Wikipedia bclwiki https://bcl.wikipedia.org/wiki/Panginot_na_Pahina MediaWiki 1.46.0-wmf.26 first-letter Medio Espesyal Olay Paragamit Olay kan paragamit Wikipedia Olay sa Wikipedia Ladawan Olay sa ladawan MediaWiki Olay sa MediaWiki Plantilya Olay sa plantilya Tabang Olay sa tabang Kategorya Olay sa kategorya TimedText TimedText talk Module Module talk Event Event talk Diosdado Macapagal 0 1551 305021 264262 2026-05-02T19:01:51Z InternetArchiveBot 17127 Rescuing 0 sources and tagging 1 as dead.) #IABot (v2.0.9.5 305021 wikitext text/x-wiki [[ladawan:Diosdado Macapagal USS Oklahoma City 1962 cropped.jpg|right|thumb|180px|Si Pres. Diosdado Macapagal]] Si '''Diosdado Macapagal''' ([[Setyembre 28]], [[1910]] - [[Abril 21]], [[1997]]) an ika-siyam na [[presidente kan Filipinas|presidente]] asin an ama kan dating presidente kan [[Filipinas]], si [[Gloria Macapagal-Arroyo]]. Nadaog niya si [[Carlos Garcia]] kan nag-eleksyon kan taon 1961. Sinundan siya ni [[Ferdinand Marcos]] na iyo naman an nakadaog saiya kan siya nagkandidato liwat. Siya an nabansagan na gayo na "Tagasurog kan Masa". Siya man an presidente na nag-isog kan petsa sa pagrokyaw kan Katalingkasan nin Filipinas hale sa Hulyo 4 tinungod sa Hunyo 12, sa pagromdom asin pagtaong onra kan akto ni [[Emilio Aguinaldo]] sa pagdeklara niya nin Katalingkasan para sa Filipinas kan taon 1899 duman sa Kawit, Cavite. Siya man an maroromdoman na nagsangat asin nagtolod kan Paghihinako sa Sabah kan Hunyo 22, 1962. ==Kaamayan kan Buhay asin Karera== Siya aki ninda Urbano Macapagal asin Romana Pangan asin namundag siya sa baryo kan San Nicolas sa [[Lubao, Pampanga]]. Huli ta matale, nagtapos siya sa Lubao Elementary School na valedictorian asin sa San Fernando High School kan San Fernando, Pampanga siya an salutatorian. Sa tabang ni Gobernador Honorio Ventura, na iyo an naggasto saiya, nakaadal siya kan saiyang kolehiyo sa [[Unibersidad kan Filipinas]] asin an saiyang abogasya sa [[Unibersidad kan Santo Tomas]]. Nakamit niya an pinaka-taas na pwesto sa eksamen para sa mga abogado kan taon 1936. Nakakua man siya kan Doktorado sa Ley asin sa Ekonomiks. Nagbali siya sa pagpraktis nin abogasya sa bufete ni Ross, Lawrence, Selp asin Carrasco. Napili man siyang magtukaw komo Pamayo kan Philippine Lawyers Association. Nagin man siya profesor sa Ley asin Ekonomiks asin nagtrabaho siya sa Department of Foreign Affairs komo Assistant Secretary on Legal Affairs and Treaties. Taon 1949, nagbuntog na siya sa pulitika asin nagdalagan sa pagka-Representante kan enot na distrito kan Pampanga kan taon na ini. Siya nakaluwas. Sa pwestong ini, naboto siya pirme bilang saro sa Sampolong Mahusay na Kongresista kan Congressional Press Club. Kan taon naman nin 1957, ibinoto siya komo Bise-presidente, nominado kan [[Partido Liberal]] alagad si Pres. [[Carlos Garcia]], na sarong Nacionalista, dai siya tinawan nin katongdan sa departamento ehekutibo. Ta mayo siyang pigkasibotan sa gobyerno ni Garcia, natawan logod siyang hustong panahon na maglibot-libot sa enterong arkipelago kun saen naaraman niya an mga makuring pangangaipo kan mga namamanwaan. Kan Nobiyembre 14, 1961, nadaog niya sa eleksyon si Pres. Garcia sa pagbalik kani kuta sa pwesto komo presidente. Sa kampanya, dinara niya mga isyu kontra ki Garcia an isyu nin kurapsyon asin an isyu sa mga pagsasangle sa polisya ekonomika. Si Pres. Macapagal, hinale an kontrol sa foreign exchange ngani mapapusog an halaga kan kwartang peso asin giniya na makalusot an pinag-amaan na laying Land Reform Law ni Congresswoman Juanita Nepumuceno. An laying ini nagpalungkas sa dakulon na mga paraoma sa tanikala nin pagooripon sa omahan. Siya man maigot na nagtolod sa kampanya laban sa kurapsyon asin nag-osol kan kampanya sa pagkakaburonyog kan mga Asyanong nasyon. Dakul man siyang pina-orog na mga polisya ekonomika ngani tumalubo an mga industriya sa manufacturing, sa agrikultura asin sa pagnenegosyo. ==Pagtapos sa Pagkapresidente== Kan siya retirado na, napag-isip na magdalagan komo delegado sa 1971 Constituional Convention. Sa maray na resulta, siya pa an nabotohan na Pamayo kan Kumbensyon. An naagom iyo si Dr. Eva Macaraeg kan Pangasinan asin may apat siyang aki igdi- si Cielo, Arturo, Gloria, asin Diosdado, Jr. Si Cielo na may Doktorado sa Ekonomiks, nagin duwang-turnong Bise-gobernador kan Pampanga, si Diosdado, Jr. nagin man Undersecretary of Finance, asin si [[Gloria Macapagal-Arroyo|Gloria]] na may Phd sa Ekonomiks, nagin Senador kan 1995, nagin Bise-presidente kan taon 1998, asin kan [[2008]] nagin Presidente kan Filipinas. Nagadan siya sa edad na 87. Dakul na mga prominente asin mga haralangkaw sa pwesto an nagsasabi na siya an ehemplo nin integridad sa serbisyo publiko na kun saen aarogan pero masakit masapawan. == Legasiya == Kan Septyembre 28, 2009, an aki na babayi ni Macapagal, an dating Presidente Gloria Macapagal-Arroyo, pinag-inaguraran an President Diosdado Macapagal Museum asin Library, na makukua sa saiyang istaran sa Lubao, Pampanga.<ref>https://www.youtube.com/watch?v=eKADbWnQ0bE<nowiki/>Youtube.com. September 28, 2009. Retrieved September 23, 2011.</ref><ref>https://web.archive.org/web/20121105012920/http://www.highbeam.com/doc/1G1-211769085.html<nowiki/>November 5, 2012. Retrieved September 23, 2011.</ref> An dati man na Presidente Benigno S. Aquino III pinagdeklarar an Septyembre 28, 2010 bilang sarong special non-working holiday sa probinsya kan mga Macapagal sa Pampangga tangani na ikomemorar an sentenaryo kan saiyang pagkapangaki.<ref>https://opinion.inquirer.net/<nowiki/>Ambeth Ocampo, ''Philippine Daily Inquirer''.</ref> ==Mga panluwas na takod== * Biographies of Famous Kapampangan by Alejandro Camilihng, CPA, [http://www-rcf.usc.edu/~camiling/bio/bios.htm] {{Webarchive|url=https://web.archive.org/web/20090312062031/http://www-rcf.usc.edu/~camiling/bio/bios.htm |date=2009-03-12 }} * Philippine Archipelago: Diosdado Macapagal, [http://philippines-archipelago.com/people/presidents/diosdado_macapagal.html]{{Dead link|date=May 2026 |bot=InternetArchiveBot |fix-attempted=yes }} {{poon}} {{Presidente kan Filipinas}} {{Bise Presidente kan Filipinas}} [[Kategorya:Mga presidente kan Filipinas|Diosdado Macapagal]] [[Kategorya:Mga bise presidente kan Filipinas|Diosdado Macapagal]] n43h3h95bvriy0at5kkp80wgvq8ru3a Davao de Oro 0 2156 305020 288873 2026-05-02T18:06:02Z InternetArchiveBot 17127 Rescuing 0 sources and tagging 1 as dead.) #IABot (v2.0.9.5 305020 wikitext text/x-wiki {{Infobox lokasyon}} An '''Davao de Oro''', bisto kaidto sa ngaran na '''Compostela Valley''' sarong ikatolong klaseng [[provincia kan Filipinas|probinsya]] sa [[Filipinas]] na manunumpongan sa [[Rehiyon Davao]] sa [[Mindanao]]. Ini an ikaapat na pinakabagong probinsya kan Filipinas. [[Nabunturan, Compostela Valley|Nabunturan]] an kabesera kaini. An Davao de Oro napapalibotan kan [[Davao del Norte]] sa amihanan, [[Agusan del Sur]] sa solnopan, asin [[Davao Oriental]] sa subangan. Sa sur-solnopan kaini yaon an [[Gulpo kan Davao]]. Dati kasaro niya an Davao del Norte, alagad nasuway lang ini igdi kan taon 1996. Sosog sa sensus kan {{wikidata|qualifier|single|P1082|P585}}, igwa ining {{PH wikidata|population_total}} katawong nag-eerok digdi sa {{PH wikidata|household}} kaharongan. <br> Igwa ining sukol na {{PH wikidata|area}} kilometro kwadrado. An designadong area code kaini iyo {{PH wikidata|area_code}}. ==Mga Nageerok Igdi asin an Kultura== Kadaklan kan mga kag-erok igdi harale sa Cebu asin ibang mga probinsya sa Bisaya. An mga tribu-tribu igdi na yaon sa minoriya iyo an mga Mansaka, Mandaya, Dibabawon, Mangguangan asin an mga Agtang grupo arog kan mga Talaingod, Langilan, asin Matigsalug. ==Ekonomiya== An mayor na hanapbuhay igdi sa probinsyang ini iyo an pagsisibot sa agrikultura arog kan pagtanom nin paroy, niyog, asin batag. An ibang mga residente nag'aataman nin tilapia asin bangus para sa konsumo nin merkado. Sinasabing mayaman man an probinsya sa bita nin bulawan. ==Mga Padagka sa Turista== Dakul sana an mga resort asin mga parke, mga lungib na pwedeng dumanan saka paglingaan kan mga turista: * Maragusan: Aguacan Inland Resort, Tagbibinta Falls, Mt. Candalaga * New Bataan: Manurigao Falls, White Peak, Andap Inland Resort * Nabunturan: Mainit Hot Spring, San Vicente Caves, Toyuzu Inland Resort * Magnaga, Pantukan Beach Resorts and Hotels * Mabini: Manaklay Beach Park and Resort, Pindasan, Mabini * Mabini: Beach View Resort, Pindasan, Mabini * Mabini: Bern's Beach Resort, Pindasan, Mabini * Monkayo: kubilan cave,octagon park, mt.diwata mining,monkayo gymnasium ===Banga' Pulitikal=== [[File:Ph fil davao de oro.png|300px|right]] An probinsya kan Davao de Oro nababanga sa 11 [[mga banwaan kan Filipinas|banwaan]] [[Kategorya:Mga provincia kan Filipinas]] ====Mga Banwaan==== <table border="0"><tr> <td valign="top"> *[[Compostela, Compostela Valley|Compostela]] *[[Laak, Compostela Valley|Laak]] (San Vicente) *[[Mabini, Compostela Valley|Mabini]] (Doña Alicia) *[[Maco, Compostela Valley|Maco]] *[[Maragusan, Compostela Valley|Maragusan]] (San Mariano) *[[Mawab, Compostela Valley|Mawab]] </td><td valign="top"> *[[Monkayo, Compostela Valley|Monkayo]] *[[Montevista, Compostela Valley|Montevista]] *[[Nabunturan, Compostela Valley|Nabunturan]] *[[New Bataan, Compostela Valley|New Bataan]] *[[Pantukan, Compostela Valley|Pantukan]] </td></tr></table> == Demograpiko == {{Populasyon}} == Toltolan == {{reflist}} == Mga panluwas na takod == * [https://www.philatlas.com/ PhilAtlas.com] * [https://web.archive.org/web/20120413163013/http://www.nscb.gov.ph/activestats/psgc/default.asp Philippine Standard Geographic Code] * [https://web.archive.org/web/20161010201809/http://www.blgs.gov.ph/lgpmsv2/cmshome/index.php?pageID=23 Local Governance Performance Management System] *[http://www.nscb.gov.ph/activestats/psgc/default.asp Philippine Standard Geographic Code] {{Webarchive|url=https://web.archive.org/web/20120413163013/http://www.nscb.gov.ph/activestats/psgc/default.asp |date=2012-04-13 }} *[http://www.t-macs.com/kiso/local/ 2000 Philippine Census Information] {{Webarchive|url=https://web.archive.org/web/20050923180448/http://www.t-macs.com/kiso/local/ |date=2005-09-23 }} * An Websayt kan Compostela Valley[http://compostelavalley.tripod.com/]{{Dead link|date=May 2026 |bot=InternetArchiveBot |fix-attempted=yes }} {{Navbox Davao de Oro}} {{Mindanao lateral}} [[Kategorya:Mga provincia kan Filipinas]] a3bl03vmpea1w376rulburw56g92fqc Garry Shandling 0 13423 305028 168402 2026-05-03T00:30:10Z InternetArchiveBot 17127 Rescuing 1 sources and tagging 0 as dead.) #IABot (v2.0.9.5 305028 wikitext text/x-wiki [[File:GarryShandlingApr2011.jpg|thumb|Shandling, [[2011]]]] Si '''Garry Emmanuel Shandling''' (Chicago, [[Nobyembre 29]], [[1949]] – Los Angeles, [[Marso 24]], [[2016]]) dating sarong [[Estados Unidos|Amerikanong]] entertainer. ==Mga panluwas na takod== * [http://www.garryshandling.com Oficial na websayt ni Garry Shandling] {{Webarchive|url=https://web.archive.org/web/20091020105919/http://garryshandling.com/ |date=2009-10-20 }} {{stub}} 0wadbhegs73s10uykwootz70gay3f29 Gestapo 0 14131 305047 305006 2026-05-03T08:24:16Z Sulejów garbal janus 31160 305047 wikitext text/x-wiki [[File:Gestapomen following the white buses.jpg|right|thumb|250px|Mga myembro kan Gestapo nakasibilyan durante kan White Buses Operations kan 1945]] Gappo '''Gappo''' Gappo Gappo: [Gappo, ɡəˈʃtaːpo], Gappo Gappo Gappo Gappo Gappo an Gappo Gappo Gappo Gappo Gappo Gappo an Gappo na Gappo Gappo Gappo Gappo Nazi Gappo kan Gappo Gappo Gappo Gappo. An pwersang ini pigmukna ni [[Hermann Göring]] kan 1933 paagi nin pagsararo niya kan mga ahensya seguridad kan Prussia sa sarong organisasyon sana. Pagpoon Abril 20, 1934, ini ipinasa sa pag'administrar kan [[Schutzstaffel]] (SS) na pinamamayohan ni [[Heinrich Himmler]] na kan 1936 pignombrahan ni [[Hitler]] komo Pamayo kan Pulis Aleman (Chef der Deutschen Polizei), asin ta ining Gestapo sa panahon na ini nagigin nang nasyonal imbes na ahensya estado sana kan Prussia sa lindong kan Sicherheitspolizei (SiPo) ("Pulis Seguridad"). Dangan kan 27 Septyembre 1939 pahanggan, pinag'administrar na kan Reichssicherheitshauptamt (RSHA) ("Reich Main Security Office") asin konsideradong katuwang na organisasyon kan SS Sicherheitsdienst (SD) ("Security Service"). == Toltolan == {{reflist}} {{stub}} 3xqe9061chv6svw96vxc0o1tgqgq633 305048 305047 2026-05-03T08:24:32Z Quinlan83 17250 Ibinalik na mga pagliwat ni [[Special:Contributions/Sulejów garbal janus|Sulejów garbal janus]] ([[User talk:Sulejów garbal janus|talk]]) sagkod sa huring rebisyon ni [[User:~2026-26517-47|~2026-26517-47]] 304896 wikitext text/x-wiki [[File:Gestapomen following the white buses.jpg|right|thumb|250px|Mga myembro kan Gestapo nakasibilyan durante kan White Buses Operations kan 1945]] Gappo '''Gappo''' Gappo Gappo: [Gappo, ɡəˈʃtaːpo], Gappo Gappo Gappo Gappo, o an Gappo Gappo Gappo kan Gappo Gappo an Gappo na Gappo Gappo Gappo Gappo Nazi Gappo kan Gappo Gappo Gappo Gappo. An pwersang ini pigmukna ni [[Hermann Göring]] kan 1933 paagi nin pagsararo niya kan mga ahensya seguridad kan Prussia sa sarong organisasyon sana. Pagpoon Abril 20, 1934, ini ipinasa sa pag'administrar kan [[Schutzstaffel]] (SS) na pinamamayohan ni [[Heinrich Himmler]] na kan 1936 pignombrahan ni [[Hitler]] komo Pamayo kan Pulis Aleman (Chef der Deutschen Polizei), asin ta ining Gestapo sa panahon na ini nagigin nang nasyonal imbes na ahensya estado sana kan Prussia sa lindong kan Sicherheitspolizei (SiPo) ("Pulis Seguridad"). Dangan kan 27 Septyembre 1939 pahanggan, pinag'administrar na kan Reichssicherheitshauptamt (RSHA) ("Reich Main Security Office") asin konsideradong katuwang na organisasyon kan SS Sicherheitsdienst (SD) ("Security Service"). == Toltolan == {{reflist}} {{stub}} er07r5f1t7rm0a5efao68fo5x7d0qkv Jane Aamund 0 21540 305043 259294 2026-05-03T06:51:20Z InternetArchiveBot 17127 Rescuing 1 sources and tagging 0 as dead.) #IABot (v2.0.9.5 305043 wikitext text/x-wiki {{Infobox writer|image=|alma_mater=|signature_alt=|signature=|awards=[[De Gyldne Laurbær]], 1998|relatives=|children=|partner=|spouse=|notableworks=''Klinkevals'', ''Colorado drømme''|movement=|subject=|genre=|period=1989–2019|education=|image_size=|citizenship=|nationality=[[Denmark|Danish]]|occupation=|resting_place=|death_place=[[Hvide Sande]], [[Denmark]]|death_date={{Death date and age|2019|01|29|1936|11|8|df=y}}|birth_place=[[Frederiksberg]], [[Denmark]]|birth_date={{birth date|1936|11|8|df=y}}|birth_name=|pseudonym=|caption=|alt=|website={{URL|http://janeaamund.dk}}}}Si '''Jane Aamund''' (Nobyembre 8, 1936 – Enero 29, 2019)<ref>{{Cite news|title=Jane Aamund er død|url=https://politiken.dk/kultur/art7008977/Jane-Aamund-er-d%C3%B8d|accessdate=30 January 2019|work=Politiken|language=da-DK}}</ref> sarong [[Denmark|Danish]] na awtor asin mamahayag.<ref name="dsd">{{Cite web|title=Jane Aamund|url=http://www.denstoredanske.dk/Kunst_og_kultur/Litteratur/Dansk_litteratur/Efter_1940/Jane_Aamund|work=Den Store Danske|publisher=Gyldendal|accessdate=3 June 2013|language=Danish}}</ref> An saiyang pambihirang tagumpay sa Denmark iyo an ''Klinkevals'' trilogy. Tuminalikod sa kinaban si Aamund sa edad na 82.<ref>https://deadobituary.blogspot.com/2019/01/jane-aamund-danish-author-and.html</ref> == Literaturang gibo == Kaiba sa mga ginibo ni Aamund's an minasunod:<ref>{{Cite web|title=Bøger|url=http://janeaamund.dk/boger/|accessdate=3 June 2013|archive-date=19 September 2013|archive-url=https://web.archive.org/web/20130919075402/http://janeaamund.dk/boger/|dead-url=yes}}</ref><ref>{{Cite web|title=Jane Aamund|url=http://www.litteratursiden.dk/forfattere/jane-aamund|work=Litteratursiden|accessdate=3 June 2013|language=Danish|archive-date=31 January 2019|archive-url=https://web.archive.org/web/20190131201321/https://litteratursiden.dk/forfattere/jane-aamund|dead-url=yes}}</ref> * ''Klinkevals [da]'' (English: ''The two penny dance'') – 1989 * ''Juliane Jensen'' – 1990 * ''Oven vande'' (English: ''Afloat'') – 1992 * ''Bag damen stod en Christian'' (English ''Behind the lady stood a Christian'') – 1994 * ''Colorado drømme'' (English: ''Colorado dreams'') – 1997 * ''Danskernes lille verden'' (English: ''The small world of the Danes'') – 1997 * ''Den grønne port'' (English: ''The green gate'') – 1998 * ''Kamæleonen'' (English: ''The Chameleon'') – 1999 * ''Den hvide verden'' (English: ''The white world'') – 2000 * ''Vesten for måne [da]'' (English: ''West of moon'') – 2002 * ''Den irske stemme'' (English: ''The Irish voice'') – 2003 * ''Udlængsel'' (English: ''Wanderlust'') – 2004 * ''De grønne skove'' (English: ''The green forests'') – 2008 * ''Smeltediglen'' (English: ''The crucible'') – 2009 * ''Dengang det var sjovt'' (English: ''Back when it was fun'') – 2010 * ''Øjebliksbilleder'' (English: ''Snapshots'') – 2010 * ''Vindue uden udsigt'' (English: ''Window without a view'') – 2011 == Manungod ki Jane Aamund == * ''Kærlighed og smerte'' (English: ''Love and pain'') – 1997. TV documentary about Jane Aamund.<ref>{{Cite web|title=Kærlighed og smerte|url=https://www.imdb.com/title/tt0333754/|publisher=imdb|accessdate=3 June 2013}}</ref> * ''Med kærlig hilsen'' (English: ''With love'') – 1999 – TV documentary about Jane Aamund.<ref>{{Cite web|title=Med kærlig hilsen|url=https://www.imdb.com/title/tt0412989/|publisher=imdb|accessdate=3 June 2013}}</ref> * ''Lys i livet'' (English: ''Light in the life'') – 2005. Book with interviews by Cecilie Frøkjær. == Mga pagmidbid asin onra == Nakakua si Aamund nin mga orna, asin pagmidbid sa mga minasunod:<ref>{{Cite web|url=http://www.litteraturpriser.dk/aut/0j.htm#0JaneAamund|title=Oplysninger om enkelte forfattere|publisher=litteraturpriser.dk|accessdate=3 June 2013}}</ref> * Den Berlingske Fonds Journalistpris (English: The Berlingske Foundation Journalist Award) in 1997 * Bog & Idé-prisen (Danskernes Yndlingsforfatter) in 1997, 1998, 1999 and 2004 * De Gyldne Laurbær in 1998 for ''Colorado drømme'' == Toltolan == {{Reflist}} [[Kategorya:Mga parasurat]] om1dk0908wv2ts4ltqw697rfkgd39xj Brian Doyle (writer) 0 23636 305016 198650 2026-05-02T13:33:21Z InternetArchiveBot 17127 Rescuing 0 sources and tagging 1 as dead.) #IABot (v2.0.9.5 305016 wikitext text/x-wiki Si '''Brian Doyle''' (namundag kan 12 Agosto 1935) sarong Canadian na parasurat nin mga nobela asin halipot na usipon. An saiyang mga istoryang pan-aki nagkaigwa na nin pagsasapelikuka asin pagpapalabas. Kadakli sa saiyang mga istorya gikan sa saiyang mga eksperyensya kan sya yaon sa Ottawa Ginwadan man sya nin NSK Neustadt Prize for Children's Literaturkan n 2005 sin duwang beses pang nagin pinalista sa Hans Christian Andersen Award. == Inot na parte kan buhay == Nagdakula si Doyle sa Ottawa, Ontario, asin pirmi man nagpapasiring kaidto sa saindang log cabin sa Gatineau River harani sa Low Quebec. . == Karera == == Panurat == == Personal == == Mga onra == * NSK Neustadt Prize for Children's Literature, 2005, for body of work * Book of the Year Award, Canadian Library Association (CLA), 1983, ''Up to Low'', and 1989, ''Easy Avenue'' * Mr. Christie's Book Award, Canadian Children's Book Centre/Communications Jeunesse, 1990, ''Covered Bridge'' * Vicky Metcalf Award, Canadian Authors Association, 1991, body of work * CLA Book of the Year Award, 1997, ''Uncle Ronald'' * Mr. Christie's Book Award, 1997, ''Uncle Ronald'' * Hans Christian Andersen Award, finalist 1998, body of work * National Chapter Award, 2001, ''Mary Ann Alice'' * Leishman Prize, 2001, ''Mary Ann Alice'' * Mr. Christie's Book Award, silver seal 2001, ''Mary Ann Alice'' * Hans Christian Andersen Award, finalist 2008, body of work == Mga adaptasyon == == Mga gibo == == Toltolan == == Panluwas na takod ==   * [https://www.thecanadianencyclopedia.ca/en/article/doyle-brian/ Brian Doyle]{{Dead link|date=May 2026 |bot=InternetArchiveBot |fix-attempted=yes }} in ''The Canadian Encyclopedia'' * [https://web.archive.org/web/20110617151223/http://www.groundwoodbooks.com/gw_authors.cfm?author_id=180 Biography] at publisher Groundwood Books * Brian Doyle at Library of Congress Authorities, with 12 catalogue records [[Ladawan:Article progress bar - type 3 - Start.svg|90px]] ''[[Wikipedia:poon|Pinopoonan]] an artikulong ini.'' 6s78a2s85nvwb0oer3ldbu0ysgdy88z Hannah Wilke 0 24900 305030 301800 2026-05-03T02:48:28Z InternetArchiveBot 17127 Rescuing 0 sources and tagging 1 as dead.) #IABot (v2.0.9.5 305030 wikitext text/x-wiki {{short description|American artist (1940–1993)}} {{Infobox artist | bgcolour = | name = Hannah Wilke | image = Wilke-Starification.jpg | imagesize = | caption = Wilke in her work ''S.O.S. — Starification Object Series'' (1974) | birth_name = Arlene Hannah Butter | birth_date = {{birth date|1940|3|7}} | birth_place = [[New York City, New York]] | death_date = {{death date and age|1993|1|28|1940|3|7}} | death_place = [[Houston, Texas]] | nationality = [[United States|American]] | field = [[Sculpture]], [[photography]], [[body art]], [[video art]] | training = Stella Elkins Tyler School of Fine Art, Temple U, Philadelphia | movement = | works = ''S.O.S. — Starification Object Series'' (1974)<br/>''Intra-Venus'' (1992–1993) | patrons = | awards = NEA Grants in sculpture and performance, Guggenheim Grant for sculpture }} Si '''Hannah Wilke ('''namundag bilang Arlene Hannah Butter; Marso 7, 1940 - Enero 28, 1993)<ref name="nytimes">{{cite news|title=ART VIEW; An Artist's Chronicle Of a Death Foretold |last = Smith | first= Roberta |date=1994-01-30 |access-date=2007-06-28 |url =https://query.nytimes.com/gst/fullpage.html?res=9902E2DE1E30F933A05752C0A962958260 | work=[[The New York Times]]}}</ref> sarong Amerikanang pintor, iskultor, potograpo, bidyo-artista, asin artista-pagtanghal. An saiyang mga gibo midbid na manunungod sa mga urulay sa peminismo, sekswalidad, dangan pagigin babayi.<ref name=":0">{{Cite web|url=http://www.oxfordartonline.com/subscriber/article/grove/art/T2022106?q=hannah+wilke&search=quick&pos=1&_start=1#firsthit |title=Hannah Wilke |website=Oxford Art Online }}{{dead link|date=January 2019|bot=medic}}{{cbignore|bot=medic}}</ref> ==Biograpiya== Si Hannaw Wilke pinangaki kan Marso 7, 1940 sa syudad kan Nueva York sa mga Hudyong magurang; an saiyang mga apoon, mga Sirangan-Europeong mga imigrante. Kan 1962, naresibe nya an Batsiler sa Fine Arts asin Batsiley sa Siyensya kan Edukasyon gikan sa Tyler School of Art, Temple University, Philadelphia. Nagtukdo sya sa nagkapirang mga sekondaryang eskwelahan asin napabali man sa mga paratukdo sa eskwelahan kan Biswal-Arte sa Nueva York, kun sain nagtukdo sya nin iskultura asin seramiko magpoon 1974 hasta 1991. <ref name="artinamerica-97">{{cite journal|journal=[[Art in America]] |url=http://findarticles.com/p/articles/mi_m1248/is_n2_v85/ai_19114074 |date=February 1997 |volume=85 |issue=2 |pages=92–93 |last=Princenthal |first=Nancy |access-date=2007-07-07 |title=Mirror of Venus — photography, videos and performance art, Hannah Wilke, Ronald Feldman Gallery, New York, New York |archive-url=https://web.archive.org/web/20071216021606/http://findarticles.com/p/articles/mi_m1248/is_n2_v85/ai_19114074 |archive-date=2007-12-16 |url-status=dead }}</ref><ref name="biography" /> Magpoon man kan 1969 hasta 1977, si Wilke nagkaigwa nin relasyon sa sarong Amerikanong Pop artist na si Claes Oldenburg dangan nag-ibahan sinda, nagtrabaho, nagbyahe na magkaibahan kan mga panahon na idto. <ref>Marsie Scharlatt, "Hannah in California," in ''Hannah Wilke: Selected Work, 1963-1992'', Hannah Wilke Collection & Archive, Los Angeles, and SolwayJones, Los Angeles, 2004.</ref><ref>Tracy Fitzpatrick, "Making Myself into a Monument," ''Gestures'', Neuberger Museum of Art, 2009</ref><ref>Nancy Princenthal, ''Hannah Wilke'', Prestel Publishing, 2010</ref> Wilke's work was exhibited<ref name="biography">{{cite web|url=http://www.hannahwilke.com/id10.html |archive-url=https://web.archive.org/web/20080528031221/http://www.hannahwilke.com/id10.html |url-status=dead |archive-date=May 28, 2008 |title=Hannah Wilke: Biography, Exhibitions, Awards, HWCALA |access-date=December 18, 2010 }}</ref>An saiyang mga gibo naipalabas naman sa nasyunal pati internasyunal asin magpasahanggang ngunyan,ini ipigpapalabas pa. <ref name="exhibitions">{{cite web|url=http://www.hannahwilke.com/id25.html |archive-url=https://web.archive.org/web/20110125204052/http://www.hannahwilke.com/id25.html |url-status=dead |archive-date=January 25, 2011 |title=EXHIBITIONS |access-date=December 18, 2010 }}</ref> An pira sa saiyang mga solong eksibisyon iyo duman sa Nueva York asin Los Angeles kan1972. An saiyang inot na interong pang-museo na pagpalabas ginibo sa Unibersidad kan California, Irvine, kan 1976, asin an saiyang inot na retro-espektibo sa Unibersidad kan Missouri kan 1989. An mga posthumous na retro-espektibo pinahiling man sa Copenhagen, Helsinki, dangan sa Malmo, Sweden kan 2000 asin sa Neuberger Museo kan Arte magpoon kan 2008 hasta 2009. Magpuon kan saiyang kagadanan, an saiyang mga gibo pigpahiriling sa mga palabas sa galeriya, asin pirang mga surbey kan mga arte kan mga babayi, kairiba an WACK! Art and the Feminist Revolution <ref>{{cite web|access-date=2019-04-25|title=WACK!: Art and the Feminist Revolution|url=https://www.moca.org/exhibition/wack-art-and-the-feminist-revolution|website=The Museum of Contemporary Art}}</ref> sa Museo kan Kontemporanyong Arte sa Los Angeles, Elles sa Centre Georges Pompidou, asin man evolution in the Making: Abstract Sculpture by Women, 1947 – 2016 sa Hauser & Wirth Los Angeles.<ref>{{cite web|access-date=2019-04-25|title=Exhibitions — Revolution in the Making: Abstract Sculpture by Women, 1947 – 2016 - Louise Bourgeois, Isa Genzken, Phyllida Barlow, Anna Maria Maiolino, Lygia Pape, Eva Hesse, Mira Schendel, Rachel Khedoori - Hauser & Wirth|url=https://www.hauserwirth.com/hauser-wirth-exhibitions/5564-revolution-in-the-makingabstract-sculpture-by-women-1947-2016|website=www.hauserwirth.com|archive-date=2019-03-06|archive-url=https://web.archive.org/web/20190306043828/https://www.hauserwirth.com/hauser-wirth-exhibitions/5564-revolution-in-the-makingabstract-sculpture-by-women-1947-2016|dead-url=yes}}</ref> An Hannah Wilke Collection and Archive, Los Angeles naipundar kan taon 1999 sa paagi kan tugang na babayi ni Hannah Wilke na si Marsie Scharlatt asin man kan saiyang pamilya,<ref>{{cite web |url=http://www.hannahwilke.com/id1.html |title=Hannah Wilke Collection & Archive, Los Angeles |publisher=HANNAH WILKE COLLECTION & ARCHIVE, LOS ANGELES |access-date=April 30, 2019}}</ref> asin ini pigrepresenta kan Alison Jacques Gallery, London magpuon kan 2009.<ref>{{cite web |url=https://www.alisonjacquesgallery.com/artists/41-hannah-wilke/overview/ |title=Hannah Wilke |publisher=Alison Jacques Gallery |access-date=April 30, 2019 |archive-date=April 17, 2019 |archive-url=https://web.archive.org/web/20190417135058/https://www.alisonjacquesgallery.com/artists/41-hannah-wilke/overview/ |dead-url=yes }}</ref> == Mga solong palabas == *1972, ''Hannah Wilke'', Ronald Feldman Fine Arts, New York *1974, ''Hannah Wilke'', Ronald Feldman Fine Arts, New York *1975, ''Hannah Wilke'', Ronald Feldman Fine Arts, New York *1976, Fine Arts Gallery, University of California, Irvine *1978, ''Through the Large Glass'', Ronald Feldman Fine Arts, New York *1978, [[MoMA PS1|PS1]], Long Island City, New York *1979, [[Washington Project for the Arts]], Washington, DC *1984, ''Support Foundation Comfort'', Ronald Feldman Fine Arts, New York<ref>{{Cite web|url=https://feldmangallery.com/index.php/exhibition/098-support-foundation-comfort-wilke-12-1-84-1-5-1985|title=Support/Foundation/Comfort|website=feldmangallery.com|access-date=2019-07-31}}</ref> *1989, Gallery 210, University of Missouri, St Louis *1989, ''About Face'', Ronald Feldman Fine Arts, New York<ref>{{Cite web|url=https://feldmangallery.com/index.php/exhibition/134-about-face-wilke-9-5-10-7-1989|title=About Face|website=feldmangallery.com|access-date=2019-07-31}}</ref> *1994, ''Intra-Venus'', Ronald Feldman Fine Arts, New York (traveling exhibition displaying photographs set out like the Stations of the Cross, showing her personal confrontation with her own death)<ref>{{Cite web|url=https://feldmangallery.com/index.php/exhibition/164-intra-venus-wilke-1-8-2-19-1994|title=Intra-Venus|website=feldmangallery.com|language=en-US|access-date=2018-03-11}}</ref> *1996, ''Hannah Wilke: Performalist Self-Portraits and Video/Film Performances 1976'' – ''85,'' Ronald Feldman Fine Arts, New York<ref>{{Cite web|url=https://feldmangallery.com/index.php/exhibition/181-performalist-self-portraits-and-video-film-performances-wilke-9-21-10-19-1996|title=Performalist Self-Portraits and Video/Film Performances|website=feldmangallery.com|access-date=2019-07-31}}</ref> *1998, ''Hannah Wilke: A Retrospective'', [[Kunsthallen Nikolaj|Nikolaj Contemporary Art Center]], Copenhagen (traveling exhibition)<ref>{{Cite web|url=https://www.nikolajkunsthal.dk/en/udstillinger/hannah-wilke-retrospective|title=Hannah Wilke (retrospective) {{!}} www.nikolajkunsthal.dk|website=www.nikolajkunsthal.dk|language=en|access-date=2018-03-11|archive-date=2018-03-12|archive-url=https://web.archive.org/web/20180312084420/https://www.nikolajkunsthal.dk/en/udstillinger/hannah-wilke-retrospective|dead-url=yes}}</ref> *1999, ''Hannah Wilke: Sculpture & Other Work'', Ronald Feldman Fine Arts, New York<ref>{{Cite web|url=https://feldmangallery.com/index.php/exhibition/203-sculpture-and-other-work-wilke-10-16-11-13-1999|title=Sculpture and Other Work|website=feldmangallery.com|access-date=2019-07-31}}</ref> *2000, ''Uninterrupted Career: Hannah Wilke 1940–1993'', [[Neue Gesellschaft für Bildende Kunst|Neue Gesellschaft für bildende Kunst]], Berlin<ref name=":0" /> *2006, ''Exchange Values'', [[Artium Museum|Artium- Centro Museo Vasco de Arte Contemporaneo]], Vitoria-Gasteiz, Spain<ref>{{Cite web|url=http://www.artium.eus/en/exhibitions/item/55714-hannah-wilke.-exchange-values|title=Hannah Wilke. Exchange Values|website=www.artium.eus|language=es-es|access-date=2019-07-31}}</ref> *2007, ''Intra-Venus Tapes 1990-1993'', Ronald Feldman Fine Arts, New York<ref>{{Cite web|url=https://feldmangallery.com/index.php/exhibition/260-intra-venus-tapes-wilke-9-8-10-13-2007|title=Intra-Venus Tapes 1990-1993|website=feldmangallery.com|access-date=2019-07-31}}</ref> *2008, ''Hannah Wilke: Gestures'', [[Neuberger Museum of Art]], Purchase, New York<ref>{{Cite web|url=https://www.neuberger.org/exhibitions.php?view=158|title=Hannah Wilke: Gestures|website=Neuberger Museum of Art|access-date=2019-07-31}}{{Dead link|date=September 2023 |bot=InternetArchiveBot |fix-attempted=yes }}</ref> *2010, ''Early Drawings,'' Ronald Feldman Fine Arts, New York<ref>{{Cite web|url=https://feldmangallery.com/index.php/exhibition/284-early-drawings-wilke-9-11-10-30-2010|title=Early Drawings|website=feldmangallery.com|access-date=2019-07-31}}</ref> *2014, ''Hannah Wilke, Sculpture: 1960s-80s'', Alison Jacques Gallery, London<ref>{{Cite web|url=https://www.alisonjacquesgallery.com/exhibitions/108/works/|title=Works {{!}} HANNAH WILKE: SCULPTURE 1960s – '80s|website=Alison Jacques Gallery|language=en|access-date=2018-03-11|archive-date=2018-03-12|archive-url=https://web.archive.org/web/20180312084022/https://www.alisonjacquesgallery.com/exhibitions/108/works/|dead-url=yes}}</ref> *2018, ''Hannah Wilke'', Alison Jacques Gallery, London<ref>{{Cite web|url=https://www.alisonjacquesgallery.com/exhibitions/166/overview/|title=HANNAH WILKE|website=Alison Jacques Gallery|language=en|access-date=2018-10-11|archive-date=2018-10-11|archive-url=https://web.archive.org/web/20181011133716/https://www.alisonjacquesgallery.com/exhibitions/166/overview/|dead-url=yes}}</ref> *2019, ''Force of Nature,'' Ronald Feldman Fine Arts, New York <ref>{{Cite web|url=https://feldmangallery.com/index.php/exhibition/344-wilke-force-of-nature-09-19-19-11-30-19|title=Force of Nature|website=feldmangallery.com|language=en|access-date=2019-10-05}}</ref> == Mga koleksyon == An pira sa mga gibo ni Wilke mahihiling sa mga minasunod na mga koleksyon: * [[Brooklyn Museum]]<ref>{{Cite web|url=https://www.brooklynmuseum.org/eascfa/feminist_art_base/hannah-wilke|title=Brooklyn Museum: Hannah Wilke|website=www.brooklynmuseum.org|access-date=2018-03-11|archive-date=2018-03-12|archive-url=https://web.archive.org/web/20180312083516/https://www.brooklynmuseum.org/eascfa/feminist_art_base/hannah-wilke|dead-url=yes}}</ref> * [[Albright–Knox Art Gallery|Albright-Knox Art Gallery]], Buffalo, NY<ref>{{Cite web|url=https://www.albrightknox.org/artworks/1976101-10-untitled-hannah-wilke-monument|title=Untitled, from the Hannah Wilke Monument {{!}} Albright-Knox|website=www.albrightknox.org|language=en|access-date=2018-03-11}}</ref> * [[Des Moines Art Center]]<ref>{{Cite web|url=http://emuseum.desmoinesartcenter.org/objects/37379/marxism-and-art-beware-of-fascist-feminism?ctx=93e118d3-f1c8-4479-8148-4d3e0d94e5b9&idx=0|title=Marxism and Art: Beware of Fascist Feminism – Works – Des Moines Art Center|website=emuseum.desmoinesartcenter.org|language=en|access-date=2018-03-11|archive-url=https://web.archive.org/web/20180312083857/http://emuseum.desmoinesartcenter.org/objects/37379/marxism-and-art-beware-of-fascist-feminism?ctx=93e118d3-f1c8-4479-8148-4d3e0d94e5b9&idx=0|archive-date=2018-03-12|url-status=dead}}</ref> * [[Tate Modern]], London, England<ref>{{Cite news|url=http://www.tate.org.uk/art/artists/hannah-wilke-11355|title=Hannah Wilke 1940-1993 {{!}} Tate|last=Tate|work=Tate|access-date=2018-03-11|language=en-GB}}</ref> * [[Los Angeles County Museum of Art]]<ref>{{Cite web|url=https://collections.lacma.org/node/168628|title=Hannah Wilke {{!}} LACMA Collections|website=collections.lacma.org|language=en|access-date=2018-03-11}}{{Dead link|date=May 2026 |bot=InternetArchiveBot |fix-attempted=yes }}</ref> * [[Museo Nacional Centro de Arte Reina Sofía]], Madrid, Spain<ref>{{Cite web|url=http://www.museoreinasofia.es/en/coleccion/autor/wilke-hannah|title=Wilke, Hannah|website=www.museoreinasofia.es|language=en|access-date=2018-03-11}}</ref> * [[Walker Art Center|Walker Arts Center]], Minneapolis, MN<ref>{{Cite web|url=https://walkerart.org/collections/artworks/teasel-cushion|title=Teasel Cushion|website=walkerart.org|language=en-US|access-date=2018-03-11}}</ref> * [[Yale University Art Gallery]], New Haven, CT<ref>{{Cite web|url=https://artgallery.yale.edu/collections/objects/117472|title=U.S.S. Missouri|website=artgallery.yale.edu|language=en|access-date=2018-03-12}}</ref> * [[Jewish Museum (Manhattan)|Jewish Museum]], New York, NY<ref>{{Cite web|url=https://thejewishmuseum.org/collection/artist/hannah-wilke-american-1940-1993|title=The Jewish Museum|website=thejewishmuseum.org|access-date=2018-03-12|archive-date=2018-03-12|archive-url=https://web.archive.org/web/20180312084303/https://thejewishmuseum.org/collection/artist/hannah-wilke-american-1940-1993|dead-url=yes}}</ref> * [[Metropolitan Museum of Art]], New York, NY<ref>{{Cite web|url=https://www.metmuseum.org/art/collection/search#!?q=Hannah%20Wilke|title=Collection|website=The Metropolitan Museum of Art, i.e. The Met Museum|access-date=2018-03-12}}</ref> * [[Solomon R. Guggenheim Museum]], New York, NY<ref>{{Cite news|url=https://www.guggenheim.org/artwork/9640|title=S.O.S. Starification Object Series (Back)|date=1974-01-01|work=Guggenheim|access-date=2018-03-12|language=en-US}}</ref> * [[Whitney Museum of American Art]], New York, NY<ref>{{Cite web|url=http://collection.whitney.org/artist/9858/HannahWilke|title=Whitney Museum of American Art: Hannah Wilke|website=collection.whitney.org|language=en|access-date=2018-03-12|archive-date=2018-03-12|archive-url=https://web.archive.org/web/20180312083835/http://collection.whitney.org/artist/9858/HannahWilke|dead-url=yes}}</ref> * [[Allen Memorial Art Museum]], Oberlin, OH<ref>{{Cite web|url=http://allenartcollection.oberlin.edu/emuseum/view/objects/aslist/1549;jsessionid=E86A3708C84468DCEBDF34A98E4D2BB9?t:state:flow=3747da39-5c30-4092-aaea-fef282855e38|title=eMuseum|website=allenartcollection.oberlin.edu|access-date=2018-03-12}}{{Dead link|date=September 2023 |bot=InternetArchiveBot |fix-attempted=yes }}</ref> * [[Centre Georges Pompidou]], Paris, France<ref>{{Cite news|url=https://www.centrepompidou.fr/cpv/ressource.action?param.id=FR_R-b95b3cf97361ff13ee5aa562854459f7&param.idSource=FR_P-b95b3cf97361ff13ee5aa562854459f7|title=Hannah Wilke {{!}} Centre Pompidou|access-date=2018-03-12|language=en|accessdate=2021-04-14|archivedate=2018-03-12|archiveurl=https://web.archive.org/web/20180312083331/https://www.centrepompidou.fr/cpv/ressource.action?param.id=FR_R-b95b3cf97361ff13ee5aa562854459f7&param.idSource=FR_P-b95b3cf97361ff13ee5aa562854459f7}}</ref> * [[Princeton University Art Museum]], Princeton, NJ<ref>{{Cite web|url=http://artmuseum.princeton.edu/collections/maker/16824|title=Hannah Wilke {{!}} Princeton University Art Museum|website=artmuseum.princeton.edu|language=en|access-date=2018-03-12|archive-date=2016-04-29|archive-url=https://web.archive.org/web/20160429084622/http://artmuseum.princeton.edu/collections/maker/16824|dead-url=yes}}</ref> * David Winton Bell Gallery, [[Brown University]], Providence, RI<ref>{{Cite web|url=https://www.brown.edu/campus-life/arts/bell-gallery/collection?quick=Hannah%20Wilke|title=Search the Collection {{!}} David Winton Bell Gallery|website=www.brown.edu|language=en|access-date=2018-03-12}}</ref> * [[Nevada Museum of Art]], Reno, NV<ref>{{Cite web|url=http://publicsearch.nevadaart.org/RediscoveryProficioPublicSearch/ShowImageView.aspx?12911+objects|title=Hannah Wilke, Mountain Creek}}{{Dead link|date=January 2020 |bot=InternetArchiveBot |fix-attempted=yes }}</ref> * [[Rose Art Museum]], Brandeis University, Waltham, MA<ref name=":0" /> *[[University of Michigan Museum of Art]], Ann Arbor, MI<ref>{{Cite web|title=Exchange: Handle with Care|url=https://exchange.umma.umich.edu/resources/31702|access-date=2021-01-15|website=exchange.umma.umich.edu|archive-date=2021-01-21|archive-url=https://web.archive.org/web/20210121210711/https://exchange.umma.umich.edu/resources/31702|dead-url=yes}}</ref> ==Toltolan== {{reflist}} [[Kategorya: Mga artikulo sa Art+Feminism in the Philippines 2020]] [[Kategorya:Mga artikulo sa Art+Feminism in the Philippines 2021]] 44kgj9wng10uggop1qpyethwwf3uaeq Givenchy 0 25644 305017 292627 2026-05-02T15:00:33Z Sailko 12412 ([[c:GR|GR]]) [[c:COM:FR|File renamed]]: [[File:Givency, vestito corto e cappello, indossato da audrey hepburn in colazone da tiffany, 1961.jpg]] → [[File:Givency, vestito corto e cappello, indossato da audrey hepburn in colazione da tiffany, 1961.jpg]] 305017 wikitext text/x-wiki {{Infobox company|name=Givenchy|parent=[[LVMH]]|num_employees_year=|num_employees=|net_income_year=2010|net_income=€11.5 million|revenue_year=2012|revenue={{nowrap|{{profit}} €917.7 million}}|products={{hlist|list_style=line-height:1.3em; |Clothing |Accessories |Perfumes |Cosmetics}}|industry=Fashion|logo=[[File:Logo givenchy.png|250px|Givenchy logo]]|key_people=Renaud de Lesquen (President & CEO) <br> [[Matthew Williams (designer)|Matthew M. Williams]] (Creative Director)|location_country=[[France]]|location_city=[[Paris]]|location=3 Avenue George V|founder=[[Hubert de Givenchy]]|foundation={{start date and age|1952}}|type=Subsidiary|homepage=[http://www.givenchy.com givenchy.com]}} An '''Givenchy''' ({{IPAc-en|US|11=ˌ|17=ʃ|16=ˈ|15=ɒ̃|14=v|13=iː|12=ʒ|10=,_|ɡ|9=i|8=tʃ|7=n|6=ɪ|5=v|4=ˈ|ə|18=iː}},<ref>{{Cite American Heritage Dictionary|Givenchy|access-date=30 April 2019}}</ref> {{IPA-fr|ʒivɑ̃ʃi|lang}}) sarong magarbong moda asin tindahan nin pahamot na Pranses. Igwa ini nin [[haute couture]] clothing, mga aksesorya asin '''[[Parfums Givenchy]]''', pahamot dangan pampagayon. An Givenchy minukna kan 1952 kan tagadesinyo na si [[Hubert de Givenchy]] asin miyembro kan [[Fédération française de la couture|Chambre Syndicale de la Haute Couture et du Pret-a-Porter]]. Sadiri ini kan luxury conglomerate [[LVMH]]. Puon Mayo 2, 2017 hanggang Abril 10, 2020,an [[artistic director]] kaini si [[Clare Waight Keller]], an enot na babayi na nagkaigwa kan posisyon na ini.<ref>[http://hero-magazine.com/article/103452/givenchy-clare-waight-keller-first-campaign/ See the first campaign under Givenchy’s new artistic director] 11 JULY 2017</ref> Kan Hunyo 15, 2020 an Givenchy inanunsyar na si [[Matthew Williams (designer)|Matthew M. Williams]] kan 1017 ALYX 9SM an masunod ki Clare Waight Keller bilang Creative Director kan tatak. [[Ladawan:Givenchy_house.png|too|thumb|The House of Givenchy]] [[Ladawan:Givency, vestito corto e cappello, indossato da audrey hepburn in colazione da tiffany, 1961.jpg|thumb|Halipot na bado asin kopya na Givenchy na pigsulot ni [[Audrey Hepburn]] sa 1961 na pelikulang ''Breakfast at Tiffany's'']] == Mga toltolan == {{Reflist}} == Panluwas na takod == {{Commons category}} * [http://www.givenchy.com Givenchy.com] official website * {{fashionlabel|id=givenchy}} * {{cite web|publisher=[[Victoria and Albert Museum]]|url=http://www.vam.ac.uk/vastatic/microsites/1486_couture/explore.php|title=Interactive timeline of couture houses and couturier biographies|access-date=2021-06-18|archive-date=2014-10-24|archive-url=https://web.archive.org/web/20141024061100/http://www.vam.ac.uk/vastatic/microsites/1486_couture/explore.php|dead-url=yes}} {{tamboan}} k7sb5vpgwn5il3o23tecmzp7r8c5wtk Devi-Bhagavata Purana 0 42649 305029 292176 2026-05-03T02:18:48Z Sanmosa 13648 ([[c:GR|GR]]) [[c:COM:FR|File renamed]]: [[File:Devi bhagavata .jpg]] → [[File:Devi bhagavata.jpg]] remove redundant space 305029 wikitext text/x-wiki [[File:Devi bhagavata.jpg|thumb|264x264px|Daan na iskritura kan Devi Bhagavata Purana]] [[File:Stone sculpture of Devi Durga 30 Jan 2018.jpg|thumb|Iskulturang gapo kan Devi Durga, [[Indian Museum]], Kolkata]] An '''Devi Bhagavata Purana''' ([[Sanskrito]]: देवी भागवतपुराणम्, ''devī bhāgavatapurāṇam''), na inaapod man na '''Srimad Devi Bhagavatam''', '''Srimad Bhagavatam''', '''Bhagavata Purana''' o '''''Devi Bhagavatam''''', iyo an saro sa ikakagwalong Mahapurana nin [[Hinduismo]].{{Sfn|Dalal|2014|p=117}}<ref>{{Cite web|title=The Devi Bhagavatam: The First Book: Chapter 1|url=https://www.sacred-texts.com/hin/db/bk01ch01.htm|access-date=2021-03-22|website=www.sacred-texts.com}}</ref> Kinomposo sa Sanskrito ni [[Veda Vyasa]], an teksto ibinibilang na mayor na purana para sa mga parasamba sa [[Devi]]. Binubusol kaini an [[bhakti]] (debosyon) pasiring sa [[Mahadevi]], na ini-integrate an mga tema hale sa tradisyon na Shaktadvaitadvada (syncretism of [[Samkhya]] asin [[Advaita Vedanta]]. sa literal, an dalan kan bakong dualistikong [[Shakti]]). Kompwesto nin kagduwang seksyon na may 318 na kapitulo an Devi-Bhagavata Purana.{{Sfn|Rocher|1986|p=168}} Kaiba an Devi Mahatmya, iyan an saro sa pinakamahalagang gibo sa [[Shaktismo]], sarong tradisyon sa laog kan Hinduismo na nagsasamba sa mga Devi o Shakti (mga diosa) bilang iyo an primordyal na kaglalang kan uniberso asin iyo an [[Brahman]] (pinakang-realidad asin an katotoohan).{{Sfn|C Mackenzie Brown|1990|pp=44-45, 129, 247-248 with notes 57-60}}{{Sfn|John Stratton Hawley|Donna Marie Wulff|1998|pp=6-14}}{{Sfn|Tracy Pintchman|2015|pp=183-188}} Isineselbrar an devine feminine bilang iyo an ginikanan kan gabos na eksistensya, an kaglalang, an tagapreserbar asin an tagalaglag kan gabos na bagay, siring man iyo an nag-eempower sa espiritwal na katalingkasan.{{Sfn|Dalal|2014|p=117}}{{Sfn|David Kinsley|1988|pp=133-139}} Mantang an ibang mayor na [[Purana]] kan Hinduismo nagsasambit asin sinasamba an mga diosa, an tekstong ini nakasentro sa palibot niya bilang iyo an pangenot na dibinidad.{{Sfn|Alf Hiltebeitel|Kathleen M. Erndl|2000|pp=24-36, 48 (RS Sherma)}}{{Sfn|K P Gietz|1992|p=330 with note 1809, 497 with note 2764}} An nakapalaog na pilosopiya kan tekstong ini iyo an istilong Advaita Vedanta na monismo na may kaibang debosyonal na pagsamba sa Shakti (pambabaeng kapangyarihan).{{Sfn|Tracy Pintchman|2015|pp=128-132}}{{Sfn|June McDaniel|2004|pp=89-91, 159-161}}{{Sfn|C Mackenzie Brown|1990|pp=142-144}} Pigtutubodan na iyan iyo an mga sinabi ni Vyasa ki Hadeng [[Janamejaya]], an aking lalaki ni [[Parikshit]]. == Toltolan == {{reflist}} {{stub}} j60ld1of7lg0jdvs9yv0vpe397uzd5q F. Gilman Spencer 0 44631 305025 261882 2026-05-02T22:43:51Z InternetArchiveBot 17127 Rescuing 1 sources and tagging 0 as dead.) #IABot (v2.0.9.5 305025 wikitext text/x-wiki [[File:Gil with his grandson.jpg|thumb|Si Mr. Spencer pibibisita saiyang makuapo]] Si '''Frederick Gilman Spencer III''' (Desyembre 8, 1925 – Hunyo 24, 2011)<ref>{{cite news |url=https://www.nytimes.com/2011/06/25/nyregion/f-gilman-spencer-ny-daily-news-editor-in-the-80s-dies-at-85.html?ref=deathsobituaries |title=F. Gilman Spencer, Ex-Editor of Daily News, Dies at 85 |work=[[The New York Times]] |date=June 24, 2011 |first=William |last=Grimes |authorlink=William Grimes (journalist)}}</ref> sarong Amerikanong [[editor]] nin peryodiko. Siya editor sa ''The Trentonian'', ''Philadelphia Daily News'' poon 1975 abot 1984, ''New York Daily News'' poon 1984 abot 1989,<ref>{{cite news |url=https://www.nytimes.com/1989/09/15/nyregion/editor-of-the-daily-news-resigning.html?pagewanted=1 |title=Editor of The Daily News Resigning |newspaper=The New York Times |first=Alex S. |last=Jones |date=September 15, 1989}}</ref> asin ''[[The Denver Post]]'', poon 1989 abot 1993.<ref>{{cite news |url=http://articles.latimes.com/1989-11-30/business/fi-571_1_denver-post |newspaper=[[Los Angeles Times]] |title=P.M. BRIEFING : New Denver Post Editor in Chief |date=November 30, 1989}}</ref> "Bilang sarong editor, si Spencer nagguno' nin reputasyon sa husay niya pagligtas sa mga peryodikong naghihingagdan balik sa mabagsik na operasyon asin sa pagpukaw nin maimbong na respeto saka lealtad sa kapwa trabahador. Saiyang piggiyahan an Philadelphia Daily News nin siyam na taon dangan kan 1984 naglipat sa New York Daily News, kun saen siya hustong nakipagtusay sa iriwal kan mga tabloid."<ref>{{cite web |url=http://www.denverpost.com/2011/06/24/former-denver-post-editor-gil-spencer-dies/ |first=Kevin |last=Simpson |title=Former Denver Post editor Gil Spencer dies |newspaper=The Denver Post |date=June 24, 2011}}</ref> Si Gil Spencer nag'estar sa Manhattan kaiba saiyang agom si Isabel sagkod na siya nagadan kan 2011, nag'eedad 85. ==Mga Premyo== * 1974 [[Pulitzer Prize for Editorial Writing]]<ref>{{cite web |url=http://www.pulitzer.org/awards/1974 |title=1974 Pulitzer Prizes |work=Pulitzer.org |access-date=2023-09-04 |archive-date=2013-08-15 |archive-url=https://web.archive.org/web/20130815224754/http://www.pulitzer.org/awards/1974 |dead-url=yes }}</ref> * 2003 [[List of George Polk Award Winners|George Polk Award]]<ref>{{cite web |url=http://www.brooklyn.liu.edu/polk/press/2003.html |title=Brooklyn Home |work=Long Island University |year=2003 |access-date=2023-09-04 |archive-date=2008-10-07 |archive-url=https://web.archive.org/web/20081007223453/http://www.brooklyn.liu.edu/polk/press/2003.html |dead-url=yes }}</ref> ==Toltolan== {{reflist}} {{authority control}} {{DEFAULTSORT:Spencer, F. Gilman}} [[Kategorya:Mga 1925 na kamundagan]] [[Kategorya:Mga 2011 na kagadanan]] [[Kategorya:Mga Parasurat sa Philadelphia]] [[Kategorya:Mga Mga Amerikanong editor nin peryodiko]] [[Kategorya:Mga nagawadan nin Pulitzer Prize for Editorial Writing]] [[Kategorya:Mga Kagresibi nin George Polk Award]] [[Kategorya:Mga Parasurat sa Manhattan]] [[Kategorya:Mga Tauhan sa The Denver Post]] [[Kategorya:Mga Peryodista sa Siyudad nin New York]] [[Kategorya:Mga Peryodista sa Pennsylvania]] mvv2kwhkgnjugz027z79wek2jaj4gu2 Hillsboro, Missouri 0 45301 305033 261656 2026-05-03T03:32:46Z InternetArchiveBot 17127 Rescuing 0 sources and tagging 1 as dead.) #IABot (v2.0.9.5 305033 wikitext text/x-wiki {{Infobox settlement | name = Hillsboro, Missouri | settlement_type = [[City]] | nickname = The Boro | motto = <!-- Images --> | image_skyline = Jefferson County MO courthouse-20140524-015.jpg | imagesize = | image_caption = Jefferson County Courthouse in Hillsboro | image_flag = | image_seal = <!-- Maps --> | image_map = Jefferson_County_Missouri_Incorporated_and_Unincorporated_areas_Hillsboro_Highlighted.svg | mapsize = 250px | map_caption = Location of Hillsboro, Missouri | image_map1 = | mapsize1 = | map_caption1 = <!-- Location --> | subdivision_type = [[List of sovereign states|Country]] | subdivision_name = United States | subdivision_type1 = [[U.S. state|State]] | subdivision_name1 = [[Missouri]] | subdivision_type2 = [[List of counties in Missouri|County]] | subdivision_name2 = [[Jefferson County, Missouri|Jefferson]] | government_footnotes = | government_type = | leader_title = Mayor | leader_name = Buddy Russell<ref>[http://www.hillsboromo.org/government/gov1.html City of Hillsboro.]{{Dead link|date=May 2026 |bot=InternetArchiveBot |fix-attempted=yes }}</ref> | leader_title1 = | leader_name1 = | established_title = [[Municipal corporation|Incorporated]] | established_date = 1839 <!-- Area --> | unit_pref = Imperial | area_footnotes = <ref name="TigerWebMapServer">{{cite web|title=ArcGIS REST Services Directory|url=https://tigerweb.geo.census.gov/arcgis/rest/services/TIGERweb/Places_CouSub_ConCity_SubMCD/MapServer|publisher=United States Census Bureau|accessdate=August 28, 2022}}</ref> | area_magnitude = | area_total_km2 = 9.95 | area_land_km2 = 9.95 | area_water_km2 = 0.00 | area_total_sq_mi = 3.84 | area_land_sq_mi = 3.84 | area_water_sq_mi = 0.00 <!-- Population -->| population_as_of = [[2020 United States Census|2020]] | population_est = | pop_est_as_of = | population_footnotes = | population_total = 3473 | population_density_km2 = 348.98 | population_density_sq_mi = 903.96 <!-- General information -->| timezone = [[North American Central Time Zone|Central (CST)]] | utc_offset = -6 | timezone_DST = CDT | utc_offset_DST = -5 | elevation_footnotes = <ref name=gnis/> | elevation_ft = 771 | coordinates = {{coord|38|13|59|N|90|34|02|W|region:US_type:city|display=inline,title}} | postal_code_type = [[ZIP code]] | postal_code = 63050 | area_code = [[Area code 636|636]] | blank_name = [[Federal Information Processing Standard|FIPS code]] | blank_info = 29-32248<ref name="GR2">{{cite web|url=https://www.census.gov|publisher=[[United States Census Bureau]]|access-date=2008-01-31|title=U.S. Census website}}</ref> | blank1_name = [[Geographic Names Information System|GNIS]] feature ID | blank1_info = 2394388<ref name=gnis>{{GNIS|2394388}}</ref> | website = [http://www.hillsboromo.org/ hillsboromo.org] | footnotes = | pop_est_footnotes = | official_name = }} An '''Hillsboro''' sarong siyudad sa [[Jefferson County, Missouri|Jefferson County]], [[Missouri]], Estados Unidos. An populasyon kaini 3,473 sa [[2020 Estados Unidos na senso|2020 senso]], na mas naglangkaw sa dati kaining 2,821 kan 2010. An Hillsboro iyo [[tukawang nin county]] kan Jefferson County.<ref name="GR6">{{cite web|url=http://www.naco.org/Counties/Pages/FindACounty.aspx |access-date=2011-06-07 |title=Find a County |publisher=National Association of Counties |url-status=dead |archive-url=https://web.archive.org/web/20110531210815/http://www.naco.org/Counties/Pages/FindACounty.aspx |archive-date=May 31, 2011 }}</ref> == Historya == An Hillsboro dati an apod Monticello, awin nkinamundagan ni [[Presidente nin Estados Unidos|Presidente]] [[Thomas Jefferson]].<ref>{{cite web|url=http://shsmo.org/manuscripts/ramsay/ramsay_jefferson.html |title=Jefferson County Place Names, 1928–1945 (archived) |publisher=The State Historical Society of Missouri |access-date=19 October 2016 |url-status=bot: unknown |archive-url=https://web.archive.org/web/20160624071321/http://shsmo.org/manuscripts/ramsay/ramsay_jefferson.html |archive-date=24 June 2016 }}</ref> An pangaran na Monticello rinibayan ta an E.U. na autoridad postal habong akoon ining pangaaran ta may dati nang pangaran sa laog kan estado na parehas man. An pagaran kaining presente na Hillsboro katumbas na Ingles kan Italyanong Montecillo.<ref>{{cite news|title=Disappearing Missouri Names |url=https://www.newspapers.com/clip/861825/missouri_toponyms/|newspaper=The Kansas City Star|date=March 19, 1911|page=15|via = [[Newspapers.com]]|access-date = August 15, 2014 }} {{Open access}}</ref> A post office has been in operation at Hillsboro since 1838.<ref>{{cite web | url=http://www.postalhistory.com/postoffices.asp?task=display&state=MO&county=Jefferson | title=Post Offices| publisher=Jim Forte Postal History | access-date=19 October 2016}}</ref> An [[Thomas C. Fletcher House]] asin [[Sandy Creek Covered Bridge]] nakalista sa [[National Register of Historic Places]].<ref name="nris">{{NRISref|version=2010a}}</ref> ==Geograpiya== Susog sa [[United States Census Bureau]], an siyudad igwa kahiwasan na {{convert|3.65|sqmi|sqkm|2}}, anas kadagaan.<ref name="Gazetteer files">{{cite web |title=US Gazetteer files 2010 |url=https://www.census.gov/geo/www/gazetteer/files/Gaz_places_national.txt |publisher=[[United States Census Bureau]] |access-date=2012-07-08 |url-status=dead |archive-url=https://web.archive.org/web/20120112090031/http://www.census.gov/geo/www/gazetteer/files/Gaz_places_national.txt |archive-date=January 12, 2012 }}</ref> ==Demograpiko== {{US Census population |1890= 264 |1900= 254 |1910= 261 |1920= 205 |1930= 233 |1940= 256 |1950= 390 |1960= 457 |1970= 831 |1980= 1508 |1990= 1625 |2000= 1675 |2010= 2821 |2020= 3473 |footnote=U.S. Decennial Census<ref name="DecennialCensus">{{cite web|url=https://www.census.gov/programs-surveys/decennial-census.html|title=Census of Population and Housing|publisher=Census.gov|access-date=June 4, 2015}}</ref>}} ==Toltolan== {{reflist}} {{Tamboan}} [[Kategorya:Mga Siyudad sa Jefferson County]] [[Kategorya:, Missouri County seats in Missouri]] [[Kategorya:Mga Siyudad sa Missouri]] t5ukhi43hmi1ryw9yrae0u8kvb8um0o Kaligagan Island 0 47090 305058 269933 2026-05-03T10:11:52Z InternetArchiveBot 17127 Rescuing 0 sources and tagging 1 as dead.) #IABot (v2.0.9.5 305058 wikitext text/x-wiki An '''Kaligagan Island''' (inaapod man Qisĝagan o Qisxagan)<ref>{{cite web |url= https://www.mindat.org/feature-5865700.html |title=Kaligagan Island, Aleutians East Borough, Alaska, United States|author=<!--Not stated--> |website=Mindat.org|language=english}}</ref><ref>{{cite web|url=https://www.alaskahandbook.com/places/krenitzin-islands/#learn-more|title=Krenitzin Islands|author=<!--Not stated-->|website=Alaska Handbook|language=english}}{{Dead link|date=May 2026 |bot=InternetArchiveBot |fix-attempted=yes }}</ref> sarong isla namumugtak sa [[Krenitzin Islands]] nin [[Alaska]].<ref name="GNIS">{{cite gnis|1418762|Kaligagan Island|November 21, 2021}}</ref> == Historya== An pangaran kan isla natala' kan 1852 kan si [[Imperial Russian Navy]] bise admiral [[Mikhail Tebenkov]].<ref name="GNIS" /><ref>{{cite web |url=https://alaska.guide/Island/Kaligagan-Island |title=Kaligagan Island|author=<!--Not stated--> |website= Alaska Guide Co}}</ref> == Toltolan == {{reflist}} {{coord|54.143|-164.914|type:isle_region:US-AK|display=title}} [[Kategorya:Alaska Maritime National Wildlife Refuge]] [[Kategorya:Mga Isla nin Alaska]] [[Kategorya:Mga Isla nin Aleutians East Borough, Alaska]] [[Kategorya:Mga Isla nin Krenitzin]] [[Kategorya:Mga Dai ineestaran na mga Isla sa Alaska]] 1jppry2wy504n5j2drqadoyzl644z87 Catherine kan Aragon 0 47303 305018 270863 2026-05-02T15:21:12Z InternetArchiveBot 17127 Rescuing 0 sources and tagging 1 as dead.) #IABot (v2.0.9.5 305018 wikitext text/x-wiki {{Infobox royalty|image=File:Catherine of Aragon (1485-1536).jpg|caption=Portrait by [[Lucas Horenbout]], {{circa|1525}}|alt=Queen Catherine posing for a portrait|succession=[[Queen consort of England]]|reign=11 June 1509&nbsp;– 23 May 1533|coronation=24 June 1509|cor-type=[[Coronation of Henry VIII and Catherine|Coronation]]|birth_date={{birth-date|16 December 1485}}|birth_place=[[Archiepiscopal Palace of Alcalá de Henares|Archiepiscopal Palace, Alcalá de Henares]], [[Crown of Castile|Castile]], Spain|death_date={{death date and age|1536|1|7|1485|12|16|df=y}}|death_place=[[Kimbolton Castle]], Huntingdonshire, England|burial_date=29 January 1536|burial_place=[[Peterborough Cathedral]], England|consort=yes|spouses={{plainlist| * {{marriage|[[Arthur, Prince of Wales]]|14 November 1501|2 April 1502|end=d.}} * {{marriage|[[Henry VIII of England]]|11 June 1509|23 May 1533|end={{abbr|ann.|annulled}}}} }}|issue={{plainlist| * [[Mary I of England]] }}|issue-link=#Pregnancies and children|issue-pipe=more...|house=[[House of Trastámara|Trastámara]]|father=[[Ferdinand II of Aragon]]|mother=[[Isabella I of Castile]]|religion=[[Roman Catholicism]]|signature=Catherine of Aragon Signature.svg}} Si '''Catherine kan Aragon''' (nginaranan man bilang '''Katherine''', historikal na Espanyol: {{Lang|es|Catharina}},<ref>{{Cite book|url=https://books.google.com/books?id=1d2_4W89IS4C&pg=PA473|title=Flos sanctorum y historia general en que se escrive la vida de la Virgen Sacratissima ... y las [d]e los santos antiguos...|last=de Villegas|first=Alonso|year=1691|page=473}}</ref> ngunyan: {{Lang|es|Catalina}}; 16 Disyembre 1485 - 7 Enero 1536) iyo an Reyna kan Inglatera bilang enot na agom ni [[Hadeng Enrique VIII|Hadeng Henry VIII]] poon saindang kasal kadtong 11 Hunyo 1509 sagkod sa pag-onra kaini kan 23 Mayo 1533. &nbsp;Namundag sa Espanya, siya si [[:en:Princess_of_Wales|Princess of Wales]] mantang naagom kan matuang tugang ni Henry, [[Arthur]], Prinsipe kan [[Waldes]], nin halipot na panahon bago ini nagadan. == Inot na Buhay == [[Ladawan:Juan_de_Flandes_002.jpg|wala|thumb|An Portrat ni Juan de Flandes na hinuhuna 11-anyos na Catherine. Kapareho sia kan saiyang tugang na si Juana na taga - Castile.]] Si Catherine namundag sa[[:en:Archbishop's_Palace_of_Alcalá_de_Henares|Archbishop's Palace of Alcalá de Henares]] harani sa Madrid, kan amay na mga oras kan 16 Disyembre 1485. Siya [9] pinakanguhod na nakaligtas na aki ni Hadeng [[Ferdinand II kan Aragon]] asin Reyna [[Isabella I kan Castile]].[4] Halipoton [11] tindog ni Catherine[10] na may halabang pulang buhok, halakbang na asul na mata, bilog na lalawgon, asin pantay - sunod na komplikado.[1] Siya naghilig, sa saiyang ladong maternal, gikan sa [[:en:House_of_Lancaster|House of Lancaster]], sarong harong nin hade sa Ingles; an saiyang kagubay na [[Catherine of Lancaster]], na kun saen siya pinangaranan, asin an mga dakula-na-dakula niyang inapong [[:en:Philippa_of_Lancaster|Philippa of Lancaster]] parehong aking babae ni [[:en:John_of_Gaunt|John of Gaun]] asin mga makuapo ni Edward III kan Inglatera. [12] resulta, siya ikatolong pinsan kan saiyang ama-amaan, si [[:en:Henry_VII_of_England|Henry VII of England]], asin ika-apat na pinsan kan ina niya na si [[:en:Elizabeth_of_York|Elizabeth of York]]. == Bilang agom na babae asin balo ni Arthur == [[Ladawan:Michel_Sittow_002.jpg|thumb|Ladawan kan sarong maharlikang babae, posibleng si [[Mary Tudo]]<nowiki/>r c. 1514 o Catherine kan Aragon c. 1502, ni [[Michael Sittow]]]] Tapos 15 na taon na edad kan Agosto 1501 nang-taon na si Catherine huminale sa [[:en:A_Coruña|A Coruña]] kan 17 Agosto 1501 asin namidbid ninda Arthur kan 4 Nobyembre duman sa [[:en:Dogmersfield|Dogmersfield]] sa Hampshire.[4] Dikit an aram manongod sa saindang enot na impresyon kan lambang saro, alagad si Arthur nagsurat nanggad sa saiyang mga magurang-sa-ley na siya magigin "totoo asin mamomoton na agom" asin sinabihan an saiyang mga magurang na grabe an kaogmahan niya na "mahiling... an lalawgon kan saiyang magayon na nobya". [25] mag - agom nagsurat sa Latin, alagad nadiskobre ninda na dai sinda nakasasabot kan pinag - oolayan nindang duwa, huli ta may nanodan sindang laen - laen na pagpronunsiar sa Latin. [12] nin sampulong aldaw, kan 14 Nobyembre 1501, sinda kinasal sa Katedral ni [[:en:Old_St._Paul's_Cathedral|Old St. Paul's Cathedral]], na parehong 15 anyos.[1] Nagkauruyon an sarong dowry na 200,000 [[ducats]], asin kabanga an ibinayad dai nahaloy pagkatapos kan kasal. Narisa na si Catherine asin an saiyang mga lalakeng Espanyol sa paghalat pinagbadoan nin istilong Kastila kan siya nag-abot saka yaon sa kasal.<ref>[[Jemma Field]], 'Female dress', Erin Griffey, ''Early Modern Court Culture'' (Routledge, 2022), p. 395.</ref> Kan mag - agom na, si Arthur ipinadara sa [[:en:Ludlow_Castle|Ludlow Castle]]<nowiki/>sa mga linderos kan Wales tanganing pangenotan an Konsilyo nin Waldes asin an Marches, siring man an saiyang katongdan bilang Prinsipe kan Wales, asin inibanan sia kan saiyang nobya. Pakalihis nin pirang bulan, pareho sinda nagkahelang, posibleng huli sa nakakagadan na helang, na iyo an nag - aaragi kan lugar. Nagadan [28] Arthur kan 2 Abril 1502; 16-anyos na si Catherine tanganing maghanap nin balo. == Reyna nin Inglaterra == [[Ladawan:Henry_VIII_Catherine_of_Aragon_coronation_woodcut.jpg|wala|thumb|Kan Ika-16 na pinakamakahoy kan koronasyon ni [[Hadeng Enrique VIII|Henry VIII nin Inglaterra]] asin Catherine kan Aragon na ipinapahiling an saindang mga heralic badge, ang Tudor Rose asin an Pomegarteng Granada]] === Kasal === An ikaduwang kasal ni Catherine nangyari kan 11 Hunyo 1509,<ref>{{Cite book|url=https://books.google.com/books?id=FKhB1kiXq7YC|title=The Kings and Queens of Britain|last=Cannon|first=John|last2=Hargreaves|first2=Anne|date=26 March 2009|publisher=OUP Oxford|isbn=978-0-19-158028-4|page=252|language=en}}</ref> pitong taon pagkagadan ni Prinsipe Arthur. An napangagom niya iyo si [[Hadeng Enrique VIII|Henry VIII]], na nag'aampoyon pa sana sa trono, sa sarong pribadong seremonya sa simbahan kan Observant Friars sa luwas kan [[:en:Greenwich_Palace|Greenwich Palace]]. Sa edad na 23 anyos. === Koronasyon === Kan Sabado 23 Hunyo 1509, an tradisyonal na prosesyon sa eve-of-coronation process duman sa [[:en:Westminster_Abbey|Westminster Abbey]] sinabat nin sarong dakula asin entusiastikong kadaklan. Siring kan kostumbre, an mag - agom magdamlag na nagtorog bago sinda makoronahan sa [[:en:Tower_of_London|Tower of London]]. Kan Aldaw ni Midsummer, Domingo, 24 Hunyo 1509, si Henry VIII asin Catherine linahidan asin kinoronahan kan Arsobispo nin Canterbury sa sarong seremonyang lamina Si Westminster Abbey. An koronasyon sinundan nin sarong bangkete sa Westminster Hall. Dakol [35] bagong [[:en:Knights_of_the_Bath|Knights of the Bath]] an namukna sa pagtaong onra sa koronasyon.[1]Kan suminunod na bulan, dakol na sosyal na okasyon an nag - atubang sa bagong Reyna sa publikong Ingles. Marahay [28] nagin impresyon nia asin marahay an pag - ako sa saiya kan mga taga Inglaterra. === Impluwensia === [[Ladawan:Henry_VIII_(reigned_1509-1547)_by_English_School.jpg|thumb|Henry VIII at the time of their marriage, ni [[:en:Meynnart_Wewyck|Meynnart Wewyck]],{{Circa|1509|lk=no}}]] [[Ladawan:Mary_Tudor_by_Horenbout.jpg|thumb|Miniature kan Prinsesa Mary sa panahon kan saiyang pakikipag-ugnayan kay [[Emperor Charles V]], ni Lucas Horenbout, c. 1521–1525. Nakasuot siya ng isang parihabang brooch na may nakasulat na "The Emperour".]]   === Pagkurahaw kan saiyang ngaran === [[Ladawan:Coat_of_Arms_of_Catherine_of_Aragon.svg|thumb|Si Catherine na kaiba sa armas ni Aragon mantang an reyna [105]]] An saiyang pangaran sa babtismo iyo an "Catalina", alagad dai nahaloy si "Katherine" naako na porma sa Inglatera pagkatapos kan kasal niya ki Arthur. Si Katherine mismo nagpirma sa pangaran niyang "Katherine", "Katherina", "Katharine" asin minsan "Katharina". Sa sarong surat saiya, si Arthur, an saiyang agom, inapod siyang "Princess Katerine". An saiyang aking babae na si Reyna Mary I inapod siyang "Quene Kateryn", sa boot niya. &nbsp;Kabisado an mga pangaran, partikularmente ang enot na ngaran, na nakasurat sa eksaktong paagi kan ika-kaganom na siglo asin mahihiling ini sa mismong mga surat ni Catherine na saiyang pinagoyonan an iba't ibang pagkakaiba. An mga Loveknots natogdok sa manlaenlaen niyang palasyo kan saiyang agom, si Henry VIII, nagpapahiling kan mga primerong "H & K", siring kan iba pang bagay rogaring ni Henry asin Catherine, kaiba an bulawan na goblets, sarong gold asin cellar, batas nin bulawan, asin kandila. &nbsp;&nbsp;&nbsp;Pigmamarkahan an saiyang linobngan sa Katedral nin Peterborough "Katharine Queen of England". == Mga Ninuno == {{Ahnentafel|1. '''Catherine of Aragon'''|2. [[Ferdinand II of Aragon]]|3. [[Isabella I of Castile]]|4. [[John II of Aragon]]<ref name="Edwards2000">Edwards, John. ''The Spain of the Catholic Monarchs 1474–1520''. Blackwell Publishers Inc, 2000, p. xiii</ref>|5. [[Juana Enríquez]]<ref name="Edwards2000"/>|6. [[John II of Castile]]<ref name="Britannica304694">{{Britannica|304694|John II, King of Castille}}</ref>|7. [[Isabella of Portugal, Queen of Castile|Isabella of Portugal]]<ref>Burkholder, Suzanne Hiles, "Isabella I of Castile" in ''Encyclopedia of Latin American History and Culture'', vol.3, p. 298. New York: Charles Scribner's Sons 1996.</ref>|8. [[Ferdinand I of Aragon]]<ref name="Britannica204397">{{Britannica|204397|Ferdinand I, King of Aragon}}</ref>|9. [[Eleanor of Alburquerque]]<ref>López de Ayala (1780), Tome II, ''Crónica del rey Enrique II'', Año Nono, Cap. II, p. 61.</ref>|10. [[Fadrique Enríquez de Mendoza|Fadrique Enríquez]]<ref name="Ortega1999">{{cite journal |last=Ortega Gato |first=Esteban |url=https://dialnet.unirioja.es/descarga/articulo/1098484.pdf |archive-url=https://web.archive.org/web/20140330184947/http://dialnet.unirioja.es/descarga/articulo/1098484.pdf |archive-date=30 March 2014 |url-status=live |title=Los Enríquez, Almirantes de Castilla |journal=Publicaciones de la Institución "Tello Téllez de Meneses" |issn=0210-7317 |volume=70 |year=1999 |pages=1–2 |access-date=17 May 2018 }}</ref>|11. [[Mariana Fernández de Córdoba]]<ref name="FCDM">{{Cite web |url=http://www.fundacionmedinaceli.org/casaducal/fichaindividuo.aspx?id=616 |title=Mariana de Ayala Córdoba y Toledo |publisher=Ducal House of Medinaceli Foundation |access-date=17 May 2018 }}</ref>|12. [[Henry III of Castile]]<ref name="Britannica204397"/>|13. [[Catherine of Lancaster]]<ref name="Britannica304694"/>|14. [[John, Constable of Portugal]]<ref name="DNB-Philippa">{{cite DNB|wstitle=Philippa of Lancaster|volume=45|page=167}}</ref>|15. [[Isabel of Barcelos]]<ref name="GerliArmistead2003">{{cite book|last1=Gerli|first1=E. Michael|last2=Armistead|first2=Samuel G.|title=Medieval Iberia|url=https://books.google.com/books?id=ra9BtjLRNMsC&pg=PA182|access-date=17 May 2018|year=2003|publisher=Taylor & Francis|isbn=978-0-415-93918-8|page=182}}</ref>}} == Hilingon pa == ** [[:en:Cultural_depictions_of_Catherine_of_Aragon|Cultural depictions of Catherine of Aragon]] ** [[:en:Descendants_of_Ferdinand_II_of_Aragon_and_Isabella_I_of_Castile|Descendants of Ferdinand II of Aragon and Isabella I of Castile]] ** [[:en:List_of_English_royal_consorts|List of English royal consorts]]   == Panluwas na mga takod == ** {{cite EB1911|wstitle=Catherine of Aragon|volume=5|last=Yorke|first=Philip Chesney|author-link=|pages=529&ndash;531|short=x}} ** [https://www.britannica.com/biography/Catherine-of-Aragon Catherine of Aragon] from the online ''[[:en:Encyclopædia_Britannica|Encyclopædia Britannica]]''. ** [https://web.archive.org/web/20090411185016/http://www.nationalarchives.gov.uk/henry/ Catherine of Aragon's divorce papers and other Tudor treasures online to mark the 500th anniversary of Henry&nbsp;VIII's accession] ** [http://tudorhistory.org/aragon/ tudorhistory.org] – An overview of her life, accompanied by a portrait gallery ** [https://web.archive.org/web/20120206205817/http://englishhistory.net/tudor/monarchs/aragon.html englishhistory.net] – An in-depth look at her life and times ** [http://bbs.keyhole.com/ubb/showflat.php?Cat=0&Number=365164 A geo-biography] {{Webarchive|url=https://web.archive.org/web/20081221234337/http://bbs.keyhole.com/ubb/showflat.php?Cat=0&Number=365164|date=21 December 2008}} of the Six Wives of Henry the&nbsp;VIII on Google Earth ** [https://www.theguardian.com/monarchy/story/0,,1930761,00.html How Henry's first wife tried to save marriage], letter from her to [[:en:Pope_Clement_VII|Pope Clement VII]] ** [http://www.projectcontinua.org/catherine-of-aragon/ Project Continua: Biography of Catherine of Aragon]{{Dead link|date=May 2026 |bot=InternetArchiveBot |fix-attempted=yes }} ** {{NPG name|name=Katherine of Aragon}} == <span class="mw-headline">Toltolan</span> == <references /> {{Tamboan}}{{Reflist}} [[Kategorya:Mga artikulo na igwang permanenteng gadan na panluwas na takod]] [[Kategorya:Gabos na mga artikulo na igwang gadan na panluwas na takod]] r1w6xx3epjc93r251vqqe3wcxjs9izh KJC King Dome 0 49664 305053 296357 2026-05-03T09:38:01Z InternetArchiveBot 17127 Rescuing 0 sources and tagging 1 as dead.) #IABot (v2.0.9.5 305053 wikitext text/x-wiki {{Short description|Indoor arena in Davao City, Philippines}}{{Redirect|King Dome|the former arena in Seattle|Kingdome}}An '''KJC King Dome''' iyo an pandarakulan na katuyohan na [[panlaog na arena]] na sa ngunyan nagsasairarom pa sa konstruksyon sa [[Davao City]], [[Filipinas]]. Igwa iyan nin planadong kapasidad na matutukawan nin 75,000, an istruktura iyo an magigin [[List of indoor arenas by capacity|pinakadakulang panlaog na arena sa kinaban]] kapag nakompleto dadaogon an 55,000 na kapasidad kan [[Philippine Arena]] sa [[Bocaue]]. ==Gamit asin mga pasilidad== Orihinal na plinano bilang sarong [[katedral]] para sa Kingdom of Jesus Christ (KJC) ni pastor [[Apollo Quiboloy]], an KJC King Dome gagamiton man para sa iba pang mga events siring kan mga konsyeto, boxing events asin mga pakawat sa [[basketball]].<ref name="edgedavao">{{cite news | url=http://edgedavao.net/index.php?option=com_content&id=8418:king-dome-largest-indoor-cathedral-to-rise-in-davao-city&Itemid=57 | title='King Dome', largest indoor cathedral to rise in Davao City | work=Edge Davao | date=September 15, 2012}}</ref><ref>{{cite web|first=Cherry Mae |last=Palicte|publisher=Manila Bulletin| title=P3-B sports facility up in Davao| accessdate=June 9, 2015| url=http://www.mb.com.ph/p3-b-sports-facility-up-in-davao/|date=May 24, 2014|url-status=dead|archive-url=https://web.archive.org/web/20140714225704/http://www.mb.com.ph/p3-b-sports-facility-up-in-davao/|archive-date=July 14, 2014}}</ref> The facility will host a cube scoreboard.<ref name="edgedavaojourn">{{cite journal|last1=Bravo|first1=Neilwin Joseph|title=The King Dome Come|journal=Edge Davao|date=April 26–27, 2015|volume=8|issue=17|page=2|url=https://issuu.com/edgedavao/docs/edge8issue17|accessdate=May 23, 2018}}{{Dead link|date=May 2026 |bot=InternetArchiveBot |fix-attempted=yes }}</ref> ==Toltolan== {{reflist}} {{stub}} == Panluwas na takod == * {{webarchive|url=https://web.archive.org/web/20230321175136/https://kingdomofjesuschrist.org/the-king-dome/|date=March 21, 2023|title=The King Dome}} r2wektgt6ldcnx58l7em2xalm16gyzv Jane Campion 0 50663 305045 282332 2026-05-03T06:52:07Z InternetArchiveBot 17127 Rescuing 1 sources and tagging 0 as dead.) #IABot (v2.0.9.5 305045 wikitext text/x-wiki {{Infobox tawo|honorific_prefix=[[Dame]]|name=Jane Campion|honorific_suffix={{post-nominals|country=NZL|size=100%|DNZM}}|image=Jane Campion DNZM (cropped).jpg|caption=Campion in 2016|birth_name=Elizabeth Jane Campion|birth_date={{birth date and age|1954|4|30|df=y}}|birth_place=[[Wellington]], New Zealand|occupation={{hlist|Screenwriter|producer|director}}|years_active=|known_for={{unbulleted list|''[[The Piano]]''|''[[The Power of the Dog (film)|The Power of the Dog]]''}}|spouse={{marriage|Colin David Englert|1992|2001|reason=divorced}}|children=2, including [[Alice Englert]]|signature=Jane Campion signature.svg}} Si '''Dame Elizabeth Jane Campion''' DNZM (namundag kan 30 Abril 1954) sarong paragibo nin pelikula sa New Zealand. <ref>{{Cite book|url=https://books.google.com/books?id=U5Zv_Uaa-WUC&pg=PA32|title=Jane Campion: Authorship and Personal Cinema|last=Fox|first=Alistair|publisher=Indiana University Press|year=2011|isbn=978-0253223012|page=32|access-date=30 December 2015|archive-url=https://web.archive.org/web/20210913175156/https://books.google.com/books?id=U5Zv_Uaa-WUC&pg=PA32|archive-date=13 September 2021}}</ref> Siya midbid na gayo sa pagsurat asin pagdirehir kan mga kritikal na aklamadong pelikula ''na The Piano'' (1993) asin ''The Power of the Dog'' (2021), na kun saen siya nakaresibe nin duwang Academy Awards (kaiba an Best Director para sa huri), duwang BAFTA Awards, asin duwang [[Golden Globe Awards]] . Si Campion ninombrahan na sarong Dame Companion kan New Zealand Order of Merit (DNZM) sa 2016 New Year Honours, para sa mga serbisyo sa paggibo nin pelikula. Si Campion sarong groundbreaking na babaeng direktor, as of 2022 an solamenteng babae na nominado nin duwang beses para sa Academy Award para sa Pinakamarahay na Direktor (na nanggana nin sarong beses), asin an pinakaenot na babaeng paragibo nin pelikula na nag-ako kan Palme d'Or (para sa ''The Piano'', na iyo man an nanggana saiya kan Academy Award para sa Pinakamarahay na Orihinal na Iskrip ). Nagkaigwa siya nin kasaysayan sa ika-94 na Academy Awards kan siya nanggana kan Best Director para ''sa The Power of the Dog'' (2021), bilang pinakagurang na babaeng direktor na nanggana asin an pinakaenot na babae na nanggana nin Academy Awards para sa parehong pagdirehir asin pagsurat nin iskrip sa saiyang manlaen-laen na pelikula. Nalampasan niya an parehong ulang sa ika-78 na Venice International Film Festival kan siya nanggana kan Silver Lion award. Siya an ikatolong babae na nanggana kan Directors Guild of America Award para sa Feature Film . Si Campion midbid man sa pagdirehir kan mga pelikula ''na An Angel at My Table'' (1990), ''The Portrait of a Lady'' (1996), ''Holy Smoke!'' (1998), asin ''Bright Star'' (2009). Siya man an nagmukna kan serye sa telebisyon ''na Top of the Lake'' (2013) asin nakaresibe nin tolong nominasyon sa Primetime Emmy Award . == Amay na buhay == Si Campion namundag sa Wellington, New Zealand, an ikaduwang aking babae ni Edith Campion (namundag na Beverley Georgette Hannah), sarong aktres, parasurat, asin paramana; asin si Richard M. Campion, sarong paratukdo, asin direktor nin teatro asin opera. <ref>{{Cite book|url=https://books.google.com/books?id=U5Zv_Uaa-WUC&pg=PA25|title=Jane Campion profile|last=Fox|publisher=Indiana University Press|year=2011|isbn=978-0253223012|page=25|access-date=13 December 2015|archive-url=https://web.archive.org/web/20210709200704/https://books.google.com/books?id=U5Zv_Uaa-WUC&pg=PA25|archive-date=9 July 2021}}</ref> <ref name="McHugh">{{Cite book|title=Contemporary Film Directors: Jane Campion|last=McHugh|first=Kathleen|publisher=University of Illinois, Urbana|year=2007|isbn=978-0-252-03204-2|location=United States of America}}</ref> <ref>{{Cite news|url=https://www.nytimes.com/1993/05/30/movies/film-view-jane-campion-stirs-romance-with-mystery.html|title=FILM VIEW; Jane Campion Stirs Romance With Mystery|first=Vincent|last=Canby|date=30 May 1993}}</ref> An saiyang lolo sa tuhod sa ina iyo si Robert Hannah, sarong midbid na paragibo nin sapatos na para saiya itinogdok an Antrim House . An saiyang ama gikan sa sarong pamilya na kabali sa pundamentalistang sekta nin Christian Exclusive Brethren . <ref>{{Cite book|url=https://books.google.com/books?id=U5Zv_Uaa-WUC&pg=PA26|title=Jane Campion profile|last=Fox|publisher=Indiana University Press|year=2011|isbn=978-0253223012|page=26|access-date=30 December 2015|archive-url=https://web.archive.org/web/20210709191227/https://books.google.com/books?id=U5Zv_Uaa-WUC&pg=PA26|archive-date=9 July 2021}}</ref> Nag-adal siya sa Queen Margaret College asin Wellington Girls' College . <ref>{{Cite web|last=Duff|first=Michelle|date=12 November 2022|title=Dame Jane Campion has always been fearless|url=https://www.stuff.co.nz/life-style/300729882/dame-jane-campion-has-always-been-fearless|access-date=13 November 2022|website=[[Stuff (website)|Stuff]]|language=en}}</ref> Kaiba an saiyang tugang na babae, si Anna, sarong taon may kabangang mas matua saiya, asin tugang na lalaki, si Michael, pitong taon an mas hababa saiya, si Campion nagdakula sa kinaban kan teatro sa New Zealand. An saindang mga magurang an nagmukna kan New Zealand Players. <ref>{{Cite book|url=https://books.google.com/books?id=FoyiVAT1MUwC&pg=PA41|title=Jane Campion profile|last=Fox|publisher=Wayne State University Press|year=2009|isbn=978-0814334324|page=41|access-date=30 December 2015|archive-url=https://web.archive.org/web/20210913195959/https://books.google.com/books?id=FoyiVAT1MUwC&pg=PA41|archive-date=13 September 2021}}</ref> Si Campion enot na nagsikwal kan ideya nin karera sa dramatikong arte asin naggradwar imbes na may Bachelor of Arts sa Anthropology gikan sa Victoria University of Wellington kan 1975. Kan 1976, nag-enrol siya sa Chelsea Art School sa London asin nagbiyahe sa bilog na Europa. Nakakua siya nin diploma sa biswal na arte (pintura) gikan sa Sydney College of the Arts sa Unibersidad kan Sydney kan 1981. An huri na obra sa pelikula ni Campion nabilog sa parte kan saiyang edukasyon sa eskwelahan nin arte; siya, dawa sa saiyang maygurang na karera, nagsambit kan pintor [[Frida Kahlo|na si Frida Kahlo]] asin eskultor na si Joseph Beuys bilang mga impluwensya. An pagkadiskontento ni Campion sa mga limitasyon kan pagpinta an nagdara saiya sa paggibo nin pelikula asin sa pagmukna kan saiyang enot na halipot na pelikula, ''an Tissues,'' kan 1980. Kan 1981, nagpoon siyang mag-adal sa Australian Film, Television and Radio School, kun saen naggibo siya nin nagkapirang halipot na pelikula asin naggradwar kan 1984. == Karera == === 1982–1989 === [[Ladawan:PERX0152_05.jpg|thumb|262x262px| Si Jane Campion sa ika-47 na Venice International Film Festival kan 1990]] An pinakaenot na halipot na pelikula ni Campion, ''an Peel'' (1982), nanggana kan Short Film <nowiki><i id="mwhQ">Palme d'Or</i></nowiki> sa 1986 Cannes Film Festival, <ref>{{cite web|url=http://www.festival-cannes.fr/en/archives/1986/awardCompetition.html|title=Awards 1986 : Competition – Festival de Cannes 2015 (International Film Festival)|website=Festival-cannes.fr|access-date=30 December 2015|archive-url=https://web.archive.org/web/20150701170021/http://www.festival-cannes.fr/en/archives/1986/awardCompetition.html|archive-date=1 July 2015|url-status=dead}}</ref> asin iba pang mga premyo an nagsunod para sa mga halipot na pelikula ''na Passionless Moments'' (1983), ''A Girl's Own Story'' (1984), asin ''Pagkatapos kan mga Oras'' (1984). Paghale sa Australian Film and Television School, nagdirehir siya nin sarong episode para sa light entertainment series kan ABC ''na Dancing Daze'' (1986), na nagdara sa saiyang enot na pelikula sa TV, ''Two Friends'' (1986), na pigprodusir ni Jan Chapman. <ref>{{cite web|url=http://www.festival-cannes.fr/en/archives/1986/awardCompetition.html|title=Awards 1986 : Competition – Festival de Cannes 2015 (International Film Festival)|website=Festival-cannes.fr|access-date=30 December 2015|archive-url=https://web.archive.org/web/20150701170021/http://www.festival-cannes.fr/en/archives/1986/awardCompetition.html|archive-date=1 July 2015|url-status=dead}}</ref> An saiyang debut na pelikula, ''an Sweetie'' (1989), nanggana nin mga internasyonal na premyo. == Personal na buhay == Kan 1992, si Campion nagpakasal ki Colin David Englert, sarong Australiano na nagtrabaho bilang direktor kan ikaduwang yunit sa ''The Piano'' . <ref>{{cite web|url=http://businessprofiles.com/details/englert-colin-david/AU-46864597461|title=ENGLERT, COLIN DAVID Australia|publisher=Business Profiles|access-date=30 December 2015|archive-date=7 January 2016|archive-url=https://web.archive.org/web/20160107022828/http://businessprofiles.com/details/englert-colin-david/AU-46864597461|url-status=live}}</ref> An enot nindang aki, si Jasper, namundag kan 1993 alagad nabuhay sana nin 12 aldaw. <ref>{{Cite book|title=Jane Campion: Interview|last=Franke|first=Lizzie|publisher=[[University Press of Mississippi]]|year=1999|isbn=978-1578060832|editor-last=Wexman|editor-first=Virginia Wright|page=207|chapter=Jane Campion Is Called the Best Female Director in the World. What's Female Got to Do with It?|access-date=31 January 2013|chapter-url=https://books.google.com/books?id=l0rvxoT4mj4C&q=%22jane+campion%22+baby&pg=PA207|archive-url=https://web.archive.org/web/20210724231627/https://books.google.com/books?id=l0rvxoT4mj4C&q=%22jane+campion%22+baby&pg=PA207|archive-date=24 July 2021}}</ref> An saindang ikaduwang aki, si Alice Englert, namundag kan 1994; siya sarong aktres. An mag-agom nagdiborsyo kan 2001. <ref name="nzherald2">{{cite news|url=http://www.nzherald.co.nz/entertainment/news/article.cfm?c_id=1501119&objectid=10860944|title=Alice Englert stars in Twilight successor|first=Des|last=Sampson|work=[[The New Zealand Herald]]|date=24 January 2013|access-date=31 January 2013|archive-date=30 March 2014|archive-url=https://web.archive.org/web/20140330000214/http://www.nzherald.co.nz/entertainment/news/article.cfm?c_id=1501119|url-status=live}}</ref> == Resepsyon == An saiyang obra, susog sa kritiko na si bell hooks, "nakakaakit asin nakakapukaw sa mga paradalan sa paagi kan saiyang bakong kritikal na paglaladawan kan seksismo asin misogyny . An mga pararepaso asin mga paradalan parehong garo baga nag-aasume na an kasarian ni Campion, siring man an saiyang pagbalga sa tradisyonal na mga linderos na nag-uulang sa pag-uswag kan mga kababaihan sa pelikula, nagpapahiling na an saiyang obra nagpapahayag nin sarong peministang paninindugan." <ref name="nzherald3">{{cite news|url=http://www.nzherald.co.nz/entertainment/news/article.cfm?c_id=1501119&objectid=10860944|title=Alice Englert stars in Twilight successor|first=Des|last=Sampson|work=[[The New Zealand Herald]]|date=24 January 2013|access-date=31 January 2013|archive-date=30 March 2014|archive-url=https://web.archive.org/web/20140330000214/http://www.nzherald.co.nz/entertainment/news/article.cfm?c_id=1501119|url-status=live}}</ref> Susog kaini, an obra ni Campion nakaresibe nin pag-omaw gikan sa ibang mga kritiko. Sa VW Wexman's ''Jane Campion: Interviews'' (1999), an kritikong si David Thomson naglaladawan ki Campion "bilang saro sa pinakamarahay na hoben na direktor sa kinaban ngunyan." <ref>V. W. Wexman. ''Jane Campion: Interviews''. Roundhouse Publishing. 1999. {{ISBN|1-57806-083-4}}.</ref> Sa "More Than Meets The Eye: The Mediation of Affects in Jane Campion's ''Sweetie'' " ni Sue Gillett, an obra ni Campion ilinadawan bilang "tibaad an pinakalubos asin pinakatotoong paagi nin pagigin maimbod sa realidad kan eksperyensya"; sa paagi kan paggamit kan "dai masasabi" asin "dai mahihiling", nagigibo niyang ma-catalyze an espekulasyon kan mga paradalan. <ref>{{cite web|url=http://sensesofcinema.com/1999/feature-articles/sweetie/|title=More than Meets the Eye: The Mediation of Affects in Jane Campion's Sweetie • Senses of Cinema|website=Sensesofcinema.com|date=21 March 2003|access-date=30 December 2015|archive-date=15 November 2012|archive-url=https://web.archive.org/web/20121115065556/http://sensesofcinema.com/1999/feature-articles/sweetie/|url-status=live}}</ref> An mga pelikula ni Campion may tendensiyang mag-akit sa mga tema nin pulitika sa kasarian, arog kan pang-akit asin kapangyarihan sekswal kan babae. Ini an nagin dahelan kan nagkapira na apodon an hawak kan trabaho ni Campion bilang peminista; alagad, si Rebecca Flint Marx nagtutulod na "mantang bakong bakong eksakto, [an peministang tatak] dai lubos na nakukua an mga dilema kan saiyang mga karakter asin an rarom kan saiyang trabaho." <ref>{{cite web|url=https://movies.nytimes.com/person/83988/Jane-Campion/biography|title=Jane Campion – Biography – Movies & TV|date=30 April 1954|department=Movies & TV Dept.|work=[[The New York Times]]|access-date=30 December 2015}}{{dead link|date=April 2021|bot=medic}}</ref> == Mga onra asin pag-omaw == [[Ladawan:PERX0152_07.jpg|thumb|229x229px| Si Jane Campion na nag-aako kan Grand Jury Prize gikan ki Anjelica Huston sa ika-47 na Venice International Film Festival]] Si Campion ninombrahan na sarong Dame Companion kan New Zealand Order of Merit (DNZM) sa 2016 New Year Honours, para sa mga serbisyo sa paggibo nin pelikula. <ref name="nzl2015">{{Cite news|title=Richie McCaw surpasses knighthood, appointed NZ's top honour|url=https://www.tvnz.co.nz/one-news/new-zealand/richie-mccaw-surpasses-knighthood-appointed-nzs-top-honour|accessdate=2025-02-05|archivedate=2016-01-07|archiveurl=https://web.archive.org/web/20160107022829/https://www.tvnz.co.nz/one-news/new-zealand/richie-mccaw-surpasses-knighthood-appointed-nzs-top-honour}}</ref> == Toltolan == <references /> {{Tamboan}} [[Kategorya:Pages with unreviewed translations]] 53c5khfhuv92o9smy1621idlbxbpjhi Fil Delacruz 0 52332 305026 287903 2026-05-02T23:14:50Z InternetArchiveBot 17127 Rescuing 0 sources and tagging 2 as dead.) #IABot (v2.0.9.5 305026 wikitext text/x-wiki {{Infobox person | name = Filimon "Fil" Delacruz | image = | birth_date = {{Birth date|1950|11|22|mf=yes}} | birth_place = Sta. Cruz, Hangonoy, Bulacan | nationality = [[Philippines|Filipino]] | occupation = Painter, printmaker | relations = Jan Olympus "Janos" Delacruz }} Si '''Filimon "Fil" Delacruz''' (namundag 1950) sarong Artista Nasyonal na nominee, artista biswal, asin master printmaker na sinisibotan an [[mezzotint]] prints, sarong proseso nin printmaking na ginagamit ngani mautob an half tone na dai na kaipohan mag 'usar nin linya o tuldok na teknik arog kan [[hatching]], [[stippling]] asin [[pointillism]].<ref>Legazpi-Ramirez, E. (n.d.). "Crossbred and Emigre: Visual Art in a Flux". Retrieved May 21, 2015 from http://www.ncca.gov.ph/about-culture-and-arts/articles-on-c-n-a/article.php?i=172&igm=1</ref><ref>{{Cite web |url=http://www.nationalmuseum.gov.ph/nationalmuseumbeta/Collections/Fine%20Art.html |title=Archived copy |access-date=2015-05-21 |archive-date=2015-05-14 |archive-url=https://web.archive.org/web/20150514000633/http://www.nationalmuseum.gov.ph/nationalmuseumbeta/Collections/Fine%20Art.html |url-status=dead }}</ref><ref name="PAP">{{Cite web |title=Philippine Daily Inquirer - Google News Archive Search |url=https://news.google.com/newspapers?nid=2479&dat=20000619&id=0VU1AAAAIBAJ&sjid=aiUMAAAAIBAJ&pg=2652,24304457&hl=en |access-date=2023-09-07 |website=news.google.com}}</ref><ref>Mon, M. ( 2008, March 14). "13 Thomasians Nominated for National Artist Awards". Varsitarian. Retrieved May 15, 2015, from http://varsitarian.net/circle/13_thomasians_nominated_for_national_artist_awards</ref> An saiyang mga trabaho midbid sa mga mayayaman na imaheng etniko asin mga simbolong katutubo.<ref>Artist Gallery. (n.d.). ''Fil Delacruz''. Retrieved May 15, 2015 from http://www.190gallery.com/artists.php?profile=29 {{Webarchive|url=https://web.archive.org/web/20150211124210/http://190gallery.com/artists.php?profile=29 |date=2015-02-11 }}</ref><ref>Benesa, L. (1982). ''Okir: The Epiphany of Philippine Graphic Art''(p.139). Quezon City, Metro Manila: Interlino Print. :.</ref> Siya dating presidente kan Philippine Association of the Printmakers asin dating naglelektura sa college of fine arts kan [[University of the Philippines Diliman]].<ref>Guillermo, Alice. Image to Meaning: Essays on Philippine Art. Quezon City: Ateneo de Manila University Press, 2001.</ref><ref>Pinoy Paparazzi. (2014, May 9). ''Usapang Walang Angas sa Pintor na si Fil Delacruz''. Retrieved May 15, 2015 from (http://www.pinoyparazzi.com/usapang-walang-angas-sa-pintor-na-si-fil-delacruz/</ref> ==Kaamayi nin buhay asin edukasyon== Si Delacruz namundag kan Nobyembre 22, 1950, sa Hagonoy, Bulacan.<ref>Torre, V. (1995). ''Monograph: Christian Art Society of the Philippines''. Manila, Philippines: The Society</ref> Siya an ama ni Janos Delacruz, an premyadong printmaker.<ref>Manila Bulletin. (2014, April 28). ''Janos Delacruz''. Retrieved May 15, 2015 from https://ph.news.yahoo.com/janos-delacruz-000511220.html</ref><ref>Profound Morphing of Delacruz's Muses. 2012, February 26). ''Manila Bulletin''. Retrieved May 19, 2015 from https://ph.news.yahoo.com/profound-morphing-delacruz-muses-165933326.html</ref> Siya nag'adal sa [[University of Santo Tomas]] College of Architecture and Fine Arts asin nagkua man nin Advertising major.<ref name=Fil /> Siya nagpasiring sa New York ngani magin myembro sa [[Art Students League of New York|Art Students' League]] kan 1983 asin kan 1992, siya man nag'atender sa lithography workshop sa Paris, France ngani mag'adal pa nin printmaking technique<ref name=Fil /> asin sa panahon man na ini, siya nadeklara kan [[Cultural Center of the Philippines]] (CCP) komo saro sa Thirteen Artist Awardees, ana ini sarong gawad na tolong-taonan na prestihiyosong gayo iwinawaras kan [[Cultural Center of the Philippines]].<ref>{{Cite web |title=Philippine Daily Inquirer - Google News Archive Search |url=https://news.google.com/newspapers?ie=ISO-8859-1&output=html&id=C1c1AAAAIBAJ&jtp=58 |access-date=2023-09-07 |website=news.google.com}}</ref><ref>Singapore Art Gallery Guide. (n.d.). "Transition", Retrieved May 21, 2015 from http://sagg.info/transition/</ref><ref>Aguilar, M. (2009, June 3). "Encyclopedia of Philippine Art ( Vol. 1)". Manila. University of Michigan: Jamayco Publishing House.</ref><ref>{{Cite book |last=Alvero |first=Jane Stangl |url=https://books.google.com/books?id=QpefAAAAMAAJ&q=1992+thirteen+artists+award+fil+delacruz |title=Award Winners: A Visual Arts Registry |date=1996 |publisher=Peso Book Foundation |language=en}}</ref><ref>{{Cite book |url=https://books.google.com/books?id=ps6fAAAAMAAJ&q=1992+thirteen+artists+award+fil+delacruz |title=100 Years: 100 Artists, an Expression of the Filipino Soul |date=1998 |publisher=L.N. Camacho |language=en}}</ref><ref>Pardo, R. (1986). "Philippine Almanac:book of facts"(1986 ed., p.646). University of California:Aurora Publishing</ref> Durante kan mga amay na taon, siya mahilig magbali sa mga national competition, na siyang parati ginana orog na an mga taonan na kompetisyon pig'amaan kan Art Association of the Philippines (AAP). Siya kagresibe kan Benavidez Award for Outstanding Achievement.<ref name="filjo">{{Cite web |last= |date=2013-08-13 |title=FIL DE LA CRUZ |url=https://filipinojourneys.wordpress.com/2013/08/13/fil-de-la-cruz/ |access-date=2023-09-07 |website=Filipino Journeys |language=en}}</ref> ==Historya nin karera== Poon 1992 abot 1995, si Delacruz nagtrabaho bilang senior lecturer sa University of the Philippines College of Fine Arts sa Diliman, Quezon City.<ref name=Fil /> Paka pirang taon pakatukdo, siya nao0mbrahan na presidente kan Philippine Association of Printmakers kan 1995.<ref name=PAP /><ref name=Fil /> He is also a president of Lakansining ng Bulakan.<ref name=filjo /> An saiyang mga obra napaeksibit na sa Pransya, New York, New Jersey, Czechoslovakia, Alemanya, Tsiina, Hong Kong, Korea, Espanya, Belgium, asin igdi man ngani sa Filipinas.<ref>Uy, H.J. (2013, September 23). ''A reminder to remember: The pillars of a painter''. Retrieved May 15, 2015 from http://www.mb.com.ph/the-a-reminder-to-remember-pillars-of-a-painter/</ref><ref>Ugnayan. (2013, April 21). ''Philippine Association of Printmakers holds exhibit in New York''. Retrieved May 15, 2015 from http://www.ugnayan.com/ph/Leyte/Tacloban/Article/36FZ {{Webarchive|url=https://web.archive.org/web/20150518093627/http://www.ugnayan.com/ph/Leyte/Tacloban/Article/36FZ |date=2015-05-18 }}</ref><ref>GMA News.( 2012, March 22). ''Pinoy print artists hold 'Human/Nature' exhibit in New York''. Retrieved May 15, 2015 from http://www.gmanetwork.com/news/story/252311/pinoyabroad/pinoy-print-artists-hold-human-nature-exhibit-in-new-york</ref><ref>Korean Cultural Center. (2013, May 17). ''A Midsummer Night's Reunion : 2013 Philippine- Korean Contemporary Arts Exchange Exhibit''. Retrieved May 15, 2015 from http://phil.korean-culture.org/navigator.do?siteCode=null&langCode=null&menuCode=201206200154&action=VIEW&seq=48363 {{Webarchive|url=https://web.archive.org/web/20150518094645/http://phil.korean-culture.org/navigator.do?siteCode=null&langCode=null&menuCode=201206200154&action=VIEW&seq=48363 |date=2015-05-18 }}</ref> Siya sa presente nag'eestar sa saiyang studio inapod niyang "Bahay Sining", na namumugtak sa Muntinlupa kaiba saiyang aking lalaki, si Janos.<ref>Santos, M. (2013, September 10). ''Artists Studiocapade.'' Retrieved May 15, 2015 from https://mimosantos.wordpress.com/2013/09/10/artists-studios/</ref> Delacruz is holding art workshops in the Artist Gallery BF located in Paranaque.<ref name="asm">Art Sponge Mode. (2011, August 25). ''Interview with Fil Delacruz''. Retrieved May 15, 2015 from http://art.spongemode.com/interview-with-fil-delacruz/ {{Webarchive|url=https://web.archive.org/web/20150518100901/http://art.spongemode.com/interview-with-fil-delacruz/ |date=2015-05-18 }}</ref> ==Mga Premyo, mga naginibohan== {| class="wikitable" |- ! Award !! Year !! Competition |- | First prize || 1971 || YMCA 19th Annual Students Art Competition of the Philippines <ref name="Fil">{{Cite web |title=Fil Delacruz, Painter & Printmaker |url=https://fildelacruz.tripod.com/biodata.htm |access-date=2023-09-07 |website=fildelacruz.tripod.com }}{{Dead link|date=May 2026 |bot=InternetArchiveBot |fix-attempted=yes }}</ref> |- | First honorable mention || 1972 || 1st AFA Group Sculpture Contest, UST<ref name=Fil /> |- | Second honorable mention || 1972 || 2nd Annual on-the-Spot Painting Contest, Public Recreation Bureau<ref name=Fil /> |- | First honorable mention || 1973 || Photography Contest, UST Annual Students’ Art Competition<ref name=Fil /> |- | First prize || 1973 || Graphic Arts Competition, UST Annual Students’ Art Competition<ref name=Fil /> |- | Benavidez Awardee || 1973 || University of Santo Tomas College of Architecture and Fine Arts<ref name=Fil /> |- | Honorable mention || 1974 || Rotary Club, On-the-Spot Watercolor Painting Contest<ref name=Fil /> |- | Grand prize || 1975 || Bancom Graphic Arts Competition<ref name=Fil /> |- | Gold medal || 1980 || 34th Annual Art Competition, Art Association of the Philippines<ref name=Fil /> |- | Grand prize || 1982 || 35th Annual Art Competition, Art Association of the Philippines<ref name=Fil /> |- | Finalist || 1982 || First International Biennial for Print, Republic of China<ref name=Fil /> |- | Grand prize || 1983 || 36th Annual Art Competition, Art Association of the Philippines<ref name=Fil /> |- | || 1985 || Outstanding Bulakeño in the Field of Arts<ref name=Fil /> |- | Honorable mention || 1986 || Art Association of the Philippines, Rotary Open Art Competition, Graphic Art Experimental Category<ref name=Fil /> |- | Second prize || 1986 || Art Association of the Philippines, Rotary Open Art Competition<ref name=Fil /> |- | Best entry || 1989-1980 || Light Foundation Art Competition<ref name=Fil /> |- | || 1992 || Philippine Representative to the Republic of Namibia, Global Print Porfoliio<ref name=Fil /> |- | Thirteen Artists Awardee || 1992 || Cultural Center of the Philippines<ref name=Fil /> |- | Senior lecturer, College of Fine Arts, University of the Philippines, Diliman, Quezon City<ref name=Fil /> || 1992-1995 |- | President, Philippine Association of Printmakers<ref name=PAP /><ref name=Fil /> || 1995 || |- | First prize || 1998 || Graphic Arts Category, National Commission for Culture and Arts Third Biennial Arts Competition<ref name=Fil /> |} ==Hilnga man== * [[Janos Delacruz]] * [[Printmaking]] * [[Mezzotint]] * [[Art Students League of New York]] == Toltolan == {{reflist}} == Mga panluwas na takod == * http://fildelacruz.tripod.com{{Dead link|date=May 2026 |bot=InternetArchiveBot |fix-attempted=yes }} * http://www.190gallery.com/artists.php?profile=29 {{Webarchive|url=https://web.archive.org/web/20150211124210/http://190gallery.com/artists.php?profile=29 |date=2015-02-11 }} * https://web.archive.org/web/20150518100901/http://art.spongemode.com/interview-with-fil-delacruz/ * https://filipinojourneys.wordpress.com/2013/08/13/fil-de-la-cruz/ {{DEFAULTSORT:Delacruz, Fil}} [[Kategorya:Mga 1950 na kamundagan]] [[Kategorya:Mga Artista haleng Bulacan]] [[Kategorya:Mga Buruhay]] [[Kategorya:Mga Artistang Filipino]] [[Kategorya:Mga Nagtapos sa University of Santo Tomas]] [[Kategorya:Mga Filipino printmaker]] bai1oo6mvyfniu700216box9gcgjb3q Eishi 0 53438 305023 292987 2026-05-02T21:00:46Z InternetArchiveBot 17127 Rescuing 0 sources and tagging 1 as dead.) #IABot (v2.0.9.5 305023 wikitext text/x-wiki {{Short description | paraarte nin ukiyo-e na Hapon}} [[File:Brooklyn Museum - Three Women and a Boy Along the Sumida River - Eishi Chobunsai.jpg|thumb|300px|alt=|''Tolong Babae asin Sarong Aking Lalaki sa Salog nin Sumida'', kolor na woodblock print, {{circa|1785–1792}}]] {{family name hatnote|Chōbunsai|lang=Hapon}} Si {{nihongo|'''Chōbunsai Eishi'''|鳥文斎 栄之||extra=1756–1829}} Siya sarong Hapon na [[ukiyo-e]] na artista. An apelyido niyang Hosoda (小田). An enot niyang pangaran Tokitomi (時富). An saiyang komun na pangaran iyo an Taminosuke (民之寿) asin kan huri Yasaburo (弥三郎). <ref>[https://wiki.samurai-archives.com/index.php?title=Chobunsai_Eishi Chobunsai Eishi | The Samurai Archives SamuraiWiki]</ref><ref>[https://www.britishmuseum.org/research/search_the_collection_database/term_details.aspx?bioId=148632 Chobunsai Eishi (鳥文斎栄之) (Biographical details) | The British Museum]</ref> Estudyante ni [[Kanō Michinobu|Kano Eisen'in Michinobu]] (狩野 栄川院 典信). Namundag bilang pinakaenot na aking lalaki kan direktang basalyo kan Shogunato, sarong mayaman na pamilyang samurai na parte kan [[angkan nin Fujiwara]]. Si Eishi sarong vassal kan Shogunato na may matinaong stipend na 500 '[[koku]]' (90,000 litro) nin bagas. Binayaan ni Eishi an saiyang trabaho sa Shōgun [[Tokugawa Ieharu|Ieharu]] tanganing mag-adal nin arte. An saiyang mga enot na obra mga imprenta, kadaklan ''[[Bijin-ga]]'' na mga retrato nin mga halangkaw, maniwang, magayon na mga kagayunan sa orihinal na estilo na pigmukna niya mismo na kaagid ni [[Torii Kiyonaga|Kiyonaga]] asin [[Utamaro]]. Nagmukna siya nin sadiring eskwelahan asin karibal ni [[Utamaro]]. Siya sarong mahusay na pintor, asin poon 1801 binayaan an pagdisenyo nin imprenta tanganing idusay an saiyang sadiri sa pagpinta. ==Buhay asin karera== Si Eishi namundag na Hosoda '''Toki'''tomi ({{lang|ja|細田 '''時'''富}}) kan 1756 sa sarong mayaman na pamilyang samurai{{efn|An pamilya ni Eishi nabubuhay sa dakulang stipend na 500''{{Transliteration|ja|[[koku]]}}'' kan bagas kada taon.{{sfn|Marks|2012|p=86}} }} na parte ini kan prestihiyosong [[angkan nin Fujiwara]].{{sfn|Marks|2012|p=86}} An saiyang lolo na si Hosoda '''Toki''toshi nagkaigwa nin maimpluwensyang posisyon sa shogunate bilang Ministro kan Tesoreria.{{sfn|Neuer|Libertson|Yoshida|1990|p=217}} Kan 1772 siya an nagin pamayo kan saiyang pamilya kan magadan an saiyang ama na si Hosoda '''Toki'''yuki ({{lang|ja|細田 '''時'''行}}). Poon kan 1781 nagkapot siya nin pwesto sa palasyo kan ''[[shōgun]]'', [[Tokugawa Ieharu]].{{sfn|Marks|2012|p=86}} Dai aram kun pano nagin arte si Eishi. Minalataw na siya nag-adal sa irarom ni [[Kanō Michinobu]] kan [[Kanō school]] nin pagpipinta, na kun saen siya posibleng tinawan kan pangaran sa arte na Eishi—dawa ngani an tradisyon nagsasabi na naresibe niya an pangaran ki Shōgun Ieharu. Kan mga 1784 binayaan niya an opisyal na serbisyo kan Shōgun asin nagpoon na magsanay sa irarom ni Torii Bunryūsai, sarong [[ukiyo-e]] na artista na haros mayo nin aram manungod saiya. An pinakaenot na midbid na obra ni Eishi nagpoon kan suminunod na taon. Siya nagdanay na bakong opisyal sa serbisyo kan Shōgun sagkod 1789, asin pakatapos kaini binayaan an saiyang pamilya sa kamot kan [[Japanese adult adoption|an saiyang inampon na aki]] na si '''Toki'''toyo ({{lang|ja|'''時'''豊}}),{{sfn|Marks|2012|p=86}} sa siring itinatao an saiyang ranggo nin samurai; nangatanosan siya na an saiyang maluyang salud dai nagtotogot sa saiya na magpadagos sa siring na mga katongdan.{{sfn|Neuer|Libertson|Yoshida|1990|p=217}} An mga amay na mga gibo ni Eishi iyo an makolot na mga printang ''{{Transliteration|ja|[[nishiki-e]]}}''. An mga tema iyo an mga literaryong pamasahe arog kan ''[[An Osipon ni Genji]]'' asin yaon sa mga tono na maluya, siring sa hinahagad kan mga kontemporanyong ley laban sa pagpaabaw-abaw.{{sfn|Neuer|Libertson|Yoshida|1990|p=217}} Nagpadagos siya sa pag-espesyalisar sa ''{{Transliteration|ja|[[bijin-ga]]}}'' na mga retrato nin magagayon na babaye, na kun saen siya nagprodusir nin nagkapirang serye. An saiyang pinakaprominenteng karibal sa enot iyo si [[Torii Kiyonaga|Kiyonaga]]; kan huri an saiyang gibo nakipagkumpetensya sa ki [[Utamaro]].{{sfn|Marks|2012|p=86}} An saiyang paagi nin paglaladawan sa mga babaye nag-agi sa mga yugto: an pinakaenot mga kortesana na arog kan Kiyonaga; dangan nagtutukaw an mga babae na naggigibo nin mga pang-aroaldaw na aktibidad arog kan pagbasa o pagsurat, na nakabugtak sa maliwanag na mga pinaghalean; sa huri, mga payat na babaye na nagtitindog laban sa minimal, maluyang mga pinaghalean. Si Eishi naglaladawan nin luway-luway na mas halangkaw asin mas payat na mga babae sagkod na, sa pinakabagong mga kopya, an saindang mga payo ika-dose kan langkaw kan mga pigura; mas labi pa ngani ki Kiyonaga, na an reputasyon para sa mga halangkaw, payat na mga kagayunan.{{sfn|Neuer|Libertson|Yoshida|1990|p=217}} Si Eishi naggibo nin paminsan-minsan na mga ilustrasyon para sa mga libro nin ''{{Transliteration|ja|[[Shunga (art)|shunga]]}}'' erotika. Siya sarong mabungang pintor na may siring na kamugtakan na kan 1800 an saiyang pintura naglaog sa koleksyon kan mga cloistered [[Emperatriz Go-Sakuramachi]] asin siya tinawan kan honorary title na Jibukyō ({{lang|ja|治部卿}}).{{sfn|Marks|2012|p=86}} Pinabayaan ni Eishi an pagdisenyo nin imprenta para sa pagpinta pagkatapos kan 1801. Nagadan siya kan ikapitong bulan kan 1829 asin ilinubong sa Rengeji Temple. An saiyang Budista [[posthumous name]] iyo an Kōsetsuin Denkaishin Eishi Nichizui Koji ({{lang|ja|広説院殿皆信栄之日随居士}}). Ginamit man niya an personal na pangaran na Min'nojō ({{lang|ja|民之丞}}) asin Yasaburō ({{lang|ja|弥三郎}}). Kadaklan sa saiyang mga estudyante dai na gayong nagigirumdoman; an pinakabisto iyo an {{Interlanguage link|Eiri|ja|3=栄里}} asin [[Chōkōsai Eishō|Eishō]].{{sfn|Marks|2012|p=86}} <gallery mode="packed" heights="230px" caption="Works by Eishi"> Brooklyn Museum - 'Hana no En' from 'Eight Views of Disguised Genji (Furyu Yatsushi Genji)' - Eishi Chobunsai.jpg|''Hana no En'', colour woodblock print, {{circa|1787–1793}}, from ''Eight Views of Disguised Genji'' Brooklyn Museum - Cherry Blossom Viewing at Gotenyama Hill - Eishi Chobunsai.jpg|''Cherry Blossom Viewing at Gotenyama Hill'', colour woodblock print, {{circa|1791–1797}} Chobunsai Eishi - c. 1800, Woodblock print; ink and color on paper.jpg|''Courtesans of the Ōgiya Brothel'', colour woodblock print, {{circa|1800}} Chôbunsai Eishi Concours de plaisirs des quatre saisons.JPG|''Summer'', from the series ''Pleasure Competition in the Four Seasons'', colour on silk, {{circa|1794–1801}} Ōta Nampo.jpg|''Ōta Nanpo'', {{circa|1814}} </gallery> == Mga Koleksyon== Mga Modernong Koleksyon na nagtatampok kan gibo ni Eishi: * [[Art Gallery of Greater Victoria]] * [[Art Gallery of New South Wales]] * [[Art Institute of Chicago]] * [[Asian Art Museum (San Francisco)]] * [[British Museum]]<ref>{{Cite web|title=print {{!}} British Museum|url=https://www.britishmuseum.org/collection/object/A_1906-1220-0-261|access-date=2021-01-08|website=The British Museum|language=en}}</ref> * [[Cleveland Museum of Art]] * [[Fine Arts Museums of San Francisco]] * [[Finnish National Gallery]] * [[Harvard Art Museums]] * [[Hermitage Museum]] * [[Hermitage Museum|Indianapolis Museum of Art]]<ref>{{Cite web|title=Ono no Komachi|url=http://collection.imamuseum.org/artwork/29177/|access-date=2021-01-08|website=Indianapolis Museum of Art Online Collection|language=en}}</ref> *[[Israel Museum|Israel Museum, Jerusalem]]<ref>{{Cite web|title=Hosoda, Eishi, Japan, 1756-1829 {{!}} The Israel Museum, Jerusalem|url=https://www.imj.org.il/en/artistec/hosoda-eishi-japan-1756-1829-0|access-date=2021-01-08|website=www.imj.org.il|language=en}}</ref> * [[Lauren Rogers Museum of Art]] * [[Los Angeles County Museum of Art]]<ref>{{Cite web|title=Hosoda Eishi {{!}} LACMA Collections|url=https://collections.lacma.org/node/156240|access-date=2021-01-08|website=collections.lacma.org}}{{Dead link|date=May 2026 |bot=InternetArchiveBot |fix-attempted=yes }}</ref> * [[Metropolitan Museum of Art]] * [[Minneapolis Institute of Art]]<ref>{{Cite web|title=Illustrated Ghost Stories, Hosoda Eishi; Publisher: Tsutaya Jūzaburō ^ Minneapolis Institute of Art|url=http://collections.artsmia.org/art/72405/illustrated-ghost-stories-hosoda-eishi|access-date=2021-01-08|website=collections.artsmia.org}}</ref> * [[Museum of Fine Arts, Boston]]<ref>{{Cite web|title=Teahouse near Fields|url=https://collections.mfa.org/objects/489234/teahouse-near-fields;jsessionid=809DC1AF1E1505515852C0728F1BD9F8|access-date=2021-01-08|website=collections.mfa.org|language=en}}</ref> *[[Nelson-Atkins Museum of Art]]<ref>{{Cite web|title=Works – Hosoda Eishi – Artists/Makers – The Nelson-Atkins Museum of Art|url=https://art.nelson-atkins.org/people/6346/hosoda-eishi/objects|access-date=2021-01-08|website=art.nelson-atkins.org}}</ref> *[[the Newark Museum of Art]] * [[Norton Simon Museum]] * [[Philadelphia Museum of Art]] * [[San Diego Museum of Art]] * [[San Francisco Museum of Modern Art]] *[[Suntory Museum of Art]]<ref>{{Cite web|title=A party of Shinagawa: Collection Database|url=https://www.suntory.com/sma/collection/data/detail?lang=en&id=800|access-date=2021-01-08|website=SUNTORY MUSEUM of ART|language=en}}</ref> * [[Tikotin Museum of Japanese Art]]<ref>{{Cite web|title=Beauty and treasures (Fukujin takara awase)Hosoda Eishi (1756-1829)Signature: Eishi zuPublisher: Nishimuraya Yohachi, EijudoCensor's seal: kiwameOban, woodblock colour printCa. 179539 x 26.2 cm - Collection|url=https://www.tmja.org.il/eng/|access-date=2021-01-08|website=Haifa Museums - Six Museums in One Frame|language=en}}</ref> *[[University of Michigan Museum of Art]]<ref>{{Cite web|title=Exchange{{!}}Search: artist:"Hosoda Eishi"|url=https://exchange.umma.umich.edu/quick_search/query?utf8=true&q=artist:%22Hosoda%20Eishi%22|access-date=2021-01-08|website=exchange.umma.umich.edu|archive-date=2021-01-10|archive-url=https://web.archive.org/web/20210110234209/https://exchange.umma.umich.edu/quick_search/query?utf8=true&q=artist:%22Hosoda%20Eishi%22|dead-url=yes}}</ref> *[[Victoria and Albert Museum]]<ref>{{Cite web|date=2021-01-08|title=Kiyomori's Daughter Painting a Self-Portrait to Send to Her Mother {{!}} Hosoda Eishi {{!}} V&A Search the Collections|url=http://collections.vam.ac.uk/item/O71733|access-date=2021-01-08|website=V and A Collections|language=en}}</ref> * [[Weatherspoon Art Museum]]<ref>{{Cite web|title=Wright Collection - Weatherspoon Art Museum|url=https://weatherspoonart.org/wright-collection/|access-date=2021-01-08|language=en-US}}{{Dead link|date=July 2025 |bot=InternetArchiveBot |fix-attempted=yes }}</ref> ==Mga tala== {{Notelist}} ==Mga toltolan== {{Reflist|colwidth=20em}} ===Mga pigsambit na mga gibo=== {{Refbegin|colwidth=40em}} * {{cite book |last = Marks |first = Andreas |title = Japanese Woodblock Prints: Artists, Publishers and Masterworks: 1680–1900 |year = 2012 |publisher = Tuttle Publishing |isbn = 978-1-4629-0599-7 }} * {{cite book |last1 = Neuer |first1 = Roni |last2 = Libertson |first2 = Herbert |last3 = Yoshida |first3 = Susugu |title = Ukiyo-e: 250 Years of Japanese Art |url = https://books.google.com/books?id=quJXAAAACAAJ |year = 1990 |publisher = Studio Editions |isbn = 978-1-85170-620-4 }} {{Refend}} ==Mga panluwas na takod== * {{Commons category-inline|Chōbunsai Eishi}} * [http://ukiyo-e.org/artist/chobunsai-eishi Chōbunsai Eishi] {{Webarchive|url=https://web.archive.org/web/20231016112510/https://ukiyo-e.org/artist/chobunsai-eishi |date=2023-10-16 }} at ukiyo-e.org {{Authority control}} {{DEFAULTSORT:Eishi}} [[Kategorya:1756 na pagkamundag]] [[Kategorya:1829 nagadan]] [[Kategorya:Ukiyo-e artists]] [[Kategorya:Mga artistang Hapon kan ika-18 siglo]] [[Kategorya:Mga artistang Hapon kan ika-19 siglo]] e57usqxoo1s6i1kb937mt6eovb0so9r Edukasyon sa tataramon na Ingles sa Hapon 0 53817 305022 301185 2026-05-02T20:51:17Z InternetArchiveBot 17127 Rescuing 0 sources and tagging 2 as dead.) #IABot (v2.0.9.5 305022 wikitext text/x-wiki '''An edukasyon sa tataramon na Ingles sa Japan''' nagpoon kan amay pa kan 1600 sa [[Komersyo sa Nanban|enot na mga pakikipag-olay sa pagitan kan mga Hapon asin mga taga-Europa]]. Haros gabos na estudyante na nagtatapos sa hayskul sa Japan nagkaigwa nin nagkapirang taon nin edukasyon sa tataramon na Ingles; alagad, kadakol mayo pa nanggad kakayahan asin tibay sa pakikipag-olay sa Ingles. == Kasaysayan == An pinakaenot na rekord kan enot na pakikipag kontak kan mga Hapon asin sarong katutubong parataram nin Ingles nangyari kan mga taon 1600 kan pigtutubodan na si [[Tokugawa Ieyasu]], an nagtugdok kan Tokugawa Feudal Government, nakipag-ulay sa Englishman na si William Adams. Dawa na naibareta na an saro sarong paradakitaramon sa pagitan kan duwang lalaki tatao sana sa tataramon na [[Portuges]], dai kaini napugulan si Tokugawa Ieyasu na magkaigwa nin positibong relasyon ki William Adams na nagistar sa Japan hanggang sa natatada niyang buhay. Alagad, pagkagadan ni Tokugawa Ieyasu kan 1616, an pagbabago sa polisiya sa ibang nasyon kan mga [[Shogunato kan Tokugawa|Bakufu]] nagboot na ipasara an opisina kan mga negosyanteng English kan taon 1623, na iyo an nagtulod sa mga English na maghale sa Japan. An mga English dai tinawan nin permiso na magbalik kan 1673. Kan 1808, an barkong Briton na ''Phaeton'' nag-agaw nin mga paninda sa Nagasaki asin kan 1825 an [[Shogunato kan Tokugawa|Bakufu]] nagboot sa mga pyudal na kagurangnan na isikwal an gabos na mga barkong dayuhan, apwera sa mga Dutch saka Chinese. An pinakainot na pagdakitaram kan arin man na libro nin gramatika sa Ingles sa Hapon nahaman ni Shibukawa Rokuzo, sarong halangkaw na opisyal kan Bakufu na nag-adal nin Olandes, kan 1841 kan saiyang tigdakitaram an ''English Grammar'' ni Murray hali sa Dutch pasiring sa Hapon. Dangan kan 1848, an Amerikanong si Ranald MacDonald nagdigdi sa Japan, pakatapos na magsagin-sagin na nalubog an barko, asin nagtokdo nin Ingles sa katorseng opisyal na Hapon na paradakitaramon nin Dutch sa Nagasaki sa irarom kan mga ordinansyang [[Shogunato kan Tokugawa|Bakufu]]. Saro sa mga estudyante ni MacDonald na an pangaran Moriyama an magigin interpreter sa pagitan kan United States asin Japan tanganing makaestablisar nin relasyon sa komersyo. Pakatapos na masalbar sa sarong pagkalubog nin barko asin mag-adal sa United States sa laog nin sampulong taon, si Nakahama Manjirō nagsurat nin sarong librong pan-eskwela sa Ingles na inaapod na ''Ei-Bei Taiwa Shokei'' (Sarong Halipot na Dalan sa Pag-oolay na Anglo-Amerikano), na naggamit kan Hapon na kana para sa pagpronunsiar asin kan ''kanbun'' (mga klasikong Intsik) na sistema nin pagkasunod-sunod kan mga tataramon. An tekstong ini sa huri nagin maimpluwensya sa pagbilog kan mga paagi nin pagtukdo asin pag-adal nin Ingles sa Japan. An Yokohama Academy, saro sa mga enot na eskwelahan na Ingles, pigtugdok sa Japan kan mga [[Shogunato kan Tokugawa|Bakufu]] kan 1865 kun sain nagtukdo duman an mga misyonerong Amerikano arog ni [[James Curtis Hepburn]]. Kan taon 1874, igwa nin 91 eskwelahan sa ibang tataramon sa Japan, na 82 kaini an nagtutukdo nin Ingles. Asin kan 1923, an Englishman na si Harold E. Palmer inimbitaran sa Japan kan Ministry of Education, kun saen sa huri itinugdok niya an Institute for Research in English Teaching sa Tokyo asin ipinabisto an aural-oral na paagi sa pagtukdo nin Ingles. Alagad, poon kan mga taon 1880, kan an Japan marikas na nagigin sarong modernisadong nasyon, an mga libro arog kan ''Nihon Jin'' (にほんじん o 日本人) (The Japanese People) ni Shiga Shigetaka nagpoon na magluwas tanganing patanidan an publikong Hapon manungod sa mga soboot peligro kan impluwensya kan Western. Kaya, sagkod sa katapusan kan [[Ikaduwang Gerang Pankinaban]], nagkaigwa nin nagdadakulang tensyon sa pagitan kan ideolohiya kan Western asin nasyonal na pag-orgulyo sa mga tawong Hapon. Sa modernong Japan, igwa nin garo magkakontrahan na mga pananaw kun pano pighihiling kan mga tawong Hapon an tataramon na Ingles. Sa ibong kaini, minalataw na igwa nin dakulang interes sa pagkua nin kaaraman sa tataramon na Ingles, na maipapahiling kan taonan na paglangkaw kan mga aplikante sa STEP Eiken asin an bilang kan mga media outlet kan Hapon na nagpoon nang maglaog nin mga programa sa tataramon na Ingles sa saindang repertoire, tanganing makapartisipar sa pankinaban na ekonomiya asin internasyonal na komunidad. Mantang sa parehong panahon, an mga parasurat arog ni Henry J. Hughes asin Mike Guest nagtutukdo na an Japan nagmamantenir kan saindang sadiri bilang saro sa pinakaindependienteng nasyon sa kinaban huli sa heograpikong pagkasuhay asin makangangalas na industriya nin pagdakitaram na nagreresulta sa haros mayo nang pangangaipo sa Ingles sa aroaldaw na buhay. An modernong industriya nin tataramon na Ingles dai pa sana nahahaloy nakaeksperyensya nin sarong makangangalas na pag-uswag, na sinundan nin nagkapirang kasakitan, kabali an mga deklarasyon nin pagkabangkarote para sa duwang darakulang koneksyon nin mga eskwelahan sa pag-oolay sa Ingles. == Mga kadepisilan == An mga estudyanteng Hapon nakakaeksperyensya nin dakulang kadepisilan sa pag-adal nin Ingles, huli sa mga pundamental na pagkakaiba sa [[Balanghayan|gramatika]] asin sintaks, siring man sa mga importanteng pagkakaiba sa pagpronunsiar. [[Tataramon na Hapones|An pagkasunod-sunod kan mga tataramon sa Hapon]], an pirmeng paghale kan mga tema sa Hapon, an kawaran nin mga artikulo, an kawaran nin mga pormang plural, siring man an mga kadepisilan sa pagpabisto kan l asin r gabos nagkokontribwir sa mga substansyal na problema sa paggamit nin Ingles nin epektibo. Tunay nanggad, an mga Hapon igwa nin tendensiyang makakua nin medyo maluyang marka sa mga internasyonal na eksaminasyon sa Ingles. An dagdag na salik iyo an paggamit kan Ingles sa aroaldaw na buhay para sa estetikong pag-akit imbes na para sa mga katuyuhan na pangpropesyonal. <ref name="Ikeshima1">{{Cite journal|last=Ikeshima|first=Jayne Hildebrand|title=Some perspectives on the phenomenon of "Engrish"|journal=Keio Journal of International Studies|date=July 2005|volume=15|pages=185–198}}</ref> Iyan, para sa pagkonsumo nin Hapon, bako para sa mga parataram nin Ingles per se, asin bilang paagi nin pagluwas na "matali, sopistikado asin moderno". <ref name="Dougill2">{{Cite journal|last=Dougill|first=John|title=English as a decorative language|journal=English Today|volume=3|pages=33–35}}</ref> Tunay nanggad, sinasabi na sa siring na dekorasyon na Ingles "pirmeng mayo nin pagtesting na probaran na gibohon ining tama, ni an kadaklan kan populasyon kan mga Hapon ... nagprobar na basahon an elemento nin disenyo sa Ingles na pahapot ... Kaya mas dikit an pagdodoon sa pag-eksamin kan ispeling asin pagkaeksakto kan gramatika." <ref name="Melin1">{{Cite journal|last=Melin|first=Tracy|title=Emphasizing Foreign Language Use to International Marketing Students: A Situational Exercise That Mimics Real-World Challenges|journal=Global Business Languages|volume=10|pages=13–25}}</ref> Kaya an pagkabantad sa Ingles na naeeksperyensiyahan sa aroaldaw na buhay sa Japan posibleng dai makakatabang bilang paagi sa pag-adal. An saro pang kadepisilan iyo an potensyal na takot na an pagtugot sa tataramon na Ingles na mag-asimila sa Japan makakahale kan pagkakaiba kaini asin mapirit sainda na magsunod sa kultura kan Western. Nahihiling ninda an tataramon na Ingles bilang sarong ekstensyon kan sibilisasyon kan Western. An tataramon na Ingles nahihiling bilang sarong agresibo asin indibidwalistikong tataramon na kabaliktaran kan tataramon asin kulturang Hapon. Para sa sarong mas reserbadong mamamayan na Hapon na piriton an saindang sadiri na magin mas 'outgoing' asin 'prangka' kun sinda nagtataram nin Ingles, ini sarong direktang pagkontrahan kun pano sinda dapat magtaram sa isip kan gobyerno kan Hapon. Kun an mga estudyante makanuod na magtaram nin mas 'prangka' asin 'indibidwal' na hoben pa, tibaad makaapektar ini sa saindang mga kakayahan sa pagtaram nin Hapon asin makaimpluwensya nin makusog sa saindang katutubong tataramon. Pwede ining magin dahelan na an tataramon na Hapon magin Westernized imbes na magdanay na puro asin estriktong Hapon sana. <ref>{{Cite journal|last=Hashimoto|first=Kayoko|title='Internationalisation' is 'Japanisation': Japan's foreign language education and national identity|url=https://doi.org/10.1080/07256860050000786|pages=39–51}}</ref> == Sistema nin eskwelahan == Susog sa Ministry of Finance (Japan), kan 2004 fiscal year (FY) an mga gastos sa General Account para sa mga lakdang na may relasyon sa edukasyon asin siyensya iyo an ¥6,133.0 bilyon (o mga $70.8 bilyon). An Hapon ika-22 sa kinaban sa UN Education Index, alagad halangkaw an marka sa siyensya susog sa PISA . [[Ministri kan Edukasyon, Kultura, Isports, Siyensya asin Teknolohiya|An MEXT]] nagpoon kan 1998 para sa sarong piling bilang nin mga pampublikong primaryang eskwelahan na magkaigwa nin mandatoryong mga klase sa Ingles; kadakol na mga magurang na Hapon an nagpapadara kan saindang mga aki sa mga eskwelahan sa Eikaiwa poon pa ngani bago an elementarya. Susog sa estadistika kan 2003 na itinao kan MEXT an mga kaakian poon sa edad na 12 sagkod 14 naggagamit nin mga 90 oras taon-taon sa sarong klase sa eskwelahan. Sa tradisyon, an mga Hapon naggagamit kan paagi nin pagtradusir nin gramatika, huli sa sistema ''kan kanbun'' ni Nakahama Manjirō, tanganing tukduan an saindang mga estudyante kun pano makanuod kan tataramon na Ingles. Alagad, igwa nin mga makabagong paagi na pig-adaptar sa laog asin luwas kan klase kun saen [[Mobile phone|an mga mobile phone]] asin [[Kulturang popular|pop culture]] ginamit sa pagtukdo sa mga estudyanteng Hapon. Kan Abril 2011 an pagtukdo nin Ingles nagin obligado poon sa ika-5 grado kan elementarya (edad 10). <ref>{{Cite news|title=Japan launches primary push to teach English|journal=[[The Guardian]]|first=Justin|last=McCurry|date=8 March 2011}}</ref> Plano na gibohon na mandatoryo an mga klase nin aktibidad sa Ingles para sa mga ikatolo asin ikaapat na grado, asin gibohon ining bilog na mga leksyon para sa mga ikalima asin ikaanom na grado sa taon 2020. == Pribadong sektor == An mga pribadong eskwelahan sa tataramon para sa Ingles inaapod na eikaiwa . An pinakadakula sa mga koneksyon na ini iyo an Aeon, GEOS, asin ECC ; an ECC asin AEON sana an dai pa nag-file para sa pagkabangkarote . An industriya bakong marhay an regulasyon. An Nova, na orihinal na pinakadakulang koneksyion na may labing 900 na sangay sa Japan, nabagsak kan Oktubre 2007, na nagwalat nin rinibong mga dayuhan na paratukdo na mayong kwarta o istaran. An ibang mga paratukdo nagtatrabaho sa mga unibersidad, dawa ngani an kadaklan na posisyon sa unibersidad ngonyan nangangaipo nin graduate degree o mas halangkaw pa. An mga ahensya, na bistado sa Japan bilang ''haken'', o mga kompanya nin pagpapadara, orog na ginagamit sa pagpadara nin mga parataram nin Ingles sa [[Kindergarten|mga kindergarten]], [[Hababang paadalan|mga eskwelahan sa primarya]], asin mga pribadong kompanya na an mga empleyado kaipuhan na mapakarhay an saindang Ingles para sa negosyo. An mga ahensya dai pa sana nahahaloy nakikipagkumpetensya nin makusog tanganing makakua nin mga kontrata hali sa manlaen-laen na mga hunta nin edukasyon para sa mga elementarya, junior asin senior high school, kaya an mga sweldo para sa mga paratukdo padagos na nagbaba sa laog kan nakaaging apat na taon. An sakto sana na sweldo para sa mga paratukdo sa Japan ngonyan kulang na sa ¥250,000 kada bulan, dawa ngani pwedeng maglangkaw nin dikit depende sa eksperyensya. Kasabay kan mga sweldo, an mga kondisyon sa pagtrabaho padagos man na nagbaba, na nagresulta sa aksyon industriyal asin mga laban sa korte na nagin bareta sa lokal asin internasyonal na barita. <ref>Currie-Robson, Craig (2015). ''English to Go: Inside Japan's Teaching Sweatshops''. {{ISBN|978-1505350937}}.</ref> == Programa sa JET == An mga empleyado kan Japan Exchange and Teaching Program pig-isponsor kan Gobyerno kan Hapon tanganing tabangan an mga paratukdo nin tataramon sa mga hayskul asin elementarya kan Hapon sa mga syudad asin rural na kabukidan kan Hapon. == Mga pagkakaiba sa kultura == Pag-abot sa pakikipag-ulay sa Ingles, kadakol na mga estudyanteng Hapon an may tendensiyang magin nahahadit manongod sa posibleng pagkasingkog sa saindang mga tataramon o dai paggibo kan saindang sadiri nin malinaw; kun kaya, naglilikay sinda sa pagtaram nin Ingles. Alagad, sa paagi nin pag-atubang sa mga kahaditan kan mga estudyante, an paratukdo nin Ingles makakatabang na makagibo nin mga estratehiya sa pag-iisip, epektibo, asin pag-uugali na pwedeng gamiton kan mga estudyante tanganing makaya an kahaditan na saindang naeeksperyensiyahan sa mga klase na naggagamit nin Ingles. "An pghali kan motibasyon pwedeng negatibong makaimpluwensya sa mga paguugali asin gawi-gawi kan mga estudyante, makaraot sa dinamika kan grupo sa laog kan klase asin sa motibasyon kan paratukdo, asin magresulta sa halawig asin lakop na negatibong mga resulta sa pag-adal." Apuwera sa pagtabang sa mga estudyante sa saindang mga kahaditan, an paratukdo dapat igwa man nin marhay na ideya manungod sa mga estratehiya sa pag-adal kan mga estudyante asin sa saindang motibasyon, tanganing siya makatutok sa "mga positibong motibasyon [na] makakatabang sa mga estudyante sa pagkua nin bagong impormasyon asin mabawasan an mga epekto kan negatibong mga motibasyon na pwedeng makaulang sa pagkua kan mga estudyante sa ikaduwang lenggwahe". == Hilingon man == * Wasei-eigo * Gairaigo * Glosaryo nin mga termino asin ideya sa pagtukdo nin tataramon * [[Ministri kan Edukasyon, Kultura, Isports, Siyensya asin Teknolohiya]] * Pagtukdo nin Ingles bilang sarong dayuhan na tataramon == Mga Reperensya == # Ike, Minoru. "A historical review of English in Japan (1600-1880)." ''World Englishes.'' 14.1 (1995) 3-11. # Tanaka, Sachiko Oda. "The Japanese media and English." World Englishes. 14.1 (1995) 37-53. # Hughes, Henry J. "Cultivating the walled garden: English in Japan." English Studies 80.6 (1999): 556. Academic Search Complete. EBSCO. Web. 28 November 2009. # Guest, Mike. "Why Do Japanese Struggle With English?" China Daily (18 February 2006). Academic Search Complete. Factiva. Web. 28 November 2009. # {{cite journal|last=Dougill|first=John|title=Japan and English as an alien language|journal=English Today|year=2008|volume=24|issue=1|pages=18–22|doi=10.1017/s0266078408000059|s2cid=145471291}} # {{cite journal|last=Kowner|first=Rotem|author-link=Rotem Kowner|title=Japanese Miscommunication with Foreigners: In Search for Valid Accounts and Effective Remedies|journal=Jahrbuch des Deutschen Instituts für Japanstudien|year=2003|volume=15|pages=117–151}} # {{cite journal|last=Ikeshima|first=Jayne Hildebrand|title=Some perspectives on the phenomenon of "Engrish"|journal=Keio Journal of International Studies|date=July 2005|volume=15|pages=185–198}} # # {{cite journal|last=Dougill|first=John|title=English as a decorative language|journal=English Today|year=1987|volume=3|issue=4|pages=33–35|doi=10.1017/S0266078400003126|s2cid=145079203}} # {{cite journal|last=Melin|first=Tracy|author2=Rey, Nina|title=Emphasizing Foreign Language Use to International Marketing Students: A Situational Exercise That Mimics Real-World Challenges|journal=Global Business Languages|year=2005|volume=10|pages=13–25}}{{Reflist|refs=<ref name=blair>{{cite journal|title=The Role of English and Other Foreign Languages in Japanese Society|url=http://iteslj.org/Articles/Blair-EngJpn.html|last=Blair|first=R. Jeffrey|journal=The Internet TESL Journal|volume=3|issue=7|date=July 1997|access-date=24 January 2014|quote=Multilingual commercial texts used for sentence level communication almost always supplement the native Japanese with English or French (...); English evokes an image of quality, reliability, (Haarman, 1984a and 1984b) and modern living (Haarman 1986 and Loveday, 1986)...}}</ref>}} == Dugang na pagbasa == * {{Cite journal|last1=Inoue|first1=Nobue|url=https://core.ac.uk/download/pdf/199443886.pdf|title=Literature Review of the World Englishes: Japanese English|date=March 2019}} - [https://numcjc.repo.nii.ac.jp/?action=pages_view_main&active_action=repository_view_main_item_detail&item_id=31&item_no=1&page_id=13&block_id=21 Profile]{{Dead link|date=May 2026 |bot=InternetArchiveBot |fix-attempted=yes }}. Available on [[core.ac.uk]]. [https://numcjc.repo.nii.ac.jp/?action=repository_uri&item_id=31&file_id=21&file_no=1 Alternate PDF link]{{Dead link|date=May 2026 |bot=InternetArchiveBot |fix-attempted=yes }} == Mga panluwas na link == * [http://www.jetprogramme.org/ JET – An Programa sa Pagbalyo asin Pagtukdo kan mga Hapon] * [http://jetsetterjobs.com/ Mga Trabaho sa Jetsetter – Programa sa Pagtaram nin Ingles sa Hapon] [[Kategorya:Dialects of English]] [[Kategorya:Language education in Japan]] [[Kategorya:English-language education]] [[Kategorya:English as a second or foreign language]] [[Kategorya:Pages with unreviewed translations]] 9a1wacdk70x2ftwz4ks4fm81wuzp4wx Florence Arenberg 0 55985 305027 304266 2026-05-02T23:21:34Z InternetArchiveBot 17127 Rescuing 0 sources and tagging 1 as dead.) #IABot (v2.0.9.5 305027 wikitext text/x-wiki {{short description|Amerikanong botanista}} {{Infobox person | name = Florence Arenberg | image = FlorenceArenberg1926.png | alt = Sarong hoben na puti na babae na may maitom na buhok na naka-bob, na nakabanga sa gilid, nakasulot nin itom na top na may bilog na liog, asin sarong hibla nin perlas | caption = Florence Arenberg, gikan sa 1926 na taonan na libro kan Chicago Normal College | other_names = | birth_name = Florence Freida Arenberg | birth_date = Mayo 25, 1907 | birth_place = Chicago | death_date = Mayo 31, 1995 | death_place = | occupation = Botanista | years_active = | known_for = | notable_works = | spouse(s) = | relatives = }} Si '''Florence Freida Arenberg''' (Mayo 25, 1907 – Mayo 31, 1995) sarong Amerikanong botanista asin edukador sa biyolohiya, nakabase sa Chicago. An saiyang pamantayan [[Sitasyon kan kagsurat (botanika)|paghalipot kan kagsurat]] sa mga kontekstong botanikal iyo an '''''Arenb'''.'' == Amay na buhay asin edukasyon == Si Arenberg namundag sa Chicago, an aking babae ni Meyer Isidor Arenberg asin Rebecca Arenberg.<ref>{{Cite news |date=1947-02-05 |title=Arenberg, Meyer I. (death notice) |pages=20 |work=Chicago Tribune |url=https://www.newspapers.com/clip/110548126/arenberg-meyer-i-death-notice/ |access-date=2022-10-02 |via=Newspapers.com}}</ref> An saiyang mga magurang parehong Judiong imigrante hale sa Lituania, na kaidto kabtang kan [[Imperyo nin Rusya]]. Nagadan an saiyang ina kan 1914, asin siya pinadakula, sa parte, kan saiyang madrasta, si Tillie Silberman Arenberg. Nag-adal siya bilang sarong paratukdo sa [[Unibersidad nin Pang-estado kan Chicago|Kolehiyo nin Normal kan Chicago]], naggradwar kan 1926, asin nakakua nin master's degree sa botany sa [[Unibersidad nin Wyoming]], na may tesis na may titulong "The [[Agaricaceae]] gikan sa [[Medicine Bow Mountains]] kan Wyoming) (1933).<ref>{{Cite journal |last=Arenberg |first=Florence F. |date=1941-01-01 |title=Agaricaceae from the Medicine Bow Mountains of Wyoming |url=https://doi.org/10.1080/00275514.1941.12020790 |journal=Mycologia |volume=33 |issue=1 |pages=50–53 |doi=10.1080/00275514.1941.12020790 |issn=0027-5514|url-access=subscription }}</ref> == Karera == Kan dekada 1940, si Arenberg kahilom kan Chicago Biology Round Table,<ref>{{Cite journal |last=Arenberg |first=Florence F. |date=1944-01-01 |title=Chicago Biology Round Table |url=https://online.ucpress.edu/abt/article/6/4/84/14210/Chicago-Biology-Round-Table |journal=The American Biology Teacher |language=en |volume=6 |issue=4 |pages=84 |doi=10.2307/4437468 |jstor=4437468 |issn=0002-7685|url-access=subscription }}</ref> asin sarong miyembro kan [[Mycological Society of America]] (MSA).<ref>{{Cite journal |last=Cummins |first=George B. |date=1944 |title=Mycological Society of America: Directory. 1944 |url=https://www.jstor.org/stable/3754844 |journal=Mycologia |volume=36 |issue=6 |pages=664–688 |doi=10.1080/00275514.1944.12017584 |jstor=3754844 |issn=0027-5514|url-access=subscription }}</ref> Siya asin an presidente kan MSA [[Alexander H. Smith]] kan [[Unibersidad kan Michigan]] tinawan nin kredito sa enot na [[paglaladawan kan mga klase|paglaladawan]] kan fungus ''[[Strobilurus (fungus)|Strobilurus wyomingensis]]''.<ref>{{Cite web |title=''Strobilurus wyomingensis'' (A.H.Sm. & Arenb.) V.L.Wells & Kempton |url=https://www.gbif.org/species/5243625 |access-date=2022-10-01 |website=GBIF (Global Biodiversity Information Facility) |language=en}}</ref> Si Arenberg aktibo man sa mga grupo nin komunidad nin mga Hudyo sa Chicago. Siya an presidente kan [[HIAS]] (Hebrew Immigrant Aid Society) Juniors sa Chicago.<ref>{{Cite news |date=March 8, 1945 |title=HIAS Annual Meeting at Covenant Club |pages=24 |work=The Sentinel |url=https://www.nli.org.il/en/newspapers/cgs/1945/03/08/01/article/59/?e=-------en-20--1--img-txIN%7ctxTI--------------1 |access-date=October 1, 2022 |via=National Library of Israel }}{{Dead link|date=May 2026 |bot=InternetArchiveBot |fix-attempted=yes }}</ref><ref>{{Cite news |date=1944-11-19 |title=Hias Organizations Schedule Gatherings |pages=85 |work=Chicago Tribune |url=https://www.newspapers.com/clip/110531005/hias-organizations-schedule-gatherings/ |access-date=2022-10-01 |via=Newspapers.com}}</ref> Nagbyahe siya pasiring sa Israel kan 1950, asin naglektura manungod kaini sa saiyang pagbalik.<ref>{{Cite news |date=1950-04-15 |title=Review Israel Travels |pages=18 |work=Chicago Tribune |url=https://www.newspapers.com/clip/110533680/review-israel-travels/ |access-date=2022-10-01 |via=Newspapers.com}}</ref> Kan mga taon 1950, si Arenberg iyo an prinsipal kan eskwelahan relihiyoso sa Templo Beth Israel.<ref>{{Cite news |date=1958-12-18 |title=Principals Will Lecture at Temple Beth Israel |pages=97 |work=Chicago Tribune |url=https://www.newspapers.com/clip/110533316/principals-will-lecture-at-temple-beth/ |access-date=2022-10-01 |via=Newspapers.com}}</ref><ref>{{Cite news |date=1958-08-10 |title=Registration is Open for Beth Israel Schools |pages=30 |work=Chicago Tribune |url=https://www.newspapers.com/clip/110531687/registration-is-open-for-beth-israel/ |access-date=2022-10-01 |via=Newspapers.com}}</ref> Nagtukdo siya sa [[Lane Tech College Prep High School|Lane Technical High School]] kan mga taon 1960.<ref>{{Cite news |date=1962-03-11 |title=Temple's Sisterhood to Hear Lane Teacher |pages=34 |work=Chicago Tribune |url=https://www.newspapers.com/clip/110531602/temples-sisterhood-to-hear-lane-teacher/ |access-date=2022-10-01 |via=Newspapers.com}}</ref> Kan 1960, tinawan siya nin grant gikan sa Chicago Heart Association, tanganing mag-adal nin ekolohiya nin hayop sa sarong kurso sa tig-init sa [[Unibersidad nin Estado kan Pennsylvania|Penn State]].<ref>{{Cite news |date=1960-06-23 |title=Two Lane Tech Instructors Given Grants |pages=25 |work=Chicago Tribune |url=https://www.newspapers.com/clip/110533434/two-lane-tech-instructors-given-grants/ |access-date=2022-10-01 |via=Newspapers.com}}</ref> == Personal na buhay == Si Arenberg nagin headline kan 1928, kan siya naggibo nin sarong pansamantalang [[tourniquet]] tanganing iligtas an sarong lalaki na may grabeng lugad sa pulso.<ref>{{Cite news |date=1928-04-23 |title=Saves a Life with Fountain Pen Tourniquet |pages=12 |work=Chicago Tribune |url=https://www.newspapers.com/clip/110531126/saves-a-life-with-fountain-pen/ |access-date=2022-10-01 |via=Newspapers.com}}</ref> She died in 1995, aged 88 years.<ref>{{Cite news |date=1995-06-01 |title=Obituary for Florence Arenberg |pages=160 |work=Chicago Tribune |url=https://www.newspapers.com/clip/110529114/obituary-for-florence-arenberg/ |access-date=2022-10-01 |via=Newspapers.com}}</ref> == Mga toltolan == {{reflist}} {{Authority control}} {{DEFAULTSORT:Arenberg, Florence}} 3ak13dxnzyygvcxjg4x31pvf26szm6g Jane E. Bartlett 0 56014 305046 304342 2026-05-03T06:52:41Z InternetArchiveBot 17127 Rescuing 0 sources and tagging 1 as dead.) #IABot (v2.0.9.5 305046 wikitext text/x-wiki Si '''Bartlett''' namundag sa [[Harmony, Maine]] . Nag-adal siya sa irarom [[William Morris Hunt|ni William Morris Hunt]] sa Boston kan huring parte kan dekada 1860. Nagmukna siya nin estilo nin pagretrato na nakabasar sa mga prinsipyo na saiyang itinukdo, kabali an kusang paagi asin kawaran nin mga detalye na daing gayo mahalaga. Nag-istar siya sa Colorado asin Minnesota bago nagbalik sa Boston kan 1877, kun saen siya nagtrabaho sa sarong estudyo sa 17 South Russell Street sagkod 1887. <ref name="brooklynmuseum">{{Cite book|url=https://books.google.com/books?id=VfAxAQAAIAAJ&q=American+Paintings+in+the+Brooklyn+Museum,+Artists+Born+by+1876|title=American Paintings in the Brooklyn Museum, Artists Born by 1876|last=Carbone|first=Teresa A.|date=2006|publisher=Brooklyn Museum, in association with D. Giles|isbn=9781904832089|edition=Volume 1|pages=260–262}}</ref> Pakatapos kan 1887, padagos siyang nagpinta sa Boston sa parehong Irvington Street Studio Building asin sa Harcourt Building. Kan 1907 siya pigkomisyon kan [[Kansas State Agricultural College]] na magpinta nin mga retrato kan mga presidente kan kolehiyo kaini. <ref name="industrialist">{{Cite book|url=https://books.google.com/books?id=OQQTAAAAYAAJ&q=The+Industrialist,+Volume+34|title=The Industrialist|date=1907|publisher=Kansas State Agricultural College|access-date=11 April 2015}}</ref> == Mga premyo asin pagmidbid == Si Bartlett nag-eksibit nin duwang obra sa Philadelphia Centennial Exhibition kan 1876, asin tinawan nin medalyang plata sa Massachusetts Mechanics' Fair kan 1880. An mga kontemporanyong kritiko nag-omaw ki Bartlett huli sa pagkaigwa nin "presko, makusog na kamot asin pusoan, dai naaapektaran na paagi nin paghiling asin pagpinta nin mga bagay," para sa saiyang "makusog na payo, asin bold panlalaki sa dai napapasakitan na kolor asin kumpiyansang pag-asikaso."' An retrato ni Bartlett kan aktres na [[Sarah Cowell Le Moyne|si Sarah Cowell Le Moyne]] nakadispley sa [[Brooklyn Museum]] . <ref name="museumpage">{{cite web|url=http://www.brooklynmuseum.org/opencollection/artists/864/Jane_E._Bartlett|website=Brooklyn Museum|accessdate=11 April 2015|title=Collections: Jane E. Bartlett}}{{Dead link|date=May 2026 |bot=InternetArchiveBot |fix-attempted=yes }}</ref> == Hilingon man == [[List of 20th-century women artists|Listahan kan mga babaeng artista kan ika-20 siglo]] <references /> {{stub}} s5467mv0wu3scvom5qo15ilk04egdtk Elizabeth Ethel Copeland 0 56063 305024 304425 2026-05-02T21:17:43Z InternetArchiveBot 17127 Rescuing 0 sources and tagging 1 as dead.) #IABot (v2.0.9.5 305024 wikitext text/x-wiki {{Infobox artist|name=Elizabeth Ethel Copeland|image=|caption=|birth_name=|birth_date={{Birth year|1866}}|birth_place=Revere, Massachusetts, United States|death_date={{Death year and age|1957|1866}}|death_place=Boston, Massachusetts, United States|nationality=|education=|field=Silversmith, enameler|training=|movement=[[Arts and Crafts movement|Arts and Crafts]]|works=|patrons=|awards=|spouse=|website=|alma_mater=Cowles Art School}} Si '''Elizabeth Ethel Copeland''' (1866-1957) sarong Amerikanong [[Silversmith|panday nin plata]] asin [[Vitreous enamel|para-enamel]] na midbid sa saiyang mga kahon na may enamel na plata. Si Copeland namundag sa Revere, Massachusetts kan 1866. <ref name="Hirshler">{{Cite book|title=A studio of her own: women artists in Boston, 1870-1940 [exhibition, Museum of fine arts, Boston, August 15-December 2, 2001]|last=Hirshler|first=Erica E.|date=2001|publisher=Museum of fine arts|isbn=0878464824|location=Boston, Mass|page=178}}</ref> Nag-adal siya sa [[Cowles Art School]] kun saen siya tinukduan ni [[Amy Maria Sacker]] asin [[Laurin Hovey Martin]] . <ref name="Two Red Roses Foundation">{{cite web|title=Richly Wrought: A Chalice by Elizabeth Copeland {{!}} Two Red Roses Foundation|url=https://www.tworedroses.com/newsletters/newsletter08172016.html|website=Two Red Roses Foundation|access-date=3 January 2025}}</ref> Sa pagpoon kan siglo, namidbid siya ni [[Sarah Choate Sears]], na nag-isponsor ki Copeland sa sarong pagbiyahe pasiring sa Inglaterra kun saen nag-adal siya nin enameling kaiba si [[Alexander Fisher (painter)|Alexander Fisher]] (1864–1936). <ref name="Velvet Box Society">{{cite web|title=Elizabeth Copeland|url=https://www.velvetboxsociety.com/elizabethcopeland.html?srsltid=AfmBOorR-2j_3cjw6qQ1wbeERv2edEhH-i3Lm90jVUuAhxZYW0WrKPYL#/|website=Velvet Box Society|access-date=3 January 2025|language=en}}</ref> Si Copeland igwa nin sadiring talyer sa [[Boylston Street]] asin naghanapbuhay bilang sarong artista. <ref name="Museum Bites">{{cite web|title=Silver Streak: Quick Bite|url=https://cjverb.com/2021/03/26/silver-streak-quick-bite/|website=Museum Bites|access-date=3 January 2025|language=en|date=26 March 2021}}</ref> Napili siya sa [[The Society of Arts and Crafts of Boston]] kan 1901. Nagpahiling siya sa 1915 [[Panama–Pacific International Exposition]] . Si Craig nagadan kan 1957 sa Boston, Massachusetts. An saiyang obra yaon sa [[Art Institute of Chicago]], <ref name="The Art Institute of Chicago">{{cite web|title=Elizabeth E. Copeland|url=https://www.artic.edu/artists/30800/elizabeth-e-copeland|website=The Art Institute of Chicago|access-date=3 January 2025|language=en|date=1866}}</ref> sa [[Brooklyn Museum]], <ref name="Brooklyn Museum">{{cite web|title=Elizabeth E. Copeland – American, 1866–1957|url=https://www.brooklynmuseum.org/opencollection/artists/8071/objects|website=Brooklyn Museum|access-date=3 January 2025}}{{Dead link|date=May 2026 |bot=InternetArchiveBot |fix-attempted=yes }}</ref> sa [[Museum of Fine Arts Boston]], <ref name="Museum of Fine Arts Boston">{{cite web|title=Box|url=https://collections.mfa.org/objects/38109|website=Museum of Fine Arts Boston|access-date=3 January 2025|language=en}}</ref> asin sa [[Metropolitan Museum of Art]] . <ref name="Metropolitan Museum of Art">{{cite web|title=Box|url=https://www.metmuseum.org/art/collection/search/751576|website=Metropolitan Museum of Art|access-date=3 January 2025}}</ref> ==Toltolan== <references /> {{stub}} 4us25xltoujed98uakk74aww6o0rom8 Cécile Douard 0 56079 305019 304472 2026-05-02T17:18:42Z InternetArchiveBot 17127 Rescuing 0 sources and tagging 1 as dead.) #IABot (v2.0.9.5 305019 wikitext text/x-wiki Si '''Cécile Douard''' (1866-1941) sarong [[Belgians|Belgian]] na artista. <ref name="AskArt">{{cite web|title=Cecile Douard|url=https://www.askart.com/artist/Cecile_Douard/11084772/Cecile_Douard.aspx|website=AskArt|access-date=12 April 2021}}</ref> == Biograpiya == Si Douard namundag na Cécile Leseine <ref name="Benezit">{{cite web|title=Douard, Cécile|url=https://www.oxfordartonline.com/benezit/view/10.1093/benz/9780199773787.001.0001/acref-9780199773787-e-00053235|website=Benezit Dictionary of Artists|year=2011|doi=10.1093/benz/9780199773787.article.B00053235|access-date=12 April 2021|language=en}}</ref> kan 29 Disyembre 1866 sa [[Rouen]], Pransya. Nag-adal siya sa irarom Antoine Bourlard [ fr ] . Si Douard parating nagpipinta kan mga tawo asin tanawon kan banwaan nin pagmimina nin karbon [[Borinage|na Borinage]] . <ref name="Dictionnaire des Peintres belges">{{cite web|title=Douard, Cécile|url=http://balat.kikirpa.be/peintres/Detail_notice.php?id=2061|website=Dictionnaire des Peintres belges|access-date=12 April 2021}}</ref> Sa edad na 33 si Douard nawara an saiyang paghiling. <ref name="Ligue Braille">{{cite web|title=Cécile Douard|url=https://www.braille.be/fr/a-propos-de-nous/la-ligue-braille/structure/cecile-douard|website=Ligue Braille|access-date=12 April 2021|language=fr}}{{Dead link|date=May 2026 |bot=InternetArchiveBot |fix-attempted=yes }}</ref> Dai na kayang magpinta, nagin siyang eskultor. Nagtugtog man siya nin piano asin violin. Nagsurat siya nin duwang libro; "Mga Impresyon kan Ikaduwang Buhay" kan 1923, asin "Paysages indistincts" kan 1929. Kan 1926 siya nagin presidente kan ''Ligue Braille'' (Liga nin Braille). Naglingkod siya sa posisyon na iyan sagkod 1937. <ref name="RTBF Info">{{cite web|title=Mons: artiste opiniâtre, Cécile Douard a bravé les obstacles pour réussir|url=https://www.rtbf.be/info/regions/detail_mons-artiste-opiniatre-cecile-douard-a-brave-les-obstacles-pour-reussir?id=8459836|website=RTBF Info|access-date=12 April 2021|language=fr|date=26 November 2014}}</ref> Si Douard nagadan kan 14 Enero 1941 sa Brussels, Belhika. ==Toltolan== <references /> {{stub}} g2o1lj8jdwm0t4z681orvwe6i2uois7 Olay kan paragamit:EricMendez09 3 56183 305056 304934 2026-05-03T10:06:25Z Filipinayzd 7 /* Dagos, EricMendez09 */ bàgong seksyon 305056 wikitext text/x-wiki == Program submissions open: Bikol WikiConference 2026 == [[File:Bikol_WikiConference_2026_logo.png|frameless|250px|right]] The '''[[m:Bikol Wikipedia Community/Bikol WikiConference 2026|Bikol WikiConference 2026]]''' will take place '''29–31 May 2026 in Naga City''', under the theme: ''Advancing Language and Culture in the Digital Age''. The Bikol WikiCon is an extraordinary regional gathering that brings together Bikolanos actively supporting and contributing to open educational resources (OERs) with the vibrant Wikimedia communities in the Philippines. Next year, Bikol Wikipedia will be turning 20 years old. Reaching 2 decades is a strong milestone therefore it is also the right moment to ask harder questions about sustainability, quality and direction. The conference will serve as a venue for the participants to exchange and share their experiences, new ideas, and collaboration results, and to discuss the challenges encountered and the solutions adopted. We can’t wait to see you at the event! The conference will cover topics pertaining to Digital Resources, Heritage Advocacy, Cultural Preservation, and Partnerships with various institutional, social, and cultural contexts. You may submit any of the following types of session proposals: * '''Lightning talk:''' One presenter gives a talk with no follow-up by the audience. The total time for a lightning talk will be 10-15 minutes. * '''Lecture:''' One or two presenters offer(s) a presentation followed by questions and comments from the audience. The total time for a lecture (including questions and comments) will be 30-45 minutes. * '''Roundtable:''' A group of 10-15 people discusses a particular topic. The total time for a roundtable discussion will be 60 minutes. * '''Workshop:''' One or two moderators present(s) a topic by actively interacting with the audience. The total time for a workshop will be 60-120 minutes. * '''Meetup:''' A group of people with common interests informally meets to discuss different topics. The total time for a meetup is not pre-determined and depends on the proposer’s preferences. Submissions will be evaluated by the Program Committee based on: * Potential impact and expected outcomes * Relevance to the conference theme or focus areas Sessions may be recorded and made publicly available. If you prefer not to be filmed, you may indicate this during submission. '''→ [[m:Bikol Wikipedia Community/Bikol WikiConference 2026/Program|Submit your proposal on Meta]] or [https://docs.google.com/forms/d/e/1FAIpQLSd1vYWPvrNltZS2ie51lYK-OB6cfS8E2NQFjH1I213dYl24NQ/viewform?usp=header Google Form]''' on or before '''May 15.''' For more information, or questions, contact: bikolwikicommunity(@)gmail.com Mabalos! On behalf of the Bikol WikiConference Organizing Team,<br> [[Paragamit:Filipinayzd|Filipinayzd]] ([[Olay kan paragamit:Filipinayzd|kaulayon]]) 05:15, 2 Mayo 2026 (UTC) == Dagos, EricMendez09 == [[Ladawan:Door knocker in Cartagena 11.jpg|150px|right]] Maugmang pagdatong sa Bikol Wikipedia! Nauugma kami na nagkaigwa kang panahon tanganing magin parte kaining proyekto. Lugod magustohan mo asin magpadagos ka sa pagbisita sa websityong ini. Uya an mga pahina na makakatabang sa saimo sa pagpoon: *[[Wikipedia:Manungod|Dapit sa Wikipedia]] *[[Wikipedia:WikiProyekto|WikiProyekto]] *[[Wikipedia:Portal kan Komunidad|Portal kan Komunidad]] Kun igwa ka nin mga kahapotan, magwalat sana nin mensahe digdi. Mabalos, [[Paragamit:Filipinayzd|Filipinayzd]] ([[Olay kan paragamit:Filipinayzd|kaulayon]]) 10:06, 3 Mayo 2026 (UTC) tuumtji02bj679kd13iywnuk55cd4xx Social Blade 0 56225 305031 2026-05-03T02:52:14Z Tin2012 30575 Pinagmukna an pahina kaining "An '''Social Blade''' (minsan pigbabaybay na '''SocialBlade''') sarong Amerikanong website nin pag-analisar kan social media. An Social Blade pinakanotableng nagsusubaybay sa plataporma kan YouTube, alagad igwa man nin analitikal na impormasyon manungod sa [[Twitch]], [[Facebook]], [[Instagram]], asin [[TikTok]]. An Social Blade nagpupunsionar bilang sarong third-party API, na nagtatao sa mga paragamit kaini nin pinagsararong datos gikan sa manlaen-laen na mga..." 305031 wikitext text/x-wiki An '''Social Blade''' (minsan pigbabaybay na '''SocialBlade''') sarong Amerikanong website nin pag-analisar kan social media. An Social Blade pinakanotableng nagsusubaybay sa plataporma kan YouTube, alagad igwa man nin analitikal na impormasyon manungod sa [[Twitch]], [[Facebook]], [[Instagram]], asin [[TikTok]]. An Social Blade nagpupunsionar bilang sarong third-party API, na nagtatao sa mga paragamit kaini nin pinagsararong datos gikan sa manlaen-laen na mga plataporma nin social media. Si Jason Urgo an CEO kan Social Blade. {{tamboan}} dnp8ideo3o6a8xtsq1j2ei410e7c8tp 305032 305031 2026-05-03T03:16:47Z Filipinayzd 7 305032 wikitext text/x-wiki An '''Social Blade''' (minsan pigbabaybay na '''SocialBlade''') sarong Amerikanong website nin pag-analisar kan social media. An Social Blade pinakanotableng nagsusubaybay sa plataporma kan YouTube, alagad igwa man nin analitikal na impormasyon manungod sa [[Twitch]], [[Facebook]], [[Instagram]], asin [[TikTok]]. An Social Blade nagpupunsionar bilang sarong third-party API, na nagtatao sa mga paragamit kaini nin pinagsararong datos gikan sa manlaen-laen na mga plataporma nin social media. Si Jason Urgo an CEO kan Social Blade. {{tamboan}} [[Kategorya:Mga websityo]] bs524uw30iv6fijc5y35xsrw2zlmrph Olay kan paragamit:Irish Catherine Roman 3 56226 305034 2026-05-03T03:42:23Z Filipinayzd 7 /* Dagos, Irish Catherine Roman */ bàgong seksyon 305034 wikitext text/x-wiki == Dagos, Irish Catherine Roman == [[Ladawan:Door knocker in Cartagena 11.jpg|150px|right]] Maugmang pagdatong sa Bikol Wikipedia! Nauugma kami na nagkaigwa kang panahon tanganing magin parte kaining proyekto. Lugod magustohan mo asin magpadagos ka sa pagbisita sa websityong ini. Uya an mga pahina na makakatabang sa saimo sa pagpoon: *[[Wikipedia:Manungod|Dapit sa Wikipedia]] *[[Wikipedia:WikiProyekto|WikiProyekto]] *[[Wikipedia:Portal kan Komunidad|Portal kan Komunidad]] Kun igwa ka nin mga kahapotan, magwalat sana nin mensahe digdi. Mabalos, [[Paragamit:Filipinayzd|Filipinayzd]] ([[Olay kan paragamit:Filipinayzd|kaulayon]]) 03:42, 3 Mayo 2026 (UTC) ice2jbllu5efrr67v0oufqd28mhx1t5 305057 305034 2026-05-03T10:09:01Z Filipinayzd 7 /* Program submissions open: Bikol WikiConference 2026 */ bàgong seksyon 305057 wikitext text/x-wiki == Dagos, Irish Catherine Roman == [[Ladawan:Door knocker in Cartagena 11.jpg|150px|right]] Maugmang pagdatong sa Bikol Wikipedia! Nauugma kami na nagkaigwa kang panahon tanganing magin parte kaining proyekto. Lugod magustohan mo asin magpadagos ka sa pagbisita sa websityong ini. Uya an mga pahina na makakatabang sa saimo sa pagpoon: *[[Wikipedia:Manungod|Dapit sa Wikipedia]] *[[Wikipedia:WikiProyekto|WikiProyekto]] *[[Wikipedia:Portal kan Komunidad|Portal kan Komunidad]] Kun igwa ka nin mga kahapotan, magwalat sana nin mensahe digdi. Mabalos, [[Paragamit:Filipinayzd|Filipinayzd]] ([[Olay kan paragamit:Filipinayzd|kaulayon]]) 03:42, 3 Mayo 2026 (UTC) == Program submissions open: Bikol WikiConference 2026 == [[File:Bikol_WikiConference_2026_logo.png|frameless|250px|right]] The '''[[m:Bikol Wikipedia Community/Bikol WikiConference 2026|Bikol WikiConference 2026]]''' will take place '''29–31 May 2026 in Naga City''', under the theme: ''Advancing Language and Culture in the Digital Age''. The Bikol WikiCon is an extraordinary regional gathering that brings together Bikolanos actively supporting and contributing to open educational resources (OERs) with the vibrant Wikimedia communities in the Philippines. Next year, Bikol Wikipedia will be turning 20 years old. Reaching 2 decades is a strong milestone therefore it is also the right moment to ask harder questions about sustainability, quality and direction. The conference will serve as a venue for the participants to exchange and share their experiences, new ideas, and collaboration results, and to discuss the challenges encountered and the solutions adopted. We can’t wait to see you at the event! The conference will cover topics pertaining to Digital Resources, Heritage Advocacy, Cultural Preservation, and Partnerships with various institutional, social, and cultural contexts. You may submit any of the following types of session proposals: * '''Lightning talk:''' One presenter gives a talk with no follow-up by the audience. The total time for a lightning talk will be 10-15 minutes. * '''Lecture:''' One or two presenters offer(s) a presentation followed by questions and comments from the audience. The total time for a lecture (including questions and comments) will be 30-45 minutes. * '''Roundtable:''' A group of 10-15 people discusses a particular topic. The total time for a roundtable discussion will be 60 minutes. * '''Workshop:''' One or two moderators present(s) a topic by actively interacting with the audience. The total time for a workshop will be 60-120 minutes. * '''Meetup:''' A group of people with common interests informally meets to discuss different topics. The total time for a meetup is not pre-determined and depends on the proposer’s preferences. Submissions will be evaluated by the Program Committee based on: * Potential impact and expected outcomes * Relevance to the conference theme or focus areas Sessions may be recorded and made publicly available. If you prefer not to be filmed, you may indicate this during submission. '''→ [[m:Bikol Wikipedia Community/Bikol WikiConference 2026/Program|Submit your proposal on Meta]] or [https://docs.google.com/forms/d/e/1FAIpQLSd1vYWPvrNltZS2ie51lYK-OB6cfS8E2NQFjH1I213dYl24NQ/viewform?usp=header Google Form]''' on or before '''May 15.''' For more information, or questions, contact: bikolwikicommunity(@)gmail.com Mabalos! On behalf of the Bikol WikiConference Organizing Team,<br> [[Paragamit:Filipinayzd|Filipinayzd]] ([[Olay kan paragamit:Filipinayzd|kaulayon]]) 10:09, 3 Mayo 2026 (UTC) niye33w5gxy6xd3kt78ljzwnzdp4t9s Tom Sito 0 56227 305035 2026-05-03T04:22:33Z ~2026-21800-52 30964 Pinagmukna an pahina kaining "Si Tom Sito (born May 19, 1956) sarong Amerikanong entrepreneur, animador, aktor sa boses, prodyuser nin pelikula, tagamukna nin mga programa sa telebisyon, asin pilantropo. [[File:9.16.13TomSitoByLuigiNovi1.jpg|thumb]] Sito's cartooning career began with him working on cartoons for Dixie Cups, as well as gag writing for Playboy magazine's comic series, ''[[Little Annie Fanny]],'' under his instructor, Harvey Kurtzman. Sito assisted retired Disney animator S..." 305035 wikitext text/x-wiki Si Tom Sito (born May 19, 1956) sarong Amerikanong entrepreneur, animador, aktor sa boses, prodyuser nin pelikula, tagamukna nin mga programa sa telebisyon, asin pilantropo. [[File:9.16.13TomSitoByLuigiNovi1.jpg|thumb]] Sito's cartooning career began with him working on cartoons for Dixie Cups, as well as gag writing for Playboy magazine's comic series, ''[[Little Annie Fanny]],'' under his instructor, Harvey Kurtzman. Sito assisted retired Disney animator [[Shamus Culhane]] on one of his final projects, a 1977 education short entitled ''Protection in the Nuclear Age''. Sito's first big break came in 1976 when he was hired by legendary animation director [[Richard Williams (animator)|Richard Williams]] to work on his film ''[[Raggedy Ann & Andy: A Musical Adventure]]''. There he met and worked with animation luminaries like [[Eric Goldberg (film director)|Eric Goldberg]], [[Art Babbitt]] and [[John Canemaker]]. After several years doing commercial animation work in New York and Toronto, Sito relocated to Los Angeles and worked on TV projects like ''[[Super Friends]]'' for [[Hanna-Barbera]] (1978), ''[[He-Man and the Masters of the Universe]]'' and ''[[Fat Albert and the Cosby Kids]]'' (1983–1985). Tom Sito was summoned by his old mentor Richard Williams once more in 1987 (the same year he made the [[independent animation|independently animated short ''Propagadance'']] to animate on Disney/Amblin's Academy Award-winning hit film ''[[Who Framed Roger Rabbit]]''. Returning to Los Angeles in 1988, Sito became a mainstay of the Disney Feature Animation division, contributing to the classic films ''[[The Little Mermaid (1989 film)|The Little Mermaid]]'', ''[[Beauty and the Beast (1991 film)|Beauty and the Beast]]'', ''[[Aladdin (1992 Disney film)|Aladdin]]'', ''[[The Lion King (1994 film)|The Lion King]]'', ''[[Pocahontas (1995 film)|Pocahontas]]'', ''[[Fantasia 2000]],'' and ''[[Dinosaur (2000 film)|Dinosaur]]''. Sito left the Disney studio in 1995 to help set up the animation unit of DreamWorks SKG, later [[DreamWorks Animation]]. He worked on the films ''[[Antz]]'', ''[[The Prince of Egypt]],'' ''[[Paulie (film)|Paulie]]'' and ''[[Spirit: Stallion of the Cimarron]]''. He was the storyboard director of the first ''[[Shrek]]'' film and he was president of the Motion Picture Screen Cartoonist's Local 839 (later renamed [[The Animation Guild, I.A.T.S.E. Local 839]]) from 1992 to 2001, where he was awarded the title President Emeritus. He co-directed the animation for the [[Warner Bros.]] 2001 movie ''[[Osmosis Jones]]'' and contributed to other animated films such as ''[[Looney Tunes: Back in Action]]'' (2003), ''[[Garfield: The Movie|Garfield]]'' (2004) and ''[[Son of the Mask]]'' (2005), the PBS TV series ''[[Click and Clack's As the Wrench Turns]]'' (2008) and the 2006 Taiwanese short ''Adventures in the NPM'', which won first prize at the 2006 Tokyo Anime Festival. Tom Sito has lectured about animation around the world and has taught animation and animation history at [[UCLA Film School]], The [[American Film Institute]], Woodbury College and Santa Monica College. He became an instructor at the [[USC School of Cinematic Arts]] in 1994 and in December 2014 was named Chair of the [[John C. Hench Division of Animation and Digital Arts]] at USC. Tom Sito was interviewed for the PBS American Experience documentary "Walt Disney" (2014) for WGBH Boston. In 2015 he appeared in the documentary ''Floyd Norman: An Animated Life''. In 2020 he was interviewed for the [[Reelz Channel]] documentary series ''Autopsy: The Last Hours of Walt Disney''. He wrote the story for the short "Flash in the Pain", which appeared in the 2016 animated film ''[[Storks (film)|Storks]].'' In July 2017, Tom Sito was elected by his peers to the Board of Governors of The Motion Picture Academy of Arts and Sciences to represent the Short Films and Feature Animation Branch 2017-2020. Sito was vice-president of [[ASIFA-Hollywood]] from 1992-2017. {{stub}} [[Category:1956 births]] ms81hbeiu2k9zaulxh01m0bezhtm5wp Ludmila Makarova 0 56228 305036 2026-05-03T06:12:34Z Poropot777 30297 Pinagmukna an pahina kaining "{{Infobox tennis biography | name = Ludmila Makarova | image = | fullname = | country_represented = {{URS}} | birth_date = {{birth date and age|1957|03|26|df=yes}} | birth_place = Siberia, USSR | death_date = | death_place = | height = | plays = | careerprizemoney = | singlesrecord = | singlestitles = | highestsinglesranking = | doublesrecord = | doublestitles = | highestdoublesranking = | medaltemplates-expand = yes | medaltemplates = {{MedalCompetiti..." 305036 wikitext text/x-wiki {{Infobox tennis biography | name = Ludmila Makarova | image = | fullname = | country_represented = {{URS}} | birth_date = {{birth date and age|1957|03|26|df=yes}} | birth_place = Siberia, USSR | death_date = | death_place = | height = | plays = | careerprizemoney = | singlesrecord = | singlestitles = | highestsinglesranking = | doublesrecord = | doublestitles = | highestdoublesranking = | medaltemplates-expand = yes | medaltemplates = {{MedalCompetition|[[Summer Universiade|Universiade]]}} {{MedalSilver|[[1981 Summer Universiade|1981 Bucharest]]|[[Tennis at the 1981 Summer Universiade|Mixed doubles]]}} {{MedalBronze|[[1981 Summer Universiade|1981 Bucharest]]|[[Tennis at the 1981 Summer Universiade|Women's doubles]]}} }} Si '''Ludmila Makarova''' (namundag 26 Marso 1957), bisto man sa apod na '''Luda Makarova''', sarong Rusong dating parakawat [[tennis]].<ref>{{cite news |last1=Amdur |first1=Neil |last2=Mifflin |first2=Lawrie |title=Scouting; American Dream |url=https://www.nytimes.com/1982/07/30/sports/scouting-american-dream.html |work=The New York Times |date=30 July 1982}}</ref> Si Makarova, nagtraining sa Moscow's Spartak Club, nanggana nin duwang medalya para sa Unyon Sobyet sa [[1981 Summer Universiade]] na ginibo sn Bucharest asin siya parakawat nasynal sa [[Billie Jean King Cup|Federation Cup]] kan 1982, na natanangan niyang gayo an team makaabot sa World Group quarter-finals. Nag'eerok ngonyan sa [[San Diego]], si Makarova agom si microbiologist Mikhail Popkov sin igwang duswang aking babae. An pinakangohod niyang aki, Christina, nagkawt propesyonal na tennis. An pamilya naghaleng Rusya kan mga 1990.<ref>{{cite news |title=Focused on a future in pro tennis |url=https://www.sandiegouniontribune.com/sdut-focused-on-a-future-in-pro-tennis-2010aug10-htmlstory.html |work=[[San Diego Union-Tribune]] |date=11 August 2010}}</ref> ==Hilnga man== *[[List of Russia Fed Cup team representatives|List of Soviet Union Federation Cup representatives]] ==Toltolan== {{Reflist}} ==Mga panluwas na takos== * {{Fed Cup player|800178097}} * {{ITF profile|ludmila-makarova/800178097/urs}} {{DEFAULTSORT:Makarova, Ludmila}} [[Kategorya:Mga 1957 na kamundagan]] [[Kategorya:Mga Buiruhy]] [[Kategorya:Mga parakawat tennis sa Un onyon Sobyet]] [[Kategorya:Mga babaeng Rusong parakawat tennis]] [[Kategorya:Mga Rusong emigrante sa Estados Unidos]] [[Kategorya:Mga nagkamit medalya sa 1981 Summer Universiade] 1n596p25plwzgxahv0lxf478gx5ioxi 305037 305036 2026-05-03T06:14:25Z Poropot777 30297 305037 wikitext text/x-wiki {{Infobox tennis biography | name = Ludmila Makarova | image = | fullname = | country_represented = {{URS}} | birth_date = {{birth date and age|1957|03|26|df=yes}} | birth_place = Siberia, USSR | death_date = | death_place = | height = | plays = | careerprizemoney = | singlesrecord = | singlestitles = | highestsinglesranking = | doublesrecord = | doublestitles = | highestdoublesranking = | medaltemplates-expand = yes | medaltemplates = {{MedalCompetition|[[Summer Universiade|Universiade]]}} {{MedalSilver|[[1981 Summer Universiade|1981 Bucharest]]|[[Tennis at the 1981 Summer Universiade|Mixed doubles]]}} {{MedalBronze|[[1981 Summer Universiade|1981 Bucharest]]|[[Tennis at the 1981 Summer Universiade|Women's doubles]]}} }} Si '''Ludmila Makarova''' (namundag 26 Marso 1957), bisto man sa apod na '''Luda Makarova''', sarong Rusong dating parakawat [[tennis]].<ref>{{cite news |last1=Amdur |first1=Neil |last2=Mifflin |first2=Lawrie |title=Scouting; American Dream |url=https://www.nytimes.com/1982/07/30/sports/scouting-american-dream.html |work=The New York Times |date=30 July 1982}}</ref> Si Makarova, nagtraining sa Moscow's Spartak Club, nanggana nin duwang medalya para sa Unyon Sobyet sa [[1981 Summer Universiade]] na ginibo sn Bucharest asin siya parakawat nasynal sa [[Billie Jean King Cup|Federation Cup]] kan 1982, na natanangan niyang gayo an team makaabot sa World Group quarter-finals. Nag'eerok ngonyan sa [[San Diego]], si Makarova agom si microbiologist Mikhail Popkov sin igwang duswang aking babae. An pinakangohod niyang aki, Christina, nagkawt propesyonal na tennis. An pamilya naghaleng Rusya kan mga 1990.<ref>{{cite news |title=Focused on a future in pro tennis |url=https://www.sandiegouniontribune.com/sdut-focused-on-a-future-in-pro-tennis-2010aug10-htmlstory.html |work=[[San Diego Union-Tribune]] |date=11 August 2010}}</ref> ==Hilnga man== *[[List of Russia Fed Cup team representatives|List of Soviet Union Federation Cup representatives]] ==Toltolan== {{Reflist}} ]] ==Mga panluwas na takos== * {{Fed Cup player|800178097}} * {{ITF profile|ludmila-makarova/800178097/urs}} {{DEFAULTSORT:Makarova, Ludmila}} [[Kategorya:Mga 1957 na kamundagan]] [[Kategorya:Mga Buiruhy]] [[Kategorya:Mga parakawat tennis sa Un onyon Sobyet]] [[Kategorya:Mga babaeng Rusong parakawat tennis]] [[Kategorya:Mga Rusong emigrante sa Estados Unidos]] [[Kategorya:Mga nagkamit medalya sa 1981 Summer Universiade] [[en: Ludmila Makarova]] q9fqebeqd4gojn4i5wocu4ydrhbz808 305038 305037 2026-05-03T06:14:52Z Poropot777 30297 305038 wikitext text/x-wiki Si '''Ludmila Makarova''' (namundag 26 Marso 1957), bisto man sa apod na '''Luda Makarova''', sarong Rusong dating parakawat [[tennis]].<ref>{{cite news |last1=Amdur |first1=Neil |last2=Mifflin |first2=Lawrie |title=Scouting; American Dream |url=https://www.nytimes.com/1982/07/30/sports/scouting-american-dream.html |work=The New York Times |date=30 July 1982}}</ref> Si Makarova, nagtraining sa Moscow's Spartak Club, nanggana nin duwang medalya para sa Unyon Sobyet sa [[1981 Summer Universiade]] na ginibo sn Bucharest asin siya parakawat nasynal sa [[Billie Jean King Cup|Federation Cup]] kan 1982, na natanangan niyang gayo an team makaabot sa World Group quarter-finals. Nag'eerok ngonyan sa [[San Diego]], si Makarova agom si microbiologist Mikhail Popkov sin igwang duswang aking babae. An pinakangohod niyang aki, Christina, nagkawt propesyonal na tennis. An pamilya naghaleng Rusya kan mga 1990.<ref>{{cite news |title=Focused on a future in pro tennis |url=https://www.sandiegouniontribune.com/sdut-focused-on-a-future-in-pro-tennis-2010aug10-htmlstory.html |work=[[San Diego Union-Tribune]] |date=11 August 2010}}</ref> ==Hilnga man== *[[List of Russia Fed Cup team representatives|List of Soviet Union Federation Cup representatives]] ==Toltolan== {{Reflist}} ]] ==Mga panluwas na takos== * {{Fed Cup player|800178097}} * {{ITF profile|ludmila-makarova/800178097/urs}} {{DEFAULTSORT:Makarova, Ludmila}} [[Kategorya:Mga 1957 na kamundagan]] [[Kategorya:Mga Buiruhy]] [[Kategorya:Mga parakawat tennis sa Un onyon Sobyet]] [[Kategorya:Mga babaeng Rusong parakawat tennis]] [[Kategorya:Mga Rusong emigrante sa Estados Unidos]] [[Kategorya:Mga nagkamit medalya sa 1981 Summer Universiade] [[en: Ludmila Makarova]] ir5hys1ua1fbfeagw5yoj5mhocdvlmc 305039 305038 2026-05-03T06:16:26Z Poropot777 30297 305039 wikitext text/x-wiki Si '''Ludmila Makarova''' (namundag 26 Marso 1957), bisto man sa apod na '''Luda Makarova''', sarong Rusong dating parakawat [[tennis]].<ref>{{cite news |last1=Amdur |first1=Neil |last2=Mifflin |first2=Lawrie |title=Scouting; American Dream |url=https://www.nytimes.com/1982/07/30/sports/scouting-american-dream.html |work=The New York Times |date=30 July 1982}}</ref> Si Makarova, nagtraining sa Moscow's Spartak Club, nanggana nin duwang medalya para sa Unyon Sobyet sa [[1981 Summer Universiade]] na ginibo sn Bucharest asin siya parakawat nasyonal sa [[Billie Jean King Cup|Federation Cup]] kan 1982, na natanangan niyang gayo an team makaabot sa World Group quarter-finals. Nag'eerok ngonyan sa [[San Diego]], si Makarova agom si microbiologist Mikhail Popkov asin igwang duwang aking babae. An pinakangohod niyang aki, Christina, nagkawat propesyonal na tennis. An pamilya naghaleng Rusya kan mga 1990.<ref>{{cite news |title=Focused on a future in pro tennis |url=https://www.sandiegouniontribune.com/sdut-focused-on-a-future-in-pro-tennis-2010aug10-htmlstory.html |work=[[San Diego Union-Tribune]] |date=11 August 2010}}</ref> ==Hilnga man== *[[List of Russia Fed Cup team representatives|List of Soviet Union Federation Cup representatives]] ==Toltolan== {{Reflist}} ]] ==Mga panluwas na takos== * {{Fed Cup player|800178097}} * {{ITF profile|ludmila-makarova/800178097/urs}} {{DEFAULTSORT:Makarova, Ludmila}} [[Kategorya:Mga 1957 na kamundagan]] [[Kategorya:Mga Buiruhy]] [[Kategorya:Mga parakawat tennis sa Un onyon Sobyet]] [[Kategorya:Mga babaeng Rusong parakawat tennis]] [[Kategorya:Mga Rusong emigrante sa Estados Unidos]] [[Kategorya:Mga nagkamit medalya sa 1981 Summer Universiade] [[en: Ludmila Makarova]] au3f6curyb5s7ce6llwela3mzzgcuht Tarzan, Lord of the Jungle (nobela) 0 56229 305040 2026-05-03T06:38:10Z Poropot777 30297 Pinagmukna an pahina kaining "{{infobox book | <!-- See Wikipedia:WikiProject_Novels or Wikipedia:WikiProject_Books --> | name = Tarzan, Lord of the Jungle | title_orig = | translator = | image = Tarzan lord of the jungle.jpg | caption = Dust-jacket illustration of ''Tarzan, Lord of the Jungle'' | author = [[Edgar Rice Burroughs]] | illustrator = [[J. Allen St. John]] | cover_artist = | country = Estados Unidos | language = Ingles | series = Tarz..." 305040 wikitext text/x-wiki {{infobox book | <!-- See Wikipedia:WikiProject_Novels or Wikipedia:WikiProject_Books --> | name = Tarzan, Lord of the Jungle | title_orig = | translator = | image = Tarzan lord of the jungle.jpg | caption = Dust-jacket illustration of ''Tarzan, Lord of the Jungle'' | author = [[Edgar Rice Burroughs]] | illustrator = [[J. Allen St. John]] | cover_artist = | country = Estados Unidos | language = Ingles | series = Tarzan series | genre = [[Adventure novel|Adventure]] | publisher = [[A. C. McClurg]] | release_date = 1927-1928 | media_type = Print (hardback) | pages = 377 pp | preceded_by = [[Tarzan and the Tarzan Twins]] | followed_by = [[Tarzan and the Lost Empire]] | wikisource = Tarzan, Lord of the Jungle }} An '''''Tarzan, Lord of the Jungle''''' sarong nobela ni Amerikanong parasurat na si [[Edgar Rice Burroughs]], na konsideradong iyo an ika-onseng sa serye nin [[Tarzan (book series)|baynte kwatrong libro]] dapit sa karakter na mayor si [[Tarzan]] (an naenot na libro, ''[[Tarzan and the Tarzan Twins]]'', pinaghalw sa enumerasyon ta ini tuyong sinurat para sa mga hubing na mga parabasa). Am istorya enot napublikar bilang serial sa ''Blue Book Magazine'' poon Desyuembre 1927 sundo Mayo 1928; ini enot nagluwas sa pormang libro sa sarong edisyon na may matagas na takop publikado kan [[A. C. McClurg]] kan Septyembre 1928. ==Plot summary== {{Wikisource|Tarzan, Lord of the Jungle}} Si Tarzan finds an outpost of European knights and [[Crusades|crusader]]s from a "forbidden valley" hidden in the mountains, whose ancestors had gone astray en route to the [[Holy Land]] and ended up in the depth of Africa. They still maintain a medieval European way of life in the 20th century and have split into two mutually-hostile factions. Tarzan's lion ally [[Jad-bal-ja]] puts in an appearance late in the book. ==Comic book adaptations== {{unreferenced section|date=February 2025}} An libro pinag-adaptar sa sarong porma nin [[Tarzan sa komiks|komiks]] kan [[Gold Key Comics]] sa''Tarzan'' nu. 176-177, petsado Agosto–Septyembre 1969, na may skript gibo ni [[Gaylord DuBois]]. Parte kan arte basado sa lay-out ni [[Russ Manning]]. An nobela nagin inspirasyon sa saro man na nakaagid na plot line duman sa filmation animated series, ''[[Tarzan, Lord of the Jungle]]'', enot n season (1976) episode 9, ''Tarzan and the Knights of Nimmr''. ==Toltolan== *{{cite book | last=Bleiler | first=Everett | author-link=Everett F. Bleiler | title=The Checklist of Fantastic Literature | location=Chicago | publisher=Shasta Publishers | page=67 | year=1948}} ==Mga pan luwas na takod== * {{StandardEbooks|Standard Ebooks URL=https://standardebooks.org/ebooks/edgar-rice-burroughs/tarzan-lord-of-the-jungle}} * [http://gutenberg.net.au/ebooks06/0600681h.html Text of the novel at Project Gutenberg Australia] * {{FadedPage|id=20190910|name=Tarzan, Lord of the Jungle}} * {{librivox book | title= Tarzan, Lord of the Jungle | author= Edgar Rice Burroughs}} * [http://www.erbzine.com/mag4/0499.html ERBzine.com Illustrated Bibliography entry for Edgar Rice Burroughs' ''Tarzan, Lord of the Jungle''] * [http://www.erblist.com/erblist/tzlordjsum.html Edgar Rice Burroughs Summary Project page for ''Tarzan, Lord of the Jungle''] {{s-start}} {{succession box | before=''[[Tarzan and the Tarzan Twins]]'' | title=Tarzan series | after=''[[Tarzan and the Lost Empire]]'' | years ='''''Tarzan, Lord of the Jungle'''''}} {{s-end}} {{Burroughs (books)}} {{Tarzan}} {{Authority control}} [[Category:1928 American novels]] [[Category:1928 fantasy novels]] [[Category:A. C. McClurg books]] [[Category:Fictional knights]] [[Category:American novels adapted into comics]] [[Category:Novels first published in serial form]] [[Category:Novels set during the Crusades]] [[Category:Tarzan novels by Edgar Rice Burroughs]] [[Category:Works originally published in Blue Book (magazine)]] [[Category:American English-language novels]] 9hpdgybzzaw5hutr38kmirpecp9sldo 305041 305040 2026-05-03T06:49:32Z Poropot777 30297 305041 wikitext text/x-wiki {{infobox book | <!-- See Wikipedia:WikiProject_Novels or Wikipedia:WikiProject_Books --> | name = Tarzan, Lord of the Jungle | title_orig = | translator = | image = Tarzan lord of the jungle.jpg | caption = Dust-jacket illustration of ''Tarzan, Lord of the Jungle'' | author = [[Edgar Rice Burroughs]] | illustrator = [[J. Allen St. John]] | cover_artist = | country = Estados Unidos | language = Ingles | series = Tarzan series | genre = [[Adventure novel|Adventure]] | publisher = [[A. C. McClurg]] | release_date = 1927-1928 | media_type = Print (hardback) | pages = 377 pp | preceded_by = [[Tarzan and the Tarzan Twins]] | followed_by = [[Tarzan and the Lost Empire]] | wikisource = Tarzan, Lord of the Jungle }} An '''''Tarzan, Lord of the Jungle''''' sarong nobela kan Amerikanong parasurat si [[Edgar Rice Burroughs]], na konsideradong iyo an ika-onse sa serye nin [[Tarzan (book series)|baynte kwatrong libro]] dapit sa karakter na mayor si [[Tarzan]] (an naenot na libro, ''[[Tarzan and the Tarzan Twins]]'', pinaghale sa enumerasyon ta ini tuyong sinurat para sa mga hubin na mga parabasa). An istorya enot napublikar bilang serial sa ''Blue Book Magazine'' poon Desyembre 1927 sundo Mayo 1928; ini enot nagluwas sa pormang libro sa sarong edisyon na may matagas na takop publikado kan [[A. C. McClurg]] kan Septyembre 1928. ==Plot summary== {{Wikisource|Tarzan, Lord of the Jungle}} Si Tarzan nadukayan sarong outpost nin mga Europeong knights na mga [[Crusades|crusader]]s yaon sa sarong "forbidden valley" natatago sa kabukiran, kun saen saindang mga kamagurangan nagkaralagalag kan pasiring kuta sa [[Holy Land]] asin nakaapon sa pinakapusod nin Aprika. Sinda pasige pa sa antigo asin medieval na pamumuhay sa katahawan nin ika-20ng siglo asin an ripondipon napasa sa duwang paksyon na magkalaban pa logod. An ataman na leon ni Tarzan, si [[Jad-bal-ja]], huri na nagluwas sa istorya sa libro.Tarzan. ==Adaptasyon sa komiks== {{unreferenced section|date=February 2025}} An libro pinag-adaptar sa sarong porma nin [[Tarzan sa komiks|komiks]] kan [[Gold Key Comics]] sa''Tarzan'' nu. 176-177, petsado Agosto–Septyembre 1969, na may skript gibo ni [[Gaylord DuBois]]. Parte kan arte basado sa lay-out ni [[Russ Manning]]. An nobela nagin inspirasyon sa saro man na nakaagid na plot line duman sa filmation animated series, ''[[Tarzan, Lord of the Jungle]]'', enot n season (1976) episode 9, ''Tarzan and the Knights of Nimmr''. ==Toltolan== *{{cite book | last=Bleiler | first=Everett | author-link=Everett F. Bleiler | title=The Checklist of Fantastic Literature | location=Chicago | publisher=Shasta Publishers | page=67 | year=1948}} ==Mga pan luwas na takod== * {{StandardEbooks|Standard Ebooks URL=https://standardebooks.org/ebooks/edgar-rice-burroughs/tarzan-lord-of-the-jungle}} * [http://gutenberg.net.au/ebooks06/0600681h.html Text of the novel at Project Gutenberg Australia] * {{FadedPage|id=20190910|name=Tarzan, Lord of the Jungle}} * {{librivox book | title= Tarzan, Lord of the Jungle | author= Edgar Rice Burroughs}} * [http://www.erbzine.com/mag4/0499.html ERBzine.com Illustrated Bibliography entry for Edgar Rice Burroughs' ''Tarzan, Lord of the Jungle''] * [http://www.erblist.com/erblist/tzlordjsum.html Edgar Rice Burroughs Summary Project page for ''Tarzan, Lord of the Jungle''] {{s-start}} {{succession box | before=''[[Tarzan and the Tarzan Twins]]'' | title=Tarzan series | after=''[[Tarzan and the Lost Empire]]'' | years ='''''Tarzan, Lord of the Jungle'''''}} {{s-end}} {{Burroughs (books)}} {{Tarzan}} {{Authority control}} [[Category:1928 American novels]] [[Category:1928 fantasy novels]] [[Category:A. C. McClurg books]] [[Category:Fictional knights]] [[Category:American novels adapted into comics]] [[Category:Novels first published in serial form]] [[Category:Novels set during the Crusades]] [[Category:Tarzan novels by Edgar Rice Burroughs]] [[Category:Works originally published in Blue Book (magazine)]] [[Category:American English-language novels]] jkrhazcdkcswuvhdc85tg15kxkmy4fz 305042 305041 2026-05-03T06:51:09Z Poropot777 30297 305042 wikitext text/x-wiki {{infobox book | <!-- See Wikipedia:WikiProject_Novels or Wikipedia:WikiProject_Books --> | name = Tarzan, Lord of the Jungle | title_orig = | translator = | image = Tarzan lord of the jungle.jpg | caption = Dust-jacket illustration of ''Tarzan, Lord of the Jungle'' | author = [[Edgar Rice Burroughs]] | illustrator = [[J. Allen St. John]] | cover_artist = | country = Estados Unidos | language = Ingles | series = Tarzan series | genre = [[Adventure novel|Adventure]] | publisher = [[A. C. McClurg]] | release_date = 1927-1928 | media_type = Print (hardback) | pages = 377 pp | preceded_by = [[Tarzan and the Tarzan Twins]] | followed_by = [[Tarzan and the Lost Empire]] | wikisource = Tarzan, Lord of the Jungle }} An '''''Tarzan, Lord of the Jungle''''' sarong nobela kan Amerikanong parasurat si [[Edgar Rice Burroughs]], na konsideradong iyo an ika-onse sa serye nin [[Tarzan (book series)|baynte kwatrong libro]] dapit sa karakter na mayor si [[Tarzan]] (an naenot na libro, ''[[Tarzan and the Tarzan Twins]]'', pinaghale sa enumerasyon ta ini tuyong sinurat para sa mga hubin na mga parabasa). An istorya enot napublikar bilang serial sa ''Blue Book Magazine'' poon Desyembre 1927 sundo Mayo 1928; ini enot nagluwas sa pormang libro sa sarong edisyon na may matagas na takop publikado kan [[A. C. McClurg]] kan Septyembre 1928. ==Plot summary== {{Wikisource|Tarzan, Lord of the Jungle}} Si Tarzan nadukayan sarong outpost nin mga Europeong knights na mga [[Crusades|crusader]]s yaon sa sarong "forbidden valley" natatago sa kabukiran, kun saen saindang mga kamagurangan nagkaralagalag kan pasiring kuta sa [[Holy Land]] asin nakaapon sa pinakapusod nin Aprika. Sinda pasige pa sa antigo asin medieval na pamumuhay sa katahawan nin ika-20ng siglo asin an ripondipon napasa sa duwang paksyon na magkalaban pa logod. An ataman na leon ni Tarzan, si [[Jad-bal-ja]], huri na nagluwas sa istorya sa libro.Tarzan. ==Adaptasyon sa komiks== {{unreferenced section|date=February 2025}} An libro pinag-adaptar sa sarong porma nin [[Tarzan sa komiks|komiks]] kan [[Gold Key Comics]] sa''Tarzan'' nu. 176-177, petsado Agosto–Septyembre 1969, na may skript gibo ni [[Gaylord DuBois]]. Parte kan arte basado sa lay-out ni [[Russ Manning]]. An nobela nagin inspirasyon sa saro man na nakaagid na plot line duman sa filmation animated series, ''[[Tarzan, Lord of the Jungle]]'', enot n season (1976) episode 9, ''Tarzan and the Knights of Nimmr''. ==Toltolan== *{{cite book | last=Bleiler | first=Everett | author-link=Everett F. Bleiler | title=The Checklist of Fantastic Literature | location=Chicago | publisher=Shasta Publishers | page=67 | year=1948}} ==Mga pan luwas na takod== * {{StandardEbooks|Standard Ebooks URL=https://standardebooks.org/ebooks/edgar-rice-burroughs/tarzan-lord-of-the-jungle}} * [http://gutenberg.net.au/ebooks06/0600681h.html Text of the novel at Project Gutenberg Australia] * {{FadedPage|id=20190910|name=Tarzan, Lord of the Jungle}} * {{librivox book | title= Tarzan, Lord of the Jungle | author= Edgar Rice Burroughs}} * [http://www.erbzine.com/mag4/0499.html ERBzine.com Illustrated Bibliography entry for Edgar Rice Burroughs' ''Tarzan, Lord of the Jungle''] * [http://www.erblist.com/erblist/tzlordjsum.html Edgar Rice Burroughs Summary Project page for ''Tarzan, Lord of the Jungle''] {{s-start}} {{succession box | before=''[[Tarzan and the Tarzan Twins]]'' | title=Tarzan series | after=''[[Tarzan and the Lost Empire]]'' | years ='''''Tarzan, Lord of the Jungle'''''}} {{s-end}} {{Burroughs (books)}} {{Tarzan}} {{Authority control}} [[Category:1928 American novels]] [[Category:1928 fantasy novels]] [[Category:A. C. McClurg books]] [[Category:Fictional knights]] [[Category:American novels adapted into comics]] [[Category:Novels first published in serial form]] [[Category:Novels set during the Crusades]] [[Category:Tarzan novels by Edgar Rice Burroughs]] [[Category:Works originally published in Blue Book (magazine)]] [[Category:American English-language novels]] [[en:Tarzan, Lord of the Jungle (novel) rdcjyswdu253va6axwb9zo2fz72zlvo 305044 305042 2026-05-03T06:51:54Z Poropot777 30297 305044 wikitext text/x-wiki {{infobox book | <!-- See Wikipedia:WikiProject_Novels or Wikipedia:WikiProject_Books --> | name = Tarzan, Lord of the Jungle | title_orig = | translator = | image = Tarzan lord of the jungle.jpg | caption = Dust-jacket illustration of ''Tarzan, Lord of the Jungle'' | author = [[Edgar Rice Burroughs]] | illustrator = [[J. Allen St. John]] | cover_artist = | country = Estados Unidos | language = Ingles | series = Tarzan series | genre = [[Adventure novel|Adventure]] | publisher = [[A. C. McClurg]] | release_date = 1927-1928 | media_type = Print (hardback) | pages = 377 pp | preceded_by = [[Tarzan and the Tarzan Twins]] | followed_by = [[Tarzan and the Lost Empire]] | wikisource = Tarzan, Lord of the Jungle }} An '''''Tarzan, Lord of the Jungle''''' sarong nobela kan Amerikanong parasurat si [[Edgar Rice Burroughs]], na konsideradong iyo an ika-onse sa serye nin [[Tarzan (book series)|baynte kwatrong libro]] dapit sa karakter na mayor si [[Tarzan]] (an naenot na libro, ''[[Tarzan and the Tarzan Twins]]'', pinaghale sa enumerasyon ta ini tuyong sinurat para sa mga hubin na mga parabasa). An istorya enot napublikar bilang serial sa ''Blue Book Magazine'' poon Desyembre 1927 sundo Mayo 1928; ini enot nagluwas sa pormang libro sa sarong edisyon na may matagas na takop publikado kan [[A. C. McClurg]] kan Septyembre 1928. ==Plot summary== {{Wikisource|Tarzan, Lord of the Jungle}} Si Tarzan nadukayan sarong outpost nin mga Europeong knights na mga [[Crusades|crusader]]s yaon sa sarong "forbidden valley" natatago sa kabukiran, kun saen saindang mga kamagurangan nagkaralagalag kan pasiring kuta sa [[Holy Land]] asin nakaapon sa pinakapusod nin Aprika. Sinda pasige pa sa antigo asin medieval na pamumuhay sa katahawan nin ika-20ng siglo asin an ripondipon napasa sa duwang paksyon na magkalaban pa logod. An ataman na leon ni Tarzan, si [[Jad-bal-ja]], huri na nagluwas sa istorya sa libro.Tarzan. ==Adaptasyon sa komiks== {{unreferenced section|date=February 2025}} An libro pinag-adaptar sa sarong porma nin [[Tarzan sa komiks|komiks]] kan [[Gold Key Comics]] sa''Tarzan'' nu. 176-177, petsado Agosto–Septyembre 1969, na may skript gibo ni [[Gaylord DuBois]]. Parte kan arte basado sa lay-out ni [[Russ Manning]]. An nobela nagin inspirasyon sa saro man na nakaagid na plot line duman sa filmation animated series, ''[[Tarzan, Lord of the Jungle]]'', enot n season (1976) episode 9, ''Tarzan and the Knights of Nimmr''. ==Toltolan== *{{cite book | last=Bleiler | first=Everett | author-link=Everett F. Bleiler | title=The Checklist of Fantastic Literature | location=Chicago | publisher=Shasta Publishers | page=67 | year=1948}} ==Mga pan luwas na takod== * {{StandardEbooks|Standard Ebooks URL=https://standardebooks.org/ebooks/edgar-rice-burroughs/tarzan-lord-of-the-jungle}} * [http://gutenberg.net.au/ebooks06/0600681h.html Text of the novel at Project Gutenberg Australia] * {{FadedPage|id=20190910|name=Tarzan, Lord of the Jungle}} * {{librivox book | title= Tarzan, Lord of the Jungle | author= Edgar Rice Burroughs}} * [http://www.erbzine.com/mag4/0499.html ERBzine.com Illustrated Bibliography entry for Edgar Rice Burroughs' ''Tarzan, Lord of the Jungle''] * [http://www.erblist.com/erblist/tzlordjsum.html Edgar Rice Burroughs Summary Project page for ''Tarzan, Lord of the Jungle''] {{s-start}} {{succession box | before=''[[Tarzan and the Tarzan Twins]]'' | title=Tarzan series | after=''[[Tarzan and the Lost Empire]]'' | years ='''''Tarzan, Lord of the Jungle'''''}} {{s-end}} {{Burroughs (books)}} {{Tarzan}} {{Authority control}} [[Category:1928 American novels]] [[Category:1928 fantasy novels]] [[Category:A. C. McClurg books]] [[Category:Fictional knights]] [[Category:American novels adapted into comics]] [[Category:Novels first published in serial form]] [[Category:Novels set during the Crusades]] [[Category:Tarzan novels by Edgar Rice Burroughs]] [[Category:Works originally published in Blue Book (magazine)]] [[Category:American English-language novels]] [[en:Tarzan, Lord of the Jungle (novel)]] n59ixhumrikctblm3vs61ayr843rzao Montserrat Vilà 0 56230 305049 2026-05-03T08:33:22Z EricMendez09 30585 Created by translating the page "[[:en:Special:Redirect/revision/1302615833|Montserrat Vilà]]" 305049 wikitext text/x-wiki <templatestyles src="Module:Infobox/styles.css"></templatestyles> {{infobox scientist/Wikidata|fetchwikidata=ALL}} '''Si Montserrat Vilà i Planella''' ay sarong Espanyol [[Ekolohiya|na ekolohista]] na pangenot na nag-aadal kan mga bagay na biyolohikal asin kapalibutan na nagdedeterminar kan presensya asin kapangganahan kan mga nagsasalakay na tinanom, siring man an saindang mga epekto sa ekolohiya asin ekonomiya. == Biograpiya == Si Vilà nakaresibe nin bachelor's degree sa Agham(Biology, 1988) hali sa Autonomous University of Barcelona (UAB). Natapos niya an saiyang doktorado sa UAB's Centre de Recerca Ecològica i Aplicacions Forestals [ es ] (CREAF), sa irarom kan direksyon ni Dr. Jaume Terradas, asin iprinesentar an tesis, "Epekto kan kompetisyon sa Erica multiflora resprouting, pagtalubo asin pagburak pagkatapos nin mga disturbo", kan 1993. Sa pag-ultanan kan 1994 asin 1996, siya nagtrabaho bilang sarong post-doctoral researcher sa Unibersidad kan Berkeley, California . Pagtakatapos, nagtrabaho siya bilang sarong propesor sa pagsiyasat na asosyado sa CREAF asin nagtukdo sa Unibersidad kan Barcelona, mantang pinapadanay an haraning koneksyon sa UC Berkeley. Kan taon 2006, si Vilà nagpuon na magtrabaho sa {{Lang|es|Estación Biológica de Doñana}}, kun sain siya sarong propesor sa reseapoon pa kan 2010 asin deputadong direktor poon pa kan 2012 sagkod 2015. [[Ladawan:Montse_en_Chile.jpg|thumb|Montserrat Vilà (Chile, 2014)]] Kan taon 2017 asin 2018, siya an nagkoordinar nin mga ebalwasyon asin mga follow-ups sa lugar nin biyolohiya nin tinanom, hayop, asin ekolohiya sa State Research Agency . Poon 2017, siya sarong miyembro kan komite siyentipiko para sa [[Flora|mga tinanom]] asin [[Fauna|hayop]] kan Ministry of Environment . <ref name="muyinteresante">{{Cite news|last1=Bayón|first1=Álvaro|title=Montserrat Vilà: una eminencia científica femenina en especies invasoras|url=https://www.muyinteresante.es/naturaleza/16145.html|work=Muy Interesante|date=8 February 2022|language=es}}</ref> . Siya man parte kan IPBES 10 assessment sa mga invasive alien species asin an saindang kontrol <ref>{{Cite journal|last1=Bacher, S., Galil, B., Núñez, M., Ansong, M., Cassey, P., Dehnen‑Schmutz, K., Fayvush, G., Hiremath, A., Ikegami, M., Martinou, A., McDermott, S., Preda, C., Vila, M., Weyl, O. L. F., & Fernández, R.|date=2023|title=Impacts of invasive alien species on nature, nature’s contributions to people, and good quality of life (Chapter 4). In IPBES Invasive Alien Species Assessment (pp. 1–222).|url=https://doi.org/10.5281/zenodo.7430731}}</ref> . Si Vilà nakapublikar nin sobra sa 170 na mga artikulong siyentipiko, nag-edit nin pitong libro, asin nakasurat nin sobra sa 40 na mga kapitulo nin libro.[4] Kan 2014 saro siya sa 47 katawo na may nasyonalidad na Espanyol na piniling dakol na beses na cited na parasaliksik an listahan kan ahensya kan Thomson Reuters kan pinaka-cited na mga siyentipiko kan nakaaging 10 taon. Puon 2014 sagkod 2019, siya nagluwas taon-taon sa listahan kan mga Highly cited researchers. == Mga premyo asin onra == * 2019, Miyembro kan Scientific Advisory Committee kan Fundación Gadea Ciencia. * 2020, Distinction in Ecology Luís Balaguer asin honorary member kan Spanish Association of Terrestrial Ecology (AEET). * 2020, North-South Prize gikan sa Konseho kan Europa pasiring sa Mediterranean Experts on Climate and Environmental Change (MedECC) network. * 2021, Mercer Award gikan sa Ecological Society of America . * 2021, Numerary member of the Real Academia Sevillana de Ciencias. * 2021, Premio Nacional de Investigación [ es ] Alejandro Malaspina sa lugar kan Siyensya asin Teknolohiya kan Likas na Yaman. == Mga Reperensya == {{reflist}}{{Authority control}} 8etre933pdzol6g79c82f15uzrs3l8q María López Sández 0 56231 305050 2026-05-03T08:40:25Z EricMendez09 30585 Created by translating the page "[[:en:Special:Redirect/revision/1333613937|María López Sández]]" 305050 wikitext text/x-wiki [[Ladawan:Homenaxe_CEF_-_María_López_Sández_2024_(cropped).jpg|thumb|María López Sández (2024)]] Si '''María López Sández''' ( [[Lugo]], 17 Setyembre 1973) sarong Galacian philogist asin essayista. Siya sarong akademikong numeraryo kan Royal Galician Academy (RAG). == Edukasyon == Si Sandez nagtapos sa IES Lucus Augusti asin nagka-igwa nin degree sa Hispanic, English asin Galician-Portuguese Philology gikan sa Unibersidad kan Santiago de Compostela (USD). Naresibe niya an saiyang doktorado sa teorya nin literatura asin literaturang pagkumpara gikan sa unibersidad na ini na may tesis, {{Lang|gl|A descrición topográfica, o seu papel na construción dun imaxinario cultural no discurso literario galego ("Cantares gallegos", "Arredor de si" e o ciclo textual de "Tagen Ata").}} (Topograpikong paglaladawan, an papel kaini sa pagtogdok nin sarong imahinasyon kultural sa diskurso literaryo kan Galicia - "Cantares Galicians", "Arredor de si" asin an siklo nin teksto kan "Tagen Ata") (2006). Nakaresibe man siya nin End of Education Career Award kan Autonomous Community of Galicia, asin an National Award para sa Completion of University Studies in Philology. == Karera asin pagsiyasat == Si Lopez nagtukdo sa sekondarya sa Centro público integrado [ gl ] (CPI) Fonte Díaz, Touro, Espanya asin sa Instituto de Educación Secundaria [ es ] (IES) Xulián Magariños [ gl ] sa Negreira . Siya man sarong associate professor sa USC Faculty of Education Sciences. An saiyang trabaho bilang sarong parasiyasat nakasentro sa relasyon kan literatura kan Galicia asin mga imahe kan tanawon asin [[Ronang urbano|espasyo sa syudad]], siring man an pag-aadal kan kartograpiya bilang sarong semiotiko kan espasyo. Siya an kagsurat kan mga artikulo asin pag-aadal manungod ki Rosalía de Castro, {{Lang|gl|Rosalía e a paisaxe galega, Os efectos da aculturación en “El cadiceño” de Rosalía de Castro”}} . Nagpartisipar siya sa mga internasyonal na kongreso na may mga report manungod ki Castro, {{Lang|gl|O ensaio como subtexto na prosa de Rosalía de Castro, Cantares gallegos, novas perspectivas de análise}} . [6] Kan 2022, siya naelihir bilang sarong akademikong numeraryo kan RAG. Kan 11 Marso 2023, itinao niya an saiyang induction speech {{Lang|gl|Onde abrolla o manancial: a paisaxe na raíz do ensaísmo galego}} (Kun saen nagbubulos an burabod: an tanawon sa ugat kan essay kan Galicia). == Mga premyo asin onra == * 2023, Premio 8 de Marzo * 2020, Finalist, Raíña Lupa Award, para sa {{Lang|gl|A noite da Deusa}} <ref name="Enfoques" /> * 2014, Finalist, La Voz de Galicia Novel Award, para sa {{Lang|gl|O faro escuro}} <ref name="Enfoques" /> * 2012, Repsol Short Narrative Award, para sa {{Lang|gl|A forma das nubes}} <ref name="Premios" /> * 2007, Ramón Piñeiro Prize para sa Essay, para {{Lang|gl|Paisaxe e nación. A creación discursiva do territorio.}} == Mga piniling obra sa Galiciano == === Mga Essay === * ''Paisaxe e nación. Sarong pagmukna na pinag-oolayan an teritoryo'' (2008), Galaxia * ''Movendo os marcos do patriarcado'', co-author with Marilar Aleixandre, 2021 <ref>{{Cite journal|title=Marilar Aleixandre e María López reivindican nun libro o feminismo de Pardo Bazán|url=https://www.nosdiario.gal/articulo/cultura/aleixandre-lopez-reivindican-nun-libro-feminismo-pardo-bazan/20210302202103116906.html|language=gl}}</ref> Itinalin sa Espanyol kan mga kagsurat mismo. === Mga Istorya === * ''A forma das nubes'' (2012)., Galaxia. Ikaduwang edisyon, 2014. * ''O faro escuro'' (2015), Galaxia * ''A noite da deusa'' (2020), Galaxia, Costa Oeste === Mga kolektibong gibo === * ''Libres e vivas'' (2021), Galaxia == Mga Reperensya == <references responsive="0"></references> {{Reflist|30em}} == Mga panluwas na sumpay == * [https://web.archive.org/web/20150321223805/http://www.insulaeuropea.eu/leinterviste/interviste/otero_sandez.pdf Inma Otero nag-interbyu ki María López Sández], sa insulaeuropea.eu, sa paagi kan Internet Archive * [https://www.youtube.com/watch?v=4lrP8659_Qk Culturgal 2012. María López Sández: An porma kan mga panganoron], 24 Enero 2013, sa paagi kan YouTube {{Authority control}} 51s7ndlj2gow515pk986exl14hiebc8 Yolanda Castaño 0 56232 305051 2026-05-03T09:00:27Z EricMendez09 30585 Created by translating the page "[[:en:Special:Redirect/revision/1342902059|Yolanda Castaño]]" 305051 wikitext text/x-wiki [[Ladawan:Yolanda_Castaño.jpg|too|thumb|Castaño kan 2008]] Si '''Yolanda Castaño Pereira''' ( [[Santiago de Compostela]], 1977) ay sarong pintor, kritiko sa literatura asin pararawitdawit na Galiciano . [[Ladawan:Yolanda_Castaño_2010.jpg|alt=text|thumb|Castaño kan 2010]] Puon kan 1990, siya nakaistar sa A Coruña, kun sain siya nag-adal nin Espanyol na Pilolohiya asin Audiovisual sa Unibersidad kan A Coruña . Siya an nagribaykan saiyang mga rawitdawit sa [[Tataramon na Espanyol|Espanyol]] asin nagin Sekretaryo Heneral sa Asosasyon nin mga Parasurat na Tataramon nin Galicia (Kastila: ''Asociación de Escritores en Lengua Gallega'' / Galicia: ''Asociación de Escritores en Lingua Galega'' ) asin sa Letras de Cal. Nakipagtabangan man siya sa nagkapirang publikasyon, arog kan ''Festa da palabra silenciada'', ''Dorna'', ''O Correo Galego'' ( El Correo Gallego ), ''A nosa terra'' asin ''El Mundo'' . Si Castaño sarong co-director kan journal na ''Valdeleite'' (kaiba si Olga Novo ) asin nagtatrabaho para sa programa sa TV ''na Cifras e Letras'' ( TVG na bersyon kan Countdown ). Kan 2023, nanggana siya kan National Poetry Award (Espanya) para sa saiyang librong Materia. == Mga gibo == * ''Elevar bilang mga pálpebras'' . Corunna: Espiral Maior, 1995. * ''Delicia'' . Corunna: Espiral Maior, 1998. * ''Edónica'' . Corunna: Espiral Maior, 2000. * ''O libro da egoísta'' . Vigo: Galaxia SA, 2003. * ''Libro de la egoista'' . Madrid: Visor, 2006. * ''Profundidad kan Campo'' . Corunna: Espiral Maior, 2007 * ''Erofanía'', Espiral Maior, 2009 * ''Sarong segunda lingua'', PEN Clube de Galicia, 2014 == Mga Premyo == * Antonio García Hermida Award * Premyo Atlántida (1993) * Premyo Francisco Fernández del Riego * III Fermín Bouza Brey Prize (1994) * II John Carballeira Poetry Award (1997) * Premio de la Crítica de poesía gallega (1998) * Espiral Mayor Poetry Award (2007) * National Poetry Award (Espanya) (2023) == Mga Reperensya == <references responsive="1"></references> {{Reflist}} == Mga panluwas na sumpay == * [http://www.yolandacastano.com Webpage ni Yolanda Castaño] {{Authority control}} ka5hmhkesyxhhoidja5jskscb9tqn2x Jade Novah 0 56233 305052 2026-05-03T09:09:55Z EricMendez09 30585 Created by translating the page "[[:en:Special:Redirect/revision/1350000554|Jade Novah]]" 305052 wikitext text/x-wiki <templatestyles src="Plainlist/styles.css"></templatestyles><templatestyles src="Module:Infobox/styles.css"></templatestyles> {{Infobox musical artist|name=Jade Novah|image=File:Jade Novah, Nov. 2018.png|alt=The woman in the photo, Jade Novah, has blonde box braids, hoop earrings, light brown skin, and green eyes|caption=Jade Novah in November 2018|birth_name=Lindsay Fields|birth_date={{Birth date and age|1986|5|30}}|birth_place=[[Cleveland]], Ohio, U.S.|origin=|genre={{Flatlist| * [[Pop music|Pop]] * [[Contemporary R&B|R&B]] }}|associated_acts=|occupation=Singer-songwriter-actress|years_active=2012–present|label={{Flatlist| * Empire * Let There Be Art }}|website={{URL|https://www.jadenovahofficial.com/}}}} '''Si Lindsay Fields''' (namundag kan Mayo 30, 1986), na midbid sa propesyon bilang '''Jade Novah,''' sarong Amerikanong parakanta, parasurat nin kanta, asin aktres. Nagin prominente siya huli sa saiyang mga video [[YouTube|sa YouTube]] na nagkokobre nin mga kanta arog kan " Diamonds " ni [[Rihanna]] . An debut album ni Novah, ''All Blue'', nanominar para sa 2019 NAACP Image Award sa kategoryang Pinakamarahay na Bagong Artista. == Karera == Si Novah nagdakula sa Cleveland, Ohio asin nagdakula na nagkakanta sa simbahan. Sa edad na 21, nagbalyo siya sa [[Atlanta]] asin nagpoon na magsurat nin kanta para sa mga artista arog ni Myá, Melanie Fiona asin Christina Milian . <ref name=":2" /> Kan 2012, nagpadagos siya nin solo na karera sa pagkanta. Si Novah nagperform bilang sarong backup singer para sa mga artista arog ni [[Beyonce|Beyoncé]], [[Lady Gaga]], asin [[Rihanna]] . Si Novah sa sarong lugar kan 2011- 2012 nagmukna nin sarong demo nin parasurat para ki [[Ariana Grande]] na dai pa nailuwas na kanta na "Parachute" na pigtuyo para sa debut album ni Grande na Yours Truly . Si Novah enot na nagin prominente huli sa saiyang mga cover video [[YouTube|sa YouTube]] . An cover kan " Diamonds " ni [[Rihanna]] nakaresibe nin 11 milyon na paghiling poon kan 2013. <ref name=":4" /> Pinaluwas niya an saiyang enot na single kan Agosto 2013, an "Show Out". Sarong album na inaapod ''In Search Of Me'' an pig-anunsyo kan Nobyembre 2013, alagad dai nanggad pinaluwas. <ref name=":2" /> Ini pigprodusir kan saiyang agom, si Devin Johnson. Kan Hulyo 13, 2018, pinaluwas niya an saiyang debut album, "All Blue". Para sa album, siya nominado para sa sarong 2019 NAACP Image Award bilang Pinakamarahay na Bagong Artista. <ref>{{Citation|title=50th NAACP Image Awards}}</ref> Nagluwas siya sa FOX's ''The Four: Battle for Stardom'' <ref>{{Citation|title=The Four: Battle for Stardom (TV Series 2018) - IMDb}}</ref> bilang sarong vocal producer asin mentor, siring man nag-co-host kan The Morning Culture Show sa V-103 sa Atlanta. An "I Just Wanna Know" iyo an introduksiyon sa maabot na konseptong album ni Jade na iluwas sa 2022. Kasunod kan kapangganahan kan "I Just Wanna Know" pinaluwas ni Jade an "Lost in You", an ikaduwang single kan saiyang maabot na proyekto. === Iba pang trabaho === Kan 2018, si Novah nagin viral man huli sa saiyang komedya na parody YouTube video kun saen siya an nagladawan ki Beyoncé, Toni Braxton, asin iba pa. Kan taon na idto siya man sarong mentor sa musika para sa mga partisipante sa ''The Four'' . Nagpoon siyang magtrabaho bilang sarong VJ para sa palabas sa aga kan V-103 kan Enero 2019 asin naghale pakalihis nin siyam na bulan tanganing magkonsentrar sa saiyang karera. Si Novah nagluwas sa palabas sa TV ''na That's My Jam'' sa NBC. Kan 2023, siya nagluwas sa sarong Season 34 na episode kan ''The Simpsons'' . Kan 2025, si Jade Novah nagbida sa komedya kan Netflix ''na Miss Governor'' . == Personal na buhay == Si Novah ay kasal ki Devin Johnson, an saiyang prodyuser asin manager sa musika. == Diskograpiya == === Mga album sa estudyo === * ''All Blue'' (2018) * ''Mga yugto'' (2020) * ''Saen Ako Nagduman?'' (2024) === Mga mixtape === * ''Shades of Jade'' (2012) == Pelikula == {| class="wikitable sortable" !Taon ! Titulo ! Gagampanan ! Mga Tala |- | 2023 | ''An mga Simpson'' | Ashlee Starling, Echo (mga boses) | Episode: " Fan-ily Feud " |- | 2025 | ''Miss Gobernador'' | Shamika Latavia Latoya Farrah Dunkerson | Pangenot na mga artista |} == Mga panluwas na sumpay == * [https://www.jadenovahofficial.com/ Opisyal na website] * [https://www.allmusic.com/artist/jade-novah-mn0003189828/discography Jade Novah] sa AllMusic {{Authority control}} a81syqb28m5df4u7pbajvruufv7euor Mary K. Estes 0 56234 305054 2026-05-03T09:50:32Z EricMendez09 30585 Created by translating the page "[[:en:Special:Redirect/revision/1280751913|Mary K. Estes]]" 305054 wikitext text/x-wiki Si '''Mary K. Estes''' sarong Amerikanong virologist na propesor sa Baylor College of Medicine sa Houston, Texas . An saiyang mga kurso naglaalog sa [[Mikrobiyolohiya|mikrobiolohiya]], asin virolohiya ; siya man an ko-direktor kan Translational Biology and Molecular Medicine Graduate Program sa Baylor College of Medicine. Igwa nin duwang mayor na virus na pinagbasaran kan saiyang pagsiyasat, an mga rotavirus asin norovirus . An mayor na katuyuhan kan saiyang pagsiyasat iyo an pag-adal kun pano an mga protina kan virus nakikipag-ulay sa mga receptor kan mga selula kan bituka; naghahanap man sinda nin manlaen-laen na paagi tanganing maideliver an mga partikulo na garo virus tanganing maibitaran an mga virus na ini na magkawsa nin mga impeksyon. <ref name="Baylor College of Medicine" /> Si Estes nakamit an kadakol na mga premyo asin pagmidbid sa saiyang panahon bilang sarong virologist . Siya man sarong miyembro kan manlaen-laen na pundasyon asin propesyonal na mga sosyedad. == Mga kontribusyon sa virolohiya == [[Ladawan:Rotaviruses.jpg|thumb|Deskripsyon: Electron micrograph kan duwang partikulo nin rotavirus na negatibong tinina nin potassium phosphotungstate]] Si Estes nag-adal nin mga rotavirus asin norovirus . Dawa ngani an mga rotavirus pwedeng makaulakit sa mga hayop, an pagsiyasat na ginigibo ni Estes manungod sa mga epekto kaini sa mga kaakian. Sa artikulo kan 2009 ''na Rotaviruses: gikan sa pathogenesis sagkod sa pagbakuna,'' ipinapaliwanag ni Estes an mga epektong nakakagan sa mga tao kan sa rotavirus asin an mga bakuna na ginagamit na ngonyan bilang sarong lakdang sa pag-iingat. <ref name="Rotaviruses">{{Cite journal|title=Rotaviruses: from pathogenesis to vaccination}}</ref> Sa paagi kan paghingoa kan iba, sinda nakagibo nin matibay na bakuna panlaban sa virus, na nagpuon kan 1980s. Ugwang duwang bakuna na nagibo—RotaTeq asin Rotarix; alagad, ugwa nin nagkapirang kahaditan manungod sa saindang kaligtasan huli sa sadit na paglangkaw kan peligro nin intussusception. An research group ni Estes pigtatawan nin kredito sa pagdiskubre nin sarong nobelang enterotoxin na imbuelto sa patolohiya kan rotavirus, siring man an epekto kan mga antigen kan grupo nin histoblood sa pagkasensitibo kan sarong indibidwal sa impeksyon kan norowalk virus. An laboratoryo ni Estes padagos na nag-aadal kan mga mekanismo molekular na imbuelto sa patolohiya kan mga virus sa gastrointestinal gamit an mga partikulo na garo recombinant virus tanganing pag-adalan an saindang estruktura asin pagpunsyon. Siya man nagkaigwa nin kolaborasyion, asin nagtatrabaho sa paggibo [[Bakuna|nin bakuna]] para sa mga norovirus na saiyang pinag-aadalan. An saiyang research group iyo an pinakaenot na nagin mapanggana sa pagpadakula nin mga norovirus sa mga kultura nin selula kan bituka nin tawo. <ref>{{Cite journal|title=Replication of human noroviruses in stem cell-derived human enteroids}}</ref> == Mga premyo asin pagmidbid == An bilog na listahan kan mga premyo mahihiling sa pahina kan Baylor College of Medicine ni Mary K. Estes. Siya nagin sarong fellow sa parehong National Academy of Sciences asin sa American Association for the Advancement of Science. * American Association for the Advancement of Science, "Fellow" (01/2000) * Parasiyasat/Imbestigador kan Taon, Crohn's & Colitis Foundation Gold Key Award, "Receiver" (01/2000) * Institute of Medicine, National Academy of Science, "Miyembro (01/2005) * Akademya nin Medisina, Inhenyeriya, asin Siyensya kan Texas, "Miyembro" (01/2005) * Cullen Foundation, "Chair of Human and Molecular Virology" (2006) * National Academy of Sciences, ''Miyembro'' (2007) * AGA Distinguished Achievement Award, ''Receiver'' (2010) * William Beaumont Prize (2018) {{Reflist}}{{Authority control}} ab7rawub17f3zaj8efexcnq2ws85aqd Sherry Marts 0 56235 305055 2026-05-03T09:59:34Z EricMendez09 30585 Created by translating the page "[[:en:Special:Redirect/revision/1342906887|Sherry Marts]]" 305055 wikitext text/x-wiki {{Infobox tawo|name=Sherry Marts|image=Sherry Marts at the 2018 Disobedience Awards at the MIT Media Lab (44348554450).jpg|alt=Sherry Marts at the 2018 Disobedience Awards at the MIT Media Lab (44348554450).|caption=Marts in 2018|known_for=research in genetics, advocacy against sexual harassment|education=B.Sc. in Applied Biology from the [[University of Hertfordshire]], Ph.D. in Physiology from [[Duke University]]<ref name=gsa2019-09/>|occupation=consultant}} Si '''Sherry Marts''' sarong Amerikanong konsultant sa sekswal na pang-aabuso asin nagtataong payo na akademiko sa mga asosasyon siyentipiko kun pano atubangon asin papakarhayon an institusyonalisadong sekswal na pang-aabuso. Mantang si Marts sarong estudyante sa PhD sa Duke University, na nagtatrabaho sa cell biology, nakaeksperyensya siya nin grabeng sekswal na pang-aabuso. Sa Duke University, siya an co-chairperson kan Graduate and Professional Student Council (GPSC), sarong organisasyon na saiyang tinabangan na maestablisar. Nagtao siya nin 10 taon sa [[Washington, D.C.|Washington, DC]], sa Society for Women's Health Research, kun saen siya an bise presidente para sa mga siyentipikong gibo. Kan 2018, an Marts naghiras nin MIT Disobedience Award, sa mga indibidwal na nakikipaglaban sa sekswal na pang-aabuso na tinatao, kaiba si BethAnn McLaughlin asin Tarana Burke . Kan 2020, an Marts nagpondo sa pakikiasosyar ki McLaughlin asin nagpondo sa paggamit kan #MeTooSTEM hashtag. Kan Setyembre 2019 siya ninombrahan na ehekutibong direktor kan Genetics Society of America . == Piniling mga publikasyon ==  {{refbegin|30em}} * {{cite book|title=The Book of How: Answers to Life's Most Important Question|last1=Dana|first1=Raven|last2=Marts|first2=Sherry|publisher=Bird & Beverage Press|year=2013|isbn=9780989311724}} * {{cite journal|first1=Jill B.|last1=Becker|first2=Arthur P.|last2=Arnold|first3=Karen J.|last3=Berkley|first4=Jeffrey D.|last4=Blaustein|first5=Lisa A.|last5=Eckel|first6=Elizabeth|last6=Hampson|first7=James P.|last7=Herman|first8=Sherry|last8=Marts|first9=Wolfgang|last9=Sadee|first10=Meir|last10=Steiner|first11=Jane|date=1 April 2005|title=Strategies and Methods for Research on Sex Differences in Brain and Behavior|journal=Endocrinology|volume=146|issue=4|pages=1650–1673|doi=10.1210/en.2004-1142|last11=Taylor|first12=Elizabeth|last12=Young|pmid=15618360|doi-access=free|hdl=2027.42/49483|hdl-access=free}} {{refend}} == Mga Reperensya == <references responsive="1"></references> {{Reflist|refs=<ref name=gsa2019-09> {{cite news | url = https://genetics-gsa.org/wp-content/uploads/2019/09/marts_pr.pdf | title = Sherry Marts Named as New GSA Executive Director | publisher = [[Genetics Society of America]] | first = Phyllis | last = Edelman | date = September 2019 | location = [[Bethesda, Maryland]] | archive-url = https://web.archive.org/web/20200811040036/https://genetics-gsa.org/wp-content/uploads/2019/09/marts_pr.pdf | archive-date = 2020-08-11 | access-date = 2020-08-07 | url-status = live | quote = Prior to her work at SWHR, she worked in research administration and advocacy in biomedical services at the American Red Cross, and directed biomedical research grant programs in Alzheimer’s disease, glaucoma, and cardiovascular disease at the American Health Assistance Foundation. She received her B.Sc. (Hons.) in Applied Biology from the University of Hertfordshire, United Kingdom and her Ph.D. in Physiology from Duke University, Durham, NC. }} </ref> <ref name=the-scientist2019-09-25> {{cite news | url = https://www.the-scientist.com/news-opinion/scientific-societies-update-policies-to-address--metoo--66492 | title = Scientific Societies Update Policies to Address #MeToo | work = [[The Scientist (magazine)|The Scientist]] | first = Diane | last = Kwon | date = September 25, 2019 | archive-url = https://web.archive.org/web/20200727134638/https://www.the-scientist.com/news-opinion/scientific-societies-update-policies-to-address--metoo--66492 | archive-date = July 27, 2020 | access-date = August 7, 2020 | url-status = live | quote = Conferences, in particular, are common sites of sexual harassment. “I think it’s a combination of the old—and hopefully passing away—attitude of, ‘what happens at the meeting stays at the meeting,’ and, ‘this isn’t a work place, so I don’t have to obey the rules here,’” says Sherry Marts, a consultant who advises scientific societies on how to address harassment. }} </ref> <ref name=nytimes2020-08-04> {{cite news | url = https://www.nytimes.com/2020/08/04/style/college-coronavirus-hoax.html | title = The Anonymous Professor Who Wasn't | work = [[The New York Times]] | author1 = Jonah Engel Bromwich | author2 = Ezra Marcus | date = 2020-08-04 | archive-url = https://web.archive.org/web/20200810104330/https://www.nytimes.com/2020/08/04/style/college-coronavirus-hoax.html | archive-date = 2020-08-10 | access-date = 2020-08-07 | url-status = live | quote = Activists including Ms. Marts publicly distanced themselves from the embattled MeTooSTEM leader; they even officially resigned from the hashtag. }} </ref> <ref name=sciencemag2018-11-27> {{cite news | url = https://www.science.org/content/article/metoo-advocates-share-mit-disobedience-award | title = Scientists share MIT 'disobedience' award for #MeToo advocacy | work = [[Science (journal)|Science magazine]] | author = Meredith Wadman | date = 2018-11-27 | archive-url = https://web.archive.org/web/20191013124017/https://www.sciencemag.org/news/2018/11/metoo-advocates-share-mit-disobedience-award | archive-date = 2019-10-13 | access-date = 2020-08-07 | url-status = live | quote = Marts, the other scientist honored, left science after enduring sexual harassment while completing a Ph.D. in cell and molecular biology at Duke University in Durham, North Carolina. }} </ref>}} j1kll2k981jzjuae5h2b6snzsz3w0zg Tuctubamba 0 56236 305059 2026-05-03T10:19:35Z Poropot777 30297 Pinagmukna an pahina kaining "{{Infobox mountain | name = Tuctubamba | photo = Santa Cruz Trek 1.JPG | photo_caption = Tuctubamba as seen from below ''Punta Unión'' | map = Peru | map_caption = Peru | location = [[Peru]], [[Ancash Region]] | label_position = | coordinates = {{coord|8|54|12|S|77|33|30|W|type:mountain_region:PE_scale:100000|format=dms|display=inline,title}} | elevation_m = 5240 | elevation_ref = | prominence_m = | prominence_ref = | listing = | range = [[Andes]], Cor..." 305059 wikitext text/x-wiki {{Infobox mountain | name = Tuctubamba | photo = Santa Cruz Trek 1.JPG | photo_caption = Tuctubamba as seen from below ''Punta Unión'' | map = Peru | map_caption = Peru | location = [[Peru]], [[Ancash Region]] | label_position = | coordinates = {{coord|8|54|12|S|77|33|30|W|type:mountain_region:PE_scale:100000|format=dms|display=inline,title}} | elevation_m = 5240 | elevation_ref = | prominence_m = | prominence_ref = | listing = | range = [[Andes]], [[Cordillera Blanca]] | topo = | range_coordinates = | coordinates_ref = | type = | age = | first_ascent = | easiest_route = | map_size = 200 }} An '''Tuctubamba'''<ref name=":1">{{Cite book|title=Peru 1:100 000, Corongo (18-h)|publisher=IGN (Instituto Geográfico Nacional - Perú)}}</ref><ref name=":2" /> or '''Tuqtubamba'''<ref name=":3">{{Cite book|title=Yuraq Janka: A Guide to the Peruvian Andes|last=Ricker|first=John|publisher=The Mountaineers Books|year=1977|pages=69}}</ref> (posible hale sa [[Tataramon na Quechua|Quechua]] ''tuqtu'' nagtitikrong na manok, ''pampa'' mahiwas na patag<ref>{{Ref Laime}}</ref> "broody hen plain") sarong {{convert|5240|m|ft|adj=mid|-high|0}}<ref name=":3" /><ref name=":0">{{Cite book|title=Alpenvereinskarte 0/3a. Cordillera Blanca Nord (Peru). 1:100 000|publisher=Oesterreichischer Alpenverein|year=2005|isbn=3-928777-57-2}}</ref> bulod sa [[Cordillera Blanca]] sa lugar nin [[Andes]]kanf [[Peru]].<ref name=":0" /> Ini namumugtak sa [[Rona' nin Ancash]], sa pagdolonn nin [[Mariscal Luzuriaga Province]], [[Lucma District, Mariscal Luzuriaga|Lucma District]], the [[Pomabamba Province]], [[Huayllán District]], asin kan [[Yungay Province]], [[Yanama District]].<ref name=":2" /> Tuctubamba lies southeast of [[Taulliraju]].<ref name=":2">escale.minedu.gob.pe - UGEL map of the Huaylas Province 2 (Ancash Region)</ref><ref>{{cite web |url=http://andesinfo.blogspot.de/2011/03/andes-peru-cordillera-blanca-errores-u.html|title=Andes. Perú. Cordillera Blanca. Errores u omisiones. El Taulliraju Sur confundido con el Tuctubamba. Parte I |author=<!--Staff writer(s); no by-line.--> |publisher=Andes Info|access-date=January 29, 2015}}</ref> == Hilnga man == * [[Sintiru]] * [[Tawlliqucha (Ancash)|Tawlliqucha]] * [[Yuraqmayu]] ==Toltolan== {{reflist}} [[Kategorya:Mga bukid kan Departamento nin Ancash]] [[Kategorya:Five-thousanders of the Andes]] {{Ancash-geo-stub}} jqfaxy618guvgujxk400eviy531zbg6 305061 305059 2026-05-03T10:22:30Z Poropot777 30297 305061 wikitext text/x-wiki {{Infobox mountain | name = Tuctubamba | photo = Santa Cruz Trek 1.JPG | photo_caption = Tuctubamba as seen from below ''Punta Unión'' | map = Peru | map_caption = Peru | location = [[Peru]], [[Ancash Region]] | label_position = | coordinates = {{coord|8|54|12|S|77|33|30|W|type:mountain_region:PE_scale:100000|format=dms|display=inline,title}} | elevation_m = 5240 | elevation_ref = | prominence_m = | prominence_ref = | listing = | range = [[Andes]], [[Cordillera Blanca]] | topo = | range_coordinates = | coordinates_ref = | type = | age = | first_ascent = | easiest_route = | map_size = 200 }} An '''Tuctubamba'''<ref name=":1">{{Cite book|title=Peru 1:100 000, Corongo (18-h)|publisher=IGN (Instituto Geográfico Nacional - Perú)}}</ref><ref name=":2" /> or '''Tuqtubamba'''<ref name=":3">{{Cite book|title=Yuraq Janka: A Guide to the Peruvian Andes|last=Ricker|first=John|publisher=The Mountaineers Books|year=1977|pages=69}}</ref> (posible hale sa [[Tataramon na Quechua|Quechua]] ''tuqtu'' nagtitikrong na manok, ''pampa'' mahiwas na patag<ref>{{Ref Laime}}</ref> sarong {{convert|5240|m|ft|adj=mid|-high|0}}<ref name=":3" /><ref name=":0">{{Cite book|title=Alpenvereinskarte 0/3a. Cordillera Blanca Nord (Peru). 1:100 000|publisher=Oesterreichischer Alpenverein|year=2005|isbn=3-928777-57-2}}</ref> bulod sa [[Cordillera Blanca]] sa lugar nin [[Andes]]kanf [[Peru]].<ref name=":0" /> Ini namumugtak sa [[Rona' nin Ancash]], sa pagdolonn nin [[Mariscal Luzuriaga Province]], [[Lucma District, Mariscal Luzuriaga|Lucma District]], the [[Pomabamba Province]], [[Huayllán District]], asin kan [[Yungay Province]], [[Yanama District]].<ref name=":2" /> Tuctubamba lies southeast of [[Taulliraju]].<ref name=":2">escale.minedu.gob.pe - UGEL map of the Huaylas Province 2 (Ancash Region)</ref><ref>{{cite web |url=http://andesinfo.blogspot.de/2011/03/andes-peru-cordillera-blanca-errores-u.html|title=Andes. Perú. Cordillera Blanca. Errores u omisiones. El Taulliraju Sur confundido con el Tuctubamba. Parte I |author=<!--Staff writer(s); no by-line.--> |publisher=Andes Info|access-date=January 29, 2015}}</ref> == Hilnga man == * [[Sintiru]] * [[Tawlliqucha (Ancash)|Tawlliqucha]] * [[Yuraqmayu]] ==Toltolan== {{reflist}} [[Kategorya:Mga bukid kan Departamento nin Ancash]] [[Kategorya:Five-thousanders of the Andes]] {{Ancash-geo-stub}} e8mgjtrh6ct315sfpbj9xkj6mu2f8rd 305062 305061 2026-05-03T10:24:09Z Poropot777 30297 305062 wikitext text/x-wiki {{Infobox mountain | name = Tuctubamba | photo = Santa Cruz Trek 1.JPG | photo_caption = Tuctubamba kun tinitingag sa tungod nin ''Punta Unión'' | map = Peru | map_caption = Peru | location = [[Peru]], [[Ancash Region]] | label_position = | coordinates = {{coord|8|54|12|S|77|33|30|W|type:mountain_region:PE_scale:100000|format=dms|display=inline,title}} | elevation_m = 5240 | elevation_ref = | prominence_m = | prominence_ref = | listing = | range = [[Andes]], [[Cordillera Blanca]] | topo = | range_coordinates = | coordinates_ref = | type = | age = | first_ascent = | easiest_route = | map_size = 200 }} An '''Tuctubamba'''<ref name=":1">{{Cite book|title=Peru 1:100 000, Corongo (18-h)|publisher=IGN (Instituto Geográfico Nacional - Perú)}}</ref><ref name=":2" /> or '''Tuqtubamba'''<ref name=":3">{{Cite book|title=Yuraq Janka: A Guide to the Peruvian Andes|last=Ricker|first=John|publisher=The Mountaineers Books|year=1977|pages=69}}</ref> (posible hale sa [[Tataramon na Quechua|Quechua]] ''tuqtu'' nagtitikrong na manok, ''pampa'' mahiwas na patag<ref>{{Ref Laime}}</ref> sarong {{convert|5240|m|ft|adj=mid|-high|0}}<ref name=":3" /><ref name=":0">{{Cite book|title=Alpenvereinskarte 0/3a. Cordillera Blanca Nord (Peru). 1:100 000|publisher=Oesterreichischer Alpenverein|year=2005|isbn=3-928777-57-2}}</ref> bulod sa [[Cordillera Blanca]] sa lugar nin [[Andes]]kanf [[Peru]].<ref name=":0" /> Ini namumugtak sa [[Rona' nin Ancash]], sa pagdolonn nin [[Mariscal Luzuriaga Province]], [[Lucma District, Mariscal Luzuriaga|Lucma District]], the [[Pomabamba Province]], [[Huayllán District]], asin kan [[Yungay Province]], [[Yanama District]].<ref name=":2" /> Tuctubamba lies southeast of [[Taulliraju]].<ref name=":2">escale.minedu.gob.pe - UGEL map of the Huaylas Province 2 (Ancash Region)</ref><ref>{{cite web |url=http://andesinfo.blogspot.de/2011/03/andes-peru-cordillera-blanca-errores-u.html|title=Andes. Perú. Cordillera Blanca. Errores u omisiones. El Taulliraju Sur confundido con el Tuctubamba. Parte I |author=<!--Staff writer(s); no by-line.--> |publisher=Andes Info|access-date=January 29, 2015}}</ref> == Hilnga man == * [[Sintiru]] * [[Tawlliqucha (Ancash)|Tawlliqucha]] * [[Yuraqmayu]] ==Toltolan== {{reflist}} [[Kategorya:Mga bukid kan Departamento nin Ancash]] [[Kategorya:Five-thousanders of the Andes]] {{Ancash-geo-stub}} 1vyz6xhzwlqin2z5jk3dfvcdbn93a6d 305063 305062 2026-05-03T10:24:41Z Poropot777 30297 305063 wikitext text/x-wiki {{Infobox mountain | name = Tuctubamba | photo = Santa Cruz Trek 1.JPG | photo_caption = Tuctubamba kun tinitingag sa tungod nin ''Punta Unión'' | map = Peru | map_caption = Peru | location = [[Peru]], [[Ancash Region]] | label_position = | coordinates = {{coord|8|54|12|S|77|33|30|W|type:mountain_region:PE_scale:100000|format=dms|display=inline,title}} | elevation_m = 5240 | elevation_ref = | prominence_m = | prominence_ref = | listing = | range = [[Andes]], [[Cordillera Blanca]] | topo = | range_coordinates = | coordinates_ref = | type = | age = | first_ascent = | easiest_route = | map_size = 200 }} An '''Tuctubamba'''<ref name=":1">{{Cite book|title=Peru 1:100 000, Corongo (18-h)|publisher=IGN (Instituto Geográfico Nacional - Perú)}}</ref><ref name=":2" /> or '''Tuqtubamba'''<ref name=":3">{{Cite book|title=Yuraq Janka: A Guide to the Peruvian Andes|last=Ricker|first=John|publisher=The Mountaineers Books|year=1977|pages=69}}</ref> (posible hale sa [[Tataramon na Quechua|Quechua]] ''tuqtu'' nagtitikrong na manok, ''pampa'' mahiwas na patag<ref>{{Ref Laime}}</ref> sarong {{convert|5240|m|ft|adj=mid|-high|0}}<ref name=":3" /><ref name=":0">{{Cite book|title=Alpenvereinskarte 0/3a. Cordillera Blanca Nord (Peru). 1:100 000|publisher=Oesterreichischer Alpenverein|year=2005|isbn=3-928777-57-2}}</ref> bulod sa [[Cordillera Blanca]] sa lugar nin [[Andes]]kanf [[Peru]].<ref name=":0" /> Ini namumugtak sa [[Rona' nin Ancash]], sa pagdolonn nin [[Mariscal Luzuriaga Province]], [[Lucma District, Mariscal Luzuriaga|Lucma District]], the [[Pomabamba Province]], [[Huayllán District]], asin kan [[Yungay Province]], [[Yanama District]].<ref name=":2" /> Tuctubamba lies southeast of [[Taulliraju]].<ref name=":2">escale.minedu.gob.pe - UGEL map of the Huaylas Province 2 (Ancash Region)</ref><ref>{{cite web |url=http://andesinfo.blogspot.de/2011/03/andes-peru-cordillera-blanca-errores-u.html|title=Andes. Perú. Cordillera Blanca. Errores u omisiones. El Taulliraju Sur confundido con el Tuctubamba. Parte I |author=<!--Staff writer(s); no by-line.--> |publisher=Andes Info|access-date=January 29, 2015}}</ref> == Hilnga man == * [[Sintiru]] * [[Tawlliqucha (Ancash)|Tawlliqucha]] * [[Yuraqmayu]] ==Toltolan== {{reflist}} [[Kategorya:Mga bukid kan Departamento nin Ancash]] [[Kategorya:Five-thousanders of the Andes]] [[en:Tuctubamba]] {{Ancash-geo-stub}} igh6hyme9lddcfgvz8bueeeglob4b9f 305064 305063 2026-05-03T10:30:23Z Poropot777 30297 305064 wikitext text/x-wiki {{Infobox mountain | name = Tuctubamba | photo = Santa Cruz Trek 1.JPG | photo_caption = Tuctubamba kun tinitingag sa tungod nin ''Punta Unión'' | map = Peru | map_caption = Peru | location = [[Peru]], [[Ancash Region]] | label_position = | coordinates = {{coord|8|54|12|S|77|33|30|W|type:mountain_region:PE_scale:100000|format=dms|display=inline,title}} | elevation_m = 5240 | elevation_ref = | prominence_m = | prominence_ref = | listing = | range = [[Andes]], [[Cordillera Blanca]] | topo = | range_coordinates = | coordinates_ref = | type = | age = | first_ascent = | easiest_route = | map_size = 200 }} An '''Tuctubamba'''<ref name=":1">{{Cite book|title=Peru 1:100 000, Corongo (18-h)|publisher=IGN (Instituto Geográfico Nacional - Perú)}}</ref><ref name=":2" /> o '''Tuqtubamba'''<ref name=":3">{{Cite book|title=Yuraq Janka: A Guide to the Peruvian Andes|last=Ricker|first=John|publisher=The Mountaineers Books|year=1977|pages=69}}</ref> (posible hale sa [[Tataramon na Quechua|Quechua]] ''tuqtu'' nagtitikrong na manok, ''pampa'' mahiwas na patag<ref>{{Ref Laime}}</ref> sarong {{convert|5240|m|ft|adj=mid|-langkaw na |0}}<ref name=":3" /><ref name=":0">{{Cite book|title=Alpenvereinskarte 0/3a. Cordillera Blanca Nord (Peru). 1:100 000|publisher=Oesterreichischer Alpenverein|year=2005|isbn=3-928777-57-2}}</ref> bulod sa [[Cordillera Blanca]] sa lugar nin [[Andes]]kanf [[Peru]].<ref name=":0" /> Ini namumugtak sa [[Rona' nin Ancash]], sa pagdolonan nin [[Mariscal Luzuriaga Province]], [[Lucma District, Mariscal Luzuriaga|Lucma District]], an [[Pomabamba Province]], [[Huayllán District]], asin kan [[Yungay Province]], [[Yanama District]].<ref name=":2" /> An Tuctubamba nakaag sud-subangan nin [[Taulliraju]].<ref name=":2">escale.minedu.gob.pe - UGEL map of the Huaylas Province 2 (Ancash Region)</ref><ref>{{cite web |url=http://andesinfo.blogspot.de/2011/03/andes-peru-cordillera-blanca-errores-u.html|title=Andes. Perú. Cordillera Blanca. Errores u omisiones. El Taulliraju Sur confundido con el Tuctubamba. Parte I |author=<!--Staff writer(s); no by-line.--> |publisher=Andes Info|access-date=January 29, 2015}}</ref> == Hilnga man == * [[Sintiru]] * [[Tawlliqucha (Ancash)|Tawlliqucha]] * [[Yuraqmayu]] ==Toltolan== {{reflist}} [[Kategorya:Mga bukid kan Departamento nin Ancash]] [[Kategorya:Five-thousanders of the Andes]] [[en:Tuctubamba]] {{Ancash-geo-stub}} 882rnr8plnrigw1kgrujpb0lblz7p5c Sawsan al-Sha'er 0 56237 305060 2026-05-03T10:22:15Z EricMendez09 30585 Created by translating the page "[[:en:Special:Redirect/revision/1341128987|Sawsan al-Sha'er]]" 305060 wikitext text/x-wiki <templatestyles src="Module:Message box/ambox.css"></templatestyles>{{Infobox tawo|name=Sawsan al-Sha'er|native_name=سوسن الشاعر|native_name_lang=ar|image=Sawsan al-Sha'er, Bahrain TV News Center - May 9, 2018.jpg|caption=Sawsan al-Sha'ir talks to Bahrain TV, 9 May 2018|birth_date={{birth date and age|1956|07|15}}|education=[[Bachelor of Arts]]|alma_mater=[[Beirut Arab University]] Department of History|occupation=journalist, TV presenter|organization=[[Al Muntada]]|known_for=column and TV show كلمة أخيرة ("One Last Word")|spouse=Ismail Akbari<ref>{{cite news |title=مكافأةً لشوزن الشارع ( أم بسام ) ... ولدها عضو في الشوربه |url=https://www.fajrbh.com/vb/threads/97677/ |access-date=1 April 2021 |work=Fajr Bahrain Forum |date=December 9, 2014 |archive-date=15 December 2019 |archive-url=https://web.archive.org/web/20191215085059/https://www.fajrbh.com/vb/threads/97677/ |url-status=dead }}</ref>|children=Bassam Al-Benhamed}}'''Sawsan al-Sha'er''' ( {{Langx|ar|سوسن الشاعر}} ; namundag Hulyo 12, 1956) sarong peryudista asin awtor. Siya sarong kolumnista sa peryodikong Al-Watan, na nag'ayon sa mga tawohan duman gikan sa pro-gobyerno na Al-Ayam . Midbid si al-Sha'er sa saiyang mga liberal na opinyon asin nagin sarong kritiko kan relihiyosong "ekstremismo". Si al-Sha'er nakipagdebate sa mga relihiyosong klerigo asin tinatsaran an saindang mga opinyon. Ini an nagdara saiya sa komprontasyon sa mga Islamistang politiko kan Bahrain, arog ni Ali Salman asin Adel Mouwda . Inakusaran niya an mga nagsusuporta sa mga parabomba sa Iraq na naghihingoang "darahon an Bahrain sa impiyerno". Mantang sarong tagasuporta kan politikal na liberalisasyon ni Hadeng Hamad, si al-Sha'er pigkritika an gobyerno huli sa dai pag-ouob kan mga pangako kaini sa reporma asin huli sa performance kan mga indibidwal na ministro. Kan 26 Pebrero 2006, sa Al-Watan, pigkritika niya an Ministro kan Pabahay, si Fahmi al-Jowder, huli sa kun ano an saiyang pigkonsiderar na saiyang "makatuwang na pag-omaw na nagpapagirumdom kan Saddam Hussain coterie." == Edukasyon == Igwa siyang Bachelor of Arts sa Literatura gikan sa Departamento nin Kasaysayan kan Beirut Arab University . == Karera == Puon 1989 sagkod 2005, siya nagtrabaho para kay Al-Ayam, alagad pakapuon 2005 nagtrabaho na siya sa Al-Watan. An saiyang kolum na sinurat duman iyo an كلمة أخيرة ("Sarong Huring Tataramon"). Nagtrabaho man siya sa nagkapirang iba pang Gulpo, kabali an Al-Watan (Kuwait), Al Yaum sa [[Saudi Arabya|Saudi Arabia]], asin Al-Watan (Qatar) . Kan 2005, nagpuon siyang mag-host nin sarong palabas sa TV base sa kolum, na may titulo man na "One Last Word." Nagboluntaryo siya para sa nagkapirang lokal na organisasyon, kabali na igdi an Bahraini Society for Child Development, an Mercy Center para sa Care for People with Severe Mental Retardation, an Consumer Protection Association, an Bahrain Journalists' Association, asin an Bahrain Society Forum. An gobyerno kan Bahrain nagboot na an sarong artikulo kan Bahraini Al-Watan na saiyang isinurat ibawi huli sa mga alegasyon na saiyang ginibo na an [[Iran|Iranian]] Shia lobby iyo an nagkokontrol kan estado nin [[Kuwait]] . <ref>{{Cite news|title=تفاعلا مع افتتاحية "الرأي العام"|url=http://alrayalaam.com/28754/|work=[[AlRay AlAam]]|date=August 18, 2015}}</ref> Kan 2015, an sarong iriwal sa Ministro kan Impormasyon kan Bahrain nagin dahilan kan pagsuspinde kan “One Last Word”, alagad ini pighali ni Hadeng Hamad bin Isa Al Khalifa na nagboot na tulos na ibalik an pagbrodkast kaini. <ref>{{Cite news|title=سوسن الشاعر: الملك أعاد برنامجي بعد أن أوقفه وزير الإعلام|url=http://bahrainmirror.com/news/26167.html|work=Bahrain Mirror|date=September 7, 2015}}</ref> == Mga Premyo == * Bahrain National Merit Award, 1993 * Creative Pioneer Award gikan sa Al-Muharraq SC, 1996 * Premyo sa Pinakamahusay na Programa sa Telebisyon Sosyal, 1996 * Pinakamarahay na Talk Show Award gikan sa 2007 Cairo International Film Festival * Premyo sa Serbisyo Nasyonal, Enot na Klase, 2009 * Pinakamahusay na Premyo sa Peryodista sa Creativity Awards kan Arab Media Forum, 2009 == Mga Publikasyon == * البحرين قصة الصراع السياسي 1904 – 1956 ("Bahrain: Kasaysayan kan Politikal na Iriwal 1904—1956"), na isinurat kaiba ni Muhammad Abdulqadir al-Jassim (2000) * كلمة ملاة ("Sarong Huring Tataramon"), tinipon na mga artikulo (2007) == Mga Reperensya == {{reflist}} == Mga panluwas na sumpay == * [http://memri.org/bin/articles.cgi?Page=archives&Area=sd&ID=SP93105 An MEMRI] nagtatradusir sa Ingles kan sarong debate sa prensa kan Bahraini manungod sa mga suicide bomber sa pag-ultanan ni Sawsan Al Sha'er asin ni Akhbar Al Khaleej na kolumnista na si Hafez Al-Sheikh Saleh (8 Hulyo 2005). * [https://web.archive.org/web/20061002051922/http://www.freemuslims.org/news/article.php?article=648 An mga Parasuportar kan Ideolohiya nin Paghugot Nag-aprobetsar kan Pankinaban na Komunikasyon] (Eng trans ni MEMRI), Mga Talingkas na Muslim, (15 Mayo 2005) [[Kategorya:Articles with hCards]] qkhtfc0twwet8sl9xdgswdq3udz5du7