Dagbani Wikipedia
dagwiki
https://dag.wikipedia.org/wiki/Sol%C9%94%C9%A3u
MediaWiki 1.45.0-wmf.6
first-letter
Miidiya
Diŋ'gahim
Yɛltɔɣa
Ŋun su
Ŋun su yɛltɔɣa
Wikipedia
Wikipedia yɛltɔɣa
Lahabali kɔligu
Lahabali kɔligu yɛltɔɣa
MiidiyaWiki
MiidiyaWiki yɛltɔɣa
Tɛmplet
Tɛmplet yɛltɔɣa
Sɔŋsim
Sɔŋsim yɛltɔɣa
Pubu
Pubu yɛltɔɣa
Salima
Salima yɛltɔɣa
MOS
MOS yɛltɔɣa
TimedText
TimedText talk
Module
Module talk
Isaac Adongo
0
17338
115869
104044
2025-06-20T04:18:07Z
InternetArchiveBot
118
Rescuing 1 sources and tagging 0 as dead.) #IABot (v2.0.9.5
115869
wikitext
text/x-wiki
{{Bio}}
{{E-Class}}
'''Isaac Adongo''' (bɛ dɔɣi o la silimiin goli 12 October 1972) ka o nyɛ Ghana siyaasa nira ŋun be [[List of MPs elected in the 2020 Ghanaian general election|8th Ghanaian Parliament]] ka zani n ti [[Bolgatanga Central (Ghana parliament constituency)|Bolgatanga Central Constituency]] din be [[Upper East Region]] ka nyɛ [[National Democratic Congress]] nira.<ref>{{Cite web|url=http://www.ghanamps.com/mps/|title=Ghana MPs - List of MPs|website=www.ghanamps.com|access-date=2019-02-15}}</ref><ref>{{Cite web |title=Isaac Adongo, Biography |url=https://www.ghanaweb.com/person/Isaac-Adongo-2848 |access-date=2022-11-14 |website=www.ghanaweb.com}}</ref><ref>{{Cite web |title=Parliament of Ghana |url=https://www.parliament.gh/mps?mp=265 |access-date=2022-11-14 |website=www.parliament.gh |archive-date=2023-10-26 |archive-url=https://web.archive.org/web/20231026232516/https://www.parliament.gh/mps?mp=265 |url-status=dead }}</ref><ref>{{Cite web |title=Collapse ABFA, Stabilisation Fund into sinking fund — Isaac Adongo |url=https://www.businessghana.com/ |access-date=2022-11-14 |website=BusinessGhana}}</ref>
== O piligu mini shikuru baŋsim bɔhimbu ==
Adongo zooi la [[Bolgatanga]]. O nyɛla [[Institute of Chartered Accountants of Ghana|Institute of Chartered Accountants]] mini [[University Of Ghana|University of Ghana]] shikuru bili kurili.<ref>{{Cite web |title=PROFILE: Hon. Isaac Adongo |url=https://www.ghstandard.com/profile-hon-isaac-adongo/ |access-date=2022-11-14 |language=en-GB |archive-date=2023-06-10 |archive-url=https://web.archive.org/web/20230610152104/https://ghstandard.com/profile-hon-isaac-adongo/ |url-status=dead }}</ref>
== Tuma ==
O tuui mi n kpe jintɔri duu yuuni 2016 ka bɛ daa lahi labi n piigi o yuuni 2020. O yuli duya tiŋ'duya yuuni 2022 ka di nyɛla o ansarisi malibu ni [[Manchester United F.C.|Manchester United]] mini [[England national football team|England national team]] bol'ŋmɛri ŋun ŋmɛri nyaaŋa, [[Harry Maguire]], ka mali o m maɣisiri Ghana zuɣulana paa, [[Mahamudu Bawumia]],ka di nyɛla o yɛlimi ni o nyɛla "Economic Maguire" ŋun diri o maŋ maŋa pɔri Ghana kohimma ni damma puuni.<ref>{{Cite web |title=Harry Maguire: England and Manchester United star mocked in Ghanaian parliament |url=https://news.sky.com/story/harry-maguire-england-and-manchester-united-star-mocked-in-ghanaian-parliament-12759529 |access-date=2022-12-01 |website=Sky News |language=en}}</ref>
== Siyaasa tali ==
Adongo nyɛla ŋun be lɛm paati (National Democratic Congress) ka daa nyɛ jintɔra zaŋ n-ti Bolgatanga central piibu piibu yaɣili Seventh and Eighth Parliament of the Fourth Republic of Ghana.<ref>{{Cite web |title=Parliament of Ghana |url=https://www.parliament.gh/mps?mp=265 |access-date=2023-10-21 |website=www.parliament.gh |archive-date=2023-10-26 |archive-url=https://web.archive.org/web/20231026232516/https://www.parliament.gh/mps?mp=265 |url-status=dead }}</ref>
=== Yuuni 2016 piibu piibu ===
Adongo nyɛla ŋun daa kpaɣiri m-bo Bolgatanga central piibu piibu yaɣili jintɔri kuɣ zaŋ n-ti National Democratic Congress yuuni [[2016 Ghanaian general election|2016 Ghana nim piibu piibu]] ka daa di piibu piibu ŋɔ ni kalinli din yiɣisi 25, 042 ka di zani kɔbigi puuni vaabu 51.41% ninvuɣ shɛba ban daa niŋ piibu piibu ŋɔ puuni. O daa nya la nasara ka che Asanga Rex Simeon Atareyella zaŋ n-ti Wɔbigu paati ([[New Patriotic Party]]),Thomas Akurugu zaŋ n-ti PNC, Sampson Ayindongo Akolgo zaŋ n-ti PPP, Abdul- Rahman Latifa zaŋ n-ti [[Convention People's Party]] n-ti pahi Ayamga Richard zaŋ n-ti APC. Bɛ daa nya la kalinli din yiɣisi 15, 610, 431, 288, 174 n-ti pahi 169 gabaadaya. Ka din bɔŋɔ zani kɔbigi puuni vaabu 32.04%, 15.25%, 0.59%, 0.36% n-ti pahi 0.35% ninvuɣ shɛba ban daa niŋ lala piibu piibu ŋɔ ni gabaadaya.<ref>{{Cite web |last=FM |first=Peace |title=Bolgatanga Central Constituency Results - Election 2016 |url=http://ghanaelections.peacefmonline.com/pages/2016/uppereast/bolgatanga_central/ |access-date=2023-10-21 |website=Ghana Elections - Peace FM |archive-date=2024-03-01 |archive-url=https://web.archive.org/web/20240301213642/https://ghanaelections.peacefmonline.com/pages/2016/uppereast/bolgatanga_central/ |url-status=dead }}</ref><ref>{{Cite journal |date=2016-12 |title=LAS VEGAS SANDS CORP., a Nevada corporation, Plaintiff, v. UKNOWN REGISTRANTS OF www.wn0000.com, www.wn1111.com, www.wn2222.com, www.wn3333.com, www.wn4444.com, www.wn5555.com, www.wn6666.com, www.wn7777.com, www.wn8888.com, www.wn9999.com, www.112211.com, www.4456888.com, www.4489888.com, www.001148.com, and www.2289888.com, Defendants. |url=http://dx.doi.org/10.1089/glre.2016.201011 |journal=Gaming Law Review and Economics |volume=20 |issue=10 |pages=859–868 |doi=10.1089/glre.2016.201011 |issn=1097-5349}}</ref>
==== Yuuni 2020 piibu piibu ====
Isaac nyɛla bɛn daa labi piigi so jintɔra zaŋ n-ti [[Bolgatanga Central (Ghana parliament constituency)|Bolgatanga central (Ghana parliament constituency )]] yuuni [[2020 Ghanaian general election|2020 Ghana nim piibu piibu]] la ni din daa niŋ ka o zani n-ti National Democratic Congress. Ka daa di ni kalinli din yiɣisi 36, 726 ka di zani kɔbigi puuni vaabu 64.45% ninvuɣ shɛba ban daa niŋ piibu piibu ŋɔ ni. O daa di la piibu piibu ŋɔ ka che Rex Simeon Atareyella Asanga zaŋ n-ti New Patriotic Party ŋun daa nya kalinli din yiɣisi 19, 794 ka di zani kɔbigi puuni vaabu 34.84%, jintɔra zaŋ n-ti LPG Francis Ayadogo daa nya kalinli din yiɣisi 237 ka di zani kɔbigi puuni vaabu 0.42% n-ti pahi jintɔra zaŋ n-ti Convention People's Party Abdul- Rahman Latifa daa nya kalinli din yiɣisi 214 ka di zani kɔbigi puuni vaabu 0.38% ninvuɣ shɛba ban daa niŋ piibu piibu ŋɔ puuni.<ref>{{Cite web |last=FM |first=Peace |title=Bolgatanga Central Constituency Results - Election 2020 |url=http://ghanaelections.peacefmonline.com/pages/2020/uppereast/bolgatanga_central/ |access-date=2023-10-21 |website=Ghana Elections - Peace FM |archive-date=2023-10-05 |archive-url=https://web.archive.org/web/20231005061126/https://ghanaelections.peacefmonline.com/pages/2020/uppereast/bolgatanga_central/ |url-status=dead }}</ref><ref>{{Cite web |title=Bolgatanga Central – Election Data Center – The Ghana Report |url=https://electiondatacenter.theghanareport.com/election-results/2020-2/upper-east-region/bolgatanga-central/ |access-date=2023-10-21 |language=en-US |archive-date=2023-11-01 |archive-url=https://web.archive.org/web/20231101235115/https://electiondatacenter.theghanareport.com/election-results/2020-2/upper-east-region/bolgatanga-central/ |url-status=dead }}</ref><ref>{{Cite web |title=Parliamentary Results for Bolgatanga Central |url=https://mobile.ghanaweb.com/GhanaHomePage/ghanaelection2020/elections.constituency.results.php?ID=210&mode=parliamentary |access-date=2023-10-21 |website=mobile.ghanaweb.com}}</ref><ref>{{Cite web |date=2020-12-08 |title=Isaac Adongo retains Bolgatanga Central seat |url=https://elections.gna.org.gh/2020/12/08/isaac-adongo-retains-bolgatanga-central-seat/ |access-date=2023-10-21 |website=Ghana News Agency |language=en-US}}</ref>
== Kundivihira ==
{{reflist}}
{{DEFAULTSORT:Adongo, Isaac}}
[[Pubu:National Democratic Congress (Ghana) politicians]]
[[Pubu:Ghanaian MPs 2021–2025]]
[[Pubu:Ninsala ŋun na be o nyɛvuli ni]]
[[Pubu:Siyaasa niriba]]
[[Pubu:Jintɔra]]
[[Pubu:Lahabaya zaa]]
[[Pubu:8th Parliament of the 4th Republic of Ghana]]
q75dgcbzlpg27ixugv04uhgb5rtpo4g
Emmanuel Obetsebi-Lamptey
0
17377
115844
115832
2025-06-19T14:10:48Z
Attah Mohammed
1126
Mali ka pahi shɛli
115844
wikitext
text/x-wiki
{{Bio}}
'''Emmanuel Odarkwei Obetsebi-Lamptey''' (niriba pam nyɛla ban mi o Liberty Lamptey,<ref name=":2">{{Cite web |date=2019-10-23 |title=The Big Six of Ghana and their rich history |url=https://www.ghanaweb.com/GhanaHomePage/NewsArchive/The-Big-Six-of-Ghana-and-their-rich-history-792224 |access-date=2024-03-06 |website=GhanaWeb |language=en}}</ref> bɛ daa dɔɣi o la Silimiingoli April biɛɣ' pishi ni ayobu dali yuuni 1902 ka o daa ti kpi Silimiingoli January biɛɣ' pihita yini ka dali yuuni 1963)<ref>{{Cite web|last=Latitude.to|title=GPS coordinates of Emmanuel Obetsebi-Lamptey, Ghana. Latitude: 5.5568 Longitude: -0.2243|url=https://latitude.to/articles-by-country/gh/ghana/89619/emmanuel-obetsebi-lamptey|access-date=2020-08-08|website=Latitude.to, maps, geolocated articles, latitude longitude coordinate conversion.|language=en}}</ref> O daa lahi nyɛla siyaasa nira ŋun be British collony zaŋ n-ti [[Gold Coast (British colony)|Gold Coast]]. O nyɛla ninvuɣ so ŋun daa pahi ninvuɣ shɛba ban kpa ''United Gold Coast Convention (UGCC)'' ka bɛ tooi booni li ''"The Big Six"(waɣira ayɔbu)''.<ref>{{Cite web|title=Ghana pays tribute to founders' - Graphic Online|url=https://www.graphic.com.gh/news/politics/ghana-pays-tribute-to-founders.html|date=4 August 2020|first=Timothy|last= Ngnenbe|access-date=2020-08-05|website=www.graphic.com.gh|language=en-gb}}</ref> O bia nyɛ [[New Patriotic Party|NPP]] Siyaasa nira Jake Obetsebi-Lamptey. O nyɛla ŋun daa niŋ kpaŋmaŋ pam Big six ni. O nyɛla bɛ ni daa ti so pini ka di nyɛla kpaŋmaŋ shɛli o ni niŋ o toondan tali ni zuɣu.<ref> {{ cite web | url=https://www.modernghana.com/amp/news/1021213/big-six-enduring-lessons-from-the-founding-father.html | title=Big Six Enduring Lessons From The Founding Fathers of Ghana | date=6 August 2020 | access-date=2021-08-25 }} </ref> O daa nyɛla ŋun bikpɛŋ ka mali suhuʒia, ka daa tiri o niriba tahama. O toontali kpaŋmaŋa zuɣu daa tahi lɛbigimsim na siyaasa ni, daabiligu, ni salinim biɛhigu din daa wuhi ni [[Ghana]] pa deei maŋsulunsi gbaŋ piɛla sani.<ref> {{ cite web | url=https://www.modernghana.com/amp/news/1021213/big-six-enduring-lessons-from-the-founding-father.html | title=Big Six Enduring Lessons From The Founding Fathers of Ghana | date=6 August 2020 | access-date=2021-08-25 }} </ref>
Niriba pam nyɛla ban gbubi ni bɛ "big six" nim ŋɔ gbaai yihi Dr. [[Kwame Nkrumah]], ni bɛ so daa ka kpaŋmaŋa pam zaŋ chaŋ Ghana maŋsulunsi deebu polo ka bɛ ti tibigir' ba tibigiri shɛli bɛ tibigiri ba Ghana maa.
== Piligu ==
O nyɛla bɛ ni daa dɔɣi so Silimiin goli April biɛɣ'pishi ni ayɔbu dali yuuni 1902 ka bɛ ni daa dɔɣi o luɣ'shɛli nyɛ Ga tiŋkpaŋ miri Ode, faŋ zaŋ n-ti [[Accra]]. O ba n daa nyɛ Jacob Mills Lamptey ŋun daa nyɛ daabia ka o ma nyɛ Victoria Ayeley Tetteh. O ma paɣa so yuli n daa booni Gottlieb Ahabioa Adom (1904–1979), ŋun daa nyɛ shikuru baŋda, lahabalitira ka daa lahi nyɛ Presbyterian minister ŋun daa nyɛ "Editor" zaŋ n-ti ''Christian Messenger'',lahabali churi gbaŋ zaŋ n-ti ''Presbyterian Church of Ghana'' bin din gbaai yuuni 1966 zaŋ hali ni yuuni 1970.<ref name=":0">{{Cite book|title=Obituary: The Reverend Gottlieb Ababio Adom|date=29 June 1979|publisher=Presbyterian Church of Ghana, Funeral Bulletin|location=Accra}}</ref>
== Shikuru baŋsim ==
O nyɛla ŋun chaŋ Accra Wesleyan School ka daa tuɣi o shikuru baŋsim ŋɔ bɔhim Royal School di nyaaŋa.<ref name=":2" /> O nyɛla ŋun daa naai ni ''LL.B''., ka bɛ daa boli o Bar din be Inner Temple yuuni 1939.Lala saha ŋɔ dunia zaa tɔbu din pahiri ayi, (1939–45) nyɛla din daa piligi ka dizuɣu chɛ ka o daa kpalim ka tumdi [[England]].<ref>{{cite web |title=Emmanuel Odarkwei Obetsebi-Lamptey |url=http://articles.ghanagrio.com/articles/flagbearers-of-ghana/3022-emmanuel-odarkwei-obetsebi-lamptey.html |website=Ghana Nation |date=15 November 2011 |url-status=dead |archive-url=https://web.archive.org/web/20160817113945/http://articles.ghanagrio.com/articles/flagbearers-of-ghana/3022-emmanuel-odarkwei-obetsebi-lamptey.html |archive-date=17 August 2016 }}</ref><ref>{{cite web |title=Nationalism, spatial iconography, political history: Exploring Accra's "Big Six" monuments for Republic Day |url=http://africanurbanism.net/nationalism-iconography-history-big-six-monuments/ |website=African Urbanism |access-date=11 May 2019 |date=30 June 2013 |archive-url=https://web.archive.org/web/20190511174527/http://africanurbanism.net/nationalism-iconography-history-big-six-monuments/ |archive-date=11 May 2019 |url-status=live }}</ref>
=== Kpibu ===
Obetsebi-Lamptey nyɛla ŋun daa kpi din daa niŋ ka "cancer"(lɔɣu) duro daa gbaagi o nyaaŋa.<ref name=":2" />
== Tuun'suma ==
Tun'viɛlli shɛŋa o ni chɛ m bahi nyɛla din be Ghananima taarihi kundunima ni, pala yuya n-ti pahi Obetsebi-Lamptey Interchange din be Ring Road West din be [[Accra]], Ghana.<ref>{{Cite web|title=Akufo-Addo cuts sod for construction works to begin on Obetsebi-Lamptey Interchange project|url=https://www.graphic.com.gh/news/general-news/akufo-addo-cuts-sod-for-construction-works-to-begin-on-obetsebi-lamptey-interchange-project.html|date=21 October 2019|first=Enoch Darfah |last=Frimpong|access-date=2020-07-29|website=Graphic Online|language=en-gb}}</ref><ref>Obetsebi-Lamptey Roundabout {{coord|05|33|41|N|00|13|46|W|region:GH_type:landmark|name=Obetsebi-Lamptey Roundabout}}</ref> Bɛ nyɛla ban daa mɛ o zali din daa niŋ ka lala palli ŋɔ daa naai.<ref>{{Cite web |last=Bonney |first=Emmanuel |date=22 September 2022 |title=Section of Obetsebi-Lamptey road closes today |url=https://www.graphic.com.gh/news/general-news/section-of-obetsebi-lamptey-road-closes-today.html |access-date=6 March 2024 |website=Graphic Online}}</ref>
== Kundivihira ==
{{Reflist}}
[[Pubu: Lahabaya zaa]]
[[Pubu: Ghana alikaalenima]]
[[Pubu: Lahabaya zaa]]
[[Pubu:Ninsala ŋun lahi ka o nyevuli ni]]
[[Pubu:Daabihi]]
[[Pubu:Ghana dolo dolo niraba]]
[[Pubu:Paɣaba]]
[[Pubu:Paɣa]]
m70gx75ecx8hkur13hw65tsle1b3xj6
115845
115844
2025-06-19T14:18:27Z
Attah Mohammed
1126
Mali ka pahi shɛli
115845
wikitext
text/x-wiki
{{Bio}}
'''Emmanuel Odarkwei Obetsebi-Lamptey''' (niriba pam nyɛla ban mi o Liberty Lamptey,<ref name=":2">{{Cite web |date=2019-10-23 |title=The Big Six of Ghana and their rich history |url=https://www.ghanaweb.com/GhanaHomePage/NewsArchive/The-Big-Six-of-Ghana-and-their-rich-history-792224 |access-date=2024-03-06 |website=GhanaWeb |language=en}}</ref> bɛ daa dɔɣi o la Silimiingoli April biɛɣ' pishi ni ayobu dali yuuni 1902 ka o daa ti kpi Silimiingoli January biɛɣ' pihita yini ka dali yuuni 1963)<ref>{{Cite web|last=Latitude.to|title=GPS coordinates of Emmanuel Obetsebi-Lamptey, Ghana. Latitude: 5.5568 Longitude: -0.2243|url=https://latitude.to/articles-by-country/gh/ghana/89619/emmanuel-obetsebi-lamptey|access-date=2020-08-08|website=Latitude.to, maps, geolocated articles, latitude longitude coordinate conversion.|language=en}}</ref> O daa lahi nyɛla siyaasa nira ŋun be British collony zaŋ n-ti [[Gold Coast (British colony)|Gold Coast]]. O nyɛla ninvuɣ' so ŋun daa pahi ninvuɣ' shɛba ban daa kpa ''United Gold Coast Convention (UGCC)'' ka bɛ tooi booni li ''"The Big Six"(waɣira ayɔbu) la''.<ref>{{Cite web|title=Ghana pays tribute to founders' - Graphic Online|url=https://www.graphic.com.gh/news/politics/ghana-pays-tribute-to-founders.html|date=4 August 2020|first=Timothy|last= Ngnenbe|access-date=2020-08-05|website=www.graphic.com.gh|language=en-gb}}</ref> Lala nira ŋɔ bia n-nyɛ [[New Patriotic Party|NPP]] Siyaasa nira Jake Obetsebi-Lamptey. O nyɛla ŋun daa niŋ kpaŋmaŋ pam Big six ni. O nyɛla bɛ ni daa ti so pini ka di nyɛla kpaŋmaŋ shɛli o ni daa niŋ o toondan tali ni zuɣu.<ref> {{ cite web | url=https://www.modernghana.com/amp/news/1021213/big-six-enduring-lessons-from-the-founding-father.html | title=Big Six Enduring Lessons From The Founding Fathers of Ghana | date=6 August 2020 | access-date=2021-08-25 }} </ref> O daa nyɛla ŋun bikpɛŋ ka mali suhuʒia, ka daa tiri o niriba tahama. O toontali kpaŋmaŋa zuɣu daa tahi lɛbigimsim na siyaasa ni, daabiligu, ni salinima biɛhigu din daa wuhi ni [[Ghana]] pa deei di maŋsulunsi gbampiɛla sani.<ref> {{ cite web | url=https://www.modernghana.com/amp/news/1021213/big-six-enduring-lessons-from-the-founding-father.html | title=Big Six Enduring Lessons From The Founding Fathers of Ghana | date=6 August 2020 | access-date=2021-08-25 }} </ref>
Niriba pam nyɛla ban gbubi ni bɛ "big six" nima ŋɔ gbaai yihi Dr. [[Kwame Nkrumah]], ni bɛ so daa ka kpaŋmaŋa pam zaŋ chaŋ Ghana maŋsulunsi deebu polo ka bɛ ti tibigir' ba tibigiri shɛli bɛ tibigiri ba Ghana maa.
== Piligu ==
O nyɛla bɛ ni daa dɔɣi so Silimiin goli April biɛɣ'pishi ni ayɔbu dali yuuni 1902 ka bɛ ni daa dɔɣi o luɣ'shɛli nyɛ Ga tiŋkpaŋ miri Ode, faŋ zaŋ n-ti [[Accra]]. O ba n daa nyɛ Jacob Mills Lamptey ŋun daa nyɛ daabia ka o ma nyɛ Victoria Ayeley Tetteh. O ma paɣa so yuli n daa booni Gottlieb Ahabioa Adom (1904–1979), ŋun daa nyɛ shikuru baŋda, lahabalitira ka daa lahi nyɛ Presbyterian minister ŋun daa nyɛ "Editor" zaŋ n-ti ''Christian Messenger'',lahabali churi gbaŋ zaŋ n-ti ''Presbyterian Church of Ghana'' bin din gbaai yuuni 1966 zaŋ hali ni yuuni 1970.<ref name=":0">{{Cite book|title=Obituary: The Reverend Gottlieb Ababio Adom|date=29 June 1979|publisher=Presbyterian Church of Ghana, Funeral Bulletin|location=Accra}}</ref>
== Shikuru baŋsim ==
O nyɛla ŋun chaŋ Accra Wesleyan School ka daa tuɣi o shikuru baŋsim ŋɔ bɔhim Royal School di nyaaŋa.<ref name=":2" /> O nyɛla ŋun daa naai ni ''LL.B''., ka bɛ daa boli o Bar din be Inner Temple yuuni 1939.Lala saha ŋɔ dunia zaa tɔbu din pahiri ayi, (1939–45) nyɛla din daa piligi ka dizuɣu chɛ ka o daa kpalim ka tumdi [[England]].<ref>{{cite web |title=Emmanuel Odarkwei Obetsebi-Lamptey |url=http://articles.ghanagrio.com/articles/flagbearers-of-ghana/3022-emmanuel-odarkwei-obetsebi-lamptey.html |website=Ghana Nation |date=15 November 2011 |url-status=dead |archive-url=https://web.archive.org/web/20160817113945/http://articles.ghanagrio.com/articles/flagbearers-of-ghana/3022-emmanuel-odarkwei-obetsebi-lamptey.html |archive-date=17 August 2016 }}</ref><ref>{{cite web |title=Nationalism, spatial iconography, political history: Exploring Accra's "Big Six" monuments for Republic Day |url=http://africanurbanism.net/nationalism-iconography-history-big-six-monuments/ |website=African Urbanism |access-date=11 May 2019 |date=30 June 2013 |archive-url=https://web.archive.org/web/20190511174527/http://africanurbanism.net/nationalism-iconography-history-big-six-monuments/ |archive-date=11 May 2019 |url-status=live }}</ref>
=== Kpibu ===
Obetsebi-Lamptey nyɛla ŋun daa kpi din daa niŋ ka "cancer"(lɔɣu) duro daa gbaagi o nyaaŋa.<ref name=":2" />
== Tuun'suma ==
Tun'viɛlli shɛŋa o ni chɛ m bahi nyɛla din be Ghananima taarihi kundunima ni, pala yuya n-ti pahi Obetsebi-Lamptey Interchange din be Ring Road West din be [[Accra]], Ghana.<ref>{{Cite web|title=Akufo-Addo cuts sod for construction works to begin on Obetsebi-Lamptey Interchange project|url=https://www.graphic.com.gh/news/general-news/akufo-addo-cuts-sod-for-construction-works-to-begin-on-obetsebi-lamptey-interchange-project.html|date=21 October 2019|first=Enoch Darfah |last=Frimpong|access-date=2020-07-29|website=Graphic Online|language=en-gb}}</ref><ref>Obetsebi-Lamptey Roundabout {{coord|05|33|41|N|00|13|46|W|region:GH_type:landmark|name=Obetsebi-Lamptey Roundabout}}</ref> Bɛ nyɛla ban daa mɛ o zali din daa niŋ ka lala palli ŋɔ daa naai.<ref>{{Cite web |last=Bonney |first=Emmanuel |date=22 September 2022 |title=Section of Obetsebi-Lamptey road closes today |url=https://www.graphic.com.gh/news/general-news/section-of-obetsebi-lamptey-road-closes-today.html |access-date=6 March 2024 |website=Graphic Online}}</ref>
== Kundivihira ==
{{Reflist}}
[[Pubu: Lahabaya zaa]]
[[Pubu: Ghana alikaalenima]]
[[Pubu: Lahabaya zaa]]
[[Pubu:Ninsala ŋun lahi ka o nyevuli ni]]
[[Pubu:Daabihi]]
[[Pubu:Ghana dolo dolo niraba]]
[[Pubu:Paɣaba]]
[[Pubu:Paɣa]]
6ntrwujz20i6ihd64mxzltorpv7izqs
List of NBA players born outside the United States
0
21107
115877
98745
2025-06-20T07:38:45Z
InternetArchiveBot
118
Rescuing 0 sources and tagging 1 as dead.) #IABot (v2.0.9.5
115877
wikitext
text/x-wiki
[[National Basketball Association]], boliŋmɛri shɛba bɛn dɔɣi tiŋdu'shɛŋa ka di pa [[United States]] ka bɛ booni ba tiŋduya boliŋmɛriba(international players). Boliŋmɛri shɛba bɛn daa dɔɣi [[territories of the United States|U.S. overseas territories]], kamani [[Puerto Rico]] mini [[United States Virgin Islands|U.S. Virgin Islands]], nyɛla bɛn booni shɛba zaa tiŋduya boliŋmɛriba hali bɛ yi nyɛla [[United States nationality law#Citizenship at birth on the U.S. territories and former U.S. territories|U.S. bilichini nima]].<ref name=bullets>{{cite news|title=Monday Bullets |date=April 30, 2007 |work=ESPN.com |url=http://espn.go.com/blog/truehoop/post/_/id/3311/monday-bullets-53 |archive-url=https://web.archive.org/web/20140308003925/http://espn.go.com/blog/truehoop/post/_/id/3311/monday-bullets-53 |archive-date=March 8, 2014 |url-status=live |quote=NBA VP of International Relations Terry Lyons explains that after encountering several tough cases, the league simply decided to "draw a circle around the fifty states" and say that if you weren't from there (by birth, upbringing, passport, etc.) you counted as an international player. }}</ref><ref>{{cite press release |title=Season opens with record 84 international players |date=October 26, 2010 |publisher=National Basketball Association |url=http://www.nba.com/news/2010-11-international-players/index.html |archive-url=https://web.archive.org/web/20120610001921/http://www.nba.com/news/2010-11-international-players/index.html |archive-date=June 10, 2012 |url-status=dead |access-date=October 27, 2010 }}</ref><ref>{{cite news|title=Overseas Players Courted by N.B.A. |date=June 26, 2005 |newspaper=The New York Times |agency=Associated Press |url=https://www.nytimes.com/2005/06/26/sports/basketball/26flair.html |archive-url=https://web.archive.org/web/20220612070206/http://www.nytimes.com/2005/06/26/sports/basketball/26flair.html?_r=1 |archive-date=June 12, 2022 |url-status=live }}</ref><ref>{{cite web|last=Madhok |first=Karan |title=NBA India Blog: Karan Madhok |work=NBA.com |url=http://www.nba.com/india/basketball/karan_madhok_blog.html |archive-url=https://web.archive.org/web/20101105123850/http://www.nba.com/india/basketball/karan_madhok_blog.html |archive-date=November 5, 2010 |url-status=dead }}</ref> So shɛŋa din dɔni kpɛri na U.S yɛltɔɣa shɛŋa, NBA nyɛla ban lihira baŋdi boliŋmɛri shɛba ban tu ni bɛ boli tiŋduya boliŋmɛriba.<ref name=bullets/> Din pahira, boliŋmɛri shɛba beni ka nyɛ [[Birthright citizenship in the United States|U.S. bilichini nima ka di nyɛla bɛ dɔɣi ba la]] amaa ka bɛ lahi bilichini nima zaŋti tiŋgbani shɛŋa bee ŋmɛri bolli n-tiri tiŋgbani shɛŋa international basketball competition. Yuya ŋɔ nyɛla boliŋmɛri shɛba ban mali kamani din boŋɔ zaɣa yini.
Boliŋmɛri shɛba ban bilichinsi nyɛla ''United States'' nyɛla bɛn daa dɔɣi shɛba tiŋdu'shɛŋa dabam amaa ka bɛ lee ŋmɛri international basketball tournament n-tiri ba. Boliŋmɛri shɛba bɛn daa dɔɣi tiŋdu'shɛŋa dabam ka di pa United States ka bɛ lamba nyɛ U.S. nima n-ti pahi boliŋmɛri shɛba ban be sunsuuni zaŋti U.S. zaa nyɛla ban be yaɣili ŋɔ.
[[Hank Biasatti]], nyɛla bɛn daa dɔɣi so [[Italy]] amaa ka lee zooi [[Canada]], n-daa nyɛ tuuli tiŋduya boliŋmɛri ŋun daa be league ŋɔ ni yuuni 1946.<ref name=diallo>{{cite news|last=Diallo |first=Mariama |title=International Players' Impact on NBA Grows in Past Two Decades |date=February 17, 2011 |work=VOANews.com |url=http://www.voanews.com/english/news/usa/people/International-Players-Impact-on-NBA-Grows-in-Past-Two-Decades-116426514.html |archive-url=https://web.archive.org/web/20120125035014/http://www.voanews.com/english/news/usa/people/International-Players-Impact-on-NBA-Grows-in-Past-Two-Decades-116426514.html |archive-date=January 25, 2012 |url-status=dead }}</ref> Tiŋduya boliŋmɛriba ŋɔ kalinli daa pahiya league ŋɔ ni din daa niŋ ka be kpa [[1992 United States men's Olympic basketball team|Dream Team]] nyaaŋa saha shɛli bɛn daa ti NBA boliŋmɛriba soli ni bɛ pahi [[Basketball at the Summer Olympics|Olympic play]] din daa yɛn piligi yuuni [[Basketball at the 1992 Summer Olympics|1992]]. Ninsali nim yurilim zaŋ chaŋ basketball daa nyɛla din pahi. Yuuni [[1991-92 NBA season|1991–92 season]] bolli ŋɔ piligu, NBA daa mali la tiŋduya boliŋmɛriba pishi ni ata ka bɛ yina tiŋgbana pishi ayi ka ni.<ref>{{cite news|last=Longman |first=Jere |title=N.B.A. Looks to Wake Up From 20-Year Dream |date=July 28, 2012 |newspaper=The New York Times |url=https://www.nytimes.com/2012/07/29/sports/olympics/nba-reassesses-its-olympic-involvement.html?pagewanted=all |archive-url=https://web.archive.org/web/20121103101136/http://www.nytimes.com/2012/07/29/sports/olympics/nba-reassesses-its-olympic-involvement.html?_r=1&pagewanted=all |archive-date=November 3, 2012 |url-status=live }}</ref>Bɛn daa yɛn piligi bɛ daa mali la record-high 113 international players ka bɛ yina tiŋgbana pihinahi ni yini ni.<ref name="2016–17 opening night">{{cite press release|url=http://pr.nba.com/nba-rosters-international-players-2016-17/ |title=NBA rosters feature record 113 international players and 41 countries and territories |publisher=National Basketball Association |date=October 25, 2016 |access-date=October 26, 2016}}</ref> Bɛn daa yɛn piligi {{nbay|2017|app=season}}, bɛ daa mali la tiŋduya boliŋmɛriba 108 ka bɛ yina tiŋgbana pihinahi ni ayi, n-ti pahi boliŋmɛriba anu shɛba ban daa dihi bɛ nuu gbana zuɣu n-ti [[two-way contract]] din daa na yoli piligi la.<ref>{{cite press release|url=http://pr.nba.com/nba-international-players-2017-18/ |title=NBA rostersfeature 108 international players from record 42 countries and territories |publisher=National Basketball Association|date=October 17, 2017 |access-date=October 17, 2017}}</ref>
==Di jia ŋmaabu==
===Africa===
{| class="wikitable sortable"
|-
! scope="col" style="width:120px;"| Country/Territory
! scope="col" style="width:60px;"| No. of Players
!scope="col" class="unsortable"| Notes
|-
| {{NGA}} ||style="text-align:center"| 30 || Including 17 foreign-born Nigerians
|-
| {{SEN}} ||style="text-align:center"| 12 || Including 1 U.S.-born Senegalese
|-
| {{CMR}} ||style="text-align:center"| 6 || Including 1 U.S.-born Cameroonian
|-
| {{COD}} ||style="text-align:center"| 5 ||
|-
| {{SSD}} ||style="text-align:center"| 3 || Including 2 foreign-born South Sudanese
|-
| {{EGY}}{{NoteTag|A [[list of transcontinental countries|transcontinental country]].|name="TC"}} ||style="text-align:center"| 2 ||
|-
| {{GAB}} ||style="text-align:center"| 2 ||
|-
| {{GHA}} ||style="text-align:center"| 2 ||
|-
| {{CIV}} ||style="text-align:center"| 2 || Including 2 U.S.-born Ivorians
|-
| {{LBY}} ||style="text-align:center"| 2 || Including 2 U.S.-born Libyans
|-
| {{MLI}} ||style="text-align:center"| 2 ||
|-
| {{UGA}} ||style="text-align:center"| 2 || Including 2 U.S.-born Ugandans
|-
| {{ANG}} ||style="text-align:center"| 1 ||
|-
| {{CPV}} ||style="text-align:center"| 1 ||
|-
| {{GUI}} ||style="text-align:center"| 1 ||
|-
| {{LBR}} ||style="text-align:center"| 1 || Including 1 U.S.-born Liberian
|-
| {{SUD}} ||style="text-align:center"| 1 ||
|-
| {{TAN}} ||style="text-align:center"| 1 ||
|-
| {{TUN}} ||style="text-align:center"| 1 ||
|-
| '''{{Flagdeco|Africa}} [[Africa]]''' ||style="text-align:center"| '''77''' || Including 28 foreign or U.S.-born naturalized players
|}
=== Americas ===
{| class="wikitable sortable"
|-
! scope="col" style="width:120px;"| Country/Territory
! scope="col" style="width:60px;"| No. of Players
!scope="col" class="unsortable"| Notes
|-
| {{CAN}} ||style="text-align:center"| 61 || Including 10 foreign-born Canadians
|-
| {{BRA}} ||style="text-align:center"| 18 || Including 1 U.S.-born Brazilian
|-
| {{PUR}} ||style="text-align:center"| 18 || Including 10 U.S.-born Puerto Ricans
|-
| {{ARG}} ||style="text-align:center"| 16 ||
|-
| {{DOM}} ||style="text-align:center"| 12 || Including 4 U.S.-born Dominicans
|-
| {{JAM}} ||style="text-align:center"| 11 || Including 5 U.S.-born Jamaicans
|-
| {{BHS}} ||style="text-align:center"| 7 || Including 1 U.S.-born Bahamian
|-
| {{MEX}} ||style="text-align:center"| 6 || Including 2 U.S.-born Mexicans
|-
| {{VEN}} ||style="text-align:center"| 6 || Including 4 foreign-born Venezuelans
|-
| {{PAN}} ||style="text-align:center"| 4 || Including 2 U.S.-born Panamanians
|-
| {{ISV}} ||style="text-align:center"| 4 || Including 2 U.S.-born Virgin Islanders
|-
| {{BLZ}} ||style="text-align:center"| 3 || Including 3 U.S.-born Belizeans
|-
| {{HAI}} ||style="text-align:center"| 3 ||
|-
| {{CUB}} ||style="text-align:center"| 2 ||
|-
| {{GUY}} ||style="text-align:center"| 2 ||
|-
| {{TRI}} ||style="text-align:center"| 2 || Including 1 U.S.-born Trinidadian
|-
| {{ATG}} ||style="text-align:center"| 1 || Including 1 U.S.-born Antiguan
|-
| {{BOL}} ||style="text-align:center"| 1 || Including 1 U.S.-born Bolivian
|-
| {{COL}} ||style="text-align:center"| 1 ||
|-
| {{DMA}} ||style="text-align:center"| 1 ||
|-
| {{URU}} ||style="text-align:center"| 1 ||
|-
| '''{{Flag|Americas}}''' ||style="text-align:center"| '''179''' || Including 46 foreign or U.S.-born naturalized players
|}
=== Asia ===
{| class="wikitable sortable"
|-
! scope="col" style="width:120px;"| Country/Territory
! scope="col" style="width:60px;"| No. of Players
!scope="col" class="unsortable"| Notes
|-
| {{CHN}} ||style="text-align:center"| 7 || Including 1 U.S.-born Chinese
|-
| {{JPN}} ||style="text-align:center"| 5 || Including 2 U.S.-born Japanese
|-
| {{LBN}} ||style="text-align:center"| 5 || Including 4 foreign-born Lebanese
|-
| {{PHI}} ||style="text-align:center"| 3 || Including 3 U.S.-born Filipinos
|-
| {{QAT}} ||style="text-align:center"| 2 || Including 2 U.S.-born Qataris
|-
| {{IDN}} ||style="text-align:center"| 1 || Including 1 U.S.-born Indonesian
|-
| {{IRN}} ||style="text-align:center"| 1 ||
|-
| {{JOR}} ||style="text-align:center"| 1 || Including 1 U.S.-born Jordanian
|-
| {{KOR}} ||style="text-align:center"| 1 ||
|-
| '''[[File:Asia on the globe (red).svg|23px]] [[Asia]]''' ||style="text-align:center"| '''26''' || Including 14 foreign or U.S.-born naturalized players
|}
=== Europe ===
{| class="wikitable sortable"
|-
! scope="col" style="width:120px;"| Country/Territory
! scope="col" style="width:60px;"| No. of Players
!scope="col" class="unsortable"| Notes
|-
| {{FRA}} || style="text-align:center" | 42 || Including 7 foreign-born French
|-
| {{SRB}} ||style="text-align:center"| 30 || Including 9 foreign-born Serbians
|-
| {{CRO}} ||style="text-align:center"| 23 || Including 8 foreign-born Croatians
|-
| {{ESP}} ||style="text-align:center"| 20 || Including 4 foreign-born Spaniards
|-
| {{GER}} ||style="text-align:center"| 19 || Including 2 U.S.-born Germans
|-
| {{LTU}} ||style="text-align:center"| 15 || Including 1 U.S.-born Lithuanian
|-
| {{GRC}} ||style="text-align:center"| 14 || Including 4 foreign-born Greeks
|-
| {{TUR}}{{NoteTag|name="TC"}} ||style="text-align:center"| 14 || Including 5 foreign-born Turks
|-
| {{ITA}} ||style="text-align:center"| 13 || Including 4 U.S.-born Italians
|-
| {{RUS}}{{NoteTag|name="TC"}} ||style="text-align:center"| 13 || Including 4 foreign-born Russians
|-
| {{SVN}} ||style="text-align:center"| 13 || Including 2 foreign-born Slovenes
|-
| {{GBR}} ||style="text-align:center"| 12 || Including 3 foreign-born Britons
|-
| {{GEO}}{{NoteTag|name="TC"}} ||style="text-align:center"| 11 || Including 6 U.S.-born Georgians
|-
| {{MNE}} ||style="text-align:center"| 10 || Including 5 foreign-born Montenegrins
|-
| {{UKR}} ||style="text-align:center"| 9 || Including 2 foreign-born Ukrainians
|-
| {{BIH}} ||style="text-align:center"| 7 || Including 3 foreign-born Bosnians
|-
| {{LAT}} ||style="text-align:center"| 7 ||
|-
| {{ISR}}{{NoteTag|A member of [[FIBA Europe]], geographically a part of [[Asia]].}} ||style="text-align:center"| 6 || Including 2 U.S.-born Israelis
|-
| {{CZE}} ||style="text-align:center"| 5 ||
|-
| {{NED}} ||style="text-align:center"| 5 ||
|-
| {{NMK}} ||style="text-align:center"| 5 || Including 3 U.S.-born Macedonians
|-
| {{POL}} ||style="text-align:center"| 5 || Including 2 U.S.-born Polish
|-
| {{BUL}} ||style="text-align:center"| 3 || Including 2 U.S.-born Bulgarians
|-
| {{FIN}} ||style="text-align:center"| 3 || Including 1 foreign-born Finn
|-
| {{IRL}} ||style="text-align:center"| 3 || Including 2 U.S.-born Irishmen
|-
| {{SWE}} ||style="text-align:center"| 2 ||
|-
| {{SUI}} ||style="text-align:center"| 2 ||
|-
| {{AUT}} ||style="text-align:center"| 1 ||
|-
| {{AZE}}{{NoteTag|name="TC"}} ||style="text-align:center"| 1 || Including 1 U.S.-born Azerbaijani
|-
| {{BLR}} ||style="text-align:center"| 1 || Including 1 U.S.-born Belarusian
|-
| {{BEL}} ||style="text-align:center"| 1 || Including 1 foreign-born Belgian
|-
| {{DEN}} ||style="text-align:center"| 1 ||
|-
| {{EST}} ||style="text-align:center"| 1 ||
|-
| {{HUN}} ||style="text-align:center"| 1 ||
|-
| {{ISL}} ||style="text-align:center"| 1 ||
|-
| {{LUX}} ||style="text-align:center"| 1 ||
|-
| {{NOR}} ||style="text-align:center"| 1 ||
|-
| {{POR}} ||style="text-align:center"| 1 ||
|-
| {{ROM}} ||style="text-align:center"| 1 ||
|-
| {{SVK}} ||style="text-align:center"| 1 ||
|-
| '''{{Flag|Europe}}''' ||style="text-align:center"| '''321''' || Including 85 foreign or U.S.-born naturalized players
|}
=== Oceania ===
{| class="wikitable sortable"
|-
! scope="col" style="width:120px;"| Country/Territory
! scope="col" style="width:60px;"| No. of Players
!scope="col" class="unsortable"| Notes
|-
| {{AUS}} ||style="text-align:center"| 33 || Including 7 foreign-born Australians
|-
| {{NZL}} ||style="text-align:center"| 3 ||
|-
| '''{{Flag|Australasia}}''' ||style="text-align:center"| '''36''' || Including 7 foreign-born naturalized players
|}
== List ==
''Note: This list is correct through the conclusion of the {{nbay|2022|app=season}}.''
{| class="wikitable"
|-
| style="width:50px;"| '''Pos'''
| style="width:25px; text-align:center;"| G || [[Basketball positions#Guards|Guard]]
| style="width:25px; text-align:center;"| F || [[Basketball positions#Forwards|Forward]]
| style="width:25px; text-align:center;"| C || [[Center (basketball)|Center]]
|-
|'''Yrs'''
|colspan="6"| Number of seasons played in the NBA
|-
| style="background:#ff9;"| ^
|colspan="6"| Denotes [[List of players in the Naismith Memorial Basketball Hall of Fame|player who has been elected to the Basketball Hall of Fame]]
|-
| style="background:#cfc;"| *
|colspan="6"| Denotes [[List of current NBA team rosters|player who is still active in the NBA]]
|}
{| class="wikitable sortable" style="font-size:95%"
! scope="col" style="width:125px;"| Nationality{{ref label|Note1|A}}
! scope="col" style="width:125px;"| Birthplace{{ref label|Note2|B}}
! scope="col" style="width:150px;"| Player
! scope="col" style="width:25px;"| Pos.
! scope="col" style="width:75px;"| Career{{ref label|Note3|C}}
! scope="col" style="width:25px;"| Yrs
!scope="col" class="unsortable"| Notes
!scope="col" class="unsortable"| Ref.
|-
| {{ANG}}{{anchor|A}}
| style="text-align:center;"|—
| style="background:#cfc;"|{{sortname|Bruno|Fernando}}*
| C
| {{nbay|2019|start}}–present || 4
| style="text-align:center;"|—
| style="text-align:center;"|<ref>{{cite web|url=https://www.basketball-reference.com/players/f/fernabr01.html|title=Bruno Fernando Statistics|work=basketball-reference.com|publisher=Sports Reference LLC|access-date=October 25, 2019}}</ref>
|-
| {{ATG}}
| {{USA}}
| {{sortname|Julius|Hodge}}
| G
| {{nbay|2005|start}}–{{nbay|2006|end}} || 2
| Born in the United States, became a naturalized Antiguan citizen, represented [[Antigua and Barbuda national basketball team|Antigua]] internationally during his playing career; though choosing to represent Antigua, he was also eligible to represent the U.S. Virgin Islands.<!--There is no such thing as separate USVI citizenship. Native-born USVI residents are US citizens by birth.-->
| style="text-align:center;"|<ref>{{cite web|url=https://www.basketball-reference.com/players/h/hodgeju01.html|title=Julius Hodge Statistics|work=basketball-reference.com|publisher=Sports Reference LLC|access-date=February 15, 2017}}</ref>
|-
|{{ARG}}
| style="text-align:center;"|—
| {{sortname|Leandro|Bolmaro}}
| F/G
| {{nbay|2021|start}}–{{nbay|2022|end}} ||2
| Also holds Italian citizenship.<ref>{{cite web|title=Leandro Bolmaro {{!}} ACB.COM|url=https://www.acb.com/jugador/temporada-a-temporada/id/https%3A%2F%2Fwww.acb.com%2F%2Fjugador%2Fver%2F20213026-Leandro-Bolmaro|access-date=2021-10-21|website=www.acb.com|language=es}}{{Dead link|date=October 2023 |bot=InternetArchiveBot |fix-attempted=yes }}</ref>
| style="text-align:center;"|<ref>{{cite web|url=https://www.basketball-reference.com/players/b/bolmale01.html|title=Leandro Bolmaro Statistics|work=basketball-Reference.com|publisher=Sports Reference LLC|access-date=21 October 2021}}</ref>
|-
| {{ARG}}
| style="text-align:center;"|—
| {{sortname|Nicolás|Brussino}}
| G/F
| {{nbay|2016|start}}–{{nbay|2017|start}} || 2
| Also holds Italian citizenship.
| style="text-align:center;"|<ref>{{cite web|url=https://www.basketball-reference.com/players/b/brussni01.html|title=Nicolas Brussino Statistics|work=basketball-reference.com|publisher=Sports Reference LLC|access-date=October 30, 2016}}</ref>
|-
| {{ARG}}
| style="text-align:center;"|—
| {{sortname|Facundo|Campazzo}}
| G
| {{nbay|2020|start}}–{{nbay|2022|start}} ||3
| style="text-align:center;"|—
| style="text-align:center;"|<ref>{{cite web|url=https://www.basketball-reference.com/players/c/campafa01.html|title=Facundo Campazzo Statistics|work=basketball-Reference.com|publisher=Sports Reference LLC|access-date=December 24, 2020}}</ref>
|-
| {{ARG}}
| style="text-align:center;"|—
| {{sortname|Gabriel|Deck}}
| G
| {{nbay|2020|end}}–{{nbay|2021|end}} ||2
| style="text-align:center;"|—
| style="text-align:center;"|<ref>{{cite web|url=https://www.basketball-reference.com/players/d/deckga01.html|title=Gabriel Deck Statistics|work=basketball-Reference.com|publisher=Sports Reference LLC|access-date=May 1, 2021}}</ref>
|-
| {{ARG}}
| style="text-align:center;"|—
| {{sortname|Carlos|Delfino}}
| G
| {{nbay|2004|start}}–{{nbay|2007|end}};<br />{{nbay|2009|start}}–{{nbay|2013|end}} || 8
| style="text-align:center;"|—
| style="text-align:center;"|<ref>{{cite web|url=https://www.basketball-reference.com/players/d/delfica01.html|title=Carlos Delfino Statistics|work=basketball-reference.com|publisher=Sports Reference LLC|access-date=October 7, 2010}}</ref>
|-
| {{ARG}}
| style="text-align:center;"|—
| {{sortname|Patricio|Garino}}
| G
| {{nbay|2016|end}} || 1
| Also holds Italian citizenship.
| style="text-align:center;"|<ref>{{cite web|url=https://www.basketball-reference.com/players/g/garinpa01.html|title=Patricio Garino Statistics|work=basketball-reference.com|publisher=Sports Reference LLC|access-date=April 4, 2017}}</ref>
|-
| {{ARG}}
| style="text-align:center;"|—
| style="background:#ff9;"| {{sortname|Manu|Ginóbili}}^
| G
| {{nbay|2002|start}}–{{nbay|2017|end}}|| 16
| Also holds Italian citizenship.
| style="text-align:center;"|<ref>{{cite web|url=https://www.basketball-reference.com/players/g/ginobma01.html|title=Manu Ginobili Statistics|work=basketball-reference.com|publisher=Sports Reference LLC|access-date=October 7, 2010}}</ref>
|-
| {{ARG}}
| style="text-align:center;"|—
| {{sortname|Walter|Herrmann}}
| F
| {{nbay|2006|start}}–{{nbay|2008|end}} || 3
| style="text-align:center;"|—
| style="text-align:center;"|<ref>{{cite web|url=https://www.basketball-reference.com/players/h/herrmwa01.html|title=Walter Herrmann Statistics|work=basketball-reference.com|publisher=Sports Reference LLC|access-date=October 7, 2010}}</ref>
|-
| {{ARG}}
| style="text-align:center;"|—
| {{sortname|Nicolás|Laprovíttola}}
| G
| {{nbay|2016|start}} || 1
| style="text-align:center;"|—
| style="text-align:center;"|<ref>{{cite web|url=https://www.basketball-reference.com/players/l/laproni01.html|title=Nicolas Laprovittola Statistics|work=basketball-reference.com|publisher=Sports Reference LLC|access-date=October 29, 2016}}</ref>
|-
| {{ARG}}
| style="text-align:center;"|—
| {{sortname|Andrés|Nocioni}}
| F
| {{nbay|2004|start}}–{{nbay|2011|end}} || 8
| style="text-align:center;"|—
| style="text-align:center;"|<ref>{{cite web|url=https://www.basketball-reference.com/players/n/nocioan01.html|title=Andres Nocioni Statistics|work=basketball-reference.com|publisher=Sports Reference LLC|access-date=October 7, 2010}}</ref>
|-
| {{ARG}}
| style="text-align:center;"|—
| {{sortname|Fabricio|Oberto}}
| F
| {{nbay|2005|start}}–{{nbay|2010|start}} || 6
| style="text-align:center;"|—
| style="text-align:center;"|<ref>{{cite web|url=https://www.basketball-reference.com/players/o/obertfa01.html|title=Fabricio Oberto Statistics|work=basketball-reference.com|publisher=Sports Reference LLC|access-date=October 7, 2010}}</ref>
|-
| {{ARG}}
| style="text-align:center;"|—
| {{sortname|Pablo|Prigioni}}
| G
| {{nbay|2012|start}}–{{nbay|2015|end}} || 4
| style="text-align:center;"|—
| style="text-align:center;"|<ref>{{cite web|url=https://www.basketball-reference.com/players/p/prigipa01.html|title=Pablo Prigioni Statistics|work=basketbal-reference.com|publisher=Sports Reference LLC|access-date=November 13, 2012}}</ref>
|-
| {{ARG}}
| style="text-align:center;"|—
| {{sortname|Pepe|Sánchez}}
| G
| {{nbay|2000|full=y}}; {{nbay|2002|full=y}} || 2
| style="text-align:center;"|—
| style="text-align:center;"|<ref>{{cite web|url=https://www.basketball-reference.com/players/s/sanchpe01.html|title=Pepe Sanchez Statistics|work=basketball-reference.com|publisher=Sports Reference LLC|access-date=October 7, 2010}}</ref>
|-
| {{ARG}}
| style="text-align:center;"|—
| {{sortname|Luis|Scola}}
| F
| {{nbay|2007|start}}–{{nbay|2016|end}} || 10
| style="text-align:center;"|—
| style="text-align:center;"|<ref>{{cite web|url=https://www.basketball-reference.com/players/s/scolalu01.html|title=Luis Scola Statistics|work=basketball-reference.com|publisher=Sports Reference LLC|access-date=October 7, 2010}}</ref>
|-
| {{ARG}}
| style="text-align:center;"|—
| {{sortname|Luca|Vildoza}}
| G
| [[2022 NBA Playoffs|2022]] || 1
| Also holds Italian citizenship. Only player whose career consists exclusively of playoff games.
| style="text-align:center;"|<ref>{{cite web|url=https://www.basketball-reference.com/players/v/vildolu01.html|title=Luca Vildoza Statistics|work=basketball-reference.com|publisher=Sports Reference LLC|access-date=July 12, 2022}}</ref>
|-
| {{ARG}}
| style="text-align:center;"|—
| {{sortname|Rubén|Wolkowyski}}
| F
| {{nbay|2000|full=y}}; {{nbay|2002|full=y}} || 2
| Also holds Polish citizenship.
| style="text-align:center;"|<ref>{{cite web|url=https://www.basketball-reference.com/players/w/wolkoru01.html|title=Ruben Wolkowyski Statistics|work=basketball-reference.com|publisher=Sports Reference LLC|access-date=October 7, 2010}}</ref>
|-
|{{AUS}}
| {{SUD}}<br />(now {{SSD}})
| {{sortname|Deng|Adel}}
| F
| {{nbay|2018|end}} || 1
| Born in [[Juba]], [[Sudan]] (which is now a part of [[South Sudan]]), became a naturalized Australian citizen, represents [[Australia men's national basketball team|Australia]] internationally during his playing career.
| style="text-align:center;"|<ref>{{cite web|url=https://www.basketball-reference.com/players/a/adelde01.html|title=Deng Adel Statistics|work=basketball-reference.com|publisher=Sports Reference LLC|access-date=January 29, 2019}}</ref>
|-
| {{AUS}}
| style="text-align:center;"|—
| {{sortname|David|Andersen}}
| F/C
| {{nbay|2009|start}}–{{nbay|2010|end}} || 2
| Also holds [[Denmark|Danish]] citizenship, but represents [[Australia men's national basketball team|Australia]] internationally.<ref>{{cite web|url=http://www.nba.com/playerfile/david_andersen/bio.html|title=David Andersen Bio|work=NBA.com|publisher=Turner Sports Interactive, Inc|access-date=October 11, 2010|url-status=dead|archive-url=https://web.archive.org/web/20100914195527/http://www.nba.com/playerfile/david_andersen/bio.html|archive-date=September 14, 2010|df=mdy-all}}</ref>
| style="text-align:center;"|<ref>{{cite web|url=https://www.basketball-reference.com/players/a/anderda03.html|title=David Andersen Statistics|work=basketball-reference.com|publisher=Sports Reference LLC|access-date=October 10, 2010}}</ref>
|-
| {{AUS}}
| style="text-align:center;"|—
| {{sortname|Chris|Anstey}}
| C
| {{nbay|1997|start}}–{{nbay|1999|end}} || 3
| style="text-align:center;"|—
| style="text-align:center;"|<ref>{{cite web|url=https://www.basketball-reference.com/players/a/anstech01.html|title=Chris Anstey Statistics|work=basketball-reference.com|publisher=Sports Reference LLC|access-date=October 10, 2010}}</ref>
|-
| {{AUS}}
| style="text-align:center;"|—
| {{sortname|Cameron|Bairstow}}
| F/C
| {{nbay|2014|start}}–{{nbay|2015|end}} || 2
| style="text-align:center;"|—
| style="text-align:center;"|<ref>{{cite web|url=https://www.basketball-reference.com/players/b/bairsca01.html|title=Cameron Bairstow Statistics|work=basketball-reference.com|publisher=Sports Reference LLC|access-date=October 31, 2014}}</ref>
|-
| {{AUS}}
| {{NZL}}
| {{sortname|Aron|Baynes}}
| C
| {{nbay|2012|end}}–{{nbay|2020|end}} || 9
| Born in [[New Zealand]], grew up in [[Australia]], represents [[Australia men's national basketball team|Australia]] internationally.<ref>{{cite web|url=http://www.nzherald.co.nz/nz/news/article.cfm?c_id=1&objectid=10821199|title=Olympics: Kiwis fly other flags at Games|date=July 22, 2012|publisher=The New Zealand Herald|access-date=January 31, 2013}}</ref>
| style="text-align:center;"|<ref>{{cite web|url=https://www.basketball-reference.com/players/b/baynear01.html|title=Aron Baynes Statistics|work=basketball-reference.com|publisher=Sports Reference LLC|access-date=January 31, 2013}}</ref>
|-
| {{AUS}}
| style="text-align:center;"|—
| {{sortname|Andrew|Bogut}}
| C
| {{nbay|2005|start}}–{{Nbay|2017|end}}; {{nbay|2018|end}} || 14
| style="text-align:center;"|—
| style="text-align:center;"|<ref>{{cite web|url=https://www.basketball-reference.com/players/b/bogutan01.html|title=Andrew Bogut Statistics|work=basketball-reference.com|publisher=Sports Reference LLC|access-date=March 20, 2019}}</ref>
|-
| {{AUS}}
| style="text-align:center;"|—
| {{sortname|Jonah|Bolden}}
| F
|{{nbay|2018|start}}–{{nbay|2019|end}} || 2
| style="text-align:center;"|—
| style="text-align:center;"|<ref>{{cite web|url=https://www.basketball-reference.com/players/b/boldejo01.html|title=Jonah Bolden Statistics|work=basketball-reference.com|publisher=Sports Reference LLC|access-date=October 17, 2018}}</ref>
|-
| {{AUS}}
| style="text-align:center;"|—
| {{sortname|Mark|Bradtke}}
| C
| {{nbay|1996|full=y}} || 1
| style="text-align:center;"|—
| style="text-align:center;"|<ref>{{cite web|url=https://www.basketball-reference.com/players/b/bradtma01.html|title=Mark Bradtke Statistics|work=basketball-reference.com|publisher=Sports Reference LLC|access-date=October 10, 2010}}</ref>
|-
| {{AUS}}
| style="text-align:center;"|—
| {{sortname|Ryan|Broekhoff}}
| G
| {{nbay|2018|start}}–{{nbay|2019|end}} || 2
| style="text-align:center;"|—
| style="text-align:center;"|<ref>{{cite web|url=https://www.basketball-reference.com/players/b/broekry01.html|title=Ryan Broekhoff Statistics|work=basketball-reference.com|publisher=Sports Reference LLC|access-date=October 18, 2018}}</ref>
|-
| {{AUS}}
| style="text-align:center;"|—
| style="background:#cfc;"| {{sortname|Xavier|Cooks}}*
| F
| {{nbay|2022|end}}–present || 1
| style="text-align:center;"|—
| style="text-align:center;"|<ref>{{cite web|url=https://www.basketball-reference.com/players/c/cooksxa01.html|title=Xavier Cooks Statistics|work=basketball-reference.com|publisher=Sports Reference LLC|access-date=March 19, 2023}}</ref>
|-
| {{AUS}}
| style="text-align:center;"|—
| {{sortname|Mitch|Creek}}
| G
|{{nbay|2018|end}} || 1
| style="text-align:center;"|—
| style="text-align:center;"|<ref>{{cite web|url=https://www.basketball-reference.com/players/c/creekmi01.html|title=Mitch Creek Statistics|work=basketball-reference.com|publisher=Sports Reference LLC|access-date=January 29, 2019}}</ref>
|-
| {{AUS}}
| style="text-align:center;"|—
| style="background:#cfc;"| {{sortname|Dyson|Daniels}}*
| G
| {{nbay|2022|start}}–present || 1
| style="text-align:center;"|—
| style="text-align:center;"|<ref>{{cite web|url=https://www.basketball-reference.com/players/d/daniedy01.html|title=Dyson Daniels Statistics|work=basketball-reference.com|publisher=Sports Reference LLC|access-date=October 19, 2022}}</ref>
|-
| {{AUS}}
| style="text-align:center;"|—
| {{sortname|Matthew|Dellavedova}}
| G
| {{nbay|2013|start}}–{{nbay|2020|end}};<br />{{nbay|2022|start}}–{{nbay|2022|end}} || 9
| style="text-align:center;"|—
| style="text-align:center;"|<ref>{{cite web|url=https://www.basketball-reference.com/players/d/dellama01.html|title=Matthew Dellavedova Statistics|work=basketball-reference.com|publisher=Sports Reference LLC|access-date=October 10, 2013}}</ref>
|-
| {{AUS}}
| style="text-align:center;"|—
| {{sortname|Dante|Exum}}
| G
| {{nbay|2014|start}}–{{nbay|2020|end}} || 6
| Born in Australia to an [[Cecil Exum|American father]].<ref>{{cite web|url=https://www.rollingstone.com/culture/culture-lists/dante-exum-from-australia-to-the-big-apple-20230/all-in-the-family-9-220759/|title=Dante Exum: From Australia to the Big Apple|date=June 25, 2014|publisher=Rolling Stone|access-date=October 21, 2021}}</ref>
| style="text-align:center;"|<ref>{{cite web|url=https://www.basketball-reference.com/players/e/exumda01.html|title=Dante Exum Statistics|work=basketball-reference.com|publisher=Sports Reference LLC|access-date=October 31, 2014}}</ref>
|-
| {{AUS}}
| style="text-align:center;"|—
| {{sortname|Andrew|Gaze}}
| G
| {{nbay|1993|end}}; {{nbay|1998|end}} || 2
| style="text-align:center;"|—
| style="text-align:center;"|<ref>{{cite web|url=https://www.basketball-reference.com/players/g/gazean01.html|title=Andrew Gaze Statistics|work=basketball-reference.com|publisher=Sports Reference LLC|access-date=October 10, 2010}}</ref>
|-
|{{AUS}}
| style="text-align:center;"|—
| style="background:#cfc;"|{{sortname|Josh|Giddey}}*
|G
|{{nbay|2021|start}}–present || 2
| style="text-align:center;"|—
| style="text-align:center;"|<ref>{{cite web|url=https://www.basketball-reference.com/players/g/giddejo01.html|title=Josh Giddey Statistics|work=basketball-reference.com|publisher=Sports Reference LLC|access-date=21 October 2021}}</ref>
|-
| {{AUS}}
| {{USA}}
| {{sortname|Ricky|Grace}}
| G
| {{nbay|1993|start}} || 1
| Born in the United States, became a naturalized Australian citizen, represented [[Australia men's national basketball team|Australia]] internationally during his playing career.<ref>{{cite web|url=https://www.sports-reference.com/olympics/athletes/gr/ricky-grace-1.html|archive-url=https://web.archive.org/web/20200418025858/https://www.sports-reference.com/olympics/athletes/gr/ricky-grace-1.html|url-status=dead|archive-date=April 18, 2020|title=Ricky Grace Biography and Olympic Results|work=sports-reference.com|publisher=Sports Reference LLC|access-date=October 11, 2010}}</ref>
| style="text-align:center;"|<ref>{{cite web|url=https://www.basketball-reference.com/players/g/graceri01.html|title=Ricky Grace Statistics|work=basketball-reference.com|publisher=Sports Reference LLC|access-date=October 11, 2010}}</ref>
|-
| {{AUS}}
| style="text-align:center;"|—
| style="background:#cfc;"|{{sortname|Josh|Green|dab=basketball}}*
| G
| {{nbay|2020|start}}–present || 3
| style="text-align:center;"|—
| style="text-align:center;"|<ref>{{cite web|url=https://www.basketball-reference.com/players/g/greenjo02.html|title=Josh Green Statistics|work=basketball-reference.com|publisher=Sports Reference LLC|access-date=December 24, 2020}}</ref>
|-
| {{AUS}}
| style="text-align:center;"|—
| {{sortname|Shane|Heal}}
| G
| {{nbay|1996|full=y}};<br /> {{nbay|2003|start}} || 2
| style="text-align:center;"|—
| style="text-align:center;"|<ref>{{cite web|url=https://www.basketball-reference.com/players/h/healsh01.html|title=Shane Heal Statistics|work=basketball-reference.com|publisher=Sports Reference LLC|access-date=October 10, 2010}}</ref>
|-
| {{AUS}}
| style="text-align:center;"|—
| {{sortname|Isaac|Humphries}}
| F/C
| {{nbay|2018|end}} || 1
| style="text-align:center;"|—
| style="text-align:center;"|<ref>{{cite web|url=https://www.basketball-reference.com/players/h/humphis01.html|title=Isaac Humphries Statistics|work=basketball-reference.com|publisher=Sports Reference LLC|access-date=April 8, 2019}}</ref>
|-
| {{AUS}}
| style="text-align:center;"|—
| style="background:#cfc;"| {{sortname|Joe|Ingles}}*
| F
| {{nbay|2014|start}}–present || 9
| style="text-align:center;"|—
| style="text-align:center;"|<ref>{{cite web|url=https://www.basketball-reference.com/players/i/inglejo01.html|title=Joe Ingles Statistics|work=basketball-reference.com|publisher=Sports Reference LLC|access-date=November 15, 2014}}</ref>
|-
| {{AUS}}
| style="text-align:center;"|—
| {{sortname|Nathan|Jawai}}
| F/C
| {{nbay|2008|start}}–{{nbay|2009|end}} || 2
| The first ever [[Indigenous Australians|Indigenous Australian]] to play in the NBA.
| style="text-align:center;"|<ref>{{cite web|url=https://www.basketball-reference.com/players/j/jawaina01.html|title=Nathan Jawai Statistics|work=basketball-reference.com|publisher=Sports Reference LLC|access-date=October 10, 2010}}</ref>
|-
| {{AUS}}
| style="text-align:center;"|—
| style="background:#cfc;"| {{sortname|Jock|Landale}}*
| C
| {{nbay|2021|start}}–present || 2
| style="text-align:center;"|—
| style="text-align:center;"|<ref>{{cite web|url=https://www.basketball-reference.com/players/l/landajo01.html|title=Jock Landale Statistics|work=basketball-reference.com|publisher=Sports Reference LLC|access-date=October 21, 2021}}</ref>
|-
| {{AUS}}
| style="text-align:center;"|—
| {{sortname|Luc|Longley}}
| C
| {{nbay|1991|start}}–{{nbay|2000|end}} || 10
| style="text-align:center;"|—
| style="text-align:center;"|<ref>{{cite web|url=https://www.basketball-reference.com/players/l/longllu01.html|title=Luc Longley Statistics|work=basketball-reference.com|publisher=Sports Reference LLC|access-date=October 10, 2010}}</ref>
|-
| {{AUS}}
| style="text-align:center;"|—
| {{sortname|Will|Magnay}}
| C/F
| {{nbay|2020|end}} || 1
| style="text-align:center;"|—
| style="text-align:center;"|<ref>{{cite web|url=https://www.basketball-reference.com/players/m/magnawi01.html|title=Will Magnay Statistics|work=basketball-reference.com|publisher=Sports Reference LLC|access-date=April 2, 2021}}</ref>
|-
| {{AUS}}
| {{SUD}}<br />(now {{SSD}})
| {{sortname|Thon|Maker}}
| F/C
| {{nbay|2016|start}}–{{nbay|2020|end}} || 5
| Born in [[Juba]], [[Sudan]] (which is now a part of [[South Sudan]]), became a naturalized Australian citizen, represents [[Australia men's national basketball team|Australia]] internationally during his playing career.<ref name=":0">{{cite web|title=Inside the NBA Journey of Sudanese-Australian Mangok Mathiang|url=https://www.complex.com/sports/2018/03/inside-the-nba-journey-of-sudanese-australian-mangok-mathiang/|access-date=2021-10-21|website=Complex|language=en|archive-date=2021-10-21|archive-url=https://web.archive.org/web/20211021091108/https://www.complex.com/sports/2018/03/inside-the-nba-journey-of-sudanese-australian-mangok-mathiang/|url-status=dead}}</ref>
| style="text-align:center;"|<ref>{{cite web|url=https://www.basketball-reference.com/players/m/makerth01.html|title=Thon Maker Statistics|work=basketball-reference.com|publisher=Sports Reference LLC|access-date=July 31, 2016}}</ref>
|-
| {{AUS}}
| {{SUD}}<br />(now {{SSD}})
| {{sortname|Mangok|Mathiang}}
| F/C
| {{nbay|2017|full=y}} || 1
| Born in [[Juba]], [[Sudan]] (which is now a part of [[South Sudan]]), became a naturalized Australian citizen, represents [[Australia men's national basketball team|Australia]] internationally during his playing career.<ref name=":0" />
| style="text-align:center;"|<ref>{{cite web|url=https://www.basketball-reference.com/players/m/mathima01.html|title=Mangok Mathiang Statistics|work=basketball-reference.com|publisher=Sports Reference LLC|access-date=October 19, 2017}}</ref>
|-
| {{AUS}}
| {{USA}}
| {{sortname|Darnell|Mee}}
| G
| {{nbay|1993|start}}–{{nbay|1994|end}} || 2
| Born in the United States, became a naturalized Australian citizen, represented [[Australia men's national basketball team|Australia]] internationally during his playing career.<ref>{{cite web|url=http://www.smh.com.au/news/basketball/goorjian-names-team-for-olympic-qualifer/2007/07/24/1185043097109.html|title=Goorjian names team for Olympic {{sic|nolink=y|qual|ifer|expected=qualifier}}|date=July 24, 2007|work=The Sydney Morning Herald|publisher=Fairfax Media|access-date=October 11, 2010}}</ref>
| style="text-align:center;"|<ref>{{cite web|url=https://www.basketball-reference.com/players/m/meeda01.html|title=Darnell Mee Statistics|work=basketball-reference.com|publisher=Sports Reference LLC|access-date=October 11, 2010}}</ref>
|-
| {{AUS}}
| style="text-align:center;"|—
| style="background:#cfc;"| {{sortname|Patty|Mills}}*
| G
| {{nbay|2009|start}}–present || 14
| style="text-align:center;"|—
| style="text-align:center;"|<ref>{{cite web|url=https://www.basketball-reference.com/players/m/millspa02.html|title=Patrick Mills Statistics|work=basketball-reference.com|publisher=Sports Reference LLC|access-date=November 13, 2012}}</ref>
|-
| {{AUS}}
| style="text-align:center;"|—
| {{sortname|Luke|Schenscher}}
| C
| {{nbay|2005|end}}–{{nbay|2006|end}} || 2
| style="text-align:center;"|—
| style="text-align:center;"|<ref>{{cite web|url=https://www.basketball-reference.com/players/s/schenlu01.html|title=Luke Schenscher Statistics|work=basketball-reference.com|publisher=Sports Reference LLC|access-date=October 10, 2010}}</ref>
|-
| {{AUS}}
| style="text-align:center;"|—
| style="background:#cfc;"| {{sortname|Ben|Simmons}}*
| F
| {{nbay|2017|start}}–present || 6
| Born in Australia to an [[Dave Simmons (basketball, born 1963)|American father]].<ref>{{cite web|url=https://www.phillyvoice.com/ben-simmons-australian-dream-adam-goodes-sixers-racism-philly-film-festival/|title=Ben Simmons takes shot as movie mogul with documentary about racism in Australia
|work=Philly Voice|publisher=WWB Holdings LLC|access-date=February 13, 2023}}</ref>
| style="text-align:center;"|<ref>{{cite web|url=https://www.basketball-reference.com/players/s/simmobe01.html|title=Ben Simmons Statistics|work=basketball-reference.com|publisher=Sports Reference LLC|access-date=October 19, 2017}}</ref>
|-
| {{AUS}}
| {{USA}}
| style="background:#cfc;"| {{sortname|Matisse|Thybulle}}*
| G/F
| {{nbay|2019|start}}–present || 4
| Born in the United States, spent early childhood in Australia and became a naturalized Australian citizen, represents [[Australia men's national basketball team|Australia]] internationally during his playing career.<ref>{{cite web|url=https://www.news.com.au/sport/basketball/tokyo-olympics-ben-simmons-76ers-teammate-matisse-thybulle-was-set-to-arrive-in-camp-as-boomers-await-a-crucial-ben-simmons-call/news-story/2cbe808a64ab6eafca1f861e433455fe|title= Ben Simmons officially out as teammates hit Boomers camp {{sic|nolink=y|qualifer|expected=qualifier}}|date=June 29, 2021|work=News.com.au|publisher=Nationwide News|access-date=July 20, 2021}}</ref>
| style="text-align:center;"|<ref>{{cite web|url=https://www.basketball-reference.com/players/t/thybuma01.html|title=Matisse Thybulle Statistics|work=basketball-reference.com|publisher=Sports Reference LLC|access-date=July 20, 2021}}</ref>
|-
| {{AUS}}
| style="text-align:center;"|—
| style="background:#cfc;"| {{sortname|Jack|White|dab=basketball}}*
| F
| {{nbay|2022|start}}–present || 1
| style="text-align:center;"|—
| style="text-align:center;"|<ref>{{cite web|url=https://www.basketball-reference.com/players/w/whiteja03.html|title=Jack White Statistics|work=basketball-reference.com|publisher=Sports Reference LLC|access-date=October 27, 2022}}</ref>
|-
| {{AUT}}
| style="text-align:center;"|—
| style="background:#cfc;"| {{sortname|Jakob|Poeltl}}*
| C
| {{nbay|2016|start}}–present || 7
| style="text-align:center;"|—
| style="text-align:center;"|<ref>{{cite web|url=https://www.basketball-reference.com/players/p/poeltja01.html|title=Jakob Poeltl Statistics|work=basketball-reference.com|publisher=Sports Reference LLC|access-date=July 31, 2016}}</ref>
|-
| {{AZE}}
| {{USA}}
| {{sortname|Donta|Hall}}
| F
| {{nbay|2019|end}}–{{nbay|2020|end}} || 2
| Born in the United States, became a naturalized Azerbaijani citizen. <ref>{{cite web|url=https://basketnews.com/news-192035-donta-hall-expected-to-acquire-passport-for-bosman-player-status.html|title=Donta Hall expected to acquire passport for Bosman player status|work=basketnews.com|date=July 14, 2023|access-date=July 14, 2023}}</ref>
| style="text-align:center;"|<ref>{{cite web|url=https://www.basketball-reference.com/players/h/halldo01.html|title=Donta Hall Statistics|work=basketball-reference.com|publisher=Sports Reference LLC|access-date=July 14, 2023}}</ref>
|-
| {{BHS}}{{anchor|B}}
| style="text-align:center;"|—
| style="background:#cfc;"| {{sortname|Deandre|Ayton}}*
| C
| {{nbay|2018|start}}–present || 5
| style="text-align:center;"|—
| style="text-align:center;"|<ref>{{cite web|url=https://www.basketball-reference.com/players/a/aytonde01.html|archive-url=https://web.archive.org/web/20180711111708/https://www.basketball-reference.com/players/a/aytonde01.html|url-status=dead|archive-date=July 11, 2018|title=Deandre Ayton Statistics|work=basketball-reference.com|publisher=Sports Reference LLC|access-date=July 7, 2018}}</ref>
|-
| {{BHS}}
| style="text-align:center;"|—
| {{sortname|Dexter|Cambridge}}
| F
| {{nbay|1992|full=y}} || 1
| style="text-align:center;"|—
| style="text-align:center;"|<ref>{{cite web|url=https://www.basketball-reference.com/players/c/cambrde01.html|title=Dexter Cambridge Statistics|work=basketball-reference.com|publisher=Sports Reference LLC|access-date=October 6, 2010}}</ref>
|-
| {{BHS}}
| style="text-align:center;"|—
| style="background:#cfc;"| {{sortname|Buddy|Hield}}*
| G
| {{nbay|2016|start}}–present || 7
| style="text-align:center;"|—
| style="text-align:center;"|<ref>{{cite web|url=https://www.basketball-reference.com/players/h/hieldbu01.html|title=Buddy Hield Statistics|work=basketball-reference.com|publisher=Sports Reference LLC|access-date=October 27, 2016}}</ref>
|-
| {{BHS}}
| style="text-align:center;"|—
| style="background:#cfc;"|{{sortname|Kai|Jones}}*
| C
| {{nbay|2021|start}}–present || 2
| Born in the [[Bahamas]], grew up in the [[United States]].
| style="text-align:center;"|<ref>{{cite web|url=https://www.basketball-reference.com/players/j/joneska01.html|title=Kai Jones Statistics|work=basketball-reference.com|publisher=Sports Reference LLC|access-date=October 24, 2021}}</ref>
|-
| {{BHS}}
| style="text-align:center;"|—
| {{sortname|Ian|Lockhart}}
| F
| {{nbay|1990|start}} || 1
| style="text-align:center;"|—
| style="text-align:center;"|<ref>{{cite web|url=https://www.basketball-reference.com/players/l/lockhia01.html|title=Ian Lockhart Statistics|work=basketball-reference.com|publisher=Sports Reference LLC|access-date=October 6, 2010}}</ref>
|-
| {{BHS}}
| style="text-align:center;"|—
| {{sortname|Mychal|Thompson}}
| C/F
| {{nbay|1978|start}}–{{nbay|1990|end}} || 12
|First player born & raised in the Bahamas to make the NBA<ref>{{Cite web|url=https://www.latimes.com/archives/la-xpm-1987-02-22-sp-5123-story.html|title=BAHAMAS' MAIN MAN : Mychal Thompson Someday Might be the Prime Minister|website=[[Los Angeles Times]]|date=February 22, 1987}}</ref>
| style="text-align:center;"|<ref>{{cite web|url=https://www.basketball-reference.com/players/t/thompmy01.html|title=Mychal Thompson Statistics|work=basketball-reference.com|publisher=Sports Reference LLC|access-date=October 6, 2010}}</ref>
|-
| {{BHS}}
| {{USA}}
| {{sortname|Mychel|Thompson}}
| F
| {{nbay|2011|full=y}} || 1
| Born in the United States by [[Mychal Thompson|American parents]]
| style="text-align:center;"|<ref>{{cite web|url=http://www.basketball-reference.com/players/t/thompmy02.html|title=Mychel Thompson Statistics|work=basketball-reference.com|publisher=Sports Reference LLC|access-date=October 31, 2021}}</ref>
|-
| {{BLR}}
| {{USA}}
| {{sortname|Maalik|Wayns}}
| G
| {{nbay|2012|start}}–{{nbay|2013|end}} || 2
| Born in the United States, became a naturalized Belarusian citizen, represents [[Belarus national basketball team|Belarus]] internationally.<ref>{{cite web|date=March 20, 2017|title=Maalik Wayns selected the top Belarusian playing abroad in last week's games|url=http://basketball.eurobasket.com/Belarus/news/484301/Maalik-Wayns-selected-the-top-Belarusian-playing-abroad-in-last-weeks-games|url-status=dead|archive-url=https://web.archive.org/web/20170811222157/http://basketball.eurobasket.com/Belarus/news/484301/Maalik-Wayns-selected-the-top-Belarusian-playing-abroad-in-last-weeks-games|archive-date=August 11, 2017|access-date=October 11, 2020|publisher=eurobasket.com}}</ref>
| style="text-align:center;"|<ref>{{cite web|url=https://www.basketball-reference.com/players/w/waynsma01.html|title=Maalik Wayns Statistics|work=basketball-reference.com|publisher=Sports Reference LLC|access-date=August 11, 2017}}</ref>
|-
| {{BEL}}
| {{flag|Zaire}}<br />(now {{COD}})
| {{sortname|D.J.|Mbenga}}
| C
| {{nbay|2004|start}}–{{nbay|2010|end}}|| 7
| Born in Zaire (now the Democratic Republic of the Congo), became a naturalized Belgian citizen, represents [[Belgium national basketball team|Belgium]] internationally.<ref>{{cite web|url=http://www.fibaeurope.com/cid_lWcd9qadJVkTTFvMFz0Qf1.coid_Wgy8T6HEG6cXPmg9oxSiA3.articleMode_on.html|title=Lakers center Mbenga Joins Belgium In Training Camp|date=July 14, 2009|publisher=FIBA Europe|access-date=October 11, 2010}}</ref>
| style="text-align:center;"|<ref>{{cite web|url=https://www.basketball-reference.com/players/m/mbengdj01.html|title=Didier Ilunga-Mbenga Statistics|work=basketball-reference.com|publisher=Sports Reference LLC|access-date=October 10, 2010}}</ref>
|-
| {{BIZ}}
| {{USA}}
| {{sortname|Noel|Felix}}
| F
| {{nbay|2005|end}} || 1
| Born in the United States, represented [[Belize national basketball team|Belize]] internationally.<ref name="Belize 2009 National Team">{{cite web|url=http://bbfbelize.org/index.php?option=com_content&view=article&id=60&Itemid=60 |title=Belize 2009 National Team |publisher=Belize Basketball |access-date=January 3, 2011 |url-status=dead |archive-url=https://web.archive.org/web/20100618000831/http://bbfbelize.org/index.php?option=com_content&view=article&id=60&Itemid=60 |archive-date=June 18, 2010 }}</ref>
| style="text-align:center;"|<ref>{{cite web|url=https://www.basketball-reference.com/players/f/felixno01.html|title=Noel Felix Statistics|work=basketball-reference.com|publisher=Sports Reference LLC|access-date=January 3, 2011}}</ref>
|-
| {{BIZ}}
| {{USA}}
| {{sortname|Marlon|Garnett}}
| G
| {{nbay|1998|full=y}} || 1
| Born in the United States, represented [[Belize national basketball team|Belize]] internationally.<ref name="Belize 2009 National Team"/>
| style="text-align:center;"|<ref>{{cite web|url=https://www.basketball-reference.com/players/g/garnema01.html|title=Marlon Garnett Statistics|work=basketball-reference.com|publisher=Sports Reference LLC|access-date=January 3, 2011}}</ref>
|-
| {{BIZ}}
| {{USA}}
| {{sortname|Milt|Palacio}}
| G
| {{nbay|1999|start}}–{{nbay|2005|end}} || 7
| Born in the United States, represented [[Belize national basketball team|Belize]] internationally during his playing career.<ref>{{cite web|url=http://www.guardian.bz/component/content/article/53-headlines/706-ruling-on-cocaba-championship-expected-soon|title=Ruling on COCABA championship expected soon|date=September 17, 2009|work=The Guardian|publisher=United Democratic Party|access-date=October 10, 2010|url-status=dead|archive-url=https://web.archive.org/web/20150415032744/http://www.guardian.bz/component/content/article/53-headlines/706-ruling-on-cocaba-championship-expected-soon|archive-date=April 15, 2015|df=mdy-all}}</ref>
| style="text-align:center;"|<ref>{{cite web|url=https://www.basketball-reference.com/players/p/palacmi01.html|title=Milt Palacio Statistics|work=basketball-reference.com|publisher=Sports Reference LLC|access-date=October 10, 2010}}</ref>
|-
| {{BOL}}
| {{USA}}
| {{sortname|Josh|Reaves}}
| G/F
| {{nbay|2019|end}} || 1
| Born in the United States to a Bolivian mother, represents [[Bolivia national basketball team|Bolivia]] internationally.<ref>{{cite web|url=https://www.fiba.basketball/basketballworldcup/2023/americas-pre-qualifiers/player/Joshua-Reaves|title=Joshua Reaves [BOL] profile}}</ref>
| style="text-align:center;"|<ref>{{cite web|url=https://www.basketball-reference.com/players/r/reavejo02.html|title=Josh Reaves Statistics|work=basketball-reference.com|publisher=Sports Reference LLC|access-date=May 4, 2022}}</ref>
|-
| {{BIH}}
| {{USA}}
| {{sortname|J. R.|Bremer}}
| G
| {{nbay|2002|start}}–{{nbay|2003|end}} || 2
| Born in the United States, became a naturalized Bosnia and Herzegovina citizen, represents [[Bosnia and Herzegovina national basketball team|Bosnia and Herzegovina]] internationally.<ref>{{cite web|url=http://www.fibaeurope.com/cid_lWcd9qadJVkTTFvMFz0Qf1.coid_L3Tp7RdXI6Ay0yp,WTHlp1.articleMode_on.html|title=Bosnia Hold Off Israel In Group D Clash|date=September 6, 2008|publisher=FIBA Europe|access-date=October 11, 2010}}</ref>
| style="text-align:center;"|<ref>{{cite web|url=https://www.basketball-reference.com/players/b/bremejr01.html|title=J.R. Bremer Statistics|work=basketball-reference.com|publisher=Sports Reference LLC|access-date=October 10, 2010}}</ref>
|-
| {{BIH}}
| {{USA}}
| style="background:#cfc;"| {{sortname|Luka|Garza}}*
| C
| {{nbay|2021|start}}–present || 2
| Born in the United States to a Bosnian mother, became a naturalized Bosnia and Herzegovina citizen, represents [[Bosnia and Herzegovina national basketball team|Bosnia and Herzegovina]] internationally.<ref>{{cite web|url=https://www.bhbasket.ba/selektor-beciragic-objavio-spisak-igraca-za-evropsko-prvenstvo/|title=Coach Bećiragić announces the list of players for the European Championship|date=July 18, 2022|publisher=BH Basket|access-date=August 8, 2022}}</ref>
| style="text-align:center;"|<ref>{{cite web|url=https://www.basketball-reference.com/players/g/garzalu01.html|title=Luka Garza Statistics|work=basketball-reference.com|publisher=Sports Reference LLCaccess-date=August 8, 2022}}</ref>
|-
| {{BIH}}
| style="text-align:center;"|—
| {{sortname|Džanan|Musa}}
| F
| {{nbay|2018|start}}–{{nbay|2019|end}} || 2
| style="text-align:center;"|—
| style="text-align:center;"|<ref>{{cite web|url=https://www.basketball-reference.com/players/m/musadz01.html|title=Džanan Musa Statistics|work=basketball-reference.com|publisher=Sports Reference LLC|access-date=October 21, 2018}}</ref>
|-
| {{BIH}}
| {{flag|Republic of Bosnia and Herzegovina}}
| style="background:#cfc;"| {{sortname|Jusuf|Nurkić}}*
| C
| {{nbay|2014|start}}–present || 9
| Born when the official name of the country was the [[Republic of Bosnia and Herzegovina]].
| style="text-align:center;"|<ref>{{cite web|url=https://www.basketball-reference.com/players/n/nurkiju01.html|title=Jusuf Nurkic Statistics|work=basketball-reference.com|publisher=Sports Reference LLC|access-date=November 13, 2014}}</ref>
|-
| {{BIH}}
| {{flag|SFR Yugoslavia}}<br />(now {{MNE}})
| {{sortname|Aleksandar|Radojević}}
| C
| {{nbay|1999|full=y}};<br />{{nbay|2004|full=y}} || 2
| Born in [[Socialist Federal Republic of Yugoslavia|SFR Yugoslavia]],{{ref label|Note4|D}} represents [[Bosnia and Herzegovina national basketball team|Bosnia and Herzegovina]] internationally.
| style="text-align:center;"|<ref>{{cite web|url=https://www.basketball-reference.com/players/r/radojal01.html|title=Aleksandar Radojevic Statistics|work=basketball-reference.com|publisher=Sports Reference LLC|access-date=October 10, 2010}}</ref>
|-
| {{BIH}}
| {{flag|SFR Yugoslavia}}<br />(now {{BIH}})
| {{sortname|Mirza|Teletović}}
| F
| {{nbay|2012|start}}–{{nbay|2017|end}} || 6
| Born in [[Socialist Federal Republic of Yugoslavia|SFR Yugoslavia]],{{ref label|Note4|D}}, represents [[Bosnia and Herzegovina national basketball team|Bosnia and Herzegovina]] internationally.
| style="text-align:center;"|<ref>{{cite web|url=https://www.basketball-reference.com/players/t/teletmi01.html|title=Mirza Telerovic Statistics|work=basketball-reference.com|publisher=Sports Reference LLC|access-date=November 13, 2012}}</ref>
|-
| {{BIH}}
| {{flag|SFR Yugoslavia}}<br />(now {{BIH}})
| {{sortname|Ratko|Varda}}
| C
| {{nbay|2001|full=y}} || 1
| Born in [[Socialist Federal Republic of Yugoslavia|SFR Yugoslavia]],{{ref label|Note4|D}}, has represented [[Serbia national basketball team|FR Yugoslavia]] and [[Bosnia and Herzegovina national basketball team|Bosnia and Herzegovina]] internationally.
| style="text-align:center;"|<ref>{{cite web|url=https://www.basketball-reference.com/players/v/vardara01.html|title=Ratko Varda Statistics|work=basketball-reference.com|publisher=Sports Reference LLC|access-date=October 10, 2010}}</ref>
|-
| {{BRA}}
| style="text-align:center;"|—
| {{sortname|Rafael|Araújo|dab=basketball}}
| C
| {{nbay|2004|start}}–{{nbay|2006|end}} || 3
| style="text-align:center;"|—
| style="text-align:center;"|<ref>{{cite web|url=https://www.basketball-reference.com/players/a/araujra01.html|title=Rafael Araujo Statistics|work=basketball-reference.com|publisher=Sports Reference LLC|access-date=October 11, 2010}}</ref>
|-
| {{BRA}}
| style="text-align:center;"|—
| {{sortname|Leandro|Barbosa}}
| G
| {{nbay|2003|start}}–{{nbay|2016|end}} || 14
| style="text-align:center;"|—
| style="text-align:center;"|<ref>{{cite web|url=https://www.basketball-reference.com/players/b/barbole01.html|title=Leandro Barbosa Statistics|work=basketball-reference.com|publisher=Sports Reference LLC|access-date=October 11, 2010}}</ref>
|-
| {{BRA}}
| style="text-align:center;"|—
| {{sortname|Bruno|Caboclo}}
| F
| {{nbay|2014|start}}–{{nbay|2020|end}} || 7
| style="text-align:center;"|—
| style="text-align:center;"|<ref>{{cite web|url=https://www.basketball-reference.com/players/c/cabocbr01.html|title=Bruno Caboclo Statistics|work=basketball-reference.com|publisher=Sports Reference LLC|access-date=November 11, 2014}}</ref>
|-
| {{BRA}}
| style="text-align:center;"|—
| {{sortname|Vítor|Faverani}}
| C
| {{nbay|2013|full=y}} || 1
| style="text-align:center;"|—
| style="text-align:center;"|<ref>{{cite web|url=https://www.basketball-reference.com/players/f/favervi01.html|title=Vitor Faverani Statistics|work=basketball-reference.com|publisher=Sports Reference LLC|access-date=November 13, 2013}}</ref>
|-
| {{BRA}}
| style="text-align:center;"|—
| {{sortname|Cristiano|Felício}}
| F/C
| {{nbay|2015|start}}–{{nbay|2020|end}} || 6
| style="text-align:center;"|—
| style="text-align:center;"|<ref>{{cite web|url=https://www.basketball-reference.com/players/f/feliccr01.html|title=Cristiano Felicio Statistics|work=basketball-reference.com|access-date=February 16, 2019}}</ref>
|-
| {{BRA}}
| style="text-align:center;"|—
| {{sortname|Rolando|Ferreira}}
| C
| {{nbay|1988|full=y}} || 1
| style="text-align:center;"|—
| style="text-align:center;"|<ref>{{cite web|url=https://www.basketball-reference.com/players/f/ferrero01.html|title=Rolando Ferreira Statistics|work=basketball-reference.com|publisher=Sports Reference LLC|access-date=October 11, 2010}}</ref>
|-
| {{BRA}}
| style="text-align:center;"|—
| {{sortname|Alex|Garcia|dab=basketball}}
| G
| {{nbay|2003|start}}–{{nbay|2004|start}} || 2
| style="text-align:center;"|—
| style="text-align:center;"|<ref>{{cite web|url=https://www.basketball-reference.com/players/g/garcial01.html|title=Alex Garcia Statistics|work=basketball-reference.com|publisher=Sports Reference LLC|access-date=October 11, 2010}}</ref>
|-
| {{BRA}}
| style="text-align:center;"|—
| {{sortname|Marcelo|Huertas}}
| G
| {{nbay|2015|start}}–{{nbay|2016|end}} || 2
| style="text-align:center;"|—
| style="text-align:center;"|<ref>{{cite web|url=https://www.basketball-reference.com/euro/players/marcelo-huertas-1.html|title=Marcelo Huertas Statistics|work=basketball-reference.com|publisher=Sports Reference LLC|access-date=September 9, 2015}}</ref><ref>{{cite web|title=Lakers Sign Marcelo Huertas|url=http://www.nba.com/lakers/releases/150909_huertasSigns|work=NBA.com|date=September 9, 2015|access-date=September 9, 2015}}</ref>
|-
| {{BRA}}
| style="text-align:center;"|—
| [[Marcos Louzada Silva|Didi Louzada]]
| F
| {{nbay|2020|end}}–{{nbay|2021|end}} || 2
| style="text-align:center;"|—
| style="text-align:center;"|<ref>{{cite web|url=https://www.basketball-reference.com/players/l/louzama01.html|title=Didi Louzada Statistics|work=basketball-reference.com|access-date=May 20, 2021}}</ref>
|-
| {{BRA}}
| {{USA}}
| {{sortname|Scott|Machado}}
| G
| {{nbay|2012|full=y}};<br />{{nbay|2018|end}} || 2
| Born in the United States to Brazilian parents, grew up in the United States, represents [[Brazil national basketball team|Brazil]] internationally.<ref>{{cite web|url=http://www.cbb.com.br/PortalCBB/Imprensa/ShowEntrevista/357|title=Entrevista – Armador Scott Machado|date=July 31, 2013|publisher=Confederação Brasileira de Basketball|access-date=October 29, 2013|url-status=dead|archive-url=https://web.archive.org/web/20131109214009/http://www.cbb.com.br/PortalCBB/Imprensa/ShowEntrevista/357|archive-date=November 9, 2013|df=mdy-all}}</ref>
| style="text-align:center;"|<ref>{{cite web|url=https://www.basketball-reference.com/players/m/machasc01.html|title=Scott Machado Statistics|work=basketball-reference.com|publisher=Sports Reference LLC|access-date=October 29, 2013}}</ref>
|-
| {{BRA}}
| style="text-align:center;"|—
| {{sortname|Fab|Melo}}
| C
| {{nbay|2012|full=y}}|| 1
| style="text-align:center;"|—
| style="text-align:center;"|<ref>{{cite web|url=https://www.basketball-reference.com/players/m/melofa01.html|title=Fab Melo Statistics|work=basketball-reference.com|publisher=Sports Reference LLC|access-date=November 13, 2012}}</ref>
|-
| {{BRA}}
| style="text-align:center;"|—
| [[Nenê]]
| F/C
| {{nbay|2002|start}}–{{nbay|2019|end}} || 17
| style="text-align:center;"|—
| style="text-align:center;"|<ref>{{cite web|url=https://www.basketball-reference.com/players/h/hilarne01.html|title=Nene Hilario Statistics|work=basketball-reference.com|publisher=Sports Reference LLC|access-date=October 11, 2010}}</ref>
|-
| {{BRA}}
| style="text-align:center;"|—
| style="background:#cfc;"| {{sortname|Raul|Neto}}*
| G
| {{nbay|2015|start}}–present || 8
| style="text-align:center;"|—
| style="text-align:center;"|<ref>{{cite web|url=https://www.basketball-reference.com/players/n/netora01.html|title=Raul Neto Statistics|work=basketball-reference.com|publisher=Sports Reference LLC|access-date=July 18, 2015}}</ref><ref>{{cite web|title=Jazz Sign Raul Neto to Multi-Year Contract|url=http://www.nba.com/jazz/news/jazz-sign-guard-raul-neto|work=NBA.com|date=July 9, 2015|access-date=July 9, 2015}}</ref>
|-
| {{BRA}}
| style="text-align:center;"|—
| {{sortname|Lucas|Nogueira}}
| C
| {{nbay|2014|start}}–{{nbay|2017|end}}|| 4
| style="text-align:center;"|—
| style="text-align:center;"|<ref>{{cite web|url=https://www.basketball-reference.com/players/n/noguelu01.html|title=Lucas Nogueira Statistics|work=basketball-reference.com|publisher=Sports Reference LLC|access-date=November 13, 2014}}</ref>
|-
| {{BRA}}
| style="text-align:center;"|—
| {{sortname|Tiago|Splitter}}
| C/F
| {{nbay|2010|start}}–{{nbay|2016|end}} || 7
| style="text-align:center;"|—
| style="text-align:center;"|<ref>{{cite web|url=https://www.basketball-reference.com/players/s/splitti01.html|title=Tiago Splitter Statistics|work=basketball-reference.com|publisher=Sports Reference LLC|access-date=November 7, 2010}}</ref>
|-
| {{BRA}}
| style="text-align:center;"|—
| {{sortname|Anderson|Varejão}}
| C/F
| {{nbay|2004|start}}–{{nbay|2016|end}};<br />{{nbay|2020|end}} || 14
| style="text-align:center;"|—
| style="text-align:center;"|<ref>{{cite web|url=https://www.basketball-reference.com/players/v/varejan01.html|title=Anderson Varejao Statistics|work=basketball-reference.com|publisher=Sports Reference LLC|access-date=October 11, 2010}}</ref>
|-
| {{BRA}}
| style="text-align:center;"|—
| {{sortname|João|Vianna}}
| F
| {{nbay|1991|start}} || 1
| style="text-align:center;"|—
| style="text-align:center;"|<ref>{{cite web|url=https://www.basketball-reference.com/players/v/viannjo01.html|title=Joao Vianna Statistics|work=basketball-reference.com|publisher=Sports Reference LLC|access-date=October 11, 2010}}</ref>
|-
| {{BRA}}
| style="text-align:center;"|—
| {{sortname|Marquinhos|Vieira}}
| F
| {{nbay|2006|start}}–{{nbay|2007|end}} || 2
| style="text-align:center;"|—
| style="text-align:center;"|<ref>{{cite web|url=https://www.basketball-reference.com/players/v/vincima01.html|title=Marcus Vinicius Statistics|work=basketball-reference.com|publisher=Sports Reference LLC|access-date=October 11, 2010}}</ref>
|-
| {{BGR}}
| style="text-align:center;"|—
| {{sortname|Georgi|Glouchkov}}
| F
| {{nbay|1985|full=y}} || 1
| Also holds Italian citizenship. A member of the [[Bulgaria men's national basketball team]] when he was signed, Glouchkov became the first product of Eastern European basketball to play in the NBA <ref>{{cite web|url=https://www.latimes.com/archives/la-xpm-1985-11-01-sp-934-story.html|title = Hey There, Georgi Boy : Bulgarian Center Georgi Glouchkov is the Newest Thing Under the NBA Sun|website = [[Los Angeles Times]]|date = November 1985}}</ref>
| style="text-align:center;"|<ref>{{cite web|url=https://www.basketball-reference.com/players/g/gloucge01.html|title=Georgi Glouchkov Statistics|work=basketball-reference.com|publisher=Sports Reference LLC|access-date=October 10, 2010}}</ref>
|-
| {{BGR}}
| {{USA}}
| {{sortname|Priest|Lauderdale}}
| C
| {{nbay|1996|start}}–{{nbay|1997|end}} || 2
| Born in the United States, became a naturalized Bulgarian citizen, represented [[Bulgaria national basketball team|Bulgaria]] internationally during his playing career.<ref>{{cite web|url=http://www.fibaeurope.com/cid_lWcd9qadJVkTTFvMFz0Qf1.coid_8k4-RhSEHx6MrYSd2boC51.articleMode_on.html|title=Bulgarians To Meet On July 2|date=June 23, 2008|publisher=FIBA Europe|access-date=October 11, 2010}}</ref>
| style="text-align:center;"|<ref>{{cite web|url=https://www.basketball-reference.com/players/l/laudepr01.html|title=Priest Lauderdale Statistics|work=basketball-reference.com|publisher=Sports Reference LLC|access-date=October 11, 2010}}</ref>
|-
| {{BGR}}
| {{USA}}
| {{sortname|Cedric|Simmons}}
| A/C
| {{nbay|2006|start}}–{{nbay|2008|end}} || 3
| Born in the United States, became a naturalized Bulgarian citizen, represents [[Bulgaria national basketball team|Bulgaria]] internationally.<ref>{{cite web|url=http://www.fibaeurope.com/cid_KNce8jInH7Qj1EsyH5rjn2.playerID_80374.compID_%7Bd166e39e-2323-4863-b229-76357a926fa2%7D.season_2013.roundID_8721.teamID_253.html|title=Cedric Simmons – EuroBasket (2013)|website=www.fibaeurope.com|access-date=2018-05-27}}</ref>
| style="text-align:center;"|<ref>{{cite web|url=https://www.basketball-reference.com/players/s/simmoce01.html|title=Cedric Simmons Statistics|website=Basketball-Reference.com|access-date=May 27, 2018}}</ref>
|-
| {{CMR}}{{anchor|C}}
| style="text-align:center;"|—
| {{sortname|Ruben|Boumtje-Boumtje}}
| C
| {{nbay|2001|start}}–{{nbay|2003|end}} || 3
| style="text-align:center;"|—
| style="text-align:center;"|<ref>{{cite web|url=https://www.basketball-reference.com/players/b/boumtru01.html|title=Ruben Boumtje-Boumtje Statistics|work=basketball-reference.com|publisher=Sports Reference LLC|access-date=October 10, 2010}}</ref>
|-
| {{CMR}}
| style="text-align:center;"|—
| style="background:#cfc;"| {{sortname|Joel|Embiid}}*
| C
| {{nbay|2016|start}}–present || 7
| Also holds American and French citizenships.<ref>{{cite web|url=https://olympics.nbcsports.com/2022/11/09/joel-embiid-france-citizenship-olympics-national-team/|title=France confident Joel Embiid will play for its national team after U.S. citizenship|work=NBC Sports|date=November 9, 2022 |publisher=NBC Universal|access-date=February 13, 2023}}</ref>
| style="text-align:center;"|<ref>{{cite web|url=https://www.basketball-reference.com/players/e/embiijo01.html|title=Joel Embiid Statistics|work=basketball-reference.com|publisher=Sports Reference LLC|access-date=October 27, 2016}}</ref>
|-
| {{CMR}}
| style="text-align:center;"|—
| style="background:#cfc;"| {{sortname|Christian|Koloko}}*
| F/C
| {{nbay|2022|start}}–present || 1
| style="text-align:center;"|—
| style="text-align:center;"|<ref>{{cite web|url=https://www.basketball-reference.com/players/k/kolokch01.html|title=Christian Koloko Statistics|work=basketball-reference.com|publisher=Sports Reference LLC|access-date=October 19, 2022}}</ref>
|-
| {{CMR}}
| style="text-align:center;"|—
| {{sortname|Luc|Mbah a Moute}}
| F
| {{nbay|2008|start}}–{{nbay|2019|end}}|| 12
| style="text-align:center;"|—
| style="text-align:center;"|<ref>{{cite web|url=https://www.basketball-reference.com/players/m/mbahalu01.html|title=Luc Mbah a Moute Statistics|work=basketball-reference.com|publisher=Sports Reference LLC|access-date=October 10, 2010}}</ref>
|-
| {{CMR}}
| style="text-align:center;"|—
| style="background:#cfc;"| {{sortname|Pascal|Siakam}}*
| PF
| {{nbay|2016|start}}–present || 7
| style="text-align:center;"|—
| style="text-align:center;"|<ref>{{cite web|url=https://www.basketball-reference.com/players/s/siakapa01.html|title=Pascal Siakam Statistics|work=basketball-reference.com|publisher=Sports Reference LLC|access-date=October 27, 2016}}</ref>
|-
| {{CMR}}
| {{USA}}
| {{sortname|D. J.|Strawberry}}
| G
| {{nbay|2007|start}}–{{nbay|2007|end}} || 1
| Born in the United States, became a naturalized Cameroonian citizen, represents [[Cameroon men's national basketball team|Cameroon]] internationally.<ref>{{cite web|url=https://www.fiba.basketball/basketballworldcup/2019/african-qualifiers/player/D-J--Strawberry|title= 2019 African Qualifiers Player: DJ Strawberry|work=fiba.basketball|publisher=FIBA|access-date=August 8, 2022}}</ref>
| style="text-align:center;"|<ref>{{cite web|url=https://www.basketball-reference.com/players/s/strawdj01.html|title=D.J. Strawberry Statistics|work=basketball-reference/com|publisher=Sports Reference LLC|access-date=August 8, 2022}}</ref>
|-
| {{CAN}}
| style="text-align:center;"|—
| {{sortname|Kyle|Alexander}}
| F/C
| {{nbay|2019|end}} || 1
| style="text-align:center;"|—
| style="text-align:center;"|<ref>{{cite web|url=https://www.basketball-reference.com/players/a/alexani01.html|title=Kyle Alexander Statistics|work=basketball-reference.com|publisher=Sports Reference LLC|access-date=October 17, 2020}}</ref>
|-
| {{CAN}}
| style="text-align:center;"|—
| style="background:#cfc;"| {{sortname|Nickeil|Alexander-Walker}}*
| G
| {{nbay|2019|start}}–present || 4
| style="text-align:center;"|—
| style="text-align:center;"|<ref>{{cite web|url=https://www.basketball-reference.com/players/a/alexani01.html|title=Nickeil Alexander-Walker Statistics|work=basketball-reference.com|publisher=Sports Reference LLC|access-date=October 24, 2019}}</ref>
|-
| {{CAN}}
| style="text-align:center;"|—
| {{sortname|Joel|Anthony}}
| C
| {{nbay|2007|start}}–{{nbay|2016|end}} || 10
| style="text-align:center;"|—
| style="text-align:center;"|<ref>{{cite web|url=https://www.basketball-reference.com/players/a/anthojo01.html|title=Joel Anthony Statistics|work=basketball-reference.com|publisher=Sports Reference LLC|access-date=October 12, 2010}}</ref>
|-
| {{CAN}}
| style="text-align:center;"|—
| {{sortname|Norm|Baker}}
| G
| {{nbay|1946|full=y|baa=y}} || 1
| style="text-align:center;"|—
| style="text-align:center;"|<ref>{{cite web|url=https://www.basketball-reference.com/players/b/bakerno01.html|title=Norm Baker Statistics|work=basketball-reference.com|publisher=Sports Reference LLC|access-date=October 12, 2010}}</ref>
|-
| {{CAN}}
| style="text-align:center;"|—
| style="background:#cfc;"| {{sortname|Dalano|Banton}}*
| G
| {{nbay|2021|start}}–present || 2
| style="text-align:center;"|—
| style="text-align:center;"|<ref>{{cite web|url=https://www.basketball-reference.com/players/b/bantoda01.html|title=Dalano Banton Statistics|work=basketball-reference.com|publisher=Sports Reference LLC|access-date=October 21, 2021}}</ref>
|-
| {{CAN}}
| style="text-align:center;"|—
| style="background:#cfc;"| {{sortname|RJ|Barrett}}*
| G
| {{nbay|2019|start}}–present || 4
| style="text-align:center;"|—
| style="text-align:center;"|<ref>{{cite web|url=https://www.basketball-reference.com/players/b/barrerj01.html|title=RJ Barrett Statistics|work=basketball-reference.com|publisher=Sports Reference LLC|access-date=October 24, 2019}}</ref>
|-
| {{CAN}}
| style="text-align:center;"|—
| {{sortname|Anthony|Bennett|dab=basketball}}
| F/C
| {{nbay|2013|start}}–{{nbay|2016|end}} || 4
| First Canadian drafted #1 overall in the NBA draft. Born in Canada by a Jamaican mother <ref>{{Cite web |url=https://www.tsn.ca/nba/story/?id=426480 |title=Cavaliers select Canadian Bennett with first overall pick |access-date=December 9, 2017 |archive-date=April 29, 2014 |archive-url=https://web.archive.org/web/20140429080457/http://www.tsn.ca/nba/story/?id=426480 |url-status=dead }}</ref>
| style="text-align:center;"|<ref>{{cite web|url=https://www.basketball-reference.com/players/b/bennean01.html|title=Anthony Bennett Statistics|work=basketball-reference.com|publisher=Sports Reference LLC|access-date=November 13, 2013}}</ref>
|-
| {{CAN}}
| style="text-align:center;"|—
| {{sortname|Sim|Bhullar}}
| C
| {{nbay|2014|end}} || 1
| Born in Canada to [[India]]n parents; first player of Indian descent to play in the NBA.
| style="text-align:center;"|<ref>{{cite web|url=https://www.basketball-reference.com/players/b/bhullsi01.html|title=Sim Bhullar Statistics|work=basketball-reference.com|publisher=Sports Reference LLC|access-date=April 3, 2015}}</ref>
|-
| {{CAN}}
| {{Flagicon|Kingdom of Italy}} [[Kingdom of Italy]]<br />(now {{ITA}})
| {{sortname|Hank|Biasatti}}
| G
| {{nbay|1946|start|baa=y}} || 1
| First international player in the league.<ref name=diallo/> Born in the [[Kingdom of Italy]], grew up in Canada, became a naturalized Canadian citizen.<ref>{{cite web|url=http://web4.uwindsor.ca/units/alumni/sportsHall.nsf/982f0e5f06b5c9a285256d6e006cff78/76736ef7eaf483fe85256dfd00692c66!OpenDocument|title=Hank Biasatti '49 Athlete – Assumption Era, Coach/Administrator|publisher=University of Windsor|access-date=October 14, 2010|url-status=dead|archive-url=https://web.archive.org/web/20101127180150/http://web4.uwindsor.ca/units/alumni/sportsHall.nsf/982f0e5f06b5c9a285256d6e006cff78/76736ef7eaf483fe85256dfd00692c66!OpenDocument|archive-date=November 27, 2010|df=mdy-all}}</ref>
| style="text-align:center;"|<ref>{{cite web|url=https://www.basketball-reference.com/players/b/biasaha01.html|title=Hank Biasatti Statistics|work=basketball-reference.com|publisher=Sports Reference LLC|access-date=October 12, 2010}}</ref>
|-
| {{CAN}}
| style="text-align:center;"|—
| style="background:#cfc;"| {{sortname|Khem|Birch}}*
| C/F
| {{nbay|2017|start}}–present || 6
| style="text-align:center;"|—
| style="text-align:center;"|<ref>{{cite web|url=https://www.basketball-reference.com/players/b/birchkh01.html|title=Khem Birch Statistics|work=basketball-reference.com|publisher=Sports Reference LLC|access-date=October 22, 2017}}</ref>
|-
| {{CAN}}
| {{LCA}}
| style="background:#cfc;"|[[Chris Boucher (basketball)|Chris Boucher]]*
| F/C
| {{nbay|2017|start}}–present || 6
| Born in [[Saint Lucia]], grew up in Canada, became a naturalized Canadian citizen, represents [[Canada national men's basketball team|Canada]] internationally.<ref>{{Cite news|url=https://www.si.com/college-basketball/2016/11/08/oregons-chris-boucher-takes-unusual-path-division-i|title=Slim's Chance: Chris Boucher overcame long odds to land at Oregon|work=SI.com|access-date=2018-03-23}}</ref>
| style="text-align:center;"|<ref>{{cite web|url=https://www.basketball-reference.com/players/b/bouchch01.html|title=Chris Boucher Statistics {{!}} Basketball-Reference.com|website=Basketball-Reference.com|access-date=March 23, 2018}}</ref>
|-
| {{CAN}}
| style="text-align:center;"|—
| style="background:#cfc;"| {{sortname|Oshae|Brissett}}*
| F/G
| {{nbay|2019|start}}–present || 4
| style="text-align:center;"|—
| style="text-align:center;"|<ref>{{cite web|url=https://www.basketball-reference.com/players/b/brissos01.html|title=Oshae Brissett statistics|work=basketball-reference.com|publisher=Sports Reference LLC|access-date=November 18, 2019}}</ref>
|-
| {{CAN}}
| style="text-align:center;"|—
| style="background:#cfc;"| {{sortname|Dillon|Brooks}}*
| G
| {{nbay|2017|start}}–present || 6
| style="text-align:center;"|—
| style="text-align:center;"|<ref>{{cite web|url=https://www.basketball-reference.com/players/b/brookdi01.html|title=Dillon Brooks Statistics|work=basketball-reference.com|publisher=Sports Reference LLC|access-date=October 19, 2017}}</ref>
|-
| {{CAN}}
| style="text-align:center;"|—
| style="background:#cfc;"| {{sortname|Brandon|Clarke}}*
| G
| {{nbay|2019|start}}–present || 4
| style="text-align:center;"|—
| style="text-align:center;"|<ref>{{cite web|url=https://www.basketball-reference.com/players/c/clarkbr01.html|title=Brandon Clarke Statistics|work=basketball-reference.com|publisher=Sports Reference LLC|access-date=October 24, 2019}}</ref>
|-
| {{CAN}}
| style="text-align:center;"|—
| {{sortname|Ron|Crevier}}
| C
| {{nbay|1985|start}} || 1
| style="text-align:center;"|—
| style="text-align:center;"|<ref>{{cite web|url=https://www.basketball-reference.com/players/c/creviro01.html|title=Ron Crevier Statistics|work=basketball-reference.com|publisher=Sports Reference LLC|access-date=October 12, 2010}}</ref>
|-
| {{CAN}}
| {{HAI}}
| {{sortname|Samuel|Dalembert}}
| C
| {{nbay|2001|start}}–{{nbay|2014|end}} || 14
| Born in Haiti, grew up in Canada, became a naturalized Canadian citizen, represents [[Canada national men's basketball team|Canada]] internationally.<ref>{{cite web|url=http://sports.espn.go.com/oly/news/story?id=2965344|title=76ers' Dalembert to play for Canada after gaining citizenship|date=August 7, 2007|work=ESPN.com|publisher=ESPN Internet Ventures|access-date=October 14, 2010}}</ref>
| style="text-align:center;"|<ref>{{cite web|url=https://www.basketball-reference.com/players/d/dalemsa01.html|title=Samuel Dalembert Statistics|work=basketball-reference.com|publisher=Sports Reference LLC|access-date=October 12, 2010}}</ref>
|-
| {{CAN}}
| style="text-align:center;"|—
| {{sortname|Nate|Darling}}
| G
| {{nbay|2020|full=y}} || 1
| style="text-align:center;"|—
| style="text-align:center;"|<ref>{{cite web|url=https://www.basketball-reference.com/players/d/darlina01.html|title=Nate Darling Statistics|work=basketball-reference.com|publisher=Sports Reference LLC|access-date=March 23, 2021}}</ref>
|-
| {{CAN}}
| style="text-align:center;"|—
| style="background:#cfc;"|{{sortname|Luguentz|Dort}}*
| G/F
| {{nbay|2019|start}}–present || 4
| Born in Canada by [[Haiti]]an parents.<ref>{{cite web|url=http://www.fiba.basketball/world/u19/2017/news/canadian-dort-doing-his-part-in-putting-montreal-on-world-map|title=Canadian Dort doing his part in putting Montreal on world map|access-date=December 7, 2019}}</ref>
| style="text-align:center;"|<ref>{{cite web|url=https://www.basketball-reference.com/players/d/dortlu01.html|title=Luguentz Dort Statistics|work=basketball-reference.com|publisher=Sports Reference LLC|access-date=December 7, 2019}}</ref>
|-
| {{CAN}}
| style="text-align:center;"|—
| {{sortname|Tyler|Ennis|dab=basketball}}
| G
| {{nbay|2014|start}}–{{nbay|2017|end}}|| 4
| style="text-align:center;"|—
| style="text-align:center;"|<ref>{{cite web|url=https://www.basketball-reference.com/players/e/ennisty01.html|title=Tyler Ennis Statistics|work=basketball-reference.com|publisher=Sports Reference LLC|access-date=October 12, 2014}}</ref>
|-
| {{CAN}}
| style="text-align:center;"|—
| {{sortname|Rick|Fox}}
| F/G
| {{nbay|1991|start}}–{{nbay|2003|end}} || 13
| style="text-align:center;"|—
| style="text-align:center;"|<ref>{{cite web|url=https://www.basketball-reference.com/players/f/foxri01.html|title=Rick Fox Statistics|work=basketball-reference.com|publisher=Sports Reference LLC|access-date=October 12, 2010}}</ref>
|-
| {{CAN}}
| style="text-align:center;"|—
| style="background:#cfc;"|[[Shai Gilgeous-Alexander]]*
| G
| {{nbay|2018|start}}–present || 5
| Born in Canada to [[Charmaine Gilgeous|Antiguan mother]].<ref>{{Cite news|url=https://www.cbc.ca/news/canada/hamilton/hamilton-shai-gilgeous-alexander-1.4714498|title=Canadian point guard Shai Gilgeous-Alexander could be a top-10 pick in NBA draft|work=CBC|access-date=2018-10-18}}</ref>
| style="text-align:center;"|<ref>{{cite web|url=https://www.basketball-reference.com/players/g/gilgesh01.html|title=Shai Gilgeous-Alexander Statistics|website=Basketball-Reference.com|access-date=2018-10-18}}</ref>
|-
| {{CAN}}
| style="text-align:center;"|—
| {{sortname|Stewart|Granger|dab=basketball}}
| G
| {{nbay|1983|start}}–{{nbay|1984|end}};<br />{{nbay|1986|end}} || 3
| style="text-align:center;"|—
| style="text-align:center;"|<ref>{{cite web|url=https://www.basketball-reference.com/players/g/grangst01.html|title=Stewart Granger Statistics|work=basketball-reference.com|publisher=Sports Reference LLC|access-date=October 12, 2010}}</ref>
|-
| {{CAN}}
| {{DNK}}
| {{sortname|Lars|Hansen|dab=basketball}}
| C
| {{nbay|1978|full=y}} || 1
| Born in Denmark, grew up in Canada, became a naturalized Canadian citizen, represented [[Canada national men's basketball team|Canada]] internationally during his playing career.<ref>{{cite web|url=http://www.basketball.ca/en/hm/inside.php?sid=1&id=873 |title=Canada Basketball Announces 2006 Hall Of Fame Inductees |date=January 9, 2008 |publisher=Canada Basketball |access-date=August 23, 2010 |url-status=dead |archive-url=https://web.archive.org/web/20110706165644/http://www.basketball.ca/en/hm/inside.php?sid=1&id=873 |archive-date=July 6, 2011 }}</ref>
| style="text-align:center;"|<ref>{{cite web|url=https://www.basketball-reference.com/players/h/hansela01.html|title=Lars Hansen Statistics|work=basketball-reference.com|publisher=Sports Reference LLC|access-date=October 12, 2010}}</ref>
|-
| {{CAN}}
| style="text-align:center;"|—
| style="background:#ff9;"| {{sortname|Bob|Houbregs}}^
| C/F
| {{nbay|1953|start}}–{{nbay|1957|end}} || 5
| Born in Canada, moved to the United States as a child.
| style="text-align:center;"|<ref>{{cite web|url=https://www.basketball-reference.com/players/h/houbrbo01.html|title=Bob Houbregs Statistics|work=basketball-reference.com|publisher=Sports Reference LLC|access-date=October 12, 2010}}</ref>
|-
| {{CAN}}
| style="text-align:center;"|—
| style="background:#cfc;"| {{sortname|Caleb|Houstan}}*
| F
| {{nbay|2022|start}}–present || 1
| style="text-align:center;"|—
| style="text-align:center;"|<ref>{{cite web|url=https://www.basketball-reference.com/players/h/houstca01.html|title=Caleb Houstan Statistics|work=basketball-reference.com|publisher=Sports Reference LLC|access-date=October 19, 2022}}</ref>
|-
| {{CAN}}
| style="text-align:center;"|—
| style="background:#cfc;"|{{sortname|Cory|Joseph}}*
| G
| {{nbay|2011|start}}–present || 12
| style="text-align:center;"|—
| style="text-align:center;"|<ref>{{cite web|url=https://www.basketball-reference.com/players/j/josepco01.html|title=Cory Joseph Statistics|work=basketball-reference.com|publisher=Sports Reference LLC|access-date=January 13, 2012}}</ref>
|-
| {{CAN}}
| style="text-align:center;"|—
| {{sortname|Kris|Joseph}}
| F
| {{nbay|2012|full=y}} || 1
| style="text-align:center;"|—
| style="text-align:center;"|<ref>{{cite web|url=https://www.basketball-reference.com/players/j/josepkr01.html|title=Kris Joseph Statistics|work=basketball-reference.com|publisher=Sports Reference LLC|access-date=November 13, 2012}}</ref>
|-
| {{CAN}}
| style="text-align:center;"|—
| style="background:#cfc;"| {{sortname|Mfiondu|Kabengele}}*
| F
| {{nbay|2019|start}}–{{nbay|2020|end}};<br />{{nbay|2022|start}}–present || 3
| Born in Canada by [[DR Congo|Congolese]] parents.<ref>{{cite web|url=https://www.nba.com/clippers/la-clippers-acquire-draft-rights-mfiondu-kabengele|title=L.A. Clippers Acquire Draft Rights to Mfiondu Kabengele|work=nba.com|access-date=October 25, 2019}}</ref>
| style="text-align:center;"|<ref>{{cite web|url=https://www.basketball-reference.com/players/k/kabenmf01.html|title=Mfiondu Kabengele Statistics|work=basketball-reference.com|publisher=Sports Reference LLC|access-date=October 20, 2019}}</ref>
|-
| {{CAN}}
| style="text-align:center;"|—
| style="background:#cfc;"|{{sortname|AJ|Lawson}}*
| G
| {{nbay|2022|start}}–present || 1
| style="text-align:center;"|—
| style="text-align:center;"|<ref>{{cite web|url=https://www.basketball-reference.com/players/l/lawsoaj01.html|title=AJ Lawson Statistics|work=basketball-reference.com|publisher=Sports Reference LLC|access-date=November 16, 2022}}</ref>
|-
| {{CAN}}
| style="text-align:center;"|—
| style="background:#cfc;"|{{sortname|Trey|Lyles}}*
| F
| {{nbay|2015|start}}–present || 8
| Born in Canada, moved to the United States at the age of 7 and is also U.S. citizen. Has represented both the United States and Canada at youth level. Is eligible to represent the United States or Canada internationally.<ref>{{cite web|url=http://www.slamonline.com/the-magazine/features/trey-lyles-high-school-basketball/|publisher=[[SLAM Magazine]]|author=Jones, Ryan|title=No Lie|date=September 25, 2013|access-date=October 10, 2014}}</ref><ref>{{cite web|title=Trey Lyles|publisher=Canada Basketball|url=https://www.basketball.ca/athlete/trey-lyles|access-date=January 5, 2022}}</ref>
| style="text-align:center;"|<ref>{{cite web|url=https://www.basketball-reference.com/players/l/lylestr01.html|title=Trey Lyles Statistics|work=basketball-reference.com|publisher=Sports Reference LLC|access-date=October 29, 2015}}</ref>
|-
| {{CAN}}
| style="text-align:center;"|—
| {{sortname|Todd|MacCulloch}}
| C
| {{nbay|1999|start}}–{{nbay|2002|end}} || 4
| style="text-align:center;"|—
| style="text-align:center;"|<ref>{{cite web|url=https://www.basketball-reference.com/players/m/maccuto01.html|title=Todd MacCulloch Statistics|work=basketball-reference.com|publisher=Sports Reference LLC|access-date=October 12, 2010}}</ref>
|-
| {{CAN}}
| style="text-align:center;"|—
| style="background:none;"| {{sortname|Jamaal|Magloire}}
| C
| {{nbay|2000|start}}–{{nbay|2011|end}}|| 12
| style="text-align:center;"|—
| style="text-align:center;"|<ref>{{cite web|url=https://www.basketball-reference.com/players/m/magloja01.html|title=Jamaal Magloire Statistics|work=basketball-reference.com|publisher=Sports Reference LLC|access-date=October 12, 2010}}</ref>
|-
| {{CAN}}
| {{SEN}}
| [[Karim Mané]]
| G
|{{nbay|2020|full=y}} || 1
| Born in [[Senegal]], grew up in Canada.<ref>{{cite web|url=https://www.nba.com/draft/2020/prospects/karim-mane|title=2020 Draft Prospect – Karim Mane|work=nba.com|access-date=January 2, 2021}}</ref>
| style="text-align:center;"|<ref>{{cite web|url=https://www.basketball-reference.com/players/m/maneka01.html|title=Karim Mané Statistics|work=basketball-reference.com|publisher=Sports Reference LLC|access-date=January 2, 2021}}</ref>
|-
| {{CAN}}
| style="text-align:center;"|—
| style="background:#cfc;"| {{sortname|Bennedict|Mathurin}}*
| G
| {{nbay|2022|start}}–present || 1
| style="text-align:center;"|—
|style="text-align:center;"|<ref>{{cite web|url=https://www.basketball-reference.com/players/m/mathube01.html|title=Bennedict Mathurin Statistics|work=basketball-reference.com|publisher=Sports Reference LLC|access-date=October 19, 2022}}</ref>
|-
| {{CAN}}
| style="text-align:center;"|—
| {{sortname|Naz|Mitrou-Long}}
| G
| {{nbay|2017|start}}–{{nbay|2019|end}} || 3
| Born in Canada to Canadian father (of [[Trinidad and Tobago]] descent) and [[Greece|Greek]] mother.<ref>{{Cite news|url=https://www.deseretnews.com/article/865688771/Utah-Jazz-sign-new-player-but-who-is-Nazareth-Mitrou-Long.html|title=Utah Jazz sign new player but who is Nazareth Mitrou-Long?|last=Genessy|first=Jody|date=2017-09-14|work=DeseretNews.com|access-date=2017-12-28|archive-date=2017-12-29|archive-url=https://web.archive.org/web/20171229155235/https://www.deseretnews.com/article/865688771/Utah-Jazz-sign-new-player-but-who-is-Nazareth-Mitrou-Long.html|url-status=dead}}</ref>
| style="text-align:center;"|<ref>{{cite web|url=https://www.basketball-reference.com/players/m/mitrona01.html|title=Naz Mitrou-Long Statistics|work=basketball-reference.com|publisher=Sports Reference LLC|access-date=December 28, 2017}}</ref>
|-
| {{CAN}}
| style="text-align:center;"|—
| {{sortname|Mychal|Mulder}}
| G
| {{nbay|2019|end}}–{{nbay|2021|end}} || 3
| style="text-align:center;"|—
| style="text-align:center;"|<ref>{{cite web|url=https://www.basketball-reference.com/players/m/muldemy01.html|title=Mychal Mulder Statistics|work=basketball-reference.com|publisher=Sports Reference LLC|access-date=February 28, 2020}}</ref>
|-
| {{CAN}}
| style="text-align:center;"|—
| style="background:#cfc;"|{{sortname|Jamal|Murray}}*
| G
| {{nbay|2016|start}}–present || 7
| style="text-align:center;"|—
| style="text-align:center;"|<ref>{{cite web|url=https://www.basketball-reference.com/players/m/murraja01.html|title=Jamal Murray Statistics|work=basketball-reference.com|publisher=Sports Reference LLC|access-date=October 29, 2016}}</ref>
|-
| {{CAN}}
| {{ZAF}}
| style="background:#ff9;"| {{sortname|Steve|Nash}}^
| G
| {{nbay|1996|start}}–{{nbay|2014|end}}|| 18
| Born in South Africa to an [[England|English]] father and a [[Wales|Welsh]] mother, grew up in Canada, became a naturalized Canadian citizen, represented [[Canada national men's basketball team|Canada]] internationally during his playing career.<ref>{{cite news|url=https://www.nytimes.com/2007/10/28/sports/playmagazine/28nash.html|title=Not to Get Too Mystical About It|first=Chip|last=Brown|date=October 28, 2007|work=The New York Times|access-date=October 14, 2010}}</ref> Also holds a [[United Kingdom|British]] passport.<ref>{{cite news|url=http://www.azcentral.com/sports/suns/articles/2011/07/16/20110716phoenix-suns-steve-nash-overseas.html |title=Phoenix Suns' Steve Nash has interest, passport to play overseas |first=Paul |last=Coro |work=[[The Arizona Republic]] |date=July 16, 2011 |access-date=July 28, 2011}}</ref>
| style="text-align:center;"|<ref>{{cite web|url=https://www.basketball-reference.com/players/n/nashst01.html|title=Steve Nash Statistics|work=basketball-reference.com|publisher=Sports Reference LLC|access-date=October 12, 2010}}</ref>
|-
| {{CAN}}
| style="text-align:center;"|—
| style="background:#cfc;"| {{sortname|Andrew|Nembhard}}*
| G
| {{nbay|2022|start}}–present || 1
| style="text-align:center;"|—
| style="text-align:center;"|<ref>{{cite web|url=https://www.basketball-reference.com/players/n/nembhan01.html|title=Andrew Nembhard Statistics|work=basketball-reference.com|publisher=Sports Reference LLC|access-date=October 19, 2022}}</ref>
|-
| {{CAN}}
| style="text-align:center;"|—
| {{sortname|Andrew|Nicholson|dab=basketball}}
| F
| {{nbay|2012|start}}–{{nbay|2016|end}} || 5
| style="text-align:center;"|—
| style="text-align:center;"|<ref>{{cite web|url=https://www.basketball-reference.com/players/n/nichoan01.html|title=Andrew Nicholson Statistics|work=basketball-reference.com|publisher=Sports Reference LLC|access-date=November 13, 2012}}</ref>
|-
| {{CAN}}
| style="text-align:center;"|—
| style="background:#cfc;"| {{sortname|Kelly|Olynyk}}*
| C
| {{nbay|2013|start}}–present || 10
| style="text-align:center;"|—
| style="text-align:center;"|<ref>{{cite web|url=https://www.basketball-reference.com/players/o/olynyke01.html|title=Kelly Olynyk Statistics|work=basketball-reference.com|publisher=Sports Reference LLC|access-date=November 13, 2013}}</ref>
|-
| {{CAN}}
| {{NGA}}
| style="background:#cfc;"| {{sortname|Eugene|Omoruyi}}*
| F
| {{nbay|2021|start}}–present || 2
| Born in [[Nigeria]], grew up in [[Canada]].
| style="text-align:center;"|<ref>{{cite web|url=https://www.basketball-reference.com/players/o/omorueu01.html|title=Eugene Omoruyi Statistics|work=basketball-reference.com|publisher=Sports Reference LLC|access-date=October 31, 2021}}</ref>
|-
| {{CAN}}
| style="text-align:center;"|—
| {{sortname|Kevin|Pangos}}
| G
| {{nbay|2021|full=y}} || 1
| Holds both Canadian and [[Slovenia]]n passports. Represents [[Canada national men's basketball team|Canada]] internationally.
| style="text-align:center;"|<ref>{{cite web|url=https://www.basketball-reference.com/players/p/pangoke01.html|title=Kevin Pangos Statistics|work=basketball-reference.com|publisher=Sports Reference LLC|access-date=October 24, 2021}}</ref>
|-
| {{CAN}}
| style="text-align:center;"|—
| style="background:#cfc;"|{{sortname|Dwight|Powell}}*
| C/F
| {{nbay|2014|start}}–present || 9
| style="text-align:center;"|—
| style="text-align:center;"|<ref>{{cite web|url=https://www.basketball-reference.com/players/p/poweldw01.html|title=Dwight Powell Statistics|work=basketball-reference.com|publisher=Sports Reference LLC|access-date=October 12, 2014}}</ref>
|-
| {{CAN}}
| style="text-align:center;"|—
| {{sortname|Joshua|Primo}}
| G
| {{nbay|2021|start}}–{{nbay|2022|start}} || 2
| style="text-align:center;"|—
| style="text-align:center;"|<ref>{{cite web|url=https://www.basketball-reference.com/players/p/primojo01.html|title=Joshua Primo Statistics|work=basketball-reference.com|publisher=Sports Reference LLC|access-date=October 21, 2021}}</ref>
|-
| {{CAN}}
| style="text-align:center;"|—
| {{sortname|Xavier|Rathan-Mayes}}
| G
| {{nbay|2017|end}} || 1
| style="text-align:center;"|—
| style="text-align:center;"|<ref>{{cite web|url=https://www.basketball-reference.com/players/r/rathaxa01.html|title=Xavier Rathan-Mayes Statistics|work=basketball-reference.com|publisher=Sports Reference LLC|access-date=March 6, 2018}}</ref>
|-
| {{CAN}}
| {{USA}}
| {{sortname|Andy|Rautins}}
| G
| {{nbay|2010|full=y}} || 1
| Born in the United States to [[Leo Rautins|Canadian parents]], represents [[Canada national men's basketball team|Canada]] internationally.<ref>{{cite web|url=http://www.suathletics.com/news/2005/4/20/rautinsnli4.20.05.aspx|title=Orange Ink Rautins – Second Generation Hoop Performer|date=April 20, 2005|publisher=Syracuse University|access-date=October 16, 2010|archive-date=September 5, 2012|archive-url=https://web.archive.org/web/20120905120952/http://www.suathletics.com/news/2005/4/20/rautinsnli4.20.05.aspx|url-status=dead}}</ref>
| style="text-align:center;"|<ref>{{cite web|url=https://www.basketball-reference.com/players/r/rautian01.html|title=Andy Rautins Statistics|work=basketball-reference.com|publisher=Sports Reference LLC|access-date=November 24, 2010}}</ref>
|-
| {{CAN}}
| style="text-align:center;"|—
| {{sortname|Leo|Rautins}}
| F
| {{nbay|1983|start}}–{{nbay|1984|start}} || 2
| style="text-align:center;"|—
| style="text-align:center;"|<ref>{{cite web|url=https://www.basketball-reference.com/players/r/rautile01.html|title=Leo Rautins Statistics|work=basketball-reference.com|publisher=Sports Reference LLC|access-date=October 12, 2010}}</ref>
|-
| {{CAN}}
| {{USA}}
| {{sortname|Robert|Sacre}}
| C
| {{nbay|2012|start}}–{{nbay|2015|end}} || 4
| Born in the United States to an [[Greg LaFleur|American father]] and Canadian mother, moved to Canada at age 7 and a dual citizen by birth;<ref>{{cite news |last=Joyce |first=Gare |title=CanCon leading charge for Gonzaga |date=February 10, 2012 |magazine=Sportsnet Magazine |url=http://www.sportsnet.ca/basketball/2012/02/10/sportsnet_magazine_gonzaga/ |archive-url=https://www.webcitation.org/6BrMyRZow?url=http://www.sportsnet.ca/basketball/2012/02/10/sportsnet_magazine_gonzaga/ |archive-date=November 1, 2012 |url-status=dead |df=mdy-all |access-date=November 13, 2012 }}</ref> represents [[Canada men's national basketball team|Canada]] internationally.<ref>{{cite web|url=http://www.gozags.com/ViewArticle.dbml?DB_OEM_ID=26400&ATCLID=205173769 |title=Robert Sacre |publisher=[[Gonzaga Bulldogs|Gonzaga University Sports Information]] |access-date=November 1, 2012 |url-status=dead |archive-url=https://web.archive.org/web/20120606070001/http://www.gozags.com/ViewArticle.dbml?DB_OEM_ID=26400&ATCLID=205173769 |archive-date=June 6, 2012 }}</ref>
| style="text-align:center;"|<ref>{{cite web|url=https://www.basketball-reference.com/players/s/sacrero01.html|title=Robert Sacre Statistics|work=basketball-reference.com|publisher=Sports Reference LLC|access-date=November 13, 2012}}</ref>
|-
| {{CAN}}
| style="text-align:center;"|—
| style="background:#cfc;"| {{sortname|Shaedon|Sharpe}}*
| G
| {{nbay|2022|start}}–present || 1
| style="text-align:center;"|—
| style="text-align:center;"|<ref>{{cite web|url=https://www.basketball-reference.com/players/s/sharpsh01.html|title=Shaedon Sharpe Statistics|work=basketball-reference.com|publisher=Sports Reference LLC|access-date=October 19, 2022}}</ref>
|-
| {{CAN}}
| style="text-align:center;"|—
| {{sortname|Marial|Shayok}}
| G
| {{nbay|2019|full=y}} || 1
| Born in Canada by [[Sudan]]ese parents.<ref>{{cite web|url=https://closeup360.com/global/marial-shayok-continue-family-basketball-story-nba-76ers/|title=After father followed Manute Bol's advice, Marial Shayok looks to continue family's journey to NBA|date=August 2019|access-date=February 6, 2020|archive-date=February 7, 2020|archive-url=https://web.archive.org/web/20200207023621/https://closeup360.com/global/marial-shayok-continue-family-basketball-story-nba-76ers/|url-status=dead}}</ref>
| style="text-align:center;"|<ref>{{cite web|url=https://www.basketball-reference.com/players/s/shayoma01.html|title=Marial Shayok Statistics|work=basketball-reference.com|publisher=Sports Reference LLC|access-date=February 6, 2020}}</ref>
|-
| {{CAN}}
| style="text-align:center;"|—
| {{sortname|Mike|Smrek}}
| C
| {{nbay|1985|start}}–{{nbay|1991|end}} || 7
| style="text-align:center;"|—
| style="text-align:center;"|<ref>{{cite web|url=https://www.basketball-reference.com/players/s/smrekmi01.html|title=Mike Smrek Statistics|work=basketball-reference.com|publisher=Sports Reference LLC|access-date=October 12, 2010}}</ref>
|-
| {{CAN}}
| style="text-align:center;"|—
| {{sortname|Gino|Sovran}}
| F/G
| {{nbay|1946|full=y|baa=y}} || 1
| style="text-align:center;"|—
| style="text-align:center;"|<ref>{{cite web|url=https://www.basketball-reference.com/players/s/sovragi01.html|title=Gino Sovran Statistics|work=basketball-reference.com|publisher=Sports Reference LLC|access-date=October 12, 2010}}</ref>
|-
| {{CAN}}
| style="text-align:center;"|—
| {{sortname|Nik|Stauskas}}
| G
| {{nbay|2014|start}}–{{nbay|2018|end}}; {{nbay|2021|end}}|| 6
| Holds both Canadian and [[Lithuania]]n passports. Represents [[Canada national men's basketball team|Canada]] internationally.<ref>{{Cite web |url=http://www.fibaamericas.com/en/torneos_roster.asp?t=EZSJSRBIAM&team=257&n=Canada&c=CAN&xtab=3 |title=Fiba Americas |access-date=October 16, 2015 |archive-date=September 6, 2015 |archive-url=https://web.archive.org/web/20150906025100/http://www.fibaamericas.com/en/torneos_roster.asp?t=EZSJSRBIAM&team=257&n=Canada&c=CAN&xtab=3 |url-status=dead }}</ref><ref>{{Cite web |url=http://www.basketball.ca/en/news-article/mens-national-team-announces-2015-fiba-americas-training-camp-ro |title=MEN'S NATIONAL TEAM ANNOUNCES 2015 FIBA AMERICAS TRAINING CAMP ROSTER AND MEDIA AVAILABILITY | Canada Basketball |access-date=October 16, 2015 |archive-date=September 23, 2015 |archive-url=https://web.archive.org/web/20150923182618/http://www.basketball.ca/en/news-article/mens-national-team-announces-2015-fiba-americas-training-camp-ro |url-status=dead }}</ref>
| style="text-align:center;"|<ref>{{cite web|url=https://www.basketball-reference.com/players/s/stausni01.html|title=Nik Stauskas Statistics|work=basketball-reference.com|publisher=Sports Reference LLC|access-date=February 8, 2019}}</ref>
|-
| {{CAN}}
| style="text-align:center;"|—
| style="background:#cfc;"| {{sortname|Tristan|Thompson}}*
| F/C
| {{nbay|2011|start}}–present || 12
| style="text-align:center;"|—
| style="text-align:center;"|<ref>{{cite web|url=https://www.basketball-reference.com/players/t/thomptr01.html|title=Tristan Thompson Statistics|work=basketball-reference.com|publisher=Sports Reference LLC|access-date=January 13, 2012}}</ref>
|-
| {{CAN}}
| style="text-align:center;"|—
| {{sortname|Ernie|Vandeweghe}}
| F/G
| {{nbay|1949|start}}–{{nbay|1955|end}} || 7
| Born in Canada, moved to the United States as a teenager, became a naturalized U.S. citizen.
| style="text-align:center;"|<ref>{{cite web|url=https://www.basketball-reference.com/players/v/vandeer01.html|title=Ernie Vandeweghe Statistics|work=basketball-reference.com|publisher=Sports Reference LLC|access-date=October 12, 2010}}</ref>
|-
| {{CAN}}
| style="text-align:center;"|—
| {{sortname|Bill|Wennington}}
| C
| {{nbay|1985|start}}–{{nbay|1990|end}}; {{nbay|1993|start}}–{{nbay|1999|end}} || 13
| style="text-align:center;"|—
| style="text-align:center;"|<ref>{{cite web|url=https://www.basketball-reference.com/players/w/wennibi01.html|title=Bill Wennington Statistics|work=basketball-reference.com|publisher=Sports Reference LLC|access-date=October 12, 2010}}</ref>
|-
| {{CAN}}
| style="text-align:center;"|—
| style="background:#cfc;"|{{sortname|Andrew|Wiggins}}*
| G/F
| {{nbay|2014|start}}–present || 9
| Born in [[Canada]] to an [[Mitchell Wiggins|American father]] and a naturalized [[Marita Payne|Canadian mother]], who was born in [[Barbados]].<ref>{{cite web|date=2014-12-09|title=Wiggins' parents produced winning genetic, competitive pedigree|url=http://www.foxsports.com/north/story/andrew-wiggins-parents-produced-winning-genetic-competitive-pedigree-120914|access-date=2021-10-21|website=FOX Sports}}</ref>
| style="text-align:center;"|<ref>{{cite web|url=https://www.basketball-reference.com/players/w/wiggian01.html|title=Andrew Wiggins Statistics|work=basketball-reference.com|publisher=Sports Reference LLC|access-date=October 12, 2014}}</ref>
|-
| {{CAN}}
| style="text-align:center;"|—
| style="background:#cfc;"|{{sortname|Lindell|Wigginton}}*
| G
| {{nbay|2021|end}}–present || 2
| style="text-align:center;"|—
| style="text-align:center;"|<ref>{{cite web|url=https://www.basketball-reference.com/players/w/wiggili01.html|title=Lindell Wigginton Statistics|work=basketball-reference.com|publisher=Sports Reference LLC|access-date=January 15, 2022}}</ref>
|-
| {{CAN}}
| {{USA}}
| {{sortname|Kyle|Wiltjer}}
| F/C
| {{nbay|2016|full=y}} || 1
| Born in the United States to a [[Greg Wiltjer|Canadian father]] and American mother, represents [[Canada men's national basketball team|Canada]] internationally.
| style="text-align:center;"|<ref>{{cite web|url=https://www.basketball-reference.com/players/w/wiltjky01.html|title=Kyle Wiltjer Statistics|work=basketball-reference.com|publisher=Sports Reference LLC|access-date=October 29, 2016}}</ref>
|-
| {{CAN}}
| style="text-align:center;"|—
| {{sortname|Jim|Zoet}}
| C
| {{nbay|1982|start}} || 1
| style="text-align:center;"|—
| style="text-align:center;"|<ref>{{cite web|url=https://www.basketball-reference.com/players/z/zoetji01.html|title=Jim Zoet Statistics|work=basketball-reference.com|publisher=Sports Reference LLC|access-date=October 12, 2010}}</ref>
|-
| {{CPV}}
| style="text-align:center;"|—
| {{sortname|Edy|Tavares}}
| C
| {{nbay|2015|start}}–{{nbay|2016|end}} || 2
| style="text-align:center;"|—
| style="text-align:center;"|<ref>{{cite web|url=https://www.basketball-reference.com/players/t/tavarwa01.html|title=Walter Tavares Statistics|work=basketball-reference.com|publisher=Sports Reference LLC|access-date=October 6, 2015}}</ref>
|-
| {{CHN}}
| {{USA}}
| style="background:#cfc;"| {{sortname|Kyle|Anderson|dab=basketball}}*
| F
| {{nbay|2014|start}}–present || 9
| Born in the United States, obtained Chinese citizenship, represents China internationally. <ref>{{cite web|url=https://www.nba.com/news/timberwolves-kyle-anderson-china-fiba-world-cup|title=Timberwolves' Kyle Anderson to play for China in FIBA World Cup|date=July 24, 2023|access-date=July 24, 2023}}</ref>
| style="text-align:center;"|<ref>{{cite web|url=https://www.basketball-reference.com/players/a/anderky01.html|title=Kyle Anderson Statistics|work=basketball-reference.com|publisher=Sports Reference LLC|access-date=July 24, 2023}}</ref>
|-
| {{CHN}}
| style="text-align:center;"|—
| {{sortname||Mengke Bateer}}
| C
| {{nbay|2001|end}}–{{nbay|2003|start}} || 3
| style="text-align:center;"|—
| style="text-align:center;"|<ref>{{cite web|url=https://www.basketball-reference.com/players/b/bateeme01.html|title=Mengke Bateer Statistics|work=basketball-reference.com|publisher=Sports Reference LLC|access-date=October 3, 2010}}</ref>
|-
| {{CHN}}
| style="text-align:center;"|—
| {{sortname||Sun Yue|dab=basketball}}
| G
| {{nbay|2008|full=y}} || 1
| style="text-align:center;"|—
| style="text-align:center;"|<ref>{{cite web|url=https://www.basketball-reference.com/players/y/yuesu01.html|title=Sun Yue Statistics|work=basketball-reference.com|publisher=Sports Reference LLC|access-date=October 3, 2010}}</ref>
|-
| {{CHN}}
| style="text-align:center;"|—
| {{sortname||Wang Zhizhi}}
| C
| {{nbay|2000|end}}–{{nbay|2004|end}} || 5
| style="text-align:center;"|—
| style="text-align:center;"|<ref>{{cite web|url=https://www.basketball-reference.com/players/z/zhizhwa01.html|title=Wang Zhizhi Statistics|work=basketball-reference.com|publisher=Sports Reference LLC|access-date=October 3, 2010}}</ref>
|-
| {{CHN}}
| style="text-align:center;"|—
| style="background:#ff9;"| {{sortname|Yao|Ming}}^
| C
| {{nbay|2002|start}}–{{nbay|2010|end}} || 8
| style="text-align:center;"|—
| style="text-align:center;"|<ref>{{cite web|url=https://www.basketball-reference.com/players/m/mingya01.html|title=Yao Ming Statistics|work=basketball-reference.com|publisher=Sports Reference LLC|access-date=October 3, 2010}}</ref>
|-
| {{CHN}}
| style="text-align:center;"|—
| {{sortname||Yi Jianlian}}
| F
| {{nbay|2007|start}}–{{nbay|2011|end}} || 5
| style="text-align:center;"|—
| style="text-align:center;"|<ref>{{cite web|url=https://www.basketball-reference.com/players/j/jianlyi01.html|title=Yi Jianlian Statistics|work=basketball-reference.com|publisher=Sports Reference LLC|access-date=November 13, 2012}}</ref>
|-
| {{CHN}}
| style="text-align:center;"|—
| {{sortname|Zhou|Qi}}
| C
| {{nbay|2017|start}}–{{nbay|2018|start}}|| 2
| style="text-align:center;"|—
| style="text-align:center;"|<ref>{{cite web|url=https://www.basketball-reference.com/players/q/qizh01.html|title=Zhou Qi Statistics|work=basketball-reference.com|publisher=Sports Reference LLC|access-date=October 29, 2016}}</ref>
|-
| {{COL}}
| style="text-align:center;"|—
| {{sortname|Jaime|Echenique}}
| C
| {{nbay|2021|start}} || 1
| style="text-align:center;"|—
| style="text-align:center;"|<ref>{{cite web|url=https://www.basketball-reference.com/players/e/echenja01.html|title=Jaime Echenique Statistics|work=basketball-reference.com|publisher=Sports Reference LLC|access-date=December 30, 2021}}</ref>
|-
| {{CRO}}
| {{FRG}}<br />(now {{DEU}})
| {{sortname|Dalibor|Bagarić}}
| C
| {{nbay|2000|start}}–{{nbay|2002|end}} || 3
| Born in [[West Germany]],{{ref label|Note7|G}} represents [[Croatia national basketball team|Croatia]] internationally.
| style="text-align:center;"|<ref>{{cite web|url=https://www.basketball-reference.com/players/b/bagarda01.html|title=Dalibor Bagaric Statistics|work=basketball-reference.com|publisher=Sports Reference LLC|access-date=October 13, 2010}}</ref>
|-
| {{CRO}}
| {{BIH}}
| {{sortname|Dragan|Bender}}
| F/C
| {{nbay|2016|start}}–{{nbay|2019|end}} || 4
| Born in [[Bosnia and Herzegovina]], represents [[Croatia national basketball team|Croatia]] internationally.<ref>{{cite magazine|last=Winn|first=Luke|title=Croatian phenom or Game of Thrones creation? Introducing Dragan Bender|url=https://www.si.com/nba/2014/08/06/fiba-croatia-dragan-bender-maccabi-tel-aviv-nba|access-date=2021-10-21|magazine=Sports Illustrated|date=August 6, 2014 |language=en-us}}</ref>
| style="text-align:center;"|<ref>{{cite web|url=https://www.basketball-reference.com/players/b/bendedr01.html|title=Dragan Bender Statistics|work=basketball-reference.com|publisher=Sports Reference LLC|access-date=October 29, 2016}}</ref>
|-
| {{CRO}}
| {{flag|SFR Yugoslavia}}<br />(now {{BIH}})
| style="background:#cfc;"| {{sortname|Bojan|Bogdanović}}*
| SF
| {{nbay|2014|start}}–present || 9
| Born in [[Socialist Federal Republic of Yugoslavia|SFR Yugoslavia]],{{ref label|Note4|D}} represents [[Croatia national basketball team|Croatia]] internationally.
| style="text-align:center;"|<ref>{{cite web|url=https://www.basketball-reference.com/players/b/bogdabo02.html|title=Bojan Bogdanovic Statistics|work=basketball-reference.com|publisher=Sports Reference LLC|access-date=October 13, 2014}}</ref>
|-
| {{CRO}}
| style="text-align:center;"|—
|{{sortname|Duje|Dukan}}
| F
| {{nbay|2015|end}} || 1
| Born in Croatia, moved to the United States at the age of 10 months and is also U.S. citizen. Represents Croatia internationally.<ref>{{cite web|url=http://www.eurobasket2015.org/en/compID_qMRZdYCZI6EoANOrUf9le2.season_2015.roundID_9322.coid_UXYbV6sYIWMZbw2emCAt52.articleMode_on.html|publisher=eurobasket2015|title=CROATIA BRING BACK WORLD CUP CORE|date=June 18, 2015|access-date=October 29, 2015|archive-date=September 24, 2015|archive-url=https://web.archive.org/web/20150924020531/http://www.eurobasket2015.org/en/compID_qMRZdYCZI6EoANOrUf9le2.season_2015.roundID_9322.coid_UXYbV6sYIWMZbw2emCAt52.articleMode_on.html|url-status=dead}}</ref><ref>{{cite web| title = Duje Dukan| publisher = FIBA Europe | url = http://www.fibaeurope.com/compID_UIfgjyQcGqk-fPlnl66Tj0.season_2011.roundID_8166.teamID_2168.playerID_84423.html | access-date = October 29, 2015}}</ref>
| style="text-align:center;"|<ref>{{cite web|url=https://www.basketball-reference.com/players/d/dukandu01.html|title=Duje Dukan Statistics|work=basketball-reference.com|publisher=Sports Reference LLC|access-date=October 29, 2015}}</ref>
|-
| {{CRO}}
| {{flag|SFR Yugoslavia}}<br />(now {{CRO}})
| {{sortname|Gordan|Giriček}}
| G/F
| {{nbay|2002|start}}–{{nbay|2007|end}} || 6
| Born in [[Socialist Federal Republic of Yugoslavia|SFR Yugoslavia]],{{ref label|Note4|D}} represented [[Croatia national basketball team|Croatia]] internationally during his playing career.
| style="text-align:center;"|<ref>{{cite web|url=https://www.basketball-reference.com/players/g/giricgo01.html|title=Gordan Giricek Statistics|work=basketball-reference.com|publisher=Sports Reference LLC|access-date=October 13, 2010}}</ref>
|-
| {{CRO}}
| {{flag|United States}}
| {{sortname|Justin|Hamilton|dab=basketball, born 1990}}
| C
| {{nbay|2013|end}}–{{nbay|2014|end}};<br />{{nbay|2016|full=y}} || 3
|Croatian ancestry on his mother side. Born in the United States, represents [[Croatia national baseball team|Croatia]] internationally.
| style="text-align:center;"|<ref name="Justin A. Hamilton Statistics">{{cite web|url=https://www.basketball-reference.com/players/h/hamilju01.html|title=Justin A. Hamilton Statistics|work=basketball-reference.com|publisher=Sports Reference LLC|access-date=April 23, 2016}}</ref>
|-
| {{CRO}}
| style="text-align:center;"|—
| {{sortname|Mario|Hezonja}}
| G/F
| {{nbay|2015|start}}–{{nbay|2019|end}}|| 5
| style="text-align:center;"|—
| style="text-align:center;"|<ref>{{cite web|url=https://www.basketball-reference.com/players/h/hezonma01.html|title=Mario Hezonja Statistics|work=basketball-reference.com|publisher=Sports Reference LLC|access-date=October 19, 2015}}</ref>
|-
| {{CRO}}
| {{flag|SFR Yugoslavia}}<br />(now {{CRO}})
| {{sortname|Mario|Kasun}}
| C
| {{nbay|2004|start}}–{{nbay|2005|end}} || 2
| Born in [[Socialist Federal Republic of Yugoslavia|SFR Yugoslavia]],{{ref label|Note4|D}} represents [[Croatia national basketball team|Croatia]] internationally.
| style="text-align:center;"|<ref>{{cite web|url=https://www.basketball-reference.com/players/k/kasunma01.html|title=Mario Kasun Statistics|work=basketball-reference.com|publisher=Sports Reference LLC|access-date=October 13, 2010}}</ref>
|-
| {{CRO}}
| {{flag|SFR Yugoslavia}}<br />(now {{CRO}})
| style="background:#ff9;"| {{sortname|Toni|Kukoč}}^
| F
| {{nbay|1993|start}}–{{nbay|2005|end}} || 13
| Born in [[Socialist Federal Republic of Yugoslavia|SFR Yugoslavia]],{{ref label|Note4|D}} represented [[Yugoslavia national basketball team|SFR Yugoslavia]] and [[Croatia national basketball team|Croatia]] internationally during his playing career.
| style="text-align:center;"|<ref>{{cite web|url=https://www.basketball-reference.com/players/k/kukocto01.html|title=Toni Kukoc Statistics|work=basketball-reference.com|publisher=Sports Reference LLC|access-date=October 13, 2010}}</ref>
|-
| {{CRO}}
| {{flag|United States}}
| {{sortname|Oliver|Lafayette}}
| G
| {{nbay|2009|end}} || 1
| Born in the United States, represents [[Croatia national baseball team|Croatia]] internationally.
| style="text-align:center;"|<ref name="Justin A. Hamilton Statistics"/>
|-
| {{CRO}}
| {{flag|SFR Yugoslavia}}<br />(now {{BIH}})
| {{sortname|Damir|Markota}}
| C
| {{nbay|2006|full=y}} || 1
| Born in [[Socialist Federal Republic of Yugoslavia|SFR Yugoslavia]],{{ref label|Note4|D}} grew up in [[Sweden]], represents [[Croatia national basketball team|Croatia]] internationally.<ref name="sweden">{{cite web|url=http://www.slamonline.com/online/nba/2009/08/detroits-mr-do-it-all/|title=Detroit's Mr. Do-It-All|first=Anders|last=Rönmark|date=August 25, 2009|work=SLAM Online|publisher=Source Interlink Magazines, LLC|access-date=October 7, 2010}}</ref>
| style="text-align:center;"|<ref>{{cite web|url=https://www.basketball-reference.com/players/m/markoda01.html|title=Damir Markota Statistics|work=basketball-reference.com|publisher=Sports Reference LLC|access-date=October 13, 2010}}</ref>
|-
| {{CRO}}
| {{flag|SFR Yugoslavia}}<br />(now {{CRO}})
| style="background:#ff9;"| {{sortname|Dražen|Petrović}}^
| G
| {{nbay|1989|start}}–{{nbay|1992|end}} || 4
| Born in [[Socialist Federal Republic of Yugoslavia|SFR Yugoslavia]],{{ref label|Note4|D}} represented [[Yugoslavia national basketball team|SFR Yugoslavia]] and [[Croatia national basketball team|Croatia]] internationally until his death in 1993.
| style="text-align:center;"|<ref>{{cite web|url=https://www.basketball-reference.com/players/p/petrodr01.html|title=Drazen Petrovic Statistics|work=basketball-reference.com|publisher=Sports Reference LLC|access-date=October 13, 2010}}</ref>
|-
| {{CRO}}
| {{flag|SFR Yugoslavia}}<br />(now {{BIH}}}
| {{sortname|Zoran|Planinić}}
| G
| {{nbay|2003|start}}–{{nbay|2005|end}} || 3
| Born in [[Socialist Federal Republic of Yugoslavia|SFR Yugoslavia]],{{ref label|Note4|D}} represents [[Croatia national basketball team|Croatia]] internationally.
| style="text-align:center;"|<ref>{{cite web|url=https://www.basketball-reference.com/players/p/planizo01.html|title=Zoran Planinic Statistics|work=basketball-reference.com|publisher=Sports Reference LLC|access-date=October 13, 2010}}</ref>
|-
| {{CRO}}
| {{flag|SFR Yugoslavia}}<br />(now {{CRO}})
| style="background:#ff9;"| {{sortname|Dino|Rađa||Rađa, Dino}}^
| F/C
| {{nbay|1993|start}}–{{nbay|1996|end}} || 4
| Born in [[Socialist Federal Republic of Yugoslavia|SFR Yugoslavia]],{{ref label|Note4|D}} represented [[Yugoslavia national basketball team|SFR Yugoslavia]] and [[Croatia national basketball team|Croatia]] internationally during his playing career.
| style="text-align:center;"|<ref>{{cite web|url=https://www.basketball-reference.com/players/r/radjadi01.html|title=Dino Radja Statistics|work=basketball-reference.com|publisher=Sports Reference LLC|access-date=October 13, 2010}}</ref>
|-
| {{CRO}}
| {{flag|SFR Yugoslavia}}<br />(now {{CRO}})
| {{sortname|Damjan|Rudež}}
| F
| {{nbay|2014|start}}–{{nbay|2016|end}} || 3
| Born in [[Socialist Federal Republic of Yugoslavia|SFR Yugoslavia]],{{ref label|Note4|D}} represents [[Croatia national basketball team|Croatia]] internationally.
| style="text-align:center;"|<ref>{{cite web|url=https://www.basketball-reference.com/players/r/rudezda01.html|title=Damjan Rudez Statistics|work=basketball-reference.com|publisher=Sports Reference LLC|access-date=October 13, 2014}}</ref>
|-
| {{CRO}}
| style="text-align:center;"|—
| style="background:#cfc;"| {{sortname|Luka|Šamanić}}*
| PF
| {{nbay|2019|start}}–{{nbay|2020|end}};<br />{{nbay|2022|end}}–present || 3
| style="text-align:center;"|—
| style="text-align:center;"|<ref>{{cite web|url=https://www.basketball-reference.com/players/s/samanlu01.html|title=Luka Šamanić Statistics|work=basketball-reference.com|publisher=Sports Reference LLC|access-date=April 23, 2020}}</ref>
|-
| {{CRO}}
| style="text-align:center;"|—
| style="background:#cfc;"|{{sortname|Dario|Šarić}}*
| F
| {{nbay|2016|start}}–present || 7
| style="text-align:center;"|—
| style="text-align:center;"|<ref>{{cite web|url=https://www.basketball-reference.com/players/s/saricda01.html|title=Dario Saric Statistics|work=basketball-reference.com|publisher=Sports Reference LLC|access-date=November 10, 2016}}</ref>
|-
| {{CRO}}
| {{flag|SFR Yugoslavia}}<br />(now {{CRO}})
| {{sortname|Bruno|Šundov||Sundov, Bruno}}
| C
| {{nbay|1998|start}}–{{nbay|2004|end}} || 7
| Born in [[Socialist Federal Republic of Yugoslavia|SFR Yugoslavia]],{{ref label|Note4|D}} has represented [[Croatia national basketball team|Croatia]] internationally.
| style="text-align:center;"|<ref>{{cite web|url=https://www.basketball-reference.com/players/s/sundobr01.html|title=Bruno Sundov Statistics|work=basketball-reference.com|publisher=Sports Reference LLC|access-date=October 13, 2010}}</ref>
|-
| {{CRO}}
| {{flag|SFR Yugoslavia}}<br />(now {{CRO}})
| {{sortname|Žan|Tabak}}
| C
| {{nbay|1994|start}}–{{nbay|1997|end}}; {{nbay|1999|start}}–{{nbay|2000|end}} || 6
| Born in [[Socialist Federal Republic of Yugoslavia|SFR Yugoslavia]],{{ref label|Note4|D}} represented [[Yugoslavia national basketball team|SFR Yugoslavia]] and [[Croatia national basketball team|Croatia]] internationally during his playing career.
| style="text-align:center;"|<ref>{{cite web|url=https://www.basketball-reference.com/players/t/tabakza01.html|title=Zan Tabak Statistics|work=basketball-reference.com|publisher=Sports Reference LLC|access-date=October 13, 2010}}</ref>
|-
| {{CRO}}
| {{flag|SFR Yugoslavia}}<br />(now {{CRO}})
| {{sortname|Roko|Ukić}}
| G
| {{nbay|2008|start}}–{{nbay|2009|end}} || 2
| Born in [[Socialist Federal Republic of Yugoslavia|SFR Yugoslavia]],{{ref label|Note4|D}} represents [[Croatia national basketball team|Croatia]] internationally.
| style="text-align:center;"|<ref>{{cite web|url=https://www.basketball-reference.com/players/u/ukicro01.html|title=Roko Ukic Statistics|work=basketball-reference.com|publisher=Sports Reference LLC|access-date=October 13, 2010}}</ref>
|-
| {{CRO}}
| {{flag|SFR Yugoslavia}}<br />(now {{CRO}})
| {{sortname|Stojko|Vranković}}
| C
| {{nbay|1990|start}}–{{nbay|1991|end}}; {{nbay|1996|start}}–{{nbay|1998|end}} || 5
| Born in [[Socialist Federal Republic of Yugoslavia|SFR Yugoslavia]],{{ref label|Note4|D}} represented [[Yugoslavia national basketball team|SFR Yugoslavia]] and [[Croatia national basketball team|Croatia]] internationally during his playing career.
| style="text-align:center;"|<ref>{{cite web|url=https://www.basketball-reference.com/players/v/vrankst01.html|title=Stojko Vrankovic Statistics|work=basketball-reference.com|publisher=Sports Reference LLC|access-date=October 13, 2010}}</ref>
|-
| {{CRO}}
| style="text-align:center;"|—
| {{sortname|Ante|Žižić}}
| C
| {{nbay|2017|start}}–{{nbay|2019|end}} || 3
| style="text-align:center;"|—
| style="text-align:center;"|<ref>{{cite web|url=https://www.basketball-reference.com/players/z/zizican01.html|title=Ante Žižić Statistics|work=basketball-reference.com|publisher=Sports Reference LLC|access-date=October 22, 2017}}</ref>
|-
| {{CRO}}
|{{flag|Republic of Bosnia and Herzegovina}}
| style="background:#cfc;"| {{sortname|Ivica|Zubac}}*
| C
| {{nbay|2016|start}}–present || 7
| Born in the [[Republic of Bosnia and Herzegovina]], represents [[Croatia national basketball team|Croatia]] internationally.
| style="text-align:center;"|<ref>{{cite web|url=https://www.basketball-reference.com/players/z/zubaciv01.html|title=Ivica Zubac Statistics|work=basketball-reference.com|publisher=Sports Reference LLC|access-date=July 31, 2016}}</ref>
|-
| {{CUB}}
| style="text-align:center;"|—
| {{sortname|Lazaro|Borrell}}
| F
| {{nbay|1999|full=y}} || 1
| style="text-align:center;"|—
| style="text-align:center;"|<ref>{{cite web|url=https://www.basketball-reference.com/players/b/borrela01.html|title=Lazaro Borrell Statistics|work=basketball-reference.com|publisher=Sports Reference LLC|access-date=October 11, 2010}}</ref>
|-
| {{CUB}}
| style="text-align:center;"|—
| {{sortname|Andrés|Guibert}}
| F/C
| {{nbay|1993|end}}–{{nbay|1994|end}} || 2
| Born in Cuba, [[defection|defected]] to [[Puerto Rico]] in 1993.<ref>{{cite news|url=https://www.nytimes.com/1994/08/14/sports/defecting-cuban-finds-invisible-barrier-tallest.html|title=Defecting Cuban Finds Invisible Barrier Tallest|first=Harvey|last=Araton|date=August 14, 1994|work=The New York Times|access-date=October 3, 2010}}</ref>
| style="text-align:center;"|<ref>{{cite web|url=https://www.basketball-reference.com/players/g/guibean01.html|title=Andres Guibert Statistics|work=basketball-reference.com|publisher=Sports Reference LLC|access-date=October 11, 2010}}</ref>
|-
|{{CZE}}
| style="text-align:center;"|—
| style="background:#cfc;"|{{sortname|Vít|Krejčí}}*
| G
| {{nbay|2021|start}}–present || 2
| style="text-align:center;"|—
| style="text-align:center;"|<ref>{{cite web|title=Vít Krejčí Statistics|url=https://www.basketball-reference.com/players/k/krejcvi01.html|access-date=21 October 2021|work=basketball-Reference.com}}</ref>
|-
| {{CZE}}
| {{CSK}}<br />(now {{CZE}})
| {{sortname|Tomáš|Satoranský}}
| G
| {{nbay|2016|start}}–{{nbay|2021|end}} || 6
| Born in Czechoslovakia,{{ref label|Note5|E}} represents [[Czech Republic national basketball team|Czech Republic]] internationally.
| style="text-align:center;"|<ref>{{cite web|url=https://www.basketball-reference.com/players/s/satorto01.html|title=Tomas Satoransky Statistics|work=basketball-reference.com|publisher=Sports Reference LLC|access-date=October 29, 2016}}</ref>
|-
| {{CZE}}
| {{CSK}}<br />(now {{CZE}})
| {{sortname|Jan|Veselý}}
| F
| {{nbay|2011|start}}–{{nbay|2013|end}} || 3
| Born in Czechoslovakia,{{ref label|Note5|E}} represents [[Czech Republic national basketball team|Czech Republic]] internationally.
| style="text-align:center;"|<ref>{{cite web|url=https://www.basketball-reference.com/players/v/veselja01.html|title=Jan Vesely Statistics|work=basketball-reference.com|publisher=Sports Reference LLC|access-date=January 13, 2012}}</ref>
|-
| {{CZE}}
| {{CSK}}<br />(now {{CZE}})
| {{sortname|Jiří|Welsch}}
| G
| {{nbay|2002|start}}–{{nbay|2005|end}} || 4
| Born in Czechoslovakia,{{ref label|Note5|E}} represents [[Czech Republic national basketball team|Czech Republic]] internationally.
| style="text-align:center;"|<ref>{{cite web|url=https://www.basketball-reference.com/players/w/welscji01.html|title=Jiri Welsch Statistics|work=basketball-reference.com|publisher=Sports Reference LLC|access-date=October 11, 2010}}</ref>
|-
| {{CZE}}
| {{CSK}}<br />(now {{CZE}})
| {{sortname|George|Zídek}}
| C
| {{nbay|1995|start}}–{{nbay|1997|end}} || 3
| Born in Czechoslovakia,{{ref label|Note5|E}} represented [[Czech Republic national basketball team|Czech Republic]] internationally during his playing career. Known in Europe as Jiří Zidek, Jr.
| style="text-align:center;"|<ref>{{cite web|url=https://www.basketball-reference.com/players/z/zidekge01.html|title=George Zidek Statistics|work=basketball-reference.com|publisher=Sports Reference LLC|access-date=October 11, 2010}}</ref>
|-
| {{COD}}{{anchor|D}}
| {{flag|Zaire}}<br />(now {{COD}})
| style="background:#cfc;"| {{sortname|Bismack|Biyombo}}*
| C
| {{nbay|2011|start}}–present || 12
| Born in Zaire.
| style="text-align:center;"|<ref>{{cite web|url=https://www.basketball-reference.com/players/b/biyombi01.html|title=Bismack Biyombo Statistics|work=basketball-reference.com|publisher=Sports Reference LLC|access-date=January 13, 2012}}</ref>
|-
| {{COD}}
| {{flag|Zaire}}<br />(now {{COD}})
| {{sortname|Christian|Eyenga}}
| G/F
| {{nbay|2010|start}}–{{nbay|2011|end}} || 2
| Born in Zaire.
| style="text-align:center;"|<ref>{{cite web|url=https://www.basketball-reference.com/players/e/eyengch01.html|title=Christian Eyenga Statistics|work=basketball-reference.com|publisher=Sports Reference LLC|access-date=March 9, 2011}}</ref>
|-
| {{COD}}
| style="text-align:center;"|—
| style="background:#cfc;"| {{sortname|Jonathan|Kuminga}}*
| F
| {{nbay|2021|start}}–present || 2
| style="text-align:center;"|—
| style="text-align:center;"|<ref>{{cite web|url=https://www.basketball-reference.com/players/k/kuminjo01.html|title=Jonathan Kuminga Statistics|work=basketball-reference.com|publisher=Sports Reference LLC|access-date=October 31, 2021}}</ref>
|-
| {{COD}}
| {{flag|Zaire}}<br />(now {{COD}})
| {{sortname|Emmanuel|Mudiay}}
| F
| {{nbay|2015|start}}–{{nbay|2019|end}};<br />{{nbay|2021|end}}|| 6
| Born in Zaire.
| style="text-align:center;"|<ref>{{cite web|url=https://www.basketball-reference.com/players/m/mudiaem01.html|title=Emmanuel Mudiay Statistics|work=basketball-reference.com|publisher=Sports Reference LLC|access-date=October 20, 2015}}</ref>
|-
| {{COD}}
| style="text-align:center;"|—
| style="background:#ff9;"| {{sortname|Dikembe|Mutombo}}^
| C
| {{nbay|1991|start}}–{{nbay|2008|end}} || 18
| Born in the original [[Republic of the Congo (Léopoldville)|Democratic Republic of the Congo]], raised in [[Zaire]] throughout most of its existence.
| style="text-align:center;"|<ref>{{cite web|url=https://www.basketball-reference.com/players/m/mutomdi01.html|title=Dikembe Mutombo Statistics|work=basketball-reference.com|publisher=Sports Reference LLC|access-date=October 3, 2010}}</ref>
|-
| {{DEN}}
| style="text-align:center;"|—
| {{sortname|Gabriel|Lundberg}}
| G
| {{nbay|2021|end}} || 1
| style="text-align:center;"|—
| style="text-align:center;"|<ref>{{cite web |url=https://www.basketball-reference.com/players/l/lundbga01.html|title=Iffe Lundberg Statistics|work=basketball-reference.com|publisher=Sports Reference LLC|access-date=April 3, 2022}}</ref>
|-
| {{DMA}}
| style="text-align:center;"|—
| {{sortname|Garth|Joseph}}
| C
| {{nbay|2000|full=y}} || 1
| style="text-align:center;"|—
| style="text-align:center;"|<ref>{{cite web|url=https://www.basketball-reference.com/players/j/josepga01.html|title=Garth Joseph Statistics|work=basketball-reference.com|publisher=Sports Reference LLC|access-date=October 10, 2010}}</ref>
|-
| {{DOM}}
| style="text-align:center;"|—
| {{sortname|Ángel|Delgado}}
| C
| {{nbay|2018|full=y}} || 1
| style="text-align:center;"|—
| style="text-align:center;"|<ref>{{cite web|url=https://www.basketball-reference.com/players/d/delgaan01.html|title=Ángel Delgado Statistics|work=basketball-reference.com|publisher=Sports Reference LLC|access-date=February 9, 2019}}</ref>
|-
| {{DOM}}
| style="text-align:center;"|—
| style="background:#cfc;"|{{sortname|Chris|Duarte|dab=basketball}}*
|G
|{{nbay|2021|start}}–present || 2
| Born & raised in the [[Dominican Republic]], father is Canadian.
| style="text-align:center;"|<ref>{{cite web|title=Chris Duarte Statistics|url=https://www.basketball-reference.com/players/d/duartch01.html|access-date=21 October 2021|work=basketball-Reference.com}}</ref>
|-
| {{DOM}}
| style="text-align:center;"|—
| {{sortname|Luis|Flores|Luis Flores (basketball)}}
| G
| {{nbay|2004|full=y}} || 1
| style="text-align:center;"|—
| style="text-align:center;"|<ref>{{cite web|url=https://www.basketball-reference.com/players/f/florelu01.html|title=Luis Flores Statistics|work=basketball-reference.com|publisher=Sports Reference LLC|access-date=October 12, 2010}}</ref>
|-
| {{DOM}}
| style="text-align:center;"|—
| {{sortname|Francisco|García|Francisco García (basketball)}}
| F/G
| {{nbay|2005|start}}–{{nbay|2014|start}} || 10
| style="text-align:center;"|—
| style="text-align:center;"|<ref>{{cite web|url=https://www.basketball-reference.com/players/g/garcifr01.html|title=Francisco Garcia Statistics|work=basketball-reference.com|publisher=Sports Reference LLC|access-date=October 12, 2010}}</ref>
|-
| {{DOM}}
| style="text-align:center;"|—
| {{sortname|Tito|Horford}}
| C
| {{nbay|1988|start}}–{{nbay|1989|end}};<br />{{nbay|1993|start}} || 3
| style="text-align:center;"|—
| style="text-align:center;"|<ref>{{cite web|url=https://www.basketball-reference.com/players/h/horfoti01.html|title=Tito Horford Statistics|work=basketball-reference.com|publisher=Sports Reference LLC|access-date=October 12, 2010}}</ref>
|-
| {{DOM}}
| style="text-align:center;"|—
| style="background:#cfc;"| {{sortname|Al|Horford}}*
| C
| {{nbay|2007|start}}–present || 16
| style="text-align:center;"|—
| style="text-align:center;"|<ref>{{cite web|url=https://www.basketball-reference.com/players/h/horfoal01.html|title=Al Horford Statistics|work=basketball-reference.com|publisher=Sports Reference LLC|access-date=October 12, 2010}}</ref>
|-
| {{DOM}}
| style="text-align:center;"|—
| {{sortname|Felipe|López|Felipe López (basketball)|Lopez, Felipe}}
| G
| {{nbay|1998|start}}–{{nbay|2001|end}} || 4
| style="text-align:center;"|—
| style="text-align:center;"|<ref>{{cite web|url=https://www.basketball-reference.com/players/l/lopezfe01.html|title=Felipe Lopez Statistics|work=basketball-reference.com|publisher=Sports Reference LLC|access-date=October 12, 2010}}</ref>
|-
| {{DOM}}
| {{USA}}
| style="background:#cfc;"| {{sortname|Justin|Minaya}}*
| F
| {{nbay|2022|end}}–present || 1
| Born in the United States to [[Omar Minaya|Dominican parents]], represents [[Dominican Republic national basketball team|Dominican Republic]] internationally.
| style="text-align:center;"|<ref>{{cite web|url=https://www.basketball-reference.com/players/m/minayju01.html|title=Justin Minaya Statistics|work=basketball-reference.com|publisher=Sports Reference LLC|access-date=April 5, 2023}}</ref>
|-
| {{DOM}}
| style="text-align:center;"|—
| {{sortname|Luis|Montero}}
| G
| {{nbay|2015|full=y}};<br />{{nbay|2017|full=y}} || 2
| style="text-align:center;"|—
| style="text-align:center;"|<ref>{{cite web|url=https://www.basketball-reference.com/players/m/montelu01.html|title=Luis Montero Statistics|work=basketball-reference.com|publisher=Sports Reference LLC|access-date=October 27, 2015}}</ref>
|-
| {{DOM}}
| {{USA}}
| style="background:#cfc;"| {{sortname|Lester|Quiñones}}*
| G
| {{nbay|2022|end}}–present || 1
| Born in the United States to Dominican parents, represents [[Dominican Republic national basketball team|Dominican Republic]] internationally.
| style="text-align:center;"|<ref>{{cite web|url=https://www.basketball-reference.com/players/q/quinole01.html|title=Lester Quiñones Statistics|work=basketball-reference.com|publisher=Sports Reference LLC|access-date=April 1, 2023}}</ref>
|-
| {{DOM}}
| {{USA}}
| style="background:#cfc;"| {{sortname|Karl-Anthony|Towns}}*
| C
| {{nbay|2015|start}}–present || 8
| Born in the United States to a Dominican mother, represents [[Dominican Republic national basketball team|Dominican Republic]] internationally.
| style="text-align:center;"|<ref>{{cite web|url=https://www.basketball-reference.com/players/t/townska01.html|title=Karl-Anthony Towns Statistics|work=basketball-reference.com|publisher=Sports Reference LLC|access-date=July 18, 2015}}</ref>
|-
| {{DOM}}
| {{USA}}
| {{sortname|Charlie|Villanueva}}
| F
| {{nbay|2005|start}}–{{nbay|2015|end}} || 11
| Born in the United States to Dominican parents, previously represented the United States at youth level, now represents [[Dominican Republic national basketball team|Dominican Republic]] internationally.<ref>{{cite web|url=http://sports.espn.go.com/nba/news/story?id=4060004|title=Villanueva switching sports citizenship|first=Enrique|last=Rojas|date=April 11, 2009|work=ESPN.com|publisher=ESPN Internet Ventures|access-date=October 14, 2010}}</ref>
| style="text-align:center;"|<ref>{{cite web|url=https://www.basketball-reference.com/players/v/villach01.html|title=Charlie Villanueva Statistics|work=basketball-reference.com|publisher=Sports Reference LLC|access-date=October 12, 2010}}</ref>
|-
| {{EGY}}{{anchor|E}}
| style="text-align:center;"|—
| {{sortname|Alaa|Abdelnaby}}
| F/C
| {{nbay|1990|start}}–{{nbay|1994|end}}|| 5
| Born in Egypt, moved to the United States at the age of 2 and is also U.S. citizen.<ref>{{Cite news|url=https://www.nytimes.com/1990/04/02/sports/sports-of-the-times-who-whom-and-whoop-in-the-ncaa-championship.html|title=SPORTS OF THE TIMES; Who, Whom and Whoop in the N.C.A.A. Championship|last=Berkow|first=Ira|date=1990-04-02|work=The New York Times|access-date=2017-10-19|issn=0362-4331}}</ref>
| style="text-align:center;"|<ref>{{cite web|url=https://www.basketball-reference.com/players/a/abdelal01.html|title=Alaa Abdelnaby Statistics|work=basketball-reference.com|publisher=Sports Reference LLC|access-date=May 4, 2014}}</ref>
|-
| {{EGY}}
| style="text-align:center;"|—
| {{sortname|Abdel|Nader}}
| F/G
| {{nbay|2017|start}}–{{nbay|2021|end}} || 5
| Born in Egypt, moved to the United States at the age of 3 and is also U.S. citizen.<ref>{{cite web|url=http://www.cyclones.com/roster.aspx?rp_id=4416|title=Iowa State Athletics|website=www.cyclones.com|access-date=2017-10-19}}</ref>
| style="text-align:center;"|<ref>{{cite web|url=https://www.basketball-reference.com/players/n/naderab01.html|title=Abdel Nader Statistics|work=basketball-reference.com|publisher=Sports Reference LLC|access-date=October 19, 2017}}</ref>
|-
| {{EST}}
| style="text-align:center;"|—
| {{sortname|Martin|Müürsepp||Muursepp, Martin}}
| F
| {{nbay|1996|start}}–{{nbay|1997|end}} || 2
| Born in the [[Estonian Soviet Socialist Republic|Estonian SSR]],{{ref label|Note9|I}} represented [[Estonia national basketball team|Estonia]] internationally during his playing career.
| style="text-align:center;"|<ref>{{cite web|url=https://www.basketball-reference.com/players/m/muursma01.html|title=Martin Muursepp Statistics|work=basketball-reference.com|publisher=Sports Reference LLC|access-date=October 11, 2010}}</ref>
|-
| {{FIN}}{{anchor|F}}
| style="text-align:center;"|—
| style="background:#cfc;"| {{sortname|Lauri|Markkanen}}*
| F/C
| {{nbay|2017|start}}–present || 6
| style="text-align:center;"|—
| style="text-align:center;"|<ref>{{cite web|url=https://www.basketball-reference.com/players/m/markkla01.html|title=Lauri Markkanen Statistics|work=basketball-reference.com|publisher=Sports Reference LLC|access-date=October 20, 2017}}</ref>
|-
| {{FIN}}
| style="text-align:center;"|—
| {{sortname|Hanno|Möttölä||Mottola, Hanno}}
| C
| {{nbay|2000|start}}–{{nbay|2001|end}} || 2
| style="text-align:center;"|—
| style="text-align:center;"|<ref>{{cite web|url=https://www.basketball-reference.com/players/m/mottoha01.html|title=Hanno Mottola Statistics|work=basketball-reference.com|publisher=Sports Reference LLC|access-date=October 11, 2010}}</ref>
|-
| {{FIN}}
| {{FRA}}
| {{sortname|Erik|Murphy}}
| C
| {{nbay|2013|full=y}} || 1
| Born in France to an [[Jay Murphy|American father]] and Finnish mother. Holds both American and Finnish passports. Represents [[Finland national basketball team|Finland]] internationally.
| style="text-align:center;"|<ref>{{cite web|url=https://www.basketball-reference.com/players/m/murpher01.html|title=Erik Murphy Statistics|work=basketball-reference.com|publisher=Sports Reference LLC|access-date=July 23, 2014}}</ref>
|-
| {{FRA}}
| style="text-align:center;"|—
| {{sortname|Tariq|Abdul-Wahad}}<br />(formerly Olivier Saint-Jean)
| F
| {{nbay|1997|start}}–{{nbay|2002|end}} || 6
| style="text-align:center;"|—
| style="text-align:center;"|<ref>{{cite web|url=https://www.basketball-reference.com/players/a/abdulta01.html|title=Tariq Abdul-Wahad Statistics|work=basketball-reference.com|publisher=Sports Reference LLC|access-date=October 14, 2010}}</ref>
|-
| {{FRA}}
| style="text-align:center;"|—
| {{sortname|Alexis|Ajinça}}
| F
| {{nbay|2008|start}}–{{nbay|2010|end}}; {{nbay|2013|start}}–{{nbay|2017|end}}|| 7
| style="text-align:center;"|—
| style="text-align:center;"|<ref>{{cite web|url=https://www.basketball-reference.com/players/a/ajincal01.html|title=Alexis Ajinca Statistics|work=basketball-reference.com|publisher=Sports Reference LLC|access-date=October 14, 2010}}</ref>
|-
| {{FRA}}
| style="text-align:center;"|—
| {{sortname|Joel|Ayayi}}
| G
| {{nbay|2021|full=y}} || 1
| Born in France by [[Benin]]ese parents
| style="text-align:center;"|<ref>{{cite web|url=https://www.basketball-reference.com/players/a/ayayijo01.html|title=Joël Ayayi Statistics|work=basketball-reference.com|publisher=Sports Reference LLC|access-date=October 27, 2021}}</ref>
|-
| {{FRA}}
| style="text-align:center;"|—
| style="background:#cfc;"| {{sortname|Nicolas|Batum}}*
| G
| {{nbay|2008|start}}–present || 15
| style="text-align:center;"|—
| style="text-align:center;"|<ref>{{cite web|url=https://www.basketball-reference.com/players/b/batumni01.html|title=Nicolas Batum Statistics|work=basketball-reference.com|publisher=Sports Reference LLC|access-date=October 14, 2010}}</ref>
|-
| {{FRA}}
| {{flagicon|Guadeloupe}} [[Guadeloupe]]
| {{sortname|Rodrigue|Beaubois}}
| G
| {{nbay|2009|start}}–{{nbay|2012|end}}|| 4
| Born in [[Guadeloupe]], an overseas region of France in the Caribbean.
| style="text-align:center;"|<ref>{{cite web|url=https://www.basketball-reference.com/players/b/beaubro01.html|title=Rodrigue Beaubois Statistics|work=basketball-reference.com|publisher=Sports Reference LLC|access-date=October 14, 2010}}</ref>
|-
| {{FRA}}
| {{USA}}
| {{sortname|Howard|Carter|dab=basketball}}
| G
| {{nbay|1983|start}}–{{nbay|1984|start}} || 2
| Born in the United States, became a naturalized French citizen, represented [[France national basketball team|France]] internationally during his playing career.<ref>{{cite web|url=http://www.fibaeurope.com/cid_KNce8jInH7Qj1EsyH5rjn2.compID_qMRZdYCZI6EoANOrUf9le2.roundID_1288.season_1995.teamID_282.playerID_2912.html|title=Howard O'Neal Jr. Carter Bio|publisher=FIBA Europe|access-date=October 17, 2010}}</ref>
| style="text-align:center;"|<ref>{{cite web|url=https://www.basketball-reference.com/players/c/carteho01.html|title=Howard Carter Statistics|work=basketball-reference.com|publisher=Sports Reference LLC|access-date=October 14, 2010}}</ref>
|-
| {{FRA}}
| style="text-align:center;"|—
| {{sortname|Petr|Cornelie}}
| F
| {{nbay|2021|full=y}} || 1
| Born in France by [[Czech Republic|Czech]] mother and French father
| style="text-align:center;"|<ref>{{cite web|url=https://www.basketball-reference.com/players/c/cornepe01.html|title=Petr Cornelie Statistics|work=basketball-reference.com|publisher=Sports Reference LLC|access-date=October 27, 2021}}</ref>
|-
| {{FRA}}
| style="text-align:center;"|—
| {{sortname|Nando|De Colo}}
| G
| {{nbay|2012|start}}–{{nbay|2013|end}} || 2
| style="text-align:center;"|—
| style="text-align:center;"|<ref>{{cite web|url=https://www.basketball-reference.com/players/d/decolna01.html|title=Nando De Colo Statistics|work=basketball-reference.com|publisher=Sports Reference LLC|access-date=November 13, 2012}}</ref>
|-
| {{FRA}}
| style="text-align:center;|—
| style="background:#cfc;"|{{sortname|Moussa|Diabaté}}*
| F
| {{nbay|2022|start}}–present || 1
| Born in France to [[Mali]]an and [[Guinea]]n parents.
| style="text-align:center;"|<ref>{{cite web|url=https://www.basketball-reference.com/players/d/diabamo01.html|title=Moussa Diabate Statistics|work=basketball-reference.com|publisher=Sports Reference LLC|access-date=October 19, 2022}}</ref>
|-
| {{FRA}}
| style="text-align:center;"|—
| {{sortname|Boris|Diaw}}
| F/C
| {{nbay|2003|start}}–{{nbay|2016|end}} || 14
| style="text-align:center;"|—
| style="text-align:center;"|<ref>{{cite web|url=https://www.basketball-reference.com/players/d/diawbo01.html|title=Boris Diaw Statistics|work=basketball-reference.com|publisher=Sports Reference LLC|access-date=October 14, 2010}}</ref>
|-
| {{FRA}}
| style="text-align:center;"|—
| {{sortname|Yakhouba|Diawara}}
| F
| {{nbay|2006|start}}–{{nbay|2009|end}} || 4
| style="text-align:center;"|—
| style="text-align:center;"|<ref>{{cite web|url=https://www.basketball-reference.com/players/d/diawaya01.html|title=Yakhouba Diawara Statistics|work=basketball-reference.com|publisher=Sports Reference LLC|access-date=October 14, 2010}}</ref>
|-
| {{FRA}}
| style="text-align:center;"|—
| style="background:#cfc;"| {{sortname|Ousmane|Dieng}}*
| G
| {{nbay|2022|start}}–present || 1
| style="text-align:center;"|—
| style="text-align:center;"|<ref>{{cite web|url=https://www.basketball-reference.com/players/d/diengou01.html|title=Ousmane Dieng Statistics|work=basketball-reference.com|publisher=Sports Reference LLC|access-date=October 19, 2022}}</ref>
|-
| {{FRA}}
| {{GUI}}
| {{sortname|Sekou|Doumbouya}}
| F
| {{nbay|2019|start}}–{{nbay|2021|end}} || 3
| Born in [[Guinea]], grew up in France.<ref>{{cite web|url=https://www.lequipe.fr/Basket/Article/Qui-est-sekou-doumbouya-la-nouvelle-pepite-du-basket-ball-francais/887455|title=Qui est Sekou Doumbouya, la nouvelle pépite du basket-ball français?|work=lequipe.fr|publisher=L'Equipe|language=fr|access-date=November 29, 2019}}</ref>
| style="text-align:center;"|<ref>{{cite web|url=https://www.basketball-reference.com/players/d/doumbse01.html|title=Sekou Doumbouya Statistics|work=basketball-reference.com|publisher=Sports Reference LLC|access-date=November 29, 2019}}</ref>
|-
| {{FRA}}
| style="text-align:center;"|—
| style="background:#cfc;"| {{sortname|Evan|Fournier}}*
| G/F
| {{nbay|2012|start}}–present || 11
| Born in France by an [[Algeria]]n mother.<ref>{{cite web|url=https://lagazettedufennec.com/actu/omnisport/basket-evan-fournier-representera-lalgerie-nba-africa-game-2018/|title=Evan Fournier représentera l'Algérie au NBA Africa Game 2018|website=lagazettedufennec.com|date=July 28, 2018|language=fr|access-date=November 30, 2019}}</ref>
| style="text-align:center;"|<ref>{{cite web|url=https://www.basketball-reference.com/players/f/fournev01.html|title=Evan Fournier Statistics|work=basketball-reference.com|publisher=Sports Reference LLC|access-date=November 13, 2012}}</ref>
|-
| {{FRA}}
| {{flagicon|Guadeloupe}} [[Guadeloupe]]
| {{sortname|Mickaël|Gelabale}}
| F
| {{nbay|2006|start}}–{{nbay|2007|end}};<br />{{nbay|2012|end}}|| 3
| Born in [[Guadeloupe]], an overseas region of France in the Caribbean.
| style="text-align:center;"|<ref>{{cite web|url=https://www.basketball-reference.com/players/g/gelabmi01.html|title=Mickael Gelabale Statistics|work=basketball-reference.com|publisher=Sports Reference LLC|access-date=October 14, 2010}}</ref>
|-
| {{FRA}}
| style="text-align:center;"|—
| style="background:#cfc;"| {{sortname|Rudy|Gobert}}*
| C
| {{nbay|2013|start}}–present || 10
| style="text-align:center;"|—
| style="text-align:center;"|<ref>{{cite web|url=https://www.basketball-reference.com/players/g/goberru01.html|title=Rudy Gobert Statistics|work=basketball-reference.com|publisher=Sports Reference LLC|access-date=November 13, 2013}}</ref>
|-
|{{FRA}}
|{{USA}}
| style="background:#cfc;"|{{sortname|Killian|Hayes}}*
|G
|{{nbay|2020|start}}–present || 3
|Born in the United States to an American father and a French mother, grew up in France and represents France internationally.<ref>{{cite web|title=Killian HAYES {{!}} Cholet Basket|url=https://www.cholet-basket.com/personne/killian-hayes|access-date=2020-12-24|website=cholet-basket.com|language=fr}}</ref>
| style="text-align:center;"|<ref>{{cite web|title=Killian Hayes Statistics|url=https://www.basketball-reference.com/players/h/hayeski01.html|access-date=2020-12-24|website=Basketball-Reference.com}}</ref>
|-
| {{FRA}}
| style="text-align:center;"|—
| {{sortname|Jaylen|Hoard}}
| SF
| {{nbay|2019|start}}–{{nbay|2021|end}} || 3
| Born in France by American father.<ref>{{cite web|title=France's Hoard has basketball family when he needs it|url=http://www.fiba.basketball/world/u17/2016/news/frances-hoard-has-basketball-family-when-he-needs-it|publisher=[[FIBA]]|access-date=November 12, 2019|date=June 23, 2016}}</ref>
| style="text-align:center;"|<ref>{{cite web|url=https://www.basketball-reference.com/players/h/hoardja01.html|title=Jaylen Hoard Statistics|work=basketball-reference.com|publisher=Sports Reference LLC|access-date=November 12, 2019}}</ref>
|-
| {{FRA}}
| style="text-align:center;"|—
| {{sortname|William|Howard|dab=basketball}}
| F
| {{nbay|2019|full=y}} || 1
| style="text-align:center;"|—
| style="text-align:center;"|<ref>{{cite web|url=https://www.basketball-reference.com/players/h/howarwi01.html|title=William Howard Statistics|work=basketball-reference.com|publisher=Sports Reference LLC|access-date=February 10, 2020}}</ref>
|-
| {{FRA}}
| {{GUF}}
| {{sortname|Damien|Inglis}}
| F
| {{nbay|2015|full=y}} || 1
| Born in [[French Guiana]], an overseas region of France in South America.
| style="text-align:center;"|<ref>{{cite web|url=https://www.basketball-reference.com/players/i/inglida01.html|title=Damien Inglis Statistics|work=basketball-reference.com|publisher=Sports Reference LLC|access-date=November 14, 2014}}</ref>
|-
| {{FRA}}
| style="text-align:center;"|—
| {{sortname|Joffrey|Lauvergne}}
| F/C
| {{nbay|2014|end}}–{{nbay|2017|end}} || 4
| style="text-align:center;"|—
| style="text-align:center;"|<ref>{{cite web|url=https://www.basketball-reference.com/players/l/lauvejo01.html|title=Joffrey Lauvergne Statistics|work=basketball-reference.com|publisher=Sports Reference LLC|access-date=March 13, 2015}}</ref>
|-
| {{FRA}}
| style="text-align:center;"|—
| {{sortname|Timothé|Luwawu-Cabarrot}}
| G/F
| {{nbay|2016|start}}–{{nbay|2021|end}} || 6
| style="text-align:center;"|—
| style="text-align:center;"|<ref>{{cite web|url=https://www.basketball-reference.com/players/l/luwawti01.html|title=Timothe Luwawu-Cabarrot Statistics|work=basketball-reference.com|publisher=Sports Reference LLC|access-date=October 29, 2016}}</ref>
|-
| {{FRA}}
| style="text-align:center;"|—
| {{sortname|Ian|Mahinmi}}
| C
| {{nbay|2007|start}}–{{nbay|2019|end}} || 12
| style="text-align:center;"|—
| style="text-align:center;"|<ref>{{cite web|url=https://www.basketball-reference.com/players/m/mahinia01.html|title=Ian Mahinmi Statistics|work=basketball-reference.com|publisher=Sports Reference LLC|access-date=November 13, 2012}}</ref>
|-
| {{FRA}}
| style="text-align:center;"|—
| style="background:#cfc;"| {{sortname|Théo|Maledon}}*
| G
| {{nbay|2020|start}}–present || 3
| style="text-align:center;"|—
| style="text-align:center;"|<ref>{{cite web|url=https://www.basketball-reference.com/players/m/maledth01.html|title=Théo Maledon Statistics|work=basketball-reference.com|publisher=Sports Reference LLC|access-date=December 27, 2020}}</ref>
|-
| {{FRA}}
| style="text-align:center;"|—
| {{sortname|Jérôme|Moïso}}
| F
| {{nbay|2000|start}}–{{nbay|2004|end}} || 5
| style="text-align:center;"|—
| style="text-align:center;"|<ref>{{cite web|url=https://www.basketball-reference.com/players/m/moisoje01.html|title=Jerome Moiso Statistics|work=basketball-reference.com|publisher=Sports Reference LLC|access-date=October 14, 2010}}</ref>
|-
| {{FRA}}
| style="text-align:center;"|—
| {{sortname|Adam|Mokoka}}
| G
| {{nbay|2019|start}}–{{nbay|2020|end}} || 2
| style="text-align:center;"|—
| style="text-align:center;"|<ref>{{cite web|url=https://www.basketball-reference.com/players/m/mokokad01.html|title=Adam Mokoka Statistics|work=basketball-reference.com|publisher=Sports Reference LLC|access-date=December 30, 2019}}</ref>
|-
| {{FRA}}
| {{USA}}
| {{sortname|Joakim|Noah}}
| C
| {{nbay|2007|start}}–{{nbay|2019|end}} || 13
| Born in the United States to a [[Yannick Noah|French father]] and a [[Cécilia Rodhe|Swedish mother]], grew up in France and the United States, became a French citizen and represented [[France national basketball team|France]] internationally during his playing career.<ref>{{cite web|title=FRA – Noah cleared to play for France |url=http://www.fiba.com/pages/eng/fc/news/lateNews/p/langid/1/newsid/21289/arti.html |publisher=FIBA |access-date=May 19, 2011 |date=October 8, 2007 |archive-url=https://web.archive.org/web/20120928104745/http://www.fiba.com/pages/eng/fc/news/lateNews/p/langid/1/newsid/21289/arti.html |archive-date=September 28, 2012 |url-status=dead }}</ref>
| style="text-align:center;"|<ref>{{cite web|url=https://www.basketball-reference.com/players/n/noahjo01.html|title=Joakim Noah Statistics|work=basketball-reference.com|publisher=Sports Reference LLC|access-date=May 19, 2011}}</ref>
|-
| {{FRA}}
| {{BEL}}
| style="background:#cfc;"| {{sortname|Frank|Ntilikina}}*
| G
| {{nbay|2017|start}}–present || 6
| Born in Belgium to [[Rwanda]]n parents, grew up in France, represents [[France national basketball team|France]] internationally.<ref>{{Cite news|url=https://www.nytimes.com/2017/01/04/sports/basketball/frank-ntilikina-sig-strasbourg-france.html|title=Frank Ntilikina, a Top N.B.A. Prospect, Is Learning to Play With Fire|last=Keh|first=Andrew|date=2017|work=The New York Times|access-date=2017-10-20|issn=0362-4331}}</ref>
| style="text-align:center;"|<ref>{{cite web|url=https://www.basketball-reference.com/players/n/ntilila01.html|title=Frank Ntilikina Statistics|work=basketball-reference.com|publisher=Sports Reference LLC|access-date=October 20, 2017}}</ref>
|-
| {{FRA}}
| style="text-align:center;"|—
| {{sortname|Elie|Okobo}}
| G
| {{nbay|2018|start}}–{{nbay|2019|end}} || 2
| Born in France to a Congolese father and a French mother.
| style="text-align:center;"|<ref>{{cite web|url=https://www.basketball-reference.com/players/o/okoboel01.html|title=Élie Okobo Statistics|work=basketball-reference.com|publisher=Sports Reference LLC|access-date=October 18, 2018}}</ref>
|-
| {{FRA}}
| {{BEL}}
| style="background:#ff9;"| {{sortname|Tony|Parker}}^
| G
| {{nbay|2001|start}}–{{nbay|2018|end}} || 18
| Born in Belgium to an American father and a Dutch mother, grew up in France, represents [[France national basketball team|France]] internationally.<ref>{{cite magazine|url=http://sportsillustrated.cnn.com/basketball/nba/2003/playoffs/news/2003/06/02/parker_spurs_ap/|title=Parker wil be speedy foe for Nets|date=June 2, 2003|magazine=Sports Illustrated|publisher=Time Warner Company|access-date=October 17, 2010|archive-date=November 3, 2012|archive-url=https://web.archive.org/web/20121103121008/http://sportsillustrated.cnn.com/basketball/nba/2003/playoffs/news/2003/06/02/parker_spurs_ap/|url-status=dead}}</ref>
| style="text-align:center;"|<ref>{{cite web|url=https://www.basketball-reference.com/players/p/parketo01.html|title=Tony Parker Statistics|work=basketball-reference.com|publisher=Sports Reference LLC|access-date=October 14, 2010}}</ref>
|-
| {{FRA}}
| style="text-align:center;"|—
| {{sortname|Johan|Petro}}
| C
| {{nbay|2005|start}}–{{nbay|2012|end}}|| 8
| style="text-align:center;"|—
| style="text-align:center;"|<ref>{{cite web|url=https://www.basketball-reference.com/players/p/petrojo01.html|title=Johan Petro Statistics|work=basketball-reference.com|publisher=Sports Reference LLC|access-date=October 14, 2010}}</ref>
|-
| {{FRA}}
| {{flagicon|Guadeloupe}} [[Guadeloupe]]
| {{sortname|Mickaël|Piétrus||Pietrus, Mickael}}
| G/F
| {{nbay|2003|start}}–{{nbay|2012|end}}|| 10
| Born in [[Guadeloupe]], an overseas region of France in the Caribbean.
| style="text-align:center;"|<ref>{{cite web|url=https://www.basketball-reference.com/players/p/pietrmi01.html|title=Mickael Pietrus Statistics|work=basketball-reference.com|publisher=Sports Reference LLC|access-date=October 14, 2010}}</ref>
|-
| {{FRA}}
| style="text-align:center;"|—
| {{sortname|Vincent|Poirier}}
| C
| {{nbay|2019|start}}–{{nbay|2020|end}} || 2
| style="text-align:center;"|—
| style="text-align:center;"|<ref>{{cite web|url=https://www.basketball-reference.com/players/p/poirivi01.html|title=Vincent Porier Statistics|work=basketball-reference.com|publisher=Sports Reference LLC|access-date=November 12, 2019}}</ref>
|-
| {{FRA}}
| {{HTI}}
| {{sortname|Yves|Pons}}
| F
| {{nbay|2021|start}}–{{nbay|2021|end}} || 1
| Born in [[Haiti]], grew up in France, represents [[France national basketball team|France]] internationally.<ref>{{Cite news|url=https://www.espn.com.au/mens-college-basketball/recap/_/gameId/401258721|title=No. 7 Tennessee routs No. 12 Missouri 73–53 in SEC opener|date=December 31, 2020|work=ESPN|access-date=November 18, 2021}}</ref>
| style="text-align:center;"|<ref>{{cite web|url=https://www.basketball-reference.com/players/p/ponsyv01.html|title=Yves Pons Statistics|work=basketball-reference.com|publisher=Sports Reference LLC|access-date=November 18, 2021}}</ref>
|-
| {{FRA}}
| style="text-align:center;"|—
| {{sortname|Antoine|Rigaudeau}}
| G
| {{nbay|2002|end}} || 1
| style="text-align:center;"|—
| style="text-align:center;"|<ref>{{cite web|url=https://www.basketball-reference.com/players/r/rigauan01.html|title=Antoine Rigaudeau Statistics|work=basketball-reference.com|publisher=Sports Reference LLC|access-date=October 14, 2010}}</ref>
|-
| {{FRA}}
| style="text-align:center;"|—
| style="background:#cfc;"| {{sortname|Olivier|Sarr}}*
| C
| {{nbay|2021|start}}–present || 2
| Born in [[France]], he is of [[Senegal]]ese descent.
| style="text-align:center;"|<ref>{{cite web|url=https://www.basketball-reference.com/players/s/sarrol01.html|title=Olivier Sarr Statistics|work=basketball-reference.com|publisher=Sports Reference LLC|access-date=December 29, 2021}}</ref>
|-
| {{FRA}}
| {{GUF}}
| {{sortname|Kevin|Séraphin}}
| F
| {{nbay|2010|start}}–{{nbay|2016|end}} || 7
| Born in [[French Guiana]], an overseas region of France in South America.
| style="text-align:center;"|<ref>{{cite web|url=https://www.basketball-reference.com/players/s/serapke01.html|title=Kevin Seraphin Statistics|work=basketball-reference.com|publisher=Sports Reference LLC|access-date=November 24, 2010}}</ref>
|-
| {{FRA}}
| style="text-align:center;"|—
| {{sortname|Pape|Sy}}
| F/G
| {{nbay|2010|full=y}} || 1
| style="text-align:center;"|—
| style="text-align:center;"|<ref>{{cite web|url=https://www.basketball-reference.com/players/s/sypa01.html|title=Pape Sy Statistics|work=basketball-reference.com|publisher=Sports Reference LLC|access-date=April 9, 2011}}</ref>
|-
| {{FRA}}
| style="text-align:center;"|—
| {{sortname|Killian|Tillie}}
| F/C
| {{nbay|2020|start}}–{{nbay|2021|end}} || 2
| style="text-align:center;"|—
| style="text-align:center;"|<ref>{{cite web|url=https://www.basketball-reference.com/players/t/tilliki02.html|title=Kieran Tillie Statistics|work=basketball-reference.com|publisher=Sports Reference LLC|access-date=March 9, 2021}}</ref>
|-
| {{FRA}}
| style="text-align:center;"|—
| {{sortname|Axel|Toupane}}
| F/G
| {{nbay|2015|end}}–{{nbay|2016|end}};<br />{{nbay|2020|end}} || 3
| style="text-align:center;"|—
| style="text-align:center;"|<ref>{{cite web|url=https://www.basketball-reference.com/players/t/toupaax01.html|title=Axel Toupane Statistics|work=basketball-reference.com|publisher=Sports Reference LLC|access-date=March 5, 2016}}</ref>
|-
| {{FRA}}
| {{MTQ}}
| {{sortname|Ronny|Turiaf}}
| F
| {{nbay|2005|end}}–{{nbay|2014|start}} || 10
| Born in [[Martinique]], an overseas region of France in the Caribbean.
| style="text-align:center;"|<ref>{{cite web|url=https://www.basketball-reference.com/players/t/turiaro01.html|title=Ronny Turiaf Statistics|work=basketball-reference.com|publisher=Sports Reference LLC|access-date=October 14, 2010}}</ref>
|-
| {{FRA}}
| style="text-align:center;"|—
| {{sortname|Guerschon|Yabusele}}
| F
| {{nbay|2017|start}}–{{nbay|2018|end}} || 2
| style="text-align:center;"|—
| style="text-align:center;"|<ref>{{cite web|url=https://www.basketball-reference.com/players/y/yabusgu01.html|title=Guerschon Yabusele Statistics|work=basketball-reference.com|publisher=Sports Reference LLC|access-date=November 29, 2019}}</ref>
|-
| {{GAB}}{{anchor|G}}
| style="text-align:center;"|—
| {{sortname|Stéphane|Lasme}}
| F
| {{nbay|2007|full=y}}|| 1
| style="text-align:center;"|—
| style="text-align:center;"|<ref>{{cite web|url=https://www.basketball-reference.com/players/l/lasmest01.html|title=Stephane Lasme Statistics|work=basketball-reference.com|publisher=Sports Reference LLC|access-date=October 11, 2010}}</ref>
|-
| {{GAB}}
| style="text-align:center;"|—
| {{sortname|Chris|Silva}}
| F
| {{nbay|2019|start}}–{{nbay|2022|end}} || 4
| style="text-align:center;"|—
| style="text-align:center;"|<ref>{{cite web|url=https://www.basketball-reference.com/players/s/silvach01.html|title=Chris Silva Statistics|work=basketball-reference.com|publisher=Sports Reference LLC|access-date=October 27, 2019}}</ref>
|-
| {{GEO}}
| style="text-align:center;"|—
| style="background:#cfc;"|{{sortname|Goga|Bitadze}}*
| C
| {{nbay|2019|start}}–present || 4
| style="text-align:center;"|—
| style="text-align:center;"|<ref>{{cite web|url=https://www.basketball-reference.com/players/b/bitadgo01.html|title=Goga Bitadze Statistics|work=basketball-reference.com|publisher=Sports Reference LLC|access-date=October 27, 2019}}</ref>
|-
| {{GEO}}
| {{USA}}
| {{sortname|Taurean|Green}}
| G
| {{nbay|2007|full=y}} || 1
| Born in the United States, became a naturalized Georgian citizen, represents [[Georgia national basketball team|Georgia]] internationally.<ref>{{cite web|url=http://www.sport.gov.ge/index.php?lang_id=ENG&sec_id=139&info_id=2721 |title=Two Americans will play for Georgia Basketball national team |date=June 4, 2010 |publisher=Department of Sport and Youth Affairs of Georgia |access-date=October 16, 2010 }} {{dead link|date=June 2017 |bot=InternetArchiveBot |fix-attempted=yes }}</ref>
| style="text-align:center;"|<ref>{{cite web|url=https://www.basketball-reference.com/players/g/greenta01.html|title=Taurean Green Statistics|work=basketball-reference.com|publisher=Sports Reference LLC|access-date=October 16, 2010}}</ref>
|-
|{{GEO}}
|{{USA}}
| style="background:#cfc;"|[[Sandro Mamukelashvili]]*
|F/C
|{{nbay|2021|start}}–present || 2
|Born in the United States by Georgian parents, he grew up in Georgia.
| style="text-align:center;"|<ref>{{cite web|url=https://www.basketball-reference.com/players/m/mamuksa01.html|title=Sandro Mamukelashvili Statistics|work=basketball-reference.com|publisher=Sports Reference LLC|access-date=October 20, 2021}}</ref>
|-
| {{GEO}}
| {{URS}}<br />(now {{GEO}})
| {{sortname|Zaza|Pachulia}}
| C
| {{nbay|2003|start}}–{{nbay|2018|end}} || 16
| Born in the [[Soviet Union]],{{ref label|Note6|F}} represents [[Georgia national basketball team|Georgia]] internationally. Also holds a [[Turkey|Turkish]] passport.<ref>{{cite news|url=http://sports.espn.go.com/new-york/nba/news/story?id=6745426 |title=Agent: Deron Williams eyes Turkey |first=Marc |last=Stein |work=ESPN.com |date=July 7, 2011 |access-date=July 7, 2011}}</ref>
| style="text-align:center;"|<ref>{{cite web|url=https://www.basketball-reference.com/players/p/pachuza01.html|title=Zaza Pachulia Statistics|work=basketball-reference.com|publisher=Sports Reference LLC|access-date=October 15, 2010}}</ref>
|-
| {{GEO}}
| {{USA}}
| {{sortname|Jacob|Pullen}}
| G
| {{nbay|2017|full=y}} || 1
| Born in the United States, became a naturalized Georgian citizen.<ref>{{cite web|url=https://basketball.realgm.com/wiretap/222845/Jacob_Pullen_Granted_Georgian_Citizenship_Will_Play_As_Bosman|title=Jacob Pullen Granted Georgian Citizenship, Will Play As Bosman – RealGM Wiretap|website=basketball.realgm.com|access-date=2017-11-27}}</ref>
| style="text-align:center;"|<ref>{{cite web|url=https://www.basketball-reference.com/players/p/pulleja01.html|title=Jacob Pullen Statistics|work=basketball-reference.com|publisher=Sports Reference LLC|access-date=November 28, 2017}}</ref>
|-
| {{GEO}}
| {{USA}}
| {{sortname|Melvin|Sanders}}
| G/F
| {{nbay|2005|full=y}} || 1
| Born in the United States, became a naturalized Georgian citizen.<ref>{{cite web|url=http://www.marca.com/2009/05/19/baloncesto/acb/1242749859.html|title=Los 'playoffs' de la ACB, bajo sospecha|language=es|trans-title="Playoffs" of the ACB, under suspicion|date=May 19, 2009|work=Marca.com|publisher=Unidad Editorial|access-date=October 16, 2010}}</ref>
| style="text-align:center;"|<ref>{{cite web|url=https://www.basketball-reference.com/players/s/sandeme01.html|title=Melvin Sanders Statistics|work=basketball-reference.com|publisher=Sports Reference LLC|access-date=October 16, 2010}}</ref>
|-
| {{GEO}}
| style="text-align:center;"|—
| {{sortname|Tornike|Shengelia}}
| F
| {{nbay|2012|start}}–{{nbay|2013|end}} || 2
| style="text-align:center;"|—
| style="text-align:center;"|<ref>{{cite web|url=https://www.basketball-reference.com/players/s/shengto01.html|title=Tornike Shengelia Statistics|work=basketball-reference.com|publisher=Sports Reference LLC|access-date=March 27, 2013}}</ref>
|-
| {{GEO}}
| {{URS}}<br />(now {{GEO}})
| {{sortname|Vladimir|Stepania}}
| C
| {{nbay|1998|start}}–{{nbay|2003|end}} || 6
| Born in the [[Soviet Union]].{{ref label|Note6|F}}
| style="text-align:center;"|<ref>{{cite web|url=https://www.basketball-reference.com/players/s/stepavl01.html|title=Vladimir Stepania Statistics|work=basketball-reference.com|publisher=Sports Reference LLC|access-date=October 15, 2010}}</ref>
|-
| {{GEO}}
| {{URS}}<br />(now {{GEO}})
| {{sortname|Nikoloz|Tskitishvili}}
| F
| {{nbay|2002|start}}–{{nbay|2005|end}} || 4
| Born in the [[Soviet Union]],{{ref label|Note6|F}} represents [[Georgia national basketball team|Georgia]] internationally
| style="text-align:center;"|<ref>{{cite web|url=https://www.basketball-reference.com/players/t/tskitni01.html|title=Nikoloz Tskitishvili Statistics|work=basketball-reference.com|publisher=Sports Reference LLC|access-date=October 15, 2010}}</ref>
|-
| {{GEO}}
| {{USA}}
| {{sortname|Shammond|Williams}}
| G
| {{nbay|1998|start}}–{{nbay|2003|end}}; {{nbay|2006|full=y}} || 7
| Born in the United States, became a naturalized Georgian citizen, represented [[Georgia national basketball team|Georgia]] internationally during his playing career.<ref>{{cite web|url=http://www.fibaeurope.com/cid_lWcd9qadJVkTTFvMFz0Qf1.coid_LYKms,WWHA2b5HbDYZOLe3.articleMode_on.html|title=Georgia On Williams' Mind|date=July 29, 2004|publisher=FIBA Europe|access-date=October 16, 2010}}</ref>
| style="text-align:center;"|<ref>{{cite web|url=https://www.basketball-reference.com/players/w/willish01.html|title=Shammond Williams Statistics|work=basketball-reference.com|publisher=Sports Reference LLC|access-date=October 15, 2010}}</ref>
|-
| {{GEO}}
| {{USA}}
| {{sortname|Luke|Zeller}}
| G
| {{nbay|2012|full=y}} || 1
| Born in the United States, became a naturalized Georgian citizen.<ref>{{Cite news|url=https://www.sportando.com/en/national-teams/national-teams/103049/ricky-hickman-luke-zeller-named-in-georgian-nt-preliminary-roster.html|title=Ricky Hickman, Luke Zeller named in Georgian NT preliminary roster|work=Sportando|access-date=2017-11-27}}</ref><ref>{{cite web|url=https://twitter.com/iamdpick/status/353099397959122944|title=Ricky Hickman receiving Georgian passport for upcoming Eurobasket flew under my radar. "I'm playing with (Georgia)," he told me.|last=Pick|first=David|date=<!--3:33 AM - -->5 July 2013|website=@iamdpick|access-date=2017-11-27}}</ref>
| style="text-align:center;"|<ref>{{cite web|url=https://www.basketball-reference.com/players/z/zellelu01.html|title=Luke Zeller Statistics|work=basketball-reference.com|publisher=Sports Reference LLC|access-date=October 15, 2010}}</ref>
|-
| {{GER}}
| style="text-align:center;"|—
| {{sortname|Uwe|Blab}}
| C
| {{nbay|1985|start}}–{{nbay|1989|end}} || 5
| Born in [[West Germany]].{{ref label|Note7|G}}
| style="text-align:center;"|<ref>{{cite web|url=https://www.basketball-reference.com/players/b/blabuw01.html|title=Uwe Blab Statistics|work=basketball-reference.com|publisher=Sports Reference LLC|access-date=October 15, 2010}}</ref>
|-
| {{GER}}
| style="text-align:center;"|—
| {{sortname|Isaac|Bonga}}
| G
| {{nbay|2018|start}}–{{nbay|2021|end}} || 4
| style="text-align:center;"|—
| style="text-align:center;"|<ref>{{cite web|url=https://www.basketball-reference.com/players/b/bongais01.html|title=Isaac Bonga Statistics|work=basketball-reference.com|publisher=Sports Reference LLC|access-date=December 9, 2018}}</ref>
|-
| {{GER}}
| style="text-align:center;"|—
| {{sortname|Shawn|Bradley}}
| C
| {{nbay|1993|start}}–{{nbay|2004|end}} || 12
| Born in [[West Germany]]{{ref label|Note7|G}} to American parents, grew up in the United States, represented [[Germany national basketball team|Germany]] internationally during his playing career.<ref>{{cite news|url=https://news.google.com/newspapers?id=6800AAAAIBAJ&pg=2366,1024771|title='Inter'National Basketball Association|date=May 9, 2002|newspaper=Lodi News-Sentinel|location=Lodi, California|access-date=October 17, 2010}}</ref>
| style="text-align:center;"|<ref>{{cite web|url=https://www.basketball-reference.com/players/b/bradlsh01.html|title=Shawn Bradley Statistics|work=basketball-reference.com|publisher=Sports Reference LLC|access-date=October 15, 2010}}</ref>
|-
| {{GER}}
| style="text-align:center;"|—
| {{sortname|Frido|Frey}}
| F
| {{nbay|1946|full=y}} || 1
| Born in the [[Weimar Republic]],{{ref label|Note7|G}} grew up in the U.S.<ref>{{cite web|url=http://www.sportal.de/sportal/generated/article/ussport/2010/03/09/16021100000.html|title=Deutsche in der NBA|language=de|trans-title=German in the NBA|date=March 9, 2010|work=Sportal.de|publisher=G+J EMS Ltd|access-date=October 17, 2010|url-status=dead|archive-url=https://web.archive.org/web/20100716031244/http://www.sportal.de/sportal/generated/article/ussport/2010/03/09/16021100000.html|archive-date=July 16, 2010|df=mdy-all}}</ref>
| style="text-align:center;"|<ref>{{cite web|url=https://www.basketball-reference.com/players/f/freyfr01.html|title=Frido Frey Statistics|work=basketball-reference.com|publisher=Sports Reference LLC|access-date=October 15, 2010}}</ref>
|-
| {{GER}}
| style="text-align:center;"|—
| {{sortname|Elias|Harris}}
| F
| {{nbay|2013|start}}|| 1
| Born in [[West Germany]].{{ref label|Note7|G}}
| style="text-align:center;"|<ref>{{cite web|url=https://www.basketball-reference.com/players/h/harriel01.html|title=Elias Harris Statistics|work=basketball-reference.com|publisher=Sports Reference LLC|access-date=November 5, 2013}}</ref>
|-
| {{GER}}
| {{USA}}
| style="background:#cfc;"| [[Isaiah Hartenstein]]*
| C
| {{nbay|2018|start}}–present || 5
| Born in the U.S. to German father and American mother, he moved to Germany at the age of 10 and he represents Germany internationally.<ref>{{cite web|url=https://andscape.com/features/isaiah-hartenstein-nba-draft-2017/|title=There's more to Isaiah Hartenstein than meets the eye|first=Marc J.|last=Spears|date=June 21, 2017}}</ref>
| style="text-align:center;"|<ref>{{cite web|url=https://www.basketball-reference.com/players/h/harteis01.html|title=Isaiah Hartenstein Statistics|work=basketball-reference.com|publisher=Sports Reference LLC|access-date=2018-10-18}}</ref>
|-
| {{GER}}
| style="text-align:center;"|—
| {{sortname|Charlie|Hoefer}}
| F
| {{nbay|1946|start}}–{{nbay|1947|end}} || 2
| Born in the [[Weimar Republic]],{{ref label|Note7|G}} grew up in the U.S.<ref>John Egan: ''Lookin' In. Sports Editorial'' In: Sioux Falls Argus-Leader; Sioux Falls,
SD, February 6, 1976 (pg. 16).</ref>
| style="text-align:center;"|<ref>{{cite web|url=https://www.basketball-reference.com/players/h/hoefech01.html|title=Charlie Hoefer Statistics|work=basketball-reference.com|publisher=Sports Reference LLC|access-date=February 13, 2018}}</ref>
|-
| {{GER}}
| {{USA}}
| {{sortname|Chris|Kaman}}
| C
| {{nbay|2003|start}}–{{nbay|2015|end}} || 13
| German ancestry on his father side. Born in the United States, represents [[Germany national basketball team|Germany]] internationally.<ref>{{cite web|url=https://www.usatoday.com/sports/olympics/beijing/basketball/2008-08-18-hoops-kaman_N.htm|title=Kaman plays on for Germany despite ribbing on heritage|first=Kelly|last=Whiteside|date=August 18, 2008|work=USA Today|publisher=Gannet Co, Inc|access-date=October 17, 2010}}</ref>
| style="text-align:center;"|<ref>{{cite web|url=https://www.basketball-reference.com/players/k/kamanch01.html|title=Chris Kaman Statistics|work=basketball-reference.com|publisher=Sports Reference LLC|access-date=October 15, 2010}}</ref>
|-
| {{GER}}
| style="text-align:center;"|—
| style="background:#cfc;"| {{sortname|Maxi|Kleber}}*
| F
| {{nbay|2017|start}}–present || 6
| style="text-align:center;"|—
| style="text-align:center;"|<ref>{{cite web|url=https://www.basketball-reference.com/players/k/klebima01.html|title=Maxi Kleber Statistics|work=basketball-reference.com|publisher=Sports Reference LLC|access-date=October 22, 2017}}</ref>
|-
| {{GER}}
| style="text-align:center;"|—
| style="background:#ff9;"| {{sortname|Dirk|Nowitzki}}^
| F
| {{nbay|1998|start}}–{{nbay|2018|end}} || 21
| Born in [[West Germany]].{{ref label|Note7|G}}
| style="text-align:center;"|<ref>{{cite web|url=https://www.basketball-reference.com/players/n/nowitdi01.html|title=Dirk Nowitzki Statistics|work=basketball-reference.com|publisher=Sports Reference LLC|access-date=October 15, 2010}}</ref>
|-
| {{GER}}
| style="text-align:center;"|—
| {{sortname|Tim|Ohlbrecht}}
| F/C
| {{nbay|2012|end}} || 1
| Born in [[West Germany]].{{ref label|Note7|G}}
| style="text-align:center;"|<ref>{{cite web|url=https://www.basketball-reference.com/players/o/ohlbrti01.html|title=Tim Ohlbrecht Statistics|work=basketball-reference.com|publisher=Sports Reference LLC|access-date=March 5, 2013}}</ref>
|-
| {{GER}}
| style="text-align:center;"|—
| {{sortname|Tibor|Pleiß}}
| C
| {{nbay|2015|full=y}} || 1
| Born in [[West Germany]].{{ref label|Note7|G}}
| style="text-align:center;"|<ref>{{cite web|url=http://www.rotoworld.com/player/nba/1747/tibor-pleiss|title=Tibor Pleiss Statistics|work=rotoworld.com|publisher=NBC Sports|access-date=September 8, 2015}}</ref>
|-
| {{GER}}
| style="text-align:center;"|—
| {{sortname|Detlef|Schrempf}}
| F/C
| {{nbay|1985|start}}–{{nbay|2000|end}} || 16
| Born in [[West Germany]].{{ref label|Note7|G}}
| style="text-align:center;"|<ref>{{cite web|url=https://www.basketball-reference.com/players/s/schrede01.html|title=Detlef Schrempf Statistics|work=basketball-reference.com|publisher=Sports Reference LLC|access-date=October 15, 2010}}</ref>
|-
| {{GER}}
| style="text-align:center;"|—
| style="background:#cfc;"| {{sortname|Dennis|Schröder}}*
| G
| {{nbay|2013|start}}–present || 10
| Born in Germany to Gambian mother.
| style="text-align:center;"|<ref>{{cite web|url=https://www.basketball-reference.com/players/s/schrode01.html|title=Dennis Schröder Statistics|work=basketball-reference.com|publisher=Sports Reference LLC|access-date=November 13, 2013}}</ref>
|-
| {{GER}}
| style="text-align:center;"|—
| style="background:#cfc;"| {{sortname|Daniel|Theis}}*
| F/C
| {{nbay|2017|start}}–present || 6
| style="text-align:center;"|—
| style="text-align:center;"|<ref>{{cite web|url=https://www.basketball-reference.com/players/z/zipsepa01.html|title=Daniel Theis Statistics|work=basketball-reference.com|publisher=Sports Reference LLC|access-date=October 19, 2017}}</ref>
|-
| {{GER}}
| style="text-align:center;"|—
| style="background:#cfc;"| {{sortname|Franz|Wagner|dab=basketball}}*
| SF
| {{nbay|2021|start}}–present || 2
| style="text-align:center;"|—
| style="text-align:center;"|<ref>{{cite web|url=https://www.basketball-reference.com/players/w/wagnefr01.html|title=Franz Wagner Statistics|work=basketball-reference.com|publisher=Sports Reference LLC|access-date=November 24, 2018}}</ref>
|-
| {{GER}}
| style="text-align:center;"|—
| style="background:#cfc;"| {{sortname|Moritz|Wagner|dab=basketball}}*
| F/C
| {{nbay|2018|start}}–present || 5
| style="text-align:center;"|—
| style="text-align:center;"|<ref>{{cite web|url=https://www.basketball-reference.com/players/w/wagnemo01.html|title=Moritz Wagner Statistics|work=basketball-reference.com|publisher=Sports Reference LLC|access-date=November 24, 2018}}</ref>
|-
| {{GER}}
| style="text-align:center;"|—
| {{sortname|Chris|Welp}}
| C
| {{nbay|1987|start}}–{{nbay|1989|end}} || 3
| Born in [[West Germany]].{{ref label|Note7|G}}
| style="text-align:center;"|<ref>{{cite web|url=https://www.basketball-reference.com/players/w/welpch01.html|title=Chris Welp Statistics|work=basketball-reference.com|publisher=Sports Reference LLC|access-date=October 15, 2010}}</ref>
|-
| {{GER}}
| style="text-align:center;"|—
| {{sortname|Paul|Zipser}}
| G/F
| {{nbay|2016|start}}–{{nbay|2017|end}}|| 2
| style="text-align:center;"|—
| style="text-align:center;"|<ref>{{cite web|url=https://www.basketball-reference.com/players/z/zipsepa01.html|title=Paul Zipser Statistics|work=basketball-reference.com|publisher=Sports Reference LLC|access-date=October 30, 2016}}</ref>
|-
| {{GHA}}
| style="text-align:center;"|—
| {{sortname|Ben|Bentil}}
| F
| {{nbay|2016|end}} || 1
| style="text-align:center;"|—
| style="text-align:center;"|<ref>{{cite web|url=https://www.basketball-reference.com/players/b/bentibe01.html|title=Ben Bentil Statistics|work=basketball-reference.com|publisher=Sports Reference LLC|access-date=October 30, 2016}}</ref>
|-
| {{GHA}}
| style="text-align:center;"|—
|{{sortname|Amida|Brimah}}
| C
| {{nbay|2020|end}} || 1
| style="text-align:center;"|—
| style="text-align:center;"|<ref>{{cite web|url=https://www.basketball-reference.com/players/b/brimaam01.html|title=Amida Brimah Statistics|work=basketball-reference.com|publisher=Sports Reference LLC|access-date=April 26, 2021}}</ref>
|-
| {{GBR2}}<br />{{ENG}}
| {{USA}}
| {{sortname|John|Amaechi}}
| C/F
| {{nbay|1995|full=y}}; {{nbay|1999|start}}–{{nbay|2002|end}} || 5
| Born in the United States to a [[Nigeria]]n father and a British mother, grew up in England, represented [[England men's national basketball team|England]] internationally during his playing career.<ref>{{cite web|url=http://www.bbc.co.uk/speaker/about/judges/john_amaechi.shtml|title=The Speaker – John Amaechi|work=BBC.co.uk|publisher=British Broadcasting Corporation|access-date=October 14, 2010}}</ref><ref name="british">{{cite web|url=https://www.telegraph.co.uk/sport/othersports/basketball/2370499/Basketball-Fading-Amaechi-cashes-in.html|title=Basketball: Fading Amaechi cashes in|first=Ian|last=Whittell|date=January 1, 2004|work=Telegraph.co.uk|publisher=Telegraph Media Group Limited|access-date=October 14, 2010}}</ref>
| style="text-align:center;"|<ref>{{cite web|url=https://www.basketball-reference.com/players/a/amaecjo01.html|title=John Amaechi Statistics|work=basketball-reference.com|publisher=Sports Reference LLC|access-date=October 14, 2010}}</ref>
|-
| {{GBR2}}<br />{{ENG}}
| style="text-align:center;"|—
| style="background:#cfc;"| {{sortname|OG|Anunoby}}*
| SF
| {{nbay|2017|start}}–present || 6
| Born in England to [[Nigeria]]n parents. Moved to the U.S. when he was four years old and learned to play basketball there.<ref>{{Cite news|url=https://www.indystar.com/story/sports/college/indiana/2016/03/09/unexpected-rise-hoosiers-freshman-og-anunoby/81532446/?from=global&sessionKey=&autologin=|title=The unexpected rise of Hoosiers freshman OG Anunoby|work=Indianapolis Star|access-date=2017-10-20}}</ref>
| style="text-align:center;"|<ref>{{cite web|url=https://www.basketball-reference.com/players/a/anunoog01.html|title=OG Anunoby Statistics|work=basketball-reference.com|publisher=Sports Reference LLC|access-date=October 20, 2017}}</ref>
|-
| {{GBR2}}<br />{{SCO}}
| style="text-align:center;"|—
| {{sortname|Robert|Archibald}}
| F
| {{nbay|2002|start}}–{{nbay|2003|end}} || 2
| style="text-align:center;"|—
| style="text-align:center;"|<ref>{{cite web|url=https://www.basketball-reference.com/players/a/archiro01.html|title=Robert Archibald Statistics|work=basketball-reference.com|publisher=Sports Reference LLC|access-date=October 14, 2010}}</ref>
|-
| {{GBR2}}<br />{{ENG}}
| style="text-align:center;"|—
| {{sortname|Steve|Bucknall}}
| G
| {{nbay|1989|full=y}} || 1
| First British player who actually grew up in his country of birth and learned to play basketball there.<ref>{{cite web |url=https://thunderbasketball.net/british-basketball-legend-steve-bucknall-appointed-to-basketball-englands-board/ |title=British Basketball Legend Steve Bucknall Appointed To Basketball England's Board |publisher=London Thunder Basketball |date= |access-date=2022-03-03}}</ref>
| style="text-align:center;"|<ref>{{cite web|url=https://www.basketball-reference.com/players/b/bucknst01.html|title=Steve Bucknall Statistics|work=basketball-reference.com|publisher=Sports Reference LLC|access-date=October 14, 2010}}</ref>
|-
| {{GBR2}}<br />{{ENG}}
| {{SUD}}<br />(now {{SSD}})
| {{sortname|Luol|Deng}}
| F
| {{nbay|2004|start}}–{{nbay|2018|end}} || 15
| Born in [[Sudan]] (now [[South Sudan]]),{{ref label|Note8|H}} grew up in England, became a naturalized British citizen, represents [[England men's national basketball team|England]] and [[Great Britain men's national basketball team|Great Britain]] internationally.<ref>{{cite news|url=http://news.bbc.co.uk/sport2/hi/other_sports/basketball/6064476.stm|title=NBA star Deng ready for GB debut|first=Rob|last=Dugdale|date=October 18, 2006|work=BBC.co.uk|publisher=British Broadcasting Corporation|access-date=October 14, 2010}}</ref>
| style="text-align:center;"|<ref>{{cite web|url=https://www.basketball-reference.com/players/d/denglu01.html|title=Luol Deng Statistics|work=basketball-reference.com|publisher=Sports Reference LLC|access-date=October 14, 2010}}</ref>
|-
| {{GBR2}}<br />{{ENG}}
| style="text-align:center;"|—
| {{sortname|James|Donaldson|dab=basketball}}
| C
| {{nbay|1980|start}}–{{nbay|1992|end}}; {{nbay|1994|end}} || 14
| Born in England, grew up in the U.S.
| style="text-align:center;"|<ref>{{cite web|url=https://www.basketball-reference.com/players/d/donalja01.html|title=James Donaldson Statistics|work=basketball-reference.com|publisher=Sports Reference LLC|access-date=October 14, 2010}}</ref>
|-
| {{GBR2}}<br />{{ENG}}
| style="text-align:center;"|—
| {{sortname|Ndudi|Ebi}}
| F
| {{nbay|2003|start}}–{{nbay|2004|end}} || 2
| Born in England to [[Nigeria]]n parents, grew up in the [[United States]].<ref name="british"/>
| style="text-align:center;"|<ref>{{cite web|url=https://www.basketball-reference.com/players/e/ebind01.html|title=Ndudi Ebi Statistics|work=basketball-reference.com|publisher=Sports Reference LLC|access-date=October 14, 2010}}</ref>
|-
| {{GBR2}}<br />{{ENG}}
| style="text-align:center;"|—
| {{sortname|Joel|Freeland}}
| C
| {{nbay|2012|start}}–{{nbay|2014|end}} || 3
| style="text-align:center;"|—
| style="text-align:center;"|<ref>{{cite web|url=https://www.basketball-reference.com/players/f/freeljo01.html|title=Joel Freeland Statistics|work=basketball-reference.com|publisher=Sports Reference LLC|access-date=November 14, 2012}}</ref>
|-
| {{GBR2}}<br />{{ENG}}
| style="text-align:center;"|—
| {{sortname|Ben|Gordon|dab=basketball}}
| G
| {{nbay|2004|start}}–{{nbay|2014|end}} || 11
| Born in England to Jamaican parents, grew up in the [[United States]], represents [[Great Britain men's national basketball team|Great Britain]] internationally.<ref>{{cite web|url=https://www.telegraph.co.uk/sport/othersports/basketball/7967408/Ben-Gordon-shows-commitment-to-Great-Britain-cause.html|title=Ben Gordon shows commitment to Great Britain cause|date=August 27, 2010|work=Telegraph.co.uk|publisher=Telegraph Media Group Limited|access-date=October 14, 2010}}</ref>
| style="text-align:center;"|<ref>{{cite web|url=https://www.basketball-reference.com/players/g/gordobe01.html|title=Ben Gordon Statistics|work=basketball-reference.com|publisher=Sports Reference LLC|access-date=October 14, 2010}}</ref>
|-
| {{GBR2}}<br />{{ENG}}
| style="text-align:center;"|—
| {{sortname|Chris|Harris|dab=basketball}}
| G
| {{nbay|1955|full=y}} || 1
| Moved from Southampton, England to the U.S. when he was young.
| style="text-align:center;"|<ref>{{cite web|url=https://www.basketball-reference.com/players/h/harrich01.html|title=Chris Harris Statistics|work=basketball-reference.com|publisher=Sports Reference LLC|access-date=October 14, 2010}}</ref>
|-
| {{GBR2}}<br />{{ENG}}
| style="text-align:center;"|—
| {{sortname|Pops|Mensah-Bonsu}}
| F
| {{nbay|2006|full=y}}; {{nbay|2008|end}}–{{nbay|2010|end}} || 4
| Born in England to Ghanaian parents, represented Great Britain internationally during his playing career.<ref>{{Cite web |url=http://www.sportando.com/en/cups/euroleague/178706/pops-mensah-bonsu-retires-from-basketball.html |title=Pops Mensah-Bonsu retires from basketball |access-date=October 16, 2015 |archive-date=November 18, 2015 |archive-url=https://web.archive.org/web/20151118130655/http://www.sportando.com/en/cups/euroleague/178706/pops-mensah-bonsu-retires-from-basketball.html |url-status=dead }}</ref>
| style="text-align:center;"|<ref>{{cite web|url=https://www.basketball-reference.com/players/m/mensapo01.html|title=Pops Mensah-Bonsu Statistics|work=basketball-reference.com|publisher=Sports Reference LLC|access-date=October 14, 2010}}</ref>
|-
| {{GBR2}}<br />{{ENG}}
| {{USA}}
| {{sortname|Byron|Mullens}}
| C
| {{nbay|2009|start}}–{{nbay|2013|end}} || 5
| Born in the United States to an American father and a British mother, grew up in the US, obtained British passport to be considered to represent [[Great Britain men's national basketball team|Great Britain]] internationally.<ref>{{cite news|url=https://www.bbc.co.uk/sport/0/basketball/17240669|title=NBA star Byron Mullens confirms GB eligibility for London 2012|work=BBC.co.uk|publisher=British Broadcasting Corporation|access-date=April 3, 2012}}</ref>
| style="text-align:center;"|<ref>{{cite web|url=https://www.basketball-reference.com/players/m/mulleby01.html|title=Byron Mullens Statistics|work=basketball-reference.com|publisher=Sports Reference LLC|access-date=April 3, 2012}}</ref>
|-
| {{GRE}}
| style="text-align:center;"|—
| style="background:#cfc;"|{{sortname|Giannis|Antetokounmpo}}*
| F
| {{nbay|2013|start}}–present || 10
| Born in Greece to Nigerian parents, became a Greek citizen in May 2013. Represents [[Greece national basketball team|Greece]] internationally.<ref>{{cite web|url=http://www.fiba.basketball/basketballworldcup/2014/player/Giannis-Antetokounmpo|title=Giannis ANTETOKOUNMPO at the FIBA Basketball World Cup 2014|website=FIBA.basketball}}</ref>
| style="text-align:center;"|<ref>{{cite web|url=https://www.basketball-reference.com/players/a/antetgi01.html|title=Gianinis Antetokounmpo Statistics|work=basketball-reference.com|publisher=Sports Reference LLC|access-date=October 15, 2013}}</ref>
|-
| {{GRE}}
| style="text-align:center;"|—
| {{sortname|Kostas|Antetokounmpo}}
| F
|{{nbay|2018|start}}–{{nbay|2020|end}} || 3
| Born in Greece to Nigerian parents, became a Greek citizen in May 2016.<ref>{{cite web|url=http://www.jsonline.com/sports/preps/kostas-antetokounmpo-making-a-name-for-himself-at-dominican-b99670083z1-368913091.html|title=Kostas Antetokounmpo making a name for himself at Dominican|website=www.jsonline.com|access-date=25 March 2019}}</ref>
| style="text-align:center;"|<ref>{{cite web|url=https://www.basketball-reference.com/players/a/antetko01.html|title=Kostas Antetokounmpo Statistics|website=Basketball-Reference.com|access-date=25 March 2019}}</ref>
|-
| {{GRE}}
| style="text-align:center;"|—
| style="background:#cfc;"|{{sortname|Thanasis|Antetokounmpo}}*
| F
| {{nbay|2015|end}};<br />{{nbay|2019|start}}–present || 5
| Born in Greece to Nigerian parents, became a Greek citizen in May 2013.
| style="text-align:center;"|<ref>{{cite web|url=https://www.basketball-reference.com/players/a/antetth01.html|title=Thanasis Antetokounmpo Statistics|work=basketball-reference.com|publisher=Sports Reference LLC|access-date=January 30, 2016}}</ref>
|-
| {{GRE}}
| {{USA}}
| {{sortname|Nick|Calathes}}
| G
| {{nbay|2013|start}}–{{nbay|2014|end}} || 2
| Born in the United States to Greek parents, represents [[Greece national basketball team|Greece]] internationally.
| style="text-align:center;"|<ref>{{cite web|url=https://www.basketball-reference.com/players/c/calatni01.html|title=Nick Calathes Statistics|work=basketball-reference.com|publisher=Sports Reference LLC|access-date=October 15, 2013}}</ref>
|-
| {{GRE}}
| {{USA}}
| {{sortname|Tyler|Dorsey}}
| G
| {{nbay|2017|start}}–{{nbay|2018|end}};<br />{{nbay|2022|start}} || 3
| Born in the United States to American father and Greek mother, represents [[Greece national basketball team|Greece]] internationally.<ref>{{cite web|url=http://neoskosmos.com/news/en/Tyler-Dorsey-goes-blue|title=Tyler Dorsey goes blue|date=2015-08-10|website=neoskosmos.com|access-date=2017-10-21}}</ref>
| style="text-align:center;"|<ref>{{cite web|url=https://www.basketball-reference.com/players/d/dorsety01.html|title=Tyler Dorsey Statistics|work=basketball-reference.com|publisher=Sports Reference LLC|access-date=October 21, 2017}}</ref>
|-
| {{GRE}}
| style="text-align:center;"|—
| {{sortname|Antonis|Fotsis}}
| F
| {{nbay|2001|full=y}} || 1
| style="text-align:center;"|—
| style="text-align:center;"|<ref>{{cite web|url=https://www.basketball-reference.com/players/f/fotsian01.html|title=Antonis Fotsis Statistics|work=basketball-reference.com|publisher=Sports Reference LLC|access-date=October 15, 2010}}</ref>
|-
| {{GRE}}
| style="text-align:center;"|—
| {{sortname|Andreas|Glyniadakis}}
| C
| {{nbay|2006|full=y}} || 1
| style="text-align:center;"|—
| style="text-align:center;"|<ref>{{cite web|url=https://www.basketball-reference.com/players/g/glynian01.html|title=Andreas Glyniadakis Statistics|work=basketball-reference.com|publisher=Sports Reference LLC|access-date=October 15, 2010}}</ref>
|-
| {{GRE}}
| style="text-align:center;"|—
| {{sortname|Georgios|Kalaitzakis}}
| G/F
| {{nbay|2021|start}}–{{nbay|2021|end}} || 1
| style="text-align:center;"|—
| style="text-align:center;"|<ref>{{cite web|url=https://www.basketball-reference.com/players/k/kalaige01.html|title=Georgios Kalaitzakis Statistics|work=basketball-reference.com|publisher=Sports Reference LLC|access-date=October 20, 2021}}</ref>
|-
| {{GRE}}
| {{USA}}
| {{sortname|Kosta|Koufos}}
| C
| {{nbay|2008|start}}–{{nbay|2018|end}} || 11
| Born in the United States to Greek parents, represents [[Greece national basketball team|Greece]] internationally.<ref>{{cite web|url=http://sports.espn.go.com/espnmag/story?section=magazine&id=3630948|title=Along for the Ride|date=August 23, 2010|work=ESPN.com|publisher=ESPN Internet Ventures|access-date=October 16, 2010}}</ref>
| style="text-align:center;"|<ref>{{cite web|url=https://www.basketball-reference.com/players/k/koufoko01.html|title=Kosta Koufos Statistics|work=basketball-reference.com|publisher=Sports Reference LLC|access-date=October 15, 2010}}</ref>
|-
| {{GRE}}
| style="text-align:center;"|—
| {{sortname|Georgios|Papagiannis}}
| C
| {{nbay|2016|start}}–{{nbay|2017|end}} || 2
| style="text-align:center;"|—
| style="text-align:center;"|<ref>{{cite web|url=https://www.basketball-reference.com/players/p/papagge01.html|title=Georgios Papagiannis Statistics|work=basketball-reference.com|publisher=Sports Reference LLC|access-date=November 6, 2016}}</ref>
|-
| {{GRE}}
| style="text-align:center;"|—
| {{sortname|Kostas|Papanikolaou}}
| F
| {{nbay|2014|start}}–{{nbay|2015|end}} || 2
| style="text-align:center;"|—
| style="text-align:center;"|<ref>{{cite web|url=https://www.basketball-reference.com/players/p/papanko01.html|title=Kostas Papanikolaou Statistics|work=basketball-reference.com|publisher=Sports Reference LLC|access-date=November 15, 2014}}</ref>
|-
| {{GRE}}
| style="text-align:center;"|—
| {{sortname|Efthimios|Rentzias}}
| C
| {{nbay|2002|full=y}} || 1
| style="text-align:center;"|—
| style="text-align:center;"|<ref>{{cite web|url=https://www.basketball-reference.com/players/r/rentzef01.html|title=Efthimi Rentzias Statistics|work=basketball-reference.com|publisher=Sports Reference LLC|access-date=October 15, 2010}}</ref>
|-
| {{GRE}}
| style="text-align:center;"|—
| {{sortname|Vassilis|Spanoulis}}
| G
| {{nbay|2006|full=y}} || 1
| style="text-align:center;"|—
| style="text-align:center;"|<ref>{{cite web|url=https://www.basketball-reference.com/players/s/spanova01.html|title=Vassilis Spanoulis Statistics|work=basketball-reference.com|publisher=Sports Reference LLC|access-date=October 15, 2010}}</ref>
|-
| {{GRE}}
| {{URS}}<br />(now {{GEO}})
| {{sortname|Jake|Tsakalidis}}
| C
| {{nbay|2000|start}}–{{nbay|2006|end}} || 7
| Born in [[Soviet Union]] (now Georgia),{{ref label|Note6|F}} represented [[Greece national basketball team|Greece]] internationally during his playing career.<ref>{{cite web|url=http://www.nba.com/grizzlies/news/tskadalis_bio.html|title=Jake Tsakalidis Bio|work=NBA.com|publisher=Turner Sports Interactive, Inc|access-date=October 16, 2010}}</ref>
| style="text-align:center;"|<ref>{{cite web|url=https://www.basketball-reference.com/players/t/tsakaja01.html|title=Jake Tsakalidis Statistics|work=basketball-reference.com|publisher=Sports Reference LLC|access-date=October 15, 2010}}</ref>
|-
| {{GUI}}
| style="text-align:center;"|—
| style="background:#cfc;"| {{sortname|Mamadi|Diakite}}*
| F
| {{nbay|2020|start}}–present || 3
| style="text-align:center;"|—
| style="text-align:center;"|<ref>{{cite web|url=https://www.basketball-reference.com/players/d/diakima01.html|title=Mamadi Diakité Statistics|work=basketball-reference.com|publisher=Sports Reference LLC|access-date=March 13, 2021}}</ref>
|-
| {{GUY}}
| style="text-align:center;"|—
| {{sortname|Rawle|Marshall}}
| G/F
| {{nbay|2005|start}}–{{nbay|2006|end}} || 2
| style="text-align:center;"|—
| style="text-align:center;"|<ref>{{cite web|url=https://www.basketball-reference.com/players/m/marshra01.html|title=Rawle Marshall Statistics|work=basketball-reference.com|publisher=Sports Reference LLC|access-date=October 11, 2010}}</ref>
|-
| {{GUY}}
| style="text-align:center;"|—
| {{sortname|Jason|Miskiri}}
| G
| {{nbay|1999|start}} || 1
| style="text-align:center;"|—
| style="text-align:center;"|<ref>{{cite web|url=https://www.basketball-reference.com/nbdl/players/m/miskija01d.html|title=Jason Miskiri Statistics|work=basketball-reference.com|publisher=Sports Reference LLC|access-date=October 11, 2010}}</ref>
|-
| {{HTI}}{{anchor|H}}
| style="text-align:center;"|—
| {{sortname|Yvon|Joseph}}
| C
| {{nbay|1985|start}} || 1
| style="text-align:center;"|—
| style="text-align:center;"|<ref>{{cite web|url=https://www.basketball-reference.com/players/j/josepyv01.html|title=Yvon Joseph Statistics|work=basketball-reference.com|publisher=Sports Reference LLC|access-date=October 14, 2010}}</ref>
|-
| {{HTI}}
| style="text-align:center;"|—
| {{sortname|Skal|Labissière}}
| C
| {{nbay|2016|start}}–{{nbay|2019|end}} || 4
| style="text-align:center;"|—
| style="text-align:center;"|<ref>{{cite web|url=https://www.basketball-reference.com/players/l/labissk01.html|title=Skal Labissiere Statistics|work=basketball-reference.com|publisher=Sports Reference LLC|access-date=November 6, 2016}}</ref>
|-
| {{HTI}}
| style="text-align:center;"|—
| {{sortname|Olden|Polynice}}
| C/F
| {{nbay|1987|start}}–{{nbay|2000|end}};<br />{{nbay|2003|full=y}} || 15
| Born in Haiti, grew up in the [[United States]].<ref>{{cite web|url=http://www.nba.com/playerfile/olden_polynice/bio.html|title=Olden Polynice Bio|work=NBA.com|publisher=Turner Sports Interactive, Inc|access-date=October 14, 2010|url-status=dead|archive-url=https://web.archive.org/web/20090616110001/http://www.nba.com/playerfile/olden_polynice/bio.html|archive-date=June 16, 2009|df=mdy-all}}</ref>
| style="text-align:center;"|<ref>{{cite web|url=https://www.basketball-reference.com/players/p/polynol01.html|title=Olden Polynice Statistics|work=basketball-reference.com|publisher=Sports Reference LLC|access-date=October 14, 2010}}</ref>
|-
| {{HUN}}
| style="text-align:center;"|—
| {{sortname|Kornél|Dávid||David, Kornel}}
| F
| {{nbay|1998|end}}–{{nbay|2000|end}} || 3
| style="text-align:center;"|—
| style="text-align:center;"|<ref>{{cite web|url=https://www.basketball-reference.com/players/d/davidko01.html|title=Kornel David Statistics|work=basketball-reference.com|publisher=Sports Reference LLC|access-date=October 14, 2010}}</ref>
|-
| {{ISL}}{{anchor|I}}
| style="text-align:center;"|—
| {{sortname|Pétur|Guðmundsson|dab=basketball}}
| C
| {{nbay|1981|full=y}};<br />{{nbay|1985|end}}–{{nbay|1988|end}} || 5
| First European NBA player who took up the game while growing up in his own homeland.<ref>{{cite web|url=https://lamarmatic.com/2016/11/01/the-handle-podcast-petur-gudmundsson-110116/|title=The Handle Podcast – Petur Gudmundsson: 11/01/16|date=November 2016}}</ref>
| style="text-align:center;"|<ref>{{cite web|url=https://www.basketball-reference.com/players/g/gudmupe01.html|title=Petur Gudmundsson Statistics|work=basketball-reference.com|publisher=Sports Reference LLC|access-date=October 11, 2010}}</ref>
|-
| {{IDN}}
| {{USA}}
| {{sortname|Marques|Bolden}}
| C
| {{nbay|2019|start}}–{{nbay|2020|end}} || 2
| Born in the United States, became a naturalized Indonesian citizen, represents Indonesia internationally.<ref>{{cite web|date=18 June 2021|title=Indonesia has new naturalized player in Marques Bolden, says Rajko|url=https://www.spin.ph/basketball/fiba/indonesia-has-new-naturalized-player-in-marques-bolden-says-toroman-a795-20210618|access-date=8 October 2021|website=spin.ph|language=en}}</ref>
| style="text-align:center;"|<ref>{{cite web|url=https://www.basketball-reference.com/players/b/boldema01.html|title=Marques Bolden Statistics|work=basketball-reference.com|publisher=Sports Reference LLC|access-date=8 October 2021}}</ref>
|-
| {{IRI}}
| style="text-align:center;"|—
| {{sortname|Hamed|Haddadi}}
| C
| {{nbay|2008|start}}–{{nbay|2012|end}} || 5
| style="text-align:center;"|—
| style="text-align:center;"|<ref>{{cite web|url=https://www.basketball-reference.com/players/h/haddaha01.html|title=Hamed Haddadi Statistics|work=basketball-reference.com|publisher=Sports Reference LLC|access-date=October 3, 2010}}</ref>
|-
| {{IRL}}
| {{USA}}
| {{sortname|Cal|Bowdler}}
| F
| {{nbay|1999|start}}–{{nbay|2001|end}} || 3
| Born in the United States, represented [[Ireland national basketball team|Ireland]] internationally during his playing career.<ref>{{cite web|url=https://www.rte.ie/sport/basketball/2002/1030/168167-basketball/|title=Panel of 17 named for Euro matches|date=October 30, 2002|work=RTÉ.ie|publisher=Raidió Teilifís Éireann|access-date=October 16, 2010}}</ref>
| style="text-align:center;"|<ref>{{cite web|url=https://www.basketball-reference.com/players/b/bowdlca01.html|title=Cal Bowdler Statistics|work=basketball-reference.com|publisher=Sports Reference LLC|access-date=October 14, 2010}}</ref>
|-
| {{IRL}}
| style="text-align:center;"|—
| {{sortname|Pat|Burke}}
| C/F
| {{nbay|2002|full=y}}; {{nbay|2005|start}}–{{nbay|2006|end}} || 3
| style="text-align:center;"|—
| style="text-align:center;"|<ref>{{cite web|url=https://www.basketball-reference.com/players/b/burkepa01.html|title=Pat Burke Statistics|work=basketball-reference.com|publisher=Sports Reference LLC|access-date=October 14, 2010}}</ref>
|-
| {{IRL}}
| {{USA}}
| {{sortname|Marty|Conlon}}
| F/C
| {{nbay|1991|start}}–{{nbay|1999|end}} || 9
| Born in the United States, represented [[Ireland national basketball team|Ireland]] internationally during his playing career.<ref>{{cite web|url=https://www.rte.ie/sport/basketball/2001/1120/160174-basketball/|title=Callahan ruled out of Euro opener|date=November 20, 2001|work=RTÉ.ie|publisher=Raidió Teilifís Éireann|access-date=October 16, 2010}}</ref>
| style="text-align:center;"|<ref>{{cite web|url=https://www.basketball-reference.com/players/c/conloma01.html|title=Marty Conlon Statistics|work=basketball-reference.com|publisher=Sports Reference LLC|access-date=October 14, 2010}}</ref>
|-
| {{ISR}}
| style="text-align:center;"|—
| style="background:#cfc;"|{{sortname|Deni|Avdija}}*
| F
| {{nbay|2020|start}}–present || 3
| Born in Israel by Serbian father.<ref>{{cite web|date=2019-07-29|title=Deni Avdija could be a polarizing top draft prospect in 2020|url=https://www.espn.com/nba/story/_/id/27281239/deni-avdija-polarizing-top-draft-prospect-2020|access-date=2020-12-24|website=ESPN.com|language=en}}</ref>
| style="text-align:center;"|<ref>{{cite web|url=https://www.basketball-reference.com/players/a/avdijde01.html|title=Deni Avdija Statistics|work=basketball-reference.com|publisher=Sports Reference LLC|access-date=December 24, 2020}}</ref>
|-
| {{ISR}}
| {{USA}}
| {{sortname|Cory|Carr}}
| G
| {{nbay|1998|end}} || 1
| Born in the United States, became a naturalized Israeli citizen, represented Israel internationally.<ref>{{cite web|date=October 8, 2017|title=Alley-oop to the Holy Land: 40 years of African-American hoopsters in Israel|url=https://www.timesofisrael.com/alley-oop-to-the-holy-land-40-years-of-african-american-hoopsters-in-israel/|access-date=August 12, 2022|publisher=The Times of Israel}}</ref>
| style="text-align:center;"|<ref>{{cite web|url=https://www.basketball-reference.com/players/c/carrco01.html|title=Cory Carr Statistics|work=basketball-reference.com|publisher=Sports Reference LLC|access-date=August 12, 2022}}</ref>
|-
| {{ISR}}
| style="text-align:center;"|—
| {{sortname|Omri|Casspi}}
| F
| {{nbay|2009|start}}–{{nbay|2018|end}} || 10
| style="text-align:center;"|—
| style="text-align:center;"|<ref>{{cite web|url=https://www.basketball-reference.com/players/c/casspom01.html|title=Omri Casspi Statistics|work=basketball-reference.com|publisher=Sports Reference LLC|access-date=October 3, 2010}}</ref>
|-
| {{ISR}}
| style="text-align:center;"|—
| {{sortname|T. J.|Leaf}}
| F
| {{nbay|2017|start}}–{{nbay|2020|end}} || 4
| Born in Israel to American-born/ Israeli-naturalized parents, previously represented the United States at youth level,<ref>{{Cite news|url=http://archive.usab.com/bios/leaf_tj.html|title=T.J. Leaf|work=NBA.com|access-date=2017-10-19|archive-url=https://web.archive.org/web/20150925054834/http://archive.usab.com/bios/leaf_tj.html|archive-date=September 25, 2015|url-status=dead}}</ref> represents [[Israel national basketball team|Israel]] internationally.<ref>{{Cite news|url=http://www.espn.com/mens-college-basketball/story/_/id/13217276/arizona-wildcats-commit-tj-leaf-play-israeli-national-team|title=Arizona commit to play for Israeli team|work=ESPN.com|access-date=2017-10-19}}</ref>
| style="text-align:center;"|<ref>{{cite web|url=https://www.basketball-reference.com/players/l/leaftj01.html|title=T. J. Leaf Statistics|work=basketball-reference.com|publisher=Sports Reference LLC|access-date=October 19, 2017}}</ref>
|-
| {{ISR}}
| style="text-align:center;"|—
| {{sortname|Gal|Mekel}}
| G
| {{nbay|2013|start}}–{{nbay|2014|start}} || 2
| style="text-align:center;"|—
| style="text-align:center;"|<ref>{{cite web|url=https://www.basketball-reference.com/players/m/mekelga01.html|title=Gal Mekel Statistics|work=basketball-reference.com|publisher=Sports Reference LLC|access-date=October 3, 2013}}</ref>
|-
| {{ISR}}
| {{USA}}
| {{sortname|Chris|Smith|dab=basketball, born 1987}}
| G
| {{nbay|2013|start}} || 1
| Born in the United States, became a naturalized Israeli citizen. <ref>{{cite web|title=Ex-New York Knick Converts to Judaism- Joins Israeli Team|url=https://forward.com/schmooze/389485/ex-new-york-knicks-player-converts-to-judaism-joins-israeli-team/|date=December 7, 2017|publisher=Forward}}</ref>
| style="text-align:center;"|<ref>{{cite web|url=https://www.basketball-reference.com/players/s/smithch05.html|title=Chris Smith Statistics|work=basketball-reference.com|publisher=Sports Reference LLC|access-date=April 21, 2023}}</ref>
|-
| {{ITA}}
| {{USA}}
| {{sortname|Ryan|Arcidiacono}}
| G
| {{nbay|2017|start}}–{{nbay|2022|end}} || 6
| Born in the United States, unofficially represents [[Italy national basketball team|Italy]] internationally.<ref>{{Cite news|url=https://www.vuhoops.com/villanova-basketball/2015/5/29/8688289/ryan-arcidiacono-to-join-italian-experimental-national-team|title=Archy named to Italian "Experimental" Team|work=VU Hoops|access-date=2017-10-20}}</ref> Does not hold Italian citizenship and cannot officially represent Italy in competition.
| style="text-align:center;"|<ref>{{cite web|url=https://www.basketball-reference.com/players/a/arcidry01.html|title=Ryan Arcidiacono Statistics|work=basketball-reference.com|publisher=Sports Reference LLC|access-date=October 19, 2017}}</ref>
|-
| {{ITA}}
| style="text-align:center;"|—
| {{sortname|Andrea|Bargnani}}
| F
| {{nbay|2006|start}}–{{nbay|2015|end}} || 10
| First European drafted #1 overall in the NBA draft
| style="text-align:center;"|<ref>{{cite web|url=https://www.basketball-reference.com/players/b/bargnan01.html|title=Andrea Bargnani Statistics|work=basketball-reference.com|publisher=Sports Reference LLC|access-date=October 13, 2010}}</ref>
|-
| {{ITA}}
| style="text-align:center;"|—
| {{sortname|Marco|Belinelli}}
| G
| {{nbay|2007|start}}–{{nbay|2019|end}} || 13
| style="text-align:center;"|—
| style="text-align:center;"|<ref>{{cite web|url=https://www.basketball-reference.com/players/b/belinma01.html|title=Marco Belinelli Statistics|work=basketball-reference.com|publisher=Sports Reference LLC|access-date=October 13, 2010}}</ref>
|-
| {{ITA}}
| {{USA}}
| {{sortname|Mike|D'Antoni||Dantoni, Mike}}
| G
| {{nbay|1973|start}}–{{nbay|1976|end}} || 4
| Born in the United States, represented [[Italy national basketball team|Italy]] internationally during his playing career.
| style="text-align:center;"|<ref>{{cite web|url=https://www.basketball-reference.com/players/d/dantomi01.html|title=Mike D'Antoni Statistics|work=basketball-reference.com|publisher=Sports Reference LLC|access-date=October 13, 2010}}</ref>
|-
| {{ITA}}
| style="text-align:center;"|—
| {{sortname|Gigi|Datome}}
| F
| {{nbay|2013|start}}–{{nbay|2014|end}} || 2
| style="text-align:center;"|—
| style="text-align:center;"|<ref>{{cite web|url=https://www.basketball-reference.com/players/d/datomlu01.html|title=Luigi Datome Statistics|work=basketball-reference.com|publisher=Sports Reference LLC|access-date=November 13, 2013}}</ref>
|-
| {{ITA}}
| {{USA}}
| {{sortname|Travis|Diener||Diener, Travis}}
| G
| {{nbay|2005|start}}–{{nbay|2009|end}} || 5
| Born in the United States, represents [[Italy national basketball team|Italy]] internationally.<ref>{{cite web|url=http://www.gomarquette.com/sports/m-baskbl/spec-rel/061114aab.html|title=Travis Diener Joins Marquette Men's Basketball Staff Marquette Golden Eagles Official Athletic Site|website=www.gomarquette.com|access-date=2017-10-20|archive-url=https://web.archive.org/web/20140613042920/http://www.gomarquette.com/sports/m-baskbl/spec-rel/061114aab.html|archive-date=June 13, 2014|url-status=dead}}</ref>
| style="text-align:center;"|<ref>{{cite web|url=https://www.basketball-reference.com/players/d/dienetr01.html|title=Travis Diener Statistics|work=basketball-reference.com|publisher=Sports Reference LLC|access-date=October 13, 2010}}</ref>
|-
| {{ITA}}
| style="text-align:center;"|—
| {{sortname|Vincenzo|Esposito}}
| G
| {{nbay|1995|full=y}} || 1
| style="text-align:center;"|—
| style="text-align:center;"|<ref>{{cite web|url=https://www.basketball-reference.com/players/e/esposvi01.html|title=Vincenzo Esposito Statistics|work=basketball-reference.com|publisher=Sports Reference LLC|access-date=October 13, 2010}}</ref>
|-
| {{ITA}}
| style="text-align:center;"|—
| style="background:#cfc;"| {{sortname|Simone|Fontecchio}}*
| F
| {{nbay|2022|start}}–present || 1
| style="text-align:center;"|—
| style="text-align:center;"|<ref>{{cite web|url=https://www.basketball-reference.com/players/f/fontesi01.html|title=Simone Fontecchio Statistics|work=basketball-reference.com|publisher=Sports Reference LLC|access-date=October 19, 2022}}</ref>
|-
| {{ITA}}
| style="text-align:center;"|—
| style="background:#cfc;"| {{sortname|Danilo|Gallinari}}*
| F
| {{nbay|2008|start}}–present || 14
| style="text-align:center;"|—
| style="text-align:center;"|<ref>{{cite web|url=https://www.basketball-reference.com/players/g/gallida01.html|title=Danilo Gallinari Statistics|work=basketball-reference.com|publisher=Sports Reference LLC|access-date=October 13, 2010}}</ref>
|-
|{{ITA}}
| style="text-align:center;"|—
| {{sortname|Nico|Mannion}}
| G
| {{nbay|2020|full=y}} || 1
| Born in Italy by Italian mother and [[Pace Mannion|American father]].<ref>{{cite web|url=https://www.nbcsports.com/bayarea/warriors/warriors-draft-nico-mannion-three-reasons-love-second-round-pick|title=Nicolò Mannion Statistics|publisher=NBC Sports|access-date=January 5, 2021}}</ref>
| style="text-align:center;"|<ref>{{cite web|url=https://www.basketball-reference.com/players/m/mannini01.html|title=Nico Mannion Statistics|work=basketball-reference.com|publisher=Sports Reference LLC|access-date=January 5, 2021}}</ref>
|-
| {{ITA}}
| style="text-align:center;"|—
| {{sortname|Nicolò|Melli}}
| F
| {{nbay|2019|start}}–{{nbay|2020|end}} || 2
| Born in Italy by Italian father and American mother.
| style="text-align:center;"|<ref>{{cite web|url=https://www.basketball-reference.com/players/m/mellini01.html|title=Nicolò Melli Statistics|work=basketball-reference.com|publisher=Sports Reference LLC|access-date=October 24, 2019}}</ref>
|-
| {{ITA}}
| {{USA}}
| [[Brian Oliver (basketball, born 1968)|Brian Oliver]]
| PF/C
| {{nbay|1990|start}}–{{nbay|1991|end}};<br />{{nbay|1994|start}};<br />{{nbay|1997|end}}
| 4
| Born in the United States; naturalized Italian citizen.<ref>{{Cite news|url=http://basketball.eurobasket.com/player/Brian_Oliver/20616|title=Brian Oliver Basketball Player Profile, Ignis Draghi Novara, Georgia Tech, News, D dilettanti stats, Career, Games Logs, Best, Awards – eurobasket|work=www.eurobasket.com|access-date=2017-10-20}}</ref>
| style="text-align:center;"|<ref>{{cite web|url=https://www.basketball-reference.com/players/o/olivebr01.html|title=Brian Oliver Statistics|work=basketball-reference.com|publisher=Sports Reference LLC|access-date=October 20, 2017}}</ref>
|-
| {{ITA}}
| style="text-align:center;"|—
| {{sortname|Stefano|Rusconi}}
| C/F
| {{nbay|1995|full=y}} || 1
| style="text-align:center;"|—
| style="text-align:center;"|<ref>{{cite web|url=https://www.basketball-reference.com/players/r/ruscost01.html|title=Stefano Rusconi Statistics|work=basketball-reference.com|publisher=Sports Reference LLC|access-date=October 13, 2010}}</ref>
|-
| {{CIV}}
| {{USA}}
| {{sortname|Matt|Costello}}
| F/C
| {{nbay|2017|full=y}} || 1
| Born in the United States, became a naturalized Ivorian citizen, represents [[Ivory Coast national basketball team|Ivory Coast]] internationally.
| style="text-align:center;"|<ref>{{cite web|url=http://www.basketball-reference.com/players/c/costema01.html|title=Matt Costello Statistics|work=basketball-reference.com|publisher=Sports Reference LLC|access-date=October 29, 2021}}</ref>
|-
| {{CIV}}
| {{USA}}
| {{sortname|Alex|Poythress}}
| F
| {{nbay|2016|end}}–{{nbay|2018|end}} || 3
| Born in the United States, became a naturalized Ivorian citizen, represents [[Ivory Coast national basketball team|Ivory Coast]] internationally.<ref>{{cite news|url=https://basketnews.com/news-176479-poythress-gets-ivory-coast-passport-set-to-join-his-new-team-for-fiba-window.html|title=Poythress gets Ivory Coast passport, set to join his new team for FIBA window|date=August 15, 2022|website=Basket News|access-date=August 16, 2022}}</ref>
| style="text-align:center;"|<ref>{{cite web|url=https://www.basketball-reference.com/players/p/poythal01.html|title=Alex Poythress Statistics|work=basketball-reference.com|publisher=Sports Reference LLC|access-date=August 16, 2022}}</ref>
|-
| {{JAM}}{{anchor|J}}
| {{USA}}
|{{sortname|Patrick|Ewing Jr.}}
| F
| {{nbay|2010|end}} || 1
| Born in the United States to a [[Patrick Ewing|Jamaican father]] and an American mother, represents [[Jamaica national basketball team|Jamaica]] internationally.<ref>{{cite web|url=http://jamaica-gleaner.com/gleaner/20120618/sports/sports4.html|title=Samuels, Ewing Jr confident ahead of Centro opener|date=June 18, 2012|work=NBA.com|publisher=Jamaica Gleaner|access-date=June 23, 2012}}</ref>
| style="text-align:center;"|<ref>{{cite web|url=https://www.basketball-reference.com/players/e/ewingpa02.html|title=Patrick Ewing Statistics|work=basketball-reference.com|publisher=Sports Reference LLC|access-date=June 23, 2012}}</ref>
|-
| {{JAM}}
| {{USA}}
| {{sortname|Roy|Hibbert}}
| C
| {{nbay|2008|start}}–{{nbay|2016|end}} || 9
| Born in the United States to a Jamaican father and a [[Trinidad and Tobago|Trinidadian]] mother, previously represented the United States at youth level, now represents [[Jamaica national basketball team|Jamaica]] internationally.<ref>{{cite web|url=http://www.nba.com/pacers/news/web_100727.html|title=After brief setback, Hibbert back to work|date=July 27, 2010|work=NBA.com|publisher=Turner Sports Interactive|access-date=November 29, 2010}}</ref>
| style="text-align:center;"|<ref>{{cite web|url=https://www.basketball-reference.com/players/h/hibbero01.html|title=Roy Hibbert Statistics|work=basketball-reference.com|publisher=Sports Reference LLC|access-date=November 29, 2010}}</ref>
|-
| {{JAM}}
| style="text-align:center;"|—
| {{sortname|Omari|Johnson}}
| F
| {{Nbay|2017|end}} || 1
| Born in Jamaica to American parents.<ref>{{cite web|url=http://osubeavers.com/roster.aspx?rp_id=1963|title=OSUBeavers.com {{!}} Oregon State Athletics|website=osubeavers.com|access-date=2018-04-10}}</ref>
| style="text-align:center;"|<ref>{{cite web|url=https://www.basketball-reference.com/players/j/johnsom01.html|title=Omari Johnson Statistics {{!}} Basketball-Reference.com|website=Basketball-Reference.com|access-date=2018-04-10}}</ref>
|-
| {{JAM}}
| style="text-align:center;"|—
| {{sortname|Jerome|Jordan}}
| C
| {{nbay|2011|full=y}};<br />{{nbay|2014|full=y}} || 2
| style="text-align:center;"|—
| style="text-align:center;"|<ref>{{cite web|url=https://www.basketball-reference.com/players/j/jordaje01.html|title=Jerome Jordan Statistics|work=basketball-reference.com|publisher=Sports Reference LLC|access-date=November 13, 2012}}</ref>
|-
| {{JAM}}
| {{USA}}
| style="background:#cfc;"| {{sortname|Josh|Minott}}*
| F
| {{nbay|2022|start}}–present || 1
| Born in the United States, represents [[Jamaican national basketball team|Jamaica]] internationally.
| style="text-align:center;"|<ref>{{cite web|url=https://www.basketball-reference.com/players/m/minotjo01.html|title=Josh Minott Statistics|work=basketball-reference.com|publisher=Sports Reference LLC|access-date=November 29, 2022}}</ref>
|-
| {{JAM}}
| {{USA}}
| {{sortname|Ryan|Reid|dab=basketball}}
| F
| {{nbay|2011|full=y}} || 1
| Born in the United States, became a naturalized Jamaican citizen.
| style="text-align:center;"|<ref>{{cite web|url=https://www.basketball-reference.com/players/r/reidry01.html|title=Ryan Reid Statistics|work=basketball-reference.com|publisher=Sports Reference LLC|access-date=December 30, 2017}}</ref>
|-
| {{JAM}}
| style="text-align:center;"|—
| style="background:#cfc;"| [[Nick Richards (basketball)|Nick Richards]]*
| C
| {{nbay|2020|start}}–present || 3
| style="text-align:center;"|—
| style="text-align:center;"|<ref>{{cite web|url=https://www.basketball-reference.com/players/r/richani01.html|title=Nick Richards Statistics|work=basketball-reference.com|publisher=Sports Reference LLC|access-date=January 2, 2021}}</ref>
|-
| {{JAM}}
| style="text-align:center;"|—
| {{sortname|Rumeal|Robinson}}
| G
| {{nbay|1990|start}}–{{nbay|1993|end}};<br />{{nbay|1995|end}}-{{nbay|1996|end}} || 6
| style="text-align:center;"|—
| style="text-align:center;"|<ref>{{cite web|url=https://www.basketball-reference.com/players/r/robinru01.html|title=Rumeal Robinson Statistics|work=basketball-reference.com|publisher=Sports Reference LLC|access-date=October 13, 2010}}</ref>
|-
| {{JAM}}
| style="text-align:center;"|—
| {{sortname|Samardo|Samuels}}
| F
| {{nbay|2010|start}}–{{nbay|2012|end}} || 3
| style="text-align:center;"|—
| style="text-align:center;"|<ref>{{cite web|url=https://www.basketball-reference.com/players/s/samuesa01.html|title=Samardo Samuels Statistics|work=basketball-reference.com|publisher=Sports Reference LLC|access-date=November 7, 2010}}</ref>
|-
| {{JAM}}
| style="text-align:center;"|—
| {{sortname|Wayne|Sappleton}}
| F
| {{nbay|1984|full=y}} || 1
| style="text-align:center;"|—
| style="text-align:center;"|<ref>{{cite web|url=https://www.basketball-reference.com/players/s/sapplwa01.html|title=Wayne Sappleton Statistics|work=basketball-reference.com|publisher=Sports Reference LLC|access-date=October 13, 2010}}</ref>
|-
| {{JAM}}
| {{USA}}
| {{sortname|Gary|Voce}}
| F
| {{nbay|1989|start}} || 1
| Born in the United States, became a naturalized Jamaican citizen.
| style="text-align:center;"|<ref>{{cite web|url=https://www.basketball-reference.com/players/s/vocega01.html|title=Gary Voce Statistics|work=basketball-reference.com|publisher=Sports Reference LLC|access-date=June 4, 2017}}</ref>
|-
| {{JPN}}
| {{USA}}
| {{sortname|Nick|Fazekas}}
| F/C
| {{nbay|2007|full=y}} || 1
| Born in the United States, became a naturalized Japanese citizen, represents [[Japan national basketball team|Japan]] internationally.<ref>{{cite web|url=http://www.fiba.basketball/basketballworldcup/2019/asian-qualifiers/news/we-give-back-to-the-fans-by-representing-japan-the-best-way-nick-fazekas|title=We give back to the fans by representing Japan the best way – Nick Fazekas|website=FIBA.basketball|date=December 4, 2018 |language=en|access-date=July 15, 2019}}</ref>
| style="text-align:center;"|<ref>{{cite web|url=https://www.basketball-reference.com/players/f/fazekni01.html|title=Nick Fazekas Statistics|website=Basketball-Reference.com|language=en|access-date=July 15, 2019}}</ref>
|-
| {{JPN}}
| style="text-align:center;"|—
| style="background:#cfc;"|{{sortname|Rui|Hachimura}}*
| F
| {{nbay|2019|start}}–present || 4
| Born in Japan by Japanese mother and [[Benin]]ese father.<ref>{{cite web|url=https://bleacherreport.com/articles/2809276-rui-hachimura-is-home-at-last|title=Rui Hachimura Is Home at Last|last=Gardner|first=David|website=Bleacher Report|language=en|access-date=2019-11-30}}</ref>
| style="text-align:center;"|<ref>{{cite web|url=https://www.basketball-reference.com/players/h/hachiru01.html|title=Rui Hachimura Statistics|website=Basketball-Reference.com|language=en|access-date=October 24, 2019}}</ref>
|-
| {{JPN}}
| {{USA}}
| {{sortname|J. R.|Sakuragi}}<br />(formerly J. R. Henderson)
| F
| {{nbay|1998|full=y}} || 1
| Born in the United States, became a naturalized Japanese citizen, represents [[Japan national basketball team|Japan]] internationally.<ref>{{cite web|url=http://articles.latimes.com/2008/jan/21/sports/sp-crowe21|title=Former Bruin is now Japan's J.R. Sakuragi|first=Jerry|last=Crowe|date=January 21, 2008|work=Los Angeles Times|access-date=October 3, 2010}}</ref>
| style="text-align:center;"|<ref>{{cite web|url=https://www.basketball-reference.com/players/h/hendejr01.html|title=J.R. Henderson Statistics|work=basketball-reference.com|publisher=Sports Reference LLC|access-date=October 3, 2010}}</ref>
|-
| {{JPN}}
| style="text-align:center;"|—
| {{sortname|Yuta|Tabuse}}
| G
| {{nbay|2004|start}} || 1
| style="text-align:center;"|—
| style="text-align:center;"|<ref>{{cite web|url=https://www.basketball-reference.com/players/t/tabusyu01.html|title=Yuta Tabuse Statistics|work=basketball-reference.com|publisher=Sports Reference LLC|access-date=October 3, 2010}}</ref>
|-
| {{JPN}}
| style="text-align:center;"|—
| style="background:#cfc;"|{{sortname|Yuta|Watanabe}}*
| F
| {{nbay|2018|start}}–present || 5
| style="text-align:center;"|—
| style="text-align:center;"|<ref>{{cite web|url=https://www.basketball-reference.com/players/w/watanyu01.html|title=Yuta Watanabe Statistics|work=basketball-reference.com|publisher=Sports Reference LLC|access-date=October 30, 2018}}</ref>
|-
| {{JOR}}
| {{USA}}
| {{sortname|Rondae|Hollis-Jefferson}}
| F
| {{nbay|2015|start}}–{{nbay|2020|end}} || 6
| Born in the United States, became a naturalized Jordanian citizen, represents [[Jordan national basketball team|Jordan]] internationally. <ref>{{cite web|url=https://www.eurohoops.net/en/fibawc/1533691/rondae-hollis-jefferson-jordan-2023-fiba-world-cup/|title=Rondae Hollis-Jefferson to play for Jordan at the 2023 FIBA World Cup|first=Cesare|last=Milanti|date=July 27, 2023|access-date=July 28, 2023}}</ref>
| style="text-align:center;"|<ref>{{cite web|url=https://www.basketball-reference.com/players/h/holliro01.html|title=Rondae Hollis-Jefferson Statistics|work=basketball-reference.com|publisher=Sports Reference LLC|access-date=July 28, 2023}}</ref>
|-
| {{LVA}}{{anchor|L}}
| style="text-align:center;"|—
| {{sortname|Dairis|Bertāns}}
| G
| {{nbay|2018|end}} || 1
| Born in the [[Latvian Soviet Socialist Republic|Latvian SSR]],{{ref label|Note9|I}} represents [[Latvia national basketball team|Latvia]] internationally.
| style="text-align:center;"|<ref>{{cite web|url=https://www.basketball-reference.com/players/b/bertada02.html|title=Dairis Bertans Statistics|work=basketball-reference.com|publisher=Sports Reference LLC|access-date=March 11, 2019}}</ref>
|-
| {{LVA}}{{anchor|L}}
| style="text-align:center;"|—
| style="background:#cfc;"|{{sortname|Dāvis|Bertāns}}*
| F
| {{nbay|2016|start}}–present || 7
| style="text-align:center;"|—
| style="text-align:center;"|<ref>{{cite web|url=https://www.basketball-reference.com/players/b/bertada01.html|title=Davis Bertans Statistics|work=basketball-reference.com|publisher=Sports Reference LLC|access-date=October 26, 2016}}</ref>
|-
| {{LVA}}
| style="text-align:center;"|—
| {{sortname|Andris|Biedriņš}}
| C
| {{nbay|2004|start}}–{{nbay|2013|end}} || 10
| Born in the [[Latvian Soviet Socialist Republic|Latvian SSR]],{{ref label|Note9|I}} represented [[Latvia national basketball team|Latvia]] internationally during his playing career.
| style="text-align:center;"|<ref>{{cite web|url=https://www.basketball-reference.com/players/b/biedran01.html|title=Andris Biedrins Statistics|work=basketball-reference.com|publisher=Sports Reference LLC|access-date=October 15, 2010}}</ref>
|-
| {{LVA}}
| style="text-align:center;"|—
|{{sortname|Rodions|Kurucs}}
| F
| {{nbay|2018|start}}–{{nbay|2020|end}} || 3
| style="text-align:center;"|—
| style="text-align:center;"|<ref>{{cite web|url=https://www.basketball-reference.com/players/k/kurucro01.html|title=Rodions Kurucs Statistics|work=basketball-reference.com|publisher=Sports Reference LLC|access-date=October 19, 2015}}</ref>
|-
| {{LVA}}
| style="text-align:center;"|—
|{{sortname|Anžejs|Pasečņiks}}
| C
| {{nbay|2019|start}}–{{nbay|2020|end}} || 2
| style="text-align:center;"|—
| style="text-align:center;"|<ref>{{cite web|url=https://www.basketball-reference.com/players/p/pasecan01.html|title=Anzejs Pasecniks Statistics|work=basketball-reference.com|publisher=Sports Reference LLC|access-date=December 19, 2019}}</ref>
|-
| {{LVA}}
| style="text-align:center;"|—
| style="background:#cfc;"|{{sortname|Kristaps|Porziņģis}}*
| F/C
| {{nbay|2015|start}}–present || 7
| style="text-align:center;"|—
| style="text-align:center;"|<ref>{{cite web|url=https://www.basketball-reference.com/players/p/porzikr01.html|title=Kristaps Porzingis Statistics|work=basketball-reference.com|publisher=Sports Reference LLC|access-date=October 19, 2015}}</ref>
|-
| {{LVA}}
| style="text-align:center;"|—
| {{sortname|Gundars|Vētra||Vetra, Gundars}}
| F
| {{nbay|1992|full=y}} || 1
| Born in the [[Latvian Soviet Socialist Republic|Latvian SSR]],{{ref label|Note9|I}} represented the [[Soviet Union national basketball team|Soviet Union]] internationally during his playing career.
| style="text-align:center;"|<ref>{{cite web|url=https://www.basketball-reference.com/players/v/vetragu01.html|title=Gundars Vetra Statistics|work=basketball-reference.com|publisher=Sports Reference LLC|access-date=October 15, 2010}}</ref>
|-
| {{LBN}}
| {{USA}}
| {{sortname|Matt|Freije}}
| F
| {{nbay|2004|full=y}}; {{nbay|2006|start}} || 2
| Born in the United States, became a naturalized Lebanese citizen, represents [[Lebanon men's national basketball team|Lebanon]] internationally.<ref name="lebanon2010">{{cite web|last=Laurie|first=Kenny|date=August 27, 2010|title=Lebanon gets chance to shine on world basketball stage|url=http://www.dailystar.com.lb/article.asp?edition_id=1&categ_id=31&article_id=118692#axzz11J7oaUCn|url-status=live|archive-url=https://web.archive.org/web/20100902131634/http://www.dailystar.com.lb/article.asp?edition_id=1&categ_id=31&article_id=118692#axzz0yNUHkcBm|archive-date=September 2, 2010|access-date=October 3, 2010|work=The Daily Star}}</ref>
| style="text-align:center;"|<ref>{{cite web|url=https://www.basketball-reference.com/players/f/freijma01.html|title=Matt Freije Statistics|work=basketball-reference.com|publisher=Sports Reference LLC|access-date=October 3, 2010}}</ref>
|-
| {{LBN}}
| {{ATG}}
| {{sortname|Norvel|Pelle}}
| PF
| {{nbay|2019|start}}–{{nbay|2021|end}} || 3
| Born in Antigua and Barbuda, he moved to the [[United States Virgin Islands|U.S. Virgin Islands]] and later to the USA, became a naturalized Lebanese citizen, represents [[Lebanon men's national basketball team|Lebanon]] internationally.<ref>{{cite web|last1=Bolch|first1=Ben|title=Long Beach's Norvel Pelle keeps NBA dream alive as draft approaches|url=http://www.latimes.com/sports/la-sp-nba-draft-20140621-story.html|website=[[Los Angeles Times]]|access-date=July 25, 2018|date=June 20, 2014}}</ref><ref>{{cite web|url=https://www.philstar.com/sports/2017/08/21/1731542/no-surprise-ending-lebanon|title=No surprise ending in Lebanon|first=Joaquin M.|last=Henson|date=August 21, 2017|work=The Philippine Star|access-date=December 2, 2019}}</ref> He also holds U.S. citizenship.
| style="text-align:center;"|<ref>{{cite web|url=https://www.basketball-reference.com/players/p/pelleno01.html|title=Norvel Pelle Statistics|work=basketball-reference.com|publisher=Sports Reference LLC|access-date=December 2, 2019}}</ref>
|-
| {{LBN}}
| style="text-align:center;"|—
| {{sortname|Rony|Seikaly}}
| C
| {{nbay|1988|start}}–{{nbay|1998|end}} || 11
| Born in Lebanon, initially represented the [[United States men's national basketball team|United States]] internationally during his playing career.<ref>{{cite web|url=https://www.fiba.com/pages/eng/fa/team/p/sid/2911/tid/379/_/1986_World_Championship_for_Men/index.html|title=1986 World Championship for Men|publisher=FIBA Archive|access-date=October 6, 2015|archive-date=October 8, 2015|archive-url=https://web.archive.org/web/20151008122152/https://www.fiba.com/pages/eng/fa/team/p/sid/2911/tid/379/_/1986_World_Championship_for_Men/index.html|url-status=dead}}</ref><ref>{{cite web|url=http://www.usab.com/history/national-team-mens/tenth-world-championship-1986.aspx|title=Tenth World Championship – 1986|publisher=USA Basketball|access-date=October 3, 2010}}</ref> before receiving special permission from FIBA to switch to representing the [[Lebanese national basketball team|Lebanese national team]] later in his career.<ref>{{cite web|url=https://www.talkbasket.net/102809-rony-seikaly-iii-the-inflexible-coach-in-barcelona-and-the-greek-dreams-that-slipped-away|title=Rony Seikaly (III): The "inflexible" coach in Barcelona and the Greek dreams that slipped away|first=Georgios|last=Kyriakidis|date=September 9, 2020}}</ref>
| style="text-align:center;"|<ref>{{cite web|url=https://www.basketball-reference.com/players/s/seikaro01.html|title=Rony Seikaly Statistics|work=basketball-reference.com|publisher=Sports Reference LLC|access-date=October 3, 2010}}</ref>
|-
| {{LBN}}
| {{USA}}
| {{sortname|Jackson|Vroman}}
| F/C
| {{nbay|2004|start}}–{{nbay|2005|end}} || 2
| Born in the United States, became a naturalized Lebanese citizen, represented [[Lebanon men's national basketball team|Lebanon]] internationally during his playing career.<ref name="lebanon2010"/>
| style="text-align:center;"|<ref>{{cite web|url=https://www.basketball-reference.com/players/v/vromaja01.html|title=Jackson Vroman Statistics|work=basketball-reference.com|publisher=Sports Reference LLC|access-date=October 3, 2010}}</ref>
|-
| {{LBN}}
| {{USA}}
| {{sortname|Loren|Woods}}
| C
| {{nbay|2001|start}}–{{nbay|2005|end}}; {{nbay|2007|end}} || 6
| Born in the United States, became a naturalized Lebanese citizen, represents [[Lebanon men's national basketball team|Lebanon]] internationally.<ref name="lebanon2010"/>
| style="text-align:center;"|<ref>{{cite web|url=http://www.basketball-reference.com/players/w/woodslo01.html|title=Loren Woods Statistics|work=basketball-reference.com|publisher=Sports Reference LLC|access-date=October 6, 2015}}</ref>
|-
| {{LBR}}
| {{USA}}
| {{sortname|Othello|Hunter}}
| C
| {{nbay|2008|start}}–{{nbay|2009|end}} || 2
| Born in the United States to Liberian parents, has both Liberian and American citizenship.<ref>{{cite web|url=https://basketball.eurobasket.com/player/Othello-Hunter/Germany/FC-Bayern-Muenchen/116586|title=Othello Hunter Player Profile|publisher=Eurobasket|access-date=August 12, 2022}}</ref>
| style="text-align:center;"|<ref>{{cite web|url=https://www.basketball-reference.com/players/h/hunteot01.html|title=Othello Hunter Statistics|work=basketball-reference.com|publisher=Sports Reference LLC|access-date=August 12, 2022}}</ref>
|-
| {{LBA}}
| {{USA}}
| {{sortname|Hesham|Salem}}<br />(formerly Hiram Fuller)
| F
| {{nbay|2003|end}} || 1
| Born in the United States, became a naturalized Libyan citizen, represents [[Libya national basketball team|Libya]] internationally.<ref name="libya2009">{{cite news|url=https://www.washingtonpost.com/wp-dyn/content/article/2009/07/27/AR2009072701524.html|title=Our Men In Tripoli|first=Camille|last=Powell|date=July 28, 2009|newspaper=The Washington Post|access-date=October 16, 2010}}</ref><ref>{{cite web|url=http://libya2009.fiba.com/pages/eng/fe/09/fafcm/player/p/eid/4047/pid/79224/sid/6599/tid/319/profile.html|title=Hesham Ali Salem Profile|publisher=FIBA Africa|access-date=October 16, 2010|archive-url=https://web.archive.org/web/20100106070820/http://libya2009.fiba.com/pages/eng/fe/09/fafcm/player/p/eid/4047/pid/79224/sid/6599/tid/319/profile.html|archive-date=January 6, 2010|url-status=dead|df=mdy-all}}</ref>
| style="text-align:center;"|<ref>{{cite web|url=https://www.basketball-reference.com/players/f/fullehi01.html|title=Hiram Fuller Statistics|work=basketball-reference.com|publisher=Sports Reference LLC|access-date=October 16, 2010}}</ref>
|-
| {{LBA}}
| {{USA}}
| {{sortname|Raed|Elhamali|Randy Holcomb}}<br />(formerly Randy Holcomb)
| F
| {{nbay|2005|end}} || 1
| Born in the United States, became a naturalized Libyan citizen, represents [[Libya national basketball team|Libya]] internationally.<ref name="libya2009"/><ref>{{cite web|url=http://libya2009.fiba.com/pages/eng/fe/09/fafcm/player/p/eid/4047/pid/79225/sid/6599/tid/319/profile.html|title=Raed Farid Elhamali Profile|publisher=FIBA Africa|access-date=October 16, 2010|archive-url=https://web.archive.org/web/20100104031130/http://libya2009.fiba.com/pages/eng/fe/09/fafcm/player/p/eid/4047/pid/79225/sid/6599/tid/319/profile.html|archive-date=January 4, 2010|url-status=dead|df=mdy-all}}</ref>
| style="text-align:center;"|<ref>{{cite web|url=https://www.basketball-reference.com/players/h/holcora01.html|title=Randy Holcomb Statistics|work=basketball-reference.com|publisher=Sports Reference LLC|access-date=October 16, 2010}}</ref>
|-
| {{LTU}}
| style="text-align:center;"|—
| {{sortname|Martynas|Andriuškevičius}}
| C
| {{nbay|2005|start}}–{{nbay|2006|end}} || 1
| Born in the [[Lithuanian Soviet Socialist Republic|Lithuanian SSR]],{{ref label|Note9|I}} represented [[Lithuania men's national basketball team|Lithuania]] internationally during his playing career.
| style="text-align:center;"|<ref>{{cite web|url=https://www.basketball-reference.com/players/a/andrima01.html|title=Martynas Andriuskevicius Statistics|work=basketball-reference.com|publisher=Sports Reference LLC|access-date=October 15, 2010}}</ref>
|-
| {{LTU}}
| style="text-align:center;"|—
| {{sortname|Ignas|Brazdeikis}}
| F
| {{nbay|2019|start}}–{{nbay|2021|end}} || 3
| Also has Canadian citizenship. Represented Canada in youth tournaments,<ref>{{cite web|last=Schnell|first=Lindsay|date=April 11, 2018|title=Iggy Brazeikis hopes to be Michigan's latest international success following Moritz Wagner|url=https://www.usatoday.com/story/sports/ncaab/bigten/2018/04/11/michigan-recruit-iggy-brazdeikis-international-success-following-moritz-wagner/507386002/|access-date=2021-10-21|website=USA Today}}</ref> then received FIBA confirmation to switch to playing for Lithuania's senior team for the 2023 FIBA World Cup Qualifiers.<ref>{{cite web | url=https://www.fiba.basketball/basketballworldcup/2023/european-qualifiers/news/roster-tracker-2023-fiba-wc-european-qualifiers-window-3 | title=Roster Tracker - Bertans brothers back together; Satoransky in for Czech Republic }}</ref>
| style="text-align:center;"|<ref>{{cite web|url=https://www.basketball-reference.com/players/b/brazdig01.html|title=Ignas Brazdeikis Statistics|work=basketball-reference.com|publisher=Sports Reference LLC|access-date=October 26, 2019}}</ref>
|-
| {{LTU}}
| style="text-align:center;"|—
| {{sortname|Zydrunas|Ilgauskas|Zydrunas Ilgauskas}}
| C
| {{nbay|1996|start}}–{{nbay|2010|end}} || 13
| Born in the [[Lithuanian Soviet Socialist Republic|Lithuanian SSR]],{{ref label|Note9|I}} represented [[Lithuania men's national basketball team|Lithuania]] internationally during his playing career.
| style="text-align:center;"|<ref>{{cite web|url=https://www.basketball-reference.com/players/i/ilgauzy01.html|title=Zydrunas Ilgauskas Statistics|work=basketball-reference.com|publisher=Sports Reference LLC|access-date=October 15, 2010}}</ref>
|-
| {{LTU}}
| style="text-align:center;"|—
| {{sortname|Šarūnas|Jasikevičius}}
| G
| {{nbay|2005|start}}–{{nbay|2006|end}} || 2
| Born in the [[Lithuanian Soviet Socialist Republic|Lithuanian SSR]],{{ref label|Note9|I}} represented [[Lithuania men's national basketball team|Lithuania]] internationally during his playing career.
| style="text-align:center;"|<ref>{{cite web|url=https://www.basketball-reference.com/players/j/jasiksa01.html|title=Sarunas Jasikevicius Statistics|work=basketball-reference.com|publisher=Sports Reference LLC|access-date=October 15, 2010}}</ref>
|-
| {{LTU}}
| style="text-align:center;"|—
| {{sortname|Linas|Kleiza}}
| F
| {{nbay|2005|start}}–{{nbay|2008|end}}; {{nbay|2010|start}}–{{nbay|2012|end}}|| 7
| Born in the [[Lithuanian Soviet Socialist Republic|Lithuanian SSR]],{{ref label|Note9|I}} represented [[Lithuania men's national basketball team|Lithuania]] internationally during his playing career.
| style="text-align:center;"|<ref>{{cite web|url=https://www.basketball-reference.com/players/k/kleizli01.html|title=Linas Kleiza Statistics|work=basketball-reference.com|publisher=Sports Reference LLC|access-date=October 15, 2010}}</ref>
|-
| {{LTU}}
| style="text-align:center;"|—
| {{sortname|Arnoldas|Kulboka}}
| F
| {{nbay|2021|start}}–{{nbay|2021|end}} || 1
| style="text-align:center;"|—
| style="text-align:center;"|<ref>{{cite web|url=https://www.basketball-reference.com/players/k/kulboar01.html|title=Arnoldas Kulboka Statistics|work=basketball-reference.com|publisher=Sports Reference LLC|access-date=December 11, 2021}}</ref>
|-
| {{LTU}}
| style="text-align:center;"|—
| {{sortname|Mindaugas|Kuzminskas}}
| F
| {{nbay|2016|start}}–{{nbay|2017|start}} || 2
| Born in the [[Lithuanian Soviet Socialist Republic|Lithuanian SSR]],{{ref label|Note9|I}} represents [[Lithuania men's national basketball team|Lithuania]] internationally.
| style="text-align:center;"|<ref>{{cite web|url=https://www.basketball-reference.com/players/k/kuzmimi01.html|title=Mindaugas Kuzminskas Statistics|work=basketball-reference.com|publisher=Sports Reference LLC|access-date=October 30, 2016}}</ref>
|-
| {{LTU}}
| style="text-align:center;"|—
| {{sortname|Arvydas|Macijauskas}}
| G
| {{nbay|2005|full=y}} || 1
| Born in the [[Lithuanian Soviet Socialist Republic|Lithuanian SSR]],{{ref label|Note9|I}} represented [[Lithuania men's national basketball team|Lithuania]] internationally during his playing career.
| style="text-align:center;"|<ref>{{cite web|url=https://www.basketball-reference.com/players/m/macijar01.html|title=Arvydas Macijauskas Statistics|work=basketball-reference.com|publisher=Sports Reference LLC|access-date=October 15, 2010}}</ref>
|-
| {{LTU}}
| style="text-align:center;"|—
| style="background:#ff9;"| {{sortname|Šarūnas|Marčiulionis||Marciulionis, Sarunas}}^
| G
| {{nbay|1989|start}}–{{nbay|1996|end}} || 8
| Born in the [[Lithuanian Soviet Socialist Republic|Lithuanian SSR]],{{ref label|Note9|I}} represented the [[Soviet Union national basketball team|Soviet Union]] and [[Lithuania men's national basketball team|Lithuania]] internationally during his playing career.
| style="text-align:center;"|<ref>{{cite web|url=https://www.basketball-reference.com/players/m/marcisa01.html|title=Sarunas Marciulionis Statistics|work=basketball-reference.com|publisher=Sports Reference LLC|access-date=October 15, 2010}}</ref>
|-
| {{LTU}}
| style="text-align:center;"|—
| {{sortname|Donatas|Motiejūnas}}
| F/C
| {{nbay|2012|start}}–{{nbay|2016|end}};<br />{{nbay|2018|end}} || 6
| style="text-align:center;"|—
| style="text-align:center;"|<ref>{{cite web|url=https://www.basketball-reference.com/players/m/motiedo01.html|title=Donatas Motiejunas Statistics|work=basketball-reference.com|publisher=Sports Reference LLC|access-date=November 13, 2012}}</ref>
|-
| {{LTU}}
| style="text-align:center;"|—
| style="background:#ff9;"| {{sortname|Arvydas|Sabonis}}^
| C
| {{nbay|1995|start}}–{{nbay|2000|end}}; {{nbay|2002|full=y}} || 7
| Born in the [[Lithuanian Soviet Socialist Republic|Lithuanian SSR]],{{ref label|Note9|I}} represented the [[Soviet Union national basketball team|Soviet Union]] and [[Lithuania men's national basketball team|Lithuania]] internationally during his playing career.
| style="text-align:center;"|<ref>{{cite web|url=https://www.basketball-reference.com/players/s/sabonar01.html|title=Arvydas Sabonis Statistics|work=basketball-reference.com|publisher=Sports Reference LLC|access-date=October 15, 2010}}</ref>
|-
| {{LTU}}
| {{USA}}
| style="background:#cfc;"| {{sortname|Domantas|Sabonis}}*
| C
| {{nbay|2016|start}}–present || 7
| Born in the [[United States]] to [[Arvydas Sabonis|Lithuanian parents]], represents [[Lithuania men's national basketball team|Lithuania]] internationally.
| style="text-align:center;"|<ref>{{cite web|url=https://www.basketball-reference.com/players/s/sabondo01.html|title=Domantas Sabonis Statistics|work=basketball-reference.com|publisher=Sports Reference LLC|access-date=October 30, 2016}}</ref>
|-
| {{LTU}}
| style="text-align:center;"|—
| {{sortname|Darius|Songaila}}
| F
| {{nbay|2003|start}}–{{nbay|2010|end}} || 8
| Born in the [[Lithuanian Soviet Socialist Republic|Lithuanian SSR]],{{ref label|Note9|I}} represented [[Lithuania men's national basketball team|Lithuania]] internationally during his playing career.
| style="text-align:center;"|<ref>{{cite web|url=https://www.basketball-reference.com/players/s/songada01.html|title=Darius Songaila Statistics|work=basketball-reference.com|publisher=Sports Reference LLC|access-date=October 15, 2010}}</ref>
|-
| {{LTU}}
| style="text-align:center;"|—
| {{sortname|Deividas|Sirvydis}}
| G/F
|{{nbay|2020|full=y}} || 1
| style="text-align:center;"|—
| style="text-align:center;"|<ref>{{cite web|url=https://www.basketball-reference.com/players/s/sirvyde01.html|title=Deividas Sirvydis Statistics|work=basketball-reference.com|publisher=Sports Reference LLC|access-date=January 7, 2021}}</ref>
|-
| {{LTU}}
| style="text-align:center;"|—
| style="background:#cfc;"| {{sortname|Jonas|Valančiūnas}}*
| C
| {{nbay|2012|start}}–present || 11
| style="text-align:center;"|—
| style="text-align:center;"|<ref>{{cite web|url=https://www.basketball-reference.com/players/v/valanjo01.html|title=Jonas Valanciunas Statistics|work=basketball-reference.com|publisher=Sports Reference LLC|access-date=November 13, 2012}}</ref>
|-
| {{LUX}}
| style="text-align:center;"|—
| {{sortname|Alvin|Jones|dab=basketball}}
| F
| {{nbay|2001|full=y}} || 1
| Born in Luxembourg to an American father and Luxembourgish mother.<ref>{{cite news|url=https://www.euroleaguebasketball.net/euroleague/players/alvin-jones/profile/bsj/|title=Alvin Jones Profile|work=euroleaguebasketball.net|publisher=Turkish Airlines Euroleague|access-date=July 15, 2022}}</ref>
| style="text-align:center;"|<ref>{{cite web|url=https://www.basketball-reference.com/players/j/jonesal01.html|title=Alvin Jones Statistics|work=basketball-reference.com|publisher=Sports Reference LLC|access-date=January 25, 2011}}</ref>
|-
| {{MLI}}{{anchor|M}}
| style="text-align:center;"|—
| {{sortname|Cheick|Diallo}}
| F
| {{nbay|2016|start}}–{{nbay|2019|end}}; {{nbay|2021|full=y}} || 5
| style="text-align:center;"|—
| style="text-align:center;"|<ref>{{cite web|url=https://www.basketball-reference.com/players/d/diallch01.html|title=Cheick Diallo Statistics|work=basketball-reference.com|publisher=Sports Reference LLC|access-date=November 6, 2016}}</ref>
|-
| {{MLI}}
| style="text-align:center;"|—
| {{sortname|Soumaila|Samake}}
| C
| {{nbay|2000|full=y}}; <br /> {{nbay|2002|start}} || 2
| style="text-align:center;"|—
| style="text-align:center;"|<ref>{{cite web|url=https://www.basketball-reference.com/players/s/samakso01.html|title=Soumaila Samake Statistics|work=basketball-reference.com|publisher=Sports Reference LLC|access-date=October 10, 2010}}</ref>
|-
| {{MEX}}
| {{USA}}
| {{sortname|Lance|Allred}}
| C
| {{nbay|2007|end}} || 1
| Born in the United States, represented Mexico internationally.<ref>{{cite web |url=http://www.thepapare.com/index.php/other/basketball/79-basketballint/6347-nuggets-beat-lakers-101-to-94 |title=Mexico finalize squad for home event |access-date=2014-11-27 |url-status=dead |archive-url=https://archive.today/20141130053529/http://www.thepapare.com/index.php/other/basketball/79-basketballint/6347-nuggets-beat-lakers-101-to-94 |archive-date=2014-11-30 }}</ref>
| style="text-align:center"|<ref>{{cite web|url=https://www.basketball-reference.com/players/a/allrela01.html|title=Lance Allred Statistics|work=basketball-reference.com|publisher=Sports Reference LLC|access-date=August 17, 2022}}</ref>
|-
| {{MEX}}
| style="text-align:center;"|—
| {{sortname|Gustavo|Ayón||Ayon, Gustavo}}
| F
| {{nbay|2011|start}}–{{nbay|2013|end}} || 3
| style="text-align:center;"|—
| style="text-align:center;"|<ref>{{cite web|url=https://www.basketball-reference.com/players/a/ayongu01.html|title=Gustavo Ayon Statistics|work=basketball-reference.com|publisher=Sports Reference LLC|access-date=January 13, 2012}}</ref>
|-
| {{MEX}}
| style="text-align:center;"|—
| {{sortname|Jorge|Gutiérrez|dab=basketball}}
| G
| {{nbay|2013|end}}–{{nbay|2014|end}}; <br /> {{nbay|2015|end}} || 3
| style="text-align:center;"|—
| style="text-align:center;"|<ref>{{cite web|url=https://www.basketball-reference.com/players/g/gutiejo01.html|title=Jorge Gutierrez Statistics|work=basketball-reference.com|publisher=Sports Reference LLC|access-date=August 13, 2014}}</ref>
|-
| {{MEX}}
| style="text-align:center;"|—
| {{sortname|Horacio|Llamas}}
| C
| {{nbay|1996|end}}–{{nbay|1997|end}} || 2
| style="text-align:center;"|—
| style="text-align:center;"|<ref>{{cite web|url=https://www.basketball-reference.com/players/l/llamaho01.html|title=Horacio Llamas Grey Statistics|work=basketball-reference.com|publisher=Sports Reference LLC|access-date=October 15, 2010}}</ref>
|-
| {{MEX}}
| style="text-align:center;"|—
| {{sortname|Eduardo|Nájera||Najera, Eduardo}}
| F
| {{nbay|2000|start}}–{{nbay|2011|end}} || 12
| style="text-align:center;"|—
| style="text-align:center;"|<ref>{{cite web|url=https://www.basketball-reference.com/players/n/najered01.html|title=Eduardo Najera Statistics|work=basketball-reference.com|publisher=Sports Reference LLC|access-date=October 15, 2010}}</ref>
|-
| {{MEX}}
| {{USA}}
| style="background:#cfc;"|{{sortname|Juan|Toscano-Anderson}}*
| F
| {{nbay|2019|end}}–present || 4
| Born in the United States to Mexican parents.
| style="text-align:center;"|<ref>{{cite web|url=https://www.basketball-reference.com/players/t/toscaju01.html|title=Juan Toscano-Anderson Statistics|work=basketball-reference.com|publisher=Sports Reference LLC|access-date=February 10, 2020}}</ref>
|-
| {{MNE}}
| {{flag|SFR Yugoslavia}}<br />(now {{SRB}})
| {{sortname|Žarko|Čabarkapa||Cabarkapa, Zarko}}
| F
| {{nbay|2003|start}}–{{nbay|2005|end}} || 3
| Born in [[Socialist Federal Republic of Yugoslavia|SFR Yugoslavia]],{{ref label|Note4|D}} represented [[Serbia national basketball team|FR Yugoslavia]], [[Serbia national basketball team|Serbia and Montenegro]], and [[Montenegro national basketball team|Montenegro]] internationally during his playing career.
| style="text-align:center;"|<ref>{{cite web|url=https://www.basketball-reference.com/players/c/cabarza01.html|title=Zarko Cabarkapa Statistics|work=basketball-reference.com|publisher=Sports Reference LLC|access-date=October 15, 2010}}</ref>
|-
| {{MNE}}
| {{USA}}
| {{sortname|Omar|Cook}}
| G
| {{nbay|2003|end}}–{{nbay|2004|end}} || 2
| Born in the United States, became a naturalized Montenegrin citizen, represents [[Montenegro national basketball team|Montenegro]] internationally.<ref name="montenegro2010">{{cite web|url=http://www.fibaeurope.com/cid_lWcd9qadJVkTTFvMFz0Qf1.coid_z6N0F-DZHUUKbqm8DzKIA2.articleMode_on.html|title=Pekovic, Cook Big Names In Montenegro Preliminary Squad|date=June 8, 2010|publisher=FIBA Europe|access-date=October 18, 2010}}</ref>
| style="text-align:center;"|<ref>{{cite web|url=https://www.basketball-reference.com/players/c/cookom01.html|title=Omar Cook Statistics|work=basketball-reference.com|publisher=Sports Reference LLC|access-date=October 15, 2010}}</ref>
|-
| {{MNE}}
| {{USA}}
| {{sortname|Quincy|Douby}}
| G
| {{nbay|2006|start}}–{{nbay|2008|end}} || 3
| Born in the United States, became a naturalized Montenegrin citizen, represents [[Montenegro national basketball team|Montenegro]] internationally.<ref name="montenegro2010"/>
| style="text-align:center;"|<ref>{{cite web|url=https://www.basketball-reference.com/players/d/doubyqu01.html|title=Quincy Douby Statistics|work=basketball-reference.com|publisher=Sports Reference LLC|access-date=October 15, 2010}}</ref>
|-
| {{MNE}}
| {{flag|SFR Yugoslavia}}<br />(now {{MNE}})
| {{sortname|Predrag|Drobnjak}}
| C
| {{nbay|2001|start}}–{{nbay|2004|end}} || 4
| Born in [[Socialist Federal Republic of Yugoslavia|SFR Yugoslavia]],{{ref label|Note4|D}} represented [[Serbia national basketball team|FR Yugoslavia]], [[Serbia national basketball team|Serbia and Montenegro]], and [[Montenegro national basketball team|Montenegro]] internationally during his playing career.
| style="text-align:center;"|<ref>{{cite web|url=https://www.basketball-reference.com/players/d/drobnpr01.html|title=Predrag Drobnjak Statistics|work=basketball-reference.com|publisher=Sports Reference LLC|access-date=October 15, 2010}}</ref>
|-
| {{MNE}}
| {{USA}}
| style="background:#cfc;"| {{sortname|Javonte|Green}}*
| G
| {{nbay|2019|start}}–present || 4
| Born in the United States, became a naturalized Montenegrin citizen, represents [[Montenegro national basketball team|Montenegro]] internationally.<ref>{{cite web|url=https://www.legapallacanestro.com/system/files/allegati_rassegna_stampa/il_piccolo_65.pdf|title=Green, il "montenegrino"|language=it|date=August 2, 2017|publisher=Lega Pallacanestro|access-date=October 26, 2019|archive-url=https://web.archive.org/web/20191026124448/https://www.legapallacanestro.com/system/files/allegati_rassegna_stampa/il_piccolo_65.pdf|archive-date=October 26, 2019|url-status=live}}</ref>
| style="text-align:center;"|<ref>{{cite web|url=https://www.basketball-reference.com/players/g/greenja02.html|title=Javonte Green Statistics|work=basketball-reference.com|publisher=Sports Reference LLC|access-date=October 26, 2019}}</ref>
|-
| {{MNE}}
| {{flag|SFR Yugoslavia}}<br />(now {{MNE}})
| {{sortname|Nikola|Peković}}
| C
| {{nbay|2010|start}}–{{nbay|2016|end}} || 6
| Born in [[Socialist Federal Republic of Yugoslavia|SFR Yugoslavia]],{{ref label|Note4|D}} represents [[Serbia national basketball team|Serbia and Montenegro]] and [[Montenegro national basketball team|Montenegro]] internationally.
| style="text-align:center;"|<ref>{{cite web|url=https://www.basketball-reference.com/players/p/pekovni01.html|title=Nikola Pekovic Statistics|work=basketball-reference.com|publisher=Sports Reference LLC|access-date=November 7, 2010}}</ref>
|-
| {{MNE}}
| {{flag|SFR Yugoslavia}}<br />(now {{CRO}})
| {{sortname|Predrag|Savović}}
| G
| {{nbay|2002|full=y}} || 1
| Born in [[Socialist Federal Republic of Yugoslavia|SFR Yugoslavia]].{{ref label|Note4|D}} Also has Spanish citizenship.
| style="text-align:center;"|<ref>{{cite web|url=https://www.basketball-reference.com/players/s/savovpr01.html|title=Predrag Savovic Statistics|work=basketball-reference.com|publisher=Sports Reference LLC|access-date=October 18, 2010}}</ref>
|-
| {{MNE}}
| {{flag|FR Yugoslavia}}<br />(now {{MNE}})
| {{sortname|Marko|Simonović|dab=basketball, born 1999}}
| F/C
| {{nbay|2021|start}}–{{nbay|2022|end}} || 2
| Born in [[Federal Republic of Yugoslavia|FR Yugoslavia]],{{ref label|Note4|D}} represents [[Montenegro national basketball team|Montenegro]] internationally.
| style="text-align:center;"|<ref>{{cite web|url=https://www.basketball-reference.com/players/s/simonma01.html|title=Marko Simonovic Statistics|work=basketball-reference.com|publisher=Sports Reference LLC|access-date=November 26, 2021}}</ref>
|-
| {{MNE}}
| {{flag|SFR Yugoslavia}}<br />(now {{MNE}})
| {{sortname|Slavko|Vraneš}}
| C
| {{nbay|2003|end}} || 1
| Born in [[Socialist Federal Republic of Yugoslavia|SFR Yugoslavia]],{{ref label|Note4|D}} represents [[Montenegro national basketball team|Montenegro]] internationally.
| style="text-align:center;"|<ref>{{cite web|url=https://www.basketball-reference.com/players/v/vranesl01.html|title=Slavko Vranes Statistics|work=basketball-reference.com|publisher=Sports Reference LLC|access-date=October 15, 2010}}</ref>
|-
| {{MNE}}
| {{CHE}}
| style="background:#cfc;"| {{sortname|Nikola|Vučević||Vucevic, Nikola}}*
| C
| {{nbay|2011|start}}–present || 12
| Born in Switzerland to Montenegrin parents, grew up in [[Belgium]], represents [[Montenegro national basketball team|Montenegro]] internationally.<ref>{{cite web|url=http://espn.go.com/blog/new-york/knicks/post/_/id/5287/meet-knicks-draft-prospect-nikola-vucevic|title=Meet Knicks draft prospect Nikola Vucevic|first=Chris|last=Sheridan|date=June 7, 2011|work=ESPN.com|publisher=ESPN Internet Ventures|access-date=December 25, 2011}}</ref>
| style="text-align:center;"|<ref>{{cite web|url=https://www.basketball-reference.com/players/v/vucevni01.html|title=Nikola Vucevic Statistics|work=basketball-reference.com|publisher=Sports Reference LLC|access-date=January 13, 2012}}</ref>
|-
| {{NLD}}{{anchor|N}}
| style="text-align:center;"|—
| {{sortname|Francisco|Elson}}
| C
| {{nbay|2003|start}}–{{nbay|2011|end}} || 9
| style="text-align:center;"|—
| style="text-align:center;"|<ref>{{cite web|url=https://www.basketball-reference.com/players/e/elsonfr01.html|title=Francisco Elson Statistics|work=basketball-reference.com|publisher=Sports Reference LLC|access-date=October 10, 2010}}</ref>
|-
| {{NLD}}
| style="text-align:center;"|—
| {{sortname|Dan|Gadzuric}}
| C
| {{nbay|2002|start}}–{{nbay|2010|end}}; {{nbay|2011|end}} || 10
| style="text-align:center;"|—
| style="text-align:center;"|<ref>{{cite web|url=https://www.basketball-reference.com/players/g/gadzuda01.html|title=Dan Gadzuric Statistics|work=basketball-reference.com|publisher=Sports Reference LLC|access-date=October 10, 2010}}</ref>
|-
| {{NLD}}
| style="text-align:center;"|—
| {{sortname|Geert|Hammink}}
| C
| {{nbay|1993|end}}–{{nbay|1995|end}} || 3
| style="text-align:center;"|—
| style="text-align:center;"|<ref>{{cite web|url=https://www.basketball-reference.com/players/h/hammige01.html|title=Geert Hammink Statistics|work=basketball-reference.com|publisher=Sports Reference LLC|access-date=October 10, 2010}}</ref>
|-
| {{NLD}}
| style="text-align:center;"|—
| {{sortname|Swen|Nater}}
| C
| {{nbay|1976|start}}–{{nbay|1983|end}} || 8
| Born in the Netherlands, moved to the United States at the age of 9.
| style="text-align:center;"|<ref>{{cite web|url=https://www.basketball-reference.com/players/n/natersw01.html|title=Swen Nater Statistics|work=basketball-reference.com|publisher=Sports Reference LLC|access-date=October 10, 2010}}</ref>
|-
| {{NLD}}
| style="text-align:center;"|—
| {{sortname|Rik|Smits}}
| C
| {{nbay|1988|start}}–{{nbay|1999|end}} || 12
| style="text-align:center;"|—
| style="text-align:center;"|<ref>{{cite web|url=https://www.basketball-reference.com/players/s/smitsri01.html|title=Rik Smits Statistics|work=basketball-reference.com|publisher=Sports Reference LLC|access-date=October 10, 2010}}</ref>
|-
| {{NZL}}
| style="text-align:center;"|—
| style="background:#cfc;"| {{sortname|Steven|Adams}}*
| C
| {{nbay|2013|start}}–present || 10
| style="text-align:center;"|—
| style="text-align:center;"|<ref>{{cite web|url=https://www.basketball-reference.com/players/a/adamsst01.html|title=Steven Adams Statistics|work=basketball-reference.com|publisher=Sports Reference LLC|access-date=November 13, 2013}}</ref>
|-
| {{NZL}}
| style="text-align:center;"|—
| {{sortname|Sean|Marks}}
| F/C
| {{nbay|1998|start}}–{{nbay|1999|end}}; {{nbay|2001|start}}–{{nbay|2002|end}}; {{nbay|2004|start}}–{{nbay|2010|end}} || 11
| style="text-align:center;"|—
| style="text-align:center;"|<ref>{{cite web|url=https://www.basketball-reference.com/players/m/marksse01.html|title=Sean Marks Statistics|work=basketball-reference.com|publisher=Sports Reference LLC|access-date=October 10, 2010}}</ref>
|-
| {{NZL}}
| style="text-align:center;"|—
| {{sortname|Kirk|Penney}}
| G
| {{nbay|2003|start}}–{{nbay|2004|end}} || 2
| style="text-align:center;"|—
| style="text-align:center;"|<ref>{{cite web|url=https://www.basketball-reference.com/players/p/penneki01.html|title=Kirk Penney Statistics|work=basketball-reference.com|publisher=Sports Reference LLC|access-date=October 10, 2010}}</ref>
|-
|{{NGA}}
| style="text-align:center;"|—
| style="background:#cfc;"|{{sortname|Precious|Achiuwa}}*
|F
|{{nbay|2020|start}}–present || 3
| style="text-align:center;"|—
| style="text-align:center;"|<ref>{{cite web|title=Precious Achiuwa Statistics|url=https://www.basketball-reference.com/players/a/achiupr01.html|access-date=2020-12-24|website=Basketball-Reference.com|language=en}}</ref>
|-
| {{NGA}}
| {{USA}}
| {{sortname|Josh|Akognon}}
| G
| {{nbay|2012|end}} || 1
| Born in the United States to Nigerian parents, represents [[Nigeria national basketball team|Nigeria]] internationally.<ref>{{cite web|url=http://www.cantonrep.com/charge/x221031194/Welcome-to-Canton-Mr-Akognon|title=Welcome to Canton, Mr. Akognon|date=April 2, 2012|work=cantonrep.com|access-date=April 11, 2013|url-status=dead|archive-url=https://web.archive.org/web/20130708072619/http://www.cantonrep.com/charge/x221031194/Welcome-to-Canton-Mr-Akognon|archive-date=July 8, 2013|df=mdy-all}}</ref>
| style="text-align:center;"|<ref>{{cite web|url=https://www.basketball-reference.com/players/a/akognjo01.html|title=Josh Akognon Statistics|work=basketball-reference.com|publisher=Sports Reference LLC|access-date=April 11, 2013}}</ref>
|-
| {{NGA}}
| style="text-align:center;"|—
| {{sortname|Solomon|Alabi}}
| C
| {{nbay|2010|start}}–{{nbay|2011|end}} || 2
| style="text-align:center;"|—
| style="text-align:center;"|<ref>{{cite web|url=https://www.basketball-reference.com/players/a/alabiso01.html|title=Solomon Alabi Statistics|work=basketball-reference.com|publisher=Sports Reference LLC|access-date=November 13, 2012}}</ref>
|-
| {{NGA}}
| {{USA}}
| {{sortname|Al-Farouq|Aminu}}
| F
| {{nbay|2010|start}}–{{nbay|2021|end}} || 12
| Born in the United States to Nigerian parents, represents [[Nigeria national basketball team|Nigeria]] internationally.<ref name="africabasket.com">{{cite web|url=http://www.afrobasket.com/Nigeria/news/276325/|title=Nigeria post first win at Torneio Eletrobras|date=June 29, 2012|work=africabasket.com|access-date=July 3, 2012|url-status=dead|archive-url=https://web.archive.org/web/20170205100745/http://www.afrobasket.com/Nigeria/news/276325/|archive-date=February 5, 2017|df=mdy-all}}</ref>
| style="text-align:center;"|<ref>{{cite web|url=https://www.basketball-reference.com/players/a/aminual01.html|title=Al-Farouq Aminu Statistics|work=basketball-reference.com|publisher=Sports Reference LLC|access-date=July 3, 2012}}</ref>
|-
| {{NGA}}
| style="text-align:center;"|—
| {{sortname|Peter|Aluma}}
| C
| {{nbay|1998|end}} || 1
| style="text-align:center;"|—
| style="text-align:center;"|<ref>{{cite web|url=https://www.basketball-reference.com/players/a/alumape01.html|title=Peter Aluma Statistics|work=basketball-reference.com|publisher=Sports Reference LLC|access-date=October 14, 2010}}</ref>
|-
| {{NGA}}
| {{GBR2}}<br />{{ENG}}
|{{sortname|Kelenna|Azubuike}}
| G
| {{nbay|2006|end}}–{{nbay|2010|end}}; {{nbay|2011|end}} || 5
| Born in [[England]] to Nigerian parents, grew up in the [[United States]], does not hold British citizenship.<ref>{{cite news|url=http://www.timesonline.co.uk/tol/sport/more_sport/us_sport/article3111497.ece|title=Blow for Britain as London-born Kelenna Azubuike is denied passport|first=Ian|last=Whittell|date=December 31, 2007|work=The Times|publisher=Times Newspaper Ltd|access-date=October 14, 2010}}{{Dead link|date=October 2024 |bot=InternetArchiveBot |fix-attempted=yes }}</ref><ref>{{cite web|url=http://www.fibaeurope.com/cid_lWcd9qadJVkTTFvMFz0Qf1.coid_l5VVQO1KJhA-R54wUaz9K0.articleMode_on.html|title=Britain Fail to Add Azubuike|date=January 7, 2008|publisher=FIBA Europe|access-date=October 14, 2010}}</ref>
| style="text-align:center;"|<ref>{{cite web|url=https://www.basketball-reference.com/players/a/azubuke01.html|title=Kelenna Azubuike Statistics|work=basketball-reference.com|publisher=Sports Reference LLC|access-date=November 13, 2012}}</ref>
|-
| {{NGA}}
| style="text-align:center;"|—
| style="background:#cfc;"| {{sortname|Udoka|Azubuike}}*
| C
| {{nbay|2020|start}}–present || 3
| style="text-align:center;"|—
| style="text-align:center;"|<ref>{{cite web|title=Udoka Azubuike Statistics|url=https://www.basketball-reference.com/players/a/azubuud01.html|access-date=2020-12-24|work=basketball-Reference.com}}</ref>
|-
| {{NGA}}
| style="text-align:center;"|—
| style="background:#cfc;"| {{sortname|Charles|Bassey}}*
| F
| {{nbay|2021|start}}–present || 2
| style="text-align:center;"|—
| style="text-align:center;"|<ref>{{cite web|title=Charles Bassey Statistics|url=https://www.basketball-reference.com/players/b/bassech01.html|access-date=January 8, 2022|work=basketball-Reference.com}}</ref>
|-
| {{NGA}}
| style="text-align:center;"|—
| {{sortname|Yinka|Dare}}
| C
| {{nbay|1994|start}}–{{nbay|1997|end}} || 4
| style="text-align:center;"|—
| style="text-align:center;"|<ref>{{cite web|url=https://www.basketball-reference.com/players/d/dareyi01.html|title=Yinka Dare Statistics|work=basketball-reference.com|publisher=Sports Reference LLC|access-date=October 14, 2010}}</ref>
|-
| {{NGA}}
| {{USA}}
| {{sortname|Ike|Diogu}}
| F
| {{nbay|2005|start}}–{{nbay|2011|end}} || 6
| Born in the United States to Nigerian parents, represents [[Nigeria national basketball team|Nigeria]] internationally.<ref name="africabasket.com"/>
| style="text-align:center;"|<ref>{{cite web|url=https://www.basketball-reference.com/players/d/dioguik01.html|title=Ike Diogu Statistics|work=basketball-reference.com|publisher=Sports Reference LLC|access-date=July 3, 2012}}</ref>
|-
| {{NGA}}
| style="text-align:center;"|—
| {{sortname|Obinna|Ekezie}}
| F/C
| {{nbay|1999|start}}–{{nbay|2001|end}};<br />{{nbay|2004|end}} || 4
| style="text-align:center;"|—
| style="text-align:center;"|<ref>{{cite web|url=https://www.basketball-reference.com/players/e/ekeziob01.html|title=Obinna Ekezie Statistics|work=basketball-reference.com|publisher=Sports Reference LLC|access-date=October 14, 2010}}</ref>
|-
| {{NGA}}
| style="text-align:center;"|—
| {{sortname|Festus|Ezeli}}
| C
| {{nbay|2012|start}}–{{nbay|2016|end}} || 3
| style="text-align:center;"|—
| style="text-align:center;"|<ref>{{cite web|url=https://www.basketball-reference.com/players/e/ezelife01.html|title=Festus Ezeli Statistics|work=basketball-reference.com|publisher=Sports Reference LLC|access-date=November 13, 2012}}</ref>
|-
| {{NGA}}
| {{USA}}
| {{sortname|Michael|Gbinije}}
| F
| {{nbay|2016|full=y}} || 1
| Born and raised in the United States to an American mother and a Nigerian father, represents [[Nigeria national basketball team|Nigeria]] internationally.
| style="text-align:center;"|<ref>{{cite web|url=https://www.basketball-reference.com/players/g/gbinimi01.html|title=Michael Gbinije Statistics|work=basketball-reference.com|publisher=Sports Reference LLC|access-date=October 27, 2016}}</ref>
|-
| {{NGA}}
| {{USA}}
| [[Gani Lawal]]
| F
| {{nbay|2010|full=y}} || 1
| Born and raised in the United States to an American mother and a Nigerian father, represents [[Nigeria national basketball team|Nigeria]] internationally.
| style="text-align:center;"|<ref>{{cite web|url=https://www.basketball-reference.com/players/l/lawalga01.html|title=Gani Lawal Statistics|work=basketball-reference.com|publisher=Sports Reference LLC|access-date=October 21, 2015}}</ref>
|-
| {{NGA}}
| {{USA}}
| style="background:#cfc;"| {{sortname|Chimezie|Metu}}*
| F
| {{nbay|2018|start}}–present || 5
| Born in the United States to Nigerian parents, represents [[Nigeria national basketball team|Nigeria]] internationally.<ref name=fiba19>{{cite web|url=https://www.talkbasket.net/51071-nigeria-named-12-man-basketball-world-cup-roster|title=Nigeria named 12-man Basketball World Cup roster|date=August 27, 2019|work=talkbasket.com|access-date=August 30, 2019}}</ref>
| style="text-align:center;"|<ref>{{cite web|url=https://www.basketball-reference.com/players/m/metuch01.html|title=Chimezie Metu Statistics|work=basketball-reference.com|publisher=Sports Reference LLC|access-date=August 30, 2019}}</ref>
|-
| {{NGA}}
| style="text-align:center;"|—
| {{sortname|Chima|Moneke}}
| F
| {{nbay|2022|start}} || 1
| style="text-align:center;"|—
| style="text-align:center;"|<ref>{{cite web|url=https://www.basketball-reference.com/players/m/monekch01.html|title=Chima Moneke Statistics|work=basketball-reference.com|publisher=Sports Reference LLC|access-date=October 27, 2022}}</ref>
|-
| {{NGA}}
| {{USA}}
| style="background:#cfc;"|{{sortname|Monte|Morris}}*
| G
| {{nbay|2017|start}}–present || 6
| Born in the United States to Nigerian parents, represents [[Nigeria national basketball team|Nigeria]] internationally.
| style="text-align:center;"|<ref>{{cite web|url=https://www.basketball-reference.com/players/m/morrimo01.html|title=Monte Morris Statistics|work=basketball-reference.com|publisher=Sports Reference LLC|access-date=July 30, 2021}}</ref>
|-
| {{NGA}}
| {{USA}}
| style="background:#cfc;"| {{sortname|Jordan|Nwora}}*
| F
| {{nbay|2020|start}}–present || 3
| Born in the United States to Nigerian parents, represents [[Nigeria national basketball team|Nigeria]] internationally.
| style="text-align:center;"|<ref>{{cite web|url=https://www.basketball-reference.com/players/n/nworajo01.html|title=Jordan Nwora Statistics|work=basketball-reference.com|publisher=Sports Reference LLC|access-date=December 27, 2020}}</ref>
|-
| {{NGA}}
| style="text-align:center;"|—
| {{sortname|Julius|Nwosu}}
| C
| {{nbay|1994|full=y}} || 1
| style="text-align:center;"|—
| style="text-align:center;"|<ref>{{cite web|url=https://www.basketball-reference.com/players/n/nwosuju01.html|title=Julius Nwosu Statistics|work=basketball-reference.com|publisher=Sports Reference LLC|access-date=October 14, 2010}}</ref>
|-
| {{NGA}}
| {{USA}}
| {{sortname|Daniel|Ochefu}}
| F
| {{nbay|2016|full=y}} || 1
| Born in the United States to Nigerian parents, represents [[Nigeria national basketball team|Nigeria]] internationally.<ref>{{cite web|url=http://www.brila.net/diogu-ochefu-headline-nigerias-afrobasket-2017-final-roster/|title=Diogu, Ochefu headline Nigeria's AfroBasket 2017 final roster|work=brila.net|date=September 7, 2017 |access-date=September 16, 2017}}</ref>
| style="text-align:center;"|<ref>{{cite web|url=https://www.basketball-reference.com/players/o/ochefda01.html|title=Daniel Ochefu Statistics|work=basketball-reference.com|publisher=Sports Reference LLC|access-date=September 16, 2017}}</ref>
|-
| {{NGA}}
| {{USA}}
| {{sortname|Jahlil|Okafor}}
| C
| {{nbay|2015|start}}–{{nbay|2020|end}} || 6
| Born in the United States to Nigerian father and American mother, represents [[Nigeria national basketball team|Nigeria]] internationally. He previously represented U.S. youth national teams.
| style="text-align:center;"|<ref>{{cite web|url=https://www.basketball-reference.com/players/o/okafoja01.html|title=Jahlil Okafor Statistics|work=basketball-reference.com|publisher=Sports Reference LLC|access-date=July 30, 2021}}</ref>
|-
| {{NGA}}
| style="text-align:center;"|—
| style="background:#cfc;"|{{sortname|Josh|Okogie}}*
| F
| {{Nbay|2018|start}}–present || 5
| Born in Nigeria, became a naturalized U.S citizen and represented U.S. youth before representing [[Nigeria national basketball team|Nigeria]] internationally.
| style="text-align:center;"|<ref>{{cite web|url=https://www.basketball-reference.com/players/o/okogijo01.html|title=Josh Okogie Statistics|website=Basketball-Reference.com|access-date=2018-04-10}}</ref>
|-
| {{NGA}}
| {{USA}}
| {{sortname|KZ|Okpala}}
| F/G
| {{nbay|2019|start}}–{{nbay|2022|end}} || 4
| Born in the United States to Nigerian parents, represents [[Nigeria national basketball team|Nigeria]] internationally.
| style="text-align:center;"|<ref>{{cite web|url=https://www.basketball-reference.com/players/o/okpalkz01.html|title=KZ Okpala Statistics|work=basketball-reference.com|publisher=Sports Reference LLC|access-date=July 30, 2021}}</ref>
|-
| {{NGA}}
| style="text-align:center;"|—
| {{sortname|Michael|Olowokandi}}
| C
| {{nbay|1998|start}}–{{nbay|2006|end}} || 9
| Born in Nigeria, grew up in [[England]].<ref name="british"/>
| style="text-align:center;"|<ref>{{cite web|url=https://www.basketball-reference.com/players/o/olowomi01.html|title=Michael Olowokandi Statistics|work=basketball-reference.com|publisher=Sports Reference LLC|access-date=October 14, 2010}}</ref>
|-
| {{NGA}}
| {{USA}}
| {{sortname|Miye|Oni}}
| G/F
| {{nbay|2019|start}}–{{nbay|2021|end}} || 3
| Born in the United States to Nigerian parents, represents [[Nigeria national basketball team|Nigeria]] internationally.
| style="text-align:center;"|<ref>{{cite web|url=https://www.basketball-reference.com/players/o/onimi01.html|title=Miyi Oni Statistics|work=basketball-reference.com|publisher=Sports Reference LLC|access-date=July 28, 2021}}</ref>
|-
| {{NGA}}
| style="text-align:center;"|—
| {{sortname|Olumide|Oyedeji}}
| C
| {{nbay|2000|start}}–{{nbay|2002|end}} || 3
| style="text-align:center;"|—
| style="text-align:center;"|<ref>{{cite web|url=https://www.basketball-reference.com/players/o/oyedeol01.html|title=Olumide Oyedeji Statistics|work=basketball-reference.com|publisher=Sports Reference LLC|access-date=October 14, 2010}}</ref>
|-
| {{NGA}}
| {{USA}}
| {{sortname|Ekpe|Udoh}}
| F
| {{nbay|2010|start}}–{{nbay|2014|end}}; {{nbay|2017|start}}–{{nbay|2018|end}} || 7
| Born in the United States to Nigerian parents, represents [[Nigeria national basketball team|Nigeria]] internationally.<ref name=fiba19/>
| style="text-align:center;"|<ref>{{cite web|url=https://www.basketball-reference.com/players/u/udohek01.html|title=Ekpe Udoh Statistics|work=basketball-reference.com|publisher=Sports Reference LLC|access-date=August 30, 2019}}</ref>
|-
| {{NGA}}
| {{USA}}
| {{sortname|Ime|Udoka}}
| F
| {{nbay|2003|end}}; {{nbay|2005|end}}–{{nbay|2010|end}} || 7
| Born in the United States, represented [[Nigeria national basketball team|Nigeria]] internationally during his playing career.<ref>{{cite web|url=http://www.nba.com/spurs/news/spurs_sign_ime_udoka_101124.html|title=Spurs Sign Ime Udoka|date=November 24, 2010|work=NBA.com|publisher=Turner Sports Interactive, Inc|access-date=November 25, 2010}}</ref>
| style="text-align:center;"|<ref>{{cite web|url=https://www.basketball-reference.com/players/u/udokaim01.html|title=Ime Udoka Statistics|work=basketball-reference.com|publisher=Sports Reference LLC|access-date=November 25, 2010}}</ref>
|-
| {{NGA}}
| {{USA}}
| {{sortname|Ben|Uzoh}}
| F
| {{nbay|2010|full=y}}; {{nbay|2011|end}} || 2
| Born in the United States, represents [[Nigeria national basketball team|Nigeria]] internationally.<ref name=fiba19/>
| style="text-align:center;"|<ref>{{cite web|url=https://www.basketball-reference.com/players/u/uzohbe01.html|title=Ben Uzoh Statistics|work=basketball-reference.com|publisher=Sports Reference LLC|access-date=November 25, 2010}}</ref>
|-
| {{NGA}}
| {{USA}}
| style="background:#cfc;"|{{sortname|Gabe|Vincent}}*
| F
| {{nbay|2019|end}}–present || 4
| Born in the United States, represents [[Nigeria national basketball team|Nigeria]] internationally
| style="text-align:center;"|<ref>{{cite web|url=https://www.basketball-reference.com/players/v/vincega01.html|title=Gabe Vincent Statistics|work=basketball-reference.com|publisher=Sports Reference LLC|access-date=January 30, 2020}}</ref>
|-
| {{MKD}}
| {{flag|SFR Yugoslavia}}<br />(now {{MKD}})
| {{sortname|Pero|Antić}}
| F/C
| {{nbay|2013|start}}–{{nbay|2014|end}} || 2
| Born in [[Socialist Federal Republic of Yugoslavia|SFR Yugoslavia]],{{ref label|Note4|D}} has represented [[North Macedonia national basketball team|Macedonia]] internationally.
| style="text-align:center;"|<ref>{{cite web|url=https://www.basketball-reference.com/players/a/anticpe01.html|title=Pero Antic Statistics|work=basketball-reference.com|publisher=Sports Reference LLC|access-date=June 17, 2014}}</ref>
|-
| {{MKD}}
| {{USA}}
| {{sortname|Ryan|Stack}}
| G
| {{nbay|1998|start}}–{{nbay|1999|end}} || 2
| Born in the United States, became a naturalized Macedonian citizen, represented [[North Macedonia|Macedonia]] internationally during his playing career.<ref>{{cite web|url=http://www.bgbasket.com/en/new.php?id=7733#|title=Ryan Stack available versus Bulgaria|date=October 14, 2017|publisher=BGBasket.com|access-date=October 14, 2017}}</ref>
| style="text-align:center;"|<ref>{{cite web|url=https://www.basketball-reference.com/players/s/stackry01.html|title=Ryan Stack Statistics|work=basketball-reference.com|publisher=Sports Reference LLC|access-date=October 14, 2017}}</ref>
|-
| {{MKD}}
| {{USA}}
| {{sortname|Darius|Washington|Darius Washington, Jr.}}
| G
| {{nbay|2007|start}} || 1
| Born in the United States, became a naturalized Macedonian citizen, represents [[North Macedonia national basketball team|North Macedonia]] internationally.<ref>{{cite web|url=http://sports.espn.go.com/ncb/columns/story?columnist=oneil_dana&id=4436714|title=Well-traveled Washington motors on|first=Dana|last=O'Neil|date=September 1, 2009|work=ESPN.com|publisher=ESPN Internet Ventures|access-date=October 10, 2010}}</ref>
| style="text-align:center;"|<ref>{{cite web|url=https://www.basketball-reference.com/players/w/washida01.html|title=Darius Washington Statistics|work=basketball-reference.com|publisher=Sports Reference LLC|access-date=October 10, 2010}}</ref>
|-
| {{MKD}}
| {{USA}}
| {{sortname|Shayne|Whittington}}
| G
| {{nbay|2014|start}}–{{nbay|2015|end}} || 2
| Born in the United States, became a naturalized Macedonian citizen, represents [[North Macedonia national basketball team|North Macedonia]] internationally.<ref>{{cite web|url=http://archive.sportando.basketball/en/europe/fyr-macedonia/279055/shayne-whittington-gets-passport-from-fyr-of-macedonia-will-play-eurobasket-qualifiers-with-nt.html?rel=related_desktop|title=Shayne Whittington gets passport from FYR of Macedonia, will play Eurobasket Qualifiers with NT|date=June 27, 2018|publisher=Sportando|access-date=October 26, 2019}}{{Dead link|date=June 2025 |bot=InternetArchiveBot |fix-attempted=yes }}</ref>
| style="text-align:center;"|<ref>{{cite web|url=http://www.basketball-reference.com/players/w/whittsh01.html|title=Shayne Whittington Statistics|work=basketball-reference.com|publisher=Sports Reference LLC|access-date=October 26, 2019}}</ref>
|-
| {{MKD}}
| {{USA}}
| {{sortname|Jacob|Wiley}}
| F/C
|{{Nbay|2017|full=y}} ||1
| Born in the United States, became a naturalized Macedonian citizen, represents [[North Macedonia national basketball team|North Macedonia]] internationally.
| style="text-align:center;"|<ref>{{cite web|url=http://www.basketball-reference.com/players/w/wileyja01.html|title=Jacob Wiley Statistics|work=basketball-reference.com|publisher=Sports Reference LLC|access-date=October 31, 2021}}</ref>
|-
| {{NOR}}
| style="text-align:center;"|—
| {{sortname|Torgeir|Bryn}}
| C
| {{nbay|1989|start}} || 1
| style="text-align:center;"|—
| style="text-align:center;"|<ref>{{cite web|url=https://www.basketball-reference.com/players/b/brynto01.html|title=Torgeir Bryn Statistics|work=basketball-reference.com|publisher=Sports Reference LLC|access-date=October 10, 2010}}</ref>
|-
| {{PAN}}{{anchor|P}}
| {{USA}}
| {{sortname|Lorenzo|Charles}}
| F
| {{nbay|1985|full=y}} || 1
| Born in the United States, represented [[Panama national basketball team|Panama]] internationally during his playing career.<ref name="panama1992">{{cite web|url=https://pqasb.pqarchiver.com/boston/access/61796138.html?dids=61796138:61796138&FMT=ABS&FMTS=ABS:FT&type=current&date=Jun+28%2C+1992&author=Bob+Ryan%2C+Globe+Staff&pub=Boston+Globe+(pre-1997+Fulltext)|title=To them, it was an emotional ceremony|first=Bob|last=Ryan|date=June 28, 1992|work=Boston Globe|publisher=The New York Times Company|access-date=October 17, 2010|archive-date=November 4, 2012|archive-url=https://web.archive.org/web/20121104071757/http://pqasb.pqarchiver.com/boston/access/61796138.html?dids=61796138:61796138&FMT=ABS&FMTS=ABS:FT&type=current&date=Jun+28,+1992&author=Bob+Ryan,+Globe+Staff&pub=Boston+Globe+(pre-1997+Fulltext)|url-status=dead}}</ref>
| style="text-align:center;"|<ref>{{cite web|url=https://www.basketball-reference.com/players/c/charllo01.html|title=Lorenzo Charles Statistics|work=basketball-reference.com|publisher=Sports Reference LLC|access-date=October 17, 2010}}</ref>
|-
| {{PAN}}
| style="text-align:center;"|—
| {{sortname|Gary|Forbes}}
| F
| {{nbay|2010|start}}–{{nbay|2011|end}} || 2
| style="text-align:center;"|—
| style="text-align:center;"|<ref>{{cite web|url=https://www.basketball-reference.com/players/f/forbega01.html|title=Gary Forbes Statistics|work=basketball-reference.com|publisher=Sports Reference LLC|access-date=November 25, 2010}}</ref>
|-
| {{PAN}}
| style="text-align:center;"|—
| {{sortname|Rubén|Garcés||Garces, Ruben}}
| F
| {{nbay|2000|full=y}} || 1
| style="text-align:center;"|—
| style="text-align:center;"|<ref>{{cite web|url=https://www.basketball-reference.com/players/g/garceru01.html|title=Ruben Garces Statistics|work=basketball-reference.com|publisher=Sports Reference LLC|access-date=October 15, 2010}}</ref>
|-
| {{PAN}}
| {{USA}}
| {{sortname|Stuart|Gray|dab=basketball}}
| C/F
| {{nbay|1984|start}}–{{nbay|1990|end}} || 7
| Born in the [[Panama Canal Zone]] (which was controlled by the United States), represented [[Panama national basketball team|Panama]] internationally during his playing career.<ref name="panama1992"/>
| style="text-align:center;"|<ref>{{cite web|url=https://www.basketball-reference.com/players/g/grayst01.html|title=Stuart Gray Statistics|work=basketball-reference.com|publisher=Sports Reference LLC|access-date=October 17, 2010}}</ref>
|-
| {{PHI}}
| {{USA}}
| {{sortname|Andray|Blatche}}
| F/C
| {{nbay|2005|start}}–{{nbay|2013|end}} || 9
| Born in the United States, became a naturalized Filipino citizen, represents the [[Philippines men's national basketball team|Philippines]] internationally.
| style="text-align:center;"|<ref>{{cite web |url=http://www.spin.ph/sports/pba/news/andray-blatche-now-eligible-to-play-for-gilas-as-president-aquino-signs-naturalization-papers-v02 |title=Andray Blatche now eligible to play for Gilas as President Aquino signs naturalization papers |access-date=June 11, 2014 |archive-url=https://web.archive.org/web/20141031135108/http://www.spin.ph/sports/pba/news/andray-blatche-now-eligible-to-play-for-gilas-as-president-aquino-signs-naturalization-papers-v02 |archive-date=October 31, 2014 |url-status=live }}</ref>
|-
| {{PHI}}
| {{USA}}
| style="background:#cfc;"| {{sortname|Jordan|Clarkson}}*
| G
| {{nbay|2014|start}}–present || 9
| Born in the United States to an American father and a Filipino mother, represents the [[Philippines men's national basketball team|Philippines]] internationally.<ref>{{cite web|url=https://www.nba.com/lakers/150305_clarksonphilippines|title=Clarkson Proud to Represent the Philippines|website=Los Angeles Lakers}}</ref>
| style="text-align:center;"|<ref>{{cite web|url=https://news.abs-cbn.com/sports/06/27/14/new-nba-draft-pick-clarkson-proud-his-filipino-roots|title=New NBA draft pick Clarkson proud of his Filipino roots|first=ABS-CBN|last=News|date=June 27, 2014|website=ABS-CBN News}}</ref>
|-
| {{PHI}}
| {{USA}}
| {{sortname|Raymond|Townsend}}
| G
| {{nbay|1978|start}}–{{nbay|1979|end}};<br />{{nbay|1981|full=y}} || 3
| Born in the United States to an American father and a Filipino mother.<ref>{{cite web|url=https://www.complex.com/sports/2013/09/the-complete-history-of-asian-players-in-the-nba/|title=The Complete History of Asian Players in the NBA|website=Complex|access-date=2023-07-28|archive-date=2019-10-31|archive-url=https://web.archive.org/web/20191031214445/https://www.complex.com/sports/2013/09/the-complete-history-of-asian-players-in-the-nba/|url-status=dead}}</ref>
| style="text-align:center;"|<ref>{{cite web|url=https://www.basketball-reference.com/players/t/townsra01.html|title=Raymond Townsend Statistics|website=Basketball-Reference.com}}</ref>
|-
| {{POL}}
| style="text-align:center;"|—
| {{sortname|Marcin|Gortat}}
| C/F
| {{nbay|2007|start}}–{{nbay|2018|end}} || 12
| style="text-align:center;"|—
| style="text-align:center;"|<ref>{{cite web|url=https://www.basketball-reference.com/players/g/gortama01.html|title=Marcin Gortat Statistics|work=basketball-reference.com|publisher=Sports Reference LLC|access-date=October 10, 2010}}</ref>
|-
| {{POL}}
| style="text-align:center;"|—
| {{sortname|Maciej|Lampe}}
| F/C
| {{nbay|2003|start}}–{{nbay|2005|end}} || 3
| Born in Poland, grew up in [[Sweden]], represents [[Poland national basketball team|Poland]] internationally.<ref name="sweden"/>
| style="text-align:center;"|<ref>{{cite web|url=https://www.basketball-reference.com/players/l/lampema01.html|title=Maciej Lampe Statistics|work=basketball-reference.com|publisher=Sports Reference LLC|access-date=October 7, 2010}}</ref>
|-
| {{POL}}
| {{USA}}
| {{sortname|Jeff|Nordgaard}}
| SF
| {{nbay|1997|full=y}} || 1
| Born in the United States, represented [[Poland national basketball team|Poland]] internationally.
| style="text-align:center;"|<ref>{{cite web|url=https://www.basketball-reference.com/players/n/nordgje01.html|title=Jeff Nordgaard Statistics|work=basketball-reference.com|publisher=Sports Reference LLC|access-date=March 5, 2016}}</ref>
|-
| {{POL}}
| {{USA}}
| style="background:#cfc;"| {{sortname|Jeremy|Sochan}}*
| F
| {{nbay|2022|start}}–present || 1
| Born in the United States to a Polish mother and an American father. Has Polish, British, and American citizenship, represents [[Poland national basketball team|Poland]] internationally.<ref>{{cite web|url=https://basketnews.com/news-175786-9th-pick-jeremy-sochan-headlines-polands-extended-roster.html|title=Ninth pick Jeremy Sochan headlines Poland's extended roster|work=basketnews.com|access-date=October 19, 2022}}</ref>
| style="text-align:center;"|<ref>{{cite web|url=https://www.basketball-reference.com/players/s/sochaje01.html|title=Jeremy Sochan Statistics|work=basketball-reference.com|publisher=Sports Reference LLC|access-date=October 19, 2022}}</ref>
|-
| {{POL}}
| style="text-align:center;"|—
| {{sortname|Cezary|Trybański}}
| C
| {{nbay|2002|start}}–{{nbay|2003|end}} || 2
| style="text-align:center;"|—
| style="text-align:center;"|<ref>{{cite web|url=https://www.basketball-reference.com/players/t/trybace01.html|title=Cezary Trybanski Statistics|work=basketball-reference.com|publisher=Sports Reference LLC|access-date=October 10, 2010}}</ref>
|-
| {{POR}}
| style="text-align:center;"|—
| style="background:#cfc;"| {{sortname|Neemias|Queta}}*
| C
| {{nbay|2021|start}}–present || 2
| Born in Portugal to [[Guinea-Bissau|Bissau-Guinean]] parents.
| style="text-align:center;"|<ref>{{cite web|url=https://www.basketball-reference.com/players/q/quetane01.html|title=Neemias Queta Statistics|work=basketball-reference.com|publisher=Sports Reference LLC|access-date=December 18, 2021}}</ref>
|-
| {{PUR}}
| {{USA}}
| style="background:#cfc;"| {{sortname|Jose|Alvarado|dab=basketball}}*
| G
| {{nbay|2021|start}}–present || 2
| Born on the United States mainland, represents [[Puerto Rico men's national basketball team|Puerto Rico]] internationally.<ref>{{cite web|url=https://www.si.com/nba/pelicans/basketball/jose-alvarado-playing-puerto-rico-national-basketball-team|title=Jose Alvarado To Play For Puerto Rico's National Basketball Team|date=April 15, 2022|work=Pelicans Scoop|publisher=Sports Illustrated|access-date=July 12, 2022}}</ref>
| style="text-align:center;"|<ref>{{cite web|url=https://www.basketball-reference.com/players/a/alvarjo01.html|title=Jose Alvarado Statistics|work=basketball-reference.com|publisher=Sports Reference LLC|access-date=July 12, 2022}}</ref>
|-
| {{PUR}}
| style="text-align:center;"|—
| {{sortname|Carlos|Arroyo}}
| G
| {{nbay|2001|start}}–{{nbay|2007|end}};<br />{{nbay|2009|start}}–{{nbay|2010|end}} || 9
| style="text-align:center;"|—
| style="text-align:center;"|<ref>{{cite web|url=https://www.basketball-reference.com/players/a/arroyca01.html|title=Carlos Arroyo Statistics|work=basketball-reference.com|publisher=Sports Reference LLC|access-date=October 3, 2010}}</ref>
|-
| {{PUR}}
| {{USA}}
| {{sortname|Renaldo|Balkman}}
| F
| {{nbay|2006|start}}–{{nbay|2011|end}} || 6
| Born on the United States mainland, represents [[Puerto Rico men's national basketball team|Puerto Rico]] internationally.<ref name="puertorico2010">{{cite web|url=http://www.fiba.com/pages/eng/fc/news/lateNews/arti.asp?newsid=40516|title=Balkman in Puerto Rican list ahead of extremely busy summer for national team|date=June 15, 2010|work=FIBA.com|publisher=Fédération Internationale de Basket-ball|access-date=October 3, 2010|archive-date=September 1, 2011|archive-url=https://web.archive.org/web/20110901183347/http://www.fiba.com/pages/eng/fc/news/lateNews/arti.asp?newsid=40516|url-status=dead}}</ref>
| style="text-align:center;"|<ref>{{cite web|url=https://www.basketball-reference.com/players/b/balkmre01.html|title=Renaldo Balkman Statistics|work=basketball-reference.com|publisher=Sports Reference LLC|access-date=October 3, 2010}}</ref>
|-
| {{PUR}}
| style="text-align:center;"|—
| {{sortname|J. J.|Barea}}
| G
| {{nbay|2006|start}}–{{nbay|2019|end}} || 14
| style="text-align:center;"|—
| style="text-align:center;"|<ref>{{cite web|url=https://www.basketball-reference.com/players/b/bareajo01.html|title=Jose Barea Statistics|work=basketball-reference.com|publisher=Sports Reference LLC|access-date=October 3, 2010}}</ref>
|-
| {{PUR}}
| style="text-align:center;"|—
| {{sortname|Gian|Clavell}}
| G
| {{nbay|2017|start}} || 1
| style="text-align:center;"|—
| style="text-align:center;"|<ref>{{cite web|url=https://www.basketball-reference.com/players/c/clavegi01.html|title=Gian Clavell Statistics|work=basketball-reference.com|publisher=Sports Reference LLC|access-date=October 21, 2017}}</ref>
|-
| {{PUR}}
| {{USA}}
|{{sortname|Tyler|Davis|Tyler Davis (basketball)}}
| C
|{{nbay|2018|start}}|| 1
| Born on the United States mainland, represents [[Puerto Rico men's national basketball team|Puerto Rico]] internationally.<ref>{{cite web|url=http://www.fiba.basketball/americup/2017/news/tyler-davis-joins-puerto-rico-basketball-family|title=Tyler Davis joins Puerto Rico basketball family|website=FIBA.basketball|access-date=2019-01-12}}</ref>
| style="text-align:center;"|<ref>{{cite web|url=https://www.basketball-reference.com/players/d/davisty01.html|title=Tyler Davis Statistics|publisher=Sports Reference LLC|access-date=January 12, 2019}}</ref>
|-
| {{PUR}}
| style="text-align:center;"|—
| {{sortname|Guillermo|Díaz|dab=basketball}}
| G
| {{nbay|2007|end}} || 1
| style="text-align:center;"|—
| style="text-align:center;"|<ref>{{cite web|url=https://www.basketball-reference.com/players/d/diazgu01.html|title=Guillermo Diaz Statistics|work=basketball-reference.com|publisher=Sports Reference LLC|access-date=October 3, 2010}}</ref>
|-
| {{PUR}}
| {{USA}}
| {{sortname|Moe|Harkless}}
| F
| {{nbay|2012|start}}–{{nbay|2021|end}} || 10
| Born on the United States mainland, represents [[Puerto Rico men's national basketball team|Puerto Rico]] internationally.<ref>{{Cite news|url=http://www.nba.com/blazers/moe-harkless-having-too-much-fun-puerto-rico-national-team/|title=Moe Harkless Is Having Too Much Fun With The Puerto Rico National Team|work=Portland Trail Blazers|access-date=2017-10-15}}</ref><ref>{{Cite news|url=http://www.fibaamericas.com/noticiasread4.asp?r=6CE4F5D12CE547E3BD765FC5FCD2BF94|title=PUR – Maurice Harkless will play with the National Basketball Team|work=FIBA AMERICAS|access-date=2017-10-15|archive-date=2017-08-06|archive-url=https://web.archive.org/web/20170806182151/http://www.fibaamericas.com/noticiasread4.asp?r=6CE4F5D12CE547E3BD765FC5FCD2BF94|url-status=dead}}</ref>
| style="text-align:center;"|<ref>{{cite web|url=https://www.basketball-reference.com/players/h/harklma01.html|title=Moe Harkless Statistics|work=basketball-reference.com|publisher=Sports Reference LLC|access-date=February 6, 2010}}</ref>
|-
| {{PUR}}
| {{USA}}
| {{sortname|John|Holland|dab=basketball}}
| G
| [[2016 NBA Playoffs|2016]];<br />{{nbay|2017|start}}–{{nbay|2018|start}} || 3
| Born on the United States mainland, represents [[Puerto Rico men's national basketball team|Puerto Rico]] internationally.<ref>{{Cite news|url=https://www.sportando.com/en/national-teams/national-teams/204072/john-holland-joins-puerto-rico-nt-replaces-mike-rosario-in-roster-for-oqt.html|title=John Holland joins Puerto Rico NT, replaces Mike Rosario in roster for OQT|work=Sportando|access-date=2017-10-15}}</ref> In the 2015–16 season, he played one game during [[2016 NBA Playoffs|the Playoffs]], but not during the regular season.<ref>{{Cite news|url=http://www.nba.com/games/20160419/BOSATL/gameinfo.html|title=Celtics vs Hawks|work=NBA.com|access-date=2017-10-15|archive-url=https://web.archive.org/web/20180218174120/http://www.nba.com/games/20160419/BOSATL/gameinfo.html|archive-date=February 18, 2018|url-status=dead}}</ref>
| style="text-align:center;"|<ref>{{cite web|url=https://www.basketball-reference.com/players/h/hollajo02.html|title=John Holland Statistics|website=Basketball-Reference.com|access-date=2017-11-27}}</ref>
|-
| {{PUR}}
| style="text-align:center;"|—
| {{sortname|Butch|Lee}}
| G
| {{nbay|1978|start}}–{{nbay|1979|end}} || 2
| Born in Puerto Rico but moved to the U.S. as a child. Represented Puerto Rico as a player and coach.
| style="text-align:center;"|<ref>{{cite web|url=https://www.basketball-reference.com/players/l/leebu01.html|title=Butch Lee Statistics|work=basketball-reference.com|publisher=Sports Reference LLC|access-date=October 3, 2010}}</ref>
|-
| {{PUR}}
| {{USA}}
| {{sortname|Shabazz|Napier}}
| G
| {{nbay|2014|start}}–{{nbay|2019|end}} || 6
| Born on the United States mainland, represents [[Puerto Rico men's national basketball team|Puerto Rico]] internationally.
| style="text-align:center;"|<ref>{{cite web|url=https://www.basketball-reference.com/players/n/napiesh01.html|title=Shabazz Napier Statistics|website=Basketball-Reference.com|access-date=March 13, 2021}}</ref>
|-
| {{PUR}}
| style="text-align:center;"|—
| {{sortname|José|Ortiz|José Ortiz (basketball)}}
| F
| {{nbay|1988|start}}–{{nbay|1989|end}} || 2
| style="text-align:center;"|—
| style="text-align:center;"|<ref>{{cite web|url=https://www.basketball-reference.com/players/o/ortizjo01.html|title=Jose Ortiz Statistics|work=basketball-reference.com|publisher=Sports Reference LLC|access-date=October 3, 2010}}</ref>
|-
| {{PUR}}
| {{USA}}
| {{sortname|Jaysean|Paige}}
| G
| {{nbay|2021|end}} || 1
| Born on the United States mainland, represents [[Puerto Rico men's national basketball team|Puerto Rico]] internationally.
| style="text-align:center;"|<ref>{{cite web|url=https://www.basketball-reference.com/players/p/paigeja01.html|title=Jaysean Paige Statistics|website=basketball-reference.com|publisher=Sports Reference LLC|access-date=August 12, 2022}}</ref>
|-
| {{PUR}}
| style="text-align:center;"|—
| {{sortname|Peter John|Ramos}}
| C
| {{nbay|2004|full=y}} || 1
| style="text-align:center;"|—
| style="text-align:center;"|<ref>{{cite web|url=https://www.basketball-reference.com/players/r/ramospe01.html|title=Peter John Ramos Statistics|work=basketball-reference.com|publisher=Sports Reference LLC|access-date=October 3, 2010}}</ref>
|-
| {{PUR}}
| style="text-align:center;"|—
| {{sortname|Ramón|Rivas}}
| F/C
| {{nbay|1988|full=y}} || 1
| style="text-align:center;"|—
| style="text-align:center;"|<ref>{{cite web|url=https://www.basketball-reference.com/players/r/rivasra01.html|title=Ramon Rivas Statistics|work=basketball-reference.com|publisher=Sports Reference LLC|access-date=October 3, 2010}}</ref>
|-
| {{PUR}}
| {{USA}}
| {{sortname|Daniel|Santiago}}
| C
| {{nbay|2000|start}}–{{nbay|2001|end}}; {{nbay|2003|start}}–{{nbay|2004|end}} || 4
| Born on the United States mainland, represents [[Puerto Rico men's national basketball team|Puerto Rico]] internationally.<ref name="puertorico2010"/>
| style="text-align:center;"|<ref>{{cite web|url=https://www.basketball-reference.com/players/s/santida01.html|title=Daniel Santiago Statistics|work=basketball-reference.com|publisher=Sports Reference LLC|access-date=October 3, 2010}}</ref>
|-
| {{PUR}}
| {{USA}}
| {{sortname|Edwin|Ubiles}}
| F/G
| {{nbay|2011|end}} || 1
| Born on the United States mainland, represents [[Puerto Rico men's national basketball team|Puerto Rico]] internationally.<ref>{{cite news|url=https://www.washingtonpost.com/blogs/wizards-insider/post/wizards-want-extended-look-at-edwin-ubiles/2012/03/20/gIQAozYePS_blog.html|title=Wizards want extended look at Edwin Ubiles|newspaper=The Washington Post|date=March 20, 2012|access-date=March 21, 2012|first=Michael|last=Lee}}</ref>
| style="text-align:center;"|<ref>{{cite web|url=https://www.basketball-reference.com/players/u/ubileed01.html|title=Edwin Ubiles Statistics|work=basketball-reference.com|publisher=Sports Reference LLC|access-date=June 17, 2014}}</ref>
|-
| {{PUR}}
| {{USA}}
| {{sortname|Tremont|Waters}}
| PG
| {{nbay|2019|start}}–{{nbay|2021|end}} || 3
|Born on the United States mainland, represents [[Puerto Rico men's national basketball team|Puerto Rico]] internationally.
| style="text-align:center;"|<ref>{{cite web|url=https://www.basketball-reference.com/players/w/watertr01.html|title=Tremont Waters Statistics|work=basketball-reference.com|publisher=Sports Reference LLC|access-date=November 29, 2019}}</ref>
|-
| {{QAT}}{{anchor|Q}}
| {{USA}}
| {{sortname|Jarvis|Hayes||Hayes, Jarvis}}
| F
| {{nbay|2003|start}}–{{nbay|2009|end}} || 7
| Born in the United States, became a naturalized Qatari citizen, represents [[Qatar national basketball team|Qatar]] internationally.<ref name="fibaasia.net">{{Cite web |url=http://fibaasia.net/NewsDetails.aspx?id=3552 |title=FIBAASIA: QAT – Hayes belongs to the same Class of 2003 as Lebron did! |access-date=2023-07-28 |archive-date=2023-02-17 |archive-url=https://web.archive.org/web/20230217164545/http://fibaasia.net/NewsDetails.aspx?id=3552 |url-status=dead }}</ref>
| style="text-align:center;"|<ref>{{cite web|url=https://www.basketball-reference.com/players/h/hayesja01.html|title=Jarvis Hayes Statistics|work=basketball-reference.com|publisher=Sports Reference LLC|access-date=July 23, 2013}}</ref>
|-
| {{QAT}}
| {{USA}}
| {{sortname|Trey|Johnson||Johnson, Trey}}
| G
| {{nbay|2008|end}};<br />{{nbay|2010|start}}–{{nbay|2011|end}} || 3
| Born in the United States, became a naturalized Qatari citizen, represents [[Qatar national basketball team|Qatar]] internationally.<ref name="fibaasia.net"/>
| style="text-align:center;"|<ref>{{cite web|url=https://www.basketball-reference.com/players/j/johnstr01.html|title=Trey Johnson Statistics|work=basketball-reference.com|publisher=Sports Reference LLC|access-date=July 23, 2013}}</ref>
|-
| {{ROU}}{{anchor|R}}
| style="text-align:center;"|—
| {{sortname|Gheorghe|Mureșan||Mureșan, Gheorghe}}
| C
| {{nbay|1993|start}}–{{nbay|1996|end}}; {{nbay|1998|end}}–{{nbay|1999|end}} || 6
| style="text-align:center;"|—
| style="text-align:center;"|<ref>{{cite web|url=https://www.basketball-reference.com/players/m/muresgh01.html|title=Gheorghe Muresan Statistics|work=basketball-reference.com|publisher=Sports Reference LLC|access-date=October 12, 2010}}</ref>
|-
| {{RUS}}
| {{URS}}<br />(now {{RUS}})
| {{sortname|Sergei|Bazarevich}}
| G
| {{nbay|1994|full=y}} || 1
| Born in the [[Soviet Union]],{{ref label|Note6|F}} represented the [[Soviet Union national basketball team|Soviet Union]] and [[Russia national basketball team|Russia]] internationally during his playing career.
| style="text-align:center;"|<ref>{{cite web|url=https://www.basketball-reference.com/players/b/bazarse01.html|title=Sergey Bazarevich Statistics|work=basketball-reference.com|publisher=Sports Reference LLC|access-date=October 16, 2010}}</ref>
|-
| {{RUS}}
| {{UKR}}
| {{sortname|Joel|Bolomboy}}
| F/C
| {{nbay|2016|start}}–{{nbay|2017|end}}|| 2
| Born in Ukraine to a Congolese father and a Russian mother, represents [[Russia national basketball team|Russia]] internationally
| style="text-align:center;"|<ref>{{cite web|url=https://www.basketball-reference.com/players/b/bolomjo01.html|title=Joel Bolomboy Statistics|work=basketball-reference.com|publisher=Sports Reference LLC|access-date=November 5, 2016}}</ref>
|-
| {{RUS}}
| {{USA}}
| {{sortname|Travis|Hansen}}
| G
| {{nbay|2003|full=y}} || 1
| Born in the United States, became a naturalized Russian citizen.
| style="text-align:center;"|<ref>{{cite web|url=https://www.basketball-reference.com/players/h/hansetr01.html|title=Travis Hansen Statistics|work=basketball-reference.com|publisher=Sports Reference LLC|access-date=October 16, 2010}}</ref>
|-
| {{RUS}}
| style="text-align:center;"|—
| {{sortname|Sergey|Karasev}}
| G/F
| {{nbay|2013|start}}–{{nbay|2015|end}} || 3
| style="text-align:center;"|—
| style="text-align:center;"|<ref>{{cite web|url=https://www.basketball-reference.com/players/k/karasse01.html|title=Sergey Karasev Statistics|work=basketball-reference.com|publisher=Sports Reference LLC|access-date=November 13, 2013}}</ref>
|-
| {{RUS}}
| {{URS}}<br />(now {{RUS}})
| {{sortname|Sasha|Kaun}}
| C
| {{nbay|2015|full=y}} || 1
| Born in the [[Soviet Union]],{{ref label|Note6|F}} represents [[Russia national basketball team|Russia]] internationally.
| style="text-align:center;"|<ref>{{cite web|url=https://www.basketball-reference.com/players/k/kaunsa01.html|title=Alexander Kaun Statistics|work=basketball-reference.com|publisher=Sports Reference LLC|access-date=October 20, 2015}}</ref>
|-
| {{RUS}}
| {{URS}}<br />(now {{UKR}})
| {{sortname|Viktor|Khryapa}}
| F
| {{nbay|2004|start}}–{{nbay|2007|end}} || 4
| Born in the [[Soviet Union]],{{ref label|Note6|F}} represents [[Russia national basketball team|Russia]] internationally.
| style="text-align:center;"|<ref>{{cite web|url=https://www.basketball-reference.com/players/k/khryavi01.html|title=Viktor Khryapa Statistics|work=basketball-reference.com|publisher=Sports Reference LLC|access-date=October 16, 2010}}</ref>
|-
| {{RUS}}
| {{URS}}<br />(now {{RUS}})
| {{sortname|Andrei|Kirilenko}}
| F
| {{nbay|2001|start}}–{{nbay|2010|end}}; {{nbay|2012|start}}–{{nbay|2014|end}} || 13
| Born in the [[Soviet Union]],{{ref label|Note6|F}} represented [[Russia national basketball team|Russia]] internationally during his playing career. He also holds U.S. citizenship since 2010.<ref>{{cite web|url=http://www.deseretnews.com/article/700099733/Utah-Jazz-Andrei-Kirilenko-becomes-US-citizen.html|title=Utah Jazz: Andrei Kirilenko becomes U.S. citizen|work=Deseret News|date=January 11, 2011|access-date=January 13, 2011|first=Mike|last=Sorensen|archive-date=January 14, 2011|archive-url=https://web.archive.org/web/20110114153323/http://www.deseretnews.com/article/700099733/Utah-Jazz-Andrei-Kirilenko-becomes-US-citizen.html|url-status=dead}}</ref>
| style="text-align:center;"|<ref>{{cite web|url=https://www.basketball-reference.com/players/k/kirilan01.html|title=Andrei Kirilenko Statistics|work=basketball-reference.com|publisher=Sports Reference LLC|access-date=November 13, 2012}}</ref>
|-
| {{RUS}}
| {{URS}}<br />(now {{RUS}})
| {{sortname|Yaroslav|Korolev}}
| F
| {{nbay|2005|start}}–{{nbay|2006|end}} || 2
| Born in the [[Soviet Union]].{{ref label|Note6|F}}
| style="text-align:center;"|<ref>{{cite web|url=https://www.basketball-reference.com/players/k/korolya01.html|title=Yaroslav Korolev Statistics|work=basketball-reference.com|publisher=Sports Reference LLC|access-date=October 16, 2010}}</ref>
|-
| {{RUS}}
| {{USA}}
| {{sortname|Kelly|McCarty}}
| G/F
| {{nbay|1998|full=y}} || 1
| Born in the United States, represented [[Russia national basketball team|Russia]] internationally during his playing career.
| style="text-align:center;"|<ref>{{cite web|url=https://www.basketball-reference.com/players/m/mccarke01.html|title=Kelly McCarty Statistics|work=basketball-reference.com|publisher=Sports Reference LLC|access-date=October 16, 2010}}</ref>
|-
| {{RUS}}
| {{URS}}<br />(now {{RUS}})
| {{sortname|Sergei|Monia}}
| F
| {{nbay|2005|full=y}} || 1
| Born in the [[Soviet Union]],{{ref label|Note6|F}} represents [[Russia national basketball team|Russia]] internationally.
| style="text-align:center;"|<ref>{{cite web|url=https://www.basketball-reference.com/players/m/moniase01.html|title=Sergei Monia Statistics|work=basketball-reference.com|publisher=Sports Reference LLC|access-date=October 16, 2010}}</ref>
|-
| {{RUS}}
| {{URS}}<br />(now {{RUS}})
| {{sortname|Timofey|Mozgov}}
| F
| {{nbay|2010|start}}–{{nbay|2017|end}}|| 8
| Born in the [[Soviet Union]],{{ref label|Note6|F}} represents [[Russia national basketball team|Russia]] internationally.
| style="text-align:center;"|<ref>{{cite web|url=https://www.basketball-reference.com/players/m/mozgoti01.html|title=Timofey Mozgov Statistics|work=basketball-reference.com|publisher=Sports Reference LLC|access-date=November 7, 2010}}</ref>
|-
| {{RUS}}
| {{URS}}<br />(now {{RUS}})
| {{sortname|Pavel|Podkolzin}}
| C
| {{nbay|2004|start}}–{{nbay|2005|end}} || 2
| Born in the [[Soviet Union]],{{ref label|Note6|F}} represents [[Russia national basketball team|Russia]] internationally.
| style="text-align:center;"|<ref>{{cite web|url=https://www.basketball-reference.com/players/p/podkopa01.html|title=Pavel Podkolzin Statistics|work=basketball-reference.com|publisher=Sports Reference LLC|access-date=October 16, 2010}}</ref>
|-
| {{RUS}}
| {{URS}}<br />(now {{RUS}})
| {{sortname|Alexey|Shved}}
| G
| {{nbay|2012|start}}–{{nbay|2014|end}} || 3
| Born in the [[Soviet Union]],{{ref label|Note6|F}} represents [[Russia national basketball team|Russia]] internationally.
| style="text-align:center;"|<ref>{{cite web|url=https://www.basketball-reference.com/players/s/shvedal01.html|title=Alexey Shved Statistics|work=basketball-reference.com|publisher=Sports Reference LLC|access-date=November 13, 2012}}</ref>
|-
| {{SEN}}{{anchor|S}}
| style="text-align:center;"|—
| style="background:#cfc;"| {{sortname|Gorgui|Dieng}}*
| C
| {{nbay|2013|start}}–present || 10
| style="text-align:center;"|—
| style="text-align:center;"|<ref>{{cite web|url=https://www.basketball-reference.com/players/d/dienggo01.html|title=Gorgui Dieng Statistics|work=basketball-reference.com|publisher=Sports Reference LLC|access-date=November 17, 2013}}</ref>
|-
| {{SEN}}
| style="text-align:center;"|—
| {{sortname|DeSagana|Diop}}
| C
| {{nbay|2001|start}}–{{nbay|2012|end}}|| 12
| style="text-align:center;"|—
| style="text-align:center;"|<ref>{{cite web|url=https://www.basketball-reference.com/players/d/diopde01.html|title=DeSagana Diop Statistics|work=basketball-reference.com|publisher=Sports Reference LLC|access-date=October 17, 2010}}</ref>
|-
| {{SEN}}
| style="text-align:center;"|—
| {{sortname|Tacko|Fall}}
| C
| {{nbay|2019|start}}–{{nbay|2021|end}} || 3
| style="text-align:center;"|—
| style="text-align:center;"|<ref>{{cite web|url=https://www.basketball-reference.com/players/f/fallta01.html|title=Tacko Fall Statistics|work=basketball-reference.com|publisher=Sports Reference LLC|access-date=October 27, 2019}}</ref>
|-
| {{SEN}}
| style="text-align:center;"|—
| {{sortname|Hamady|N'Diaye||Ndiaye, Hamady}}
| C
| {{nbay|2010|start}}–{{nbay|2011|end}};<br />{{nbay|2013|full=y}} || 3
| style="text-align:center;"|—
| style="text-align:center;"|<ref>{{cite web|url=https://www.basketball-reference.com/players/n/ndiayha01.html|title=Hamady Ndiaye Statistics|work=basketball-reference.com|publisher=Sports Reference LLC|access-date=November 7, 2010}}</ref>
|-
| {{SEN}}
| style="text-align:center;"|—
| {{sortname|Makhtar|N'Diaye|Makhtar N'Diaye (basketball)|Ndiaye, Makhtar}}
| F
| {{nbay|1998|end}} || 1
| style="text-align:center;"|—
| style="text-align:center;"|<ref>{{cite web|url=https://www.basketball-reference.com/players/n/ndiayma01.html|title=Makhtar N'Diaye Statistics|work=basketball-reference.com|publisher=Sports Reference LLC|access-date=October 17, 2010}}</ref>
|-
| {{SEN}}
| style="text-align:center;"|—
| {{sortname|Mamadou|N'Diaye|Mamadou N'Diaye (basketball, born 1975)|Ndiaye, Mamadou}}
| C
| {{nbay|2000|start}}–{{nbay|2004|end}} || 5
| style="text-align:center;"|—
| style="text-align:center;"|<ref>{{cite web|url=https://www.basketball-reference.com/players/n/ndiayma02.html|title=Mamadou N'Diaye Statistics|work=basketball-reference.com|publisher=Sports Reference LLC|access-date=October 17, 2010}}</ref>
|-
| {{SEN}}
| style="text-align:center;"|—
| {{sortname|Boniface|N'Dong||Ndong, Boniface}}
| C
| {{nbay|2005|full=y}} || 1
| Also has German citizenship.
| style="text-align:center;"|<ref>{{cite web|url=https://www.basketball-reference.com/players/n/ndongbo01.html|title=Boniface N'Dong Statistics|work=basketball-reference.com|publisher=Sports Reference LLC|access-date=October 17, 2010}}</ref>
|-
| {{SEN}}
| style="text-align:center;"|—
| {{sortname|Maurice|Ndour}}
| SF
| {{nbay|2016|full=y}} || 1
| style="text-align:center;"|—
| style="text-align:center;"|<ref>{{cite web|url=https://www.basketball-reference.com/players/n/ndourma01.html|title=Maurice Ndour Statistics|work=basketball-reference.com|publisher=Sports Reference LLC|access-date=October 31, 2016}}</ref>
|-
| {{SEN}}
| {{USA}}
| style="background:#cfc;"| {{sortname|Georges|Niang}}*
| F
| {{nbay|2016|start}}–present || 7
| Born in the United States to a Senegalese father and American mother, represents [[Senegal national basketball team|Senegal]] internationally.<ref>{{cite web|url=http://www.seneweb.com/news/Sport/draft-nba-georges-niang-choisi-par-india_n_186081.html|title=Draft NBA: Georges Niang choisi par Indiana, Mamadou Ndiaye et Youssoupha Fall recalés|work=seneweb.com|access-date=April 14, 2017}}</ref>
| style="text-align:center;"|<ref>{{cite web|url=https://www.basketball-reference.com/players/n/niangge01.html|title=Georges Niang Statistics|access-date=2017-04-14|website=Basketball-Reference.com}}</ref>
|-
| {{SEN}}
| style="text-align:center;"|—
| {{sortname|Cheikh|Samb}}
| C
| {{nbay|2007|start}}–{{nbay|2008|end}} || 2
| style="text-align:center;"|—
| style="text-align:center;"|<ref>{{cite web|url=https://www.basketball-reference.com/players/s/sambch01.html|title=Cheikh Samb Statistics|work=basketball-reference.com|publisher=Sports Reference LLC|access-date=October 17, 2010}}</ref>
|-
| {{SEN}}
| style="text-align:center;"|—
| {{sortname|Mouhamed|Sene}}
| F
| {{nbay|2006|start}}–{{nbay|2008|end}} || 3
| style="text-align:center;"|—
| style="text-align:center;"|<ref>{{cite web|url=https://www.basketball-reference.com/players/s/senesa01.html|title=Mouhamed Sene Statistics|work=basketball-reference.com|publisher=Sports Reference LLC|access-date=October 17, 2010}}</ref>
|-
| {{SEN}}
| style="text-align:center;"|—
| {{sortname|Pape|Sow}}
| F
| {{nbay|2004|start}}–{{nbay|2006|end}} || 3
| style="text-align:center;"|—
| style="text-align:center;"|<ref>{{cite web|url=https://www.basketball-reference.com/players/s/sowpa01.html|title=Pape Sow Statistics|work=basketball-reference.com|publisher=Sports Reference LLC|access-date=October 17, 2010}}</ref>
|-
| {{SRB}}
| {{flag|SFR Yugoslavia}}<br />(now {{SRB}})
| {{sortname|Miloš|Babić}}
| C/F
| {{nbay|1990|start}}–{{nbay|1991|start}} || 2
| Born in [[Socialist Federal Republic of Yugoslavia|SFR Yugoslavia]].{{ref label|Note4|D}}
| style="text-align:center;"|<ref>{{cite web|url=https://www.basketball-reference.com/players/b/babicmi01.html|title=Milos Babic Statistics|work=basketball-reference.com|publisher=Sports Reference LLC|access-date=October 17, 2010}}</ref>
|-
| {{SRB}}
| {{flag|SFR Yugoslavia}}<br />(now {{SRB}})
| {{sortname|Nemanja|Bjelica}}
| F
| {{nbay|2015|start}}–{{nbay|2021|end}} || 7
| Born in [[Socialist Federal Republic of Yugoslavia|SFR Yugoslavia]],{{ref label|Note4|D}} represents [[Serbia national basketball team|Serbia]] internationally.
| style="text-align:center;"|<ref>{{cite web|url=https://www.basketball-reference.com/players/b/bjeline01.html|title=Nemanja Bjelica Statistics|work=basketball-reference.com|publisher=Sports Reference LLC|access-date=October 19, 2015}}</ref>
|-
| {{SRB}}
| {{Flagicon|FR Yugoslavia}} [[FR Yugoslavia]]<br />(now {{SRB}})
| style="background:#cfc;"| [[Bogdan Bogdanović (basketball)|Bogdan Bogdanović]]*
| G
| {{Nbay|2017|start}}–present || 6
| Born in [[Federal Republic of Yugoslavia|FR Yugoslavia]],{{ref label|Note4|D}} represents [[Serbia national basketball team|Serbia]] internationally.
| style="text-align:center;"|<ref>{{cite web|url=https://www.basketball-reference.com/players/b/bogdabo01.html|title=Bogdan Bogdanovic Statistics|work=basketball-reference.com|publisher=Sports Reference LLC|access-date=2017-10-24}}</ref>
|-
| {{SRB}}
| {{flag|SFR Yugoslavia}}<br />(now {{SRB}})
| {{sortname|Radisav|Ćurčić||Curcic, Radisav}}
| C
| {{nbay|1992|full=y}} || 1
| Born in [[Socialist Federal Republic of Yugoslavia|SFR Yugoslavia]],{{ref label|Note4|D}} represented [[Yugoslavia national basketball team|SFR Yugoslavia]] internationally during his playing career.
| style="text-align:center;"|<ref>{{cite web|url=https://www.basketball-reference.com/players/c/curcira01.html|title=Radisav Curcic Statistics|work=basketball-reference.com|publisher=Sports Reference LLC|access-date=October 17, 2010}}</ref>
|-
| {{SRB}}
| {{flag|SFR Yugoslavia}}<br />(now {{SRB}})
| {{sortname|Rastko|Cvetković}}
| C
| {{nbay|1995|full=y}} || 1
| Born in [[Socialist Federal Republic of Yugoslavia|SFR Yugoslavia]],{{ref label|Note4|D}} represented [[Yugoslavia national basketball team|SFR Yugoslavia]] internationally during his playing career.
| style="text-align:center;"|<ref>{{cite web|url=https://www.basketball-reference.com/players/c/cvetkra01.html|title=Rastko Cvetkovic Statistics|work=basketball-reference.com|publisher=Sports Reference LLC|access-date=October 17, 2010}}</ref>
|-
| {{SRB}}
| {{flag|SFR Yugoslavia}}<br />(now {{BIH}})
| {{sortname|Sasha|Danilović}}
| G
| {{nbay|1995|start}}–{{nbay|1996|end}} || 2
| Born in [[Socialist Federal Republic of Yugoslavia|SFR Yugoslavia]],{{ref label|Note4|D}} represented [[Yugoslavia national basketball team|SFR Yugoslavia]] and [[Serbia national basketball team|FR Yugoslavia]] internationally during his playing career.
| style="text-align:center;"|<ref>{{cite web|url=https://www.basketball-reference.com/players/d/danilsa01.html|title=Sasha Danilovic Statistics|work=basketball-reference.com|publisher=Sports Reference LLC|access-date=October 18, 2010}}</ref>
|-
| {{SRB}}
| {{flag|SFR Yugoslavia}}<br />(now {{SRB}})
| style="background:#ff9;"| {{sortname|Vlade|Divac}}^
| C
| {{nbay|1989|start}}–{{nbay|2004|end}} || 16
| Born in [[Socialist Federal Republic of Yugoslavia|SFR Yugoslavia]],{{ref label|Note4|D}} represented [[Yugoslavia national basketball team|SFR Yugoslavia]] and [[Serbia national basketball team|FR Yugoslavia]] internationally during his playing career.
| style="text-align:center;"|<ref>{{cite web|url=https://www.basketball-reference.com/players/d/divacvl01.html|title=Vlade Divac Statistics|work=basketball-reference.com|publisher=Sports Reference LLC|access-date=October 17, 2010}}</ref>
|-
| {{SRB}}
| {{flag|SFR Yugoslavia}}<br />(now {{SRB}})
| {{sortname|Aleksandar|Djordjevic||Djordjevic, Aleksandar}}
| G
| {{nbay|1996|start}} || 1
| Born in [[Socialist Federal Republic of Yugoslavia|SFR Yugoslavia]],{{ref label|Note4|D}} represented [[Yugoslavia national basketball team|SFR Yugoslavia]] and [[Serbia national basketball team|FR Yugoslavia]] internationally during his playing career.
| style="text-align:center;"|<ref>{{cite web|url=https://www.basketball-reference.com/players/d/djordal01.html|title=Aleksandar Djordjevic Statistics|work=basketball-reference.com|publisher=Sports Reference LLC|access-date=October 17, 2010}}</ref>
|-
| {{SRB}}
| {{flag|FR Yugoslavia}}<br />(now {{SRB}})
| {{sortname|Marko|Gudurić}}
| G/F
| {{nbay|2019|full=y}} || 1
| Born in [[Federal Republic of Yugoslavia|FR Yugoslavia]],{{ref label|Note4|D}} represents [[Serbia national basketball team|Serbia]] internationally.
| style="text-align:center;"|<ref>{{cite web|url=https://www.basketball-reference.com/players/g/gudurma01.html|title=Marko Guduric Statistics|work=basketball-reference.com|publisher=Sports Reference LLC|access-date=October 24, 2019}}</ref>
|-
| {{SRB}}
| {{flag|SFR Yugoslavia}}<br />(now {{BIH}})
| {{sortname|Mile|Ilić}}
| C
| {{nbay|2006|full=y}} || 1
| Born in [[Socialist Federal Republic of Yugoslavia|SFR Yugoslavia]],{{ref label|Note4|D}} has represented [[Serbia national basketball team|Serbia and Montenegro]] internationally.<ref>{{cite web|url=http://www.nba.com/draft2005/profiles/MileIlic.html|title=Mile Ilic Prospect Profile|work=NBA.com|publisher=Turner Sports Interactive, Inc|access-date=October 18, 2010|archive-url=https://web.archive.org/web/20060830023631/http://www.nba.com/draft2005/profiles/MileIlic.html|archive-date=August 30, 2006|url-status=dead}}</ref>
| style="text-align:center;"|<ref>{{cite web|url=https://www.basketball-reference.com/players/i/ilicmi01.html|title=Mile Ilic Statistics|work=basketball-reference.com|publisher=Sports Reference LLC|access-date=October 18, 2010}}</ref>
|-
| {{SRB}}
| {{flag|SFR Yugoslavia}}<br />(now {{SRB}})
| {{sortname|Marko|Jarić}}
| G
| {{nbay|2002|start}}–{{nbay|2009|start}} || 7
| Born in [[Socialist Federal Republic of Yugoslavia|SFR Yugoslavia]],{{ref label|Note4|D}} has represented [[Serbia national basketball team|FR Yugoslavia]], [[Serbia national basketball team|Serbia and Montenegro]], and [[Serbia national basketball team|Serbia]] internationally.
| style="text-align:center;"|<ref>{{cite web|url=https://www.basketball-reference.com/players/j/jaricma01.html|title=Marko Jaric Statistics|work=basketball-reference.com|publisher=Sports Reference LLC|access-date=October 17, 2010}}</ref>
|-
| {{SRB}}
| {{flag|FR Yugoslavia}}<br />(now {{SRB}})
| style="background:#cfc;"| {{sortname|Nikola|Jokić}}*
| C
| {{nbay|2015|start}}–present || 8
| Born in [[Federal Republic of Yugoslavia|FR Yugoslavia]],{{ref label|Note4|D}} represents [[Serbia national basketball team|Serbia]] internationally.
| style="text-align:center;"|<ref>{{cite web|url=https://www.basketball-reference.com/players/j/jokicni01.html|title=Nikola Jokic Statistics|work=basketball-reference.com|publisher=Sports Reference LLC|access-date=October 20, 2015}}</ref>
|-
| {{SRB}}
| {{GBR2}}<br />{{ENG}}
| style="background:#cfc;"| {{sortname|Nikola|Jović}}*
| F
| {{nbay|2022|start}}–present || 1
| Born in the U.K. to Serbian parents, represents [[Serbia national basketball team|Serbia]] internationally.
| style="text-align:center;"|<ref>{{cite web|url=https://www.basketball-reference.com/players/j/jovicni01.html|title=Nikola Jovic Statistics|work=basketball-reference.com|publisher=Sports Reference LLC|access-date=October 27, 2022}}</ref>
|-
| {{SRB}}
| {{flag|SFR Yugoslavia}}<br />(now {{SRB}})
| {{sortname|Nenad|Krstić}}
| C
| {{nbay|2004|start}}–{{nbay|2010|end}} || 7
| Born in [[Socialist Federal Republic of Yugoslavia|SFR Yugoslavia]],{{ref label|Note4|D}} has represented [[Serbia national basketball team|FR Yugoslavia]], [[Serbia national basketball team|Serbia and Montenegro]], and [[Serbia national basketball team|Serbia]] internationally.
| style="text-align:center;"|<ref>{{cite web|url=https://www.basketball-reference.com/players/k/krstine01.html|title=Nenad Krstic Statistics|work=basketball-reference.com|publisher=Sports Reference LLC|access-date=October 17, 2010}}</ref>
|-
| {{SRB}}
| {{flag|SFR Yugoslavia}}<br />(now {{BIH}})
| {{sortname|Ognjen|Kuzmić}}
| C
| {{nbay|2013|start}}–{{nbay|2014|end}} || 2
| Born in [[Socialist Federal Republic of Yugoslavia|SFR Yugoslavia]],{{ref label|Note4|D}} represents [[Serbia national basketball team|Serbia]] internationally.
| style="text-align:center;"|<ref>{{cite web|url=https://www.basketball-reference.com/players/k/kuzmiog01.html|title=Ognjen Kuzmić Statistics|work=basketball-reference.com|publisher=Sports Reference LLC|access-date=May 21, 2014}}</ref>
|-
| {{SRB}}
| {{flag|SFR Yugoslavia}}<br />(now {{SRB}})
| style="background:#cfc;"| {{sortname|Boban|Marjanović}}*
| C
| {{nbay|2015|start}}–present || 8
| Born in [[Socialist Federal Republic of Yugoslavia|SFR Yugoslavia]],{{ref label|Note4|D}} represents [[Serbia national basketball team|Serbia]] internationally.
| style="text-align:center;"|<ref>{{cite web|url=https://www.basketball-reference.com/players/m/marjabo01.html|title=Boban Marjanovic Statistics|work=basketball-reference.com|publisher=Sports Reference LLC|access-date=October 27, 2015}}</ref>
|-
| {{SRB}}
| {{flag|SFR Yugoslavia}}<br />(now {{SRB}})
| {{sortname|Darko|Miličić||Milicic, Darko}}
| F/C
| {{nbay|2003|start}}–{{nbay|2012|start}}|| 10
| Born in [[Socialist Federal Republic of Yugoslavia|SFR Yugoslavia]],{{ref label|Note4|D}} has represented [[Serbia national basketball team|FR Yugoslavia]], [[Serbia national basketball team|Serbia and Montenegro]], and [[Serbia national basketball team|Serbia]] internationally.
| style="text-align:center;"|<ref>{{cite web|url=https://www.basketball-reference.com/players/m/milicda01.html|title=Darko Milicic Statistics|work=basketball-reference.com|publisher=Sports Reference LLC|access-date=October 17, 2010}}</ref>
|-
| {{SRB}}
| {{flag|SFR Yugoslavia}}<br />(now {{SRB}})
| {{sortname|Nemanja|Nedović}}
| G
| {{nbay|2013|start}}–{{nbay|2014|start}} || 1
| Born in [[Socialist Federal Republic of Yugoslavia|SFR Yugoslavia]],{{ref label|Note4|D}} represents [[Serbia national basketball team|Serbia]] internationally.
| style="text-align:center;"|<ref>{{cite web|url=https://www.basketball-reference.com/players/n/nedovne01.html|title=Nemanja Nedovic Statistics|work=basketball-reference.com|publisher=Sports Reference LLC|access-date=January 1, 2014}}</ref>
|-
| {{SRB}}
| {{flag|SFR Yugoslavia}}<br />(now {{MNE}})
| {{sortname|Žarko|Paspalj}}
| F
| {{nbay|1989|full=y}} || 1
| Born in [[Socialist Federal Republic of Yugoslavia|SFR Yugoslavia]],{{ref label|Note4|D}} represented [[Yugoslavia national basketball team|SFR Yugoslavia]] and [[Serbia national basketball team|FR Yugoslavia]] internationally during his playing career.
| style="text-align:center;"|<ref>{{cite web|url=https://www.basketball-reference.com/players/p/paspaza01.html|title=Zarko Paspalj Statistics|work=basketball-reference.com|publisher=Sports Reference LLC|access-date=October 18, 2010}}</ref>
|-
| {{SRB}}
| {{flag|SFR Yugoslavia}}<br />(now {{MNE}})
| {{sortname|Sasha|Pavlović}}
| G/F
| {{nbay|2003|start}}–{{nbay|2012|end}}|| 10
| Born in [[Socialist Federal Republic of Yugoslavia|SFR Yugoslavia]],{{ref label|Note4|D}} has represented [[Serbia national basketball team|FR Yugoslavia]], [[Serbia national basketball team|Serbia and Montenegro]], and [[Serbia national basketball team|Serbia]] internationally.
| style="text-align:center;"|<ref>{{cite web|url=https://www.basketball-reference.com/players/p/pavloal01.html|title=Sasha Pavlovic Statistics|work=basketball-reference.com|publisher=Sports Reference LLC|access-date=October 18, 2010}}</ref>
|-
| {{SRB}}
| {{flag|SFR Yugoslavia}}<br />(now {{CRO}})
| {{sortname|Kosta|Perović}}
| C
| {{nbay|2007|full=y}} || 1
| Born in [[Socialist Federal Republic of Yugoslavia|SFR Yugoslavia]],{{ref label|Note4|D}} has represented [[Serbia national basketball team|FR Yugoslavia]], [[Serbia national basketball team|Serbia and Montenegro]], and [[Serbia national basketball team|Serbia]] internationally.
| style="text-align:center;"|<ref>{{cite web|url=https://www.basketball-reference.com/players/p/perovko01.html|title=Kosta Perovic Statistics|work=basketball-reference.com|publisher=Sports Reference LLC|access-date=October 18, 2010}}</ref>
|-
| {{SRB}}
| {{flag|FR Yugoslavia}} (now {{flag|Serbia}})
| style="background:#cfc;"| {{sortname|Aleksej|Pokusevski}}*
| F
| {{nbay|2020|start}}–present || 3
| Born in [[Federal Republic of Yugoslavia|FR Yugoslavia]],{{ref label|Note4|D}} represents [[Serbia national basketball team|Serbia]] internationally.
| style="text-align:center;"|<ref>{{cite web|url=https://www.basketball-reference.com/players/p/pokusal01.html|title=Aleksej Pokuševski Statistics|work=basketball-reference.com|publisher=Sports Reference LLC|access-date=December 27, 2020}}</ref>
|-
| {{SRB}}
| {{flag|SFR Yugoslavia}}<br />(now {{BIH}})
|{{sortname|Vladimir|Radmanović}}
| F
| {{nbay|2001|start}}–{{nbay|2012|end}} || 12
| Born in [[Socialist Federal Republic of Yugoslavia|SFR Yugoslavia]],{{ref label|Note4|D}} represented [[Serbia national basketball team|FR Yugoslavia]], [[Serbia national basketball team|Serbia and Montenegro]], and [[Serbia national basketball team|Serbia]] internationally during his playing career.
| style="text-align:center;"|<ref>{{cite web|url=https://www.basketball-reference.com/players/r/radmavl01.html|title=Vladimir Radmanovic Statistics|work=basketball-reference.com|publisher=Sports Reference LLC|access-date=October 18, 2010}}</ref>
|-
| {{SRB}}
| {{flag|SFR Yugoslavia}}<br />(now {{SRB}})
|{{sortname|Miroslav|Raduljica}}
| C
| {{nbay|2013|start}}–{{nbay|2014|end}} || 2
| Born in [[Socialist Federal Republic of Yugoslavia|SFR Yugoslavia]],{{ref label|Note4|D}} represents [[Serbia national basketball team|Serbia]] internationally.
| style="text-align:center;"|<ref>{{cite web|url=https://www.basketball-reference.com/players/r/radulmi01.html|title=Miroslav Raduljica Statistics|work=basketball-reference.com|publisher=Sports Reference LLC|access-date=November 18, 2013}}</ref>
|-
| {{SRB}}
| {{flag|SFR Yugoslavia}}<br />(now {{SRB}})
| {{sortname|Igor|Rakočević||Rakocevic, Igor}}
| G
| {{nbay|2002|full=y}} || 1
| Born in [[Socialist Federal Republic of Yugoslavia|SFR Yugoslavia]],{{ref label|Note4|D}} represented [[Serbia national basketball team|FR Yugoslavia]], [[Serbia national basketball team|Serbia and Montenegro]], and [[Serbia national basketball team|Serbia]] internationally during his playing career.
| style="text-align:center;"|<ref>{{cite web|url=https://www.basketball-reference.com/players/r/rakocig01.html|title=Igor Rakocevic Statistics|work=basketball-reference.com|publisher=Sports Reference LLC|access-date=October 17, 2010}}</ref>
|-
| {{SRB}}
| {{flag|SFR Yugoslavia}}<br />(now {{SRB}})
| {{sortname|Željko|Rebrača}}
| C
| {{nbay|2001|start}}–{{nbay|2006|end}} || 5
| Born in [[Socialist Federal Republic of Yugoslavia|SFR Yugoslavia]],{{ref label|Note4|D}} represented [[Yugoslavia national basketball team|SFR Yugoslavia]], [[Serbia national basketball team|FR Yugoslavia]], and [[Serbia national basketball team|Serbia and Montenegro]] internationally during his playing career.
| style="text-align:center;"|<ref>{{cite web|url=https://www.basketball-reference.com/players/r/rebraze01.html|title=Zeljko Rebraca Statistics|work=basketball-reference.com|publisher=Sports Reference LLC|access-date=October 17, 2010}}</ref>
|-
| {{SRB}}
| {{Flagicon|FR Yugoslavia}} [[FR Yugoslavia]]<br />(now {{SRB}})
| {{sortname|Alen|Smailagić}}
| C
| {{nbay|2019|start}}–{{nbay|2020|end}} || 2
| Born in [[Federal Republic of Yugoslavia|FR Yugoslavia]],{{ref label|Note4|D}} represents [[Serbia national basketball team|Serbia]] internationally.
| style="text-align:center;"|<ref>{{cite web|url=https://www.basketball-reference.com/players/s/smailal01.html|title=Alen Smailagić Statistics|work=basketball-reference.com|publisher=Sports Reference LLC|access-date=December 30, 2019}}</ref>
|-
| {{SRB}}
| {{flag|SFR Yugoslavia}}<br />(now {{CRO}})
| {{sortname|Peja|Stojaković}}
| F/G
| {{nbay|1998|start}}–{{nbay|2010|end}} || 13
| Born in [[Socialist Federal Republic of Yugoslavia|SFR Yugoslavia]],{{ref label|Note4|D}} represented [[Serbia national basketball team|FR Yugoslavia]], [[Serbia national basketball team|Serbia and Montenegro]], and [[Serbia national basketball team|Serbia]] internationally during his playing career.
| style="text-align:center;"|<ref>{{cite web|url=https://www.basketball-reference.com/players/s/stojape01.html|title=Peja Stojakovic Statistics|work=basketball-reference.com|publisher=Sports Reference LLC|access-date=October 18, 2010}}</ref>
|-
| {{SRB}}
| {{flag|SFR Yugoslavia}}<br />(now {{SRB}})
| {{sortname|Dragan|Tarlać}}
| C
| {{nbay|2000|full=y}} || 1
| Born in [[Socialist Federal Republic of Yugoslavia|SFR Yugoslavia]],{{ref label|Note4|D}} represented [[Serbia national basketball team|FR Yugoslavia]] and [[Serbia national basketball team|Serbia and Montenegro]] internationally during his playing career.
| style="text-align:center;"|<ref>{{cite web|url=https://www.basketball-reference.com/players/t/tarladr01.html|title=Dragan Tarlac Statistics|work=basketball-reference.com|publisher=Sports Reference LLC|access-date=October 17, 2010}}</ref>
|-
| {{SRB}}
| {{flag|SFR Yugoslavia}}<br />(now {{SRB}})
| {{sortname|Miloš|Teodosić}}
| G
| {{nbay|2017|start}}–{{nbay|2018|end}} || 2
| Born in [[Socialist Federal Republic of Yugoslavia|SFR Yugoslavia]],{{ref label|Note4|D}} represents [[Serbia national basketball team|Serbia]] internationally.
| style="text-align:center;"|<ref>{{cite web|url=https://www.basketball-reference.com/players/t/teodomi01.html|title=Miloš Teodosić Statistics|work=basketball-reference.com|publisher=Sports Reference LLC|access-date=October 20, 2017}}</ref>
|-
| {{SVK}}
| {{CSK}}<br />(now {{SVK}})
| {{sortname|Richard|Petruška}}
| C/F
| {{nbay|1993|full=y}} || 1
| Born in [[Czechoslovakia]],{{ref label|Note5|E}} represented [[Czechoslovakia national basketball team|Czechoslovakia]] and [[Slovakia national basketball team|Slovakia]] internationally during his playing career.<ref>{{cite web|url=http://articles.latimes.com/1990-08-30/sports/sp-101_1_czech-national-team|title=Loyola Recruits 6–10 Player From Czech National Team|first=Alan|last=Drooz|date=August 30, 1990|work=Los Angeles Times|access-date=October 18, 2010}}</ref>
| style="text-align:center;"|<ref>{{cite web|url=https://www.basketball-reference.com/players/p/petruri01.html|title=Richard Petruska Statistics|work=basketball-reference.com|publisher=Sports Reference LLC|access-date=October 14, 2010}}</ref>
|-
| {{SVN}}
| {{flag|SFR Yugoslavia}}<br />(now {{SVN}})
| {{sortname|Primož|Brezec}}
| C
| {{nbay|2001|start}}–{{nbay|2007|end}};<br />{{nbay|2009|full=y}} || 8
| Born in [[Socialist Federal Republic of Yugoslavia|SFR Yugoslavia]],{{ref label|Note4|D}} represents [[Slovenia national basketball team|Slovenia]] internationally.
| style="text-align:center;"|<ref>{{cite web|url=https://www.basketball-reference.com/players/b/brezepr01.html|title=Primoz Brezec Statistics|work=basketball-reference.com|publisher=Sports Reference LLC|access-date=October 17, 2010}}</ref>
|-
|{{SVN}}
| style="text-align:center;"|—
| style="background:#cfc;"|{{sortname|Vlatko|Čančar}}*
| F
| {{nbay|2019|start}}–present || 4
| style="text-align:center;"|—
| style="text-align:center;"|<ref>{{cite web|url=https://www.basketball-reference.com/players/c/cancavl01.html|title=Vlatko Čančar Statistics|website=Basketball-Reference.com|access-date=October 28, 2019}}</ref>
|-
|{{SVN}}
| style="text-align:center;"|—
| style="background:#cfc;"|{{sortname|Luka|Dončić}}*
| G/F
| {{nbay|2018|start}}–present || 5
| style="text-align:center;"|—
| style="text-align:center;"|<ref>{{cite web|url=https://www.basketball-reference.com/players/d/doncilu01.html|title=Luka Doncic Statistics|website=Basketball-Reference.com|access-date=October 18, 2018}}</ref>
|-
|{{SVN}}
|{{flag|SFR Yugoslavia}}<br />(now {{SVN}})
| style="background:#cfc;"|{{sortname|Goran|Dragić}}*
| G
|{{nbay|2008|start}}–present || 15
| Born in [[Socialist Federal Republic of Yugoslavia|SFR Yugoslavia]],{{ref label|Note4|D}} represents [[Slovenia national basketball team|Slovenia]] internationally.
| style="text-align:center;"|<ref>{{cite web|url=https://www.basketball-reference.com/players/d/dragigo01.html|title=Goran Dragic Statistics|work=basketball-reference.com|publisher=Sports Reference LLC|access-date=October 17, 2010}}</ref>
|-
| {{SVN}}
| {{flag|SFR Yugoslavia}}<br />(now {{SVN}})
| {{sortname|Zoran|Dragić}}
| G
| {{nbay|2014|full=y}} || 1
| Born in [[Socialist Federal Republic of Yugoslavia|SFR Yugoslavia]],{{ref label|Note4|D}} represents [[Slovenia national basketball team|Slovenia]] internationally.
| style="text-align:center;"|<ref>{{cite web|url=https://www.basketball-reference.com/players/d/dragizo01.html|title=Zoran Dragic Statistics|work=basketball-reference.com|publisher=Sports Reference LLC|access-date=November 17, 2014}}</ref>
|-
| {{SVN}}
| {{flag|SFR Yugoslavia}}<br />(now {{SVN}})
| {{sortname|Marko|Milič||Milic, Marko}}
| G/F
| {{nbay|1997|start}}–{{nbay|1998|end}} || 2
| Born in [[Socialist Federal Republic of Yugoslavia|SFR Yugoslavia]],{{ref label|Note4|D}} represented [[Slovenia national basketball team|Slovenia]] internationally during his playing career.
| style="text-align:center;"|<ref>{{cite web|url=https://www.basketball-reference.com/players/m/milicma01.html|title=Marko Milic Statistics|work=basketball-reference.com|publisher=Sports Reference LLC|access-date=October 17, 2010}}</ref>
|-
| {{SVN}}
| {{flag|SFR Yugoslavia}}<br />(now {{SVN}})
| {{sortname|Boštjan|Nachbar}}
| F
| {{nbay|2002|start}}–{{nbay|2007|end}} || 6
| Born in [[Socialist Federal Republic of Yugoslavia|SFR Yugoslavia]],{{ref label|Note4|D}} represents [[Slovenia national basketball team|Slovenia]] internationally.
| style="text-align:center;"|<ref>{{cite web|url=https://www.basketball-reference.com/players/n/nachbbo01.html|title=Bostjan Nachbar Statistics|work=basketball-reference.com|publisher=Sports Reference LLC|access-date=October 17, 2010}}</ref>
|-
| {{SVN}}
| {{flag|SFR Yugoslavia}}<br />(now {{SVN}})
| {{sortname|Rasho|Nesterović}}
| C
| {{nbay|1998|start}}–{{nbay|2009|end}} || 12
| Born in [[Socialist Federal Republic of Yugoslavia|SFR Yugoslavia]],{{ref label|Note4|D}} represented [[Slovenia national basketball team|Slovenia]] internationally during his playing career.
| style="text-align:center;"|<ref>{{cite web|url=https://www.basketball-reference.com/players/n/nestera01.html|title=Rasho Nesterovic Statistics|work=basketball-reference.com|publisher=Sports Reference LLC|access-date=October 17, 2010}}</ref>
|-
| {{SVN}}
| {{FRG}}<br />(now {{DEU}})
| {{sortname|Anthony|Randolph}}
| F
| {{nbay|2008|start}}–{{nbay|2013|end}} || 6
| Born in [[West Germany]]{{ref label|Note7|G}} to American parents, grew up in the United States,<ref>{{cite web|url=http://articles.sfgate.com/2009-01-28/sports/17197570_1_randolph-s-parents-school-coach-arkansas|title=Warriors' Randolph trying to fit in|first=Janny|last=Hu|date=January 28, 2009|work=San Francisco Chronicle|publisher=Hearst Communications Inc|access-date=October 17, 2010|archive-date=June 29, 2012|archive-url=https://archive.today/20120629185332/http://articles.sfgate.com/2009-01-28/sports/17197570_1_randolph-s-parents-school-coach-arkansas|url-status=dead}}</ref> represents [[Slovenia national basketball team|Slovenia]] internationally.<ref>{{Cite news|url=http://www.sportando.com/en/europe/slovenia/238282/anthony-randolph-gets-slovenian-passport-will-play-at-eurobasket-with-national-team.html|title=Anthony Randolph gets Slovenian passport, will play at Eurobasket with National Team|work=Sportando|access-date=2017-11-27}}</ref><ref>{{Cite news|url=https://www.sbnation.com/2017/9/18/16323798/anthony-randolph-eurobasket-2017-slovenia-comeback|title=Yes, that was Anthony Randolph showing off his skills for Slovenia|work=SBNation.com|access-date=2017-11-27}}</ref>
| style="text-align:center;"|<ref>{{cite web|url=https://www.basketball-reference.com/players/r/randoan01.html|title=Anthony Randolph Statistics|work=basketball-reference.com|publisher=Sports Reference LLC|access-date=October 17, 2010}}</ref>
|-
| {{SVN}}
| {{flag|SFR Yugoslavia}}<br />(now {{SVN}})
| {{sortname|Uroš|Slokar}}
| F
| {{nbay|2006|full=y}} || 1
| Born in [[Socialist Federal Republic of Yugoslavia|SFR Yugoslavia]],{{ref label|Note4|D}} represents [[Slovenia national basketball team|Slovenia]] internationally.
| style="text-align:center;"|<ref>{{cite web|url=https://www.basketball-reference.com/players/s/slokaur01.html|title=Uros Slokar Statistics|work=basketball-reference.com|publisher=Sports Reference LLC|access-date=October 17, 2010}}</ref>
|-
|{{SVN}}
|{{USA}}
|{{sortname|Mike|Tobey}}
|C
|{{nbay|2016|end}}
|1
|Born in the United States, became a naturalized Slovenian citizen, represents [[Slovenia national basketball team|Slovenia]] internationally.<ref>{{cite news|url=https://www.eurohoops.net/en/olympic-games/1218336/slovenia-reinforced-by-mike-tobey-in-olympic-qualifying-tournament/|title=Mike Tobey to suit up for Slovenia in Olympic Qualifying Tournament|work=Eurohoops.net|first=Johnny|last=Askounis|date=June 15, 2021|access-date=June 18, 2021}}</ref>
| style="text-align:center;"|<ref>{{cite web|url=https://www.basketball-reference.com/players/t/tobeymi01.html|title=Mike Tobey Statistics|work=basketball-reference.com|publisher=Sports Reference LLC|access-date=August 7, 2021}}</ref>
|-
| {{SVN}}
| {{flag|SFR Yugoslavia}}<br />(now {{SVN}})
| {{sortname|Beno|Udrih}}
| G
| {{nbay|2004|start}}–{{nbay|2016|end}} || 13
| Born in [[Socialist Federal Republic of Yugoslavia|SFR Yugoslavia]],{{ref label|Note4|D}} represents [[Slovenia national basketball team|Slovenia]] internationally.
| style="text-align:center;"|<ref>{{cite web|url=https://www.basketball-reference.com/players/u/udrihbe01.html|title=Beno Udrih Statistics|work=basketball-reference.com|publisher=Sports Reference LLC|access-date=October 17, 2010}}</ref>
|-
| {{SVN}}
| {{flag|SFR Yugoslavia}}<br />(now {{SVN}})
| {{sortname|Sasha|Vujačić||Vujacic, Sasha}}
| G
| {{nbay|2004|start}}–{{nbay|2010|end}};<br />{{nbay|2013|end}};<br />{{nbay|2015|start}}–{{nbay|2016|end}} || 10
| Born in [[Socialist Federal Republic of Yugoslavia|SFR Yugoslavia]],{{ref label|Note4|D}} represents [[Slovenia national basketball team|Slovenia]] internationally.
| style="text-align:center;"|<ref>{{cite web|url=https://www.basketball-reference.com/players/u/udrihbe01.html|title=Sasha Vujacic Statistics|work=basketball-reference.com|publisher=Sports Reference LLC|access-date=October 17, 2010}}</ref>
|-
| {{KOR}}
| style="text-align:center;"|—
| {{sortname|Ha|Seung-Jin}}
| C
| {{nbay|2004|start}}–{{nbay|2005|end}} || 2
| style="text-align:center;"|—
| style="text-align:center;"|<ref>{{cite web|url=https://www.basketball-reference.com/players/s/seungha01.html|title=Ha Seung-Jin Statistics|work=basketball-reference.com|publisher=Sports Reference LLC|access-date=October 3, 2010}}</ref>
|-
| {{SSD}}
| {{SDN}}
| style="background:#cfc;"|{{sortname|Wenyen|Gabriel}}*
| F
| {{nbay|2019|start}}–present || 4
| Born in [[Sudan]], grew up in the United States.
| style="text-align:center;"|<ref>{{cite web|url=https://www.basketball-reference.com/players/g/gabriwe01.html|title=Wenyen Gabriel Statistics|work=basketball-reference.com|publisher=Sports Reference LLC|access-date=October 24, 2019}}</ref>
|-
| {{SSD}}
| {{SDN}}<br />(now {{SSD}})
| {{sortname|Deng|Gai}}
| F
| {{nbay|2005|start}} || 1
| Born in [[Sudan]].{{ref label|Note8|H}}
| style="text-align:center;"|<ref>{{cite web|url=https://www.basketball-reference.com/players/g/gaide01.html|title=Deng Gai Statistics|work=basketball-reference.com|publisher=Sports Reference LLC|access-date=October 11, 2010}}</ref>
|-
| {{SSD}}
| {{USA}}
| style="background:#cfc;"|{{sortname|JT|Thor}}*
| F
| {{nbay|2021|start}}–present || 2
| Born in the United States to South Sudanese parents, has committed to representing [[South Sudan men's national basketball team|South Sudan]] internationally. <ref>{{cite web|url=https://www.nba.com/hornets/hammering-away-thor-forging-unique-path-nba-and-beyond|title=Hammering Away: Thor Forging Unique Path to NBA and beyond|work=nba.com|date=December 14, 2021|access-date=April 11, 2023}}</ref>
| style="text-align:center;"|<ref>{{cite web|url=https://www.basketball-reference.com/players/t/thorjt01.html|title=JT Thor Statistics|work=basketball-reference.com|publisher=Sports Reference LLC|access-date=April 11, 2023}}</ref>
|-
| {{ESP}}
| style="text-align:center;"|—
| {{sortname|Álex|Abrines}}
| G/F
| {{nbay|2016|start}}–{{nbay|2018|end}}|| 3
| style="text-align:center;"|—
| style="text-align:center;"|<ref>{{cite web|url=https://www.basketball-reference.com/players/a/abrinal01.html|title=Alex Abrines Statistics|work=basketball-reference.com|publisher=Sports Reference LLC|access-date=November 5, 2016}}</ref>
|-
| {{ESP}}
| style="text-align:center;"|—
| style="background:#cfc;"|{{sortname|Santi|Aldama}}*
| F
| {{nbay|2021|start}}–present || 2
| style="text-align:center;"|—
| style="text-align:center;"|<ref>{{cite web|url=https://www.basketball-reference.com/players/a/aldamsa01.html|title=Santi Aldama Statistics|website=Basketball-Reference.com|access-date=October 28, 2021}}</ref>
|-
| {{ESP}}
| {{USA}}
| {{sortname|Lorenzo|Brown}}
| G
| {{nbay|2013|start}}–{{nbay|2015|end}};<br />{{nbay|2017|start}}–{{nbay|2018|end}}|| 5
| Born in the United States, became a naturalized Spanish citizen, represents Spain internationally.<ref>{{cite web|url=https://www.eurohoops.net/en/eurobasket/1374299/lorenzo-brown-honored-to-join-spain-i-grew-up-watching-the-team-with-pau-marc-gasol/|title=Lorenzo Brown honored to join Spain|work=eurohoops.net|date=August 2, 2022 |access-date=August 8, 2022}}</ref>
| style="text-align:center;"|<ref>{{cite web|url=https://www.basketball-reference.com/players/b/brownlo01.html|title=Lorenzo Brown Statistics|work=basketball-reference.com|publisher=Sports Reference LLC|access-date=August 8, 2022}}</ref>
|-
| {{ESP}}
| style="text-align:center;"|—
| {{sortname|José|Calderón|dab=basketball}}
| G
| {{nbay|2005|start}}–{{nbay|2018|end}} || 14
| style="text-align:center;"|—
| style="text-align:center;"|<ref>{{cite web|url=https://www.basketball-reference.com/players/c/caldejo01.html|title=Jose Calderon Statistics|work=basketball-reference.com|publisher=Sports Reference LLC|access-date=October 13, 2010}}</ref>
|-
| {{ESP}}
| style="text-align:center;"|—
| {{sortname|Victor|Claver}}
| F
| {{nbay|2012|start}}–{{nbay|2014|end}} || 3
| style="text-align:center;"|—
| style="text-align:center;"|<ref>{{cite web|url=https://www.basketball-reference.com/players/c/clavevi01.html|title=Victor Claver Statistics|work=basketball-reference.com|publisher=Sports Reference LLC|access-date=November 13, 2012}}</ref>
|-
| {{ESP}}
| style="text-align:center;"|—
| {{sortname|Rudy|Fernández|dab=basketball}}
| G
| {{nbay|2008|start}}–{{nbay|2011|end}} || 4
| style="text-align:center;"|—
| style="text-align:center;"|<ref>{{cite web|url=https://www.basketball-reference.com/players/f/fernaru01.html|title=Rudy Fernandez Statistics|work=basketball-reference.com|publisher=Sports Reference LLC|access-date=October 13, 2010}}</ref>
|-
| {{ESP}}
| style="text-align:center;"|—
| {{sortname|Jorge|Garbajosa}}
| F
| {{nbay|2006|start}}–{{nbay|2007|end}} || 2
| style="text-align:center;"|—
| style="text-align:center;"|<ref>{{cite web|url=https://www.basketball-reference.com/players/g/garbajo01.html|title=Jorge Garbajosa Statistics|work=basketball-reference.com|publisher=Sports Reference LLC|access-date=October 13, 2010}}</ref>
|-
| {{ESP}}
| style="text-align:center;"|—
| style="background:#cfc;"| {{sortname|Usman|Garuba}}*
| F/C
| {{nbay|2021|start}}–present || 2
| Born in Spain by [[Nigeria]]n parents.
| style="text-align:center;"|<ref>{{cite web|url=https://www.basketball-reference.com/players/g/garubus01.html|title=Usman Garuba Statistics|work=basketball-reference.com|publisher=Sports Reference LLC|access-date=October 21, 2021}}</ref>
|-
| {{ESP}}
| style="text-align:center;"|—
| {{sortname|Marc|Gasol}}
| C
| {{nbay|2008|start}}–{{nbay|2020|end}} || 13
| style="text-align:center;"|—
| style="text-align:center;"|<ref>{{cite web|url=https://www.basketball-reference.com/players/g/gasolma01.html|title=Marc Gasol Statistics|work=basketball-reference.com|publisher=Sports Reference LLC|access-date=October 13, 2010}}</ref>
|-
| {{ESP}}
| style="text-align:center;"|—
| style="background:#ff9;"| {{sortname|Pau|Gasol}}^
| F
| {{nbay|2001|start}}–{{nbay|2019|start}} || 18
| style="text-align:center;"|—
| style="text-align:center;"|<ref>{{cite web|url=https://www.basketball-reference.com/players/g/gasolpa01.html|title=Pau Gasol Statistics|work=basketball-reference.com|publisher=Sports Reference LLC|access-date=October 13, 2010}}</ref>
|-
| {{ESP}}
| style="text-align:center;"|—
| {{sortname|Juancho|Hernangómez}}
| F
| {{nbay|2016|start}}–{{nbay|2022|end}} || 7
| style="text-align:center;"|—
| style="text-align:center;"|<ref>{{cite web|url=https://www.basketball-reference.com/players/h/hernaju01.html|title=Juan Hernangomez Statistics|work=basketball-reference.com|publisher=Sports Reference LLC|access-date=October 30, 2016}}</ref>
|-
| {{ESP}}
| style="text-align:center;"|—
| {{sortname|Willy|Hernangómez}}
| C
| {{nbay|2016|start}}–{{nbay|2022|end}} || 7
| style="text-align:center;"|—
| style="text-align:center;"|<ref>{{cite web|url=https://www.basketball-reference.com/players/h/hernawi01.html|title=Willy Hernangomez Statistics|work=basketball-reference.com|publisher=Sports Reference LLC|access-date=October 30, 2016}}</ref>
|-
| {{ESP}}
| {{CGO}}
| {{sortname|Serge|Ibaka}}
| F
| {{nbay|2009|start}}–{{nbay|2022|end}} || 14
| Born in the [[Republic of the Congo]], obtained Spanish citizenship, represents [[Spain national basketball team|Spain]] internationally.<ref>{{cite web|last=Helin|first=Kurt|title=Ibaka granted Spanish citizenship, will play in Eurobasket|url=http://probasketballtalk.nbcsports.com/2011/07/15/ibaka-granted-spanish-citizenship-will-play-in-eurobasket/|work=MSNBC.com|access-date=July 15, 2011|date=July 15, 2011}}</ref>
| style="text-align:center;"|<ref>{{cite web|url=https://www.basketball-reference.com/players/i/ibakase01.html|title=Serge Ibaka Statistics|work=basketball-reference.com|publisher=Sports Reference LLC|access-date=October 11, 2010}}</ref>
|-
| {{ESP}}
| style="text-align:center;"|—
| {{sortname|Raül|López|Raül López (basketball)|Lopez, Raul}}
| G
| {{nbay|2002|start}}–{{nbay|2004|end}} || 2
| style="text-align:center;"|—
| style="text-align:center;"|<ref>{{cite web|url=https://www.basketball-reference.com/players/l/lopezra01.html|title=Raul Lopez Statistics|work=basketball-reference.com|publisher=Sports Reference LLC|access-date=October 13, 2010}}</ref>
|-
| {{ESP}}
| style="text-align:center;"|—
| {{sortname|Fernando|Martín|Fernando Martín Espina||Martin, Fernando}}
| C
| {{nbay|1986|full=y}} || 1
| style="text-align:center;"|—
| style="text-align:center;"|<ref>{{cite web|url=https://www.basketball-reference.com/players/m/martife01.html|title=Fernando Martin Statistics|work=basketball-reference.com|publisher=Sports Reference LLC|access-date=October 13, 2010}}</ref>
|-
| {{ESP}}
| {{flag|SFR Yugoslavia}}<br />(now {{MNE}})
| {{sortname|Nikola|Mirotić}}
| F
| {{nbay|2014|start}}–{{nbay|2018|end}} || 5
| Born in [[Socialist Federal Republic of Yugoslavia|SFR Yugoslavia]],{{ref label|Note4|D}} represents [[Spain national basketball team|Spain]] internationally.
| style="text-align:center;"|<ref>{{cite web|url=https://www.basketball-reference.com/players/m/mirotni01.html|title=Nikola Mirotic Statistics|work=basketball-reference.com|publisher=Sports Reference LLC|access-date=October 13, 2010}}</ref>
|-
| {{ESP}}
| style="text-align:center;"|—
| {{sortname|Juan Carlos|Navarro|dab=basketball}}
| G
| {{nbay|2007|full=y}} || 1
| style="text-align:center;"|—
| style="text-align:center;"|<ref>{{cite web|url=https://www.basketball-reference.com/players/n/navarju01.html|title=Juan Carlos Navarro Statistics|work=basketball-reference.com|publisher=Sports Reference LLC|access-date=October 13, 2010}}</ref>
|-
| {{ESP}}
| style="text-align:center;"|—
| {{sortname|Sergio|Rodríguez||Rodriguez, Sergio}}
| G
| {{nbay|2006|start}}–{{nbay|2009|end}}; {{nbay|2016|full=y}} || 5
| style="text-align:center;"|—
| style="text-align:center;"|<ref>{{cite web|url=https://www.basketball-reference.com/players/r/rodrise01.html|title=Sergio Rodríguez Statistics|work=basketball-reference.com|publisher=Sports Reference LLC|access-date=October 13, 2010}}</ref>
|-
| {{ESP}}
| {{USA}}
| {{sortname|Johnny|Rogers}}
| F/C
| {{nbay|1986|start}}–{{nbay|1987|end}} || 2
| Born in the United States, became a naturalized Spanish citizen, represented [[Spain national basketball team|Spain]] internationally during his playing career.
| style="text-align:center;"|<ref>{{cite web|url=https://www.basketball-reference.com/players/r/rogerjo01.html|title=Johnny Rogers Statistics|work=basketball-reference.com|publisher=Sports Reference LLC|access-date=October 13, 2010}}</ref>
|-
| {{ESP}}
| style="text-align:center;"|—
| style="background:#cfc;"| {{sortname|Ricky|Rubio}}*
| G
| {{nbay|2011|start}}–present || 12
| style="text-align:center;"|—
| style="text-align:center;"|<ref>{{cite web|url=https://www.basketball-reference.com/players/r/rubiori01.html|title=Ricky Rubio Statistics|work=basketball-reference.com|publisher=Sports Reference LLC|access-date=January 13, 2012}}</ref>
|-
| {{SDN}}
| {{SDN}}<br />(now {{SSD}}){{ref label|Note8|H}}
| {{sortname|Manute|Bol}}
| C
| {{nbay|1985|start}}–{{nbay|1994|end}} || 10
| style="text-align:center;"|—
| style="text-align:center;"|<ref>{{cite web|url=https://www.basketball-reference.com/players/b/bolma01.html|title=Manute Bol Statistics|work=basketball-reference.com|publisher=Sports Reference LLC|access-date=October 11, 2010}}</ref>
|-
| {{SWE}}
| style="text-align:center;"|—
| {{sortname|Jonas|Jerebko}}
| F
| {{nbay|2009|start}}–{{nbay|2018|end}}|| 10
| style="text-align:center;"|—
| style="text-align:center;"|<ref>{{cite web|url=https://www.basketball-reference.com/players/j/jerebjo01.html|title=Jonas Jerebko Statistics|work=basketball-reference.com|publisher=Sports Reference LLC|access-date=October 7, 2010}}</ref>
|-
| {{SWE}}
| style="text-align:center;"|—
| {{sortname|Jeff|Taylor|Jeffery Taylor}}
| F
| {{nbay|2012|start}}–{{nbay|2014|end}} || 3
| Born in Sweden to an [[Jeff Taylor (basketball)|American father]] and a Swedish mother; also a United States citizen by birth.<ref>{{cite web |url=http://nashvillecitypaper.com/content/sports/new-hoops-recruit-ready-get-started-vandy |title=New hoops recruit ready to get started at Vandy |work=Nashville City Paper |date=April 22, 2008 |access-date=July 26, 2012 |archive-url=https://web.archive.org/web/20120927072743/http://nashvillecitypaper.com/content/sports/new-hoops-recruit-ready-get-started-vandy |archive-date=September 27, 2012 |url-status=dead |df=mdy-all }}</ref> Represents [[Sweden national basketball team|Sweden]] internationally.
| style="text-align:center;"|<ref>{{cite web|url=https://www.basketball-reference.com/players/t/tayloje03.html|title=Jeffery Taylor Statistics|work=basketball-reference.com|publisher=Sports Reference LLC|access-date=November 13, 2012}}</ref>
|-
| {{CHE}}
| style="text-align:center;"|—
| style="background:#cfc;"| {{sortname|Clint|Capela}}*
| F
| {{nbay|2014|start}}–present || 9
| Born in Switzerland to an [[Angola]]n father and a [[Republic of the Congo|Congolese]] mother
| style="text-align:center;"|<ref>{{cite web|url=https://www.basketball-reference.com/players/c/capelca01.html|title=Clint Capela Statistics|work=basketball-reference.com|publisher=Sports Reference LLC|access-date=October 31, 2014}}</ref>
|-
| {{CHE}}
| style="text-align:center;"|—
| {{sortname|Thabo|Sefolosha}}
| G
| {{nbay|2006|start}}–{{nbay|2019|end}} || 14
| Born in Switzerland to a [[South Africa]]n father and a Swiss mother
| style="text-align:center;"|<ref>{{cite web|url=https://www.basketball-reference.com/players/s/sefolth01.html|title=Thabo Sefolosha Statistics|work=basketball-reference.com|publisher=Sports Reference LLC|access-date=October 11, 2010}}</ref>
|-
| {{TZA}}{{anchor|T}}
| style="text-align:center;"|—
| {{sortname|Hasheem|Thabeet}}
| C
| {{nbay|2009|start}}–{{nbay|2013|end}} || 5
| style="text-align:center;"|—
| style="text-align:center;"|<ref>{{cite web|url=https://www.basketball-reference.com/players/t/thabeha01.html|title=Hasheem Thabeet Statistics|work=basketball-reference.com|publisher=Sports Reference LLC|access-date=October 3, 2010}}</ref>
|-
| {{TTO}}
| {{USA}}
|[[DeVaughn Akoon-Purcell]]
| G
| {{nbay|2018|start}} || 1
| Born in the United States to American parents of Trinidadian descent.<ref>{{cite web|url=https://www.bakkenbears.com/bears-profile-lost-the-people-who-turned-him-into-a-basketball-player/|title=Bears profile lost the people who turned him into a basketball player {{!}} Basketball|website=www.bakkenbears.com|date=November 14, 2016|language=da-DK|access-date=2018-10-25}}</ref>
| style="text-align:center;"|<ref>{{cite web|url=https://www.basketball-reference.com/players/a/akoonde01.html|title=DeVaughn Akoon-Purcell Statistics|website=Basketball-Reference.com|access-date=October 25, 2018}}</ref>
|-
| {{TTO}}
| style="text-align:center;"|—
| {{sortname|Ken|Charles}}
| G
| {{nbay|1973|start}}–{{nbay|1977|start}} || 5
| style="text-align:center;"|Born in Trinidad, moved to the U.S. as a child.
| style="text-align:center;"|<ref>{{cite web|url=https://www.basketball-reference.com/players/c/charlke01.html|title=Ken Charles Statistics|work=basketball-reference.com|publisher=Sports Reference LLC|access-date=October 10, 2010}}</ref>
|-
| {{TUN}}
| style="text-align:center;"|—
| {{sortname|Salah|Mejri}}
| C
| {{nbay|2015|start}}–{{nbay|2018|end}}|| 4
| style="text-align:center;"|—
| style="text-align:center;"|
|-
| {{TUR}}
| style="text-align:center;"|—
| {{sortname|Furkan|Aldemir}}
| F/C
| {{nbay|2014|full=y}} || 1
| style="text-align:center;"|—
| style="text-align:center;"|<ref>{{cite web|url=https://www.basketball-reference.com/players/a/aldemfu01.html|title=Furkan Aldemir Statistics|work=basketball-reference.com|publisher=Sports Reference LLC|access-date=December 24, 2014}}</ref>
|-
| {{TUR}}
| style="text-align:center;"|—
| {{sortname|Ömer|Aşık||Asik, Omer}}
| C/F
| {{nbay|2010|start}}–{{nbay|2017|end}} || 9
| style="text-align:center;"|—
| style="text-align:center;"|<ref>{{cite web|url=https://www.basketball-reference.com/players/a/asikom01.html|title=Omer Asik Statistics|work=basketball-reference.com|publisher=Sports Reference LLC|access-date=November 7, 2010}}</ref>
|-
| {{TUR}}
| style="text-align:center;"|—
| {{sortname|Semih|Erden}}
| C
| {{nbay|2010|start}}–{{nbay|2011|end}} || 2
| style="text-align:center;"|—
| style="text-align:center;"|<ref>{{cite web|url=https://www.basketball-reference.com/players/e/erdense01.html|title=Semih Erden Statistics|work=basketball-reference.com|publisher=Sports Reference LLC|access-date=November 7, 2010}}</ref>
|-
| {{TUR}}
| {{CHE}}
| [[Enes Kanter Freedom|Enes Freedom]]
| F
| {{nbay|2011|start}}–{{nbay|2021|end}} || 11
| Born in Switzerland to Turkish parents.<ref name=allen>{{cite news |last=Allen |first=Percy |title=Turkish big man commits to UW basketball team |newspaper=The Seattle Times |date=November 24, 2009}}</ref>
| style="text-align:center;"|<ref>{{cite web|url=https://www.basketball-reference.com/players/k/kanteen01.html|title=Enes Kanter Statistics|work=basketball-reference.com|publisher=Sports Reference LLC|access-date=January 13, 2012}}</ref>
|-
| {{TUR}}
| style="text-align:center;"|—
| {{sortname|Ersan|İlyasova||Ilyasova, Ersan}}
| F
| {{nbay|2006|full=y}};<br />{{nbay|2009|start}}–{{nbay|2021|start}} || 14
| style="text-align:center;"|—
| style="text-align:center;"|<ref>{{cite web|url=https://www.basketball-reference.com/players/i/ilyaser01.html|title=Ersan Ilyasova Statistics|work=basketball-reference.com|publisher=Sports Reference LLC|access-date=October 14, 2010}}</ref>
|-
| {{TUR}}
| style="text-align:center;"|—
| style="background:#cfc;"| {{sortname|Furkan|Korkmaz}}
| G
| {{nbay|2017|start}}–present || 6
| style="text-align:center;"|—
| style="text-align:center;"|<ref>{{cite web|url=https://www.basketball-reference.com/players/k/korkmfu01.html|title=Furkan Korkmaz Statistics|work=basketball-reference.com|publisher=Sports Reference LLC|access-date=December 21, 2017}}</ref>
|-
| {{TUR}}
| style="text-align:center;"|—
| [[İbrahim Kutluay|Ibo Kutluay]]
| G
| {{nbay|2004|full=y}} || 1
| style="text-align:center;"|—
| style="text-align:center;"|<ref>{{cite web|url=https://www.basketball-reference.com/players/k/kutluib01.html|title=Ibo Kutluay Statistics|work=basketball-reference.com|publisher=Sports Reference LLC|access-date=October 14, 2010}}</ref>
|-
| {{TUR}}
| {{USA}}
| {{sortname|Shane|Larkin}}
| G
| {{nbay|2013|start}}–{{nbay|2015|end}}<br />{{nbay|2017|full=y}} || 4
| Born in the [[United States]], became a naturalized Turkish citizen, represents [[Turkey national basketball team|Turkey]] internationally.<ref>{{cite web |url= https://www.tbf.org.tr/haber/shane-larkin-in-turkiye-cumhuriyeti-vatandaslik-islemleri-tamamlandi |title= Shane Larkin'in Türkiye Cumhuriyeti Vatandaşlık İşlemleri Tamamlandı |date= February 7, 2020 |website= tbf.org.tr |publisher= [[Turkish Basketball Federation]] |access-date= February 7, 2020 |language= tr}}</ref>
| style="text-align:center;"|<ref>{{cite web|url=https://www.basketball-reference.com/players/l/larkish01.html|title=Shane Larkin Statistics|work=basketball-reference.com|publisher=Sports Reference LLC|access-date=February 13, 2020}}</ref>
|-
| {{TUR}}
| style="text-align:center;"|—
| {{sortname|Mehmet|Okur}}
| F/C
| {{nbay|2002|start}}–{{nbay|2011|end}} || 10
| style="text-align:center;"|—
| style="text-align:center;"|<ref>{{cite web|url=https://www.basketball-reference.com/players/o/okurme01.html|title=Mehmet Okur Statistics|work=basketball-reference.com|publisher=Sports Reference LLC|access-date=October 14, 2010}}</ref>
|-
| {{TUR}}
| {{MKD}}
| style="background:#cfc;"| {{sortname|Cedi|Osman}}*
| F
| {{nbay|2017|start}}–present || 6
| Born in [[Fyrom|FYROM]] to Turkish father and Bosnian mother, grew up in [[Bosnia and Herzegovina]], represents [[Turkey national basketball team|Turkey]] internationally.<ref>{{Cite news|url=http://hoopshype.com/2014/09/03/young-phenom-cedi-osman-has-eyes-on-nba/|title=Young phenom Cedi Osman has eyes on NBA|date=2014-09-03|work=HoopsHype|access-date=2017-10-21}}</ref>
| style="text-align:center;"|<ref>{{cite web|url=https://www.basketball-reference.com/players/o/osmance01.html|title=Cedi Osman Statistics|work=basketball-reference.com|publisher=Sports Reference LLC|access-date=October 21, 2017}}</ref>
|-
| {{TUR}}
| style="text-align:center;"|—
| style="background:#cfc;"| {{sortname|Alperen|Şengün}}*
| F
| {{nbay|2021|start}}–present || 2
| style="text-align:center;"|—
| style="text-align:center;"|<ref>{{cite web|url=https://www.basketball-reference.com/players/s/sengual01.html|title=Alperen Şengün Statistics|work=basketball-reference.com|publisher=Sports Reference LLC|access-date=October 21, 2021}}</ref>
|-
| {{TUR}}
| {{flag|SFR Yugoslavia}}<br />(now {{SRB}})
| {{sortname|Mirsad|Türkcan||Turkcan, Mirsad}}
| F
| {{nbay|1999|full=y}} || 1
| Born in [[Socialist Federal Republic of Yugoslavia|SFR Yugoslavia]],{{ref label|Note4|D}} represented [[Turkey national basketball team|Turkey]] internationally during his playing career.
| style="text-align:center;"|<ref>{{cite web|url=https://www.basketball-reference.com/players/t/turkcmi01.html|title=Mirsad Turkcan Statistics|work=basketball-reference.com|publisher=Sports Reference LLC|access-date=October 14, 2010}}</ref>
|-
| {{TUR}}
| style="text-align:center;"|—
| {{sortname|Hedo|Türkoğlu||Turkoglu, Hedo}}
| F
| {{nbay|2000|start}}–{{nbay|2014|end}} || 15
| style="text-align:center;"|—
| style="text-align:center;"|<ref>{{cite web|url=https://www.basketball-reference.com/players/t/turkohe01.html|title=Hedo Turkoglu Statistics|work=basketball-reference.com|publisher=Sports Reference LLC|access-date=October 14, 2010}}</ref>
|-
| {{TUR}}
| {{UZB}}
| style="background:#cfc;"| {{sortname|Ömer|Yurtseven}}*
| F
| {{nbay|2021|start}}–present || 2
| Born in [[Uzbekistan]] to [[Turkey|Turkish]] parents.
| style="text-align:center;"|<ref>{{cite web|url=https://www.basketball-reference.com/players/y/yurtsom01.html|title=Ömer Yurtseven Statistics|work=basketball-reference.com|publisher=Sports Reference LLC|access-date=October 24, 2021}}</ref>
|-
| {{UGA}}{{anchor|U}}
| {{USA}}
| {{sortname|Brandon|Davies}}
| F
| {{nbay|2013|start}}–{{nbay|2014|end}} || 2
| Born in the United States, represents Uganda internationally.
| style="text-align:center;"|<ref>{{cite web|url=https://www.basketball-reference.com/players/d/daviebr01.html|title=Brandon Davies Statistics|work=basketball-reference.com|publisher=Sports Reference LLC|access-date=August 8, 2022}}</ref>
|-
| {{UGA}}
| {{USA}}
| style="background:#cfc;"| {{sortname|Ish|Wainright}}*
| F
| {{nbay|2021|start}}–present || 2
| Born in the United States, represents Uganda internationally.
| style="text-align:center;"|<ref>{{cite web|url=http://www.basketball-reference.com/players/w/wainris01.html|title=Ishmail Wainright Statistics|work=basketball-reference.com|publisher=Sports Reference LLC|access-date=November 26, 2021}}</ref>
|-
| {{UKR}}
| {{URS}}<br />(now {{UKR}})
| {{sortname|Kyrylo|Fesenko}}
| C
| {{nbay|2007|start}}–{{nbay|2011|end}} || 5
| Born in the [[Soviet Union]].{{ref label|Note6|F}} represents [[Ukraine national basketball team|Ukraine]] internationally.
| style="text-align:center;"|<ref>{{cite web|url=https://www.basketball-reference.com/players/f/fesenky01.html|title=Kyrylo Fesenko Statistics|work=basketball-reference.com|publisher=Sports Reference LLC|access-date=October 15, 2010}}</ref>
|-
| {{UKR}}
| {{USA}}
| {{sortname|Pooh|Jeter}}
| G
| {{nbay|2010|full=y}} || 1
| Born in the [[United States]] represents [[Ukraine national basketball team|Ukraine]] internationally.
| style="text-align:center;"|<ref>{{cite web|url=https://www.basketball-reference.com/players/j/jetereu01.html|title=Pooh Jeter Statistics|work=basketball-reference.com|publisher=Sports Reference LLC|access-date=March 10, 2017}}</ref>
|-
| {{UKR}}
| {{URS}}<br />(now {{UKR}})
| {{sortname|Viacheslav|Kravtsov}}
| C
| {{nbay|2012|start}}–{{nbay|2013|end}}|| 2
| Born in the [[Soviet Union]].{{ref label|Note6|F}} represents [[Ukraine national basketball team|Ukraine]] internationally.
| style="text-align:center;"|<ref>{{cite web|url=https://www.basketball-reference.com/players/k/kravtvi01.html|title=Vyacheslav Kravtsov Statistics|work=basketball-reference.com|publisher=Sports Reference LLC|access-date=November 13, 2012}}</ref>
|-
| {{UKR}}
| style="text-align:center;"|—
| style="background:#cfc;"| {{sortname|Alex|Len}}*
| C
| {{nbay|2013|start}}–present || 10
| style="text-align:center;"|—
| style="text-align:center;"|<ref>{{cite web|url=https://www.basketball-reference.com/players/l/lenal01.html|title=Alex Len Statistics|work=basketball-reference.com|publisher=Sports Reference LLC|access-date=November 13, 2013}}</ref>
|-
| {{UKR}}
| {{URS}}<br />(now {{UKR}})
| {{sortname|Slava|Medvedenko}}
| F
| {{nbay|2000|start}}–{{nbay|2006|end}} || 7
| Born in the [[Soviet Union]],{{ref label|Note6|F}} represented [[Ukraine national basketball team|Ukraine]] internationally during his playing career.
| style="text-align:center;"|<ref>{{cite web|url=https://www.basketball-reference.com/players/m/medvest01.html|title=Stanislav Medvedenko Statistics|work=basketball-reference.com|publisher=Sports Reference LLC|access-date=October 15, 2010}}</ref>
|-
| {{UKR}}
| style="text-align:center;"|—
| style="background:#cfc;"| {{sortname|Svi|Mykhailiuk}}*
| F
| {{nbay|2018|start}}–present || 5
| style="text-align:center;"|—
| style="text-align:center;"|<ref>{{cite web|url=https://www.basketball-reference.com/players/m/mykhasv01.html|title=Sviatoslav Mykhailiuk Statistics|work=basketball-reference.com|publisher=Sports Reference LLC|access-date=October 30, 2018}}</ref>
|-
| {{UKR}}
| {{URS}}<br />(now {{UKR}})
| {{sortname|Oleksiy|Pecherov}}
| C
| {{nbay|2007|start}}–{{nbay|2009|end}} || 3
| Born in the [[Soviet Union]],{{ref label|Note6|F}} represents [[Ukraine national basketball team|Ukraine]] internationally.
| style="text-align:center;"|<ref>{{cite web|url=https://www.basketball-reference.com/players/p/pecheol01.html|title=Oleksiy Pecherov Statistics|work=basketball-reference.com|publisher=Sports Reference LLC|access-date=October 15, 2010}}</ref>
|-
| {{UKR}}
| {{URS}}<br />(now {{UKR}})
| {{sortname|Vitaly|Potapenko}}
| C
| {{nbay|1996|start}}–{{nbay|2006|end}} || 11
| Born in the [[Soviet Union]].{{ref label|Note6|F}}
| style="text-align:center;"|<ref>{{cite web|url=https://www.basketball-reference.com/players/p/potapvi01.html|title=Vitaly Potapenko Statistics|work=basketball-reference.com|publisher=Sports Reference LLC|access-date=October 15, 2010}}</ref>
|-
| {{UKR}}
| {{URS}}<br />(now {{RUS}})
| {{sortname|Alexander|Volkov|Alexander Anatolyevich Volkov}}
| F
| {{nbay|1989|start}}–{{nbay|1991|end}} || 3
| Born in the [[Soviet Union]],{{ref label|Note6|F}} represented [[Soviet Union national basketball team|Soviet Union]] and [[Ukraine national basketball team|Ukraine]] internationally during his playing career.<ref>{{cite news|url=https://www.independent.co.uk/sport/basketball-england-frozen-out-by-ukraine-1188968.html|title=Basketball: England frozen out by Ukraine|first=Richard|last=Taylor|date=December 3, 1998|work=The Independent|publisher=Independent Print Limited|access-date=October 16, 2010}}</ref>
| style="text-align:center;"|<ref>{{cite web|url=https://www.basketball-reference.com/players/v/volkoal01.html|title=Alexander Volkov Statistics|work=basketball-reference.com|publisher=Sports Reference LLC|access-date=October 16, 2010}}</ref>
|-
| {{USA}}
| {{TWN}}
| {{sortname|Joe|Alexander|dab=basketball}}
| F
| {{nbay|2008|start}}–{{nbay|2009|end}} || 2
| Born in Taiwan to American parents, moved to the United States at the age of 8.<ref>{{cite web|url=http://www.nba.com/draft2008/profiles/JoeAlexander.html|title=Joe Alexander Draft 2008 Profile|work=NBA.com|publisher=Turner Sports Interactive, Inc|access-date=October 3, 2010|archive-url=https://web.archive.org/web/20081006180431/http://www.nba.com/draft2008/profiles/JoeAlexander.html|archive-date=October 6, 2008|url-status=dead}}</ref>
| style="text-align:center;"|<ref>{{cite web|url=https://www.basketball-reference.com/players/a/alexajo01.html|title=Joe Alexander Statistics|work=basketball-reference.com|publisher=Sports Reference LLC|access-date=October 3, 2010}}</ref>
|-
| {{USA}}
| {{NLD}}
| {{sortname|Hank|Beenders}}
| C/F
| {{nbay|1946|start|baa=y}}–{{nbay|1948|end|baa=y}} || 3
| Born in the Netherlands, moved to the United States at the age of 8, became a naturalized U.S. citizen.<ref>{{cite web|url=http://espn.go.com/classic/obit/s/2003/1027/1648416.html|title=Beenders played in NBA forerunner|date=October 27, 2003|work=ESPN.com|publisher=ESPN Internet Ventures|access-date=October 10, 2010}}</ref>
| style="text-align:center;"|<ref>{{cite web|url=https://www.basketball-reference.com/players/b/beendha01.html|title=Hank Beenders Statistics|work=basketball-reference.com|publisher=Sports Reference LLC|access-date=October 10, 2010}}</ref>
|-
| {{USA}}
| {{PAN}}
| {{sortname|Rolando|Blackman}}
| G
| {{nbay|1981|start}}–{{nbay|1993|end}} || 13
| Born in Panama, became a naturalized U.S. citizen, represented the [[United States men's national basketball team|United States]] internationally during his playing career.<ref>{{cite news|url=https://news.google.com/newspapers?id=oIMcAAAAIBAJ&pg=6960,3288260|title=Concern on Panama|date=December 21, 1989|newspaper=The Pittsburgh Press|location=Pittsburgh, Pennsylvania|publisher=E.W. Scripps Company|access-date=October 20, 2010}}</ref>
| style="text-align:center;"|<ref>{{cite web|url=https://www.basketball-reference.com/players/b/blackro01.html|title=Rolando Blackman Statistics|work=basketball-reference.com|publisher=Sports Reference LLC|access-date=October 10, 2010}}</ref>
|-
| {{USA}}
| {{SDN}}
| style="background:#cfc;"|{{sortname|Bol|Bol}}*
| C
| {{nbay|2019|start}}–present || 3
| Born in Sudan, grew up in the United States.
| style="text-align:center;"|<ref>{{cite web|url=https://www.basketball-reference.com/players/b/bolbo01.html|title=Bol Bol Statistics|work=basketball-reference.com|publisher=Sports Reference LLC|access-date=January 7, 2021}}</ref>
|-
| {{USA}}
| {{FRG}}<br />(now {{DEU}})
| {{sortname|Carlos|Boozer}}
| F/C
| {{nbay|2002|start}}–{{nbay|2014|end}} || 13
| Born in [[West Germany]]{{ref label|Note7|G}} to American parents, grew up in the United States, represents the [[United States men's national basketball team|United States]] internationally.<ref>{{cite news|url=http://www.timesonline.co.uk/tol/sport/more_sport/article6861163.ece|title=NBA welcomes its own Roman Abramovich and foreign investment|first=Ashling|last=O'Connor|date=October 5, 2009|work=The Times|publisher=Times Newspaper Ltd|access-date=October 17, 2010}}{{Dead link|date=October 2024 |bot=InternetArchiveBot |fix-attempted=yes }}</ref>
| style="text-align:center;"|<ref>{{cite web|url=https://www.basketball-reference.com/players/b/boozeca01.html|title=Carlos Boozer Statistics|work=basketball-reference.com|publisher=Sports Reference LLC|access-date=October 17, 2010}}</ref>
|-
| {{USA}}
| {{FRG}}<br />(now {{DEU}})
| {{sortname|John|Brown|dab=basketball, born 1951}}
| F
| {{nbay|1973|start}}–{{nbay|1979|end}} || 7
| Born in [[West Germany]]{{ref label|Note7|G}} to American parents, grew up in the United States.<ref>{{cite web|url=https://missourilegends.com/sports-legends/missouri-basketball/john-brown/|title=John Brown - Missouri Legends|access-date=July 20, 2022}}</ref>
| style="text-align:center;"|<ref>{{cite web|url=https://www.basketball-reference.com/players/b/brownjo01.html|title=John Brown Statistics|work=basketball-reference.com|publisher=Sports Reference LLC|access-date=July 20, 2022}}</ref>
|-
| {{USA}}
| {{ESP}}
| {{sortname|Wallace|Bryant}}
| C
| {{nbay|1983|start}}–{{nbay|1985|end}} || 3
| Born in [[Spain]] to American parents, grew up in the United States.
| style="text-align:center;"|<ref>{{cite web|url=https://www.basketball-reference.com/players/b/bryanwa01.html|title=Wallace Bryant Statistics|work=basketball-reference.com|publisher=Sports Reference LLC|access-date=January 7, 2021}}</ref>
|-
| {{USA}}
| {{flag|VIR|name=U.S. Virgin Islands}}
| style="background:#ff9;"| {{sortname|Tim|Duncan}}^
| F/C
| {{nbay|1997|start}}–{{nbay|2015|end}} || 19
| Born in U.S. Virgin Islands, represented the [[United States men's national basketball team|United States]] internationally before announcing his international retirement in 2004.<ref name="usa04">{{cite web|url=http://www.usabasketball.com/mens/national/moly_2004.html |title=Games of the XXVIIIth Olympiad – 2004 |publisher=USA Basketball |access-date=October 3, 2010 |url-status=dead |archive-url=https://web.archive.org/web/20100918162934/http://www.usabasketball.com/mens/national/moly_2004.html |archive-date=September 18, 2010 }}</ref>
| style="text-align:center;"|<ref>{{cite web|url=https://www.basketball-reference.com/players/d/duncati01.html |title=Tim Duncan Statistics |work=basketball-reference.com |publisher=Sports Reference LLC |access-date=October 3, 2010 |url-status=dead |archive-url=https://web.archive.org/web/20121008092815/http://www.basketball-reference.com/players/d/duncati01.html |archive-date=October 8, 2012 }}</ref>
|-
| {{USA}}
| {{FRG}}<br />(now {{DEU}})
| {{sortname|Kenton|Edelin}}
| F
| {{nbay|1985|start}} || 1
| Born in [[West Germany]]{{ref label|Note7|G}} to American parents.
| style="text-align:center;"|<ref>{{cite web|url=https://www.basketball-reference.com/players/e/edelike01.html|title=Kenton Edelin Statistics|work=basketball-reference.com|publisher=Sports Reference LLC|access-date=July 20, 2022}}</ref>
|-
| {{USA}}
| {{FRG}}<br />(now {{DEU}})
| {{sortname|Jo Jo|English}}
| G
| {{nbay|1992|start}}–{{nbay|1994|end}} || 3
| Born in [[West Germany]]{{ref label|Note7|G}} to American parents.
| style="text-align:center;"|<ref>{{cite web|url=https://www.basketball-reference.com/players/e/englijo01.html|title=Jo Jo English Statistics|work=basketball-reference.com|publisher=Sports Reference LLC|access-date=October 17, 2010}}</ref>
|-
| {{USA}}
| {{JAM}}
| style="background:#ff9;"| {{sortname|Patrick|Ewing}}^
| C/F
| {{nbay|1985|start}}–{{nbay|2001|end}} || 17
| Born in Jamaica, moved to the United States at the age of 11, became a naturalized U.S. citizen, represented the [[United States men's national basketball team|United States]] internationally during his playing career.<ref>{{cite web|url=http://www.nba.com/history/players/ewing_bio.html |title=Patrick Ewing Bio |work=NBA.com |publisher=Turner Sports Interactive, Inc |access-date=October 14, 2010 |url-status=dead |archive-url=https://web.archive.org/web/20070221071926/http://www.nba.com/history/players/ewing_bio.html |archive-date=February 21, 2007 }}</ref>
| style="text-align:center;"|<ref>{{cite web|url=https://www.basketball-reference.com/players/e/ewingpa01.html|title=Patrick Ewing Statistics|work=basketball-reference.com|publisher=Sports Reference LLC|access-date=October 11, 2010}}</ref>
|-
| {{USA}}
| {{MAR}}
| {{sortname|Mike|Flynn|dab=basketball}}
| G
| {{nbay|1975|start}}–{{nbay|1977|end}} || 3
| Born in [[French protectorate of Morocco|French Morocco]] to American parents, grew up in the United States
| style="text-align:center;"|<ref>{{cite web|url=https://www.basketball-reference.com/players/f/flynnmi01.html|title=Mike Flynn Statistics|work=basketball-reference.com|publisher=Sports Reference LLC|access-date=January 9, 2011}}</ref>
|-
| {{USA}}
| {{VCT}}
| {{sortname|Adonal|Foyle}}
| C
| {{nbay|1997|start}}–{{nbay|2008|end}} || 12
| Born in Saint Vincent and the Grenadines, moved to the United States, became a naturalized U.S. citizen.<ref>{{cite web|url=http://articles.sfgate.com/2007-03-13/bay-area/17236849_1_adonal-foyle-masonic-auditorium-ceremony|title=Warriors' Foyle naturalized as U.S. citizen|work=San Francisco Chronicle|access-date=October 16, 2010|date=March 13, 2007|archive-date=August 21, 2010|archive-url=https://web.archive.org/web/20100821083753/http://articles.sfgate.com/2007-03-13/bay-area/17236849_1_adonal-foyle-masonic-auditorium-ceremony|url-status=dead}}</ref>
| style="text-align:center;"|<ref>{{cite web|url=https://www.basketball-reference.com/players/f/foylead01.html|title=Adonal Foyle Statistics|work=basketball-reference.com|publisher=Sports Reference LLC|access-date=October 16, 2010}}</ref>
|-
| {{USA}}
| {{FRG}}<br />(now {{DEU}})
| {{sortname|Donté|Greene}}
| F
| {{nbay|2008|start}}–{{nbay|2011|end}} || 4
| Born in [[West Germany]]{{ref label|Note7|G}} to American parents, previously represented the United States at youth level.<ref>{{cite magazine|url=http://sportsillustrated.cnn.com/vault/article/magazine/MAG1106915/index.htm|title=Greener Pastures|date=January 22, 2007|first=Franz|last=Lidz|magazine=Sports Illustrated|publisher=Time Warner Company|access-date=October 17, 2010|archive-date=February 1, 2010|archive-url=https://web.archive.org/web/20100201200419/http://sportsillustrated.cnn.com/vault/article/magazine/MAG1106915/index.htm|url-status=dead}}</ref>
| style="text-align:center;"|<ref>{{cite web|url=https://www.basketball-reference.com/players/g/greendo01.html|title=Donte Greene Statistics|work=basketball-reference.com|publisher=Sports Reference LLC|access-date=November 13, 2012}}</ref>
|-
| {{USA}}
| {{ROU}}
| {{sortname|Ernie|Grunfeld}}
| G/F
| {{nbay|1977|start}}–{{nbay|1985|end}} || 9
| Born in Romania, moved to the United States at the age of 9, became a naturalized U.S. citizen, represented the [[United States men's national basketball team|United States]] internationally during his playing career.<ref>{{cite web|url=http://www.nydailynews.com/archives/entertainment/1995/05/27/1995-05-27_shooting_for_a_star_knicks_h.html|title=Shooting for a Star Knicks Honcho Ernie Grunfeld Seeks Missing Title Link|first=Wayne|last=Coffey|date=May 27, 1995|work=The Daily News|publisher=Daily News, L.P|access-date=January 14, 2011}} {{dead link|date=September 2017 |bot=InternetArchiveBot |fix-attempted=yes }}</ref>
| style="text-align:center;"|<ref>{{cite web|url=https://www.basketball-reference.com/players/g/grunfer01.html|title=Ernie Grunfeld Statistics|work=basketball-reference.com|publisher=Sports Reference LLC|access-date=October 12, 2010}}</ref>
|-
| {{USA}}
| {{BEL}}
| {{sortname|Xavier|Henry}}
| G
| {{nbay|2010|start}}–{{nbay|2014|start}} || 5
| Born in Belgium to American parents, grew up in the United States.<ref>{{cite web|url=http://www.kuathletics.com/sports/m-baskbl/mtt/henry_xavier00.html |title=Player Bio:Xavier Henry |work=KU Athletics |access-date=January 4, 2012 |url-status=dead |archive-url=https://web.archive.org/web/20120306063421/http://www.kuathletics.com/sports/m-baskbl/mtt/henry_xavier00.html |archive-date=March 6, 2012 }}</ref>
| style="text-align:center;"|<ref>{{cite web|url=https://www.basketball-reference.com/players/h/henryxa01.html|title=Xavier Henry Statistics|work=basketball-reference.com|publisher=Sports Reference LLC|access-date=January 4, 2012}}</ref>
|-
| {{USA}}
| {{AUS}}
| style="background:#cfc;"|{{sortname|Kyrie|Irving}}*
| G
| {{nbay|2011|start}}–present || 12
| Born in Australia to American parents, has dual U.S. and Australian citizenship, has represented the [[United States men's national basketball team|United States]] internationally at youth and senior level.<ref>{{cite web|url=http://www.heraldsun.com.au/sport/boomers-miss-their-shot-at-courting-us-star-kyrie-irving/story-e6frfglf-1226055994725|title=Boomers miss their shot at courting US star Kyrie Irving|first=Jai|last=Bednall|date=May 15, 2011|work=Herald Sun|publisher=Herald and Weekly Times|access-date=June 13, 2011}}</ref>
| style="text-align:center;"|<ref>{{cite web|url=https://www.basketball-reference.com/players/i/irvinky01.html|title=Kyrie Irving Statistics|work=basketball-reference.com|publisher=Sports Reference LLC|access-date=January 13, 2012}}</ref>
|-
| {{USA}}
| {{ITA}}
| style="background:#cfc;"|{{sortname|Reggie|Jackson|dab=basketball, born 1990}}*
| G
| {{nbay|2011|start}}–present || 12
| Born in Italy to American parents, grew up in the United States.<ref>{{cite web|url=http://www.bceagles.com/sports/m-baskbl/spec-rel/111008aad.html |title=Freshman Focus: Meet Reggie Jackson |work=BC Athletics |access-date=January 6, 2012 |url-status=dead |archive-url=https://web.archive.org/web/20120117175714/http://www.bceagles.com/sports/m-baskbl/spec-rel/111008aad.html |archive-date=January 17, 2012 }}</ref>
| style="text-align:center;"|<ref>{{cite web|url=https://www.basketball-reference.com/players/j/jacksre01.html|title=Reggie Jackson Statistics|work=basketball-reference.com|publisher=Sports Reference LLC|access-date=January 13, 2012}}</ref>
|-
| {{USA}}
| {{LIB}}
| {{sortname|Steve|Kerr}}
| G
| {{nbay|1988|start}}–{{nbay|2002|end}} || 15
| Born in Lebanon to the Lebanese-born American citizen [[Malcolm H. Kerr]], represented the [[United States men's national basketball team|United States]] internationally during his playing career.<ref>{{cite magazine|url=https://www.si.com/vault/1997/04/07/225294/straight-shooter-after-nine-years-in-the-nba-the-bulls-steve-kerr-is-still-a-hardworking-overachiever|title=Straight Shooter|author=Michael Silver|date=April 7, 1997|magazine=Sports Illustrated|publisher=Time Warner Company|access-date=October 14, 2010}}</ref>
| style="text-align:center;"|<ref>{{cite web|url=https://www.basketball-reference.com/players/k/kerrst01.html|title=Steve Kerr Statistics|work=basketball-reference.com|publisher=Sports Reference LLC|access-date=October 3, 2010}}</ref>
|-
| {{USA}}
| {{FRA}}
| {{sortname|Cozell|McQueen||Mcqueen, Cozell}}
| F
| {{nbay|1986|end}} || 1
| Born in France to American parents.<ref>{{cite news|url=https://news.google.com/newspapers?id=fQEzAAAAIBAJ&pg=4712,4167583|title=McQueen–McCoy|date=September 15, 1985|newspaper=Star-News|location=Wilmington, North Carolina|publisher=The New York Times Company|access-date=October 17, 2010}}</ref>
| style="text-align:center;"|<ref>{{cite web|url=https://www.basketball-reference.com/players/m/mcqueco01.html|title=Cozell McQueen Statistics|work=basketball-reference.com|publisher=Sports Reference LLC|access-date=October 14, 2010}}</ref>
|-
| {{USA}}
| {{flag|Manchukuo}}<br />(now {{CHN}})
| {{sortname|Tom|Meschery}}<br />(formerly Tomislav Meshcheryakov)
| F
| {{nbay|1961|start}}–{{nbay|1970|end}} || 10
| Born in [[Manchukuo]] (a puppet state of the [[Empire of Japan]], now part of [[China]]) to [[Russia]]n parents, moved to the United States at the age of 8, became a naturalized U.S. citizen.<ref>{{cite web|url=http://articles.latimes.com/2009/nov/09/sports/sp-crowe9|title=Former NBA tough guy Tom Meschery a man of rhyme, reason|first=Jerry|last=Crowe|date=November 9, 2009|work=Los Angeles Times|access-date=October 3, 2010}}</ref>
| style="text-align:center;"|<ref>{{cite web|url=https://www.basketball-reference.com/players/m/meschto01.html|title=Tom Meschery Statistics|work=basketball-reference.com|publisher=Sports Reference LLC|access-date=October 3, 2010}}</ref>
|-
| {{USA}}
| {{NGA}}
| style="background:#ff9;"| {{sortname|Hakeem|Olajuwon}}^
| C
| {{nbay|1984|start}}–{{nbay|2001|end}} || 18
| Born and raised in Nigeria, moved to the U.S. at the age of 17 (two years after playing basketball for the first time). Eventually became a naturalized U.S. citizen, represented the [[United States men's national basketball team|United States]] internationally during his playing career.<ref>{{cite web|url=http://www.nba.com/history/players/olajuwon_bio.html|title=Hakeem Olajuwon Bio|work=NBA.com|publisher=Turner Sports Interactive, Inc|access-date=October 14, 2010}}</ref>
| style="text-align:center;"|<ref>{{cite web|url=https://www.basketball-reference.com/players/o/olajuha01.html|title=Hakeem Olajuwon Statistics|work=basketball-reference.com|publisher=Sports Reference LLC|access-date=October 11, 2010}}</ref>
|-
| {{USA}}
| {{GBR}}<br />{{ENG}}
| style="background:#cfc;"|{{sortname|Admiral|Schofield}}*
| F
| {{nbay|2019|full=y}}; {{nbay|2021|start}}–present || 3
| Born in England to American parents, grew up in the United States.<ref>{{cite web|url=https://utsports.com/sports/mens-basketball/roster/admiral-schofield/6752|title=2018–19 Men's Basketball Roster: Admiral Schofield|work=Tennessee Volunteers|access-date=October 24, 2019}}</ref>
| style="text-align:center;"|<ref>{{cite web|url=https://www.basketball-reference.com/players/s/schofad01.html|title=Admiral Schofield Statistics|work=basketball-reference.com|publisher=Sports Reference LLC|access-date=October 24, 2019}}</ref>
|-
| {{USA}}
| {{SWE}}
| {{sortname|Miles|Simon}}
| G
| {{nbay|1998|full=y}} || 1
| Born in Sweden to an American father and a [[Norway|Norwegian]] mother.<ref name="sweden"/>
| style="text-align:center;"|<ref>{{cite web|url=https://www.basketball-reference.com/players/s/simonmi01.html|title=Miles Simon Statistics|work=basketball-reference.com|publisher=Sports Reference LLC|access-date=October 7, 2010}}</ref>
|-
| {{USA}}
| {{FRA}}
| {{sortname|Michael|Stewart|dab=basketball}}
| C
| {{nbay|1997|start}}–{{nbay|2004|end}} || 8
| Born in France to American parents.<ref>{{cite web|url=http://nl.newsbank.com/nl-search/we/Archives?p_product=SB&p_theme=sb&p_action=search&p_maxdocs=200&p_topdoc=1&p_text_direct-0=0EB046A99F54A238&p_field_direct-0=document_id&p_perpage=10&p_sort=YMD_date:D&s_trackval=GooglePM|title=Your Sacramento King! One-Time Ball Boy, NBA Longshot is Impressing Many on Home Team|date=December 26, 1997|work=The Sacramento Bee|publisher=McClatchy Company|access-date=October 17, 2010|archive-date=October 23, 2012|archive-url=https://web.archive.org/web/20121023180815/http://nl.newsbank.com/nl-search/we/Archives?p_product=SB&p_theme=sb&p_action=search&p_maxdocs=200&p_topdoc=1&p_text_direct-0=0EB046A99F54A238&p_field_direct-0=document_id&p_perpage=10&p_sort=YMD_date:D&s_trackval=GooglePM|url-status=dead}}</ref>
| style="text-align:center;"|<ref>{{cite web|url=https://www.basketball-reference.com/players/s/stewami01.html|title=Michael Stewart Statistics|work=basketball-reference.com|publisher=Sports Reference LLC|access-date=October 14, 2010}}</ref>
|-
| {{USA}}
| {{ESP}}
| {{sortname|Wally|Szczerbiak}}
| F
| {{nbay|1999|start}}–{{nbay|2008|end}} || 10
| Born in Spain to [[Walter Szczerbiak|American parents]], has represented the [[United States men's national basketball team|United States]] internationally.<ref>{{cite web|url=http://www.usabasketball.com/mens/men_alpha_S.html|title=All-Time USA Basketball Men's Roster // S|work=USA Basketball|publisher=NBA Media Ventures, LLC|access-date=December 3, 2010|url-status=dead|archive-url=https://web.archive.org/web/20120815130229/http://www.usabasketball.com/mens/men_alpha_S.html|archive-date=August 15, 2012|df=mdy-all}}</ref>
| style="text-align:center;"|<ref>{{cite web|url=https://www.basketball-reference.com/players/s/szczewa02.html|title=Wally Szczerbiak Statistics|work=basketball-reference.com|publisher=Sports Reference LLC|access-date=October 13, 2010}}</ref>
|-
| {{USA}}
| {{JPN}}
| style="background:#cfc;"|{{sortname|Cameron|Thomas|Cam Thomas (basketball)}}*
| F
| {{nbay|2021|start}}–present || 2
| Born in Japan to American parents, grew up in the United States.<ref>{{cite magazine|url=https://www.si.com/college/2021/03/21/cameron-thomas-lsu-mom-march-madness|title='She's His Toughest Critic': The Basketball-Driven Mother-and-Son Bond That Fuels LSU's Cameron Thomas|magazine=Sports Illustrated|access-date=October 20, 2021}}</ref>
| style="text-align:center;"|<ref>{{cite web|url=https://www.basketball-reference.com/players/t/thomaca02.html|title=Cameron Thomas Statistics|work=basketball-reference.com|publisher=Sports Reference LLC|access-date=October 20, 2021}}</ref>
|-
| {{USA}}
| {{FRG}}<br />(now {{DEU}})
| {{sortname|Kiki|Vandeweghe}}
| F
| {{nbay|1980|start}}–{{nbay|1992|end}} || 13
| Born in [[West Germany]]{{ref label|Note7|G}} to [[Ernie Vandeweghe|a Canadian father]] and 1952 [[Miss America]] pageant winner [[Colleen Kay Hutchins]]. Moved back to the U.S. as a child. Holds both American and Canadian passports.
| style="text-align:center;"|<ref>{{cite web|url=https://www.basketball-reference.com/players/v/vandeki01.html|title=Kiki Vandeweghe Statistics|work=basketball-reference.com|publisher=Sports Reference LLC|access-date=September 28, 2015}}</ref>
|-
| {{USA}}
| {{FRG}}<br />(now {{DEU}})
| {{sortname|Duane|Washington}}
| G
| {{nbay|1987|end}}; {{nbay|1992|end}} || 2
| Born in [[West Germany]]{{ref label|Note7|G}} to American parents.
| style="text-align:center;"|<ref>{{cite web|url=https://www.basketball-reference.com/players/w/washidu01.html|title=Duane Washington Statistics|work=basketball-reference.com|publisher=Sports Reference LLC|access-date=October 17, 2010}}</ref>
|-
| {{USA}}
| {{DEU}}
| style="background:#cfc;"|{{sortname|Duane|Washington Jr.}}*
| G
| {{nbay|2021|start}}–present || 2
| Born in [[Germany]] to American parents, grew up in the United States.
| style="text-align:center;"|<ref>{{cite web|url=https://www.basketball-reference.com/players/w/washidu02.html|title=Duane Washington Jr. Statistics|work=basketball-reference.com|publisher=Sports Reference LLC|access-date=October 31, 2021}}</ref>
|-
| {{USA}}
| {{FRA}}
| style="background:#ff9;"| {{sortname|Dominique|Wilkins}}^
| F/G
| {{nbay|1982|start}}–{{nbay|1994|end}}; {{nbay|1996|full=y}}; {{nbay|1998|end}} || 15
| Born in France to American parents, represented the [[United States men's national basketball team|United States]] internationally during his playing career.<ref>{{cite web|url=http://www.nba.com/history/players/wilkins_bio.html|title=Dominique Wilkins Bio|work=NBA.com|publisher=Turner Sports Interactive, Inc|access-date=October 14, 2010}}</ref>
| style="text-align:center;"|<ref>{{cite web|url=https://www.basketball-reference.com/players/w/wilkido01.html|title=Dominique Wilkins Statistics|work=basketball-reference.com|publisher=Sports Reference LLC|access-date=October 12, 2010}}</ref>
|-
| {{flag|VIR|name=U.S. Virgin Islands}}
| style="text-align:center;"|—
| {{sortname|Raja|Bell}}
| G
| {{nbay|2000|start}}–{{nbay|2012|end}} || 13
| style="text-align:center;"|—
| style="text-align:center;"|<ref>{{cite web|url=https://www.basketball-reference.com/players/b/bellra01.html|title=Raja Bell Statistics|work=basketball-reference.com|publisher=Sports Reference LLC|access-date=October 3, 2010}}</ref>
|-
| {{flag|VIR|name=U.S. Virgin Islands}}
| style="text-align:center;"|—
| {{sortname|Charles|Claxton|dab=basketball}}
| G
| {{nbay|1995|start}} || 1
| style="text-align:center;"|—
| style="text-align:center;"|<ref>{{cite web|url=https://www.basketball-reference.com/players/c/claxtch01.html|title=Charles Claxton Statistics|work=basketball-reference.com|publisher=Sports Reference LLC|access-date=October 3, 2010}}</ref>
|-
| {{flag|VIR|name=U.S. Virgin Islands}}
| {{USA}}
| style="background:#cfc;"| {{sortname|Nic|Claxton}}*
| F
| {{nbay|2019|start}}–present || 4
| Born on the United States mainland by U.S. Virgin Islands [[Charles Claxton (basketball)|father]], represents [[U.S. Virgin Islands national basketball team|U.S. Virgin Islands]] internationally.<ref>{{cite web|url=https://www.nba.com/draft/2019/prospects/nicolas-claxton#/|title=2019 Draft prospect: Nicolas Claxton|work=nba.com|access-date=November 12, 2019}}</ref>
| style="text-align:center;"|<ref>{{cite web|url=https://www.basketball-reference.com/players/c/claxtni01.html|title=Nicolas Claxton Statistics|work=basketball-reference.com|publisher=Sports Reference LLC|access-date=November 12, 2019}}</ref>
|-
| {{flag|VIR|name=U.S. Virgin Islands}}
| {{USA}}
| {{sortname|David|Vanterpool}}
| G
| {{nbay|2000|end}} || 1
| Born on the United States mainland, represents [[U.S. Virgin Islands national basketball team|U.S. Virgin Islands]] internationally.<ref>{{cite web|url=http://www.cskabasket.com/team/?a=player&p=9745&season=55&lang=en|title=David Vanterpool Profile|publisher=PBC CSKA Moscow|access-date=October 3, 2010}}</ref>
| style="text-align:center;"|<ref>{{cite web|url=https://www.basketball-reference.com/players/v/vanteda01.html|title=David Vanterpool Statistics|work=basketball-reference.com|publisher=Sports Reference LLC|access-date=October 3, 2010}}</ref>
|-
| {{URY}}
| style="text-align:center;"|—
| {{sortname|Esteban|Batista}}
| F/C
| {{nbay|2005|start}}–{{nbay|2006|end}} || 2
| style="text-align:center;"|—
| style="text-align:center;"|<ref>{{cite web|url=https://www.basketball-reference.com/players/b/batises01.html|title=Esteban Batista Statistics|work=basketball-reference.com|publisher=Sports Reference LLC|access-date=October 10, 2010}}</ref>
|-
| {{VEN}}{{anchor|V}}
| {{TRI}}
| {{sortname|Carl|Herrera}}
| F
| {{nbay|1991|start}}–{{nbay|1998|end}} || 8
| Born in Trinidad and Tobago, represented [[Venezuela national football team|Venezuela]] internationally during his playing career.<ref>{{cite web|url=https://www.sports-reference.com/olympics/athletes/he/carl-herrera-1.html|archive-url=https://web.archive.org/web/20200418103025/https://www.sports-reference.com/olympics/athletes/he/carl-herrera-1.html|url-status=dead|archive-date=April 18, 2020|title=Carl Herrera Biography and Olympic Results|work=sports-reference.com|publisher=Sports Reference LLC|access-date=October 10, 2010}}</ref>
| style="text-align:center;"|<ref>{{cite web|url=https://www.basketball-reference.com/players/h/herreca01.html|title=Carl Herrera Statistics|work=basketball-reference.com|publisher=Sports Reference LLC|access-date=October 10, 2010}}</ref>
|-
| {{VEN}}
| {{USA}}
| [[Askia Jones]]
| G
| {{Nbay|1994|start}} || 1
| Born in the United States, represented [[Venezuela national football team|Venezuela]] internationally during his playing career.<ref>{{Cite news|url=http://basketball.latinbasket.com/player/Askia-Jones/Venezuela/Cangrejeros-de-Maturin/14137|title=Askia Jones Basketball Player Profile, Cangrejeros de Maturin, Kansas St., News, LNB stats, Career, Games Logs, Best, Awards – latinbasket|work=www.eurobasket.com|access-date=2017-10-28}}</ref>
| style="text-align:center;"|<ref>{{cite web|url=https://www.basketball-reference.com/players/j/jonesas01.html|title=Askia Jones Statistics|work=basketball-reference.com|publisher=Sports Reference LLC|access-date=October 28, 2017}}</ref>
|-
| {{VEN}}
| {{USA}}
| {{sortname|Harold|Keeling}}
| F
| {{nbay|1985|end}} || 1
| Born in the United States, represented [[Venezuela national football team|Venezuela]] internationally during his playing career.
| style="text-align:center;"|<ref>{{cite web|url=https://www.basketball-reference.com/players/k/keeliha01.html|title=Harold Keeling Statistics|work=basketball-reference.com|publisher=Sports Reference LLC|access-date=February 11, 2017}}</ref>
|-
| {{VEN}}
| {{USA}}
| {{sortname|Donta|Smith}}
| G
| {{nbay|2004|start}}–{{nbay|2005|end}} || 2
| Born on the United States, represented Venezuela.
| style="text-align:center;"|<ref>{{cite web|url=https://www.basketball-reference.com/players/s/smithdo04.html|title=Donta Smith Statistics|work=basketball-reference.com|publisher=Sports Reference LLC|access-date=October 6, 2015}}</ref>
|-
| {{VEN}}
| style="text-align:center;"|—
| {{sortname|Óscar|Torres| dab = basketball}}
| F
| {{nbay|2001|start}}–{{nbay|2002|start}} || 2
| style="text-align:center;"|—
| style="text-align:center;"|<ref>{{cite web|url=https://www.basketball-reference.com/players/t/torreos01.html|title=Oscar Torres Statistics|work=basketball-reference.com|publisher=Sports Reference LLC|access-date=October 10, 2010}}</ref>
|-
| {{VEN}}
| style="text-align:center;"|—
| {{sortname|Greivis|Vásquez||Vasquez, Grievis}}
| G
| {{nbay|2010|start}}–{{nbay|2016|start}} || 7
| style="text-align:center;"|—
| style="text-align:center;"|<ref>{{cite web|url=https://www.basketball-reference.com/players/v/vasqugr01.html|title=Greivis Vasquez Statistics|work=basketball-reference.com|publisher=Sports Reference LLC|access-date=November 7, 2010}}</ref>
|}
==Notes==
*{{note label|Note1|A}} Nationality indicates a player's representative nationality.
*{{note label|Note2|B}} Birthplace indicates a player's country of birth. A blank column indicates that the player's birth country is the same to his nationality.
*{{note label|Note3|C}} Career in the NBA
*{{note label|Note4|D}} [[Socialist Federal Republic of Yugoslavia|SFR Yugoslavia]] [[Breakup of Yugoslavia|dissolved]] in 1992 into five independent countries, [[Bosnia and Herzegovina]], [[Croatia]], the [[Republic of North Macedonia|Republic of Macedonia]], [[Slovenia]], and the [[Serbia and Montenegro|Federal Republic of Yugoslavia]]. FR Yugoslavia was later renamed into Serbia and Montenegro in February 2003 and dissolved in June 2006 into two independent countries, [[Montenegro]] and [[Serbia]]. In 2019, Macedonia was officially renamed North Macedonia.
*{{note label|Note5|E}} [[Czechoslovakia]] [[Dissolution of Czechoslovakia|dissolved]] on January 1, 1993 into two independent countries, the [[Czech Republic]] and [[Slovakia]].In 2016, the Czech Republic officially began to use its geographical name Czechia.
*{{note label|Note6|F}} [[Soviet Union]] [[Dissolution of the Soviet Union|dissolved]] in December 1991.
*{{note label|Note7|G}} [[Germany]] was previously divided into two independent countries, the [[West Germany|Federal Republic of Germany]] (West Germany) and [[East Germany|German Democratic Republic]] (East Germany), from 1949 to 1990. Before that, however, it was formerly known as the [[Weimar Republic]] from after World War I ended in 1918 until 1933 once [[Adolf Hitler]] was elected as [[Chancellor of Germany|chancellor]] and produced the [[Enabling Act of 1933]] shortly after.
*{{note label|Note8|H}} On July 9, 2011, [[South Sudan]] became independent from [[Sudan]], following a vote for independence in a [[2011 South Sudanese independence referendum|January 2011 referendum]].
*{{note label|Note9|I}} [[Lithuania]], [[Latvia]] and [[Estonia]] are considered in international law to have kept [[de jure]] independence from 1944-1991 while being [[de facto]] controlled by the [[Soviet Union]].<ref>name="Ziemele13">[[#Ziemele2005|Ziemele (2005)]]. p118.</ref>
== Footnotes ==
{{NoteFoot}}
==Lihimi m-pahi==
{{Portal|Basketball}}
===NBA===
*[[List of foreign NBA coaches]]
*[[Lists of National Basketball Association players|Lists of NBA players]]
**[[List of current NBA team rosters|List of current NBA players]]
*List of NBA players by country:
**[[List of Australian NBA players]]
**[[List of Canadians in the National Basketball Association|List of Canadian NBA players]]
**[[List of Croatian NBA players]]
**[[List of French NBA players]]
**[[List of Greek NBA players]]
**[[List of Italian NBA players]]
**[[List of Lithuanian NBA players]]
**[[List of Montenegrin NBA players]]
**[[List of Serbian NBA players]]
**[[List of Turkish NBA players]]
*[[Race and ethnicity in the NBA]]
===Other leagues===
*[[List of foreign basketball players in Serbia]]
*[[Foreign players in the National Football League]]
*[[List of foreign WNBA players]]
*[[List of NHL statistical leaders by country]]
*[[List of countries with their first Major League Baseball player]]
*[[List of current Major League Baseball players by nationality]]
==Kundivihira ==
{{reflist}}
==External links==
*[http://www.nba.com/players/int_players_0809.html NBA.com: 2008–09 International Players]
*[https://web.archive.org/web/20091029221914/http://www.nba.com/2009/news/10/27/international.players/index.html NBA.com: 2009–10 International Players]
*[https://web.archive.org/web/20120610001921/http://www.nba.com/news/2010-11-international-players/index.html NBA.com: 2010–11 International Players]
*[http://lowkeynba.com/nba-foreign-players-small-countries/ NBA Foreign Players From Small Countries]
{{NBA}}
{{DEFAULTSORT:List Of Foreign Nba Players}}
[[Category:National Basketball Association players by national origin| ]]
[[Category:Lists of National Basketball Association players|Foreign Nba]]
[[Category:Employment of foreign-born]]
== Kundivihira ==
ahlh8j3ozzci3fp785s0jzb9aqtjzte
Tɛmplet:Contains special characters
10
22047
115850
72277
2025-06-19T18:21:26Z
Incall
6360
([[c:GR|GR]]) [[File:Uyghurche.png]] → [[File:Uyghurche.svg]] png —> svg
115850
wikitext
text/x-wiki
{{Contains special characters/core
| compact = {{{compact|}}}
| section = {{if empty|{{{section|}}}|{{{2|}}}}}
| image = {{#switch:{{{1|{{{lang|}}}}}}
| AA = Example.of.SJIS.art.rendering.svg
| APL = APLgradeup.svg
| Armenian = {{{image|Armenian language in the Armenian alphabet.svg}}}
| Asamiya | Assamese = {{{image|Wiki letter wo.svg}}}
| Balinese = Bali Ba.png
| Balochi | Baluchi = Balochi.svg
| Baybayin = Baybayin Ba.svg
| Bengali = {{{image|Bengali Conjunct Kshya.svg}}}
| Braille = {{{image|Braille N.svg}}}
| Burmese = Burmese character k.svg
| Canadian = {{{image|Canadian Aboriginal Syllabics Example.svg}}}
| Cherokee = {{{image|Tsalagi word.svg}}}
| Coptic = {{{image|CopticLetters.svg}}}
| cuneiform = {{{image|Cuneform UZ.svg}}}
| Deseret = {{{image|Deseret capital Dee.svg}}}
| Egyptian | Egyptian hieroglyphs | hieroglyphs = Egyptian-A.PNG
| emoticon = {{{image|Emoji u263a.svg}}}
| Ethiopic = {{{image|Ge'ez.svg}}}
| Georgian = {{{image|ღ.png}}}
| Glagolitic = {{{image|GlagoliticSlovoⰔ.svg}}}
| Gothic = {{{image|Gothic letter ahsa.svg}}}
| Hebrew = {{{image|Shalom2.svg}}}
| Hindko = Hindko.svg
| Hokkien = O-dot.png
| Karen = Karen text.svg
| Khoekhoe = {{{image|Clicks.svg}}}
| Indic = {{{image|Example.of.complex.text.rendering.svg}}}
| IPA = {{{image|Parentesi Quadre.svg}}}
| Javanese = {{{image|Javanese ha.svg}}}
| Khmer = {{{image|Aksar Khmer.svg}}}
| Lanna | Northern Thai = {{{image|Lanna Tua Mueang.svg}}}
| Lao = {{{image|Laos in Lao.svg}}}
| Lontara = Lontara.svg
| Manchu = {{{image|Manju gisun.svg}}}
| Meitei = {{{image|Meetei Mayek letter I.svg}}}
| Mongolian = {{{image|Monggol bicig.svg}}}
| Nom = {{{image|Chu nom.svg}}}
| Ogham = {{{image|Ogham Sample.png}}}
| Old Hungarian = L (rovásbetű).svg
| Old Persian = {{{image|Old Persian mi.png}}}
| Pashto = Pashto.svg
| Perso-Arabic = {{{image|Farsi.svg}}}
| PIE | PIE words = PIE ǵh.svg
| Phoenician = Phoenician_aleph.svg
| Runic = {{{image|Tyr-runes.svg}}}
| Saraiki = Saraiki.svg
| Shavian = Shavian Ha-ha.svg
| SignWriting = SignWriting-render.svg
| Sindhi = Word Sindhi in Perso-Arabic.svg
| Sundanese = Sunda_Sa.png
| Syriac = {{{image|Shlama.svg}}}
| Tamil = {{{image|Tamil A.svg}}}
| Tangut = {{{image|LFW2008_2403.png}}}
| Thai = {{{image|Thai Alphabet Sample.svg}}}
| Tibetan = Tibetan wa + (i).svg
| Tifinagh = {{{image|Yakh.svg}}}
| Uncommon | Uncommon Unicode | Unicode = {{{file|Replacement character.svg}}}
| Urdu = {{{image|Urdu example.svg}}}
| Uyghur = {{{image|Uyghurche.svg}}}
| Vietnamese = {{{image|Chu nom.svg}}}
| {{{image|}}}
}}
| link = {{#switch:{{{1|{{{lang|}}}}}}
| emoticon = File:Emoji u263a.svg
| Hebrew = Shalom
| IPA = Help:IPA
| Lanna | Northern Thai
| Uncommon | Uncommon Unicode | Unicode = {{{link|Specials (Unicode block)#Replacement character}}}
| {{{link|}}}
}}
| alt = {{#switch:{{{1|{{{lang|}}}}}}
| Asamiya | Assamese = Oxomia
| Bengali = Bengali
| Braille = ⠝
| Hebrew = שָׁלוֹם
| IPA = []
| Lanna | Northern Thai
| Uncommon | Uncommon Unicode | Unicode = {{{alt|<?>}}}
| Meitei = Meetei Mayek
| {{{alt|}}}
}}
| width = {{{width|}}}
| fix = {{#switch:{{{1|{{{lang|}}}}}}
| Asamiya | Assamese = Wikipedia:Asamiya script display help
| AA
| Hokkien
| Nom
| Vietnamese = Help:Multilingual support (East Asian)
| APL
| Egyptian | Egyptian hieroglyphs | hieroglyphs
| emoticon
| Old Hungarian
| Shavian = Help:Special characters
| Armenian
| Balinese
| Baybayin
| Canadian
| Cherokee
| Coptic
| Deseret
| Georgian
| Javanese
| Khoekhoe
| Lanna | Northern Thai
| Lontara
| Manchu
| Mongolian
| Old Persian
| SignWriting
| Sogdian
| Sundanese
| Syriac
| Tangut = Help:Multilingual support#{{{1|{{{lang|}}}}}}
| Uncommon | Uncommon Unicode | Unicode = {{{fix|Help:Multilingual support}}}
| Balochi | Baluchi
| Hindko
| Ottoman Turkish
| Pashto
| Perso-Arabic
| Saraiki
| Sindhi
| Urdu
| Uyghur = Help:Arabic
| Bengali = Wikipedia:Bangla script display help
| Burmese = Help:Multilingual support (Burmese)
| Ethiopic = Help:Multilingual support (Ethiopic)
| Gothic = Help:Gothic Unicode Fonts
| Hebrew = Help:Hebrew
| Indic
| Khmer
| Lao
| Tamil
| Thai
| Tibetan = Help:Multilingual support (Indic)
| IPA = Help:IPA#Rendering issues
| Karen = Help:Multilingual support (Myanmar)
| Levantine = Template:Lang#Applying_styles
| Meitei = Wikipedia:Meitei script display help
| Tifinagh = Help:Multilingual support (Tifinagh)
| #default = {{{fix|}}}
}}
| special = {{#switch:{{{1|{{{lang|}}}}}}
| AA = [[Shift JIS art]]
| APL = [[APL (programming language)|APL]] [[source code]]
| Armenian = [[Armenian language|Armenian]] text
| Asamiya | Assamese = [[Assamese alphabet|the Assamese alphabet]]
| Balinese = [[Balinese alphabet]]
| Baluchi | Balochi = [[Balochi language|Balochi text]], written from right to left with some letters joined
| Baybayin = [[Baybayin]] script
| Bengali = [[Bengali alphabet|Bengali text]]
| Braille = [[Braille Patterns|Unicode Braille characters]]
| Burmese = [[Burmese alphabet|Burmese script]]
| Canadian = [[Canadian Aboriginal syllabics|Canadian Aboriginal syllabic characters]]
| Cherokee = [[Cherokee syllabary|Cherokee syllabic characters]]
| Coptic = [[Coptic language|Coptic]] text
| cuneiform = [[cuneiform script]]
| Deseret = [[Deseret alphabet|Deseret alphabet characters]]
| Egyptian | Egyptian hieroglyphs | hieroglyphs = [[Egyptian hieroglyphs|Ancient Egyptian Hieroglyphic]] text
| emoticon = [[Emoji#In Unicode|Unicode emoticons or emojis]]
| Ethiopic = [[Ge'ez script|Ethiopic text]]
| Georgian = [[Georgian language|Georgian]] text
| Glagolitic = [[Glagolitic script|Glagolitic]] text
| Gothic = [[Gothic alphabet|Gothic]] characters
| Hebrew = [[Hebrew alphabet|Hebrew text]]
| Hindko = [[Shahmukhi alphabet|Hindko text]], written from right to left with some letters joined
| Hokkien = [[Hokkien]] text
| Indic = [[Brahmic scripts|Indic text]]
| IPA = [[International Phonetic Alphabet|IPA]] phonetic symbols
| Javanese = letters from the [[Javanese script]]
| Karen = [[Karen alphabet|Karen script]]
| Khoekhoe = [[Click consonant|click symbols]] from the [[Khoekhoe language]]
| Khmer = [[Khmer language|Khmer]] text
| Lanna | Northern Thai = [[Northern Thai language|Lanna text]]
| Lao = [[Lao language|Lao text]]
| Levantine = [[Levantine Arabic|Levantine written in Arabic characters]]
| Lontara = [[Lontara alphabet|Lontara script]]
| Manchu = [[Manchu language|Manchu]] text
| Meitei = [[Meitei script|the Meitei alphabet]]
| Mongolian = [[Mongolian script]]
| Nom = [[chữ Nôm]] text
| Ogham = [[Ogham|Ogham text]]
| Old Hungarian = [[Old Hungarian alphabet|Old Hungarian]] text
| Old Persian = [[Old Persian language|Old Persian]] text
| Ottoman Turkish = [[Ottoman Turkish alphabet|Ottoman Turkish text]], written from right to left with some [[Arabic alphabet|Arabic]] letters and additional symbols joined
| Pashto = [[Pashto alphabet|Pashto text]]
| Perso-Arabic = [[Persian alphabet|Persian text]]
| Phoenician = [[Phoenician language|Phoenician text]]
| PIE | PIE words = characters used to write reconstructed [[Proto-Indo-European language|Proto-Indo-European]] words (for an explanation of the notation, see [[Proto-Indo-European phonology]])
| Runic = [[runes|runic]] characters
| Saraiki = [[Shahmukhi|Saraiki text]], written from right to left with some letters joined
| Shavian = [[Shavian alphabet|Shavian]] text
| SignWriting = symbols from the [[SignWriting|SignWriting Script]]
| Sindhi = [[Sindhi language|Sindhi text]], written from right to left with some letters joined
| Sogdian = [[Sogdian alphabet|Sogdian text]]
| Sundanese = [[Sundanese alphabet|Sundanese script]]
| Syriac = Syriac text, written from right to left in a cursive style with some letters joined
| Tamil = [[Tamil script]]
| Tangut = [[Tangut language|Tangut]] text
| Thai = [[Thai language|Thai text]]
| Tibetan = [[Tibetan alphabet|Tibetan script]]
| Tifinagh = [[Tifinagh|Tifinagh text]]
| Uncommon | Uncommon Unicode | Unicode = {{{special|uncommon [[Unicode]] characters}}}
| Urdu = [[Urdu alphabet|Urdu text]]
| Uyghur = [[Uyghur Arabic alphabet|Uyghur text]]
| Vietnamese = [[Vietnamese language|Vietnamese]] text
| #default = {{{special|}}}
}}
| characters = {{#switch:{{{1|{{{lang|}}}}}}
| AA = [[kanji]] and [[kana]]
| APL = [[APL syntax and symbols|APL symbols]]
| Armenian
| Coptic
| Deseret
| Hebrew
| Ogham = {{{1|{{{lang|}}}}}} letters
| Balinese = Balinese characters
| Balochi | Baluchi = [[Balochi language#Writing system|Balochi script]]
| Baybayin = Baybayin characters
| Braille = [[Braille|Braille characters]]
| Burmese = [[Burmese alphabet|Burmese script]]
| Canadian = syllabics
| Cherokee = Cherokee syllabics
| cuneiform = cuneiform script
| Egyptian | Egyptian hieroglyphs | hieroglyphs = [[Egyptian hieroglyphs]]
| emoticon = the intended characters
| Ethiopic = Ethiopic characters
| Georgian = [[Georgian scripts|Georgian letters]]
| Glagolitic = letters
| Gothic = letters
| Hindko = [[Shahmukhi alphabet|Hindko script]]
| Hokkien = [[Hàn-jī]], [[Pe̍h-ōe-jī]] and [[Tâi-lô]]
| Indic = Indic text
| IPA = [[Unicode]] characters. For an introductory guide on IPA symbols, see [[Help:IPA]]
| Javanese = Javanese characters
| Karen = [[Karen alphabet|Karen script]]
| Khmer = [[Khmer script]]
| Manchu = [[Manchu alphabet]]
| Mongolian = text in [[Mongolian script]]
| Lanna | Northern Thai = [[Tai Tham script]]
| Nom = [[chữ Nôm]]
| Lao = [[Lao alphabet|Lao script]]
| Lontara = Lontara characters
| Old Hungarian = [[Old Hungarian alphabet|Old Hungarian]] characters
| Old Persian = [[Old Persian cuneiform]]
| Pashto = [[Pashto alphabet|Pashto script]]
| PIE | PIE words = [[Unicode]] combining characters and [[Latin script|Latin]] characters
| Runic = runes
| Saraiki = [[Shahmukhi|Saraiki script]]
| Shavian = [[Shavian alphabet|Shavian]] characters
| SignWriting = SignWriting symbols
| Sindhi = [[Sindhi language#Writing|Sindhi script]]
| Sogdian = Sogdian characters
| Sundanese = Sundanese characters
| Syriac = [[Syriac script|Syriac text]]
| Tamil = Tamil script
| Tangut = [[Tangut script|Tangut characters]]
| Thai = [[Thai script]]
| Tibetan = [[Tibetan alphabet|Tibetan characters]]
| Tifinagh = [[Tifinagh|Tifinagh letters]]
| Uncommon | Uncommon Unicode | Unicode = {{{characters|the intended characters}}}
| Urdu = [[Urdu alphabet|Urdu script]]
| Uyghur = [[Uyghur Arabic alphabet|Uyghur script]]
| Vietnamese = [[chữ Nôm]], [[chữ Hán]] and [[Vietnamese alphabet|chữ Quốc ngữ]]
| #default = {{{characters|}}}
}}
| error = {{#switch:{{{1|{{{lang|}}}}}}
| Asamiya | Assamese
| Meitei = errors in display
| Balochi | Baluchi = unjoined Balochi letters or other symbols
| Baybayin = [[mojibake|question marks, boxes, or other symbols]]
| emoticon
| Lanna | Northern Thai = [[Specials (Unicode block)#Replacement character|question marks, boxes, or other symbols]]
| Hindko
| Ottoman Turkish
| Pashto
| Saraiki
| Sindhi
| Uyghur = unjoined letters or other symbols
| Indic
| Tamil = [[mojibake|question marks or boxes]], misplaced vowels or missing conjuncts
| Levantine = {{lang|ar|احنا}} and {{lang|apc|احنا}} appearing as two different characters. If so, [[Template:Lang#Applying_styles|apply this custom style in your user settings]]:
<syntaxhighlight lang="css">[lang=apc] { font-family: 'Segoe UI', Tahoma; }</syntaxhighlight>
| Syriac = unjoined Syriac letters or other symbols
| Tibetan = very small fonts, misplaced vowels or missing conjuncts
| Uncommon | Uncommon Unicode | Unicode = {{{error|[[Specials (Unicode block)#Replacement character|question marks, boxes, or other symbols]]}}}
| Urdu = unjoined letters running left to right or other symbols
| #default = {{{error|}}}
}}
}}<noinclude>
{{documentation}}
</noinclude>
jn4rf6tmyfsmpxz3x8v9sxbyrhj97b1
List of avant-garde films before 1930
0
26522
115883
108169
2025-06-20T10:03:12Z
InternetArchiveBot
118
Rescuing 0 sources and tagging 1 as dead.) #IABot (v2.0.9.5
115883
wikitext
text/x-wiki
{{Short description|none}}
{{Multiple issues|
{{More citations needed|date=December 2012}}
{{Cleanup bare URLs|date=December 2023}}
}}
{{Expand list|date=August 2008}}
{{Use dmy dates|date=January 2020}}
'''[[avant-garde film|Avant-garde and experimental films]]''' shɛŋa din yaai pɔi ni yuuni 1930. Amaa di shɛŋ malila yili shɛŋ bɛ ni sabi ti li, bee ka bɛ zaŋ li n-niŋ taarihi ni, di shɛŋa daa kuli chɛ bela ni.
==Yuya==
{| class="wikitable sortable"
|-
! Title !! Director !! Cast !! Country !! Subgenre/Notes
|-
| colspan="5" {{Year header}} style="text-align:left; background:#e9e9e9" | '''1900'''
|-
|''A Nymph of the Waves''||[[Frederick S. Armitage]]||Cathrina Barto||United States||Early use of optical printing<ref>{{Cite web|url=https://www.youtube.com/watch?v=rQcT2AhRzTo|title=A Nymph of the Waves|via=www.youtube.com}}</ref>
|-
| colspan="5" {{Year header}} style="text-align:left; background:#e9e9e9" | '''1901'''
|-
|''The Ghost Train''||[[Frederick S. Armitage]]|| ||United States||Use of overprinting; section shown in negative<ref>{{Cite web|url=https://www.youtube.com/watch?v=Zptmy5pO05c|title=The Ghost Train, 1903|via=www.youtube.com}}</ref><ref name="auto15">{{Cite web |url=http://unseen-cinema.com/ |title=Unseen Cinema DVD Notes |access-date=2 January 2024 |archive-date=5 December 2006 |archive-url=https://web.archive.org/web/20061205045030/http://unseen-cinema.com/ |url-status=dead }}</ref>
|-
|''[[Star Theatre (film)|Star Theatre]]''||[[Frederick S. Armitage]]|| ||United States||a.k.a. "Building Up and Demolishing the Star Theatre." Single-frame, time-lapse subject<ref>{{Cite web|url=https://www.loc.gov/item/00694388/|title=Star Theatre|website=Library of Congress, Washington, D.C. 20540 USA}}</ref><ref>Bruce Posner, Unseen Cinema: Early American Avant-Garde Film 1893-1941, Black Thistle Press/Anthology Film Archives 2001</ref>
|-
| colspan="5" {{Year header}} style="text-align:left; background:#e9e9e9" | '''1903'''
|-
|''[[The Infernal Cake Walk]]''||[[Georges Méliès]]|| ||France||Ghostly, in-camera superimpositions<ref name=MM>{{citation|last1=Malthête|first1=Jacques|last2=Mannoni|first2=Laurent|title=L'oeuvre de Georges Méliès|year=2008|publication-place=Paris|publisher=Éditions de La Martinière|isbn=9782732437323|page=345}}</ref><ref name=Essai>{{citation|title=Essai de reconstitution du catalogue français de la Star-Film; suivi d'une analyse catalographique des films de Georges Méliès recensés en France|location=Bois d'Arcy|publisher=Service des archives du film du Centre national de la cinématographie|year=1981|isbn=2903053073|ref={{harvid|''Essai de reconstitution''}}|pages=120–21}}</ref>
|-
|''Down the Hudson''||[[Frederick S. Armitage]], A.E. Weed|| ||United States||Single-frame, time-lapse travel actually "up" the Hudson River<ref>Unseen Cinema DVD Notes http://unseen-cinema.com/ {{Webarchive|url=https://web.archive.org/web/20061205045030/http://unseen-cinema.com/ |date=5 December 2006 }}</ref><ref>{{Cite web|url=http://www.scenichudson.org/whatyoucando/gallery/youtube/downthehudson|title=Scenic Hudson|access-date=2 January 2024|archive-date=4 March 2016|archive-url=https://web.archive.org/web/20160304113827/http://www.scenichudson.org/whatyoucando/gallery/youtube/downthehudson|url-status=dead}}</ref>
|-
| colspan="5" {{Year header}} style="text-align:left; background:#e9e9e9" | '''1905'''
|-
|''Interior NY Subway, 14th Street to 42nd Street''||[[Billy Bitzer]]|| ||United States||Shot from front of subway car, largely abstract<ref>[[MoMA]] Collection entry [http://www.moma.org/collection/browse_results.php?criteria=O%3ADE%3AI%3A8&page_number=16&template_id=1&sort_order=1]</ref>
|-
| colspan="6" {{Year header}} style="text-align:left; background:#e9e9e9" | '''1906'''
|-
|''[[The '?' Motorist]]''
|[[Walter R. Booth]]
|
|United Kingdom
|Exceptional trick film in the style of [[Georges Méliès|Georges Méliés]]. Produced by [[Robert W. Paul|R. W. Paul]].<ref>http://www.screenonline.org.uk/film/id/1018840/ BFI Screenonline entry</ref>
|-
| colspan="5" {{Year header}} style="text-align:left; background:#e9e9e9" | '''1907'''
|-
|''Les Kiriki - Acrobates Japonaises''||[[Segundo de Chomon|Segundo de Chomón]]|| ||France||Exceptional trick film, shot from the ceiling facing downward<ref>{{Cite web |url=http://www.europafilmtreasures.eu/PY/252/see-the-film-ki_ri_ki_-_japanese_acrobats |title=Les Kiriki - Acrobates japonais - 1907 - Europa Film Treasures |access-date=5 December 2012 |archive-url=https://web.archive.org/web/20121022123724/http://www.europafilmtreasures.eu/PY/252/see-the-film-ki_ri_ki_-_japanese_acrobats |archive-date=22 October 2012 |url-status=dead }}</ref>
|-
| colspan="5" {{Year header}} style="text-align:left; background:#e9e9e9" | '''1908'''
|-
|''[[Fantasmagorie (1908 film)|Fantasmagorie]]''||[[Émile Cohl]]|| ||France||Early animation, reflective of the pre-modernist movement of the [[Incoherents]]{{Citation needed|date=December 2023}}
|-
| colspan="5" {{Year header}} style="text-align:left; background:#e9e9e9" | '''1910'''
|-
|''The Hasher's Delerium''||[[Émile Cohl]]|| ||France||Early animation; representation of a hallucination<ref>{{Cite web | url=http://filmabinitio.blogspot.com/2010/09/1910-animated-masterpiece-hashers.html | title=1910 - an Animated Masterpiece - the Hasher's Delirium - Emile Cohl| date=9 September 2010}}</ref>
|-
| colspan="5" {{Year header}} style="text-align:left; background:#e9e9e9" | '''1911'''
|-
|''The Automatic Moving Company''||[[Romeo Bosetti]] and/or [[Emile Cohl|Émile Cohl]]|| ||France||Often attributed to Émile Cohl; recent scholarship points toward Bosetti.<ref>{{Cite web | url=http://www.fandor.com/films/the_automatic_moving_company | title=The Automatic Moving Company | access-date=2 January 2024 | archive-date=27 March 2019 | archive-url=https://web.archive.org/web/20190327085814/https://www.fandor.com/films/the_automatic_moving_company | url-status=dead }}</ref>
|-
|''A Chord of Color''||Bruno Corra, Arnaldo Ginna||
|Italy|| Abstract animation, Lost film<ref name="auto7">Giannalberto Bendazzi, "The Italians Who Invented the Drawn-On Film Technique" [http://www.iotacenter.org/program/publication/other/brunocorrabendazzi]</ref>
|-
|''Study on the Effects of Four Colors''||Bruno Corra, Arnaldo Ginna|| ||Italy|| Abstract animation, Lost film<ref name="auto7"/>
|-
|''Translation of Mallarmé's poem "Flowers" into Colors''||Bruno Corra, Arnaldo Ginna|| ||Italy|| Abstract animation, Lost film<ref name="auto7"/>
|-
|''Translation of Mendelssohn's Spring Song''||Bruno Corra, Arnaldo Ginna|| || Italy|| Abstract animation, Lost film<ref name="auto7"/>
|-
| colspan="5" {{Year header}} style="text-align:left; background:#e9e9e9" | '''1912'''
|-
|''The Dance''||Bruno Corra, Arnaldo Ginna|| ||Italy|| Abstract animation, Lost film<ref name="auto7"/><ref>Raphaël Bassan, "Cinema and Abstraction: From Bruno Corra to Hugo Verlinde" [http://sensesofcinema.com/2011/feature-articles/cinema-and-abstraction-from-bruno-corra-to-hugo-verlinde]</ref>
|-
|''The Rainbow''||Bruno Corra, Arnaldo Ginna|| ||Italy|| Abstract animation, Lost film<ref name="auto7"/><ref>[[Raphaël Bassan]], "Cinema and Abstraction: From Bruno Corra to Hugo Verlinde" [http://sensesofcinema.com/2011/feature-articles/cinema-and-abstraction-from-bruno-corra-to-hugo-verlinde]</ref>
|-
| colspan="5" {{Year header}} style="text-align:left; background:#e9e9e9" | '''1913'''
|-
|''Rythmes colorés (Coloured Rhythm)''||[[Léopold Survage]]||||France||Abstract animation; ca. 105 drawings made but not filmed<ref>{{Cite web|url=http://www.moma.org/collection/artist.php?artist_id=5735|title=Léopold Survage | MoMA}}</ref><ref name="auto5">Standish D. Lawder, "The Cubist Cinema." New York University Press Anthology Film Archives series, 1975, {{ISBN|0814749577}}</ref><ref>{{Cite web|url=https://www.youtube.com/watch?v=38hhi-lTrkI|title=Leopold Survage - Colored Rhythm (BRUCE CHECEFSKY)|via=www.youtube.com}}</ref>
|-
|''[[Suspense (1913 film)|Suspense]]''
|[[Phillips Smalley]], [[Lois Weber]]
|[[Val Paul|Valentine Paul]], [[Lois Weber]]
|United States
|Contains early examples of split-screen and a car chase.
|-
| colspan="5" {{Year header}} style="text-align:left; background:#e9e9e9" | '''1914'''
|-
|''Drama in the Futurist's Cabinet No. 13''||Vladimir Kasyanov|||[[Mikhail Larionov]], [[Natalia Goncharova]], [[David Burliuk]]||Russia||Lost film<ref>Nitrateville Thread, "The Drama in the Futurists Cabinet No. 13 (1914)" [http://www.nitrateville.com/viewtopic.php?p=57038]</ref><ref>[[Jay Leyda]], "Kino: A History of the Russian and Soviet Film," Allen and Unwin, NYC 1960 [https://www.amazon.com/dp/0047910062?keywords=Jay+Leyda+Kino]</ref>
|-
| colspan="5" {{Year header}} style="text-align:left; background:#e9e9e9" | '''1915'''
|-
|''[[La Folie du Docteur Tube]]''||[[Abel Gance]]||[[Albert Dieudonné]]||France||Archaic trick film, shot through Anamorphic lens<ref name="auto13">{{Cite book|title=Experimental Cinema|first=David|last=Curtis|date=1 January 1971|publisher=Universe Books|isbn=0876631316 }}</ref>
|-
|''[[The Hypocrites (1915 film)|The Hypocrites]]''||[[Lois Weber]]||[[Courtenay Foote]], [[Myrtle Stedman]]||United States||Allegorical and highly symbolic religious picture; nude principal character{{Citation needed|date=December 2023}}
|-
|''The Picture of Dorian Gray''||[[Vsevolod Meyerhold]], Mikhail Doronin||Vavara Yanova, [[Vsevolod Meyerhold]]||Russia||Adaptation of [[Oscar Wilde]] story by symbolist theater director; Lost film<ref name="auto9">Jay Leyda, "Kino: A History of the Russian and Soviet Film," Allen and Unwin, NYC 1960 [https://www.amazon.com/dp/0047910062?keywords=Jay+Leyda+Kino]</ref>
|-
| colspan="5" {{Year header}} style="text-align:left; background:#e9e9e9" | '''1916'''
|-
|''Diana the Huntress''||Charles W. Allen, Francis Trevelyan Miller||Lionel Braham, Percy Richards||United States||Highly stylized mythic film; fragment only<ref>{{Cite web|url=http://silentbeauties.blogspot.com/2012/03/diana-huntress-1916.html|title=Silent Beauties: Diana the Huntress - 1916|date=15 March 2012}}</ref>
|-
|''[[Intolerance (film)|Intolerance]]''||[[D.W. Griffith]]||[[Lillian Gish]], [[Robert Harron]]||United States||Influential film which attempts to tell four stories at once; extensive use of montage{{Citation needed|date=December 2023}}
|-
|''The Strong Man''||[[Vsevolod Meyerhold]]||Mikhail Doronin, [[Vsevolod Meyerhold]]||Russia||Adaptation of [[Stanisław Przybyszewski]] play by symbolist theater director; Lost film<ref name="auto9"/>
|-
| colspan="5" {{Year header}} style="text-align:left; background:#e9e9e9" | '''1917'''
|-
|''Thaïs''||[[Anton Giulio Bragaglia]]||Thaïs Galizsky||Italy||Italian Futurist film; incomplete print extant.<ref>{{Cite web|url=https://www.youtube.com/watch?v=IA6znP94GHg|title=- YouTube|website=www.youtube.com}}</ref>
|-
|''Vita futurista''||Arnaldo Ginna||[[Filippo Marinetti]], [[Giacomo Balla]]||Italy|| Italian futurist film; Lost film<ref>{{Cite web|url=https://vimeo.com/9789697|title=Love Story of the Painter Balla and a Chair|first=Trisha|last=Baga|date=27 February 2010|via=Vimeo}}</ref>
|-
| colspan="5" {{Year header}} style="text-align:left; background:#e9e9e9" | '''1918'''
|-
|''Âmes des fous''||[[Germaine Dulac]]||Sylvio de Pedrelli, [[Ève Francis]]||France||Serial which incorporated avant-garde techniques; lost film.<ref>Gwendolyn Audrey Foster, "Wome Film Directors: An International Bio-Critical Dictionary. Greenwood Press, Westport CT 1995, pg. 116</ref><ref>Sandy Flitterman-Lewis, "To Desire Differently: Feminism and the French Cinema. University of Illinois Press, Chicago, 1990</ref>
|-
|''[[The Blue Bird (1918 film)|The Blue Bird]]''||[[Maurice Tourneur]]||Tula Belle, Robin Macdougall||United States||Stylized, almost surrealistic, fantasy film{{Citation needed|date=December 2023}}
|-
|''Nye dlya deneg radivshisya (Born Not for the Money)''||Nikandr Turkin||[[Vladimir Mayakovsky]], [[David Burliuk]]||Soviet Union||Russian futurist adaptation of [[Jack London]] story{{Citation needed|date=December 2023}} Lost film<ref name="auto14">Petrić, Vlada. Constructivism in Film: The Man With the Movie Camera:A Cinematic Analysis. Cambridge University Press. 1987. Page 32. {{ISBN|0-521-32174-3}}</ref>
|-
|''Il Perfido Incanto''||[[Anton Giulio Bragaglia]]||Renée Avril, Thaïs Galizsky||Italy|| Lost Italian Futurist film.<ref name="auto13"/>
|-
|''Prunella''||[[Maurice Tourneur]]||Isabel Berwin, Jules Raucourt||United States||Stylized, almost surrealistic, fantasy film; only a 30-minute fragment extant<ref>{{Cite web|url=http://www.cinetecadelfriuli.org/gcm/ed_precedenti/screenings_recordit.php?ID=854|title=Le Giornate del Cinema Muto - Database Proiezioni - PRUNELLA|website=www.cinetecadelfriuli.org}}</ref><ref>{{Cite web | url=https://www.imdb.com/title/tt0009523/combined |title = Prunella (1918)|website = [[IMDb]]}}</ref>
|-
|''[[The Lady and the Hooligan|The Young Lady and the Hooligan]]''
|[[Vladimir Mayakovsky]], Yevgeni Slavinsky
|Fyodor Dunayev, [[Vladimir Mayakovsky]], Aleksandra Rebikova
|Soviet Union||The only surviving film appearance by arch-Russian futurist Vladimir Mayakovsky<ref name="auto14"/>
|-
| colspan="5" {{Year header}} style="text-align:left; background:#e9e9e9" | '''1919'''
|-
|''[[The Fall of Babylon]]''||[[D.W. Griffith]]||[[Constance Talmadge]], [[Alfred Paget]]||United States|| Edited from ''Intolerance'', widely influential in Europe; introduced 'Russian montage' to Russia{{Citation needed|date=December 2023}}
|-
|''Rose-France''||[[Marcel L'Herbier]]||Claude-France Aïssé, Jacque Catelain||France||Symbolic romance{{Citation needed|date=December 2023}}
|-
| colspan="5" {{Year header}} style="text-align:left; background:#e9e9e9" | '''1920'''
|-
|''Anywhere Out of the World''||[[Dudley Murphy]]||Chase Harringdine||United States|| Dance film, Lost film<ref>Susan Delson, "Dudley Murphy: Hollywood Wild Card" University of Minnesota Press, 2006</ref>
|-
|''Aphrodite''||[[Dudley Murphy]]||Katharine Hawley|||United States||Dance film, Lost film<ref>{{Cite web|url=http://www.weirdwildrealm.com/f-soul-of-cypress.html|title=Reviews: Soul of the Cypress [and] Danse Macabre|website=www.weirdwildrealm.com}}</ref><ref>[[William Moritz]], "Visual Music and Film-As-An-Art Before 1950" in Karlstrom, ed. "On the Edge of America: California Modernist Art 1900-1950" University of California Press, 2005</ref>
|-
|''[[The Cabinet of Dr. Caligari]]''||[[Robert Wiene]]||[[Conrad Veidt]], [[Lil Dagover]]||{{nowrap|Weimar Republic}}||Expressionist horror film, greatly influential on avant-garde filmmakers, particularly in the United States{{Citation needed|date=December 2023}}
|-
|''[[La Fête espagnole]]''||[[Germaine Dulac]]||[[Ève Francis]], [[Gaston Modot]]||France|| First film written by [[Louis Delluc]]<ref>[imdb entry https://www.imdb.com/title/tt0232643/combined]</ref><ref name="auto13"/>
|-
|''[[From Morn to Midnight]]''
|[[Karlheinz Martin]]
|[[Ernst Deutsch]]
|Weimar Republic
|Adaptation of Expressionist play, only film made by theatre director Martin; barred from German cinemas at the time<ref>{{Cite web|url=https://www.cineaste.com/spring2011/from-morning-to-midnight-web-exclusive/|title=From Morning to Midnight (Web Exclusive)|website=[[Cineaste Magazine]]|language=en-US|access-date=2017-08-20}}</ref>
|-
|''[[Genuine (film)|Genuine]]''||[[Robert Wiene]]||Fern Andra, Hans Heinrich von Twardowski||Weimar Republic||Particularly extreme example of Expressionism{{Citation needed|date=December 2023}}
|-
|''Nude Woman by Waterfall''||[[Claude Friese-Greene]]|| ||United Kingdom|| Dance film.<ref>{{Cite web|url=https://www.youtube.com/watch?v=9zYqv3mNaDQ|title=Nude Woman by Waterfall (1920) - extract - Claude Friese-Greene | BFI|via=www.youtube.com}}</ref>
|-
|''Le silence''||[[Louis Delluc]]||[[Ève Francis]], [[Gabriel Signoret]]||France||Naturalist, experimental short{{Citation needed|date=December 2023}}
<ref name="auto13"/><ref>Richard Abel, "French Cinema: The First Wave 1915-1929," Princeton University Press, 1984 [https://www.amazon.com/dp/0691054088]</ref>
|-
|''The Soul of the Cypress''||[[Dudley Murphy]]||Chase Harringdine||United States||Dance film<ref>{{Cite web |url=http://www.unseen-cinema.com/ |title=Unseen Cinema: Viva la Dance |access-date=2 January 2024 |archive-date=23 March 2023 |archive-url=https://web.archive.org/web/20230323025839/http://www.unseen-cinema.com/ |url-status=dead }}</ref>
|-
| colspan="5" {{Year header}} style="text-align:left; background:#e9e9e9" | '''1921'''
|-
|''El Dorado''||[[Marcel L'Herbier]]||[[Ève Francis]], Jacque Catelain||France||Melodrama, highly stylized sets and use of montage{{Citation needed|date=December 2023}}
|-
|''Fièvre''||[[Louis Delluc]]||[[Ève Francis]], [[Gaston Modot]]||France|| Naturalist melodrama<ref name="auto13"/>
|-
|''[[Manhatta]]''||[[Paul Strand]], [[Charles Sheeler]]|| ||United States||First City film<ref>{{Cite web|url=https://www.youtube.com/watch?v=fGAt0ic52gc&feature=fvwrel|title=- YouTube|website=www.youtube.com}}</ref>
|-
|''Opus 1''||[[Walter Ruttmann]]|| ||Weimar Republic|| Abstract Animation{{Citation needed|date=December 2023}}
|-
|''Opus 2''||[[Walter Ruttmann]]|| ||Weimar Republic|| Abstract Animation{{Citation needed|date=December 2023}}
|-
|''[[Rhythmus 21]]''||[[Hans Richter (artist)|Hans Richter]]|| ||Weimar Republic||Abstract animation. Backdated by Richter, not actually completed or screened in 1921.<ref>{{citation|last=Lucarelli|first=Fosco|title=Rhythmus 21, an Early Abstract Film by Hans Richter|url=http://socks-studio.com/2014/07/30/rhythmus-21-an-early-abstract-film-by-hans-richter-1921/|date=30 July 2014}}{{Dead link|date=June 2025 |bot=InternetArchiveBot |fix-attempted=yes }}</ref>
|-
| colspan="5" {{Year header}} style="text-align:left; background:#e9e9e9" | '''1922'''
|-
|''Danse macabre''||[[Dudley Murphy]]||[[Adolph Bolm]], [[Ruth Page (ballerina)|Ruth Page]]||United States||Dance film<ref name="auto15"/>
|-
|''The Enchanted City''||Warren Newcombe|| ||United States||Art heavy futurist short<ref>William Moritz, "Visual Music and Film-As-An-Art Before 1950" in Karlstrom, ed. ''On the Edge of America: California Modernist Art 1900-1950'' University of California Press, 2005</ref>
|-
|''La femme de nulle part''||[[Louis Delluc]]||[[Ève Francis]], Gine Avril||France||Naturalist melodrama<ref name="auto13"/>
|-
|''Der Sieger''||[[Walter Ruttmann]]|| ||Weimar Republic||Semi-abstract advertising film{{Citation needed|date=December 2023}}
|-
| colspan="5" {{Year header}} style="text-align:left; background:#e9e9e9" | '''1923'''
|-
|''[[Cœur fidèle]]''||[[Jean Epstein]]||Léon Mathot, Gina Manès||France||Naturalist melodrama, experimental sequence; cited in Curtis<ref name="auto13"/>
|-
|''Dnevnik Glumova (Glumov's Diary)''||[[Sergei Eisenstein]]||[[Grigori Alexandrov]], [[Sergei Eisenstein]]||Soviet Union||Filmed inserts for ''The Wise Man'', a production of the Moscow [[Proletkult]] Central Theater; issued as part of Kino Pravda No. 16<ref>Phil Cavendish, "From 'Lost' to 'Found': The 'Rediscovery' of Sergei Eisenstein's Glumov's Diary and its avant-garde context." KinoKultura Issue 41, 2013 [http://www.kinokultura.com/2013/41-cavendish.shtml]</ref><ref>James Goodwin, Eisenstein, Cinema and History. University of Illinois Press, 1993</ref>
|-
|''L'ironie du Destin''||[[Dimitri Kirsanoff]]||[[Dimitri Kirsanoff]], [[Nadia Sibirskaïa]]||France|| Naturalist melodrama; Lost film<ref name="auto13"/>
|-
|''The Man Without Desire''||[[Adrian Brunel]]||[[Ivor Novello]]||United Kingdom||Fantasy, cited by Rotha<ref>{{Cite web|url=http://www.screenonline.org.uk/film/id/506532/index.html|title=BFI Screenonline: Man Without Desire, The (1923)|website=www.screenonline.org.uk}}</ref>
|-
|''La mort du soleil''||[[Germaine Dulac]]||André Nox, Denis Lorys||France||Social drama, experimental techniques<ref>{{Cite web|url=https://twistedladdermovies.wordpress.com/2003/09/14/la-mort-du-soleil-death-of-the-sun/|title=La Mort Du Soleil (Death of the Sun)|date=14 September 2003}}</ref>
|-
|''[[Le Retour à la Raison]]''||[[Man Ray]]||[[Alice Prin|Alice Prin (Kiki de Montparnasse)]]||France||Insert film for a Dadist soirée<ref>{{Cite web|url=http://www.frenchfilms.org/review/le-retour-a-la-raison-1923.html|title=Review of the film Le Retour à la raison (1923)|first=James|last=Travers|date=28 December 2002|website=frenchfilms.org}}</ref>
|-
|''[[La Roue]]''||[[Abel Gance]]||Séverin-Mars, Ivy Close||France||Lengthy melodrama utilizing extensive segments of "Russian montage"<ref name="auto13"/>
|-
|''[[La Souriante Madame Beudet]]''||[[Germaine Dulac]]||Germaine Dermoz, Alexandre Arquillière||France||Social drama, experimental techniques. Considered one of the first feminist films.<ref>{{Cite web|url=https://www.themarginalian.org/2012/06/05/the-first-feminist-film-germaine-dulac/|title=The First Feminist Film (1922)|first=Maria|last=Popova|date=5 June 2012}}</ref> Premiered 9 November 1923.<ref>{{Cite web|url=https://www.allocine.fr/film/fichefilm_gen_cfilm=10381.html|title=La Souriante Madame Beudet|via=www.allocine.fr}}</ref>
|-
|''[[The Crazy Ray]]''||[[René Clair]]||Henri Rollan, Charles Martinelli||France||Surrealist comedy with science-fiction angle<ref>{{Cite web|url=https://www.cs.mcgill.ca/~kaleigh/film/film_essay_crazyray.html|title=The Crazy Ray - Paris Qui Dort|website=www.cs.mcgill.ca}}</ref>
|-
|''Rhythmus 23''||[[Hans Richter (artist)|Hans Richter]]|| ||Weimar Republic||Abstract animation. Several scholars have shown that Richter likely backdated his film; this was probably made at least several years later.<ref>{{Cite web|url=http://blogs.getty.edu/iris/abstract-films-from-the-1920s-making-rhythm-visible/|title=Abstract Films from the 1920s: Making Rhythm Visible|date=13 June 2011}}</ref>
|-
|''[[Salomé (1923 film)|Salomé]]''||Charles R. Bryant||[[Alla Nazimova]], [[Mitchell Lewis (actor)|Mitchell Lewis]]||United States||Art Nouveau rendering of biblical story based on [[Aubrey Beardsley]]<ref>{{Cite web|url=https://www.johncoulthart.com/feuilleton/2007/04/20/alla-nazimovas-salome/|title=Alla Nazimova's Salomé|first=Author|last=John|date=20 April 2007}}</ref>
|-
|''Sea of Dreams''||Warren Newcombe||Hazel Lindsley||United States||Futuristic fantasy; Lost film<ref name="auto11">William Moritz, "Visual Music and Film-As-An-Art Before 1950" in Karlstrom, ed. "On the Edge of America: California Modernist Art 1900-1950" University of California Press, 2005</ref>
|-
| colspan="5" {{Year header}} style="text-align:left; background:#e9e9e9" | '''1924'''
|-
|''[[The Adventures of Oktyabrina]]''||[[Grigori Kozintsev]], [[Leonid Trauberg]]||Zinaida Torkhovskaya, Yevgeni Kumeiko||Soviet Union||First production of FEKS; lost film<ref>Vselovod Pudovkin -- "The Youth of Maxim," ''Izvestiya'', 17 December 1934; reprinted in Ian Christie, Richard Taylor -- "The Film Factory: Russian and Soviet Cinema in Documents 1896-1939," Routledge, Abingdon, Oxon 2002, ppg. 339</ref>
|-
|''[[Aelita|Aelita: Queen of Mars]]''
|[[Yakov Protazanov|Iakov Protazanov]]
|[[Igor Ilyinsky]], [[Mikhail Zharov]]
|Soviet Union||Science-fiction film with Constructivist and Futurist sets.<ref>{{cite web |url=http://www.ce-review.org/00/1/kinoeye1_horton.html |title=Central Europe Review - Aelita: The first Soviet sci-fi film? |website=www.ce-review.org |access-date=12 January 2022 |archive-url=https://web.archive.org/web/20050404105213/http://www.ce-review.org/00/1/kinoeye1_horton.html |archive-date=4 April 2005 |url-status=dead}}</ref>
|-
|''[[Ballet Mécanique]]''||[[Fernand Léger]], [[Dudley Murphy]]||[[Alice Prin]]||France||Cubist film, with music score by [[George Antheil]]<ref>{{Cite web|url=http://www.moma.org/collection/object.php?object_id=91484|title=MOMA dadabase entry}}</ref><ref name="auto5"/>
|-
|''[[Entr'acte (film)|Entr'acte]]''||[[René Clair]]||[[Alice Prin]], [[Francis Picabia]], [[Erik Satie]], [[Man Ray]], [[Marcel Duchamp]] ||France||Dadaist insert film for [[Erik Satie]]'s ballet ''Relâche''<ref>{{Cite web|url=https://www.albany.edu/writers-inst/webpages4/filmnotes/fnf96n5.html|title=Film Notes -Entr' Acte|website=www.albany.edu}}</ref>
|-
|''The Fugitive Futurist''||Gaston Quiribet||||United Kingdom||Comedy featuring "melting" wipe effect; futuristic projections on travel<ref>{{Cite web|url=https://www.youtube.com/watch?v=cT9vQuZESvg|title=The Fugitive Futurist (1924) | BFI National Archive|via=www.youtube.com}}</ref>
|-
|''[[L'Inhumaine]]''||[[Marcel L'Herbier]]||Georgette Leblanc, Jacque Catelain||France||Highly stylized science fiction feature<ref>{{Cite web|url=https://sfbgarchive.48hills.org/sfbgarchive/2011/02/15/gleaming-cubist/|title=Gleaming the Cubist}}{{Dead link|date=March 2025 |bot=InternetArchiveBot |fix-attempted=yes }}</ref>
|-
|''Interplanetary Revolution''
|Nikolai Khodotaev, Zenon Komisarenko, Yuri Merkolov
|
|Soviet Union
|Satire of Protazanov's ''Aelita: Queen of Mars''
|-
|''[[Kino-Eye]]''
|[[Dziga Vertov]]
|
|Soviet Union
|
|-
|''Opus III''||[[Walter Ruttmann]]|| ||Weimar Republic||Abstract animation{{Citation needed|date=December 2023}}
|-
|''[[Au secours!]]''||[[Abel Gance]]||[[Max Linder]], Jean Toulout||France||Horror-comedy, highly experimental in style<ref>{{Cite web|url=http://thedevilsmanor.blogspot.com/2012/08/au-secours-1923.html|title=The Devil's Manor: Au Secours! 1923}}</ref>
|-
|''[[Symphonie Diagonale]]''||[[Viking Eggeling]]|| ||Sweden||Abstract animation; in production from 1921.
|-
|''Soviet Toys''||[[Dziga Vertov]]|| ||Soviet Union||Satirical animation and advertising<ref>{{Cite web|url=https://animationstories.wordpress.com/2012/01/29/dziga-vertovs-soviet-toys/|title=Dziga Vertov's Soviet Toys|date=29 January 2012}}</ref>
|-
| colspan="5" {{Year header}} style="text-align:left; background:#e9e9e9" | '''1925'''
|-
|''Les aventures de Robert Macaire''||[[Jean Epstein]]||[[Jean Angelo]], Alex Allin||France||Fantasy serial, cited in Rotha{{Citation needed|date=December 2023}}
|-
|''[[Battleship Potemkin]]''||[[Sergei Eisenstein]]||Aleksandr Antonov, [[Grigori Alexandrov]]||Soviet Union||"Odessa Steps" sequence is a textbook example of Russian montage{{Citation needed|date=December 2023}}
|-
|''La fille de l'eau''||[[Jean Renoir]]||[[Catherine Hessling]], Pierre Champagne||France||Naturalist drama, surrealist influenced<ref>{{Cite web|url=http://www.digitalsilents.com/Digital_Silents/Whirlpool_of_Fate.html|title=莆田看纺传媒广告有限公司|website=www.digitalsilents.com|access-date=2 January 2024|archive-date=4 March 2016|archive-url=https://web.archive.org/web/20160304053220/http://digitalsilents.com/Digital_Silents/Whirlpool_of_Fate.html|url-status=dead}}</ref>
|-
|''Jean Cocteau fait du cinéma''||[[Jean Cocteau]]||[[Jean Cocteau]]||France||16mm short, Lost film<ref>{{Cite web|url=https://www.cineclubdecaen.com/realisateur/cocteau/cocteau.htm|title=Ciné-club : Jean Cocteau|website=www.cineclubdecaen.com}}</ref>
|-
|''KIPHO''||Julius Pinschewer, [[Guido Seeber]]|| ||Weimar Republic||Trailer for International Film Congress of Berlin, 1925<ref>Malte Hagener, "Moving Forward, Looking Back: The European Avant-Garde and the Invention of Film Culture, 1919-1999" Amsterdam University Press, 2007</ref>
|-
|''Lebende Buddhas''||[[Paul Wegener]]||[[Paul Wegener]], [[Asta Nielsen]]||Weimar Republic||Fragment only; fragment is more experimental than Expressionist{{Citation needed|date=December 2023}}
|-
|''[[Opus IV (film)|Opus IV]]''||[[Walter Ruttmann]]|| ||Weimar Republic||Abstract animation{{Citation needed|date=December 2023}}
|-
|''The Pottery Maker''||[[Robert J. Flaherty]]|| ||United States||Semi-documentary, experimental in style<ref>{{Cite web|url=https://anttialanenfilmdiary.blogspot.com/2010/01/pottery-maker.html|title=Antti Alanen: Film Diary: The Pottery Maker|first=Antti|last=Alanen|date=19 January 2010}}</ref>
|-
|''A Quoi revent les jeunes films?''||Henri Chomette, [[Man Ray]]|| ||France||Lost film. Made as a collaboration between Chomette and Ray; later sub-divided into three different films.<ref name="auto">{{Cite web |url=http://www.roberthaller.com/firstlight/chomette.html |title=First Light: Chomette |access-date=2 January 2024 |archive-date=2 January 2024 |archive-url=https://web.archive.org/web/20240102193311/http://www.roberthaller.com/firstlight/chomette.html |url-status=dead }}</ref>
|-
|''Rebus Film Nr. 1''||[[Paul Leni]]|| ||Weimar Republic||Semi-abstract filmed puzzle, part of a series of eight films<ref>{{Cite web|url=http://www.kinolorber.com/video.php?id=865|title=Kino Lorber: Avant-Garde 2|access-date=2 January 2024|archive-date=4 March 2016|archive-url=https://web.archive.org/web/20160304060943/http://www.kinolorber.com/video.php?id=865|url-status=dead}}</ref>
|-
|''Rhythmus 25''||[[Hans Richter (artist)|Hans Richter]]|| ||Weimar Republic||Abstract animation; Lost film<ref>{{Cite web|url=http://www.sensesofcinema.com/2009/great-directors/hans-richter/|title=Richter, Hans – Senses of Cinema|first=Richard|last=Suchenski|date=22 June 2017}}</ref>
|-
|''[[Strike (1925 film)|Strike]]''
|[[Sergei Eisenstein]]
|
|Soviet Union
|
|-
|''Stromlinien''||[[Oskar Fischinger]]|| ||Weimar Republic||Abstract animation<ref>[Moritz, William. Optical Poetry. Fischinger filmography]</ref>
|-
|''The Way''||Francis Brugière||Sebastian Droste, Rosalinde Fuller||United States||Unrealized project, dated by Rotha to 1923 and often dated to 1929; 1925 is correct<ref>{{Cite web|url=http://strangeflowers.wordpress.com/2012/05/03/francis-bruguiere-the-way|title=Strange Flowers blog|access-date=2 January 2024|archive-date=17 December 2014|archive-url=https://web.archive.org/web/20141217010301/http://strangeflowers.wordpress.com/2012/05/03/francis-bruguiere-the-way/|url-status=dead}}</ref>
|-
| colspan="5" {{Year header}} style="text-align:left; background:#e9e9e9" | '''1926'''
|-
|''[[Anemic Cinema|Anémic cinéma]]''||[[Marcel Duchamp]]|| ||France||Dadaist semi-animated film<ref>{{Cite web|url=http://www.dada-companion.com/duchamp/films.php|title=DADA Companion entry|access-date=2 January 2024|archive-date=5 August 2020|archive-url=https://web.archive.org/web/20200805120924/http://www.dada-companion.com/duchamp/films.php|url-status=dead}}</ref>
|-
|''Cinq minutes de cinéma pur''||Henri Chomette|| ||France||Extract from ''A Quoi revent les jeunes films?''<ref name="auto"/>
|-
|''Jeux des reflets et de la vitesse''||Henri Chomette|| ||France||Extract from ''A Quoi revent les jeunes films?''{{Citation needed|date=December 2023}}
|-
|''[[Ménilmontant (1926 film)|Ménilmontant]]''||[[Dimitri Kirsanoff]]|| ||France||Urban realist melodrama<ref name="auto6">{{Cite web|url=http://www.experimentalconversations.com/articles/532/the-paradoxes-of-dimitri-kirsanoff-menilmontant-w|title=Santiago Rubin de Celis, "The Paradoxes of Dimitri Kirsanoff"|access-date=2 January 2024|archive-date=5 September 2014|archive-url=https://web.archive.org/web/20140905060250/http://www.experimentalconversations.com/articles/532/the-paradoxes-of-dimitri-kirsanoff-menilmontant-w/|url-status=dead}}</ref>
|-
|''Filmstudie''||[[Hans Richter (artist)|Hans Richter]]|| ||Weimar Republic||Merger between abstract animation and photographic abstraction<ref>{{Cite web|url=https://expcinema.org/site/en/videos/hans-richter-filmstudie-1926|title=Hans Richter - Filmstudie (1926)|website=Experimental Cinema}}</ref>
|-
|''Moonland''||Neil McGuire, William A. O'Connor||Mickey McBan||United States||Fantasy short, surrealist sets & situations<ref name="auto10">{{Cite web |url=http://www.unseen-cinema.com/ |title=Unseen Cinema program |access-date=2 January 2024 |archive-date=23 March 2023 |archive-url=https://web.archive.org/web/20230323025839/http://www.unseen-cinema.com/ |url-status=dead }}</ref>
|-
|''[[Mother (1926 film)|Mother]]''||[[Vsevolod Pudovkin]]||Vera Baranovskaya, Nikolai Batalov||Soviet Union||Gripping social realist drama, heavy use of montage{{Citation needed|date=December 2023}}
|-
|''[[A Page of Madness]]''||[[Teinosuke Kinugasa]]||Masuo Inoue, Yoshie Nakagawa ||Japan||Surreal, intense representation of insanity using highly advanced film techniques.<ref>Open Culture: A Page of Madness: The Lost, Avant Garde Masterpiece from the Early Days of Japanese Cinema (1926)[http://www.openculture.com/2014/07/a-page-of-madness.html]</ref>
|-
|''Raumlichtkunst series''||[[Oskar Fischinger]]|| ||Weimar Republic||Abstract animation; multiple projector performances. Reconstructed 2012 by CVM in HD as a three projector installation.<ref>{{Cite web | url=http://www.centerforvisualmusic.org/Raumlichtkunst.html | title=CVM - Raumlichtkunst}}</ref>
|-
|''[[Rien que les heures]]''||[[Alberto Cavalcanti]]||Blanche Bernis, Nina Chousvalowa||France|| City film{{Citation needed|date=December 2023}}
|-
|''[[Secrets of a Soul]]''
|G. W. Pabst
|[[Werner Krauss]], [[Ruth Weyher]]
|Weimar Republic
|Co-written with psychoanalysts [[Karl Abraham]] and [[Hanns Sachs]], with dream sequence and sets by [[Erno Metzner|Ernő Metzner]].
|-
|''[[A Sixth Part of the World]]''
|[[Dziga Vertov]]
|
|Soviet Union
|
|-
|''Spirals''||[[Oskar Fischinger]]|| ||Weimar Republic||Abstract Animation; incorporates footage made several years earlier<ref name="auto3">[Moritz, William. Optical Poetry. Fischinger Filmography]</ref>
|-
|''Le voyage imaginaire''||[[René Clair]]||Dolly Davis, Jean Bõrlin||France||Fantasy film with surrealist elements<ref>The Film Till Now: A Survey of World Cinema, with an additional section by Richard Griffith, revised and enlarged edition, (London: Vision, 1949)</ref>
|-
|''Wax Experiments''||[[Oskar Fischinger]]|| ||Weimar Republic||Abstract Animation; incorporates footage going back to c. 1921<ref name="auto3"/>
|-
| colspan="5" {{Year header}} style="text-align:left; background:#e9e9e9" | '''1927'''
|-
|''[[Bed and Sofa]]''
|[[Abram Room]]
|Nikolai Batalov, [[Vladimir Fogel]], Lyudmila Semyonova
|Soviet Union
|Written by [[Viktor Shklovsky]]
|-
|''[[Berlin: Symphony of a Great City]]''||[[Walter Ruttmann]] || ||Weimar Republic||City film
|-
|''City Film''||[[Ralph Steiner]]|| ||United States||Amateur City film<ref name="auto2">Jan-Christoper Horak, ed., Lovers of Cinema: the first American film avant-garde, 1919-1945. University of Wisconsin Press, 1998. {{ISBN|978-0-299-14684-9}}</ref>
|-
|''Combat de Boxe''
|[[Charles Dekeukeleire]]
|
|Belgium
|Staging of boxing match, based on poem by Paul Werrie
|-
|''[[Emak-Bakia]]''||[[Man Ray]]||[[Alice Prin]]||France||Extract from ''A Quoi revent les jeunes films?''{{Citation needed|date=December 2023}}
|-
|''[[The End of St. Petersburg]]''||[[Vsevolod Pudovkin]], Mikhail Doller||Aleksandr Chistyakov, Vera Baranovskaya||Soviet Union||Historic epic{{Citation needed|date=December 2023}}
|-
|''La Glace à trois faces ([[The Three-Sided Mirror]])''||[[Jean Epstein]]||Raymond Guérin-Catelain, Jeanne Helbling||France||Avant-garde projection of a narrative romance.<ref>Senses of Cinema, "La Glace à trois faces," http://sensesofcinema.com/2006/cteq/glace-a-trois-faces/</ref>
|-
|''Les Halles centrales''||[[Boris Kaufman]]|| ||France||City film<ref>{{Cite web | url=https://www.imdb.com/title/tt1603883/combined |title = Les Halles centrales (1927)|website = [[IMDb]]}}</ref>
|-
|''L'invitation au voyage''||[[Germaine Dulac]]||Emma Gynt, Raymond Dubreuil||France||Impressionistic "Cinéma pur"<ref>Sabzian, "Double Bill: L'invitation au voyage (Germaine Dulac, 1927) & Paris qui dort (René Clair, 1924)" [http://www.sabzian.be/event/double-bill-linvitation-au-voyage-germaine-dulac-1927-paris-qui-dort-ren%C3%A9-clair-1924] {{Webarchive|url=https://web.archive.org/web/20160304115814/http://www.sabzian.be/event/double-bill-linvitation-au-voyage-germaine-dulac-1927-paris-qui-dort-ren%C3%A9-clair-1924 |date=4 March 2016 }}</ref>
|-
|''Die Landpartie''||Alex Strasser|| ||Weimar Republic||Animated "grotesque"<ref name="auto4">{{Cite web|url=https://www.filmblatt.de/?filmdokument-107|title=Filmblatt – Filmblatt ist die filmwissenschaftliche Zeitschrift von CineGraph Babelsberg e.V.|date=16 December 2023}}</ref>
|-
|''Loony Lens''||Al Brick|| ||United States||Anamorphic views; insert series to Fox Movietone newsreels, begun 1924, only 4 known,<ref name="auto10"/><ref>{{Cite web|url=http://www.silentera.com/video/collUnseenCinemaHV.html|title=Silent Era : Home Video Reviews|website=www.silentera.com}}</ref>
|-
|''La marche des machines''||Eugène Deslaw|| ||France||Semi-abstract art film of machinery; filmed by Boris Kaufman<ref name="auto12">{{Cite web | url=https://www.imdb.com/title/tt0467123/combined |title = Vieux châteaux (1927)|website = [[IMDb]]}}</ref>
|-
|''München-Berlin Wanderung''||[[Oskar Fischinger]]|| ||Weimar Republic||Photographic single-frame film. Not released until decades later.<ref name="auto1">[Moritz, William. Optical Poetry, Fischinger Filmography]</ref>
|-
|''[[Napoléon (1927 film)|Napoléon]]''||[[Abel Gance]]||[[Albert Dieudonné]], [[Antonin Artaud]]||France||Enormous historic epic, experimental techniques and multi-screen{{Citation needed|date=December 2023}}
|-
|''Magic Umbrella''||[[Jerome Hill]]|| ||United States||Genre parody, filmed in Rome; color and sound added in 1965<ref>{{Cite web|url=http://www.jeromefdn.org/founder/films-jerome-hill/magic-umbrella|title=The Jerome Foundation|access-date=2 January 2024|archive-date=20 August 2017|archive-url=https://web.archive.org/web/20170820203311/https://www.jeromefdn.org/founder/films-jerome-hill/magic-umbrella|url-status=dead}}</ref>
|-
|''Orgelstabe''||[[Oskar Fischinger]]|| ||Weimar Republic||Abstract animation; series of experiments made over several years.<ref name="auto3"/>
|-
|''La p'tite Lili''||[[Alberto Cavalcanti]]||[[Catherine Hessling]], [[Jean Renoir]]||France||Naturalist short, street film{{Citation needed|date=December 2023}}
|-
|''Prelude''||[[Castleton Knight]]||||United Kingdom||Experimental projection of [[Edgar Allan Poe]]'s [[The Premature Burial]], conventionally framed.<ref>{{Cite web|url=https://www.youtube.com/watch?v=tURAvFGtOxU|title=Prelude (1927) | BFI National Archive|via=www.youtube.com}}</ref>
|-
|''En rade''||[[Alberto Cavalcanti]]||[[Pierre Batcheff]], Blanche Bernis||France||Urban realist melodrama<ref name="auto6"/>
|-
|''Seelische Konstruktionen''||[[Oskar Fischinger]]|| ||Weimar Republic||Abstract animation.<ref name="auto1"/>
|-
|''Sur un air de Charleston''||[[Jean Renoir]]||[[Catherine Hessling]], Johnny Hudgins||France||Silly, surrealist dance short with sci-fi elements{{Citation needed|date=December 2023}}
|-
|''Le train sans yeux''||[[Alberto Cavalcanti]]||Hans Mierendorff, Gina Manès||France||Written by [[Louis Delluc]]{{Citation needed|date=December 2023}}
|-
|''Vieux châteaux''||Eugène Deslaw||Zet Molan||France||Artful semi-documentary<ref name="auto12"/>
|-
|''Wing Beat''
|[[Kenneth Macpherson|Kenneth MacPherson]]
|
|United Kingdom
|
|-
|''[[Your Acquaintance]]''
|[[Lev Kuleshov]]
|Pyotr Galadzhev, [[Aleksandra Khokhlova]], Yuri Vasilchikov
|Soviet Union
|Art direction by Aleksandr Rodchenko. Only a fragment survives.
|-
| colspan="5" {{Year header}} style="text-align:left; background:#e9e9e9" | '''1928'''
|-
|''L'Argent''||[[Marcel L'Herbier]]||[[Brigitte Helm]], [[Alfred Abel]]||France||Experimental, modernized treatment of Zola novel{{Citation needed|date=December 2023}}
|-
|''Blue Bottles''||[[Ivor Montagu]]||[[Elsa Lanchester]], Joe Beckett||United Kingdom||Hybrid of experimental style and slapstick comedy<ref>{{Cite web|url=http://www.screenonline.org.uk/film/id/439829/index.html|title=BFI Screenonline: Blue Bottles (1928)|website=www.screenonline.org.uk}}</ref>
|-
|''De Brug (The Bridge)''||[[Joris Ivens]]|| ||Netherlands||
|-
|''Celles qui s'en font''||[[Germaine Dulac]]|| ||France||Visualization of music{{Citation needed|date=December 2023}}
|-
|''[[The Fall of the House of Usher (1928 French film)|The Fall of the House of Usher]]''||[[Jean Epstein]]||Jean Debucourt, Marguerite Gance||France||Horror, highly stylized{{Citation needed|date=December 2023}}
|-
|''Disque 957''||[[Germaine Dulac]]|| ||France||Visualization of music<ref>{{Cite web|url=https://lightcone.org/en/film-454-disque-957|title=Light Cone - DISQUE 957|website=lightcone.org}}</ref>
|-
|''The Eleventh Year''
|[[Dziga Vertov]]
|
|Soviet Union
|
|-
|''[[L'Étoile de mer]]''||[[Man Ray]]||[[Alice Prin]]||France||Surrealist film financed by Charles De Noailles; written by [[Robert Desnos]]
|-
|''[[Ghosts Before Breakfast]]''||[[Hans Richter (artist)|Hans Richter]]|| ||Weimar Republic||Dadaist fantasy{{Citation needed|date=December 2023}}
|-
|''Grotesken im Schnee''||Alex Strasser, [[Lotte Reiniger]]|| ||Weimar Republic||Animated "grotesque" with sillouhettes<ref name="auto4"/>
|-
|''Hände''||Stella Simon, Miklós Bandy|| ||Weimar Republic||Stylized love story utilizing only hands; made in silent and sound versions<ref name="auto8">{{Cite web |url=http://www.unseen-cinema.com/ |title=Unseen Cinema DVD notes |access-date=2 January 2024 |archive-date=23 March 2023 |archive-url=https://web.archive.org/web/20230323025839/http://www.unseen-cinema.com/ |url-status=dead }}</ref>
|-
|''Inflation''||[[Hans Richter (artist)|Hans Richter]]|| ||Weimar Republic||Montage made for the feature ''Der Dame mit der Maske'' (1928).<ref>{{Cite web|url=https://www.filmportal.de/film/die-dame-mit-der-maske_1c0ae4f0d4b64701ae3bbfa8e29d6d51|title=Die Dame mit der Maske | filmportal.de|website=www.filmportal.de}}</ref> Visual abstraction on the subject of runaway inflation in Weimar-era Germany.
|-
|''Impatience''||[[Charles Dekeukeleire]]||Yvonne Selma||Belgium||Photographic abstract film{{Citation needed|date=December 2023}}
|-
|''In the Shadow of the Machine''
|Albrecht Viktor Blum, Leo Lania
|
|Weimar Republic
|Montage made of footage shot by Dziga Vertov for ''A Sixth Part of the World''
|-
|''Johann the Coffin Maker''||[[Robert Florey]]|| ||United States||Horror short, Lost film{{Citation needed|date=December 2023}}
|-
|''Jûjiro''||[[Teinosuke Kinugasa]]||Akiko Chihaya, Junosuke Bando||Japan||Expressionistic treatment of Samurai story<ref>[imdb entry https://www.imdb.com/title/tt0019043/combined]</ref>
|-
|''The Last Moment''||[[Paul Fejos]]||Otto Matieson, [[Lucille La Verne]]||United States||Independently-made, experimental feature; Lost film{{Citation needed|date=December 2023}}
|-
|''[[The Life and Death of 9413 - A Hollywood Extra]]''||[[Robert Florey]], [[Slavko Vorkapich]]||Jules Raucourt, George Voya||United States|| Ultra low budget anti-Hollywood film<ref>{{Cite web|url=http://forgottenclassicsofyesteryear.blogspot.com/2010/07/life-and-death-of-9413-hollywood-extra.html|title=Forgotten Classics of Yesteryear: The Life and Death of 9413: A Hollywood Extra|first=Nathanael|last=Hood|date=17 July 2010}}</ref><ref>Jan Christopher Horak, ed. Lovers of Cinema: The First American Avant-Garde, University of Wisconsin Press, Madison WI 1995</ref>
|-
|''The Love of Zero''||[[Robert Florey]]||[[Anielka Elter]], Captain Marco Elter||United States||<ref name="auto8"/>
|-
|''Les nuits électriques''||Eugène Deslaw|| ||France||Semi-abstract art film of neon signs<ref>{{Cite web | url=https://www.imdb.com/title/tt0472407/combined |title = Les nuits électriques (1928)|website = [[IMDb]]}}</ref>
|-
|''[[October: Ten Days That Shook the World|October, a.k.a. Ten Days That Shook the World]]''||[[Sergei Eisenstein]]||Nikolay Popov, Vasily Nikandrov||Soviet Union||Contains Eisenstein's most radical uses of montage{{Citation needed|date=December 2023}}
|-
|''Le petite marchande d'alumettes''||[[Jean Renoir]], Jean Tedesco||[[Catherine Hessling]], Eric Barclay||France|| Fantasy short with surrealist elements<ref>{{Cite web|url=http://artandcultureofmovies.blogspot.com/2010/05/little-match-girl-jean-renoir-1927.html|title=The Art and Culture of the Movies blog}}</ref>
|-
|''Praha v záři světel (Prague Shining in Lights)''||Svatopluk Innemann|| ||Czechoslovakia||City film<ref>{{Cite web|url=http://www.eviesays.com/event/iid/5778240/name/THE-CITY.html|title=Bohemian National Hall program}}{{Dead link|date=January 2024 |bot=InternetArchiveBot |fix-attempted=yes }}</ref>
|-
|''Rennsymphonie''||[[Hans Richter (artist)|Hans Richter]]|| ||Weimar Republic||
|-
|''[[The Seashell and the Clergyman]]''||[[Germaine Dulac]]||Alex Allin, Genica Athanasiou||France||Surrealist dream film written by [[Antonin Artaud]]. Often dated to 1927, but premiered in Paris, 9 February 1928.<ref>Maryann de Julio, "Another Look at Germaine Dulac’s The Seashell and the Clergyman." Senses of Cinema, December 2013 [http://sensesofcinema.com/2013/feature-articles/another-look-at-germaine-dulacs-the-seashell-and-the-clergyman/]</ref>
|-
|''The Tell-Tale Heart''||Charles Klein||Charles Darvas, Hans Fuerberg||United States||Horror short<ref>{{Cite web|url=http://www.fandor.com/blog/the-tell-tale-lens-edgar-allan-poe-in-early-cinema|title=Jennifer Baldwin, "The Tell-Tale Lens"|access-date=2 January 2024|archive-date=30 July 2013|archive-url=https://web.archive.org/web/20130730225850/http://www.fandor.com/blog/the-tell-tale-lens-edgar-allan-poe-in-early-cinema|url-status=dead}}</ref>
|-
|''Thèmes et Variations''||[[Germaine Dulac]]|| ||France||Visualization of music<ref>{{Cite web|url=https://lightcone.org/en/film-453-themes-et-variations|title=Light Cone - THÈMES ET VARIATIONS|website=lightcone.org}}</ref>
|-
|''[[There It Is (film)|There It Is]]''||[[Charles Bowers]]||[[Charles Bowers]], Kathryn McGuire||United States||Two reel comedy, absurd in the extreme{{Citation needed|date=December 2023}}
|-
|''Twenty-Four Dollar Island''||[[Robert J. Flaherty]]|| ||United States||City film, variously dated to 1926, 1927. Premiered in NYC, 1 January 1928<ref>{{Cite web|url=http://www.ferdyonfilms.com/2011/the-twenty-four-dollar-island-1927/9374|title=None|access-date=2 January 2024|archive-date=7 September 2019|archive-url=https://web.archive.org/web/20190907051302/http://www.ferdyonfilms.com/2011/the-twenty-four-dollar-island-1927/9374/|url-status=dead}}</ref>
|-
|''Überfall''||[[Erno Metzner|Ernő Metzner]]|| ||Weimar Republic||
|-
|''[[The Fall of the House of Usher (1928 American film)|The Fall of the House of Usher]]''||[[James Sibley Watson]], Melville Webber|| ||United States||[[Short film]]
|-
|''Koko's Earth Control''||[[Dave Fleischer]], [[Max Fleischer]]||Koko the Clown ||United States||Animated cartoon with exceptional visual dynamism; flash frames{{Citation needed|date=December 2023}}
|-
|''[[Zvenigora]]''||[[Alexander Dovzhenko|Oleksandr Dovzhenko]]||Mikola Nademsky, Semen Svashenko, Alexander Podorozhny||Soviet Union||Film poem with fantasy elements<ref>{{Cite web|url=https://wondersinthedark.wordpress.com/2010/02/05/zvenigora-no-52/|title=Zvenigora (no 52)|date=5 February 2010}}</ref>
|-
| colspan="5" {{Year header}} style="text-align:left; background:#e9e9e9" | '''1929'''
|-
|''Alles dreht sich, alles bewegt sich (Everything Turns, Everything Revolves)''||[[Hans Richter (artist)|Hans Richter]]|| ||Weimar Republic||Sound; music by [[Walter Gronostay]]. Only roughly half of this 15-minute experimental short still survives.<ref>{{Cite web|url=https://www.lost-films.eu/films/show/id/1407|title=Lost Films|website=www.lost-films.eu}}{{Dead link|date=May 2024 |bot=InternetArchiveBot |fix-attempted=yes }}</ref><ref> Alles dreht sich, alles bewegt sich excerpt at Experimental Cinema [https://expcinema.org/site/en/videos/hans-richter-alles-dreht-sich-alles-bewegt-sich-1929]</ref>
|-
|''[[Arsenal (1929 film)|Arsenal]]''
|[[Alexander Dovzhenko|Oleksandr Dovzhenko]]
|[[Amvrosy Buchma]], Georgiy Kharkiv, Semyon Svashenko
|Soviet Union
|
|-
|''The Bridge''||[[Charles Vidor]]||Nicholas Bela, Charles Darvas||United States||Experimental narrative film based on [[Ambrose Bierce]] story, also known as The Spy; sometimes dated 1930-31{{Citation needed|date=December 2023}}
|-
|''Brumes d'automne''||[[Dimitri Kirsanoff]]||Nadia Sibirskaïa||France|| Film poem, with synchronized music track<ref name="auto6"/><ref>imdb entry https://www.imdb.com/title/tt0233385/combined</ref>
|-
|''Dr Turner's Mental Home''
|[[Dora Carrington]], Beakus Penrose
|
|United Kingdom
|Short, experimental melodrama. Not publicly screened.
|-
|''[[Drifters (1929 film)|Drifters]]''||[[John Grierson]]|| ||United Kingdom||Documentary with a distinctly modernist orientation<ref>{{Cite web|url=http://www.screenonline.org.uk/film/id/439877/index.html|title=BFI Screenonline: Drifters (1929)|website=www.screenonline.org.uk}}</ref>
|-
|''Étude cinégraphique sur une arabesque''||[[Germaine Dulac]]|| ||France||Visualization of music<ref>{{Cite web|url=https://lightcone.org/en/film-455-etude-cinematographique-sur-une-arabesque|title=Light Cone - ÉTUDE CINÉGRAPHIQUE SUR UNE ARABESQUE|website=lightcone.org}}</ref>
|-
|''Every Day''||[[Hans Richter (artist)|Hans Richter]]||[[Sergei Eisenstein]], [[Basil Wright]]||United Kingdom||Artful semi-documentary about everyday life<ref>{{Cite web|url=http://www.screenonline.org.uk/film/id/442332/index.html|title=BFI Screenonline: Every Day (1929)|website=www.screenonline.org.uk}}</ref>
|-
|''[[H2O (1929 film)|H2O]]''||[[Ralph Steiner]]|| ||United States||
|-
|''Histoire de détective''||[[Charles Dekeukeleire]]||Pierre Bourgeois||Belgium||Semi-abstract film; despite the title, not a detective story{{Citation needed|date=December 2023}}
|-
|''Images d'Ostende''
|[[Henri Storck]]
|
|Belgium
|
|-
|''Impressionen vom alten Marseiller Hafen (Vieux Port)''||[[László Moholy-Nagy]]|| ||Weimar Republic||City film{{Citation needed|date=December 2023}}
|-
|''Lullaby''||Boris Deutsch||Riva Deutsch, Michael Visaroff||United States|| Expressionist drama, likely incomplete; Horak dates it to 1925<ref name="auto11"/>
|-
|''[[Man with a Movie Camera]]''||[[Dziga Vertov]]|| ||Soviet Union||
|-
|''Monkey's Moon''
|[[Kenneth Macpherson|Kenneth MacPherson]]
|
|
|
|-
|''Montparnasse''||Eugène Deslaw||[[Luis Buñuel]], [[Filippo Marinetti]]||France|| City film, with synchronized sound<ref>{{Cite web | url=https://www.imdb.com/title/tt0466900/combined |title = Montparnasse (1929)|website = [[IMDb]]}}</ref>
|-
|''My Grandmother''||Kote Mikaberidze||Aleksandr Takaishvili, Bella Chernova||Georgia||Eccentric combination of avant-garde and social comedy{{Citation needed|date=December 2023}}
|-
|''[[Les Mystères du Château de Dé]]''||[[Man Ray]]|| [[Man Ray]], [[Georges Auric]]||France||Surrealist short funded by Charles De Noailles{{Citation needed|date=December 2023}}
|-
|''[[The New Babylon]]''||[[Grigori Kozintsev]], [[Leonid Trauberg]]||David Gutman, Yelena Kuzmina||Soviet Union||Production of the Factory of the Eccentric Actor<ref>*{{Cite news | author=Vincent Canby | title='New Babylon,' Silent Russian Classic | newspaper=[[The New York Times]] | date=3 October 1983 | url=https://movies.nytimes.com/movie/review?_r=2&res=9D00E5DA163BF930A35753C1A965948260&pagewanted=print| author-link=Vincent Canby }}</ref>
|-
|''La Perle''||Henri D'Ursel||Georges Hugnet, Kissa Kouprine, Renee Savoye, Mary Stutz||Belgium||Experimental narrative film.<ref>{{Cite web | url=https://www.imdb.com/title/tt0263857/ | title=La perle| website=[[IMDb]]}}</ref>
|-
|''Pour vos beaux yeux''
|[[Henri Storck]]
|
|Belgium
|
|-
|''[[Rain (1929 film)|Rain]]''||[[Joris Ivens]], [[Mannus Franken]]|| ||Netherlands||
|-
|''Skyscraper Symphony''||[[Robert Florey]]|| ||United States||City film<ref>{{Cite web|url=http://www.filmpreservation.org/dvds-and-books/more-treasures-from-american-film-archives|title=DVD More Treasures from the American Film Arcbives|access-date=2 January 2024|archive-date=23 October 2023|archive-url=https://web.archive.org/web/20231023201344/https://www.filmpreservation.org/dvds-and-books/more-treasures-from-american-film-archives|url-status=dead}}</ref>
|-
|''The Storming of La Sarraz''||[[Hans Richter (artist)|Hans Richter]], [[Sergei Eisenstein]], [[Ivor Montagu]]||Béla Balász, Léon Moussinac||Weimar Republic||Made during a film conference; Lost film{{Citation needed|date=December 2023}}
|-
|''Studie Nr. 1''||[[Oskar Fischinger]]|| ||Weimar Republic||Abstract animation.<ref name="auto3"/>
|-
|''Tusalava''||[[Len Lye]]|| ||New Zealand||Abstract animation<ref>{{Cite web|url=http://www.screenonline.org.uk/film/id/442453/index.html|title=BFI Screenonline: Tusalava (1929)|website=www.screenonline.org.uk}}</ref>
|-
|''[[Un Chien Andalou]]''||[[Luis Buñuel]]||[[Pierre Batcheff]], [[Simone Mareuil]]||France||Short surrealist film written by Buñuel and [[Salvador Dalí]]{{Citation needed|date=December 2023}}
|-
|''War Under the Sea''||M.G. MacPherson, Jean Michelson|| ||United States||Artkino<ref name="vanderbilt.edu-Artkino-HORAK">{{cite web |title=Unseen cinema. 1, The mechanized eye. Episode 16, "Oil" : a symphony in motion / Cineric, Inc. presents ; by Jean Michelson and M.G. MacPherson for Artkino ; direction, M.G. MacPherson |url=https://catalog.library.vanderbilt.edu/discovery/fulldisplay/alma991043721504803276/01VAN_INST:vanui |website=catalog.library.vanderbilt.edu |access-date=29 January 2022 |language=en |quote=Unrelated to the U.S. distributor of Soviet films, Artkino was the name chosen by two amateur movie enthusiasts, Jean D. Michelson and M.G. McPherson, from Burbank, California. In the late 1920s and early 1930s they completed several fiction shorts, which they shot in 35mm, including "War Under the Sea” (1929), "The Trap” (1930), and "Oil” (1930-33). —JAN-CHRISTOPHER HORAK}}</ref> production; Lost film<ref name="auto2"/>
|-
|}
==Lihi pahi==
* [[Cinéma pur]]
==Kundivihira==
* [[Paul Rotha]] and Roger Manvell, "Movie Parade: A Pictorial Survey of the Cinema" London: The Studio, 1936
* [[Jay Leyda]], "Kino: A History of the Russian and Soviet Film" Princeton University Press, 1983 (originally published in 1960)
* [[Parker Tyler]], "Underground Film: A Critical History" New York: Da Capo Press, 1995 (originally published in 1969)
* David Curtis, "Experimental Cinema" New York: Universe Books, 1970
* [[P. Adams Sitney]], "Visionary Film" New York: Oxford University Press, 1979
* Jan-Christoper Horak, ed., Lovers of Cinema: the first American film avant-garde, 1919–1945. University of Wisconsin Press, 1998. {{ISBN|978-0-299-14684-9}}
{{Reflist}}
{{Filmsbygenre}}
== External links ==
* {{YouTube|id=qJL_qfv-9zM|title= Cinema of the United States - 1879-1894 - The first American movies - Experimental silent films }}
* {{YouTube|id=KzLEhHO21eQ|title="Nude Woman by the Waterfall" - 1920 - Claude Friese-Greene - Fragment}}
[[Category:Lists of avant-garde films by decade|1900s]]
[[Category:Lists of 1900s films by genre|Avant-garde]]
[[Category:Lists of 1910s films by genre|Avant-garde]]
[[Category:Lists of 1920s films by genre|Avant-garde]]
[[Category:1910s avant-garde and experimental films| ]]
[[Category:1920s avant-garde and experimental films| ]]
ri6j3l3rxr5d4h6xmbw2kwyh5z23uqj
Lagos State University
0
27489
115874
115484
2025-06-20T05:36:22Z
InternetArchiveBot
118
Rescuing 1 sources and tagging 0 as dead.) #IABot (v2.0.9.5
115874
wikitext
text/x-wiki
{{About|the state government university|the federal institution|University of Lagos}}
{{short description|Public university in Ojo, Nigeria}}
{{EngvarB|date=August 2017}}
{{Use dmy dates|date=August 2017}}
{{Databox}}
{{Infobox university
| name = Lagos State University
| image_name = LASU_logo.gif
| image_size = 115pxgraduates from 2016
| caption = The Seal of Lagos State University
| motto = "For Truth and Service"
| established = 1983
| chancellor = Gbolahan Elias,SAN<ref>{{cite web |last1=Premium Times |title=LASU, LASPOLY, other Lagos-owned tertiary institutions get new governing councils – FULL LIST |url=https://www.premiumtimesng.com/news/more-news/405866-lasu-laspoly-other-lagos-owned-tertiary-institutions-get-new-governing-councils-full-list.html |website=Premiumtimesng.com |date=30 July 2020 |publisher=Premium Times |access-date=2021-12-06}}</ref>
| vice_chancellor = [[Ibiyemi Olatunji-Bello]]<ref>{{cite web |last1=Premium Times |title=New LASU VC, Olatunji-Bello takes charge |url=https://www.premiumtimesng.com/news/top-news/485783-new-lasu-vc-olatunji-bello-takes-charge.html |website=Premiumtimesng.com |date=20 September 2021 |access-date=2021-12-06}}</ref> <ref>{{Cite web |date=2021-09-21 |title=Nigerians hail Sanwo-Olu's appointment of new LASU VC |url=https://businessday.ng/education/article/nigerians-hail-sanwo-olus-appointment-of-new-lasu-vc/ |access-date=2022-03-17 |website=Businessday NG |language=en-US}}</ref> <ref>{{Cite web |date=2021-10-05 |title=How 9th LASU VC emerged |url=https://www.sunnewsonline.com/how-9th-lasu-vc-emerged/ |access-date=2022-03-17 |website=The Sun Nigeria |language=en-US}}</ref>
| city = [[Ojo, Lagos State|Ojo]]
| state = [[Lagos State]]
| country = [[Nigeria]]
| students = 35,000
| type = [[public university|Public]]
| website = [http://www.lasu.edu.ng/ www.lasu.edu.ng]
}}
'''Lagos State University''', bɛ lahi booni li la '''LASU''' ka di be [[Ojo, Lagos State|Ojo]], di yaɣa shɛŋa nyɛla din be [[Ikeja]] mini Epe lala tiŋsi ŋɔ zaa nyɛla din be [[Lagos State]], [[Nigeria]]. Bɛ daa pili la [[university]] ŋɔ yuuni 1983.<ref>{{Cite web |title=Lagos State University - About LASU |url=https://lasu.edu.ng/home/pages/?id=about |access-date=2022-03-17 |website=lasu.edu.ng}}</ref><ref>{{Cite web |last=Alonge |first=Osagie |date=2015-04-29 |title=11 things you did not know about Lagos State University |url=https://www.pulse.ng/communities/student/know-your-university-lasu-11-things-you-did-not-know-about-lagos-state-university/rwg08rw |access-date=2022-03-17 |website=Pulse Nigeria |language=en}}</ref> Bɛ daa zali la shikuru maa ni di kpaŋsi baŋsim bɔhimbu ka di taachi nyɛ "''For Truth and Service"''.<ref>{{cite web |title=ABOUT LASU A Brief History of the University |url=https://lasu.edu.ng/home/pages/?id=about |website=LASU SITE}}</ref> University ŋɔ nyɛla din mali shikuru bihi ban kalinli gari 35,000 students.<ref>{{cite web |title=Lagos State University |url=https://www.timeshighereducation.com/world-university-rankings/lagos-state-university |website=Times Higher Education|date=11 August 2021 }}</ref> The University was established during the Administration of Late [[Lateef Jakande|Lateef Kayode]] Jakande.<ref>{{Cite web |title=Lagos and the new Universities - P.M. News |url=https://pmnewsnigeria.com/2022/02/15/lagos-and-the-new-universities/ |access-date=2022-03-17 |language=en-US}}</ref><ref>{{Cite web |date=2022-03-16 |title=LASU produces 112 First Class, graduates 7, 232 students |url=https://www.sunnewsonline.com/lasu-produces-112-first-class-graduates-7-232-students/ |access-date=2022-03-17 |website=The Sun Nigeria |language=en-US}}</ref><ref>{{Cite web |last=Odunsi |first=Wale |date=2022-02-02 |title=Sanwo-Olu signs bills to establish two Lagos State-owned universities |url=https://dailypost.ng/2022/02/02/sanwo-olu-signs-bills-to-establish-two-lagos-state-owned-universities/ |access-date=2022-03-17 |website=Daily Post Nigeria |language=en-US}}</ref> University maa nyɛla din mali [[diploma]], degree n-ti pahi post graduate programmes mini [[Master of Business Administration|MBA programme]]. LASU nyɛla din daa dɔni kalinli kɔbisi yobu dunia university nima puuni, Times Higher Education World University Rankings n-daa pii li yuuni 2020. Silimiin goli June biɛɣ'pishi ni ata dali yuuni 2021, LASU nyɛla din daa leei "young" university din gaŋdu Nigeria din niŋ ka di na bi paai yuun pihinu.<ref>{{Cite web|date=2021-06-24|title=LASU ranks best young university in Nigeria|url=https://www.vanguardngr.com/2021/06/lasu-ranks-best-young-university-in-nigeria/|access-date=2021-10-08|website=Vanguard News|language=en-US}}</ref> [[Lagos State]] University nyɛla [[Times Higher Education]] nima ni daa piigi university shɛli din dɔ buyi Nigeria university nima puuni silimiin goli September dabaa ayi dali yuuni 2020,<ref>{{Cite web|date=2020-09-02|title=Times Higher Education ranks UI first, LASU second in Nigeria|url=https://www.vanguardngr.com/2020/09/times-higher-education-rank-ui-first-lasu-second-in-nigeria/|access-date=2021-10-08|website=Vanguard News|language=en-US}}</ref> ka daa nyɛ state university koŋko bɛ ni daa zaŋ pahi yuuni 2022 piibu.<ref>{{Cite web|date=2021-09-07|title=Full list: LASU drops, UNILAG rises in World University Rankings 2022|url=https://punchng.com/full-list-lasu-drops-unilag-rises-in-world-university-rankings-2022/|access-date=2021-09-26|website=Punch Newspapers|language=en-US}}</ref> University ŋɔ nyɛla din nya liɣiri sɔŋsim pam ka daa zali [[World Bank]] Group Africa Centre zaŋ n-ti Excellence on Science, Technology, Engineering n-ti pahi Mathematics.<ref>{{Cite web|last=Amoo|first=Abdussalam|date=2018-11-17|title=LASU now World Bank's African Centre of Excellence on STEM Education|url=https://educeleb.com/lasu-world-bank-african-centre-excellence/|access-date=2022-02-03|website=EduCeleb|language=en-GB|archive-date=14 August 2022|archive-url=https://web.archive.org/web/20220814214801/https://educeleb.com/lasu-world-bank-african-centre-excellence/|url-status=dead}}</ref><ref>{{Cite web|last=Nigeria|first=News Agency of|date=2018-11-16|title=World Bank selects LASU as African Centre of Excellence|url=https://www.today.ng/news/nigeria/bank-selects-lasu-african-centre-excellence-171361|access-date=2022-02-03|website=TODAY|language=en-US}}</ref>
University maa nyɛla din mali "major campuses" dibaa ata, Ojo, [[Ikeja]] ni [[Epe, Lagos State|Epe]].<ref>{{Cite web |date=2021-11-12 |title=Lagos State University |url=https://www.timeshighereducation.com/world-university-rankings/lagos-state-university |access-date=2022-03-17 |website=Times Higher Education (THE) |language=en}}</ref>
[[File:Lagos state university gate.jpg|alt=Photo showing the University gate|thumb|University gate]]
[[File:Lagos State University Entrance.jpg|alt=Photo showing the entrance to the university|thumb|The entrance to the university]]
==Taarihi==
University ŋɔ nyɛla din mali shikuru bɔ'bigu ka di shikuru titali be Ojo (ka di be [[Lagos-Badagry Expressway|Badagry Expressway]]) ka din pahi be Epe (ni ka Faculty of Engineering mini School of Agriculture be) mini Ikeja (ni ka College of Medicine be [[Lagos State University Teaching Hospital|Lasuth]]).<ref>{{Cite web|last= Emma Okonji|date=2022-01-10|title=LASU VC Restates Commitment to Digital Education, Signs MoU with VDT|url=https://www.thisdaylive.com/index.php/2022/01/10/lasu-vc-restates-commitment-to-digital-education-signs-mou-with-vdt/|access-date=2022-02-20|website=THISDAYLIVE|language=en-US}}</ref><ref>{{Cite web |date=2021-11-12 |title=Lagos State University |url=https://www.timeshighereducation.com/world-university-rankings/lagos-state-university |access-date=2022-12-10 |website=Times Higher Education (THE) |language=en}}</ref>
Bɛ daa miɛri la 300 seat theatre hall University din be Ojo, ban sɔŋ ka bɛ miɛri li ŋɔ nyɛ [[Awori tribe|Awori]] Welfare Association of [[Nigeria]] (AWAN).<ref>{{cite web |title='Awori strategising for future polls' |url=https://thenationonlineng.net/awori-strategising-for-future-polls/ |website=The Nations Nigeria |date=20 March 2020 |publisher=Emmanuel Oladesu}}</ref> Di nyɛla din tohi Babatunde Raji Fashola Senate House.<ref>{{Cite web |title=Awori Welfare Association Lays Foundation For 300 – Seater Theatre Hall In LASU |url=https://independent.ng/awori-welfare-association-lays-foundation-for-300-seater-theatre-hall-in-lasu/ |access-date=2022-03-17 |website=Independent Newspaper Nigeria |date=29 November 2020 |language=en-GB}}</ref> Bɛ yi naai lala miɛbu ŋɔ, di nyɛla din yɛn leei lecture hall zaŋ n-ti shikuru bihi.<ref>{{Cite web |title=Awori Welfare Association Lays Foundation For 300 – Seater Theatre Hall In LASU |url=https://independent.ng/awori-welfare-association-lays-foundation-for-300-seater-theatre-hall-in-lasu/ |access-date=2022-03-17 |website=Independent Newspaper Nigeria |date=29 November 2020 |language=en-GB}}</ref>
University nyɛla din daa piligi ni "faculty" nima ata: Commerce and Business Administration, [[Law]] ni [[Medicine]]. Bɛ daa taɣi Faculty of Commerce and Business Administration ka di leei "Faculty of Business and Social Studies". Faculties of Arts, Education, Engineering, social sciences, Management sciences and Science , Communication and Media studies, School of [[transport]] nyɛla bɛ ni daa zaŋ shɛli pahi.<ref>{{Cite web |title=Excitement, as LASU begins new phase |url=http://theintellectualmag.com/excitement-as-lasu-begins-new-phase/ |access-date=2022-06-11 |language=en-US}}</ref>
==Epe campus==
Epe shikuru nyɛla din be north yaɣili zaŋ n-ti [[Lekki Lagoon]] ka nyɛ din niŋdi Faculty of Engineering, School of Agriculture, Faculty of Environmental Sciences, school of pre-degree Studies n-ti pahi diploma programs.<ref>{{Cite web |last=Mbagwu |first=Paul |date=2021-11-24 |title=LASU Governing Council Tour Campuses, Kick-Off Faculty of Environmental Sciences Epe |url=https://ekohotblog.com/lasu-governing-council-tour-campuses-kick-off-faculty-of-environmental-sciences-epe/ |access-date=2023-06-24 |website=Ekohotblog |language=en-US}}</ref><ref>{{cite web |title=A Brief History of the University |url=https://lasu.edu.ng/site_info/about.php |website=LASU Site |access-date=25 May 2024 |archive-date=3 June 2021 |archive-url=https://web.archive.org/web/20210603031528/https://lasu.edu.ng/site_info/about.php |url-status=dead }}</ref> Epe shikuru nyɛla din mali biɛhisi shee pam, lala zuɣu din daa niŋ ka Ojo shikuru daa bi tooi deei Faculty of Engineering shikuru bihi ka di daa deei ba daa chɛ ka di nya lɛbigimsim.<ref>{{Cite web |date=2021-11-12 |title=Lagos State University |url=https://www.timeshighereducation.com/world-university-rankings/lagos-state-university |access-date=2022-12-10 |website=Times Higher Education (THE) |language=en}}</ref> [[Olusegun Obasanjo]] daa zaŋ la sooja nima biɛhigu shee (military barracks) lɛbigi shikuru ŋɔ.<ref>{{cite web|url=http://theintellectualmag.com/excitement-as-lasu-begins-new-phase/|title=Excitement, as LASU begins new phase}}</ref>
==Programme==
Shikuru ŋɔ yaɣa zaŋ n-ti shikuru baŋsim bɔbu mini vihigu niŋbu nyɛ din be teebuli din doli na ŋɔ:
{|class="wikitable"
|-
! Faculty!! Departments / Programmes / Centres / Institutes
|-
|- style="vertical-align: top;"
|'''Faculty of Arts'''||
* Foreign Languages ([[French language|French]], [[Russian language|Russian]], [[Arabic]] and [[Portuguese language|Portuguese]])
* [[English Language]]
* [[English Literature]]
* [[Linguistics]], [[African Studies]] and [[Asian Studies]]
* Department of [[Philosophy]]
* Department of [[History]] and International studies
*Creative Arts: [[Visual Arts]]
*Creative Arts: [[Theatre Arts]]
*Creative Arts: [[Music]]
|-
|- style="vertical-align: top;"
|'''Faculty of Social Sciences'''||
*Department of [[Economics]]
*Department of [[Political Science]]
*Department of Geography and Planning
*Department of [[Social Work]]
*Department of [[Psychology]]
*Department of [[Criminology and Security Studies]]
*Department of [[Sociology]]
*[[Public administration|Public]] and [[International relations|International Affairs]]
*[[Transportation Planning|Transportation Planning and Management]]
|-
|- style="vertical-align: top;"
|'''Faculty of Management Sciences'''||
*[[Business Administration]]
*[[Industrial Relations]] and Personnel Management
*[[Insurance]]
*[[Accounting]]
*Banking and Finance
*Project Management Technology
*[[Marketing]]
*[[Public Administration]]
|-
|- style="vertical-align: top;"
|'''Faculty of Law '''||
*[[Jurisprudence]] and [[International Law]]
*[[Commercial Law|Commercial]] and [[Industrial law]]
* [[Public law|Public Law]]
*[[Islamic Law]]
*[[Private Law|Private]] and [[Property Law]]
*[[Legal Studies]]
|-
|- style="vertical-align: top;"
|'''Faculty of Science'''||
* Department of [[Mathematics]]
* Department of [[Physics]]
* Department of [[Chemistry]]
* Department of [[Computer Science]]
* Department of Zoology and Environmental Biology
* Department of [[Fisheries]]
* Department of [[Botany]]
* Department of [[Microbiology]]
|-
|- style="vertical-align: top;"
|'''Faculty of Engineering'''||
* [[Chemical Engineering|Chemical and Polymer Engineering]]
* [[Electronic Engineering|Electronic]] and [[Computer Engineering]]
* [[Mechanical Engineering]]
* Aeronautical and Astronautical Engineering
* [[Civil Engineering]]
*Industrial and system Engineering
|-
|- style="vertical-align: top;"
| '''Faculty of Clinical Sciences'''||
*[[Medicine]] and [[Surgery]]
*[[Dentistry]]
* [[Pharmacology]]
* [[Nursing]]
|-
|- style="vertical-align: top;"
| '''Faculty of Education'''
|
*[[Career guide|Guidance]] and [[Career counseling|Counseling]]
*[[Adult Education]]
*Adult Education Management
*[[Literacy|Adult Literacy]] and [[Informal education|Non-formal Education]]
*[[Mathematics education]]
*[[Physics education]]
*[[Biology education]]
*[[Chemistry education]]
*[[Science education|Integrated Science education]]
*Social Studies education
*Geography Education
*History Education
*Human Kinetics and [[Health Education]]
*[[Exercise Physiology]]
*[[Sports Management|Sports Administration/Management]]
*Home Economics Education
*[[Technology education]]
*[[Business education|Business Education]]
*[[English as a second or foreign language|English Education]]
*English Literature education
*French Education
*Yoruba Education
*Christian Religious Studies
*Islamic Studies Education
*[[Religious education|Religion Education]]
*[[Music education]]
*[[Curriculum theory|Curriculum Theory]]
*[[Educational administration]] and Planning
*[[Educational Psychology]]
*[[Philosophy of education]]
*[[Sociology of education]]
|-
|- style="vertical-align: top;"
| '''Faculty of Basic Medical Sciences'''||
*[[Physiology]]
*[[Biochemistry]]
|-
|- style="vertical-align: top;"
|'''School of communication<ref name="Lagos State University">{{cite web | title=School of Communications | website=Lagos State University | url=https://lasu.edu.ng/home/faculties/faculty.php?id=3 | access-date=2021-09-24}}</ref>'''
|
*Broadcasting<ref name="Lagos State University2">{{cite web |title=Department of Broadcasting | website=Lagos State University | url=https://lasu.edu.ng/home/faculties/department.php?id=47 | access-date=2021-09-24}}</ref>
*[[Journalism]]
*[[Public relations]] and [[advertising]]
|-
|- style="vertical-align: top;"
|'''School of transport'''<ref>{{cite web|url=https://lasu.edu.ng/home/faculties/faculty.php|access-date=2021-09-24|website=lasu.edu.ng}}</ref>
|*Transport management and operations
|}
Vice Chancellor Prof. Olanrewaju Fagbohun n-daa piligi "two stream system" maa yuuni 2019 ka daa yɛli ni di nyɛla din pahi shikuru bihi baŋsim ka kpaŋsi ba ni bɛ maŋmaŋ tuma.<ref>{{Cite web|title=Stream Two Admission System An Added Value, Says LASU VC|url=https://independent.ng/stream-two-admission-system-an-added-value-says-lasu-vc/|access-date=2021-09-29|website=Independent Newspaper Nigeria|date=15 November 2019 |language=en-GB}}</ref><ref>{{Cite web |date=2019-11-21 |title=How our stream two admission works — LASU VC |url=https://www.vanguardngr.com/2019/11/how-our-stream-two-admission-works-lasu-vc/ |access-date=2022-03-17 |website=Vanguard News |language=en-US}}</ref>
==Campus radio station==
Shikuru maa radio station LASU FM nyɛla din be Ojo university. Bɛ daa zali li la yuuni 2016.<ref>{{Cite web|title=LASU RADIO 95.7FM :: Lively and Solidly Unique|url=https://csc.lasu.edu.ng/lasuradio/|access-date=2022-02-03|website=csc.lasu.edu.ng}}</ref><ref>{{cite web |last1=pmnews |title=LASU Radio 95.7 FM begins transmission |url=https://pmnewsnigeria.com/2016/02/18/lasu-radio-95-7-fm-begins-transmission/?amp=1 |website=pmnewsnigera.com |publisher=PM news |access-date=2021-12-06}}</ref><ref>{{Cite web |date=2015-03-12 |title=Fashola commissions LASU Radio, 2 other projects March 19 |url=https://www.vanguardngr.com/2015/03/fashola-commissions-lasu-radio-2-other-projects-march-19/ |access-date=2022-03-17 |website=Vanguard News |language=en-US}}</ref>
== Vice Chancellor ==
[[Ibiyemi Olatunji-Bello]] nyɛ vice-chancellor ŋun pahi awɔi zaŋ n-ti Lagos State University (LASU),<ref>{{Cite web |date=2021-09-16 |title=UPDATED: Prof Ibiyemi named new LASU VC |url=https://punchng.com/tunji-bellos-wife-prof-ibiyemi-named-new-lasu-vc/ |access-date=2022-03-17 |website=Punch Newspapers |language=en-US}}</ref><ref>{{Cite web |title=SANWO-OLU APPROVES APPOINTMENT OF VICE-CHANCELLOR FOR LASU |url=https://lagosstate.gov.ng/blog/2021/09/16/sanwo-olu-approves-appointment-of-vice-chancellor-for-lasu/ |access-date=2022-03-17 |website=Lagos State Government |language=en-US |archive-date=29 March 2023 |archive-url=https://web.archive.org/web/20230329024319/https://lagosstate.gov.ng/blog/2021/09/16/sanwo-olu-approves-appointment-of-vice-chancellor-for-lasu/ |url-status=dead }}</ref><ref>{{Cite web |last=Chukwunosike |first=Kelechukwu |date=2021-09-16 |title=Lagos commissioner's wife emerges new LASU vice-chancellor |url=https://www.today.ng/news/nigeria/lagos-commissioners-wife-emerges-lasu-vice-chancellor-388642 |access-date=2022-03-17 |website=TODAY |language=en-US}}</ref> o daa piligi la tuma alaaba dali silimiin goli September biɛɣ'pishi ni ayi dali yuuni 2021.<ref>{{Cite web|date=2021-09-16|title=UPDATED: Prof Ibiyemi named new LASU VC|url=https://punchng.com/tunji-bellos-wife-prof-ibiyemi-named-new-lasu-vc/|access-date=2022-02-05|website=Punch Newspapers|language=en-US}}</ref><ref>{{Cite web |date=2021-09-16 |title=Ibiyemi Bello: 16 facts to know about new LASU VC |url=https://www.vanguardngr.com/2021/09/ibiyemi-bello-16-facts-to-know-about-new-lasu-vc/ |access-date=2022-02-26 |website=Vanguard News |language=en-US}}</ref><ref>{{Cite web |date=2021-11-12 |title=The rise and rise of Ibiyemi Olatunji-Bello |url=https://www.vanguardngr.com/2021/11/the-rise-and-rise-of-ibiyemi-olatunji-bello/ |access-date=2022-03-11 |website=Vanguard News |language=en-US}}</ref><ref>{{Cite web |date=2021-09-19 |title=Workers, students speak on new LASU VC |url=https://www.vanguardngr.com/2021/09/workers-students-speak-on-new-lasu-vc-2/ |access-date=2022-03-11 |website=Vanguard News |language=en-US}}</ref><ref>{{Cite web |date=2021-09-16 |title=Sanwo-Olu appoints Olatunji-Bello as LASU vice chancellor |url=https://editor.guardian.ng/news/sanwo-olu-appoints-olatunji-bello-as-lasu-vice-chancellor/ |access-date=2022-03-17 |website=The Guardian Nigeria News - Nigeria and World News |language=en-US |archive-date=16 September 2021 |archive-url=https://web.archive.org/web/20210916122128/https://editor.guardian.ng/news/sanwo-olu-appoints-olatunji-bello-as-lasu-vice-chancellor/ |url-status=dead }}</ref>
Prof. Olatunji-Bello n-daa deei Prof. Olanrewaju Fagbohun Vice-Chancellor tali zaŋ n-ti Lagos State University silimiin goli September biɛɣ'pinaayobu dali yuuni 2021 din daa niŋ ka Prof. Olanrewaju Fagbohun saha paai silimiin goli January biɛɣ'pin'yini yuuni 2021.<ref>{{Cite web |title=Lagos State University - Vice Chancellor |url=https://lasu.edu.ng/home/officer/?id=vc |access-date=2022-03-17 |website=lasu.edu.ng}}</ref><ref>{{Cite web |date=2021-09-17 |title=New LASU VC, Olatunji-Bello to resume September 22 |url=https://www.premiumtimesng.com/news/top-news/485420-new-lasu-vc-olatunji-bello-to-resume-september-22.html |access-date=2022-03-17 |language=en-GB}}</ref><ref>{{Cite web |date=2021-09-20 |title=New LASU VC, Olatunji-Bello takes charge |url=https://www.premiumtimesng.com/news/top-news/485783-new-lasu-vc-olatunji-bello-takes-charge.html |access-date=2022-03-17 |language=en-GB}}</ref><ref>{{Cite web |date=2021-09-16 |title=UPDATED: Professor Olatunji-Bello is new LASU VC |url=https://thenationonlineng.net/updated-professor-olatunji-bello-is-new-lasu-vc/ |access-date=2022-03-17 |website=The Nation Newspaper |language=en-US}}</ref><ref>{{Cite web |date=2021-09-20 |title=New LASU VC assumes office, meets various staff unions |url=https://tribuneonlineng.com/new-lasu-vc-assumes-office-meets-various-staff-unions/ |access-date=2022-03-17 |website=Tribune Online |language=en-GB}}</ref><ref>{{Cite web |last=Odunsi |first=Wale |date=2021-09-16 |title=Lagos Environment Commissioner's wife, Prof. Ibiyemi Bello new LASU VC |url=https://dailypost.ng/2021/09/16/lagos-environment-commissioners-wife-prof-ibiyemi-bello-new-lasu-vc/ |access-date=2022-03-17 |website=Daily Post Nigeria |language=en-US}}</ref>
Lahabali wuhiya ni Prof Ibiyemi Olatunji-Bello na kuli nyɛ university ŋɔ Vice-Chancellor.<ref>{{Cite web |date=2022-03-19 |title=LASU begins study-work scheme with 10 students |url=https://tribuneonlineng.com/lasu-begins-study-work-scheme-with-10-students/ |access-date=2022-03-19 |website=Tribune Online |language=en-GB}}</ref>
===Former Vice Chancellors===
{{Main|Vice-Chancellor of Lagos State University}}
{{small|Note:† indicates "deceased"}}
*Professor [[Folabi Olumide]] (Pioneer Vice Chancellor)†
*Professor (Mrs.) [[Jadesola Akande]]†
*Professor [[Enitan Bababunmi]]†
*Professor [[Fatiu Ademola Akesode]]†
*Professor [[Abisogun Leigh]]
*Professor [[Abdul Lateef A. Hussein]]†<ref>{{Cite web |url=https://mobile.twitter.com/lasuofficial |access-date=2022-08-01 |website=Twitter |language=en}}</ref>
*Professor [[John Obafunwa]]
*Professor [[Olanrewaju Fagbohun]]
==Notable alumni==
{{main|Category:Lagos State University alumni}}
<!---♦♦♦ Only add a person to this list if they already have their own article on the English Wikipedia ♦♦♦--->
<!---♦♦♦ Please keep the list in alphabetical order by LAST NAME ♦♦♦--->
*[[Oluranti Adebule]], former Deputy governor [[Lagos State]].<ref>{{Cite web |date=2021-08-11 |title=18 Notable Alumni of Lagos State University [Sorted List] |url=https://edurank.org/uni/lagos-state-university/alumni/ |access-date=2022-03-17 |website=EduRank.org - Discover university rankings by location |language=en}}</ref>
*[[Brymo]], singer and songwriter.<ref>{{Cite web |date=2021-08-11 |title=18 Notable Alumni of Lagos State University [Sorted List] |url=https://edurank.org/uni/lagos-state-university/alumni/ |access-date=2022-03-17 |website=EduRank.org - Discover university rankings by location |language=en}}</ref>
*[[Sound Sultan]], singer and songwriter(1976-2021)<ref>{{Cite web |date=2021-08-11 |title=18 Notable Alumni of Lagos State University [Sorted List] |url=https://edurank.org/uni/lagos-state-university/alumni/ |access-date=2022-03-17 |website=EduRank.org - Discover university rankings by location |language=en}}</ref>
*[[Chioma Chukwuka]], musician, actress
*[[Liz Da-Silva]], actress<ref>{{Cite web |date=2021-08-11 |title=18 Notable Alumni of Lagos State University [Sorted List] |url=https://edurank.org/uni/lagos-state-university/alumni/ |access-date=2022-03-17 |website=EduRank.org - Discover university rankings by location |language=en}}</ref>
*[[Yinka Durosinmi]], former Chairman of Ojo local government
*[[Oba Saheed Ademola Elegushi]], traditional ruler<ref>{{Cite web |date=2021-08-11 |title=18 Notable Alumni of Lagos State University [Sorted List] |url=https://edurank.org/uni/lagos-state-university/alumni/ |access-date=2022-03-17 |website=EduRank.org - Discover university rankings by location |language=en}}</ref>
*[[Jennifer Eliogu]], actress.
*[[Desmond Elliot]], actor, producer and politician.<ref>{{Cite web |date=2021-08-11 |title=18 Notable Alumni of Lagos State University [Sorted List] |url=https://edurank.org/uni/lagos-state-university/alumni/ |access-date=2022-03-17 |website=EduRank.org - Discover university rankings by location |language=en}}</ref>
*[[Tara Fela-Durotoye]], celebrity make-up artist
*[[Annie Macaulay-Idibia]], actress
*[[Mudashiru Obasa]], [[Speaker of the Lagos State House of Assembly]].
*[[Tajudeen Obasa]], current member of the [[National Assembly (Nigeria)|National Assembly]]
*[[Tunde Obe]]
*[[Tunji Disu]], Police officer
*[[Angela Okorie]], actress
*[[Yinka Olukunga]], actress
*[[Cossy Orjiakor]], actress, singer, socialite
*[[Ruggedman]], rapper
*[[Rukky Sanda]], actress
*[[Dolly Unachukwu]], actress
*[[Farida Waziri]], former EFCC chairman
*[[Wizkid]], singer and songwriter<ref>{{Cite web |date=2021-08-11 |title=18 Notable Alumni of Lagos State University [Sorted List] |url=https://edurank.org/uni/lagos-state-university/alumni/ |access-date=2022-03-17 |website=EduRank.org - Discover university rankings by location |language=en}}</ref>
*[[CDQ (rapper)|Sodiq Abubakar Yusuf]], singer<ref>{{cite web|last=Olawale|first=Johnson|date=2017-08-21|title=CDQ's story of success: From back up singer to star|url=https://www.legit.ng/1120770-cdq-biography.html|access-date=2021-06-12|website=Legit.ng - Nigeria news.|language=en}}</ref>
*[[Ada Ehi|Ada Ogochukwu Ehi]], singer.
*[[Angela Okorie]], Nigerian actress
*[[Eniola Badmus]], Actress.
*OlaDotun Ojuolape Kayode, media personality.
*[[Tope Oshin]], Nigerian television and film director.
*[[Olaide Olaogun]], Nigerian film actress and model.<ref name=kiss>{{Cite web|url=https://www.modernghana.com/nollywood/5318/nothing-wrong-in-kissing-or-romancing-on-stage.html|title=Nothing wrong in kissing or romancing on stage----Olaide Olaogun|website=Modern Ghana|language=en|access-date=2020-04-28}}</ref>
*[[Yusuf Haroun]], medical doctor
<!---♦♦♦ Only add a person to this list if they already have their own article on the English Wikipedia ♦♦♦--->
<!---♦♦♦ Please keep the list in alphabetical order by LAST NAME ♦♦♦--->
== Library ==
Bɛ lahi booni la Lagos State University karimbu shee maa Fatiu Ademola Akesode. Bɛ daa zali la karimbu shee ŋɔ saha shɛli bɛ ni daa miɛ shikuru amaa ka daa leei piligi tuma yuuni 1983.<ref>{{Cite web |title=Lagos State University - Library |url=https://lasucomputerscience.com/xlasu/admin-departments-and-units/?id=39&u=0 |access-date=2024-05-03 |website=lasucomputerscience.com }}{{Dead link|date=June 2025 |bot=InternetArchiveBot |fix-attempted=yes }}</ref>
Yaɣa shɛŋa din be karimbu shee ŋɔ nyɛ:
* Readers Services
* Technical services
Collection Develpoment
E-library services
Circulation department
==Notable faculty==
<!---♦♦♦ Only add a person to this list if they already have their own article on the English Wikipedia ♦♦♦--->
<!---♦♦♦ Please keep the list in alphabetical order by LAST NAME ♦♦♦--->
*[[Fatiu Ademola Akesode]]
*[[Charles Ayo]]
*[[Robert Ajayi Boroffice]]
*[[Sola Fosudo]]
*[[Yemi Osinbajo]]
== Achievements ==
Lagos State University daa dɔni la <ref>{{Cite web|date=2021-09-07|title=Full list: LASU drops, UNILAG rises in World University Rankings 2022|url=https://punchng.com/full-list-lasu-drops-unilag-rises-in-world-university-rankings-2022/|access-date=2021-09-25|website=Punch Newspapers|language=en-US}}</ref> kalinli buyi University shɛŋa din gaŋdu ka be Nigeria ni yuuni 2021 world University ranking.<ref>{{cite web |title=LASU emerges 2nd in 2021 World University Ranking |url=https://www.pulse.ng/news/local/lasu-emerges-2nd-in-2021-world-university-ranking/cn546wz#:~:text=The%20News%20Agency%20of%20Nigeria,According%20to%20the%20statement%2C%20Prof.&text=Oke%20congratulated%20the%20staff%20and,university%20community%20on%20the%20feat. |website=Pulse.ng |date = 10 March 2021|publisher=News Agency Of Nigeria}}</ref><ref>{{Cite web |date=2020-09-02 |title=Times Higher Education ranks UI first, LASU second in Nigeria |url=https://www.vanguardngr.com/2020/09/times-higher-education-rank-ui-first-lasu-second-in-nigeria/ |access-date=2022-03-17 |website=Vanguard News |language=en-US}}</ref><ref>{{Cite web |title=UniversityRankings.ch |url=https://www.universityrankings.ch/ |access-date=2022-03-17 |website=UniversityRankings.ch |language=en}}</ref> Di daa dɔni kalinli 501 zaŋ chaŋ 600 dunia zaa universities piibu yuuni 2021.<ref>{{cite web |title=Universith Ranking |url=https://www.timeshighereducation.com/world-university-rankings/lagos-state-university |website=timeshighereducation|date=11 August 2021 }}</ref> Yuuni 2022, university ŋɔ daa yihi alikaali shikuru bila na ni CGPA n-ti 5.0 <ref>{{Cite web |last=Bolaji |first=Samuel |date=2023-06-22 |title=LASU best graduating student gets N10m reward |url=https://punchng.com/lasu-best-graduating-student-gets-n10m-reward/ |access-date=2023-06-24 |website=Punch Newspapers |language=en-US}}</ref>
==Gallery==
<gallery mode="packed" caption="Lagos State University campus">
File:Lagos state university gate.jpg|University gate
File:Abisogun Leigh Science Building,Lasu.jpg|Abisogun Leigh science building
File:Department of Theater Art and Music, Lagos State University.jpg|Department of Theater, Art and Music
File:Enitan Bababunmi Science Laboratory, Faculty of Science, Lagos State University.jpg|Enitan Bababunmi science laboratory
File:Faculty of Education, Lagos State University(LASU).jpg|Faculty of Education
File:Lasu School of transport.jpg|School of Transport
File:Lagos state university center for response and prevention of Gender and sexual based violence.jpg|Response center for sexual and Gender based violence
File:Lasu center for planning.jpg|Center for planning
File:Lagos State University Students’ Arcade.jpg|alt=Lagos State University Students' Arcade|Students' Arcade
File:LASU Senate Building Right Section 1.jpg|Senate Building
File:LASU Eco Market 2.jpg|ECO Market
File:LASU Law Clinic, Ojo.jpg|Law Clinic Ojo
File:LASU Main Printing Press Building.jpg|Main Printing Press Building
File:Hussam Okoya-Thomas Sports Hall, LASU Sports Centre.jpg|Okoya-Thomas Sports Hall
</gallery>
==Kundivihira==
{{Reflist}}
==External links==
{{Portal|Nigeria}}
*{{official website|https://www.lasu.edu.ng}}
{{Lagos|state=collapsed}}
{{Universities in Nigeria}}
{{Authority control}}
{{coord|6.4652|N|3.2009|E|type:edu|display=title}}
[[Pubu:Lahabaya zaa]]
[[Pubu:Educational institutions established in 1983]]
[[Category:1983 establishments in Nigeria]]
[[Category:Public universities in Nigeria]]
[[Category:Universities and colleges in Lagos]]
[[Category:Academic libraries in Nigeria]]
[[Category:State universities in Nigeria]]
q2wi3a3ygaqruw2vsvjc7ld8eogt6r0
Federal University, Gashua
0
27537
115864
90327
2025-06-20T03:07:10Z
InternetArchiveBot
118
Rescuing 1 sources and tagging 0 as dead.) #IABot (v2.0.9.5
115864
wikitext
text/x-wiki
{{Short description|Nigerian university}}
{{Cleanup rewrite|date=January 2024}}
{{Use dmy dates|date=May 2020}}
{{Databox}}
{{infobox university
| name = Federal University, Gashua
| image = Wikipedia Promotion in Yobe WPY 2021 project.png
| caption = The entrance and exit gates
| motto = Al-ilmu Falah
| motto_lang = Arabic
| mottoeng = Knowledge is Success
| established = 2013
| type = Public
| city = Gashua
| state = Yobe
| country = Nigeria
| coordinates =
| campus = Urban
| website = {{URL|fugashua.edu.ng}}
}}
'''Federal University Gashua''' (FUGashua) nyɛla university din be [[Yobe State]], Nigeria.<ref>{{Cite web|url=https://www.campus.africa/university/federal-university-gashua-yobe-state/|title=Federal University, Gashua, Yobe State Nigeria|website=campus.africa|language=en-US|access-date=2020-04-27}}</ref><ref name="fugashua">{{cite web|url=http://fugashua.edu.ng/|title=Federal University Gashua, Yobe State|publisher=fugashua.edu.ng|access-date=2014-08-18|archive-date=3 June 2024|archive-url=https://web.archive.org/web/20240603094040/https://fugashua.edu.ng/|url-status=dead}}</ref> Di nyɛla bɔhimbu mini vihigu niŋbu shikuru din sɔŋdi maani ʒileli ni yɛlimuɣisira ka tiri sokam soli ni baŋsim nyabu.
Tiŋgbani zuɣulan [[Goodluck Jonathan]] daa pilli la university ŋɔ yuuni 2013.<ref>{{Cite web|url=https://nigerianfinder.com/list-of-new-federal-universities-in-nigeria/|title=List of New Federal Universities in Nigeria|date=3 March 2018 |language=en-US|access-date=2020-04-27}}</ref> Bɛ daa niŋ li mi ni bɛ ti "state" kam din be Nigeria ka na ka federal university higher education din yɛn chɛ ka sokam nya soli ni baŋsim bɔbu. Yobe State nyɛla din zooi ninvuɣ shɛba ban ka shikuru baŋsim.
Education Sector labi lihi mini lɛbiginsim ni, Federal gomnanti zaŋ n-ti Nigeria yuuni 2010 daa saɣi n-ti ni bɛ miɛmi university nima pinaayi pahi tiŋgbani maa ni din yɛn chɛ ka Nigeria nima tooi nya soli ni shikuru baŋsim bɔbu. Tuma tumbu komitii [[National Universities Commission]] (NUC), [[Tertiary Education Trust Fund]] (TETFUND) ni ban pahi nyɛla ban daa lihi ka university nima maa daa pilli. Bɛ daa piligi tuuli university nima maa miɛbu ni university nima awɔi silimiin goli February yuuni 2011. Bɛ daa lahi piligi university shɛŋa din daa pahiri ayi maa ni university nima ata ka FUGashua daa be din ni silimiin goli February yuuni 2013. Silimiin goli February biɛɣ'pishi ayi ka dali yuuni 2013, bɛ daa piigi Professor Shehu Abdul Rahaman ni o leei Vice-Chancellor ka daa piigi Sulu Dauda mi Registrar (pioneers). Silimiin goli June yuuni 2015, FUGashua daa kpaɣi shikuru bihi ban kalinli yiɣisi kɔbishi ni pihinahi.<ref>{{Cite web|url=https://www.pulse.ng/communities/student/federal-university-gashua-yobe-governor-excited-as-fugashua-gets-240-pioneer-students/qxxn3rt|title=Yobe Governor excited as FUGASHUA gets 240 pioneer students|date=2015-08-06|website=Pulse Nigeria|language=en-US|access-date=2020-04-27}}</ref> Shikuru bihi maa kpaɣi kalinli nyɛla din daa pahi paai 990 silimiin goli February yuuni 2018.<ref>{{Cite news|url=https://www.independent.ng/federal-university-gashua-matriculates-990-students/|title=Federal University, Gashua, Matriculates 990 Students}}</ref>
== Academician ==
Academicians zaŋ n-ti '''Federal University Gashua.'''<ref name=":0">{{Cite web |last=Abubakar |first=Mohammed |date=Aug 18, 2023 |title=Federal University Gashua Gets 2 New DVCs |url=https://independent.ng/federal-university-gashua-gets-2-new-dvcs/ |website=Independent newspaper}}</ref><ref name=":1" />
* '''Vice Chancellor''' Professor Maimuna Waziri.<ref>{{Cite web |author=<!-- none --> |website=FUGA |date=2021-03-12 |title=Prof. Maimuna Waziri takes over as FUGA vice-chancellor – Federal University Gashua |url=https://fugashua.edu.ng/index.php/2021/03/12/prof-maimuna-waziri-takes-over-as-fuga-vice-chancellor/ |access-date=2023-09-13 |language=en-US |archive-date=20 May 2024 |archive-url=https://web.archive.org/web/20240520023856/https://fugashua.edu.ng/index.php/2021/03/12/prof-maimuna-waziri-takes-over-as-fuga-vice-chancellor/ |url-status=dead }}</ref><ref>{{Cite web |last=EduCeleb |date=2021-01-17 |title=Waziri appointed Gashua varsity first female vice-chancellor |url=https://educeleb.com/waziri-gashua-varsity-first-female-vice-chancellor/ |access-date=2023-09-13 |website=EduCeleb |language=en-GB |archive-date=16 January 2022 |archive-url=https://web.archive.org/web/20220116195500/https://educeleb.com/waziri-gashua-varsity-first-female-vice-chancellor/ |url-status=dead }}</ref><ref>{{Cite web |last=Usman |first=Shehu |date=2021-01-16 |title=Waziri: Federal University Gashu'a gets first female VC |url=https://dailypost.ng/2021/01/16/waziri-federal-university-gashua-gets-first-female-vc/ |access-date=2023-09-13 |website=Daily Post Nigeria |language=en-US}}</ref>
* '''Deputy Vice Chancellor''' '''1''' Dr. Ibrahim Ahmed Jajere ( [[geography]] department ka nyɛ head of the center for research on gum Arabic).<ref name=":0" />
* '''Deputy Vice Chancellor 2''' Deputy Vice-Chancellors. (nyɛ Director of Advancement ni reader in the English Department).
Dr. Mohammed Attai Yakubu mini Dr. Ibrahim Ahmed Jajere daa nyɛla Deputy Vice-Chancellors for Academics mini Administration gabaadaya.<ref name=":0" />
* '''Registrar of the University''' Dr. Abubakar Mamuda.<ref name=":0" />
* '''Sociology Department''' Dr. Mathias Ojo.<ref name=":1">{{Cite web |last=Buhari |first=Mustapha |date=2022-10-02 |title=Federal University Gashua gets 3 new readers, promotes 239 others |url=https://dailynigerian.com/federal-university-gashua/ |access-date=2023-09-13 |website=Daily Nigerian |language=en-GB}}</ref>
* '''Department of Islam Studies''' Dr. Yunus Jibrin Hassan<ref name=":1" />
* '''Home Science and Management''' Dr. Adekoyeni Oludare.<ref name=":1" />
== University Library ==
Di nyɛla karimbu shee bɛ ni daa pilli yuuni 2013 ni di sɔŋ wuhibu, karimbu n-ti pahi vihigu niŋbu university ŋɔ ni.<ref>{{Cite web |title=Libraries – Federal University Gashua |url=https://fugashua.edu.ng/index.php/libraries-2/ |access-date=2022-12-24 |language=en-US |archive-date=22 February 2024 |archive-url=https://web.archive.org/web/20240222201222/https://fugashua.edu.ng/index.php/libraries-2/ |url-status=dead }}</ref> Karimbu shee ŋɔ nyɛla din mali lahabaya pam ka di sɔŋdi bɔhimbu yaɣa din be university maa ni. Ŋun nyɛ university librarian saha ŋɔ nyɛ Dr. Adam Gambo Saleh.<ref>{{Cite web |last=Cyril |date=2021-11-12 |title=Federal University Gashua gets new registrar, Librarian, Bursar and Director of Works |url=https://www.sunnewsonline.com/federal-university-gashua-gets-new-registrar-librarian-bursar-and-director-of-works/ |access-date=2022-12-24 |website=The Sun Nigeria |language=en-us}}</ref>
== Academic ==
FUGashua nyɛla din mali gari 20 courses in five faculties.<ref>{{Cite web|url=https://www.currentschoolnews.com/school-news/fugashua-courses-and-requirements/|title=FUGASHUA Courses and Requirements {{!}} Full List of Courses Offered|date=2020-02-05|website=Current School News|language=en-US|access-date=2020-04-27}}</ref><ref>{{Cite web|url=https://nigerianscholars.com/school-news/list-of-courses-offered-at-federal-university-gashua-fugashua/|title=List of Courses Offered at Federal University Gashua (FUGASHUA)|first=Alex |last=Xerion|date=2018-02-01|website=Nigerian Scholars|language=en-US|access-date=2020-04-27}}</ref><ref>{{Cite web|url=https://www.myschoolgist.com/ng/fugashua-courses/|title=List of FUGASHUA Courses & Programmes Offered - MySchoolGist|date=2019-10-09|website=www.myschoolgist.com|language=en|access-date=2020-04-27}}</ref>
=== Faculty of Agriculture ===
Agricultural Economics and Extension <br />Agronomy <br />Animal Science <br />Fisheries and Aquaculture <br />Forestry and Wildlife Management <br />Home Economics and Management/Economics
=== Faculty of Art and Humanities ===
English Language <br />History and International Studies <br />Islamic Studies
=== Faculty of Management Science ===
Accounting <br />Business Administration <br />Public Administration
=== Faculty of Sciences ===
Biochemistry <br />Biology <br />Chemistry <br />Physics <br />Mathematics <br />Computer Science
=== Faculty of Social Science ===
Economics and Development Studies <br />Geography <br />Political Science <br />Psychology <br />Sociology
==Kundivihira==
{{Reflist}}
{{coord missing|Nigeria}}
{{Universities in Nigeria}}
{{authority control}}
[[Pubu:Lahabaya zaa]]
[[Pubu:Yobe State]]
[[Category:Federal University, Gashua| ]]
[[Category:Federal universities of Nigeria]]
[[Category:Universities and colleges established in 2013]]
[[Category:2013 establishments in India]]
mx4ylxmu55gmair46obdexs0bk8mpo6
List of architecture schools
0
27584
115882
114122
2025-06-20T09:56:52Z
InternetArchiveBot
118
Rescuing 2 sources and tagging 0 as dead.) #IABot (v2.0.9.5
115882
wikitext
text/x-wiki
{{Short description|None}}
{{Databox}}
Din bɔŋɔ nyɛla '''architecture shikuruti yuya''' din be collagɛ nima mini universities dunia zaa.
Architecture shikuru (bɛ lahi booni li la school of architecture bee collagɛ zaŋ n-ti architecture) nyɛla [[professional school]] din be [[architectural]] education.
{{horizontal TOC|nonum=yes|limit=3}}
==Africa==
===Algeria===
* Département d'architecture de l'université Benyoucef Benkhedda [[Algiers]]
* Département d'architecture de l'université Amar Telidji de [[Laghouat]]
* Département d'Architecture de l'université L'arbi Ben Mhidi [[Oum El Bouaghi]]
* Département d'architecture de l'université Med Khieder de [[Biskra]]
* Département d'Architecture de [[Sétif]]
* Département d'architecture du centre universitaire L'Arbi Tbessi de [[Tébessa]]
* École Polytechnique d'Architecture et d'Urbanisme (EPAU) d'[[Algiers|Alger]]<ref>{{cite web|url=http://www.epau-alger.edu.dz/|title=L'école|website=Epau-alger.edu.dz|access-date=17 July 2018|archive-date=6 October 2017|archive-url=https://web.archive.org/web/20171006220221/http://www.epau-alger.edu.dz/|url-status=dead}}</ref>
* Institut d'architecture de [[Batna, Algeria|Batna]]
* Institut d'architecture et d'urbanisme de l'université Saad Dahleb [[Blida]]
* Institut d'architecture de [[Mostaganem]]
* Institut d'architecture de [[Tizi-Ouzou]]
* Institut d'architecture de Tlemcen (Université d'Abou Bakr Belkaid, faculté des sciences de l'ingénieur), [[Tlemcen]]
* Institut d'Architecture et d'Urbanisme (IAUC) de [[Constantine, Algeria|Constantine]]
===Cameroon===
* École Supérieure Speciale d'Architecture du Cameroun (ESSACA) [[Yaoundé]]<ref>{{cite web|url=http://www.essaca-architecture.net|title=École Supérieure Speciale d'Architecture du Cameroun|website=Essaca-architecture.net|access-date=17 July 2018}}</ref>
* Université de Douala, Institut des Beaux-Arts.
* Université de Dschang, Institut des Beaux-Arts de Foumban.
===Democratic Republic of the Congo===
* Institut Supérieure d'Architecture Et d'Urbanisme (I.S.A.U), Gombe, [[Kinshasa]]
* [https://ucbukavu.ac.cd/faculty-architecture-and-urbanization/ Faculty of Architecture and Urbanism] {{Webarchive|url=https://web.archive.org/web/20231004102320/https://ucbukavu.ac.cd/faculty-architecture-and-urbanization/ |date=2023-10-04 }} of the [https://ucbukavu.ac.cd/ Université Catholique de Bukavu] {{Webarchive|url=https://web.archive.org/web/20240601145457/https://ucbukavu.ac.cd/ |date=2024-06-01 }} (UCB), [[Bukavu]], [[South Kivu]]
* Université Panafricaine du Congo (U.PA.C), Mongafula, Kinshasa
* Académie des Beaux Arts (A.B.A), Gombe, Kinshasa
* Universite Kongo (U.K), [[Mbanza-Ngungu|Mbanza-ngungu]], [[Kongo Central]]
* Universite Nouveaux Horizons (U.N.H), [[Lubumbashi]], [[Haut-Katanga Province|Haut-Katanga]]
* Université de Notre-Dame du Kasai (U.KA), [[Kananga]], [[Kasaï-Central]]
* Institut national des bâtiments et travaux publics (INBTP) de Ngaliema, Kinshasa
===Ghana===
*Department of architecture, Faculty of Art and Built Environment, Kwame Nkrumah Un of Science and Technology, Kumasi
*Department of architecture of the Faculty of Art and built engineering,university of Ghana, Accra
===Egypt===
* Department of Architecture of the Faculty of Engineering, [[Al Azhar University]], Cairo and Qena
* Department of Architecture in the German University (GUC), Cairo
* Department of Architecture of the Faculty of Engineering (HTI), 10th of Ramadan City
* Department of Architecture of the Faculty of Engineering, [[Ain Shams University]], Abbaseya, Cairo
* Department of Architecture of the Faculty of Engineering, [[Alexandria University]], Alexandria
* Department of Architecture of the Faculty of Engineering, [[Arab Academy for Science and Technology and Maritime Transport]], Cairo and Alexandria
* Department of Architecture of the Faculty of Engineering, [[Suez Canal University]], Ismailia
* Department of Architecture of the Faculty of Engineering, [[Assiut University]], Assiut
* Department of Architecture of the Faculty of Engineering, [[Behira Higher Institute, BHI]], Kilo 47 Alexandria, Cairo Desert Road
* Department of Architecture of the Faculty of Engineering, [[Benha University]], Shoubra
* Department of Architecture of the Faculty of Engineering, [[Cairo Higher Institute, CHI]], New Cairo, Cairo
* Department of Architecture of the Faculty of Engineering, [[Cairo University]], Giza
* Department of Architecture of the Faculty of Engineering, [[El Shorouk Academy]], Cairo, El Shorouk
* Department of Architecture of the Faculty of Engineering, [[Helwan University]], Mattareya, Cairo
* Department of Architecture of the Faculty of Engineering, Higher Technological Institute (HTI), 10th of Ramadan City
* Department of Architecture of the Faculty of Engineering, [[Mansoura University]], Mansoura
* Department of Architecture of the Faculty of Engineering, [[Menoufia University]], Menoufia
* Department of Architecture of the Faculty of Engineering, [[Misr International University]], Cairo
* Department of Architecture of the Faculty of Engineering, [[Misr University for Science and Technology (MUST)]], 6 October City
* Department of Architecture of the Faculty of Engineering, Modern Academy for Engineering and Technology, Maadi
* Department of Architecture of the Faculty of Engineering, [[MSA University]], 6 October City, Cairo
* Department of Architecture of the Faculty of Engineering, [[Pharos University in Alexandria]], Alexandria
* Department of Architecture of the Faculty of Engineering, [[Tanta University]], Tanta
* Department of Architecture of the Faculty of Engineering, [[Zagazig University]], Zagazig
* Department of Architecture of the Faculty of Fine Arts, [[Alexandria University]], Alexandria
* Department of Architecture of the Faculty of Fine Arts, [[Helwan University]], Zamalek, Cairo
* Department of Architecture of the Faculty of Fine Arts, [[Minia University]], Minia
* Department of Architecture, School of Engineering, [[Université Française d'Égypte]], Cairo
* Department of Architecture, School of Engineering, [[Future University in Egypt, FUE]], Cairo
* Department of Construction and Architectural Engineering [[American University in Cairo]], (AUC), Kattameya, Helwan
*Department of Architecture of the Faculty of Engineering, [[British University in Egypt]], Sherouq
===Kenya===
* [[Jomo Kenyatta University of Agriculture and Technology]], School of Architecture and Building Sciences, Department of Architecture
* [[Technical University of Kenya]], Faculty of Engineering and the Built Environment, Department of Architecture and Environmental Design
* [[Technical University of Mombasa]], Faculty of Engineering and Technology, Department of Building and Civil Engineering
* [[University of Nairobi]], Department of Architecture, Faculty of Architecture and Design
===Libya===
* [[Benghazi University]], Faculty of Engineering, Department of Architecture and Urban Planning, [[Benghazi]]<ref>{{cite web|url=http://garyounis.edu|title=Benghazi University|website=Garyounis.edu|access-date=17 July 2018|archive-url=https://web.archive.org/web/20111028235029/http://garyounis.edu/|archive-date=2011-10-28|url-status=dead}}</ref>
* [[Omar Al-Mukhtar University]], Faculty of Art and Architecture, Department of Architecture and Planning, [[Derna, Libya|Derna]], Al Fatah branch, Derna
* [[University of Tripoli]], School of Applied Sciences, Department of Architecture and Civil Engineering, [[Tripoli, Libya|Tripoli]]<ref>{{cite web|url=http://www.afu.edu.ly|title=University of Tripoli|website=Afu.edu.ly|access-date=17 July 2018|archive-url=https://web.archive.org/web/20080209194205/http://www.afu.edu.ly/|archive-date=2008-02-09|url-status=dead}}</ref>
===Mauritius===
* École nationale supérieure d'architecture de Nantes Mauritius (ENSA Nantes Mauritius), UNICITI, [[Quatre Bornes]]<ref>{{Cite web |url=http://www.nantes.archi.fr/fr/Maurice |title=Maurice | École Nationale Supérieure d'Architecture nantes (ENSAN - ENSA nantes France) |access-date=2016-05-22 |archive-url=https://web.archive.org/web/20160512194018/http://www.nantes.archi.fr/fr/Maurice |archive-date=2016-05-12 |url-status=dead}}</ref>
Ucsi University /Jr School Port Louis
===Morocco===
* Ecole d'Architecture de Casablanca, [[Casablanca]]<ref>{{cite web|url=http://www.ecole-archi-casa.comEcole|title=d'Architecture de Casablanca|website=ecole-archi-casa.com|access-date=17 July 2018}}{{Dead link|date=September 2018 |bot=InternetArchiveBot |fix-attempted=yes}}</ref>
* Ecole Nationale d'Architecture, [[Rabat]]<ref>{{Cite web |url=http://www.ena.archi.ac.ma/ |title=Archived copy |access-date=2018-09-13 |archive-url=https://web.archive.org/web/20171224211005/http://www.ena.archi.ac.ma/ |archive-date=2017-12-24 |url-status=dead}}</ref>
* Ecole Supérieure de Design e des Arts Visuels Casablanca, Casablanca<ref>{{cite web|url=http://www.ecole-design.com|title=Ecole d'Architecture d'intérieur, Design objets, Design Graphique et Digital, Casablanca, Maroc|website=Ecole d'architecture d'intérieur, Design graphique, Design d'objet et Digital|access-date=17 July 2018}}</ref>
*Ecole Nationale d'Architecture de Fès, [[Fez, Morocco|Fez]]<ref>{{Cite web|url=http://enafes.ma/|title=Ecole nationale d'architecture de fès|website=enafes.ma}}</ref>
===Nigeria===
{{See also|Professional_requirements_for_architects#Nigeria|l1= Professional requirements for architects: Nigeria|Architects Registration Council of Nigeria}}
====Universities====
* [[Abia State University]], Uturu, Abia State
* [[Abubakar Tafawa Balewa University|Abubakar Tafawa Ballewa University]], Bauchi State
* [[Ahmadu Bello University]], Zaria, Kaduna State
* [[Ambrose Alli University]], Ekpoma, Edo State
* Anambra State University of Science and Technology, Anambra State
* [[Bells University of Technology]], Ota, Ogun State
* Crescent University, Abeokuta, Ogun State
* [[Covenant University]], Ota, Ogun State
* [[Cross River University of Technology]], Cross River State
* [[Enugu State University of Science and Technology]], Enugu State
* Federal University of Agriculture Makurdi, Beneu State
* [[Federal University of Technology, Akure]], Ondo State
* [[Federal University of Technology, Minna|Federal University of Technology Minna]], Niger State
* [[Modibbo Adama Federal University of Technology, Yola|Federal University of Technology Yola]], Adamawa State
* [[Imo State University]], Imo State
* [[Joseph Ayo Babalola University]], Ipo Arakeji and Ikejì-arakeji, Osun State
* [[Kano State University of Technology|Kano University of Science and Technology]], Kano State
* [[Ladoke Akintola University of Technology]], Ogbomosho, Oyo State
* [[Nnamdi Azikiwe University|Nnamdi Azikiwe University, Awka]], Anambra State
* [[Obafemi Awolowo University]], Ile-Ife Osun State
* [[Olabisi Onabanjo University]], Ago-iwoye, Ogun State
* Oluwatomisin Olamide Adeshiyan University, Lekki, Lagos State
* [[Redeemer's University]], Ede, Osun State
* [[Rivers State University|River State University of Science and Technology]], Npkolu, River State
* [[University of Benin (Nigeria)|University of Benin]], Benin, Edo State
* [[University of Jos]], Jos, Plateau State
* [[University of Lagos]], Akoka, Lagos State
* [[University of Nigeria]], Nsukka, Enugu State
* [[University of Uyo]], Uyo, Akwa Ibom State
====Polytechnics====
* [[Abia State Polytechnic]], Aba, Abia State
* Crown Polytechnic, Odo, Ekiti State
* Federal Polytechnic Ado-Ekiti, Ekiti State
* Federal Polytechnic Bida, Niger State
* Federal Polytechnic Ilaro, Ogun State
* Federal Polytechnic Nekede, Owerri, Imo State
* Federal Polytechnic Oko, Anambra State
* Kogi State Polytechnic, Kogi State
* Kwara State polytechnic, Ilorin, Kwara State
* Osun State Polytechnic, Iree, Osun State
* [[Lagos State Polytechnic]], Ikorodu, Lagos State
* [[Moshood Abiola Polytechnic]], Abeokuta, Ogun State
* The Oke-Ogun Polytechnic, Saki, Oyo State
* [[The Polytechnic, Ibadan]], Oyo State
* [[Yaba College of Technology]], Lagos State, Nigeria
====Institute====
* Ogun State Institute of Technology (formerly, Gateway Polytechnic) Igbesa, Ogun State
===South Africa===
{{See also|Professional_requirements_for_architects#South_Africa|l1= Professional requirements for architects: South Africa|South African Council for the Architectural Profession}}
[[File:Old Arts Faculty Building, University of Pretoria.jpg|thumb|right|[[University of Pretoria]] Old Arts building ]]
* School of Architecture, Planning and Geomatics, [[University of Cape Town]], Cape Town.
* Faculty of Engineering and the Built Environment, [[Durban University of Technology]], Durban.
* Department of Architecture, [[University of the Free State]], Bloemfontein.
* Department of Architecture, [[University of Johannesburg]], Johannesburg.
* School of Architecture, Planning and Housing, [[University of KwaZulu-Natal]], Durban.
* School of Architecture, [[Nelson Mandela University]], Port Elizabeth.
* [[University of Pretoria Faculty of Engineering, the Built Environment and Information Technology|Department of Architecture]], [[University of Pretoria]], Pretoria.
* Department of Architecture, [[Tshwane University of Technology]], Pretoria.
* [[School of Architecture and Planning (University of the Witwatersrand)|School of Architecture and Planning]], [[University of the Witwatersrand]], Johannesburg.
===Sudan===
* Faculty of Architecture, College of Engineering, [[University of Khartoum]], [[Khartoum]]
* Faculty of Architecture, [[Autocratic University]], Khartoum
* Faculty of Architecture, [[National Ribat University]], Khartoum
* College of Engineering Sciences, Department of Architecture and Planning, [[Omdurman Islamic University]]
* Faculty of Architecture, [[Future University (formerly Computer Man College)|Future University Khartoum]], Khartoum
* Department of Architecture, [[University of Science and Technology (Sudan)|University of Science and Technology]], Khartoum
* Faculty of Architecture, [[National University – Sudan|National University]], Khartoum
* Faculty of Architecture, [[University of Medical Sciences and Technology]], Khartoum
* Faculty of Architecture, [[AlMughtaribeen University]], Khartoum
* Faculty of Architecture, Department of Architecture and Engineering, [[The University of Bahri]], Khartoum
* Faculty of Architecture, Department of Engineering, [[Sudan International University]], Khartoum
* Faculty of Architecture, [[University of Garden City]], Khartoum
* Faculty of Architecture, [[Sharg El Neil College]], Khartoum
===Tanzania===
*Ardhi University<ref>{{cite web|url=http://www.aru.ac.tz|title=Ardhi University|website=Aru.ac.tz|access-date=17 July 2018}}</ref>
*University of Dar es Salaam<ref>{{cite web|url=https://udsm.ac.tz|archive-url=https://web.archive.org/web/19981206132050/http://www.udsm.ac.tz/|url-status=dead|archive-date=6 December 1998|title=University of Dar es Salaam|website=Udsm.ac.tz|access-date=17 July 2018}}</ref>
*Mbeya University Of Science and Technology<ref>{{cite web|url=http://www.mustnet.ac.tz|title=Mbeya University Of Science and Technology|website=mustnet.ac.tz|access-date=7 July 2019}}{{Dead link|date=August 2024 |bot=InternetArchiveBot |fix-attempted=yes }}</ref>
===Togo===
* Ecole Africaine des Métiers d'Architecture et d'Urbanisme (EAMAU) à [[Lomé]]<ref>{{cite web|url=http://www.eamau.orgEcole|title=Africaine des Métiers d'Architecture et d'Urbanisme|website=Eamau.org|access-date=17 July 2018}}{{Dead link|date=September 2018 |bot=InternetArchiveBot |fix-attempted=yes}}</ref>
===Tunisia===
* {{Interlanguage link|ecole nationale d'architecture et d'urbanisme|Université privée Tunis Carthage|fr}}, Department of Architecture<ref>{{cite web|url=http://www.utctunisie.com/fr/architecture/departement-architecture?id_menu=9|title=Université Tunis Carthage UTC : Département Architecture|website=Utctunisie.com|access-date=17 July 2018}}</ref><ref>{{cite web|url=http://www.webmanagercenter.com/actualite/economie/2007/05/02/28159/le-pr-henri-gaudin-a-l-utc-l-architecture-sous-toutes-ses-formes|title=Le Pr. Henri Gaudin à l'UTC : l'architecture sous toutes ses formes !|date=2 May 2007|website=Webmanagercenter.com|access-date=17 July 2018}}</ref>
===Uganda===
* College of Engineering, Design, Art and Technology, Makerere University, [[Kampala]]<ref>{{cite web|url=http://cedat.mak.ac.ug|title=The College of Engineering, Design, Art and Technology|website=The College of Engineering, Design, Art and Technology|access-date=17 July 2018|archive-url=https://web.archive.org/web/20140106150459/http://cedat.mak.ac.ug/|archive-date=2014-01-06|url-status=dead}}</ref>
* Faculty of the Built Environment, Uganda Martyrs University, [[Nkozi]]<ref>{{Cite web |url=http://umu.ac.ug/ |title=Uganda Martyrs University – Making a difference |access-date=2018-09-13 |archive-url=https://web.archive.org/web/20171228225723/http://www.umu.ac.ug/ |archive-date=2017-12-28 |url-status=dead}}</ref>
*Faculty of lands and architecture, Kyambogo University
==Asia==
===Bangladesh===
{{main|List of architecture schools in Bangladesh}}
* [[Bangabandhu Sheikh Mujibur Rahman Science and Technology University]] Department of Architecture, [[Gopalganj, Bangladesh|Gopalganj]]
* [[Bangladesh University of Engineering & Technology]], Department of Architecture, Faculty of Architecture and Planning, [[Dhaka]]
* [[Chittagong University of Engineering and Technology]], Department of Architecture, Faculty of Architecture & Planning, [[Chittagong]]
* [[Dhaka University of Engineering & Technology, Gazipur]] Department of Architecture, Dhaka
* [[Hajee Mohammad Danesh Science & Technology University]] Department of Architecture, [[Dinajpur]]
* [[Khulna University of Engineering & Technology]], Department of Architecture, Faculty of Architecture & Planning [[Khulna]]
* [[Khulna University]], Discipline of Architecture, School of Science, Engineering & Technology, [[Khulna]]
* [[Military Institute of Science and Technology]], Department of Architecture, Dhaka
* [[Pabna University of Science & Technology]], Department of Architecture, [[Pabna]]
* [[Rajshahi University of Engineering and Technology]], Department of Architecture, [[Rajshahi]]
* [[Shahjalal University of Science and Technology]], Department of Architecture, School of Applied Sciences & Technology, [[Sylhet]]
* [[Ahsanullah University of Science and Technology]], Department of Architecture, Dhaka
* [[American International University Bangladesh]], Department of Architecture, Dhaka
* [[Bangladesh University]], Department of Architecture, Dhaka
* [[BRAC University|Brac University]], Department of Architecture, Dhaka
* [[Daffodil International University]], Department of Architecture, Dhaka
* [[Leading University]], Department of Architecture, Sylhet
* [[North South University]], Department of Architecture, Dhaka
* [[Premier University, Chittagong]], Department of Architecture, Chittagong
* [[Primeasia University]], Department of Architecture, Dhaka
* [[Shanto-Mariam University of Creative Technology]], Department of Architecture, Dhaka
* [[Sonargaon University]], Department of Architecture, Dhaka
* [[Southeast University]], Department of Architecture, Dhaka
* [[Stamford University (Bangladesh)|Stamford University]], Department of Architecture, Dhaka
* [[State University of Bangladesh]], Department of Architecture, Dhaka
* [[University of Asia Pacific (Bangladesh)|University of Asia Pacific]], Department of Architecture, Dhaka
===China===
[[File:Fasade of Zhongda Hall.jpg|thumb|200px|right|Zhongda Hall, the building of [[SEU School of Architecture]]]]
* [[Chongqing University]], Architecture and Construction College, [[Shapingba]], [[Chongqing]]<ref>{{Cite web |url=http://www.cqjzu.edu.cn/cgjzx_c.html |title=Archived copy |access-date=2008-02-21 |archive-url=https://web.archive.org/web/19980221024838/http://www.cqjzu.edu.cn/cgjzx_c.html |archive-date=1998-02-21 |url-status=dead}}</ref>
* [[Fuzhou University]], College of Architecture, [[Fuzhou]]<ref>{{Cite web |url=http://www.fzu.edu.cn/en |title=Welcome to Fuzhou University£ |access-date=2008-02-21 |archive-url=https://web.archive.org/web/20080212225146/http://www.fzu.edu.cn/en/ |archive-date=2008-02-12 |url-status=dead}}</ref>
* [[Harbin Institute of Technology]] (HIT) School of Architecture, [[Harbin]], [[Heilongjiang]]<ref>{{cite web|url=http://jzxy.hit.edu.cn/|title=建筑学院2018|website=jzxy.hit.edu.cn|access-date=17 July 2018|archive-date=3 July 2018|archive-url=https://web.archive.org/web/20180703104010/http://jzxy.hit.edu.cn/|url-status=dead}}</ref>
* [[Huazhong University of Science and Technology]], College of Architecture and Urban Planning, [[Wuhan]]<ref>{{cite web|url=http://www.hust.edu.cn/english|title=提示信息|website=Hust.edu.cn|access-date=17 July 2018|archive-url=https://web.archive.org/web/20151228184548/http://www.hust.edu.cn/english/|archive-date=28 December 2015|url-status=dead}}</ref>
* [[South China University of Technology]] (SCUT), School of Architecture and Civil Engineering, [[Guangzhou]]<ref>{{cite web|url=http://www.scut.edu.cn|title=华南理工大学|website=Scut.edu.cn|access-date=17 July 2018}}</ref>
* [[Southeast University]] (SEU), [[SEU School of Architecture|School of Architecture]], [[Nanjing]], [[Jiangsu]] Province<ref>{{cite web|url=http://arch.seu.edu.cn|title=东南大学建筑学院|website=Arch.seu.edu.cn|access-date=17 July 2018}}</ref>
* [[Suzhou University of Science and Technology]], School of Architecture and Urban Planning, [[Suzhou]], [[Jiangsu]]<ref>{{cite web|url=http://aup.usts.edu.cn|title=苏州科技大学建筑与城市规划学院|website=Aup.usts.edu.cn|access-date=17 July 2018}}</ref>
* [[Tianjin University]] (TJU), School of Architecture, [[Tianjin]]<ref>{{Cite web |url=http://www.tju.edu.cn/eweb/index.htm |title=::.Welcome to Tianjin University.:: |access-date=2008-11-27 |archive-url=https://web.archive.org/web/20081109092408/http://www.tju.edu.cn/eweb/index.htm |archive-date=2008-11-09 |url-status=dead}}</ref>
* [[Tongji University]], College of Architecture and Urban Planning, [[Shanghai]]<ref>{{cite web|url=http://caup.tongji.edu.cn|title=同济大学建筑与城市规划学院|website=Caup.tongji.edu.cn|access-date=17 July 2018}}</ref>
* [[Tsinghua University]] (THU), School of Architecture, Department of Architecture, [[Beijing]]<ref>{{Cite web |url=http://www.tsinghua.edu.cn/eng |title=Archived copy |access-date=2008-02-16 |archive-url=https://web.archive.org/web/20080222104647/http://www.tsinghua.edu.cn/eng/ |archive-date=2008-02-22 |url-status=dead}}</ref>
* [[Xi'an Jiaotong Liverpool University]] (XJTLU), Department of Architecture (XLarch), [[Suzhou]], [[Jiangsu]]<ref>{{Cite web |url=http://www.xjtlu.edu.cn/en/academic-departments/academic-departments/department-of-architecture |title=Architecture |access-date=2013-06-06 |archive-url=https://web.archive.org/web/20130704011041/http://www.xjtlu.edu.cn/en/academic-departments/academic-departments/department-of-architecture |archive-date=2013-07-04 |url-status=dead}}</ref>
* [[Xi'an Jiaotong University]], Department of Architecture, [[Xi'an]]<ref>{{cite web|url=http://hsce.xjtu.edu.cn/|title=西安交通大学人居环境与建筑工程学院|website=hsce.xjtu.edu.cn|access-date=17 July 2018}}</ref>
* [[Xi'an University of Architecture and Technology]], School of Architecture, Xi'an<ref>{{cite web|url=http://www.xauat.edu.cn/|title=西安建筑科技大学-自强、笃实、求源、创新-Xi'an University of Architecture and Technology|website=Xauat.edu.cn|access-date=17 July 2018|archive-date=25 October 2006|archive-url=https://web.archive.org/web/20061025082359/http://www.xauat.edu.cn/|url-status=dead}}</ref>
* [[Zhejiang University]], College of Civil Engineering and Architecture, [[Hangzhou]], [[Zhejiang]] Province<ref>{{cite web|url=http://www.ccea.zju.edu.cn|title=建筑工程学院|website=Ccea.zju.edu.cn|access-date=17 July 2018}}</ref>
* [[Zhengzhou University]], School of Architecture, [[Zhengzhou]]<ref>{{cite web|url=http://www.zzu.edu.cn/|archive-url=https://web.archive.org/web/20050626000121/http://www.zzu.edu.cn/|url-status=dead|archive-date=26 June 2005|title=新郑州大学主页|date=26 June 2005|access-date=17 July 2018}}</ref>
* [[Zhejiang University of Science and Technology]], School of Civil Engineering and Architecture, [[Hangzhou]]<ref>{{cite web|url=http://jgxy.zust.edu.cn/web/index.asp|title=School of Civil Engineering and Architecture-|website=Jgxy.zust.edu.cn|access-date=17 July 2018|archive-date=17 July 2018|archive-url=https://web.archive.org/web/20180717212909/http://jgxy.zust.edu.cn/web/index.asp|url-status=dead}}</ref>
* [[Inner Mongolia University Of Technology]], School of Architecture, [[Hohhot]]<ref>{{Cite web|url=http://www.imut.edu.cn//web/index.asp|title=School of Architecture=http://arch.imut.edu.cn/}}{{Dead link|date=May 2024 |bot=InternetArchiveBot |fix-attempted=yes }}</ref>
===Hong Kong===
These are the only three universities offering accredited Master of Architecture for architect professional registration.
* [[The Chinese University of Hong Kong]], School of Architecture, [[Hong Kong]], founded in 1992<ref name="arch.cuhk.edu.hk">{{Cite web |url=http://www.arch.cuhk.edu.hk/ |title=School of Architecture, CUHK |access-date=2018-09-13 |archive-url=https://web.archive.org/web/20180820012936/http://www.arch.cuhk.edu.hk/ |archive-date=2018-08-20 |url-status=dead}}</ref>
* [[The University of Hong Kong]], Faculty of Architecture, Department of Architecture, [[Hong Kong]], founded in 1950<ref name="auto">{{cite web|url=http://www.arch.hku.hk|title=HKU Faculty of Architecture – HKURBANLAB|website=Arch.hku.hk|access-date=17 July 2018}}</ref>
* [[Chu Hai College of Higher Education]], Faculty of Science and Engineering, Department of Architecture, [[Hong Kong]], founded in 1949<ref>{{Cite web |date=2016-02-22 |title=History of the College |url=https://www.chuhai.edu.hk/history-college |access-date=2022-10-14 |website=Chu Hai College of Higher Education}}</ref>
===India===
* [[School of Planning and Architecture, Delhi]]
* [[Vellore Institute of Technology|VIT School of Architecture (V-SPARC)]], Vellore offers [[Master of Architecture]] Programme [https://admissions.vit.ac.in/m-arch-application/]{{Dead link|date=June 2024 |bot=InternetArchiveBot |fix-attempted=yes }}
* [[National Institute of Technology, Jaipur]], [[Rajasthan]]<ref name="mnit.ac.in">[http://mnit.ac.in/ Malaviya National Institute of Technology]. Mnit.ac.in (2011-12-31). Retrieved on 2012-02-24.</ref>
* [[National Institute of Technology Trichy]], Tamil Nadu
* [[Chandigarh College of Architecture]], [[Chandigarh]]
* [[Bharati Vidyapeeth|Bharati Vidyapeeth, Pune]]
*Department of architecture, Central university of Rajasthan, Ajmer
* Department of Planning & Architecture, [[Malaviya National Institute of Technology]], [[Jaipur]]
* Department of Architecture, College of Engineering, Trivandrum, Kerala
* Department of Architecture, [[Maulana Azad National Institute of Technology]], [[Bhopal]]
* Faculty of Architecture, [[PES University]], Bangalore
* Noble Architecture College, Junagadh (Gujarat)
* Ernad Knowledge City College of Architecture, Malappuram (Kerala)
* East West School of Architecture, Bangalore
* [https://aayojan.edu.in/jaipur Aayojan School of Architecture], [[Jaipur]]
* [https://aayojan.edu.in/pune Aayojan School of Architecture and Design], [[Pune]]
* Academy of Architecture, [[Mumbai]]<ref>[http://www.aoamumbai.in Academy of Architecture : : HOME]. Aoamumbai.in. Retrieved on 2012-02-24.</ref>
* Academy of Architecture, Rachana Sansad, Mumbai
* [http://www.aditya-arch.edu.in/ Aditya College of Architecture, Mumbai]
* [[Allana College of Architecture]], [[Pune]]
* Amity School of Architecture and Planning, Lucknow
* [[Asian school of architecture and design innovations, Kochi]]<ref>{{cite web|url=http://www.asadi.edu.in/|title=Asadi|website=Asadi.edu.in|access-date=17 July 2018}}</ref>
* Axis institute of architecture, kanpur
* [[Anna University School of Architecture and Planning]], [[Chennai]]<ref>[http://www.annauniv.edu Home – Anna University]. Annauniv.edu. Retrieved on 2012-02-24.</ref>
* [[APEEJAY School of Architecture and Planning]], [[Greater Noida]]<ref>[http://www.apeejay.edu/architecture/home.htm Apeejay Institute of Technology – School of Architecture & Planning] {{Webarchive|url=https://web.archive.org/web/20080328125724/http://www.apeejay.edu/architecture/home.htm |date=2008-03-28}}. Apeejay.edu. Retrieved on 2012-02-24.</ref>
* B. V. Bhoomaraddi College of Engineering and Technology, Hubli, Karnataka, Dept of Architecture<ref>{{Cite web |url=http://www.bvb.edu/department/architecture |title=Architecture | BVBCET |access-date=2012-03-18 |archive-url=https://web.archive.org/web/20120319110630/http://www.bvb.edu/department/architecture |archive-date=2012-03-19 |url-status=dead}}</ref>
* [[Balwant Sheth School of Architecture, NMIMS University, Mumbai]]<ref>{{cite web|url=http://architecture.nmims.edu/about/NIMS|title=dummy|website=architecture.nmims.edu|access-date=17 July 2018}}{{Dead link|date=September 2018 |bot=InternetArchiveBot |fix-attempted=yes}}</ref>
* BGS School of Architecture and Planning, Bangalore<ref>{{Cite web|url=http://bgssap.edu.in/|title=BGS School of Architecture and Planning|date=June 1, 2023}}</ref>
* [[Bharath Architecture Department]], [[Selaiyur]], [[Chennai]]<ref>[http://bharathuniv.ac.in/ Bharath University, Chennai, Tamil Nadu, India – BE / BTech / BArch / ME / MTech / BDS / MDS / MBBS – Bharath Institute of Higher Education and Research (BIHER): civil, mechanical, electronics and communication, electrical and electronics, computer science, instrumentation and control, biomedical, telecommunication, marine, automobile, information technology, leather technology, bioinformatics, chemical, food processing technology, biotechnology, pharmaceutical technology, architecture, interior design, CAD, power electronic and drives - Admission to Bharath University, About Bharath University]. Bharathuniv.ac.in. Retrieved on 2012-02-24.</ref>
* [[BKPS College of Architecture, BKPS]], [[Pune]], [[Maharashtra]]<ref>[http://www.bkps.edu/ BKPS College of Architecture]. Bkps.edu. Retrieved on 2012-02-24.</ref>
* [[C.A.R.E. School of Architecture]], [[Tiruchirapalli]]<ref name="autogenerated1">[http://www.care.ac.in Center for Applied Research Education| Anna University]. care.ac.in (2012-02-01). Retrieved on 2012-02-24.</ref>
* College of Architecture, Trivandrum (CAT)<ref>{{cite web|url=http://www.collarc.com|title=C.A.T – College of Architecture Trivandrum – B Arch Colleges in Kerala|website=Collarc.com|access-date=17 July 2018}}</ref>
* [[College of Engineering & Technology]], [[Bhubaneswar, Orissa]]<ref>[http://cet.edu.in/ Welcome to the College of Engineering & Technology, Bhubaneswar]. Cet.edu.in. Retrieved on 2012-05-08.</ref>
* CSIIT School of Planning and Architecture, Secunderabad
* Cumins College, Pune
* D.C. Patel School of Architecture, [[APIED|Arvindbhai Patel Institute of Environmental Design]], [[Sardar Patel University]], [[Anand, Gujarat|Anand]]<ref>{{Cite web |url=http://www.apied.in/ |title=Archived copy |access-date=2018-09-13 |archive-url=https://web.archive.org/web/20180809200609/http://apied.in/ |archive-date=2018-08-09 |url-status=dead}}</ref>
* Dark School of Architecture
* Dayanand Sagar Institutes, School of Architecture, Bangalore (Chiranjith)
* [[Dehradun Institute of Technology]], [[Dehradun]], [[Uttrakhand]]<ref>{{Cite web |url=http://arch.dit.edfu.in/ |title=Welcome to arch.dit.edfu.in! |access-date=2018-09-13 |archive-url=https://web.archive.org/web/20120326173418/http://arch.dit.edfu.in/ |archive-date=2012-03-26 |url-status=dead}}</ref>
* Department of Architecture, [[Bengal Engineering and Science University]], [[Shibpur]], [[West Bengal]]<ref>{{cite web |url=http://www.becs.ac.in/architecture.html |title= Bengal Engineering and Science University, Shibpur, Howrah-711 103|website=becs.ac.in |archive-url=https://web.archive.org/web/20080424005959/http://www.becs.ac.in/architecture.html |archive-date=April 24, 2008}}</ref>
* Department of Architecture, [[Birla Institute of Technology, Mesra]], [[Ranchi]], [[Jharkhand]]<ref>{{cite web|url=http://www.bitmesra.ac.in/departments/department_introduction.asp|archive-url=https://web.archive.org/web/20090124183612/http://www.bitmesra.ac.in/departments/department_introduction.asp|url-status=dead|archive-date=24 January 2009|title=Birla Institute of Technology, Mesra, Ranchi|date=24 January 2009|access-date=17 July 2018}}</ref>
* Department of Architecture, [[BMSCE]], [[Bangalore]]<ref>[http://www.bmsce.in/course-details/?course_id=13&dept_id=3°ree=UG.html BMSCE] {{Webarchive|url=https://web.archive.org/web/20120308054311/http://www.bmsce.in/course-details/?course_id=13&dept_id=3°ree=UG.html |date=2012-03-08}}. Bmsce.in. Retrieved on 2012-02-24.</ref>
* Department of Architecture, College of Engineering, Trivandrum, Kerala
* Department of Architecture, DBSCR University of Science and Technology, Murthal, Sonepat<ref>{{Cite web |url=http://www.dcrustm.ac.in/ |title=!! Official Website - Deenbandhu Chhotu Ram University of Science and Technology !! |access-date=2013-07-20 |archive-url=https://web.archive.org/web/20080712080510/http://www.dcrustm.ac.in/ |archive-date=2008-07-12 |url-status=dead}}</ref>
* Department of Architecture, [[Jadavpur University]], [[Kolkata]]
* Department of Architecture, [[Madhav Institute of Technology and Science]], [[Gwalior]], [[India]]<ref>[http://www.mitsgwl.ac.in/ Madhav Institute of Technology & Science Gwalior] {{Webarchive|url=https://web.archive.org/web/20180113175852/http://www.mitsgwl.ac.in/ |date=2018-01-13}}. Mitsgwl.ac.in (2011-03-07). Retrieved on 2012-02-24.</ref>
* Department of Architecture, Maharaja Sayajirao University, Baroda, Gujarat<ref>{{Cite web |url=http://www.msubaroda.ac.in/departmentinfo.php?ffac_code=6&fdept_code=6 |title=Department of Architecture (The M S University of Baroda - India) |access-date=2011-12-06 |archive-url=https://web.archive.org/web/20120315090852/http://www.msubaroda.ac.in/departmentinfo.php?ffac_code=6&fdept_code=6 |archive-date=2012-03-15 |url-status=dead}}</ref>
* Department of Architecture, [[Veer Surendra Sai University of Technology]], [[Burla, India|Burla]]
* Department of Architecture, [[National Institute of Technology, Hamirpur]], [[Himachal Pradesh]]<ref>{{Cite web |url=http://www.nith.ac.in/arch/ |title=National Institute of Technology Hamirpur |access-date=2011-01-24 |archive-url=https://web.archive.org/web/20110131123225/http://www.nith.ac.in/arch/ |archive-date=2011-01-31 |url-status=dead}}</ref>
* Department of Architecture, [[National Institute of Technology, Patna]], [[Bihar]]<ref>[http://www.nitp.ac.in National Institute of Technology Patna : HOME]. Nitp.ac.in. Retrieved on 2012-02-24.</ref>
* Department of Architecture, [[National Institute of Technology Trichy]]<ref>[http://nitt.edu NIT, Trichy]. Nitt.edu (1981-11-19). Retrieved on 2012-02-24.</ref>
* Department of Architecture, [[School of Planning and Architecture, Bhopal|School of Planning and Architecture]], [[Bhopal]]<ref>[http://www.spabhopal.ac.in योजना तथा वास्तुकला विद्यालय, भोपाल |School of Planning and Architecture, Bhopal]. Spabhopal.ac.in. Retrieved on 2012-02-24.</ref>
* Department of Architecture, TKM College of Engineering, [[Kollam]], [[Kerala]]<ref>[http://www.tkmce.ac.in/ TKM College of Engineering]. Tkmce.ac.in (2011-11-30). Retrieved on 2012-02-24.</ref>
* Department of Architecture, ZHCET, Aligarh Muslim University, Aligarh
* Dignity College of Architecture, [[Durg]]
* Dr. Bhanubhen Nanavati College of Architecture for Women (Pune)
* Dr. D.Y. Patil College of Architecture, Nerul, [[Navi Mumbai]]
* Faculty of Architecture and Ekistics, [[Jamia Millia Islamia]], [[New Delhi]]<ref>[http://jmi.nic.in Jamia Millia Islamia] {{Webarchive|url=https://web.archive.org/web/20130818085942/http://www.jmi.nic.in/ |date=2013-08-18}}. Jmi.nic.in. Retrieved on 2012-02-24.</ref>
* Faculty of Architecture, [[CEPT University]], [[Ahmedabad]]<ref name="autogenerated1b">[http://www.cept.ac.in Center for Environmental Planning and Technology | Cept University] {{Webarchive|url=https://web.archive.org/web/20180915174726/https://cept.ac.in/ |date=2018-09-15 }}. Cept.ac.in (2012-02-01). Retrieved on 2012-02-24.</ref>
* Faculty of Architecture, Gautam Buddha Technical University, [[Lucknow]]<ref>{{Cite web |url=http://foa.uptu.ac.in/ |title=UPTU Faculty of Architecture |access-date=2012-08-12 |archive-url=https://web.archive.org/web/20090726165635/http://www.foa.uptu.ac.in/ |archive-date=2009-07-26 |url-status=dead}}</ref>
* Faculty of Design, School of Interior Design, [[CEPT University]], [[Ahmedabad]]<ref name="autogenerated1b"/>
* Sir J.J. College of Architecture, [[University of Mumbai]], [[Mumbai]]<ref>{{cite web |url=http://www.mu.ac.in/jjcollege.htm |title= |website=mu.ac.in |archive-url=https://web.archive.org/web/20080520225130/http://www.mu.ac.in/jjcollege.htm |archive-date=May 20, 2008}}</ref>
* [[Hindustan University]], [[Chennai]], [[Tamil Nadu]]<ref>[http://www.hindustanuniv.ac.in/ Engineering university in India | Engineering colleges in India – Hindustan University] {{Webarchive|url=https://web.archive.org/web/20240601010544/https://hindustanuniv.ac.in/ |date=2024-06-01 }}. Hindustanuniv.ac.in (2011-11-22). Retrieved on 2012-02-24.</ref>
* [[Holy Crescent College of Architecture Alwaye]], [[Kerala]]<ref>http://holycrescent.in .holycrescent.in.</ref>
* [[Indian Institute of Technology Kharagpur]], [[West Bengal]]<ref>[http://iitkgp.ac.in/ IIT Kharagpur]. Iitkgp.ac.in. Retrieved on 2012-02-24.</ref>
* [[Indian Institute of Technology Roorkee]], [[Uttarakhand]]<ref>{{Cite web |url=http://iitr.ac.in/ |title=Indian Institute of Technology Roorkee |access-date=2011-07-07 |archive-url=https://web.archive.org/web/20110713075222/http://www.iitr.ac.in/ |archive-date=2011-07-13 |url-status=dead}}</ref>
* Integral Institute of Architecture<ref>{{Cite web |title=Integral Institute of Architecture |url=https://iul.ac.in/AR/ |access-date=2022-07-29 |website=iul.ac.in}}</ref>
* Indubhai Parekh School of Architecture, Rajkot, Gujarat
* IES College of Architecture, Mumbai.
* [[Jawaharlal Nehru Architecture and Fine Arts University]], [[Hyderabad, India|Hyderabad]]
* [[Kalasalingam School of Architecture]], [[Kalasalingam University]], [[Krishnankoil, Virudhunagar District/Tamil Nadu/India]]
* [[K S School of Architecture]], [[Bangalore]]<ref>{{Cite web |url=http://www.kssa.edu.in/KSSA/home.html/ |title=KSSA : Home |access-date=2019-07-08 |archive-url=https://web.archive.org/web/20110713075222/http://www.kssa.edu.in/KSSA/home.html/ |archive-date=2011-07-13 |url-status=dead}}</ref>
* K.R. Mangalam School of Architecture & Planning, New Delhi<ref>{{Cite web |url=http://www.krmangalam.org/ad-arc.html |title=K R MANGALAM INSTITUTIONS OF HIGHER EDUCATION, MBA, BBM, B.Arch. Greater Kailash I, NEW DELHI |access-date=2013-04-28 |archive-url=https://web.archive.org/web/20130405020517/http://www.krmangalam.org/ad-arc.html |archive-date=2013-04-05 |url-status=dead}}</ref>
* [[Kamla Raheja Vidyanidhi Institute for Architecture and Environmental Studies]], [[Mumbai]]
* Lokmanya Institute of Architecture and Design Studies, Mumbai<ref>{{Cite web|url=https://ltiads.in/|title=LTIADS | NAVI MUMBAI|website=ltiads.in}}</ref>
* Lovely School of Architecture and Design (LSAD), Lovely Professional University, [[Punjab]]<ref>{{Cite web |url=http://www.lpu.in/program/Architecture-programs.php |title=Best Architecture Colleges Jalandhar-Delhi, G.T. Road, Punjab, India – LPU |access-date=2014-08-14 |archive-url=https://web.archive.org/web/20140731064055/http://www.lpu.in/program/Architecture-programs.php |archive-date=2014-07-31 |url-status=dead}}</ref>
* L.S.Raheja School of Architecture, Mumbai
* [[M.E.S School of Architecture]], [[MES College of Engineering]], Kuttipuram, [[Kerala]]<ref>{{Cite web |url=http://mesce.ac.in/departments/dept1.php?course_id=5&branchid=5&branch=arch&dept_code=1&support=f |title=MES College of Engineering Kuttippuram |access-date=2010-03-29 |archive-url=https://web.archive.org/web/20100323105224/http://mesce.ac.in/departments/dept1.php?course_id=5&branchid=5&branch=arch&dept_code=1&support=f |archive-date=2010-03-23 |url-status=dead}}</ref>
* M.S. Ramaiah School of Architecture, [[Bangalore]]<ref>[http://www.msrit.edu/node/13 Architecture | M S Ramaiah Institute of Technology] {{Webarchive|url=https://web.archive.org/web/20110720012141/http://www.msrit.edu/node/13 |date=2011-07-20}}. Msrit.edu (2009-03-20). Retrieved on 2012-02-24.</ref>
* [[Manipal Academy of Higher Education|Manipal University]], Manipal<ref>{{cite web |url=http://www.manipal.edu/manipalsite/Users/Colsubpage.aspx?PgId=394&ID=1&collegeId=3 |title= Manipal Education|website=manipal.edu |archive-url=https://web.archive.org/web/20080701124744/http://www.manipal.edu/manipalsite/Users/Colsubpage.aspx?PgId=394&ID=1&collegeId=3 |archive-date=July 1, 2008}}</ref>
*marg institute of design and architecture swarnabhoomi
*
* Marian College of Architecture and Planning, Kazhakkuttom, Trivandrum
* Masterji College of Architecture, Vattinagulapally, Hyderabad
* Measi Academy of Architecture, Chennai
* [[MBS School of Planning and Architecture, New Delhi|MBS School of Planning and Architecture]], Dwarka sector 9, New Delhi
* McGan's Ooty School of Architecture, [[Ooty]], [[Tamil Nadu]]<ref>{{cite web|url=http://www.mcgansarch.com|title=McGAN'S Ooty School of Architecture - B.Arch - M.Arch – NATA – Architecture College in Tamil Nadu, India|website=Mcgansarch.com|access-date=17 July 2018}}</ref>
* [[MEASI Academy of Architecture]], [[Chennai]], [[Tamil Nadu]]<ref>{{cite web|url=http://www.measiarch.org/|title=MEASI Academy of Architecture|website=Measiarch.org|access-date=17 July 2018|archive-url=https://web.archive.org/web/20171008152614/http://www.measiarch.org/|archive-date=8 October 2017|url-status=dead}}</ref>
* [[National Institute of Technology Calicut]]<ref>[http://www.nitc.ac.in/ National Institute of Technology Calicut]. Nitc.ac.in. Retrieved on 2012-02-24.</ref>
* [[National Institute of Technology Raipur]], [[Chhattisgarh]]<ref>[http://www.nitrr.ac.in National Institute of Technology Raipur]. Nitrr.ac.in (2010-09-29). Retrieved on 2012-02-24.</ref>
* [[National Institute of Technology, Jaipur]], [[Rajasthan]]<ref name="mnit.ac.in"/>
* Om Institute of Architecture and Design, Hisar, Haryana
*[https://papniarch.ac.in/ Papni School of Architecture], [[Sriperumbudur|Sriperumbudur Taluk]], [[Kanchipuram|Kanchipuram District]], [[Tamil Nadu]].<ref>{{Cite web|title=Papni School of Architecture - PISA - TNEA 1530|url=https://papniarch.ac.in/|url-status=live|archive-url=https://web.archive.org/web/20211130125216/https://papniarch.ac.in|archive-date=November 30, 2021}}</ref>
* Pillai's College of Architecture, New Panvel, Navi Mumbai
* [[Ajay Binay Institute of Technology|Piloo Modi College of Architecture, ABIT]], [[Cuttack]], [[Orissa, India|Orissa]]<ref>[http://www.abit-pmca.com/ ABIT]. Abit-pmca.com. Retrieved on 2012-02-24.</ref>
* Prahar School of Architecture (PSA), [[Coimbatore]], [[Tamil Nadu]]<ref>{{cite web|url=http://psa.ac.in|title=Internal server error|website=psa.ac.in|access-date=17 July 2018|archive-url=https://web.archive.org/web/20180123204827/http://psa.ac.in/|archive-date=23 January 2018|url-status=dead}}</ref>
* Purvanchal Institute of Architecture & Design, Gorakhpur, [[Uttar Pradesh|U.P.]]<ref>{{cite web|url=http://www.purvanchalinstitute.org|title=Welcome to Purvanchal Institute of Architecture & Design|website=Purvanchalinstitute.org|access-date=17 July 2018}}</ref>
* [[R.V. College of Architecture, Bengaluru]]<ref>{{cite web|url=http://www.rvca.in/|title=RV College of Architecture, – Karnataka, India|website=Rvca.in|access-date=17 July 2018}}</ref>
* [[Rajalakshmi School of Architecture]]<ref>{{cite web|url=http://architecture.rajalakshmi.org/ |title=IIS Windows Server |access-date=2013-07-13 |url-status=dead |archive-url=https://web.archive.org/web/20130923022956/http://architecture.rajalakshmi.org/ |archive-date=2013-09-23}}</ref> [[Rajalakshmi Engineering College]], [[Thandalam, Chennai|Thandalam]], [[Chennai]], [[Tamil Nadu]].
* Rizvi College of Architecture, Mumbai<ref>[http://www.rizvicollege.com/rizcolarchi/ The Rizvi College of Architecture]{{Dead link|date=May 2025 |bot=InternetArchiveBot |fix-attempted=yes }}. Rizvicollege.com. Retrieved on 2012-02-24.</ref>
* [http://rafflesmumbai.com Raffles Design International], Mumbai
* Sardar Vallabhbhai Patel Institute of Technology, [[SVIT Vasad]]
* [http://scsa.ac.in Sasi Creative School of Architecture], Coimbatore
* [[Sathyabama University]], [[Chennai]]
* School of Architecture, Dr. M.G.R Educational and Research Institute University, Chennai
* School of Architecture, Government College of Engineering, Trichur, Kerala
* School of Architecture, Meenakshi College of Engineering (SOA, MCE), [[Chennai]]
* School of Architecture, Vadodara Design Academy, Vadodara
* [[School of Architecture & Design, Faculty of Design, Manipal University Jaipur, Jaipur]]<ref>{{cite journal|url=http://www.jaipur.manipal.edu/|title=Top College in Jaipur, Best University in Rajasthan, India – Manipal University Jaipur|website=Jaipur.manipul.edu|access-date=17 July 2018|archive-date=18 July 2018|archive-url=https://web.archive.org/web/20180718114746/https://jaipur.manipal.edu/|url-status=dead}}</ref>
* School of Architecture and Landscape Design, [[Shri Mata Vaishno Devi University]], [[Jammu and Kashmir (union territory)|Jammu and Kashmir]]<ref>{{cite web|url=http://www.smvdu.ac.in|title=Admission Starts at Shri Mata Vaishno Devi University|website=Smvdu.ac.in|access-date=17 July 2018}}</ref>
* [[School of Planning and Architecture, Bhopal]]<ref>{{cite web|url=http://www.spabhopal.ac.in/|title=योजना तथा वास्तुकला विद्यालय, भोपाल -School of Planning and Architecture, Bhopal|website=Spabhopal.ac.in|access-date=17 July 2018}}</ref>
* School of Architecture and Planning, [[Periyar Maniammai University]], [[Thanjavur]], [[Tamil Nadu]]<ref>{{cite web|url=http://www.pmu.edu|title=Periyar Maniammai Institute of Science & Technology – Think – Innovate – Transform|website=Pmu.edu|access-date=17 July 2018}}</ref>
* [[School of Planning and Architecture, Vijayawada]]<ref>{{cite web|url=http://www.spav.ac.in/|title=योजना तथा वास्तुकला विद्यालय विजयवाड़ा – School of Planning And Architecture Vijayawada|website=Spav.ac.in|access-date=17 July 2018}}</ref><ref>[http://www.spav.ac.in Home | School of Planning and Architecture, Vijayawada]. Spav.ac.in (2011-07-04). Retrieved on 2012-05-08.</ref>
* SCMS School of Architecture (SSA), [[Cochin]], [[Kerala]]<ref>{{Cite web |url=http://scmsgroup.org/ssa |title=SCMS School of Architecture |access-date=2015-01-28 |archive-url=https://web.archive.org/web/20150202053431/http://scmsgroup.org/ssa |archive-date=2015-02-02 |url-status=dead}}</ref>
* Sinhgad College of Architecture (SCOA), [[Pune]]
* Smt. Premalatai Chavan College of Architecture, Karad, Maharashtra
* Sri Venkateshwara College of Architecture, Hyderabad
* SRM School of Architecture and Interior Design, Kattankulathur, Chengalpattu, Tamil Nadu
* SRM School of Environment, Architecture and Design, Ramapuram, Chennai, Tamil Nadu
* Sunder Deep College of Architecture, Ghaziabad<ref>{{cite web|url=http://www.sunderdeepglobal.ac.in/|title=Sunder Deep College of Architecture|website=Sunderdeepglobal.ac.in|access-date=17 July 2018|archive-url=https://web.archive.org/web/20131016020803/http://www.sunderdeepglobal.ac.in/|archive-date=2013-10-16|url-status=dead}}</ref>
* Surya School of Architecture (SSA), Chandigarh
* [[Sushant School of Art and Architecture]], [[Gurgaon]]<ref>{{cite web|url=http://www.sushantschool.orgSushant|title=School of Art and Architecture|website=Sushantschool.org|access-date=17 July 2018}}{{Dead link|date=September 2018 |bot=InternetArchiveBot |fix-attempted=yes}}</ref>
* TVB School of Habitat Studies, Vasant Kunj, New Delhi
* University Institute of Architecture (UIA)<ref name="www.cuchd.in">{{cite web|url=http://www.cuchd.in/architecture-and-design/|title=UIA, Chandigarh University|website=cuchd.in|access-date=23 January 2019}}</ref> Chandigarh University, Mohali
* University School of Architecture and Planning (USAP)<ref name="ipu.ac.in">{{cite web|url=http://ipu.ac.in/usap/|title=USAP, GGSIPU|website=ipu.ac.in|access-date=17 July 2018}}</ref> GGSIPU, Delhi<ref name="ipu.ac.in"/>
* University School of Architecture and Planning (USAP) GGSIPU, Delhi<ref name="ipu.ac.in"/>
* [[The University School of Design]], [[Manasagangothri]], [[Mysore]]<ref>{{Cite web |url=http://www.uni-mysore.ac.in/univ-school-of-design/ |title=Univ. School of Design » University of Mysore |access-date=2014-01-05 |archive-url=https://web.archive.org/web/20140104131132/http://www.uni-mysore.ac.in/univ-school-of-design |archive-date=2014-01-04 |url-status=dead}}</ref>
* Vastu Kala Academy College of Architecture, New Delhi
* Vidya Pratishthan's School of Architecture (VPSOA), Baramati, Pune<ref>{{cite web|url=http://www.vpsoa.org|title=VPSOA, Baramati – Home|website=Vpsoa.org|access-date=17 July 2018}}</ref>
* [[Visvesvaraya National Institute of Technology]], [[Nagpur, Maharashtra]]<ref>{{cite web|url=http://www.vnitnagpur.ac.in|title=Visvesvaraya National Institute of Technology|website=Vnitnagpur.ac.in|access-date=17 July 2018|archive-url=https://web.archive.org/web/20090410025853/http://www.vnitnagpur.ac.in/|archive-date=2009-04-10|url-status=dead}}</ref>
* [[Viva School of Architecture]], [[Virar]] ([[East]]), [[Thane]], [[Maharashtra]]<ref>{{cite web|url=http://vivaarch.org/|title=VIVA Architecture|website=Vivaarch.org|access-date=17 July 2018}}</ref>
School of Architecture ( VSPARC), VIT University, Vellore.vit.ac.in
===Indonesia===
{{See also|List of universities in Indonesia}}
* [[Atma Jaya University, Yogyakarta]]<ref>{{cite web|url=http://www.uajy.ac.id|title=Universitas Atma Jaya Yogyakarta|website=Universitas Atma Jaya Yogyakarta|access-date=17 July 2018}}</ref>
* [[Bandung Institute of Technology]], [[Bandung]]<ref>{{cite web|url=http://www.ar.itb.ac.id/|title=Arsitektur ITB – Program Studi Arsitektur ITB|website=Ar.itb.ac.id|access-date=17 July 2018}}</ref>
* [[Binus University]], [[Jakarta]]
* [[Brawijaya University]], [[Malang]]<ref>{{cite web|url=http://arsitektur.ub.ac.id/|title=Arsitektur|website=arsitektur.ub.ac.id|access-date=17 July 2018}}</ref>
* [[Diponegoro University]], [[Semarang]]
* [[Gadjah Mada University]], [[Yogyakarta]]
* [[Hasanuddin University]], [[Makasar]]
* [[Indonesia University of Education]], Bandung
* [[Lambung Mangkurat University]], [[Banjarmasin]]
* [[Palangkaraya University]], [[Palangka Raya]]
* Pancasila University, Jakarta
* [[Parahyangan Catholic University]], Bandung
* [[Sam Ratulangi University]], [[Menado]]
* [[Sebelas Maret University]], [[Surakarta]]
* [[Sepuluh November Institute of Technology]], [[Surabaya]]
* [[Soegijapranata Catholic University]], Semarang
* [[Tadulako University]], [[Palu]]
* [[Tanjung Pura University]], [[Pontianak, Indonesia|Pontianak]]
* [[Tanri Abeng University]], Jakarta
* [[Tarumanagara University]], Jakarta
* [[Trisakti University]], Jakarta
* [[Universitas Islam Indonesia]], Yogyakarta<ref>{{cite web|url=http://architecture.uii.ac.id|title=Arsitektur UII – One of The Best Architecture Campuses in Indonesia|website=architecture.uii.ac.id|access-date=17 July 2018}}</ref>
* [[University of Indonesia]], Jakarta
* [[University of North Sumatra]], Sumatra Utara
* [[Udayana University]], [[Denpasar]], [[Bali]]
* [[Universitas Islam Negeri Maulana Malik Ibrahim]], [[Malang]], [[Jawa Timur]]<ref>{{cite web|url=http://arsitektur.uin-malang.ac.id/|title=Jurusan Arsitektur UIN Malang|website=Jurusan Arsitektur UIN Malang|access-date=17 August 2018}}</ref>
* [[Mercu Buana University]], [[Meruya]], [[Jakarta]]
===Iran===
Tarbiat Modares University, Tehran
* Art, Architecture University, Department of Architecture<ref>{{cite web|url=http://www.iaushiraz.ac.ir/|title=واحد شیراز - دانشگاه آزاد اسلامی شیراز|website=iaushiraz.ac.ir|access-date=17 July 2018|archive-date=17 October 2013|archive-url=https://web.archive.org/web/20131017171548/http://www.iaushiraz.ac.ir/|url-status=dead}}</ref><ref>{{cite web|url=http://www.iauk.ac.ir|title=دانشگاه آزاد اسلامی واحد کرمان|website=دانشگاه آزاد اسلامی واحد کرمان|access-date=17 July 2018|archive-url=https://web.archive.org/web/20130627084025/http://www.iauk.ac.ir/|archive-date=27 June 2013|url-status=dead}}</ref><ref>{{Cite web |url=http://edu.bam-iau.ac.ir/ |title=صفحه اصلي |access-date=2018-09-13 |archive-url=https://web.archive.org/web/20100221224011/http://edu.bam-iau.ac.ir/ |archive-date=2010-02-21 |url-status=dead}}</ref>
* [[Azad Bam University]]
* [[Azad Kerman University]]
* [[Azad Mashad University]], Art & Architecture University, Department of Architecture, [[Mashad]]<ref>{{cite web|url=http://www.iaum.com|title=Reviews and Rankings of Top Schools & Training Programs|website=iaum.com|access-date=17 July 2018}}</ref>
* [[Azad Shiraz University]]
* [[Azad Tehran University]], Art & Architecture University, Department of Architecture, [[Tehran]]<ref>{{cite web|url=http://www.iauctb.ac.ir/|title=دانشگاه آزاد واحد تهران مرکزی|website=دانشگاه آزاد واحد تهران مرکزی|access-date=17 July 2018|archive-date=25 July 2016|archive-url=https://web.archive.org/web/20160725233919/http://pr.iauctb.ac.ir/|url-status=dead}}</ref>
* Azad University, South Tehran Branch<ref>{{cite web|url=http://www.azad.ac.ir/|title=دانشگاه آزاد اسلامی - تهران جنوب|website=دانشگاه آزاد اسلامی - تهران جنوب|access-date=17 July 2018}}</ref>
* [[Eshragh University]], Faculty of Architecture, Department of Architecture, [[Bojnourd]]<ref>{{cite web|url=http://www.eshragh.ac.ir|title=موسسه آموزش عالی اشراق|website=eshragh.ac.ir|access-date=17 July 2018}}</ref>
* Hafez Higher Education Institute of Shiraz<ref>{{cite web|url=http://edu.hafez.ac.ir//|title=حافظ|website=edu.hafez.ac.ir|access-date=17 July 2018|archive-url=https://web.archive.org/web/20160912201811/http://edu.hafez.ac.ir/|archive-date=2016-09-12|url-status=dead}}</ref>
* [[Imam Khomeini International University]], Architecture, Urbanism, [[Qazvin]]<ref>{{cite web|url=http://www.ikiu.ac.ir/|title=Imam Khomeini International University – IKIU|website=ikiu.ac.ir|access-date=17 July 2018|archive-date=17 July 2023|archive-url=https://web.archive.org/web/20230717042308/http://www.ikiu.ac.ir/|url-status=dead}}</ref>
* [[Iran University of Science and Technology (IUST)]], Faculty of Architecture, Department of Architecture and Urban Planning, [[Tehran]]<ref>{{cite web|url=http://www.iust.ac.ir|title=Iran University of Science & Technology – دانشگاه علم و صنعت ايران|website=iust.ac.ir|access-date=17 July 2018}}</ref>
* Islamic Azad University (Anar branch) Department of Architecture<ref>{{Cite web |url=http://www.iauanar.ac.ir/ |title=.:.به وب سایت دانشگاه آزاد اسلامی واحد انار خوش آمدید .:. |access-date=2018-09-13 |archive-url=https://web.archive.org/web/20080924111048/http://www.iauanar.ac.ir/ |archive-date=2008-09-24 |url-status=dead}}</ref>
* [[Islamic Azad University, Mashhad]]<ref>{{cite web|url=http://www.mshdiau.ac.ir/|title=دانشگاه آزاد اسلامى واحد مشهد|website=Mshdiau.ac.ir|access-date=17 July 2018|archive-date=14 July 2018|archive-url=https://web.archive.org/web/20180714150629/http://mshdiau.ac.ir/|url-status=dead}}</ref>
* Islamic Azad University of Khorasgan (Isfahan)<ref>{{cite web|url=http://www.khuisf.ac.ir|title=دانشگاه آزاد اسلامی واحد اصفهان - خوراسگان Islamic Azad University Isfahan (Khorasgan) Branch|website=دانشگاه آزاد اسلامی واحد اصفهان - خوراسگان Islamic Azad University Isfahan (Khorasgan) Branch|access-date=17 July 2018}}</ref>
* Islamic Azad University of Noor<ref>{{Cite web |url=http://217.219.174.141/ |title=دانشگاه آزاد اسلامی واحد نور |access-date=2010-11-19 |archive-url=https://web.archive.org/web/20101117103734/http://217.219.174.141/ |archive-date=2010-11-17 |url-status=dead}}</ref>
* [[Islamic Azad University of Qazvin]] (QIAU)<ref>{{cite web|url=http://qiau.ac.ir/en/|title=Islamic Azad University Of QAZVIN \ Home Page|website=Qiau.ac.ir|access-date=17 July 2018|archive-date=17 July 2018|archive-url=https://web.archive.org/web/20180717212737/http://qiau.ac.ir/en/|url-status=dead}}</ref>
* [[Islamic Azad University of Bandar Anzali]] (IAU Anzali)<ref>{{cite web|url=http://www.iaubanz.ac.ir/portal/main/r/?lan=1|title=دانشگاه آزاد اسلامی واحد بندرانزلی|website=iaubanz.ac.ir|access-date=17 July 2018}}</ref>
* [[Islamic Azad University of Shahrood]]<ref>{{Cite web |url=http://iau-shahrood.ac.ir//en/ |title=دانشگاه آزاد اسلامی واحد شاهرود - Offline |access-date=2016-02-28 |archive-url=https://web.archive.org/web/20131204224739/http://www.iau-shahrood.ac.ir/en/ |archive-date=2013-12-04 |url-status=dead}}</ref>
* Islamic Azad University of Zanjan (AZU)<ref>{{Cite web |url=http://www.azu.ac.ir/index.php/en |title=Isalimc Azad University of Zanjan |access-date=2012-07-25 |archive-url=https://web.archive.org/web/20120717035559/http://www.azu.ac.ir/index.php/en |archive-date=2012-07-17 |url-status=dead}}</ref>
* [[Islamic Azad University, South Tehran Branch]]<ref>{{cite web|url=http://www.azad.ac.ir|title=دانشگاه آزاد اسلامی - تهران جنوب|website=دانشگاه آزاد اسلامی - تهران جنوب|access-date=17 July 2018}}</ref>
* [[Persian Gulf University of Bushehr]]<ref>{{Cite web |url=http://www.pgu.ac.ir/ |title=دانشگاه خلیج فارس - صفحه اصلی |access-date=2018-09-13 |archive-url=https://web.archive.org/web/20180809010247/http://pgu.ac.ir/ |archive-date=2018-08-09 |url-status=dead}}</ref>
* Shahid Bahonar Technical College of Shiraz<ref>{{Cite web |url=http://bahonarshiraz.tvu.ac.ir// |title= آموزشکده فنی شیراز - شهید باهنر- شماره 1 |access-date=2015-11-05 |archive-url=https://web.archive.org/web/20151109223423/http://bahonarshiraz.tvu.ac.ir/ |archive-date=2015-11-09 |url-status=dead}}</ref>
*[[Shahrood University of Technology]], [http://shahroodut.ac.ir/en/schools/index.php?id=S014 Faculty of Architectural Engineering and Urbanism]
* [[Shiraz university]], Faculty of Art and Architecture, [[Shiraz]]<ref>{{Cite web |url=http://www.shirazu.ac.ir/ |title=دانشگاه شیراز |access-date=2018-09-13 |archive-url=https://web.archive.org/web/20180216144924/http://shirazu.ac.ir/ |archive-date=2018-02-16 |url-status=dead}}</ref>
* [[Shahid Chamran University of Ahvaz]]<ref>{{Cite web |url=http://www.scu.ac.ir/homepage.aspx?lang=en-US&site=DouranPortal&tabid=1 |title=دانشگاه شهید چمران اهواز |access-date=2017-10-07 |archive-url=https://web.archive.org/web/20171023051514/http://scu.ac.ir/HomePage.aspx?TabID=1&Site=DouranPortal&Lang=en-US |archive-date=2017-10-23 |url-status=dead}}</ref>
* [[Shahid Rajaee University]]<ref>{{Cite web |url=http://www.srttu.ir/ |title=SRTTU Elearning Center |access-date=2018-09-13 |archive-url=https://web.archive.org/web/20141118073844/http://www.srttu.ir/ |archive-date=2014-11-18 |url-status=dead}}</ref>
* [[Tabriz Islamic Art University (TIAU)]], Faculty of Art & Architecture, [[Tabriz]]<ref name="tabriziau.ac.ir">{{cite web|url=http://www.tabriziau.ac.ir/|title=صفحه اصلی - دانشگاه هنر اسلامی تبریز|website=tabriziau.ac.ir|access-date=17 July 2018|archive-date=24 September 2018|archive-url=https://web.archive.org/web/20180924184048/http://tabriziau.ac.ir/|url-status=dead}}</ref>
* [[Tarbiat Modares University]], Faculty of Art and Architecture, Department of Architecture, [[Tehran]]<ref>{{cite web|url=http://www.modares.ac.ir/|title=دانشگاه تربیت مدرس - دانشگاه تربيت مدرس|website=modares.ac.ir|access-date=17 July 2018|archive-date=13 November 2017|archive-url=https://web.archive.org/web/20171113103050/http://www.modares.ac.ir/|url-status=dead}}</ref>
* Technical and Vocational University<ref>{{Cite web |url=http://www.tvu.ac.ir/ |title=دانشگاه فني و حرفه اي:: صفحه اصلي :: |access-date=2014-02-28 |archive-url=https://web.archive.org/web/20140209093019/http://tvu.ac.ir/ |archive-date=2014-02-09 |url-status=dead}}</ref>
* [[University of Art]], Faculty of Urbanism and Architecture, Department of Architecture<ref>{{cite web|url=http://www.art.ac.ir/|title=دانشگاه هنر|website=دانشگاه هنر|access-date=17 July 2018|archive-date=28 October 2017|archive-url=https://web.archive.org/web/20171028071851/http://art.ac.ir/|url-status=dead}}</ref>
* [[University of Guilan]], Architecture, Urbanism, Urban Design and Planning, [[Rasht]]<ref>{{cite web|url=http://www.guilan.ac.ir|title=دانشگاه گیلان|website=guilan.ac.ir|access-date=17 July 2018|archive-url=https://web.archive.org/web/20130717055823/http://www.guilan.ac.ir/|archive-date=17 July 2013|url-status=dead}}</ref>
* University of Isfahan (Isfahan Art), Architecture, Urbanism, Urban Design and Planning<ref>{{Cite web |url=http://www.aui.ac.ir/ |title=دانشگاه هنر اصفهان |access-date=2018-09-13 |archive-url=https://web.archive.org/web/20180124083132/http://aui.ac.ir/ |archive-date=2018-01-24 |url-status=dead}}</ref>
* University of Mazandaran, Faculty of Art and Architecture, Department of Architecture, [[Babolsar]],
* [[University of Science and Culture]] (USC), Faculty of Art and Architecture<ref>{{cite web|url=http://www.usc.ac.ir/|title=دانشگاه علم و فرهنگ|website=usc.ac.ir|access-date=17 July 2018|archive-date=15 May 2013|archive-url=https://web.archive.org/web/20130515183641/http://usc.ac.ir/|url-status=dead}}</ref>
* [[University of Tehran]], Faculty of Fine Arts, Department of Architecture, [[Tehran]]<ref>{{cite web|url=http://www.ut.ac.ir/|title=دانشگاه تهران|website=دانشگاه تهران|access-date=17 July 2018|archive-date=7 July 2009|archive-url=https://web.archive.org/web/20090707203127/http://sclib.ut.ac.ir/simwebclt/WebAccess/SimwebPortal.dll|url-status=dead}}</ref>
* University of Urmia, Faculty of Art and Architecture, Department of Architecture<ref>{{cite web|url=http://www.Urmia.ac.ir|title=Home – دانشگاه ارومیه|website=urmia.ac.ir|access-date=17 July 2018}}</ref>
* [[Yazd University, Faculty of Art and Architecture]], Yazd<ref>{{cite web|url=http://www2.yazduni.ac.ir/|archive-url=https://web.archive.org/web/20120408193105/http://www2.yazduni.ac.ir/|url-status=dead|archive-date=8 April 2012|title=Yazd University|date=8 April 2012|access-date=17 July 2018}}</ref>
===Iraq===
* Bayan University, Department of Architecture Engineering, [[Erbil]], [[Iraqi Kurdistan|Kurdistan]]<ref>{{cite web|url=http://www.bayanu.edu.iq/|title=زانكۆی بهیان - سهرهكى|website=bayanu.edu.iq|access-date=17 July 2018|archive-date=27 May 2017|archive-url=https://web.archive.org/web/20170527122707/http://bayanu.edu.iq/|url-status=dead}}</ref>
* [[Cihan University]], Department of Architecture Engineering, Erbil, Kurdistan<ref>{{cite web |url=http://www.cihanuniversity.edu.iq/arc.php |title=About | Cihan University |access-date=2014-12-17 |url-status=dead |archive-url=https://web.archive.org/web/20140826091816/http://cihanuniversity.edu.iq/arc.php |archive-date=2014-08-26}}</ref>
* [[Ishik University]], Architecture Department, Erbil, Kurdistan<ref>{{cite web|url=http://www.ishik.edu.iq/engineering/architecture/|title=ISHIK ‹ Log In|website=ishik.edu.iq|access-date=17 July 2018}}</ref>
* [[Koya University]], Department of Architectural Engineering, [[Koy Sanjaq]], Kurdistan<ref>{{Cite web |url=http://feng.koyauniversity.org/FENG-Depts/dare |title=DARE - Faculty of Engineering |access-date=2014-12-17 |archive-url=https://web.archive.org/web/20141218014604/http://feng.koyauniversity.org/FENG-Depts/dare |archive-date=2014-12-18 |url-status=dead}}</ref>
* [[Nahrain University]], Department of Architectural Engineering, [[Baghdad]]<ref>{{Cite web |url=http://www.nahrain-eng.org/ |title=Nahrain University - College of Engineering |access-date=2014-12-17 |archive-url=https://web.archive.org/web/20141218032617/http://nahrain-eng.org/ |archive-date=2014-12-18 |url-status=dead}}</ref>
* Nawroz University, Department of Architecture, [[Duhok]], Kurdistan<ref>{{cite web|url=http://www.nawrozuniversity.com/|title=nawrozuniversity.com – nawrozuniversity Resources and Information.|website=nawrozuniversity.com|access-date=17 July 2018}}</ref>
* [[Salahaddin University-Erbil|Salahaddin University]], Architectural Engineering Department, Erbil, Kurdistan<ref>{{cite web|url=http://eng.su.edu.krd/content.php?topic=153&articleNo=611&lang=en/|title=About Architectural Engineering Department – Salahaddin University-Erbil|website=eng.su.edu.krd|access-date=17 July 2018|archive-url=https://web.archive.org/web/20180717213042/http://eng.su.edu.krd/content.php?topic=153&articleNo=611&lang=en%2F|archive-date=17 July 2018|url-status=dead}}</ref>
* [[University of Babylon]], College of Engineering, [[Babylon]]<ref>{{cite web|url=http://www.uobabylon.edu.iq/|title=University of Babylon|website=University of Babylon|access-date=17 July 2018}}</ref>
* [[University of Baghdad]], Architecture Engineering Department, Baghdad<ref>{{cite web|url=http://www.uobaghdad.edu.iq/|title=University of Baghdad :: جامعة بغداد|website=uobaghdad.edu.iq|access-date=17 July 2018}}</ref>
* [[University of Basrah]], Architectural Department, [[Basra]]<ref>{{cite web|url=http://www.unbeg.edu.iq/unbeg/ar/|archive-url=https://archive.today/20141217234600/http://www.unbeg.edu.iq/unbeg/ar/|url-status=dead|title=كلية الهندسة – جامعة البصرة|date=17 December 2014|archive-date=17 December 2014|website=archive.is}}</ref>
* [[University of Duhok]], School of Engineering, Department of Architecture. Duhok, Kurdistan<ref>{{Cite web |url=http://www.uod.ac/site/en/department/30/architecture |title=Departments - University of Duhok |access-date=2014-12-17 |archive-url=https://web.archive.org/web/20141218023622/http://www.uod.ac/site/en/department/30/architecture |archive-date=2014-12-18 |url-status=dead}}</ref>
* [[University of Mosul]], Department of Architectural Engineering, [[Mosul]]<ref>{{cite web|url=http://engineering.uomosul.edu.iq/page.php?details=79|title=جامعة الموصل - كلية الهندسة|website=engineering.uomosul.edu.iq|access-date=17 July 2018|archive-date=17 July 2018|archive-url=https://web.archive.org/web/20180717212946/http://engineering.uomosul.edu.iq/page.php?details=79|url-status=dead}}</ref>
* [[University of Sulaymaniyah]], Architectural Engineering, [[Sulaymaniyah]], Kurdistan<ref>{{Cite web |url=http://univsul.edu.iq/DepartmentHomePage.aspx?main=21&Jimare=1&Unit=28 |title=University of Sulaimani |access-date=2014-12-17 |archive-url=https://web.archive.org/web/20141218023759/http://univsul.edu.iq/DepartmentHomePage.aspx?main=21&Jimare=1&Unit=28 |archive-date=2014-12-18 |url-status=dead}}</ref>
* [[University of Technology, Iraq|University of Technology]], Department of Architectural Engineering, Baghdad<ref>{{Cite web |url=http://uotechnology.edu.iq/dep-architecture/english/index.htm |title=Department of Architectural Engineering - UOT |access-date=2014-12-17 |archive-url=https://web.archive.org/web/20141218015151/http://uotechnology.edu.iq/dep-architecture/english/index.htm |archive-date=2014-12-18 |url-status=dead}}</ref>
* [[University of Wasit]], Architecture Engineering Department, [[Kut]]<ref>{{cite web|url=http://www.uowasit.edu.iq/|title=جامعة واسط - الموقع الرسمي|website=uowasit.edu.iq|access-date=17 July 2018}}</ref>
* Uruk University College, Architectur Department, Baghdad
===Israel===
* [[Ariel University]], School of Architecture, [[Ariel (city)|Ariel]]<ref>{{Cite web |url=http://www.ariel.ac.il/architecture/About.aspx |title=Ariel University Center of Samaria |access-date=2010-11-17 |archive-url=https://web.archive.org/web/20090429022113/http://www.ariel.ac.il/architecture/About.aspx |archive-date=2009-04-29 |url-status=dead}}</ref>
* [[Bezalel Academy of Art and Design]], Department of Architecture, [[Jerusalem]]<ref>{{cite web|url=http://www.bezalel.ac.il|title=דף הבית new – בצלאל אקדמיה לאמנות ועיצוב, ירושלים|website=bezalel.ac.il|access-date=17 July 2018}}</ref>
* [[Technion]], Israel Institute of Technology, Faculty of Architecture and Town Planning, [[Haifa]]<ref>{{Cite web |url=http://architecture.technion.ac.il/ |title=Technion, Faculty of Architecture and Town Planning |access-date=2018-09-13 |archive-url=https://web.archive.org/web/20111003140622/http://architecture.technion.ac.il/ |archive-date=2011-10-03 |url-status=dead}}</ref>
* [[Tel Aviv University]], Yolanda and David Katz Faculty of the Arts, [[David Azrieli]] School of Architecture, [[Tel Aviv]]<ref>{{Cite web |url=http://arts.tau.ac.il/departments/index.php/lang-en/architecture/home |title=David Azrieli School of Architecture |access-date=2011-07-04 |archive-url=https://web.archive.org/web/20110830191053/http://arts.tau.ac.il/departments/index.php/lang-en/architecture/home |archive-date=2011-08-30 |url-status=dead}}</ref>
* [[Wizo School of design]], The Neri Bloomfield School of Design and Education, Haifa<ref>{{cite web|url=http://www.wizodzn.ac.il/english_page.html|title=About Us|date=14 December 2014|website=Wizodzn.ac.il|access-date=17 July 2018|archive-date=3 August 2014|archive-url=https://web.archive.org/web/20140803003128/http://wizodzn.ac.il/english_page.html|url-status=dead}}</ref>
===Japan===
Universities and junior colleges in Japan with a Department of Architecture.
====National universities====
* [[Chiba University]] Faculty of Urban Environmental Systems, Department of Environmental Planning, Department of Architecture
* [[Hiroshima University]] Faculty of Architecture (Program of the four species)
* [[Hokkaido University]] Faculty of Engineering, Department of Environmental and Social System Architecture
* [[Kagoshima University]] Faculty of Engineering, Department of Architecture
* [[Kobe University]] Faculty of Engineering, Department of Architecture
* [[Kumamoto University]] Faculty of Engineering, Department of Architecture
* [[Kyoto Institute of Technology]], Science part craft engineering modeling region, [[Kyoto]]
* [[Kyoto University]], Faculty of Engineering, Department of Architecture and Architectural Systems, [[Kyoto]]
* [[Kyushu Institute of Technology]] Faculty of Engineering, Department of Social architecture construction course
* [[Kyushu University]] Faculty of Engineering, Department of Architecture / Faculty of Arts (formerly Kyushu Institute of Design), Department of Environmental Design
* [[Mie University]] Faculty of Engineering, Department of Architecture
* [[Muroran Institute of Technology]] Faculty of Engineering, Department of Systems Engineering construction, Division of Architecture
* [[Nagasaki University]] Faculty of Engineering Department of the structure
* [[Nagoya Institute of Technology]] Faculty of Engineering, Architecture & Design Department
* [[Nagoya University]] Faculty of Engineering, Department of Social and Environmental Studies Course Architecture
* [[Nara Women's University]] Faculty of Environmental Studies life living environment, Department of Housing course
* [[National University Corporation Tsukuba University of Technology]] Department of Architecture hearing section
* [[Niigata University]] Faculty of Engineering Department of Construction of Architecture
* [[Oita University]] Faculty of Engineering, Department of Environmental Engineering course architecture welfare
* [[Osaka University]] Faculty of Engineering, Architectural Engineering and Environmental Engineering, Department of General In addition to Earth
* [[Saga University]] Faculty of Science and Technology of Urban Engineering, Graduate School of Architecture and Urban Design Course
* [[Shimane University]] Faculty of General Science and Technology Department of Materials and Process
* [[Shinshu University]] Faculty of Engineering, Department of Architecture
* [[Tohoku University]] Faculty of Engineering, Department of Architecture [[Sendai]]<ref>{{Cite web |url=http://www.tohoku.ac.jp/english/index.html |title=Tohoku University |access-date=2008-02-16 |archive-url=https://web.archive.org/web/20080214074604/http://www.tohoku.ac.jp/english/index.html |archive-date=2008-02-14 |url-status=dead}}</ref>
* [[Tokyo Institute of Technology]] (TokyoTech), Faculty of Engineering, Department of Architecture [[Tokyo]]
* [[Tokyo National University of Fine Arts]] Faculty of Fine Arts Department of Architecture
* [[Toyohashi University of Technology]] Faculty of Engineering Department of Construction
* [[University of Fukui]], Faculty of Engineering, Department of Building & Construction
* [[University of the Ryukyus]] Faculty of Engineering, Department of Architecture course construction environment
* [[University of Tsukuba]] Science and Technology group (or social engineering <Urban Planning> College of Engineering Systems <Engineering Environment and Development>), main major design group specializing in art school <architectural design, environmental design>
* [[University of Tokyo]], Faculty of Engineering, Department of Architecture, Department of Urban Engineering [[Tokyo]]
* [[University of Toyama]] Faculty of Arts and Culture, Department of Arts and Design building science course
* [[Utsunomiya University]] Faculty of Engineering Department of Construction of Architecture course
* [[Wakayama University]] Faculty of Systems Engineering, Department of Environmental Systems
* [[Yamaguchi University]] Faculty of Engineering, Department of Kansei Engineering Design Course of the human space
* [[Yokohama National University]] Faculty of Engineering, Department of Construction of Architecture
====Public universities====
* [[Akita Municipal Junior College of Arts and Crafts]] Department of Industrial Design
* [[Akita Prefectural University]] Faculty of Systems Science and Technology Department of Architecture and Environment Systems
* [[Gifu City Women's College]] Interior Design Course, Department of Kansei architecture design vocational life design
* [[Iwate Prefectural University]] College of Life Science, Department of Life Science
* [[Kanazawa College of Art]] Faculty of Arts and Crafts Design Department of Environmental Design course
* [[Kyoto Prefectural University]] Faculty of Life and Environmental Department of Environmental Design, Landscape Design, Architecture, Living Environment course and life course
* [[Maebashi Institute of Technology]] Faculty of Engineering, Department of Architecture (Day), Department of Integrated Design (Night)
* [[Miyagi University]] Faculty of Project, Department of Design and Information Design, Course of Space Design
* [[Nagoya City University]] Faculty of Arts and city Department of Environmental Design
* [[Okayama Prefectural University]] School of Design Department of Design
* [[Osaka City University]] Faculty of Engineering, Department of Architecture, Environmental Urban Engineering, Graduate School, Life Sciences Division, Department of the living environment
* [[Prefectural University of Kumamoto]], Faculty of Symbiotic Science Course, Department of Environmental Symbiosis residential environment
* [[Sapporo City University]] Faculty of Design Department of Design, Space Design Course
* [[Tokyo Metropolitan University]] Faculty of Urban Environment, Department of Architecture and Urban urban environment course
* [[University of Hyogo]] (Hyogo Prefectural University) Faculty of Human Environment Department of the human environment (course plan living space and conservation course creative living environment course environmental analysis)
* [[University of Kitakyushu]] Faculty of International Environmental Engineering, Department of Environmental Space Design [[Kitakyushu]]
* [[The University of Shiga Prefecture]] Environmental Sciences Department of Environmental Design, Department of
====Private universities====
=====Hokkaido and Tohoku=====
* [[Dohto University]] Faculty of Fine Arts Department of Architecture
* [[Hachinohe Institute of Technology]] Faculty of Engineering, Department of Architectural Engineering, Faculty of Design, Department of ansei Design, Course of Housing design sensibility
* [[Hokkai Gakuen University]] Faculty of Engineering, Department of Architecture
* [[Hokkaido Institute of Technology]] Faculty of creation space architecture department (from 2008)
* [[Koriyama Women's University]] Faculty of Human Sciences and Design, Department of Human Life
* [[Tohoku Bunka Gakuen University]] Faculty of Science and Technology (living from Department of Environmental Planning Department of Environmental Design, human, 2008 Department of Environmental Design )
* [[Tohoku Institute of Technology]] Faculty of Engineering, Department of Architecture
* [[Tohoku University of Art and Design]] Faculty of Engineering and Design, Department of Environmental Design
* [[Tokai University]] (Asahikawa Campus, formerly Hokkaido Tokai University), Faculty of Engineering, Department of Architecture and Environment Design, Arts course architecture Town Planning course, [[Sapporo]]
=====Kanto=====
* [[Ashikaga Institute of Technology]] Faculty of Engineering, Department of Architecture
* [[Bunka Women's University]] Faculty of Art, Department of Housing Architectural Design Course
* [[Chiba Institute of Technology]] Faculty of Engineering, Department of Architecture and Urban Environment
* [[Hosei University]] Faculty of Engineering, Department of Architecture
* [[Institute of Technologists]] (Monotsukuri University) Faculty of craft skill, Department of Construction course cities and architecture course architecture and interior design course wooden building finishing course
* [[Japan Women's University]] Faculty of Human Sciences and Design dwelling Department of Architecture and Environment Design Course
* [[Jissen Women's University]] Faculty of living environment architecture design course
* [[Kanagawa University]] Faculty of Engineering, Department of Architecture
* [[Kanto Gakuin University]] Faculty of Engineering, Department of Architecture/Faculty of Human Environment Department of Environmental Design
* [[Keio University]] Faculty of Science and Technology System Design Engineering (Hiyoshi Campus) and the Faculty of Environmental Information, Department of Information Design (Shonan-Fujisawa Campus)
* [[Kogakuin University]]
** Faculty of Architecture, Town Planning Department (established in April 2011), Department of Architecture, Department of Architecture and Design: restructuring and reorganization to "Faculty of Architecture" in April 2011, Faculty of Engineering, Department of Architecture, Part 1, Department of Architecture and Urban Design
** Faculty of Engineering, Department of Architecture Part 2 (night)
* [[Kokushikan University]] Faculty of Architecture Department of Design from the Faculty of Science and Technology Department of Science and Engineering, architectural changes to the system
* [[Komazawa Women's University]] Faculty of Humanities, Department of molding space
* [[Kyoei Gakuen Junior College]] Department of Housing
* [[Kyoritsu Women's University]] Faculty of Human Sciences and Design Department of Architecture and Design
* [[Meiji University]] Faculty of Science and Technology Department of Architecture
* [[Meikai University]] Faculty of Real Estate, Department of Real Estate, Environmental Design Course
* [[Meisei University]] Faculty of Science and Technology Department of Architecture
* [[Musashino Art University]] Faculty of Art, Department of Architecture
* [[Musashino University]] Faculty of Environmental Studies, Department of Environment Living Environment course
* [[Nihon University]]
** College of Bioresource Science, Department of Biological and Environmental (Fujisawa Campus, Kanagawa)
** College of Engineering, Department of Architecture (Koriyama Campus, Fukushima)
** College of Fine Arts, Department of Design, Architecture Design Course (Ecoda Campus, Tokyo)
** College of Production Engineering, Department of Architecture (Mimomi Campus, Chiba)
** College of Science and Technology, School of Architecture, School of Marine Engineering Building (Tokyo Surugadai Campus and Chiba Funabashi Campus)
** Junior College Department of Design, Architecture and life (Funabashi Campus, Chiba)
* [[Nippon Institute of Technology]] Faculty of Engineering, Department of Architecture
* [[Shibaura Institute of Technology]] Faculty of Engineering, Department of Architecture, Department of Architectural Engineering (Mita Campus, Tokyo) Faculty of Systems Engineering, Department of Environmental Systems (Saitama Campus)
* [[Showa Women's University]] Faculty of Life Sciences Division, Department of Architecture course living environment, the design area, Department of Interior Architecture and Design, College of cultural creation
* [[Tama Art University]] Faculty of Art, Department of Environmental Design Department of Design, Space Design, Faculty of plastic expression field
* [[Tokai University]] Faculty of Engineering, Department of Architecture, Faculty of Engineering and Design Department of Architecture and Design
* [[Tokyo City University]] (formerly Musashi Institute of Technology), Faculty of Engineering, Department of Architecture
* [[Tokyo Denki University]] Faculty of Future Science, Department of Architecture
* [[Tokyo Polytechnic University]] Faculty of Engineering, Department of Architecture
* [[Tokyo University of Science]] Faculty of Engineering, Department of Architecture, Part 1, Faculty of Engineering, Department of Architecture, Part 2 (Iidabashi Campus, Tokyo), Faculty of Science and Technology Department of Architecture (Noda Campus, Chiba)
* [[Tokyo Zokei University]] (Tokyo University of Art and Design) Faculty of Art and Design, Department of Interior Design, interior architecture major area
* [[Toyo University]] Faculty of Engineering, Department of Architecture/Faculty of Life human Design, Department of Environmental Design
* [[Waseda University]] School of Creative Science and Technology, Department of Architecture
=====Chubu=====
* [[Aichi Institute of Technology]] Faculty of Engineering Course of the Department of Architecture, Urban and Environmental Studies Course of Architecture and Environment
* [[Aichi Konan College]] Department of Life Science, interior and architecture course
* [[Aichi Sangyo University]] Art School Department of Architecture, Department of Architecture in Ministry of Education and Communication
* [[Aichi Shukutoku University]] Faculty of Contemporary Social Studies, Department of Urban and Environmental Design, Course of modern society
* [[Chubu University]] Faculty of Engineering, Department of Architecture
* [[Daido University]] Faculty of Engineering, Department of Architecture
* [[Fukui University of Technology]] Faculty of Engineering, Department of Building Construction
* [[Gifu Women's University]] Faculty of Human Sciences and Design Department of Life Sciences
* [[Kanazawa Institute of Technology]] Faculty of Architecture Building and Environment, Department of Architecture and Urban Design
* [[Meijo University]] Faculty of Science and Technology, Department of Architecture
* [[Nagaoka Institute Of Design]] Faculty of Art, Department of Architecture and Environmental Design
* [[Nagoya Zokei University]] (Nagoya University of Art and Design) Art College, Department of Design, Architecture and Design Course space
* [[Niigata Institute of Technology]] Faculty of Engineering, Department of Architecture
* [[Shizuoka University of Art and Culture]] School of Design, Department of molding space
* [[Sugiyama Jogakuen University]] life science unit Department of living and Environmental Design
=====Kinki=====
* [[BAIKA Women's University]] Faculty of Modern Human Living, Environment Department
* [[Kansai University]] Faculty of Urban and Environmental Engineering, Department of Architecture
* [[Kinki University]]
** Faculty of Architecture Department of Architecture (established in April 2011: restructuring and reorganization to Faculty of Architecture in April 2011, Faculty of Science and Technology Department of Architecture)
** Faculty of Engineering, Department of Architecture
** Industrial Science and Technology Department of Architecture and Design (Kyushu Campus)
** Literary department seminar and spatial design: Architecture, Department of Art and Design course
* [[Kio University]] Faculty of Health Sciences Department of healthy living human environmental design course
* [[Kobe Design University]] School of Design, Department of Architecture & Environmental
* [[Kwansei Gakuin University]] Faculty of Policy Management, urban policy field
* [[Kyoto Seika University]], Faculty of Design, Department of Architecture, [[Kyoto]]<ref>{{Cite web |url=http://www.kyoto-seika.ac.jp/eng/3_design/architecture.htm |title=KSU: |access-date=2009-12-05 |archive-url=https://web.archive.org/web/20091202074524/http://www.kyoto-seika.ac.jp/eng/3_design/architecture.htm |archive-date=2009-12-02 |url-status=dead}}</ref>
* [[Kyoto Tachibana University]] Faculty of Modern Business, Department of Urban Design, Tourism and Urban design course Interior and Architecture course,
* [[Kyoto University of the Arts]] Faculty of Arts, Department of Environmental Design, Architecture Design Course/Ministry of Education Department of Design, Architecture Design Course
* [[Kyoto Women's University]] Faculty of Human Sciences and Design, Department of formative life
* [[Mukogawa Women's University]] Faculty of living environment, Department of Architecture
* [[Osaka Institute of Technology]] Faculty of Engineering, Department of Architecture, Department of Space Design
* [[Osaka Sangyo University]] Faculty of Engineering, Department of Environmental Design, Architecture, from the Department of Environmental Design (renamed in April 2008) living environment from the Department of Urban and Environmental Department, Faculty of Human Environment (renamed in April 2008)
* [[Osaka Shoin Women's University]] College of liberal arts, Department of Interior Design
* [[Osaka University of Arts]] Faculty of Arts, Department of Architecture
* [[Osaka University of Human Sciences]] Faculty of Human Sciences, Department of Environment and Architectural Design
* [[Otemae Junior College]] Department of Housing Comprehensive System Design Life
* [[Ritsumeikan University]] Faculty of Science and Technology Urban Systems Engineering, Department of Architecture and Urban Design
* [[Setsunan University]] Faculty of Science and Technology, Department of Architecture
* [[Takarazuka University of Art and Design]] School of Art, Department of Industrial Design, Architectural Design Course and Interior Design Course
* [[Tezukayama University]] Faculty of Modern Life Design, Department of Dwelling Space
=====Chugoku, Shikoku and Kyushu=====
* [[Daiichi Institute of Technology]] (first technical university) Faculty of Engineering, Department of Architecture
* [[Fukuoka University]] Faculty of Engineering, Department of Architecture
* [[Fukuyama University]] Faculty of Engineering, Department of Architecture
* [[Hiroshima Jogakuin University]] Life Sciences Faculty, Department of Design and living information
* [[Hiroshima Institute of Technology]] Faculty of Engineering, Department of Architecture, Faculty of Environmental Studies Department of Environmental Design
* [[Hiroshima International University]] Faculty of Design, Department of Housing (Social and [[Environmental Sciences]])
* [[Kawasaki University of Medical Welfare]] Faculty of Management, Department of Design, Health and Welfare
* [[Kochi University of Technology]] Faculty of Social Systems Engineering
* [[Kurume Institute of Technology]] Faculty of Engineering, Department of Building Facilities
* [[Kwassui Women's College]] Faculty of Life Healthy Life, Department of Design
* [[Kyushu Kyoritsu University]] Faculty of Engineering, Department of Architecture
* [[Kyushu Sangyo University]] Faculty of Engineering, Department of Architecture, Department of housing and interior design
* [[Kyushu Women's University]] Faculty of Human Sciences and Design, Department of Human Life
* [[Matsuyama Shinonome Junior College]] Department of Life Sciences School of Life Design
* [[Mimasaka University]] of Life Sciences Faculty, Welfare, Department of Environmental Design course architecture welfare
* [[Nagasaki Institute of Applied Science]] Faculty of Engineering, Department of Architecture
* [[Nippon Bunri University]] Faculty of Engineering, Department of Architecture and Design
* [[Nishinippon Institute of Technology]] School of Design, Department of Architecture
* [[Okayama University of Science]] Faculty of Information Technology, Department of Architecture
* [[Sojo University]] Faculty of Engineering, Department of Architecture
* [[Tohwa University]] Faculty of Environmental Design Engineering course architectural, interior design of residential
* [[Tokai University]] (Kumamoto Campus, formerly Kyushu Tokai University), School of Industrial Engineering, Department of Architecture
* [[Tokushima Bunri University]] Faculty of Human Life, Department of Housing
* [[Tottori University of Environmental Studies]] Faculty of Environmental Information, Department of Environmental Design
* [[Yasuda Women's University]] Faculty of Human Sciences and Design, Department of life Design
===Jordan===
* [[Jordan University of Science and Technology]], College of Architecture and Design, [[Ar Ramtha]].<ref>{{cite web|title=College of Architecture and Design|url=http://www.just.edu.jo/FacultiesandDepartments/FacultyofArchitectureandDesign/Pages/Default.aspx|website=just.edu.jo|access-date=27 September 2016}}</ref>
*[[University of Jordan]], Department of Architecture,all programs of the school of engineering of The University of Jordan are available [http://www.ju.edu.jo/sites/prospective/Lists/Schools/Disp_School.aspx?ID=43 on this link], [[Amman]].<ref>{{cite web|title=University of Jordan|url=http://engineering.ju.edu.jo/Architecture/Pages/Overview.aspx|website=Engineering.ju.edu.jo|access-date=27 September 2016|archive-url=https://web.archive.org/web/20120724105635/http://engineering.ju.edu.jo/Architecture/Pages/Overview.aspx|archive-date=2012-07-24|url-status=dead}}</ref>
===Laos===
* [[National University of Laos]], Faculty of Architecture, Vientiane capital city
* [[Souphanouvong University]], Faculty of Architecture, Luangprabang world heritage city<ref>{{cite web|url=https://sites.google.com/a/su.edu.la/architecture-department/|title=Department of Architecture|website=sites.google.com|access-date=17 July 2018}}</ref>
===Lebanon===
* [[American University of Beirut]], Faculty of Architecture, [[Beirut]]
* [[Beirut Arab University]], Faculty of Architecture, Debbieh
* [[Lebanese American University]], Faculty of Architecture, Beirut
* [[Lebanese Academy of Fine Arts|Académie libanaise des Beaux-Arts]], Faculty of Architecture
* [[Lebanese University]], Institute des Beaux Arts, Department of Architecture
* [[Notre Dame University–Louaize]], Faculty of Architecture, Louaize
* [[Université Saint-Esprit de Kaslik]], Department of Architecture, Kaslik
*[[Saint Joseph University|Université Saint-Joseph]], Ecole d'Architecture, Beirut
===Malaysia===
* [[ALFA International College]], School of Architecture, [[Subang Jaya]], [[Selangor]]<ref>{{cite web|url=http://www.alfa.edu.my|title=Alfa College|website=ALFA College|access-date=17 July 2018}}</ref>
* Infrastructure University Kuala Lumpur (IUKL), School of Architecture and Built Environment, Kajang<ref>{{cite web|url=http://kliuc.edu.my/|archive-url=https://web.archive.org/web/20121207043349/http://kliuc.edu.my/|url-status=dead|archive-date=7 December 2012|title=KLIUC|date=7 December 2012}}</ref>
* [[International Islamic University of Malaysia]] Kulliyyah (Faculty) of Architecture and Environmental Design, [[Gombak]], [[Selangor]]
* [[International University College of Technology Twintech]], Faculty of Built Environment (FABE), Department of Architecture, [[Bandar Sri Damansara]], [[Kuala Lumpur]]<ref>{{Cite web |url=http://www.iuctt.edu.my/iuctt/fabe |title=IUCTT - Faculty of Architecture & Built Environment |access-date=2009-03-11 |archive-url=https://web.archive.org/web/20090302191747/http://www.iuctt.edu.my/iuctt/fabe/ |archive-date=2009-03-02 |url-status=dead}}</ref>
* [[Limkokwing University]], Faculty of Built Environment (FABE), Department of Architecture, [[Cyberjaya]]<ref>{{cite web|url=http://www.limkokwing.net|title=Limkokwing University of Creative Technology|website=Limkokwing University|access-date=17 July 2018}}</ref>
* Linton University College, Department of Architecture, [[Mantin]], [[Negeri Sembilan]]<ref>{{cite web|url=http://www.linton.edu.my|title=Linton University College|website=linton.edu.my|access-date=17 July 2018}}</ref>
* [[MARA University of Technology]] (UiTM), Faculty of Architecture, Planning and Surveying, Department of Architecture, [[Shah Alam]], [[Selangor]], [[Sri Iskandar]], [[Perak]]
* [[National University of Malaysia]] (UKM), Faculty of Engineering & Built Environment, Department of Architecture, [[Bangi, Malaysia|Bangi]], [[Selangor]]
* [[Port Dickson Polytechnic]], Architectural Unit, Department of Civil Engineering, [[Port Dickson]], [[Negeri Sembilan]]<ref>{{Cite web |url=http://www.polipd.edu.my/ |title=Laman Web Rasmi Politeknik Port Dickson | Bersama Menuju Kecemerlangan |access-date=2018-09-13 |archive-url=https://web.archive.org/web/20100915115134/http://www.polipd.edu.my/ |archive-date=2010-09-15 |url-status=dead}}</ref>
* [[Putra University, Malaysia]] (UPM), Faculty of Design and Architecture (FRSB), [[Serdang, Selangor]]<ref>{{cite web|url=http://www.frsb.upm.edu.my|title=Home – Faculty of Design and Architecture|website=frsb.upm.edu.my|access-date=17 July 2018}}</ref>
* [[Taylor's University]], School of Architecture, Building and Design (SABD), [[Petaling Jaya]]<ref>{{cite web|url=http://www.taylors.edu.my|title=Home|website=taylors.edu.my|access-date=17 July 2018}}</ref>
* [[Tunku Abdul Rahman University College]] (TARUC), Faculty of Engineering and Built Environment (FEBE), [[Kuala Lumpur]]<ref>{{Cite web |url=http://www.tarc.edu.my/febe/Programs/Built_Environment/Diploma_Bachelor_Degree/Architecture.html |title=Faculty of Engineering and Built Environment |access-date=2016-02-08 |archive-url=https://web.archive.org/web/20160312083500/http://www.tarc.edu.my/febe/Programs/Built_Environment/Diploma_Bachelor_Degree/Architecture.html |archive-date=2016-03-12 |url-status=dead}}</ref>
* [[University College Sedaya International]] (UCSI) Department of Architecture [[Cheras, Kuala Lumpur|Cheras]], [[Kuala Lumpur]]<ref>{{cite web|url=http://www.ucsi.edu.my|title=UCSI Education|website=ucsi.edu.my|access-date=17 July 2018}}</ref>
* [[University of Malaya]] (UM), Faculty of the Built Environment (FBE), [[Kuala Lumpur]]<ref>{{cite web|url=http://www.um.edu.my|title=Welcome to University of Malaya|website=um.edu.my|access-date=17 July 2018}}</ref>
* [[University of Science, Malaysia]] (USM), School Of Housing, Building And Planning (HBP), Architecture Department. Minden, Penang<ref>{{cite web|url=http://www.hbp.usm.my|title=Your Page Title|website=hbp.usm.my|access-date=17 July 2018}}</ref>
* [[Universiti Teknologi Malaysia]] (UTM), Faculty of Built Environment (FAB), Department of Architecture, [[Skudai]], [[Johor Bahru]]<ref>{{cite web|url=http://fab.utm.my/departments-institutes/architecture/|title=Bachelor of Science in Architecture – Faculty of Built Environment|website=fab.utm.my|access-date=17 July 2018}}</ref>
* [[Universiti Tunku Abdul Rahman]] (UTAR), Lee Kong Chian Faculty of Engineering and Science (LKC FES), Department of Architecture & Sustainable Design, [[Sungai Long]], [[Selangor]]<ref>{{cite web|url=http://fes.utar.edu.my/departments/dasd/|title=Department of Architecture & Sustainable Design – Lee Kong Chian Faculty of Engineering & Science, Universiti Tunku Abdul Rahman|website=fes.utar.edu.my|access-date=17 July 2018|archive-date=17 July 2018|archive-url=https://web.archive.org/web/20180717213142/http://fes.utar.edu.my/departments/dasd/|url-status=dead}}</ref>
* [[Universiti Sains Islam Malaysia]] (USIM), Faculty of Engineering and Built Environment (FKAB), Department of Architecture, [[Nilai]], [[Negeri Sembilan]]<ref>{{cite web|url=http://fkab.usim.edu.my/|title=FKAB|website=fkab.usim.edu.my|access-date=17 July 2018}}</ref>
===Oman===
* Caledonian College of Engineering
* Higher College of Technology
* Sultan Qaboos University
===Pakistan===
====Khyber Pakhtunkhwa====
* [[CECOS University of Information Technology and Emerging Sciences]], Department of Architecture, [[Peshawar]]
* [[University of Engineering and Technology, Peshawar]], Department of Architecture, [[Abbottabad]]
====Punjab====
* [[Beaconhouse National University]] Department of Architecture, School of Architecture and Design, [[Lahore]]<ref>{{cite web|url=http://www.bnu.edu.pk/|title=BNU > Home|website=bnu.edu.pk|access-date=17 July 2018|archive-date=4 July 2013|archive-url=https://web.archive.org/web/20130704025609/http://www.bnu.edu.pk/|url-status=dead}}</ref>
* [[COMSATS Institute of Information Technology]] (CIIT), Department of Architecture, [[Islamabad]]<ref name="COMSATS">{{cite web|url=http://www.comsats.edu.pk/|title=COMSATS University Islamabad (CUI)|website=comsats.edu.pk|access-date=17 July 2018}}</ref>
* [[COMSATS Institute of Information Technology]] (CIIT), Department of Architecture, [[Lahore]]<ref name="COMSATS"/>
* [[National College of Arts]], Department of Architecture, [[Lahore]]<ref name="nca.edu.pk">{{cite web|url=http://www.nca.edu.pk/|title=NCA Lahore|website=nca.edu.pk|access-date=17 July 2018}}</ref>
* [[National College of Arts]], Department of Architecture, [[Rawalpindi]]<ref name="nca.edu.pk"/>
* [[National University of Sciences and Technology (Pakistan)|National University of Sciences and Technology]], School of Art, Design and Architecture, [[Islamabad]]<ref>{{cite web|url=http://www.nust.edu.pk/|title=National University of Sciences and Technology (NUST)|website=nust.edu.pk|access-date=17 July 2018}}</ref>
* [[University of Engineering and Technology, Lahore]], Department of Architecture<ref>{{cite web|url=http://www.uet.edu.pk/|title=UET Lahore – University of Engineering and Technology|website=uet.edu.pk|access-date=17 July 2018}}</ref>
* [[University of the Punjab]], Department of Architecture, College Of Art and Design, [[Lahore]]<ref>{{cite web|url=http://www.pu.edu.pk/|title=University of the Punjab|website=pu.edu.pk|access-date=17 July 2018}}</ref>
* [[University of South Asia (Pakistan)|University of South Asia]], Department of Architecture (Accreditation on hold), [[Lahore]]<ref>{{cite web|url=http://www.usa.edu.pk/|title=Home – University of South Asia – USA|website=usa.edu.pk|access-date=17 July 2018}}</ref>
* [[University of Lahore]], Department of Architecture, [[Lahore]]<ref>{{cite web|url=http://www.uol.edu.pk/|title=The University of Lahore, Lahore University|website=uol.edu.pk|access-date=17 July 2018|archive-date=6 October 2011|archive-url=https://web.archive.org/web/20111006161045/http://www.uol.edu.pk/|url-status=dead}}</ref>
====Sindh====
* [[Dawood University of Engineering and Technology]], Department of Architecture, [[Karachi]]<ref>{{cite web|url=http://www.duet.edu.pk//|title=DUET – Dawood University of Engineering & Technology, Karachi|website=duet.edu.pk|access-date=17 July 2018|archive-url=https://web.archive.org/web/20180718030936/https://duet.edu.pk/|archive-date=2018-07-18|url-status=dead}}</ref>
* [[Indus Valley School of Art and Architecture]], Department of Architecture, Karachi<ref>{{cite web|url=http://www.indusvalley.edu.pk/|title=.: Indus Valley School of Art & Architecture :.|website=indusvalley.edu.pk|access-date=17 July 2018}}</ref>
* [[Mehran University of Engineering and Technology]], Department of Architecture, Centre of Excellence in Art and Design (Accreditation on hold), [[Jamshoro]]<ref>{{cite web|url=http://www.cead.edu.pk/|title=Welcome to Centre of Excellence in art & design, MUET, Jamshoro|website=cead.edu.pk|access-date=17 July 2018|archive-date=17 July 2018|archive-url=https://web.archive.org/web/20180717212749/http://www.cead.edu.pk/|url-status=dead}}</ref>
* [[Mehran University of Engineering and Technology]], Department of Architecture, Jamshoro<ref>{{cite web|url=http://www.muet.edu.pk/|title=Mehran University of Engineering & Technology, Jamshoro|website=muet.edu.pk|access-date=17 July 2018}}</ref>
* [[NED University of Engineering and Technology]], Department of Architecture, Karachi<ref>{{cite web|url=http://www.neduet.edu.pk/|title=NEDUET – Home – ned site|website=neduet.edu.pk|access-date=17 July 2018}}</ref>
* [[University of Karachi]], Architecture Program at Department of Visual Studies, Karachi<ref>{{cite web|url=http://www.uok.edu.pk/|title=University of Karachi : Welcome|website=uok.edu.pk|access-date=17 July 2018}}</ref>
===Philippines===
====Luzon====
*[[Adamson University]] (AdU), College of Architecture
*[[Don Honorio Ventura Technological State University]] (DHVTSU), College of Engineering and Architecture, [[Bacolor, Pampanga]]
*[[Bulacan State University]] (BulSU), College of Architecture and Fine Arts, [[Malolos City]]<ref>{{Cite web |url=http://www.bulsu.edu.ph/colleges/cafa/about.html |title=College of Architecture and Fine Arts - Bulacan State University |access-date=2011-06-13 |archive-url=https://web.archive.org/web/20110721120113/http://www.bulsu.edu.ph/colleges/cafa/about.html |archive-date=2011-07-21 |url-status=dead}}</ref>
*[[Cebu Institute of Technology – University]] (CIT-U), College of Engineering and Architecture, [[Cebu City]]<ref>{{cite web|url=http://www.cit.edu.ph|archive-url=https://web.archive.org/web/20201205224451/https://cit.edu.ph/|url-status=dead|archive-date=December 5, 2020|title=Cebu Institute of Technology – University|website=Cit.edu.ph|access-date=17 July 2018}}</ref>
*[[Central Colleges of the Philippines]] (CCP), College of Architecture
*[[De La Salle–College of Saint Benilde]] (DLS-CSB), College of Architecture
*[[De La Salle University–Dasmariñas]] (DLSU-D), College of Engineering Architecture and Technology, [[Dasmariñas]]<ref>{{cite web|url=http://www.dlsud.edu.ph/|title=>DLSU-D Creating Possibilities :: De La Salle University – Dasmariñas|website=dlsud.edu.ph|access-date=17 July 2018|archive-date=17 July 2018|archive-url=https://web.archive.org/web/20180717213109/http://www.dlsud.edu.ph/|url-status=dead}}</ref>
*[[Eulogio "Amang" Rodriguez Institute of Science and Technology]] (EARIST), College of Architecture and Fine Arts
*[[Far Eastern University]] (FEU), Institute of Architecture and Fine Arts (IARFA)
*[[FEATI University]], College of Architecture
*[[Manuel L. Quezon University]] (MLQU), School of Architecture
*[[Mapúa Institute of Technology]] (MIT), School of Architecture, Industrial Design and the Built Environment
*[[National University (Philippines)|National University]] (NU), College of Architecture
*[[Nueva Ecija University of Science and Technology]] (NEUST), College of Architecture
*[[Pamantasan ng Lungsod ng Maynila]] (PLM), College of Architecture and Urban Planning
*[[Polytechnic University of the Philippines]], College of Architecture and Fine Arts (PUP-CAFA)
*[[Rizal Technological University]] (RTU), College of Engineering and Industrial Technology
*[[Saint Louis University (Philippines)|Saint Louis University]] (SLU), Otto Hahn School of Engineering and Architecture, [[Baguio]]<ref>{{cite web|url=http://www.slu.edu.ph/academics/cea|title=Saint Louis University, Baguio City|website=Slu.edu.ph|access-date=17 July 2018|archive-url=https://web.archive.org/web/20100219062437/http://www.slu.edu.ph/academics/cea/|archive-date=2010-02-19|url-status=dead}}</ref>
*[[Technological Institute of the Philippines]]-Manila (TIP-Manila) and Quezon City (TIP-QC) College of Architecture and Engineering
*[[Technological University of the Philippines]]-Manila (TUP-Manila) College of Architecture and Fine Arts
*[[University of the Assumption]] (UA), College of Engineering and Architecture, [[City of San Fernando, Pampanga]]<ref>{{cite web|url=http://www.ua.edu.ph|title=University of the Assumption – Formator of Catholic Leaders|website=ua.edu.ph|access-date=17 July 2018}}</ref>
*[[University of Baguio]] (UB), College of Engineering and Architecture, [[Baguio]]<ref>{{cite web|url=http://ubaguio.edu.phUniversity|title=of Baguio|website=Ubaguio.edu.ph|access-date=17 July 2018}}{{Dead link|date=September 2018 |bot=InternetArchiveBot |fix-attempted=yes}}</ref>
*[[University of the Cordilleras]] (UC-BCF), College of Engineering and Architecture, Baguio<ref>{{Cite web |url=http://www.uc-bcf.edu.ph/ |title=University of the Cordilleras |access-date=2018-09-13 |archive-url=https://web.archive.org/web/20180214092912/http://www.uc-bcf.edu.ph/ |archive-date=2018-02-14 |url-status=dead}}</ref>
*[[University of Pangasinan]] (UPANG), College of Architecture, [[Dagupan]]<ref name="upang.edu.ph">{{Cite web |url=http://upang.edu.ph/ |title=University of Pangasinan |access-date=2018-09-13 |archive-url=https://web.archive.org/web/20090806064821/http://www.upang.edu.ph/ |archive-date=2009-08-06 |url-status=dead}}</ref>
*[[University of the Philippines Diliman]] (UP-D), College of Architecture
*[[University of Saint Anthony]] (USANT), College of Engineering and Architecture and Technology, San Miguel, [[Iriga City]]<ref>{{Cite web|url=https://www.usant.edu.ph/|archiveurl=https://web.archive.org/web/20090105163500/http://www.usant.edu.ph/|url-status=dead|title=USANT | Welcome to University of Saint Anthony|archivedate=January 5, 2009|website=www.usant.edu.ph|access-date=May 29, 2024|archive-date=April 26, 2024|archive-url=https://web.archive.org/web/20240426055003/https://www.usant.edu.ph/}}</ref>
*[[University of Santo Tomas]] (UST), College of Architecture
====Visayas and Mindanao====
*[[La Consolacion College–Bacolod]] (LCCB), School of Architecture, Fine Arts and Interior Design, [[Bacolod]]<ref>{{cite web|url=http://www.lcc.edu.ph|title=La Consolacion College Bacolod|website=lcc.edu.ph|access-date=17 July 2018}}</ref>
*[[Mindanao University of Science and Technology]] (MUST), College of Engineering and Architecture, Lapasan, [[Cagayan de Oro]]<ref>{{cite web|url=http://www.must.edu.ph|title=Mindanao University of Science and Technology|website=Must.edu.ph|access-date=17 July 2018|archive-url=https://web.archive.org/web/20170525175017/http://must.edu.ph/|archive-date=2017-05-25|url-status=dead}}</ref>
*[[Silliman University]] (SU), College of Engineering and Design, Department of Architecture, [[Dumaguete]]<ref>{{cite web|url=http://www.su.edu.ph|title=Silliman University – The Official Silliman University Website|website=su.edu.ph|access-date=17 July 2018}}</ref>
*[[University of Mindanao]] (UM), College of Architecture and Fine Arts, [[Davao City]]<ref>{{Cite web |url=http://umin.edu.ph/newlook/ |title=University of Mindanao |access-date=2015-09-14 |archive-url=https://web.archive.org/web/20150915063744/http://umin.edu.ph/newlook/ |archive-date=2015-09-15 |url-status=dead}}</ref>
*[[University of the Philippines Mindanao]], UPMin, B.S. Architecture Program, Davao City<ref>{{cite web|url=http://www.upmin.edu.ph|title=Home|website=upmin.edu.ph|access-date=17 July 2018}}</ref>
*[[University of San Agustin]] (USA), College of Engineering and Architecture, General Luna, [[Iloilo City]]<ref>{{cite web|url=http://www.usa.edu.ph|title=University of San Agustin|website=University of San Agustin|access-date=17 July 2018}}</ref>
*[[University of San Carlos]] (USC), College of Architecture and Fine Arts, [[Cebu City]]<ref>{{cite web|url=http://www.usc.edu.ph|title=University of San Carlos|website=Usc.edu.ph|access-date=17 July 2018}}</ref>
*[[Western Mindanao State University]], College of Architecture, [[Zamboanga City]]
*[[Western Visayas College of Science and Technology]], College of Engineering and Architecture, Iloilo City
===Saudi Arabia===
* [[King Abdulaziz University]], Faculty of Environmental Design, [[Jeddah]]<ref>{{cite web|title=King Abdulaziz University|url=http://www.kau.edu.sa/home_ENGLISH.aspx|website=Kau.edu.sa|access-date=27 September 2016}}</ref>
* Effat University, Faculty of Architecture & Design, Jeddah [https://www.effatuniversity.edu.sa/English/Academics/Undergraduate/CoAD/Pages/default.aspx College of Architecture & Design | Vision & Goals]
* [[King Fahd University of Petroleum & Minerals]], College of Environmental Design, [[Dhahran]]<ref>{{cite web|title=King Fahd University of Petroleum & Minerals|url=http://www.kfupm.edu.sa/departments/arch/default.aspx|website=kfupm.edu.sa|access-date=27 September 2016|archive-date=16 December 2016|archive-url=https://web.archive.org/web/20161216204747/http://www.kfupm.edu.sa/departments/arch/default.aspx|url-status=dead}}</ref>
* [[King Faisal University]], College of Architecture and Planning, [[Dammam]]<ref>{{cite web|title=King Faisal University|url=http://www.kfu.edu.sa/en/pages/home.aspx|website=Kfu.edu.sa|access-date=27 September 2016}}</ref>
* [[King Saud University]], College of Architecture and Planning, [[Riyadh]]<ref>{{cite web|title=King Saud University|url=http://ksu.edu.sa/|website=Ksu.edu.sa|access-date=27 September 2016}}</ref>
* [[Qassim University]], College of Architecture and Planning, [[Buraidah]]<ref>{{cite web|title=Qassim University|url=http://www.qu.edu.sa/en/pages/home.aspx|website=qu.edu.sa|access-date=27 September 2016|archive-url=https://web.archive.org/web/20160921174644/http://www.qu.edu.sa/en/Pages/Home.aspx|archive-date=2016-09-21|url-status=dead}}</ref>
* [[Umm al-Qura University]], College of Engineering and Islamic Architecture, [[Makkah]]<ref>{{cite web|url=http://uqu.edu.sa/english|title=اللغة الإنجليزية - كلية العلوم الاجتماعية - جامعة أم القرى|website=uqu.edu.sa|access-date=17 July 2018}}</ref>
* [[University of Dammam]], College of Architecture and Planning, Dammam<ref>{{cite web|title=University Dammam|url=http://www.ud.edu.sa/DU/en/index.htm|website=Ud.edu.sa|access-date=27 September 2016|archive-url=https://web.archive.org/web/20140703013339/http://ud.edu.sa/DU/en/index.htm|archive-date=2014-07-03|url-status=dead}}</ref>
* [[iLines Architecture]], Makkah, Saudi Arabia.<ref>{{cite web|title=iLines Architecture|url=http://www.ilinesarch.com/|website=Ilinesarch.com|access-date=27 September 2016}}</ref>
===Singapore===
* [[National University of Singapore]] (NUS), School of Design and Environment (SDE), Department of Architecture<ref>{{cite web|url=http://www.arch.nus.edu.sg|title=Department of Architecture – School of Design & Environment, National University of Singapore|website=Arch.nus.edu.sg|access-date=17 July 2018}}</ref>
* [[Singapore University of Technology and Design]] (SUTD) Department of Architecture and Sustainable Design.
===South Korea===
* [[Ewha Womans University]], [EA] Department of Architecture, [[College of Engineering, Ewha Womans University|ELTEC College of Engineering]], [[Seoul]]<ref>{{Cite web|url=https://ea.ewha.ac.kr/en/|title=이화여자대학교 건축학전공|website=ea.ewha.ac.kr}}</ref>
* [[Hanyang University]], Department of Architecture, College of Architecture, [[Seoul]]<ref>{{Cite web |url=http://architecture.hanyang.ac.kr/eindex.html |title=Hanyang University - Seoul Campus > College of Architecture |access-date=2008-02-16 |archive-url=https://web.archive.org/web/20090124230844/http://architecture.hanyang.ac.kr/eindex.html |archive-date=2009-01-24 |url-status=dead}}</ref>
* [[Hongik University]], Department of Architecture, College of Architecture, Seoul<ref>{{Cite web |url=http://arch.hongik.ac.kr/ |title=Hongik School of Architecture |access-date=2009-12-16 |archive-url=https://web.archive.org/web/20091219080349/http://arch.hongik.ac.kr/ |archive-date=2009-12-19 |url-status=dead}}</ref>
* [[Konkuk University]], Department of Architecture, College of Architecture, Seoul<ref>{{cite web|url=http://caku.konkuk.ac.kr/|title=건국대학교 건축대학 홈페이지에 방문을 환영합니다~!!|website=caku.konkuk.ac.kr|access-date=17 July 2018}}</ref>
* [[Konkuk University]], [GSAKU] Graduate School of Architecture, Seoul<ref>{{cite web|url=http://www.gsaku.ac.kr/|title=GSAKU's Web Site|website=gsaku.ac.kr|access-date=17 July 2018|archive-date=14 October 2011|archive-url=https://web.archive.org/web/20111014045722/http://www.gsaku.ac.kr/|url-status=dead}}</ref>
* [[Kookmin University]], [SAKU] Department of Architecture, College of Architecture, Seoul<ref>{{cite web|url=http://archi.kookmin.ac.kr/|title=국민대학교 - 건축대학|website=archi.kookmin.ac.kr|access-date=17 July 2018}}</ref>
* [[Korea National University of Arts]] (K-ARTS), School of Visual Arts, Seoul<ref>http://eng.karts.ac.kr:81/karts/main/html.jsp?c_no=003010001/ {{dead link|date=July 2018}}</ref>
* [[Korea University]] (KU), Department of Architecture, Seoul<ref>{{cite web|url=http://doa.korea.edu/|title=Korea University Websites|website=doa.korea.edu|access-date=17 July 2018}}</ref>
* [[Kyunghee University]] (KHU), Department of Architecture, [[Yongin]]<ref>{{cite web|url=http://archi.khu.ac.kr/|title=경희대학교 공과대학 - 건축학과|website=archi.khu.ac.kr|access-date=17 July 2018}}</ref>
* [[Myongji University]] (MJU), College of Architecture, Yongin<ref>{{cite web|url=http://www.mju.ac.kr|title=명지대학교-사랑과 창조의 글로벌 리더|website=mju.ac.kr|access-date=17 July 2018}}</ref>
* [[Seoul National University]] (SNU), Department of Architecture, Seoul<ref>{{cite web|url=http://architecture.snu.ac.kr|title=서울대학교 건축학과|publisher=Department of Architecture and Architectural Engineering, Seoul National University|website=architecture.snu.ac.kr|access-date=17 July 2018}}</ref>
* [[Sungkyunkwan University]] (SKKU), Department of Architecture, Seoul<ref>{{cite web|url=http://arch.skku.edu/|title=성균관 대학교 건축학과|website=arch.skku.edu|access-date=17 July 2018}}</ref>
* [[University of Seoul]], Department of Architecture, College of Urban Sciences, Seoul<ref>{{cite web|url=http://uosarch.ac.kr/|title=서울시립대학교 건축학부 건축학전공 - 서울시립대학교 건축학부 건축학전공의 소개와 생생한 소식들을 전합니다.|website=서울시립대학교 건축학부 건축학전공|access-date=17 July 2018}}</ref>
* [[University of Ulsan]] (Ulsan Institute of Technology, UIT), School of Architecture, [[Ulsan]]<ref>{{cite web|url=http://archi.ulsan.ac.kr/|title=울산대학교|website=archi.ulsan.ac.kr|access-date=17 July 2018}}</ref>
* [[Wonkwang University]] (WKU), Department of Architecture, [[Iksan]]<ref>{{cite web|url=http://wona.wku.ac.kr/|title=원광대학교 건축학과(5년제) - 창의공과대학(원광대 건축학과)|website=wona.wku.ac.kr|access-date=17 July 2018}}</ref>
* [[Yonsei University]] (YU), Department of Architectural Engineering, Seoul<ref>{{cite web|url=http://arch.yonsei.ac.kr/|title=연세대학교 건축공학과|website=arch.yonsei.ac.kr|access-date=17 July 2018}}</ref>
===Sri Lanka===
* [[City School of Architecture]] (CSA), [[Colombo]]<ref>{{cite web|url=http://www.csacolombo.edu.lk|title=City School of Architecture (Colombo) Limited – Home|website=csacolombo.edu.lk|access-date=17 July 2018}}</ref>
* [[University of Moratuwa]] (UoM), Faculty of Architecture, Department of Architecture, [[Moratuwa]]<ref>{{Cite web |url=http://www.mrt.ac.lk/archi/index.html |title=Department of Architecture |access-date=2012-11-20 |archive-url=https://web.archive.org/web/20130125070932/http://www.mrt.ac.lk/archi/index.html |archive-date=2013-01-25 |url-status=dead}}</ref>
* [http://www.kln.ac.lk/ University of Kelaniya] (UOK), Faculty of Architecture, Department of Architecture, [[Kelaniya]]<ref>{{Cite web|url=http://www.kln.ac.lk/|title=Home – University of Kelaniya|website=University of Kelaniya|access-date=2016-11-28}}</ref>
===Taiwan===
* [[Chinese Culture University]], College of Environmental Design, Department of Architecture and Urban Design, [[Taipei]]<ref>{{cite web|url=http://adp.pccu.edu.tw/|archive-url=https://web.archive.org/web/19971221180830/http://adp.pccu.edu.tw/|url-status=dead|archive-date=21 December 1997|title=中國文化大學 建築及都市設計學系,建築及都市計畫研究所|date=21 December 1997}}</ref>
* [[Chung Hua University]], College of Architecture and Planning, Department of Architecture and Urban Planning, [[Hsinchu]]<ref>{{cite web|url=http://www.arch.chu.edu.tw|title=中華大學|website=arch.chu.edu.tw|access-date=17 July 2018}}</ref>
* [[Chung Yuan Christian University]], College of Design, Department of Architecture, [[Zhongli District|Zhongli]]<ref>{{cite web|url=http://www.arch.cycu.edu.tw|title=中原建築|website=arch.cycu.edu.tw|access-date=17 July 2018}}</ref>
* [[Feng Chia University]], School of Architecture, [[Taichung City]]<ref>{{cite web|url=http://www.soa.fcu.edu.tw/|title=逢甲大學-都市計畫與空間資訊學系全球資訊網|date=10 December 2015|website=soa.fcu.edu.tw|access-date=17 July 2018}}{{Dead link|date=May 2024 |bot=InternetArchiveBot |fix-attempted=yes }}</ref>
* [[Ming Chuan University]], School of Design, Department of Architecture, Taipei<ref>{{Cite web |url=http://www.arch.mcu.edu.tw/ |title=銘傳建築-首頁 |access-date=2011-05-29 |archive-url=https://web.archive.org/web/20110514153328/http://www.arch.mcu.edu.tw/ |archive-date=2011-05-14 |url-status=dead}}</ref>
* [[National Cheng Kung University]], College of Planning & Design, Department of Architecture, [[Tainan City]]<ref>{{cite web|url=http://www.arch.ncku.edu.tw|title=最新消息 - 成功大學建築學系|website=arch.ncku.edu.tw|access-date=17 July 2018}}</ref>
* [[National Chiao Tung University]], College of Humanities and Social Sciences, Graduate Institute of Architecture, [[Hsinchu]]<ref>{{Cite web |url=http://www.arch.nctu.edu.tw/ |title=NCTU-Architecture |access-date=2018-09-13 |archive-url=https://web.archive.org/web/20110902033622/http://www.arch.nctu.edu.tw/ |archive-date=2011-09-02 |url-status=dead}}</ref>
* [[National Quemoy University]], Department of Architecture, [[Kinmen]] County<ref>{{cite web|url=http://arch.nqu.edu.tw/|title=「國立金門大學 建築學系 Department of Architecture, National Quemoy University.」|website=「國立金門大學 建築學系 Department of Architecture, National Quemoy University.」|access-date=17 July 2018}}</ref>
* [[National Taiwan University of Science and Technology]], Department of Architecture, Taipei City<ref>{{cite web|url=http://www.ad.ntust.edu.tw/|title=台灣科技大學建築系|website=ad.ntust.edu.tw|access-date=17 July 2018}}</ref>
* [[Tamkang University]], College of Engineering, Department of Architecture, [[Danshui District]], [[New Taipei City]]<ref>{{cite web|url=http://www.arch.tku.edu.tw|title=首頁 - 淡江大學建築學系 Dept. of Architecture, Tamkang University|website=淡江大學建築學系 Dept. of Architecture, Tamkang University|access-date=17 July 2018}}</ref>
* [[Tunghai University]], Department of Architecture, [[Taichung City]]<ref>{{cite web|url=http://arch.thu.edu.tw|title=東海大學建築學系 [TungHai University Dept. of Architecture]|website=arch.thu.edu.tw|access-date=17 July 2018}}</ref>
===Thailand===
* [[Assumption University (Thailand)|Assumption University]] (AU), The International University in Thailand, School of Architecture, [[Suwannaphumi]], [[Bangkok]]<ref name="arch.au.edu">{{cite web|url=http://www.arch.au.edu/|title=AAU|website=arch.au.edu|access-date=17 July 2018|archive-date=17 July 2018|archive-url=https://web.archive.org/web/20180717213005/http://www.arch.au.edu/|url-status=dead}}</ref>
* [[Bangkok University]] (BU), Faculty of Architecture, [[Pathum Thani]]<ref>{{cite web|url=http://arch.bu.ac.th/|title=Bangkok University|website=arch.bu.ac.th|access-date=17 July 2018}}</ref>
* [[Chiang Mai University]] (CMU), Faculty of Architecture, [[Chiang Mai]]<ref>{{cite web|url=http://www.arc.cmu.ac.th/|title=Faculty of Architecture Chiang Mai University|website=FACMU|access-date=17 July 2018}}</ref>
* [[Chulalongkorn University]] (CU), Faculty of Architecture, INDA (International Program in Design and Architecture)<ref>{{Cite web |url=http://www.cuinda.info/ |title=Archived copy |access-date=2008-02-19 |archive-url=https://web.archive.org/web/20080225064128/http://www.cuinda.info/ |archive-date=2008-02-25 |url-status=dead}}</ref> Bangkok<ref>{{cite web|url=http://www.arch.chula.ac.th|title=คณะสถาปัตยกรรมศาสตร์ จุฬาลงกรณ์มหาวิทยาลัย|website=arch.chula.ac.th|access-date=17 July 2018}}</ref>
* [[Kasem Bundit University]] (KBU), Faculty of Architecture, Bangkok<ref name="arch.au.edu"/>
* [[Kasetsart University]] (KU), Faculty of Architecture, [[Bang Khen]], Bangkok<ref>{{cite web|url=http://www.arch.ku.ac.th/|title=คณะสถาปัตยกรรมศาสตร์ มหาวิทยาลัยเกษตรศาสตร์|website=arch.ku.ac.th|access-date=17 July 2018}}</ref>
* [[Khon Kaen University]] (KKU), Faculty of Architecture, [[Khon Kaen]]<ref>{{cite web|url=http://arch.kku.ac.th/|title=welcome to faculty of architecture khon kaen university|website=arch.kku.ac.th|access-date=17 July 2018}}</ref>
* [[King Mongkut's Institute of Technology Ladkrabang]] (KMITL), Faculty of Architecture, Department of Architecture, [[Lat Krabang]], Bangkok<ref>{{cite web|url=http://www.kmitl.ac.th|title=King Mongkut's Institute of Technology Ladkrabang|website=kmitl.ac.th|access-date=17 July 2018}}</ref>
* [[King Mongkut's University of Technology Thonburi]] (KMUTT/Bangmod), School of Architecture and Design, [[Thung Khru]], Bangkok<ref>{{cite web|url=http://www.arch.kmutt.ac.th|title=School of Architecture and Design|website=arch.kmutt.ac.th|access-date=17 July 2018}}</ref>
* [[Maejo University]] (MJU), Faculty of Architecture and Environmental Design, [[Sansai]], [[Chiang Mai]]<ref>{{Cite web |url=http://www.arch.mju.ac.th/ |title=Archived copy |access-date=2018-09-13 |archive-url=https://web.archive.org/web/20180126211223/http://www.arch.mju.ac.th/ |archive-date=2018-01-26 |url-status=dead}}</ref>
* [[Mahasalakarm University]] (MSU), Faculty of Architecture Urban Design and Creative Arts, [[Mahasalakarm]]<ref>{{cite web|url=http://www.chula.ac.th/college/arch/|title=Architectural Design – จุฬาลงกรณ์มหาวิทยาลัย|website=Chula.ac.th|access-date=17 July 2018}}</ref>
* [[Rajamangala University of Technology Thanyaburi]] (RMUTT), Faculty of Architecture, [[Pathum Thani]]<ref>{{cite web|url=http://www.arch.rmutt.ac.th/|title=คณะสถาปัตยกรรมศาสตร์ » มหาวิทยาลัยเทคโนโลยีราชมงคลธัญบุรี|website=arch.rmutt.ac.th|access-date=17 July 2018}}</ref>
* [[Rangsit University]] (RSU), Faculty of Architecture, [[Rangsit (town)|Rangsit]]<ref>{{Cite web |url=http://www.rsu.ac.th/architect/ |title=Archived copy |access-date=2008-07-26 |archive-url=https://web.archive.org/web/20080726095753/http://www.rsu.ac.th/architect/ |archive-date=2008-07-26 |url-status=dead}}</ref><ref>{{cite web|url=http://www.istupa.com|title=alumni|website=Rsu.ac.th|access-date=17 July 2018|archive-url=https://web.archive.org/web/20150203051252/http://istupa.com/|archive-date=2015-02-03|url-status=dead}}</ref>
* [[Silpakorn University]] (SU), Faculty of Architecture, Bangkok<ref>{{cite web|url=http://www.arch.su.ac.th/|title=Faculty of Architecture, Silpakorn University – HOME|website=arch.su.ac.th|access-date=17 July 2018}}</ref>
* [[Sripatum University]] (SPU), Faculty of Architecture, Bangkok<ref>{{Cite web |url=http://www.spu.ac.th/arc_tect/ |title=First |access-date=2008-07-26 |archive-url=https://web.archive.org/web/20010617165816/http://www.spu.ac.th/arc_tect/ |archive-date=2001-06-17 |url-status=dead}}</ref>
* [[Thammasat University]] (TU), Faculty of Architecture and Planning, [[Pathum Thani]]<ref>{{cite web|url=http://www.arch.tu.ac.th/|title=www.arch.tu.ac.th|website=Arch.tu.ac.th|access-date=17 July 2018|archive-url=https://web.archive.org/web/20131108053032/http://www.arch.tu.ac.th/|archive-date=2013-11-08|url-status=dead}}</ref>
<ref>[http://www.asa.or.th/2008/index.php?q=links_list&page=1 ASA Links | สมาคมสถาปนิกสยามฯ] {{Webarchive|url=https://web.archive.org/web/20090124183159/http://www.asa.or.th/2008/index.php?q=links_list&page=1 |date=2009-01-24}}. Asa.or.th. Retrieved on 2012-02-24.</ref>
===United Arab Emirates===
* [[Abu Dhabi University]], Department of Architecture and Design, College of Engineering and Computer Science, [[Abu Dhabi (emirate)|Abu Dhabi]]<ref>{{cite web|url=http://www.adu.ac.ae|title=Abu Dhabi University – Home|website=adu.ac.ae|access-date=17 July 2018}}</ref>
* [[American University in Dubai]], Department of Architecture<ref>{{cite web|url=http://www.aud.edu/AcademicAffairs/SAAD/Architecture/index.asp|title=Department of Architecture|website=Aud.edu|access-date=17 July 2018|archive-url=https://web.archive.org/web/20140722175204/http://aud.edu/AcademicAffairs/SAAD/Architecture/index.asp|archive-date=2014-07-22|url-status=dead}}</ref>
* [[Ajman University of Science and Technology]], College of Architectural Engineering, [[Ajman]]<ref>{{Cite web |url=http://www.ajman.ac.ae/ |title=Ajman University |access-date=2018-09-13 |archive-url=https://web.archive.org/web/20100512144035/http://www.ajman.ac.ae/ |archive-date=2010-05-12 |url-status=dead}}</ref>
* [[American University of Sharjah]], College of Architecture, art and Design, [[Sharjah (emirate)|Sharjah]]<ref>{{cite web|url=http://www.aus.edu/arcdes/arc/architecture.php|title=Search|website=aus.edu|access-date=17 July 2018}}</ref>
* [[Canadian University of Dubai]], College of Architecture, [[Dubai]]<ref>{{cite web|url=http://www.cud.ac.ae/programs/undergraduate/architecture-and-interior-design/bachelor-of-architecture|title=Bachelor of Architecture – Canadian University Dubai|website=cud.ac.ae|access-date=17 July 2018}}</ref>
* [[United Arab Emirates University]], Department of Architectural Engineering, [[Abu Dhabi (emirate)|Al Ain]]<ref>{{Cite web |url=http://www.engg.uaeu.ac.ae/departments/ae/index.shtml |title=College of Engineering |access-date=2014-02-25 |archive-url=https://web.archive.org/web/20130529024850/http://www.engg.uaeu.ac.ae/departments/ae/index.shtml |archive-date=2013-05-29 |url-status=dead}}</ref>
* [[University of Sharjah]], College of Architectural Engineering, Sharjah<ref>{{Cite web |url=http://www.sharjah.ac.ae/English/Academics/Colleges/Engineering/Departments/ArchitecturalEngineering |title=University of Sharjah | Where civilizations meet |access-date=2011-12-20 |archive-url=https://web.archive.org/web/20120406073453/http://www.sharjah.ac.ae/English/Academics/Colleges/Engineering/Departments/ArchitecturalEngineering |archive-date=2012-04-06 |url-status=dead}}</ref>
===Vietnam===
* [[Hanoi Architectural University]], [[Hanoi]]<ref>{{cite web|url=http://www.hau.edu.vn/|title=Trường Đại học Kiến trúc Hà Nội|website=hau.edu.vn|access-date=17 July 2018|archive-date=17 July 2018|archive-url=https://web.archive.org/web/20180717212844/http://www.hau.edu.vn/|url-status=dead}}</ref>
* [[Ho Chi Minh City Architecture University]], [[Ho Chi Minh City]]<ref>{{cite web|url=http://uah.edu.vn/|title=Đại Học Kiến Trúc|website=uah.edu.vn|access-date=17 July 2018}}</ref>
* [[Hue University of Sciences]], Faculty of Architecture, [[Huế]]
* [[National University of Civil Engineering]], Faculty of Architecture and Urban Planning, Hanoi<ref>{{cite web|url=http://nuce.edu.vn/|archive-url=https://web.archive.org/web/20090906010451/http://nuce.edu.vn/|url-status=dead|archive-date=6 September 2009|title=Dai hoc Xay dung – University of Civil Engineering – Trang chủ|date=6 September 2009|access-date=17 July 2018}}</ref>
* [[Van Lang University]], Ho Chi Minh city<ref>{{Cite web |url=http://dhdlvanlang.edu.vn/ |title=Cổng thông tin trường Đại học Văn Lang > Trang chủ |access-date=2013-10-02 |archive-url=https://web.archive.org/web/20131005011758/http://dhdlvanlang.edu.vn/ |archive-date=2013-10-05 |url-status=dead}}</ref>
* [[Ton Duc Thang University]], Faculty of Civil Engineering, Department Of Architecture, Ho Chi Minh City<ref>{{Cite web|url=https://www.tdtu.edu.vn/|title=Trang chủ | Trường Đại học Tôn Đức Thắng|website=www.tdtu.edu.vn}}</ref>
==Europe==
===Albania===
* Albanian University<ref>{{cite web|url=http://www.university-directory.eu/Albania/UFO-University.html|title=UFO University (follow up)|website=university-directory.eu|access-date=17 July 2018}}</ref>
* Epoka University, Department of Architecture<ref>{{cite web|url=http://epoka.edu.al/new/fea.php?p=archgen|title=Epoka University, Department of Architecture|website=Epoka.edu.al|access-date=17 July 2018|archive-url=https://web.archive.org/web/20160306164813/http://www.epoka.edu.al/new/fea.php?p=archgen|archive-date=2016-03-06|url-status=dead}}</ref>
* International school of Architecture and Urban Policies, POLIS University<ref>{{cite web|url=http://www.universitetipolis.edu.al/|title=Universiteti Polis|website=universitetipolis.edu.al|access-date=17 July 2018}}</ref>
* Universiteti Politeknik i Tiranës, Departamenti i Arkitekturës dhe Urbanistikës<ref>{{cite web|url=http://www.upt.al/arkitektura|title=Universiteti Politeknik i Tiranës, Departamenti i Arkitekturës dhe Urbanistikës|website=Upt.al|access-date=17 July 2018}}{{Dead link|date=September 2018 |bot=InternetArchiveBot |fix-attempted=yes}}</ref>
===Austria===
* [[Academy of Fine Arts Vienna]], Architektur, [[Vienna]]<ref>{{cite web|url=http://www.akbild.ac.at/Portal/studium/studienrichtungen/architektur|title=Architektur|website=akbild.ac.at|access-date=17 July 2018|archive-date=18 July 2018|archive-url=https://web.archive.org/web/20180718001543/https://www.akbild.ac.at/Portal/studium/studienrichtungen/architektur|url-status=dead}}</ref>
* [[University for Continuing Education Krems]], Department for Building and Environment, [[Krems an der Donau]]<ref>{{cite web|url=http://www.donau-uni.ac.at/en/department/bauenumwelt/index.php|title=Department for Building and Environment – Danube University Krems|website=donau-uni.ac.at|access-date=17 July 2018|archive-date=18 July 2018|archive-url=https://web.archive.org/web/20180718001416/https://www.donau-uni.ac.at/en/department/bauenumwelt/index.php|url-status=dead}}</ref>
* [[Graz University of Technology]] (TU Graz), Faculty of Architecture, [[Graz]]<ref>{{cite web|url=http://www.dekarch.tugraz.at|title=ARCH – Dekanat|website=dekarch.tugraz.at|access-date=17 July 2018}}</ref>
* [[University of Applied Arts Vienna]], School of Architecture, Vienna<ref>{{cite web|url=http://www.dieangewandte.at/architecture|title=Architecture|website=dieangewandte.at|access-date=17 July 2018}}</ref>
* [[University of Art and Design Linz]], Department the architecture programme, [[Linz]]<ref>{{cite web|url=http://www.ufg.ac.at/index.php?id=1312&L=1|title=Kunstuniversität Linz: Department the architecture programme|website=ufg.ac.at|access-date=17 July 2018}}</ref>
* [[University of Innsbruck]], Fakultät für Architektur, [[Innsbruck]]<ref>{{cite web|url=http://www.uibk.ac.at/fakultaeten/architektur/|title=Fakultät für Architektur – Universität Innsbruck|website=uibk.ac.at|access-date=17 July 2018}}</ref>
* [[TU Wien]], Fakultät für Architektur und Raumplanung, Vienna<ref>{{cite web|url=http://ar.tuwien.ac.at|title=ar.tuwien – Fakultät für Architektur und Raumplanung|website=ar.tuwien.ac.at|access-date=17 July 2018}}</ref>
===Belgium===
====French Community of Belgium====
The following is a list of [[French Community of Belgium|French-speaking]] architectural schools in Belgium:
=====Architecture=====
* [[UCLouvain|University of Louvain]] (UCLouvain)
** [[UCLouvain Faculty of Architecture, Architectural Engineering and Urban Planning|Faculty of Architecture, Architectural Engineering and Urban Planning]], [[Brussels]], [[Tournai]] and [[Louvain-la-Neuve]]<ref name=":0">{{Cite web|url=http://uclouvain.be/en/loci|title=Faculty of Architecture, Architectural Engineering and Urban Planning|website=[[UCLouvain]]|access-date=21 August 2019}}</ref>
** School of Urbanism and Territorial Planning, [[Louvain School of Engineering]], Louvain-la-Neuve<ref name=":1">{{Cite web|url=https://uclouvain.be/en/directories/entities/urba|title=Ecole d'urbanisme et d'aménagement du territoire|website=[[Louvain School of Engineering]]|publisher=[[UCLouvain]]|access-date=21 August 2019|archive-date=21 August 2019|archive-url=https://web.archive.org/web/20190821152833/https://uclouvain.be/en/directories/entities/urba|url-status=dead}}</ref>
* [[University of Liège]] (ULiège)
** Faculty of Architecture, [[Liège]]<ref>{{Cite web|url=http://www.archi.uliege.be/cms/c_5000/en/home|title=Faculty of Architecture|website=[[University of Liège]]|access-date=21 August 2019}}</ref>
** [[Gembloux Agro-Bio Tech]], [[Gembloux]]<ref>{{Cite web|url=https://www.gembloux.uliege.be/cms/c_4276496/en/gembloux-landscape-architecture|title=Landscape Architecture|website=[[Gembloux Agro-Bio Tech]]|publisher=[[University of Liège]]|access-date=21 August 2019}}</ref>
* ''[[Université libre de Bruxelles]]'' (ULB), Faculty of Architecture, [[Ixelles]]<ref>{{Cite web|url=https://archi.ulb.be/|title=Faculté d'architecture|website=[[Université libre de Bruxelles]]|language=fr|access-date=21 August 2019}}</ref>
* [[University of Mons]] (UMons), Faculty of Architecture and Urban Planning, [[Mons, Belgium|Mons]]<ref>{{Cite web|url=https://web.umons.ac.be/fau/en/|title=Faculty of Architecture and Urban Planning|website=[[University of Mons]]|access-date=21 August 2019}}</ref>
* [[Institut Saint-Luc]], Higher Institute for Urbanism and Urban Renovation (ISURU), Brussels<ref>{{Cite web|url=https://www.isuru.be/|title=Institut supérieur d'urbanisme et de rénovation urbaine|website=ISURU|access-date=21 August 2019}}</ref>
=====Architectural engineering=====
* [[UCLouvain|University of Louvain]] (UCLouvain)
** [[UCLouvain Faculty of Architecture, Architectural Engineering and Urban Planning|Faculty of Architecture, Architectural Engineering and Urban Planning]], [[Brussels]], [[Tournai]] and [[Louvain-la-Neuve]]<ref name=":0" />
** [[Louvain School of Engineering]], Louvain-la-Neuve<ref name=":1" />
* [[University of Liège]] (ULiège), School of Engineering, [[Liège]]<ref>{{Cite web|url=https://www.facsa.uliege.be/cms/c_3372508/en/facsa-architectural-engineering|title=Architectural engineering|date=21 August 2019|website=Faculté des Sciences appliquées|publisher=[[UCLouvain]]}}</ref>
* ''[[Université libre de Bruxelles]]'' (ULB), ''École polytechnique de Bruxelles'', Brussels<ref>{{Cite web|url=https://polytech.ulb.be/en/education|title=Studies|website=École polytechnique de Bruxelles|publisher=[[Université libre de Bruxelles]]|access-date=21 August 2019|archive-date=21 August 2019|archive-url=https://web.archive.org/web/20190821151315/https://polytech.ulb.be/en/education|url-status=dead}}</ref>
* [[University of Mons]] (UMons), [[Faculté polytechnique de Mons|Faculty of Engineering]], [[Mons, Belgium|Mons]]<ref>{{Cite web|url=https://web.umons.ac.be/fpms/en/loffre-de-formation/|title=Training Offer|website=[[Faculté polytechnique de Mons|Polytech Mons]]|publisher=[[University of Mons]]|access-date=21 August 2019}}</ref>
===== Interior architecture=====
<ref>{{Cite web|url=https://www.mesetudes.be/hors-menu/hops-searchf/?no_cache=1&L=0&tx_solr%5Bq%5D=architecture+d%27int%C3%A9rieur&tx_solr%5Bpage%5D=2|title=Architecture d'intérieur|website=mesétudes.be|publisher=[[Government of the French Community]]|access-date=21 August 2019|archive-date=4 April 2023|archive-url=https://web.archive.org/web/20230404205044/https://www.mesetudes.be/hors-menu/hops-searchf/?no_cache=1&L=0&tx_solr%5Bq%5D=architecture%20d%27int%C3%A9rieur&tx_solr%5Bpage%5D=2|url-status=dead}}</ref>
* [[Institut Saint-Luc|Saint-Luc Institutes Brussels]], Saint-Luc Brussels School of Arts (ESA), [[Brussels]]
* Saint-Luc Liège School of Arts, [[Liège]]
* City of Liège School of Arts, Liège
* Arts<sup>2</sup> School of Arts, [[Mons, Belgium|Mons]]
* ENSAV La Cambre, Brussels
* [[Académie Royale des Beaux-Arts|Académie Royale des Beaux-Arts de la Ville de Bruxelles]] (ARBA-ESA), Brussels
* Académie Royale des Beaux-Arts de la Ville de Tournai, [[Tournai]]
====Flemish community====
The following is a list of [[Dutch language|Dutch-speaking]] architectural schools in [[Belgium]]:
=====Architecture=====
*[[University of Antwerp]] (UA), Faculty of Design Sciences, [[Antwerp]]<ref>{{Cite web |url=http://www.artesis.be/keuzepagina_ow/ |title=Artesis hogeschool antwerpen |access-date=2009-02-24 |archive-url=https://web.archive.org/web/20090218143120/http://www.artesis.be/keuzepagina_ow/ |archive-date=2009-02-18 |url-status=dead}}</ref>
*[[Katholieke Universiteit Leuven|''Katholieke Universiteit te Leuven'']] (KU Leuven), Faculty of Architecture, [[Schaerbeek]] and [[Ghent]]<ref>{{Cite web|url=https://arch.kuleuven.be/english|title=Faculty of Architecture|website=Katholieke Universiteit te Leuven}}</ref>
*[[Hasselt University]] (UHasselt), Faculty of Architecture and Arts, [[Hasselt]]<ref>{{Cite web|url=https://www.uhasselt.be/Master-of-interior-architecture-adaptive-reuse|title=Faculty of Architecture and Art|website=[[Hasselt University]]|access-date=21 August 2019}}</ref>
====Architectural engineering====
*[[Ghent University]] (UGent), Faculty of Engineering and Architecture, Ghent<ref>{{Cite web|url=https://www.ugent.be/ea/en/education/study-programmes/programmes.htm|title=Study Programmes|website=[[Ghent University]]|access-date=21 August 2019}}</ref>
*[[Katholieke Universiteit Leuven|Katholieke Universiteit te Leuven]] (KU Leuven), Faculty of Engineering Sciences, [[Leuven]]<ref>{{Cite web|url=http://www.asro.kuleuven.ac.be/|title=Welcome|archive-url=https://web.archive.org/web/20051124043002/http://www2.asro.kuleuven.ac.be/|archive-date=2005-11-24|url-status=dead|access-date=2009-02-24}}</ref>
*''[[Vrije Universiteit Brussel]]'' (VUB), Faculty of Engineering, [[Ixelles]]<ref>{{Cite web|url=https://www.vub.be/en/study/architectural-engineering#about|title=Architectural Engineering|website=[[Vrije Universiteit Brussel]]|access-date=21 August 2019}}</ref>
===Bosnia and Herzegovina===
* [[International University of Sarajevo]], Faculty of Architecture and Social Science, [[Sarajevo]]<ref>{{cite web|url=http://www.ius.edu.ba/|title=International University of Sarajevo|website=International University of Sarajevo|access-date=17 July 2018}}</ref>
* [[University of Banja Luka]], Faculty of Architecture and Civil Engineering, [[Banja Luka]]<ref>{{Cite web |url=http://www.agfbl.org/ |title=Domain Default page |access-date=2009-06-21 |archive-url=https://web.archive.org/web/20090713182140/http://www.agfbl.org/ |archive-date=2009-07-13 |url-status=dead}}</ref>
* [[University of Sarajevo]], Faculty of Architecture, [[Sarajevo]]<ref>{{cite web|url=http://www.af.unsa.ba/|title=af.unsa.ba|website=af.unsa.ba|access-date=17 July 2018}}</ref>
===Bulgaria===
* Higher School of Civil Engineering (VSU) "Lyben Karavelov", [[Sofia]]<ref>{{cite web|url=http://www.vsu.bg|title=VSU – Lyuben Karavelov|website=vsu.bg|access-date=17 July 2018}}</ref>
* [[New Bulgarian University]], Sofia<ref>{{cite web|url=http://www.nbu.bg|title=Нов български университет|website=nbu.bg|access-date=17 July 2018}}</ref>
* [[University of Architecture, Civil Engineering and Geodesy]], Sofia<ref>{{cite web|url=http://www.uacg.bg|title=Университет по Архитектура, Строителство и Геодезия (УАСГ)|website=uacg.bg|access-date=17 July 2018}}</ref>
* [[Varna Free University "Chernorizets Hrabar"]], Varna<ref>{{cite web|url=http://www.vfu.bg|title=Варненски свободен университет (ВСУ) "Черноризец Храбър"|website=vfu.bg|access-date=17 July 2018}}</ref>
===Croatia===
* [[University of Split]], Faculty of Civil Engineering, Architecture and Geodesy, [[Split, Croatia|Split]]<ref>{{cite web|url=http://www.gradst.hr/|title=Fakultet građevinarstva, arhitekture i geodezije u Splitu|website=gradst.hr|access-date=17 July 2018|archive-date=8 August 2018|archive-url=https://web.archive.org/web/20180808161343/http://gradst.hr/|url-status=dead}}</ref>
* [[University of Zagreb]], Faculty of Architecture, [[Zagreb]]<ref>{{cite web|url=http://www.arhitekt.hr|title=- Arhitektonski fakultet|website=arhitekt.hr|access-date=17 July 2018}}</ref>
===Cyprus===
* [[Cyprus School of Architecture]], [[Cyprus College of Art]], Lemba.<ref>{{Cite news|url=https://www.architectural-review.com/competitions/competition-paphos-beach-shelters-cyprus/10020029.article?search=https://www.architectural-review.com/searcharticles?qsearch=1&keywords=cyprus|title=Competition: Paphos beach shelters, Cyprus|work=Architectural Review|access-date=2017-06-06}}{{Dead link|date=May 2024 |bot=InternetArchiveBot |fix-attempted=yes }}</ref>
* [[Eastern Mediterranean University]], Faculty of Architecture, [[Famagusta]]<ref>{{cite web|url=http://ww1.emu.edu.tr/en/academics/faculties/faculty-of-architecture/c/704|title=Faculty of Architecture, Departments, Programs – Eastern Mediterranean University (EMU), Cyprus|website=Eastern Mediterranean University (EMU), Cyprus|access-date=17 July 2018}}</ref>
* [[Frederick University]], School of Architecture, Fine and Applied Arts, Department of Architecture, [[Nicosia]]<ref>{{cite web|url=http://www.frederick.ac.cy//DA/|title=Untitled Document|website=frederick.ac.cy|access-date=17 July 2018|archive-date=4 March 2016|archive-url=https://web.archive.org/web/20160304030757/http://www.frederick.ac.cy//DA/|url-status=dead}}</ref>
* [[Neapolis University]], School of Architecture and Environmental Sciences, [[Paphos]]<ref>{{cite web|title=Neapolis University|url=http://www.nup.ac.cy/schools/school-of-architecture-environmental-sciences/|website=Nup.ac.cy|access-date=27 September 2016}}</ref>
* [[University of Cyprus]], School of Engineering, Department of Architecture, Nicosia<ref>{{Cite web |url=http://www.ucy.ac.cy/goto/arch/en-US/HOME.aspx |title=Department of Architecture - University of Cyprus |access-date=2011-01-22 |archive-url=https://web.archive.org/web/20110410222003/http://www.ucy.ac.cy/goto/arch/en-US/HOME.aspx |archive-date=2011-04-10 |url-status=dead}}</ref>
* [[University of Nicosia]], School of Humanities, Social Science & Law, Department of Architecture, Nicosia<ref>{{Cite web |url=http://www.unic.ac.cy/nqcontent.cfm?a_id=5626 |title=University of Nicosia - Cyprus - Department of Architecture |access-date=2011-01-22 |archive-url=https://web.archive.org/web/20110718164152/http://www.unic.ac.cy/nqcontent.cfm?a_id=5626 |archive-date=2011-07-18 |url-status=dead}}</ref>
===Czech Republic===
* [[Academy of Arts, Architecture and Design]], Department of architecture, [[Prague]]<ref>{{cite web|title=Academy of Arts, Architecture and Design|url=http://www.vsup.cz/en/architektura|website=Vsup.cz|access-date=27 September 2016|archive-url=https://web.archive.org/web/20130925224146/http://www.vsup.cz/en/architektura|archive-date=2013-09-25|url-status=dead}}</ref>
* [[ARCHIP]], Architectural Institute in Prague, Prague<ref>{{cite web|url=http://www.archip.eu/|title=ARCHIP – Unique Architecture School|website=archip.eu|access-date=17 July 2018}}</ref>
* [[Brno University of Technology]], Faculty of Architecture, [[Brno]]<ref>{{cite web|url=http://www.fa.vutbr.cz/|title=Fakulta architektury VUT v Brně|website=fa.vutbr.cz|access-date=17 July 2018}}</ref>
* [[Czech Technical University in Prague]], Faculty of Architecture, Prague<ref>{{Cite web |url=http://www.fa.cvut.cz/ |title=Fakulta architektury ČVUT v Praze |access-date=2009-02-16 |archive-url=https://web.archive.org/web/20090217202829/http://www.fa.cvut.cz/ |archive-date=2009-02-17 |url-status=dead}}</ref>
* [[Technical University of Liberec]], Faculty of Architecture, [[Liberec]]<ref>{{Cite web |url=http://aa.tul.cz/fakulta.architektury/ |title=Oficialni web-site Fakulty architektury |access-date=2009-02-16 |archive-url=https://web.archive.org/web/20090217103614/http://aa.tul.cz/fakulta.architektury/ |archive-date=2009-02-17 |url-status=dead}}</ref>
===Denmark===
* [[Aarhus School of Architecture]], [[Aarhus]]<ref>{{cite web|url=http://aarch.dk/|title=Arkitektskolen Aarhus – Aarhus School of Architecture|website=Arkitektskolen Aarhus|access-date=17 July 2018}}</ref><ref>{{cite web|url=http://en.aarch.dk/ |title=Arkitektskolen Aarhus: Aarhus School of Architecture |access-date=2010-04-30 |url-status=dead |archive-url=https://web.archive.org/web/20091125104542/http://en.aarch.dk/ |archive-date=2009-11-25}}</ref>
* [[Royal Danish Academy of Fine Arts]]<ref>{{cite web|url=http://www.karch.dk/uk|title=Arkitektskolen|date=25 June 2014|website=Karch.dk|access-date=17 July 2018|archive-date=25 September 2014|archive-url=https://web.archive.org/web/20140925175414/http://www.karch.dk/uk|url-status=dead}}</ref>
===Estonia===
* [[Estonian Academy of Arts]], [[Tallinn]]<ref>{{cite web|url=http://www.artun.ee/|title=Eesti Kunstiakadeemia – Kunst Disain Arhitektuur Teadus|website=artun.ee|access-date=17 July 2018}}</ref><ref>{{cite web|url=http://www.artun.ee/index.php?lang=eng|title=Eesti Kunstiakadeemia|website=artun.ee|access-date=17 July 2018}}</ref>
===Finland===
* [[Aalto University]]<ref>[http://www.aalto.fi/en/ Aalto University] {{Webarchive|url=https://web.archive.org/web/20110203012956/http://www.aalto.fi/en/ |date=2011-02-03}}. Aalto.fi. Retrieved on 2012-02-24.</ref>
* [[Tampere University of Technology]]<ref>[http://www.tut.fi/public/index.cfm?siteid=32 Main page – Tampere University of Technology]. Tut.fi. Retrieved on 2012-02-24.</ref>
* [[University of Oulu]], Department of Architecture, [[Oulu]]<ref>{{cite web|url=http://www.oulu.fi/ark/|title=Oulun yliopisto, arkkitehtuurin osasto – University of Oulu, Department of Architecture|website=oulu.fi|access-date=17 July 2018}}</ref>
===France===
Architecture schools in France are called ENSA: École nationale supérieure d'architecture.
* [[École d'architecture de la ville et des territoires à Marne-la-Vallée]], [[Champs-sur-Marne]]<ref>{{cite web|url=http://www.marnelavallee.archi.fr|title=Page d'accueil|website=marnelavallee.archi.fr|access-date=17 July 2018}}</ref>
* [[École de Chaillot]], La cité de l'architecture et du patrimoine, Palais de Chaillot, [[Paris]]<ref>{{cite web|url=http://www.citechaillot.fr|title=Cité de l'architecture et du patrimoine|website=Cité de l'architecture & du patrimoine|access-date=17 July 2018}}</ref>
* [[École nationale supérieure d'architecture de Clermont-Ferrand]], [[Clermont-Ferrand]]<ref>{{cite web|url=http://www.clermont-fd.archi.fr|title=ENSACF – Ecole Nationale Supérieure d'Architecture de Clermont-Ferrand|website=clermont-fd.archi.fr|access-date=17 July 2018}}</ref>
* [[École nationale supérieure d'architecture de Grenoble]], [[Grenoble]]<ref>{{cite web|url=http://www.grenoble.archi.fr|title=ENSAG : Accueil|website=grenoble.archi.fr|access-date=17 July 2018}}</ref>
* [[École nationale supérieure d'architecture de Lyon]], [[Lyon]]<ref>{{cite web|url=http://www.lyon.archi.fr|title=ENSAL|website=lyon.archi.fr|access-date=17 July 2018}}</ref>
* [[École nationale supérieure d'architecture de Marseille-Luminy]], [[Marseille]]<ref>{{cite web|url=http://www.marseille.archi.fr|title=ENSA-Marseille – École Nationale Supérieure d'Architecture de Marseille|website=marseille.archi.fr|access-date=17 July 2018}}</ref>
* [[École nationale supérieure d'architecture de Montpellier]], [[Montpellier]]<ref>{{cite web|url=http://www.montpellier.archi.fr/|title=École Nationale Supérieure d'Architecture de Montpellier|website=ENSAM|access-date=17 July 2018|archive-date=8 December 2008|archive-url=https://web.archive.org/web/20081208095438/http://www2.montpellier.archi.fr/|url-status=dead}}</ref>
* [[École nationale supérieure d'architecture de Nancy]], [[Nancy, France|Nancy]]<ref>{{cite web|url=http://www.nancy.archi.fr|title=Accueil – Ecole Nationale Supérieure d'Architecture de Nancy|website=nancy.archi.fr|access-date=17 July 2018}}</ref>
* [[École nationale supérieure d'architecture de Nantes]], [[Nantes]]<ref>{{cite web|url=http://www.nantes.archi.fr|title=ENSA Nantes|website=nantes.archi.fr|access-date=17 July 2018}}</ref>
* [[École nationale supérieure d'architecture de Normandie]], [[Rouen]]<ref>{{cite web|url=http://www.rouen.archi.fr|title=ENSA Normandie|website=rouen.archi.fr|access-date=17 July 2018}}</ref>
* [[École nationale supérieure d'architecture de Paris-Belleville]], Paris<ref>{{cite web|url=http://www.paris-belleville.archi.fr|title=Ecole Nationale Supérieure d'Architecture de Paris-Belleville – ENSAPB|website=paris-belleville.archi.fr|access-date=17 July 2018}}</ref>
* [[École nationale supérieure d'architecture de Paris-La Villette]] (ENSAPLV), Paris<ref>{{cite web|url=http://www.paris-lavillette.archi.fr|title=ENSAPLV – Ecole Nationale Supérieure d'Architecture de Paris-La Villette|website=paris-lavillette.archi.fr|access-date=17 July 2018}}</ref>
* [[École nationale supérieure d'architecture de Paris-Malaquais]], Paris<ref>{{cite web|url=http://www.paris-malaquais.archi.fr|title=Accueil -|website=paris-malaquais.archi.fr|access-date=17 July 2018}}</ref>
* [[École nationale supérieure d'architecture de Paris-Val de Seine]], Paris<ref>{{cite web|url=http://www.paris-valdeseine.archi.fr|title=Accueil|website=ENSAPVS|access-date=17 July 2018}}</ref>
* [[École nationale supérieure d'architecture de Rennes]] [[Rennes]], [[Brittany (administrative region)|Brittany]]<ref>{{cite web|url=http://www.rennes.archi.fr|title=Ensab|website=rennes.archi.fr|access-date=17 July 2018}}</ref>
* [[:fr:École nationale supérieure d'architecture de Saint-Étienne|École nationale supérieure d'architecture de Saint-Étienne, Saint-Étienne]]
* [[École nationale supérieure d'architecture de Strasbourg]], [[Strasbourg]]<ref>{{cite web|url=http://www.strasbourg.archi.fr|title=Ensas – Strasbourg, École d'Architecture|website=strasbourg.archi.fr|access-date=17 July 2018}}</ref>
* [[École nationale supérieure d'architecture de Toulouse]], [[Toulouse]]<ref>{{cite web|url=http://www.toulouse.archi.fr|title=Ecole d'architecture de Toulouse|website=toulouse.archi.fr|access-date=17 July 2018}}</ref>
* [[École nationale supérieure d'architecture de Versailles]], [[Versailles, Yvelines|Versailles]]<ref>{{cite web|url=http://www.versailles.archi.fr|title=Ecole nationale supérieure d'architecture de Versailles|website=versailles.archi.fr|access-date=17 July 2018}}</ref>
* [[École nationale supérieure d'architecture et de paysage de Bordeaux]], [[Bordeaux]]<ref>{{cite web|url=http://www.bordeaux.archi.fr|title=Actus|website=bordeaux.archi.fr|access-date=17 July 2018}}</ref>
* [[École nationale supérieure d'architecture et de paysage de Lille]], [[Lille]]<ref>{{cite web|url=http://www.lille.archi.fr|title=Ecole nationale supérieure d'architecture et de paysage de Lille|website=lille.archi.fr|access-date=17 July 2018}}</ref>
* [[École nationale supérieure des arts et industries de Strasbourg]], [[INSA de Strasbourg]], Strasbourg
* [[École spéciale d'architecture]] (ESA), Paris<ref>{{Cite web |url=http://www.esa-paris.fr/ |title=Ecole Spéciale d'Architecture – École privée d'architecture fondée en 1865, reconnue par l'État et membre de la Conférence des Grandes Écoles |access-date=2018-09-13 |archive-url=https://web.archive.org/web/19981206142615/http://www.esa-paris.fr/ |archive-date=1998-12-06 |url-status=dead}}</ref>
* [[Institut national des sciences appliquées de Strasbourg]], Strasbourg<ref>{{Cite web |url=http://www.insa-strasbourg.fr/ |title=INSA Strasbourg |access-date=2018-09-13 |archive-url=https://web.archive.org/web/20110720234148/http://www.insa-strasbourg.fr/ |archive-date=2011-07-20 |url-status=dead}}</ref>
* [[Confluence Institute for Innovation and Creative Strategies in Architecture]], Paris<ref>{{Cite web |url=http://www.confluence.eu/ |title=Accueil |access-date=2018-09-13 |archive-url=https://web.archive.org/web/20180718055045/https://www.confluence.eu/ |archive-date=2018-07-18 |url-status=dead}}</ref>
* Paris School of Architecture (PSA), Paris<ref>{{Cite web|url=https://www.parisarch.fr/study|title=Paris School of Architecture|website=Paris School of Architecture|access-date=2017-10-18|archive-date=2017-10-18|archive-url=https://web.archive.org/web/20171018192415/https://www.parisarch.fr/study|url-status=dead}}</ref>
===Germany===
{{Main|List of architecture schools in Germany}}
Architecture schools in Germany can be part of art academies, technical universities or universities of applied sciences.
===Greece===
* [[Aristotle University of Thessaloniki]], Faculty of Engineering, School of Architecture, [[Thessaloniki]]<ref>{{Cite web |url=http://www.arch.auth.gr/ |title=Απθ Τμημα Αρχιτεκτονων Μηχανικων |access-date=2018-09-13 |archive-url=https://web.archive.org/web/20120906053635/http://www.arch.auth.gr/ |archive-date=2012-09-06 |url-status=dead}}</ref>
* [[Democritus University of Thrace]], Faculty of Engineering, Department of Architectural Engineering, [[Xanthi]]<ref>{{cite web|url=http://www.arch.duth.gr|title=Τμήμα Αρχιτεκτόνων Μηχανικών|website=arch.duth.gr|access-date=17 July 2018}}</ref>
* [[National Technical University of Athens]] (Εθνικό Μετσόβιο Πολυτεχνείο), School of Architecture, [[Athens]]<ref>{{cite web|url=http://www.arch.ntua.gr|title=Σχολή Αρχιτεκτόνων Μηχανικών – Εθνικό Μετσόβιο Πολυτεχνείο|website=arch.ntua.gr|access-date=17 July 2018}}</ref>
* [[Technical University of Crete]], Department of Architecture, [[Chania]]<ref>{{cite web|url=http://www.arch.tuc.gr|title=Σχολή Αρχιτεκτόνων Μηχανικών: Αρχή|website=arch.tuc.gr|access-date=17 July 2018}}</ref>
* [[University of Patras]], School of Engineering, Department of Architecture, [[Patras]]<ref>{{Cite web |url=http://www.arch.upatras.gr/ |title=Τμήμα Αρχιτεκτόνων Πανεπιστήμιο Πατρών |access-date=2018-09-13 |archive-url=https://web.archive.org/web/20170526175309/http://www.arch.upatras.gr/ |archive-date=2017-05-26 |url-status=dead}}</ref>
* [[University of Thessaly]], School of Engineering, Department of Architecture, [[Volos]]<ref>{{cite web|url=http://www.arch.uth.gr/en/|title=Department of Architecture – University of Thessaly|website=arch.uth.gr|access-date=17 July 2018}}</ref>
* [[University of Ioannina]], School of Engineering, Department of Architecture, [[Ioannina]]<ref>{{Cite web |url=http://architecture.uoi.gr/en/ |title=Αρχική - Τμήμα Αρχιτεκτόνων Μηχανικών |access-date=2018-03-15 |archive-date=2021-05-05 |archive-url=https://web.archive.org/web/20210505205403/https://architecture.uoi.gr/en/ |url-status=dead}}</ref>
===Hungary===
* [[Budapest University of Technology and Economics]], Faculty of Architecture, [[Budapest]]<ref>{{cite web |url=http://portal.bme.hu/langs/en/default.aspx |title=Archived copy |access-date=2016-03-15 |url-status=dead |archive-url=https://web.archive.org/web/20121129190242/http://portal.bme.hu/langs/en/default.aspx |archive-date=2012-11-29}}</ref>
* [[Moholy-Nagy University of Art and Design]], Faculty of Architecture, Budapest<ref>{{cite web|url=http://w2.mome.hu/|title=MOME English website - KAFF 2007|access-date=2009-03-30|archive-url=https://web.archive.org/web/20070806005146/http://w2.mome.hu/|archive-date=2007-08-06|url-status=dead}}</ref><ref>{{cite web|url=http://mome.hu/|title=MOME – Moholy-Nagy Művészeti Egyetem – Hírek|website=Mome.hu|access-date=17 July 2018}}</ref>
* [[Nyugat-Magyarországi Egyetem]], Faipari Mérnöki Kar, [[Sopron]]<ref>{{Cite web |url=http://www.nyme.hu/ |title=Soproni Egyetem: NYME v7 index |access-date=2018-09-13 |archive-url=https://web.archive.org/web/20180809030612/http://nyme.hu/ |archive-date=2018-08-09 |url-status=dead}}</ref>
* [[Széchenyi István University]], Faculty of Architectural Design, [[Győr]]<ref>{{Cite web |url=http://uni.sze.hu/ |title=Széchenyi István Egyetem |access-date=2012-11-07 |archive-url=https://web.archive.org/web/20110902071525/http://uni.sze.hu/ |archive-date=2011-09-02 |url-status=dead}}</ref>
* [[Gödöllő#Szent István University|Szent István University]], Ybl Miklós Faculty of Architecture and Civil Engineering, Budapest<ref>{{Cite web |url=http://ymmf.hu/ |title=Ybl Miklós Építéstudományi Kar | A jövőt építjük |access-date=2018-09-13 |archive-url=https://web.archive.org/web/20170822113238/http://www2.ymmf.hu/ |archive-date=2017-08-22 |url-status=dead}}</ref>
* [[University of Debrecen]], Faculty of Technology, [[Debrecen]]<ref>{{cite web|url=http://www.mk.unideb.hu/|title=Apache2 Debian Default Page: It works|website=mk.unideb.hu|access-date=17 July 2018}}</ref>
* [[University of Pécs]], Pollack Mihály Faculty of Technology, [[Pécs]]<ref>{{Cite web |url=http://epitesz.pmmk.pte.hu/ |title=Archived copy |access-date=2018-09-13 |archive-url=https://web.archive.org/web/20090821124807/http://epitesz.pmmk.pte.hu/ |archive-date=2009-08-21 |url-status=dead}}</ref>
===Iceland===
*[[Iceland Academy of Arts]], Department of Design & Architecture, [[Reykjavík]]<ref>{{cite web|url=http://lhi.is/en/node/6742|title=BA Architecture|date=26 May 2014|website=Lhi.is|access-date=17 July 2018|archive-date=18 July 2018|archive-url=https://web.archive.org/web/20180718001357/https://lhi.is/en/node/6742|url-status=dead}}</ref>
===Ireland===
[[File:College of Technology, Bolton Street - geograph.org.uk - 570983.jpg|thumb|left|[[Technological University Dublin]], Bolton Street]]
{| class="wikitable sortable"
|-
! City
! University
! Faculty
! Department
! Year founded
! CAO Admission Points (2022) <ref>{{Cite web|url=https://www.cao.ie/index.php?page=points&p=2022&bb=points+Required+for+Entry+to+2021+Level+8+Courses|title=Central Applications Office|website=www.cao.ie}}</ref>
! Portfolio Reqd.
! Accreditation/Validation/Certification
! Duration (Years)
! Award
! Website
|-
|[[Cork (city)|Cork]]
|[[Munster Technological University]]/[[University College Cork]]
|Science, Engineering and Food Science
|Cork Centre for Architectural Education
|2006
|544
|No
|RIAI
|4 + 1 (5)
|BSc.Arch + M.Arch
|http://www.ucc.ie/en/architecture/
|-
|[[Dublin]]
|[[Technological University Dublin]]
|Engineering and Built Environment
|School of Architecture, Building and Environment
|1942
|645
(inclusive of maximum 200 allocated during exam and interview)
|Yes (during interview)
|RIAI
|5 or 4 + 1½ (5 or 5½) and 1 part-time
|B.Arch or BSc. Arch + M.Arch
and
Professional Diploma
|https://www.tudublin.ie/study/undergraduate/courses/architecture-tu832/<ref>[http://www.dit.ie/architecture/index.html Dublin Institute of Technology]. Dit.ie. Retrieved on 2016-09-22.</ref>
|-
|[[Dublin]]
|[[University College Dublin]]
|Engineering and Architecture
|School of Architecture, Planning and Environmental Policy
|1911
|556
|No
|RIAI / RIBA / NAAB
|3 + 2 (5)
and
1 part-time
|BSc.Arch + M.Arch
and
Professional Diploma
|http://www.ucd.ie/apep/about/architecture/<ref>[http://www.ucd.ie/arcel/index.html University College Dublin]. Ucd.ie. Retrieved on 2012-02-24.</ref>
|-
|[[Limerick]]
|[[University of Limerick]]
|Science and Engineering
|SAUL
|2005
|532
|No (currently suspended)
|RIAI
|5
|B.Arch
|http://saul.ie/ {{Webarchive|url=https://web.archive.org/web/20240526221418/http://www.saul.ie/ |date=2024-05-26 }}<ref>[https://web.archive.org/web/20060106170235/http://www.ul.ie/architecture/ School of Architecture @ University of Limerick]. Ul.ie. Retrieved on 2012-02-24.</ref>
|-
|[[Sligo]]
|[[Atlantic Technological University]]
|Engineering and Design
|Yeats Academy of Arts, Design & Architecture
|2018
|420
|No
|candidate status accreditation from RIAI upon first cohort graduating in 2023
|5
|B.Arch
|https://www.itsligo.ie/courses/barch-hons-architecture/<ref>[https://itsligo.ie/courses/ba-hons-in-architectural-design/index.html Institute of Technology Sligo]{{Dead link|date=May 2024|bot=InternetArchiveBot|fix-attempted=yes}}[https://www.itsligo.ie/courses/barch-hons-architecture/]. Retrieved on 2016-09-22.</ref>
|-
|[[Waterford]]
|[[South East Technological University]]
|Engineering
|Department of Architecture
|2007
|374
|No
|RIAI (MArch candidate status accreditation from RIAI upon first cohort graduating in 2023)
|3 + 2 (5)
|BSc.Arch + B.Arch
or
BSc. Arch + M.Arch
|https://www.wit.ie/courses/type/engineering/department_of_architecture/bachelor_of_architecture_hons<ref>|[https://www.wit.ie/courses/school/engineering/department_of_architecture/index.html Waterford Institute of Technology]. Wit.ie. Retrieved on 2016-09-22.</ref>
|}
====Architecture Schools in [[Northern Ireland]] ([[United Kingdom]])====
* [[Queen's University Belfast]], School of Natural and Built Environment, [[Belfast]],<ref>{{Cite web |url=http://www.qub.ac.uk/arc/ |title=QUB Architecture programmes |access-date=2007-08-25 |archive-url=https://web.archive.org/web/20070927040228/http://www.qub.ac.uk/arc/ |archive-date=2007-09-27 |url-status=dead}}</ref>
* [[Ulster University]], Belfast School of Architecture, [[Belfast]]<ref>{{cite web |url=http://prospectus.ulster.ac.uk/course/?id=2673 |title= |website=prospectus.ulster.ac.uk |archive-url=https://web.archive.org/web/20090124114352/http://prospectus.ulster.ac.uk/course/?id=2673 |archive-date=January 24, 2009}}</ref>
===Italy===
{{Main|List of architecture schools in Italy}}
{| class="wikitable sortable"
|-
! City
! University
! Faculty
! Year founded
! Website
|-
|[[Alghero]]
|[[University of Sassari]]
|Architecture
|1562
|https://web.archive.org/web/20170926092917/http://www.architettura.uniss.it/
|-
|[[Ancona]]
|[[Marche Polytechnic University]]
|Engineering
|1959
|http://www.univpm.it/Entra/Corso_di_laurea_magistrale_in_Ingegneria_edile-architettura_1/L/1 {{Webarchive|url=https://web.archive.org/web/20241216053242/https://www.univpm.it/Entra/Corso_di_laurea_magistrale_in_Ingegneria_edile-architettura_1/L/1 |date=2024-12-16 }}
|-
|[[Bari]]
|[[Politecnico di Bari]]
|Architecture
|1990
|http://www.poliba.it
|-
|[[Bologna]]
|[[Università di Bologna]]
|Architecture [[Aldo Rossi]]
|1088
|http://www.arch.unibo.it
|-
|[[Brescia]]
|[[University of Brescia]]
|Engineering
|1950
|http://www.unibs.it/didattica/corsi-di-laurea-triennale-e-magistrale/corsi-di-laurea-magistrale-ciclo-unico/ingegneria/ingegneria-edile-architettura {{Webarchive|url=https://web.archive.org/web/20130625173011/http://www.unibs.it/didattica/corsi-di-laurea-triennale-e-magistrale/corsi-di-laurea-magistrale-ciclo-unico/ingegneria/ingegneria-edile-architettura |date=2013-06-25 }}
|-
|[[Cagliari]]
|[[University of Cagliari]]
|Architecture
|1606
|http://architettura.unica.it {{Webarchive|url=https://web.archive.org/web/20111016011109/http://architettura.unica.it/ |date=2011-10-16 }}
|-
|[[Camerino]]
|[[University of Camerino]]
|Architecture
|1727
|http://www.unicam.it/
|-
|[[Enna]]
|[[Kore University of Enna]]
|Architecture
|1995
|http://www.unikore.it/index.php?option=com_content&task=blogcategory&id=103&Itemid=1636 {{Webarchive|url=https://web.archive.org/web/20120317122952/http://www.unikore.it/index.php?option=com_content&task=blogcategory&id=103&Itemid=1636 |date=2012-03-17 }}
|-
|[[Ferrara]]
|[[University of Ferrara|Università di Ferrara]]
|Architecture
|1391
|http://www.unife.it/facolta/architettura
|-
|[[Florence]]
|[[University of Florence]]
|Architecture
|1321
|http://www.arch.unifi.it
|-
|[[Genoa]]
|[[University of Genoa]]
|Architecture
|1481
|http://www.arch.unige.it {{Webarchive|url=https://web.archive.org/web/20151212154504/http://www.arch.unige.it/ |date=2015-12-12 }}
|-
|[[L'Aquila]]
|[[University of L'Aquila]]
|Engineering
|1964
|http://www.ing.univaq.it/cdl/mostra_corso.php?codice=I4A
|-
|[[Milan]]
|[[Politecnico di Milano]]
|Architecture
|1863
|http://www.arch.polimi.it {{Webarchive|url=https://web.archive.org/web/20220308190822/https://www.arch.polimi.it/ |date=2022-03-08 }} http://www.arch2.polimi.it {{Webarchive|url=https://web.archive.org/web/20220308160005/https://www.arch2.polimi.it/ |date=2022-03-08 }}
|-
|[[Naples]]
|[[University of Naples Federico II]]
|Architecture
|1224
|http://www.architettura.unina.it {{Webarchive|url=https://web.archive.org/web/20231202133219/http://www.architettura.unina.it/ |date=2023-12-02 }}
|-
|Naples
|[[Second University of Naples]]
|Architecture
|1991
|http://www.architettura.unina2.it
|-
|[[Padua]]
|[[University of Padua]]
|Engineering
|1222
|[https://web.archive.org/web/19981202055129/http://www.ing.unipd.it/]
|-
|[[Palermo]]
|[[University of Palermo]]
|Architecture
|1806
|https://web.archive.org/web/20120415115112/http://portale.unipa.it/dipartimenti/architettura/home/index_eng.html
|-
|[[Parma]]
|[[University of Parma]]
|Architecture
|1502
|https://web.archive.org/web/20110121093406/http://www.unipr.it/Facolta/architettura
|-
|[[Pavia]]
|[[University of Pavia]]
|Engineering
|1361
|http://www-3.unipv.it/iea/
|-
|[[Pescara]]
|[[D'Annunzio University of Chieti–Pescara]]
|Architecture
|1960
|https://web.archive.org/web/20090130032817/http://portal.unich.it/unichieti/appmanager/federati/architettura
|-
|[[Pisa]]
|[[University of Pisa]]
|Engineering
|1343
|http://www2.ing.unipi.it/edile_architettura/
|-
|[[Potenza]]
|[[Basilicata University]]
|Architecture
|1982
|https://web.archive.org/web/20120323003729/http://www.unibas.it/segreteria/scheda_arch.asp
|-
|[[Reggio Calabria]]
|[[University of Reggio Calabria]]
|Architecture
|1968
|http://www.unirc.it/architettura/facolta.php {{Webarchive|url=https://web.archive.org/web/20141020140922/http://www.unirc.it/architettura/facolta.php |date=2014-10-20 }}
|-
|[[Rende]]
|[[University of Calabria]]
|Engineering
|1972
|https://web.archive.org/web/20120101011403/http://orientamento.ingegneria.unical.it/
|-
|[[Rome]]
|[[Sapienza University of Rome]]
|Architecture
|1303
|http://www.architettura.uniroma1.it
|-
|Rome
|[[University of Rome Tor Vergata]]
|Engineering
|1982
|https://web.archive.org/web/20111231130224/http://www.didatticaciv.uniroma2.it/cdl.php?page=5
|-
|Rome
|[[Roma Tre University|Università degli Studi Roma Tre]]
|Architecture
|1992
|http://www.architettura.uniroma3.it
|-
|[[Salerno]]
|[[University of Salerno]]
|Engineering
|1968
|http://www.unisa.it/offerta-didattica2011/view/id/44
|-
|[[Syracuse, Sicily|Syracuse]]
|[[University of Catania]]
|Architecture
|1434
|http://www3.unict.it/farch/ {{Webarchive|url=https://web.archive.org/web/20140402185210/http://www3.unict.it/farch/ |date=2014-04-02}}
|-
|[[Trento]]
|[[University of Trento]]
|Engineering
|1962
|https://web.archive.org/web/20140428180033/http://www.unitn.it/ingegneria/5071/laurea-magistrale-ciclo-unico-ingegneria-edilearchitettura
|-
|[[Trieste]]
|[[University of Trieste]]
|Architecture
|1924
|[https://web.archive.org/web/20100322234623/http://www.triestearchitettura.it/]
|-
|[[Turin]]
|[[Politecnico di Torino]]
|Architecture 1 & 2
|1859
|https://web.archive.org/web/20080313091528/http://www.archi1.polito.it/ https://web.archive.org/web/20080313084158/http://www.archi2.polito.it/
|-
|[[Udine]]
|[[University of Udine]]
|Engineering
|1978
|http://www.uniud.it
|-
|[[Venice]]
|[[Iuav University of Venice|Università Iuav di Venezia]]
|Architecture
|1926
|http://www.iuav.it/
|}
===Latvia===
* Riga Technical University<ref>{{cite web|url=http://www.rtu.lv/en/|title=Riga Technical University – Engineering Center in the Baltics|website=Riga Technical University|access-date=17 July 2018}}</ref>
* Rigas International School of Economics and Business Administration<ref>{{cite web|url=http://architecture.riseba.lv/|title=RISEBA Arhitektūras un dizaina fakultāte|website=architecture.riseba.lv|access-date=17 July 2018}}</ref>
===Lithuania===
* Kaunas University of Technology<ref>{{cite web|url=http://en.ktu.lt/|title=Kaunas University of Technology|website=en.ktu.lt|access-date=17 July 2018}}</ref>
* Vilnius Academy of Arts<ref>{{cite web|url=http://www.vda.lt/index.php/pageid/466|title=Vilniaus dailės akademija|website=vda.lt|access-date=17 July 2018}}</ref>
* Vilnius Gediminas Technical University<ref>{{cite web|url=http://www.vgtu.lt/en|title=Vilnius Gediminas Technical University|website=vgtu.lt|access-date=17 July 2018|archive-url=https://web.archive.org/web/20091102023036/http://www.vgtu.lt/en|archive-date=2 November 2009|url-status=dead}}</ref>
===Moldova===
* Technical University of Moldova, Urbanism and Architecture Faculty; [http://utm.md/en/ Technical University Of Moldova - Universitatea Tehnică A Moldovei]
===Netherlands===
[[File:Aula TU Delft.jpg|thumb|right|200px|TU Delft, Netherlands]]
* [[Amsterdam School of the Arts]], Amsterdam Academy of Architecture, [[Amsterdam]]<ref>{{cite web|url=http://academievanbouwkunst.nl|title=Academie van Bouwkunst – Academie van Bouwkunst|date=10 July 2018|website=Academievanbouwkunst.nl|access-date=17 July 2018}}</ref>
* [[ArtEZ]], Arnhem Academy of Architecture, [[Arnhem]]<ref>{{Cite web |url=http://www.artez.nl/architectuur |title=ArtEZ Architectuur |access-date=2010-11-02 |archive-url=https://web.archive.org/web/20110716102555/http://www.artez.nl/architectuur |archive-date=2011-07-16 |url-status=dead}}</ref>
* [[Berlage Institute]], Postgraduate Laboratory of Architecture, [[Rotterdam]]<ref>{{cite web|url=http://www.berlage-institute.nl/|archive-url=https://web.archive.org/web/20090323034215/http://www.berlage-institute.nl/|url-status=dead|archive-date=23 March 2009|title=Berlage Institute / Home|date=23 March 2009}}</ref>
* [[Delft University of Technology]], [[TU Delft Faculty of Architecture|Faculty of Architecture]], [[Delft]]<ref>{{cite web|url=http://www.bk.tudelft.nl|title=Bouwkunde|website=TU Delft|access-date=17 July 2018}}</ref>
* [[Eindhoven University of Technology]], Department of Architecture, Building and Planning, [[Eindhoven]]<ref>{{Cite web |url=http://w3.bwk.tue.nl/en |title=Technische Universiteit Eindhoven: Architecture, Building and Planning |access-date=2008-02-21 |archive-url=https://web.archive.org/web/20080222043344/http://w3.bwk.tue.nl/en/ |archive-date=2008-02-22 |url-status=dead}}</ref>
* [[Maastricht University]], Faculty of Humanities & Sciences, Department of Architecture, [[Maastricht]]<ref>{{Cite web |url=http://www.maastrichtuniversity.nl/architecture |title=Archived copy |access-date=2010-11-11 |archive-url=https://web.archive.org/web/20110512224625/http://www.maastrichtuniversity.nl/architecture/ |archive-date=2011-05-12 |url-status=dead}}</ref>
* The Rotterdam Academy of Architecture and Urban Design, Rotterdam<ref>{{cite web|url=http://ravb.nl|title=Rotterdamse Academie van Bouwkunst|website=ravb.nl|access-date=17 July 2018}}</ref>
===North Macedonia===
* The Ss. Cyril and Methodius University, Faculty of Architecture<ref>{{Cite web |url=http://www.arh.ukim.edu.mk/ |title=AFS |access-date=2018-09-13 |archive-url=https://web.archive.org/web/20180718001443/http://www.arh.ukim.edu.mk/ |archive-date=2018-07-18 |url-status=dead}}</ref>
* State University of Tetovo, Applied Sciences Faculty<ref>{{Cite web |url=http://www.unite.edu.mk/Fakulteti%20i%20shkencave%20aplikative/ARKITEKTUR/ARKITEKTUR.html |title=State University - Tetovo |access-date=2008-12-27 |archive-url=https://web.archive.org/web/20081219102817/http://www.unite.edu.mk/Fakulteti%20i%20shkencave%20aplikative/ARKITEKTUR/ARKITEKTUR.html |archive-date=2008-12-19 |url-status=dead}}</ref>
* University American College Skopje, Faculty of Architecture and Design<ref>{{cite web|url=http://www.uacs.edu.mk/|title=UACS – University American College Skopje|website=uacs.edu.mk|access-date=17 July 2018|archive-date=31 January 2010|archive-url=https://web.archive.org/web/20100131135617/http://www.uacs.edu.mk/|url-status=dead}}</ref>
===Norway===
Godkjente arkitektskoler:
* [[Bergen School of Architecture]], Bergen<ref>{{cite web|url=http://www.bergenarkitektskole.no|archive-url=https://web.archive.org/web/20000819142319/http://www.bergenarkitektskole.no/|url-status=dead|archive-date=August 19, 2000|title=Nyheter – Bergen Arkitekthøgskole|website=bergenarkitektskole.no|access-date=17 July 2018}}</ref>
* [[Norwegian University of Science and Technology]] Faculty of Architecture and Fine Art, [[Trondheim]]<ref>{{cite web|url=http://www.ntnu.edu/ab|archive-url=https://archive.today/20130222191241/http://www.ntnu.edu/ab|url-status=dead|title=Faculty of Architecture and Fine Art – NTNU|date=22 February 2013|archive-date=22 February 2013|website=archive.is}}</ref>
* [[Oslo School of Architecture and Design]], Oslo<ref>{{cite web|url=http://www.aho.no/en/|title=The Oslo School of Architecture and Design|website=Aho.no|access-date=17 July 2018}}{{Dead link|date=March 2025 |bot=InternetArchiveBot |fix-attempted=yes }}</ref>
===Poland===
* [[Andrzej Frycz Modrzewski Krakow University]] (Krakowska Akademia im. Andrzeja Frycza Modrzewskiego), Faculty of Architecture and Fine Arts, [[Kraków]]<ref>{{cite web|url=http://www.ka.edu.pl/en/|title=Andrzej Frycz Modrzewski Krakow University|website=ka.edu.pl|access-date=17 July 2018|archive-date=18 July 2018|archive-url=https://web.archive.org/web/20180718030810/https://www.ka.edu.pl/en/|url-status=dead}}</ref>
* [[Białystok Technical University]] (Politechnika Białostocka), Faculty of Architecture, [[Białystok]]<ref>{{cite web|url=http://www.wa.pb.edu.pl/|title=Wydział Architektury Politechniki Białostockiej|website=wa.pb.edu.pl|access-date=17 July 2018}}</ref>
* [[Gdańsk University of Technology]] (Politechnika Gdańska), Faculty of Architecture, [[Gdańsk]]<ref>{{cite web|url=http://www.pg.gda.pl/architektura|title=Strona główna|website=Pg.gda.pl|access-date=17 July 2018}}</ref>
* [[Kielce University of Technology]] (Politechnika Świętokrzyska), Faculty of Architecture and Town Planning, [[Kielce]]<ref>{{Cite web |url=http://www.tu.kielce.pl/en/ |title=Kielce University of Technology - RECTor's FOREWORD |access-date=2011-02-24 |archive-url=https://web.archive.org/web/20110324064457/http://www.tu.kielce.pl/en/ |archive-date=2011-03-24 |url-status=dead}}</ref>
* [[Lublin University of Technology]] (Politechnika Lubelska), Faculty of Architecture, [[Lublin]]<ref>{{cite web|url=http://wbia.pollub.pl/|title=Politechnika Lubelska|website=wbia.pollub.pl|access-date=17 July 2018}}</ref>
* [[Poznań University of Technology]] (Politechnika Poznańska), Faculty of Architecture, [[Poznań]]<ref>{{Cite web |url=http://architektura.put.poznan.pl/ |title=Wydział Architektury Politechniki Poznańskiej |access-date=2010-03-23 |archive-url=https://web.archive.org/web/20100311143750/http://architektura.put.poznan.pl/ |archive-date=2010-03-11 |url-status=dead}}</ref>
* [[Silesian University of Technology]] (Politechnika Śląska), Faculty of Architecture, [[Gliwice]]<ref>{{Cite web |url=http://architektura.polsl.pl/ |title=Politechnikaśląska wydziałarchitektury |access-date=2018-09-13 |archive-url=https://web.archive.org/web/20090926071639/http://www.architektura.polsl.pl/ |archive-date=2009-09-26 |url-status=dead}}</ref>
* [[Tadeusz Kościuszko University of Technology]] (Politechnika Krakowska), Kraków<ref>{{cite web|url=http://www.pk.edu.pl|title=Politechnika Krakowska im. Tadeusza Kościuszki|website=pk.edu.pl|access-date=17 July 2018}}</ref>
* [[Technical University of Łódź]], Faculty of Civil Engineering, Architecture and Environmental Engineering, [[Łódź]]<ref>{{cite web|url=http://www.p.lodz.pl|title=Politechnika Łódzka|website=Politechnika Łódzka|access-date=17 July 2018}}</ref>
* [[University of Arts in Poznań]] (Uniwersytet Artystyczny w Poznaniu), Faculty of Architecture and Design, [[Poznań]]<ref>{{cite web|url=http://uap.edu.pl/en/|title=English — UAP Poznań|website=uap.edu.pl|access-date=17 July 2018}}</ref>
* [[University of Economy Bydgoszcz]] (Wyższa Szkoła Gospodarki (WSG)), Architecture und Town Planning, [[Bydgoszcz]]<ref>{{Cite web |url=http://www.wsg.byd.pl/info/uk |title=The University of Economy (WSG) |access-date=2008-03-29 |archive-url=https://web.archive.org/web/20080404005814/http://www.wsg.byd.pl/info/uk/ |archive-date=2008-04-04 |url-status=dead}}</ref>
* [[Warsaw University of Technology]] (Politechnika Warszawska), Faculty of Architecture, [[Warsaw]]<ref>{{cite web|url=http://www.arch.pw.edu.pl|title=Strona główna – Wydział Architektury Politechniki Warszawskiej|website=arch.pw.edu.pl|access-date=17 July 2018}}</ref>
* [[West Pomeranian University of Technology]] (Zachodniopomorski Uniwersytet Technologiczny), Faculty of Civil Engineering and Architecture, [[Szczecin]]<ref>{{Cite web |url=http://www.wwbia.zut.edu.pl/ |title=Wydział Budownictwa i Architektury ZUT - Strona główna |access-date=2012-06-07 |archive-url=https://web.archive.org/web/20120601001248/http://www.wwbia.zut.edu.pl/ |archive-date=2012-06-01 |url-status=dead}}</ref>
* [[Wroclaw University of Technology]] (Politechnika Wrocławska), Faculty of Architecture, [[Wrocław]]<ref>{{cite web|url=http://www.arch.pwr.wroc.pl/|title=Wydział Architektury|website=arch.pwr.wroc.pl|access-date=17 July 2018|archive-date=23 July 2012|archive-url=https://web.archive.org/web/20120723050135/http://www.arch.pwr.wroc.pl/|url-status=dead}}</ref>
===Portugal===
* [[Escola de Arquitectura da Universidade do Minho]]<ref>{{Cite web |url=http://www.arquitectura.uminho.pt/ |title=Escola de Arquitectura - Universidade do Minho |access-date=2010-01-08 |archive-url=https://web.archive.org/web/20100124154751/http://www.arquitectura.uminho.pt/ |archive-date=2010-01-24 |url-status=dead}}</ref>
* [[Escola Superior Artística do Porto]], Arquitectura, Porto<ref>{{cite web|url=http://www.esap.pt|title=ESAP :: Home|website=ESAP|access-date=17 July 2018}}</ref>
* [[Escola Superior Gallaecia]] (ESG), Arquitectura, [[Vila Nova de Cerveira]]<ref>{{Cite web |url=http://www.esg.pt/ |title=Escola Superior Gallaecia - Ensino Superior Universitário |access-date=2018-09-13 |archive-url=https://web.archive.org/web/20161110030840/http://esg.pt/ |archive-date=2016-11-10 |url-status=dead}}</ref>
* [[Escola Universitária das Artes de Coimbra]]
* [[Instituto Superior de Ciências do Trabalho e da Empresa]] (ISCTE), Department of Architecture, Lisbon
* [[Lusíada University of Porto]] (ULP), [[Faculty of Architecture and Arts at the Lusíada University of Porto|Faculty of Architecture and Arts]] (FAAULP), [[Porto]]<ref>{{cite web|url=http://www.por.ulusiada.pt|title=Universidade Lusíada Porto|website=por.ulusiada.pt|access-date=17 July 2018}}</ref>
* [[Technical University of Lisbon]] (UTL), Instituto Superior Técnico (IST), Department of Civil Engineering and Architecture, [[Lisbon]]<ref>{{cite web|url=https://fenix.ist.utl.pt/cursos/ma|title=FenixEdu|website=FenixEdu|access-date=17 July 2018}}</ref>
* [[Universidade Autónoma de Lisboa Luís de Camões]]
* [[Universidade da Beira Interior]] (UBI), Arquitectura [[Covilhã]]<ref>{{cite web|url=http://www.ubi.pt/|title=Universidade da Beira Interior|website=Universidade da Beira Interior|access-date=17 July 2018}}</ref>
* Universidade Lusíada de Lisboa, School of Architecture and Arts, Lisbon<ref>{{cite web|url=http://www.lis.ulusiada.pt/|title=Universidade Lusíada > Início|website=lis.ulusiada.pt|access-date=17 July 2018|archive-date=17 July 2018|archive-url=https://web.archive.org/web/20180717213019/http://www.lis.ulusiada.pt/|url-status=dead}}</ref>
* [[Universidade Lusófona de Humanidades e Tecnologias]]
* [[University of Coimbra]] (UC), Faculty of Sciences and Technology (FCTUC), Department of Architecture, [[Coimbra]]<ref>{{cite web|url=http://www.darq.uc.pt/|archive-url=https://web.archive.org/web/20010401011557/http://www.darq.uc.pt/|url-status=dead|archive-date=1 April 2001|title=Home Page|date=1 April 2001}}</ref>
* [[University of Évora]] (UE), Department of Architecture, [[Évora]]<ref>[http://www.ip.uevora.pt/en/course_catalog/1st_cycle/detalhe_do_curso/(codigo)/161 Course details / 1st Cycle / Course Catalog / IP – Information Package – Universidade de Évora]. Ip.uevora.pt. Retrieved on 2012-02-24.</ref>
* [[University of Porto]] (UP), [[Porto School of Architecture|Faculty of Architecture]] (FAUP), Porto
* [[Technical University of Lisbon]] (UTL), Faculty of Architecture (FA), Lisbon<ref>{{cite web|url=http://www.fa.utl.pt/|title=Estudar|website=fa.utl.pt|access-date=17 July 2018|archive-date=21 June 2005|archive-url=https://web.archive.org/web/20050621232716/http://www.utl.pt/|url-status=dead}}</ref>
* [[Porto Academy]] Porto Academy
===Romania===
* [[Ion Mincu University of Architecture and Urbanism]], [[Bucharest]]<ref>{{cite web|url=http://www.iaim.ro/|title=Prima pagină – UAUIM|website=iaim.ro|access-date=17 July 2018}}</ref>
* [[University of Oradea]], Facultatea de Architectură şi Construcţii, [[Oradea]]<ref>{{Cite web |url=http://www.uoradea.ro/romanian/topic/28/Facultatea$de$Arhitectura$si$Constructii.html |title=University of Oradea - Facultatea de Arhitectura si Constructii |access-date=2008-06-19 |archive-url=https://web.archive.org/web/20080608124850/http://www.uoradea.ro/romanian/topic/28/Facultatea$de$Arhitectura$si$Constructii.html |archive-date=2008-06-08 |url-status=dead}}</ref>
* [[Polytechnic University of Timișoara]], Facultatea de Arhitectură, [[Timișoara]]<ref>{{cite web|url=http://www.upt.ro/|title=Universitatea Politehnica Timișoara|website=upt.ro|access-date=17 July 2018|archive-date=2 July 2023|archive-url=https://web.archive.org/web/20230702194203/http://www.upt.ro/|url-status=dead}}</ref>
* [[Spiru Haret University]], Facultatea de Arhitectură, Bucharest<ref>{{cite web|url=http://www.spiruharet.ro/facultati/facultate.php?id=26|title=Universitatea Spiru Haret|website=spiruharet.ro|access-date=17 July 2018}}</ref>
* [[Technical University of Cluj-Napoca|Universitatea Tehnică Cluj-Napoca]], Facultatea de Arhitectură, [[Cluj-Napoca]]<ref>{{Cite web |url=http://www.utcluj.ro/ |title=Universitatea Tehnică din Cluj-Napoca |access-date=2018-09-13 |archive-url=https://web.archive.org/web/20180903131557/https://www.utcluj.ro/ |archive-date=2018-09-03 |url-status=dead}}</ref>
* [[Gheorghe Asachi Technical University of Iaşi|Universitatea Tehnică "Gheorghe Asachi"]], Facultatea de Arhitectură, [[Iaşi]]<ref>{{cite web|url=http://www.tuiasi.ro/|title=Universitatea Tehnică Gheorghe Asachi din Iaşi|website=tuiasi.ro|access-date=17 July 2018|archive-date=7 May 2020|archive-url=https://web.archive.org/web/20200507203026/https://www.tuiasi.ro/|url-status=dead}}</ref>
===Russia===
* [[Institute of Architecture & Art]], [[Rostov-on-Don]]<ref>{{cite web|url=http://www.raai.sfedu.ru|title=АКАДЕМИЯ АРХИТЕКТУРЫ И ИСКУССТВ. ААИ|website=raai.sfedu.ru|access-date=17 July 2018}}</ref>
* [[MArchI]], Moscow Architectural Institute – State Academy<ref>{{cite web|url=http://marhi.ru|title=МАРХИ – Московский архитектурный институт (Государственная академия)|website=marhi.ru|access-date=17 July 2018}}</ref>
* Moscow Architecture School [http://MARCH.ru/en MARCH]
* [[Moscow State University of Civil Engineering – Institute of Construction and Architecture]], [[Moscow]]<ref>{{cite web|url=http://www.mgsu.ru/|title=НИУ МГСУ – Национальный исследовательский Московский государственный строительный университет|website=mgsu.ru|access-date=17 July 2018|archive-date=3 May 2021|archive-url=https://web.archive.org/web/20210503154537/https://mgsu.ru/|url-status=dead}}</ref>
* [[Novosibirsk State University of Architecture, Design and Arts]]<ref>{{cite web|url=http://ngaha.ru/|title=Новосибирский государственный университет архитектуры, дизайна и искусств (НГУАДИ)|website=ngaha.ru|access-date=17 July 2018|archive-date=7 November 2016|archive-url=https://web.archive.org/web/20161107180909/http://www.ngaha.ru/|url-status=dead}}</ref>
* [[Pacific National University]], Faculty of Architecture & Design, [[Khabarovsk]]<ref>{{cite web|url=http://fad.khstu.ru/|title=Институт архитектуры и дизайна ТОГУ|website=fad.khstu.ru|access-date=17 July 2018|archive-date=11 January 2017|archive-url=https://web.archive.org/web/20170111121208/http://fad.khstu.ru/|url-status=dead}}</ref>
* [[Russian Academy of Arts]], Department of Architecture<ref>{{cite web|url=http://rah.ru|title=Российская Академия Художеств|website=rah.ru|access-date=17 July 2018}}</ref>
* [[Saint-Petersburg State University of Architecture and Civil Engineering]], [[Saint-Petersburg]]<ref>{{cite web|url=http://www.spbgasu.ru|title=Высшее образование в Санкт-Петербурге – Санкт-Петербургский государственный архитектурно-строительный университет|website=spbgasu.ru|access-date=17 July 2018}}</ref>
* [http://guz.ru/en/education-and-training-programs/ State University of Land Use Planning] {{Webarchive|url=https://web.archive.org/web/20170223053432/http://www.guz.ru/en/education-and-training-programs/ |date=2017-02-23 }}, Faculty of Architecture
* [[Tomsk State University of Architecture and Building]], [[Tomsk]]<ref>{{cite web|url=http://www.tsuab.ru|title=Томский Государственный Архитектурно-Строительный Университет|website=tsuab.ru|access-date=17 July 2018}}</ref>
* [[USAAA]], Ural State Academy of Architecture and Arts, [[Ekaterinburg]]<ref>{{cite web|url=http://usaaa.ru|title=УрГАХУ : Уральский архитектурно-художественный ниверситет|website=usaaa.ru|access-date=17 July 2018}}</ref>
* [[Vologda State Technical University, Department of Architecture and Urban Design]], [[Vologda]]<ref>{{cite web|url=http://www.arh.vstu.edu.ru/|title=Кафедра архитектуры ВоГУ – НОВОСТИ И СОБЫТИЯ|website=arh.vstu.edu.ru|access-date=17 July 2018|archive-date=17 October 2016|archive-url=https://web.archive.org/web/20161017150110/http://www.arh.vstu.edu.ru/|url-status=dead}}</ref>
===Serbia===
* [[State University of Novi Pazar]], Faculty of Technical Sciences, [[Novi Pazar]]<ref>{{Cite web |url=http://www.np.ac.rs/studijski-program-oblasti-arhitekture |title=Studijski program u oblasti arhitekture - Univerzitet u Novom Pazaru |access-date=2009-12-23 |archive-url=https://web.archive.org/web/20091101190643/http://www.np.ac.rs/studijski-program-oblasti-arhitekture |archive-date=2009-11-01 |url-status=dead}}</ref>
* [[University of Belgrade]], [[University of Belgrade Faculty of Architecture|Faculty of Architecture]], [[Belgrade]]<ref>{{cite web|url=http://www.arh.bg.ac.rs|title=Univerzitet u Beogradu – Arhitektonski fakultet (University of Belgrade – Faculty of Architecture)|website=Univerzitet u Beogradu – Arhitektonski fakultet|access-date=17 July 2018}}</ref>
* [[University of Niš]], Faculty of Civil Engineering and Architecture, [[Niš]]<ref>{{cite web|url=http://www.gaf.ni.ac.rs|title=GAF – University of Niš – Faculty of Civil Engineering and Architecture|website=gaf.ni.ac.rs|access-date=17 July 2018}}</ref>
* [[University of Novi Sad]], [[Faculty of Technical Sciences]], [[Novi Sad]]<ref>{{Cite web |url=http://www.ftn.uns.ac.rs/english/org/archit.html |title=Faculty of Technical Sciences |access-date=2010-05-15 |archive-url=https://web.archive.org/web/20100719033312/http://www.ftn.uns.ac.rs/english/org/archit.html |archive-date=2010-07-19 |url-status=dead}}</ref><ref>{{Cite web |url=http://www.arhns.com/ |title=Departman za arhitekturu i urbanizam, Novi Sad |access-date=2010-05-15 |archive-url=https://web.archive.org/web/20100414010402/http://www.arhns.com/ |archive-date=2010-04-14 |url-status=dead}}</ref>
* [[University of Prišina]], [[Faculty of Technical Sciences]], [[Kosovska Mitrovica]]<ref>{{Cite web |url=http://www.ftn.pr.ac.rs/ |title=ФТН Факултет Техничких Наука | Косовска Митровица |access-date=2018-09-13 |archive-url=https://web.archive.org/web/20120306180842/http://www.ftn.pr.ac.rs/ |archive-date=2012-03-06 |url-status=dead}}</ref>
===Slovakia===
* [[Academy of Fine Arts and Design in Bratislava]], Department of Architecture, [[Bratislava]]<ref>{{Cite web |url=http://www.vsvu.sk/katedra_architektonickej_tvorby/index/ |title=VŠVU - Architektonickej tvorby |access-date=2008-02-16 |archive-url=https://web.archive.org/web/20080406143456/http://www.vsvu.sk/katedra_architektonickej_tvorby/index/ |archive-date=2008-04-06 |url-status=dead}}</ref>
* [[Slovak University of Technology in Bratislava]], Faculty of Architecture, Bratislava<ref>{{cite web|url=http://www.fa.stuba.sk/generate_page.php?page_id=771|title=Faculty of Architecture – Faculty of Architecture STU in Bratislava|website=fa.stuba.sk|access-date=17 July 2018}}</ref>
* [[Technical University of Košice]], Faculty of Arts, [[Košice]]<ref>{{cite web|url=http://www.fu.tuke.sk/|title=Fakulta umení|first=Jozef|last=Greznar|website=fu.tuke.sk|access-date=17 July 2018}}</ref>
===Slovenia===
* [[University of Ljubljana]], Faculty of Architecture, [[Ljubljana]]<ref>{{cite web|url=http://www.fa.uni-lj.si/|title=Fakulteta za arhitekturo – Prva stran|website=fa.uni-lj.si|access-date=17 July 2018}}</ref>
* [[University of Maribor]], Faculty of Civil Engineering<ref>{{Cite web |url=http://www.fg.uni-mb.si/ |title=Fakulteta za gradbeništvo |access-date=2012-02-19 |archive-url=https://web.archive.org/web/20120129144042/http://www.fg.uni-mb.si/ |archive-date=2012-01-29 |url-status=dead}}</ref> (Department of Architecture), Maribor
===Spain===
Architecture schools in Spain are called ETSA: "Escuela Técnica Superior de Arquitectura" in Spanish, or "Escola Tècnica Superior d'Arquitectura" in Catalan.
[[Andalucía]];
* International School of Metaphoric Architecture, [[Málaga]]<ref>{{cite web|url=http://www.diariosur.es/malaga-capital/201410/07/arquitecto-arabe-invierte-millon-20141006212624.html|title=Un arquitecto árabe invierte más de un millón de euros en un centro cultural|date=8 October 2014|website=Diariosur.es|access-date=17 July 2018}}</ref>
* Escuela Técnica Superior de Arquitectura de la Universidad de Granada, [[Granada]]<ref>{{cite web|url=http://www.ugr.es|title=Home – Universidad de Granada|website=ugr.es|access-date=17 July 2018}}</ref>
* Escuela Técnica Superior de Arquitectura de la Universidad de Málaga, [[Málaga]]<ref>{{cite web|url=http://www.uma.es/|title=Home – University of Malaga|website=Uma.es|access-date=17 July 2018}}</ref>
* Escuela Técnica Superior de Arquitectura de la Universidad de Sevilla, [[Sevilla]]<ref>{{cite web|url=http://www.us.es/|title=Universidad de Sevilla|website=Us.es|access-date=17 July 2018}}</ref>
[[Castilla–La Mancha]];
* Escuela de Arquitectura de la Universidad de Castilla–La Mancha, [[Toledo, Spain|Toledo]]<ref>[http://www.uclm.es/to/arquitectura/ Escuela de Arquitectura – Universidad de Castilla–La Mancha] {{Webarchive|url=https://web.archive.org/web/20110819005252/http://www.uclm.es/to/arquitectura/ |date=2011-08-19}}. Uclm.es. Retrieved on 2012-05-08.</ref>
[[Castilla y León]];
* Escuela Técnica Superior de Arquitectura de la Universidad de Valladolid, [[Valladolid]]<ref>{{cite web|url=http://www.uva.es|title=Universidad de Valladolid|website=uva.es|access-date=17 July 2018}}</ref>
* Escuela Técnica Superior de Arquitectura de la Universidad IE (Segovia)<ref name="ie.edu">{{cite web|url=http://www.ie.edu/universidad/es/|title=IE University – Universidad Internacional|website=Ie.edu|access-date=17 July 2018|archive-url=https://web.archive.org/web/20081208034142/http://www.ie.edu/universidad/es/|archive-date=8 December 2008|url-status=dead}}</ref>
[[Catalunya]];
* Barcelona Institute of Architecture (BIArch)<ref>{{cite web|url=http://www.biarch.eu|title=biarch.eu|website=biarch.eu|access-date=17 July 2018}}</ref>
* Escola Tècnica Superior d'Arquitectura de Barcelona de la Universitat Politècnica de Catalunya, [[Barcelona]]<ref>{{cite web|url=http://www.etsab.upc.edu|title=ETSAB Escola Tècnica Superior d'Arquitectura de Barcelona — UPC. Universitat Politècnica de Catalunya|website=Etsab.upc.edu|access-date=17 July 2018}}</ref>
* Escola Tècnica Superior d'Arquitectura de la Universitat de Girona, [[Girona]]
* Escola Tècnica Superior d'Arquitectura de la Universitat Internacional de Catalunya, Barcelona
* Escola Tècnica Superior d'Arquitectura de la Universitat Ramon Llull – La Salle, Barcelona
* Escola Tècnica Superior d'Arquitectura de la Universitat Rovira i Virgili, [[Reus]]
* [[:ca:ETSAV|Escola Tècnica Superior d'Arquitectura del Vallès]] de la Universitat Politècnica de Catalunya, [[Sant Cugat del Vallès]]<ref>{{cite web|url=http://www.etsav.upc.edu|title=Escola d'Arquitectura del Valles|website=Etsav.upc.edu|access-date=17 July 2018}}</ref>
* Institute for Advanced Architecture of Catalonia, Barcelona<ref>{{cite web|url=http://www.iaac.net|title=IAAC – Institute for Advanced Architecture of Catalonia|website=IAAC|access-date=17 July 2018}}</ref><ref>{{cite web|url=http://www.iaacblog.com|title=IAAC Blog|website=IAAC Blog|access-date=17 July 2018}}</ref>
* Metropolis Master in Architecture and Urban Culture (Universitat Politècnica de Catalunya/Centre de Cultura Contemporània de Barcelona)<ref>{{cite web|url=http://metropolis-bcn.org|title=Index of /|website=metropolis-bcn.org|access-date=17 July 2018}}</ref>
[[Galicia (Spain)|Galicia]];
* Escola Técnica Superior de Arquitectura da Coruña, [[A Coruña]]<ref>{{Cite web |url=http://www.udc.es/ |title=Universidade da Coruña |access-date=2018-09-13 |archive-url=https://web.archive.org/web/20180822052818/https://www.udc.es/ |archive-date=2018-08-22 |url-status=dead}}</ref>
[[Las Palmas de Gran Canaria]];
* Escuela Técnica Superior de Arquitectura de la Universidad de Las Palmas de Gran Canaria, [[Gran Canaria]]<ref>{{cite web|url=http://www.etsa.ulpgc.es/|title=Escuela de Arquitectura – Las Palmas de Gran Canaria|website=etsa.ulpgc.es|access-date=17 July 2018|archive-date=2 February 2015|archive-url=https://web.archive.org/web/20150202053403/http://www.etsa.ulpgc.es/|url-status=dead}}</ref>
[[Madrid]];
* Escuela Técnica Superior de Arquitectura de la Universidad Alfonso X, [[Madrid]]<ref>{{cite web|url=http://www.uax.es|title=Universidad Alfonso X el Sabio – UAX (Madrid). Titulaciones de Grados y Postgrados|website=uax.es|access-date=17 July 2018}}</ref>
* Escuela Técnica Superior de Arquitectura de la Universidad Camilo José Cela, Madrid<ref>{{cite web|url=http://www.ucjc.edu|title=Universidad Privada Madrid – UCJC|website=ucjc.edu|access-date=17 July 2018}}</ref>
* Escuela Técnica Superior de Arquitectura de la Universidad CEU San Pablo, Madrid<ref>{{cite web|url=http://www.ceu.es|title=Fundación Universitaria San Pablo CEU|publisher=Departamento de Marketing. Fundación Universitaria San Pablo|website=ceu.es|access-date=17 July 2018}}</ref>
* Escuela Técnica Superior de Arquitectura de la Universidad de Alcalá, Madrid<ref>{{Cite web |url=http://www.uah.es/ |title=Universidad de Alcalá (UAH) Madrid |access-date=2018-09-13 |archive-url=https://web.archive.org/web/20180307010900/http://www3.uah.es/ |archive-date=2018-03-07 |url-status=dead}}</ref>
* Escuela Técnica Superior de Arquitectura de la Universidad Europea de Madrid, Madrid<ref>{{cite web|url=http://www.uem.es|title=Universidad Privada en España – Universidad Europea|website=uem.es|access-date=17 July 2018}}</ref>
* Escuela Técnica Superior de Arquitectura de la Universidad Francisco de Vitoria, Madrid<ref>{{cite web|url=http://www.ufv.es|title=Universidades Privadas Madrid – Universidad Francisco de Vitoria|website=ufv.es|access-date=17 July 2018}}</ref>
* Escuela Técnica Superior de Arquitectura de la Universidad IE, Madrid/Segovia<ref name="ie.edu"/>
* Escuela Técnica Superior de Arquitectura de la Universidad Pontificia de Salamanca, Madrid<ref>{{cite web|url=http://www.upsam.com/|archive-url=https://web.archive.org/web/20071024154402/http://www.upsam.com/|url-status=dead|archive-date=24 October 2007|title=Universidad Pontificia de Salamanca campus de Madrid|date=24 October 2007}}</ref>
* [[Escuela Técnica Superior de Arquitectura de Madrid]]<ref>{{cite web|url=http://etsamadrid.aq.upm.es/|title=etsamadrid.upm.es|website=etsamadrid.aq.upm.es}}</ref>
[[Navarra]];
* Escuela Técnica Superior de Arquitectura de la Universidad de Navarra, [[Pamplona]]<ref>{{cite web|url=http://www.unav.es/arquitectura/|archive-url=http://arquivo.pt/wayback/20090712230225/http://www.unav.es/arquitectura/|url-status=dead|archive-date=12 July 2009|title=Escuela de Arquitectura. Universidad de Navarra|date=18 April 2019|website=arquivo.pt|access-date=16 August 2007}}</ref>
[[País Vasco]];
* Escuela Técnica Superior de Arquitectura de la Universidad del País Vasco, [[San Sebastián]]<ref>{{cite web|url=http://www.ehu.es|title=Hasiera|website=UPV/EHU|access-date=17 July 2018}}</ref>
[[Valencia, Spain|Valencia]];
* Escuela Superior de Enseñanzas Técnicas, Arquitectura, Universidad CEU Cardenal Herrera<ref>{{cite web|url=http://www2.uch.ceu.es/iisstart.htm|archive-url=https://web.archive.org/web/20110902105656/http://www2.uch.ceu.es/iisstart.htm|url-status=dead|archive-date=2 September 2011|title=En construcción|date=2 September 2011}}</ref>
* [[Polytechnic University of Valencia]] (UPV), School of Architecture (ETSAV), [[Valencia, Spain|Valencia]]<ref>{{cite web|url=http://www.arq.upv.es|title=School of Architecture: UPV|website=arq.upv.es|access-date=17 July 2018}}</ref>
* [[University of Alicante]], Department of Architectural Constructions, [[Alicante]]<ref>{{cite web |url=http://www.ua.es/dpto/dcarq |title=Departamento de Construcciones Arquitectónicas |access-date=2008-03-29 |url-status=dead |archive-url=https://web.archive.org/web/20080427153759/http://www.ua.es/dpto/dcarq/ |archive-date=2008-04-27}}</ref>
===Sweden===
* [[Chalmers University of Technology]], Department of Architecture and Civil Engineering, [[Gothenburg]]<ref>{{cite web|url=http://www.chalmers.se/arch/EN|title=Architecture and Civil Engineering – Chalmers|website=chalmers.se|access-date=17 July 2018|archive-date=19 March 2013|archive-url=https://web.archive.org/web/20130319003156/http://www.chalmers.se/arch/EN/|url-status=dead}}</ref>
* [[Lund University]], Department of Architecture, [[Lund, Sweden|Lund]]<ref>{{cite web|url=http://www.arkitektur.lth.se/|title=Avdelningen för arkitektur – Avdelningen för arkitektur|website=arkitektur.lth.se|access-date=17 July 2018|archive-date=17 July 2018|archive-url=https://web.archive.org/web/20180717212716/http://www.arkitektur.lth.se/|url-status=dead}}</ref>
* [[KTH Royal Institute of Technology]], School of Architecture and Built Environment, [[Stockholm, Sweden|Stockholm]]<ref>{{cite web|url=http://www.abe.kth.se|title=Skolan för arkitektur och samhällsbyggnad – KTH|website=abe.kth.se|access-date=17 July 2018}}</ref>
* [[Umeå School of Architecture]] (UMA), [[Umeå]]<ref>{{cite web|url=http://www.arch.umu.se/english/|title=Umeå School of Architecture – Umeå University|website=arch.umu.se|access-date=17 July 2018|archive-date=17 July 2018|archive-url=https://web.archive.org/web/20180717212559/http://www.arch.umu.se/english/|url-status=dead}}</ref>
===Switzerland===
[[File:ETH Zentrum.jpg|thumb|200px|[[ETH Zurich]], Switzerland, since 1854]]
{{Main|List of architecture schools in Switzerland}}
===Turkey===
* [[Bolu Abant Izzet Baysal University|Abant Izzet Baysal University]]<ref name="ibu.edu.tr">{{Cite web |url=http://www.ibu.edu.tr/index.php/tr/ |title=Abant İzzet Baysal Üniversitesi - ANASAYFA |access-date=2013-12-08 |archive-url=https://web.archive.org/web/20131211012328/http://www.ibu.edu.tr/index.php/tr/ |archive-date=2013-12-11 |url-status=dead}}</ref> Department of Architecture, [[Bolu]]<ref name="ibu.edu.tr"/>
* [[Abdullah Gül University]], [http://arch.agu.edu.tr/?domain=subd&lan=en Department of Architecture], [[Kayseri]]
* [[Akdeniz University]], Fine Arts Faculty Department of Architecture, [[Antalya]]<ref>{{Cite web |url=http://www.akdeniz.edu.tr/gsf/mimarlik.html |title=Mimarlık Bölümü |access-date=2009-02-12 |archive-url=https://web.archive.org/web/20090202202607/http://www.akdeniz.edu.tr/gsf/mimarlik.html |archive-date=2009-02-02 |url-status=dead}}</ref>
* Antalya International University, School of Fine Arts and Architecture, Antalya<ref>{{Cite web |url=http://www.antalya.edu.tr/ |title=Uluslararası Antalya Üniversitesi |access-date=2014-01-21 |archive-url=https://web.archive.org/web/20140208072653/http://www.antalya.edu.tr/ |archive-date=2014-02-08 |url-status=dead}}</ref>
* [[Bahçeşehir University]], Faculty of Architecture, [[Istanbul]]<ref>{{cite web|url=http://www.bahcesehir.edu.tr/|title=BAU – Bahçeşehir Üniversitesi|website=bahcesehir.edu.tr|access-date=17 July 2018}}</ref>
*[[Beykent University]], Faculty of Architecture, Istanbul<ref>{{cite web|title=Beykent Üniversitesi|url=http://www.beykent.edu.tr/erasmusen.aspx|url-status=dead|archive-url=https://web.archive.org/web/20071025055414/http://www.beykent.edu.tr/erasmusen.aspx|archive-date=2007-10-25|access-date=2007-10-07}}</ref>
* [[Dokuz Eylül University]], Faculty of Architecture, [[İzmir]]<ref>{{cite web|url=http://www.deu.edu.tr|title=Dokuz Eylül Üniversitesi – Resmi Web Sitesi|website=deu.edu.tr|access-date=17 July 2018}}{{Dead link|date=December 2024 |bot=InternetArchiveBot |fix-attempted=yes }}</ref>
* [[Gazi University]], Faculty of Architecture, [[Ankara]]<ref>{{cite web|url=http://gazi.edu.tr/|title=Gazi Üniversitesi|website=gazi.edu.tr|access-date=17 July 2018|archive-date=10 July 2017|archive-url=https://web.archive.org/web/20170710104143/http://gazi.edu.tr/|url-status=dead}}</ref>
* [[Gediz University]], Department of Architecture, [[İzmir]]<ref>{{Cite web |url=http://gediz.edu.tr/ |title=Gediz Üniversitesi İzmir - www.gediz.edu.tr |access-date=2015-10-28 |archive-url=https://web.archive.org/web/20151030170140/http://www.gediz.edu.tr/ |archive-date=2015-10-30 |url-status=dead}}</ref>
* Fatih Sultan Mehmet Vakıf University, Faculty of Architecture and Design, Istanbul<ref>{{cite web|url=http://mtf.fatihsultan.edu.tr/|title=FSMVÜ – Mimarlık ve Tasarım Fakültesi|website=mtf.fatihsultan.edu.tr|access-date=17 July 2018|archive-date=17 July 2018|archive-url=https://web.archive.org/web/20180717212631/http://mtf.fatihsultan.edu.tr/|url-status=dead}}</ref>
* [[Istanbul Arel University]], Faculty of engineering and Architecture, Istanbul<ref>{{cite web|url=https://www.arel.edu.tr/|title=İstanbul Arel Üniversitesi|website=arel.edu.tr|access-date=17 July 2018}}</ref>
* [[Istanbul Bilgi University]], Faculty of Architecture, Istanbul<ref>{{cite web|url=http://www.bilgi.edu.tr/|title=Ana Sayfa – İstanbul Bilgi Üniversitesi|website=bilgi.edu.tr|access-date=17 July 2018}}</ref>
* [[Istanbul Kültür University]], Faculty of Architecture, Istanbul<ref>{{cite web|url=http://www.iku.edu.tr/|title=T.C. İstanbul Kültür Üniversitesi - T.C. İstanbul Kültür Üniversitesi|website=iku.edu.tr|access-date=17 July 2018}}</ref>
* [[Istanbul Medipol University]], Fine Arts Design and Architecture, Istanbul<ref>{{cite web|title=Fine Arts Design and Architecture|url=https://www.medipol.edu.tr/en/academics/undergraduate-schools/fine-arts-design-and-architecture|website=medipol.edu.tr|access-date=13 November 2021}}</ref>
* [[Istanbul Technical University]], Faculty of Architecture, Istanbul<ref>{{Cite web |url=http://www.mim.itu.edu.tr/ |title=İTÜ Taşkışla Mimarlık Fakültesi – Ana Sayfa |access-date=2018-09-13 |archive-url=https://web.archive.org/web/20180214234756/http://mim.itu.edu.tr/ |archive-date=2018-02-14 |url-status=dead}}</ref>
* [[İzmir Institute of Technology]], Faculty of Architecture, [[İzmir]]<ref>{{cite web|url=http://likya.iyte.edu.tr/arch|title=Faculty Of Architecture|website=likya.iyte.edu.tr|access-date=17 July 2018|archive-date=23 May 2013|archive-url=https://web.archive.org/web/20130523191355/http://likya.iyte.edu.tr/arch/|url-status=dead}}</ref>
* [[İzmir University of Economics]], Faculty of Architecture, İzmir<ref>{{cite web|url=http://mmr.fadf.ieu.edu.tr/en|title=About Us|website=Mmr.fadf.ieu.edu.tr|access-date=17 July 2018|archive-date=16 July 2018|archive-url=https://web.archive.org/web/20180716081849/http://mmr.fadf.ieu.edu.tr/en|url-status=dead}}</ref>
* [[Karadeniz Technical University]], Faculty of Architecture, [[Trabzon]]<ref>{{Cite web |url=http://www.mimarlik.ktu.edu.tr/ |title=KTU Mimarlik Fakultesi |access-date=2011-06-22 |archive-url=https://web.archive.org/web/20120309163355/http://www.mimarlik.ktu.edu.tr/ |archive-date=2012-03-09 |url-status=dead}}</ref>
*[[Maltepe University]], Faculty of Architecture, Istanbul<ref>{{cite web|last=Goncagül Balki Yıldız|title=Ana Sayfa – Maltepe Ünıversıtesı|url=http://www.maltepe.edu.tr/|access-date=17 July 2018|website=maltepe.edu.tr|archive-date=18 January 2006|archive-url=https://web.archive.org/web/20060118145708/http://www.maltepe.edu.tr/|url-status=dead}}</ref>
* [[Middle East Technical University]], Faculty of Architecture, [[Ankara]]<ref>{{cite web|url=http://arch.metu.edu.tr|title=Faculty of Architecture|website=arch.metu.edu.tr|access-date=17 July 2018}}</ref>
* [[Mimar Sinan Fine Arts University]], Faculty of Architecture, Istanbul<ref>{{cite web|url=http://www.msgsu.edu.tr|title=Mimar Sinan Güzel Sanatlar Üniversitesi|website=msgsu.edu.tr|access-date=17 July 2018|archive-date=21 February 2009|archive-url=https://web.archive.org/web/20090221154537/http://www.msgsu.edu.tr/|url-status=dead}}</ref>
* [[Selçuk University]], Department of Architecture, [[Konya]]<ref>{{Cite web |url=http://www.mmf.selcuk.edu.tr/mimarlik |title=Untitled Document |access-date=2009-07-26 |archive-url=https://web.archive.org/web/20110710013209/http://www.mmf.selcuk.edu.tr/mimarlik/ |archive-date=2011-07-10 |url-status=dead}}</ref>
* [[TED University]], Faculty of Architecture, [[Ankara]]<ref>{{cite web|url=http://www.tedu.edu.tr/|title=TED Üniversitesi – TED gelenek ve deneyimini yükseköğretime taşıyan, liberal eğitim felsefesini benimsemiş dinamik ve çağdaş şehir üniversitesi|website=tedu.edu.tr|access-date=17 July 2018}}</ref>
* [[Trakya University]], Faculty of Architecture, [[Edirne]]<ref>{{cite web|url=http://www.trakya.edu.tr/anasayfa/|title=Trakya Üniversitesi Rektörlüğü|website=trakya.edu.tr|access-date=17 July 2018|archive-date=19 December 2017|archive-url=https://web.archive.org/web/20171219224054/http://www.trakya.edu.tr/anasayfa|url-status=dead}}</ref>
* [[Yaşar University]], Faculty of Architecture,[[İzmir|Izmir]]
* [[Yeditepe University]], Faculty of Engineering and Architecture, Istanbul<ref>{{Cite web |url=http://www.yeditepe.edu.tr/undergraduate/architecture |title=Yeditepe Üniversitesi |access-date=2011-11-17 |archive-url=https://web.archive.org/web/20120429165539/http://www.yeditepe.edu.tr/undergraduate/architecture |archive-date=2012-04-29 |url-status=dead}}</ref>
* [[Yıldız Technical University]], Faculty of Architecture, Istanbul<ref>{{cite web|url=http://www.mmr.yildiz.edu.tr|title=YTÜ Mimarlık Fakültesi|website=mmr.yildiz.edu.tr|access-date=17 July 2018}}</ref>
===Ukraine===
* [[Donbasska State Academy of Construction and Architecture]], Faculty of Architecture, [[Makiivka]]<ref>{{cite web|url=http://www.dgasa.dn.ua/|title=dgasa.dn.ua|website=dgasa.dn.ua|access-date=17 July 2018|archive-date=10 August 2018|archive-url=https://web.archive.org/web/20180810191148/http://dgasa.dn.ua/|url-status=dead}}</ref>
* [[Kharkiv National Academy of Urban Economy]], Townplanning Faculty, [[Kharkiv]]<ref>{{Cite web |url=http://www.kname.edu.ua/ |title=Офіційний сайт Харківського національного університету міського господарства імені О.М.Бекетова |access-date=2018-09-13 |archive-url=https://web.archive.org/web/20180811085528/http://kname.edu.ua/ |archive-date=2018-08-11 |url-status=dead}}</ref>
* [[Kharkiv State Technical University of Construction and Architecture]], Faculty of Architecture, Kharkiv<ref>{{cite web|url=http://www.kstuca.kharkov.ua|title=Харківський національний університет будівництва та архітектури|website=kstuca.kharkov.ua|access-date=17 July 2018}}</ref>
* [[Kyiv National University of Construction and Architecture]], Architectural Faculty, [[Kyiv]]<ref>{{Cite web |url=http://www.knuba.edu.ua/en/?page_id=54 |title=Kyiv National University of Construction and Architecture » for applicants |access-date=2012-10-18 |archive-url=https://web.archive.org/web/20121103080217/http://www.knuba.edu.ua/en/?page_id=54 |archive-date=2012-11-03 |url-status=dead}}</ref>
* [[National Academy of Fine Arts and Architecture]], Faculty of Architecture, Kyiv<ref>{{cite web|url=http://naoma.edu.ua|title=НАОМА-Новини|website=naoma.edu.ua|access-date=17 July 2018}}</ref>
* [[National Academy of Nature Conservation and Resort's Construction]], Architectural-Construction Faculty, [[Simferopol]]<ref>{{Cite web |url=http://www.ecopro.crimea.ua/ |title=НАПКС :: Академия |access-date=2018-09-13 |archive-url=https://web.archive.org/web/20090803141654/http://www.ecopro.crimea.ua/ |archive-date=2009-08-03 |url-status=dead}}</ref>
* National University "Lvivska Politechnika", Institute of Architecture, [[Lviv]]<ref>{{cite web|url=http://www.lp.edu.ua/index.php?id=iarh|title=Національний університет "Львівська політехніка"|website=lp.edu.ua|access-date=17 July 2018}}</ref>
* [[Odesa State Academy of Construction and Architecture]], Architectural and Art's Institute, [[Odesa]]<ref>{{cite web|url=http://www.ogasa.org.ua|title=ОГАСА - Одесская государственная академия строительства и архитектуры |website=ogasa.org.ua|access-date=17 July 2018}}</ref>
* [[Poltava National Technik University]], Architectural Department, [[Poltava]]<ref>{{cite web|url=http://www.pntu.edu.ua|title=ПолтНТУ – Полтавський національний технічний університет ім. Ю. Кондратюка|website=pntu.edu.ua|access-date=17 July 2018}}</ref>
* [[Prydniprovska State Academy of Civil Engineering and Architecture]], Faculty of Architecture, [[Dnipro]]<ref>{{cite web|url=http://www.pgasa.dp.ua|title=ДВНЗ ПДАБА — PSACEA|website=pgasa.dp.ua|access-date=17 July 2018}}</ref>
===United Kingdom===
==== [[England]] ====
* [[Anglia Ruskin University]], Department of Engineering and Built Environment, [[Chelmsford]]<ref>{{cite web|url=http://www.anglia.ac.uk/study/undergraduate/architecture|title=Architecture degree – BA (Hons) – Anglia Ruskin University|website=Anglia.ac.uk|access-date=17 July 2018}}</ref>
* [[Architectural Association School of Architecture]], [[London]]
* [[Arts University Bournemouth]], School of Architecture, [[Bournemouth]]<ref>{{cite web|url=http://www.aucb.ac.uk/|title=Arts University College Bournemouth|website=Aucb.ac.uk|access-date=17 July 2018|archive-date=18 July 2018|archive-url=https://web.archive.org/web/20180718001347/http://aucb.ac.uk/|url-status=dead}}</ref>
* [[Bartlett School of Architecture]], Faculty of the Built Environment, [[University College London]], London
* [[Birmingham City University]], Birmingham School of Architecture and Design, [[Birmingham]]
* [[Canterbury School of Architecture]], [[University for the Creative Arts]], [[Canterbury]]<ref>{{cite web|url=http://www.ucreative.ac.uk/index.cfm?articleid=10693|title=University for the Creative Arts – UCA|website=University for the Creative Arts|access-date=17 July 2018|archive-date=4 January 2014|archive-url=https://web.archive.org/web/20140104214320/http://www.ucreative.ac.uk/index.cfm?articleid=10693|url-status=dead}}</ref>
* [[Coventry University]], School of Architecture, [[Coventry]]<ref>{{cite web|url=http://www.coventry.ac.uk/course-structure/arts-and-humanities/undergraduate-degree/2016-17/architecture-bsc-hons/|title=Coventry University – Error 404|website=coventry.ac.uk|access-date=17 July 2018}}</ref>
* [[De Montfort University]], The Leicester School of Architecture, [[Leicester]]<ref>{{cite web|url=http://www.dmu.ac.uk/study/courses/undergraduate-courses/architecture-ba-degree/architecture-ba-degree.aspx|title=Architecture BA (Hons)|website=dmu.ac.uk|access-date=17 July 2018}}</ref>
* [https://www.falmouth.ac.uk/study/undergraduate/architecture Falmouth University], School of Architecture Design and Interiors.
* [[Hull College]], Hull School of Art and Design, [[Kingston upon Hull|Hull]]<ref>{{cite web|url=http://www.hull-college.ac.uk/courses/higher-education/architecture/ba-hons-architecture/D212_PT|title=Study at Hull College – FE & HE Courses – Hull College|website=hull-college.ac.uk|access-date=17 July 2018|archive-url=https://web.archive.org/web/20170524185527/http://www.hull-college.ac.uk/courses/higher-education/architecture/ba-hons-architecture/D212_PT|archive-date=2017-05-24|url-status=dead}}</ref>
* [[Kent School of Architecture]], [[University of Kent]], Canterbury, Kent<ref>[http://www.kent.ac.uk/architecture Kent School of Architecture – University of Kent]. Retrieved on 2012-02-24.</ref>
* [[Kingston University]], School of Architecture and Landscape, London
* [[Leeds Beckett University]], Faculty of Arts, Environment and Technology, [[Leeds]]<ref>{{cite web|url=http://www.leedsbeckett.ac.uk/aet/aad/|title=Leeds School of Art, Architecture and Design – Leeds Beckett|website=leedsbeckett.ac.uk|access-date=17 July 2018|archive-date=20 December 2016|archive-url=https://web.archive.org/web/20161220130628/http://www.leedsbeckett.ac.uk/aet/aad/|url-status=dead}}</ref>
* [[Liverpool John Moores University]], Faculty of Media, Arts and Social Science [[Liverpool]]
* [[London Metropolitan University]], [[School of Art, Architecture and Design (London Metropolitan University)|School of Art, Architecture and Design]], London<ref>[http://www.londonmet.ac.uk/architecture/ Architecture and Spatial Design, London Metropolitan University] {{Webarchive|url=https://web.archive.org/web/20070205062039/http://www.londonmet.ac.uk/architecture/|date=2007-02-05}}. Londonmet.ac.uk. Retrieved on 2012-02-24.</ref>
* [[London School of Architecture]], London<ref>{{cite web|url=http://www.the-lsa.org/|title=The London School of Architecture|website=The London School of Architecture|access-date=17 July 2018}}</ref>
* [[London South Bank University]], Architecture and Design, [[South Bank]], London
* [[Newcastle University]], [[Newcastle University School of Architecture, Planning and Landscape]], Faculty of Humanities and Social Sciences, [[Newcastle upon Tyne]]
* [[Northumbria University]], Department of Architecture and Built Environment, [[Newcastle upon Tyne]]<ref>{{cite web|url=http://www.northumbria.ac.uk/abe|title=Architecture and Built Environment at Northumbria University|website=northumbria.ac.uk|access-date=17 July 2018}}</ref>
* [[Norwich University of the Arts]], School of Architecture, [[Norwich]]<ref>{{cite web|url=http://www.nua.ac.uk/baarchitecture/|title=BA (Hons) Architecture Degree – Norwich University of the Arts|website=Nua.ac.uk|access-date=17 July 2018|archive-date=22 October 2017|archive-url=https://web.archive.org/web/20171022030545/http://www.nua.ac.uk/baarchitecture/|url-status=dead}}</ref>
* [[Nottingham Trent University]] (NTU), School of Architecture, Design and the Built Environment, [[Nottingham]]
* [[School of Architecture, Oxford Brookes University|Oxford School of Architecture]], [[Oxford Brookes University]], [[Oxford]]
* [[Ravensbourne University London]], Department of Architecture, [[Greenwich Peninsula]], London<ref>{{cite web|url=http://www.ravensbourne.ac.uk/courses/undergraduate/the-school-of-design/department-of-architecture/architecture|title=BA (Hons) Architecture|website=Ravensbourne|access-date=17 July 2018|archive-date=1 January 2017|archive-url=https://web.archive.org/web/20170101051730/http://www.ravensbourne.ac.uk/courses/undergraduate/the-school-of-design/department-of-architecture/architecture|url-status=dead}}</ref>
* [[Royal College of Art]], School of Architecture, London<ref>{{cite web|url=https://www.rca.ac.uk/schools/school-of-architecture/architecture/|title=Architecture|website=Royal College of Art|access-date=17 July 2018}}</ref>
* [[The Manchester School of Architecture]], [[Manchester]]
* [[Sheffield Hallam University]], Department of Architecture and Planning, [[Sheffield]]<ref>{{cite web|url=https://www.shu.ac.uk/study-here/find-a-course/bsc-honours-architecture-fulltime|title=BSc (Honours) Architecture Full-time 2018 – Sheffield Hallam University|website=shu.ac.uk|access-date=17 July 2018|archive-date=20 December 2016|archive-url=https://web.archive.org/web/20161220073758/https://www.shu.ac.uk/study-here/find-a-course/bsc-honours-architecture-fulltime|url-status=dead}}</ref>
* [[University of the Arts London]], Central Saint Martins College of Art and Design
* [[University of Bath]] Department of Architecture and Civil Engineering, [[Bath, Somerset|Bath]]
* [[University of Brighton]]<ref>{{Cite web |url=http://arts.brighton.ac.uk/study/architecture |title=Architecture | Subject areas | University of Brighton - Faculty of Arts |access-date=2011-01-16 |archive-url=https://web.archive.org/web/20110723103850/http://arts.brighton.ac.uk/study/architecture |archive-date=2011-07-23 |url-status=dead}}</ref>
* [[University of Cambridge]], [[University of Cambridge Department of Architecture|Department of Architecture]], [[Cambridge]]
* [[University of Central Lancashire]], The Grenfell-Baines School of Architecture, [[Preston, Lancashire|Preston]]<ref>{{cite web|url=http://www.uclan.ac.uk/courses/bsc_hons_architecture.php|title=Undergraduate Courses|website=Uclan.ac.uk|access-date=17 July 2018}}</ref>
* [[University of East London]], School of Architecture, Computing and Engineering, London<ref>{{cite web|url=https://www.uel.ac.uk/Undergraduate/Courses/BSc-Hons-Architecture-ARBRIBA-Part-1-with-Foundation-year|title=BSc (Hons) Architecture (ARB/RIBA Part 1) (with Foundation Year) – University of East London (UEL)|website=uel.ac.uk|access-date=17 July 2018}}</ref>
* [[University of Greenwich]], Department of Architecture and Landscape, London<ref>{{cite web|url=http://www.gre.ac.uk/ug/ach/k100|title=Architecture, BA Hons|website=University of Greenwich|access-date=17 July 2018|archive-date=18 July 2018|archive-url=https://web.archive.org/web/20180718003906/https://www.gre.ac.uk/ug/ach/k100|url-status=dead}}</ref>
* [[University of Huddersfield]], School of Art, Design and Architecture, [[Huddersfield]]<ref>{{cite web|url=https://www.hud.ac.uk/courses/full-time/undergraduate/architecture-architecture-international-riba-part-1-ba-hons/|title=Architecture/Architecture (International) (RIBA Part 1) BA(Hons)|website=hud.ac.uk|access-date=17 July 2018}}</ref>
* [[University of Lincoln]], Lincoln School of Architecture, [[Lincoln, England|Lincoln]]<ref>{{cite web|url=http://www.lincoln.ac.uk/architecture/ |title=School of Architecture and the Built Environment | College of Arts | University of Lincoln |access-date=2011-03-28 |url-status=dead |archive-url=https://web.archive.org/web/20110430050206/http://www.lincoln.ac.uk/architecture/ |archive-date=2011-04-30}}</ref>
* [[Lancaster University|University of Lancaster]], Lancaster School of Architecture, [[Lancaster, Lancashire|Lancaster]]<ref>{{Cite web|url=https://www.lancaster.ac.uk/lica/architecture/|title=Architecture|website=Lancaster University}}</ref>
*[[University of Liverpool]], [[Liverpool University School of Architecture]], [[Liverpool]]<ref>{{cite web|url=http://www.liv.ac.uk/lsa/|title=School of Architecture – University of Liverpool|website=liv.ac.uk|access-date=17 July 2018}}</ref>
* [[University of Nottingham]], Department of Architecture and Built Environment, [[Nottingham]]<ref>{{cite web|url=http://www.nottingham.ac.uk/sbe|title=Department of Architecture and Built Environment – The University of Nottingham|website=nottingham.ac.uk|access-date=17 July 2018}}</ref>
* [[University of Plymouth]], School of Architecture, Design and Environment, [[Plymouth]]<ref>{{cite web|url=http://www.plymouth.ac.uk/schools/ade|title=School of Art, Design and Architecture|access-date=17 July 2018|archive-date=5 June 2016|archive-url=https://web.archive.org/web/20160605005302/https://www.plymouth.ac.uk/schools/ade|url-status=dead}}</ref>
* [[University of Portsmouth]], [[United Kingdom|UK]]
* [[University of Reading]], School of Architecture, [[Reading, Berkshire]]<ref>{{cite web|url=http://www.reading.ac.uk/architecture/soa-home.aspx|title=University of Reading|website=University of Reading|access-date=17 July 2018}}</ref>
* [[University of Sheffield]], [[Sheffield School of Architecture]], [[Sheffield]]<ref>{{cite web|url=http://www.sheffield.ac.uk/architecture|title=School of Architecture – The University of Sheffield|website=sheffield.ac.uk|access-date=17 July 2018}}</ref>
* [[University of the West of England]], Faculty of the Built Environment, [[Frenchay Campus]], [[Bristol]]<ref>{{cite web|url=http://www.uwe.ac.uk|title=Welcome to UWE Bristol – University of the West of England, Bristol|website=uwe.ac.uk|access-date=17 July 2018}}</ref>
* [[University of Westminster]], School of Architecture and the Built Environment, [[Marylebone]], London<ref>[http://www.westminster.ac.uk/schools/architecture University of Westminster – About us – School of Architecture and the Built Environment] {{Webarchive|url=https://web.archive.org/web/20110721015859/http://www.westminster.ac.uk/schools/architecture |date=2011-07-21}}. Westminster.ac.uk. Retrieved on 2012-02-24.</ref>
==== [[Northern Ireland]] ====
* [[Queens University of Belfast]], School of Architecture<ref>{{cite web|url=http://www.qub.ac.uk/space|title=School of Natural and Built Environment – Queen's University Belfast|date=10 June 2016|website=Qub.ac.uk|access-date=17 July 2018}}</ref>
* The [[University of Ulster]] Architecture, School of Architecture, [[Belfast]]<ref>{{cite web|url=http://www.ulster.ac.uk/|title=Home|date=25 April 2016|website=Ulster.ac.uk|access-date=17 July 2018|archive-date=15 August 2024|archive-url=https://web.archive.org/web/20240815111036/https://www.ulster.ac.uk/|url-status=dead}}</ref>
==== [[Scotland]] ====
* [[Dundee School of Architecture]], [[University of Dundee]], [[Dundee]]<ref>{{cite web|url=http://www.architecture.dundee.ac.uk/|title=Architecture and Urban Planning|website=University of Dundee|access-date=17 July 2018|archive-date=8 December 2010|archive-url=https://web.archive.org/web/20101208013143/http://www.architecture.dundee.ac.uk/|url-status=dead}}</ref>
* [[ESALA]], Edinburgh School of Architecture and Landscape Architecture
* [[Mackintosh School of Architecture]], [[Glasgow School of Art]] ([[University of Glasgow]]), [[Glasgow]]<ref>[http://www.gsa.ac.uk/gsa.cfm?pid=11 The Glasgow School of Art] {{Webarchive|url=https://web.archive.org/web/20110930013208/http://www.gsa.ac.uk/gsa.cfm?pid=11 |date=2011-09-30 }}. Gsa.ac.uk. Retrieved on 2012-02-24.</ref>
* [[Robert Gordon University]], The Scott Sutherland School of Architecture, [[Aberdeen]]
* [[University of Strathclyde]], Faculty of Engineering, Department of Architecture, [[Strathclyde]]<ref>{{Cite web |url=http://www.strath.ac.uk/architecture |title=Architecture - University of Strathclyde |access-date=2007-09-01 |archive-url=https://web.archive.org/web/20070904040926/http://www.strath.ac.uk/architecture/ |archive-date=2007-09-04 |url-status=dead}}</ref>
==== [[Wales]] ====
* [[Centre for Alternative Technology]], Graduate School of the Environment, [[Machynlleth]]<ref>{{cite web|url=https://gse.cat.org.uk/index.php/postgraduate-courses/professional-diploma-in-architecture-part-ii|title=MArch Sustainable Architecture introduction|website=Gse.cat.org.uk|access-date=17 July 2018}}</ref>
* [[University of Wales Trinity Saint David]], Faculty of Architecture, Computing and Engineering, [[Swansea]]<ref>{{cite web|url=http://www.uwtsd.ac.uk/bsc-architecture/|title=Architecture – University of Wales Saint David|author=Web Development Team – UWTSD|website=Uwtsd.ac.uk|access-date=17 July 2018}}</ref>
* [[Welsh School of Architecture]], [[Cardiff University]], [[Cardiff]]<ref>{{cite web|url=http://www.cardiff.ac.uk/archi/|title=Home|website=Cardiff.ac.uk|access-date=17 July 2018}}</ref>
==North America==
===Canada===
====Alberta====
* [[University of Calgary]] School of Architecture, Planning and Landscape, [[Calgary]]<ref>{{cite web|url=https://www.sapl.ucalgary.ca/|title=SAPL|website=ucalgary.ca|access-date=17 July 2018|archive-date=12 November 2019|archive-url=https://web.archive.org/web/20191112085243/https://sapl.ucalgary.ca/|url-status=dead}}</ref>
====British Columbia====
* [[University of British Columbia]] School of Architecture and Landscape Architecture, [[Vancouver]]<ref>{{cite web|url=https://sala.ubc.ca/|title=sala.ubc.ca -|website=sala.ubc.ca|access-date=17 July 2018}}</ref>
====Manitoba====
* [[University of Manitoba]] Faculty of Architecture, [[Winnipeg]]<ref>{{cite web |url=http://umanitoba.ca/faculties/architecture/site/flash.html |title= Faculty of Architecture|website=umanitoba.ca |archive-url=https://web.archive.org/web/20070210161211/http://umanitoba.ca/faculties/architecture/site/flash.html |archive-date=February 10, 2007}}</ref>
====Nova Scotia====
* [[Dalhousie University]] (formerly [[Technical University of Nova Scotia]]) Faculty of Architecture and Planning, [[Halifax Regional Municipality, Nova Scotia|Halifax]]<ref>{{cite web|url=http://architectureandplanning.dal.ca/|title=Faculty of Architecture and Planning|website=Dalhousie University|access-date=17 July 2018}}</ref>
====Ontario====
* [[Carleton University]], Azrieli School of Architecture and Urbanism, [[Ottawa]]<ref>{{cite web|url=http://www.arch.carleton.ca|title=Architecture – Carleton University|website=Architecture|access-date=17 July 2018}}</ref>
* [[Laurentian University]], [[McEwen School of Architecture|McEwan School of Architecture]], [[Greater Sudbury]]
* [[Toronto Metropolitan University]], Faculty of Engineering, Architecture and Applied Science, [[Toronto]]
* [[University of Toronto]], [[John H. Daniels Faculty of Architecture, Landscape and Design]], Toronto<ref>{{Cite web |url=http://www.daniels.utoronto.ca/ |title=Daniels |access-date=2009-05-03 |archive-url=https://web.archive.org/web/20090503044124/http://www.daniels.utoronto.ca/ |archive-date=2009-05-03 |url-status=dead}}</ref>
* [[University of Waterloo]], [[University of Waterloo School of Architecture|School of Architecture]], [[Cambridge, Ontario|Cambridge]]
====Quebec====
* [[McGill University]] [[McGill University School of Architecture|School of Architecture]], [[Montreal]]<ref>[https://www.mcgill.ca/architecture/ School of Architecture | School of Architecture – McGill University]. Retrieved on 2012-02-24.</ref>
* [[Université de Montréal]], Faculté de l'aménagement, Montréal
* [[Université Laval]], École d'Architecture, Faculté d'aménagement, d'architecture et des arts visuels<ref>{{cite web|url=http://www.arc.ulaval.ca/|title=École d'architecture – Université Laval|website=École d'architecture – Université Laval|access-date=17 July 2018}}</ref>
===Mexico===
* [[Monterrey Center for Higher Learning of Design|CEDIM]], Centro de Estudios Superiores de Diseño de Monterrey, S.C., Departamento de Arquitectura<ref>{{cite web|url=http://www.cedim.edu.mx/|title=© CEDIM|website=cedim.edu.mx|access-date=17 July 2018}}</ref>
* Instituto Superior de Arquitectura y Diseño (ISAD), Chihuahua, Mexico<ref>{{cite web|url=http://www.isad.edu.mx/|title=ISAD|website=Isad.edu.mx|access-date=17 July 2018}}</ref>
* [[ITESM]], Carrera de Arquitectura<ref>{{cite web|url=http://arquitectura.mty.itesm.mx/|title=Index of /|website=arquitectura.mty.itesm.mx|access-date=17 July 2018}}</ref>
* [[ITESO]], Instituto Tecnologico de Estudios Superiores de Occidente<ref>{{cite web|url=http://www.iteso.mx/|title=ITESO – Universidad Jesuita de Guadalajara|website=Iteso.mx|access-date=17 July 2018}}</ref>
* [[Universidad de Guadalajara|UDG]], Universidad de Guadalajara, Centro Universitario de Arte, Arquitectura y Diseño<ref>{{cite web|url=http://www.cuaad.udg.mx/|title=Inicio – Centro Universitario de Arte, Arquitectura y Diseño|website=Cuaad.udg.mx|access-date=17 July 2018}}</ref>
* [[Universidad de Guanajuato|UG]], Universidad de Guanajuato, Departamento de Arquitectura<ref>{{cite web|url=http://www.ugto.mx/|title=Universidad de Guanajuato|website=Ugto.mx|access-date=17 July 2018}}</ref>
* [[Universidad Iberoamericana|UIA]], Universidad Iberoamericana, Departamento de Arquitectura<ref>{{cite web|url=http://www.uia.mx/|title=Universidad Iber|website=IBERO|access-date=17 July 2018}}</ref>
* [[UNAM]], [[Faculty of Architecture (UNAM)|Facultad de Arquitectura]], [[Mexico City]]<ref>{{Cite web |url=http://www.arq.unam.mx/ |title=2013–2017 |access-date=2007-11-06 |archive-url=https://web.archive.org/web/20071105082748/http://www.arq.unam.mx/ |archive-date=2007-11-05 |url-status=dead}}</ref>
* [[UADY]], Faculty of Architecture – Facultad de Arquitectura, [[Mérida, Yucatán]]<ref>{{Cite web |url=http://www.arquitectura.uady.mx/sitio_web/ |title=Facultad de Arquitectura, Hábitat, Arte y Diseño | UADY |access-date=2013-08-25 |archive-url=https://web.archive.org/web/20130901102406/http://www.arquitectura.uady.mx/sitio_web/ |archive-date=2013-09-01 |url-status=dead}}</ref>
* [[UANL]], Univestidad Autónoma de Nuevo León, Facultad de Arquitectura<ref>{{cite web|url=http://www.farq.mx/|title=Farq.mx|website=Farq.mx|access-date=17 July 2018|archive-date=18 July 2018|archive-url=https://web.archive.org/web/20180718030646/http://farq.mx/|url-status=dead}}</ref>
* [[Universidad Anáhuac México Norte|UA]], Universidad Anáhuac Mexico Norte, Departamento de Arquitectura<ref>{{cite web|url=http://www.anahuac.mx|title=Universidad Anáhuac|website=anahuac.mx|access-date=17 July 2018}}</ref>
* Universidad Autonoma the Guadalajara (UAG)<ref>{{cite web|url=http://admission.uag.mx|title=Universidad Autonoma the Guadalajara|website=Admission.uag.mx|access-date=17 July 2018}}{{Dead link|date=September 2018 |bot=InternetArchiveBot |fix-attempted=yes}}</ref>
* [[Universidad de las Americas Puebla]] (UDLAP), Departamento de Arquitectura<ref>{{cite web|url=http://www.udlap.mx/|title=UDLAP – Universidad de las Américas Puebla|website=Udlap.mx|access-date=17 July 2018}}</ref>
* [[Universidad de Monterrey]], Universidad de Monterrey, Departamento de Arquitectura<ref>{{cite web|url=http://www.udem.edu.mx/|title=UDEM – Universidad de Monterrey|website=Udem.edu.mx|access-date=17 July 2018}}</ref>
===Puerto Rico===
* [[Pontifical Catholic University of Puerto Rico School of Architecture|Escuela de Arquitectura de la Pontificia Universidad Católica de Puerto Rico]], [[Ponce, Puerto Rico]]<ref>{{Cite web|url=http://ea-pucpr.com/?page_id=334|archiveurl=https://web.archive.org/web/20110207145058/http://ea-pucpr.com/?page_id=334|url-status=dead|title=Location. PUCPR School of Architecture.|archivedate=February 7, 2011|access-date=May 29, 2024|archive-date=February 7, 2011|archive-url=https://web.archive.org/web/20110207145058/http://ea-pucpr.com/?page_id=334}}</ref>
===United States===
{{Main|Architecture school in the United States}}
{| class="wikitable sortable"
|-
! State (city)
! University
! School
! Control
! Year founded
! Website
|-
|[[California]] (Riverside)
|[[California Baptist University]]
|Department of Architecture
|Private
|
|http://cavad.calbaptist.edu/
|-
|[[California]] (San Francisco)
|[[California College of the Arts]]
|Department of Architecture
|Private
|
|http://www.cca.edu/
|-
|[[California]] (San Luis Obispo)
|[[California Polytechnic State University]]
|School of Architecture
|Public
|
|http://www.caed.calpoly.edu/
|-
|California (Pomona)
|[[Cal Poly Pomona]]
|[[Cal Poly Pomona College of Environmental Design|College of Environmental Design]]
|Public
|
|https://web.archive.org/web/20110215003354/http://www.csupomona.edu/~env/
|-
|California (Los Angeles)
|[[University of Southern California]]
|[[USC School of Architecture|School of Architecture]]
|Private
|
|http://arch.usc.edu/
|-
|California (Berkeley)
|[[University of California, Berkeley]]
|Department of Architecture
|Public
|
|http://arch.ced.berkeley.edu
|-
|California (Los Angeles)
|[[University of California, Los Angeles]]
|School of the Arts and Architecture
|Public
|
|http://www.aud.ucla.edu
|-
|California (Los Angeles)
|[[Southern California Institute of Architecture]]
|
|Private
|1972
|http://www.sciarc.edu
|-
|[[Colorado]] (Denver)
|[[University of Colorado Denver]]
|College of Architecture and Planning (CAP)
|Public
|
|http://www.ucdenver.edu/academics/colleges/ArchitecturePlanning
|-
|[[Connecticut]] (New Haven)
|[[Yale University]]
|[[Yale School of Architecture]] (YSOA)
|Private
|
|http://www.architecture.yale.edu
|-
|[[Florida]] (Miami)
|[[Florida International University]]
|[[FIU School of Architecture|School of Architecture]]
|Public
|1980
|http://soa.fiu.edu
|-
|Florida (Fort Lauderdale)
|[[Florida Atlantic University]]
|School of Architecture
|Public
|
|http://fau.edu/arch
|-
|Florida (Miami)
|[[Miami Dade College]]
|School of Architecture and Interior Design
|Public
|
|http://www.mdc.edu/main/architecture/
|-
|Florida (Miami)
|[[University of Miami]]
|School of Architecture
|Private
|1981
|http://arc.miami.edu/
|-
|Florida (Tampa)
|[[University of South Florida]]
|School of Architecture and Community Design
|Public
|
|http://www.arch.usf.edu/ {{Webarchive|url=https://web.archive.org/web/20230403212008/http://www.arch.usf.edu/ |date=2023-04-03 }}
|-
|Florida (Tallahassee)
|[[Florida A&M University]]
|School of Architecture
|Public
|
|https://web.archive.org/web/20060515040745/http://www.famusoa.net/
|-
|Florida (Gainesville)
|[[University of Florida]]
|School of Architecture
|Public
|1925
|https://web.archive.org/web/20110929082513/http://www.dcp.ufl.edu/arch/
|-
|Georgia (Atlanta)
|[[Georgia Institute of Technology]]
|School of Architecture
|Public
|1908
|http://www.coa.gatech.edu
|-
|[[Idaho]] (Moscow)
|[[University of Idaho]]
|College of Art and Architecture
|Public
|
|http://www.uidaho.edu/caa
|-
|[[Illinois]] (Chicago)
|[[Illinois Institute of Technology]]
|College of Architecture
|Private
|
|http://www.iit.edu/arch
|-
|[[Illinois]] (Urbana-Champaign)
|[[University of Illinois]]
| [[University of Illinois School of Architecture|School of Architecture]]
|Public
|1870
|http://www.arch.illinois.edu
|-
|[[Illinois]] (Chicago)
|[[School of the Art Institute of Chicago]]
|[[Department of Architecture, Interior Architecture and Designed Objects]]
|Private
|2006
|http://www.saic.edu
|-
|[[Indiana]] (Columbus)
|[[Indiana University]]
|Irwin Miller Architecture Program
|Public
|2018
|https://soaad.indiana.edu/graduate/march.html
|-
|[[Indiana]] (Muncie)
|[[Ball State University]]
|[[Estopinal College of Architecture and Planning|Department of Architecture]]
|Public
|1965
|https://www.bsu.edu/academics/collegesanddepartments/architecture
|-
|[[Indiana]] (Notre Dame)
|[[University of Notre Dame]]
|[[Notre Dame School of Architecture|School of Architecture]] (for traditional architecture and urbanism)
|Private
|1898
|http://architecture.nd.edu/
|-
|[[Kansas]] (Lawrence)
|[[The University of Kansas]]
|[[University of Kansas School of Architecture, Design, and Planning|School of Architecture, Design, and Planning]]
|Public
|1912
|http://www.sadp.ku.edu/
|-
|[[Kansas]] (Manhattan)
|[[Kansas State University]]
|College of Architecture, Planning & Design
|Public
|
|http://apdesign.k-state.edu
|-
|[[Louisiana]] (New Orleans)
|[[Tulane University]]
|[[Tulane School of Architecture]]
|Private
|
|https://architecture.tulane.edu/
|-
|[[Maine]] (Augusta)
|[[University of Maine at Augusta]]
|Department of Architecture
|Public
|
|http://www.uma.edu/academics/programs/architecture/
|-
|[[Maryland]] (College Park)
|[[University of Maryland]]
|School of Architecture, Planning, and Preservation
|Public
|
|http://arch.umd.edu/
|-
|[[Maryland]] (Baltimore)
|[[Morgan State University]]
|School of Architecture and Planning
|Public
|
|http://www.morgan.edu/sap
|-
|[[Massachusetts]] (Boston)
|[[Boston Architectural College]]
|School of Architecture
|Private
|1889
|http://www.the-bac.edu/
|-
|[[Massachusetts]] (Boston)
|[[Northeastern University]]
|School of Architecture
|Private
|
|https://web.archive.org/web/20181204171532/http://www.architecture.neu.edu/
|-
|[[Massachusetts]] (Cambridge)
|[[Harvard University]]
|[[Graduate School of Design]]
|Private
|
|http://www.gsd.harvard.edu
|-
|[[Massachusetts]]
(Boston)
|[[Massachusetts College of Art and Design]]
|Department of Architecture
|Public
|
|http://www.massart.edu
|-
|[[Massachusetts]] (Cambridge)
|[[Massachusetts Institute of Technology]]
|[[MIT School of Architecture and Planning|School of Architecture + Planning]]
|Private
|
|http://architecture.mit.edu
|-
|[[Michigan]] (Ann Arbor)
|[[University of Michigan]]
|Taubman College of Architecture and Urban Planning
|Public
|
|http://www.tcaup.umich.edu/
|-
|[[Mississippi]] (Starkville)
|[[Mississippi State University]]
|School of Architecture
|Public
|1973
|http://www.caad.msstate.edu/caad_web/sarc/home.php
|-
|[[Montana]] (Bozeman)
|[[Montana State University]]
|School of Architecture (SoArch)
|Public
|
|http://www.arch.montana.edu/
|-
|[[New Jersey]] (Union)
|[[Kean University]]
|Michael Graves College, School of Public Architecture (SoPA)
|Public
|1855
|https://www.kean.edu/academics/michael-graves-college-architecture-and-design/school-public-architecture
|-
|[[New Jersey]] (Princeton)
|[[Princeton University]]
|[[Princeton University School of Architecture|School of Architecture]]
|Private
|
|http://soa.princeton.edu
|-
|[[New Mexico]] (Albuquerque)
|[[University of New Mexico]]
|School of Architecture and Planning (SA+P)
|Public
|
|http://saap.unm.edu/
|-|-
|[[New York (state)|New York]] (Buffalo)
|[[University at Buffalo, The State University of New York]]
|Buffalo School of Architecture and Planning (B/a+p)
|Public
|1968
|http://ap.buffalo.edu/
|-
|[[New York (state)|New York]] (New York City)
|[[Columbia University]]
|[[Columbia Graduate School of Architecture, Planning and Preservation|Graduate School of Architecture, Planning and Preservation]]
|Private
|
|http://www.arch.columbia.edu/
|-
|New York (New York City)
|[[Cooper Union]]
|Irwin S. Chanin School of Architecture
|Private
|
|http://archweb.cooper.edu
|-
|New York (Ithaca)
|[[Cornell University]]
|[[Cornell University College of Architecture, Art, and Planning|College of Architecture, Art & Planning]] (AAP)
|Private
|
|http://www.aap.cornell.edu/arch/
|-
|New York (Troy)
|[[Rensselaer Polytechnic Institute]]
|School of Architecture (SoA)
|Private
|
|http://www.arch.rpi.edu
|-
|New York (New York City)
|[[Pratt Institute]]
|[[Pratt Institute School of Architecture|School of Architecture]]
|Private
|
|http://www.pratt.edu/academics/architecture/
|-
|New York (New York City)
|[[City College of New York]]
|The Bernard and Anne Spitzer School of Architecture (SSA)
|Public
|
|http://ssa1.ccny.cuny.edu/
|-
|New York ([[Syracuse, New York|Syracuse]])
|[[Syracuse University]]
|[[Syracuse University School of Architecture|School of Architecture]]
|Private
|1873<ref name="SOA school-history">{{cite web |title=School History |url=https://soa.syr.edu/school/school-history/ |website=soa.syr.edu |publisher=Syracuse Architecture |access-date=26 February 2022}}</ref>
|http://www.soa.syr.edu
|-
|[[Ohio]] (Cincinnati)
|[[University of Cincinnati]]
|[[School of Architecture and Interior Design]]
|Public
|
|http://daap.uc.edu/said/
|-
|[[Oklahoma]] (Norman)
|[[University of Oklahoma]]
|[[University of Oklahoma College of Architecture|College of Architeure]]
|Public
|1926
|http://ou.edu/architecture.html
|-
|[[Oklahoma]] (Stillwater)
|[[Oklahoma State University]]
|School of Architecture
|Public
|1909
|http://architecture.okstate.edu
|-
|[[Oregon]] (Eugene)
|[[University of Oregon]]
|[[University of Oregon School of Architecture and Allied Arts|School of Architecture and Allied Arts]]
|Public
|
|http://architecture.uoregon.edu/
|-
|[[Oregon]] (Portland)
|[[Portland State University]]
|[[School of Architecture]]
|Public
|
|http://www.pdx.edu/the-arts/architecture/
|-
|[[Pennsylvania]] (Pittsburgh)
|[[Carnegie Mellon University]]
|[[Carnegie Mellon School of Architecture|School of Architecture]]
|Private
|
|http://www.cmu.edu/architecture/
|-
|[[Pennsylvania]] (Philadelphia)
|[[Philadelphia University]]
|College of Architecture and the Built Environment
|Private
|
|http://www.philau.edu/architectureandthebuiltenvironment/ {{Webarchive|url=https://web.archive.org/web/20240619125217/http://www.philau.edu/architectureandthebuiltenvironment/ |date=2024-06-19 }}
|-
|[[Pennsylvania]] (State College)
|[[Pennsylvania State University]]
|College of Arts and Architecture
|Public
|1910
|http://stuckeman.psu.edu/arch
|-
|[[Pennsylvania]] (Scranton)
|[[Marywood University]]
|School of Architecture
|Private
|2009
|https://www.marywood.edu/academics/architecture
|-
|[[Rhode Island]] (Providence)
|[[Rhode Island School of Design]]
|Department of Architecture
|Private
|
|http://architecture.risd.edu/
|-
|[[South Dakota]]
|[[South Dakota State University]]
|Department of Architecture (DoArch)
|Public
|2010
|https://www.sdstate.edu/architecture
|-
|[[Tennessee]] (Knoxville)
|[[University of Tennessee|University of Tennessee--Knoxville]]
|College of Architecture and Design (CoAD)
|Public
|
|https://archdesign.utk.edu
|-
|[[Texas]] (College Station)
|[[Texas A&M University]]
|College of Architecture
|Public
|1906
|http://www.arch.tamu.edu/
|-
|[[Texas]] (Houston)
|[[University of Houston]]
|[[Hines College of Architecture|Gerald D. Hines College of Architecture]]
|Public
|
|http://www.arch.uh.edu
|-
|[[Texas]] (Austin)
|[[University of Texas at Austin]]
|[[University of Texas School of Architecture|School of Architecture]]
|Public
|1948
|https://soa.utexas.edu/
|-
|[[Utah]] (Salt Lake City)
|[[University of Utah]]
|[[University of Utah College of Architecture and Planning|College of Architecture and Planning]]
|Public
|
|http://www.arch.utah.edu
|-
|[[Virginia]] (Charlottesville)
|[[University of Virginia]]
|[[University of Virginia School of Architecture|School of Architecture]]
|Public
|
|http://www.arch.virginia.edu/
|-
|Virginia (Blacksburg)
|[[Virginia Polytechnic Institute and State University]]
|[[Virginia Tech College of Architecture and Urban Studies|College of Architecture and Urban Studies]]
|Public
|
|http://www.caus.vt.edu/
|-
|[[Washington, DC]] (Northwest)
|[[Catholic University of America]]
|[[Catholic University School of Architecture and Planning|School of Architecture and Planning]]
|Private
|
|http://architecture.cua.edu/
|-
|[[Washington (state)|Washington]] (Seattle)
|[[University of Washington]]
|[[University of Washington College of Built Environments|College of Built Environments]]
|Public
|
|http://arch.be.washington.edu
|-
|[[Washington (state)|Washington]] (Pullman)
|[[Washington State University]]
|[[Washington State University|School of Design + Construction]]
|Public
|
|http://arch.be.washington.edu
|-
|[[Wisconsin]] (Milwaukee)
|[[University of Wisconsin–Milwaukee]]
|[[University of Wisconsin–Milwaukee School of Architecture and Urban Planning|School of Architecture and Urban Planning]]
|Public
|
|http://uwm.edu/sarup
|}
==Central America==
===Costa Rica===
* [[Costa Rica Institute of Technology]], Escuela de Arquitectura y Urbanismo, Campus San José, [[San José (Costa Rica)|San José]]<ref>{{cite web|url=http://www.tec.cr|title=TEC|website=TEC|access-date=17 July 2018}}</ref>
* Universidad Autónoma de Centro América, Curridabat<ref>{{Cite web |url=http://www.uaca.ac.cr/arquitectura.html |title=Universidad Autónoma de Centro América |access-date=2009-08-25 |archive-url=https://web.archive.org/web/20090221024335/http://www.uaca.ac.cr/arquitectura.html |archive-date=2009-02-21 |url-status=dead}}</ref>
* Universidad Central de Costa Rica, Escuela de Ingenierías y Arquitectura, Barrio Escalante
* Universidad Creativa de Costa Rica<ref>{{Cite web|url=https://www.ucreativa.com/areas-academicas/carreras|title=Universidad Creativa|website=UCreativa.com|access-date=17 July 2018|archive-date=27 October 2019|archive-url=https://web.archive.org/web/20191027003924/https://www.ucreativa.com/areas-academicas/carreras|url-status=dead}}</ref>
* [[University of Costa Rica]], Escuela de Arquitectura, San José<ref>{{cite web|url=http://arquis.ucr.ac.cr|title=Arquitectura UCR|website=Arquis.ucr.ac.cr|access-date=17 July 2018}}</ref>
* Universidad de las Ciencias y el Arte, facultad de Diseño, San José
* Universidad Hispanoamericana, Escuela de Arquitectura, Barrio Escalante<ref>{{Cite web|url= https://uh.ac.cr|title=UH}}</ref>
* [[Universidad Interamericana]], Facultad de Ingeniería y Arquitectura, Heredia, Costa Rica|Heredia<ref>{{cite web |url=http://www.uinteramericana.edu/ |title=Universidad INTERAMERICANA Laureate International Universities |access-date=2009-08-25 |url-status=dead |archive-url=https://web.archive.org/web/20090824185031/http://www.uinteramericana.edu/ |archive-date=2009-08-24}}</ref>
* Universidad Internacional de las Américas, Facultad de Ingeniería y Arquitectura, San José
* [[Universidad Latina de Costa Rica]], Facultad de Ingeniería y Arquitectura<ref>{{cite web|url=http://www.ulatina.ac.cr/|title=Universidad Latina de Costa Rica|website=Universidad Latina de Costa Rica|access-date=17 July 2018}}</ref>
* Universidad Latinoamericana de las Ciencias y la Tecnología, Facultad de Ingenierías y Arquitectura, Escuela de Arquitectura
* Universidad Veritas, Escuela de Arte, Diseño y Arquitectura<ref>{{cite web|url=http://www.uveritas.ac.cr/|title=Universidad Veritas|website=Uveritas.ac.cr|access-date=17 July 2018|archive-date=13 October 2011|archive-url=https://web.archive.org/web/20111013201611/http://www.uveritas.ac.cr/|url-status=dead}}</ref>
===Cuba===
* Instituto Superior Politecnico de Julio Antonio Mella<ref>{{cite web|url=http://universidadypatrimonio.net/doc/doc/2_2_52.pdf|title=Remodelación Funcional De La Sede Julio Antonio Mella|website=Universidadypatrimonio.net|access-date=17 July 2018}}{{Dead link|date=July 2024 |bot=InternetArchiveBot |fix-attempted=yes }}</ref>
* Jose Antonio Echeverria Higher Technical University<ref>{{Cite web |url=http://www.cujae.edu.cu/eng/index.html |title=CUJAE - Instituto Superior Politécnico José Antonio Echeverría |access-date=2009-06-08 |archive-url=https://web.archive.org/web/20090605062012/http://www.cujae.edu.cu/eng/index.html |archive-date=2009-06-05 |url-status=dead}}</ref>
* Universidad Central Marta Abreu de las Villas, Facultad de Arquitectura<ref>{{cite web|url=http://www.uclv.edu.cu/eng/index.html|title=Página no encontrada – Universidad Central "Marta Abreu" de Las Villas|website=Universidad Central "Marta Abreu" de Las Villas|access-date=17 July 2018}}</ref>
===Dominican Republic===
* Pontifica Universidad Católica Madre y Maestra
* Universidad Autónoma de Santo Domingo
* Universidad Católica Nordestana
* Universidad Central del Este
* Universidad Dominicana O & M
* Universidad Iberoamericana
* Universidad Nacional Pedro Henríquez Ureña
* Universidad Tecnológica de Santiago
* Instituto Nacional de Ciencias Exactas
* Universidad Católica del Cibao
===El Salvador===
* Universidad Albert Einstein
* Universidad Católica de El Salvador
* Universidad Centroamericana José Simeon Cañas
* Universidad de El Salvador
* Universidad de Oriente
* Universidad Dr. José Matías Delgado
* Universidad Francisco Gavidia
* Universidad Gerardo Barrios
* Universidad Politécnica de El Salvador
* Universidad Tecnológica de El Salvador
===Guatemala===
* Universidad de San Carlos de Guatemala
* Universidad del Istmo
* Universidad Francisco Marroquín
* Universidad Mariano Galvez
* Universidad Mesoamericana
* Universidad Rafael Landívar
===Honduras===
* Universidad Nacional Autónoma de Honduras, Campus Tegucigalpa
* Universidad José Cecilio Del Valle
* Universidad Católica de Honduras
* Universidad de San Pedro Sula
* Universidad Tecnologica Centroamericana
*Centro de Diseño, Arquitectura y Construcción (CEDAC)
===Nicaragua===
* Universidad Católica REDEMPTORIS MATER
* Universidad Centroamericana
* Universidad del Valle
* Universidad Iberoamericana de Ciencia y Tecnología
* Universidad Nacional de Ingeniería
===Panama===
* Columbus University, Escuela de Arquitectura
* Isthmus, Escuela de Arquitectura y Diseño de América Latina y el Caribe<ref>{{cite web|url=http://www.isthmus.edu.pa|title=Arquitectura – Panama – Isthmus|website=Arquitectura – Panama – Isthmus|access-date=17 July 2018}}</ref>
* Quality Leadership University
* Universidad Católica Santa María la Antigua, Escuela de Diseño
* Universidad de Panamá, Facultad de Arquitectura, Escuela de Arquitectura<ref>{{cite web|url=http://www.up.ac.pa|title=New Document|website=Up.ac.pa|access-date=17 July 2018}}</ref>
* Universidad Autónoma de Chiriquí, Facultad de Arquitectura [http://www.unachi.ac.pa UNACHI]
* Universidad Interamericana de Panamá, Facultad de Ingenierías y Arquitectura, Escuela de Arquitectura
* Universidad Tecnológica de Panamá, Escuela de Ingenierías
==South America==
===Argentina===
* [[Universidad Argentina John F. Kennedy]], Escuela de Arquitectura, [[Buenos Aires]]<ref>{{cite web|url=http://www.kennedy.edu.ar/|title=Universidad Kennedy -|website=Kennedy.edu.ar|access-date=17 July 2018}}</ref>
* Universidad Blas Pascal, Facultad de Arquitectura, [[Córdoba, Argentina|Córdoba]]<ref>{{cite web|url=http://www.ubp.edu.ar/|title=Universidad Blas Pascal|website=Ubp.edu.ar|access-date=17 July 2018}}</ref>
* [[Universidad Católica de Córdoba]], Facultad de Arquitectura, Córdoba<ref>{{cite web|url=http://www.uccor.edu.ar/|title=Universidad Católica de Córdoba|website=Uccor.edu.ar|access-date=17 July 2018}}</ref>
* Universidad Católica de La Plata, Facultad de Arquitectura y Diseño, [[La Plata]]<ref>{{cite web|url=http://www.ucalp.edu.ar/|title=Universidad Católica de La Plata – Abierta la inscripción|website=UCALP|access-date=17 July 2018}}</ref>
* Universidad Católica de Salta, Facultad de Arquitectura y Urbanismo, [[Salta]]<ref>{{cite web |url=http://www.ucasal.net/ |title=Universidad Cat?lica de Salta, UCASAL, Prestigio y Excelencia Educativa |access-date=2011-03-22 |url-status=dead |archive-url=https://web.archive.org/web/20110427020427/http://ucasal.net/ |archive-date=2011-04-27}}</ref>
* Universidad Católica de Santa Fe, Facultad de Arquitectura y Diseño, [[Santa Fe, Argentina|Santa Fe]]<ref>{{cite web|url=http://www.ucsf.edu.ar/|title=UCSF – Universidad Católica de Santa Fe|website=Ucsf.edu.ar|access-date=17 July 2018}}</ref>
* [[Universidad de Belgrano]], Facultad de Arquitectura y Urbanismo, [[Belgrano, Buenos Aires|Belgrano]]<ref>{{cite web|url=http://www.ub.edu.ar/|title=Home – Universidad de Belgrano|website=Ub.edu.ar|access-date=17 July 2018}}</ref>
* [[Universidad de Buenos Aires]], Facultad de Arquitectura, Diseño y Urbanismo, Buenos Aires<ref>{{cite web|url=http://www.fadu.uba.ar|title=FADU|website=Fadu.uba.ar|access-date=17 July 2018}}</ref>
* [[Universidad de Flores]], Facultad de Planeamiento Socio-Ambiental, Buenos Aires, [[Cipolletti]]<ref>{{cite web|url=http://universidad.uflo.edu.ar/|title=Universidad de Flores – UFLO|website=universidad.uflo.edu.ar|access-date=17 July 2018}}</ref>
* [[Universidad de Mendoza]], Facultad de Arquitectura, Urbanismo y Diseño, [[Mendoza, Argentina|Mendoza]]<ref>{{cite web|url=http://www.um.edu.ar|title=Universidad de Mendoza|website=Universidad de Mendoza|access-date=17 July 2018}}</ref>/
* [[Universidad de Moron]], Facultad de Arquitectura, Diseño, Arte y Urbanismo, [[Morón, Buenos Aires|Moron]]<ref>{{cite web|url=http://www.unimoron.edu.ar/|title=Universidad de Morón|website=Unimoron.edu.ar|access-date=17 July 2018}}</ref>
* [[Universidad Nacional de Córdoba]], Facultad de Arquitectura, Urbanismo y Diseño, [[Córdoba, Argentina|Córdoba]]<ref>{{Cite web |url=http://www.unc.edu.ar/arquitectura/ |title=FAUD - Novedades — Universidad Nacional de Córdoba |access-date=2011-03-22 |archive-url=https://web.archive.org/web/20101007200946/http://www.unc.edu.ar/arquitectura |archive-date=2010-10-07 |url-status=dead}}</ref>
* [[Universidad Nacional de La Plata]], Facultad de Arquitectura y Urbanismo, La Plata<ref>{{Cite web |url=http://www.fau.unlp.edu.ar/ |title=Facultad de Arquitectura y Urbanismo – UNLP |access-date=2011-11-19 |archive-url=https://web.archive.org/web/20111126152018/http://www.fau.unlp.edu.ar/ |archive-date=2011-11-26 |url-status=dead}}</ref>
* [[Universidad Nacional de Mar del Plata]], Facultad de Arquitectura, Urbanismo y Diseño, [[Mar Del Plata]]<ref>{{cite web|url=http://www.mdp.edu.ar/arquitectura/|title=FAUD|website=Mdp.edu.ar|access-date=17 July 2018}}</ref>
* [[Universidad de Palermo]], Facultad de Arquitectura, Buenos Aires<ref>{{cite web|url=http://www.palermo.edu/arquitectura/|title=Facultad de Arquitectura – Universidad de Palermo|website=Palermo.edu|access-date=17 July 2018}}</ref>
* [[Universidad Nacional de Rosario]], Facultad de Arquitectura, Planeamiento y Diseño, [[Rosario]]<ref>{{cite web|url=http://www.fapyd.unr.edu.ar/|title=Inicio|website=Fapyd.unr.edu.ar|access-date=17 July 2018}}</ref>
* [[Universidad Nacional de San Juan]], Facultad de Arquitectura, [[San Juan, Argentina|San Juan]]<ref>{{cite web|url=http://www.unsj.edu.ar/|title=Universidad Nacional de San Juan|website=Unsj.edu.ar|access-date=17 July 2018}}</ref>
* [[Universidad Nacional de Tucumán]], Facultad de Arquitectura y Urbanismo, [[San Miguel de Tucumán|Tucumán]]<ref>{{cite web|url=http://www.unt.edu.ar/|title=Universidad Nacional de Tucumán |website=Unt.edu.ar|access-date=17 July 2018}}</ref>
* [[Universidad Nacional del Litoral]], Facultad de Arquitectura, Diseño y Urbanismo, Santa Fe<ref>{{cite web|url=http://www.unl.edu.ar/|title=UNL|website=Unl.edu.ar|access-date=17 July 2018}}</ref>
* [[Universidad Nacional del Nordeste]], Facultad de Arquitectura y Urbanismo<ref>{{cite web |url=http://www.unne.edu.ar/estudiando/carreras_grado.php |title=Universidad Nacional del Nordeste |access-date=2013-03-27 |url-status=dead |archive-url=https://web.archive.org/web/20130312213844/http://www.unne.edu.ar/estudiando/carreras_grado.php |archive-date=2013-03-12}}</ref> [[Resistencia, Chaco]]<ref>{{cite web|url=http://arq.unne.edu.ar/|title=Facultad de Arquitectura y Urbanismo – UNNE|website=arq.unne.edu.ar|access-date=17 July 2018|archive-date=12 October 2017|archive-url=https://web.archive.org/web/20171012090030/http://arq.unne.edu.ar/|url-status=dead}}</ref>
* [[Universidad Torcuato di Tella]], Escuela de Arquitectura y Estudios Urbanos, Buenos Aires<ref>{{cite web|url=http://www.utdt.edu/|title=Universidad Torcuato Di Tella|website=Utdt.edu|access-date=17 July 2018}}</ref>
===Brazil===
{{Main|List of architecture schools in Brazil}}
* [[Centro Universitário Belas Artes de São Paulo]], [[CUBASP]], São Paulo<ref>{{cite web|url=http://www.belasartes.br|title=Belas Artes|website=Belasartes.br|access-date=17 July 2018}}</ref>
* [[Centro Universitário Izabela Hendrix]], [[Belo Horizonte]]<ref>{{cite web|url=http://www.izabelahendrix.edu.br/|title=Instituto Metodista Izabela Hendrix —|website=Izabelahendrix.edu.br|access-date=17 July 2018}}</ref>
* [[Escola da Cidade]], [[AEAUSP]], São Paulo<ref>{{Cite web |url=http://www.escoladacidade.edu.br/ |title=Archived copy |access-date=2018-09-13 |archive-url=https://web.archive.org/web/20180303152531/http://www.escoladacidade.edu.br/ |archive-date=2018-03-03 |url-status=dead}}</ref>
* [[Pontifícia Universidade Católica do Rio Grande do Sul]], [[PUC-RS]]<ref>{{cite web|url=http://www.pucrs.br/fau/|title=Home – Escola Politécnica|website=Escola Politécnica|access-date=17 July 2018|archive-date=16 April 2016|archive-url=https://web.archive.org/web/20160416183238/http://www.pucrs.br/fau/|url-status=dead}}</ref>
* [[Universidade de Brasília]], [[UnB]], Faculdade de Arquitetura e Urbanismo, [[Brasília]]<ref>{{cite web|url=http://www.fau.unb.br|title=Home|website=Fau.unb.br|access-date=17 July 2018}}</ref>
* [[Universidade de Fortaleza]], UNIFOR, [[Fortaleza]]<ref>{{cite web|url=http://www.unifor.br/|title=Unifor|website=Unifor.br|access-date=17 July 2018}}</ref>
* [[Universidade de São Paulo]], USP, Faculdade de Arquitetura e Urbanismo, [[São Paulo]]<ref>{{Cite web |url=http://www.usp.br/fau |title=FAU – USP | Faculdade de Arquitetura e Urbanismo da USP |access-date=2008-02-16 |archive-url=https://web.archive.org/web/20080307203528/http://www.usp.br/fau/ |archive-date=2008-03-07 |url-status=dead}}</ref>
*[http://www.unifil.br/portal/ Centro Universitário Filadélfia] – UNIFIL, [[Londrina]], [[Paraná (state)|Paraná]], [http://www.unifil.br/ Portal]
* [[Universidade do Vale do Rio dos Sinos]], [[UNISINOS]]<ref>{{Cite web |url=http://www.unisinos.br/graduacao/arquitetura/ |title=| U n i s i n o s | - Graduação em Arquitetura e Urbanismo |access-date=2013-01-24 |archive-url=https://web.archive.org/web/20050301092827/http://www.unisinos.br/graduacao/arquitetura/ |archive-date=2005-03-01 |url-status=dead}}</ref>
* [[Universidade Estadual de Campinas]], [[UNICAMP]], Faculdade de Engenharia Civil, Arquitetura e Urbanismo, [[Campinas]]<ref>{{Cite web |url=http://www.fec.unicamp.br/ |title=Site da FEC |access-date=2018-09-13 |archive-url=https://web.archive.org/web/20180909125844/http://www.fec.unicamp.br/ |archive-date=2018-09-09 |url-status=dead}}</ref>
* [[Universidade Estadual de Londrina]] (UEL)<ref>{{cite web|url=http://www.uel.br/ctu/dau/curso.html|title=UEL >> Departamento de Arquitetura e Urbanismo >> O Curso de Arquitetura e Urbanismo|website=Uel.br|access-date=17 July 2018}}</ref>
* [[Universidade Estadual Paulista Júlio de Mesquita Filho]], [[UNESP]]<ref>{{cite web|url=http://www.faac.unesp.br/|title=UNESP: Câmpus de Bauru – Faculdade de Arquitetura, Artes e Comunicação|website=faac.unesp.br|access-date=17 July 2018}}</ref>
* [[Universidade Federal de Minas Gerais]], [[UFMG]], Faculdade de Arquitetura e Urbanismo, [[Belo Horizonte]]<ref>{{cite web|url=http://www.arquitetura.ufmg.br|title=EA – Escola de Arquitetura da UFMG|website=arquitetura.ufmg.br|access-date=17 July 2018}}</ref>
* [[Universidade Federal de Pernambuco]], [[UFPE]]<ref>{{Cite web |url=http://www.ufpe.br/proacad/index.php?option=com_content&view=article&id=107&Itemid=138 |title=Universidade Federal de Pernambuco - Proacad |access-date=2013-01-24 |archive-url=https://web.archive.org/web/20120527172838/http://www.ufpe.br/proacad/index.php?option=com_content&view=article&id=107&Itemid=138 |archive-date=2012-05-27 |url-status=dead}}</ref>
* [[Universidade Federal de Santa Catarina]]- UFSC<ref>{{cite web|url=http://www.arq.ufsc.br/|title=Arquitetura e Urbanismo|website=Arq.ufsc.br|access-date=17 July 2018}}</ref>
* [[Universidade Federal de Uberlândia]] (UFU)<ref>{{Cite web |url=http://www.ufu.br/content/arquitetura-e-urbanismo-e-design |title=Universidade Federal de Uberlândia |access-date=2013-01-24 |archive-url=https://web.archive.org/web/20131020231045/http://www.ufu.br/content/arquitetura-e-urbanismo-e-design |archive-date=2013-10-20 |url-status=dead}}</ref>
* [[Universidade Federal de Viçosa]] (UFV)<ref>{{cite web|url=http://www.dau.ufv.br/|title=:: Departamento de Arquitetura e Urbanismo – UFV |website=dau.ufv.br|access-date=17 July 2018}}</ref>
* [[Universidade Federal do Ceará]], UFC, Curso de Arquitetura e Urbanismo, [[Fortaleza]]<ref>{{cite web|url=http://www.ufc.br/|title=Portal da UFC – Universidade Federal do Ceará – Página Inicial|website=ufc.br|access-date=17 July 2018}}</ref>
* [[Universidade Federal do Espírito Santo]], [[UFES]]<ref>{{cite web|url=http://www.arquitetura.ufes.br/|title=Seja Bem-Vindo – Arquitetura e Urbanismo|website=arquitetura.ufes.br|access-date=17 July 2018|archive-date=17 July 2018|archive-url=https://web.archive.org/web/20180717213027/http://www.arquitetura.ufes.br/|url-status=dead}}</ref>
* [[Universidade Federal do Pará]], [[UFPA]]<ref>{{cite web|url=http://www.faufpa.wordpress.com|title=WordPress.com|website=faufpa.wordpress.com|access-date=17 July 2018}}</ref>
* [[Universidade Federal do Paraná]], [[UFPR]]<ref>{{Cite web |url=http://www.cau.ufpr.br/ |title=::: Curso de Arquitetura e Urbanismo ::: UFPR ::: |access-date=2013-01-24 |archive-url=https://web.archive.org/web/20120523170150/http://www.cau.ufpr.br/ |archive-date=2012-05-23 |url-status=dead}}</ref>
* [[Universidade Federal do Rio de Janeiro]], [[UFRJ]], Faculdade de Arquitetura e Urbanismo, [[Rio de Janeiro]]<ref>{{Cite web |url=http://www.fau.ufrj.br/ |title=Faculdade de Arquitetura e Urbanismo – FAU – UFRJ |access-date=2018-09-13 |archive-url=https://web.archive.org/web/20180820113111/http://www.fau.ufrj.br/ |archive-date=2018-08-20 |url-status=dead}}</ref>
* [[Universidade Federal do Rio Grande do Sul]], [[UFRGS]]<ref>{{Cite web |url=http://www.ufrgs.br/facarq/ |title=Faculdade de Arquitetura - UFRGS - Indice |access-date=2013-01-24 |archive-url=https://web.archive.org/web/20090831110505/http://www.ufrgs.br/facarq/ |archive-date=2009-08-31 |url-status=dead}}</ref>
* [[Universidade Presbiteriana Mackenzie]], UPM, Faculdade de Arquitetura e Urbanismo, [[São Paulo]]<ref>{{Cite web |url=http://www.mackenzie.br/fau.html |title=Portal Mackenzie: FAU |access-date=2010-03-30 |archive-url=https://web.archive.org/web/20100208224135/http://www.mackenzie.br/fau.html |archive-date=2010-02-08 |url-status=dead}}</ref>
* [[Universidade São Francisco]], USF, Curso de Arquitetura e Urbanismo, [[Itatiba]]<ref>{{Cite web |url=http://www.saofrancisco.edu.br/itatiba/graduacao/arquiteturaeurbanismo/ |title=Archived copy |access-date=2009-12-29 |archive-url=https://web.archive.org/web/20100312075413/http://www.saofrancisco.edu.br/itatiba/graduacao/arquiteturaeurbanismo/ |archive-date=2010-03-12 |url-status=dead}}</ref>
* [[Universidade Tecnológica Federal do Paraná]], [[UTFPR]]<ref>{{cite web|url=http://www.dacoc.ct.utfpr.edu.br/|title=Página Inicial — Universidade Tecnológica Federal do Paraná|website=dacoc.ct.utfpr.edu.br|access-date=17 July 2018}}</ref>
===Chile===
* Pontificia Universidad Católica de Chile<ref>{{cite web|url=http://www.puc.cl|title=Pontificia Universidad Católica de Chile|website=puc.cl|access-date=17 July 2018}}</ref> Facultad de Arquitectura, Diseño y Estudios Urbanos<ref>{{Cite web |url=http://www.fadeu.puc.cl/ |title=Facultad de Arquitectura Diseño y Estudios UrbanosFacultad de Arquitectura Diseño y Estudios Urbanos - Pontificia Universidad Católica de Chile |access-date=2018-09-13 |archive-url=https://web.archive.org/web/20151015232645/http://fadeu.puc.cl/ |archive-date=2015-10-15 |url-status=dead}}</ref>
* Pontificia Universidad Católica de Valparaíso<ref>{{cite web|url=http://www.pucv.cl|title=Pontificia Universidad Católica de Valparaíso|website=pucv.cl|access-date=17 July 2018}}</ref> Escuela de Arquitectura y Diseño<ref>{{cite web|url=http://www.ead.pucv.cl|title=Escuela de Arquitectura y Diseño PUCV – Pontificia Universidad Católica de Valparaíso – Escuela de Arquitectura y Diseño PUCV – Pontificia Universidad Católica de Valparaíso|website=Escuela de Arquitectura y Diseño PUCV – Pontificia Universidad Católica de Valparaíso|access-date=17 July 2018}}</ref>
* Universidad Católica del Norte<ref>{{cite web|url=http://www.ucn.cl|title=Universidad Católica del Norte|website=Universidad Católica del Norte|access-date=17 July 2018}}</ref> Escuela de Arquitectura<ref>{{cite web|url=http://www.escueladearquitecturaucn.cl/|title=Escuela de Arquitectura, Universidad Católica del Norte Antofagasta, Chile – Escuela de Arquitectura, Universidad Católica del Norte|website=escueladearquitecturaucn.cl|access-date=17 July 2018}}</ref>
* [[Universidad de Chile]] Facultad de Arquitectura y Urbanismo, [[Santiago]]<ref>{{cite web|url=http://www.uchilefau.cl|title=Facultad de Arquitectura y Urbanismo|website=uchilefau.cl|access-date=17 July 2018}}</ref>
* Universidad Técnica Federico Santa María<ref>{{cite web|url=http://www.usm.cl|title=Universidad Técnica Federico Santa María|website=Universidad Técnica Federico Santa María|access-date=17 July 2018}}</ref> Departamento de Arquitectura<ref>{{cite web|url=http://www.arq.usm.cl|title=Departamento de Arquitectura USM · Universidad Técnica Federico Santa María|website=Departamento de Arquitectura USM · Universidad Técnica Federico Santa María|access-date=17 July 2018}}</ref>
===Colombia===
* Pontificia Universidad Javeriana, Bogotá, Facultad de Arquitectura y Diseño<ref>{{Cite web |url=http://www.javeriana.edu.co/arquidis/principal.html |title=Facultad de Arquitectura y Dise |access-date=2009-06-16 |archive-url=https://web.archive.org/web/20070610132047/http://www.javeriana.edu.co/arquidis/principal.html |archive-date=2007-06-10 |url-status=dead}}</ref>
* Universidad Catolica de Colombia, Facultad de Arquitectura, RIBA Accredited Program, [[Bogotá]]<ref>{{cite web|url=http://www.ucatolica.edu.co/|title=Universidad Catolica de Colombia|website=ucatolica.edu.co|access-date=17 July 2018}}</ref>
* [[Universidad de America]], Facultad de Arquitectura y Urbanismo, Bogotá<ref>{{cite web|url=http://www.uamerica.edu.co/|title=Universidad de América.|website=uamerica.edu.co|access-date=17 July 2018|archive-url=https://web.archive.org/web/20070606224407/http://www.uamerica.edu.co/|archive-date=6 June 2007|url-status=dead}}</ref>
* [[Universidad de Boyacá]], Facultad de Arquitectura y Bellas Artes, Programa de Arquitectura, Especialización en Diseño Urbano, Maestría en Urbanismo, Tunja, Boyacá<ref>{{cite web|url=http://www.uniboyaca.edu.co/|title=Universidad de Boyacá|website=uniboyaca.edu.co|access-date=17 July 2018}}</ref>
* [[Universidad de Ibagué]], Facultad de Humanidades, Programa de Arquitectura<ref>{{cite web|url=http://www.unibague.edu.co/|title=Universidad de Ibagué :: Comprometidos con el desarrollo regional|website=unibague.edu.co|access-date=17 July 2018}}</ref>
* [[Universidad de La Salle, Colombia]], Universidad de La Salle, Facultad Facultad de Ciencias del Hábitat, Bogotá<ref>{{cite web|url=http://cienciasdelhabitat.lasalle.edu.co/ |title=Facultad de Ciencias del Hábitat |access-date=2012-01-10 |url-status=dead |archive-url=https://web.archive.org/web/20130508133404/http://cienciasdelhabitat.lasalle.edu.co/ |archive-date=2013-05-08}}</ref>
* [[Universidad Nacional de Colombia]], Faculatad de Artes, Escuela de Arquitectura y Urbanismo, Bogotá<ref>{{cite web|url=http://www.unal.edu.co/|title=Universidad Nacional de Colombia: Universidad Nacional de Colombia|website=unal.edu.co|access-date=17 July 2018|archive-date=10 June 2007|archive-url=https://web.archive.org/web/20070610131018/http://www.unal.edu.co/|url-status=dead}}</ref>
* [[Universidad Piloto De Colombia]], Faculdad de Arquitectura y Artes, Programa de Arquitectura
* [[Universidad Pontificia Bolivariana]], Facultad de Arquitectura y Diseño, Medellín<ref>{{cite web|url=http://www.upb.edu.co/|title=Universidad Pontificia Bolivariana – UPB|website=upb.edu.co|access-date=17 July 2018}}</ref>
Arquitectura<ref>{{cite web|url=http://www.unipiloto.edu.co/|title=Universidad Piloto de Colombia|website=unipiloto.edu.co|access-date=17 July 2018}}</ref>
* Universidad San Buenaventura, Facultad de Arquitectura<ref>{{cite web|url=http://www.usb.edu.co/|title=Universidad San Buenaventura – Colombia|website=usb.edu.co|access-date=17 July 2018}}</ref>
* [[Universidad Santo Tomas]], Facultad de Arquitectura, [[Tunja, Colombia|Tunja]]<ref>{{cite web|url=http://www.ustatunja.edu.co/|title=Universidad Santo Tomás|website=ustatunja.edu.co|access-date=17 July 2018}}</ref>
* [[University of the Andes, Colombia|Universidad de los Andes]], Universidad de los Andes, Facultad de arquitectura y diseno, Bogotá<ref>{{Cite web |url=http://www.arquitectura.uniandes.edu.co/ |title=How to find your Windows 10 product key |access-date=2018-09-13 |archive-url=https://web.archive.org/web/20161230223354/http://arquitectura.uniandes.edu.co/ |archive-date=2016-12-30 |url-status=dead}}</ref>
* [[University of Valle]], Facultad de Artes Integradas, Escuela de Arquitectura, Cali<ref>{{Cite web |url=http://www.univalle.edu.co/ |title=Universidad del Valle / Cali, Colombia – Universidad del Valle / Cali, Colombia |access-date=2009-01-12 |archive-url=https://web.archive.org/web/20090316172817/http://www.univalle.edu.co/ |archive-date=2009-03-16 |url-status=dead}}</ref>
* [[University la Gran Colombia]], Facultad de arquitectura, Bogotá<ref>{{cite web|url=http://www.ugc.edu.co/|title=Universidad|website=ugc.edu.co|access-date=17 July 2018}}</ref>
===Ecuador===
* [[Central University of Ecuador]], School of Architecture and Urbanism, Quito
* [[Pontificia Universidad Católica del Ecuador]], Facultad de Arquitectura, Diseño y Artes, [[Quito, Ecuador|Quito]]<ref>{{cite web|url=http://www.puce.edu.ec/|title=Pontificia Universidad Católica del Ecuador|website=puce.edu.ec|access-date=17 July 2018}}</ref>
* [[Universidad Católica de Santiago de Guayaquil]], Guayaquil, Facultad de Arquitectura y Diseño<ref>{{Cite web |url=http://www2.ucsg.edu.ec/ |title=Universidad Católica de Santiago de Guayaquil - UCSG |access-date=2013-06-23 |archive-url=https://web.archive.org/web/20130621080705/http://www.ucsg.edu.ec/ |archive-date=2013-06-21 |url-status=dead}}</ref> [[Guayaquil]]
* [[Universidad de Cuenca]], Cuenca, Ecuador, Facultad de Arquitectura
* [[Universidad San Francisco de Quito]], Facultad de Arquitectura y Diseño Interior, Cumbaya, Quito<ref>{{cite web|url=http://www.usfq.edu.ec/|title=Inicio – Universidad San Francisco de Quito|website=usfq.edu.ec|access-date=17 July 2018}}</ref>
=== Peru ===
* Universidad Peruana de Ciencias Applicadas, Facultad de Arquitectura, Lima<ref>{{Cite web|url=http://www.upc.edu.pe|title=Universidad Peruana de Ciencias Aplicadas – UPC {{!}} UPC|website=UPC|language=es|access-date=2017-04-17}}</ref>
* Pontificia Universidad Católica del Perú, Facultad de Arquitectura y Urbanismo, [[Lima]]<ref>{{cite web|url=http://www.pucp.edu.pe/|title=Pontificia Universidad Católica del Perú – PUCP|website=PUCP – Pontificia Universidad Católica del Perú|access-date=17 July 2018|archive-date=13 December 2006|archive-url=https://web.archive.org/web/20061213194236/http://www.pucp.edu.pe/|url-status=dead}}</ref>
* [[National University of Engineering|Universidad Nacional de Ingeniería]] [[Faculty of Architecture, Urbanism and Arts|Facultad de Arquitectura, Urbanismo y Artes]], Lima<ref>{{Cite web |url=http://www.arquitectura.edu.pe/ |title=Archived copy |access-date=2018-09-13 |archive-url=https://web.archive.org/web/20170922124435/http://arquitectura.edu.pe/ |archive-date=2017-09-22 |url-status=dead}}</ref>
* [[National University of San Antonio Abad in Cuzco|Universidad Nacional de San Antonio Abad del Cusco]] Facultad de Arquitectura y Artes Plásticas, [[Cusco]]<ref>{{cite web|url=http://at.unsaac.edu.pe|title=Escuela Profesional de Arquitectura – UNSAAC|website=Escuela Profesional de Arquitectura – UNSAAC|access-date=17 July 2018}}</ref>
* [[Universidad Ricardo Palma]], Facultad de Arquitectura y Urbanismo<ref>{{cite web|title=Universidad Ricardo Palma|url=http://www.urp.edu.pe/|archive-url=https://web.archive.org/web/20100927030110/http://www.urp.edu.pe/|url-status=dead|archive-date=27 September 2010|date=27 September 2010|access-date=17 July 2018}}</ref>
===Uruguay===
* [[Universidad de la República]], Facultad de Arquitectura, [[Montevideo]]<ref>{{Cite web |url=http://www.farq.edu.uy/joomla/ |title=Facultad de Arquitectura | Universidad de la República - Home |access-date=2009-06-18 |archive-url=https://web.archive.org/web/20090627024349/http://www.farq.edu.uy/joomla/ |archive-date=2009-06-27 |url-status=dead}}</ref>
* Universidad ORT, Facultad de Arquitectura, Montevideo<ref>{{cite web|url=http://www.ort.edu.uy/|title=ORT – Universidad ORT Uruguay|website=Ort.edu.uy|access-date=17 July 2018}}</ref>
===Venezuela===
* [[Instituto Universitario Politecnico Santiago Mariño]], Maracaibo, Cabimas, Ciudad Ojeda, Barinas, Mérida, San Cristobal, Caracas, Valencia, Maracay, Barcelona, Maturín, Puerto Ordaz y Porlamar, Facultad De Arquitectura<ref>{{cite web|url=http://psm.edu.ve/|title=Politécnico Santiago Mariño|website=Psm.edu.ve|access-date=17 July 2018}}</ref>
* Facultad de Arquitectura y Urbanismo de la [[Universidad Central de Venezuela]] en [[Caracas]]<ref>{{Cite web |url=http://fau.ucv.ve/ |title=FAU UCV - Facultad de Arquitectura y Urbanismo - Bienvenido |access-date=2008-02-16 |archive-url=https://web.archive.org/web/20080218200207/http://www.fau.ucv.ve/ |archive-date=2008-02-18 |url-status=dead}}</ref>
* Facultad de Arquitectura de la [[Universidad Santa María (Caracas)|Universidad Santa María]] en [[Caracas]]
* Escuela de Arquitectura de la [[Simón Bolívar University (Venezuela)|Universidad Simon Bolivar]] en [[Caracas]]<ref>{{cite web|url=http://www.da.usb.ve/|title=principal|website=da.usb.ve|access-date=17 July 2018|archive-url=https://web.archive.org/web/20180628125942/http://www.da.usb.ve/|archive-date=28 June 2018|url-status=dead}}</ref>
* Facultad de Arquitectura y Urbanismo de la [[University of the Andes, Venezuela|Universidad de Los Andes]] en [[Mérida, Mérida|Mérida]]
* Facultad de Arquitectura y Diseño de la [[University of Zulia|Universidad del Zulia]] en [[Maracaibo]]
* Facultad de Arquitectura y Urbanismo de la [[Universidad de Carabobo]] en [[Valencia, Venezuela|Valencia]]
==Oceania==
===Australia===
{| class="wikitable sortable"
|-
! State
! City
! University
! Faculty
! School
! Year founded
! Reference
|-
| [[Australian Capital Territory]]
| [[Canberra]]
| [[University of Canberra]]
|School of Design and the Built Environment
|
|<ref>{{Cite web |url=http://www.canberra.edu.au/faculties/arts-design/architecture |title=Architecture : Faculty of Arts and Design : University of Canberra |access-date=2012-07-13 |archive-url=https://web.archive.org/web/20120607025359/http://www.canberra.edu.au/faculties/arts-design/architecture |archive-date=2012-06-07 |url-status=dead}}</ref>
|-
| [[New South Wales]]
| [[Sydney]]
| [[University of New South Wales]]
| School of the Built Environment (Arts, Design, Architecture)
| School of Architecture
|
|<ref>{{Cite web |url=http://www.fbe.unsw.edu.au/ |title=FBE - Faculty of the Built Environment, UNSW, Sydney Australia |access-date=2008-01-22 |archive-url=https://web.archive.org/web/20080122065827/http://www.fbe.unsw.edu.au/ |archive-date=2008-01-22 |url-status=dead}}</ref>
|-
| [[New South Wales]]
| [[Newcastle, Australia|Newcastle]]
| [[University of Newcastle (Australia)|University of Newcastle]]
| School of Architecture and Built Environment
| School of Architecture
| 1961
|<ref>[http://www.newcastle.edu.au/about-uon/governance-and-leadership/faculties-and-schools/faculty-of-engineering-and-built-environment/school-of-architecture-and-the-built-environment School of Architecture and the Built Environment webpage] {{Webarchive|url=https://web.archive.org/web/20150623214941/http://www.newcastle.edu.au/about-uon/governance-and-leadership/faculties-and-schools/faculty-of-engineering-and-built-environment/school-of-architecture-and-the-built-environment |date=2015-06-23}}. Retrieved 2014-01-04</ref>
|-
| [[New South Wales]]
| [[Sydney]]
| [[University of Sydney]]
|
| [[University of Sydney School of Architecture, Design and Planning|Sydney School of Architecture, Design and Planning]]
|1920
|<ref>{{cite web|url=http://www.arch.usyd.edu.au/|title=Home|website=The University of Sydney|access-date=17 July 2018}}</ref>
|-
| [[New South Wales]]
| [[Sydney]]
| [[University of Technology, Sydney|University of Technology]]
| Faculty of Design, Architecture and Building
| School of Architecture
|
|<ref>{{cite web|url=http://www.dab.uts.edu.au/|title=Faculty of Design, Architecture and Building – University of Technology Sydney|website=dab.uts.edu.au|access-date=17 July 2018}}</ref>
|
|-
| [[New South Wales]]
| [[Sydney]]
| [[Western Sydney University]]
| School of Engineering, Design and Built Environment
| Architecture
|2017
|<ref>{{Cite web |title=UWS Disciplines |url=https://www.westernsydney.edu.au/disciplines/by-school#soedbe |access-date=20 July 2023 |website=Western Sydney University|date=27 March 2023}}</ref>
|
|-
| [[Northern Territory]]
| [[Darwin, Northern Territory|Darwin]]
| [[Charles Darwin University]]
|
| School of Creative Arts and Humanities
|
|<ref>[http://www.cdu.edu.au/creative-arts-humanities/architecture CDU School of Creative Arts and Humanities webpage] {{Webarchive|url=https://web.archive.org/web/20180710114835/http://www.cdu.edu.au/creative-arts-humanities/architecture |date=2018-07-10}}. Retrieved 2014-01-04</ref>
|-
| [[Queensland]]
| [[Brisbane]]
| [[Queensland University of Technology]]
| Faculty of Engineering<ref>{{Cite web |title=Faculty of Engineering |url=https://www.qut.edu.au/about/faculty-of-engineering |access-date=21 July 2023 |website=Queensland University of Technology}}</ref>
| School of Architecture and Built Environment
|1919<ref>{{Cite web |title=Centenary of Architecture at QUT, 1919—2019 |url=https://www.qut.edu.au/about/our-university/history/centenary-of-architecture |access-date=21 July 2023 |website=Queensland University of Technology (QUT)}}</ref>
|<ref>{{Cite web |url=http://www.bee.qut.edu.au/ |title=QUT | Faculty of Built Environment and Engineering | Home |access-date=2008-01-22 |archive-url=https://web.archive.org/web/20080130095937/http://www.bee.qut.edu.au/ |archive-date=2008-01-30 |url-status=dead}}</ref>
|-
| [[Queensland]]
| [[Brisbane]]
| [[The University of Queensland]]
| School of Architecture, Design and Planning
| School of Architecture
|1937
|<ref>{{cite web|url=http://www.architecture.uq.edu.au/|title=School of Architecture|website=School of Architecture|access-date=17 July 2018}}</ref>
|-
| [[Queensland]]
| [[Gold Coast, Queensland|Gold Coast]]
| [[Griffith University]]
| Griffith School of Environment
|
|
| (not accredited)<ref>[http://www.griffith.edu.au/environment-planning-architecture/architecture Architecture – Griffith University] {{Webarchive|url=https://web.archive.org/web/20160305200321/http://www.griffith.edu.au/environment-planning-architecture/architecture |date=2016-03-05}}. Griffith.edu.au. Retrieved on 2012-02-24.</ref>
|-
| [[Queensland]]
| [[Gold Coast, Queensland|Gold Coast]]
| [[Bond University]]
|
| Soheil Abedian School of Architecture
| 2011 (first accredited 2014)
|<ref>{{cite web|url=https://bond.edu.au/about-bond/academia/faculty-society-design/abedian-school-architecture|title=Abedian School of Architecture|website=Bond University|access-date=17 July 2018}}</ref>
|-
| [[South Australia]]
| [[Adelaide]]
| [[University of Adelaide]]
| School of Architecture and Civil Engineering
| School of Architecture and Landscape Architecture
|1958
|<ref>{{Cite web |title=School of Architecture and Civil Engineering |url=https://set.adelaide.edu.au/architecture-and-civil-engineering/ |access-date=21 July 2023 |website=University of Adeladie}}</ref>
|-
| [[South Australia]]
| [[Adelaide]]
| [[University of South Australia]]
| UniSA Creative
| [[Louis Laybourne Smith School of Architecture and Design]]
|1906
|<ref>{{cite web |url=http://www.unisa.edu.au/arc/ |title=Louis Laybourne Smith School of Architecture and Design :: University of South Australia :: |access-date=2008-12-29 |url-status=dead |archive-url=https://web.archive.org/web/20090108013722/http://www.unisa.edu.au/arc/ |archive-date=2009-01-08}}</ref>
|-
| [[Tasmania]]
| [[Launceston, Tasmania|Launceston]]
| [[University of Tasmania]]
|College of Sciences and Engineering (Built, Digital and Natural Environments)
| School of Architecture and Design
|
|<ref>{{cite web|url=http://www.arch.utas.edu.au/|title=Home|date=4 April 2016|website=Architecture and Design – University of Tasmania, Australia|access-date=17 July 2018|archive-date=13 April 2012|archive-url=https://web.archive.org/web/20120413211301/http://www.arch.utas.edu.au/|url-status=dead}}</ref>
|-
| [[Victoria (Australia)|Victoria]]
| [[Geelong]]
| [[Deakin University]]
| School of Architecture and Built Environment
| School of Architecture
| 1972
|<ref>[http://www.deakin.edu.au/scitech/ab/index.php School of Architecture and Building]. Deakin.edu.au (2012-02-07). Retrieved on 2012-02-24.</ref>
|-
| [[Victoria (Australia)|Victoria]]
| [[Melbourne]]
| [[Monash University]]
| Art, Design and Architecture
| Department of Architecture
|
|<ref>[http://www.artdes.monash.edu.au/architecture/ Department of Architecture, Faculty of Art & Design] {{Webarchive|url=https://web.archive.org/web/20171130052420/http://www.artdes.monash.edu.au/architecture/ |date=2017-11-30}}. Artdes.monash.edu.au (2011-07-06). Retrieved on 2012-02-24.</ref>
|-
| [[Victoria (Australia)|Victoria]]
| [[Melbourne]]
| [[RMIT University]]
|
| [[RMIT School of Architecture and Design|School of Architecture and Design]]
|
|<ref>[http://www.rmit.edu.au/architecturedesign School of Architecture and Design] {{webarchive|url=https://web.archive.org/web/20100405075846/http://www.rmit.edu.au/architecturedesign |date=2010-04-05}}. RMIT. Retrieved on 2012-02-24.</ref>
|-
| [[Victoria (Australia)|Victoria]]
| [[Melbourne]]
| [[University of Melbourne]]
| Faculty of Architecture, Building and Planning
| Melbourne School of Design, Architecture
|1919 (Bachelor's degree started 1927, first bachelor's degrees 1931)<ref>{{Cite web |title=Melbourne School of Design — About |url=https://msd.unimelb.edu.au/about |access-date=20 July 2023 |website=University of Melbourne}}</ref>
|<ref>{{cite web|url=http://www.abp.unimelb.edu.au|title=Melbourne School of Design|date=28 May 2018|website=Melbourne School of Design|access-date=17 July 2018}}</ref>
|-
| [[Western Australia]]
| [[Perth]]
| [[Curtin University]]
| School of Design and Built Environment
| School of Architecture
|1968
|<ref>[http://www.humanities.curtin.edu.au/schools/BE/architecture_interiorarchitecture/ Humanities: Schools & Departments – Architecture & Interior Architecture] {{Webarchive|url=https://web.archive.org/web/20151031053045/http://www.humanities.curtin.edu.au/schools/BE/architecture_interiorarchitecture/ |date=2015-10-31}}. Humanities.curtin.edu.au (2011-07-26). Retrieved on 2012-02-24.</ref>
|-
| [[Western Australia]]
| [[Perth]]
| [[University of Western Australia]]
| Faculty of Architecture, Landscape and Visual Arts
| School of Architecture
|
|<ref>{{cite web|url=http://www.alva.uwa.edu.au|title=School of Design|publisher=The University of Western Australia|website=alva.uwa.edu.au|access-date=17 July 2018}}</ref>
|}
===New Zealand===
* [[Unitec New Zealand]], architecture and landscape, [[Auckland]]<ref>{{cite web|url=http://www.unitec.ac.nz|title=Unitec – Study a Certificate, Diploma, Degree, Postgraduate in Auckland|website=unitec.ac.nz|access-date=17 July 2018}}</ref>
* [[University of Auckland]], [[University of Auckland Faculty of Creative Arts and Industries|National Institute of Creative Arts and Industries]], School of Architecture and Planning, Auckland<ref>{{cite web|url=http://www.creative.auckland.ac.nz/uoa/architecture-and-planning|title=School of Architecture and Planning – The University of Auckland|website=creative.auckland.ac.nz|access-date=17 July 2018}}</ref>
* [[Victoria University of Wellington]], School of Architecture, [[Wellington]]<ref>{{cite web|url=http://www.vuw.ac.nz/architecture|title=School of Architecture – Victoria University of Wellington|website=vuw.ac.nz|access-date=17 July 2018}}</ref>
* [[Ara Institute of Canterbury]], Bachelor of Architectural Studies (Architectural Technology), [[Christchurch]]<ref>{{Cite web |url=http://www.ara.ac.nz/study-options/qualifications-and-courses/programmes/Bachelor-of-Architectural-Studies-Architectural-Technology.xml |title=Bachelor of Architectural Studies (Architectural Technology) - Ara |access-date=2017-10-10 |archive-url=https://web.archive.org/web/20171011021731/http://www.ara.ac.nz/study-options/qualifications-and-courses/programmes/Bachelor-of-Architectural-Studies-Architectural-Technology.xml |archive-date=2017-10-11 |url-status=dead}}</ref>
==Kundivihira==
{{Reflist}}
==External links==
* [http://www.vitruvio.ch/arc/schools/schools.php vitruvio.ch Architectural schools in the world] {{Webarchive|url=https://web.archive.org/web/20160303195552/http://www.vitruvio.ch/arc/schools/schools.php |date=2016-03-03 }}
*[http://www.arch2o.com/top-architecture-universities-in-the-uk/ Top Architecture Universities in the UK] {{Webarchive|url=https://web.archive.org/web/20161228201627/http://www.arch2o.com/top-architecture-universities-in-the-uk/ |date=2016-12-28 }}
* [https://archive.today/20130216043303/http://www.graduatearchitecture.com/ARCHSCHOOLS/archschools_en.html World's best architecture schools]
{{DEFAULTSORT:List Of International Architecture Schools}}
[[Category:Lists of architecture schools| ]]
[[Category:Architecture schools|*]]
auc368z6tphqkhmsvqawn5bhs6gnag9
Benny Andrews
0
29410
115859
96781
2025-06-20T01:07:52Z
InternetArchiveBot
118
Rescuing 0 sources and tagging 1 as dead.) #IABot (v2.0.9.5
115859
wikitext
text/x-wiki
{{Bio}}
'''Benny Andrews''' (bɛ daa dɔɣi o la silimiin goli November biɛɣ'pinaata dali yuuni 1930 ka daa kpi silimiin goli November biɛɣ'pia dali yuuni 2006) daa nyɛla [[African Americans|African-American]] nucheeni baŋda ni shikuru baŋda.
Bɛ daa dɔɣi o la tiŋ yuli booni [[Plainview, Georgia]], Andrews nyɛla ŋun daa nya BFA in painting shikuru yuli booni [[School of the Art Institute of Chicago]] yuuni 1958 di nyaaŋa ka daa labi New York. O nyɛla niriba pam ni mi so ka di nyɛla o pɛnta pɛnta tuma zuɣu. Andrews nyɛla ŋun daa sɔŋ ka bɛ piligi [[Black Emergency Cultural Coalition]] ka di nyɛ din zani n-ti African-American nucheeni baŋdiba ban be New York’s bin din gbaai yuuni 1960s zaŋ hali ni 70s. O nyɛla ŋun daa lahi gari tooni ka bɛ daa piligi nucheeni tuma baŋsim bɔimbu sarikanima ni".
Andrews nyɛla ŋun daa wuhi nucheeni tuma baŋsim [[Queens College, City University of New York|Queens College]] fyuma ata, bin din gbaai yuuni 1982 zaŋ hali ni yuuni 1984, o daa nyɛla Darata zaŋ n-ti Visual Arts Program for the National Endowment n-ti nucheeni baŋsim tuma.<ref>{{cite web|url=https://www.bennyandrews.com/cvchronology|title=Benny Andrews, CV and Chronology|website=Benny Andrews Estate|access-date=March 17, 2021}}</ref> O nyɛla ŋun deei pina pam, di shɛŋa nyɛ [[John Hay Whitney]] Fellowship (1965–66), [[New York Council on the Arts]] fellowships (1971–81) n-ti pahi [[National Endowment for the Arts]] Fellowship (1974–81).<ref>{{cite web|url=https://www.encyclopedia.com/people/history/historians-miscellaneous-biographies/benny-andrews|title=Andrews, Benny, 1930-|date=2005|website=Contemporary Black Biography. Encyclopedia.com|access-date=March 10, 2018}}</ref>
==Background==
Benny Andrews nyɛla bɛ ni daa dɔɣi so niŋ daŋ shɛli ban kalinli nyɛ pia ni silimiin goli November biɛɣ'pinaata dali yuuni 1930 tiŋ yuli booni [[Plainview, Georgia]]. O lammba, [[George Andrews (artist)|George]] mini Viola (née Perryman) daa nyɛla "sharecroppers".<ref name=":2">{{Cite web|title=Benny Andrews facts, information, pictures|url=https://www.encyclopedia.com/people/history/historians-miscellaneous-biographies/benny-andrews|access-date=2018-03-07|website=Encyclopedia.com|language=en}}</ref><ref name=":1">{{Cite news|url=https://www.nytimes.com/2006/11/12/nyregion/12andrews.html|title=Benny Andrews, 75, Dies; Painted Life in the South|last=Genocchio|first=Benjamin|date=2006-11-12|work=The New York Times|access-date=2018-03-07|language=en-US|issn=0362-4331}}</ref>
== Daŋ ==
Benny Andrews nyɛla ŋun daa kpuɣi Mary Ellen Jones Smith, anfooni yaara yuuni1957.<ref name=":3">{{Cite web|last=Andrews|first=Benny|date=2007-01-09|title=Benny Andrews papers, 1940-2006|url=https://findingaids.library.emory.edu/documents/andrewsbenny845/|access-date=2019-02-20|website=findingaids.library.emory.edu}}</ref> Bɛ nyɛla ban daa dɔɣi bihi ata, Christopher, Thomas n-ti pahi Julia pɔi ka daa luhi ka wurim yuuni 1976.<ref name=":3" /> Bɛ luhi ka wurim ŋɔ nyɛla din daa kpɛ gbana ni yuuni 1986.<ref name=":5">{{Cite web|title=Biography|url=http://www.bennyandrews.com/biography|access-date=2019-02-20|website=Benny Andrews Estate|language=en-US}}</ref>
Andrews nyɛla ŋun daa labi kpuɣi nucheeni baŋda [[Nene Humphrey]] yuuni 1986.<ref name=":3" /> Bɛ nyɛla ban daa nya taba MacDowell.<ref name=":5" />
Andrews died of cancer on November 10, 2006, at the age of 75.
== Honors and awards ==
* John Hay Whitney Fellowship - 1965-66<ref>{{Cite web|url=https://www.georgiaencyclopedia.org/articles/arts-culture/benny-andrews-1930-2006|title=Benny Andrews (1930-2006)|last=Klacsmann|first=Karen Towers|date=August 17, 2017|website=New Georgia Encyclopedia}}</ref>
* New York Council for the Arts Fellowship - 1971-1981<ref name=":4">{{Cite web|url=http://www.bennyandrews.com/pagecv|title=CV|website=Benny Andrews Estate|language=en-US|access-date=2019-02-20|archive-date=2019-02-21|archive-url=https://web.archive.org/web/20190221054640/http://www.bennyandrews.com/pagecv|url-status=dead}}</ref>
* [[MacDowell Colony|MacDowell]] Fellowships - 1972-1973, 1975-1978<ref name=":4" />
* National Endowment for the Arts Fellowship - 1974-1981<ref name=":4" />
* O'Hara Museum Prize, [[Tokyo]] -1976<ref name=":4" />
* Bellagio Fellowship, [[Rockefeller Foundation]] - 1990<ref name=":4" />
* Member of the [[National Academy of Design]] - 1997<ref name=":4" />
* President’s Award to The Benny Andrews Foundation, [[UNCF|United Negro College Fund]] - 2010<ref name=":4" />
== Selected Collections ==
* [[Minneapolis Institute of Art]], Minneapolis, MN
== Kundivihira ==
{{reflist}}
== External links ==
* [https://www.nytimes.com/2006/11/12/nyregion/12andrews.html New York Times obituary]
* [http://www.aaa.si.edu/collections/benny-andrews-papers-7006 Benny Andrews papers, 1945–1968] from the Smithsonian [[Archives of American Art]]
* {{LCAuth|n50022499|Benny Andrews|26|}}
* Benny Andrews at the [https://collections.artsmia.org/search/Benny%20Andrews Minneapolis Institute of Art, Minneapolis, MN]
* [http://pid.emory.edu/ark:/25593/8xxcf Benny Andrews papers, 1940-2006]{{Dead link|date=June 2025 |bot=InternetArchiveBot |fix-attempted=yes }} from the [https://rose.library.emory.edu/ Stuart A. Rose Library, Emory University]
*[http://www.bennyandrews.com Benny Andrew's Estate] website
{{Authority control}}
{{DEFAULTSORT:Andrews, Benny}}
{{Pubu:Lahabaya zaa]]
[[Category:1930 births]]
[[Category:2006 deaths]]
[[Category:20th-century American painters]]
[[Category:American male painters]]
[[Category:21st-century American painters]]
[[Category:21st-century American male artists]]
[[Category:20th-century American male artists]]
[[Category:American Expressionist painters]]
[[Category:American art educators]]
[[Category:20th-century American educators]]
[[Category:School of the Art Institute of Chicago alumni]]
[[Category:Queens College, City University of New York faculty]]
[[Category:Deaths from cancer in New York (state)]]
[[Category:People from Morgan County, Georgia]]
[[Category:Painters from Georgia (U.S. state)]]
[[Category:20th-century American printmakers]]
[[Category:African-American printmakers]]
[[Category:20th-century African-American painters]]
[[Category:21st-century African-American artists]]
8i9oaytzk0ir1fmqm2f40doh0sd56eb
Eno Barony
0
29467
115863
111981
2025-06-20T02:53:42Z
InternetArchiveBot
118
Rescuing 1 sources and tagging 0 as dead.) #IABot (v2.0.9.5
115863
wikitext
text/x-wiki
'''Ruth Eno Adjoa Amankwah Nyame Adom''' (doɣim 30 October 1991), bini kuli mi so '''Eno Barony''', nyela [[Ghana]] nira ŋun niŋdi yeliparim ka lahi sabiri yila. <ref>{{cite web|title=Eno Taking Ghana's Rap Music By Storm|url=https://www.newsghana.com.gh/eno-taking-ghanas-rap-music-by-storm/|website=www.newsghana.com.gh}}</ref><ref>{{cite web|date=28 May 2017|title=Eno drops 'Juicy Me' banger|url=http://www.ghanamusic.net/news/top-stories/2017/05/28/eno-drops-juicy-banger/|url-status=dead|archive-url=https://web.archive.org/web/20230806110811/http://www.ghanamusic.net/news/top-stories/2017/05/28/eno-drops-juicy-banger/|archive-date=6 August 2023|access-date=21 September 2017|website=Ghana Music|publisher=}}</ref><ref>{{cite web|date=29 October 2016|title=Photos: Undefeated Ghanaian female rapper, ENO rocks Joy FM Skuuls Reunion|url=http://www.myjoyonline.com/entertainment/2016/October-29th/photos-undefeated-ghanaian-female-rapper-eno-rocks-joy-fm-skuuls-reunion.php|publisher=}}</ref> Bi doɣi o la [[Tema]], Ankara, ka o daa yihi yila puuni sheŋa nye "Wats Ma Name" ni "Tonga", din daa nye Joey B ni [[Sarkodie]] yila ka o leei labi yilli yuuni 2014, ka lala ŋo daa duhi o yuli.<ref name="ghanamotion">{{cite web|title=Eno - Tonga (Refix) (Prod By Masta Garzy)|url=http://www.ghanamotion.com/eno-tonga-refix-prod-by-masta-garzy/|website=ghanamotion.com|accessdate=2017-09-19}}</ref><ref name="peacefmonline">{{cite web|title=Here Comes Eno Ghana's Best Female Rapper {{pipe}} Music|url=http://www.peacefmonline.com/pages/showbiz/music/201210/141068.php|website=Peacefmonline.com|accessdate=2017-09-19|access-date=2024-12-01|archive-date=2017-09-21|archive-url=https://web.archive.org/web/20170921192909/http://www.peacefmonline.com/pages/showbiz/music/201210/141068.php|url-status=dead}}</ref> Bi daa yeliya ni ŋuni n nye tuuli Ghana paɣaba ban niŋdi yeliparim ka niribi ban yiɣisi million zaɣiyini lihi o yila Youtube.<ref>{{Cite web|date=2021-03-05|title=3Music Awards organisers name Top 30 Women in Music|url=https://citinewsroom.com/2021/03/3music-awards-organisers-name-top-30-women-in-music/|access-date=2021-03-24|website=Citinewsroom|language=en-US}}</ref>
== O pilli ==
Eno Barony ŋun doɣim yuli nye Ruth Eno Adjoa Amankwah Nyame Adom nyela bini doɣi so Tema, ka o ba nye Reverend Abraham Nyame Adom ka o ma mii nye Mrs. Rebecca Nyame Adom. Eno daa nyela ŋun pili karim baŋsim bohimbu Shallom Preparaotry School, ka daa lahi chaŋ Cambridge Academy. O daa naagi o Junior High School Methodist JHS, ka daa tuɣi n chaŋ Methodist Day Secondary School din be Tema la, ka lahi tuɣi chaŋ Kumasi Polytechnic ( dini pa mi sheli [[Kumasi Technical University]]) la.<ref name="profileability">{{cite web|author=Profileability|title=Eno Barony|url=https://profileability.com/eno-barony/|website=profileability.com|accessdate=2018-01-07}}</ref>
== Yila Tuma ==
O daa pun nyela ŋun be yila tuma puuni, amaa salo ni daa baŋo pam saha sheli n daa nye o ni daa yihi o yli sheli o ni boli "Tonga" la, yuuni 2014, ka niribi pam daa tooi nye ban wumdili.<ref name="ghanandwom">{{cite web|last=Adinkra|first=Fiifi|title=Eno - Tonga (Refix) (Prod By Masta Garzy)|url=http://www.ghanandwom.net/eno-tonga-refix-prod-by-masta-garzy/|website=ghanandwom.net|accessdate=2017-09-19|access-date=2024-12-01|archive-date=2025-01-25|archive-url=https://web.archive.org/web/20250125020913/https://ghanandwom.net/eno-tonga-refix-prod-by-masta-garzy/|url-status=dead}}</ref> O daa ti lahi ŋma yilanima kamani"Megye Wo Boy" yuuni 2015,ka di nyela o mini Abrewa Nana n daa gbini kpalan mihi n yihi yila maa na. <ref name="ghanamotion2">{{cite web|title=Eno - M3gye Wo Boy ft Abrewa Nana (Prod by Masta Garzy)|url=http://www.ghanamotion.com/eno-m3gye-wo-boy-ft-abrewa-nana-prod-by-masta-garzy/|website=ghanamotion.com|accessdate=2017-09-19}}</ref> O daa nyela ŋun koŋ o ma yuuni 2015<ref name="ghanafilla">{{cite web|title=Eno's Mum Passes Away {{pipe}} Ghana HomePage|url=http://www.ghanafilla.net/enos-mum-passes-away/|website=ghanafilla.net|accessdate=2017-09-19|access-date=2024-12-01|archive-date=2017-10-15|archive-url=https://web.archive.org/web/20171015150119/http://www.ghanafilla.net/enos-mum-passes-away/|url-status=dead}}</ref> Di ni daa kuli niŋ ka o nye nangban tom maa, o daa nyela ŋun na kuli fohi chira ashem ka daa ti yihi yilli na bolli "The Best", ka lala yilli ŋo gba o mini Togo baanga Mic Flammez n daa gbini kpalanzuya n yihi li na.<ref name="ghanamotion3">{{cite web|title=Eno - The Best ft Mic Flammez (Prod By Masta Garzy)|url=http://www.ghanamotion.com/eno-the-best-ft-mic-flammez-prod-by-masta-garzy/|website=ghanamotion.com|accessdate=2017-09-19}}</ref> O mini Ghana yili yiina [[Shatta wale|Shatta Wale]] daa yihi yilli na n bolli "Daawa" yuuni 2016.<ref name="loudsoundgh">{{cite web|title=Eno 'Daawa' Featuring Shatta Wale|url=https://loudsoundgh.com/2015/12/eno-daawa-featuring-shatta-wale/|website=Loud Sound GH|accessdate=2017-09-19}}</ref> Lala yuuni maa yaha, o mini Kwaw kese daa lahi yihi bini boli yili sheli "GARI" na.<ref name="loudsoundgh2">{{cite web|title=Eno – Gari ( Featuring Kwaw Kese ) Prod by Masta Garzy|url=https://loudsoundgh.com/2016/04/eno-gari-featuring-kwaw-kese-prod-masta-garzy/|website=Loud Sound GH|accessdate=2017-09-19}}</ref> O daa lahi gbini kpalanzuya ni [[Stonebwoy]], ka bi yihi yilli na n bolli "Touch the Body", <ref name="ndwomfie">{{cite web|title=[Music Download]: Eno ft Stonebwoy – Touch The Body (Prod. by Masta Garzy)|url=http://www.ndwomfie.com/2016/08/music-download-eno-ft-stonebwoy-touch.html|website=ndwomfie.com|accessdate=2017-09-19|access-date=2024-12-01|archive-date=2017-09-17|archive-url=https://web.archive.org/web/20170917025349/http://www.ndwomfie.com/2016/08/music-download-eno-ft-stonebwoy-touch.html|url-status=dead}}</ref> ka o mini Medikal gba daa ŋme "King of Queens".<ref name="tooxclusive">{{cite web|title=Download Eno – King of Queens ft. Medikal (Prod By Cabum) Gh tooXclusive {{pipe}} Latest Ghanaian Music|url=http://gh.tooxclusive.com/download-mp3/eno-king-queens-ft-medikal-prod-cabum/|website=gh.tooxclusive.com|accessdate=2017-09-19}}{{Dead link|date=February 2025 |bot=InternetArchiveBot |fix-attempted=yes }}</ref> Yuuni 2017, o daa yihi yila din yuli daa nye "Juice Me<nowiki>''</nowiki> na, <ref name="ghanamotion4">{{cite web|title=Eno - Juicy Me (Prod. by 2MG Music)|url=http://www.ghanamotion.com/eno-juice-me-prod-by-2mg-music/|website=ghanamotion.com|accessdate=2017-09-19}}</ref> ka o mini Ebony Reigns, gba daa ŋme "Obiaa Ba Ny3".<ref name="ndwomfie2">{{cite web|title=[Music Download]: Eno x Ebony – Obiaa Ba Ny3 (Prod. by Mix Masta Garzy)|url=http://www.ndwomfie.com/2017/06/music-download-eno-x-ebony-obiaa-ba-ny3.html|website=ndwomfie.com|accessdate=2017-09-19|access-date=2024-12-01|archive-date=2017-09-27|archive-url=https://web.archive.org/web/20170927204236/http://www.ndwomfie.com/2017/06/music-download-eno-x-ebony-obiaa-ba-ny3.html|url-status=dead}}</ref>
== Yilanima ==
=== Yila ===
* "Juicy Me"<ref>{{cite web|title=Eno Barony and Sista Afia Ready to Make New Headlines|url=http://www.ghanafilla.net/eno-barony-and-sista-afia-ready-to-make-new-headlines/|website=www.ghanafilla.net|access-date=2024-12-01|archive-date=2018-07-31|archive-url=https://web.archive.org/web/20180731093220/http://www.ghanafilla.net/eno-barony-and-sista-afia-ready-to-make-new-headlines/|url-status=dead}}</ref>
* "Wats Ma Name"<ref>{{cite web|title=Eno replies Sarkodie on Megye Wo Boy|url=https://www.ghanaweb.com/GhanaHomePage/entertainment/Eno-replies-Sarkodie-on-Megye-Wo-Boy-341157|url-status=dead|archive-url=https://web.archive.org/web/20180731093116/https://www.ghanaweb.com/GhanaHomePage/entertainment/Eno-replies-Sarkodie-on-Megye-Wo-Boy-341157|archive-date=2018-07-31|access-date=2017-09-21|website=www.ghanaweb.com}}</ref>
* "Mene Woaa" ft Yaa Pono
* "Drive Me Crazy"<ref>{{cite web|last=Adinkra|first=Fiifi|date=8 September 2014|title=Eno - Drive Me Crazy (Prod by Shark)|url=http://www.ghanandwom.net/eno-drive-me-crazy-prod-by-shark/|website=ghanaNdwom.com}}</ref>
* "Love and Pain" ft Kesse<ref>{{cite web|last=Pulse|first=|title=New Music: Eno - Love & Pain Feat. Kesse|url=http://www.pulse.com.gh/entertainment/music/new-music-eno-love-pain-feat-kesse-id3263500.html|publisher=|access-date=2024-12-01|archive-date=2024-12-04|archive-url=https://web.archive.org/web/20241204093317/https://www.pulse.com.gh/entertainment/music/new-music-eno-love-pain-feat-kesse-id3263500.html|url-status=dead}}</ref>
* "Tonga"<ref>{{cite web|title=Eno Tonga Female Refix Mp3 Download Song|url=https://behchala.com/mp3/eno-tonga-female-refix|url-status=dead|archive-url=https://web.archive.org/web/20170921192654/https://behchala.com/mp3/eno-tonga-female-refix|archive-date=2017-09-21|access-date=2017-09-21|website=behchala.com}}</ref>
* "Megye Wo Boy" ft Abrewa Nana<ref>{{cite web|title=Eno Ft Abrewa Nana Megye Wo Boy(Refix) (Prod By @GarzyMix)|url=https://soundcloud.com/worldghana/eno-ft-abrewa-nana-megye-wo-boyrefix-prod-by-garzymix|publisher=}}</ref>
* "Daawa" ft Shatta Wale<ref>{{cite web|date=6 December 2015|title=Eno - Daawa (Ft. Shatta Wale) (Prod By Masta Garzy)|url=https://www.ghanasongs.com/eno-daawa-ftshatta-waleprod-by-masta/|publisher=|access-date=1 December 2024|archive-date=31 July 2018|archive-url=https://web.archive.org/web/20180731062213/https://www.ghanasongs.com/eno-daawa-ftshatta-waleprod-by-masta/|url-status=dead}}</ref>
* "The Best" ft Mic Flammez<ref>{{cite web|title=Listen to ENo-The-Best-ft-Mic-Flammez on Mynotjustok|url=https://my.notjustok.com/track/27541/eno-the-best-ft-mic-flammez|url-status=dead|archive-url=https://web.archive.org/web/20230319114438/https://my.notjustok.com/track/27541/eno-the-best-ft-mic-flammez|archive-date=2023-03-19|access-date=2017-09-21|publisher=}}</ref>
* "Touch the Body" ft [[Stonebwoy]]<ref>{{cite web|date=23 August 2016|title=Eno - Touch The Body (Feat StoneBwoy) (Prod By Masta Garzy)|url=http://www.hitz.com.gh/eno-touch-body-feat-stonebwoy-prod-masta-garzy/|url-status=dead|archive-url=https://web.archive.org/web/20171014163441/http://www.hitz.com.gh/eno-touch-body-feat-stonebwoy-prod-masta-garzy|archive-date=14 October 2017|access-date=21 September 2017|publisher=}}</ref>
* "King of Queens" ft Medikal<ref>{{cite web|last=Adinkra|first=Fiifi|date=3 December 2016|title=Eno - King Of Queens (Feat Medikal)|url=http://www.ghanandwom.net/eno-king-queens-feat-medikal/|website=ghanaNdwom.com}}</ref>
* "Obiaa Ba Ny3" ft Ebony Reigns<ref>{{cite web|date=21 June 2017|title=Download – Eno x Ebony – Obiaa Ba Ny3 (Prod. by Mix Masta Garzy)|url=http://www.yesghanaonline.com/download-eno-x-ebony-obiaa-ba-ny3-prod-mix-masta-garzy/|publisher=}}</ref><ref>{{cite web|date=20 July 2017|title=New Music: 'Bad Girls' Combo – Eno Features Ebony On 'Obiaa Ba Ny3'|url=https://www.ghanacelebrities.com/2017/06/22/new-music-bad-girls-combo-eno-features-ebony-obiaa-ba-ny3/|publisher=ghanacelebrities.com|access-date=1 December 2024|archive-date=4 December 2024|archive-url=https://web.archive.org/web/20241204003517/https://www.ghanacelebrities.com/2017/06/22/new-music-bad-girls-combo-eno-features-ebony-obiaa-ba-ny3/|url-status=dead}}</ref>
* "Gari" ft Kwaw Kese<ref>{{cite web|title=Listen to Eno-Gari-ft-Kwaw-Kese-Prod-By-2MG on Mynotjustok|url=https://my.notjustok.com/track/85977/eno-gari-ft-kwaw-kese-prod-by-2mg|url-status=dead|archive-url=https://web.archive.org/web/20230319114623/https://my.notjustok.com/track/85977/eno-gari-ft-kwaw-kese-prod-by-2mg|archive-date=2023-03-19|access-date=2017-09-21|publisher=}}</ref>
* "Fear No Man"<ref>{{cite web|title=Eno Barony – Fear No Man (Warning To Gh Rappers) (Prod by Hypelyrix)|url=http://www.ghanamotion.com/eno-barony-fear-no-man-warning-gh-rappers-prod-hypelyrix/|website=Ghanamotion|publisher=Ghana Motion}}</ref>
* "Beauty and The Beast"<ref>{{cite web|title=Eno Barony – Beauty And The Beast (Prod. by Mix Master Garzy)|url=http://www.ghanamotion.com/eno-barony-beauty-beast-prod-mix-master-garzy/|website=Ghanamotion|publisher=Ghanamotion|accessdate=17 February 2018}}</ref>
* "Do Something"<ref>{{cite web|title=Eno Barony – Do Something (Prod. by B2)|url=http://www.ghanandwom.net/eno-barony-do-something-prod-by-b2/|website=ghanandwom|accessdate=31 July 2018}}</ref>
* "Do Something" Remix ft [[Wendy Shay]]<ref>{{cite web|title=Eno Barony – Do Something-ft-Wendy-Shay (Prod. by Mix Master Garzy)|url=http://www.ghanandwom.net/eno-barony-do-something-remix-feat-wendy-shay-official-video/|website=ghanandwom|accessdate=1 November 2018}}</ref>
*: "Ay3 Ka"<ref>{{Cite web|last=Edem|date=2020-12-09|title=Download MP3: Eno Barony – Ay3 Ka (Prod. By Hype Lyrix)|url=https://www.halmblog.com/listen/eno-barony-ay3-ka-prod-by-hype-lyrix/|access-date=2023-10-13|website=www.halmblog.com/|language=en-US}}</ref>
=== Yuuni 2019 Yilanima ===
* "Heavy Load"<ref>{{cite web|title=Eno Barony – Heavy Load (Prod. by B2)|url=http://www.georgebritton.com/new-music-eno-barony-heavy-load-prod-by-b2/|website=www.georgebritton.com|publisher=georgebritton|accessdate=26 February 2019}}</ref>
* "Mind Your Business" Kofi Mole<ref>{{cite web|title=Eno Barony – Mind Your Business-ft-Kofi-Mole (Prod. by Hype Lyrix)|url=https://www.ghanamotion.com/eno-barony-mind-your-business-ft-kofi-mole-prod-by-hypelyrix/|website=www.ghanamotion.com|publisher=ghanamotion|accessdate=14 June 2019}}</ref>
* "Falling In Love"<ref>{{cite web|title=Eno Barony – Falling In Love (Prod. by Hype Lyrix)|url=https://music.apple.com/us/album/falling-in-love-single/1479846368?app=apple%20music&ign-mpt=uo%3D4/|website=music.apple.com|publisher=musicapple|accessdate=12 September 2019}}{{Dead link|date=March 2024|bot=InternetArchiveBot|fix-attempted=yes}}</ref>
=== "Voice Of Truth" Akwaboah<ref>{{cite web|title=Eno Barony – Voice Of Truth-ft-Akwaboah (Prod by apya)|url=http://ghanandwom.net/eno-barony-v-o-t-voice-of-truth-feat-akwaboah-prod-by-apya/|website=ghanandwom.net}}</ref> ===
=== Yuuni 2020 Yilanima ===
* "Rap Goddess"<ref>{{cite web|title=Eno Barony – Rap Goddess (Prod. by Hype Lyrix)|url=https://www.boomplay.com/songs/36664227?|website=www.boomplay.com|publisher=boomplay|accessdate=3 May 2020}}</ref>
* "Argument Done"<ref>{{cite web|title=Eno Barony – Argument Done (Prod. by Hype Lyrix)|url=https://www.boomplay.com/songs/36664539?|website=www.boomplay.com|publisher=boomplay|accessdate=9 May 2020}}</ref>
* "force dem to play nonsense" ft Sister Deborah ni Strongman<ref>{{cite web|title=Eno Barony – Force Dem to Play Nonsense-ft-Sister Deborah-x-Strongman (Prod. by Hype Lyrix)|url=https://www.boomplay.com/songs/37012236?|website=www.boomplay.com|publisher=boomplay|accessdate=22 May 2020}}</ref>
* "Cheat" ft Kelvyn Boy<ref>{{cite web|title=Eno Barony – Cheat-ft-Kelvyn Boy (Prod. by Samsney)|url=https://www.boomplay.com/songs/38424255?|website=www.boomplay.com|publisher=boomplay|accessdate=9 June 2020}}</ref>
* "Game Of Thrones"<ref>{{cite web|title=Eno Barony – Game Of Thrones (Prod. by Hype Lyrix)|url=https://www.boomplay.com/songs/43809911?|website=www.boomplay.com|publisher=boomplay|accessdate=31 Aug 2020}}</ref>
* "Enough Is Enough" ft [[Wendy Shay]]<ref>{{cite web|title=Eno Barony – Enough Is Enough-ft-Wendy Shay (Prod. by Hype apya)|url=https://www.boomplay.com/songs/44096569?|website=www.boomplay.com|publisher=boomplay|accessdate=2 September 2020}}</ref>
=== Yuuni 2021 Yilanima ===
* "4Eva" ft Yaw Tog<ref>{{Cite web|date=2021-12-10|title=Eno Barony - 4eva ft. Yaw TOG|url=https://www.dcleakers.com/eno-barony-4eva-ft-yaw-tog/|access-date=2022-05-14|website=DCLeakers.com|language=en-US}}</ref>
=== 2022 ===
* "The Finish Line" ft Amerado<ref>{{Cite web|date=2022-05-11|title=Eno Barony - The Finish Line ft. Amerado|url=https://www.dcleakers.com/eno-barony-the-finish-line-ft-amerado/|access-date=2022-05-14|website=DCLeakers.com|language=en-US}}</ref>
=== 2023 ===
* "Lowkey"<ref>{{Cite web|date=13 November 2023|title=Audio: Lowkey by Eno Barony|url=https://ghanamusic.com/video/music-videos/2023/11/13/audio-lowkey-by-eno-barony/}}</ref>
* "Chairman (Freestyle)"<ref>{{Cite web|date=January 23, 2023|title=Eno Barony – Chairman (Freestyle)|url=https://highlifeng.com/ghana/eno-barony-chairman-freestyle/}}</ref>
=== 2024 ===
* Soja Go Soja Come<ref>{{Citation|title=Soja Go Soja Come (feat. King Paluta) - Single by Eno Barony on Apple Music|date=2024-05-17|url=https://music.apple.com/gh/album/soja-go-soja-come-feat-king-paluta-single/1746828724|language=en-GB|access-date=2024-11-15}}</ref>
* Boozen
* Ride or Die ft Amerado<ref>{{Citation|title=Ride or Die (feat. Amerado) - Single by Eno Barony on Apple Music|date=2024-09-06|url=https://music.apple.com/ca/album/ride-or-die-feat-amerado-single/1761441258|language=en-CA|access-date=2024-11-15}}</ref>
* Good Enough
== Yila Kpanjori ==
* ''Yaa Asantewaa''<ref>{{cite web|title=Download Full Album: Eno - Yaa Asantewaa|url=http://www.ndwompa.com/eno-barony-yaa-asantewaa-album/|website=Ndwompa|accessdate=17 February 2018|access-date=1 December 2024|archive-date=31 July 2018|archive-url=https://web.archive.org/web/20180731124023/https://www.ndwompa.com/eno-barony-yaa-asantewaa-album/|url-status=dead}}</ref>
* ''Ladies First''<ref>{{Cite web|date=2021-01-29|title=Eno Barony – Ladies First (Full Album)|url=https://www.ghanamotion.com/eno-barony-ladies-first-full-album/|access-date=2021-02-26|website=Ghanamotion.com|language=en-US}}</ref>
== Vidionima ==
{| class="wikitable"
!Yuuni
!Yila
!Director
!Kundivihira
|-
|2012
|''Pull Me Out''
|Nick Baeta
|<ref>{{cite web|title=New Video from Female Rapper: Eno – Pull me out|url=https://www.newsghana.com.gh/new-video-from-female-rapper-eno-pull-me-out/|website=Newsghana.com.gh|publisher=|accessdate=21 September 2017}}</ref>
|-
|}
== Luɣi Sheŋa o ni diem diema ==
* Ghana Meets Naija Concert, May 2017 at the Accra International Conference Centre.<ref name="peacefmonline2">{{cite web|title=Eno's Stagecraft At Ghana Meets Naija Was Black Magic – Presenter {{pipe}} General Entertainment|url=http://www.peacefmonline.com/pages/showbiz/news/201706/316308.php|website=Peacefmonline.com|accessdate=2017-09-19|access-date=2024-12-01|archive-date=2017-09-08|archive-url=https://web.archive.org/web/20170908205208/http://peacefmonline.com/pages/showbiz/news/201706/316308.php|url-status=dead}}</ref><ref name="nydjlive">{{cite web|title=Photos: Eno's Outfit For Ghana Meets Naija Leaves People Talking|url=https://www.nydjlive.com/photos-enos-outfit-for-ghana-meets-naija-leaves-people-talking/|website=NYDJ Live|accessdate=2017-09-19}}</ref><ref name="pulse">{{cite web|title=#GMN: Top 5 performers at 2017 Ghana Meets Naija concert|url=http://www.pulse.com.gh/entertainment/music/gmn-top-5-performers-at-2017-ghana-meets-naija-concert-id6751818.html|website=Pulse|accessdate=2017-09-19}}</ref><ref name="beatznation">{{cite web|title=Eno's Performance Skyrockets at Ghana Meets Naija|url=https://www.beatznation.com/enos-performance-ghana-meets-naija/|website=beatznation.com|accessdate=2017-09-19}}</ref>
* GOtv Launch Street Party 2013 in [[Kumasi]].<ref name="ghanamotion5">{{cite web|title=Female rapper Eno shakes GOtv launch event in Kumasi|url=http://www.ghanamotion.com/female-rapper-eno-shakes-gotv-launch-event-in-kumasi/|website=ghanamotion.com|accessdate=2017-09-19}}</ref>
* Akwambo Music Festival 2017<ref name="AnythingGH">{{cite web|title=Eno Barony Performing at Akwambo Music Festival|url=http://www.anythingghana.com/2017/08/19/eno-barony-performing-at-akwambo-music-festival/|url-status=dead|archive-url=https://web.archive.org/web/20170929184515/http://www.anythingghana.com/2017/08/19/eno-barony-performing-at-akwambo-music-festival/|archive-date=2017-09-29|website=anythingghana.com|accessdate=2017-09-29}}</ref>
* Rapperholic Concert 2017<ref name="yfmghana">{{cite web|title=Eno Barony Performing at Sarkodies Rapperholic Concert|url=https://yfmghana.com/eno-barony-wowed-fans-at-sarkodies-rapperholic-concert-2017/|access-date=25 December 2017|website=YFM Ghana}}</ref>
* Eno Barony - Mommy<ref name="Hitz360">{{cite web|title=Eno Barony - Mommy (Prod. By Samsney)|url=https://www.hitz360.com/eno-barony-mommy-prod-by-samsney/|access-date=1 June 2021|website=www.hitz360.com}}</ref>
== Pina mini piibu ==
{| class="wikitable"
|+
!Year
!Organization
!Category
!Nominated Work
!Result
!Ref
|-
| rowspan="2" |2023
|[[All Africa Music Awards|African Muzik Magazine Awards]]
|Best Best Female Rap Act in Africa
|Herself
|{{Pending}}
|<ref>{{Cite web |date=2023-08-10 |title=African Muzik Magazine Awards 2023: All the nominees |url=https://www.musicinafrica.net/magazine/african-muzik-magazine-awards-2023-all-nominees |access-date=2023-08-16 |website=Music In Africa |language=en}}</ref>
|-
|Ghana Music Awards UK
|Best Rapper of the Year
|Herself
|{{Pending}}
|<ref>{{Cite web |title=2023 Ghana Music Awards UK: See who’s nominated |url=https://www.businessghana.com/ |access-date=2023-08-16 |website=BusinessGhana}}</ref>
|-
| rowspan="5" |2021
| rowspan="4" |[[Vodafone Ghana Music Awards|VGMA]]
|Best Hiplife Song of the Year
|Enough is Enough ft. [[Wendy Shay]]
|{{Nom}}
|<ref name="myjoyonline2">{{cite web|title=VGMA22: See the list of nominees|url=https://www.myjoyonline.com/vgma22-see-the-list-of-nominees/|website=MyJoyOnline|publisher=MyJoyOnline|access-date=April 5, 2021}}</ref>
|-
|Best Hip-hop Song of the Year
|Force Dem to play nonsense ft Sister Derby & Strongman
|{{Nom}}
|<ref name="myjoyonline2"/>
|-
|Best Rap Performance
|God is a Woman
|{{Won}}
|<ref name="myjoyonline2"/>
|-
|Best Hiplife/Hip-hop Artiste of the Year
|Herself
|{{Nom}}
!<ref name="myjoyonline2"/>
|-
|[[3Music Awards|3Music Award]]
|Rapper of the Year
|Herself
|{{Won}}
|<ref>{{Cite web|title=Eno Barony wins Rapper of the Year award |url=https://www.myjoyonline.com/eno-barony-wins-rapper-of-the-year-award/|access-date=2021-04-06|website=www.myjoyonline.com|language=en-US}}</ref>
|-
|2020
|[[All Africa Music Awards|African Muzik Magazine Awards]]
|Best Best Female Rap Act in Africa
|Herself
|{{Won}}
|<ref name=":0" />
|}
== Kundivihira ==
1bpevjyso9lfjlhjf6u7wew86z1xxrb
Eileen Abdul-Rashid
0
29471
115862
97060
2025-06-20T02:47:13Z
InternetArchiveBot
118
Rescuing 1 sources and tagging 0 as dead.) #IABot (v2.0.9.5
115862
wikitext
text/x-wiki
{{Bio}}
'''Eileen Abdulrashid''' (shɛba mi o la '''Elieen Nelson''') nyɛla Americanima nucheeni baŋda mini nucheeni binyɛra daabia ka niriba pam nyɛ ban mi o ka di nyɛla tun'shɛli o ni daa tum "[[Enamel paint|enamel]] on copper".<ref name="askART">{{cite web|url=http://www.askart.com/artist/Eileen_Abdul-Rashid/10000059/Eileen_Abdulrashid.aspx |title=Eileen Abdul-Rashid – Artist, Fine Art Prices, Auction Records for Eileen Abdulrashid |website=Askart.com |date= |accessdate=2016-03-07}}</ref><ref name="Winsboro">{{cite news|last1=Winsboro|first1=Irvin D. S.|title=Artists often overlooked during Black History Month|url=https://www.news-press.com/story/opinion/contributors/2015/02/12/guest-opinion-irvin-winsboro/23264337/|accessdate=20 March 2018|work=News-Press|date=February 12, 2015}}</ref><ref name=":0">{{Cite book|last=Cederholm|first=Theresa Dickason|url=https://books.google.com/books?id=aJlUAAAAMAAJ|title=Afro-American Artists; a Bio-bibliographical Directory|date=1973|publisher=Trustees of the Boston Public Library|isbn=978-0-89073-007-2|pages=1|language=en}}</ref>
==Piligu biɛhigu mini daŋ ==
Eileen Abdulrashid nyɛla [[African Americans|African-American]], o daa zooi la [[California]] ka daa niŋ dawama Illinois.<ref name="mutual">{{citation |url = https://www.mutualart.com/Article/Repondez-sil-vous-plait--An-Interview-wi/71B964571BB7D4AF |title = Repondez s'il vous plait: An Interview with Senga Nengudi |first = Natalie |last = Hegert |website = MutualArt |date = September 28, 2016 |access-date = July 15, 2019 |archive-date = April 18, 2023 |archive-url = https://web.archive.org/web/20230418233202/https://www.mutualart.com/Article/Repondez-sil-vous-plait--An-Interview-wi/71B964571BB7D4AF |url-status = dead }}</ref><ref name=":0" /> O dachia [[Senga Nengudi]] gba nyɛla nucheeni baŋda.<ref name=mutual/><ref name="iraaa">{{Cite web|title=Senga Nengudi She Twists, Knots and Pulls to Near Breaking What Other Women Fear Will Get Snagged and Run|first=Gylbert|last=Coker|url=http://iraaa.museum.hamptonu.edu/page/Senga-Nengudi|website=iraaa.museum.hamptonu.edu|language=en|access-date=2018-03-16|archive-date=March 16, 2018|archive-url=https://web.archive.org/web/20180316084835/http://iraaa.museum.hamptonu.edu/page/Senga-Nengudi|url-status=dead}}</ref>
Abdulrashid nyɛla ŋun daa bɔhim [[School of the Art Institute of Chicago]], [[American Academy of Art]] din be Chicago (bɛ ni pa mi shɛli saha ŋɔ American Academy of Art College), mini Institute of Design din be Chicago (ka bɛ daa zaŋ li laɣim taba ka di leei [[Illinois Institute of Technology]] yuuni 1949).<ref name=":0" /><ref>{{Cite book|url=https://books.google.com/books?id=K6enD1Vs1WYC|title=Who Was Who in American Art, 1564-1975: A-F|date=1999|publisher=Sound View Press|isbn=978-0-932087-55-3|pages=47|language=en}}</ref>
==Tuma==
Abdulrashid nyɛla ŋun be tuuli exhibition of contemporary African-American women artists din be United States, ''Sapphire: You've Come a Long Way, Baby'' din daa niŋ [[Suzanne Jackson (artist)|Suzanne Jackson]]'s Gallery 32 din be Los Angeles yuuni 1970. Nucheeni baŋda shɛba ban gba daa be ni nyɛ [[Betye Saar]], [[Gloria Bohanon]], Suzanne Jackson, [[Yvonne Cole Meo]] n-ti pahi Senga Nengudi.<ref name="Carpenter">{{Cite book|url=https://books.google.com/books?id=J7c_FPIPupoC&pg=PA57|title=Betye Saar|last=H.|first=Carpenter, Jane|date=2003|publisher=Pomegranate|others=Saar, Betye.|isbn=0764923498|location=San Francisco, Calif.|oclc=51848622}}</ref> O nyɛla ŋun daa lahi be Gallery 32 in 1970, ''The Structural Flow of Our Environment: Eileen Abdulrashid''.
Abdulrashid nyɛla ŋun daa pahi nucheeni baŋdiba pishi yini ka ban daa be Mills College Art Gallery-organized, ''1970 California Black Craftsmen'' (1970) n-ti pahi nucheeni baŋdiba kamani Gloria Bohanon, Sheryle Butler, Hubert Collins, [[Dale Brockman Davis]], Ibibio Fundi, [[Manuel Gomez (artist)|Manuel Gomez]], Vernita Henderson, Ernest Leroy Herbert, Ben James, Bob Jefferson, [[Doyle Lane]], William Maxwell, [[Evangeline Montgomery]], [[John Outterbridge]], Donald R. Stinson, Carole Ward, Curtis Tann n-ti pahi Harry S. Richardson. O nyɛla ŋun chaŋ National Conference of Artists din be New York ni nucheeni baŋdiba [[David Hammons]], [[Betye Saar]] n-ti pahi Dan Concholar yuuni 1973.<ref name=mutual/><ref name="iraaa"/>
==Kundivihira==
{{Reflist}}
{{Authority control}}
{{DEFAULTSORT:Abdul-Rashid, Eileen}}
[[Pubu:Lahabaya zaa]]
[[Category:Artists from California]]
[[Category:Living people]]
[[Category:School of the Art Institute of Chicago alumni]]
[[Category:Year of birth missing (living people)]]
[[Category:African-American artisans]]
[[Category:21st-century American artisans]]
[[Category:21st-century African-American artists]]
[[Category:Illinois Institute of Technology alumni]]
[[Category:20th-century American women artists]]
[[Category:21st-century American women artists]]
ib2cxfmt6394b3fk9k473k0a3ygebo1
Deborah Owusu-Bonsu
0
30524
115861
115231
2025-06-20T02:25:02Z
InternetArchiveBot
118
Rescuing 1 sources and tagging 0 as dead.) #IABot (v2.0.9.5
115861
wikitext
text/x-wiki
{{Bio}}
'''Deborah Owusu-Bonsu''' (bɛ daa dɔɣi o la Silimiin goli August biɛɣ'pishi ni anu dali yuuni 1984) niriba pam nyɛla ban mi o ni o akpaaku zuɣu yuli '''Sister Derby''' bee '''Sister Deborah'''<ref>{{cite web |title=Sister Deborah was shocked when I called to ask for a feature – Medikal |url=https://www.ghanaweb.com/GhanaHomePage/entertainment/Sister-Deborah-was-shocked-when-I-called-to-ask-for-a-feature-Medikal-1733282 |website=GhanaWeb |access-date=22 March 2023 |language=en |date=19 March 2023}}</ref> nyɛla [[Ghana]]ian-Romanian telivisa zuɣu lahabalitira, yili yiina n-ti pahi "model" zaŋ n-ti [[Akan people|Akan]], o nyɛla lahabalitira kuro zaŋ n-ti [[e.tv Ghana]].<ref>{{Cite web |last=Mensah |first=Jeffrey |date=2019-10-11 |title=Meet '''Sister Derby''' and Wanlov's beautiful 65-year-old 'obroni' mother |url=https://yen.com.gh/134921-meet-sister-derby-wanlovs-beautiful-romanian-mother-photos.html |access-date=2020-09-25 |website=Yen.com.gh - Ghana news. |language=en}}</ref>
==Piligu biɛhigu mini shikuru baŋsim ==
Deborah Vanessa Owusu-Bonsu nyɛla bɛ ni daa dɔɣi so Silimiin goli August biɛɣ'pishi ni anu dali yuuni 1984, o ba nyɛla Ashanti ka o ma mi nyɛ Romanira. O lammba ŋɔ zaa daa nyɛla ban deeri duniya yila mini nucheeni baŋsim. O nyɛla telivisa zuɣu lahabalitiraa, yili yiina, shikuru baŋda,"model" n-ti pahi nucheeni baŋda.<ref name="Deborah Vanessa Owusu-Bonsu Uncovered">{{cite web|url=http://atghana.wordpress.com/2011/12/01/deborah-vanessa-owusu-bonsu-uncovered/ |title=Deborah Vanessa Owusu-Bonsu Uncovered! |work=atghana|date=1 December 2011 |accessdate=26 February 2014}}</ref> Owusu-Bonsu tizopaɣa nyɛ [[hiplife|hip life]] yili yiina [[Wanlov the Kubolor]] ka nyɛ ŋun daa lahi be sinii yuli booni [[Coz Ov Moni|Coz Ov MDeborah oni]].<ref name="Deborah Vanessa Owusu-Bonsu Uncovered"/> Owusu-Bonsu nyɛla ŋun chaŋ Christ the King International School, [[Wesley Girls' High School]].<ref name="Deborah Vanessa Owusu-Bonsu Uncovered"/> O nyɛla ŋun daa naai ni [[Bachelor's Degree]] in Publishing Studies shikuru yuli booni [[Kwame Nkrumah University of Science and Technology]] ka daa niŋ o [[Master Degree]] in Book/Journal Publishing shikuru yuli booni [[University of the Arts London]].<ref name="Deborah Vanessa Owusu-Bonsu Uncovered"/>
== Baŋditali tuma ==
Yuuni 2012, Deborah Vanessa Owusu-Bonsu nyɛla ŋun daa bahi yili gaŋa ka daa boli lala yili ŋɔ 'Uncle Obama' ka di gbunni daa nyɛ [[Barack Obama]] ka bɛ daa yihi li na United States television network [[CNN]].<ref>{{cite web |url=http://www.viasat1.com.gh/v1/vnews/entertainment.php?postId=221 |title=Deborah Vanessa Drops Single 'Uncle Obama' |publisher=[[Viasat 1]] |date=15 July 2012 |accessdate=26 February 2014 |archive-url=https://web.archive.org/web/20140302111437/http://www.viasat1.com.gh/v1/vnews/entertainment.php?postId=221 |archive-date=2 March 2014 |url-status=dead }}</ref> Tum yuuni 2012, Deborah Vanessa Owusu-Bonsu n daa nyɛ ninvuɣ so ŋun niŋdi ''The Late Nite Celebrity Show'' program [[Broadcasting|broadcast]] ka di nyɛ din niŋ [[e.tv Ghana]].<ref>{{cite web|url=http://www.etvghana.com/index.php?option=com_content&view=article&id=1643:deborah-vanessa-wins-fashion-101-top-prize&catid=96:etvgh-blog-news&Itemid=484 |title=Deborah Vanessa wins Fashion 101 top prize|work=etvghana.com|publisher=[[E.tv Ghana]] |date=2 April 2012 |accessdate=26 February 2014}}</ref> Di nyaaŋa, o nyɛla ŋun daa yi labi [[GHOne TV|GHOne]] Television ni ka o daa niŋdi ''Gliterrati ka daa ti galisi li n-ti'' [[Berla Mundi]].<ref>{{Cite web|url=https://www.ghanaweb.com/GhanaHomePage//Confirmed-Deborah-Vanessa-and-Medikal-are-dating-455388|title=Confirmed: Deborah Vanessa and Medikal are dating|website=www.ghanaweb.com|language=en|access-date=2019-08-02}}{{Dead link|date=October 2022 |bot=InternetArchiveBot |fix-attempted=yes }}</ref>
=== Ghana Jollof ===
Yuuni 2010 sunsuun, din daa niŋ ka kompatiisa nyɛ be West Africans zaŋ chaŋ ŋun [[Jollof rice]] nyɛ nyaɣisi la nyɛla din daa leei "Jollof Wars".<ref>{{Cite news |date=2017-08-25 |title=West Africa steams over jollof rice war |language=en-GB |work=[[BBC News]] |url=https://www.bbc.com/news/blogs-trending-41053424 |access-date=2023-09-18}}</ref> "Jollof War" ŋɔ daa nyɛla kompatiisa [[Nigerian cuisine|Nigeria]] mini[[Ghanaian cuisine|Ghana]] sunsuun.<ref>{{cite web |last1=Oderinde |first1=Busayo |date=5 July 2015 |title=Busayo Oderinde: The Nigerian Versus Ghanaian Jollof Rice Debate |url=https://www.bellanaija.com/2015/07/busayo-oderinde-the-nigerian-versus-ghanaian-jollof-rice-debate/ |access-date=15 November 2016 |website=Bella Naija}}</ref><ref name=":0">{{Cite web |date=2018-07-04 |title=Know the Differences Between Nigerian and Ghanaian Jollof Rice |url=https://www.demandafrica.com/food/know-the-differences-between-nigerian-and-ghanaian-jollof-rice/ |access-date=2021-07-11 |website=Demand Africa}}</ref><ref>{{Cite web |last=Adam |first=Hakeem |date=20 January 2017 |title=A Brief History of Jollof Rice, a West African Favourite |url=https://theculturetrip.com/africa/ghana/articles/a-brief-history-of-jollof-rice-a-west-african-favourite/ |access-date=2020-01-16 |website=Culture Trip |archive-date=2023-09-20 |archive-url=https://web.archive.org/web/20230920232242/https://theculturetrip.com/africa/ghana/articles/a-brief-history-of-jollof-rice-a-west-african-favourite |url-status=dead }}</ref> Yuuni 2016 Deborah Vanessa Owusu-Bonsu nyɛla ŋun daa bahi "Ghana Jollof".<ref name=":3">{{Cite news |last=Egbejule |first=Eromo |date=2016-08-22 |title=World Jollof Day: Jamie Oliver's #ricegate and other scandals |language=en-GB |work=[[The Guardian]] |url=https://www.theguardian.com/world/2016/aug/22/world-jollof-day-jamies-oliver-rice-scandals |access-date=2023-09-18 |issn=0261-3077}}</ref>
== Maŋmaŋ biɛhigu ==
O mini yɛliparimlana [[Medikal]] nyɛla ban daa laɣi taba yuma ata pɔi ka daa luhi ka wurim yuuni 2018.<ref>{{Cite web|url=https://www.graphic.com.gh/showbiz/news/medikal-finally-confirms-breakup-with-sister-debbie.html#&ts=undefined|website=www.graphic.com.gh|access-date=2019-03-23|title=Medikal finally confirms breakup with Sister Debbie}}{{Dead link|date=March 2022 |bot=InternetArchiveBot |fix-attempted=yes }}</ref><ref>{{Cite web|url=https://www.ghanaweb.com/GhanaHomePage/entertainment/Deborah-Vanessa-confirms-break-up-with-Medikal-697420|title=Deborah Vanessa confirms break-up with Medikal|website=www.ghanaweb.com|language=en|access-date=2019-03-23}}</ref> Di saha bela nyaaŋa, o nyɛla ŋun daa zaŋ David wuhi salo ka yɛlli ni o dakorili n bala amaa ka bɛ daa luhi ka wurim di nyaaŋa.<ref>https://www.graphic.com.gh/entertainment/showbiz-news/sister-derby-im-done-with-men-they-just-break-my-heart.html</ref>
== Activism ==
Deborah Vanessa Owusu-Bonsu nyɛla ŋun mali o yila kpaŋsiri sabita mini binyɛra labi zaŋ ku bukaata. Yuuni 2018, o nyɛla ŋun daa boli Ghana gomnanti ka daa yɛlli o ni o gumi ka taɣi luba baaji yuusibu.<ref>{{Cite web |date=2018-06-20 |title=Sister Derby calls on government to ban plastic bags |url=https://www.ghanaweb.com/GhanaHomePage/entertainment/Sister-Derby-calls-on-government-to-ban-plastic-bags-661807 |access-date=2022-09-17 |website=GhanaWeb |language=en}}</ref> Yuuni 2020, [[COVID-19 pandemic]] saha, o mini o tizodoo ([[Wanlov the Kubolor]]) nyɛla ban daa mali nangban bɔbirigu.<ref>{{Cite web |date=2020-03-26 |title=Wanlov, Sister Derby make face masks from recycled second-hand clothes - MyJoyOnline.com |url=https://www.myjoyonline.com/wanlov-sister-derby-make-face-masks-from-recycled-second-hand-clothes/ |access-date=2022-09-17 |website=www.myjoyonline.com |language=en-US}}</ref><ref>{{Cite web |last=Adu |first=Dennis |date=2020-03-26 |title=Wanlov, Sister Derby make face masks from recycled second-hand clothes [Video] |url=https://www.adomonline.com/wanlov-sister-derby-make-face-masks-from-recycled-second-hand-clothes-video/ |access-date=2022-09-17 |website=Adomonline.com |language=en-US}}</ref>
Owusu-Bonsu nyɛla ŋun daa lahi di alizama zaŋ jandi [[LGBT|LGBT+]] Ghana. Yuuni 2021, o nyɛla ŋun daa yina n-ti di alizama zaɣisiri [[Ghanaian anti-LGBT bill]] ka daa taayi bahi [[LGBT+ Rights Ghana]] ɔfisi zuɣu.<ref>{{Cite web |date=2021-02-22 |title=‘LGBTQ members must be protected from bloodclarts like you’ – Sister Derby attacks critics |url=https://www.ghanaweb.com/GhanaHomePage/entertainment/LGBTQ-members-must-be-protected-from-bloodclarts-like-you-Sister-Derby-attacks-critics-1186237 |access-date=2022-09-17 |website=GhanaWeb |language=en}}</ref><ref>{{Cite web |last=Arthur |first=Erica Nana |date=2021-07-23 |title=Your fight against LGBTQ rights shameful, backward - Sister Derby to Sam George — Starr Fm |url=https://starrfm.com.gh/2021/07/your-lgbtq-fight-just-for-political-points-sister-derby-to-sam-george/ |access-date=2022-09-17 |language=en-US |archive-date=2022-09-21 |archive-url=https://web.archive.org/web/20220921222530/https://starrfm.com.gh/2021/07/your-lgbtq-fight-just-for-political-points-sister-derby-to-sam-george/ |url-status=dead }}</ref><ref>{{Cite web |date=2022-03-25 |title=Pappy Kojo, Sam George Fight On Twitter |url=https://dailyguidenetwork.com/pappy-kojo-sam-george-fight-on-twitter/ |access-date=2022-09-17 |website=DailyGuide Network |language=en-US}}</ref> O nyɛla ŋun lahi pahi ka bɛ yili yili yuli booni [[Angel Maxine]]'s ''Kill The Bill'' ni ''Wo Fie ka di nyɛ zaɣisiri'' LGBT+ Ghana.<ref>{{Cite web |last=moshood |date=2021-10-28 |title=Becoming Angel Maxine, Ghana's first openly transgender musician |url=https://africanarguments.org/2021/10/becoming-angel-maxine-ghana-first-openly-transgender-musician/ |access-date=2022-09-17 |website=African Arguments |language=en-GB}}</ref><ref>{{Cite web |date=2021-10-14 |title=Ghanaians condemn my hit song because it rebukes their ‘hate’ for gays – Transgender artiste, Angel Maxine - MyJoyOnline.com |url=https://www.myjoyonline.com/ghanaians-condemn-my-hit-song-because-it-rebukes-their-hate-for-gays-transgender-artiste-angel-maxine/ |access-date=2022-09-17 |website=www.myjoyonline.com |language=en-US}}</ref><ref>{{Cite news |date=2021-07-30 |title=Ghana's first openly trans musician fights homophobia with song |language=en |work=Reuters |url=https://www.reuters.com/article/ghana-lgbt-idINL4N2P433Y |access-date=2022-09-17}}</ref>
== Discography ==
===Singles===
{| class="wikitable"
|+
!Year
!Title
!Artist
|-
|2012
|Uncle Obama
|Sister Deborah ft <small>(FOKN Bois)</small>
|-
|2015
|''Kikoliko''
|Sister Deborah ft <small>([[Joey B]])</small><ref>{{Cite web |last=Dwomoh |first=Bright |date=2015-11-24 |title=Sister Deborah – Kikoliko (ft Joey B) - GhanaSongs.com - Ghana Music Downloads |url=https://www.ghanasong.com/sister-deborah-kikoliko-ft-joey-b/ |access-date=2023-02-07 |language=en-US |archive-date=2023-02-07 |archive-url=https://web.archive.org/web/20230207064515/https://www.ghanasong.com/sister-deborah-kikoliko-ft-joey-b/ |url-status=dead }}</ref><ref>{{Cite web |last=Adinkra |first=Fiifi |date=2015-11-23 |title=Sister Deborah – Kikoliko (Feat. Joey B) |url=https://ghanandwom.net/sister-deborah-kikoliko-feat-joey-b/ |access-date=2023-02-07 |website=GhanaNdwom.net |language=en-US |archive-date=2023-02-07 |archive-url=https://web.archive.org/web/20230207064512/https://ghanandwom.net/sister-deborah-kikoliko-feat-joey-b/ |url-status=dead }}</ref><ref>{{Cite web |last=Mawuli |first=David |date=2015-11-23 |title=Sister Deborah - Kikoliko feat. Joey B |url=https://www.pulse.com.gh/entertainment/music/music-video-sister-deborah-kikoliko-feat-joey-b/ltljjnh |access-date=2023-02-07 |website=Pulse Ghana |language=en}}</ref>
|-
|2016
|Ghana Jollof
|Sister Deborah<ref name=":3" />
|-
|2017
|''Sampanana''
|Sister Deborah ft <small>([[Medikal]])</small><ref>{{Cite web |date=2017-04-01 |title=Sister Debora and Medikal release 'Sampanana' |url=https://www.ghanaweb.com/GhanaHomePage/entertainment/Sister-Debora-and-Medikal-releases-Sampanana-524450 |access-date=2023-02-07 |website=GhanaWeb |language=en}}</ref><ref>{{Cite web |date=2017-04-03 |title=They're Back! Sister Deborah Drops 'Sampanana' Music Video Featuring Boyfriend, Medikal {{!}} AmeyawDebrah.com |url=https://ameyawdebrah.com/theyre-back-sister-deborah-drops-sampanana-music-video-featuring-boyfriend-medikal/ |access-date=2023-02-07 |language=en-US}}</ref>
|-
|2018
|Pure Water
|Sister Deborah ft <small>([[Efya]])</small><ref>{{Cite web |date=2018-07-09 |title=Sister Deborah shares new music video 'Pure Water' featuring Efya |url=https://www.ghanaweb.com/GhanaHomePage/entertainment/Sister-Deborah-shares-new-music-video-Pure-Water-featuring-Efya-666935 |access-date=2023-02-07 |website=GhanaWeb |language=en}}</ref><ref>{{Cite web |last=Ranger |first=Lone |date=2018-05-23 |title=Sister Deborah ft Efya - Pure Water (Prod. by Jeri Beatz) |url=https://www.dcleakers.com/sister-deborah-ft-efya-pure-water-prod-by-jeri-beatz/ |archive-url=https://web.archive.org/web/20180526185024/http://www.dcleakers.com/sister-deborah-ft-efya-pure-water-prod-by-jeri-beatz |url-status=usurped |archive-date=26 May 2018 |access-date=2023-02-07 |website=DCLeakers.com |language=en-US}}</ref><ref>{{Cite web |last=Music |first=Worla Quist, Ghana |date=2018-05-28 |title=Audio: Pure Water by Sister Deborah feat. Efya |url=https://www.ghanamusic.com/news/top-stories/2018/05/28/audio-pure-water-by-sister-deborah-feat-efya/ |access-date=2023-02-07 |website=Ghana Music}}</ref>
|-
|2018
|''Kakalika'' Love
|Sister Deborah ft (Efo Chameleon)<ref>{{Cite web |title=Sister Derby joins top trends with ‘Kakalika Love’ |url=http://www.ghanaweb.com/GhanaHomePage/entertainment/Sister-Derby-joins-top-trends-with-Kakalika-Love-700070?gallery=1 |access-date=2023-02-07 |website=GhanaWeb |language=en}}</ref><ref>{{Cite web |last=CratesHub |first=Alloh |title=Sister Deborah ft Efo Chameleon – Kakalika Love (Prod. by Jeribeatz) |url=https://www.crateshub.com/ghana-music/sister-deborah-ft-efo-chameleon-kakalika-love-prod-by-jeribeatz.html |access-date=2023-02-08 |website=CratesHub.com |language=en-gb}}</ref>
|-
|2019
|''Libilibi''
|Sister Deborah ft (Yaa Pono)<ref>{{Cite web |last=Wonah |first=Israel |title=Sister Deborah - Libilibi ft Yaa Pono Mp3 Download » TrendyBeatz |url=https://trendybeatz.com/download-mp3/5127/sister-deborah-libilibi-ft-yaa-pono |access-date=2023-02-08 |website=trendybeatz.com |language=en}}</ref>
|}
==Kundivihira==
{{reflist}}
{{authority control}}
{{DEFAULTSORT:Owusu-Bonsu, Deborah Vanessa}}
[[Category:1984 births]]
[[Pubu:Lahabaya zaa]]
[[Category:Akan people]]
[[Category:Living people]]
[[Category:Ghanaian television presenters]]
[[Category:Ghanaian female models]]
[[Category:Ghanaian musicians]]
[[Category:Kwame Nkrumah University of Science and Technology alumni]]
[[Category:Alumni of the University of the Arts London]]
[[Category:Ghanaian people of Romanian descent]]
[[Category:Ghanaian women academics]]
[[Category:Ghanaian women television presenters]]
[[Category:People educated at Wesley Girls' Senior High School]]
hfs2748mqjdqhoalewp3r7r9gihbf1c
Anisia Uzeyman
0
31634
115858
110061
2025-06-19T23:56:34Z
InternetArchiveBot
118
Rescuing 0 sources and tagging 1 as dead.) #IABot (v2.0.9.5
115858
wikitext
text/x-wiki
{{Bio}}
{{short description|Rwandan actress and playwright}}
{{Use dmy dates|date=December 2019}}
'''Anisia Uzeyman''' (bɛ dɔɣi o la Anisziya Uwizeyimana, February 1975) ka o nyɛ [[Banyarwanda|Rwanda]] kpɛrkpɛrita ŋun nyɛ paɣa,<ref>{{cite news|url=http://www.sme.sk/c/722315/filmy.html|title=Filmy|date=11 November 2002|work=SME (newspaper)|language=Slovak|accessdate=29 March 2011}}</ref> ni ŋun sabiri kpɛrigu.<ref>{{Cite web|url=https://reelydope.com/2017/11/17/dreamstates-movie-anisia-uzeyman/|title=Rwandan Director Anisia Uzeyman Asks: "Can Black Love Survive the American Dream?"|website=reelydope.com|access-date=29 December 2018|archive-date=14 November 2021|archive-url=https://web.archive.org/web/20211114085207/https://reelydope.com/2017/11/17/dreamstates-movie-anisia-uzeyman/|url-status=dead}}</ref><ref>{{Cite web|url=https://womenandhollywood.com/la-film-fest-2016-women-directors-meet-anisia-uzeyman-dreamstates-4bf6cc8cb9bd/|title=LA Film Fest 2016 Women Directors: Meet Anisia Uzeyman – "Dreamstates|website=womenandhollywood.com|access-date=29 December 2018}}{{Dead link|date=June 2025 |bot=InternetArchiveBot |fix-attempted=yes }}</ref> O mini [[Saul Williams]] n laɣim dareti yuuni 2021 film, ''[[Neptune Frost]]''.<ref name="ide">Wendy Ide, [https://www.screendaily.com/reviews/neptune-frost-cannes-review/5161583.article "‘Neptune Frost’: Cannes Review"]. ''[[Screen Daily]]'', 14 July 2021.</ref> Bɛ daa dɔɣi o la Gihindamuyaga, Mbazi, [[Rwanda]].
==Filimnima==
{|class="wikitable sortable"
|-
!Year
!Film
!Actor
!Writer
!Director
!Producer
!Notes
|-
| 2002
| ''The Nest''
| style="text-align:center;"| {{y}}
| style="text-align:center;"| {{n}}
| style="text-align:center;"| {{n}}
| style="text-align:center;"| {{n}}
| Feature Film
|-
| 2012
| ''Aujourd'hui''
| style="text-align:center;"| {{y}}
| style="text-align:center;"| {{n}}
| style="text-align:center;"| {{n}}
| style="text-align:center;"| {{n}}
| Feature Film
|-
| 2016
| ''Ayiti Mon Amour''
| style="text-align:center;"| {{y}}
| style="text-align:center;"| {{n}}
| style="text-align:center;"| {{n}}
| style="text-align:center;"| {{y}}
| Feature Film
|-
| 2016
| ''Dreamstates''
| style="text-align:center;"| {{y}}
| style="text-align:center;"| {{y}}
| style="text-align:center;"| {{y}}
| style="text-align:center;"| {{y}}
| Feature Film
|-
| 2021
| ''[[Neptune Frost]]''
| style="text-align:center;"| {{n}}
| style="text-align:center;"| {{n}}
| style="text-align:center;"| {{y}}
| style="text-align:center;"| {{n}}
| Feature Film
|}
==Kundivihira==
{{Reflist}}
== External links ==
* {{IMDb name|0961869}}
{{DEFAULTSORT:Uzeyman, Anisia}}
[[Category:Living people]]
[[Category:1975 births]]
[[Category:Rwandan actresses]]
[[Category:Rwandan film directors]]
[[Category:Rwandan women film directors]]
[[Pubu:Lahabaya zaa]]
{{Rwanda-bio-stub}}
j0loby2hyxl1kxtzcglcxhxy28a8hro
Berlin Conference
0
32019
115860
115023
2025-06-20T01:11:03Z
InternetArchiveBot
118
Rescuing 1 sources and tagging 0 as dead.) #IABot (v2.0.9.5
115860
wikitext
text/x-wiki
'''Berlin Conference''' din daa niŋ yuuni 1884–1885 daa nyɛla yaɣili din daa laɣim n-ti colonial powers ka daa naagi ni bɛ daa dihi nuhi '''General Act of Berlin''', Di daa nyɛla alikawli din daa kpɛŋ n-ti Europe tiŋgbani nima ni bɛ Africa daabilim New Imperialism saha. Laɣingu maa daa nyɛla tiŋgbani nima pia ni anahi ka bƐ daa laɣim ni, ka di daa nyɛla Otto von Bismarck,ŋun daa nyɛ tuuli chancellor of Germany, ni Leopold II of Belgium.tiŋgbani soli ni. November biɛɣu pishi ayi ka dali yuuni 1884, ka bi daa pili adjournment, ka daa naagi silimiin goli February biɛɣu pishi ayɔbu dali yuuni 1885 ni bɛ daa dihi nuhi General Act zuɣu.
==References==
{{Reflist|30em}}
==Sources==
* Chamberlain, Muriel E. (2014). ''The Scramble for Africa''. London: Longman, 1974, 4th edn. {{ISBN|0-582-36881-2}}.
*Craven, M. 2015. "Between law and history: the Berlin Conference of 1884–1885 and the logic of free trade." ''London Review of International Law'' 3, 31–59.
* Crowe, Sybil E. (1942). ''The Berlin West African Conference, 1884–1885''. New York: Longmans, Green. {{ISBN|0-8371-3287-8}} (1981, New ed. edition).
* Förster, Stig, Wolfgang Justin Mommsen, and Ronald Edward Robinson, eds. ''Bismarck, Europe and Africa: The Berlin Africa conference 1884–1885 and the onset of partition'' (Oxford University Press, 1988) [https://archive.org/details/bismarckeuropeandafricatheberlinafricaconference18841885andtheonsetofpartitionst online]; 30 topical chapters by experts.
* Hochschild, Adam (1999). ''King Leopold's Ghost''. {{ISBN|0-395-75924-2}}.
*Katzenellenbogen, S. 1996. It didn't happen at Berlin: Politics, economics and ignorance in the setting of Africa's colonial boundaries. In Nugent, P. and Asiwaju, A. I. (Eds.), ''African boundaries: Barriers, conduits and opportunities''. pp. 21–34. London: Pinter.
* Petringa, Maria (2006). ''Brazza, A Life for Africa''. {{ISBN|978-1-4259-1198-0}}.
* Lorin, Amaury, and de Gemeaux, Christine, eds., ''L'Europe coloniale et le grand tournant de la Conférence de Berlin (1884–1885)'', Paris, Le Manuscrit, coll. "Carrefours d'empires", 2013, 380 p.
==Further reading==
* Craven, Matthew. ''The invention of a tradition: Westlake, the Berlin Conference and the historicisation of international law'' (Klosterman, 2012).
* Leon, Daniel De (1886). "[https://www.jstor.org/stable/2139304 The Conference at Berlin on the West-African Question]". ''Political Science Quarterly'' '''1'''(1).
* Förster, Susanne, et al. "Negotiating German colonial heritage in Berlin's Afrikanisches Viertel." ''International Journal of Heritage Studies'' 22.7 (2016): 515–529.
* Frankema, Ewout, Jeffrey G. Williamson, and P. J. Woltjer. "An economic rationale for the West African scramble? The commercial transition and the commodity price boom of 1835–1885." ''Journal of Economic History'' (2018): 231–267. [https://www.ewoutfrankema.com/wp-content/uploads/2017/06/RationaleScramble.JEH_.2018.pdf online]
* Harlow, Barbara, and Mia Carter, eds. ''Archives of Empire: Volume 2. The Scramble for Africa'' (Duke University Press, 2020).
* Mulligan, William. "The Anti-slave Trade Campaign in Europe, 1888–90." in ''A Global History of Anti-slavery Politics in the Nineteenth Century'' (Palgrave Macmillan, London, 2013). 149–170 [http://ndl.ethernet.edu.et/bitstream/123456789/68932/1/76.pdf.pdf#page=158 online] {{Webarchive|url=https://web.archive.org/web/20220331113020/http://ndl.ethernet.edu.et/bitstream/123456789/68932/1/76.pdf.pdf#page=158 |date=2022-03-31 }}.
* Nuzzo, Luigi (2012), [http://ieg-ego.eu/en/threads/europe-and-the-world/european-overseas-rule/luigi-nuzzo-colonial-law Colonial Law], [http://www.ieg-ego.eu/ EGO – European History Online], Mainz: [http://www.ieg-mainz.de/likecms/index.php Institute of European History]. Retrieved 25 March 2021 ([https://d-nb.info/1036301486/34 pdf]).
* Rodney, Walter. ''How Europe Underdeveloped Africa'' (1972) –
* Shepperson, George. "The Centennial of the West African Conference of Berlin, 1884–1885." ''Phylon'' 46#1 (1985), pp. 37–48. [https://www.jstor.org/stable/274944 online]
* Vanthemsche, Guy. ''Belgium and the Congo, 1885–1980'' (Cambridge University Press, 2012). 289 pp. ISBN 978-0-521-19421-1
* Waller, Bruce. ''Bismarck at the crossroads: the reorientation of German foreign policy after the Congress of Berlin, 1878–1880'' (1974) [https://archive.org/details/bismarckatcrossr0000wall online]
* Yao, Joanne (2022). "[[doi:10.1017/S0020818322000182|The Power of Geographical Imaginaries in the European International Order: Colonialism, the 1884–85 Berlin Conference, and Model International Organizations]]". ''International Organization.''
==External links==
{{sister project links||d=Q13582|c=Category:Berlin Conference (1884)|n=no|b=no|v=no|voy=no|m=no|mw=no|s=no|wikt=no|species=no}}
* [https://www.bbc.co.uk/programmes/b03ffkfd "The Berlin Conference"], BBC ''In Our Time''
* [https://www.sahistory.org.za/archive/general-act-berlin-conference-west-africa-26-february-1885 General Act of the Berlin Conference]. South African History Online.
{{Spoken Wikipedia|En-BerlinConference-article.ogg|date=11 December 2017}}
{{Great Power diplomacy}}
{{Authority control}}
[[Category:European colonisation of Africa]]
[[Category:1884 in Germany]]
[[Category:1885 in Germany]]
[[Category:Diplomatic conferences in Germany]]
[[Category:Imperialism]]
[[Category:19th-century diplomatic conferences]]
[[Category:1884 in international relations]]
[[Category:1885 in international relations]]
[[Category:1884 conferences]]
[[Category:1885 conferences]]
[[Category:1885 in Africa]]
[[Category:1884 in Africa]]
[[Category:19th century in Berlin]]
[[Category:1880s in Prussia]]
tsx7ujmhita31wyfqf4o0srndl319ci
Civil Rights Act of 1964
0
32281
115843
115842
2025-06-19T13:27:53Z
Deishini Mariam
4461
Di daa nammi ka di ny~la bɛ daa lɛbigila lala yaɣili maa kpe "Legislative history" ni "[[:en:Special:Redirect/revision/1294814831|Civil Rights Act of 1964]]"
115843
wikitext
text/x-wiki
The '''Civil Rights Act of 1964''' ({{USStatute|88|352|78|241|1964|07|02}})di nya la landmark civil rights ni labor law United States tingbanni kadi outlaws bi deiri boli yuoli zag kpa ti nahin Gbana , ni ti nig gbenni kom , ni ti ninsal sili (doo bei pag a) ni ti da diini puuni,{{efn|Three Supreme Court rulings in June 2020 interpreted that employment discrimination on the basis of [[sexual orientation]] or [[gender identity]] is a form of discrimination on the basis of sex and is therefore also outlawed by the Civil Rights Act. See ''[[Bostock v. Clayton County]]'', and also see below for more details.}} ni ti yinna tig shali . di bi zan tuhi Amaana dibo zag kpa application voter registibu requirements, racial segregation ti Shukuran ,ni salo yig si ,ni tuma Shei boli yoli . Act maa "nyala din mali darza zag kpa legislative achievements American taarihi puunii kurinbuna ni ".<ref>{{Cite web|title=U.S. Senate: Landmark Legislation: The Civil Rights Act of 1964|url=https://www.senate.gov/artandhistory/history/common/generic/CivilRightsAct1964.htm|url-status=live|archive-url=https://web.archive.org/web/20190416205114/https://www.senate.gov/artandhistory/history/common/generic/CivilRightsAct1964.htm|archive-date=April 16, 2019|access-date=February 27, 2021|website=www.senate.gov}}</ref>
== Legislative history ==
On Yunni June 11, 1963, President Kennedy ni Republican leaders daa Zini la an gu ni bi di alizama zag kpa legislation yelli toa a poyi ko nan yinna televisa zug ti naa di lala alizama maa din dalli maa yug. Daa baa Ayiii nyan ga , Senate Minority Leader Everett Dirksen mini Senate Majority Leader Mike Mansfield , bi zaa daa tab sog president bill maa, gbaa yihi provisions guaranteeyibu din nya dede access zanti solo beihigu Shei bei link solo ni Kalisi lug sha a . Di daa Che ka niribi Pam I This lRepublican Representatives drafting a compromise bill to be considered. On June 19, the president sent his bill to Congress as it was originally written, saying legislative action was "imperative". The president's bill went first to the House of Representatives, where it was referred to the Judiciary Committee, chaired by [[New York]] Democrat Emanuel Celler. After a series of hearings on the bill, Celler's committee strengthened the act, adding provisions to ban racial discrimination in employment, providing greater protection to black voters, eliminating segregation in all publicly owned facilities (not just schools), and strengthening the anti-segregation clauses regarding public facilities such as lunch counters. They also added authorization for the Attorney General to file lawsuits to protect individuals against the deprivation of any rights secured by the Constitution or U.S. law. In essence, this was the controversial "Title III" that had been removed from the 1957 Act and 1960 Act. Civil rights organizations pressed hard for this provision because it could be used to protect peaceful protesters and black voters from police brutality and suppression of free speech rights.<ref name="CivilRightsMovementArchiveFeb1964">{{Cite web|title=Civil Rights Movement History 1964 Jan.–Jun.: Civil Rights Bill Passes in the House (Feb)|url=https://www.crmvet.org/tim/timhis64.htm#1964cra64h|archive-url=https://web.archive.org/web/20200521120444/https://www.crmvet.org/tim/timhis64.htm#1964cra64h|archive-date=May 21, 2020|access-date=May 31, 2020|publisher=Civil Rights Movement Archive}}</ref>
cx7h2o50x4iv6614gyzrwzq3a8ff892
Linda Sue Park
0
32286
115875
115373
2025-06-20T06:07:49Z
InternetArchiveBot
118
Rescuing 2 sources and tagging 0 as dead.) #IABot (v2.0.9.5
115875
wikitext
text/x-wiki
{{Infobox writer <!-- for more information see [[:Template:Infobox writer/doc]] -->
| name = Linda Sue Park
| image = Linda sue park 2014.jpg
| imagesize = 225px
| caption = Linda Sue Park at the 2014 Texas Book Festival.
| pseudonym =
| birth_date = {{Birth date and age|1960|03|25|mf=y}}
| birth_place = [[Urbana, Illinois]], U.S.
| death_date =
| death_place =
| education = [[Stanford University]] ([[Bachelor of Arts|BA]])<br>[[University of London]] ([[Master of Arts|MA]])
| occupation = Writer
| period =
| genre = [[Young adult fiction]]<!-- prefer more specific-->, poetry
| subject =
| movement =
| notable_works =
| awards = {{awards |[[Newbery Medal]] |2002}}
| signature =
| website = {{URL|lindasuepark.com}}
| module = {{Infobox Korean name
| child = yes
| title = [[Korean name]]
| hangul = 박명진<ref>{{cite web|url=https://www.kyobobook.co.kr/service/profile/information?chrcCode=2000046701|title=린다 수 박|language=ko|trans-title=Linda Sue Park|website=[[Kyobo Book Centre]]|accessdate=26 July 2023}}</ref>
| rr = Bak Myeongjin
| mr = Pak Myŏng-chin
}}}}
'''Linda Sue Park''' (bɛ dɔɣi o la silimiingoli March bɛɣu pishi ni anu dali, yuuni 1960) o nyɛla ŋun nyɛ [[Korean-American]] sasabiri ŋun sabi o tuuli buku yuli booni ''Seesaw Girl'',<ref name=":0">{{Cite web |title=Books: Novels – Linda Sue Park |url=https://lindasuepark.com/books/books-novels/ |access-date=2022-03-16 |website=lindasuepark.com}}</ref> yuuni 1999. O nyɛla ŋun sabi bihi salinwaɣila buku nim ayɔbu, n ti pahi anfooni buku nim anu.
==O mamaŋ biɛhigu taarihi ==
Linda Sue Park nyɛla bɛ ni daa dɔɣi so silimiingoli March bɛɣu pishi ni ayɔbu dali, yuuni 1960, tiŋyuli booni [[Urbana, Illinois]], ka bɛ ni daa wunsi so tinŋyuli [[Chicago]] puuni .<ref>{{cite web|title=Bio: Linda Sue Park |url=http://www.lindasuepark.com/bio.html |access-date=2007-01-01 |url-status=dead |archive-url=https://web.archive.org/web/20061216111916/http://www.lindasuepark.com/bio.html |archive-date=2006-12-16 }}</ref>
==O tuma nima==
===Novels===
Source:<ref name=":0" />
* ''Seesaw Girl'' (yuuni 1999)
* ''[[The Kite Fighters (novel)|The Kite Fighters]]'' (yuuni 2000)
**[[Junior Library Guild]] Selection, Spring yuuni 2000
**Notable Books for a Global Society
**[[Bank Street College of Education|Bank Street]] Best Children's Book of the Year
*''[[A Single Shard]]'' (yuuni 2001)
**[[Newbery Medal]] yuuni 2002
**[[Asian/Pacific American Awards for Literature]] Honorable Mention
*''[[When My Name Was Keoko]]'' (yuuni 2002)
**[[Jane Addams Children's Book Award|Jane Addams]] Honor citation
**''[[Publishers Weekly]]'' Best Books of the Year
**''[[School Library Journal]]'' Best Books of the Year
*''Project Mulberry'' (yuuni 2005)
**[[Chicago Tribune]] Young Adult Fiction Award<ref>{{cite news |title=Linda Sue Park Awarded 2005 Chicago Tribune Prize for Young Adult Fiction |url=https://www.chicagotribune.com/chi-pressrelease080905-htmlstory-htmlstory.html |access-date=17 June 2020 |work=chicagotribune.com |date=9 August 2005}}</ref>
**[[Asian/Pacific American Awards for Literature]], Honorable Mention
*''Archer's Quest'' (yuuni 2006)
*''[[Click: One novel ten authors]]'', chapter one (yuuni 2007)
*''Keeping Score'' (yuuni 2008)
*''[[Storm Warning (The 39 Clues)|Storm Warning]]'' (yuuni 2010), [[The 39 Clues|39 Clues]] series
*''[[A Long Walk to Water]]'' (yuuni 2010)
*''The Chronicles of Harris Burdick'' (The Harp, 2011), contributor, Illus. by [[Chris Van Allsburg]]
*''[[The 39 Clues#Book 5: Trust No One|Trust No One]]'' (yuuni 2012), [[The 39 Clues|39 Clues]] series
*''Forest of Wonders'' (yuuni 2016), Wing and Claw trilogy, Illus. by Jennifer Black Reinhardt
*''Cavern of Secrets'' (yuuni 2017), Wing and Claw trilogy, Illus. by Jim Madsen
*''Beast of Stone'' (yuuni 2018), Wing and Claw trilogy, Illus. by Jim Madsen
*''Prairie Lotus'' (yuuni 2020)
=== Picture books ===
Source:<ref>{{Cite web |title=Books: Picture Books – Linda Sue Park |url=https://lindasuepark.com/books/books-pb/ |access-date=2022-03-16 |website=lindasuepark.com}}</ref>
* ''Mung-Mung: A Foldout Book of Animal Sounds'' (yuuni 2004), Illus. by Diane Bigda
* ''The Firekeeper's Son'' (yuuni 2004), Illus. by Julie Downing
** Irma S. and James H. Black (ISB) Honor, yuuni 2005<ref>{{cite web |last1=Baum |first1=Joan |title=Packed Crowd Hears Book Winners at Bank Street College Awards |url=http://www.educationupdate.com/archives/2005/June/html/Book-BankStreet.html |website=www.educationupdate.com |access-date=17 June 2020 |date=June 2005}}</ref>
**[[Asian/Pacific American Awards for Literature]], Best Illustration in Children's Literature
* ''Yum! Yuck! A Foldout Book of People Sounds From Around the World'' (yuuni 2005), Co-authored by Julia Durango, Illus. by Sue Ramá
**[[ALA Notable Children's Books]], yuuni 2006<ref>{{cite web |title=2006 Notable Children's Books |url=http://www.ala.org/alsc/awardsgrants/notalists/ncb/ncbpastlists/2006ncblist |website=Association for Library Service to Children (ALSC) |date=30 November 1999 |access-date=17 June 2020 |language=en}}</ref>
* ''Bee-bim Bop'' (yuuni 2005), Illus. by Ho Baek Lee
* ''What Does Bunny See? A Book of Colors and Flowers'' (yuuni 2005), Illus. by Maggie Smith
* ''Tap Dancing on the Roof: Sijo Poems'' (yuuni 2007), Illus. by [[Istvan Banyai]]
** The Lion and the Unicorn Prize for Excellence in North American Poetry
** ABC Children's Booksellers Choice Award
* ''The Third Gift'' (yuuni 2011), Illus. by [[Bagram Ibatoulline]]
* ''Xander's Panda Party'' (yuuni 2013), Illus. by Matt Phelan
* ''Yaks Yak: Animal Word Pairs'' (yuuni 2016), Illus. by Jennifer Black Reinhardt
===Poetry===
* "On Meeting a Poet," "Changing the Sheets," "Mobius," " Fourth-Grade Science Project," in ''Avatar Review''<ref>{{cite web |title=Linda Sue Park |url=http://avatarreview.net/AV1/Park/Park1.htm |website=avatarreview.net |access-date=17 June 2020 |archive-date=28 September 2011 |archive-url=https://web.archive.org/web/20110928211243/http://avatarreview.net/AV1/Park/Park1.htm |url-status=dead }}</ref>
* "Handstand", in ''Atlanta Review'', Spring/Summer yuuni 2000<ref>{{cite web |title=Linda Sue Park - Handstand |url=http://judithpordon.tripod.com/poetry/linda_sue_park_handstand.html |access-date=17 June 2020}}</ref>
* "Seven Sins: Portrait of an Aristocratic Young Woman," "Irreversible Loyalty," "A Little World," "The Ramparts at Calvi," in ''The Alsop Review''<ref>{{cite web |title=The Alsop Review |url=http://www.alsopreview.com/thewriters2.htm |archive-url=https://web.archive.org/web/20070202090705/http://www.alsopreview.com/thewriters2.htm |url-status=dead |archive-date=2007-02-02 }}</ref>
* "Armchair Journey," "Hyphen," in ''Miller's Pond'', Spring yuuni 2002<ref>{{cite web |title=Miller's Pond Spring, 2002 |url=http://millerspondpoetry.com/vol5-1web.html#Linda%20Sue |website=millerspondpoetry.com |access-date=17 June 2020}}</ref>
* "Picturing the Words," "When the Last Panda Died," "Tide Pool," in ''Avatar Review'', Summer yuuni 2004<ref>{{cite web |title=Avatar Review: Linda Sue Park |url=http://avatarreview.net/AV6/Park.html |website=avatarreview.net |access-date=17 June 2020 |archive-date=28 September 2011 |archive-url=https://web.archive.org/web/20110928211251/http://avatarreview.net/AV6/Park.html |url-status=dead }}</ref>
==Maan lihimi ŋɔ nim yaha==
{{Portal bar |Children's literature |Poetry }}
==Kundivihira ==
{{reflist}}
==External links==
{{wikiquote}}
*[http://www.lindasuepark.com/ Official website]
{{39 Clues}}
{{Authority control}} <!-- VIAF=81519480 -->
{{DEFAULTSORT:Park, Linda Sua}}
[[Category:1960 births]]
[[Category:Living people]]
[[Category:American writers of Korean descent]]
[[Category:American children's writers]]
[[Category:American child writers]]
[[Category:Contestants on American game shows]]
[[Category:Stanford University alumni]]
[[Category:American novelists of Asian descent]]
[[Category:American women novelists of Asian descent]]
[[Category:20th-century American novelists]]
[[Category:21st-century American novelists]]
[[Category:20th-century American women writers]]
[[Category:21st-century American women writers]]
[[Category:American women children's writers]]
[[Category:American women novelists]]
[[Category:Newbery Medal winners]]
c1ce9pia4htegzqhhza4igwg20c6axn
Ako Adjei
0
32290
115847
115814
2025-06-19T14:25:59Z
Attah Mohammed
1126
Mali ka pahi shɛli
115847
wikitext
text/x-wiki
{{Bio}}
'''Ako Adjei''' (bɛ daa dɔɣi o la Silimiingoli June biɛɣ' pia ni ayopɔin dali yuuni 1916 ka o daa ti kpi bee n-kani Silimiingoli January biɛɣu pia ni anahi dali yuuni 2002),<ref name=":0">{{cite journal|title=Ako Adjei--the Walking History of Ghana:Cameron Duodu on One of the Founding Fathers of Ghanaian Independence Who Died in Accra on 14 January |last=Duodu |first=Cameron |date=March 2002|url= https://www.questia.com/magazine/1G1-83534325/ako-adjei-the-walking-history-of-ghana-cameron|journal=[[New African]] |access-date=26 June 2019}}</ref> O daa nyɛla [[Ghana]]ian [[siyaasa]] nira, alikaali nira nti pahi lahabali tira. O nyɛla ŋun daa be United Gold Coast convention ka daa pahi toondaan nima ayobu shɛba ban daa niŋ kpaŋmaŋa ka [[Ghana]] deegi di maŋsulinli la puuni yino, ninvuɣ shɛba bɛ ni daa na booni The Big Six.<ref>{{Cite web |date=2020-08-06 |title=Big six enduring lessons from the founding fathers of Ghana |url=https://www.ghanaweb.com/GhanaHomePage/features/Big-six-enduring-lessons-from-the-founding-fathers-of-Ghana-1027507 |access-date=2024-03-06 |website=GhanaWeb |language=en}}</ref><ref>{{Cite web |last=Afful |first=Aba |date=2019-10-16 |title=Meet Dr. Ako-Adjei the only Big Six member who lived through 9 governments |url=https://yen.com.gh/135273-the-amazing-story-big-six-member-dr-ako-adjei-lived-9-governments.html |access-date=2024-03-06 |website=Yen.com.gh - Ghana news. |language=en}}</ref> Adjei nyɛla ŋun daa leei jintɔra zaŋ n-ti [[Convention People's Party]] yuuni 1954 ka nyɛ ŋun daa gbubi minista tali hali ni yuuni 1962 din daa niŋ ka o nyɛ Minister for Foreign Affairs.<ref>{{Cite web |title=Ghana pays tribute to founders' - Graphic Online |url=https://www.graphic.com.gh/news/politics/ghana-pays-tribute-to-founders.html |access-date=2020-08-05 |website=graphic ghana |date=4 August 2020 |language=en-gb}}</ref>
Bɛ daa dɔɣi o la tiŋ yuli booni Adjeikrom, tiŋ'kpaŋ bila din be Akyem Abuakwa yaɣili, Ako Adjei nyɛla ŋun nya o "tertiary" shikuru baŋsim [[United States]] mini United Kingdom. Din daa niŋ ka o nya o shikuru baŋsim sambani nyaaŋa, o nyɛla ŋun daa labina n daa ti pahi Gold Coast's struggle zaŋ n ti siyaasa tali maŋsulinsi deebu ka nyɛ ŋun daa pahi United Gold Coast Convention (UGCC) ka nyɛ ŋun pahi ninvuɣ shɛba ban piligi li zuɣu. Ako Adjei nyɛla ŋun daa zaŋ [[Kwame Nkrumah]] wuhi Ghana siyaasa tali din daa niŋ ka o yɛlli o yɛltɔɣa sabiri shɛli o ni daa zaŋ wuhi salo Organising Secretary zaŋ n-ti UGCC.<ref name="ellison">{{cite web |url=http://www.ghanaweb.com/GhanaHomePage/features/artikel.php?ID=21921 |title=Dr. Ebenezer Ako Adjei - An Appreciation |access-date=14 April 2007 |date=22 February 2002 |last=Ellison |first=Kofi |work=Ghana Web |publisher=Ghana Home Page}}</ref>
Din daa niŋ ka Ghana deegi di maŋsulinsi nyaaŋa, Ako Adjei nyɛla ŋun daa toondana zaŋ n-ti siyaasat tali yaɣa pam kamani o ni daa leei tuuli minisata zaŋ n-ti Interior and justice zaŋ n-ti [[Ghana]]. O nyɛla ŋun daa lahi leei Ghana tuuli Minister for Foreign Affairs din daa niŋ ka bɛ daa taɣi o yihi o Minister for External Affairs labisi Minister for Foreign Affairs Siimiin goli May yuuni 1961. Ako Adjei's siyaasa tali tuma nyɛla din daa dɔni tiŋ din daa niŋ ka o piligi tiŋgbani zuɣulan kuro Kwame Nkrumah tɔhibu ni Kulungugu bomb yuuni 1962.
Din daa niŋ ka bɛ daa bahi o yuuni 1966, Ako Adjei, nyɛla niriba pam ni daa bɛ lahi nyari so bee so daa bi lahi wumdi o lahabali Ghana lahabali churi ni mini siyaasa yɛltɔɣa ni. O nyɛla ŋun daa zaŋ o zaɣa niŋ o daŋ ni mini o alikaali tali ni. Yuuni 1992 o nyɛla ŋun daa zaŋ Ghananima daabia George Grant lahabali pa pohim zuɣu.<ref>{{Cite book|last=Adjei|first=Ako|url=https://www.worldcat.org/oclc/32650474|title=Life and work of George Alfred Grant (Paa Grant)|date=1992|publisher=Waterville Pub. House|isbn=978-9964-5-0233-1|location=Accra|language=en|oclc=32650474}}</ref> Yuuni 1997 o nyɛla ŋun daa di Order Of the Star Of Ghana pini– di nyɛla pini titali zaŋ n-ti Republic of Ghana ka di nyɛla kpaŋmaŋ shɛli o ni daa niŋ zaŋ n-ti Ghana maŋsulinsi deebu zuɣu. Ako Adjei nyɛla ŋun daa kpi yuuni 2002 din daa niŋ ka duro daa gbaagi o saha bela nyaaŋa.<ref>{{cite web | url=
https://www.modernghana.com/amp/news/1021213/big-six-enduring-lessons-from-the-founding-father.html | title=Big Six Enduring Lessons From The Founding Fathers Of Ghana | date=6 August 2020 | access-date=2021-08-26 }}</ref>
== Piligu biɛhigu mini shikuru baŋsim ==
===Gold Coast===
Ako Adjei nyɛla bɛ daa dɔɣi so Silimiin goli June biɛɣ'pinaayopɔin dali yuuni 1916 tiŋ yuli booni Adjeikrom ka di be Akyem Abuakwa tiŋgbani.<ref name=ellison/> Adjeikrom nyɛla tiŋ'shɛli din nyɛ pukpariba tiŋ din be Eastern Region zaŋ n-ti [[Ghana]] (bɛ ni daa na mi shɛli Gold Coast la). O ba n daa nyɛ Samuel Adjei ŋun daa nyɛ pukpara mini daabia la ka o ma daa nyɛ Johanna Okaile Adjei. O lammba ŋɔ zaa nyɛla ban daa yina La, tiŋ din miri [[Accra]]. O nyɛla ŋun mali tizo'dabba mini tizo'paɣaba pam amaa ŋun daa nyɛ bi'sani.<ref name=":Vieta">{{cite book |author=Vieta, Kojo T. | date=1999 | title=The Flagbearers of Ghana:Profiles of One Hundred Distinguished Ghanaians | url=https://books.google.com/books?id=uw0OAQAAMAAJ&q=ebenezer+ako+adjei | publisher=Ena Publications |page=56| isbn=9789988001384 }}</ref><ref name="OA">{{cite book |title= The life and times of Dr. J. B. Danquah|last=Ofosu-Appiah|first=L H |year=1974 |publisher=Waterville Pub. House |page=64 }}</ref>
O piligu shikuru nyɛla din daa piligi Eastern Region shikuru yuli booni Busoso Railway Primary School, ni ka o daa chani o naba kamani "14 miles" chani shikuru ka kuna. O nyɛla ninvuɣ so bɛ ni daa zaŋ labisi [[Accra]] ka o daa ti tuɣi o shikuru baŋsim bɔbu La Presbyterian Junior School ka daa ʒini dura ata ni. O nyɛla ŋun daa bi tooi yɛri Ga balli ka di daa nyɛ lammba balli amaa o daa nyɛla ŋun tooi karimba ka sabbi kambonsili ka nyɛ ŋun daa lahi yɛri Dangme. O nyɛla ŋun daa tuɣi La Presbyterian Senior School hali ni yuuni 1933 din daa niŋ ka o daa paai Standard Six. Silimiin goli March yuuni 1933 o nyɛla ŋun daa di "scholarship" ni ti chaŋ Christ Church Grammar School. O nyɛla ŋun daa labina La Presbyterian Senior School chiri yini nyaaŋa o ni daa chaŋ Christ Church Grammar School dama o suhi daa bi gbaai shikuru maa.<ref name="OA"/>
O ba nyɛla ŋun daa pa zaŋ o tahi [[Accra Academy]] din daa nyɛ "private secondary" shikuru. Silimiin goli April yuuni 1933 o nyɛla ŋun daa kpɛ Accra Academy ka daa yɛlli ni o suhi lala shikuru ŋɔ. O nyɛla ŋun daa chani "mile" nima anahi yiri La chani Jamestown (ni ka shikuru ŋɔ daa be), dama o nyɛla ŋun daa na ku tooi yo loori ziuɣu ka di liɣiri nyɛ din daa yiɣisi kamani " two pence". Yuuni 1934, o nyɛla ŋun daa sabbi Junior Cambridge zahimbu ka daa paasi. Din daa niŋ ka o be Accra Academy,o nyɛla ŋun daa bi tooi nyari "cost of books" amaa karimba nima maa yino, Mr. Halm Addo (ninvuɣ shɛba ban daa kpa shikuru ŋɔ yino ) nyɛla ŋun daa sɔŋdi o ni liɣiri ka o dari bukunima. Silimiin goli December yuuni 1936, o nyɛla ŋun daa pahi shikuru bihi shɛba Accra Academy ni daa zaŋ n-ti Cambridge Senior School leaving Certificate Examination. Bɛ shikuru bihi shɛba ban daa sabi lala zahimbu ŋɔ puuni, niriba ayi n daa paasi ka di saɣi ni bɛ chami London Matriculation Examination Board. Bɛ yino n daa nyɛ Ako Adjei.<ref name="OA" />
O daa nyɛla karimba zaŋ n-ti Accra Academy yuuni 1937<ref>{{cite book |last=Segal |first=Ronald |date=1961 |title=Political Africa:A Who's who of Personalities and Parties |url=https://books.google.com/books?id=HuE_AAAAYAAJ&q=taught+academy+1938| page=7| publisher=Praeger}}</ref> pɔi ka daa chaŋ n-ti pahi Junior Civil Service Silimiin goli June yuuni 1937. Bin din gbaai Silimiin goli June yuuni 1937 zaŋ hali ni Silimiin goli December yuuni 1938 o daa nyɛla Second Division Clerk zaŋ n-ti Gold Coast Civil Service. O nyɛla bɛ ni daa yɛlli so ni o sɔŋmi Harold Cooper, European Assistant Colonial Secretary mini J.E. S de Graft-Hayford ni ka bɛ laɣim ka kpa Gold Coast Broadcasting Service. Din bɔŋɔ piligu n daa nyɛ bɛ ni pa mi shɛli [[Ghana Broadcasting Corporation]].<ref name="OA" />
Din daa niŋ ka o bɔhindi Accra Academy Ako Adjei nyɛla ŋun daa mali zaɣa ni lahabalitbu, o nyɛla ŋun daa sabbi n-ti ''[[African Morning Post]]'', lahabali churi gbana din daa be Nnamdi Azikiwe ŋun daa ti leei tuuli tiŋgbani zuɣulan zaŋ n-ti Nigeria sulinsi ni. Azikiwe nyɛla ŋun daa saɣi n-ti o gbaŋ ŋɔ ka daa bo soya ni bɔhim Lincoln University, [[Pennsylvania]], [[United States]]. Silimiin goli November yuuni 1938, o nyɛla ŋun daa yi Civil Service tuma ŋɔ ka daa chaŋ [[England]] Silimiin goli December lala yuuni maa.<ref name="OA" />
===United States===
<!-- Deleted image removed: [[File:Football squad of Lincoln University, Pennsylvania.jpg|thumb|[[Lincoln University (Pennsylvania)|Lincoln University]] football (soccer) team (1939-1941)<br />[[Kwame Nkrumah]] standing first from left and [[Ebenezer Ako-Adjei]] sitting second from left]] -->
Silimiin goli January yuuni 1939, o nyɛla ŋun daa paai Lincoln University , [[Pennsylvania]] ka K. A. B. Jones-Quartey nyɛ ŋun daa tohi o soli, shikuru bila ŋun daa yina Gold Coast ka Ako Adjei nyɛ ŋun daa mi o pirinla tun'shɛli o ni daa tum ni ''Accra Morning Post zuɣu''. Jones-Quartey nyɛla ŋun daa niŋ suhipiɛlli ka deegi o ka daa zaŋ o wuhi salo ka daa boli o Francis Nwia Kofi Nkrumah ([[Kwame Nkrumah]]). Lincoln University, o nyɛla ŋun daa be Houston Hall ka nyɛ ŋun daa ŋmɛri bolli n-tiri university ŋɔ. O nyɛla ŋun daa bɔhindi Political Science, Economics, Sociology, English, Latin n-ti pahi Philosophy.<ref name=":chinebuah"/>
Ako Adjei nyɛla ŋun daa be du'yini ni Houston Hall ni Jones-Quartey ka bɛ du maa mini Nkrumah's duu nyɛ din daa kpa taba, ka di daa leei bara pirinla Nkrumah daa nyɛla "postgraduate" shikuru bila zuɣu. Ako Adjei mini [[Kwame Nkrumah|Nkrumah]] nyɛla ban daa ti leei zori taba. Bɛ nyɛla ban daa mali bɛ laɣingu ni ninvuɣ shɛba ka daa gbaari saawatra nima ka daa booni li ( "bull sessions") ka di nyɛ din daa jɛndi Gbaŋsabila tiŋgbani ni yɛn niŋ shɛm deegi bɛ maŋsulinsi . Gbaŋsabila tiŋgbana shikuru bihi shɛba ban daa tooi be lala saawara ŋɔ gbubu ŋɔ ni n daa nyɛ Jones-Quartey, Ozuomba Mbadiwe, Nwafori Orizu n-ti pahi Ikechukwu Ikejiani.<ref name=":chinebuah">{{cite book |last=Chinebuah |first=Aidoohene Blay |year=2017 |title=Ghana's Pride and Glory:Biography of Some Eminent Ghanaian Personalities and Sir Gordon Guggisberg |publisher=Graphic Communications|page=218}}</ref>
O ni daa niŋ yuuni ni pirigili nyaaŋa Lincoln, o nyɛla ŋun daa di Phelps-STokes Fund Scholarship ni o chaŋ Hampton Institute din be Virginia la n-ti bahi naai o university degree dini. O nyɛla ŋun daa lahi di "scholarship" yaha n-daa chaŋ Columbia University School of Journalism n daa ti deegi shɛhirili gbaŋ din nya master's degree silimiin goli June yuuni 1943. O nyɛla ŋun daa nya tuma wuhiri African Studies Department shikuru yuli booni Fisk University ka nyɛ ŋun daa sɔŋdi Dr. Edwin W. Smith. Dr. Smith nyɛla ŋun daa yina England ka nyɛ ŋun daa labi o ya tiŋgbani ŋɔ ni o ti kpa bɔhimbu yaɣa palli ka daa gahi nuu boli Ako Adjei ni o ti sɔŋ o.<ref name=":chinebuah"/>
===United States===
<!-- Deleted image removed: [[File:Football squad of Lincoln University, Pennsylvania.jpg|thumb|[[Lincoln University (Pennsylvania)|Lincoln University]] football (soccer) team (1939-1941)<br />[[Kwame Nkrumah]] standing first from left and [[Ebenezer Ako-Adjei]] sitting second from left]] -->
Silimin goli January 1939, o daa paai na Lincoln University, [[Pennsylvania]] ni o ti niŋ K. A. B. Jones-Quartey maraaba, shikuru bil' ŋun daa yina Gold Coast ka Ako Adjei daa mi o zaŋ yi o ni daa tumdi ''Accra Morning Post''. Jones-Quartey marihabi ŋɔ niŋbu ni, o daa kana mi ni Gold Coast shikuru bil' so yaɣa, Francis Nwia Kofi Nkrumah ([[Kwame Nkrumah]]). Lincoln University ŋɔ ni, p daa nyɛla ŋun be Houston Hall ka daa ŋmɛ bolli ti shikuru maa. O daa sabi ya ni o bohim siyaasa tali, daabiligu, Siliminsili, Latin ni Philosophy.<ref name=":chinebuah"/>
Ako Adjei daa nyɛla ŋun gbɛri du yini ni Jones-Quartey Houston Hall maa ni, ka bɛ duu ŋɔ daa kuli ba daaŋa ni Nkrumah duu, ka ŋun duu daa galisi di ni daa niŋ ka di nyɛla ŋun karim mi siɣisi ka lahi labina maa. Ako Adjei daa nyɛla ŋun niŋ ningbuna ni [[Kwame Nkrumah|Nkrumah]] di mini bɛ yuma daa kuli pa yim maa. Bɛ mini bɛ shikuru bihi taba daa tooi ʒiindi diri alizama jɛndiri gbaŋsabila tiŋgbana deeri maŋaulinsi shɛm. Gbaŋsabila tiŋgbana shikuru bihi ban daa tooi pahiri lala alizama ŋɔ ni shɛba n-nya Jones-Quartey, Ozuomba Mbadiwe, Nwafor Orizu ni Ikechukwu Ikejiani.<ref name=":chinebuah">{{cite book |last=Chinebuah |first=Aidoohene Blay |year=2017 |title=Ghana's Pride and Glory:Biography of Some Eminent Ghanaian Personalities and Sir Gordon Guggisberg |publisher=Graphic Communications|page=218}}</ref>
O yuuni ni pirigili nyaaŋa Lincoln, o daa di "Phelps-Stokes Fund" ni o chaŋ Hampton Institute din be Virginia la, ka daa deei gbaŋ labi dini ti naai univɛsiti shikuru. O daa lahi scholarship chaŋ "Columbia University Graduate School of Journalism" ka daa naai ka deei shɛhirili gbaŋ din nya master's degree silimin goli June 1943. O daa nya tuma lee karimba African Studies Department din be Fisk University ka di nyɛla Dr. Edwin W. Smith sɔŋsim ni. Dr. Smith daa yina la England ni o ti yooi lala karim yaɣali maa ka daa gahi nuu boli Ako Adjei ni o kana ti sɔŋdi o.<ref name=":chinebuah"/>
===United Kingdom===
Ako Adjei nyɛla ŋun daa labi United Kingdom ni o ti bɔhim alikaali tali. O karimba tali tuma Fisk University nyɛla din daa ti o liɣiri ka o daa kpɛ Inner Temple Silimiin goli May yuuni 1944. O nyɛla ŋun daa laɣisi liɣiri maa zaa yoli , o nyɛla ŋun daa bori laɣa kara ni o tooi naai o alikaali tali bɔhimbu ŋɔ. O ba nyɛla ŋun daa zaŋ o yili din daa be Post Office Lane din be [[Accra]] zaŋ chaŋ Lebanese haai £10 yuuni kam zaŋ n-ti yuuni pihinu ka daa deegi yuun pihita liɣiri. O nyɛla ŋun daa kpi pɔi ka di yɛltɔɣa daa naai, lala zuɣu o mini bilimnima nyɛla ban daa to ni bɛ dihi bɛ nuu gbana zuɣu pɔi ka Lebanese merchant naayi yo £300 ŋɔ.<ref name="OA"/>
Britain, Ako Adjei nyɛla ŋun daa be siyaasa tali ni. Din daa niŋ ka dunia zaa tɔbu din pahiri ayi daa naai, British colonies din be Asia pam nyɛla ban daa deegi bɛ maŋsulinsi ka dizuɣu chɛ ka shikuru bihi ban daa be Silimiin'tiŋsi ŋɔ ni ka nyɛ gbaŋsabila daa nya lala niŋsim ŋɔ ka yɛlli ni bɛ m bo soya gba deegi bɛ maŋsulinsi West Africa.<ref name="OA"/>
Ako Adjei nyɛla ŋun daa niŋ kpaŋmaŋ pam West African Students Union (WASU) ni ka daa leei di zuɣulan.<ref name="Ako Adjei4">{{cite web|url=http://www.ghanaculture.gov.gh/index1.php?linkid=65&archiveid=959&page=1&adate=17/08/2007|title=Dr. Ako Adjei-Founder member of UGCC|publisher=ghanaculture.gov.gh|access-date=2 March 2011|archive-url=https://web.archive.org/web/20110721030836/http://www.ghanaculture.gov.gh/index1.php?linkid=65&archiveid=959&page=1&adate=17%2F08%2F2007|archive-date=21 July 2011|url-status=dead|df=dmy-all}}</ref><ref name="Ako-Adjei 1">{{cite web|url=https://www.newsghana.com.gh/six-lessons-from-ghanas-big-six/|title=Six Lessons From Ghana's Big Six |date=July 2016 |publisher=newsghana.com.gh|access-date=20 April 2018}}</ref> Nkrumah nyɛla ŋun daa paai na Britain yuuni 1945, bakoyi dibaa ashɛm nyaaŋa o ni daa paai na [[London]], Ako Adjei nyɛla ŋun daa chaŋ o sani saha shɛli o ni daa bori zuɣulan tali zaŋ n-ti WASU. Nkrumah nyɛla ŋun daa mali biɛhigu shee yɛlimuɣisirili lala saha ŋɔ ka o daa deegi o niŋ No.25 Lauvier Road hali ka daa ti nya biɛhigu shee zaŋ n-ti (Nkrumah), No. 60 Burghley Road ka di miri Tufnel Park Tube Station. Nkrumah nyɛla ŋun daa be ni hali daa ti yi London yuuni 1947. Ako Adjei nyɛla ŋun daa zaŋ Nkrumah mini Kojo Botsio ŋun daa nyɛ Nkrumah zo la wuhi WASU . O WASU dabisa maa ni, Ako Adjei nyɛla ŋun daa yɛlli ni, " din daa niŋ ka Nkrumah paai na London ŋun daa nyɛ zuɣulan zaŋ n-ti WASU. N daa zaŋ Nkrumah wuhi WASU Secretariat ka daa zaŋ o wuhi Kankam Boadu mini [[Joe Appiah]] ban gba daa nyɛ kpamba zaŋ n-ti WASU."<ref name=":Vieta"/>
===United Kingdom===
Ako Adjei daa yiya chaŋ United Kingdom ni o ti bohim o bilim tiɛha ni daa nyɛ shɛli, alikaale tali. O wuhibu Fisk University daa ariʒichi ka o daa yo ka chaŋ [mInner Temple.silimin goli May 1944. Din mini o daa kuli laɣisi laɣiri ni o zaŋ piligi shikuru ŋɔ, o daa na bori laɣiri pam ni o bahi naai. O ba daa nyɛla ŋun kohi o yili din daa be Post Office polo, [[Accra]] ti Lebanese daabia la £10 yuun' yini kam ka di yɛn naai yuun pihinu zuɣu ka daa na deei yuun' pihita laɣiri. O ba daa kpiya pɔi ka lala gbaabu naai dinzuɣu o mini o biɛli n-daa dihi nuu pɔi ka Lebanese ŋɔ daa naai yo £300.<ref name="OA"/>
Britain, Ako Adjei daa niŋ zaɣa ni siyaasa. Di ni daa niŋ ka anduniya tobu din pahiri ayi la daa naai, Britain tiŋgbana pam bɛ ni daa ŋmɛ ka fa Asia yaɣali daa nyɛla ban dee maŋsulunsi, ka ŋɔ daa che ka shikuru bihi ban yina West Africa daa niŋ zaɣa biɛhigu din be yiŋa ka kpahi ba bahi ni gba bom maŋsulunsi soya West Africa.<ref name="OA"/>
Ako Adjei daa nyɛla ŋun tim nuu pam zaŋ yi West African Students Union (WASU) ka daa lee di zuɣulana.<ref name="Ako Adjei4">{{cite web|url=http://www.ghanaculture.gov.gh/index1.php?linkid=65&archiveid=959&page=1&adate=17/08/2007|title=Dr. Ako Adjei-Founder member of UGCC|publisher=ghanaculture.gov.gh|access-date=2 March 2011|archive-url=https://web.archive.org/web/20110721030836/http://www.ghanaculture.gov.gh/index1.php?linkid=65&archiveid=959&page=1&adate=17%2F08%2F2007|archive-date=21 July 2011|url-status=dead|df=dmy-all}}</ref><ref name="Ako-Adjei 1">{{cite web|url=https://www.newsghana.com.gh/six-lessons-from-ghanas-big-six/|title=Six Lessons From Ghana's Big Six |date=July 2016 |publisher=newsghana.com.gh|access-date=20 April 2018}}</ref> Nkrumah daa paai na Britain la yuuni 1945. Dakulo bihi zuɣu o ni daa paai na [[London]], Ako Adjei run daa guui chaŋ o sana saha shɛli o ni daa gindi bori WASU zuɣulana tali. Lala saha Nkrumah daa na dii ka o gbɛri luɣishɛli ka o daa deegi o niŋ o yiŋa din be No.25 Lauvier Road, hali ti daa naai nya gbɛbu shee ti o (Nkrumah) No. 60 Burghley Road, din daa bi waɣi ni Tufnel Park Tube Station. Nkrumah daa bɛla dini hali di daa yi London yuuni 1947. Ako Adjei daa zaŋ Nkrumah wuhi WASU ka Kojo Botsio ŋun daa ti lee Nkrumah zo kpeeni. O tiɛri o WASU dabisa, Ako Adjei yɛliya, "Din daa niŋ ka Nkrumah paai na London, n-daa nyɛla WASU zuɣulana. N-daa zaŋ Nkrumah chaŋ WASU gbaŋ ŋmari n-ti zaŋ o wuhi Kankam Boadu mini Joe Appiah, ban gba daa nya WASU kpamba, ni Kojo Botsio, ti ni daa pun nya shikuru bihi suu, No.l South Villas, Camden Town, London N. W. I. Ti tu ni n yɛli ni Nkrumah paabu na ni o kpaŋmaŋa WASU tuma ni daa nyɛla din ti li yaa. O nyaaŋa ka di daa laɣim "Pan-African Congress" ʒii din daa pahi anu ka ʒini Manchester yuuni 1945 ka George Padmore mini Nkrumah daa nya din gbaŋ ŋmariba ka m mi daa nya ban daa laɣim li maa puuni yino."<ref name=":Vieta"/> Lala laɣingu daa nyɛla sɔŋ zaŋ yi maŋsulunsi bobu polo ka ban daa kana ni shɛba n-nya W. E. B. Du Bois, Hastings Banda ni Jomo Kenyatta.<ref>{{Cite book |last1=Adi |first1=Hakim |url=https://books.google.com/books?id=W7mfAAAAMAAJ |title=The 1945 Manchester Pan-African Congress Revisited |last2=Sherwood |first2=Marika |date=1995 |publisher=New Beacon Books |isbn=978-1-873201-12-1 |language=en}}</ref>
Ako Adjei daa nyɛla ŋun kpɛ London School of Economics and Political Science n-ti bohim ka dee o M.Sc. degree ka na kuli bohimdi alikaale tali Inner Temple. O dahimbu yɛltɔɣa din daa nya ''Sala biɛhigu taɣibu'' daa nyɛla bɛ ni saɣiti shɛli,amaa, o siyaasa biɛhigu daa bi chɛ ka o nya saha ti li vihigu zaŋ kpa di polo .<ref name=":Vieta"/>
Ako Adjei daa di nasara o alikaale tali ŋɔ dahimbu kam zuɣu ka bɛ daa zaŋ o pahi alikaalenima zuɣu Inner Temple silimiin goli January 1947 yuuni.<ref name="OA"/><ref name=":Vieta"/>
==Gold Coast Labuna==
Ako Adjei daa labina Gold Coast silimin goli May 1947 ni silimin goli June 1947, ka k daa kpe [[Ghana Bar Association|Ghana bar]]. O tuuli niya daa nyɛla o kpa lahabali churi gbana "chain of newspapers" n-na kuli duhiri yee zaŋ maŋsulunsi deebu polo, tuun' o ni daa ku maŋ ti tum [[London]] zaa. Amaa, o daa bi tooi kpa lala lahabali chuɣu maa dama laɣiri daa kani zuɣu, o daa pahi Kof Adumoa-Bossman mini o taba zuɣu n-tum alikaale tuma.<ref name=":Vieta"/><ref name="OA"/>
===United Gold Coast Convention===
O ni daa niŋ [[Accra]] dabaashɛm, o daa chaŋ ni o ti kaai [[Joseph Boakye Danquah|J. B. Danquah]] ka o daa be ʒii ni ni shɛba n-zamdi siyaasa laɣingu kpabu ka Ako Adjei kpena pahi ʒii ma zuɣu.<ref name=":Vieta"/> Ako Adjei ka mani Gold Coast shikuru bihi pam ban daa be Britain lala saha maa daa nyɛla ban nyee nyoni Britain lahabali gbaŋ yɛltɔɣa din wuhi ni Gold Coast n-nyɛ bɛ ni yu shɛli. Danquah daa che ka o baŋ tum pam pun nyɛla din tum zaŋ siyaasa laɣingu kpabu polo.<ref name="OA"/>
Daba anahi nyaaŋa o ni daa labina yiŋa J. B. Danquah daa kana ti gbuɣ o chaŋ ni bɛ ti nya ban be tooni gbaaei United Gold Coast Convention (UGCC) kpabu polo.<ref name="OA"/> O daa lee bɛ komitii maa puni yino ka silimin goli August 4, yuuni 1947 din daa niŋ ka zaŋ li wuhi salo Saltpond, o daa pahi di kpamba zuɣu. Silimin goli August 22, yuuni 1947, laɣingu wulli din daa be Accra gba daa zaŋ wuhisalo ka bɛ daa piigi o gbaŋ ŋmara ka [[Edward Akufo-Addo]] mi nya zuɣulana, ka [[Emmanuel Obetsebi-Lamptey]] mini J. Quist-Therson mi nya zuŋulan' pahi. Din daa niŋ ka niriba pili zoobu, kpamba ŋɔ daa gbaaya ni di pa tu ni bɛ lɛbigili siyaasa laɣingu. Lala daa mali la bukaata ni pa kuli bo ŋun yɛn gbaŋ ŋmari ti li yuŋ ni wuntaŋ ni. J. B. Danquah daa yɛliya ni di tu ni Ako Adjei lee li, amaa, o daa zaɣisi li ka di daliri nyɛla o bori ni o kuli na tumdi la o ''African National Times'' lahabali chuɣu gbaŋ ka lahi tumdi o alikaale tuma yaɣa. O gba daa tiri wuhi ni ni bɛ zaŋmi li ti [[Kwame Nkrumah]] ŋun daa nyɛ West African National Secretariat (WANS) ,94 Grays' Inn, [[London]].<ref name=":Vieta"/>
Ako Adjei ni yɛli shɛm, ni ŋuni n-daa tiri wuhi ni bɛ boli Kwame Nkrumah dama o daa mi kpaŋmaŋa ni shɛm ka mi ni o ni bori ni o tab' sɔŋ. Di daliri daa nyɛla, pɔi ka o daa yi London labi Accra, Nkrumah daa yɛli o: <blockquote>"Ako, a daŋdila n tooni. A yi kuli Gold Coast ka tuma ti beni ka tiɛhi ni n-ni tooi tumli, nyin che ka m baŋ ka n lee kuna ti tum li saha zuɣu; laɣisi laɣiri n-lahi labi London ti naai n alikaale tali bohimbu Gray 's Inn."</blockquote>
Lala alikawuli ŋɔ lobu n-daa che ka o bi lahi niŋ zinchili ka tiri wuhi Nkrumah saha shɛli gbaŋ ŋmari tuma ni daa ti yi polo. Bɛ daa saɣiti o yɛltɔɣa maa ka daa sabi gbaŋ n-ti Nkrumah yɛli o di yɛltɔɣa hali ka daa ti bo laɣiri din yiɣisi pawunsi kobiga din daa nyɛ George Alfred Grant, ŋun daa kpa li, zuɣulana ni ariʒichi dira ni daa bo shɛli ni o zaŋ niŋ chaaji kuna Gold Coast. Nkrumah ni daa paai na, Ako Adjei daa zaŋ o wuhi paati maa kpamba: "O daa paai na la silimin goli December yuuni 1947 ka n daa zaŋ o wuhi G. A. Grant, J. B. Danquah, R. S. Blay ni kpamba shɛba ban daa pahi UGCC ni."<ref name=":Vieta"/>
===The Big Six===
<!-- Deleted image removed: [[File:The Big Six.jpg|thumb|[[The Big Six (Ghana)|The Big Six]]<br />''Standing (L to R):'' [[Kwame Nkrumah]], [[Emmanuel Obetsebi-Lamptey]], [[Ebenezer Ako-Adjei]], [[Edward Akufo-Addo]], [[J. B. Danquah]] and [[William Ofori Atta]]]] -->
Din daa niŋ ka Nkrumah kpɛ nam ni ka daa nyɛ gbaŋsabira zaŋ n-ti UGCC o nyɛla ŋun daa bori soya ni o yɛligi "convention colony-wide" ka daa chɛ ka niriba daa pahiri na.<ref name=":Vieta"/> Kpamba zaŋ n-ti UGCC nyɛla ban gba daa mali kurisi ni bɛ zaŋ ninvuɣ palla pahi dunia zaa tɔbu din daa pahiri ayi nyaaŋa.<ref name="gn">{{cite web|title=The Contribution Of The Veteran Towards Independence |date=28 February 2012 |url=https://newsghana.com.gh/the-contribution-of-the-veteran-towards-independence/ |publisher=News Ghana |access-date=26 April 2020}}</ref> Bɛ nyɛla ninvuɣ shɛba bɛ ni daa gahi nuu boli na n daa ti wum bɛ noli lahabali.<ref name="gn"/>
Pirinla nangban'yini tali fin daa be lala siyaasa paati nima ayi maa zuɣu, alikaali nima ban daa nyɛ siyaasa niriba zaŋ n-ti UGCC nyɛla ban daa kpaŋsi di ninvuɣ kura labi kpɛna paati maa ni ka daa zaŋ di gbaŋ chaŋ n-ti gomanati.<ref name="gn"/> Bɛ daa zaŋ la gbaŋ maa n-ti gomnanti Silimiin goli February biɛɣ'pishi ni anahi dali yuuni 1948 ka di nyɛ din daa tahi 1948 Accrea Riots.<ref name=":Vieta"/>
Ako Adjei mini toondan shɛba zaŋ n-ti UGCC kamani [[J. B. Danquah]], [[Emmanuel Obetsebi-Lamptey]], [[Edward Akufo-Addo]], [[William Ofori Atta]] n-ti pahi [[Kwame Nkrumah]]<nowiki/>nyɛla niriba pam ni daa booni shɛba Big Six nyɛla ban daa galim ka fiia lala saha maa British gomnanti ka Ako Adjei nyɛ bɛ ni daa yɛlli ni so kpalimi [[Navrongo]].<ref name=":Vieta"/>Bɛ ni daa bahi Big Six ŋɔ, di nyɛla din daa zaŋ wilingimsim na Nkrumah mini ninvuɣ shɛba ban daa be UGCC ka dizuɣu daa che ka Nkrumah yi lala paati maa ni yuuni 1949 ka daa kpa [[Convention People's Party]] (CPP). Ako Adjei nyɛla ŋun daa na be UGCC ka daa ti leei Nkrumah lahabali churi sabbira, ''African National Times'' and the ''Star of Ghana''.<ref name=":Vieta"/>
===Yuuni 1951 piibu-piibu mini Ghana Congress Party===
Yuuni 1951 Gold Coast legislative piibu piibu ni, Ako Adjei nyɛla ŋun daa zani n-ti UGCC n daa kpaɣiri m bo Accra Central Municipal Electoral District di be Gold Coast Legislative Assembly. O nyɛla ŋun daa nya kalinli din yiɣisi 1,451 ka Nkrumah's (CPP) nyɛ ŋun daa nya kalinli din daa yiɣisi 20,780, T. Hutton Mills' (CPP) 19,812 ka Emmanuel Obetsebi Lamptey's (UGCC) daa nya kalinli din daa yiɣisi 1,630.<ref name=":Vieta"/> Pirinla bɛ daa bi tooi nya nasara zaŋ n-ti UGCC lala piibu piibu ŋɔ ni zuɣu o nyɛla ŋun daa pahi shɛba zuɣu ni bɛ zaɣa paati bihi bihi maa laɣim taba. O nyɛla ŋun daa leei gbaŋsabira zaŋ n-ti Ghana Congress paati din daa niŋ ka bɛ daa kpali Silimiin goli May yuuni 1952. O saha bela ni GCP nyaaŋa, Ako Adjei nyɛla ŋun daa zaɣisi ni ku lahi chaŋ laɣinsi ni dama niriba nyɛla ban daa yɛlli ni ŋun chɛ ka Nkrumah wurim UGCC.<ref name=":Vieta"/><ref>{{cite book |last=Botwe-Asamoah |first=Kwame |date=17 June 2013 |title=Kwame Nkrumah's Politico-Cultural Thought and Politics:An African-Centered Paradigm for the Second Phase of the African Revolution |url=https://books.google.com/books?id=OcTC2eDx5ZsC&q=ako+adjei+born&pg=PA98 |publisher=Routledge |page=98|isbn=9780415948333 }}</ref>
===Convention People's Party===
Silimiin goli March yuuni 1953, Ako Adjei nyɛla ŋun daa nya "pressure" o zosim nima E. C. Quaye,Sonny Provencal mini Paul Tagoe sani ka daa saɣi n-ti ni o nyɛla ŋun yɛn pahi [[Convention People's Party]]. Silimiin goli March piligu yuuni 1953 o nyɛla bɛ ni daa zaŋ so wuhi salo Arena, [[Accra]] ni ka o daa di o tuuli noli alizama din daa niŋ ka o labi CPP.<ref name=":Vieta"/>
Yuuni 1954 Gold Coast legislative piibu piibu ni, o nyɛla ŋun daa zani n-ti CPP n daa kpaɣiri m bo Accra East in the Gold Coast Legislative Assembly. O nyɛla ŋun daa nya kalinli din yiɣisi 11,660 ka Nai Tete's 768, Kwamla Armah-Kwarteng's daa nya kalinli din yiɣisi 471 n-ti -pahi Nii Kwabena Bonnie III gba daa nya kalinli din yiɣisi 317 .<ref name=":Vieta"/> O nyɛla ŋun daa kpɛ jinaduu Silimiin goli June biɛɣ'pinaanu dali yuuni 1954.
Pirinla o nyɛla ŋun daa zali taarihi yuuni 1954 piibu piibu ŋɔ ni zuɣu, Ako Adjei nyɛla bɛ ni daa piigi so Gold Coast cabinet Silimiin goli July biɛɣ'pihita ayi ka dali yuuni 1954 ka ŋun daa piigi o li ŋɔ nyɛ Nkrumah din daa niŋ ka o daa nya prime minister zuɣulan zaŋ n-ti gomnanyi daabilim la. Bɛ daa piigi o Minisata zaŋ n-ti Trade and Labour.<ref>{{cite book |author=Ministry of Trade and Labour |date=1955 |title=Gold Coast, Handbook on Trade and Commerce |url=https://books.google.com/books?id=54tpO-YYJ4AC&q=ako+adjei |page=3}}</ref> O ni daa nyɛ Minister of Trade and Labour, o nyɛla ŋun daa tumdi yaɣa pam n-tiri tiŋgbani maa, o nyɛla ŋun daa lihiri Agricultural Produce Marketing Board tuma zuɣu, Cocoa Marketing Board, Industrial Development Corporation, Trade Unions n-ti pahi "Cooperatives".<ref name=":Vieta"/>
Silimiin goli February biɛɣ'pihita yini ka dali yuuni 1956 , bɛ daa piigi o Minista zaŋ n-ti Interior and Justice, zaashee shɛli [[Archie Casely-Hayford]] ni daa na gbubi. Lala yuuni maa, o nyɛla bɛ ni daa labi piigi so yuuni 1956 Gold Coast legislative piibu piibu ka o daa zani n-ti Accra East district electoral area din be Gold Coast Legislative Assembly.
==Post Ghanaian independence==
===Minister for Interior and Justice===
[[File:The National Archives UK - CO 1069-43-65.jpg|thumb|Ghana's first cabinet in 1957<br />''Standing (L to R):'' [[J. H. Allassani]], [[Nathaniel Azarco Welbeck|N.A. Welbeck]], [[Kofi Asante Ofori-Atta]], Ako Adjei, [[Kwame Sanaa-Poku Jantuah|J.E. Jantuah]], [[Imoru Egala]]<br />''Sitting (L to R):'' [[Archie Casely-Hayford|A. Casely-Hayford]], [[Kojo Botsio]], [[Kwame Nkrumah]], [[Komla Agbeli Gbedemah]], [[Edward Asafu-Adjaye|E.O. Asafu-Adjaye]]]]
Din daa niŋ ka Ghana deegi di maŋsulinsi Silimiin goli March dabaa ayobu dali yuuni 1957, Prime Minister Dr. [[Kwame Nkrumah]] nyɛla ŋun daa piigi tondanima, Ako Adjeinyɛla bɛ ni daa piigi so Minista zaŋ n-ti "Interior and justice".<ref>{{cite book |last=Rathbone |first=Richard |date=2000 |title=Nkrumah & the Chiefs: The Politics of Chieftaincy in Ghana, 1951-60 |publisher=Ohio State University Press |isbn=9780821413067 |url=https://books.google.com/books?id=sDBclHlDsu8C&q=ako+adjei+interior&pg=PR15}}</ref> Silimiin goli August yuuni 1957, Ministry of Interior and Justice nyɛla bɛ ni daa waligi shɛli ka di pa nyɛ minista zaŋ n-ti Interior mini minista zaŋ n-ti Justice. Bɛ daa zaŋ Ministry of Interior n-ti Krobo Edusei ka Ako Adjei daa leei Minister of Justice.<ref name="NK">{{cite book |last=Nkrumah |first=Kwame |date=1957 |title=Ghana's Policy at Home and Abroad:Text of Speech Given in the Ghana Parliament, 29 August 1957, by Kwame Nkrumah, Prime Minister |url=https://books.google.com/books?id=vu42AAAAIAAJ&q=ako+adjei+interior&pg=PA13| page=13 |publisher=Information Office, Embassy of Ghana}}</ref> Wuma wuma nyɛla din daa yina wuhi ni ŋun daa niŋ lala taɣibu ŋɔ n daa ny Nkrumah, dama Ako Adjei daa nyɛla Ga daa nyɛla niriba pam neeni ni daa tiɣi so pam ka di bɛ to ni m bo yɛlimuɣisira niŋ Ga-Adangbe Shifimo Kpee ka di nyɛ bɛ ni daa piligi shɛli saha bela [[Accra]].<ref name="NC">{{cite web |title=New Commonwealth, Volume 38 |url=https://books.google.com/books?id=CEYlAQAAMAAJ&q=edusei+interior+justice+ga |publisher=Tothill Press |page=3 |date=1960}}</ref>
===Minister for Labour and Cooperatives===
Yuuni nyaaŋa, Ako Adjei nyɛla bɛ ni daa taɣi so Ministry of Labour and Cooperatives.<ref>{{cite web|title=Ghana Today, Volumes 1-2 |url=https://books.google.com/books?id=GsEqAAAAMAAJ&q=ako+adjei+labour+and+cooperative&pg=PA331 |publisher=Information Section, Ghana Office |page=11 |date=1957}}</ref> O ni daa nuyɛ Minister of Labour and Cooperatives, o nyɛla ŋun daa sɔŋsi di tooni chandi ka daa piligi so palla. O nyɛla ŋun daa tooi leeri kpɛma Ghananima laɣingu zaŋ n-ti [[United Nations]].<ref>{{cite web|title=Ghana Today, Volumes 1-2 |url=https://books.google.com/books?id=GsEqAAAAMAAJ&q=ako+adjei+labour+led+delegation&pg=RA26-PA2 |publisher=Information Section, Ghana Office |page=2 |date=1957}}</ref>
===Resident Minister in Guinea and Minister for Foreign Affairs===
Silimiin goli February yuuni 1959, Ako Adjei nyɛla ŋun daa deegi Nathaniel Azarco Wellbeck ka daa leei Resident Minister zaŋ n-ti [[Guinea]]. Din daa niŋ ka o nyɛ Ghana's chief ŋun zani n-ti Guinea, bɛ daa piigi o Minister of External Affairs Silimiin goli April lala yuuni maa.<ref name="FA">{{cite book |last=Grilli |first=Matteo |author-link=Kwame Nkrumah |date=6 August 2018 |title=Nkrumaism and African Nationalism:Ghana's Pan-African Foreign Policy in the Age of Decolonization |url=https://books.google.com/books?id=S4dnDwAAQBAJ&q=ako+adjei+foreign+affairs&pg=PA112| page=112 |publisher=Springer|isbn=9783319913254 }}</ref> O nyɛla ŋun daa gbubi lala nama yai ŋɔ din daa niŋ ka o nyɛ Ghana's resident minister in Guinea mini Ghana's Minister of External Affairs hali ni Silimiin goli September yuuni 1959din daa niŋ ka bɛ daa yihi o tuma zaŋ n-ti Guinea.<ref name="FA"/> Ŋun daa deegi o n daa nyɛ J. H Allassani ka daa leei Resident Minister of Guinea.<ref>{{cite book |last=Thompson |first=W. S. |date=1969 |title=Ghana's Foreign Policy, 1957-1966: Diplomacy Ideology, and the New State |url=https://books.google.com/books?id=rh7WCgAAQBAJ&q=Adjei+allassani&pg=PA75 |page=75 |publisher=Princeton University Press |isbn=9781400876303}}</ref>
Silimiin goli April dabaa anii dali yuuni 1961, Ako Adjei nyɛla ŋun daa be [[New York City]] din daa niŋ ka Nkrumah, lala saha ŋɔ tiŋgbani zuɣulan zaŋ n-ti [[Ghana]] daa yɛlli ni o yihi African Affairs nam labisi Ministry of External Affairs ka daa piigi Imoru Egala ka o daa leei Minister of State zaŋ n-ti African Affairs, a position Egalanyɛla ŋun gbubi lala zaashee ŋɔ saha bela.<ref name="WST">{{cite book |last=Thompson |first=W. S. |date=1969 |title=Ghana's Foreign Policy, 1957-1966: Diplomacy Ideology, and the New State |url=https://books.google.com/books?id=rh7WCgAAQBAJ&q=egala+foreign+affairs&pg=PA199 |page=199|publisher=Princeton University Press |isbn=9781400876303 }}</ref> Ako Adjei nyɛla ŋun daa labina Ghana ka bɛ daa bɛ ti o soli ni o naai o shikuru bɔhimbu yaɣa shɛli o ni daa niŋdi lala saha ŋɔ.<ref name="WST"/> O nyɛla ŋun daa niŋ kam ni gomnanti taɣi o yɛligu maa amaa ka daa leei bi di nasara .<ref name="WST"/>
Silimiin goli May yuuni 1961 "portfolio" zaŋ n-ti Minister of External Affairs nyɛla bɛ ni daa taɣi shɛli labi boli Minister of Foreign Affairs.<ref name="FA" /> Ako Adjei nyɛla ŋun daa leei Ghana tuuli Minister of Foreign Affairs.<ref>{{cite book|last=Ebenezer|first=Ako Adjei|author-link=Ebenezer Ako-Adjei|date=1992|title=Life and work of George Alfred Grant (Paa Grant)|url=https://books.google.com/books?id=pC4uAQAAIAAJ&q=ako+adjei|page=34|publisher=Waterville Publishing House|isbn=9789964502331}}</ref> Din daa niŋ ka o leei Ghana's tuuli foreign minister,o nyɛla ŋun daa niŋ kpaŋmaŋ pam ka daa zali zalisi din nyɛ din yɛn sɔŋ tiŋgbani maa. Lahabali din yina Shrikh I. C Quaye wuhiya ni o nyɛla ŋun daa sɔŋ ka bɛ daa piligi "international relations at the height of the cold war"".<ref name="Dr. Ako Adjei">{{cite web |title=Sankara Interchange re-named after Dr. Ako Adjei |url=http://www.modernghana.com/news/73675/1/sankara-interchange-re-named-after-dr-ako-adjei.html |access-date=5 June 2011 |publisher=Modern Ghana}}</ref> Kwesi Armah nyɛla ŋun daa di alizama jɛndi saha shɛli Ako Adjei'sni gbubi lala minisata tali ŋɔ ka yɛlli ni o nyɛla ŋun daa sɔŋ ka Ghana ka di zani [[United Nations|UN]] mini tiŋduya laɣinsi."<ref>{{cite book |last=Armah |first=Kwesi |author-link=Kwesi Armah |date=2004 |title=Peace Without Power: Ghana's Foreign Policy, 1957-1966 |page=20}}</ref>
Din daa niŋ ka o nyɛ Minister of Foreign Affairs, o nyɛla ŋun daa kari [[South Africa]]n neema zaŋ kpɛna Ghana ka daa yɛlli ni ni o nyɛla ŋun chɛ ka South Africans neema kpɛna Ghana di yi niŋ ka bɛ tiŋgbani ŋɔ yi saɣi n-ti "apartheid" .<ref>{{cite book |last=Asamoah |first=Obed |author-link=Obed Asamoah |date=2014 |title=The Political History of Ghana (1950-2013): The Experience of a Non-Conformist |url=https://books.google.com/books?id=O28ZBQAAQBAJ&q=ako+adjei+born&pg=PA106 |page=106|publisher=AuthorHouse |isbn=9781496985637 }}</ref> Lala saha ŋɔ , Ako Adjei nyɛla ŋun daa boli "a Union of African States, ni bɛ bo so'shɛŋa din yɛn kpaŋsi daabilim.<ref>{{cite book |last=Akinyemi |first=A. Bolaji |author-link=Bolaji Akinyemi |date=1974 |title=Foreign Policy and Federalism: The Nigerian Experience |page=160}}</ref>
Din daa niŋ ka bɛ daa niŋ laɣingu ni African Foreign Ministers, bɛ ni daa niŋ li luɣ'shɛli nyɛ Addis Ababa Silimiin goli June yuuni 1960, o nyɛla ŋun daa yɛlli ni bɛ piligimi "complete political union" zaŋ n-ti Africa ka niŋ kam ni piligi Africa Customs Union, Africa Free Trade Zone n-ti pahi Africa Development Fund; zalikpani shɛŋa di ni daa chani nyɛla Organization Of African Unity (OAU) ni daa saɣi n-ti shɛli ka di daa nya nam zani saha shɛli o ni daa be sarika ni yuuni 1963 ka Africa Union (AU) nyɛ din daa zani OAU zaani yuuni 2001.<ref name="ellison" />
Ako Adjei n daa ma kuli nyɛ Ministry of Foreign Affairs hali ni Silimiin goli August yuuni 1962 din daa niŋ ka bɛ daa mali ʒilisigu ni o nyɛla ŋun daa be Kulungugu bompi bahibu la ni, bɛ daa niŋ li bɛ ku tiŋgbani zuɣulan kuro, Dr. Kwame Nkrumah's Silimiin goli August dahin yini dali yuuni 1962. Nkrumahnyɛla ŋun daa zaŋ o maŋmaŋ zali o zaashee ŋɔ, Minister of Foreign Affairs yuuni 1962.<ref>{{cite book |last=Asamoah |first=Obed |author-link=Obed Asamoah |date=2014 |title=The Political History of Ghana (1950-2013): The Experience of a Non-Conformist |url=https://books.google.com/books?id=O28ZBQAAQBAJ&q=ako+adjei+foreign+affairs&pg=PA57 |page=57|publisher=AuthorHouse |isbn=9781496985637 }}</ref>
==Treason trial and detention==
[[File:Osagyefo Kwame Nkrumah Bomb Attack.jpg|thumb|The spot in [[Kulungugu]] where the bomb was thrown in an attempt to assassinate the then president Dr. [[Kwame Nkrumah]]]]
[[Kwame Nkrumah]] daa goya chaŋ Tenkodogo silimin goli July 31, yuuni 1962 ni o mini Mourice Yameogo. Upper Volta din pa nyɛ [[Burkina Faso]] tiŋgbani zuɣulana ti di fiila. Bɛ alizama ŋɔ daa nyɛla bɛ ni yɛn gbaai shɛm n yihi baariyanim' din be Ghana mini Upper Volta sunsuuni. Niŋsim shɛli din daa wuhiri gbansabila tiŋgbani ni laɣim yim. Sa kurigu daa nyɛla ŋun luna ka di zuɣu che ka o-yi Tenkodogo n labi silimin goli August 1, yuuni 1962 daa niŋ tɔm, ka di daa che ka bɛ piigi fukumsi buɣibahi bahi pala din yoori tiŋsi ayi ŋɔ zuɣu. Lahabali daa yina n nwuhi ni bɛ bahi tiŋgbani zuɣulana bompi [Kulungugu, tiŋ din Upper Region, [[Ghana]] din daa niŋ ka o zani ni o deei pini bia sani.<ref name=ellison/>
Ako Adjei, ŋun daa nyɛ minisita zaŋ n-ti diŋduya yɛltɔɣa, n-ti pahi Tawia Adamafio, ŋun daa nyɛ lahabali wuligibu minisita, Hugh Horatio Cofie Crabbe, lala saha CPP gbaŋ ŋmari kpɛma, Joseph Yaw Manu, gɔmnanti tuun' tumda ni ŋun daa be "United Party" (UP) ni Robert Benjamin Otchere, UP jintɔri kuro, bɛ daa pa ba sɔɣu ni bɛ ni n-bori ni bɛ ku tiŋgbani zuɣulana maa.<ref name=ellison/>
Ako Adjei, Tawiah Adamafio ni Cofie Crabbe ban daa nyɛla kootu ni yihi shɛba nuu ni bɛ bɛ tum taali ka wuhi shɛhira shɛŋa bɛ ni zaŋ di ba maa nyɛla yɛltɔɣa din niŋ dolisi lala yɛltɔɣa maa, ka di daliri yila bɛ bi niŋ zaɣa ni [[Convention People's Party]] (CPP) zuɣu n-daa tahi lala ŋmanpa maa.<ref name=ellison/> Jintɔri daa buɣisi bɛ taali ŋɔ la:
{{blockquote|Solo ŋɔ ni... zaŋ chaŋ gamo ŋɔ niŋ bu, bana (Adamafio, Crabbe, and Ako Adjei), nyɛla ban waligi bɛ maŋa ka toondani maa, bɛ ni daa kongili so kamani bɛ yuri maa. Bɛ kpɛla loori konkoba n-chaŋ tooni pam ka che tiŋgbani zuɣulana bahi nyaaŋa.|F. E. Techie Menson fiila jinaduu silimin goli September6, yuuni 1962.<ref name=ellison/>}}
Di daa lahi zami ni bɛ diba saliya din daa niŋ ka tindana so gba yɛli ni shɛhira zaŋ chaŋ lala niriba ata polo ka bɛ shiri gbaai ni bɛ ku tiŋgbani zuɣulana ŋɔ.<ref name=ellison/>
Jaaji shɛba ban di lala niriba ata ŋɔ saliya maa – Justice Sir. [[Kobina Arku Korsah]], Justice [[Edward Akufo-Addo]] (Big Six]]) ni Justice Kofi Adumua Bossman – daa nyɛla bɛ ni niŋ shɛba firimiinsi ka bɛ che tuma. Jaajinima ayi ban daa pahi maa, William Bedford Van Lare ni Robert Samuel Blay (ŋun daa pahi ka bɛ kpa United Gold Coast Convention) daa nyɛla bɛ ni kari shɛba din daa daŋ tɔ ayirimo saɣisiri jaajinima ata karibu maa. Nkrumah daa naan pa kpa jaajinima pia ni ayi ka bɛ kpɛm nyɛ Justice [[Julius Sarkodee-Addo]],<ref name="Obed">{{cite book |last=Asamoah |first=Obed |author-link=Obed Asamoah |date=2014 |title=The Political History of Ghana (1950-2013): The Experience of a Non-Conformist |url=https://books.google.com/books?id=O28ZBQAAQBAJ&q=new+judges+sarkodee+addo+swanzy&pg=PA55 |page=55|publisher=AuthorHouse |isbn=9781496985637 }}</ref> ŋun daa nya ka lala niriba ŋɔ shiri tum taali zaŋ tindana maa yɛltɔɣa zuɣu. Ako Adjei mini lala niriba ayi ban pahi daa nyɛla jaaji ni wuhi ni bɛ kum shɛba, amaa, tiŋgbani zuɣulana daa zaɣisi kubu maa ka yɛli ni bɛ kpɛhi mi ba sarika bɛ yuun' pishi, o alizama jinaduu silimin goli March 26, yuuni 1965.<ref name=ellison/><ref name=":Vieta"/><ref name="Obed"/>
Ako Adjei tiɛri yɛltɔɣa shɛli din daa niŋ silimin goli August 1, yuuni 1962 maa yɛliya:<blockquote>"N daa nyɛla ŋun bi tum taali ka niriba ban gba daa pahi maa, Tawia Adamafio and Cofie Crabbe be tum taali. Din daa niŋ nyɛla, ni daa nya tiŋduya minisita maa, n daa biɛli la Nkrumah chaŋ ni o mini tiŋgbani zuɣulana Yameogo ti di fiila Tenkudugu, din be Togo, Ghana ni Upper Volta silimin goli July 31, yuuni 1962. Di ni daa niŋ ka ti labiri na, n-daa biɛla tiŋgbani zuɣulana paati din zani Kulungugu shikuru. Saha bihi zuɣu din daa niŋ ka tiŋgbani zuɣulana paai na ti zani ka deei pini shikuru bil'sani, ka bɛ zaŋ bɛn kpulli lab' o na. Lala bia ŋɔ daa nyɛla di ni ŋmɛ ka ŋun kuli kpi di ni. Zuɣusuŋ maa, lala bɛni ŋɔ daa nyɛhigi tiŋgbani zuɣulana amaa di biɛla daa paai o nyaaŋa. Di daa kpuɣi Osagyefo tahi [[Bawku]] ka bɛ daa lahi zaŋ o tirisi Tamale. Ti ni daa labi na Accra binshɛɣu kam daa kuli chaŋla viɛnyɛla. Ka zaŋ chaŋ silimin goli July bahigu yuuni 1962, ka n deeilahibali din daa yina Dr. Okechuku Ekejeani, n Lincoln University mabia kuro ni n mini Nkrumah zo. O daa gomi chani [[London]] ka daa zani n mini tiŋgbani zuɣulana sani. Ni daa zaŋ wuhi Nkrumah, o daa yɛli ma ni n zaŋ mi o kuli n yiŋa ka o ti doni. N daa yɛn zaŋ chaŋ Flagstaff House biɛ kaali pɔi ka o daa naai labi [[Lagos]] wuntaŋ ni. Di daa ku beni ni ŋuna Alaaba dali, silimin goli August 29, yuuni 1962 ka bɛ daa kana di gbaai ma zaŋ ma chaŋ. Yuma din daa doli na, Naawuni ko n-daa mi din niŋ ma."<ref name=":Vieta"/></blockquote>
Ako Adjei n-ti pahi niriba ata maa zuɣu daa pahila siyaasa niriba shɛba National Liberation Council ni daa yooi bahi din daa niŋ ka bɛ ŋmɛ n-paai Nkrumah mini o gɔmnanti silimin goli February 24, yuuni 1966. National Liberation Council daa yihi o Nsawam Medium Security Prison silimin goli September 6, yuuni 1966.<ref name=ellison/><ref name=":Vieta"/>
== O Bahigu Biɛhigu ==
Dabsili shɛli din daa kana pɔi ni o sarika yiɣibu dabsili yuuni 1966 pulini, Ako Adjei daa yihila o nuu ka che siyaasa baayan o ni daa nye nyari sheli la zuɣu, bin shɛɣu o ni daa ʒiya ni bɛ ŋmala ʒiri n pa o n ti pahi o ni daa k[pe sarika puuni la. Baayan bɛ ni yiɣi o sarika puuni, o daa pa zaŋ la o maŋa n ti o daŋ mini o tuma zaŋ kpa kootu yɛltɔɣa polo. <ref name=":Vieta2">{{cite book|author=Vieta, Kojo T.|url=https://books.google.com/books?id=uw0OAQAAMAAJ&q=ebenezer+ako+adjei|title=The Flagbearers of Ghana:Profiles of One Hundred Distinguished Ghanaians|date=1999|publisher=Ena Publications|isbn=9789988001384|page=56}}</ref>
O daa pa kula o saha n niŋ di o paɣa mini o bihi puuni, o paɣa mini o bihi daa nyɛla ban tabi n sɔŋ o pam saha shɛŋa bɛ ni daa duhi o kootu n kari o sariya, ka lahi bɔ saha shɛli bɛ ni daa lahi kari o sariya halli ni o sarika kpɛbu saha.<ref name=":Vieta3">{{cite book|author=Vieta, Kojo T.|url=https://books.google.com/books?id=uw0OAQAAMAAJ&q=ebenezer+ako+adjei|title=The Flagbearers of Ghana:Profiles of One Hundred Distinguished Ghanaians|date=1999|publisher=Ena Publications|isbn=9789988001384|page=56}}</ref>
O daa labi mi m pu o tuma biɛhigu, ka daa di nasara zaŋ kpa o kootu mali zani polo, kootu shɛli din yuli booni Teianshi Chambers, ka daa pa labi o kootu tuma ni nti labi nye o alikaale tumtumda.<ref name=":Vieta5">{{cite book|author=Vieta, Kojo T.|url=https://books.google.com/books?id=uw0OAQAAMAAJ&q=ebenezer+ako+adjei|title=The Flagbearers of Ghana:Profiles of One Hundred Distinguished Ghanaians|date=1999|publisher=Ena Publications|isbn=9789988001384|page=56}}</ref>
Baayan sooja govinanti shɛli din daa pahiri ayi din niŋ Ghana tiŋgbani puuni, bɛ daa zaŋ la Ako Adjei m pahi 'Commision' daambolo puuni. ka di nyɛla [[:en:Supreme_Military_Council_(Ghana)|Supreme Military Council]] n daa zaŋ o m pahi ŋa puuni, yuuni 1978, kabi tuma daa n nye ni bɛ sabi zali kpana kundu n ti Ghana tiŋgbani. A yi kana nti lihi lahabaya sabu yili dina ka bɛ booni The Ghanaian Chronicle vihigu puuni, saha shɛli bɛ ni daa nye Ako Adjei ka o bie asanzanima daambolo puuni daa nyɛla din dahinshɛli Ghana ninvuhi timsa ni daa laɣim ka di nyɛla Ghana zuɣulan kuro, Jerry John Rawlings, saha shɛli din daa paai o zuɣulan' tali bahigu. Amaa pirin la o ni daa be yɛli shɛli la puuni la zuɣu, o niriba daa bɛ saɣi ni lahabaya sabira bɔhi o bohisi,<ref name="AKO2">{{cite web|date=24 February 2002|title=Ako Adjei Laid to Rest|url=https://mobile.ghanaweb.com/GhanaHomePage/NewsArchive/Ako-Adjei-Laid-to-Rest-21991|access-date=23 April 2020|work=Ghana Web}}</ref>
==Kpibu mini soɣibu ==
Ako Adjei nyɛla ŋun daa pahi Big Six zuɣu. O nyɛla ŋun daa kpi Silimiin goli January biɛɣ'pinaanahi dali yuuni 2002 ashibiti yuli booni Korle-Bu Teaching Hospital saha shɛli o ni daa nyɛ yuun pihinii ni anu. O nyɛla ŋun daa mali paɣa ni bihi anahi .<ref name=ellison/>
O ni daa kpi tiŋgbani ŋɔ ninvuɣ kara nyɛla ban daa chaŋ li la Ghana tiŋgbani zuɣulan kuro John Kufour nyɛ ŋun daa yɛlli ni bɛ yɛn ti o la "State burial".<ref name=ellison/><ref name="gna">{{cite web|url=https://www.modernghana.com/news/19729/dr-ako-adjei-would-be-given-state-burial.html |title=Dr Ako-Adjei would be given state burial - JAK |publisher=Ghanaweb | date=18 January 2002 |access-date=24 April 2020}}</ref> O nyɛla ŋun daa yɛlli ni tiŋgbani nyɛla din di Dr. Ako-Adjei samli pirinla kpaŋmaŋ shɛli o ni daa niŋ n-ti tiŋgbani maa zuɣu. O nyɛla ŋun pahi Big Six Ghana's siyaasa tali taarihi puuni, Dr. Ako-Adjei kpibu ŋɔ nyɛla din daa wuhi ni bɛ lala ninvuɣ shɛba ban daa niŋ kpaŋmaŋ ka Ghana di maŋsulinsi ŋɔ zaa kpi lala saha maa. Amaa yuli shɛli bɛ ni daa zali lala saha ŋɔ nyɛla din ku tooi kpihim.<ref name="gna"/>
O daa pa labi mi m pu o tuma biɛhigu , ka lahi di nasara zaŋ kpa o kootu mali zani polo, din yuli nye Teianshi Chambers, ka daa pa labi piligu o ʒengama zuɣu kootu tuma tumbu.<ref name=":Vieta4">{{cite book|author=Vieta, Kojo T.|url=https://books.google.com/books?id=uw0OAQAAMAAJ&q=ebenezer+ako+adjei|title=The Flagbearers of Ghana:Profiles of One Hundred Distinguished Ghanaians|date=1999|publisher=Ena Publications|isbn=9789988001384|page=56}}</ref>
===State burial===
Dabisili shɛli bɛ ni daa yɛn soɣi o ŋɔ, bɛ nyɛla ban daa wuhi Ghana tuuta nima wuhiri kpaŋmaŋ shɛli o ni niŋ n-ti tiŋgbani maa.<ref name="gna"/> O kuli maa nyɛla din daa niŋ "state house". Ninvuɣ shɛba ban daa be o kuli yili ŋɔ n daa nyɛ siyaasa niriba, daabihi, minisata nima, council of state kpamba, Naanima, zosimnima ni ban kam daa pahi.<ref name="AKO"/>
Din daa niŋ ka bɛ ti o "State burial" nyaaŋa, "private burial" nyɛla din daa niŋ mausoleum zaŋ n-ti Holy Church of God, Okoman, Dome din be [[Accra]].<ref>{{cite web|url=https://mobile.ghanaweb.com/GhanaHomePage/features/Dr-Ebenezer-Ako-Adjei-An-Appreciation-21921 |title=Ghana: Ako Adjei Laid to Rest |work=GhanaWeb |date=30 November 2001 |publisher=AllAfrica |access-date=22 April 2020}}</ref>
==Maŋamaŋa biɛhigu==
Ako Adjei nyɛla ŋun daa niŋTheodosia Ako Adjei (''née'' Kote-Amon) amiliya ka o mini o nyɛ ban mali bihi anahi ban zaa nyɛ paɣaba. O nyɛla dolodolo nira ka nyɛ ŋun daa chani Perisbyterian Church of Ghana. O ni daa nyɛ dolodolo nira ŋɔ, o nyɛla ŋun daa mali dihitabili ni Naawuni n nyɛ ŋun niŋdi binshɛɣu kam n-tiri vuhirigu kam ŋun be dunia ŋɔ ni. "Sokam ni tu ni bɛ niŋ shɛm nyɛla bɛ jamdi Naawuni ka o niŋ bɛ ni bori binshɛŋa zaa n-ti ba."<ref name=":Vieta"/>
==Honours==
*Yuuni 1946, o nyɛla ŋun daa leei ŋun pahi Royal Institute of International Afairs nira <ref name="EAA">{{cite journal |title=Ghana Year Book 1959 | date=1959 |publisher=Graphic Corporation | page=143 |journal=Ghana Year Book}}</ref>
*Yuuni 1952 o nyɛla ŋun daa leei ŋun pahi American Academy of Political and Social Science .<ref name="EAA"/>
*Yuuni 1962 , o nyɛla ŋun daa deegi Honorary degree zaŋ n-ti Doctor of Laws ka di daa yina, Lincoln University, [[Pennsylvania]], [[United States]]<ref>{{cite web |title=Ako-Adjei, Ebenezer |url=http://www.s9.com/Biography/Ako-Adjei-Ebenezer |access-date=14 April 2007 |work=Biographies |publisher=}}</ref>
*Silimiin goli March dabaa ayopɔin dali yuuni 1997 din daa niŋ ka Ghana nima daa yɛn niŋ 40th Maŋsulisi dabisili chuɣu puhibu, Ako Adjei nyɛla ninvuɣ so bɛ ni daa piigi ɔfisa zaŋ n-ti Order of the Star of Ghana –ka ŋun daa piigi o li ŋɔ nyɛ tiŋgbani zuɣulan kuro [[Jerry Rawlings|Jerry John Rawlings]] zaŋ n-ti kpaŋmaŋ shɛli o ni daa niŋ Ghana maŋsulinsi deebu ni" <ref name=ellison/>
*Yuuni 1999, o nyɛla ŋun daa deegi Millennium Excellence Award for Outstanding Statesmen.<ref name="Dr. Ako Adjei">{{cite web|title=Sankara Interchange re-named after Dr. Ako Adjei|url=http://www.modernghana.com/news/73675/1/sankara-interchange-re-named-after-dr-ako-adjei.html|access-date=5 June 2011|publisher=Modern Ghana}}</ref>
==Legacy==
Ako Adjei Interchange din be Accra, bɛ ni daa na mi shɛli Sankara Interchange nyɛla bɛ ni daa labi taɣi shɛli yuli zaŋ n-ti o.<ref>{{Cite web|title=Sankara Interchange re-named after Dr. Ako Adjei|url=https://www.modernghana.com/news/73675/sankara-interchange-re-named-after-dr-ako-adjei.html|access-date=2020-12-26|website=Modern Ghana|language=en}}</ref><ref>{{Cite web|title=Sankara Overpass Renamed After Ako Adjei|url=https://www.modernghana.com/news/27058/sankara-overpass-renamed-after-ako-adjei.html|access-date=2020-12-26|website=Modern Ghana|language=en}}</ref> Ako-Adjei Park gba nyɛla din be Osu, Accra.
== Nolini yɛltɔɣa ==
<blockquote>"Ghana nyɛla ti tingbani . Ti ka shɛli polo pahi di zuɣu . Kpenŋ ŋɔ ka Naawuni zaŋti niŋ ka ti baŋ ni di nyɛla din vɛli ti ti zaa ."<ref name="ellison2" /></blockquote>
==Kundivihira==
{{Reflist}}
==External links==
*[http://www.ghanaweb.com/GhanaHomePage/features/artikel.php?ID=21921 Ghana Home Page], ghanaweb.com
*[http://www.s9.com/Biography/Ako-Adjei-Ebenezer Biography], s9.com
*[https://web.archive.org/web/20110129025414/http://www.kokorokoo.com/LaaClub/LaHallOfFame.aspx Profile], kokorokoo.com via archive.org
{{DEFAULTSORT:Adjei, Ako}}
[[Pubu:Lahabaya zaa]]
[[Pubu: Lahabaya zaa]]
[[Pubu:Ninsala ŋun lahi ka o nyevuli ni]]
[[Pubu:Daabihi]]
[[Pubu:Ghana dolo dolo niraba]]
[[Pubu:Paɣaba]]
[[Pubu:Paɣa]]
bvs06mgtzhhu9r3mkm6fmnkhb6oshuf
115865
115847
2025-06-20T03:26:38Z
Abdul-Rauf Moshie
3942
/* Kpibu mini soɣibu */
115865
wikitext
text/x-wiki
{{Bio}}
'''Ako Adjei''' (bɛ daa dɔɣi o la Silimiingoli June biɛɣ' pia ni ayopɔin dali yuuni 1916 ka o daa ti kpi bee n-kani Silimiingoli January biɛɣu pia ni anahi dali yuuni 2002),<ref name=":0">{{cite journal|title=Ako Adjei--the Walking History of Ghana:Cameron Duodu on One of the Founding Fathers of Ghanaian Independence Who Died in Accra on 14 January |last=Duodu |first=Cameron |date=March 2002|url= https://www.questia.com/magazine/1G1-83534325/ako-adjei-the-walking-history-of-ghana-cameron|journal=[[New African]] |access-date=26 June 2019}}</ref> O daa nyɛla [[Ghana]]ian [[siyaasa]] nira, alikaali nira nti pahi lahabali tira. O nyɛla ŋun daa be United Gold Coast convention ka daa pahi toondaan nima ayobu shɛba ban daa niŋ kpaŋmaŋa ka [[Ghana]] deegi di maŋsulinli la puuni yino, ninvuɣ shɛba bɛ ni daa na booni The Big Six.<ref>{{Cite web |date=2020-08-06 |title=Big six enduring lessons from the founding fathers of Ghana |url=https://www.ghanaweb.com/GhanaHomePage/features/Big-six-enduring-lessons-from-the-founding-fathers-of-Ghana-1027507 |access-date=2024-03-06 |website=GhanaWeb |language=en}}</ref><ref>{{Cite web |last=Afful |first=Aba |date=2019-10-16 |title=Meet Dr. Ako-Adjei the only Big Six member who lived through 9 governments |url=https://yen.com.gh/135273-the-amazing-story-big-six-member-dr-ako-adjei-lived-9-governments.html |access-date=2024-03-06 |website=Yen.com.gh - Ghana news. |language=en}}</ref> Adjei nyɛla ŋun daa leei jintɔra zaŋ n-ti [[Convention People's Party]] yuuni 1954 ka nyɛ ŋun daa gbubi minista tali hali ni yuuni 1962 din daa niŋ ka o nyɛ Minister for Foreign Affairs.<ref>{{Cite web |title=Ghana pays tribute to founders' - Graphic Online |url=https://www.graphic.com.gh/news/politics/ghana-pays-tribute-to-founders.html |access-date=2020-08-05 |website=graphic ghana |date=4 August 2020 |language=en-gb}}</ref>
Bɛ daa dɔɣi o la tiŋ yuli booni Adjeikrom, tiŋ'kpaŋ bila din be Akyem Abuakwa yaɣili, Ako Adjei nyɛla ŋun nya o "tertiary" shikuru baŋsim [[United States]] mini United Kingdom. Din daa niŋ ka o nya o shikuru baŋsim sambani nyaaŋa, o nyɛla ŋun daa labina n daa ti pahi Gold Coast's struggle zaŋ n ti siyaasa tali maŋsulinsi deebu ka nyɛ ŋun daa pahi United Gold Coast Convention (UGCC) ka nyɛ ŋun pahi ninvuɣ shɛba ban piligi li zuɣu. Ako Adjei nyɛla ŋun daa zaŋ [[Kwame Nkrumah]] wuhi Ghana siyaasa tali din daa niŋ ka o yɛlli o yɛltɔɣa sabiri shɛli o ni daa zaŋ wuhi salo Organising Secretary zaŋ n-ti UGCC.<ref name="ellison">{{cite web |url=http://www.ghanaweb.com/GhanaHomePage/features/artikel.php?ID=21921 |title=Dr. Ebenezer Ako Adjei - An Appreciation |access-date=14 April 2007 |date=22 February 2002 |last=Ellison |first=Kofi |work=Ghana Web |publisher=Ghana Home Page}}</ref>
Din daa niŋ ka Ghana deegi di maŋsulinsi nyaaŋa, Ako Adjei nyɛla ŋun daa toondana zaŋ n-ti siyaasat tali yaɣa pam kamani o ni daa leei tuuli minisata zaŋ n-ti Interior and justice zaŋ n-ti [[Ghana]]. O nyɛla ŋun daa lahi leei Ghana tuuli Minister for Foreign Affairs din daa niŋ ka bɛ daa taɣi o yihi o Minister for External Affairs labisi Minister for Foreign Affairs Siimiin goli May yuuni 1961. Ako Adjei's siyaasa tali tuma nyɛla din daa dɔni tiŋ din daa niŋ ka o piligi tiŋgbani zuɣulan kuro Kwame Nkrumah tɔhibu ni Kulungugu bomb yuuni 1962.
Din daa niŋ ka bɛ daa bahi o yuuni 1966, Ako Adjei, nyɛla niriba pam ni daa bɛ lahi nyari so bee so daa bi lahi wumdi o lahabali Ghana lahabali churi ni mini siyaasa yɛltɔɣa ni. O nyɛla ŋun daa zaŋ o zaɣa niŋ o daŋ ni mini o alikaali tali ni. Yuuni 1992 o nyɛla ŋun daa zaŋ Ghananima daabia George Grant lahabali pa pohim zuɣu.<ref>{{Cite book|last=Adjei|first=Ako|url=https://www.worldcat.org/oclc/32650474|title=Life and work of George Alfred Grant (Paa Grant)|date=1992|publisher=Waterville Pub. House|isbn=978-9964-5-0233-1|location=Accra|language=en|oclc=32650474}}</ref> Yuuni 1997 o nyɛla ŋun daa di Order Of the Star Of Ghana pini– di nyɛla pini titali zaŋ n-ti Republic of Ghana ka di nyɛla kpaŋmaŋ shɛli o ni daa niŋ zaŋ n-ti Ghana maŋsulinsi deebu zuɣu. Ako Adjei nyɛla ŋun daa kpi yuuni 2002 din daa niŋ ka duro daa gbaagi o saha bela nyaaŋa.<ref>{{cite web | url=
https://www.modernghana.com/amp/news/1021213/big-six-enduring-lessons-from-the-founding-father.html | title=Big Six Enduring Lessons From The Founding Fathers Of Ghana | date=6 August 2020 | access-date=2021-08-26 }}</ref>
== Piligu biɛhigu mini shikuru baŋsim ==
===Gold Coast===
Ako Adjei nyɛla bɛ daa dɔɣi so Silimiin goli June biɛɣ'pinaayopɔin dali yuuni 1916 tiŋ yuli booni Adjeikrom ka di be Akyem Abuakwa tiŋgbani.<ref name=ellison/> Adjeikrom nyɛla tiŋ'shɛli din nyɛ pukpariba tiŋ din be Eastern Region zaŋ n-ti [[Ghana]] (bɛ ni daa na mi shɛli Gold Coast la). O ba n daa nyɛ Samuel Adjei ŋun daa nyɛ pukpara mini daabia la ka o ma daa nyɛ Johanna Okaile Adjei. O lammba ŋɔ zaa nyɛla ban daa yina La, tiŋ din miri [[Accra]]. O nyɛla ŋun mali tizo'dabba mini tizo'paɣaba pam amaa ŋun daa nyɛ bi'sani.<ref name=":Vieta">{{cite book |author=Vieta, Kojo T. | date=1999 | title=The Flagbearers of Ghana:Profiles of One Hundred Distinguished Ghanaians | url=https://books.google.com/books?id=uw0OAQAAMAAJ&q=ebenezer+ako+adjei | publisher=Ena Publications |page=56| isbn=9789988001384 }}</ref><ref name="OA">{{cite book |title= The life and times of Dr. J. B. Danquah|last=Ofosu-Appiah|first=L H |year=1974 |publisher=Waterville Pub. House |page=64 }}</ref>
O piligu shikuru nyɛla din daa piligi Eastern Region shikuru yuli booni Busoso Railway Primary School, ni ka o daa chani o naba kamani "14 miles" chani shikuru ka kuna. O nyɛla ninvuɣ so bɛ ni daa zaŋ labisi [[Accra]] ka o daa ti tuɣi o shikuru baŋsim bɔbu La Presbyterian Junior School ka daa ʒini dura ata ni. O nyɛla ŋun daa bi tooi yɛri Ga balli ka di daa nyɛ lammba balli amaa o daa nyɛla ŋun tooi karimba ka sabbi kambonsili ka nyɛ ŋun daa lahi yɛri Dangme. O nyɛla ŋun daa tuɣi La Presbyterian Senior School hali ni yuuni 1933 din daa niŋ ka o daa paai Standard Six. Silimiin goli March yuuni 1933 o nyɛla ŋun daa di "scholarship" ni ti chaŋ Christ Church Grammar School. O nyɛla ŋun daa labina La Presbyterian Senior School chiri yini nyaaŋa o ni daa chaŋ Christ Church Grammar School dama o suhi daa bi gbaai shikuru maa.<ref name="OA"/>
O ba nyɛla ŋun daa pa zaŋ o tahi [[Accra Academy]] din daa nyɛ "private secondary" shikuru. Silimiin goli April yuuni 1933 o nyɛla ŋun daa kpɛ Accra Academy ka daa yɛlli ni o suhi lala shikuru ŋɔ. O nyɛla ŋun daa chani "mile" nima anahi yiri La chani Jamestown (ni ka shikuru ŋɔ daa be), dama o nyɛla ŋun daa na ku tooi yo loori ziuɣu ka di liɣiri nyɛ din daa yiɣisi kamani " two pence". Yuuni 1934, o nyɛla ŋun daa sabbi Junior Cambridge zahimbu ka daa paasi. Din daa niŋ ka o be Accra Academy,o nyɛla ŋun daa bi tooi nyari "cost of books" amaa karimba nima maa yino, Mr. Halm Addo (ninvuɣ shɛba ban daa kpa shikuru ŋɔ yino ) nyɛla ŋun daa sɔŋdi o ni liɣiri ka o dari bukunima. Silimiin goli December yuuni 1936, o nyɛla ŋun daa pahi shikuru bihi shɛba Accra Academy ni daa zaŋ n-ti Cambridge Senior School leaving Certificate Examination. Bɛ shikuru bihi shɛba ban daa sabi lala zahimbu ŋɔ puuni, niriba ayi n daa paasi ka di saɣi ni bɛ chami London Matriculation Examination Board. Bɛ yino n daa nyɛ Ako Adjei.<ref name="OA" />
O daa nyɛla karimba zaŋ n-ti Accra Academy yuuni 1937<ref>{{cite book |last=Segal |first=Ronald |date=1961 |title=Political Africa:A Who's who of Personalities and Parties |url=https://books.google.com/books?id=HuE_AAAAYAAJ&q=taught+academy+1938| page=7| publisher=Praeger}}</ref> pɔi ka daa chaŋ n-ti pahi Junior Civil Service Silimiin goli June yuuni 1937. Bin din gbaai Silimiin goli June yuuni 1937 zaŋ hali ni Silimiin goli December yuuni 1938 o daa nyɛla Second Division Clerk zaŋ n-ti Gold Coast Civil Service. O nyɛla bɛ ni daa yɛlli so ni o sɔŋmi Harold Cooper, European Assistant Colonial Secretary mini J.E. S de Graft-Hayford ni ka bɛ laɣim ka kpa Gold Coast Broadcasting Service. Din bɔŋɔ piligu n daa nyɛ bɛ ni pa mi shɛli [[Ghana Broadcasting Corporation]].<ref name="OA" />
Din daa niŋ ka o bɔhindi Accra Academy Ako Adjei nyɛla ŋun daa mali zaɣa ni lahabalitbu, o nyɛla ŋun daa sabbi n-ti ''[[African Morning Post]]'', lahabali churi gbana din daa be Nnamdi Azikiwe ŋun daa ti leei tuuli tiŋgbani zuɣulan zaŋ n-ti Nigeria sulinsi ni. Azikiwe nyɛla ŋun daa saɣi n-ti o gbaŋ ŋɔ ka daa bo soya ni bɔhim Lincoln University, [[Pennsylvania]], [[United States]]. Silimiin goli November yuuni 1938, o nyɛla ŋun daa yi Civil Service tuma ŋɔ ka daa chaŋ [[England]] Silimiin goli December lala yuuni maa.<ref name="OA" />
===United States===
<!-- Deleted image removed: [[File:Football squad of Lincoln University, Pennsylvania.jpg|thumb|[[Lincoln University (Pennsylvania)|Lincoln University]] football (soccer) team (1939-1941)<br />[[Kwame Nkrumah]] standing first from left and [[Ebenezer Ako-Adjei]] sitting second from left]] -->
Silimiin goli January yuuni 1939, o nyɛla ŋun daa paai Lincoln University , [[Pennsylvania]] ka K. A. B. Jones-Quartey nyɛ ŋun daa tohi o soli, shikuru bila ŋun daa yina Gold Coast ka Ako Adjei nyɛ ŋun daa mi o pirinla tun'shɛli o ni daa tum ni ''Accra Morning Post zuɣu''. Jones-Quartey nyɛla ŋun daa niŋ suhipiɛlli ka deegi o ka daa zaŋ o wuhi salo ka daa boli o Francis Nwia Kofi Nkrumah ([[Kwame Nkrumah]]). Lincoln University, o nyɛla ŋun daa be Houston Hall ka nyɛ ŋun daa ŋmɛri bolli n-tiri university ŋɔ. O nyɛla ŋun daa bɔhindi Political Science, Economics, Sociology, English, Latin n-ti pahi Philosophy.<ref name=":chinebuah"/>
Ako Adjei nyɛla ŋun daa be du'yini ni Houston Hall ni Jones-Quartey ka bɛ du maa mini Nkrumah's duu nyɛ din daa kpa taba, ka di daa leei bara pirinla Nkrumah daa nyɛla "postgraduate" shikuru bila zuɣu. Ako Adjei mini [[Kwame Nkrumah|Nkrumah]] nyɛla ban daa ti leei zori taba. Bɛ nyɛla ban daa mali bɛ laɣingu ni ninvuɣ shɛba ka daa gbaari saawatra nima ka daa booni li ( "bull sessions") ka di nyɛ din daa jɛndi Gbaŋsabila tiŋgbani ni yɛn niŋ shɛm deegi bɛ maŋsulinsi . Gbaŋsabila tiŋgbana shikuru bihi shɛba ban daa tooi be lala saawara ŋɔ gbubu ŋɔ ni n daa nyɛ Jones-Quartey, Ozuomba Mbadiwe, Nwafori Orizu n-ti pahi Ikechukwu Ikejiani.<ref name=":chinebuah">{{cite book |last=Chinebuah |first=Aidoohene Blay |year=2017 |title=Ghana's Pride and Glory:Biography of Some Eminent Ghanaian Personalities and Sir Gordon Guggisberg |publisher=Graphic Communications|page=218}}</ref>
O ni daa niŋ yuuni ni pirigili nyaaŋa Lincoln, o nyɛla ŋun daa di Phelps-STokes Fund Scholarship ni o chaŋ Hampton Institute din be Virginia la n-ti bahi naai o university degree dini. O nyɛla ŋun daa lahi di "scholarship" yaha n-daa chaŋ Columbia University School of Journalism n daa ti deegi shɛhirili gbaŋ din nya master's degree silimiin goli June yuuni 1943. O nyɛla ŋun daa nya tuma wuhiri African Studies Department shikuru yuli booni Fisk University ka nyɛ ŋun daa sɔŋdi Dr. Edwin W. Smith. Dr. Smith nyɛla ŋun daa yina England ka nyɛ ŋun daa labi o ya tiŋgbani ŋɔ ni o ti kpa bɔhimbu yaɣa palli ka daa gahi nuu boli Ako Adjei ni o ti sɔŋ o.<ref name=":chinebuah"/>
===United States===
<!-- Deleted image removed: [[File:Football squad of Lincoln University, Pennsylvania.jpg|thumb|[[Lincoln University (Pennsylvania)|Lincoln University]] football (soccer) team (1939-1941)<br />[[Kwame Nkrumah]] standing first from left and [[Ebenezer Ako-Adjei]] sitting second from left]] -->
Silimin goli January 1939, o daa paai na Lincoln University, [[Pennsylvania]] ni o ti niŋ K. A. B. Jones-Quartey maraaba, shikuru bil' ŋun daa yina Gold Coast ka Ako Adjei daa mi o zaŋ yi o ni daa tumdi ''Accra Morning Post''. Jones-Quartey marihabi ŋɔ niŋbu ni, o daa kana mi ni Gold Coast shikuru bil' so yaɣa, Francis Nwia Kofi Nkrumah ([[Kwame Nkrumah]]). Lincoln University ŋɔ ni, p daa nyɛla ŋun be Houston Hall ka daa ŋmɛ bolli ti shikuru maa. O daa sabi ya ni o bohim siyaasa tali, daabiligu, Siliminsili, Latin ni Philosophy.<ref name=":chinebuah"/>
Ako Adjei daa nyɛla ŋun gbɛri du yini ni Jones-Quartey Houston Hall maa ni, ka bɛ duu ŋɔ daa kuli ba daaŋa ni Nkrumah duu, ka ŋun duu daa galisi di ni daa niŋ ka di nyɛla ŋun karim mi siɣisi ka lahi labina maa. Ako Adjei daa nyɛla ŋun niŋ ningbuna ni [[Kwame Nkrumah|Nkrumah]] di mini bɛ yuma daa kuli pa yim maa. Bɛ mini bɛ shikuru bihi taba daa tooi ʒiindi diri alizama jɛndiri gbaŋsabila tiŋgbana deeri maŋaulinsi shɛm. Gbaŋsabila tiŋgbana shikuru bihi ban daa tooi pahiri lala alizama ŋɔ ni shɛba n-nya Jones-Quartey, Ozuomba Mbadiwe, Nwafor Orizu ni Ikechukwu Ikejiani.<ref name=":chinebuah">{{cite book |last=Chinebuah |first=Aidoohene Blay |year=2017 |title=Ghana's Pride and Glory:Biography of Some Eminent Ghanaian Personalities and Sir Gordon Guggisberg |publisher=Graphic Communications|page=218}}</ref>
O yuuni ni pirigili nyaaŋa Lincoln, o daa di "Phelps-Stokes Fund" ni o chaŋ Hampton Institute din be Virginia la, ka daa deei gbaŋ labi dini ti naai univɛsiti shikuru. O daa lahi scholarship chaŋ "Columbia University Graduate School of Journalism" ka daa naai ka deei shɛhirili gbaŋ din nya master's degree silimin goli June 1943. O daa nya tuma lee karimba African Studies Department din be Fisk University ka di nyɛla Dr. Edwin W. Smith sɔŋsim ni. Dr. Smith daa yina la England ni o ti yooi lala karim yaɣali maa ka daa gahi nuu boli Ako Adjei ni o kana ti sɔŋdi o.<ref name=":chinebuah"/>
===United Kingdom===
Ako Adjei nyɛla ŋun daa labi United Kingdom ni o ti bɔhim alikaali tali. O karimba tali tuma Fisk University nyɛla din daa ti o liɣiri ka o daa kpɛ Inner Temple Silimiin goli May yuuni 1944. O nyɛla ŋun daa laɣisi liɣiri maa zaa yoli , o nyɛla ŋun daa bori laɣa kara ni o tooi naai o alikaali tali bɔhimbu ŋɔ. O ba nyɛla ŋun daa zaŋ o yili din daa be Post Office Lane din be [[Accra]] zaŋ chaŋ Lebanese haai £10 yuuni kam zaŋ n-ti yuuni pihinu ka daa deegi yuun pihita liɣiri. O nyɛla ŋun daa kpi pɔi ka di yɛltɔɣa daa naai, lala zuɣu o mini bilimnima nyɛla ban daa to ni bɛ dihi bɛ nuu gbana zuɣu pɔi ka Lebanese merchant naayi yo £300 ŋɔ.<ref name="OA"/>
Britain, Ako Adjei nyɛla ŋun daa be siyaasa tali ni. Din daa niŋ ka dunia zaa tɔbu din pahiri ayi daa naai, British colonies din be Asia pam nyɛla ban daa deegi bɛ maŋsulinsi ka dizuɣu chɛ ka shikuru bihi ban daa be Silimiin'tiŋsi ŋɔ ni ka nyɛ gbaŋsabila daa nya lala niŋsim ŋɔ ka yɛlli ni bɛ m bo soya gba deegi bɛ maŋsulinsi West Africa.<ref name="OA"/>
Ako Adjei nyɛla ŋun daa niŋ kpaŋmaŋ pam West African Students Union (WASU) ni ka daa leei di zuɣulan.<ref name="Ako Adjei4">{{cite web|url=http://www.ghanaculture.gov.gh/index1.php?linkid=65&archiveid=959&page=1&adate=17/08/2007|title=Dr. Ako Adjei-Founder member of UGCC|publisher=ghanaculture.gov.gh|access-date=2 March 2011|archive-url=https://web.archive.org/web/20110721030836/http://www.ghanaculture.gov.gh/index1.php?linkid=65&archiveid=959&page=1&adate=17%2F08%2F2007|archive-date=21 July 2011|url-status=dead|df=dmy-all}}</ref><ref name="Ako-Adjei 1">{{cite web|url=https://www.newsghana.com.gh/six-lessons-from-ghanas-big-six/|title=Six Lessons From Ghana's Big Six |date=July 2016 |publisher=newsghana.com.gh|access-date=20 April 2018}}</ref> Nkrumah nyɛla ŋun daa paai na Britain yuuni 1945, bakoyi dibaa ashɛm nyaaŋa o ni daa paai na [[London]], Ako Adjei nyɛla ŋun daa chaŋ o sani saha shɛli o ni daa bori zuɣulan tali zaŋ n-ti WASU. Nkrumah nyɛla ŋun daa mali biɛhigu shee yɛlimuɣisirili lala saha ŋɔ ka o daa deegi o niŋ No.25 Lauvier Road hali ka daa ti nya biɛhigu shee zaŋ n-ti (Nkrumah), No. 60 Burghley Road ka di miri Tufnel Park Tube Station. Nkrumah nyɛla ŋun daa be ni hali daa ti yi London yuuni 1947. Ako Adjei nyɛla ŋun daa zaŋ Nkrumah mini Kojo Botsio ŋun daa nyɛ Nkrumah zo la wuhi WASU . O WASU dabisa maa ni, Ako Adjei nyɛla ŋun daa yɛlli ni, " din daa niŋ ka Nkrumah paai na London ŋun daa nyɛ zuɣulan zaŋ n-ti WASU. N daa zaŋ Nkrumah wuhi WASU Secretariat ka daa zaŋ o wuhi Kankam Boadu mini [[Joe Appiah]] ban gba daa nyɛ kpamba zaŋ n-ti WASU."<ref name=":Vieta"/>
===United Kingdom===
Ako Adjei daa yiya chaŋ United Kingdom ni o ti bohim o bilim tiɛha ni daa nyɛ shɛli, alikaale tali. O wuhibu Fisk University daa ariʒichi ka o daa yo ka chaŋ [mInner Temple.silimin goli May 1944. Din mini o daa kuli laɣisi laɣiri ni o zaŋ piligi shikuru ŋɔ, o daa na bori laɣiri pam ni o bahi naai. O ba daa nyɛla ŋun kohi o yili din daa be Post Office polo, [[Accra]] ti Lebanese daabia la £10 yuun' yini kam ka di yɛn naai yuun pihinu zuɣu ka daa na deei yuun' pihita laɣiri. O ba daa kpiya pɔi ka lala gbaabu naai dinzuɣu o mini o biɛli n-daa dihi nuu pɔi ka Lebanese ŋɔ daa naai yo £300.<ref name="OA"/>
Britain, Ako Adjei daa niŋ zaɣa ni siyaasa. Di ni daa niŋ ka anduniya tobu din pahiri ayi la daa naai, Britain tiŋgbana pam bɛ ni daa ŋmɛ ka fa Asia yaɣali daa nyɛla ban dee maŋsulunsi, ka ŋɔ daa che ka shikuru bihi ban yina West Africa daa niŋ zaɣa biɛhigu din be yiŋa ka kpahi ba bahi ni gba bom maŋsulunsi soya West Africa.<ref name="OA"/>
Ako Adjei daa nyɛla ŋun tim nuu pam zaŋ yi West African Students Union (WASU) ka daa lee di zuɣulana.<ref name="Ako Adjei4">{{cite web|url=http://www.ghanaculture.gov.gh/index1.php?linkid=65&archiveid=959&page=1&adate=17/08/2007|title=Dr. Ako Adjei-Founder member of UGCC|publisher=ghanaculture.gov.gh|access-date=2 March 2011|archive-url=https://web.archive.org/web/20110721030836/http://www.ghanaculture.gov.gh/index1.php?linkid=65&archiveid=959&page=1&adate=17%2F08%2F2007|archive-date=21 July 2011|url-status=dead|df=dmy-all}}</ref><ref name="Ako-Adjei 1">{{cite web|url=https://www.newsghana.com.gh/six-lessons-from-ghanas-big-six/|title=Six Lessons From Ghana's Big Six |date=July 2016 |publisher=newsghana.com.gh|access-date=20 April 2018}}</ref> Nkrumah daa paai na Britain la yuuni 1945. Dakulo bihi zuɣu o ni daa paai na [[London]], Ako Adjei run daa guui chaŋ o sana saha shɛli o ni daa gindi bori WASU zuɣulana tali. Lala saha Nkrumah daa na dii ka o gbɛri luɣishɛli ka o daa deegi o niŋ o yiŋa din be No.25 Lauvier Road, hali ti daa naai nya gbɛbu shee ti o (Nkrumah) No. 60 Burghley Road, din daa bi waɣi ni Tufnel Park Tube Station. Nkrumah daa bɛla dini hali di daa yi London yuuni 1947. Ako Adjei daa zaŋ Nkrumah wuhi WASU ka Kojo Botsio ŋun daa ti lee Nkrumah zo kpeeni. O tiɛri o WASU dabisa, Ako Adjei yɛliya, "Din daa niŋ ka Nkrumah paai na London, n-daa nyɛla WASU zuɣulana. N-daa zaŋ Nkrumah chaŋ WASU gbaŋ ŋmari n-ti zaŋ o wuhi Kankam Boadu mini Joe Appiah, ban gba daa nya WASU kpamba, ni Kojo Botsio, ti ni daa pun nya shikuru bihi suu, No.l South Villas, Camden Town, London N. W. I. Ti tu ni n yɛli ni Nkrumah paabu na ni o kpaŋmaŋa WASU tuma ni daa nyɛla din ti li yaa. O nyaaŋa ka di daa laɣim "Pan-African Congress" ʒii din daa pahi anu ka ʒini Manchester yuuni 1945 ka George Padmore mini Nkrumah daa nya din gbaŋ ŋmariba ka m mi daa nya ban daa laɣim li maa puuni yino."<ref name=":Vieta"/> Lala laɣingu daa nyɛla sɔŋ zaŋ yi maŋsulunsi bobu polo ka ban daa kana ni shɛba n-nya W. E. B. Du Bois, Hastings Banda ni Jomo Kenyatta.<ref>{{Cite book |last1=Adi |first1=Hakim |url=https://books.google.com/books?id=W7mfAAAAMAAJ |title=The 1945 Manchester Pan-African Congress Revisited |last2=Sherwood |first2=Marika |date=1995 |publisher=New Beacon Books |isbn=978-1-873201-12-1 |language=en}}</ref>
Ako Adjei daa nyɛla ŋun kpɛ London School of Economics and Political Science n-ti bohim ka dee o M.Sc. degree ka na kuli bohimdi alikaale tali Inner Temple. O dahimbu yɛltɔɣa din daa nya ''Sala biɛhigu taɣibu'' daa nyɛla bɛ ni saɣiti shɛli,amaa, o siyaasa biɛhigu daa bi chɛ ka o nya saha ti li vihigu zaŋ kpa di polo .<ref name=":Vieta"/>
Ako Adjei daa di nasara o alikaale tali ŋɔ dahimbu kam zuɣu ka bɛ daa zaŋ o pahi alikaalenima zuɣu Inner Temple silimiin goli January 1947 yuuni.<ref name="OA"/><ref name=":Vieta"/>
==Gold Coast Labuna==
Ako Adjei daa labina Gold Coast silimin goli May 1947 ni silimin goli June 1947, ka k daa kpe [[Ghana Bar Association|Ghana bar]]. O tuuli niya daa nyɛla o kpa lahabali churi gbana "chain of newspapers" n-na kuli duhiri yee zaŋ maŋsulunsi deebu polo, tuun' o ni daa ku maŋ ti tum [[London]] zaa. Amaa, o daa bi tooi kpa lala lahabali chuɣu maa dama laɣiri daa kani zuɣu, o daa pahi Kof Adumoa-Bossman mini o taba zuɣu n-tum alikaale tuma.<ref name=":Vieta"/><ref name="OA"/>
===United Gold Coast Convention===
O ni daa niŋ [[Accra]] dabaashɛm, o daa chaŋ ni o ti kaai [[Joseph Boakye Danquah|J. B. Danquah]] ka o daa be ʒii ni ni shɛba n-zamdi siyaasa laɣingu kpabu ka Ako Adjei kpena pahi ʒii ma zuɣu.<ref name=":Vieta"/> Ako Adjei ka mani Gold Coast shikuru bihi pam ban daa be Britain lala saha maa daa nyɛla ban nyee nyoni Britain lahabali gbaŋ yɛltɔɣa din wuhi ni Gold Coast n-nyɛ bɛ ni yu shɛli. Danquah daa che ka o baŋ tum pam pun nyɛla din tum zaŋ siyaasa laɣingu kpabu polo.<ref name="OA"/>
Daba anahi nyaaŋa o ni daa labina yiŋa J. B. Danquah daa kana ti gbuɣ o chaŋ ni bɛ ti nya ban be tooni gbaaei United Gold Coast Convention (UGCC) kpabu polo.<ref name="OA"/> O daa lee bɛ komitii maa puni yino ka silimin goli August 4, yuuni 1947 din daa niŋ ka zaŋ li wuhi salo Saltpond, o daa pahi di kpamba zuɣu. Silimin goli August 22, yuuni 1947, laɣingu wulli din daa be Accra gba daa zaŋ wuhisalo ka bɛ daa piigi o gbaŋ ŋmara ka [[Edward Akufo-Addo]] mi nya zuɣulana, ka [[Emmanuel Obetsebi-Lamptey]] mini J. Quist-Therson mi nya zuŋulan' pahi. Din daa niŋ ka niriba pili zoobu, kpamba ŋɔ daa gbaaya ni di pa tu ni bɛ lɛbigili siyaasa laɣingu. Lala daa mali la bukaata ni pa kuli bo ŋun yɛn gbaŋ ŋmari ti li yuŋ ni wuntaŋ ni. J. B. Danquah daa yɛliya ni di tu ni Ako Adjei lee li, amaa, o daa zaɣisi li ka di daliri nyɛla o bori ni o kuli na tumdi la o ''African National Times'' lahabali chuɣu gbaŋ ka lahi tumdi o alikaale tuma yaɣa. O gba daa tiri wuhi ni ni bɛ zaŋmi li ti [[Kwame Nkrumah]] ŋun daa nyɛ West African National Secretariat (WANS) ,94 Grays' Inn, [[London]].<ref name=":Vieta"/>
Ako Adjei ni yɛli shɛm, ni ŋuni n-daa tiri wuhi ni bɛ boli Kwame Nkrumah dama o daa mi kpaŋmaŋa ni shɛm ka mi ni o ni bori ni o tab' sɔŋ. Di daliri daa nyɛla, pɔi ka o daa yi London labi Accra, Nkrumah daa yɛli o: <blockquote>"Ako, a daŋdila n tooni. A yi kuli Gold Coast ka tuma ti beni ka tiɛhi ni n-ni tooi tumli, nyin che ka m baŋ ka n lee kuna ti tum li saha zuɣu; laɣisi laɣiri n-lahi labi London ti naai n alikaale tali bohimbu Gray 's Inn."</blockquote>
Lala alikawuli ŋɔ lobu n-daa che ka o bi lahi niŋ zinchili ka tiri wuhi Nkrumah saha shɛli gbaŋ ŋmari tuma ni daa ti yi polo. Bɛ daa saɣiti o yɛltɔɣa maa ka daa sabi gbaŋ n-ti Nkrumah yɛli o di yɛltɔɣa hali ka daa ti bo laɣiri din yiɣisi pawunsi kobiga din daa nyɛ George Alfred Grant, ŋun daa kpa li, zuɣulana ni ariʒichi dira ni daa bo shɛli ni o zaŋ niŋ chaaji kuna Gold Coast. Nkrumah ni daa paai na, Ako Adjei daa zaŋ o wuhi paati maa kpamba: "O daa paai na la silimin goli December yuuni 1947 ka n daa zaŋ o wuhi G. A. Grant, J. B. Danquah, R. S. Blay ni kpamba shɛba ban daa pahi UGCC ni."<ref name=":Vieta"/>
===The Big Six===
<!-- Deleted image removed: [[File:The Big Six.jpg|thumb|[[The Big Six (Ghana)|The Big Six]]<br />''Standing (L to R):'' [[Kwame Nkrumah]], [[Emmanuel Obetsebi-Lamptey]], [[Ebenezer Ako-Adjei]], [[Edward Akufo-Addo]], [[J. B. Danquah]] and [[William Ofori Atta]]]] -->
Din daa niŋ ka Nkrumah kpɛ nam ni ka daa nyɛ gbaŋsabira zaŋ n-ti UGCC o nyɛla ŋun daa bori soya ni o yɛligi "convention colony-wide" ka daa chɛ ka niriba daa pahiri na.<ref name=":Vieta"/> Kpamba zaŋ n-ti UGCC nyɛla ban gba daa mali kurisi ni bɛ zaŋ ninvuɣ palla pahi dunia zaa tɔbu din daa pahiri ayi nyaaŋa.<ref name="gn">{{cite web|title=The Contribution Of The Veteran Towards Independence |date=28 February 2012 |url=https://newsghana.com.gh/the-contribution-of-the-veteran-towards-independence/ |publisher=News Ghana |access-date=26 April 2020}}</ref> Bɛ nyɛla ninvuɣ shɛba bɛ ni daa gahi nuu boli na n daa ti wum bɛ noli lahabali.<ref name="gn"/>
Pirinla nangban'yini tali fin daa be lala siyaasa paati nima ayi maa zuɣu, alikaali nima ban daa nyɛ siyaasa niriba zaŋ n-ti UGCC nyɛla ban daa kpaŋsi di ninvuɣ kura labi kpɛna paati maa ni ka daa zaŋ di gbaŋ chaŋ n-ti gomanati.<ref name="gn"/> Bɛ daa zaŋ la gbaŋ maa n-ti gomnanti Silimiin goli February biɛɣ'pishi ni anahi dali yuuni 1948 ka di nyɛ din daa tahi 1948 Accrea Riots.<ref name=":Vieta"/>
Ako Adjei mini toondan shɛba zaŋ n-ti UGCC kamani [[J. B. Danquah]], [[Emmanuel Obetsebi-Lamptey]], [[Edward Akufo-Addo]], [[William Ofori Atta]] n-ti pahi [[Kwame Nkrumah]]<nowiki/>nyɛla niriba pam ni daa booni shɛba Big Six nyɛla ban daa galim ka fiia lala saha maa British gomnanti ka Ako Adjei nyɛ bɛ ni daa yɛlli ni so kpalimi [[Navrongo]].<ref name=":Vieta"/>Bɛ ni daa bahi Big Six ŋɔ, di nyɛla din daa zaŋ wilingimsim na Nkrumah mini ninvuɣ shɛba ban daa be UGCC ka dizuɣu daa che ka Nkrumah yi lala paati maa ni yuuni 1949 ka daa kpa [[Convention People's Party]] (CPP). Ako Adjei nyɛla ŋun daa na be UGCC ka daa ti leei Nkrumah lahabali churi sabbira, ''African National Times'' and the ''Star of Ghana''.<ref name=":Vieta"/>
===Yuuni 1951 piibu-piibu mini Ghana Congress Party===
Yuuni 1951 Gold Coast legislative piibu piibu ni, Ako Adjei nyɛla ŋun daa zani n-ti UGCC n daa kpaɣiri m bo Accra Central Municipal Electoral District di be Gold Coast Legislative Assembly. O nyɛla ŋun daa nya kalinli din yiɣisi 1,451 ka Nkrumah's (CPP) nyɛ ŋun daa nya kalinli din daa yiɣisi 20,780, T. Hutton Mills' (CPP) 19,812 ka Emmanuel Obetsebi Lamptey's (UGCC) daa nya kalinli din daa yiɣisi 1,630.<ref name=":Vieta"/> Pirinla bɛ daa bi tooi nya nasara zaŋ n-ti UGCC lala piibu piibu ŋɔ ni zuɣu o nyɛla ŋun daa pahi shɛba zuɣu ni bɛ zaɣa paati bihi bihi maa laɣim taba. O nyɛla ŋun daa leei gbaŋsabira zaŋ n-ti Ghana Congress paati din daa niŋ ka bɛ daa kpali Silimiin goli May yuuni 1952. O saha bela ni GCP nyaaŋa, Ako Adjei nyɛla ŋun daa zaɣisi ni ku lahi chaŋ laɣinsi ni dama niriba nyɛla ban daa yɛlli ni ŋun chɛ ka Nkrumah wurim UGCC.<ref name=":Vieta"/><ref>{{cite book |last=Botwe-Asamoah |first=Kwame |date=17 June 2013 |title=Kwame Nkrumah's Politico-Cultural Thought and Politics:An African-Centered Paradigm for the Second Phase of the African Revolution |url=https://books.google.com/books?id=OcTC2eDx5ZsC&q=ako+adjei+born&pg=PA98 |publisher=Routledge |page=98|isbn=9780415948333 }}</ref>
===Convention People's Party===
Silimiin goli March yuuni 1953, Ako Adjei nyɛla ŋun daa nya "pressure" o zosim nima E. C. Quaye,Sonny Provencal mini Paul Tagoe sani ka daa saɣi n-ti ni o nyɛla ŋun yɛn pahi [[Convention People's Party]]. Silimiin goli March piligu yuuni 1953 o nyɛla bɛ ni daa zaŋ so wuhi salo Arena, [[Accra]] ni ka o daa di o tuuli noli alizama din daa niŋ ka o labi CPP.<ref name=":Vieta"/>
Yuuni 1954 Gold Coast legislative piibu piibu ni, o nyɛla ŋun daa zani n-ti CPP n daa kpaɣiri m bo Accra East in the Gold Coast Legislative Assembly. O nyɛla ŋun daa nya kalinli din yiɣisi 11,660 ka Nai Tete's 768, Kwamla Armah-Kwarteng's daa nya kalinli din yiɣisi 471 n-ti -pahi Nii Kwabena Bonnie III gba daa nya kalinli din yiɣisi 317 .<ref name=":Vieta"/> O nyɛla ŋun daa kpɛ jinaduu Silimiin goli June biɛɣ'pinaanu dali yuuni 1954.
Pirinla o nyɛla ŋun daa zali taarihi yuuni 1954 piibu piibu ŋɔ ni zuɣu, Ako Adjei nyɛla bɛ ni daa piigi so Gold Coast cabinet Silimiin goli July biɛɣ'pihita ayi ka dali yuuni 1954 ka ŋun daa piigi o li ŋɔ nyɛ Nkrumah din daa niŋ ka o daa nya prime minister zuɣulan zaŋ n-ti gomnanyi daabilim la. Bɛ daa piigi o Minisata zaŋ n-ti Trade and Labour.<ref>{{cite book |author=Ministry of Trade and Labour |date=1955 |title=Gold Coast, Handbook on Trade and Commerce |url=https://books.google.com/books?id=54tpO-YYJ4AC&q=ako+adjei |page=3}}</ref> O ni daa nyɛ Minister of Trade and Labour, o nyɛla ŋun daa tumdi yaɣa pam n-tiri tiŋgbani maa, o nyɛla ŋun daa lihiri Agricultural Produce Marketing Board tuma zuɣu, Cocoa Marketing Board, Industrial Development Corporation, Trade Unions n-ti pahi "Cooperatives".<ref name=":Vieta"/>
Silimiin goli February biɛɣ'pihita yini ka dali yuuni 1956 , bɛ daa piigi o Minista zaŋ n-ti Interior and Justice, zaashee shɛli [[Archie Casely-Hayford]] ni daa na gbubi. Lala yuuni maa, o nyɛla bɛ ni daa labi piigi so yuuni 1956 Gold Coast legislative piibu piibu ka o daa zani n-ti Accra East district electoral area din be Gold Coast Legislative Assembly.
==Post Ghanaian independence==
===Minister for Interior and Justice===
[[File:The National Archives UK - CO 1069-43-65.jpg|thumb|Ghana's first cabinet in 1957<br />''Standing (L to R):'' [[J. H. Allassani]], [[Nathaniel Azarco Welbeck|N.A. Welbeck]], [[Kofi Asante Ofori-Atta]], Ako Adjei, [[Kwame Sanaa-Poku Jantuah|J.E. Jantuah]], [[Imoru Egala]]<br />''Sitting (L to R):'' [[Archie Casely-Hayford|A. Casely-Hayford]], [[Kojo Botsio]], [[Kwame Nkrumah]], [[Komla Agbeli Gbedemah]], [[Edward Asafu-Adjaye|E.O. Asafu-Adjaye]]]]
Din daa niŋ ka Ghana deegi di maŋsulinsi Silimiin goli March dabaa ayobu dali yuuni 1957, Prime Minister Dr. [[Kwame Nkrumah]] nyɛla ŋun daa piigi tondanima, Ako Adjeinyɛla bɛ ni daa piigi so Minista zaŋ n-ti "Interior and justice".<ref>{{cite book |last=Rathbone |first=Richard |date=2000 |title=Nkrumah & the Chiefs: The Politics of Chieftaincy in Ghana, 1951-60 |publisher=Ohio State University Press |isbn=9780821413067 |url=https://books.google.com/books?id=sDBclHlDsu8C&q=ako+adjei+interior&pg=PR15}}</ref> Silimiin goli August yuuni 1957, Ministry of Interior and Justice nyɛla bɛ ni daa waligi shɛli ka di pa nyɛ minista zaŋ n-ti Interior mini minista zaŋ n-ti Justice. Bɛ daa zaŋ Ministry of Interior n-ti Krobo Edusei ka Ako Adjei daa leei Minister of Justice.<ref name="NK">{{cite book |last=Nkrumah |first=Kwame |date=1957 |title=Ghana's Policy at Home and Abroad:Text of Speech Given in the Ghana Parliament, 29 August 1957, by Kwame Nkrumah, Prime Minister |url=https://books.google.com/books?id=vu42AAAAIAAJ&q=ako+adjei+interior&pg=PA13| page=13 |publisher=Information Office, Embassy of Ghana}}</ref> Wuma wuma nyɛla din daa yina wuhi ni ŋun daa niŋ lala taɣibu ŋɔ n daa ny Nkrumah, dama Ako Adjei daa nyɛla Ga daa nyɛla niriba pam neeni ni daa tiɣi so pam ka di bɛ to ni m bo yɛlimuɣisira niŋ Ga-Adangbe Shifimo Kpee ka di nyɛ bɛ ni daa piligi shɛli saha bela [[Accra]].<ref name="NC">{{cite web |title=New Commonwealth, Volume 38 |url=https://books.google.com/books?id=CEYlAQAAMAAJ&q=edusei+interior+justice+ga |publisher=Tothill Press |page=3 |date=1960}}</ref>
===Minister for Labour and Cooperatives===
Yuuni nyaaŋa, Ako Adjei nyɛla bɛ ni daa taɣi so Ministry of Labour and Cooperatives.<ref>{{cite web|title=Ghana Today, Volumes 1-2 |url=https://books.google.com/books?id=GsEqAAAAMAAJ&q=ako+adjei+labour+and+cooperative&pg=PA331 |publisher=Information Section, Ghana Office |page=11 |date=1957}}</ref> O ni daa nuyɛ Minister of Labour and Cooperatives, o nyɛla ŋun daa sɔŋsi di tooni chandi ka daa piligi so palla. O nyɛla ŋun daa tooi leeri kpɛma Ghananima laɣingu zaŋ n-ti [[United Nations]].<ref>{{cite web|title=Ghana Today, Volumes 1-2 |url=https://books.google.com/books?id=GsEqAAAAMAAJ&q=ako+adjei+labour+led+delegation&pg=RA26-PA2 |publisher=Information Section, Ghana Office |page=2 |date=1957}}</ref>
===Resident Minister in Guinea and Minister for Foreign Affairs===
Silimiin goli February yuuni 1959, Ako Adjei nyɛla ŋun daa deegi Nathaniel Azarco Wellbeck ka daa leei Resident Minister zaŋ n-ti [[Guinea]]. Din daa niŋ ka o nyɛ Ghana's chief ŋun zani n-ti Guinea, bɛ daa piigi o Minister of External Affairs Silimiin goli April lala yuuni maa.<ref name="FA">{{cite book |last=Grilli |first=Matteo |author-link=Kwame Nkrumah |date=6 August 2018 |title=Nkrumaism and African Nationalism:Ghana's Pan-African Foreign Policy in the Age of Decolonization |url=https://books.google.com/books?id=S4dnDwAAQBAJ&q=ako+adjei+foreign+affairs&pg=PA112| page=112 |publisher=Springer|isbn=9783319913254 }}</ref> O nyɛla ŋun daa gbubi lala nama yai ŋɔ din daa niŋ ka o nyɛ Ghana's resident minister in Guinea mini Ghana's Minister of External Affairs hali ni Silimiin goli September yuuni 1959din daa niŋ ka bɛ daa yihi o tuma zaŋ n-ti Guinea.<ref name="FA"/> Ŋun daa deegi o n daa nyɛ J. H Allassani ka daa leei Resident Minister of Guinea.<ref>{{cite book |last=Thompson |first=W. S. |date=1969 |title=Ghana's Foreign Policy, 1957-1966: Diplomacy Ideology, and the New State |url=https://books.google.com/books?id=rh7WCgAAQBAJ&q=Adjei+allassani&pg=PA75 |page=75 |publisher=Princeton University Press |isbn=9781400876303}}</ref>
Silimiin goli April dabaa anii dali yuuni 1961, Ako Adjei nyɛla ŋun daa be [[New York City]] din daa niŋ ka Nkrumah, lala saha ŋɔ tiŋgbani zuɣulan zaŋ n-ti [[Ghana]] daa yɛlli ni o yihi African Affairs nam labisi Ministry of External Affairs ka daa piigi Imoru Egala ka o daa leei Minister of State zaŋ n-ti African Affairs, a position Egalanyɛla ŋun gbubi lala zaashee ŋɔ saha bela.<ref name="WST">{{cite book |last=Thompson |first=W. S. |date=1969 |title=Ghana's Foreign Policy, 1957-1966: Diplomacy Ideology, and the New State |url=https://books.google.com/books?id=rh7WCgAAQBAJ&q=egala+foreign+affairs&pg=PA199 |page=199|publisher=Princeton University Press |isbn=9781400876303 }}</ref> Ako Adjei nyɛla ŋun daa labina Ghana ka bɛ daa bɛ ti o soli ni o naai o shikuru bɔhimbu yaɣa shɛli o ni daa niŋdi lala saha ŋɔ.<ref name="WST"/> O nyɛla ŋun daa niŋ kam ni gomnanti taɣi o yɛligu maa amaa ka daa leei bi di nasara .<ref name="WST"/>
Silimiin goli May yuuni 1961 "portfolio" zaŋ n-ti Minister of External Affairs nyɛla bɛ ni daa taɣi shɛli labi boli Minister of Foreign Affairs.<ref name="FA" /> Ako Adjei nyɛla ŋun daa leei Ghana tuuli Minister of Foreign Affairs.<ref>{{cite book|last=Ebenezer|first=Ako Adjei|author-link=Ebenezer Ako-Adjei|date=1992|title=Life and work of George Alfred Grant (Paa Grant)|url=https://books.google.com/books?id=pC4uAQAAIAAJ&q=ako+adjei|page=34|publisher=Waterville Publishing House|isbn=9789964502331}}</ref> Din daa niŋ ka o leei Ghana's tuuli foreign minister,o nyɛla ŋun daa niŋ kpaŋmaŋ pam ka daa zali zalisi din nyɛ din yɛn sɔŋ tiŋgbani maa. Lahabali din yina Shrikh I. C Quaye wuhiya ni o nyɛla ŋun daa sɔŋ ka bɛ daa piligi "international relations at the height of the cold war"".<ref name="Dr. Ako Adjei">{{cite web |title=Sankara Interchange re-named after Dr. Ako Adjei |url=http://www.modernghana.com/news/73675/1/sankara-interchange-re-named-after-dr-ako-adjei.html |access-date=5 June 2011 |publisher=Modern Ghana}}</ref> Kwesi Armah nyɛla ŋun daa di alizama jɛndi saha shɛli Ako Adjei'sni gbubi lala minisata tali ŋɔ ka yɛlli ni o nyɛla ŋun daa sɔŋ ka Ghana ka di zani [[United Nations|UN]] mini tiŋduya laɣinsi."<ref>{{cite book |last=Armah |first=Kwesi |author-link=Kwesi Armah |date=2004 |title=Peace Without Power: Ghana's Foreign Policy, 1957-1966 |page=20}}</ref>
Din daa niŋ ka o nyɛ Minister of Foreign Affairs, o nyɛla ŋun daa kari [[South Africa]]n neema zaŋ kpɛna Ghana ka daa yɛlli ni ni o nyɛla ŋun chɛ ka South Africans neema kpɛna Ghana di yi niŋ ka bɛ tiŋgbani ŋɔ yi saɣi n-ti "apartheid" .<ref>{{cite book |last=Asamoah |first=Obed |author-link=Obed Asamoah |date=2014 |title=The Political History of Ghana (1950-2013): The Experience of a Non-Conformist |url=https://books.google.com/books?id=O28ZBQAAQBAJ&q=ako+adjei+born&pg=PA106 |page=106|publisher=AuthorHouse |isbn=9781496985637 }}</ref> Lala saha ŋɔ , Ako Adjei nyɛla ŋun daa boli "a Union of African States, ni bɛ bo so'shɛŋa din yɛn kpaŋsi daabilim.<ref>{{cite book |last=Akinyemi |first=A. Bolaji |author-link=Bolaji Akinyemi |date=1974 |title=Foreign Policy and Federalism: The Nigerian Experience |page=160}}</ref>
Din daa niŋ ka bɛ daa niŋ laɣingu ni African Foreign Ministers, bɛ ni daa niŋ li luɣ'shɛli nyɛ Addis Ababa Silimiin goli June yuuni 1960, o nyɛla ŋun daa yɛlli ni bɛ piligimi "complete political union" zaŋ n-ti Africa ka niŋ kam ni piligi Africa Customs Union, Africa Free Trade Zone n-ti pahi Africa Development Fund; zalikpani shɛŋa di ni daa chani nyɛla Organization Of African Unity (OAU) ni daa saɣi n-ti shɛli ka di daa nya nam zani saha shɛli o ni daa be sarika ni yuuni 1963 ka Africa Union (AU) nyɛ din daa zani OAU zaani yuuni 2001.<ref name="ellison" />
Ako Adjei n daa ma kuli nyɛ Ministry of Foreign Affairs hali ni Silimiin goli August yuuni 1962 din daa niŋ ka bɛ daa mali ʒilisigu ni o nyɛla ŋun daa be Kulungugu bompi bahibu la ni, bɛ daa niŋ li bɛ ku tiŋgbani zuɣulan kuro, Dr. Kwame Nkrumah's Silimiin goli August dahin yini dali yuuni 1962. Nkrumahnyɛla ŋun daa zaŋ o maŋmaŋ zali o zaashee ŋɔ, Minister of Foreign Affairs yuuni 1962.<ref>{{cite book |last=Asamoah |first=Obed |author-link=Obed Asamoah |date=2014 |title=The Political History of Ghana (1950-2013): The Experience of a Non-Conformist |url=https://books.google.com/books?id=O28ZBQAAQBAJ&q=ako+adjei+foreign+affairs&pg=PA57 |page=57|publisher=AuthorHouse |isbn=9781496985637 }}</ref>
==Treason trial and detention==
[[File:Osagyefo Kwame Nkrumah Bomb Attack.jpg|thumb|The spot in [[Kulungugu]] where the bomb was thrown in an attempt to assassinate the then president Dr. [[Kwame Nkrumah]]]]
[[Kwame Nkrumah]] daa goya chaŋ Tenkodogo silimin goli July 31, yuuni 1962 ni o mini Mourice Yameogo. Upper Volta din pa nyɛ [[Burkina Faso]] tiŋgbani zuɣulana ti di fiila. Bɛ alizama ŋɔ daa nyɛla bɛ ni yɛn gbaai shɛm n yihi baariyanim' din be Ghana mini Upper Volta sunsuuni. Niŋsim shɛli din daa wuhiri gbansabila tiŋgbani ni laɣim yim. Sa kurigu daa nyɛla ŋun luna ka di zuɣu che ka o-yi Tenkodogo n labi silimin goli August 1, yuuni 1962 daa niŋ tɔm, ka di daa che ka bɛ piigi fukumsi buɣibahi bahi pala din yoori tiŋsi ayi ŋɔ zuɣu. Lahabali daa yina n nwuhi ni bɛ bahi tiŋgbani zuɣulana bompi [Kulungugu, tiŋ din Upper Region, [[Ghana]] din daa niŋ ka o zani ni o deei pini bia sani.<ref name=ellison/>
Ako Adjei, ŋun daa nyɛ minisita zaŋ n-ti diŋduya yɛltɔɣa, n-ti pahi Tawia Adamafio, ŋun daa nyɛ lahabali wuligibu minisita, Hugh Horatio Cofie Crabbe, lala saha CPP gbaŋ ŋmari kpɛma, Joseph Yaw Manu, gɔmnanti tuun' tumda ni ŋun daa be "United Party" (UP) ni Robert Benjamin Otchere, UP jintɔri kuro, bɛ daa pa ba sɔɣu ni bɛ ni n-bori ni bɛ ku tiŋgbani zuɣulana maa.<ref name=ellison/>
Ako Adjei, Tawiah Adamafio ni Cofie Crabbe ban daa nyɛla kootu ni yihi shɛba nuu ni bɛ bɛ tum taali ka wuhi shɛhira shɛŋa bɛ ni zaŋ di ba maa nyɛla yɛltɔɣa din niŋ dolisi lala yɛltɔɣa maa, ka di daliri yila bɛ bi niŋ zaɣa ni [[Convention People's Party]] (CPP) zuɣu n-daa tahi lala ŋmanpa maa.<ref name=ellison/> Jintɔri daa buɣisi bɛ taali ŋɔ la:
{{blockquote|Solo ŋɔ ni... zaŋ chaŋ gamo ŋɔ niŋ bu, bana (Adamafio, Crabbe, and Ako Adjei), nyɛla ban waligi bɛ maŋa ka toondani maa, bɛ ni daa kongili so kamani bɛ yuri maa. Bɛ kpɛla loori konkoba n-chaŋ tooni pam ka che tiŋgbani zuɣulana bahi nyaaŋa.|F. E. Techie Menson fiila jinaduu silimin goli September6, yuuni 1962.<ref name=ellison/>}}
Di daa lahi zami ni bɛ diba saliya din daa niŋ ka tindana so gba yɛli ni shɛhira zaŋ chaŋ lala niriba ata polo ka bɛ shiri gbaai ni bɛ ku tiŋgbani zuɣulana ŋɔ.<ref name=ellison/>
Jaaji shɛba ban di lala niriba ata ŋɔ saliya maa – Justice Sir. [[Kobina Arku Korsah]], Justice [[Edward Akufo-Addo]] (Big Six]]) ni Justice Kofi Adumua Bossman – daa nyɛla bɛ ni niŋ shɛba firimiinsi ka bɛ che tuma. Jaajinima ayi ban daa pahi maa, William Bedford Van Lare ni Robert Samuel Blay (ŋun daa pahi ka bɛ kpa United Gold Coast Convention) daa nyɛla bɛ ni kari shɛba din daa daŋ tɔ ayirimo saɣisiri jaajinima ata karibu maa. Nkrumah daa naan pa kpa jaajinima pia ni ayi ka bɛ kpɛm nyɛ Justice [[Julius Sarkodee-Addo]],<ref name="Obed">{{cite book |last=Asamoah |first=Obed |author-link=Obed Asamoah |date=2014 |title=The Political History of Ghana (1950-2013): The Experience of a Non-Conformist |url=https://books.google.com/books?id=O28ZBQAAQBAJ&q=new+judges+sarkodee+addo+swanzy&pg=PA55 |page=55|publisher=AuthorHouse |isbn=9781496985637 }}</ref> ŋun daa nya ka lala niriba ŋɔ shiri tum taali zaŋ tindana maa yɛltɔɣa zuɣu. Ako Adjei mini lala niriba ayi ban pahi daa nyɛla jaaji ni wuhi ni bɛ kum shɛba, amaa, tiŋgbani zuɣulana daa zaɣisi kubu maa ka yɛli ni bɛ kpɛhi mi ba sarika bɛ yuun' pishi, o alizama jinaduu silimin goli March 26, yuuni 1965.<ref name=ellison/><ref name=":Vieta"/><ref name="Obed"/>
Ako Adjei tiɛri yɛltɔɣa shɛli din daa niŋ silimin goli August 1, yuuni 1962 maa yɛliya:<blockquote>"N daa nyɛla ŋun bi tum taali ka niriba ban gba daa pahi maa, Tawia Adamafio and Cofie Crabbe be tum taali. Din daa niŋ nyɛla, ni daa nya tiŋduya minisita maa, n daa biɛli la Nkrumah chaŋ ni o mini tiŋgbani zuɣulana Yameogo ti di fiila Tenkudugu, din be Togo, Ghana ni Upper Volta silimin goli July 31, yuuni 1962. Di ni daa niŋ ka ti labiri na, n-daa biɛla tiŋgbani zuɣulana paati din zani Kulungugu shikuru. Saha bihi zuɣu din daa niŋ ka tiŋgbani zuɣulana paai na ti zani ka deei pini shikuru bil'sani, ka bɛ zaŋ bɛn kpulli lab' o na. Lala bia ŋɔ daa nyɛla di ni ŋmɛ ka ŋun kuli kpi di ni. Zuɣusuŋ maa, lala bɛni ŋɔ daa nyɛhigi tiŋgbani zuɣulana amaa di biɛla daa paai o nyaaŋa. Di daa kpuɣi Osagyefo tahi [[Bawku]] ka bɛ daa lahi zaŋ o tirisi Tamale. Ti ni daa labi na Accra binshɛɣu kam daa kuli chaŋla viɛnyɛla. Ka zaŋ chaŋ silimin goli July bahigu yuuni 1962, ka n deeilahibali din daa yina Dr. Okechuku Ekejeani, n Lincoln University mabia kuro ni n mini Nkrumah zo. O daa gomi chani [[London]] ka daa zani n mini tiŋgbani zuɣulana sani. Ni daa zaŋ wuhi Nkrumah, o daa yɛli ma ni n zaŋ mi o kuli n yiŋa ka o ti doni. N daa yɛn zaŋ chaŋ Flagstaff House biɛ kaali pɔi ka o daa naai labi [[Lagos]] wuntaŋ ni. Di daa ku beni ni ŋuna Alaaba dali, silimin goli August 29, yuuni 1962 ka bɛ daa kana di gbaai ma zaŋ ma chaŋ. Yuma din daa doli na, Naawuni ko n-daa mi din niŋ ma."<ref name=":Vieta"/></blockquote>
Ako Adjei n-ti pahi niriba ata maa zuɣu daa pahila siyaasa niriba shɛba National Liberation Council ni daa yooi bahi din daa niŋ ka bɛ ŋmɛ n-paai Nkrumah mini o gɔmnanti silimin goli February 24, yuuni 1966. National Liberation Council daa yihi o Nsawam Medium Security Prison silimin goli September 6, yuuni 1966.<ref name=ellison/><ref name=":Vieta"/>
== O Bahigu Biɛhigu ==
Dabsili shɛli din daa kana pɔi ni o sarika yiɣibu dabsili yuuni 1966 pulini, Ako Adjei daa yihila o nuu ka che siyaasa baayan o ni daa nye nyari sheli la zuɣu, bin shɛɣu o ni daa ʒiya ni bɛ ŋmala ʒiri n pa o n ti pahi o ni daa k[pe sarika puuni la. Baayan bɛ ni yiɣi o sarika puuni, o daa pa zaŋ la o maŋa n ti o daŋ mini o tuma zaŋ kpa kootu yɛltɔɣa polo. <ref name=":Vieta2">{{cite book|author=Vieta, Kojo T.|url=https://books.google.com/books?id=uw0OAQAAMAAJ&q=ebenezer+ako+adjei|title=The Flagbearers of Ghana:Profiles of One Hundred Distinguished Ghanaians|date=1999|publisher=Ena Publications|isbn=9789988001384|page=56}}</ref>
O daa pa kula o saha n niŋ di o paɣa mini o bihi puuni, o paɣa mini o bihi daa nyɛla ban tabi n sɔŋ o pam saha shɛŋa bɛ ni daa duhi o kootu n kari o sariya, ka lahi bɔ saha shɛli bɛ ni daa lahi kari o sariya halli ni o sarika kpɛbu saha.<ref name=":Vieta3">{{cite book|author=Vieta, Kojo T.|url=https://books.google.com/books?id=uw0OAQAAMAAJ&q=ebenezer+ako+adjei|title=The Flagbearers of Ghana:Profiles of One Hundred Distinguished Ghanaians|date=1999|publisher=Ena Publications|isbn=9789988001384|page=56}}</ref>
O daa labi mi m pu o tuma biɛhigu, ka daa di nasara zaŋ kpa o kootu mali zani polo, kootu shɛli din yuli booni Teianshi Chambers, ka daa pa labi o kootu tuma ni nti labi nye o alikaale tumtumda.<ref name=":Vieta5">{{cite book|author=Vieta, Kojo T.|url=https://books.google.com/books?id=uw0OAQAAMAAJ&q=ebenezer+ako+adjei|title=The Flagbearers of Ghana:Profiles of One Hundred Distinguished Ghanaians|date=1999|publisher=Ena Publications|isbn=9789988001384|page=56}}</ref>
Baayan sooja govinanti shɛli din daa pahiri ayi din niŋ Ghana tiŋgbani puuni, bɛ daa zaŋ la Ako Adjei m pahi 'Commision' daambolo puuni. ka di nyɛla [[:en:Supreme_Military_Council_(Ghana)|Supreme Military Council]] n daa zaŋ o m pahi ŋa puuni, yuuni 1978, kabi tuma daa n nye ni bɛ sabi zali kpana kundu n ti Ghana tiŋgbani. A yi kana nti lihi lahabaya sabu yili dina ka bɛ booni The Ghanaian Chronicle vihigu puuni, saha shɛli bɛ ni daa nye Ako Adjei ka o bie asanzanima daambolo puuni daa nyɛla din dahinshɛli Ghana ninvuhi timsa ni daa laɣim ka di nyɛla Ghana zuɣulan kuro, Jerry John Rawlings, saha shɛli din daa paai o zuɣulan' tali bahigu. Amaa pirin la o ni daa be yɛli shɛli la puuni la zuɣu, o niriba daa bɛ saɣi ni lahabaya sabira bɔhi o bohisi,<ref name="AKO2">{{cite web|date=24 February 2002|title=Ako Adjei Laid to Rest|url=https://mobile.ghanaweb.com/GhanaHomePage/NewsArchive/Ako-Adjei-Laid-to-Rest-21991|access-date=23 April 2020|work=Ghana Web}}</ref>
==Kpibu mini soɣibu ==
Ako Adjei nyɛla ŋun daa pahi Big Six zuɣu. O nyɛla ŋun daa kpi Silimiin goli January biɛɣ'pinaanahi dali yuuni 2002 ashibiti yuli booni Korle-Bu Teaching Hospital saha shɛli o ni daa nyɛ yuun pihinii ni anu. O nyɛla ŋun daa mali paɣa ni bihi anahi .<ref name=ellison/>
O ni daa kpi tiŋgbani ŋɔ ninvuɣ kara nyɛla ban daa chaŋ li la Ghana tiŋgbani zuɣulan kuro John Kufour nyɛ ŋun daa yɛlli ni bɛ yɛn ti o la "State burial".<ref name=ellison/><ref name="gna">{{cite web|url=https://www.modernghana.com/news/19729/dr-ako-adjei-would-be-given-state-burial.html |title=Dr Ako-Adjei would be given state burial - JAK |publisher=Ghanaweb | date=18 January 2002 |access-date=24 April 2020}}</ref> O nyɛla ŋun daa yɛlli ni tiŋgbani nyɛla din di Dr. Ako-Adjei samli pirinla kpaŋmaŋ shɛli o ni daa niŋ n-ti tiŋgbani maa zuɣu. O nyɛla ŋun pahi Big Six Ghana's siyaasa tali taarihi puuni, Dr. Ako-Adjei kpibu ŋɔ nyɛla din daa wuhi ni bɛ lala ninvuɣ shɛba ban daa niŋ kpaŋmaŋ ka Ghana di maŋsulinsi ŋɔ zaa kpi lala saha maa. Amaa yuli shɛli bɛ ni daa zali lala saha ŋɔ nyɛla din ku tooi kpihim. O fiila puuni yaha, o daa pahi o yɛligu,<nowiki>''</nowiki> ni Dr Ako Adjei nima daa kpaya siyaasa paati paati shɛli din yina ni di sɔŋ gɔvinanti maa pam. ka yƐli ni Ghana mulichi kam ŋun diri anfaani balibu kam ka di nɣela bɛ tuun shɛli ni kpaŋmaŋa shɛli bɛ ni niŋ zali Ghana, nyɛla ban simsi ni bɛ puhi ka pahi ba pam ka zaŋ bɛ sɔŋsim balibu kam n sɔŋ Dr. Ako-Adjei daŋ ka bɛ bo simsibu ni sɔɣibu ŋan gaɣim n ti o<nowiki>''</nowiki> <ref name="gna"/>
O daa pa labi mi m pu o tuma biɛhigu , ka lahi di nasara zaŋ kpa o kootu mali zani polo, din yuli nye Teianshi Chambers, ka daa pa labi piligu o ʒengama zuɣu kootu tuma tumbu.<ref name=":Vieta4">{{cite book|author=Vieta, Kojo T.|url=https://books.google.com/books?id=uw0OAQAAMAAJ&q=ebenezer+ako+adjei|title=The Flagbearers of Ghana:Profiles of One Hundred Distinguished Ghanaians|date=1999|publisher=Ena Publications|isbn=9789988001384|page=56}}</ref>
===State burial===
Dabisili shɛli bɛ ni daa yɛn soɣi o ŋɔ, bɛ nyɛla ban daa wuhi Ghana tuuta nima wuhiri kpaŋmaŋ shɛli o ni niŋ n-ti tiŋgbani maa.<ref name="gna"/> O kuli maa nyɛla din daa niŋ "state house". Ninvuɣ shɛba ban daa be o kuli yili ŋɔ n daa nyɛ siyaasa niriba, daabihi, minisata nima, council of state kpamba, Naanima, zosimnima ni ban kam daa pahi.<ref name="AKO"/>
Din daa niŋ ka bɛ ti o "State burial" nyaaŋa, "private burial" nyɛla din daa niŋ mausoleum zaŋ n-ti Holy Church of God, Okoman, Dome din be [[Accra]].<ref>{{cite web|url=https://mobile.ghanaweb.com/GhanaHomePage/features/Dr-Ebenezer-Ako-Adjei-An-Appreciation-21921 |title=Ghana: Ako Adjei Laid to Rest |work=GhanaWeb |date=30 November 2001 |publisher=AllAfrica |access-date=22 April 2020}}</ref>
==Maŋamaŋa biɛhigu==
Ako Adjei nyɛla ŋun daa niŋTheodosia Ako Adjei (''née'' Kote-Amon) amiliya ka o mini o nyɛ ban mali bihi anahi ban zaa nyɛ paɣaba. O nyɛla dolodolo nira ka nyɛ ŋun daa chani Perisbyterian Church of Ghana. O ni daa nyɛ dolodolo nira ŋɔ, o nyɛla ŋun daa mali dihitabili ni Naawuni n nyɛ ŋun niŋdi binshɛɣu kam n-tiri vuhirigu kam ŋun be dunia ŋɔ ni. "Sokam ni tu ni bɛ niŋ shɛm nyɛla bɛ jamdi Naawuni ka o niŋ bɛ ni bori binshɛŋa zaa n-ti ba."<ref name=":Vieta"/>
==Honours==
*Yuuni 1946, o nyɛla ŋun daa leei ŋun pahi Royal Institute of International Afairs nira <ref name="EAA">{{cite journal |title=Ghana Year Book 1959 | date=1959 |publisher=Graphic Corporation | page=143 |journal=Ghana Year Book}}</ref>
*Yuuni 1952 o nyɛla ŋun daa leei ŋun pahi American Academy of Political and Social Science .<ref name="EAA"/>
*Yuuni 1962 , o nyɛla ŋun daa deegi Honorary degree zaŋ n-ti Doctor of Laws ka di daa yina, Lincoln University, [[Pennsylvania]], [[United States]]<ref>{{cite web |title=Ako-Adjei, Ebenezer |url=http://www.s9.com/Biography/Ako-Adjei-Ebenezer |access-date=14 April 2007 |work=Biographies |publisher=}}</ref>
*Silimiin goli March dabaa ayopɔin dali yuuni 1997 din daa niŋ ka Ghana nima daa yɛn niŋ 40th Maŋsulisi dabisili chuɣu puhibu, Ako Adjei nyɛla ninvuɣ so bɛ ni daa piigi ɔfisa zaŋ n-ti Order of the Star of Ghana –ka ŋun daa piigi o li ŋɔ nyɛ tiŋgbani zuɣulan kuro [[Jerry Rawlings|Jerry John Rawlings]] zaŋ n-ti kpaŋmaŋ shɛli o ni daa niŋ Ghana maŋsulinsi deebu ni" <ref name=ellison/>
*Yuuni 1999, o nyɛla ŋun daa deegi Millennium Excellence Award for Outstanding Statesmen.<ref name="Dr. Ako Adjei">{{cite web|title=Sankara Interchange re-named after Dr. Ako Adjei|url=http://www.modernghana.com/news/73675/1/sankara-interchange-re-named-after-dr-ako-adjei.html|access-date=5 June 2011|publisher=Modern Ghana}}</ref>
==Legacy==
Ako Adjei Interchange din be Accra, bɛ ni daa na mi shɛli Sankara Interchange nyɛla bɛ ni daa labi taɣi shɛli yuli zaŋ n-ti o.<ref>{{Cite web|title=Sankara Interchange re-named after Dr. Ako Adjei|url=https://www.modernghana.com/news/73675/sankara-interchange-re-named-after-dr-ako-adjei.html|access-date=2020-12-26|website=Modern Ghana|language=en}}</ref><ref>{{Cite web|title=Sankara Overpass Renamed After Ako Adjei|url=https://www.modernghana.com/news/27058/sankara-overpass-renamed-after-ako-adjei.html|access-date=2020-12-26|website=Modern Ghana|language=en}}</ref> Ako-Adjei Park gba nyɛla din be Osu, Accra.
== Nolini yɛltɔɣa ==
<blockquote>"Ghana nyɛla ti tingbani . Ti ka shɛli polo pahi di zuɣu . Kpenŋ ŋɔ ka Naawuni zaŋti niŋ ka ti baŋ ni di nyɛla din vɛli ti ti zaa ."<ref name="ellison2" /></blockquote>
==Kundivihira==
{{Reflist}}
==External links==
*[http://www.ghanaweb.com/GhanaHomePage/features/artikel.php?ID=21921 Ghana Home Page], ghanaweb.com
*[http://www.s9.com/Biography/Ako-Adjei-Ebenezer Biography], s9.com
*[https://web.archive.org/web/20110129025414/http://www.kokorokoo.com/LaaClub/LaHallOfFame.aspx Profile], kokorokoo.com via archive.org
{{DEFAULTSORT:Adjei, Ako}}
[[Pubu:Lahabaya zaa]]
[[Pubu: Lahabaya zaa]]
[[Pubu:Ninsala ŋun lahi ka o nyevuli ni]]
[[Pubu:Daabihi]]
[[Pubu:Ghana dolo dolo niraba]]
[[Pubu:Paɣaba]]
[[Pubu:Paɣa]]
op4vrwv91jfu1nshyj65cbyvvixhtph
115866
115865
2025-06-20T03:45:40Z
Abdul-Rauf Moshie
3942
/* Kpibu mini soɣibu */
115866
wikitext
text/x-wiki
{{Bio}}
'''Ako Adjei''' (bɛ daa dɔɣi o la Silimiingoli June biɛɣ' pia ni ayopɔin dali yuuni 1916 ka o daa ti kpi bee n-kani Silimiingoli January biɛɣu pia ni anahi dali yuuni 2002),<ref name=":0">{{cite journal|title=Ako Adjei--the Walking History of Ghana:Cameron Duodu on One of the Founding Fathers of Ghanaian Independence Who Died in Accra on 14 January |last=Duodu |first=Cameron |date=March 2002|url= https://www.questia.com/magazine/1G1-83534325/ako-adjei-the-walking-history-of-ghana-cameron|journal=[[New African]] |access-date=26 June 2019}}</ref> O daa nyɛla [[Ghana]]ian [[siyaasa]] nira, alikaali nira nti pahi lahabali tira. O nyɛla ŋun daa be United Gold Coast convention ka daa pahi toondaan nima ayobu shɛba ban daa niŋ kpaŋmaŋa ka [[Ghana]] deegi di maŋsulinli la puuni yino, ninvuɣ shɛba bɛ ni daa na booni The Big Six.<ref>{{Cite web |date=2020-08-06 |title=Big six enduring lessons from the founding fathers of Ghana |url=https://www.ghanaweb.com/GhanaHomePage/features/Big-six-enduring-lessons-from-the-founding-fathers-of-Ghana-1027507 |access-date=2024-03-06 |website=GhanaWeb |language=en}}</ref><ref>{{Cite web |last=Afful |first=Aba |date=2019-10-16 |title=Meet Dr. Ako-Adjei the only Big Six member who lived through 9 governments |url=https://yen.com.gh/135273-the-amazing-story-big-six-member-dr-ako-adjei-lived-9-governments.html |access-date=2024-03-06 |website=Yen.com.gh - Ghana news. |language=en}}</ref> Adjei nyɛla ŋun daa leei jintɔra zaŋ n-ti [[Convention People's Party]] yuuni 1954 ka nyɛ ŋun daa gbubi minista tali hali ni yuuni 1962 din daa niŋ ka o nyɛ Minister for Foreign Affairs.<ref>{{Cite web |title=Ghana pays tribute to founders' - Graphic Online |url=https://www.graphic.com.gh/news/politics/ghana-pays-tribute-to-founders.html |access-date=2020-08-05 |website=graphic ghana |date=4 August 2020 |language=en-gb}}</ref>
Bɛ daa dɔɣi o la tiŋ yuli booni Adjeikrom, tiŋ'kpaŋ bila din be Akyem Abuakwa yaɣili, Ako Adjei nyɛla ŋun nya o "tertiary" shikuru baŋsim [[United States]] mini United Kingdom. Din daa niŋ ka o nya o shikuru baŋsim sambani nyaaŋa, o nyɛla ŋun daa labina n daa ti pahi Gold Coast's struggle zaŋ n ti siyaasa tali maŋsulinsi deebu ka nyɛ ŋun daa pahi United Gold Coast Convention (UGCC) ka nyɛ ŋun pahi ninvuɣ shɛba ban piligi li zuɣu. Ako Adjei nyɛla ŋun daa zaŋ [[Kwame Nkrumah]] wuhi Ghana siyaasa tali din daa niŋ ka o yɛlli o yɛltɔɣa sabiri shɛli o ni daa zaŋ wuhi salo Organising Secretary zaŋ n-ti UGCC.<ref name="ellison">{{cite web |url=http://www.ghanaweb.com/GhanaHomePage/features/artikel.php?ID=21921 |title=Dr. Ebenezer Ako Adjei - An Appreciation |access-date=14 April 2007 |date=22 February 2002 |last=Ellison |first=Kofi |work=Ghana Web |publisher=Ghana Home Page}}</ref>
Din daa niŋ ka Ghana deegi di maŋsulinsi nyaaŋa, Ako Adjei nyɛla ŋun daa toondana zaŋ n-ti siyaasat tali yaɣa pam kamani o ni daa leei tuuli minisata zaŋ n-ti Interior and justice zaŋ n-ti [[Ghana]]. O nyɛla ŋun daa lahi leei Ghana tuuli Minister for Foreign Affairs din daa niŋ ka bɛ daa taɣi o yihi o Minister for External Affairs labisi Minister for Foreign Affairs Siimiin goli May yuuni 1961. Ako Adjei's siyaasa tali tuma nyɛla din daa dɔni tiŋ din daa niŋ ka o piligi tiŋgbani zuɣulan kuro Kwame Nkrumah tɔhibu ni Kulungugu bomb yuuni 1962.
Din daa niŋ ka bɛ daa bahi o yuuni 1966, Ako Adjei, nyɛla niriba pam ni daa bɛ lahi nyari so bee so daa bi lahi wumdi o lahabali Ghana lahabali churi ni mini siyaasa yɛltɔɣa ni. O nyɛla ŋun daa zaŋ o zaɣa niŋ o daŋ ni mini o alikaali tali ni. Yuuni 1992 o nyɛla ŋun daa zaŋ Ghananima daabia George Grant lahabali pa pohim zuɣu.<ref>{{Cite book|last=Adjei|first=Ako|url=https://www.worldcat.org/oclc/32650474|title=Life and work of George Alfred Grant (Paa Grant)|date=1992|publisher=Waterville Pub. House|isbn=978-9964-5-0233-1|location=Accra|language=en|oclc=32650474}}</ref> Yuuni 1997 o nyɛla ŋun daa di Order Of the Star Of Ghana pini– di nyɛla pini titali zaŋ n-ti Republic of Ghana ka di nyɛla kpaŋmaŋ shɛli o ni daa niŋ zaŋ n-ti Ghana maŋsulinsi deebu zuɣu. Ako Adjei nyɛla ŋun daa kpi yuuni 2002 din daa niŋ ka duro daa gbaagi o saha bela nyaaŋa.<ref>{{cite web | url=
https://www.modernghana.com/amp/news/1021213/big-six-enduring-lessons-from-the-founding-father.html | title=Big Six Enduring Lessons From The Founding Fathers Of Ghana | date=6 August 2020 | access-date=2021-08-26 }}</ref>
== Piligu biɛhigu mini shikuru baŋsim ==
===Gold Coast===
Ako Adjei nyɛla bɛ daa dɔɣi so Silimiin goli June biɛɣ'pinaayopɔin dali yuuni 1916 tiŋ yuli booni Adjeikrom ka di be Akyem Abuakwa tiŋgbani.<ref name=ellison/> Adjeikrom nyɛla tiŋ'shɛli din nyɛ pukpariba tiŋ din be Eastern Region zaŋ n-ti [[Ghana]] (bɛ ni daa na mi shɛli Gold Coast la). O ba n daa nyɛ Samuel Adjei ŋun daa nyɛ pukpara mini daabia la ka o ma daa nyɛ Johanna Okaile Adjei. O lammba ŋɔ zaa nyɛla ban daa yina La, tiŋ din miri [[Accra]]. O nyɛla ŋun mali tizo'dabba mini tizo'paɣaba pam amaa ŋun daa nyɛ bi'sani.<ref name=":Vieta">{{cite book |author=Vieta, Kojo T. | date=1999 | title=The Flagbearers of Ghana:Profiles of One Hundred Distinguished Ghanaians | url=https://books.google.com/books?id=uw0OAQAAMAAJ&q=ebenezer+ako+adjei | publisher=Ena Publications |page=56| isbn=9789988001384 }}</ref><ref name="OA">{{cite book |title= The life and times of Dr. J. B. Danquah|last=Ofosu-Appiah|first=L H |year=1974 |publisher=Waterville Pub. House |page=64 }}</ref>
O piligu shikuru nyɛla din daa piligi Eastern Region shikuru yuli booni Busoso Railway Primary School, ni ka o daa chani o naba kamani "14 miles" chani shikuru ka kuna. O nyɛla ninvuɣ so bɛ ni daa zaŋ labisi [[Accra]] ka o daa ti tuɣi o shikuru baŋsim bɔbu La Presbyterian Junior School ka daa ʒini dura ata ni. O nyɛla ŋun daa bi tooi yɛri Ga balli ka di daa nyɛ lammba balli amaa o daa nyɛla ŋun tooi karimba ka sabbi kambonsili ka nyɛ ŋun daa lahi yɛri Dangme. O nyɛla ŋun daa tuɣi La Presbyterian Senior School hali ni yuuni 1933 din daa niŋ ka o daa paai Standard Six. Silimiin goli March yuuni 1933 o nyɛla ŋun daa di "scholarship" ni ti chaŋ Christ Church Grammar School. O nyɛla ŋun daa labina La Presbyterian Senior School chiri yini nyaaŋa o ni daa chaŋ Christ Church Grammar School dama o suhi daa bi gbaai shikuru maa.<ref name="OA"/>
O ba nyɛla ŋun daa pa zaŋ o tahi [[Accra Academy]] din daa nyɛ "private secondary" shikuru. Silimiin goli April yuuni 1933 o nyɛla ŋun daa kpɛ Accra Academy ka daa yɛlli ni o suhi lala shikuru ŋɔ. O nyɛla ŋun daa chani "mile" nima anahi yiri La chani Jamestown (ni ka shikuru ŋɔ daa be), dama o nyɛla ŋun daa na ku tooi yo loori ziuɣu ka di liɣiri nyɛ din daa yiɣisi kamani " two pence". Yuuni 1934, o nyɛla ŋun daa sabbi Junior Cambridge zahimbu ka daa paasi. Din daa niŋ ka o be Accra Academy,o nyɛla ŋun daa bi tooi nyari "cost of books" amaa karimba nima maa yino, Mr. Halm Addo (ninvuɣ shɛba ban daa kpa shikuru ŋɔ yino ) nyɛla ŋun daa sɔŋdi o ni liɣiri ka o dari bukunima. Silimiin goli December yuuni 1936, o nyɛla ŋun daa pahi shikuru bihi shɛba Accra Academy ni daa zaŋ n-ti Cambridge Senior School leaving Certificate Examination. Bɛ shikuru bihi shɛba ban daa sabi lala zahimbu ŋɔ puuni, niriba ayi n daa paasi ka di saɣi ni bɛ chami London Matriculation Examination Board. Bɛ yino n daa nyɛ Ako Adjei.<ref name="OA" />
O daa nyɛla karimba zaŋ n-ti Accra Academy yuuni 1937<ref>{{cite book |last=Segal |first=Ronald |date=1961 |title=Political Africa:A Who's who of Personalities and Parties |url=https://books.google.com/books?id=HuE_AAAAYAAJ&q=taught+academy+1938| page=7| publisher=Praeger}}</ref> pɔi ka daa chaŋ n-ti pahi Junior Civil Service Silimiin goli June yuuni 1937. Bin din gbaai Silimiin goli June yuuni 1937 zaŋ hali ni Silimiin goli December yuuni 1938 o daa nyɛla Second Division Clerk zaŋ n-ti Gold Coast Civil Service. O nyɛla bɛ ni daa yɛlli so ni o sɔŋmi Harold Cooper, European Assistant Colonial Secretary mini J.E. S de Graft-Hayford ni ka bɛ laɣim ka kpa Gold Coast Broadcasting Service. Din bɔŋɔ piligu n daa nyɛ bɛ ni pa mi shɛli [[Ghana Broadcasting Corporation]].<ref name="OA" />
Din daa niŋ ka o bɔhindi Accra Academy Ako Adjei nyɛla ŋun daa mali zaɣa ni lahabalitbu, o nyɛla ŋun daa sabbi n-ti ''[[African Morning Post]]'', lahabali churi gbana din daa be Nnamdi Azikiwe ŋun daa ti leei tuuli tiŋgbani zuɣulan zaŋ n-ti Nigeria sulinsi ni. Azikiwe nyɛla ŋun daa saɣi n-ti o gbaŋ ŋɔ ka daa bo soya ni bɔhim Lincoln University, [[Pennsylvania]], [[United States]]. Silimiin goli November yuuni 1938, o nyɛla ŋun daa yi Civil Service tuma ŋɔ ka daa chaŋ [[England]] Silimiin goli December lala yuuni maa.<ref name="OA" />
===United States===
<!-- Deleted image removed: [[File:Football squad of Lincoln University, Pennsylvania.jpg|thumb|[[Lincoln University (Pennsylvania)|Lincoln University]] football (soccer) team (1939-1941)<br />[[Kwame Nkrumah]] standing first from left and [[Ebenezer Ako-Adjei]] sitting second from left]] -->
Silimiin goli January yuuni 1939, o nyɛla ŋun daa paai Lincoln University , [[Pennsylvania]] ka K. A. B. Jones-Quartey nyɛ ŋun daa tohi o soli, shikuru bila ŋun daa yina Gold Coast ka Ako Adjei nyɛ ŋun daa mi o pirinla tun'shɛli o ni daa tum ni ''Accra Morning Post zuɣu''. Jones-Quartey nyɛla ŋun daa niŋ suhipiɛlli ka deegi o ka daa zaŋ o wuhi salo ka daa boli o Francis Nwia Kofi Nkrumah ([[Kwame Nkrumah]]). Lincoln University, o nyɛla ŋun daa be Houston Hall ka nyɛ ŋun daa ŋmɛri bolli n-tiri university ŋɔ. O nyɛla ŋun daa bɔhindi Political Science, Economics, Sociology, English, Latin n-ti pahi Philosophy.<ref name=":chinebuah"/>
Ako Adjei nyɛla ŋun daa be du'yini ni Houston Hall ni Jones-Quartey ka bɛ du maa mini Nkrumah's duu nyɛ din daa kpa taba, ka di daa leei bara pirinla Nkrumah daa nyɛla "postgraduate" shikuru bila zuɣu. Ako Adjei mini [[Kwame Nkrumah|Nkrumah]] nyɛla ban daa ti leei zori taba. Bɛ nyɛla ban daa mali bɛ laɣingu ni ninvuɣ shɛba ka daa gbaari saawatra nima ka daa booni li ( "bull sessions") ka di nyɛ din daa jɛndi Gbaŋsabila tiŋgbani ni yɛn niŋ shɛm deegi bɛ maŋsulinsi . Gbaŋsabila tiŋgbana shikuru bihi shɛba ban daa tooi be lala saawara ŋɔ gbubu ŋɔ ni n daa nyɛ Jones-Quartey, Ozuomba Mbadiwe, Nwafori Orizu n-ti pahi Ikechukwu Ikejiani.<ref name=":chinebuah">{{cite book |last=Chinebuah |first=Aidoohene Blay |year=2017 |title=Ghana's Pride and Glory:Biography of Some Eminent Ghanaian Personalities and Sir Gordon Guggisberg |publisher=Graphic Communications|page=218}}</ref>
O ni daa niŋ yuuni ni pirigili nyaaŋa Lincoln, o nyɛla ŋun daa di Phelps-STokes Fund Scholarship ni o chaŋ Hampton Institute din be Virginia la n-ti bahi naai o university degree dini. O nyɛla ŋun daa lahi di "scholarship" yaha n-daa chaŋ Columbia University School of Journalism n daa ti deegi shɛhirili gbaŋ din nya master's degree silimiin goli June yuuni 1943. O nyɛla ŋun daa nya tuma wuhiri African Studies Department shikuru yuli booni Fisk University ka nyɛ ŋun daa sɔŋdi Dr. Edwin W. Smith. Dr. Smith nyɛla ŋun daa yina England ka nyɛ ŋun daa labi o ya tiŋgbani ŋɔ ni o ti kpa bɔhimbu yaɣa palli ka daa gahi nuu boli Ako Adjei ni o ti sɔŋ o.<ref name=":chinebuah"/>
===United States===
<!-- Deleted image removed: [[File:Football squad of Lincoln University, Pennsylvania.jpg|thumb|[[Lincoln University (Pennsylvania)|Lincoln University]] football (soccer) team (1939-1941)<br />[[Kwame Nkrumah]] standing first from left and [[Ebenezer Ako-Adjei]] sitting second from left]] -->
Silimin goli January 1939, o daa paai na Lincoln University, [[Pennsylvania]] ni o ti niŋ K. A. B. Jones-Quartey maraaba, shikuru bil' ŋun daa yina Gold Coast ka Ako Adjei daa mi o zaŋ yi o ni daa tumdi ''Accra Morning Post''. Jones-Quartey marihabi ŋɔ niŋbu ni, o daa kana mi ni Gold Coast shikuru bil' so yaɣa, Francis Nwia Kofi Nkrumah ([[Kwame Nkrumah]]). Lincoln University ŋɔ ni, p daa nyɛla ŋun be Houston Hall ka daa ŋmɛ bolli ti shikuru maa. O daa sabi ya ni o bohim siyaasa tali, daabiligu, Siliminsili, Latin ni Philosophy.<ref name=":chinebuah"/>
Ako Adjei daa nyɛla ŋun gbɛri du yini ni Jones-Quartey Houston Hall maa ni, ka bɛ duu ŋɔ daa kuli ba daaŋa ni Nkrumah duu, ka ŋun duu daa galisi di ni daa niŋ ka di nyɛla ŋun karim mi siɣisi ka lahi labina maa. Ako Adjei daa nyɛla ŋun niŋ ningbuna ni [[Kwame Nkrumah|Nkrumah]] di mini bɛ yuma daa kuli pa yim maa. Bɛ mini bɛ shikuru bihi taba daa tooi ʒiindi diri alizama jɛndiri gbaŋsabila tiŋgbana deeri maŋaulinsi shɛm. Gbaŋsabila tiŋgbana shikuru bihi ban daa tooi pahiri lala alizama ŋɔ ni shɛba n-nya Jones-Quartey, Ozuomba Mbadiwe, Nwafor Orizu ni Ikechukwu Ikejiani.<ref name=":chinebuah">{{cite book |last=Chinebuah |first=Aidoohene Blay |year=2017 |title=Ghana's Pride and Glory:Biography of Some Eminent Ghanaian Personalities and Sir Gordon Guggisberg |publisher=Graphic Communications|page=218}}</ref>
O yuuni ni pirigili nyaaŋa Lincoln, o daa di "Phelps-Stokes Fund" ni o chaŋ Hampton Institute din be Virginia la, ka daa deei gbaŋ labi dini ti naai univɛsiti shikuru. O daa lahi scholarship chaŋ "Columbia University Graduate School of Journalism" ka daa naai ka deei shɛhirili gbaŋ din nya master's degree silimin goli June 1943. O daa nya tuma lee karimba African Studies Department din be Fisk University ka di nyɛla Dr. Edwin W. Smith sɔŋsim ni. Dr. Smith daa yina la England ni o ti yooi lala karim yaɣali maa ka daa gahi nuu boli Ako Adjei ni o kana ti sɔŋdi o.<ref name=":chinebuah"/>
===United Kingdom===
Ako Adjei nyɛla ŋun daa labi United Kingdom ni o ti bɔhim alikaali tali. O karimba tali tuma Fisk University nyɛla din daa ti o liɣiri ka o daa kpɛ Inner Temple Silimiin goli May yuuni 1944. O nyɛla ŋun daa laɣisi liɣiri maa zaa yoli , o nyɛla ŋun daa bori laɣa kara ni o tooi naai o alikaali tali bɔhimbu ŋɔ. O ba nyɛla ŋun daa zaŋ o yili din daa be Post Office Lane din be [[Accra]] zaŋ chaŋ Lebanese haai £10 yuuni kam zaŋ n-ti yuuni pihinu ka daa deegi yuun pihita liɣiri. O nyɛla ŋun daa kpi pɔi ka di yɛltɔɣa daa naai, lala zuɣu o mini bilimnima nyɛla ban daa to ni bɛ dihi bɛ nuu gbana zuɣu pɔi ka Lebanese merchant naayi yo £300 ŋɔ.<ref name="OA"/>
Britain, Ako Adjei nyɛla ŋun daa be siyaasa tali ni. Din daa niŋ ka dunia zaa tɔbu din pahiri ayi daa naai, British colonies din be Asia pam nyɛla ban daa deegi bɛ maŋsulinsi ka dizuɣu chɛ ka shikuru bihi ban daa be Silimiin'tiŋsi ŋɔ ni ka nyɛ gbaŋsabila daa nya lala niŋsim ŋɔ ka yɛlli ni bɛ m bo soya gba deegi bɛ maŋsulinsi West Africa.<ref name="OA"/>
Ako Adjei nyɛla ŋun daa niŋ kpaŋmaŋ pam West African Students Union (WASU) ni ka daa leei di zuɣulan.<ref name="Ako Adjei4">{{cite web|url=http://www.ghanaculture.gov.gh/index1.php?linkid=65&archiveid=959&page=1&adate=17/08/2007|title=Dr. Ako Adjei-Founder member of UGCC|publisher=ghanaculture.gov.gh|access-date=2 March 2011|archive-url=https://web.archive.org/web/20110721030836/http://www.ghanaculture.gov.gh/index1.php?linkid=65&archiveid=959&page=1&adate=17%2F08%2F2007|archive-date=21 July 2011|url-status=dead|df=dmy-all}}</ref><ref name="Ako-Adjei 1">{{cite web|url=https://www.newsghana.com.gh/six-lessons-from-ghanas-big-six/|title=Six Lessons From Ghana's Big Six |date=July 2016 |publisher=newsghana.com.gh|access-date=20 April 2018}}</ref> Nkrumah nyɛla ŋun daa paai na Britain yuuni 1945, bakoyi dibaa ashɛm nyaaŋa o ni daa paai na [[London]], Ako Adjei nyɛla ŋun daa chaŋ o sani saha shɛli o ni daa bori zuɣulan tali zaŋ n-ti WASU. Nkrumah nyɛla ŋun daa mali biɛhigu shee yɛlimuɣisirili lala saha ŋɔ ka o daa deegi o niŋ No.25 Lauvier Road hali ka daa ti nya biɛhigu shee zaŋ n-ti (Nkrumah), No. 60 Burghley Road ka di miri Tufnel Park Tube Station. Nkrumah nyɛla ŋun daa be ni hali daa ti yi London yuuni 1947. Ako Adjei nyɛla ŋun daa zaŋ Nkrumah mini Kojo Botsio ŋun daa nyɛ Nkrumah zo la wuhi WASU . O WASU dabisa maa ni, Ako Adjei nyɛla ŋun daa yɛlli ni, " din daa niŋ ka Nkrumah paai na London ŋun daa nyɛ zuɣulan zaŋ n-ti WASU. N daa zaŋ Nkrumah wuhi WASU Secretariat ka daa zaŋ o wuhi Kankam Boadu mini [[Joe Appiah]] ban gba daa nyɛ kpamba zaŋ n-ti WASU."<ref name=":Vieta"/>
===United Kingdom===
Ako Adjei daa yiya chaŋ United Kingdom ni o ti bohim o bilim tiɛha ni daa nyɛ shɛli, alikaale tali. O wuhibu Fisk University daa ariʒichi ka o daa yo ka chaŋ [mInner Temple.silimin goli May 1944. Din mini o daa kuli laɣisi laɣiri ni o zaŋ piligi shikuru ŋɔ, o daa na bori laɣiri pam ni o bahi naai. O ba daa nyɛla ŋun kohi o yili din daa be Post Office polo, [[Accra]] ti Lebanese daabia la £10 yuun' yini kam ka di yɛn naai yuun pihinu zuɣu ka daa na deei yuun' pihita laɣiri. O ba daa kpiya pɔi ka lala gbaabu naai dinzuɣu o mini o biɛli n-daa dihi nuu pɔi ka Lebanese ŋɔ daa naai yo £300.<ref name="OA"/>
Britain, Ako Adjei daa niŋ zaɣa ni siyaasa. Di ni daa niŋ ka anduniya tobu din pahiri ayi la daa naai, Britain tiŋgbana pam bɛ ni daa ŋmɛ ka fa Asia yaɣali daa nyɛla ban dee maŋsulunsi, ka ŋɔ daa che ka shikuru bihi ban yina West Africa daa niŋ zaɣa biɛhigu din be yiŋa ka kpahi ba bahi ni gba bom maŋsulunsi soya West Africa.<ref name="OA"/>
Ako Adjei daa nyɛla ŋun tim nuu pam zaŋ yi West African Students Union (WASU) ka daa lee di zuɣulana.<ref name="Ako Adjei4">{{cite web|url=http://www.ghanaculture.gov.gh/index1.php?linkid=65&archiveid=959&page=1&adate=17/08/2007|title=Dr. Ako Adjei-Founder member of UGCC|publisher=ghanaculture.gov.gh|access-date=2 March 2011|archive-url=https://web.archive.org/web/20110721030836/http://www.ghanaculture.gov.gh/index1.php?linkid=65&archiveid=959&page=1&adate=17%2F08%2F2007|archive-date=21 July 2011|url-status=dead|df=dmy-all}}</ref><ref name="Ako-Adjei 1">{{cite web|url=https://www.newsghana.com.gh/six-lessons-from-ghanas-big-six/|title=Six Lessons From Ghana's Big Six |date=July 2016 |publisher=newsghana.com.gh|access-date=20 April 2018}}</ref> Nkrumah daa paai na Britain la yuuni 1945. Dakulo bihi zuɣu o ni daa paai na [[London]], Ako Adjei run daa guui chaŋ o sana saha shɛli o ni daa gindi bori WASU zuɣulana tali. Lala saha Nkrumah daa na dii ka o gbɛri luɣishɛli ka o daa deegi o niŋ o yiŋa din be No.25 Lauvier Road, hali ti daa naai nya gbɛbu shee ti o (Nkrumah) No. 60 Burghley Road, din daa bi waɣi ni Tufnel Park Tube Station. Nkrumah daa bɛla dini hali di daa yi London yuuni 1947. Ako Adjei daa zaŋ Nkrumah wuhi WASU ka Kojo Botsio ŋun daa ti lee Nkrumah zo kpeeni. O tiɛri o WASU dabisa, Ako Adjei yɛliya, "Din daa niŋ ka Nkrumah paai na London, n-daa nyɛla WASU zuɣulana. N-daa zaŋ Nkrumah chaŋ WASU gbaŋ ŋmari n-ti zaŋ o wuhi Kankam Boadu mini Joe Appiah, ban gba daa nya WASU kpamba, ni Kojo Botsio, ti ni daa pun nya shikuru bihi suu, No.l South Villas, Camden Town, London N. W. I. Ti tu ni n yɛli ni Nkrumah paabu na ni o kpaŋmaŋa WASU tuma ni daa nyɛla din ti li yaa. O nyaaŋa ka di daa laɣim "Pan-African Congress" ʒii din daa pahi anu ka ʒini Manchester yuuni 1945 ka George Padmore mini Nkrumah daa nya din gbaŋ ŋmariba ka m mi daa nya ban daa laɣim li maa puuni yino."<ref name=":Vieta"/> Lala laɣingu daa nyɛla sɔŋ zaŋ yi maŋsulunsi bobu polo ka ban daa kana ni shɛba n-nya W. E. B. Du Bois, Hastings Banda ni Jomo Kenyatta.<ref>{{Cite book |last1=Adi |first1=Hakim |url=https://books.google.com/books?id=W7mfAAAAMAAJ |title=The 1945 Manchester Pan-African Congress Revisited |last2=Sherwood |first2=Marika |date=1995 |publisher=New Beacon Books |isbn=978-1-873201-12-1 |language=en}}</ref>
Ako Adjei daa nyɛla ŋun kpɛ London School of Economics and Political Science n-ti bohim ka dee o M.Sc. degree ka na kuli bohimdi alikaale tali Inner Temple. O dahimbu yɛltɔɣa din daa nya ''Sala biɛhigu taɣibu'' daa nyɛla bɛ ni saɣiti shɛli,amaa, o siyaasa biɛhigu daa bi chɛ ka o nya saha ti li vihigu zaŋ kpa di polo .<ref name=":Vieta"/>
Ako Adjei daa di nasara o alikaale tali ŋɔ dahimbu kam zuɣu ka bɛ daa zaŋ o pahi alikaalenima zuɣu Inner Temple silimiin goli January 1947 yuuni.<ref name="OA"/><ref name=":Vieta"/>
==Gold Coast Labuna==
Ako Adjei daa labina Gold Coast silimin goli May 1947 ni silimin goli June 1947, ka k daa kpe [[Ghana Bar Association|Ghana bar]]. O tuuli niya daa nyɛla o kpa lahabali churi gbana "chain of newspapers" n-na kuli duhiri yee zaŋ maŋsulunsi deebu polo, tuun' o ni daa ku maŋ ti tum [[London]] zaa. Amaa, o daa bi tooi kpa lala lahabali chuɣu maa dama laɣiri daa kani zuɣu, o daa pahi Kof Adumoa-Bossman mini o taba zuɣu n-tum alikaale tuma.<ref name=":Vieta"/><ref name="OA"/>
===United Gold Coast Convention===
O ni daa niŋ [[Accra]] dabaashɛm, o daa chaŋ ni o ti kaai [[Joseph Boakye Danquah|J. B. Danquah]] ka o daa be ʒii ni ni shɛba n-zamdi siyaasa laɣingu kpabu ka Ako Adjei kpena pahi ʒii ma zuɣu.<ref name=":Vieta"/> Ako Adjei ka mani Gold Coast shikuru bihi pam ban daa be Britain lala saha maa daa nyɛla ban nyee nyoni Britain lahabali gbaŋ yɛltɔɣa din wuhi ni Gold Coast n-nyɛ bɛ ni yu shɛli. Danquah daa che ka o baŋ tum pam pun nyɛla din tum zaŋ siyaasa laɣingu kpabu polo.<ref name="OA"/>
Daba anahi nyaaŋa o ni daa labina yiŋa J. B. Danquah daa kana ti gbuɣ o chaŋ ni bɛ ti nya ban be tooni gbaaei United Gold Coast Convention (UGCC) kpabu polo.<ref name="OA"/> O daa lee bɛ komitii maa puni yino ka silimin goli August 4, yuuni 1947 din daa niŋ ka zaŋ li wuhi salo Saltpond, o daa pahi di kpamba zuɣu. Silimin goli August 22, yuuni 1947, laɣingu wulli din daa be Accra gba daa zaŋ wuhisalo ka bɛ daa piigi o gbaŋ ŋmara ka [[Edward Akufo-Addo]] mi nya zuɣulana, ka [[Emmanuel Obetsebi-Lamptey]] mini J. Quist-Therson mi nya zuŋulan' pahi. Din daa niŋ ka niriba pili zoobu, kpamba ŋɔ daa gbaaya ni di pa tu ni bɛ lɛbigili siyaasa laɣingu. Lala daa mali la bukaata ni pa kuli bo ŋun yɛn gbaŋ ŋmari ti li yuŋ ni wuntaŋ ni. J. B. Danquah daa yɛliya ni di tu ni Ako Adjei lee li, amaa, o daa zaɣisi li ka di daliri nyɛla o bori ni o kuli na tumdi la o ''African National Times'' lahabali chuɣu gbaŋ ka lahi tumdi o alikaale tuma yaɣa. O gba daa tiri wuhi ni ni bɛ zaŋmi li ti [[Kwame Nkrumah]] ŋun daa nyɛ West African National Secretariat (WANS) ,94 Grays' Inn, [[London]].<ref name=":Vieta"/>
Ako Adjei ni yɛli shɛm, ni ŋuni n-daa tiri wuhi ni bɛ boli Kwame Nkrumah dama o daa mi kpaŋmaŋa ni shɛm ka mi ni o ni bori ni o tab' sɔŋ. Di daliri daa nyɛla, pɔi ka o daa yi London labi Accra, Nkrumah daa yɛli o: <blockquote>"Ako, a daŋdila n tooni. A yi kuli Gold Coast ka tuma ti beni ka tiɛhi ni n-ni tooi tumli, nyin che ka m baŋ ka n lee kuna ti tum li saha zuɣu; laɣisi laɣiri n-lahi labi London ti naai n alikaale tali bohimbu Gray 's Inn."</blockquote>
Lala alikawuli ŋɔ lobu n-daa che ka o bi lahi niŋ zinchili ka tiri wuhi Nkrumah saha shɛli gbaŋ ŋmari tuma ni daa ti yi polo. Bɛ daa saɣiti o yɛltɔɣa maa ka daa sabi gbaŋ n-ti Nkrumah yɛli o di yɛltɔɣa hali ka daa ti bo laɣiri din yiɣisi pawunsi kobiga din daa nyɛ George Alfred Grant, ŋun daa kpa li, zuɣulana ni ariʒichi dira ni daa bo shɛli ni o zaŋ niŋ chaaji kuna Gold Coast. Nkrumah ni daa paai na, Ako Adjei daa zaŋ o wuhi paati maa kpamba: "O daa paai na la silimin goli December yuuni 1947 ka n daa zaŋ o wuhi G. A. Grant, J. B. Danquah, R. S. Blay ni kpamba shɛba ban daa pahi UGCC ni."<ref name=":Vieta"/>
===The Big Six===
<!-- Deleted image removed: [[File:The Big Six.jpg|thumb|[[The Big Six (Ghana)|The Big Six]]<br />''Standing (L to R):'' [[Kwame Nkrumah]], [[Emmanuel Obetsebi-Lamptey]], [[Ebenezer Ako-Adjei]], [[Edward Akufo-Addo]], [[J. B. Danquah]] and [[William Ofori Atta]]]] -->
Din daa niŋ ka Nkrumah kpɛ nam ni ka daa nyɛ gbaŋsabira zaŋ n-ti UGCC o nyɛla ŋun daa bori soya ni o yɛligi "convention colony-wide" ka daa chɛ ka niriba daa pahiri na.<ref name=":Vieta"/> Kpamba zaŋ n-ti UGCC nyɛla ban gba daa mali kurisi ni bɛ zaŋ ninvuɣ palla pahi dunia zaa tɔbu din daa pahiri ayi nyaaŋa.<ref name="gn">{{cite web|title=The Contribution Of The Veteran Towards Independence |date=28 February 2012 |url=https://newsghana.com.gh/the-contribution-of-the-veteran-towards-independence/ |publisher=News Ghana |access-date=26 April 2020}}</ref> Bɛ nyɛla ninvuɣ shɛba bɛ ni daa gahi nuu boli na n daa ti wum bɛ noli lahabali.<ref name="gn"/>
Pirinla nangban'yini tali fin daa be lala siyaasa paati nima ayi maa zuɣu, alikaali nima ban daa nyɛ siyaasa niriba zaŋ n-ti UGCC nyɛla ban daa kpaŋsi di ninvuɣ kura labi kpɛna paati maa ni ka daa zaŋ di gbaŋ chaŋ n-ti gomanati.<ref name="gn"/> Bɛ daa zaŋ la gbaŋ maa n-ti gomnanti Silimiin goli February biɛɣ'pishi ni anahi dali yuuni 1948 ka di nyɛ din daa tahi 1948 Accrea Riots.<ref name=":Vieta"/>
Ako Adjei mini toondan shɛba zaŋ n-ti UGCC kamani [[J. B. Danquah]], [[Emmanuel Obetsebi-Lamptey]], [[Edward Akufo-Addo]], [[William Ofori Atta]] n-ti pahi [[Kwame Nkrumah]]<nowiki/>nyɛla niriba pam ni daa booni shɛba Big Six nyɛla ban daa galim ka fiia lala saha maa British gomnanti ka Ako Adjei nyɛ bɛ ni daa yɛlli ni so kpalimi [[Navrongo]].<ref name=":Vieta"/>Bɛ ni daa bahi Big Six ŋɔ, di nyɛla din daa zaŋ wilingimsim na Nkrumah mini ninvuɣ shɛba ban daa be UGCC ka dizuɣu daa che ka Nkrumah yi lala paati maa ni yuuni 1949 ka daa kpa [[Convention People's Party]] (CPP). Ako Adjei nyɛla ŋun daa na be UGCC ka daa ti leei Nkrumah lahabali churi sabbira, ''African National Times'' and the ''Star of Ghana''.<ref name=":Vieta"/>
===Yuuni 1951 piibu-piibu mini Ghana Congress Party===
Yuuni 1951 Gold Coast legislative piibu piibu ni, Ako Adjei nyɛla ŋun daa zani n-ti UGCC n daa kpaɣiri m bo Accra Central Municipal Electoral District di be Gold Coast Legislative Assembly. O nyɛla ŋun daa nya kalinli din yiɣisi 1,451 ka Nkrumah's (CPP) nyɛ ŋun daa nya kalinli din daa yiɣisi 20,780, T. Hutton Mills' (CPP) 19,812 ka Emmanuel Obetsebi Lamptey's (UGCC) daa nya kalinli din daa yiɣisi 1,630.<ref name=":Vieta"/> Pirinla bɛ daa bi tooi nya nasara zaŋ n-ti UGCC lala piibu piibu ŋɔ ni zuɣu o nyɛla ŋun daa pahi shɛba zuɣu ni bɛ zaɣa paati bihi bihi maa laɣim taba. O nyɛla ŋun daa leei gbaŋsabira zaŋ n-ti Ghana Congress paati din daa niŋ ka bɛ daa kpali Silimiin goli May yuuni 1952. O saha bela ni GCP nyaaŋa, Ako Adjei nyɛla ŋun daa zaɣisi ni ku lahi chaŋ laɣinsi ni dama niriba nyɛla ban daa yɛlli ni ŋun chɛ ka Nkrumah wurim UGCC.<ref name=":Vieta"/><ref>{{cite book |last=Botwe-Asamoah |first=Kwame |date=17 June 2013 |title=Kwame Nkrumah's Politico-Cultural Thought and Politics:An African-Centered Paradigm for the Second Phase of the African Revolution |url=https://books.google.com/books?id=OcTC2eDx5ZsC&q=ako+adjei+born&pg=PA98 |publisher=Routledge |page=98|isbn=9780415948333 }}</ref>
===Convention People's Party===
Silimiin goli March yuuni 1953, Ako Adjei nyɛla ŋun daa nya "pressure" o zosim nima E. C. Quaye,Sonny Provencal mini Paul Tagoe sani ka daa saɣi n-ti ni o nyɛla ŋun yɛn pahi [[Convention People's Party]]. Silimiin goli March piligu yuuni 1953 o nyɛla bɛ ni daa zaŋ so wuhi salo Arena, [[Accra]] ni ka o daa di o tuuli noli alizama din daa niŋ ka o labi CPP.<ref name=":Vieta"/>
Yuuni 1954 Gold Coast legislative piibu piibu ni, o nyɛla ŋun daa zani n-ti CPP n daa kpaɣiri m bo Accra East in the Gold Coast Legislative Assembly. O nyɛla ŋun daa nya kalinli din yiɣisi 11,660 ka Nai Tete's 768, Kwamla Armah-Kwarteng's daa nya kalinli din yiɣisi 471 n-ti -pahi Nii Kwabena Bonnie III gba daa nya kalinli din yiɣisi 317 .<ref name=":Vieta"/> O nyɛla ŋun daa kpɛ jinaduu Silimiin goli June biɛɣ'pinaanu dali yuuni 1954.
Pirinla o nyɛla ŋun daa zali taarihi yuuni 1954 piibu piibu ŋɔ ni zuɣu, Ako Adjei nyɛla bɛ ni daa piigi so Gold Coast cabinet Silimiin goli July biɛɣ'pihita ayi ka dali yuuni 1954 ka ŋun daa piigi o li ŋɔ nyɛ Nkrumah din daa niŋ ka o daa nya prime minister zuɣulan zaŋ n-ti gomnanyi daabilim la. Bɛ daa piigi o Minisata zaŋ n-ti Trade and Labour.<ref>{{cite book |author=Ministry of Trade and Labour |date=1955 |title=Gold Coast, Handbook on Trade and Commerce |url=https://books.google.com/books?id=54tpO-YYJ4AC&q=ako+adjei |page=3}}</ref> O ni daa nyɛ Minister of Trade and Labour, o nyɛla ŋun daa tumdi yaɣa pam n-tiri tiŋgbani maa, o nyɛla ŋun daa lihiri Agricultural Produce Marketing Board tuma zuɣu, Cocoa Marketing Board, Industrial Development Corporation, Trade Unions n-ti pahi "Cooperatives".<ref name=":Vieta"/>
Silimiin goli February biɛɣ'pihita yini ka dali yuuni 1956 , bɛ daa piigi o Minista zaŋ n-ti Interior and Justice, zaashee shɛli [[Archie Casely-Hayford]] ni daa na gbubi. Lala yuuni maa, o nyɛla bɛ ni daa labi piigi so yuuni 1956 Gold Coast legislative piibu piibu ka o daa zani n-ti Accra East district electoral area din be Gold Coast Legislative Assembly.
==Post Ghanaian independence==
===Minister for Interior and Justice===
[[File:The National Archives UK - CO 1069-43-65.jpg|thumb|Ghana's first cabinet in 1957<br />''Standing (L to R):'' [[J. H. Allassani]], [[Nathaniel Azarco Welbeck|N.A. Welbeck]], [[Kofi Asante Ofori-Atta]], Ako Adjei, [[Kwame Sanaa-Poku Jantuah|J.E. Jantuah]], [[Imoru Egala]]<br />''Sitting (L to R):'' [[Archie Casely-Hayford|A. Casely-Hayford]], [[Kojo Botsio]], [[Kwame Nkrumah]], [[Komla Agbeli Gbedemah]], [[Edward Asafu-Adjaye|E.O. Asafu-Adjaye]]]]
Din daa niŋ ka Ghana deegi di maŋsulinsi Silimiin goli March dabaa ayobu dali yuuni 1957, Prime Minister Dr. [[Kwame Nkrumah]] nyɛla ŋun daa piigi tondanima, Ako Adjeinyɛla bɛ ni daa piigi so Minista zaŋ n-ti "Interior and justice".<ref>{{cite book |last=Rathbone |first=Richard |date=2000 |title=Nkrumah & the Chiefs: The Politics of Chieftaincy in Ghana, 1951-60 |publisher=Ohio State University Press |isbn=9780821413067 |url=https://books.google.com/books?id=sDBclHlDsu8C&q=ako+adjei+interior&pg=PR15}}</ref> Silimiin goli August yuuni 1957, Ministry of Interior and Justice nyɛla bɛ ni daa waligi shɛli ka di pa nyɛ minista zaŋ n-ti Interior mini minista zaŋ n-ti Justice. Bɛ daa zaŋ Ministry of Interior n-ti Krobo Edusei ka Ako Adjei daa leei Minister of Justice.<ref name="NK">{{cite book |last=Nkrumah |first=Kwame |date=1957 |title=Ghana's Policy at Home and Abroad:Text of Speech Given in the Ghana Parliament, 29 August 1957, by Kwame Nkrumah, Prime Minister |url=https://books.google.com/books?id=vu42AAAAIAAJ&q=ako+adjei+interior&pg=PA13| page=13 |publisher=Information Office, Embassy of Ghana}}</ref> Wuma wuma nyɛla din daa yina wuhi ni ŋun daa niŋ lala taɣibu ŋɔ n daa ny Nkrumah, dama Ako Adjei daa nyɛla Ga daa nyɛla niriba pam neeni ni daa tiɣi so pam ka di bɛ to ni m bo yɛlimuɣisira niŋ Ga-Adangbe Shifimo Kpee ka di nyɛ bɛ ni daa piligi shɛli saha bela [[Accra]].<ref name="NC">{{cite web |title=New Commonwealth, Volume 38 |url=https://books.google.com/books?id=CEYlAQAAMAAJ&q=edusei+interior+justice+ga |publisher=Tothill Press |page=3 |date=1960}}</ref>
===Minister for Labour and Cooperatives===
Yuuni nyaaŋa, Ako Adjei nyɛla bɛ ni daa taɣi so Ministry of Labour and Cooperatives.<ref>{{cite web|title=Ghana Today, Volumes 1-2 |url=https://books.google.com/books?id=GsEqAAAAMAAJ&q=ako+adjei+labour+and+cooperative&pg=PA331 |publisher=Information Section, Ghana Office |page=11 |date=1957}}</ref> O ni daa nuyɛ Minister of Labour and Cooperatives, o nyɛla ŋun daa sɔŋsi di tooni chandi ka daa piligi so palla. O nyɛla ŋun daa tooi leeri kpɛma Ghananima laɣingu zaŋ n-ti [[United Nations]].<ref>{{cite web|title=Ghana Today, Volumes 1-2 |url=https://books.google.com/books?id=GsEqAAAAMAAJ&q=ako+adjei+labour+led+delegation&pg=RA26-PA2 |publisher=Information Section, Ghana Office |page=2 |date=1957}}</ref>
===Resident Minister in Guinea and Minister for Foreign Affairs===
Silimiin goli February yuuni 1959, Ako Adjei nyɛla ŋun daa deegi Nathaniel Azarco Wellbeck ka daa leei Resident Minister zaŋ n-ti [[Guinea]]. Din daa niŋ ka o nyɛ Ghana's chief ŋun zani n-ti Guinea, bɛ daa piigi o Minister of External Affairs Silimiin goli April lala yuuni maa.<ref name="FA">{{cite book |last=Grilli |first=Matteo |author-link=Kwame Nkrumah |date=6 August 2018 |title=Nkrumaism and African Nationalism:Ghana's Pan-African Foreign Policy in the Age of Decolonization |url=https://books.google.com/books?id=S4dnDwAAQBAJ&q=ako+adjei+foreign+affairs&pg=PA112| page=112 |publisher=Springer|isbn=9783319913254 }}</ref> O nyɛla ŋun daa gbubi lala nama yai ŋɔ din daa niŋ ka o nyɛ Ghana's resident minister in Guinea mini Ghana's Minister of External Affairs hali ni Silimiin goli September yuuni 1959din daa niŋ ka bɛ daa yihi o tuma zaŋ n-ti Guinea.<ref name="FA"/> Ŋun daa deegi o n daa nyɛ J. H Allassani ka daa leei Resident Minister of Guinea.<ref>{{cite book |last=Thompson |first=W. S. |date=1969 |title=Ghana's Foreign Policy, 1957-1966: Diplomacy Ideology, and the New State |url=https://books.google.com/books?id=rh7WCgAAQBAJ&q=Adjei+allassani&pg=PA75 |page=75 |publisher=Princeton University Press |isbn=9781400876303}}</ref>
Silimiin goli April dabaa anii dali yuuni 1961, Ako Adjei nyɛla ŋun daa be [[New York City]] din daa niŋ ka Nkrumah, lala saha ŋɔ tiŋgbani zuɣulan zaŋ n-ti [[Ghana]] daa yɛlli ni o yihi African Affairs nam labisi Ministry of External Affairs ka daa piigi Imoru Egala ka o daa leei Minister of State zaŋ n-ti African Affairs, a position Egalanyɛla ŋun gbubi lala zaashee ŋɔ saha bela.<ref name="WST">{{cite book |last=Thompson |first=W. S. |date=1969 |title=Ghana's Foreign Policy, 1957-1966: Diplomacy Ideology, and the New State |url=https://books.google.com/books?id=rh7WCgAAQBAJ&q=egala+foreign+affairs&pg=PA199 |page=199|publisher=Princeton University Press |isbn=9781400876303 }}</ref> Ako Adjei nyɛla ŋun daa labina Ghana ka bɛ daa bɛ ti o soli ni o naai o shikuru bɔhimbu yaɣa shɛli o ni daa niŋdi lala saha ŋɔ.<ref name="WST"/> O nyɛla ŋun daa niŋ kam ni gomnanti taɣi o yɛligu maa amaa ka daa leei bi di nasara .<ref name="WST"/>
Silimiin goli May yuuni 1961 "portfolio" zaŋ n-ti Minister of External Affairs nyɛla bɛ ni daa taɣi shɛli labi boli Minister of Foreign Affairs.<ref name="FA" /> Ako Adjei nyɛla ŋun daa leei Ghana tuuli Minister of Foreign Affairs.<ref>{{cite book|last=Ebenezer|first=Ako Adjei|author-link=Ebenezer Ako-Adjei|date=1992|title=Life and work of George Alfred Grant (Paa Grant)|url=https://books.google.com/books?id=pC4uAQAAIAAJ&q=ako+adjei|page=34|publisher=Waterville Publishing House|isbn=9789964502331}}</ref> Din daa niŋ ka o leei Ghana's tuuli foreign minister,o nyɛla ŋun daa niŋ kpaŋmaŋ pam ka daa zali zalisi din nyɛ din yɛn sɔŋ tiŋgbani maa. Lahabali din yina Shrikh I. C Quaye wuhiya ni o nyɛla ŋun daa sɔŋ ka bɛ daa piligi "international relations at the height of the cold war"".<ref name="Dr. Ako Adjei">{{cite web |title=Sankara Interchange re-named after Dr. Ako Adjei |url=http://www.modernghana.com/news/73675/1/sankara-interchange-re-named-after-dr-ako-adjei.html |access-date=5 June 2011 |publisher=Modern Ghana}}</ref> Kwesi Armah nyɛla ŋun daa di alizama jɛndi saha shɛli Ako Adjei'sni gbubi lala minisata tali ŋɔ ka yɛlli ni o nyɛla ŋun daa sɔŋ ka Ghana ka di zani [[United Nations|UN]] mini tiŋduya laɣinsi."<ref>{{cite book |last=Armah |first=Kwesi |author-link=Kwesi Armah |date=2004 |title=Peace Without Power: Ghana's Foreign Policy, 1957-1966 |page=20}}</ref>
Din daa niŋ ka o nyɛ Minister of Foreign Affairs, o nyɛla ŋun daa kari [[South Africa]]n neema zaŋ kpɛna Ghana ka daa yɛlli ni ni o nyɛla ŋun chɛ ka South Africans neema kpɛna Ghana di yi niŋ ka bɛ tiŋgbani ŋɔ yi saɣi n-ti "apartheid" .<ref>{{cite book |last=Asamoah |first=Obed |author-link=Obed Asamoah |date=2014 |title=The Political History of Ghana (1950-2013): The Experience of a Non-Conformist |url=https://books.google.com/books?id=O28ZBQAAQBAJ&q=ako+adjei+born&pg=PA106 |page=106|publisher=AuthorHouse |isbn=9781496985637 }}</ref> Lala saha ŋɔ , Ako Adjei nyɛla ŋun daa boli "a Union of African States, ni bɛ bo so'shɛŋa din yɛn kpaŋsi daabilim.<ref>{{cite book |last=Akinyemi |first=A. Bolaji |author-link=Bolaji Akinyemi |date=1974 |title=Foreign Policy and Federalism: The Nigerian Experience |page=160}}</ref>
Din daa niŋ ka bɛ daa niŋ laɣingu ni African Foreign Ministers, bɛ ni daa niŋ li luɣ'shɛli nyɛ Addis Ababa Silimiin goli June yuuni 1960, o nyɛla ŋun daa yɛlli ni bɛ piligimi "complete political union" zaŋ n-ti Africa ka niŋ kam ni piligi Africa Customs Union, Africa Free Trade Zone n-ti pahi Africa Development Fund; zalikpani shɛŋa di ni daa chani nyɛla Organization Of African Unity (OAU) ni daa saɣi n-ti shɛli ka di daa nya nam zani saha shɛli o ni daa be sarika ni yuuni 1963 ka Africa Union (AU) nyɛ din daa zani OAU zaani yuuni 2001.<ref name="ellison" />
Ako Adjei n daa ma kuli nyɛ Ministry of Foreign Affairs hali ni Silimiin goli August yuuni 1962 din daa niŋ ka bɛ daa mali ʒilisigu ni o nyɛla ŋun daa be Kulungugu bompi bahibu la ni, bɛ daa niŋ li bɛ ku tiŋgbani zuɣulan kuro, Dr. Kwame Nkrumah's Silimiin goli August dahin yini dali yuuni 1962. Nkrumahnyɛla ŋun daa zaŋ o maŋmaŋ zali o zaashee ŋɔ, Minister of Foreign Affairs yuuni 1962.<ref>{{cite book |last=Asamoah |first=Obed |author-link=Obed Asamoah |date=2014 |title=The Political History of Ghana (1950-2013): The Experience of a Non-Conformist |url=https://books.google.com/books?id=O28ZBQAAQBAJ&q=ako+adjei+foreign+affairs&pg=PA57 |page=57|publisher=AuthorHouse |isbn=9781496985637 }}</ref>
==Treason trial and detention==
[[File:Osagyefo Kwame Nkrumah Bomb Attack.jpg|thumb|The spot in [[Kulungugu]] where the bomb was thrown in an attempt to assassinate the then president Dr. [[Kwame Nkrumah]]]]
[[Kwame Nkrumah]] daa goya chaŋ Tenkodogo silimin goli July 31, yuuni 1962 ni o mini Mourice Yameogo. Upper Volta din pa nyɛ [[Burkina Faso]] tiŋgbani zuɣulana ti di fiila. Bɛ alizama ŋɔ daa nyɛla bɛ ni yɛn gbaai shɛm n yihi baariyanim' din be Ghana mini Upper Volta sunsuuni. Niŋsim shɛli din daa wuhiri gbansabila tiŋgbani ni laɣim yim. Sa kurigu daa nyɛla ŋun luna ka di zuɣu che ka o-yi Tenkodogo n labi silimin goli August 1, yuuni 1962 daa niŋ tɔm, ka di daa che ka bɛ piigi fukumsi buɣibahi bahi pala din yoori tiŋsi ayi ŋɔ zuɣu. Lahabali daa yina n nwuhi ni bɛ bahi tiŋgbani zuɣulana bompi [Kulungugu, tiŋ din Upper Region, [[Ghana]] din daa niŋ ka o zani ni o deei pini bia sani.<ref name=ellison/>
Ako Adjei, ŋun daa nyɛ minisita zaŋ n-ti diŋduya yɛltɔɣa, n-ti pahi Tawia Adamafio, ŋun daa nyɛ lahabali wuligibu minisita, Hugh Horatio Cofie Crabbe, lala saha CPP gbaŋ ŋmari kpɛma, Joseph Yaw Manu, gɔmnanti tuun' tumda ni ŋun daa be "United Party" (UP) ni Robert Benjamin Otchere, UP jintɔri kuro, bɛ daa pa ba sɔɣu ni bɛ ni n-bori ni bɛ ku tiŋgbani zuɣulana maa.<ref name=ellison/>
Ako Adjei, Tawiah Adamafio ni Cofie Crabbe ban daa nyɛla kootu ni yihi shɛba nuu ni bɛ bɛ tum taali ka wuhi shɛhira shɛŋa bɛ ni zaŋ di ba maa nyɛla yɛltɔɣa din niŋ dolisi lala yɛltɔɣa maa, ka di daliri yila bɛ bi niŋ zaɣa ni [[Convention People's Party]] (CPP) zuɣu n-daa tahi lala ŋmanpa maa.<ref name=ellison/> Jintɔri daa buɣisi bɛ taali ŋɔ la:
{{blockquote|Solo ŋɔ ni... zaŋ chaŋ gamo ŋɔ niŋ bu, bana (Adamafio, Crabbe, and Ako Adjei), nyɛla ban waligi bɛ maŋa ka toondani maa, bɛ ni daa kongili so kamani bɛ yuri maa. Bɛ kpɛla loori konkoba n-chaŋ tooni pam ka che tiŋgbani zuɣulana bahi nyaaŋa.|F. E. Techie Menson fiila jinaduu silimin goli September6, yuuni 1962.<ref name=ellison/>}}
Di daa lahi zami ni bɛ diba saliya din daa niŋ ka tindana so gba yɛli ni shɛhira zaŋ chaŋ lala niriba ata polo ka bɛ shiri gbaai ni bɛ ku tiŋgbani zuɣulana ŋɔ.<ref name=ellison/>
Jaaji shɛba ban di lala niriba ata ŋɔ saliya maa – Justice Sir. [[Kobina Arku Korsah]], Justice [[Edward Akufo-Addo]] (Big Six]]) ni Justice Kofi Adumua Bossman – daa nyɛla bɛ ni niŋ shɛba firimiinsi ka bɛ che tuma. Jaajinima ayi ban daa pahi maa, William Bedford Van Lare ni Robert Samuel Blay (ŋun daa pahi ka bɛ kpa United Gold Coast Convention) daa nyɛla bɛ ni kari shɛba din daa daŋ tɔ ayirimo saɣisiri jaajinima ata karibu maa. Nkrumah daa naan pa kpa jaajinima pia ni ayi ka bɛ kpɛm nyɛ Justice [[Julius Sarkodee-Addo]],<ref name="Obed">{{cite book |last=Asamoah |first=Obed |author-link=Obed Asamoah |date=2014 |title=The Political History of Ghana (1950-2013): The Experience of a Non-Conformist |url=https://books.google.com/books?id=O28ZBQAAQBAJ&q=new+judges+sarkodee+addo+swanzy&pg=PA55 |page=55|publisher=AuthorHouse |isbn=9781496985637 }}</ref> ŋun daa nya ka lala niriba ŋɔ shiri tum taali zaŋ tindana maa yɛltɔɣa zuɣu. Ako Adjei mini lala niriba ayi ban pahi daa nyɛla jaaji ni wuhi ni bɛ kum shɛba, amaa, tiŋgbani zuɣulana daa zaɣisi kubu maa ka yɛli ni bɛ kpɛhi mi ba sarika bɛ yuun' pishi, o alizama jinaduu silimin goli March 26, yuuni 1965.<ref name=ellison/><ref name=":Vieta"/><ref name="Obed"/>
Ako Adjei tiɛri yɛltɔɣa shɛli din daa niŋ silimin goli August 1, yuuni 1962 maa yɛliya:<blockquote>"N daa nyɛla ŋun bi tum taali ka niriba ban gba daa pahi maa, Tawia Adamafio and Cofie Crabbe be tum taali. Din daa niŋ nyɛla, ni daa nya tiŋduya minisita maa, n daa biɛli la Nkrumah chaŋ ni o mini tiŋgbani zuɣulana Yameogo ti di fiila Tenkudugu, din be Togo, Ghana ni Upper Volta silimin goli July 31, yuuni 1962. Di ni daa niŋ ka ti labiri na, n-daa biɛla tiŋgbani zuɣulana paati din zani Kulungugu shikuru. Saha bihi zuɣu din daa niŋ ka tiŋgbani zuɣulana paai na ti zani ka deei pini shikuru bil'sani, ka bɛ zaŋ bɛn kpulli lab' o na. Lala bia ŋɔ daa nyɛla di ni ŋmɛ ka ŋun kuli kpi di ni. Zuɣusuŋ maa, lala bɛni ŋɔ daa nyɛhigi tiŋgbani zuɣulana amaa di biɛla daa paai o nyaaŋa. Di daa kpuɣi Osagyefo tahi [[Bawku]] ka bɛ daa lahi zaŋ o tirisi Tamale. Ti ni daa labi na Accra binshɛɣu kam daa kuli chaŋla viɛnyɛla. Ka zaŋ chaŋ silimin goli July bahigu yuuni 1962, ka n deeilahibali din daa yina Dr. Okechuku Ekejeani, n Lincoln University mabia kuro ni n mini Nkrumah zo. O daa gomi chani [[London]] ka daa zani n mini tiŋgbani zuɣulana sani. Ni daa zaŋ wuhi Nkrumah, o daa yɛli ma ni n zaŋ mi o kuli n yiŋa ka o ti doni. N daa yɛn zaŋ chaŋ Flagstaff House biɛ kaali pɔi ka o daa naai labi [[Lagos]] wuntaŋ ni. Di daa ku beni ni ŋuna Alaaba dali, silimin goli August 29, yuuni 1962 ka bɛ daa kana di gbaai ma zaŋ ma chaŋ. Yuma din daa doli na, Naawuni ko n-daa mi din niŋ ma."<ref name=":Vieta"/></blockquote>
Ako Adjei n-ti pahi niriba ata maa zuɣu daa pahila siyaasa niriba shɛba National Liberation Council ni daa yooi bahi din daa niŋ ka bɛ ŋmɛ n-paai Nkrumah mini o gɔmnanti silimin goli February 24, yuuni 1966. National Liberation Council daa yihi o Nsawam Medium Security Prison silimin goli September 6, yuuni 1966.<ref name=ellison/><ref name=":Vieta"/>
== O Bahigu Biɛhigu ==
Dabsili shɛli din daa kana pɔi ni o sarika yiɣibu dabsili yuuni 1966 pulini, Ako Adjei daa yihila o nuu ka che siyaasa baayan o ni daa nye nyari sheli la zuɣu, bin shɛɣu o ni daa ʒiya ni bɛ ŋmala ʒiri n pa o n ti pahi o ni daa k[pe sarika puuni la. Baayan bɛ ni yiɣi o sarika puuni, o daa pa zaŋ la o maŋa n ti o daŋ mini o tuma zaŋ kpa kootu yɛltɔɣa polo. <ref name=":Vieta2">{{cite book|author=Vieta, Kojo T.|url=https://books.google.com/books?id=uw0OAQAAMAAJ&q=ebenezer+ako+adjei|title=The Flagbearers of Ghana:Profiles of One Hundred Distinguished Ghanaians|date=1999|publisher=Ena Publications|isbn=9789988001384|page=56}}</ref>
O daa pa kula o saha n niŋ di o paɣa mini o bihi puuni, o paɣa mini o bihi daa nyɛla ban tabi n sɔŋ o pam saha shɛŋa bɛ ni daa duhi o kootu n kari o sariya, ka lahi bɔ saha shɛli bɛ ni daa lahi kari o sariya halli ni o sarika kpɛbu saha.<ref name=":Vieta3">{{cite book|author=Vieta, Kojo T.|url=https://books.google.com/books?id=uw0OAQAAMAAJ&q=ebenezer+ako+adjei|title=The Flagbearers of Ghana:Profiles of One Hundred Distinguished Ghanaians|date=1999|publisher=Ena Publications|isbn=9789988001384|page=56}}</ref>
O daa labi mi m pu o tuma biɛhigu, ka daa di nasara zaŋ kpa o kootu mali zani polo, kootu shɛli din yuli booni Teianshi Chambers, ka daa pa labi o kootu tuma ni nti labi nye o alikaale tumtumda.<ref name=":Vieta5">{{cite book|author=Vieta, Kojo T.|url=https://books.google.com/books?id=uw0OAQAAMAAJ&q=ebenezer+ako+adjei|title=The Flagbearers of Ghana:Profiles of One Hundred Distinguished Ghanaians|date=1999|publisher=Ena Publications|isbn=9789988001384|page=56}}</ref>
Baayan sooja govinanti shɛli din daa pahiri ayi din niŋ Ghana tiŋgbani puuni, bɛ daa zaŋ la Ako Adjei m pahi 'Commision' daambolo puuni. ka di nyɛla [[:en:Supreme_Military_Council_(Ghana)|Supreme Military Council]] n daa zaŋ o m pahi ŋa puuni, yuuni 1978, kabi tuma daa n nye ni bɛ sabi zali kpana kundu n ti Ghana tiŋgbani. A yi kana nti lihi lahabaya sabu yili dina ka bɛ booni The Ghanaian Chronicle vihigu puuni, saha shɛli bɛ ni daa nye Ako Adjei ka o bie asanzanima daambolo puuni daa nyɛla din dahinshɛli Ghana ninvuhi timsa ni daa laɣim ka di nyɛla Ghana zuɣulan kuro, Jerry John Rawlings, saha shɛli din daa paai o zuɣulan' tali bahigu. Amaa pirin la o ni daa be yɛli shɛli la puuni la zuɣu, o niriba daa bɛ saɣi ni lahabaya sabira bɔhi o bohisi,<ref name="AKO2">{{cite web|date=24 February 2002|title=Ako Adjei Laid to Rest|url=https://mobile.ghanaweb.com/GhanaHomePage/NewsArchive/Ako-Adjei-Laid-to-Rest-21991|access-date=23 April 2020|work=Ghana Web}}</ref>
==Kpibu mini soɣibu ==
Ako Adjei nyɛla ŋun daa pahi Big Six zuɣu. O nyɛla ŋun daa kpi Silimiin goli January biɛɣ'pinaanahi dali yuuni 2002 ashibiti yuli booni Korle-Bu Teaching Hospital saha shɛli o ni daa nyɛ yuun pihinii ni anu. O nyɛla ŋun daa mali paɣa ni bihi anahi .<ref name=ellison/>
O ni daa kpi tiŋgbani ŋɔ ninvuɣ kara nyɛla ban daa chaŋ li la Ghana tiŋgbani zuɣulan kuro John Kufour nyɛ ŋun daa yɛlli ni bɛ yɛn ti o la "State burial".<ref name=ellison/><ref name="gna">{{cite web|url=https://www.modernghana.com/news/19729/dr-ako-adjei-would-be-given-state-burial.html |title=Dr Ako-Adjei would be given state burial - JAK |publisher=Ghanaweb | date=18 January 2002 |access-date=24 April 2020}}</ref> O nyɛla ŋun daa yɛlli ni tiŋgbani nyɛla din di Dr. Ako-Adjei samli pirinla kpaŋmaŋ shɛli o ni daa niŋ n-ti tiŋgbani maa zuɣu. O nyɛla ŋun pahi Big Six Ghana's siyaasa tali taarihi puuni, Dr. Ako-Adjei kpibu ŋɔ nyɛla din daa wuhi ni bɛ lala ninvuɣ shɛba ban daa niŋ kpaŋmaŋ ka Ghana di maŋsulinsi ŋɔ zaa kpi lala saha maa. Amaa yuli shɛli bɛ ni daa zali lala saha ŋɔ nyɛla din ku tooi kpihim. O fiila puuni yaha, o daa pahi o yɛligu,<nowiki>''</nowiki> ni Dr Ako Adjei nima daa kpaya siyaasa paati paati shɛli din yina ni di sɔŋ gɔvinanti maa pam. ka yƐli ni Ghana mulichi kam ŋun diri anfaani balibu kam ka di nɣela bɛ tuun shɛli ni kpaŋmaŋa shɛli bɛ ni niŋ zali Ghana, nyɛla ban simsi ni bɛ puhi ka pahi ba pam ka zaŋ bɛ sɔŋsim balibu kam n sɔŋ Dr. Ako-Adjei daŋ ka bɛ bo simsibu ni sɔɣibu ŋan gaɣim n ti o<nowiki>''</nowiki> <ref name="gna"/>
Lala saha maa Ghana kpeen so Ŋun tuma daa jɛndi Alikaale mini maŋsulinsi zuɣu zabi bu, ka lahi nye Ghana zuyulan' kuro, H.E Nana Akufo-Addo, ŋun gba kana ni o ti zaŋ a bahigu jilima n ti Dr. Ako-Adjei, gab daa zaŋ o ziliŋ kɔm n ti ka o yɛltɔɣa n nye, <nowiki>''</nowiki> ni Dr. Ako-Adjeikum nyɛla ku' shɛli din kana n ti pa ti wuhiri Ghana mulichi kam ni ninvuƔi shɛba ban yina n ti zaŋ bɛ nyɛviya n pa talima ka tuhi n deei maŋ sulinsi n ti Ghana pa nyɛla ban zaa labi yƐlimaŋli shee zuŋɔ, ka di pa wuhiri ni Ghana pa nyɛla din yen zabi di maŋmaŋ zuɣu,<nowiki>''</nowiki> O daa lahi pahiya ni <nowiki>''</nowiki> ni nyari shɛli din daa kpaŋsi bɛ kɔba ni ni bɛ zaŋ govinanti shɛli din mali niriba sulinsi n tiriba yɔli daa nyɛla din nye nasara, ka di wuhiri ni bɛ daa nyɛla ban tum tuma pam n ti ti tiŋgbani ŋɔ ka o pahi ninvuɣi sheba ban nye ti Ghana waɣara<nowiki>''</nowiki>
O daa pa labi mi m pu o tuma biɛhigu , ka lahi di nasara zaŋ kpa o kootu mali zani polo, din yuli nye Teianshi Chambers, ka daa pa labi piligu o ʒengama zuɣu kootu tuma tumbu.<ref name=":Vieta4">{{cite book|author=Vieta, Kojo T.|url=https://books.google.com/books?id=uw0OAQAAMAAJ&q=ebenezer+ako+adjei|title=The Flagbearers of Ghana:Profiles of One Hundred Distinguished Ghanaians|date=1999|publisher=Ena Publications|isbn=9789988001384|page=56}}</ref>
===State burial===
Dabisili shɛli bɛ ni daa yɛn soɣi o ŋɔ, bɛ nyɛla ban daa wuhi Ghana tuuta nima wuhiri kpaŋmaŋ shɛli o ni niŋ n-ti tiŋgbani maa.<ref name="gna"/> O kuli maa nyɛla din daa niŋ "state house". Ninvuɣ shɛba ban daa be o kuli yili ŋɔ n daa nyɛ siyaasa niriba, daabihi, minisata nima, council of state kpamba, Naanima, zosimnima ni ban kam daa pahi.<ref name="AKO"/>
Din daa niŋ ka bɛ ti o "State burial" nyaaŋa, "private burial" nyɛla din daa niŋ mausoleum zaŋ n-ti Holy Church of God, Okoman, Dome din be [[Accra]].<ref>{{cite web|url=https://mobile.ghanaweb.com/GhanaHomePage/features/Dr-Ebenezer-Ako-Adjei-An-Appreciation-21921 |title=Ghana: Ako Adjei Laid to Rest |work=GhanaWeb |date=30 November 2001 |publisher=AllAfrica |access-date=22 April 2020}}</ref>
==Maŋamaŋa biɛhigu==
Ako Adjei nyɛla ŋun daa niŋTheodosia Ako Adjei (''née'' Kote-Amon) amiliya ka o mini o nyɛ ban mali bihi anahi ban zaa nyɛ paɣaba. O nyɛla dolodolo nira ka nyɛ ŋun daa chani Perisbyterian Church of Ghana. O ni daa nyɛ dolodolo nira ŋɔ, o nyɛla ŋun daa mali dihitabili ni Naawuni n nyɛ ŋun niŋdi binshɛɣu kam n-tiri vuhirigu kam ŋun be dunia ŋɔ ni. "Sokam ni tu ni bɛ niŋ shɛm nyɛla bɛ jamdi Naawuni ka o niŋ bɛ ni bori binshɛŋa zaa n-ti ba."<ref name=":Vieta"/>
==Honours==
*Yuuni 1946, o nyɛla ŋun daa leei ŋun pahi Royal Institute of International Afairs nira <ref name="EAA">{{cite journal |title=Ghana Year Book 1959 | date=1959 |publisher=Graphic Corporation | page=143 |journal=Ghana Year Book}}</ref>
*Yuuni 1952 o nyɛla ŋun daa leei ŋun pahi American Academy of Political and Social Science .<ref name="EAA"/>
*Yuuni 1962 , o nyɛla ŋun daa deegi Honorary degree zaŋ n-ti Doctor of Laws ka di daa yina, Lincoln University, [[Pennsylvania]], [[United States]]<ref>{{cite web |title=Ako-Adjei, Ebenezer |url=http://www.s9.com/Biography/Ako-Adjei-Ebenezer |access-date=14 April 2007 |work=Biographies |publisher=}}</ref>
*Silimiin goli March dabaa ayopɔin dali yuuni 1997 din daa niŋ ka Ghana nima daa yɛn niŋ 40th Maŋsulisi dabisili chuɣu puhibu, Ako Adjei nyɛla ninvuɣ so bɛ ni daa piigi ɔfisa zaŋ n-ti Order of the Star of Ghana –ka ŋun daa piigi o li ŋɔ nyɛ tiŋgbani zuɣulan kuro [[Jerry Rawlings|Jerry John Rawlings]] zaŋ n-ti kpaŋmaŋ shɛli o ni daa niŋ Ghana maŋsulinsi deebu ni" <ref name=ellison/>
*Yuuni 1999, o nyɛla ŋun daa deegi Millennium Excellence Award for Outstanding Statesmen.<ref name="Dr. Ako Adjei">{{cite web|title=Sankara Interchange re-named after Dr. Ako Adjei|url=http://www.modernghana.com/news/73675/1/sankara-interchange-re-named-after-dr-ako-adjei.html|access-date=5 June 2011|publisher=Modern Ghana}}</ref>
==Legacy==
Ako Adjei Interchange din be Accra, bɛ ni daa na mi shɛli Sankara Interchange nyɛla bɛ ni daa labi taɣi shɛli yuli zaŋ n-ti o.<ref>{{Cite web|title=Sankara Interchange re-named after Dr. Ako Adjei|url=https://www.modernghana.com/news/73675/sankara-interchange-re-named-after-dr-ako-adjei.html|access-date=2020-12-26|website=Modern Ghana|language=en}}</ref><ref>{{Cite web|title=Sankara Overpass Renamed After Ako Adjei|url=https://www.modernghana.com/news/27058/sankara-overpass-renamed-after-ako-adjei.html|access-date=2020-12-26|website=Modern Ghana|language=en}}</ref> Ako-Adjei Park gba nyɛla din be Osu, Accra.
== Nolini yɛltɔɣa ==
<blockquote>"Ghana nyɛla ti tingbani . Ti ka shɛli polo pahi di zuɣu . Kpenŋ ŋɔ ka Naawuni zaŋti niŋ ka ti baŋ ni di nyɛla din vɛli ti ti zaa ."<ref name="ellison2" /></blockquote>
==Kundivihira==
{{Reflist}}
==External links==
*[http://www.ghanaweb.com/GhanaHomePage/features/artikel.php?ID=21921 Ghana Home Page], ghanaweb.com
*[http://www.s9.com/Biography/Ako-Adjei-Ebenezer Biography], s9.com
*[https://web.archive.org/web/20110129025414/http://www.kokorokoo.com/LaaClub/LaHallOfFame.aspx Profile], kokorokoo.com via archive.org
{{DEFAULTSORT:Adjei, Ako}}
[[Pubu:Lahabaya zaa]]
[[Pubu: Lahabaya zaa]]
[[Pubu:Ninsala ŋun lahi ka o nyevuli ni]]
[[Pubu:Daabihi]]
[[Pubu:Ghana dolo dolo niraba]]
[[Pubu:Paɣaba]]
[[Pubu:Paɣa]]
4aroi7dmq8xnwmsexilycpnbm7xk84m
115867
115866
2025-06-20T03:46:44Z
Abdul-Rauf Moshie
3942
/* Kpibu mini soɣibu */
115867
wikitext
text/x-wiki
{{Bio}}
'''Ako Adjei''' (bɛ daa dɔɣi o la Silimiingoli June biɛɣ' pia ni ayopɔin dali yuuni 1916 ka o daa ti kpi bee n-kani Silimiingoli January biɛɣu pia ni anahi dali yuuni 2002),<ref name=":0">{{cite journal|title=Ako Adjei--the Walking History of Ghana:Cameron Duodu on One of the Founding Fathers of Ghanaian Independence Who Died in Accra on 14 January |last=Duodu |first=Cameron |date=March 2002|url= https://www.questia.com/magazine/1G1-83534325/ako-adjei-the-walking-history-of-ghana-cameron|journal=[[New African]] |access-date=26 June 2019}}</ref> O daa nyɛla [[Ghana]]ian [[siyaasa]] nira, alikaali nira nti pahi lahabali tira. O nyɛla ŋun daa be United Gold Coast convention ka daa pahi toondaan nima ayobu shɛba ban daa niŋ kpaŋmaŋa ka [[Ghana]] deegi di maŋsulinli la puuni yino, ninvuɣ shɛba bɛ ni daa na booni The Big Six.<ref>{{Cite web |date=2020-08-06 |title=Big six enduring lessons from the founding fathers of Ghana |url=https://www.ghanaweb.com/GhanaHomePage/features/Big-six-enduring-lessons-from-the-founding-fathers-of-Ghana-1027507 |access-date=2024-03-06 |website=GhanaWeb |language=en}}</ref><ref>{{Cite web |last=Afful |first=Aba |date=2019-10-16 |title=Meet Dr. Ako-Adjei the only Big Six member who lived through 9 governments |url=https://yen.com.gh/135273-the-amazing-story-big-six-member-dr-ako-adjei-lived-9-governments.html |access-date=2024-03-06 |website=Yen.com.gh - Ghana news. |language=en}}</ref> Adjei nyɛla ŋun daa leei jintɔra zaŋ n-ti [[Convention People's Party]] yuuni 1954 ka nyɛ ŋun daa gbubi minista tali hali ni yuuni 1962 din daa niŋ ka o nyɛ Minister for Foreign Affairs.<ref>{{Cite web |title=Ghana pays tribute to founders' - Graphic Online |url=https://www.graphic.com.gh/news/politics/ghana-pays-tribute-to-founders.html |access-date=2020-08-05 |website=graphic ghana |date=4 August 2020 |language=en-gb}}</ref>
Bɛ daa dɔɣi o la tiŋ yuli booni Adjeikrom, tiŋ'kpaŋ bila din be Akyem Abuakwa yaɣili, Ako Adjei nyɛla ŋun nya o "tertiary" shikuru baŋsim [[United States]] mini United Kingdom. Din daa niŋ ka o nya o shikuru baŋsim sambani nyaaŋa, o nyɛla ŋun daa labina n daa ti pahi Gold Coast's struggle zaŋ n ti siyaasa tali maŋsulinsi deebu ka nyɛ ŋun daa pahi United Gold Coast Convention (UGCC) ka nyɛ ŋun pahi ninvuɣ shɛba ban piligi li zuɣu. Ako Adjei nyɛla ŋun daa zaŋ [[Kwame Nkrumah]] wuhi Ghana siyaasa tali din daa niŋ ka o yɛlli o yɛltɔɣa sabiri shɛli o ni daa zaŋ wuhi salo Organising Secretary zaŋ n-ti UGCC.<ref name="ellison">{{cite web |url=http://www.ghanaweb.com/GhanaHomePage/features/artikel.php?ID=21921 |title=Dr. Ebenezer Ako Adjei - An Appreciation |access-date=14 April 2007 |date=22 February 2002 |last=Ellison |first=Kofi |work=Ghana Web |publisher=Ghana Home Page}}</ref>
Din daa niŋ ka Ghana deegi di maŋsulinsi nyaaŋa, Ako Adjei nyɛla ŋun daa toondana zaŋ n-ti siyaasat tali yaɣa pam kamani o ni daa leei tuuli minisata zaŋ n-ti Interior and justice zaŋ n-ti [[Ghana]]. O nyɛla ŋun daa lahi leei Ghana tuuli Minister for Foreign Affairs din daa niŋ ka bɛ daa taɣi o yihi o Minister for External Affairs labisi Minister for Foreign Affairs Siimiin goli May yuuni 1961. Ako Adjei's siyaasa tali tuma nyɛla din daa dɔni tiŋ din daa niŋ ka o piligi tiŋgbani zuɣulan kuro Kwame Nkrumah tɔhibu ni Kulungugu bomb yuuni 1962.
Din daa niŋ ka bɛ daa bahi o yuuni 1966, Ako Adjei, nyɛla niriba pam ni daa bɛ lahi nyari so bee so daa bi lahi wumdi o lahabali Ghana lahabali churi ni mini siyaasa yɛltɔɣa ni. O nyɛla ŋun daa zaŋ o zaɣa niŋ o daŋ ni mini o alikaali tali ni. Yuuni 1992 o nyɛla ŋun daa zaŋ Ghananima daabia George Grant lahabali pa pohim zuɣu.<ref>{{Cite book|last=Adjei|first=Ako|url=https://www.worldcat.org/oclc/32650474|title=Life and work of George Alfred Grant (Paa Grant)|date=1992|publisher=Waterville Pub. House|isbn=978-9964-5-0233-1|location=Accra|language=en|oclc=32650474}}</ref> Yuuni 1997 o nyɛla ŋun daa di Order Of the Star Of Ghana pini– di nyɛla pini titali zaŋ n-ti Republic of Ghana ka di nyɛla kpaŋmaŋ shɛli o ni daa niŋ zaŋ n-ti Ghana maŋsulinsi deebu zuɣu. Ako Adjei nyɛla ŋun daa kpi yuuni 2002 din daa niŋ ka duro daa gbaagi o saha bela nyaaŋa.<ref>{{cite web | url=
https://www.modernghana.com/amp/news/1021213/big-six-enduring-lessons-from-the-founding-father.html | title=Big Six Enduring Lessons From The Founding Fathers Of Ghana | date=6 August 2020 | access-date=2021-08-26 }}</ref>
== Piligu biɛhigu mini shikuru baŋsim ==
===Gold Coast===
Ako Adjei nyɛla bɛ daa dɔɣi so Silimiin goli June biɛɣ'pinaayopɔin dali yuuni 1916 tiŋ yuli booni Adjeikrom ka di be Akyem Abuakwa tiŋgbani.<ref name=ellison/> Adjeikrom nyɛla tiŋ'shɛli din nyɛ pukpariba tiŋ din be Eastern Region zaŋ n-ti [[Ghana]] (bɛ ni daa na mi shɛli Gold Coast la). O ba n daa nyɛ Samuel Adjei ŋun daa nyɛ pukpara mini daabia la ka o ma daa nyɛ Johanna Okaile Adjei. O lammba ŋɔ zaa nyɛla ban daa yina La, tiŋ din miri [[Accra]]. O nyɛla ŋun mali tizo'dabba mini tizo'paɣaba pam amaa ŋun daa nyɛ bi'sani.<ref name=":Vieta">{{cite book |author=Vieta, Kojo T. | date=1999 | title=The Flagbearers of Ghana:Profiles of One Hundred Distinguished Ghanaians | url=https://books.google.com/books?id=uw0OAQAAMAAJ&q=ebenezer+ako+adjei | publisher=Ena Publications |page=56| isbn=9789988001384 }}</ref><ref name="OA">{{cite book |title= The life and times of Dr. J. B. Danquah|last=Ofosu-Appiah|first=L H |year=1974 |publisher=Waterville Pub. House |page=64 }}</ref>
O piligu shikuru nyɛla din daa piligi Eastern Region shikuru yuli booni Busoso Railway Primary School, ni ka o daa chani o naba kamani "14 miles" chani shikuru ka kuna. O nyɛla ninvuɣ so bɛ ni daa zaŋ labisi [[Accra]] ka o daa ti tuɣi o shikuru baŋsim bɔbu La Presbyterian Junior School ka daa ʒini dura ata ni. O nyɛla ŋun daa bi tooi yɛri Ga balli ka di daa nyɛ lammba balli amaa o daa nyɛla ŋun tooi karimba ka sabbi kambonsili ka nyɛ ŋun daa lahi yɛri Dangme. O nyɛla ŋun daa tuɣi La Presbyterian Senior School hali ni yuuni 1933 din daa niŋ ka o daa paai Standard Six. Silimiin goli March yuuni 1933 o nyɛla ŋun daa di "scholarship" ni ti chaŋ Christ Church Grammar School. O nyɛla ŋun daa labina La Presbyterian Senior School chiri yini nyaaŋa o ni daa chaŋ Christ Church Grammar School dama o suhi daa bi gbaai shikuru maa.<ref name="OA"/>
O ba nyɛla ŋun daa pa zaŋ o tahi [[Accra Academy]] din daa nyɛ "private secondary" shikuru. Silimiin goli April yuuni 1933 o nyɛla ŋun daa kpɛ Accra Academy ka daa yɛlli ni o suhi lala shikuru ŋɔ. O nyɛla ŋun daa chani "mile" nima anahi yiri La chani Jamestown (ni ka shikuru ŋɔ daa be), dama o nyɛla ŋun daa na ku tooi yo loori ziuɣu ka di liɣiri nyɛ din daa yiɣisi kamani " two pence". Yuuni 1934, o nyɛla ŋun daa sabbi Junior Cambridge zahimbu ka daa paasi. Din daa niŋ ka o be Accra Academy,o nyɛla ŋun daa bi tooi nyari "cost of books" amaa karimba nima maa yino, Mr. Halm Addo (ninvuɣ shɛba ban daa kpa shikuru ŋɔ yino ) nyɛla ŋun daa sɔŋdi o ni liɣiri ka o dari bukunima. Silimiin goli December yuuni 1936, o nyɛla ŋun daa pahi shikuru bihi shɛba Accra Academy ni daa zaŋ n-ti Cambridge Senior School leaving Certificate Examination. Bɛ shikuru bihi shɛba ban daa sabi lala zahimbu ŋɔ puuni, niriba ayi n daa paasi ka di saɣi ni bɛ chami London Matriculation Examination Board. Bɛ yino n daa nyɛ Ako Adjei.<ref name="OA" />
O daa nyɛla karimba zaŋ n-ti Accra Academy yuuni 1937<ref>{{cite book |last=Segal |first=Ronald |date=1961 |title=Political Africa:A Who's who of Personalities and Parties |url=https://books.google.com/books?id=HuE_AAAAYAAJ&q=taught+academy+1938| page=7| publisher=Praeger}}</ref> pɔi ka daa chaŋ n-ti pahi Junior Civil Service Silimiin goli June yuuni 1937. Bin din gbaai Silimiin goli June yuuni 1937 zaŋ hali ni Silimiin goli December yuuni 1938 o daa nyɛla Second Division Clerk zaŋ n-ti Gold Coast Civil Service. O nyɛla bɛ ni daa yɛlli so ni o sɔŋmi Harold Cooper, European Assistant Colonial Secretary mini J.E. S de Graft-Hayford ni ka bɛ laɣim ka kpa Gold Coast Broadcasting Service. Din bɔŋɔ piligu n daa nyɛ bɛ ni pa mi shɛli [[Ghana Broadcasting Corporation]].<ref name="OA" />
Din daa niŋ ka o bɔhindi Accra Academy Ako Adjei nyɛla ŋun daa mali zaɣa ni lahabalitbu, o nyɛla ŋun daa sabbi n-ti ''[[African Morning Post]]'', lahabali churi gbana din daa be Nnamdi Azikiwe ŋun daa ti leei tuuli tiŋgbani zuɣulan zaŋ n-ti Nigeria sulinsi ni. Azikiwe nyɛla ŋun daa saɣi n-ti o gbaŋ ŋɔ ka daa bo soya ni bɔhim Lincoln University, [[Pennsylvania]], [[United States]]. Silimiin goli November yuuni 1938, o nyɛla ŋun daa yi Civil Service tuma ŋɔ ka daa chaŋ [[England]] Silimiin goli December lala yuuni maa.<ref name="OA" />
===United States===
<!-- Deleted image removed: [[File:Football squad of Lincoln University, Pennsylvania.jpg|thumb|[[Lincoln University (Pennsylvania)|Lincoln University]] football (soccer) team (1939-1941)<br />[[Kwame Nkrumah]] standing first from left and [[Ebenezer Ako-Adjei]] sitting second from left]] -->
Silimiin goli January yuuni 1939, o nyɛla ŋun daa paai Lincoln University , [[Pennsylvania]] ka K. A. B. Jones-Quartey nyɛ ŋun daa tohi o soli, shikuru bila ŋun daa yina Gold Coast ka Ako Adjei nyɛ ŋun daa mi o pirinla tun'shɛli o ni daa tum ni ''Accra Morning Post zuɣu''. Jones-Quartey nyɛla ŋun daa niŋ suhipiɛlli ka deegi o ka daa zaŋ o wuhi salo ka daa boli o Francis Nwia Kofi Nkrumah ([[Kwame Nkrumah]]). Lincoln University, o nyɛla ŋun daa be Houston Hall ka nyɛ ŋun daa ŋmɛri bolli n-tiri university ŋɔ. O nyɛla ŋun daa bɔhindi Political Science, Economics, Sociology, English, Latin n-ti pahi Philosophy.<ref name=":chinebuah"/>
Ako Adjei nyɛla ŋun daa be du'yini ni Houston Hall ni Jones-Quartey ka bɛ du maa mini Nkrumah's duu nyɛ din daa kpa taba, ka di daa leei bara pirinla Nkrumah daa nyɛla "postgraduate" shikuru bila zuɣu. Ako Adjei mini [[Kwame Nkrumah|Nkrumah]] nyɛla ban daa ti leei zori taba. Bɛ nyɛla ban daa mali bɛ laɣingu ni ninvuɣ shɛba ka daa gbaari saawatra nima ka daa booni li ( "bull sessions") ka di nyɛ din daa jɛndi Gbaŋsabila tiŋgbani ni yɛn niŋ shɛm deegi bɛ maŋsulinsi . Gbaŋsabila tiŋgbana shikuru bihi shɛba ban daa tooi be lala saawara ŋɔ gbubu ŋɔ ni n daa nyɛ Jones-Quartey, Ozuomba Mbadiwe, Nwafori Orizu n-ti pahi Ikechukwu Ikejiani.<ref name=":chinebuah">{{cite book |last=Chinebuah |first=Aidoohene Blay |year=2017 |title=Ghana's Pride and Glory:Biography of Some Eminent Ghanaian Personalities and Sir Gordon Guggisberg |publisher=Graphic Communications|page=218}}</ref>
O ni daa niŋ yuuni ni pirigili nyaaŋa Lincoln, o nyɛla ŋun daa di Phelps-STokes Fund Scholarship ni o chaŋ Hampton Institute din be Virginia la n-ti bahi naai o university degree dini. O nyɛla ŋun daa lahi di "scholarship" yaha n-daa chaŋ Columbia University School of Journalism n daa ti deegi shɛhirili gbaŋ din nya master's degree silimiin goli June yuuni 1943. O nyɛla ŋun daa nya tuma wuhiri African Studies Department shikuru yuli booni Fisk University ka nyɛ ŋun daa sɔŋdi Dr. Edwin W. Smith. Dr. Smith nyɛla ŋun daa yina England ka nyɛ ŋun daa labi o ya tiŋgbani ŋɔ ni o ti kpa bɔhimbu yaɣa palli ka daa gahi nuu boli Ako Adjei ni o ti sɔŋ o.<ref name=":chinebuah"/>
===United States===
<!-- Deleted image removed: [[File:Football squad of Lincoln University, Pennsylvania.jpg|thumb|[[Lincoln University (Pennsylvania)|Lincoln University]] football (soccer) team (1939-1941)<br />[[Kwame Nkrumah]] standing first from left and [[Ebenezer Ako-Adjei]] sitting second from left]] -->
Silimin goli January 1939, o daa paai na Lincoln University, [[Pennsylvania]] ni o ti niŋ K. A. B. Jones-Quartey maraaba, shikuru bil' ŋun daa yina Gold Coast ka Ako Adjei daa mi o zaŋ yi o ni daa tumdi ''Accra Morning Post''. Jones-Quartey marihabi ŋɔ niŋbu ni, o daa kana mi ni Gold Coast shikuru bil' so yaɣa, Francis Nwia Kofi Nkrumah ([[Kwame Nkrumah]]). Lincoln University ŋɔ ni, p daa nyɛla ŋun be Houston Hall ka daa ŋmɛ bolli ti shikuru maa. O daa sabi ya ni o bohim siyaasa tali, daabiligu, Siliminsili, Latin ni Philosophy.<ref name=":chinebuah"/>
Ako Adjei daa nyɛla ŋun gbɛri du yini ni Jones-Quartey Houston Hall maa ni, ka bɛ duu ŋɔ daa kuli ba daaŋa ni Nkrumah duu, ka ŋun duu daa galisi di ni daa niŋ ka di nyɛla ŋun karim mi siɣisi ka lahi labina maa. Ako Adjei daa nyɛla ŋun niŋ ningbuna ni [[Kwame Nkrumah|Nkrumah]] di mini bɛ yuma daa kuli pa yim maa. Bɛ mini bɛ shikuru bihi taba daa tooi ʒiindi diri alizama jɛndiri gbaŋsabila tiŋgbana deeri maŋaulinsi shɛm. Gbaŋsabila tiŋgbana shikuru bihi ban daa tooi pahiri lala alizama ŋɔ ni shɛba n-nya Jones-Quartey, Ozuomba Mbadiwe, Nwafor Orizu ni Ikechukwu Ikejiani.<ref name=":chinebuah">{{cite book |last=Chinebuah |first=Aidoohene Blay |year=2017 |title=Ghana's Pride and Glory:Biography of Some Eminent Ghanaian Personalities and Sir Gordon Guggisberg |publisher=Graphic Communications|page=218}}</ref>
O yuuni ni pirigili nyaaŋa Lincoln, o daa di "Phelps-Stokes Fund" ni o chaŋ Hampton Institute din be Virginia la, ka daa deei gbaŋ labi dini ti naai univɛsiti shikuru. O daa lahi scholarship chaŋ "Columbia University Graduate School of Journalism" ka daa naai ka deei shɛhirili gbaŋ din nya master's degree silimin goli June 1943. O daa nya tuma lee karimba African Studies Department din be Fisk University ka di nyɛla Dr. Edwin W. Smith sɔŋsim ni. Dr. Smith daa yina la England ni o ti yooi lala karim yaɣali maa ka daa gahi nuu boli Ako Adjei ni o kana ti sɔŋdi o.<ref name=":chinebuah"/>
===United Kingdom===
Ako Adjei nyɛla ŋun daa labi United Kingdom ni o ti bɔhim alikaali tali. O karimba tali tuma Fisk University nyɛla din daa ti o liɣiri ka o daa kpɛ Inner Temple Silimiin goli May yuuni 1944. O nyɛla ŋun daa laɣisi liɣiri maa zaa yoli , o nyɛla ŋun daa bori laɣa kara ni o tooi naai o alikaali tali bɔhimbu ŋɔ. O ba nyɛla ŋun daa zaŋ o yili din daa be Post Office Lane din be [[Accra]] zaŋ chaŋ Lebanese haai £10 yuuni kam zaŋ n-ti yuuni pihinu ka daa deegi yuun pihita liɣiri. O nyɛla ŋun daa kpi pɔi ka di yɛltɔɣa daa naai, lala zuɣu o mini bilimnima nyɛla ban daa to ni bɛ dihi bɛ nuu gbana zuɣu pɔi ka Lebanese merchant naayi yo £300 ŋɔ.<ref name="OA"/>
Britain, Ako Adjei nyɛla ŋun daa be siyaasa tali ni. Din daa niŋ ka dunia zaa tɔbu din pahiri ayi daa naai, British colonies din be Asia pam nyɛla ban daa deegi bɛ maŋsulinsi ka dizuɣu chɛ ka shikuru bihi ban daa be Silimiin'tiŋsi ŋɔ ni ka nyɛ gbaŋsabila daa nya lala niŋsim ŋɔ ka yɛlli ni bɛ m bo soya gba deegi bɛ maŋsulinsi West Africa.<ref name="OA"/>
Ako Adjei nyɛla ŋun daa niŋ kpaŋmaŋ pam West African Students Union (WASU) ni ka daa leei di zuɣulan.<ref name="Ako Adjei4">{{cite web|url=http://www.ghanaculture.gov.gh/index1.php?linkid=65&archiveid=959&page=1&adate=17/08/2007|title=Dr. Ako Adjei-Founder member of UGCC|publisher=ghanaculture.gov.gh|access-date=2 March 2011|archive-url=https://web.archive.org/web/20110721030836/http://www.ghanaculture.gov.gh/index1.php?linkid=65&archiveid=959&page=1&adate=17%2F08%2F2007|archive-date=21 July 2011|url-status=dead|df=dmy-all}}</ref><ref name="Ako-Adjei 1">{{cite web|url=https://www.newsghana.com.gh/six-lessons-from-ghanas-big-six/|title=Six Lessons From Ghana's Big Six |date=July 2016 |publisher=newsghana.com.gh|access-date=20 April 2018}}</ref> Nkrumah nyɛla ŋun daa paai na Britain yuuni 1945, bakoyi dibaa ashɛm nyaaŋa o ni daa paai na [[London]], Ako Adjei nyɛla ŋun daa chaŋ o sani saha shɛli o ni daa bori zuɣulan tali zaŋ n-ti WASU. Nkrumah nyɛla ŋun daa mali biɛhigu shee yɛlimuɣisirili lala saha ŋɔ ka o daa deegi o niŋ No.25 Lauvier Road hali ka daa ti nya biɛhigu shee zaŋ n-ti (Nkrumah), No. 60 Burghley Road ka di miri Tufnel Park Tube Station. Nkrumah nyɛla ŋun daa be ni hali daa ti yi London yuuni 1947. Ako Adjei nyɛla ŋun daa zaŋ Nkrumah mini Kojo Botsio ŋun daa nyɛ Nkrumah zo la wuhi WASU . O WASU dabisa maa ni, Ako Adjei nyɛla ŋun daa yɛlli ni, " din daa niŋ ka Nkrumah paai na London ŋun daa nyɛ zuɣulan zaŋ n-ti WASU. N daa zaŋ Nkrumah wuhi WASU Secretariat ka daa zaŋ o wuhi Kankam Boadu mini [[Joe Appiah]] ban gba daa nyɛ kpamba zaŋ n-ti WASU."<ref name=":Vieta"/>
===United Kingdom===
Ako Adjei daa yiya chaŋ United Kingdom ni o ti bohim o bilim tiɛha ni daa nyɛ shɛli, alikaale tali. O wuhibu Fisk University daa ariʒichi ka o daa yo ka chaŋ [mInner Temple.silimin goli May 1944. Din mini o daa kuli laɣisi laɣiri ni o zaŋ piligi shikuru ŋɔ, o daa na bori laɣiri pam ni o bahi naai. O ba daa nyɛla ŋun kohi o yili din daa be Post Office polo, [[Accra]] ti Lebanese daabia la £10 yuun' yini kam ka di yɛn naai yuun pihinu zuɣu ka daa na deei yuun' pihita laɣiri. O ba daa kpiya pɔi ka lala gbaabu naai dinzuɣu o mini o biɛli n-daa dihi nuu pɔi ka Lebanese ŋɔ daa naai yo £300.<ref name="OA"/>
Britain, Ako Adjei daa niŋ zaɣa ni siyaasa. Di ni daa niŋ ka anduniya tobu din pahiri ayi la daa naai, Britain tiŋgbana pam bɛ ni daa ŋmɛ ka fa Asia yaɣali daa nyɛla ban dee maŋsulunsi, ka ŋɔ daa che ka shikuru bihi ban yina West Africa daa niŋ zaɣa biɛhigu din be yiŋa ka kpahi ba bahi ni gba bom maŋsulunsi soya West Africa.<ref name="OA"/>
Ako Adjei daa nyɛla ŋun tim nuu pam zaŋ yi West African Students Union (WASU) ka daa lee di zuɣulana.<ref name="Ako Adjei4">{{cite web|url=http://www.ghanaculture.gov.gh/index1.php?linkid=65&archiveid=959&page=1&adate=17/08/2007|title=Dr. Ako Adjei-Founder member of UGCC|publisher=ghanaculture.gov.gh|access-date=2 March 2011|archive-url=https://web.archive.org/web/20110721030836/http://www.ghanaculture.gov.gh/index1.php?linkid=65&archiveid=959&page=1&adate=17%2F08%2F2007|archive-date=21 July 2011|url-status=dead|df=dmy-all}}</ref><ref name="Ako-Adjei 1">{{cite web|url=https://www.newsghana.com.gh/six-lessons-from-ghanas-big-six/|title=Six Lessons From Ghana's Big Six |date=July 2016 |publisher=newsghana.com.gh|access-date=20 April 2018}}</ref> Nkrumah daa paai na Britain la yuuni 1945. Dakulo bihi zuɣu o ni daa paai na [[London]], Ako Adjei run daa guui chaŋ o sana saha shɛli o ni daa gindi bori WASU zuɣulana tali. Lala saha Nkrumah daa na dii ka o gbɛri luɣishɛli ka o daa deegi o niŋ o yiŋa din be No.25 Lauvier Road, hali ti daa naai nya gbɛbu shee ti o (Nkrumah) No. 60 Burghley Road, din daa bi waɣi ni Tufnel Park Tube Station. Nkrumah daa bɛla dini hali di daa yi London yuuni 1947. Ako Adjei daa zaŋ Nkrumah wuhi WASU ka Kojo Botsio ŋun daa ti lee Nkrumah zo kpeeni. O tiɛri o WASU dabisa, Ako Adjei yɛliya, "Din daa niŋ ka Nkrumah paai na London, n-daa nyɛla WASU zuɣulana. N-daa zaŋ Nkrumah chaŋ WASU gbaŋ ŋmari n-ti zaŋ o wuhi Kankam Boadu mini Joe Appiah, ban gba daa nya WASU kpamba, ni Kojo Botsio, ti ni daa pun nya shikuru bihi suu, No.l South Villas, Camden Town, London N. W. I. Ti tu ni n yɛli ni Nkrumah paabu na ni o kpaŋmaŋa WASU tuma ni daa nyɛla din ti li yaa. O nyaaŋa ka di daa laɣim "Pan-African Congress" ʒii din daa pahi anu ka ʒini Manchester yuuni 1945 ka George Padmore mini Nkrumah daa nya din gbaŋ ŋmariba ka m mi daa nya ban daa laɣim li maa puuni yino."<ref name=":Vieta"/> Lala laɣingu daa nyɛla sɔŋ zaŋ yi maŋsulunsi bobu polo ka ban daa kana ni shɛba n-nya W. E. B. Du Bois, Hastings Banda ni Jomo Kenyatta.<ref>{{Cite book |last1=Adi |first1=Hakim |url=https://books.google.com/books?id=W7mfAAAAMAAJ |title=The 1945 Manchester Pan-African Congress Revisited |last2=Sherwood |first2=Marika |date=1995 |publisher=New Beacon Books |isbn=978-1-873201-12-1 |language=en}}</ref>
Ako Adjei daa nyɛla ŋun kpɛ London School of Economics and Political Science n-ti bohim ka dee o M.Sc. degree ka na kuli bohimdi alikaale tali Inner Temple. O dahimbu yɛltɔɣa din daa nya ''Sala biɛhigu taɣibu'' daa nyɛla bɛ ni saɣiti shɛli,amaa, o siyaasa biɛhigu daa bi chɛ ka o nya saha ti li vihigu zaŋ kpa di polo .<ref name=":Vieta"/>
Ako Adjei daa di nasara o alikaale tali ŋɔ dahimbu kam zuɣu ka bɛ daa zaŋ o pahi alikaalenima zuɣu Inner Temple silimiin goli January 1947 yuuni.<ref name="OA"/><ref name=":Vieta"/>
==Gold Coast Labuna==
Ako Adjei daa labina Gold Coast silimin goli May 1947 ni silimin goli June 1947, ka k daa kpe [[Ghana Bar Association|Ghana bar]]. O tuuli niya daa nyɛla o kpa lahabali churi gbana "chain of newspapers" n-na kuli duhiri yee zaŋ maŋsulunsi deebu polo, tuun' o ni daa ku maŋ ti tum [[London]] zaa. Amaa, o daa bi tooi kpa lala lahabali chuɣu maa dama laɣiri daa kani zuɣu, o daa pahi Kof Adumoa-Bossman mini o taba zuɣu n-tum alikaale tuma.<ref name=":Vieta"/><ref name="OA"/>
===United Gold Coast Convention===
O ni daa niŋ [[Accra]] dabaashɛm, o daa chaŋ ni o ti kaai [[Joseph Boakye Danquah|J. B. Danquah]] ka o daa be ʒii ni ni shɛba n-zamdi siyaasa laɣingu kpabu ka Ako Adjei kpena pahi ʒii ma zuɣu.<ref name=":Vieta"/> Ako Adjei ka mani Gold Coast shikuru bihi pam ban daa be Britain lala saha maa daa nyɛla ban nyee nyoni Britain lahabali gbaŋ yɛltɔɣa din wuhi ni Gold Coast n-nyɛ bɛ ni yu shɛli. Danquah daa che ka o baŋ tum pam pun nyɛla din tum zaŋ siyaasa laɣingu kpabu polo.<ref name="OA"/>
Daba anahi nyaaŋa o ni daa labina yiŋa J. B. Danquah daa kana ti gbuɣ o chaŋ ni bɛ ti nya ban be tooni gbaaei United Gold Coast Convention (UGCC) kpabu polo.<ref name="OA"/> O daa lee bɛ komitii maa puni yino ka silimin goli August 4, yuuni 1947 din daa niŋ ka zaŋ li wuhi salo Saltpond, o daa pahi di kpamba zuɣu. Silimin goli August 22, yuuni 1947, laɣingu wulli din daa be Accra gba daa zaŋ wuhisalo ka bɛ daa piigi o gbaŋ ŋmara ka [[Edward Akufo-Addo]] mi nya zuɣulana, ka [[Emmanuel Obetsebi-Lamptey]] mini J. Quist-Therson mi nya zuŋulan' pahi. Din daa niŋ ka niriba pili zoobu, kpamba ŋɔ daa gbaaya ni di pa tu ni bɛ lɛbigili siyaasa laɣingu. Lala daa mali la bukaata ni pa kuli bo ŋun yɛn gbaŋ ŋmari ti li yuŋ ni wuntaŋ ni. J. B. Danquah daa yɛliya ni di tu ni Ako Adjei lee li, amaa, o daa zaɣisi li ka di daliri nyɛla o bori ni o kuli na tumdi la o ''African National Times'' lahabali chuɣu gbaŋ ka lahi tumdi o alikaale tuma yaɣa. O gba daa tiri wuhi ni ni bɛ zaŋmi li ti [[Kwame Nkrumah]] ŋun daa nyɛ West African National Secretariat (WANS) ,94 Grays' Inn, [[London]].<ref name=":Vieta"/>
Ako Adjei ni yɛli shɛm, ni ŋuni n-daa tiri wuhi ni bɛ boli Kwame Nkrumah dama o daa mi kpaŋmaŋa ni shɛm ka mi ni o ni bori ni o tab' sɔŋ. Di daliri daa nyɛla, pɔi ka o daa yi London labi Accra, Nkrumah daa yɛli o: <blockquote>"Ako, a daŋdila n tooni. A yi kuli Gold Coast ka tuma ti beni ka tiɛhi ni n-ni tooi tumli, nyin che ka m baŋ ka n lee kuna ti tum li saha zuɣu; laɣisi laɣiri n-lahi labi London ti naai n alikaale tali bohimbu Gray 's Inn."</blockquote>
Lala alikawuli ŋɔ lobu n-daa che ka o bi lahi niŋ zinchili ka tiri wuhi Nkrumah saha shɛli gbaŋ ŋmari tuma ni daa ti yi polo. Bɛ daa saɣiti o yɛltɔɣa maa ka daa sabi gbaŋ n-ti Nkrumah yɛli o di yɛltɔɣa hali ka daa ti bo laɣiri din yiɣisi pawunsi kobiga din daa nyɛ George Alfred Grant, ŋun daa kpa li, zuɣulana ni ariʒichi dira ni daa bo shɛli ni o zaŋ niŋ chaaji kuna Gold Coast. Nkrumah ni daa paai na, Ako Adjei daa zaŋ o wuhi paati maa kpamba: "O daa paai na la silimin goli December yuuni 1947 ka n daa zaŋ o wuhi G. A. Grant, J. B. Danquah, R. S. Blay ni kpamba shɛba ban daa pahi UGCC ni."<ref name=":Vieta"/>
===The Big Six===
<!-- Deleted image removed: [[File:The Big Six.jpg|thumb|[[The Big Six (Ghana)|The Big Six]]<br />''Standing (L to R):'' [[Kwame Nkrumah]], [[Emmanuel Obetsebi-Lamptey]], [[Ebenezer Ako-Adjei]], [[Edward Akufo-Addo]], [[J. B. Danquah]] and [[William Ofori Atta]]]] -->
Din daa niŋ ka Nkrumah kpɛ nam ni ka daa nyɛ gbaŋsabira zaŋ n-ti UGCC o nyɛla ŋun daa bori soya ni o yɛligi "convention colony-wide" ka daa chɛ ka niriba daa pahiri na.<ref name=":Vieta"/> Kpamba zaŋ n-ti UGCC nyɛla ban gba daa mali kurisi ni bɛ zaŋ ninvuɣ palla pahi dunia zaa tɔbu din daa pahiri ayi nyaaŋa.<ref name="gn">{{cite web|title=The Contribution Of The Veteran Towards Independence |date=28 February 2012 |url=https://newsghana.com.gh/the-contribution-of-the-veteran-towards-independence/ |publisher=News Ghana |access-date=26 April 2020}}</ref> Bɛ nyɛla ninvuɣ shɛba bɛ ni daa gahi nuu boli na n daa ti wum bɛ noli lahabali.<ref name="gn"/>
Pirinla nangban'yini tali fin daa be lala siyaasa paati nima ayi maa zuɣu, alikaali nima ban daa nyɛ siyaasa niriba zaŋ n-ti UGCC nyɛla ban daa kpaŋsi di ninvuɣ kura labi kpɛna paati maa ni ka daa zaŋ di gbaŋ chaŋ n-ti gomanati.<ref name="gn"/> Bɛ daa zaŋ la gbaŋ maa n-ti gomnanti Silimiin goli February biɛɣ'pishi ni anahi dali yuuni 1948 ka di nyɛ din daa tahi 1948 Accrea Riots.<ref name=":Vieta"/>
Ako Adjei mini toondan shɛba zaŋ n-ti UGCC kamani [[J. B. Danquah]], [[Emmanuel Obetsebi-Lamptey]], [[Edward Akufo-Addo]], [[William Ofori Atta]] n-ti pahi [[Kwame Nkrumah]]<nowiki/>nyɛla niriba pam ni daa booni shɛba Big Six nyɛla ban daa galim ka fiia lala saha maa British gomnanti ka Ako Adjei nyɛ bɛ ni daa yɛlli ni so kpalimi [[Navrongo]].<ref name=":Vieta"/>Bɛ ni daa bahi Big Six ŋɔ, di nyɛla din daa zaŋ wilingimsim na Nkrumah mini ninvuɣ shɛba ban daa be UGCC ka dizuɣu daa che ka Nkrumah yi lala paati maa ni yuuni 1949 ka daa kpa [[Convention People's Party]] (CPP). Ako Adjei nyɛla ŋun daa na be UGCC ka daa ti leei Nkrumah lahabali churi sabbira, ''African National Times'' and the ''Star of Ghana''.<ref name=":Vieta"/>
===Yuuni 1951 piibu-piibu mini Ghana Congress Party===
Yuuni 1951 Gold Coast legislative piibu piibu ni, Ako Adjei nyɛla ŋun daa zani n-ti UGCC n daa kpaɣiri m bo Accra Central Municipal Electoral District di be Gold Coast Legislative Assembly. O nyɛla ŋun daa nya kalinli din yiɣisi 1,451 ka Nkrumah's (CPP) nyɛ ŋun daa nya kalinli din daa yiɣisi 20,780, T. Hutton Mills' (CPP) 19,812 ka Emmanuel Obetsebi Lamptey's (UGCC) daa nya kalinli din daa yiɣisi 1,630.<ref name=":Vieta"/> Pirinla bɛ daa bi tooi nya nasara zaŋ n-ti UGCC lala piibu piibu ŋɔ ni zuɣu o nyɛla ŋun daa pahi shɛba zuɣu ni bɛ zaɣa paati bihi bihi maa laɣim taba. O nyɛla ŋun daa leei gbaŋsabira zaŋ n-ti Ghana Congress paati din daa niŋ ka bɛ daa kpali Silimiin goli May yuuni 1952. O saha bela ni GCP nyaaŋa, Ako Adjei nyɛla ŋun daa zaɣisi ni ku lahi chaŋ laɣinsi ni dama niriba nyɛla ban daa yɛlli ni ŋun chɛ ka Nkrumah wurim UGCC.<ref name=":Vieta"/><ref>{{cite book |last=Botwe-Asamoah |first=Kwame |date=17 June 2013 |title=Kwame Nkrumah's Politico-Cultural Thought and Politics:An African-Centered Paradigm for the Second Phase of the African Revolution |url=https://books.google.com/books?id=OcTC2eDx5ZsC&q=ako+adjei+born&pg=PA98 |publisher=Routledge |page=98|isbn=9780415948333 }}</ref>
===Convention People's Party===
Silimiin goli March yuuni 1953, Ako Adjei nyɛla ŋun daa nya "pressure" o zosim nima E. C. Quaye,Sonny Provencal mini Paul Tagoe sani ka daa saɣi n-ti ni o nyɛla ŋun yɛn pahi [[Convention People's Party]]. Silimiin goli March piligu yuuni 1953 o nyɛla bɛ ni daa zaŋ so wuhi salo Arena, [[Accra]] ni ka o daa di o tuuli noli alizama din daa niŋ ka o labi CPP.<ref name=":Vieta"/>
Yuuni 1954 Gold Coast legislative piibu piibu ni, o nyɛla ŋun daa zani n-ti CPP n daa kpaɣiri m bo Accra East in the Gold Coast Legislative Assembly. O nyɛla ŋun daa nya kalinli din yiɣisi 11,660 ka Nai Tete's 768, Kwamla Armah-Kwarteng's daa nya kalinli din yiɣisi 471 n-ti -pahi Nii Kwabena Bonnie III gba daa nya kalinli din yiɣisi 317 .<ref name=":Vieta"/> O nyɛla ŋun daa kpɛ jinaduu Silimiin goli June biɛɣ'pinaanu dali yuuni 1954.
Pirinla o nyɛla ŋun daa zali taarihi yuuni 1954 piibu piibu ŋɔ ni zuɣu, Ako Adjei nyɛla bɛ ni daa piigi so Gold Coast cabinet Silimiin goli July biɛɣ'pihita ayi ka dali yuuni 1954 ka ŋun daa piigi o li ŋɔ nyɛ Nkrumah din daa niŋ ka o daa nya prime minister zuɣulan zaŋ n-ti gomnanyi daabilim la. Bɛ daa piigi o Minisata zaŋ n-ti Trade and Labour.<ref>{{cite book |author=Ministry of Trade and Labour |date=1955 |title=Gold Coast, Handbook on Trade and Commerce |url=https://books.google.com/books?id=54tpO-YYJ4AC&q=ako+adjei |page=3}}</ref> O ni daa nyɛ Minister of Trade and Labour, o nyɛla ŋun daa tumdi yaɣa pam n-tiri tiŋgbani maa, o nyɛla ŋun daa lihiri Agricultural Produce Marketing Board tuma zuɣu, Cocoa Marketing Board, Industrial Development Corporation, Trade Unions n-ti pahi "Cooperatives".<ref name=":Vieta"/>
Silimiin goli February biɛɣ'pihita yini ka dali yuuni 1956 , bɛ daa piigi o Minista zaŋ n-ti Interior and Justice, zaashee shɛli [[Archie Casely-Hayford]] ni daa na gbubi. Lala yuuni maa, o nyɛla bɛ ni daa labi piigi so yuuni 1956 Gold Coast legislative piibu piibu ka o daa zani n-ti Accra East district electoral area din be Gold Coast Legislative Assembly.
==Post Ghanaian independence==
===Minister for Interior and Justice===
[[File:The National Archives UK - CO 1069-43-65.jpg|thumb|Ghana's first cabinet in 1957<br />''Standing (L to R):'' [[J. H. Allassani]], [[Nathaniel Azarco Welbeck|N.A. Welbeck]], [[Kofi Asante Ofori-Atta]], Ako Adjei, [[Kwame Sanaa-Poku Jantuah|J.E. Jantuah]], [[Imoru Egala]]<br />''Sitting (L to R):'' [[Archie Casely-Hayford|A. Casely-Hayford]], [[Kojo Botsio]], [[Kwame Nkrumah]], [[Komla Agbeli Gbedemah]], [[Edward Asafu-Adjaye|E.O. Asafu-Adjaye]]]]
Din daa niŋ ka Ghana deegi di maŋsulinsi Silimiin goli March dabaa ayobu dali yuuni 1957, Prime Minister Dr. [[Kwame Nkrumah]] nyɛla ŋun daa piigi tondanima, Ako Adjeinyɛla bɛ ni daa piigi so Minista zaŋ n-ti "Interior and justice".<ref>{{cite book |last=Rathbone |first=Richard |date=2000 |title=Nkrumah & the Chiefs: The Politics of Chieftaincy in Ghana, 1951-60 |publisher=Ohio State University Press |isbn=9780821413067 |url=https://books.google.com/books?id=sDBclHlDsu8C&q=ako+adjei+interior&pg=PR15}}</ref> Silimiin goli August yuuni 1957, Ministry of Interior and Justice nyɛla bɛ ni daa waligi shɛli ka di pa nyɛ minista zaŋ n-ti Interior mini minista zaŋ n-ti Justice. Bɛ daa zaŋ Ministry of Interior n-ti Krobo Edusei ka Ako Adjei daa leei Minister of Justice.<ref name="NK">{{cite book |last=Nkrumah |first=Kwame |date=1957 |title=Ghana's Policy at Home and Abroad:Text of Speech Given in the Ghana Parliament, 29 August 1957, by Kwame Nkrumah, Prime Minister |url=https://books.google.com/books?id=vu42AAAAIAAJ&q=ako+adjei+interior&pg=PA13| page=13 |publisher=Information Office, Embassy of Ghana}}</ref> Wuma wuma nyɛla din daa yina wuhi ni ŋun daa niŋ lala taɣibu ŋɔ n daa ny Nkrumah, dama Ako Adjei daa nyɛla Ga daa nyɛla niriba pam neeni ni daa tiɣi so pam ka di bɛ to ni m bo yɛlimuɣisira niŋ Ga-Adangbe Shifimo Kpee ka di nyɛ bɛ ni daa piligi shɛli saha bela [[Accra]].<ref name="NC">{{cite web |title=New Commonwealth, Volume 38 |url=https://books.google.com/books?id=CEYlAQAAMAAJ&q=edusei+interior+justice+ga |publisher=Tothill Press |page=3 |date=1960}}</ref>
===Minister for Labour and Cooperatives===
Yuuni nyaaŋa, Ako Adjei nyɛla bɛ ni daa taɣi so Ministry of Labour and Cooperatives.<ref>{{cite web|title=Ghana Today, Volumes 1-2 |url=https://books.google.com/books?id=GsEqAAAAMAAJ&q=ako+adjei+labour+and+cooperative&pg=PA331 |publisher=Information Section, Ghana Office |page=11 |date=1957}}</ref> O ni daa nuyɛ Minister of Labour and Cooperatives, o nyɛla ŋun daa sɔŋsi di tooni chandi ka daa piligi so palla. O nyɛla ŋun daa tooi leeri kpɛma Ghananima laɣingu zaŋ n-ti [[United Nations]].<ref>{{cite web|title=Ghana Today, Volumes 1-2 |url=https://books.google.com/books?id=GsEqAAAAMAAJ&q=ako+adjei+labour+led+delegation&pg=RA26-PA2 |publisher=Information Section, Ghana Office |page=2 |date=1957}}</ref>
===Resident Minister in Guinea and Minister for Foreign Affairs===
Silimiin goli February yuuni 1959, Ako Adjei nyɛla ŋun daa deegi Nathaniel Azarco Wellbeck ka daa leei Resident Minister zaŋ n-ti [[Guinea]]. Din daa niŋ ka o nyɛ Ghana's chief ŋun zani n-ti Guinea, bɛ daa piigi o Minister of External Affairs Silimiin goli April lala yuuni maa.<ref name="FA">{{cite book |last=Grilli |first=Matteo |author-link=Kwame Nkrumah |date=6 August 2018 |title=Nkrumaism and African Nationalism:Ghana's Pan-African Foreign Policy in the Age of Decolonization |url=https://books.google.com/books?id=S4dnDwAAQBAJ&q=ako+adjei+foreign+affairs&pg=PA112| page=112 |publisher=Springer|isbn=9783319913254 }}</ref> O nyɛla ŋun daa gbubi lala nama yai ŋɔ din daa niŋ ka o nyɛ Ghana's resident minister in Guinea mini Ghana's Minister of External Affairs hali ni Silimiin goli September yuuni 1959din daa niŋ ka bɛ daa yihi o tuma zaŋ n-ti Guinea.<ref name="FA"/> Ŋun daa deegi o n daa nyɛ J. H Allassani ka daa leei Resident Minister of Guinea.<ref>{{cite book |last=Thompson |first=W. S. |date=1969 |title=Ghana's Foreign Policy, 1957-1966: Diplomacy Ideology, and the New State |url=https://books.google.com/books?id=rh7WCgAAQBAJ&q=Adjei+allassani&pg=PA75 |page=75 |publisher=Princeton University Press |isbn=9781400876303}}</ref>
Silimiin goli April dabaa anii dali yuuni 1961, Ako Adjei nyɛla ŋun daa be [[New York City]] din daa niŋ ka Nkrumah, lala saha ŋɔ tiŋgbani zuɣulan zaŋ n-ti [[Ghana]] daa yɛlli ni o yihi African Affairs nam labisi Ministry of External Affairs ka daa piigi Imoru Egala ka o daa leei Minister of State zaŋ n-ti African Affairs, a position Egalanyɛla ŋun gbubi lala zaashee ŋɔ saha bela.<ref name="WST">{{cite book |last=Thompson |first=W. S. |date=1969 |title=Ghana's Foreign Policy, 1957-1966: Diplomacy Ideology, and the New State |url=https://books.google.com/books?id=rh7WCgAAQBAJ&q=egala+foreign+affairs&pg=PA199 |page=199|publisher=Princeton University Press |isbn=9781400876303 }}</ref> Ako Adjei nyɛla ŋun daa labina Ghana ka bɛ daa bɛ ti o soli ni o naai o shikuru bɔhimbu yaɣa shɛli o ni daa niŋdi lala saha ŋɔ.<ref name="WST"/> O nyɛla ŋun daa niŋ kam ni gomnanti taɣi o yɛligu maa amaa ka daa leei bi di nasara .<ref name="WST"/>
Silimiin goli May yuuni 1961 "portfolio" zaŋ n-ti Minister of External Affairs nyɛla bɛ ni daa taɣi shɛli labi boli Minister of Foreign Affairs.<ref name="FA" /> Ako Adjei nyɛla ŋun daa leei Ghana tuuli Minister of Foreign Affairs.<ref>{{cite book|last=Ebenezer|first=Ako Adjei|author-link=Ebenezer Ako-Adjei|date=1992|title=Life and work of George Alfred Grant (Paa Grant)|url=https://books.google.com/books?id=pC4uAQAAIAAJ&q=ako+adjei|page=34|publisher=Waterville Publishing House|isbn=9789964502331}}</ref> Din daa niŋ ka o leei Ghana's tuuli foreign minister,o nyɛla ŋun daa niŋ kpaŋmaŋ pam ka daa zali zalisi din nyɛ din yɛn sɔŋ tiŋgbani maa. Lahabali din yina Shrikh I. C Quaye wuhiya ni o nyɛla ŋun daa sɔŋ ka bɛ daa piligi "international relations at the height of the cold war"".<ref name="Dr. Ako Adjei">{{cite web |title=Sankara Interchange re-named after Dr. Ako Adjei |url=http://www.modernghana.com/news/73675/1/sankara-interchange-re-named-after-dr-ako-adjei.html |access-date=5 June 2011 |publisher=Modern Ghana}}</ref> Kwesi Armah nyɛla ŋun daa di alizama jɛndi saha shɛli Ako Adjei'sni gbubi lala minisata tali ŋɔ ka yɛlli ni o nyɛla ŋun daa sɔŋ ka Ghana ka di zani [[United Nations|UN]] mini tiŋduya laɣinsi."<ref>{{cite book |last=Armah |first=Kwesi |author-link=Kwesi Armah |date=2004 |title=Peace Without Power: Ghana's Foreign Policy, 1957-1966 |page=20}}</ref>
Din daa niŋ ka o nyɛ Minister of Foreign Affairs, o nyɛla ŋun daa kari [[South Africa]]n neema zaŋ kpɛna Ghana ka daa yɛlli ni ni o nyɛla ŋun chɛ ka South Africans neema kpɛna Ghana di yi niŋ ka bɛ tiŋgbani ŋɔ yi saɣi n-ti "apartheid" .<ref>{{cite book |last=Asamoah |first=Obed |author-link=Obed Asamoah |date=2014 |title=The Political History of Ghana (1950-2013): The Experience of a Non-Conformist |url=https://books.google.com/books?id=O28ZBQAAQBAJ&q=ako+adjei+born&pg=PA106 |page=106|publisher=AuthorHouse |isbn=9781496985637 }}</ref> Lala saha ŋɔ , Ako Adjei nyɛla ŋun daa boli "a Union of African States, ni bɛ bo so'shɛŋa din yɛn kpaŋsi daabilim.<ref>{{cite book |last=Akinyemi |first=A. Bolaji |author-link=Bolaji Akinyemi |date=1974 |title=Foreign Policy and Federalism: The Nigerian Experience |page=160}}</ref>
Din daa niŋ ka bɛ daa niŋ laɣingu ni African Foreign Ministers, bɛ ni daa niŋ li luɣ'shɛli nyɛ Addis Ababa Silimiin goli June yuuni 1960, o nyɛla ŋun daa yɛlli ni bɛ piligimi "complete political union" zaŋ n-ti Africa ka niŋ kam ni piligi Africa Customs Union, Africa Free Trade Zone n-ti pahi Africa Development Fund; zalikpani shɛŋa di ni daa chani nyɛla Organization Of African Unity (OAU) ni daa saɣi n-ti shɛli ka di daa nya nam zani saha shɛli o ni daa be sarika ni yuuni 1963 ka Africa Union (AU) nyɛ din daa zani OAU zaani yuuni 2001.<ref name="ellison" />
Ako Adjei n daa ma kuli nyɛ Ministry of Foreign Affairs hali ni Silimiin goli August yuuni 1962 din daa niŋ ka bɛ daa mali ʒilisigu ni o nyɛla ŋun daa be Kulungugu bompi bahibu la ni, bɛ daa niŋ li bɛ ku tiŋgbani zuɣulan kuro, Dr. Kwame Nkrumah's Silimiin goli August dahin yini dali yuuni 1962. Nkrumahnyɛla ŋun daa zaŋ o maŋmaŋ zali o zaashee ŋɔ, Minister of Foreign Affairs yuuni 1962.<ref>{{cite book |last=Asamoah |first=Obed |author-link=Obed Asamoah |date=2014 |title=The Political History of Ghana (1950-2013): The Experience of a Non-Conformist |url=https://books.google.com/books?id=O28ZBQAAQBAJ&q=ako+adjei+foreign+affairs&pg=PA57 |page=57|publisher=AuthorHouse |isbn=9781496985637 }}</ref>
==Treason trial and detention==
[[File:Osagyefo Kwame Nkrumah Bomb Attack.jpg|thumb|The spot in [[Kulungugu]] where the bomb was thrown in an attempt to assassinate the then president Dr. [[Kwame Nkrumah]]]]
[[Kwame Nkrumah]] daa goya chaŋ Tenkodogo silimin goli July 31, yuuni 1962 ni o mini Mourice Yameogo. Upper Volta din pa nyɛ [[Burkina Faso]] tiŋgbani zuɣulana ti di fiila. Bɛ alizama ŋɔ daa nyɛla bɛ ni yɛn gbaai shɛm n yihi baariyanim' din be Ghana mini Upper Volta sunsuuni. Niŋsim shɛli din daa wuhiri gbansabila tiŋgbani ni laɣim yim. Sa kurigu daa nyɛla ŋun luna ka di zuɣu che ka o-yi Tenkodogo n labi silimin goli August 1, yuuni 1962 daa niŋ tɔm, ka di daa che ka bɛ piigi fukumsi buɣibahi bahi pala din yoori tiŋsi ayi ŋɔ zuɣu. Lahabali daa yina n nwuhi ni bɛ bahi tiŋgbani zuɣulana bompi [Kulungugu, tiŋ din Upper Region, [[Ghana]] din daa niŋ ka o zani ni o deei pini bia sani.<ref name=ellison/>
Ako Adjei, ŋun daa nyɛ minisita zaŋ n-ti diŋduya yɛltɔɣa, n-ti pahi Tawia Adamafio, ŋun daa nyɛ lahabali wuligibu minisita, Hugh Horatio Cofie Crabbe, lala saha CPP gbaŋ ŋmari kpɛma, Joseph Yaw Manu, gɔmnanti tuun' tumda ni ŋun daa be "United Party" (UP) ni Robert Benjamin Otchere, UP jintɔri kuro, bɛ daa pa ba sɔɣu ni bɛ ni n-bori ni bɛ ku tiŋgbani zuɣulana maa.<ref name=ellison/>
Ako Adjei, Tawiah Adamafio ni Cofie Crabbe ban daa nyɛla kootu ni yihi shɛba nuu ni bɛ bɛ tum taali ka wuhi shɛhira shɛŋa bɛ ni zaŋ di ba maa nyɛla yɛltɔɣa din niŋ dolisi lala yɛltɔɣa maa, ka di daliri yila bɛ bi niŋ zaɣa ni [[Convention People's Party]] (CPP) zuɣu n-daa tahi lala ŋmanpa maa.<ref name=ellison/> Jintɔri daa buɣisi bɛ taali ŋɔ la:
{{blockquote|Solo ŋɔ ni... zaŋ chaŋ gamo ŋɔ niŋ bu, bana (Adamafio, Crabbe, and Ako Adjei), nyɛla ban waligi bɛ maŋa ka toondani maa, bɛ ni daa kongili so kamani bɛ yuri maa. Bɛ kpɛla loori konkoba n-chaŋ tooni pam ka che tiŋgbani zuɣulana bahi nyaaŋa.|F. E. Techie Menson fiila jinaduu silimin goli September6, yuuni 1962.<ref name=ellison/>}}
Di daa lahi zami ni bɛ diba saliya din daa niŋ ka tindana so gba yɛli ni shɛhira zaŋ chaŋ lala niriba ata polo ka bɛ shiri gbaai ni bɛ ku tiŋgbani zuɣulana ŋɔ.<ref name=ellison/>
Jaaji shɛba ban di lala niriba ata ŋɔ saliya maa – Justice Sir. [[Kobina Arku Korsah]], Justice [[Edward Akufo-Addo]] (Big Six]]) ni Justice Kofi Adumua Bossman – daa nyɛla bɛ ni niŋ shɛba firimiinsi ka bɛ che tuma. Jaajinima ayi ban daa pahi maa, William Bedford Van Lare ni Robert Samuel Blay (ŋun daa pahi ka bɛ kpa United Gold Coast Convention) daa nyɛla bɛ ni kari shɛba din daa daŋ tɔ ayirimo saɣisiri jaajinima ata karibu maa. Nkrumah daa naan pa kpa jaajinima pia ni ayi ka bɛ kpɛm nyɛ Justice [[Julius Sarkodee-Addo]],<ref name="Obed">{{cite book |last=Asamoah |first=Obed |author-link=Obed Asamoah |date=2014 |title=The Political History of Ghana (1950-2013): The Experience of a Non-Conformist |url=https://books.google.com/books?id=O28ZBQAAQBAJ&q=new+judges+sarkodee+addo+swanzy&pg=PA55 |page=55|publisher=AuthorHouse |isbn=9781496985637 }}</ref> ŋun daa nya ka lala niriba ŋɔ shiri tum taali zaŋ tindana maa yɛltɔɣa zuɣu. Ako Adjei mini lala niriba ayi ban pahi daa nyɛla jaaji ni wuhi ni bɛ kum shɛba, amaa, tiŋgbani zuɣulana daa zaɣisi kubu maa ka yɛli ni bɛ kpɛhi mi ba sarika bɛ yuun' pishi, o alizama jinaduu silimin goli March 26, yuuni 1965.<ref name=ellison/><ref name=":Vieta"/><ref name="Obed"/>
Ako Adjei tiɛri yɛltɔɣa shɛli din daa niŋ silimin goli August 1, yuuni 1962 maa yɛliya:<blockquote>"N daa nyɛla ŋun bi tum taali ka niriba ban gba daa pahi maa, Tawia Adamafio and Cofie Crabbe be tum taali. Din daa niŋ nyɛla, ni daa nya tiŋduya minisita maa, n daa biɛli la Nkrumah chaŋ ni o mini tiŋgbani zuɣulana Yameogo ti di fiila Tenkudugu, din be Togo, Ghana ni Upper Volta silimin goli July 31, yuuni 1962. Di ni daa niŋ ka ti labiri na, n-daa biɛla tiŋgbani zuɣulana paati din zani Kulungugu shikuru. Saha bihi zuɣu din daa niŋ ka tiŋgbani zuɣulana paai na ti zani ka deei pini shikuru bil'sani, ka bɛ zaŋ bɛn kpulli lab' o na. Lala bia ŋɔ daa nyɛla di ni ŋmɛ ka ŋun kuli kpi di ni. Zuɣusuŋ maa, lala bɛni ŋɔ daa nyɛhigi tiŋgbani zuɣulana amaa di biɛla daa paai o nyaaŋa. Di daa kpuɣi Osagyefo tahi [[Bawku]] ka bɛ daa lahi zaŋ o tirisi Tamale. Ti ni daa labi na Accra binshɛɣu kam daa kuli chaŋla viɛnyɛla. Ka zaŋ chaŋ silimin goli July bahigu yuuni 1962, ka n deeilahibali din daa yina Dr. Okechuku Ekejeani, n Lincoln University mabia kuro ni n mini Nkrumah zo. O daa gomi chani [[London]] ka daa zani n mini tiŋgbani zuɣulana sani. Ni daa zaŋ wuhi Nkrumah, o daa yɛli ma ni n zaŋ mi o kuli n yiŋa ka o ti doni. N daa yɛn zaŋ chaŋ Flagstaff House biɛ kaali pɔi ka o daa naai labi [[Lagos]] wuntaŋ ni. Di daa ku beni ni ŋuna Alaaba dali, silimin goli August 29, yuuni 1962 ka bɛ daa kana di gbaai ma zaŋ ma chaŋ. Yuma din daa doli na, Naawuni ko n-daa mi din niŋ ma."<ref name=":Vieta"/></blockquote>
Ako Adjei n-ti pahi niriba ata maa zuɣu daa pahila siyaasa niriba shɛba National Liberation Council ni daa yooi bahi din daa niŋ ka bɛ ŋmɛ n-paai Nkrumah mini o gɔmnanti silimin goli February 24, yuuni 1966. National Liberation Council daa yihi o Nsawam Medium Security Prison silimin goli September 6, yuuni 1966.<ref name=ellison/><ref name=":Vieta"/>
== O Bahigu Biɛhigu ==
Dabsili shɛli din daa kana pɔi ni o sarika yiɣibu dabsili yuuni 1966 pulini, Ako Adjei daa yihila o nuu ka che siyaasa baayan o ni daa nye nyari sheli la zuɣu, bin shɛɣu o ni daa ʒiya ni bɛ ŋmala ʒiri n pa o n ti pahi o ni daa k[pe sarika puuni la. Baayan bɛ ni yiɣi o sarika puuni, o daa pa zaŋ la o maŋa n ti o daŋ mini o tuma zaŋ kpa kootu yɛltɔɣa polo. <ref name=":Vieta2">{{cite book|author=Vieta, Kojo T.|url=https://books.google.com/books?id=uw0OAQAAMAAJ&q=ebenezer+ako+adjei|title=The Flagbearers of Ghana:Profiles of One Hundred Distinguished Ghanaians|date=1999|publisher=Ena Publications|isbn=9789988001384|page=56}}</ref>
O daa pa kula o saha n niŋ di o paɣa mini o bihi puuni, o paɣa mini o bihi daa nyɛla ban tabi n sɔŋ o pam saha shɛŋa bɛ ni daa duhi o kootu n kari o sariya, ka lahi bɔ saha shɛli bɛ ni daa lahi kari o sariya halli ni o sarika kpɛbu saha.<ref name=":Vieta3">{{cite book|author=Vieta, Kojo T.|url=https://books.google.com/books?id=uw0OAQAAMAAJ&q=ebenezer+ako+adjei|title=The Flagbearers of Ghana:Profiles of One Hundred Distinguished Ghanaians|date=1999|publisher=Ena Publications|isbn=9789988001384|page=56}}</ref>
O daa labi mi m pu o tuma biɛhigu, ka daa di nasara zaŋ kpa o kootu mali zani polo, kootu shɛli din yuli booni Teianshi Chambers, ka daa pa labi o kootu tuma ni nti labi nye o alikaale tumtumda.<ref name=":Vieta5">{{cite book|author=Vieta, Kojo T.|url=https://books.google.com/books?id=uw0OAQAAMAAJ&q=ebenezer+ako+adjei|title=The Flagbearers of Ghana:Profiles of One Hundred Distinguished Ghanaians|date=1999|publisher=Ena Publications|isbn=9789988001384|page=56}}</ref>
Baayan sooja govinanti shɛli din daa pahiri ayi din niŋ Ghana tiŋgbani puuni, bɛ daa zaŋ la Ako Adjei m pahi 'Commision' daambolo puuni. ka di nyɛla [[:en:Supreme_Military_Council_(Ghana)|Supreme Military Council]] n daa zaŋ o m pahi ŋa puuni, yuuni 1978, kabi tuma daa n nye ni bɛ sabi zali kpana kundu n ti Ghana tiŋgbani. A yi kana nti lihi lahabaya sabu yili dina ka bɛ booni The Ghanaian Chronicle vihigu puuni, saha shɛli bɛ ni daa nye Ako Adjei ka o bie asanzanima daambolo puuni daa nyɛla din dahinshɛli Ghana ninvuhi timsa ni daa laɣim ka di nyɛla Ghana zuɣulan kuro, Jerry John Rawlings, saha shɛli din daa paai o zuɣulan' tali bahigu. Amaa pirin la o ni daa be yɛli shɛli la puuni la zuɣu, o niriba daa bɛ saɣi ni lahabaya sabira bɔhi o bohisi,<ref name="AKO2">{{cite web|date=24 February 2002|title=Ako Adjei Laid to Rest|url=https://mobile.ghanaweb.com/GhanaHomePage/NewsArchive/Ako-Adjei-Laid-to-Rest-21991|access-date=23 April 2020|work=Ghana Web}}</ref>
==Kpibu mini soɣibu ==
Ako Adjei nyɛla ŋun daa pahi Big Six zuɣu. O nyɛla ŋun daa kpi Silimiin goli January biɛɣ'pinaanahi dali yuuni 2002 ashibiti yuli booni Korle-Bu Teaching Hospital saha shɛli o ni daa nyɛ yuun pihinii ni anu. O nyɛla ŋun daa mali paɣa ni bihi anahi .<ref name=ellison/>
O ni daa kpi tiŋgbani ŋɔ ninvuɣ kara nyɛla ban daa chaŋ li la Ghana tiŋgbani zuɣulan kuro John Kufour nyɛ ŋun daa yɛlli ni bɛ yɛn ti o la "State burial".<ref name=ellison/><ref name="gna">{{cite web|url=https://www.modernghana.com/news/19729/dr-ako-adjei-would-be-given-state-burial.html |title=Dr Ako-Adjei would be given state burial - JAK |publisher=Ghanaweb | date=18 January 2002 |access-date=24 April 2020}}</ref> O nyɛla ŋun daa yɛlli ni tiŋgbani nyɛla din di Dr. Ako-Adjei samli pirinla kpaŋmaŋ shɛli o ni daa niŋ n-ti tiŋgbani maa zuɣu. O nyɛla ŋun pahi Big Six Ghana's siyaasa tali taarihi puuni, Dr. Ako-Adjei kpibu ŋɔ nyɛla din daa wuhi ni bɛ lala ninvuɣ shɛba ban daa niŋ kpaŋmaŋ ka Ghana di maŋsulinsi ŋɔ zaa kpi lala saha maa. Amaa yuli shɛli bɛ ni daa zali lala saha ŋɔ nyɛla din ku tooi kpihim. O fiila puuni yaha, o daa pahi o yɛligu,<nowiki>''</nowiki> ni Dr Ako Adjei nima daa kpaya siyaasa paati paati shɛli din yina ni di sɔŋ gɔvinanti maa pam. ka yƐli ni Ghana mulichi kam ŋun diri anfaani balibu kam ka di nɣela bɛ tuun shɛli ni kpaŋmaŋa shɛli bɛ ni niŋ zali Ghana, nyɛla ban simsi ni bɛ puhi ka pahi ba pam ka zaŋ bɛ sɔŋsim balibu kam n sɔŋ Dr. Ako-Adjei daŋ ka bɛ bo simsibu ni sɔɣibu ŋan gaɣim n ti o<nowiki>''</nowiki> <ref name="gna"/>
Lala saha maa Ghana kpeen so Ŋun tuma daa jɛndi Alikaale mini maŋsulinsi zuɣu zabi bu, ka lahi nye Ghana zuyulan' kuro, H.E Nana Akufo-Addo, ŋun gba kana ni o ti zaŋ a bahigu jilima n ti Dr. Ako-Adjei, gab daa zaŋ o ziliŋ kɔm n ti ka o yɛltɔɣa n nye, <nowiki>''</nowiki> ni Dr. Ako-Adjeikum nyɛla ku' shɛli din kana n ti pa ti wuhiri Ghana mulichi kam ni ninvuƔi shɛba ban yina n ti zaŋ bɛ nyɛviya n pa talima ka tuhi n deei maŋ sulinsi n ti Ghana pa nyɛla ban zaa labi yƐlimaŋli shee zuŋɔ, ka di pa wuhiri ni Ghana pa nyɛla din yen zabi di maŋmaŋ zuɣu,<nowiki>''</nowiki> O daa lahi pahiya ni <nowiki>''</nowiki> ni nyari shɛli din daa kpaŋsi bɛ kɔba ni ni bɛ zaŋ govinanti shɛli din mali niriba sulinsi n tiriba yɔli daa nyɛla din nye nasara, ka di wuhiri ni bɛ daa nyɛla ban tum tuma pam n ti ti tiŋgbani ŋɔ ka o pahi ninvuɣi sheba ban nye ti Ghana waɣara<nowiki>''</nowiki><ref>{{Cite web|title=Dr Ako-Adjei would be given state burial - JAK|url=https://www.modernghana.com/blogs/19729/dr-ako-adjei-would-be-given-state-burial-jak.html|access-date=2025-06-20|website=Modern Ghana|language=en}}</ref>
O daa pa labi mi m pu o tuma biɛhigu , ka lahi di nasara zaŋ kpa o kootu mali zani polo, din yuli nye Teianshi Chambers, ka daa pa labi piligu o ʒengama zuɣu kootu tuma tumbu.<ref name=":Vieta4">{{cite book|author=Vieta, Kojo T.|url=https://books.google.com/books?id=uw0OAQAAMAAJ&q=ebenezer+ako+adjei|title=The Flagbearers of Ghana:Profiles of One Hundred Distinguished Ghanaians|date=1999|publisher=Ena Publications|isbn=9789988001384|page=56}}</ref>
===State burial===
Dabisili shɛli bɛ ni daa yɛn soɣi o ŋɔ, bɛ nyɛla ban daa wuhi Ghana tuuta nima wuhiri kpaŋmaŋ shɛli o ni niŋ n-ti tiŋgbani maa.<ref name="gna"/> O kuli maa nyɛla din daa niŋ "state house". Ninvuɣ shɛba ban daa be o kuli yili ŋɔ n daa nyɛ siyaasa niriba, daabihi, minisata nima, council of state kpamba, Naanima, zosimnima ni ban kam daa pahi.<ref name="AKO"/>
Din daa niŋ ka bɛ ti o "State burial" nyaaŋa, "private burial" nyɛla din daa niŋ mausoleum zaŋ n-ti Holy Church of God, Okoman, Dome din be [[Accra]].<ref>{{cite web|url=https://mobile.ghanaweb.com/GhanaHomePage/features/Dr-Ebenezer-Ako-Adjei-An-Appreciation-21921 |title=Ghana: Ako Adjei Laid to Rest |work=GhanaWeb |date=30 November 2001 |publisher=AllAfrica |access-date=22 April 2020}}</ref>
==Maŋamaŋa biɛhigu==
Ako Adjei nyɛla ŋun daa niŋTheodosia Ako Adjei (''née'' Kote-Amon) amiliya ka o mini o nyɛ ban mali bihi anahi ban zaa nyɛ paɣaba. O nyɛla dolodolo nira ka nyɛ ŋun daa chani Perisbyterian Church of Ghana. O ni daa nyɛ dolodolo nira ŋɔ, o nyɛla ŋun daa mali dihitabili ni Naawuni n nyɛ ŋun niŋdi binshɛɣu kam n-tiri vuhirigu kam ŋun be dunia ŋɔ ni. "Sokam ni tu ni bɛ niŋ shɛm nyɛla bɛ jamdi Naawuni ka o niŋ bɛ ni bori binshɛŋa zaa n-ti ba."<ref name=":Vieta"/>
==Honours==
*Yuuni 1946, o nyɛla ŋun daa leei ŋun pahi Royal Institute of International Afairs nira <ref name="EAA">{{cite journal |title=Ghana Year Book 1959 | date=1959 |publisher=Graphic Corporation | page=143 |journal=Ghana Year Book}}</ref>
*Yuuni 1952 o nyɛla ŋun daa leei ŋun pahi American Academy of Political and Social Science .<ref name="EAA"/>
*Yuuni 1962 , o nyɛla ŋun daa deegi Honorary degree zaŋ n-ti Doctor of Laws ka di daa yina, Lincoln University, [[Pennsylvania]], [[United States]]<ref>{{cite web |title=Ako-Adjei, Ebenezer |url=http://www.s9.com/Biography/Ako-Adjei-Ebenezer |access-date=14 April 2007 |work=Biographies |publisher=}}</ref>
*Silimiin goli March dabaa ayopɔin dali yuuni 1997 din daa niŋ ka Ghana nima daa yɛn niŋ 40th Maŋsulisi dabisili chuɣu puhibu, Ako Adjei nyɛla ninvuɣ so bɛ ni daa piigi ɔfisa zaŋ n-ti Order of the Star of Ghana –ka ŋun daa piigi o li ŋɔ nyɛ tiŋgbani zuɣulan kuro [[Jerry Rawlings|Jerry John Rawlings]] zaŋ n-ti kpaŋmaŋ shɛli o ni daa niŋ Ghana maŋsulinsi deebu ni" <ref name=ellison/>
*Yuuni 1999, o nyɛla ŋun daa deegi Millennium Excellence Award for Outstanding Statesmen.<ref name="Dr. Ako Adjei">{{cite web|title=Sankara Interchange re-named after Dr. Ako Adjei|url=http://www.modernghana.com/news/73675/1/sankara-interchange-re-named-after-dr-ako-adjei.html|access-date=5 June 2011|publisher=Modern Ghana}}</ref>
==Legacy==
Ako Adjei Interchange din be Accra, bɛ ni daa na mi shɛli Sankara Interchange nyɛla bɛ ni daa labi taɣi shɛli yuli zaŋ n-ti o.<ref>{{Cite web|title=Sankara Interchange re-named after Dr. Ako Adjei|url=https://www.modernghana.com/news/73675/sankara-interchange-re-named-after-dr-ako-adjei.html|access-date=2020-12-26|website=Modern Ghana|language=en}}</ref><ref>{{Cite web|title=Sankara Overpass Renamed After Ako Adjei|url=https://www.modernghana.com/news/27058/sankara-overpass-renamed-after-ako-adjei.html|access-date=2020-12-26|website=Modern Ghana|language=en}}</ref> Ako-Adjei Park gba nyɛla din be Osu, Accra.
== Nolini yɛltɔɣa ==
<blockquote>"Ghana nyɛla ti tingbani . Ti ka shɛli polo pahi di zuɣu . Kpenŋ ŋɔ ka Naawuni zaŋti niŋ ka ti baŋ ni di nyɛla din vɛli ti ti zaa ."<ref name="ellison2" /></blockquote>
==Kundivihira==
{{Reflist}}
==External links==
*[http://www.ghanaweb.com/GhanaHomePage/features/artikel.php?ID=21921 Ghana Home Page], ghanaweb.com
*[http://www.s9.com/Biography/Ako-Adjei-Ebenezer Biography], s9.com
*[https://web.archive.org/web/20110129025414/http://www.kokorokoo.com/LaaClub/LaHallOfFame.aspx Profile], kokorokoo.com via archive.org
{{DEFAULTSORT:Adjei, Ako}}
[[Pubu:Lahabaya zaa]]
[[Pubu: Lahabaya zaa]]
[[Pubu:Ninsala ŋun lahi ka o nyevuli ni]]
[[Pubu:Daabihi]]
[[Pubu:Ghana dolo dolo niraba]]
[[Pubu:Paɣaba]]
[[Pubu:Paɣa]]
ll9myj7shoy7y18fcwqq7o4i5brtgy5
115868
115867
2025-06-20T03:59:25Z
Abdul-Rauf Moshie
3942
/* Kpibu mini soɣibu */
115868
wikitext
text/x-wiki
{{Bio}}
'''Ako Adjei''' (bɛ daa dɔɣi o la Silimiingoli June biɛɣ' pia ni ayopɔin dali yuuni 1916 ka o daa ti kpi bee n-kani Silimiingoli January biɛɣu pia ni anahi dali yuuni 2002),<ref name=":0">{{cite journal|title=Ako Adjei--the Walking History of Ghana:Cameron Duodu on One of the Founding Fathers of Ghanaian Independence Who Died in Accra on 14 January |last=Duodu |first=Cameron |date=March 2002|url= https://www.questia.com/magazine/1G1-83534325/ako-adjei-the-walking-history-of-ghana-cameron|journal=[[New African]] |access-date=26 June 2019}}</ref> O daa nyɛla [[Ghana]]ian [[siyaasa]] nira, alikaali nira nti pahi lahabali tira. O nyɛla ŋun daa be United Gold Coast convention ka daa pahi toondaan nima ayobu shɛba ban daa niŋ kpaŋmaŋa ka [[Ghana]] deegi di maŋsulinli la puuni yino, ninvuɣ shɛba bɛ ni daa na booni The Big Six.<ref>{{Cite web |date=2020-08-06 |title=Big six enduring lessons from the founding fathers of Ghana |url=https://www.ghanaweb.com/GhanaHomePage/features/Big-six-enduring-lessons-from-the-founding-fathers-of-Ghana-1027507 |access-date=2024-03-06 |website=GhanaWeb |language=en}}</ref><ref>{{Cite web |last=Afful |first=Aba |date=2019-10-16 |title=Meet Dr. Ako-Adjei the only Big Six member who lived through 9 governments |url=https://yen.com.gh/135273-the-amazing-story-big-six-member-dr-ako-adjei-lived-9-governments.html |access-date=2024-03-06 |website=Yen.com.gh - Ghana news. |language=en}}</ref> Adjei nyɛla ŋun daa leei jintɔra zaŋ n-ti [[Convention People's Party]] yuuni 1954 ka nyɛ ŋun daa gbubi minista tali hali ni yuuni 1962 din daa niŋ ka o nyɛ Minister for Foreign Affairs.<ref>{{Cite web |title=Ghana pays tribute to founders' - Graphic Online |url=https://www.graphic.com.gh/news/politics/ghana-pays-tribute-to-founders.html |access-date=2020-08-05 |website=graphic ghana |date=4 August 2020 |language=en-gb}}</ref>
Bɛ daa dɔɣi o la tiŋ yuli booni Adjeikrom, tiŋ'kpaŋ bila din be Akyem Abuakwa yaɣili, Ako Adjei nyɛla ŋun nya o "tertiary" shikuru baŋsim [[United States]] mini United Kingdom. Din daa niŋ ka o nya o shikuru baŋsim sambani nyaaŋa, o nyɛla ŋun daa labina n daa ti pahi Gold Coast's struggle zaŋ n ti siyaasa tali maŋsulinsi deebu ka nyɛ ŋun daa pahi United Gold Coast Convention (UGCC) ka nyɛ ŋun pahi ninvuɣ shɛba ban piligi li zuɣu. Ako Adjei nyɛla ŋun daa zaŋ [[Kwame Nkrumah]] wuhi Ghana siyaasa tali din daa niŋ ka o yɛlli o yɛltɔɣa sabiri shɛli o ni daa zaŋ wuhi salo Organising Secretary zaŋ n-ti UGCC.<ref name="ellison">{{cite web |url=http://www.ghanaweb.com/GhanaHomePage/features/artikel.php?ID=21921 |title=Dr. Ebenezer Ako Adjei - An Appreciation |access-date=14 April 2007 |date=22 February 2002 |last=Ellison |first=Kofi |work=Ghana Web |publisher=Ghana Home Page}}</ref>
Din daa niŋ ka Ghana deegi di maŋsulinsi nyaaŋa, Ako Adjei nyɛla ŋun daa toondana zaŋ n-ti siyaasat tali yaɣa pam kamani o ni daa leei tuuli minisata zaŋ n-ti Interior and justice zaŋ n-ti [[Ghana]]. O nyɛla ŋun daa lahi leei Ghana tuuli Minister for Foreign Affairs din daa niŋ ka bɛ daa taɣi o yihi o Minister for External Affairs labisi Minister for Foreign Affairs Siimiin goli May yuuni 1961. Ako Adjei's siyaasa tali tuma nyɛla din daa dɔni tiŋ din daa niŋ ka o piligi tiŋgbani zuɣulan kuro Kwame Nkrumah tɔhibu ni Kulungugu bomb yuuni 1962.
Din daa niŋ ka bɛ daa bahi o yuuni 1966, Ako Adjei, nyɛla niriba pam ni daa bɛ lahi nyari so bee so daa bi lahi wumdi o lahabali Ghana lahabali churi ni mini siyaasa yɛltɔɣa ni. O nyɛla ŋun daa zaŋ o zaɣa niŋ o daŋ ni mini o alikaali tali ni. Yuuni 1992 o nyɛla ŋun daa zaŋ Ghananima daabia George Grant lahabali pa pohim zuɣu.<ref>{{Cite book|last=Adjei|first=Ako|url=https://www.worldcat.org/oclc/32650474|title=Life and work of George Alfred Grant (Paa Grant)|date=1992|publisher=Waterville Pub. House|isbn=978-9964-5-0233-1|location=Accra|language=en|oclc=32650474}}</ref> Yuuni 1997 o nyɛla ŋun daa di Order Of the Star Of Ghana pini– di nyɛla pini titali zaŋ n-ti Republic of Ghana ka di nyɛla kpaŋmaŋ shɛli o ni daa niŋ zaŋ n-ti Ghana maŋsulinsi deebu zuɣu. Ako Adjei nyɛla ŋun daa kpi yuuni 2002 din daa niŋ ka duro daa gbaagi o saha bela nyaaŋa.<ref>{{cite web | url=
https://www.modernghana.com/amp/news/1021213/big-six-enduring-lessons-from-the-founding-father.html | title=Big Six Enduring Lessons From The Founding Fathers Of Ghana | date=6 August 2020 | access-date=2021-08-26 }}</ref>
== Piligu biɛhigu mini shikuru baŋsim ==
===Gold Coast===
Ako Adjei nyɛla bɛ daa dɔɣi so Silimiin goli June biɛɣ'pinaayopɔin dali yuuni 1916 tiŋ yuli booni Adjeikrom ka di be Akyem Abuakwa tiŋgbani.<ref name=ellison/> Adjeikrom nyɛla tiŋ'shɛli din nyɛ pukpariba tiŋ din be Eastern Region zaŋ n-ti [[Ghana]] (bɛ ni daa na mi shɛli Gold Coast la). O ba n daa nyɛ Samuel Adjei ŋun daa nyɛ pukpara mini daabia la ka o ma daa nyɛ Johanna Okaile Adjei. O lammba ŋɔ zaa nyɛla ban daa yina La, tiŋ din miri [[Accra]]. O nyɛla ŋun mali tizo'dabba mini tizo'paɣaba pam amaa ŋun daa nyɛ bi'sani.<ref name=":Vieta">{{cite book |author=Vieta, Kojo T. | date=1999 | title=The Flagbearers of Ghana:Profiles of One Hundred Distinguished Ghanaians | url=https://books.google.com/books?id=uw0OAQAAMAAJ&q=ebenezer+ako+adjei | publisher=Ena Publications |page=56| isbn=9789988001384 }}</ref><ref name="OA">{{cite book |title= The life and times of Dr. J. B. Danquah|last=Ofosu-Appiah|first=L H |year=1974 |publisher=Waterville Pub. House |page=64 }}</ref>
O piligu shikuru nyɛla din daa piligi Eastern Region shikuru yuli booni Busoso Railway Primary School, ni ka o daa chani o naba kamani "14 miles" chani shikuru ka kuna. O nyɛla ninvuɣ so bɛ ni daa zaŋ labisi [[Accra]] ka o daa ti tuɣi o shikuru baŋsim bɔbu La Presbyterian Junior School ka daa ʒini dura ata ni. O nyɛla ŋun daa bi tooi yɛri Ga balli ka di daa nyɛ lammba balli amaa o daa nyɛla ŋun tooi karimba ka sabbi kambonsili ka nyɛ ŋun daa lahi yɛri Dangme. O nyɛla ŋun daa tuɣi La Presbyterian Senior School hali ni yuuni 1933 din daa niŋ ka o daa paai Standard Six. Silimiin goli March yuuni 1933 o nyɛla ŋun daa di "scholarship" ni ti chaŋ Christ Church Grammar School. O nyɛla ŋun daa labina La Presbyterian Senior School chiri yini nyaaŋa o ni daa chaŋ Christ Church Grammar School dama o suhi daa bi gbaai shikuru maa.<ref name="OA"/>
O ba nyɛla ŋun daa pa zaŋ o tahi [[Accra Academy]] din daa nyɛ "private secondary" shikuru. Silimiin goli April yuuni 1933 o nyɛla ŋun daa kpɛ Accra Academy ka daa yɛlli ni o suhi lala shikuru ŋɔ. O nyɛla ŋun daa chani "mile" nima anahi yiri La chani Jamestown (ni ka shikuru ŋɔ daa be), dama o nyɛla ŋun daa na ku tooi yo loori ziuɣu ka di liɣiri nyɛ din daa yiɣisi kamani " two pence". Yuuni 1934, o nyɛla ŋun daa sabbi Junior Cambridge zahimbu ka daa paasi. Din daa niŋ ka o be Accra Academy,o nyɛla ŋun daa bi tooi nyari "cost of books" amaa karimba nima maa yino, Mr. Halm Addo (ninvuɣ shɛba ban daa kpa shikuru ŋɔ yino ) nyɛla ŋun daa sɔŋdi o ni liɣiri ka o dari bukunima. Silimiin goli December yuuni 1936, o nyɛla ŋun daa pahi shikuru bihi shɛba Accra Academy ni daa zaŋ n-ti Cambridge Senior School leaving Certificate Examination. Bɛ shikuru bihi shɛba ban daa sabi lala zahimbu ŋɔ puuni, niriba ayi n daa paasi ka di saɣi ni bɛ chami London Matriculation Examination Board. Bɛ yino n daa nyɛ Ako Adjei.<ref name="OA" />
O daa nyɛla karimba zaŋ n-ti Accra Academy yuuni 1937<ref>{{cite book |last=Segal |first=Ronald |date=1961 |title=Political Africa:A Who's who of Personalities and Parties |url=https://books.google.com/books?id=HuE_AAAAYAAJ&q=taught+academy+1938| page=7| publisher=Praeger}}</ref> pɔi ka daa chaŋ n-ti pahi Junior Civil Service Silimiin goli June yuuni 1937. Bin din gbaai Silimiin goli June yuuni 1937 zaŋ hali ni Silimiin goli December yuuni 1938 o daa nyɛla Second Division Clerk zaŋ n-ti Gold Coast Civil Service. O nyɛla bɛ ni daa yɛlli so ni o sɔŋmi Harold Cooper, European Assistant Colonial Secretary mini J.E. S de Graft-Hayford ni ka bɛ laɣim ka kpa Gold Coast Broadcasting Service. Din bɔŋɔ piligu n daa nyɛ bɛ ni pa mi shɛli [[Ghana Broadcasting Corporation]].<ref name="OA" />
Din daa niŋ ka o bɔhindi Accra Academy Ako Adjei nyɛla ŋun daa mali zaɣa ni lahabalitbu, o nyɛla ŋun daa sabbi n-ti ''[[African Morning Post]]'', lahabali churi gbana din daa be Nnamdi Azikiwe ŋun daa ti leei tuuli tiŋgbani zuɣulan zaŋ n-ti Nigeria sulinsi ni. Azikiwe nyɛla ŋun daa saɣi n-ti o gbaŋ ŋɔ ka daa bo soya ni bɔhim Lincoln University, [[Pennsylvania]], [[United States]]. Silimiin goli November yuuni 1938, o nyɛla ŋun daa yi Civil Service tuma ŋɔ ka daa chaŋ [[England]] Silimiin goli December lala yuuni maa.<ref name="OA" />
===United States===
<!-- Deleted image removed: [[File:Football squad of Lincoln University, Pennsylvania.jpg|thumb|[[Lincoln University (Pennsylvania)|Lincoln University]] football (soccer) team (1939-1941)<br />[[Kwame Nkrumah]] standing first from left and [[Ebenezer Ako-Adjei]] sitting second from left]] -->
Silimiin goli January yuuni 1939, o nyɛla ŋun daa paai Lincoln University , [[Pennsylvania]] ka K. A. B. Jones-Quartey nyɛ ŋun daa tohi o soli, shikuru bila ŋun daa yina Gold Coast ka Ako Adjei nyɛ ŋun daa mi o pirinla tun'shɛli o ni daa tum ni ''Accra Morning Post zuɣu''. Jones-Quartey nyɛla ŋun daa niŋ suhipiɛlli ka deegi o ka daa zaŋ o wuhi salo ka daa boli o Francis Nwia Kofi Nkrumah ([[Kwame Nkrumah]]). Lincoln University, o nyɛla ŋun daa be Houston Hall ka nyɛ ŋun daa ŋmɛri bolli n-tiri university ŋɔ. O nyɛla ŋun daa bɔhindi Political Science, Economics, Sociology, English, Latin n-ti pahi Philosophy.<ref name=":chinebuah"/>
Ako Adjei nyɛla ŋun daa be du'yini ni Houston Hall ni Jones-Quartey ka bɛ du maa mini Nkrumah's duu nyɛ din daa kpa taba, ka di daa leei bara pirinla Nkrumah daa nyɛla "postgraduate" shikuru bila zuɣu. Ako Adjei mini [[Kwame Nkrumah|Nkrumah]] nyɛla ban daa ti leei zori taba. Bɛ nyɛla ban daa mali bɛ laɣingu ni ninvuɣ shɛba ka daa gbaari saawatra nima ka daa booni li ( "bull sessions") ka di nyɛ din daa jɛndi Gbaŋsabila tiŋgbani ni yɛn niŋ shɛm deegi bɛ maŋsulinsi . Gbaŋsabila tiŋgbana shikuru bihi shɛba ban daa tooi be lala saawara ŋɔ gbubu ŋɔ ni n daa nyɛ Jones-Quartey, Ozuomba Mbadiwe, Nwafori Orizu n-ti pahi Ikechukwu Ikejiani.<ref name=":chinebuah">{{cite book |last=Chinebuah |first=Aidoohene Blay |year=2017 |title=Ghana's Pride and Glory:Biography of Some Eminent Ghanaian Personalities and Sir Gordon Guggisberg |publisher=Graphic Communications|page=218}}</ref>
O ni daa niŋ yuuni ni pirigili nyaaŋa Lincoln, o nyɛla ŋun daa di Phelps-STokes Fund Scholarship ni o chaŋ Hampton Institute din be Virginia la n-ti bahi naai o university degree dini. O nyɛla ŋun daa lahi di "scholarship" yaha n-daa chaŋ Columbia University School of Journalism n daa ti deegi shɛhirili gbaŋ din nya master's degree silimiin goli June yuuni 1943. O nyɛla ŋun daa nya tuma wuhiri African Studies Department shikuru yuli booni Fisk University ka nyɛ ŋun daa sɔŋdi Dr. Edwin W. Smith. Dr. Smith nyɛla ŋun daa yina England ka nyɛ ŋun daa labi o ya tiŋgbani ŋɔ ni o ti kpa bɔhimbu yaɣa palli ka daa gahi nuu boli Ako Adjei ni o ti sɔŋ o.<ref name=":chinebuah"/>
===United States===
<!-- Deleted image removed: [[File:Football squad of Lincoln University, Pennsylvania.jpg|thumb|[[Lincoln University (Pennsylvania)|Lincoln University]] football (soccer) team (1939-1941)<br />[[Kwame Nkrumah]] standing first from left and [[Ebenezer Ako-Adjei]] sitting second from left]] -->
Silimin goli January 1939, o daa paai na Lincoln University, [[Pennsylvania]] ni o ti niŋ K. A. B. Jones-Quartey maraaba, shikuru bil' ŋun daa yina Gold Coast ka Ako Adjei daa mi o zaŋ yi o ni daa tumdi ''Accra Morning Post''. Jones-Quartey marihabi ŋɔ niŋbu ni, o daa kana mi ni Gold Coast shikuru bil' so yaɣa, Francis Nwia Kofi Nkrumah ([[Kwame Nkrumah]]). Lincoln University ŋɔ ni, p daa nyɛla ŋun be Houston Hall ka daa ŋmɛ bolli ti shikuru maa. O daa sabi ya ni o bohim siyaasa tali, daabiligu, Siliminsili, Latin ni Philosophy.<ref name=":chinebuah"/>
Ako Adjei daa nyɛla ŋun gbɛri du yini ni Jones-Quartey Houston Hall maa ni, ka bɛ duu ŋɔ daa kuli ba daaŋa ni Nkrumah duu, ka ŋun duu daa galisi di ni daa niŋ ka di nyɛla ŋun karim mi siɣisi ka lahi labina maa. Ako Adjei daa nyɛla ŋun niŋ ningbuna ni [[Kwame Nkrumah|Nkrumah]] di mini bɛ yuma daa kuli pa yim maa. Bɛ mini bɛ shikuru bihi taba daa tooi ʒiindi diri alizama jɛndiri gbaŋsabila tiŋgbana deeri maŋaulinsi shɛm. Gbaŋsabila tiŋgbana shikuru bihi ban daa tooi pahiri lala alizama ŋɔ ni shɛba n-nya Jones-Quartey, Ozuomba Mbadiwe, Nwafor Orizu ni Ikechukwu Ikejiani.<ref name=":chinebuah">{{cite book |last=Chinebuah |first=Aidoohene Blay |year=2017 |title=Ghana's Pride and Glory:Biography of Some Eminent Ghanaian Personalities and Sir Gordon Guggisberg |publisher=Graphic Communications|page=218}}</ref>
O yuuni ni pirigili nyaaŋa Lincoln, o daa di "Phelps-Stokes Fund" ni o chaŋ Hampton Institute din be Virginia la, ka daa deei gbaŋ labi dini ti naai univɛsiti shikuru. O daa lahi scholarship chaŋ "Columbia University Graduate School of Journalism" ka daa naai ka deei shɛhirili gbaŋ din nya master's degree silimin goli June 1943. O daa nya tuma lee karimba African Studies Department din be Fisk University ka di nyɛla Dr. Edwin W. Smith sɔŋsim ni. Dr. Smith daa yina la England ni o ti yooi lala karim yaɣali maa ka daa gahi nuu boli Ako Adjei ni o kana ti sɔŋdi o.<ref name=":chinebuah"/>
===United Kingdom===
Ako Adjei nyɛla ŋun daa labi United Kingdom ni o ti bɔhim alikaali tali. O karimba tali tuma Fisk University nyɛla din daa ti o liɣiri ka o daa kpɛ Inner Temple Silimiin goli May yuuni 1944. O nyɛla ŋun daa laɣisi liɣiri maa zaa yoli , o nyɛla ŋun daa bori laɣa kara ni o tooi naai o alikaali tali bɔhimbu ŋɔ. O ba nyɛla ŋun daa zaŋ o yili din daa be Post Office Lane din be [[Accra]] zaŋ chaŋ Lebanese haai £10 yuuni kam zaŋ n-ti yuuni pihinu ka daa deegi yuun pihita liɣiri. O nyɛla ŋun daa kpi pɔi ka di yɛltɔɣa daa naai, lala zuɣu o mini bilimnima nyɛla ban daa to ni bɛ dihi bɛ nuu gbana zuɣu pɔi ka Lebanese merchant naayi yo £300 ŋɔ.<ref name="OA"/>
Britain, Ako Adjei nyɛla ŋun daa be siyaasa tali ni. Din daa niŋ ka dunia zaa tɔbu din pahiri ayi daa naai, British colonies din be Asia pam nyɛla ban daa deegi bɛ maŋsulinsi ka dizuɣu chɛ ka shikuru bihi ban daa be Silimiin'tiŋsi ŋɔ ni ka nyɛ gbaŋsabila daa nya lala niŋsim ŋɔ ka yɛlli ni bɛ m bo soya gba deegi bɛ maŋsulinsi West Africa.<ref name="OA"/>
Ako Adjei nyɛla ŋun daa niŋ kpaŋmaŋ pam West African Students Union (WASU) ni ka daa leei di zuɣulan.<ref name="Ako Adjei4">{{cite web|url=http://www.ghanaculture.gov.gh/index1.php?linkid=65&archiveid=959&page=1&adate=17/08/2007|title=Dr. Ako Adjei-Founder member of UGCC|publisher=ghanaculture.gov.gh|access-date=2 March 2011|archive-url=https://web.archive.org/web/20110721030836/http://www.ghanaculture.gov.gh/index1.php?linkid=65&archiveid=959&page=1&adate=17%2F08%2F2007|archive-date=21 July 2011|url-status=dead|df=dmy-all}}</ref><ref name="Ako-Adjei 1">{{cite web|url=https://www.newsghana.com.gh/six-lessons-from-ghanas-big-six/|title=Six Lessons From Ghana's Big Six |date=July 2016 |publisher=newsghana.com.gh|access-date=20 April 2018}}</ref> Nkrumah nyɛla ŋun daa paai na Britain yuuni 1945, bakoyi dibaa ashɛm nyaaŋa o ni daa paai na [[London]], Ako Adjei nyɛla ŋun daa chaŋ o sani saha shɛli o ni daa bori zuɣulan tali zaŋ n-ti WASU. Nkrumah nyɛla ŋun daa mali biɛhigu shee yɛlimuɣisirili lala saha ŋɔ ka o daa deegi o niŋ No.25 Lauvier Road hali ka daa ti nya biɛhigu shee zaŋ n-ti (Nkrumah), No. 60 Burghley Road ka di miri Tufnel Park Tube Station. Nkrumah nyɛla ŋun daa be ni hali daa ti yi London yuuni 1947. Ako Adjei nyɛla ŋun daa zaŋ Nkrumah mini Kojo Botsio ŋun daa nyɛ Nkrumah zo la wuhi WASU . O WASU dabisa maa ni, Ako Adjei nyɛla ŋun daa yɛlli ni, " din daa niŋ ka Nkrumah paai na London ŋun daa nyɛ zuɣulan zaŋ n-ti WASU. N daa zaŋ Nkrumah wuhi WASU Secretariat ka daa zaŋ o wuhi Kankam Boadu mini [[Joe Appiah]] ban gba daa nyɛ kpamba zaŋ n-ti WASU."<ref name=":Vieta"/>
===United Kingdom===
Ako Adjei daa yiya chaŋ United Kingdom ni o ti bohim o bilim tiɛha ni daa nyɛ shɛli, alikaale tali. O wuhibu Fisk University daa ariʒichi ka o daa yo ka chaŋ [mInner Temple.silimin goli May 1944. Din mini o daa kuli laɣisi laɣiri ni o zaŋ piligi shikuru ŋɔ, o daa na bori laɣiri pam ni o bahi naai. O ba daa nyɛla ŋun kohi o yili din daa be Post Office polo, [[Accra]] ti Lebanese daabia la £10 yuun' yini kam ka di yɛn naai yuun pihinu zuɣu ka daa na deei yuun' pihita laɣiri. O ba daa kpiya pɔi ka lala gbaabu naai dinzuɣu o mini o biɛli n-daa dihi nuu pɔi ka Lebanese ŋɔ daa naai yo £300.<ref name="OA"/>
Britain, Ako Adjei daa niŋ zaɣa ni siyaasa. Di ni daa niŋ ka anduniya tobu din pahiri ayi la daa naai, Britain tiŋgbana pam bɛ ni daa ŋmɛ ka fa Asia yaɣali daa nyɛla ban dee maŋsulunsi, ka ŋɔ daa che ka shikuru bihi ban yina West Africa daa niŋ zaɣa biɛhigu din be yiŋa ka kpahi ba bahi ni gba bom maŋsulunsi soya West Africa.<ref name="OA"/>
Ako Adjei daa nyɛla ŋun tim nuu pam zaŋ yi West African Students Union (WASU) ka daa lee di zuɣulana.<ref name="Ako Adjei4">{{cite web|url=http://www.ghanaculture.gov.gh/index1.php?linkid=65&archiveid=959&page=1&adate=17/08/2007|title=Dr. Ako Adjei-Founder member of UGCC|publisher=ghanaculture.gov.gh|access-date=2 March 2011|archive-url=https://web.archive.org/web/20110721030836/http://www.ghanaculture.gov.gh/index1.php?linkid=65&archiveid=959&page=1&adate=17%2F08%2F2007|archive-date=21 July 2011|url-status=dead|df=dmy-all}}</ref><ref name="Ako-Adjei 1">{{cite web|url=https://www.newsghana.com.gh/six-lessons-from-ghanas-big-six/|title=Six Lessons From Ghana's Big Six |date=July 2016 |publisher=newsghana.com.gh|access-date=20 April 2018}}</ref> Nkrumah daa paai na Britain la yuuni 1945. Dakulo bihi zuɣu o ni daa paai na [[London]], Ako Adjei run daa guui chaŋ o sana saha shɛli o ni daa gindi bori WASU zuɣulana tali. Lala saha Nkrumah daa na dii ka o gbɛri luɣishɛli ka o daa deegi o niŋ o yiŋa din be No.25 Lauvier Road, hali ti daa naai nya gbɛbu shee ti o (Nkrumah) No. 60 Burghley Road, din daa bi waɣi ni Tufnel Park Tube Station. Nkrumah daa bɛla dini hali di daa yi London yuuni 1947. Ako Adjei daa zaŋ Nkrumah wuhi WASU ka Kojo Botsio ŋun daa ti lee Nkrumah zo kpeeni. O tiɛri o WASU dabisa, Ako Adjei yɛliya, "Din daa niŋ ka Nkrumah paai na London, n-daa nyɛla WASU zuɣulana. N-daa zaŋ Nkrumah chaŋ WASU gbaŋ ŋmari n-ti zaŋ o wuhi Kankam Boadu mini Joe Appiah, ban gba daa nya WASU kpamba, ni Kojo Botsio, ti ni daa pun nya shikuru bihi suu, No.l South Villas, Camden Town, London N. W. I. Ti tu ni n yɛli ni Nkrumah paabu na ni o kpaŋmaŋa WASU tuma ni daa nyɛla din ti li yaa. O nyaaŋa ka di daa laɣim "Pan-African Congress" ʒii din daa pahi anu ka ʒini Manchester yuuni 1945 ka George Padmore mini Nkrumah daa nya din gbaŋ ŋmariba ka m mi daa nya ban daa laɣim li maa puuni yino."<ref name=":Vieta"/> Lala laɣingu daa nyɛla sɔŋ zaŋ yi maŋsulunsi bobu polo ka ban daa kana ni shɛba n-nya W. E. B. Du Bois, Hastings Banda ni Jomo Kenyatta.<ref>{{Cite book |last1=Adi |first1=Hakim |url=https://books.google.com/books?id=W7mfAAAAMAAJ |title=The 1945 Manchester Pan-African Congress Revisited |last2=Sherwood |first2=Marika |date=1995 |publisher=New Beacon Books |isbn=978-1-873201-12-1 |language=en}}</ref>
Ako Adjei daa nyɛla ŋun kpɛ London School of Economics and Political Science n-ti bohim ka dee o M.Sc. degree ka na kuli bohimdi alikaale tali Inner Temple. O dahimbu yɛltɔɣa din daa nya ''Sala biɛhigu taɣibu'' daa nyɛla bɛ ni saɣiti shɛli,amaa, o siyaasa biɛhigu daa bi chɛ ka o nya saha ti li vihigu zaŋ kpa di polo .<ref name=":Vieta"/>
Ako Adjei daa di nasara o alikaale tali ŋɔ dahimbu kam zuɣu ka bɛ daa zaŋ o pahi alikaalenima zuɣu Inner Temple silimiin goli January 1947 yuuni.<ref name="OA"/><ref name=":Vieta"/>
==Gold Coast Labuna==
Ako Adjei daa labina Gold Coast silimin goli May 1947 ni silimin goli June 1947, ka k daa kpe [[Ghana Bar Association|Ghana bar]]. O tuuli niya daa nyɛla o kpa lahabali churi gbana "chain of newspapers" n-na kuli duhiri yee zaŋ maŋsulunsi deebu polo, tuun' o ni daa ku maŋ ti tum [[London]] zaa. Amaa, o daa bi tooi kpa lala lahabali chuɣu maa dama laɣiri daa kani zuɣu, o daa pahi Kof Adumoa-Bossman mini o taba zuɣu n-tum alikaale tuma.<ref name=":Vieta"/><ref name="OA"/>
===United Gold Coast Convention===
O ni daa niŋ [[Accra]] dabaashɛm, o daa chaŋ ni o ti kaai [[Joseph Boakye Danquah|J. B. Danquah]] ka o daa be ʒii ni ni shɛba n-zamdi siyaasa laɣingu kpabu ka Ako Adjei kpena pahi ʒii ma zuɣu.<ref name=":Vieta"/> Ako Adjei ka mani Gold Coast shikuru bihi pam ban daa be Britain lala saha maa daa nyɛla ban nyee nyoni Britain lahabali gbaŋ yɛltɔɣa din wuhi ni Gold Coast n-nyɛ bɛ ni yu shɛli. Danquah daa che ka o baŋ tum pam pun nyɛla din tum zaŋ siyaasa laɣingu kpabu polo.<ref name="OA"/>
Daba anahi nyaaŋa o ni daa labina yiŋa J. B. Danquah daa kana ti gbuɣ o chaŋ ni bɛ ti nya ban be tooni gbaaei United Gold Coast Convention (UGCC) kpabu polo.<ref name="OA"/> O daa lee bɛ komitii maa puni yino ka silimin goli August 4, yuuni 1947 din daa niŋ ka zaŋ li wuhi salo Saltpond, o daa pahi di kpamba zuɣu. Silimin goli August 22, yuuni 1947, laɣingu wulli din daa be Accra gba daa zaŋ wuhisalo ka bɛ daa piigi o gbaŋ ŋmara ka [[Edward Akufo-Addo]] mi nya zuɣulana, ka [[Emmanuel Obetsebi-Lamptey]] mini J. Quist-Therson mi nya zuŋulan' pahi. Din daa niŋ ka niriba pili zoobu, kpamba ŋɔ daa gbaaya ni di pa tu ni bɛ lɛbigili siyaasa laɣingu. Lala daa mali la bukaata ni pa kuli bo ŋun yɛn gbaŋ ŋmari ti li yuŋ ni wuntaŋ ni. J. B. Danquah daa yɛliya ni di tu ni Ako Adjei lee li, amaa, o daa zaɣisi li ka di daliri nyɛla o bori ni o kuli na tumdi la o ''African National Times'' lahabali chuɣu gbaŋ ka lahi tumdi o alikaale tuma yaɣa. O gba daa tiri wuhi ni ni bɛ zaŋmi li ti [[Kwame Nkrumah]] ŋun daa nyɛ West African National Secretariat (WANS) ,94 Grays' Inn, [[London]].<ref name=":Vieta"/>
Ako Adjei ni yɛli shɛm, ni ŋuni n-daa tiri wuhi ni bɛ boli Kwame Nkrumah dama o daa mi kpaŋmaŋa ni shɛm ka mi ni o ni bori ni o tab' sɔŋ. Di daliri daa nyɛla, pɔi ka o daa yi London labi Accra, Nkrumah daa yɛli o: <blockquote>"Ako, a daŋdila n tooni. A yi kuli Gold Coast ka tuma ti beni ka tiɛhi ni n-ni tooi tumli, nyin che ka m baŋ ka n lee kuna ti tum li saha zuɣu; laɣisi laɣiri n-lahi labi London ti naai n alikaale tali bohimbu Gray 's Inn."</blockquote>
Lala alikawuli ŋɔ lobu n-daa che ka o bi lahi niŋ zinchili ka tiri wuhi Nkrumah saha shɛli gbaŋ ŋmari tuma ni daa ti yi polo. Bɛ daa saɣiti o yɛltɔɣa maa ka daa sabi gbaŋ n-ti Nkrumah yɛli o di yɛltɔɣa hali ka daa ti bo laɣiri din yiɣisi pawunsi kobiga din daa nyɛ George Alfred Grant, ŋun daa kpa li, zuɣulana ni ariʒichi dira ni daa bo shɛli ni o zaŋ niŋ chaaji kuna Gold Coast. Nkrumah ni daa paai na, Ako Adjei daa zaŋ o wuhi paati maa kpamba: "O daa paai na la silimin goli December yuuni 1947 ka n daa zaŋ o wuhi G. A. Grant, J. B. Danquah, R. S. Blay ni kpamba shɛba ban daa pahi UGCC ni."<ref name=":Vieta"/>
===The Big Six===
<!-- Deleted image removed: [[File:The Big Six.jpg|thumb|[[The Big Six (Ghana)|The Big Six]]<br />''Standing (L to R):'' [[Kwame Nkrumah]], [[Emmanuel Obetsebi-Lamptey]], [[Ebenezer Ako-Adjei]], [[Edward Akufo-Addo]], [[J. B. Danquah]] and [[William Ofori Atta]]]] -->
Din daa niŋ ka Nkrumah kpɛ nam ni ka daa nyɛ gbaŋsabira zaŋ n-ti UGCC o nyɛla ŋun daa bori soya ni o yɛligi "convention colony-wide" ka daa chɛ ka niriba daa pahiri na.<ref name=":Vieta"/> Kpamba zaŋ n-ti UGCC nyɛla ban gba daa mali kurisi ni bɛ zaŋ ninvuɣ palla pahi dunia zaa tɔbu din daa pahiri ayi nyaaŋa.<ref name="gn">{{cite web|title=The Contribution Of The Veteran Towards Independence |date=28 February 2012 |url=https://newsghana.com.gh/the-contribution-of-the-veteran-towards-independence/ |publisher=News Ghana |access-date=26 April 2020}}</ref> Bɛ nyɛla ninvuɣ shɛba bɛ ni daa gahi nuu boli na n daa ti wum bɛ noli lahabali.<ref name="gn"/>
Pirinla nangban'yini tali fin daa be lala siyaasa paati nima ayi maa zuɣu, alikaali nima ban daa nyɛ siyaasa niriba zaŋ n-ti UGCC nyɛla ban daa kpaŋsi di ninvuɣ kura labi kpɛna paati maa ni ka daa zaŋ di gbaŋ chaŋ n-ti gomanati.<ref name="gn"/> Bɛ daa zaŋ la gbaŋ maa n-ti gomnanti Silimiin goli February biɛɣ'pishi ni anahi dali yuuni 1948 ka di nyɛ din daa tahi 1948 Accrea Riots.<ref name=":Vieta"/>
Ako Adjei mini toondan shɛba zaŋ n-ti UGCC kamani [[J. B. Danquah]], [[Emmanuel Obetsebi-Lamptey]], [[Edward Akufo-Addo]], [[William Ofori Atta]] n-ti pahi [[Kwame Nkrumah]]<nowiki/>nyɛla niriba pam ni daa booni shɛba Big Six nyɛla ban daa galim ka fiia lala saha maa British gomnanti ka Ako Adjei nyɛ bɛ ni daa yɛlli ni so kpalimi [[Navrongo]].<ref name=":Vieta"/>Bɛ ni daa bahi Big Six ŋɔ, di nyɛla din daa zaŋ wilingimsim na Nkrumah mini ninvuɣ shɛba ban daa be UGCC ka dizuɣu daa che ka Nkrumah yi lala paati maa ni yuuni 1949 ka daa kpa [[Convention People's Party]] (CPP). Ako Adjei nyɛla ŋun daa na be UGCC ka daa ti leei Nkrumah lahabali churi sabbira, ''African National Times'' and the ''Star of Ghana''.<ref name=":Vieta"/>
===Yuuni 1951 piibu-piibu mini Ghana Congress Party===
Yuuni 1951 Gold Coast legislative piibu piibu ni, Ako Adjei nyɛla ŋun daa zani n-ti UGCC n daa kpaɣiri m bo Accra Central Municipal Electoral District di be Gold Coast Legislative Assembly. O nyɛla ŋun daa nya kalinli din yiɣisi 1,451 ka Nkrumah's (CPP) nyɛ ŋun daa nya kalinli din daa yiɣisi 20,780, T. Hutton Mills' (CPP) 19,812 ka Emmanuel Obetsebi Lamptey's (UGCC) daa nya kalinli din daa yiɣisi 1,630.<ref name=":Vieta"/> Pirinla bɛ daa bi tooi nya nasara zaŋ n-ti UGCC lala piibu piibu ŋɔ ni zuɣu o nyɛla ŋun daa pahi shɛba zuɣu ni bɛ zaɣa paati bihi bihi maa laɣim taba. O nyɛla ŋun daa leei gbaŋsabira zaŋ n-ti Ghana Congress paati din daa niŋ ka bɛ daa kpali Silimiin goli May yuuni 1952. O saha bela ni GCP nyaaŋa, Ako Adjei nyɛla ŋun daa zaɣisi ni ku lahi chaŋ laɣinsi ni dama niriba nyɛla ban daa yɛlli ni ŋun chɛ ka Nkrumah wurim UGCC.<ref name=":Vieta"/><ref>{{cite book |last=Botwe-Asamoah |first=Kwame |date=17 June 2013 |title=Kwame Nkrumah's Politico-Cultural Thought and Politics:An African-Centered Paradigm for the Second Phase of the African Revolution |url=https://books.google.com/books?id=OcTC2eDx5ZsC&q=ako+adjei+born&pg=PA98 |publisher=Routledge |page=98|isbn=9780415948333 }}</ref>
===Convention People's Party===
Silimiin goli March yuuni 1953, Ako Adjei nyɛla ŋun daa nya "pressure" o zosim nima E. C. Quaye,Sonny Provencal mini Paul Tagoe sani ka daa saɣi n-ti ni o nyɛla ŋun yɛn pahi [[Convention People's Party]]. Silimiin goli March piligu yuuni 1953 o nyɛla bɛ ni daa zaŋ so wuhi salo Arena, [[Accra]] ni ka o daa di o tuuli noli alizama din daa niŋ ka o labi CPP.<ref name=":Vieta"/>
Yuuni 1954 Gold Coast legislative piibu piibu ni, o nyɛla ŋun daa zani n-ti CPP n daa kpaɣiri m bo Accra East in the Gold Coast Legislative Assembly. O nyɛla ŋun daa nya kalinli din yiɣisi 11,660 ka Nai Tete's 768, Kwamla Armah-Kwarteng's daa nya kalinli din yiɣisi 471 n-ti -pahi Nii Kwabena Bonnie III gba daa nya kalinli din yiɣisi 317 .<ref name=":Vieta"/> O nyɛla ŋun daa kpɛ jinaduu Silimiin goli June biɛɣ'pinaanu dali yuuni 1954.
Pirinla o nyɛla ŋun daa zali taarihi yuuni 1954 piibu piibu ŋɔ ni zuɣu, Ako Adjei nyɛla bɛ ni daa piigi so Gold Coast cabinet Silimiin goli July biɛɣ'pihita ayi ka dali yuuni 1954 ka ŋun daa piigi o li ŋɔ nyɛ Nkrumah din daa niŋ ka o daa nya prime minister zuɣulan zaŋ n-ti gomnanyi daabilim la. Bɛ daa piigi o Minisata zaŋ n-ti Trade and Labour.<ref>{{cite book |author=Ministry of Trade and Labour |date=1955 |title=Gold Coast, Handbook on Trade and Commerce |url=https://books.google.com/books?id=54tpO-YYJ4AC&q=ako+adjei |page=3}}</ref> O ni daa nyɛ Minister of Trade and Labour, o nyɛla ŋun daa tumdi yaɣa pam n-tiri tiŋgbani maa, o nyɛla ŋun daa lihiri Agricultural Produce Marketing Board tuma zuɣu, Cocoa Marketing Board, Industrial Development Corporation, Trade Unions n-ti pahi "Cooperatives".<ref name=":Vieta"/>
Silimiin goli February biɛɣ'pihita yini ka dali yuuni 1956 , bɛ daa piigi o Minista zaŋ n-ti Interior and Justice, zaashee shɛli [[Archie Casely-Hayford]] ni daa na gbubi. Lala yuuni maa, o nyɛla bɛ ni daa labi piigi so yuuni 1956 Gold Coast legislative piibu piibu ka o daa zani n-ti Accra East district electoral area din be Gold Coast Legislative Assembly.
==Post Ghanaian independence==
===Minister for Interior and Justice===
[[File:The National Archives UK - CO 1069-43-65.jpg|thumb|Ghana's first cabinet in 1957<br />''Standing (L to R):'' [[J. H. Allassani]], [[Nathaniel Azarco Welbeck|N.A. Welbeck]], [[Kofi Asante Ofori-Atta]], Ako Adjei, [[Kwame Sanaa-Poku Jantuah|J.E. Jantuah]], [[Imoru Egala]]<br />''Sitting (L to R):'' [[Archie Casely-Hayford|A. Casely-Hayford]], [[Kojo Botsio]], [[Kwame Nkrumah]], [[Komla Agbeli Gbedemah]], [[Edward Asafu-Adjaye|E.O. Asafu-Adjaye]]]]
Din daa niŋ ka Ghana deegi di maŋsulinsi Silimiin goli March dabaa ayobu dali yuuni 1957, Prime Minister Dr. [[Kwame Nkrumah]] nyɛla ŋun daa piigi tondanima, Ako Adjeinyɛla bɛ ni daa piigi so Minista zaŋ n-ti "Interior and justice".<ref>{{cite book |last=Rathbone |first=Richard |date=2000 |title=Nkrumah & the Chiefs: The Politics of Chieftaincy in Ghana, 1951-60 |publisher=Ohio State University Press |isbn=9780821413067 |url=https://books.google.com/books?id=sDBclHlDsu8C&q=ako+adjei+interior&pg=PR15}}</ref> Silimiin goli August yuuni 1957, Ministry of Interior and Justice nyɛla bɛ ni daa waligi shɛli ka di pa nyɛ minista zaŋ n-ti Interior mini minista zaŋ n-ti Justice. Bɛ daa zaŋ Ministry of Interior n-ti Krobo Edusei ka Ako Adjei daa leei Minister of Justice.<ref name="NK">{{cite book |last=Nkrumah |first=Kwame |date=1957 |title=Ghana's Policy at Home and Abroad:Text of Speech Given in the Ghana Parliament, 29 August 1957, by Kwame Nkrumah, Prime Minister |url=https://books.google.com/books?id=vu42AAAAIAAJ&q=ako+adjei+interior&pg=PA13| page=13 |publisher=Information Office, Embassy of Ghana}}</ref> Wuma wuma nyɛla din daa yina wuhi ni ŋun daa niŋ lala taɣibu ŋɔ n daa ny Nkrumah, dama Ako Adjei daa nyɛla Ga daa nyɛla niriba pam neeni ni daa tiɣi so pam ka di bɛ to ni m bo yɛlimuɣisira niŋ Ga-Adangbe Shifimo Kpee ka di nyɛ bɛ ni daa piligi shɛli saha bela [[Accra]].<ref name="NC">{{cite web |title=New Commonwealth, Volume 38 |url=https://books.google.com/books?id=CEYlAQAAMAAJ&q=edusei+interior+justice+ga |publisher=Tothill Press |page=3 |date=1960}}</ref>
===Minister for Labour and Cooperatives===
Yuuni nyaaŋa, Ako Adjei nyɛla bɛ ni daa taɣi so Ministry of Labour and Cooperatives.<ref>{{cite web|title=Ghana Today, Volumes 1-2 |url=https://books.google.com/books?id=GsEqAAAAMAAJ&q=ako+adjei+labour+and+cooperative&pg=PA331 |publisher=Information Section, Ghana Office |page=11 |date=1957}}</ref> O ni daa nuyɛ Minister of Labour and Cooperatives, o nyɛla ŋun daa sɔŋsi di tooni chandi ka daa piligi so palla. O nyɛla ŋun daa tooi leeri kpɛma Ghananima laɣingu zaŋ n-ti [[United Nations]].<ref>{{cite web|title=Ghana Today, Volumes 1-2 |url=https://books.google.com/books?id=GsEqAAAAMAAJ&q=ako+adjei+labour+led+delegation&pg=RA26-PA2 |publisher=Information Section, Ghana Office |page=2 |date=1957}}</ref>
===Resident Minister in Guinea and Minister for Foreign Affairs===
Silimiin goli February yuuni 1959, Ako Adjei nyɛla ŋun daa deegi Nathaniel Azarco Wellbeck ka daa leei Resident Minister zaŋ n-ti [[Guinea]]. Din daa niŋ ka o nyɛ Ghana's chief ŋun zani n-ti Guinea, bɛ daa piigi o Minister of External Affairs Silimiin goli April lala yuuni maa.<ref name="FA">{{cite book |last=Grilli |first=Matteo |author-link=Kwame Nkrumah |date=6 August 2018 |title=Nkrumaism and African Nationalism:Ghana's Pan-African Foreign Policy in the Age of Decolonization |url=https://books.google.com/books?id=S4dnDwAAQBAJ&q=ako+adjei+foreign+affairs&pg=PA112| page=112 |publisher=Springer|isbn=9783319913254 }}</ref> O nyɛla ŋun daa gbubi lala nama yai ŋɔ din daa niŋ ka o nyɛ Ghana's resident minister in Guinea mini Ghana's Minister of External Affairs hali ni Silimiin goli September yuuni 1959din daa niŋ ka bɛ daa yihi o tuma zaŋ n-ti Guinea.<ref name="FA"/> Ŋun daa deegi o n daa nyɛ J. H Allassani ka daa leei Resident Minister of Guinea.<ref>{{cite book |last=Thompson |first=W. S. |date=1969 |title=Ghana's Foreign Policy, 1957-1966: Diplomacy Ideology, and the New State |url=https://books.google.com/books?id=rh7WCgAAQBAJ&q=Adjei+allassani&pg=PA75 |page=75 |publisher=Princeton University Press |isbn=9781400876303}}</ref>
Silimiin goli April dabaa anii dali yuuni 1961, Ako Adjei nyɛla ŋun daa be [[New York City]] din daa niŋ ka Nkrumah, lala saha ŋɔ tiŋgbani zuɣulan zaŋ n-ti [[Ghana]] daa yɛlli ni o yihi African Affairs nam labisi Ministry of External Affairs ka daa piigi Imoru Egala ka o daa leei Minister of State zaŋ n-ti African Affairs, a position Egalanyɛla ŋun gbubi lala zaashee ŋɔ saha bela.<ref name="WST">{{cite book |last=Thompson |first=W. S. |date=1969 |title=Ghana's Foreign Policy, 1957-1966: Diplomacy Ideology, and the New State |url=https://books.google.com/books?id=rh7WCgAAQBAJ&q=egala+foreign+affairs&pg=PA199 |page=199|publisher=Princeton University Press |isbn=9781400876303 }}</ref> Ako Adjei nyɛla ŋun daa labina Ghana ka bɛ daa bɛ ti o soli ni o naai o shikuru bɔhimbu yaɣa shɛli o ni daa niŋdi lala saha ŋɔ.<ref name="WST"/> O nyɛla ŋun daa niŋ kam ni gomnanti taɣi o yɛligu maa amaa ka daa leei bi di nasara .<ref name="WST"/>
Silimiin goli May yuuni 1961 "portfolio" zaŋ n-ti Minister of External Affairs nyɛla bɛ ni daa taɣi shɛli labi boli Minister of Foreign Affairs.<ref name="FA" /> Ako Adjei nyɛla ŋun daa leei Ghana tuuli Minister of Foreign Affairs.<ref>{{cite book|last=Ebenezer|first=Ako Adjei|author-link=Ebenezer Ako-Adjei|date=1992|title=Life and work of George Alfred Grant (Paa Grant)|url=https://books.google.com/books?id=pC4uAQAAIAAJ&q=ako+adjei|page=34|publisher=Waterville Publishing House|isbn=9789964502331}}</ref> Din daa niŋ ka o leei Ghana's tuuli foreign minister,o nyɛla ŋun daa niŋ kpaŋmaŋ pam ka daa zali zalisi din nyɛ din yɛn sɔŋ tiŋgbani maa. Lahabali din yina Shrikh I. C Quaye wuhiya ni o nyɛla ŋun daa sɔŋ ka bɛ daa piligi "international relations at the height of the cold war"".<ref name="Dr. Ako Adjei">{{cite web |title=Sankara Interchange re-named after Dr. Ako Adjei |url=http://www.modernghana.com/news/73675/1/sankara-interchange-re-named-after-dr-ako-adjei.html |access-date=5 June 2011 |publisher=Modern Ghana}}</ref> Kwesi Armah nyɛla ŋun daa di alizama jɛndi saha shɛli Ako Adjei'sni gbubi lala minisata tali ŋɔ ka yɛlli ni o nyɛla ŋun daa sɔŋ ka Ghana ka di zani [[United Nations|UN]] mini tiŋduya laɣinsi."<ref>{{cite book |last=Armah |first=Kwesi |author-link=Kwesi Armah |date=2004 |title=Peace Without Power: Ghana's Foreign Policy, 1957-1966 |page=20}}</ref>
Din daa niŋ ka o nyɛ Minister of Foreign Affairs, o nyɛla ŋun daa kari [[South Africa]]n neema zaŋ kpɛna Ghana ka daa yɛlli ni ni o nyɛla ŋun chɛ ka South Africans neema kpɛna Ghana di yi niŋ ka bɛ tiŋgbani ŋɔ yi saɣi n-ti "apartheid" .<ref>{{cite book |last=Asamoah |first=Obed |author-link=Obed Asamoah |date=2014 |title=The Political History of Ghana (1950-2013): The Experience of a Non-Conformist |url=https://books.google.com/books?id=O28ZBQAAQBAJ&q=ako+adjei+born&pg=PA106 |page=106|publisher=AuthorHouse |isbn=9781496985637 }}</ref> Lala saha ŋɔ , Ako Adjei nyɛla ŋun daa boli "a Union of African States, ni bɛ bo so'shɛŋa din yɛn kpaŋsi daabilim.<ref>{{cite book |last=Akinyemi |first=A. Bolaji |author-link=Bolaji Akinyemi |date=1974 |title=Foreign Policy and Federalism: The Nigerian Experience |page=160}}</ref>
Din daa niŋ ka bɛ daa niŋ laɣingu ni African Foreign Ministers, bɛ ni daa niŋ li luɣ'shɛli nyɛ Addis Ababa Silimiin goli June yuuni 1960, o nyɛla ŋun daa yɛlli ni bɛ piligimi "complete political union" zaŋ n-ti Africa ka niŋ kam ni piligi Africa Customs Union, Africa Free Trade Zone n-ti pahi Africa Development Fund; zalikpani shɛŋa di ni daa chani nyɛla Organization Of African Unity (OAU) ni daa saɣi n-ti shɛli ka di daa nya nam zani saha shɛli o ni daa be sarika ni yuuni 1963 ka Africa Union (AU) nyɛ din daa zani OAU zaani yuuni 2001.<ref name="ellison" />
Ako Adjei n daa ma kuli nyɛ Ministry of Foreign Affairs hali ni Silimiin goli August yuuni 1962 din daa niŋ ka bɛ daa mali ʒilisigu ni o nyɛla ŋun daa be Kulungugu bompi bahibu la ni, bɛ daa niŋ li bɛ ku tiŋgbani zuɣulan kuro, Dr. Kwame Nkrumah's Silimiin goli August dahin yini dali yuuni 1962. Nkrumahnyɛla ŋun daa zaŋ o maŋmaŋ zali o zaashee ŋɔ, Minister of Foreign Affairs yuuni 1962.<ref>{{cite book |last=Asamoah |first=Obed |author-link=Obed Asamoah |date=2014 |title=The Political History of Ghana (1950-2013): The Experience of a Non-Conformist |url=https://books.google.com/books?id=O28ZBQAAQBAJ&q=ako+adjei+foreign+affairs&pg=PA57 |page=57|publisher=AuthorHouse |isbn=9781496985637 }}</ref>
==Treason trial and detention==
[[File:Osagyefo Kwame Nkrumah Bomb Attack.jpg|thumb|The spot in [[Kulungugu]] where the bomb was thrown in an attempt to assassinate the then president Dr. [[Kwame Nkrumah]]]]
[[Kwame Nkrumah]] daa goya chaŋ Tenkodogo silimin goli July 31, yuuni 1962 ni o mini Mourice Yameogo. Upper Volta din pa nyɛ [[Burkina Faso]] tiŋgbani zuɣulana ti di fiila. Bɛ alizama ŋɔ daa nyɛla bɛ ni yɛn gbaai shɛm n yihi baariyanim' din be Ghana mini Upper Volta sunsuuni. Niŋsim shɛli din daa wuhiri gbansabila tiŋgbani ni laɣim yim. Sa kurigu daa nyɛla ŋun luna ka di zuɣu che ka o-yi Tenkodogo n labi silimin goli August 1, yuuni 1962 daa niŋ tɔm, ka di daa che ka bɛ piigi fukumsi buɣibahi bahi pala din yoori tiŋsi ayi ŋɔ zuɣu. Lahabali daa yina n nwuhi ni bɛ bahi tiŋgbani zuɣulana bompi [Kulungugu, tiŋ din Upper Region, [[Ghana]] din daa niŋ ka o zani ni o deei pini bia sani.<ref name=ellison/>
Ako Adjei, ŋun daa nyɛ minisita zaŋ n-ti diŋduya yɛltɔɣa, n-ti pahi Tawia Adamafio, ŋun daa nyɛ lahabali wuligibu minisita, Hugh Horatio Cofie Crabbe, lala saha CPP gbaŋ ŋmari kpɛma, Joseph Yaw Manu, gɔmnanti tuun' tumda ni ŋun daa be "United Party" (UP) ni Robert Benjamin Otchere, UP jintɔri kuro, bɛ daa pa ba sɔɣu ni bɛ ni n-bori ni bɛ ku tiŋgbani zuɣulana maa.<ref name=ellison/>
Ako Adjei, Tawiah Adamafio ni Cofie Crabbe ban daa nyɛla kootu ni yihi shɛba nuu ni bɛ bɛ tum taali ka wuhi shɛhira shɛŋa bɛ ni zaŋ di ba maa nyɛla yɛltɔɣa din niŋ dolisi lala yɛltɔɣa maa, ka di daliri yila bɛ bi niŋ zaɣa ni [[Convention People's Party]] (CPP) zuɣu n-daa tahi lala ŋmanpa maa.<ref name=ellison/> Jintɔri daa buɣisi bɛ taali ŋɔ la:
{{blockquote|Solo ŋɔ ni... zaŋ chaŋ gamo ŋɔ niŋ bu, bana (Adamafio, Crabbe, and Ako Adjei), nyɛla ban waligi bɛ maŋa ka toondani maa, bɛ ni daa kongili so kamani bɛ yuri maa. Bɛ kpɛla loori konkoba n-chaŋ tooni pam ka che tiŋgbani zuɣulana bahi nyaaŋa.|F. E. Techie Menson fiila jinaduu silimin goli September6, yuuni 1962.<ref name=ellison/>}}
Di daa lahi zami ni bɛ diba saliya din daa niŋ ka tindana so gba yɛli ni shɛhira zaŋ chaŋ lala niriba ata polo ka bɛ shiri gbaai ni bɛ ku tiŋgbani zuɣulana ŋɔ.<ref name=ellison/>
Jaaji shɛba ban di lala niriba ata ŋɔ saliya maa – Justice Sir. [[Kobina Arku Korsah]], Justice [[Edward Akufo-Addo]] (Big Six]]) ni Justice Kofi Adumua Bossman – daa nyɛla bɛ ni niŋ shɛba firimiinsi ka bɛ che tuma. Jaajinima ayi ban daa pahi maa, William Bedford Van Lare ni Robert Samuel Blay (ŋun daa pahi ka bɛ kpa United Gold Coast Convention) daa nyɛla bɛ ni kari shɛba din daa daŋ tɔ ayirimo saɣisiri jaajinima ata karibu maa. Nkrumah daa naan pa kpa jaajinima pia ni ayi ka bɛ kpɛm nyɛ Justice [[Julius Sarkodee-Addo]],<ref name="Obed">{{cite book |last=Asamoah |first=Obed |author-link=Obed Asamoah |date=2014 |title=The Political History of Ghana (1950-2013): The Experience of a Non-Conformist |url=https://books.google.com/books?id=O28ZBQAAQBAJ&q=new+judges+sarkodee+addo+swanzy&pg=PA55 |page=55|publisher=AuthorHouse |isbn=9781496985637 }}</ref> ŋun daa nya ka lala niriba ŋɔ shiri tum taali zaŋ tindana maa yɛltɔɣa zuɣu. Ako Adjei mini lala niriba ayi ban pahi daa nyɛla jaaji ni wuhi ni bɛ kum shɛba, amaa, tiŋgbani zuɣulana daa zaɣisi kubu maa ka yɛli ni bɛ kpɛhi mi ba sarika bɛ yuun' pishi, o alizama jinaduu silimin goli March 26, yuuni 1965.<ref name=ellison/><ref name=":Vieta"/><ref name="Obed"/>
Ako Adjei tiɛri yɛltɔɣa shɛli din daa niŋ silimin goli August 1, yuuni 1962 maa yɛliya:<blockquote>"N daa nyɛla ŋun bi tum taali ka niriba ban gba daa pahi maa, Tawia Adamafio and Cofie Crabbe be tum taali. Din daa niŋ nyɛla, ni daa nya tiŋduya minisita maa, n daa biɛli la Nkrumah chaŋ ni o mini tiŋgbani zuɣulana Yameogo ti di fiila Tenkudugu, din be Togo, Ghana ni Upper Volta silimin goli July 31, yuuni 1962. Di ni daa niŋ ka ti labiri na, n-daa biɛla tiŋgbani zuɣulana paati din zani Kulungugu shikuru. Saha bihi zuɣu din daa niŋ ka tiŋgbani zuɣulana paai na ti zani ka deei pini shikuru bil'sani, ka bɛ zaŋ bɛn kpulli lab' o na. Lala bia ŋɔ daa nyɛla di ni ŋmɛ ka ŋun kuli kpi di ni. Zuɣusuŋ maa, lala bɛni ŋɔ daa nyɛhigi tiŋgbani zuɣulana amaa di biɛla daa paai o nyaaŋa. Di daa kpuɣi Osagyefo tahi [[Bawku]] ka bɛ daa lahi zaŋ o tirisi Tamale. Ti ni daa labi na Accra binshɛɣu kam daa kuli chaŋla viɛnyɛla. Ka zaŋ chaŋ silimin goli July bahigu yuuni 1962, ka n deeilahibali din daa yina Dr. Okechuku Ekejeani, n Lincoln University mabia kuro ni n mini Nkrumah zo. O daa gomi chani [[London]] ka daa zani n mini tiŋgbani zuɣulana sani. Ni daa zaŋ wuhi Nkrumah, o daa yɛli ma ni n zaŋ mi o kuli n yiŋa ka o ti doni. N daa yɛn zaŋ chaŋ Flagstaff House biɛ kaali pɔi ka o daa naai labi [[Lagos]] wuntaŋ ni. Di daa ku beni ni ŋuna Alaaba dali, silimin goli August 29, yuuni 1962 ka bɛ daa kana di gbaai ma zaŋ ma chaŋ. Yuma din daa doli na, Naawuni ko n-daa mi din niŋ ma."<ref name=":Vieta"/></blockquote>
Ako Adjei n-ti pahi niriba ata maa zuɣu daa pahila siyaasa niriba shɛba National Liberation Council ni daa yooi bahi din daa niŋ ka bɛ ŋmɛ n-paai Nkrumah mini o gɔmnanti silimin goli February 24, yuuni 1966. National Liberation Council daa yihi o Nsawam Medium Security Prison silimin goli September 6, yuuni 1966.<ref name=ellison/><ref name=":Vieta"/>
== O Bahigu Biɛhigu ==
Dabsili shɛli din daa kana pɔi ni o sarika yiɣibu dabsili yuuni 1966 pulini, Ako Adjei daa yihila o nuu ka che siyaasa baayan o ni daa nye nyari sheli la zuɣu, bin shɛɣu o ni daa ʒiya ni bɛ ŋmala ʒiri n pa o n ti pahi o ni daa k[pe sarika puuni la. Baayan bɛ ni yiɣi o sarika puuni, o daa pa zaŋ la o maŋa n ti o daŋ mini o tuma zaŋ kpa kootu yɛltɔɣa polo. <ref name=":Vieta2">{{cite book|author=Vieta, Kojo T.|url=https://books.google.com/books?id=uw0OAQAAMAAJ&q=ebenezer+ako+adjei|title=The Flagbearers of Ghana:Profiles of One Hundred Distinguished Ghanaians|date=1999|publisher=Ena Publications|isbn=9789988001384|page=56}}</ref>
O daa pa kula o saha n niŋ di o paɣa mini o bihi puuni, o paɣa mini o bihi daa nyɛla ban tabi n sɔŋ o pam saha shɛŋa bɛ ni daa duhi o kootu n kari o sariya, ka lahi bɔ saha shɛli bɛ ni daa lahi kari o sariya halli ni o sarika kpɛbu saha.<ref name=":Vieta3">{{cite book|author=Vieta, Kojo T.|url=https://books.google.com/books?id=uw0OAQAAMAAJ&q=ebenezer+ako+adjei|title=The Flagbearers of Ghana:Profiles of One Hundred Distinguished Ghanaians|date=1999|publisher=Ena Publications|isbn=9789988001384|page=56}}</ref>
O daa labi mi m pu o tuma biɛhigu, ka daa di nasara zaŋ kpa o kootu mali zani polo, kootu shɛli din yuli booni Teianshi Chambers, ka daa pa labi o kootu tuma ni nti labi nye o alikaale tumtumda.<ref name=":Vieta5">{{cite book|author=Vieta, Kojo T.|url=https://books.google.com/books?id=uw0OAQAAMAAJ&q=ebenezer+ako+adjei|title=The Flagbearers of Ghana:Profiles of One Hundred Distinguished Ghanaians|date=1999|publisher=Ena Publications|isbn=9789988001384|page=56}}</ref>
Baayan sooja govinanti shɛli din daa pahiri ayi din niŋ Ghana tiŋgbani puuni, bɛ daa zaŋ la Ako Adjei m pahi 'Commision' daambolo puuni. ka di nyɛla [[:en:Supreme_Military_Council_(Ghana)|Supreme Military Council]] n daa zaŋ o m pahi ŋa puuni, yuuni 1978, kabi tuma daa n nye ni bɛ sabi zali kpana kundu n ti Ghana tiŋgbani. A yi kana nti lihi lahabaya sabu yili dina ka bɛ booni The Ghanaian Chronicle vihigu puuni, saha shɛli bɛ ni daa nye Ako Adjei ka o bie asanzanima daambolo puuni daa nyɛla din dahinshɛli Ghana ninvuhi timsa ni daa laɣim ka di nyɛla Ghana zuɣulan kuro, Jerry John Rawlings, saha shɛli din daa paai o zuɣulan' tali bahigu. Amaa pirin la o ni daa be yɛli shɛli la puuni la zuɣu, o niriba daa bɛ saɣi ni lahabaya sabira bɔhi o bohisi,<ref name="AKO2">{{cite web|date=24 February 2002|title=Ako Adjei Laid to Rest|url=https://mobile.ghanaweb.com/GhanaHomePage/NewsArchive/Ako-Adjei-Laid-to-Rest-21991|access-date=23 April 2020|work=Ghana Web}}</ref>
==Kpibu mini soɣibu ==
Ako Adjei nyɛla ŋun daa pahi Big Six zuɣu. O nyɛla ŋun daa kpi Silimiin goli January biɛɣ'pinaanahi dali yuuni 2002 ashibiti yuli booni Korle-Bu Teaching Hospital saha shɛli o ni daa nyɛ yuun pihinii ni anu. O nyɛla ŋun daa mali paɣa ni bihi anahi .<ref name=ellison/>
O ni daa kpi tiŋgbani ŋɔ ninvuɣ kara nyɛla ban daa chaŋ li la Ghana tiŋgbani zuɣulan kuro John Kufour nyɛ ŋun daa yɛlli ni bɛ yɛn ti o la "State burial".<ref name=ellison/><ref name="gna">{{cite web|url=https://www.modernghana.com/news/19729/dr-ako-adjei-would-be-given-state-burial.html |title=Dr Ako-Adjei would be given state burial - JAK |publisher=Ghanaweb | date=18 January 2002 |access-date=24 April 2020}}</ref> O nyɛla ŋun daa yɛlli ni tiŋgbani nyɛla din di Dr. Ako-Adjei samli pirinla kpaŋmaŋ shɛli o ni daa niŋ n-ti tiŋgbani maa zuɣu. O nyɛla ŋun pahi Big Six Ghana's siyaasa tali taarihi puuni, Dr. Ako-Adjei kpibu ŋɔ nyɛla din daa wuhi ni bɛ lala ninvuɣ shɛba ban daa niŋ kpaŋmaŋ ka Ghana di maŋsulinsi ŋɔ zaa kpi lala saha maa. Amaa yuli shɛli bɛ ni daa zali lala saha ŋɔ nyɛla din ku tooi kpihim. O fiila puuni yaha, o daa pahi o yɛligu,<nowiki>''</nowiki> ni Dr Ako Adjei nima daa kpaya siyaasa paati paati shɛli din yina ni di sɔŋ gɔvinanti maa pam. ka yƐli ni Ghana mulichi kam ŋun diri anfaani balibu kam ka di nɣela bɛ tuun shɛli ni kpaŋmaŋa shɛli bɛ ni niŋ zali Ghana, nyɛla ban simsi ni bɛ puhi ka pahi ba pam ka zaŋ bɛ sɔŋsim balibu kam n sɔŋ Dr. Ako-Adjei daŋ ka bɛ bo simsibu ni sɔɣibu ŋan gaɣim n ti o<nowiki>''</nowiki> <ref name="gna"/>
Lala saha maa Ghana kpeen so Ŋun tuma daa jɛndi Alikaale mini maŋsulinsi zuɣu zabi bu, ka lahi nye Ghana zuyulan' kuro, H.E Nana Akufo-Addo, ŋun gba kana ni o ti zaŋ a bahigu jilima n ti Dr. Ako-Adjei, gab daa zaŋ o ziliŋ kɔm n ti ka o yɛltɔɣa n nye, <nowiki>''</nowiki> ni Dr. Ako-Adjeikum nyɛla ku' shɛli din kana n ti pa ti wuhiri Ghana mulichi kam ni ninvuƔi shɛba ban yina n ti zaŋ bɛ nyɛviya n pa talima ka tuhi n deei maŋ sulinsi n ti Ghana pa nyɛla ban zaa labi yƐlimaŋli shee zuŋɔ, ka di pa wuhiri ni Ghana pa nyɛla din yen zabi di maŋmaŋ zuɣu,<nowiki>''</nowiki> O daa lahi pahiya ni <nowiki>''</nowiki> ni nyari shɛli din daa kpaŋsi bɛ kɔba ni ni bɛ zaŋ govinanti shɛli din mali niriba sulinsi n tiriba yɔli daa nyɛla din nye nasara, ka di wuhiri ni bɛ daa nyɛla ban tum tuma pam n ti ti tiŋgbani ŋɔ ka o pahi ninvuɣi sheba ban nye ti Ghana waɣara<nowiki>''</nowiki><ref name=":1">{{Cite web|title=Dr Ako-Adjei would be given state burial - JAK|url=https://www.modernghana.com/blogs/19729/dr-ako-adjei-would-be-given-state-burial-jak.html|access-date=2025-06-20|website=Modern Ghana|language=en}}</ref>
Yaha, Jake Obetsebi-Lamptey, ŋun gba daa kani la, ka gba daa nye kpeen so Ŋun su Ghana Alizam ni lahabaya wuligu, gba ziliŋ kɔm ni daa nye sheli n bɔ ŋɔ, <nowiki>''</nowiki> Ni Alizama sheli din wuhiri Ghana Pilli waɣara Ayɔbu la nƔela din bɛ kpi din niŋ ka bɛ bahigu niri pa nye gba kɔŋ o nyevuli zuŋɔ ŋɔ domi bɛ tuma nyɛla din kuliya yen be biɛhigu ni hali ni saha waɣila din be tooni n kan na. Ghana mulichi nima pam gba daa nyɛla ban za waɣara Ayɔbu ŋɔ nyaanga , ba n daa bie maŋsulinsi mini govinanti shɛli din mali niriba sulinsi n tiriba yɔli zabbu tooni, Ayi ku A maŋa n ti A tiŋgbani, A nyɛla tiŋgbani maa ni yɛn teeri sɔ yɛla saha kam."<ref name=":1" />
O daa pa labi mi m pu o tuma biɛhigu , ka lahi di nasara zaŋ kpa o kootu mali zani polo, din yuli nye Teianshi Chambers, ka daa pa labi piligu o ʒengama zuɣu kootu tuma tumbu.<ref name=":Vieta4">{{cite book|author=Vieta, Kojo T.|url=https://books.google.com/books?id=uw0OAQAAMAAJ&q=ebenezer+ako+adjei|title=The Flagbearers of Ghana:Profiles of One Hundred Distinguished Ghanaians|date=1999|publisher=Ena Publications|isbn=9789988001384|page=56}}</ref>
===State burial===
Dabisili shɛli bɛ ni daa yɛn soɣi o ŋɔ, bɛ nyɛla ban daa wuhi Ghana tuuta nima wuhiri kpaŋmaŋ shɛli o ni niŋ n-ti tiŋgbani maa.<ref name="gna"/> O kuli maa nyɛla din daa niŋ "state house". Ninvuɣ shɛba ban daa be o kuli yili ŋɔ n daa nyɛ siyaasa niriba, daabihi, minisata nima, council of state kpamba, Naanima, zosimnima ni ban kam daa pahi.<ref name="AKO"/>
Din daa niŋ ka bɛ ti o "State burial" nyaaŋa, "private burial" nyɛla din daa niŋ mausoleum zaŋ n-ti Holy Church of God, Okoman, Dome din be [[Accra]].<ref>{{cite web|url=https://mobile.ghanaweb.com/GhanaHomePage/features/Dr-Ebenezer-Ako-Adjei-An-Appreciation-21921 |title=Ghana: Ako Adjei Laid to Rest |work=GhanaWeb |date=30 November 2001 |publisher=AllAfrica |access-date=22 April 2020}}</ref>
==Maŋamaŋa biɛhigu==
Ako Adjei nyɛla ŋun daa niŋTheodosia Ako Adjei (''née'' Kote-Amon) amiliya ka o mini o nyɛ ban mali bihi anahi ban zaa nyɛ paɣaba. O nyɛla dolodolo nira ka nyɛ ŋun daa chani Perisbyterian Church of Ghana. O ni daa nyɛ dolodolo nira ŋɔ, o nyɛla ŋun daa mali dihitabili ni Naawuni n nyɛ ŋun niŋdi binshɛɣu kam n-tiri vuhirigu kam ŋun be dunia ŋɔ ni. "Sokam ni tu ni bɛ niŋ shɛm nyɛla bɛ jamdi Naawuni ka o niŋ bɛ ni bori binshɛŋa zaa n-ti ba."<ref name=":Vieta"/>
==Honours==
*Yuuni 1946, o nyɛla ŋun daa leei ŋun pahi Royal Institute of International Afairs nira <ref name="EAA">{{cite journal |title=Ghana Year Book 1959 | date=1959 |publisher=Graphic Corporation | page=143 |journal=Ghana Year Book}}</ref>
*Yuuni 1952 o nyɛla ŋun daa leei ŋun pahi American Academy of Political and Social Science .<ref name="EAA"/>
*Yuuni 1962 , o nyɛla ŋun daa deegi Honorary degree zaŋ n-ti Doctor of Laws ka di daa yina, Lincoln University, [[Pennsylvania]], [[United States]]<ref>{{cite web |title=Ako-Adjei, Ebenezer |url=http://www.s9.com/Biography/Ako-Adjei-Ebenezer |access-date=14 April 2007 |work=Biographies |publisher=}}</ref>
*Silimiin goli March dabaa ayopɔin dali yuuni 1997 din daa niŋ ka Ghana nima daa yɛn niŋ 40th Maŋsulisi dabisili chuɣu puhibu, Ako Adjei nyɛla ninvuɣ so bɛ ni daa piigi ɔfisa zaŋ n-ti Order of the Star of Ghana –ka ŋun daa piigi o li ŋɔ nyɛ tiŋgbani zuɣulan kuro [[Jerry Rawlings|Jerry John Rawlings]] zaŋ n-ti kpaŋmaŋ shɛli o ni daa niŋ Ghana maŋsulinsi deebu ni" <ref name=ellison/>
*Yuuni 1999, o nyɛla ŋun daa deegi Millennium Excellence Award for Outstanding Statesmen.<ref name="Dr. Ako Adjei">{{cite web|title=Sankara Interchange re-named after Dr. Ako Adjei|url=http://www.modernghana.com/news/73675/1/sankara-interchange-re-named-after-dr-ako-adjei.html|access-date=5 June 2011|publisher=Modern Ghana}}</ref>
==Legacy==
Ako Adjei Interchange din be Accra, bɛ ni daa na mi shɛli Sankara Interchange nyɛla bɛ ni daa labi taɣi shɛli yuli zaŋ n-ti o.<ref>{{Cite web|title=Sankara Interchange re-named after Dr. Ako Adjei|url=https://www.modernghana.com/news/73675/sankara-interchange-re-named-after-dr-ako-adjei.html|access-date=2020-12-26|website=Modern Ghana|language=en}}</ref><ref>{{Cite web|title=Sankara Overpass Renamed After Ako Adjei|url=https://www.modernghana.com/news/27058/sankara-overpass-renamed-after-ako-adjei.html|access-date=2020-12-26|website=Modern Ghana|language=en}}</ref> Ako-Adjei Park gba nyɛla din be Osu, Accra.
== Nolini yɛltɔɣa ==
<blockquote>"Ghana nyɛla ti tingbani . Ti ka shɛli polo pahi di zuɣu . Kpenŋ ŋɔ ka Naawuni zaŋti niŋ ka ti baŋ ni di nyɛla din vɛli ti ti zaa ."<ref name="ellison2" /></blockquote>
==Kundivihira==
{{Reflist}}
==External links==
*[http://www.ghanaweb.com/GhanaHomePage/features/artikel.php?ID=21921 Ghana Home Page], ghanaweb.com
*[http://www.s9.com/Biography/Ako-Adjei-Ebenezer Biography], s9.com
*[https://web.archive.org/web/20110129025414/http://www.kokorokoo.com/LaaClub/LaHallOfFame.aspx Profile], kokorokoo.com via archive.org
{{DEFAULTSORT:Adjei, Ako}}
[[Pubu:Lahabaya zaa]]
[[Pubu: Lahabaya zaa]]
[[Pubu:Ninsala ŋun lahi ka o nyevuli ni]]
[[Pubu:Daabihi]]
[[Pubu:Ghana dolo dolo niraba]]
[[Pubu:Paɣaba]]
[[Pubu:Paɣa]]
55a1qp6kc2w8z3rnjh7pl54pwfw6oa3
115870
115868
2025-06-20T04:25:21Z
Abdul-Rauf Moshie
3942
/* State burial */
115870
wikitext
text/x-wiki
{{Bio}}
'''Ako Adjei''' (bɛ daa dɔɣi o la Silimiingoli June biɛɣ' pia ni ayopɔin dali yuuni 1916 ka o daa ti kpi bee n-kani Silimiingoli January biɛɣu pia ni anahi dali yuuni 2002),<ref name=":0">{{cite journal|title=Ako Adjei--the Walking History of Ghana:Cameron Duodu on One of the Founding Fathers of Ghanaian Independence Who Died in Accra on 14 January |last=Duodu |first=Cameron |date=March 2002|url= https://www.questia.com/magazine/1G1-83534325/ako-adjei-the-walking-history-of-ghana-cameron|journal=[[New African]] |access-date=26 June 2019}}</ref> O daa nyɛla [[Ghana]]ian [[siyaasa]] nira, alikaali nira nti pahi lahabali tira. O nyɛla ŋun daa be United Gold Coast convention ka daa pahi toondaan nima ayobu shɛba ban daa niŋ kpaŋmaŋa ka [[Ghana]] deegi di maŋsulinli la puuni yino, ninvuɣ shɛba bɛ ni daa na booni The Big Six.<ref>{{Cite web |date=2020-08-06 |title=Big six enduring lessons from the founding fathers of Ghana |url=https://www.ghanaweb.com/GhanaHomePage/features/Big-six-enduring-lessons-from-the-founding-fathers-of-Ghana-1027507 |access-date=2024-03-06 |website=GhanaWeb |language=en}}</ref><ref>{{Cite web |last=Afful |first=Aba |date=2019-10-16 |title=Meet Dr. Ako-Adjei the only Big Six member who lived through 9 governments |url=https://yen.com.gh/135273-the-amazing-story-big-six-member-dr-ako-adjei-lived-9-governments.html |access-date=2024-03-06 |website=Yen.com.gh - Ghana news. |language=en}}</ref> Adjei nyɛla ŋun daa leei jintɔra zaŋ n-ti [[Convention People's Party]] yuuni 1954 ka nyɛ ŋun daa gbubi minista tali hali ni yuuni 1962 din daa niŋ ka o nyɛ Minister for Foreign Affairs.<ref>{{Cite web |title=Ghana pays tribute to founders' - Graphic Online |url=https://www.graphic.com.gh/news/politics/ghana-pays-tribute-to-founders.html |access-date=2020-08-05 |website=graphic ghana |date=4 August 2020 |language=en-gb}}</ref>
Bɛ daa dɔɣi o la tiŋ yuli booni Adjeikrom, tiŋ'kpaŋ bila din be Akyem Abuakwa yaɣili, Ako Adjei nyɛla ŋun nya o "tertiary" shikuru baŋsim [[United States]] mini United Kingdom. Din daa niŋ ka o nya o shikuru baŋsim sambani nyaaŋa, o nyɛla ŋun daa labina n daa ti pahi Gold Coast's struggle zaŋ n ti siyaasa tali maŋsulinsi deebu ka nyɛ ŋun daa pahi United Gold Coast Convention (UGCC) ka nyɛ ŋun pahi ninvuɣ shɛba ban piligi li zuɣu. Ako Adjei nyɛla ŋun daa zaŋ [[Kwame Nkrumah]] wuhi Ghana siyaasa tali din daa niŋ ka o yɛlli o yɛltɔɣa sabiri shɛli o ni daa zaŋ wuhi salo Organising Secretary zaŋ n-ti UGCC.<ref name="ellison">{{cite web |url=http://www.ghanaweb.com/GhanaHomePage/features/artikel.php?ID=21921 |title=Dr. Ebenezer Ako Adjei - An Appreciation |access-date=14 April 2007 |date=22 February 2002 |last=Ellison |first=Kofi |work=Ghana Web |publisher=Ghana Home Page}}</ref>
Din daa niŋ ka Ghana deegi di maŋsulinsi nyaaŋa, Ako Adjei nyɛla ŋun daa toondana zaŋ n-ti siyaasat tali yaɣa pam kamani o ni daa leei tuuli minisata zaŋ n-ti Interior and justice zaŋ n-ti [[Ghana]]. O nyɛla ŋun daa lahi leei Ghana tuuli Minister for Foreign Affairs din daa niŋ ka bɛ daa taɣi o yihi o Minister for External Affairs labisi Minister for Foreign Affairs Siimiin goli May yuuni 1961. Ako Adjei's siyaasa tali tuma nyɛla din daa dɔni tiŋ din daa niŋ ka o piligi tiŋgbani zuɣulan kuro Kwame Nkrumah tɔhibu ni Kulungugu bomb yuuni 1962.
Din daa niŋ ka bɛ daa bahi o yuuni 1966, Ako Adjei, nyɛla niriba pam ni daa bɛ lahi nyari so bee so daa bi lahi wumdi o lahabali Ghana lahabali churi ni mini siyaasa yɛltɔɣa ni. O nyɛla ŋun daa zaŋ o zaɣa niŋ o daŋ ni mini o alikaali tali ni. Yuuni 1992 o nyɛla ŋun daa zaŋ Ghananima daabia George Grant lahabali pa pohim zuɣu.<ref>{{Cite book|last=Adjei|first=Ako|url=https://www.worldcat.org/oclc/32650474|title=Life and work of George Alfred Grant (Paa Grant)|date=1992|publisher=Waterville Pub. House|isbn=978-9964-5-0233-1|location=Accra|language=en|oclc=32650474}}</ref> Yuuni 1997 o nyɛla ŋun daa di Order Of the Star Of Ghana pini– di nyɛla pini titali zaŋ n-ti Republic of Ghana ka di nyɛla kpaŋmaŋ shɛli o ni daa niŋ zaŋ n-ti Ghana maŋsulinsi deebu zuɣu. Ako Adjei nyɛla ŋun daa kpi yuuni 2002 din daa niŋ ka duro daa gbaagi o saha bela nyaaŋa.<ref>{{cite web | url=
https://www.modernghana.com/amp/news/1021213/big-six-enduring-lessons-from-the-founding-father.html | title=Big Six Enduring Lessons From The Founding Fathers Of Ghana | date=6 August 2020 | access-date=2021-08-26 }}</ref>
== Piligu biɛhigu mini shikuru baŋsim ==
===Gold Coast===
Ako Adjei nyɛla bɛ daa dɔɣi so Silimiin goli June biɛɣ'pinaayopɔin dali yuuni 1916 tiŋ yuli booni Adjeikrom ka di be Akyem Abuakwa tiŋgbani.<ref name=ellison/> Adjeikrom nyɛla tiŋ'shɛli din nyɛ pukpariba tiŋ din be Eastern Region zaŋ n-ti [[Ghana]] (bɛ ni daa na mi shɛli Gold Coast la). O ba n daa nyɛ Samuel Adjei ŋun daa nyɛ pukpara mini daabia la ka o ma daa nyɛ Johanna Okaile Adjei. O lammba ŋɔ zaa nyɛla ban daa yina La, tiŋ din miri [[Accra]]. O nyɛla ŋun mali tizo'dabba mini tizo'paɣaba pam amaa ŋun daa nyɛ bi'sani.<ref name=":Vieta">{{cite book |author=Vieta, Kojo T. | date=1999 | title=The Flagbearers of Ghana:Profiles of One Hundred Distinguished Ghanaians | url=https://books.google.com/books?id=uw0OAQAAMAAJ&q=ebenezer+ako+adjei | publisher=Ena Publications |page=56| isbn=9789988001384 }}</ref><ref name="OA">{{cite book |title= The life and times of Dr. J. B. Danquah|last=Ofosu-Appiah|first=L H |year=1974 |publisher=Waterville Pub. House |page=64 }}</ref>
O piligu shikuru nyɛla din daa piligi Eastern Region shikuru yuli booni Busoso Railway Primary School, ni ka o daa chani o naba kamani "14 miles" chani shikuru ka kuna. O nyɛla ninvuɣ so bɛ ni daa zaŋ labisi [[Accra]] ka o daa ti tuɣi o shikuru baŋsim bɔbu La Presbyterian Junior School ka daa ʒini dura ata ni. O nyɛla ŋun daa bi tooi yɛri Ga balli ka di daa nyɛ lammba balli amaa o daa nyɛla ŋun tooi karimba ka sabbi kambonsili ka nyɛ ŋun daa lahi yɛri Dangme. O nyɛla ŋun daa tuɣi La Presbyterian Senior School hali ni yuuni 1933 din daa niŋ ka o daa paai Standard Six. Silimiin goli March yuuni 1933 o nyɛla ŋun daa di "scholarship" ni ti chaŋ Christ Church Grammar School. O nyɛla ŋun daa labina La Presbyterian Senior School chiri yini nyaaŋa o ni daa chaŋ Christ Church Grammar School dama o suhi daa bi gbaai shikuru maa.<ref name="OA"/>
O ba nyɛla ŋun daa pa zaŋ o tahi [[Accra Academy]] din daa nyɛ "private secondary" shikuru. Silimiin goli April yuuni 1933 o nyɛla ŋun daa kpɛ Accra Academy ka daa yɛlli ni o suhi lala shikuru ŋɔ. O nyɛla ŋun daa chani "mile" nima anahi yiri La chani Jamestown (ni ka shikuru ŋɔ daa be), dama o nyɛla ŋun daa na ku tooi yo loori ziuɣu ka di liɣiri nyɛ din daa yiɣisi kamani " two pence". Yuuni 1934, o nyɛla ŋun daa sabbi Junior Cambridge zahimbu ka daa paasi. Din daa niŋ ka o be Accra Academy,o nyɛla ŋun daa bi tooi nyari "cost of books" amaa karimba nima maa yino, Mr. Halm Addo (ninvuɣ shɛba ban daa kpa shikuru ŋɔ yino ) nyɛla ŋun daa sɔŋdi o ni liɣiri ka o dari bukunima. Silimiin goli December yuuni 1936, o nyɛla ŋun daa pahi shikuru bihi shɛba Accra Academy ni daa zaŋ n-ti Cambridge Senior School leaving Certificate Examination. Bɛ shikuru bihi shɛba ban daa sabi lala zahimbu ŋɔ puuni, niriba ayi n daa paasi ka di saɣi ni bɛ chami London Matriculation Examination Board. Bɛ yino n daa nyɛ Ako Adjei.<ref name="OA" />
O daa nyɛla karimba zaŋ n-ti Accra Academy yuuni 1937<ref>{{cite book |last=Segal |first=Ronald |date=1961 |title=Political Africa:A Who's who of Personalities and Parties |url=https://books.google.com/books?id=HuE_AAAAYAAJ&q=taught+academy+1938| page=7| publisher=Praeger}}</ref> pɔi ka daa chaŋ n-ti pahi Junior Civil Service Silimiin goli June yuuni 1937. Bin din gbaai Silimiin goli June yuuni 1937 zaŋ hali ni Silimiin goli December yuuni 1938 o daa nyɛla Second Division Clerk zaŋ n-ti Gold Coast Civil Service. O nyɛla bɛ ni daa yɛlli so ni o sɔŋmi Harold Cooper, European Assistant Colonial Secretary mini J.E. S de Graft-Hayford ni ka bɛ laɣim ka kpa Gold Coast Broadcasting Service. Din bɔŋɔ piligu n daa nyɛ bɛ ni pa mi shɛli [[Ghana Broadcasting Corporation]].<ref name="OA" />
Din daa niŋ ka o bɔhindi Accra Academy Ako Adjei nyɛla ŋun daa mali zaɣa ni lahabalitbu, o nyɛla ŋun daa sabbi n-ti ''[[African Morning Post]]'', lahabali churi gbana din daa be Nnamdi Azikiwe ŋun daa ti leei tuuli tiŋgbani zuɣulan zaŋ n-ti Nigeria sulinsi ni. Azikiwe nyɛla ŋun daa saɣi n-ti o gbaŋ ŋɔ ka daa bo soya ni bɔhim Lincoln University, [[Pennsylvania]], [[United States]]. Silimiin goli November yuuni 1938, o nyɛla ŋun daa yi Civil Service tuma ŋɔ ka daa chaŋ [[England]] Silimiin goli December lala yuuni maa.<ref name="OA" />
===United States===
<!-- Deleted image removed: [[File:Football squad of Lincoln University, Pennsylvania.jpg|thumb|[[Lincoln University (Pennsylvania)|Lincoln University]] football (soccer) team (1939-1941)<br />[[Kwame Nkrumah]] standing first from left and [[Ebenezer Ako-Adjei]] sitting second from left]] -->
Silimiin goli January yuuni 1939, o nyɛla ŋun daa paai Lincoln University , [[Pennsylvania]] ka K. A. B. Jones-Quartey nyɛ ŋun daa tohi o soli, shikuru bila ŋun daa yina Gold Coast ka Ako Adjei nyɛ ŋun daa mi o pirinla tun'shɛli o ni daa tum ni ''Accra Morning Post zuɣu''. Jones-Quartey nyɛla ŋun daa niŋ suhipiɛlli ka deegi o ka daa zaŋ o wuhi salo ka daa boli o Francis Nwia Kofi Nkrumah ([[Kwame Nkrumah]]). Lincoln University, o nyɛla ŋun daa be Houston Hall ka nyɛ ŋun daa ŋmɛri bolli n-tiri university ŋɔ. O nyɛla ŋun daa bɔhindi Political Science, Economics, Sociology, English, Latin n-ti pahi Philosophy.<ref name=":chinebuah"/>
Ako Adjei nyɛla ŋun daa be du'yini ni Houston Hall ni Jones-Quartey ka bɛ du maa mini Nkrumah's duu nyɛ din daa kpa taba, ka di daa leei bara pirinla Nkrumah daa nyɛla "postgraduate" shikuru bila zuɣu. Ako Adjei mini [[Kwame Nkrumah|Nkrumah]] nyɛla ban daa ti leei zori taba. Bɛ nyɛla ban daa mali bɛ laɣingu ni ninvuɣ shɛba ka daa gbaari saawatra nima ka daa booni li ( "bull sessions") ka di nyɛ din daa jɛndi Gbaŋsabila tiŋgbani ni yɛn niŋ shɛm deegi bɛ maŋsulinsi . Gbaŋsabila tiŋgbana shikuru bihi shɛba ban daa tooi be lala saawara ŋɔ gbubu ŋɔ ni n daa nyɛ Jones-Quartey, Ozuomba Mbadiwe, Nwafori Orizu n-ti pahi Ikechukwu Ikejiani.<ref name=":chinebuah">{{cite book |last=Chinebuah |first=Aidoohene Blay |year=2017 |title=Ghana's Pride and Glory:Biography of Some Eminent Ghanaian Personalities and Sir Gordon Guggisberg |publisher=Graphic Communications|page=218}}</ref>
O ni daa niŋ yuuni ni pirigili nyaaŋa Lincoln, o nyɛla ŋun daa di Phelps-STokes Fund Scholarship ni o chaŋ Hampton Institute din be Virginia la n-ti bahi naai o university degree dini. O nyɛla ŋun daa lahi di "scholarship" yaha n-daa chaŋ Columbia University School of Journalism n daa ti deegi shɛhirili gbaŋ din nya master's degree silimiin goli June yuuni 1943. O nyɛla ŋun daa nya tuma wuhiri African Studies Department shikuru yuli booni Fisk University ka nyɛ ŋun daa sɔŋdi Dr. Edwin W. Smith. Dr. Smith nyɛla ŋun daa yina England ka nyɛ ŋun daa labi o ya tiŋgbani ŋɔ ni o ti kpa bɔhimbu yaɣa palli ka daa gahi nuu boli Ako Adjei ni o ti sɔŋ o.<ref name=":chinebuah"/>
===United States===
<!-- Deleted image removed: [[File:Football squad of Lincoln University, Pennsylvania.jpg|thumb|[[Lincoln University (Pennsylvania)|Lincoln University]] football (soccer) team (1939-1941)<br />[[Kwame Nkrumah]] standing first from left and [[Ebenezer Ako-Adjei]] sitting second from left]] -->
Silimin goli January 1939, o daa paai na Lincoln University, [[Pennsylvania]] ni o ti niŋ K. A. B. Jones-Quartey maraaba, shikuru bil' ŋun daa yina Gold Coast ka Ako Adjei daa mi o zaŋ yi o ni daa tumdi ''Accra Morning Post''. Jones-Quartey marihabi ŋɔ niŋbu ni, o daa kana mi ni Gold Coast shikuru bil' so yaɣa, Francis Nwia Kofi Nkrumah ([[Kwame Nkrumah]]). Lincoln University ŋɔ ni, p daa nyɛla ŋun be Houston Hall ka daa ŋmɛ bolli ti shikuru maa. O daa sabi ya ni o bohim siyaasa tali, daabiligu, Siliminsili, Latin ni Philosophy.<ref name=":chinebuah"/>
Ako Adjei daa nyɛla ŋun gbɛri du yini ni Jones-Quartey Houston Hall maa ni, ka bɛ duu ŋɔ daa kuli ba daaŋa ni Nkrumah duu, ka ŋun duu daa galisi di ni daa niŋ ka di nyɛla ŋun karim mi siɣisi ka lahi labina maa. Ako Adjei daa nyɛla ŋun niŋ ningbuna ni [[Kwame Nkrumah|Nkrumah]] di mini bɛ yuma daa kuli pa yim maa. Bɛ mini bɛ shikuru bihi taba daa tooi ʒiindi diri alizama jɛndiri gbaŋsabila tiŋgbana deeri maŋaulinsi shɛm. Gbaŋsabila tiŋgbana shikuru bihi ban daa tooi pahiri lala alizama ŋɔ ni shɛba n-nya Jones-Quartey, Ozuomba Mbadiwe, Nwafor Orizu ni Ikechukwu Ikejiani.<ref name=":chinebuah">{{cite book |last=Chinebuah |first=Aidoohene Blay |year=2017 |title=Ghana's Pride and Glory:Biography of Some Eminent Ghanaian Personalities and Sir Gordon Guggisberg |publisher=Graphic Communications|page=218}}</ref>
O yuuni ni pirigili nyaaŋa Lincoln, o daa di "Phelps-Stokes Fund" ni o chaŋ Hampton Institute din be Virginia la, ka daa deei gbaŋ labi dini ti naai univɛsiti shikuru. O daa lahi scholarship chaŋ "Columbia University Graduate School of Journalism" ka daa naai ka deei shɛhirili gbaŋ din nya master's degree silimin goli June 1943. O daa nya tuma lee karimba African Studies Department din be Fisk University ka di nyɛla Dr. Edwin W. Smith sɔŋsim ni. Dr. Smith daa yina la England ni o ti yooi lala karim yaɣali maa ka daa gahi nuu boli Ako Adjei ni o kana ti sɔŋdi o.<ref name=":chinebuah"/>
===United Kingdom===
Ako Adjei nyɛla ŋun daa labi United Kingdom ni o ti bɔhim alikaali tali. O karimba tali tuma Fisk University nyɛla din daa ti o liɣiri ka o daa kpɛ Inner Temple Silimiin goli May yuuni 1944. O nyɛla ŋun daa laɣisi liɣiri maa zaa yoli , o nyɛla ŋun daa bori laɣa kara ni o tooi naai o alikaali tali bɔhimbu ŋɔ. O ba nyɛla ŋun daa zaŋ o yili din daa be Post Office Lane din be [[Accra]] zaŋ chaŋ Lebanese haai £10 yuuni kam zaŋ n-ti yuuni pihinu ka daa deegi yuun pihita liɣiri. O nyɛla ŋun daa kpi pɔi ka di yɛltɔɣa daa naai, lala zuɣu o mini bilimnima nyɛla ban daa to ni bɛ dihi bɛ nuu gbana zuɣu pɔi ka Lebanese merchant naayi yo £300 ŋɔ.<ref name="OA"/>
Britain, Ako Adjei nyɛla ŋun daa be siyaasa tali ni. Din daa niŋ ka dunia zaa tɔbu din pahiri ayi daa naai, British colonies din be Asia pam nyɛla ban daa deegi bɛ maŋsulinsi ka dizuɣu chɛ ka shikuru bihi ban daa be Silimiin'tiŋsi ŋɔ ni ka nyɛ gbaŋsabila daa nya lala niŋsim ŋɔ ka yɛlli ni bɛ m bo soya gba deegi bɛ maŋsulinsi West Africa.<ref name="OA"/>
Ako Adjei nyɛla ŋun daa niŋ kpaŋmaŋ pam West African Students Union (WASU) ni ka daa leei di zuɣulan.<ref name="Ako Adjei4">{{cite web|url=http://www.ghanaculture.gov.gh/index1.php?linkid=65&archiveid=959&page=1&adate=17/08/2007|title=Dr. Ako Adjei-Founder member of UGCC|publisher=ghanaculture.gov.gh|access-date=2 March 2011|archive-url=https://web.archive.org/web/20110721030836/http://www.ghanaculture.gov.gh/index1.php?linkid=65&archiveid=959&page=1&adate=17%2F08%2F2007|archive-date=21 July 2011|url-status=dead|df=dmy-all}}</ref><ref name="Ako-Adjei 1">{{cite web|url=https://www.newsghana.com.gh/six-lessons-from-ghanas-big-six/|title=Six Lessons From Ghana's Big Six |date=July 2016 |publisher=newsghana.com.gh|access-date=20 April 2018}}</ref> Nkrumah nyɛla ŋun daa paai na Britain yuuni 1945, bakoyi dibaa ashɛm nyaaŋa o ni daa paai na [[London]], Ako Adjei nyɛla ŋun daa chaŋ o sani saha shɛli o ni daa bori zuɣulan tali zaŋ n-ti WASU. Nkrumah nyɛla ŋun daa mali biɛhigu shee yɛlimuɣisirili lala saha ŋɔ ka o daa deegi o niŋ No.25 Lauvier Road hali ka daa ti nya biɛhigu shee zaŋ n-ti (Nkrumah), No. 60 Burghley Road ka di miri Tufnel Park Tube Station. Nkrumah nyɛla ŋun daa be ni hali daa ti yi London yuuni 1947. Ako Adjei nyɛla ŋun daa zaŋ Nkrumah mini Kojo Botsio ŋun daa nyɛ Nkrumah zo la wuhi WASU . O WASU dabisa maa ni, Ako Adjei nyɛla ŋun daa yɛlli ni, " din daa niŋ ka Nkrumah paai na London ŋun daa nyɛ zuɣulan zaŋ n-ti WASU. N daa zaŋ Nkrumah wuhi WASU Secretariat ka daa zaŋ o wuhi Kankam Boadu mini [[Joe Appiah]] ban gba daa nyɛ kpamba zaŋ n-ti WASU."<ref name=":Vieta"/>
===United Kingdom===
Ako Adjei daa yiya chaŋ United Kingdom ni o ti bohim o bilim tiɛha ni daa nyɛ shɛli, alikaale tali. O wuhibu Fisk University daa ariʒichi ka o daa yo ka chaŋ [mInner Temple.silimin goli May 1944. Din mini o daa kuli laɣisi laɣiri ni o zaŋ piligi shikuru ŋɔ, o daa na bori laɣiri pam ni o bahi naai. O ba daa nyɛla ŋun kohi o yili din daa be Post Office polo, [[Accra]] ti Lebanese daabia la £10 yuun' yini kam ka di yɛn naai yuun pihinu zuɣu ka daa na deei yuun' pihita laɣiri. O ba daa kpiya pɔi ka lala gbaabu naai dinzuɣu o mini o biɛli n-daa dihi nuu pɔi ka Lebanese ŋɔ daa naai yo £300.<ref name="OA"/>
Britain, Ako Adjei daa niŋ zaɣa ni siyaasa. Di ni daa niŋ ka anduniya tobu din pahiri ayi la daa naai, Britain tiŋgbana pam bɛ ni daa ŋmɛ ka fa Asia yaɣali daa nyɛla ban dee maŋsulunsi, ka ŋɔ daa che ka shikuru bihi ban yina West Africa daa niŋ zaɣa biɛhigu din be yiŋa ka kpahi ba bahi ni gba bom maŋsulunsi soya West Africa.<ref name="OA"/>
Ako Adjei daa nyɛla ŋun tim nuu pam zaŋ yi West African Students Union (WASU) ka daa lee di zuɣulana.<ref name="Ako Adjei4">{{cite web|url=http://www.ghanaculture.gov.gh/index1.php?linkid=65&archiveid=959&page=1&adate=17/08/2007|title=Dr. Ako Adjei-Founder member of UGCC|publisher=ghanaculture.gov.gh|access-date=2 March 2011|archive-url=https://web.archive.org/web/20110721030836/http://www.ghanaculture.gov.gh/index1.php?linkid=65&archiveid=959&page=1&adate=17%2F08%2F2007|archive-date=21 July 2011|url-status=dead|df=dmy-all}}</ref><ref name="Ako-Adjei 1">{{cite web|url=https://www.newsghana.com.gh/six-lessons-from-ghanas-big-six/|title=Six Lessons From Ghana's Big Six |date=July 2016 |publisher=newsghana.com.gh|access-date=20 April 2018}}</ref> Nkrumah daa paai na Britain la yuuni 1945. Dakulo bihi zuɣu o ni daa paai na [[London]], Ako Adjei run daa guui chaŋ o sana saha shɛli o ni daa gindi bori WASU zuɣulana tali. Lala saha Nkrumah daa na dii ka o gbɛri luɣishɛli ka o daa deegi o niŋ o yiŋa din be No.25 Lauvier Road, hali ti daa naai nya gbɛbu shee ti o (Nkrumah) No. 60 Burghley Road, din daa bi waɣi ni Tufnel Park Tube Station. Nkrumah daa bɛla dini hali di daa yi London yuuni 1947. Ako Adjei daa zaŋ Nkrumah wuhi WASU ka Kojo Botsio ŋun daa ti lee Nkrumah zo kpeeni. O tiɛri o WASU dabisa, Ako Adjei yɛliya, "Din daa niŋ ka Nkrumah paai na London, n-daa nyɛla WASU zuɣulana. N-daa zaŋ Nkrumah chaŋ WASU gbaŋ ŋmari n-ti zaŋ o wuhi Kankam Boadu mini Joe Appiah, ban gba daa nya WASU kpamba, ni Kojo Botsio, ti ni daa pun nya shikuru bihi suu, No.l South Villas, Camden Town, London N. W. I. Ti tu ni n yɛli ni Nkrumah paabu na ni o kpaŋmaŋa WASU tuma ni daa nyɛla din ti li yaa. O nyaaŋa ka di daa laɣim "Pan-African Congress" ʒii din daa pahi anu ka ʒini Manchester yuuni 1945 ka George Padmore mini Nkrumah daa nya din gbaŋ ŋmariba ka m mi daa nya ban daa laɣim li maa puuni yino."<ref name=":Vieta"/> Lala laɣingu daa nyɛla sɔŋ zaŋ yi maŋsulunsi bobu polo ka ban daa kana ni shɛba n-nya W. E. B. Du Bois, Hastings Banda ni Jomo Kenyatta.<ref>{{Cite book |last1=Adi |first1=Hakim |url=https://books.google.com/books?id=W7mfAAAAMAAJ |title=The 1945 Manchester Pan-African Congress Revisited |last2=Sherwood |first2=Marika |date=1995 |publisher=New Beacon Books |isbn=978-1-873201-12-1 |language=en}}</ref>
Ako Adjei daa nyɛla ŋun kpɛ London School of Economics and Political Science n-ti bohim ka dee o M.Sc. degree ka na kuli bohimdi alikaale tali Inner Temple. O dahimbu yɛltɔɣa din daa nya ''Sala biɛhigu taɣibu'' daa nyɛla bɛ ni saɣiti shɛli,amaa, o siyaasa biɛhigu daa bi chɛ ka o nya saha ti li vihigu zaŋ kpa di polo .<ref name=":Vieta"/>
Ako Adjei daa di nasara o alikaale tali ŋɔ dahimbu kam zuɣu ka bɛ daa zaŋ o pahi alikaalenima zuɣu Inner Temple silimiin goli January 1947 yuuni.<ref name="OA"/><ref name=":Vieta"/>
==Gold Coast Labuna==
Ako Adjei daa labina Gold Coast silimin goli May 1947 ni silimin goli June 1947, ka k daa kpe [[Ghana Bar Association|Ghana bar]]. O tuuli niya daa nyɛla o kpa lahabali churi gbana "chain of newspapers" n-na kuli duhiri yee zaŋ maŋsulunsi deebu polo, tuun' o ni daa ku maŋ ti tum [[London]] zaa. Amaa, o daa bi tooi kpa lala lahabali chuɣu maa dama laɣiri daa kani zuɣu, o daa pahi Kof Adumoa-Bossman mini o taba zuɣu n-tum alikaale tuma.<ref name=":Vieta"/><ref name="OA"/>
===United Gold Coast Convention===
O ni daa niŋ [[Accra]] dabaashɛm, o daa chaŋ ni o ti kaai [[Joseph Boakye Danquah|J. B. Danquah]] ka o daa be ʒii ni ni shɛba n-zamdi siyaasa laɣingu kpabu ka Ako Adjei kpena pahi ʒii ma zuɣu.<ref name=":Vieta"/> Ako Adjei ka mani Gold Coast shikuru bihi pam ban daa be Britain lala saha maa daa nyɛla ban nyee nyoni Britain lahabali gbaŋ yɛltɔɣa din wuhi ni Gold Coast n-nyɛ bɛ ni yu shɛli. Danquah daa che ka o baŋ tum pam pun nyɛla din tum zaŋ siyaasa laɣingu kpabu polo.<ref name="OA"/>
Daba anahi nyaaŋa o ni daa labina yiŋa J. B. Danquah daa kana ti gbuɣ o chaŋ ni bɛ ti nya ban be tooni gbaaei United Gold Coast Convention (UGCC) kpabu polo.<ref name="OA"/> O daa lee bɛ komitii maa puni yino ka silimin goli August 4, yuuni 1947 din daa niŋ ka zaŋ li wuhi salo Saltpond, o daa pahi di kpamba zuɣu. Silimin goli August 22, yuuni 1947, laɣingu wulli din daa be Accra gba daa zaŋ wuhisalo ka bɛ daa piigi o gbaŋ ŋmara ka [[Edward Akufo-Addo]] mi nya zuɣulana, ka [[Emmanuel Obetsebi-Lamptey]] mini J. Quist-Therson mi nya zuŋulan' pahi. Din daa niŋ ka niriba pili zoobu, kpamba ŋɔ daa gbaaya ni di pa tu ni bɛ lɛbigili siyaasa laɣingu. Lala daa mali la bukaata ni pa kuli bo ŋun yɛn gbaŋ ŋmari ti li yuŋ ni wuntaŋ ni. J. B. Danquah daa yɛliya ni di tu ni Ako Adjei lee li, amaa, o daa zaɣisi li ka di daliri nyɛla o bori ni o kuli na tumdi la o ''African National Times'' lahabali chuɣu gbaŋ ka lahi tumdi o alikaale tuma yaɣa. O gba daa tiri wuhi ni ni bɛ zaŋmi li ti [[Kwame Nkrumah]] ŋun daa nyɛ West African National Secretariat (WANS) ,94 Grays' Inn, [[London]].<ref name=":Vieta"/>
Ako Adjei ni yɛli shɛm, ni ŋuni n-daa tiri wuhi ni bɛ boli Kwame Nkrumah dama o daa mi kpaŋmaŋa ni shɛm ka mi ni o ni bori ni o tab' sɔŋ. Di daliri daa nyɛla, pɔi ka o daa yi London labi Accra, Nkrumah daa yɛli o: <blockquote>"Ako, a daŋdila n tooni. A yi kuli Gold Coast ka tuma ti beni ka tiɛhi ni n-ni tooi tumli, nyin che ka m baŋ ka n lee kuna ti tum li saha zuɣu; laɣisi laɣiri n-lahi labi London ti naai n alikaale tali bohimbu Gray 's Inn."</blockquote>
Lala alikawuli ŋɔ lobu n-daa che ka o bi lahi niŋ zinchili ka tiri wuhi Nkrumah saha shɛli gbaŋ ŋmari tuma ni daa ti yi polo. Bɛ daa saɣiti o yɛltɔɣa maa ka daa sabi gbaŋ n-ti Nkrumah yɛli o di yɛltɔɣa hali ka daa ti bo laɣiri din yiɣisi pawunsi kobiga din daa nyɛ George Alfred Grant, ŋun daa kpa li, zuɣulana ni ariʒichi dira ni daa bo shɛli ni o zaŋ niŋ chaaji kuna Gold Coast. Nkrumah ni daa paai na, Ako Adjei daa zaŋ o wuhi paati maa kpamba: "O daa paai na la silimin goli December yuuni 1947 ka n daa zaŋ o wuhi G. A. Grant, J. B. Danquah, R. S. Blay ni kpamba shɛba ban daa pahi UGCC ni."<ref name=":Vieta"/>
===The Big Six===
<!-- Deleted image removed: [[File:The Big Six.jpg|thumb|[[The Big Six (Ghana)|The Big Six]]<br />''Standing (L to R):'' [[Kwame Nkrumah]], [[Emmanuel Obetsebi-Lamptey]], [[Ebenezer Ako-Adjei]], [[Edward Akufo-Addo]], [[J. B. Danquah]] and [[William Ofori Atta]]]] -->
Din daa niŋ ka Nkrumah kpɛ nam ni ka daa nyɛ gbaŋsabira zaŋ n-ti UGCC o nyɛla ŋun daa bori soya ni o yɛligi "convention colony-wide" ka daa chɛ ka niriba daa pahiri na.<ref name=":Vieta"/> Kpamba zaŋ n-ti UGCC nyɛla ban gba daa mali kurisi ni bɛ zaŋ ninvuɣ palla pahi dunia zaa tɔbu din daa pahiri ayi nyaaŋa.<ref name="gn">{{cite web|title=The Contribution Of The Veteran Towards Independence |date=28 February 2012 |url=https://newsghana.com.gh/the-contribution-of-the-veteran-towards-independence/ |publisher=News Ghana |access-date=26 April 2020}}</ref> Bɛ nyɛla ninvuɣ shɛba bɛ ni daa gahi nuu boli na n daa ti wum bɛ noli lahabali.<ref name="gn"/>
Pirinla nangban'yini tali fin daa be lala siyaasa paati nima ayi maa zuɣu, alikaali nima ban daa nyɛ siyaasa niriba zaŋ n-ti UGCC nyɛla ban daa kpaŋsi di ninvuɣ kura labi kpɛna paati maa ni ka daa zaŋ di gbaŋ chaŋ n-ti gomanati.<ref name="gn"/> Bɛ daa zaŋ la gbaŋ maa n-ti gomnanti Silimiin goli February biɛɣ'pishi ni anahi dali yuuni 1948 ka di nyɛ din daa tahi 1948 Accrea Riots.<ref name=":Vieta"/>
Ako Adjei mini toondan shɛba zaŋ n-ti UGCC kamani [[J. B. Danquah]], [[Emmanuel Obetsebi-Lamptey]], [[Edward Akufo-Addo]], [[William Ofori Atta]] n-ti pahi [[Kwame Nkrumah]]<nowiki/>nyɛla niriba pam ni daa booni shɛba Big Six nyɛla ban daa galim ka fiia lala saha maa British gomnanti ka Ako Adjei nyɛ bɛ ni daa yɛlli ni so kpalimi [[Navrongo]].<ref name=":Vieta"/>Bɛ ni daa bahi Big Six ŋɔ, di nyɛla din daa zaŋ wilingimsim na Nkrumah mini ninvuɣ shɛba ban daa be UGCC ka dizuɣu daa che ka Nkrumah yi lala paati maa ni yuuni 1949 ka daa kpa [[Convention People's Party]] (CPP). Ako Adjei nyɛla ŋun daa na be UGCC ka daa ti leei Nkrumah lahabali churi sabbira, ''African National Times'' and the ''Star of Ghana''.<ref name=":Vieta"/>
===Yuuni 1951 piibu-piibu mini Ghana Congress Party===
Yuuni 1951 Gold Coast legislative piibu piibu ni, Ako Adjei nyɛla ŋun daa zani n-ti UGCC n daa kpaɣiri m bo Accra Central Municipal Electoral District di be Gold Coast Legislative Assembly. O nyɛla ŋun daa nya kalinli din yiɣisi 1,451 ka Nkrumah's (CPP) nyɛ ŋun daa nya kalinli din daa yiɣisi 20,780, T. Hutton Mills' (CPP) 19,812 ka Emmanuel Obetsebi Lamptey's (UGCC) daa nya kalinli din daa yiɣisi 1,630.<ref name=":Vieta"/> Pirinla bɛ daa bi tooi nya nasara zaŋ n-ti UGCC lala piibu piibu ŋɔ ni zuɣu o nyɛla ŋun daa pahi shɛba zuɣu ni bɛ zaɣa paati bihi bihi maa laɣim taba. O nyɛla ŋun daa leei gbaŋsabira zaŋ n-ti Ghana Congress paati din daa niŋ ka bɛ daa kpali Silimiin goli May yuuni 1952. O saha bela ni GCP nyaaŋa, Ako Adjei nyɛla ŋun daa zaɣisi ni ku lahi chaŋ laɣinsi ni dama niriba nyɛla ban daa yɛlli ni ŋun chɛ ka Nkrumah wurim UGCC.<ref name=":Vieta"/><ref>{{cite book |last=Botwe-Asamoah |first=Kwame |date=17 June 2013 |title=Kwame Nkrumah's Politico-Cultural Thought and Politics:An African-Centered Paradigm for the Second Phase of the African Revolution |url=https://books.google.com/books?id=OcTC2eDx5ZsC&q=ako+adjei+born&pg=PA98 |publisher=Routledge |page=98|isbn=9780415948333 }}</ref>
===Convention People's Party===
Silimiin goli March yuuni 1953, Ako Adjei nyɛla ŋun daa nya "pressure" o zosim nima E. C. Quaye,Sonny Provencal mini Paul Tagoe sani ka daa saɣi n-ti ni o nyɛla ŋun yɛn pahi [[Convention People's Party]]. Silimiin goli March piligu yuuni 1953 o nyɛla bɛ ni daa zaŋ so wuhi salo Arena, [[Accra]] ni ka o daa di o tuuli noli alizama din daa niŋ ka o labi CPP.<ref name=":Vieta"/>
Yuuni 1954 Gold Coast legislative piibu piibu ni, o nyɛla ŋun daa zani n-ti CPP n daa kpaɣiri m bo Accra East in the Gold Coast Legislative Assembly. O nyɛla ŋun daa nya kalinli din yiɣisi 11,660 ka Nai Tete's 768, Kwamla Armah-Kwarteng's daa nya kalinli din yiɣisi 471 n-ti -pahi Nii Kwabena Bonnie III gba daa nya kalinli din yiɣisi 317 .<ref name=":Vieta"/> O nyɛla ŋun daa kpɛ jinaduu Silimiin goli June biɛɣ'pinaanu dali yuuni 1954.
Pirinla o nyɛla ŋun daa zali taarihi yuuni 1954 piibu piibu ŋɔ ni zuɣu, Ako Adjei nyɛla bɛ ni daa piigi so Gold Coast cabinet Silimiin goli July biɛɣ'pihita ayi ka dali yuuni 1954 ka ŋun daa piigi o li ŋɔ nyɛ Nkrumah din daa niŋ ka o daa nya prime minister zuɣulan zaŋ n-ti gomnanyi daabilim la. Bɛ daa piigi o Minisata zaŋ n-ti Trade and Labour.<ref>{{cite book |author=Ministry of Trade and Labour |date=1955 |title=Gold Coast, Handbook on Trade and Commerce |url=https://books.google.com/books?id=54tpO-YYJ4AC&q=ako+adjei |page=3}}</ref> O ni daa nyɛ Minister of Trade and Labour, o nyɛla ŋun daa tumdi yaɣa pam n-tiri tiŋgbani maa, o nyɛla ŋun daa lihiri Agricultural Produce Marketing Board tuma zuɣu, Cocoa Marketing Board, Industrial Development Corporation, Trade Unions n-ti pahi "Cooperatives".<ref name=":Vieta"/>
Silimiin goli February biɛɣ'pihita yini ka dali yuuni 1956 , bɛ daa piigi o Minista zaŋ n-ti Interior and Justice, zaashee shɛli [[Archie Casely-Hayford]] ni daa na gbubi. Lala yuuni maa, o nyɛla bɛ ni daa labi piigi so yuuni 1956 Gold Coast legislative piibu piibu ka o daa zani n-ti Accra East district electoral area din be Gold Coast Legislative Assembly.
==Post Ghanaian independence==
===Minister for Interior and Justice===
[[File:The National Archives UK - CO 1069-43-65.jpg|thumb|Ghana's first cabinet in 1957<br />''Standing (L to R):'' [[J. H. Allassani]], [[Nathaniel Azarco Welbeck|N.A. Welbeck]], [[Kofi Asante Ofori-Atta]], Ako Adjei, [[Kwame Sanaa-Poku Jantuah|J.E. Jantuah]], [[Imoru Egala]]<br />''Sitting (L to R):'' [[Archie Casely-Hayford|A. Casely-Hayford]], [[Kojo Botsio]], [[Kwame Nkrumah]], [[Komla Agbeli Gbedemah]], [[Edward Asafu-Adjaye|E.O. Asafu-Adjaye]]]]
Din daa niŋ ka Ghana deegi di maŋsulinsi Silimiin goli March dabaa ayobu dali yuuni 1957, Prime Minister Dr. [[Kwame Nkrumah]] nyɛla ŋun daa piigi tondanima, Ako Adjeinyɛla bɛ ni daa piigi so Minista zaŋ n-ti "Interior and justice".<ref>{{cite book |last=Rathbone |first=Richard |date=2000 |title=Nkrumah & the Chiefs: The Politics of Chieftaincy in Ghana, 1951-60 |publisher=Ohio State University Press |isbn=9780821413067 |url=https://books.google.com/books?id=sDBclHlDsu8C&q=ako+adjei+interior&pg=PR15}}</ref> Silimiin goli August yuuni 1957, Ministry of Interior and Justice nyɛla bɛ ni daa waligi shɛli ka di pa nyɛ minista zaŋ n-ti Interior mini minista zaŋ n-ti Justice. Bɛ daa zaŋ Ministry of Interior n-ti Krobo Edusei ka Ako Adjei daa leei Minister of Justice.<ref name="NK">{{cite book |last=Nkrumah |first=Kwame |date=1957 |title=Ghana's Policy at Home and Abroad:Text of Speech Given in the Ghana Parliament, 29 August 1957, by Kwame Nkrumah, Prime Minister |url=https://books.google.com/books?id=vu42AAAAIAAJ&q=ako+adjei+interior&pg=PA13| page=13 |publisher=Information Office, Embassy of Ghana}}</ref> Wuma wuma nyɛla din daa yina wuhi ni ŋun daa niŋ lala taɣibu ŋɔ n daa ny Nkrumah, dama Ako Adjei daa nyɛla Ga daa nyɛla niriba pam neeni ni daa tiɣi so pam ka di bɛ to ni m bo yɛlimuɣisira niŋ Ga-Adangbe Shifimo Kpee ka di nyɛ bɛ ni daa piligi shɛli saha bela [[Accra]].<ref name="NC">{{cite web |title=New Commonwealth, Volume 38 |url=https://books.google.com/books?id=CEYlAQAAMAAJ&q=edusei+interior+justice+ga |publisher=Tothill Press |page=3 |date=1960}}</ref>
===Minister for Labour and Cooperatives===
Yuuni nyaaŋa, Ako Adjei nyɛla bɛ ni daa taɣi so Ministry of Labour and Cooperatives.<ref>{{cite web|title=Ghana Today, Volumes 1-2 |url=https://books.google.com/books?id=GsEqAAAAMAAJ&q=ako+adjei+labour+and+cooperative&pg=PA331 |publisher=Information Section, Ghana Office |page=11 |date=1957}}</ref> O ni daa nuyɛ Minister of Labour and Cooperatives, o nyɛla ŋun daa sɔŋsi di tooni chandi ka daa piligi so palla. O nyɛla ŋun daa tooi leeri kpɛma Ghananima laɣingu zaŋ n-ti [[United Nations]].<ref>{{cite web|title=Ghana Today, Volumes 1-2 |url=https://books.google.com/books?id=GsEqAAAAMAAJ&q=ako+adjei+labour+led+delegation&pg=RA26-PA2 |publisher=Information Section, Ghana Office |page=2 |date=1957}}</ref>
===Resident Minister in Guinea and Minister for Foreign Affairs===
Silimiin goli February yuuni 1959, Ako Adjei nyɛla ŋun daa deegi Nathaniel Azarco Wellbeck ka daa leei Resident Minister zaŋ n-ti [[Guinea]]. Din daa niŋ ka o nyɛ Ghana's chief ŋun zani n-ti Guinea, bɛ daa piigi o Minister of External Affairs Silimiin goli April lala yuuni maa.<ref name="FA">{{cite book |last=Grilli |first=Matteo |author-link=Kwame Nkrumah |date=6 August 2018 |title=Nkrumaism and African Nationalism:Ghana's Pan-African Foreign Policy in the Age of Decolonization |url=https://books.google.com/books?id=S4dnDwAAQBAJ&q=ako+adjei+foreign+affairs&pg=PA112| page=112 |publisher=Springer|isbn=9783319913254 }}</ref> O nyɛla ŋun daa gbubi lala nama yai ŋɔ din daa niŋ ka o nyɛ Ghana's resident minister in Guinea mini Ghana's Minister of External Affairs hali ni Silimiin goli September yuuni 1959din daa niŋ ka bɛ daa yihi o tuma zaŋ n-ti Guinea.<ref name="FA"/> Ŋun daa deegi o n daa nyɛ J. H Allassani ka daa leei Resident Minister of Guinea.<ref>{{cite book |last=Thompson |first=W. S. |date=1969 |title=Ghana's Foreign Policy, 1957-1966: Diplomacy Ideology, and the New State |url=https://books.google.com/books?id=rh7WCgAAQBAJ&q=Adjei+allassani&pg=PA75 |page=75 |publisher=Princeton University Press |isbn=9781400876303}}</ref>
Silimiin goli April dabaa anii dali yuuni 1961, Ako Adjei nyɛla ŋun daa be [[New York City]] din daa niŋ ka Nkrumah, lala saha ŋɔ tiŋgbani zuɣulan zaŋ n-ti [[Ghana]] daa yɛlli ni o yihi African Affairs nam labisi Ministry of External Affairs ka daa piigi Imoru Egala ka o daa leei Minister of State zaŋ n-ti African Affairs, a position Egalanyɛla ŋun gbubi lala zaashee ŋɔ saha bela.<ref name="WST">{{cite book |last=Thompson |first=W. S. |date=1969 |title=Ghana's Foreign Policy, 1957-1966: Diplomacy Ideology, and the New State |url=https://books.google.com/books?id=rh7WCgAAQBAJ&q=egala+foreign+affairs&pg=PA199 |page=199|publisher=Princeton University Press |isbn=9781400876303 }}</ref> Ako Adjei nyɛla ŋun daa labina Ghana ka bɛ daa bɛ ti o soli ni o naai o shikuru bɔhimbu yaɣa shɛli o ni daa niŋdi lala saha ŋɔ.<ref name="WST"/> O nyɛla ŋun daa niŋ kam ni gomnanti taɣi o yɛligu maa amaa ka daa leei bi di nasara .<ref name="WST"/>
Silimiin goli May yuuni 1961 "portfolio" zaŋ n-ti Minister of External Affairs nyɛla bɛ ni daa taɣi shɛli labi boli Minister of Foreign Affairs.<ref name="FA" /> Ako Adjei nyɛla ŋun daa leei Ghana tuuli Minister of Foreign Affairs.<ref>{{cite book|last=Ebenezer|first=Ako Adjei|author-link=Ebenezer Ako-Adjei|date=1992|title=Life and work of George Alfred Grant (Paa Grant)|url=https://books.google.com/books?id=pC4uAQAAIAAJ&q=ako+adjei|page=34|publisher=Waterville Publishing House|isbn=9789964502331}}</ref> Din daa niŋ ka o leei Ghana's tuuli foreign minister,o nyɛla ŋun daa niŋ kpaŋmaŋ pam ka daa zali zalisi din nyɛ din yɛn sɔŋ tiŋgbani maa. Lahabali din yina Shrikh I. C Quaye wuhiya ni o nyɛla ŋun daa sɔŋ ka bɛ daa piligi "international relations at the height of the cold war"".<ref name="Dr. Ako Adjei">{{cite web |title=Sankara Interchange re-named after Dr. Ako Adjei |url=http://www.modernghana.com/news/73675/1/sankara-interchange-re-named-after-dr-ako-adjei.html |access-date=5 June 2011 |publisher=Modern Ghana}}</ref> Kwesi Armah nyɛla ŋun daa di alizama jɛndi saha shɛli Ako Adjei'sni gbubi lala minisata tali ŋɔ ka yɛlli ni o nyɛla ŋun daa sɔŋ ka Ghana ka di zani [[United Nations|UN]] mini tiŋduya laɣinsi."<ref>{{cite book |last=Armah |first=Kwesi |author-link=Kwesi Armah |date=2004 |title=Peace Without Power: Ghana's Foreign Policy, 1957-1966 |page=20}}</ref>
Din daa niŋ ka o nyɛ Minister of Foreign Affairs, o nyɛla ŋun daa kari [[South Africa]]n neema zaŋ kpɛna Ghana ka daa yɛlli ni ni o nyɛla ŋun chɛ ka South Africans neema kpɛna Ghana di yi niŋ ka bɛ tiŋgbani ŋɔ yi saɣi n-ti "apartheid" .<ref>{{cite book |last=Asamoah |first=Obed |author-link=Obed Asamoah |date=2014 |title=The Political History of Ghana (1950-2013): The Experience of a Non-Conformist |url=https://books.google.com/books?id=O28ZBQAAQBAJ&q=ako+adjei+born&pg=PA106 |page=106|publisher=AuthorHouse |isbn=9781496985637 }}</ref> Lala saha ŋɔ , Ako Adjei nyɛla ŋun daa boli "a Union of African States, ni bɛ bo so'shɛŋa din yɛn kpaŋsi daabilim.<ref>{{cite book |last=Akinyemi |first=A. Bolaji |author-link=Bolaji Akinyemi |date=1974 |title=Foreign Policy and Federalism: The Nigerian Experience |page=160}}</ref>
Din daa niŋ ka bɛ daa niŋ laɣingu ni African Foreign Ministers, bɛ ni daa niŋ li luɣ'shɛli nyɛ Addis Ababa Silimiin goli June yuuni 1960, o nyɛla ŋun daa yɛlli ni bɛ piligimi "complete political union" zaŋ n-ti Africa ka niŋ kam ni piligi Africa Customs Union, Africa Free Trade Zone n-ti pahi Africa Development Fund; zalikpani shɛŋa di ni daa chani nyɛla Organization Of African Unity (OAU) ni daa saɣi n-ti shɛli ka di daa nya nam zani saha shɛli o ni daa be sarika ni yuuni 1963 ka Africa Union (AU) nyɛ din daa zani OAU zaani yuuni 2001.<ref name="ellison" />
Ako Adjei n daa ma kuli nyɛ Ministry of Foreign Affairs hali ni Silimiin goli August yuuni 1962 din daa niŋ ka bɛ daa mali ʒilisigu ni o nyɛla ŋun daa be Kulungugu bompi bahibu la ni, bɛ daa niŋ li bɛ ku tiŋgbani zuɣulan kuro, Dr. Kwame Nkrumah's Silimiin goli August dahin yini dali yuuni 1962. Nkrumahnyɛla ŋun daa zaŋ o maŋmaŋ zali o zaashee ŋɔ, Minister of Foreign Affairs yuuni 1962.<ref>{{cite book |last=Asamoah |first=Obed |author-link=Obed Asamoah |date=2014 |title=The Political History of Ghana (1950-2013): The Experience of a Non-Conformist |url=https://books.google.com/books?id=O28ZBQAAQBAJ&q=ako+adjei+foreign+affairs&pg=PA57 |page=57|publisher=AuthorHouse |isbn=9781496985637 }}</ref>
==Treason trial and detention==
[[File:Osagyefo Kwame Nkrumah Bomb Attack.jpg|thumb|The spot in [[Kulungugu]] where the bomb was thrown in an attempt to assassinate the then president Dr. [[Kwame Nkrumah]]]]
[[Kwame Nkrumah]] daa goya chaŋ Tenkodogo silimin goli July 31, yuuni 1962 ni o mini Mourice Yameogo. Upper Volta din pa nyɛ [[Burkina Faso]] tiŋgbani zuɣulana ti di fiila. Bɛ alizama ŋɔ daa nyɛla bɛ ni yɛn gbaai shɛm n yihi baariyanim' din be Ghana mini Upper Volta sunsuuni. Niŋsim shɛli din daa wuhiri gbansabila tiŋgbani ni laɣim yim. Sa kurigu daa nyɛla ŋun luna ka di zuɣu che ka o-yi Tenkodogo n labi silimin goli August 1, yuuni 1962 daa niŋ tɔm, ka di daa che ka bɛ piigi fukumsi buɣibahi bahi pala din yoori tiŋsi ayi ŋɔ zuɣu. Lahabali daa yina n nwuhi ni bɛ bahi tiŋgbani zuɣulana bompi [Kulungugu, tiŋ din Upper Region, [[Ghana]] din daa niŋ ka o zani ni o deei pini bia sani.<ref name=ellison/>
Ako Adjei, ŋun daa nyɛ minisita zaŋ n-ti diŋduya yɛltɔɣa, n-ti pahi Tawia Adamafio, ŋun daa nyɛ lahabali wuligibu minisita, Hugh Horatio Cofie Crabbe, lala saha CPP gbaŋ ŋmari kpɛma, Joseph Yaw Manu, gɔmnanti tuun' tumda ni ŋun daa be "United Party" (UP) ni Robert Benjamin Otchere, UP jintɔri kuro, bɛ daa pa ba sɔɣu ni bɛ ni n-bori ni bɛ ku tiŋgbani zuɣulana maa.<ref name=ellison/>
Ako Adjei, Tawiah Adamafio ni Cofie Crabbe ban daa nyɛla kootu ni yihi shɛba nuu ni bɛ bɛ tum taali ka wuhi shɛhira shɛŋa bɛ ni zaŋ di ba maa nyɛla yɛltɔɣa din niŋ dolisi lala yɛltɔɣa maa, ka di daliri yila bɛ bi niŋ zaɣa ni [[Convention People's Party]] (CPP) zuɣu n-daa tahi lala ŋmanpa maa.<ref name=ellison/> Jintɔri daa buɣisi bɛ taali ŋɔ la:
{{blockquote|Solo ŋɔ ni... zaŋ chaŋ gamo ŋɔ niŋ bu, bana (Adamafio, Crabbe, and Ako Adjei), nyɛla ban waligi bɛ maŋa ka toondani maa, bɛ ni daa kongili so kamani bɛ yuri maa. Bɛ kpɛla loori konkoba n-chaŋ tooni pam ka che tiŋgbani zuɣulana bahi nyaaŋa.|F. E. Techie Menson fiila jinaduu silimin goli September6, yuuni 1962.<ref name=ellison/>}}
Di daa lahi zami ni bɛ diba saliya din daa niŋ ka tindana so gba yɛli ni shɛhira zaŋ chaŋ lala niriba ata polo ka bɛ shiri gbaai ni bɛ ku tiŋgbani zuɣulana ŋɔ.<ref name=ellison/>
Jaaji shɛba ban di lala niriba ata ŋɔ saliya maa – Justice Sir. [[Kobina Arku Korsah]], Justice [[Edward Akufo-Addo]] (Big Six]]) ni Justice Kofi Adumua Bossman – daa nyɛla bɛ ni niŋ shɛba firimiinsi ka bɛ che tuma. Jaajinima ayi ban daa pahi maa, William Bedford Van Lare ni Robert Samuel Blay (ŋun daa pahi ka bɛ kpa United Gold Coast Convention) daa nyɛla bɛ ni kari shɛba din daa daŋ tɔ ayirimo saɣisiri jaajinima ata karibu maa. Nkrumah daa naan pa kpa jaajinima pia ni ayi ka bɛ kpɛm nyɛ Justice [[Julius Sarkodee-Addo]],<ref name="Obed">{{cite book |last=Asamoah |first=Obed |author-link=Obed Asamoah |date=2014 |title=The Political History of Ghana (1950-2013): The Experience of a Non-Conformist |url=https://books.google.com/books?id=O28ZBQAAQBAJ&q=new+judges+sarkodee+addo+swanzy&pg=PA55 |page=55|publisher=AuthorHouse |isbn=9781496985637 }}</ref> ŋun daa nya ka lala niriba ŋɔ shiri tum taali zaŋ tindana maa yɛltɔɣa zuɣu. Ako Adjei mini lala niriba ayi ban pahi daa nyɛla jaaji ni wuhi ni bɛ kum shɛba, amaa, tiŋgbani zuɣulana daa zaɣisi kubu maa ka yɛli ni bɛ kpɛhi mi ba sarika bɛ yuun' pishi, o alizama jinaduu silimin goli March 26, yuuni 1965.<ref name=ellison/><ref name=":Vieta"/><ref name="Obed"/>
Ako Adjei tiɛri yɛltɔɣa shɛli din daa niŋ silimin goli August 1, yuuni 1962 maa yɛliya:<blockquote>"N daa nyɛla ŋun bi tum taali ka niriba ban gba daa pahi maa, Tawia Adamafio and Cofie Crabbe be tum taali. Din daa niŋ nyɛla, ni daa nya tiŋduya minisita maa, n daa biɛli la Nkrumah chaŋ ni o mini tiŋgbani zuɣulana Yameogo ti di fiila Tenkudugu, din be Togo, Ghana ni Upper Volta silimin goli July 31, yuuni 1962. Di ni daa niŋ ka ti labiri na, n-daa biɛla tiŋgbani zuɣulana paati din zani Kulungugu shikuru. Saha bihi zuɣu din daa niŋ ka tiŋgbani zuɣulana paai na ti zani ka deei pini shikuru bil'sani, ka bɛ zaŋ bɛn kpulli lab' o na. Lala bia ŋɔ daa nyɛla di ni ŋmɛ ka ŋun kuli kpi di ni. Zuɣusuŋ maa, lala bɛni ŋɔ daa nyɛhigi tiŋgbani zuɣulana amaa di biɛla daa paai o nyaaŋa. Di daa kpuɣi Osagyefo tahi [[Bawku]] ka bɛ daa lahi zaŋ o tirisi Tamale. Ti ni daa labi na Accra binshɛɣu kam daa kuli chaŋla viɛnyɛla. Ka zaŋ chaŋ silimin goli July bahigu yuuni 1962, ka n deeilahibali din daa yina Dr. Okechuku Ekejeani, n Lincoln University mabia kuro ni n mini Nkrumah zo. O daa gomi chani [[London]] ka daa zani n mini tiŋgbani zuɣulana sani. Ni daa zaŋ wuhi Nkrumah, o daa yɛli ma ni n zaŋ mi o kuli n yiŋa ka o ti doni. N daa yɛn zaŋ chaŋ Flagstaff House biɛ kaali pɔi ka o daa naai labi [[Lagos]] wuntaŋ ni. Di daa ku beni ni ŋuna Alaaba dali, silimin goli August 29, yuuni 1962 ka bɛ daa kana di gbaai ma zaŋ ma chaŋ. Yuma din daa doli na, Naawuni ko n-daa mi din niŋ ma."<ref name=":Vieta"/></blockquote>
Ako Adjei n-ti pahi niriba ata maa zuɣu daa pahila siyaasa niriba shɛba National Liberation Council ni daa yooi bahi din daa niŋ ka bɛ ŋmɛ n-paai Nkrumah mini o gɔmnanti silimin goli February 24, yuuni 1966. National Liberation Council daa yihi o Nsawam Medium Security Prison silimin goli September 6, yuuni 1966.<ref name=ellison/><ref name=":Vieta"/>
== O Bahigu Biɛhigu ==
Dabsili shɛli din daa kana pɔi ni o sarika yiɣibu dabsili yuuni 1966 pulini, Ako Adjei daa yihila o nuu ka che siyaasa baayan o ni daa nye nyari sheli la zuɣu, bin shɛɣu o ni daa ʒiya ni bɛ ŋmala ʒiri n pa o n ti pahi o ni daa k[pe sarika puuni la. Baayan bɛ ni yiɣi o sarika puuni, o daa pa zaŋ la o maŋa n ti o daŋ mini o tuma zaŋ kpa kootu yɛltɔɣa polo. <ref name=":Vieta2">{{cite book|author=Vieta, Kojo T.|url=https://books.google.com/books?id=uw0OAQAAMAAJ&q=ebenezer+ako+adjei|title=The Flagbearers of Ghana:Profiles of One Hundred Distinguished Ghanaians|date=1999|publisher=Ena Publications|isbn=9789988001384|page=56}}</ref>
O daa pa kula o saha n niŋ di o paɣa mini o bihi puuni, o paɣa mini o bihi daa nyɛla ban tabi n sɔŋ o pam saha shɛŋa bɛ ni daa duhi o kootu n kari o sariya, ka lahi bɔ saha shɛli bɛ ni daa lahi kari o sariya halli ni o sarika kpɛbu saha.<ref name=":Vieta3">{{cite book|author=Vieta, Kojo T.|url=https://books.google.com/books?id=uw0OAQAAMAAJ&q=ebenezer+ako+adjei|title=The Flagbearers of Ghana:Profiles of One Hundred Distinguished Ghanaians|date=1999|publisher=Ena Publications|isbn=9789988001384|page=56}}</ref>
O daa labi mi m pu o tuma biɛhigu, ka daa di nasara zaŋ kpa o kootu mali zani polo, kootu shɛli din yuli booni Teianshi Chambers, ka daa pa labi o kootu tuma ni nti labi nye o alikaale tumtumda.<ref name=":Vieta5">{{cite book|author=Vieta, Kojo T.|url=https://books.google.com/books?id=uw0OAQAAMAAJ&q=ebenezer+ako+adjei|title=The Flagbearers of Ghana:Profiles of One Hundred Distinguished Ghanaians|date=1999|publisher=Ena Publications|isbn=9789988001384|page=56}}</ref>
Baayan sooja govinanti shɛli din daa pahiri ayi din niŋ Ghana tiŋgbani puuni, bɛ daa zaŋ la Ako Adjei m pahi 'Commision' daambolo puuni. ka di nyɛla [[:en:Supreme_Military_Council_(Ghana)|Supreme Military Council]] n daa zaŋ o m pahi ŋa puuni, yuuni 1978, kabi tuma daa n nye ni bɛ sabi zali kpana kundu n ti Ghana tiŋgbani. A yi kana nti lihi lahabaya sabu yili dina ka bɛ booni The Ghanaian Chronicle vihigu puuni, saha shɛli bɛ ni daa nye Ako Adjei ka o bie asanzanima daambolo puuni daa nyɛla din dahinshɛli Ghana ninvuhi timsa ni daa laɣim ka di nyɛla Ghana zuɣulan kuro, Jerry John Rawlings, saha shɛli din daa paai o zuɣulan' tali bahigu. Amaa pirin la o ni daa be yɛli shɛli la puuni la zuɣu, o niriba daa bɛ saɣi ni lahabaya sabira bɔhi o bohisi,<ref name="AKO2">{{cite web|date=24 February 2002|title=Ako Adjei Laid to Rest|url=https://mobile.ghanaweb.com/GhanaHomePage/NewsArchive/Ako-Adjei-Laid-to-Rest-21991|access-date=23 April 2020|work=Ghana Web}}</ref>
==Kpibu mini soɣibu ==
Ako Adjei nyɛla ŋun daa pahi Big Six zuɣu. O nyɛla ŋun daa kpi Silimiin goli January biɛɣ'pinaanahi dali yuuni 2002 ashibiti yuli booni Korle-Bu Teaching Hospital saha shɛli o ni daa nyɛ yuun pihinii ni anu. O nyɛla ŋun daa mali paɣa ni bihi anahi .<ref name=ellison/>
O ni daa kpi tiŋgbani ŋɔ ninvuɣ kara nyɛla ban daa chaŋ li la Ghana tiŋgbani zuɣulan kuro John Kufour nyɛ ŋun daa yɛlli ni bɛ yɛn ti o la "State burial".<ref name=ellison/><ref name="gna">{{cite web|url=https://www.modernghana.com/news/19729/dr-ako-adjei-would-be-given-state-burial.html |title=Dr Ako-Adjei would be given state burial - JAK |publisher=Ghanaweb | date=18 January 2002 |access-date=24 April 2020}}</ref> O nyɛla ŋun daa yɛlli ni tiŋgbani nyɛla din di Dr. Ako-Adjei samli pirinla kpaŋmaŋ shɛli o ni daa niŋ n-ti tiŋgbani maa zuɣu. O nyɛla ŋun pahi Big Six Ghana's siyaasa tali taarihi puuni, Dr. Ako-Adjei kpibu ŋɔ nyɛla din daa wuhi ni bɛ lala ninvuɣ shɛba ban daa niŋ kpaŋmaŋ ka Ghana di maŋsulinsi ŋɔ zaa kpi lala saha maa. Amaa yuli shɛli bɛ ni daa zali lala saha ŋɔ nyɛla din ku tooi kpihim. O fiila puuni yaha, o daa pahi o yɛligu,<nowiki>''</nowiki> ni Dr Ako Adjei nima daa kpaya siyaasa paati paati shɛli din yina ni di sɔŋ gɔvinanti maa pam. ka yƐli ni Ghana mulichi kam ŋun diri anfaani balibu kam ka di nɣela bɛ tuun shɛli ni kpaŋmaŋa shɛli bɛ ni niŋ zali Ghana, nyɛla ban simsi ni bɛ puhi ka pahi ba pam ka zaŋ bɛ sɔŋsim balibu kam n sɔŋ Dr. Ako-Adjei daŋ ka bɛ bo simsibu ni sɔɣibu ŋan gaɣim n ti o<nowiki>''</nowiki> <ref name="gna"/>
Lala saha maa Ghana kpeen so Ŋun tuma daa jɛndi Alikaale mini maŋsulinsi zuɣu zabi bu, ka lahi nye Ghana zuyulan' kuro, H.E Nana Akufo-Addo, ŋun gba kana ni o ti zaŋ a bahigu jilima n ti Dr. Ako-Adjei, gab daa zaŋ o ziliŋ kɔm n ti ka o yɛltɔɣa n nye, <nowiki>''</nowiki> ni Dr. Ako-Adjeikum nyɛla ku' shɛli din kana n ti pa ti wuhiri Ghana mulichi kam ni ninvuƔi shɛba ban yina n ti zaŋ bɛ nyɛviya n pa talima ka tuhi n deei maŋ sulinsi n ti Ghana pa nyɛla ban zaa labi yƐlimaŋli shee zuŋɔ, ka di pa wuhiri ni Ghana pa nyɛla din yen zabi di maŋmaŋ zuɣu,<nowiki>''</nowiki> O daa lahi pahiya ni <nowiki>''</nowiki> ni nyari shɛli din daa kpaŋsi bɛ kɔba ni ni bɛ zaŋ govinanti shɛli din mali niriba sulinsi n tiriba yɔli daa nyɛla din nye nasara, ka di wuhiri ni bɛ daa nyɛla ban tum tuma pam n ti ti tiŋgbani ŋɔ ka o pahi ninvuɣi sheba ban nye ti Ghana waɣara<nowiki>''</nowiki><ref name=":1">{{Cite web|title=Dr Ako-Adjei would be given state burial - JAK|url=https://www.modernghana.com/blogs/19729/dr-ako-adjei-would-be-given-state-burial-jak.html|access-date=2025-06-20|website=Modern Ghana|language=en}}</ref>
Yaha, Jake Obetsebi-Lamptey, ŋun gba daa kani la, ka gba daa nye kpeen so Ŋun su Ghana Alizam ni lahabaya wuligu, gba ziliŋ kɔm ni daa nye sheli n bɔ ŋɔ, <nowiki>''</nowiki> Ni Alizama sheli din wuhiri Ghana Pilli waɣara Ayɔbu la nƔela din bɛ kpi din niŋ ka bɛ bahigu niri pa nye gba kɔŋ o nyevuli zuŋɔ ŋɔ domi bɛ tuma nyɛla din kuliya yen be biɛhigu ni hali ni saha waɣila din be tooni n kan na. Ghana mulichi nima pam gba daa nyɛla ban za waɣara Ayɔbu ŋɔ nyaanga , ba n daa bie maŋsulinsi mini govinanti shɛli din mali niriba sulinsi n tiriba yɔli zabbu tooni, Ayi ku A maŋa n ti A tiŋgbani, A nyɛla tiŋgbani maa ni yɛn teeri sɔ yɛla saha kam."<ref name=":1" />
O daa pa labi mi m pu o tuma biɛhigu , ka lahi di nasara zaŋ kpa o kootu mali zani polo, din yuli nye Teianshi Chambers, ka daa pa labi piligu o ʒengama zuɣu kootu tuma tumbu.<ref name=":Vieta4">{{cite book|author=Vieta, Kojo T.|url=https://books.google.com/books?id=uw0OAQAAMAAJ&q=ebenezer+ako+adjei|title=The Flagbearers of Ghana:Profiles of One Hundred Distinguished Ghanaians|date=1999|publisher=Ena Publications|isbn=9789988001384|page=56}}</ref>
===State burial===
Dabisili shɛli bɛ ni daa yɛn soɣi o ŋɔ, bɛ nyɛla ban daa wuhi Ghana tuuta nima wuhiri kpaŋmaŋ shɛli o ni niŋ n-ti tiŋgbani maa.<ref name="gna"/> O kuli maa nyɛla din daa niŋ "state house". Ninvuɣ shɛba ban daa be o kuli yili ŋɔ n daa nyɛ siyaasa niriba, daabihi, minisata nima, council of state kpamba, Naanima, zosimnima ni ban kam daa pahi.<ref name="AKO"/>
<nowiki>''</nowiki>Wreath<nowiki>''</nowiki> din tooi zooi ka di nya <nowiki>''</nowiki>flowers<nowiki>''</nowiki> la nyɛla Ghana zuɣu lana lala saha maa, jilima lana John Agyekum Kufour, daa nyɛla o ni zani Ghana mulichi zaani n zaŋ m pa Dr. Ako-Adjei, kum adaka zuɣu, mr Hack man Owusu-Agyeman, ŋun gba daa nye minisa nti Ghana tiŋduya yɛli gɔla, gba daa zani la o yahili ni ban tum di nsɔŋ di o zaani m gnba zaŋ jilima bahigu pini ŋɔ maa n pa Dr. Ako-Adjei kum adaka zuɣu, Mr Paul Adu-Gyamfi, ŋun gba daa nye zuɣu lana nti Ghana Alikaale Yaɣili, daa nyƐla ŋun pahi ata n gba daa zani la o yahili ni ban tum di n sɔŋ di o zaani m gba zaŋ jilima bahigu pini ŋɔ maa n pa Dr. Ako-Adjei kum adaka zuɣu, ŋun daa pahi anahi maa daa nyɛla Dr. Ako-Adjei daŋ nira ŋun daa zani daŋ maa zaa zuɣu n zaŋ li m pa adaka maa zuɣu.
Din daa niŋ ka bɛ ti o "State burial" nyaaŋa, "private burial" nyɛla din daa niŋ mausoleum zaŋ n-ti Holy Church of God, Okoman, Dome din be [[Accra]].<ref>{{cite web|url=https://mobile.ghanaweb.com/GhanaHomePage/features/Dr-Ebenezer-Ako-Adjei-An-Appreciation-21921 |title=Ghana: Ako Adjei Laid to Rest |work=GhanaWeb |date=30 November 2001 |publisher=AllAfrica |access-date=22 April 2020}}</ref>
==Maŋamaŋa biɛhigu==
Ako Adjei nyɛla ŋun daa niŋTheodosia Ako Adjei (''née'' Kote-Amon) amiliya ka o mini o nyɛ ban mali bihi anahi ban zaa nyɛ paɣaba. O nyɛla dolodolo nira ka nyɛ ŋun daa chani Perisbyterian Church of Ghana. O ni daa nyɛ dolodolo nira ŋɔ, o nyɛla ŋun daa mali dihitabili ni Naawuni n nyɛ ŋun niŋdi binshɛɣu kam n-tiri vuhirigu kam ŋun be dunia ŋɔ ni. "Sokam ni tu ni bɛ niŋ shɛm nyɛla bɛ jamdi Naawuni ka o niŋ bɛ ni bori binshɛŋa zaa n-ti ba."<ref name=":Vieta"/>
==Honours==
*Yuuni 1946, o nyɛla ŋun daa leei ŋun pahi Royal Institute of International Afairs nira <ref name="EAA">{{cite journal |title=Ghana Year Book 1959 | date=1959 |publisher=Graphic Corporation | page=143 |journal=Ghana Year Book}}</ref>
*Yuuni 1952 o nyɛla ŋun daa leei ŋun pahi American Academy of Political and Social Science .<ref name="EAA"/>
*Yuuni 1962 , o nyɛla ŋun daa deegi Honorary degree zaŋ n-ti Doctor of Laws ka di daa yina, Lincoln University, [[Pennsylvania]], [[United States]]<ref>{{cite web |title=Ako-Adjei, Ebenezer |url=http://www.s9.com/Biography/Ako-Adjei-Ebenezer |access-date=14 April 2007 |work=Biographies |publisher=}}</ref>
*Silimiin goli March dabaa ayopɔin dali yuuni 1997 din daa niŋ ka Ghana nima daa yɛn niŋ 40th Maŋsulisi dabisili chuɣu puhibu, Ako Adjei nyɛla ninvuɣ so bɛ ni daa piigi ɔfisa zaŋ n-ti Order of the Star of Ghana –ka ŋun daa piigi o li ŋɔ nyɛ tiŋgbani zuɣulan kuro [[Jerry Rawlings|Jerry John Rawlings]] zaŋ n-ti kpaŋmaŋ shɛli o ni daa niŋ Ghana maŋsulinsi deebu ni" <ref name=ellison/>
*Yuuni 1999, o nyɛla ŋun daa deegi Millennium Excellence Award for Outstanding Statesmen.<ref name="Dr. Ako Adjei">{{cite web|title=Sankara Interchange re-named after Dr. Ako Adjei|url=http://www.modernghana.com/news/73675/1/sankara-interchange-re-named-after-dr-ako-adjei.html|access-date=5 June 2011|publisher=Modern Ghana}}</ref>
==Legacy==
Ako Adjei Interchange din be Accra, bɛ ni daa na mi shɛli Sankara Interchange nyɛla bɛ ni daa labi taɣi shɛli yuli zaŋ n-ti o.<ref>{{Cite web|title=Sankara Interchange re-named after Dr. Ako Adjei|url=https://www.modernghana.com/news/73675/sankara-interchange-re-named-after-dr-ako-adjei.html|access-date=2020-12-26|website=Modern Ghana|language=en}}</ref><ref>{{Cite web|title=Sankara Overpass Renamed After Ako Adjei|url=https://www.modernghana.com/news/27058/sankara-overpass-renamed-after-ako-adjei.html|access-date=2020-12-26|website=Modern Ghana|language=en}}</ref> Ako-Adjei Park gba nyɛla din be Osu, Accra.
== Nolini yɛltɔɣa ==
<blockquote>"Ghana nyɛla ti tingbani . Ti ka shɛli polo pahi di zuɣu . Kpenŋ ŋɔ ka Naawuni zaŋti niŋ ka ti baŋ ni di nyɛla din vɛli ti ti zaa ."<ref name="ellison2" /></blockquote>
==Kundivihira==
{{Reflist}}
==External links==
*[http://www.ghanaweb.com/GhanaHomePage/features/artikel.php?ID=21921 Ghana Home Page], ghanaweb.com
*[http://www.s9.com/Biography/Ako-Adjei-Ebenezer Biography], s9.com
*[https://web.archive.org/web/20110129025414/http://www.kokorokoo.com/LaaClub/LaHallOfFame.aspx Profile], kokorokoo.com via archive.org
{{DEFAULTSORT:Adjei, Ako}}
[[Pubu:Lahabaya zaa]]
[[Pubu: Lahabaya zaa]]
[[Pubu:Ninsala ŋun lahi ka o nyevuli ni]]
[[Pubu:Daabihi]]
[[Pubu:Ghana dolo dolo niraba]]
[[Pubu:Paɣaba]]
[[Pubu:Paɣa]]
orlxj07wro5iucak4e0x9r33ccnybf4
115871
115870
2025-06-20T04:25:56Z
Abdul-Rauf Moshie
3942
/* State burial */
115871
wikitext
text/x-wiki
{{Bio}}
'''Ako Adjei''' (bɛ daa dɔɣi o la Silimiingoli June biɛɣ' pia ni ayopɔin dali yuuni 1916 ka o daa ti kpi bee n-kani Silimiingoli January biɛɣu pia ni anahi dali yuuni 2002),<ref name=":0">{{cite journal|title=Ako Adjei--the Walking History of Ghana:Cameron Duodu on One of the Founding Fathers of Ghanaian Independence Who Died in Accra on 14 January |last=Duodu |first=Cameron |date=March 2002|url= https://www.questia.com/magazine/1G1-83534325/ako-adjei-the-walking-history-of-ghana-cameron|journal=[[New African]] |access-date=26 June 2019}}</ref> O daa nyɛla [[Ghana]]ian [[siyaasa]] nira, alikaali nira nti pahi lahabali tira. O nyɛla ŋun daa be United Gold Coast convention ka daa pahi toondaan nima ayobu shɛba ban daa niŋ kpaŋmaŋa ka [[Ghana]] deegi di maŋsulinli la puuni yino, ninvuɣ shɛba bɛ ni daa na booni The Big Six.<ref>{{Cite web |date=2020-08-06 |title=Big six enduring lessons from the founding fathers of Ghana |url=https://www.ghanaweb.com/GhanaHomePage/features/Big-six-enduring-lessons-from-the-founding-fathers-of-Ghana-1027507 |access-date=2024-03-06 |website=GhanaWeb |language=en}}</ref><ref>{{Cite web |last=Afful |first=Aba |date=2019-10-16 |title=Meet Dr. Ako-Adjei the only Big Six member who lived through 9 governments |url=https://yen.com.gh/135273-the-amazing-story-big-six-member-dr-ako-adjei-lived-9-governments.html |access-date=2024-03-06 |website=Yen.com.gh - Ghana news. |language=en}}</ref> Adjei nyɛla ŋun daa leei jintɔra zaŋ n-ti [[Convention People's Party]] yuuni 1954 ka nyɛ ŋun daa gbubi minista tali hali ni yuuni 1962 din daa niŋ ka o nyɛ Minister for Foreign Affairs.<ref>{{Cite web |title=Ghana pays tribute to founders' - Graphic Online |url=https://www.graphic.com.gh/news/politics/ghana-pays-tribute-to-founders.html |access-date=2020-08-05 |website=graphic ghana |date=4 August 2020 |language=en-gb}}</ref>
Bɛ daa dɔɣi o la tiŋ yuli booni Adjeikrom, tiŋ'kpaŋ bila din be Akyem Abuakwa yaɣili, Ako Adjei nyɛla ŋun nya o "tertiary" shikuru baŋsim [[United States]] mini United Kingdom. Din daa niŋ ka o nya o shikuru baŋsim sambani nyaaŋa, o nyɛla ŋun daa labina n daa ti pahi Gold Coast's struggle zaŋ n ti siyaasa tali maŋsulinsi deebu ka nyɛ ŋun daa pahi United Gold Coast Convention (UGCC) ka nyɛ ŋun pahi ninvuɣ shɛba ban piligi li zuɣu. Ako Adjei nyɛla ŋun daa zaŋ [[Kwame Nkrumah]] wuhi Ghana siyaasa tali din daa niŋ ka o yɛlli o yɛltɔɣa sabiri shɛli o ni daa zaŋ wuhi salo Organising Secretary zaŋ n-ti UGCC.<ref name="ellison">{{cite web |url=http://www.ghanaweb.com/GhanaHomePage/features/artikel.php?ID=21921 |title=Dr. Ebenezer Ako Adjei - An Appreciation |access-date=14 April 2007 |date=22 February 2002 |last=Ellison |first=Kofi |work=Ghana Web |publisher=Ghana Home Page}}</ref>
Din daa niŋ ka Ghana deegi di maŋsulinsi nyaaŋa, Ako Adjei nyɛla ŋun daa toondana zaŋ n-ti siyaasat tali yaɣa pam kamani o ni daa leei tuuli minisata zaŋ n-ti Interior and justice zaŋ n-ti [[Ghana]]. O nyɛla ŋun daa lahi leei Ghana tuuli Minister for Foreign Affairs din daa niŋ ka bɛ daa taɣi o yihi o Minister for External Affairs labisi Minister for Foreign Affairs Siimiin goli May yuuni 1961. Ako Adjei's siyaasa tali tuma nyɛla din daa dɔni tiŋ din daa niŋ ka o piligi tiŋgbani zuɣulan kuro Kwame Nkrumah tɔhibu ni Kulungugu bomb yuuni 1962.
Din daa niŋ ka bɛ daa bahi o yuuni 1966, Ako Adjei, nyɛla niriba pam ni daa bɛ lahi nyari so bee so daa bi lahi wumdi o lahabali Ghana lahabali churi ni mini siyaasa yɛltɔɣa ni. O nyɛla ŋun daa zaŋ o zaɣa niŋ o daŋ ni mini o alikaali tali ni. Yuuni 1992 o nyɛla ŋun daa zaŋ Ghananima daabia George Grant lahabali pa pohim zuɣu.<ref>{{Cite book|last=Adjei|first=Ako|url=https://www.worldcat.org/oclc/32650474|title=Life and work of George Alfred Grant (Paa Grant)|date=1992|publisher=Waterville Pub. House|isbn=978-9964-5-0233-1|location=Accra|language=en|oclc=32650474}}</ref> Yuuni 1997 o nyɛla ŋun daa di Order Of the Star Of Ghana pini– di nyɛla pini titali zaŋ n-ti Republic of Ghana ka di nyɛla kpaŋmaŋ shɛli o ni daa niŋ zaŋ n-ti Ghana maŋsulinsi deebu zuɣu. Ako Adjei nyɛla ŋun daa kpi yuuni 2002 din daa niŋ ka duro daa gbaagi o saha bela nyaaŋa.<ref>{{cite web | url=
https://www.modernghana.com/amp/news/1021213/big-six-enduring-lessons-from-the-founding-father.html | title=Big Six Enduring Lessons From The Founding Fathers Of Ghana | date=6 August 2020 | access-date=2021-08-26 }}</ref>
== Piligu biɛhigu mini shikuru baŋsim ==
===Gold Coast===
Ako Adjei nyɛla bɛ daa dɔɣi so Silimiin goli June biɛɣ'pinaayopɔin dali yuuni 1916 tiŋ yuli booni Adjeikrom ka di be Akyem Abuakwa tiŋgbani.<ref name=ellison/> Adjeikrom nyɛla tiŋ'shɛli din nyɛ pukpariba tiŋ din be Eastern Region zaŋ n-ti [[Ghana]] (bɛ ni daa na mi shɛli Gold Coast la). O ba n daa nyɛ Samuel Adjei ŋun daa nyɛ pukpara mini daabia la ka o ma daa nyɛ Johanna Okaile Adjei. O lammba ŋɔ zaa nyɛla ban daa yina La, tiŋ din miri [[Accra]]. O nyɛla ŋun mali tizo'dabba mini tizo'paɣaba pam amaa ŋun daa nyɛ bi'sani.<ref name=":Vieta">{{cite book |author=Vieta, Kojo T. | date=1999 | title=The Flagbearers of Ghana:Profiles of One Hundred Distinguished Ghanaians | url=https://books.google.com/books?id=uw0OAQAAMAAJ&q=ebenezer+ako+adjei | publisher=Ena Publications |page=56| isbn=9789988001384 }}</ref><ref name="OA">{{cite book |title= The life and times of Dr. J. B. Danquah|last=Ofosu-Appiah|first=L H |year=1974 |publisher=Waterville Pub. House |page=64 }}</ref>
O piligu shikuru nyɛla din daa piligi Eastern Region shikuru yuli booni Busoso Railway Primary School, ni ka o daa chani o naba kamani "14 miles" chani shikuru ka kuna. O nyɛla ninvuɣ so bɛ ni daa zaŋ labisi [[Accra]] ka o daa ti tuɣi o shikuru baŋsim bɔbu La Presbyterian Junior School ka daa ʒini dura ata ni. O nyɛla ŋun daa bi tooi yɛri Ga balli ka di daa nyɛ lammba balli amaa o daa nyɛla ŋun tooi karimba ka sabbi kambonsili ka nyɛ ŋun daa lahi yɛri Dangme. O nyɛla ŋun daa tuɣi La Presbyterian Senior School hali ni yuuni 1933 din daa niŋ ka o daa paai Standard Six. Silimiin goli March yuuni 1933 o nyɛla ŋun daa di "scholarship" ni ti chaŋ Christ Church Grammar School. O nyɛla ŋun daa labina La Presbyterian Senior School chiri yini nyaaŋa o ni daa chaŋ Christ Church Grammar School dama o suhi daa bi gbaai shikuru maa.<ref name="OA"/>
O ba nyɛla ŋun daa pa zaŋ o tahi [[Accra Academy]] din daa nyɛ "private secondary" shikuru. Silimiin goli April yuuni 1933 o nyɛla ŋun daa kpɛ Accra Academy ka daa yɛlli ni o suhi lala shikuru ŋɔ. O nyɛla ŋun daa chani "mile" nima anahi yiri La chani Jamestown (ni ka shikuru ŋɔ daa be), dama o nyɛla ŋun daa na ku tooi yo loori ziuɣu ka di liɣiri nyɛ din daa yiɣisi kamani " two pence". Yuuni 1934, o nyɛla ŋun daa sabbi Junior Cambridge zahimbu ka daa paasi. Din daa niŋ ka o be Accra Academy,o nyɛla ŋun daa bi tooi nyari "cost of books" amaa karimba nima maa yino, Mr. Halm Addo (ninvuɣ shɛba ban daa kpa shikuru ŋɔ yino ) nyɛla ŋun daa sɔŋdi o ni liɣiri ka o dari bukunima. Silimiin goli December yuuni 1936, o nyɛla ŋun daa pahi shikuru bihi shɛba Accra Academy ni daa zaŋ n-ti Cambridge Senior School leaving Certificate Examination. Bɛ shikuru bihi shɛba ban daa sabi lala zahimbu ŋɔ puuni, niriba ayi n daa paasi ka di saɣi ni bɛ chami London Matriculation Examination Board. Bɛ yino n daa nyɛ Ako Adjei.<ref name="OA" />
O daa nyɛla karimba zaŋ n-ti Accra Academy yuuni 1937<ref>{{cite book |last=Segal |first=Ronald |date=1961 |title=Political Africa:A Who's who of Personalities and Parties |url=https://books.google.com/books?id=HuE_AAAAYAAJ&q=taught+academy+1938| page=7| publisher=Praeger}}</ref> pɔi ka daa chaŋ n-ti pahi Junior Civil Service Silimiin goli June yuuni 1937. Bin din gbaai Silimiin goli June yuuni 1937 zaŋ hali ni Silimiin goli December yuuni 1938 o daa nyɛla Second Division Clerk zaŋ n-ti Gold Coast Civil Service. O nyɛla bɛ ni daa yɛlli so ni o sɔŋmi Harold Cooper, European Assistant Colonial Secretary mini J.E. S de Graft-Hayford ni ka bɛ laɣim ka kpa Gold Coast Broadcasting Service. Din bɔŋɔ piligu n daa nyɛ bɛ ni pa mi shɛli [[Ghana Broadcasting Corporation]].<ref name="OA" />
Din daa niŋ ka o bɔhindi Accra Academy Ako Adjei nyɛla ŋun daa mali zaɣa ni lahabalitbu, o nyɛla ŋun daa sabbi n-ti ''[[African Morning Post]]'', lahabali churi gbana din daa be Nnamdi Azikiwe ŋun daa ti leei tuuli tiŋgbani zuɣulan zaŋ n-ti Nigeria sulinsi ni. Azikiwe nyɛla ŋun daa saɣi n-ti o gbaŋ ŋɔ ka daa bo soya ni bɔhim Lincoln University, [[Pennsylvania]], [[United States]]. Silimiin goli November yuuni 1938, o nyɛla ŋun daa yi Civil Service tuma ŋɔ ka daa chaŋ [[England]] Silimiin goli December lala yuuni maa.<ref name="OA" />
===United States===
<!-- Deleted image removed: [[File:Football squad of Lincoln University, Pennsylvania.jpg|thumb|[[Lincoln University (Pennsylvania)|Lincoln University]] football (soccer) team (1939-1941)<br />[[Kwame Nkrumah]] standing first from left and [[Ebenezer Ako-Adjei]] sitting second from left]] -->
Silimiin goli January yuuni 1939, o nyɛla ŋun daa paai Lincoln University , [[Pennsylvania]] ka K. A. B. Jones-Quartey nyɛ ŋun daa tohi o soli, shikuru bila ŋun daa yina Gold Coast ka Ako Adjei nyɛ ŋun daa mi o pirinla tun'shɛli o ni daa tum ni ''Accra Morning Post zuɣu''. Jones-Quartey nyɛla ŋun daa niŋ suhipiɛlli ka deegi o ka daa zaŋ o wuhi salo ka daa boli o Francis Nwia Kofi Nkrumah ([[Kwame Nkrumah]]). Lincoln University, o nyɛla ŋun daa be Houston Hall ka nyɛ ŋun daa ŋmɛri bolli n-tiri university ŋɔ. O nyɛla ŋun daa bɔhindi Political Science, Economics, Sociology, English, Latin n-ti pahi Philosophy.<ref name=":chinebuah"/>
Ako Adjei nyɛla ŋun daa be du'yini ni Houston Hall ni Jones-Quartey ka bɛ du maa mini Nkrumah's duu nyɛ din daa kpa taba, ka di daa leei bara pirinla Nkrumah daa nyɛla "postgraduate" shikuru bila zuɣu. Ako Adjei mini [[Kwame Nkrumah|Nkrumah]] nyɛla ban daa ti leei zori taba. Bɛ nyɛla ban daa mali bɛ laɣingu ni ninvuɣ shɛba ka daa gbaari saawatra nima ka daa booni li ( "bull sessions") ka di nyɛ din daa jɛndi Gbaŋsabila tiŋgbani ni yɛn niŋ shɛm deegi bɛ maŋsulinsi . Gbaŋsabila tiŋgbana shikuru bihi shɛba ban daa tooi be lala saawara ŋɔ gbubu ŋɔ ni n daa nyɛ Jones-Quartey, Ozuomba Mbadiwe, Nwafori Orizu n-ti pahi Ikechukwu Ikejiani.<ref name=":chinebuah">{{cite book |last=Chinebuah |first=Aidoohene Blay |year=2017 |title=Ghana's Pride and Glory:Biography of Some Eminent Ghanaian Personalities and Sir Gordon Guggisberg |publisher=Graphic Communications|page=218}}</ref>
O ni daa niŋ yuuni ni pirigili nyaaŋa Lincoln, o nyɛla ŋun daa di Phelps-STokes Fund Scholarship ni o chaŋ Hampton Institute din be Virginia la n-ti bahi naai o university degree dini. O nyɛla ŋun daa lahi di "scholarship" yaha n-daa chaŋ Columbia University School of Journalism n daa ti deegi shɛhirili gbaŋ din nya master's degree silimiin goli June yuuni 1943. O nyɛla ŋun daa nya tuma wuhiri African Studies Department shikuru yuli booni Fisk University ka nyɛ ŋun daa sɔŋdi Dr. Edwin W. Smith. Dr. Smith nyɛla ŋun daa yina England ka nyɛ ŋun daa labi o ya tiŋgbani ŋɔ ni o ti kpa bɔhimbu yaɣa palli ka daa gahi nuu boli Ako Adjei ni o ti sɔŋ o.<ref name=":chinebuah"/>
===United States===
<!-- Deleted image removed: [[File:Football squad of Lincoln University, Pennsylvania.jpg|thumb|[[Lincoln University (Pennsylvania)|Lincoln University]] football (soccer) team (1939-1941)<br />[[Kwame Nkrumah]] standing first from left and [[Ebenezer Ako-Adjei]] sitting second from left]] -->
Silimin goli January 1939, o daa paai na Lincoln University, [[Pennsylvania]] ni o ti niŋ K. A. B. Jones-Quartey maraaba, shikuru bil' ŋun daa yina Gold Coast ka Ako Adjei daa mi o zaŋ yi o ni daa tumdi ''Accra Morning Post''. Jones-Quartey marihabi ŋɔ niŋbu ni, o daa kana mi ni Gold Coast shikuru bil' so yaɣa, Francis Nwia Kofi Nkrumah ([[Kwame Nkrumah]]). Lincoln University ŋɔ ni, p daa nyɛla ŋun be Houston Hall ka daa ŋmɛ bolli ti shikuru maa. O daa sabi ya ni o bohim siyaasa tali, daabiligu, Siliminsili, Latin ni Philosophy.<ref name=":chinebuah"/>
Ako Adjei daa nyɛla ŋun gbɛri du yini ni Jones-Quartey Houston Hall maa ni, ka bɛ duu ŋɔ daa kuli ba daaŋa ni Nkrumah duu, ka ŋun duu daa galisi di ni daa niŋ ka di nyɛla ŋun karim mi siɣisi ka lahi labina maa. Ako Adjei daa nyɛla ŋun niŋ ningbuna ni [[Kwame Nkrumah|Nkrumah]] di mini bɛ yuma daa kuli pa yim maa. Bɛ mini bɛ shikuru bihi taba daa tooi ʒiindi diri alizama jɛndiri gbaŋsabila tiŋgbana deeri maŋaulinsi shɛm. Gbaŋsabila tiŋgbana shikuru bihi ban daa tooi pahiri lala alizama ŋɔ ni shɛba n-nya Jones-Quartey, Ozuomba Mbadiwe, Nwafor Orizu ni Ikechukwu Ikejiani.<ref name=":chinebuah">{{cite book |last=Chinebuah |first=Aidoohene Blay |year=2017 |title=Ghana's Pride and Glory:Biography of Some Eminent Ghanaian Personalities and Sir Gordon Guggisberg |publisher=Graphic Communications|page=218}}</ref>
O yuuni ni pirigili nyaaŋa Lincoln, o daa di "Phelps-Stokes Fund" ni o chaŋ Hampton Institute din be Virginia la, ka daa deei gbaŋ labi dini ti naai univɛsiti shikuru. O daa lahi scholarship chaŋ "Columbia University Graduate School of Journalism" ka daa naai ka deei shɛhirili gbaŋ din nya master's degree silimin goli June 1943. O daa nya tuma lee karimba African Studies Department din be Fisk University ka di nyɛla Dr. Edwin W. Smith sɔŋsim ni. Dr. Smith daa yina la England ni o ti yooi lala karim yaɣali maa ka daa gahi nuu boli Ako Adjei ni o kana ti sɔŋdi o.<ref name=":chinebuah"/>
===United Kingdom===
Ako Adjei nyɛla ŋun daa labi United Kingdom ni o ti bɔhim alikaali tali. O karimba tali tuma Fisk University nyɛla din daa ti o liɣiri ka o daa kpɛ Inner Temple Silimiin goli May yuuni 1944. O nyɛla ŋun daa laɣisi liɣiri maa zaa yoli , o nyɛla ŋun daa bori laɣa kara ni o tooi naai o alikaali tali bɔhimbu ŋɔ. O ba nyɛla ŋun daa zaŋ o yili din daa be Post Office Lane din be [[Accra]] zaŋ chaŋ Lebanese haai £10 yuuni kam zaŋ n-ti yuuni pihinu ka daa deegi yuun pihita liɣiri. O nyɛla ŋun daa kpi pɔi ka di yɛltɔɣa daa naai, lala zuɣu o mini bilimnima nyɛla ban daa to ni bɛ dihi bɛ nuu gbana zuɣu pɔi ka Lebanese merchant naayi yo £300 ŋɔ.<ref name="OA"/>
Britain, Ako Adjei nyɛla ŋun daa be siyaasa tali ni. Din daa niŋ ka dunia zaa tɔbu din pahiri ayi daa naai, British colonies din be Asia pam nyɛla ban daa deegi bɛ maŋsulinsi ka dizuɣu chɛ ka shikuru bihi ban daa be Silimiin'tiŋsi ŋɔ ni ka nyɛ gbaŋsabila daa nya lala niŋsim ŋɔ ka yɛlli ni bɛ m bo soya gba deegi bɛ maŋsulinsi West Africa.<ref name="OA"/>
Ako Adjei nyɛla ŋun daa niŋ kpaŋmaŋ pam West African Students Union (WASU) ni ka daa leei di zuɣulan.<ref name="Ako Adjei4">{{cite web|url=http://www.ghanaculture.gov.gh/index1.php?linkid=65&archiveid=959&page=1&adate=17/08/2007|title=Dr. Ako Adjei-Founder member of UGCC|publisher=ghanaculture.gov.gh|access-date=2 March 2011|archive-url=https://web.archive.org/web/20110721030836/http://www.ghanaculture.gov.gh/index1.php?linkid=65&archiveid=959&page=1&adate=17%2F08%2F2007|archive-date=21 July 2011|url-status=dead|df=dmy-all}}</ref><ref name="Ako-Adjei 1">{{cite web|url=https://www.newsghana.com.gh/six-lessons-from-ghanas-big-six/|title=Six Lessons From Ghana's Big Six |date=July 2016 |publisher=newsghana.com.gh|access-date=20 April 2018}}</ref> Nkrumah nyɛla ŋun daa paai na Britain yuuni 1945, bakoyi dibaa ashɛm nyaaŋa o ni daa paai na [[London]], Ako Adjei nyɛla ŋun daa chaŋ o sani saha shɛli o ni daa bori zuɣulan tali zaŋ n-ti WASU. Nkrumah nyɛla ŋun daa mali biɛhigu shee yɛlimuɣisirili lala saha ŋɔ ka o daa deegi o niŋ No.25 Lauvier Road hali ka daa ti nya biɛhigu shee zaŋ n-ti (Nkrumah), No. 60 Burghley Road ka di miri Tufnel Park Tube Station. Nkrumah nyɛla ŋun daa be ni hali daa ti yi London yuuni 1947. Ako Adjei nyɛla ŋun daa zaŋ Nkrumah mini Kojo Botsio ŋun daa nyɛ Nkrumah zo la wuhi WASU . O WASU dabisa maa ni, Ako Adjei nyɛla ŋun daa yɛlli ni, " din daa niŋ ka Nkrumah paai na London ŋun daa nyɛ zuɣulan zaŋ n-ti WASU. N daa zaŋ Nkrumah wuhi WASU Secretariat ka daa zaŋ o wuhi Kankam Boadu mini [[Joe Appiah]] ban gba daa nyɛ kpamba zaŋ n-ti WASU."<ref name=":Vieta"/>
===United Kingdom===
Ako Adjei daa yiya chaŋ United Kingdom ni o ti bohim o bilim tiɛha ni daa nyɛ shɛli, alikaale tali. O wuhibu Fisk University daa ariʒichi ka o daa yo ka chaŋ [mInner Temple.silimin goli May 1944. Din mini o daa kuli laɣisi laɣiri ni o zaŋ piligi shikuru ŋɔ, o daa na bori laɣiri pam ni o bahi naai. O ba daa nyɛla ŋun kohi o yili din daa be Post Office polo, [[Accra]] ti Lebanese daabia la £10 yuun' yini kam ka di yɛn naai yuun pihinu zuɣu ka daa na deei yuun' pihita laɣiri. O ba daa kpiya pɔi ka lala gbaabu naai dinzuɣu o mini o biɛli n-daa dihi nuu pɔi ka Lebanese ŋɔ daa naai yo £300.<ref name="OA"/>
Britain, Ako Adjei daa niŋ zaɣa ni siyaasa. Di ni daa niŋ ka anduniya tobu din pahiri ayi la daa naai, Britain tiŋgbana pam bɛ ni daa ŋmɛ ka fa Asia yaɣali daa nyɛla ban dee maŋsulunsi, ka ŋɔ daa che ka shikuru bihi ban yina West Africa daa niŋ zaɣa biɛhigu din be yiŋa ka kpahi ba bahi ni gba bom maŋsulunsi soya West Africa.<ref name="OA"/>
Ako Adjei daa nyɛla ŋun tim nuu pam zaŋ yi West African Students Union (WASU) ka daa lee di zuɣulana.<ref name="Ako Adjei4">{{cite web|url=http://www.ghanaculture.gov.gh/index1.php?linkid=65&archiveid=959&page=1&adate=17/08/2007|title=Dr. Ako Adjei-Founder member of UGCC|publisher=ghanaculture.gov.gh|access-date=2 March 2011|archive-url=https://web.archive.org/web/20110721030836/http://www.ghanaculture.gov.gh/index1.php?linkid=65&archiveid=959&page=1&adate=17%2F08%2F2007|archive-date=21 July 2011|url-status=dead|df=dmy-all}}</ref><ref name="Ako-Adjei 1">{{cite web|url=https://www.newsghana.com.gh/six-lessons-from-ghanas-big-six/|title=Six Lessons From Ghana's Big Six |date=July 2016 |publisher=newsghana.com.gh|access-date=20 April 2018}}</ref> Nkrumah daa paai na Britain la yuuni 1945. Dakulo bihi zuɣu o ni daa paai na [[London]], Ako Adjei run daa guui chaŋ o sana saha shɛli o ni daa gindi bori WASU zuɣulana tali. Lala saha Nkrumah daa na dii ka o gbɛri luɣishɛli ka o daa deegi o niŋ o yiŋa din be No.25 Lauvier Road, hali ti daa naai nya gbɛbu shee ti o (Nkrumah) No. 60 Burghley Road, din daa bi waɣi ni Tufnel Park Tube Station. Nkrumah daa bɛla dini hali di daa yi London yuuni 1947. Ako Adjei daa zaŋ Nkrumah wuhi WASU ka Kojo Botsio ŋun daa ti lee Nkrumah zo kpeeni. O tiɛri o WASU dabisa, Ako Adjei yɛliya, "Din daa niŋ ka Nkrumah paai na London, n-daa nyɛla WASU zuɣulana. N-daa zaŋ Nkrumah chaŋ WASU gbaŋ ŋmari n-ti zaŋ o wuhi Kankam Boadu mini Joe Appiah, ban gba daa nya WASU kpamba, ni Kojo Botsio, ti ni daa pun nya shikuru bihi suu, No.l South Villas, Camden Town, London N. W. I. Ti tu ni n yɛli ni Nkrumah paabu na ni o kpaŋmaŋa WASU tuma ni daa nyɛla din ti li yaa. O nyaaŋa ka di daa laɣim "Pan-African Congress" ʒii din daa pahi anu ka ʒini Manchester yuuni 1945 ka George Padmore mini Nkrumah daa nya din gbaŋ ŋmariba ka m mi daa nya ban daa laɣim li maa puuni yino."<ref name=":Vieta"/> Lala laɣingu daa nyɛla sɔŋ zaŋ yi maŋsulunsi bobu polo ka ban daa kana ni shɛba n-nya W. E. B. Du Bois, Hastings Banda ni Jomo Kenyatta.<ref>{{Cite book |last1=Adi |first1=Hakim |url=https://books.google.com/books?id=W7mfAAAAMAAJ |title=The 1945 Manchester Pan-African Congress Revisited |last2=Sherwood |first2=Marika |date=1995 |publisher=New Beacon Books |isbn=978-1-873201-12-1 |language=en}}</ref>
Ako Adjei daa nyɛla ŋun kpɛ London School of Economics and Political Science n-ti bohim ka dee o M.Sc. degree ka na kuli bohimdi alikaale tali Inner Temple. O dahimbu yɛltɔɣa din daa nya ''Sala biɛhigu taɣibu'' daa nyɛla bɛ ni saɣiti shɛli,amaa, o siyaasa biɛhigu daa bi chɛ ka o nya saha ti li vihigu zaŋ kpa di polo .<ref name=":Vieta"/>
Ako Adjei daa di nasara o alikaale tali ŋɔ dahimbu kam zuɣu ka bɛ daa zaŋ o pahi alikaalenima zuɣu Inner Temple silimiin goli January 1947 yuuni.<ref name="OA"/><ref name=":Vieta"/>
==Gold Coast Labuna==
Ako Adjei daa labina Gold Coast silimin goli May 1947 ni silimin goli June 1947, ka k daa kpe [[Ghana Bar Association|Ghana bar]]. O tuuli niya daa nyɛla o kpa lahabali churi gbana "chain of newspapers" n-na kuli duhiri yee zaŋ maŋsulunsi deebu polo, tuun' o ni daa ku maŋ ti tum [[London]] zaa. Amaa, o daa bi tooi kpa lala lahabali chuɣu maa dama laɣiri daa kani zuɣu, o daa pahi Kof Adumoa-Bossman mini o taba zuɣu n-tum alikaale tuma.<ref name=":Vieta"/><ref name="OA"/>
===United Gold Coast Convention===
O ni daa niŋ [[Accra]] dabaashɛm, o daa chaŋ ni o ti kaai [[Joseph Boakye Danquah|J. B. Danquah]] ka o daa be ʒii ni ni shɛba n-zamdi siyaasa laɣingu kpabu ka Ako Adjei kpena pahi ʒii ma zuɣu.<ref name=":Vieta"/> Ako Adjei ka mani Gold Coast shikuru bihi pam ban daa be Britain lala saha maa daa nyɛla ban nyee nyoni Britain lahabali gbaŋ yɛltɔɣa din wuhi ni Gold Coast n-nyɛ bɛ ni yu shɛli. Danquah daa che ka o baŋ tum pam pun nyɛla din tum zaŋ siyaasa laɣingu kpabu polo.<ref name="OA"/>
Daba anahi nyaaŋa o ni daa labina yiŋa J. B. Danquah daa kana ti gbuɣ o chaŋ ni bɛ ti nya ban be tooni gbaaei United Gold Coast Convention (UGCC) kpabu polo.<ref name="OA"/> O daa lee bɛ komitii maa puni yino ka silimin goli August 4, yuuni 1947 din daa niŋ ka zaŋ li wuhi salo Saltpond, o daa pahi di kpamba zuɣu. Silimin goli August 22, yuuni 1947, laɣingu wulli din daa be Accra gba daa zaŋ wuhisalo ka bɛ daa piigi o gbaŋ ŋmara ka [[Edward Akufo-Addo]] mi nya zuɣulana, ka [[Emmanuel Obetsebi-Lamptey]] mini J. Quist-Therson mi nya zuŋulan' pahi. Din daa niŋ ka niriba pili zoobu, kpamba ŋɔ daa gbaaya ni di pa tu ni bɛ lɛbigili siyaasa laɣingu. Lala daa mali la bukaata ni pa kuli bo ŋun yɛn gbaŋ ŋmari ti li yuŋ ni wuntaŋ ni. J. B. Danquah daa yɛliya ni di tu ni Ako Adjei lee li, amaa, o daa zaɣisi li ka di daliri nyɛla o bori ni o kuli na tumdi la o ''African National Times'' lahabali chuɣu gbaŋ ka lahi tumdi o alikaale tuma yaɣa. O gba daa tiri wuhi ni ni bɛ zaŋmi li ti [[Kwame Nkrumah]] ŋun daa nyɛ West African National Secretariat (WANS) ,94 Grays' Inn, [[London]].<ref name=":Vieta"/>
Ako Adjei ni yɛli shɛm, ni ŋuni n-daa tiri wuhi ni bɛ boli Kwame Nkrumah dama o daa mi kpaŋmaŋa ni shɛm ka mi ni o ni bori ni o tab' sɔŋ. Di daliri daa nyɛla, pɔi ka o daa yi London labi Accra, Nkrumah daa yɛli o: <blockquote>"Ako, a daŋdila n tooni. A yi kuli Gold Coast ka tuma ti beni ka tiɛhi ni n-ni tooi tumli, nyin che ka m baŋ ka n lee kuna ti tum li saha zuɣu; laɣisi laɣiri n-lahi labi London ti naai n alikaale tali bohimbu Gray 's Inn."</blockquote>
Lala alikawuli ŋɔ lobu n-daa che ka o bi lahi niŋ zinchili ka tiri wuhi Nkrumah saha shɛli gbaŋ ŋmari tuma ni daa ti yi polo. Bɛ daa saɣiti o yɛltɔɣa maa ka daa sabi gbaŋ n-ti Nkrumah yɛli o di yɛltɔɣa hali ka daa ti bo laɣiri din yiɣisi pawunsi kobiga din daa nyɛ George Alfred Grant, ŋun daa kpa li, zuɣulana ni ariʒichi dira ni daa bo shɛli ni o zaŋ niŋ chaaji kuna Gold Coast. Nkrumah ni daa paai na, Ako Adjei daa zaŋ o wuhi paati maa kpamba: "O daa paai na la silimin goli December yuuni 1947 ka n daa zaŋ o wuhi G. A. Grant, J. B. Danquah, R. S. Blay ni kpamba shɛba ban daa pahi UGCC ni."<ref name=":Vieta"/>
===The Big Six===
<!-- Deleted image removed: [[File:The Big Six.jpg|thumb|[[The Big Six (Ghana)|The Big Six]]<br />''Standing (L to R):'' [[Kwame Nkrumah]], [[Emmanuel Obetsebi-Lamptey]], [[Ebenezer Ako-Adjei]], [[Edward Akufo-Addo]], [[J. B. Danquah]] and [[William Ofori Atta]]]] -->
Din daa niŋ ka Nkrumah kpɛ nam ni ka daa nyɛ gbaŋsabira zaŋ n-ti UGCC o nyɛla ŋun daa bori soya ni o yɛligi "convention colony-wide" ka daa chɛ ka niriba daa pahiri na.<ref name=":Vieta"/> Kpamba zaŋ n-ti UGCC nyɛla ban gba daa mali kurisi ni bɛ zaŋ ninvuɣ palla pahi dunia zaa tɔbu din daa pahiri ayi nyaaŋa.<ref name="gn">{{cite web|title=The Contribution Of The Veteran Towards Independence |date=28 February 2012 |url=https://newsghana.com.gh/the-contribution-of-the-veteran-towards-independence/ |publisher=News Ghana |access-date=26 April 2020}}</ref> Bɛ nyɛla ninvuɣ shɛba bɛ ni daa gahi nuu boli na n daa ti wum bɛ noli lahabali.<ref name="gn"/>
Pirinla nangban'yini tali fin daa be lala siyaasa paati nima ayi maa zuɣu, alikaali nima ban daa nyɛ siyaasa niriba zaŋ n-ti UGCC nyɛla ban daa kpaŋsi di ninvuɣ kura labi kpɛna paati maa ni ka daa zaŋ di gbaŋ chaŋ n-ti gomanati.<ref name="gn"/> Bɛ daa zaŋ la gbaŋ maa n-ti gomnanti Silimiin goli February biɛɣ'pishi ni anahi dali yuuni 1948 ka di nyɛ din daa tahi 1948 Accrea Riots.<ref name=":Vieta"/>
Ako Adjei mini toondan shɛba zaŋ n-ti UGCC kamani [[J. B. Danquah]], [[Emmanuel Obetsebi-Lamptey]], [[Edward Akufo-Addo]], [[William Ofori Atta]] n-ti pahi [[Kwame Nkrumah]]<nowiki/>nyɛla niriba pam ni daa booni shɛba Big Six nyɛla ban daa galim ka fiia lala saha maa British gomnanti ka Ako Adjei nyɛ bɛ ni daa yɛlli ni so kpalimi [[Navrongo]].<ref name=":Vieta"/>Bɛ ni daa bahi Big Six ŋɔ, di nyɛla din daa zaŋ wilingimsim na Nkrumah mini ninvuɣ shɛba ban daa be UGCC ka dizuɣu daa che ka Nkrumah yi lala paati maa ni yuuni 1949 ka daa kpa [[Convention People's Party]] (CPP). Ako Adjei nyɛla ŋun daa na be UGCC ka daa ti leei Nkrumah lahabali churi sabbira, ''African National Times'' and the ''Star of Ghana''.<ref name=":Vieta"/>
===Yuuni 1951 piibu-piibu mini Ghana Congress Party===
Yuuni 1951 Gold Coast legislative piibu piibu ni, Ako Adjei nyɛla ŋun daa zani n-ti UGCC n daa kpaɣiri m bo Accra Central Municipal Electoral District di be Gold Coast Legislative Assembly. O nyɛla ŋun daa nya kalinli din yiɣisi 1,451 ka Nkrumah's (CPP) nyɛ ŋun daa nya kalinli din daa yiɣisi 20,780, T. Hutton Mills' (CPP) 19,812 ka Emmanuel Obetsebi Lamptey's (UGCC) daa nya kalinli din daa yiɣisi 1,630.<ref name=":Vieta"/> Pirinla bɛ daa bi tooi nya nasara zaŋ n-ti UGCC lala piibu piibu ŋɔ ni zuɣu o nyɛla ŋun daa pahi shɛba zuɣu ni bɛ zaɣa paati bihi bihi maa laɣim taba. O nyɛla ŋun daa leei gbaŋsabira zaŋ n-ti Ghana Congress paati din daa niŋ ka bɛ daa kpali Silimiin goli May yuuni 1952. O saha bela ni GCP nyaaŋa, Ako Adjei nyɛla ŋun daa zaɣisi ni ku lahi chaŋ laɣinsi ni dama niriba nyɛla ban daa yɛlli ni ŋun chɛ ka Nkrumah wurim UGCC.<ref name=":Vieta"/><ref>{{cite book |last=Botwe-Asamoah |first=Kwame |date=17 June 2013 |title=Kwame Nkrumah's Politico-Cultural Thought and Politics:An African-Centered Paradigm for the Second Phase of the African Revolution |url=https://books.google.com/books?id=OcTC2eDx5ZsC&q=ako+adjei+born&pg=PA98 |publisher=Routledge |page=98|isbn=9780415948333 }}</ref>
===Convention People's Party===
Silimiin goli March yuuni 1953, Ako Adjei nyɛla ŋun daa nya "pressure" o zosim nima E. C. Quaye,Sonny Provencal mini Paul Tagoe sani ka daa saɣi n-ti ni o nyɛla ŋun yɛn pahi [[Convention People's Party]]. Silimiin goli March piligu yuuni 1953 o nyɛla bɛ ni daa zaŋ so wuhi salo Arena, [[Accra]] ni ka o daa di o tuuli noli alizama din daa niŋ ka o labi CPP.<ref name=":Vieta"/>
Yuuni 1954 Gold Coast legislative piibu piibu ni, o nyɛla ŋun daa zani n-ti CPP n daa kpaɣiri m bo Accra East in the Gold Coast Legislative Assembly. O nyɛla ŋun daa nya kalinli din yiɣisi 11,660 ka Nai Tete's 768, Kwamla Armah-Kwarteng's daa nya kalinli din yiɣisi 471 n-ti -pahi Nii Kwabena Bonnie III gba daa nya kalinli din yiɣisi 317 .<ref name=":Vieta"/> O nyɛla ŋun daa kpɛ jinaduu Silimiin goli June biɛɣ'pinaanu dali yuuni 1954.
Pirinla o nyɛla ŋun daa zali taarihi yuuni 1954 piibu piibu ŋɔ ni zuɣu, Ako Adjei nyɛla bɛ ni daa piigi so Gold Coast cabinet Silimiin goli July biɛɣ'pihita ayi ka dali yuuni 1954 ka ŋun daa piigi o li ŋɔ nyɛ Nkrumah din daa niŋ ka o daa nya prime minister zuɣulan zaŋ n-ti gomnanyi daabilim la. Bɛ daa piigi o Minisata zaŋ n-ti Trade and Labour.<ref>{{cite book |author=Ministry of Trade and Labour |date=1955 |title=Gold Coast, Handbook on Trade and Commerce |url=https://books.google.com/books?id=54tpO-YYJ4AC&q=ako+adjei |page=3}}</ref> O ni daa nyɛ Minister of Trade and Labour, o nyɛla ŋun daa tumdi yaɣa pam n-tiri tiŋgbani maa, o nyɛla ŋun daa lihiri Agricultural Produce Marketing Board tuma zuɣu, Cocoa Marketing Board, Industrial Development Corporation, Trade Unions n-ti pahi "Cooperatives".<ref name=":Vieta"/>
Silimiin goli February biɛɣ'pihita yini ka dali yuuni 1956 , bɛ daa piigi o Minista zaŋ n-ti Interior and Justice, zaashee shɛli [[Archie Casely-Hayford]] ni daa na gbubi. Lala yuuni maa, o nyɛla bɛ ni daa labi piigi so yuuni 1956 Gold Coast legislative piibu piibu ka o daa zani n-ti Accra East district electoral area din be Gold Coast Legislative Assembly.
==Post Ghanaian independence==
===Minister for Interior and Justice===
[[File:The National Archives UK - CO 1069-43-65.jpg|thumb|Ghana's first cabinet in 1957<br />''Standing (L to R):'' [[J. H. Allassani]], [[Nathaniel Azarco Welbeck|N.A. Welbeck]], [[Kofi Asante Ofori-Atta]], Ako Adjei, [[Kwame Sanaa-Poku Jantuah|J.E. Jantuah]], [[Imoru Egala]]<br />''Sitting (L to R):'' [[Archie Casely-Hayford|A. Casely-Hayford]], [[Kojo Botsio]], [[Kwame Nkrumah]], [[Komla Agbeli Gbedemah]], [[Edward Asafu-Adjaye|E.O. Asafu-Adjaye]]]]
Din daa niŋ ka Ghana deegi di maŋsulinsi Silimiin goli March dabaa ayobu dali yuuni 1957, Prime Minister Dr. [[Kwame Nkrumah]] nyɛla ŋun daa piigi tondanima, Ako Adjeinyɛla bɛ ni daa piigi so Minista zaŋ n-ti "Interior and justice".<ref>{{cite book |last=Rathbone |first=Richard |date=2000 |title=Nkrumah & the Chiefs: The Politics of Chieftaincy in Ghana, 1951-60 |publisher=Ohio State University Press |isbn=9780821413067 |url=https://books.google.com/books?id=sDBclHlDsu8C&q=ako+adjei+interior&pg=PR15}}</ref> Silimiin goli August yuuni 1957, Ministry of Interior and Justice nyɛla bɛ ni daa waligi shɛli ka di pa nyɛ minista zaŋ n-ti Interior mini minista zaŋ n-ti Justice. Bɛ daa zaŋ Ministry of Interior n-ti Krobo Edusei ka Ako Adjei daa leei Minister of Justice.<ref name="NK">{{cite book |last=Nkrumah |first=Kwame |date=1957 |title=Ghana's Policy at Home and Abroad:Text of Speech Given in the Ghana Parliament, 29 August 1957, by Kwame Nkrumah, Prime Minister |url=https://books.google.com/books?id=vu42AAAAIAAJ&q=ako+adjei+interior&pg=PA13| page=13 |publisher=Information Office, Embassy of Ghana}}</ref> Wuma wuma nyɛla din daa yina wuhi ni ŋun daa niŋ lala taɣibu ŋɔ n daa ny Nkrumah, dama Ako Adjei daa nyɛla Ga daa nyɛla niriba pam neeni ni daa tiɣi so pam ka di bɛ to ni m bo yɛlimuɣisira niŋ Ga-Adangbe Shifimo Kpee ka di nyɛ bɛ ni daa piligi shɛli saha bela [[Accra]].<ref name="NC">{{cite web |title=New Commonwealth, Volume 38 |url=https://books.google.com/books?id=CEYlAQAAMAAJ&q=edusei+interior+justice+ga |publisher=Tothill Press |page=3 |date=1960}}</ref>
===Minister for Labour and Cooperatives===
Yuuni nyaaŋa, Ako Adjei nyɛla bɛ ni daa taɣi so Ministry of Labour and Cooperatives.<ref>{{cite web|title=Ghana Today, Volumes 1-2 |url=https://books.google.com/books?id=GsEqAAAAMAAJ&q=ako+adjei+labour+and+cooperative&pg=PA331 |publisher=Information Section, Ghana Office |page=11 |date=1957}}</ref> O ni daa nuyɛ Minister of Labour and Cooperatives, o nyɛla ŋun daa sɔŋsi di tooni chandi ka daa piligi so palla. O nyɛla ŋun daa tooi leeri kpɛma Ghananima laɣingu zaŋ n-ti [[United Nations]].<ref>{{cite web|title=Ghana Today, Volumes 1-2 |url=https://books.google.com/books?id=GsEqAAAAMAAJ&q=ako+adjei+labour+led+delegation&pg=RA26-PA2 |publisher=Information Section, Ghana Office |page=2 |date=1957}}</ref>
===Resident Minister in Guinea and Minister for Foreign Affairs===
Silimiin goli February yuuni 1959, Ako Adjei nyɛla ŋun daa deegi Nathaniel Azarco Wellbeck ka daa leei Resident Minister zaŋ n-ti [[Guinea]]. Din daa niŋ ka o nyɛ Ghana's chief ŋun zani n-ti Guinea, bɛ daa piigi o Minister of External Affairs Silimiin goli April lala yuuni maa.<ref name="FA">{{cite book |last=Grilli |first=Matteo |author-link=Kwame Nkrumah |date=6 August 2018 |title=Nkrumaism and African Nationalism:Ghana's Pan-African Foreign Policy in the Age of Decolonization |url=https://books.google.com/books?id=S4dnDwAAQBAJ&q=ako+adjei+foreign+affairs&pg=PA112| page=112 |publisher=Springer|isbn=9783319913254 }}</ref> O nyɛla ŋun daa gbubi lala nama yai ŋɔ din daa niŋ ka o nyɛ Ghana's resident minister in Guinea mini Ghana's Minister of External Affairs hali ni Silimiin goli September yuuni 1959din daa niŋ ka bɛ daa yihi o tuma zaŋ n-ti Guinea.<ref name="FA"/> Ŋun daa deegi o n daa nyɛ J. H Allassani ka daa leei Resident Minister of Guinea.<ref>{{cite book |last=Thompson |first=W. S. |date=1969 |title=Ghana's Foreign Policy, 1957-1966: Diplomacy Ideology, and the New State |url=https://books.google.com/books?id=rh7WCgAAQBAJ&q=Adjei+allassani&pg=PA75 |page=75 |publisher=Princeton University Press |isbn=9781400876303}}</ref>
Silimiin goli April dabaa anii dali yuuni 1961, Ako Adjei nyɛla ŋun daa be [[New York City]] din daa niŋ ka Nkrumah, lala saha ŋɔ tiŋgbani zuɣulan zaŋ n-ti [[Ghana]] daa yɛlli ni o yihi African Affairs nam labisi Ministry of External Affairs ka daa piigi Imoru Egala ka o daa leei Minister of State zaŋ n-ti African Affairs, a position Egalanyɛla ŋun gbubi lala zaashee ŋɔ saha bela.<ref name="WST">{{cite book |last=Thompson |first=W. S. |date=1969 |title=Ghana's Foreign Policy, 1957-1966: Diplomacy Ideology, and the New State |url=https://books.google.com/books?id=rh7WCgAAQBAJ&q=egala+foreign+affairs&pg=PA199 |page=199|publisher=Princeton University Press |isbn=9781400876303 }}</ref> Ako Adjei nyɛla ŋun daa labina Ghana ka bɛ daa bɛ ti o soli ni o naai o shikuru bɔhimbu yaɣa shɛli o ni daa niŋdi lala saha ŋɔ.<ref name="WST"/> O nyɛla ŋun daa niŋ kam ni gomnanti taɣi o yɛligu maa amaa ka daa leei bi di nasara .<ref name="WST"/>
Silimiin goli May yuuni 1961 "portfolio" zaŋ n-ti Minister of External Affairs nyɛla bɛ ni daa taɣi shɛli labi boli Minister of Foreign Affairs.<ref name="FA" /> Ako Adjei nyɛla ŋun daa leei Ghana tuuli Minister of Foreign Affairs.<ref>{{cite book|last=Ebenezer|first=Ako Adjei|author-link=Ebenezer Ako-Adjei|date=1992|title=Life and work of George Alfred Grant (Paa Grant)|url=https://books.google.com/books?id=pC4uAQAAIAAJ&q=ako+adjei|page=34|publisher=Waterville Publishing House|isbn=9789964502331}}</ref> Din daa niŋ ka o leei Ghana's tuuli foreign minister,o nyɛla ŋun daa niŋ kpaŋmaŋ pam ka daa zali zalisi din nyɛ din yɛn sɔŋ tiŋgbani maa. Lahabali din yina Shrikh I. C Quaye wuhiya ni o nyɛla ŋun daa sɔŋ ka bɛ daa piligi "international relations at the height of the cold war"".<ref name="Dr. Ako Adjei">{{cite web |title=Sankara Interchange re-named after Dr. Ako Adjei |url=http://www.modernghana.com/news/73675/1/sankara-interchange-re-named-after-dr-ako-adjei.html |access-date=5 June 2011 |publisher=Modern Ghana}}</ref> Kwesi Armah nyɛla ŋun daa di alizama jɛndi saha shɛli Ako Adjei'sni gbubi lala minisata tali ŋɔ ka yɛlli ni o nyɛla ŋun daa sɔŋ ka Ghana ka di zani [[United Nations|UN]] mini tiŋduya laɣinsi."<ref>{{cite book |last=Armah |first=Kwesi |author-link=Kwesi Armah |date=2004 |title=Peace Without Power: Ghana's Foreign Policy, 1957-1966 |page=20}}</ref>
Din daa niŋ ka o nyɛ Minister of Foreign Affairs, o nyɛla ŋun daa kari [[South Africa]]n neema zaŋ kpɛna Ghana ka daa yɛlli ni ni o nyɛla ŋun chɛ ka South Africans neema kpɛna Ghana di yi niŋ ka bɛ tiŋgbani ŋɔ yi saɣi n-ti "apartheid" .<ref>{{cite book |last=Asamoah |first=Obed |author-link=Obed Asamoah |date=2014 |title=The Political History of Ghana (1950-2013): The Experience of a Non-Conformist |url=https://books.google.com/books?id=O28ZBQAAQBAJ&q=ako+adjei+born&pg=PA106 |page=106|publisher=AuthorHouse |isbn=9781496985637 }}</ref> Lala saha ŋɔ , Ako Adjei nyɛla ŋun daa boli "a Union of African States, ni bɛ bo so'shɛŋa din yɛn kpaŋsi daabilim.<ref>{{cite book |last=Akinyemi |first=A. Bolaji |author-link=Bolaji Akinyemi |date=1974 |title=Foreign Policy and Federalism: The Nigerian Experience |page=160}}</ref>
Din daa niŋ ka bɛ daa niŋ laɣingu ni African Foreign Ministers, bɛ ni daa niŋ li luɣ'shɛli nyɛ Addis Ababa Silimiin goli June yuuni 1960, o nyɛla ŋun daa yɛlli ni bɛ piligimi "complete political union" zaŋ n-ti Africa ka niŋ kam ni piligi Africa Customs Union, Africa Free Trade Zone n-ti pahi Africa Development Fund; zalikpani shɛŋa di ni daa chani nyɛla Organization Of African Unity (OAU) ni daa saɣi n-ti shɛli ka di daa nya nam zani saha shɛli o ni daa be sarika ni yuuni 1963 ka Africa Union (AU) nyɛ din daa zani OAU zaani yuuni 2001.<ref name="ellison" />
Ako Adjei n daa ma kuli nyɛ Ministry of Foreign Affairs hali ni Silimiin goli August yuuni 1962 din daa niŋ ka bɛ daa mali ʒilisigu ni o nyɛla ŋun daa be Kulungugu bompi bahibu la ni, bɛ daa niŋ li bɛ ku tiŋgbani zuɣulan kuro, Dr. Kwame Nkrumah's Silimiin goli August dahin yini dali yuuni 1962. Nkrumahnyɛla ŋun daa zaŋ o maŋmaŋ zali o zaashee ŋɔ, Minister of Foreign Affairs yuuni 1962.<ref>{{cite book |last=Asamoah |first=Obed |author-link=Obed Asamoah |date=2014 |title=The Political History of Ghana (1950-2013): The Experience of a Non-Conformist |url=https://books.google.com/books?id=O28ZBQAAQBAJ&q=ako+adjei+foreign+affairs&pg=PA57 |page=57|publisher=AuthorHouse |isbn=9781496985637 }}</ref>
==Treason trial and detention==
[[File:Osagyefo Kwame Nkrumah Bomb Attack.jpg|thumb|The spot in [[Kulungugu]] where the bomb was thrown in an attempt to assassinate the then president Dr. [[Kwame Nkrumah]]]]
[[Kwame Nkrumah]] daa goya chaŋ Tenkodogo silimin goli July 31, yuuni 1962 ni o mini Mourice Yameogo. Upper Volta din pa nyɛ [[Burkina Faso]] tiŋgbani zuɣulana ti di fiila. Bɛ alizama ŋɔ daa nyɛla bɛ ni yɛn gbaai shɛm n yihi baariyanim' din be Ghana mini Upper Volta sunsuuni. Niŋsim shɛli din daa wuhiri gbansabila tiŋgbani ni laɣim yim. Sa kurigu daa nyɛla ŋun luna ka di zuɣu che ka o-yi Tenkodogo n labi silimin goli August 1, yuuni 1962 daa niŋ tɔm, ka di daa che ka bɛ piigi fukumsi buɣibahi bahi pala din yoori tiŋsi ayi ŋɔ zuɣu. Lahabali daa yina n nwuhi ni bɛ bahi tiŋgbani zuɣulana bompi [Kulungugu, tiŋ din Upper Region, [[Ghana]] din daa niŋ ka o zani ni o deei pini bia sani.<ref name=ellison/>
Ako Adjei, ŋun daa nyɛ minisita zaŋ n-ti diŋduya yɛltɔɣa, n-ti pahi Tawia Adamafio, ŋun daa nyɛ lahabali wuligibu minisita, Hugh Horatio Cofie Crabbe, lala saha CPP gbaŋ ŋmari kpɛma, Joseph Yaw Manu, gɔmnanti tuun' tumda ni ŋun daa be "United Party" (UP) ni Robert Benjamin Otchere, UP jintɔri kuro, bɛ daa pa ba sɔɣu ni bɛ ni n-bori ni bɛ ku tiŋgbani zuɣulana maa.<ref name=ellison/>
Ako Adjei, Tawiah Adamafio ni Cofie Crabbe ban daa nyɛla kootu ni yihi shɛba nuu ni bɛ bɛ tum taali ka wuhi shɛhira shɛŋa bɛ ni zaŋ di ba maa nyɛla yɛltɔɣa din niŋ dolisi lala yɛltɔɣa maa, ka di daliri yila bɛ bi niŋ zaɣa ni [[Convention People's Party]] (CPP) zuɣu n-daa tahi lala ŋmanpa maa.<ref name=ellison/> Jintɔri daa buɣisi bɛ taali ŋɔ la:
{{blockquote|Solo ŋɔ ni... zaŋ chaŋ gamo ŋɔ niŋ bu, bana (Adamafio, Crabbe, and Ako Adjei), nyɛla ban waligi bɛ maŋa ka toondani maa, bɛ ni daa kongili so kamani bɛ yuri maa. Bɛ kpɛla loori konkoba n-chaŋ tooni pam ka che tiŋgbani zuɣulana bahi nyaaŋa.|F. E. Techie Menson fiila jinaduu silimin goli September6, yuuni 1962.<ref name=ellison/>}}
Di daa lahi zami ni bɛ diba saliya din daa niŋ ka tindana so gba yɛli ni shɛhira zaŋ chaŋ lala niriba ata polo ka bɛ shiri gbaai ni bɛ ku tiŋgbani zuɣulana ŋɔ.<ref name=ellison/>
Jaaji shɛba ban di lala niriba ata ŋɔ saliya maa – Justice Sir. [[Kobina Arku Korsah]], Justice [[Edward Akufo-Addo]] (Big Six]]) ni Justice Kofi Adumua Bossman – daa nyɛla bɛ ni niŋ shɛba firimiinsi ka bɛ che tuma. Jaajinima ayi ban daa pahi maa, William Bedford Van Lare ni Robert Samuel Blay (ŋun daa pahi ka bɛ kpa United Gold Coast Convention) daa nyɛla bɛ ni kari shɛba din daa daŋ tɔ ayirimo saɣisiri jaajinima ata karibu maa. Nkrumah daa naan pa kpa jaajinima pia ni ayi ka bɛ kpɛm nyɛ Justice [[Julius Sarkodee-Addo]],<ref name="Obed">{{cite book |last=Asamoah |first=Obed |author-link=Obed Asamoah |date=2014 |title=The Political History of Ghana (1950-2013): The Experience of a Non-Conformist |url=https://books.google.com/books?id=O28ZBQAAQBAJ&q=new+judges+sarkodee+addo+swanzy&pg=PA55 |page=55|publisher=AuthorHouse |isbn=9781496985637 }}</ref> ŋun daa nya ka lala niriba ŋɔ shiri tum taali zaŋ tindana maa yɛltɔɣa zuɣu. Ako Adjei mini lala niriba ayi ban pahi daa nyɛla jaaji ni wuhi ni bɛ kum shɛba, amaa, tiŋgbani zuɣulana daa zaɣisi kubu maa ka yɛli ni bɛ kpɛhi mi ba sarika bɛ yuun' pishi, o alizama jinaduu silimin goli March 26, yuuni 1965.<ref name=ellison/><ref name=":Vieta"/><ref name="Obed"/>
Ako Adjei tiɛri yɛltɔɣa shɛli din daa niŋ silimin goli August 1, yuuni 1962 maa yɛliya:<blockquote>"N daa nyɛla ŋun bi tum taali ka niriba ban gba daa pahi maa, Tawia Adamafio and Cofie Crabbe be tum taali. Din daa niŋ nyɛla, ni daa nya tiŋduya minisita maa, n daa biɛli la Nkrumah chaŋ ni o mini tiŋgbani zuɣulana Yameogo ti di fiila Tenkudugu, din be Togo, Ghana ni Upper Volta silimin goli July 31, yuuni 1962. Di ni daa niŋ ka ti labiri na, n-daa biɛla tiŋgbani zuɣulana paati din zani Kulungugu shikuru. Saha bihi zuɣu din daa niŋ ka tiŋgbani zuɣulana paai na ti zani ka deei pini shikuru bil'sani, ka bɛ zaŋ bɛn kpulli lab' o na. Lala bia ŋɔ daa nyɛla di ni ŋmɛ ka ŋun kuli kpi di ni. Zuɣusuŋ maa, lala bɛni ŋɔ daa nyɛhigi tiŋgbani zuɣulana amaa di biɛla daa paai o nyaaŋa. Di daa kpuɣi Osagyefo tahi [[Bawku]] ka bɛ daa lahi zaŋ o tirisi Tamale. Ti ni daa labi na Accra binshɛɣu kam daa kuli chaŋla viɛnyɛla. Ka zaŋ chaŋ silimin goli July bahigu yuuni 1962, ka n deeilahibali din daa yina Dr. Okechuku Ekejeani, n Lincoln University mabia kuro ni n mini Nkrumah zo. O daa gomi chani [[London]] ka daa zani n mini tiŋgbani zuɣulana sani. Ni daa zaŋ wuhi Nkrumah, o daa yɛli ma ni n zaŋ mi o kuli n yiŋa ka o ti doni. N daa yɛn zaŋ chaŋ Flagstaff House biɛ kaali pɔi ka o daa naai labi [[Lagos]] wuntaŋ ni. Di daa ku beni ni ŋuna Alaaba dali, silimin goli August 29, yuuni 1962 ka bɛ daa kana di gbaai ma zaŋ ma chaŋ. Yuma din daa doli na, Naawuni ko n-daa mi din niŋ ma."<ref name=":Vieta"/></blockquote>
Ako Adjei n-ti pahi niriba ata maa zuɣu daa pahila siyaasa niriba shɛba National Liberation Council ni daa yooi bahi din daa niŋ ka bɛ ŋmɛ n-paai Nkrumah mini o gɔmnanti silimin goli February 24, yuuni 1966. National Liberation Council daa yihi o Nsawam Medium Security Prison silimin goli September 6, yuuni 1966.<ref name=ellison/><ref name=":Vieta"/>
== O Bahigu Biɛhigu ==
Dabsili shɛli din daa kana pɔi ni o sarika yiɣibu dabsili yuuni 1966 pulini, Ako Adjei daa yihila o nuu ka che siyaasa baayan o ni daa nye nyari sheli la zuɣu, bin shɛɣu o ni daa ʒiya ni bɛ ŋmala ʒiri n pa o n ti pahi o ni daa k[pe sarika puuni la. Baayan bɛ ni yiɣi o sarika puuni, o daa pa zaŋ la o maŋa n ti o daŋ mini o tuma zaŋ kpa kootu yɛltɔɣa polo. <ref name=":Vieta2">{{cite book|author=Vieta, Kojo T.|url=https://books.google.com/books?id=uw0OAQAAMAAJ&q=ebenezer+ako+adjei|title=The Flagbearers of Ghana:Profiles of One Hundred Distinguished Ghanaians|date=1999|publisher=Ena Publications|isbn=9789988001384|page=56}}</ref>
O daa pa kula o saha n niŋ di o paɣa mini o bihi puuni, o paɣa mini o bihi daa nyɛla ban tabi n sɔŋ o pam saha shɛŋa bɛ ni daa duhi o kootu n kari o sariya, ka lahi bɔ saha shɛli bɛ ni daa lahi kari o sariya halli ni o sarika kpɛbu saha.<ref name=":Vieta3">{{cite book|author=Vieta, Kojo T.|url=https://books.google.com/books?id=uw0OAQAAMAAJ&q=ebenezer+ako+adjei|title=The Flagbearers of Ghana:Profiles of One Hundred Distinguished Ghanaians|date=1999|publisher=Ena Publications|isbn=9789988001384|page=56}}</ref>
O daa labi mi m pu o tuma biɛhigu, ka daa di nasara zaŋ kpa o kootu mali zani polo, kootu shɛli din yuli booni Teianshi Chambers, ka daa pa labi o kootu tuma ni nti labi nye o alikaale tumtumda.<ref name=":Vieta5">{{cite book|author=Vieta, Kojo T.|url=https://books.google.com/books?id=uw0OAQAAMAAJ&q=ebenezer+ako+adjei|title=The Flagbearers of Ghana:Profiles of One Hundred Distinguished Ghanaians|date=1999|publisher=Ena Publications|isbn=9789988001384|page=56}}</ref>
Baayan sooja govinanti shɛli din daa pahiri ayi din niŋ Ghana tiŋgbani puuni, bɛ daa zaŋ la Ako Adjei m pahi 'Commision' daambolo puuni. ka di nyɛla [[:en:Supreme_Military_Council_(Ghana)|Supreme Military Council]] n daa zaŋ o m pahi ŋa puuni, yuuni 1978, kabi tuma daa n nye ni bɛ sabi zali kpana kundu n ti Ghana tiŋgbani. A yi kana nti lihi lahabaya sabu yili dina ka bɛ booni The Ghanaian Chronicle vihigu puuni, saha shɛli bɛ ni daa nye Ako Adjei ka o bie asanzanima daambolo puuni daa nyɛla din dahinshɛli Ghana ninvuhi timsa ni daa laɣim ka di nyɛla Ghana zuɣulan kuro, Jerry John Rawlings, saha shɛli din daa paai o zuɣulan' tali bahigu. Amaa pirin la o ni daa be yɛli shɛli la puuni la zuɣu, o niriba daa bɛ saɣi ni lahabaya sabira bɔhi o bohisi,<ref name="AKO2">{{cite web|date=24 February 2002|title=Ako Adjei Laid to Rest|url=https://mobile.ghanaweb.com/GhanaHomePage/NewsArchive/Ako-Adjei-Laid-to-Rest-21991|access-date=23 April 2020|work=Ghana Web}}</ref>
==Kpibu mini soɣibu ==
Ako Adjei nyɛla ŋun daa pahi Big Six zuɣu. O nyɛla ŋun daa kpi Silimiin goli January biɛɣ'pinaanahi dali yuuni 2002 ashibiti yuli booni Korle-Bu Teaching Hospital saha shɛli o ni daa nyɛ yuun pihinii ni anu. O nyɛla ŋun daa mali paɣa ni bihi anahi .<ref name=ellison/>
O ni daa kpi tiŋgbani ŋɔ ninvuɣ kara nyɛla ban daa chaŋ li la Ghana tiŋgbani zuɣulan kuro John Kufour nyɛ ŋun daa yɛlli ni bɛ yɛn ti o la "State burial".<ref name=ellison/><ref name="gna">{{cite web|url=https://www.modernghana.com/news/19729/dr-ako-adjei-would-be-given-state-burial.html |title=Dr Ako-Adjei would be given state burial - JAK |publisher=Ghanaweb | date=18 January 2002 |access-date=24 April 2020}}</ref> O nyɛla ŋun daa yɛlli ni tiŋgbani nyɛla din di Dr. Ako-Adjei samli pirinla kpaŋmaŋ shɛli o ni daa niŋ n-ti tiŋgbani maa zuɣu. O nyɛla ŋun pahi Big Six Ghana's siyaasa tali taarihi puuni, Dr. Ako-Adjei kpibu ŋɔ nyɛla din daa wuhi ni bɛ lala ninvuɣ shɛba ban daa niŋ kpaŋmaŋ ka Ghana di maŋsulinsi ŋɔ zaa kpi lala saha maa. Amaa yuli shɛli bɛ ni daa zali lala saha ŋɔ nyɛla din ku tooi kpihim. O fiila puuni yaha, o daa pahi o yɛligu,<nowiki>''</nowiki> ni Dr Ako Adjei nima daa kpaya siyaasa paati paati shɛli din yina ni di sɔŋ gɔvinanti maa pam. ka yƐli ni Ghana mulichi kam ŋun diri anfaani balibu kam ka di nɣela bɛ tuun shɛli ni kpaŋmaŋa shɛli bɛ ni niŋ zali Ghana, nyɛla ban simsi ni bɛ puhi ka pahi ba pam ka zaŋ bɛ sɔŋsim balibu kam n sɔŋ Dr. Ako-Adjei daŋ ka bɛ bo simsibu ni sɔɣibu ŋan gaɣim n ti o<nowiki>''</nowiki> <ref name="gna"/>
Lala saha maa Ghana kpeen so Ŋun tuma daa jɛndi Alikaale mini maŋsulinsi zuɣu zabi bu, ka lahi nye Ghana zuyulan' kuro, H.E Nana Akufo-Addo, ŋun gba kana ni o ti zaŋ a bahigu jilima n ti Dr. Ako-Adjei, gab daa zaŋ o ziliŋ kɔm n ti ka o yɛltɔɣa n nye, <nowiki>''</nowiki> ni Dr. Ako-Adjeikum nyɛla ku' shɛli din kana n ti pa ti wuhiri Ghana mulichi kam ni ninvuƔi shɛba ban yina n ti zaŋ bɛ nyɛviya n pa talima ka tuhi n deei maŋ sulinsi n ti Ghana pa nyɛla ban zaa labi yƐlimaŋli shee zuŋɔ, ka di pa wuhiri ni Ghana pa nyɛla din yen zabi di maŋmaŋ zuɣu,<nowiki>''</nowiki> O daa lahi pahiya ni <nowiki>''</nowiki> ni nyari shɛli din daa kpaŋsi bɛ kɔba ni ni bɛ zaŋ govinanti shɛli din mali niriba sulinsi n tiriba yɔli daa nyɛla din nye nasara, ka di wuhiri ni bɛ daa nyɛla ban tum tuma pam n ti ti tiŋgbani ŋɔ ka o pahi ninvuɣi sheba ban nye ti Ghana waɣara<nowiki>''</nowiki><ref name=":1">{{Cite web|title=Dr Ako-Adjei would be given state burial - JAK|url=https://www.modernghana.com/blogs/19729/dr-ako-adjei-would-be-given-state-burial-jak.html|access-date=2025-06-20|website=Modern Ghana|language=en}}</ref>
Yaha, Jake Obetsebi-Lamptey, ŋun gba daa kani la, ka gba daa nye kpeen so Ŋun su Ghana Alizam ni lahabaya wuligu, gba ziliŋ kɔm ni daa nye sheli n bɔ ŋɔ, <nowiki>''</nowiki> Ni Alizama sheli din wuhiri Ghana Pilli waɣara Ayɔbu la nƔela din bɛ kpi din niŋ ka bɛ bahigu niri pa nye gba kɔŋ o nyevuli zuŋɔ ŋɔ domi bɛ tuma nyɛla din kuliya yen be biɛhigu ni hali ni saha waɣila din be tooni n kan na. Ghana mulichi nima pam gba daa nyɛla ban za waɣara Ayɔbu ŋɔ nyaanga , ba n daa bie maŋsulinsi mini govinanti shɛli din mali niriba sulinsi n tiriba yɔli zabbu tooni, Ayi ku A maŋa n ti A tiŋgbani, A nyɛla tiŋgbani maa ni yɛn teeri sɔ yɛla saha kam."<ref name=":1" />
O daa pa labi mi m pu o tuma biɛhigu , ka lahi di nasara zaŋ kpa o kootu mali zani polo, din yuli nye Teianshi Chambers, ka daa pa labi piligu o ʒengama zuɣu kootu tuma tumbu.<ref name=":Vieta4">{{cite book|author=Vieta, Kojo T.|url=https://books.google.com/books?id=uw0OAQAAMAAJ&q=ebenezer+ako+adjei|title=The Flagbearers of Ghana:Profiles of One Hundred Distinguished Ghanaians|date=1999|publisher=Ena Publications|isbn=9789988001384|page=56}}</ref>
===State burial===
Dabisili shɛli bɛ ni daa yɛn soɣi o ŋɔ, bɛ nyɛla ban daa wuhi Ghana tuuta nima wuhiri kpaŋmaŋ shɛli o ni niŋ n-ti tiŋgbani maa.<ref name="gna"/> O kuli maa nyɛla din daa niŋ "state house". Ninvuɣ shɛba ban daa be o kuli yili ŋɔ n daa nyɛ siyaasa niriba, daabihi, minisata nima, council of state kpamba, Naanima, zosimnima ni ban kam daa pahi.<ref name="AKO"/>
<nowiki>''</nowiki>Wreath<nowiki>''</nowiki> din tooi zooi ka di nya <nowiki>''</nowiki>flowers<nowiki>''</nowiki> la nyɛla Ghana zuɣu lana lala saha maa, jilima lana John Agyekum Kufour, daa nyɛla o ni zani Ghana mulichi zaani n zaŋ m pa Dr. Ako-Adjei, kum adaka zuɣu, mr Hack man Owusu-Agyeman, ŋun gba daa nye minisa nti Ghana tiŋduya yɛli gɔla, gba daa zani la o yahili ni ban tum di nsɔŋ di o zaani m gnba zaŋ jilima bahigu pini ŋɔ maa n pa Dr. Ako-Adjei kum adaka zuɣu, Mr Paul Adu-Gyamfi, ŋun gba daa nye zuɣu lana nti Ghana Alikaale Yaɣili, daa nyƐla ŋun pahi ata n gba daa zani la o yahili ni ban tum di n sɔŋ di o zaani m gba zaŋ jilima bahigu pini ŋɔ maa n pa Dr. Ako-Adjei kum adaka zuɣu, ŋun daa pahi anahi maa daa nyɛla Dr. Ako-Adjei daŋ nira ŋun daa zani daŋ maa zaa zuɣu n zaŋ li m pa adaka maa zuɣu.<ref>{{Cite news|date=-001-11-30T00:00:00+00:00|title=Ako Adjei Laid to Rest|language=en-US|work=GhanaWeb|url=https://mobile.ghanaweb.com/GhanaHomePage/NewsArchive/Ako-Adjei-Laid-to-Rest-21991|access-date=2025-06-20}}</ref>
Din daa niŋ ka bɛ ti o "State burial" nyaaŋa, "private burial" nyɛla din daa niŋ mausoleum zaŋ n-ti Holy Church of God, Okoman, Dome din be [[Accra]].<ref>{{cite web|url=https://mobile.ghanaweb.com/GhanaHomePage/features/Dr-Ebenezer-Ako-Adjei-An-Appreciation-21921 |title=Ghana: Ako Adjei Laid to Rest |work=GhanaWeb |date=30 November 2001 |publisher=AllAfrica |access-date=22 April 2020}}</ref>
==Maŋamaŋa biɛhigu==
Ako Adjei nyɛla ŋun daa niŋTheodosia Ako Adjei (''née'' Kote-Amon) amiliya ka o mini o nyɛ ban mali bihi anahi ban zaa nyɛ paɣaba. O nyɛla dolodolo nira ka nyɛ ŋun daa chani Perisbyterian Church of Ghana. O ni daa nyɛ dolodolo nira ŋɔ, o nyɛla ŋun daa mali dihitabili ni Naawuni n nyɛ ŋun niŋdi binshɛɣu kam n-tiri vuhirigu kam ŋun be dunia ŋɔ ni. "Sokam ni tu ni bɛ niŋ shɛm nyɛla bɛ jamdi Naawuni ka o niŋ bɛ ni bori binshɛŋa zaa n-ti ba."<ref name=":Vieta"/>
==Honours==
*Yuuni 1946, o nyɛla ŋun daa leei ŋun pahi Royal Institute of International Afairs nira <ref name="EAA">{{cite journal |title=Ghana Year Book 1959 | date=1959 |publisher=Graphic Corporation | page=143 |journal=Ghana Year Book}}</ref>
*Yuuni 1952 o nyɛla ŋun daa leei ŋun pahi American Academy of Political and Social Science .<ref name="EAA"/>
*Yuuni 1962 , o nyɛla ŋun daa deegi Honorary degree zaŋ n-ti Doctor of Laws ka di daa yina, Lincoln University, [[Pennsylvania]], [[United States]]<ref>{{cite web |title=Ako-Adjei, Ebenezer |url=http://www.s9.com/Biography/Ako-Adjei-Ebenezer |access-date=14 April 2007 |work=Biographies |publisher=}}</ref>
*Silimiin goli March dabaa ayopɔin dali yuuni 1997 din daa niŋ ka Ghana nima daa yɛn niŋ 40th Maŋsulisi dabisili chuɣu puhibu, Ako Adjei nyɛla ninvuɣ so bɛ ni daa piigi ɔfisa zaŋ n-ti Order of the Star of Ghana –ka ŋun daa piigi o li ŋɔ nyɛ tiŋgbani zuɣulan kuro [[Jerry Rawlings|Jerry John Rawlings]] zaŋ n-ti kpaŋmaŋ shɛli o ni daa niŋ Ghana maŋsulinsi deebu ni" <ref name=ellison/>
*Yuuni 1999, o nyɛla ŋun daa deegi Millennium Excellence Award for Outstanding Statesmen.<ref name="Dr. Ako Adjei">{{cite web|title=Sankara Interchange re-named after Dr. Ako Adjei|url=http://www.modernghana.com/news/73675/1/sankara-interchange-re-named-after-dr-ako-adjei.html|access-date=5 June 2011|publisher=Modern Ghana}}</ref>
==Legacy==
Ako Adjei Interchange din be Accra, bɛ ni daa na mi shɛli Sankara Interchange nyɛla bɛ ni daa labi taɣi shɛli yuli zaŋ n-ti o.<ref>{{Cite web|title=Sankara Interchange re-named after Dr. Ako Adjei|url=https://www.modernghana.com/news/73675/sankara-interchange-re-named-after-dr-ako-adjei.html|access-date=2020-12-26|website=Modern Ghana|language=en}}</ref><ref>{{Cite web|title=Sankara Overpass Renamed After Ako Adjei|url=https://www.modernghana.com/news/27058/sankara-overpass-renamed-after-ako-adjei.html|access-date=2020-12-26|website=Modern Ghana|language=en}}</ref> Ako-Adjei Park gba nyɛla din be Osu, Accra.
== Nolini yɛltɔɣa ==
<blockquote>"Ghana nyɛla ti tingbani . Ti ka shɛli polo pahi di zuɣu . Kpenŋ ŋɔ ka Naawuni zaŋti niŋ ka ti baŋ ni di nyɛla din vɛli ti ti zaa ."<ref name="ellison2" /></blockquote>
==Kundivihira==
{{Reflist}}
==External links==
*[http://www.ghanaweb.com/GhanaHomePage/features/artikel.php?ID=21921 Ghana Home Page], ghanaweb.com
*[http://www.s9.com/Biography/Ako-Adjei-Ebenezer Biography], s9.com
*[https://web.archive.org/web/20110129025414/http://www.kokorokoo.com/LaaClub/LaHallOfFame.aspx Profile], kokorokoo.com via archive.org
{{DEFAULTSORT:Adjei, Ako}}
[[Pubu:Lahabaya zaa]]
[[Pubu: Lahabaya zaa]]
[[Pubu:Ninsala ŋun lahi ka o nyevuli ni]]
[[Pubu:Daabihi]]
[[Pubu:Ghana dolo dolo niraba]]
[[Pubu:Paɣaba]]
[[Pubu:Paɣa]]
9vpmv5jvtzcbblzbq1o365rvtmqqqzb
115872
115871
2025-06-20T05:18:41Z
Abdul-Rauf Moshie
3942
/* State burial */
115872
wikitext
text/x-wiki
{{Bio}}
'''Ako Adjei''' (bɛ daa dɔɣi o la Silimiingoli June biɛɣ' pia ni ayopɔin dali yuuni 1916 ka o daa ti kpi bee n-kani Silimiingoli January biɛɣu pia ni anahi dali yuuni 2002),<ref name=":0">{{cite journal|title=Ako Adjei--the Walking History of Ghana:Cameron Duodu on One of the Founding Fathers of Ghanaian Independence Who Died in Accra on 14 January |last=Duodu |first=Cameron |date=March 2002|url= https://www.questia.com/magazine/1G1-83534325/ako-adjei-the-walking-history-of-ghana-cameron|journal=[[New African]] |access-date=26 June 2019}}</ref> O daa nyɛla [[Ghana]]ian [[siyaasa]] nira, alikaali nira nti pahi lahabali tira. O nyɛla ŋun daa be United Gold Coast convention ka daa pahi toondaan nima ayobu shɛba ban daa niŋ kpaŋmaŋa ka [[Ghana]] deegi di maŋsulinli la puuni yino, ninvuɣ shɛba bɛ ni daa na booni The Big Six.<ref>{{Cite web |date=2020-08-06 |title=Big six enduring lessons from the founding fathers of Ghana |url=https://www.ghanaweb.com/GhanaHomePage/features/Big-six-enduring-lessons-from-the-founding-fathers-of-Ghana-1027507 |access-date=2024-03-06 |website=GhanaWeb |language=en}}</ref><ref>{{Cite web |last=Afful |first=Aba |date=2019-10-16 |title=Meet Dr. Ako-Adjei the only Big Six member who lived through 9 governments |url=https://yen.com.gh/135273-the-amazing-story-big-six-member-dr-ako-adjei-lived-9-governments.html |access-date=2024-03-06 |website=Yen.com.gh - Ghana news. |language=en}}</ref> Adjei nyɛla ŋun daa leei jintɔra zaŋ n-ti [[Convention People's Party]] yuuni 1954 ka nyɛ ŋun daa gbubi minista tali hali ni yuuni 1962 din daa niŋ ka o nyɛ Minister for Foreign Affairs.<ref>{{Cite web |title=Ghana pays tribute to founders' - Graphic Online |url=https://www.graphic.com.gh/news/politics/ghana-pays-tribute-to-founders.html |access-date=2020-08-05 |website=graphic ghana |date=4 August 2020 |language=en-gb}}</ref>
Bɛ daa dɔɣi o la tiŋ yuli booni Adjeikrom, tiŋ'kpaŋ bila din be Akyem Abuakwa yaɣili, Ako Adjei nyɛla ŋun nya o "tertiary" shikuru baŋsim [[United States]] mini United Kingdom. Din daa niŋ ka o nya o shikuru baŋsim sambani nyaaŋa, o nyɛla ŋun daa labina n daa ti pahi Gold Coast's struggle zaŋ n ti siyaasa tali maŋsulinsi deebu ka nyɛ ŋun daa pahi United Gold Coast Convention (UGCC) ka nyɛ ŋun pahi ninvuɣ shɛba ban piligi li zuɣu. Ako Adjei nyɛla ŋun daa zaŋ [[Kwame Nkrumah]] wuhi Ghana siyaasa tali din daa niŋ ka o yɛlli o yɛltɔɣa sabiri shɛli o ni daa zaŋ wuhi salo Organising Secretary zaŋ n-ti UGCC.<ref name="ellison">{{cite web |url=http://www.ghanaweb.com/GhanaHomePage/features/artikel.php?ID=21921 |title=Dr. Ebenezer Ako Adjei - An Appreciation |access-date=14 April 2007 |date=22 February 2002 |last=Ellison |first=Kofi |work=Ghana Web |publisher=Ghana Home Page}}</ref>
Din daa niŋ ka Ghana deegi di maŋsulinsi nyaaŋa, Ako Adjei nyɛla ŋun daa toondana zaŋ n-ti siyaasat tali yaɣa pam kamani o ni daa leei tuuli minisata zaŋ n-ti Interior and justice zaŋ n-ti [[Ghana]]. O nyɛla ŋun daa lahi leei Ghana tuuli Minister for Foreign Affairs din daa niŋ ka bɛ daa taɣi o yihi o Minister for External Affairs labisi Minister for Foreign Affairs Siimiin goli May yuuni 1961. Ako Adjei's siyaasa tali tuma nyɛla din daa dɔni tiŋ din daa niŋ ka o piligi tiŋgbani zuɣulan kuro Kwame Nkrumah tɔhibu ni Kulungugu bomb yuuni 1962.
Din daa niŋ ka bɛ daa bahi o yuuni 1966, Ako Adjei, nyɛla niriba pam ni daa bɛ lahi nyari so bee so daa bi lahi wumdi o lahabali Ghana lahabali churi ni mini siyaasa yɛltɔɣa ni. O nyɛla ŋun daa zaŋ o zaɣa niŋ o daŋ ni mini o alikaali tali ni. Yuuni 1992 o nyɛla ŋun daa zaŋ Ghananima daabia George Grant lahabali pa pohim zuɣu.<ref>{{Cite book|last=Adjei|first=Ako|url=https://www.worldcat.org/oclc/32650474|title=Life and work of George Alfred Grant (Paa Grant)|date=1992|publisher=Waterville Pub. House|isbn=978-9964-5-0233-1|location=Accra|language=en|oclc=32650474}}</ref> Yuuni 1997 o nyɛla ŋun daa di Order Of the Star Of Ghana pini– di nyɛla pini titali zaŋ n-ti Republic of Ghana ka di nyɛla kpaŋmaŋ shɛli o ni daa niŋ zaŋ n-ti Ghana maŋsulinsi deebu zuɣu. Ako Adjei nyɛla ŋun daa kpi yuuni 2002 din daa niŋ ka duro daa gbaagi o saha bela nyaaŋa.<ref>{{cite web | url=
https://www.modernghana.com/amp/news/1021213/big-six-enduring-lessons-from-the-founding-father.html | title=Big Six Enduring Lessons From The Founding Fathers Of Ghana | date=6 August 2020 | access-date=2021-08-26 }}</ref>
== Piligu biɛhigu mini shikuru baŋsim ==
===Gold Coast===
Ako Adjei nyɛla bɛ daa dɔɣi so Silimiin goli June biɛɣ'pinaayopɔin dali yuuni 1916 tiŋ yuli booni Adjeikrom ka di be Akyem Abuakwa tiŋgbani.<ref name=ellison/> Adjeikrom nyɛla tiŋ'shɛli din nyɛ pukpariba tiŋ din be Eastern Region zaŋ n-ti [[Ghana]] (bɛ ni daa na mi shɛli Gold Coast la). O ba n daa nyɛ Samuel Adjei ŋun daa nyɛ pukpara mini daabia la ka o ma daa nyɛ Johanna Okaile Adjei. O lammba ŋɔ zaa nyɛla ban daa yina La, tiŋ din miri [[Accra]]. O nyɛla ŋun mali tizo'dabba mini tizo'paɣaba pam amaa ŋun daa nyɛ bi'sani.<ref name=":Vieta">{{cite book |author=Vieta, Kojo T. | date=1999 | title=The Flagbearers of Ghana:Profiles of One Hundred Distinguished Ghanaians | url=https://books.google.com/books?id=uw0OAQAAMAAJ&q=ebenezer+ako+adjei | publisher=Ena Publications |page=56| isbn=9789988001384 }}</ref><ref name="OA">{{cite book |title= The life and times of Dr. J. B. Danquah|last=Ofosu-Appiah|first=L H |year=1974 |publisher=Waterville Pub. House |page=64 }}</ref>
O piligu shikuru nyɛla din daa piligi Eastern Region shikuru yuli booni Busoso Railway Primary School, ni ka o daa chani o naba kamani "14 miles" chani shikuru ka kuna. O nyɛla ninvuɣ so bɛ ni daa zaŋ labisi [[Accra]] ka o daa ti tuɣi o shikuru baŋsim bɔbu La Presbyterian Junior School ka daa ʒini dura ata ni. O nyɛla ŋun daa bi tooi yɛri Ga balli ka di daa nyɛ lammba balli amaa o daa nyɛla ŋun tooi karimba ka sabbi kambonsili ka nyɛ ŋun daa lahi yɛri Dangme. O nyɛla ŋun daa tuɣi La Presbyterian Senior School hali ni yuuni 1933 din daa niŋ ka o daa paai Standard Six. Silimiin goli March yuuni 1933 o nyɛla ŋun daa di "scholarship" ni ti chaŋ Christ Church Grammar School. O nyɛla ŋun daa labina La Presbyterian Senior School chiri yini nyaaŋa o ni daa chaŋ Christ Church Grammar School dama o suhi daa bi gbaai shikuru maa.<ref name="OA"/>
O ba nyɛla ŋun daa pa zaŋ o tahi [[Accra Academy]] din daa nyɛ "private secondary" shikuru. Silimiin goli April yuuni 1933 o nyɛla ŋun daa kpɛ Accra Academy ka daa yɛlli ni o suhi lala shikuru ŋɔ. O nyɛla ŋun daa chani "mile" nima anahi yiri La chani Jamestown (ni ka shikuru ŋɔ daa be), dama o nyɛla ŋun daa na ku tooi yo loori ziuɣu ka di liɣiri nyɛ din daa yiɣisi kamani " two pence". Yuuni 1934, o nyɛla ŋun daa sabbi Junior Cambridge zahimbu ka daa paasi. Din daa niŋ ka o be Accra Academy,o nyɛla ŋun daa bi tooi nyari "cost of books" amaa karimba nima maa yino, Mr. Halm Addo (ninvuɣ shɛba ban daa kpa shikuru ŋɔ yino ) nyɛla ŋun daa sɔŋdi o ni liɣiri ka o dari bukunima. Silimiin goli December yuuni 1936, o nyɛla ŋun daa pahi shikuru bihi shɛba Accra Academy ni daa zaŋ n-ti Cambridge Senior School leaving Certificate Examination. Bɛ shikuru bihi shɛba ban daa sabi lala zahimbu ŋɔ puuni, niriba ayi n daa paasi ka di saɣi ni bɛ chami London Matriculation Examination Board. Bɛ yino n daa nyɛ Ako Adjei.<ref name="OA" />
O daa nyɛla karimba zaŋ n-ti Accra Academy yuuni 1937<ref>{{cite book |last=Segal |first=Ronald |date=1961 |title=Political Africa:A Who's who of Personalities and Parties |url=https://books.google.com/books?id=HuE_AAAAYAAJ&q=taught+academy+1938| page=7| publisher=Praeger}}</ref> pɔi ka daa chaŋ n-ti pahi Junior Civil Service Silimiin goli June yuuni 1937. Bin din gbaai Silimiin goli June yuuni 1937 zaŋ hali ni Silimiin goli December yuuni 1938 o daa nyɛla Second Division Clerk zaŋ n-ti Gold Coast Civil Service. O nyɛla bɛ ni daa yɛlli so ni o sɔŋmi Harold Cooper, European Assistant Colonial Secretary mini J.E. S de Graft-Hayford ni ka bɛ laɣim ka kpa Gold Coast Broadcasting Service. Din bɔŋɔ piligu n daa nyɛ bɛ ni pa mi shɛli [[Ghana Broadcasting Corporation]].<ref name="OA" />
Din daa niŋ ka o bɔhindi Accra Academy Ako Adjei nyɛla ŋun daa mali zaɣa ni lahabalitbu, o nyɛla ŋun daa sabbi n-ti ''[[African Morning Post]]'', lahabali churi gbana din daa be Nnamdi Azikiwe ŋun daa ti leei tuuli tiŋgbani zuɣulan zaŋ n-ti Nigeria sulinsi ni. Azikiwe nyɛla ŋun daa saɣi n-ti o gbaŋ ŋɔ ka daa bo soya ni bɔhim Lincoln University, [[Pennsylvania]], [[United States]]. Silimiin goli November yuuni 1938, o nyɛla ŋun daa yi Civil Service tuma ŋɔ ka daa chaŋ [[England]] Silimiin goli December lala yuuni maa.<ref name="OA" />
===United States===
<!-- Deleted image removed: [[File:Football squad of Lincoln University, Pennsylvania.jpg|thumb|[[Lincoln University (Pennsylvania)|Lincoln University]] football (soccer) team (1939-1941)<br />[[Kwame Nkrumah]] standing first from left and [[Ebenezer Ako-Adjei]] sitting second from left]] -->
Silimiin goli January yuuni 1939, o nyɛla ŋun daa paai Lincoln University , [[Pennsylvania]] ka K. A. B. Jones-Quartey nyɛ ŋun daa tohi o soli, shikuru bila ŋun daa yina Gold Coast ka Ako Adjei nyɛ ŋun daa mi o pirinla tun'shɛli o ni daa tum ni ''Accra Morning Post zuɣu''. Jones-Quartey nyɛla ŋun daa niŋ suhipiɛlli ka deegi o ka daa zaŋ o wuhi salo ka daa boli o Francis Nwia Kofi Nkrumah ([[Kwame Nkrumah]]). Lincoln University, o nyɛla ŋun daa be Houston Hall ka nyɛ ŋun daa ŋmɛri bolli n-tiri university ŋɔ. O nyɛla ŋun daa bɔhindi Political Science, Economics, Sociology, English, Latin n-ti pahi Philosophy.<ref name=":chinebuah"/>
Ako Adjei nyɛla ŋun daa be du'yini ni Houston Hall ni Jones-Quartey ka bɛ du maa mini Nkrumah's duu nyɛ din daa kpa taba, ka di daa leei bara pirinla Nkrumah daa nyɛla "postgraduate" shikuru bila zuɣu. Ako Adjei mini [[Kwame Nkrumah|Nkrumah]] nyɛla ban daa ti leei zori taba. Bɛ nyɛla ban daa mali bɛ laɣingu ni ninvuɣ shɛba ka daa gbaari saawatra nima ka daa booni li ( "bull sessions") ka di nyɛ din daa jɛndi Gbaŋsabila tiŋgbani ni yɛn niŋ shɛm deegi bɛ maŋsulinsi . Gbaŋsabila tiŋgbana shikuru bihi shɛba ban daa tooi be lala saawara ŋɔ gbubu ŋɔ ni n daa nyɛ Jones-Quartey, Ozuomba Mbadiwe, Nwafori Orizu n-ti pahi Ikechukwu Ikejiani.<ref name=":chinebuah">{{cite book |last=Chinebuah |first=Aidoohene Blay |year=2017 |title=Ghana's Pride and Glory:Biography of Some Eminent Ghanaian Personalities and Sir Gordon Guggisberg |publisher=Graphic Communications|page=218}}</ref>
O ni daa niŋ yuuni ni pirigili nyaaŋa Lincoln, o nyɛla ŋun daa di Phelps-STokes Fund Scholarship ni o chaŋ Hampton Institute din be Virginia la n-ti bahi naai o university degree dini. O nyɛla ŋun daa lahi di "scholarship" yaha n-daa chaŋ Columbia University School of Journalism n daa ti deegi shɛhirili gbaŋ din nya master's degree silimiin goli June yuuni 1943. O nyɛla ŋun daa nya tuma wuhiri African Studies Department shikuru yuli booni Fisk University ka nyɛ ŋun daa sɔŋdi Dr. Edwin W. Smith. Dr. Smith nyɛla ŋun daa yina England ka nyɛ ŋun daa labi o ya tiŋgbani ŋɔ ni o ti kpa bɔhimbu yaɣa palli ka daa gahi nuu boli Ako Adjei ni o ti sɔŋ o.<ref name=":chinebuah"/>
===United States===
<!-- Deleted image removed: [[File:Football squad of Lincoln University, Pennsylvania.jpg|thumb|[[Lincoln University (Pennsylvania)|Lincoln University]] football (soccer) team (1939-1941)<br />[[Kwame Nkrumah]] standing first from left and [[Ebenezer Ako-Adjei]] sitting second from left]] -->
Silimin goli January 1939, o daa paai na Lincoln University, [[Pennsylvania]] ni o ti niŋ K. A. B. Jones-Quartey maraaba, shikuru bil' ŋun daa yina Gold Coast ka Ako Adjei daa mi o zaŋ yi o ni daa tumdi ''Accra Morning Post''. Jones-Quartey marihabi ŋɔ niŋbu ni, o daa kana mi ni Gold Coast shikuru bil' so yaɣa, Francis Nwia Kofi Nkrumah ([[Kwame Nkrumah]]). Lincoln University ŋɔ ni, p daa nyɛla ŋun be Houston Hall ka daa ŋmɛ bolli ti shikuru maa. O daa sabi ya ni o bohim siyaasa tali, daabiligu, Siliminsili, Latin ni Philosophy.<ref name=":chinebuah"/>
Ako Adjei daa nyɛla ŋun gbɛri du yini ni Jones-Quartey Houston Hall maa ni, ka bɛ duu ŋɔ daa kuli ba daaŋa ni Nkrumah duu, ka ŋun duu daa galisi di ni daa niŋ ka di nyɛla ŋun karim mi siɣisi ka lahi labina maa. Ako Adjei daa nyɛla ŋun niŋ ningbuna ni [[Kwame Nkrumah|Nkrumah]] di mini bɛ yuma daa kuli pa yim maa. Bɛ mini bɛ shikuru bihi taba daa tooi ʒiindi diri alizama jɛndiri gbaŋsabila tiŋgbana deeri maŋaulinsi shɛm. Gbaŋsabila tiŋgbana shikuru bihi ban daa tooi pahiri lala alizama ŋɔ ni shɛba n-nya Jones-Quartey, Ozuomba Mbadiwe, Nwafor Orizu ni Ikechukwu Ikejiani.<ref name=":chinebuah">{{cite book |last=Chinebuah |first=Aidoohene Blay |year=2017 |title=Ghana's Pride and Glory:Biography of Some Eminent Ghanaian Personalities and Sir Gordon Guggisberg |publisher=Graphic Communications|page=218}}</ref>
O yuuni ni pirigili nyaaŋa Lincoln, o daa di "Phelps-Stokes Fund" ni o chaŋ Hampton Institute din be Virginia la, ka daa deei gbaŋ labi dini ti naai univɛsiti shikuru. O daa lahi scholarship chaŋ "Columbia University Graduate School of Journalism" ka daa naai ka deei shɛhirili gbaŋ din nya master's degree silimin goli June 1943. O daa nya tuma lee karimba African Studies Department din be Fisk University ka di nyɛla Dr. Edwin W. Smith sɔŋsim ni. Dr. Smith daa yina la England ni o ti yooi lala karim yaɣali maa ka daa gahi nuu boli Ako Adjei ni o kana ti sɔŋdi o.<ref name=":chinebuah"/>
===United Kingdom===
Ako Adjei nyɛla ŋun daa labi United Kingdom ni o ti bɔhim alikaali tali. O karimba tali tuma Fisk University nyɛla din daa ti o liɣiri ka o daa kpɛ Inner Temple Silimiin goli May yuuni 1944. O nyɛla ŋun daa laɣisi liɣiri maa zaa yoli , o nyɛla ŋun daa bori laɣa kara ni o tooi naai o alikaali tali bɔhimbu ŋɔ. O ba nyɛla ŋun daa zaŋ o yili din daa be Post Office Lane din be [[Accra]] zaŋ chaŋ Lebanese haai £10 yuuni kam zaŋ n-ti yuuni pihinu ka daa deegi yuun pihita liɣiri. O nyɛla ŋun daa kpi pɔi ka di yɛltɔɣa daa naai, lala zuɣu o mini bilimnima nyɛla ban daa to ni bɛ dihi bɛ nuu gbana zuɣu pɔi ka Lebanese merchant naayi yo £300 ŋɔ.<ref name="OA"/>
Britain, Ako Adjei nyɛla ŋun daa be siyaasa tali ni. Din daa niŋ ka dunia zaa tɔbu din pahiri ayi daa naai, British colonies din be Asia pam nyɛla ban daa deegi bɛ maŋsulinsi ka dizuɣu chɛ ka shikuru bihi ban daa be Silimiin'tiŋsi ŋɔ ni ka nyɛ gbaŋsabila daa nya lala niŋsim ŋɔ ka yɛlli ni bɛ m bo soya gba deegi bɛ maŋsulinsi West Africa.<ref name="OA"/>
Ako Adjei nyɛla ŋun daa niŋ kpaŋmaŋ pam West African Students Union (WASU) ni ka daa leei di zuɣulan.<ref name="Ako Adjei4">{{cite web|url=http://www.ghanaculture.gov.gh/index1.php?linkid=65&archiveid=959&page=1&adate=17/08/2007|title=Dr. Ako Adjei-Founder member of UGCC|publisher=ghanaculture.gov.gh|access-date=2 March 2011|archive-url=https://web.archive.org/web/20110721030836/http://www.ghanaculture.gov.gh/index1.php?linkid=65&archiveid=959&page=1&adate=17%2F08%2F2007|archive-date=21 July 2011|url-status=dead|df=dmy-all}}</ref><ref name="Ako-Adjei 1">{{cite web|url=https://www.newsghana.com.gh/six-lessons-from-ghanas-big-six/|title=Six Lessons From Ghana's Big Six |date=July 2016 |publisher=newsghana.com.gh|access-date=20 April 2018}}</ref> Nkrumah nyɛla ŋun daa paai na Britain yuuni 1945, bakoyi dibaa ashɛm nyaaŋa o ni daa paai na [[London]], Ako Adjei nyɛla ŋun daa chaŋ o sani saha shɛli o ni daa bori zuɣulan tali zaŋ n-ti WASU. Nkrumah nyɛla ŋun daa mali biɛhigu shee yɛlimuɣisirili lala saha ŋɔ ka o daa deegi o niŋ No.25 Lauvier Road hali ka daa ti nya biɛhigu shee zaŋ n-ti (Nkrumah), No. 60 Burghley Road ka di miri Tufnel Park Tube Station. Nkrumah nyɛla ŋun daa be ni hali daa ti yi London yuuni 1947. Ako Adjei nyɛla ŋun daa zaŋ Nkrumah mini Kojo Botsio ŋun daa nyɛ Nkrumah zo la wuhi WASU . O WASU dabisa maa ni, Ako Adjei nyɛla ŋun daa yɛlli ni, " din daa niŋ ka Nkrumah paai na London ŋun daa nyɛ zuɣulan zaŋ n-ti WASU. N daa zaŋ Nkrumah wuhi WASU Secretariat ka daa zaŋ o wuhi Kankam Boadu mini [[Joe Appiah]] ban gba daa nyɛ kpamba zaŋ n-ti WASU."<ref name=":Vieta"/>
===United Kingdom===
Ako Adjei daa yiya chaŋ United Kingdom ni o ti bohim o bilim tiɛha ni daa nyɛ shɛli, alikaale tali. O wuhibu Fisk University daa ariʒichi ka o daa yo ka chaŋ [mInner Temple.silimin goli May 1944. Din mini o daa kuli laɣisi laɣiri ni o zaŋ piligi shikuru ŋɔ, o daa na bori laɣiri pam ni o bahi naai. O ba daa nyɛla ŋun kohi o yili din daa be Post Office polo, [[Accra]] ti Lebanese daabia la £10 yuun' yini kam ka di yɛn naai yuun pihinu zuɣu ka daa na deei yuun' pihita laɣiri. O ba daa kpiya pɔi ka lala gbaabu naai dinzuɣu o mini o biɛli n-daa dihi nuu pɔi ka Lebanese ŋɔ daa naai yo £300.<ref name="OA"/>
Britain, Ako Adjei daa niŋ zaɣa ni siyaasa. Di ni daa niŋ ka anduniya tobu din pahiri ayi la daa naai, Britain tiŋgbana pam bɛ ni daa ŋmɛ ka fa Asia yaɣali daa nyɛla ban dee maŋsulunsi, ka ŋɔ daa che ka shikuru bihi ban yina West Africa daa niŋ zaɣa biɛhigu din be yiŋa ka kpahi ba bahi ni gba bom maŋsulunsi soya West Africa.<ref name="OA"/>
Ako Adjei daa nyɛla ŋun tim nuu pam zaŋ yi West African Students Union (WASU) ka daa lee di zuɣulana.<ref name="Ako Adjei4">{{cite web|url=http://www.ghanaculture.gov.gh/index1.php?linkid=65&archiveid=959&page=1&adate=17/08/2007|title=Dr. Ako Adjei-Founder member of UGCC|publisher=ghanaculture.gov.gh|access-date=2 March 2011|archive-url=https://web.archive.org/web/20110721030836/http://www.ghanaculture.gov.gh/index1.php?linkid=65&archiveid=959&page=1&adate=17%2F08%2F2007|archive-date=21 July 2011|url-status=dead|df=dmy-all}}</ref><ref name="Ako-Adjei 1">{{cite web|url=https://www.newsghana.com.gh/six-lessons-from-ghanas-big-six/|title=Six Lessons From Ghana's Big Six |date=July 2016 |publisher=newsghana.com.gh|access-date=20 April 2018}}</ref> Nkrumah daa paai na Britain la yuuni 1945. Dakulo bihi zuɣu o ni daa paai na [[London]], Ako Adjei run daa guui chaŋ o sana saha shɛli o ni daa gindi bori WASU zuɣulana tali. Lala saha Nkrumah daa na dii ka o gbɛri luɣishɛli ka o daa deegi o niŋ o yiŋa din be No.25 Lauvier Road, hali ti daa naai nya gbɛbu shee ti o (Nkrumah) No. 60 Burghley Road, din daa bi waɣi ni Tufnel Park Tube Station. Nkrumah daa bɛla dini hali di daa yi London yuuni 1947. Ako Adjei daa zaŋ Nkrumah wuhi WASU ka Kojo Botsio ŋun daa ti lee Nkrumah zo kpeeni. O tiɛri o WASU dabisa, Ako Adjei yɛliya, "Din daa niŋ ka Nkrumah paai na London, n-daa nyɛla WASU zuɣulana. N-daa zaŋ Nkrumah chaŋ WASU gbaŋ ŋmari n-ti zaŋ o wuhi Kankam Boadu mini Joe Appiah, ban gba daa nya WASU kpamba, ni Kojo Botsio, ti ni daa pun nya shikuru bihi suu, No.l South Villas, Camden Town, London N. W. I. Ti tu ni n yɛli ni Nkrumah paabu na ni o kpaŋmaŋa WASU tuma ni daa nyɛla din ti li yaa. O nyaaŋa ka di daa laɣim "Pan-African Congress" ʒii din daa pahi anu ka ʒini Manchester yuuni 1945 ka George Padmore mini Nkrumah daa nya din gbaŋ ŋmariba ka m mi daa nya ban daa laɣim li maa puuni yino."<ref name=":Vieta"/> Lala laɣingu daa nyɛla sɔŋ zaŋ yi maŋsulunsi bobu polo ka ban daa kana ni shɛba n-nya W. E. B. Du Bois, Hastings Banda ni Jomo Kenyatta.<ref>{{Cite book |last1=Adi |first1=Hakim |url=https://books.google.com/books?id=W7mfAAAAMAAJ |title=The 1945 Manchester Pan-African Congress Revisited |last2=Sherwood |first2=Marika |date=1995 |publisher=New Beacon Books |isbn=978-1-873201-12-1 |language=en}}</ref>
Ako Adjei daa nyɛla ŋun kpɛ London School of Economics and Political Science n-ti bohim ka dee o M.Sc. degree ka na kuli bohimdi alikaale tali Inner Temple. O dahimbu yɛltɔɣa din daa nya ''Sala biɛhigu taɣibu'' daa nyɛla bɛ ni saɣiti shɛli,amaa, o siyaasa biɛhigu daa bi chɛ ka o nya saha ti li vihigu zaŋ kpa di polo .<ref name=":Vieta"/>
Ako Adjei daa di nasara o alikaale tali ŋɔ dahimbu kam zuɣu ka bɛ daa zaŋ o pahi alikaalenima zuɣu Inner Temple silimiin goli January 1947 yuuni.<ref name="OA"/><ref name=":Vieta"/>
==Gold Coast Labuna==
Ako Adjei daa labina Gold Coast silimin goli May 1947 ni silimin goli June 1947, ka k daa kpe [[Ghana Bar Association|Ghana bar]]. O tuuli niya daa nyɛla o kpa lahabali churi gbana "chain of newspapers" n-na kuli duhiri yee zaŋ maŋsulunsi deebu polo, tuun' o ni daa ku maŋ ti tum [[London]] zaa. Amaa, o daa bi tooi kpa lala lahabali chuɣu maa dama laɣiri daa kani zuɣu, o daa pahi Kof Adumoa-Bossman mini o taba zuɣu n-tum alikaale tuma.<ref name=":Vieta"/><ref name="OA"/>
===United Gold Coast Convention===
O ni daa niŋ [[Accra]] dabaashɛm, o daa chaŋ ni o ti kaai [[Joseph Boakye Danquah|J. B. Danquah]] ka o daa be ʒii ni ni shɛba n-zamdi siyaasa laɣingu kpabu ka Ako Adjei kpena pahi ʒii ma zuɣu.<ref name=":Vieta"/> Ako Adjei ka mani Gold Coast shikuru bihi pam ban daa be Britain lala saha maa daa nyɛla ban nyee nyoni Britain lahabali gbaŋ yɛltɔɣa din wuhi ni Gold Coast n-nyɛ bɛ ni yu shɛli. Danquah daa che ka o baŋ tum pam pun nyɛla din tum zaŋ siyaasa laɣingu kpabu polo.<ref name="OA"/>
Daba anahi nyaaŋa o ni daa labina yiŋa J. B. Danquah daa kana ti gbuɣ o chaŋ ni bɛ ti nya ban be tooni gbaaei United Gold Coast Convention (UGCC) kpabu polo.<ref name="OA"/> O daa lee bɛ komitii maa puni yino ka silimin goli August 4, yuuni 1947 din daa niŋ ka zaŋ li wuhi salo Saltpond, o daa pahi di kpamba zuɣu. Silimin goli August 22, yuuni 1947, laɣingu wulli din daa be Accra gba daa zaŋ wuhisalo ka bɛ daa piigi o gbaŋ ŋmara ka [[Edward Akufo-Addo]] mi nya zuɣulana, ka [[Emmanuel Obetsebi-Lamptey]] mini J. Quist-Therson mi nya zuŋulan' pahi. Din daa niŋ ka niriba pili zoobu, kpamba ŋɔ daa gbaaya ni di pa tu ni bɛ lɛbigili siyaasa laɣingu. Lala daa mali la bukaata ni pa kuli bo ŋun yɛn gbaŋ ŋmari ti li yuŋ ni wuntaŋ ni. J. B. Danquah daa yɛliya ni di tu ni Ako Adjei lee li, amaa, o daa zaɣisi li ka di daliri nyɛla o bori ni o kuli na tumdi la o ''African National Times'' lahabali chuɣu gbaŋ ka lahi tumdi o alikaale tuma yaɣa. O gba daa tiri wuhi ni ni bɛ zaŋmi li ti [[Kwame Nkrumah]] ŋun daa nyɛ West African National Secretariat (WANS) ,94 Grays' Inn, [[London]].<ref name=":Vieta"/>
Ako Adjei ni yɛli shɛm, ni ŋuni n-daa tiri wuhi ni bɛ boli Kwame Nkrumah dama o daa mi kpaŋmaŋa ni shɛm ka mi ni o ni bori ni o tab' sɔŋ. Di daliri daa nyɛla, pɔi ka o daa yi London labi Accra, Nkrumah daa yɛli o: <blockquote>"Ako, a daŋdila n tooni. A yi kuli Gold Coast ka tuma ti beni ka tiɛhi ni n-ni tooi tumli, nyin che ka m baŋ ka n lee kuna ti tum li saha zuɣu; laɣisi laɣiri n-lahi labi London ti naai n alikaale tali bohimbu Gray 's Inn."</blockquote>
Lala alikawuli ŋɔ lobu n-daa che ka o bi lahi niŋ zinchili ka tiri wuhi Nkrumah saha shɛli gbaŋ ŋmari tuma ni daa ti yi polo. Bɛ daa saɣiti o yɛltɔɣa maa ka daa sabi gbaŋ n-ti Nkrumah yɛli o di yɛltɔɣa hali ka daa ti bo laɣiri din yiɣisi pawunsi kobiga din daa nyɛ George Alfred Grant, ŋun daa kpa li, zuɣulana ni ariʒichi dira ni daa bo shɛli ni o zaŋ niŋ chaaji kuna Gold Coast. Nkrumah ni daa paai na, Ako Adjei daa zaŋ o wuhi paati maa kpamba: "O daa paai na la silimin goli December yuuni 1947 ka n daa zaŋ o wuhi G. A. Grant, J. B. Danquah, R. S. Blay ni kpamba shɛba ban daa pahi UGCC ni."<ref name=":Vieta"/>
===The Big Six===
<!-- Deleted image removed: [[File:The Big Six.jpg|thumb|[[The Big Six (Ghana)|The Big Six]]<br />''Standing (L to R):'' [[Kwame Nkrumah]], [[Emmanuel Obetsebi-Lamptey]], [[Ebenezer Ako-Adjei]], [[Edward Akufo-Addo]], [[J. B. Danquah]] and [[William Ofori Atta]]]] -->
Din daa niŋ ka Nkrumah kpɛ nam ni ka daa nyɛ gbaŋsabira zaŋ n-ti UGCC o nyɛla ŋun daa bori soya ni o yɛligi "convention colony-wide" ka daa chɛ ka niriba daa pahiri na.<ref name=":Vieta"/> Kpamba zaŋ n-ti UGCC nyɛla ban gba daa mali kurisi ni bɛ zaŋ ninvuɣ palla pahi dunia zaa tɔbu din daa pahiri ayi nyaaŋa.<ref name="gn">{{cite web|title=The Contribution Of The Veteran Towards Independence |date=28 February 2012 |url=https://newsghana.com.gh/the-contribution-of-the-veteran-towards-independence/ |publisher=News Ghana |access-date=26 April 2020}}</ref> Bɛ nyɛla ninvuɣ shɛba bɛ ni daa gahi nuu boli na n daa ti wum bɛ noli lahabali.<ref name="gn"/>
Pirinla nangban'yini tali fin daa be lala siyaasa paati nima ayi maa zuɣu, alikaali nima ban daa nyɛ siyaasa niriba zaŋ n-ti UGCC nyɛla ban daa kpaŋsi di ninvuɣ kura labi kpɛna paati maa ni ka daa zaŋ di gbaŋ chaŋ n-ti gomanati.<ref name="gn"/> Bɛ daa zaŋ la gbaŋ maa n-ti gomnanti Silimiin goli February biɛɣ'pishi ni anahi dali yuuni 1948 ka di nyɛ din daa tahi 1948 Accrea Riots.<ref name=":Vieta"/>
Ako Adjei mini toondan shɛba zaŋ n-ti UGCC kamani [[J. B. Danquah]], [[Emmanuel Obetsebi-Lamptey]], [[Edward Akufo-Addo]], [[William Ofori Atta]] n-ti pahi [[Kwame Nkrumah]]<nowiki/>nyɛla niriba pam ni daa booni shɛba Big Six nyɛla ban daa galim ka fiia lala saha maa British gomnanti ka Ako Adjei nyɛ bɛ ni daa yɛlli ni so kpalimi [[Navrongo]].<ref name=":Vieta"/>Bɛ ni daa bahi Big Six ŋɔ, di nyɛla din daa zaŋ wilingimsim na Nkrumah mini ninvuɣ shɛba ban daa be UGCC ka dizuɣu daa che ka Nkrumah yi lala paati maa ni yuuni 1949 ka daa kpa [[Convention People's Party]] (CPP). Ako Adjei nyɛla ŋun daa na be UGCC ka daa ti leei Nkrumah lahabali churi sabbira, ''African National Times'' and the ''Star of Ghana''.<ref name=":Vieta"/>
===Yuuni 1951 piibu-piibu mini Ghana Congress Party===
Yuuni 1951 Gold Coast legislative piibu piibu ni, Ako Adjei nyɛla ŋun daa zani n-ti UGCC n daa kpaɣiri m bo Accra Central Municipal Electoral District di be Gold Coast Legislative Assembly. O nyɛla ŋun daa nya kalinli din yiɣisi 1,451 ka Nkrumah's (CPP) nyɛ ŋun daa nya kalinli din daa yiɣisi 20,780, T. Hutton Mills' (CPP) 19,812 ka Emmanuel Obetsebi Lamptey's (UGCC) daa nya kalinli din daa yiɣisi 1,630.<ref name=":Vieta"/> Pirinla bɛ daa bi tooi nya nasara zaŋ n-ti UGCC lala piibu piibu ŋɔ ni zuɣu o nyɛla ŋun daa pahi shɛba zuɣu ni bɛ zaɣa paati bihi bihi maa laɣim taba. O nyɛla ŋun daa leei gbaŋsabira zaŋ n-ti Ghana Congress paati din daa niŋ ka bɛ daa kpali Silimiin goli May yuuni 1952. O saha bela ni GCP nyaaŋa, Ako Adjei nyɛla ŋun daa zaɣisi ni ku lahi chaŋ laɣinsi ni dama niriba nyɛla ban daa yɛlli ni ŋun chɛ ka Nkrumah wurim UGCC.<ref name=":Vieta"/><ref>{{cite book |last=Botwe-Asamoah |first=Kwame |date=17 June 2013 |title=Kwame Nkrumah's Politico-Cultural Thought and Politics:An African-Centered Paradigm for the Second Phase of the African Revolution |url=https://books.google.com/books?id=OcTC2eDx5ZsC&q=ako+adjei+born&pg=PA98 |publisher=Routledge |page=98|isbn=9780415948333 }}</ref>
===Convention People's Party===
Silimiin goli March yuuni 1953, Ako Adjei nyɛla ŋun daa nya "pressure" o zosim nima E. C. Quaye,Sonny Provencal mini Paul Tagoe sani ka daa saɣi n-ti ni o nyɛla ŋun yɛn pahi [[Convention People's Party]]. Silimiin goli March piligu yuuni 1953 o nyɛla bɛ ni daa zaŋ so wuhi salo Arena, [[Accra]] ni ka o daa di o tuuli noli alizama din daa niŋ ka o labi CPP.<ref name=":Vieta"/>
Yuuni 1954 Gold Coast legislative piibu piibu ni, o nyɛla ŋun daa zani n-ti CPP n daa kpaɣiri m bo Accra East in the Gold Coast Legislative Assembly. O nyɛla ŋun daa nya kalinli din yiɣisi 11,660 ka Nai Tete's 768, Kwamla Armah-Kwarteng's daa nya kalinli din yiɣisi 471 n-ti -pahi Nii Kwabena Bonnie III gba daa nya kalinli din yiɣisi 317 .<ref name=":Vieta"/> O nyɛla ŋun daa kpɛ jinaduu Silimiin goli June biɛɣ'pinaanu dali yuuni 1954.
Pirinla o nyɛla ŋun daa zali taarihi yuuni 1954 piibu piibu ŋɔ ni zuɣu, Ako Adjei nyɛla bɛ ni daa piigi so Gold Coast cabinet Silimiin goli July biɛɣ'pihita ayi ka dali yuuni 1954 ka ŋun daa piigi o li ŋɔ nyɛ Nkrumah din daa niŋ ka o daa nya prime minister zuɣulan zaŋ n-ti gomnanyi daabilim la. Bɛ daa piigi o Minisata zaŋ n-ti Trade and Labour.<ref>{{cite book |author=Ministry of Trade and Labour |date=1955 |title=Gold Coast, Handbook on Trade and Commerce |url=https://books.google.com/books?id=54tpO-YYJ4AC&q=ako+adjei |page=3}}</ref> O ni daa nyɛ Minister of Trade and Labour, o nyɛla ŋun daa tumdi yaɣa pam n-tiri tiŋgbani maa, o nyɛla ŋun daa lihiri Agricultural Produce Marketing Board tuma zuɣu, Cocoa Marketing Board, Industrial Development Corporation, Trade Unions n-ti pahi "Cooperatives".<ref name=":Vieta"/>
Silimiin goli February biɛɣ'pihita yini ka dali yuuni 1956 , bɛ daa piigi o Minista zaŋ n-ti Interior and Justice, zaashee shɛli [[Archie Casely-Hayford]] ni daa na gbubi. Lala yuuni maa, o nyɛla bɛ ni daa labi piigi so yuuni 1956 Gold Coast legislative piibu piibu ka o daa zani n-ti Accra East district electoral area din be Gold Coast Legislative Assembly.
==Post Ghanaian independence==
===Minister for Interior and Justice===
[[File:The National Archives UK - CO 1069-43-65.jpg|thumb|Ghana's first cabinet in 1957<br />''Standing (L to R):'' [[J. H. Allassani]], [[Nathaniel Azarco Welbeck|N.A. Welbeck]], [[Kofi Asante Ofori-Atta]], Ako Adjei, [[Kwame Sanaa-Poku Jantuah|J.E. Jantuah]], [[Imoru Egala]]<br />''Sitting (L to R):'' [[Archie Casely-Hayford|A. Casely-Hayford]], [[Kojo Botsio]], [[Kwame Nkrumah]], [[Komla Agbeli Gbedemah]], [[Edward Asafu-Adjaye|E.O. Asafu-Adjaye]]]]
Din daa niŋ ka Ghana deegi di maŋsulinsi Silimiin goli March dabaa ayobu dali yuuni 1957, Prime Minister Dr. [[Kwame Nkrumah]] nyɛla ŋun daa piigi tondanima, Ako Adjeinyɛla bɛ ni daa piigi so Minista zaŋ n-ti "Interior and justice".<ref>{{cite book |last=Rathbone |first=Richard |date=2000 |title=Nkrumah & the Chiefs: The Politics of Chieftaincy in Ghana, 1951-60 |publisher=Ohio State University Press |isbn=9780821413067 |url=https://books.google.com/books?id=sDBclHlDsu8C&q=ako+adjei+interior&pg=PR15}}</ref> Silimiin goli August yuuni 1957, Ministry of Interior and Justice nyɛla bɛ ni daa waligi shɛli ka di pa nyɛ minista zaŋ n-ti Interior mini minista zaŋ n-ti Justice. Bɛ daa zaŋ Ministry of Interior n-ti Krobo Edusei ka Ako Adjei daa leei Minister of Justice.<ref name="NK">{{cite book |last=Nkrumah |first=Kwame |date=1957 |title=Ghana's Policy at Home and Abroad:Text of Speech Given in the Ghana Parliament, 29 August 1957, by Kwame Nkrumah, Prime Minister |url=https://books.google.com/books?id=vu42AAAAIAAJ&q=ako+adjei+interior&pg=PA13| page=13 |publisher=Information Office, Embassy of Ghana}}</ref> Wuma wuma nyɛla din daa yina wuhi ni ŋun daa niŋ lala taɣibu ŋɔ n daa ny Nkrumah, dama Ako Adjei daa nyɛla Ga daa nyɛla niriba pam neeni ni daa tiɣi so pam ka di bɛ to ni m bo yɛlimuɣisira niŋ Ga-Adangbe Shifimo Kpee ka di nyɛ bɛ ni daa piligi shɛli saha bela [[Accra]].<ref name="NC">{{cite web |title=New Commonwealth, Volume 38 |url=https://books.google.com/books?id=CEYlAQAAMAAJ&q=edusei+interior+justice+ga |publisher=Tothill Press |page=3 |date=1960}}</ref>
===Minister for Labour and Cooperatives===
Yuuni nyaaŋa, Ako Adjei nyɛla bɛ ni daa taɣi so Ministry of Labour and Cooperatives.<ref>{{cite web|title=Ghana Today, Volumes 1-2 |url=https://books.google.com/books?id=GsEqAAAAMAAJ&q=ako+adjei+labour+and+cooperative&pg=PA331 |publisher=Information Section, Ghana Office |page=11 |date=1957}}</ref> O ni daa nuyɛ Minister of Labour and Cooperatives, o nyɛla ŋun daa sɔŋsi di tooni chandi ka daa piligi so palla. O nyɛla ŋun daa tooi leeri kpɛma Ghananima laɣingu zaŋ n-ti [[United Nations]].<ref>{{cite web|title=Ghana Today, Volumes 1-2 |url=https://books.google.com/books?id=GsEqAAAAMAAJ&q=ako+adjei+labour+led+delegation&pg=RA26-PA2 |publisher=Information Section, Ghana Office |page=2 |date=1957}}</ref>
===Resident Minister in Guinea and Minister for Foreign Affairs===
Silimiin goli February yuuni 1959, Ako Adjei nyɛla ŋun daa deegi Nathaniel Azarco Wellbeck ka daa leei Resident Minister zaŋ n-ti [[Guinea]]. Din daa niŋ ka o nyɛ Ghana's chief ŋun zani n-ti Guinea, bɛ daa piigi o Minister of External Affairs Silimiin goli April lala yuuni maa.<ref name="FA">{{cite book |last=Grilli |first=Matteo |author-link=Kwame Nkrumah |date=6 August 2018 |title=Nkrumaism and African Nationalism:Ghana's Pan-African Foreign Policy in the Age of Decolonization |url=https://books.google.com/books?id=S4dnDwAAQBAJ&q=ako+adjei+foreign+affairs&pg=PA112| page=112 |publisher=Springer|isbn=9783319913254 }}</ref> O nyɛla ŋun daa gbubi lala nama yai ŋɔ din daa niŋ ka o nyɛ Ghana's resident minister in Guinea mini Ghana's Minister of External Affairs hali ni Silimiin goli September yuuni 1959din daa niŋ ka bɛ daa yihi o tuma zaŋ n-ti Guinea.<ref name="FA"/> Ŋun daa deegi o n daa nyɛ J. H Allassani ka daa leei Resident Minister of Guinea.<ref>{{cite book |last=Thompson |first=W. S. |date=1969 |title=Ghana's Foreign Policy, 1957-1966: Diplomacy Ideology, and the New State |url=https://books.google.com/books?id=rh7WCgAAQBAJ&q=Adjei+allassani&pg=PA75 |page=75 |publisher=Princeton University Press |isbn=9781400876303}}</ref>
Silimiin goli April dabaa anii dali yuuni 1961, Ako Adjei nyɛla ŋun daa be [[New York City]] din daa niŋ ka Nkrumah, lala saha ŋɔ tiŋgbani zuɣulan zaŋ n-ti [[Ghana]] daa yɛlli ni o yihi African Affairs nam labisi Ministry of External Affairs ka daa piigi Imoru Egala ka o daa leei Minister of State zaŋ n-ti African Affairs, a position Egalanyɛla ŋun gbubi lala zaashee ŋɔ saha bela.<ref name="WST">{{cite book |last=Thompson |first=W. S. |date=1969 |title=Ghana's Foreign Policy, 1957-1966: Diplomacy Ideology, and the New State |url=https://books.google.com/books?id=rh7WCgAAQBAJ&q=egala+foreign+affairs&pg=PA199 |page=199|publisher=Princeton University Press |isbn=9781400876303 }}</ref> Ako Adjei nyɛla ŋun daa labina Ghana ka bɛ daa bɛ ti o soli ni o naai o shikuru bɔhimbu yaɣa shɛli o ni daa niŋdi lala saha ŋɔ.<ref name="WST"/> O nyɛla ŋun daa niŋ kam ni gomnanti taɣi o yɛligu maa amaa ka daa leei bi di nasara .<ref name="WST"/>
Silimiin goli May yuuni 1961 "portfolio" zaŋ n-ti Minister of External Affairs nyɛla bɛ ni daa taɣi shɛli labi boli Minister of Foreign Affairs.<ref name="FA" /> Ako Adjei nyɛla ŋun daa leei Ghana tuuli Minister of Foreign Affairs.<ref>{{cite book|last=Ebenezer|first=Ako Adjei|author-link=Ebenezer Ako-Adjei|date=1992|title=Life and work of George Alfred Grant (Paa Grant)|url=https://books.google.com/books?id=pC4uAQAAIAAJ&q=ako+adjei|page=34|publisher=Waterville Publishing House|isbn=9789964502331}}</ref> Din daa niŋ ka o leei Ghana's tuuli foreign minister,o nyɛla ŋun daa niŋ kpaŋmaŋ pam ka daa zali zalisi din nyɛ din yɛn sɔŋ tiŋgbani maa. Lahabali din yina Shrikh I. C Quaye wuhiya ni o nyɛla ŋun daa sɔŋ ka bɛ daa piligi "international relations at the height of the cold war"".<ref name="Dr. Ako Adjei">{{cite web |title=Sankara Interchange re-named after Dr. Ako Adjei |url=http://www.modernghana.com/news/73675/1/sankara-interchange-re-named-after-dr-ako-adjei.html |access-date=5 June 2011 |publisher=Modern Ghana}}</ref> Kwesi Armah nyɛla ŋun daa di alizama jɛndi saha shɛli Ako Adjei'sni gbubi lala minisata tali ŋɔ ka yɛlli ni o nyɛla ŋun daa sɔŋ ka Ghana ka di zani [[United Nations|UN]] mini tiŋduya laɣinsi."<ref>{{cite book |last=Armah |first=Kwesi |author-link=Kwesi Armah |date=2004 |title=Peace Without Power: Ghana's Foreign Policy, 1957-1966 |page=20}}</ref>
Din daa niŋ ka o nyɛ Minister of Foreign Affairs, o nyɛla ŋun daa kari [[South Africa]]n neema zaŋ kpɛna Ghana ka daa yɛlli ni ni o nyɛla ŋun chɛ ka South Africans neema kpɛna Ghana di yi niŋ ka bɛ tiŋgbani ŋɔ yi saɣi n-ti "apartheid" .<ref>{{cite book |last=Asamoah |first=Obed |author-link=Obed Asamoah |date=2014 |title=The Political History of Ghana (1950-2013): The Experience of a Non-Conformist |url=https://books.google.com/books?id=O28ZBQAAQBAJ&q=ako+adjei+born&pg=PA106 |page=106|publisher=AuthorHouse |isbn=9781496985637 }}</ref> Lala saha ŋɔ , Ako Adjei nyɛla ŋun daa boli "a Union of African States, ni bɛ bo so'shɛŋa din yɛn kpaŋsi daabilim.<ref>{{cite book |last=Akinyemi |first=A. Bolaji |author-link=Bolaji Akinyemi |date=1974 |title=Foreign Policy and Federalism: The Nigerian Experience |page=160}}</ref>
Din daa niŋ ka bɛ daa niŋ laɣingu ni African Foreign Ministers, bɛ ni daa niŋ li luɣ'shɛli nyɛ Addis Ababa Silimiin goli June yuuni 1960, o nyɛla ŋun daa yɛlli ni bɛ piligimi "complete political union" zaŋ n-ti Africa ka niŋ kam ni piligi Africa Customs Union, Africa Free Trade Zone n-ti pahi Africa Development Fund; zalikpani shɛŋa di ni daa chani nyɛla Organization Of African Unity (OAU) ni daa saɣi n-ti shɛli ka di daa nya nam zani saha shɛli o ni daa be sarika ni yuuni 1963 ka Africa Union (AU) nyɛ din daa zani OAU zaani yuuni 2001.<ref name="ellison" />
Ako Adjei n daa ma kuli nyɛ Ministry of Foreign Affairs hali ni Silimiin goli August yuuni 1962 din daa niŋ ka bɛ daa mali ʒilisigu ni o nyɛla ŋun daa be Kulungugu bompi bahibu la ni, bɛ daa niŋ li bɛ ku tiŋgbani zuɣulan kuro, Dr. Kwame Nkrumah's Silimiin goli August dahin yini dali yuuni 1962. Nkrumahnyɛla ŋun daa zaŋ o maŋmaŋ zali o zaashee ŋɔ, Minister of Foreign Affairs yuuni 1962.<ref>{{cite book |last=Asamoah |first=Obed |author-link=Obed Asamoah |date=2014 |title=The Political History of Ghana (1950-2013): The Experience of a Non-Conformist |url=https://books.google.com/books?id=O28ZBQAAQBAJ&q=ako+adjei+foreign+affairs&pg=PA57 |page=57|publisher=AuthorHouse |isbn=9781496985637 }}</ref>
==Treason trial and detention==
[[File:Osagyefo Kwame Nkrumah Bomb Attack.jpg|thumb|The spot in [[Kulungugu]] where the bomb was thrown in an attempt to assassinate the then president Dr. [[Kwame Nkrumah]]]]
[[Kwame Nkrumah]] daa goya chaŋ Tenkodogo silimin goli July 31, yuuni 1962 ni o mini Mourice Yameogo. Upper Volta din pa nyɛ [[Burkina Faso]] tiŋgbani zuɣulana ti di fiila. Bɛ alizama ŋɔ daa nyɛla bɛ ni yɛn gbaai shɛm n yihi baariyanim' din be Ghana mini Upper Volta sunsuuni. Niŋsim shɛli din daa wuhiri gbansabila tiŋgbani ni laɣim yim. Sa kurigu daa nyɛla ŋun luna ka di zuɣu che ka o-yi Tenkodogo n labi silimin goli August 1, yuuni 1962 daa niŋ tɔm, ka di daa che ka bɛ piigi fukumsi buɣibahi bahi pala din yoori tiŋsi ayi ŋɔ zuɣu. Lahabali daa yina n nwuhi ni bɛ bahi tiŋgbani zuɣulana bompi [Kulungugu, tiŋ din Upper Region, [[Ghana]] din daa niŋ ka o zani ni o deei pini bia sani.<ref name=ellison/>
Ako Adjei, ŋun daa nyɛ minisita zaŋ n-ti diŋduya yɛltɔɣa, n-ti pahi Tawia Adamafio, ŋun daa nyɛ lahabali wuligibu minisita, Hugh Horatio Cofie Crabbe, lala saha CPP gbaŋ ŋmari kpɛma, Joseph Yaw Manu, gɔmnanti tuun' tumda ni ŋun daa be "United Party" (UP) ni Robert Benjamin Otchere, UP jintɔri kuro, bɛ daa pa ba sɔɣu ni bɛ ni n-bori ni bɛ ku tiŋgbani zuɣulana maa.<ref name=ellison/>
Ako Adjei, Tawiah Adamafio ni Cofie Crabbe ban daa nyɛla kootu ni yihi shɛba nuu ni bɛ bɛ tum taali ka wuhi shɛhira shɛŋa bɛ ni zaŋ di ba maa nyɛla yɛltɔɣa din niŋ dolisi lala yɛltɔɣa maa, ka di daliri yila bɛ bi niŋ zaɣa ni [[Convention People's Party]] (CPP) zuɣu n-daa tahi lala ŋmanpa maa.<ref name=ellison/> Jintɔri daa buɣisi bɛ taali ŋɔ la:
{{blockquote|Solo ŋɔ ni... zaŋ chaŋ gamo ŋɔ niŋ bu, bana (Adamafio, Crabbe, and Ako Adjei), nyɛla ban waligi bɛ maŋa ka toondani maa, bɛ ni daa kongili so kamani bɛ yuri maa. Bɛ kpɛla loori konkoba n-chaŋ tooni pam ka che tiŋgbani zuɣulana bahi nyaaŋa.|F. E. Techie Menson fiila jinaduu silimin goli September6, yuuni 1962.<ref name=ellison/>}}
Di daa lahi zami ni bɛ diba saliya din daa niŋ ka tindana so gba yɛli ni shɛhira zaŋ chaŋ lala niriba ata polo ka bɛ shiri gbaai ni bɛ ku tiŋgbani zuɣulana ŋɔ.<ref name=ellison/>
Jaaji shɛba ban di lala niriba ata ŋɔ saliya maa – Justice Sir. [[Kobina Arku Korsah]], Justice [[Edward Akufo-Addo]] (Big Six]]) ni Justice Kofi Adumua Bossman – daa nyɛla bɛ ni niŋ shɛba firimiinsi ka bɛ che tuma. Jaajinima ayi ban daa pahi maa, William Bedford Van Lare ni Robert Samuel Blay (ŋun daa pahi ka bɛ kpa United Gold Coast Convention) daa nyɛla bɛ ni kari shɛba din daa daŋ tɔ ayirimo saɣisiri jaajinima ata karibu maa. Nkrumah daa naan pa kpa jaajinima pia ni ayi ka bɛ kpɛm nyɛ Justice [[Julius Sarkodee-Addo]],<ref name="Obed">{{cite book |last=Asamoah |first=Obed |author-link=Obed Asamoah |date=2014 |title=The Political History of Ghana (1950-2013): The Experience of a Non-Conformist |url=https://books.google.com/books?id=O28ZBQAAQBAJ&q=new+judges+sarkodee+addo+swanzy&pg=PA55 |page=55|publisher=AuthorHouse |isbn=9781496985637 }}</ref> ŋun daa nya ka lala niriba ŋɔ shiri tum taali zaŋ tindana maa yɛltɔɣa zuɣu. Ako Adjei mini lala niriba ayi ban pahi daa nyɛla jaaji ni wuhi ni bɛ kum shɛba, amaa, tiŋgbani zuɣulana daa zaɣisi kubu maa ka yɛli ni bɛ kpɛhi mi ba sarika bɛ yuun' pishi, o alizama jinaduu silimin goli March 26, yuuni 1965.<ref name=ellison/><ref name=":Vieta"/><ref name="Obed"/>
Ako Adjei tiɛri yɛltɔɣa shɛli din daa niŋ silimin goli August 1, yuuni 1962 maa yɛliya:<blockquote>"N daa nyɛla ŋun bi tum taali ka niriba ban gba daa pahi maa, Tawia Adamafio and Cofie Crabbe be tum taali. Din daa niŋ nyɛla, ni daa nya tiŋduya minisita maa, n daa biɛli la Nkrumah chaŋ ni o mini tiŋgbani zuɣulana Yameogo ti di fiila Tenkudugu, din be Togo, Ghana ni Upper Volta silimin goli July 31, yuuni 1962. Di ni daa niŋ ka ti labiri na, n-daa biɛla tiŋgbani zuɣulana paati din zani Kulungugu shikuru. Saha bihi zuɣu din daa niŋ ka tiŋgbani zuɣulana paai na ti zani ka deei pini shikuru bil'sani, ka bɛ zaŋ bɛn kpulli lab' o na. Lala bia ŋɔ daa nyɛla di ni ŋmɛ ka ŋun kuli kpi di ni. Zuɣusuŋ maa, lala bɛni ŋɔ daa nyɛhigi tiŋgbani zuɣulana amaa di biɛla daa paai o nyaaŋa. Di daa kpuɣi Osagyefo tahi [[Bawku]] ka bɛ daa lahi zaŋ o tirisi Tamale. Ti ni daa labi na Accra binshɛɣu kam daa kuli chaŋla viɛnyɛla. Ka zaŋ chaŋ silimin goli July bahigu yuuni 1962, ka n deeilahibali din daa yina Dr. Okechuku Ekejeani, n Lincoln University mabia kuro ni n mini Nkrumah zo. O daa gomi chani [[London]] ka daa zani n mini tiŋgbani zuɣulana sani. Ni daa zaŋ wuhi Nkrumah, o daa yɛli ma ni n zaŋ mi o kuli n yiŋa ka o ti doni. N daa yɛn zaŋ chaŋ Flagstaff House biɛ kaali pɔi ka o daa naai labi [[Lagos]] wuntaŋ ni. Di daa ku beni ni ŋuna Alaaba dali, silimin goli August 29, yuuni 1962 ka bɛ daa kana di gbaai ma zaŋ ma chaŋ. Yuma din daa doli na, Naawuni ko n-daa mi din niŋ ma."<ref name=":Vieta"/></blockquote>
Ako Adjei n-ti pahi niriba ata maa zuɣu daa pahila siyaasa niriba shɛba National Liberation Council ni daa yooi bahi din daa niŋ ka bɛ ŋmɛ n-paai Nkrumah mini o gɔmnanti silimin goli February 24, yuuni 1966. National Liberation Council daa yihi o Nsawam Medium Security Prison silimin goli September 6, yuuni 1966.<ref name=ellison/><ref name=":Vieta"/>
== O Bahigu Biɛhigu ==
Dabsili shɛli din daa kana pɔi ni o sarika yiɣibu dabsili yuuni 1966 pulini, Ako Adjei daa yihila o nuu ka che siyaasa baayan o ni daa nye nyari sheli la zuɣu, bin shɛɣu o ni daa ʒiya ni bɛ ŋmala ʒiri n pa o n ti pahi o ni daa k[pe sarika puuni la. Baayan bɛ ni yiɣi o sarika puuni, o daa pa zaŋ la o maŋa n ti o daŋ mini o tuma zaŋ kpa kootu yɛltɔɣa polo. <ref name=":Vieta2">{{cite book|author=Vieta, Kojo T.|url=https://books.google.com/books?id=uw0OAQAAMAAJ&q=ebenezer+ako+adjei|title=The Flagbearers of Ghana:Profiles of One Hundred Distinguished Ghanaians|date=1999|publisher=Ena Publications|isbn=9789988001384|page=56}}</ref>
O daa pa kula o saha n niŋ di o paɣa mini o bihi puuni, o paɣa mini o bihi daa nyɛla ban tabi n sɔŋ o pam saha shɛŋa bɛ ni daa duhi o kootu n kari o sariya, ka lahi bɔ saha shɛli bɛ ni daa lahi kari o sariya halli ni o sarika kpɛbu saha.<ref name=":Vieta3">{{cite book|author=Vieta, Kojo T.|url=https://books.google.com/books?id=uw0OAQAAMAAJ&q=ebenezer+ako+adjei|title=The Flagbearers of Ghana:Profiles of One Hundred Distinguished Ghanaians|date=1999|publisher=Ena Publications|isbn=9789988001384|page=56}}</ref>
O daa labi mi m pu o tuma biɛhigu, ka daa di nasara zaŋ kpa o kootu mali zani polo, kootu shɛli din yuli booni Teianshi Chambers, ka daa pa labi o kootu tuma ni nti labi nye o alikaale tumtumda.<ref name=":Vieta5">{{cite book|author=Vieta, Kojo T.|url=https://books.google.com/books?id=uw0OAQAAMAAJ&q=ebenezer+ako+adjei|title=The Flagbearers of Ghana:Profiles of One Hundred Distinguished Ghanaians|date=1999|publisher=Ena Publications|isbn=9789988001384|page=56}}</ref>
Baayan sooja govinanti shɛli din daa pahiri ayi din niŋ Ghana tiŋgbani puuni, bɛ daa zaŋ la Ako Adjei m pahi 'Commision' daambolo puuni. ka di nyɛla [[:en:Supreme_Military_Council_(Ghana)|Supreme Military Council]] n daa zaŋ o m pahi ŋa puuni, yuuni 1978, kabi tuma daa n nye ni bɛ sabi zali kpana kundu n ti Ghana tiŋgbani. A yi kana nti lihi lahabaya sabu yili dina ka bɛ booni The Ghanaian Chronicle vihigu puuni, saha shɛli bɛ ni daa nye Ako Adjei ka o bie asanzanima daambolo puuni daa nyɛla din dahinshɛli Ghana ninvuhi timsa ni daa laɣim ka di nyɛla Ghana zuɣulan kuro, Jerry John Rawlings, saha shɛli din daa paai o zuɣulan' tali bahigu. Amaa pirin la o ni daa be yɛli shɛli la puuni la zuɣu, o niriba daa bɛ saɣi ni lahabaya sabira bɔhi o bohisi,<ref name="AKO2">{{cite web|date=24 February 2002|title=Ako Adjei Laid to Rest|url=https://mobile.ghanaweb.com/GhanaHomePage/NewsArchive/Ako-Adjei-Laid-to-Rest-21991|access-date=23 April 2020|work=Ghana Web}}</ref>
==Kpibu mini soɣibu ==
Ako Adjei nyɛla ŋun daa pahi Big Six zuɣu. O nyɛla ŋun daa kpi Silimiin goli January biɛɣ'pinaanahi dali yuuni 2002 ashibiti yuli booni Korle-Bu Teaching Hospital saha shɛli o ni daa nyɛ yuun pihinii ni anu. O nyɛla ŋun daa mali paɣa ni bihi anahi .<ref name=ellison/>
O ni daa kpi tiŋgbani ŋɔ ninvuɣ kara nyɛla ban daa chaŋ li la Ghana tiŋgbani zuɣulan kuro John Kufour nyɛ ŋun daa yɛlli ni bɛ yɛn ti o la "State burial".<ref name=ellison/><ref name="gna">{{cite web|url=https://www.modernghana.com/news/19729/dr-ako-adjei-would-be-given-state-burial.html |title=Dr Ako-Adjei would be given state burial - JAK |publisher=Ghanaweb | date=18 January 2002 |access-date=24 April 2020}}</ref> O nyɛla ŋun daa yɛlli ni tiŋgbani nyɛla din di Dr. Ako-Adjei samli pirinla kpaŋmaŋ shɛli o ni daa niŋ n-ti tiŋgbani maa zuɣu. O nyɛla ŋun pahi Big Six Ghana's siyaasa tali taarihi puuni, Dr. Ako-Adjei kpibu ŋɔ nyɛla din daa wuhi ni bɛ lala ninvuɣ shɛba ban daa niŋ kpaŋmaŋ ka Ghana di maŋsulinsi ŋɔ zaa kpi lala saha maa. Amaa yuli shɛli bɛ ni daa zali lala saha ŋɔ nyɛla din ku tooi kpihim. O fiila puuni yaha, o daa pahi o yɛligu,<nowiki>''</nowiki> ni Dr Ako Adjei nima daa kpaya siyaasa paati paati shɛli din yina ni di sɔŋ gɔvinanti maa pam. ka yƐli ni Ghana mulichi kam ŋun diri anfaani balibu kam ka di nɣela bɛ tuun shɛli ni kpaŋmaŋa shɛli bɛ ni niŋ zali Ghana, nyɛla ban simsi ni bɛ puhi ka pahi ba pam ka zaŋ bɛ sɔŋsim balibu kam n sɔŋ Dr. Ako-Adjei daŋ ka bɛ bo simsibu ni sɔɣibu ŋan gaɣim n ti o<nowiki>''</nowiki> <ref name="gna"/>
Lala saha maa Ghana kpeen so Ŋun tuma daa jɛndi Alikaale mini maŋsulinsi zuɣu zabi bu, ka lahi nye Ghana zuyulan' kuro, H.E Nana Akufo-Addo, ŋun gba kana ni o ti zaŋ a bahigu jilima n ti Dr. Ako-Adjei, gab daa zaŋ o ziliŋ kɔm n ti ka o yɛltɔɣa n nye, <nowiki>''</nowiki> ni Dr. Ako-Adjeikum nyɛla ku' shɛli din kana n ti pa ti wuhiri Ghana mulichi kam ni ninvuƔi shɛba ban yina n ti zaŋ bɛ nyɛviya n pa talima ka tuhi n deei maŋ sulinsi n ti Ghana pa nyɛla ban zaa labi yƐlimaŋli shee zuŋɔ, ka di pa wuhiri ni Ghana pa nyɛla din yen zabi di maŋmaŋ zuɣu,<nowiki>''</nowiki> O daa lahi pahiya ni <nowiki>''</nowiki> ni nyari shɛli din daa kpaŋsi bɛ kɔba ni ni bɛ zaŋ govinanti shɛli din mali niriba sulinsi n tiriba yɔli daa nyɛla din nye nasara, ka di wuhiri ni bɛ daa nyɛla ban tum tuma pam n ti ti tiŋgbani ŋɔ ka o pahi ninvuɣi sheba ban nye ti Ghana waɣara<nowiki>''</nowiki><ref name=":1">{{Cite web|title=Dr Ako-Adjei would be given state burial - JAK|url=https://www.modernghana.com/blogs/19729/dr-ako-adjei-would-be-given-state-burial-jak.html|access-date=2025-06-20|website=Modern Ghana|language=en}}</ref>
Yaha, Jake Obetsebi-Lamptey, ŋun gba daa kani la, ka gba daa nye kpeen so Ŋun su Ghana Alizam ni lahabaya wuligu, gba ziliŋ kɔm ni daa nye sheli n bɔ ŋɔ, <nowiki>''</nowiki> Ni Alizama sheli din wuhiri Ghana Pilli waɣara Ayɔbu la nƔela din bɛ kpi din niŋ ka bɛ bahigu niri pa nye gba kɔŋ o nyevuli zuŋɔ ŋɔ domi bɛ tuma nyɛla din kuliya yen be biɛhigu ni hali ni saha waɣila din be tooni n kan na. Ghana mulichi nima pam gba daa nyɛla ban za waɣara Ayɔbu ŋɔ nyaanga , ba n daa bie maŋsulinsi mini govinanti shɛli din mali niriba sulinsi n tiriba yɔli zabbu tooni, Ayi ku A maŋa n ti A tiŋgbani, A nyɛla tiŋgbani maa ni yɛn teeri sɔ yɛla saha kam."<ref name=":1" />
O daa pa labi mi m pu o tuma biɛhigu , ka lahi di nasara zaŋ kpa o kootu mali zani polo, din yuli nye Teianshi Chambers, ka daa pa labi piligu o ʒengama zuɣu kootu tuma tumbu.<ref name=":Vieta4">{{cite book|author=Vieta, Kojo T.|url=https://books.google.com/books?id=uw0OAQAAMAAJ&q=ebenezer+ako+adjei|title=The Flagbearers of Ghana:Profiles of One Hundred Distinguished Ghanaians|date=1999|publisher=Ena Publications|isbn=9789988001384|page=56}}</ref>
===State burial===
Dabisili shɛli bɛ ni daa yɛn soɣi o ŋɔ, bɛ nyɛla ban daa wuhi Ghana tuuta nima wuhiri kpaŋmaŋ shɛli o ni niŋ n-ti tiŋgbani maa.<ref name="gna"/> O kuli maa nyɛla din daa niŋ "state house". Ninvuɣ shɛba ban daa be o kuli yili ŋɔ n daa nyɛ siyaasa niriba, daabihi, minisata nima, council of state kpamba, Naanima, zosimnima ni ban kam daa pahi.<ref name="AKO"/>
<nowiki>''</nowiki>Wreath<nowiki>''</nowiki> din tooi zooi ka di nya <nowiki>''</nowiki>flowers<nowiki>''</nowiki> la nyɛla Ghana zuɣu lana lala saha maa, jilima lana John Agyekum Kufour, daa nyɛla o ni zani Ghana mulichi zaani n zaŋ m pa Dr. Ako-Adjei, kum adaka zuɣu, mr Hack man Owusu-Agyeman, ŋun gba daa nye minisa nti Ghana tiŋduya yɛli gɔla, gba daa zani la o yahili ni ban tum di nsɔŋ di o zaani m gnba zaŋ jilima bahigu pini ŋɔ maa n pa Dr. Ako-Adjei kum adaka zuɣu, Mr Paul Adu-Gyamfi, ŋun gba daa nye zuɣu lana nti Ghana Alikaale Yaɣili, daa nyƐla ŋun pahi ata n gba daa zani la o yahili ni ban tum di n sɔŋ di o zaani m gba zaŋ jilima bahigu pini ŋɔ maa n pa Dr. Ako-Adjei kum adaka zuɣu, ŋun daa pahi anahi maa daa nyɛla Dr. Ako-Adjei daŋ nira ŋun daa zani daŋ maa zaa zuɣu n zaŋ li m pa adaka maa zuɣu.<ref>{{Cite news|date=-001-11-30T00:00:00+00:00|title=Ako Adjei Laid to Rest|language=en-US|work=GhanaWeb|url=https://mobile.ghanaweb.com/GhanaHomePage/NewsArchive/Ako-Adjei-Laid-to-Rest-21991|access-date=2025-06-20}}</ref>
Joseph Henry Mensah, ŋun daa nye Ghana minisa nima kpɛma daa zani Ghana govinanti zaani n karim bahigu jlima yɛltɔɣa n ti Dr Ako Adjei ka di nye:
''<nowiki>''</nowiki> Dr. Ako-Adjei daa ŋun pahi ninvuɣi shɛba ban daa tooi zooi ka bɛ yɛri din tu ni gbaŋsabila Africa tiŋgbana tu ni bɛ zaŋ bɛ kpalaŋ zuya n lo tabi shɛm n ti pahi dini tu ni bɛ dam siyaasa tiŋgbani maa puuni din yɛn zaŋ maŋsulinsi na. Baayan siyaasa paati din nye Convention Peoples' Party ti ni mi shɛli (CPP) la ni daa wɔligi di maŋ ka che paati kuro din daa nye United Gold Coast Convention di gba daa ŋmaai jia m bɔli (UGCC) la, Dr Ako Adjei daa pa leei la ko' dɔriko m bie siyaasa paati paati ayi maa sunsuuni. Ghana tiŋgbani nyɛla ŋan kɔŋ ninvuɣi gaɣindili domini Ghana ku tooi lahi di O tuma baŋsim n ti pahi o yɛm gɔlinga anfaani yaha. Ti yi tooi bɔɣim o biɛhigu puuni din che ka ti bɛ niŋ faliwaɣili ka ti kɔŋ niri o ti tabo ka mani ti ni koŋ o shɛm maa"''
Din daa niŋ ka bɛ ti o "State burial" nyaaŋa, "private burial" nyɛla din daa niŋ mausoleum zaŋ n-ti Holy Church of God, Okoman, Dome din be [[Accra]].<ref>{{cite web|url=https://mobile.ghanaweb.com/GhanaHomePage/features/Dr-Ebenezer-Ako-Adjei-An-Appreciation-21921 |title=Ghana: Ako Adjei Laid to Rest |work=GhanaWeb |date=30 November 2001 |publisher=AllAfrica |access-date=22 April 2020}}</ref>
==Maŋamaŋa biɛhigu==
Ako Adjei nyɛla ŋun daa niŋTheodosia Ako Adjei (''née'' Kote-Amon) amiliya ka o mini o nyɛ ban mali bihi anahi ban zaa nyɛ paɣaba. O nyɛla dolodolo nira ka nyɛ ŋun daa chani Perisbyterian Church of Ghana. O ni daa nyɛ dolodolo nira ŋɔ, o nyɛla ŋun daa mali dihitabili ni Naawuni n nyɛ ŋun niŋdi binshɛɣu kam n-tiri vuhirigu kam ŋun be dunia ŋɔ ni. "Sokam ni tu ni bɛ niŋ shɛm nyɛla bɛ jamdi Naawuni ka o niŋ bɛ ni bori binshɛŋa zaa n-ti ba."<ref name=":Vieta"/>
==Honours==
*Yuuni 1946, o nyɛla ŋun daa leei ŋun pahi Royal Institute of International Afairs nira <ref name="EAA">{{cite journal |title=Ghana Year Book 1959 | date=1959 |publisher=Graphic Corporation | page=143 |journal=Ghana Year Book}}</ref>
*Yuuni 1952 o nyɛla ŋun daa leei ŋun pahi American Academy of Political and Social Science .<ref name="EAA"/>
*Yuuni 1962 , o nyɛla ŋun daa deegi Honorary degree zaŋ n-ti Doctor of Laws ka di daa yina, Lincoln University, [[Pennsylvania]], [[United States]]<ref>{{cite web |title=Ako-Adjei, Ebenezer |url=http://www.s9.com/Biography/Ako-Adjei-Ebenezer |access-date=14 April 2007 |work=Biographies |publisher=}}</ref>
*Silimiin goli March dabaa ayopɔin dali yuuni 1997 din daa niŋ ka Ghana nima daa yɛn niŋ 40th Maŋsulisi dabisili chuɣu puhibu, Ako Adjei nyɛla ninvuɣ so bɛ ni daa piigi ɔfisa zaŋ n-ti Order of the Star of Ghana –ka ŋun daa piigi o li ŋɔ nyɛ tiŋgbani zuɣulan kuro [[Jerry Rawlings|Jerry John Rawlings]] zaŋ n-ti kpaŋmaŋ shɛli o ni daa niŋ Ghana maŋsulinsi deebu ni" <ref name=ellison/>
*Yuuni 1999, o nyɛla ŋun daa deegi Millennium Excellence Award for Outstanding Statesmen.<ref name="Dr. Ako Adjei">{{cite web|title=Sankara Interchange re-named after Dr. Ako Adjei|url=http://www.modernghana.com/news/73675/1/sankara-interchange-re-named-after-dr-ako-adjei.html|access-date=5 June 2011|publisher=Modern Ghana}}</ref>
==Legacy==
Ako Adjei Interchange din be Accra, bɛ ni daa na mi shɛli Sankara Interchange nyɛla bɛ ni daa labi taɣi shɛli yuli zaŋ n-ti o.<ref>{{Cite web|title=Sankara Interchange re-named after Dr. Ako Adjei|url=https://www.modernghana.com/news/73675/sankara-interchange-re-named-after-dr-ako-adjei.html|access-date=2020-12-26|website=Modern Ghana|language=en}}</ref><ref>{{Cite web|title=Sankara Overpass Renamed After Ako Adjei|url=https://www.modernghana.com/news/27058/sankara-overpass-renamed-after-ako-adjei.html|access-date=2020-12-26|website=Modern Ghana|language=en}}</ref> Ako-Adjei Park gba nyɛla din be Osu, Accra.
== Nolini yɛltɔɣa ==
<blockquote>"Ghana nyɛla ti tingbani . Ti ka shɛli polo pahi di zuɣu . Kpenŋ ŋɔ ka Naawuni zaŋti niŋ ka ti baŋ ni di nyɛla din vɛli ti ti zaa ."<ref name="ellison2" /></blockquote>
==Kundivihira==
{{Reflist}}
==External links==
*[http://www.ghanaweb.com/GhanaHomePage/features/artikel.php?ID=21921 Ghana Home Page], ghanaweb.com
*[http://www.s9.com/Biography/Ako-Adjei-Ebenezer Biography], s9.com
*[https://web.archive.org/web/20110129025414/http://www.kokorokoo.com/LaaClub/LaHallOfFame.aspx Profile], kokorokoo.com via archive.org
{{DEFAULTSORT:Adjei, Ako}}
[[Pubu:Lahabaya zaa]]
[[Pubu: Lahabaya zaa]]
[[Pubu:Ninsala ŋun lahi ka o nyevuli ni]]
[[Pubu:Daabihi]]
[[Pubu:Ghana dolo dolo niraba]]
[[Pubu:Paɣaba]]
[[Pubu:Paɣa]]
tpg003y1u6hy7hwgsi5l2gtkjr19xs4
115873
115872
2025-06-20T05:19:43Z
Abdul-Rauf Moshie
3942
/* State burial */
115873
wikitext
text/x-wiki
{{Bio}}
'''Ako Adjei''' (bɛ daa dɔɣi o la Silimiingoli June biɛɣ' pia ni ayopɔin dali yuuni 1916 ka o daa ti kpi bee n-kani Silimiingoli January biɛɣu pia ni anahi dali yuuni 2002),<ref name=":0">{{cite journal|title=Ako Adjei--the Walking History of Ghana:Cameron Duodu on One of the Founding Fathers of Ghanaian Independence Who Died in Accra on 14 January |last=Duodu |first=Cameron |date=March 2002|url= https://www.questia.com/magazine/1G1-83534325/ako-adjei-the-walking-history-of-ghana-cameron|journal=[[New African]] |access-date=26 June 2019}}</ref> O daa nyɛla [[Ghana]]ian [[siyaasa]] nira, alikaali nira nti pahi lahabali tira. O nyɛla ŋun daa be United Gold Coast convention ka daa pahi toondaan nima ayobu shɛba ban daa niŋ kpaŋmaŋa ka [[Ghana]] deegi di maŋsulinli la puuni yino, ninvuɣ shɛba bɛ ni daa na booni The Big Six.<ref>{{Cite web |date=2020-08-06 |title=Big six enduring lessons from the founding fathers of Ghana |url=https://www.ghanaweb.com/GhanaHomePage/features/Big-six-enduring-lessons-from-the-founding-fathers-of-Ghana-1027507 |access-date=2024-03-06 |website=GhanaWeb |language=en}}</ref><ref>{{Cite web |last=Afful |first=Aba |date=2019-10-16 |title=Meet Dr. Ako-Adjei the only Big Six member who lived through 9 governments |url=https://yen.com.gh/135273-the-amazing-story-big-six-member-dr-ako-adjei-lived-9-governments.html |access-date=2024-03-06 |website=Yen.com.gh - Ghana news. |language=en}}</ref> Adjei nyɛla ŋun daa leei jintɔra zaŋ n-ti [[Convention People's Party]] yuuni 1954 ka nyɛ ŋun daa gbubi minista tali hali ni yuuni 1962 din daa niŋ ka o nyɛ Minister for Foreign Affairs.<ref>{{Cite web |title=Ghana pays tribute to founders' - Graphic Online |url=https://www.graphic.com.gh/news/politics/ghana-pays-tribute-to-founders.html |access-date=2020-08-05 |website=graphic ghana |date=4 August 2020 |language=en-gb}}</ref>
Bɛ daa dɔɣi o la tiŋ yuli booni Adjeikrom, tiŋ'kpaŋ bila din be Akyem Abuakwa yaɣili, Ako Adjei nyɛla ŋun nya o "tertiary" shikuru baŋsim [[United States]] mini United Kingdom. Din daa niŋ ka o nya o shikuru baŋsim sambani nyaaŋa, o nyɛla ŋun daa labina n daa ti pahi Gold Coast's struggle zaŋ n ti siyaasa tali maŋsulinsi deebu ka nyɛ ŋun daa pahi United Gold Coast Convention (UGCC) ka nyɛ ŋun pahi ninvuɣ shɛba ban piligi li zuɣu. Ako Adjei nyɛla ŋun daa zaŋ [[Kwame Nkrumah]] wuhi Ghana siyaasa tali din daa niŋ ka o yɛlli o yɛltɔɣa sabiri shɛli o ni daa zaŋ wuhi salo Organising Secretary zaŋ n-ti UGCC.<ref name="ellison">{{cite web |url=http://www.ghanaweb.com/GhanaHomePage/features/artikel.php?ID=21921 |title=Dr. Ebenezer Ako Adjei - An Appreciation |access-date=14 April 2007 |date=22 February 2002 |last=Ellison |first=Kofi |work=Ghana Web |publisher=Ghana Home Page}}</ref>
Din daa niŋ ka Ghana deegi di maŋsulinsi nyaaŋa, Ako Adjei nyɛla ŋun daa toondana zaŋ n-ti siyaasat tali yaɣa pam kamani o ni daa leei tuuli minisata zaŋ n-ti Interior and justice zaŋ n-ti [[Ghana]]. O nyɛla ŋun daa lahi leei Ghana tuuli Minister for Foreign Affairs din daa niŋ ka bɛ daa taɣi o yihi o Minister for External Affairs labisi Minister for Foreign Affairs Siimiin goli May yuuni 1961. Ako Adjei's siyaasa tali tuma nyɛla din daa dɔni tiŋ din daa niŋ ka o piligi tiŋgbani zuɣulan kuro Kwame Nkrumah tɔhibu ni Kulungugu bomb yuuni 1962.
Din daa niŋ ka bɛ daa bahi o yuuni 1966, Ako Adjei, nyɛla niriba pam ni daa bɛ lahi nyari so bee so daa bi lahi wumdi o lahabali Ghana lahabali churi ni mini siyaasa yɛltɔɣa ni. O nyɛla ŋun daa zaŋ o zaɣa niŋ o daŋ ni mini o alikaali tali ni. Yuuni 1992 o nyɛla ŋun daa zaŋ Ghananima daabia George Grant lahabali pa pohim zuɣu.<ref>{{Cite book|last=Adjei|first=Ako|url=https://www.worldcat.org/oclc/32650474|title=Life and work of George Alfred Grant (Paa Grant)|date=1992|publisher=Waterville Pub. House|isbn=978-9964-5-0233-1|location=Accra|language=en|oclc=32650474}}</ref> Yuuni 1997 o nyɛla ŋun daa di Order Of the Star Of Ghana pini– di nyɛla pini titali zaŋ n-ti Republic of Ghana ka di nyɛla kpaŋmaŋ shɛli o ni daa niŋ zaŋ n-ti Ghana maŋsulinsi deebu zuɣu. Ako Adjei nyɛla ŋun daa kpi yuuni 2002 din daa niŋ ka duro daa gbaagi o saha bela nyaaŋa.<ref>{{cite web | url=
https://www.modernghana.com/amp/news/1021213/big-six-enduring-lessons-from-the-founding-father.html | title=Big Six Enduring Lessons From The Founding Fathers Of Ghana | date=6 August 2020 | access-date=2021-08-26 }}</ref>
== Piligu biɛhigu mini shikuru baŋsim ==
===Gold Coast===
Ako Adjei nyɛla bɛ daa dɔɣi so Silimiin goli June biɛɣ'pinaayopɔin dali yuuni 1916 tiŋ yuli booni Adjeikrom ka di be Akyem Abuakwa tiŋgbani.<ref name=ellison/> Adjeikrom nyɛla tiŋ'shɛli din nyɛ pukpariba tiŋ din be Eastern Region zaŋ n-ti [[Ghana]] (bɛ ni daa na mi shɛli Gold Coast la). O ba n daa nyɛ Samuel Adjei ŋun daa nyɛ pukpara mini daabia la ka o ma daa nyɛ Johanna Okaile Adjei. O lammba ŋɔ zaa nyɛla ban daa yina La, tiŋ din miri [[Accra]]. O nyɛla ŋun mali tizo'dabba mini tizo'paɣaba pam amaa ŋun daa nyɛ bi'sani.<ref name=":Vieta">{{cite book |author=Vieta, Kojo T. | date=1999 | title=The Flagbearers of Ghana:Profiles of One Hundred Distinguished Ghanaians | url=https://books.google.com/books?id=uw0OAQAAMAAJ&q=ebenezer+ako+adjei | publisher=Ena Publications |page=56| isbn=9789988001384 }}</ref><ref name="OA">{{cite book |title= The life and times of Dr. J. B. Danquah|last=Ofosu-Appiah|first=L H |year=1974 |publisher=Waterville Pub. House |page=64 }}</ref>
O piligu shikuru nyɛla din daa piligi Eastern Region shikuru yuli booni Busoso Railway Primary School, ni ka o daa chani o naba kamani "14 miles" chani shikuru ka kuna. O nyɛla ninvuɣ so bɛ ni daa zaŋ labisi [[Accra]] ka o daa ti tuɣi o shikuru baŋsim bɔbu La Presbyterian Junior School ka daa ʒini dura ata ni. O nyɛla ŋun daa bi tooi yɛri Ga balli ka di daa nyɛ lammba balli amaa o daa nyɛla ŋun tooi karimba ka sabbi kambonsili ka nyɛ ŋun daa lahi yɛri Dangme. O nyɛla ŋun daa tuɣi La Presbyterian Senior School hali ni yuuni 1933 din daa niŋ ka o daa paai Standard Six. Silimiin goli March yuuni 1933 o nyɛla ŋun daa di "scholarship" ni ti chaŋ Christ Church Grammar School. O nyɛla ŋun daa labina La Presbyterian Senior School chiri yini nyaaŋa o ni daa chaŋ Christ Church Grammar School dama o suhi daa bi gbaai shikuru maa.<ref name="OA"/>
O ba nyɛla ŋun daa pa zaŋ o tahi [[Accra Academy]] din daa nyɛ "private secondary" shikuru. Silimiin goli April yuuni 1933 o nyɛla ŋun daa kpɛ Accra Academy ka daa yɛlli ni o suhi lala shikuru ŋɔ. O nyɛla ŋun daa chani "mile" nima anahi yiri La chani Jamestown (ni ka shikuru ŋɔ daa be), dama o nyɛla ŋun daa na ku tooi yo loori ziuɣu ka di liɣiri nyɛ din daa yiɣisi kamani " two pence". Yuuni 1934, o nyɛla ŋun daa sabbi Junior Cambridge zahimbu ka daa paasi. Din daa niŋ ka o be Accra Academy,o nyɛla ŋun daa bi tooi nyari "cost of books" amaa karimba nima maa yino, Mr. Halm Addo (ninvuɣ shɛba ban daa kpa shikuru ŋɔ yino ) nyɛla ŋun daa sɔŋdi o ni liɣiri ka o dari bukunima. Silimiin goli December yuuni 1936, o nyɛla ŋun daa pahi shikuru bihi shɛba Accra Academy ni daa zaŋ n-ti Cambridge Senior School leaving Certificate Examination. Bɛ shikuru bihi shɛba ban daa sabi lala zahimbu ŋɔ puuni, niriba ayi n daa paasi ka di saɣi ni bɛ chami London Matriculation Examination Board. Bɛ yino n daa nyɛ Ako Adjei.<ref name="OA" />
O daa nyɛla karimba zaŋ n-ti Accra Academy yuuni 1937<ref>{{cite book |last=Segal |first=Ronald |date=1961 |title=Political Africa:A Who's who of Personalities and Parties |url=https://books.google.com/books?id=HuE_AAAAYAAJ&q=taught+academy+1938| page=7| publisher=Praeger}}</ref> pɔi ka daa chaŋ n-ti pahi Junior Civil Service Silimiin goli June yuuni 1937. Bin din gbaai Silimiin goli June yuuni 1937 zaŋ hali ni Silimiin goli December yuuni 1938 o daa nyɛla Second Division Clerk zaŋ n-ti Gold Coast Civil Service. O nyɛla bɛ ni daa yɛlli so ni o sɔŋmi Harold Cooper, European Assistant Colonial Secretary mini J.E. S de Graft-Hayford ni ka bɛ laɣim ka kpa Gold Coast Broadcasting Service. Din bɔŋɔ piligu n daa nyɛ bɛ ni pa mi shɛli [[Ghana Broadcasting Corporation]].<ref name="OA" />
Din daa niŋ ka o bɔhindi Accra Academy Ako Adjei nyɛla ŋun daa mali zaɣa ni lahabalitbu, o nyɛla ŋun daa sabbi n-ti ''[[African Morning Post]]'', lahabali churi gbana din daa be Nnamdi Azikiwe ŋun daa ti leei tuuli tiŋgbani zuɣulan zaŋ n-ti Nigeria sulinsi ni. Azikiwe nyɛla ŋun daa saɣi n-ti o gbaŋ ŋɔ ka daa bo soya ni bɔhim Lincoln University, [[Pennsylvania]], [[United States]]. Silimiin goli November yuuni 1938, o nyɛla ŋun daa yi Civil Service tuma ŋɔ ka daa chaŋ [[England]] Silimiin goli December lala yuuni maa.<ref name="OA" />
===United States===
<!-- Deleted image removed: [[File:Football squad of Lincoln University, Pennsylvania.jpg|thumb|[[Lincoln University (Pennsylvania)|Lincoln University]] football (soccer) team (1939-1941)<br />[[Kwame Nkrumah]] standing first from left and [[Ebenezer Ako-Adjei]] sitting second from left]] -->
Silimiin goli January yuuni 1939, o nyɛla ŋun daa paai Lincoln University , [[Pennsylvania]] ka K. A. B. Jones-Quartey nyɛ ŋun daa tohi o soli, shikuru bila ŋun daa yina Gold Coast ka Ako Adjei nyɛ ŋun daa mi o pirinla tun'shɛli o ni daa tum ni ''Accra Morning Post zuɣu''. Jones-Quartey nyɛla ŋun daa niŋ suhipiɛlli ka deegi o ka daa zaŋ o wuhi salo ka daa boli o Francis Nwia Kofi Nkrumah ([[Kwame Nkrumah]]). Lincoln University, o nyɛla ŋun daa be Houston Hall ka nyɛ ŋun daa ŋmɛri bolli n-tiri university ŋɔ. O nyɛla ŋun daa bɔhindi Political Science, Economics, Sociology, English, Latin n-ti pahi Philosophy.<ref name=":chinebuah"/>
Ako Adjei nyɛla ŋun daa be du'yini ni Houston Hall ni Jones-Quartey ka bɛ du maa mini Nkrumah's duu nyɛ din daa kpa taba, ka di daa leei bara pirinla Nkrumah daa nyɛla "postgraduate" shikuru bila zuɣu. Ako Adjei mini [[Kwame Nkrumah|Nkrumah]] nyɛla ban daa ti leei zori taba. Bɛ nyɛla ban daa mali bɛ laɣingu ni ninvuɣ shɛba ka daa gbaari saawatra nima ka daa booni li ( "bull sessions") ka di nyɛ din daa jɛndi Gbaŋsabila tiŋgbani ni yɛn niŋ shɛm deegi bɛ maŋsulinsi . Gbaŋsabila tiŋgbana shikuru bihi shɛba ban daa tooi be lala saawara ŋɔ gbubu ŋɔ ni n daa nyɛ Jones-Quartey, Ozuomba Mbadiwe, Nwafori Orizu n-ti pahi Ikechukwu Ikejiani.<ref name=":chinebuah">{{cite book |last=Chinebuah |first=Aidoohene Blay |year=2017 |title=Ghana's Pride and Glory:Biography of Some Eminent Ghanaian Personalities and Sir Gordon Guggisberg |publisher=Graphic Communications|page=218}}</ref>
O ni daa niŋ yuuni ni pirigili nyaaŋa Lincoln, o nyɛla ŋun daa di Phelps-STokes Fund Scholarship ni o chaŋ Hampton Institute din be Virginia la n-ti bahi naai o university degree dini. O nyɛla ŋun daa lahi di "scholarship" yaha n-daa chaŋ Columbia University School of Journalism n daa ti deegi shɛhirili gbaŋ din nya master's degree silimiin goli June yuuni 1943. O nyɛla ŋun daa nya tuma wuhiri African Studies Department shikuru yuli booni Fisk University ka nyɛ ŋun daa sɔŋdi Dr. Edwin W. Smith. Dr. Smith nyɛla ŋun daa yina England ka nyɛ ŋun daa labi o ya tiŋgbani ŋɔ ni o ti kpa bɔhimbu yaɣa palli ka daa gahi nuu boli Ako Adjei ni o ti sɔŋ o.<ref name=":chinebuah"/>
===United States===
<!-- Deleted image removed: [[File:Football squad of Lincoln University, Pennsylvania.jpg|thumb|[[Lincoln University (Pennsylvania)|Lincoln University]] football (soccer) team (1939-1941)<br />[[Kwame Nkrumah]] standing first from left and [[Ebenezer Ako-Adjei]] sitting second from left]] -->
Silimin goli January 1939, o daa paai na Lincoln University, [[Pennsylvania]] ni o ti niŋ K. A. B. Jones-Quartey maraaba, shikuru bil' ŋun daa yina Gold Coast ka Ako Adjei daa mi o zaŋ yi o ni daa tumdi ''Accra Morning Post''. Jones-Quartey marihabi ŋɔ niŋbu ni, o daa kana mi ni Gold Coast shikuru bil' so yaɣa, Francis Nwia Kofi Nkrumah ([[Kwame Nkrumah]]). Lincoln University ŋɔ ni, p daa nyɛla ŋun be Houston Hall ka daa ŋmɛ bolli ti shikuru maa. O daa sabi ya ni o bohim siyaasa tali, daabiligu, Siliminsili, Latin ni Philosophy.<ref name=":chinebuah"/>
Ako Adjei daa nyɛla ŋun gbɛri du yini ni Jones-Quartey Houston Hall maa ni, ka bɛ duu ŋɔ daa kuli ba daaŋa ni Nkrumah duu, ka ŋun duu daa galisi di ni daa niŋ ka di nyɛla ŋun karim mi siɣisi ka lahi labina maa. Ako Adjei daa nyɛla ŋun niŋ ningbuna ni [[Kwame Nkrumah|Nkrumah]] di mini bɛ yuma daa kuli pa yim maa. Bɛ mini bɛ shikuru bihi taba daa tooi ʒiindi diri alizama jɛndiri gbaŋsabila tiŋgbana deeri maŋaulinsi shɛm. Gbaŋsabila tiŋgbana shikuru bihi ban daa tooi pahiri lala alizama ŋɔ ni shɛba n-nya Jones-Quartey, Ozuomba Mbadiwe, Nwafor Orizu ni Ikechukwu Ikejiani.<ref name=":chinebuah">{{cite book |last=Chinebuah |first=Aidoohene Blay |year=2017 |title=Ghana's Pride and Glory:Biography of Some Eminent Ghanaian Personalities and Sir Gordon Guggisberg |publisher=Graphic Communications|page=218}}</ref>
O yuuni ni pirigili nyaaŋa Lincoln, o daa di "Phelps-Stokes Fund" ni o chaŋ Hampton Institute din be Virginia la, ka daa deei gbaŋ labi dini ti naai univɛsiti shikuru. O daa lahi scholarship chaŋ "Columbia University Graduate School of Journalism" ka daa naai ka deei shɛhirili gbaŋ din nya master's degree silimin goli June 1943. O daa nya tuma lee karimba African Studies Department din be Fisk University ka di nyɛla Dr. Edwin W. Smith sɔŋsim ni. Dr. Smith daa yina la England ni o ti yooi lala karim yaɣali maa ka daa gahi nuu boli Ako Adjei ni o kana ti sɔŋdi o.<ref name=":chinebuah"/>
===United Kingdom===
Ako Adjei nyɛla ŋun daa labi United Kingdom ni o ti bɔhim alikaali tali. O karimba tali tuma Fisk University nyɛla din daa ti o liɣiri ka o daa kpɛ Inner Temple Silimiin goli May yuuni 1944. O nyɛla ŋun daa laɣisi liɣiri maa zaa yoli , o nyɛla ŋun daa bori laɣa kara ni o tooi naai o alikaali tali bɔhimbu ŋɔ. O ba nyɛla ŋun daa zaŋ o yili din daa be Post Office Lane din be [[Accra]] zaŋ chaŋ Lebanese haai £10 yuuni kam zaŋ n-ti yuuni pihinu ka daa deegi yuun pihita liɣiri. O nyɛla ŋun daa kpi pɔi ka di yɛltɔɣa daa naai, lala zuɣu o mini bilimnima nyɛla ban daa to ni bɛ dihi bɛ nuu gbana zuɣu pɔi ka Lebanese merchant naayi yo £300 ŋɔ.<ref name="OA"/>
Britain, Ako Adjei nyɛla ŋun daa be siyaasa tali ni. Din daa niŋ ka dunia zaa tɔbu din pahiri ayi daa naai, British colonies din be Asia pam nyɛla ban daa deegi bɛ maŋsulinsi ka dizuɣu chɛ ka shikuru bihi ban daa be Silimiin'tiŋsi ŋɔ ni ka nyɛ gbaŋsabila daa nya lala niŋsim ŋɔ ka yɛlli ni bɛ m bo soya gba deegi bɛ maŋsulinsi West Africa.<ref name="OA"/>
Ako Adjei nyɛla ŋun daa niŋ kpaŋmaŋ pam West African Students Union (WASU) ni ka daa leei di zuɣulan.<ref name="Ako Adjei4">{{cite web|url=http://www.ghanaculture.gov.gh/index1.php?linkid=65&archiveid=959&page=1&adate=17/08/2007|title=Dr. Ako Adjei-Founder member of UGCC|publisher=ghanaculture.gov.gh|access-date=2 March 2011|archive-url=https://web.archive.org/web/20110721030836/http://www.ghanaculture.gov.gh/index1.php?linkid=65&archiveid=959&page=1&adate=17%2F08%2F2007|archive-date=21 July 2011|url-status=dead|df=dmy-all}}</ref><ref name="Ako-Adjei 1">{{cite web|url=https://www.newsghana.com.gh/six-lessons-from-ghanas-big-six/|title=Six Lessons From Ghana's Big Six |date=July 2016 |publisher=newsghana.com.gh|access-date=20 April 2018}}</ref> Nkrumah nyɛla ŋun daa paai na Britain yuuni 1945, bakoyi dibaa ashɛm nyaaŋa o ni daa paai na [[London]], Ako Adjei nyɛla ŋun daa chaŋ o sani saha shɛli o ni daa bori zuɣulan tali zaŋ n-ti WASU. Nkrumah nyɛla ŋun daa mali biɛhigu shee yɛlimuɣisirili lala saha ŋɔ ka o daa deegi o niŋ No.25 Lauvier Road hali ka daa ti nya biɛhigu shee zaŋ n-ti (Nkrumah), No. 60 Burghley Road ka di miri Tufnel Park Tube Station. Nkrumah nyɛla ŋun daa be ni hali daa ti yi London yuuni 1947. Ako Adjei nyɛla ŋun daa zaŋ Nkrumah mini Kojo Botsio ŋun daa nyɛ Nkrumah zo la wuhi WASU . O WASU dabisa maa ni, Ako Adjei nyɛla ŋun daa yɛlli ni, " din daa niŋ ka Nkrumah paai na London ŋun daa nyɛ zuɣulan zaŋ n-ti WASU. N daa zaŋ Nkrumah wuhi WASU Secretariat ka daa zaŋ o wuhi Kankam Boadu mini [[Joe Appiah]] ban gba daa nyɛ kpamba zaŋ n-ti WASU."<ref name=":Vieta"/>
===United Kingdom===
Ako Adjei daa yiya chaŋ United Kingdom ni o ti bohim o bilim tiɛha ni daa nyɛ shɛli, alikaale tali. O wuhibu Fisk University daa ariʒichi ka o daa yo ka chaŋ [mInner Temple.silimin goli May 1944. Din mini o daa kuli laɣisi laɣiri ni o zaŋ piligi shikuru ŋɔ, o daa na bori laɣiri pam ni o bahi naai. O ba daa nyɛla ŋun kohi o yili din daa be Post Office polo, [[Accra]] ti Lebanese daabia la £10 yuun' yini kam ka di yɛn naai yuun pihinu zuɣu ka daa na deei yuun' pihita laɣiri. O ba daa kpiya pɔi ka lala gbaabu naai dinzuɣu o mini o biɛli n-daa dihi nuu pɔi ka Lebanese ŋɔ daa naai yo £300.<ref name="OA"/>
Britain, Ako Adjei daa niŋ zaɣa ni siyaasa. Di ni daa niŋ ka anduniya tobu din pahiri ayi la daa naai, Britain tiŋgbana pam bɛ ni daa ŋmɛ ka fa Asia yaɣali daa nyɛla ban dee maŋsulunsi, ka ŋɔ daa che ka shikuru bihi ban yina West Africa daa niŋ zaɣa biɛhigu din be yiŋa ka kpahi ba bahi ni gba bom maŋsulunsi soya West Africa.<ref name="OA"/>
Ako Adjei daa nyɛla ŋun tim nuu pam zaŋ yi West African Students Union (WASU) ka daa lee di zuɣulana.<ref name="Ako Adjei4">{{cite web|url=http://www.ghanaculture.gov.gh/index1.php?linkid=65&archiveid=959&page=1&adate=17/08/2007|title=Dr. Ako Adjei-Founder member of UGCC|publisher=ghanaculture.gov.gh|access-date=2 March 2011|archive-url=https://web.archive.org/web/20110721030836/http://www.ghanaculture.gov.gh/index1.php?linkid=65&archiveid=959&page=1&adate=17%2F08%2F2007|archive-date=21 July 2011|url-status=dead|df=dmy-all}}</ref><ref name="Ako-Adjei 1">{{cite web|url=https://www.newsghana.com.gh/six-lessons-from-ghanas-big-six/|title=Six Lessons From Ghana's Big Six |date=July 2016 |publisher=newsghana.com.gh|access-date=20 April 2018}}</ref> Nkrumah daa paai na Britain la yuuni 1945. Dakulo bihi zuɣu o ni daa paai na [[London]], Ako Adjei run daa guui chaŋ o sana saha shɛli o ni daa gindi bori WASU zuɣulana tali. Lala saha Nkrumah daa na dii ka o gbɛri luɣishɛli ka o daa deegi o niŋ o yiŋa din be No.25 Lauvier Road, hali ti daa naai nya gbɛbu shee ti o (Nkrumah) No. 60 Burghley Road, din daa bi waɣi ni Tufnel Park Tube Station. Nkrumah daa bɛla dini hali di daa yi London yuuni 1947. Ako Adjei daa zaŋ Nkrumah wuhi WASU ka Kojo Botsio ŋun daa ti lee Nkrumah zo kpeeni. O tiɛri o WASU dabisa, Ako Adjei yɛliya, "Din daa niŋ ka Nkrumah paai na London, n-daa nyɛla WASU zuɣulana. N-daa zaŋ Nkrumah chaŋ WASU gbaŋ ŋmari n-ti zaŋ o wuhi Kankam Boadu mini Joe Appiah, ban gba daa nya WASU kpamba, ni Kojo Botsio, ti ni daa pun nya shikuru bihi suu, No.l South Villas, Camden Town, London N. W. I. Ti tu ni n yɛli ni Nkrumah paabu na ni o kpaŋmaŋa WASU tuma ni daa nyɛla din ti li yaa. O nyaaŋa ka di daa laɣim "Pan-African Congress" ʒii din daa pahi anu ka ʒini Manchester yuuni 1945 ka George Padmore mini Nkrumah daa nya din gbaŋ ŋmariba ka m mi daa nya ban daa laɣim li maa puuni yino."<ref name=":Vieta"/> Lala laɣingu daa nyɛla sɔŋ zaŋ yi maŋsulunsi bobu polo ka ban daa kana ni shɛba n-nya W. E. B. Du Bois, Hastings Banda ni Jomo Kenyatta.<ref>{{Cite book |last1=Adi |first1=Hakim |url=https://books.google.com/books?id=W7mfAAAAMAAJ |title=The 1945 Manchester Pan-African Congress Revisited |last2=Sherwood |first2=Marika |date=1995 |publisher=New Beacon Books |isbn=978-1-873201-12-1 |language=en}}</ref>
Ako Adjei daa nyɛla ŋun kpɛ London School of Economics and Political Science n-ti bohim ka dee o M.Sc. degree ka na kuli bohimdi alikaale tali Inner Temple. O dahimbu yɛltɔɣa din daa nya ''Sala biɛhigu taɣibu'' daa nyɛla bɛ ni saɣiti shɛli,amaa, o siyaasa biɛhigu daa bi chɛ ka o nya saha ti li vihigu zaŋ kpa di polo .<ref name=":Vieta"/>
Ako Adjei daa di nasara o alikaale tali ŋɔ dahimbu kam zuɣu ka bɛ daa zaŋ o pahi alikaalenima zuɣu Inner Temple silimiin goli January 1947 yuuni.<ref name="OA"/><ref name=":Vieta"/>
==Gold Coast Labuna==
Ako Adjei daa labina Gold Coast silimin goli May 1947 ni silimin goli June 1947, ka k daa kpe [[Ghana Bar Association|Ghana bar]]. O tuuli niya daa nyɛla o kpa lahabali churi gbana "chain of newspapers" n-na kuli duhiri yee zaŋ maŋsulunsi deebu polo, tuun' o ni daa ku maŋ ti tum [[London]] zaa. Amaa, o daa bi tooi kpa lala lahabali chuɣu maa dama laɣiri daa kani zuɣu, o daa pahi Kof Adumoa-Bossman mini o taba zuɣu n-tum alikaale tuma.<ref name=":Vieta"/><ref name="OA"/>
===United Gold Coast Convention===
O ni daa niŋ [[Accra]] dabaashɛm, o daa chaŋ ni o ti kaai [[Joseph Boakye Danquah|J. B. Danquah]] ka o daa be ʒii ni ni shɛba n-zamdi siyaasa laɣingu kpabu ka Ako Adjei kpena pahi ʒii ma zuɣu.<ref name=":Vieta"/> Ako Adjei ka mani Gold Coast shikuru bihi pam ban daa be Britain lala saha maa daa nyɛla ban nyee nyoni Britain lahabali gbaŋ yɛltɔɣa din wuhi ni Gold Coast n-nyɛ bɛ ni yu shɛli. Danquah daa che ka o baŋ tum pam pun nyɛla din tum zaŋ siyaasa laɣingu kpabu polo.<ref name="OA"/>
Daba anahi nyaaŋa o ni daa labina yiŋa J. B. Danquah daa kana ti gbuɣ o chaŋ ni bɛ ti nya ban be tooni gbaaei United Gold Coast Convention (UGCC) kpabu polo.<ref name="OA"/> O daa lee bɛ komitii maa puni yino ka silimin goli August 4, yuuni 1947 din daa niŋ ka zaŋ li wuhi salo Saltpond, o daa pahi di kpamba zuɣu. Silimin goli August 22, yuuni 1947, laɣingu wulli din daa be Accra gba daa zaŋ wuhisalo ka bɛ daa piigi o gbaŋ ŋmara ka [[Edward Akufo-Addo]] mi nya zuɣulana, ka [[Emmanuel Obetsebi-Lamptey]] mini J. Quist-Therson mi nya zuŋulan' pahi. Din daa niŋ ka niriba pili zoobu, kpamba ŋɔ daa gbaaya ni di pa tu ni bɛ lɛbigili siyaasa laɣingu. Lala daa mali la bukaata ni pa kuli bo ŋun yɛn gbaŋ ŋmari ti li yuŋ ni wuntaŋ ni. J. B. Danquah daa yɛliya ni di tu ni Ako Adjei lee li, amaa, o daa zaɣisi li ka di daliri nyɛla o bori ni o kuli na tumdi la o ''African National Times'' lahabali chuɣu gbaŋ ka lahi tumdi o alikaale tuma yaɣa. O gba daa tiri wuhi ni ni bɛ zaŋmi li ti [[Kwame Nkrumah]] ŋun daa nyɛ West African National Secretariat (WANS) ,94 Grays' Inn, [[London]].<ref name=":Vieta"/>
Ako Adjei ni yɛli shɛm, ni ŋuni n-daa tiri wuhi ni bɛ boli Kwame Nkrumah dama o daa mi kpaŋmaŋa ni shɛm ka mi ni o ni bori ni o tab' sɔŋ. Di daliri daa nyɛla, pɔi ka o daa yi London labi Accra, Nkrumah daa yɛli o: <blockquote>"Ako, a daŋdila n tooni. A yi kuli Gold Coast ka tuma ti beni ka tiɛhi ni n-ni tooi tumli, nyin che ka m baŋ ka n lee kuna ti tum li saha zuɣu; laɣisi laɣiri n-lahi labi London ti naai n alikaale tali bohimbu Gray 's Inn."</blockquote>
Lala alikawuli ŋɔ lobu n-daa che ka o bi lahi niŋ zinchili ka tiri wuhi Nkrumah saha shɛli gbaŋ ŋmari tuma ni daa ti yi polo. Bɛ daa saɣiti o yɛltɔɣa maa ka daa sabi gbaŋ n-ti Nkrumah yɛli o di yɛltɔɣa hali ka daa ti bo laɣiri din yiɣisi pawunsi kobiga din daa nyɛ George Alfred Grant, ŋun daa kpa li, zuɣulana ni ariʒichi dira ni daa bo shɛli ni o zaŋ niŋ chaaji kuna Gold Coast. Nkrumah ni daa paai na, Ako Adjei daa zaŋ o wuhi paati maa kpamba: "O daa paai na la silimin goli December yuuni 1947 ka n daa zaŋ o wuhi G. A. Grant, J. B. Danquah, R. S. Blay ni kpamba shɛba ban daa pahi UGCC ni."<ref name=":Vieta"/>
===The Big Six===
<!-- Deleted image removed: [[File:The Big Six.jpg|thumb|[[The Big Six (Ghana)|The Big Six]]<br />''Standing (L to R):'' [[Kwame Nkrumah]], [[Emmanuel Obetsebi-Lamptey]], [[Ebenezer Ako-Adjei]], [[Edward Akufo-Addo]], [[J. B. Danquah]] and [[William Ofori Atta]]]] -->
Din daa niŋ ka Nkrumah kpɛ nam ni ka daa nyɛ gbaŋsabira zaŋ n-ti UGCC o nyɛla ŋun daa bori soya ni o yɛligi "convention colony-wide" ka daa chɛ ka niriba daa pahiri na.<ref name=":Vieta"/> Kpamba zaŋ n-ti UGCC nyɛla ban gba daa mali kurisi ni bɛ zaŋ ninvuɣ palla pahi dunia zaa tɔbu din daa pahiri ayi nyaaŋa.<ref name="gn">{{cite web|title=The Contribution Of The Veteran Towards Independence |date=28 February 2012 |url=https://newsghana.com.gh/the-contribution-of-the-veteran-towards-independence/ |publisher=News Ghana |access-date=26 April 2020}}</ref> Bɛ nyɛla ninvuɣ shɛba bɛ ni daa gahi nuu boli na n daa ti wum bɛ noli lahabali.<ref name="gn"/>
Pirinla nangban'yini tali fin daa be lala siyaasa paati nima ayi maa zuɣu, alikaali nima ban daa nyɛ siyaasa niriba zaŋ n-ti UGCC nyɛla ban daa kpaŋsi di ninvuɣ kura labi kpɛna paati maa ni ka daa zaŋ di gbaŋ chaŋ n-ti gomanati.<ref name="gn"/> Bɛ daa zaŋ la gbaŋ maa n-ti gomnanti Silimiin goli February biɛɣ'pishi ni anahi dali yuuni 1948 ka di nyɛ din daa tahi 1948 Accrea Riots.<ref name=":Vieta"/>
Ako Adjei mini toondan shɛba zaŋ n-ti UGCC kamani [[J. B. Danquah]], [[Emmanuel Obetsebi-Lamptey]], [[Edward Akufo-Addo]], [[William Ofori Atta]] n-ti pahi [[Kwame Nkrumah]]<nowiki/>nyɛla niriba pam ni daa booni shɛba Big Six nyɛla ban daa galim ka fiia lala saha maa British gomnanti ka Ako Adjei nyɛ bɛ ni daa yɛlli ni so kpalimi [[Navrongo]].<ref name=":Vieta"/>Bɛ ni daa bahi Big Six ŋɔ, di nyɛla din daa zaŋ wilingimsim na Nkrumah mini ninvuɣ shɛba ban daa be UGCC ka dizuɣu daa che ka Nkrumah yi lala paati maa ni yuuni 1949 ka daa kpa [[Convention People's Party]] (CPP). Ako Adjei nyɛla ŋun daa na be UGCC ka daa ti leei Nkrumah lahabali churi sabbira, ''African National Times'' and the ''Star of Ghana''.<ref name=":Vieta"/>
===Yuuni 1951 piibu-piibu mini Ghana Congress Party===
Yuuni 1951 Gold Coast legislative piibu piibu ni, Ako Adjei nyɛla ŋun daa zani n-ti UGCC n daa kpaɣiri m bo Accra Central Municipal Electoral District di be Gold Coast Legislative Assembly. O nyɛla ŋun daa nya kalinli din yiɣisi 1,451 ka Nkrumah's (CPP) nyɛ ŋun daa nya kalinli din daa yiɣisi 20,780, T. Hutton Mills' (CPP) 19,812 ka Emmanuel Obetsebi Lamptey's (UGCC) daa nya kalinli din daa yiɣisi 1,630.<ref name=":Vieta"/> Pirinla bɛ daa bi tooi nya nasara zaŋ n-ti UGCC lala piibu piibu ŋɔ ni zuɣu o nyɛla ŋun daa pahi shɛba zuɣu ni bɛ zaɣa paati bihi bihi maa laɣim taba. O nyɛla ŋun daa leei gbaŋsabira zaŋ n-ti Ghana Congress paati din daa niŋ ka bɛ daa kpali Silimiin goli May yuuni 1952. O saha bela ni GCP nyaaŋa, Ako Adjei nyɛla ŋun daa zaɣisi ni ku lahi chaŋ laɣinsi ni dama niriba nyɛla ban daa yɛlli ni ŋun chɛ ka Nkrumah wurim UGCC.<ref name=":Vieta"/><ref>{{cite book |last=Botwe-Asamoah |first=Kwame |date=17 June 2013 |title=Kwame Nkrumah's Politico-Cultural Thought and Politics:An African-Centered Paradigm for the Second Phase of the African Revolution |url=https://books.google.com/books?id=OcTC2eDx5ZsC&q=ako+adjei+born&pg=PA98 |publisher=Routledge |page=98|isbn=9780415948333 }}</ref>
===Convention People's Party===
Silimiin goli March yuuni 1953, Ako Adjei nyɛla ŋun daa nya "pressure" o zosim nima E. C. Quaye,Sonny Provencal mini Paul Tagoe sani ka daa saɣi n-ti ni o nyɛla ŋun yɛn pahi [[Convention People's Party]]. Silimiin goli March piligu yuuni 1953 o nyɛla bɛ ni daa zaŋ so wuhi salo Arena, [[Accra]] ni ka o daa di o tuuli noli alizama din daa niŋ ka o labi CPP.<ref name=":Vieta"/>
Yuuni 1954 Gold Coast legislative piibu piibu ni, o nyɛla ŋun daa zani n-ti CPP n daa kpaɣiri m bo Accra East in the Gold Coast Legislative Assembly. O nyɛla ŋun daa nya kalinli din yiɣisi 11,660 ka Nai Tete's 768, Kwamla Armah-Kwarteng's daa nya kalinli din yiɣisi 471 n-ti -pahi Nii Kwabena Bonnie III gba daa nya kalinli din yiɣisi 317 .<ref name=":Vieta"/> O nyɛla ŋun daa kpɛ jinaduu Silimiin goli June biɛɣ'pinaanu dali yuuni 1954.
Pirinla o nyɛla ŋun daa zali taarihi yuuni 1954 piibu piibu ŋɔ ni zuɣu, Ako Adjei nyɛla bɛ ni daa piigi so Gold Coast cabinet Silimiin goli July biɛɣ'pihita ayi ka dali yuuni 1954 ka ŋun daa piigi o li ŋɔ nyɛ Nkrumah din daa niŋ ka o daa nya prime minister zuɣulan zaŋ n-ti gomnanyi daabilim la. Bɛ daa piigi o Minisata zaŋ n-ti Trade and Labour.<ref>{{cite book |author=Ministry of Trade and Labour |date=1955 |title=Gold Coast, Handbook on Trade and Commerce |url=https://books.google.com/books?id=54tpO-YYJ4AC&q=ako+adjei |page=3}}</ref> O ni daa nyɛ Minister of Trade and Labour, o nyɛla ŋun daa tumdi yaɣa pam n-tiri tiŋgbani maa, o nyɛla ŋun daa lihiri Agricultural Produce Marketing Board tuma zuɣu, Cocoa Marketing Board, Industrial Development Corporation, Trade Unions n-ti pahi "Cooperatives".<ref name=":Vieta"/>
Silimiin goli February biɛɣ'pihita yini ka dali yuuni 1956 , bɛ daa piigi o Minista zaŋ n-ti Interior and Justice, zaashee shɛli [[Archie Casely-Hayford]] ni daa na gbubi. Lala yuuni maa, o nyɛla bɛ ni daa labi piigi so yuuni 1956 Gold Coast legislative piibu piibu ka o daa zani n-ti Accra East district electoral area din be Gold Coast Legislative Assembly.
==Post Ghanaian independence==
===Minister for Interior and Justice===
[[File:The National Archives UK - CO 1069-43-65.jpg|thumb|Ghana's first cabinet in 1957<br />''Standing (L to R):'' [[J. H. Allassani]], [[Nathaniel Azarco Welbeck|N.A. Welbeck]], [[Kofi Asante Ofori-Atta]], Ako Adjei, [[Kwame Sanaa-Poku Jantuah|J.E. Jantuah]], [[Imoru Egala]]<br />''Sitting (L to R):'' [[Archie Casely-Hayford|A. Casely-Hayford]], [[Kojo Botsio]], [[Kwame Nkrumah]], [[Komla Agbeli Gbedemah]], [[Edward Asafu-Adjaye|E.O. Asafu-Adjaye]]]]
Din daa niŋ ka Ghana deegi di maŋsulinsi Silimiin goli March dabaa ayobu dali yuuni 1957, Prime Minister Dr. [[Kwame Nkrumah]] nyɛla ŋun daa piigi tondanima, Ako Adjeinyɛla bɛ ni daa piigi so Minista zaŋ n-ti "Interior and justice".<ref>{{cite book |last=Rathbone |first=Richard |date=2000 |title=Nkrumah & the Chiefs: The Politics of Chieftaincy in Ghana, 1951-60 |publisher=Ohio State University Press |isbn=9780821413067 |url=https://books.google.com/books?id=sDBclHlDsu8C&q=ako+adjei+interior&pg=PR15}}</ref> Silimiin goli August yuuni 1957, Ministry of Interior and Justice nyɛla bɛ ni daa waligi shɛli ka di pa nyɛ minista zaŋ n-ti Interior mini minista zaŋ n-ti Justice. Bɛ daa zaŋ Ministry of Interior n-ti Krobo Edusei ka Ako Adjei daa leei Minister of Justice.<ref name="NK">{{cite book |last=Nkrumah |first=Kwame |date=1957 |title=Ghana's Policy at Home and Abroad:Text of Speech Given in the Ghana Parliament, 29 August 1957, by Kwame Nkrumah, Prime Minister |url=https://books.google.com/books?id=vu42AAAAIAAJ&q=ako+adjei+interior&pg=PA13| page=13 |publisher=Information Office, Embassy of Ghana}}</ref> Wuma wuma nyɛla din daa yina wuhi ni ŋun daa niŋ lala taɣibu ŋɔ n daa ny Nkrumah, dama Ako Adjei daa nyɛla Ga daa nyɛla niriba pam neeni ni daa tiɣi so pam ka di bɛ to ni m bo yɛlimuɣisira niŋ Ga-Adangbe Shifimo Kpee ka di nyɛ bɛ ni daa piligi shɛli saha bela [[Accra]].<ref name="NC">{{cite web |title=New Commonwealth, Volume 38 |url=https://books.google.com/books?id=CEYlAQAAMAAJ&q=edusei+interior+justice+ga |publisher=Tothill Press |page=3 |date=1960}}</ref>
===Minister for Labour and Cooperatives===
Yuuni nyaaŋa, Ako Adjei nyɛla bɛ ni daa taɣi so Ministry of Labour and Cooperatives.<ref>{{cite web|title=Ghana Today, Volumes 1-2 |url=https://books.google.com/books?id=GsEqAAAAMAAJ&q=ako+adjei+labour+and+cooperative&pg=PA331 |publisher=Information Section, Ghana Office |page=11 |date=1957}}</ref> O ni daa nuyɛ Minister of Labour and Cooperatives, o nyɛla ŋun daa sɔŋsi di tooni chandi ka daa piligi so palla. O nyɛla ŋun daa tooi leeri kpɛma Ghananima laɣingu zaŋ n-ti [[United Nations]].<ref>{{cite web|title=Ghana Today, Volumes 1-2 |url=https://books.google.com/books?id=GsEqAAAAMAAJ&q=ako+adjei+labour+led+delegation&pg=RA26-PA2 |publisher=Information Section, Ghana Office |page=2 |date=1957}}</ref>
===Resident Minister in Guinea and Minister for Foreign Affairs===
Silimiin goli February yuuni 1959, Ako Adjei nyɛla ŋun daa deegi Nathaniel Azarco Wellbeck ka daa leei Resident Minister zaŋ n-ti [[Guinea]]. Din daa niŋ ka o nyɛ Ghana's chief ŋun zani n-ti Guinea, bɛ daa piigi o Minister of External Affairs Silimiin goli April lala yuuni maa.<ref name="FA">{{cite book |last=Grilli |first=Matteo |author-link=Kwame Nkrumah |date=6 August 2018 |title=Nkrumaism and African Nationalism:Ghana's Pan-African Foreign Policy in the Age of Decolonization |url=https://books.google.com/books?id=S4dnDwAAQBAJ&q=ako+adjei+foreign+affairs&pg=PA112| page=112 |publisher=Springer|isbn=9783319913254 }}</ref> O nyɛla ŋun daa gbubi lala nama yai ŋɔ din daa niŋ ka o nyɛ Ghana's resident minister in Guinea mini Ghana's Minister of External Affairs hali ni Silimiin goli September yuuni 1959din daa niŋ ka bɛ daa yihi o tuma zaŋ n-ti Guinea.<ref name="FA"/> Ŋun daa deegi o n daa nyɛ J. H Allassani ka daa leei Resident Minister of Guinea.<ref>{{cite book |last=Thompson |first=W. S. |date=1969 |title=Ghana's Foreign Policy, 1957-1966: Diplomacy Ideology, and the New State |url=https://books.google.com/books?id=rh7WCgAAQBAJ&q=Adjei+allassani&pg=PA75 |page=75 |publisher=Princeton University Press |isbn=9781400876303}}</ref>
Silimiin goli April dabaa anii dali yuuni 1961, Ako Adjei nyɛla ŋun daa be [[New York City]] din daa niŋ ka Nkrumah, lala saha ŋɔ tiŋgbani zuɣulan zaŋ n-ti [[Ghana]] daa yɛlli ni o yihi African Affairs nam labisi Ministry of External Affairs ka daa piigi Imoru Egala ka o daa leei Minister of State zaŋ n-ti African Affairs, a position Egalanyɛla ŋun gbubi lala zaashee ŋɔ saha bela.<ref name="WST">{{cite book |last=Thompson |first=W. S. |date=1969 |title=Ghana's Foreign Policy, 1957-1966: Diplomacy Ideology, and the New State |url=https://books.google.com/books?id=rh7WCgAAQBAJ&q=egala+foreign+affairs&pg=PA199 |page=199|publisher=Princeton University Press |isbn=9781400876303 }}</ref> Ako Adjei nyɛla ŋun daa labina Ghana ka bɛ daa bɛ ti o soli ni o naai o shikuru bɔhimbu yaɣa shɛli o ni daa niŋdi lala saha ŋɔ.<ref name="WST"/> O nyɛla ŋun daa niŋ kam ni gomnanti taɣi o yɛligu maa amaa ka daa leei bi di nasara .<ref name="WST"/>
Silimiin goli May yuuni 1961 "portfolio" zaŋ n-ti Minister of External Affairs nyɛla bɛ ni daa taɣi shɛli labi boli Minister of Foreign Affairs.<ref name="FA" /> Ako Adjei nyɛla ŋun daa leei Ghana tuuli Minister of Foreign Affairs.<ref>{{cite book|last=Ebenezer|first=Ako Adjei|author-link=Ebenezer Ako-Adjei|date=1992|title=Life and work of George Alfred Grant (Paa Grant)|url=https://books.google.com/books?id=pC4uAQAAIAAJ&q=ako+adjei|page=34|publisher=Waterville Publishing House|isbn=9789964502331}}</ref> Din daa niŋ ka o leei Ghana's tuuli foreign minister,o nyɛla ŋun daa niŋ kpaŋmaŋ pam ka daa zali zalisi din nyɛ din yɛn sɔŋ tiŋgbani maa. Lahabali din yina Shrikh I. C Quaye wuhiya ni o nyɛla ŋun daa sɔŋ ka bɛ daa piligi "international relations at the height of the cold war"".<ref name="Dr. Ako Adjei">{{cite web |title=Sankara Interchange re-named after Dr. Ako Adjei |url=http://www.modernghana.com/news/73675/1/sankara-interchange-re-named-after-dr-ako-adjei.html |access-date=5 June 2011 |publisher=Modern Ghana}}</ref> Kwesi Armah nyɛla ŋun daa di alizama jɛndi saha shɛli Ako Adjei'sni gbubi lala minisata tali ŋɔ ka yɛlli ni o nyɛla ŋun daa sɔŋ ka Ghana ka di zani [[United Nations|UN]] mini tiŋduya laɣinsi."<ref>{{cite book |last=Armah |first=Kwesi |author-link=Kwesi Armah |date=2004 |title=Peace Without Power: Ghana's Foreign Policy, 1957-1966 |page=20}}</ref>
Din daa niŋ ka o nyɛ Minister of Foreign Affairs, o nyɛla ŋun daa kari [[South Africa]]n neema zaŋ kpɛna Ghana ka daa yɛlli ni ni o nyɛla ŋun chɛ ka South Africans neema kpɛna Ghana di yi niŋ ka bɛ tiŋgbani ŋɔ yi saɣi n-ti "apartheid" .<ref>{{cite book |last=Asamoah |first=Obed |author-link=Obed Asamoah |date=2014 |title=The Political History of Ghana (1950-2013): The Experience of a Non-Conformist |url=https://books.google.com/books?id=O28ZBQAAQBAJ&q=ako+adjei+born&pg=PA106 |page=106|publisher=AuthorHouse |isbn=9781496985637 }}</ref> Lala saha ŋɔ , Ako Adjei nyɛla ŋun daa boli "a Union of African States, ni bɛ bo so'shɛŋa din yɛn kpaŋsi daabilim.<ref>{{cite book |last=Akinyemi |first=A. Bolaji |author-link=Bolaji Akinyemi |date=1974 |title=Foreign Policy and Federalism: The Nigerian Experience |page=160}}</ref>
Din daa niŋ ka bɛ daa niŋ laɣingu ni African Foreign Ministers, bɛ ni daa niŋ li luɣ'shɛli nyɛ Addis Ababa Silimiin goli June yuuni 1960, o nyɛla ŋun daa yɛlli ni bɛ piligimi "complete political union" zaŋ n-ti Africa ka niŋ kam ni piligi Africa Customs Union, Africa Free Trade Zone n-ti pahi Africa Development Fund; zalikpani shɛŋa di ni daa chani nyɛla Organization Of African Unity (OAU) ni daa saɣi n-ti shɛli ka di daa nya nam zani saha shɛli o ni daa be sarika ni yuuni 1963 ka Africa Union (AU) nyɛ din daa zani OAU zaani yuuni 2001.<ref name="ellison" />
Ako Adjei n daa ma kuli nyɛ Ministry of Foreign Affairs hali ni Silimiin goli August yuuni 1962 din daa niŋ ka bɛ daa mali ʒilisigu ni o nyɛla ŋun daa be Kulungugu bompi bahibu la ni, bɛ daa niŋ li bɛ ku tiŋgbani zuɣulan kuro, Dr. Kwame Nkrumah's Silimiin goli August dahin yini dali yuuni 1962. Nkrumahnyɛla ŋun daa zaŋ o maŋmaŋ zali o zaashee ŋɔ, Minister of Foreign Affairs yuuni 1962.<ref>{{cite book |last=Asamoah |first=Obed |author-link=Obed Asamoah |date=2014 |title=The Political History of Ghana (1950-2013): The Experience of a Non-Conformist |url=https://books.google.com/books?id=O28ZBQAAQBAJ&q=ako+adjei+foreign+affairs&pg=PA57 |page=57|publisher=AuthorHouse |isbn=9781496985637 }}</ref>
==Treason trial and detention==
[[File:Osagyefo Kwame Nkrumah Bomb Attack.jpg|thumb|The spot in [[Kulungugu]] where the bomb was thrown in an attempt to assassinate the then president Dr. [[Kwame Nkrumah]]]]
[[Kwame Nkrumah]] daa goya chaŋ Tenkodogo silimin goli July 31, yuuni 1962 ni o mini Mourice Yameogo. Upper Volta din pa nyɛ [[Burkina Faso]] tiŋgbani zuɣulana ti di fiila. Bɛ alizama ŋɔ daa nyɛla bɛ ni yɛn gbaai shɛm n yihi baariyanim' din be Ghana mini Upper Volta sunsuuni. Niŋsim shɛli din daa wuhiri gbansabila tiŋgbani ni laɣim yim. Sa kurigu daa nyɛla ŋun luna ka di zuɣu che ka o-yi Tenkodogo n labi silimin goli August 1, yuuni 1962 daa niŋ tɔm, ka di daa che ka bɛ piigi fukumsi buɣibahi bahi pala din yoori tiŋsi ayi ŋɔ zuɣu. Lahabali daa yina n nwuhi ni bɛ bahi tiŋgbani zuɣulana bompi [Kulungugu, tiŋ din Upper Region, [[Ghana]] din daa niŋ ka o zani ni o deei pini bia sani.<ref name=ellison/>
Ako Adjei, ŋun daa nyɛ minisita zaŋ n-ti diŋduya yɛltɔɣa, n-ti pahi Tawia Adamafio, ŋun daa nyɛ lahabali wuligibu minisita, Hugh Horatio Cofie Crabbe, lala saha CPP gbaŋ ŋmari kpɛma, Joseph Yaw Manu, gɔmnanti tuun' tumda ni ŋun daa be "United Party" (UP) ni Robert Benjamin Otchere, UP jintɔri kuro, bɛ daa pa ba sɔɣu ni bɛ ni n-bori ni bɛ ku tiŋgbani zuɣulana maa.<ref name=ellison/>
Ako Adjei, Tawiah Adamafio ni Cofie Crabbe ban daa nyɛla kootu ni yihi shɛba nuu ni bɛ bɛ tum taali ka wuhi shɛhira shɛŋa bɛ ni zaŋ di ba maa nyɛla yɛltɔɣa din niŋ dolisi lala yɛltɔɣa maa, ka di daliri yila bɛ bi niŋ zaɣa ni [[Convention People's Party]] (CPP) zuɣu n-daa tahi lala ŋmanpa maa.<ref name=ellison/> Jintɔri daa buɣisi bɛ taali ŋɔ la:
{{blockquote|Solo ŋɔ ni... zaŋ chaŋ gamo ŋɔ niŋ bu, bana (Adamafio, Crabbe, and Ako Adjei), nyɛla ban waligi bɛ maŋa ka toondani maa, bɛ ni daa kongili so kamani bɛ yuri maa. Bɛ kpɛla loori konkoba n-chaŋ tooni pam ka che tiŋgbani zuɣulana bahi nyaaŋa.|F. E. Techie Menson fiila jinaduu silimin goli September6, yuuni 1962.<ref name=ellison/>}}
Di daa lahi zami ni bɛ diba saliya din daa niŋ ka tindana so gba yɛli ni shɛhira zaŋ chaŋ lala niriba ata polo ka bɛ shiri gbaai ni bɛ ku tiŋgbani zuɣulana ŋɔ.<ref name=ellison/>
Jaaji shɛba ban di lala niriba ata ŋɔ saliya maa – Justice Sir. [[Kobina Arku Korsah]], Justice [[Edward Akufo-Addo]] (Big Six]]) ni Justice Kofi Adumua Bossman – daa nyɛla bɛ ni niŋ shɛba firimiinsi ka bɛ che tuma. Jaajinima ayi ban daa pahi maa, William Bedford Van Lare ni Robert Samuel Blay (ŋun daa pahi ka bɛ kpa United Gold Coast Convention) daa nyɛla bɛ ni kari shɛba din daa daŋ tɔ ayirimo saɣisiri jaajinima ata karibu maa. Nkrumah daa naan pa kpa jaajinima pia ni ayi ka bɛ kpɛm nyɛ Justice [[Julius Sarkodee-Addo]],<ref name="Obed">{{cite book |last=Asamoah |first=Obed |author-link=Obed Asamoah |date=2014 |title=The Political History of Ghana (1950-2013): The Experience of a Non-Conformist |url=https://books.google.com/books?id=O28ZBQAAQBAJ&q=new+judges+sarkodee+addo+swanzy&pg=PA55 |page=55|publisher=AuthorHouse |isbn=9781496985637 }}</ref> ŋun daa nya ka lala niriba ŋɔ shiri tum taali zaŋ tindana maa yɛltɔɣa zuɣu. Ako Adjei mini lala niriba ayi ban pahi daa nyɛla jaaji ni wuhi ni bɛ kum shɛba, amaa, tiŋgbani zuɣulana daa zaɣisi kubu maa ka yɛli ni bɛ kpɛhi mi ba sarika bɛ yuun' pishi, o alizama jinaduu silimin goli March 26, yuuni 1965.<ref name=ellison/><ref name=":Vieta"/><ref name="Obed"/>
Ako Adjei tiɛri yɛltɔɣa shɛli din daa niŋ silimin goli August 1, yuuni 1962 maa yɛliya:<blockquote>"N daa nyɛla ŋun bi tum taali ka niriba ban gba daa pahi maa, Tawia Adamafio and Cofie Crabbe be tum taali. Din daa niŋ nyɛla, ni daa nya tiŋduya minisita maa, n daa biɛli la Nkrumah chaŋ ni o mini tiŋgbani zuɣulana Yameogo ti di fiila Tenkudugu, din be Togo, Ghana ni Upper Volta silimin goli July 31, yuuni 1962. Di ni daa niŋ ka ti labiri na, n-daa biɛla tiŋgbani zuɣulana paati din zani Kulungugu shikuru. Saha bihi zuɣu din daa niŋ ka tiŋgbani zuɣulana paai na ti zani ka deei pini shikuru bil'sani, ka bɛ zaŋ bɛn kpulli lab' o na. Lala bia ŋɔ daa nyɛla di ni ŋmɛ ka ŋun kuli kpi di ni. Zuɣusuŋ maa, lala bɛni ŋɔ daa nyɛhigi tiŋgbani zuɣulana amaa di biɛla daa paai o nyaaŋa. Di daa kpuɣi Osagyefo tahi [[Bawku]] ka bɛ daa lahi zaŋ o tirisi Tamale. Ti ni daa labi na Accra binshɛɣu kam daa kuli chaŋla viɛnyɛla. Ka zaŋ chaŋ silimin goli July bahigu yuuni 1962, ka n deeilahibali din daa yina Dr. Okechuku Ekejeani, n Lincoln University mabia kuro ni n mini Nkrumah zo. O daa gomi chani [[London]] ka daa zani n mini tiŋgbani zuɣulana sani. Ni daa zaŋ wuhi Nkrumah, o daa yɛli ma ni n zaŋ mi o kuli n yiŋa ka o ti doni. N daa yɛn zaŋ chaŋ Flagstaff House biɛ kaali pɔi ka o daa naai labi [[Lagos]] wuntaŋ ni. Di daa ku beni ni ŋuna Alaaba dali, silimin goli August 29, yuuni 1962 ka bɛ daa kana di gbaai ma zaŋ ma chaŋ. Yuma din daa doli na, Naawuni ko n-daa mi din niŋ ma."<ref name=":Vieta"/></blockquote>
Ako Adjei n-ti pahi niriba ata maa zuɣu daa pahila siyaasa niriba shɛba National Liberation Council ni daa yooi bahi din daa niŋ ka bɛ ŋmɛ n-paai Nkrumah mini o gɔmnanti silimin goli February 24, yuuni 1966. National Liberation Council daa yihi o Nsawam Medium Security Prison silimin goli September 6, yuuni 1966.<ref name=ellison/><ref name=":Vieta"/>
== O Bahigu Biɛhigu ==
Dabsili shɛli din daa kana pɔi ni o sarika yiɣibu dabsili yuuni 1966 pulini, Ako Adjei daa yihila o nuu ka che siyaasa baayan o ni daa nye nyari sheli la zuɣu, bin shɛɣu o ni daa ʒiya ni bɛ ŋmala ʒiri n pa o n ti pahi o ni daa k[pe sarika puuni la. Baayan bɛ ni yiɣi o sarika puuni, o daa pa zaŋ la o maŋa n ti o daŋ mini o tuma zaŋ kpa kootu yɛltɔɣa polo. <ref name=":Vieta2">{{cite book|author=Vieta, Kojo T.|url=https://books.google.com/books?id=uw0OAQAAMAAJ&q=ebenezer+ako+adjei|title=The Flagbearers of Ghana:Profiles of One Hundred Distinguished Ghanaians|date=1999|publisher=Ena Publications|isbn=9789988001384|page=56}}</ref>
O daa pa kula o saha n niŋ di o paɣa mini o bihi puuni, o paɣa mini o bihi daa nyɛla ban tabi n sɔŋ o pam saha shɛŋa bɛ ni daa duhi o kootu n kari o sariya, ka lahi bɔ saha shɛli bɛ ni daa lahi kari o sariya halli ni o sarika kpɛbu saha.<ref name=":Vieta3">{{cite book|author=Vieta, Kojo T.|url=https://books.google.com/books?id=uw0OAQAAMAAJ&q=ebenezer+ako+adjei|title=The Flagbearers of Ghana:Profiles of One Hundred Distinguished Ghanaians|date=1999|publisher=Ena Publications|isbn=9789988001384|page=56}}</ref>
O daa labi mi m pu o tuma biɛhigu, ka daa di nasara zaŋ kpa o kootu mali zani polo, kootu shɛli din yuli booni Teianshi Chambers, ka daa pa labi o kootu tuma ni nti labi nye o alikaale tumtumda.<ref name=":Vieta5">{{cite book|author=Vieta, Kojo T.|url=https://books.google.com/books?id=uw0OAQAAMAAJ&q=ebenezer+ako+adjei|title=The Flagbearers of Ghana:Profiles of One Hundred Distinguished Ghanaians|date=1999|publisher=Ena Publications|isbn=9789988001384|page=56}}</ref>
Baayan sooja govinanti shɛli din daa pahiri ayi din niŋ Ghana tiŋgbani puuni, bɛ daa zaŋ la Ako Adjei m pahi 'Commision' daambolo puuni. ka di nyɛla [[:en:Supreme_Military_Council_(Ghana)|Supreme Military Council]] n daa zaŋ o m pahi ŋa puuni, yuuni 1978, kabi tuma daa n nye ni bɛ sabi zali kpana kundu n ti Ghana tiŋgbani. A yi kana nti lihi lahabaya sabu yili dina ka bɛ booni The Ghanaian Chronicle vihigu puuni, saha shɛli bɛ ni daa nye Ako Adjei ka o bie asanzanima daambolo puuni daa nyɛla din dahinshɛli Ghana ninvuhi timsa ni daa laɣim ka di nyɛla Ghana zuɣulan kuro, Jerry John Rawlings, saha shɛli din daa paai o zuɣulan' tali bahigu. Amaa pirin la o ni daa be yɛli shɛli la puuni la zuɣu, o niriba daa bɛ saɣi ni lahabaya sabira bɔhi o bohisi,<ref name="AKO2">{{cite web|date=24 February 2002|title=Ako Adjei Laid to Rest|url=https://mobile.ghanaweb.com/GhanaHomePage/NewsArchive/Ako-Adjei-Laid-to-Rest-21991|access-date=23 April 2020|work=Ghana Web}}</ref>
==Kpibu mini soɣibu ==
Ako Adjei nyɛla ŋun daa pahi Big Six zuɣu. O nyɛla ŋun daa kpi Silimiin goli January biɛɣ'pinaanahi dali yuuni 2002 ashibiti yuli booni Korle-Bu Teaching Hospital saha shɛli o ni daa nyɛ yuun pihinii ni anu. O nyɛla ŋun daa mali paɣa ni bihi anahi .<ref name=ellison/>
O ni daa kpi tiŋgbani ŋɔ ninvuɣ kara nyɛla ban daa chaŋ li la Ghana tiŋgbani zuɣulan kuro John Kufour nyɛ ŋun daa yɛlli ni bɛ yɛn ti o la "State burial".<ref name=ellison/><ref name="gna">{{cite web|url=https://www.modernghana.com/news/19729/dr-ako-adjei-would-be-given-state-burial.html |title=Dr Ako-Adjei would be given state burial - JAK |publisher=Ghanaweb | date=18 January 2002 |access-date=24 April 2020}}</ref> O nyɛla ŋun daa yɛlli ni tiŋgbani nyɛla din di Dr. Ako-Adjei samli pirinla kpaŋmaŋ shɛli o ni daa niŋ n-ti tiŋgbani maa zuɣu. O nyɛla ŋun pahi Big Six Ghana's siyaasa tali taarihi puuni, Dr. Ako-Adjei kpibu ŋɔ nyɛla din daa wuhi ni bɛ lala ninvuɣ shɛba ban daa niŋ kpaŋmaŋ ka Ghana di maŋsulinsi ŋɔ zaa kpi lala saha maa. Amaa yuli shɛli bɛ ni daa zali lala saha ŋɔ nyɛla din ku tooi kpihim. O fiila puuni yaha, o daa pahi o yɛligu,<nowiki>''</nowiki> ni Dr Ako Adjei nima daa kpaya siyaasa paati paati shɛli din yina ni di sɔŋ gɔvinanti maa pam. ka yƐli ni Ghana mulichi kam ŋun diri anfaani balibu kam ka di nɣela bɛ tuun shɛli ni kpaŋmaŋa shɛli bɛ ni niŋ zali Ghana, nyɛla ban simsi ni bɛ puhi ka pahi ba pam ka zaŋ bɛ sɔŋsim balibu kam n sɔŋ Dr. Ako-Adjei daŋ ka bɛ bo simsibu ni sɔɣibu ŋan gaɣim n ti o<nowiki>''</nowiki> <ref name="gna"/>
Lala saha maa Ghana kpeen so Ŋun tuma daa jɛndi Alikaale mini maŋsulinsi zuɣu zabi bu, ka lahi nye Ghana zuyulan' kuro, H.E Nana Akufo-Addo, ŋun gba kana ni o ti zaŋ a bahigu jilima n ti Dr. Ako-Adjei, gab daa zaŋ o ziliŋ kɔm n ti ka o yɛltɔɣa n nye, <nowiki>''</nowiki> ni Dr. Ako-Adjeikum nyɛla ku' shɛli din kana n ti pa ti wuhiri Ghana mulichi kam ni ninvuƔi shɛba ban yina n ti zaŋ bɛ nyɛviya n pa talima ka tuhi n deei maŋ sulinsi n ti Ghana pa nyɛla ban zaa labi yƐlimaŋli shee zuŋɔ, ka di pa wuhiri ni Ghana pa nyɛla din yen zabi di maŋmaŋ zuɣu,<nowiki>''</nowiki> O daa lahi pahiya ni <nowiki>''</nowiki> ni nyari shɛli din daa kpaŋsi bɛ kɔba ni ni bɛ zaŋ govinanti shɛli din mali niriba sulinsi n tiriba yɔli daa nyɛla din nye nasara, ka di wuhiri ni bɛ daa nyɛla ban tum tuma pam n ti ti tiŋgbani ŋɔ ka o pahi ninvuɣi sheba ban nye ti Ghana waɣara<nowiki>''</nowiki><ref name=":1">{{Cite web|title=Dr Ako-Adjei would be given state burial - JAK|url=https://www.modernghana.com/blogs/19729/dr-ako-adjei-would-be-given-state-burial-jak.html|access-date=2025-06-20|website=Modern Ghana|language=en}}</ref>
Yaha, Jake Obetsebi-Lamptey, ŋun gba daa kani la, ka gba daa nye kpeen so Ŋun su Ghana Alizam ni lahabaya wuligu, gba ziliŋ kɔm ni daa nye sheli n bɔ ŋɔ, <nowiki>''</nowiki> Ni Alizama sheli din wuhiri Ghana Pilli waɣara Ayɔbu la nƔela din bɛ kpi din niŋ ka bɛ bahigu niri pa nye gba kɔŋ o nyevuli zuŋɔ ŋɔ domi bɛ tuma nyɛla din kuliya yen be biɛhigu ni hali ni saha waɣila din be tooni n kan na. Ghana mulichi nima pam gba daa nyɛla ban za waɣara Ayɔbu ŋɔ nyaanga , ba n daa bie maŋsulinsi mini govinanti shɛli din mali niriba sulinsi n tiriba yɔli zabbu tooni, Ayi ku A maŋa n ti A tiŋgbani, A nyɛla tiŋgbani maa ni yɛn teeri sɔ yɛla saha kam."<ref name=":1" />
O daa pa labi mi m pu o tuma biɛhigu , ka lahi di nasara zaŋ kpa o kootu mali zani polo, din yuli nye Teianshi Chambers, ka daa pa labi piligu o ʒengama zuɣu kootu tuma tumbu.<ref name=":Vieta4">{{cite book|author=Vieta, Kojo T.|url=https://books.google.com/books?id=uw0OAQAAMAAJ&q=ebenezer+ako+adjei|title=The Flagbearers of Ghana:Profiles of One Hundred Distinguished Ghanaians|date=1999|publisher=Ena Publications|isbn=9789988001384|page=56}}</ref>
===State burial===
Dabisili shɛli bɛ ni daa yɛn soɣi o ŋɔ, bɛ nyɛla ban daa wuhi Ghana tuuta nima wuhiri kpaŋmaŋ shɛli o ni niŋ n-ti tiŋgbani maa.<ref name="gna"/> O kuli maa nyɛla din daa niŋ "state house". Ninvuɣ shɛba ban daa be o kuli yili ŋɔ n daa nyɛ siyaasa niriba, daabihi, minisata nima, council of state kpamba, Naanima, zosimnima ni ban kam daa pahi.<ref name="AKO"/>
<nowiki>''</nowiki>Wreath<nowiki>''</nowiki> din tooi zooi ka di nya <nowiki>''</nowiki>flowers<nowiki>''</nowiki> la nyɛla Ghana zuɣu lana lala saha maa, jilima lana John Agyekum Kufour, daa nyɛla o ni zani Ghana mulichi zaani n zaŋ m pa Dr. Ako-Adjei, kum adaka zuɣu, mr Hack man Owusu-Agyeman, ŋun gba daa nye minisa nti Ghana tiŋduya yɛli gɔla, gba daa zani la o yahili ni ban tum di nsɔŋ di o zaani m gnba zaŋ jilima bahigu pini ŋɔ maa n pa Dr. Ako-Adjei kum adaka zuɣu, Mr Paul Adu-Gyamfi, ŋun gba daa nye zuɣu lana nti Ghana Alikaale Yaɣili, daa nyƐla ŋun pahi ata n gba daa zani la o yahili ni ban tum di n sɔŋ di o zaani m gba zaŋ jilima bahigu pini ŋɔ maa n pa Dr. Ako-Adjei kum adaka zuɣu, ŋun daa pahi anahi maa daa nyɛla Dr. Ako-Adjei daŋ nira ŋun daa zani daŋ maa zaa zuɣu n zaŋ li m pa adaka maa zuɣu.<ref name=":2">{{Cite news|date=-001-11-30T00:00:00+00:00|title=Ako Adjei Laid to Rest|language=en-US|work=GhanaWeb|url=https://mobile.ghanaweb.com/GhanaHomePage/NewsArchive/Ako-Adjei-Laid-to-Rest-21991|access-date=2025-06-20}}</ref>
Joseph Henry Mensah, ŋun daa nye Ghana minisa nima kpɛma daa zani Ghana govinanti zaani n karim bahigu jlima yɛltɔɣa n ti Dr Ako Adjei ka di nye:
''<nowiki>''</nowiki> Dr. Ako-Adjei daa ŋun pahi ninvuɣi shɛba ban daa tooi zooi ka bɛ yɛri din tu ni gbaŋsabila Africa tiŋgbana tu ni bɛ zaŋ bɛ kpalaŋ zuya n lo tabi shɛm n ti pahi dini tu ni bɛ dam siyaasa tiŋgbani maa puuni din yɛn zaŋ maŋsulinsi na. Baayan siyaasa paati din nye Convention Peoples' Party ti ni mi shɛli (CPP) la ni daa wɔligi di maŋ ka che paati kuro din daa nye United Gold Coast Convention di gba daa ŋmaai jia m bɔli (UGCC) la, Dr Ako Adjei daa pa leei la ko' dɔriko m bie siyaasa paati paati ayi maa sunsuuni. Ghana tiŋgbani nyɛla ŋan kɔŋ ninvuɣi gaɣindili domini Ghana ku tooi lahi di O tuma baŋsim n ti pahi o yɛm gɔlinga anfaani yaha. Ti yi tooi bɔɣim o biɛhigu puuni din che ka ti bɛ niŋ faliwaɣili ka ti kɔŋ niri o ti tabo ka mani ti ni koŋ o shɛm maa"''<ref name=":2" />
Din daa niŋ ka bɛ ti o "State burial" nyaaŋa, "private burial" nyɛla din daa niŋ mausoleum zaŋ n-ti Holy Church of God, Okoman, Dome din be [[Accra]].<ref>{{cite web|url=https://mobile.ghanaweb.com/GhanaHomePage/features/Dr-Ebenezer-Ako-Adjei-An-Appreciation-21921 |title=Ghana: Ako Adjei Laid to Rest |work=GhanaWeb |date=30 November 2001 |publisher=AllAfrica |access-date=22 April 2020}}</ref>
==Maŋamaŋa biɛhigu==
Ako Adjei nyɛla ŋun daa niŋTheodosia Ako Adjei (''née'' Kote-Amon) amiliya ka o mini o nyɛ ban mali bihi anahi ban zaa nyɛ paɣaba. O nyɛla dolodolo nira ka nyɛ ŋun daa chani Perisbyterian Church of Ghana. O ni daa nyɛ dolodolo nira ŋɔ, o nyɛla ŋun daa mali dihitabili ni Naawuni n nyɛ ŋun niŋdi binshɛɣu kam n-tiri vuhirigu kam ŋun be dunia ŋɔ ni. "Sokam ni tu ni bɛ niŋ shɛm nyɛla bɛ jamdi Naawuni ka o niŋ bɛ ni bori binshɛŋa zaa n-ti ba."<ref name=":Vieta"/>
==Honours==
*Yuuni 1946, o nyɛla ŋun daa leei ŋun pahi Royal Institute of International Afairs nira <ref name="EAA">{{cite journal |title=Ghana Year Book 1959 | date=1959 |publisher=Graphic Corporation | page=143 |journal=Ghana Year Book}}</ref>
*Yuuni 1952 o nyɛla ŋun daa leei ŋun pahi American Academy of Political and Social Science .<ref name="EAA"/>
*Yuuni 1962 , o nyɛla ŋun daa deegi Honorary degree zaŋ n-ti Doctor of Laws ka di daa yina, Lincoln University, [[Pennsylvania]], [[United States]]<ref>{{cite web |title=Ako-Adjei, Ebenezer |url=http://www.s9.com/Biography/Ako-Adjei-Ebenezer |access-date=14 April 2007 |work=Biographies |publisher=}}</ref>
*Silimiin goli March dabaa ayopɔin dali yuuni 1997 din daa niŋ ka Ghana nima daa yɛn niŋ 40th Maŋsulisi dabisili chuɣu puhibu, Ako Adjei nyɛla ninvuɣ so bɛ ni daa piigi ɔfisa zaŋ n-ti Order of the Star of Ghana –ka ŋun daa piigi o li ŋɔ nyɛ tiŋgbani zuɣulan kuro [[Jerry Rawlings|Jerry John Rawlings]] zaŋ n-ti kpaŋmaŋ shɛli o ni daa niŋ Ghana maŋsulinsi deebu ni" <ref name=ellison/>
*Yuuni 1999, o nyɛla ŋun daa deegi Millennium Excellence Award for Outstanding Statesmen.<ref name="Dr. Ako Adjei">{{cite web|title=Sankara Interchange re-named after Dr. Ako Adjei|url=http://www.modernghana.com/news/73675/1/sankara-interchange-re-named-after-dr-ako-adjei.html|access-date=5 June 2011|publisher=Modern Ghana}}</ref>
==Legacy==
Ako Adjei Interchange din be Accra, bɛ ni daa na mi shɛli Sankara Interchange nyɛla bɛ ni daa labi taɣi shɛli yuli zaŋ n-ti o.<ref>{{Cite web|title=Sankara Interchange re-named after Dr. Ako Adjei|url=https://www.modernghana.com/news/73675/sankara-interchange-re-named-after-dr-ako-adjei.html|access-date=2020-12-26|website=Modern Ghana|language=en}}</ref><ref>{{Cite web|title=Sankara Overpass Renamed After Ako Adjei|url=https://www.modernghana.com/news/27058/sankara-overpass-renamed-after-ako-adjei.html|access-date=2020-12-26|website=Modern Ghana|language=en}}</ref> Ako-Adjei Park gba nyɛla din be Osu, Accra.
== Nolini yɛltɔɣa ==
<blockquote>"Ghana nyɛla ti tingbani . Ti ka shɛli polo pahi di zuɣu . Kpenŋ ŋɔ ka Naawuni zaŋti niŋ ka ti baŋ ni di nyɛla din vɛli ti ti zaa ."<ref name="ellison2" /></blockquote>
==Kundivihira==
{{Reflist}}
==External links==
*[http://www.ghanaweb.com/GhanaHomePage/features/artikel.php?ID=21921 Ghana Home Page], ghanaweb.com
*[http://www.s9.com/Biography/Ako-Adjei-Ebenezer Biography], s9.com
*[https://web.archive.org/web/20110129025414/http://www.kokorokoo.com/LaaClub/LaHallOfFame.aspx Profile], kokorokoo.com via archive.org
{{DEFAULTSORT:Adjei, Ako}}
[[Pubu:Lahabaya zaa]]
[[Pubu: Lahabaya zaa]]
[[Pubu:Ninsala ŋun lahi ka o nyevuli ni]]
[[Pubu:Daabihi]]
[[Pubu:Ghana dolo dolo niraba]]
[[Pubu:Paɣaba]]
[[Pubu:Paɣa]]
8spr85mk7917rvkmjoovldchja8vmys
Mawuena Trebarh
0
32292
115846
115828
2025-06-19T14:20:02Z
Phasy GH
5787
I have translated a some texts
115846
wikitext
text/x-wiki
{{Bio}}
'''Mawuena Adzo Trebarh''' (née '''Dumor'''; bɛ dɔɣi o la silimiin-goli April biɛɣu pia ni ayi dali , yuuni 1971 – ka o kani silimiin-goli April biɛɣu pia dali, yuuni 2024) o nyɛla ŋun daa nyɛ [[Ghana]] daabia ŋun daa gbubi kpamli, n-nyɛ ŋun kpɛhiri ariziki daabilim puuni, ka lahi nyɛ tiŋgbani baŋda. Trebarh n daa nyɛ tuuli paɣa so bɛ ni daa piigi ka o leegi CEO n-ti tuma duu yuli booni Ghana Investment Promotion Centre ka bɛ ŋmaali jia bɔlli ni ( GIPC) la, ka nyɛ ŋun daa gbubi li bin din gbaagi yuuni 2013 ni hali ni, yuuni 2017 ni, ka daa bi zani ni ka daa lahi leegi tuuli bipuɣingi ŋun daa nyɛ silimiingi ni mi shɛli ni underground exploration geologist la , din daa mali 10,000-strong male-workforce mine site n be [[Ashanti Region|Ashanti Region puuni]].<ref>{{Cite news|date=13 December 2016|title=PEOPLE CHANGING THE FACE OF AFRICA – MAWUENA TREBARH, CEO OF GIPC {{!}} Pleasures Magazine|language=en-US|work=Pleasures Magazine|url=http://pleasuresmagazine.com.ng/2016/12/people-changing-the-face-of-africa-mawuena-trebarh-ceo-of-gipc/|url-status=live|access-date=18 June 2018|archive-url=https://web.archive.org/web/20200119121909/http://pleasuresmagazine.com.ng/2016/12/people-changing-the-face-of-africa-mawuena-trebarh-ceo-of-gipc/|archive-date=19 January 2020}}</ref>
Ŋuni n-daa lahi nyɛ tuuli bipuɣingi ŋun daa leegi kpamshɛli silimiingi ni mi ni Board Chair la, n ti Movenpick Ambassador Hotel Ghana. Trebah nyɛla ŋun daa tumdi ʒingama zuɣu yili nim sani mini gominanti tuma yaɣa ni .<ref>{{Cite web|date=2 November 2021|title=Mövenpick Ambassador Hotel Accra celebrates 10 years of success with its dedicated team members and partners|url=https://citinewsroom.com/2021/11/movenpick-ambassador-hotel-accra-celebrates-10-years-of-success-with-its-dedicated-team-members-and-partners/|url-status=live|archive-url=https://web.archive.org/web/20230708204725/https://citinewsroom.com/2021/11/movenpick-ambassador-hotel-accra-celebrates-10-years-of-success-with-its-dedicated-team-members-and-partners/|archive-date=8 July 2023|access-date=11 September 2023|website=Citinewsroom - Comprehensive News in Ghana|language=en-US}}</ref>
== Pilli biɛhigu mini shikuru chandi ==
Mawuena Trebarh nyɛla bɛ ni daa dɔɣi so Ghana ka o chaŋ yunivɛsiti shikuru [[Nigeria]] tingban ni .<ref>{{Cite web|title=Mawuena Trebarh dazzles on Personality profile - MyJoyOnline.com|url=http://www.myjoyonline.com/entertainment/2016/January-28th/mawuena-trebarh-dazzles-on-personality-profile.php|access-date=18 June 2018|website=www.myjoyonline.com|archiveurl=https://web.archive.org/web/20180403112627/http://www.myjoyonline.com/entertainment/2016/January-28th/mawuena-trebarh-dazzles-on-personality-profile.php|archivedate=3 April 2018}}</ref> O ba , Ernest Dumor, nyɛla ŋun nyɛ silimiingi ni mi shɛli ni sociology and development studies purofɛsa kuro , ni Electoral Commissioner kuro, n ti pahi founding executive secretary mini adviser n ti National Identification Authority .<ref>{{Cite web|last=Foundation|first=Komla Dumor Memorial|title=Komla Dumor Memorial Foundation: Prof. Ernest Kwaku Dumor|url=https://komladumorfoundation.org/founder-and-initiators/78/prof-ernest-kwaku-dumor-|url-status=live|archive-url=https://web.archive.org/web/20231003080111/https://komladumorfoundation.org/founder-and-initiators/78/prof-ernest-kwaku-dumor-|archive-date=3 October 2023|access-date=12 April 2024|website=komladumorfoundation.org|language=en}}</ref><ref>{{Cite web|date=12 April 2024|title=Mawuena Trebarh: Family to issue statement on her death - MyJoyOnline|url=https://www.myjoyonline.com/mawuena-trebarh-family-to-issue-statement-on-her-death/|url-status=live|archive-url=https://web.archive.org/web/20240412154341/https://www.myjoyonline.com/mawuena-trebarh-family-to-issue-statement-on-her-death/|archive-date=12 April 2024|access-date=12 April 2024|website=www.myjoyonline.com|language=en-US}}</ref> O ma , Cecilia Dumor, ŋun daa kani yuuni 2008 ni la , daa nyɛla karimma mini sabisabira n ti pahi ŋun nyɛ publisher n ti Secondi shikuru buku karimda .<ref>{{Cite web|date=22 January 2014|title=Komla Dumor: Respected and admired radio and television presenter who|url=https://www.independent.co.uk/news/obituaries/komla-dumor-respected-and-admired-radio-and-television-presenter-who-played-a-leading-role-in-transforming-the-coverage-of-africa-9078486.html|url-status=live|archive-url=https://web.archive.org/web/20150925112714/http://www.independent.co.uk/news/obituaries/komla-dumor-respected-and-admired-radio-and-television-presenter-who-played-a-leading-role-in-transforming-the-coverage-of-africa-9078486.html|archive-date=25 September 2015|access-date=11 April 2024|website=The Independent|language=en}}</ref><ref>[https://.modernghana.com/amp/news/199900/komla-dumor-buries-mum.html www.modernghana.com/amp/news/199900/komla-dumor-buries-mum.html]</ref>
Mawuena's mayili polo o yaba, [[Philip Gbeho]], n daa nyɛ ŋun daa nam [[National Anthem of Ghana]] , ka daa lahi nyɛ yila polo karimba n be shikuru yuli booni [[Achimota Secondary Schoo|Achimota School]]. O bayili polo o yabidoo, Michael Dumor, nyɛla ŋun daa ŋmɛri silimiin goonje n be Catholic Education Project din daa be [[Volta Region]] ka daa pili yuma 1930s ni la .<ref name="auto">{{Cite web|title=Biography {{!}} Komla Dumor Foundation|url=http://komladumorfoundation.org/biography/|url-status=live|archive-url=https://web.archive.org/web/20180403182207/http://komladumorfoundation.org/biography/|archive-date=3 April 2018|access-date=3 April 2018|website=komladumorfoundation.org|language=en-US}}</ref> O ŋahibi n nyɛ Ghanaian diplomat Victor Gbeho .
Mawuena n daa nyɛ bɛ bihi ata puuni bikpem sani, ka o tizo nim maa nyɛ Komba Afeke Dumo ŋun daa kani la ka daa tumdi tiri BBC la, ni Dr Korshie Dumor, ŋun daa nyɛ internal medicine specialist mini nephrologist based n be tingban'ni yuli booni [[United States]] ni .<ref name="auto" />
Mawuena Trebarh nyɛla ŋun daa naagi shikuru yuli booni [[University of Jos]] n be Plateau State yaɣili, din be Nigeria tingbanni la .<ref>{{Cite web|title=Mawuena Trebarh dazzles on Personality profile - MyJoyOnline.com|url=http://www.myjoyonline.com/entertainment/2016/January-28th/mawuena-trebarh-dazzles-on-personality-profile.php|url-status=live|archive-url=https://web.archive.org/web/20180403112627/http://www.myjoyonline.com/entertainment/2016/January-28th/mawuena-trebarh-dazzles-on-personality-profile.php|archive-date=3 April 2018|access-date=3 April 2018|website=www.myjoyonline.com}}</ref> <ref name="Ansong 20182">{{Cite web|last=Ansong|first=Francis|title=MAWUENA TREBARH, CEO OF GIPC - Ghana Embassy, Paris|url=http://www.paris.embassy.gov.gh/index.php/stories/25-embassy-news/109-mawuena-trebarh,-ceo-of-gipc.html|url-status=live|archive-url=https://web.archive.org/web/20180618125643/http://www.paris.embassy.gov.gh/index.php/stories/25-embassy-news/109-mawuena-trebarh,-ceo-of-gipc.html|archive-date=18 June 2018|access-date=18 June 2018|website=www.paris.embassy.gov.gh|language=en-gb}}</ref>
== Piligu biɛhigu mini shikuru baŋsim ==
Mawuena Trebarh nyɛla bɛ ni daa dɔɣi so Ghana ka o chaŋ shikuru (university) din be Nigeria.<ref>{{Cite web|title=Mawuena Trebarh dazzles on Personality profile - MyJoyOnline.com|url=http://www.myjoyonline.com/entertainment/2016/January-28th/mawuena-trebarh-dazzles-on-personality-profile.php|access-date=18 June 2018|website=www.myjoyonline.com|archiveurl=https://web.archive.org/web/20180403112627/http://www.myjoyonline.com/entertainment/2016/January-28th/mawuena-trebarh-dazzles-on-personality-profile.php|archivedate=3 April 2018}}</ref> O ba, Ernest Dumor, nyɛla karachi kuro ŋun daa bɔhim lɛbiginsim tuma, "Electoral Commissioner" kuro zaŋti National Identification Authority.<ref>{{Cite web|last=Foundation|first=Komla Dumor Memorial|title=Komla Dumor Memorial Foundation: Prof. Ernest Kwaku Dumor|url=https://komladumorfoundation.org/founder-and-initiators/78/prof-ernest-kwaku-dumor-|url-status=live|archive-url=https://web.archive.org/web/20231003080111/https://komladumorfoundation.org/founder-and-initiators/78/prof-ernest-kwaku-dumor-|archive-date=3 October 2023|access-date=12 April 2024|website=komladumorfoundation.org|language=en}}</ref><ref>{{Cite web|date=12 April 2024|title=Mawuena Trebarh: Family to issue statement on her death - MyJoyOnline|url=https://www.myjoyonline.com/mawuena-trebarh-family-to-issue-statement-on-her-death/|url-status=live|archive-url=https://web.archive.org/web/20240412154341/https://www.myjoyonline.com/mawuena-trebarh-family-to-issue-statement-on-her-death/|archive-date=12 April 2024|access-date=12 April 2024|website=www.myjoyonline.com|language=en-US}}</ref>O ma, Cecilia Dumor, ŋun daa kpi yuuni 2008, daa nyɛla ŋun lɛri niriba baŋsim ka sabiri bukunima.<ref>{{Cite web|date=22 January 2014|title=Komla Dumor: Respected and admired radio and television presenter who|url=https://www.independent.co.uk/news/obituaries/komla-dumor-respected-and-admired-radio-and-television-presenter-who-played-a-leading-role-in-transforming-the-coverage-of-africa-9078486.html|url-status=live|archive-url=https://web.archive.org/web/20150925112714/http://www.independent.co.uk/news/obituaries/komla-dumor-respected-and-admired-radio-and-television-presenter-who-played-a-leading-role-in-transforming-the-coverage-of-africa-9078486.html|archive-date=25 September 2015|access-date=11 April 2024|website=The Independent|language=en}}</ref><ref>[https://.modernghana.com/amp/news/199900/komla-dumor-buries-mum.html www.modernghana.com/amp/news/199900/komla-dumor-buries-mum.html]</ref>
Mawuena yabdoo ŋun yina o ba' yili, [[Philip Gbeho]], n daa nyɛ ŋun yihi [[National Anthem of Ghana]] mini Achimota School yila na. O yab'doo ŋun yina o ba yili, Michael Dumor, n daa nyɛ ŋun pili Catholic shikuruiti mebu yɛltɔɣa din be [[Volta Region]] la na ,yuuni 1930s.<ref name="auto">{{Cite web|title=Biography {{!}} Komla Dumor Foundation|url=http://komladumorfoundation.org/biography/|url-status=live|archive-url=https://web.archive.org/web/20180403182207/http://komladumorfoundation.org/biography/|archive-date=3 April 2018|access-date=3 April 2018|website=komladumorfoundation.org|language=en-US}}</ref> O ŋahiba nyɛla Ghana nira ŋun kpaŋsiri biɛhigu niriba sunsuuni, Victor Gbeho.
Mawuena n daa nyɛ kpɛm bihi ata ni, ka o tizo bihi nyɛ Komla Afeke Dumor ŋun tumdi BBC ni Dr Korshie Dumor la, ni ŋun tum di dɔɣitiɛ tuma [[United States]] tingbanni maa.<ref name="auto" />
Mawuena Trebarh daa nyɛla ŋun siɣisi shikuru bɔhimbu [[University of Jos]] din be Plateau state, Nigeria,<ref>{{Cite web|title=Mawuena Trebarh dazzles on Personality profile - MyJoyOnline.com|url=http://www.myjoyonline.com/entertainment/2016/January-28th/mawuena-trebarh-dazzles-on-personality-profile.php|url-status=live|archive-url=https://web.archive.org/web/20180403112627/http://www.myjoyonline.com/entertainment/2016/January-28th/mawuena-trebarh-dazzles-on-personality-profile.php|archive-date=3 April 2018|access-date=3 April 2018|website=www.myjoyonline.com}}</ref> Ka daa deei shɛhira gbaŋ din nyɛ "Bachelor of Science degree in Geology and Mining" Anashaara goli [[September]] yuuni 1996. O daa ti lahi bɔhim "MBA Management puuni n ti pahi Strategic Planning" shikuru yuli booni McCallum Graduate School of Business, Bentley College din be Waltham, Massachusetts, yuuni 2002.<ref name="Ansong 2018">{{Cite web|last=Ansong|first=Francis|title=MAWUENA TREBARH, CEO OF GIPC - Ghana Embassy, Paris|url=http://www.paris.embassy.gov.gh/index.php/stories/25-embassy-news/109-mawuena-trebarh,-ceo-of-gipc.html|url-status=live|archive-url=https://web.archive.org/web/20180618125643/http://www.paris.embassy.gov.gh/index.php/stories/25-embassy-news/109-mawuena-trebarh,-ceo-of-gipc.html|archive-date=18 June 2018|access-date=18 June 2018|website=www.paris.embassy.gov.gh|language=en-gb}}</ref>
== Tuma ==
=== 2020 NDC Campaign ===
Yuuni 2020, Trebarh ka bɛ daa zaŋ "deputy spokesperson" zaŋti John Mahama mini National Democratic Congress (NDC) piibu-piibu zonzongili yɛltɔɣa ni yuuni 2020.<ref>{{Cite web|date=3 July 2020|title=What you need to know about the 3 spokespersons for NDC's Election 2020 Campaign|url=https://www.ghanaweb.com/GhanaHomePage/NewsArchive/What-you-need-to-know-about-the-3-spokespersons-for-NDC-s-Election-2020-Campaign-997852|url-status=live|archive-url=https://web.archive.org/web/20200803184434/https://www.ghanaweb.com/GhanaHomePage/NewsArchive/What-you-need-to-know-about-the-3-spokespersons-for-NDC-s-Election-2020-Campaign-997852|archive-date=3 August 2020|access-date=6 December 2020|website=www.ghanaweb.com|language=en}}</ref> Ŋuna n daa nyɛ ŋun diri alizama mini "Head of
communications" zaŋti tiŋgbani zuɣulana paa [[Jane Naana Opoku-Agyemang]].<ref>{{Cite web|title=Naana is a great person - Mahama|url=https://www.myjoyonline.com/news/politics/naana-is-a-great-person-mahama/|url-status=live|archive-url=https://web.archive.org/web/20201027132609/https://www.myjoyonline.com/news/politics/naana-is-a-great-person-mahama/|archive-date=27 October 2020|access-date=6 December 2020|website=MyJoyOnline.com|language=en-US}}</ref><ref>{{Cite web|date=26 July 2020|title=Late President Mills' family calls on Prof. Naana Jane Opoku-Agyemang|url=https://www.graphic.com.gh/news/politics/late-president-mills-family-calls-on-prof-naana-jane-opoku-agyemang.html|url-status=live|archive-url=https://web.archive.org/web/20200921030054/https://www.graphic.com.gh/news/politics/late-president-mills-family-calls-on-prof-naana-jane-opoku-agyemang.html|archive-date=21 September 2020|access-date=6 December 2020|website=Graphic Online|language=en-gb}}</ref><ref>{{Cite web|date=5 August 2020|title=Thanksgiving service held for NDC running mate|url=https://www.ghanaiantimes.com.gh/thanksgiving-service-held-for-ndc-running-mate/|url-status=live|archive-url=https://web.archive.org/web/20200924082033/https://www.ghanaiantimes.com.gh/thanksgiving-service-held-for-ndc-running-mate/|archive-date=24 September 2020|access-date=6 December 2020|website=Ghanaian Times|language=en}}</ref>
=== Inspire Africa Consult ===
O ni daa nyɛ Dareta ŋun pili "Chief Business Strategist of Inspire Africa Consult," Trebarh n daa kuli nyɛ ŋun be di nimmohi ni.<ref name="Mawuena Trebarh LinkedIn Profile">{{Cite web|title=Mawuena Trebarh LinkedIn Profile|url=https://www.linkedin.com/in/mawuena-trebarh-63640b4b/|website=LinkedIn}}</ref>
=== GIPC ===
Trebarh n daa nyɛ tuuli paɣa so bɛ ni piigi Chief Executive Officer n-zaŋ ti "Ghana Investment Promotion Centre" (GIPC),<ref>{{Cite news|date=21 January 2013|title=Ms Mawuena Dumor Trebah To Head Investment Centre|language=en-US|work=News Ghana|url=https://www.newsghana.com.gh/ms-mawuena-dumor-trebah-to-head-investment-centre/|url-status=live|access-date=3 April 2018|archive-url=https://web.archive.org/web/20180618103957/https://www.newsghana.com.gh/ms-mawuena-dumor-trebah-to-head-investment-centre/|archive-date=18 June 2018}}</ref><ref>{{Cite news|last=Mensah|first=Benjamin|title=Ghana needs to diversify investment interests- Mrs Trebah|url=http://ghananewsagency.org/economics/ghana-needs-to-diversify-investment-interests-mrs-trebah-60074|url-status=live|access-date=18 June 2018|archive-url=https://web.archive.org/web/20180618125616/http://ghananewsagency.org/economics/ghana-needs-to-diversify-investment-interests-mrs-trebah-60074|archive-date=18 June 2018}}</ref> beni din gbaai Silimin goli [[April]] yuuni 2013 zaŋ chaŋ Silimin goli January yuuni 2017, ka o daa nyɛ ŋun sɔŋdi ka bɛ kuri liɣiri niŋdi tiŋgbani maa ni.<ref>{{Citation|last=Mawuena Trebarh|title=Mawuena Trebarh On Translating Investment Into Development|date=24 October 2017|url=https://www.youtube.com/watch?v=gNMJygYnjdc|archive-url=https://web.archive.org/web/20240412024808/https://www.youtube.com/watch?v=gNMJygYnjdc|access-date=3 April 2018|archive-date=12 April 2024|url-status=live}}</ref> O ni daa nyɛ CEO, "foreign direct investment" din liɣiri sɔŋsim kalinli yiɣisi US$1.12 biliyɔŋ n daa kpe ni yuuni 2015 tuuli pirigili ni,ka di wuhi ni daa ʒi pahibu din gari 1000% ni na yuuni 2014. O ni daa nyɛ CEO, Mawuena daa duhi di liɣiri zuɣusaa yi GHS 7.9 miliyɔŋ (kamani. USD $700,000) zaŋ chaŋ GHS 18.1 miliyɔŋ (kamani. USD $1.5 miliyɔŋ) chira pihita ni ayɔbu sunsuuni, ka di zani ti pahi din paai kamani 230%.<ref>{{Citation|last=Mawuena Trebarh|title=Business Today on Citi FM: Mawuena Trebarh - Part 1|date=20 September 2017|url=https://www.youtube.com/watch?time_continue=76&v=hguPajUZDng|archive-url=https://web.archive.org/web/20240412024829/https://www.youtube.com/watch?time_continue=76&v=hguPajUZDng|access-date=3 April 2018|archive-date=12 April 2024|url-status=live}}</ref>
=== Scancom (MTN) ===
Bini din gbaai yuuni 2007 zaŋ chaŋ yuuni 2011, Trebarh daa gbubila kpamli din nyɛ Corporate Services Executive, MTN Ghana, luɣ'shɛli o ni daa lihiri lahabaya wuligibu zuɣu, gɔmnanti mini yaɣa din pahi, MTN Ghana Foundation, adalichi yɛltɔɣa, ni kompini tuma. Lala tuma ŋɔ ni, ŋuna n daa nyɛ ŋun diri alizama n-tiri kompini maa nima ka lahi kpaŋsiri biɛhigu maligu yaɣa.<ref>{{Cite news|title=MTN committed to helping bring|work=Ghana News Agency|url=http://www.ghananewsagency.org/economics/mtn-committed-to-helping-bring-superior-value-to-economy-mawuena-dumor-6117|url-status=live|access-date=3 April 2018|archive-url=https://web.archive.org/web/20180403173502/http://www.ghananewsagency.org/economics/mtn-committed-to-helping-bring-superior-value-to-economy-mawuena-dumor-6117|archive-date=3 April 2018}}</ref>
=== Newmont ===
Bini din gbaai yuuni 2003 azaŋ chaŋ yuuni 2007, Trebarh n daa nyɛ "Manager of Communications" zaŋti Newmont Ghana Ltd. <ref name="Mawuena Trebarh LinkedIn Profile2">{{Cite web|title=Mawuena Trebarh LinkedIn Profile|url=https://www.linkedin.com/in/mawuena-trebarh-63640b4b/|website=LinkedIn}}</ref>
O daa lahi nyɛla ŋu kpaŋsiri Ghana yu' viɛlli o daa alizama dibu ni di bahi bahindi daabiligu sheei mini lahabaya wuligibu ni.<ref>{{Cite news|title=Newmont pays 1.417 million dollar Royalty|work=Ghana News Agency|url=http://www.ghananewsagency.org/economics/newmont-pays-1-417-million-dollar-royalty-1997|url-status=live|access-date=3 April 2018|archive-url=https://web.archive.org/web/20180403173503/http://www.ghananewsagency.org/economics/newmont-pays-1-417-million-dollar-royalty-1997|archive-date=3 April 2018}}</ref>
=== Ashanti Goldfields ===
Yuuni 1996, Trebarh daa piligi o tuma Ashanti Goldfields Company Ltd, ka divnyɛla ŋuni n-daa nya paɣa tuuli ŋun nya "exploration geologist". Lala saha maa, o daa buɣisi ya ka piligi tiŋgbani gbibu tuma din daa nyɛ o ni dobba pia ni anu zaŋ chani pishi ka bɛ be tiŋgbani ni gbira.<ref name="Ansong 2018" />
Bɛ daa boli o Resource Evaluation Department, ka o ti sɔŋsi ka bɛ daa bo tabibi salima soŋbu shee Ghana, Guinea, Tanzania, Zimbabwe ni Burkina Faso. Lala tuma ŋɔ ni, o daa vihi vihigu ka zahim tiŋgbani gbibu din wuhi salim kuɣa timsim kamani miliyɔŋ pihinii ni chɛnji beni ka di daa nyɛ $300/oz. Yuma ayi zuɣu yɛltɔɣa n-daa wuhi shɛm maa.
Trebarh daa lahi nyɛla Investor Relations Officer zaŋbm-ti Ashanti Goldfields, ka o tuma n-daa nyɛ buɣisibu mini daabiligu yɛligibu so'chibsi pahibu, n-nya ŋun za tuma mini tiŋduya nim sunsuuni diri daabiligu ni Goldman Sachs, Merrill Lynch, CIBC, ni ban pahi. O daa lahi nyɛla ŋun yuuni tiŋduya nim fiila be niŋsim zaŋ kpa bɛ mɔlo din yirina, ka tiriti wuhiri din tu ni bɛ niŋ shɛm yɛltɔɣa din yiri kpa o daguli polo,hankali pahibu zaŋ nti yɛltɔɣa din kani na.
== Maŋmaŋa biɛhigu ==
Mawuena daa nyɛla Divine Trebarh,<ref>{{Cite web|title=Mawuena Trebah Mawuena Trebah - I Met My Husband by Divine Intervention|url=https://www.modernghana.com/news/361197/mawuena-trebahmawuena-trebah-i-met-my-husband-by-divine.html|url-status=live|archive-url=https://web.archive.org/web/20240412024716/https://www.modernghana.com/news/361197/mawuena-trebahmawuena-trebah-i-met-my-husband-by-divine.html|archive-date=12 April 2024|access-date=11 April 2024}}</ref>Linjima tɔbu tuhira ŋun daa be Ghana Armed Forces, ka bɛ mali bipuɣinga, Katherine Joy.<ref>{{Cite news|last=Online|first=Peace FM|title=Mawuena Dumor Gets Hooked|url=http://www.peacefmonline.com/pages/showbiz/news/201002/38572.php|url-status=live|access-date=3 April 2018|archive-url=https://web.archive.org/web/20180403173439/http://www.peacefmonline.com/pages/showbiz/news/201002/38572.php|archive-date=3 April 2018}}</ref><ref>{{Cite web|title=Mawuena Adzo Trebarh {{!}} Who's Who in Ghana|url=https://whoswhoghana.app/power-ladies/mawuena-adzo-trebarh/|url-status=live|archive-url=https://web.archive.org/web/20230801041019/https://whoswhoghana.app/power-ladies/mawuena-adzo-trebarh/|archive-date=1 August 2023|access-date=10 September 2023|website=whoswhoghana.app|language=en}}</ref>O daa bɔri ni o ʒi taɣibunima na Ghana ka lahi kpaŋsi paɣaba tuma.<ref>{{Cite news|title=Mawuena Trebarh calls for women participation in media|url=http://www.ghananewsagency.org/social/mawuena-trebarh-calls-for-women-participation-in-media-119619|url-status=live|access-date=18 June 2018|archive-url=https://web.archive.org/web/20180618102411/http://www.ghananewsagency.org/social/mawuena-trebarh-calls-for-women-participation-in-media-119619|archive-date=18 June 2018}}</ref><ref>{{Cite web|date=15 July 2017|title=Rate of women participation in media activities in Ghana, low – Mawuena Trebarh {{!}} News Ghana|url=https://www.newsghana.com.gh/rate-of-women-participation-in-media-activities-in-ghana-low-mawuena-trebarh/|url-status=live|archive-url=https://web.archive.org/web/20180618125604/https://www.newsghana.com.gh/rate-of-women-participation-in-media-activities-in-ghana-low-mawuena-trebarh/|archive-date=18 June 2018|access-date=18 June 2018|website=www.newsghana.com.gh|language=en-US}}</ref><ref>{{Cite web|date=28 October 2014|title=Mawuena Trebarh is head of GIPC? {{!}} News Ghana|url=https://www.newsghana.com.gh/mawuena-trebarh-is-head-of-gipc/|url-status=live|archive-url=https://web.archive.org/web/20180618125703/https://www.newsghana.com.gh/mawuena-trebarh-is-head-of-gipc/|archive-date=18 June 2018|access-date=18 June 2018|website=News Ghana|language=en-US}}</ref><ref>{{Cite web|title=Female leaders urged to be results-oriented {{!}}|url=http://vibeghana.com/2014/03/09/female-leaders-urged-to-be-results-oriented/|url-status=live|archive-url=https://web.archive.org/web/20180618102549/http://vibeghana.com/2014/03/09/female-leaders-urged-to-be-results-oriented/|archive-date=18 June 2018|access-date=18 June 2018|website=vibeghana.com|language=en-US}}</ref><ref>{{Cite web|date=2024-06-29|title=Mawuena Dumor Trebarh laid to rest [Photos]|url=https://citinewsroom.com/2024/06/mawuena-dumor-trebarh-laid-to-rest-photos/|access-date=2025-06-16|language=en-US}}</ref>
Mawuena Trebarh daa kpila Anashaara goli April biɛɣu pia dali yuuni 2024, sahashɛli o ni daa paai yuun pihinu ni ayi. Ka bɛ daa sɔɣi o asibiri silimin goli June biɛɣu pihita yin'ka, Holy Spirit Cathedral din be Adabraka la, Accra.<ref name=":0">{{Cite web|date=11 April 2024|title=Sister of late Komla Dumor, Mawuena Trebarh is dead|url=https://www.ghanaweb.com/GhanaHomePage/NewsArchive/Sister-of-late-Komla-Dumor-Mawuena-Trebarh-is-dead-1925628|url-status=live|archive-url=https://web.archive.org/web/20240412024716/https://www.ghanaweb.com/GhanaHomePage/NewsArchive/Sister-of-late-Komla-Dumor-Mawuena-Trebarh-is-dead-1925628|archive-date=12 April 2024|access-date=11 April 2024|website=GhanaWeb|language=en}}</ref><ref name=":1">{{Cite web|date=11 April 2024|title=Former CEO of GIPC Mawuena Trebah passes on|url=https://citinewsroom.com/2024/04/former-ceo-of-gipc-mawuena-trebah-passes-on/|url-status=live|archive-url=https://web.archive.org/web/20240412024916/https://citinewsroom.com/2024/04/former-ceo-of-gipc-mawuena-trebah-passes-on/|archive-date=12 April 2024|access-date=11 April 2024|website=Citinewsroom - Comprehensive News in Ghana|language=en-US}}</ref><ref>{{Cite web|date=12 April 2024|title=Mrs Mawuena Trebarh (nee Dumor) - MyJoyOnline|url=https://www.myjoyonline.com/mrs-mawuena-trebarh-nee-dumor/|url-status=live|archive-url=https://web.archive.org/web/20240412154312/https://www.myjoyonline.com/mrs-mawuena-trebarh-nee-dumor/|archive-date=12 April 2024|access-date=12 April 2024|website=www.myjoyonline.com|language=en-US}}</ref><ref>{{Cite web|date=12 April 2024|title=Official death statement from Mawuena Trebarh's family|url=https://www.ghanaweb.com/GhanaHomePage/NewsArchive/Official-death-statement-from-Mawuena-Trebarh-s-family-1925766|url-status=live|archive-url=https://web.archive.org/web/20240412155927/https://www.ghanaweb.com/GhanaHomePage/NewsArchive/Official-death-statement-from-Mawuena-Trebarh-s-family-1925766|archive-date=12 April 2024|access-date=12 April 2024|website=GhanaWeb|language=en}}</ref>
== Kpaŋmaŋ pina mini nin tiɣibɔ ==
Mawuena daa di pina pam kamani:
* Millennium Leadership Forum pini din nyɛ kpaŋmaŋa zaŋ chaŋ daabiligu vihigu puuni n ti pahi agro-processing
* National Youth Role Model pini din wuhi ni o nyɛla bipɔla kpɛma talahi nyɛ bipɔla maa nini ni kpa' so.<ref>{{Cite web|title=Mawuena Adzo Trebarh {{!}} Who's Who in Ghana|url=https://whoswhoghana.app/power-ladies/mawuena-adzo-trebarh/|url-status=live|archive-url=https://web.archive.org/web/20230801041019/https://whoswhoghana.app/power-ladies/mawuena-adzo-trebarh/|archive-date=1 August 2023|access-date=11 September 2023|website=whoswhoghana.app|language=en}}</ref>
== Kundivihira ==
{{Reflist}}
[Pubu:Ghana]]
[[Pubu:Lahabaya zaa]]
[[Pubu:Tamale]]
[[Pubu:Northern region]]
== External links ==
* [http://www.gipcghana.com Ghana Investment Promotion Center]
* [https://www.movenpick.com/en/africa/ghana/accra/moevenpick-ambassador-hotel-accra/overview/?gclid=Cj0KCQjwqYfWBRDPARIsABjQRYy2G4JErTrzXS1ZIEyWNKkt9f_Cclc1JHN8mn77TUlDXU1rrhJV5swaAtxCEALw_wcB&gclsrc=aw.ds Movenpick Ambassador Hotel Ghana]
* [http://inspireafricaconsult.com Inspire Africa Consult]
{{Reflist}}
[[Pubu: Lahabaya zaa]]
[[Pubu:Ninsala ŋun lahi ka o nyevuli ni]]
[[Pubu:Daabihi]]
[[Pubu:Ghana dolo dolo niraba]]
[[Pubu:Paɣaba]]
[[Pubu:Paɣa]]
57xqkj846qn7x53g1w6ahrtqx6lmsdb
115848
115846
2025-06-19T14:45:35Z
Phasy GH
5787
I have translated a text
115848
wikitext
text/x-wiki
{{Bio}}
'''Mawuena Adzo Trebarh''' (née '''Dumor'''; bɛ dɔɣi o la silimiin-goli April biɛɣu pia ni ayi dali , yuuni 1971 – ka o kani silimiin-goli April biɛɣu pia dali, yuuni 2024) o nyɛla ŋun daa nyɛ [[Ghana]] daabia ŋun daa gbubi kpamli, n-nyɛ ŋun kpɛhiri ariziki daabilim puuni, ka lahi nyɛ tiŋgbani baŋda. Trebarh n daa nyɛ tuuli paɣa so bɛ ni daa piigi ka o leegi kpema n-ti tuma duu yuli booni Ghana Investment Promotion Centre ka bɛ ŋmaali jia bɔlli ni ( GIPC) la, ka nyɛ ŋun daa gbubi li bin din gbaagi yuuni 2013 ni hali ni, yuuni 2017 ni, ka daa bi zani ni ka daa lahi leegi tuuli bipuɣingi ŋun daa nyɛ silimiingi ni mi shɛli ni underground exploration geologist la , din daa mali 10,000-strong male-workforce mine site n be [[Ashanti Region|Ashanti Region puuni]].<ref>{{Cite news|date=13 December 2016|title=PEOPLE CHANGING THE FACE OF AFRICA – MAWUENA TREBARH, CEO OF GIPC {{!}} Pleasures Magazine|language=en-US|work=Pleasures Magazine|url=http://pleasuresmagazine.com.ng/2016/12/people-changing-the-face-of-africa-mawuena-trebarh-ceo-of-gipc/|url-status=live|access-date=18 June 2018|archive-url=https://web.archive.org/web/20200119121909/http://pleasuresmagazine.com.ng/2016/12/people-changing-the-face-of-africa-mawuena-trebarh-ceo-of-gipc/|archive-date=19 January 2020}}</ref>
Ŋuni n-daa lahi nyɛ tuuli bipuɣingi ŋun daa leegi kpamshɛli silimiingi ni mi ni Board Chair la, n ti Movenpick Ambassador Hotel Ghana. Trebah nyɛla ŋun daa tumdi ʒingama zuɣu yili nim sani mini gominanti tuma yaɣa ni .<ref>{{Cite web|date=2 November 2021|title=Mövenpick Ambassador Hotel Accra celebrates 10 years of success with its dedicated team members and partners|url=https://citinewsroom.com/2021/11/movenpick-ambassador-hotel-accra-celebrates-10-years-of-success-with-its-dedicated-team-members-and-partners/|url-status=live|archive-url=https://web.archive.org/web/20230708204725/https://citinewsroom.com/2021/11/movenpick-ambassador-hotel-accra-celebrates-10-years-of-success-with-its-dedicated-team-members-and-partners/|archive-date=8 July 2023|access-date=11 September 2023|website=Citinewsroom - Comprehensive News in Ghana|language=en-US}}</ref>
== Pilli biɛhigu mini shikuru chandi ==
Mawuena Trebarh nyɛla bɛ ni daa dɔɣi so Ghana ka o chaŋ yunivɛsiti shikuru [[Nigeria]] tingban ni .<ref>{{Cite web|title=Mawuena Trebarh dazzles on Personality profile - MyJoyOnline.com|url=http://www.myjoyonline.com/entertainment/2016/January-28th/mawuena-trebarh-dazzles-on-personality-profile.php|access-date=18 June 2018|website=www.myjoyonline.com|archiveurl=https://web.archive.org/web/20180403112627/http://www.myjoyonline.com/entertainment/2016/January-28th/mawuena-trebarh-dazzles-on-personality-profile.php|archivedate=3 April 2018}}</ref> O ba , Ernest Dumor, nyɛla ŋun nyɛ silimiingi ni mi shɛli ni sociology and development studies purofɛsa kuro , ni Electoral Commissioner kuro, n ti pahi founding executive secretary mini adviser n ti National Identification Authority .<ref>{{Cite web|last=Foundation|first=Komla Dumor Memorial|title=Komla Dumor Memorial Foundation: Prof. Ernest Kwaku Dumor|url=https://komladumorfoundation.org/founder-and-initiators/78/prof-ernest-kwaku-dumor-|url-status=live|archive-url=https://web.archive.org/web/20231003080111/https://komladumorfoundation.org/founder-and-initiators/78/prof-ernest-kwaku-dumor-|archive-date=3 October 2023|access-date=12 April 2024|website=komladumorfoundation.org|language=en}}</ref><ref>{{Cite web|date=12 April 2024|title=Mawuena Trebarh: Family to issue statement on her death - MyJoyOnline|url=https://www.myjoyonline.com/mawuena-trebarh-family-to-issue-statement-on-her-death/|url-status=live|archive-url=https://web.archive.org/web/20240412154341/https://www.myjoyonline.com/mawuena-trebarh-family-to-issue-statement-on-her-death/|archive-date=12 April 2024|access-date=12 April 2024|website=www.myjoyonline.com|language=en-US}}</ref> O ma , Cecilia Dumor, ŋun daa kani yuuni 2008 ni la , daa nyɛla karimma mini sabisabira n ti pahi ŋun nyɛ publisher n ti Secondi shikuru buku karimda .<ref>{{Cite web|date=22 January 2014|title=Komla Dumor: Respected and admired radio and television presenter who|url=https://www.independent.co.uk/news/obituaries/komla-dumor-respected-and-admired-radio-and-television-presenter-who-played-a-leading-role-in-transforming-the-coverage-of-africa-9078486.html|url-status=live|archive-url=https://web.archive.org/web/20150925112714/http://www.independent.co.uk/news/obituaries/komla-dumor-respected-and-admired-radio-and-television-presenter-who-played-a-leading-role-in-transforming-the-coverage-of-africa-9078486.html|archive-date=25 September 2015|access-date=11 April 2024|website=The Independent|language=en}}</ref><ref>[https://.modernghana.com/amp/news/199900/komla-dumor-buries-mum.html www.modernghana.com/amp/news/199900/komla-dumor-buries-mum.html]</ref>
Mawuena's mayili polo o yaba, [[Philip Gbeho]], n daa nyɛ ŋun daa nam [[National Anthem of Ghana]] , ka daa lahi nyɛ yila polo karimba n be shikuru yuli booni [[Achimota Secondary Schoo|Achimota School]]. O bayili polo o yabidoo, Michael Dumor, nyɛla ŋun daa ŋmɛri silimiin goonje n be Catholic Education Project din daa be [[Volta Region]] ka daa pili yuma 1930s ni la .<ref name="auto">{{Cite web|title=Biography {{!}} Komla Dumor Foundation|url=http://komladumorfoundation.org/biography/|url-status=live|archive-url=https://web.archive.org/web/20180403182207/http://komladumorfoundation.org/biography/|archive-date=3 April 2018|access-date=3 April 2018|website=komladumorfoundation.org|language=en-US}}</ref> O ŋahibi n nyɛ Ghanaian diplomat Victor Gbeho .
Mawuena n daa nyɛ bɛ bihi ata puuni bikpem sani, ka o tizo nim maa nyɛ Komba Afeke Dumo ŋun daa kani la ka daa tumdi tiri BBC la, ni Dr Korshie Dumor, ŋun daa nyɛ internal medicine specialist mini nephrologist based n be tingban'ni yuli booni [[United States]] ni .<ref name="auto" />
Mawuena Trebarh nyɛla ŋun daa naagi shikuru yuli booni [[University of Jos]] n be Plateau State yaɣili, din be Nigeria tingbanni la .<ref>{{Cite web|title=Mawuena Trebarh dazzles on Personality profile - MyJoyOnline.com|url=http://www.myjoyonline.com/entertainment/2016/January-28th/mawuena-trebarh-dazzles-on-personality-profile.php|url-status=live|archive-url=https://web.archive.org/web/20180403112627/http://www.myjoyonline.com/entertainment/2016/January-28th/mawuena-trebarh-dazzles-on-personality-profile.php|archive-date=3 April 2018|access-date=3 April 2018|website=www.myjoyonline.com}}</ref> <ref name="Ansong 20182">{{Cite web|last=Ansong|first=Francis|title=MAWUENA TREBARH, CEO OF GIPC - Ghana Embassy, Paris|url=http://www.paris.embassy.gov.gh/index.php/stories/25-embassy-news/109-mawuena-trebarh,-ceo-of-gipc.html|url-status=live|archive-url=https://web.archive.org/web/20180618125643/http://www.paris.embassy.gov.gh/index.php/stories/25-embassy-news/109-mawuena-trebarh,-ceo-of-gipc.html|archive-date=18 June 2018|access-date=18 June 2018|website=www.paris.embassy.gov.gh|language=en-gb}}</ref>
== Piligu biɛhigu mini shikuru baŋsim ==
Mawuena Trebarh nyɛla bɛ ni daa dɔɣi so Ghana ka o chaŋ shikuru (university) din be Nigeria.<ref>{{Cite web|title=Mawuena Trebarh dazzles on Personality profile - MyJoyOnline.com|url=http://www.myjoyonline.com/entertainment/2016/January-28th/mawuena-trebarh-dazzles-on-personality-profile.php|access-date=18 June 2018|website=www.myjoyonline.com|archiveurl=https://web.archive.org/web/20180403112627/http://www.myjoyonline.com/entertainment/2016/January-28th/mawuena-trebarh-dazzles-on-personality-profile.php|archivedate=3 April 2018}}</ref> O ba, Ernest Dumor, nyɛla karachi kuro ŋun daa bɔhim lɛbiginsim tuma, "Electoral Commissioner" kuro zaŋti National Identification Authority.<ref>{{Cite web|last=Foundation|first=Komla Dumor Memorial|title=Komla Dumor Memorial Foundation: Prof. Ernest Kwaku Dumor|url=https://komladumorfoundation.org/founder-and-initiators/78/prof-ernest-kwaku-dumor-|url-status=live|archive-url=https://web.archive.org/web/20231003080111/https://komladumorfoundation.org/founder-and-initiators/78/prof-ernest-kwaku-dumor-|archive-date=3 October 2023|access-date=12 April 2024|website=komladumorfoundation.org|language=en}}</ref><ref>{{Cite web|date=12 April 2024|title=Mawuena Trebarh: Family to issue statement on her death - MyJoyOnline|url=https://www.myjoyonline.com/mawuena-trebarh-family-to-issue-statement-on-her-death/|url-status=live|archive-url=https://web.archive.org/web/20240412154341/https://www.myjoyonline.com/mawuena-trebarh-family-to-issue-statement-on-her-death/|archive-date=12 April 2024|access-date=12 April 2024|website=www.myjoyonline.com|language=en-US}}</ref>O ma, Cecilia Dumor, ŋun daa kpi yuuni 2008, daa nyɛla ŋun lɛri niriba baŋsim ka sabiri bukunima.<ref>{{Cite web|date=22 January 2014|title=Komla Dumor: Respected and admired radio and television presenter who|url=https://www.independent.co.uk/news/obituaries/komla-dumor-respected-and-admired-radio-and-television-presenter-who-played-a-leading-role-in-transforming-the-coverage-of-africa-9078486.html|url-status=live|archive-url=https://web.archive.org/web/20150925112714/http://www.independent.co.uk/news/obituaries/komla-dumor-respected-and-admired-radio-and-television-presenter-who-played-a-leading-role-in-transforming-the-coverage-of-africa-9078486.html|archive-date=25 September 2015|access-date=11 April 2024|website=The Independent|language=en}}</ref><ref>[https://.modernghana.com/amp/news/199900/komla-dumor-buries-mum.html www.modernghana.com/amp/news/199900/komla-dumor-buries-mum.html]</ref>
Mawuena yabdoo ŋun yina o ba' yili, [[Philip Gbeho]], n daa nyɛ ŋun yihi [[National Anthem of Ghana]] mini Achimota School yila na. O yab'doo ŋun yina o ba yili, Michael Dumor, n daa nyɛ ŋun pili Catholic shikuruiti mebu yɛltɔɣa din be [[Volta Region]] la na ,yuuni 1930s.<ref name="auto">{{Cite web|title=Biography {{!}} Komla Dumor Foundation|url=http://komladumorfoundation.org/biography/|url-status=live|archive-url=https://web.archive.org/web/20180403182207/http://komladumorfoundation.org/biography/|archive-date=3 April 2018|access-date=3 April 2018|website=komladumorfoundation.org|language=en-US}}</ref> O ŋahiba nyɛla Ghana nira ŋun kpaŋsiri biɛhigu niriba sunsuuni, Victor Gbeho.
Mawuena n daa nyɛ kpɛm bihi ata ni, ka o tizo bihi nyɛ Komla Afeke Dumor ŋun tumdi BBC ni Dr Korshie Dumor la, ni ŋun tum di dɔɣitiɛ tuma [[United States]] tingbanni maa.<ref name="auto" />
Mawuena Trebarh daa nyɛla ŋun siɣisi shikuru bɔhimbu [[University of Jos]] din be Plateau state, Nigeria,<ref>{{Cite web|title=Mawuena Trebarh dazzles on Personality profile - MyJoyOnline.com|url=http://www.myjoyonline.com/entertainment/2016/January-28th/mawuena-trebarh-dazzles-on-personality-profile.php|url-status=live|archive-url=https://web.archive.org/web/20180403112627/http://www.myjoyonline.com/entertainment/2016/January-28th/mawuena-trebarh-dazzles-on-personality-profile.php|archive-date=3 April 2018|access-date=3 April 2018|website=www.myjoyonline.com}}</ref> Ka daa deei shɛhira gbaŋ din nyɛ "Bachelor of Science degree in Geology and Mining" Anashaara goli [[September]] yuuni 1996. O daa ti lahi bɔhim "MBA Management puuni n ti pahi Strategic Planning" shikuru yuli booni McCallum Graduate School of Business, Bentley College din be Waltham, Massachusetts, yuuni 2002.<ref name="Ansong 2018">{{Cite web|last=Ansong|first=Francis|title=MAWUENA TREBARH, CEO OF GIPC - Ghana Embassy, Paris|url=http://www.paris.embassy.gov.gh/index.php/stories/25-embassy-news/109-mawuena-trebarh,-ceo-of-gipc.html|url-status=live|archive-url=https://web.archive.org/web/20180618125643/http://www.paris.embassy.gov.gh/index.php/stories/25-embassy-news/109-mawuena-trebarh,-ceo-of-gipc.html|archive-date=18 June 2018|access-date=18 June 2018|website=www.paris.embassy.gov.gh|language=en-gb}}</ref>
== Tuma ==
=== 2020 NDC Campaign ===
Yuuni 2020, Trebarh ka bɛ daa zaŋ "deputy spokesperson" zaŋti John Mahama mini National Democratic Congress (NDC) piibu-piibu zonzongili yɛltɔɣa ni yuuni 2020.<ref>{{Cite web|date=3 July 2020|title=What you need to know about the 3 spokespersons for NDC's Election 2020 Campaign|url=https://www.ghanaweb.com/GhanaHomePage/NewsArchive/What-you-need-to-know-about-the-3-spokespersons-for-NDC-s-Election-2020-Campaign-997852|url-status=live|archive-url=https://web.archive.org/web/20200803184434/https://www.ghanaweb.com/GhanaHomePage/NewsArchive/What-you-need-to-know-about-the-3-spokespersons-for-NDC-s-Election-2020-Campaign-997852|archive-date=3 August 2020|access-date=6 December 2020|website=www.ghanaweb.com|language=en}}</ref> Ŋuna n daa nyɛ ŋun diri alizama mini "Head of
communications" zaŋti tiŋgbani zuɣulana paa [[Jane Naana Opoku-Agyemang]].<ref>{{Cite web|title=Naana is a great person - Mahama|url=https://www.myjoyonline.com/news/politics/naana-is-a-great-person-mahama/|url-status=live|archive-url=https://web.archive.org/web/20201027132609/https://www.myjoyonline.com/news/politics/naana-is-a-great-person-mahama/|archive-date=27 October 2020|access-date=6 December 2020|website=MyJoyOnline.com|language=en-US}}</ref><ref>{{Cite web|date=26 July 2020|title=Late President Mills' family calls on Prof. Naana Jane Opoku-Agyemang|url=https://www.graphic.com.gh/news/politics/late-president-mills-family-calls-on-prof-naana-jane-opoku-agyemang.html|url-status=live|archive-url=https://web.archive.org/web/20200921030054/https://www.graphic.com.gh/news/politics/late-president-mills-family-calls-on-prof-naana-jane-opoku-agyemang.html|archive-date=21 September 2020|access-date=6 December 2020|website=Graphic Online|language=en-gb}}</ref><ref>{{Cite web|date=5 August 2020|title=Thanksgiving service held for NDC running mate|url=https://www.ghanaiantimes.com.gh/thanksgiving-service-held-for-ndc-running-mate/|url-status=live|archive-url=https://web.archive.org/web/20200924082033/https://www.ghanaiantimes.com.gh/thanksgiving-service-held-for-ndc-running-mate/|archive-date=24 September 2020|access-date=6 December 2020|website=Ghanaian Times|language=en}}</ref>
=== Inspire Africa Consult ===
O ni daa nyɛ Dareta ŋun pili "Chief Business Strategist of Inspire Africa Consult," Trebarh n daa kuli nyɛ ŋun be di nimmohi ni.<ref name="Mawuena Trebarh LinkedIn Profile">{{Cite web|title=Mawuena Trebarh LinkedIn Profile|url=https://www.linkedin.com/in/mawuena-trebarh-63640b4b/|website=LinkedIn}}</ref>
=== GIPC ===
Trebarh n daa nyɛ tuuli paɣa so bɛ ni piigi Chief Executive Officer n-zaŋ ti "Ghana Investment Promotion Centre" (GIPC),<ref>{{Cite news|date=21 January 2013|title=Ms Mawuena Dumor Trebah To Head Investment Centre|language=en-US|work=News Ghana|url=https://www.newsghana.com.gh/ms-mawuena-dumor-trebah-to-head-investment-centre/|url-status=live|access-date=3 April 2018|archive-url=https://web.archive.org/web/20180618103957/https://www.newsghana.com.gh/ms-mawuena-dumor-trebah-to-head-investment-centre/|archive-date=18 June 2018}}</ref><ref>{{Cite news|last=Mensah|first=Benjamin|title=Ghana needs to diversify investment interests- Mrs Trebah|url=http://ghananewsagency.org/economics/ghana-needs-to-diversify-investment-interests-mrs-trebah-60074|url-status=live|access-date=18 June 2018|archive-url=https://web.archive.org/web/20180618125616/http://ghananewsagency.org/economics/ghana-needs-to-diversify-investment-interests-mrs-trebah-60074|archive-date=18 June 2018}}</ref> beni din gbaai Silimin goli [[April]] yuuni 2013 zaŋ chaŋ Silimin goli January yuuni 2017, ka o daa nyɛ ŋun sɔŋdi ka bɛ kuri liɣiri niŋdi tiŋgbani maa ni.<ref>{{Citation|last=Mawuena Trebarh|title=Mawuena Trebarh On Translating Investment Into Development|date=24 October 2017|url=https://www.youtube.com/watch?v=gNMJygYnjdc|archive-url=https://web.archive.org/web/20240412024808/https://www.youtube.com/watch?v=gNMJygYnjdc|access-date=3 April 2018|archive-date=12 April 2024|url-status=live}}</ref> O ni daa nyɛ CEO, "foreign direct investment" din liɣiri sɔŋsim kalinli yiɣisi US$1.12 biliyɔŋ n daa kpe ni yuuni 2015 tuuli pirigili ni,ka di wuhi ni daa ʒi pahibu din gari 1000% ni na yuuni 2014. O ni daa nyɛ CEO, Mawuena daa duhi di liɣiri zuɣusaa yi GHS 7.9 miliyɔŋ (kamani. USD $700,000) zaŋ chaŋ GHS 18.1 miliyɔŋ (kamani. USD $1.5 miliyɔŋ) chira pihita ni ayɔbu sunsuuni, ka di zani ti pahi din paai kamani 230%.<ref>{{Citation|last=Mawuena Trebarh|title=Business Today on Citi FM: Mawuena Trebarh - Part 1|date=20 September 2017|url=https://www.youtube.com/watch?time_continue=76&v=hguPajUZDng|archive-url=https://web.archive.org/web/20240412024829/https://www.youtube.com/watch?time_continue=76&v=hguPajUZDng|access-date=3 April 2018|archive-date=12 April 2024|url-status=live}}</ref>
=== Scancom (MTN) ===
Bini din gbaai yuuni 2007 zaŋ chaŋ yuuni 2011, Trebarh daa gbubila kpamli din nyɛ Corporate Services Executive, MTN Ghana, luɣ'shɛli o ni daa lihiri lahabaya wuligibu zuɣu, gɔmnanti mini yaɣa din pahi, MTN Ghana Foundation, adalichi yɛltɔɣa, ni kompini tuma. Lala tuma ŋɔ ni, ŋuna n daa nyɛ ŋun diri alizama n-tiri kompini maa nima ka lahi kpaŋsiri biɛhigu maligu yaɣa.<ref>{{Cite news|title=MTN committed to helping bring|work=Ghana News Agency|url=http://www.ghananewsagency.org/economics/mtn-committed-to-helping-bring-superior-value-to-economy-mawuena-dumor-6117|url-status=live|access-date=3 April 2018|archive-url=https://web.archive.org/web/20180403173502/http://www.ghananewsagency.org/economics/mtn-committed-to-helping-bring-superior-value-to-economy-mawuena-dumor-6117|archive-date=3 April 2018}}</ref>
=== Newmont ===
Bini din gbaai yuuni 2003 azaŋ chaŋ yuuni 2007, Trebarh n daa nyɛ "Manager of Communications" zaŋti Newmont Ghana Ltd. <ref name="Mawuena Trebarh LinkedIn Profile2">{{Cite web|title=Mawuena Trebarh LinkedIn Profile|url=https://www.linkedin.com/in/mawuena-trebarh-63640b4b/|website=LinkedIn}}</ref>
O daa lahi nyɛla ŋu kpaŋsiri Ghana yu' viɛlli o daa alizama dibu ni di bahi bahindi daabiligu sheei mini lahabaya wuligibu ni.<ref>{{Cite news|title=Newmont pays 1.417 million dollar Royalty|work=Ghana News Agency|url=http://www.ghananewsagency.org/economics/newmont-pays-1-417-million-dollar-royalty-1997|url-status=live|access-date=3 April 2018|archive-url=https://web.archive.org/web/20180403173503/http://www.ghananewsagency.org/economics/newmont-pays-1-417-million-dollar-royalty-1997|archive-date=3 April 2018}}</ref>
=== Ashanti Goldfields ===
Yuuni 1996, Trebarh daa piligi o tuma Ashanti Goldfields Company Ltd, ka divnyɛla ŋuni n-daa nya paɣa tuuli ŋun nya "exploration geologist". Lala saha maa, o daa buɣisi ya ka piligi tiŋgbani gbibu tuma din daa nyɛ o ni dobba pia ni anu zaŋ chani pishi ka bɛ be tiŋgbani ni gbira.<ref name="Ansong 2018" />
Bɛ daa boli o Resource Evaluation Department, ka o ti sɔŋsi ka bɛ daa bo tabibi salima soŋbu shee Ghana, Guinea, Tanzania, Zimbabwe ni Burkina Faso. Lala tuma ŋɔ ni, o daa vihi vihigu ka zahim tiŋgbani gbibu din wuhi salim kuɣa timsim kamani miliyɔŋ pihinii ni chɛnji beni ka di daa nyɛ $300/oz. Yuma ayi zuɣu yɛltɔɣa n-daa wuhi shɛm maa.
Trebarh daa lahi nyɛla Investor Relations Officer zaŋbm-ti Ashanti Goldfields, ka o tuma n-daa nyɛ buɣisibu mini daabiligu yɛligibu so'chibsi pahibu, n-nya ŋun za tuma mini tiŋduya nim sunsuuni diri daabiligu ni Goldman Sachs, Merrill Lynch, CIBC, ni ban pahi. O daa lahi nyɛla ŋun yuuni tiŋduya nim fiila be niŋsim zaŋ kpa bɛ mɔlo din yirina, ka tiriti wuhiri din tu ni bɛ niŋ shɛm yɛltɔɣa din yiri kpa o daguli polo,hankali pahibu zaŋ nti yɛltɔɣa din kani na.
== Maŋmaŋa biɛhigu ==
Mawuena daa nyɛla Divine Trebarh,<ref>{{Cite web|title=Mawuena Trebah Mawuena Trebah - I Met My Husband by Divine Intervention|url=https://www.modernghana.com/news/361197/mawuena-trebahmawuena-trebah-i-met-my-husband-by-divine.html|url-status=live|archive-url=https://web.archive.org/web/20240412024716/https://www.modernghana.com/news/361197/mawuena-trebahmawuena-trebah-i-met-my-husband-by-divine.html|archive-date=12 April 2024|access-date=11 April 2024}}</ref>Linjima tɔbu tuhira ŋun daa be Ghana Armed Forces, ka bɛ mali bipuɣinga, Katherine Joy.<ref>{{Cite news|last=Online|first=Peace FM|title=Mawuena Dumor Gets Hooked|url=http://www.peacefmonline.com/pages/showbiz/news/201002/38572.php|url-status=live|access-date=3 April 2018|archive-url=https://web.archive.org/web/20180403173439/http://www.peacefmonline.com/pages/showbiz/news/201002/38572.php|archive-date=3 April 2018}}</ref><ref>{{Cite web|title=Mawuena Adzo Trebarh {{!}} Who's Who in Ghana|url=https://whoswhoghana.app/power-ladies/mawuena-adzo-trebarh/|url-status=live|archive-url=https://web.archive.org/web/20230801041019/https://whoswhoghana.app/power-ladies/mawuena-adzo-trebarh/|archive-date=1 August 2023|access-date=10 September 2023|website=whoswhoghana.app|language=en}}</ref>O daa bɔri ni o ʒi taɣibunima na Ghana ka lahi kpaŋsi paɣaba tuma.<ref>{{Cite news|title=Mawuena Trebarh calls for women participation in media|url=http://www.ghananewsagency.org/social/mawuena-trebarh-calls-for-women-participation-in-media-119619|url-status=live|access-date=18 June 2018|archive-url=https://web.archive.org/web/20180618102411/http://www.ghananewsagency.org/social/mawuena-trebarh-calls-for-women-participation-in-media-119619|archive-date=18 June 2018}}</ref><ref>{{Cite web|date=15 July 2017|title=Rate of women participation in media activities in Ghana, low – Mawuena Trebarh {{!}} News Ghana|url=https://www.newsghana.com.gh/rate-of-women-participation-in-media-activities-in-ghana-low-mawuena-trebarh/|url-status=live|archive-url=https://web.archive.org/web/20180618125604/https://www.newsghana.com.gh/rate-of-women-participation-in-media-activities-in-ghana-low-mawuena-trebarh/|archive-date=18 June 2018|access-date=18 June 2018|website=www.newsghana.com.gh|language=en-US}}</ref><ref>{{Cite web|date=28 October 2014|title=Mawuena Trebarh is head of GIPC? {{!}} News Ghana|url=https://www.newsghana.com.gh/mawuena-trebarh-is-head-of-gipc/|url-status=live|archive-url=https://web.archive.org/web/20180618125703/https://www.newsghana.com.gh/mawuena-trebarh-is-head-of-gipc/|archive-date=18 June 2018|access-date=18 June 2018|website=News Ghana|language=en-US}}</ref><ref>{{Cite web|title=Female leaders urged to be results-oriented {{!}}|url=http://vibeghana.com/2014/03/09/female-leaders-urged-to-be-results-oriented/|url-status=live|archive-url=https://web.archive.org/web/20180618102549/http://vibeghana.com/2014/03/09/female-leaders-urged-to-be-results-oriented/|archive-date=18 June 2018|access-date=18 June 2018|website=vibeghana.com|language=en-US}}</ref><ref>{{Cite web|date=2024-06-29|title=Mawuena Dumor Trebarh laid to rest [Photos]|url=https://citinewsroom.com/2024/06/mawuena-dumor-trebarh-laid-to-rest-photos/|access-date=2025-06-16|language=en-US}}</ref>
Mawuena Trebarh daa kpila Anashaara goli April biɛɣu pia dali yuuni 2024, sahashɛli o ni daa paai yuun pihinu ni ayi. Ka bɛ daa sɔɣi o asibiri silimin goli June biɛɣu pihita yin'ka, Holy Spirit Cathedral din be Adabraka la, Accra.<ref name=":0">{{Cite web|date=11 April 2024|title=Sister of late Komla Dumor, Mawuena Trebarh is dead|url=https://www.ghanaweb.com/GhanaHomePage/NewsArchive/Sister-of-late-Komla-Dumor-Mawuena-Trebarh-is-dead-1925628|url-status=live|archive-url=https://web.archive.org/web/20240412024716/https://www.ghanaweb.com/GhanaHomePage/NewsArchive/Sister-of-late-Komla-Dumor-Mawuena-Trebarh-is-dead-1925628|archive-date=12 April 2024|access-date=11 April 2024|website=GhanaWeb|language=en}}</ref><ref name=":1">{{Cite web|date=11 April 2024|title=Former CEO of GIPC Mawuena Trebah passes on|url=https://citinewsroom.com/2024/04/former-ceo-of-gipc-mawuena-trebah-passes-on/|url-status=live|archive-url=https://web.archive.org/web/20240412024916/https://citinewsroom.com/2024/04/former-ceo-of-gipc-mawuena-trebah-passes-on/|archive-date=12 April 2024|access-date=11 April 2024|website=Citinewsroom - Comprehensive News in Ghana|language=en-US}}</ref><ref>{{Cite web|date=12 April 2024|title=Mrs Mawuena Trebarh (nee Dumor) - MyJoyOnline|url=https://www.myjoyonline.com/mrs-mawuena-trebarh-nee-dumor/|url-status=live|archive-url=https://web.archive.org/web/20240412154312/https://www.myjoyonline.com/mrs-mawuena-trebarh-nee-dumor/|archive-date=12 April 2024|access-date=12 April 2024|website=www.myjoyonline.com|language=en-US}}</ref><ref>{{Cite web|date=12 April 2024|title=Official death statement from Mawuena Trebarh's family|url=https://www.ghanaweb.com/GhanaHomePage/NewsArchive/Official-death-statement-from-Mawuena-Trebarh-s-family-1925766|url-status=live|archive-url=https://web.archive.org/web/20240412155927/https://www.ghanaweb.com/GhanaHomePage/NewsArchive/Official-death-statement-from-Mawuena-Trebarh-s-family-1925766|archive-date=12 April 2024|access-date=12 April 2024|website=GhanaWeb|language=en}}</ref>
== Kpaŋmaŋ pina mini nin tiɣibɔ ==
Mawuena daa di pina pam kamani:
* Millennium Leadership Forum pini din nyɛ kpaŋmaŋa zaŋ chaŋ daabiligu vihigu puuni n ti pahi agro-processing
* National Youth Role Model pini din wuhi ni o nyɛla bipɔla kpɛma talahi nyɛ bipɔla maa nini ni kpa' so.<ref>{{Cite web|title=Mawuena Adzo Trebarh {{!}} Who's Who in Ghana|url=https://whoswhoghana.app/power-ladies/mawuena-adzo-trebarh/|url-status=live|archive-url=https://web.archive.org/web/20230801041019/https://whoswhoghana.app/power-ladies/mawuena-adzo-trebarh/|archive-date=1 August 2023|access-date=11 September 2023|website=whoswhoghana.app|language=en}}</ref>
== Kundivihira ==
{{Reflist}}
[Pubu:Ghana]]
[[Pubu:Lahabaya zaa]]
[[Pubu:Tamale]]
[[Pubu:Northern region]]
== External links ==
* [http://www.gipcghana.com Ghana Investment Promotion Center]
* [https://www.movenpick.com/en/africa/ghana/accra/moevenpick-ambassador-hotel-accra/overview/?gclid=Cj0KCQjwqYfWBRDPARIsABjQRYy2G4JErTrzXS1ZIEyWNKkt9f_Cclc1JHN8mn77TUlDXU1rrhJV5swaAtxCEALw_wcB&gclsrc=aw.ds Movenpick Ambassador Hotel Ghana]
* [http://inspireafricaconsult.com Inspire Africa Consult]
{{Reflist}}
[[Pubu: Lahabaya zaa]]
[[Pubu:Ninsala ŋun lahi ka o nyevuli ni]]
[[Pubu:Daabihi]]
[[Pubu:Ghana dolo dolo niraba]]
[[Pubu:Paɣaba]]
[[Pubu:Paɣa]]
e0q4p2vopx13sru1vqvkh9r08o9d82b
115849
115848
2025-06-19T16:27:26Z
Phasy GH
5787
I have translated a text
115849
wikitext
text/x-wiki
{{Bio}}
'''Mawuena Adzo Trebarh''' (née '''Dumor'''; bɛ dɔɣi o la silimiin-goli April biɛɣu pia ni ayi dali , yuuni 1971 – ka o kani silimiin-goli April biɛɣu pia dali, yuuni 2024) o nyɛla ŋun daa nyɛ [[Ghana]] daabia ŋun daa gbubi kpamli, n-nyɛ ŋun kpɛhiri ariziki daabilim puuni, ka lahi nyɛ tiŋgbani baŋda. Trebarh n daa nyɛ tuuli paɣa so bɛ ni daa piigi ka o leegi kpema n-ti tuma duu yuli booni Ghana Investment Promotion Centre ka bɛ ŋmaali jia bɔlli ni ( GIPC) la, ka nyɛ ŋun daa gbubi li bin din gbaagi yuuni 2013 ni hali ni, yuuni 2017 ni, ka daa bi zani ni ka daa lahi leegi tuuli bipuɣingi ŋun daa nyɛ tiŋgbani baŋdi ŋun vihiri tiŋgbani buni zuɣu sɔɣsinli ni, din daa mali 10,000-strong male-workforce mine site n be [[Ashanti Region|Ashanti Region puuni]].<ref>{{Cite news|date=13 December 2016|title=PEOPLE CHANGING THE FACE OF AFRICA – MAWUENA TREBARH, CEO OF GIPC {{!}} Pleasures Magazine|language=en-US|work=Pleasures Magazine|url=http://pleasuresmagazine.com.ng/2016/12/people-changing-the-face-of-africa-mawuena-trebarh-ceo-of-gipc/|url-status=live|access-date=18 June 2018|archive-url=https://web.archive.org/web/20200119121909/http://pleasuresmagazine.com.ng/2016/12/people-changing-the-face-of-africa-mawuena-trebarh-ceo-of-gipc/|archive-date=19 January 2020}}</ref>
Ŋuni n-daa lahi nyɛ tuuli bipuɣingi ŋun daa leegi kpamshɛli silimiingi ni mi ni Board Chair la, n ti Movenpick Ambassador Hotel Ghana. Trebah nyɛla ŋun daa tumdi ʒingama zuɣu yili nim sani mini gominanti tuma yaɣa ni .<ref>{{Cite web|date=2 November 2021|title=Mövenpick Ambassador Hotel Accra celebrates 10 years of success with its dedicated team members and partners|url=https://citinewsroom.com/2021/11/movenpick-ambassador-hotel-accra-celebrates-10-years-of-success-with-its-dedicated-team-members-and-partners/|url-status=live|archive-url=https://web.archive.org/web/20230708204725/https://citinewsroom.com/2021/11/movenpick-ambassador-hotel-accra-celebrates-10-years-of-success-with-its-dedicated-team-members-and-partners/|archive-date=8 July 2023|access-date=11 September 2023|website=Citinewsroom - Comprehensive News in Ghana|language=en-US}}</ref>
== Pilli biɛhigu mini shikuru chandi ==
Mawuena Trebarh nyɛla bɛ ni daa dɔɣi so Ghana ka o chaŋ yunivɛsiti shikuru [[Nigeria]] tingban ni .<ref>{{Cite web|title=Mawuena Trebarh dazzles on Personality profile - MyJoyOnline.com|url=http://www.myjoyonline.com/entertainment/2016/January-28th/mawuena-trebarh-dazzles-on-personality-profile.php|access-date=18 June 2018|website=www.myjoyonline.com|archiveurl=https://web.archive.org/web/20180403112627/http://www.myjoyonline.com/entertainment/2016/January-28th/mawuena-trebarh-dazzles-on-personality-profile.php|archivedate=3 April 2018}}</ref> O ba , Ernest Dumor, nyɛla ŋun nyɛ silimiingi ni mi shɛli ni sociology and development studies purofɛsa kuro , ni Electoral Commissioner kuro, n ti pahi founding executive secretary mini adviser n ti National Identification Authority .<ref>{{Cite web|last=Foundation|first=Komla Dumor Memorial|title=Komla Dumor Memorial Foundation: Prof. Ernest Kwaku Dumor|url=https://komladumorfoundation.org/founder-and-initiators/78/prof-ernest-kwaku-dumor-|url-status=live|archive-url=https://web.archive.org/web/20231003080111/https://komladumorfoundation.org/founder-and-initiators/78/prof-ernest-kwaku-dumor-|archive-date=3 October 2023|access-date=12 April 2024|website=komladumorfoundation.org|language=en}}</ref><ref>{{Cite web|date=12 April 2024|title=Mawuena Trebarh: Family to issue statement on her death - MyJoyOnline|url=https://www.myjoyonline.com/mawuena-trebarh-family-to-issue-statement-on-her-death/|url-status=live|archive-url=https://web.archive.org/web/20240412154341/https://www.myjoyonline.com/mawuena-trebarh-family-to-issue-statement-on-her-death/|archive-date=12 April 2024|access-date=12 April 2024|website=www.myjoyonline.com|language=en-US}}</ref> O ma , Cecilia Dumor, ŋun daa kani yuuni 2008 ni la , daa nyɛla karimma mini sabisabira n ti pahi ŋun nyɛ publisher n ti Secondi shikuru buku karimda .<ref>{{Cite web|date=22 January 2014|title=Komla Dumor: Respected and admired radio and television presenter who|url=https://www.independent.co.uk/news/obituaries/komla-dumor-respected-and-admired-radio-and-television-presenter-who-played-a-leading-role-in-transforming-the-coverage-of-africa-9078486.html|url-status=live|archive-url=https://web.archive.org/web/20150925112714/http://www.independent.co.uk/news/obituaries/komla-dumor-respected-and-admired-radio-and-television-presenter-who-played-a-leading-role-in-transforming-the-coverage-of-africa-9078486.html|archive-date=25 September 2015|access-date=11 April 2024|website=The Independent|language=en}}</ref><ref>[https://.modernghana.com/amp/news/199900/komla-dumor-buries-mum.html www.modernghana.com/amp/news/199900/komla-dumor-buries-mum.html]</ref>
Mawuena's mayili polo o yaba, [[Philip Gbeho]], n daa nyɛ ŋun daa nam [[National Anthem of Ghana]] , ka daa lahi nyɛ yila polo karimba n be shikuru yuli booni [[Achimota Secondary Schoo|Achimota School]]. O bayili polo o yabidoo, Michael Dumor, nyɛla ŋun daa ŋmɛri silimiin goonje n be Catholic Education Project din daa be [[Volta Region]] ka daa pili yuma 1930s ni la .<ref name="auto">{{Cite web|title=Biography {{!}} Komla Dumor Foundation|url=http://komladumorfoundation.org/biography/|url-status=live|archive-url=https://web.archive.org/web/20180403182207/http://komladumorfoundation.org/biography/|archive-date=3 April 2018|access-date=3 April 2018|website=komladumorfoundation.org|language=en-US}}</ref> O ŋahibi n nyɛ Ghanaian diplomat Victor Gbeho .
Mawuena n daa nyɛ bɛ bihi ata puuni bikpem sani, ka o tizo nim maa nyɛ Komba Afeke Dumo ŋun daa kani la ka daa tumdi tiri BBC la, ni Dr Korshie Dumor, ŋun daa nyɛ internal medicine specialist mini nephrologist based n be tingban'ni yuli booni [[United States]] ni .<ref name="auto" />
Mawuena Trebarh nyɛla ŋun daa naagi shikuru yuli booni [[University of Jos]] n be Plateau State yaɣili, din be Nigeria tingbanni la .<ref>{{Cite web|title=Mawuena Trebarh dazzles on Personality profile - MyJoyOnline.com|url=http://www.myjoyonline.com/entertainment/2016/January-28th/mawuena-trebarh-dazzles-on-personality-profile.php|url-status=live|archive-url=https://web.archive.org/web/20180403112627/http://www.myjoyonline.com/entertainment/2016/January-28th/mawuena-trebarh-dazzles-on-personality-profile.php|archive-date=3 April 2018|access-date=3 April 2018|website=www.myjoyonline.com}}</ref> <ref name="Ansong 20182">{{Cite web|last=Ansong|first=Francis|title=MAWUENA TREBARH, CEO OF GIPC - Ghana Embassy, Paris|url=http://www.paris.embassy.gov.gh/index.php/stories/25-embassy-news/109-mawuena-trebarh,-ceo-of-gipc.html|url-status=live|archive-url=https://web.archive.org/web/20180618125643/http://www.paris.embassy.gov.gh/index.php/stories/25-embassy-news/109-mawuena-trebarh,-ceo-of-gipc.html|archive-date=18 June 2018|access-date=18 June 2018|website=www.paris.embassy.gov.gh|language=en-gb}}</ref>
== Piligu biɛhigu mini shikuru baŋsim ==
Mawuena Trebarh nyɛla bɛ ni daa dɔɣi so Ghana ka o chaŋ shikuru (university) din be Nigeria.<ref>{{Cite web|title=Mawuena Trebarh dazzles on Personality profile - MyJoyOnline.com|url=http://www.myjoyonline.com/entertainment/2016/January-28th/mawuena-trebarh-dazzles-on-personality-profile.php|access-date=18 June 2018|website=www.myjoyonline.com|archiveurl=https://web.archive.org/web/20180403112627/http://www.myjoyonline.com/entertainment/2016/January-28th/mawuena-trebarh-dazzles-on-personality-profile.php|archivedate=3 April 2018}}</ref> O ba, Ernest Dumor, nyɛla karachi kuro ŋun daa bɔhim lɛbiginsim tuma, "Electoral Commissioner" kuro zaŋti National Identification Authority.<ref>{{Cite web|last=Foundation|first=Komla Dumor Memorial|title=Komla Dumor Memorial Foundation: Prof. Ernest Kwaku Dumor|url=https://komladumorfoundation.org/founder-and-initiators/78/prof-ernest-kwaku-dumor-|url-status=live|archive-url=https://web.archive.org/web/20231003080111/https://komladumorfoundation.org/founder-and-initiators/78/prof-ernest-kwaku-dumor-|archive-date=3 October 2023|access-date=12 April 2024|website=komladumorfoundation.org|language=en}}</ref><ref>{{Cite web|date=12 April 2024|title=Mawuena Trebarh: Family to issue statement on her death - MyJoyOnline|url=https://www.myjoyonline.com/mawuena-trebarh-family-to-issue-statement-on-her-death/|url-status=live|archive-url=https://web.archive.org/web/20240412154341/https://www.myjoyonline.com/mawuena-trebarh-family-to-issue-statement-on-her-death/|archive-date=12 April 2024|access-date=12 April 2024|website=www.myjoyonline.com|language=en-US}}</ref>O ma, Cecilia Dumor, ŋun daa kpi yuuni 2008, daa nyɛla ŋun lɛri niriba baŋsim ka sabiri bukunima.<ref>{{Cite web|date=22 January 2014|title=Komla Dumor: Respected and admired radio and television presenter who|url=https://www.independent.co.uk/news/obituaries/komla-dumor-respected-and-admired-radio-and-television-presenter-who-played-a-leading-role-in-transforming-the-coverage-of-africa-9078486.html|url-status=live|archive-url=https://web.archive.org/web/20150925112714/http://www.independent.co.uk/news/obituaries/komla-dumor-respected-and-admired-radio-and-television-presenter-who-played-a-leading-role-in-transforming-the-coverage-of-africa-9078486.html|archive-date=25 September 2015|access-date=11 April 2024|website=The Independent|language=en}}</ref><ref>[https://.modernghana.com/amp/news/199900/komla-dumor-buries-mum.html www.modernghana.com/amp/news/199900/komla-dumor-buries-mum.html]</ref>
Mawuena yabdoo ŋun yina o ba' yili, [[Philip Gbeho]], n daa nyɛ ŋun yihi [[National Anthem of Ghana]] mini Achimota School yila na. O yab'doo ŋun yina o ba yili, Michael Dumor, n daa nyɛ ŋun pili Catholic shikuruiti mebu yɛltɔɣa din be [[Volta Region]] la na ,yuuni 1930s.<ref name="auto">{{Cite web|title=Biography {{!}} Komla Dumor Foundation|url=http://komladumorfoundation.org/biography/|url-status=live|archive-url=https://web.archive.org/web/20180403182207/http://komladumorfoundation.org/biography/|archive-date=3 April 2018|access-date=3 April 2018|website=komladumorfoundation.org|language=en-US}}</ref> O ŋahiba nyɛla Ghana nira ŋun kpaŋsiri biɛhigu niriba sunsuuni, Victor Gbeho.
Mawuena n daa nyɛ kpɛm bihi ata ni, ka o tizo bihi nyɛ Komla Afeke Dumor ŋun tumdi BBC ni Dr Korshie Dumor la, ni ŋun tum di dɔɣitiɛ tuma [[United States]] tingbanni maa.<ref name="auto" />
Mawuena Trebarh daa nyɛla ŋun siɣisi shikuru bɔhimbu [[University of Jos]] din be Plateau state, Nigeria,<ref>{{Cite web|title=Mawuena Trebarh dazzles on Personality profile - MyJoyOnline.com|url=http://www.myjoyonline.com/entertainment/2016/January-28th/mawuena-trebarh-dazzles-on-personality-profile.php|url-status=live|archive-url=https://web.archive.org/web/20180403112627/http://www.myjoyonline.com/entertainment/2016/January-28th/mawuena-trebarh-dazzles-on-personality-profile.php|archive-date=3 April 2018|access-date=3 April 2018|website=www.myjoyonline.com}}</ref> Ka daa deei shɛhira gbaŋ din nyɛ "Bachelor of Science degree in Geology and Mining" Anashaara goli [[September]] yuuni 1996. O daa ti lahi bɔhim "MBA Management puuni n ti pahi Strategic Planning" shikuru yuli booni McCallum Graduate School of Business, Bentley College din be Waltham, Massachusetts, yuuni 2002.<ref name="Ansong 2018">{{Cite web|last=Ansong|first=Francis|title=MAWUENA TREBARH, CEO OF GIPC - Ghana Embassy, Paris|url=http://www.paris.embassy.gov.gh/index.php/stories/25-embassy-news/109-mawuena-trebarh,-ceo-of-gipc.html|url-status=live|archive-url=https://web.archive.org/web/20180618125643/http://www.paris.embassy.gov.gh/index.php/stories/25-embassy-news/109-mawuena-trebarh,-ceo-of-gipc.html|archive-date=18 June 2018|access-date=18 June 2018|website=www.paris.embassy.gov.gh|language=en-gb}}</ref>
== Tuma ==
=== 2020 NDC Campaign ===
Yuuni 2020, Trebarh ka bɛ daa zaŋ "deputy spokesperson" zaŋti John Mahama mini National Democratic Congress (NDC) piibu-piibu zonzongili yɛltɔɣa ni yuuni 2020.<ref>{{Cite web|date=3 July 2020|title=What you need to know about the 3 spokespersons for NDC's Election 2020 Campaign|url=https://www.ghanaweb.com/GhanaHomePage/NewsArchive/What-you-need-to-know-about-the-3-spokespersons-for-NDC-s-Election-2020-Campaign-997852|url-status=live|archive-url=https://web.archive.org/web/20200803184434/https://www.ghanaweb.com/GhanaHomePage/NewsArchive/What-you-need-to-know-about-the-3-spokespersons-for-NDC-s-Election-2020-Campaign-997852|archive-date=3 August 2020|access-date=6 December 2020|website=www.ghanaweb.com|language=en}}</ref> Ŋuna n daa nyɛ ŋun diri alizama mini "Head of
communications" zaŋti tiŋgbani zuɣulana paa [[Jane Naana Opoku-Agyemang]].<ref>{{Cite web|title=Naana is a great person - Mahama|url=https://www.myjoyonline.com/news/politics/naana-is-a-great-person-mahama/|url-status=live|archive-url=https://web.archive.org/web/20201027132609/https://www.myjoyonline.com/news/politics/naana-is-a-great-person-mahama/|archive-date=27 October 2020|access-date=6 December 2020|website=MyJoyOnline.com|language=en-US}}</ref><ref>{{Cite web|date=26 July 2020|title=Late President Mills' family calls on Prof. Naana Jane Opoku-Agyemang|url=https://www.graphic.com.gh/news/politics/late-president-mills-family-calls-on-prof-naana-jane-opoku-agyemang.html|url-status=live|archive-url=https://web.archive.org/web/20200921030054/https://www.graphic.com.gh/news/politics/late-president-mills-family-calls-on-prof-naana-jane-opoku-agyemang.html|archive-date=21 September 2020|access-date=6 December 2020|website=Graphic Online|language=en-gb}}</ref><ref>{{Cite web|date=5 August 2020|title=Thanksgiving service held for NDC running mate|url=https://www.ghanaiantimes.com.gh/thanksgiving-service-held-for-ndc-running-mate/|url-status=live|archive-url=https://web.archive.org/web/20200924082033/https://www.ghanaiantimes.com.gh/thanksgiving-service-held-for-ndc-running-mate/|archive-date=24 September 2020|access-date=6 December 2020|website=Ghanaian Times|language=en}}</ref>
=== Inspire Africa Consult ===
O ni daa nyɛ Dareta ŋun pili "Chief Business Strategist of Inspire Africa Consult," Trebarh n daa kuli nyɛ ŋun be di nimmohi ni.<ref name="Mawuena Trebarh LinkedIn Profile">{{Cite web|title=Mawuena Trebarh LinkedIn Profile|url=https://www.linkedin.com/in/mawuena-trebarh-63640b4b/|website=LinkedIn}}</ref>
=== GIPC ===
Trebarh n daa nyɛ tuuli paɣa so bɛ ni piigi Chief Executive Officer n-zaŋ ti "Ghana Investment Promotion Centre" (GIPC),<ref>{{Cite news|date=21 January 2013|title=Ms Mawuena Dumor Trebah To Head Investment Centre|language=en-US|work=News Ghana|url=https://www.newsghana.com.gh/ms-mawuena-dumor-trebah-to-head-investment-centre/|url-status=live|access-date=3 April 2018|archive-url=https://web.archive.org/web/20180618103957/https://www.newsghana.com.gh/ms-mawuena-dumor-trebah-to-head-investment-centre/|archive-date=18 June 2018}}</ref><ref>{{Cite news|last=Mensah|first=Benjamin|title=Ghana needs to diversify investment interests- Mrs Trebah|url=http://ghananewsagency.org/economics/ghana-needs-to-diversify-investment-interests-mrs-trebah-60074|url-status=live|access-date=18 June 2018|archive-url=https://web.archive.org/web/20180618125616/http://ghananewsagency.org/economics/ghana-needs-to-diversify-investment-interests-mrs-trebah-60074|archive-date=18 June 2018}}</ref> beni din gbaai Silimin goli [[April]] yuuni 2013 zaŋ chaŋ Silimin goli January yuuni 2017, ka o daa nyɛ ŋun sɔŋdi ka bɛ kuri liɣiri niŋdi tiŋgbani maa ni.<ref>{{Citation|last=Mawuena Trebarh|title=Mawuena Trebarh On Translating Investment Into Development|date=24 October 2017|url=https://www.youtube.com/watch?v=gNMJygYnjdc|archive-url=https://web.archive.org/web/20240412024808/https://www.youtube.com/watch?v=gNMJygYnjdc|access-date=3 April 2018|archive-date=12 April 2024|url-status=live}}</ref> O ni daa nyɛ CEO, "foreign direct investment" din liɣiri sɔŋsim kalinli yiɣisi US$1.12 biliyɔŋ n daa kpe ni yuuni 2015 tuuli pirigili ni,ka di wuhi ni daa ʒi pahibu din gari 1000% ni na yuuni 2014. O ni daa nyɛ CEO, Mawuena daa duhi di liɣiri zuɣusaa yi GHS 7.9 miliyɔŋ (kamani. USD $700,000) zaŋ chaŋ GHS 18.1 miliyɔŋ (kamani. USD $1.5 miliyɔŋ) chira pihita ni ayɔbu sunsuuni, ka di zani ti pahi din paai kamani 230%.<ref>{{Citation|last=Mawuena Trebarh|title=Business Today on Citi FM: Mawuena Trebarh - Part 1|date=20 September 2017|url=https://www.youtube.com/watch?time_continue=76&v=hguPajUZDng|archive-url=https://web.archive.org/web/20240412024829/https://www.youtube.com/watch?time_continue=76&v=hguPajUZDng|access-date=3 April 2018|archive-date=12 April 2024|url-status=live}}</ref>
=== Scancom (MTN) ===
Bini din gbaai yuuni 2007 zaŋ chaŋ yuuni 2011, Trebarh daa gbubila kpamli din nyɛ Corporate Services Executive, MTN Ghana, luɣ'shɛli o ni daa lihiri lahabaya wuligibu zuɣu, gɔmnanti mini yaɣa din pahi, MTN Ghana Foundation, adalichi yɛltɔɣa, ni kompini tuma. Lala tuma ŋɔ ni, ŋuna n daa nyɛ ŋun diri alizama n-tiri kompini maa nima ka lahi kpaŋsiri biɛhigu maligu yaɣa.<ref>{{Cite news|title=MTN committed to helping bring|work=Ghana News Agency|url=http://www.ghananewsagency.org/economics/mtn-committed-to-helping-bring-superior-value-to-economy-mawuena-dumor-6117|url-status=live|access-date=3 April 2018|archive-url=https://web.archive.org/web/20180403173502/http://www.ghananewsagency.org/economics/mtn-committed-to-helping-bring-superior-value-to-economy-mawuena-dumor-6117|archive-date=3 April 2018}}</ref>
=== Newmont ===
Bini din gbaai yuuni 2003 azaŋ chaŋ yuuni 2007, Trebarh n daa nyɛ "Manager of Communications" zaŋti Newmont Ghana Ltd. <ref name="Mawuena Trebarh LinkedIn Profile2">{{Cite web|title=Mawuena Trebarh LinkedIn Profile|url=https://www.linkedin.com/in/mawuena-trebarh-63640b4b/|website=LinkedIn}}</ref>
O daa lahi nyɛla ŋu kpaŋsiri Ghana yu' viɛlli o daa alizama dibu ni di bahi bahindi daabiligu sheei mini lahabaya wuligibu ni.<ref>{{Cite news|title=Newmont pays 1.417 million dollar Royalty|work=Ghana News Agency|url=http://www.ghananewsagency.org/economics/newmont-pays-1-417-million-dollar-royalty-1997|url-status=live|access-date=3 April 2018|archive-url=https://web.archive.org/web/20180403173503/http://www.ghananewsagency.org/economics/newmont-pays-1-417-million-dollar-royalty-1997|archive-date=3 April 2018}}</ref>
=== Ashanti Goldfields ===
Yuuni 1996, Trebarh daa piligi o tuma Ashanti Goldfields Company Ltd, ka divnyɛla ŋuni n-daa nya paɣa tuuli ŋun nya "exploration geologist". Lala saha maa, o daa buɣisi ya ka piligi tiŋgbani gbibu tuma din daa nyɛ o ni dobba pia ni anu zaŋ chani pishi ka bɛ be tiŋgbani ni gbira.<ref name="Ansong 2018" />
Bɛ daa boli o Resource Evaluation Department, ka o ti sɔŋsi ka bɛ daa bo tabibi salima soŋbu shee Ghana, Guinea, Tanzania, Zimbabwe ni Burkina Faso. Lala tuma ŋɔ ni, o daa vihi vihigu ka zahim tiŋgbani gbibu din wuhi salim kuɣa timsim kamani miliyɔŋ pihinii ni chɛnji beni ka di daa nyɛ $300/oz. Yuma ayi zuɣu yɛltɔɣa n-daa wuhi shɛm maa.
Trebarh daa lahi nyɛla Investor Relations Officer zaŋbm-ti Ashanti Goldfields, ka o tuma n-daa nyɛ buɣisibu mini daabiligu yɛligibu so'chibsi pahibu, n-nya ŋun za tuma mini tiŋduya nim sunsuuni diri daabiligu ni Goldman Sachs, Merrill Lynch, CIBC, ni ban pahi. O daa lahi nyɛla ŋun yuuni tiŋduya nim fiila be niŋsim zaŋ kpa bɛ mɔlo din yirina, ka tiriti wuhiri din tu ni bɛ niŋ shɛm yɛltɔɣa din yiri kpa o daguli polo,hankali pahibu zaŋ nti yɛltɔɣa din kani na.
== Maŋmaŋa biɛhigu ==
Mawuena daa nyɛla Divine Trebarh,<ref>{{Cite web|title=Mawuena Trebah Mawuena Trebah - I Met My Husband by Divine Intervention|url=https://www.modernghana.com/news/361197/mawuena-trebahmawuena-trebah-i-met-my-husband-by-divine.html|url-status=live|archive-url=https://web.archive.org/web/20240412024716/https://www.modernghana.com/news/361197/mawuena-trebahmawuena-trebah-i-met-my-husband-by-divine.html|archive-date=12 April 2024|access-date=11 April 2024}}</ref>Linjima tɔbu tuhira ŋun daa be Ghana Armed Forces, ka bɛ mali bipuɣinga, Katherine Joy.<ref>{{Cite news|last=Online|first=Peace FM|title=Mawuena Dumor Gets Hooked|url=http://www.peacefmonline.com/pages/showbiz/news/201002/38572.php|url-status=live|access-date=3 April 2018|archive-url=https://web.archive.org/web/20180403173439/http://www.peacefmonline.com/pages/showbiz/news/201002/38572.php|archive-date=3 April 2018}}</ref><ref>{{Cite web|title=Mawuena Adzo Trebarh {{!}} Who's Who in Ghana|url=https://whoswhoghana.app/power-ladies/mawuena-adzo-trebarh/|url-status=live|archive-url=https://web.archive.org/web/20230801041019/https://whoswhoghana.app/power-ladies/mawuena-adzo-trebarh/|archive-date=1 August 2023|access-date=10 September 2023|website=whoswhoghana.app|language=en}}</ref>O daa bɔri ni o ʒi taɣibunima na Ghana ka lahi kpaŋsi paɣaba tuma.<ref>{{Cite news|title=Mawuena Trebarh calls for women participation in media|url=http://www.ghananewsagency.org/social/mawuena-trebarh-calls-for-women-participation-in-media-119619|url-status=live|access-date=18 June 2018|archive-url=https://web.archive.org/web/20180618102411/http://www.ghananewsagency.org/social/mawuena-trebarh-calls-for-women-participation-in-media-119619|archive-date=18 June 2018}}</ref><ref>{{Cite web|date=15 July 2017|title=Rate of women participation in media activities in Ghana, low – Mawuena Trebarh {{!}} News Ghana|url=https://www.newsghana.com.gh/rate-of-women-participation-in-media-activities-in-ghana-low-mawuena-trebarh/|url-status=live|archive-url=https://web.archive.org/web/20180618125604/https://www.newsghana.com.gh/rate-of-women-participation-in-media-activities-in-ghana-low-mawuena-trebarh/|archive-date=18 June 2018|access-date=18 June 2018|website=www.newsghana.com.gh|language=en-US}}</ref><ref>{{Cite web|date=28 October 2014|title=Mawuena Trebarh is head of GIPC? {{!}} News Ghana|url=https://www.newsghana.com.gh/mawuena-trebarh-is-head-of-gipc/|url-status=live|archive-url=https://web.archive.org/web/20180618125703/https://www.newsghana.com.gh/mawuena-trebarh-is-head-of-gipc/|archive-date=18 June 2018|access-date=18 June 2018|website=News Ghana|language=en-US}}</ref><ref>{{Cite web|title=Female leaders urged to be results-oriented {{!}}|url=http://vibeghana.com/2014/03/09/female-leaders-urged-to-be-results-oriented/|url-status=live|archive-url=https://web.archive.org/web/20180618102549/http://vibeghana.com/2014/03/09/female-leaders-urged-to-be-results-oriented/|archive-date=18 June 2018|access-date=18 June 2018|website=vibeghana.com|language=en-US}}</ref><ref>{{Cite web|date=2024-06-29|title=Mawuena Dumor Trebarh laid to rest [Photos]|url=https://citinewsroom.com/2024/06/mawuena-dumor-trebarh-laid-to-rest-photos/|access-date=2025-06-16|language=en-US}}</ref>
Mawuena Trebarh daa kpila Anashaara goli April biɛɣu pia dali yuuni 2024, sahashɛli o ni daa paai yuun pihinu ni ayi. Ka bɛ daa sɔɣi o asibiri silimin goli June biɛɣu pihita yin'ka, Holy Spirit Cathedral din be Adabraka la, Accra.<ref name=":0">{{Cite web|date=11 April 2024|title=Sister of late Komla Dumor, Mawuena Trebarh is dead|url=https://www.ghanaweb.com/GhanaHomePage/NewsArchive/Sister-of-late-Komla-Dumor-Mawuena-Trebarh-is-dead-1925628|url-status=live|archive-url=https://web.archive.org/web/20240412024716/https://www.ghanaweb.com/GhanaHomePage/NewsArchive/Sister-of-late-Komla-Dumor-Mawuena-Trebarh-is-dead-1925628|archive-date=12 April 2024|access-date=11 April 2024|website=GhanaWeb|language=en}}</ref><ref name=":1">{{Cite web|date=11 April 2024|title=Former CEO of GIPC Mawuena Trebah passes on|url=https://citinewsroom.com/2024/04/former-ceo-of-gipc-mawuena-trebah-passes-on/|url-status=live|archive-url=https://web.archive.org/web/20240412024916/https://citinewsroom.com/2024/04/former-ceo-of-gipc-mawuena-trebah-passes-on/|archive-date=12 April 2024|access-date=11 April 2024|website=Citinewsroom - Comprehensive News in Ghana|language=en-US}}</ref><ref>{{Cite web|date=12 April 2024|title=Mrs Mawuena Trebarh (nee Dumor) - MyJoyOnline|url=https://www.myjoyonline.com/mrs-mawuena-trebarh-nee-dumor/|url-status=live|archive-url=https://web.archive.org/web/20240412154312/https://www.myjoyonline.com/mrs-mawuena-trebarh-nee-dumor/|archive-date=12 April 2024|access-date=12 April 2024|website=www.myjoyonline.com|language=en-US}}</ref><ref>{{Cite web|date=12 April 2024|title=Official death statement from Mawuena Trebarh's family|url=https://www.ghanaweb.com/GhanaHomePage/NewsArchive/Official-death-statement-from-Mawuena-Trebarh-s-family-1925766|url-status=live|archive-url=https://web.archive.org/web/20240412155927/https://www.ghanaweb.com/GhanaHomePage/NewsArchive/Official-death-statement-from-Mawuena-Trebarh-s-family-1925766|archive-date=12 April 2024|access-date=12 April 2024|website=GhanaWeb|language=en}}</ref>
== Kpaŋmaŋ pina mini nin tiɣibɔ ==
Mawuena daa di pina pam kamani:
* Millennium Leadership Forum pini din nyɛ kpaŋmaŋa zaŋ chaŋ daabiligu vihigu puuni n ti pahi agro-processing
* National Youth Role Model pini din wuhi ni o nyɛla bipɔla kpɛma talahi nyɛ bipɔla maa nini ni kpa' so.<ref>{{Cite web|title=Mawuena Adzo Trebarh {{!}} Who's Who in Ghana|url=https://whoswhoghana.app/power-ladies/mawuena-adzo-trebarh/|url-status=live|archive-url=https://web.archive.org/web/20230801041019/https://whoswhoghana.app/power-ladies/mawuena-adzo-trebarh/|archive-date=1 August 2023|access-date=11 September 2023|website=whoswhoghana.app|language=en}}</ref>
== Kundivihira ==
{{Reflist}}
[Pubu:Ghana]]
[[Pubu:Lahabaya zaa]]
[[Pubu:Tamale]]
[[Pubu:Northern region]]
== External links ==
* [http://www.gipcghana.com Ghana Investment Promotion Center]
* [https://www.movenpick.com/en/africa/ghana/accra/moevenpick-ambassador-hotel-accra/overview/?gclid=Cj0KCQjwqYfWBRDPARIsABjQRYy2G4JErTrzXS1ZIEyWNKkt9f_Cclc1JHN8mn77TUlDXU1rrhJV5swaAtxCEALw_wcB&gclsrc=aw.ds Movenpick Ambassador Hotel Ghana]
* [http://inspireafricaconsult.com Inspire Africa Consult]
{{Reflist}}
[[Pubu: Lahabaya zaa]]
[[Pubu:Ninsala ŋun lahi ka o nyevuli ni]]
[[Pubu:Daabihi]]
[[Pubu:Ghana dolo dolo niraba]]
[[Pubu:Paɣaba]]
[[Pubu:Paɣa]]
svfnftslhr9fdmpl8abn5c8v4ta7jno
115851
115849
2025-06-19T20:54:35Z
Phasy GH
5787
I have translated a text
115851
wikitext
text/x-wiki
{{Bio}}
'''Mawuena Adzo Trebarh''' (née '''Dumor'''; bɛ dɔɣi o la silimiin-goli April biɛɣu pia ni ayi dali , yuuni 1971 – ka o kani silimiin-goli April biɛɣu pia dali, yuuni 2024) o nyɛla ŋun daa nyɛ [[Ghana]] daabia ŋun daa gbubi kpamli, n-nyɛ ŋun kpɛhiri ariziki daabilim puuni, ka lahi nyɛ tiŋgbani baŋda. Trebarh n daa nyɛ tuuli paɣa so bɛ ni daa piigi ka o leegi kpema n-ti tuma duu yuli booni Ghana Investment Promotion Centre ka bɛ ŋmaali jia bɔlli ni ( GIPC) la, ka nyɛ ŋun daa gbubi li bin din gbaagi yuuni 2013 ni hali ni, yuuni 2017 ni, ka daa bi zani ni ka daa lahi leegi tuuli bipuɣingi ŋun daa nyɛ tiŋgbani baŋdi ŋun vihiri tiŋgbani buni zuɣu sɔɣsinli ni, ka lahi bɛ bidib'kpɛma tuhi'pia(10,000) ban tumdi Ashanti Region tiŋgbani buni-yihibu shee la puuni.<ref>{{Cite news|date=13 December 2016|title=PEOPLE CHANGING THE FACE OF AFRICA – MAWUENA TREBARH, CEO OF GIPC {{!}} Pleasures Magazine|language=en-US|work=Pleasures Magazine|url=http://pleasuresmagazine.com.ng/2016/12/people-changing-the-face-of-africa-mawuena-trebarh-ceo-of-gipc/|url-status=live|access-date=18 June 2018|archive-url=https://web.archive.org/web/20200119121909/http://pleasuresmagazine.com.ng/2016/12/people-changing-the-face-of-africa-mawuena-trebarh-ceo-of-gipc/|archive-date=19 January 2020}}</ref>
Ŋuni n-daa lahi nyɛ tuuli bipuɣingi ŋun daa leegi kpamshɛli silimiingi ni mi ni Board Chair la, n ti Movenpick Ambassador Hotel Ghana. Trebah nyɛla ŋun daa tumdi ʒingama zuɣu yili nim sani mini gominanti tuma yaɣa ni .<ref>{{Cite web|date=2 November 2021|title=Mövenpick Ambassador Hotel Accra celebrates 10 years of success with its dedicated team members and partners|url=https://citinewsroom.com/2021/11/movenpick-ambassador-hotel-accra-celebrates-10-years-of-success-with-its-dedicated-team-members-and-partners/|url-status=live|archive-url=https://web.archive.org/web/20230708204725/https://citinewsroom.com/2021/11/movenpick-ambassador-hotel-accra-celebrates-10-years-of-success-with-its-dedicated-team-members-and-partners/|archive-date=8 July 2023|access-date=11 September 2023|website=Citinewsroom - Comprehensive News in Ghana|language=en-US}}</ref>
== Pilli biɛhigu mini shikuru chandi ==
Mawuena Trebarh nyɛla bɛ ni daa dɔɣi so Ghana ka o chaŋ yunivɛsiti shikuru [[Nigeria]] tingban ni .<ref>{{Cite web|title=Mawuena Trebarh dazzles on Personality profile - MyJoyOnline.com|url=http://www.myjoyonline.com/entertainment/2016/January-28th/mawuena-trebarh-dazzles-on-personality-profile.php|access-date=18 June 2018|website=www.myjoyonline.com|archiveurl=https://web.archive.org/web/20180403112627/http://www.myjoyonline.com/entertainment/2016/January-28th/mawuena-trebarh-dazzles-on-personality-profile.php|archivedate=3 April 2018}}</ref> O ba , Ernest Dumor, nyɛla ŋun nyɛ silimiingi ni mi shɛli ni sociology and development studies purofɛsa kuro , ni Electoral Commissioner kuro, n ti pahi founding executive secretary mini adviser n ti National Identification Authority .<ref>{{Cite web|last=Foundation|first=Komla Dumor Memorial|title=Komla Dumor Memorial Foundation: Prof. Ernest Kwaku Dumor|url=https://komladumorfoundation.org/founder-and-initiators/78/prof-ernest-kwaku-dumor-|url-status=live|archive-url=https://web.archive.org/web/20231003080111/https://komladumorfoundation.org/founder-and-initiators/78/prof-ernest-kwaku-dumor-|archive-date=3 October 2023|access-date=12 April 2024|website=komladumorfoundation.org|language=en}}</ref><ref>{{Cite web|date=12 April 2024|title=Mawuena Trebarh: Family to issue statement on her death - MyJoyOnline|url=https://www.myjoyonline.com/mawuena-trebarh-family-to-issue-statement-on-her-death/|url-status=live|archive-url=https://web.archive.org/web/20240412154341/https://www.myjoyonline.com/mawuena-trebarh-family-to-issue-statement-on-her-death/|archive-date=12 April 2024|access-date=12 April 2024|website=www.myjoyonline.com|language=en-US}}</ref> O ma , Cecilia Dumor, ŋun daa kani yuuni 2008 ni la , daa nyɛla karimma mini sabisabira n ti pahi ŋun nyɛ publisher n ti Secondi shikuru buku karimda .<ref>{{Cite web|date=22 January 2014|title=Komla Dumor: Respected and admired radio and television presenter who|url=https://www.independent.co.uk/news/obituaries/komla-dumor-respected-and-admired-radio-and-television-presenter-who-played-a-leading-role-in-transforming-the-coverage-of-africa-9078486.html|url-status=live|archive-url=https://web.archive.org/web/20150925112714/http://www.independent.co.uk/news/obituaries/komla-dumor-respected-and-admired-radio-and-television-presenter-who-played-a-leading-role-in-transforming-the-coverage-of-africa-9078486.html|archive-date=25 September 2015|access-date=11 April 2024|website=The Independent|language=en}}</ref><ref>[https://.modernghana.com/amp/news/199900/komla-dumor-buries-mum.html www.modernghana.com/amp/news/199900/komla-dumor-buries-mum.html]</ref>
Mawuena's mayili polo o yaba, [[Philip Gbeho]], n daa nyɛ ŋun daa nam [[National Anthem of Ghana]] , ka daa lahi nyɛ yila polo karimba n be shikuru yuli booni [[Achimota Secondary Schoo|Achimota School]]. O bayili polo o yabidoo, Michael Dumor, nyɛla ŋun daa ŋmɛri silimiin goonje n be Catholic Education Project din daa be [[Volta Region]] ka daa pili yuma 1930s ni la .<ref name="auto">{{Cite web|title=Biography {{!}} Komla Dumor Foundation|url=http://komladumorfoundation.org/biography/|url-status=live|archive-url=https://web.archive.org/web/20180403182207/http://komladumorfoundation.org/biography/|archive-date=3 April 2018|access-date=3 April 2018|website=komladumorfoundation.org|language=en-US}}</ref> O ŋahibi n nyɛ Ghanaian diplomat Victor Gbeho .
Mawuena n daa nyɛ bɛ bihi ata puuni bikpem sani, ka o tizo nim maa nyɛ Komba Afeke Dumo ŋun daa kani la ka daa tumdi tiri BBC la, ni Dr Korshie Dumor, ŋun daa nyɛ internal medicine specialist mini nephrologist based n be tingban'ni yuli booni [[United States]] ni .<ref name="auto" />
Mawuena Trebarh nyɛla ŋun daa naagi shikuru yuli booni [[University of Jos]] n be Plateau State yaɣili, din be Nigeria tingbanni la .<ref>{{Cite web|title=Mawuena Trebarh dazzles on Personality profile - MyJoyOnline.com|url=http://www.myjoyonline.com/entertainment/2016/January-28th/mawuena-trebarh-dazzles-on-personality-profile.php|url-status=live|archive-url=https://web.archive.org/web/20180403112627/http://www.myjoyonline.com/entertainment/2016/January-28th/mawuena-trebarh-dazzles-on-personality-profile.php|archive-date=3 April 2018|access-date=3 April 2018|website=www.myjoyonline.com}}</ref> <ref name="Ansong 20182">{{Cite web|last=Ansong|first=Francis|title=MAWUENA TREBARH, CEO OF GIPC - Ghana Embassy, Paris|url=http://www.paris.embassy.gov.gh/index.php/stories/25-embassy-news/109-mawuena-trebarh,-ceo-of-gipc.html|url-status=live|archive-url=https://web.archive.org/web/20180618125643/http://www.paris.embassy.gov.gh/index.php/stories/25-embassy-news/109-mawuena-trebarh,-ceo-of-gipc.html|archive-date=18 June 2018|access-date=18 June 2018|website=www.paris.embassy.gov.gh|language=en-gb}}</ref>
== Piligu biɛhigu mini shikuru baŋsim ==
Mawuena Trebarh nyɛla bɛ ni daa dɔɣi so Ghana ka o chaŋ shikuru (university) din be Nigeria.<ref>{{Cite web|title=Mawuena Trebarh dazzles on Personality profile - MyJoyOnline.com|url=http://www.myjoyonline.com/entertainment/2016/January-28th/mawuena-trebarh-dazzles-on-personality-profile.php|access-date=18 June 2018|website=www.myjoyonline.com|archiveurl=https://web.archive.org/web/20180403112627/http://www.myjoyonline.com/entertainment/2016/January-28th/mawuena-trebarh-dazzles-on-personality-profile.php|archivedate=3 April 2018}}</ref> O ba, Ernest Dumor, nyɛla karachi kuro ŋun daa bɔhim lɛbiginsim tuma, "Electoral Commissioner" kuro zaŋti National Identification Authority.<ref>{{Cite web|last=Foundation|first=Komla Dumor Memorial|title=Komla Dumor Memorial Foundation: Prof. Ernest Kwaku Dumor|url=https://komladumorfoundation.org/founder-and-initiators/78/prof-ernest-kwaku-dumor-|url-status=live|archive-url=https://web.archive.org/web/20231003080111/https://komladumorfoundation.org/founder-and-initiators/78/prof-ernest-kwaku-dumor-|archive-date=3 October 2023|access-date=12 April 2024|website=komladumorfoundation.org|language=en}}</ref><ref>{{Cite web|date=12 April 2024|title=Mawuena Trebarh: Family to issue statement on her death - MyJoyOnline|url=https://www.myjoyonline.com/mawuena-trebarh-family-to-issue-statement-on-her-death/|url-status=live|archive-url=https://web.archive.org/web/20240412154341/https://www.myjoyonline.com/mawuena-trebarh-family-to-issue-statement-on-her-death/|archive-date=12 April 2024|access-date=12 April 2024|website=www.myjoyonline.com|language=en-US}}</ref>O ma, Cecilia Dumor, ŋun daa kpi yuuni 2008, daa nyɛla ŋun lɛri niriba baŋsim ka sabiri bukunima.<ref>{{Cite web|date=22 January 2014|title=Komla Dumor: Respected and admired radio and television presenter who|url=https://www.independent.co.uk/news/obituaries/komla-dumor-respected-and-admired-radio-and-television-presenter-who-played-a-leading-role-in-transforming-the-coverage-of-africa-9078486.html|url-status=live|archive-url=https://web.archive.org/web/20150925112714/http://www.independent.co.uk/news/obituaries/komla-dumor-respected-and-admired-radio-and-television-presenter-who-played-a-leading-role-in-transforming-the-coverage-of-africa-9078486.html|archive-date=25 September 2015|access-date=11 April 2024|website=The Independent|language=en}}</ref><ref>[https://.modernghana.com/amp/news/199900/komla-dumor-buries-mum.html www.modernghana.com/amp/news/199900/komla-dumor-buries-mum.html]</ref>
Mawuena yabdoo ŋun yina o ba' yili, [[Philip Gbeho]], n daa nyɛ ŋun yihi [[National Anthem of Ghana]] mini Achimota School yila na. O yab'doo ŋun yina o ba yili, Michael Dumor, n daa nyɛ ŋun pili Catholic shikuruiti mebu yɛltɔɣa din be [[Volta Region]] la na ,yuuni 1930s.<ref name="auto">{{Cite web|title=Biography {{!}} Komla Dumor Foundation|url=http://komladumorfoundation.org/biography/|url-status=live|archive-url=https://web.archive.org/web/20180403182207/http://komladumorfoundation.org/biography/|archive-date=3 April 2018|access-date=3 April 2018|website=komladumorfoundation.org|language=en-US}}</ref> O ŋahiba nyɛla Ghana nira ŋun kpaŋsiri biɛhigu niriba sunsuuni, Victor Gbeho.
Mawuena n daa nyɛ kpɛm bihi ata ni, ka o tizo bihi nyɛ Komla Afeke Dumor ŋun tumdi BBC ni Dr Korshie Dumor la, ni ŋun tum di dɔɣitiɛ tuma [[United States]] tingbanni maa.<ref name="auto" />
Mawuena Trebarh daa nyɛla ŋun siɣisi shikuru bɔhimbu [[University of Jos]] din be Plateau state, Nigeria,<ref>{{Cite web|title=Mawuena Trebarh dazzles on Personality profile - MyJoyOnline.com|url=http://www.myjoyonline.com/entertainment/2016/January-28th/mawuena-trebarh-dazzles-on-personality-profile.php|url-status=live|archive-url=https://web.archive.org/web/20180403112627/http://www.myjoyonline.com/entertainment/2016/January-28th/mawuena-trebarh-dazzles-on-personality-profile.php|archive-date=3 April 2018|access-date=3 April 2018|website=www.myjoyonline.com}}</ref> Ka daa deei shɛhira gbaŋ din nyɛ "Bachelor of Science degree in Geology and Mining" Anashaara goli [[September]] yuuni 1996. O daa ti lahi bɔhim "MBA Management puuni n ti pahi Strategic Planning" shikuru yuli booni McCallum Graduate School of Business, Bentley College din be Waltham, Massachusetts, yuuni 2002.<ref name="Ansong 2018">{{Cite web|last=Ansong|first=Francis|title=MAWUENA TREBARH, CEO OF GIPC - Ghana Embassy, Paris|url=http://www.paris.embassy.gov.gh/index.php/stories/25-embassy-news/109-mawuena-trebarh,-ceo-of-gipc.html|url-status=live|archive-url=https://web.archive.org/web/20180618125643/http://www.paris.embassy.gov.gh/index.php/stories/25-embassy-news/109-mawuena-trebarh,-ceo-of-gipc.html|archive-date=18 June 2018|access-date=18 June 2018|website=www.paris.embassy.gov.gh|language=en-gb}}</ref>
== Tuma ==
=== 2020 NDC Campaign ===
Yuuni 2020, Trebarh ka bɛ daa zaŋ "deputy spokesperson" zaŋti John Mahama mini National Democratic Congress (NDC) piibu-piibu zonzongili yɛltɔɣa ni yuuni 2020.<ref>{{Cite web|date=3 July 2020|title=What you need to know about the 3 spokespersons for NDC's Election 2020 Campaign|url=https://www.ghanaweb.com/GhanaHomePage/NewsArchive/What-you-need-to-know-about-the-3-spokespersons-for-NDC-s-Election-2020-Campaign-997852|url-status=live|archive-url=https://web.archive.org/web/20200803184434/https://www.ghanaweb.com/GhanaHomePage/NewsArchive/What-you-need-to-know-about-the-3-spokespersons-for-NDC-s-Election-2020-Campaign-997852|archive-date=3 August 2020|access-date=6 December 2020|website=www.ghanaweb.com|language=en}}</ref> Ŋuna n daa nyɛ ŋun diri alizama mini "Head of
communications" zaŋti tiŋgbani zuɣulana paa [[Jane Naana Opoku-Agyemang]].<ref>{{Cite web|title=Naana is a great person - Mahama|url=https://www.myjoyonline.com/news/politics/naana-is-a-great-person-mahama/|url-status=live|archive-url=https://web.archive.org/web/20201027132609/https://www.myjoyonline.com/news/politics/naana-is-a-great-person-mahama/|archive-date=27 October 2020|access-date=6 December 2020|website=MyJoyOnline.com|language=en-US}}</ref><ref>{{Cite web|date=26 July 2020|title=Late President Mills' family calls on Prof. Naana Jane Opoku-Agyemang|url=https://www.graphic.com.gh/news/politics/late-president-mills-family-calls-on-prof-naana-jane-opoku-agyemang.html|url-status=live|archive-url=https://web.archive.org/web/20200921030054/https://www.graphic.com.gh/news/politics/late-president-mills-family-calls-on-prof-naana-jane-opoku-agyemang.html|archive-date=21 September 2020|access-date=6 December 2020|website=Graphic Online|language=en-gb}}</ref><ref>{{Cite web|date=5 August 2020|title=Thanksgiving service held for NDC running mate|url=https://www.ghanaiantimes.com.gh/thanksgiving-service-held-for-ndc-running-mate/|url-status=live|archive-url=https://web.archive.org/web/20200924082033/https://www.ghanaiantimes.com.gh/thanksgiving-service-held-for-ndc-running-mate/|archive-date=24 September 2020|access-date=6 December 2020|website=Ghanaian Times|language=en}}</ref>
=== Inspire Africa Consult ===
O ni daa nyɛ Dareta ŋun pili "Chief Business Strategist of Inspire Africa Consult," Trebarh n daa kuli nyɛ ŋun be di nimmohi ni.<ref name="Mawuena Trebarh LinkedIn Profile">{{Cite web|title=Mawuena Trebarh LinkedIn Profile|url=https://www.linkedin.com/in/mawuena-trebarh-63640b4b/|website=LinkedIn}}</ref>
=== GIPC ===
Trebarh n daa nyɛ tuuli paɣa so bɛ ni piigi Chief Executive Officer n-zaŋ ti "Ghana Investment Promotion Centre" (GIPC),<ref>{{Cite news|date=21 January 2013|title=Ms Mawuena Dumor Trebah To Head Investment Centre|language=en-US|work=News Ghana|url=https://www.newsghana.com.gh/ms-mawuena-dumor-trebah-to-head-investment-centre/|url-status=live|access-date=3 April 2018|archive-url=https://web.archive.org/web/20180618103957/https://www.newsghana.com.gh/ms-mawuena-dumor-trebah-to-head-investment-centre/|archive-date=18 June 2018}}</ref><ref>{{Cite news|last=Mensah|first=Benjamin|title=Ghana needs to diversify investment interests- Mrs Trebah|url=http://ghananewsagency.org/economics/ghana-needs-to-diversify-investment-interests-mrs-trebah-60074|url-status=live|access-date=18 June 2018|archive-url=https://web.archive.org/web/20180618125616/http://ghananewsagency.org/economics/ghana-needs-to-diversify-investment-interests-mrs-trebah-60074|archive-date=18 June 2018}}</ref> beni din gbaai Silimin goli [[April]] yuuni 2013 zaŋ chaŋ Silimin goli January yuuni 2017, ka o daa nyɛ ŋun sɔŋdi ka bɛ kuri liɣiri niŋdi tiŋgbani maa ni.<ref>{{Citation|last=Mawuena Trebarh|title=Mawuena Trebarh On Translating Investment Into Development|date=24 October 2017|url=https://www.youtube.com/watch?v=gNMJygYnjdc|archive-url=https://web.archive.org/web/20240412024808/https://www.youtube.com/watch?v=gNMJygYnjdc|access-date=3 April 2018|archive-date=12 April 2024|url-status=live}}</ref> O ni daa nyɛ CEO, "foreign direct investment" din liɣiri sɔŋsim kalinli yiɣisi US$1.12 biliyɔŋ n daa kpe ni yuuni 2015 tuuli pirigili ni,ka di wuhi ni daa ʒi pahibu din gari 1000% ni na yuuni 2014. O ni daa nyɛ CEO, Mawuena daa duhi di liɣiri zuɣusaa yi GHS 7.9 miliyɔŋ (kamani. USD $700,000) zaŋ chaŋ GHS 18.1 miliyɔŋ (kamani. USD $1.5 miliyɔŋ) chira pihita ni ayɔbu sunsuuni, ka di zani ti pahi din paai kamani 230%.<ref>{{Citation|last=Mawuena Trebarh|title=Business Today on Citi FM: Mawuena Trebarh - Part 1|date=20 September 2017|url=https://www.youtube.com/watch?time_continue=76&v=hguPajUZDng|archive-url=https://web.archive.org/web/20240412024829/https://www.youtube.com/watch?time_continue=76&v=hguPajUZDng|access-date=3 April 2018|archive-date=12 April 2024|url-status=live}}</ref>
=== Scancom (MTN) ===
Bini din gbaai yuuni 2007 zaŋ chaŋ yuuni 2011, Trebarh daa gbubila kpamli din nyɛ Corporate Services Executive, MTN Ghana, luɣ'shɛli o ni daa lihiri lahabaya wuligibu zuɣu, gɔmnanti mini yaɣa din pahi, MTN Ghana Foundation, adalichi yɛltɔɣa, ni kompini tuma. Lala tuma ŋɔ ni, ŋuna n daa nyɛ ŋun diri alizama n-tiri kompini maa nima ka lahi kpaŋsiri biɛhigu maligu yaɣa.<ref>{{Cite news|title=MTN committed to helping bring|work=Ghana News Agency|url=http://www.ghananewsagency.org/economics/mtn-committed-to-helping-bring-superior-value-to-economy-mawuena-dumor-6117|url-status=live|access-date=3 April 2018|archive-url=https://web.archive.org/web/20180403173502/http://www.ghananewsagency.org/economics/mtn-committed-to-helping-bring-superior-value-to-economy-mawuena-dumor-6117|archive-date=3 April 2018}}</ref>
=== Newmont ===
Bini din gbaai yuuni 2003 azaŋ chaŋ yuuni 2007, Trebarh n daa nyɛ "Manager of Communications" zaŋti Newmont Ghana Ltd. <ref name="Mawuena Trebarh LinkedIn Profile2">{{Cite web|title=Mawuena Trebarh LinkedIn Profile|url=https://www.linkedin.com/in/mawuena-trebarh-63640b4b/|website=LinkedIn}}</ref>
O daa lahi nyɛla ŋu kpaŋsiri Ghana yu' viɛlli o daa alizama dibu ni di bahi bahindi daabiligu sheei mini lahabaya wuligibu ni.<ref>{{Cite news|title=Newmont pays 1.417 million dollar Royalty|work=Ghana News Agency|url=http://www.ghananewsagency.org/economics/newmont-pays-1-417-million-dollar-royalty-1997|url-status=live|access-date=3 April 2018|archive-url=https://web.archive.org/web/20180403173503/http://www.ghananewsagency.org/economics/newmont-pays-1-417-million-dollar-royalty-1997|archive-date=3 April 2018}}</ref>
=== Ashanti Goldfields ===
Yuuni 1996, Trebarh daa piligi o tuma Ashanti Goldfields Company Ltd, ka divnyɛla ŋuni n-daa nya paɣa tuuli ŋun nya "exploration geologist". Lala saha maa, o daa buɣisi ya ka piligi tiŋgbani gbibu tuma din daa nyɛ o ni dobba pia ni anu zaŋ chani pishi ka bɛ be tiŋgbani ni gbira.<ref name="Ansong 2018" />
Bɛ daa boli o Resource Evaluation Department, ka o ti sɔŋsi ka bɛ daa bo tabibi salima soŋbu shee Ghana, Guinea, Tanzania, Zimbabwe ni Burkina Faso. Lala tuma ŋɔ ni, o daa vihi vihigu ka zahim tiŋgbani gbibu din wuhi salim kuɣa timsim kamani miliyɔŋ pihinii ni chɛnji beni ka di daa nyɛ $300/oz. Yuma ayi zuɣu yɛltɔɣa n-daa wuhi shɛm maa.
Trebarh daa lahi nyɛla Investor Relations Officer zaŋbm-ti Ashanti Goldfields, ka o tuma n-daa nyɛ buɣisibu mini daabiligu yɛligibu so'chibsi pahibu, n-nya ŋun za tuma mini tiŋduya nim sunsuuni diri daabiligu ni Goldman Sachs, Merrill Lynch, CIBC, ni ban pahi. O daa lahi nyɛla ŋun yuuni tiŋduya nim fiila be niŋsim zaŋ kpa bɛ mɔlo din yirina, ka tiriti wuhiri din tu ni bɛ niŋ shɛm yɛltɔɣa din yiri kpa o daguli polo,hankali pahibu zaŋ nti yɛltɔɣa din kani na.
== Maŋmaŋa biɛhigu ==
Mawuena daa nyɛla Divine Trebarh,<ref>{{Cite web|title=Mawuena Trebah Mawuena Trebah - I Met My Husband by Divine Intervention|url=https://www.modernghana.com/news/361197/mawuena-trebahmawuena-trebah-i-met-my-husband-by-divine.html|url-status=live|archive-url=https://web.archive.org/web/20240412024716/https://www.modernghana.com/news/361197/mawuena-trebahmawuena-trebah-i-met-my-husband-by-divine.html|archive-date=12 April 2024|access-date=11 April 2024}}</ref>Linjima tɔbu tuhira ŋun daa be Ghana Armed Forces, ka bɛ mali bipuɣinga, Katherine Joy.<ref>{{Cite news|last=Online|first=Peace FM|title=Mawuena Dumor Gets Hooked|url=http://www.peacefmonline.com/pages/showbiz/news/201002/38572.php|url-status=live|access-date=3 April 2018|archive-url=https://web.archive.org/web/20180403173439/http://www.peacefmonline.com/pages/showbiz/news/201002/38572.php|archive-date=3 April 2018}}</ref><ref>{{Cite web|title=Mawuena Adzo Trebarh {{!}} Who's Who in Ghana|url=https://whoswhoghana.app/power-ladies/mawuena-adzo-trebarh/|url-status=live|archive-url=https://web.archive.org/web/20230801041019/https://whoswhoghana.app/power-ladies/mawuena-adzo-trebarh/|archive-date=1 August 2023|access-date=10 September 2023|website=whoswhoghana.app|language=en}}</ref>O daa bɔri ni o ʒi taɣibunima na Ghana ka lahi kpaŋsi paɣaba tuma.<ref>{{Cite news|title=Mawuena Trebarh calls for women participation in media|url=http://www.ghananewsagency.org/social/mawuena-trebarh-calls-for-women-participation-in-media-119619|url-status=live|access-date=18 June 2018|archive-url=https://web.archive.org/web/20180618102411/http://www.ghananewsagency.org/social/mawuena-trebarh-calls-for-women-participation-in-media-119619|archive-date=18 June 2018}}</ref><ref>{{Cite web|date=15 July 2017|title=Rate of women participation in media activities in Ghana, low – Mawuena Trebarh {{!}} News Ghana|url=https://www.newsghana.com.gh/rate-of-women-participation-in-media-activities-in-ghana-low-mawuena-trebarh/|url-status=live|archive-url=https://web.archive.org/web/20180618125604/https://www.newsghana.com.gh/rate-of-women-participation-in-media-activities-in-ghana-low-mawuena-trebarh/|archive-date=18 June 2018|access-date=18 June 2018|website=www.newsghana.com.gh|language=en-US}}</ref><ref>{{Cite web|date=28 October 2014|title=Mawuena Trebarh is head of GIPC? {{!}} News Ghana|url=https://www.newsghana.com.gh/mawuena-trebarh-is-head-of-gipc/|url-status=live|archive-url=https://web.archive.org/web/20180618125703/https://www.newsghana.com.gh/mawuena-trebarh-is-head-of-gipc/|archive-date=18 June 2018|access-date=18 June 2018|website=News Ghana|language=en-US}}</ref><ref>{{Cite web|title=Female leaders urged to be results-oriented {{!}}|url=http://vibeghana.com/2014/03/09/female-leaders-urged-to-be-results-oriented/|url-status=live|archive-url=https://web.archive.org/web/20180618102549/http://vibeghana.com/2014/03/09/female-leaders-urged-to-be-results-oriented/|archive-date=18 June 2018|access-date=18 June 2018|website=vibeghana.com|language=en-US}}</ref><ref>{{Cite web|date=2024-06-29|title=Mawuena Dumor Trebarh laid to rest [Photos]|url=https://citinewsroom.com/2024/06/mawuena-dumor-trebarh-laid-to-rest-photos/|access-date=2025-06-16|language=en-US}}</ref>
Mawuena Trebarh daa kpila Anashaara goli April biɛɣu pia dali yuuni 2024, sahashɛli o ni daa paai yuun pihinu ni ayi. Ka bɛ daa sɔɣi o asibiri silimin goli June biɛɣu pihita yin'ka, Holy Spirit Cathedral din be Adabraka la, Accra.<ref name=":0">{{Cite web|date=11 April 2024|title=Sister of late Komla Dumor, Mawuena Trebarh is dead|url=https://www.ghanaweb.com/GhanaHomePage/NewsArchive/Sister-of-late-Komla-Dumor-Mawuena-Trebarh-is-dead-1925628|url-status=live|archive-url=https://web.archive.org/web/20240412024716/https://www.ghanaweb.com/GhanaHomePage/NewsArchive/Sister-of-late-Komla-Dumor-Mawuena-Trebarh-is-dead-1925628|archive-date=12 April 2024|access-date=11 April 2024|website=GhanaWeb|language=en}}</ref><ref name=":1">{{Cite web|date=11 April 2024|title=Former CEO of GIPC Mawuena Trebah passes on|url=https://citinewsroom.com/2024/04/former-ceo-of-gipc-mawuena-trebah-passes-on/|url-status=live|archive-url=https://web.archive.org/web/20240412024916/https://citinewsroom.com/2024/04/former-ceo-of-gipc-mawuena-trebah-passes-on/|archive-date=12 April 2024|access-date=11 April 2024|website=Citinewsroom - Comprehensive News in Ghana|language=en-US}}</ref><ref>{{Cite web|date=12 April 2024|title=Mrs Mawuena Trebarh (nee Dumor) - MyJoyOnline|url=https://www.myjoyonline.com/mrs-mawuena-trebarh-nee-dumor/|url-status=live|archive-url=https://web.archive.org/web/20240412154312/https://www.myjoyonline.com/mrs-mawuena-trebarh-nee-dumor/|archive-date=12 April 2024|access-date=12 April 2024|website=www.myjoyonline.com|language=en-US}}</ref><ref>{{Cite web|date=12 April 2024|title=Official death statement from Mawuena Trebarh's family|url=https://www.ghanaweb.com/GhanaHomePage/NewsArchive/Official-death-statement-from-Mawuena-Trebarh-s-family-1925766|url-status=live|archive-url=https://web.archive.org/web/20240412155927/https://www.ghanaweb.com/GhanaHomePage/NewsArchive/Official-death-statement-from-Mawuena-Trebarh-s-family-1925766|archive-date=12 April 2024|access-date=12 April 2024|website=GhanaWeb|language=en}}</ref>
== Kpaŋmaŋ pina mini nin tiɣibɔ ==
Mawuena daa di pina pam kamani:
* Millennium Leadership Forum pini din nyɛ kpaŋmaŋa zaŋ chaŋ daabiligu vihigu puuni n ti pahi agro-processing
* National Youth Role Model pini din wuhi ni o nyɛla bipɔla kpɛma talahi nyɛ bipɔla maa nini ni kpa' so.<ref>{{Cite web|title=Mawuena Adzo Trebarh {{!}} Who's Who in Ghana|url=https://whoswhoghana.app/power-ladies/mawuena-adzo-trebarh/|url-status=live|archive-url=https://web.archive.org/web/20230801041019/https://whoswhoghana.app/power-ladies/mawuena-adzo-trebarh/|archive-date=1 August 2023|access-date=11 September 2023|website=whoswhoghana.app|language=en}}</ref>
== Kundivihira ==
{{Reflist}}
[Pubu:Ghana]]
[[Pubu:Lahabaya zaa]]
[[Pubu:Tamale]]
[[Pubu:Northern region]]
== External links ==
* [http://www.gipcghana.com Ghana Investment Promotion Center]
* [https://www.movenpick.com/en/africa/ghana/accra/moevenpick-ambassador-hotel-accra/overview/?gclid=Cj0KCQjwqYfWBRDPARIsABjQRYy2G4JErTrzXS1ZIEyWNKkt9f_Cclc1JHN8mn77TUlDXU1rrhJV5swaAtxCEALw_wcB&gclsrc=aw.ds Movenpick Ambassador Hotel Ghana]
* [http://inspireafricaconsult.com Inspire Africa Consult]
{{Reflist}}
[[Pubu: Lahabaya zaa]]
[[Pubu:Ninsala ŋun lahi ka o nyevuli ni]]
[[Pubu:Daabihi]]
[[Pubu:Ghana dolo dolo niraba]]
[[Pubu:Paɣaba]]
[[Pubu:Paɣa]]
awqf5cgd1xqfof7nwju4kgu07xt2yd6
115852
115851
2025-06-19T20:59:32Z
Phasy GH
5787
I have linked a text
115852
wikitext
text/x-wiki
{{Bio}}
'''Mawuena Adzo Trebarh''' (née '''Dumor'''; bɛ dɔɣi o la silimiin-goli April biɛɣu pia ni ayi dali , yuuni 1971 – ka o kani silimiin-goli April biɛɣu pia dali, yuuni 2024) o nyɛla ŋun daa nyɛ [[Ghana]] daabia ŋun daa gbubi kpamli, n-nyɛ ŋun kpɛhiri ariziki daabilim puuni, ka lahi nyɛ tiŋgbani baŋda. Trebarh n daa nyɛ tuuli paɣa so bɛ ni daa piigi ka o leegi kpema n-ti tuma duu yuli booni Ghana Investment Promotion Centre ka bɛ ŋmaali jia bɔlli ni ( GIPC) la, ka nyɛ ŋun daa gbubi li bin din gbaagi yuuni 2013 ni hali ni, yuuni 2017 ni, ka daa bi zani ni ka daa lahi leegi tuuli bipuɣingi ŋun daa nyɛ tiŋgbani baŋdi ŋun vihiri tiŋgbani buni zuɣu sɔɣsinli ni, ka lahi bɛ bidib'kpɛma tuhi'pia(10,000) ban tumdi ''[[Ashanti Region]]'' tiŋgbani buni-yihibu shee la puuni.<ref>{{Cite news|date=13 December 2016|title=PEOPLE CHANGING THE FACE OF AFRICA – MAWUENA TREBARH, CEO OF GIPC {{!}} Pleasures Magazine|language=en-US|work=Pleasures Magazine|url=http://pleasuresmagazine.com.ng/2016/12/people-changing-the-face-of-africa-mawuena-trebarh-ceo-of-gipc/|url-status=live|access-date=18 June 2018|archive-url=https://web.archive.org/web/20200119121909/http://pleasuresmagazine.com.ng/2016/12/people-changing-the-face-of-africa-mawuena-trebarh-ceo-of-gipc/|archive-date=19 January 2020}}</ref>
Ŋuni n-daa lahi nyɛ tuuli bipuɣingi ŋun daa leegi kpamshɛli silimiingi ni mi ni Board Chair la, n ti Movenpick Ambassador Hotel Ghana. Trebah nyɛla ŋun daa tumdi ʒingama zuɣu yili nim sani mini gominanti tuma yaɣa ni .<ref>{{Cite web|date=2 November 2021|title=Mövenpick Ambassador Hotel Accra celebrates 10 years of success with its dedicated team members and partners|url=https://citinewsroom.com/2021/11/movenpick-ambassador-hotel-accra-celebrates-10-years-of-success-with-its-dedicated-team-members-and-partners/|url-status=live|archive-url=https://web.archive.org/web/20230708204725/https://citinewsroom.com/2021/11/movenpick-ambassador-hotel-accra-celebrates-10-years-of-success-with-its-dedicated-team-members-and-partners/|archive-date=8 July 2023|access-date=11 September 2023|website=Citinewsroom - Comprehensive News in Ghana|language=en-US}}</ref>
== Pilli biɛhigu mini shikuru chandi ==
Mawuena Trebarh nyɛla bɛ ni daa dɔɣi so Ghana ka o chaŋ yunivɛsiti shikuru [[Nigeria]] tingban ni .<ref>{{Cite web|title=Mawuena Trebarh dazzles on Personality profile - MyJoyOnline.com|url=http://www.myjoyonline.com/entertainment/2016/January-28th/mawuena-trebarh-dazzles-on-personality-profile.php|access-date=18 June 2018|website=www.myjoyonline.com|archiveurl=https://web.archive.org/web/20180403112627/http://www.myjoyonline.com/entertainment/2016/January-28th/mawuena-trebarh-dazzles-on-personality-profile.php|archivedate=3 April 2018}}</ref> O ba , Ernest Dumor, nyɛla ŋun nyɛ silimiingi ni mi shɛli ni sociology and development studies purofɛsa kuro , ni Electoral Commissioner kuro, n ti pahi founding executive secretary mini adviser n ti National Identification Authority .<ref>{{Cite web|last=Foundation|first=Komla Dumor Memorial|title=Komla Dumor Memorial Foundation: Prof. Ernest Kwaku Dumor|url=https://komladumorfoundation.org/founder-and-initiators/78/prof-ernest-kwaku-dumor-|url-status=live|archive-url=https://web.archive.org/web/20231003080111/https://komladumorfoundation.org/founder-and-initiators/78/prof-ernest-kwaku-dumor-|archive-date=3 October 2023|access-date=12 April 2024|website=komladumorfoundation.org|language=en}}</ref><ref>{{Cite web|date=12 April 2024|title=Mawuena Trebarh: Family to issue statement on her death - MyJoyOnline|url=https://www.myjoyonline.com/mawuena-trebarh-family-to-issue-statement-on-her-death/|url-status=live|archive-url=https://web.archive.org/web/20240412154341/https://www.myjoyonline.com/mawuena-trebarh-family-to-issue-statement-on-her-death/|archive-date=12 April 2024|access-date=12 April 2024|website=www.myjoyonline.com|language=en-US}}</ref> O ma , Cecilia Dumor, ŋun daa kani yuuni 2008 ni la , daa nyɛla karimma mini sabisabira n ti pahi ŋun nyɛ publisher n ti Secondi shikuru buku karimda .<ref>{{Cite web|date=22 January 2014|title=Komla Dumor: Respected and admired radio and television presenter who|url=https://www.independent.co.uk/news/obituaries/komla-dumor-respected-and-admired-radio-and-television-presenter-who-played-a-leading-role-in-transforming-the-coverage-of-africa-9078486.html|url-status=live|archive-url=https://web.archive.org/web/20150925112714/http://www.independent.co.uk/news/obituaries/komla-dumor-respected-and-admired-radio-and-television-presenter-who-played-a-leading-role-in-transforming-the-coverage-of-africa-9078486.html|archive-date=25 September 2015|access-date=11 April 2024|website=The Independent|language=en}}</ref><ref>[https://.modernghana.com/amp/news/199900/komla-dumor-buries-mum.html www.modernghana.com/amp/news/199900/komla-dumor-buries-mum.html]</ref>
Mawuena's mayili polo o yaba, [[Philip Gbeho]], n daa nyɛ ŋun daa nam [[National Anthem of Ghana]] , ka daa lahi nyɛ yila polo karimba n be shikuru yuli booni [[Achimota Secondary Schoo|Achimota School]]. O bayili polo o yabidoo, Michael Dumor, nyɛla ŋun daa ŋmɛri silimiin goonje n be Catholic Education Project din daa be [[Volta Region]] ka daa pili yuma 1930s ni la .<ref name="auto">{{Cite web|title=Biography {{!}} Komla Dumor Foundation|url=http://komladumorfoundation.org/biography/|url-status=live|archive-url=https://web.archive.org/web/20180403182207/http://komladumorfoundation.org/biography/|archive-date=3 April 2018|access-date=3 April 2018|website=komladumorfoundation.org|language=en-US}}</ref> O ŋahibi n nyɛ Ghanaian diplomat Victor Gbeho .
Mawuena n daa nyɛ bɛ bihi ata puuni bikpem sani, ka o tizo nim maa nyɛ Komba Afeke Dumo ŋun daa kani la ka daa tumdi tiri BBC la, ni Dr Korshie Dumor, ŋun daa nyɛ internal medicine specialist mini nephrologist based n be tingban'ni yuli booni [[United States]] ni .<ref name="auto" />
Mawuena Trebarh nyɛla ŋun daa naagi shikuru yuli booni [[University of Jos]] n be Plateau State yaɣili, din be Nigeria tingbanni la .<ref>{{Cite web|title=Mawuena Trebarh dazzles on Personality profile - MyJoyOnline.com|url=http://www.myjoyonline.com/entertainment/2016/January-28th/mawuena-trebarh-dazzles-on-personality-profile.php|url-status=live|archive-url=https://web.archive.org/web/20180403112627/http://www.myjoyonline.com/entertainment/2016/January-28th/mawuena-trebarh-dazzles-on-personality-profile.php|archive-date=3 April 2018|access-date=3 April 2018|website=www.myjoyonline.com}}</ref> <ref name="Ansong 20182">{{Cite web|last=Ansong|first=Francis|title=MAWUENA TREBARH, CEO OF GIPC - Ghana Embassy, Paris|url=http://www.paris.embassy.gov.gh/index.php/stories/25-embassy-news/109-mawuena-trebarh,-ceo-of-gipc.html|url-status=live|archive-url=https://web.archive.org/web/20180618125643/http://www.paris.embassy.gov.gh/index.php/stories/25-embassy-news/109-mawuena-trebarh,-ceo-of-gipc.html|archive-date=18 June 2018|access-date=18 June 2018|website=www.paris.embassy.gov.gh|language=en-gb}}</ref>
== Piligu biɛhigu mini shikuru baŋsim ==
Mawuena Trebarh nyɛla bɛ ni daa dɔɣi so Ghana ka o chaŋ shikuru (university) din be Nigeria.<ref>{{Cite web|title=Mawuena Trebarh dazzles on Personality profile - MyJoyOnline.com|url=http://www.myjoyonline.com/entertainment/2016/January-28th/mawuena-trebarh-dazzles-on-personality-profile.php|access-date=18 June 2018|website=www.myjoyonline.com|archiveurl=https://web.archive.org/web/20180403112627/http://www.myjoyonline.com/entertainment/2016/January-28th/mawuena-trebarh-dazzles-on-personality-profile.php|archivedate=3 April 2018}}</ref> O ba, Ernest Dumor, nyɛla karachi kuro ŋun daa bɔhim lɛbiginsim tuma, "Electoral Commissioner" kuro zaŋti National Identification Authority.<ref>{{Cite web|last=Foundation|first=Komla Dumor Memorial|title=Komla Dumor Memorial Foundation: Prof. Ernest Kwaku Dumor|url=https://komladumorfoundation.org/founder-and-initiators/78/prof-ernest-kwaku-dumor-|url-status=live|archive-url=https://web.archive.org/web/20231003080111/https://komladumorfoundation.org/founder-and-initiators/78/prof-ernest-kwaku-dumor-|archive-date=3 October 2023|access-date=12 April 2024|website=komladumorfoundation.org|language=en}}</ref><ref>{{Cite web|date=12 April 2024|title=Mawuena Trebarh: Family to issue statement on her death - MyJoyOnline|url=https://www.myjoyonline.com/mawuena-trebarh-family-to-issue-statement-on-her-death/|url-status=live|archive-url=https://web.archive.org/web/20240412154341/https://www.myjoyonline.com/mawuena-trebarh-family-to-issue-statement-on-her-death/|archive-date=12 April 2024|access-date=12 April 2024|website=www.myjoyonline.com|language=en-US}}</ref>O ma, Cecilia Dumor, ŋun daa kpi yuuni 2008, daa nyɛla ŋun lɛri niriba baŋsim ka sabiri bukunima.<ref>{{Cite web|date=22 January 2014|title=Komla Dumor: Respected and admired radio and television presenter who|url=https://www.independent.co.uk/news/obituaries/komla-dumor-respected-and-admired-radio-and-television-presenter-who-played-a-leading-role-in-transforming-the-coverage-of-africa-9078486.html|url-status=live|archive-url=https://web.archive.org/web/20150925112714/http://www.independent.co.uk/news/obituaries/komla-dumor-respected-and-admired-radio-and-television-presenter-who-played-a-leading-role-in-transforming-the-coverage-of-africa-9078486.html|archive-date=25 September 2015|access-date=11 April 2024|website=The Independent|language=en}}</ref><ref>[https://.modernghana.com/amp/news/199900/komla-dumor-buries-mum.html www.modernghana.com/amp/news/199900/komla-dumor-buries-mum.html]</ref>
Mawuena yabdoo ŋun yina o ba' yili, [[Philip Gbeho]], n daa nyɛ ŋun yihi [[National Anthem of Ghana]] mini Achimota School yila na. O yab'doo ŋun yina o ba yili, Michael Dumor, n daa nyɛ ŋun pili Catholic shikuruiti mebu yɛltɔɣa din be [[Volta Region]] la na ,yuuni 1930s.<ref name="auto">{{Cite web|title=Biography {{!}} Komla Dumor Foundation|url=http://komladumorfoundation.org/biography/|url-status=live|archive-url=https://web.archive.org/web/20180403182207/http://komladumorfoundation.org/biography/|archive-date=3 April 2018|access-date=3 April 2018|website=komladumorfoundation.org|language=en-US}}</ref> O ŋahiba nyɛla Ghana nira ŋun kpaŋsiri biɛhigu niriba sunsuuni, Victor Gbeho.
Mawuena n daa nyɛ kpɛm bihi ata ni, ka o tizo bihi nyɛ Komla Afeke Dumor ŋun tumdi BBC ni Dr Korshie Dumor la, ni ŋun tum di dɔɣitiɛ tuma [[United States]] tingbanni maa.<ref name="auto" />
Mawuena Trebarh daa nyɛla ŋun siɣisi shikuru bɔhimbu [[University of Jos]] din be Plateau state, Nigeria,<ref>{{Cite web|title=Mawuena Trebarh dazzles on Personality profile - MyJoyOnline.com|url=http://www.myjoyonline.com/entertainment/2016/January-28th/mawuena-trebarh-dazzles-on-personality-profile.php|url-status=live|archive-url=https://web.archive.org/web/20180403112627/http://www.myjoyonline.com/entertainment/2016/January-28th/mawuena-trebarh-dazzles-on-personality-profile.php|archive-date=3 April 2018|access-date=3 April 2018|website=www.myjoyonline.com}}</ref> Ka daa deei shɛhira gbaŋ din nyɛ "Bachelor of Science degree in Geology and Mining" Anashaara goli [[September]] yuuni 1996. O daa ti lahi bɔhim "MBA Management puuni n ti pahi Strategic Planning" shikuru yuli booni McCallum Graduate School of Business, Bentley College din be Waltham, Massachusetts, yuuni 2002.<ref name="Ansong 2018">{{Cite web|last=Ansong|first=Francis|title=MAWUENA TREBARH, CEO OF GIPC - Ghana Embassy, Paris|url=http://www.paris.embassy.gov.gh/index.php/stories/25-embassy-news/109-mawuena-trebarh,-ceo-of-gipc.html|url-status=live|archive-url=https://web.archive.org/web/20180618125643/http://www.paris.embassy.gov.gh/index.php/stories/25-embassy-news/109-mawuena-trebarh,-ceo-of-gipc.html|archive-date=18 June 2018|access-date=18 June 2018|website=www.paris.embassy.gov.gh|language=en-gb}}</ref>
== Tuma ==
=== 2020 NDC Campaign ===
Yuuni 2020, Trebarh ka bɛ daa zaŋ "deputy spokesperson" zaŋti John Mahama mini National Democratic Congress (NDC) piibu-piibu zonzongili yɛltɔɣa ni yuuni 2020.<ref>{{Cite web|date=3 July 2020|title=What you need to know about the 3 spokespersons for NDC's Election 2020 Campaign|url=https://www.ghanaweb.com/GhanaHomePage/NewsArchive/What-you-need-to-know-about-the-3-spokespersons-for-NDC-s-Election-2020-Campaign-997852|url-status=live|archive-url=https://web.archive.org/web/20200803184434/https://www.ghanaweb.com/GhanaHomePage/NewsArchive/What-you-need-to-know-about-the-3-spokespersons-for-NDC-s-Election-2020-Campaign-997852|archive-date=3 August 2020|access-date=6 December 2020|website=www.ghanaweb.com|language=en}}</ref> Ŋuna n daa nyɛ ŋun diri alizama mini "Head of
communications" zaŋti tiŋgbani zuɣulana paa [[Jane Naana Opoku-Agyemang]].<ref>{{Cite web|title=Naana is a great person - Mahama|url=https://www.myjoyonline.com/news/politics/naana-is-a-great-person-mahama/|url-status=live|archive-url=https://web.archive.org/web/20201027132609/https://www.myjoyonline.com/news/politics/naana-is-a-great-person-mahama/|archive-date=27 October 2020|access-date=6 December 2020|website=MyJoyOnline.com|language=en-US}}</ref><ref>{{Cite web|date=26 July 2020|title=Late President Mills' family calls on Prof. Naana Jane Opoku-Agyemang|url=https://www.graphic.com.gh/news/politics/late-president-mills-family-calls-on-prof-naana-jane-opoku-agyemang.html|url-status=live|archive-url=https://web.archive.org/web/20200921030054/https://www.graphic.com.gh/news/politics/late-president-mills-family-calls-on-prof-naana-jane-opoku-agyemang.html|archive-date=21 September 2020|access-date=6 December 2020|website=Graphic Online|language=en-gb}}</ref><ref>{{Cite web|date=5 August 2020|title=Thanksgiving service held for NDC running mate|url=https://www.ghanaiantimes.com.gh/thanksgiving-service-held-for-ndc-running-mate/|url-status=live|archive-url=https://web.archive.org/web/20200924082033/https://www.ghanaiantimes.com.gh/thanksgiving-service-held-for-ndc-running-mate/|archive-date=24 September 2020|access-date=6 December 2020|website=Ghanaian Times|language=en}}</ref>
=== Inspire Africa Consult ===
O ni daa nyɛ Dareta ŋun pili "Chief Business Strategist of Inspire Africa Consult," Trebarh n daa kuli nyɛ ŋun be di nimmohi ni.<ref name="Mawuena Trebarh LinkedIn Profile">{{Cite web|title=Mawuena Trebarh LinkedIn Profile|url=https://www.linkedin.com/in/mawuena-trebarh-63640b4b/|website=LinkedIn}}</ref>
=== GIPC ===
Trebarh n daa nyɛ tuuli paɣa so bɛ ni piigi Chief Executive Officer n-zaŋ ti "Ghana Investment Promotion Centre" (GIPC),<ref>{{Cite news|date=21 January 2013|title=Ms Mawuena Dumor Trebah To Head Investment Centre|language=en-US|work=News Ghana|url=https://www.newsghana.com.gh/ms-mawuena-dumor-trebah-to-head-investment-centre/|url-status=live|access-date=3 April 2018|archive-url=https://web.archive.org/web/20180618103957/https://www.newsghana.com.gh/ms-mawuena-dumor-trebah-to-head-investment-centre/|archive-date=18 June 2018}}</ref><ref>{{Cite news|last=Mensah|first=Benjamin|title=Ghana needs to diversify investment interests- Mrs Trebah|url=http://ghananewsagency.org/economics/ghana-needs-to-diversify-investment-interests-mrs-trebah-60074|url-status=live|access-date=18 June 2018|archive-url=https://web.archive.org/web/20180618125616/http://ghananewsagency.org/economics/ghana-needs-to-diversify-investment-interests-mrs-trebah-60074|archive-date=18 June 2018}}</ref> beni din gbaai Silimin goli [[April]] yuuni 2013 zaŋ chaŋ Silimin goli January yuuni 2017, ka o daa nyɛ ŋun sɔŋdi ka bɛ kuri liɣiri niŋdi tiŋgbani maa ni.<ref>{{Citation|last=Mawuena Trebarh|title=Mawuena Trebarh On Translating Investment Into Development|date=24 October 2017|url=https://www.youtube.com/watch?v=gNMJygYnjdc|archive-url=https://web.archive.org/web/20240412024808/https://www.youtube.com/watch?v=gNMJygYnjdc|access-date=3 April 2018|archive-date=12 April 2024|url-status=live}}</ref> O ni daa nyɛ CEO, "foreign direct investment" din liɣiri sɔŋsim kalinli yiɣisi US$1.12 biliyɔŋ n daa kpe ni yuuni 2015 tuuli pirigili ni,ka di wuhi ni daa ʒi pahibu din gari 1000% ni na yuuni 2014. O ni daa nyɛ CEO, Mawuena daa duhi di liɣiri zuɣusaa yi GHS 7.9 miliyɔŋ (kamani. USD $700,000) zaŋ chaŋ GHS 18.1 miliyɔŋ (kamani. USD $1.5 miliyɔŋ) chira pihita ni ayɔbu sunsuuni, ka di zani ti pahi din paai kamani 230%.<ref>{{Citation|last=Mawuena Trebarh|title=Business Today on Citi FM: Mawuena Trebarh - Part 1|date=20 September 2017|url=https://www.youtube.com/watch?time_continue=76&v=hguPajUZDng|archive-url=https://web.archive.org/web/20240412024829/https://www.youtube.com/watch?time_continue=76&v=hguPajUZDng|access-date=3 April 2018|archive-date=12 April 2024|url-status=live}}</ref>
=== Scancom (MTN) ===
Bini din gbaai yuuni 2007 zaŋ chaŋ yuuni 2011, Trebarh daa gbubila kpamli din nyɛ Corporate Services Executive, MTN Ghana, luɣ'shɛli o ni daa lihiri lahabaya wuligibu zuɣu, gɔmnanti mini yaɣa din pahi, MTN Ghana Foundation, adalichi yɛltɔɣa, ni kompini tuma. Lala tuma ŋɔ ni, ŋuna n daa nyɛ ŋun diri alizama n-tiri kompini maa nima ka lahi kpaŋsiri biɛhigu maligu yaɣa.<ref>{{Cite news|title=MTN committed to helping bring|work=Ghana News Agency|url=http://www.ghananewsagency.org/economics/mtn-committed-to-helping-bring-superior-value-to-economy-mawuena-dumor-6117|url-status=live|access-date=3 April 2018|archive-url=https://web.archive.org/web/20180403173502/http://www.ghananewsagency.org/economics/mtn-committed-to-helping-bring-superior-value-to-economy-mawuena-dumor-6117|archive-date=3 April 2018}}</ref>
=== Newmont ===
Bini din gbaai yuuni 2003 azaŋ chaŋ yuuni 2007, Trebarh n daa nyɛ "Manager of Communications" zaŋti Newmont Ghana Ltd. <ref name="Mawuena Trebarh LinkedIn Profile2">{{Cite web|title=Mawuena Trebarh LinkedIn Profile|url=https://www.linkedin.com/in/mawuena-trebarh-63640b4b/|website=LinkedIn}}</ref>
O daa lahi nyɛla ŋu kpaŋsiri Ghana yu' viɛlli o daa alizama dibu ni di bahi bahindi daabiligu sheei mini lahabaya wuligibu ni.<ref>{{Cite news|title=Newmont pays 1.417 million dollar Royalty|work=Ghana News Agency|url=http://www.ghananewsagency.org/economics/newmont-pays-1-417-million-dollar-royalty-1997|url-status=live|access-date=3 April 2018|archive-url=https://web.archive.org/web/20180403173503/http://www.ghananewsagency.org/economics/newmont-pays-1-417-million-dollar-royalty-1997|archive-date=3 April 2018}}</ref>
=== Ashanti Goldfields ===
Yuuni 1996, Trebarh daa piligi o tuma Ashanti Goldfields Company Ltd, ka divnyɛla ŋuni n-daa nya paɣa tuuli ŋun nya "exploration geologist". Lala saha maa, o daa buɣisi ya ka piligi tiŋgbani gbibu tuma din daa nyɛ o ni dobba pia ni anu zaŋ chani pishi ka bɛ be tiŋgbani ni gbira.<ref name="Ansong 2018" />
Bɛ daa boli o Resource Evaluation Department, ka o ti sɔŋsi ka bɛ daa bo tabibi salima soŋbu shee Ghana, Guinea, Tanzania, Zimbabwe ni Burkina Faso. Lala tuma ŋɔ ni, o daa vihi vihigu ka zahim tiŋgbani gbibu din wuhi salim kuɣa timsim kamani miliyɔŋ pihinii ni chɛnji beni ka di daa nyɛ $300/oz. Yuma ayi zuɣu yɛltɔɣa n-daa wuhi shɛm maa.
Trebarh daa lahi nyɛla Investor Relations Officer zaŋbm-ti Ashanti Goldfields, ka o tuma n-daa nyɛ buɣisibu mini daabiligu yɛligibu so'chibsi pahibu, n-nya ŋun za tuma mini tiŋduya nim sunsuuni diri daabiligu ni Goldman Sachs, Merrill Lynch, CIBC, ni ban pahi. O daa lahi nyɛla ŋun yuuni tiŋduya nim fiila be niŋsim zaŋ kpa bɛ mɔlo din yirina, ka tiriti wuhiri din tu ni bɛ niŋ shɛm yɛltɔɣa din yiri kpa o daguli polo,hankali pahibu zaŋ nti yɛltɔɣa din kani na.
== Maŋmaŋa biɛhigu ==
Mawuena daa nyɛla Divine Trebarh,<ref>{{Cite web|title=Mawuena Trebah Mawuena Trebah - I Met My Husband by Divine Intervention|url=https://www.modernghana.com/news/361197/mawuena-trebahmawuena-trebah-i-met-my-husband-by-divine.html|url-status=live|archive-url=https://web.archive.org/web/20240412024716/https://www.modernghana.com/news/361197/mawuena-trebahmawuena-trebah-i-met-my-husband-by-divine.html|archive-date=12 April 2024|access-date=11 April 2024}}</ref>Linjima tɔbu tuhira ŋun daa be Ghana Armed Forces, ka bɛ mali bipuɣinga, Katherine Joy.<ref>{{Cite news|last=Online|first=Peace FM|title=Mawuena Dumor Gets Hooked|url=http://www.peacefmonline.com/pages/showbiz/news/201002/38572.php|url-status=live|access-date=3 April 2018|archive-url=https://web.archive.org/web/20180403173439/http://www.peacefmonline.com/pages/showbiz/news/201002/38572.php|archive-date=3 April 2018}}</ref><ref>{{Cite web|title=Mawuena Adzo Trebarh {{!}} Who's Who in Ghana|url=https://whoswhoghana.app/power-ladies/mawuena-adzo-trebarh/|url-status=live|archive-url=https://web.archive.org/web/20230801041019/https://whoswhoghana.app/power-ladies/mawuena-adzo-trebarh/|archive-date=1 August 2023|access-date=10 September 2023|website=whoswhoghana.app|language=en}}</ref>O daa bɔri ni o ʒi taɣibunima na Ghana ka lahi kpaŋsi paɣaba tuma.<ref>{{Cite news|title=Mawuena Trebarh calls for women participation in media|url=http://www.ghananewsagency.org/social/mawuena-trebarh-calls-for-women-participation-in-media-119619|url-status=live|access-date=18 June 2018|archive-url=https://web.archive.org/web/20180618102411/http://www.ghananewsagency.org/social/mawuena-trebarh-calls-for-women-participation-in-media-119619|archive-date=18 June 2018}}</ref><ref>{{Cite web|date=15 July 2017|title=Rate of women participation in media activities in Ghana, low – Mawuena Trebarh {{!}} News Ghana|url=https://www.newsghana.com.gh/rate-of-women-participation-in-media-activities-in-ghana-low-mawuena-trebarh/|url-status=live|archive-url=https://web.archive.org/web/20180618125604/https://www.newsghana.com.gh/rate-of-women-participation-in-media-activities-in-ghana-low-mawuena-trebarh/|archive-date=18 June 2018|access-date=18 June 2018|website=www.newsghana.com.gh|language=en-US}}</ref><ref>{{Cite web|date=28 October 2014|title=Mawuena Trebarh is head of GIPC? {{!}} News Ghana|url=https://www.newsghana.com.gh/mawuena-trebarh-is-head-of-gipc/|url-status=live|archive-url=https://web.archive.org/web/20180618125703/https://www.newsghana.com.gh/mawuena-trebarh-is-head-of-gipc/|archive-date=18 June 2018|access-date=18 June 2018|website=News Ghana|language=en-US}}</ref><ref>{{Cite web|title=Female leaders urged to be results-oriented {{!}}|url=http://vibeghana.com/2014/03/09/female-leaders-urged-to-be-results-oriented/|url-status=live|archive-url=https://web.archive.org/web/20180618102549/http://vibeghana.com/2014/03/09/female-leaders-urged-to-be-results-oriented/|archive-date=18 June 2018|access-date=18 June 2018|website=vibeghana.com|language=en-US}}</ref><ref>{{Cite web|date=2024-06-29|title=Mawuena Dumor Trebarh laid to rest [Photos]|url=https://citinewsroom.com/2024/06/mawuena-dumor-trebarh-laid-to-rest-photos/|access-date=2025-06-16|language=en-US}}</ref>
Mawuena Trebarh daa kpila Anashaara goli April biɛɣu pia dali yuuni 2024, sahashɛli o ni daa paai yuun pihinu ni ayi. Ka bɛ daa sɔɣi o asibiri silimin goli June biɛɣu pihita yin'ka, Holy Spirit Cathedral din be Adabraka la, Accra.<ref name=":0">{{Cite web|date=11 April 2024|title=Sister of late Komla Dumor, Mawuena Trebarh is dead|url=https://www.ghanaweb.com/GhanaHomePage/NewsArchive/Sister-of-late-Komla-Dumor-Mawuena-Trebarh-is-dead-1925628|url-status=live|archive-url=https://web.archive.org/web/20240412024716/https://www.ghanaweb.com/GhanaHomePage/NewsArchive/Sister-of-late-Komla-Dumor-Mawuena-Trebarh-is-dead-1925628|archive-date=12 April 2024|access-date=11 April 2024|website=GhanaWeb|language=en}}</ref><ref name=":1">{{Cite web|date=11 April 2024|title=Former CEO of GIPC Mawuena Trebah passes on|url=https://citinewsroom.com/2024/04/former-ceo-of-gipc-mawuena-trebah-passes-on/|url-status=live|archive-url=https://web.archive.org/web/20240412024916/https://citinewsroom.com/2024/04/former-ceo-of-gipc-mawuena-trebah-passes-on/|archive-date=12 April 2024|access-date=11 April 2024|website=Citinewsroom - Comprehensive News in Ghana|language=en-US}}</ref><ref>{{Cite web|date=12 April 2024|title=Mrs Mawuena Trebarh (nee Dumor) - MyJoyOnline|url=https://www.myjoyonline.com/mrs-mawuena-trebarh-nee-dumor/|url-status=live|archive-url=https://web.archive.org/web/20240412154312/https://www.myjoyonline.com/mrs-mawuena-trebarh-nee-dumor/|archive-date=12 April 2024|access-date=12 April 2024|website=www.myjoyonline.com|language=en-US}}</ref><ref>{{Cite web|date=12 April 2024|title=Official death statement from Mawuena Trebarh's family|url=https://www.ghanaweb.com/GhanaHomePage/NewsArchive/Official-death-statement-from-Mawuena-Trebarh-s-family-1925766|url-status=live|archive-url=https://web.archive.org/web/20240412155927/https://www.ghanaweb.com/GhanaHomePage/NewsArchive/Official-death-statement-from-Mawuena-Trebarh-s-family-1925766|archive-date=12 April 2024|access-date=12 April 2024|website=GhanaWeb|language=en}}</ref>
== Kpaŋmaŋ pina mini nin tiɣibɔ ==
Mawuena daa di pina pam kamani:
* Millennium Leadership Forum pini din nyɛ kpaŋmaŋa zaŋ chaŋ daabiligu vihigu puuni n ti pahi agro-processing
* National Youth Role Model pini din wuhi ni o nyɛla bipɔla kpɛma talahi nyɛ bipɔla maa nini ni kpa' so.<ref>{{Cite web|title=Mawuena Adzo Trebarh {{!}} Who's Who in Ghana|url=https://whoswhoghana.app/power-ladies/mawuena-adzo-trebarh/|url-status=live|archive-url=https://web.archive.org/web/20230801041019/https://whoswhoghana.app/power-ladies/mawuena-adzo-trebarh/|archive-date=1 August 2023|access-date=11 September 2023|website=whoswhoghana.app|language=en}}</ref>
== Kundivihira ==
{{Reflist}}
[Pubu:Ghana]]
[[Pubu:Lahabaya zaa]]
[[Pubu:Tamale]]
[[Pubu:Northern region]]
== External links ==
* [http://www.gipcghana.com Ghana Investment Promotion Center]
* [https://www.movenpick.com/en/africa/ghana/accra/moevenpick-ambassador-hotel-accra/overview/?gclid=Cj0KCQjwqYfWBRDPARIsABjQRYy2G4JErTrzXS1ZIEyWNKkt9f_Cclc1JHN8mn77TUlDXU1rrhJV5swaAtxCEALw_wcB&gclsrc=aw.ds Movenpick Ambassador Hotel Ghana]
* [http://inspireafricaconsult.com Inspire Africa Consult]
{{Reflist}}
[[Pubu: Lahabaya zaa]]
[[Pubu:Ninsala ŋun lahi ka o nyevuli ni]]
[[Pubu:Daabihi]]
[[Pubu:Ghana dolo dolo niraba]]
[[Pubu:Paɣaba]]
[[Pubu:Paɣa]]
4p43jzo6vpmi4090gy6sl1t4frhitwx
115853
115852
2025-06-19T21:09:54Z
Phasy GH
5787
I have rearranged a sentence
115853
wikitext
text/x-wiki
{{Bio}}
'''Mawuena Adzo Trebarh''' (née '''Dumor'''; bɛ dɔɣi o la silimiin-goli April biɛɣu pia ni ayi dali , yuuni 1971 – ka o kani silimiin-goli April biɛɣu pia dali, yuuni 2024) o nyɛla ŋun daa nyɛ [[Ghana]] daabia ŋun daa gbubi kpamli, n-nyɛ ŋun kpɛhiri ariziki daabilim puuni, ka lahi nyɛ tiŋgbani baŋda. Trebarh n daa nyɛ tuuli paɣa so bɛ ni daa piigi ka o leegi kpema n-ti tuma duu yuli booni Ghana Investment Promotion Centre ka bɛ ŋmaali jia bɔlli ni ( GIPC) la, ka nyɛ ŋun daa gbubi li bin din gbaagi yuuni 2013 ni hali ni, yuuni 2017 ni, ka daa bi zani ni ka daa lahi leegi tuuli bipuɣingi ŋun daa nyɛ tiŋgbani baŋdi ŋun vihiri tiŋgbani buni zuɣu sɔɣsinli ni, ka lahi bɛ bidib'kpɛma tuhi'pia(10,000) ban tumdi ''[[Ashanti Region]]'' tiŋgbani buni-yihibu shee la puuni.<ref>{{Cite news|date=13 December 2016|title=PEOPLE CHANGING THE FACE OF AFRICA – MAWUENA TREBARH, CEO OF GIPC {{!}} Pleasures Magazine|language=en-US|work=Pleasures Magazine|url=http://pleasuresmagazine.com.ng/2016/12/people-changing-the-face-of-africa-mawuena-trebarh-ceo-of-gipc/|url-status=live|access-date=18 June 2018|archive-url=https://web.archive.org/web/20200119121909/http://pleasuresmagazine.com.ng/2016/12/people-changing-the-face-of-africa-mawuena-trebarh-ceo-of-gipc/|archive-date=19 January 2020}}</ref>
Ŋuni n-daa lahi nyɛ tuuli bipuɣingi ŋun daa leegi kpamshɛli silimiingi ni mi ni Board Chair la, n ti Movenpick Ambassador Hotel Ghana. Trebah nyɛla ŋun daa tumdi ʒingama zuɣu yili nim mini gominanti tuma yaɣa nim sani .<ref>{{Cite web|date=2 November 2021|title=Mövenpick Ambassador Hotel Accra celebrates 10 years of success with its dedicated team members and partners|url=https://citinewsroom.com/2021/11/movenpick-ambassador-hotel-accra-celebrates-10-years-of-success-with-its-dedicated-team-members-and-partners/|url-status=live|archive-url=https://web.archive.org/web/20230708204725/https://citinewsroom.com/2021/11/movenpick-ambassador-hotel-accra-celebrates-10-years-of-success-with-its-dedicated-team-members-and-partners/|archive-date=8 July 2023|access-date=11 September 2023|website=Citinewsroom - Comprehensive News in Ghana|language=en-US}}</ref>
== Pilli biɛhigu mini shikuru chandi ==
Mawuena Trebarh nyɛla bɛ ni daa dɔɣi so Ghana ka o chaŋ yunivɛsiti shikuru [[Nigeria]] tingban ni .<ref>{{Cite web|title=Mawuena Trebarh dazzles on Personality profile - MyJoyOnline.com|url=http://www.myjoyonline.com/entertainment/2016/January-28th/mawuena-trebarh-dazzles-on-personality-profile.php|access-date=18 June 2018|website=www.myjoyonline.com|archiveurl=https://web.archive.org/web/20180403112627/http://www.myjoyonline.com/entertainment/2016/January-28th/mawuena-trebarh-dazzles-on-personality-profile.php|archivedate=3 April 2018}}</ref> O ba , Ernest Dumor, nyɛla ŋun nyɛ silimiingi ni mi shɛli ni sociology and development studies purofɛsa kuro , ni Electoral Commissioner kuro, n ti pahi founding executive secretary mini adviser n ti National Identification Authority .<ref>{{Cite web|last=Foundation|first=Komla Dumor Memorial|title=Komla Dumor Memorial Foundation: Prof. Ernest Kwaku Dumor|url=https://komladumorfoundation.org/founder-and-initiators/78/prof-ernest-kwaku-dumor-|url-status=live|archive-url=https://web.archive.org/web/20231003080111/https://komladumorfoundation.org/founder-and-initiators/78/prof-ernest-kwaku-dumor-|archive-date=3 October 2023|access-date=12 April 2024|website=komladumorfoundation.org|language=en}}</ref><ref>{{Cite web|date=12 April 2024|title=Mawuena Trebarh: Family to issue statement on her death - MyJoyOnline|url=https://www.myjoyonline.com/mawuena-trebarh-family-to-issue-statement-on-her-death/|url-status=live|archive-url=https://web.archive.org/web/20240412154341/https://www.myjoyonline.com/mawuena-trebarh-family-to-issue-statement-on-her-death/|archive-date=12 April 2024|access-date=12 April 2024|website=www.myjoyonline.com|language=en-US}}</ref> O ma , Cecilia Dumor, ŋun daa kani yuuni 2008 ni la , daa nyɛla karimma mini sabisabira n ti pahi ŋun nyɛ publisher n ti Secondi shikuru buku karimda .<ref>{{Cite web|date=22 January 2014|title=Komla Dumor: Respected and admired radio and television presenter who|url=https://www.independent.co.uk/news/obituaries/komla-dumor-respected-and-admired-radio-and-television-presenter-who-played-a-leading-role-in-transforming-the-coverage-of-africa-9078486.html|url-status=live|archive-url=https://web.archive.org/web/20150925112714/http://www.independent.co.uk/news/obituaries/komla-dumor-respected-and-admired-radio-and-television-presenter-who-played-a-leading-role-in-transforming-the-coverage-of-africa-9078486.html|archive-date=25 September 2015|access-date=11 April 2024|website=The Independent|language=en}}</ref><ref>[https://.modernghana.com/amp/news/199900/komla-dumor-buries-mum.html www.modernghana.com/amp/news/199900/komla-dumor-buries-mum.html]</ref>
Mawuena's mayili polo o yaba, [[Philip Gbeho]], n daa nyɛ ŋun daa nam [[National Anthem of Ghana]] , ka daa lahi nyɛ yila polo karimba n be shikuru yuli booni [[Achimota Secondary Schoo|Achimota School]]. O bayili polo o yabidoo, Michael Dumor, nyɛla ŋun daa ŋmɛri silimiin goonje n be Catholic Education Project din daa be [[Volta Region]] ka daa pili yuma 1930s ni la .<ref name="auto">{{Cite web|title=Biography {{!}} Komla Dumor Foundation|url=http://komladumorfoundation.org/biography/|url-status=live|archive-url=https://web.archive.org/web/20180403182207/http://komladumorfoundation.org/biography/|archive-date=3 April 2018|access-date=3 April 2018|website=komladumorfoundation.org|language=en-US}}</ref> O ŋahibi n nyɛ Ghanaian diplomat Victor Gbeho .
Mawuena n daa nyɛ bɛ bihi ata puuni bikpem sani, ka o tizo nim maa nyɛ Komba Afeke Dumo ŋun daa kani la ka daa tumdi tiri BBC la, ni Dr Korshie Dumor, ŋun daa nyɛ internal medicine specialist mini nephrologist based n be tingban'ni yuli booni [[United States]] ni .<ref name="auto" />
Mawuena Trebarh nyɛla ŋun daa naagi shikuru yuli booni [[University of Jos]] n be Plateau State yaɣili, din be Nigeria tingbanni la .<ref>{{Cite web|title=Mawuena Trebarh dazzles on Personality profile - MyJoyOnline.com|url=http://www.myjoyonline.com/entertainment/2016/January-28th/mawuena-trebarh-dazzles-on-personality-profile.php|url-status=live|archive-url=https://web.archive.org/web/20180403112627/http://www.myjoyonline.com/entertainment/2016/January-28th/mawuena-trebarh-dazzles-on-personality-profile.php|archive-date=3 April 2018|access-date=3 April 2018|website=www.myjoyonline.com}}</ref> <ref name="Ansong 20182">{{Cite web|last=Ansong|first=Francis|title=MAWUENA TREBARH, CEO OF GIPC - Ghana Embassy, Paris|url=http://www.paris.embassy.gov.gh/index.php/stories/25-embassy-news/109-mawuena-trebarh,-ceo-of-gipc.html|url-status=live|archive-url=https://web.archive.org/web/20180618125643/http://www.paris.embassy.gov.gh/index.php/stories/25-embassy-news/109-mawuena-trebarh,-ceo-of-gipc.html|archive-date=18 June 2018|access-date=18 June 2018|website=www.paris.embassy.gov.gh|language=en-gb}}</ref>
== Piligu biɛhigu mini shikuru baŋsim ==
Mawuena Trebarh nyɛla bɛ ni daa dɔɣi so Ghana ka o chaŋ shikuru (university) din be Nigeria.<ref>{{Cite web|title=Mawuena Trebarh dazzles on Personality profile - MyJoyOnline.com|url=http://www.myjoyonline.com/entertainment/2016/January-28th/mawuena-trebarh-dazzles-on-personality-profile.php|access-date=18 June 2018|website=www.myjoyonline.com|archiveurl=https://web.archive.org/web/20180403112627/http://www.myjoyonline.com/entertainment/2016/January-28th/mawuena-trebarh-dazzles-on-personality-profile.php|archivedate=3 April 2018}}</ref> O ba, Ernest Dumor, nyɛla karachi kuro ŋun daa bɔhim lɛbiginsim tuma, "Electoral Commissioner" kuro zaŋti National Identification Authority.<ref>{{Cite web|last=Foundation|first=Komla Dumor Memorial|title=Komla Dumor Memorial Foundation: Prof. Ernest Kwaku Dumor|url=https://komladumorfoundation.org/founder-and-initiators/78/prof-ernest-kwaku-dumor-|url-status=live|archive-url=https://web.archive.org/web/20231003080111/https://komladumorfoundation.org/founder-and-initiators/78/prof-ernest-kwaku-dumor-|archive-date=3 October 2023|access-date=12 April 2024|website=komladumorfoundation.org|language=en}}</ref><ref>{{Cite web|date=12 April 2024|title=Mawuena Trebarh: Family to issue statement on her death - MyJoyOnline|url=https://www.myjoyonline.com/mawuena-trebarh-family-to-issue-statement-on-her-death/|url-status=live|archive-url=https://web.archive.org/web/20240412154341/https://www.myjoyonline.com/mawuena-trebarh-family-to-issue-statement-on-her-death/|archive-date=12 April 2024|access-date=12 April 2024|website=www.myjoyonline.com|language=en-US}}</ref>O ma, Cecilia Dumor, ŋun daa kpi yuuni 2008, daa nyɛla ŋun lɛri niriba baŋsim ka sabiri bukunima.<ref>{{Cite web|date=22 January 2014|title=Komla Dumor: Respected and admired radio and television presenter who|url=https://www.independent.co.uk/news/obituaries/komla-dumor-respected-and-admired-radio-and-television-presenter-who-played-a-leading-role-in-transforming-the-coverage-of-africa-9078486.html|url-status=live|archive-url=https://web.archive.org/web/20150925112714/http://www.independent.co.uk/news/obituaries/komla-dumor-respected-and-admired-radio-and-television-presenter-who-played-a-leading-role-in-transforming-the-coverage-of-africa-9078486.html|archive-date=25 September 2015|access-date=11 April 2024|website=The Independent|language=en}}</ref><ref>[https://.modernghana.com/amp/news/199900/komla-dumor-buries-mum.html www.modernghana.com/amp/news/199900/komla-dumor-buries-mum.html]</ref>
Mawuena yabdoo ŋun yina o ba' yili, [[Philip Gbeho]], n daa nyɛ ŋun yihi [[National Anthem of Ghana]] mini Achimota School yila na. O yab'doo ŋun yina o ba yili, Michael Dumor, n daa nyɛ ŋun pili Catholic shikuruiti mebu yɛltɔɣa din be [[Volta Region]] la na ,yuuni 1930s.<ref name="auto">{{Cite web|title=Biography {{!}} Komla Dumor Foundation|url=http://komladumorfoundation.org/biography/|url-status=live|archive-url=https://web.archive.org/web/20180403182207/http://komladumorfoundation.org/biography/|archive-date=3 April 2018|access-date=3 April 2018|website=komladumorfoundation.org|language=en-US}}</ref> O ŋahiba nyɛla Ghana nira ŋun kpaŋsiri biɛhigu niriba sunsuuni, Victor Gbeho.
Mawuena n daa nyɛ kpɛm bihi ata ni, ka o tizo bihi nyɛ Komla Afeke Dumor ŋun tumdi BBC ni Dr Korshie Dumor la, ni ŋun tum di dɔɣitiɛ tuma [[United States]] tingbanni maa.<ref name="auto" />
Mawuena Trebarh daa nyɛla ŋun siɣisi shikuru bɔhimbu [[University of Jos]] din be Plateau state, Nigeria,<ref>{{Cite web|title=Mawuena Trebarh dazzles on Personality profile - MyJoyOnline.com|url=http://www.myjoyonline.com/entertainment/2016/January-28th/mawuena-trebarh-dazzles-on-personality-profile.php|url-status=live|archive-url=https://web.archive.org/web/20180403112627/http://www.myjoyonline.com/entertainment/2016/January-28th/mawuena-trebarh-dazzles-on-personality-profile.php|archive-date=3 April 2018|access-date=3 April 2018|website=www.myjoyonline.com}}</ref> Ka daa deei shɛhira gbaŋ din nyɛ "Bachelor of Science degree in Geology and Mining" Anashaara goli [[September]] yuuni 1996. O daa ti lahi bɔhim "MBA Management puuni n ti pahi Strategic Planning" shikuru yuli booni McCallum Graduate School of Business, Bentley College din be Waltham, Massachusetts, yuuni 2002.<ref name="Ansong 2018">{{Cite web|last=Ansong|first=Francis|title=MAWUENA TREBARH, CEO OF GIPC - Ghana Embassy, Paris|url=http://www.paris.embassy.gov.gh/index.php/stories/25-embassy-news/109-mawuena-trebarh,-ceo-of-gipc.html|url-status=live|archive-url=https://web.archive.org/web/20180618125643/http://www.paris.embassy.gov.gh/index.php/stories/25-embassy-news/109-mawuena-trebarh,-ceo-of-gipc.html|archive-date=18 June 2018|access-date=18 June 2018|website=www.paris.embassy.gov.gh|language=en-gb}}</ref>
== Tuma ==
=== 2020 NDC Campaign ===
Yuuni 2020, Trebarh ka bɛ daa zaŋ "deputy spokesperson" zaŋti John Mahama mini National Democratic Congress (NDC) piibu-piibu zonzongili yɛltɔɣa ni yuuni 2020.<ref>{{Cite web|date=3 July 2020|title=What you need to know about the 3 spokespersons for NDC's Election 2020 Campaign|url=https://www.ghanaweb.com/GhanaHomePage/NewsArchive/What-you-need-to-know-about-the-3-spokespersons-for-NDC-s-Election-2020-Campaign-997852|url-status=live|archive-url=https://web.archive.org/web/20200803184434/https://www.ghanaweb.com/GhanaHomePage/NewsArchive/What-you-need-to-know-about-the-3-spokespersons-for-NDC-s-Election-2020-Campaign-997852|archive-date=3 August 2020|access-date=6 December 2020|website=www.ghanaweb.com|language=en}}</ref> Ŋuna n daa nyɛ ŋun diri alizama mini "Head of
communications" zaŋti tiŋgbani zuɣulana paa [[Jane Naana Opoku-Agyemang]].<ref>{{Cite web|title=Naana is a great person - Mahama|url=https://www.myjoyonline.com/news/politics/naana-is-a-great-person-mahama/|url-status=live|archive-url=https://web.archive.org/web/20201027132609/https://www.myjoyonline.com/news/politics/naana-is-a-great-person-mahama/|archive-date=27 October 2020|access-date=6 December 2020|website=MyJoyOnline.com|language=en-US}}</ref><ref>{{Cite web|date=26 July 2020|title=Late President Mills' family calls on Prof. Naana Jane Opoku-Agyemang|url=https://www.graphic.com.gh/news/politics/late-president-mills-family-calls-on-prof-naana-jane-opoku-agyemang.html|url-status=live|archive-url=https://web.archive.org/web/20200921030054/https://www.graphic.com.gh/news/politics/late-president-mills-family-calls-on-prof-naana-jane-opoku-agyemang.html|archive-date=21 September 2020|access-date=6 December 2020|website=Graphic Online|language=en-gb}}</ref><ref>{{Cite web|date=5 August 2020|title=Thanksgiving service held for NDC running mate|url=https://www.ghanaiantimes.com.gh/thanksgiving-service-held-for-ndc-running-mate/|url-status=live|archive-url=https://web.archive.org/web/20200924082033/https://www.ghanaiantimes.com.gh/thanksgiving-service-held-for-ndc-running-mate/|archive-date=24 September 2020|access-date=6 December 2020|website=Ghanaian Times|language=en}}</ref>
=== Inspire Africa Consult ===
O ni daa nyɛ Dareta ŋun pili "Chief Business Strategist of Inspire Africa Consult," Trebarh n daa kuli nyɛ ŋun be di nimmohi ni.<ref name="Mawuena Trebarh LinkedIn Profile">{{Cite web|title=Mawuena Trebarh LinkedIn Profile|url=https://www.linkedin.com/in/mawuena-trebarh-63640b4b/|website=LinkedIn}}</ref>
=== GIPC ===
Trebarh n daa nyɛ tuuli paɣa so bɛ ni piigi Chief Executive Officer n-zaŋ ti "Ghana Investment Promotion Centre" (GIPC),<ref>{{Cite news|date=21 January 2013|title=Ms Mawuena Dumor Trebah To Head Investment Centre|language=en-US|work=News Ghana|url=https://www.newsghana.com.gh/ms-mawuena-dumor-trebah-to-head-investment-centre/|url-status=live|access-date=3 April 2018|archive-url=https://web.archive.org/web/20180618103957/https://www.newsghana.com.gh/ms-mawuena-dumor-trebah-to-head-investment-centre/|archive-date=18 June 2018}}</ref><ref>{{Cite news|last=Mensah|first=Benjamin|title=Ghana needs to diversify investment interests- Mrs Trebah|url=http://ghananewsagency.org/economics/ghana-needs-to-diversify-investment-interests-mrs-trebah-60074|url-status=live|access-date=18 June 2018|archive-url=https://web.archive.org/web/20180618125616/http://ghananewsagency.org/economics/ghana-needs-to-diversify-investment-interests-mrs-trebah-60074|archive-date=18 June 2018}}</ref> beni din gbaai Silimin goli [[April]] yuuni 2013 zaŋ chaŋ Silimin goli January yuuni 2017, ka o daa nyɛ ŋun sɔŋdi ka bɛ kuri liɣiri niŋdi tiŋgbani maa ni.<ref>{{Citation|last=Mawuena Trebarh|title=Mawuena Trebarh On Translating Investment Into Development|date=24 October 2017|url=https://www.youtube.com/watch?v=gNMJygYnjdc|archive-url=https://web.archive.org/web/20240412024808/https://www.youtube.com/watch?v=gNMJygYnjdc|access-date=3 April 2018|archive-date=12 April 2024|url-status=live}}</ref> O ni daa nyɛ CEO, "foreign direct investment" din liɣiri sɔŋsim kalinli yiɣisi US$1.12 biliyɔŋ n daa kpe ni yuuni 2015 tuuli pirigili ni,ka di wuhi ni daa ʒi pahibu din gari 1000% ni na yuuni 2014. O ni daa nyɛ CEO, Mawuena daa duhi di liɣiri zuɣusaa yi GHS 7.9 miliyɔŋ (kamani. USD $700,000) zaŋ chaŋ GHS 18.1 miliyɔŋ (kamani. USD $1.5 miliyɔŋ) chira pihita ni ayɔbu sunsuuni, ka di zani ti pahi din paai kamani 230%.<ref>{{Citation|last=Mawuena Trebarh|title=Business Today on Citi FM: Mawuena Trebarh - Part 1|date=20 September 2017|url=https://www.youtube.com/watch?time_continue=76&v=hguPajUZDng|archive-url=https://web.archive.org/web/20240412024829/https://www.youtube.com/watch?time_continue=76&v=hguPajUZDng|access-date=3 April 2018|archive-date=12 April 2024|url-status=live}}</ref>
=== Scancom (MTN) ===
Bini din gbaai yuuni 2007 zaŋ chaŋ yuuni 2011, Trebarh daa gbubila kpamli din nyɛ Corporate Services Executive, MTN Ghana, luɣ'shɛli o ni daa lihiri lahabaya wuligibu zuɣu, gɔmnanti mini yaɣa din pahi, MTN Ghana Foundation, adalichi yɛltɔɣa, ni kompini tuma. Lala tuma ŋɔ ni, ŋuna n daa nyɛ ŋun diri alizama n-tiri kompini maa nima ka lahi kpaŋsiri biɛhigu maligu yaɣa.<ref>{{Cite news|title=MTN committed to helping bring|work=Ghana News Agency|url=http://www.ghananewsagency.org/economics/mtn-committed-to-helping-bring-superior-value-to-economy-mawuena-dumor-6117|url-status=live|access-date=3 April 2018|archive-url=https://web.archive.org/web/20180403173502/http://www.ghananewsagency.org/economics/mtn-committed-to-helping-bring-superior-value-to-economy-mawuena-dumor-6117|archive-date=3 April 2018}}</ref>
=== Newmont ===
Bini din gbaai yuuni 2003 azaŋ chaŋ yuuni 2007, Trebarh n daa nyɛ "Manager of Communications" zaŋti Newmont Ghana Ltd. <ref name="Mawuena Trebarh LinkedIn Profile2">{{Cite web|title=Mawuena Trebarh LinkedIn Profile|url=https://www.linkedin.com/in/mawuena-trebarh-63640b4b/|website=LinkedIn}}</ref>
O daa lahi nyɛla ŋu kpaŋsiri Ghana yu' viɛlli o daa alizama dibu ni di bahi bahindi daabiligu sheei mini lahabaya wuligibu ni.<ref>{{Cite news|title=Newmont pays 1.417 million dollar Royalty|work=Ghana News Agency|url=http://www.ghananewsagency.org/economics/newmont-pays-1-417-million-dollar-royalty-1997|url-status=live|access-date=3 April 2018|archive-url=https://web.archive.org/web/20180403173503/http://www.ghananewsagency.org/economics/newmont-pays-1-417-million-dollar-royalty-1997|archive-date=3 April 2018}}</ref>
=== Ashanti Goldfields ===
Yuuni 1996, Trebarh daa piligi o tuma Ashanti Goldfields Company Ltd, ka divnyɛla ŋuni n-daa nya paɣa tuuli ŋun nya "exploration geologist". Lala saha maa, o daa buɣisi ya ka piligi tiŋgbani gbibu tuma din daa nyɛ o ni dobba pia ni anu zaŋ chani pishi ka bɛ be tiŋgbani ni gbira.<ref name="Ansong 2018" />
Bɛ daa boli o Resource Evaluation Department, ka o ti sɔŋsi ka bɛ daa bo tabibi salima soŋbu shee Ghana, Guinea, Tanzania, Zimbabwe ni Burkina Faso. Lala tuma ŋɔ ni, o daa vihi vihigu ka zahim tiŋgbani gbibu din wuhi salim kuɣa timsim kamani miliyɔŋ pihinii ni chɛnji beni ka di daa nyɛ $300/oz. Yuma ayi zuɣu yɛltɔɣa n-daa wuhi shɛm maa.
Trebarh daa lahi nyɛla Investor Relations Officer zaŋbm-ti Ashanti Goldfields, ka o tuma n-daa nyɛ buɣisibu mini daabiligu yɛligibu so'chibsi pahibu, n-nya ŋun za tuma mini tiŋduya nim sunsuuni diri daabiligu ni Goldman Sachs, Merrill Lynch, CIBC, ni ban pahi. O daa lahi nyɛla ŋun yuuni tiŋduya nim fiila be niŋsim zaŋ kpa bɛ mɔlo din yirina, ka tiriti wuhiri din tu ni bɛ niŋ shɛm yɛltɔɣa din yiri kpa o daguli polo,hankali pahibu zaŋ nti yɛltɔɣa din kani na.
== Maŋmaŋa biɛhigu ==
Mawuena daa nyɛla Divine Trebarh,<ref>{{Cite web|title=Mawuena Trebah Mawuena Trebah - I Met My Husband by Divine Intervention|url=https://www.modernghana.com/news/361197/mawuena-trebahmawuena-trebah-i-met-my-husband-by-divine.html|url-status=live|archive-url=https://web.archive.org/web/20240412024716/https://www.modernghana.com/news/361197/mawuena-trebahmawuena-trebah-i-met-my-husband-by-divine.html|archive-date=12 April 2024|access-date=11 April 2024}}</ref>Linjima tɔbu tuhira ŋun daa be Ghana Armed Forces, ka bɛ mali bipuɣinga, Katherine Joy.<ref>{{Cite news|last=Online|first=Peace FM|title=Mawuena Dumor Gets Hooked|url=http://www.peacefmonline.com/pages/showbiz/news/201002/38572.php|url-status=live|access-date=3 April 2018|archive-url=https://web.archive.org/web/20180403173439/http://www.peacefmonline.com/pages/showbiz/news/201002/38572.php|archive-date=3 April 2018}}</ref><ref>{{Cite web|title=Mawuena Adzo Trebarh {{!}} Who's Who in Ghana|url=https://whoswhoghana.app/power-ladies/mawuena-adzo-trebarh/|url-status=live|archive-url=https://web.archive.org/web/20230801041019/https://whoswhoghana.app/power-ladies/mawuena-adzo-trebarh/|archive-date=1 August 2023|access-date=10 September 2023|website=whoswhoghana.app|language=en}}</ref>O daa bɔri ni o ʒi taɣibunima na Ghana ka lahi kpaŋsi paɣaba tuma.<ref>{{Cite news|title=Mawuena Trebarh calls for women participation in media|url=http://www.ghananewsagency.org/social/mawuena-trebarh-calls-for-women-participation-in-media-119619|url-status=live|access-date=18 June 2018|archive-url=https://web.archive.org/web/20180618102411/http://www.ghananewsagency.org/social/mawuena-trebarh-calls-for-women-participation-in-media-119619|archive-date=18 June 2018}}</ref><ref>{{Cite web|date=15 July 2017|title=Rate of women participation in media activities in Ghana, low – Mawuena Trebarh {{!}} News Ghana|url=https://www.newsghana.com.gh/rate-of-women-participation-in-media-activities-in-ghana-low-mawuena-trebarh/|url-status=live|archive-url=https://web.archive.org/web/20180618125604/https://www.newsghana.com.gh/rate-of-women-participation-in-media-activities-in-ghana-low-mawuena-trebarh/|archive-date=18 June 2018|access-date=18 June 2018|website=www.newsghana.com.gh|language=en-US}}</ref><ref>{{Cite web|date=28 October 2014|title=Mawuena Trebarh is head of GIPC? {{!}} News Ghana|url=https://www.newsghana.com.gh/mawuena-trebarh-is-head-of-gipc/|url-status=live|archive-url=https://web.archive.org/web/20180618125703/https://www.newsghana.com.gh/mawuena-trebarh-is-head-of-gipc/|archive-date=18 June 2018|access-date=18 June 2018|website=News Ghana|language=en-US}}</ref><ref>{{Cite web|title=Female leaders urged to be results-oriented {{!}}|url=http://vibeghana.com/2014/03/09/female-leaders-urged-to-be-results-oriented/|url-status=live|archive-url=https://web.archive.org/web/20180618102549/http://vibeghana.com/2014/03/09/female-leaders-urged-to-be-results-oriented/|archive-date=18 June 2018|access-date=18 June 2018|website=vibeghana.com|language=en-US}}</ref><ref>{{Cite web|date=2024-06-29|title=Mawuena Dumor Trebarh laid to rest [Photos]|url=https://citinewsroom.com/2024/06/mawuena-dumor-trebarh-laid-to-rest-photos/|access-date=2025-06-16|language=en-US}}</ref>
Mawuena Trebarh daa kpila Anashaara goli April biɛɣu pia dali yuuni 2024, sahashɛli o ni daa paai yuun pihinu ni ayi. Ka bɛ daa sɔɣi o asibiri silimin goli June biɛɣu pihita yin'ka, Holy Spirit Cathedral din be Adabraka la, Accra.<ref name=":0">{{Cite web|date=11 April 2024|title=Sister of late Komla Dumor, Mawuena Trebarh is dead|url=https://www.ghanaweb.com/GhanaHomePage/NewsArchive/Sister-of-late-Komla-Dumor-Mawuena-Trebarh-is-dead-1925628|url-status=live|archive-url=https://web.archive.org/web/20240412024716/https://www.ghanaweb.com/GhanaHomePage/NewsArchive/Sister-of-late-Komla-Dumor-Mawuena-Trebarh-is-dead-1925628|archive-date=12 April 2024|access-date=11 April 2024|website=GhanaWeb|language=en}}</ref><ref name=":1">{{Cite web|date=11 April 2024|title=Former CEO of GIPC Mawuena Trebah passes on|url=https://citinewsroom.com/2024/04/former-ceo-of-gipc-mawuena-trebah-passes-on/|url-status=live|archive-url=https://web.archive.org/web/20240412024916/https://citinewsroom.com/2024/04/former-ceo-of-gipc-mawuena-trebah-passes-on/|archive-date=12 April 2024|access-date=11 April 2024|website=Citinewsroom - Comprehensive News in Ghana|language=en-US}}</ref><ref>{{Cite web|date=12 April 2024|title=Mrs Mawuena Trebarh (nee Dumor) - MyJoyOnline|url=https://www.myjoyonline.com/mrs-mawuena-trebarh-nee-dumor/|url-status=live|archive-url=https://web.archive.org/web/20240412154312/https://www.myjoyonline.com/mrs-mawuena-trebarh-nee-dumor/|archive-date=12 April 2024|access-date=12 April 2024|website=www.myjoyonline.com|language=en-US}}</ref><ref>{{Cite web|date=12 April 2024|title=Official death statement from Mawuena Trebarh's family|url=https://www.ghanaweb.com/GhanaHomePage/NewsArchive/Official-death-statement-from-Mawuena-Trebarh-s-family-1925766|url-status=live|archive-url=https://web.archive.org/web/20240412155927/https://www.ghanaweb.com/GhanaHomePage/NewsArchive/Official-death-statement-from-Mawuena-Trebarh-s-family-1925766|archive-date=12 April 2024|access-date=12 April 2024|website=GhanaWeb|language=en}}</ref>
== Kpaŋmaŋ pina mini nin tiɣibɔ ==
Mawuena daa di pina pam kamani:
* Millennium Leadership Forum pini din nyɛ kpaŋmaŋa zaŋ chaŋ daabiligu vihigu puuni n ti pahi agro-processing
* National Youth Role Model pini din wuhi ni o nyɛla bipɔla kpɛma talahi nyɛ bipɔla maa nini ni kpa' so.<ref>{{Cite web|title=Mawuena Adzo Trebarh {{!}} Who's Who in Ghana|url=https://whoswhoghana.app/power-ladies/mawuena-adzo-trebarh/|url-status=live|archive-url=https://web.archive.org/web/20230801041019/https://whoswhoghana.app/power-ladies/mawuena-adzo-trebarh/|archive-date=1 August 2023|access-date=11 September 2023|website=whoswhoghana.app|language=en}}</ref>
== Kundivihira ==
{{Reflist}}
[Pubu:Ghana]]
[[Pubu:Lahabaya zaa]]
[[Pubu:Tamale]]
[[Pubu:Northern region]]
== External links ==
* [http://www.gipcghana.com Ghana Investment Promotion Center]
* [https://www.movenpick.com/en/africa/ghana/accra/moevenpick-ambassador-hotel-accra/overview/?gclid=Cj0KCQjwqYfWBRDPARIsABjQRYy2G4JErTrzXS1ZIEyWNKkt9f_Cclc1JHN8mn77TUlDXU1rrhJV5swaAtxCEALw_wcB&gclsrc=aw.ds Movenpick Ambassador Hotel Ghana]
* [http://inspireafricaconsult.com Inspire Africa Consult]
{{Reflist}}
[[Pubu: Lahabaya zaa]]
[[Pubu:Ninsala ŋun lahi ka o nyevuli ni]]
[[Pubu:Daabihi]]
[[Pubu:Ghana dolo dolo niraba]]
[[Pubu:Paɣaba]]
[[Pubu:Paɣa]]
fbxmld5tutqclby6k7c4fq1hpzpen1c
115854
115853
2025-06-19T21:15:02Z
Phasy GH
5787
I have added letters to a heading
115854
wikitext
text/x-wiki
{{Bio}}
'''Mawuena Adzo Trebarh''' (née '''Dumor'''; bɛ dɔɣi o la silimiin-goli April biɛɣu pia ni ayi dali , yuuni 1971 – ka o kani silimiin-goli April biɛɣu pia dali, yuuni 2024) o nyɛla ŋun daa nyɛ [[Ghana]] daabia ŋun daa gbubi kpamli, n-nyɛ ŋun kpɛhiri ariziki daabilim puuni, ka lahi nyɛ tiŋgbani baŋda. Trebarh n daa nyɛ tuuli paɣa so bɛ ni daa piigi ka o leegi kpema n-ti tuma duu yuli booni Ghana Investment Promotion Centre ka bɛ ŋmaali jia bɔlli ni ( GIPC) la, ka nyɛ ŋun daa gbubi li bin din gbaagi yuuni 2013 ni hali ni, yuuni 2017 ni, ka daa bi zani ni ka daa lahi leegi tuuli bipuɣingi ŋun daa nyɛ tiŋgbani baŋdi ŋun vihiri tiŋgbani buni zuɣu sɔɣsinli ni, ka lahi bɛ bidib'kpɛma tuhi'pia(10,000) ban tumdi ''[[Ashanti Region]]'' tiŋgbani buni-yihibu shee la puuni.<ref>{{Cite news|date=13 December 2016|title=PEOPLE CHANGING THE FACE OF AFRICA – MAWUENA TREBARH, CEO OF GIPC {{!}} Pleasures Magazine|language=en-US|work=Pleasures Magazine|url=http://pleasuresmagazine.com.ng/2016/12/people-changing-the-face-of-africa-mawuena-trebarh-ceo-of-gipc/|url-status=live|access-date=18 June 2018|archive-url=https://web.archive.org/web/20200119121909/http://pleasuresmagazine.com.ng/2016/12/people-changing-the-face-of-africa-mawuena-trebarh-ceo-of-gipc/|archive-date=19 January 2020}}</ref>
Ŋuni n-daa lahi nyɛ tuuli bipuɣingi ŋun daa leegi kpamshɛli silimiingi ni mi ni Board Chair la, n ti Movenpick Ambassador Hotel Ghana. Trebah nyɛla ŋun daa tumdi ʒingama zuɣu yili nim mini gominanti tuma yaɣa nim sani .<ref>{{Cite web|date=2 November 2021|title=Mövenpick Ambassador Hotel Accra celebrates 10 years of success with its dedicated team members and partners|url=https://citinewsroom.com/2021/11/movenpick-ambassador-hotel-accra-celebrates-10-years-of-success-with-its-dedicated-team-members-and-partners/|url-status=live|archive-url=https://web.archive.org/web/20230708204725/https://citinewsroom.com/2021/11/movenpick-ambassador-hotel-accra-celebrates-10-years-of-success-with-its-dedicated-team-members-and-partners/|archive-date=8 July 2023|access-date=11 September 2023|website=Citinewsroom - Comprehensive News in Ghana|language=en-US}}</ref>
== O Pilli biɛhigu mini o shikuru chandi ==
Mawuena Trebarh nyɛla bɛ ni daa dɔɣi so Ghana ka o chaŋ yunivɛsiti shikuru [[Nigeria]] tingban ni .<ref>{{Cite web|title=Mawuena Trebarh dazzles on Personality profile - MyJoyOnline.com|url=http://www.myjoyonline.com/entertainment/2016/January-28th/mawuena-trebarh-dazzles-on-personality-profile.php|access-date=18 June 2018|website=www.myjoyonline.com|archiveurl=https://web.archive.org/web/20180403112627/http://www.myjoyonline.com/entertainment/2016/January-28th/mawuena-trebarh-dazzles-on-personality-profile.php|archivedate=3 April 2018}}</ref> O ba , Ernest Dumor, nyɛla ŋun nyɛ silimiingi ni mi shɛli ni sociology and development studies purofɛsa kuro , ni Electoral Commissioner kuro, n ti pahi founding executive secretary mini adviser n ti National Identification Authority .<ref>{{Cite web|last=Foundation|first=Komla Dumor Memorial|title=Komla Dumor Memorial Foundation: Prof. Ernest Kwaku Dumor|url=https://komladumorfoundation.org/founder-and-initiators/78/prof-ernest-kwaku-dumor-|url-status=live|archive-url=https://web.archive.org/web/20231003080111/https://komladumorfoundation.org/founder-and-initiators/78/prof-ernest-kwaku-dumor-|archive-date=3 October 2023|access-date=12 April 2024|website=komladumorfoundation.org|language=en}}</ref><ref>{{Cite web|date=12 April 2024|title=Mawuena Trebarh: Family to issue statement on her death - MyJoyOnline|url=https://www.myjoyonline.com/mawuena-trebarh-family-to-issue-statement-on-her-death/|url-status=live|archive-url=https://web.archive.org/web/20240412154341/https://www.myjoyonline.com/mawuena-trebarh-family-to-issue-statement-on-her-death/|archive-date=12 April 2024|access-date=12 April 2024|website=www.myjoyonline.com|language=en-US}}</ref> O ma , Cecilia Dumor, ŋun daa kani yuuni 2008 ni la , daa nyɛla karimma mini sabisabira n ti pahi ŋun nyɛ publisher n ti Secondi shikuru buku karimda .<ref>{{Cite web|date=22 January 2014|title=Komla Dumor: Respected and admired radio and television presenter who|url=https://www.independent.co.uk/news/obituaries/komla-dumor-respected-and-admired-radio-and-television-presenter-who-played-a-leading-role-in-transforming-the-coverage-of-africa-9078486.html|url-status=live|archive-url=https://web.archive.org/web/20150925112714/http://www.independent.co.uk/news/obituaries/komla-dumor-respected-and-admired-radio-and-television-presenter-who-played-a-leading-role-in-transforming-the-coverage-of-africa-9078486.html|archive-date=25 September 2015|access-date=11 April 2024|website=The Independent|language=en}}</ref><ref>[https://.modernghana.com/amp/news/199900/komla-dumor-buries-mum.html www.modernghana.com/amp/news/199900/komla-dumor-buries-mum.html]</ref>
Mawuena's mayili polo o yaba, [[Philip Gbeho]], n daa nyɛ ŋun daa nam [[National Anthem of Ghana]] , ka daa lahi nyɛ yila polo karimba n be shikuru yuli booni [[Achimota Secondary Schoo|Achimota School]]. O bayili polo o yabidoo, Michael Dumor, nyɛla ŋun daa ŋmɛri silimiin goonje n be Catholic Education Project din daa be [[Volta Region]] ka daa pili yuma 1930s ni la .<ref name="auto">{{Cite web|title=Biography {{!}} Komla Dumor Foundation|url=http://komladumorfoundation.org/biography/|url-status=live|archive-url=https://web.archive.org/web/20180403182207/http://komladumorfoundation.org/biography/|archive-date=3 April 2018|access-date=3 April 2018|website=komladumorfoundation.org|language=en-US}}</ref> O ŋahibi n nyɛ Ghanaian diplomat Victor Gbeho .
Mawuena n daa nyɛ bɛ bihi ata puuni bikpem sani, ka o tizo nim maa nyɛ Komba Afeke Dumo ŋun daa kani la ka daa tumdi tiri BBC la, ni Dr Korshie Dumor, ŋun daa nyɛ internal medicine specialist mini nephrologist based n be tingban'ni yuli booni [[United States]] ni .<ref name="auto" />
Mawuena Trebarh nyɛla ŋun daa naagi shikuru yuli booni [[University of Jos]] n be Plateau State yaɣili, din be Nigeria tingbanni la .<ref>{{Cite web|title=Mawuena Trebarh dazzles on Personality profile - MyJoyOnline.com|url=http://www.myjoyonline.com/entertainment/2016/January-28th/mawuena-trebarh-dazzles-on-personality-profile.php|url-status=live|archive-url=https://web.archive.org/web/20180403112627/http://www.myjoyonline.com/entertainment/2016/January-28th/mawuena-trebarh-dazzles-on-personality-profile.php|archive-date=3 April 2018|access-date=3 April 2018|website=www.myjoyonline.com}}</ref> <ref name="Ansong 20182">{{Cite web|last=Ansong|first=Francis|title=MAWUENA TREBARH, CEO OF GIPC - Ghana Embassy, Paris|url=http://www.paris.embassy.gov.gh/index.php/stories/25-embassy-news/109-mawuena-trebarh,-ceo-of-gipc.html|url-status=live|archive-url=https://web.archive.org/web/20180618125643/http://www.paris.embassy.gov.gh/index.php/stories/25-embassy-news/109-mawuena-trebarh,-ceo-of-gipc.html|archive-date=18 June 2018|access-date=18 June 2018|website=www.paris.embassy.gov.gh|language=en-gb}}</ref>
== Piligu biɛhigu mini shikuru baŋsim ==
Mawuena Trebarh nyɛla bɛ ni daa dɔɣi so Ghana ka o chaŋ shikuru (university) din be Nigeria.<ref>{{Cite web|title=Mawuena Trebarh dazzles on Personality profile - MyJoyOnline.com|url=http://www.myjoyonline.com/entertainment/2016/January-28th/mawuena-trebarh-dazzles-on-personality-profile.php|access-date=18 June 2018|website=www.myjoyonline.com|archiveurl=https://web.archive.org/web/20180403112627/http://www.myjoyonline.com/entertainment/2016/January-28th/mawuena-trebarh-dazzles-on-personality-profile.php|archivedate=3 April 2018}}</ref> O ba, Ernest Dumor, nyɛla karachi kuro ŋun daa bɔhim lɛbiginsim tuma, "Electoral Commissioner" kuro zaŋti National Identification Authority.<ref>{{Cite web|last=Foundation|first=Komla Dumor Memorial|title=Komla Dumor Memorial Foundation: Prof. Ernest Kwaku Dumor|url=https://komladumorfoundation.org/founder-and-initiators/78/prof-ernest-kwaku-dumor-|url-status=live|archive-url=https://web.archive.org/web/20231003080111/https://komladumorfoundation.org/founder-and-initiators/78/prof-ernest-kwaku-dumor-|archive-date=3 October 2023|access-date=12 April 2024|website=komladumorfoundation.org|language=en}}</ref><ref>{{Cite web|date=12 April 2024|title=Mawuena Trebarh: Family to issue statement on her death - MyJoyOnline|url=https://www.myjoyonline.com/mawuena-trebarh-family-to-issue-statement-on-her-death/|url-status=live|archive-url=https://web.archive.org/web/20240412154341/https://www.myjoyonline.com/mawuena-trebarh-family-to-issue-statement-on-her-death/|archive-date=12 April 2024|access-date=12 April 2024|website=www.myjoyonline.com|language=en-US}}</ref>O ma, Cecilia Dumor, ŋun daa kpi yuuni 2008, daa nyɛla ŋun lɛri niriba baŋsim ka sabiri bukunima.<ref>{{Cite web|date=22 January 2014|title=Komla Dumor: Respected and admired radio and television presenter who|url=https://www.independent.co.uk/news/obituaries/komla-dumor-respected-and-admired-radio-and-television-presenter-who-played-a-leading-role-in-transforming-the-coverage-of-africa-9078486.html|url-status=live|archive-url=https://web.archive.org/web/20150925112714/http://www.independent.co.uk/news/obituaries/komla-dumor-respected-and-admired-radio-and-television-presenter-who-played-a-leading-role-in-transforming-the-coverage-of-africa-9078486.html|archive-date=25 September 2015|access-date=11 April 2024|website=The Independent|language=en}}</ref><ref>[https://.modernghana.com/amp/news/199900/komla-dumor-buries-mum.html www.modernghana.com/amp/news/199900/komla-dumor-buries-mum.html]</ref>
Mawuena yabdoo ŋun yina o ba' yili, [[Philip Gbeho]], n daa nyɛ ŋun yihi [[National Anthem of Ghana]] mini Achimota School yila na. O yab'doo ŋun yina o ba yili, Michael Dumor, n daa nyɛ ŋun pili Catholic shikuruiti mebu yɛltɔɣa din be [[Volta Region]] la na ,yuuni 1930s.<ref name="auto">{{Cite web|title=Biography {{!}} Komla Dumor Foundation|url=http://komladumorfoundation.org/biography/|url-status=live|archive-url=https://web.archive.org/web/20180403182207/http://komladumorfoundation.org/biography/|archive-date=3 April 2018|access-date=3 April 2018|website=komladumorfoundation.org|language=en-US}}</ref> O ŋahiba nyɛla Ghana nira ŋun kpaŋsiri biɛhigu niriba sunsuuni, Victor Gbeho.
Mawuena n daa nyɛ kpɛm bihi ata ni, ka o tizo bihi nyɛ Komla Afeke Dumor ŋun tumdi BBC ni Dr Korshie Dumor la, ni ŋun tum di dɔɣitiɛ tuma [[United States]] tingbanni maa.<ref name="auto" />
Mawuena Trebarh daa nyɛla ŋun siɣisi shikuru bɔhimbu [[University of Jos]] din be Plateau state, Nigeria,<ref>{{Cite web|title=Mawuena Trebarh dazzles on Personality profile - MyJoyOnline.com|url=http://www.myjoyonline.com/entertainment/2016/January-28th/mawuena-trebarh-dazzles-on-personality-profile.php|url-status=live|archive-url=https://web.archive.org/web/20180403112627/http://www.myjoyonline.com/entertainment/2016/January-28th/mawuena-trebarh-dazzles-on-personality-profile.php|archive-date=3 April 2018|access-date=3 April 2018|website=www.myjoyonline.com}}</ref> Ka daa deei shɛhira gbaŋ din nyɛ "Bachelor of Science degree in Geology and Mining" Anashaara goli [[September]] yuuni 1996. O daa ti lahi bɔhim "MBA Management puuni n ti pahi Strategic Planning" shikuru yuli booni McCallum Graduate School of Business, Bentley College din be Waltham, Massachusetts, yuuni 2002.<ref name="Ansong 2018">{{Cite web|last=Ansong|first=Francis|title=MAWUENA TREBARH, CEO OF GIPC - Ghana Embassy, Paris|url=http://www.paris.embassy.gov.gh/index.php/stories/25-embassy-news/109-mawuena-trebarh,-ceo-of-gipc.html|url-status=live|archive-url=https://web.archive.org/web/20180618125643/http://www.paris.embassy.gov.gh/index.php/stories/25-embassy-news/109-mawuena-trebarh,-ceo-of-gipc.html|archive-date=18 June 2018|access-date=18 June 2018|website=www.paris.embassy.gov.gh|language=en-gb}}</ref>
== Tuma ==
=== 2020 NDC Campaign ===
Yuuni 2020, Trebarh ka bɛ daa zaŋ "deputy spokesperson" zaŋti John Mahama mini National Democratic Congress (NDC) piibu-piibu zonzongili yɛltɔɣa ni yuuni 2020.<ref>{{Cite web|date=3 July 2020|title=What you need to know about the 3 spokespersons for NDC's Election 2020 Campaign|url=https://www.ghanaweb.com/GhanaHomePage/NewsArchive/What-you-need-to-know-about-the-3-spokespersons-for-NDC-s-Election-2020-Campaign-997852|url-status=live|archive-url=https://web.archive.org/web/20200803184434/https://www.ghanaweb.com/GhanaHomePage/NewsArchive/What-you-need-to-know-about-the-3-spokespersons-for-NDC-s-Election-2020-Campaign-997852|archive-date=3 August 2020|access-date=6 December 2020|website=www.ghanaweb.com|language=en}}</ref> Ŋuna n daa nyɛ ŋun diri alizama mini "Head of
communications" zaŋti tiŋgbani zuɣulana paa [[Jane Naana Opoku-Agyemang]].<ref>{{Cite web|title=Naana is a great person - Mahama|url=https://www.myjoyonline.com/news/politics/naana-is-a-great-person-mahama/|url-status=live|archive-url=https://web.archive.org/web/20201027132609/https://www.myjoyonline.com/news/politics/naana-is-a-great-person-mahama/|archive-date=27 October 2020|access-date=6 December 2020|website=MyJoyOnline.com|language=en-US}}</ref><ref>{{Cite web|date=26 July 2020|title=Late President Mills' family calls on Prof. Naana Jane Opoku-Agyemang|url=https://www.graphic.com.gh/news/politics/late-president-mills-family-calls-on-prof-naana-jane-opoku-agyemang.html|url-status=live|archive-url=https://web.archive.org/web/20200921030054/https://www.graphic.com.gh/news/politics/late-president-mills-family-calls-on-prof-naana-jane-opoku-agyemang.html|archive-date=21 September 2020|access-date=6 December 2020|website=Graphic Online|language=en-gb}}</ref><ref>{{Cite web|date=5 August 2020|title=Thanksgiving service held for NDC running mate|url=https://www.ghanaiantimes.com.gh/thanksgiving-service-held-for-ndc-running-mate/|url-status=live|archive-url=https://web.archive.org/web/20200924082033/https://www.ghanaiantimes.com.gh/thanksgiving-service-held-for-ndc-running-mate/|archive-date=24 September 2020|access-date=6 December 2020|website=Ghanaian Times|language=en}}</ref>
=== Inspire Africa Consult ===
O ni daa nyɛ Dareta ŋun pili "Chief Business Strategist of Inspire Africa Consult," Trebarh n daa kuli nyɛ ŋun be di nimmohi ni.<ref name="Mawuena Trebarh LinkedIn Profile">{{Cite web|title=Mawuena Trebarh LinkedIn Profile|url=https://www.linkedin.com/in/mawuena-trebarh-63640b4b/|website=LinkedIn}}</ref>
=== GIPC ===
Trebarh n daa nyɛ tuuli paɣa so bɛ ni piigi Chief Executive Officer n-zaŋ ti "Ghana Investment Promotion Centre" (GIPC),<ref>{{Cite news|date=21 January 2013|title=Ms Mawuena Dumor Trebah To Head Investment Centre|language=en-US|work=News Ghana|url=https://www.newsghana.com.gh/ms-mawuena-dumor-trebah-to-head-investment-centre/|url-status=live|access-date=3 April 2018|archive-url=https://web.archive.org/web/20180618103957/https://www.newsghana.com.gh/ms-mawuena-dumor-trebah-to-head-investment-centre/|archive-date=18 June 2018}}</ref><ref>{{Cite news|last=Mensah|first=Benjamin|title=Ghana needs to diversify investment interests- Mrs Trebah|url=http://ghananewsagency.org/economics/ghana-needs-to-diversify-investment-interests-mrs-trebah-60074|url-status=live|access-date=18 June 2018|archive-url=https://web.archive.org/web/20180618125616/http://ghananewsagency.org/economics/ghana-needs-to-diversify-investment-interests-mrs-trebah-60074|archive-date=18 June 2018}}</ref> beni din gbaai Silimin goli [[April]] yuuni 2013 zaŋ chaŋ Silimin goli January yuuni 2017, ka o daa nyɛ ŋun sɔŋdi ka bɛ kuri liɣiri niŋdi tiŋgbani maa ni.<ref>{{Citation|last=Mawuena Trebarh|title=Mawuena Trebarh On Translating Investment Into Development|date=24 October 2017|url=https://www.youtube.com/watch?v=gNMJygYnjdc|archive-url=https://web.archive.org/web/20240412024808/https://www.youtube.com/watch?v=gNMJygYnjdc|access-date=3 April 2018|archive-date=12 April 2024|url-status=live}}</ref> O ni daa nyɛ CEO, "foreign direct investment" din liɣiri sɔŋsim kalinli yiɣisi US$1.12 biliyɔŋ n daa kpe ni yuuni 2015 tuuli pirigili ni,ka di wuhi ni daa ʒi pahibu din gari 1000% ni na yuuni 2014. O ni daa nyɛ CEO, Mawuena daa duhi di liɣiri zuɣusaa yi GHS 7.9 miliyɔŋ (kamani. USD $700,000) zaŋ chaŋ GHS 18.1 miliyɔŋ (kamani. USD $1.5 miliyɔŋ) chira pihita ni ayɔbu sunsuuni, ka di zani ti pahi din paai kamani 230%.<ref>{{Citation|last=Mawuena Trebarh|title=Business Today on Citi FM: Mawuena Trebarh - Part 1|date=20 September 2017|url=https://www.youtube.com/watch?time_continue=76&v=hguPajUZDng|archive-url=https://web.archive.org/web/20240412024829/https://www.youtube.com/watch?time_continue=76&v=hguPajUZDng|access-date=3 April 2018|archive-date=12 April 2024|url-status=live}}</ref>
=== Scancom (MTN) ===
Bini din gbaai yuuni 2007 zaŋ chaŋ yuuni 2011, Trebarh daa gbubila kpamli din nyɛ Corporate Services Executive, MTN Ghana, luɣ'shɛli o ni daa lihiri lahabaya wuligibu zuɣu, gɔmnanti mini yaɣa din pahi, MTN Ghana Foundation, adalichi yɛltɔɣa, ni kompini tuma. Lala tuma ŋɔ ni, ŋuna n daa nyɛ ŋun diri alizama n-tiri kompini maa nima ka lahi kpaŋsiri biɛhigu maligu yaɣa.<ref>{{Cite news|title=MTN committed to helping bring|work=Ghana News Agency|url=http://www.ghananewsagency.org/economics/mtn-committed-to-helping-bring-superior-value-to-economy-mawuena-dumor-6117|url-status=live|access-date=3 April 2018|archive-url=https://web.archive.org/web/20180403173502/http://www.ghananewsagency.org/economics/mtn-committed-to-helping-bring-superior-value-to-economy-mawuena-dumor-6117|archive-date=3 April 2018}}</ref>
=== Newmont ===
Bini din gbaai yuuni 2003 azaŋ chaŋ yuuni 2007, Trebarh n daa nyɛ "Manager of Communications" zaŋti Newmont Ghana Ltd. <ref name="Mawuena Trebarh LinkedIn Profile2">{{Cite web|title=Mawuena Trebarh LinkedIn Profile|url=https://www.linkedin.com/in/mawuena-trebarh-63640b4b/|website=LinkedIn}}</ref>
O daa lahi nyɛla ŋu kpaŋsiri Ghana yu' viɛlli o daa alizama dibu ni di bahi bahindi daabiligu sheei mini lahabaya wuligibu ni.<ref>{{Cite news|title=Newmont pays 1.417 million dollar Royalty|work=Ghana News Agency|url=http://www.ghananewsagency.org/economics/newmont-pays-1-417-million-dollar-royalty-1997|url-status=live|access-date=3 April 2018|archive-url=https://web.archive.org/web/20180403173503/http://www.ghananewsagency.org/economics/newmont-pays-1-417-million-dollar-royalty-1997|archive-date=3 April 2018}}</ref>
=== Ashanti Goldfields ===
Yuuni 1996, Trebarh daa piligi o tuma Ashanti Goldfields Company Ltd, ka divnyɛla ŋuni n-daa nya paɣa tuuli ŋun nya "exploration geologist". Lala saha maa, o daa buɣisi ya ka piligi tiŋgbani gbibu tuma din daa nyɛ o ni dobba pia ni anu zaŋ chani pishi ka bɛ be tiŋgbani ni gbira.<ref name="Ansong 2018" />
Bɛ daa boli o Resource Evaluation Department, ka o ti sɔŋsi ka bɛ daa bo tabibi salima soŋbu shee Ghana, Guinea, Tanzania, Zimbabwe ni Burkina Faso. Lala tuma ŋɔ ni, o daa vihi vihigu ka zahim tiŋgbani gbibu din wuhi salim kuɣa timsim kamani miliyɔŋ pihinii ni chɛnji beni ka di daa nyɛ $300/oz. Yuma ayi zuɣu yɛltɔɣa n-daa wuhi shɛm maa.
Trebarh daa lahi nyɛla Investor Relations Officer zaŋbm-ti Ashanti Goldfields, ka o tuma n-daa nyɛ buɣisibu mini daabiligu yɛligibu so'chibsi pahibu, n-nya ŋun za tuma mini tiŋduya nim sunsuuni diri daabiligu ni Goldman Sachs, Merrill Lynch, CIBC, ni ban pahi. O daa lahi nyɛla ŋun yuuni tiŋduya nim fiila be niŋsim zaŋ kpa bɛ mɔlo din yirina, ka tiriti wuhiri din tu ni bɛ niŋ shɛm yɛltɔɣa din yiri kpa o daguli polo,hankali pahibu zaŋ nti yɛltɔɣa din kani na.
== Maŋmaŋa biɛhigu ==
Mawuena daa nyɛla Divine Trebarh,<ref>{{Cite web|title=Mawuena Trebah Mawuena Trebah - I Met My Husband by Divine Intervention|url=https://www.modernghana.com/news/361197/mawuena-trebahmawuena-trebah-i-met-my-husband-by-divine.html|url-status=live|archive-url=https://web.archive.org/web/20240412024716/https://www.modernghana.com/news/361197/mawuena-trebahmawuena-trebah-i-met-my-husband-by-divine.html|archive-date=12 April 2024|access-date=11 April 2024}}</ref>Linjima tɔbu tuhira ŋun daa be Ghana Armed Forces, ka bɛ mali bipuɣinga, Katherine Joy.<ref>{{Cite news|last=Online|first=Peace FM|title=Mawuena Dumor Gets Hooked|url=http://www.peacefmonline.com/pages/showbiz/news/201002/38572.php|url-status=live|access-date=3 April 2018|archive-url=https://web.archive.org/web/20180403173439/http://www.peacefmonline.com/pages/showbiz/news/201002/38572.php|archive-date=3 April 2018}}</ref><ref>{{Cite web|title=Mawuena Adzo Trebarh {{!}} Who's Who in Ghana|url=https://whoswhoghana.app/power-ladies/mawuena-adzo-trebarh/|url-status=live|archive-url=https://web.archive.org/web/20230801041019/https://whoswhoghana.app/power-ladies/mawuena-adzo-trebarh/|archive-date=1 August 2023|access-date=10 September 2023|website=whoswhoghana.app|language=en}}</ref>O daa bɔri ni o ʒi taɣibunima na Ghana ka lahi kpaŋsi paɣaba tuma.<ref>{{Cite news|title=Mawuena Trebarh calls for women participation in media|url=http://www.ghananewsagency.org/social/mawuena-trebarh-calls-for-women-participation-in-media-119619|url-status=live|access-date=18 June 2018|archive-url=https://web.archive.org/web/20180618102411/http://www.ghananewsagency.org/social/mawuena-trebarh-calls-for-women-participation-in-media-119619|archive-date=18 June 2018}}</ref><ref>{{Cite web|date=15 July 2017|title=Rate of women participation in media activities in Ghana, low – Mawuena Trebarh {{!}} News Ghana|url=https://www.newsghana.com.gh/rate-of-women-participation-in-media-activities-in-ghana-low-mawuena-trebarh/|url-status=live|archive-url=https://web.archive.org/web/20180618125604/https://www.newsghana.com.gh/rate-of-women-participation-in-media-activities-in-ghana-low-mawuena-trebarh/|archive-date=18 June 2018|access-date=18 June 2018|website=www.newsghana.com.gh|language=en-US}}</ref><ref>{{Cite web|date=28 October 2014|title=Mawuena Trebarh is head of GIPC? {{!}} News Ghana|url=https://www.newsghana.com.gh/mawuena-trebarh-is-head-of-gipc/|url-status=live|archive-url=https://web.archive.org/web/20180618125703/https://www.newsghana.com.gh/mawuena-trebarh-is-head-of-gipc/|archive-date=18 June 2018|access-date=18 June 2018|website=News Ghana|language=en-US}}</ref><ref>{{Cite web|title=Female leaders urged to be results-oriented {{!}}|url=http://vibeghana.com/2014/03/09/female-leaders-urged-to-be-results-oriented/|url-status=live|archive-url=https://web.archive.org/web/20180618102549/http://vibeghana.com/2014/03/09/female-leaders-urged-to-be-results-oriented/|archive-date=18 June 2018|access-date=18 June 2018|website=vibeghana.com|language=en-US}}</ref><ref>{{Cite web|date=2024-06-29|title=Mawuena Dumor Trebarh laid to rest [Photos]|url=https://citinewsroom.com/2024/06/mawuena-dumor-trebarh-laid-to-rest-photos/|access-date=2025-06-16|language=en-US}}</ref>
Mawuena Trebarh daa kpila Anashaara goli April biɛɣu pia dali yuuni 2024, sahashɛli o ni daa paai yuun pihinu ni ayi. Ka bɛ daa sɔɣi o asibiri silimin goli June biɛɣu pihita yin'ka, Holy Spirit Cathedral din be Adabraka la, Accra.<ref name=":0">{{Cite web|date=11 April 2024|title=Sister of late Komla Dumor, Mawuena Trebarh is dead|url=https://www.ghanaweb.com/GhanaHomePage/NewsArchive/Sister-of-late-Komla-Dumor-Mawuena-Trebarh-is-dead-1925628|url-status=live|archive-url=https://web.archive.org/web/20240412024716/https://www.ghanaweb.com/GhanaHomePage/NewsArchive/Sister-of-late-Komla-Dumor-Mawuena-Trebarh-is-dead-1925628|archive-date=12 April 2024|access-date=11 April 2024|website=GhanaWeb|language=en}}</ref><ref name=":1">{{Cite web|date=11 April 2024|title=Former CEO of GIPC Mawuena Trebah passes on|url=https://citinewsroom.com/2024/04/former-ceo-of-gipc-mawuena-trebah-passes-on/|url-status=live|archive-url=https://web.archive.org/web/20240412024916/https://citinewsroom.com/2024/04/former-ceo-of-gipc-mawuena-trebah-passes-on/|archive-date=12 April 2024|access-date=11 April 2024|website=Citinewsroom - Comprehensive News in Ghana|language=en-US}}</ref><ref>{{Cite web|date=12 April 2024|title=Mrs Mawuena Trebarh (nee Dumor) - MyJoyOnline|url=https://www.myjoyonline.com/mrs-mawuena-trebarh-nee-dumor/|url-status=live|archive-url=https://web.archive.org/web/20240412154312/https://www.myjoyonline.com/mrs-mawuena-trebarh-nee-dumor/|archive-date=12 April 2024|access-date=12 April 2024|website=www.myjoyonline.com|language=en-US}}</ref><ref>{{Cite web|date=12 April 2024|title=Official death statement from Mawuena Trebarh's family|url=https://www.ghanaweb.com/GhanaHomePage/NewsArchive/Official-death-statement-from-Mawuena-Trebarh-s-family-1925766|url-status=live|archive-url=https://web.archive.org/web/20240412155927/https://www.ghanaweb.com/GhanaHomePage/NewsArchive/Official-death-statement-from-Mawuena-Trebarh-s-family-1925766|archive-date=12 April 2024|access-date=12 April 2024|website=GhanaWeb|language=en}}</ref>
== Kpaŋmaŋ pina mini nin tiɣibɔ ==
Mawuena daa di pina pam kamani:
* Millennium Leadership Forum pini din nyɛ kpaŋmaŋa zaŋ chaŋ daabiligu vihigu puuni n ti pahi agro-processing
* National Youth Role Model pini din wuhi ni o nyɛla bipɔla kpɛma talahi nyɛ bipɔla maa nini ni kpa' so.<ref>{{Cite web|title=Mawuena Adzo Trebarh {{!}} Who's Who in Ghana|url=https://whoswhoghana.app/power-ladies/mawuena-adzo-trebarh/|url-status=live|archive-url=https://web.archive.org/web/20230801041019/https://whoswhoghana.app/power-ladies/mawuena-adzo-trebarh/|archive-date=1 August 2023|access-date=11 September 2023|website=whoswhoghana.app|language=en}}</ref>
== Kundivihira ==
{{Reflist}}
[Pubu:Ghana]]
[[Pubu:Lahabaya zaa]]
[[Pubu:Tamale]]
[[Pubu:Northern region]]
== External links ==
* [http://www.gipcghana.com Ghana Investment Promotion Center]
* [https://www.movenpick.com/en/africa/ghana/accra/moevenpick-ambassador-hotel-accra/overview/?gclid=Cj0KCQjwqYfWBRDPARIsABjQRYy2G4JErTrzXS1ZIEyWNKkt9f_Cclc1JHN8mn77TUlDXU1rrhJV5swaAtxCEALw_wcB&gclsrc=aw.ds Movenpick Ambassador Hotel Ghana]
* [http://inspireafricaconsult.com Inspire Africa Consult]
{{Reflist}}
[[Pubu: Lahabaya zaa]]
[[Pubu:Ninsala ŋun lahi ka o nyevuli ni]]
[[Pubu:Daabihi]]
[[Pubu:Ghana dolo dolo niraba]]
[[Pubu:Paɣaba]]
[[Pubu:Paɣa]]
nsidtmlgkl8p76br7bklc1auum5f8gf
115855
115854
2025-06-19T22:30:12Z
Phasy GH
5787
Translated a word
115855
wikitext
text/x-wiki
{{Bio}}
'''Mawuena Adzo Trebarh''' (née '''Dumor'''; bɛ dɔɣi o la silimiin-goli April biɛɣu pia ni ayi dali , yuuni 1971 – ka o kani silimiin-goli April biɛɣu pia dali, yuuni 2024) o nyɛla ŋun daa nyɛ [[Ghana]] daabia ŋun daa gbubi kpamli, n-nyɛ ŋun kpɛhiri ariziki daabilim puuni, ka lahi nyɛ tiŋgbani baŋda. Trebarh n daa nyɛ tuuli paɣa so bɛ ni daa piigi ka o leegi kpema n-ti tuma duu yuli booni Ghana Investment Promotion Centre ka bɛ ŋmaali jia bɔlli ni ( GIPC) la, ka nyɛ ŋun daa gbubi li bin din gbaagi yuuni 2013 ni hali ni, yuuni 2017 ni, ka daa bi zani ni ka daa lahi leegi tuuli bipuɣingi ŋun daa nyɛ tiŋgbani baŋdi ŋun vihiri tiŋgbani buni zuɣu sɔɣsinli ni, ka lahi bɛ bidib'kpɛma tuhi'pia(10,000) ban tumdi ''[[Ashanti Region]]'' tiŋgbani buni-yihibu shee la puuni.<ref>{{Cite news|date=13 December 2016|title=PEOPLE CHANGING THE FACE OF AFRICA – MAWUENA TREBARH, CEO OF GIPC {{!}} Pleasures Magazine|language=en-US|work=Pleasures Magazine|url=http://pleasuresmagazine.com.ng/2016/12/people-changing-the-face-of-africa-mawuena-trebarh-ceo-of-gipc/|url-status=live|access-date=18 June 2018|archive-url=https://web.archive.org/web/20200119121909/http://pleasuresmagazine.com.ng/2016/12/people-changing-the-face-of-africa-mawuena-trebarh-ceo-of-gipc/|archive-date=19 January 2020}}</ref>
Ŋuni n-daa lahi nyɛ tuuli bipuɣingi ŋun daa leegi kpamshɛli silimiingi ni mi ni Board Chair la, n ti Movenpick Ambassador Hotel Ghana. Trebah nyɛla ŋun daa tumdi ʒingama zuɣu yili nim mini gominanti tuma yaɣa nim sani .<ref>{{Cite web|date=2 November 2021|title=Mövenpick Ambassador Hotel Accra celebrates 10 years of success with its dedicated team members and partners|url=https://citinewsroom.com/2021/11/movenpick-ambassador-hotel-accra-celebrates-10-years-of-success-with-its-dedicated-team-members-and-partners/|url-status=live|archive-url=https://web.archive.org/web/20230708204725/https://citinewsroom.com/2021/11/movenpick-ambassador-hotel-accra-celebrates-10-years-of-success-with-its-dedicated-team-members-and-partners/|archive-date=8 July 2023|access-date=11 September 2023|website=Citinewsroom - Comprehensive News in Ghana|language=en-US}}</ref>
== O Pilli biɛhigu mini o shikuru chandi ==
Mawuena Trebarh nyɛla bɛ ni daa dɔɣi so Ghana ka o chaŋ yunivɛsiti shikuru [[Nigeria]] tingban ni .<ref>{{Cite web|title=Mawuena Trebarh dazzles on Personality profile - MyJoyOnline.com|url=http://www.myjoyonline.com/entertainment/2016/January-28th/mawuena-trebarh-dazzles-on-personality-profile.php|access-date=18 June 2018|website=www.myjoyonline.com|archiveurl=https://web.archive.org/web/20180403112627/http://www.myjoyonline.com/entertainment/2016/January-28th/mawuena-trebarh-dazzles-on-personality-profile.php|archivedate=3 April 2018}}</ref> O ba , Ernest Dumor, nyɛla ŋun nyɛ silimiingi ni mi shɛli ni sociology and development studies purofɛsa kuro , ni Electoral Commissioner kuro, n ti pahi founding executive secretary ni ŋun tiri saɣisigu National Identification Authority puuni .<ref>{{Cite web|last=Foundation|first=Komla Dumor Memorial|title=Komla Dumor Memorial Foundation: Prof. Ernest Kwaku Dumor|url=https://komladumorfoundation.org/founder-and-initiators/78/prof-ernest-kwaku-dumor-|url-status=live|archive-url=https://web.archive.org/web/20231003080111/https://komladumorfoundation.org/founder-and-initiators/78/prof-ernest-kwaku-dumor-|archive-date=3 October 2023|access-date=12 April 2024|website=komladumorfoundation.org|language=en}}</ref><ref>{{Cite web|date=12 April 2024|title=Mawuena Trebarh: Family to issue statement on her death - MyJoyOnline|url=https://www.myjoyonline.com/mawuena-trebarh-family-to-issue-statement-on-her-death/|url-status=live|archive-url=https://web.archive.org/web/20240412154341/https://www.myjoyonline.com/mawuena-trebarh-family-to-issue-statement-on-her-death/|archive-date=12 April 2024|access-date=12 April 2024|website=www.myjoyonline.com|language=en-US}}</ref> O ma , Cecilia Dumor, ŋun daa kani yuuni 2008 ni la , daa nyɛla karimma mini sabisabira n ti pahi ŋun nyɛ publisher n ti Secondi shikuru buku karimda .<ref>{{Cite web|date=22 January 2014|title=Komla Dumor: Respected and admired radio and television presenter who|url=https://www.independent.co.uk/news/obituaries/komla-dumor-respected-and-admired-radio-and-television-presenter-who-played-a-leading-role-in-transforming-the-coverage-of-africa-9078486.html|url-status=live|archive-url=https://web.archive.org/web/20150925112714/http://www.independent.co.uk/news/obituaries/komla-dumor-respected-and-admired-radio-and-television-presenter-who-played-a-leading-role-in-transforming-the-coverage-of-africa-9078486.html|archive-date=25 September 2015|access-date=11 April 2024|website=The Independent|language=en}}</ref><ref>[https://.modernghana.com/amp/news/199900/komla-dumor-buries-mum.html www.modernghana.com/amp/news/199900/komla-dumor-buries-mum.html]</ref>
Mawuena's mayili polo o yaba, [[Philip Gbeho]], n daa nyɛ ŋun daa nam [[National Anthem of Ghana]] , ka daa lahi nyɛ yila polo karimba n be shikuru yuli booni [[Achimota Secondary Schoo|Achimota School]]. O bayili polo o yabidoo, Michael Dumor, nyɛla ŋun daa ŋmɛri silimiin goonje n be Catholic Education Project din daa be [[Volta Region]] ka daa pili yuma 1930s ni la .<ref name="auto">{{Cite web|title=Biography {{!}} Komla Dumor Foundation|url=http://komladumorfoundation.org/biography/|url-status=live|archive-url=https://web.archive.org/web/20180403182207/http://komladumorfoundation.org/biography/|archive-date=3 April 2018|access-date=3 April 2018|website=komladumorfoundation.org|language=en-US}}</ref> O ŋahibi n nyɛ Ghanaian diplomat Victor Gbeho .
Mawuena n daa nyɛ bɛ bihi ata puuni bikpem sani, ka o tizo nim maa nyɛ Komba Afeke Dumo ŋun daa kani la ka daa tumdi tiri BBC la, ni Dr Korshie Dumor, ŋun daa nyɛ internal medicine specialist mini nephrologist based n be tingban'ni yuli booni [[United States]] ni .<ref name="auto" />
Mawuena Trebarh nyɛla ŋun daa naagi shikuru yuli booni [[University of Jos]] n be Plateau State yaɣili, din be Nigeria tingbanni la .<ref>{{Cite web|title=Mawuena Trebarh dazzles on Personality profile - MyJoyOnline.com|url=http://www.myjoyonline.com/entertainment/2016/January-28th/mawuena-trebarh-dazzles-on-personality-profile.php|url-status=live|archive-url=https://web.archive.org/web/20180403112627/http://www.myjoyonline.com/entertainment/2016/January-28th/mawuena-trebarh-dazzles-on-personality-profile.php|archive-date=3 April 2018|access-date=3 April 2018|website=www.myjoyonline.com}}</ref> <ref name="Ansong 20182">{{Cite web|last=Ansong|first=Francis|title=MAWUENA TREBARH, CEO OF GIPC - Ghana Embassy, Paris|url=http://www.paris.embassy.gov.gh/index.php/stories/25-embassy-news/109-mawuena-trebarh,-ceo-of-gipc.html|url-status=live|archive-url=https://web.archive.org/web/20180618125643/http://www.paris.embassy.gov.gh/index.php/stories/25-embassy-news/109-mawuena-trebarh,-ceo-of-gipc.html|archive-date=18 June 2018|access-date=18 June 2018|website=www.paris.embassy.gov.gh|language=en-gb}}</ref>
== Piligu biɛhigu mini shikuru baŋsim ==
Mawuena Trebarh nyɛla bɛ ni daa dɔɣi so Ghana ka o chaŋ shikuru (university) din be Nigeria.<ref>{{Cite web|title=Mawuena Trebarh dazzles on Personality profile - MyJoyOnline.com|url=http://www.myjoyonline.com/entertainment/2016/January-28th/mawuena-trebarh-dazzles-on-personality-profile.php|access-date=18 June 2018|website=www.myjoyonline.com|archiveurl=https://web.archive.org/web/20180403112627/http://www.myjoyonline.com/entertainment/2016/January-28th/mawuena-trebarh-dazzles-on-personality-profile.php|archivedate=3 April 2018}}</ref> O ba, Ernest Dumor, nyɛla karachi kuro ŋun daa bɔhim lɛbiginsim tuma, "Electoral Commissioner" kuro zaŋti National Identification Authority.<ref>{{Cite web|last=Foundation|first=Komla Dumor Memorial|title=Komla Dumor Memorial Foundation: Prof. Ernest Kwaku Dumor|url=https://komladumorfoundation.org/founder-and-initiators/78/prof-ernest-kwaku-dumor-|url-status=live|archive-url=https://web.archive.org/web/20231003080111/https://komladumorfoundation.org/founder-and-initiators/78/prof-ernest-kwaku-dumor-|archive-date=3 October 2023|access-date=12 April 2024|website=komladumorfoundation.org|language=en}}</ref><ref>{{Cite web|date=12 April 2024|title=Mawuena Trebarh: Family to issue statement on her death - MyJoyOnline|url=https://www.myjoyonline.com/mawuena-trebarh-family-to-issue-statement-on-her-death/|url-status=live|archive-url=https://web.archive.org/web/20240412154341/https://www.myjoyonline.com/mawuena-trebarh-family-to-issue-statement-on-her-death/|archive-date=12 April 2024|access-date=12 April 2024|website=www.myjoyonline.com|language=en-US}}</ref>O ma, Cecilia Dumor, ŋun daa kpi yuuni 2008, daa nyɛla ŋun lɛri niriba baŋsim ka sabiri bukunima.<ref>{{Cite web|date=22 January 2014|title=Komla Dumor: Respected and admired radio and television presenter who|url=https://www.independent.co.uk/news/obituaries/komla-dumor-respected-and-admired-radio-and-television-presenter-who-played-a-leading-role-in-transforming-the-coverage-of-africa-9078486.html|url-status=live|archive-url=https://web.archive.org/web/20150925112714/http://www.independent.co.uk/news/obituaries/komla-dumor-respected-and-admired-radio-and-television-presenter-who-played-a-leading-role-in-transforming-the-coverage-of-africa-9078486.html|archive-date=25 September 2015|access-date=11 April 2024|website=The Independent|language=en}}</ref><ref>[https://.modernghana.com/amp/news/199900/komla-dumor-buries-mum.html www.modernghana.com/amp/news/199900/komla-dumor-buries-mum.html]</ref>
Mawuena yabdoo ŋun yina o ba' yili, [[Philip Gbeho]], n daa nyɛ ŋun yihi [[National Anthem of Ghana]] mini Achimota School yila na. O yab'doo ŋun yina o ba yili, Michael Dumor, n daa nyɛ ŋun pili Catholic shikuruiti mebu yɛltɔɣa din be [[Volta Region]] la na ,yuuni 1930s.<ref name="auto">{{Cite web|title=Biography {{!}} Komla Dumor Foundation|url=http://komladumorfoundation.org/biography/|url-status=live|archive-url=https://web.archive.org/web/20180403182207/http://komladumorfoundation.org/biography/|archive-date=3 April 2018|access-date=3 April 2018|website=komladumorfoundation.org|language=en-US}}</ref> O ŋahiba nyɛla Ghana nira ŋun kpaŋsiri biɛhigu niriba sunsuuni, Victor Gbeho.
Mawuena n daa nyɛ kpɛm bihi ata ni, ka o tizo bihi nyɛ Komla Afeke Dumor ŋun tumdi BBC ni Dr Korshie Dumor la, ni ŋun tum di dɔɣitiɛ tuma [[United States]] tingbanni maa.<ref name="auto" />
Mawuena Trebarh daa nyɛla ŋun siɣisi shikuru bɔhimbu [[University of Jos]] din be Plateau state, Nigeria,<ref>{{Cite web|title=Mawuena Trebarh dazzles on Personality profile - MyJoyOnline.com|url=http://www.myjoyonline.com/entertainment/2016/January-28th/mawuena-trebarh-dazzles-on-personality-profile.php|url-status=live|archive-url=https://web.archive.org/web/20180403112627/http://www.myjoyonline.com/entertainment/2016/January-28th/mawuena-trebarh-dazzles-on-personality-profile.php|archive-date=3 April 2018|access-date=3 April 2018|website=www.myjoyonline.com}}</ref> Ka daa deei shɛhira gbaŋ din nyɛ "Bachelor of Science degree in Geology and Mining" Anashaara goli [[September]] yuuni 1996. O daa ti lahi bɔhim "MBA Management puuni n ti pahi Strategic Planning" shikuru yuli booni McCallum Graduate School of Business, Bentley College din be Waltham, Massachusetts, yuuni 2002.<ref name="Ansong 2018">{{Cite web|last=Ansong|first=Francis|title=MAWUENA TREBARH, CEO OF GIPC - Ghana Embassy, Paris|url=http://www.paris.embassy.gov.gh/index.php/stories/25-embassy-news/109-mawuena-trebarh,-ceo-of-gipc.html|url-status=live|archive-url=https://web.archive.org/web/20180618125643/http://www.paris.embassy.gov.gh/index.php/stories/25-embassy-news/109-mawuena-trebarh,-ceo-of-gipc.html|archive-date=18 June 2018|access-date=18 June 2018|website=www.paris.embassy.gov.gh|language=en-gb}}</ref>
== Tuma ==
=== 2020 NDC Campaign ===
Yuuni 2020, Trebarh ka bɛ daa zaŋ "deputy spokesperson" zaŋti John Mahama mini National Democratic Congress (NDC) piibu-piibu zonzongili yɛltɔɣa ni yuuni 2020.<ref>{{Cite web|date=3 July 2020|title=What you need to know about the 3 spokespersons for NDC's Election 2020 Campaign|url=https://www.ghanaweb.com/GhanaHomePage/NewsArchive/What-you-need-to-know-about-the-3-spokespersons-for-NDC-s-Election-2020-Campaign-997852|url-status=live|archive-url=https://web.archive.org/web/20200803184434/https://www.ghanaweb.com/GhanaHomePage/NewsArchive/What-you-need-to-know-about-the-3-spokespersons-for-NDC-s-Election-2020-Campaign-997852|archive-date=3 August 2020|access-date=6 December 2020|website=www.ghanaweb.com|language=en}}</ref> Ŋuna n daa nyɛ ŋun diri alizama mini "Head of
communications" zaŋti tiŋgbani zuɣulana paa [[Jane Naana Opoku-Agyemang]].<ref>{{Cite web|title=Naana is a great person - Mahama|url=https://www.myjoyonline.com/news/politics/naana-is-a-great-person-mahama/|url-status=live|archive-url=https://web.archive.org/web/20201027132609/https://www.myjoyonline.com/news/politics/naana-is-a-great-person-mahama/|archive-date=27 October 2020|access-date=6 December 2020|website=MyJoyOnline.com|language=en-US}}</ref><ref>{{Cite web|date=26 July 2020|title=Late President Mills' family calls on Prof. Naana Jane Opoku-Agyemang|url=https://www.graphic.com.gh/news/politics/late-president-mills-family-calls-on-prof-naana-jane-opoku-agyemang.html|url-status=live|archive-url=https://web.archive.org/web/20200921030054/https://www.graphic.com.gh/news/politics/late-president-mills-family-calls-on-prof-naana-jane-opoku-agyemang.html|archive-date=21 September 2020|access-date=6 December 2020|website=Graphic Online|language=en-gb}}</ref><ref>{{Cite web|date=5 August 2020|title=Thanksgiving service held for NDC running mate|url=https://www.ghanaiantimes.com.gh/thanksgiving-service-held-for-ndc-running-mate/|url-status=live|archive-url=https://web.archive.org/web/20200924082033/https://www.ghanaiantimes.com.gh/thanksgiving-service-held-for-ndc-running-mate/|archive-date=24 September 2020|access-date=6 December 2020|website=Ghanaian Times|language=en}}</ref>
=== Inspire Africa Consult ===
O ni daa nyɛ Dareta ŋun pili "Chief Business Strategist of Inspire Africa Consult," Trebarh n daa kuli nyɛ ŋun be di nimmohi ni.<ref name="Mawuena Trebarh LinkedIn Profile">{{Cite web|title=Mawuena Trebarh LinkedIn Profile|url=https://www.linkedin.com/in/mawuena-trebarh-63640b4b/|website=LinkedIn}}</ref>
=== GIPC ===
Trebarh n daa nyɛ tuuli paɣa so bɛ ni piigi Chief Executive Officer n-zaŋ ti "Ghana Investment Promotion Centre" (GIPC),<ref>{{Cite news|date=21 January 2013|title=Ms Mawuena Dumor Trebah To Head Investment Centre|language=en-US|work=News Ghana|url=https://www.newsghana.com.gh/ms-mawuena-dumor-trebah-to-head-investment-centre/|url-status=live|access-date=3 April 2018|archive-url=https://web.archive.org/web/20180618103957/https://www.newsghana.com.gh/ms-mawuena-dumor-trebah-to-head-investment-centre/|archive-date=18 June 2018}}</ref><ref>{{Cite news|last=Mensah|first=Benjamin|title=Ghana needs to diversify investment interests- Mrs Trebah|url=http://ghananewsagency.org/economics/ghana-needs-to-diversify-investment-interests-mrs-trebah-60074|url-status=live|access-date=18 June 2018|archive-url=https://web.archive.org/web/20180618125616/http://ghananewsagency.org/economics/ghana-needs-to-diversify-investment-interests-mrs-trebah-60074|archive-date=18 June 2018}}</ref> beni din gbaai Silimin goli [[April]] yuuni 2013 zaŋ chaŋ Silimin goli January yuuni 2017, ka o daa nyɛ ŋun sɔŋdi ka bɛ kuri liɣiri niŋdi tiŋgbani maa ni.<ref>{{Citation|last=Mawuena Trebarh|title=Mawuena Trebarh On Translating Investment Into Development|date=24 October 2017|url=https://www.youtube.com/watch?v=gNMJygYnjdc|archive-url=https://web.archive.org/web/20240412024808/https://www.youtube.com/watch?v=gNMJygYnjdc|access-date=3 April 2018|archive-date=12 April 2024|url-status=live}}</ref> O ni daa nyɛ CEO, "foreign direct investment" din liɣiri sɔŋsim kalinli yiɣisi US$1.12 biliyɔŋ n daa kpe ni yuuni 2015 tuuli pirigili ni,ka di wuhi ni daa ʒi pahibu din gari 1000% ni na yuuni 2014. O ni daa nyɛ CEO, Mawuena daa duhi di liɣiri zuɣusaa yi GHS 7.9 miliyɔŋ (kamani. USD $700,000) zaŋ chaŋ GHS 18.1 miliyɔŋ (kamani. USD $1.5 miliyɔŋ) chira pihita ni ayɔbu sunsuuni, ka di zani ti pahi din paai kamani 230%.<ref>{{Citation|last=Mawuena Trebarh|title=Business Today on Citi FM: Mawuena Trebarh - Part 1|date=20 September 2017|url=https://www.youtube.com/watch?time_continue=76&v=hguPajUZDng|archive-url=https://web.archive.org/web/20240412024829/https://www.youtube.com/watch?time_continue=76&v=hguPajUZDng|access-date=3 April 2018|archive-date=12 April 2024|url-status=live}}</ref>
=== Scancom (MTN) ===
Bini din gbaai yuuni 2007 zaŋ chaŋ yuuni 2011, Trebarh daa gbubila kpamli din nyɛ Corporate Services Executive, MTN Ghana, luɣ'shɛli o ni daa lihiri lahabaya wuligibu zuɣu, gɔmnanti mini yaɣa din pahi, MTN Ghana Foundation, adalichi yɛltɔɣa, ni kompini tuma. Lala tuma ŋɔ ni, ŋuna n daa nyɛ ŋun diri alizama n-tiri kompini maa nima ka lahi kpaŋsiri biɛhigu maligu yaɣa.<ref>{{Cite news|title=MTN committed to helping bring|work=Ghana News Agency|url=http://www.ghananewsagency.org/economics/mtn-committed-to-helping-bring-superior-value-to-economy-mawuena-dumor-6117|url-status=live|access-date=3 April 2018|archive-url=https://web.archive.org/web/20180403173502/http://www.ghananewsagency.org/economics/mtn-committed-to-helping-bring-superior-value-to-economy-mawuena-dumor-6117|archive-date=3 April 2018}}</ref>
=== Newmont ===
Bini din gbaai yuuni 2003 azaŋ chaŋ yuuni 2007, Trebarh n daa nyɛ "Manager of Communications" zaŋti Newmont Ghana Ltd. <ref name="Mawuena Trebarh LinkedIn Profile2">{{Cite web|title=Mawuena Trebarh LinkedIn Profile|url=https://www.linkedin.com/in/mawuena-trebarh-63640b4b/|website=LinkedIn}}</ref>
O daa lahi nyɛla ŋu kpaŋsiri Ghana yu' viɛlli o daa alizama dibu ni di bahi bahindi daabiligu sheei mini lahabaya wuligibu ni.<ref>{{Cite news|title=Newmont pays 1.417 million dollar Royalty|work=Ghana News Agency|url=http://www.ghananewsagency.org/economics/newmont-pays-1-417-million-dollar-royalty-1997|url-status=live|access-date=3 April 2018|archive-url=https://web.archive.org/web/20180403173503/http://www.ghananewsagency.org/economics/newmont-pays-1-417-million-dollar-royalty-1997|archive-date=3 April 2018}}</ref>
=== Ashanti Goldfields ===
Yuuni 1996, Trebarh daa piligi o tuma Ashanti Goldfields Company Ltd, ka divnyɛla ŋuni n-daa nya paɣa tuuli ŋun nya "exploration geologist". Lala saha maa, o daa buɣisi ya ka piligi tiŋgbani gbibu tuma din daa nyɛ o ni dobba pia ni anu zaŋ chani pishi ka bɛ be tiŋgbani ni gbira.<ref name="Ansong 2018" />
Bɛ daa boli o Resource Evaluation Department, ka o ti sɔŋsi ka bɛ daa bo tabibi salima soŋbu shee Ghana, Guinea, Tanzania, Zimbabwe ni Burkina Faso. Lala tuma ŋɔ ni, o daa vihi vihigu ka zahim tiŋgbani gbibu din wuhi salim kuɣa timsim kamani miliyɔŋ pihinii ni chɛnji beni ka di daa nyɛ $300/oz. Yuma ayi zuɣu yɛltɔɣa n-daa wuhi shɛm maa.
Trebarh daa lahi nyɛla Investor Relations Officer zaŋbm-ti Ashanti Goldfields, ka o tuma n-daa nyɛ buɣisibu mini daabiligu yɛligibu so'chibsi pahibu, n-nya ŋun za tuma mini tiŋduya nim sunsuuni diri daabiligu ni Goldman Sachs, Merrill Lynch, CIBC, ni ban pahi. O daa lahi nyɛla ŋun yuuni tiŋduya nim fiila be niŋsim zaŋ kpa bɛ mɔlo din yirina, ka tiriti wuhiri din tu ni bɛ niŋ shɛm yɛltɔɣa din yiri kpa o daguli polo,hankali pahibu zaŋ nti yɛltɔɣa din kani na.
== Maŋmaŋa biɛhigu ==
Mawuena daa nyɛla Divine Trebarh,<ref>{{Cite web|title=Mawuena Trebah Mawuena Trebah - I Met My Husband by Divine Intervention|url=https://www.modernghana.com/news/361197/mawuena-trebahmawuena-trebah-i-met-my-husband-by-divine.html|url-status=live|archive-url=https://web.archive.org/web/20240412024716/https://www.modernghana.com/news/361197/mawuena-trebahmawuena-trebah-i-met-my-husband-by-divine.html|archive-date=12 April 2024|access-date=11 April 2024}}</ref>Linjima tɔbu tuhira ŋun daa be Ghana Armed Forces, ka bɛ mali bipuɣinga, Katherine Joy.<ref>{{Cite news|last=Online|first=Peace FM|title=Mawuena Dumor Gets Hooked|url=http://www.peacefmonline.com/pages/showbiz/news/201002/38572.php|url-status=live|access-date=3 April 2018|archive-url=https://web.archive.org/web/20180403173439/http://www.peacefmonline.com/pages/showbiz/news/201002/38572.php|archive-date=3 April 2018}}</ref><ref>{{Cite web|title=Mawuena Adzo Trebarh {{!}} Who's Who in Ghana|url=https://whoswhoghana.app/power-ladies/mawuena-adzo-trebarh/|url-status=live|archive-url=https://web.archive.org/web/20230801041019/https://whoswhoghana.app/power-ladies/mawuena-adzo-trebarh/|archive-date=1 August 2023|access-date=10 September 2023|website=whoswhoghana.app|language=en}}</ref>O daa bɔri ni o ʒi taɣibunima na Ghana ka lahi kpaŋsi paɣaba tuma.<ref>{{Cite news|title=Mawuena Trebarh calls for women participation in media|url=http://www.ghananewsagency.org/social/mawuena-trebarh-calls-for-women-participation-in-media-119619|url-status=live|access-date=18 June 2018|archive-url=https://web.archive.org/web/20180618102411/http://www.ghananewsagency.org/social/mawuena-trebarh-calls-for-women-participation-in-media-119619|archive-date=18 June 2018}}</ref><ref>{{Cite web|date=15 July 2017|title=Rate of women participation in media activities in Ghana, low – Mawuena Trebarh {{!}} News Ghana|url=https://www.newsghana.com.gh/rate-of-women-participation-in-media-activities-in-ghana-low-mawuena-trebarh/|url-status=live|archive-url=https://web.archive.org/web/20180618125604/https://www.newsghana.com.gh/rate-of-women-participation-in-media-activities-in-ghana-low-mawuena-trebarh/|archive-date=18 June 2018|access-date=18 June 2018|website=www.newsghana.com.gh|language=en-US}}</ref><ref>{{Cite web|date=28 October 2014|title=Mawuena Trebarh is head of GIPC? {{!}} News Ghana|url=https://www.newsghana.com.gh/mawuena-trebarh-is-head-of-gipc/|url-status=live|archive-url=https://web.archive.org/web/20180618125703/https://www.newsghana.com.gh/mawuena-trebarh-is-head-of-gipc/|archive-date=18 June 2018|access-date=18 June 2018|website=News Ghana|language=en-US}}</ref><ref>{{Cite web|title=Female leaders urged to be results-oriented {{!}}|url=http://vibeghana.com/2014/03/09/female-leaders-urged-to-be-results-oriented/|url-status=live|archive-url=https://web.archive.org/web/20180618102549/http://vibeghana.com/2014/03/09/female-leaders-urged-to-be-results-oriented/|archive-date=18 June 2018|access-date=18 June 2018|website=vibeghana.com|language=en-US}}</ref><ref>{{Cite web|date=2024-06-29|title=Mawuena Dumor Trebarh laid to rest [Photos]|url=https://citinewsroom.com/2024/06/mawuena-dumor-trebarh-laid-to-rest-photos/|access-date=2025-06-16|language=en-US}}</ref>
Mawuena Trebarh daa kpila Anashaara goli April biɛɣu pia dali yuuni 2024, sahashɛli o ni daa paai yuun pihinu ni ayi. Ka bɛ daa sɔɣi o asibiri silimin goli June biɛɣu pihita yin'ka, Holy Spirit Cathedral din be Adabraka la, Accra.<ref name=":0">{{Cite web|date=11 April 2024|title=Sister of late Komla Dumor, Mawuena Trebarh is dead|url=https://www.ghanaweb.com/GhanaHomePage/NewsArchive/Sister-of-late-Komla-Dumor-Mawuena-Trebarh-is-dead-1925628|url-status=live|archive-url=https://web.archive.org/web/20240412024716/https://www.ghanaweb.com/GhanaHomePage/NewsArchive/Sister-of-late-Komla-Dumor-Mawuena-Trebarh-is-dead-1925628|archive-date=12 April 2024|access-date=11 April 2024|website=GhanaWeb|language=en}}</ref><ref name=":1">{{Cite web|date=11 April 2024|title=Former CEO of GIPC Mawuena Trebah passes on|url=https://citinewsroom.com/2024/04/former-ceo-of-gipc-mawuena-trebah-passes-on/|url-status=live|archive-url=https://web.archive.org/web/20240412024916/https://citinewsroom.com/2024/04/former-ceo-of-gipc-mawuena-trebah-passes-on/|archive-date=12 April 2024|access-date=11 April 2024|website=Citinewsroom - Comprehensive News in Ghana|language=en-US}}</ref><ref>{{Cite web|date=12 April 2024|title=Mrs Mawuena Trebarh (nee Dumor) - MyJoyOnline|url=https://www.myjoyonline.com/mrs-mawuena-trebarh-nee-dumor/|url-status=live|archive-url=https://web.archive.org/web/20240412154312/https://www.myjoyonline.com/mrs-mawuena-trebarh-nee-dumor/|archive-date=12 April 2024|access-date=12 April 2024|website=www.myjoyonline.com|language=en-US}}</ref><ref>{{Cite web|date=12 April 2024|title=Official death statement from Mawuena Trebarh's family|url=https://www.ghanaweb.com/GhanaHomePage/NewsArchive/Official-death-statement-from-Mawuena-Trebarh-s-family-1925766|url-status=live|archive-url=https://web.archive.org/web/20240412155927/https://www.ghanaweb.com/GhanaHomePage/NewsArchive/Official-death-statement-from-Mawuena-Trebarh-s-family-1925766|archive-date=12 April 2024|access-date=12 April 2024|website=GhanaWeb|language=en}}</ref>
== Kpaŋmaŋ pina mini nin tiɣibɔ ==
Mawuena daa di pina pam kamani:
* Millennium Leadership Forum pini din nyɛ kpaŋmaŋa zaŋ chaŋ daabiligu vihigu puuni n ti pahi agro-processing
* National Youth Role Model pini din wuhi ni o nyɛla bipɔla kpɛma talahi nyɛ bipɔla maa nini ni kpa' so.<ref>{{Cite web|title=Mawuena Adzo Trebarh {{!}} Who's Who in Ghana|url=https://whoswhoghana.app/power-ladies/mawuena-adzo-trebarh/|url-status=live|archive-url=https://web.archive.org/web/20230801041019/https://whoswhoghana.app/power-ladies/mawuena-adzo-trebarh/|archive-date=1 August 2023|access-date=11 September 2023|website=whoswhoghana.app|language=en}}</ref>
== Kundivihira ==
{{Reflist}}
[Pubu:Ghana]]
[[Pubu:Lahabaya zaa]]
[[Pubu:Tamale]]
[[Pubu:Northern region]]
== External links ==
* [http://www.gipcghana.com Ghana Investment Promotion Center]
* [https://www.movenpick.com/en/africa/ghana/accra/moevenpick-ambassador-hotel-accra/overview/?gclid=Cj0KCQjwqYfWBRDPARIsABjQRYy2G4JErTrzXS1ZIEyWNKkt9f_Cclc1JHN8mn77TUlDXU1rrhJV5swaAtxCEALw_wcB&gclsrc=aw.ds Movenpick Ambassador Hotel Ghana]
* [http://inspireafricaconsult.com Inspire Africa Consult]
{{Reflist}}
[[Pubu: Lahabaya zaa]]
[[Pubu:Ninsala ŋun lahi ka o nyevuli ni]]
[[Pubu:Daabihi]]
[[Pubu:Ghana dolo dolo niraba]]
[[Pubu:Paɣaba]]
[[Pubu:Paɣa]]
3njs3nw8yfe3t5qqlgzyyx421tzvfcn
115876
115855
2025-06-20T07:10:06Z
Phasy GH
5787
I have corrected a word
115876
wikitext
text/x-wiki
{{Bio}}
'''Mawuena Adzo Trebarh''' (née '''Dumor'''; bɛ dɔɣi o la silimiin-goli April biɛɣu pia ni ayi dali , yuuni 1971 – ka o kani silimiin-goli April biɛɣu pia dali, yuuni 2024) o nyɛla ŋun daa nyɛ [[Ghana]] daabia ŋun daa gbubi kpamli, n-nyɛ ŋun kpɛhiri ariziki daabilim puuni, ka lahi nyɛ tiŋgbani baŋda. Trebarh n daa nyɛ tuuli paɣa so bɛ ni daa piigi ka o leegi kpema n-ti tuma duu yuli booni Ghana Investment Promotion Centre ka bɛ ŋmaali jia bɔlli ni ( GIPC) la, ka nyɛ ŋun daa gbubi li bin din gbaagi yuuni 2013 ni hali ni, yuuni 2017 ni, ka daa bi zani ni ka daa lahi leegi tuuli bipuɣingi ŋun daa nyɛ tiŋgbani baŋdi ŋun vihiri tiŋgbani buni zuɣu sɔɣsinli ni, ka lahi bɛ bidib'kpɛma tuhi'pia(10,000) ban tumdi ''[[Ashanti Region]]'' tiŋgbani buni-yihibu shee la puuni.<ref>{{Cite news|date=13 December 2016|title=PEOPLE CHANGING THE FACE OF AFRICA – MAWUENA TREBARH, CEO OF GIPC {{!}} Pleasures Magazine|language=en-US|work=Pleasures Magazine|url=http://pleasuresmagazine.com.ng/2016/12/people-changing-the-face-of-africa-mawuena-trebarh-ceo-of-gipc/|url-status=live|access-date=18 June 2018|archive-url=https://web.archive.org/web/20200119121909/http://pleasuresmagazine.com.ng/2016/12/people-changing-the-face-of-africa-mawuena-trebarh-ceo-of-gipc/|archive-date=19 January 2020}}</ref>
Ŋuni n-daa lahi nyɛ tuuli bipuɣingi ŋun daa leegi kpamshɛli silimiingi ni mi ni Board Chair la, n ti Movenpick Ambassador Hotel Ghana. Trebah nyɛla ŋun daa tumdi ʒingama zuɣu yili nim mini gominanti tuma yaɣa nim sani .<ref>{{Cite web|date=2 November 2021|title=Mövenpick Ambassador Hotel Accra celebrates 10 years of success with its dedicated team members and partners|url=https://citinewsroom.com/2021/11/movenpick-ambassador-hotel-accra-celebrates-10-years-of-success-with-its-dedicated-team-members-and-partners/|url-status=live|archive-url=https://web.archive.org/web/20230708204725/https://citinewsroom.com/2021/11/movenpick-ambassador-hotel-accra-celebrates-10-years-of-success-with-its-dedicated-team-members-and-partners/|archive-date=8 July 2023|access-date=11 September 2023|website=Citinewsroom - Comprehensive News in Ghana|language=en-US}}</ref>
== O Pilli biɛhigu mini o shikuru chandi ==
Mawuena Trebarh nyɛla bɛ ni daa dɔɣi so Ghana ka o chaŋ yunivɛsiti shikuru [[Nigeria]] tingban ni .<ref>{{Cite web|title=Mawuena Trebarh dazzles on Personality profile - MyJoyOnline.com|url=http://www.myjoyonline.com/entertainment/2016/January-28th/mawuena-trebarh-dazzles-on-personality-profile.php|access-date=18 June 2018|website=www.myjoyonline.com|archiveurl=https://web.archive.org/web/20180403112627/http://www.myjoyonline.com/entertainment/2016/January-28th/mawuena-trebarh-dazzles-on-personality-profile.php|archivedate=3 April 2018}}</ref> O ba , Ernest Dumor, nyɛla ŋun nyɛ silimiingi ni mi shɛli ni sociology and development studies purofɛsa kuro , ni Electoral Commissioner kuro, n ti pahi founding executive secretary ni ŋun tiri saɣisigu National Identification Authority puuni .<ref>{{Cite web|last=Foundation|first=Komla Dumor Memorial|title=Komla Dumor Memorial Foundation: Prof. Ernest Kwaku Dumor|url=https://komladumorfoundation.org/founder-and-initiators/78/prof-ernest-kwaku-dumor-|url-status=live|archive-url=https://web.archive.org/web/20231003080111/https://komladumorfoundation.org/founder-and-initiators/78/prof-ernest-kwaku-dumor-|archive-date=3 October 2023|access-date=12 April 2024|website=komladumorfoundation.org|language=en}}</ref><ref>{{Cite web|date=12 April 2024|title=Mawuena Trebarh: Family to issue statement on her death - MyJoyOnline|url=https://www.myjoyonline.com/mawuena-trebarh-family-to-issue-statement-on-her-death/|url-status=live|archive-url=https://web.archive.org/web/20240412154341/https://www.myjoyonline.com/mawuena-trebarh-family-to-issue-statement-on-her-death/|archive-date=12 April 2024|access-date=12 April 2024|website=www.myjoyonline.com|language=en-US}}</ref> O ma , Cecilia Dumor, ŋun daa kani yuuni 2008 ni la , daa nyɛla karimma mini sabisabira n ti pahi ŋun nyɛ publisher n ti Secondi shikuru buku karimda .<ref>{{Cite web|date=22 January 2014|title=Komla Dumor: Respected and admired radio and television presenter who|url=https://www.independent.co.uk/news/obituaries/komla-dumor-respected-and-admired-radio-and-television-presenter-who-played-a-leading-role-in-transforming-the-coverage-of-africa-9078486.html|url-status=live|archive-url=https://web.archive.org/web/20150925112714/http://www.independent.co.uk/news/obituaries/komla-dumor-respected-and-admired-radio-and-television-presenter-who-played-a-leading-role-in-transforming-the-coverage-of-africa-9078486.html|archive-date=25 September 2015|access-date=11 April 2024|website=The Independent|language=en}}</ref><ref>[https://.modernghana.com/amp/news/199900/komla-dumor-buries-mum.html www.modernghana.com/amp/news/199900/komla-dumor-buries-mum.html]</ref>
Mawuena mayili polo o yaba, [[Philip Gbeho]], n daa nyɛ ŋun daa nam [[National Anthem of Ghana]] , ka daa lahi nyɛ yila polo karimba n be shikuru yuli booni [[Achimota Secondary Schoo|Achimota School]]. O bayili polo o yabidoo, Michael Dumor, nyɛla ŋun daa ŋmɛri silimiin goonje n be Catholic Education Project din daa be [[Volta Region]] ka daa pili yuma 1930s ni la .<ref name="auto">{{Cite web|title=Biography {{!}} Komla Dumor Foundation|url=http://komladumorfoundation.org/biography/|url-status=live|archive-url=https://web.archive.org/web/20180403182207/http://komladumorfoundation.org/biography/|archive-date=3 April 2018|access-date=3 April 2018|website=komladumorfoundation.org|language=en-US}}</ref> O ŋahibi n nyɛ Ghanaian diplomat Victor Gbeho .
Mawuena n daa nyɛ bɛ bihi ata puuni bikpem sani, ka o tizo nim maa nyɛ Komba Afeke Dumo ŋun daa kani la ka daa tumdi tiri BBC la, ni Dr Korshie Dumor, ŋun daa nyɛ internal medicine specialist mini nephrologist based n be tingban'ni yuli booni [[United States]] ni .<ref name="auto" />
Mawuena Trebarh nyɛla ŋun daa naagi shikuru yuli booni [[University of Jos]] n be Plateau State yaɣili, din be Nigeria tingbanni la .<ref>{{Cite web|title=Mawuena Trebarh dazzles on Personality profile - MyJoyOnline.com|url=http://www.myjoyonline.com/entertainment/2016/January-28th/mawuena-trebarh-dazzles-on-personality-profile.php|url-status=live|archive-url=https://web.archive.org/web/20180403112627/http://www.myjoyonline.com/entertainment/2016/January-28th/mawuena-trebarh-dazzles-on-personality-profile.php|archive-date=3 April 2018|access-date=3 April 2018|website=www.myjoyonline.com}}</ref> <ref name="Ansong 20182">{{Cite web|last=Ansong|first=Francis|title=MAWUENA TREBARH, CEO OF GIPC - Ghana Embassy, Paris|url=http://www.paris.embassy.gov.gh/index.php/stories/25-embassy-news/109-mawuena-trebarh,-ceo-of-gipc.html|url-status=live|archive-url=https://web.archive.org/web/20180618125643/http://www.paris.embassy.gov.gh/index.php/stories/25-embassy-news/109-mawuena-trebarh,-ceo-of-gipc.html|archive-date=18 June 2018|access-date=18 June 2018|website=www.paris.embassy.gov.gh|language=en-gb}}</ref>
== Piligu biɛhigu mini shikuru baŋsim ==
Mawuena Trebarh nyɛla bɛ ni daa dɔɣi so Ghana ka o chaŋ shikuru (university) din be Nigeria.<ref>{{Cite web|title=Mawuena Trebarh dazzles on Personality profile - MyJoyOnline.com|url=http://www.myjoyonline.com/entertainment/2016/January-28th/mawuena-trebarh-dazzles-on-personality-profile.php|access-date=18 June 2018|website=www.myjoyonline.com|archiveurl=https://web.archive.org/web/20180403112627/http://www.myjoyonline.com/entertainment/2016/January-28th/mawuena-trebarh-dazzles-on-personality-profile.php|archivedate=3 April 2018}}</ref> O ba, Ernest Dumor, nyɛla karachi kuro ŋun daa bɔhim lɛbiginsim tuma, "Electoral Commissioner" kuro zaŋti National Identification Authority.<ref>{{Cite web|last=Foundation|first=Komla Dumor Memorial|title=Komla Dumor Memorial Foundation: Prof. Ernest Kwaku Dumor|url=https://komladumorfoundation.org/founder-and-initiators/78/prof-ernest-kwaku-dumor-|url-status=live|archive-url=https://web.archive.org/web/20231003080111/https://komladumorfoundation.org/founder-and-initiators/78/prof-ernest-kwaku-dumor-|archive-date=3 October 2023|access-date=12 April 2024|website=komladumorfoundation.org|language=en}}</ref><ref>{{Cite web|date=12 April 2024|title=Mawuena Trebarh: Family to issue statement on her death - MyJoyOnline|url=https://www.myjoyonline.com/mawuena-trebarh-family-to-issue-statement-on-her-death/|url-status=live|archive-url=https://web.archive.org/web/20240412154341/https://www.myjoyonline.com/mawuena-trebarh-family-to-issue-statement-on-her-death/|archive-date=12 April 2024|access-date=12 April 2024|website=www.myjoyonline.com|language=en-US}}</ref>O ma, Cecilia Dumor, ŋun daa kpi yuuni 2008, daa nyɛla ŋun lɛri niriba baŋsim ka sabiri bukunima.<ref>{{Cite web|date=22 January 2014|title=Komla Dumor: Respected and admired radio and television presenter who|url=https://www.independent.co.uk/news/obituaries/komla-dumor-respected-and-admired-radio-and-television-presenter-who-played-a-leading-role-in-transforming-the-coverage-of-africa-9078486.html|url-status=live|archive-url=https://web.archive.org/web/20150925112714/http://www.independent.co.uk/news/obituaries/komla-dumor-respected-and-admired-radio-and-television-presenter-who-played-a-leading-role-in-transforming-the-coverage-of-africa-9078486.html|archive-date=25 September 2015|access-date=11 April 2024|website=The Independent|language=en}}</ref><ref>[https://.modernghana.com/amp/news/199900/komla-dumor-buries-mum.html www.modernghana.com/amp/news/199900/komla-dumor-buries-mum.html]</ref>
Mawuena yabdoo ŋun yina o ba' yili, [[Philip Gbeho]], n daa nyɛ ŋun yihi [[National Anthem of Ghana]] mini Achimota School yila na. O yab'doo ŋun yina o ba yili, Michael Dumor, n daa nyɛ ŋun pili Catholic shikuruiti mebu yɛltɔɣa din be [[Volta Region]] la na ,yuuni 1930s.<ref name="auto">{{Cite web|title=Biography {{!}} Komla Dumor Foundation|url=http://komladumorfoundation.org/biography/|url-status=live|archive-url=https://web.archive.org/web/20180403182207/http://komladumorfoundation.org/biography/|archive-date=3 April 2018|access-date=3 April 2018|website=komladumorfoundation.org|language=en-US}}</ref> O ŋahiba nyɛla Ghana nira ŋun kpaŋsiri biɛhigu niriba sunsuuni, Victor Gbeho.
Mawuena n daa nyɛ kpɛm bihi ata ni, ka o tizo bihi nyɛ Komla Afeke Dumor ŋun tumdi BBC ni Dr Korshie Dumor la, ni ŋun tum di dɔɣitiɛ tuma [[United States]] tingbanni maa.<ref name="auto" />
Mawuena Trebarh daa nyɛla ŋun siɣisi shikuru bɔhimbu [[University of Jos]] din be Plateau state, Nigeria,<ref>{{Cite web|title=Mawuena Trebarh dazzles on Personality profile - MyJoyOnline.com|url=http://www.myjoyonline.com/entertainment/2016/January-28th/mawuena-trebarh-dazzles-on-personality-profile.php|url-status=live|archive-url=https://web.archive.org/web/20180403112627/http://www.myjoyonline.com/entertainment/2016/January-28th/mawuena-trebarh-dazzles-on-personality-profile.php|archive-date=3 April 2018|access-date=3 April 2018|website=www.myjoyonline.com}}</ref> Ka daa deei shɛhira gbaŋ din nyɛ "Bachelor of Science degree in Geology and Mining" Anashaara goli [[September]] yuuni 1996. O daa ti lahi bɔhim "MBA Management puuni n ti pahi Strategic Planning" shikuru yuli booni McCallum Graduate School of Business, Bentley College din be Waltham, Massachusetts, yuuni 2002.<ref name="Ansong 2018">{{Cite web|last=Ansong|first=Francis|title=MAWUENA TREBARH, CEO OF GIPC - Ghana Embassy, Paris|url=http://www.paris.embassy.gov.gh/index.php/stories/25-embassy-news/109-mawuena-trebarh,-ceo-of-gipc.html|url-status=live|archive-url=https://web.archive.org/web/20180618125643/http://www.paris.embassy.gov.gh/index.php/stories/25-embassy-news/109-mawuena-trebarh,-ceo-of-gipc.html|archive-date=18 June 2018|access-date=18 June 2018|website=www.paris.embassy.gov.gh|language=en-gb}}</ref>
== Tuma ==
=== 2020 NDC Campaign ===
Yuuni 2020, Trebarh ka bɛ daa zaŋ "deputy spokesperson" zaŋti John Mahama mini National Democratic Congress (NDC) piibu-piibu zonzongili yɛltɔɣa ni yuuni 2020.<ref>{{Cite web|date=3 July 2020|title=What you need to know about the 3 spokespersons for NDC's Election 2020 Campaign|url=https://www.ghanaweb.com/GhanaHomePage/NewsArchive/What-you-need-to-know-about-the-3-spokespersons-for-NDC-s-Election-2020-Campaign-997852|url-status=live|archive-url=https://web.archive.org/web/20200803184434/https://www.ghanaweb.com/GhanaHomePage/NewsArchive/What-you-need-to-know-about-the-3-spokespersons-for-NDC-s-Election-2020-Campaign-997852|archive-date=3 August 2020|access-date=6 December 2020|website=www.ghanaweb.com|language=en}}</ref> Ŋuna n daa nyɛ ŋun diri alizama mini "Head of
communications" zaŋti tiŋgbani zuɣulana paa [[Jane Naana Opoku-Agyemang]].<ref>{{Cite web|title=Naana is a great person - Mahama|url=https://www.myjoyonline.com/news/politics/naana-is-a-great-person-mahama/|url-status=live|archive-url=https://web.archive.org/web/20201027132609/https://www.myjoyonline.com/news/politics/naana-is-a-great-person-mahama/|archive-date=27 October 2020|access-date=6 December 2020|website=MyJoyOnline.com|language=en-US}}</ref><ref>{{Cite web|date=26 July 2020|title=Late President Mills' family calls on Prof. Naana Jane Opoku-Agyemang|url=https://www.graphic.com.gh/news/politics/late-president-mills-family-calls-on-prof-naana-jane-opoku-agyemang.html|url-status=live|archive-url=https://web.archive.org/web/20200921030054/https://www.graphic.com.gh/news/politics/late-president-mills-family-calls-on-prof-naana-jane-opoku-agyemang.html|archive-date=21 September 2020|access-date=6 December 2020|website=Graphic Online|language=en-gb}}</ref><ref>{{Cite web|date=5 August 2020|title=Thanksgiving service held for NDC running mate|url=https://www.ghanaiantimes.com.gh/thanksgiving-service-held-for-ndc-running-mate/|url-status=live|archive-url=https://web.archive.org/web/20200924082033/https://www.ghanaiantimes.com.gh/thanksgiving-service-held-for-ndc-running-mate/|archive-date=24 September 2020|access-date=6 December 2020|website=Ghanaian Times|language=en}}</ref>
=== Inspire Africa Consult ===
O ni daa nyɛ Dareta ŋun pili "Chief Business Strategist of Inspire Africa Consult," Trebarh n daa kuli nyɛ ŋun be di nimmohi ni.<ref name="Mawuena Trebarh LinkedIn Profile">{{Cite web|title=Mawuena Trebarh LinkedIn Profile|url=https://www.linkedin.com/in/mawuena-trebarh-63640b4b/|website=LinkedIn}}</ref>
=== GIPC ===
Trebarh n daa nyɛ tuuli paɣa so bɛ ni piigi Chief Executive Officer n-zaŋ ti "Ghana Investment Promotion Centre" (GIPC),<ref>{{Cite news|date=21 January 2013|title=Ms Mawuena Dumor Trebah To Head Investment Centre|language=en-US|work=News Ghana|url=https://www.newsghana.com.gh/ms-mawuena-dumor-trebah-to-head-investment-centre/|url-status=live|access-date=3 April 2018|archive-url=https://web.archive.org/web/20180618103957/https://www.newsghana.com.gh/ms-mawuena-dumor-trebah-to-head-investment-centre/|archive-date=18 June 2018}}</ref><ref>{{Cite news|last=Mensah|first=Benjamin|title=Ghana needs to diversify investment interests- Mrs Trebah|url=http://ghananewsagency.org/economics/ghana-needs-to-diversify-investment-interests-mrs-trebah-60074|url-status=live|access-date=18 June 2018|archive-url=https://web.archive.org/web/20180618125616/http://ghananewsagency.org/economics/ghana-needs-to-diversify-investment-interests-mrs-trebah-60074|archive-date=18 June 2018}}</ref> beni din gbaai Silimin goli [[April]] yuuni 2013 zaŋ chaŋ Silimin goli January yuuni 2017, ka o daa nyɛ ŋun sɔŋdi ka bɛ kuri liɣiri niŋdi tiŋgbani maa ni.<ref>{{Citation|last=Mawuena Trebarh|title=Mawuena Trebarh On Translating Investment Into Development|date=24 October 2017|url=https://www.youtube.com/watch?v=gNMJygYnjdc|archive-url=https://web.archive.org/web/20240412024808/https://www.youtube.com/watch?v=gNMJygYnjdc|access-date=3 April 2018|archive-date=12 April 2024|url-status=live}}</ref> O ni daa nyɛ CEO, "foreign direct investment" din liɣiri sɔŋsim kalinli yiɣisi US$1.12 biliyɔŋ n daa kpe ni yuuni 2015 tuuli pirigili ni,ka di wuhi ni daa ʒi pahibu din gari 1000% ni na yuuni 2014. O ni daa nyɛ CEO, Mawuena daa duhi di liɣiri zuɣusaa yi GHS 7.9 miliyɔŋ (kamani. USD $700,000) zaŋ chaŋ GHS 18.1 miliyɔŋ (kamani. USD $1.5 miliyɔŋ) chira pihita ni ayɔbu sunsuuni, ka di zani ti pahi din paai kamani 230%.<ref>{{Citation|last=Mawuena Trebarh|title=Business Today on Citi FM: Mawuena Trebarh - Part 1|date=20 September 2017|url=https://www.youtube.com/watch?time_continue=76&v=hguPajUZDng|archive-url=https://web.archive.org/web/20240412024829/https://www.youtube.com/watch?time_continue=76&v=hguPajUZDng|access-date=3 April 2018|archive-date=12 April 2024|url-status=live}}</ref>
=== Scancom (MTN) ===
Bini din gbaai yuuni 2007 zaŋ chaŋ yuuni 2011, Trebarh daa gbubila kpamli din nyɛ Corporate Services Executive, MTN Ghana, luɣ'shɛli o ni daa lihiri lahabaya wuligibu zuɣu, gɔmnanti mini yaɣa din pahi, MTN Ghana Foundation, adalichi yɛltɔɣa, ni kompini tuma. Lala tuma ŋɔ ni, ŋuna n daa nyɛ ŋun diri alizama n-tiri kompini maa nima ka lahi kpaŋsiri biɛhigu maligu yaɣa.<ref>{{Cite news|title=MTN committed to helping bring|work=Ghana News Agency|url=http://www.ghananewsagency.org/economics/mtn-committed-to-helping-bring-superior-value-to-economy-mawuena-dumor-6117|url-status=live|access-date=3 April 2018|archive-url=https://web.archive.org/web/20180403173502/http://www.ghananewsagency.org/economics/mtn-committed-to-helping-bring-superior-value-to-economy-mawuena-dumor-6117|archive-date=3 April 2018}}</ref>
=== Newmont ===
Bini din gbaai yuuni 2003 azaŋ chaŋ yuuni 2007, Trebarh n daa nyɛ "Manager of Communications" zaŋti Newmont Ghana Ltd. <ref name="Mawuena Trebarh LinkedIn Profile2">{{Cite web|title=Mawuena Trebarh LinkedIn Profile|url=https://www.linkedin.com/in/mawuena-trebarh-63640b4b/|website=LinkedIn}}</ref>
O daa lahi nyɛla ŋu kpaŋsiri Ghana yu' viɛlli o daa alizama dibu ni di bahi bahindi daabiligu sheei mini lahabaya wuligibu ni.<ref>{{Cite news|title=Newmont pays 1.417 million dollar Royalty|work=Ghana News Agency|url=http://www.ghananewsagency.org/economics/newmont-pays-1-417-million-dollar-royalty-1997|url-status=live|access-date=3 April 2018|archive-url=https://web.archive.org/web/20180403173503/http://www.ghananewsagency.org/economics/newmont-pays-1-417-million-dollar-royalty-1997|archive-date=3 April 2018}}</ref>
=== Ashanti Goldfields ===
Yuuni 1996, Trebarh daa piligi o tuma Ashanti Goldfields Company Ltd, ka divnyɛla ŋuni n-daa nya paɣa tuuli ŋun nya "exploration geologist". Lala saha maa, o daa buɣisi ya ka piligi tiŋgbani gbibu tuma din daa nyɛ o ni dobba pia ni anu zaŋ chani pishi ka bɛ be tiŋgbani ni gbira.<ref name="Ansong 2018" />
Bɛ daa boli o Resource Evaluation Department, ka o ti sɔŋsi ka bɛ daa bo tabibi salima soŋbu shee Ghana, Guinea, Tanzania, Zimbabwe ni Burkina Faso. Lala tuma ŋɔ ni, o daa vihi vihigu ka zahim tiŋgbani gbibu din wuhi salim kuɣa timsim kamani miliyɔŋ pihinii ni chɛnji beni ka di daa nyɛ $300/oz. Yuma ayi zuɣu yɛltɔɣa n-daa wuhi shɛm maa.
Trebarh daa lahi nyɛla Investor Relations Officer zaŋbm-ti Ashanti Goldfields, ka o tuma n-daa nyɛ buɣisibu mini daabiligu yɛligibu so'chibsi pahibu, n-nya ŋun za tuma mini tiŋduya nim sunsuuni diri daabiligu ni Goldman Sachs, Merrill Lynch, CIBC, ni ban pahi. O daa lahi nyɛla ŋun yuuni tiŋduya nim fiila be niŋsim zaŋ kpa bɛ mɔlo din yirina, ka tiriti wuhiri din tu ni bɛ niŋ shɛm yɛltɔɣa din yiri kpa o daguli polo,hankali pahibu zaŋ nti yɛltɔɣa din kani na.
== Maŋmaŋa biɛhigu ==
Mawuena daa nyɛla Divine Trebarh,<ref>{{Cite web|title=Mawuena Trebah Mawuena Trebah - I Met My Husband by Divine Intervention|url=https://www.modernghana.com/news/361197/mawuena-trebahmawuena-trebah-i-met-my-husband-by-divine.html|url-status=live|archive-url=https://web.archive.org/web/20240412024716/https://www.modernghana.com/news/361197/mawuena-trebahmawuena-trebah-i-met-my-husband-by-divine.html|archive-date=12 April 2024|access-date=11 April 2024}}</ref>Linjima tɔbu tuhira ŋun daa be Ghana Armed Forces, ka bɛ mali bipuɣinga, Katherine Joy.<ref>{{Cite news|last=Online|first=Peace FM|title=Mawuena Dumor Gets Hooked|url=http://www.peacefmonline.com/pages/showbiz/news/201002/38572.php|url-status=live|access-date=3 April 2018|archive-url=https://web.archive.org/web/20180403173439/http://www.peacefmonline.com/pages/showbiz/news/201002/38572.php|archive-date=3 April 2018}}</ref><ref>{{Cite web|title=Mawuena Adzo Trebarh {{!}} Who's Who in Ghana|url=https://whoswhoghana.app/power-ladies/mawuena-adzo-trebarh/|url-status=live|archive-url=https://web.archive.org/web/20230801041019/https://whoswhoghana.app/power-ladies/mawuena-adzo-trebarh/|archive-date=1 August 2023|access-date=10 September 2023|website=whoswhoghana.app|language=en}}</ref>O daa bɔri ni o ʒi taɣibunima na Ghana ka lahi kpaŋsi paɣaba tuma.<ref>{{Cite news|title=Mawuena Trebarh calls for women participation in media|url=http://www.ghananewsagency.org/social/mawuena-trebarh-calls-for-women-participation-in-media-119619|url-status=live|access-date=18 June 2018|archive-url=https://web.archive.org/web/20180618102411/http://www.ghananewsagency.org/social/mawuena-trebarh-calls-for-women-participation-in-media-119619|archive-date=18 June 2018}}</ref><ref>{{Cite web|date=15 July 2017|title=Rate of women participation in media activities in Ghana, low – Mawuena Trebarh {{!}} News Ghana|url=https://www.newsghana.com.gh/rate-of-women-participation-in-media-activities-in-ghana-low-mawuena-trebarh/|url-status=live|archive-url=https://web.archive.org/web/20180618125604/https://www.newsghana.com.gh/rate-of-women-participation-in-media-activities-in-ghana-low-mawuena-trebarh/|archive-date=18 June 2018|access-date=18 June 2018|website=www.newsghana.com.gh|language=en-US}}</ref><ref>{{Cite web|date=28 October 2014|title=Mawuena Trebarh is head of GIPC? {{!}} News Ghana|url=https://www.newsghana.com.gh/mawuena-trebarh-is-head-of-gipc/|url-status=live|archive-url=https://web.archive.org/web/20180618125703/https://www.newsghana.com.gh/mawuena-trebarh-is-head-of-gipc/|archive-date=18 June 2018|access-date=18 June 2018|website=News Ghana|language=en-US}}</ref><ref>{{Cite web|title=Female leaders urged to be results-oriented {{!}}|url=http://vibeghana.com/2014/03/09/female-leaders-urged-to-be-results-oriented/|url-status=live|archive-url=https://web.archive.org/web/20180618102549/http://vibeghana.com/2014/03/09/female-leaders-urged-to-be-results-oriented/|archive-date=18 June 2018|access-date=18 June 2018|website=vibeghana.com|language=en-US}}</ref><ref>{{Cite web|date=2024-06-29|title=Mawuena Dumor Trebarh laid to rest [Photos]|url=https://citinewsroom.com/2024/06/mawuena-dumor-trebarh-laid-to-rest-photos/|access-date=2025-06-16|language=en-US}}</ref>
Mawuena Trebarh daa kpila Anashaara goli April biɛɣu pia dali yuuni 2024, sahashɛli o ni daa paai yuun pihinu ni ayi. Ka bɛ daa sɔɣi o asibiri silimin goli June biɛɣu pihita yin'ka, Holy Spirit Cathedral din be Adabraka la, Accra.<ref name=":0">{{Cite web|date=11 April 2024|title=Sister of late Komla Dumor, Mawuena Trebarh is dead|url=https://www.ghanaweb.com/GhanaHomePage/NewsArchive/Sister-of-late-Komla-Dumor-Mawuena-Trebarh-is-dead-1925628|url-status=live|archive-url=https://web.archive.org/web/20240412024716/https://www.ghanaweb.com/GhanaHomePage/NewsArchive/Sister-of-late-Komla-Dumor-Mawuena-Trebarh-is-dead-1925628|archive-date=12 April 2024|access-date=11 April 2024|website=GhanaWeb|language=en}}</ref><ref name=":1">{{Cite web|date=11 April 2024|title=Former CEO of GIPC Mawuena Trebah passes on|url=https://citinewsroom.com/2024/04/former-ceo-of-gipc-mawuena-trebah-passes-on/|url-status=live|archive-url=https://web.archive.org/web/20240412024916/https://citinewsroom.com/2024/04/former-ceo-of-gipc-mawuena-trebah-passes-on/|archive-date=12 April 2024|access-date=11 April 2024|website=Citinewsroom - Comprehensive News in Ghana|language=en-US}}</ref><ref>{{Cite web|date=12 April 2024|title=Mrs Mawuena Trebarh (nee Dumor) - MyJoyOnline|url=https://www.myjoyonline.com/mrs-mawuena-trebarh-nee-dumor/|url-status=live|archive-url=https://web.archive.org/web/20240412154312/https://www.myjoyonline.com/mrs-mawuena-trebarh-nee-dumor/|archive-date=12 April 2024|access-date=12 April 2024|website=www.myjoyonline.com|language=en-US}}</ref><ref>{{Cite web|date=12 April 2024|title=Official death statement from Mawuena Trebarh's family|url=https://www.ghanaweb.com/GhanaHomePage/NewsArchive/Official-death-statement-from-Mawuena-Trebarh-s-family-1925766|url-status=live|archive-url=https://web.archive.org/web/20240412155927/https://www.ghanaweb.com/GhanaHomePage/NewsArchive/Official-death-statement-from-Mawuena-Trebarh-s-family-1925766|archive-date=12 April 2024|access-date=12 April 2024|website=GhanaWeb|language=en}}</ref>
== Kpaŋmaŋ pina mini nin tiɣibɔ ==
Mawuena daa di pina pam kamani:
* Millennium Leadership Forum pini din nyɛ kpaŋmaŋa zaŋ chaŋ daabiligu vihigu puuni n ti pahi agro-processing
* National Youth Role Model pini din wuhi ni o nyɛla bipɔla kpɛma talahi nyɛ bipɔla maa nini ni kpa' so.<ref>{{Cite web|title=Mawuena Adzo Trebarh {{!}} Who's Who in Ghana|url=https://whoswhoghana.app/power-ladies/mawuena-adzo-trebarh/|url-status=live|archive-url=https://web.archive.org/web/20230801041019/https://whoswhoghana.app/power-ladies/mawuena-adzo-trebarh/|archive-date=1 August 2023|access-date=11 September 2023|website=whoswhoghana.app|language=en}}</ref>
== Kundivihira ==
{{Reflist}}
[Pubu:Ghana]]
[[Pubu:Lahabaya zaa]]
[[Pubu:Tamale]]
[[Pubu:Northern region]]
== External links ==
* [http://www.gipcghana.com Ghana Investment Promotion Center]
* [https://www.movenpick.com/en/africa/ghana/accra/moevenpick-ambassador-hotel-accra/overview/?gclid=Cj0KCQjwqYfWBRDPARIsABjQRYy2G4JErTrzXS1ZIEyWNKkt9f_Cclc1JHN8mn77TUlDXU1rrhJV5swaAtxCEALw_wcB&gclsrc=aw.ds Movenpick Ambassador Hotel Ghana]
* [http://inspireafricaconsult.com Inspire Africa Consult]
{{Reflist}}
[[Pubu: Lahabaya zaa]]
[[Pubu:Ninsala ŋun lahi ka o nyevuli ni]]
[[Pubu:Daabihi]]
[[Pubu:Ghana dolo dolo niraba]]
[[Pubu:Paɣaba]]
[[Pubu:Paɣa]]
df2pqne1fox5qqwpv4ox835u3s1yk3h
115878
115876
2025-06-20T09:33:20Z
Phasy GH
5787
Corrected and rearranged some texts
115878
wikitext
text/x-wiki
{{Bio}}
'''Mawuena Adzo Trebarh''' (née '''Dumor'''; bɛ dɔɣi o la silimiin-goli April biɛɣu pia ni ayi dali , yuuni 1971 – ka o kani silimiin-goli April biɛɣu pia dali, yuuni 2024) o nyɛla ŋun daa nyɛ [[Ghana]] daabia ŋun daa gbubi kpamli, n-nyɛ ŋun kpɛhiri ariziki daabilim puuni, ka lahi nyɛ tiŋgbani baŋda. Trebarh n daa nyɛ tuuli paɣa so bɛ ni daa piigi ka o leegi kpema n-ti tuma duu yuli booni Ghana Investment Promotion Centre ka bɛ ŋmaali jia bɔlli ni ( GIPC) la, ka nyɛ ŋun daa gbubi li bin din gbaagi yuuni 2013 ni hali ni, yuuni 2017 ni, ka daa bi zani ni ka daa lahi leegi tuuli bipuɣingi ŋun daa nyɛ tiŋgbani baŋdi ŋun vihiri tiŋgbani buni zuɣu sɔɣsinli ni, ka lahi bɛ bidib'kpɛma tuhi'pia(10,000) ban tumdi ''[[Ashanti Region]]'' tiŋgbani buni-yihibu shee la puuni.<ref>{{Cite news|date=13 December 2016|title=PEOPLE CHANGING THE FACE OF AFRICA – MAWUENA TREBARH, CEO OF GIPC {{!}} Pleasures Magazine|language=en-US|work=Pleasures Magazine|url=http://pleasuresmagazine.com.ng/2016/12/people-changing-the-face-of-africa-mawuena-trebarh-ceo-of-gipc/|url-status=live|access-date=18 June 2018|archive-url=https://web.archive.org/web/20200119121909/http://pleasuresmagazine.com.ng/2016/12/people-changing-the-face-of-africa-mawuena-trebarh-ceo-of-gipc/|archive-date=19 January 2020}}</ref>
Ŋuni n-daa lahi nyɛ tuuli bipuɣingi ŋun daa leegi kpamshɛli silimiingi ni mi ni Board Chair la, n ti Movenpick Ambassador Hotel Ghana. Trebah nyɛla ŋun daa tumdi ʒingama zuɣu yili nim mini gominanti tuma yaɣa nim sani .<ref>{{Cite web|date=2 November 2021|title=Mövenpick Ambassador Hotel Accra celebrates 10 years of success with its dedicated team members and partners|url=https://citinewsroom.com/2021/11/movenpick-ambassador-hotel-accra-celebrates-10-years-of-success-with-its-dedicated-team-members-and-partners/|url-status=live|archive-url=https://web.archive.org/web/20230708204725/https://citinewsroom.com/2021/11/movenpick-ambassador-hotel-accra-celebrates-10-years-of-success-with-its-dedicated-team-members-and-partners/|archive-date=8 July 2023|access-date=11 September 2023|website=Citinewsroom - Comprehensive News in Ghana|language=en-US}}</ref>
== O Pilli biɛhigu mini o shikuru chandi ==
Mawuena Trebarh nyɛla bɛ ni daa dɔɣi so Ghana ka o chaŋ yunivɛsiti shikuru [[Nigeria]] tingban ni .<ref>{{Cite web|title=Mawuena Trebarh dazzles on Personality profile - MyJoyOnline.com|url=http://www.myjoyonline.com/entertainment/2016/January-28th/mawuena-trebarh-dazzles-on-personality-profile.php|access-date=18 June 2018|website=www.myjoyonline.com|archiveurl=https://web.archive.org/web/20180403112627/http://www.myjoyonline.com/entertainment/2016/January-28th/mawuena-trebarh-dazzles-on-personality-profile.php|archivedate=3 April 2018}}</ref> O ba , Ernest Dumor, nyɛla ŋun nyɛ silimiingi ni mi shɛli ni sociology and development studies purofɛsa kuro , ni Electoral Commissioner kuro, n ti pahi founding executive secretary ni ŋun tiri saɣisigu National Identification Authority puuni .<ref>{{Cite web|last=Foundation|first=Komla Dumor Memorial|title=Komla Dumor Memorial Foundation: Prof. Ernest Kwaku Dumor|url=https://komladumorfoundation.org/founder-and-initiators/78/prof-ernest-kwaku-dumor-|url-status=live|archive-url=https://web.archive.org/web/20231003080111/https://komladumorfoundation.org/founder-and-initiators/78/prof-ernest-kwaku-dumor-|archive-date=3 October 2023|access-date=12 April 2024|website=komladumorfoundation.org|language=en}}</ref><ref>{{Cite web|date=12 April 2024|title=Mawuena Trebarh: Family to issue statement on her death - MyJoyOnline|url=https://www.myjoyonline.com/mawuena-trebarh-family-to-issue-statement-on-her-death/|url-status=live|archive-url=https://web.archive.org/web/20240412154341/https://www.myjoyonline.com/mawuena-trebarh-family-to-issue-statement-on-her-death/|archive-date=12 April 2024|access-date=12 April 2024|website=www.myjoyonline.com|language=en-US}}</ref> O ma , Cecilia Dumor, ŋun daa kani yuuni 2008 ni la , daa nyɛla karimma mini sabisabira n ti pahi ŋun nyɛ publisher n ti Secondi shikuru buku karimda .<ref>{{Cite web|date=22 January 2014|title=Komla Dumor: Respected and admired radio and television presenter who|url=https://www.independent.co.uk/news/obituaries/komla-dumor-respected-and-admired-radio-and-television-presenter-who-played-a-leading-role-in-transforming-the-coverage-of-africa-9078486.html|url-status=live|archive-url=https://web.archive.org/web/20150925112714/http://www.independent.co.uk/news/obituaries/komla-dumor-respected-and-admired-radio-and-television-presenter-who-played-a-leading-role-in-transforming-the-coverage-of-africa-9078486.html|archive-date=25 September 2015|access-date=11 April 2024|website=The Independent|language=en}}</ref><ref>[https://.modernghana.com/amp/news/199900/komla-dumor-buries-mum.html www.modernghana.com/amp/news/199900/komla-dumor-buries-mum.html]</ref>
Mawuena mayili polo o yaba, [[Philip Gbeho]], n daa nyɛ ŋun daa nam [[National Anthem of Ghana]] , ka daa lahi nyɛ yila polo karimba n be shikuru yuli booni [[Achimota Secondary Schoo|Achimota School]]. O bayili polo o yabidoo, Michael Dumor, nyɛla ŋun daa ŋmɛri silimiin goonje n be Catholic Education Project din daa be [[Volta Region]] la, o daa pilI li la 1930 yuma la saha.<ref name="auto">{{Cite web|title=Biography {{!}} Komla Dumor Foundation|url=http://komladumorfoundation.org/biography/|url-status=live|archive-url=https://web.archive.org/web/20180403182207/http://komladumorfoundation.org/biography/|archive-date=3 April 2018|access-date=3 April 2018|website=komladumorfoundation.org|language=en-US}}</ref> O ŋahibi n nyɛ Ghanaian diplomat Victor Gbeho .
Mawuena n daa nyɛ bɛ bihi ata puuni bikpem sani, ka o tizo nim maa nyɛ Komba Afeke Dumo ŋun daa kani la ka daa tumdi tiri BBC la, ni Dr Korshie Dumor, ŋun daa nyɛ internal medicine specialist mini nephrologist based n be tingban'ni yuli booni [[United States]] ni .<ref name="auto" />
Mawuena Trebarh nyɛla ŋun daa naagi shikuru yuli booni [[University of Jos]] n be Plateau State yaɣili, din be Nigeria tingbanni la .<ref>{{Cite web|title=Mawuena Trebarh dazzles on Personality profile - MyJoyOnline.com|url=http://www.myjoyonline.com/entertainment/2016/January-28th/mawuena-trebarh-dazzles-on-personality-profile.php|url-status=live|archive-url=https://web.archive.org/web/20180403112627/http://www.myjoyonline.com/entertainment/2016/January-28th/mawuena-trebarh-dazzles-on-personality-profile.php|archive-date=3 April 2018|access-date=3 April 2018|website=www.myjoyonline.com}}</ref> <ref name="Ansong 20182">{{Cite web|last=Ansong|first=Francis|title=MAWUENA TREBARH, CEO OF GIPC - Ghana Embassy, Paris|url=http://www.paris.embassy.gov.gh/index.php/stories/25-embassy-news/109-mawuena-trebarh,-ceo-of-gipc.html|url-status=live|archive-url=https://web.archive.org/web/20180618125643/http://www.paris.embassy.gov.gh/index.php/stories/25-embassy-news/109-mawuena-trebarh,-ceo-of-gipc.html|archive-date=18 June 2018|access-date=18 June 2018|website=www.paris.embassy.gov.gh|language=en-gb}}</ref>
== Piligu biɛhigu mini shikuru baŋsim ==
Mawuena Trebarh nyɛla bɛ ni daa dɔɣi so Ghana ka o chaŋ shikuru (university) din be Nigeria.<ref>{{Cite web|title=Mawuena Trebarh dazzles on Personality profile - MyJoyOnline.com|url=http://www.myjoyonline.com/entertainment/2016/January-28th/mawuena-trebarh-dazzles-on-personality-profile.php|access-date=18 June 2018|website=www.myjoyonline.com|archiveurl=https://web.archive.org/web/20180403112627/http://www.myjoyonline.com/entertainment/2016/January-28th/mawuena-trebarh-dazzles-on-personality-profile.php|archivedate=3 April 2018}}</ref> O ba, Ernest Dumor, nyɛla karachi kuro ŋun daa bɔhim lɛbiginsim tuma, "Electoral Commissioner" kuro zaŋti National Identification Authority.<ref>{{Cite web|last=Foundation|first=Komla Dumor Memorial|title=Komla Dumor Memorial Foundation: Prof. Ernest Kwaku Dumor|url=https://komladumorfoundation.org/founder-and-initiators/78/prof-ernest-kwaku-dumor-|url-status=live|archive-url=https://web.archive.org/web/20231003080111/https://komladumorfoundation.org/founder-and-initiators/78/prof-ernest-kwaku-dumor-|archive-date=3 October 2023|access-date=12 April 2024|website=komladumorfoundation.org|language=en}}</ref><ref>{{Cite web|date=12 April 2024|title=Mawuena Trebarh: Family to issue statement on her death - MyJoyOnline|url=https://www.myjoyonline.com/mawuena-trebarh-family-to-issue-statement-on-her-death/|url-status=live|archive-url=https://web.archive.org/web/20240412154341/https://www.myjoyonline.com/mawuena-trebarh-family-to-issue-statement-on-her-death/|archive-date=12 April 2024|access-date=12 April 2024|website=www.myjoyonline.com|language=en-US}}</ref>O ma, Cecilia Dumor, ŋun daa kpi yuuni 2008, daa nyɛla ŋun lɛri niriba baŋsim ka sabiri bukunima.<ref>{{Cite web|date=22 January 2014|title=Komla Dumor: Respected and admired radio and television presenter who|url=https://www.independent.co.uk/news/obituaries/komla-dumor-respected-and-admired-radio-and-television-presenter-who-played-a-leading-role-in-transforming-the-coverage-of-africa-9078486.html|url-status=live|archive-url=https://web.archive.org/web/20150925112714/http://www.independent.co.uk/news/obituaries/komla-dumor-respected-and-admired-radio-and-television-presenter-who-played-a-leading-role-in-transforming-the-coverage-of-africa-9078486.html|archive-date=25 September 2015|access-date=11 April 2024|website=The Independent|language=en}}</ref><ref>[https://.modernghana.com/amp/news/199900/komla-dumor-buries-mum.html www.modernghana.com/amp/news/199900/komla-dumor-buries-mum.html]</ref>
Mawuena yabdoo ŋun yina o ba' yili, [[Philip Gbeho]], n daa nyɛ ŋun yihi [[National Anthem of Ghana]] mini Achimota School yila na. O yab'doo ŋun yina o ba yili, Michael Dumor, n daa nyɛ ŋun pili Catholic shikuruiti mebu yɛltɔɣa din be [[Volta Region]] la na ,yuuni 1930s.<ref name="auto">{{Cite web|title=Biography {{!}} Komla Dumor Foundation|url=http://komladumorfoundation.org/biography/|url-status=live|archive-url=https://web.archive.org/web/20180403182207/http://komladumorfoundation.org/biography/|archive-date=3 April 2018|access-date=3 April 2018|website=komladumorfoundation.org|language=en-US}}</ref> O ŋahiba nyɛla Ghana nira ŋun kpaŋsiri biɛhigu niriba sunsuuni, Victor Gbeho.
Mawuena n daa nyɛ kpɛm bihi ata ni, ka o tizo bihi nyɛ Komla Afeke Dumor ŋun tumdi BBC ni Dr Korshie Dumor la, ni ŋun tum di dɔɣitiɛ tuma [[United States]] tingbanni maa.<ref name="auto" />
Mawuena Trebarh daa nyɛla ŋun siɣisi shikuru bɔhimbu [[University of Jos]] din be Plateau state, Nigeria,<ref>{{Cite web|title=Mawuena Trebarh dazzles on Personality profile - MyJoyOnline.com|url=http://www.myjoyonline.com/entertainment/2016/January-28th/mawuena-trebarh-dazzles-on-personality-profile.php|url-status=live|archive-url=https://web.archive.org/web/20180403112627/http://www.myjoyonline.com/entertainment/2016/January-28th/mawuena-trebarh-dazzles-on-personality-profile.php|archive-date=3 April 2018|access-date=3 April 2018|website=www.myjoyonline.com}}</ref> Ka daa deei shɛhira gbaŋ din nyɛ "Bachelor of Science degree in Geology and Mining" Anashaara goli [[September]] yuuni 1996. O daa ti lahi bɔhim "MBA Management puuni n ti pahi Strategic Planning" shikuru yuli booni McCallum Graduate School of Business, Bentley College din be Waltham, Massachusetts, yuuni 2002.<ref name="Ansong 2018">{{Cite web|last=Ansong|first=Francis|title=MAWUENA TREBARH, CEO OF GIPC - Ghana Embassy, Paris|url=http://www.paris.embassy.gov.gh/index.php/stories/25-embassy-news/109-mawuena-trebarh,-ceo-of-gipc.html|url-status=live|archive-url=https://web.archive.org/web/20180618125643/http://www.paris.embassy.gov.gh/index.php/stories/25-embassy-news/109-mawuena-trebarh,-ceo-of-gipc.html|archive-date=18 June 2018|access-date=18 June 2018|website=www.paris.embassy.gov.gh|language=en-gb}}</ref>
== Tuma ==
=== 2020 NDC Campaign ===
Yuuni 2020, Trebarh ka bɛ daa zaŋ "deputy spokesperson" zaŋti John Mahama mini National Democratic Congress (NDC) piibu-piibu zonzongili yɛltɔɣa ni yuuni 2020.<ref>{{Cite web|date=3 July 2020|title=What you need to know about the 3 spokespersons for NDC's Election 2020 Campaign|url=https://www.ghanaweb.com/GhanaHomePage/NewsArchive/What-you-need-to-know-about-the-3-spokespersons-for-NDC-s-Election-2020-Campaign-997852|url-status=live|archive-url=https://web.archive.org/web/20200803184434/https://www.ghanaweb.com/GhanaHomePage/NewsArchive/What-you-need-to-know-about-the-3-spokespersons-for-NDC-s-Election-2020-Campaign-997852|archive-date=3 August 2020|access-date=6 December 2020|website=www.ghanaweb.com|language=en}}</ref> Ŋuna n daa nyɛ ŋun diri alizama mini "Head of
communications" zaŋti tiŋgbani zuɣulana paa [[Jane Naana Opoku-Agyemang]].<ref>{{Cite web|title=Naana is a great person - Mahama|url=https://www.myjoyonline.com/news/politics/naana-is-a-great-person-mahama/|url-status=live|archive-url=https://web.archive.org/web/20201027132609/https://www.myjoyonline.com/news/politics/naana-is-a-great-person-mahama/|archive-date=27 October 2020|access-date=6 December 2020|website=MyJoyOnline.com|language=en-US}}</ref><ref>{{Cite web|date=26 July 2020|title=Late President Mills' family calls on Prof. Naana Jane Opoku-Agyemang|url=https://www.graphic.com.gh/news/politics/late-president-mills-family-calls-on-prof-naana-jane-opoku-agyemang.html|url-status=live|archive-url=https://web.archive.org/web/20200921030054/https://www.graphic.com.gh/news/politics/late-president-mills-family-calls-on-prof-naana-jane-opoku-agyemang.html|archive-date=21 September 2020|access-date=6 December 2020|website=Graphic Online|language=en-gb}}</ref><ref>{{Cite web|date=5 August 2020|title=Thanksgiving service held for NDC running mate|url=https://www.ghanaiantimes.com.gh/thanksgiving-service-held-for-ndc-running-mate/|url-status=live|archive-url=https://web.archive.org/web/20200924082033/https://www.ghanaiantimes.com.gh/thanksgiving-service-held-for-ndc-running-mate/|archive-date=24 September 2020|access-date=6 December 2020|website=Ghanaian Times|language=en}}</ref>
=== Inspire Africa Consult ===
O ni daa nyɛ Dareta ŋun pili "Chief Business Strategist of Inspire Africa Consult," Trebarh n daa kuli nyɛ ŋun be di nimmohi ni.<ref name="Mawuena Trebarh LinkedIn Profile">{{Cite web|title=Mawuena Trebarh LinkedIn Profile|url=https://www.linkedin.com/in/mawuena-trebarh-63640b4b/|website=LinkedIn}}</ref>
=== GIPC ===
Trebarh n daa nyɛ tuuli paɣa so bɛ ni piigi Chief Executive Officer n-zaŋ ti "Ghana Investment Promotion Centre" (GIPC),<ref>{{Cite news|date=21 January 2013|title=Ms Mawuena Dumor Trebah To Head Investment Centre|language=en-US|work=News Ghana|url=https://www.newsghana.com.gh/ms-mawuena-dumor-trebah-to-head-investment-centre/|url-status=live|access-date=3 April 2018|archive-url=https://web.archive.org/web/20180618103957/https://www.newsghana.com.gh/ms-mawuena-dumor-trebah-to-head-investment-centre/|archive-date=18 June 2018}}</ref><ref>{{Cite news|last=Mensah|first=Benjamin|title=Ghana needs to diversify investment interests- Mrs Trebah|url=http://ghananewsagency.org/economics/ghana-needs-to-diversify-investment-interests-mrs-trebah-60074|url-status=live|access-date=18 June 2018|archive-url=https://web.archive.org/web/20180618125616/http://ghananewsagency.org/economics/ghana-needs-to-diversify-investment-interests-mrs-trebah-60074|archive-date=18 June 2018}}</ref> beni din gbaai Silimin goli [[April]] yuuni 2013 zaŋ chaŋ Silimin goli January yuuni 2017, ka o daa nyɛ ŋun sɔŋdi ka bɛ kuri liɣiri niŋdi tiŋgbani maa ni.<ref>{{Citation|last=Mawuena Trebarh|title=Mawuena Trebarh On Translating Investment Into Development|date=24 October 2017|url=https://www.youtube.com/watch?v=gNMJygYnjdc|archive-url=https://web.archive.org/web/20240412024808/https://www.youtube.com/watch?v=gNMJygYnjdc|access-date=3 April 2018|archive-date=12 April 2024|url-status=live}}</ref> O ni daa nyɛ CEO, "foreign direct investment" din liɣiri sɔŋsim kalinli yiɣisi US$1.12 biliyɔŋ n daa kpe ni yuuni 2015 tuuli pirigili ni,ka di wuhi ni daa ʒi pahibu din gari 1000% ni na yuuni 2014. O ni daa nyɛ CEO, Mawuena daa duhi di liɣiri zuɣusaa yi GHS 7.9 miliyɔŋ (kamani. USD $700,000) zaŋ chaŋ GHS 18.1 miliyɔŋ (kamani. USD $1.5 miliyɔŋ) chira pihita ni ayɔbu sunsuuni, ka di zani ti pahi din paai kamani 230%.<ref>{{Citation|last=Mawuena Trebarh|title=Business Today on Citi FM: Mawuena Trebarh - Part 1|date=20 September 2017|url=https://www.youtube.com/watch?time_continue=76&v=hguPajUZDng|archive-url=https://web.archive.org/web/20240412024829/https://www.youtube.com/watch?time_continue=76&v=hguPajUZDng|access-date=3 April 2018|archive-date=12 April 2024|url-status=live}}</ref>
=== Scancom (MTN) ===
Bini din gbaai yuuni 2007 zaŋ chaŋ yuuni 2011, Trebarh daa gbubila kpamli din nyɛ Corporate Services Executive, MTN Ghana, luɣ'shɛli o ni daa lihiri lahabaya wuligibu zuɣu, gɔmnanti mini yaɣa din pahi, MTN Ghana Foundation, adalichi yɛltɔɣa, ni kompini tuma. Lala tuma ŋɔ ni, ŋuna n daa nyɛ ŋun diri alizama n-tiri kompini maa nima ka lahi kpaŋsiri biɛhigu maligu yaɣa.<ref>{{Cite news|title=MTN committed to helping bring|work=Ghana News Agency|url=http://www.ghananewsagency.org/economics/mtn-committed-to-helping-bring-superior-value-to-economy-mawuena-dumor-6117|url-status=live|access-date=3 April 2018|archive-url=https://web.archive.org/web/20180403173502/http://www.ghananewsagency.org/economics/mtn-committed-to-helping-bring-superior-value-to-economy-mawuena-dumor-6117|archive-date=3 April 2018}}</ref>
=== Newmont ===
Bini din gbaai yuuni 2003 azaŋ chaŋ yuuni 2007, Trebarh n daa nyɛ "Manager of Communications" zaŋti Newmont Ghana Ltd. <ref name="Mawuena Trebarh LinkedIn Profile2">{{Cite web|title=Mawuena Trebarh LinkedIn Profile|url=https://www.linkedin.com/in/mawuena-trebarh-63640b4b/|website=LinkedIn}}</ref>
O daa lahi nyɛla ŋu kpaŋsiri Ghana yu' viɛlli o daa alizama dibu ni di bahi bahindi daabiligu sheei mini lahabaya wuligibu ni.<ref>{{Cite news|title=Newmont pays 1.417 million dollar Royalty|work=Ghana News Agency|url=http://www.ghananewsagency.org/economics/newmont-pays-1-417-million-dollar-royalty-1997|url-status=live|access-date=3 April 2018|archive-url=https://web.archive.org/web/20180403173503/http://www.ghananewsagency.org/economics/newmont-pays-1-417-million-dollar-royalty-1997|archive-date=3 April 2018}}</ref>
=== Ashanti Goldfields ===
Yuuni 1996, Trebarh daa piligi o tuma Ashanti Goldfields Company Ltd, ka divnyɛla ŋuni n-daa nya paɣa tuuli ŋun nya "exploration geologist". Lala saha maa, o daa buɣisi ya ka piligi tiŋgbani gbibu tuma din daa nyɛ o ni dobba pia ni anu zaŋ chani pishi ka bɛ be tiŋgbani ni gbira.<ref name="Ansong 2018" />
Bɛ daa boli o Resource Evaluation Department, ka o ti sɔŋsi ka bɛ daa bo tabibi salima soŋbu shee Ghana, Guinea, Tanzania, Zimbabwe ni Burkina Faso. Lala tuma ŋɔ ni, o daa vihi vihigu ka zahim tiŋgbani gbibu din wuhi salim kuɣa timsim kamani miliyɔŋ pihinii ni chɛnji beni ka di daa nyɛ $300/oz. Yuma ayi zuɣu yɛltɔɣa n-daa wuhi shɛm maa.
Trebarh daa lahi nyɛla Investor Relations Officer zaŋbm-ti Ashanti Goldfields, ka o tuma n-daa nyɛ buɣisibu mini daabiligu yɛligibu so'chibsi pahibu, n-nya ŋun za tuma mini tiŋduya nim sunsuuni diri daabiligu ni Goldman Sachs, Merrill Lynch, CIBC, ni ban pahi. O daa lahi nyɛla ŋun yuuni tiŋduya nim fiila be niŋsim zaŋ kpa bɛ mɔlo din yirina, ka tiriti wuhiri din tu ni bɛ niŋ shɛm yɛltɔɣa din yiri kpa o daguli polo,hankali pahibu zaŋ nti yɛltɔɣa din kani na.
== Maŋmaŋa biɛhigu ==
Mawuena daa nyɛla Divine Trebarh,<ref>{{Cite web|title=Mawuena Trebah Mawuena Trebah - I Met My Husband by Divine Intervention|url=https://www.modernghana.com/news/361197/mawuena-trebahmawuena-trebah-i-met-my-husband-by-divine.html|url-status=live|archive-url=https://web.archive.org/web/20240412024716/https://www.modernghana.com/news/361197/mawuena-trebahmawuena-trebah-i-met-my-husband-by-divine.html|archive-date=12 April 2024|access-date=11 April 2024}}</ref>Linjima tɔbu tuhira ŋun daa be Ghana Armed Forces, ka bɛ mali bipuɣinga, Katherine Joy.<ref>{{Cite news|last=Online|first=Peace FM|title=Mawuena Dumor Gets Hooked|url=http://www.peacefmonline.com/pages/showbiz/news/201002/38572.php|url-status=live|access-date=3 April 2018|archive-url=https://web.archive.org/web/20180403173439/http://www.peacefmonline.com/pages/showbiz/news/201002/38572.php|archive-date=3 April 2018}}</ref><ref>{{Cite web|title=Mawuena Adzo Trebarh {{!}} Who's Who in Ghana|url=https://whoswhoghana.app/power-ladies/mawuena-adzo-trebarh/|url-status=live|archive-url=https://web.archive.org/web/20230801041019/https://whoswhoghana.app/power-ladies/mawuena-adzo-trebarh/|archive-date=1 August 2023|access-date=10 September 2023|website=whoswhoghana.app|language=en}}</ref>O daa bɔri ni o ʒi taɣibunima na Ghana ka lahi kpaŋsi paɣaba tuma.<ref>{{Cite news|title=Mawuena Trebarh calls for women participation in media|url=http://www.ghananewsagency.org/social/mawuena-trebarh-calls-for-women-participation-in-media-119619|url-status=live|access-date=18 June 2018|archive-url=https://web.archive.org/web/20180618102411/http://www.ghananewsagency.org/social/mawuena-trebarh-calls-for-women-participation-in-media-119619|archive-date=18 June 2018}}</ref><ref>{{Cite web|date=15 July 2017|title=Rate of women participation in media activities in Ghana, low – Mawuena Trebarh {{!}} News Ghana|url=https://www.newsghana.com.gh/rate-of-women-participation-in-media-activities-in-ghana-low-mawuena-trebarh/|url-status=live|archive-url=https://web.archive.org/web/20180618125604/https://www.newsghana.com.gh/rate-of-women-participation-in-media-activities-in-ghana-low-mawuena-trebarh/|archive-date=18 June 2018|access-date=18 June 2018|website=www.newsghana.com.gh|language=en-US}}</ref><ref>{{Cite web|date=28 October 2014|title=Mawuena Trebarh is head of GIPC? {{!}} News Ghana|url=https://www.newsghana.com.gh/mawuena-trebarh-is-head-of-gipc/|url-status=live|archive-url=https://web.archive.org/web/20180618125703/https://www.newsghana.com.gh/mawuena-trebarh-is-head-of-gipc/|archive-date=18 June 2018|access-date=18 June 2018|website=News Ghana|language=en-US}}</ref><ref>{{Cite web|title=Female leaders urged to be results-oriented {{!}}|url=http://vibeghana.com/2014/03/09/female-leaders-urged-to-be-results-oriented/|url-status=live|archive-url=https://web.archive.org/web/20180618102549/http://vibeghana.com/2014/03/09/female-leaders-urged-to-be-results-oriented/|archive-date=18 June 2018|access-date=18 June 2018|website=vibeghana.com|language=en-US}}</ref><ref>{{Cite web|date=2024-06-29|title=Mawuena Dumor Trebarh laid to rest [Photos]|url=https://citinewsroom.com/2024/06/mawuena-dumor-trebarh-laid-to-rest-photos/|access-date=2025-06-16|language=en-US}}</ref>
Mawuena Trebarh daa kpila Anashaara goli April biɛɣu pia dali yuuni 2024, sahashɛli o ni daa paai yuun pihinu ni ayi. Ka bɛ daa sɔɣi o asibiri silimin goli June biɛɣu pihita yin'ka, Holy Spirit Cathedral din be Adabraka la, Accra.<ref name=":0">{{Cite web|date=11 April 2024|title=Sister of late Komla Dumor, Mawuena Trebarh is dead|url=https://www.ghanaweb.com/GhanaHomePage/NewsArchive/Sister-of-late-Komla-Dumor-Mawuena-Trebarh-is-dead-1925628|url-status=live|archive-url=https://web.archive.org/web/20240412024716/https://www.ghanaweb.com/GhanaHomePage/NewsArchive/Sister-of-late-Komla-Dumor-Mawuena-Trebarh-is-dead-1925628|archive-date=12 April 2024|access-date=11 April 2024|website=GhanaWeb|language=en}}</ref><ref name=":1">{{Cite web|date=11 April 2024|title=Former CEO of GIPC Mawuena Trebah passes on|url=https://citinewsroom.com/2024/04/former-ceo-of-gipc-mawuena-trebah-passes-on/|url-status=live|archive-url=https://web.archive.org/web/20240412024916/https://citinewsroom.com/2024/04/former-ceo-of-gipc-mawuena-trebah-passes-on/|archive-date=12 April 2024|access-date=11 April 2024|website=Citinewsroom - Comprehensive News in Ghana|language=en-US}}</ref><ref>{{Cite web|date=12 April 2024|title=Mrs Mawuena Trebarh (nee Dumor) - MyJoyOnline|url=https://www.myjoyonline.com/mrs-mawuena-trebarh-nee-dumor/|url-status=live|archive-url=https://web.archive.org/web/20240412154312/https://www.myjoyonline.com/mrs-mawuena-trebarh-nee-dumor/|archive-date=12 April 2024|access-date=12 April 2024|website=www.myjoyonline.com|language=en-US}}</ref><ref>{{Cite web|date=12 April 2024|title=Official death statement from Mawuena Trebarh's family|url=https://www.ghanaweb.com/GhanaHomePage/NewsArchive/Official-death-statement-from-Mawuena-Trebarh-s-family-1925766|url-status=live|archive-url=https://web.archive.org/web/20240412155927/https://www.ghanaweb.com/GhanaHomePage/NewsArchive/Official-death-statement-from-Mawuena-Trebarh-s-family-1925766|archive-date=12 April 2024|access-date=12 April 2024|website=GhanaWeb|language=en}}</ref>
== Kpaŋmaŋ pina mini nin tiɣibɔ ==
Mawuena daa di pina pam kamani:
* Millennium Leadership Forum pini din nyɛ kpaŋmaŋa zaŋ chaŋ daabiligu vihigu puuni n ti pahi agro-processing
* National Youth Role Model pini din wuhi ni o nyɛla bipɔla kpɛma talahi nyɛ bipɔla maa nini ni kpa' so.<ref>{{Cite web|title=Mawuena Adzo Trebarh {{!}} Who's Who in Ghana|url=https://whoswhoghana.app/power-ladies/mawuena-adzo-trebarh/|url-status=live|archive-url=https://web.archive.org/web/20230801041019/https://whoswhoghana.app/power-ladies/mawuena-adzo-trebarh/|archive-date=1 August 2023|access-date=11 September 2023|website=whoswhoghana.app|language=en}}</ref>
== Kundivihira ==
{{Reflist}}
[Pubu:Ghana]]
[[Pubu:Lahabaya zaa]]
[[Pubu:Tamale]]
[[Pubu:Northern region]]
== External links ==
* [http://www.gipcghana.com Ghana Investment Promotion Center]
* [https://www.movenpick.com/en/africa/ghana/accra/moevenpick-ambassador-hotel-accra/overview/?gclid=Cj0KCQjwqYfWBRDPARIsABjQRYy2G4JErTrzXS1ZIEyWNKkt9f_Cclc1JHN8mn77TUlDXU1rrhJV5swaAtxCEALw_wcB&gclsrc=aw.ds Movenpick Ambassador Hotel Ghana]
* [http://inspireafricaconsult.com Inspire Africa Consult]
{{Reflist}}
[[Pubu: Lahabaya zaa]]
[[Pubu:Ninsala ŋun lahi ka o nyevuli ni]]
[[Pubu:Daabihi]]
[[Pubu:Ghana dolo dolo niraba]]
[[Pubu:Paɣaba]]
[[Pubu:Paɣa]]
6y4ebdkjxz60hnkx392k8qhwq9mlk59
115879
115878
2025-06-20T09:39:36Z
Phasy GH
5787
I have linked a text
115879
wikitext
text/x-wiki
{{Bio}}
'''Mawuena Adzo Trebarh''' (née '''Dumor'''; bɛ dɔɣi o la silimiin-goli April biɛɣu pia ni ayi dali , yuuni 1971 – ka o kani silimiin-goli April biɛɣu pia dali, yuuni 2024) o nyɛla ŋun daa nyɛ [[Ghana]] daabia ŋun daa gbubi kpamli, n-nyɛ ŋun kpɛhiri ariziki daabilim puuni, ka lahi nyɛ tiŋgbani baŋda. Trebarh n daa nyɛ tuuli paɣa so bɛ ni daa piigi ka o leegi kpema n-ti tuma duu yuli booni Ghana Investment Promotion Centre ka bɛ ŋmaali jia bɔlli ni ( GIPC) la, ka nyɛ ŋun daa gbubi li bin din gbaagi yuuni 2013 ni hali ni, yuuni 2017 ni, ka daa bi zani ni ka daa lahi leegi tuuli bipuɣingi ŋun daa nyɛ tiŋgbani baŋdi ŋun vihiri tiŋgbani buni zuɣu sɔɣsinli ni, ka lahi bɛ bidib'kpɛma tuhi'pia(10,000) ban tumdi ''[[Ashanti Region]]'' tiŋgbani buni-yihibu shee la puuni.<ref>{{Cite news|date=13 December 2016|title=PEOPLE CHANGING THE FACE OF AFRICA – MAWUENA TREBARH, CEO OF GIPC {{!}} Pleasures Magazine|language=en-US|work=Pleasures Magazine|url=http://pleasuresmagazine.com.ng/2016/12/people-changing-the-face-of-africa-mawuena-trebarh-ceo-of-gipc/|url-status=live|access-date=18 June 2018|archive-url=https://web.archive.org/web/20200119121909/http://pleasuresmagazine.com.ng/2016/12/people-changing-the-face-of-africa-mawuena-trebarh-ceo-of-gipc/|archive-date=19 January 2020}}</ref>
Ŋuni n-daa lahi nyɛ tuuli bipuɣingi ŋun daa leegi kpamshɛli silimiingi ni mi ni Board Chair la, n ti Movenpick Ambassador Hotel Ghana. Trebah nyɛla ŋun daa tumdi ʒingama zuɣu yili nim mini gominanti tuma yaɣa nim sani .<ref>{{Cite web|date=2 November 2021|title=Mövenpick Ambassador Hotel Accra celebrates 10 years of success with its dedicated team members and partners|url=https://citinewsroom.com/2021/11/movenpick-ambassador-hotel-accra-celebrates-10-years-of-success-with-its-dedicated-team-members-and-partners/|url-status=live|archive-url=https://web.archive.org/web/20230708204725/https://citinewsroom.com/2021/11/movenpick-ambassador-hotel-accra-celebrates-10-years-of-success-with-its-dedicated-team-members-and-partners/|archive-date=8 July 2023|access-date=11 September 2023|website=Citinewsroom - Comprehensive News in Ghana|language=en-US}}</ref>
== O Pilli biɛhigu mini o shikuru chandi ==
Mawuena Trebarh nyɛla bɛ ni daa dɔɣi so Ghana ka o chaŋ yunivɛsiti shikuru [[Nigeria]] tingban ni .<ref>{{Cite web|title=Mawuena Trebarh dazzles on Personality profile - MyJoyOnline.com|url=http://www.myjoyonline.com/entertainment/2016/January-28th/mawuena-trebarh-dazzles-on-personality-profile.php|access-date=18 June 2018|website=www.myjoyonline.com|archiveurl=https://web.archive.org/web/20180403112627/http://www.myjoyonline.com/entertainment/2016/January-28th/mawuena-trebarh-dazzles-on-personality-profile.php|archivedate=3 April 2018}}</ref> O ba , Ernest Dumor, nyɛla ŋun nyɛ silimiingi ni mi shɛli ni sociology and development studies purofɛsa kuro , ni Electoral Commissioner kuro, n ti pahi founding executive secretary ni ŋun tiri saɣisigu National Identification Authority puuni .<ref>{{Cite web|last=Foundation|first=Komla Dumor Memorial|title=Komla Dumor Memorial Foundation: Prof. Ernest Kwaku Dumor|url=https://komladumorfoundation.org/founder-and-initiators/78/prof-ernest-kwaku-dumor-|url-status=live|archive-url=https://web.archive.org/web/20231003080111/https://komladumorfoundation.org/founder-and-initiators/78/prof-ernest-kwaku-dumor-|archive-date=3 October 2023|access-date=12 April 2024|website=komladumorfoundation.org|language=en}}</ref><ref>{{Cite web|date=12 April 2024|title=Mawuena Trebarh: Family to issue statement on her death - MyJoyOnline|url=https://www.myjoyonline.com/mawuena-trebarh-family-to-issue-statement-on-her-death/|url-status=live|archive-url=https://web.archive.org/web/20240412154341/https://www.myjoyonline.com/mawuena-trebarh-family-to-issue-statement-on-her-death/|archive-date=12 April 2024|access-date=12 April 2024|website=www.myjoyonline.com|language=en-US}}</ref> O ma , Cecilia Dumor, ŋun daa kani yuuni 2008 ni la , daa nyɛla karimma mini sabisabira n ti pahi ŋun nyɛ publisher n ti Secondi shikuru buku karimda .<ref>{{Cite web|date=22 January 2014|title=Komla Dumor: Respected and admired radio and television presenter who|url=https://www.independent.co.uk/news/obituaries/komla-dumor-respected-and-admired-radio-and-television-presenter-who-played-a-leading-role-in-transforming-the-coverage-of-africa-9078486.html|url-status=live|archive-url=https://web.archive.org/web/20150925112714/http://www.independent.co.uk/news/obituaries/komla-dumor-respected-and-admired-radio-and-television-presenter-who-played-a-leading-role-in-transforming-the-coverage-of-africa-9078486.html|archive-date=25 September 2015|access-date=11 April 2024|website=The Independent|language=en}}</ref><ref>[https://.modernghana.com/amp/news/199900/komla-dumor-buries-mum.html www.modernghana.com/amp/news/199900/komla-dumor-buries-mum.html]</ref>
Mawuena mayili polo o yaba, [[Philip Gbeho]], n daa nyɛ ŋun daa nam [[National Anthem of Ghana]] , ka daa lahi nyɛ yila polo karimba n be shikuru yuli booni [[Achimota Secondary Schoo|Achimota School]]. O bayili polo o yabidoo, Michael Dumor, nyɛla ŋun daa ŋmɛri silimiin goonje n be Catholic Education Project din daa be [[Volta Region]] la, o daa pilI li la 1930 yuma la saha.<ref name="auto">{{Cite web|title=Biography {{!}} Komla Dumor Foundation|url=http://komladumorfoundation.org/biography/|url-status=live|archive-url=https://web.archive.org/web/20180403182207/http://komladumorfoundation.org/biography/|archive-date=3 April 2018|access-date=3 April 2018|website=komladumorfoundation.org|language=en-US}}</ref> O ŋahibi n nyɛ Ghanaian ''[[Diplomats (film)|diplomat]]'' Victor Gbeho .
Mawuena n daa nyɛ bɛ bihi ata puuni bikpem sani, ka o tizo nim maa nyɛ Komba Afeke Dumo ŋun daa kani la ka daa tumdi tiri BBC la, ni Dr Korshie Dumor, ŋun daa nyɛ internal medicine specialist mini nephrologist based n be tingban'ni yuli booni [[United States]] ni .<ref name="auto" />
Mawuena Trebarh nyɛla ŋun daa naagi shikuru yuli booni [[University of Jos]] n be Plateau State yaɣili, din be Nigeria tingbanni la .<ref>{{Cite web|title=Mawuena Trebarh dazzles on Personality profile - MyJoyOnline.com|url=http://www.myjoyonline.com/entertainment/2016/January-28th/mawuena-trebarh-dazzles-on-personality-profile.php|url-status=live|archive-url=https://web.archive.org/web/20180403112627/http://www.myjoyonline.com/entertainment/2016/January-28th/mawuena-trebarh-dazzles-on-personality-profile.php|archive-date=3 April 2018|access-date=3 April 2018|website=www.myjoyonline.com}}</ref> <ref name="Ansong 20182">{{Cite web|last=Ansong|first=Francis|title=MAWUENA TREBARH, CEO OF GIPC - Ghana Embassy, Paris|url=http://www.paris.embassy.gov.gh/index.php/stories/25-embassy-news/109-mawuena-trebarh,-ceo-of-gipc.html|url-status=live|archive-url=https://web.archive.org/web/20180618125643/http://www.paris.embassy.gov.gh/index.php/stories/25-embassy-news/109-mawuena-trebarh,-ceo-of-gipc.html|archive-date=18 June 2018|access-date=18 June 2018|website=www.paris.embassy.gov.gh|language=en-gb}}</ref>
== Piligu biɛhigu mini shikuru baŋsim ==
Mawuena Trebarh nyɛla bɛ ni daa dɔɣi so Ghana ka o chaŋ shikuru (university) din be Nigeria.<ref>{{Cite web|title=Mawuena Trebarh dazzles on Personality profile - MyJoyOnline.com|url=http://www.myjoyonline.com/entertainment/2016/January-28th/mawuena-trebarh-dazzles-on-personality-profile.php|access-date=18 June 2018|website=www.myjoyonline.com|archiveurl=https://web.archive.org/web/20180403112627/http://www.myjoyonline.com/entertainment/2016/January-28th/mawuena-trebarh-dazzles-on-personality-profile.php|archivedate=3 April 2018}}</ref> O ba, Ernest Dumor, nyɛla karachi kuro ŋun daa bɔhim lɛbiginsim tuma, "Electoral Commissioner" kuro zaŋti National Identification Authority.<ref>{{Cite web|last=Foundation|first=Komla Dumor Memorial|title=Komla Dumor Memorial Foundation: Prof. Ernest Kwaku Dumor|url=https://komladumorfoundation.org/founder-and-initiators/78/prof-ernest-kwaku-dumor-|url-status=live|archive-url=https://web.archive.org/web/20231003080111/https://komladumorfoundation.org/founder-and-initiators/78/prof-ernest-kwaku-dumor-|archive-date=3 October 2023|access-date=12 April 2024|website=komladumorfoundation.org|language=en}}</ref><ref>{{Cite web|date=12 April 2024|title=Mawuena Trebarh: Family to issue statement on her death - MyJoyOnline|url=https://www.myjoyonline.com/mawuena-trebarh-family-to-issue-statement-on-her-death/|url-status=live|archive-url=https://web.archive.org/web/20240412154341/https://www.myjoyonline.com/mawuena-trebarh-family-to-issue-statement-on-her-death/|archive-date=12 April 2024|access-date=12 April 2024|website=www.myjoyonline.com|language=en-US}}</ref>O ma, Cecilia Dumor, ŋun daa kpi yuuni 2008, daa nyɛla ŋun lɛri niriba baŋsim ka sabiri bukunima.<ref>{{Cite web|date=22 January 2014|title=Komla Dumor: Respected and admired radio and television presenter who|url=https://www.independent.co.uk/news/obituaries/komla-dumor-respected-and-admired-radio-and-television-presenter-who-played-a-leading-role-in-transforming-the-coverage-of-africa-9078486.html|url-status=live|archive-url=https://web.archive.org/web/20150925112714/http://www.independent.co.uk/news/obituaries/komla-dumor-respected-and-admired-radio-and-television-presenter-who-played-a-leading-role-in-transforming-the-coverage-of-africa-9078486.html|archive-date=25 September 2015|access-date=11 April 2024|website=The Independent|language=en}}</ref><ref>[https://.modernghana.com/amp/news/199900/komla-dumor-buries-mum.html www.modernghana.com/amp/news/199900/komla-dumor-buries-mum.html]</ref>
Mawuena yabdoo ŋun yina o ba' yili, [[Philip Gbeho]], n daa nyɛ ŋun yihi [[National Anthem of Ghana]] mini Achimota School yila na. O yab'doo ŋun yina o ba yili, Michael Dumor, n daa nyɛ ŋun pili Catholic shikuruiti mebu yɛltɔɣa din be [[Volta Region]] la na ,yuuni 1930s.<ref name="auto">{{Cite web|title=Biography {{!}} Komla Dumor Foundation|url=http://komladumorfoundation.org/biography/|url-status=live|archive-url=https://web.archive.org/web/20180403182207/http://komladumorfoundation.org/biography/|archive-date=3 April 2018|access-date=3 April 2018|website=komladumorfoundation.org|language=en-US}}</ref> O ŋahiba nyɛla Ghana nira ŋun kpaŋsiri biɛhigu niriba sunsuuni, Victor Gbeho.
Mawuena n daa nyɛ kpɛm bihi ata ni, ka o tizo bihi nyɛ Komla Afeke Dumor ŋun tumdi BBC ni Dr Korshie Dumor la, ni ŋun tum di dɔɣitiɛ tuma [[United States]] tingbanni maa.<ref name="auto" />
Mawuena Trebarh daa nyɛla ŋun siɣisi shikuru bɔhimbu [[University of Jos]] din be Plateau state, Nigeria,<ref>{{Cite web|title=Mawuena Trebarh dazzles on Personality profile - MyJoyOnline.com|url=http://www.myjoyonline.com/entertainment/2016/January-28th/mawuena-trebarh-dazzles-on-personality-profile.php|url-status=live|archive-url=https://web.archive.org/web/20180403112627/http://www.myjoyonline.com/entertainment/2016/January-28th/mawuena-trebarh-dazzles-on-personality-profile.php|archive-date=3 April 2018|access-date=3 April 2018|website=www.myjoyonline.com}}</ref> Ka daa deei shɛhira gbaŋ din nyɛ "Bachelor of Science degree in Geology and Mining" Anashaara goli [[September]] yuuni 1996. O daa ti lahi bɔhim "MBA Management puuni n ti pahi Strategic Planning" shikuru yuli booni McCallum Graduate School of Business, Bentley College din be Waltham, Massachusetts, yuuni 2002.<ref name="Ansong 2018">{{Cite web|last=Ansong|first=Francis|title=MAWUENA TREBARH, CEO OF GIPC - Ghana Embassy, Paris|url=http://www.paris.embassy.gov.gh/index.php/stories/25-embassy-news/109-mawuena-trebarh,-ceo-of-gipc.html|url-status=live|archive-url=https://web.archive.org/web/20180618125643/http://www.paris.embassy.gov.gh/index.php/stories/25-embassy-news/109-mawuena-trebarh,-ceo-of-gipc.html|archive-date=18 June 2018|access-date=18 June 2018|website=www.paris.embassy.gov.gh|language=en-gb}}</ref>
== Tuma ==
=== 2020 NDC Campaign ===
Yuuni 2020, Trebarh ka bɛ daa zaŋ "deputy spokesperson" zaŋti John Mahama mini National Democratic Congress (NDC) piibu-piibu zonzongili yɛltɔɣa ni yuuni 2020.<ref>{{Cite web|date=3 July 2020|title=What you need to know about the 3 spokespersons for NDC's Election 2020 Campaign|url=https://www.ghanaweb.com/GhanaHomePage/NewsArchive/What-you-need-to-know-about-the-3-spokespersons-for-NDC-s-Election-2020-Campaign-997852|url-status=live|archive-url=https://web.archive.org/web/20200803184434/https://www.ghanaweb.com/GhanaHomePage/NewsArchive/What-you-need-to-know-about-the-3-spokespersons-for-NDC-s-Election-2020-Campaign-997852|archive-date=3 August 2020|access-date=6 December 2020|website=www.ghanaweb.com|language=en}}</ref> Ŋuna n daa nyɛ ŋun diri alizama mini "Head of
communications" zaŋti tiŋgbani zuɣulana paa [[Jane Naana Opoku-Agyemang]].<ref>{{Cite web|title=Naana is a great person - Mahama|url=https://www.myjoyonline.com/news/politics/naana-is-a-great-person-mahama/|url-status=live|archive-url=https://web.archive.org/web/20201027132609/https://www.myjoyonline.com/news/politics/naana-is-a-great-person-mahama/|archive-date=27 October 2020|access-date=6 December 2020|website=MyJoyOnline.com|language=en-US}}</ref><ref>{{Cite web|date=26 July 2020|title=Late President Mills' family calls on Prof. Naana Jane Opoku-Agyemang|url=https://www.graphic.com.gh/news/politics/late-president-mills-family-calls-on-prof-naana-jane-opoku-agyemang.html|url-status=live|archive-url=https://web.archive.org/web/20200921030054/https://www.graphic.com.gh/news/politics/late-president-mills-family-calls-on-prof-naana-jane-opoku-agyemang.html|archive-date=21 September 2020|access-date=6 December 2020|website=Graphic Online|language=en-gb}}</ref><ref>{{Cite web|date=5 August 2020|title=Thanksgiving service held for NDC running mate|url=https://www.ghanaiantimes.com.gh/thanksgiving-service-held-for-ndc-running-mate/|url-status=live|archive-url=https://web.archive.org/web/20200924082033/https://www.ghanaiantimes.com.gh/thanksgiving-service-held-for-ndc-running-mate/|archive-date=24 September 2020|access-date=6 December 2020|website=Ghanaian Times|language=en}}</ref>
=== Inspire Africa Consult ===
O ni daa nyɛ Dareta ŋun pili "Chief Business Strategist of Inspire Africa Consult," Trebarh n daa kuli nyɛ ŋun be di nimmohi ni.<ref name="Mawuena Trebarh LinkedIn Profile">{{Cite web|title=Mawuena Trebarh LinkedIn Profile|url=https://www.linkedin.com/in/mawuena-trebarh-63640b4b/|website=LinkedIn}}</ref>
=== GIPC ===
Trebarh n daa nyɛ tuuli paɣa so bɛ ni piigi Chief Executive Officer n-zaŋ ti "Ghana Investment Promotion Centre" (GIPC),<ref>{{Cite news|date=21 January 2013|title=Ms Mawuena Dumor Trebah To Head Investment Centre|language=en-US|work=News Ghana|url=https://www.newsghana.com.gh/ms-mawuena-dumor-trebah-to-head-investment-centre/|url-status=live|access-date=3 April 2018|archive-url=https://web.archive.org/web/20180618103957/https://www.newsghana.com.gh/ms-mawuena-dumor-trebah-to-head-investment-centre/|archive-date=18 June 2018}}</ref><ref>{{Cite news|last=Mensah|first=Benjamin|title=Ghana needs to diversify investment interests- Mrs Trebah|url=http://ghananewsagency.org/economics/ghana-needs-to-diversify-investment-interests-mrs-trebah-60074|url-status=live|access-date=18 June 2018|archive-url=https://web.archive.org/web/20180618125616/http://ghananewsagency.org/economics/ghana-needs-to-diversify-investment-interests-mrs-trebah-60074|archive-date=18 June 2018}}</ref> beni din gbaai Silimin goli [[April]] yuuni 2013 zaŋ chaŋ Silimin goli January yuuni 2017, ka o daa nyɛ ŋun sɔŋdi ka bɛ kuri liɣiri niŋdi tiŋgbani maa ni.<ref>{{Citation|last=Mawuena Trebarh|title=Mawuena Trebarh On Translating Investment Into Development|date=24 October 2017|url=https://www.youtube.com/watch?v=gNMJygYnjdc|archive-url=https://web.archive.org/web/20240412024808/https://www.youtube.com/watch?v=gNMJygYnjdc|access-date=3 April 2018|archive-date=12 April 2024|url-status=live}}</ref> O ni daa nyɛ CEO, "foreign direct investment" din liɣiri sɔŋsim kalinli yiɣisi US$1.12 biliyɔŋ n daa kpe ni yuuni 2015 tuuli pirigili ni,ka di wuhi ni daa ʒi pahibu din gari 1000% ni na yuuni 2014. O ni daa nyɛ CEO, Mawuena daa duhi di liɣiri zuɣusaa yi GHS 7.9 miliyɔŋ (kamani. USD $700,000) zaŋ chaŋ GHS 18.1 miliyɔŋ (kamani. USD $1.5 miliyɔŋ) chira pihita ni ayɔbu sunsuuni, ka di zani ti pahi din paai kamani 230%.<ref>{{Citation|last=Mawuena Trebarh|title=Business Today on Citi FM: Mawuena Trebarh - Part 1|date=20 September 2017|url=https://www.youtube.com/watch?time_continue=76&v=hguPajUZDng|archive-url=https://web.archive.org/web/20240412024829/https://www.youtube.com/watch?time_continue=76&v=hguPajUZDng|access-date=3 April 2018|archive-date=12 April 2024|url-status=live}}</ref>
=== Scancom (MTN) ===
Bini din gbaai yuuni 2007 zaŋ chaŋ yuuni 2011, Trebarh daa gbubila kpamli din nyɛ Corporate Services Executive, MTN Ghana, luɣ'shɛli o ni daa lihiri lahabaya wuligibu zuɣu, gɔmnanti mini yaɣa din pahi, MTN Ghana Foundation, adalichi yɛltɔɣa, ni kompini tuma. Lala tuma ŋɔ ni, ŋuna n daa nyɛ ŋun diri alizama n-tiri kompini maa nima ka lahi kpaŋsiri biɛhigu maligu yaɣa.<ref>{{Cite news|title=MTN committed to helping bring|work=Ghana News Agency|url=http://www.ghananewsagency.org/economics/mtn-committed-to-helping-bring-superior-value-to-economy-mawuena-dumor-6117|url-status=live|access-date=3 April 2018|archive-url=https://web.archive.org/web/20180403173502/http://www.ghananewsagency.org/economics/mtn-committed-to-helping-bring-superior-value-to-economy-mawuena-dumor-6117|archive-date=3 April 2018}}</ref>
=== Newmont ===
Bini din gbaai yuuni 2003 azaŋ chaŋ yuuni 2007, Trebarh n daa nyɛ "Manager of Communications" zaŋti Newmont Ghana Ltd. <ref name="Mawuena Trebarh LinkedIn Profile2">{{Cite web|title=Mawuena Trebarh LinkedIn Profile|url=https://www.linkedin.com/in/mawuena-trebarh-63640b4b/|website=LinkedIn}}</ref>
O daa lahi nyɛla ŋu kpaŋsiri Ghana yu' viɛlli o daa alizama dibu ni di bahi bahindi daabiligu sheei mini lahabaya wuligibu ni.<ref>{{Cite news|title=Newmont pays 1.417 million dollar Royalty|work=Ghana News Agency|url=http://www.ghananewsagency.org/economics/newmont-pays-1-417-million-dollar-royalty-1997|url-status=live|access-date=3 April 2018|archive-url=https://web.archive.org/web/20180403173503/http://www.ghananewsagency.org/economics/newmont-pays-1-417-million-dollar-royalty-1997|archive-date=3 April 2018}}</ref>
=== Ashanti Goldfields ===
Yuuni 1996, Trebarh daa piligi o tuma Ashanti Goldfields Company Ltd, ka divnyɛla ŋuni n-daa nya paɣa tuuli ŋun nya "exploration geologist". Lala saha maa, o daa buɣisi ya ka piligi tiŋgbani gbibu tuma din daa nyɛ o ni dobba pia ni anu zaŋ chani pishi ka bɛ be tiŋgbani ni gbira.<ref name="Ansong 2018" />
Bɛ daa boli o Resource Evaluation Department, ka o ti sɔŋsi ka bɛ daa bo tabibi salima soŋbu shee Ghana, Guinea, Tanzania, Zimbabwe ni Burkina Faso. Lala tuma ŋɔ ni, o daa vihi vihigu ka zahim tiŋgbani gbibu din wuhi salim kuɣa timsim kamani miliyɔŋ pihinii ni chɛnji beni ka di daa nyɛ $300/oz. Yuma ayi zuɣu yɛltɔɣa n-daa wuhi shɛm maa.
Trebarh daa lahi nyɛla Investor Relations Officer zaŋbm-ti Ashanti Goldfields, ka o tuma n-daa nyɛ buɣisibu mini daabiligu yɛligibu so'chibsi pahibu, n-nya ŋun za tuma mini tiŋduya nim sunsuuni diri daabiligu ni Goldman Sachs, Merrill Lynch, CIBC, ni ban pahi. O daa lahi nyɛla ŋun yuuni tiŋduya nim fiila be niŋsim zaŋ kpa bɛ mɔlo din yirina, ka tiriti wuhiri din tu ni bɛ niŋ shɛm yɛltɔɣa din yiri kpa o daguli polo,hankali pahibu zaŋ nti yɛltɔɣa din kani na.
== Maŋmaŋa biɛhigu ==
Mawuena daa nyɛla Divine Trebarh,<ref>{{Cite web|title=Mawuena Trebah Mawuena Trebah - I Met My Husband by Divine Intervention|url=https://www.modernghana.com/news/361197/mawuena-trebahmawuena-trebah-i-met-my-husband-by-divine.html|url-status=live|archive-url=https://web.archive.org/web/20240412024716/https://www.modernghana.com/news/361197/mawuena-trebahmawuena-trebah-i-met-my-husband-by-divine.html|archive-date=12 April 2024|access-date=11 April 2024}}</ref>Linjima tɔbu tuhira ŋun daa be Ghana Armed Forces, ka bɛ mali bipuɣinga, Katherine Joy.<ref>{{Cite news|last=Online|first=Peace FM|title=Mawuena Dumor Gets Hooked|url=http://www.peacefmonline.com/pages/showbiz/news/201002/38572.php|url-status=live|access-date=3 April 2018|archive-url=https://web.archive.org/web/20180403173439/http://www.peacefmonline.com/pages/showbiz/news/201002/38572.php|archive-date=3 April 2018}}</ref><ref>{{Cite web|title=Mawuena Adzo Trebarh {{!}} Who's Who in Ghana|url=https://whoswhoghana.app/power-ladies/mawuena-adzo-trebarh/|url-status=live|archive-url=https://web.archive.org/web/20230801041019/https://whoswhoghana.app/power-ladies/mawuena-adzo-trebarh/|archive-date=1 August 2023|access-date=10 September 2023|website=whoswhoghana.app|language=en}}</ref>O daa bɔri ni o ʒi taɣibunima na Ghana ka lahi kpaŋsi paɣaba tuma.<ref>{{Cite news|title=Mawuena Trebarh calls for women participation in media|url=http://www.ghananewsagency.org/social/mawuena-trebarh-calls-for-women-participation-in-media-119619|url-status=live|access-date=18 June 2018|archive-url=https://web.archive.org/web/20180618102411/http://www.ghananewsagency.org/social/mawuena-trebarh-calls-for-women-participation-in-media-119619|archive-date=18 June 2018}}</ref><ref>{{Cite web|date=15 July 2017|title=Rate of women participation in media activities in Ghana, low – Mawuena Trebarh {{!}} News Ghana|url=https://www.newsghana.com.gh/rate-of-women-participation-in-media-activities-in-ghana-low-mawuena-trebarh/|url-status=live|archive-url=https://web.archive.org/web/20180618125604/https://www.newsghana.com.gh/rate-of-women-participation-in-media-activities-in-ghana-low-mawuena-trebarh/|archive-date=18 June 2018|access-date=18 June 2018|website=www.newsghana.com.gh|language=en-US}}</ref><ref>{{Cite web|date=28 October 2014|title=Mawuena Trebarh is head of GIPC? {{!}} News Ghana|url=https://www.newsghana.com.gh/mawuena-trebarh-is-head-of-gipc/|url-status=live|archive-url=https://web.archive.org/web/20180618125703/https://www.newsghana.com.gh/mawuena-trebarh-is-head-of-gipc/|archive-date=18 June 2018|access-date=18 June 2018|website=News Ghana|language=en-US}}</ref><ref>{{Cite web|title=Female leaders urged to be results-oriented {{!}}|url=http://vibeghana.com/2014/03/09/female-leaders-urged-to-be-results-oriented/|url-status=live|archive-url=https://web.archive.org/web/20180618102549/http://vibeghana.com/2014/03/09/female-leaders-urged-to-be-results-oriented/|archive-date=18 June 2018|access-date=18 June 2018|website=vibeghana.com|language=en-US}}</ref><ref>{{Cite web|date=2024-06-29|title=Mawuena Dumor Trebarh laid to rest [Photos]|url=https://citinewsroom.com/2024/06/mawuena-dumor-trebarh-laid-to-rest-photos/|access-date=2025-06-16|language=en-US}}</ref>
Mawuena Trebarh daa kpila Anashaara goli April biɛɣu pia dali yuuni 2024, sahashɛli o ni daa paai yuun pihinu ni ayi. Ka bɛ daa sɔɣi o asibiri silimin goli June biɛɣu pihita yin'ka, Holy Spirit Cathedral din be Adabraka la, Accra.<ref name=":0">{{Cite web|date=11 April 2024|title=Sister of late Komla Dumor, Mawuena Trebarh is dead|url=https://www.ghanaweb.com/GhanaHomePage/NewsArchive/Sister-of-late-Komla-Dumor-Mawuena-Trebarh-is-dead-1925628|url-status=live|archive-url=https://web.archive.org/web/20240412024716/https://www.ghanaweb.com/GhanaHomePage/NewsArchive/Sister-of-late-Komla-Dumor-Mawuena-Trebarh-is-dead-1925628|archive-date=12 April 2024|access-date=11 April 2024|website=GhanaWeb|language=en}}</ref><ref name=":1">{{Cite web|date=11 April 2024|title=Former CEO of GIPC Mawuena Trebah passes on|url=https://citinewsroom.com/2024/04/former-ceo-of-gipc-mawuena-trebah-passes-on/|url-status=live|archive-url=https://web.archive.org/web/20240412024916/https://citinewsroom.com/2024/04/former-ceo-of-gipc-mawuena-trebah-passes-on/|archive-date=12 April 2024|access-date=11 April 2024|website=Citinewsroom - Comprehensive News in Ghana|language=en-US}}</ref><ref>{{Cite web|date=12 April 2024|title=Mrs Mawuena Trebarh (nee Dumor) - MyJoyOnline|url=https://www.myjoyonline.com/mrs-mawuena-trebarh-nee-dumor/|url-status=live|archive-url=https://web.archive.org/web/20240412154312/https://www.myjoyonline.com/mrs-mawuena-trebarh-nee-dumor/|archive-date=12 April 2024|access-date=12 April 2024|website=www.myjoyonline.com|language=en-US}}</ref><ref>{{Cite web|date=12 April 2024|title=Official death statement from Mawuena Trebarh's family|url=https://www.ghanaweb.com/GhanaHomePage/NewsArchive/Official-death-statement-from-Mawuena-Trebarh-s-family-1925766|url-status=live|archive-url=https://web.archive.org/web/20240412155927/https://www.ghanaweb.com/GhanaHomePage/NewsArchive/Official-death-statement-from-Mawuena-Trebarh-s-family-1925766|archive-date=12 April 2024|access-date=12 April 2024|website=GhanaWeb|language=en}}</ref>
== Kpaŋmaŋ pina mini nin tiɣibɔ ==
Mawuena daa di pina pam kamani:
* Millennium Leadership Forum pini din nyɛ kpaŋmaŋa zaŋ chaŋ daabiligu vihigu puuni n ti pahi agro-processing
* National Youth Role Model pini din wuhi ni o nyɛla bipɔla kpɛma talahi nyɛ bipɔla maa nini ni kpa' so.<ref>{{Cite web|title=Mawuena Adzo Trebarh {{!}} Who's Who in Ghana|url=https://whoswhoghana.app/power-ladies/mawuena-adzo-trebarh/|url-status=live|archive-url=https://web.archive.org/web/20230801041019/https://whoswhoghana.app/power-ladies/mawuena-adzo-trebarh/|archive-date=1 August 2023|access-date=11 September 2023|website=whoswhoghana.app|language=en}}</ref>
== Kundivihira ==
{{Reflist}}
[Pubu:Ghana]]
[[Pubu:Lahabaya zaa]]
[[Pubu:Tamale]]
[[Pubu:Northern region]]
== External links ==
* [http://www.gipcghana.com Ghana Investment Promotion Center]
* [https://www.movenpick.com/en/africa/ghana/accra/moevenpick-ambassador-hotel-accra/overview/?gclid=Cj0KCQjwqYfWBRDPARIsABjQRYy2G4JErTrzXS1ZIEyWNKkt9f_Cclc1JHN8mn77TUlDXU1rrhJV5swaAtxCEALw_wcB&gclsrc=aw.ds Movenpick Ambassador Hotel Ghana]
* [http://inspireafricaconsult.com Inspire Africa Consult]
{{Reflist}}
[[Pubu: Lahabaya zaa]]
[[Pubu:Ninsala ŋun lahi ka o nyevuli ni]]
[[Pubu:Daabihi]]
[[Pubu:Ghana dolo dolo niraba]]
[[Pubu:Paɣaba]]
[[Pubu:Paɣa]]
0iqjtjegv9zr853qbh1h973q26x79ci
115880
115879
2025-06-20T09:45:43Z
Phasy GH
5787
I have italicized a text
115880
wikitext
text/x-wiki
{{Bio}}
'''Mawuena Adzo Trebarh''' (née '''Dumor'''; bɛ dɔɣi o la silimiin-goli April biɛɣu pia ni ayi dali , yuuni 1971 – ka o kani silimiin-goli April biɛɣu pia dali, yuuni 2024) o nyɛla ŋun daa nyɛ [[Ghana]] daabia ŋun daa gbubi kpamli, n-nyɛ ŋun kpɛhiri ariziki daabilim puuni, ka lahi nyɛ tiŋgbani baŋda. Trebarh n daa nyɛ tuuli paɣa so bɛ ni daa piigi ka o leegi kpema n-ti tuma duu yuli booni Ghana Investment Promotion Centre ka bɛ ŋmaali jia bɔlli ni ( GIPC) la, ka nyɛ ŋun daa gbubi li bin din gbaagi yuuni 2013 ni hali ni, yuuni 2017 ni, ka daa bi zani ni ka daa lahi leegi tuuli bipuɣingi ŋun daa nyɛ tiŋgbani baŋdi ŋun vihiri tiŋgbani buni zuɣu sɔɣsinli ni, ka lahi bɛ bidib'kpɛma tuhi'pia(10,000) ban tumdi ''[[Ashanti Region]]'' tiŋgbani buni-yihibu shee la puuni.<ref>{{Cite news|date=13 December 2016|title=PEOPLE CHANGING THE FACE OF AFRICA – MAWUENA TREBARH, CEO OF GIPC {{!}} Pleasures Magazine|language=en-US|work=Pleasures Magazine|url=http://pleasuresmagazine.com.ng/2016/12/people-changing-the-face-of-africa-mawuena-trebarh-ceo-of-gipc/|url-status=live|access-date=18 June 2018|archive-url=https://web.archive.org/web/20200119121909/http://pleasuresmagazine.com.ng/2016/12/people-changing-the-face-of-africa-mawuena-trebarh-ceo-of-gipc/|archive-date=19 January 2020}}</ref>
Ŋuni n-daa lahi nyɛ tuuli bipuɣingi ŋun daa leegi kpamshɛli silimiingi ni mi ni Board Chair la, n ti Movenpick Ambassador Hotel Ghana. Trebah nyɛla ŋun daa tumdi ʒingama zuɣu yili nim mini gominanti tuma yaɣa nim sani .<ref>{{Cite web|date=2 November 2021|title=Mövenpick Ambassador Hotel Accra celebrates 10 years of success with its dedicated team members and partners|url=https://citinewsroom.com/2021/11/movenpick-ambassador-hotel-accra-celebrates-10-years-of-success-with-its-dedicated-team-members-and-partners/|url-status=live|archive-url=https://web.archive.org/web/20230708204725/https://citinewsroom.com/2021/11/movenpick-ambassador-hotel-accra-celebrates-10-years-of-success-with-its-dedicated-team-members-and-partners/|archive-date=8 July 2023|access-date=11 September 2023|website=Citinewsroom - Comprehensive News in Ghana|language=en-US}}</ref>
== O Pilli biɛhigu mini o shikuru chandi ==
Mawuena Trebarh nyɛla bɛ ni daa dɔɣi so Ghana ka o chaŋ yunivɛsiti shikuru [[Nigeria]] tingban ni .<ref>{{Cite web|title=Mawuena Trebarh dazzles on Personality profile - MyJoyOnline.com|url=http://www.myjoyonline.com/entertainment/2016/January-28th/mawuena-trebarh-dazzles-on-personality-profile.php|access-date=18 June 2018|website=www.myjoyonline.com|archiveurl=https://web.archive.org/web/20180403112627/http://www.myjoyonline.com/entertainment/2016/January-28th/mawuena-trebarh-dazzles-on-personality-profile.php|archivedate=3 April 2018}}</ref> O ba , Ernest Dumor, nyɛla ŋun nyɛ silimiingi ni mi shɛli ni sociology and development studies purofɛsa kuro , ni Electoral Commissioner kuro, n ti pahi founding executive secretary ni ŋun tiri saɣisigu National Identification Authority puuni .<ref>{{Cite web|last=Foundation|first=Komla Dumor Memorial|title=Komla Dumor Memorial Foundation: Prof. Ernest Kwaku Dumor|url=https://komladumorfoundation.org/founder-and-initiators/78/prof-ernest-kwaku-dumor-|url-status=live|archive-url=https://web.archive.org/web/20231003080111/https://komladumorfoundation.org/founder-and-initiators/78/prof-ernest-kwaku-dumor-|archive-date=3 October 2023|access-date=12 April 2024|website=komladumorfoundation.org|language=en}}</ref><ref>{{Cite web|date=12 April 2024|title=Mawuena Trebarh: Family to issue statement on her death - MyJoyOnline|url=https://www.myjoyonline.com/mawuena-trebarh-family-to-issue-statement-on-her-death/|url-status=live|archive-url=https://web.archive.org/web/20240412154341/https://www.myjoyonline.com/mawuena-trebarh-family-to-issue-statement-on-her-death/|archive-date=12 April 2024|access-date=12 April 2024|website=www.myjoyonline.com|language=en-US}}</ref> O ma , Cecilia Dumor, ŋun daa kani yuuni 2008 ni la , daa nyɛla karimma mini sabisabira n ti pahi ŋun nyɛ publisher n ti Secondi shikuru buku karimda .<ref>{{Cite web|date=22 January 2014|title=Komla Dumor: Respected and admired radio and television presenter who|url=https://www.independent.co.uk/news/obituaries/komla-dumor-respected-and-admired-radio-and-television-presenter-who-played-a-leading-role-in-transforming-the-coverage-of-africa-9078486.html|url-status=live|archive-url=https://web.archive.org/web/20150925112714/http://www.independent.co.uk/news/obituaries/komla-dumor-respected-and-admired-radio-and-television-presenter-who-played-a-leading-role-in-transforming-the-coverage-of-africa-9078486.html|archive-date=25 September 2015|access-date=11 April 2024|website=The Independent|language=en}}</ref><ref>[https://.modernghana.com/amp/news/199900/komla-dumor-buries-mum.html www.modernghana.com/amp/news/199900/komla-dumor-buries-mum.html]</ref>
Mawuena mayili polo o yaba, [[Philip Gbeho]], n daa nyɛ ŋun daa nam [[National Anthem of Ghana]] , ka daa lahi nyɛ yila polo karimba n be shikuru yuli booni [[Achimota Secondary Schoo|Achimota School]]. O bayili polo o yabidoo, Michael Dumor, nyɛla ŋun daa ŋmɛri silimiin goonje n be Catholic Education Project din daa be [[Volta Region]] la, o daa pilI li la 1930 yuma la saha.<ref name="auto">{{Cite web|title=Biography {{!}} Komla Dumor Foundation|url=http://komladumorfoundation.org/biography/|url-status=live|archive-url=https://web.archive.org/web/20180403182207/http://komladumorfoundation.org/biography/|archive-date=3 April 2018|access-date=3 April 2018|website=komladumorfoundation.org|language=en-US}}</ref> O ŋahibi n nyɛ ''Ghanaian'' ''[[Diplomats (film)|diplomat]]'' Victor Gbeho .
Mawuena n daa nyɛ bɛ bihi ata puuni bikpem sani, ka o tizo nim maa nyɛ Komba Afeke Dumo ŋun daa kani la ka daa tumdi tiri BBC la, ni Dr Korshie Dumor, ŋun daa nyɛ internal medicine specialist mini nephrologist based n be tingban'ni yuli booni [[United States]] ni .<ref name="auto" />
Mawuena Trebarh nyɛla ŋun daa naagi shikuru yuli booni [[University of Jos]] n be Plateau State yaɣili, din be Nigeria tingbanni la .<ref>{{Cite web|title=Mawuena Trebarh dazzles on Personality profile - MyJoyOnline.com|url=http://www.myjoyonline.com/entertainment/2016/January-28th/mawuena-trebarh-dazzles-on-personality-profile.php|url-status=live|archive-url=https://web.archive.org/web/20180403112627/http://www.myjoyonline.com/entertainment/2016/January-28th/mawuena-trebarh-dazzles-on-personality-profile.php|archive-date=3 April 2018|access-date=3 April 2018|website=www.myjoyonline.com}}</ref> <ref name="Ansong 20182">{{Cite web|last=Ansong|first=Francis|title=MAWUENA TREBARH, CEO OF GIPC - Ghana Embassy, Paris|url=http://www.paris.embassy.gov.gh/index.php/stories/25-embassy-news/109-mawuena-trebarh,-ceo-of-gipc.html|url-status=live|archive-url=https://web.archive.org/web/20180618125643/http://www.paris.embassy.gov.gh/index.php/stories/25-embassy-news/109-mawuena-trebarh,-ceo-of-gipc.html|archive-date=18 June 2018|access-date=18 June 2018|website=www.paris.embassy.gov.gh|language=en-gb}}</ref>
== Piligu biɛhigu mini shikuru baŋsim ==
Mawuena Trebarh nyɛla bɛ ni daa dɔɣi so Ghana ka o chaŋ shikuru (university) din be Nigeria.<ref>{{Cite web|title=Mawuena Trebarh dazzles on Personality profile - MyJoyOnline.com|url=http://www.myjoyonline.com/entertainment/2016/January-28th/mawuena-trebarh-dazzles-on-personality-profile.php|access-date=18 June 2018|website=www.myjoyonline.com|archiveurl=https://web.archive.org/web/20180403112627/http://www.myjoyonline.com/entertainment/2016/January-28th/mawuena-trebarh-dazzles-on-personality-profile.php|archivedate=3 April 2018}}</ref> O ba, Ernest Dumor, nyɛla karachi kuro ŋun daa bɔhim lɛbiginsim tuma, "Electoral Commissioner" kuro zaŋti National Identification Authority.<ref>{{Cite web|last=Foundation|first=Komla Dumor Memorial|title=Komla Dumor Memorial Foundation: Prof. Ernest Kwaku Dumor|url=https://komladumorfoundation.org/founder-and-initiators/78/prof-ernest-kwaku-dumor-|url-status=live|archive-url=https://web.archive.org/web/20231003080111/https://komladumorfoundation.org/founder-and-initiators/78/prof-ernest-kwaku-dumor-|archive-date=3 October 2023|access-date=12 April 2024|website=komladumorfoundation.org|language=en}}</ref><ref>{{Cite web|date=12 April 2024|title=Mawuena Trebarh: Family to issue statement on her death - MyJoyOnline|url=https://www.myjoyonline.com/mawuena-trebarh-family-to-issue-statement-on-her-death/|url-status=live|archive-url=https://web.archive.org/web/20240412154341/https://www.myjoyonline.com/mawuena-trebarh-family-to-issue-statement-on-her-death/|archive-date=12 April 2024|access-date=12 April 2024|website=www.myjoyonline.com|language=en-US}}</ref>O ma, Cecilia Dumor, ŋun daa kpi yuuni 2008, daa nyɛla ŋun lɛri niriba baŋsim ka sabiri bukunima.<ref>{{Cite web|date=22 January 2014|title=Komla Dumor: Respected and admired radio and television presenter who|url=https://www.independent.co.uk/news/obituaries/komla-dumor-respected-and-admired-radio-and-television-presenter-who-played-a-leading-role-in-transforming-the-coverage-of-africa-9078486.html|url-status=live|archive-url=https://web.archive.org/web/20150925112714/http://www.independent.co.uk/news/obituaries/komla-dumor-respected-and-admired-radio-and-television-presenter-who-played-a-leading-role-in-transforming-the-coverage-of-africa-9078486.html|archive-date=25 September 2015|access-date=11 April 2024|website=The Independent|language=en}}</ref><ref>[https://.modernghana.com/amp/news/199900/komla-dumor-buries-mum.html www.modernghana.com/amp/news/199900/komla-dumor-buries-mum.html]</ref>
Mawuena yabdoo ŋun yina o ba' yili, [[Philip Gbeho]], n daa nyɛ ŋun yihi [[National Anthem of Ghana]] mini Achimota School yila na. O yab'doo ŋun yina o ba yili, Michael Dumor, n daa nyɛ ŋun pili Catholic shikuruiti mebu yɛltɔɣa din be [[Volta Region]] la na ,yuuni 1930s.<ref name="auto">{{Cite web|title=Biography {{!}} Komla Dumor Foundation|url=http://komladumorfoundation.org/biography/|url-status=live|archive-url=https://web.archive.org/web/20180403182207/http://komladumorfoundation.org/biography/|archive-date=3 April 2018|access-date=3 April 2018|website=komladumorfoundation.org|language=en-US}}</ref> O ŋahiba nyɛla Ghana nira ŋun kpaŋsiri biɛhigu niriba sunsuuni, Victor Gbeho.
Mawuena n daa nyɛ kpɛm bihi ata ni, ka o tizo bihi nyɛ Komla Afeke Dumor ŋun tumdi BBC ni Dr Korshie Dumor la, ni ŋun tum di dɔɣitiɛ tuma [[United States]] tingbanni maa.<ref name="auto" />
Mawuena Trebarh daa nyɛla ŋun siɣisi shikuru bɔhimbu [[University of Jos]] din be Plateau state, Nigeria,<ref>{{Cite web|title=Mawuena Trebarh dazzles on Personality profile - MyJoyOnline.com|url=http://www.myjoyonline.com/entertainment/2016/January-28th/mawuena-trebarh-dazzles-on-personality-profile.php|url-status=live|archive-url=https://web.archive.org/web/20180403112627/http://www.myjoyonline.com/entertainment/2016/January-28th/mawuena-trebarh-dazzles-on-personality-profile.php|archive-date=3 April 2018|access-date=3 April 2018|website=www.myjoyonline.com}}</ref> Ka daa deei shɛhira gbaŋ din nyɛ "Bachelor of Science degree in Geology and Mining" Anashaara goli [[September]] yuuni 1996. O daa ti lahi bɔhim "MBA Management puuni n ti pahi Strategic Planning" shikuru yuli booni McCallum Graduate School of Business, Bentley College din be Waltham, Massachusetts, yuuni 2002.<ref name="Ansong 2018">{{Cite web|last=Ansong|first=Francis|title=MAWUENA TREBARH, CEO OF GIPC - Ghana Embassy, Paris|url=http://www.paris.embassy.gov.gh/index.php/stories/25-embassy-news/109-mawuena-trebarh,-ceo-of-gipc.html|url-status=live|archive-url=https://web.archive.org/web/20180618125643/http://www.paris.embassy.gov.gh/index.php/stories/25-embassy-news/109-mawuena-trebarh,-ceo-of-gipc.html|archive-date=18 June 2018|access-date=18 June 2018|website=www.paris.embassy.gov.gh|language=en-gb}}</ref>
== Tuma ==
=== 2020 NDC Campaign ===
Yuuni 2020, Trebarh ka bɛ daa zaŋ "deputy spokesperson" zaŋti John Mahama mini National Democratic Congress (NDC) piibu-piibu zonzongili yɛltɔɣa ni yuuni 2020.<ref>{{Cite web|date=3 July 2020|title=What you need to know about the 3 spokespersons for NDC's Election 2020 Campaign|url=https://www.ghanaweb.com/GhanaHomePage/NewsArchive/What-you-need-to-know-about-the-3-spokespersons-for-NDC-s-Election-2020-Campaign-997852|url-status=live|archive-url=https://web.archive.org/web/20200803184434/https://www.ghanaweb.com/GhanaHomePage/NewsArchive/What-you-need-to-know-about-the-3-spokespersons-for-NDC-s-Election-2020-Campaign-997852|archive-date=3 August 2020|access-date=6 December 2020|website=www.ghanaweb.com|language=en}}</ref> Ŋuna n daa nyɛ ŋun diri alizama mini "Head of
communications" zaŋti tiŋgbani zuɣulana paa [[Jane Naana Opoku-Agyemang]].<ref>{{Cite web|title=Naana is a great person - Mahama|url=https://www.myjoyonline.com/news/politics/naana-is-a-great-person-mahama/|url-status=live|archive-url=https://web.archive.org/web/20201027132609/https://www.myjoyonline.com/news/politics/naana-is-a-great-person-mahama/|archive-date=27 October 2020|access-date=6 December 2020|website=MyJoyOnline.com|language=en-US}}</ref><ref>{{Cite web|date=26 July 2020|title=Late President Mills' family calls on Prof. Naana Jane Opoku-Agyemang|url=https://www.graphic.com.gh/news/politics/late-president-mills-family-calls-on-prof-naana-jane-opoku-agyemang.html|url-status=live|archive-url=https://web.archive.org/web/20200921030054/https://www.graphic.com.gh/news/politics/late-president-mills-family-calls-on-prof-naana-jane-opoku-agyemang.html|archive-date=21 September 2020|access-date=6 December 2020|website=Graphic Online|language=en-gb}}</ref><ref>{{Cite web|date=5 August 2020|title=Thanksgiving service held for NDC running mate|url=https://www.ghanaiantimes.com.gh/thanksgiving-service-held-for-ndc-running-mate/|url-status=live|archive-url=https://web.archive.org/web/20200924082033/https://www.ghanaiantimes.com.gh/thanksgiving-service-held-for-ndc-running-mate/|archive-date=24 September 2020|access-date=6 December 2020|website=Ghanaian Times|language=en}}</ref>
=== Inspire Africa Consult ===
O ni daa nyɛ Dareta ŋun pili "Chief Business Strategist of Inspire Africa Consult," Trebarh n daa kuli nyɛ ŋun be di nimmohi ni.<ref name="Mawuena Trebarh LinkedIn Profile">{{Cite web|title=Mawuena Trebarh LinkedIn Profile|url=https://www.linkedin.com/in/mawuena-trebarh-63640b4b/|website=LinkedIn}}</ref>
=== GIPC ===
Trebarh n daa nyɛ tuuli paɣa so bɛ ni piigi Chief Executive Officer n-zaŋ ti "Ghana Investment Promotion Centre" (GIPC),<ref>{{Cite news|date=21 January 2013|title=Ms Mawuena Dumor Trebah To Head Investment Centre|language=en-US|work=News Ghana|url=https://www.newsghana.com.gh/ms-mawuena-dumor-trebah-to-head-investment-centre/|url-status=live|access-date=3 April 2018|archive-url=https://web.archive.org/web/20180618103957/https://www.newsghana.com.gh/ms-mawuena-dumor-trebah-to-head-investment-centre/|archive-date=18 June 2018}}</ref><ref>{{Cite news|last=Mensah|first=Benjamin|title=Ghana needs to diversify investment interests- Mrs Trebah|url=http://ghananewsagency.org/economics/ghana-needs-to-diversify-investment-interests-mrs-trebah-60074|url-status=live|access-date=18 June 2018|archive-url=https://web.archive.org/web/20180618125616/http://ghananewsagency.org/economics/ghana-needs-to-diversify-investment-interests-mrs-trebah-60074|archive-date=18 June 2018}}</ref> beni din gbaai Silimin goli [[April]] yuuni 2013 zaŋ chaŋ Silimin goli January yuuni 2017, ka o daa nyɛ ŋun sɔŋdi ka bɛ kuri liɣiri niŋdi tiŋgbani maa ni.<ref>{{Citation|last=Mawuena Trebarh|title=Mawuena Trebarh On Translating Investment Into Development|date=24 October 2017|url=https://www.youtube.com/watch?v=gNMJygYnjdc|archive-url=https://web.archive.org/web/20240412024808/https://www.youtube.com/watch?v=gNMJygYnjdc|access-date=3 April 2018|archive-date=12 April 2024|url-status=live}}</ref> O ni daa nyɛ CEO, "foreign direct investment" din liɣiri sɔŋsim kalinli yiɣisi US$1.12 biliyɔŋ n daa kpe ni yuuni 2015 tuuli pirigili ni,ka di wuhi ni daa ʒi pahibu din gari 1000% ni na yuuni 2014. O ni daa nyɛ CEO, Mawuena daa duhi di liɣiri zuɣusaa yi GHS 7.9 miliyɔŋ (kamani. USD $700,000) zaŋ chaŋ GHS 18.1 miliyɔŋ (kamani. USD $1.5 miliyɔŋ) chira pihita ni ayɔbu sunsuuni, ka di zani ti pahi din paai kamani 230%.<ref>{{Citation|last=Mawuena Trebarh|title=Business Today on Citi FM: Mawuena Trebarh - Part 1|date=20 September 2017|url=https://www.youtube.com/watch?time_continue=76&v=hguPajUZDng|archive-url=https://web.archive.org/web/20240412024829/https://www.youtube.com/watch?time_continue=76&v=hguPajUZDng|access-date=3 April 2018|archive-date=12 April 2024|url-status=live}}</ref>
=== Scancom (MTN) ===
Bini din gbaai yuuni 2007 zaŋ chaŋ yuuni 2011, Trebarh daa gbubila kpamli din nyɛ Corporate Services Executive, MTN Ghana, luɣ'shɛli o ni daa lihiri lahabaya wuligibu zuɣu, gɔmnanti mini yaɣa din pahi, MTN Ghana Foundation, adalichi yɛltɔɣa, ni kompini tuma. Lala tuma ŋɔ ni, ŋuna n daa nyɛ ŋun diri alizama n-tiri kompini maa nima ka lahi kpaŋsiri biɛhigu maligu yaɣa.<ref>{{Cite news|title=MTN committed to helping bring|work=Ghana News Agency|url=http://www.ghananewsagency.org/economics/mtn-committed-to-helping-bring-superior-value-to-economy-mawuena-dumor-6117|url-status=live|access-date=3 April 2018|archive-url=https://web.archive.org/web/20180403173502/http://www.ghananewsagency.org/economics/mtn-committed-to-helping-bring-superior-value-to-economy-mawuena-dumor-6117|archive-date=3 April 2018}}</ref>
=== Newmont ===
Bini din gbaai yuuni 2003 azaŋ chaŋ yuuni 2007, Trebarh n daa nyɛ "Manager of Communications" zaŋti Newmont Ghana Ltd. <ref name="Mawuena Trebarh LinkedIn Profile2">{{Cite web|title=Mawuena Trebarh LinkedIn Profile|url=https://www.linkedin.com/in/mawuena-trebarh-63640b4b/|website=LinkedIn}}</ref>
O daa lahi nyɛla ŋu kpaŋsiri Ghana yu' viɛlli o daa alizama dibu ni di bahi bahindi daabiligu sheei mini lahabaya wuligibu ni.<ref>{{Cite news|title=Newmont pays 1.417 million dollar Royalty|work=Ghana News Agency|url=http://www.ghananewsagency.org/economics/newmont-pays-1-417-million-dollar-royalty-1997|url-status=live|access-date=3 April 2018|archive-url=https://web.archive.org/web/20180403173503/http://www.ghananewsagency.org/economics/newmont-pays-1-417-million-dollar-royalty-1997|archive-date=3 April 2018}}</ref>
=== Ashanti Goldfields ===
Yuuni 1996, Trebarh daa piligi o tuma Ashanti Goldfields Company Ltd, ka divnyɛla ŋuni n-daa nya paɣa tuuli ŋun nya "exploration geologist". Lala saha maa, o daa buɣisi ya ka piligi tiŋgbani gbibu tuma din daa nyɛ o ni dobba pia ni anu zaŋ chani pishi ka bɛ be tiŋgbani ni gbira.<ref name="Ansong 2018" />
Bɛ daa boli o Resource Evaluation Department, ka o ti sɔŋsi ka bɛ daa bo tabibi salima soŋbu shee Ghana, Guinea, Tanzania, Zimbabwe ni Burkina Faso. Lala tuma ŋɔ ni, o daa vihi vihigu ka zahim tiŋgbani gbibu din wuhi salim kuɣa timsim kamani miliyɔŋ pihinii ni chɛnji beni ka di daa nyɛ $300/oz. Yuma ayi zuɣu yɛltɔɣa n-daa wuhi shɛm maa.
Trebarh daa lahi nyɛla Investor Relations Officer zaŋbm-ti Ashanti Goldfields, ka o tuma n-daa nyɛ buɣisibu mini daabiligu yɛligibu so'chibsi pahibu, n-nya ŋun za tuma mini tiŋduya nim sunsuuni diri daabiligu ni Goldman Sachs, Merrill Lynch, CIBC, ni ban pahi. O daa lahi nyɛla ŋun yuuni tiŋduya nim fiila be niŋsim zaŋ kpa bɛ mɔlo din yirina, ka tiriti wuhiri din tu ni bɛ niŋ shɛm yɛltɔɣa din yiri kpa o daguli polo,hankali pahibu zaŋ nti yɛltɔɣa din kani na.
== Maŋmaŋa biɛhigu ==
Mawuena daa nyɛla Divine Trebarh,<ref>{{Cite web|title=Mawuena Trebah Mawuena Trebah - I Met My Husband by Divine Intervention|url=https://www.modernghana.com/news/361197/mawuena-trebahmawuena-trebah-i-met-my-husband-by-divine.html|url-status=live|archive-url=https://web.archive.org/web/20240412024716/https://www.modernghana.com/news/361197/mawuena-trebahmawuena-trebah-i-met-my-husband-by-divine.html|archive-date=12 April 2024|access-date=11 April 2024}}</ref>Linjima tɔbu tuhira ŋun daa be Ghana Armed Forces, ka bɛ mali bipuɣinga, Katherine Joy.<ref>{{Cite news|last=Online|first=Peace FM|title=Mawuena Dumor Gets Hooked|url=http://www.peacefmonline.com/pages/showbiz/news/201002/38572.php|url-status=live|access-date=3 April 2018|archive-url=https://web.archive.org/web/20180403173439/http://www.peacefmonline.com/pages/showbiz/news/201002/38572.php|archive-date=3 April 2018}}</ref><ref>{{Cite web|title=Mawuena Adzo Trebarh {{!}} Who's Who in Ghana|url=https://whoswhoghana.app/power-ladies/mawuena-adzo-trebarh/|url-status=live|archive-url=https://web.archive.org/web/20230801041019/https://whoswhoghana.app/power-ladies/mawuena-adzo-trebarh/|archive-date=1 August 2023|access-date=10 September 2023|website=whoswhoghana.app|language=en}}</ref>O daa bɔri ni o ʒi taɣibunima na Ghana ka lahi kpaŋsi paɣaba tuma.<ref>{{Cite news|title=Mawuena Trebarh calls for women participation in media|url=http://www.ghananewsagency.org/social/mawuena-trebarh-calls-for-women-participation-in-media-119619|url-status=live|access-date=18 June 2018|archive-url=https://web.archive.org/web/20180618102411/http://www.ghananewsagency.org/social/mawuena-trebarh-calls-for-women-participation-in-media-119619|archive-date=18 June 2018}}</ref><ref>{{Cite web|date=15 July 2017|title=Rate of women participation in media activities in Ghana, low – Mawuena Trebarh {{!}} News Ghana|url=https://www.newsghana.com.gh/rate-of-women-participation-in-media-activities-in-ghana-low-mawuena-trebarh/|url-status=live|archive-url=https://web.archive.org/web/20180618125604/https://www.newsghana.com.gh/rate-of-women-participation-in-media-activities-in-ghana-low-mawuena-trebarh/|archive-date=18 June 2018|access-date=18 June 2018|website=www.newsghana.com.gh|language=en-US}}</ref><ref>{{Cite web|date=28 October 2014|title=Mawuena Trebarh is head of GIPC? {{!}} News Ghana|url=https://www.newsghana.com.gh/mawuena-trebarh-is-head-of-gipc/|url-status=live|archive-url=https://web.archive.org/web/20180618125703/https://www.newsghana.com.gh/mawuena-trebarh-is-head-of-gipc/|archive-date=18 June 2018|access-date=18 June 2018|website=News Ghana|language=en-US}}</ref><ref>{{Cite web|title=Female leaders urged to be results-oriented {{!}}|url=http://vibeghana.com/2014/03/09/female-leaders-urged-to-be-results-oriented/|url-status=live|archive-url=https://web.archive.org/web/20180618102549/http://vibeghana.com/2014/03/09/female-leaders-urged-to-be-results-oriented/|archive-date=18 June 2018|access-date=18 June 2018|website=vibeghana.com|language=en-US}}</ref><ref>{{Cite web|date=2024-06-29|title=Mawuena Dumor Trebarh laid to rest [Photos]|url=https://citinewsroom.com/2024/06/mawuena-dumor-trebarh-laid-to-rest-photos/|access-date=2025-06-16|language=en-US}}</ref>
Mawuena Trebarh daa kpila Anashaara goli April biɛɣu pia dali yuuni 2024, sahashɛli o ni daa paai yuun pihinu ni ayi. Ka bɛ daa sɔɣi o asibiri silimin goli June biɛɣu pihita yin'ka, Holy Spirit Cathedral din be Adabraka la, Accra.<ref name=":0">{{Cite web|date=11 April 2024|title=Sister of late Komla Dumor, Mawuena Trebarh is dead|url=https://www.ghanaweb.com/GhanaHomePage/NewsArchive/Sister-of-late-Komla-Dumor-Mawuena-Trebarh-is-dead-1925628|url-status=live|archive-url=https://web.archive.org/web/20240412024716/https://www.ghanaweb.com/GhanaHomePage/NewsArchive/Sister-of-late-Komla-Dumor-Mawuena-Trebarh-is-dead-1925628|archive-date=12 April 2024|access-date=11 April 2024|website=GhanaWeb|language=en}}</ref><ref name=":1">{{Cite web|date=11 April 2024|title=Former CEO of GIPC Mawuena Trebah passes on|url=https://citinewsroom.com/2024/04/former-ceo-of-gipc-mawuena-trebah-passes-on/|url-status=live|archive-url=https://web.archive.org/web/20240412024916/https://citinewsroom.com/2024/04/former-ceo-of-gipc-mawuena-trebah-passes-on/|archive-date=12 April 2024|access-date=11 April 2024|website=Citinewsroom - Comprehensive News in Ghana|language=en-US}}</ref><ref>{{Cite web|date=12 April 2024|title=Mrs Mawuena Trebarh (nee Dumor) - MyJoyOnline|url=https://www.myjoyonline.com/mrs-mawuena-trebarh-nee-dumor/|url-status=live|archive-url=https://web.archive.org/web/20240412154312/https://www.myjoyonline.com/mrs-mawuena-trebarh-nee-dumor/|archive-date=12 April 2024|access-date=12 April 2024|website=www.myjoyonline.com|language=en-US}}</ref><ref>{{Cite web|date=12 April 2024|title=Official death statement from Mawuena Trebarh's family|url=https://www.ghanaweb.com/GhanaHomePage/NewsArchive/Official-death-statement-from-Mawuena-Trebarh-s-family-1925766|url-status=live|archive-url=https://web.archive.org/web/20240412155927/https://www.ghanaweb.com/GhanaHomePage/NewsArchive/Official-death-statement-from-Mawuena-Trebarh-s-family-1925766|archive-date=12 April 2024|access-date=12 April 2024|website=GhanaWeb|language=en}}</ref>
== Kpaŋmaŋ pina mini nin tiɣibɔ ==
Mawuena daa di pina pam kamani:
* Millennium Leadership Forum pini din nyɛ kpaŋmaŋa zaŋ chaŋ daabiligu vihigu puuni n ti pahi agro-processing
* National Youth Role Model pini din wuhi ni o nyɛla bipɔla kpɛma talahi nyɛ bipɔla maa nini ni kpa' so.<ref>{{Cite web|title=Mawuena Adzo Trebarh {{!}} Who's Who in Ghana|url=https://whoswhoghana.app/power-ladies/mawuena-adzo-trebarh/|url-status=live|archive-url=https://web.archive.org/web/20230801041019/https://whoswhoghana.app/power-ladies/mawuena-adzo-trebarh/|archive-date=1 August 2023|access-date=11 September 2023|website=whoswhoghana.app|language=en}}</ref>
== Kundivihira ==
{{Reflist}}
[Pubu:Ghana]]
[[Pubu:Lahabaya zaa]]
[[Pubu:Tamale]]
[[Pubu:Northern region]]
== External links ==
* [http://www.gipcghana.com Ghana Investment Promotion Center]
* [https://www.movenpick.com/en/africa/ghana/accra/moevenpick-ambassador-hotel-accra/overview/?gclid=Cj0KCQjwqYfWBRDPARIsABjQRYy2G4JErTrzXS1ZIEyWNKkt9f_Cclc1JHN8mn77TUlDXU1rrhJV5swaAtxCEALw_wcB&gclsrc=aw.ds Movenpick Ambassador Hotel Ghana]
* [http://inspireafricaconsult.com Inspire Africa Consult]
{{Reflist}}
[[Pubu: Lahabaya zaa]]
[[Pubu:Ninsala ŋun lahi ka o nyevuli ni]]
[[Pubu:Daabihi]]
[[Pubu:Ghana dolo dolo niraba]]
[[Pubu:Paɣaba]]
[[Pubu:Paɣa]]
g8sktgck0hmk5pnxklavlsvxpcx7tyg
115881
115880
2025-06-20T09:56:11Z
Phasy GH
5787
I have added a letter to a word
115881
wikitext
text/x-wiki
{{Bio}}
'''Mawuena Adzo Trebarh''' (née '''Dumor'''; bɛ dɔɣi o la silimiin-goli April biɛɣu pia ni ayi dali , yuuni 1971 – ka o kani silimiin-goli April biɛɣu pia dali, yuuni 2024) o nyɛla ŋun daa nyɛ [[Ghana]] daabia ŋun daa gbubi kpamli, n-nyɛ ŋun kpɛhiri ariziki daabilim puuni, ka lahi nyɛ tiŋgbani baŋda. Trebarh n daa nyɛ tuuli paɣa so bɛ ni daa piigi ka o leegi kpema n-ti tuma duu yuli booni Ghana Investment Promotion Centre ka bɛ ŋmaali jia bɔlli ni ( GIPC) la, ka nyɛ ŋun daa gbubi li bin din gbaagi yuuni 2013 ni hali ni, yuuni 2017 ni, ka daa bi zani ni ka daa lahi leegi tuuli bipuɣingi ŋun daa nyɛ tiŋgbani baŋdi ŋun vihiri tiŋgbani buni zuɣu sɔɣsinli ni, ka lahi bɛ bidib'kpɛma tuhi'pia(10,000) ban tumdi ''[[Ashanti Region]]'' tiŋgbani buni-yihibu shee la puuni.<ref>{{Cite news|date=13 December 2016|title=PEOPLE CHANGING THE FACE OF AFRICA – MAWUENA TREBARH, CEO OF GIPC {{!}} Pleasures Magazine|language=en-US|work=Pleasures Magazine|url=http://pleasuresmagazine.com.ng/2016/12/people-changing-the-face-of-africa-mawuena-trebarh-ceo-of-gipc/|url-status=live|access-date=18 June 2018|archive-url=https://web.archive.org/web/20200119121909/http://pleasuresmagazine.com.ng/2016/12/people-changing-the-face-of-africa-mawuena-trebarh-ceo-of-gipc/|archive-date=19 January 2020}}</ref>
Ŋuni n-daa lahi nyɛ tuuli bipuɣingi ŋun daa leegi kpamshɛli silimiingi ni mi ni Board Chair la, n ti Movenpick Ambassador Hotel Ghana. Trebah nyɛla ŋun daa tumdi ʒingama zuɣu yili nim mini gominanti tuma yaɣa nim sani .<ref>{{Cite web|date=2 November 2021|title=Mövenpick Ambassador Hotel Accra celebrates 10 years of success with its dedicated team members and partners|url=https://citinewsroom.com/2021/11/movenpick-ambassador-hotel-accra-celebrates-10-years-of-success-with-its-dedicated-team-members-and-partners/|url-status=live|archive-url=https://web.archive.org/web/20230708204725/https://citinewsroom.com/2021/11/movenpick-ambassador-hotel-accra-celebrates-10-years-of-success-with-its-dedicated-team-members-and-partners/|archive-date=8 July 2023|access-date=11 September 2023|website=Citinewsroom - Comprehensive News in Ghana|language=en-US}}</ref>
== O Pilli biɛhigu mini o shikuru chandi ==
Mawuena Trebarh nyɛla bɛ ni daa dɔɣi so Ghana ka o chaŋ yunivɛsiti shikuru [[Nigeria]] tingban ni .<ref>{{Cite web|title=Mawuena Trebarh dazzles on Personality profile - MyJoyOnline.com|url=http://www.myjoyonline.com/entertainment/2016/January-28th/mawuena-trebarh-dazzles-on-personality-profile.php|access-date=18 June 2018|website=www.myjoyonline.com|archiveurl=https://web.archive.org/web/20180403112627/http://www.myjoyonline.com/entertainment/2016/January-28th/mawuena-trebarh-dazzles-on-personality-profile.php|archivedate=3 April 2018}}</ref> O ba , Ernest Dumor, nyɛla ŋun nyɛ silimiingi ni mi shɛli ni sociology and development studies purofɛsa kuro , ni Electoral Commissioner kuro, n ti pahi founding executive secretary ni ŋun tiri saɣisigu National Identification Authority puuni .<ref>{{Cite web|last=Foundation|first=Komla Dumor Memorial|title=Komla Dumor Memorial Foundation: Prof. Ernest Kwaku Dumor|url=https://komladumorfoundation.org/founder-and-initiators/78/prof-ernest-kwaku-dumor-|url-status=live|archive-url=https://web.archive.org/web/20231003080111/https://komladumorfoundation.org/founder-and-initiators/78/prof-ernest-kwaku-dumor-|archive-date=3 October 2023|access-date=12 April 2024|website=komladumorfoundation.org|language=en}}</ref><ref>{{Cite web|date=12 April 2024|title=Mawuena Trebarh: Family to issue statement on her death - MyJoyOnline|url=https://www.myjoyonline.com/mawuena-trebarh-family-to-issue-statement-on-her-death/|url-status=live|archive-url=https://web.archive.org/web/20240412154341/https://www.myjoyonline.com/mawuena-trebarh-family-to-issue-statement-on-her-death/|archive-date=12 April 2024|access-date=12 April 2024|website=www.myjoyonline.com|language=en-US}}</ref> O ma , Cecilia Dumor, ŋun daa kani yuuni 2008 ni la , daa nyɛla karimma mini sabisabira n ti pahi ŋun nyɛ publisher n ti Secondi shikuru buku karimda .<ref>{{Cite web|date=22 January 2014|title=Komla Dumor: Respected and admired radio and television presenter who|url=https://www.independent.co.uk/news/obituaries/komla-dumor-respected-and-admired-radio-and-television-presenter-who-played-a-leading-role-in-transforming-the-coverage-of-africa-9078486.html|url-status=live|archive-url=https://web.archive.org/web/20150925112714/http://www.independent.co.uk/news/obituaries/komla-dumor-respected-and-admired-radio-and-television-presenter-who-played-a-leading-role-in-transforming-the-coverage-of-africa-9078486.html|archive-date=25 September 2015|access-date=11 April 2024|website=The Independent|language=en}}</ref><ref>[https://.modernghana.com/amp/news/199900/komla-dumor-buries-mum.html www.modernghana.com/amp/news/199900/komla-dumor-buries-mum.html]</ref>
Mawuena mayili polo o yaba, [[Philip Gbeho]], n daa nyɛ ŋun daa nam [[National Anthem of Ghana]] , ka daa lahi nyɛ yila polo karimba n be shikuru yuli booni [[Achimota Secondary Schoo|Achimota School]]. O bayili polo o yabidoo, Michael Dumor, nyɛla ŋun daa ŋmɛri silimiin goonje n be Catholic Education Project din daa be [[Volta Region]] la, o daa pilI li la 1930 yuma la saha.<ref name="auto">{{Cite web|title=Biography {{!}} Komla Dumor Foundation|url=http://komladumorfoundation.org/biography/|url-status=live|archive-url=https://web.archive.org/web/20180403182207/http://komladumorfoundation.org/biography/|archive-date=3 April 2018|access-date=3 April 2018|website=komladumorfoundation.org|language=en-US}}</ref> O ŋahibi n nyɛ ''Ghanaian'' ''[[Diplomats (film)|diplomat]]'' Victor Gbeho .
Mawuena n daa nyɛ bɛ bihi ata puuni bikpem sani, ka o tizo nim maa nyɛ Komba Afeke Dumor ŋun daa kani la ka daa tumdi tiri BBC la, ni Dr Korshie Dumor, ŋun daa nyɛ internal medicine specialist mini nephrologist based n be tingban'ni yuli booni [[United States]] ni .<ref name="auto" />
Mawuena Trebarh nyɛla ŋun daa naagi shikuru yuli booni [[University of Jos]] n be Plateau State yaɣili, din be Nigeria tingbanni la .<ref>{{Cite web|title=Mawuena Trebarh dazzles on Personality profile - MyJoyOnline.com|url=http://www.myjoyonline.com/entertainment/2016/January-28th/mawuena-trebarh-dazzles-on-personality-profile.php|url-status=live|archive-url=https://web.archive.org/web/20180403112627/http://www.myjoyonline.com/entertainment/2016/January-28th/mawuena-trebarh-dazzles-on-personality-profile.php|archive-date=3 April 2018|access-date=3 April 2018|website=www.myjoyonline.com}}</ref> <ref name="Ansong 20182">{{Cite web|last=Ansong|first=Francis|title=MAWUENA TREBARH, CEO OF GIPC - Ghana Embassy, Paris|url=http://www.paris.embassy.gov.gh/index.php/stories/25-embassy-news/109-mawuena-trebarh,-ceo-of-gipc.html|url-status=live|archive-url=https://web.archive.org/web/20180618125643/http://www.paris.embassy.gov.gh/index.php/stories/25-embassy-news/109-mawuena-trebarh,-ceo-of-gipc.html|archive-date=18 June 2018|access-date=18 June 2018|website=www.paris.embassy.gov.gh|language=en-gb}}</ref>
== Piligu biɛhigu mini shikuru baŋsim ==
Mawuena Trebarh nyɛla bɛ ni daa dɔɣi so Ghana ka o chaŋ shikuru (university) din be Nigeria.<ref>{{Cite web|title=Mawuena Trebarh dazzles on Personality profile - MyJoyOnline.com|url=http://www.myjoyonline.com/entertainment/2016/January-28th/mawuena-trebarh-dazzles-on-personality-profile.php|access-date=18 June 2018|website=www.myjoyonline.com|archiveurl=https://web.archive.org/web/20180403112627/http://www.myjoyonline.com/entertainment/2016/January-28th/mawuena-trebarh-dazzles-on-personality-profile.php|archivedate=3 April 2018}}</ref> O ba, Ernest Dumor, nyɛla karachi kuro ŋun daa bɔhim lɛbiginsim tuma, "Electoral Commissioner" kuro zaŋti National Identification Authority.<ref>{{Cite web|last=Foundation|first=Komla Dumor Memorial|title=Komla Dumor Memorial Foundation: Prof. Ernest Kwaku Dumor|url=https://komladumorfoundation.org/founder-and-initiators/78/prof-ernest-kwaku-dumor-|url-status=live|archive-url=https://web.archive.org/web/20231003080111/https://komladumorfoundation.org/founder-and-initiators/78/prof-ernest-kwaku-dumor-|archive-date=3 October 2023|access-date=12 April 2024|website=komladumorfoundation.org|language=en}}</ref><ref>{{Cite web|date=12 April 2024|title=Mawuena Trebarh: Family to issue statement on her death - MyJoyOnline|url=https://www.myjoyonline.com/mawuena-trebarh-family-to-issue-statement-on-her-death/|url-status=live|archive-url=https://web.archive.org/web/20240412154341/https://www.myjoyonline.com/mawuena-trebarh-family-to-issue-statement-on-her-death/|archive-date=12 April 2024|access-date=12 April 2024|website=www.myjoyonline.com|language=en-US}}</ref>O ma, Cecilia Dumor, ŋun daa kpi yuuni 2008, daa nyɛla ŋun lɛri niriba baŋsim ka sabiri bukunima.<ref>{{Cite web|date=22 January 2014|title=Komla Dumor: Respected and admired radio and television presenter who|url=https://www.independent.co.uk/news/obituaries/komla-dumor-respected-and-admired-radio-and-television-presenter-who-played-a-leading-role-in-transforming-the-coverage-of-africa-9078486.html|url-status=live|archive-url=https://web.archive.org/web/20150925112714/http://www.independent.co.uk/news/obituaries/komla-dumor-respected-and-admired-radio-and-television-presenter-who-played-a-leading-role-in-transforming-the-coverage-of-africa-9078486.html|archive-date=25 September 2015|access-date=11 April 2024|website=The Independent|language=en}}</ref><ref>[https://.modernghana.com/amp/news/199900/komla-dumor-buries-mum.html www.modernghana.com/amp/news/199900/komla-dumor-buries-mum.html]</ref>
Mawuena yabdoo ŋun yina o ba' yili, [[Philip Gbeho]], n daa nyɛ ŋun yihi [[National Anthem of Ghana]] mini Achimota School yila na. O yab'doo ŋun yina o ba yili, Michael Dumor, n daa nyɛ ŋun pili Catholic shikuruiti mebu yɛltɔɣa din be [[Volta Region]] la na ,yuuni 1930s.<ref name="auto">{{Cite web|title=Biography {{!}} Komla Dumor Foundation|url=http://komladumorfoundation.org/biography/|url-status=live|archive-url=https://web.archive.org/web/20180403182207/http://komladumorfoundation.org/biography/|archive-date=3 April 2018|access-date=3 April 2018|website=komladumorfoundation.org|language=en-US}}</ref> O ŋahiba nyɛla Ghana nira ŋun kpaŋsiri biɛhigu niriba sunsuuni, Victor Gbeho.
Mawuena n daa nyɛ kpɛm bihi ata ni, ka o tizo bihi nyɛ Komla Afeke Dumor ŋun tumdi BBC ni Dr Korshie Dumor la, ni ŋun tum di dɔɣitiɛ tuma [[United States]] tingbanni maa.<ref name="auto" />
Mawuena Trebarh daa nyɛla ŋun siɣisi shikuru bɔhimbu [[University of Jos]] din be Plateau state, Nigeria,<ref>{{Cite web|title=Mawuena Trebarh dazzles on Personality profile - MyJoyOnline.com|url=http://www.myjoyonline.com/entertainment/2016/January-28th/mawuena-trebarh-dazzles-on-personality-profile.php|url-status=live|archive-url=https://web.archive.org/web/20180403112627/http://www.myjoyonline.com/entertainment/2016/January-28th/mawuena-trebarh-dazzles-on-personality-profile.php|archive-date=3 April 2018|access-date=3 April 2018|website=www.myjoyonline.com}}</ref> Ka daa deei shɛhira gbaŋ din nyɛ "Bachelor of Science degree in Geology and Mining" Anashaara goli [[September]] yuuni 1996. O daa ti lahi bɔhim "MBA Management puuni n ti pahi Strategic Planning" shikuru yuli booni McCallum Graduate School of Business, Bentley College din be Waltham, Massachusetts, yuuni 2002.<ref name="Ansong 2018">{{Cite web|last=Ansong|first=Francis|title=MAWUENA TREBARH, CEO OF GIPC - Ghana Embassy, Paris|url=http://www.paris.embassy.gov.gh/index.php/stories/25-embassy-news/109-mawuena-trebarh,-ceo-of-gipc.html|url-status=live|archive-url=https://web.archive.org/web/20180618125643/http://www.paris.embassy.gov.gh/index.php/stories/25-embassy-news/109-mawuena-trebarh,-ceo-of-gipc.html|archive-date=18 June 2018|access-date=18 June 2018|website=www.paris.embassy.gov.gh|language=en-gb}}</ref>
== Tuma ==
=== 2020 NDC Campaign ===
Yuuni 2020, Trebarh ka bɛ daa zaŋ "deputy spokesperson" zaŋti John Mahama mini National Democratic Congress (NDC) piibu-piibu zonzongili yɛltɔɣa ni yuuni 2020.<ref>{{Cite web|date=3 July 2020|title=What you need to know about the 3 spokespersons for NDC's Election 2020 Campaign|url=https://www.ghanaweb.com/GhanaHomePage/NewsArchive/What-you-need-to-know-about-the-3-spokespersons-for-NDC-s-Election-2020-Campaign-997852|url-status=live|archive-url=https://web.archive.org/web/20200803184434/https://www.ghanaweb.com/GhanaHomePage/NewsArchive/What-you-need-to-know-about-the-3-spokespersons-for-NDC-s-Election-2020-Campaign-997852|archive-date=3 August 2020|access-date=6 December 2020|website=www.ghanaweb.com|language=en}}</ref> Ŋuna n daa nyɛ ŋun diri alizama mini "Head of
communications" zaŋti tiŋgbani zuɣulana paa [[Jane Naana Opoku-Agyemang]].<ref>{{Cite web|title=Naana is a great person - Mahama|url=https://www.myjoyonline.com/news/politics/naana-is-a-great-person-mahama/|url-status=live|archive-url=https://web.archive.org/web/20201027132609/https://www.myjoyonline.com/news/politics/naana-is-a-great-person-mahama/|archive-date=27 October 2020|access-date=6 December 2020|website=MyJoyOnline.com|language=en-US}}</ref><ref>{{Cite web|date=26 July 2020|title=Late President Mills' family calls on Prof. Naana Jane Opoku-Agyemang|url=https://www.graphic.com.gh/news/politics/late-president-mills-family-calls-on-prof-naana-jane-opoku-agyemang.html|url-status=live|archive-url=https://web.archive.org/web/20200921030054/https://www.graphic.com.gh/news/politics/late-president-mills-family-calls-on-prof-naana-jane-opoku-agyemang.html|archive-date=21 September 2020|access-date=6 December 2020|website=Graphic Online|language=en-gb}}</ref><ref>{{Cite web|date=5 August 2020|title=Thanksgiving service held for NDC running mate|url=https://www.ghanaiantimes.com.gh/thanksgiving-service-held-for-ndc-running-mate/|url-status=live|archive-url=https://web.archive.org/web/20200924082033/https://www.ghanaiantimes.com.gh/thanksgiving-service-held-for-ndc-running-mate/|archive-date=24 September 2020|access-date=6 December 2020|website=Ghanaian Times|language=en}}</ref>
=== Inspire Africa Consult ===
O ni daa nyɛ Dareta ŋun pili "Chief Business Strategist of Inspire Africa Consult," Trebarh n daa kuli nyɛ ŋun be di nimmohi ni.<ref name="Mawuena Trebarh LinkedIn Profile">{{Cite web|title=Mawuena Trebarh LinkedIn Profile|url=https://www.linkedin.com/in/mawuena-trebarh-63640b4b/|website=LinkedIn}}</ref>
=== GIPC ===
Trebarh n daa nyɛ tuuli paɣa so bɛ ni piigi Chief Executive Officer n-zaŋ ti "Ghana Investment Promotion Centre" (GIPC),<ref>{{Cite news|date=21 January 2013|title=Ms Mawuena Dumor Trebah To Head Investment Centre|language=en-US|work=News Ghana|url=https://www.newsghana.com.gh/ms-mawuena-dumor-trebah-to-head-investment-centre/|url-status=live|access-date=3 April 2018|archive-url=https://web.archive.org/web/20180618103957/https://www.newsghana.com.gh/ms-mawuena-dumor-trebah-to-head-investment-centre/|archive-date=18 June 2018}}</ref><ref>{{Cite news|last=Mensah|first=Benjamin|title=Ghana needs to diversify investment interests- Mrs Trebah|url=http://ghananewsagency.org/economics/ghana-needs-to-diversify-investment-interests-mrs-trebah-60074|url-status=live|access-date=18 June 2018|archive-url=https://web.archive.org/web/20180618125616/http://ghananewsagency.org/economics/ghana-needs-to-diversify-investment-interests-mrs-trebah-60074|archive-date=18 June 2018}}</ref> beni din gbaai Silimin goli [[April]] yuuni 2013 zaŋ chaŋ Silimin goli January yuuni 2017, ka o daa nyɛ ŋun sɔŋdi ka bɛ kuri liɣiri niŋdi tiŋgbani maa ni.<ref>{{Citation|last=Mawuena Trebarh|title=Mawuena Trebarh On Translating Investment Into Development|date=24 October 2017|url=https://www.youtube.com/watch?v=gNMJygYnjdc|archive-url=https://web.archive.org/web/20240412024808/https://www.youtube.com/watch?v=gNMJygYnjdc|access-date=3 April 2018|archive-date=12 April 2024|url-status=live}}</ref> O ni daa nyɛ CEO, "foreign direct investment" din liɣiri sɔŋsim kalinli yiɣisi US$1.12 biliyɔŋ n daa kpe ni yuuni 2015 tuuli pirigili ni,ka di wuhi ni daa ʒi pahibu din gari 1000% ni na yuuni 2014. O ni daa nyɛ CEO, Mawuena daa duhi di liɣiri zuɣusaa yi GHS 7.9 miliyɔŋ (kamani. USD $700,000) zaŋ chaŋ GHS 18.1 miliyɔŋ (kamani. USD $1.5 miliyɔŋ) chira pihita ni ayɔbu sunsuuni, ka di zani ti pahi din paai kamani 230%.<ref>{{Citation|last=Mawuena Trebarh|title=Business Today on Citi FM: Mawuena Trebarh - Part 1|date=20 September 2017|url=https://www.youtube.com/watch?time_continue=76&v=hguPajUZDng|archive-url=https://web.archive.org/web/20240412024829/https://www.youtube.com/watch?time_continue=76&v=hguPajUZDng|access-date=3 April 2018|archive-date=12 April 2024|url-status=live}}</ref>
=== Scancom (MTN) ===
Bini din gbaai yuuni 2007 zaŋ chaŋ yuuni 2011, Trebarh daa gbubila kpamli din nyɛ Corporate Services Executive, MTN Ghana, luɣ'shɛli o ni daa lihiri lahabaya wuligibu zuɣu, gɔmnanti mini yaɣa din pahi, MTN Ghana Foundation, adalichi yɛltɔɣa, ni kompini tuma. Lala tuma ŋɔ ni, ŋuna n daa nyɛ ŋun diri alizama n-tiri kompini maa nima ka lahi kpaŋsiri biɛhigu maligu yaɣa.<ref>{{Cite news|title=MTN committed to helping bring|work=Ghana News Agency|url=http://www.ghananewsagency.org/economics/mtn-committed-to-helping-bring-superior-value-to-economy-mawuena-dumor-6117|url-status=live|access-date=3 April 2018|archive-url=https://web.archive.org/web/20180403173502/http://www.ghananewsagency.org/economics/mtn-committed-to-helping-bring-superior-value-to-economy-mawuena-dumor-6117|archive-date=3 April 2018}}</ref>
=== Newmont ===
Bini din gbaai yuuni 2003 azaŋ chaŋ yuuni 2007, Trebarh n daa nyɛ "Manager of Communications" zaŋti Newmont Ghana Ltd. <ref name="Mawuena Trebarh LinkedIn Profile2">{{Cite web|title=Mawuena Trebarh LinkedIn Profile|url=https://www.linkedin.com/in/mawuena-trebarh-63640b4b/|website=LinkedIn}}</ref>
O daa lahi nyɛla ŋu kpaŋsiri Ghana yu' viɛlli o daa alizama dibu ni di bahi bahindi daabiligu sheei mini lahabaya wuligibu ni.<ref>{{Cite news|title=Newmont pays 1.417 million dollar Royalty|work=Ghana News Agency|url=http://www.ghananewsagency.org/economics/newmont-pays-1-417-million-dollar-royalty-1997|url-status=live|access-date=3 April 2018|archive-url=https://web.archive.org/web/20180403173503/http://www.ghananewsagency.org/economics/newmont-pays-1-417-million-dollar-royalty-1997|archive-date=3 April 2018}}</ref>
=== Ashanti Goldfields ===
Yuuni 1996, Trebarh daa piligi o tuma Ashanti Goldfields Company Ltd, ka divnyɛla ŋuni n-daa nya paɣa tuuli ŋun nya "exploration geologist". Lala saha maa, o daa buɣisi ya ka piligi tiŋgbani gbibu tuma din daa nyɛ o ni dobba pia ni anu zaŋ chani pishi ka bɛ be tiŋgbani ni gbira.<ref name="Ansong 2018" />
Bɛ daa boli o Resource Evaluation Department, ka o ti sɔŋsi ka bɛ daa bo tabibi salima soŋbu shee Ghana, Guinea, Tanzania, Zimbabwe ni Burkina Faso. Lala tuma ŋɔ ni, o daa vihi vihigu ka zahim tiŋgbani gbibu din wuhi salim kuɣa timsim kamani miliyɔŋ pihinii ni chɛnji beni ka di daa nyɛ $300/oz. Yuma ayi zuɣu yɛltɔɣa n-daa wuhi shɛm maa.
Trebarh daa lahi nyɛla Investor Relations Officer zaŋbm-ti Ashanti Goldfields, ka o tuma n-daa nyɛ buɣisibu mini daabiligu yɛligibu so'chibsi pahibu, n-nya ŋun za tuma mini tiŋduya nim sunsuuni diri daabiligu ni Goldman Sachs, Merrill Lynch, CIBC, ni ban pahi. O daa lahi nyɛla ŋun yuuni tiŋduya nim fiila be niŋsim zaŋ kpa bɛ mɔlo din yirina, ka tiriti wuhiri din tu ni bɛ niŋ shɛm yɛltɔɣa din yiri kpa o daguli polo,hankali pahibu zaŋ nti yɛltɔɣa din kani na.
== Maŋmaŋa biɛhigu ==
Mawuena daa nyɛla Divine Trebarh,<ref>{{Cite web|title=Mawuena Trebah Mawuena Trebah - I Met My Husband by Divine Intervention|url=https://www.modernghana.com/news/361197/mawuena-trebahmawuena-trebah-i-met-my-husband-by-divine.html|url-status=live|archive-url=https://web.archive.org/web/20240412024716/https://www.modernghana.com/news/361197/mawuena-trebahmawuena-trebah-i-met-my-husband-by-divine.html|archive-date=12 April 2024|access-date=11 April 2024}}</ref>Linjima tɔbu tuhira ŋun daa be Ghana Armed Forces, ka bɛ mali bipuɣinga, Katherine Joy.<ref>{{Cite news|last=Online|first=Peace FM|title=Mawuena Dumor Gets Hooked|url=http://www.peacefmonline.com/pages/showbiz/news/201002/38572.php|url-status=live|access-date=3 April 2018|archive-url=https://web.archive.org/web/20180403173439/http://www.peacefmonline.com/pages/showbiz/news/201002/38572.php|archive-date=3 April 2018}}</ref><ref>{{Cite web|title=Mawuena Adzo Trebarh {{!}} Who's Who in Ghana|url=https://whoswhoghana.app/power-ladies/mawuena-adzo-trebarh/|url-status=live|archive-url=https://web.archive.org/web/20230801041019/https://whoswhoghana.app/power-ladies/mawuena-adzo-trebarh/|archive-date=1 August 2023|access-date=10 September 2023|website=whoswhoghana.app|language=en}}</ref>O daa bɔri ni o ʒi taɣibunima na Ghana ka lahi kpaŋsi paɣaba tuma.<ref>{{Cite news|title=Mawuena Trebarh calls for women participation in media|url=http://www.ghananewsagency.org/social/mawuena-trebarh-calls-for-women-participation-in-media-119619|url-status=live|access-date=18 June 2018|archive-url=https://web.archive.org/web/20180618102411/http://www.ghananewsagency.org/social/mawuena-trebarh-calls-for-women-participation-in-media-119619|archive-date=18 June 2018}}</ref><ref>{{Cite web|date=15 July 2017|title=Rate of women participation in media activities in Ghana, low – Mawuena Trebarh {{!}} News Ghana|url=https://www.newsghana.com.gh/rate-of-women-participation-in-media-activities-in-ghana-low-mawuena-trebarh/|url-status=live|archive-url=https://web.archive.org/web/20180618125604/https://www.newsghana.com.gh/rate-of-women-participation-in-media-activities-in-ghana-low-mawuena-trebarh/|archive-date=18 June 2018|access-date=18 June 2018|website=www.newsghana.com.gh|language=en-US}}</ref><ref>{{Cite web|date=28 October 2014|title=Mawuena Trebarh is head of GIPC? {{!}} News Ghana|url=https://www.newsghana.com.gh/mawuena-trebarh-is-head-of-gipc/|url-status=live|archive-url=https://web.archive.org/web/20180618125703/https://www.newsghana.com.gh/mawuena-trebarh-is-head-of-gipc/|archive-date=18 June 2018|access-date=18 June 2018|website=News Ghana|language=en-US}}</ref><ref>{{Cite web|title=Female leaders urged to be results-oriented {{!}}|url=http://vibeghana.com/2014/03/09/female-leaders-urged-to-be-results-oriented/|url-status=live|archive-url=https://web.archive.org/web/20180618102549/http://vibeghana.com/2014/03/09/female-leaders-urged-to-be-results-oriented/|archive-date=18 June 2018|access-date=18 June 2018|website=vibeghana.com|language=en-US}}</ref><ref>{{Cite web|date=2024-06-29|title=Mawuena Dumor Trebarh laid to rest [Photos]|url=https://citinewsroom.com/2024/06/mawuena-dumor-trebarh-laid-to-rest-photos/|access-date=2025-06-16|language=en-US}}</ref>
Mawuena Trebarh daa kpila Anashaara goli April biɛɣu pia dali yuuni 2024, sahashɛli o ni daa paai yuun pihinu ni ayi. Ka bɛ daa sɔɣi o asibiri silimin goli June biɛɣu pihita yin'ka, Holy Spirit Cathedral din be Adabraka la, Accra.<ref name=":0">{{Cite web|date=11 April 2024|title=Sister of late Komla Dumor, Mawuena Trebarh is dead|url=https://www.ghanaweb.com/GhanaHomePage/NewsArchive/Sister-of-late-Komla-Dumor-Mawuena-Trebarh-is-dead-1925628|url-status=live|archive-url=https://web.archive.org/web/20240412024716/https://www.ghanaweb.com/GhanaHomePage/NewsArchive/Sister-of-late-Komla-Dumor-Mawuena-Trebarh-is-dead-1925628|archive-date=12 April 2024|access-date=11 April 2024|website=GhanaWeb|language=en}}</ref><ref name=":1">{{Cite web|date=11 April 2024|title=Former CEO of GIPC Mawuena Trebah passes on|url=https://citinewsroom.com/2024/04/former-ceo-of-gipc-mawuena-trebah-passes-on/|url-status=live|archive-url=https://web.archive.org/web/20240412024916/https://citinewsroom.com/2024/04/former-ceo-of-gipc-mawuena-trebah-passes-on/|archive-date=12 April 2024|access-date=11 April 2024|website=Citinewsroom - Comprehensive News in Ghana|language=en-US}}</ref><ref>{{Cite web|date=12 April 2024|title=Mrs Mawuena Trebarh (nee Dumor) - MyJoyOnline|url=https://www.myjoyonline.com/mrs-mawuena-trebarh-nee-dumor/|url-status=live|archive-url=https://web.archive.org/web/20240412154312/https://www.myjoyonline.com/mrs-mawuena-trebarh-nee-dumor/|archive-date=12 April 2024|access-date=12 April 2024|website=www.myjoyonline.com|language=en-US}}</ref><ref>{{Cite web|date=12 April 2024|title=Official death statement from Mawuena Trebarh's family|url=https://www.ghanaweb.com/GhanaHomePage/NewsArchive/Official-death-statement-from-Mawuena-Trebarh-s-family-1925766|url-status=live|archive-url=https://web.archive.org/web/20240412155927/https://www.ghanaweb.com/GhanaHomePage/NewsArchive/Official-death-statement-from-Mawuena-Trebarh-s-family-1925766|archive-date=12 April 2024|access-date=12 April 2024|website=GhanaWeb|language=en}}</ref>
== Kpaŋmaŋ pina mini nin tiɣibɔ ==
Mawuena daa di pina pam kamani:
* Millennium Leadership Forum pini din nyɛ kpaŋmaŋa zaŋ chaŋ daabiligu vihigu puuni n ti pahi agro-processing
* National Youth Role Model pini din wuhi ni o nyɛla bipɔla kpɛma talahi nyɛ bipɔla maa nini ni kpa' so.<ref>{{Cite web|title=Mawuena Adzo Trebarh {{!}} Who's Who in Ghana|url=https://whoswhoghana.app/power-ladies/mawuena-adzo-trebarh/|url-status=live|archive-url=https://web.archive.org/web/20230801041019/https://whoswhoghana.app/power-ladies/mawuena-adzo-trebarh/|archive-date=1 August 2023|access-date=11 September 2023|website=whoswhoghana.app|language=en}}</ref>
== Kundivihira ==
{{Reflist}}
[Pubu:Ghana]]
[[Pubu:Lahabaya zaa]]
[[Pubu:Tamale]]
[[Pubu:Northern region]]
== External links ==
* [http://www.gipcghana.com Ghana Investment Promotion Center]
* [https://www.movenpick.com/en/africa/ghana/accra/moevenpick-ambassador-hotel-accra/overview/?gclid=Cj0KCQjwqYfWBRDPARIsABjQRYy2G4JErTrzXS1ZIEyWNKkt9f_Cclc1JHN8mn77TUlDXU1rrhJV5swaAtxCEALw_wcB&gclsrc=aw.ds Movenpick Ambassador Hotel Ghana]
* [http://inspireafricaconsult.com Inspire Africa Consult]
{{Reflist}}
[[Pubu: Lahabaya zaa]]
[[Pubu:Ninsala ŋun lahi ka o nyevuli ni]]
[[Pubu:Daabihi]]
[[Pubu:Ghana dolo dolo niraba]]
[[Pubu:Paɣaba]]
[[Pubu:Paɣa]]
2p7w3bse8oot82wv4i830f117sd25w1
Voting Rights Act of 1965
0
32314
115856
2025-06-19T22:42:14Z
Deishini Mariam
4461
Di nambu maa yila "[[:en:Special:Redirect/revision/1296053470|Voting Rights Act of 1965]]" lɛbigibu ni na
115856
wikitext
text/x-wiki
'''Voting Rights Act 1965''' nyala landmark piece zag ti federal legislation [[America|United States]] tig Gianni kari prohibitir racial discrimination voting Puunii.<ref>{{Cite web|date=2021-10-06|title=Voting Rights Act (1965)|url=https://www.archives.gov/milestone-documents/voting-rights-act|access-date=2025-06-17|website=National Archives|language=en}}</ref><ref name="DOJvra65">{{Cite web|date=July 28, 2017|title=History of Federal Voting Rights Laws: The Voting Rights Act of 1965|url=https://www.justice.gov/crt/about/vot/intro/intro_b.php|archive-url=https://archive.today/20210106161217/https://www.justice.gov/crt/history-federal-voting-rights-laws|archive-date=January 6, 2021|access-date=January 6, 2021|publisher=United States Department of Justice}}</ref><ref>{{Cite web|title=Voting Rights Act|url=http://nvrmi.com/?page_id=41|access-date=May 23, 2014|publisher=National Voting Rights Museum and Institute}}</ref> bi daa sign ni li kpehi law ni. President Lyndon B. Johnson n daa sign ni civil rights movement ni daa du la yuuni August 6, 1965, ka Congress daa amendi Act maa buu nuuu zug u Sahara nyaa ni o yaligi lala ninsallinima gub maa.<ref name="DOJvra65" /> Bi daa Designed to enforce the voting rights protected by the Fourteenth and Fifteenth Amendments to the United States Constitution, the Act sought to secure the right to vote for racial minorities throughout the country, especially in the South. According to the U.S. Department of Justice, the Act is considered to be the most effective piece of federal civil rights legislation ever enacted in the country. The National Archives and Records Administration stated: "The Voting Rights Act of 1965 was the most significant statutory change in the relationship between the federal and state governments in the area of voting since the Reconstruction period following the Civil War".<ref name="NARA20220208VRA1965">{{Cite web|date=February 8, 2022|title=Milestone Documents: Voting Rights Act (1965)|url=https://www.archives.gov/milestone-documents/voting-rights-act|access-date=November 4, 2023|publisher=[[National Archives and Records Administration]]}}</ref>
85e36da4v5yzpi8wowp35bquto2rb2t
115857
115856
2025-06-19T23:12:49Z
Deishini Mariam
4461
Di nambu maa yila "[[:en:Special:Redirect/revision/1296053470|Voting Rights Act of 1965]]" lɛbigibu ni na
115857
wikitext
text/x-wiki
'''Voting Rights Act 1965''' nyala landmark piece zag ti federal legislation [[America|United States]] tig gbanni , kari prohibitir racial discrimination voting Puunii.<ref>{{Cite web|date=2021-10-06|title=Voting Rights Act (1965)|url=https://www.archives.gov/milestone-documents/voting-rights-act|access-date=2025-06-17|website=National Archives|language=en}}</ref><ref name="DOJvra65">{{Cite web|date=July 28, 2017|title=History of Federal Voting Rights Laws: The Voting Rights Act of 1965|url=https://www.justice.gov/crt/about/vot/intro/intro_b.php|archive-url=https://archive.today/20210106161217/https://www.justice.gov/crt/history-federal-voting-rights-laws|archive-date=January 6, 2021|access-date=January 6, 2021|publisher=United States Department of Justice}}</ref><ref>{{Cite web|title=Voting Rights Act|url=http://nvrmi.com/?page_id=41|access-date=May 23, 2014|publisher=National Voting Rights Museum and Institute}}</ref> bi daa sign ni li kpehi law ni. President Lyndon B. Johnson n daa sign ni civil rights movement din daa du la . yuuni August 6, 1965, ka Congress daa amendi Act maa buu nuuu zug u Saha Nyanga ni o yaligi lala ninsallinima gub maa.<ref name="DOJvra65" /> Bi daa Designila enforcement ma ni bi enforci voting right . Ban daa zaa di Nyaa ga Ndaa bye Fourteenth mini Fifteenth Amendment zag ti United States Constitution, Act maa daa soughti yaa ni di secure ti right to vote zag gba racial minorities country maa puuni zaa, especially South tig gbanni . U.S. Department of Justice nim yal ya , ni Act maa nya la di mali darza federal civil rights legislation din na mini enacte tigbani maa puuniin .National Archives and Records Administration nyal ya : " Voting Rights Act of 1965 yuuni daa nyala din mali bukaata pam statutory change ni , Kari mali ma a sibu ti federal ni state government voting ya li Reconstruction Saha maa zag chag Civil War".<ref name="NARA20220208VRA1965">{{Cite web|date=February 8, 2022|title=Milestone Documents: Voting Rights Act (1965)|url=https://www.archives.gov/milestone-documents/voting-rights-act|access-date=November 4, 2023|publisher=[[National Archives and Records Administration]]}}</ref>
5snnlm1lv0vebvdhye7249tzaqni0xe