cite class="citation news cs1" data-ve-ignore="" id="CITEREFMoir2001">Moir, Jan (11 May 2001). [https://www.telegraph.co.uk/culture/4723457/It-has-all-been-a-bit-bloody-tricky.html "It has all been a bit bloody tricky"]. ''The Telegraph''. [[Telegraph Media Group]]<span class="reference-accessdate">. Retrieved <span class="nowrap">10 December</span> 2014</span>.</cite></ref>
Kan Agosto 2001, an Lancashire nagpakasal sa ehekutibo sa telebisyon na si Peter Salmon sa sarong hababang seremonya na ginibo sa Langar Hall, Nottinghamshire. <ref name="WeddingCoverage1">{{Cite news|url=https://news.bbc.co.uk/1/hi/entertainment/1505624.stm|work=[[BBC News]]|publisher=[[British Broadcasting Corporation]]|title=Street star Sarah weds|date=23 August 2001}}</ref> Si Salmon nagproponer sa Lancashire sa New York durante nin sarong bakasyon sa Pasko nin Pagkabuhay-liwat kan 2001. <ref name="BloodyTricky">{{Cite news|url=https://www.telegraph.co.uk/culture/4723457/It-has-all-been-a-bit-bloody-tricky.html|title=It has all been a bit bloody tricky.|date=11 May 2001}}</ref> An duwa nagpoon nin sarong romantikong relasyon kan tig-init kan 2000, <ref name="BloodyTricky" /> dawa ngani sinda enot na nagkamidbidan pirang taon bago kaini mantang siya an nagtutugtog ki Raquel sa ''Coronation Street'' asin siya nagtatrabaho sa Granada Studios, na nagpoprodusir kan soap opera. <ref name="WeddingCoverage1" /> Kan Marso 2003, nangaki si Lancashire kan saiyang ikatolong aking lalaki.
== Pelikula ==
{{Reflist}}
== Mga premyo asin nominasyon ==
Si Lancashire ninombrahan na Opisyal kan Orden kan Imperyo nin Britanya (OBE) sa 2017 Birthday Honors <ref>{{Cite news|url=https://www.bbc.co.uk/news/entertainment-arts-40300916|title=In pictures: Entertainment and arts honours|last=Entertainment & Arts team|work=[[BBC News]]|publisher=[[British Broadcasting Corporation]]|date=16 June 2017}}</ref> asin Kumander kan Orden kan Imperyo nin Britanya (CBE) sa 2025 New Year Honours, pareho para sa mga serbisyo sa drama. <ref>{{Cite news|title=New Year Honours|url=https://www.bbc.com/news/articles/c1ln96d4yyeo|work=[[BBC News]]}}</ref>
== Mga Reperensya ==
{{Reflist}}1. ↑ 1.0 1.1 1.2 No. 61962°9. The London Gazette (Supplement). 17 Hunyo 2017. p. 812.
2. ↑ "New Year Honours, Gareth Southgate, Stephen Fry and Olympians on list". www.bbc.com. 30 Disyembre 2024. Nakua 30 Disyembre 2024
3. ↑ 3.0 3.1 Robinson, Samantha (20 Mayo 2014). "Happy Valley: Spotlight on Sarah Lancashire". Huddersfield Daily Examiner. Trinity Mirror. Nakua 21 Mayo 2014.
4.1 ↑ 4.0 4.1 4.2 4.3 4.4 Duncan, Andrew (29 Abril 2014). "Sarah Lancashire on Happy Valley: I'm my own harshest critic". Radio Times. Immediate Media Company. Nakua 20 Mayo 2014.
5.1 Purser, Philip (8 Nobyembre 2004). "Geoffrey Lancashire"9. The Guardian. Nakua 24 Hunyo 2015
6.1 6.0 6.1 6.2 6.3 6.4 Leask, Annie (5 Marso 2000). "Interview: Sarah Lancashire: I'm Mum first Sarah Lancashire made her name in Coronation Street and is rarely off our screens But to her, the most important role she plays is as mother to two young sons. She talks to Annie Leask". Sunday Mirror. Trinity Mirror. Nakua 20 Mayo 2014.
7.1 "Alumni". www.hulme-grammar.oldham.sch.uk. Oldham Hulme Grammar School. Archived from the originalte on 19 Disyembre 2013. Nakua 18 Nobyembre 2014.
8.1 "I haven't slept for 14-month and I can't pack in Smoking. but I love being a mum". Daily Mirror. Trinity Mirror. 4 Hunyo 2004. Nakua 24 Nobyembre 2014.
9.1 9091929394959.69.7 Lancashire, Sarah (1 Hulyo 2004). "Mirror Works. My CV. Sarah Lancashire: Streets ahead, Forget Raquel, this lady is tough. Daily Mirror, Trinity Mirror. Nakua 20 Mayo 2014.
10.1 "Sarah Lancashire". Guildhall School of Music and Drama Archived from the originals on 18 Mayo 2014. Nakua 20 Mayo 2014.
11.7 11.0 11.1 11.2 Iziren, Adeline (12 Hunyo 2004). "My first boss" The Guardian. Nakua 21 Mayo 2014.
12.↑ "Sarah Lancashire urges local people: "Take a walk to your theatre please!". The Westmorland Gazette. Newsquest. 17 Mayo 2014. Nakua 21 Mayo 2014.
13.1 13.0 13.1 13.2 13.3 Thompson, Ben (20 Agosto 1995). "Real Lives: She refuses to be photographed out of character, and is always on her guard against those who would make Raquel a figure of fun. Joining Coronation Street really is like joining the Royal Family. The Independent. London, England: Independent Print Limited. Nakua 21 Mayo 2014.
14.1 "Actress wins degree of recognition". Manchester Evening News. Manchester. Trinity Mirror. 13 Marso 2002. Nakua 29 Hunyo 2012
15.1 15.0 15.1 McMullen, Marion (22 Enero 2000). "Lancashire hot spots! Once Coronation Street's most famous barmaid, Sarah Lancashire is set to star in a gritty new drama for the BBC19. Coventry Evening Telegraph. Trinity Mirror. Nakua 21 Mayo 2014.
16. Les Chatfield (director) (1 Disyembre 1989) "Joking" Watching Series 4. Episode 1 ITV
17. Wolf, Matt (18 Mayo 2011). "Sarah Lancashire on Co-Starring with a Beautiful Pig in London's Betty Blue Eyes". Broadway.com. Nakua 21 Mayo 2014.
18. Maxwell, Dominic (21 Nobyembre 2005). "Just a doll from the Street". The Times. London, England: News Corporation. Nakua 6 Pebrero 2011.
19.1 19.0 19.1 19.2 Kinnes, Sally (29 Disyembre 2002). "Interview The great pretenders". The Times. London, England News Corporation. Naka-archive hali sa the original kan 4 Nobyembre 2014. Nakua 21 Mayo 2014.
20. John Stevenson (writer), Richard Signy (director), Mervyn Watson (producer) (25 Enero 1991). "Episode 3179" Coronation Street. ITV1.
21. John Stevenson (writer), David Richards (director), Mervyn Watson (producer) (10 Mayo 1991). "Episode 3224" Coronation Street.
22. ↑ "26 Setyembre-19 Oktubre Educating Rita". Queen's Theatre, Hornchurch. Nakua 21 Mayo 2014.
23. Phil Woods (writer), David Richards (director), Mervyn Watson (producer) (30 Disyembre 1991). "Episode 3325" Coronation Street.
24. 24.0 24.1 24.2 24.3 "Raquel's Corrie comeback". BBC News British Broadcasting Corporation. 25 Nobyembre 1999. Nakua 5 Enero 2011.
25. MacDonald, Marianne (10 Abril 1996). "Street cruises for fall over video's brief honeymoon". The Independent. London, England. Independent Print Limited. Nakua 6 Pebrero 2011
26. Ross, Deborah (24 Enero 2000). "Streetwise". The Independent. London, England, Independent Print Limited. Nakua 6 Pebrero 2011
27. Wallace, Robert (5 Oktubre 1996). "Here's to a win for Raquel". Daily Mirror, Trinity Mirror. Nakuha 21 Mayo 2014
28. Miliar, John (7 Abril 1997). "Last Night, Chiller that gets to heart of the matter". Daily Record. Trinity Mirror. Nakuha 21 Mayo 2014.
29. James, Rampton (23 Agosto 1997). "Northern Exposure". The Independent. Independent Print Limited. Naka-archive hali sa the original kan 23 Mayo 2014. Nakua 21 Mayo 2013.
30. ↑ Hughes, Chris (29 Nobyembre 1997). "A bloomin' flop's axed". The Mirror. Trinity Mirror. Nakua 21 Mayo 2014.
31. ↑ "In the Frame- Clive Mantle; Sunday". Liverpool Daily Post, Liverpool, accessed via HighBeam Research. 5 Enero 2002. Archived from the original on 24 Setyembre 2015. Nakua 27 Marso 2013.
32. ↑ "Viewers' favourites to be revealed". BBC News. 27 Oktubre 1998. Nakua 12 Nobyembre 2010.
33. ↑ "Pick of the box; It's all a bit too fishy for Seattle's finest". Daily Record (Scotland). Trinity Mirror. 26 Pebrero 1999. Nakua 21 Mayo 2014.
34. ↑ Graham, Polly (30 Abril 1999). "Sarah: My heart isn't in it; Homesick star quits show". Daily Mirror. Trinity Mirror. Nakua 21 Mayo 2014.
35. ↑ 35.0 35.1 35.2 35.3 Kingsley, Hilary (8 Enero 2000). "Interview Sarah Lancashire: Conquering my secret fears; Sarah Lancashire walked out on two hit shows at the peak of her fame without harming her popularity, but only now is she starting to believe in herself". Daily Mirror. Trinity Mirror. Nakua 21 Mayo 2014.
36. ↑ Viner, Brian (9 Disyembre 2010). "Fifty things you didn't know about The Street". The Independent. London, England: Independent Print Limited. Nakua 22 Mayo 2014.
37. ↑ McMullen, Marion (18 Marso 2000). "Sunday TV: Highlights". Coventry Evening Telegraph. Trinity Mirror. Nakua 22 Mayo 2014.
38. ↑ 38.0 38.1 Keal, Graham (10 Hunyo 2000). "Ditherer has a brush with law; Actor James Fleet specialises in men who wouldn't say boo to a goose. New BBC1 sitcom Chambers has him looking ruffled and defenceless in a court of law, and it suits him. Graham Keal reports". The Birmingham Post. Trinity Mirror. Nakua 22 Mayo 2014.
39. ↑ "TV: Sarah Plays It From The Heart". The Sunday People. Trinity Mirror. 17 Setyembre 2000. Nakua 22 Mayo 2014.
40. ↑ "Ali G takes top TV award". BBC News. British Broadcasting Corporation. 4 Setyembre 2000. Nakua 22 Mayo 2014.
41. ↑ "National Television Awards: The winners". BBC News. British Broadcasting Corporation. 10 Oktubre 2000. Nakua 12 Nobyembre 2010.
42. ↑ "Robinson booed at awards". BBC News. British Broadcasting Corporation. 11 Marso 2001. Nakua 22 Mayo 2014.
43. ↑ 43.0 43.1 43.2 43.3 "ITV signs up Lancashire". BBC News. British Broadcasting Corporation. 19 Hulyo 2000. Nakua 22 Mayo 2014.
44. ↑ 44.0 44.1 44.2 "Golden girl Sarah sticks to ITV parts". Coventry Evening Telegraph. Trinity Mirror. 20 Hulyo 2000. Nakua 22 Mayo 2014.
45. ↑ 45.0 45.1 45.2 "Street star Sarah weds". BBC News. British Broadcasting Corporation. 23 Agosto 2001. Nakua 22 Mayo 2014.
46. ↑ Hendry, Steve (4 Pebrero 2001). "Life's murder after a soap; The long road back to fame takes EastEnders stars from Albert Square to wet, windy Blackpool". Sunday Mail. Trinity Mirror. Nakua 22 Mayo 2014.
47. ↑ 47.0 47.1 Ogle, Tina (23 Hulyo 2000). "We can't get enough of TV's famous five". The Guardian. Nakua 25 Hunyo 2015.
48. ↑ Hendry, Steve (17 Disyembre 2000). "How The Grinch stole the budget for Christmas TV; Christmas TV Preview". Sunday Mail. Trinity Mirror. Nakua 22 Mayo 2014.
49. ↑ McGivern, Mark (11 Setyembre 2000). "Big Yin's Corrie-on comedy with TV barmaid". Daily Record. Trinity Mirror. Nakua 22 Mayo 2014.
50. ↑ McMullen, Marion (26 Mayo 2001). "Weekend TV: Sunday TV: Today's Highlights". Coventry Evening Telegraph. Trinity Mirror. Nakua 22 Mayo 2014.
51. ↑ McMullen, Marion (30 Hunyo 2001). "Sunday TV: Today's Highlights". Coventry Evening Telegraph. Trinity Mirror. Nakua 22 Mayo 2014.
52. ↑ "New Queen Vic, Funny girl comes top of the pops". Sunday Mail. Trinity Mirror. 21 Oktubre 2001. Nakua 22 Mayo 2014.
53. Forbes, SA (12 Nobyembre 2005). "Sarah Lancashire recipient of honorary degree". Library Archive. 73 (1). Salford, Salford University. Nakua 30 Hunyo 2017.
54. Press Office (20 Mayo 2016). "The Dresser: Cast Biographies (PDF)". Starz. Nakua 30 Hunyo 2017.
55. ↑ 55.0 55.1 "Life's good for Sarah off Street". Liverpool Echo. 8 Abril 2002. Nakua 22 Mayo 2014.
56. Driscoll, Rob (9 Abril 2002). "My own depression helped to bring my new character to life; Sarah's experience of her darkest hours added realism to gritty new drama". Daily Record. Trinity Mirror. Nakua 22 Mayo 2014.
57. "Festival de Television de Monte-Carlo 2002" (PDF). 8 Setyembre 2009.
58. Deans, Jason (2 Abril 2002). "Cold Feet grows up". The Guardian. Nakua 22 Mayo 2012.
59. Davies, Ashley (14 Hunyo 2002). "Life Begins for ITV without Lancashire". The Guardian. Nakua 22 Mayo 2014.
60. Deans, Jason (27 Hunyo 2002). "Lancashire casts off golden handcuffs". The Guardian. Nakua 22 Mayo 2014.
61. ↑ "Lancashire unlocks 'handcuffs' deal". BBC News. British Broadcasting Corporation. 27 Hunyo 2002. Nakua 22 Mayo 2014.
62. ↑ Hendry, Steve (29 Setyembre 2012). "TV preview; Sarah's law ITV's golden girl Sarah Lancashire on her most complex character yet". Daily Record. Trinity Mirror. Nakua 22 Mayo 2013.
63. ↑ "Sunday TV December 22: Cold call for Jack; Critic's Choice". Daily Record. Trinity Mirror. 21 Disyembre 2002. Nakua 22 Mayo 2012.
64. ↑ 64.0 64.1 Quinn, Thomas (12 Disyembre 2002). "Having sex on the box gave me the giggles; Sarah Lancashire says her new role in Sons and Lovers left her blushing". Daily Record. Nakua 30 Hunyo 2017.
65. ↑ Hoggart, Paul (13 Enero 2003). "TV Review". The Times. Nakua 23 Mayo 2014.
66. ↑ Billen, Andrew (20 Enero 2003). "The Misery of Sex". New Statesman. Nakua 30 Hunyo 2017.
67. ↑ 67.0 67.1 67.2 "Cherished". BBC Drama. British Broadcasting Corporation. Archived from the original on 19 Marso 2007. Nakua 23 Mayo 2005.
68. ↑ "The Box: Future's Rosy for Sarah; Rose And Maloney ITV1, 9pm, Monday and Tuesday". Sunday Mercury. Trinity Mirror. 4 Hulyo 2005. Nakua 23 Mayo 2014.
69.1 69.0 69.1 69.2 Marlow, Will (2 Hulyo 2004). "I love being a mum again". Huddersfield Daily Examiner. Trinity Mirror. Nakua 23 Mayo 2014.
70. ↑ "Robson Green and Tina Hobley to star in second series of Afternoon Plays". BBC Press Office. British Broadcasting Corporation. 29 Setyembre 2003. Nakua 23 Mayo 2014.
71. Revill, John (12 Marso 2004). "Art awards: Post journalist honoured at ceremony". The Birmingham Post. Trinity Mirror. Nakua 23 Mayo 2014
72. "BBC Birmingham dominates Royal Television Society awards". BBC News. British Broadcasting Corporation. 10 Oktubre 2004. Nakua 23 Mayo 2014.
73. ↑ "Television Craft New Director - Fiction in 2005". BAFTA. Nakua 23 Mayo 2012
74. ↑ Shennan, Paddy (26 Enero 2005). "Paddy Shennan: Rose-tinted specs on the city". Liverpool Echo. Trinity Mirror. Nakua 23 Mayo 2013
75. ↑ "Ex-Street star in Guys and Dolls". BBC News. 22 Hulyo 2005. Nakua 23 Mayo 2014.
76. Teodorczuk, Tom (26 Enero 2006). "Fears for Guys and Dolls star". London Evening Standard. Daily Mail and General Trust. Nakua 23 Mayo 2014.
77. Editorial Team (9 Enero 2006). "Rover's Raquel enters Who's Who". Manchester Evening News. Trinity Mirror. Nakua 29 Hunyo 2016.
78. ↑ Davies, Caroline (10 Enero 2006). "Who's Who can't keep up with Rod's latest addition". The Daily Telegraph. London. Nakua 29 Hunyo 2016.
79. ↑ "Sarah Lancashire, Sarah Parish, Alan Davies and Lenny Henry are among the stars of five new comedy drama singles coming to Friday nights on BBC One". BBC Drama. British Broadcasting Corporation. Setyembre 2006. Archived from the original on 8 Oktubre 2012. Nakua 23 Mayo 2014.
80. ↑ Simon, Jane (20 Nobyembre 2006). "Disappearing Britain". Daily Mirror. Trinity Mirror. Nakua 23 Mayo 2014.
81. ↑ Wilkes, Neil (27 Pebrero 2007). "'Skins' star Mitch Hewer". Digital Spy. Hearst Magazines UK. Nakua 23 Mayo 2014.
82. ↑ "Sex, the City and Me". BBC Online. Nakua 23 Mayo 2013.
83. ↑ Mangan, Lucy (18 Hunyo 2007). "The weekend's TV: Sex, the City and Me". The Guardian. Nakua 23 Mayo 2014.
84. ↑ Bradshaw, Peter (5 Oktubre 2007). "And When Did You Last See Your Father?". The Guardian. Nakua 23 Mayo 2014.
85. ↑ "All-star cast announced for BBC adaptation of Oliver Twist". BBC press Office. 25 Hulyo 2007. Nakua 23 Mayo 2012.
86. ↑ Simon, Jane (18 Disyembre 2007). "We love telly: We love it! – Twists in this Oliver Twist BBC1, 8pm". Daily Mirror. Trinity Mirror. Nakua 23 Mayo 2014.
87. ↑ "Lark Rise to Candleford to be axed". The Daily Telegraph. 22 Enero 2011. Nakua 23 Mayo 2014.
88. ↑ Hilton, Beth (2 Abril 2008). "Lancashire speaks about 'Who' role". Digital Spy. Hearst Magazines UK. Nakua 23 Abril 2014.
89. ↑ Price, Karen (2 Abril 2008). "We are building towards the most staggering climax you will ever see". The Western Mail. Trinity Mirror. Nakua 23 Mayo 2014.
90. ↑ "All The Small Things press pack: Sarah Lancashire plays Esther Caddick". BBC Press Office. 27 Pebrero 2009. Nakua 8 Abril 2009.
91. ↑ Akbor, Ruhubia (23 Hulyo 2009). "Former Street star honoured". Manchester Evening News. Nakua 26 Pebrero 2015.
92. ↑ "Sarah Lancashire reaches new Heights!". What's On TV. IPC Media. 25 Agosto 2009. Nakua 23 Mayo 2014.
93. ↑ "Tom Hardy is latest Heathcliff". Metro. DMG Media. 18 Hulyo 2008. Nakua 23 Mayo 2014.
94.↑ Frost, Vicky (28 Abril 2010). "Five Daughters was BBC drama at its best". The Guardian. Nakua 23 Mayo 2014.
95. ↑ McLennan, Patrick (15 Abril 2010). "The cast explain why Five Daughters had to be made". What's On TV. Nakua 30 Hunyo 2017.
96. ↑ "Peace and Love". BBC Drama. British Broadcasting Corporation. Nakua 23 Mayo 2014.
97. ↑ "Economic woes prompt Betty Blue Eyes to close". The Guardian. Press Association. 23 Agosto 2011. Nakua 14 Setyembre 2013.
98.↑ 98.0 98.1 Husband, Stuart (16 Marso 2011). "Behind the scenes of 'Betty Blue Eyes'". The Daily Telegraph. Nakua 29 Oktubre 2014.
99. ↑ Spencer, Charles (14 Setyembre 2011). "Why Betty failed to bring home the bacon". The Daily Telegraph. Nakua 14 Setyembre 2013.
100. ↑ "Cameron Mackintosh musical Betty Blue Eyes to close". BBC News. British Broadcasting Corporation. 23 Agosto 2011. Nakua 14 Setyembre 2013.
101. ↑ "Full list: Olivier award winners 2012". The Guardian. 15 Abril 2012. Nakua 14 Setyembre 2013.
102.↑ "Upstairs Downstairs Series 2 – 5. The Last Waltz". Radio Times. Immediate Media Company. Nakua 23 Mayo 2014.
103. ↑ "The Paradise". BBC Press Office. 12 Setyembre 2012. Nakua 23 Mayo 2013.
104. ↑ 104.0 104.1 "Sarah Lancashire plays Miss Audrey". BBC Press Office. British Broadcasting Corporation. 12 Setyembre 2012. Nakua 23 Mayo 2013.
105. ↑ "Cast interviews". BBC Press Office. British Broadcasting Corporation. 13 Agosto 2012. Nakua 17 Abril 2013.
106. ↑ 106.0 106.1 106.2 Myall, Steve (19 Nobyembre 2013). "Sarah Lancashire says her latest role has had a much bigger impact than Corrie's Raquel". Irish Daily Mirror. Trinity Mirror. Nakua 19 Agosto 2014.
107. Plunkett, John; Halliday, Josh (12 Mayo 2013). "Last Tango dances off with Bafta prize for 'love story about people over 35'". The Guardian. Nakua 10 Setyembre 2013.
108. Hogan, Michael (18 Mayo 2014). "TV Baftas 2014: as it happened". The Daily Telegraph. Nakua 19 Agosto 2014.
109. Furness, Hannah (24 Mayo 2015). "Older women coming out as lesbians thanks to BBC, says Sarah Lancashire". The Daily Telegraph. Nakua 24 Hunyo 2015.
110. Travis, Ben (19 Disyembre 2016). "Last Tango in Halifax, BBC1: Sally Wainwright and Sarah Lancashire reunite for Christmas special". Evening Standard. Nakua 30 Hunyo 2017.
111. Carr, Flora (8 Marso 2020). "Meet the cast of Last Tango in Halifax series five". Radio Times. Nakua 21 Hulyo 2020.
112. Nicholson, Rebecca (23 Pebrero 2020). "Last Tango in Halifax review – a brilliant, bittersweet Sunday comfort". The Guardian. Nakua 21 Hulyo 2020.
113.1 113.0 113.1 Jones, Hannah (28 Mayo 2014). "Happy Valley: Writer Sally Wainwright on TV's most talked about show". Wales Online. Nakua 19 Agosto 2014.
114. ↑ Lawson, Mark (4 Hunyo 2014). "Happy Valley TV review – Sarah Lancashire gives her best performance". The Guardian. Nakua 26 Hunyo 2015.
115. Rigby, Sam (8 Setyembre 2014). "Sherlock, EastEnders lead winners at TVChoice Awards 2014". Digital Spy. Hearst Magazines UK. Nakua 10 Disyembre 2014.
116. Hemley, Matthew (18 Marso 2015). "Sarah Lancashire and Tom Hollander win at Royal Television Society Programme Awards". The Stage. Nakua 7 Mayo 2015.
117. ↑ "The Radio Times 30 most powerful women on TV and radio". Radio Times. 2 Setyembre 2014. Nakua 26 Pebrero 2015.
118. Ritman, Alex (8 Abril 2015). "BAFTA TV Awards: Benedict Cumberbatch Gets Third Nomination for 'Sherlock'". The Hollywood Reporter. Nakua 8 Abril 2015.
119. Harp, Justin (18 Hunyo 2015). "Happy Valley, The Missing and Lilyhammer win at Golden Nymph Awards". Digital Spy. Nakua 21 Hunyo 2015.
120. Marland, Sean (4 Pebrero 2016). "Sarah Lancashire: I'm back for more 'emotional brutality' on Happy Valley 2". What's on TV. Nakua 2 Mayo 2017.
121. Pidd, Helen (26 Enero 2016). "What makes Happy Valley TV's most realistic police drama?". The Independent. Nakua 2 Mayo 2017.
122. Frost, Caroline (26 Enero 2017). "Sarah Lancashire Collects A NTA Award – 8 Things You Didn't Know About 'Happy Valley' Star". Huffington Post. Nakua 2 Mayo 2017.
123. Ellis-Petersen, Hannah (14 Mayo 2017). "BBC biggest winner at Baftas as Happy Valley and Damilola head award roll call". The Guardian. Nakua 15 Mayo 2017.
124. ↑ "Production commences on The Dresser starring Anthony Hopkins and Ian McKellen". BBC Media Centre. 3 Marso 2015. Nakua 5 Marso 2015.
125. ↑ "The Dresser / Interview with Sarah Lancashire". BBC. 21 Oktubre 2015. Nakua 2 Nobyembre 2015.
126. Lincoln, Ross (14 Nobyembre 2016). "Critics' Choice TV Nominations Unveiled". Deadline Hollywood. Nakua 17 Mayo 2017.
127. Child, Ben (8 Oktubre 2014). "She's in the army now: Catherine Zeta-Jones joins cast of Dad's Army film". The Guardian. Nakua 24 Oktubre 2014.
128. "Top TV actors become monsters for new CBeebies animated series". BBC Press Office. 24 Enero 2017. Nakua 17 Mayo 2017.
129. ↑ "Martin Freeman and Sarah Lancashire star in James Graham's Labour of Love at the Noel Coward Theatre". London Theatre. 19 Mayo 2017. Nakua 19 Mayo 2017.
130. ↑ "Sarah Lancashire pulls out of James Graham's Labour of Love". thestage.co.uk. 1 Setyembre 2017. Nakua 1 Setyembre 2017.
131. ↑ 131.0 131.1 Sherwin, Adam (6 Hulyo 2017). "Happy Valley's Sarah Lancashire to star in Channel 4 mixed-race adoption drama". i. London: Johnston Press. Nakua 6 Hulyo 2017.
132. Snell, Kelsey (4 Abril 2022). "Sarah Lancashire becomes master — and teacher — of French cooking as Julia Child". NPR.org. Nakua 5 Abril 2022.
133. ↑ "Ben Whishaw, Sarah Lancashire to Join Keira Knightley in Netflix Spy Thriller 'Black Doves' (EXCLUSIVE)". Variety. 25 Oktubre 2023. Nakua 26 Oktubre 2023.
134. ↑ 134.0 134.1 134.2 134.3 134.4 134.5 134.6 Moir, Jan (11 Mayo 2001). "It has all been a bit bloody tricky". The Telegraph. Telegraph Media Group. Nakua 10 Disyembre 2014.
135. Fulton, Rick; Dingwall, John (13 Marso 2000). "Off The Record: Gavin leaves them Bushed". Daily Record. Glasgow, Scotland: Trinity Mirror. Nakua 6 Pebrero 2011.
136. ↑ 136.0 136.1 "Mum's the word". The Scotsman. Johnston Press. 25 Hunyo 2004. Nakua 9 Disyembre 2014.
137. Owen, Jonathan (8 Oktubre 2006). "Celebrity on the couch: 40 faces of depression in the spotlight". The Independent. Archived from the original on 17 Hunyo 2009. Nakua 9 Disyembre 2014.
138. Entertainment & Arts team (16 Hunyo 2017). "In pictures: Entertainment and arts honours". BBC News. British Broadcasting Corporation. Nakua 17 Hunyo 2017.
139. ↑ "New Year Honours". BBC News. Nakua 3 Enero 2025.
140. ↑ "No. 64607". The London Gazette (Supplement). 30 Disyembre 2024. p. N9.
== Mga panluwas na sumpay ==
* Sarah Lancashire sa IMDb
[[Kategorya:Mga nanggana nin WFTV Award]]
[[Kategorya:Mga taong naedukar sa Oldham Hulme Grammar School]]
[[Kategorya:Mga kambal na Ingles]]
[[Kategorya:Mga direktor nin telebisyon na Ingles]]
[[Kategorya:Mga aktres sa telebisyon na Ingles]]
[[Kategorya:Mga aktres sa entablado na Ingles]]
[[Kategorya:Mga aktres sa soap opera na Ingles]]
[[Kategorya:Mga aktres sa musical theatre na Ingles]]
[[Kategorya:Mga aktres sa pelikula na Ingles]]
[[Kategorya:Mga Commander kan Order of the British Empire]]
[[Kategorya:Mga babaeng direktor nin telebisyon na Briton]]
[[Kategorya:Mga nagdaog nin Best Supporting Actress BAFTA Award (television)]]
[[Kategorya:Mga nanggana nin Best Actress BAFTA Award (television)]]
[[Kategorya:Mga alumni kan Guildhall School of Music and Drama]]
[[Kategorya:Mga aktres hale sa Oldham]]
[[Kategorya:Mga aktres na Ingles kan ika-21 siglo]]
[[Kategorya:Mga aktres na Ingles kan ika-20 siglo]]
[[Kategorya:Mga buhay pang tawo]]
[[Kategorya:Mga ipinanganak kan 1964]]
[[Kategorya:Pages with unreviewed translations]]
e5sobt3xmrtpn8e24x9m0hfdb85fgfd
Salog Giyaw
0
30551
303337
295252
2026-03-28T20:40:41Z
InternetArchiveBot
17127
Rescuing 2 sources and tagging 1 as dead.) #IABot (v2.0.9.5
303337
wikitext
text/x-wiki
[[Ladawan:Yellow River - panoramio.jpg|thumb|265x265px|An Salog Giyaw sa Sanmenxia, Henan]]
[[Ladawan:Yellowrivermap.jpg|thumb|265x265px|Mapa kan Salog Giyaw]]
An '''Salog Giyaw''' ([[Ingles]]: ''Yellow River''; Tsino: {{lang|zh|黃河}}, Jin<!---specifically the pronunciation of 呂梁离石--->: [xuə xɔ]; Mandarin: ''Huáng hé'' {{IPAc-cmn|AUD|Huanghe pron.ogg|h|uang|2|-|h|e|2}}) iyo an ikaduwang pinakahalabang salog sa [[Tsina]], pakatapos kan Salog Yangtze, asin an ikaanom na pinakahalabang sistema nin salog sa kinaban sa tantsadong laba na {{convert|5464|km|mi||sp=us|abbr=on}}.<ref>[http://www.geol.lsu.edu/WDD/ASIAN/Huanghe/huange_he.htm Yellow River (Huang He) Delta, China, Asia]. Geol.lsu.edu (28 February 2000). Retrieved on 2013-02-04.</ref> Gikan sa Kabukidan nin Bayan Har sa probinsya nin [[Qinghai]] sa Solnopang Tsina, minabulos ini sa siyam na mga probinsya, asin nauubos sa Dagat Bohai harani sa syudad nin [[Dongying]] sa probinsya nin [[Shandong]]. An saluhan nin Salog Giyaw igwa nin subangan-solnopan na hiwas nin harus {{convert|1900|km|-1|sp=us}} asin norte-sur na hiwas nin harus {{convert|1100|km|-1|sp=us|abbr=on}}. An kabilogang hiwas kan saluhan kaini iyo harus {{convert|795000|km2|sp=us}}.
An saluhan kaini iyo an lugar nin kamundagan kan suanoy na Tsinong sibilisasyon, asin ini an pinakamauswag na rehiyon sa suanoy na uusipon kan Tsina. Igwa nin harus na mga distrosong pagbaha asin pagbabago sa kurso na namokna kan padagos na elebasyon kan higdaan nin salog, na minsan mas halangkaw pa sa lebel kan mga nakapalibot na umahan.
An mga suanoy na Tsinong literatura kabali an ''[[Yu Gong]]'' o ''Tribute of Yu'' na gikan sa Panahon nin Naggigiyerang mga Estado (475–221 BC) na dapit sa Salog Giyaw na simple bilang {{linktext|lang=zh|河}} (Suanoy na Tsino: ''*C.gˤaj'',<ref name="BaxSag">Baxter, Wm. H. & Sagart, Laurent. ''{{cite web|url=http://crlao.ehess.fr/docannexe.php?id=1207|archiveurl=https://web.archive.org/web/20120425064509/http://crlao.ehess.fr/docannexe.php?id=1207|archivedate=2012-04-25|title=Baxter–Sagart Old Chinese Reconstruction}} {{small|(1.93 MB)}}'', p. 41 and 52. 2011.</ref> Modernong Beijing Mandarin: /{{ipa|[[Help:IPA/Mandarin|xɤ]]}}/ o sa [[pinyin]] ''Hé''), sarong karakter na nagin boot-sabihon iyo "salog" sa modernong paggamit. An enot na pagluwas kan ngarang {{linktext|lang=zh-hant|黃河}} (Suanoy na Tsino: ''*N-kʷˤaŋ C.gˤaj''; Tahaw na Tsino: ''Huang Ha''<ref name="BaxSag" />) iyo sa Libro nin Han na pigsurat durante sa dinastiya nin Subangang Han manungod sa dinastiya nin Solnopang Han. An pagsaladawang "giyaw" iyo nagpapaliwanag sa perenyal na kulay nin malaboy na tubig sa mas hababang kurso kan salog, na minasakat gikan sa daga ([[loess]]) na pigdadara sa pababang bulos.
== Panluwas na takod ==
{{Commons category|Yellow River|Salog Goyaw}}
* [http://www.delight.eoc.dlr.de/ The DELIGHT Project, Delta Information System for Geoenvironmental and Human Habitat Transition] {{Webarchive|url=https://web.archive.org/web/20171107013340/http://www.delight.eoc.dlr.de/ |date=2017-11-07 }}
* [http://www.ibiblio.org/chinese-music/Pre_Liberation/D03.Yellow_River_Ballad.au Listen to the ''Yellow River Ballade''] gikan sa ''Yellow River Cantata''
* [http://www.shangri-la-river-expeditions.com/1stdes/yellow/yellowsummary.html First raft descent] {{Webarchive|url=https://web.archive.org/web/20090417072532/http://www.shangri-la-river-expeditions.com/1stdes/yellow/yellowsummary.html |date=2009-04-17 }} of the Yellow River from its source in Qinghai to its mouth (1987)
* [http://www.hydrology.nl/ihppublications/374-climate-change-impacts-and-adaptation-strategies-in-the-yellow-river-basin.html Climate Change Impacts and Adaptation Strategies in the Yellow River Basin – UNESCO report] {{Webarchive|url=https://web.archive.org/web/20171106064936/http://www.hydrology.nl/ihppublications/374-climate-change-impacts-and-adaptation-strategies-in-the-yellow-river-basin.html |date=2017-11-06 }}
; Mga kagibohan gikan sa National Central Library manungod sa Salog Giyaw
* {{cite web |url=http://www.wdl.org/en/item/11387/ |title=Illustrations of Guarding the Yellow River |author=<!--Staff writer(s); no by-line.--> |website=wdl.org |year=1644 |publisher=World Digital Library |access-date=2021-11-21 |archive-date=2014-05-13 |archive-url=https://web.archive.org/web/20140513035044/http://www.wdl.org/en/item/11387/ |dead-url=yes }}
* [http://www.wdl.org/en/item/11388/ Illustrated Work on the Storage and Drainage Activities at the Lakes and Rivers of the Yellow River and the Grand Canal] {{Webarchive|url=https://web.archive.org/web/20140513045055/http://www.wdl.org/en/item/11388/ |date=2014-05-13 }}
* [http://www.wdl.org/en/item/11390/ General Atlas Depicting the Conditions of the Yellow River Dykes in Henan Province]{{Dead link|date=March 2026 |bot=InternetArchiveBot |fix-attempted=yes }}
== Toltolan ==
{{reflist}}
{{poon}}
[[Kategorya:Tsina]]
5avdmleqkzira492i79mxrhg41uohcc
Unibersidad kan Subangan
0
41398
303356
275997
2026-03-29T06:21:58Z
InternetArchiveBot
17127
Rescuing 0 sources and tagging 1 as dead.) #IABot (v2.0.9.5
303356
wikitext
text/x-wiki
[[Ladawan:Ph-mm-manila-sampaloc-recto ave.-university of the east (ue) (2014).JPG|thumb|251x251px|Luwas kan UE Manila sa Abenida Recto]]
An '''Unibersidad kan Subangan''' o '''University of the East''', midbid man bilang '''UE''', iyo sarong nanginginot na pribadong unibersidad na mahihiling sa [[Manila]], Filipinas. Naitogdas kan 1946, an negosyanteng tycoon na si [[Lucio Tan]] naguno an unibersidad kan 1990. An UE iyo dating nabisto bilang an "pinakadakulang unibersidad sa Asya" kan an enrollment kaini dati naglagpas sa 65,000 na mga paraadal.<ref name="Manila Bulletin">{{cite news|title=University of the East: Nearly 75 years of quality education for the masses|publisher=[[Manila Bulletin]]|url=http://www.mb.com.ph/issues/2004/07/30/SCAU2004073015212.html|access-date=September 20, 2006|url-status=dead|archive-url=https://web.archive.org/web/20040816231724/http://www.mb.com.ph/issues/2004/07/30/SCAU2004073015212.html|archive-date=August 16, 2004}}</ref><ref>{{cite news|title=UE History|publisher=University of the East|url=http://online.ue.edu.ph/manila/?page=about&link=story|access-date=February 4, 2008|archive-url=https://web.archive.org/web/20080222174146/http://online.ue.edu.ph/manila/?page=about&link=story|archive-date=February 22, 2008|url-status=dead|accessdate=February 10, 2023|archivedate=February 22, 2008|archiveurl=https://web.archive.org/web/20080222174146/http://online.ue.edu.ph/manila/?page=about&link=story}}</ref>
An [[Commission on Higher Education (Philippines)|Commission on Higher Education]] (CHED) nagtao sa UE nin awtonomong kamugtakan asin pigbisto an 2 sa mga programa kaini bilang Center of Excellence asin 1 na programa bilang Center of Development.<ref name="Commission on Higher Education">{{cite news|title=CHED grants UE with an AUTONOMOUS STATUS|publisher=Commission on Higher Education (Philippines)|url=http://www.ched.gov.ph/hei_dir/index.html|url-status=dead|access-date=October 6, 2009|archive-url=https://web.archive.org/web/20021011105104/http://www.ched.gov.ph/hei_dir/index.html|archive-date=October 11, 2002}}</ref><ref>{{Cite web|last=|first=|date=May 2016|title=Table 8. List of Centers of Excellence (COEs) and Centers of Development (CODs)|url=https://ched.gov.ph/wp-content/uploads/2017/09/List-of-COE-COD-as-of-May-2016.pdf|url-status=live|archive-url=https://web.archive.org/web/20210628013939/https://ched.gov.ph/wp-content/uploads/2017/09/List-of-COE-COD-as-of-May-2016.pdf|archive-date=2021-06-28|access-date=|website=|dead-url=yes}}</ref> An UE minatao nin programang degri poon basehang edukasyon hasta sa pag-aadal na gradweyt. An UE igwa nin duwa pang lain na kampus, saro sa [[University of the East Caloocan|Caloocan]], asin an paadalang medisina kaini, an UE Ramon Magsaysay Memorial Medical Center na mahihiling sa Aurora Blvd., Dona Imelda, Syudad nin Quezon.
== Mga panluwas na takod ==
* [https://www.ue.edu.ph/mla/ University of the East] {{Webarchive|url=https://web.archive.org/web/20230210135513/https://www.ue.edu.ph/mla/ |date=2023-02-10 }}
* [https://www.ue.edu.ph/cal/ University of the East – Caloocan Extension Campus] {{Webarchive|url=https://web.archive.org/web/20230210135512/https://www.ue.edu.ph/cal/ |date=2023-02-10 }}
* [https://uerm.edu.ph/registrar/ University of the East – Ramon Magsaysay Memorial Medical Center]
* [https://web.archive.org/web/20070302020427/http://uehigh.philbyte.com/ University of the East – High School – Manila]
* [https://www.uermhospital.com.ph/#/ UERMMMC Hospital]{{Dead link|date=March 2026 |bot=InternetArchiveBot |fix-attempted=yes }}
* [https://web.archive.org/web/20190121064210/http://uemountaineers.org/ University of East Mountaineers – UEM]
== Toltolan ==
{{Reflist}}
{{tamboan}}
5a9ltfwx7khh55xcyaqi0hci28np4fb
Simbahan Katoliko sa Singapur
0
44475
303342
276891
2026-03-28T23:30:09Z
InternetArchiveBot
17127
Rescuing 1 sources and tagging 0 as dead.) #IABot (v2.0.9.5
303342
wikitext
text/x-wiki
[[File:ChurchofStTeresa-Singapore-20090329.jpg|right|thumb|[[Church of St Teresa, Singapore|Church of St. Teresa]] sa Kampong Bahru, Singapore. It was gazetted bilang sarong [[National monuments of Singapore|National Monument]] kan [[National Heritage Board (Singapore)|National Heritage Board]] kaidtong Nobyembre 11, 2009.]]
An '''Simbahan Katoliko sa Singapur''' iyo an parte kan pankinàban na [[Simbahan Katoliko]], sa irarom kan ispiritwal na liderato kan Papa sa Roma. Kaidtong 2016, an Catholic Foundation of Singapore rineport an populasyon kan mga Katoliko sa Singapur na labi sa 373,000.<ref>People. (n.d.). Catholic Foundation. Retrieved July 14, 2022, from https://www.catholicfoundation.sg/what-the-church-does/people/ {{Webarchive|url=https://web.archive.org/web/20230530060804/https://www.catholicfoundation.sg/what-the-church-does/people/ |date=2023-05-30 }}</ref>
Susog sa 2020 census, 18.9% kan mga Singapuriano an nag-iidentipikar bilang Kristiano – 37.1% na kun saen sinda nabibilang na Katoliko asin 62.9% bilang 'Ibang Kristiano' (sa pangenot Protestante).<ref>Census of Population 2020 - Religion. (2020, June). Singstat.Gov.Sg. Retrieved July 14, 2022, from https://www.singstat.gov.sg/-/media/files/visualising_data/infographics/c2020/c2020-religion.pdf {{Webarchive|url=https://web.archive.org/web/20221022053824/http://www.singstat.gov.sg/-/media/files/visualising_data/infographics/c2020/c2020-religion.pdf |date=2022-10-22 }}</ref>
Sa ngunyan iyan pigpapamahalaan ni [[William Cardinal Goh]], an ikaapat na Arsobispo kan Catholic Archdiocese of Singapore.<ref>{{Cite web |title=Biography of the Roman Catholic Archbishop of Singapore |url=https://www.catholic.sg/cardinal-william-goh/ |website=The official page of the Roman Catholic Archdiocese of Singapore }}{{Dead link|date=October 2023 |bot=InternetArchiveBot |fix-attempted=yes }}</ref>
== Toltolan ==
{{reflist}}
{{stub}}
6wq1med2yv77zh92mm5vjtw8cxjm8qw
Temasek Holdings
0
44945
303353
298000
2026-03-29T03:52:18Z
InternetArchiveBot
17127
Rescuing 3 sources and tagging 0 as dead.) #IABot (v2.0.9.5
303353
wikitext
text/x-wiki
{{Infobox company
| name = Temasek Holdings (Private) Limited
| logo = Temasek Holdings logo.svg
| logo_size = 200px
| image = The Atrium @ Orchard.JPG
| image_size = 250px
| image_caption = Temasek headquarters at The Atrium@Orchard in Singapore
| type = [[State-owned enterprise|State-owned]] [[Private company limited by shares|private limited company]]
| foundation = {{Start date and age|df=yes|1974|06|25}}<ref name="temasek-incorporated">{{cite web
| title = Temasek Holdings is incorporated
| url = http://eresources.nlb.gov.sg/history/events/3237d990-f72e-4cce-b86d-71e33f5f9695
| website = NLB
| access-date = 27 July 2019}}</ref>
| location = Orchard Road, [[Singapore]]
| key_people = {{plainlist|
* [[Lim Boon Heng]]<ref name="TH-Board">{{cite web | url=https://www.temasek.com.sg/en/who-we-are/our-leadership | title=Our Leadership - About Temasek | publisher=Temasek Holdings | access-date=9 September 2020 | archive-date=23 November 2021 | archive-url=https://web.archive.org/web/20211123031105/https://www.temasek.com.sg/en/who-we-are/our-leadership | dead-url=yes }}</ref> ([[Chairperson|Chairman]])
* [[Cheng Wai Keung]] (Deputy Chairman)
* [[Dilhan Pillay Sandrasegara]]<ref name=TH-Board/> ([[Executive Director]] & [[CEO]])
}}
| industry = [[Investment|Investment management]]
| revenue =
| net_income =
| assets = {{profit}} [[SGD|S$]]382 billion {{small|(2023)}}
| owner = [[Government of Singapore]]
| subsid = {{unbulleted list
| [[DBS Bank]]
| [[Singapore Airlines]]
| [[CapitaLand]]
| [[ST Engineering]]
| [[SP Group]]
| [[Singtel]]
| [[Mediacorp]]
| [[PSA International]]
| Pavilion Energy
| [[Certis Group]]
| [[SMRT Corporation]]
| [[Surbana Jurong]]
| [[Vertex Holdings]]
| [[Alvogen]]
| [[ST Telemedia]]
| Constellar Group
| [[Mandai Wildlife Group|Mandai Park Holdings]]
| ''... and others''<ref name="sgpbusiness">{{cite web|title=TEMASEK HOLDINGS (PRIVATE) LIMITED (197401143C) - Singapore Business Directory|accessdate=30 September 2022|publisher=SGPBusiness.com|url=https://www.sgpbusiness.com/company/Temasek-Holdings-Private-Limited}}</ref>
}}
| num_employees = {{increase}} ~950 {{small|(2023)}}<ref>{{Cite web|url=https://www.temasekreview.com.sg/organisation/our-temasek-heartbeat.html|title=Our OneTemasek Team - Institution|website=Temasek Review 2021|access-date=2023-09-16|archive-date=2023-07-13|archive-url=https://web.archive.org/web/20230713042953/https://www.temasekreview.com.sg/organisation/our-temasek-heartbeat.html|dead-url=yes}}</ref>
| homepage = {{URL|https://temasek.com.sg}}
}}
An '''Temasek Holdings (Private) Limited''', o simpleng '''Temasek''', iyo an global investment company na pagsadiri kan [[Gobyerno kan Singapur]]. Inkorporado kaidtong Hunyo 25, 1974, an Temasek igwa nin net portfolio na US$287 billion (S$382 billion) poon kan 2023, na may S$27 billion divested asin S$31 billion invested durante kan taon.<ref name="temasek-incorporated" /><ref>{{Cite web|author=Temasek|first=Holdings|date=12 July 2022|title=Temasek Review 2022|url=https://www.temasekreview.com.sg/|website=Temasek Review 2022: So Every Generation Prospers|access-date=16 September 2023|archive-date=24 January 2025|archive-url=https://web.archive.org/web/20250124040350/https://www.temasekreview.com.sg/|dead-url=yes}}</ref><ref>{{Cite web|last=Bala|first=Sumathi|title=Singapore's state-owned investor Temasek reports record portfolio value|url=https://www.cnbc.com/2022/07/12/singapores-state-investor-temasek-releases-annual-report-for-2022.html|access-date=2022-12-09|website=CNBC|language=en}}</ref>
== Toltolan ==
{{reflist}}
{{stub}}
l3x8u04kwv106hjxjw3tjk95vwieunw
Sasha Putrya
0
47513
303339
271762
2026-03-28T22:13:11Z
InternetArchiveBot
17127
Rescuing 1 sources and tagging 0 as dead.) #IABot (v2.0.9.5
303339
wikitext
text/x-wiki
{{Infobox artist|name=Sasha Putrya|image=Photo of Sasha Putrya.jpg|caption=|birth_name=Sasha Oleksandra Putrya|birth_date={{birth date|1977|12|2|mf=y}}|birth_place=[[Poltava]], [[Ukraine]]|death_date={{death date and age|1989|1|24|1977|12|2|mf=y}}|death_place=Poltava, Ukrainian SSR|resting_place=Poltava, Ukrainian SSR|nationality=[[Ukraine|Ukrainian]]|education=|field=[[Painting]]|training=|movement=|works=|patrons=|awards=|spouse=}}
Si '''Sasha Putrya''' (Ukrainian: Саша Путря; Disyembre 2, 1977 - Enero 24, 1989)<ref name="iCraftGifts">{{cite web|title=Sasha Putrya: Amazing Talent of the Short-lived Artist|url=http://icraftgifts.com/blog/sasha-putrya-amazing-talent-of-the-short-lived-artist-714.php|website=iCraftGifts|accessdate=13 January 2018}}</ref> sarong artistang Ukranyo na nabisto sa pagpinta kan rinibong mga obra, bago nagadan sa edad na 11 huli sa leukemia.
== Biograpiya ==
Si Sasha (Oleksandra) Putrya namundag kan 2 Disyembre 1977 asin nag-istar sa rehiyon nin Poltava, Ukrainian SSR. Nagpoon magpinta sa edad na 3, kan siya magadan sa edad na 11, nakagibo na sya nin mga 2,279 na obra asin kurit, kadaklan kaini pigkolekta sa laog kan 46 na albums asin naka-eksibit sa Poltava Art Museum sa Poltava, Ukraine.<ref>{{cite web |title=N. Yaroshenko Art Museum |url=http://www.tourism.poltava.ua/eng/museums/N_Yaroshenko_Art_Museum/ |archive-url=https://web.archive.org/web/20120322181936/http://www.tourism.poltava.ua/eng/museums/N_Yaroshenko_Art_Museum/ |archive-date=2012-03-22 |accessdate=April 14, 2011}}</ref>
Dakula an saiyang interes sa [[Indya|India]], dawa dai pa sya nakaduman - padangat nya an nasyon, an musika kaini, gubing, asin kostumbre, asin pangarap pa nganing agomon an aktor sa pelikulang Indyano na si [https://en.wikipedia.org/wiki/Mithun%20Chakraborty Mithun Chakraborty.] Si Sasha Putrya nagadan kan 24 Enero 1989 sa hilang na leukemia. Ilinubong siya, nakasulot nin Indian sari kaiba an sadit na retrato ni [https://en.wikipedia.org/wiki/Mithun_Chakraborty Mithun Chakraborty].
== Mga toltolan ==
{{Reflist}}
== Panluwas na mga link ==
* [http://www.lovemity.narod.ru/risunki.html Sasha Putrya artwork]
* [https://web.archive.org/web/20180223232353/https://www.welcome-to-poltava.com.ua/read/sasha_putrya Article about her work and awards]
* [http://museum-portal.com/en/museum/sasha-putrya-museum Sasha Putrya's museum] {{Webarchive|url=https://web.archive.org/web/20220627222307/https://museum-portal.com/en/museum/sasha-putrya-museum |date=2022-06-27 }}
i76b11t02cr7d64ak602qvifs7mlbn3
Paz Paterno
0
51143
303327
303256
2026-03-28T14:11:57Z
InternetArchiveBot
17127
Rescuing 0 sources and tagging 1 as dead.) #IABot (v2.0.9.5
303327
wikitext
text/x-wiki
{{Infobox artist|name=Paz Paterno|birth_date=1867|death_date=1914|style=Landscape painting}}
'''Si Paz Paterno''' (1867–1914) sarong Filipinang artista. Siya an pinakaenot na babaeng Filipina na nagpinta nin mga natural na tanawon. <ref name="National gallery 1">{{Cite news|last=Nelson|first=Roger|title=Women Making Art in the Long 19th Century: Some Glimpses|url=https://www.nationalgallery.sg/magazine/women-making-art-long-19th-century-some-glimpses}}</ref> <ref name="Standard 2">{{Cite news|title=Drawing off from obscurity|url=https://www.manilastandard.net/index.php/mobile/article/300679|work=Manila Standard}}</ref>
Si Paterno nagdakula sa pamilyang artista. <ref name="SPOT 2">{{Cite news|title=Butterfly Wings, Hair, and Human Blood: These Are Not Your Average Paintings|url=https://www.spot.ph/arts-culture/arts-culture-peopleparties/72259/unusual-art-pinoys-a1806-20171207-lfrm3}}</ref> An kompositor na si Dolores Paterno iyo an saiyang tugang na babae sa ina.
== Edukasyon ==
Si Peterno nag-adal sa Academia de Dibujo y Pintura, kun saen siya tinukduan kan mga artista na si Lorenzo Gurrero asin Teodoro Buenaventura. <ref name="Standard 2"/> <ref name="Bluprint 5">{{Cite news|last=Cañete|first=Reuben|date=2020-07-29|title=Sophisticated Folk: The Genre Works of National Artist Vicente Manansala|work=BluPrint|url=https://bluprint.onemega.com/the-genre-works-of-national-artist-vicente-manansala/}}{{Dead link|date=March 2026 |bot=InternetArchiveBot |fix-attempted=yes }}</ref>
== [[Arte]] ==
[[Ladawan:Still_Life_(1884)_by_Paz_Paterno.jpg|thumb|Still Life, 1884]]
Si Paterno naggibo nin mga pintura sa lana sa canvas. Kan 1884, nagmukna siya nin ''Still Life'' . Ini sarong romantikong obrang arte na nagpapahiling nin mayaman na grupo nin mga prutas na makukua sa mga isla kan Pilipinas. ''An Fruit and Basket'' (1885), na realistikong naglaladawan nin mga alibangbang asin langaw na nag-uurong-sulong sa mga prutas, ipinapahiling sa Bangko Sentral kan Pilipinas. Si Paterno pigtatantyang aktibo poon 1884 sagkod 1894. <ref name="Standard 2"/> <ref>{{Cite news|title=Analyze and Derive the Meaning|url=https://medium.com/@Gopaal888/analyze-and-derive-the-meaning-32e1349c85ee}}</ref>
An mga gibo ni Paterno delikado asin naisagibo nin kahusayan sa pag-asikaso nin liwanag asin detalye. Sinasabi man na matibay siya sa pagpipinta nin saradit na popular na gayo kan panahon na idto.
Si Paterno pigkokonsiderar na sarong importanteng pigura sa historya kan paglaog kan mga kababaihan sa lokal na eksena nin arte. Siya an pinakaenot na babae na nagpinta nin mga natural na tanawon. <ref name="Standard 2"/>
== [[Kagadanan]] ==
Nagadan si Paterno kan 1914 huli sa helang. Siya 47 anyos. <ref name="National gallery 1"/>
== Mga Reperensya ==
{{Reflist}}
<references />
{{Authority control}}
dj2yyqibznu06cpdfmytk25cvn9iaf9
Sofia de Veyra
0
52919
303355
289622
2026-03-29T06:13:15Z
Seav
261
/* Personal na buhay */ update photo
303355
wikitext
text/x-wiki
Si '''Sofia Tiaozon Reyes de Veyra''' (30 Septiembre 1876 – 1 Enero 1953) iyo an nag-organisar kan enot na eskwelahan para sa mga parananabay sa Filipinas asin nagin Presidente kan ''National Federation of Women's Clubs'' na namundag sa laban para sa karapatan magboto kan mga babae sa Filipinas. Siya sarong Filipina ''suffragette, social welfare worker'', pribadong sekretarya sa opisina kan Presidente kan Filipinas, maestra, nagtukod nin eskwelahan, asin miyembro nin pira-pirang lupon sa gobyerno.
== Amay na buhay ==
Si '''Sofia Tiaozon Reyes''' namundag sa Arévalo, [[Iloilo]] (ngonyan saro ng distrito kan [[Syudad nin Iloilo]] ), siya aki ni Santiago Reyes asin ni Eulalia Tiaozon. <ref name=":0">{{Cite book|url=https://www.filipinaslibrary.org.ph/biblio/45342/|title=Cornejo's Commonwealth Directory of the Philippines|last=Cornejo|first=Miguel R.|publisher=Miguel R. Cornejo|year=1939|location=Manila|pages=2217–2218}}</ref>
== Edukasyon ==
Kan dekada 1890, nag-adal siya sa sarong pribadong eskwelahan sa Iloilo na pinapadalagan kan pamilya ni [[Chief Justice Ramón Avanceña.]] Nagtrabaho siya bilang asistente sa eskwelahan tanganing makabayad sa tuisyon, pagkaon, asin urulogan. Nag-adal siya sa huring dekada kan pagharong kan mga Kastila sa Filipinas, dahilan ta an saiyang pag-adal iyo sa Castila, kun saen siya talaga naging matibay. Pagkatapos kan Girra Pilipino-Amerikano, nagkaigwa siya nin Amerikano na maestro na nagtukdo saiya nin gramatika asin aritmetika, pati iba pang mga leksyon.
Pagkatapos na maging Assistant Dean of Women sa [[Unibersidad Normal kan Pilipinas|Philippine Normal University]], si de Veyra nagpadagos kan saiyang pag klase sa Manila. <ref name=":0">{{Cite book|url=https://www.filipinaslibrary.org.ph/biblio/45342/|title=Cornejo's Commonwealth Directory of the Philippines|last=Cornejo|first=Miguel R.|publisher=Miguel R. Cornejo|year=1939|location=Manila|pages=2217–2218}}<cite class="citation book cs1" data-ve-ignore="true" id="CITEREFCornejo1939">Cornejo, Miguel R. (1939). [https://www.filipinaslibrary.org.ph/biblio/45342/ ''Cornejo's Commonwealth Directory of the Philippines'']. Manila: Miguel R. Cornejo. pp. <span class="nowrap">2217–</span>2218.</cite></ref>
== Amay na karera ==
An pag-adal ni De Veyra nagresulta para siya maging sarong sa enot na mga paramaestra na Filipino sa [[Saravia]] (ngonian Enrique B. Magalona), sa probinsya kan [[Negros Occidental]]. Duman siya nagtukdo nin Ingles. Kaipuhan, kasabay kan pagkakatukod kan enot na Dormitoryo para sa mga babae sa [[Bacolod,]] Negros Occidental, ginibo siyang [[Matron]].
Kan 1906, si De Veyra naging Assistant Dean of Women sa [[Philippine Normal University]] asin nagbalyo siya sa Manila. Kan taon na ito, tinabangan niya an pag-organisar kan Normal Hall Dormitory kan Universidad, na nagtukdo sa mga enot na estudyante na parananabay asin nag-rekrut nin mga Filipina hale sa iba-ibang parte kan nasyon. Kan 1907, nagtukod man siya nin eskwelahan para sa pagsanay nin mga parananabay sa Iloilo City, kasabay nin Amerikana na si Mary E. Coleman.
Nagsurat man siya kasabay nin iba nin sarong libro nin lutuan na pinublikar sa Ingles asin Castila, an ''Everyday Cookery for the Home'' (1930, 1934).
== Aktibismo sa deretso sa pagboto ==
[[Ladawan:Master-pnp-cph-3c00000-3c05000-3c05400-3c05415u.tif|wala|thumb|326x326px| de Veyra asin mga agom kan Ikaduwang Misyon Parliamentaryo kan Pilipinas na inako sa White House ni First Lady Florence Harding]]
Kan 1917, nagbalyo si De Veyra sa [[Washington, D.C.]] bilang agom nin diplomat, asin habang daa siya, nagtao siya nin mga lektyur asin aktibo sa mga women's club. Nagsurat man siya nin mga ensayo na pinublikar sa mga peryodiko sa iba-ibang parte kan Estados Unidos. Bistado man si Sofia de Veyra sa pagsusulot nin [[Terno|''terno'']], an tradisyonal na pormal na bado kan Filipino, sa mga okasyon asin habang nagtatao nin mga tataramon publiko sa Estados Unidos.
Si De Veyra saro sa mga nag-organisar kan enot na Woman's Club sa Filipinas. An club nakabase sa Manila. Pagsabat kan 1920, an Woman's Club ni De Veyra nagpadalagan nin Day Nursery asin Flower Market. Sinusuportaran man ninda an tulo na babaeng police matrons na nag-aalaga sa mga babaying nag-aatender nin kaso. An club nagdalagan man nin Woman's Free Employment Agency na nagtatao nin tabang sa mga babaeng nangangaipo. Nagtukod man an club nin Little Mother's League, Civic Committee, asin nagtao nin libreng legal na serbisyo para sa mga babaying salat, sa paagi nin mga Filipina na abogado.
Tinabangan ni De Veyra an pag-iriba kan gabos na mga women's club asin asosasyon sa Filipinas. Kan Pebrero 5, 1921, tulong gatos (300) na asosasyon nin kababaihan an nagtukod kan National Federation of Women's Clubs of the Philippines.
Kan 1922, nag-atendir siya sa [[Pan-American Conference of Women]] na ginibo sa Baltimore asin nagsalita parte sa Filipinas. Nakipag-iriba siya ki First Lady [[Florence Harding]], asin naresibi nin sertipiko nin pagpasalamat hale sa American Red Cross para sa saiyang mga kontribusyon sa panahon kan [[World War I]]. Kan parehas na taon, si De Veyra naging lider kan delegasyon nin mga Filipina suffragette na nakipagmiting ki First Lady Harding.
Pagbalik niya sa Filipinas kan 1925, nagtukod siya kan Manila Women’s Club. Kaipuhan, nagin presidente siya kan National Federation of Women’s Clubs asin ginamit an posisyon na ini tanganing ipaglaban an karapatan magboto kan mga kababaihan sa Filipinas. Ginibo man siyang hepe kan departamento nin domestic science sa Centro Escolar de Señoritas, sarong eskwelahan para sa mga babae.
== Katalingkasan kan Pilipinas ==
Kan Enero 22, 1930, isinali an pangaran ni De Veyra sa The ''Independence Congress Manifesto'' bilang opisyal na kinatawan kan mga Filipino. Si De Veyra nagkaigwa nin opisyal na papel sa Independence Congress bilang opisyal asin Chairman kan Women’s Section.
Alas nuebe emedya nin aga, Pebrero 26, 1930, nagtao si De Veyra kan saiyang pambungad na tataramon sa Independence Congress asin pakatapos nag tao man nin pormal na tataramon.
== Personal na buhay ==
[[Ladawan:National Federation of Women's Clubs of the Philippines NHI historical marker.webp|thumb| National Federation of Women's Clubs of the Philippines historical marker]]
Kan 1907, kinasal si De Veyra ki [[Jaime C. de Veyra.]] May apat sindang aki. An saindang aki na si Manuel E. de Veyra naging doktor sa panahon kan [[World War II]] asin nagsirbi sa [[Bataan.]] An saindang aki man na si Jesus de Veyra naging judge asin nagin dean kan [[Ateneo Law School]] hale 1976 hasta 1981.
Si De Veyra nagadan kan 1953 sa edad na 77. An saiyang manugang nagsurat nin biyograpiya na pinamagatang ''Faith, Work, Success: An Appraisal of the Life and Work of Sofia Reyes de Veyra'' kan 1959. May historical marker na itinao bilang pagpasalamat asin pagkilala sa mga ginibo ni De Veyra sa saindang banwaan sa rehiyon nin Western Visayas.
Si De Veyra sarong transnational Asian/American na aktibista na naglaban para sa karapatang pantawo sa Filipinas asin Estados Unidos. Ta an Filipinas yaon sa irarom kan kolonyal na kontrol sa mga enot na taon kan ika-20 siglo, inugol niya an saiyang buhay sa paglaom na maipahiling an mga kakulangan kan kolonyalismo asin an pangangaipo para sa parehas na karapatan kan mga babae asin lalaki.<gallery>
Ladawan:SofiadeVeyra.tif|alt=De Veyra in a 1919 publication| De Veyra sa sarong publikasyon kan 1919
Ladawan:Sofia_Reyes_De_Veyra_historical_marker_at_CEU_01_(cropped).jpg|alt=Biographical historical marker found inside the Centro Escolar University| Biograpikong makasaysayan na marka na nakua sa laog kan Centro Escolar University
</gallery>
== Mga panluwas na sumpay ==
* Madame JC De Veyra [https://www.loc.gov/resource/mnwp.158001/ US Library of Congress]
[[Kategorya:20th-century Filipino educators]]
[[Kategorya:20th-century Filipino women educators]]
[[Kategorya:People from Iloilo City]]
[[Kategorya:1953 deaths]]
[[Kategorya:1876 births]]
s3a338qaizmhhbayz63nznbzkdxi5a9
Proyektong kuryente sa tubig nin Deg outfall kan Sheikhupura
0
54329
303334
296000
2026-03-28T17:20:16Z
InternetArchiveBot
17127
Rescuing 0 sources and tagging 1 as dead.) #IABot (v2.0.9.5
303334
wikitext
text/x-wiki
{{short description|Pakistani hydroelectric dam sa Punjab}}
{{Infobox dam
|name = Deg outfall hydropower project Sheikhupura
|image =
|name_official = Deg outfall hydropower project Sheikhupura
|dam_crosses = Itaas na Kanal nin Chenab
|location = [[Sheikhupura]], [[Punjab, Pakistan|Punjab]], Pakistan
|dam_type = [[dalagan-kan-salog]]
|dam_length =
|dam_height =
|dam_width_base =
|construction_began = 2013
|opening =
|status = Operasyunal
|owner = [[Water and Power Development Authority]] (WAPDA)
|plant_name = Deg outfall hydropower project
|plant_coordinates = {{coord|32|14|34|N|74|15|51|E|type:landmark}}
|plant_operator = [[WAPDA]]
|plant_commission =
|plant_decommission =
|plant_type =
|plant_turbines =
|plant_capacity = 4.04 MW
|plant_annual_gen =
|extra =
}}
An '''Deg outfall hydro power project''' namumugtak sa [[Upper Chenab Canal]] harani sa Rachna industrial area [[Sheikhupura]], [[Punjab, Pakistan|Punjab]] sa Pakistan. An kapasidad kan planta 4.04 [[Megawatts]] (MW). An konstruksyon kaini pinondohan kan [[Asian Development Bank]].<ref name="34339-023-smr-04">{{cite web |url=https://www.adb.org/sites/default/files/project-document/153792/34339-023-smr-04.pdf|title=Social Monitoring Report |date=2014 |website=www.adb.org |format=PDF|access-date=2020-06-16}}</ref> An pagtogdok nin sarong mga {{convert|5.2|m|adj=on}} an laba asin {{cvt|3.7|m}} an lakbang na tinampo parte man kan proyektong ini na iyo an magkokonektar kan kinamumugtakan kan planta sa tinampo kan Lahore-Sheikhupura.<ref name="34339-023-smr-04"/> 56.46 ektarya nin daga an nakua para sa proyektong ini kan 2013.
==Spilway==
An proyekto magkakaigwa nin pitong yunit nin spillway na may mahiwas na crested na may radial gates (Glacis Type).<ref>{{cite web |url=https://nepra.org.pk/licensing/Licences/Generation/Punjab-2006/LAG-287%20PPDCL%20Deg-Outfall%20GENERATION%20LIC%2030-06-2015%209869-74.PDF |title=Determination of authority |date=2015 |website=nepra.org.pk |format=PDF |access-date=2020-06-16 }}{{Dead link|date=March 2026 |bot=InternetArchiveBot |fix-attempted=yes }}</ref>
==Mga panginot na tampok==
*Rated Discharge = 120 m<sup>3</sup>/s
*Rated Net Head = 4.0 m
*Nakabugtak na Kapasidad = 4.04 MW
*Taon na Enerhiya = 27.65 GWh
*Plant Factor = 78.13%
*Bl. nin mga Yunit = 2 (Horizontal shaft double regulated Kaplan turbines)
*Levelized Tariff = 9.1852 (Pak Rs. / kWh)
*Access sa Site = Sa UCC sa paagi kan tinampo Lahore-Sheikhupura. <ref>{{cite web | title=Projects | website=Punjab Power Development Company Limited | url=https://ppdcl.com.pk/projects/ | access-date=2020-06-16 | archive-date=2020-06-14 | archive-url=https://web.archive.org/web/20200614182040/https://ppdcl.com.pk/projects/ | url-status=dead }}</ref>
==Pagkarumpag kan istruktura==
Kan 2017, an estruktura kan proyekto narumpag; an gobyerno kan Punjab nagmukna nin sarong grupo nin pagsiyasat tanganing imbestigaran an pangyayari.<ref>{{cite web | last=Hasnain | first=Khalid | title=Probe into collapse of new hydropower project | website=DAWN.COM | date=2017-02-22 | url=http://www.dawn.com/news/1316211 | access-date=2020-06-16}}</ref>
==Mga haraning palatandaan==
*[[Quaid-e-Azam Business Park Sheikhupura]]
*Rachna industrial area Shekhupura
*Wapda Town Sheikhupura
*Atlas Honda Power Plant
*Nestle Sheikhupura
==Mga toltolan==
{{reflist}}
{{Mga dam sa Pakistan}}
[[Kategorya:Mga Dam sa Pakistan]]
[[Kategorya:Mga istasyon nin kuryente sa dalagan kan salog]]
[[Kategorya:Mga istasyon nin kuryente sa Pakistan]]
[[Kategorya:Enerhiya sa Punjab, Pakistan]]
azi6npqxkritcz4f1huyxpp6txzdiaa
Tarhata Kiram
0
55561
303351
302519
2026-03-29T02:12:07Z
InternetArchiveBot
17127
Rescuing 0 sources and tagging 1 as dead.) #IABot (v2.0.9.5
303351
wikitext
text/x-wiki
{{short description|Pamayong Muslim na Pilipino}}
{{Infobox royalty
| embed =
| name = Tarhata Kiram
| title = Dayang Dayang
| titletext =
| more =
| image =
| image_size =
| alt =
| caption =
| succession =
| moretext =
| reign =
| reign-type =
| coronation =
| cor-type =
| investiture =
| predecessor =
| pre-type =
| successor =
| suc-type =
| regent =
| reg-type =
| succession1 =
| moretext1 =
| reign1 =
| reign-type1 =
| coronation1 =
| cor-type1 =
| predecessor1 =
| pre-type1 =
| successor1 =
| suc-type1 =
| regent1 =
| reg-type1 =
| succession2 =
| moretext2 =
| reign2 =
| reign-type2 =
| coronation2 =
| cor-type2 =
| predecessor2 =
| pre-type2 =
| successor2 =
| suc-type2 =
| regent2 =
| reg-type2 =
| succession3 = <!-- up to | succession10 = -->
| moretext3 =
| reign3 =
| reign-type3 =
| coronation3 =
| cor-type3 =
| predecessor3 =
| pre-type3 =
| successor3 =
| suc-type3 =
| regent3 =
| reg-type3 =
| birth_name =
| birth_date = <!-- For Gregorian dates: {{birth date and age|YYYY|MM|DD|df=y}} -->1904
| birth_place = [[Isla nin Jolo|Jolo]], [[Sultanato kan Sulu]]
| death_date = Ika-23 nin Mayo {{death year and age|1979|1904}}
| death_place = [[Syudad nin Quezon]], [[Filipinas]]
| burial_date =
| burial_place =
| queen =
| spouse = <!-- or | spouses = -->
| spouse-type = <!-- or | spouses-type = -->
| type =
| consort = <!-- yes or no -->
| issue = <!--list children in order of birth. Use {{plainlist}} or {{unbulleted list}} -->
| issue-link =
| issue-pipe =
| issue-type =
| full name =
| era name =
| era dates =
| regnal name =
| posthumous name =
| temple name =
| native_lang1 = <!-- up to | native_lang5 = -->
| native_lang1_name1 = <!-- up to | native_lang5_name1 = -->
| house =
| house-type =
| royal house = Kiram
| dynasty =
| father = Datu Atik Kiram
| mother =
| religion =
| occupation =
| signature_type =
| signature =
| signature_alt =
| module =
}}
Si prinsesa '''Tarhata Kiram''' sarong pamayo kan [[mga tawong Moro|Moro]]. Siya an pamangkin asin ampon na aking babaye ni Jamamul Kiram II, [[Sultanato kan Sulu|Sultan kan Sulu]]. Pakapag-adal sa Manila asin sa Estados Unidos, nagbalik siya sa Jolo asin naagom an sarong hepeng Moro, si Datu Tahil. Kan 1927, nag-organisar sinda nin sarong halipot, palpak na rebelyon laban sa korapsyon asin sobrang pagbubuwis sa daga kan mga awtoridad kan gobyernong Filipino na suportado kan Amerika.<ref name=":0" /><ref name=":3" /> Si Kiram nagtrabaho sa bilog niyang buhay tanganing protehiran an mga deretso ekonomiko asin politikal kan mga Muslim na Pilipino.
==Amay na buhay asin edukasyon==
Si Tarhata Kiram namundag kan 1904 sa isla nin [[Jolo]].<ref name=":0">Charbonneau, O. (2018). Visiting the Metropole: Muslim Colonial Subjects in the United States, 1904–1927. ''Diplomatic History'', ''42''(2), 204-227. https://academic.oup.com/dh/article-abstract/42/2/204/4060750</ref> An saiyang ama iyo si Datu Atik Kiram. Nadokumento na an ina ni Sayyid Capt. [[Kalingalan Caluang]] na si Apoh Hj. Norma an nag-asumir kan papel bilang basang nars para ki Prinsesa Tarhata Kiram{{cn|date=October 2025}}. Poon sa pagkamundag, kapot niya an titulong Dayang Dayang (Prinsesa).<ref>{{Cite web|last=Montalvan II|first=Antonio|date=2013-03-11|title=The last sultan|url=https://opinion.inquirer.net/48561/the-last-sultan|access-date=2020-12-21|website=INQUIRER.net|language=en}}</ref>
Huli sa saiyang posisyon sa sarong nobleng pamilya, si Kiram nag-ako nin mga iskolarsip tanganing mag-adal sa Manila asin, sa kahurihurihi, sa ibang nasyon. An mga opisyal na Pilipino asin Amerikano sa bagong gobyerno kolonyal naghingoa na tokdoan an nagkapirang hobenes na Muslim sa sarong kulturang Filipino na may impluwensyang gayo kan Amerika. Naglaom sinda na an mga piling kaakian na ini, an masunod na henerasyon kan mga lider na Moro, makakapag "sibilisar" kan saindang mga tugang na Muslim sa mga isla sa Habagatan kun sain an mga dating kolonyal na kagurangnan na Espanyol dai nanggad nagin mapanggana sa paggibo nin dakulang kontrol. Sa siring na paagi, naglaom an mga Filipinong nasyonalista na maisulong an katuyuhan na pagsararoon an gabos na isla kan Pilipinas sa sarong nasyon.<ref name=":0" />
Sa edad na 10, si Kiram ipinadara sa Norte pasiring sa Manila tanganing mag-adal sa eksklusibong Normal School kun saen siya nag-adal nin domestic arts. Digdi siya nagin dayupot sa saro sa saiyang mga paratukdo, si Doña [[Mercedes Lina Rivera]], na nagin co-found, kaiba an anom pang Filipinang edukador, kan [[Kolehiyo nin Kababayihan kan Filipinas]].<ref>{{Cite journal|last=Santiago|first=Luciano P. R.|date=1992|title=DOÑA MERCEDES LINA RIVERA (1879-1932): A FILIPINA MAESTRA IN THE COLONIAL TRANSITION|url=https://www.jstor.org/stable/29792072|journal=Philippine Quarterly of Culture and Society|volume=20|issue=1|pages=14–23|jstor=29792072 |issn=0115-0243}}</ref> Kan makatapos sa Normal School, sa paagi kan pag-isponsor ni Gobernador Frank Carpenter, an Bureau of Insular Affairs kan Estados Unidos nagtao nin suporta para sa dugang pang pag-adal sa ibang nasyon sa postsecondarya.<ref name=":0" /><ref name=":5" />
== Unibersidad kan Illinois, 1919–1924 ==
Pinili ni Kiram na mag-adal sa [[Unibersidad kan Illinois sa Urbana–Champaign|Unibersidad kan Illinois]] sa Urbana-Champaign, Illinois.<ref name=":0" /> An saiyang tiyo, an Sultan kan Sulu, pigbabareta na nagkontra sa saiyang pagduman sa Estados Unidos, sa takot na siya makabalik na lubos na Amerikano.<ref name=":3" />
Si Kiram nag-adal sa Unibersidad kan Illinois sa tanga kan 1919 asin 1924.<ref>Suzuki, N. (2015). The Trajectories of Colonial Education and Muslim Filipinos under American Rule. ''Islam and Cultural Diversity in Southeast Asia'', 41-70. </ref><ref>{{Cite web|title='Coed Enters Harem:' American Imperialism in the Muslim Philippines and the 'Strange Hegira' of Princess Tarhata Kiram|url=https://americanstudies.unc.edu/event/coed-enters-harem-american-imperialism-muslim-philippines-strange-hegira-princess-tarhata-kiram/|access-date=2020-12-19|website=Department of American Studies, University of North Carolina Chapel Hill|language=en-US}}{{Dead link|date=March 2026 |bot=InternetArchiveBot |fix-attempted=yes }}</ref><ref name=":0" /> Ini an nagin pinakaenot na babaeng Muslim gikan sa Islas Filipinas na nag-adal sa sarong unibersidad sa Estados Unidos. Nag-abot siya kan Agosto 1919 kaiba an kaiba sa harong na si Carmen Aguinaldo, an aking babae kan rebolusyonaryong lider [[Emilio Aguinaldo|Emilio Aguinaldo]].<ref name=":0" />
Parehong an kurso nin pag-adal asin mga ekstrakurikular na aktibidad ni Kiram mahigot na pigbantayan kan Bureau of Insular Affairs asin kan Department of Interior, sa Washington D.C., siring man, gikan sa Filipinas, si Gobernador Carpenter. Apuwera sa pagkultibar kan saiyang mga kakayahan sa harong, pig-aandam ninda si Kiram na pangenotan an mga naggradwar sa eskwelahan kan mga daragita sa Jolo sa trabaho sa komunidad. Tanganing andamon siya na magin sarong "babaye" na angay sa siring na posisyon, si Kiram nag-adal nin piano asin boses.<ref name=":5" />
Nagpoon si Kiram kan saiyang pag-adal sa School of Music bago nagbalyo sa College of Liberal Arts and Sciences. Nagkua siya nin itsura asin mga aktibidad nin sarong normal na Amerikanong estudyante sa kolehiyo asin nagin popular sa kampus. An saiyang pagkamoot sa pagbayle asin mga parti an nagtao saiya kan bansag na "an Saro asin Solong paraupak kan Sulu "<ref name=":3">"That Wild Little Sulu Flapper We Couldn't Tame: How Princess Tarhata Went Back to the Philippines With Her Bobbed Head Full of American Culture Only to Become a Harem Bride and Lead the Savage Moros on the War Path." March 6, 1927. ''The Atlanta Constitution'' (1881-1945); ProQuest Historical Newspapers: ''The Atlanta Constitution'' pg. F6.</ref>
Si Kiram nag-aling man nin mga estereotipo. Gusto niyang magsuba na magbanta na tibaad "mag-abala," o makikabtang sa sarong pagsalakay nin pagpapakagadan, sarong komun na estereotipo kan mga tawong Muslim sa Habagatan-subangan na Asya. Ini an nagtao saiya nin dagdag na bansag: "Si Hattie an Headhunter."<ref name=":3" /><ref name=":1" />
Sa pagbareta kan saiyang pigtutubodan na pagsikwal sa kulturang Muslim bilang "lolong," an kaso ni Kiram nahiling bilang ebidensya kun gurano kadali an mga tawong Moro na mabago sa paagi nin edukasyon.<ref name=":0" /> Sa sarong punto, si Gobernador Frank Carpenter nahadit na an asimilasyon ni Kiram sa kulturang Amerikano nagin nang kumpleto na tibaad habo na niyang magbalik sa saiyang banwaan. <ref>McKenna, T.M. (1998) ''Muslim Rulers and Rebels: Everyday Politics and Armed Separatism in the Southern Philippines.'' Berkeley; University of California Press. http://ark.cdlib.org/ark:/13030/ft0199n64c/</ref><ref name=":7" />
==Pagbalik sa Sulu ==
Si Kiram nagbalik sa Jolo kan 1924 na dai nakaresibe nin kurso gikan sa Unibersidad kan Illinois. Kan panahon na ini, si Frank Carpenter, an gobernador na nag-isponsor kan saiyang edukasyon, nahulog na sa poder. An Bureau of Non-Christian Tribes nagtao saiya kan trabaho bilang "ahente kan gobyerno." Dawa ngani nagtatrabaho siya sa mga lokal na charity, an saiyang mas mahiwas na posisyon iyo an pag-akto bilang sarong parakonektar sa pag-ultanan kan mga lokal na Muslim asin kan gobyerno kan Pilipinas. Siya asin an saiyang tiyaon, si Dayang Dayang [[Hadji Piandao]] magkaibanan na naggibo kan trabahong ini.<ref name=":5">Haddad, Y. Y., & Esposito, J. L. (Eds.). (1997). ''Islam, gender, and social change''. Oxford University Press.</ref>
Sa Jolo, si Kiram nagmukna nin sarong Muslim-Kristiyanong klab nin mga kababaihan na an mayor na misyon iyo an paggibo nin mga trabaho sa pag-abuloy. Sa panahon na ini, bago siya nagpakasal, nagtukdo man siya sa sarong eskwelahan sa Jolo.<ref name=":5" />
An nagkapirang surat poon tulos pagkatapos kan saiyang pagbalik nagpapahiling nin mainit na mga pagmati sa Estados Unidos asin pagtumang sa posibilidad na mag-agom nin sarong lalaking Moro na may dakol na agom.<ref name=":3" /> Minsan siring, dai nahaloy, pinalaba niya an saiyang buhok, nagkupos an saiyang mga ngipon, asin nagpoon na akoon an iba pang lokal na kostumbre. <ref>Abreu, L. M. (2008). Colonialism and resistance: A historical perspective. In B.M. Tuazon (Ed.), ''The Moro Reader: History and Contemporary Struggles of the Bangsamoro People'' (pp. 17-27). CenPEG Publications.</ref>
Kan 1926, si Tarhata Kiram nagin ikaapat na agom kan mas gurang na hepe kan mga Moro na si Datu Tahil, aki ni Datu Jokonain asin beteranong lider kan 1913 [[Labanan sa Bud Bagsak]].<ref name=":1" /><ref name=":4" /> An saiyang tiyo, si Sultan Jamulul Kiram II, nagkontra sa kasal sa rason na siya an magigin ikaapat na agom ni Datu Tahil asin na dai siya nagtao nin supisyenteng [[dote]].<ref name=":5" />
=== Pag-aalsa kan 1927 ===
Dai nahaloy pagkatapos kan saindang kasal kan 1926, an mag-agom nagsutsut nin sarong rebelyon sa isla nin Jolo. Pigprotesta ninda an halangkaw na buwis sa daga na pighihingoa kan mga awtoridad kolonyal na Pilipino na ipaotob sa mga tawo. Dawa ngani an mga kaparehong rebelyon nangyari sa laog nin mga dekada sa nag-uuswag na mga isla sa habagatan na kadaklan Muslim kan nasyon-estado, an pagigin edukado ni Kiram sa Estados Unidos nagdara nin dakulang atensyon kan medya. Siring sa ipinaliwanag ni Oliver Charbonneau, sarong historyador kan relasyon sa ibang nasyon kan Amerika: "An kolonyal na pantasya kan pagbaklay kan mga Moro gikan sa primitibong kagurangan pasiring sa modernong subject nakaabot sa alitoktok kaini sa pigura ni Prinsesa Tarhata Kiram." An saiyang pagrebelde kontra sa kolonyalista nagin sarong nakakadisganar na pagkabigla sa mga Amerikano. Dakul an naghiling sa saiyang kaso bilang ebidensya na an mga Muslim kan Pilipinas dai pwedeng ma-edukar sa mga masinunod na sakop.<ref name=":1">{{Cite book|last=Charbonneau|first=Oliver|title=Civilizational imperatives: Americans, Moros, and the colonial world|publisher=Cornell University Press|year=2020}}</ref>
Kan Enero 1927, ginatos na mga parasunod ni Datu Tahil an nag-iba ki Tarhata Kiram asin sa saiyang agom sa sarong halawig na pag-iwal sa [[Konstabularyo kan Filipinas]] sa sarong cotta (kuta) sa [[Patikul]]. May mga nagsasabi na si Kiram an nag-enkaminar sa saiyang agom na itogdok an kuta pagkatapos na dai nagin mapanggana an saiyang mga paghihingoa na maseguro saiya an pagkagobernador kan Jolo. Sarong Amerikanong opisyal na an pangaran Major Malone an imbuelto man sa pag-enkaminar asin pagtabang sa pagplano kan rebelyon. Si Kiram nagin minsan paratradusir sa pag-ultanan ni Malone asin kan saiyang agom.<ref>Rivera Ford, Aida (September 23, 2007). "The Bullet-Ridden Agong". ''Dagmay.online''.</ref>
An ''The New York Times'' nagbareta na an mga parasunod ni Tahil nag-abot sa labing 300 asin na an mga awtoridad kan Filipinas naghagad nin suporta kan ibang mga lider kan Moro asin andam na gumamit nin tear gas.<ref>{{Cite news|date=January 23, 1927|title=MORO CHIEF WON'T GIVE UP: Datu Tahil Refuses to Surrender to Philippine Authorities.|page=9|work=The New York Times|url=https://timesmachine.nytimes.com/timesmachine/1927/01/23/97135800.html?pageNumber=9|access-date=December 20, 2020}}</ref> An mga Pilipino habong mag-atake huli sa takot na an paggadan ki Kiram tibaad magpukaw nin rebolusyon sa mga tawong Moro.<ref name=":3" /><ref>{{Cite web|date=January 27, 1927|title="SHOOT IF YOU MUST--" {{!}} News {{!}} The Harvard Crimson|url=https://www.thecrimson.com/article/1927/1/27/shoot-if-you-must-pthe-princess/|access-date=2020-12-20|website=www.thecrimson.com}}</ref>
An mga opisyal kan Filipinas nag-ontok sa pag'atake sagkod na madangog ninda na nakadulag si Kiram, sa paagi nin tunel, kan Enero 27. Kan sa katapustapusi sinalakay ninda an cotta, 35 sa mga parasunod ni Tahil an nagadan.<ref name=":3" /><ref name=":1" /> Nadakop ninda an Kiram kan Pebrero 4, 1927.<ref name=":0" /> Siya ilinadawan na pagal asin may helang kan siya detenido asin kinasuhan nin sedisyon. Kan panahon kan saiyang pagkadakop, an paghanap sa saiyang agom, na gustong kasuhan kan gobyerno nin sedisyon, nagpapadagos.<ref>{{Cite news|date=February 7, 1927|title=Moro Princess Taken in Flight from Fort: Tarhata Kiram, Educated in the United States, Is Exhausted When Captured|page=19|work=New York Times|url=https://timesmachine.nytimes.com/timesmachine/1927/02/07/118500981.html?pageNumber=19}}</ref>
Kan siya madakop, si Datu Tahil binista huli sa sedisyon asin nasentensiyahan nin pitong taon na pagkapreso.<ref name=":2">{{Cite web|last=Abinales|first=Patricio|date=June 10, 2017|title=Part 2: The Moro-Filipina will stand in the way of fanatics|url=https://www.rappler.com/voices/thought-leaders/moro-filipina-filipino-islam-fanatics|access-date=2020-12-20|website=Rappler|language=en}}</ref> Durante kan pagbista, an testimonya nagbuyagyag na si Datu Tahil tinabangan nin sarong opisyal na Amerikano, si Major Malone, na nagtao saiya nin mga riple asin 600 na bala tanganing dagkahon an mga plano ni Tahil na mag-alsa. Susog sa testimonya ni Jolo Governor Moore, an pag'alsa nagpoon huli sa sarong iriwal sa pag-ultanan ni Datu Tahil asin Datu Uddin kun siisay an magkakaigwa nin mas dakulang kapangyarihan sa rehiyon. Naanggot si Datu Tahil ki Datu Uddin sa paagi nin pagdiborsyo sa aking babae ni Uddin, si Prinsesa Korona, tanganing kuanon si Tarhata Kiram bilang saiyang ikaapat na agom.<ref name=":4">{{Cite news|date=March 27, 1927|title=DATU'S REVOLT LAID TO AMERICAN OFFICER: Major D.H. Malone Is Accused at Moro Sedition Trial of Giving Munitions to Tahil.|work=The New York Times|url=https://timesmachine.nytimes.com/timesmachine/1927/03/27/97137107.html?pageNumber=68|access-date=December 20, 2020}}</ref>
=== Atensyon kan media pagkatapos kan pag'alsa ===
Nabisto ni Kiram si Datu Tahil sa [[Cebu|Sugbo]] bago siya ipadara sa bilanggoan sa [[Bilibid]] sa Manila. Siya, garo baga, garo baga gurang na huli sa kasakitan.<ref>{{Cite book|url=http://name.umdl.umich.edu/acc6198.1928.002|title=The Philippine republic. [1928]|date=2005|location=University of Michigan Libraries}}</ref> Dawa dai malinaw kun nuarin o pano ini nangyari, an mag-agom nagdiborsyo.<ref name=":5" />
An ''Atlanta Constitution'' nagbareta man na kan si Kiram binisita sa sarong kubo na may sarong kwarto sa gilid kan kadlagan, garo siya mas gurang pa sa saiyang beynte dos anyos. Nagsulot siya nin maliwanag an kolor na [[sarong]] asin igwa siyang omboy na naghihibi sa kuna na may hikot. An nag-interbyu nagsabi na si Kiram "garo baga perpektong nakikipaglaban" sa saiyang bagong buhay.<ref name=":3" />
Kan hinapot kun pano siya nag-agi nin siring kadakulang pagbabago sa dai nahaloy pagkatapos na mamuhay nin sarong Amerikanong estudyante sa kolehiyo, siya nagsimbag: "Aram ko na an gabos na ini garo baga pambihira sa kadakol kong mga amigo sa bilog na Pasipiko, alagad kun gagamiton ko an sakuyang edukasyon para sa ikakarahay kan sakuyang banwaan, dapat akong mamuhay arog ninda." Idinugang pa niya, na may dikit na pagkamoot, na "Poon kan kinua kan Amerika an [[sundang|mga bolo]] asin an [[Barong (espada)|mga barong]], mga armas na kaipuhan kan Sulu tanganing dai maglakaw an saiyang lumang kaiwal, an Pilipino, may saro na dapat na tabangan siyang mapagdanay an saiyang paninindogan sa Dagat Habagatan. Gigibohon ko an sakong makakaya."<ref name=":3" />
Si Kiram nagsurat nin sarong editoryal para sa ''Los Angeles Times'' na nagpapaliwanag kan pag'alsa asin an saiyang papel digdi. Ipinaliwanag niya an bakong demokratikong naturalesa kan Gobernador kan Sulu na si Carl Moore na naggigibo kan mga trabaho kan dakol na opisina kan gobyerno, kabali an superintendente kan eskwelahan asin hustisya kan katoninongan. Sinabi niya na an saiyang edukasyon sa Amerika iyo an nagtukdo saiya na an "tunay na esensya kan libreng gobyerno iyo na an gabos na kapangyarihan dai dapat itao sa sarong tawo."<ref name=":1" />
Nagsabi siya sa dakulang ironya na an mga kapangyarihan kolonyal parateng igwa nin pinakadakulang problema sa mga edukadong kabtang kan populasyon na nasakop na an mga parakolonya, sinda mismo, nag-edukar. Siya nagsurat: "Ini aksiomatiko na dai mo pwedeng gibohon na oripon an sarong tawo pagkatapos na tukduan siya." Ipinaliwanag ni Kiram an saiyang pag-adoptar kan tradisyonal na gubing asin kaugalian bilang parte kan saiyang pagigin poderosong lider para sa saiyang banwaan sa atubangan kan nagdadangadang na dominasyon kan mga Pilipino.<ref name=":1" />
== Karera sa politika ==
Si Kiram nagdanay na aktibo sa mga aktibidad politikal sa bilog na [[pananakop kan Amerika sa Filipinas]]. Kan 1927 nag-ayon siya ki Senador [[Hadji Butu]] Rasul sa pagsikwal sa sarong pagbalo na dai iiba an [[Arkipelago nin Sulu|kapuruan nin Sulu]] sa pagkonsiderar na parte kan [[Mindanao]].
Kan Hulyo 1958, si Kiram nakipag-olay ki [[Carlos P. Garcia|Presidente Carlos P. Garcia]] tanganing pag-olayan an katiusan asin kariribokan sa Sulu. An mga nota sa pagtiripon nagpapahiling kan desisyon na bayaan an mga paagi nin kamot nin batbat na dai nagin mapanggana na pigprobaran kan mga nakaaging Amerikano asin Espanyol na mga kapangyarihan kolonyal. An mga partido nagkaoroyon sa sarong paagi nin malumoy na kapangyarihan na ginagamit an impluwensya ni Kiram asin kan mga sultan, datu, asin imam tanganing maipalakop an katoninongan, kaiba an regulasyon kan mga daing lisensya na badil.<ref>{{Cite web|date=August 4, 1958|title=Official Week in Review: July 27 – August 2, 1958|url=https://www.officialgazette.gov.ph/1958/08/04/official-week-in-review-july-27-august-2-1958/|access-date=December 20, 2020|website=Official Gazette}}</ref>
Sa sarong pagtaram kan Oktubre 9, 1960 sa Asosasyon nin mga Alumni kan [[Unibersidad kan Chicago]], an Sekretaryo kan Depensa Nasyonal kan Filipinas na si [[Alejo S. Santos]] nasambit si Tarhata Kiram sa saiyang pakimaherak para sa tabang sa pag-uswag kan ekonomiya kan Sulu. Sabi ni Santos:<blockquote>Sa pag-agi, angay na sambiton sa puntong ini an makangangalas na mga paghihingoa nin sarong pino na babaye sa Sulu na nahuhumaling sa ambisyon na mapakarhay an kamugtakan kan mga tawong Muslim. Aram niya an makatatakot na kamugtakan nin katiusan, ignoransya, asin pag-urong kan ekonomiya na nagpapasakit sa arkipelago nin Sulu. Aram niya kun pano an kapabayaan, indiperente, kawaran nin pakiaram, asin kawaran nin kakayahan sibiko nagbunga asin padagos na nagtatao nin mabungang basehan para sa saiyang sadiring mga tawo na dai masabutan. Sa mismong momentong ini, naiimahinar ko an maluya asin delikadong hawak ni Prinsesa Tarhata Kiram na determinadong nakikipaglaban na may matagas na puso sa saiyang laban laban sa kadakol na mga kadepisilan<ref>{{Cite journal|last=Santos|first=Alejo S.|title=The Sulu Problem |date=1960|url=https://www.jstor.org/stable/43498078|journal=Philippine Sociological Review|volume=8|issue=1/2|pages=34–38|jstor=43498078 |issn=0031-7810}}</ref> </blockquote>Si Kiram nagbalo na magdalagan para sa [[Senado kan Filipinas|Senado kan Filipinas]] kan 1969, alagad isinikwal kan [[Partido Nacionalista]] an saiyang kandidatura. An lakdang na ini nagpahiling nin padagos na kawaran nin interes sa pag-inot kan mga isyu asin representasyon kan mga Pilipinong Muslim.<ref>{{Cite journal|last=Noble|first=Lela Garner|date=1944-03-22|title=The National Interest and the National Image: Philippine Policy in Asia|url=https://online.ucpress.edu/as/article-abstract/13/6/560/20844/The-National-Interest-and-the-National-Image?redirectedFrom=fulltext|journal=Asian Survey|language=en|volume=13|issue=6|pages=560–576|doi=10.2307/2642963|jstor=2642963 |issn=0004-4687|url-access=subscription}}</ref>
Kan kabangaan kan dekada 1970, siya ninombrahan bilang miyembro kan AFP Southwest Command (SOWESCOM) Advisory Council, asin kan huri nagsirbe bilang konsultant sa mga gibo-gibo kan Islam sa Opisina kan Regional Commissioner para sa Rehiyon IX sa irarom ni Rear Admiral [[Romulo Espaldon]].<ref name=":6">{{Cite web|title=Martyrs and Patriots|url=https://nhcp.gov.ph/resource/filipinos-in-history/martyrs/|access-date=December 20, 2020|website=National Historical Commission of the Philippines}}</ref>
== Personal na buhay ==
Si Kiram nag-agom giraray nin duwang beses. An inot niyang agom iyo si Datu Buyungan. An saiyang ikaduwang agom iyo si Francisco Salvador, sarong Kristiyanong abogado, inhenyero, asin accountant gikan sa Dalaguete, Cebu. <ref name=":7">Horn, Florence. (1941). ''Orphans of the Pacific''. https://archive.org/stream/orphansofthephil006279mbp/orphansofthephil006279mbp_djvu.txt</ref> Her children were Puti Denchurain and Datu Agham Kiram.<ref name=":6" />
Nagbibilog man siya nin musika.<ref name=":1" /> Saro sa pinakabantog niyang kanta iyo an "Jolo Farewell."<ref name=":6" />
== Pagkagadan asin mga onra pagkagadan ==
[[File:1984-NHI-Prinsesa Tarhata Kiram.png|thumb|upright|Sarong Nasyonal na makasaysayan na marka an pigbugtak kan 1984 sa Jolo, Sulu]]
Si Prinsesa Tarhata Kiram nagadan huli sa pagkabigo kan puso kan Mayo 23, 1979 sa Ospital kan mga Beterano sa [[Syudad nin Quezon]].
Kan 1984, an Nasyunal na Institusyon nin Kasaysayan nagtindog nin sarong marka sa saiyang ginikanan na banwaan, an Jolo, tanganing tawan nin onra an bilog na buhay na dedikasyon ni Kiram sa pakikipaglaban para sa interes kan mga Muslim na Pilipino. Kan parehong taon, an gobyerno kan Pilipinas nag-imprenta kan saiyang retrato sa 3 pesos na selyo.<ref name=":6" />
==Mga toltolan==
{{reflist}}
{{Authority control}}
{{DEFAULTSORT:Kiram, Tarhata}}
[[Kategorya:1904 na pagkamundag]]
[[Kategorya:1979 na nagadan]]
[[Kategorya:Mga tawo sa Sulu]]
[[Kategorya:Hading Pilipino]]
[[Kategorya:Mga Tausūg]]
[[Kategorya:Mga alumni kan Unibersidad kan Illinois Urbana-Champaign]]
qkiw88o3xbjuq34ic2pms6nidl19sy6
Bong Coo
0
55632
303357
302690
2026-03-29T10:57:36Z
Arianeborromeo09
30681
Created by translating the section "Sports administration" from the page "[[:en:Special:Redirect/revision/1344452077|Bong Coo]]"
303357
wikitext
text/x-wiki
'''Si Olivia "Bong" Coo''' (namundag kang Hunyo 3, 1948) sarong retiradong pambansang atleta asin sarong administrador kang Pilipinong isport. Nagpuon sya magserbisyo bilang Komisyoner kang Philippine Sports Commision (PSC) kadtong Hulyo 2022. Bistado siya bilang saro sa mga Pilipinong atleta na dakol na nakuang karangalan. <ref>https://kahimyang.com/kauswagan/articles/2860/today-in-philippine-history-june-3-1948-olivia-bong-coo-the-most-decorated-filipino-athlete-was-born-in-manila</ref> Bilang sarong miyembro kang koponan kang Pilipinas, siya nakasungkit ning total na 78 na medalya na nangganahan sa rehiyonal asin pandaigdigan na kompetisyon, 37 igde ang gintong medalya. Siya apat na beses na naging pandaigdigan kampeon asin miyembro kang World Bowling Hall of Fame asin Philippine Sports Hall of Same. <ref>https://www.pna.gov.ph/articles/1271250</ref>
Siya man ang pinaka-inot na Pilipinong atleta na nakalaog sa Guinness Book of World Records nin duwang beses.<ref>https://oca.asia/news/3222-bowling-legend-olivia-bong-coo-joins-psc-board-of-commissioners.html</ref> Siya nanggana ning nasa total ning 137 na titulo sa kampeonato na may sarong Masters title sa 28 na sunod-sunod ning taon.
[[Ladawan:PSC_Hall_of_Fame_awarding_Bong_Coo.jpg|thumb|Induction ni Bong Coo sa Philippine Sports Hall of Fame sa 2019.]]
Kan Pebrero 2022, siya pinarangalan kan Philippine Postal Corporation sa paagi kan sarong selyo bilang parte kang seryeng Outstanding Filipinos Living Legends bilang pagtaong-galang sa ika-75 anibersaryo kan saindang selyo. <ref>https://mb.com.ph/2022/02/23/bong-coo-immortalized-in-phlpost-stamp/?utm_source=</ref>
Siya pinangaranan bilang "Greatest International Bowlers of All-Time" kan prestihiyosong Bowlers Journal International kan Nobyembre 2013 isa ika-100 taon na anibersaryo. <ref>https://sports.inquirer.net/470568/bowling-icon-bong-coo-named-psc-commissioner</ref> asin "Top 20 International Bowlers of All-Time" kan Bowlers Journal International nin edisyon kang Setyembre 2004. <ref>https://pressone.ph/bowling-legend-bong-coo-named-psc-commissioner/</ref>
Kan Hulyo 20, 2022, itinalaga si Coo bilang komisyoner kan [https://psc.gov.ph/psc_site/home/ Philippine Sports Commision (PSC)] ni [https://www.chicagopcg.com/thepresident.html President Bongbong Marcos]. <ref>https://www.abs-cbn.com/sports/07/20/22/pscs-bong-coo-vows-leadership-of-competency-integrity
</ref> Siya man dating nagserbisyo bilang [https://web.csc.gov.ph/forum/forum/other-matters/4959-oic-designation Officer-in-Charge] kan PSC. <ref>https://www.pagcor.ph/insider/2012/jul-sep-2012.pdf</ref>
== Amay na buhay ==
== Administrasyon kang Isport ==
'''Si Olivia "Bong" Coo''' (namundag kang Hunyo 3, 1948) sarong retiradong pambansang atleta asin sarong administrador kang Pilipinong isport. Nagpuon sya magserbisyo bilang Komisyoner kang Philippine Sports Commision (PSC) kadtong Hulyo 2022. Bistado siya bilang saro sa mga Pilipinong atleta na dakol na nakuang karangalan. <ref>https://kahimyang.com/kauswagan/articles/2860/today-in-philippine-history-june-3-1948-olivia-bong-coo-the-most-decorated-filipino-athlete-was-born-in-manila</ref> Bilang sarong miyembro kang koponan kang Pilipinas, siya nakasungkit ning total na 78 na medalya na nangganahan sa rehiyonal asin pandaigdigan na kompetisyon, 37 igde ang gintong medalya. Siya apat na beses na naging pandaigdigan kampeon asin miyembro kang World Bowling Hall of Fame asin Philippine Sports Hall of Same. <ref>https://www.pna.gov.ph/articles/1271250</ref>
Siya man ang pinaka-inot na Pilipinong atleta na nakalaog sa Guinness Book of World Records nin duwang beses.<ref>https://oca.asia/news/3222-bowling-legend-olivia-bong-coo-joins-psc-board-of-commissioners.html</ref> Siya nanggana ning nasa total ning 137 na titulo sa kampeonato na may sarong Masters title sa 28 na sunod-sunod ning taon.
[[Ladawan:PSC_Hall_of_Fame_awarding_Bong_Coo.jpg|thumb|Induction ni Bong Coo sa Philippine Sports Hall of Fame sa 2019.]]
Kan Pebrero 2022, siya pinarangalan kan Philippine Postal Corporation sa paagi kan sarong selyo bilang parte kang seryeng Outstanding Filipinos Living Legends bilang pagtaong-galang sa ika-75 anibersaryo kan saindang selyo. <ref>https://mb.com.ph/2022/02/23/bong-coo-immortalized-in-phlpost-stamp/?utm_source=</ref>
Siya pinangaranan bilang "Greatest International Bowlers of All-Time" kan prestihiyosong Bowlers Journal International kan Nobyembre 2013 isa ika-100 taon na anibersaryo. <ref>https://sports.inquirer.net/470568/bowling-icon-bong-coo-named-psc-commissioner</ref> asin "Top 20 International Bowlers of All-Time" kan Bowlers Journal International nin edisyon kang Setyembre 2004. <ref>https://pressone.ph/bowling-legend-bong-coo-named-psc-commissioner/</ref>
Kan Hulyo 20, 2022, itinalaga si Coo bilang komisyoner kan [https://psc.gov.ph/psc_site/home/ Philippine Sports Commision (PSC)] ni [https://www.chicagopcg.com/thepresident.html President Bongbong Marcos]. <ref>https://www.abs-cbn.com/sports/07/20/22/pscs-bong-coo-vows-leadership-of-competency-integrity
</ref> Siya man dating nagserbisyo bilang [https://web.csc.gov.ph/forum/forum/other-matters/4959-oic-designation Officer-in-Charge] kan PSC. <ref>https://www.pagcor.ph/insider/2012/jul-sep-2012.pdf</ref>
== Amay na buhay ==
Puon 1981 hanggang 1985, si Bong Coo nagtrabaho bilang associate sports director para sa [https://www.pnb.com.ph/ Philippine National Bank], sarong bangko na pagmamay-ari kang gobyerno kang panahon, kan pinuonan niya ang saiyang karera sa administrasyon kang isport. Ini nangyari pagkatapos niya makua ang saiyang civil service eligibility para sa saiyang pagiging propesyonal kang 1981. Siya nagpahingalo sa pagtrabaho para mag-ensayo para sa 1986 Asian Games. <ref>https://www.pnb.com.ph/storage/asset-libraries/hCJ8W5yLVqKaPLETx8xHpa95rgwdMUOVb2A430QM.pdf</ref>Puon 1988 hanggang 1999, siya nagtrabaho bilang sports consultant para sa [https://www.smprime.com/ SM Prime Holdings Inc.] sagkod man sa SM Bowling Centers,<ref>https://www.smprime.com/company_releases/learn-to-bowl-with-bong-coo-crowns-champions-at-sm-game-park-moa/</ref> maging sa mga nagkapirang pribadong kompanya asin ahensya kang gobyerno, kaiba na ang opisina kang vice mayor kang Quezon City na si Vicente Sotto III kan taong 1987. Magpuon kang 1980, siya man nagkaigwa ning sadiring brand kan bado na nakatema sa Bowling.<ref>https://manilastandard.net/?p=314246340</ref>
Si Coo nagserbi man bilang secretary general kan Philippine Bowling Congress Inc. puon 2004 sagkod 2011 asin kan [https://abf-online.org/asp/bycountry.asp?Mode=0&CountryID=23 Philippine Bowling Federation Inc.] puon 2016 hanggang 2022. Siya man ang presidente kan [https://abf-online.org/asp/bycountry.asp?Mode=0&CountryID=23 Philippine Bowling Federation] puon Hunyo 17, 2022. <ref>https://www.abs-cbn.com/sports/06/19/22/bong-coo-elected-ph-bowling-federation-president</ref>Nagserbi man siya bilang chairperson kan Women in Sports Commision para sa [https://www.olympic.ph/ Philippine Olympic Committee] puon Pebrero 2021. <ref>https://oca.asia/news/3222-bowling-legend-olivia-bong-coo-joins-psc-board-of-commissioners.html</ref>Sa ngunyan, si Coo ang komisyoner kan [https://psc.gov.ph/psc_site/home/ Philippine Sports Commision] puon Hulyo 2022 sagkod ang [[Officer-in-Charge]] puon kang August 15-31, 2022.<ref>https://sports.inquirer.net/470623/bowling-icon-bong-coo-appointed-psc-commissioner</ref> Si Coo ang pinaka-inot na itinalaga ni Pangulong Marcos sa isport.<ref>https://mb.com.ph/2022/07/19/bowling-legend-bong-coo-appointed-as-psc-commissioner/</ref>
Siya nagsali sa bowling capital equipment and consumer goods markets kan 1990's. Siya ang pinaka-inot na nag-abot ning pang-gabusan na serbisyo sa interyor na disensyo, arkitektura, asin mga equipment supply. <ref>https://www.abs-cbn.com/sports/06/19/22/bong-coo-elected-ph-bowling-federation-president</ref>Nagtabang siya sa pagbuo kang mga pasilidad sa Cebu, Cabanatuan, Nueva Ecija, Quezon City, San Juan, Alabang, Bantangas, Manila, asin iba pang mga ciudad. Sa patos kang sarong artikulo na iniluwas kadtong Hunyo 2001 kan International Bowling Industry Magazine siya ibinida na may titulong "Lady of All Trades".<ref>https://www.abs-cbn.com/sports/11/23/18/lydia-de-vega-paeng-nepomuceno-bong-coo-enter-ph-sports-hall-of-fame</ref>
idlim0ux6qwtgaeceokjimh0gc2sdh3
Ambalang Ausalin
0
55669
303358
302794
2026-03-29T11:52:01Z
InternetArchiveBot
17127
Rescuing 1 sources and tagging 0 as dead.) #IABot (v2.0.9.5
303358
wikitext
text/x-wiki
{{Infobox artist
| honorific_prefix = Apuh
| name = Ambalang Ausalin
| honorific_suffix =
| image = File:Ambalang Ausalin during GAMABA Awards (2018).png
| image_size = 200px
| alt =
| caption = Si Ausalin kan 2018
| native_name =
| native_name_lang =
| birth_name = <!-- only use if different from name -->
| birth_date = {{Birth date|1943|03|04}}
| birth_place =
| baptised = <!-- will not display if birth_date is entered -->
| death_date = {{Death date and age|2022|02|18|1943|03|04}}
| death_place = [[Lamitan]], [[Basilan]], Filipinas
| resting_place =
| resting_place_coordinates = <!-- {{Coord|LAT|LONG|type:landmark|display=inline}} -->
| nationality = Pilipino
| education =
| alma_mater =
| known_for = Tela
| notable_works =
| style = Tradisyonal na paghabol kan Yakan na ''Sinaluan'' asin ''seputangan''
| movement =
| spouse =
| partner =
| parents =
| father =
| mother =
| relatives =
| family =
| awards = {{awd|[[Gawad sa Manlilikha ng Bayan]]|2016}}
| elected =
| patrons =
| memorials =
| website = <!-- {{URL|Example.com}} -->
| module =
}}
Si '''Ambalang Ausalin''' (March 4, 1943 – February 18, 2022) sarong Pilipinang expertong parahabol na [[Yakan]] na gikan sa syudad nin [[Lamitan]], [[Basilan]] sa [[Filipinas]].<ref name=":0">{{Cite web|last=Pasilan|first=Earl Francis C.|date=|title=National Living Treasures: Ambalang Ausalin|url=https://ncca.gov.ph/about-culture-and-arts/culture-profile/gamaba/ambalang-ausalin/|url-status=dead|archive-url=https://web.archive.org/web/20220225063830/https://ncca.gov.ph/about-culture-and-arts/culture-profile/gamaba/ambalang-ausalin/|archive-date=February 25, 2022|access-date=December 9, 2020|website=National Commission for Culture and the Arts}}</ref> Siya idineklarang saro sa mga Manlilikha ng Bayan para sa taong 2016 sa bisa kan Proklamasyon Numero 126 na pinirmahan kadtong Enero 6, 2017 kan President kan [[Filipinas]] na si Presidente [[Rodrigo Duterte]].<ref>{{cite web |url=https://www.officialgazette.gov.ph/2017/01/06/proclamation-no-126-s-2017/ |title=Proclamation No. 126, s. 2017 |last= |first= |date=January 6, 2017 |website=Official Gazette |publisher=Republic of the Philippines |accessdate=23 February 2022 |quote= |archive-date=25 Pebrero 2022 |archive-url=https://web.archive.org/web/20220225063841/https://www.officialgazette.gov.ph/2017/01/06/proclamation-no-126-s-2017/ |url-status=dead }}</ref>
[[File:Tennum_Ambalang_Ausalin_Lamitan_Basilan_Islamic_weavingA.jpg|200px|thumbnail|right|An [[Nasyonal na Komisyon para sa Kultura asin mga Arte|NCCA]] na ''[[w:en: Tenun|Seputangan]]'' ni Ausalin]]
==Agi-agi sa buhay==
Si Ambalang bantog sa saiyang pagkamahusay sa mga gibo nin ''sinaluan'' asin ''seputangan'', duwa sa pinakakomplikadong disenyo na mga tela kan mga katutubong komunidad nin [[Mga tawong Yakan|Yakan]].<ref>{{Cite web|last=|first=|date=October 24, 2018|title=Malacanang recognizes Mindanawon women weavers as Manlilikha ng Bayan|url=https://ncca.gov.ph/2018/10/24/malacanang-recognizes-mindanawon-women-weavers-as-manlilikha-ng-bayan/|access-date=November 9, 2020|website=National Commission for Culture and the Arts|archive-date=August 16, 2022|archive-url=https://web.archive.org/web/20220816171033/https://ncca.gov.ph/2018/10/24/malacanang-recognizes-mindanawon-women-weavers-as-manlilikha-ng-bayan/|dead-url=yes}}</ref> Nanodan niya an paghabol sa paagi kan saiyang ina, na dati pigbibisto na iyo an pinakamarahay na parahabol sa Basilan asin enot na nagpraktis kan gibo sa paagi kan paggamit nin mga pidaso nin niyog.<ref>{{cite news |title=2 national living treasures featured in ARMM villages' expo |url=https://www.pna.gov.ph/articles/1040365 |access-date=December 13, 2020 |work=Philippine News Agency |date=July 4, 2018 |language=en}}</ref>
Si Ausalin tinawan nin [[Premyo sa Nasyunal na Buhay na Kayamanan (Filipinas)|Premyo sa Nasyunal na Buhay na Kayamanan]] kan Filipinas sa paagi kan [[Nasyonal na Komisyon para sa Kultura asin mga Arte]] kan 2016.<ref name=":0" />
==Paghabol==
Si Ambalang Ausalin o Apuh Ambalang, siring sa apod saiya kan saiyang mga kapwa parahabol sa [[Lamitan]] sa komunidad kan mga Yakan, nakanuod maghabol sa saiyang ina.<ref name=":0" /> Naggamit siya nin mga pidaso nin lugus asin dahon nin niyog sa saiyang praktis sa paghabol..<ref name=":0" /> Kan huri tinukduan niya an saiyang aking babae na si Vilma asin an nagkapira sa saiyang mga pamangkin na maghabol tanganing maipasa an saiyang kaaraman sa paghabol asin ipadagos an kultura nin paghabol kan mga Yakan.<ref name=":1">{{cite web |url=https://ncca.gov.ph/about-culture-and-arts/culture-profile/gamaba/ambalang-ausalin/ |title=National Living Treasures: Ambalang Ausalin |last=Pasilan |first=Earl Francis C. |date= |website=National Commission for Culture and the Arts |publisher=Republic of the Philippines |accessdate=21 February 2022 |quote= |archive-date=25 Pebrero 2022 |archive-url=https://web.archive.org/web/20220225063830/https://ncca.gov.ph/about-culture-and-arts/culture-profile/gamaba/ambalang-ausalin/ |url-status=dead }}</ref>
Si Ambalang Ausalin iginagalang asin pinapahalagahan nin labi-labi huli sa saiyang daing kaagid na kakayahan sa paghabol.<ref name=":1" /> Kaya niyang gibohon an gabos na disenyo sa gabos na kategorya nin [[tela]] sa [[Yakan]].<ref name=":1" /> Kaya niyang maghabol nin ''suwah bekkat'' asin ''suwah pendan'' na yaon sa kategoryang ''bunga sama'' siring man mga disenyo sa kategoryang tela na ''sinalu'an'' asin ''seputangan''.<ref name=":1" /> An ''sinalu'an'' asin ''seputangan'' an kategoryang tela na may pinakakomplikadong habol.<ref name=":1" /><ref>{{cite web |url=https://tribune.net.ph/index.php/2021/10/12/in-the-presence-of-national-living-treasure-apuh-ambalang-ausalin/ |title=In the presence of National Living Treasure Apuh Ambalang Ausalin |last=Go |first=Marky Ramone |date=October 12, 2021 |website=Tribune.Net.Ph |publisher=Daily Tribune |accessdate=21 February 2022 |quote= |archive-date=25 Pebrero 2022 |archive-url=https://web.archive.org/web/20220225063841/https://tribune.net.ph/index.php/2021/10/12/in-the-presence-of-national-living-treasure-apuh-ambalang-ausalin/ |url-status=dead }}</ref> Midbid siya sa paghabol kan "sinalu'an" na "teed" na tela na an may guhit na disenyo igwa nin detalyadong "paterno" nin saradit na dyamante asin garo mga hiwa nin mga triyanggulo na nakakaagid sa mga gibo sa kawayan.<ref name=":1" /> Arog kan saiyang ina, an espesyalidad ni Ambalang Ausalin iyo an ''seputangan'' na mahal na maray huli sa detalyadong disenyo kaini.<ref name=":1" /> Naggamit siya nin ''habolan para sa tensyon nin bugkos sa likod o back strap tension loom'' para sa paghabol.<ref name=":1" />
==Huring mga taon asin legasiya==
Nagadan siya huli sa nagdadanay na [[helang]] sa saiyang harong sa Parangbasak, [[Lamitan]], kan Pebrero 18, 2022, sa edad na 78.<ref>{{cite news |title=Manlilikha ng Bayan Ambalang Ausalin passes away at 78 |url=https://www.abs-cbn.com/life/02/18/22/manlilikha-ng-bayan-ambalang-ausalin-passes-away-at-78 |access-date=18 February 2022 |work=ABS-CBN News |date=18 February 2022}}</ref><ref>{{Cite news|date=2022-02-18|title=Manlilikha ng Bayan Ambalang Ausalin dies|url=https://www.rappler.com/nation/national-treasure-yakan-textile-weaver-ambalang-ausalin-dies/|access-date=2022-02-18|work=Rappler|language=en-US}}</ref>
Kan Hunyo 2024, an Inagurasyon kan Sentro nin Paghahabol kan [[Premyo sa Nasyunal na Buhay na Kayamanan (Filipinas)|Gamaba]] asin an Museo ni Ambalang na nagtatampok kan kultura kan [[mga tawong Yakan|Yakan]] na pinanginotan kan saiyang matuang aking si Berty Ausalin sa [[Lamitan]]. Midbid siya bilang an kagurangnan kan Yakan na "tennun" (hinabol na tela).<ref>{{cite news |last1= Alipala|first1=Julie |title=In Basilan, museum honors master of Yakan woven cloth|url= https://newsinfo.inquirer.net/1950987/in-basilan-museum-honors-master-of-yakan-woven-cloth|accessdate=November 15, 2024 |work= [[Philippine Daily Inquirer]]|date=June 13, 2024}}</ref>
== Mga toltolan==
{{Reflist}}
==Mga panluwas na takod==
* {{commonscat-inline}}
{{DEFAULTSORT:Ausalin, Ambalang}}
[[Kategorya:1943 na mga pagkamundag]]
[[Kategorya:2022 na nagadan]]
[[Kategorya:Mga artistang Pilipino kan ika-20 siglo]]
[[Kategorya:Mga artistang Pilipino sa ika-21 siglo]]
[[Kategorya:Mga parahabol na Filipino]]
[[Kategorya:Mga taga Basilan]]
[[Kategorya:Mga Nasyunal na Buhay na Kayamanan kan Filipinas]]
9di4fifrbvq3mo25oezym0zbiti7quf
Sharmaine Arnaiz
0
55694
303340
302867
2026-03-28T23:00:47Z
InternetArchiveBot
17127
Rescuing 1 sources and tagging 0 as dead.) #IABot (v2.0.9.5
303340
wikitext
text/x-wiki
{{short description|Pilipinang artista}}
{{Indian name|Sharmaine|Arnaiz}}
{{Infobox tawo
| name = Sharmaine Arnaiz
| image =
| alt =
| caption =
| birth_name = Sharmila Velasco Prihibas Shahani
| birth_date = {{Birth date and age|1974|11|1}}
| birth_place = [[Syudad nin Davao]], Filipinas
| other_names =
| known_for =
| occupation = [[Aktres]]
| years_active = 1986–sa ngunyan
}}
Si '''Sharmaine Arnaiz''' (namundag '''Sharmila Velasco Pribhdas Shahani'''; Nobyembre 1, 1974) sarong Pilipinang aktres.
==Agi-agi sa buhay==
Siya namundag na Sharmila Velasco Pribhdas-Shahani sa sarong ama na [[Indya]]non<ref>{{cite web | url=http://www.newsflash.org/chat/sarnaiz01.htm | title=Cyberchat with Sharmaine Arnaiz | access-date=2026-03-21 | archive-date=2010-06-12 | archive-url=https://web.archive.org/web/20100612200917/http://newsflash.org/chat/sarnaiz01.htm | dead-url=yes }}</ref> asin sarong ina na Pilipina na may ginikanan na [[Mga Hiligaynon|Hiligaynon]] (hale sa [[Syudad nin Roxas]], [[Capiz]]). Igwa siyang nguhod na tugang na babae na si Bunny Paras na saro man na aktres asin sinda mga pinsan ni [[Patrick Garcia]] asin [[Cheska Garcia]] sa paagi kan saindang mga ina.
Asin sarong alumna kan De La Salle Araneta University's DVM Batch 2007.
==Pilmograpiya==
===Pelikula===
{| class="wikitable"
! Taon !! Titulo !! Pigganapan !! Mga toltolan
|-
| 1989 || ''Estudyante Blues'' || Joey ||
|-
| rowspan="3" | 1990 || ''Teacher's Enemy No. 1'' || Charm ||
|-
| ''Rocky & Rolly: Suntok Sabay Takbo'' || Annie ||
|-
| ''Espandang Patpat'' ||Adela
|
|-
| 1991 || ''Kung Tayo'y Magkakalayo'' ||
|
|-
| rowspan="8" | 1992 || ''Totoy Buang: Mad Killer ng Maynila'' || Charmaine ||
|-
| ''Aguila at Guerrero'' || Josie ||
|-
| ''Vengador'' ||
|
|-
| ''Sonny Boy: Public Enemy of Cebu City'' ||
|
|-
| ''Sgt. Lando Liwanag: Batas ng Api'' || Rhodora
|
|-
| ''The Marcos Manalang Story'' ||
|
|-
| ''Anak ng Tondo 2'' || Soria
|
|-
| ''Ako Ang Katarungan'' ||
|
|-
| rowspan="8" | 1993 || ''Johnny Tinoso and The Proud Beauty'' || Selina
|
|-
| ''Wherever You Are'' || Cita
|
|-
| ''Pandoy: Alalay ng Panday'' || Cristina
|
|-
| ''Doring Borobo'' || Ali
|
|-
| ''Tony Bagyo'' || Emy
|
|-
| ''Lumuhod ka sa Lupa'' || Sabel
|
|-
| ''Col. Alejandro Yanquiling'' || Mitch
|
|-
| ''Berdugo ng Munti'' || Rosie
|
|-
| rowspan="6" | 1994 || ''Comfort Women'' || Angelita ||
|-
| ''Separada'' || Sandy ||
|-
| ''Swindler's List'' ||
|
|-
| ''Koronang itim'' || Eva Cristobal
|
|-
| ''Hindi pa tapos ang Labada, Darling'' || Lovely Rivera
|
|-
| ''God, Save the Babies'' || Lisa
|
|-
| rowspan="2" | 1995 || ''Matimbang pa sa Dugo'' || Ellen ||
|-
| ''Kinkyu Yobidashi'' || Kathy
|
|-
| rowspan="4" | 1996 || ''Anak, Pagsubok Lamang'' || Kathryn
|
|-
| ''[[Radio Romance (pelikula)|Radio Romance]]'' || Babsy Fernandez
|
|-
| ''Hagedorn'' || Elena Marcelo
|
|-
| ''Isa, Dalawa, Takbo'' || Agi
|
|-
| rowspan="3" | 1997 || ''Ang Pulubi at ang Princesa'' || Malunggay ||
|-
| ''[[Milagros (pelikula)|Milagros]]'' || Lagring ||
|-
| ''Calvento Files: The Movie'' || Minda
|
|-
| 1998 || ''Sagad sa init'' || ||
|-
| 1999 || ''Suspek'' || Zeny Braga ||
|-
| 2000 || ''Soal Hati'' || Tania ||
|-
| 2002 || ''Alamat ng Lawin'' ||
|
|-
| rowspan="2" | 2014 || ''Kamandag ni Venus'' || Venus
|
|-
| ''Separados'' ||
|
|-
| rowspan="2" | 2016 || ''Whistleblower'' || ||
|-
| ''Mrs.'' ||
|}
===Telebisyon===
{| class="wikitable"
! Taon !! Titulo !! Pigganapan
|-
|1993||''[[Lt. Col. Alejandro Yanquiling, WPD]]''||Journalist
|-
|1995||''[[Matimbang pa sa Dugo]]''||Ellen
|-
| 1986–1996 || ''[[That's Entertainment (Programa sa TV sa Filipinas)|That's Entertainment]]'' || Friday Group Member
|-
| 1996 || ''[[Maalaala Mo Kaya|Maalaala Mo Kaya: Valentine Card]]'' || Irene
|-
| 1999–2001 || ''[[Saan Ka Man Naroroon]]'' || Marietta
|-
| 2002–2003 || ''[[Kung Mawawala Ka]]'' || Amanda Montemayor
|-
| 2002–2004 || ''[[Berks (Serye sa TV)|Berks]]'' || Javie's stepmother
|-
| rowspan="2"|2003 || ''[[Maalaala Mo Kaya|Maalaala Mo Kaya: Upuan]]'' || Pia
|-
| ''[[Narito ang Puso Ko (Serye sa TV)|Narito ang Puso Ko]]'' || Young Dolores
|-
| 2003–2004 || ''[[Walang Hanggan (2003 TV series)|Walang Hanggan]]'' || Various
|-
| 2011 || ''[[Munting Heredera]]'' || Maritess / Nanay Lulu
|-
| rowspan="2"| 2012 || ''[[My Beloved]]'' || Perla Quijano
|-
| ''[[Kasalanan Bang Ibigin Ka?]]'' || Beatrice "Bea" Montelibano
|-
| 2012–2013 || ''[[Magdalena: Anghel sa Putikan]]'' || Charito "Chato" Natividad / Amparo Reyes
|-
| 2013 || ''[[Binoy Henyo]]'' || Celia
|-
| 2014–2015 || ''[[Two Wives (Serye sa TV kadtong 2014)|Two Wives]]'' || Natividad "Tita Vida" Arguello-Soler
|-
| rowspan="2"|2014||''[[Maalaala Mo Kaya|Maalaala Mo Kaya: Pedicab]]'' || Teta
|-
| ''[[The Singing Bee (Padakan nin kawat sa Filipinas)|The Singing Bee]]'' || Herself
|-
| rowspan=3| 2015 || ''[[Maalaala Mo Kaya|Maalaala Mo Kaya: Stuffed Toy]]'' || Edna Joven
|-
| ''[[Home Sweetie Home]]'' || uncredited
|-
| ''[[Karelasyon |Karelasyon: Kambal]]'' || Digna
|-
| rowspan=4 | 2016 || ''[[Ipaglaban Mo!|Ipaglaban Mo: Lason]]'' || Linda
|-
| ''[[Once Again (Seryeng Pantelebisyon sa Filipinas)|Once Again]]'' || Violeta Soriano
|-
| ''[[Karelasyon |Karelasyon: Engkanto]]'' || Digna
|-
| ''[[Maalaala Mo Kaya |Maalaala Mo Kaya: Paru-paro]]'' || Emma
|-
| rowspan=2 | 2017 || ''[[Ipaglaban Mo!|Ipaglaban Mo: Laro]]'' || Rhodora
|-
| ''[[Ipaglaban Mo!|Ipaglaban Mo: Pikon]]'' || Susan
|-
| rowspan=3 | 2018 || ''[[Daig Kayo ng Lola Ko|Daig Kayo Ng Lola Ko: Giselle, palayain mo si Rapunzel!]]'' || Monica
|-
| ''[[Sherlock Jr. (TV series)|Sherlock Jr.]]'' || Lorraine Pelaez
|-
| ''[[Tadhana (TV program)|Tadhana: Torture]]'' || Anouk
|-
| 2019 ||| ''[[Hanggang sa Dulo ng Buhay Ko]]'' || Valentina "Tina" De Jesus Cardeñas
|-
| 2021 || ''[[Ang Dalawang Ikaw]]'' || Belen
|-
| rowspan="2" |2023
|''[[Voltes V: Legacy]]''
|Luisa Gordon
|-
|''[[Love Before Sunrise]]''
|Aurora
|-
|2024
|[[Maka (TV series)|''Maka'']]
|Glenda Ilagan
|}
==Mga panluwas na takod==
* {{IMDb name|0035978}}
* http://www.philstar.com/entertainment/800130/sharmaine-arnaiz-hopes-dreams
* http://www.pep.ph/news/45591/sharmaine-arnaiz-still-longing-to-work-with-her-idol-vilma-santos
{{authority control}}
{{DEFAULTSORT:Arnaiz, Sharmaine}}
[[Kategorya:Mga Pilipino na may ginikanan na Indian]]
[[Kategorya:De La Salle Araneta University alumni]]
[[Kategorya:1974 na mga pagkamundag]]
[[Kategorya:Nabubuhay na mga tawo]]
[[Kategorya:Mga tawo sa Capiz]]
[[Kategorya:Mga Artista gikan sa Davao City]]
[[Kategorya:Mga taga-Visayan]]
[[Kategorya:Mga Aktres gikan sa Davao del Sur]]
[[Kategorya:Mga aktres sa telebisyon sa Pilipino]]
[[Kategorya:Mga komedyanteng babaeng Pilipino]]
[[Kategorya:Mga tawo sa GMA Network (kompanya)]]
[[Kategorya:Mga taga-ABS-CBN]]
[[Kategorya:Mga komedyante sa sketch na Pilipino]]
[[Kategorya:Mga aktres sa pelikula sa Pilipino]]
[[Kategorya:Mga miyembro kan cast kan Bubble Gang]]
i3j2qvbbhutdqcfhpqtomypt4p1te0p
Pia Ranada
0
55700
303332
302884
2026-03-28T14:44:14Z
InternetArchiveBot
17127
Rescuing 0 sources and tagging 1 as dead.) #IABot (v2.0.9.5
303332
wikitext
text/x-wiki
{{Infobox tawo|name=Pia Ranada|image=Pia Ranada in 2025.jpg|image_size=200|caption=Ranada in 2025|birth_name=Pia Ranada|birth_date=<!-- Add birth date if verified, e.g., {{birth date and age|YYYY|MM|DD}} -->|birth_place=<!-- Add birth place if verified, e.g., Manila, Philippines -->|alma_mater={{ubl|
* [[Miriam College]] (GS 2004, HS 2008)
* [[Ateneo de Manila University]] (AB Communication)
}}|occupation={{ubl|
* [[Journalist]]
* [[Reporter]]
}}|employer=[[Rappler]]|years_active=2012–present|known_for={{ubl|
* Political reporting
* Coverage of the [[Presidency of Rodrigo Duterte|Duterte administration]]
}}|awards={{ubl|
* Marshall McLuhan Fellowship|Marshall McLuhan Fellow (2024)
* [[The Outstanding Young Men of the Philippines|TOYM Award]] (2024)
}}|spouse=Dru Robles|children=1|website=<!-- Add personal or professional website if available -->}}
Si '''Pia Ranada-Robles''' sarong Pilipino na parasurat na midbid sa saiyang karera para sarong tagabareta sa politika asin mamamahayag sa iba't ibang medya. Siya nagin prominente sa saiyang pagkobre kan pulitika kan Pilipinas asin presenteng nagseserbi bilang nakatatandang mamamahayag para sa Rappler, saro sa mga nangengenot na online news organization sa [[Pilipinas]] .
== Amay na buhay asin edukasyon ==
Natapos ni Ranada an saiyang pagklase sa grade school sa Miriam College, na naggradwar kan 2004, asin sunod na natapos an saiyang pagklase sa hayskul sa parehong institusyon kan 2008. Nakua niya an saiyang Batsilyer sa Sining na antas sa komunikasyon gikan sa [[Ateneo de Manila na Unibersidad|Ateneo de Manila University]] na may mataas na karangalan na distinksyon.
== Karera ==
Si Ranada nag sali sa Rappler kan 2012 asin poon kaidto nag-espesyalisar sa pagkobre kan [[Presidente kan Filipinas|pagkapresidente, politika, asin polisiya kan Pilipinas]] . An saiyang papel bilang sarong politikal na parasurat nakakua nin dakulang pansin sa saiyang pagkobre kan administrasyon ni Duterte bilang tagabareta [[Palasyo nin Malakanyang|kan Malacañang Palace]] ni Rappler.
=== Kontrobersiya sa pagsakop kan Presidente ===
Kan Pebrero 2018, si Ranada nagin paksa kan nasyonal na pansin kan siya pinagbawalan na maglaog sa [[Palasyo nin Malakanyang|Malacañang Palace complex]], na iyo an pinakaenot na opportunidad poon kan diktadura ni Marcos na an sarongtagabareta pinagbawalan na magkobre kan tukawan kan gobyerno. An pangyayari nagpukaw nin mga diskusyon manungod sa katalingkasan kan prensa sa Pilipinas, kaiba an iba't ibang organisasyon, kabali an Human Rights Watch na nagsasabi nin kahaditan manungod sa mga implikasyon para sa katalingkasan kan medya .
== Mga premyo asin pagmidbid ==
* Marshall McLuhan Fellow (2024) - Tinawan nin premyo sa paagi kan programa kan Jaime V. Ongpin Journalism Seminar
* [[Premyo para sa Napapalaen na mga Hubin nin Filipinas|An Outstanding Young Men (TOYM) Award]] (2024) - Minimidbid huli sa saiyang mga kontribusyon sa peryodismo
== Personal na buhay ==
Si Ranada ikinasal ki Dru Robles sagkod ugwa nin sarong aking babaye. Si Ranada saro man na mahilig sa sports climber, sarong libangan na pig-pabisto kan saiyang agom.
== Mga Reperensya ==
{{Reflist|30em}}<ref name="mc" /> {{cite web|title=Alumni in the Spotlight: Pia Ranada (GS 2004, HS 2008)|url=https://www.mc.edu.ph/alumni/news/ArticleID/1986/Alumni-in-the-Spotlight-Pia-Ranada-GS-2004-HS-2008|date=2021-04-27}}{{Dead link|date=March 2026 |bot=InternetArchiveBot |fix-attempted=yes }}
<ref name=":0" /> {{Cite web|last=Bolledo|first=Jairo|date=2024-11-19|title=Rappler's Pia Ranada is Marshall McLuhan fellow for 2024|url=https://www.rappler.com/philippines/pia-ranada-marshall-mcluhan-fellow-2024/|url-status=live|archive-url=https://web.archive.org/web/20241127015437/https://www.rappler.com/philippines/pia-ranada-marshall-mcluhan-fellow-2024/|archive-date=November 27, 2024|access-date=2025-01-15|website=[[Rappler]]|language=en-US}}
<ref name=":1" /> {{cite web|title=Pia Ranada named Marshall McLuhan Fellow in JVO Journalism Program|url=https://cmfr-phil.org/excellence-and-best-practices-in-journalism/jaime-v-ongpin-journalism-seminar/pia-ranada-named-marshall-mcluhan-fellow-in-jvo-journalism-program/|date=2024-11-20|publisher=CMFR}}
<ref name=":2" />{{cite news|title=Journo briefly barred from entering Malacañang|author=Nestor Corrales|publisher=Philippine Daily Inquirer|date=2018-02-20}}
<ref name=":3" />{{cite web|author=Conde|first=Carlos H.|date=2018-02-20|title=Philippine Government Bans Journalist from Presidential Palace|url=https://www.hrw.org/news/2018/02/20/philippine-government-bans-journalist-presidential-palace#:~:text=Philippine%20President%20Rodrigo%20Duterte%E2%80%99s%20administration%20renewed%20its%20assault,from%20entering%20the%20executive%20office%20at%20Malaca%C3%B1ang%20Palace.|publisher=Human Rights Watch}}
<ref name=":4" />{{Cite web|date=2018-02-22|title=Duterte bans reporter from presidential palace compound|url=https://apnews.com/general-news-b2695735d1b24130adb8249266eff41a|url-status=live|archive-url=https://web.archive.org/web/20250115071746/https://apnews.com/general-news-b2695735d1b24130adb8249266eff41a|archive-date=January 15, 2025|access-date=2025-01-15|website=[[Associated Press]]|language=en}}
<ref name=":5" /> {{cite web|date=2024-12-15|title=Rappler's Pia Ranada among 2024 TOYM awardees|url=https://www.rappler.com/about/pia-ranada-the-outstanding-young-men-award-2024/|publisher=[[Rappler]]}}
<ref name=":6" /> {{cite web|title=5 Moms Who Are Also Tough Journalists|publisher=Modern Parenting|date=2023-05-03|url=https://modernparenting-onemega.com/moms-who-are-also-tough-journalists/}}
<ref name=":7" />{{cite web|title=How I'm Spending My 105-Day Maternity Leave|publisher=Medium|date=2020-02-19|url=https://medium.com/@piaranadarobles/how-im-spending-my-105-day-maternity-leave-5fa6738cb937|url-access=registration}}
<ref name=":8" /> {{cite web|title=Love, Sweat, Love: Fun Sports for Couples|publisher=Rappler|date=2020-02-13|url=https://www.rappler.com/sports/251725-great-sports-for-couples/}}{{Authority control}}
30daht9rwqg0bfbntdnp3lkxe0c3g0w
Pad sa pagregla
0
55706
303325
302892
2026-03-28T12:10:59Z
InternetArchiveBot
17127
Rescuing 1 sources and tagging 0 as dead.) #IABot (v2.0.9.5
303325
wikitext
text/x-wiki
[[Ladawan:Sanitary_towel.jpg|thumb|Mga pad sa pagregla]]
[[Ladawan:Always_maxipads_all_sizes.jpg|thumb|Iba-ibang sukol nin mga maxipad]]
[[Ladawan:Sanitary_towels_on_a_shelf_02.jpg|thumb|330x330px|Iba-ibang tatak sa sarong estante sa sarong agihan nin tindahan na may temang [[Hapon]] sa Tsina.]]
An '''menstrual pad( napkin panregla)''' {{Efn|Also known as a '''sanitary pad''', '''sanitary towel''', '''feminine pad''', '''sanitary napkin''', '''feminine napkin''', or simply a '''pad'''.}} sarong gamit na nakakasupsop na isinusulot sa sulod kan panlaog na bado(panty) tanganing masalo an pagdalagan nin dugo hali sa vagina. Ginagamit ini kun may, nagdudugo pagkatapos mangaki, nagrarahay sa operasyon sa gynecologic, nakakaeksperyensya nin pagkakulgan o aborsyon, o sa arin man na sitwasyon kun saen kaipuhan na masupsop an dalagan nin [[dugo]] hale sa [[Putay|vagina]] . An menstrual pad sarong klase nin produkto sa kalinigan sa pagregla na isinusulot sa luwas, bakong arog kan mga tampon asin menstrual cup, na isinusulot sa laog kan vagina. An mga pad sa pankagabsan binabago sa paagi nin paghuba kan pantalon asin [[Kalson|panty]], paghale kan lumang pad, pagdikit kan bago sa laog kan panty asin pagguyod giraray kaini. An mga pad pigrerekomendar na salidahan kada 3-4 na oras tanganing maibitaran an nagkapirang bakterya na pwedeng mag-ulbo sa dugo; an panahon na ini pwede man magkaiba depende sa klase kan isinusulot, dalagan, asin an oras na ini isinusulot.
An mga menstrual pad ginibo gikan sa iba't ibang klase nin materyales, na nagkakaiba depende sa estilo, lugar kun saen ini gibo, asin sa brand. An mga pad na ini dai pareho kan mga pad para sa incontinence, na kadalasan mas mataas an kapasidad na masupsop asin ginagamit kan mga taong may problema sa pagtagas nin ihi. Maski na an menstrual pad dae talaga dinisenyo para sa arog kaining gamit, may mga tawo na ginagamit pa man ini para sa nasabing layunin.
{{TOC limit|3}}
=== Itinapok ===
[[Ladawan:Always_Platinum_1.jpg|thumb|200x200px|Platinum maxipad]]
Maski ngani an mga prodyuser pankagabsan nagduduwa-duwa na ihayag an eksaktong komposisyon kan saindang mga produkto, an mga pangenot na materyales kan mga disposable menstrual pad pirmeng iyo an pinaputing rayon ( cellulose na hali sa pulp nin kahoy ), [[gapas]] asin plastik . Dugang pa, an mga pahamot asin mga sangkap na panlaban sa bakterya pwedeng iiba. An mga plastik na parte iyo an backsheet asin [[Polimero|polymer]] powder bilang dugang na makusog naabsorbent ( superabsorbent polymers ) na nagigin gel kun nababasa. <ref>{{cite AV media|title=How sanitary pads are made|url=https://www.youtube.com/watch?v=hGmA71o7p5s|date=10 March 2011|publisher=Discovery Channnel|via=YouTube}}</ref> An Procter &amp; Gamble nag-anunsyo nin sarong pagsasadiri na materyales na inaapod Infinicel bilang pinakaubod kan saindang mga napkin. <ref>{{Cite web|title=Procter & Gamble's Always Brand Delivers Innovation to Feminine Care Category With Launch of Always Infinity(TM)|url=https://news.pg.com/news-releases/news-details/2008/Procter--Gambles-Always-Brand-Delivers-Innovation-to-Feminine-Care-Category-With-Launch-of-Always-InfinityTM/default.aspx|access-date=2023-07-15|website=news.pg.com|language=en-US}}</ref> Sa pankagabosan, an pagbuo kan pad siring kaini: "sarong absorbent core na materyal na ibinugtak sa tahaw kan sarong malumoy asin liquid-pervious topsheet asin sarong likido-impervious plastic backsheet na igwa nin adhesive sa luwas para sa pagbugtak kan napkin sa sarong undergarment". <ref>{{cite web|url=http://law.justia.com/cases/federal/district-courts/FSupp2/258/410/2480393/|title=Hemphill v. Procter & Gamble Co., 258 F. Supp. 2d 410 (D. Md. 2003)|website=justia.com}}</ref> Siring man sa mga tampon asin [[lampin]] na pwedeng itapok, an pag-recycle dipisil asin bihirang gibohon huli sa mga rason sa gastos, dawa ngani an mga solusyon na proof-of-principle garo baga nag-eeksister. <sup class="noprint Inline-Template Template-Fact" style="white-space:nowrap;">[ ''<nowiki><span title="This claim needs references to reliable sources. (December 2020)">citation needed</span></nowiki>'' ]</sup> Kun dai itinapok sa sarong basurahan kun saen an mga parteng bakong [[Paglapa|biodegradable]] puedeng magdanay sa laog nin rinibong taon, an mga kombensyonal na produkto sa kalinigan puedeng sa pinakamarahay na paagi " thermal recycling " (incinerated). <ref>{{Cite web|last=cindy|date=2023-06-22|title=What is a Sanitary Towel Burner: Its Uses and Benefits|url=https://sanitationtowelandpads.com/sanitary-pad-burner/|access-date=2023-07-15|website=Sanitation Towel and Pads|language=en-US|archive-date=2023-07-15|archive-url=https://web.archive.org/web/20230715193405/https://sanitationtowelandpads.com/sanitary-pad-burner/|dead-url=yes}}</ref>
* Panty liner : Tig disenyo eni tanganing masupsop an aroaldaw na pagluwas kan dugo haling vagina, magaan na pagregla, pag-spotting, dikit na pag-ihi, o bilang reserba para sa paggamit nin tampon o menstrual cup .
* Ultra-thin: Sarong sobrang nipis asin kompak na pad na pwedeng magkaigwa nin kaparehong ka-absorbente kan Regular o Maxi/Super pad alagad mas dikit an bulto.
* Regular: Sarong pad na may katamtamang kapasidad sa pagsupsop nin dugo
* Maxi/Super: Sarong mas dakulang absorbency pad, na kapaki-pakinabang sa pagpoon kan [[Menstruwal na siklo|siklo nin pagregla]] kun an pagregla parateng pinakamagabat.
* Sa banggi: Sarong mas halawig na pad tanganing magkaigwa nin mas dakulang proteksyon mantang an nagsusulot nakahigda, na may absorbency na angay para sa paggamit sa banggi.
* Maternity: An mga ini parati mas halawig nin kadikit kisa sa sarong maxi/Super pad asin dinisenyo tanganing isulot tanganing masupsop an lochia (pagdugo na nangyayari pagkatapos mangaki) asin pwede man na masupsop an ihi.
An porma, kapasidad sa pagsupsop asin laba kan mga pad na magkaiba-iba depende sa paragibo, alagad pirmeng poon sa halipot na payat na panty liner sagkod sa mas dakula asin mas halawig sa laog nin banggi. An mga halawig na pad tig gibo para sa dagdag na proteksyon o para sa mas darakulang babae na an saindang mga panlaog na gubing tibaad dai lubos na protektado kan regular na mga pad na may laba, asin para man sa paggamit sa banggi.
An ibang mga opsyon parateng inaalok sa linya nin mga pad kan paragibo, arog kan mga pakpak o mga tab na nakabalot sa mga gilid kan panlaog na gubing tanganing magdagdag nin dagdag na proteksyon sa pagtagas asin makatabang na maseguro an pad sa lugar. An deodorant idinadagdag man sa nagkapirang pad, na dinisenyo tanganing takpan an hamot nin pagregla na may magaan na hamot. Igwa pa ngani nin mga panty liner na partikularmenteng dinisenyo tanganing isulot na may thong/ G-string . <sup class="noprint Inline-Template Template-Fact" style="white-space:nowrap;">[ ''<nowiki><span title="This claim needs references to reliable sources. (August 2025)">kaipuhan an sitasyon</span></nowiki>'' ]</sup>
[[Ladawan:Clothpad.jpg|thumb|Magamit giraray na tela na menstrual pad na may motibong Kokopelli]]
[[Ladawan:LittleGumnut_Cloth_Pads_CSP.jpg|thumb|Modernong magagamit giraray na mga pad na gibo sa tela na may manlaen-laen na sukol]]
May mga babae na naggagamit nin pwedeng labahan o gamiton giraray na tela na menstrual pad . An mga ini gibo sa manlaen-laen na klase nin tela—parateng gapas na flannel, kawayan, o abaka (na halangkaw an pagsupsop asin bakong arog kadakula kan gapas). Kadaklan sa mga estilo igwa nin mga pakpak na nagseseguro sa palibot kan panlaog na pantalon, alagad an iba nakabugtak sana sa lugar (na mayong pakpak) sa pag-ultanan kan hawak asin kan panlaog na pantalon. An iba (partikularmente an mga lumang estilo) makukua sa mga estilo na may sinturon. An mga tela nang menstrual pad nagbalik kan mga taon 1970, <ref>{{cite web|title=From the Collection of MUM: Washable Menstrual Pads and Underpants|url=http://www.mum.org/collectionwash.htm|publisher=www.mum.org}}</ref> na an saindang popularidad naglangkaw kan huring parte kan dekada 1980 asin amay na parte kan dekada 1990. An mga rason kun tano ta pinipili kan mga babae na magbalyo sa tela na mga pad sa pagregla kabali an kaginhawahan, pagtipid sa lawig nin panahon, epekto sa kapalibutan asin mga rason sa salud.
[[Ladawan:Pad_poster.jpg|too|nakakawadro|Sarong poster nin patalastas para sa mga pad ni Hartmann, na may petsang mga 1900. An "Accouchement" nangangahulugan nin pangangaki, asin an "puerperal fever" sarong impeksyon pagkatapos mangaki .]]
[[Ladawan:Hygienebeutel_p.jpg|thumb|Bag para sa mga pad]]
dzig4y1d48zdt21bv6w5ulkym6xfbua
Tetchie Agbayani
0
55740
303354
303173
2026-03-29T04:06:39Z
InternetArchiveBot
17127
Rescuing 1 sources and tagging 2 as dead.) #IABot (v2.0.9.5
303354
wikitext
text/x-wiki
{{Short description|Aktres na Pilipino}}
{{Infobox tawo
| name = Tetchie Agbayani
| image = Mark Laccay with Tetchie Agbayani.jpg<!-- NOTE TO EDITORS: Do not replace the header image unless it is with a photo under a public domain or free license (NOT the same as fair use). Any fair use photos (i.e. promotional photos, album covers) are copyright violations and will be deleted. Also see http://en.wikipedia.org/wiki/Wikipedia:Non-free content use criteria -->
| imagesize =
| caption = Si Agbayani (kaiba si Mark Laccay) sa set kan pelikula ni Raya Martin na ''[[Independencia (film)|Independencia]]'' (2009)
| birth_name = Visitacion Parado Agbayani
| birth_date = {{birth date and age|1961|7|2}}
| birth_place = [[Filipinas]]
| spouse =
| yearsactive = 1980–sa ngunyan
| children = 1
| alma_mater = [[Saint Joseph's College of Quezon City]], ([[Bachelor of Science|BS]]) <br /> [[Ateneo de Manila University]], ([[Master of Arts|MA]])
}}
Si '''Visitacion Parado Agbayani''' (namundag kan Hulyo 2, 1961), midbid sa propesyon bilang '''Tetchie Agbayani''', sarong [[Filipino|Filipino]] aktres, modelo asin instruktor sa sikolohiya. Nagpoon siya kan saiyang karera sa pag-arte sa pelikula na ''Pepeng Shotgun'' (1981), pakatapos nin nagkapirang pag-arte sa pageantry asin pagmodelo.<ref>{{Cite web |date=2009-08-26 |title=Remember Tetchie? |url=https://www.philstar.com/lifestyle/for-men/2009/08/26/498984/remember-tetchie |access-date=2023-10-06 |website=www.philstar.com |language=en-US}}</ref> Siya an pinakaenot asin solamenteng babaeng Filipina na nagluwas sa takop kan Aleman na edisyon kan ''[[Playboy]]'', kan 1982.<ref>{{Cite web |title=What Tetchie Agbayani thinks of her men's magazine cover after 36 years {{!}} GMA Entertainment |url=https://www.gmanetwork.com/entertainment/showbiznews/news/38296/what-tetchie-agbayani-thinks-of-her-mens-magazine-cover-after-36-years/story?amp |access-date=2023-10-06 |website=www.gmanetwork.com}}</ref> Nagbida siya sa kadakol na mga pelikula arog kan ''[[The Emerald Forest]]'' (1985), ''[[The Money Pit]]'' (1986), ''[[Rikky and Pete]]'' (1988)<ref>{{Cite web |title=Tetchie Agbayani challenges herself intellectually as student and educator |url=https://www.pep.ph/news/14766/tetchie-agbayani-challenges-herself-intellectually-as-student-and-educator |access-date=2023-10-06 |website=PEP.ph |language=en}}</ref> asin nakaresibe nin mga pag-omaw sa [[Metro Manila Film Festival]], dugang pa sa mga nominasyon para sa sarong [[FAMAS Award|FAMAS]], [[Gawad Urian Award|Gawad Urian]], [[PMPC Star Awards for Movies|Star Awards for Movies]] asin [[Luna Award|Luna Awards]].
==Amay na buhay==
Si Agbayani namundag kan Hulyo 2, 1961, sa sarong [[Romanong Katoliko]] na pamilya. Nag-adal siya [[high school]] sa [[Unibersidad kan Santo Tomas]].{{Citation needed|date=June 2025}} bago mag-enrol sa [[Bachelor of Science]] sa [[Architecture]] na programa kan unibersidad kan 1979. Sa kahurihurihi, naghale siya sa programa huli sa mga pangako sa showbiz.<ref>{{Cite web |last=Lo |first=Ricky |title=So whatever happened to Tetchie? |url=https://www.philstar.com/entertainment/2006/05/24/338289/so-whatever-happened-tetchie |access-date=2025-06-21 |website=Philstar.com}}</ref>
==Hollywood==
{{unreferencedsect|date=June 2025}}
Sa [[Estados Unidos]], si Agbayani nag-adal nin [[pag-arte]] sa [[Sinema kan Estados Unidos|Hollywood]]. Nagluwas siya sa mga internasyonal na produksyon, na minsan inaapod na Carol Roberts. An saiyang mga pelikula kabali an [[John Boorman]]'s ''[[The Emerald Forest]]'' (1985); sarong cameo sa ''[[The Money Pit]]'' (1986); nangengenot na babae sa ''[[Gymkata]]'' (1985); asin bilang sarong geologo sa pelikulang Australiano na ''[[Rikky asin Pete]]'' (1988). Si Agbayani nagluwas man sa sarong episode kan British [[television series]] ''[[Yellowthread Street]]''.
Sa telebisyon, siya an nagganap bilang makaturotristeng bayani na si Sisa sa 1993 na miniseries ni Eddie Romero na ''Noli Me Tangere'', base sa [[Noli Me Tángere (nobela)|1887 na nobelang parehong pangaran]] ni [[nasyunalistang Filipino]] Dr. [[José Rizal]].
==Personal na buhay==
{{unreferencedsect|petsa=Hunyo 2025}}
Kan 1988, si Agbayani nagbalik sa [[Filipinas]] asin nagtao nin panahon sa saiyang karera tanganing ipangaki an saiyang aking babaye, si China. Durante kan panahon na ini, itinao ni Agbayani an bilog niyang panahon bilang sarong ina, na namuhay nin pribado sa laog nin pirang taon.
==Edukasyon==
Kan 1995, si Agbayani nagbalik sa saiyang edukasyon asin nag-enrol sa [[Saint Joseph's College, Quezon City]]. Nagtapos siya nin [[Bachelor of Science]] sa [[psychology]] kan 2000. Kan 2001, inako siya sa [[Master of Arts]] sa sikolohiya na may konsentrasyon sa [[counseling psychology]] na programa sa [[Ateneo de Manila University]]. Natapos niya an gabos na akademikong kahagadan asin ngonyan nagtatrabaho na sa saiyang master's thesis. Nagtutukdo man siya nin sikolohiya sa Saint Joseph's,<ref name="Teacher Tetchie"/><ref name="Mother Superior"/> mantang naggigibo nin paminsan-minsan na mga pagluwas sa TV asin pelikula.
==Filmograpiya==
===Pelikula===
{| class="wikitable sortable"
|-
! Taon
! Titulo
! Ginanapan
! class="unsortable" | Mga tala
! class="unsortable" | Pinagkuanan
|-
| 1980
| ''[[Juan Tamad|Juan Tamad Junior]]''
|
|
| <ref name="Disorderlies"/>
|-
|rowspan="6"| 1981
| ''[[Kamakalawa]]''
| Agos
|
|
|-
| ''Pepeng Shotgun''
| Marita Abad
| Credited as "Techie Agbayani"
| <ref name="Disorderlies"/><ref name="Pepeng Shotgun"/>
|-
| ''Dugong Mandirigma''
|
|
|
|-
| ''Quintin Bilibid''
|
|
|
|-
| ''Tondo Girl''
|
|
|
|-
| ''Sambahin ang Ngalan Mo''
| Freda
|
| <ref name="Sambahin ang Ngalan Mo (1981)"/>
|-
|rowspan="3"| 1982
| ''Hubad Na Gubat''
|
| First lead role
|
|-
| ''Mga Kanyon ni Mang Simeon''
|
|
| <ref name="Mga Kanyon ni Mang Simeon"/>
|-
| ''[[Desire (1982 film)|Desire]]''
| Bessie
|
| <ref name="Desire"/>
|-
| 1983
| ''Babae, Ikaw Ba'y Makasalanan''
|
|
|
|-
| 1984
| ''The Story of the Dolls''
| Lee
|
| <ref name="Disorderlies"/><ref name="Story of the Dolls"/>
|-
|rowspan="2"| 1985
| ''[[Gymkata]]''
| Princess Rubali
|
| <ref name="Gymkata 3"/><ref name="Gymkata 2"/><ref name="Gymkata"/>
|-
| ''[[Emerald Forest]]''
| Caia
|
| <ref name="Emerald Forest"/>
|-
| 1986
| ''[[The Money Pit]]''
| Florinda Fielding
|
| <ref name="The Money Pit"/>
|-
|rowspan="2"| 1987
| ''Disorderlies''
| Lily
|
| <ref name="Disorderlies"/>
|-
| ''[[Balweg]]''
| Ka Susan
|
| <ref>{{cite news|title=Tetchie: From Hollywood to Cordilleras|url=https://news.google.com/newspapers?nid=8cBNEdFwSQkC&dat=19870704&printsec=frontpage&hl=en|access-date=June 1, 2021|work=[[Manila Standard]]|publisher=Standard Publications, Inc.|date=July 4, 1987|page=15}}</ref>
|-
|rowspan="4"| 1988
| ''[[Hati Tayo sa Magdamag]]''
| Antonette Revilla
|
| <ref>{{cite news|last=Diaz|first=Lav|author-link=Lav Diaz|title=Pagpapaamo sa Viva|trans-title=Being subservient to Viva|url=https://news.google.com/newspapers?id=BZkVAAAAIBAJ&sjid=SQsEAAAAIBAJ&pg=5250%2C1129670|access-date=January 15, 2023|work=[[Manila Standard]]|publisher=Standard Publications, Inc.|date=March 19, 1988|page=10|language=Filipino}}</ref>
|-
| ''Ex-Army''
| Ka Nenita
|
|
|-
| ''[[Rikky and Pete]]''
| Flossie
|
| <ref name="Rikky and Pete"/>
|-
| ''[[Sheman: Mistress of the Universe]]''
| Bubbles
|
|
|-
|rowspan="7"| 1989
| ''Alyas Boy Life''
|
|
|
|-
| ''Florencio Diño: Public Enemy No. 1 of Caloocan''
|
|
|
|-
| ''Alyas Boy Muslim''
|
|
|
|-
| ''Sgt. Melgar''
|
|
|
|-
| ''[[Indio (1989 film)|Indio]]''
| Morell's friend
|
|
|-
| ''Lady L''
|
|
|
|-
| ''Tupang Itim''
|
|
|
|-
|rowspan="5"| 1990
| ''Anak sa Una''
|
|
|
|-
| ''Little and Big Weapon''
|
|
|
|-
| ''Masikip Na ang Mundo Mo''
|
|
|
|-
| ''Lessons in Love''
|
|
|
|-
| ''Island of Desire''
|
|
|
|-
|rowspan="3"| 1991
| ''[[Indio 2: The Revolt]]''
| Mrs. Morell
|
| <ref name="Disorderlies"/>
|-
| ''Isang Gabi, Tatlong Babae''
|
|
|
|-
| ''[[Okay Ka, Fairy Ko!: The Movie]]''
| Muñita
|
|
|-
|rowspan="2"| 1992
| ''Alyas Boy Kano''
|
|
|
|-
| ''[[Okay Ka, Fairy Ko!: The Movie#Sequel|Okay Ka, Fairy Ko! Part 2]]''
| Muñita
|
|
|-
|rowspan="4"| 1993
| ''Victor Meneses: Dugong Kriminal''
|
|
|
|-
| ''[[Sakay (film)|Sakay]]''
| Elena
|
| <ref name="Sakay"/><ref name="Sakay 2"/><ref name="Sakay 3"/>
|-
| ''Tatak ng Kriminal''
|
|
| <ref>{{cite news|title=Grand Opening Tomorrow!|work=[[Manila Standard]]|publisher=Kamahalan Publishing Corp.|date=July 14, 1993|page=14|quote=Based on 'TATAK NG KRIMINAL' Story by Pablo S. Gomez}}</ref>
|-
| ''Enteng Manok: Tari ng Quiapo''
|
|
|
|-
| 1994
| ''Rage''
|
| Alternative title: Deathfight
| <ref name="Deathfight"/>
|-
| 1996
| ''Mula Noon Hanggang Ngayon''
|
|
|
|-
| 2006
| ''[[Close to You (2006 film)|Close to You]]''
| Lance's mother
|
| <ref name="Emerald Forest"/>
|-
| 2008
| ''Yanggaw''
| Inday Villacin
|
| <ref name="Yanggaw"/>
|-
|rowspan="2"| 2009
| ''[[Tenement 2|T2]]''
| Rita
|
| <ref name="T2"/>
|-
| ''Independencia''
| Mother
|
| <ref name="Independencia"/>
|-
|rowspan="4"| 2010
| ''Presa''
|
|
| <ref name="Presa"/>
|-
| ''[[The Red Shoes (2010 film)|The Red Shoes]]''
| Bettina's mother
|
| <ref name="The Red Shoes"/>
|-
| ''[[Babe, I Love You]]''
| Lala Sanchez
|
| <ref name="Babe, I Love You"/>
|-
| ''Limbunan''
|
|
| <ref name="Limbunan"/><ref name="Limbunan 2"/>
|-
| 2011
| ''[[Thelma (2011 film)|Thelma]]''
| Floring
|
| <ref name="Thelma"/>
|-
| rowspan="2" | 2012
| ''[[Unofficially Yours]]''
| Helen
|
| <ref name="Unofficially Yours"/>
|-
| ''[[Corazon: Ang Unang Aswang]]''
| Melinda
|
| <ref name="Corazon"/>
|-
| 2014
| ''Mana''
|
|
| <ref name="Mana"/><ref name="Mana 2"/><ref name="Fides"/><ref name="Mana 3"/>
|-
| rowspan="2" | 2015
| ''[[The Love Affair (film)|The Love Affair]]''
|
|
| <ref name="The Love Affair"/>
|-
| ''[[Beauty and the Bestie]]''
| Coney
|
| <ref name="Beauty and the Bestie"/>
|-
| rowspan="2" | 2017
| ''[[Finally Found Someone]]''
| Evy
|
|<ref>{{Citation|last=ABS-CBN Star Cinema|title=Official Teaser {{!}} 'Finally Found Someone' {{!}} John Lloyd Cruz and Sarah Geronimo|date=July 6, 2017|url=https://www.youtube.com/watch?v=ryLtuxGcSbs|accessdate=July 7, 2017}}</ref>
|-
| ''Fallback'' || Zeny || ||
|-
| 2021
| ''[[Ang Babaeng Walang Pakiramdam]]''
| Anastacia's mother
|
|
|-
| TBA
| ''[[The Last Resort (upcoming film)|The Last Resort]]''
| Jasmin
|
|
|}
===Telebisyon===
{| class="wikitable sortable" <!-- Do not center -->
|- <!-- Never add unnecessary background colors -->
! Taon
! Titulo
! Ginanapan
! class="unsortable" | Notes <!-- Do not replace with or add a Network/Channel column. Network rivalry is outside of Wikipedia. Do not replace with an Episode column, Notes column is not limited to episode titles. -->
! class="unsortable" | Source <!-- Use third party sources other than the actor's IMDB page -->
|- <!-- Do not add rowspan -->
| 1987
| ''[[Palibhasa Lalake]]''
|
|
|
|-
| 1987–1997
| ''[[Okay Ka, Fairy Ko!]]''
| Muñita
|
|
|-
| 1993
| ''[[Noli Me Tángere (novel)#Adaptations|Noli Me Tángere]]''
| Sisa
| Miniseries
| <ref>{{cite book|title=Noli me tangere|oclc=47205865 }}</ref>
|-
| 2001
| ''[[Sa Dulo ng Walang Hanggan]]''
| Consuelo Vanguardia
| Supporting Role / Antagonist
|
|-
| 2003
| ''[[Basta't Kasama Kita]]''
| Marina Lagdameo
|
|
|-
| 2006
| ''[[I Luv NY]]''
| Mrs. Balumbalunan
|
|
|-
| rowspan="2" | 2007
| ''[[Super Twins]]''
| Donya Vesta Paredes
|
|
|-
| ''[[Love Spell|Love Spell Presents]]'': ''Hairy Harry''
| Sally
|
| <ref name="Love Spell"/>
|-
| rowspan="2" | 2008
| ''[[Ligaw na Bulaklak]]''
| Mina Rodriguez
|
| <ref name="Ligaw na Bulaklak"/>
|-
| ''[[Eva Fonda]]''
| Josefina Escop
|
|
|-
| rowspan="2" | 2009
| ''[[Parekoy]]''
| Lucy
|
| <ref name="Parekoy"/>
|-
| ''[[The Wedding (TV series)|The Wedding]]''
| Natalie Aquino
|
|
|-
| 2010
| ''[[Habang May Buhay]]''
| Ellen Corpuz
|
| <ref name="Habang May Buhay"/>
|-
| 2010–11
| ''[[My Darling Aswang]]''
| Tasha
|
| <ref name="My Darling Aswang"/>
|-
| rowspan="5" | 2011
| ''[[Maalaala Mo Kaya]]''
| Francisca Trillo
| Episode: "Plane Ticket"
|
|-
| ''[[Wansapanataym|Wansapantaym Presents]]'': ''[[Buhawi Jack|Rod Santiago's: Buhawi Jack]]''
| Mildred Vergara / Ferenze Escaño
|
| <ref name="Buhawi Jack"/>
|-
| rowspan="2" | ''Wansapanataym''
| Aurora's Ma
|
| <ref name="Wansapanataym: Aurora's Oras"/>
|-
| Lucresia Marasigan
| Episode: "Mga Alipin ng Lumang Aklatan"
|
|-
| ''[[100 Days to Heaven]]''
| Claire's mother
|
|
|-
| 2012
| ''[[Dahil sa Pag-ibig (2012 TV series)|Dahil sa Pag-Ibig]]''
| Belinda Rivero
|
| <ref name="Dahil sa Pag-ibig"/>
|-
| 2012–13
| ''[[Aryana (TV series)|Aryana]]''
| Queen Hiyasmin
|
| <ref name="Aryana"/>
|-
| rowspan="2" | 2012
| ''[[Precious Hearts Romances Presents]]: [[Hiyas (TV series)|Hiyas]]''
| Elizabeth Salvador
|
|
|-
| ''[[A Beautiful Affair]]''
| Tala
|
|
|-
| rowspan="5" | 2013
| ''[[Kailangan Ko'y Ikaw (TV series)|Kailangan Ko'y Ikaw]]''
| Luisa
|
|
|-
| ''Maalaala Mo Kaya''
| Annie
| Episode: "Football"
|
|-
| ''[[My Little Juan]]''
| Doña Tomasa Calibaquib
|
| <ref name="My Little Juan"/>
|-
| ''Maalaala Mo Kaya''
| Glo
| Episode: "Tsubibo"
| <ref name="Kiray MMK"/><ref name="Kiray MMK 2"/>
|-
| ''[[Got to Believe]]''
| Lucille
|
| <ref name="Got To Believe"/>
|-
| 2013–14
| ''[[Maria Mercedes (Philippine TV series)|Maria Mercedes]]''
| Bettina Delaver
|
| <ref name="Maria Mercedes"/>
|-
| rowspan="2" | 2014
| ''[[Pure Love (2014 TV series)|Pure Love]]''
| Senyora
|
| <ref name="Pure Love"/>
|-
| ''Maalaala Mo Kaya''
| Mama ni Ronnie
| Episode: "Bukid"
| <ref name="Diether MMK"/>
|-
| rowspan="2" | 2015
| ''[[Ipaglaban Mo]]''
| Rita
| Episode: "Sa Mata ng Bata"
| <ref name="Ipaglaban Mo"/>
|-
| ''[[Flordeliza]]''
| Teresa Malubay
|
| <ref name="Flordeliza 2"/><ref name="Flordeliza"/>
|-
| rowspan="3" | 2016
| ''Wansapanataym Presents'': ''Susi ni Sisay''
| Carmela
|
| <ref name="Susi ni Sisay"/>
|-
| ''[[Dolce Amore]] ''
| Vivian Dubois
|
| <ref name="Vivian"/><ref name="Dolce Amore"/>
|-
| ''Ipaglaban Mo''
| Lola Senyang
| Episode: "Lola"
| <ref name="Lola Senyang"/>
|-
| 2016–17
| ''[[The Greatest Love (Philippine TV series)|The Greatest Love]]''
| Estella "Stella" Alegre-Policarpio
|
|
|-
| rowspan="5" | 2018
| ''[[Tadhana]]''
| Margarita
| Episode: "Sayaw sa Macau"
|
|-
| ''[[Contessa (TV series)|Contessa]]''
| Guadalupe "Guada" Sarmiento vda. de Venganza / Dragona / Queen V.
| Anti-Hero
|
|-
| ''[[Magpakailanman]]''
| Liza
| Episode: "Kapag Tumibok ang Puso"
|
|-
| ''[[Dear Uge]]''
| Manang Saleng
| Episode: "Scary Nanny"
|
|-
| ''[[Maalaala Mo Kaya]]''
| Rosedel's mother
| Episode: Korona
|
|-
| rowspan="3" | 2019
| ''[[Tadhana]]''
|
| Episode: "Lundag"
|
|-
| ''[[Nang Ngumiti ang Langit]]''
| Elizabeth "Beth" Villaluna
|
|
|-
| ''[[Dahil sa Pag-ibig (2019 TV series)|Dahil sa Pag-ibig]]''
| Clara Corpuz
|
|
|-
| 2021
| ''[[Init sa Magdamag (TV series)|Init sa Magdamag]]''
| Olivia Alvarez
|
|
|-
| 2022
| ''[[The Fake Life]]''
| Sonya De Guzman
|
|
|-
| 2023
| ''[[Love Before Sunrise]]''
| Zoraya Vibal
|
|
|-
| 2025
| ''[[Lolong (TV series)|Lolong: Bayani ng Bayan]]''
| Isabel Candelaria
| replacing [[Malou de Guzman]] from Season 1
|
|}
==Mga premyo asin nominasyon==
{|class="wikitable"
|-
! Premyo
! Taon
! Kategorya
! Trabaho
! Resulta
! Pinagkuanan <!-- Use third party sources other than the actor's IMDB page -->
|-
| [[Cinema One Originals]]
| 2008
| Best Supporting Actress
| ''Yanggaw''
| {{won}}
| <ref name="Supporting Actress"/>
|-
|[[FAMAS Award|FAMAS Awards]]
|[[2007 FAMAS Awards|2007]]
|Best Supporting Actress
|''[[Close to You (2006 film)|Close to You]]''
|{{nominated}}
|<ref>{{Cite web |title=55th FAMAS Awards Night to take place on November 25 |url=https://www.pep.ph/news/local/1209/55th-famas-awards-night-to-take-place-on-november-25- |access-date=2023-10-06 |website=PEP.ph |language=en}}</ref>
|-
|[[Gawad Urian Award|Gawad Urian Awards]]
|2009
|Best Supporting Actress
|''Yanggaw''
|{{nominated}}
|<ref>{{Cite web |title=32nd Gawad Urian nominees unveiled |url=https://www.pep.ph/news/local/4437/32nd-gawad-urian-nominees-unveiled |access-date=2023-10-06 |website=PEP.ph |language=en}}</ref>
|-
|[[Film awards in the Philippines|Golden Screen Awards]]
|2009
|Best Supporting Actress
|''Yanggaw''
|{{nominated}}
|<ref>{{Cite web |date=2009-04-03 |title=List of Golden Screen Awards nominees bared |url=https://news.abs-cbn.com/entertainment/04/03/09/list-golden-screen-awards-nominees-bared |archive-url=https://web.archive.org/web/20231006000754/https://news.abs-cbn.com/entertainment/04/03/09/list-golden-screen-awards-nominees-bared |archive-date=2023-10-06 |website=ABS-CBN News}}</ref>
|-
| rowspan="2" |[[Luna Award|Luna Awards]]
|1994
|Best Supporting Actress
|''Anak ng Pasig''
|{{nominated}}
|<ref>{{Cite book |url=https://books.google.com/books?id=a2YVAAAAIBAJ&dq=tetchie+agbayani+nominated&pg=PA42&article_id=4747,2859687 |title=FAP Awards given tonite |publisher=Manila Standard |year=1994 |pages=42 |language=en}}</ref>
|-
|[[30th Luna Awards|2012]]
|Best Supporting Actress
|''Thelma''
|{{nominated}}
|<ref>{{Cite web |last=Endrino |first=Jorge |date=2012-12-26 |title=Film Academy of the Philippines Luna Awards 2012 |url=http://www.asiateca.net/2012/12/26/film-academy-of-the-philippines-luna-awards-2012/ |access-date=2023-10-06 |website=Asiateca Cine Asiático - Allzine |language=es}}</ref>
|-
|[[Metro Manila Film Festival]]
|[[1991 Metro Manila Film Festival|1991]]
|Best Supporting Actress
|''[[Okay Ka, Fairy Ko!: The Movie|Okay Ka, Fairy Ko!]]''
|{{won}}
|<ref>{{Cite web |title=Vic Sotto's double victory |url=https://www.pep.ph/news/local/11757/vic-sotto39s-double-victory |access-date=2023-10-06 |website=PEP.ph |language=en}}</ref><ref>{{Cite web |last=Lopez |first=Iskho |date=December 30, 1991 |title='Pacita M' sweeps filmfest awards |url=https://news.google.com/newspapers?nid=8cBNEdFwSQkC&dat=19911229&printsec=frontpage&hl=en |access-date=March 7, 2026 |website=[[Manila Standard]]}}</ref>
|-
| rowspan="2" |''[[PMPC Star Awards for Movies]]''
|2009
|Best Supporting Actress
|''Yanggaw''
|{{nominated}}
|<ref>{{Cite web |title="Baler" leads with 13 nominations in 25th Star Awards for Movies |url=https://www.pep.ph/news/21290/baler-leads-with-13-nominations-in-25th-star-awards-for-movies |access-date=2023-10-06 |website=PEP.ph |language=en}}</ref>
|-
|[[28th PMPC Star Awards for Movies|2012]]
|Best Supporting Actress
|''Thelma''
|{{nominated}}
|<ref name=":0">{{Cite web |title=28th Star Awards for Movies nominees revealed |url=https://www.pep.ph/news/33165/28th-star-awards-for-movies-nominees-revealed |access-date=2023-10-06 |website=PEP.ph |language=en}}</ref><ref>{{Cite web |title=Maja Salvador overwhelmed by nominations of Thelma in Star Awards for Movies and Golden Screen Awards |url=https://www.pep.ph/news/33362/maja-salvador-overwhelmed-by-nominations-of-thelma-in-star-awards-for-movies-and-golden-screen-award |access-date=2023-10-06 |website=PEP.ph |language=en}}</ref>
|}
==Mga toltolan==
{{Reflist|30em|refs=
<ref name="Rikky and Pete">{{cite web | url = https://news.google.com/newspapers?nid=266&dat=19880609&id=_fMrAAAAIBAJ&sjid=QQYGAAAAIBAJ&pg=2917,4239892&hl=en | title = Another Australian Film Makes a Hit with its Reviewer | author = Deutsch, Linda | author-link=Linda Deutsch | publisher = [[Kentucky New Era]] | date = June 9, 1988 | accessdate = September 16, 2016}}</ref>
<ref name="Gymkata">{{cite web | url = http://www.avclub.com/article/gymkata-is-a-masterpiece-of-unintentional-comedy-105697 | title = Gymkata is a Masterpiece of Unintentional Comedy | author = Schager, Nick | publisher = [[The A.V. Club]] | date = November 18, 2013 | accessdate = September 16, 2016}}</ref>
<ref name="Gymkata 2">{{cite web | url = http://www.avclub.com/article/emgymkataem-proves-that-tiny-gymnasts-make-tough-h-72094 | title = Gymkata Proves that tiny Gymnasts make Tough Heroes | author = Rabin, Nathan | author-link = Nathan Rabin | publisher = [[The A.V. Club]] | date = April 9, 2012 | accessdate = December 11, 2013}}</ref>
<ref name="Emerald Forest">{{cite web | url = http://www.philstar.com/entertainment/338289/so-whatever-happened-tetchie | title = So Whatever Happened to Tetchie<sup>sic</sup> | work = Funfare | author = Lo, Ricky | author-link = Ricky Lo | publisher = [[The Philippine Star]] | date = May 24, 2006 | accessdate = August 13, 2006}}</ref>
<ref name="Dolce Amore">{{cite web | url = http://starcinema.abs-cbn.com/latest-news/2016/07/15/dolce-amore-hugot-of-the-day_-here-i-am-gian-carlo-marrying-you | archive-url = https://web.archive.org/web/20160722080402/http://starcinema.abs-cbn.com/latest-news/2016/07/15/dolce-amore-hugot-of-the-day_-here-i-am-gian-carlo-marrying-you | url-status = dead | archive-date = July 22, 2016 | title = 'Dolce Amore' hugot of the day: 'Here I am, Gian Carlo, marrying you, for the man that I love' | publisher = [[Star Cinema]] | author = Lavapie, Kathleen N. | date = July 15, 2016 | accessdate = September 16, 2016}}</ref>
<ref name="Vivian">{{cite web | url = https://www.abs-cbn.com/entertainment/07/28/16/dolce-amore-luciana-is-tentens-biological-mom | title = Luciana is Tenten's Biological Mom | publisher=[[ABS-CBN Corporation]] | date = July 29, 2016 | access-date = August 1, 2016}}</ref>
<ref name="The Love Affair">{{cite web | url = http://www.pep.ph/guide/movies/19335/movie-review-the-love-affair-of-bea-alonzo-richard-gomez-and-dawn-zulueta | title = Movie Review: The Love Affair of Bea Alonzo, Richard Gomez, and Dawn Zulueta | author = Ranoa-Bismark, Maridol | publisher = pep | date = August 13, 2015 | accessdate = August 19, 2015}}</ref>
<ref name="Flordeliza">{{cite web | url = http://entertainment.inquirer.net/170260/back-where-they-belong | title = Back where they Belong | author = Torre, Nestor U. | publisher = [[Philippine Daily Inquirer]] | date = May 16, 2015 | accessdate = September 16, 2016}}</ref>
<ref name="Beauty and the Bestie">{{cite web | url = http://entertainment.inquirer.net/185818/holiday-shows-at-shangri-la-plaza | title = MMFF: 'Beauty and the Bestie' and 'Haunted Mansion' | work = Showtime | publisher = [[Philippine Daily Inquirer]] | date = November 18, 2015 | accessdate = September 16, 2016}}</ref>
<ref name="Susi ni Sisay">{{cite web | url = http://entertainment.abs-cbn.com/tv/shows/wansapanatym/show-updates/2016/02/11/3521116-sharlene-marco-teach-importance-of-industriousness-in-wansapanataym | archive-url = https://web.archive.org/web/20160402190207/http://entertainment.abs-cbn.com/tv/shows/wansapanatym/Show-Updates/2016/02/11/3521116-sharlene-marco-teach-importance-of-industriousness-in-wansapanataym | url-status = dead | archive-date = April 2, 2016 | title = Sharlene, Marco Teach Importance of Industriousness in "Wansapanataym" | publisher=[[ABS-CBN Corporation]] | date = February 11, 2016 | accessdate = September 16, 2016}}</ref>
<ref name="Desire">{{cite web | url = http://www.pressreader.com/philippines/manila-times/20160627/281986081859716 | title = Diane Ventura's Triumphant Homecoming | publisher = [[The Manila Times]] | date = June 27, 2016 | accessdate = September 16, 2016}}</ref>
<ref name="Fides">{{cite web | url = http://entertainment.inquirer.net/135373/fides-indie-adventure-continues | title = Fides' Indie Adventure continues | author = San Diego, Jr., Bayani | publisher = [[Philippine Daily Inquirer]] | date = February 21, 2014 | accessdate = September 16, 2016}}</ref>
<ref name="Mana">{{cite web | url = http://www.sunstar.com.ph/bacolod/lifestyle/2015/07/15/negros-inspired-mana-cherie-gil-win-top-awards-madrid-film-fest-418999 | title = Cherie Gil Win Top Awards at Madrid Film Fest | author = Dangcalan, Danny B. | publisher = [[Sun.Star]] [[Bacolod]] | date = July 15, 2015 | accessdate = July 16, 2015}}</ref>
<ref name="Thelma">{{cite web | url = http://www.philstar.com/cebu-entertainment/724722/maja-salvador-running-after-her-dreams | title = Maja Salvador Running after her Dreams | author = Balbuena, Vanessa | publisher = [[The Philippine Star]] | date = September 8, 2011 | accessdate = September 16, 2016}}</ref>
<ref name="Gymkata 3">{{cite web | url = http://flavorwire.com/517910/so-bad-its-good-the-unintentionally-hilarious-80s-kung-fugymnastics-mashup-gymkata | title = So Bad It's Good: The Unintentionally Hilarious '80s Kung-Fu/Gymnastics Mashup 'Gymkata' | author = Bailey, Jason | publisher = [[Flavorwire]] | date = May 8, 2015 | accessdate = September 16, 2016}}</ref>
<ref name="Unofficially Yours">{{cite web | url = http://entertainment.inquirer.net/29519/%E2%80%98this-movie-might-shock-phil%E2%80%99 | title = 'This Movie Might Shock Phil'| author = Cruz, Marinel R. | publisher = [[Philippine Daily Inquirer]] | date = September 15, 2015 | accessdate = September 16, 2016}}</ref>
<ref name="Independencia">{{cite web | url = http://www.philstar.com/movies/2015/06/12/1465101/filipino-films-screening-free-qc | title = Filipino Films Screening for Free in QC | publisher = [[The Philippine Star]] | date = June 12, 2015 | accessdate = June 16, 2015}}</ref>
<ref name="Babe, I Love You">{{cite web | url = http://www.philstar.com/entertainment/561964/sam-anne-team-babe-i-love-you | title = Sam, Anne Team up in Babe, I Love You! | publisher = [[The Philippine Star]] | date = March 29, 2010 | accessdate = September 16, 2016}}</ref>
<ref name="Flordeliza 2">{{cite web | url = http://www.philstar.com/entertainment/2014/11/11/1390326/marvin-jolina-reunited | title = Marvin & Jolina Reunited | author = Glorioso, Bot | publisher = [[The Philippine Star]] | date = November 11, 2014 | accessdate = September 16, 2016}}</ref>
<ref name="Mga Kanyon ni Mang Simeon">{{cite web | url = http://entertainment.inquirer.net/49045/movie-industry-comes-together-to-remember-pay-tribute-to-dolphy | title = Movie Industry Comes Together to Remember, pay Tribute to Dolphy | publisher = [[Philippine Daily Inquirer]] | author = San Diego, Jr., Bayani | date = July 11, 2012 | accessdate = September 16, 2016}}</ref>
<ref name="Corazon">{{cite web | url = http://entertainment.inquirer.net/33459/unsure-about-marriage-now | title = Unsure about Marriage Now | author = Cruz, Marinel R. | publisher = [[Philippine Daily Inquirer]] | date = March 14, 2012 | accessdate = September 16, 2016}}</ref>
<ref name="Aryana">{{cite web | url = http://entertainment.inquirer.net/38743/how-to-float-all-the-way-to-the-top | title = How to Float all the way to the Top | author = Cruz, Marinel R. | publisher = [[Philippine Daily Inquirer]] | date = May 2, 2012 | accessdate = September 16, 2016}}</ref>
<ref name="Supporting Actress">{{cite web | url = http://www.pep.ph/news/20071/cinema-one-originals-digital-film-festival-bares-winners | title = Cinema One Originals Digital Film Festival bares Winners | author = Dimaculangan, Jocelyn | publisher = pep | date = November 29, 2008 | accessdate = September 16, 2016}}</ref>
<ref name="Kiray MMK 2">{{cite web | url = http://www.philstar.com/banat-showbiz/2013/09/11/1195731/mag-concert-sa-canada | title = Mag-concert sa Canada | publisher = Banat | author = Anadia, Sanden | language = Cebuano | date = September 11, 2013 | accessdate = September 16, 2016}}</ref>
<ref name="Disorderlies">{{cite web | url = http://www.philstar.com:8080/entertainment/319148/bb-pilipinas-trivia | title = Bb. Pilipinas Trivia | author = Lo, Ricky | author-link = Ricky Lo | work = Funfare | publisher = [[The Philippine Star]] | date = January 30, 2006 | accessdate = September 16, 2016}}</ref>
<ref name="Mana 2">{{cite web | url = http://entertainment.inquirer.net/124801/bridging-film-theory-and-practice | title = Bridging Film Theory and Practice | author = San Diego, Jr., Bayani | publisher = [[Philippine Daily Inquirer]] | date = December 10, 2013 | accessdate = September 16, 2016}}</ref>
<ref name="Mana 3">{{cite web | url = http://www.philstar.com/banat-showbiz/2014/03/20/1303004/film-review-butang-panulondon-sa-mana-gidawat-na | title = Film Review: Butang Panulondon sa 'Mana' Gidawat Na | work = Tinagik | language = Cebuano | author = Valeros, Maria Eleanor E. | publisher = Banat News | date = March 20, 2014 | accessdate = September 16, 2016}}</ref>
<ref name="Love Spell">{{cite web | url = http://www.pep.ph/guide/tv/1098/melissa-ricks-backs-off-from-kissing-scenes-with-matt-evans-in-love-spell | title = Melissa Ricks Backs off from Kissing Scenes with Matt Evans in 'Love Spell' | work = Guide / Television | publisher = pep | author = Dimaculangan, Jocelyn | date = September 18, 2007 | accessdate = September 26, 2007}}</ref>
<ref name="The Money Pit">{{cite web | url = http://www.pep.ph/news/14766/tetchie-agbayani-challenges-herself-intellectually-as-student-and-educator | title = Tetchie Agbayani Challenges Herself Intellectually as Student and Educator | author = Datu, Alex | publisher = pep | date = September 14, 2007 | accessdate = September 26, 2007}}</ref>
<ref name="Story of the Dolls">{{cite web | url = http://www.cineplex.com/Movie/story-of-the-dolls | title = Story of the Dolls | publisher = [[Cineplex Entertainment|Cineplex]] | accessdate = September 17, 2016 }}{{Dead link|date=March 2026 |bot=InternetArchiveBot |fix-attempted=yes }}</ref>
<ref name="Presa">{{cite web | url = http://www.pep.ph/guide/arts-and-culture/5492/ensemble-film-presa-depicts-life-inside-the-correctional-institute-for-women | title = Ensemble Film Presa Depircts Life inside the Correction Institute for Women | author = Umayam, Jan Marie | publisher = pep | date = February 4, 2010 | accessdate = September 17, 2016}}</ref>
<ref name="Deathfight">{{cite web | url = http://www.cineplex.com/Movie/story-of-the-dolls | title = Deathfight | publisher = [[Cineplex Entertainment|Cineplex]] | accessdate = September 17, 2016 | archive-date = September 18, 2016 | archive-url = https://web.archive.org/web/20160918083313/http://www.cineplex.com/Movie/story-of-the-dolls | dead-url = yes }}</ref>
<ref name="Sakay">{{cite web | url = http://34.hkiff.org/eng/film/detail/34173.html | title = Sakay | work = The 34th Hong Kong International Film Festival | publisher = [[Hong Kong International Film Festival]] | accessdate = August 17, 2016 }}{{Dead link|date=March 2026 |bot=InternetArchiveBot |fix-attempted=yes }}</ref>
<ref name="Sakay 2">{{cite web | url = http://www.manunuri.com/filmography/sakay | title = Sakay (1993) | publisher = Manunuri ng Pelikulang Pilipino (MPP) | accessdate = August 17, 2016}}</ref>
<ref name="Pepeng Shotgun">{{cite web | url = http://www.manunuri.com/filmography/pepeng_shotgun | title = Pepeng Shotgun (1981) | publisher = Manunuri ng Pelikulang Pilipino (MPP) | accessdate = August 17, 2016}}</ref>
<ref name="Yanggaw">{{cite web | url = http://www.manunuri.com/reviews/yanggaw_the_affliction_in_us_all | title = Yanggaw: The Affliction in Us All | author = Valiente, Tito Genova | publisher = Manunuri ng Pelikulang Pilipino (MPP) | accessdate = August 17, 2016}}</ref>
<ref name="Limbunan">{{cite web | url = http://www.manunuri.com/filmography/limbunan | title = Limbunan | publisher = Manunuri ng Pelikulang Pilipino (MPP) | accessdate = August 17, 2016}}</ref>
<ref name="T2">{{cite web | url = http://starcinema.abs-cbn.com/movies/t2/latest-news/t2-brings-the-chills-this-summer | title = T2 Brings The Chills This Summer | publisher = [[Star Cinema]] | date = April 8, 2009 | accessdate = September 17, 2016}}{{dead link|date=August 2025|bot=medic}}{{cbignore|bot=medic}}</ref>
<ref name="Ligaw na Bulaklak">{{cite web | url = http://www.pep.ph/news/20079/tetchie-agbayani39s-new-award-inspires-her-to-accept-more-acting-jobs | title = Tetchie Agbayani's New Award Inspires her to Accept more Acting Jobs | author = Garcia, Rose | publisher = pep | date = November 30, 2008 | accessdate = September 17, 2016}}</ref>
<ref name="Sakay 3">{{cite web | url = https://www.univie.ac.at/ksa/apsis/aufi/cent/movie.htm | title = First Philippine Film Festival in Austria | publisher = Hallamasch 98 | date = September 4, 1998 | accessdate = September 17, 2016}}</ref>
<ref name="My Darling Aswang">{{cite web | url = http://www.pep.ph/guide/tv/6032/my-darling-aswang-pairs-a-human-with-a-hybrid-vampire | title = My Darling Aswang Pairs a Human with a Hybrid | author = Jimenez, Jocelyn and Nerisa Almo | publisher = pep | date = May 7, 2010 | accessdate = September 17, 2016}}</ref>
<ref name="Diether MMK">{{cite web | url = http://news.abs-cbn.com/entertainment/12/11/14/diether-ocampo-makes-comeback-mmk | archive-url = https://web.archive.org/web/20151217102455/http://news.abs-cbn.com/entertainment/12/11/14/diether-ocampo-makes-comeback-mmk | url-status = dead | archive-date = December 17, 2015 | title = Diether Ocampo Makes Comeback via 'MMK' | publisher = ABS-CBN News | date = December 11, 2014 | accessdate = September 17, 2016}}</ref>
<ref name="Ipaglaban Mo">{{cite web | url = http://news.abs-cbn.com/entertainment/01/22/15/kapuso-no-more-polo-ravales-abs-cbn-project | archive-url = https://web.archive.org/web/20160406050827/http://news.abs-cbn.com/entertainment/01/22/15/kapuso-no-more-polo-ravales-abs-cbn-project | url-status = dead | archive-date = April 6, 2016 | title = Kapuso no more? Polo Ravales in ABS-CBN Project | publisher = ABS-CBN News | date = January 23, 2015 | accessdate = September 17, 2016}}</ref>
<ref name="Sambahin ang Ngalan Mo (1981)">{{cite web | url = https://www.abs-cbn.com/image/entertainment/08/20/15/throwback-fpjs-leading-ladies-5 | title = Throwback: FPJ's Leading Ladies | publisher = ABS-CBN News | date = August 20, 2015 | access-date = September 17, 2016}}</ref>
<ref name="Kiray MMK">{{cite web | url = http://news.abs-cbn.com/entertainment/09/11/13/first-look-kiray-celis-does-heavy-drama-mmk | archive-url = https://web.archive.org/web/20200126030511/https://news.abs-cbn.com/entertainment/09/11/13/first-look-kiray-celis-does-heavy-drama-mmk | url-status = dead | archive-date = January 26, 2020 | title = First Look: Kiray Celis does Heavy Drama in 'MMK'<sup>sic</sup> | publisher = ABS-CBN News | date = September 11, 2013 | accessdate = September 17, 2016}}</ref>
<ref name="Habang May Buhay">{{cite web | url = https://www.abs-cbn.com/Weekdays/cast/article/6378/habangmaybuhay/Habang-May-Buhay.aspx | title = Cast & Characters | work = Habang May Buhay | publisher=[[ABS-CBN Corporation]] | access-date = September 17, 2016}}</ref>
<ref name="Wansapanataym: Aurora's Oras">{{cite web | url = http://www.pep.ph/guide/tv/8299/wansapanataym-will-show-the-value-of-time-through-aurora39s-oras | title = Wansapanataym will show the Value of Time through 'Aurora's Oras' | work = Guide / Television | publisher = pep | date = June 10, 2011 | accessdate = September 17, 2016}}</ref>
<ref name="Dahil sa Pag-ibig">{{cite web | url = http://www.pep.ph/guide/tv/9950/piolo-pascual-and-christopher-de-leon-shot-scenes-in-rome-for-dahil-sa-pag-ibig | title = Piolo Pascual and Christopher de Leon shot Scenes in Rome for Dahil sa Pag-ibig | work = Guide / Television | date = March 10, 2012 | accessdate = September 17, 2016}}</ref>
<ref name="Buhawi Jack">{{cite web | url = http://www.philstar.com/entertainment/650252/gerald-back-action-adventure-buhawi-jack | title = Gerald back in Action-Adventure as Buhawi Jack | publisher = [[The Philippine Star]] | date = January 23, 2011 | accessdate = September 17, 2016}}</ref>
<ref name="Parekoy">{{cite web | url = http://www.philstar.com/entertainment/458052/curtain-call-parekoy | title = Curtain Call for Parekoy | author = Vizcarra, Gian Carlo | publisher = [[The Philippine Star]] | date = April 17, 2009 | accessdate = September 17, 2016}}</ref>
<ref name="Lola Senyang">{{cite web | url = http://abscbnpr.com/old-lady-gets-framed-for-possession-of-illegal-drugs-on-ipaglaban-mo/ | archive-url = https://web.archive.org/web/20160703182358/http://abscbnpr.com/old-lady-gets-framed-for-possession-of-illegal-drugs-on-ipaglaban-mo/ | url-status = usurped | archive-date = July 3, 2016 | title = Old Lady gets Framed for Possession of Illegal Drugs on "Ipaglaban Mo" | publisher=[[ABS-CBN Corporation]] | date = July 1, 2016 | accessdate = September 17, 2016}}</ref>
<ref name="The Red Shoes">{{cite web | url = http://www.myayalamalls.com/movies/id/446/The+Red+Shoes+-2010- | title = The Red Shoes | publisher = [[Ayala Malls|My Ayala Malls]] | accessdate = September 18, 2016}}</ref>
<ref name="Limbunan 2">{{cite web | url = http://www.mindanews.com/arts-culture/2010/06/1st-bangsamoro-full-length-film-debuts-in-indie-filmfest/ | title = 1st Bangsamore Full-length Film Debuts in Indie Filmfest | publisher = MindaNews | date = June 22, 2010 | accessdate = September 18, 2016}}</ref>
<ref name="Got To Believe">{{cite web | url = http://www.pep.ph/guide/tv/12951/daniel-padilla-and-kathryn-bernardo-almost-kiss-in-got-to-believe | title = Daniel Padilla and Kathryn Bernardo almost kiss in Got To Believe | publisher = pep | date = November 27, 2013 | accessdate = September 18, 2016}}</ref>
<ref name="Maria Mercedes">{{cite web | url = http://entertainment2.abs-cbn.com/Tv/updates/PR-Malvina-and-Misty-in-trouble?scid=8625ED60-4BB9-4411-BEDE-93331D77AF0C | title = Malvina and Misty, in Trouble? | publisher=[[ABS-CBN Corporation]] | date = December 16, 2013 | accessdate = September 18, 2016}}{{dead link|date=August 2025|bot=medic}}{{cbignore|bot=medic}}</ref>
<ref name="Pure Love">{{cite web | url = http://starcinema.abs-cbn.com/latest-news/pure-love-finale-who-dies-who-lives | archive-url = https://web.archive.org/web/20141121100611/http://starcinema.abs-cbn.com/latest-news/pure-love-finale-who-dies-who-lives | url-status = dead | archive-date = November 21, 2014 | title = 'Pure Love' finale: Who dies, who lives? | publisher = [[Star Cinema]] | date = September 15, 2014 | accessdate = September 18, 2016}}</ref>
<ref name="My Little Juan">{{cite web | url = http://entertainment.abs-cbn.com/tv/updates/pr-pokwang-begins-to-have-a-change-of-heart-adopting-little-juan | archive-url = https://web.archive.org/web/20200124131422/https://entertainment.abs-cbn.com/tv/updates/pr-pokwang-begins-to-have-a-change-of-heart-adopting-little-juan | url-status = dead | archive-date = January 24, 2020 | title = Pokwang Begins to have a Change of Heart Adopting "Little Juan" | publisher=[[ABS-CBN Corporation]] | date = August 12, 2013 | accessdate = September 18, 2016}}</ref>
<ref name="Teacher Tetchie">{{cite web | url = http://www.gmanetwork.com/news/story/6852/newsbreak-movie-siren-is-now-teacher-tetchie | title = Movie Siren is now Teacher Tetchie | work = Newsbreak | publisher = GMA News Online | author = Alburo, J. Alwyn | date = May 24, 2006 | accessdate = September 16, 2016}}</ref>
<ref name="Mother Superior">{{cite web | url = http://www.philstar.com/columns/450500/mother-superior | title = Mother Superior | work = Only One World | author = Mayuga, Sylvia | publisher = [[The Philippine Star]] | date = March 22, 2009 | accessdate = January 7, 2011}}</ref>
<!-- For body
<ref name="John Silao">{{cite web | url = http://www.mb.com.ph/this-week-in-arts-culture-4/ | title = This Week in Arts & Culture | publisher = [[Manila Bulletin]] | date = June 5, 2016 | accessdate = September 1, 2016}}</ref>
<ref name="Playboy">{{cite web | url = http://rogue.ph/king-glamour-shot-seducing-tetchie-maribel-et-al-make-love-camera/ | title = King of the Glamour Shot | author = Gomez, Jerome | publisher = Rogue | month = June | year = 2016 | accessdate = September 16, 2016}}</ref>
-->
}}
==Mga panluwas na takod==
*{{IMDb name|0012916|Tetchie Agbayani}}
{{Authority control}}
{{DEFAULTSORT:Agbayani, Tetchie}}
[[Kategorya:1961 na mga pagkamundag]]
[[Kategorya:Ateneo de Manila University alumni]]
[[Kategorya:Mga edukador sa Filipinas]]
[[Kategorya:Babaeng edukador sa Filipinas]]
[[Kategorya:Mga sikologo sa Filipinas]]
[[Kategorya:Mga babayeng sikologo sa Filipinas]]
[[Kategorya:Mga modelong babaeng Filipino]]
[[Kategorya:Nabubuhay na mga tawo]]
[[Kategorya:Mga aktres sa pelikula sa Filipinas]]
[[Kategorya:Mga aktres sa telebisyon sa Filipinas]]
[[Kategorya:Mutya ng Pilipinas winners]]
[[Kategorya:Mga taga-ABS-CBN]]
[[Kategorya:Mga personalidad kan Radio Philippines Network]]
[[Kategorya:Mga Katolikong Romano sa Pilipino]]
ehn814jnrvuukb09bedb5rmiufb6tbr
Evelyn May Guinid
0
55763
303328
303279
2026-03-28T14:19:54Z
May Cel Sediño
30635
May Cel Sediño pinagbalyo an pahina [[Evelyn May Guinid]] pasiring sa [[Wikipedia:Evelyn May Guinid]]: Misspelled title
303279
wikitext
text/x-wiki
{| class="infobox biography vcard"
|- class="infobox-data"
! colspan="2" class="infobox-above" |<div class="fn">Eve Montelibano</div>
|- class="infobox-data role"
! class="infobox-label" scope="row" | Ipinangaki
| class="infobox-data" | 1971 (edad 54 – 55)
|-
! class="infobox-label" scope="row" | Trabaho
| class="infobox-data role" | [[Author|Awtor]]
|}
'''Si Eve Montelibano''' (namundag kan 1971) sarong [[Mga Pilipino|Filipinang]] awtor nin mga popular na nobelang romansa sa [[Pilipinas]]. Siya an pinakamabentang awtor kan serye nin librong romansa na Lothario.
== Biograpiya ==
Si Eve Montelibano namundag kan 1971. Nagtapos siya sa [[Unibersidad kan Filipinas, Diliman|Unibersidad kan Pilipinas]] sa [[Syudad nin Quezon|Diliman]], [[Syudad nin Quezon|Quezon City]]. Saro siyang ''interior designer'' asin propesiyonal na paratukdo, si Guinid sarong pintor man na aktibo sa mga aktibidad kan lokal na gilya kan sa biswal na arte asin miyembro kan sarong grupo nin teatro. Saro siya sa mga kagmukna kan ''Love Match'' brand kan ''Tagalog pocketbooks'', sarong linya nin ''paperback'' na saiyang pigmukna pagkatapos magsurat para sa Precious Hearts Romances (PHR). Nagpoon siya kan seryeng ''Lothario'' kan siya nasa mga 20 anyos pa sana. Bilang sarong parasurat, nagkukua nin inspirasyon si Guinid sa mga personal na eksperyensya kan iba siring man sa sadiri niya, tanganing matawan nin inspirasyon an saiyang mga parabasa. <ref>https://docs.google.com/viewer?a=v&q=cache:kN9sIea3BaMJ:www.filglobe.com/files/p24romancenovels.pdf+filipino+romance+novels&hl=en&gl=us&pid=bl&srcid=ADGEEShHwgclN2qOXBNAapj2N3W-38XjYUokvbkxwcwGLu2PnkQBvk3NaygESFQjSNRl08jlesJxC7jXYK8dqBZwsECwMBVchRmxu-T6V06cAqenp7t0N200vzUipUo1dUEZk6W46GsD&sig=AHIEtbR1XwdV8wWL-MJAO8iths7MiLo1Bg</ref>
== Hilingon man ==
* [[Armine Rhea Mendoza]]
* [[Martha Cecilia|Babes Cajayon]]
* [[Maria Teresa Cruz San Diego]]
* [[Lualhati Bautista]]
== Mga Reperensya ==
{{Reflist}}
e08tr9grnnppl35fx885y1ckmjpt387
303330
303328
2026-03-28T14:21:10Z
May Cel Sediño
30635
May Cel Sediño pinagbalyo an pahina [[Wikipedia:Evelyn May Guinid]] pasiring sa [[Evelyn May Guinid]] sa paagi kan panlikwat
303279
wikitext
text/x-wiki
{| class="infobox biography vcard"
|- class="infobox-data"
! colspan="2" class="infobox-above" |<div class="fn">Eve Montelibano</div>
|- class="infobox-data role"
! class="infobox-label" scope="row" | Ipinangaki
| class="infobox-data" | 1971 (edad 54 – 55)
|-
! class="infobox-label" scope="row" | Trabaho
| class="infobox-data role" | [[Author|Awtor]]
|}
'''Si Eve Montelibano''' (namundag kan 1971) sarong [[Mga Pilipino|Filipinang]] awtor nin mga popular na nobelang romansa sa [[Pilipinas]]. Siya an pinakamabentang awtor kan serye nin librong romansa na Lothario.
== Biograpiya ==
Si Eve Montelibano namundag kan 1971. Nagtapos siya sa [[Unibersidad kan Filipinas, Diliman|Unibersidad kan Pilipinas]] sa [[Syudad nin Quezon|Diliman]], [[Syudad nin Quezon|Quezon City]]. Saro siyang ''interior designer'' asin propesiyonal na paratukdo, si Guinid sarong pintor man na aktibo sa mga aktibidad kan lokal na gilya kan sa biswal na arte asin miyembro kan sarong grupo nin teatro. Saro siya sa mga kagmukna kan ''Love Match'' brand kan ''Tagalog pocketbooks'', sarong linya nin ''paperback'' na saiyang pigmukna pagkatapos magsurat para sa Precious Hearts Romances (PHR). Nagpoon siya kan seryeng ''Lothario'' kan siya nasa mga 20 anyos pa sana. Bilang sarong parasurat, nagkukua nin inspirasyon si Guinid sa mga personal na eksperyensya kan iba siring man sa sadiri niya, tanganing matawan nin inspirasyon an saiyang mga parabasa. <ref>https://docs.google.com/viewer?a=v&q=cache:kN9sIea3BaMJ:www.filglobe.com/files/p24romancenovels.pdf+filipino+romance+novels&hl=en&gl=us&pid=bl&srcid=ADGEEShHwgclN2qOXBNAapj2N3W-38XjYUokvbkxwcwGLu2PnkQBvk3NaygESFQjSNRl08jlesJxC7jXYK8dqBZwsECwMBVchRmxu-T6V06cAqenp7t0N200vzUipUo1dUEZk6W46GsD&sig=AHIEtbR1XwdV8wWL-MJAO8iths7MiLo1Bg</ref>
== Hilingon man ==
* [[Armine Rhea Mendoza]]
* [[Martha Cecilia|Babes Cajayon]]
* [[Maria Teresa Cruz San Diego]]
* [[Lualhati Bautista]]
== Mga Reperensya ==
{{Reflist}}
e08tr9grnnppl35fx885y1ckmjpt387
Pip Adam
0
55766
303333
303291
2026-03-28T15:49:21Z
InternetArchiveBot
17127
Rescuing 1 sources and tagging 0 as dead.) #IABot (v2.0.9.5
303333
wikitext
text/x-wiki
{{Infobox writer|name=Pip Adam|honorific_prefix=|honorific_suffix=|image=|image_size=|alt=|caption=|birth_name=|birth_date=|birth_place=[[Christchurch]], New Zealand|death_date=|death_place=|resting_place=|occupation=Author and tutor|alma_mater=[[Victoria University of Wellington]]|genre=Fiction|notableworks=''Everything We Hoped For'', ''I’m Working On A Building'', ''The New Animals'', ''Nothing To See''|awards=NZSA Hubert Church Best First Book Award for Fiction, New Generation Award, [[Acorn Foundation Fiction Prize]]|website={{url|pipadam.com}}}}
Si '''Pip Adam''' sarong nobelista, parasurat nin halipot na istorya, asin parabalik sa New Zealand.
== Background ==
Si Adam namundag sa Christchurch, New Zealand. Nag-adal siya sa New Zealand Film and Television School sa Christchurch bago nagbalyo sa Dunedin. Si Adam igwa nin MA sa Library and Information Studies asin MA sa creative writing gikan sa Victoria University of Wellington. Kan 2012 natapos niya an saiyang PhD, gikan man sa Victoria University, na pinamamahalaan ni Damien Wilkins.
Si Adam nakaistar kaiba an saiyang kapadis, si Brent McIntyre, asin sarong lalaki, si Bo Adam, sa Wellington . <ref name=":0" />
== Mga gibo ==
Si Adam napublikar sa mga journal sa literatura kabali ''an Overland'' (2015), <ref>{{Cite news|url=https://overland.org.au/author/pip-adam/|title=Pip Adam}}</ref> ''takahē'' (2014), <ref>{{Cite news|url=http://www.takahe.org.nz/t81/|title=takahē 81 – April 2014|accessdate=2026-03-28|archivedate=2020-01-27|archiveurl=https://web.archive.org/web/20200127173334/http://www.takahe.org.nz/t81/}}</ref> ''Fire Dials'' (2014), ''Sport'' (2008–2014), <ref>{{Cite news|url=http://www.sportmagazine.co.nz/past-issues/sport-44-contributors/pip-adam|title=Pip Adam}}</ref> ''Landfall'' (2009, 2010), asin ''Hue & Cry'' (2007–2013). <ref name=":1" />
Si Adam sarong pararepaso nin libro sa palabas ni [[:en:Jesse_Mulligan|Jesse Mulligan]] na ipinapalabas sa [[:en:Radio_New_Zealand|Radio New Zealand]]. <ref>{{Cite news|url=https://www.radionz.co.nz/national/programmes/afternoons/audio/2018622436/book-critic-pip-adam|title=Book critic Pip Adam}}</ref> Siya man an nag-host kan Better off Read podcast.
An retratista na si Ann Shelton ginamit sa pagsurat ni Adan sa saiyang pagrorogaring kan 2015 House Work: sarong proyekto manongod sa harong.
Nagtukdo si Adam nin pan-entablado na pagsusurat sa Victoria University of Wellington, Massey Uni asin sa Whitirea New Zealand.<ref name=":0">{{Cite news|url=http://www.thearts.co.nz/artists/pip-adam|title=Pip Adam|date=26 September 2015}}</ref> Kaiba an Write Kun sain Ka kolektibong grupo, nagtukdo siya nin pagsurat sa Arota Women's Prison.<ref name=":1">{{Cite news|url=http://www.anzliterature.com/member/pip-adam/|title=Pip Adam}}</ref>
Siya nanombrahan na Creative New Zealand Writers in Residence para sa 2021 sa TeHenga Waka - Victoria University of Wellington's International Institute of Modern Letters. Kan Pebrero 2023 ibinareta na an The New Animals ipigpublikar sa USA.<ref>{{Cite news|last=Braunias|first1=Steve|title=Kirsten goes to London|url=https://www.newsroom.co.nz/kirsten-goes-to-london|accessdate=7 February 2023|journal=Newsroom|date=7 February 2023|language=en-AU}}</ref>
== Mga Premyo ==
An ''Everything We Hoped For'' nangana kan NZSA Hubert Church Best First Book Award para sa Fiction sa 2011 New Zealand Post Book Awards .
Nakaresibi man si Adan kan New Generation Award sa 2012 Maquarte Private Wealth Nueva Zealand Arts Awards hali sa Artes Foundation of New Zelandia asin paradalagan sya kan 2007 Sunday Star Times Short Story Comphamtion.
''An New Animals'' nanggana kan pinakahalangkaw na premyo sa fiction kan New Zealand, an Acorn Foundation Fiction Prize para sa 2018 asin ''an Nothing to See'' napili para sa parehong premyo kan 2021.
''Audition'' was shortlisted for the Jann Medlicott Acorn Prize for Fiction at the 2024 Ockham New Zealand Book Awards.
''An audition'' nagin longlist para sa 2025 International Dublin Literary Award .
== Bibliograpiya ==
=== Mga Nobela ===
* ''I'm Working on a Building'' (2013)<ref name=":1"/>
* ''The New Animals'' (2017)<ref>{{Cite book|url=http://vup.victoria.ac.nz/the-new-animals/|title=The New Animals|last=Adam|first=Pip|publisher=Victoria University Press|year=2017|isbn=9781776561162}}</ref>
* ''Nothing to See'' (2020)
* ''Audition'' (2023)<ref>{{Cite news|last=Harmon|date=2023-07-05|title='Exciting', 'bold', 'laugh out loud': the best Australian books out in July|url=https://www.theguardian.com/books/2023/jul/05/exciting-bold-laugh-out-loud-the-best-australian-books-out-in-july}}</ref>
=== Koleksyon nin halipot na istorya ===
* ''Everything We Hoped For'' (2010)
== Mga Reperensya ==
{{Reflist}}
== Mga panluwas na sumpay ==
* [https://pipadam.podbean.com/ Better off Read] podcast
* Pip Adam on Twitter
{{Authority control}}{{DEFAULTSORT:Adam, Pip}}
[[Kategorya:Pages with unreviewed translations]]
bzc8bnkn2lezsulafrxyi4jnjsdwcj1
Shibby de Guzman
0
55770
303341
303315
2026-03-28T23:07:29Z
InternetArchiveBot
17127
Rescuing 1 sources and tagging 0 as dead.) #IABot (v2.0.9.5
303341
wikitext
text/x-wiki
{{Short description|Aktibistang hagbayon na Pilipina}}
{{Philippine name|Lapeña|de Guzman}}
{{Infobox person
| name = Shibby de Guzman
| birth_name = Shibby Lapeña de Guzman
| birth_date = {{birth based on age as of date|14|2017}}
| education = [[St. Scholastica's College, Manila|St. Scholastica's College]]
| occupation = paraadal
| known_for = Aktibismo kan kahagbayunan
}}
Si '''Shibby Lapeña de Guzman''' (namundag [[Wiktionary:circa|c.]] {{birth based on age as of date|14|2017|noage=1}})<ref name=":0">{{Cite web|url=https://www.gmanetwork.com/news/lifestyle/content/631774/pinay-student-protester-bretman-rock-among-time-s-most-influential-teens-of-2017/story/|title=YOUTHFUL IDEALISM: Pinay student protester, Bretman Rock among Time's Most Influential Teens of 2017|last=Layug|first=Margaret Claire|date=November 2, 2017|website=[[GMA News Online]]|access-date=November 18, 2017|quote=Kan nakaaging Nobyembre, an 13-anyos kaidto naatubang man nin backlash sa social media huli sa pagtaram tumang sa pag-intern kan diktador na si Ferdinand Marcos sa Libingan Ng Mga Bayani.}}</ref> sarong Filipina [[Aktibismo kan mga hobenes|aktibistang hobenes]]. Bisto siyang gayo sa saiyang mga protesta laban sa [[Paglubong ki Ferdinand Marcos|paglubong]] ni [[Presidente kan Filipinas|Presidente kan Filipinas]] na si [[Ferdinand Marcos]] sa [[Libingan ng mga Bayani]] asin laban sa [[Mga ekstrahudisyal na paggadan asin sapiritang pagkawara sa Filipinas | mga ekstrahudisyal na paggadan]] sa tahaw kan [[Digmaang kontra-droga sa Pilipinas|kampanya laban sa droga]] kan Presidente kan Filipinas na si [[Rodrigo Duterte]]. Siya nginaranan bilang saro sa treyntang pinaka-impluwensyal na mga tin-edyer kan 2017 kan [[Time (magazine)|''Time'' magazine]].<ref name=":5">{{Cite magazine|url=https://time.com/5003930/most-influential-teens-2017/|title=Meet the 30 Most Influential Teens of 2017|date=November 3, 2017|magazine=[[Time (magazine)|Time]]|access-date=November 11, 2017|archive-date=June 11, 2020|archive-url=https://web.archive.org/web/20200611051917/https://time.com/5003930/most-influential-teens-2017/|dead-url=yes}}</ref>
dybkgbbf1vybuz9ld3vrhjqwfwttgdy
Wikipedia:Evelyn May Guinid
4
55774
303331
2026-03-28T14:21:10Z
May Cel Sediño
30635
May Cel Sediño pinagbalyo an pahina [[Wikipedia:Evelyn May Guinid]] pasiring sa [[Evelyn May Guinid]] sa paagi kan panlikwat
303331
wikitext
text/x-wiki
#REDIRECT [[Evelyn May Guinid]]
a9dhsxhiedje5bvxr4l30ncgsrngnsc
Mga puting kabayo sa mitolohiya
0
55775
303335
2026-03-28T20:15:12Z
Daisy Joye Samulde
30508
Created by translating the page "[[:en:Special:Redirect/revision/1311192769|White horses in mythology]]"
303335
wikitext
text/x-wiki
[[Ladawan:White_horse_from_air.jpg|thumb|300x300px|An 3,000-taon na pigura kan bulod kan Uffington White Horse sa Inglaterra.]]
'''An mga puting kabayo''' igwa nin espesyal na kahulugan sa mga mitolohiya kan mga kultura sa bilog na kinaban. Parati sindang inaasosyar sa karwahe kan saldang, <ref name="Tresidder">''The Complete Dictionary of Symbols'' by Jack Tresidder, Chronicle Books, 2005, {{ISBN|978-0-8118-4767-4}}, page 241. [https://books.google.com/books?id=MV25OktTqLIC&dq Google books copy]</ref> sa mga eroe na parapakilaban, sa pagkamainaki (sa parehong mga manipestasyon kan kabayo asin kabayong lalaki ), o sa sarong paraligtas sa katapusan kan panahon, alagad igwa man nin ibang mga interpretasyon. Parehong an mga tunay na puting kabayo asin an mas komun na mga kabayo na abohon, na may biyong puting buhok, pigmidbid bilang "puti" kan manlaen-laen na relihiyoso asin kultural na tradisyon.
== Paglaladawan sa mito ==
[[Ladawan:Kalki_Avatar.jpg|too|thumb|250x250px|An Hindu na paraligtas kan kinaban na [[Kalki|si Kalki]] kaiba an saiyang puting Kabayo. Punjab Hills, Guler, c. 1765.]]
Poon pa kan mga enot na panahon, an mga puting kabayo pigmitolohiya na igwa nin pambihirang mga propyedad, na minalampas sa normal na kinaban sa paagi nin pagkaigwa nin mga pakpak (halimbawa, an Pegasus gikan sa mitolohiyang Griyego), o pagkaigwa nin mga sungay (an unicorn ). Bilang parte kan saiyang maalamat na hilikon, an puting kabayo sa mito pwedeng ilinadawan na may pitong payo ( Uchaishravas ) o walong bitis ( Sleipnir ), minsan sa mga grupo o solo. Igwa man nin mga puting kabayo na mga parahula, na naghuhula o nagpapatanid nin peligro.
Bilang sarong pambihira o kakaiba simbolo, an sarong puting kabayo tipikal na nagdadara kan eroe- o diyos-pigura sa mga seremonyal na papel o sa kapangganahan laban sa mga mararaot na pwersa. Ibinareta [[Herodotus|ni Herodotus]] na an mga puting kabayo pighihiling bilang sagradong mga hayop sa korte Achaemenid ni Xerxes the Great (na namahala kan 486–465 BC), mantang sa ibang tradisyon an kabaliktaran nangyayari kun ini itinatao sa mga diyos.
Sa labi sa sarong tradisyon, an puting kabayo nagdadara nin mga patron o an paraligtas kan kinaban sa huring mga panahon (arog kan sa [[Hudaismo|Judaismo]], Kristiyanismo, asin Islam ), inaasosyar sa saldang o kalesa kan saldang ( Ossetia ) o minaputok sa pag-eksister sa sarong makangangalas na paagi, na nagluluwas sa dagat o sa sarong kikilat.
Dawa ngani an nagkapirang mitolohiya mga istorya gikan sa pinakaenot na mga pagtubod, an ibang mga osipon, dawa ngani may bisyon o metapora, makukua sa mga pinagkukuanan nin liturhiya bilang parte kan mga napreserbar, padagos na mga tradisyon (hilingon, halimbawa, an "tradisyon kan Iran" sa ibaba).
== Mga mitolohiya asin tradisyon ==
=== Europeo ===
==== Celtic ====
Sa mitolohiya kan Wales, si Rhiannon, sarong mitolohikong pigura sa koleksyon nin mga alamat kan Mabinogion, nakalunad sa sarong "mapusyaw-puti" na kabayo. <ref>''The Four Branches of the Mabinogi: The Mabinogi of Pwyll'' by Will Parker (Bardic Press: 2007) {{ISBN|978-0-9745667-5-7}}. [http://www.mabinogi.net/pwyll.htm online text]. Retrieved November 2008.</ref> Huli kaini, siya pig-asosyar sa Romano-Celtic na diyosa nin kabayo sa pagkamainaki na si Epona asin iba pang mga hitabo nin pagsamba sa mga kabayo sa amay na kulturang Indo-Europeo.
[[Ladawan:The-Winged-Horse.jpg|wala|thumb|Bellerophon na nakasakay sa Pegasus]]
An estilong La Tène na pigura sa bulod sa Inglaterra, an Uffington White Horse nagpoon pa kan Panahon nin Bronse asin kapareho kan nagkapirang disenyo nin kabayo na sinsilyong Celtic .
Sa mga osipon kan mga taga-Scotland asin Irlandes, an kelpie o lambang uisge, sarong nakakagadan na supernatural na demonyo sa tubig na korteng kabayo, minsan ilinaladawan na puti, dawa ngani an ibang mga istorya nagsasabi na ini itom.
==== Griyego ====
Sa [[mitolohiyang Griyego]], an puting pakpak na kabayo na si Pegasus aki ni [[Poseidon (King of the sea)|Poseidon]] asin kan [[gorgon]] [[Medusa|na si Medusa]] . Si Poseidon iyo man an kagmukna kan mga kabayo, na naglalalang sainda gikan sa mga [[Breaking waves|nagbabaak na alon]] kan inaagyat na gumibo nin sarong magayon na hayop sa daga.
An segundaryong padis nin kambal na ipinangaki ni Zeus, Amphion asin Zethus, an mga maalamat na kagmukna kan Thebes, inaapod na "Dioskouroi, mga parakabayo nin puting kabayo" (λευκόπωλος) ni Euripides sa saiyang dula na ''The Phoenician Women'' (an parehong epitheto ginamit sa dula ''ni Hera'' asin nawaran sa ''Antipeo'' ). <ref>{{Cite book|url=https://books.google.com/books?id=tOgWfjNIxoMC|title=Encyclopedia of Greek and Roman Mythology|last=Roman|first=Luke|last2=Roman|first2=Monica|date=2010|publisher=Infobase Publishing|isbn=978-1-4381-2639-5|pages=58|language=en}}</ref>
==== Norse ====
[[Ladawan:Ardre_Odin_Sleipnir.jpg|thumb|250x250px|Ang Tjängvide gapong imahe na tigtutubudan na ipinapahiling na si Odin na naglalaog sa Valhalla mantang sakay sa Sleipner.]]
Sa mitolohiya kan Norse, an walong tabay na kabayo ni Odin na si Sleipnir, "an pinakamarahay na kabayo sa mga diyos asin tawo", ilinaladawan na abohon. Si Sleipnir iyo man an ginikanan kan saro pang abohon na kabayo, si Grani, na pagsasadiri kan eroe na si Sigurd .
==== Slavic ====
Sa mitolohiyang Slavic, an diyos kan gyera asin kasaganaan na si Svantovit igwa nin puti na kabayo na gingamit sa paghuhula; an historyador na si Saxo Grammaticus, sa mga deskripsyon na pareho Tacitus kang mga siglo na nag agi, nagsasabi na ang mga padi naghuhula kan tidta sa paagi kan pagpadalagan kan mga puting kabayo sa tahaw kang sari saring kudal, wala o too, an inot na matumak sa kada linya.
==== Hungarian ====
Saro sa mga titulo nin Diyos sa mitolohiya kan Hungaria iyo si Hadúr, na, susog sa sarong dai kumpirmadong pinagkukuanan, nagsusulot nin purong tanso asin sarong panday. An Hungarian na pangaran para sa Diyos iyo, asin nagdadanay na "Isten" asin sinda nagsunod sa Steppe [[Tengrismo|Tengriism]] . <sup class="noprint Inline-Template Template-Fact" style="white-space:nowrap;">[ ''<nowiki><span title="This claim needs references to reliable sources. (October 2015)">citation needed</span></nowiki>'' ]</sup> An mga suanoy na Magyar nag-aatang nin mga puting kabayo saiya bago an sarong ralaban. <ref name="Kover">''Peeps at Many Lands – Hungary'' by H. T. Kover, READ BOOKS, 2007, {{ISBN|978-1-4067-4416-3}}, page 8. [https://books.google.com/books?id=zqYux2DF6AcC Google books copy]</ref> Dugang pa, igwa nin sarong istorya (na nasambitan halimbawa sa ''Gesta Hungarorum'' ) na an mga Magyar nagbayad nin sarong puting kabayo sa Moravian na hepe na si Svatopluk I (sa ibang porma kan istorya, ini imbes an Bulgarian na hepe na si Salan ) para sa sarong parte kan daga na kan huri nagin Kahadean nin Hungary . <sup class="noprint Inline-Template Template-Fact" style="white-space:nowrap;">[ ''<nowiki><span title="This claim needs references to reliable sources. (December 2008)">citation needed</span></nowiki>'' ]</sup> An aktuwal na ginikanan kan istorya kaduda-duda huli ta si Svatopluk I gadan na kan mag-abot an enot na mga tribong Hungarian. Sa ibong na lado, dawa [[Herodotus|si Herodoto]] nagsambit sa saiyang ''mga Kasuratan'' nin sarong kostumbre sa Subangan, kun saen an pagpadara nin puting kabayo bilang bayad karibay nin daga nangangahulogan nin casus belli . An kaugalean na ini gikan sa suanoy na paniniwala sa Subangan na an hinabon na daga mawawaran nin pagkamabunga.
=== Iranian ===
Sa [[Zoroastrianismo]], saro sa tolong pagpapahiling kan Tishtrya, an hypostasis kan bitoon na Sirius, iyo idtong sarong puting kabayo (an duwa pa bilang sarong hoben na lalaki, asin bilang sarong toro). An pagka-Dios nagkukua kan pormang ini sa laog kan huring sampulong aldaw kan lambang bulan kan kalendaryo kan Zoroastrian, asin man sa sarong kosmogonikal na laban para sa pagkontrol kan uran. Sa huring osipon na ini ( ''Yasht'' 8.21–29), na minalataw sa mga himno kan Avesta na idinusay ki Tishtrya, an pagka-Dios kinokontra ni Apaosha, an demonyo kan tigmara, na minalataw bilang sarong itom na kabayo. <ref>{{Cite book|title=Encyclopaedia Iranica|last=Brunner|first=Christopher J.|publisher=Routledge & Kegan Paul|year=1987|volume=2|location=New York|pages=161–162|chapter=Apōš}}</ref>
An mga puting kabayo sinasabi man na nagbubutong nin mga banal na karwahe, arog kan ki Aredvi Sura Anahita, na iyo an pagkabanal kan katubigan kan Avesta. Nagrerepresentar sa manlaen-laen na porma nin tubig, an saiyang apat na kabayo nginaranan na "doros", "uran", "panganoron" asin "yeluran" ( ''Yasht'' 5.120).
=== Indian ===
An mga puting kabayo minalataw nin dakol na beses sa mitolohiyang Hindu asin nagtitindog para sa saldang. <ref>{{Cite book|url=https://books.google.com/books?id=ORuGLCLc7OkC&q=a%C5%9Bvamedh%C3%A1&pg=PP11|title=The Aśvamedha: The Rite and Its Logic|last=Kak|first=Subhash|date=2002|publisher=Motilal Banarsidass|isbn=9788120818774|language=en}}</ref> An [[Veda|Vedic]] na pagsakripisyo nin kabayo o ''ashvamedha'' sarong ritwal nin pagkamainaki asin pagkahade na may kalabot na pagsakripisyo nin sarong sagradong abohon o puting kabayo. <ref name="Dallapiccola">''[[Dictionary of Hindu Lore and Legend]]'' by Anna L. Dallapiccola. Thames and Hudson, 2002. {{ISBN|0-500-51088-1}}.</ref>
[[Ladawan:Uchchaihshravas1.jpg|thumb|189x189px|Uchchaihshravas]]
Sa mga [[Purana|Puranas]], saro sa mga importanteng bagay na nagbutwa sa panahon kan alamat kan pag-itok kan kadagatan kan mga [[deva]] asin mga asura iyo an Uchchaihshravas, sarong kabayo na puti-niyebe na may pitong payo. <ref name="Dallapiccola">''[[Dictionary of Hindu Lore and Legend]]'' by Anna L. Dallapiccola. Thames and Hudson, 2002. {{ISBN|0-500-51088-1}}.</ref> Si Turaga saro pang banal na puting kabayo na nagluwas sa kadagatan asin kinua kan diyos kan saldang na [[Surya|si Surya]] . <ref>{{Cite book|url=https://books.google.com/books?id=DH0vmD8ghdMC&q=white+horse+hinduism&pg=PA424|title=Hinduism: An Alphabetical Guide|last=Dalal|first=Roshen|date=2010|publisher=Penguin Books India|isbn=9780143414216|language=en}}</ref> <ref>{{Cite book|url=https://books.google.com/books?id=uzM1DwAAQBAJ&q=uchchaihshravas&pg=PA401|title=Isles of Wonder: the cover story|last=bigelow|first=mason|publisher=Lulu.com|isbn=9781326407360|language=en}}</ref> Si Uchchaihshravas minsan piglulunadan ni [[Indra]], an hade kan mga deva. Si Indra pigladawan na may pagkagusto sa mga puting kabayo sa nagkapirang alamat – parati niyang hinahabon an kabayong sakripisyo sa pagkabigla kan gabos na imbuelto, arog kan sa istorya ni Sagara, o an istorya ni Hadeng Prithu .
An karwahe kan solar na diyos [[Surya|na si Surya]] ginuguyod nin pitong kabayo, na ilinaladawan na gabos puti, o bilang mga kolor kan balangaw.
Si Hayagriva, sarong [[avatar]] ni [[Vishnu]], sinasamba bilang sarong diyos nin kaaraman asin kadunungan. An saiyang ikonograpiya naglaladawan saiya na may hawak nin tawo asin payo nin kabayo, maliwanag na puti an kolor, may puting mga gubing, asin nakatukaw sa sarong puting lotus. [[Kalki|Si Kalki]], an ikasampulong [[Dashavatara|inkarnasyon ni Vishnu]] asin huring paraligtas kan kinaban, pighula na maluwas na nakasakay sa sarong puting kabayo, o sa porma nin sarong puting kabayo. <ref name="Dallapiccola">''[[Dictionary of Hindu Lore and Legend]]'' by Anna L. Dallapiccola. Thames and Hudson, 2002. {{ISBN|0-500-51088-1}}.</ref>
==== Budista ====
Si Kanthaka sarong puting kabayo na paborito asin kaserbi kan Prinsipe Siddhartha, na nagin si Gautama Buddha. Tiggagamit ni Siddhartha si Kanthaka sa gabos na dagko na okasyon na nakasurat sa mga teksto Buddhista sadiri segun sa pagrayo nya sa kinaban. Pagkatapos kang pagrayo ni Siddhartha, siring man sa siring na si Kanthaka nagadan kawsa kang nagdurugong puso sa pagkamoot.
=== Abrahamiko ===
==== Judio ====
An Libro ni Zacarias duwang beses na nasambitan an mga kabayo na may kolor; sa enot na agihan igwa nin tolong kolor (pula, batik-batik, asin ''puti'' ), asin sa ikaduwa igwa nin apat na grupo nin mga kabayo (pula, itom, ''puti'', asin sa katapustapusi batik-batik) na nagbubutong nin mga karwahe. An ikaduwang grupo nin mga kabayo inaapod na "an apat na espiritu kan langit, na nagluluwas sa pagtindog sa atubangan kan Kagurangnan kan bilog na kinaban." Ilinaladawan sinda na nagpapatrolya sa daga asin pinapagdadanay iyan na matoninong.
Igwa man nin bersyon kan osipon na Jeosph della Rayna Storms Heaven. <ref name="Joseph della Rayna Storms Heaven"> "A Treasury of Jewish Folklore" by Nathan Ausubel, Crown, 1989, {{ISBN|978-0517502938}}, page 124. [https://ia800606.us.archive.org/17/items/B-001-013-718/B-001-013-718.pdf Internet Archive]</ref> Sa istorya si Rabbi Joseph della Rayna naghihingoang ibagsak an Mesiyas sa paagi nin manlaen-laen na gawi kan Kabballah. Kan siya haros magsalihid an Mesiyas dinara an saiyang puting kabayo paluwas sa kuwadra tanganing mag-andam. Alagad sa kahurihurihi dai siya nakapasar kaya pinangenotan kan Mesiyas an saiyang puting kabayo pabalik sa langitnon na kuwadra.
==== Christian ====
[[Ladawan:George_novgorod.jpg|too|thumb|Sarong ika-15 siglong simbolo ni San Jorge gikan sa Novgorod .]]
Sa [[Bagong Tipan]], an Apat na Parakabayo kan Apocalipsis kabali an saro na nakatukaw sa sarong puting kabayo asin an saro sa sarong mapusyaw na kabayo – an "puting" kabayo nagdara kan parakabayo na nagkamkam (sa tradisyon, Peste) mantang an "mapusyaw" na kabayo nagdara kan parakabayo na Kagadanan. Alagad, an Griegong tataramon na ''chloros'', na itrinadusir bilang ''mapusyaw,'' parati na pig-interpretar bilang berdeng may helang o abohon na abohon imbes na puti. Sa huri sa Libro nin Kapahayagan, si Cristo nakasakay sa sarong puting kabayo hale sa [[langit]] sa payo kan mga hukbo nin langit tanganing maghokom asin makipaglaban sa daga.
Duwa na Kristiyanong santos an kaakibat kan mga puting Kabayo: si San Jaime, bilang patrono kan España, naglulunad nin puting kabayo sa saiyang aspeto bilang mandirigma. Si San Jorge, patrono kan mga mangangalaba nin mga kabayo, nag lulunad man sa puting kabayo. Si Ossetia, an diyos na si Uastyrdzhi, na nagrerepresentar kan soldado asin an adlaw na mantang naiaasosyar kan mga puting kabayo, nabisto bilang pigura ni San Jorge pagkatapos mag embrasar nin Kristiyanismo an rehiyon.
''An Gesta Francorum'' igwa nin deskripsyon kan [[Enot na Krusada]], kun saen an mga soldados na nakikipaglaban sa Antioquia naghingako na napakusog an boot kan sarong bisyon ni San Jorge asin mga puting kabayo sa laog kan ralaban: ''Nagluwas hale sa kabukidan, man, an dai mabilang na mga sundaloan na may mga puting kabayo, na an mga pamantayan gabos puti.'' ''Asin kaya, kan mahiling kan satong mga lider an sundaloang ini, sinda ... namidbid an tabang ni Cristo, na an mga lider iyo si San Jorge, Mercurio, asin Demetrio.''
==== Islamiko ====
An kulturang Islam nagsasabi nin sarong puting linalang na an pangaran ''Al-Buraq'' na nagdara [[Mahoma|ki Muhammad]] sa [[Herusalem|Jerusalem]] durante kan Night Journey . Sinasabi man na si Al-Buraq iyo an nagdadara ki [[Abraham]] ( Ibrâhîm ) kan siya nagbisita sa saiyang agom na si [[Hagar]] ( Hājar ) asin aking lalaki [[Ismael|na si Ismael]] ( Ismâ'îl ). Susog sa tradisyon, si Abraham nag-istar kaiba an sarong agom ( Sarah ) sa [[Sirya|Syria]], alagad si Al-Buraq dinadara siya sa pagkaaga pasiring sa [[Meka|Makkah]] tanganing mahiling an saiyang pamilya duman, dangan dinadara siya pabalik sa saiyang Syrian na agom sa banggi. ''Al-Burāq'' ( {{Langx|ar|البُراق}} ''an al-Burāq'' "kikilat") dai nasambit sa ''[[Koran|Quran]]'' alagad sa nagkapirang literaturang ''[[hadith]]'' ("tradisyon").
Sa mga tradisyon kan Twelver Shī'a Islamiko, siringon na an Mahdi nagpapahiling na naglulunad nin puting kabayo
=== Harayong Sirangan ===
==== Koreano ====
Sarong dakulang puting kabayo an minalataw sa mitolohiya kan Korea sa istorya kan kahadean ni Silla . Kan an mga tawo nagtiripon tanganing mamibi para sa sarong hade, an kabayo nagluwas sa sarong kikilat, na nagduduko sa sarong nagkikinang na sugok. Pagkatapos na an kabayo maglayog pabalik sa langit, an sugok nagbukas asin an aking lalaki na si Park Hyeokgeose nagluwas. Kan siya nagdakula, pinagsararo niya an anom na nag-iiwal na estado.
==== Pilipinas ====
An syudad nin [[Pangantucan]] igwa nin simbolo nin sarong puting kabayong lalaki na nagligtas sa sarong suanoy na tribu sa masaker sa paagi nin paggabot nin sarong [[Kawayan (doot)|kawayan]] asin sa siring pinatanidan sinda kan pagrani kan kalaban.
=== Katutubong Amerikano ===
Sa mitolohiya kan Blackfoot, an diyos nin niyebe na si Aisoyimstan sarong tawong puti an kolor na nakasulot nin puting gubing na nakasakay sa sarong puting kabayo. <sup class="noprint Inline-Template Template-Fact" style="white-space:nowrap;">[ ''<nowiki><span title="This claim needs references to reliable sources. (March 2025)">kaipuhan an sitasyon</span></nowiki>'' ]</sup>
== Literatura asin arte ==
[[Ladawan:Finelady.jpg|too|thumb|250x250px|An estatuwa kan "magayon na babae na nakasakay sa sarong puting kabayo" sa Banbury Cross.]]
An mitolohikong simbolismo kan mga puting kabayo pigkua bilang sarong trope sa literatura, pelikula, asin iba pang pag-istorya. Halimbawa, an eroe na prinsipe o puting kabalyero sa mga osipon pirming
nakasakay sa puting kabayo. An mga unicorn (sa pangkagabsan puti) mga linalang na garo kabayo na may sarong sungay. Asin an Ingles na kanta para sa mga aki na " Ride a cock horse to Banbury Cross " nanonongod sa sarong babae na nakasakay sa puting kabayo na pwedeng asosyado sa Celtic na diosa na si Rhiannon .
Sarong "puting kabayo nin aristokrata " an minalataw sa osipon na " Virgilius the Sorcerer " ni Andrew Lang . Ini minalataw sa ''The Violet Fairy Book'' asin nag-aatribwir nin labi pa sa dati na mga mahiwason na kapangyarihan sa suanoy na Romanong pararawitdawit na si Virgil (hilingon man an Virgil#Mysticism asin mga natatagong kahulugan ).
Si Gandalf, sarong bida asin salamangkero sa ''The Lord of the Rings'' nakalunad sa saiyang puting bukid na Shadowfax, na ilinaladawan na kolor plata. Sa huri sa serye, si Gandalf namidbid bilang ''White Rider.''
An Briton na awtor na si GK Chesterton nagsurat nin sarong epikong rawitdawit na may titulong ''Ballad of the White Horse.'' Sa Libro I, "An Bisyon kan Hade," nagsurat siya manungod sa pinakaenot na Inglaterra, na inaapod an pigura kan puting kabayo sa bulod asin an mga diyos:
''An Rip'', sarong kanta kan 2008 ni Portishead nag-aapod man kan imahe kan mga puting kabayo
An puting kabayo sarong pabalik-balik na motibo sa dula ni Ibsen ''na Rosmersholm'', na ginagamit an komun na osipon kan mga Norse na an itsura kaini sarong tanda nin kagadanan. An basehan kan superstisyon pwedeng iyo na an kabayo sarong porma nin [[Church grim|Church Grim]], na ilinubong na buhay sa orihinal na pagkonsagra kan edipisyo kan simbahan (an nagadan na bida sa dula sarong pastor), o na ini sarong materyalisasyon kan ''fylgje'', an espiritung parabantay kan sarong indibidwal o pamilya. <ref>{{Cite book|url=https://archive.org/details/mythicpatternsin0000holt|title=Mythic Patterns in Ibsen's Last Plays|last=Holtan|first=Orley|publisher=University of Minnesota Press|year=1970|isbn=978-0-8166-0582-8|location=Minneapolis|pages=[https://archive.org/details/mythicpatternsin0000holt/page/55 55–6]|url-access=registration}}</ref>
== Hilingon man ==
* Kabayo sa mitolohiyang Tsino
* Simbolismo kan kabayo
* Mga kabayo sa Germanic na paganismo
* Sakripisyo kan kabayo
* Pagsamba sa kabayo
* Listahan kan mga kathang-isip na kabayo
* Mitolohiya kan araw
* Puti (kabayo)
* Puting kabayo (paglinaw)
* Puting kabayo kan Kent
* Propesiya kan Puting Kabayo
* Bato kan Puting Kabayo
* Mga alamat na kabayo sa Jura
* Mga alamat na kabayo kan Pas-de-Calais
== Mga Reperensya ==
1.1 The Complete Dictionary of Symbols by Jack Tresidder, Chronicle Books, 2005, <nowiki>ISBN 978-0-8118-4767-4</nowiki>, pahina 241. Kopya kan mga libro sa Google.
2. ↑ "White Horses and Genetics". Archaeology.about.com. Archived from the originalt on 11 June 2011. Nakua kan 29 Abril 2010.
3.1 The Four Branches of the Mabinogi: The Mabinogi of Pwyll by Will Parker (Bardic Press: 2007) <nowiki>ISBN 978-0-9745667-5-7</nowiki>. online na teksto . Nakua kan Nobyembre 2008.
4.1 Hyland, Ann (2003) The Horse in the Ancient World. Stroud, Sutton Publishing. <nowiki>ISBN 0-7509-2160-9</nowiki>. Pahina 6.
5. ↑ Sanko, Siarhei (2018). "Reflexes of Ancient Ideas about Divine Twins in the Images of Saints George and Nicholas in Belarusian Folklore". Folklore: Electronikong Journal kan Folklore 72: 15-40, dol:10.7592/fejf2018.72 sanko ISSN 1406-09570
6.1 Roman, Luke; Roman, Monica (2010). Encyclopedia of Greek and Roman Mythology. Infobase Publishing. p. 58 <nowiki>ISBN 978-1-4381-2639-5</nowiki>
7↑ "Apollodorus Library book 3 kapitulo 5, seksyon 59 www.perseus.tufts.edu.
8. Faulkes, Anthony (Trans) (1995). Edda, pahina 36
Everyman. ISBN 0-460-87616-3
9.↑ Morris, William (Trans.) and Magnússon, Eirikr (Trans.) (2008). The Story of the Volsungs, pahina 54. Forgotten Books. <nowiki>ISBN 1-60506-469-6</nowiki>
10. ↑ The Trinity-Тројство-Триглав @ veneti.info, Nag-sitasyon kan Saxo Grammaticus sa "Gesta Danorum".
11. ↑ Peeps at Many Lands - Hungary by H. T. Kover, READ BOOKS, 2007, <nowiki>ISBN 978-1-4067-4416-3</nowiki>, pahina 8. Kopya kan mga libro sa Google.
12. Brunner, Christopher J. (1987). "Apoš" Encyclopaedia Iranica. Vol. 2. New York: Routledge & Kegan Paul. pp. 161-162.
13.1 Kak, Subhash (2002). The Asvamedna: The Rite and its Logic, Motilal Banarsidass. ISBN 9788120818774 14.1 14.. 14.1 14.2 Dictionary of Hindu Lore and Legend by Anna L. Dallapiccola. Thames and Hudson, 2002. <nowiki>ISBN 0-500-51088-1</nowiki>.
15. Dalal, Roshen (2010) Hinduism: An Alphabetical Guidet Penguin Books India <nowiki>ISBN 9780143414216</nowiki>.
16. bigelow, mason. Isles of Wonder the cover storyt Lulu com <nowiki>ISBN 9781326407360</nowiki>.
17 The Mahabharata of Krishna-Dwa/payana Vyasa Book 3 Vana Parva. Isinalin ni Kisan Mohan Ganguli, 1883-1896 Seksyon CVII onion Nacres Texts. Nakua kan Nobyembre 2008.
18. ↑ Srimad Bhagavatam Canto 4, Kapitulo 19. King Prthu's One Hundred Horse Sacrificest Isinalin ni The Bhaktivedanta Book Trust International, Inc.
19. Malasekera, G. P. (1996). Encyclopaedia of Buddhism Government of Sri Lanka.
20. "A Treasury of Jewish Folklore" ni Nathan Ausubel, Crown, 1989, <nowiki>ISBN 978-0517502938</nowiki>, pahina 124. Gikan sa Internet Archive.
21. New Testament: Book of Revelation, Ch 6:2 (NIV)
22. New Testament: Book of Revelation, Ch 6.8 (NIV)
23 New Testament Book of Revelation, Ch 19.11-6 (NIV)
24.1 "Dictionary of Phrase and Fable by E Cobham Brewer 18989. Bartleby.com. Nakua kan 29 Abril 2010
25. The Pigrimage to Compostela in the Middle Ages by Maryjane Dunn and Linda Kay Davidson Routledge, 2000 pahina 115. <nowiki>ISBN 978-0-415-92895-3</nowiki> Kopya kan mga libro sa Google. Nakua kan Nobyembre 2008.
26. The Arts in Latin America, 1492-1820 by Joseph J. Rishel and Suzanne L. Stratton Yale University Press, 2006 page 318. <nowiki>ISBN 978-0-300-12003-5</nowiki> Kopya kan mga libro sa Google. Nakua kan Nobyembre 2008.
27. ↑ Patron Saints Index: Saint George. Nakua kang Nobyembre 2008.
28. ↑ The Meaning of Icons by Vladimir Lossky. St Vladimir's Seminary Press, 1982. <nowiki>ISBN 978-0-913836-99-6</nowiki>. pahina 137. Kopya kan mga libro sa Google. Nakua kan Nobyembre 2008.
29. ↑ The Religion of Ossetia: Uastyrdzhi and Nart Batraz in Ossetian mythology Nasalbar an dokumento kang 23 March 2009 sa Wayback Machine. Nakua kan Nobyembre 2008.
30. ↑ Gesta Francorum: The Defeat of Kerbogha, bahagi online asin Libro nin Pinag-urigan sa Medyebal. Nakua kan Nobyembre 2008
31. ↑ Sahih al-Bukhari, 5:58 227.
32. 1 Gilkes, F. Carl Gilkes; Gilkes, R. Carl Gilkes (2009) Introduction to the Endtimest. Xulon Press. p. 51 <nowiki>ISBN 9781615791057</nowiki> Nakua kan 26 Enero 2016. "The Muslims expect their own savior, the twelfth Iman, the Munammad d'ul Mandi, to come to the earth before Jesus returns Their Mahdi will solve all their problems they believe that their twelfth Iman will come riding a white norse."
33 1995 artikulo na may ni Barbara Cohen Thingsasian com Nakua kan 29 Abril 2010.
34. ↑ "A Possible Solution to the Banbury Cross Atestery Klon demon.co uk Tinipon gikan sa origine 1 kan 4 Marso 2016. Nakua kan 29 Abril 2010.
35. ↑ "Character Bios: Shadowfax". Henneth-AnnunIstoryang Naitipon. Nakua kan 30 Agosto 2021.
36. ↑ Holtan, Orley (1970). Mythic Patterns in Ibsen's Last Plays. Minneapolis: University of Minnesota Press. pp. 55–6. <nowiki>ISBN 978-0-8166-0582-8</nowiki>.{{Reflist}}{{Horse topics}}
== Mga panluwas na sumpay ==
* [[iarchive:TheWhiteHorse|Pagrekord nin audio kan sarong alamat kan White Horse gikan sa Newfoundland, Canada]]
{{DEFAULTSORT:White Horse (Mythology)}}
[[Kategorya:Pagsamba sa kabayo]]
[[Kategorya:Mga kabayo sa mitolohiya]]
[[Kategorya:Unikornyo]]
[[Kategorya:Pages with unreviewed translations]]
sjhttkl93bf71tnelkmuthiox0yiihg
Little Red Riding Hood (1922 na pelikula)
0
55776
303336
2026-03-28T20:33:52Z
Daisy Joye Samulde
30508
Created by translating the page "[[:en:Special:Redirect/revision/1328738765|Little Red Riding Hood (1922 film)]]"
303336
wikitext
text/x-wiki
{{Infobox pelikula|name=Little Red Riding Hood|image=Little Red Riding Hood (Disney).jpg|caption=Theatrical poster|director=[[Walt Disney]]|producer=Walt Disney|story=|narrator=|starring=|music=|animator=[[Rudolf Ising]]<br />[[Carman Maxwell]]<br />[[Ub Iwerks]]<br />[[Hugh Harman]]<br />Otto Walliman<br />Lorey Tague|based_on={{based on|''[[Little Red Riding Hood]]''|[[Charles Perrault]] and [[Brothers Grimm]]}}|cinematography=Red Lyon|studio=[[Laugh-O-Gram Studio]]|released={{Film date|1922|7|29}}|color_process=Black and white|runtime=6:12|country=United States|language=}}
[[Ladawan:Little_Red_Riding_Hood_(1922).webm|thumb| An bilog na halipot (dai pa naibabalik)]]
'''''An Little Red Riding Hood''''' sarong halipot [[Animasyon|na animated na pelikula]] ni [[Walt Disney]] na sarong pag-awit kan tradisyonal na istorya kan Little Red Riding Hood .
== Produksiyon ==
An pelikula parte kan seryeng Laugh-O-Grams na pinaluwas kan 1922. Saro ini sa mga enot na cartoon kan Disney, <ref>[https://books.google.com/books?id=iO4cAQAAIAAJ&q=%22Little+Red+Riding+Hood%22, +Disney ''Walt in wonderland: the silent films of Walt Disney''] by Russell Merritt, J. B. Kaufman, & Associazione Le Giornate del cinema muto, Giornate del Cinema Muto 1993, {{ISBN|88-86155-02-6}}</ref> asin pigkokonsiderar na iyo an pinakaenot na pagprobar kan Disney sa animated na pag-istorya. Imbes na maggamit nin mga animation cells, ini ginibo sa paagi nin pagretrato nin mga linyang may tinta sa papel.
== Kahulugan ==
An pelikula pigkonsiderar na nawara sa laog nin dakul na taon asin ini nakalista kan 1980 sa "10 Most Wanted Films for Archival Preservation" kan American Film Institute . <ref name="Beckett">{{Cite book|url=https://books.google.com/books?id=LapMimSid7kC&q=%22Little+Red+Riding+Hood%22+Disney&pg=PR17|title=Recycling Red Riding Hood: Volume 23 of Children's literature and culture|last=Beckett|first=Sandra L.|publisher=[[Routledge]]|year=2002|isbn=9780415930000|edition=illustrated}}</ref> An sarong imprenta kan pelikula nadiskobre kan kolektor na Briton na si David Wyatt sa sarong libreriya nin pelikula sa London kan 1998 asin ibinalik kan parehong taon. <ref name="Beckett" />
An pelikula nag-iintrodusir kan enot na pagluwas ni Julius the Cat, na iyo an magigin pinakaenot na nginaranan, pabalik-balik na karakter kan Disney. : 302 Si Julius an huring nagluwas sa ''Alice the Beach Nut'' . An ikaduwang Amerikanong halipot na pelikula na may parehong titulo pinaluwas man kan 1922 na pinagbidahan ni Baby Peggy .
== Hilingon man ==
* Listahan kan mga nadiskobre giraray na pelikula
== Mga Reperensya ==
{{Reflist}}
1. ↑ New York Times
2. ↑ The Encyclopedia of Disney Animated Shorts Archived 17 Abril 2010, sa Wayback Machine
3. ↑ +Disney Walt in wonderland: an tahimik na pelikula kan Walt Disney ni Russell Merritt, J. B. Kaufman, & Associazione Le Giornate del cinema muto, Giornate del Cinema Muto 1993, <nowiki>ISBN 88-86155-02-6</nowiki>
4. ↑ Walt Disney: The Triumph of the American Imagination ni Neal Gabler, Random House 2007, <nowiki>ISBN 0-679-75747-3</nowiki>
5. ↑ The Animated Man: A Life of Walt Disney ni Michael Barrier, University of California Press 2008, <nowiki>ISBN 0-520-25619-0</nowiki>
6. ↑ +Disney Walt Disney Fairy Tale Treasury: Blue kan Walt Disney Productions, Disney Studios, Penguin Group 1991, <nowiki>ISBN 0-8317-9291-4</nowiki>
7. ↑ 7.0 7.1 Solomon, Charles (17 Hulyo 1998). "Fairy Tale Ending to a Real Disney Story". Los Angeles Times. Nakua 6 Abril 2010.
8. ↑ The Animated Man: A Life of Walt Disney
9. ↑ 9.0 9.1 Beckett, Sandra L. (2002). Recycling Red Riding Hood: Volume 23 of Children's literature and culture (illustrated ed.). Routledge. <nowiki>ISBN 9780415930000</nowiki>.
10. ↑ Dave Smith, Disney A to Z: The Official Encyclopedia
11. ↑ "Микина војска (ХУ ММ 61) | I.N.D.U.C.K.S."
== Mga panluwas na sumpay ==
* An buong teksto kan Little Red Riding Hood (Pelikula kan 1922) sa Wikisource
* {{IMDb title|0013323|Little Red Riding Hood}}
* [https://governmentcheese.ca/index.php?option=com_content&view=article&id=12:fairy-tale-flappers-animated-adaptations-of-little-red-and-cinderella-1922-1925&catid=11&Itemid=111 Fairy Tale Flappers: Animated Adaptations of Little Red and Cinderella (1922-1925)]
{{Little Red Riding Hood}}
[[Kategorya:Pelikula gibo kan walt disney]]
[[Kategorya:Artikulo na may video clips]]
[[Kategorya:Nadiskobreng pelikula kan Amerikano]]
[[Kategorya:Nadiskobreng pelikula kan 1920s]]
[[Kategorya:Pelikula kan 1922]]
chrnrlwh3h8l7e65u8dbg49kgaff831
ToRung
0
55777
303344
2026-03-29T01:59:56Z
Tin2012
30575
Pinagmukna an pahina kaining "Si ToRung sarong Vietnamese YouTuber. Ini pagsasadiri nin sarong tawong nakaistar sa Dong Nai o Lam Dong, alagad an kagsadiri kan channel na ini dai pa nabisto. Ini man an nagin pinakaenot na Vietnamese channel na nakaabot sa 50 milyones na mga subscriber kan Pebrero 22, 2025."
303344
wikitext
text/x-wiki
Si ToRung sarong Vietnamese YouTuber. Ini pagsasadiri nin sarong tawong nakaistar sa Dong Nai o Lam Dong, alagad an kagsadiri kan channel na ini dai pa nabisto. Ini man an nagin pinakaenot na Vietnamese channel na nakaabot sa 50 milyones na mga subscriber kan Pebrero 22, 2025.
554veeu0avcvxatxwsrquw5a9morgua
303345
303344
2026-03-29T02:02:35Z
Tin2012
30575
303345
wikitext
text/x-wiki
[[File:ToRung.png
Si ToRung sarong Vietnamese YouTuber. Ini pagsasadiri nin sarong tawong nakaistar sa Dong Nai o Lam Dong, alagad an kagsadiri kan channel na ini dai pa nabisto. Ini man an nagin pinakaenot na Vietnamese channel na nakaabot sa 50 milyones na mga subscriber kan Pebrero 22, 2025.
2rjfoe2jzlj6osy1ycvrb1ai95odhst
303346
303345
2026-03-29T02:03:14Z
Tin2012
30575
303346
wikitext
text/x-wiki
[[File:ToRung.png|thumb|An icon kan channel ni ToRung]]
Si ToRung sarong Vietnamese YouTuber. Ini pagsasadiri nin sarong tawong nakaistar sa Dong Nai o Lam Dong, alagad an kagsadiri kan channel na ini dai pa nabisto. Ini man an nagin pinakaenot na Vietnamese channel na nakaabot sa 50 milyones na mga subscriber kan Pebrero 22, 2025.
5fnf27hiassgut6zck8smjvff9uyvdq
303347
303346
2026-03-29T02:04:04Z
Tin2012
30575
303347
wikitext
text/x-wiki
[[File:ToRung.png|thumb|An icon kan channel ni ToRung]]
Si ToRung sarong Vietnamese YouTuber. Ini pagsasadiri nin sarong tawong nakaistar sa Dong Nai o Lam Dong, alagad an kagsadiri kan channel na ini dai pa nabisto. Ini man an nagin pinakaenot na Vietnamese channel na nakaabot sa 50 milyones na mga subscriber kan Pebrero 22, 2025.
Kan Hunyo 2024, nalampasan kan ToRung an BEN EAGLE sa mga subscriber. An channel nagin mapanggana na magin an [[Vietnamese]] channel na may pinakadakol na subscriber sa gabos na panahon. Kan 2025, nalampasan kan ToRung an ABS-CBN Entertainment (an pinakadakulang channel nin YouTuber sa Pilipinas) asin Jess No Limit (an pinakadakulang channel nin YouTuber sa Indonesia).
Kan Enero 2026, an channel iyo an ika-59 na pinakadakulang YouTube channel sa kinaban na may labing 59.6 milyon na mga subscriber. An channel igwa nin pinakadakol na subscriber sa arin man na channel sa Sur-subangan na Asya.
fy1wa0ik53vhrw8dubhfkd3pz1p0uch
303348
303347
2026-03-29T02:04:13Z
Tin2012
30575
303348
wikitext
text/x-wiki
[[File:ToRung.png|thumb|An icon kan channel ni ToRung]]
Si ToRung sarong Vietnamese YouTuber. Ini pagsasadiri nin sarong tawong nakaistar sa Dong Nai o Lam Dong, alagad an kagsadiri kan channel na ini dai pa nabisto. Ini man an nagin pinakaenot na Vietnamese channel na nakaabot sa 50 milyones na mga subscriber kan Pebrero 22, 2025.
Kan Hunyo 2024, nalampasan kan ToRung an BEN EAGLE sa mga subscriber. An channel nagin mapanggana na magin an Vietnamese channel na may pinakadakol na subscriber sa gabos na panahon. Kan 2025, nalampasan kan ToRung an ABS-CBN Entertainment (an pinakadakulang channel nin YouTuber sa Pilipinas) asin Jess No Limit (an pinakadakulang channel nin YouTuber sa Indonesia).
Kan Enero 2026, an channel iyo an ika-59 na pinakadakulang YouTube channel sa kinaban na may labing 59.6 milyon na mga subscriber. An channel igwa nin pinakadakol na subscriber sa arin man na channel sa Sur-subangan na Asya.
ikw0rsm6hj5mfhqce4cokne2ethl00v
303349
303348
2026-03-29T02:04:32Z
Tin2012
30575
303349
wikitext
text/x-wiki
[[File:ToRung.png|thumb|An icon kan channel ni ToRung]]
Si ToRung sarong Vietnamese YouTuber. Ini pagsasadiri nin sarong tawong nakaistar sa Dong Nai o Lam Dong, alagad an kagsadiri kan channel na ini dai pa nabisto. Ini man an nagin pinakaenot na Vietnamese channel na nakaabot sa 50 milyones na mga subscriber kan Pebrero 22, 2025.
Kan Hunyo 2024, nalampasan kan ToRung an BEN EAGLE sa mga subscriber. An channel nagin mapanggana na magin an Vietnamese channel na may pinakadakol na subscriber sa gabos na panahon. Kan 2025, nalampasan kan ToRung an ABS-CBN Entertainment (an pinakadakulang channel nin YouTuber sa Pilipinas) asin Jess No Limit (an pinakadakulang channel nin YouTuber sa Indonesia).
Kan Enero 2026, an channel iyo an ika-59 na pinakadakulang YouTube channel sa kinaban na may labing 59.6 milyon na mga subscriber. An channel igwa nin pinakadakol na subscriber sa arin man na channel sa Sur-subangan na Asya.
{{tamboan}}
1r1exzf2djwpfexjgpjc2natk1zy2jy
303350
303349
2026-03-29T02:06:19Z
Tin2012
30575
303350
wikitext
text/x-wiki
[[File:ToRung.png|thumb|Logo kan channel kan ToRung]]
Si ToRung sarong Vietnamese YouTuber. Ini pagsasadiri nin sarong tawong nakaistar sa Dong Nai o Lam Dong, alagad an kagsadiri kan channel na ini dai pa nabisto. Ini man an nagin pinakaenot na Vietnamese channel na nakaabot sa 50 milyones na mga subscriber kan Pebrero 22, 2025.
Kan Hunyo 2024, nalampasan kan ToRung an BEN EAGLE sa mga subscriber. An channel nagin mapanggana na magin an Vietnamese channel na may pinakadakol na subscriber sa gabos na panahon. Kan 2025, nalampasan kan ToRung an ABS-CBN Entertainment (an pinakadakulang channel nin YouTuber sa Pilipinas) asin Jess No Limit (an pinakadakulang channel nin YouTuber sa Indonesia).
Kan Enero 2026, an channel iyo an ika-59 na pinakadakulang YouTube channel sa kinaban na may labing 59.6 milyon na mga subscriber. An channel igwa nin pinakadakol na subscriber sa arin man na channel sa Sur-subangan na Asya.
{{tamboan}}
ruo58nmdo9h4z7s3njp3pofbog3kkt8