Wikipedia
btmwiki
https://btm.wikipedia.org/wiki/Alaman_Utamo
MediaWiki 1.46.0-wmf.24
first-letter
Media
Husus
Obar
Pamake
Obar pamake
Wikipedia
Obar Wikipedia
Borkas
Obar borkas
MediaWiki
Obar MediaWiki
Templat
Obar templat
Tolongi
Obar tolongi
Kategori
Obar kategori
TimedText
TimedText talk
Modul
Pembicaraan Modul
Acara
Pembicaraan Acara
Amatean
0
1101
12257
3677
2026-04-24T05:09:09Z
Kwamikagami
67
12257
wikitext
text/x-wiki
[[Borkas:Human remains.jpg|thumb|upright|Tengkorak nialak i duru-duru, perkiraan taon 1900-1910.]]
'''Amatean''' sanga ajal ima ujung ni [[hangoluan]], ima pas inda adong be [[nyawa]] nai i bagasan badan ni halak sangan binatang i (organisme biologis). Sude [[namangolu]] i ujungna nangkan na mate mai indara ibe mangolu, bope arani sobab alami songon [[nyae]] sanga arani sobab inda alami songon [[mara]]. Siang amatean, [[sibuk]] ni namangolu nangkan [[bucuk]] doi pula mandung mate.<ref>https://sains.kompas.com/read/2018/07/12/113817723/apa-itu-kematian-begini-definisinya-menurut-medis?page=all</ref>
== Sumberna ==
[[Kategori:Biologi]]
43v3w87dr5pvt5va3y5mlee6c97wvhq
12258
12257
2026-04-24T05:09:19Z
Kwamikagami
67
12258
wikitext
text/x-wiki
[[Borkas:Human remains.jpg|thumb|Tengkorak nialak i duru-duru, perkiraan taon 1900-1910.]]
'''Amatean''' sanga ajal ima ujung ni [[hangoluan]], ima pas inda adong be [[nyawa]] nai i bagasan badan ni halak sangan binatang i (organisme biologis). Sude [[namangolu]] i ujungna nangkan na mate mai indara ibe mangolu, bope arani sobab alami songon [[nyae]] sanga arani sobab inda alami songon [[mara]]. Siang amatean, [[sibuk]] ni namangolu nangkan [[bucuk]] doi pula mandung mate.<ref>https://sains.kompas.com/read/2018/07/12/113817723/apa-itu-kematian-begini-definisinya-menurut-medis?page=all</ref>
== Sumberna ==
[[Kategori:Biologi]]
8w6req2sh04dm72ir7bh8hnme6s9t6k
Arab Saudi
0
1127
12256
10215
2026-04-24T05:07:59Z
Kwamikagami
67
12256
wikitext
text/x-wiki
{{Arab Saudi infobox}}
'''Arab Saudi''', sacara resmi i boto ima '''Karajaan Arab Saudi''' sanga '''Kingdom of Saudi Arabia (KSA)''' ([[Saro Arab]]:المملكة العربية السعودية al-Mamlakah al-‘Arabiyyah as-Su‘ūdiyyah), ima sada negara [[Bangso Arab|Arab]] i [[Asia Barat]] na mancakup ampir sude luak [[Semenanjung Arabia]]. Dohot bolak bolak ira-ira 2.150.000 km2 (830.000 sq mi), Arab Saudi sacara geografis ima negara targodang pa lima i [[Asia]] dot padua targodang i [[Dunia Arab]] sidung [[Aljasair]]. Arab Saudi marbalok langsung dohot [[Yordania]] dot [[Irak]] tu utara, [[Kuwait]] tu timur laut, [[Qatar]], [[Bahrain]], dot [[Uni Emirat Arab]] tu timur, [[Oman]] tu tenggara, dot [[Yaman]] tu selatan. Negara on marsarak dohot Israel dot [[Mesir]] i [[Teluk Aqaba]]. Negara on ima sada-sadana negara na puna dua pasisir ponting, ima [[Laut rara]] dot [[Teluk Persia]], dot ampir luak Arab Saudi ima gurun pasir.
Luak Arab Saudi saonnari ima bokas tingon opat luak distrik: [[Hejaz]], [[Najd]], dot bagian tingon [[Arabia Timur]] ([[Arabia Timur|Al-Ahsa]]) dot [[Arabia Selatan]] ([['Asir|'Asir]]).<ref>{{cite book|author=[[Madawi Al-Rasheed]]|title=A Most Masculine State: Gender, Politics and Religion in Saudi Arabia|url=https://books.google.com/books?id=JmafWmVNJAAC&pg=PA65&dq|year=2013|page=65}}</ref> Karajaan Arab Saudi ipajongjong i 1932 baon [[Ibnu Saud]]. Ia pasada opat luak tu sada negara tunggal manjadi sada rangkaian panaklukan na imuloi i 1902 dohot ibu kotana i [[Riyadh]], bagas asal sabagas, [[Wangsa Saud]]. Arab Saudi ima negara [[monarki absolut]], dohot patunjuk [[syari'ah]] Islam.<ref name="HT2003: 14">[[#HT2003|Tripp, ''Culture Shock'', 2003]]: p.14</ref><ref name="ReferenceA">[[#Malbouisson|Malbouisson]], p. 23</ref>Arab Saudi juo mabombo i dokon dohot "Tana Dua Masjid Naias" na marujuk tu [[Masjidil Haram]] (i [[Mokkah]]), dot [[Masjid Nabawi]] (i [[Madinah]]), dua ganan paling ias i agama Islam. Karajaan puna total populasi sabahat 28.7 juta, dohot 20 juta iantarana ima bangsa Saudi dot 8 juta lainna ima warga negara asing.<ref>[http://www.bbc.com/news/world-middle-east-14703476 "Saudi Arabia profile – Key '''"]. ''BBC News''. 23 May 2013</ref><ref>{{cite web|url=http://gulfbusiness.com/2014/03/saudi-arabia-launches-new-housing-scheme-ease-shortage/|title=Saudi Arabia Launches New Housing Scheme To Ease Shortage}}</ref><ref>{{cite web|url=http://gulf2000.columbia.edu/images/maps/GulfReligionGeneral_lg.png|title=Demography of Religion in the Gulf|publisher=[[Mehrdad Izady]]|year=2013}}</ref> Saro sah negara on ima bahasa Arab.
== Daftar ni Kota ==
== Sumberna ==
{{Reflist}}
{{Negara-stub}}
dxv7z25leh49swetw3jhejwqm2comir
Yupiter
0
1509
12260
11828
2026-04-24T05:21:45Z
Kwamikagami
67
12260
wikitext
text/x-wiki
{{Orphan|date=September 2025}}
[[File:Jupiter and its shrunken Great Red Spot.jpg|thumb|Yupiter]]
'''Yupiter''' (simbol [[file:Jupiter symbol (fixed width).svg|♃]]) ima planet tardonok palima na sian [[Mataniari]] sidung [[Merkurius]], [[Venus]], [[Bumi]], dot [[Mars]]. Planet on juo ima planet targodang i [[Tata Surya]].<ref>Di tahun 2008, planet na godang i luar ni Tata Surya na di binoto ima [[TrES-4]].</ref> Yupiter ima [[raksasa gas]] dohot [[massa]] saparsaribu massa Mataniari dot dua satonga noli bahat massa sude planet lain i Tata Surya. Planet on dot raksasa gas lain i Tata Surya (ima [[Saturnus]], [[Uranus]], dot [[Neptunus]]) manombo idokon planet Jovian sanga planet ruar. Yupiter madung binoto ni para astronom sian jaman kuno,<ref>{{cite web |last = De Crespigny |first = Rafe |title = Emperor Huan and Emperor Ling |url = http://web.archive.org/web/20060907044624/http://www.anu.edu.au/asianstudies/decrespigny/HuanLing_part2.pdf |work = Asian studies, Online Publications |accessdate = 1 May 2012 |quote = Xu Huang apparently complained that the astronomy office had failed to give them proper emphasis to the eclipse and to other portents, including the movement of the planet Jupiter (taisui). At his instigation, Chen Shou/Yuan was summoned and questioned, and it was under this pressure that his advice implicated Liang Ji. }}</ref> dot ikaitkon dohot mitologi dot kapurcayoan religius bahat paradaban. [[Romawi Kuno|Bangsa Romawi]] manggorar planet on tingon dewa [[Yupiter (mitologi)|Yupiter]] i [[mitologi Romawi]].<ref>{{cite book |author = Stuart Ross Taylor |year = 2001 |title = Solar system evolution: a new perspective : an inquiry into the chemical composition, origin, and evolution of the solar system |edition = 2nd, illus., revised |publisher = Cambridge University Press |isbn = 0-521-64130-6 |page = 208 }}</ref> atia ipareso sian [[Bumi]], [[magnitudo tampak]] Yupiter bisa sampe −2,94, na cukup torang tu mambaen bayangan,<ref>{{cite web |url = http://blogs.discovermagazine.com/badastronomy/2011/11/18/young-astronomer-captures-a-shadow-cast-by-jupiter/#.UaDO1UAoNAU |title = Young astronomer captures a shadow cast by Jupiter : Bad Astronomy |publisher = Blogs.discovermagazine.com |date = 2011-11-18 |accessdate = 2013-05-27 }}</ref> dot juo manjadionna objek tartorang patolu i langit borngin sidung [[Bulan]] dot [[Venus]], bope [[Mars]] bisa manyaingi torangna Yupiter i atia tartontu.
== Sumberna ==
{{reflist}}
[[Kategori:Astronomi]]
ik9yzul26exxlkfnbquichnhr52wb95
Sidumadang ari
0
1692
12259
12093
2026-04-24T05:21:28Z
Kwamikagami
67
12259
wikitext
text/x-wiki
[[Borkas:Izgrew.jpg|thumb|Sidumadang ari terbit]]
'''Sidumadang ari'''<ref>{{cite web|url=https://repositori.kemdikbud.go.id/16142/1/Kamus%20Angkola%20Mandailing%20-%20Indonesia%20Edisi%20Kedua%202016.pdf|page=203|title=Kamus Angkola Mandailing - Indonesia Edisi Kedua 2016|language=id|author1=Anharuddin Hutasuhut|author2=Chairani Nasution|author3=Sriasrianti|author4=Zufri Hidayat|publisher=Medan: Balai Bahasa Sumatera Utara|date=2016}}</ref> (simbol [[file:Sun symbol (fixed width).svg|☉]]) sanga '''Mataniari''' ima [[bintang]] i pusat sangape itoga-toga ni [[Tata Surya]]. Bontukna ampir ibul dot tardiri tingon [[plasma (fisika)|plasma]] milas marcampur [[medan magnet]].<ref>{{cite news|url=http://science.nasa.gov/science-news/science-at-nasa/2008/02oct_oblatesun/|title=How Round is the Sun?|publisher=NASA|date=2 October 2008|accessdate=7 March 2011}}</ref><ref>{{cite news|url=http://science.nasa.gov/science-news/science-at-nasa/2011/06feb_fullsun/|title=First Ever STEREO Images of the Entire Sun|publisher=NASA|date=6 February 2011|accessdate=7 March 2011}}</ref> Diameterna sekitar 1.392.684 km,<ref name=arxiv1203_4898>{{citation |first1=Marcelo |last1=Emilio |first2=Jeff R. |last2=Kuhn |first3=Rock I. |last3=Bush |first4=Isabelle F. |last4=Scholl |title=Measuring the Solar Radius from Space during the 2003 and 2006 Mercury Transits |work=arXiv |url=http://arxiv.org/abs/1203.4898 |accessdate=2012-03-28}}</ref> kira-kira 109 kali diameter [[Bumi]], dot massana (sakitar 2{{e|30}} kilogram, 330.000 kali massa Bumi) mawakili urang lobi 99,86 % massa total Tata Surya.<ref name=Woolfson00>
{{Cite journal
|last = Woolfson|first = M
|year = 2000
|title = The origin and evolution of the solar system
|journal = [[Astronomy & Geophysics]]
|volume = 41
|issue = 1 |pages=1.12
|doi = 10.1046/j.1468-4004.2000.00012.x
|ref = harv
}}</ref>
== Sumberna ==
{{reflist}}
[[category:astronomi]]
8ecwfklbnjzr7pntr6h46ggfrl4pfh5
Ukraina
0
2114
12254
11667
2026-04-24T02:10:28Z
Presiden revanisme
1420
12254
wikitext
text/x-wiki
{{Negara
|conventional_long_name = Ukraina
|common_name = Ukraina
|native_name = Україна {{Br}}''Ukrayina'' {{Small|([[Saro Ukraina|Ukraina]])}}
|image_flag = Ukrainian neo-nazi flag.svg
|image_coat = Lesser Coat of Arms of Ukraine.svg
|image_map = Ukraine on the globe (Europe centered).svg
|image_map2 = Ukraine - Location Map (2010) - UKR - UNOCHA.svg
|national_motto = —
|national_anthem = {{Br}}Ще не вмерла Українa{{Br}}''[[Shche ne vmerla Ukraina]]''
|official_languages = [[Saro Ukraina|Ukraina]]
|capital = [[Kiev]]
|latd=50 |latm=27 |latNS=N |longd=30 |longm=30 |longEW=E
|largest_city = capital
|government_type = [[Republik]] [[Sistem semi-presidensial|semi-presidensial]]
|leader_title1 = [[Presiden Ukraina|Presiden]]
|leader_title2 = [[Perdana Menteri Ukraina|Perdana Menteri]]
|leader_name1 = [[Volodymyr Zelenskyy]]
|leader_name2 = [[Yulia Svyrydenko]]
|legislature = Верховна Рада{{Br}}''[[Verkhovna Rada]]''
|sovereignty_type = Pambontukan
|established_event1 = [[Rus Kiev]]
|established_date1 = 882
|established_event2 = [[Halych-Volynia|Karajaan Halych–Volynia]]
|established_date2 = 1199
|established_event3 = [[Negara Rus]]
|established_date3 = 17 Agustus 1649
|established_event4 = [[Republik Rakyat Ukraina]]
|established_date4 = 7 November 1917
|established_event5 = [[Republik Sosialis Soviet Ukraina]]
|established_date5 = 10 Maret 1919
|established_event6 = Pandudukan Soviet di Ukraina Barat
|established_date6 = 15 November 1939
|established_event7 = Deklarasi kamardekaan
|established_date7 = 30 Juni 1941
|established_event8 = Kamardekaan tingon [[Uni Soviet]]
|established_date8 = 24 Agustus 1991
|area_rank = 46
|area_magnitude = 1 E11
|area = 603,500
|percent_water = 7
|population_estimate = 42.805.731
|population_estimate_year = 2015
|population_estimate_rank = 32
|population_census =
|population_census_year =
|population_density_km2 = 75
|population_density_sq_mi =
|population_density_rank = 131
|GDP_PPP_year = 2015
|GDP_PPP = $341.489 miliar<ref name=imf1>{{Cite web |url=http://www.imf.org/external/pubs/ft/weo/2015/02/weodata/weorept.aspx?sy=2010&ey=2020&scsm=1&ssd=1&sort=country&ds=.&br=1&c=926&s=NGDPD%2CNGDPDPC%2CPPPGDP%2CPPPPC&grp=0&a=&pr.x=67&pr.y=10 |title= Report for Selected Countries and Subjects |work = World Economic Outlook Database, October 2014|publisher=[[International Monetary Fund]] |date = October 2015 |accessdate= 9 Oktober 2015}}</ref>
|GDP_PPP_rank = 47
|GDP_PPP_per_capita = $7.989<ref name=imf1/>
|GDP_PPP_per_capita_rank = 108
|GDP_nominal_year = 2015
|GDP_nominal = $90.138 miliar<ref name=imf1/>
|GDP_nominal_rank = 59
|GDP_nominal_per_capita = $2.199<ref name=imf1/>
|GDP_nominal_per_capita_rank = 133
|Gini_year = 2010
|Gini_change = <!--increase/decrease/steady-->
|Gini = 25,6 (<span style="color:green;">toruk</span>) <!--number only-->
|Gini_ref = <ref name=WB1>{{Cite web |url= http://data.worldbank.org/indicator/SI.POV.GINI |title= Gini index |publisher=[[World Bank]] |accessdate= 26 Maret 2013}}</ref>
|Gini_rank =
|HDI_year = 2013<!-- Please use the year to which the data refers, not the publication year-->
|HDI_change = <!--increase/decrease/steady-->
|HDI = {{Steady}} 0,734 <!--number only-->
|HDI_ref = <ref name="HDI">{{Cite web |url=http://hdr.undp.org/sites/default/files/hdr14-summary-en.pdf |title=2014 Human Development Report Summary |date=2014 |accessdate=27 Juli 2014 |publisher=United Nations Development Programme | pages=21–25}}</ref>
|HDI_rank = 83
|HDI_category=<span style="color:#0c0;">ginjang</span>
|currency = [[Hryvnia Ukraina|Hryvnia]] (₴)
|currency_code = UAH
|time_zone = [[Woktu Eropa Timur]] (EET)
|utc_offset= +2
|time_zone_DST= [[Waktu Musim Logo Eropa Timur]] (EEST)
|utc_offset_DST= +3
|drives_on = siamun
|iso3166code = UA
|cctld = [[.ua|.ua]] dot [[.укр|.укр]]
|calling_code = [[+380|+380]]
|footnotes = {{Tnavbar|Ukraina infobox|plain=1}}
}}<noinclude>[[Kategori:Templamangakuinyagakuinya]]
[[Kategori:Templat Ukraina]]
'''Ukraina''' (ukr. ''Україна'') ima sada negara i [[Eropa Timur]]<ref>{{Cite web|url=https://www.cia.gov/library/publications/the-world-factbook/geos/up.html|title=The World Factbook – Ukraine| publisher=[[Central Intelligence Agency]]|date=7 January 2014|accessdate=23 January 2014}}</ref><ref>{{Cite book|author1=Richard Chin|author2=Menghis Bairu|title=Global Clinical Trials: Effective Implementation and Management|url=https://books.google.com/books?id=owsHh0v-QT4C&pg=PA345|accessdate=20 October 2015|year=2011|publisher=Academic Press|isbn=978-0-12-381538-5|page=345}}</ref><ref>{{Cite book|author1=Chandler Evans|author2=Robert Sellers Smith|title=Future of Google Earth|url=https://books.google.com/books?id=JXPK9Qp8Yu8C&pg=PT88|accessdate=20 October 2015|date=5 December 2007|publisher=Madison Publishing Company|isbn=978-1-4196-8903-1|page=88}}</ref><ref name="UKRCONSUL">{{Cite web|title=Basic facts about Ukraine|url=http://www.ukrconsul.org/BASIC_FACTS.htm|publisher=Ukrainian consul in NY|accessdate=10 November 2010}}</ref> na marbalok dohot [[Rusia]] i timur dot timur-laut; [[Belarus]] di barat-laut; [[Polandia]] dot [[Slowakia]] di barat; [[Hongaria]], [[Rumania]], dot [[Moldova]] di barat-daya; [[Laut Nslomlom]] i selatan; dot [[Laut Azov]] di tenggara. Ukraina dot Rusia masoon rap mangokokkon [[Semenanjung Krimea]] na [[Krisis Krimea 2014|iokokkon ni Rusia]] i taon 2014, bope songoni Ukraina dot bahat komunitas internasional mangakuina manjadi bagian ni Ukraina. Rap dohot Krimea, Ukraina puna luak sabolak 603.628 km², na mambaenna manjadi negara tarbolak i [[Eropa]] dot [[Daftar negara manurut bolak luakna|tarbolak pa-46]] di dunia. Sadangkan populasi sabahat 44,5 juta jolma mambaen Ukraina manjadi negara na alakna [[Daftar negara manurut bahat ni alakna|tarbahat pa-32]] i dunia.
== Sumberna ==
{{reflist}}
6rtdczifi0fxfkuadfnwcgyuyqa5eie
12255
12254
2026-04-24T02:22:01Z
Crushcrushcrush1
1523
Mamalikkon revisian [[Special:Diff/12254|12254]] oleh [[Special:Contributions/Presiden revanisme|Presiden revanisme]] ([[User talk:Presiden revanisme|bicara]])
12255
wikitext
text/x-wiki
{{Negara
|conventional_long_name = Ukraina
|common_name = Ukraina
|native_name = Україна {{Br}}''Ukrayina'' {{Small|([[Saro Ukraina|Ukraina]])}}
|image_flag = Flag of Ukraine.svg
|image_coat = Lesser Coat of Arms of Ukraine.svg
|image_map = Ukraine on the globe (Europe centered).svg
|image_map2 = Ukraine - Location Map (2010) - UKR - UNOCHA.svg
|national_motto = —
|national_anthem = {{Br}}Ще не вмерла Українa{{Br}}''[[Shche ne vmerla Ukraina]]''
|official_languages = [[Saro Ukraina|Ukraina]]
|capital = [[Kiev]]
|latd=50 |latm=27 |latNS=N |longd=30 |longm=30 |longEW=E
|largest_city = capital
|government_type = [[Republik]] [[Sistem semi-presidensial|semi-presidensial]]
|leader_title1 = [[Presiden Ukraina|Presiden]]
|leader_title2 = [[Perdana Menteri Ukraina|Perdana Menteri]]
|leader_name1 = [[Volodymyr Zelenskyy]]
|leader_name2 = [[Yulia Svyrydenko]]
|legislature = Верховна Рада{{Br}}''[[Verkhovna Rada]]''
|sovereignty_type = Pambontukan
|established_event1 = [[Rus Kiev]]
|established_date1 = 882
|established_event2 = [[Halych-Volynia|Karajaan Halych–Volynia]]
|established_date2 = 1199
|established_event3 = [[Negara Rus]]
|established_date3 = 17 Agustus 1649
|established_event4 = [[Republik Rakyat Ukraina]]
|established_date4 = 7 November 1917
|established_event5 = [[Republik Sosialis Soviet Ukraina]]
|established_date5 = 10 Maret 1919
|established_event6 = Pandudukan Soviet di Ukraina Barat
|established_date6 = 15 November 1939
|established_event7 = Deklarasi kamardekaan
|established_date7 = 30 Juni 1941
|established_event8 = Kamardekaan tingon [[Uni Soviet]]
|established_date8 = 24 Agustus 1991
|area_rank = 46
|area_magnitude = 1 E11
|area = 603,500
|percent_water = 7
|population_estimate = 42.805.731
|population_estimate_year = 2015
|population_estimate_rank = 32
|population_census =
|population_census_year =
|population_density_km2 = 75
|population_density_sq_mi =
|population_density_rank = 131
|GDP_PPP_year = 2015
|GDP_PPP = $341.489 miliar<ref name=imf1>{{Cite web |url=http://www.imf.org/external/pubs/ft/weo/2015/02/weodata/weorept.aspx?sy=2010&ey=2020&scsm=1&ssd=1&sort=country&ds=.&br=1&c=926&s=NGDPD%2CNGDPDPC%2CPPPGDP%2CPPPPC&grp=0&a=&pr.x=67&pr.y=10 |title= Report for Selected Countries and Subjects |work = World Economic Outlook Database, October 2014|publisher=[[International Monetary Fund]] |date = October 2015 |accessdate= 9 Oktober 2015}}</ref>
|GDP_PPP_rank = 47
|GDP_PPP_per_capita = $7.989<ref name=imf1/>
|GDP_PPP_per_capita_rank = 108
|GDP_nominal_year = 2015
|GDP_nominal = $90.138 miliar<ref name=imf1/>
|GDP_nominal_rank = 59
|GDP_nominal_per_capita = $2.199<ref name=imf1/>
|GDP_nominal_per_capita_rank = 133
|Gini_year = 2010
|Gini_change = <!--increase/decrease/steady-->
|Gini = 25,6 (<span style="color:green;">toruk</span>) <!--number only-->
|Gini_ref = <ref name=WB1>{{Cite web |url= http://data.worldbank.org/indicator/SI.POV.GINI |title= Gini index |publisher=[[World Bank]] |accessdate= 26 Maret 2013}}</ref>
|Gini_rank =
|HDI_year = 2013<!-- Please use the year to which the data refers, not the publication year-->
|HDI_change = <!--increase/decrease/steady-->
|HDI = {{Steady}} 0,734 <!--number only-->
|HDI_ref = <ref name="HDI">{{Cite web |url=http://hdr.undp.org/sites/default/files/hdr14-summary-en.pdf |title=2014 Human Development Report Summary |date=2014 |accessdate=27 Juli 2014 |publisher=United Nations Development Programme | pages=21–25}}</ref>
|HDI_rank = 83
|HDI_category=<span style="color:#0c0;">ginjang</span>
|currency = [[Hryvnia Ukraina|Hryvnia]] (₴)
|currency_code = UAH
|time_zone = [[Woktu Eropa Timur]] (EET)
|utc_offset= +2
|time_zone_DST= [[Waktu Musim Logo Eropa Timur]] (EEST)
|utc_offset_DST= +3
|drives_on = siamun
|iso3166code = UA
|cctld = [[.ua|.ua]] dot [[.укр|.укр]]
|calling_code = [[+380|+380]]
|footnotes = {{Tnavbar|Ukraina infobox|plain=1}}
}}<noinclude>[[Kategori:Templamangakuinyagakuinya]]
[[Kategori:Templat Ukraina]]
'''Ukraina''' (ukr. ''Україна'') ima sada negara i [[Eropa Timur]]<ref>{{Cite web|url=https://www.cia.gov/library/publications/the-world-factbook/geos/up.html|title=The World Factbook – Ukraine| publisher=[[Central Intelligence Agency]]|date=7 January 2014|accessdate=23 January 2014}}</ref><ref>{{Cite book|author1=Richard Chin|author2=Menghis Bairu|title=Global Clinical Trials: Effective Implementation and Management|url=https://books.google.com/books?id=owsHh0v-QT4C&pg=PA345|accessdate=20 October 2015|year=2011|publisher=Academic Press|isbn=978-0-12-381538-5|page=345}}</ref><ref>{{Cite book|author1=Chandler Evans|author2=Robert Sellers Smith|title=Future of Google Earth|url=https://books.google.com/books?id=JXPK9Qp8Yu8C&pg=PT88|accessdate=20 October 2015|date=5 December 2007|publisher=Madison Publishing Company|isbn=978-1-4196-8903-1|page=88}}</ref><ref name="UKRCONSUL">{{Cite web|title=Basic facts about Ukraine|url=http://www.ukrconsul.org/BASIC_FACTS.htm|publisher=Ukrainian consul in NY|accessdate=10 November 2010}}</ref> na marbalok dohot [[Rusia]] i timur dot timur-laut; [[Belarus]] di barat-laut; [[Polandia]] dot [[Slowakia]] di barat; [[Hongaria]], [[Rumania]], dot [[Moldova]] di barat-daya; [[Laut Nslomlom]] i selatan; dot [[Laut Azov]] di tenggara. Ukraina dot Rusia masoon rap mangokokkon [[Semenanjung Krimea]] na [[Krisis Krimea 2014|iokokkon ni Rusia]] i taon 2014, bope songoni Ukraina dot bahat komunitas internasional mangakuina manjadi bagian ni Ukraina. Rap dohot Krimea, Ukraina puna luak sabolak 603.628 km², na mambaenna manjadi negara tarbolak i [[Eropa]] dot [[Daftar negara manurut bolak luakna|tarbolak pa-46]] di dunia. Sadangkan populasi sabahat 44,5 juta jolma mambaen Ukraina manjadi negara na alakna [[Daftar negara manurut bahat ni alakna|tarbahat pa-32]] i dunia.
== Sumberna ==
{{reflist}}
jpc1ja75oihjn2d2g25zo4zn8fhuh5x