Dagbani Wikipedia
dagwiki
https://dag.wikipedia.org/wiki/Sol%C9%94%C9%A3u
MediaWiki 1.45.0-wmf.8
first-letter
Miidiya
Diŋ'gahim
Yɛltɔɣa
Ŋun su
Ŋun su yɛltɔɣa
Wikipedia
Wikipedia yɛltɔɣa
Lahabali kɔligu
Lahabali kɔligu yɛltɔɣa
MiidiyaWiki
MiidiyaWiki yɛltɔɣa
Tɛmplet
Tɛmplet yɛltɔɣa
Sɔŋsim
Sɔŋsim yɛltɔɣa
Pubu
Pubu yɛltɔɣa
Salima
Salima yɛltɔɣa
MOS
MOS yɛltɔɣa
TimedText
TimedText talk
Module
Module talk
Event
Event talk
Hilla Limann
0
3028
117026
116985
2025-07-04T22:26:02Z
Phasy GH
5787
I have linked a text
117026
wikitext
text/x-wiki
{{Bio}}
'''Limann''', GCMG (silimiin goli ''[[December]]'' da baa pia ni ayi dali, 1934 yuuni hali ni silimiin goli January pishi ni ata dali, 1998 yuuni). <ref>{{Citation|title=Limann, Dr Hilla, (1934–23 Jan. 1998), President of Ghana, 1979–81|date=2007-12-01|url=https://doi.org/10.1093/ww/9780199540884.013.u180007|work=Who Was Who|publisher=Oxford University Press|access-date=2025-06-29}}</ref> O daa nyɛla [[Ghana]] tingbani zuɣulan'kuro ni siyaasa nira ŋun daa nyɛ ŋun pahi bunii [[Ghana]] Gomnanti nima 1979 yuuni hali ni 1981 yuuni . O daa pun nyɛla ŋun nyɛ ŋun zani n-ti Ghana tinduyani kaman [[Lomé]] mini [[Geneva]].<ref name=":1">{{Citation|title=Hilla Limann|date=2025-03-25|url=https://en.wikipedia.org/w/index.php?title=Hilla_Limann&oldid=1282315372|work=Wikipedia|language=en|access-date=2025-07-01}}</ref><ref name=":2">{{Citation|title=Hilla Limann|date=2025-03-25|url=https://en.wikipedia.org/w/index.php?title=Hilla_Limann&oldid=1282315372|work=Wikipedia|language=en|access-date=2025-07-01}}</ref>
'''Dr. Hilla Limann''' nyɛla tiŋgbaŋ zuɣulan' kuro n-ti [[Ghana]].
{{Infobox ninsala
| name = Hilla Limann
| image = Hilla Limann.jpg
| predecessor = Jerry Rawlings (Head of state)
| successor = Jerry Rawlings (Head of state)
| birth_date = 12 December 1934
| birth_place = Gwollu, Gold Coast
| death_date = 23 January 1998 (aged 63)
| death_place = Accra, Ghana
| party = People's National Party
| education = London School of Economics
University of London (BA)
Sorbonne University (Dipl.)
University of Paris (PhD)
| religion =Dolodolo
|spouse(s)=Fulera Limann}}
== Shikuru Baŋsim ==
Limann, ŋun yuli maŋli bahigu daa nyɛ Baabini, daa nyɛla bin daa dɔɣi sɔ [[Gold Coast (British colony)|Gold Coast]] tudu yaɣili din nyɛ Gwollu tiŋgbani puuni. Ka di be yaɣ'shɛli din nyɛ Sissala west District din gba bɛ [[Upper West Region]]. Limann naala shikuru shɛli bɛ ni boli ni basic school education la shikuru shɛli bɛ ni boli ni Government Middle School, [[Tamali|Tamale]], yuuni 1949. 1957 yuuni mini 1960 yuuni sunsuuni, o daa lahi karim yaɣa shɛli bɛ ni boon ni political Science din be ''London School of international'' la. O daa tuɣiya n naagi o ''diploma French'' puuni shikuru shɛli bɛ ni boli Sorbonne ''University'', [[France]].<ref name=":1" /> O lahi nyɛla ninvuɣusɔ ŋun deeigi o BA (Hons) degree history puuni shikuru din nyɛ [[University of London]] n ti pahi o Ph.D political science mini constitutional law. University of [[parisi]] puuni.<ref name=":1" />
== Tiŋduyani Sɔŋsim ==
Limann daa nyɛla ŋun gbubi zuɣulan<nowiki>'tali din nye ''head of Europe Desk'' ka di be ''ministry of Foreign Affairs''</nowiki> din be Ghana yuuni 1965 mini 1968 sunsuuni.<ref name=":0">{{Citation|title=Hilla Limann|date=2025-03-25|url=https://en.wikipedia.org/w/index.php?title=Hilla_Limann&oldid=1282315372|work=Wikipedia|language=en|access-date=2025-07-02}}</ref> Yuuni 1967, O daa nyɛla ŋun pahi Constitution Commission nim zuɣu kabi daa sabi 1969 zalikpana Ghana tinŋgbani. Yuuni 1986 0 nyɛla ŋun lɛgi Chancery/ gbanŋ ŋari biiga n ti Ghana embassy Lome, Togo. O daa nyɛla bini piigi so yali maadan ti Ghana permanent Mission Geneva, din bɛ Switzerland tinŋgbani 1971 yuuni Silimi gɔli June, 1975 yuuni, O daa nyɛla ŋun pili zuɣu lana tali tuma n ti ''Europe'', ''Americas'', n ti pahi Southeast Asia desk zanŋ ti ''Ghana Ministry Affairs''<ref name=":2" />
== Siyaasa Tali ==
== Ayi yuli yuuni 1979 [[Jerry Rawlings]] ni daa be tooni ka bɛ niŋ kuli la, Limann daa nyɛla bɛ ni pii so ''president'' n zaŋ ti ''People's National Party'' ticket ka o daa mali nyaan doliba pam ban daa nyɛ ban pun doli [[Kwame Nkrumah]].<ref>{{Citation|title=Hilla Limann|date=2025-03-25|url=https://en.wikipedia.org/w/index.php?title=Hilla_Limann&oldid=1282315372|work=Wikipedia|language=en|access-date=2025-07-01}}</ref> O daa zami n ti piibupiibu maa pina bɔ ni daa yɛli ni Alhaji Imoru Egala bɛ simdi ni o tooi zani maa, ŋun daa nyɛ ''Supreme Military Council'' kpɛma ka daa di kɔbigu puuni vaabu pihiyɔbu ni ayi "62%" bɛ ni daa labi n niŋ. <ref>{{Citation|title=Hilla Limann|date=2025-03-25|url=https://en.wikipedia.org/w/index.php?title=Hilla_Limann&oldid=1282315372|work=Wikipedia|language=en|access-date=2025-07-02}}</ref>Dr. Limann daa nyɛla ŋun piligi O gomlanti tuma silimi gɔli September pishi ni a nahi dali, 1979 yuuni. O daa nyɛla ŋun mali banŋsim zanŋ chanŋ laɣiri polo, O daa lahi mali sonŋsim zanŋ to ''Democratic'' Value mini ''Pan-Africanism''. O daa nyɛla [[Rawlins|Rawlings]] ni zanŋ O yaa n yihi so namni silimi gɔli December pihita ni yini, 1981 yuuni. O kɔ n daa nyɛ gomlanti third republic ''Ghana.''<ref>{{Citation|title=Hilla Limann|date=2025-03-25|url=https://en.wikipedia.org/w/index.php?title=Hilla_Limann&oldid=1282315372|work=Wikipedia|language=en|access-date=2025-07-01}}</ref> Puuni.1992 yuuni , PNDC Military rule ban daa daagi O luhi ma nyaaŋa, O daa nyɛla ŋun lahi kpɛ siyaasa ni. O daa kpa party din yuli daa booni ''People's National Convention'' ka daa zani lala party maa jɛntora lala yuuni maa gomlanti piibupiibu ni. O daa nyɛla ŋun nyɛ kɔbiga puuni vaabu 6.7% ka nyɛ ŋun pahiri buta zuɣu. O daa nyɛla ŋun na kuli kpanŋsiri O manŋ zanŋ ti ''Nkrumahist Political Movement Ghana'' hali n ti kɔŋ O nyɛvili. ==
== piibupiibu maa. ==
== Tuma ==
Limann daa zala zaashee din nye toontali nti Europe Desk din be Ministry of Foreign Affairs of Ghana la yuuni 1965 hali ni yuuni 1968.<ref name=":0" /> Yuuni 1967 saha maa, O daa nyɛla ŋun pahi Constitution Commission din daa zaŋ yuuni 1969 Constitution of Ghana na la. Yuuni 1968, o daa lɛbi toondana n nyɛ Chancery/Official Secretary nti Ghana embassy din be Lomé maa, Togo tingbanni. Bɛ daa leegi o counsellor Ghana's Permanent Mission puuni din be Geneva la, Switzerland tingbanni yuuni 1971. O daa lahi lɛbi kpema Europe, Americas, ni Southeast Asia Desk n labina Ghana Ministry of Foreign Affairs puuni silimiin goli June yuuni 1975.<ref name=":2" />
== O kpibu ni o sɔɣibu ==
'''Limann''' daa malila chronic health problems ka daa ti kpi ni dina. o paɣa n daa kuli gbubi o, ŋuna n daa nyɛ '''Fulera Limann''', nti pahi O bih ayopɔin: Lariba Montia (née Limann), '''Baba Limann, Sibi Andan (née Limann), Lida Limann, Daani Limann, Zilla Limann ni Salma Limann.''' bɛ daa sɔɣi o la o ya, Gwollu din be Sisala District ka be ''Upper West Region'' la yuŋ tusuɣu silimiin goli 1 March yuuni 1998.<ref>{{Cite journal|last=Sunder Kasapa|first=Shyam|date=2021|title=The Essence of Buddha - Dharma|url=https://doi.org/10.52314/tjima.2021.v1i1.3|journal=Telangana Journal of IMA|volume=01|issue=01|pages=06–08|doi=10.52314/tjima.2021.v1i1.3}}</ref> Alhaji Mahama Iddrisu ŋun daa nyɛ Minister of Defence lala saha maa nti pahi gomlanti nyaan doliba daa kana kulimani ni bi ti nyɛ din yan chanŋ sham.
== Hilla Limann Foundation ==
The '''Hilla Limann Foundation''' nyɛla laɣingu din daa kpa n zaŋ n kpa nandaamba namboɣu zobo tuma polo din daa piligi saha sheli o ni daa puhiri gomnanti tali yuun pihinahi chuɣu din daa puhi silimiin goli September yuuni 2019. laɣingu ŋɔ nia daa nyɛmi ni di tuhi n ku <nowiki>''abuse of human rights''</nowiki> ninsalinim hachinim zalsi birgibu ka di nyɛla be yan wuhiri la niriba be nolini. Be daa wuhiri niriba n zaŋ kpa be maŋmaŋ bierisuŋ yala, Ka daa tooi lahi kpaŋsiriba n ʒaŋ n kpa be di birigiri taba hachinim zalisi polo.<ref>{{Citation|title=Hilla Limann|date=2025-03-25|url=https://en.wikipedia.org/w/index.php?title=Hilla_Limann&oldid=1282315372|work=Wikipedia|language=en|access-date=2025-07-04}}</ref>
== Pina ==
Limann daa nyɛla [[Elizabeth II]], [[United Kindom|United Kingdom]] na kuro ni daa ti so Knight Grand ''Cross zaŋ n-ti St Michael mini St George'' 1981 yuuni,<ref>{{Citation|title=Hilla Limann|date=2025-03-25|url=https://en.wikipedia.org/w/index.php?title=Hilla_Limann&oldid=1282315372|work=Wikipedia|language=en|access-date=2025-07-02}}</ref> lala yuuni maa puuni yaha be daa lahi ti o Yugoslav ''Great Star'' toondana.<ref>{{Citation|title=Hilla Limann|date=2025-03-25|url=https://en.wikipedia.org/w/index.php?title=Hilla_Limann&oldid=1282315372|work=Wikipedia|language=en|access-date=2025-07-02}}</ref>
== Kundivih ==
[[Pubu:Ghana]]
[[Pubu:Ghana tingbani]]
[[Pubu:Ghana zuɣulananima]]
[[Pubu:Ninsala ŋun lahi ka o nyɛvuli ni]]
kkj7aou077rmjmol8bptoraw5f5n8uz
117027
117026
2025-07-04T22:42:35Z
Phasy GH
5787
I have linked a text
117027
wikitext
text/x-wiki
{{Bio}}
'''Limann''', GCMG (silimiin goli ''[[December]]'' da baa pia ni ayi dali, 1934 yuuni hali ni silimiin goli ''[[January]]'' pishi ni ata dali, 1998 yuuni). <ref>{{Citation|title=Limann, Dr Hilla, (1934–23 Jan. 1998), President of Ghana, 1979–81|date=2007-12-01|url=https://doi.org/10.1093/ww/9780199540884.013.u180007|work=Who Was Who|publisher=Oxford University Press|access-date=2025-06-29}}</ref> O daa nyɛla [[Ghana]] tingbani zuɣulan'kuro ni siyaasa nira ŋun daa nyɛ ŋun pahi bunii [[Ghana]] Gomnanti nima 1979 yuuni hali ni 1981 yuuni . O daa pun nyɛla ŋun nyɛ ŋun zani n-ti Ghana tinduyani kaman [[Lomé]] mini [[Geneva]].<ref name=":1">{{Citation|title=Hilla Limann|date=2025-03-25|url=https://en.wikipedia.org/w/index.php?title=Hilla_Limann&oldid=1282315372|work=Wikipedia|language=en|access-date=2025-07-01}}</ref><ref name=":2">{{Citation|title=Hilla Limann|date=2025-03-25|url=https://en.wikipedia.org/w/index.php?title=Hilla_Limann&oldid=1282315372|work=Wikipedia|language=en|access-date=2025-07-01}}</ref>
'''Dr. Hilla Limann''' nyɛla tiŋgbaŋ zuɣulan' kuro n-ti [[Ghana]].
{{Infobox ninsala
| name = Hilla Limann
| image = Hilla Limann.jpg
| predecessor = Jerry Rawlings (Head of state)
| successor = Jerry Rawlings (Head of state)
| birth_date = 12 December 1934
| birth_place = Gwollu, Gold Coast
| death_date = 23 January 1998 (aged 63)
| death_place = Accra, Ghana
| party = People's National Party
| education = London School of Economics
University of London (BA)
Sorbonne University (Dipl.)
University of Paris (PhD)
| religion =Dolodolo
|spouse(s)=Fulera Limann}}
== Shikuru Baŋsim ==
Limann, ŋun yuli maŋli bahigu daa nyɛ Baabini, daa nyɛla bin daa dɔɣi sɔ [[Gold Coast (British colony)|Gold Coast]] tudu yaɣili din nyɛ Gwollu tiŋgbani puuni. Ka di be yaɣ'shɛli din nyɛ Sissala west District din gba bɛ [[Upper West Region]]. Limann naala shikuru shɛli bɛ ni boli ni basic school education la shikuru shɛli bɛ ni boli ni Government Middle School, [[Tamali|Tamale]], yuuni 1949. 1957 yuuni mini 1960 yuuni sunsuuni, o daa lahi karim yaɣa shɛli bɛ ni boon ni political Science din be ''London School of international'' la. O daa tuɣiya n naagi o ''diploma French'' puuni shikuru shɛli bɛ ni boli Sorbonne ''University'', [[France]].<ref name=":1" /> O lahi nyɛla ninvuɣusɔ ŋun deeigi o BA (Hons) degree history puuni shikuru din nyɛ [[University of London]] n ti pahi o Ph.D political science mini constitutional law. University of [[parisi]] puuni.<ref name=":1" />
== Tiŋduyani Sɔŋsim ==
Limann daa nyɛla ŋun gbubi zuɣulan<nowiki>'tali din nye ''head of Europe Desk'' ka di be ''ministry of Foreign Affairs''</nowiki> din be Ghana yuuni 1965 mini 1968 sunsuuni.<ref name=":0">{{Citation|title=Hilla Limann|date=2025-03-25|url=https://en.wikipedia.org/w/index.php?title=Hilla_Limann&oldid=1282315372|work=Wikipedia|language=en|access-date=2025-07-02}}</ref> Yuuni 1967, O daa nyɛla ŋun pahi Constitution Commission nim zuɣu kabi daa sabi 1969 zalikpana Ghana tinŋgbani. Yuuni 1986 0 nyɛla ŋun lɛgi Chancery/ gbanŋ ŋari biiga n ti Ghana embassy Lome, Togo. O daa nyɛla bini piigi so yali maadan ti Ghana permanent Mission Geneva, din bɛ Switzerland tinŋgbani 1971 yuuni Silimi gɔli June, 1975 yuuni, O daa nyɛla ŋun pili zuɣu lana tali tuma n ti ''Europe'', ''Americas'', n ti pahi Southeast Asia desk zanŋ ti ''Ghana Ministry Affairs''<ref name=":2" />
== Siyaasa Tali ==
== Ayi yuli yuuni 1979 [[Jerry Rawlings]] ni daa be tooni ka bɛ niŋ kuli la, Limann daa nyɛla bɛ ni pii so ''president'' n zaŋ ti ''People's National Party'' ticket ka o daa mali nyaan doliba pam ban daa nyɛ ban pun doli [[Kwame Nkrumah]].<ref>{{Citation|title=Hilla Limann|date=2025-03-25|url=https://en.wikipedia.org/w/index.php?title=Hilla_Limann&oldid=1282315372|work=Wikipedia|language=en|access-date=2025-07-01}}</ref> O daa zami n ti piibupiibu maa pina bɔ ni daa yɛli ni Alhaji Imoru Egala bɛ simdi ni o tooi zani maa, ŋun daa nyɛ ''Supreme Military Council'' kpɛma ka daa di kɔbigu puuni vaabu pihiyɔbu ni ayi "62%" bɛ ni daa labi n niŋ. <ref>{{Citation|title=Hilla Limann|date=2025-03-25|url=https://en.wikipedia.org/w/index.php?title=Hilla_Limann&oldid=1282315372|work=Wikipedia|language=en|access-date=2025-07-02}}</ref>Dr. Limann daa nyɛla ŋun piligi O gomlanti tuma silimi gɔli September pishi ni a nahi dali, 1979 yuuni. O daa nyɛla ŋun mali banŋsim zanŋ chanŋ laɣiri polo, O daa lahi mali sonŋsim zanŋ to ''Democratic'' Value mini ''Pan-Africanism''. O daa nyɛla [[Rawlins|Rawlings]] ni zanŋ O yaa n yihi so namni silimi gɔli December pihita ni yini, 1981 yuuni. O kɔ n daa nyɛ gomlanti third republic ''Ghana.''<ref>{{Citation|title=Hilla Limann|date=2025-03-25|url=https://en.wikipedia.org/w/index.php?title=Hilla_Limann&oldid=1282315372|work=Wikipedia|language=en|access-date=2025-07-01}}</ref> Puuni.1992 yuuni , PNDC Military rule ban daa daagi O luhi ma nyaaŋa, O daa nyɛla ŋun lahi kpɛ siyaasa ni. O daa kpa party din yuli daa booni ''People's National Convention'' ka daa zani lala party maa jɛntora lala yuuni maa gomlanti piibupiibu ni. O daa nyɛla ŋun nyɛ kɔbiga puuni vaabu 6.7% ka nyɛ ŋun pahiri buta zuɣu. O daa nyɛla ŋun na kuli kpanŋsiri O manŋ zanŋ ti ''Nkrumahist Political Movement Ghana'' hali n ti kɔŋ O nyɛvili. ==
== piibupiibu maa. ==
== Tuma ==
Limann daa zala zaashee din nye toontali nti Europe Desk din be Ministry of Foreign Affairs of Ghana la yuuni 1965 hali ni yuuni 1968.<ref name=":0" /> Yuuni 1967 saha maa, O daa nyɛla ŋun pahi Constitution Commission din daa zaŋ yuuni 1969 Constitution of Ghana na la. Yuuni 1968, o daa lɛbi toondana n nyɛ Chancery/Official Secretary nti Ghana embassy din be Lomé maa, Togo tingbanni. Bɛ daa leegi o counsellor Ghana's Permanent Mission puuni din be Geneva la, Switzerland tingbanni yuuni 1971. O daa lahi lɛbi kpema Europe, Americas, ni Southeast Asia Desk n labina Ghana Ministry of Foreign Affairs puuni silimiin goli June yuuni 1975.<ref name=":2" />
== O kpibu ni o sɔɣibu ==
'''Limann''' daa malila chronic health problems ka daa ti kpi ni dina. o paɣa n daa kuli gbubi o, ŋuna n daa nyɛ '''Fulera Limann''', nti pahi O bih ayopɔin: Lariba Montia (née Limann), '''Baba Limann, Sibi Andan (née Limann), Lida Limann, Daani Limann, Zilla Limann ni Salma Limann.''' bɛ daa sɔɣi o la o ya, Gwollu din be Sisala District ka be ''Upper West Region'' la yuŋ tusuɣu silimiin goli 1 March yuuni 1998.<ref>{{Cite journal|last=Sunder Kasapa|first=Shyam|date=2021|title=The Essence of Buddha - Dharma|url=https://doi.org/10.52314/tjima.2021.v1i1.3|journal=Telangana Journal of IMA|volume=01|issue=01|pages=06–08|doi=10.52314/tjima.2021.v1i1.3}}</ref> Alhaji Mahama Iddrisu ŋun daa nyɛ Minister of Defence lala saha maa nti pahi gomlanti nyaan doliba daa kana kulimani ni bi ti nyɛ din yan chanŋ sham.
== Hilla Limann Foundation ==
The '''Hilla Limann Foundation''' nyɛla laɣingu din daa kpa n zaŋ n kpa nandaamba namboɣu zobo tuma polo din daa piligi saha sheli o ni daa puhiri gomnanti tali yuun pihinahi chuɣu din daa puhi silimiin goli September yuuni 2019. laɣingu ŋɔ nia daa nyɛmi ni di tuhi n ku <nowiki>''abuse of human rights''</nowiki> ninsalinim hachinim zalsi birgibu ka di nyɛla be yan wuhiri la niriba be nolini. Be daa wuhiri niriba n zaŋ kpa be maŋmaŋ bierisuŋ yala, Ka daa tooi lahi kpaŋsiriba n ʒaŋ n kpa be di birigiri taba hachinim zalisi polo.<ref>{{Citation|title=Hilla Limann|date=2025-03-25|url=https://en.wikipedia.org/w/index.php?title=Hilla_Limann&oldid=1282315372|work=Wikipedia|language=en|access-date=2025-07-04}}</ref>
== Pina ==
Limann daa nyɛla [[Elizabeth II]], [[United Kindom|United Kingdom]] na kuro ni daa ti so Knight Grand ''Cross zaŋ n-ti St Michael mini St George'' 1981 yuuni,<ref>{{Citation|title=Hilla Limann|date=2025-03-25|url=https://en.wikipedia.org/w/index.php?title=Hilla_Limann&oldid=1282315372|work=Wikipedia|language=en|access-date=2025-07-02}}</ref> lala yuuni maa puuni yaha be daa lahi ti o Yugoslav ''Great Star'' toondana.<ref>{{Citation|title=Hilla Limann|date=2025-03-25|url=https://en.wikipedia.org/w/index.php?title=Hilla_Limann&oldid=1282315372|work=Wikipedia|language=en|access-date=2025-07-02}}</ref>
== Kundivih ==
[[Pubu:Ghana]]
[[Pubu:Ghana tingbani]]
[[Pubu:Ghana zuɣulananima]]
[[Pubu:Ninsala ŋun lahi ka o nyɛvuli ni]]
ghw3sppr6it8vp1f6ktei5muzd7r6qo
117028
117027
2025-07-04T22:44:31Z
Phasy GH
5787
I have linked a text
117028
wikitext
text/x-wiki
{{Bio}}
'''Limann''', GCMG (silimiin goli ''[[December]]'' da baa pia ni ayi dali, 1934 yuuni hali ni silimiin goli ''[[January]]'' pishi ni ata dali, 1998 yuuni). <ref>{{Citation|title=Limann, Dr Hilla, (1934–23 Jan. 1998), President of Ghana, 1979–81|date=2007-12-01|url=https://doi.org/10.1093/ww/9780199540884.013.u180007|work=Who Was Who|publisher=Oxford University Press|access-date=2025-06-29}}</ref> O daa nyɛla [[Ghana]] tingbani zuɣulan'kuro ni siyaasa nira ŋun daa nyɛ ŋun pahi bunii [[Ghana]] Gomnanti nima 1979 yuuni hali ni 1981 yuuni . O daa pun nyɛla ŋun nyɛ ŋun zani n-ti ''[[Ghana]]'' tinduyani kaman [[Lomé]] mini [[Geneva]].<ref name=":1">{{Citation|title=Hilla Limann|date=2025-03-25|url=https://en.wikipedia.org/w/index.php?title=Hilla_Limann&oldid=1282315372|work=Wikipedia|language=en|access-date=2025-07-01}}</ref><ref name=":2">{{Citation|title=Hilla Limann|date=2025-03-25|url=https://en.wikipedia.org/w/index.php?title=Hilla_Limann&oldid=1282315372|work=Wikipedia|language=en|access-date=2025-07-01}}</ref>
'''Dr. Hilla Limann''' nyɛla tiŋgbaŋ zuɣulan' kuro n-ti [[Ghana]].
{{Infobox ninsala
| name = Hilla Limann
| image = Hilla Limann.jpg
| predecessor = Jerry Rawlings (Head of state)
| successor = Jerry Rawlings (Head of state)
| birth_date = 12 December 1934
| birth_place = Gwollu, Gold Coast
| death_date = 23 January 1998 (aged 63)
| death_place = Accra, Ghana
| party = People's National Party
| education = London School of Economics
University of London (BA)
Sorbonne University (Dipl.)
University of Paris (PhD)
| religion =Dolodolo
|spouse(s)=Fulera Limann}}
== Shikuru Baŋsim ==
Limann, ŋun yuli maŋli bahigu daa nyɛ Baabini, daa nyɛla bin daa dɔɣi sɔ [[Gold Coast (British colony)|Gold Coast]] tudu yaɣili din nyɛ Gwollu tiŋgbani puuni. Ka di be yaɣ'shɛli din nyɛ Sissala west District din gba bɛ [[Upper West Region]]. Limann naala shikuru shɛli bɛ ni boli ni basic school education la shikuru shɛli bɛ ni boli ni Government Middle School, [[Tamali|Tamale]], yuuni 1949. 1957 yuuni mini 1960 yuuni sunsuuni, o daa lahi karim yaɣa shɛli bɛ ni boon ni political Science din be ''London School of international'' la. O daa tuɣiya n naagi o ''diploma French'' puuni shikuru shɛli bɛ ni boli Sorbonne ''University'', [[France]].<ref name=":1" /> O lahi nyɛla ninvuɣusɔ ŋun deeigi o BA (Hons) degree history puuni shikuru din nyɛ [[University of London]] n ti pahi o Ph.D political science mini constitutional law. University of [[parisi]] puuni.<ref name=":1" />
== Tiŋduyani Sɔŋsim ==
Limann daa nyɛla ŋun gbubi zuɣulan<nowiki>'tali din nye ''head of Europe Desk'' ka di be ''ministry of Foreign Affairs''</nowiki> din be Ghana yuuni 1965 mini 1968 sunsuuni.<ref name=":0">{{Citation|title=Hilla Limann|date=2025-03-25|url=https://en.wikipedia.org/w/index.php?title=Hilla_Limann&oldid=1282315372|work=Wikipedia|language=en|access-date=2025-07-02}}</ref> Yuuni 1967, O daa nyɛla ŋun pahi Constitution Commission nim zuɣu kabi daa sabi 1969 zalikpana Ghana tinŋgbani. Yuuni 1986 0 nyɛla ŋun lɛgi Chancery/ gbanŋ ŋari biiga n ti Ghana embassy Lome, Togo. O daa nyɛla bini piigi so yali maadan ti Ghana permanent Mission Geneva, din bɛ Switzerland tinŋgbani 1971 yuuni Silimi gɔli June, 1975 yuuni, O daa nyɛla ŋun pili zuɣu lana tali tuma n ti ''Europe'', ''Americas'', n ti pahi Southeast Asia desk zanŋ ti ''Ghana Ministry Affairs''<ref name=":2" />
== Siyaasa Tali ==
== Ayi yuli yuuni 1979 [[Jerry Rawlings]] ni daa be tooni ka bɛ niŋ kuli la, Limann daa nyɛla bɛ ni pii so ''president'' n zaŋ ti ''People's National Party'' ticket ka o daa mali nyaan doliba pam ban daa nyɛ ban pun doli [[Kwame Nkrumah]].<ref>{{Citation|title=Hilla Limann|date=2025-03-25|url=https://en.wikipedia.org/w/index.php?title=Hilla_Limann&oldid=1282315372|work=Wikipedia|language=en|access-date=2025-07-01}}</ref> O daa zami n ti piibupiibu maa pina bɔ ni daa yɛli ni Alhaji Imoru Egala bɛ simdi ni o tooi zani maa, ŋun daa nyɛ ''Supreme Military Council'' kpɛma ka daa di kɔbigu puuni vaabu pihiyɔbu ni ayi "62%" bɛ ni daa labi n niŋ. <ref>{{Citation|title=Hilla Limann|date=2025-03-25|url=https://en.wikipedia.org/w/index.php?title=Hilla_Limann&oldid=1282315372|work=Wikipedia|language=en|access-date=2025-07-02}}</ref>Dr. Limann daa nyɛla ŋun piligi O gomlanti tuma silimi gɔli September pishi ni a nahi dali, 1979 yuuni. O daa nyɛla ŋun mali banŋsim zanŋ chanŋ laɣiri polo, O daa lahi mali sonŋsim zanŋ to ''Democratic'' Value mini ''Pan-Africanism''. O daa nyɛla [[Rawlins|Rawlings]] ni zanŋ O yaa n yihi so namni silimi gɔli December pihita ni yini, 1981 yuuni. O kɔ n daa nyɛ gomlanti third republic ''Ghana.''<ref>{{Citation|title=Hilla Limann|date=2025-03-25|url=https://en.wikipedia.org/w/index.php?title=Hilla_Limann&oldid=1282315372|work=Wikipedia|language=en|access-date=2025-07-01}}</ref> Puuni.1992 yuuni , PNDC Military rule ban daa daagi O luhi ma nyaaŋa, O daa nyɛla ŋun lahi kpɛ siyaasa ni. O daa kpa party din yuli daa booni ''People's National Convention'' ka daa zani lala party maa jɛntora lala yuuni maa gomlanti piibupiibu ni. O daa nyɛla ŋun nyɛ kɔbiga puuni vaabu 6.7% ka nyɛ ŋun pahiri buta zuɣu. O daa nyɛla ŋun na kuli kpanŋsiri O manŋ zanŋ ti ''Nkrumahist Political Movement Ghana'' hali n ti kɔŋ O nyɛvili. ==
== piibupiibu maa. ==
== Tuma ==
Limann daa zala zaashee din nye toontali nti Europe Desk din be Ministry of Foreign Affairs of Ghana la yuuni 1965 hali ni yuuni 1968.<ref name=":0" /> Yuuni 1967 saha maa, O daa nyɛla ŋun pahi Constitution Commission din daa zaŋ yuuni 1969 Constitution of Ghana na la. Yuuni 1968, o daa lɛbi toondana n nyɛ Chancery/Official Secretary nti Ghana embassy din be Lomé maa, Togo tingbanni. Bɛ daa leegi o counsellor Ghana's Permanent Mission puuni din be Geneva la, Switzerland tingbanni yuuni 1971. O daa lahi lɛbi kpema Europe, Americas, ni Southeast Asia Desk n labina Ghana Ministry of Foreign Affairs puuni silimiin goli June yuuni 1975.<ref name=":2" />
== O kpibu ni o sɔɣibu ==
'''Limann''' daa malila chronic health problems ka daa ti kpi ni dina. o paɣa n daa kuli gbubi o, ŋuna n daa nyɛ '''Fulera Limann''', nti pahi O bih ayopɔin: Lariba Montia (née Limann), '''Baba Limann, Sibi Andan (née Limann), Lida Limann, Daani Limann, Zilla Limann ni Salma Limann.''' bɛ daa sɔɣi o la o ya, Gwollu din be Sisala District ka be ''Upper West Region'' la yuŋ tusuɣu silimiin goli 1 March yuuni 1998.<ref>{{Cite journal|last=Sunder Kasapa|first=Shyam|date=2021|title=The Essence of Buddha - Dharma|url=https://doi.org/10.52314/tjima.2021.v1i1.3|journal=Telangana Journal of IMA|volume=01|issue=01|pages=06–08|doi=10.52314/tjima.2021.v1i1.3}}</ref> Alhaji Mahama Iddrisu ŋun daa nyɛ Minister of Defence lala saha maa nti pahi gomlanti nyaan doliba daa kana kulimani ni bi ti nyɛ din yan chanŋ sham.
== Hilla Limann Foundation ==
The '''Hilla Limann Foundation''' nyɛla laɣingu din daa kpa n zaŋ n kpa nandaamba namboɣu zobo tuma polo din daa piligi saha sheli o ni daa puhiri gomnanti tali yuun pihinahi chuɣu din daa puhi silimiin goli September yuuni 2019. laɣingu ŋɔ nia daa nyɛmi ni di tuhi n ku <nowiki>''abuse of human rights''</nowiki> ninsalinim hachinim zalsi birgibu ka di nyɛla be yan wuhiri la niriba be nolini. Be daa wuhiri niriba n zaŋ kpa be maŋmaŋ bierisuŋ yala, Ka daa tooi lahi kpaŋsiriba n ʒaŋ n kpa be di birigiri taba hachinim zalisi polo.<ref>{{Citation|title=Hilla Limann|date=2025-03-25|url=https://en.wikipedia.org/w/index.php?title=Hilla_Limann&oldid=1282315372|work=Wikipedia|language=en|access-date=2025-07-04}}</ref>
== Pina ==
Limann daa nyɛla [[Elizabeth II]], [[United Kindom|United Kingdom]] na kuro ni daa ti so Knight Grand ''Cross zaŋ n-ti St Michael mini St George'' 1981 yuuni,<ref>{{Citation|title=Hilla Limann|date=2025-03-25|url=https://en.wikipedia.org/w/index.php?title=Hilla_Limann&oldid=1282315372|work=Wikipedia|language=en|access-date=2025-07-02}}</ref> lala yuuni maa puuni yaha be daa lahi ti o Yugoslav ''Great Star'' toondana.<ref>{{Citation|title=Hilla Limann|date=2025-03-25|url=https://en.wikipedia.org/w/index.php?title=Hilla_Limann&oldid=1282315372|work=Wikipedia|language=en|access-date=2025-07-02}}</ref>
== Kundivih ==
[[Pubu:Ghana]]
[[Pubu:Ghana tingbani]]
[[Pubu:Ghana zuɣulananima]]
[[Pubu:Ninsala ŋun lahi ka o nyɛvuli ni]]
ppj00fa8y3wpdmv2sw0dowsbcccyms1
117029
117028
2025-07-04T22:56:21Z
Phasy GH
5787
I have unlinked and italicized a text
117029
wikitext
text/x-wiki
{{Bio}}
'''Limann''', GCMG (silimiin goli ''[[December]]'' da baa pia ni ayi dali, 1934 yuuni hali ni silimiin goli ''[[January]]'' pishi ni ata dali, 1998 yuuni). <ref>{{Citation|title=Limann, Dr Hilla, (1934–23 Jan. 1998), President of Ghana, 1979–81|date=2007-12-01|url=https://doi.org/10.1093/ww/9780199540884.013.u180007|work=Who Was Who|publisher=Oxford University Press|access-date=2025-06-29}}</ref> O daa nyɛla [[Ghana]] tingbani zuɣulan'kuro ni siyaasa nira ŋun daa nyɛ ŋun pahi bunii [[Ghana]] Gomnanti nima 1979 yuuni hali ni 1981 yuuni . O daa pun nyɛla ŋun nyɛ ŋun zani n-ti ''[[Ghana]]'' tinduyani kaman Lomé mini [[Geneva]].<ref name=":1">{{Citation|title=Hilla Limann|date=2025-03-25|url=https://en.wikipedia.org/w/index.php?title=Hilla_Limann&oldid=1282315372|work=Wikipedia|language=en|access-date=2025-07-01}}</ref><ref name=":2">{{Citation|title=Hilla Limann|date=2025-03-25|url=https://en.wikipedia.org/w/index.php?title=Hilla_Limann&oldid=1282315372|work=Wikipedia|language=en|access-date=2025-07-01}}</ref>
'''Dr. Hilla Limann''' nyɛla tiŋgbaŋ zuɣulan' kuro n-ti [[Ghana]].
{{Infobox ninsala
| name = Hilla Limann
| image = Hilla Limann.jpg
| predecessor = Jerry Rawlings (Head of state)
| successor = Jerry Rawlings (Head of state)
| birth_date = 12 December 1934
| birth_place = Gwollu, Gold Coast
| death_date = 23 January 1998 (aged 63)
| death_place = Accra, Ghana
| party = People's National Party
| education = London School of Economics
University of London (BA)
Sorbonne University (Dipl.)
University of Paris (PhD)
| religion =Dolodolo
|spouse(s)=Fulera Limann}}
== Shikuru Baŋsim ==
Limann, ŋun yuli maŋli bahigu daa nyɛ Baabini, daa nyɛla bin daa dɔɣi sɔ [[Gold Coast (British colony)|Gold Coast]] tudu yaɣili din nyɛ Gwollu tiŋgbani puuni. Ka di be yaɣ'shɛli din nyɛ Sissala west District din gba bɛ [[Upper West Region]]. Limann naala shikuru shɛli bɛ ni boli ni basic school education la shikuru shɛli bɛ ni boli ni Government Middle School, [[Tamali|Tamale]], yuuni 1949. 1957 yuuni mini 1960 yuuni sunsuuni, o daa lahi karim yaɣa shɛli bɛ ni boon ni political Science din be ''London School of international'' la. O daa tuɣiya n naagi o ''diploma French'' puuni shikuru shɛli bɛ ni boli Sorbonne ''University'', [[France]].<ref name=":1" /> O lahi nyɛla ninvuɣusɔ ŋun deeigi o BA (Hons) degree history puuni shikuru din nyɛ [[University of London]] n ti pahi o Ph.D political science mini constitutional law. ''University of paris'' puuni.<ref name=":1" />
== Tiŋduyani Sɔŋsim ==
Limann daa nyɛla ŋun gbubi zuɣulan<nowiki>'tali din nye ''head of Europe Desk'' ka di be ''ministry of Foreign Affairs''</nowiki> din be Ghana yuuni 1965 mini 1968 sunsuuni.<ref name=":0">{{Citation|title=Hilla Limann|date=2025-03-25|url=https://en.wikipedia.org/w/index.php?title=Hilla_Limann&oldid=1282315372|work=Wikipedia|language=en|access-date=2025-07-02}}</ref> Yuuni 1967, O daa nyɛla ŋun pahi Constitution Commission nim zuɣu kabi daa sabi 1969 zalikpana Ghana tinŋgbani. Yuuni 1986 0 nyɛla ŋun lɛgi Chancery/ gbanŋ ŋari biiga n ti Ghana embassy Lome, Togo. O daa nyɛla bini piigi so yali maadan ti Ghana permanent Mission Geneva, din bɛ Switzerland tinŋgbani 1971 yuuni Silimi gɔli June, 1975 yuuni, O daa nyɛla ŋun pili zuɣu lana tali tuma n ti ''Europe'', ''Americas'', n ti pahi Southeast Asia desk zanŋ ti ''Ghana Ministry Affairs''<ref name=":2" />
== Siyaasa Tali ==
== Ayi yuli yuuni 1979 [[Jerry Rawlings]] ni daa be tooni ka bɛ niŋ kuli la, Limann daa nyɛla bɛ ni pii so ''president'' n zaŋ ti ''People's National Party'' ticket ka o daa mali nyaan doliba pam ban daa nyɛ ban pun doli [[Kwame Nkrumah]].<ref>{{Citation|title=Hilla Limann|date=2025-03-25|url=https://en.wikipedia.org/w/index.php?title=Hilla_Limann&oldid=1282315372|work=Wikipedia|language=en|access-date=2025-07-01}}</ref> O daa zami n ti piibupiibu maa pina bɔ ni daa yɛli ni Alhaji Imoru Egala bɛ simdi ni o tooi zani maa, ŋun daa nyɛ ''Supreme Military Council'' kpɛma ka daa di kɔbigu puuni vaabu pihiyɔbu ni ayi "62%" bɛ ni daa labi n niŋ. <ref>{{Citation|title=Hilla Limann|date=2025-03-25|url=https://en.wikipedia.org/w/index.php?title=Hilla_Limann&oldid=1282315372|work=Wikipedia|language=en|access-date=2025-07-02}}</ref>Dr. Limann daa nyɛla ŋun piligi O gomlanti tuma silimi gɔli September pishi ni a nahi dali, 1979 yuuni. O daa nyɛla ŋun mali banŋsim zanŋ chanŋ laɣiri polo, O daa lahi mali sonŋsim zanŋ to ''Democratic'' Value mini ''Pan-Africanism''. O daa nyɛla [[Rawlins|Rawlings]] ni zanŋ O yaa n yihi so namni silimi gɔli December pihita ni yini, 1981 yuuni. O kɔ n daa nyɛ gomlanti third republic ''Ghana.''<ref>{{Citation|title=Hilla Limann|date=2025-03-25|url=https://en.wikipedia.org/w/index.php?title=Hilla_Limann&oldid=1282315372|work=Wikipedia|language=en|access-date=2025-07-01}}</ref> Puuni.1992 yuuni , PNDC Military rule ban daa daagi O luhi ma nyaaŋa, O daa nyɛla ŋun lahi kpɛ siyaasa ni. O daa kpa party din yuli daa booni ''People's National Convention'' ka daa zani lala party maa jɛntora lala yuuni maa gomlanti piibupiibu ni. O daa nyɛla ŋun nyɛ kɔbiga puuni vaabu 6.7% ka nyɛ ŋun pahiri buta zuɣu. O daa nyɛla ŋun na kuli kpanŋsiri O manŋ zanŋ ti ''Nkrumahist Political Movement Ghana'' hali n ti kɔŋ O nyɛvili. ==
== piibupiibu maa. ==
== Tuma ==
Limann daa zala zaashee din nye toontali nti Europe Desk din be Ministry of Foreign Affairs of Ghana la yuuni 1965 hali ni yuuni 1968.<ref name=":0" /> Yuuni 1967 saha maa, O daa nyɛla ŋun pahi Constitution Commission din daa zaŋ yuuni 1969 Constitution of Ghana na la. Yuuni 1968, o daa lɛbi toondana n nyɛ Chancery/Official Secretary nti Ghana embassy din be Lomé maa, Togo tingbanni. Bɛ daa leegi o counsellor Ghana's Permanent Mission puuni din be Geneva la, Switzerland tingbanni yuuni 1971. O daa lahi lɛbi kpema Europe, Americas, ni Southeast Asia Desk n labina Ghana Ministry of Foreign Affairs puuni silimiin goli June yuuni 1975.<ref name=":2" />
== O kpibu ni o sɔɣibu ==
'''Limann''' daa malila chronic health problems ka daa ti kpi ni dina. o paɣa n daa kuli gbubi o, ŋuna n daa nyɛ '''Fulera Limann''', nti pahi O bih ayopɔin: Lariba Montia (née Limann), '''Baba Limann, Sibi Andan (née Limann), Lida Limann, Daani Limann, Zilla Limann ni Salma Limann.''' bɛ daa sɔɣi o la o ya, Gwollu din be Sisala District ka be ''Upper West Region'' la yuŋ tusuɣu silimiin goli 1 March yuuni 1998.<ref>{{Cite journal|last=Sunder Kasapa|first=Shyam|date=2021|title=The Essence of Buddha - Dharma|url=https://doi.org/10.52314/tjima.2021.v1i1.3|journal=Telangana Journal of IMA|volume=01|issue=01|pages=06–08|doi=10.52314/tjima.2021.v1i1.3}}</ref> Alhaji Mahama Iddrisu ŋun daa nyɛ Minister of Defence lala saha maa nti pahi gomlanti nyaan doliba daa kana kulimani ni bi ti nyɛ din yan chanŋ sham.
== Hilla Limann Foundation ==
The '''Hilla Limann Foundation''' nyɛla laɣingu din daa kpa n zaŋ n kpa nandaamba namboɣu zobo tuma polo din daa piligi saha sheli o ni daa puhiri gomnanti tali yuun pihinahi chuɣu din daa puhi silimiin goli September yuuni 2019. laɣingu ŋɔ nia daa nyɛmi ni di tuhi n ku <nowiki>''abuse of human rights''</nowiki> ninsalinim hachinim zalsi birgibu ka di nyɛla be yan wuhiri la niriba be nolini. Be daa wuhiri niriba n zaŋ kpa be maŋmaŋ bierisuŋ yala, Ka daa tooi lahi kpaŋsiriba n ʒaŋ n kpa be di birigiri taba hachinim zalisi polo.<ref>{{Citation|title=Hilla Limann|date=2025-03-25|url=https://en.wikipedia.org/w/index.php?title=Hilla_Limann&oldid=1282315372|work=Wikipedia|language=en|access-date=2025-07-04}}</ref>
== Pina ==
Limann daa nyɛla [[Elizabeth II]], [[United Kindom|United Kingdom]] na kuro ni daa ti so Knight Grand ''Cross zaŋ n-ti St Michael mini St George'' 1981 yuuni,<ref>{{Citation|title=Hilla Limann|date=2025-03-25|url=https://en.wikipedia.org/w/index.php?title=Hilla_Limann&oldid=1282315372|work=Wikipedia|language=en|access-date=2025-07-02}}</ref> lala yuuni maa puuni yaha be daa lahi ti o Yugoslav ''Great Star'' toondana.<ref>{{Citation|title=Hilla Limann|date=2025-03-25|url=https://en.wikipedia.org/w/index.php?title=Hilla_Limann&oldid=1282315372|work=Wikipedia|language=en|access-date=2025-07-02}}</ref>
== Kundivih ==
[[Pubu:Ghana]]
[[Pubu:Ghana tingbani]]
[[Pubu:Ghana zuɣulananima]]
[[Pubu:Ninsala ŋun lahi ka o nyɛvuli ni]]
77z2x21m7jkndb5f7mu2gzlgm48mwz7
117030
117029
2025-07-04T22:58:35Z
Phasy GH
5787
I have linked a word
117030
wikitext
text/x-wiki
{{Bio}}
'''Limann''', GCMG (silimiin goli ''[[December]]'' da baa pia ni ayi dali, 1934 yuuni hali ni silimiin goli ''[[January]]'' pishi ni ata dali, 1998 yuuni). <ref>{{Citation|title=Limann, Dr Hilla, (1934–23 Jan. 1998), President of Ghana, 1979–81|date=2007-12-01|url=https://doi.org/10.1093/ww/9780199540884.013.u180007|work=Who Was Who|publisher=Oxford University Press|access-date=2025-06-29}}</ref> O daa nyɛla [[Ghana]] tingbani zuɣulan'kuro ni siyaasa nira ŋun daa nyɛ ŋun pahi bunii [[Ghana]] Gomnanti nima 1979 yuuni hali ni 1981 yuuni . O daa pun nyɛla ŋun nyɛ ŋun zani n-ti ''[[Ghana]]'' tinduyani kaman Lomé mini [[Geneva]].<ref name=":1">{{Citation|title=Hilla Limann|date=2025-03-25|url=https://en.wikipedia.org/w/index.php?title=Hilla_Limann&oldid=1282315372|work=Wikipedia|language=en|access-date=2025-07-01}}</ref><ref name=":2">{{Citation|title=Hilla Limann|date=2025-03-25|url=https://en.wikipedia.org/w/index.php?title=Hilla_Limann&oldid=1282315372|work=Wikipedia|language=en|access-date=2025-07-01}}</ref>
'''Dr. Hilla Limann''' nyɛla tiŋgbaŋ zuɣulan' kuro n-ti [[Ghana]].
{{Infobox ninsala
| name = Hilla Limann
| image = Hilla Limann.jpg
| predecessor = Jerry Rawlings (Head of state)
| successor = Jerry Rawlings (Head of state)
| birth_date = 12 December 1934
| birth_place = Gwollu, Gold Coast
| death_date = 23 January 1998 (aged 63)
| death_place = Accra, Ghana
| party = People's National Party
| education = London School of Economics
University of London (BA)
Sorbonne University (Dipl.)
University of Paris (PhD)
| religion =Dolodolo
|spouse(s)=Fulera Limann}}
== Shikuru Baŋsim ==
Limann, ŋun yuli maŋli bahigu daa nyɛ Baabini, daa nyɛla bin daa dɔɣi sɔ [[Gold Coast (British colony)|Gold Coast]] tudu yaɣili din nyɛ Gwollu tiŋgbani puuni. Ka di be yaɣ'shɛli din nyɛ Sissala west District din gba bɛ [[Upper West Region]]. Limann naala shikuru shɛli bɛ ni boli ni basic school education la shikuru shɛli bɛ ni boli ni Government Middle School, [[Tamali|Tamale]], yuuni 1949. 1957 yuuni mini 1960 yuuni sunsuuni, o daa lahi karim yaɣa shɛli bɛ ni boon ni political Science din be ''London School of international'' la. O daa tuɣiya n naagi o ''diploma French'' puuni shikuru shɛli bɛ ni boli Sorbonne ''University'', [[France]].<ref name=":1" /> O lahi nyɛla ninvuɣusɔ ŋun deeigi o BA (Hons) degree history puuni shikuru din nyɛ [[University of London]] n ti pahi o Ph.D political science mini constitutional law. ''University of paris'' puuni.<ref name=":1" />
== Tiŋduyani Sɔŋsim ==
Limann daa nyɛla ŋun gbubi zuɣulan<nowiki>'tali din nye ''head of Europe Desk'' ka di be ''ministry of Foreign Affairs''</nowiki> din be Ghana yuuni 1965 mini 1968 sunsuuni.<ref name=":0">{{Citation|title=Hilla Limann|date=2025-03-25|url=https://en.wikipedia.org/w/index.php?title=Hilla_Limann&oldid=1282315372|work=Wikipedia|language=en|access-date=2025-07-02}}</ref> Yuuni 1967, O daa nyɛla ŋun pahi Constitution Commission nim zuɣu kabi daa sabi 1969 zalikpana Ghana tinŋgbani. Yuuni 1986 0 nyɛla ŋun lɛgi Chancery/ gbanŋ ŋari biiga n ti Ghana embassy Lome, Togo. O daa nyɛla bini piigi so yali maadan ti Ghana permanent Mission Geneva, din bɛ Switzerland tinŋgbani 1971 yuuni Silimi gɔli ''[[June]]'', 1975 yuuni, O daa nyɛla ŋun pili zuɣu lana tali tuma n ti ''Europe'', ''Americas'', n ti pahi Southeast Asia desk zanŋ ti ''Ghana Ministry Affairs''<ref name=":2" />
== Siyaasa Tali ==
== Ayi yuli yuuni 1979 [[Jerry Rawlings]] ni daa be tooni ka bɛ niŋ kuli la, Limann daa nyɛla bɛ ni pii so ''president'' n zaŋ ti ''People's National Party'' ticket ka o daa mali nyaan doliba pam ban daa nyɛ ban pun doli [[Kwame Nkrumah]].<ref>{{Citation|title=Hilla Limann|date=2025-03-25|url=https://en.wikipedia.org/w/index.php?title=Hilla_Limann&oldid=1282315372|work=Wikipedia|language=en|access-date=2025-07-01}}</ref> O daa zami n ti piibupiibu maa pina bɔ ni daa yɛli ni Alhaji Imoru Egala bɛ simdi ni o tooi zani maa, ŋun daa nyɛ ''Supreme Military Council'' kpɛma ka daa di kɔbigu puuni vaabu pihiyɔbu ni ayi "62%" bɛ ni daa labi n niŋ. <ref>{{Citation|title=Hilla Limann|date=2025-03-25|url=https://en.wikipedia.org/w/index.php?title=Hilla_Limann&oldid=1282315372|work=Wikipedia|language=en|access-date=2025-07-02}}</ref>Dr. Limann daa nyɛla ŋun piligi O gomlanti tuma silimi gɔli September pishi ni a nahi dali, 1979 yuuni. O daa nyɛla ŋun mali banŋsim zanŋ chanŋ laɣiri polo, O daa lahi mali sonŋsim zanŋ to ''Democratic'' Value mini ''Pan-Africanism''. O daa nyɛla [[Rawlins|Rawlings]] ni zanŋ O yaa n yihi so namni silimi gɔli December pihita ni yini, 1981 yuuni. O kɔ n daa nyɛ gomlanti third republic ''Ghana.''<ref>{{Citation|title=Hilla Limann|date=2025-03-25|url=https://en.wikipedia.org/w/index.php?title=Hilla_Limann&oldid=1282315372|work=Wikipedia|language=en|access-date=2025-07-01}}</ref> Puuni.1992 yuuni , PNDC Military rule ban daa daagi O luhi ma nyaaŋa, O daa nyɛla ŋun lahi kpɛ siyaasa ni. O daa kpa party din yuli daa booni ''People's National Convention'' ka daa zani lala party maa jɛntora lala yuuni maa gomlanti piibupiibu ni. O daa nyɛla ŋun nyɛ kɔbiga puuni vaabu 6.7% ka nyɛ ŋun pahiri buta zuɣu. O daa nyɛla ŋun na kuli kpanŋsiri O manŋ zanŋ ti ''Nkrumahist Political Movement Ghana'' hali n ti kɔŋ O nyɛvili. ==
== piibupiibu maa. ==
== Tuma ==
Limann daa zala zaashee din nye toontali nti Europe Desk din be Ministry of Foreign Affairs of Ghana la yuuni 1965 hali ni yuuni 1968.<ref name=":0" /> Yuuni 1967 saha maa, O daa nyɛla ŋun pahi Constitution Commission din daa zaŋ yuuni 1969 Constitution of Ghana na la. Yuuni 1968, o daa lɛbi toondana n nyɛ Chancery/Official Secretary nti Ghana embassy din be Lomé maa, Togo tingbanni. Bɛ daa leegi o counsellor Ghana's Permanent Mission puuni din be Geneva la, Switzerland tingbanni yuuni 1971. O daa lahi lɛbi kpema Europe, Americas, ni Southeast Asia Desk n labina Ghana Ministry of Foreign Affairs puuni silimiin goli June yuuni 1975.<ref name=":2" />
== O kpibu ni o sɔɣibu ==
'''Limann''' daa malila chronic health problems ka daa ti kpi ni dina. o paɣa n daa kuli gbubi o, ŋuna n daa nyɛ '''Fulera Limann''', nti pahi O bih ayopɔin: Lariba Montia (née Limann), '''Baba Limann, Sibi Andan (née Limann), Lida Limann, Daani Limann, Zilla Limann ni Salma Limann.''' bɛ daa sɔɣi o la o ya, Gwollu din be Sisala District ka be ''Upper West Region'' la yuŋ tusuɣu silimiin goli 1 March yuuni 1998.<ref>{{Cite journal|last=Sunder Kasapa|first=Shyam|date=2021|title=The Essence of Buddha - Dharma|url=https://doi.org/10.52314/tjima.2021.v1i1.3|journal=Telangana Journal of IMA|volume=01|issue=01|pages=06–08|doi=10.52314/tjima.2021.v1i1.3}}</ref> Alhaji Mahama Iddrisu ŋun daa nyɛ Minister of Defence lala saha maa nti pahi gomlanti nyaan doliba daa kana kulimani ni bi ti nyɛ din yan chanŋ sham.
== Hilla Limann Foundation ==
The '''Hilla Limann Foundation''' nyɛla laɣingu din daa kpa n zaŋ n kpa nandaamba namboɣu zobo tuma polo din daa piligi saha sheli o ni daa puhiri gomnanti tali yuun pihinahi chuɣu din daa puhi silimiin goli September yuuni 2019. laɣingu ŋɔ nia daa nyɛmi ni di tuhi n ku <nowiki>''abuse of human rights''</nowiki> ninsalinim hachinim zalsi birgibu ka di nyɛla be yan wuhiri la niriba be nolini. Be daa wuhiri niriba n zaŋ kpa be maŋmaŋ bierisuŋ yala, Ka daa tooi lahi kpaŋsiriba n ʒaŋ n kpa be di birigiri taba hachinim zalisi polo.<ref>{{Citation|title=Hilla Limann|date=2025-03-25|url=https://en.wikipedia.org/w/index.php?title=Hilla_Limann&oldid=1282315372|work=Wikipedia|language=en|access-date=2025-07-04}}</ref>
== Pina ==
Limann daa nyɛla [[Elizabeth II]], [[United Kindom|United Kingdom]] na kuro ni daa ti so Knight Grand ''Cross zaŋ n-ti St Michael mini St George'' 1981 yuuni,<ref>{{Citation|title=Hilla Limann|date=2025-03-25|url=https://en.wikipedia.org/w/index.php?title=Hilla_Limann&oldid=1282315372|work=Wikipedia|language=en|access-date=2025-07-02}}</ref> lala yuuni maa puuni yaha be daa lahi ti o Yugoslav ''Great Star'' toondana.<ref>{{Citation|title=Hilla Limann|date=2025-03-25|url=https://en.wikipedia.org/w/index.php?title=Hilla_Limann&oldid=1282315372|work=Wikipedia|language=en|access-date=2025-07-02}}</ref>
== Kundivih ==
[[Pubu:Ghana]]
[[Pubu:Ghana tingbani]]
[[Pubu:Ghana zuɣulananima]]
[[Pubu:Ninsala ŋun lahi ka o nyɛvuli ni]]
pb29r1wz4ywybrc8bkje8f1qk36m6oh
117031
117030
2025-07-04T23:01:14Z
Phasy GH
5787
Italicized a text
117031
wikitext
text/x-wiki
{{Bio}}
'''Limann''', GCMG (silimiin goli ''[[December]]'' da baa pia ni ayi dali, 1934 yuuni hali ni silimiin goli ''[[January]]'' pishi ni ata dali, 1998 yuuni). <ref>{{Citation|title=Limann, Dr Hilla, (1934–23 Jan. 1998), President of Ghana, 1979–81|date=2007-12-01|url=https://doi.org/10.1093/ww/9780199540884.013.u180007|work=Who Was Who|publisher=Oxford University Press|access-date=2025-06-29}}</ref> O daa nyɛla [[Ghana]] tingbani zuɣulan'kuro ni siyaasa nira ŋun daa nyɛ ŋun pahi bunii [[Ghana]] Gomnanti nima 1979 yuuni hali ni 1981 yuuni . O daa pun nyɛla ŋun nyɛ ŋun zani n-ti ''[[Ghana]]'' tinduyani kaman Lomé mini [[Geneva]].<ref name=":1">{{Citation|title=Hilla Limann|date=2025-03-25|url=https://en.wikipedia.org/w/index.php?title=Hilla_Limann&oldid=1282315372|work=Wikipedia|language=en|access-date=2025-07-01}}</ref><ref name=":2">{{Citation|title=Hilla Limann|date=2025-03-25|url=https://en.wikipedia.org/w/index.php?title=Hilla_Limann&oldid=1282315372|work=Wikipedia|language=en|access-date=2025-07-01}}</ref>
'''Dr. Hilla Limann''' nyɛla tiŋgbaŋ zuɣulan' kuro n-ti [[Ghana]].
{{Infobox ninsala
| name = Hilla Limann
| image = Hilla Limann.jpg
| predecessor = Jerry Rawlings (Head of state)
| successor = Jerry Rawlings (Head of state)
| birth_date = 12 December 1934
| birth_place = Gwollu, Gold Coast
| death_date = 23 January 1998 (aged 63)
| death_place = Accra, Ghana
| party = People's National Party
| education = London School of Economics
University of London (BA)
Sorbonne University (Dipl.)
University of Paris (PhD)
| religion =Dolodolo
|spouse(s)=Fulera Limann}}
== Shikuru Baŋsim ==
Limann, ŋun yuli maŋli bahigu daa nyɛ Baabini, daa nyɛla bin daa dɔɣi sɔ [[Gold Coast (British colony)|Gold Coast]] tudu yaɣili din nyɛ Gwollu tiŋgbani puuni. Ka di be yaɣ'shɛli din nyɛ Sissala west District din gba bɛ [[Upper West Region]]. Limann naala shikuru shɛli bɛ ni boli ni basic school education la shikuru shɛli bɛ ni boli ni Government Middle School, [[Tamali|Tamale]], yuuni 1949. 1957 yuuni mini 1960 yuuni sunsuuni, o daa lahi karim yaɣa shɛli bɛ ni boon ni ''political Science'' din be ''London School of international'' la. O daa tuɣiya n naagi o ''diploma French'' puuni shikuru shɛli bɛ ni boli Sorbonne ''University'', [[France]].<ref name=":1" /> O lahi nyɛla ninvuɣusɔ ŋun deeigi o BA (Hons) degree history puuni shikuru din nyɛ [[University of London]] n ti pahi o Ph.D political science mini constitutional law. ''University of paris'' puuni.<ref name=":1" />
== Tiŋduyani Sɔŋsim ==
Limann daa nyɛla ŋun gbubi zuɣulan<nowiki>'tali din nye ''head of Europe Desk'' ka di be ''ministry of Foreign Affairs''</nowiki> din be Ghana yuuni 1965 mini 1968 sunsuuni.<ref name=":0">{{Citation|title=Hilla Limann|date=2025-03-25|url=https://en.wikipedia.org/w/index.php?title=Hilla_Limann&oldid=1282315372|work=Wikipedia|language=en|access-date=2025-07-02}}</ref> Yuuni 1967, O daa nyɛla ŋun pahi Constitution Commission nim zuɣu kabi daa sabi 1969 zalikpana Ghana tinŋgbani. Yuuni 1986 0 nyɛla ŋun lɛgi Chancery/ gbanŋ ŋari biiga n ti Ghana embassy Lome, Togo. O daa nyɛla bini piigi so yali maadan ti Ghana permanent Mission Geneva, din bɛ Switzerland tinŋgbani 1971 yuuni Silimi gɔli ''[[June]]'', 1975 yuuni, O daa nyɛla ŋun pili zuɣu lana tali tuma n ti ''Europe'', ''Americas'', n ti pahi Southeast Asia desk zanŋ ti ''Ghana Ministry Affairs''<ref name=":2" />
== Siyaasa Tali ==
== Ayi yuli yuuni 1979 [[Jerry Rawlings]] ni daa be tooni ka bɛ niŋ kuli la, Limann daa nyɛla bɛ ni pii so ''president'' n zaŋ ti ''People's National Party'' ticket ka o daa mali nyaan doliba pam ban daa nyɛ ban pun doli [[Kwame Nkrumah]].<ref>{{Citation|title=Hilla Limann|date=2025-03-25|url=https://en.wikipedia.org/w/index.php?title=Hilla_Limann&oldid=1282315372|work=Wikipedia|language=en|access-date=2025-07-01}}</ref> O daa zami n ti piibupiibu maa pina bɔ ni daa yɛli ni Alhaji Imoru Egala bɛ simdi ni o tooi zani maa, ŋun daa nyɛ ''Supreme Military Council'' kpɛma ka daa di kɔbigu puuni vaabu pihiyɔbu ni ayi "62%" bɛ ni daa labi n niŋ. <ref>{{Citation|title=Hilla Limann|date=2025-03-25|url=https://en.wikipedia.org/w/index.php?title=Hilla_Limann&oldid=1282315372|work=Wikipedia|language=en|access-date=2025-07-02}}</ref>Dr. Limann daa nyɛla ŋun piligi O gomlanti tuma silimi gɔli September pishi ni a nahi dali, 1979 yuuni. O daa nyɛla ŋun mali banŋsim zanŋ chanŋ laɣiri polo, O daa lahi mali sonŋsim zanŋ to ''Democratic'' Value mini ''Pan-Africanism''. O daa nyɛla [[Rawlins|Rawlings]] ni zanŋ O yaa n yihi so namni silimi gɔli December pihita ni yini, 1981 yuuni. O kɔ n daa nyɛ gomlanti third republic ''Ghana.''<ref>{{Citation|title=Hilla Limann|date=2025-03-25|url=https://en.wikipedia.org/w/index.php?title=Hilla_Limann&oldid=1282315372|work=Wikipedia|language=en|access-date=2025-07-01}}</ref> Puuni.1992 yuuni , PNDC Military rule ban daa daagi O luhi ma nyaaŋa, O daa nyɛla ŋun lahi kpɛ siyaasa ni. O daa kpa party din yuli daa booni ''People's National Convention'' ka daa zani lala party maa jɛntora lala yuuni maa gomlanti piibupiibu ni. O daa nyɛla ŋun nyɛ kɔbiga puuni vaabu 6.7% ka nyɛ ŋun pahiri buta zuɣu. O daa nyɛla ŋun na kuli kpanŋsiri O manŋ zanŋ ti ''Nkrumahist Political Movement Ghana'' hali n ti kɔŋ O nyɛvili. ==
== piibupiibu maa. ==
== Tuma ==
Limann daa zala zaashee din nye toontali nti Europe Desk din be Ministry of Foreign Affairs of Ghana la yuuni 1965 hali ni yuuni 1968.<ref name=":0" /> Yuuni 1967 saha maa, O daa nyɛla ŋun pahi Constitution Commission din daa zaŋ yuuni 1969 Constitution of Ghana na la. Yuuni 1968, o daa lɛbi toondana n nyɛ Chancery/Official Secretary nti Ghana embassy din be Lomé maa, Togo tingbanni. Bɛ daa leegi o counsellor Ghana's Permanent Mission puuni din be Geneva la, Switzerland tingbanni yuuni 1971. O daa lahi lɛbi kpema Europe, Americas, ni Southeast Asia Desk n labina Ghana Ministry of Foreign Affairs puuni silimiin goli June yuuni 1975.<ref name=":2" />
== O kpibu ni o sɔɣibu ==
'''Limann''' daa malila chronic health problems ka daa ti kpi ni dina. o paɣa n daa kuli gbubi o, ŋuna n daa nyɛ '''Fulera Limann''', nti pahi O bih ayopɔin: Lariba Montia (née Limann), '''Baba Limann, Sibi Andan (née Limann), Lida Limann, Daani Limann, Zilla Limann ni Salma Limann.''' bɛ daa sɔɣi o la o ya, Gwollu din be Sisala District ka be ''Upper West Region'' la yuŋ tusuɣu silimiin goli 1 March yuuni 1998.<ref>{{Cite journal|last=Sunder Kasapa|first=Shyam|date=2021|title=The Essence of Buddha - Dharma|url=https://doi.org/10.52314/tjima.2021.v1i1.3|journal=Telangana Journal of IMA|volume=01|issue=01|pages=06–08|doi=10.52314/tjima.2021.v1i1.3}}</ref> Alhaji Mahama Iddrisu ŋun daa nyɛ Minister of Defence lala saha maa nti pahi gomlanti nyaan doliba daa kana kulimani ni bi ti nyɛ din yan chanŋ sham.
== Hilla Limann Foundation ==
The '''Hilla Limann Foundation''' nyɛla laɣingu din daa kpa n zaŋ n kpa nandaamba namboɣu zobo tuma polo din daa piligi saha sheli o ni daa puhiri gomnanti tali yuun pihinahi chuɣu din daa puhi silimiin goli September yuuni 2019. laɣingu ŋɔ nia daa nyɛmi ni di tuhi n ku <nowiki>''abuse of human rights''</nowiki> ninsalinim hachinim zalsi birgibu ka di nyɛla be yan wuhiri la niriba be nolini. Be daa wuhiri niriba n zaŋ kpa be maŋmaŋ bierisuŋ yala, Ka daa tooi lahi kpaŋsiriba n ʒaŋ n kpa be di birigiri taba hachinim zalisi polo.<ref>{{Citation|title=Hilla Limann|date=2025-03-25|url=https://en.wikipedia.org/w/index.php?title=Hilla_Limann&oldid=1282315372|work=Wikipedia|language=en|access-date=2025-07-04}}</ref>
== Pina ==
Limann daa nyɛla [[Elizabeth II]], [[United Kindom|United Kingdom]] na kuro ni daa ti so Knight Grand ''Cross zaŋ n-ti St Michael mini St George'' 1981 yuuni,<ref>{{Citation|title=Hilla Limann|date=2025-03-25|url=https://en.wikipedia.org/w/index.php?title=Hilla_Limann&oldid=1282315372|work=Wikipedia|language=en|access-date=2025-07-02}}</ref> lala yuuni maa puuni yaha be daa lahi ti o Yugoslav ''Great Star'' toondana.<ref>{{Citation|title=Hilla Limann|date=2025-03-25|url=https://en.wikipedia.org/w/index.php?title=Hilla_Limann&oldid=1282315372|work=Wikipedia|language=en|access-date=2025-07-02}}</ref>
== Kundivih ==
[[Pubu:Ghana]]
[[Pubu:Ghana tingbani]]
[[Pubu:Ghana zuɣulananima]]
[[Pubu:Ninsala ŋun lahi ka o nyɛvuli ni]]
5cvvs2faa8qrjzwcrttth896sulrb9t
117032
117031
2025-07-04T23:15:12Z
Phasy GH
5787
Italicized and corrected a word
117032
wikitext
text/x-wiki
{{Bio}}
'''Limann''', GCMG (silimiin goli ''[[December]]'' da baa pia ni ayi dali, 1934 yuuni hali ni silimiin goli ''[[January]]'' pishi ni ata dali, 1998 yuuni). <ref>{{Citation|title=Limann, Dr Hilla, (1934–23 Jan. 1998), President of Ghana, 1979–81|date=2007-12-01|url=https://doi.org/10.1093/ww/9780199540884.013.u180007|work=Who Was Who|publisher=Oxford University Press|access-date=2025-06-29}}</ref> O daa nyɛla [[Ghana]] tingbani zuɣulan'kuro ni siyaasa nira ŋun daa nyɛ ŋun pahi bunii [[Ghana]] Gomnanti nima 1979 yuuni hali ni 1981 yuuni . O daa pun nyɛla ŋun nyɛ ŋun zani n-ti ''[[Ghana]]'' tinduyani kaman Lomé mini [[Geneva]].<ref name=":1">{{Citation|title=Hilla Limann|date=2025-03-25|url=https://en.wikipedia.org/w/index.php?title=Hilla_Limann&oldid=1282315372|work=Wikipedia|language=en|access-date=2025-07-01}}</ref><ref name=":2">{{Citation|title=Hilla Limann|date=2025-03-25|url=https://en.wikipedia.org/w/index.php?title=Hilla_Limann&oldid=1282315372|work=Wikipedia|language=en|access-date=2025-07-01}}</ref>
'''Dr. Hilla Limann''' nyɛla tiŋgbaŋ zuɣulan' kuro n-ti [[Ghana]].
{{Infobox ninsala
| name = Hilla Limann
| image = Hilla Limann.jpg
| predecessor = Jerry Rawlings (Head of state)
| successor = Jerry Rawlings (Head of state)
| birth_date = 12 December 1934
| birth_place = Gwollu, Gold Coast
| death_date = 23 January 1998 (aged 63)
| death_place = Accra, Ghana
| party = People's National Party
| education = London School of Economics
University of London (BA)
Sorbonne University (Dipl.)
University of Paris (PhD)
| religion =Dolodolo
|spouse(s)=Fulera Limann}}
== Shikuru Baŋsim ==
Limann, ŋun yuli maŋli bahigu daa nyɛ Baabini, daa nyɛla bin daa dɔɣi sɔ [[Gold Coast (British colony)|Gold Coast]] tudu yaɣili din nyɛ Gwollu tiŋgbani puuni. Ka di be yaɣ'shɛli din nyɛ Sissala west District din gba bɛ [[Upper West Region]]. Limann naala shikuru shɛli bɛ ni boli ni basic school education la shikuru shɛli bɛ ni boli ni Government Middle School, [[Tamali|Tamale]], yuuni 1949. 1957 yuuni mini 1960 yuuni sunsuuni, o daa lahi karim yaɣa shɛli bɛ ni boon ni ''political Science'' din be ''London School of international'' la. O daa tuɣiya n naagi o ''diploma French'' puuni shikuru shɛli bɛ ni boli Sorbonne ''University'', [[France]].<ref name=":1" /> O lahi nyɛla ninvuɣusɔ ŋun deeigi o BA (Hons) degree history puuni shikuru din nyɛ [[University of London]] n ti pahi o Ph.D political science mini constitutional law. ''University of paris'' puuni.<ref name=":1" />
== Tiŋduyani Sɔŋsim ==
Limann daa nyɛla ŋun gbubi zuɣulan<nowiki>'tali din nye ''head of Europe Desk'' ka di be ''ministry of Foreign Affairs''</nowiki> din be Ghana yuuni 1965 mini 1968 sunsuuni.<ref name=":0">{{Citation|title=Hilla Limann|date=2025-03-25|url=https://en.wikipedia.org/w/index.php?title=Hilla_Limann&oldid=1282315372|work=Wikipedia|language=en|access-date=2025-07-02}}</ref> Yuuni 1967, O daa nyɛla ŋun pahi Constitution Commission nim zuɣu kabi daa sabi 1969 zalikpana Ghana tinŋgbani. Yuuni 1986 0 nyɛla ŋun lɛgi Chancery/ gbanŋ ŋari biiga n ti Ghana embassy Lome, Togo. O daa nyɛla bini piigi so yali maadan ti Ghana permanent Mission Geneva, din bɛ Switzerland tinŋgbani 1971 yuuni Silimi gɔli ''[[June]]'', 1975 yuuni, O daa nyɛla ŋun pili zuɣu lana tali tuma n ti ''Europe'', ''Americas'', n ti pahi Southeast Asia desk zanŋ ti ''Ghana Ministry Affairs''<ref name=":2" />
== Siyaasa Tali ==
== Ayi yuli yuuni 1979 [[Jerry Rawlings]] ni daa be tooni ka bɛ niŋ kuli la, Limann daa nyɛla bɛ ni pii so ''president'' n zaŋ ti ''People's National Party'' ticket ka o daa mali nyaan doliba pam ban daa nyɛ ban pun doli [[Kwame Nkrumah]].<ref>{{Citation|title=Hilla Limann|date=2025-03-25|url=https://en.wikipedia.org/w/index.php?title=Hilla_Limann&oldid=1282315372|work=Wikipedia|language=en|access-date=2025-07-01}}</ref> O daa zami n ti piibupiibu maa pina bɔ ni daa yɛli ni Alhaji Imoru Egala bɛ simdi ni o tooi zani maa, ŋun daa nyɛ ''Supreme Military Council'' kpɛma ka daa di kɔbigu puuni vaabu pihiyɔbu ni ayi "62%" bɛ ni daa labi n niŋ. <ref>{{Citation|title=Hilla Limann|date=2025-03-25|url=https://en.wikipedia.org/w/index.php?title=Hilla_Limann&oldid=1282315372|work=Wikipedia|language=en|access-date=2025-07-02}}</ref>Dr. Limann daa nyɛla ŋun piligi O gomlanti tuma silimi gɔli September pishi ni a nahi dali, 1979 yuuni. O daa nyɛla ŋun mali banŋsim zanŋ chanŋ laɣiri polo, O daa lahi mali sonŋsim zanŋ to ''Democratic'' Value mini ''Pan-Africanism''. O daa nyɛla [[Rawlins|Rawlings]] ni zanŋ O yaa n yihi so namni silimi gɔli December pihita ni yini, 1981 yuuni. O kɔ n daa nyɛ gomlanti third republic ''Ghana.''<ref>{{Citation|title=Hilla Limann|date=2025-03-25|url=https://en.wikipedia.org/w/index.php?title=Hilla_Limann&oldid=1282315372|work=Wikipedia|language=en|access-date=2025-07-01}}</ref> Puuni.1992 yuuni , PNDC Military rule ban daa daagi O luhi ma nyaaŋa, O daa nyɛla ŋun lahi kpɛ siyaasa ni. O daa kpa party din yuli daa booni ''People's National Convention'' ka daa zani lala party maa jɛntora lala yuuni maa gomlanti piibupiibu ni. O daa nyɛla ŋun nyɛ kɔbiga puuni vaabu 6.7% ka nyɛ ŋun pahiri buta zuɣu. O daa nyɛla ŋun na kuli kpanŋsiri O manŋ zanŋ ti ''Nkrumahist Political Movement Ghana'' hali n ti kɔŋ O nyɛvili. ==
== piibupiibu maa. ==
== Tuma ==
Limann daa zala zaashee din nye toontali nti Europe Desk din be Ministry of Foreign Affairs of Ghana la yuuni 1965 hali ni yuuni 1968.<ref name=":0" /> Yuuni 1967 saha maa, O daa nyɛla ŋun pahi Constitution Commission din daa zaŋ yuuni 1969 Constitution of Ghana na la. Yuuni 1968, o daa lɛbi toondana n nyɛ Chancery/Official Secretary nti Ghana embassy din be Lomé maa, Togo tingbanni. Bɛ daa leegi o counsellor Ghana's Permanent Mission puuni din be Geneva la, Switzerland tingbanni yuuni 1971. O daa lahi lɛbi kpema Europe, Americas, ni Southeast Asia Desk n labina Ghana Ministry of Foreign Affairs puuni silimiin goli June yuuni 1975.<ref name=":2" />
== O kpibu ni o sɔɣibu ==
'''Limann''' daa malila chronic health problems ka daa ti kpi ni dina. o paɣa n daa kuli gbubi o, ŋuna n daa nyɛ '''Fulera Limann''', nti pahi O bih ayopɔin: Lariba Montia (née Limann), '''Baba Limann, Sibi Andan (née Limann), Lida Limann, Daani Limann, Zilla Limann ni Salma Limann.''' bɛ daa sɔɣi o la o ya, Gwollu din be Sisala District ka be ''Upper West Region'' la yuŋ tusuɣu silimiin goli 1 March yuuni 1998.<ref>{{Cite journal|last=Sunder Kasapa|first=Shyam|date=2021|title=The Essence of Buddha - Dharma|url=https://doi.org/10.52314/tjima.2021.v1i1.3|journal=Telangana Journal of IMA|volume=01|issue=01|pages=06–08|doi=10.52314/tjima.2021.v1i1.3}}</ref> Alhaji Mahama Iddrisu ŋun daa nyɛ Minister of Defence lala saha maa nti pahi gomlanti nyaan doliba daa kana kulimani ni bi ti nyɛ din yan chanŋ sham.
== Hilla Limann Foundation ==
The '''Hilla Limann Foundation''' nyɛla laɣingu din daa kpa n zaŋ n kpa nandaamba namboɣu zobo tuma polo din daa piligi saha sheli o ni daa puhiri gomnanti tali yuun pihinahi chuɣu din daa puhi silimiin goli September yuuni 2019. laɣingu ŋɔ nia daa nyɛmi ni di tuhi n ku <nowiki>''</nowiki>''abuse of human rights''<nowiki>''</nowiki> ninsalinim hachinim zalsi birgibu ka di nyɛla be yan wuhiri la niriba be nolini. Be daa wuhiri niriba n zaŋ kpa be maŋmaŋ bierisuŋ yala, Ka daa tooi lahi kpaŋsiriba n ʒaŋ n kpa be di birigiri taba hachinim zalisi polo.<ref>{{Citation|title=Hilla Limann|date=2025-03-25|url=https://en.wikipedia.org/w/index.php?title=Hilla_Limann&oldid=1282315372|work=Wikipedia|language=en|access-date=2025-07-04}}</ref>
== Pina ==
Limann daa nyɛla [[Elizabeth II]], [[United Kindom|United Kingdom]] na kuro ni daa ti so Knight Grand ''Cross zaŋ n-ti St Michael mini St George'' 1981 yuuni,<ref>{{Citation|title=Hilla Limann|date=2025-03-25|url=https://en.wikipedia.org/w/index.php?title=Hilla_Limann&oldid=1282315372|work=Wikipedia|language=en|access-date=2025-07-02}}</ref> lala yuuni maa puuni yaha be daa lahi ti o Yugoslav ''Great Star'' toondana.<ref>{{Citation|title=Hilla Limann|date=2025-03-25|url=https://en.wikipedia.org/w/index.php?title=Hilla_Limann&oldid=1282315372|work=Wikipedia|language=en|access-date=2025-07-02}}</ref>
== Kundivihira ==
[[Pubu:Ghana]]
[[Pubu:Ghana tingbani]]
[[Pubu:Ghana zuɣulananima]]
[[Pubu:Ninsala ŋun lahi ka o nyɛvuli ni]]
dbtdcje3hr7pdp7rh50jl5gdd5zh450
117033
117032
2025-07-04T23:23:18Z
Phasy GH
5787
Linked a test
117033
wikitext
text/x-wiki
{{Bio}}
'''Limann''', GCMG (silimiin goli ''[[December]]'' da baa pia ni ayi dali, 1934 yuuni hali ni silimiin goli ''[[January]]'' pishi ni ata dali, 1998 yuuni). <ref>{{Citation|title=Limann, Dr Hilla, (1934–23 Jan. 1998), President of Ghana, 1979–81|date=2007-12-01|url=https://doi.org/10.1093/ww/9780199540884.013.u180007|work=Who Was Who|publisher=Oxford University Press|access-date=2025-06-29}}</ref> O daa nyɛla [[Ghana]] tingbani zuɣulan'kuro ni siyaasa nira ŋun daa nyɛ ŋun pahi bunii [[Ghana]] Gomnanti nima 1979 yuuni hali ni 1981 yuuni . O daa pun nyɛla ŋun nyɛ ŋun zani n-ti ''[[Ghana]]'' tinduyani kaman Lomé mini [[Geneva]].<ref name=":1">{{Citation|title=Hilla Limann|date=2025-03-25|url=https://en.wikipedia.org/w/index.php?title=Hilla_Limann&oldid=1282315372|work=Wikipedia|language=en|access-date=2025-07-01}}</ref><ref name=":2">{{Citation|title=Hilla Limann|date=2025-03-25|url=https://en.wikipedia.org/w/index.php?title=Hilla_Limann&oldid=1282315372|work=Wikipedia|language=en|access-date=2025-07-01}}</ref>
'''Dr. Hilla Limann''' nyɛla tiŋgbaŋ zuɣulan' kuro n-ti [[Ghana]].
{{Infobox ninsala
| name = Hilla Limann
| image = Hilla Limann.jpg
| predecessor = Jerry Rawlings (Head of state)
| successor = Jerry Rawlings (Head of state)
| birth_date = 12 December 1934
| birth_place = Gwollu, Gold Coast
| death_date = 23 January 1998 (aged 63)
| death_place = Accra, Ghana
| party = People's National Party
| education = London School of Economics
University of London (BA)
Sorbonne University (Dipl.)
University of Paris (PhD)
| religion =Dolodolo
|spouse(s)=Fulera Limann}}
== Shikuru Baŋsim ==
Limann, ŋun yuli maŋli bahigu daa nyɛ Baabini, daa nyɛla bin daa dɔɣi sɔ [[Gold Coast (British colony)|Gold Coast]] tudu yaɣili din nyɛ Gwollu tiŋgbani puuni. Ka di be yaɣ'shɛli din nyɛ Sissala west District din gba bɛ [[Upper West Region]]. Limann naala shikuru shɛli bɛ ni boli ni basic school education la shikuru shɛli bɛ ni boli ni Government Middle School, [[Tamali|Tamale]], yuuni 1949. 1957 yuuni mini 1960 yuuni sunsuuni, o daa lahi karim yaɣa shɛli bɛ ni boon ni ''political Science'' din be ''London School of international'' la. O daa tuɣiya n naagi o ''diploma French'' puuni shikuru shɛli bɛ ni boli Sorbonne ''University'', [[France]].<ref name=":1" /> O lahi nyɛla ninvuɣusɔ ŋun deeigi o BA (Hons) degree history puuni shikuru din nyɛ [[University of London]] n ti pahi o Ph.D political science mini constitutional law. ''University of paris'' puuni.<ref name=":1" />
== Tiŋduyani Sɔŋsim ==
Limann daa nyɛla ŋun gbubi zuɣulan<nowiki>'tali din nye ''head of Europe Desk'' ka di be ''ministry of Foreign Affairs''</nowiki> din be ''[[Ghana]]'' yuuni 1965 mini 1968 sunsuuni.<ref name=":0">{{Citation|title=Hilla Limann|date=2025-03-25|url=https://en.wikipedia.org/w/index.php?title=Hilla_Limann&oldid=1282315372|work=Wikipedia|language=en|access-date=2025-07-02}}</ref> Yuuni 1967, O daa nyɛla ŋun pahi Constitution Commission nim zuɣu kabi daa sabi 1969 zalikpana Ghana tinŋgbani. Yuuni 1986 0 nyɛla ŋun lɛgi Chancery/ gbanŋ ŋari biiga n ti Ghana embassy Lome, Togo. O daa nyɛla bini piigi so yali maadan ti Ghana permanent Mission Geneva, din bɛ Switzerland tinŋgbani 1971 yuuni Silimi gɔli ''[[June]]'', 1975 yuuni, O daa nyɛla ŋun pili zuɣu lana tali tuma n ti ''Europe'', ''Americas'', n ti pahi Southeast Asia desk zanŋ ti ''Ghana Ministry Affairs''<ref name=":2" />
== Siyaasa Tali ==
== Ayi yuli yuuni 1979 [[Jerry Rawlings]] ni daa be tooni ka bɛ niŋ kuli la, Limann daa nyɛla bɛ ni pii so ''president'' n zaŋ ti ''People's National Party'' ticket ka o daa mali nyaan doliba pam ban daa nyɛ ban pun doli [[Kwame Nkrumah]].<ref>{{Citation|title=Hilla Limann|date=2025-03-25|url=https://en.wikipedia.org/w/index.php?title=Hilla_Limann&oldid=1282315372|work=Wikipedia|language=en|access-date=2025-07-01}}</ref> O daa zami n ti piibupiibu maa pina bɔ ni daa yɛli ni Alhaji Imoru Egala bɛ simdi ni o tooi zani maa, ŋun daa nyɛ ''Supreme Military Council'' kpɛma ka daa di kɔbigu puuni vaabu pihiyɔbu ni ayi "62%" bɛ ni daa labi n niŋ. <ref>{{Citation|title=Hilla Limann|date=2025-03-25|url=https://en.wikipedia.org/w/index.php?title=Hilla_Limann&oldid=1282315372|work=Wikipedia|language=en|access-date=2025-07-02}}</ref>Dr. Limann daa nyɛla ŋun piligi O gomlanti tuma silimi gɔli September pishi ni a nahi dali, 1979 yuuni. O daa nyɛla ŋun mali banŋsim zanŋ chanŋ laɣiri polo, O daa lahi mali sonŋsim zanŋ to ''Democratic'' Value mini ''Pan-Africanism''. O daa nyɛla [[Rawlins|Rawlings]] ni zanŋ O yaa n yihi so namni silimi gɔli December pihita ni yini, 1981 yuuni. O kɔ n daa nyɛ gomlanti third republic ''Ghana.''<ref>{{Citation|title=Hilla Limann|date=2025-03-25|url=https://en.wikipedia.org/w/index.php?title=Hilla_Limann&oldid=1282315372|work=Wikipedia|language=en|access-date=2025-07-01}}</ref> Puuni.1992 yuuni , PNDC Military rule ban daa daagi O luhi ma nyaaŋa, O daa nyɛla ŋun lahi kpɛ siyaasa ni. O daa kpa party din yuli daa booni ''People's National Convention'' ka daa zani lala party maa jɛntora lala yuuni maa gomlanti piibupiibu ni. O daa nyɛla ŋun nyɛ kɔbiga puuni vaabu 6.7% ka nyɛ ŋun pahiri buta zuɣu. O daa nyɛla ŋun na kuli kpanŋsiri O manŋ zanŋ ti ''Nkrumahist Political Movement Ghana'' hali n ti kɔŋ O nyɛvili. ==
== piibupiibu maa. ==
== Tuma ==
Limann daa zala zaashee din nye toontali nti Europe Desk din be Ministry of Foreign Affairs of Ghana la yuuni 1965 hali ni yuuni 1968.<ref name=":0" /> Yuuni 1967 saha maa, O daa nyɛla ŋun pahi Constitution Commission din daa zaŋ yuuni 1969 Constitution of Ghana na la. Yuuni 1968, o daa lɛbi toondana n nyɛ Chancery/Official Secretary nti Ghana embassy din be Lomé maa, Togo tingbanni. Bɛ daa leegi o counsellor Ghana's Permanent Mission puuni din be Geneva la, Switzerland tingbanni yuuni 1971. O daa lahi lɛbi kpema Europe, Americas, ni Southeast Asia Desk n labina Ghana Ministry of Foreign Affairs puuni silimiin goli June yuuni 1975.<ref name=":2" />
== O kpibu ni o sɔɣibu ==
'''Limann''' daa malila chronic health problems ka daa ti kpi ni dina. o paɣa n daa kuli gbubi o, ŋuna n daa nyɛ '''Fulera Limann''', nti pahi O bih ayopɔin: Lariba Montia (née Limann), '''Baba Limann, Sibi Andan (née Limann), Lida Limann, Daani Limann, Zilla Limann ni Salma Limann.''' bɛ daa sɔɣi o la o ya, Gwollu din be Sisala District ka be ''Upper West Region'' la yuŋ tusuɣu silimiin goli 1 March yuuni 1998.<ref>{{Cite journal|last=Sunder Kasapa|first=Shyam|date=2021|title=The Essence of Buddha - Dharma|url=https://doi.org/10.52314/tjima.2021.v1i1.3|journal=Telangana Journal of IMA|volume=01|issue=01|pages=06–08|doi=10.52314/tjima.2021.v1i1.3}}</ref> Alhaji Mahama Iddrisu ŋun daa nyɛ Minister of Defence lala saha maa nti pahi gomlanti nyaan doliba daa kana kulimani ni bi ti nyɛ din yan chanŋ sham.
== Hilla Limann Foundation ==
The '''Hilla Limann Foundation''' nyɛla laɣingu din daa kpa n zaŋ n kpa nandaamba namboɣu zobo tuma polo din daa piligi saha sheli o ni daa puhiri gomnanti tali yuun pihinahi chuɣu din daa puhi silimiin goli September yuuni 2019. laɣingu ŋɔ nia daa nyɛmi ni di tuhi n ku <nowiki>''</nowiki>''abuse of human rights''<nowiki>''</nowiki> ninsalinim hachinim zalsi birgibu ka di nyɛla be yan wuhiri la niriba be nolini. Be daa wuhiri niriba n zaŋ kpa be maŋmaŋ bierisuŋ yala, Ka daa tooi lahi kpaŋsiriba n ʒaŋ n kpa be di birigiri taba hachinim zalisi polo.<ref>{{Citation|title=Hilla Limann|date=2025-03-25|url=https://en.wikipedia.org/w/index.php?title=Hilla_Limann&oldid=1282315372|work=Wikipedia|language=en|access-date=2025-07-04}}</ref>
== Pina ==
Limann daa nyɛla [[Elizabeth II]], [[United Kindom|United Kingdom]] na kuro ni daa ti so Knight Grand ''Cross zaŋ n-ti St Michael mini St George'' 1981 yuuni,<ref>{{Citation|title=Hilla Limann|date=2025-03-25|url=https://en.wikipedia.org/w/index.php?title=Hilla_Limann&oldid=1282315372|work=Wikipedia|language=en|access-date=2025-07-02}}</ref> lala yuuni maa puuni yaha be daa lahi ti o Yugoslav ''Great Star'' toondana.<ref>{{Citation|title=Hilla Limann|date=2025-03-25|url=https://en.wikipedia.org/w/index.php?title=Hilla_Limann&oldid=1282315372|work=Wikipedia|language=en|access-date=2025-07-02}}</ref>
== Kundivihira ==
[[Pubu:Ghana]]
[[Pubu:Ghana tingbani]]
[[Pubu:Ghana zuɣulananima]]
[[Pubu:Ninsala ŋun lahi ka o nyɛvuli ni]]
rbolyr5q6ubsaqqy3193xl7ef85bc2y
117039
117033
2025-07-05T06:34:02Z
Nimatu laahi
4731
Corrected errors
117039
wikitext
text/x-wiki
{{Bio}}
'''Limann''', GCMG (silimiin goli ''[[December]]'' biɛɣu pia ni ayi dali, 1934 yuuni hali ni silimiin goli ''[[January]]'' biɛɣu pishi ni ata dali, 1998 yuuni). <ref>{{Citation|title=Limann, Dr Hilla, (1934–23 Jan. 1998), President of Ghana, 1979–81|date=2007-12-01|url=https://doi.org/10.1093/ww/9780199540884.013.u180007|work=Who Was Who|publisher=Oxford University Press|access-date=2025-06-29}}</ref> O daa nyɛla [[Ghana]] tingbani zuɣulan'kuro ni siyaasa nira ŋun daa nyɛ ŋun pahi bunii [[Ghana]] Gomnanti nima 1979 yuuni hali ni 1981 yuuni . O daa pun nyɛla ŋun nyɛ ŋun zani n-ti ''[[Ghana]]'' tinduyani kaman Lomé mini [[Geneva]].<ref name=":1">{{Citation|title=Hilla Limann|date=2025-03-25|url=https://en.wikipedia.org/w/index.php?title=Hilla_Limann&oldid=1282315372|work=Wikipedia|language=en|access-date=2025-07-01}}</ref><ref name=":2">{{Citation|title=Hilla Limann|date=2025-03-25|url=https://en.wikipedia.org/w/index.php?title=Hilla_Limann&oldid=1282315372|work=Wikipedia|language=en|access-date=2025-07-01}}</ref>
'''Dr. Hilla Limann''' nyɛla tiŋgbaŋ zuɣulan' kuro n-ti [[Ghana]].
{{Infobox ninsala
| name = Hilla Limann
| image = Hilla Limann.jpg
| predecessor = Jerry Rawlings (Head of state)
| successor = Jerry Rawlings (Head of state)
| birth_date = 12 December 1934
| birth_place = Gwollu, Gold Coast
| death_date = 23 January 1998 (aged 63)
| death_place = Accra, Ghana
| party = People's National Party
| education = London School of Economics
University of London (BA)
Sorbonne University (Dipl.)
University of Paris (PhD)
| religion =Dolodolo
|spouse(s)=Fulera Limann}}
== Shikuru Baŋsim ==
Limann, ŋun yuli maŋli bahigu daa nyɛ Baabini, daa nyɛla bin daa dɔɣi sɔ [[Gold Coast (British colony)|Gold Coast]] tudu yaɣili din nyɛ Gwollu tiŋgbani puuni. Ka di be yaɣ'shɛli din nyɛ Sissala west District din gba bɛ [[Upper West Region]]. Limann naala shikuru shɛli bɛ ni boli ni basic school education la shikuru shɛli bɛ ni boli ni Government Middle School, [[Tamali|Tamale]], yuuni 1949. 1957 yuuni mini 1960 yuuni sunsuuni, o daa lahi karim yaɣa shɛli bɛ ni boon ni ''political Science'' din be ''London School of international'' la. O daa tuɣiya n naagi o ''diploma French'' puuni shikuru shɛli bɛ ni boli Sorbonne ''University'', [[France]].<ref name=":1" /> O lahi nyɛla ninvuɣusɔ ŋun deeigi o BA (Hons) degree history puuni shikuru din nyɛ [[University of London]] n ti pahi o Ph.D political science mini constitutional law. ''University of paris'' puuni.<ref name=":1" />
== Tiŋduyani Sɔŋsim ==
Limann daa nyɛla ŋun gbubi zuɣulan<nowiki>'tali din nye ''head of Europe Desk'' ka di be ''ministry of Foreign Affairs''</nowiki> din be ''[[Ghana]]'' yuuni 1965 mini 1968 sunsuuni.<ref name=":0">{{Citation|title=Hilla Limann|date=2025-03-25|url=https://en.wikipedia.org/w/index.php?title=Hilla_Limann&oldid=1282315372|work=Wikipedia|language=en|access-date=2025-07-02}}</ref> Yuuni 1967, O daa nyɛla ŋun pahi Constitution Commission nim zuɣu kabi daa sabi 1969 zalikpana Ghana tinŋgbani. Yuuni 1986 0 nyɛla ŋun lɛgi Chancery/ gbanŋ ŋari biiga n ti Ghana embassy Lome, Togo. O daa nyɛla bini piigi so yali maadan ti Ghana permanent Mission Geneva, din bɛ Switzerland tinŋgbani 1971 yuuni Silimi gɔli ''[[June]]'', 1975 yuuni, O daa nyɛla ŋun pili zuɣu lana tali tuma n ti ''Europe'', ''Americas'', n ti pahi Southeast Asia desk zanŋ ti ''Ghana Ministry Affairs''<ref name=":2" />
== Siyaasa Tali ==
== Ayi yuli yuuni 1979 [[Jerry Rawlings]] ni daa be tooni ka bɛ niŋ kuli la, Limann daa nyɛla bɛ ni pii so ''president'' n zaŋ ti ''People's National Party'' ticket ka o daa mali nyaan doliba pam ban daa nyɛ ban pun doli [[Kwame Nkrumah]].<ref>{{Citation|title=Hilla Limann|date=2025-03-25|url=https://en.wikipedia.org/w/index.php?title=Hilla_Limann&oldid=1282315372|work=Wikipedia|language=en|access-date=2025-07-01}}</ref> O daa zami n ti piibupiibu maa pina bɔ ni daa yɛli ni Alhaji Imoru Egala bɛ simdi ni o tooi zani maa, ŋun daa nyɛ ''Supreme Military Council'' kpɛma ka daa di kɔbigu puuni vaabu pihiyɔbu ni ayi "62%" bɛ ni daa labi n niŋ. <ref>{{Citation|title=Hilla Limann|date=2025-03-25|url=https://en.wikipedia.org/w/index.php?title=Hilla_Limann&oldid=1282315372|work=Wikipedia|language=en|access-date=2025-07-02}}</ref>Dr. Limann daa nyɛla ŋun piligi O gomlanti tuma silimi gɔli September pishi ni a nahi dali, 1979 yuuni. O daa nyɛla ŋun mali banŋsim zanŋ chanŋ laɣiri polo, O daa lahi mali sonŋsim zanŋ to ''Democratic'' Value mini ''Pan-Africanism''. O daa nyɛla [[Rawlins|Rawlings]] ni zanŋ O yaa n yihi so namni silimi gɔli December pihita ni yini, 1981 yuuni. O kɔ n daa nyɛ gomlanti third republic ''Ghana.''<ref>{{Citation|title=Hilla Limann|date=2025-03-25|url=https://en.wikipedia.org/w/index.php?title=Hilla_Limann&oldid=1282315372|work=Wikipedia|language=en|access-date=2025-07-01}}</ref> Puuni.1992 yuuni , PNDC Military rule ban daa daagi O luhi ma nyaaŋa, O daa nyɛla ŋun lahi kpɛ siyaasa ni. O daa kpa party din yuli daa booni ''People's National Convention'' ka daa zani lala party maa jɛntora lala yuuni maa gomlanti piibupiibu ni. O daa nyɛla ŋun nyɛ kɔbiga puuni vaabu 6.7% ka nyɛ ŋun pahiri buta zuɣu. O daa nyɛla ŋun na kuli kpanŋsiri O manŋ zanŋ ti ''Nkrumahist Political Movement Ghana'' hali n ti kɔŋ O nyɛvili. ==
== piibupiibu maa. ==
== Tuma ==
Limann daa zala zaashee din nye toontali nti Europe Desk din be Ministry of Foreign Affairs of Ghana la yuuni 1965 hali ni yuuni 1968.<ref name=":0" /> Yuuni 1967 saha maa, O daa nyɛla ŋun pahi Constitution Commission din daa zaŋ yuuni 1969 Constitution of Ghana na la. Yuuni 1968, o daa lɛbi toondana n nyɛ Chancery/Official Secretary nti Ghana embassy din be Lomé maa, Togo tingbanni. Bɛ daa leegi o counsellor Ghana's Permanent Mission puuni din be Geneva la, Switzerland tingbanni yuuni 1971. O daa lahi lɛbi kpema Europe, Americas, ni Southeast Asia Desk n labina Ghana Ministry of Foreign Affairs puuni silimiin goli June yuuni 1975.<ref name=":2" />
== O kpibu ni o sɔɣibu ==
'''Limann''' daa malila chronic health problems ka daa ti kpi ni dina. o paɣa n daa kuli gbubi o, ŋuna n daa nyɛ '''Fulera Limann''', nti pahi O bih ayopɔin: Lariba Montia (née Limann), '''Baba Limann, Sibi Andan (née Limann), Lida Limann, Daani Limann, Zilla Limann ni Salma Limann.''' bɛ daa sɔɣi o la o ya, Gwollu din be Sisala District ka be ''Upper West Region'' la yuŋ tusuɣu silimiin goli 1 March yuuni 1998.<ref>{{Cite journal|last=Sunder Kasapa|first=Shyam|date=2021|title=The Essence of Buddha - Dharma|url=https://doi.org/10.52314/tjima.2021.v1i1.3|journal=Telangana Journal of IMA|volume=01|issue=01|pages=06–08|doi=10.52314/tjima.2021.v1i1.3}}</ref> Alhaji Mahama Iddrisu ŋun daa nyɛ Minister of Defence lala saha maa nti pahi gomlanti nyaan doliba daa kana kulimani ni bi ti nyɛ din yan chanŋ sham.
== Hilla Limann Foundation ==
The '''Hilla Limann Foundation''' nyɛla laɣingu din daa kpa n zaŋ n kpa nandaamba namboɣu zobo tuma polo din daa piligi saha sheli o ni daa puhiri gomnanti tali yuun pihinahi chuɣu din daa puhi silimiin goli September yuuni 2019. laɣingu ŋɔ nia daa nyɛmi ni di tuhi n ku <nowiki>''</nowiki>''abuse of human rights''<nowiki>''</nowiki> ninsalinim hachinim zalsi birgibu ka di nyɛla be yan wuhiri la niriba be nolini. Be daa wuhiri niriba n zaŋ kpa be maŋmaŋ bierisuŋ yala, Ka daa tooi lahi kpaŋsiriba n ʒaŋ n kpa be di birigiri taba hachinim zalisi polo.<ref>{{Citation|title=Hilla Limann|date=2025-03-25|url=https://en.wikipedia.org/w/index.php?title=Hilla_Limann&oldid=1282315372|work=Wikipedia|language=en|access-date=2025-07-04}}</ref>
== Pina ==
Limann daa nyɛla [[Elizabeth II]], [[United Kindom|United Kingdom]] na kuro ni daa ti so Knight Grand ''Cross zaŋ n-ti St Michael mini St George'' 1981 yuuni,<ref>{{Citation|title=Hilla Limann|date=2025-03-25|url=https://en.wikipedia.org/w/index.php?title=Hilla_Limann&oldid=1282315372|work=Wikipedia|language=en|access-date=2025-07-02}}</ref> lala yuuni maa puuni yaha be daa lahi ti o Yugoslav ''Great Star'' toondana.<ref>{{Citation|title=Hilla Limann|date=2025-03-25|url=https://en.wikipedia.org/w/index.php?title=Hilla_Limann&oldid=1282315372|work=Wikipedia|language=en|access-date=2025-07-02}}</ref>
== Kundivihira ==
[[Pubu:Ghana]]
[[Pubu:Ghana tingbani]]
[[Pubu:Ghana zuɣulananima]]
[[Pubu:Ninsala ŋun lahi ka o nyɛvuli ni]]
m7wmubppsisj61mnyrp7d1yniwtvkku
117040
117039
2025-07-05T06:38:15Z
Nimatu laahi
4731
Corrected errors
117040
wikitext
text/x-wiki
{{Bio}}
'''Limann''', GCMG (silimiin goli ''[[December]]'' biɛɣu pia ni ayi dali, 1934 yuuni hali ni silimiin goli ''[[January]]'' biɛɣu pishi ni ata dali, 1998 yuuni). <ref>{{Citation|title=Limann, Dr Hilla, (1934–23 Jan. 1998), President of Ghana, 1979–81|date=2007-12-01|url=https://doi.org/10.1093/ww/9780199540884.013.u180007|work=Who Was Who|publisher=Oxford University Press|access-date=2025-06-29}}</ref> O daa nyɛla [[Ghana]] tingbani zuɣulan'kuro ni siyaasa nira ŋun daa nyɛ ŋun pahi bunii [[Ghana]] Gomnanti nima 1979 yuuni hali ni 1981 yuuni . O daa pun nyɛla ŋun nyɛ ŋun zani n-ti ''[[Ghana]]'' tinduyani kaman Lomé mini [[Geneva]].<ref name=":1">{{Citation|title=Hilla Limann|date=2025-03-25|url=https://en.wikipedia.org/w/index.php?title=Hilla_Limann&oldid=1282315372|work=Wikipedia|language=en|access-date=2025-07-01}}</ref><ref name=":2">{{Citation|title=Hilla Limann|date=2025-03-25|url=https://en.wikipedia.org/w/index.php?title=Hilla_Limann&oldid=1282315372|work=Wikipedia|language=en|access-date=2025-07-01}}</ref>
'''Dr. Hilla Limann''' nyɛla tiŋgbaŋ zuɣulan' kuro n-ti [[Ghana]].
{{Infobox ninsala
| name = Hilla Limann
| image = Hilla Limann.jpg
| predecessor = Jerry Rawlings (Head of state)
| successor = Jerry Rawlings (Head of state)
| birth_date = 12 December 1934
| birth_place = Gwollu, Gold Coast
| death_date = 23 January 1998 (aged 63)
| death_place = Accra, Ghana
| party = People's National Party
| education = London School of Economics
University of London (BA)
Sorbonne University (Dipl.)
University of Paris (PhD)
| religion =Dolodolo
|spouse(s)=Fulera Limann}}
== Shikuru Baŋsim ==
Limann, ŋun yuli maŋli bahigu daa nyɛ Baabini, daa nyɛla bin daa dɔɣi sɔ [[Gold Coast (British colony)|Gold Coast]] tudu yaɣili din nyɛ Gwollu tiŋgbani puuni. Ka di be yaɣ'shɛli din nyɛ Sissala west District din gba bɛ [[Upper West Region]]. Limann naala shikuru shɛli bɛ ni boli ni basic school education la shikuru shɛli bɛ ni boli ni Government Middle School, [[Tamali|Tamale]], yuuni 1949. 1957 yuuni mini 1960 yuuni sunsuuni, o daa lahi karim yaɣa shɛli bɛ ni boon ni ''political Science'' din be ''London School of international'' la. O daa tuɣiya n naagi o ''diploma French'' puuni shikuru shɛli bɛ ni boli Sorbonne ''University'', [[France]].<ref name=":1" /> O lahi nyɛla ninvuɣusɔ ŋun deeigi o BA (Hons) degree history puuni shikuru din nyɛ [[University of London]] n ti pahi o Ph.D political science mini constitutional law. ''University of paris'' puuni.<ref name=":1" />
== Tiŋduyani Sɔŋsim ==
Limann daa nyɛla ŋun gbubi zuɣulan<nowiki>'tali din nye ''head of Europe Desk'' ka di be ''ministry of Foreign Affairs''</nowiki> din be ''[[Ghana]]'' yuuni 1965 mini 1968 sunsuuni.<ref name=":0">{{Citation|title=Hilla Limann|date=2025-03-25|url=https://en.wikipedia.org/w/index.php?title=Hilla_Limann&oldid=1282315372|work=Wikipedia|language=en|access-date=2025-07-02}}</ref> Yuuni 1967, O daa nyɛla ŋun pahi Constitution Commission nim zuɣu kabi daa sabi 1969 zalikpana Ghana tinŋgbani. Yuuni 1986 0 nyɛla ŋun lɛgi Chancery/ gbanŋ ŋmari biiga n ti Ghana embassy Lome, Togo. O daa nyɛla bini piigi so yali maadan ti Ghana permanent Mission Geneva, din be Switzerland tinŋgbani 1971 yuuni Silimi gɔli ''[[June]]'', 1975 yuuni, O daa nyɛla ŋun pili zuɣu lana tali tuma n ti ''Europe'', ''Americas'', n ti pahi Southeast Asia desk zanŋ ti ''Ghana Ministry Affairs''<ref name=":2" />
== Siyaasa Tali ==
== Ayi yuli yuuni 1979 [[Jerry Rawlings]] ni daa be tooni ka bɛ niŋ kuli la, Limann daa nyɛla bɛ ni pii so ''president'' n zaŋ ti ''People's National Party'' ticket ka o daa mali nyaan doliba pam ban daa nyɛ ban pun doli [[Kwame Nkrumah]].<ref>{{Citation|title=Hilla Limann|date=2025-03-25|url=https://en.wikipedia.org/w/index.php?title=Hilla_Limann&oldid=1282315372|work=Wikipedia|language=en|access-date=2025-07-01}}</ref> O daa zami n ti piibupiibu maa pina bɔ ni daa yɛli ni Alhaji Imoru Egala bɛ simdi ni o tooi zani maa, ŋun daa nyɛ ''Supreme Military Council'' kpɛma ka daa di kɔbigu puuni vaabu pihiyɔbu ni ayi "62%" bɛ ni daa labi n niŋ. <ref>{{Citation|title=Hilla Limann|date=2025-03-25|url=https://en.wikipedia.org/w/index.php?title=Hilla_Limann&oldid=1282315372|work=Wikipedia|language=en|access-date=2025-07-02}}</ref>Dr. Limann daa nyɛla ŋun piligi O gomlanti tuma silimi gɔli September pishi ni a nahi dali, 1979 yuuni. O daa nyɛla ŋun mali banŋsim zanŋ chanŋ laɣiri polo, O daa lahi mali sonŋsim zanŋ to ''Democratic'' Value mini ''Pan-Africanism''. O daa nyɛla [[Rawlins|Rawlings]] ni zanŋ O yaa n yihi so namni silimi gɔli December pihita ni yini, 1981 yuuni. O kɔ n daa nyɛ gomlanti third republic ''Ghana.''<ref>{{Citation|title=Hilla Limann|date=2025-03-25|url=https://en.wikipedia.org/w/index.php?title=Hilla_Limann&oldid=1282315372|work=Wikipedia|language=en|access-date=2025-07-01}}</ref> Puuni.1992 yuuni , PNDC Military rule ban daa daagi O luhi ma nyaaŋa, O daa nyɛla ŋun lahi kpɛ siyaasa ni. O daa kpa party din yuli daa booni ''People's National Convention'' ka daa zani lala party maa jɛntora lala yuuni maa gomlanti piibupiibu ni. O daa nyɛla ŋun nyɛ kɔbiga puuni vaabu 6.7% ka nyɛ ŋun pahiri buta zuɣu. O daa nyɛla ŋun na kuli kpanŋsiri O manŋ zanŋ ti ''Nkrumahist Political Movement Ghana'' hali n ti kɔŋ O nyɛvili. ==
== piibupiibu maa. ==
== Tuma ==
Limann daa zala zaashee din nye toontali nti Europe Desk din be Ministry of Foreign Affairs of Ghana la yuuni 1965 hali ni yuuni 1968.<ref name=":0" /> Yuuni 1967 saha maa, O daa nyɛla ŋun pahi Constitution Commission din daa zaŋ yuuni 1969 Constitution of Ghana na la. Yuuni 1968, o daa lɛbi toondana n nyɛ Chancery/Official Secretary nti Ghana embassy din be Lomé maa, Togo tingbanni. Bɛ daa leegi o counsellor Ghana's Permanent Mission puuni din be Geneva la, Switzerland tingbanni yuuni 1971. O daa lahi lɛbi kpema Europe, Americas, ni Southeast Asia Desk n labina Ghana Ministry of Foreign Affairs puuni silimiin goli June yuuni 1975.<ref name=":2" />
== O kpibu ni o sɔɣibu ==
'''Limann''' daa malila chronic health problems ka daa ti kpi ni dina. o paɣa n daa kuli gbubi o, ŋuna n daa nyɛ '''Fulera Limann''', nti pahi O bih ayopɔin: Lariba Montia (née Limann), '''Baba Limann, Sibi Andan (née Limann), Lida Limann, Daani Limann, Zilla Limann ni Salma Limann.''' bɛ daa sɔɣi o la o ya, Gwollu din be Sisala District ka be ''Upper West Region'' la yuŋ tusuɣu silimiin goli 1 March yuuni 1998.<ref>{{Cite journal|last=Sunder Kasapa|first=Shyam|date=2021|title=The Essence of Buddha - Dharma|url=https://doi.org/10.52314/tjima.2021.v1i1.3|journal=Telangana Journal of IMA|volume=01|issue=01|pages=06–08|doi=10.52314/tjima.2021.v1i1.3}}</ref> Alhaji Mahama Iddrisu ŋun daa nyɛ Minister of Defence lala saha maa nti pahi gomlanti nyaan doliba daa kana kulimani ni bi ti nyɛ din yan chanŋ sham.
== Hilla Limann Foundation ==
The '''Hilla Limann Foundation''' nyɛla laɣingu din daa kpa n zaŋ n kpa nandaamba namboɣu zobo tuma polo din daa piligi saha sheli o ni daa puhiri gomnanti tali yuun pihinahi chuɣu din daa puhi silimiin goli September yuuni 2019. laɣingu ŋɔ nia daa nyɛmi ni di tuhi n ku <nowiki>''</nowiki>''abuse of human rights''<nowiki>''</nowiki> ninsalinim hachinim zalsi birgibu ka di nyɛla be yan wuhiri la niriba be nolini. Be daa wuhiri niriba n zaŋ kpa be maŋmaŋ bierisuŋ yala, Ka daa tooi lahi kpaŋsiriba n ʒaŋ n kpa be di birigiri taba hachinim zalisi polo.<ref>{{Citation|title=Hilla Limann|date=2025-03-25|url=https://en.wikipedia.org/w/index.php?title=Hilla_Limann&oldid=1282315372|work=Wikipedia|language=en|access-date=2025-07-04}}</ref>
== Pina ==
Limann daa nyɛla [[Elizabeth II]], [[United Kindom|United Kingdom]] na kuro ni daa ti so Knight Grand ''Cross zaŋ n-ti St Michael mini St George'' 1981 yuuni,<ref>{{Citation|title=Hilla Limann|date=2025-03-25|url=https://en.wikipedia.org/w/index.php?title=Hilla_Limann&oldid=1282315372|work=Wikipedia|language=en|access-date=2025-07-02}}</ref> lala yuuni maa puuni yaha be daa lahi ti o Yugoslav ''Great Star'' toondana.<ref>{{Citation|title=Hilla Limann|date=2025-03-25|url=https://en.wikipedia.org/w/index.php?title=Hilla_Limann&oldid=1282315372|work=Wikipedia|language=en|access-date=2025-07-02}}</ref>
== Kundivihira ==
[[Pubu:Ghana]]
[[Pubu:Ghana tingbani]]
[[Pubu:Ghana zuɣulananima]]
[[Pubu:Ninsala ŋun lahi ka o nyɛvuli ni]]
s2064tis91mbycokuly3pcklzh3dd0r
117041
117040
2025-07-05T06:43:31Z
Nimatu laahi
4731
Corrected errors
117041
wikitext
text/x-wiki
{{Bio}}
'''Limann''', GCMG (silimiin goli ''[[December]]'' biɛɣu pia ni ayi dali, 1934 yuuni hali ni silimiin goli ''[[January]]'' biɛɣu pishi ni ata dali, 1998 yuuni). <ref>{{Citation|title=Limann, Dr Hilla, (1934–23 Jan. 1998), President of Ghana, 1979–81|date=2007-12-01|url=https://doi.org/10.1093/ww/9780199540884.013.u180007|work=Who Was Who|publisher=Oxford University Press|access-date=2025-06-29}}</ref> O daa nyɛla [[Ghana]] tingbani zuɣulan'kuro ni siyaasa nira ŋun daa nyɛ ŋun pahi bunii [[Ghana]] Gomnanti nima 1979 yuuni hali ni 1981 yuuni . O daa pun nyɛla ŋun nyɛ ŋun zani n-ti ''[[Ghana]]'' tinduyani kaman Lomé mini [[Geneva]].<ref name=":1">{{Citation|title=Hilla Limann|date=2025-03-25|url=https://en.wikipedia.org/w/index.php?title=Hilla_Limann&oldid=1282315372|work=Wikipedia|language=en|access-date=2025-07-01}}</ref><ref name=":2">{{Citation|title=Hilla Limann|date=2025-03-25|url=https://en.wikipedia.org/w/index.php?title=Hilla_Limann&oldid=1282315372|work=Wikipedia|language=en|access-date=2025-07-01}}</ref>
'''Dr. Hilla Limann''' nyɛla tiŋgbaŋ zuɣulan' kuro n-ti [[Ghana]].
{{Infobox ninsala
| name = Hilla Limann
| image = Hilla Limann.jpg
| predecessor = Jerry Rawlings (Head of state)
| successor = Jerry Rawlings (Head of state)
| birth_date = 12 December 1934
| birth_place = Gwollu, Gold Coast
| death_date = 23 January 1998 (aged 63)
| death_place = Accra, Ghana
| party = People's National Party
| education = London School of Economics
University of London (BA)
Sorbonne University (Dipl.)
University of Paris (PhD)
| religion =Dolodolo
|spouse(s)=Fulera Limann}}
== Shikuru Baŋsim ==
Limann, ŋun yuli maŋli bahigu daa nyɛ Baabini, daa nyɛla bin daa dɔɣi sɔ [[Gold Coast (British colony)|Gold Coast]] tudu yaɣili din nyɛ Gwollu tiŋgbani puuni. Ka di be yaɣ'shɛli din nyɛ Sissala west District din gba bɛ [[Upper West Region]]. Limann naala shikuru shɛli bɛ ni boli ni basic school education la shikuru shɛli bɛ ni boli ni Government Middle School, [[Tamali|Tamale]], yuuni 1949. 1957 yuuni mini 1960 yuuni sunsuuni, o daa lahi karim yaɣa shɛli bɛ ni boon ni ''political Science'' din be ''London School of international'' la. O daa tuɣiya n naagi o ''diploma French'' puuni shikuru shɛli bɛ ni boli Sorbonne ''University'', [[France]].<ref name=":1" /> O lahi nyɛla ninvuɣusɔ ŋun deeigi o BA (Hons) degree history puuni shikuru din nyɛ [[University of London]] n ti pahi o Ph.D political science mini constitutional law. ''University of paris'' puuni.<ref name=":1" />
== Tiŋduyani Sɔŋsim ==
Limann daa nyɛla ŋun gbubi zuɣulan<nowiki>'tali din nye ''head of Europe Desk'' ka di be ''ministry of Foreign Affairs''</nowiki> din be ''[[Ghana]]'' yuuni 1965 mini 1968 sunsuuni.<ref name=":0">{{Citation|title=Hilla Limann|date=2025-03-25|url=https://en.wikipedia.org/w/index.php?title=Hilla_Limann&oldid=1282315372|work=Wikipedia|language=en|access-date=2025-07-02}}</ref> Yuuni 1967, O daa nyɛla ŋun pahi Constitution Commission nim zuɣu kabi daa sabi 1969 zalikpana Ghana tinŋgbani. Yuuni 1986 0 nyɛla ŋun lɛgi Chancery/ gbanŋ ŋmari biiga n ti Ghana embassy Lome, Togo. O daa nyɛla bini piigi so yali maadan ti Ghana permanent Mission Geneva, din be Switzerland tinŋgbani 1971 yuuni Silimi gɔli ''[[June]]'', 1975 yuuni, O daa nyɛla ŋun pili zuɣu lana tali tuma n ti ''Europe'', ''Americas'', n ti pahi Southeast Asia desk zanŋ ti ''Ghana Ministry Affairs''<ref name=":2" />
== Siyaasa Tali ==
== Ayi yuli yuuni 1979 [[Jerry Rawlings]] ni daa be tooni ka bɛ niŋ kuli la, Limann daa nyɛla bɛ ni pii so ''president'' n zaŋ ti ''People's National Party'' ticket ka o daa mali nyaan doliba pam ban daa nyɛ ban pun doli [[Kwame Nkrumah]].<ref>{{Citation|title=Hilla Limann|date=2025-03-25|url=https://en.wikipedia.org/w/index.php?title=Hilla_Limann&oldid=1282315372|work=Wikipedia|language=en|access-date=2025-07-01}}</ref> O daa zanimi n ti piibupiibu maa pina bɔ ni daa yɛli ni Alhaji Imoru Egala bɛ simdi ni o tooi zani maa, ŋun daa nyɛ ''Supreme Military Council'' kpɛma ka daa di kɔbigu puuni vaabu pihiyɔbu ni ayi "62%" bɛ ni daa labi n niŋ. <ref>{{Citation|title=Hilla Limann|date=2025-03-25|url=https://en.wikipedia.org/w/index.php?title=Hilla_Limann&oldid=1282315372|work=Wikipedia|language=en|access-date=2025-07-02}}</ref>Dr. Limann daa nyɛla ŋun piligi O gomnanti tuma silimi gɔli September biɛɣu pishi ni a nahi dali, 1979 yuuni. O daa nyɛla ŋun mali banŋsim zanŋ chanŋ laɣiri polo, O daa lahi mali sonŋsim zanŋ ti ''Democratic'' Value mini ''Pan-Africanism''. O daa nyɛla [[Rawlins|Rawlings]] ni zanŋ O yaa n yihi so namni silimi gɔli December biɛɣu pihita ni yini, 1981 yuuni. O kɔ n daa nyɛ gomlanti third republic ''Ghana.''<ref>{{Citation|title=Hilla Limann|date=2025-03-25|url=https://en.wikipedia.org/w/index.php?title=Hilla_Limann&oldid=1282315372|work=Wikipedia|language=en|access-date=2025-07-01}}</ref> Puuni.1992 yuuni , PNDC Military rule ban daa daagi O luhi ma nyaaŋa, O daa nyɛla ŋun lahi kpɛ siyaasa ni. O daa kpa party din yuli daa booni ''People's National Convention'' ka daa zani lala party maa jɛntora lala yuuni maa gomnanti piibupiibu ni. O daa nyɛla ŋun nyɛ kɔbiga puuni vaabu 6.7% ka nyɛ ŋun pahiri buta zuɣu. O daa nyɛla ŋun na kuli kpanŋsiri O manŋ zanŋ ti ''Nkrumahist Political Movement Ghana'' hali n ti kɔŋ O nyɛvili. ==
== piibupiibu maa. ==
== Tuma ==
Limann daa zala zaashee din nye toontali nti Europe Desk din be Ministry of Foreign Affairs of Ghana la yuuni 1965 hali ni yuuni 1968.<ref name=":0" /> Yuuni 1967 saha maa, O daa nyɛla ŋun pahi Constitution Commission din daa zaŋ yuuni 1969 Constitution of Ghana na la. Yuuni 1968, o daa lɛbi toondana n nyɛ Chancery/Official Secretary nti Ghana embassy din be Lomé maa, Togo tingbanni. Bɛ daa leegi o counsellor Ghana's Permanent Mission puuni din be Geneva la, Switzerland tingbanni yuuni 1971. O daa lahi lɛbi kpema Europe, Americas, ni Southeast Asia Desk n labina Ghana Ministry of Foreign Affairs puuni silimiin goli June yuuni 1975.<ref name=":2" />
== O kpibu ni o sɔɣibu ==
'''Limann''' daa malila chronic health problems ka daa ti kpi ni dina. o paɣa n daa kuli gbubi o, ŋuna n daa nyɛ '''Fulera Limann''', nti pahi O bih ayopɔin: Lariba Montia (née Limann), '''Baba Limann, Sibi Andan (née Limann), Lida Limann, Daani Limann, Zilla Limann ni Salma Limann.''' bɛ daa sɔɣi o la o ya, Gwollu din be Sisala District ka be ''Upper West Region'' la yuŋ tusuɣu silimiin goli 1 March yuuni 1998.<ref>{{Cite journal|last=Sunder Kasapa|first=Shyam|date=2021|title=The Essence of Buddha - Dharma|url=https://doi.org/10.52314/tjima.2021.v1i1.3|journal=Telangana Journal of IMA|volume=01|issue=01|pages=06–08|doi=10.52314/tjima.2021.v1i1.3}}</ref> Alhaji Mahama Iddrisu ŋun daa nyɛ Minister of Defence lala saha maa nti pahi gomlanti nyaan doliba daa kana kulimani ni bi ti nyɛ din yan chanŋ sham.
== Hilla Limann Foundation ==
The '''Hilla Limann Foundation''' nyɛla laɣingu din daa kpa n zaŋ n kpa nandaamba namboɣu zobo tuma polo din daa piligi saha sheli o ni daa puhiri gomnanti tali yuun pihinahi chuɣu din daa puhi silimiin goli September yuuni 2019. laɣingu ŋɔ nia daa nyɛmi ni di tuhi n ku <nowiki>''</nowiki>''abuse of human rights''<nowiki>''</nowiki> ninsalinim hachinim zalsi birgibu ka di nyɛla be yan wuhiri la niriba be nolini. Be daa wuhiri niriba n zaŋ kpa be maŋmaŋ bierisuŋ yala, Ka daa tooi lahi kpaŋsiriba n ʒaŋ n kpa be di birigiri taba hachinim zalisi polo.<ref>{{Citation|title=Hilla Limann|date=2025-03-25|url=https://en.wikipedia.org/w/index.php?title=Hilla_Limann&oldid=1282315372|work=Wikipedia|language=en|access-date=2025-07-04}}</ref>
== Pina ==
Limann daa nyɛla [[Elizabeth II]], [[United Kindom|United Kingdom]] na kuro ni daa ti so Knight Grand ''Cross zaŋ n-ti St Michael mini St George'' 1981 yuuni,<ref>{{Citation|title=Hilla Limann|date=2025-03-25|url=https://en.wikipedia.org/w/index.php?title=Hilla_Limann&oldid=1282315372|work=Wikipedia|language=en|access-date=2025-07-02}}</ref> lala yuuni maa puuni yaha be daa lahi ti o Yugoslav ''Great Star'' toondana.<ref>{{Citation|title=Hilla Limann|date=2025-03-25|url=https://en.wikipedia.org/w/index.php?title=Hilla_Limann&oldid=1282315372|work=Wikipedia|language=en|access-date=2025-07-02}}</ref>
== Kundivihira ==
[[Pubu:Ghana]]
[[Pubu:Ghana tingbani]]
[[Pubu:Ghana zuɣulananima]]
[[Pubu:Ninsala ŋun lahi ka o nyɛvuli ni]]
44gk8jk4o71ikok6r8u3ncbsixlxvdb
Joseph Arthur Ankrah
0
5066
116988
116976
2025-07-04T12:57:55Z
Phasy GH
5787
I have corrected references
116988
wikitext
text/x-wiki
{{Bio}}
'''Lieutenant-General Joseph Arthur Ankrah''' (bɛ daa dɔɣi o la silimiin goli ''[[August]]'' biɛɣu pia ni anii dali yuuni 1915, O daa nyɛla [[Ghanaian Wikimedia Languages Meetup|''Ghanaian'']] ''army general'' ''[[Ghana]]'' tiŋgbani zuɣulana ŋun daa pahi ayi yuuni 1966 hali ni 1969 o daa nyɛla ''Chairman'' nti ''National Liberation Council''. Ŋun n daa nyɛ tuuli linjima nima zuɣu lana n ti ''[[Ghana]]''. O daa lahi nyɛla ŋun pahi bunahi zuɣu bɛ ni zaŋ ''African Unity'' ʒinahigu la zuɣulana n ti silimi goli ''[[February]]'' bɛɣu pishi ni anahi 1966 Yuuni hali ni Silimi goli ''[[November]]'' daba'anu 1966 yuuni.Pɔi ni dina, Ankrah daa nyɛla bɛ ni piigi so tuuli ''commander'' n ti ''[[Ghana]]'' Army Yuuni 1961.
== Piligu biɛhigu ==
Joseph Arthur Ankrah dɔɣim daa lula silimin gɔli ''[[August]]'' biɛɣu pia ni anii yuuni 1915 zuliya shɛli bɛ ni booni ''Ga'' ka bɛ be ''[[Accra]]'' tiŋgbanni la, o daŋ daa nyɛla Samuel Paul Cofie Ankrah, nyɛla baɣa n ti dolodolo yaɣili ŋɔ n ti pahi Beatrice Abashie Quaynor, ŋun nyɛ daa bia.<ref name=castle>{{cite web|url=http://www.ghanacastle.gov.gh/castle_news_details.cfm?EmpID=689|title=Former Leaders - Profiles:Lt-Gen Joeseph{{sic|hide=y}} Arthur Ankrah|access-date=2007-03-21|work=Official Website of The Osu Castle, seat of Ghana government|publisher=Ghana government|url-status=dead|archive-url=https://web.archive.org/web/20070928024938/http://www.ghanacastle.gov.gh/castle_news_details.cfm?EmpID=689|archive-date=28 September 2007}}</ref> Ankrahdaa pili la shikuru chandi yuuni 1921 ''Wesleyan Methodist'' shikuru din be [[Ankara|''Accra'']] la. Ni maa ni ka bɛ daa pa o yuli m booni o 'Ankrah Patapaa' dini n daa niŋ ka o "mali yaa ni nangban’kpeeni ŋmɛbu polo ka lahi tooi zaani toondaan nima zaani bɛ yɛla pam puuni maa".<ref name="castle" /> Yuuni 1932, o daa kpe ''[[Accra Academy]],'' ni maa ni ka o daa wuhi ni o nyɛ la bol'ŋmɛri biiŋa.<ref name="castle" /> O daa deei ''Senior Cambridge School'' ''[[Certificate]]'' yuuni 1937.<ref name=":3">{{Cite web|title=Lt. General Joseph A. Ankrah|url=http://www.ghanaweb.com/GhanaHomePage/people/pop-up.php?ID=119|access-date=2025-07-04|website=www.ghanaweb.com}}</ref> ka daa chaŋ n ti tuɣi ''Ghana Civil Service''.<ref name="castle" />
== O sooja tali tuma ==
Ankrah daa pahi la [[Gold Coast|''Gold Coast'']] Regiment puuni yuuni 1939.<ref name=":1">{{Cite journal|last=Akolgo-Azupogo|first=Helen|last2=Bardy|first2=Roland|last3=Rubens|first3=Arthur|date=2021-08|title=Land governance in Northern Ghana: Creating communities of practice between tribal leaders and the government|url=https://doi.org/10.1016/j.landusepol.2021.105493|journal=Land Use Policy|volume=107|pages=105493|doi=10.1016/j.landusepol.2021.105493|issn=0264-8377}}</ref> Saha shɛli duniya zaa tɔbu di pahiri ayi la ni daa wuligi gili, Ankrah daa laɣim niriba ka bɛ chaŋ African nam yaɣili din be wulin luhili polo Frontier Force la ni.<ref name=":3" /> O niriba maa shɛba daa bela Africa wulin puhili polo yuuni 1940, Ka bɛ daa labisi o la Record Office din be [[Ankara]] la ka o zaashɛɛ nyɛ ''Warrant Officer Class'' ŋun pahiri ayi ka bɛ lahi leeigi o ''second-in-command''.<ref name="castle" />Silimiin goli ''[[October]]'' yuuni 1946 puuni, o daa chaŋ ''Marshfield Officer Cadets Training Unit'' din be [[United Kindom|''United Kingdom'']] la ka daa graduati silimiin goli ''[[February]]'' yuuni 1947 n leegi tuuli ''[[Afrika|Africa]]'' nira ŋun nye ''officer'' ''[[Gold Coast (British Colony)|Gold Coast]]'' linjimanim puuni.<ref name="castle" /> Bɛ daa lɛbigi o lieutenant yuuni 1947<ref name=":3" /><ref name=":0">{{Citation|title=Train, Christopher John, (12 March 1932–7 May 2007), Deputy Under Secretary of State, Home Office, and Director-General, Prison Service, 1983–91|date=2007-12-01|url=https://doi.org/10.1093/ww/9780199540884.013.u37969|work=Who Was Who|publisher=Oxford University Press|access-date=2025-06-30}}</ref> ka o lɛbi tuuli African camp commandant Army Headquarters maa puuni.<ref name="castle" /> Di nyaaŋa, bɛ daa lahi lɛbigi o tuuli Ghanaian Chief Instructor Education Unit puuni.<ref name="castle" /> O nya kpamli pam yuuni 1956 ka daa lɛbi tuuli Africa Nira ŋun tooi zaani zaligu African company nima puuni. Charlie Company din daa nyɛ tuuli Battalion ni be [[Tamali|Tamale]] la, [[Ghana]]. Di nyaaŋa o daa ti lahi lɛbi Lieutenant Colonel ka daa zaŋ battalion zaa ni lɛbi o dini.<ref name="castle" />O kpamli zan chaŋ colonel daa pahiya yuuni 1960, saha shɛli Ghana ofisa nima ni daa bɛ saɣi ni bɛ zani Lala zaa shee maa.<ref name=":1" /> United Nations Operation di daa niŋ Congo la, ŋuna n daa nyɛ Brigade Commander din nyɛ force-based ni be Luluabourg la, Kasai din be present-day Democratic Republic din be Congo la. O ko' n daa nyɛ Ghana nira n tooi deei lala pini din nyɛ Military Cross ni be Leopoldville din wuhiri unsurpassed gallantry Congo tingbani yuuni 1961.<ref name="castle" /> O tiɛhi zilima puuni, o kpamli ni o tuma, lala officer daa gbubi la biɛhigu puuni yɛl' kpɛma din daa naan tooi tahi gballi ni yɛltɔɣa na gba Leopoldville mini Congo yaɣishɛŋa. Colonel Ankrah, ŋun daa bi lihi nya o maŋmaŋ nyɛvili gba, ŋun yee Armée Nationale Congolaise (ANC) sooja nɛma ŋun daa, mali mazini parisi , ka daa mɔri ni o luhi Mr. Lumumba buɣim la. O daa zaŋla Prime Minister n chaŋ n ti n sɔɣi loori shɛli puuni ANC nima ni daa ŋmɛ la. Di yi di daa pa Colonel Ankrah ni daa niŋ pɔhim yomyom zuɣu ka tooi zaŋ o nyɛvuli n pa talima zuɣu, ni ŋo Mr. Lumumba's di lahi ka o nyɛvuli puuni.<ref name="castle" />
O lala nyabu Congo ŋo nyaaŋa, bɛ daa ti o toon tali Brigadier n ti lahi ti o Major General ka o lɛbi tuuli Ghanaian commander Ghana army puuni yuuni 1961 ni ti lahi lɛbi Deputy Chief of Defence Staff.<ref name=":1" /> Bɛ daa yihi o Ghana sooja tuma puuni silimiin goli July yuuni 1965<ref name=":2">{{Citation|title=Joseph Arthur Ankrah|date=2025-05-07|url=https://en.wikipedia.org/w/index.php?title=Joseph_Arthur_Ankrah&oldid=1289184260|work=Wikipedia|language=en|access-date=2025-07-01}}</ref> bɛ ni daa zilisi ka o bɔri ni o niŋ kuli.<ref name="castle" />
== O siyaasa Tali ni ==
Ankrah daa lɛbila National Investment Bank kpɛma o ni daa yi sooja tuma maa ni. haligba, o daa lɛbila tingbani ŋɔ kpɛma ka lahi nyɛ National Liberation Council daanbolo silimiin goli 24 February yuuni 1966 coup saha. <ref name=":2" />Silimiin goli January yuuni 1967, O daa nyɛla ŋun be Nigerian Civil War din daa niŋ Biafra la sunsuuni.<ref>{{Citation|last=Levey|first=Zach|title=Israel, Nigeria and the Biafra Civil War, 1967–1970|date=2017-07-06|url=https://doi.org/10.4324/9781315229294-8|work=Postcolonial Conflict and the Question of Genocide|pages=177–197|place=New York : Routledge, 2017. {{!}} Series: The Routledge global 1960s and 1970s|publisher=Routledge|isbn=978-1-315-22929-4|access-date=2025-06-30}}</ref><ref>{{Citation|title=Joseph Arthur Ankrah|date=2025-05-07|url=https://en.wikipedia.org/w/index.php?title=Joseph_Arthur_Ankrah&oldid=1289184260|work=Wikipedia|language=en|access-date=2025-07-01}}</ref><ref>{{Citation|title=Joseph Arthur Ankrah|date=2025-05-07|url=https://en.wikipedia.org/w/index.php?title=Joseph_Arthur_Ankrah&oldid=1289184260|work=Wikipedia|language=en|access-date=2025-07-01}}</ref>bɛ daa che ka o yi NLC daanbolo tali maa ni n ti pahi Head of State pɛrinla o mini Nigeria daa biiya sunsuuni ŋuna dibu ni daa beni la zuɣu.<ref name=":1" /><ref>{{Citation|title=Joseph Arthur Ankrah|date=2025-05-07|url=https://en.wikipedia.org/w/index.php?title=Joseph_Arthur_Ankrah&oldid=1289184260|work=Wikipedia|language=en|access-date=2025-07-01}}</ref>
== o diɛma ni yiɣijam polo ==
Ankrah ni daa lɛbi tuuli President n zaŋ ti Council of Patrons Accra Hearts of Oak S.C puuni. Ka gbubi football club maa saha gbali.
== O daŋ ==
Yuuni 1965 ka o daa niŋ amiliya , Mildred Christina Akosiwor Fugar (12 June 1938 – 9 June 2005), Ankara n daa bala.<ref>{{Citation|title=Joseph Arthur Ankrah|date=2025-05-07|url=https://en.wikipedia.org/w/index.php?title=Joseph_Arthur_Ankrah&oldid=1289184260|work=Wikipedia|language=en|access-date=2025-07-01}}</ref> O bidibiga gba daa chaŋla Accra Academy. o daa mali bipuɣinga ka o yuli booni Jackie Ankrah ŋun daa nyɛ gbaŋmŋara, yilisabira ni yili yiina.<ref>{{Citation|title=Joseph Arthur Ankrah|date=2025-05-07|url=https://en.wikipedia.org/w/index.php?title=Joseph_Arthur_Ankrah&oldid=1289184260|work=Wikipedia|language=en|access-date=2025-07-01}}</ref><ref>{{Citation|title=Joseph Arthur Ankrah|date=2025-05-07|url=https://en.wikipedia.org/w/index.php?title=Joseph_Arthur_Ankrah&oldid=1289184260|work=Wikipedia|language=en|access-date=2025-07-01}}</ref>o daa mali paɣiba pam ka mali bihi pishi ayi ka.<ref>{{Citation|title=Joseph Arthur Ankrah|date=2025-05-07|url=https://en.wikipedia.org/w/index.php?title=Joseph_Arthur_Ankrah&oldid=1289184260|work=Wikipedia|language=en|access-date=2025-07-01}}</ref>
== Kundivihira ==
{{Reflist}
[[Pubu:Ghana zuɣulananima]]
[[Pubu:Ninsala ŋun lahi ka o nyɛvuli ni]]
[[Pubu:E-Class]]
[[Pubu:Doo]]
26y3r3fr9s87su2b5e8duxwtq346u73
116989
116988
2025-07-04T14:24:19Z
Alhaj Darajaati
22
Corrected spelling
116989
wikitext
text/x-wiki
{{Bio}}
'''Lieutenant-General Joseph Arthur Ankrah''' (bɛ daa dɔɣi o la silimiin goli ''[[August]]'' biɛɣu pia ni anii dali yuuni 1915, O daa nyɛla [[Ghanaian Wikimedia Languages Meetup|''Ghanaian'']] ''army general'' ''[[Ghana]]'' tiŋgbani zuɣulana ŋun daa pahi ayi yuuni 1966 hali ni 1969 o daa nyɛla ''daambilo'' nti ''National Liberation Council''. Ŋun n daa nyɛ tuuli linjima nima zuɣu lana n ti ''[[Ghana]]''. O daa lahi nyɛla ŋun pahi bunahi zuɣu bɛ ni zaŋ ''African Unity'' ʒinahigu la zuɣulana n ti silimi goli ''[[February]]'' bɛɣu pishi ni anahi 1966 Yuuni hali ni Silimi goli ''[[November]]'' daba'anu 1966 yuuni.Pɔi ni dina, Ankrah daa nyɛla bɛ ni piigi so tuuli ''commander'' n ti ''[[Ghana]]'' Army Yuuni 1961.
== Piligu biɛhigu ==
Joseph Arthur Ankrah dɔɣim daa lula silimin gɔli ''[[August]]'' biɛɣu pia ni anii yuuni 1915 zuliya shɛli bɛ ni booni ''Ga'' ka bɛ be ''[[Accra]]'' tiŋgbanni la, o daŋ daa nyɛla Samuel Paul Cofie Ankrah, nyɛla baɣa n ti dolodolo yaɣili ŋɔ n ti pahi Beatrice Abashie Quaynor, ŋun nyɛ daa bia.<ref name=castle>{{cite web|url=http://www.ghanacastle.gov.gh/castle_news_details.cfm?EmpID=689|title=Former Leaders - Profiles:Lt-Gen Joeseph{{sic|hide=y}} Arthur Ankrah|access-date=2007-03-21|work=Official Website of The Osu Castle, seat of Ghana government|publisher=Ghana government|url-status=dead|archive-url=https://web.archive.org/web/20070928024938/http://www.ghanacastle.gov.gh/castle_news_details.cfm?EmpID=689|archive-date=28 September 2007}}</ref> Ankrahdaa pili la shikuru chandi yuuni 1921 ''Wesleyan Methodist'' shikuru din be [[Ankara|''Accra'']] la. Ni maa ni ka bɛ daa pa o yuli m booni o 'Ankrah Patapaa' dini n daa niŋ ka o "mali yaa ni nangban’kpeeni ŋmɛbu polo ka lahi tooi zaani toondaan nima zaani bɛ yɛla pam puuni maa".<ref name="castle" /> Yuuni 1932, o daa kpe ''[[Accra Academy]],'' ni maa ni ka o daa wuhi ni o nyɛ la bol'ŋmɛri biiŋa.<ref name="castle" /> O daa deei ''Senior Cambridge School'' ''[[Certificate]]'' yuuni 1937.<ref name=":3">{{Cite web|title=Lt. General Joseph A. Ankrah|url=http://www.ghanaweb.com/GhanaHomePage/people/pop-up.php?ID=119|access-date=2025-07-04|website=www.ghanaweb.com}}</ref> ka daa chaŋ n ti tuɣi ''Ghana Civil Service''.<ref name="castle" />
== O sooja tali tuma ==
Ankrah daa pahi la [[Gold Coast|''Gold Coast'']] Regiment puuni yuuni 1939.<ref name=":1">{{Cite journal|last=Akolgo-Azupogo|first=Helen|last2=Bardy|first2=Roland|last3=Rubens|first3=Arthur|date=2021-08|title=Land governance in Northern Ghana: Creating communities of practice between tribal leaders and the government|url=https://doi.org/10.1016/j.landusepol.2021.105493|journal=Land Use Policy|volume=107|pages=105493|doi=10.1016/j.landusepol.2021.105493|issn=0264-8377}}</ref> Saha shɛli duniya zaa tɔbu di pahiri ayi la ni daa wuligi gili, Ankrah daa laɣim niriba ka bɛ chaŋ African nam yaɣili din be wulin luhili polo Frontier Force la ni.<ref name=":3" /> O niriba maa shɛba daa bela Africa wulin puhili polo yuuni 1940, Ka bɛ daa labisi o la Record Office din be [[Ankara]] la ka o zaashɛɛ nyɛ ''Warrant Officer Class'' ŋun pahiri ayi ka bɛ lahi leeigi o ''second-in-command''.<ref name="castle" />Silimiin goli ''[[October]]'' yuuni 1946 puuni, o daa chaŋ ''Marshfield Officer Cadets Training Unit'' din be [[United Kindom|''United Kingdom'']] la ka daa graduati silimiin goli ''[[February]]'' yuuni 1947 n leegi tuuli ''[[Afrika|Africa]]'' nira ŋun nye ''officer'' ''[[Gold Coast (British Colony)|Gold Coast]]'' linjimanim puuni.<ref name="castle" /> Bɛ daa lɛbigi o lieutenant yuuni 1947<ref name=":3" /><ref name=":0">{{Citation|title=Train, Christopher John, (12 March 1932–7 May 2007), Deputy Under Secretary of State, Home Office, and Director-General, Prison Service, 1983–91|date=2007-12-01|url=https://doi.org/10.1093/ww/9780199540884.013.u37969|work=Who Was Who|publisher=Oxford University Press|access-date=2025-06-30}}</ref> ka o lɛbi tuuli African camp commandant Army Headquarters maa puuni.<ref name="castle" /> Di nyaaŋa, bɛ daa lahi lɛbigi o tuuli Ghanaian Chief Instructor Education Unit puuni.<ref name="castle" /> O nya kpamli pam yuuni 1956 ka daa lɛbi tuuli Africa Nira ŋun tooi zaani zaligu African company nima puuni. Charlie Company din daa nyɛ tuuli Battalion ni be [[Tamali|Tamale]] la, [[Ghana]]. Di nyaaŋa o daa ti lahi lɛbi Lieutenant Colonel ka daa zaŋ battalion zaa ni lɛbi o dini.<ref name="castle" />O kpamli zan chaŋ colonel daa pahiya yuuni 1960, saha shɛli Ghana ofisa nima ni daa bɛ saɣi ni bɛ zani Lala zaa shee maa.<ref name=":1" /> United Nations Operation di daa niŋ Congo la, ŋuna n daa nyɛ Brigade Commander din nyɛ force-based ni be Luluabourg la, Kasai din be present-day Democratic Republic din be Congo la. O ko' n daa nyɛ Ghana nira n tooi deei lala pini din nyɛ Military Cross ni be Leopoldville din wuhiri unsurpassed gallantry Congo tingbani yuuni 1961.<ref name="castle" /> O tiɛhi zilima puuni, o kpamli ni o tuma, lala officer daa gbubi la biɛhigu puuni yɛl' kpɛma din daa naan tooi tahi gballi ni yɛltɔɣa na gba Leopoldville mini Congo yaɣishɛŋa. Colonel Ankrah, ŋun daa bi lihi nya o maŋmaŋ nyɛvili gba, ŋun yee Armée Nationale Congolaise (ANC) sooja nɛma ŋun daa, mali mazini parisi , ka daa mɔri ni o luhi Mr. Lumumba buɣim la. O daa zaŋla Prime Minister n chaŋ n ti n sɔɣi loori shɛli puuni ANC nima ni daa ŋmɛ la. Di yi di daa pa Colonel Ankrah ni daa niŋ pɔhim yomyom zuɣu ka tooi zaŋ o nyɛvuli n pa talima zuɣu, ni ŋo Mr. Lumumba's di lahi ka o nyɛvuli puuni.<ref name="castle" />
O lala nyabu Congo ŋo nyaaŋa, bɛ daa ti o toon tali Brigadier n ti lahi ti o Major General ka o lɛbi tuuli Ghanaian commander Ghana army puuni yuuni 1961 ni ti lahi lɛbi Deputy Chief of Defence Staff.<ref name=":1" /> Bɛ daa yihi o Ghana sooja tuma puuni silimiin goli July yuuni 1965<ref name=":2">{{Citation|title=Joseph Arthur Ankrah|date=2025-05-07|url=https://en.wikipedia.org/w/index.php?title=Joseph_Arthur_Ankrah&oldid=1289184260|work=Wikipedia|language=en|access-date=2025-07-01}}</ref> bɛ ni daa zilisi ka o bɔri ni o niŋ kuli.<ref name="castle" />
== O siyaasa Tali ni ==
Ankrah daa lɛbila National Investment Bank kpɛma o ni daa yi sooja tuma maa ni. haligba, o daa lɛbila tingbani ŋɔ kpɛma ka lahi nyɛ National Liberation Council daanbolo silimiin goli 24 February yuuni 1966 coup saha. <ref name=":2" />Silimiin goli January yuuni 1967, O daa nyɛla ŋun be Nigerian Civil War din daa niŋ Biafra la sunsuuni.<ref>{{Citation|last=Levey|first=Zach|title=Israel, Nigeria and the Biafra Civil War, 1967–1970|date=2017-07-06|url=https://doi.org/10.4324/9781315229294-8|work=Postcolonial Conflict and the Question of Genocide|pages=177–197|place=New York : Routledge, 2017. {{!}} Series: The Routledge global 1960s and 1970s|publisher=Routledge|isbn=978-1-315-22929-4|access-date=2025-06-30}}</ref><ref>{{Citation|title=Joseph Arthur Ankrah|date=2025-05-07|url=https://en.wikipedia.org/w/index.php?title=Joseph_Arthur_Ankrah&oldid=1289184260|work=Wikipedia|language=en|access-date=2025-07-01}}</ref><ref>{{Citation|title=Joseph Arthur Ankrah|date=2025-05-07|url=https://en.wikipedia.org/w/index.php?title=Joseph_Arthur_Ankrah&oldid=1289184260|work=Wikipedia|language=en|access-date=2025-07-01}}</ref>bɛ daa che ka o yi NLC daanbolo tali maa ni n ti pahi Head of State pɛrinla o mini Nigeria daa biiya sunsuuni ŋuna dibu ni daa beni la zuɣu.<ref name=":1" /><ref>{{Citation|title=Joseph Arthur Ankrah|date=2025-05-07|url=https://en.wikipedia.org/w/index.php?title=Joseph_Arthur_Ankrah&oldid=1289184260|work=Wikipedia|language=en|access-date=2025-07-01}}</ref>
== o diɛma ni yiɣijam polo ==
Ankrah ni daa lɛbi tuuli President n zaŋ ti Council of Patrons Accra Hearts of Oak S.C puuni. Ka gbubi football club maa saha gbali.
== O daŋ ==
Yuuni 1965 ka o daa niŋ amiliya , Mildred Christina Akosiwor Fugar (12 June 1938 – 9 June 2005), Ankara n daa bala.<ref>{{Citation|title=Joseph Arthur Ankrah|date=2025-05-07|url=https://en.wikipedia.org/w/index.php?title=Joseph_Arthur_Ankrah&oldid=1289184260|work=Wikipedia|language=en|access-date=2025-07-01}}</ref> O bidibiga gba daa chaŋla Accra Academy. o daa mali bipuɣinga ka o yuli booni Jackie Ankrah ŋun daa nyɛ gbaŋmŋara, yilisabira ni yili yiina.<ref>{{Citation|title=Joseph Arthur Ankrah|date=2025-05-07|url=https://en.wikipedia.org/w/index.php?title=Joseph_Arthur_Ankrah&oldid=1289184260|work=Wikipedia|language=en|access-date=2025-07-01}}</ref><ref>{{Citation|title=Joseph Arthur Ankrah|date=2025-05-07|url=https://en.wikipedia.org/w/index.php?title=Joseph_Arthur_Ankrah&oldid=1289184260|work=Wikipedia|language=en|access-date=2025-07-01}}</ref>o daa mali paɣiba pam ka mali bihi pishi ayi ka.<ref>{{Citation|title=Joseph Arthur Ankrah|date=2025-05-07|url=https://en.wikipedia.org/w/index.php?title=Joseph_Arthur_Ankrah&oldid=1289184260|work=Wikipedia|language=en|access-date=2025-07-01}}</ref>
== Kundivihira ==
{{Reflist}
[[Pubu:Ghana zuɣulananima]]
[[Pubu:Ninsala ŋun lahi ka o nyɛvuli ni]]
[[Pubu:E-Class]]
[[Pubu:Doo]]
5zsmr95nteiluu3pok1ispt5cm5b6zc
116990
116989
2025-07-04T14:29:51Z
Alhaj Darajaati
22
Made corrections
116990
wikitext
text/x-wiki
{{Bio}}
'''Lieutenant-General Joseph Arthur Ankrah''' (bɛ daa dɔɣi o la silimiin goli ''[[August]]'' biɛɣu pia ni anii dali yuuni 1915, O daa nyɛla [[Ghanaian Wikimedia Languages Meetup|''Ghanaian'']] ''army general'' ''[[Ghana]]'' tiŋgbani zuɣulana ŋun daa pahi ayi yuuni 1966 hali ni 1969 o daa nyɛla ''daambilo'' nti ''National Liberation Council''. Ŋun n daa nyɛ tuuli linjima nima zuɣu lana n ti ''[[Ghana]]''. O daa lahi nyɛla ŋun pahi anahi zuɣu bɛ ni zaŋ ''African Unity'' ʒinahigu la zuɣulana n ti silimin goli ''[[February]]'' bɛɣu pishi ni anahi 1966 yuuni hali ni Silimi goli ''[[November]]'' daba'anu 1966 yuuni.Pɔi ni dina, Ankrah daa nyɛla bɛ ni piigi so tuuli ''commander'' n ti ''[[Ghana]]'' Army Yuuni 1961.
== Piligu biɛhigu ==
Joseph Arthur Ankrah dɔɣim daa lula silimin gɔli ''[[August]]'' biɛɣu pia ni anii yuuni 1915 zuliya shɛli bɛ ni booni ''Ga'' ka bɛ be ''[[Accra]]'' tiŋgbanni la, o daŋ daa nyɛla Samuel Paul Cofie Ankrah, nyɛla baɣa n ti dolodolo yaɣili ŋɔ n ti pahi Beatrice Abashie Quaynor, ŋun nyɛ daa bia.<ref name=castle>{{cite web|url=http://www.ghanacastle.gov.gh/castle_news_details.cfm?EmpID=689|title=Former Leaders - Profiles:Lt-Gen Joeseph{{sic|hide=y}} Arthur Ankrah|access-date=2007-03-21|work=Official Website of The Osu Castle, seat of Ghana government|publisher=Ghana government|url-status=dead|archive-url=https://web.archive.org/web/20070928024938/http://www.ghanacastle.gov.gh/castle_news_details.cfm?EmpID=689|archive-date=28 September 2007}}</ref> Ankrahdaa pili la shikuru chandi yuuni 1921 ''Wesleyan Methodist'' shikuru din be [[Ankara|''Accra'']] la. Ni maa ni ka bɛ daa pa o yuli m booni o 'Ankrah Patapaa' dini n daa niŋ ka o "mali yaa ni nangban’kpeeni ŋmɛbu polo ka lahi tooi zaani toondaan nima zaani bɛ yɛla pam puuni maa".<ref name="castle" /> Yuuni 1932, o daa kpe ''[[Accra Academy]],'' ni maa ni ka o daa wuhi ni o nyɛ la bol'ŋmɛri biiŋa.<ref name="castle" /> O daa deei ''Senior Cambridge School'' ''[[Certificate]]'' yuuni 1937.<ref name=":3">{{Cite web|title=Lt. General Joseph A. Ankrah|url=http://www.ghanaweb.com/GhanaHomePage/people/pop-up.php?ID=119|access-date=2025-07-04|website=www.ghanaweb.com}}</ref> ka daa chaŋ n ti tuɣi ''Ghana Civil Service''.<ref name="castle" />
== O sooja tali tuma ==
Ankrah daa pahi la [[Gold Coast|''Gold Coast'']] Regiment puuni yuuni 1939.<ref name=":1">{{Cite journal|last=Akolgo-Azupogo|first=Helen|last2=Bardy|first2=Roland|last3=Rubens|first3=Arthur|date=2021-08|title=Land governance in Northern Ghana: Creating communities of practice between tribal leaders and the government|url=https://doi.org/10.1016/j.landusepol.2021.105493|journal=Land Use Policy|volume=107|pages=105493|doi=10.1016/j.landusepol.2021.105493|issn=0264-8377}}</ref> Saha shɛli duniya zaa tɔbu di pahiri ayi la ni daa wuligi gili, Ankrah daa laɣim niriba ka bɛ chaŋ African nam yaɣili din be wulin luhili polo Frontier Force la ni.<ref name=":3" /> O niriba maa shɛba daa bela Africa wulin puhili polo yuuni 1940, Ka bɛ daa labisi o la Record Office din be [[Ankara]] la ka o zaashɛɛ nyɛ ''Warrant Officer Class'' ŋun pahiri ayi ka bɛ lahi leeigi o ''second-in-command''.<ref name="castle" />Silimiin goli ''[[October]]'' yuuni 1946 puuni, o daa chaŋ ''Marshfield Officer Cadets Training Unit'' din be [[United Kindom|''United Kingdom'']] la ka daa graduati silimiin goli ''[[February]]'' yuuni 1947 n leegi tuuli ''[[Afrika|Africa]]'' nira ŋun nye ''officer'' ''[[Gold Coast (British Colony)|Gold Coast]]'' linjimanim puuni.<ref name="castle" /> Bɛ daa lɛbigi o lieutenant yuuni 1947<ref name=":3" /><ref name=":0">{{Citation|title=Train, Christopher John, (12 March 1932–7 May 2007), Deputy Under Secretary of State, Home Office, and Director-General, Prison Service, 1983–91|date=2007-12-01|url=https://doi.org/10.1093/ww/9780199540884.013.u37969|work=Who Was Who|publisher=Oxford University Press|access-date=2025-06-30}}</ref> ka o lɛbi tuuli African camp commandant Army Headquarters maa puuni.<ref name="castle" /> Di nyaaŋa, bɛ daa lahi lɛbigi o tuuli Ghanaian Chief Instructor Education Unit puuni.<ref name="castle" /> O nya kpamli pam yuuni 1956 ka daa lɛbi tuuli Africa Nira ŋun tooi zaani zaligu African company nima puuni. Charlie Company din daa nyɛ tuuli Battalion ni be [[Tamali|Tamale]] la, [[Ghana]]. Di nyaaŋa o daa ti lahi lɛbi Lieutenant Colonel ka daa zaŋ battalion zaa ni lɛbi o dini.<ref name="castle" />O kpamli zan chaŋ colonel daa pahiya yuuni 1960, saha shɛli Ghana ofisa nima ni daa bɛ saɣi ni bɛ zani Lala zaa shee maa.<ref name=":1" /> United Nations Operation di daa niŋ Congo la, ŋuna n daa nyɛ Brigade Commander din nyɛ force-based ni be Luluabourg la, Kasai din be present-day Democratic Republic din be Congo la. O ko' n daa nyɛ Ghana nira n tooi deei lala pini din nyɛ Military Cross ni be Leopoldville din wuhiri unsurpassed gallantry Congo tingbani yuuni 1961.<ref name="castle" /> O tiɛhi zilima puuni, o kpamli ni o tuma, lala officer daa gbubi la biɛhigu puuni yɛl' kpɛma din daa naan tooi tahi gballi ni yɛltɔɣa na gba Leopoldville mini Congo yaɣishɛŋa. Colonel Ankrah, ŋun daa bi lihi nya o maŋmaŋ nyɛvili gba, ŋun yee Armée Nationale Congolaise (ANC) sooja nɛma ŋun daa, mali mazini parisi , ka daa mɔri ni o luhi Mr. Lumumba buɣim la. O daa zaŋla Prime Minister n chaŋ n ti n sɔɣi loori shɛli puuni ANC nima ni daa ŋmɛ la. Di yi di daa pa Colonel Ankrah ni daa niŋ pɔhim yomyom zuɣu ka tooi zaŋ o nyɛvuli n pa talima zuɣu, ni ŋo Mr. Lumumba's di lahi ka o nyɛvuli puuni.<ref name="castle" />
O lala nyabu Congo ŋo nyaaŋa, bɛ daa ti o toon tali Brigadier n ti lahi ti o Major General ka o lɛbi tuuli Ghanaian commander Ghana army puuni yuuni 1961 ni ti lahi lɛbi Deputy Chief of Defence Staff.<ref name=":1" /> Bɛ daa yihi o Ghana sooja tuma puuni silimiin goli July yuuni 1965<ref name=":2">{{Citation|title=Joseph Arthur Ankrah|date=2025-05-07|url=https://en.wikipedia.org/w/index.php?title=Joseph_Arthur_Ankrah&oldid=1289184260|work=Wikipedia|language=en|access-date=2025-07-01}}</ref> bɛ ni daa zilisi ka o bɔri ni o niŋ kuli.<ref name="castle" />
== O siyaasa Tali ni ==
Ankrah daa lɛbila National Investment Bank kpɛma o ni daa yi sooja tuma maa ni. haligba, o daa lɛbila tingbani ŋɔ kpɛma ka lahi nyɛ National Liberation Council daanbolo silimiin goli 24 February yuuni 1966 coup saha. <ref name=":2" />Silimiin goli January yuuni 1967, O daa nyɛla ŋun be Nigerian Civil War din daa niŋ Biafra la sunsuuni.<ref>{{Citation|last=Levey|first=Zach|title=Israel, Nigeria and the Biafra Civil War, 1967–1970|date=2017-07-06|url=https://doi.org/10.4324/9781315229294-8|work=Postcolonial Conflict and the Question of Genocide|pages=177–197|place=New York : Routledge, 2017. {{!}} Series: The Routledge global 1960s and 1970s|publisher=Routledge|isbn=978-1-315-22929-4|access-date=2025-06-30}}</ref><ref>{{Citation|title=Joseph Arthur Ankrah|date=2025-05-07|url=https://en.wikipedia.org/w/index.php?title=Joseph_Arthur_Ankrah&oldid=1289184260|work=Wikipedia|language=en|access-date=2025-07-01}}</ref><ref>{{Citation|title=Joseph Arthur Ankrah|date=2025-05-07|url=https://en.wikipedia.org/w/index.php?title=Joseph_Arthur_Ankrah&oldid=1289184260|work=Wikipedia|language=en|access-date=2025-07-01}}</ref>bɛ daa che ka o yi NLC daanbolo tali maa ni n ti pahi Head of State pɛrinla o mini Nigeria daa biiya sunsuuni ŋuna dibu ni daa beni la zuɣu.<ref name=":1" /><ref>{{Citation|title=Joseph Arthur Ankrah|date=2025-05-07|url=https://en.wikipedia.org/w/index.php?title=Joseph_Arthur_Ankrah&oldid=1289184260|work=Wikipedia|language=en|access-date=2025-07-01}}</ref>
== o diɛma ni yiɣijam polo ==
Ankrah ni daa lɛbi tuuli President n zaŋ ti Council of Patrons Accra Hearts of Oak S.C puuni. Ka gbubi football club maa saha gbali.
== O daŋ ==
Yuuni 1965 ka o daa niŋ amiliya , Mildred Christina Akosiwor Fugar (12 June 1938 – 9 June 2005), Ankara n daa bala.<ref>{{Citation|title=Joseph Arthur Ankrah|date=2025-05-07|url=https://en.wikipedia.org/w/index.php?title=Joseph_Arthur_Ankrah&oldid=1289184260|work=Wikipedia|language=en|access-date=2025-07-01}}</ref> O bidibiga gba daa chaŋla Accra Academy. o daa mali bipuɣinga ka o yuli booni Jackie Ankrah ŋun daa nyɛ gbaŋmŋara, yilisabira ni yili yiina.<ref>{{Citation|title=Joseph Arthur Ankrah|date=2025-05-07|url=https://en.wikipedia.org/w/index.php?title=Joseph_Arthur_Ankrah&oldid=1289184260|work=Wikipedia|language=en|access-date=2025-07-01}}</ref><ref>{{Citation|title=Joseph Arthur Ankrah|date=2025-05-07|url=https://en.wikipedia.org/w/index.php?title=Joseph_Arthur_Ankrah&oldid=1289184260|work=Wikipedia|language=en|access-date=2025-07-01}}</ref>o daa mali paɣiba pam ka mali bihi pishi ayi ka.<ref>{{Citation|title=Joseph Arthur Ankrah|date=2025-05-07|url=https://en.wikipedia.org/w/index.php?title=Joseph_Arthur_Ankrah&oldid=1289184260|work=Wikipedia|language=en|access-date=2025-07-01}}</ref>
== Kundivihira ==
{{Reflist}
[[Pubu:Ghana zuɣulananima]]
[[Pubu:Ninsala ŋun lahi ka o nyɛvuli ni]]
[[Pubu:E-Class]]
[[Pubu:Doo]]
h909axjj7a30bzqj3z7bq8wljfdrhb4
116991
116990
2025-07-04T14:37:19Z
Alhaj Darajaati
22
Made corrections
116991
wikitext
text/x-wiki
{{Bio}}
'''Lieutenant-General Joseph Arthur Ankrah''' (bɛ daa dɔɣi o la silimiin goli ''[[August]]'' biɛɣu pia ni anii dali yuuni 1915, O daa nyɛla [[Ghanaian Wikimedia Languages Meetup|''Ghanaian'']] ''army general'' ''[[Ghana]]'' tiŋgbani zuɣulana ŋun daa pahi ayi yuuni 1966 hali ni 1969 o daa nyɛla ''daambilo'' nti ''National Liberation Council''. Ŋun n daa nyɛ tuuli linjima nima zuɣu lana n ti ''[[Ghana]]''. O daa lahi nyɛla ŋun pahi anahi zuɣu bɛ ni zaŋ ''African Unity'' ʒinahigu la zuɣulana n ti silimin goli ''[[February]]'' bɛɣu pishi ni anahi 1966 yuuni hali ni Silimi goli ''[[November]]'' daba'anu 1966 yuuni.Pɔi ni dina, Ankrah daa nyɛla bɛ ni piigi so tuuli ''commander'' n ti ''[[Ghana]]'' Army Yuuni 1961.
== Piligu biɛhigu ==
Joseph Arthur Ankrah dɔɣim daa lula silimin gɔli ''[[August]]'' biɛɣu pia ni anii yuuni 1915 zuliya shɛli bɛ ni booni ''Ga'' ka bɛ be ''[[Accra]]'' tiŋgbanni la, o daŋ daa nyɛla Samuel Paul Cofie Ankrah, nyɛla baɣa n ti dolodolo yaɣili ŋɔ n ti pahi Beatrice Abashie Quaynor, ŋun nyɛ daa bia.<ref name=castle>{{cite web|url=http://www.ghanacastle.gov.gh/castle_news_details.cfm?EmpID=689|title=Former Leaders - Profiles:Lt-Gen Joeseph{{sic|hide=y}} Arthur Ankrah|access-date=2007-03-21|work=Official Website of The Osu Castle, seat of Ghana government|publisher=Ghana government|url-status=dead|archive-url=https://web.archive.org/web/20070928024938/http://www.ghanacastle.gov.gh/castle_news_details.cfm?EmpID=689|archive-date=28 September 2007}}</ref> Ankrahdaa pili la shikuru chandi yuuni 1921 ''Wesleyan Methodist'' shikuru din be [[Ankara|''Accra'']] la. Ni maa ni ka bɛ daa pa o yuli m booni o 'Ankrah Patapaa' dini n daa niŋ ka o "mali yaa ni nangban’kpeeni ŋmɛbu polo ka lahi tooi zaani toondaan nima zaani bɛ yɛla pam puuni maa".<ref name="castle" /> Yuuni 1932, o daa kpe ''[[Accra Academy]],'' ni maa ni ka o daa wuhi ni o nyɛ la bol'ŋmɛri biiŋa.<ref name="castle" /> O daa deei ''Senior Cambridge School'' ''[[Certificate]]'' yuuni 1937.<ref name=":3">{{Cite web|title=Lt. General Joseph A. Ankrah|url=http://www.ghanaweb.com/GhanaHomePage/people/pop-up.php?ID=119|access-date=2025-07-04|website=www.ghanaweb.com}}</ref> ka daa chaŋ n ti tuɣi ''Ghana Civil Service''.<ref name="castle" />
== O sooja tali tuma ==
Ankrah daa pahi la [[Gold Coast|''Gold Coast'']] Regiment puuni yuuni 1939.<ref name=":1">{{Cite journal|last=Akolgo-Azupogo|first=Helen|last2=Bardy|first2=Roland|last3=Rubens|first3=Arthur|date=2021-08|title=Land governance in Northern Ghana: Creating communities of practice between tribal leaders and the government|url=https://doi.org/10.1016/j.landusepol.2021.105493|journal=Land Use Policy|volume=107|pages=105493|doi=10.1016/j.landusepol.2021.105493|issn=0264-8377}}</ref> Saha shɛli duniya zaa tɔbu di pahiri ayi la ni daa wuligi gili, Ankrah daa laɣim niriba ka bɛ chaŋ African nam yaɣili din be wulin luhili polo Frontier Force la ni.<ref name=":3" /> O niriba maa shɛba daa bela Africa wulin puhili polo yuuni 1940, Ka bɛ daa labisi o la Record Office din be [[Ankara]] la ka o zaashɛɛ nyɛ ''Warrant Officer Class'' ŋun pahiri ayi ka bɛ lahi leeigi o ''second-in-command''.<ref name="castle" />Silimiin goli ''[[October]]'' yuuni 1946 puuni, o daa chaŋ ''Marshfield Officer Cadets Training Unit'' din be [[United Kindom|''United Kingdom'']] la ka daa graduati silimiin goli ''[[February]]'' yuuni 1947 n leegi tuuli ''[[Afrika|Africa]]'' nira ŋun nye ''officer'' ''[[Gold Coast (British Colony)|Gold Coast]]'' linjimanim puuni.<ref name="castle" /> Bɛ daa lɛbigi o lieutenant yuuni 1947<ref name=":3" /><ref name=":0">{{Citation|title=Train, Christopher John, (12 March 1932–7 May 2007), Deputy Under Secretary of State, Home Office, and Director-General, Prison Service, 1983–91|date=2007-12-01|url=https://doi.org/10.1093/ww/9780199540884.013.u37969|work=Who Was Who|publisher=Oxford University Press|access-date=2025-06-30}}</ref> ka o lɛbi tuuli African camp commandant Army Headquarters maa puuni.<ref name="castle" /> Di nyaaŋa, bɛ daa lahi lɛbigi o tuuli Ghanaian Chief Instructor Education Unit puuni.<ref name="castle" /> O nya kpamli pam yuuni 1956 ka daa lɛbi tuuli Africa Nira ŋun tooi zaani zaligu African company nima puuni. Charlie Company din daa nyɛ tuuli Battalion ni be [[Tamali|Tamale]] la, [[Ghana]]. Di nyaaŋa o daa ti lahi lɛbi Lieutenant Colonel ka daa zaŋ battalion zaa ni lɛbi o dini.<ref name="castle" />O kpamli zan chaŋ colonel daa pahiya yuuni 1960, saha shɛli Ghana ofisa nima ni daa bɛ saɣi ni bɛ zani Lala zaa shee maa.<ref name=":1" /> United Nations Operation di daa niŋ Congo la, ŋuna n daa nyɛ Brigade Commander din nyɛ force-based ni be Luluabourg la, Kasai din be present-day Democratic Republic din be Congo la. O ko' n daa nyɛ Ghana nira n tooi deei lala pini din nyɛ Military Cross ni be Leopoldville din wuhiri unsurpassed gallantry Congo tingbani yuuni 1961.<ref name="castle" /> O tiɛhi zilima puuni, o kpamli ni o tuma, lala officer daa gbubi la biɛhigu puuni yɛl' kpɛma din daa naan tooi tahi gballi ni yɛltɔɣa na gba Leopoldville mini Congo yaɣishɛŋa. Colonel Ankrah, ŋun daa bi lihi nya o maŋmaŋ nyɛvili gba, ŋun yee Armée Nationale Congolaise (ANC) sooja nɛma ŋun daa, mali mazini parisi , ka daa mɔri ni o luhi Mr. Lumumba buɣim la. O daa zaŋla Prime Minister n chaŋ n ti n sɔɣi loori shɛli puuni ANC nima ni daa ŋmɛ la. Di yi di daa pa Colonel Ankrah ni daa niŋ pɔhim yomyom zuɣu ka tooi zaŋ o nyɛvuli n pa talima zuɣu, ni ŋo Mr. Lumumba's di lahi ka o nyɛvuli puuni.<ref name="castle" />
O lala nyabu Congo ŋo nyaaŋa, bɛ daa ti o toon tali Brigadier n ti lahi ti o Major General ka o lɛbi tuuli Ghanaian commander Ghana army puuni yuuni 1961 ni ti lahi lɛbi Deputy Chief of Defence Staff.<ref name=":1" /> Bɛ daa yihi o Ghana sooja tuma puuni silimiin goli July yuuni 1965<ref name=":2">{{Citation|title=Joseph Arthur Ankrah|date=2025-05-07|url=https://en.wikipedia.org/w/index.php?title=Joseph_Arthur_Ankrah&oldid=1289184260|work=Wikipedia|language=en|access-date=2025-07-01}}</ref> bɛ ni daa zilisi ka o bɔri ni o niŋ kuli.<ref name="castle" />
== O siyaasa tali ni ==
Ankrah daa lɛbila National Investment Bank kpɛma o ni daa yi sooja tuma maa ni. haligba, o daa lɛbila tingbani ŋɔ kpɛma ka lahi nyɛ National Liberation Council daanbolo silimiin goli 24 February yuuni 1966 coup saha. <ref name=":2" />Silimiin goli January yuuni 1967, O daa nyɛla ŋun be Nigerian Civil War din daa niŋ Biafra la sunsuuni.<ref>{{Citation|last=Levey|first=Zach|title=Israel, Nigeria and the Biafra Civil War, 1967–1970|date=2017-07-06|url=https://doi.org/10.4324/9781315229294-8|work=Postcolonial Conflict and the Question of Genocide|pages=177–197|place=New York : Routledge, 2017. {{!}} Series: The Routledge global 1960s and 1970s|publisher=Routledge|isbn=978-1-315-22929-4|access-date=2025-06-30}}</ref><ref>{{Citation|title=Joseph Arthur Ankrah|date=2025-05-07|url=https://en.wikipedia.org/w/index.php?title=Joseph_Arthur_Ankrah&oldid=1289184260|work=Wikipedia|language=en|access-date=2025-07-01}}</ref><ref>{{Citation|title=Joseph Arthur Ankrah|date=2025-05-07|url=https://en.wikipedia.org/w/index.php?title=Joseph_Arthur_Ankrah&oldid=1289184260|work=Wikipedia|language=en|access-date=2025-07-01}}</ref>bɛ daa che ka o yi NLC daanbolo tali maa ni n ti pahi Head of State pɛrinla o mini Nigeria daa biiya sunsuuni ŋuna dibu ni daa beni la zuɣu.<ref name=":1" /><ref>{{Citation|title=Joseph Arthur Ankrah|date=2025-05-07|url=https://en.wikipedia.org/w/index.php?title=Joseph_Arthur_Ankrah&oldid=1289184260|work=Wikipedia|language=en|access-date=2025-07-01}}</ref>
== O diɛma ni yiɣijam polo ==
Ankrah ni daa lɛbi tuuli President n zaŋ ti Council of Patrons Accra Hearts of Oak S.C puuni. Ka gbubi football club maa saha gbali.
== O daŋ ==
Yuuni 1965 ka o daa niŋ amiliya , Mildred Christina Akosiwor Fugar (12 June 1938 – 9 June 2005), Ankara n daa bala.<ref>{{Citation|title=Joseph Arthur Ankrah|date=2025-05-07|url=https://en.wikipedia.org/w/index.php?title=Joseph_Arthur_Ankrah&oldid=1289184260|work=Wikipedia|language=en|access-date=2025-07-01}}</ref> O bidibiga gba daa chaŋla Accra Academy. o daa mali bipuɣinga ka o yuli booni Jackie Ankrah ŋun daa nyɛ gbaŋmŋara, yilisabira ni yili yiina.<ref>{{Citation|title=Joseph Arthur Ankrah|date=2025-05-07|url=https://en.wikipedia.org/w/index.php?title=Joseph_Arthur_Ankrah&oldid=1289184260|work=Wikipedia|language=en|access-date=2025-07-01}}</ref><ref>{{Citation|title=Joseph Arthur Ankrah|date=2025-05-07|url=https://en.wikipedia.org/w/index.php?title=Joseph_Arthur_Ankrah&oldid=1289184260|work=Wikipedia|language=en|access-date=2025-07-01}}</ref>o daa mali paɣiba pam ka mali bihi pishi ayi ka.<ref>{{Citation|title=Joseph Arthur Ankrah|date=2025-05-07|url=https://en.wikipedia.org/w/index.php?title=Joseph_Arthur_Ankrah&oldid=1289184260|work=Wikipedia|language=en|access-date=2025-07-01}}</ref>
== Kundivihira ==
[[Pubu:Ghana zuɣulananima]]
[[Pubu:Ninsala ŋun lahi ka o nyɛvuli ni]]
[[Pubu:E-Class]]
[[Pubu:Doo]]
g7ev99hinkgmkwzagjzenzyoix6neb7
116992
116991
2025-07-04T14:52:21Z
Phasy GH
5787
Corrected and italicized a text
116992
wikitext
text/x-wiki
{{Bio}}
'''Lieutenant-General Joseph Arthur Ankrah''' (bɛ daa dɔɣi o la silimiin goli ''[[August]]'' biɛɣu pia ni anii dali yuuni 1915, O daa nyɛla [[Ghanaian Wikimedia Languages Meetup|''Ghanaian'']] ''army general'' ''[[Ghana]]'' tiŋgbani zuɣulana ŋun daa pahi ayi yuuni 1966 hali ni 1969 o daa nyɛla ''daambilo'' nti ''National Liberation Council''. Ŋun n daa nyɛ tuuli linjima nima zuɣu lana n ti ''[[Ghana]]''. O daa lahi nyɛla ŋun pahi anahi zuɣu bɛ ni zaŋ ''African Unity'' ʒinahigu la zuɣulana n ti silimin goli ''[[February]]'' bɛɣu pishi ni anahi 1966 yuuni hali ni Silimi goli ''[[November]]'' daba'anu 1966 yuuni.Pɔi ni dina, Ankrah daa nyɛla bɛ ni piigi so tuuli ''commander'' n ti ''[[Ghana]]'' Army Yuuni 1961.
== Piligu biɛhigu ==
Joseph Arthur Ankrah dɔɣim daa lula silimin gɔli ''[[August]]'' biɛɣu pia ni anii yuuni 1915 zuliya shɛli bɛ ni booni ''Ga'' ka bɛ be ''[[Accra]]'' tiŋgbanni la, o daŋ daa nyɛla Samuel Paul Cofie Ankrah, nyɛla baɣa n ti dolodolo yaɣili ŋɔ n ti pahi Beatrice Abashie Quaynor, ŋun nyɛ daa bia.<ref name=castle>{{cite web|url=http://www.ghanacastle.gov.gh/castle_news_details.cfm?EmpID=689|title=Former Leaders - Profiles:Lt-Gen Joeseph{{sic|hide=y}} Arthur Ankrah|access-date=2007-03-21|work=Official Website of The Osu Castle, seat of Ghana government|publisher=Ghana government|url-status=dead|archive-url=https://web.archive.org/web/20070928024938/http://www.ghanacastle.gov.gh/castle_news_details.cfm?EmpID=689|archive-date=28 September 2007}}</ref> Ankrahdaa pili la shikuru chandi yuuni 1921 ''Wesleyan Methodist'' shikuru din be [[Ankara|''Accra'']] la. Ni maa ni ka bɛ daa pa o yuli m booni o 'Ankrah Patapaa' dini n daa niŋ ka o "mali yaa ni nangban’kpeeni ŋmɛbu polo ka lahi tooi zaani toondaan nima zaani bɛ yɛla pam puuni maa".<ref name="castle" /> Yuuni 1932, o daa kpe ''[[Accra Academy]],'' ni maa ni ka o daa wuhi ni o nyɛ la bol'ŋmɛri biiŋa.<ref name="castle" /> O daa deei ''Senior Cambridge School'' ''[[Certificate]]'' yuuni 1937.<ref name=":3">{{Cite web|title=Lt. General Joseph A. Ankrah|url=http://www.ghanaweb.com/GhanaHomePage/people/pop-up.php?ID=119|access-date=2025-07-04|website=www.ghanaweb.com}}</ref> ka daa chaŋ n ti tuɣi ''Ghana Civil Service''.<ref name="castle" />
== O sooja tali tuma ==
Ankrah daa pahi la [[Gold Coast|''Gold Coast'']] Regiment puuni yuuni 1939.<ref name=":1">{{Cite journal|last=Akolgo-Azupogo|first=Helen|last2=Bardy|first2=Roland|last3=Rubens|first3=Arthur|date=2021-08|title=Land governance in Northern Ghana: Creating communities of practice between tribal leaders and the government|url=https://doi.org/10.1016/j.landusepol.2021.105493|journal=Land Use Policy|volume=107|pages=105493|doi=10.1016/j.landusepol.2021.105493|issn=0264-8377}}</ref> Saha shɛli duniya zaa tɔbu di pahiri ayi la ni daa wuligi gili, Ankrah daa laɣim niriba ka bɛ chaŋ African nam yaɣili din be wulin luhili polo Frontier Force la ni.<ref name=":3" /> O niriba maa shɛba daa bela Africa wulin puhili polo yuuni 1940, Ka bɛ daa labisi o la Record Office din be [[Ankara]] la ka o zaashɛɛ nyɛ ''Warrant Officer Class'' ŋun pahiri ayi ka bɛ lahi leeigi o ''second-in-command''.<ref name="castle" />Silimiin goli ''[[October]]'' yuuni 1946 puuni, o daa chaŋ ''Marshfield Officer Cadets Training Unit'' din be [[United Kindom|''United Kingdom'']] la ka daa graduati silimiin goli ''[[February]]'' yuuni 1947 n leegi tuuli ''[[Afrika|Africa]]'' nira ŋun nye ''officer'' ''[[Gold Coast (British Colony)|Gold Coast]]'' linjimanim puuni.<ref name="castle" /> Bɛ daa lɛbigi o lieutenant yuuni 1947<ref name=":3" /><ref name=":0">{{Citation|title=Train, Christopher John, (12 March 1932–7 May 2007), Deputy Under Secretary of State, Home Office, and Director-General, Prison Service, 1983–91|date=2007-12-01|url=https://doi.org/10.1093/ww/9780199540884.013.u37969|work=Who Was Who|publisher=Oxford University Press|access-date=2025-06-30}}</ref> ka o daa lɛbi tuuli ''African camp commandant'' linjimanim maa bɛhigu shɛɛ maa.<ref name="castle" /> Di nyaaŋa, bɛ daa lahi lɛbigi o tuuli Ghanaian Chief Instructor Education Unit puuni.<ref name="castle" /> O nya kpamli pam yuuni 1956 ka daa lɛbi tuuli Africa Nira ŋun tooi zaani zaligu African company nima puuni. Charlie Company din daa nyɛ tuuli Battalion ni be [[Tamali|Tamale]] la, [[Ghana]]. Di nyaaŋa o daa ti lahi lɛbi Lieutenant Colonel ka daa zaŋ battalion zaa ni lɛbi o dini.<ref name="castle" />O kpamli zan chaŋ colonel daa pahiya yuuni 1960, saha shɛli Ghana ofisa nima ni daa bɛ saɣi ni bɛ zani Lala zaa shee maa.<ref name=":1" /> United Nations Operation di daa niŋ Congo la, ŋuna n daa nyɛ Brigade Commander din nyɛ force-based ni be Luluabourg la, Kasai din be present-day Democratic Republic din be Congo la. O ko' n daa nyɛ Ghana nira n tooi deei lala pini din nyɛ Military Cross ni be Leopoldville din wuhiri unsurpassed gallantry Congo tingbani yuuni 1961.<ref name="castle" /> O tiɛhi zilima puuni, o kpamli ni o tuma, lala officer daa gbubi la biɛhigu puuni yɛl' kpɛma din daa naan tooi tahi gballi ni yɛltɔɣa na gba Leopoldville mini Congo yaɣishɛŋa. Colonel Ankrah, ŋun daa bi lihi nya o maŋmaŋ nyɛvili gba, ŋun yee Armée Nationale Congolaise (ANC) sooja nɛma ŋun daa, mali mazini parisi , ka daa mɔri ni o luhi Mr. Lumumba buɣim la. O daa zaŋla Prime Minister n chaŋ n ti n sɔɣi loori shɛli puuni ANC nima ni daa ŋmɛ la. Di yi di daa pa Colonel Ankrah ni daa niŋ pɔhim yomyom zuɣu ka tooi zaŋ o nyɛvuli n pa talima zuɣu, ni ŋo Mr. Lumumba's di lahi ka o nyɛvuli puuni.<ref name="castle" />
O lala nyabu Congo ŋo nyaaŋa, bɛ daa ti o toon tali Brigadier n ti lahi ti o Major General ka o lɛbi tuuli Ghanaian commander Ghana army puuni yuuni 1961 ni ti lahi lɛbi Deputy Chief of Defence Staff.<ref name=":1" /> Bɛ daa yihi o Ghana sooja tuma puuni silimiin goli July yuuni 1965<ref name=":2">{{Citation|title=Joseph Arthur Ankrah|date=2025-05-07|url=https://en.wikipedia.org/w/index.php?title=Joseph_Arthur_Ankrah&oldid=1289184260|work=Wikipedia|language=en|access-date=2025-07-01}}</ref> bɛ ni daa zilisi ka o bɔri ni o niŋ kuli.<ref name="castle" />
== O siyaasa tali ni ==
Ankrah daa lɛbila National Investment Bank kpɛma o ni daa yi sooja tuma maa ni. haligba, o daa lɛbila tingbani ŋɔ kpɛma ka lahi nyɛ National Liberation Council daanbolo silimiin goli 24 February yuuni 1966 coup saha. <ref name=":2" />Silimiin goli January yuuni 1967, O daa nyɛla ŋun be Nigerian Civil War din daa niŋ Biafra la sunsuuni.<ref>{{Citation|last=Levey|first=Zach|title=Israel, Nigeria and the Biafra Civil War, 1967–1970|date=2017-07-06|url=https://doi.org/10.4324/9781315229294-8|work=Postcolonial Conflict and the Question of Genocide|pages=177–197|place=New York : Routledge, 2017. {{!}} Series: The Routledge global 1960s and 1970s|publisher=Routledge|isbn=978-1-315-22929-4|access-date=2025-06-30}}</ref><ref>{{Citation|title=Joseph Arthur Ankrah|date=2025-05-07|url=https://en.wikipedia.org/w/index.php?title=Joseph_Arthur_Ankrah&oldid=1289184260|work=Wikipedia|language=en|access-date=2025-07-01}}</ref><ref>{{Citation|title=Joseph Arthur Ankrah|date=2025-05-07|url=https://en.wikipedia.org/w/index.php?title=Joseph_Arthur_Ankrah&oldid=1289184260|work=Wikipedia|language=en|access-date=2025-07-01}}</ref>bɛ daa che ka o yi NLC daanbolo tali maa ni n ti pahi Head of State pɛrinla o mini Nigeria daa biiya sunsuuni ŋuna dibu ni daa beni la zuɣu.<ref name=":1" /><ref>{{Citation|title=Joseph Arthur Ankrah|date=2025-05-07|url=https://en.wikipedia.org/w/index.php?title=Joseph_Arthur_Ankrah&oldid=1289184260|work=Wikipedia|language=en|access-date=2025-07-01}}</ref>
== O diɛma ni yiɣijam polo ==
Ankrah ni daa lɛbi tuuli President n zaŋ ti Council of Patrons Accra Hearts of Oak S.C puuni. Ka gbubi football club maa saha gbali.
== O daŋ ==
Yuuni 1965 ka o daa niŋ amiliya , Mildred Christina Akosiwor Fugar (12 June 1938 – 9 June 2005), Ankara n daa bala.<ref>{{Citation|title=Joseph Arthur Ankrah|date=2025-05-07|url=https://en.wikipedia.org/w/index.php?title=Joseph_Arthur_Ankrah&oldid=1289184260|work=Wikipedia|language=en|access-date=2025-07-01}}</ref> O bidibiga gba daa chaŋla Accra Academy. o daa mali bipuɣinga ka o yuli booni Jackie Ankrah ŋun daa nyɛ gbaŋmŋara, yilisabira ni yili yiina.<ref>{{Citation|title=Joseph Arthur Ankrah|date=2025-05-07|url=https://en.wikipedia.org/w/index.php?title=Joseph_Arthur_Ankrah&oldid=1289184260|work=Wikipedia|language=en|access-date=2025-07-01}}</ref><ref>{{Citation|title=Joseph Arthur Ankrah|date=2025-05-07|url=https://en.wikipedia.org/w/index.php?title=Joseph_Arthur_Ankrah&oldid=1289184260|work=Wikipedia|language=en|access-date=2025-07-01}}</ref>o daa mali paɣiba pam ka mali bihi pishi ayi ka.<ref>{{Citation|title=Joseph Arthur Ankrah|date=2025-05-07|url=https://en.wikipedia.org/w/index.php?title=Joseph_Arthur_Ankrah&oldid=1289184260|work=Wikipedia|language=en|access-date=2025-07-01}}</ref>
== Kundivihira ==
[[Pubu:Ghana zuɣulananima]]
[[Pubu:Ninsala ŋun lahi ka o nyɛvuli ni]]
[[Pubu:E-Class]]
[[Pubu:Doo]]
4lidibbluo9r3jmup49jhi1icxt0szj
116993
116992
2025-07-04T14:58:23Z
Phasy GH
5787
Manipulated a text
116993
wikitext
text/x-wiki
{{Bio}}
'''Lieutenant-General Joseph Arthur Ankrah''' (bɛ daa dɔɣi o la silimiin goli ''[[August]]'' biɛɣu pia ni anii dali yuuni 1915, O daa nyɛla [[Ghanaian Wikimedia Languages Meetup|''Ghanaian'']] ''army general'' ''[[Ghana]]'' tiŋgbani zuɣulana ŋun daa pahi ayi yuuni 1966 hali ni 1969 o daa nyɛla ''daambilo'' nti ''National Liberation Council''. Ŋun n daa nyɛ tuuli linjima nima zuɣu lana n ti ''[[Ghana]]''. O daa lahi nyɛla ŋun pahi anahi zuɣu bɛ ni zaŋ ''African Unity'' ʒinahigu la zuɣulana n ti silimin goli ''[[February]]'' bɛɣu pishi ni anahi 1966 yuuni hali ni Silimi goli ''[[November]]'' daba'anu 1966 yuuni.Pɔi ni dina, Ankrah daa nyɛla bɛ ni piigi so tuuli ''commander'' n ti ''[[Ghana]]'' Army Yuuni 1961.
== Piligu biɛhigu ==
Joseph Arthur Ankrah dɔɣim daa lula silimin gɔli ''[[August]]'' biɛɣu pia ni anii yuuni 1915 zuliya shɛli bɛ ni booni ''Ga'' ka bɛ be ''[[Accra]]'' tiŋgbanni la, o daŋ daa nyɛla Samuel Paul Cofie Ankrah, nyɛla baɣa n ti dolodolo yaɣili ŋɔ n ti pahi Beatrice Abashie Quaynor, ŋun nyɛ daa bia.<ref name=castle>{{cite web|url=http://www.ghanacastle.gov.gh/castle_news_details.cfm?EmpID=689|title=Former Leaders - Profiles:Lt-Gen Joeseph{{sic|hide=y}} Arthur Ankrah|access-date=2007-03-21|work=Official Website of The Osu Castle, seat of Ghana government|publisher=Ghana government|url-status=dead|archive-url=https://web.archive.org/web/20070928024938/http://www.ghanacastle.gov.gh/castle_news_details.cfm?EmpID=689|archive-date=28 September 2007}}</ref> Ankrahdaa pili la shikuru chandi yuuni 1921 ''Wesleyan Methodist'' shikuru din be [[Ankara|''Accra'']] la. Ni maa ni ka bɛ daa pa o yuli m booni o 'Ankrah Patapaa' dini n daa niŋ ka o "mali yaa ni nangban’kpeeni ŋmɛbu polo ka lahi tooi zaani toondaan nima zaani bɛ yɛla pam puuni maa".<ref name="castle" /> Yuuni 1932, o daa kpe ''[[Accra Academy]],'' ni maa ni ka o daa wuhi ni o nyɛ la bol'ŋmɛri biiŋa.<ref name="castle" /> O daa deei ''Senior Cambridge School'' ''[[Certificate]]'' yuuni 1937.<ref name=":3">{{Cite web|title=Lt. General Joseph A. Ankrah|url=http://www.ghanaweb.com/GhanaHomePage/people/pop-up.php?ID=119|access-date=2025-07-04|website=www.ghanaweb.com}}</ref> ka daa chaŋ n ti tuɣi ''Ghana Civil Service''.<ref name="castle" />
== O sooja tali tuma ==
Ankrah daa pahi la [[Gold Coast|''Gold Coast'']] Regiment puuni yuuni 1939.<ref name=":1">{{Cite journal|last=Akolgo-Azupogo|first=Helen|last2=Bardy|first2=Roland|last3=Rubens|first3=Arthur|date=2021-08|title=Land governance in Northern Ghana: Creating communities of practice between tribal leaders and the government|url=https://doi.org/10.1016/j.landusepol.2021.105493|journal=Land Use Policy|volume=107|pages=105493|doi=10.1016/j.landusepol.2021.105493|issn=0264-8377}}</ref> Saha shɛli duniya zaa tɔbu di pahiri ayi la ni daa wuligi gili, Ankrah daa laɣim niriba ka bɛ chaŋ African nam yaɣili din be wulin luhili polo Frontier Force la ni.<ref name=":3" /> O niriba maa shɛba daa bela Africa wulin puhili polo yuuni 1940, Ka bɛ daa labisi o la Record Office din be [[Ankara]] la ka o zaashɛɛ nyɛ ''Warrant Officer Class'' ŋun pahiri ayi ka bɛ lahi leeigi o ''second-in-command''.<ref name="castle" />Silimiin goli ''[[October]]'' yuuni 1946 puuni, o daa chaŋ ''Marshfield Officer Cadets Training Unit'' din be [[United Kindom|''United Kingdom'']] la ka daa graduati silimiin goli ''[[February]]'' yuuni 1947 n leegi tuuli ''[[Afrika|Africa]]'' nira ŋun nye ''officer'' ''[[Gold Coast (British Colony)|Gold Coast]]'' linjimanim puuni.<ref name="castle" /> Bɛ daa lɛbigi o lieutenant yuuni 1947<ref name=":3" /><ref name=":0">{{Citation|title=Train, Christopher John, (12 March 1932–7 May 2007), Deputy Under Secretary of State, Home Office, and Director-General, Prison Service, 1983–91|date=2007-12-01|url=https://doi.org/10.1093/ww/9780199540884.013.u37969|work=Who Was Who|publisher=Oxford University Press|access-date=2025-06-30}}</ref> ka o daa lɛbi tuuli ''African camp commandant'' linjimanim maa bɛhigu shɛɛ maa.<ref name="castle" /> Di nyaaŋa, bɛ daa lahi lɛbigi o tuuli ''Ghanaian Chief Instructor Education Unit'' puuni.<ref name="castle" /> O daa deegi kpamli pam yuuni 1956 ka daa lɛbi tuuli Africa Nira ŋun tooi zaani zaligu African company nima puuni. Charlie Company din daa nyɛ tuuli Battalion ni be [[Tamali|Tamale]] la, [[Ghana]]. Di nyaaŋa o daa ti lahi lɛbi Lieutenant Colonel ka daa zaŋ battalion zaa ni lɛbi o dini.<ref name="castle" />O kpamli zan chaŋ colonel daa pahiya yuuni 1960, saha shɛli Ghana ofisa nima ni daa bɛ saɣi ni bɛ zani Lala zaa shee maa.<ref name=":1" /> United Nations Operation di daa niŋ Congo la, ŋuna n daa nyɛ Brigade Commander din nyɛ force-based ni be Luluabourg la, Kasai din be present-day Democratic Republic din be Congo la. O ko' n daa nyɛ Ghana nira n tooi deei lala pini din nyɛ Military Cross ni be Leopoldville din wuhiri unsurpassed gallantry Congo tingbani yuuni 1961.<ref name="castle" /> O tiɛhi zilima puuni, o kpamli ni o tuma, lala officer daa gbubi la biɛhigu puuni yɛl' kpɛma din daa naan tooi tahi gballi ni yɛltɔɣa na gba Leopoldville mini Congo yaɣishɛŋa. Colonel Ankrah, ŋun daa bi lihi nya o maŋmaŋ nyɛvili gba, ŋun yee Armée Nationale Congolaise (ANC) sooja nɛma ŋun daa, mali mazini parisi , ka daa mɔri ni o luhi Mr. Lumumba buɣim la. O daa zaŋla Prime Minister n chaŋ n ti n sɔɣi loori shɛli puuni ANC nima ni daa ŋmɛ la. Di yi di daa pa Colonel Ankrah ni daa niŋ pɔhim yomyom zuɣu ka tooi zaŋ o nyɛvuli n pa talima zuɣu, ni ŋo Mr. Lumumba's di lahi ka o nyɛvuli puuni.<ref name="castle" />
O lala nyabu Congo ŋo nyaaŋa, bɛ daa ti o toon tali Brigadier n ti lahi ti o Major General ka o lɛbi tuuli Ghanaian commander Ghana army puuni yuuni 1961 ni ti lahi lɛbi Deputy Chief of Defence Staff.<ref name=":1" /> Bɛ daa yihi o Ghana sooja tuma puuni silimiin goli July yuuni 1965<ref name=":2">{{Citation|title=Joseph Arthur Ankrah|date=2025-05-07|url=https://en.wikipedia.org/w/index.php?title=Joseph_Arthur_Ankrah&oldid=1289184260|work=Wikipedia|language=en|access-date=2025-07-01}}</ref> bɛ ni daa zilisi ka o bɔri ni o niŋ kuli.<ref name="castle" />
== O siyaasa tali ni ==
Ankrah daa lɛbila National Investment Bank kpɛma o ni daa yi sooja tuma maa ni. haligba, o daa lɛbila tingbani ŋɔ kpɛma ka lahi nyɛ National Liberation Council daanbolo silimiin goli 24 February yuuni 1966 coup saha. <ref name=":2" />Silimiin goli January yuuni 1967, O daa nyɛla ŋun be Nigerian Civil War din daa niŋ Biafra la sunsuuni.<ref>{{Citation|last=Levey|first=Zach|title=Israel, Nigeria and the Biafra Civil War, 1967–1970|date=2017-07-06|url=https://doi.org/10.4324/9781315229294-8|work=Postcolonial Conflict and the Question of Genocide|pages=177–197|place=New York : Routledge, 2017. {{!}} Series: The Routledge global 1960s and 1970s|publisher=Routledge|isbn=978-1-315-22929-4|access-date=2025-06-30}}</ref><ref>{{Citation|title=Joseph Arthur Ankrah|date=2025-05-07|url=https://en.wikipedia.org/w/index.php?title=Joseph_Arthur_Ankrah&oldid=1289184260|work=Wikipedia|language=en|access-date=2025-07-01}}</ref><ref>{{Citation|title=Joseph Arthur Ankrah|date=2025-05-07|url=https://en.wikipedia.org/w/index.php?title=Joseph_Arthur_Ankrah&oldid=1289184260|work=Wikipedia|language=en|access-date=2025-07-01}}</ref>bɛ daa che ka o yi NLC daanbolo tali maa ni n ti pahi Head of State pɛrinla o mini Nigeria daa biiya sunsuuni ŋuna dibu ni daa beni la zuɣu.<ref name=":1" /><ref>{{Citation|title=Joseph Arthur Ankrah|date=2025-05-07|url=https://en.wikipedia.org/w/index.php?title=Joseph_Arthur_Ankrah&oldid=1289184260|work=Wikipedia|language=en|access-date=2025-07-01}}</ref>
== O diɛma ni yiɣijam polo ==
Ankrah ni daa lɛbi tuuli President n zaŋ ti Council of Patrons Accra Hearts of Oak S.C puuni. Ka gbubi football club maa saha gbali.
== O daŋ ==
Yuuni 1965 ka o daa niŋ amiliya , Mildred Christina Akosiwor Fugar (12 June 1938 – 9 June 2005), Ankara n daa bala.<ref>{{Citation|title=Joseph Arthur Ankrah|date=2025-05-07|url=https://en.wikipedia.org/w/index.php?title=Joseph_Arthur_Ankrah&oldid=1289184260|work=Wikipedia|language=en|access-date=2025-07-01}}</ref> O bidibiga gba daa chaŋla Accra Academy. o daa mali bipuɣinga ka o yuli booni Jackie Ankrah ŋun daa nyɛ gbaŋmŋara, yilisabira ni yili yiina.<ref>{{Citation|title=Joseph Arthur Ankrah|date=2025-05-07|url=https://en.wikipedia.org/w/index.php?title=Joseph_Arthur_Ankrah&oldid=1289184260|work=Wikipedia|language=en|access-date=2025-07-01}}</ref><ref>{{Citation|title=Joseph Arthur Ankrah|date=2025-05-07|url=https://en.wikipedia.org/w/index.php?title=Joseph_Arthur_Ankrah&oldid=1289184260|work=Wikipedia|language=en|access-date=2025-07-01}}</ref>o daa mali paɣiba pam ka mali bihi pishi ayi ka.<ref>{{Citation|title=Joseph Arthur Ankrah|date=2025-05-07|url=https://en.wikipedia.org/w/index.php?title=Joseph_Arthur_Ankrah&oldid=1289184260|work=Wikipedia|language=en|access-date=2025-07-01}}</ref>
== Kundivihira ==
[[Pubu:Ghana zuɣulananima]]
[[Pubu:Ninsala ŋun lahi ka o nyɛvuli ni]]
[[Pubu:E-Class]]
[[Pubu:Doo]]
i0ygjkz8j1ybu124gztfgc51mcq8fex
116994
116993
2025-07-04T15:01:05Z
Phasy GH
5787
Linked a text
116994
wikitext
text/x-wiki
{{Bio}}
'''Lieutenant-General Joseph Arthur Ankrah''' (bɛ daa dɔɣi o la silimiin goli ''[[August]]'' biɛɣu pia ni anii dali yuuni 1915, O daa nyɛla [[Ghanaian Wikimedia Languages Meetup|''Ghanaian'']] ''army general'' ''[[Ghana]]'' tiŋgbani zuɣulana ŋun daa pahi ayi yuuni 1966 hali ni 1969 o daa nyɛla ''daambilo'' nti ''National Liberation Council''. Ŋun n daa nyɛ tuuli linjima nima zuɣu lana n ti ''[[Ghana]]''. O daa lahi nyɛla ŋun pahi anahi zuɣu bɛ ni zaŋ ''African Unity'' ʒinahigu la zuɣulana n ti silimin goli ''[[February]]'' bɛɣu pishi ni anahi 1966 yuuni hali ni Silimi goli ''[[November]]'' daba'anu 1966 yuuni.Pɔi ni dina, Ankrah daa nyɛla bɛ ni piigi so tuuli ''commander'' n ti ''[[Ghana]]'' Army Yuuni 1961.
== Piligu biɛhigu ==
Joseph Arthur Ankrah dɔɣim daa lula silimin gɔli ''[[August]]'' biɛɣu pia ni anii yuuni 1915 zuliya shɛli bɛ ni booni ''Ga'' ka bɛ be ''[[Accra]]'' tiŋgbanni la, o daŋ daa nyɛla Samuel Paul Cofie Ankrah, nyɛla baɣa n ti dolodolo yaɣili ŋɔ n ti pahi Beatrice Abashie Quaynor, ŋun nyɛ daa bia.<ref name=castle>{{cite web|url=http://www.ghanacastle.gov.gh/castle_news_details.cfm?EmpID=689|title=Former Leaders - Profiles:Lt-Gen Joeseph{{sic|hide=y}} Arthur Ankrah|access-date=2007-03-21|work=Official Website of The Osu Castle, seat of Ghana government|publisher=Ghana government|url-status=dead|archive-url=https://web.archive.org/web/20070928024938/http://www.ghanacastle.gov.gh/castle_news_details.cfm?EmpID=689|archive-date=28 September 2007}}</ref> Ankrahdaa pili la shikuru chandi yuuni 1921 ''Wesleyan Methodist'' shikuru din be [[Ankara|''Accra'']] la. Ni maa ni ka bɛ daa pa o yuli m booni o 'Ankrah Patapaa' dini n daa niŋ ka o "mali yaa ni nangban’kpeeni ŋmɛbu polo ka lahi tooi zaani toondaan nima zaani bɛ yɛla pam puuni maa".<ref name="castle" /> Yuuni 1932, o daa kpe ''[[Accra Academy]],'' ni maa ni ka o daa wuhi ni o nyɛ la bol'ŋmɛri biiŋa.<ref name="castle" /> O daa deei ''Senior Cambridge School'' ''[[Certificate]]'' yuuni 1937.<ref name=":3">{{Cite web|title=Lt. General Joseph A. Ankrah|url=http://www.ghanaweb.com/GhanaHomePage/people/pop-up.php?ID=119|access-date=2025-07-04|website=www.ghanaweb.com}}</ref> ka daa chaŋ n ti tuɣi ''Ghana Civil Service''.<ref name="castle" />
== O sooja tali tuma ==
Ankrah daa pahi la [[Gold Coast|''Gold Coast'']] Regiment puuni yuuni 1939.<ref name=":1">{{Cite journal|last=Akolgo-Azupogo|first=Helen|last2=Bardy|first2=Roland|last3=Rubens|first3=Arthur|date=2021-08|title=Land governance in Northern Ghana: Creating communities of practice between tribal leaders and the government|url=https://doi.org/10.1016/j.landusepol.2021.105493|journal=Land Use Policy|volume=107|pages=105493|doi=10.1016/j.landusepol.2021.105493|issn=0264-8377}}</ref> Saha shɛli duniya zaa tɔbu di pahiri ayi la ni daa wuligi gili, Ankrah daa laɣim niriba ka bɛ chaŋ African nam yaɣili din be wulin luhili polo Frontier Force la ni.<ref name=":3" /> O niriba maa shɛba daa bela Africa wulin puhili polo yuuni 1940, Ka bɛ daa labisi o la Record Office din be [[Ankara]] la ka o zaashɛɛ nyɛ ''Warrant Officer Class'' ŋun pahiri ayi ka bɛ lahi leeigi o ''second-in-command''.<ref name="castle" />Silimiin goli ''[[October]]'' yuuni 1946 puuni, o daa chaŋ ''Marshfield Officer Cadets Training Unit'' din be [[United Kindom|''United Kingdom'']] la ka daa graduati silimiin goli ''[[February]]'' yuuni 1947 n leegi tuuli ''[[Afrika|Africa]]'' nira ŋun nye ''officer'' ''[[Gold Coast (British Colony)|Gold Coast]]'' linjimanim puuni.<ref name="castle" /> Bɛ daa lɛbigi o lieutenant yuuni 1947<ref name=":3" /><ref name=":0">{{Citation|title=Train, Christopher John, (12 March 1932–7 May 2007), Deputy Under Secretary of State, Home Office, and Director-General, Prison Service, 1983–91|date=2007-12-01|url=https://doi.org/10.1093/ww/9780199540884.013.u37969|work=Who Was Who|publisher=Oxford University Press|access-date=2025-06-30}}</ref> ka o daa lɛbi tuuli ''African camp commandant'' linjimanim maa bɛhigu shɛɛ maa.<ref name="castle" /> Di nyaaŋa, bɛ daa lahi lɛbigi o tuuli ''Ghanaian Chief Instructor Education Unit'' puuni.<ref name="castle" /> O daa deegi kpamli pam yuuni 1956 ka daa lɛbi tuuli ''[[Afrika|Africa]]'' Nira ŋun tooi zaani zaligu African company nima puuni. Charlie Company din daa nyɛ tuuli Battalion ni be [[Tamali|Tamale]] la, [[Ghana]]. Di nyaaŋa o daa ti lahi lɛbi Lieutenant Colonel ka daa zaŋ battalion zaa ni lɛbi o dini.<ref name="castle" />O kpamli zan chaŋ colonel daa pahiya yuuni 1960, saha shɛli Ghana ofisa nima ni daa bɛ saɣi ni bɛ zani Lala zaa shee maa.<ref name=":1" /> United Nations Operation di daa niŋ Congo la, ŋuna n daa nyɛ Brigade Commander din nyɛ force-based ni be Luluabourg la, Kasai din be present-day Democratic Republic din be Congo la. O ko' n daa nyɛ Ghana nira n tooi deei lala pini din nyɛ Military Cross ni be Leopoldville din wuhiri unsurpassed gallantry Congo tingbani yuuni 1961.<ref name="castle" /> O tiɛhi zilima puuni, o kpamli ni o tuma, lala officer daa gbubi la biɛhigu puuni yɛl' kpɛma din daa naan tooi tahi gballi ni yɛltɔɣa na gba Leopoldville mini Congo yaɣishɛŋa. Colonel Ankrah, ŋun daa bi lihi nya o maŋmaŋ nyɛvili gba, ŋun yee Armée Nationale Congolaise (ANC) sooja nɛma ŋun daa, mali mazini parisi , ka daa mɔri ni o luhi Mr. Lumumba buɣim la. O daa zaŋla Prime Minister n chaŋ n ti n sɔɣi loori shɛli puuni ANC nima ni daa ŋmɛ la. Di yi di daa pa Colonel Ankrah ni daa niŋ pɔhim yomyom zuɣu ka tooi zaŋ o nyɛvuli n pa talima zuɣu, ni ŋo Mr. Lumumba's di lahi ka o nyɛvuli puuni.<ref name="castle" />
O lala nyabu Congo ŋo nyaaŋa, bɛ daa ti o toon tali Brigadier n ti lahi ti o Major General ka o lɛbi tuuli Ghanaian commander Ghana army puuni yuuni 1961 ni ti lahi lɛbi Deputy Chief of Defence Staff.<ref name=":1" /> Bɛ daa yihi o Ghana sooja tuma puuni silimiin goli July yuuni 1965<ref name=":2">{{Citation|title=Joseph Arthur Ankrah|date=2025-05-07|url=https://en.wikipedia.org/w/index.php?title=Joseph_Arthur_Ankrah&oldid=1289184260|work=Wikipedia|language=en|access-date=2025-07-01}}</ref> bɛ ni daa zilisi ka o bɔri ni o niŋ kuli.<ref name="castle" />
== O siyaasa tali ni ==
Ankrah daa lɛbila National Investment Bank kpɛma o ni daa yi sooja tuma maa ni. haligba, o daa lɛbila tingbani ŋɔ kpɛma ka lahi nyɛ National Liberation Council daanbolo silimiin goli 24 February yuuni 1966 coup saha. <ref name=":2" />Silimiin goli January yuuni 1967, O daa nyɛla ŋun be Nigerian Civil War din daa niŋ Biafra la sunsuuni.<ref>{{Citation|last=Levey|first=Zach|title=Israel, Nigeria and the Biafra Civil War, 1967–1970|date=2017-07-06|url=https://doi.org/10.4324/9781315229294-8|work=Postcolonial Conflict and the Question of Genocide|pages=177–197|place=New York : Routledge, 2017. {{!}} Series: The Routledge global 1960s and 1970s|publisher=Routledge|isbn=978-1-315-22929-4|access-date=2025-06-30}}</ref><ref>{{Citation|title=Joseph Arthur Ankrah|date=2025-05-07|url=https://en.wikipedia.org/w/index.php?title=Joseph_Arthur_Ankrah&oldid=1289184260|work=Wikipedia|language=en|access-date=2025-07-01}}</ref><ref>{{Citation|title=Joseph Arthur Ankrah|date=2025-05-07|url=https://en.wikipedia.org/w/index.php?title=Joseph_Arthur_Ankrah&oldid=1289184260|work=Wikipedia|language=en|access-date=2025-07-01}}</ref>bɛ daa che ka o yi NLC daanbolo tali maa ni n ti pahi Head of State pɛrinla o mini Nigeria daa biiya sunsuuni ŋuna dibu ni daa beni la zuɣu.<ref name=":1" /><ref>{{Citation|title=Joseph Arthur Ankrah|date=2025-05-07|url=https://en.wikipedia.org/w/index.php?title=Joseph_Arthur_Ankrah&oldid=1289184260|work=Wikipedia|language=en|access-date=2025-07-01}}</ref>
== O diɛma ni yiɣijam polo ==
Ankrah ni daa lɛbi tuuli President n zaŋ ti Council of Patrons Accra Hearts of Oak S.C puuni. Ka gbubi football club maa saha gbali.
== O daŋ ==
Yuuni 1965 ka o daa niŋ amiliya , Mildred Christina Akosiwor Fugar (12 June 1938 – 9 June 2005), Ankara n daa bala.<ref>{{Citation|title=Joseph Arthur Ankrah|date=2025-05-07|url=https://en.wikipedia.org/w/index.php?title=Joseph_Arthur_Ankrah&oldid=1289184260|work=Wikipedia|language=en|access-date=2025-07-01}}</ref> O bidibiga gba daa chaŋla Accra Academy. o daa mali bipuɣinga ka o yuli booni Jackie Ankrah ŋun daa nyɛ gbaŋmŋara, yilisabira ni yili yiina.<ref>{{Citation|title=Joseph Arthur Ankrah|date=2025-05-07|url=https://en.wikipedia.org/w/index.php?title=Joseph_Arthur_Ankrah&oldid=1289184260|work=Wikipedia|language=en|access-date=2025-07-01}}</ref><ref>{{Citation|title=Joseph Arthur Ankrah|date=2025-05-07|url=https://en.wikipedia.org/w/index.php?title=Joseph_Arthur_Ankrah&oldid=1289184260|work=Wikipedia|language=en|access-date=2025-07-01}}</ref>o daa mali paɣiba pam ka mali bihi pishi ayi ka.<ref>{{Citation|title=Joseph Arthur Ankrah|date=2025-05-07|url=https://en.wikipedia.org/w/index.php?title=Joseph_Arthur_Ankrah&oldid=1289184260|work=Wikipedia|language=en|access-date=2025-07-01}}</ref>
== Kundivihira ==
[[Pubu:Ghana zuɣulananima]]
[[Pubu:Ninsala ŋun lahi ka o nyɛvuli ni]]
[[Pubu:E-Class]]
[[Pubu:Doo]]
cjdt7mu83ppl2jzhsycrtkl5b1kng5s
117007
116994
2025-07-04T19:36:59Z
Phasy GH
5787
Linked a text
117007
wikitext
text/x-wiki
{{Bio}}
'''Lieutenant-General Joseph Arthur Ankrah''' (bɛ daa dɔɣi o la silimiin goli ''[[August]]'' biɛɣu pia ni anii dali yuuni 1915, O daa nyɛla [[Ghanaian Wikimedia Languages Meetup|''Ghanaian'']] ''army general'' ''[[Ghana]]'' tiŋgbani zuɣulana ŋun daa pahi ayi yuuni 1966 hali ni 1969 o daa nyɛla ''daambilo'' nti ''National Liberation Council''. Ŋun n daa nyɛ tuuli linjima nima zuɣu lana n ti ''[[Ghana]]''. O daa lahi nyɛla ŋun pahi anahi zuɣu bɛ ni zaŋ ''African Unity'' ʒinahigu la zuɣulana n ti silimin goli ''[[February]]'' bɛɣu pishi ni anahi 1966 yuuni hali ni Silimi goli ''[[November]]'' daba'anu 1966 yuuni.Pɔi ni dina, Ankrah daa nyɛla bɛ ni piigi so tuuli ''commander'' n ti ''[[Ghana]]'' Army Yuuni 1961.
== Piligu biɛhigu ==
Joseph Arthur Ankrah dɔɣim daa lula silimin gɔli ''[[August]]'' biɛɣu pia ni anii yuuni 1915 zuliya shɛli bɛ ni booni ''Ga'' ka bɛ be ''[[Accra]]'' tiŋgbanni la, o daŋ daa nyɛla Samuel Paul Cofie Ankrah, nyɛla baɣa n ti dolodolo yaɣili ŋɔ n ti pahi Beatrice Abashie Quaynor, ŋun nyɛ daa bia.<ref name=castle>{{cite web|url=http://www.ghanacastle.gov.gh/castle_news_details.cfm?EmpID=689|title=Former Leaders - Profiles:Lt-Gen Joeseph{{sic|hide=y}} Arthur Ankrah|access-date=2007-03-21|work=Official Website of The Osu Castle, seat of Ghana government|publisher=Ghana government|url-status=dead|archive-url=https://web.archive.org/web/20070928024938/http://www.ghanacastle.gov.gh/castle_news_details.cfm?EmpID=689|archive-date=28 September 2007}}</ref> Ankrahdaa pili la shikuru chandi yuuni 1921 ''Wesleyan Methodist'' shikuru din be [[Ankara|''Accra'']] la. Ni maa ni ka bɛ daa pa o yuli m booni o 'Ankrah Patapaa' dini n daa niŋ ka o "mali yaa ni nangban’kpeeni ŋmɛbu polo ka lahi tooi zaani toondaan nima zaani bɛ yɛla pam puuni maa".<ref name="castle" /> Yuuni 1932, o daa kpe ''[[Accra Academy]],'' ni maa ni ka o daa wuhi ni o nyɛ la bol'ŋmɛri biiŋa.<ref name="castle" /> O daa deei ''Senior Cambridge School'' ''[[Certificate]]'' yuuni 1937.<ref name=":3">{{Cite web|title=Lt. General Joseph A. Ankrah|url=http://www.ghanaweb.com/GhanaHomePage/people/pop-up.php?ID=119|access-date=2025-07-04|website=www.ghanaweb.com}}</ref> ka daa chaŋ n ti tuɣi ''Ghana Civil Service''.<ref name="castle" />
== O sooja tali tuma ==
Ankrah daa pahi la [[Gold Coast|''Gold Coast'']] Regiment puuni yuuni 1939.<ref name=":1">{{Cite journal|last=Akolgo-Azupogo|first=Helen|last2=Bardy|first2=Roland|last3=Rubens|first3=Arthur|date=2021-08|title=Land governance in Northern Ghana: Creating communities of practice between tribal leaders and the government|url=https://doi.org/10.1016/j.landusepol.2021.105493|journal=Land Use Policy|volume=107|pages=105493|doi=10.1016/j.landusepol.2021.105493|issn=0264-8377}}</ref> Saha shɛli duniya zaa tɔbu di pahiri ayi la ni daa wuligi gili, Ankrah daa laɣim niriba ka bɛ chaŋ African nam yaɣili din be wulin luhili polo Frontier Force la ni.<ref name=":3" /> O niriba maa shɛba daa bela Africa wulin puhili polo yuuni 1940, Ka bɛ daa labisi o la Record Office din be [[Ankara]] la ka o zaashɛɛ nyɛ ''Warrant Officer Class'' ŋun pahiri ayi ka bɛ lahi leeigi o ''second-in-command''.<ref name="castle" />Silimiin goli ''[[October]]'' yuuni 1946 puuni, o daa chaŋ ''Marshfield Officer Cadets Training Unit'' din be [[United Kindom|''United Kingdom'']] la ka daa graduati silimiin goli ''[[February]]'' yuuni 1947 n leegi tuuli ''[[Afrika|Africa]]'' nira ŋun nye ''officer'' ''[[Gold Coast (British Colony)|Gold Coast]]'' linjimanim puuni.<ref name="castle" /> Bɛ daa lɛbigi o lieutenant yuuni 1947<ref name=":3" /><ref name=":0">{{Citation|title=Train, Christopher John, (12 March 1932–7 May 2007), Deputy Under Secretary of State, Home Office, and Director-General, Prison Service, 1983–91|date=2007-12-01|url=https://doi.org/10.1093/ww/9780199540884.013.u37969|work=Who Was Who|publisher=Oxford University Press|access-date=2025-06-30}}</ref> ka o daa lɛbi tuuli ''African camp commandant'' linjimanim maa bɛhigu shɛɛ maa.<ref name="castle" /> Di nyaaŋa, bɛ daa lahi lɛbigi o tuuli ''Ghanaian Chief Instructor Education Unit'' puuni.<ref name="castle" /> O daa deegi kpamli pam yuuni 1956 ka daa lɛbi tuuli ''[[Afrika|Africa]]'' Nira ŋun tooi zaani zaligu African company nima puuni, Charlie Company din daa nyɛ tuuli Battalion ni be [[Tamali|Tamale]] la, [[Ghana]]. Di nyaaŋa o daa ti lahi lɛbi Lieutenant Colonel ka daa zaŋ battalion zaa ni lɛbi o dini.<ref name="castle" />O kpamli zan chaŋ colonel daa pahiya yuuni 1960, saha shɛli ''[[Ghana]]'' ofisa nima ni daa bɛ saɣi ni bɛ zani Lala zaa shee maa.<ref name=":1" /> United Nations Operation di daa niŋ Congo la, ŋuna n daa nyɛ Brigade Commander din nyɛ force-based ni be Luluabourg la, Kasai din be present-day Democratic Republic din be Congo la. O ko' n daa nyɛ Ghana nira n tooi deei lala pini din nyɛ Military Cross ni be Leopoldville din wuhiri unsurpassed gallantry Congo tingbani yuuni 1961.<ref name="castle" /> O tiɛhi zilima puuni, o kpamli ni o tuma, lala officer daa gbubi la biɛhigu puuni yɛl' kpɛma din daa naan tooi tahi gballi ni yɛltɔɣa na gba Leopoldville mini Congo yaɣishɛŋa. Colonel Ankrah, ŋun daa bi lihi nya o maŋmaŋ nyɛvili gba, ŋun yee Armée Nationale Congolaise (ANC) sooja nɛma ŋun daa, mali mazini parisi , ka daa mɔri ni o luhi Mr. Lumumba buɣim la. O daa zaŋla Prime Minister n chaŋ n ti n sɔɣi loori shɛli puuni ANC nima ni daa ŋmɛ la. Di yi di daa pa Colonel Ankrah ni daa niŋ pɔhim yomyom zuɣu ka tooi zaŋ o nyɛvuli n pa talima zuɣu, ni ŋo Mr. Lumumba's di lahi ka o nyɛvuli puuni.<ref name="castle" />
O lala nyabu Congo ŋo nyaaŋa, bɛ daa ti o toon tali Brigadier n ti lahi ti o Major General ka o lɛbi tuuli Ghanaian commander Ghana army puuni yuuni 1961 ni ti lahi lɛbi Deputy Chief of Defence Staff.<ref name=":1" /> Bɛ daa yihi o Ghana sooja tuma puuni silimiin goli July yuuni 1965<ref name=":2">{{Citation|title=Joseph Arthur Ankrah|date=2025-05-07|url=https://en.wikipedia.org/w/index.php?title=Joseph_Arthur_Ankrah&oldid=1289184260|work=Wikipedia|language=en|access-date=2025-07-01}}</ref> bɛ ni daa zilisi ka o bɔri ni o niŋ kuli.<ref name="castle" />
== O siyaasa tali ni ==
Ankrah daa lɛbila National Investment Bank kpɛma o ni daa yi sooja tuma maa ni. haligba, o daa lɛbila tingbani ŋɔ kpɛma ka lahi nyɛ National Liberation Council daanbolo silimiin goli 24 February yuuni 1966 coup saha. <ref name=":2" />Silimiin goli January yuuni 1967, O daa nyɛla ŋun be Nigerian Civil War din daa niŋ Biafra la sunsuuni.<ref>{{Citation|last=Levey|first=Zach|title=Israel, Nigeria and the Biafra Civil War, 1967–1970|date=2017-07-06|url=https://doi.org/10.4324/9781315229294-8|work=Postcolonial Conflict and the Question of Genocide|pages=177–197|place=New York : Routledge, 2017. {{!}} Series: The Routledge global 1960s and 1970s|publisher=Routledge|isbn=978-1-315-22929-4|access-date=2025-06-30}}</ref><ref>{{Citation|title=Joseph Arthur Ankrah|date=2025-05-07|url=https://en.wikipedia.org/w/index.php?title=Joseph_Arthur_Ankrah&oldid=1289184260|work=Wikipedia|language=en|access-date=2025-07-01}}</ref><ref>{{Citation|title=Joseph Arthur Ankrah|date=2025-05-07|url=https://en.wikipedia.org/w/index.php?title=Joseph_Arthur_Ankrah&oldid=1289184260|work=Wikipedia|language=en|access-date=2025-07-01}}</ref>bɛ daa che ka o yi NLC daanbolo tali maa ni n ti pahi Head of State pɛrinla o mini Nigeria daa biiya sunsuuni ŋuna dibu ni daa beni la zuɣu.<ref name=":1" /><ref>{{Citation|title=Joseph Arthur Ankrah|date=2025-05-07|url=https://en.wikipedia.org/w/index.php?title=Joseph_Arthur_Ankrah&oldid=1289184260|work=Wikipedia|language=en|access-date=2025-07-01}}</ref>
== O diɛma ni yiɣijam polo ==
Ankrah ni daa lɛbi tuuli President n zaŋ ti Council of Patrons Accra Hearts of Oak S.C puuni. Ka gbubi football club maa saha gbali.
== O daŋ ==
Yuuni 1965 ka o daa niŋ amiliya , Mildred Christina Akosiwor Fugar (12 June 1938 – 9 June 2005), Ankara n daa bala.<ref>{{Citation|title=Joseph Arthur Ankrah|date=2025-05-07|url=https://en.wikipedia.org/w/index.php?title=Joseph_Arthur_Ankrah&oldid=1289184260|work=Wikipedia|language=en|access-date=2025-07-01}}</ref> O bidibiga gba daa chaŋla Accra Academy. o daa mali bipuɣinga ka o yuli booni Jackie Ankrah ŋun daa nyɛ gbaŋmŋara, yilisabira ni yili yiina.<ref>{{Citation|title=Joseph Arthur Ankrah|date=2025-05-07|url=https://en.wikipedia.org/w/index.php?title=Joseph_Arthur_Ankrah&oldid=1289184260|work=Wikipedia|language=en|access-date=2025-07-01}}</ref><ref>{{Citation|title=Joseph Arthur Ankrah|date=2025-05-07|url=https://en.wikipedia.org/w/index.php?title=Joseph_Arthur_Ankrah&oldid=1289184260|work=Wikipedia|language=en|access-date=2025-07-01}}</ref>o daa mali paɣiba pam ka mali bihi pishi ayi ka.<ref>{{Citation|title=Joseph Arthur Ankrah|date=2025-05-07|url=https://en.wikipedia.org/w/index.php?title=Joseph_Arthur_Ankrah&oldid=1289184260|work=Wikipedia|language=en|access-date=2025-07-01}}</ref>
== Kundivihira ==
[[Pubu:Ghana zuɣulananima]]
[[Pubu:Ninsala ŋun lahi ka o nyɛvuli ni]]
[[Pubu:E-Class]]
[[Pubu:Doo]]
cs7ngoag5tlzpp5feob433bug0umsp0
117008
117007
2025-07-04T19:40:02Z
Phasy GH
5787
Corrected a reference
117008
wikitext
text/x-wiki
{{Bio}}
'''Lieutenant-General Joseph Arthur Ankrah''' (bɛ daa dɔɣi o la silimiin goli ''[[August]]'' biɛɣu pia ni anii dali yuuni 1915, O daa nyɛla [[Ghanaian Wikimedia Languages Meetup|''Ghanaian'']] ''army general'' ''[[Ghana]]'' tiŋgbani zuɣulana ŋun daa pahi ayi yuuni 1966 hali ni 1969 o daa nyɛla ''daambilo'' nti ''National Liberation Council''. Ŋun n daa nyɛ tuuli linjima nima zuɣu lana n ti ''[[Ghana]]''. O daa lahi nyɛla ŋun pahi anahi zuɣu bɛ ni zaŋ ''African Unity'' ʒinahigu la zuɣulana n ti silimin goli ''[[February]]'' bɛɣu pishi ni anahi 1966 yuuni hali ni Silimi goli ''[[November]]'' daba'anu 1966 yuuni.Pɔi ni dina, Ankrah daa nyɛla bɛ ni piigi so tuuli ''commander'' n ti ''[[Ghana]]'' Army Yuuni 1961.
== Piligu biɛhigu ==
Joseph Arthur Ankrah dɔɣim daa lula silimin gɔli ''[[August]]'' biɛɣu pia ni anii yuuni 1915 zuliya shɛli bɛ ni booni ''Ga'' ka bɛ be ''[[Accra]]'' tiŋgbanni la, o daŋ daa nyɛla Samuel Paul Cofie Ankrah, nyɛla baɣa n ti dolodolo yaɣili ŋɔ n ti pahi Beatrice Abashie Quaynor, ŋun nyɛ daa bia.<ref name=castle>{{cite web|url=http://www.ghanacastle.gov.gh/castle_news_details.cfm?EmpID=689|title=Former Leaders - Profiles:Lt-Gen Joeseph{{sic|hide=y}} Arthur Ankrah|access-date=2007-03-21|work=Official Website of The Osu Castle, seat of Ghana government|publisher=Ghana government|url-status=dead|archive-url=https://web.archive.org/web/20070928024938/http://www.ghanacastle.gov.gh/castle_news_details.cfm?EmpID=689|archive-date=28 September 2007}}</ref> Ankrahdaa pili la shikuru chandi yuuni 1921 ''Wesleyan Methodist'' shikuru din be [[Ankara|''Accra'']] la. Ni maa ni ka bɛ daa pa o yuli m booni o 'Ankrah Patapaa' dini n daa niŋ ka o "mali yaa ni nangban’kpeeni ŋmɛbu polo ka lahi tooi zaani toondaan nima zaani bɛ yɛla pam puuni maa".<ref name="castle" /> Yuuni 1932, o daa kpe ''[[Accra Academy]],'' ni maa ni ka o daa wuhi ni o nyɛ la bol'ŋmɛri biiŋa.<ref name="castle" /> O daa deei ''Senior Cambridge School'' ''[[Certificate]]'' yuuni 1937.<ref name=":3">{{Cite web|title=Lt. General Joseph A. Ankrah|url=http://www.ghanaweb.com/GhanaHomePage/people/pop-up.php?ID=119|access-date=2025-07-04|website=www.ghanaweb.com}}</ref> ka daa chaŋ n ti tuɣi ''Ghana Civil Service''.<ref name="castle" />
== O sooja tali tuma ==
Ankrah daa pahi la [[Gold Coast|''Gold Coast'']] Regiment puuni yuuni 1939.<ref name=":1">{{Cite journal|last=Akolgo-Azupogo|first=Helen|last2=Bardy|first2=Roland|last3=Rubens|first3=Arthur|date=2021-08|title=Land governance in Northern Ghana: Creating communities of practice between tribal leaders and the government|url=https://doi.org/10.1016/j.landusepol.2021.105493|journal=Land Use Policy|volume=107|pages=105493|doi=10.1016/j.landusepol.2021.105493|issn=0264-8377}}</ref> Saha shɛli duniya zaa tɔbu di pahiri ayi la ni daa wuligi gili, Ankrah daa laɣim niriba ka bɛ chaŋ African nam yaɣili din be wulin luhili polo Frontier Force la ni.<ref name=":3" /> O niriba maa shɛba daa bela Africa wulin puhili polo yuuni 1940, Ka bɛ daa labisi o la Record Office din be [[Ankara]] la ka o zaashɛɛ nyɛ ''Warrant Officer Class'' ŋun pahiri ayi ka bɛ lahi leeigi o ''second-in-command''.<ref name="castle" />Silimiin goli ''[[October]]'' yuuni 1946 puuni, o daa chaŋ ''Marshfield Officer Cadets Training Unit'' din be [[United Kindom|''United Kingdom'']] la ka daa graduati silimiin goli ''[[February]]'' yuuni 1947 n leegi tuuli ''[[Afrika|Africa]]'' nira ŋun nye ''officer'' ''[[Gold Coast (British Colony)|Gold Coast]]'' linjimanim puuni.<ref name="castle" /> Bɛ daa lɛbigi o lieutenant yuuni 1947<ref name=":3" /><ref name=":0">{{Citation|title=Train, Christopher John, (12 March 1932–7 May 2007), Deputy Under Secretary of State, Home Office, and Director-General, Prison Service, 1983–91|date=2007-12-01|url=https://doi.org/10.1093/ww/9780199540884.013.u37969|work=Who Was Who|publisher=Oxford University Press|access-date=2025-06-30}}</ref> ka o daa lɛbi tuuli ''African camp commandant'' linjimanim maa bɛhigu shɛɛ maa.<ref name="castle" /> Di nyaaŋa, bɛ daa lahi lɛbigi o tuuli ''Ghanaian Chief Instructor Education Unit'' puuni.<ref name="castle" /> O daa deegi kpamli pam yuuni 1956 ka daa lɛbi tuuli ''[[Afrika|Africa]]'' Nira ŋun tooi zaani zaligu African company nima puuni, Charlie Company din daa nyɛ tuuli Battalion ni be [[Tamali|Tamale]] la, [[Ghana]]. Di nyaaŋa o daa ti lahi lɛbi Lieutenant Colonel ka daa zaŋ battalion zaa ni lɛbi o dini.<ref name="castle" />O kpamli zan chaŋ colonel daa pahiya yuuni 1960, saha shɛli ''[[Ghana]]'' ofisa nima ni daa bɛ saɣi ni bɛ zani Lala zaa shee maa.<ref name=":3" /> United Nations Operation di daa niŋ Congo la, ŋuna n daa nyɛ Brigade Commander din nyɛ force-based ni be Luluabourg la, Kasai din be present-day Democratic Republic din be Congo la. O ko' n daa nyɛ Ghana nira n tooi deei lala pini din nyɛ Military Cross ni be Leopoldville din wuhiri unsurpassed gallantry Congo tingbani yuuni 1961.<ref name="castle" /> O tiɛhi zilima puuni, o kpamli ni o tuma, lala officer daa gbubi la biɛhigu puuni yɛl' kpɛma din daa naan tooi tahi gballi ni yɛltɔɣa na gba Leopoldville mini Congo yaɣishɛŋa. Colonel Ankrah, ŋun daa bi lihi nya o maŋmaŋ nyɛvili gba, ŋun yee Armée Nationale Congolaise (ANC) sooja nɛma ŋun daa, mali mazini parisi , ka daa mɔri ni o luhi Mr. Lumumba buɣim la. O daa zaŋla Prime Minister n chaŋ n ti n sɔɣi loori shɛli puuni ANC nima ni daa ŋmɛ la. Di yi di daa pa Colonel Ankrah ni daa niŋ pɔhim yomyom zuɣu ka tooi zaŋ o nyɛvuli n pa talima zuɣu, ni ŋo Mr. Lumumba's di lahi ka o nyɛvuli puuni.<ref name="castle" />
O lala nyabu Congo ŋo nyaaŋa, bɛ daa ti o toon tali Brigadier n ti lahi ti o Major General ka o lɛbi tuuli Ghanaian commander Ghana army puuni yuuni 1961 ni ti lahi lɛbi Deputy Chief of Defence Staff.<ref name=":1" /> Bɛ daa yihi o Ghana sooja tuma puuni silimiin goli July yuuni 1965<ref name=":2">{{Citation|title=Joseph Arthur Ankrah|date=2025-05-07|url=https://en.wikipedia.org/w/index.php?title=Joseph_Arthur_Ankrah&oldid=1289184260|work=Wikipedia|language=en|access-date=2025-07-01}}</ref> bɛ ni daa zilisi ka o bɔri ni o niŋ kuli.<ref name="castle" />
== O siyaasa tali ni ==
Ankrah daa lɛbila National Investment Bank kpɛma o ni daa yi sooja tuma maa ni. haligba, o daa lɛbila tingbani ŋɔ kpɛma ka lahi nyɛ National Liberation Council daanbolo silimiin goli 24 February yuuni 1966 coup saha. <ref name=":2" />Silimiin goli January yuuni 1967, O daa nyɛla ŋun be Nigerian Civil War din daa niŋ Biafra la sunsuuni.<ref>{{Citation|last=Levey|first=Zach|title=Israel, Nigeria and the Biafra Civil War, 1967–1970|date=2017-07-06|url=https://doi.org/10.4324/9781315229294-8|work=Postcolonial Conflict and the Question of Genocide|pages=177–197|place=New York : Routledge, 2017. {{!}} Series: The Routledge global 1960s and 1970s|publisher=Routledge|isbn=978-1-315-22929-4|access-date=2025-06-30}}</ref><ref>{{Citation|title=Joseph Arthur Ankrah|date=2025-05-07|url=https://en.wikipedia.org/w/index.php?title=Joseph_Arthur_Ankrah&oldid=1289184260|work=Wikipedia|language=en|access-date=2025-07-01}}</ref><ref>{{Citation|title=Joseph Arthur Ankrah|date=2025-05-07|url=https://en.wikipedia.org/w/index.php?title=Joseph_Arthur_Ankrah&oldid=1289184260|work=Wikipedia|language=en|access-date=2025-07-01}}</ref>bɛ daa che ka o yi NLC daanbolo tali maa ni n ti pahi Head of State pɛrinla o mini Nigeria daa biiya sunsuuni ŋuna dibu ni daa beni la zuɣu.<ref name=":1" /><ref>{{Citation|title=Joseph Arthur Ankrah|date=2025-05-07|url=https://en.wikipedia.org/w/index.php?title=Joseph_Arthur_Ankrah&oldid=1289184260|work=Wikipedia|language=en|access-date=2025-07-01}}</ref>
== O diɛma ni yiɣijam polo ==
Ankrah ni daa lɛbi tuuli President n zaŋ ti Council of Patrons Accra Hearts of Oak S.C puuni. Ka gbubi football club maa saha gbali.
== O daŋ ==
Yuuni 1965 ka o daa niŋ amiliya , Mildred Christina Akosiwor Fugar (12 June 1938 – 9 June 2005), Ankara n daa bala.<ref>{{Citation|title=Joseph Arthur Ankrah|date=2025-05-07|url=https://en.wikipedia.org/w/index.php?title=Joseph_Arthur_Ankrah&oldid=1289184260|work=Wikipedia|language=en|access-date=2025-07-01}}</ref> O bidibiga gba daa chaŋla Accra Academy. o daa mali bipuɣinga ka o yuli booni Jackie Ankrah ŋun daa nyɛ gbaŋmŋara, yilisabira ni yili yiina.<ref>{{Citation|title=Joseph Arthur Ankrah|date=2025-05-07|url=https://en.wikipedia.org/w/index.php?title=Joseph_Arthur_Ankrah&oldid=1289184260|work=Wikipedia|language=en|access-date=2025-07-01}}</ref><ref>{{Citation|title=Joseph Arthur Ankrah|date=2025-05-07|url=https://en.wikipedia.org/w/index.php?title=Joseph_Arthur_Ankrah&oldid=1289184260|work=Wikipedia|language=en|access-date=2025-07-01}}</ref>o daa mali paɣiba pam ka mali bihi pishi ayi ka.<ref>{{Citation|title=Joseph Arthur Ankrah|date=2025-05-07|url=https://en.wikipedia.org/w/index.php?title=Joseph_Arthur_Ankrah&oldid=1289184260|work=Wikipedia|language=en|access-date=2025-07-01}}</ref>
== Kundivihira ==
[[Pubu:Ghana zuɣulananima]]
[[Pubu:Ninsala ŋun lahi ka o nyɛvuli ni]]
[[Pubu:E-Class]]
[[Pubu:Doo]]
6bxpvvxfzlv85fr2gpst0rhkgk4o5m7
117009
117008
2025-07-04T19:43:22Z
Phasy GH
5787
I have spaced a text
117009
wikitext
text/x-wiki
{{Bio}}
'''Lieutenant-General Joseph Arthur Ankrah''' (bɛ daa dɔɣi o la silimiin goli ''[[August]]'' biɛɣu pia ni anii dali yuuni 1915, O daa nyɛla [[Ghanaian Wikimedia Languages Meetup|''Ghanaian'']] ''army general'' ''[[Ghana]]'' tiŋgbani zuɣulana ŋun daa pahi ayi yuuni 1966 hali ni 1969 o daa nyɛla ''daambilo'' nti ''National Liberation Council''. Ŋun n daa nyɛ tuuli linjima nima zuɣu lana n ti ''[[Ghana]]''. O daa lahi nyɛla ŋun pahi anahi zuɣu bɛ ni zaŋ ''African Unity'' ʒinahigu la zuɣulana n ti silimin goli ''[[February]]'' bɛɣu pishi ni anahi 1966 yuuni hali ni Silimi goli ''[[November]]'' daba'anu 1966 yuuni.Pɔi ni dina, Ankrah daa nyɛla bɛ ni piigi so tuuli ''commander'' n ti ''[[Ghana]]'' Army Yuuni 1961.
== Piligu biɛhigu ==
Joseph Arthur Ankrah dɔɣim daa lula silimin gɔli ''[[August]]'' biɛɣu pia ni anii yuuni 1915 zuliya shɛli bɛ ni booni ''Ga'' ka bɛ be ''[[Accra]]'' tiŋgbanni la, o daŋ daa nyɛla Samuel Paul Cofie Ankrah, nyɛla baɣa n ti dolodolo yaɣili ŋɔ n ti pahi Beatrice Abashie Quaynor, ŋun nyɛ daa bia.<ref name=castle>{{cite web|url=http://www.ghanacastle.gov.gh/castle_news_details.cfm?EmpID=689|title=Former Leaders - Profiles:Lt-Gen Joeseph{{sic|hide=y}} Arthur Ankrah|access-date=2007-03-21|work=Official Website of The Osu Castle, seat of Ghana government|publisher=Ghana government|url-status=dead|archive-url=https://web.archive.org/web/20070928024938/http://www.ghanacastle.gov.gh/castle_news_details.cfm?EmpID=689|archive-date=28 September 2007}}</ref> Ankrahdaa pili la shikuru chandi yuuni 1921 ''Wesleyan Methodist'' shikuru din be [[Ankara|''Accra'']] la. Ni maa ni ka bɛ daa pa o yuli m booni o 'Ankrah Patapaa' dini n daa niŋ ka o "mali yaa ni nangban’kpeeni ŋmɛbu polo ka lahi tooi zaani toondaan nima zaani bɛ yɛla pam puuni maa".<ref name="castle" /> Yuuni 1932, o daa kpe ''[[Accra Academy]],'' ni maa ni ka o daa wuhi ni o nyɛ la bol'ŋmɛri biiŋa.<ref name="castle" /> O daa deei ''Senior Cambridge School'' ''[[Certificate]]'' yuuni 1937.<ref name=":3">{{Cite web|title=Lt. General Joseph A. Ankrah|url=http://www.ghanaweb.com/GhanaHomePage/people/pop-up.php?ID=119|access-date=2025-07-04|website=www.ghanaweb.com}}</ref> ka daa chaŋ n ti tuɣi ''Ghana Civil Service''.<ref name="castle" />
== O sooja tali tuma ==
Ankrah daa pahi la [[Gold Coast|''Gold Coast'']] Regiment puuni yuuni 1939.<ref name=":1">{{Cite journal|last=Akolgo-Azupogo|first=Helen|last2=Bardy|first2=Roland|last3=Rubens|first3=Arthur|date=2021-08|title=Land governance in Northern Ghana: Creating communities of practice between tribal leaders and the government|url=https://doi.org/10.1016/j.landusepol.2021.105493|journal=Land Use Policy|volume=107|pages=105493|doi=10.1016/j.landusepol.2021.105493|issn=0264-8377}}</ref> Saha shɛli duniya zaa tɔbu di pahiri ayi la ni daa wuligi gili, Ankrah daa laɣim niriba ka bɛ chaŋ African nam yaɣili din be wulin luhili polo Frontier Force la ni.<ref name=":3" /> O niriba maa shɛba daa bela Africa wulin puhili polo yuuni 1940, Ka bɛ daa labisi o la Record Office din be [[Ankara]] la ka o zaashɛɛ nyɛ ''Warrant Officer Class'' ŋun pahiri ayi ka bɛ lahi leeigi o ''second-in-command''.<ref name="castle" />Silimiin goli ''[[October]]'' yuuni 1946 puuni, o daa chaŋ ''Marshfield Officer Cadets Training Unit'' din be [[United Kindom|''United Kingdom'']] la ka daa graduati silimiin goli ''[[February]]'' yuuni 1947 n leegi tuuli ''[[Afrika|Africa]]'' nira ŋun nye ''officer'' ''[[Gold Coast (British Colony)|Gold Coast]]'' linjimanim puuni.<ref name="castle" /> Bɛ daa lɛbigi o lieutenant yuuni 1947<ref name=":3" /><ref name=":0">{{Citation|title=Train, Christopher John, (12 March 1932–7 May 2007), Deputy Under Secretary of State, Home Office, and Director-General, Prison Service, 1983–91|date=2007-12-01|url=https://doi.org/10.1093/ww/9780199540884.013.u37969|work=Who Was Who|publisher=Oxford University Press|access-date=2025-06-30}}</ref> ka o daa lɛbi tuuli ''African camp commandant'' linjimanim maa bɛhigu shɛɛ maa.<ref name="castle" /> Di nyaaŋa, bɛ daa lahi lɛbigi o tuuli ''Ghanaian Chief Instructor Education Unit'' puuni.<ref name="castle" /> O daa deegi kpamli pam yuuni 1956 ka daa lɛbi tuuli ''[[Afrika|Africa]]'' Nira ŋun tooi zaani zaligu African company nima puuni, Charlie Company din daa nyɛ tuuli Battalion ni be [[Tamali|Tamale]] la, [[Ghana]]. Di nyaaŋa o daa ti lahi lɛbi Lieutenant Colonel ka daa zaŋ battalion zaa ni lɛbi o dini.<ref name="castle" />O kpamli zan chaŋ colonel daa pahiya yuuni 1960, saha shɛli ''[[Ghana]]'' ofisa nima ni daa bɛ saɣi ni bɛ zani Lala zaa shee maa.<ref name=":3" /> United Nations Operation di daa niŋ Congo la, ŋuna n daa nyɛ Brigade Commander din nyɛ force-based ni be Luluabourg la, Kasai din be present-day Democratic Republic din be Congo la. O ko' n daa nyɛ Ghana nira n tooi deei lala pini din nyɛ Military Cross ni be Leopoldville din wuhiri unsurpassed gallantry Congo tingbani yuuni 1961.<ref name="castle" />
O tiɛhi zilima puuni, o kpamli ni o tuma, lala officer daa gbubi la biɛhigu puuni yɛl' kpɛma din daa naan tooi tahi gballi ni yɛltɔɣa na gba Leopoldville mini Congo yaɣishɛŋa. Colonel Ankrah, ŋun daa bi lihi nya o maŋmaŋ nyɛvili gba, ŋun yee Armée Nationale Congolaise (ANC) sooja nɛma ŋun daa, mali mazini parisi , ka daa mɔri ni o luhi Mr. Lumumba buɣim la. O daa zaŋla Prime Minister n chaŋ n ti n sɔɣi loori shɛli puuni ANC nima ni daa ŋmɛ la. Di yi di daa pa Colonel Ankrah ni daa niŋ pɔhim yomyom zuɣu ka tooi zaŋ o nyɛvuli n pa talima zuɣu, ni ŋo Mr. Lumumba's di lahi ka o nyɛvuli puuni.<ref name="castle" />
O lala nyabu Congo ŋo nyaaŋa, bɛ daa ti o toon tali Brigadier n ti lahi ti o Major General ka o lɛbi tuuli Ghanaian commander Ghana army puuni yuuni 1961 ni ti lahi lɛbi Deputy Chief of Defence Staff.<ref name=":1" /> Bɛ daa yihi o Ghana sooja tuma puuni silimiin goli July yuuni 1965<ref name=":2">{{Citation|title=Joseph Arthur Ankrah|date=2025-05-07|url=https://en.wikipedia.org/w/index.php?title=Joseph_Arthur_Ankrah&oldid=1289184260|work=Wikipedia|language=en|access-date=2025-07-01}}</ref> bɛ ni daa zilisi ka o bɔri ni o niŋ kuli.<ref name="castle" />
== O siyaasa tali ni ==
Ankrah daa lɛbila National Investment Bank kpɛma o ni daa yi sooja tuma maa ni. haligba, o daa lɛbila tingbani ŋɔ kpɛma ka lahi nyɛ National Liberation Council daanbolo silimiin goli 24 February yuuni 1966 coup saha. <ref name=":2" />Silimiin goli January yuuni 1967, O daa nyɛla ŋun be Nigerian Civil War din daa niŋ Biafra la sunsuuni.<ref>{{Citation|last=Levey|first=Zach|title=Israel, Nigeria and the Biafra Civil War, 1967–1970|date=2017-07-06|url=https://doi.org/10.4324/9781315229294-8|work=Postcolonial Conflict and the Question of Genocide|pages=177–197|place=New York : Routledge, 2017. {{!}} Series: The Routledge global 1960s and 1970s|publisher=Routledge|isbn=978-1-315-22929-4|access-date=2025-06-30}}</ref><ref>{{Citation|title=Joseph Arthur Ankrah|date=2025-05-07|url=https://en.wikipedia.org/w/index.php?title=Joseph_Arthur_Ankrah&oldid=1289184260|work=Wikipedia|language=en|access-date=2025-07-01}}</ref><ref>{{Citation|title=Joseph Arthur Ankrah|date=2025-05-07|url=https://en.wikipedia.org/w/index.php?title=Joseph_Arthur_Ankrah&oldid=1289184260|work=Wikipedia|language=en|access-date=2025-07-01}}</ref>bɛ daa che ka o yi NLC daanbolo tali maa ni n ti pahi Head of State pɛrinla o mini Nigeria daa biiya sunsuuni ŋuna dibu ni daa beni la zuɣu.<ref name=":1" /><ref>{{Citation|title=Joseph Arthur Ankrah|date=2025-05-07|url=https://en.wikipedia.org/w/index.php?title=Joseph_Arthur_Ankrah&oldid=1289184260|work=Wikipedia|language=en|access-date=2025-07-01}}</ref>
== O diɛma ni yiɣijam polo ==
Ankrah ni daa lɛbi tuuli President n zaŋ ti Council of Patrons Accra Hearts of Oak S.C puuni. Ka gbubi football club maa saha gbali.
== O daŋ ==
Yuuni 1965 ka o daa niŋ amiliya , Mildred Christina Akosiwor Fugar (12 June 1938 – 9 June 2005), Ankara n daa bala.<ref>{{Citation|title=Joseph Arthur Ankrah|date=2025-05-07|url=https://en.wikipedia.org/w/index.php?title=Joseph_Arthur_Ankrah&oldid=1289184260|work=Wikipedia|language=en|access-date=2025-07-01}}</ref> O bidibiga gba daa chaŋla Accra Academy. o daa mali bipuɣinga ka o yuli booni Jackie Ankrah ŋun daa nyɛ gbaŋmŋara, yilisabira ni yili yiina.<ref>{{Citation|title=Joseph Arthur Ankrah|date=2025-05-07|url=https://en.wikipedia.org/w/index.php?title=Joseph_Arthur_Ankrah&oldid=1289184260|work=Wikipedia|language=en|access-date=2025-07-01}}</ref><ref>{{Citation|title=Joseph Arthur Ankrah|date=2025-05-07|url=https://en.wikipedia.org/w/index.php?title=Joseph_Arthur_Ankrah&oldid=1289184260|work=Wikipedia|language=en|access-date=2025-07-01}}</ref>o daa mali paɣiba pam ka mali bihi pishi ayi ka.<ref>{{Citation|title=Joseph Arthur Ankrah|date=2025-05-07|url=https://en.wikipedia.org/w/index.php?title=Joseph_Arthur_Ankrah&oldid=1289184260|work=Wikipedia|language=en|access-date=2025-07-01}}</ref>
== Kundivihira ==
[[Pubu:Ghana zuɣulananima]]
[[Pubu:Ninsala ŋun lahi ka o nyɛvuli ni]]
[[Pubu:E-Class]]
[[Pubu:Doo]]
3u9uhsdc49w43obj1mcp0hdqjikibc4
117011
117009
2025-07-04T20:53:43Z
Phasy GH
5787
Corrected a reference
117011
wikitext
text/x-wiki
{{Bio}}
'''Lieutenant-General Joseph Arthur Ankrah''' (bɛ daa dɔɣi o la silimiin goli ''[[August]]'' biɛɣu pia ni anii dali yuuni 1915, O daa nyɛla [[Ghanaian Wikimedia Languages Meetup|''Ghanaian'']] ''army general'' ''[[Ghana]]'' tiŋgbani zuɣulana ŋun daa pahi ayi yuuni 1966 hali ni 1969 o daa nyɛla ''daambilo'' nti ''National Liberation Council''. Ŋun n daa nyɛ tuuli linjima nima zuɣu lana n ti ''[[Ghana]]''. O daa lahi nyɛla ŋun pahi anahi zuɣu bɛ ni zaŋ ''African Unity'' ʒinahigu la zuɣulana n ti silimin goli ''[[February]]'' bɛɣu pishi ni anahi 1966 yuuni hali ni Silimi goli ''[[November]]'' daba'anu 1966 yuuni.Pɔi ni dina, Ankrah daa nyɛla bɛ ni piigi so tuuli ''commander'' n ti ''[[Ghana]]'' Army Yuuni 1961.
== Piligu biɛhigu ==
Joseph Arthur Ankrah dɔɣim daa lula silimin gɔli ''[[August]]'' biɛɣu pia ni anii yuuni 1915 zuliya shɛli bɛ ni booni ''Ga'' ka bɛ be ''[[Accra]]'' tiŋgbanni la, o daŋ daa nyɛla Samuel Paul Cofie Ankrah, nyɛla baɣa n ti dolodolo yaɣili ŋɔ n ti pahi Beatrice Abashie Quaynor, ŋun nyɛ daa bia.<ref name=castle>{{cite web|url=http://www.ghanacastle.gov.gh/castle_news_details.cfm?EmpID=689|title=Former Leaders - Profiles:Lt-Gen Joeseph{{sic|hide=y}} Arthur Ankrah|access-date=2007-03-21|work=Official Website of The Osu Castle, seat of Ghana government|publisher=Ghana government|url-status=dead|archive-url=https://web.archive.org/web/20070928024938/http://www.ghanacastle.gov.gh/castle_news_details.cfm?EmpID=689|archive-date=28 September 2007}}</ref> Ankrahdaa pili la shikuru chandi yuuni 1921 ''Wesleyan Methodist'' shikuru din be [[Ankara|''Accra'']] la. Ni maa ni ka bɛ daa pa o yuli m booni o 'Ankrah Patapaa' dini n daa niŋ ka o "mali yaa ni nangban’kpeeni ŋmɛbu polo ka lahi tooi zaani toondaan nima zaani bɛ yɛla pam puuni maa".<ref name="castle" /> Yuuni 1932, o daa kpe ''[[Accra Academy]],'' ni maa ni ka o daa wuhi ni o nyɛ la bol'ŋmɛri biiŋa.<ref name="castle" /> O daa deei ''Senior Cambridge School'' ''[[Certificate]]'' yuuni 1937.<ref name=":3">{{Cite web|title=Lt. General Joseph A. Ankrah|url=http://www.ghanaweb.com/GhanaHomePage/people/pop-up.php?ID=119|access-date=2025-07-04|website=www.ghanaweb.com}}</ref> ka daa chaŋ n ti tuɣi ''Ghana Civil Service''.<ref name="castle" />
== O sooja tali tuma ==
Ankrah daa pahi la [[Gold Coast|''Gold Coast'']] Regiment puuni yuuni 1939.<ref name=":1">{{Cite journal|last=Akolgo-Azupogo|first=Helen|last2=Bardy|first2=Roland|last3=Rubens|first3=Arthur|date=2021-08|title=Land governance in Northern Ghana: Creating communities of practice between tribal leaders and the government|url=https://doi.org/10.1016/j.landusepol.2021.105493|journal=Land Use Policy|volume=107|pages=105493|doi=10.1016/j.landusepol.2021.105493|issn=0264-8377}}</ref> Saha shɛli duniya zaa tɔbu di pahiri ayi la ni daa wuligi gili, Ankrah daa laɣim niriba ka bɛ chaŋ African nam yaɣili din be wulin luhili polo Frontier Force la ni.<ref name=":3" /> O niriba maa shɛba daa bela Africa wulin puhili polo yuuni 1940, Ka bɛ daa labisi o la Record Office din be [[Ankara]] la ka o zaashɛɛ nyɛ ''Warrant Officer Class'' ŋun pahiri ayi ka bɛ lahi leeigi o ''second-in-command''.<ref name="castle" />Silimiin goli ''[[October]]'' yuuni 1946 puuni, o daa chaŋ ''Marshfield Officer Cadets Training Unit'' din be [[United Kindom|''United Kingdom'']] la ka daa graduati silimiin goli ''[[February]]'' yuuni 1947 n leegi tuuli ''[[Afrika|Africa]]'' nira ŋun nye ''officer'' ''[[Gold Coast (British Colony)|Gold Coast]]'' linjimanim puuni.<ref name="castle" /> Bɛ daa lɛbigi o lieutenant yuuni 1947<ref name=":3" /><ref name=":0">{{Citation|title=Train, Christopher John, (12 March 1932–7 May 2007), Deputy Under Secretary of State, Home Office, and Director-General, Prison Service, 1983–91|date=2007-12-01|url=https://doi.org/10.1093/ww/9780199540884.013.u37969|work=Who Was Who|publisher=Oxford University Press|access-date=2025-06-30}}</ref> ka o daa lɛbi tuuli ''African camp commandant'' linjimanim maa bɛhigu shɛɛ maa.<ref name="castle" /> Di nyaaŋa, bɛ daa lahi lɛbigi o tuuli ''Ghanaian Chief Instructor Education Unit'' puuni.<ref name="castle" /> O daa deegi kpamli pam yuuni 1956 ka daa lɛbi tuuli ''[[Afrika|Africa]]'' Nira ŋun tooi zaani zaligu African company nima puuni, Charlie Company din daa nyɛ tuuli Battalion ni be [[Tamali|Tamale]] la, [[Ghana]]. Di nyaaŋa o daa ti lahi lɛbi Lieutenant Colonel ka daa zaŋ battalion zaa ni lɛbi o dini.<ref name="castle" />O kpamli zan chaŋ colonel daa pahiya yuuni 1960, saha shɛli ''[[Ghana]]'' ofisa nima ni daa bɛ saɣi ni bɛ zani Lala zaa shee maa.<ref name=":3" /> United Nations Operation di daa niŋ Congo la, ŋuna n daa nyɛ Brigade Commander din nyɛ force-based ni be Luluabourg la, Kasai din be present-day Democratic Republic din be Congo la. O ko' n daa nyɛ Ghana nira n tooi deei lala pini din nyɛ Military Cross ni be Leopoldville din wuhiri unsurpassed gallantry Congo tingbani yuuni 1961.<ref name="castle" />
O tiɛhi zilima puuni, o kpamli ni o tuma, lala officer daa gbubi la biɛhigu puuni yɛl' kpɛma din daa naan tooi tahi gballi ni yɛltɔɣa na gba Leopoldville mini Congo yaɣishɛŋa. Colonel Ankrah, ŋun daa bi lihi nya o maŋmaŋ nyɛvili gba, ŋun yee Armée Nationale Congolaise (ANC) sooja nɛma ŋun daa, mali mazini parisi , ka daa mɔri ni o luhi Mr. Lumumba buɣim la. O daa zaŋla Prime Minister n chaŋ n ti n sɔɣi loori shɛli puuni ANC nima ni daa ŋmɛ la. Di yi di daa pa Colonel Ankrah ni daa niŋ pɔhim yomyom zuɣu ka tooi zaŋ o nyɛvuli n pa talima zuɣu, ni ŋo Mr. Lumumba's di lahi ka o nyɛvuli puuni.<ref name="castle" />
O lala nyabu Congo ŋo nyaaŋa, bɛ daa ti o toon tali Brigadier n ti lahi ti o Major General ka o lɛbi tuuli Ghanaian commander Ghana army puuni yuuni 1961 ni ti lahi lɛbi Deputy Chief of Defence Staff.<ref name=":3" /> Bɛ daa yihi o Ghana sooja tuma puuni silimiin goli July yuuni 1965<ref name=":2">{{Citation|title=Joseph Arthur Ankrah|date=2025-05-07|url=https://en.wikipedia.org/w/index.php?title=Joseph_Arthur_Ankrah&oldid=1289184260|work=Wikipedia|language=en|access-date=2025-07-01}}</ref> bɛ ni daa zilisi ka o bɔri ni o niŋ kuli.<ref name="castle" />
== O siyaasa tali ni ==
Ankrah daa lɛbila National Investment Bank kpɛma o ni daa yi sooja tuma maa ni. haligba, o daa lɛbila tingbani ŋɔ kpɛma ka lahi nyɛ National Liberation Council daanbolo silimiin goli 24 February yuuni 1966 coup saha. <ref name=":2" />Silimiin goli January yuuni 1967, O daa nyɛla ŋun be Nigerian Civil War din daa niŋ Biafra la sunsuuni.<ref>{{Citation|last=Levey|first=Zach|title=Israel, Nigeria and the Biafra Civil War, 1967–1970|date=2017-07-06|url=https://doi.org/10.4324/9781315229294-8|work=Postcolonial Conflict and the Question of Genocide|pages=177–197|place=New York : Routledge, 2017. {{!}} Series: The Routledge global 1960s and 1970s|publisher=Routledge|isbn=978-1-315-22929-4|access-date=2025-06-30}}</ref><ref>{{Citation|title=Joseph Arthur Ankrah|date=2025-05-07|url=https://en.wikipedia.org/w/index.php?title=Joseph_Arthur_Ankrah&oldid=1289184260|work=Wikipedia|language=en|access-date=2025-07-01}}</ref><ref>{{Citation|title=Joseph Arthur Ankrah|date=2025-05-07|url=https://en.wikipedia.org/w/index.php?title=Joseph_Arthur_Ankrah&oldid=1289184260|work=Wikipedia|language=en|access-date=2025-07-01}}</ref>bɛ daa che ka o yi NLC daanbolo tali maa ni n ti pahi Head of State pɛrinla o mini Nigeria daa biiya sunsuuni ŋuna dibu ni daa beni la zuɣu.<ref name=":1" /><ref>{{Citation|title=Joseph Arthur Ankrah|date=2025-05-07|url=https://en.wikipedia.org/w/index.php?title=Joseph_Arthur_Ankrah&oldid=1289184260|work=Wikipedia|language=en|access-date=2025-07-01}}</ref>
== O diɛma ni yiɣijam polo ==
Ankrah ni daa lɛbi tuuli President n zaŋ ti Council of Patrons Accra Hearts of Oak S.C puuni. Ka gbubi football club maa saha gbali.
== O daŋ ==
Yuuni 1965 ka o daa niŋ amiliya , Mildred Christina Akosiwor Fugar (12 June 1938 – 9 June 2005), Ankara n daa bala.<ref>{{Citation|title=Joseph Arthur Ankrah|date=2025-05-07|url=https://en.wikipedia.org/w/index.php?title=Joseph_Arthur_Ankrah&oldid=1289184260|work=Wikipedia|language=en|access-date=2025-07-01}}</ref> O bidibiga gba daa chaŋla Accra Academy. o daa mali bipuɣinga ka o yuli booni Jackie Ankrah ŋun daa nyɛ gbaŋmŋara, yilisabira ni yili yiina.<ref>{{Citation|title=Joseph Arthur Ankrah|date=2025-05-07|url=https://en.wikipedia.org/w/index.php?title=Joseph_Arthur_Ankrah&oldid=1289184260|work=Wikipedia|language=en|access-date=2025-07-01}}</ref><ref>{{Citation|title=Joseph Arthur Ankrah|date=2025-05-07|url=https://en.wikipedia.org/w/index.php?title=Joseph_Arthur_Ankrah&oldid=1289184260|work=Wikipedia|language=en|access-date=2025-07-01}}</ref>o daa mali paɣiba pam ka mali bihi pishi ayi ka.<ref>{{Citation|title=Joseph Arthur Ankrah|date=2025-05-07|url=https://en.wikipedia.org/w/index.php?title=Joseph_Arthur_Ankrah&oldid=1289184260|work=Wikipedia|language=en|access-date=2025-07-01}}</ref>
== Kundivihira ==
[[Pubu:Ghana zuɣulananima]]
[[Pubu:Ninsala ŋun lahi ka o nyɛvuli ni]]
[[Pubu:E-Class]]
[[Pubu:Doo]]
fub8m1lxmmipwgetl88goff3yruxodu
117012
117011
2025-07-04T20:57:42Z
Phasy GH
5787
Corrected a reference
117012
wikitext
text/x-wiki
{{Bio}}
'''Lieutenant-General Joseph Arthur Ankrah''' (bɛ daa dɔɣi o la silimiin goli ''[[August]]'' biɛɣu pia ni anii dali yuuni 1915, O daa nyɛla [[Ghanaian Wikimedia Languages Meetup|''Ghanaian'']] ''army general'' ''[[Ghana]]'' tiŋgbani zuɣulana ŋun daa pahi ayi yuuni 1966 hali ni 1969 o daa nyɛla ''daambilo'' nti ''National Liberation Council''. Ŋun n daa nyɛ tuuli linjima nima zuɣu lana n ti ''[[Ghana]]''. O daa lahi nyɛla ŋun pahi anahi zuɣu bɛ ni zaŋ ''African Unity'' ʒinahigu la zuɣulana n ti silimin goli ''[[February]]'' bɛɣu pishi ni anahi 1966 yuuni hali ni Silimi goli ''[[November]]'' daba'anu 1966 yuuni.Pɔi ni dina, Ankrah daa nyɛla bɛ ni piigi so tuuli ''commander'' n ti ''[[Ghana]]'' Army Yuuni 1961.
== Piligu biɛhigu ==
Joseph Arthur Ankrah dɔɣim daa lula silimin gɔli ''[[August]]'' biɛɣu pia ni anii yuuni 1915 zuliya shɛli bɛ ni booni ''Ga'' ka bɛ be ''[[Accra]]'' tiŋgbanni la, o daŋ daa nyɛla Samuel Paul Cofie Ankrah, nyɛla baɣa n ti dolodolo yaɣili ŋɔ n ti pahi Beatrice Abashie Quaynor, ŋun nyɛ daa bia.<ref name=castle>{{cite web|url=http://www.ghanacastle.gov.gh/castle_news_details.cfm?EmpID=689|title=Former Leaders - Profiles:Lt-Gen Joeseph{{sic|hide=y}} Arthur Ankrah|access-date=2007-03-21|work=Official Website of The Osu Castle, seat of Ghana government|publisher=Ghana government|url-status=dead|archive-url=https://web.archive.org/web/20070928024938/http://www.ghanacastle.gov.gh/castle_news_details.cfm?EmpID=689|archive-date=28 September 2007}}</ref> Ankrahdaa pili la shikuru chandi yuuni 1921 ''Wesleyan Methodist'' shikuru din be [[Ankara|''Accra'']] la. Ni maa ni ka bɛ daa pa o yuli m booni o 'Ankrah Patapaa' dini n daa niŋ ka o "mali yaa ni nangban’kpeeni ŋmɛbu polo ka lahi tooi zaani toondaan nima zaani bɛ yɛla pam puuni maa".<ref name="castle" /> Yuuni 1932, o daa kpe ''[[Accra Academy]],'' ni maa ni ka o daa wuhi ni o nyɛ la bol'ŋmɛri biiŋa.<ref name="castle" /> O daa deei ''Senior Cambridge School'' ''[[Certificate]]'' yuuni 1937.<ref name=":3">{{Cite web|title=Lt. General Joseph A. Ankrah|url=http://www.ghanaweb.com/GhanaHomePage/people/pop-up.php?ID=119|access-date=2025-07-04|website=www.ghanaweb.com}}</ref> ka daa chaŋ n ti tuɣi ''Ghana Civil Service''.<ref name="castle" />
== O sooja tali tuma ==
Ankrah daa pahi la [[Gold Coast|''Gold Coast'']] Regiment puuni yuuni 1939.<ref name=":1">{{Cite journal|last=Akolgo-Azupogo|first=Helen|last2=Bardy|first2=Roland|last3=Rubens|first3=Arthur|date=2021-08|title=Land governance in Northern Ghana: Creating communities of practice between tribal leaders and the government|url=https://doi.org/10.1016/j.landusepol.2021.105493|journal=Land Use Policy|volume=107|pages=105493|doi=10.1016/j.landusepol.2021.105493|issn=0264-8377}}</ref> Saha shɛli duniya zaa tɔbu di pahiri ayi la ni daa wuligi gili, Ankrah daa laɣim niriba ka bɛ chaŋ African nam yaɣili din be wulin luhili polo Frontier Force la ni.<ref name=":3" /> O niriba maa shɛba daa bela Africa wulin puhili polo yuuni 1940, Ka bɛ daa labisi o la Record Office din be [[Ankara]] la ka o zaashɛɛ nyɛ ''Warrant Officer Class'' ŋun pahiri ayi ka bɛ lahi leeigi o ''second-in-command''.<ref name="castle" />Silimiin goli ''[[October]]'' yuuni 1946 puuni, o daa chaŋ ''Marshfield Officer Cadets Training Unit'' din be [[United Kindom|''United Kingdom'']] la ka daa graduati silimiin goli ''[[February]]'' yuuni 1947 n leegi tuuli ''[[Afrika|Africa]]'' nira ŋun nye ''officer'' ''[[Gold Coast (British Colony)|Gold Coast]]'' linjimanim puuni.<ref name="castle" /> Bɛ daa lɛbigi o lieutenant yuuni 1947<ref name=":3" /><ref name=":0">{{Citation|title=Train, Christopher John, (12 March 1932–7 May 2007), Deputy Under Secretary of State, Home Office, and Director-General, Prison Service, 1983–91|date=2007-12-01|url=https://doi.org/10.1093/ww/9780199540884.013.u37969|work=Who Was Who|publisher=Oxford University Press|access-date=2025-06-30}}</ref> ka o daa lɛbi tuuli ''African camp commandant'' linjimanim maa bɛhigu shɛɛ maa.<ref name="castle" /> Di nyaaŋa, bɛ daa lahi lɛbigi o tuuli ''Ghanaian Chief Instructor Education Unit'' puuni.<ref name="castle" /> O daa deegi kpamli pam yuuni 1956 ka daa lɛbi tuuli ''[[Afrika|Africa]]'' Nira ŋun tooi zaani zaligu African company nima puuni, Charlie Company din daa nyɛ tuuli Battalion ni be [[Tamali|Tamale]] la, [[Ghana]]. Di nyaaŋa o daa ti lahi lɛbi Lieutenant Colonel ka daa zaŋ battalion zaa ni lɛbi o dini.<ref name="castle" />O kpamli zan chaŋ colonel daa pahiya yuuni 1960, saha shɛli ''[[Ghana]]'' ofisa nima ni daa bɛ saɣi ni bɛ zani Lala zaa shee maa.<ref name=":3" /> United Nations Operation di daa niŋ Congo la, ŋuna n daa nyɛ Brigade Commander din nyɛ force-based ni be Luluabourg la, Kasai din be present-day Democratic Republic din be Congo la. O ko' n daa nyɛ Ghana nira n tooi deei lala pini din nyɛ Military Cross ni be Leopoldville din wuhiri unsurpassed gallantry Congo tingbani yuuni 1961.<ref name="castle" />
O tiɛhi zilima puuni, o kpamli ni o tuma, lala officer daa gbubi la biɛhigu puuni yɛl' kpɛma din daa naan tooi tahi gballi ni yɛltɔɣa na gba Leopoldville mini Congo yaɣishɛŋa. Colonel Ankrah, ŋun daa bi lihi nya o maŋmaŋ nyɛvili gba, ŋun yee Armée Nationale Congolaise (ANC) sooja nɛma ŋun daa, mali mazini parisi , ka daa mɔri ni o luhi Mr. Lumumba buɣim la. O daa zaŋla Prime Minister n chaŋ n ti n sɔɣi loori shɛli puuni ANC nima ni daa ŋmɛ la. Di yi di daa pa Colonel Ankrah ni daa niŋ pɔhim yomyom zuɣu ka tooi zaŋ o nyɛvuli n pa talima zuɣu, ni ŋo Mr. Lumumba's di lahi ka o nyɛvuli puuni.<ref name="castle" />
O lala nyabu Congo ŋo nyaaŋa, bɛ daa ti o toon tali Brigadier n ti lahi ti o Major General<ref name=":3" /> ka o lɛbi tuuli Ghanaian commander Ghana army puuni yuuni 1961 ni ti lahi lɛbi Deputy Chief of Defence Staff.<ref name=":3" /> Bɛ daa yihi o Ghana sooja tuma puuni silimiin goli July yuuni 1965<ref name=":2">{{Citation|title=Joseph Arthur Ankrah|date=2025-05-07|url=https://en.wikipedia.org/w/index.php?title=Joseph_Arthur_Ankrah&oldid=1289184260|work=Wikipedia|language=en|access-date=2025-07-01}}</ref> bɛ ni daa zilisi ka o bɔri ni o niŋ kuli.<ref name="castle" />
== O siyaasa tali ni ==
Ankrah daa lɛbila National Investment Bank kpɛma o ni daa yi sooja tuma maa ni. haligba, o daa lɛbila tingbani ŋɔ kpɛma ka lahi nyɛ National Liberation Council daanbolo silimiin goli 24 February yuuni 1966 coup saha. <ref name=":2" />Silimiin goli January yuuni 1967, O daa nyɛla ŋun be Nigerian Civil War din daa niŋ Biafra la sunsuuni.<ref>{{Citation|last=Levey|first=Zach|title=Israel, Nigeria and the Biafra Civil War, 1967–1970|date=2017-07-06|url=https://doi.org/10.4324/9781315229294-8|work=Postcolonial Conflict and the Question of Genocide|pages=177–197|place=New York : Routledge, 2017. {{!}} Series: The Routledge global 1960s and 1970s|publisher=Routledge|isbn=978-1-315-22929-4|access-date=2025-06-30}}</ref><ref>{{Citation|title=Joseph Arthur Ankrah|date=2025-05-07|url=https://en.wikipedia.org/w/index.php?title=Joseph_Arthur_Ankrah&oldid=1289184260|work=Wikipedia|language=en|access-date=2025-07-01}}</ref><ref>{{Citation|title=Joseph Arthur Ankrah|date=2025-05-07|url=https://en.wikipedia.org/w/index.php?title=Joseph_Arthur_Ankrah&oldid=1289184260|work=Wikipedia|language=en|access-date=2025-07-01}}</ref>bɛ daa che ka o yi NLC daanbolo tali maa ni n ti pahi Head of State pɛrinla o mini Nigeria daa biiya sunsuuni ŋuna dibu ni daa beni la zuɣu.<ref name=":1" /><ref>{{Citation|title=Joseph Arthur Ankrah|date=2025-05-07|url=https://en.wikipedia.org/w/index.php?title=Joseph_Arthur_Ankrah&oldid=1289184260|work=Wikipedia|language=en|access-date=2025-07-01}}</ref>
== O diɛma ni yiɣijam polo ==
Ankrah ni daa lɛbi tuuli President n zaŋ ti Council of Patrons Accra Hearts of Oak S.C puuni. Ka gbubi football club maa saha gbali.
== O daŋ ==
Yuuni 1965 ka o daa niŋ amiliya , Mildred Christina Akosiwor Fugar (12 June 1938 – 9 June 2005), Ankara n daa bala.<ref>{{Citation|title=Joseph Arthur Ankrah|date=2025-05-07|url=https://en.wikipedia.org/w/index.php?title=Joseph_Arthur_Ankrah&oldid=1289184260|work=Wikipedia|language=en|access-date=2025-07-01}}</ref> O bidibiga gba daa chaŋla Accra Academy. o daa mali bipuɣinga ka o yuli booni Jackie Ankrah ŋun daa nyɛ gbaŋmŋara, yilisabira ni yili yiina.<ref>{{Citation|title=Joseph Arthur Ankrah|date=2025-05-07|url=https://en.wikipedia.org/w/index.php?title=Joseph_Arthur_Ankrah&oldid=1289184260|work=Wikipedia|language=en|access-date=2025-07-01}}</ref><ref>{{Citation|title=Joseph Arthur Ankrah|date=2025-05-07|url=https://en.wikipedia.org/w/index.php?title=Joseph_Arthur_Ankrah&oldid=1289184260|work=Wikipedia|language=en|access-date=2025-07-01}}</ref>o daa mali paɣiba pam ka mali bihi pishi ayi ka.<ref>{{Citation|title=Joseph Arthur Ankrah|date=2025-05-07|url=https://en.wikipedia.org/w/index.php?title=Joseph_Arthur_Ankrah&oldid=1289184260|work=Wikipedia|language=en|access-date=2025-07-01}}</ref>
== Kundivihira ==
[[Pubu:Ghana zuɣulananima]]
[[Pubu:Ninsala ŋun lahi ka o nyɛvuli ni]]
[[Pubu:E-Class]]
[[Pubu:Doo]]
mfo6bwndldzuw08n9hytooco16hbfsl
117013
117012
2025-07-04T21:04:30Z
Phasy GH
5787
Linked a text
117013
wikitext
text/x-wiki
{{Bio}}
'''Lieutenant-General Joseph Arthur Ankrah''' (bɛ daa dɔɣi o la silimiin goli ''[[August]]'' biɛɣu pia ni anii dali yuuni 1915, O daa nyɛla [[Ghanaian Wikimedia Languages Meetup|''Ghanaian'']] ''army general'' ''[[Ghana]]'' tiŋgbani zuɣulana ŋun daa pahi ayi yuuni 1966 hali ni 1969 o daa nyɛla ''daambilo'' nti ''National Liberation Council''. Ŋun n daa nyɛ tuuli linjima nima zuɣu lana n ti ''[[Ghana]]''. O daa lahi nyɛla ŋun pahi anahi zuɣu bɛ ni zaŋ ''African Unity'' ʒinahigu la zuɣulana n ti silimin goli ''[[February]]'' bɛɣu pishi ni anahi 1966 yuuni hali ni Silimi goli ''[[November]]'' daba'anu 1966 yuuni.Pɔi ni dina, Ankrah daa nyɛla bɛ ni piigi so tuuli ''commander'' n ti ''[[Ghana]]'' Army Yuuni 1961.
== Piligu biɛhigu ==
Joseph Arthur Ankrah dɔɣim daa lula silimin gɔli ''[[August]]'' biɛɣu pia ni anii yuuni 1915 zuliya shɛli bɛ ni booni ''Ga'' ka bɛ be ''[[Accra]]'' tiŋgbanni la, o daŋ daa nyɛla Samuel Paul Cofie Ankrah, nyɛla baɣa n ti dolodolo yaɣili ŋɔ n ti pahi Beatrice Abashie Quaynor, ŋun nyɛ daa bia.<ref name=castle>{{cite web|url=http://www.ghanacastle.gov.gh/castle_news_details.cfm?EmpID=689|title=Former Leaders - Profiles:Lt-Gen Joeseph{{sic|hide=y}} Arthur Ankrah|access-date=2007-03-21|work=Official Website of The Osu Castle, seat of Ghana government|publisher=Ghana government|url-status=dead|archive-url=https://web.archive.org/web/20070928024938/http://www.ghanacastle.gov.gh/castle_news_details.cfm?EmpID=689|archive-date=28 September 2007}}</ref> Ankrahdaa pili la shikuru chandi yuuni 1921 ''Wesleyan Methodist'' shikuru din be [[Ankara|''Accra'']] la. Ni maa ni ka bɛ daa pa o yuli m booni o 'Ankrah Patapaa' dini n daa niŋ ka o "mali yaa ni nangban’kpeeni ŋmɛbu polo ka lahi tooi zaani toondaan nima zaani bɛ yɛla pam puuni maa".<ref name="castle" /> Yuuni 1932, o daa kpe ''[[Accra Academy]],'' ni maa ni ka o daa wuhi ni o nyɛ la bol'ŋmɛri biiŋa.<ref name="castle" /> O daa deei ''Senior Cambridge School'' ''[[Certificate]]'' yuuni 1937.<ref name=":3">{{Cite web|title=Lt. General Joseph A. Ankrah|url=http://www.ghanaweb.com/GhanaHomePage/people/pop-up.php?ID=119|access-date=2025-07-04|website=www.ghanaweb.com}}</ref> ka daa chaŋ n ti tuɣi ''Ghana Civil Service''.<ref name="castle" />
== O sooja tali tuma ==
Ankrah daa pahi la [[Gold Coast|''Gold Coast'']] Regiment puuni yuuni 1939.<ref name=":1">{{Cite journal|last=Akolgo-Azupogo|first=Helen|last2=Bardy|first2=Roland|last3=Rubens|first3=Arthur|date=2021-08|title=Land governance in Northern Ghana: Creating communities of practice between tribal leaders and the government|url=https://doi.org/10.1016/j.landusepol.2021.105493|journal=Land Use Policy|volume=107|pages=105493|doi=10.1016/j.landusepol.2021.105493|issn=0264-8377}}</ref> Saha shɛli duniya zaa tɔbu di pahiri ayi la ni daa wuligi gili, Ankrah daa laɣim niriba ka bɛ chaŋ African nam yaɣili din be wulin luhili polo Frontier Force la ni.<ref name=":3" /> O niriba maa shɛba daa bela Africa wulin puhili polo yuuni 1940, Ka bɛ daa labisi o la Record Office din be [[Ankara]] la ka o zaashɛɛ nyɛ ''Warrant Officer Class'' ŋun pahiri ayi ka bɛ lahi leeigi o ''second-in-command''.<ref name="castle" />Silimiin goli ''[[October]]'' yuuni 1946 puuni, o daa chaŋ ''Marshfield Officer Cadets Training Unit'' din be [[United Kindom|''United Kingdom'']] la ka daa graduati silimiin goli ''[[February]]'' yuuni 1947 n leegi tuuli ''[[Afrika|Africa]]'' nira ŋun nye ''officer'' ''[[Gold Coast (British Colony)|Gold Coast]]'' linjimanim puuni.<ref name="castle" /> Bɛ daa lɛbigi o lieutenant yuuni 1947<ref name=":3" /><ref name=":0">{{Citation|title=Train, Christopher John, (12 March 1932–7 May 2007), Deputy Under Secretary of State, Home Office, and Director-General, Prison Service, 1983–91|date=2007-12-01|url=https://doi.org/10.1093/ww/9780199540884.013.u37969|work=Who Was Who|publisher=Oxford University Press|access-date=2025-06-30}}</ref> ka o daa lɛbi tuuli ''African camp commandant'' linjimanim maa bɛhigu shɛɛ maa.<ref name="castle" /> Di nyaaŋa, bɛ daa lahi lɛbigi o tuuli ''Ghanaian Chief Instructor Education Unit'' puuni.<ref name="castle" /> O daa deegi kpamli pam yuuni 1956 ka daa lɛbi tuuli ''[[Afrika|Africa]]'' Nira ŋun tooi zaani zaligu African company nima puuni, Charlie Company din daa nyɛ tuuli Battalion ni be [[Tamali|Tamale]] la, [[Ghana]]. Di nyaaŋa o daa ti lahi lɛbi Lieutenant Colonel ka daa zaŋ battalion zaa ni lɛbi o dini.<ref name="castle" />O kpamli zan chaŋ colonel daa pahiya yuuni 1960, saha shɛli ''[[Ghana]]'' ofisa nima ni daa bɛ saɣi ni bɛ zani Lala zaa shee maa.<ref name=":3" /> United Nations Operation di daa niŋ Congo la, ŋuna n daa nyɛ Brigade Commander din nyɛ force-based ni be Luluabourg la, Kasai din be present-day Democratic Republic din be Congo la. O ko' n daa nyɛ Ghana nira n tooi deei lala pini din nyɛ Military Cross ni be Leopoldville din wuhiri unsurpassed gallantry Congo tingbani yuuni 1961.<ref name="castle" />
O tiɛhi zilima puuni, o kpamli ni o tuma, lala officer daa gbubi la biɛhigu puuni yɛl' kpɛma din daa naan tooi tahi gballi ni yɛltɔɣa na gba Leopoldville mini Congo yaɣishɛŋa. Colonel Ankrah, ŋun daa bi lihi nya o maŋmaŋ nyɛvili gba, ŋun yee Armée Nationale Congolaise (ANC) sooja nɛma ŋun daa, mali mazini parisi , ka daa mɔri ni o luhi Mr. Lumumba buɣim la. O daa zaŋla Prime Minister n chaŋ n ti n sɔɣi loori shɛli puuni ANC nima ni daa ŋmɛ la. Di yi di daa pa Colonel Ankrah ni daa niŋ pɔhim yomyom zuɣu ka tooi zaŋ o nyɛvuli n pa talima zuɣu, ni ŋo Mr. Lumumba's di lahi ka o nyɛvuli puuni.<ref name="castle" />
O lala nyabu Congo ŋo nyaaŋa, bɛ daa ti o toon tali Brigadier n ti lahi ti o Major General<ref name=":3" /> ka o lɛbi tuuli Ghanaian commander Ghana army puuni yuuni 1961 ni ti lahi lɛbi Deputy Chief of Defence Staff.<ref name=":3" /> Bɛ daa yihi o Ghana sooja tuma puuni silimiin goli July yuuni 1965<ref name=":2">{{Citation|title=Joseph Arthur Ankrah|date=2025-05-07|url=https://en.wikipedia.org/w/index.php?title=Joseph_Arthur_Ankrah&oldid=1289184260|work=Wikipedia|language=en|access-date=2025-07-01}}</ref> bɛ ni daa zilisi ka o bɔri ni o niŋ kuli.<ref name="castle" />
== O siyaasa tali ni ==
Ankrah daa lɛbila National Investment Bank kpɛma o ni daa yi sooja tuma maa ni. haligba, o daa lɛbila tingbani ŋɔ kpɛma ka lahi nyɛ National Liberation Council daanbolo silimiin goli 24 February yuuni 1966 coup saha. <ref name=":2" />Silimiin goli January yuuni 1967, O daa nyɛla ŋun be Nigerian Civil War din daa niŋ Biafra la sunsuuni.<ref>{{Citation|last=Levey|first=Zach|title=Israel, Nigeria and the Biafra Civil War, 1967–1970|date=2017-07-06|url=https://doi.org/10.4324/9781315229294-8|work=Postcolonial Conflict and the Question of Genocide|pages=177–197|place=New York : Routledge, 2017. {{!}} Series: The Routledge global 1960s and 1970s|publisher=Routledge|isbn=978-1-315-22929-4|access-date=2025-06-30}}</ref><ref>{{Citation|title=Joseph Arthur Ankrah|date=2025-05-07|url=https://en.wikipedia.org/w/index.php?title=Joseph_Arthur_Ankrah&oldid=1289184260|work=Wikipedia|language=en|access-date=2025-07-01}}</ref><ref>{{Citation|title=Joseph Arthur Ankrah|date=2025-05-07|url=https://en.wikipedia.org/w/index.php?title=Joseph_Arthur_Ankrah&oldid=1289184260|work=Wikipedia|language=en|access-date=2025-07-01}}</ref>bɛ daa che ka o yi NLC daanbolo tali maa ni n ti pahi Head of State pɛrinla o mini Nigeria daa biiya sunsuuni ŋuna dibu ni daa beni la zuɣu.<ref name=":1" /><ref>{{Citation|title=Joseph Arthur Ankrah|date=2025-05-07|url=https://en.wikipedia.org/w/index.php?title=Joseph_Arthur_Ankrah&oldid=1289184260|work=Wikipedia|language=en|access-date=2025-07-01}}</ref>
== O diɛma ni yiɣijam polo ==
Ankrah ni daa lɛbi tuuli President n zaŋ ti Council of Patrons Accra Hearts of Oak S.C puuni. Ka gbubi football club maa saha gbali.
== O daŋ ==
Yuuni 1965 ka o daa niŋ amiliya , Mildred Christina Akosiwor Fugar (12 June 1938 – 9 ''[[June]]'' 2005), Ankara n daa bala.<ref>{{Citation|title=Joseph Arthur Ankrah|date=2025-05-07|url=https://en.wikipedia.org/w/index.php?title=Joseph_Arthur_Ankrah&oldid=1289184260|work=Wikipedia|language=en|access-date=2025-07-01}}</ref> O bidibiga gba daa chaŋla Accra Academy. o daa mali bipuɣinga ka o yuli booni Jackie Ankrah ŋun daa nyɛ gbaŋmŋara, yilisabira ni yili yiina.<ref>{{Citation|title=Joseph Arthur Ankrah|date=2025-05-07|url=https://en.wikipedia.org/w/index.php?title=Joseph_Arthur_Ankrah&oldid=1289184260|work=Wikipedia|language=en|access-date=2025-07-01}}</ref><ref>{{Citation|title=Joseph Arthur Ankrah|date=2025-05-07|url=https://en.wikipedia.org/w/index.php?title=Joseph_Arthur_Ankrah&oldid=1289184260|work=Wikipedia|language=en|access-date=2025-07-01}}</ref>o daa mali paɣiba pam ka mali bihi pishi ayi ka.<ref>{{Citation|title=Joseph Arthur Ankrah|date=2025-05-07|url=https://en.wikipedia.org/w/index.php?title=Joseph_Arthur_Ankrah&oldid=1289184260|work=Wikipedia|language=en|access-date=2025-07-01}}</ref>
== Kundivihira ==
[[Pubu:Ghana zuɣulananima]]
[[Pubu:Ninsala ŋun lahi ka o nyɛvuli ni]]
[[Pubu:E-Class]]
[[Pubu:Doo]]
eedrpg63pm0yzeo2l8ld0mrw0vi7msf
117014
117013
2025-07-04T21:06:29Z
Phasy GH
5787
Italicized a text
117014
wikitext
text/x-wiki
{{Bio}}
'''Lieutenant-General Joseph Arthur Ankrah''' (bɛ daa dɔɣi o la silimiin goli ''[[August]]'' biɛɣu pia ni anii dali yuuni 1915, O daa nyɛla [[Ghanaian Wikimedia Languages Meetup|''Ghanaian'']] ''army general'' ''[[Ghana]]'' tiŋgbani zuɣulana ŋun daa pahi ayi yuuni 1966 hali ni 1969 o daa nyɛla ''daambilo'' nti ''National Liberation Council''. Ŋun n daa nyɛ tuuli linjima nima zuɣu lana n ti ''[[Ghana]]''. O daa lahi nyɛla ŋun pahi anahi zuɣu bɛ ni zaŋ ''African Unity'' ʒinahigu la zuɣulana n ti silimin goli ''[[February]]'' bɛɣu pishi ni anahi 1966 yuuni hali ni Silimi goli ''[[November]]'' daba'anu 1966 yuuni.Pɔi ni dina, Ankrah daa nyɛla bɛ ni piigi so tuuli ''commander'' n ti ''[[Ghana]]'' Army Yuuni 1961.
== Piligu biɛhigu ==
Joseph Arthur Ankrah dɔɣim daa lula silimin gɔli ''[[August]]'' biɛɣu pia ni anii yuuni 1915 zuliya shɛli bɛ ni booni ''Ga'' ka bɛ be ''[[Accra]]'' tiŋgbanni la, o daŋ daa nyɛla Samuel Paul Cofie Ankrah, nyɛla baɣa n ti dolodolo yaɣili ŋɔ n ti pahi Beatrice Abashie Quaynor, ŋun nyɛ daa bia.<ref name=castle>{{cite web|url=http://www.ghanacastle.gov.gh/castle_news_details.cfm?EmpID=689|title=Former Leaders - Profiles:Lt-Gen Joeseph{{sic|hide=y}} Arthur Ankrah|access-date=2007-03-21|work=Official Website of The Osu Castle, seat of Ghana government|publisher=Ghana government|url-status=dead|archive-url=https://web.archive.org/web/20070928024938/http://www.ghanacastle.gov.gh/castle_news_details.cfm?EmpID=689|archive-date=28 September 2007}}</ref> Ankrahdaa pili la shikuru chandi yuuni 1921 ''Wesleyan Methodist'' shikuru din be [[Ankara|''Accra'']] la. Ni maa ni ka bɛ daa pa o yuli m booni o 'Ankrah Patapaa' dini n daa niŋ ka o "mali yaa ni nangban’kpeeni ŋmɛbu polo ka lahi tooi zaani toondaan nima zaani bɛ yɛla pam puuni maa".<ref name="castle" /> Yuuni 1932, o daa kpe ''[[Accra Academy]],'' ni maa ni ka o daa wuhi ni o nyɛ la bol'ŋmɛri biiŋa.<ref name="castle" /> O daa deei ''Senior Cambridge School'' ''[[Certificate]]'' yuuni 1937.<ref name=":3">{{Cite web|title=Lt. General Joseph A. Ankrah|url=http://www.ghanaweb.com/GhanaHomePage/people/pop-up.php?ID=119|access-date=2025-07-04|website=www.ghanaweb.com}}</ref> ka daa chaŋ n ti tuɣi ''Ghana Civil Service''.<ref name="castle" />
== O sooja tali tuma ==
Ankrah daa pahi la [[Gold Coast|''Gold Coast'']] Regiment puuni yuuni 1939.<ref name=":1">{{Cite journal|last=Akolgo-Azupogo|first=Helen|last2=Bardy|first2=Roland|last3=Rubens|first3=Arthur|date=2021-08|title=Land governance in Northern Ghana: Creating communities of practice between tribal leaders and the government|url=https://doi.org/10.1016/j.landusepol.2021.105493|journal=Land Use Policy|volume=107|pages=105493|doi=10.1016/j.landusepol.2021.105493|issn=0264-8377}}</ref> Saha shɛli duniya zaa tɔbu di pahiri ayi la ni daa wuligi gili, Ankrah daa laɣim niriba ka bɛ chaŋ African nam yaɣili din be wulin luhili polo Frontier Force la ni.<ref name=":3" /> O niriba maa shɛba daa bela Africa wulin puhili polo yuuni 1940, Ka bɛ daa labisi o la Record Office din be [[Ankara]] la ka o zaashɛɛ nyɛ ''Warrant Officer Class'' ŋun pahiri ayi ka bɛ lahi leeigi o ''second-in-command''.<ref name="castle" />Silimiin goli ''[[October]]'' yuuni 1946 puuni, o daa chaŋ ''Marshfield Officer Cadets Training Unit'' din be [[United Kindom|''United Kingdom'']] la ka daa graduati silimiin goli ''[[February]]'' yuuni 1947 n leegi tuuli ''[[Afrika|Africa]]'' nira ŋun nye ''officer'' ''[[Gold Coast (British Colony)|Gold Coast]]'' linjimanim puuni.<ref name="castle" /> Bɛ daa lɛbigi o lieutenant yuuni 1947<ref name=":3" /><ref name=":0">{{Citation|title=Train, Christopher John, (12 March 1932–7 May 2007), Deputy Under Secretary of State, Home Office, and Director-General, Prison Service, 1983–91|date=2007-12-01|url=https://doi.org/10.1093/ww/9780199540884.013.u37969|work=Who Was Who|publisher=Oxford University Press|access-date=2025-06-30}}</ref> ka o daa lɛbi tuuli ''African camp commandant'' linjimanim maa bɛhigu shɛɛ maa.<ref name="castle" /> Di nyaaŋa, bɛ daa lahi lɛbigi o tuuli ''Ghanaian Chief Instructor Education Unit'' puuni.<ref name="castle" /> O daa deegi kpamli pam yuuni 1956 ka daa lɛbi tuuli ''[[Afrika|Africa]]'' Nira ŋun tooi zaani zaligu African company nima puuni, Charlie Company din daa nyɛ tuuli Battalion ni be [[Tamali|Tamale]] la, [[Ghana]]. Di nyaaŋa o daa ti lahi lɛbi Lieutenant Colonel ka daa zaŋ battalion zaa ni lɛbi o dini.<ref name="castle" />O kpamli zan chaŋ colonel daa pahiya yuuni 1960, saha shɛli ''[[Ghana]]'' ofisa nima ni daa bɛ saɣi ni bɛ zani Lala zaa shee maa.<ref name=":3" /> United Nations Operation di daa niŋ Congo la, ŋuna n daa nyɛ Brigade Commander din nyɛ force-based ni be Luluabourg la, Kasai din be present-day Democratic Republic din be Congo la. O ko' n daa nyɛ Ghana nira n tooi deei lala pini din nyɛ Military Cross ni be Leopoldville din wuhiri unsurpassed gallantry Congo tingbani yuuni 1961.<ref name="castle" />
O tiɛhi zilima puuni, o kpamli ni o tuma, lala officer daa gbubi la biɛhigu puuni yɛl' kpɛma din daa naan tooi tahi gballi ni yɛltɔɣa na gba Leopoldville mini Congo yaɣishɛŋa. Colonel Ankrah, ŋun daa bi lihi nya o maŋmaŋ nyɛvili gba, ŋun yee Armée Nationale Congolaise (ANC) sooja nɛma ŋun daa, mali mazini parisi , ka daa mɔri ni o luhi Mr. Lumumba buɣim la. O daa zaŋla Prime Minister n chaŋ n ti n sɔɣi loori shɛli puuni ANC nima ni daa ŋmɛ la. Di yi di daa pa Colonel Ankrah ni daa niŋ pɔhim yomyom zuɣu ka tooi zaŋ o nyɛvuli n pa talima zuɣu, ni ŋo Mr. Lumumba's di lahi ka o nyɛvuli puuni.<ref name="castle" />
O lala nyabu Congo ŋo nyaaŋa, bɛ daa ti o toon tali Brigadier n ti lahi ti o Major General<ref name=":3" /> ka o lɛbi tuuli Ghanaian commander Ghana army puuni yuuni 1961 ni ti lahi lɛbi Deputy Chief of Defence Staff.<ref name=":3" /> Bɛ daa yihi o Ghana sooja tuma puuni silimiin goli July yuuni 1965<ref name=":2">{{Citation|title=Joseph Arthur Ankrah|date=2025-05-07|url=https://en.wikipedia.org/w/index.php?title=Joseph_Arthur_Ankrah&oldid=1289184260|work=Wikipedia|language=en|access-date=2025-07-01}}</ref> bɛ ni daa zilisi ka o bɔri ni o niŋ kuli.<ref name="castle" />
== O siyaasa tali ni ==
Ankrah daa lɛbila National Investment Bank kpɛma o ni daa yi sooja tuma maa ni. haligba, o daa lɛbila tingbani ŋɔ kpɛma ka lahi nyɛ National Liberation Council daanbolo silimiin goli 24 February yuuni 1966 coup saha. <ref name=":2" />Silimiin goli January yuuni 1967, O daa nyɛla ŋun be Nigerian Civil War din daa niŋ Biafra la sunsuuni.<ref>{{Citation|last=Levey|first=Zach|title=Israel, Nigeria and the Biafra Civil War, 1967–1970|date=2017-07-06|url=https://doi.org/10.4324/9781315229294-8|work=Postcolonial Conflict and the Question of Genocide|pages=177–197|place=New York : Routledge, 2017. {{!}} Series: The Routledge global 1960s and 1970s|publisher=Routledge|isbn=978-1-315-22929-4|access-date=2025-06-30}}</ref><ref>{{Citation|title=Joseph Arthur Ankrah|date=2025-05-07|url=https://en.wikipedia.org/w/index.php?title=Joseph_Arthur_Ankrah&oldid=1289184260|work=Wikipedia|language=en|access-date=2025-07-01}}</ref><ref>{{Citation|title=Joseph Arthur Ankrah|date=2025-05-07|url=https://en.wikipedia.org/w/index.php?title=Joseph_Arthur_Ankrah&oldid=1289184260|work=Wikipedia|language=en|access-date=2025-07-01}}</ref>bɛ daa che ka o yi NLC daanbolo tali maa ni n ti pahi Head of State pɛrinla o mini Nigeria daa biiya sunsuuni ŋuna dibu ni daa beni la zuɣu.<ref name=":1" /><ref>{{Citation|title=Joseph Arthur Ankrah|date=2025-05-07|url=https://en.wikipedia.org/w/index.php?title=Joseph_Arthur_Ankrah&oldid=1289184260|work=Wikipedia|language=en|access-date=2025-07-01}}</ref>
== O diɛma ni yiɣijam polo ==
Ankrah ni daa lɛbi tuuli President n zaŋ ti Council of Patrons Accra Hearts of Oak S.C puuni. Ka gbubi football club maa saha gbali.
== O daŋ ==
Yuuni 1965 ka o daa niŋ amiliya , Mildred Christina Akosiwor Fugar (12 June 1938 – 9 ''[[June]]'' 2005), Ankara n daa bala.<ref>{{Citation|title=Joseph Arthur Ankrah|date=2025-05-07|url=https://en.wikipedia.org/w/index.php?title=Joseph_Arthur_Ankrah&oldid=1289184260|work=Wikipedia|language=en|access-date=2025-07-01}}</ref> O bidibiga gba daa chaŋla ''Accra Academy''. o daa mali bipuɣinga ka o yuli booni Jackie Ankrah ŋun daa nyɛ gbaŋmŋara, yilisabira ni yili yiina.<ref>{{Citation|title=Joseph Arthur Ankrah|date=2025-05-07|url=https://en.wikipedia.org/w/index.php?title=Joseph_Arthur_Ankrah&oldid=1289184260|work=Wikipedia|language=en|access-date=2025-07-01}}</ref><ref>{{Citation|title=Joseph Arthur Ankrah|date=2025-05-07|url=https://en.wikipedia.org/w/index.php?title=Joseph_Arthur_Ankrah&oldid=1289184260|work=Wikipedia|language=en|access-date=2025-07-01}}</ref>o daa mali paɣiba pam ka mali bihi pishi ayi ka.<ref>{{Citation|title=Joseph Arthur Ankrah|date=2025-05-07|url=https://en.wikipedia.org/w/index.php?title=Joseph_Arthur_Ankrah&oldid=1289184260|work=Wikipedia|language=en|access-date=2025-07-01}}</ref>
== Kundivihira ==
[[Pubu:Ghana zuɣulananima]]
[[Pubu:Ninsala ŋun lahi ka o nyɛvuli ni]]
[[Pubu:E-Class]]
[[Pubu:Doo]]
t7r5ppiszwgl1axovlcjf0m8lrgdneh
117015
117014
2025-07-04T21:07:57Z
Phasy GH
5787
I have italicised a text
117015
wikitext
text/x-wiki
{{Bio}}
'''Lieutenant-General Joseph Arthur Ankrah''' (bɛ daa dɔɣi o la silimiin goli ''[[August]]'' biɛɣu pia ni anii dali yuuni 1915, O daa nyɛla [[Ghanaian Wikimedia Languages Meetup|''Ghanaian'']] ''army general'' ''[[Ghana]]'' tiŋgbani zuɣulana ŋun daa pahi ayi yuuni 1966 hali ni 1969 o daa nyɛla ''daambilo'' nti ''National Liberation Council''. Ŋun n daa nyɛ tuuli linjima nima zuɣu lana n ti ''[[Ghana]]''. O daa lahi nyɛla ŋun pahi anahi zuɣu bɛ ni zaŋ ''African Unity'' ʒinahigu la zuɣulana n ti silimin goli ''[[February]]'' bɛɣu pishi ni anahi 1966 yuuni hali ni Silimi goli ''[[November]]'' daba'anu 1966 yuuni.Pɔi ni dina, Ankrah daa nyɛla bɛ ni piigi so tuuli ''commander'' n ti ''[[Ghana]]'' Army Yuuni 1961.
== Piligu biɛhigu ==
Joseph Arthur Ankrah dɔɣim daa lula silimin gɔli ''[[August]]'' biɛɣu pia ni anii yuuni 1915 zuliya shɛli bɛ ni booni ''Ga'' ka bɛ be ''[[Accra]]'' tiŋgbanni la, o daŋ daa nyɛla Samuel Paul Cofie Ankrah, nyɛla baɣa n ti dolodolo yaɣili ŋɔ n ti pahi Beatrice Abashie Quaynor, ŋun nyɛ daa bia.<ref name=castle>{{cite web|url=http://www.ghanacastle.gov.gh/castle_news_details.cfm?EmpID=689|title=Former Leaders - Profiles:Lt-Gen Joeseph{{sic|hide=y}} Arthur Ankrah|access-date=2007-03-21|work=Official Website of The Osu Castle, seat of Ghana government|publisher=Ghana government|url-status=dead|archive-url=https://web.archive.org/web/20070928024938/http://www.ghanacastle.gov.gh/castle_news_details.cfm?EmpID=689|archive-date=28 September 2007}}</ref> Ankrahdaa pili la shikuru chandi yuuni 1921 ''Wesleyan Methodist'' shikuru din be [[Ankara|''Accra'']] la. Ni maa ni ka bɛ daa pa o yuli m booni o 'Ankrah Patapaa' dini n daa niŋ ka o "mali yaa ni nangban’kpeeni ŋmɛbu polo ka lahi tooi zaani toondaan nima zaani bɛ yɛla pam puuni maa".<ref name="castle" /> Yuuni 1932, o daa kpe ''[[Accra Academy]],'' ni maa ni ka o daa wuhi ni o nyɛ la bol'ŋmɛri biiŋa.<ref name="castle" /> O daa deei ''Senior Cambridge School'' ''[[Certificate]]'' yuuni 1937.<ref name=":3">{{Cite web|title=Lt. General Joseph A. Ankrah|url=http://www.ghanaweb.com/GhanaHomePage/people/pop-up.php?ID=119|access-date=2025-07-04|website=www.ghanaweb.com}}</ref> ka daa chaŋ n ti tuɣi ''Ghana Civil Service''.<ref name="castle" />
== O sooja tali tuma ==
Ankrah daa pahi la [[Gold Coast|''Gold Coast'']] Regiment puuni yuuni 1939.<ref name=":1">{{Cite journal|last=Akolgo-Azupogo|first=Helen|last2=Bardy|first2=Roland|last3=Rubens|first3=Arthur|date=2021-08|title=Land governance in Northern Ghana: Creating communities of practice between tribal leaders and the government|url=https://doi.org/10.1016/j.landusepol.2021.105493|journal=Land Use Policy|volume=107|pages=105493|doi=10.1016/j.landusepol.2021.105493|issn=0264-8377}}</ref> Saha shɛli duniya zaa tɔbu di pahiri ayi la ni daa wuligi gili, Ankrah daa laɣim niriba ka bɛ chaŋ African nam yaɣili din be wulin luhili polo Frontier Force la ni.<ref name=":3" /> O niriba maa shɛba daa bela Africa wulin puhili polo yuuni 1940, Ka bɛ daa labisi o la Record Office din be [[Ankara]] la ka o zaashɛɛ nyɛ ''Warrant Officer Class'' ŋun pahiri ayi ka bɛ lahi leeigi o ''second-in-command''.<ref name="castle" />Silimiin goli ''[[October]]'' yuuni 1946 puuni, o daa chaŋ ''Marshfield Officer Cadets Training Unit'' din be [[United Kindom|''United Kingdom'']] la ka daa graduati silimiin goli ''[[February]]'' yuuni 1947 n leegi tuuli ''[[Afrika|Africa]]'' nira ŋun nye ''officer'' ''[[Gold Coast (British Colony)|Gold Coast]]'' linjimanim puuni.<ref name="castle" /> Bɛ daa lɛbigi o lieutenant yuuni 1947<ref name=":3" /><ref name=":0">{{Citation|title=Train, Christopher John, (12 March 1932–7 May 2007), Deputy Under Secretary of State, Home Office, and Director-General, Prison Service, 1983–91|date=2007-12-01|url=https://doi.org/10.1093/ww/9780199540884.013.u37969|work=Who Was Who|publisher=Oxford University Press|access-date=2025-06-30}}</ref> ka o daa lɛbi tuuli ''African camp commandant'' linjimanim maa bɛhigu shɛɛ maa.<ref name="castle" /> Di nyaaŋa, bɛ daa lahi lɛbigi o tuuli ''Ghanaian Chief Instructor Education Unit'' puuni.<ref name="castle" /> O daa deegi kpamli pam yuuni 1956 ka daa lɛbi tuuli ''[[Afrika|Africa]]'' Nira ŋun tooi zaani zaligu African company nima puuni, Charlie Company din daa nyɛ tuuli Battalion ni be [[Tamali|Tamale]] la, [[Ghana]]. Di nyaaŋa o daa ti lahi lɛbi Lieutenant Colonel ka daa zaŋ battalion zaa ni lɛbi o dini.<ref name="castle" />O kpamli zan chaŋ colonel daa pahiya yuuni 1960, saha shɛli ''[[Ghana]]'' ofisa nima ni daa bɛ saɣi ni bɛ zani Lala zaa shee maa.<ref name=":3" /> United Nations Operation di daa niŋ Congo la, ŋuna n daa nyɛ Brigade Commander din nyɛ force-based ni be Luluabourg la, Kasai din be present-day Democratic Republic din be Congo la. O ko' n daa nyɛ Ghana nira n tooi deei lala pini din nyɛ Military Cross ni be Leopoldville din wuhiri unsurpassed gallantry Congo tingbani yuuni 1961.<ref name="castle" />
O tiɛhi zilima puuni, o kpamli ni o tuma, lala officer daa gbubi la biɛhigu puuni yɛl' kpɛma din daa naan tooi tahi gballi ni yɛltɔɣa na gba Leopoldville mini Congo yaɣishɛŋa. Colonel Ankrah, ŋun daa bi lihi nya o maŋmaŋ nyɛvili gba, ŋun yee Armée Nationale Congolaise (ANC) sooja nɛma ŋun daa, mali mazini parisi , ka daa mɔri ni o luhi Mr. Lumumba buɣim la. O daa zaŋla Prime Minister n chaŋ n ti n sɔɣi loori shɛli puuni ANC nima ni daa ŋmɛ la. Di yi di daa pa Colonel Ankrah ni daa niŋ pɔhim yomyom zuɣu ka tooi zaŋ o nyɛvuli n pa talima zuɣu, ni ŋo Mr. Lumumba's di lahi ka o nyɛvuli puuni.<ref name="castle" />
O lala nyabu Congo ŋo nyaaŋa, bɛ daa ti o toon tali Brigadier n ti lahi ti o Major General<ref name=":3" /> ka o lɛbi tuuli Ghanaian commander Ghana army puuni yuuni 1961 ni ti lahi lɛbi Deputy Chief of Defence Staff.<ref name=":3" /> Bɛ daa yihi o Ghana sooja tuma puuni silimiin goli July yuuni 1965<ref name=":2">{{Citation|title=Joseph Arthur Ankrah|date=2025-05-07|url=https://en.wikipedia.org/w/index.php?title=Joseph_Arthur_Ankrah&oldid=1289184260|work=Wikipedia|language=en|access-date=2025-07-01}}</ref> bɛ ni daa zilisi ka o bɔri ni o niŋ kuli.<ref name="castle" />
== O siyaasa tali ni ==
Ankrah daa lɛbila National Investment Bank kpɛma o ni daa yi sooja tuma maa ni. haligba, o daa lɛbila tingbani ŋɔ kpɛma ka lahi nyɛ National Liberation Council daanbolo silimiin goli 24 February yuuni 1966 coup saha. <ref name=":2" />Silimiin goli January yuuni 1967, O daa nyɛla ŋun be Nigerian Civil War din daa niŋ Biafra la sunsuuni.<ref>{{Citation|last=Levey|first=Zach|title=Israel, Nigeria and the Biafra Civil War, 1967–1970|date=2017-07-06|url=https://doi.org/10.4324/9781315229294-8|work=Postcolonial Conflict and the Question of Genocide|pages=177–197|place=New York : Routledge, 2017. {{!}} Series: The Routledge global 1960s and 1970s|publisher=Routledge|isbn=978-1-315-22929-4|access-date=2025-06-30}}</ref><ref>{{Citation|title=Joseph Arthur Ankrah|date=2025-05-07|url=https://en.wikipedia.org/w/index.php?title=Joseph_Arthur_Ankrah&oldid=1289184260|work=Wikipedia|language=en|access-date=2025-07-01}}</ref><ref>{{Citation|title=Joseph Arthur Ankrah|date=2025-05-07|url=https://en.wikipedia.org/w/index.php?title=Joseph_Arthur_Ankrah&oldid=1289184260|work=Wikipedia|language=en|access-date=2025-07-01}}</ref>bɛ daa che ka o yi NLC daanbolo tali maa ni n ti pahi Head of State pɛrinla o mini Nigeria daa biiya sunsuuni ŋuna dibu ni daa beni la zuɣu.<ref name=":1" /><ref>{{Citation|title=Joseph Arthur Ankrah|date=2025-05-07|url=https://en.wikipedia.org/w/index.php?title=Joseph_Arthur_Ankrah&oldid=1289184260|work=Wikipedia|language=en|access-date=2025-07-01}}</ref>
== O diɛma ni yiɣijam polo ==
Ankrah ni daa lɛbi tuuli President n zaŋ ti Council of Patrons Accra Hearts of Oak S.C puuni. Ka gbubi ''football club'' maa saha gbali.
== O daŋ ==
Yuuni 1965 ka o daa niŋ amiliya , Mildred Christina Akosiwor Fugar (12 June 1938 – 9 ''[[June]]'' 2005), Ankara n daa bala.<ref>{{Citation|title=Joseph Arthur Ankrah|date=2025-05-07|url=https://en.wikipedia.org/w/index.php?title=Joseph_Arthur_Ankrah&oldid=1289184260|work=Wikipedia|language=en|access-date=2025-07-01}}</ref> O bidibiga gba daa chaŋla ''Accra Academy''. o daa mali bipuɣinga ka o yuli booni Jackie Ankrah ŋun daa nyɛ gbaŋmŋara, yilisabira ni yili yiina.<ref>{{Citation|title=Joseph Arthur Ankrah|date=2025-05-07|url=https://en.wikipedia.org/w/index.php?title=Joseph_Arthur_Ankrah&oldid=1289184260|work=Wikipedia|language=en|access-date=2025-07-01}}</ref><ref>{{Citation|title=Joseph Arthur Ankrah|date=2025-05-07|url=https://en.wikipedia.org/w/index.php?title=Joseph_Arthur_Ankrah&oldid=1289184260|work=Wikipedia|language=en|access-date=2025-07-01}}</ref>o daa mali paɣiba pam ka mali bihi pishi ayi ka.<ref>{{Citation|title=Joseph Arthur Ankrah|date=2025-05-07|url=https://en.wikipedia.org/w/index.php?title=Joseph_Arthur_Ankrah&oldid=1289184260|work=Wikipedia|language=en|access-date=2025-07-01}}</ref>
== Kundivihira ==
[[Pubu:Ghana zuɣulananima]]
[[Pubu:Ninsala ŋun lahi ka o nyɛvuli ni]]
[[Pubu:E-Class]]
[[Pubu:Doo]]
hlhhrhlvdzjcjqmw1gfwgxo7eubgqfb
117016
117015
2025-07-04T21:17:45Z
Phasy GH
5787
Italicized a text
117016
wikitext
text/x-wiki
{{Bio}}
'''Lieutenant-General Joseph Arthur Ankrah''' (bɛ daa dɔɣi o la silimiin goli ''[[August]]'' biɛɣu pia ni anii dali yuuni 1915, O daa nyɛla [[Ghanaian Wikimedia Languages Meetup|''Ghanaian'']] ''army general'' ''[[Ghana]]'' tiŋgbani zuɣulana ŋun daa pahi ayi yuuni 1966 hali ni 1969 o daa nyɛla ''daambilo'' nti ''National Liberation Council''. Ŋun n daa nyɛ tuuli linjima nima zuɣu lana n ti ''[[Ghana]]''. O daa lahi nyɛla ŋun pahi anahi zuɣu bɛ ni zaŋ ''African Unity'' ʒinahigu la zuɣulana n ti silimin goli ''[[February]]'' bɛɣu pishi ni anahi 1966 yuuni hali ni Silimi goli ''[[November]]'' daba'anu 1966 yuuni.Pɔi ni dina, Ankrah daa nyɛla bɛ ni piigi so tuuli ''commander'' n ti ''[[Ghana]]'' Army Yuuni 1961.
== Piligu biɛhigu ==
Joseph Arthur Ankrah dɔɣim daa lula silimin gɔli ''[[August]]'' biɛɣu pia ni anii yuuni 1915 zuliya shɛli bɛ ni booni ''Ga'' ka bɛ be ''[[Accra]]'' tiŋgbanni la, o daŋ daa nyɛla Samuel Paul Cofie Ankrah, nyɛla baɣa n ti dolodolo yaɣili ŋɔ n ti pahi Beatrice Abashie Quaynor, ŋun nyɛ daa bia.<ref name=castle>{{cite web|url=http://www.ghanacastle.gov.gh/castle_news_details.cfm?EmpID=689|title=Former Leaders - Profiles:Lt-Gen Joeseph{{sic|hide=y}} Arthur Ankrah|access-date=2007-03-21|work=Official Website of The Osu Castle, seat of Ghana government|publisher=Ghana government|url-status=dead|archive-url=https://web.archive.org/web/20070928024938/http://www.ghanacastle.gov.gh/castle_news_details.cfm?EmpID=689|archive-date=28 September 2007}}</ref> Ankrahdaa pili la shikuru chandi yuuni 1921 ''Wesleyan Methodist'' shikuru din be [[Ankara|''Accra'']] la. Ni maa ni ka bɛ daa pa o yuli m booni o 'Ankrah Patapaa' dini n daa niŋ ka o "mali yaa ni nangban’kpeeni ŋmɛbu polo ka lahi tooi zaani toondaan nima zaani bɛ yɛla pam puuni maa".<ref name="castle" /> Yuuni 1932, o daa kpe ''[[Accra Academy]],'' ni maa ni ka o daa wuhi ni o nyɛ la bol'ŋmɛri biiŋa.<ref name="castle" /> O daa deei ''Senior Cambridge School'' ''[[Certificate]]'' yuuni 1937.<ref name=":3">{{Cite web|title=Lt. General Joseph A. Ankrah|url=http://www.ghanaweb.com/GhanaHomePage/people/pop-up.php?ID=119|access-date=2025-07-04|website=www.ghanaweb.com}}</ref> ka daa chaŋ n ti tuɣi ''Ghana Civil Service''.<ref name="castle" />
== O sooja tali tuma ==
Ankrah daa pahi la [[Gold Coast|''Gold Coast'']] Regiment puuni yuuni 1939.<ref name=":1">{{Cite journal|last=Akolgo-Azupogo|first=Helen|last2=Bardy|first2=Roland|last3=Rubens|first3=Arthur|date=2021-08|title=Land governance in Northern Ghana: Creating communities of practice between tribal leaders and the government|url=https://doi.org/10.1016/j.landusepol.2021.105493|journal=Land Use Policy|volume=107|pages=105493|doi=10.1016/j.landusepol.2021.105493|issn=0264-8377}}</ref> Saha shɛli duniya zaa tɔbu di pahiri ayi la ni daa wuligi gili, Ankrah daa laɣim niriba ka bɛ chaŋ African nam yaɣili din be wulin luhili polo Frontier Force la ni.<ref name=":3" /> O niriba maa shɛba daa bela Africa wulin puhili polo yuuni 1940, Ka bɛ daa labisi o la Record Office din be [[Ankara]] la ka o zaashɛɛ nyɛ ''Warrant Officer Class'' ŋun pahiri ayi ka bɛ lahi leeigi o ''second-in-command''.<ref name="castle" />Silimiin goli ''[[October]]'' yuuni 1946 puuni, o daa chaŋ ''Marshfield Officer Cadets Training Unit'' din be [[United Kindom|''United Kingdom'']] la ka daa graduati silimiin goli ''[[February]]'' yuuni 1947 n leegi tuuli ''[[Afrika|Africa]]'' nira ŋun nye ''officer'' ''[[Gold Coast (British Colony)|Gold Coast]]'' linjimanim puuni.<ref name="castle" /> Bɛ daa lɛbigi o lieutenant yuuni 1947<ref name=":3" /><ref name=":0">{{Citation|title=Train, Christopher John, (12 March 1932–7 May 2007), Deputy Under Secretary of State, Home Office, and Director-General, Prison Service, 1983–91|date=2007-12-01|url=https://doi.org/10.1093/ww/9780199540884.013.u37969|work=Who Was Who|publisher=Oxford University Press|access-date=2025-06-30}}</ref> ka o daa lɛbi tuuli ''African camp commandant'' linjimanim maa bɛhigu shɛɛ maa.<ref name="castle" /> Di nyaaŋa, bɛ daa lahi lɛbigi o tuuli ''Ghanaian Chief Instructor Education Unit'' puuni.<ref name="castle" /> O daa deegi kpamli pam yuuni 1956 ka daa lɛbi tuuli ''[[Afrika|Africa]]'' Nira ŋun tooi zaani zaligu African company nima puuni, Charlie Company din daa nyɛ tuuli Battalion ni be [[Tamali|Tamale]] la, [[Ghana]]. Di nyaaŋa o daa ti lahi lɛbi Lieutenant Colonel ka daa zaŋ battalion zaa ni lɛbi o dini.<ref name="castle" />O kpamli zan chaŋ colonel daa pahiya yuuni 1960, saha shɛli ''[[Ghana]]'' ofisa nima ni daa bɛ saɣi ni bɛ zani Lala zaa shee maa.<ref name=":3" /> United Nations Operation di daa niŋ Congo la, ŋuna n daa nyɛ Brigade Commander din nyɛ force-based ni be Luluabourg la, Kasai din be present-day Democratic Republic din be Congo la. O ko' n daa nyɛ Ghana nira n tooi deei lala pini din nyɛ Military Cross ni be Leopoldville din wuhiri unsurpassed gallantry Congo tingbani yuuni 1961.<ref name="castle" />
O tiɛhi zilima puuni, o kpamli ni o tuma, lala officer daa gbubi la biɛhigu puuni yɛl' kpɛma din daa naan tooi tahi gballi ni yɛltɔɣa na gba Leopoldville mini Congo yaɣishɛŋa. Colonel Ankrah, ŋun daa bi lihi nya o maŋmaŋ nyɛvili gba, ŋun yee Armée Nationale Congolaise (ANC) sooja nɛma ŋun daa, mali mazini parisi , ka daa mɔri ni o luhi Mr. Lumumba buɣim la. O daa zaŋla Prime Minister n chaŋ n ti n sɔɣi loori shɛli puuni ANC nima ni daa ŋmɛ la. Di yi di daa pa Colonel Ankrah ni daa niŋ pɔhim yomyom zuɣu ka tooi zaŋ o nyɛvuli n pa talima zuɣu, ni ŋo Mr. Lumumba's di lahi ka o nyɛvuli puuni.<ref name="castle" />
O lala nyabu Congo ŋo nyaaŋa, bɛ daa ti o toon tali Brigadier n ti lahi ti o Major General<ref name=":3" /> ka o lɛbi tuuli Ghanaian commander Ghana army puuni yuuni 1961 ni ti lahi lɛbi Deputy Chief of Defence Staff.<ref name=":3" /> Bɛ daa yihi o Ghana sooja tuma puuni silimiin goli July yuuni 1965<ref name=":2">{{Citation|title=Joseph Arthur Ankrah|date=2025-05-07|url=https://en.wikipedia.org/w/index.php?title=Joseph_Arthur_Ankrah&oldid=1289184260|work=Wikipedia|language=en|access-date=2025-07-01}}</ref> bɛ ni daa zilisi ka o bɔri ni o niŋ kuli.<ref name="castle" />
== O siyaasa tali ni ==
Ankrah daa lɛbila National Investment Bank kpɛma o ni daa yi sooja tuma maa ni. haligba, o daa lɛbila tingbani ŋɔ kpɛma ka lahi nyɛ National Liberation Council daanbolo silimiin goli 24 February yuuni 1966 coup saha. <ref name=":2" />Silimiin goli January yuuni 1967, O daa nyɛla ŋun be Nigerian Civil War din daa niŋ Biafra la sunsuuni.<ref>{{Citation|last=Levey|first=Zach|title=Israel, Nigeria and the Biafra Civil War, 1967–1970|date=2017-07-06|url=https://doi.org/10.4324/9781315229294-8|work=Postcolonial Conflict and the Question of Genocide|pages=177–197|place=New York : Routledge, 2017. {{!}} Series: The Routledge global 1960s and 1970s|publisher=Routledge|isbn=978-1-315-22929-4|access-date=2025-06-30}}</ref><ref>{{Citation|title=Joseph Arthur Ankrah|date=2025-05-07|url=https://en.wikipedia.org/w/index.php?title=Joseph_Arthur_Ankrah&oldid=1289184260|work=Wikipedia|language=en|access-date=2025-07-01}}</ref><ref>{{Citation|title=Joseph Arthur Ankrah|date=2025-05-07|url=https://en.wikipedia.org/w/index.php?title=Joseph_Arthur_Ankrah&oldid=1289184260|work=Wikipedia|language=en|access-date=2025-07-01}}</ref>bɛ daa che ka o yi NLC daanbolo tali maa ni n ti pahi Head of State pɛrinla o mini ''[[Nigeria]]'' daa biiya sunsuuni ŋuna dibu ni daa beni la zuɣu.<ref name=":1" /><ref>{{Citation|title=Joseph Arthur Ankrah|date=2025-05-07|url=https://en.wikipedia.org/w/index.php?title=Joseph_Arthur_Ankrah&oldid=1289184260|work=Wikipedia|language=en|access-date=2025-07-01}}</ref>
== O diɛma ni yiɣijam polo ==
Ankrah ni daa lɛbi tuuli President n zaŋ ti Council of Patrons Accra Hearts of Oak S.C puuni. Ka gbubi ''football club'' maa saha gbali.
== O daŋ ==
Yuuni 1965 ka o daa niŋ amiliya , Mildred Christina Akosiwor Fugar (12 June 1938 – 9 ''[[June]]'' 2005), Ankara n daa bala.<ref>{{Citation|title=Joseph Arthur Ankrah|date=2025-05-07|url=https://en.wikipedia.org/w/index.php?title=Joseph_Arthur_Ankrah&oldid=1289184260|work=Wikipedia|language=en|access-date=2025-07-01}}</ref> O bidibiga gba daa chaŋla ''Accra Academy''. o daa mali bipuɣinga ka o yuli booni Jackie Ankrah ŋun daa nyɛ gbaŋmŋara, yilisabira ni yili yiina.<ref>{{Citation|title=Joseph Arthur Ankrah|date=2025-05-07|url=https://en.wikipedia.org/w/index.php?title=Joseph_Arthur_Ankrah&oldid=1289184260|work=Wikipedia|language=en|access-date=2025-07-01}}</ref><ref>{{Citation|title=Joseph Arthur Ankrah|date=2025-05-07|url=https://en.wikipedia.org/w/index.php?title=Joseph_Arthur_Ankrah&oldid=1289184260|work=Wikipedia|language=en|access-date=2025-07-01}}</ref>o daa mali paɣiba pam ka mali bihi pishi ayi ka.<ref>{{Citation|title=Joseph Arthur Ankrah|date=2025-05-07|url=https://en.wikipedia.org/w/index.php?title=Joseph_Arthur_Ankrah&oldid=1289184260|work=Wikipedia|language=en|access-date=2025-07-01}}</ref>
== Kundivihira ==
[[Pubu:Ghana zuɣulananima]]
[[Pubu:Ninsala ŋun lahi ka o nyɛvuli ni]]
[[Pubu:E-Class]]
[[Pubu:Doo]]
9w11saph9ohscigky1f9ps2e1bric8f
117017
117016
2025-07-04T21:24:09Z
Phasy GH
5787
Italicized a text
117017
wikitext
text/x-wiki
{{Bio}}
'''Lieutenant-General Joseph Arthur Ankrah''' (bɛ daa dɔɣi o la silimiin goli ''[[August]]'' biɛɣu pia ni anii dali yuuni 1915, O daa nyɛla [[Ghanaian Wikimedia Languages Meetup|''Ghanaian'']] ''army general'' ''[[Ghana]]'' tiŋgbani zuɣulana ŋun daa pahi ayi yuuni 1966 hali ni 1969 o daa nyɛla ''daambilo'' nti ''National Liberation Council''. Ŋun n daa nyɛ tuuli linjima nima zuɣu lana n ti ''[[Ghana]]''. O daa lahi nyɛla ŋun pahi anahi zuɣu bɛ ni zaŋ ''African Unity'' ʒinahigu la zuɣulana n ti silimin goli ''[[February]]'' bɛɣu pishi ni anahi 1966 yuuni hali ni Silimi goli ''[[November]]'' daba'anu 1966 yuuni.Pɔi ni dina, Ankrah daa nyɛla bɛ ni piigi so tuuli ''commander'' n ti ''[[Ghana]]'' Army Yuuni 1961.
== Piligu biɛhigu ==
Joseph Arthur Ankrah dɔɣim daa lula silimin gɔli ''[[August]]'' biɛɣu pia ni anii yuuni 1915 zuliya shɛli bɛ ni booni ''Ga'' ka bɛ be ''[[Accra]]'' tiŋgbanni la, o daŋ daa nyɛla Samuel Paul Cofie Ankrah, nyɛla baɣa n ti dolodolo yaɣili ŋɔ n ti pahi Beatrice Abashie Quaynor, ŋun nyɛ daa bia.<ref name=castle>{{cite web|url=http://www.ghanacastle.gov.gh/castle_news_details.cfm?EmpID=689|title=Former Leaders - Profiles:Lt-Gen Joeseph{{sic|hide=y}} Arthur Ankrah|access-date=2007-03-21|work=Official Website of The Osu Castle, seat of Ghana government|publisher=Ghana government|url-status=dead|archive-url=https://web.archive.org/web/20070928024938/http://www.ghanacastle.gov.gh/castle_news_details.cfm?EmpID=689|archive-date=28 September 2007}}</ref> Ankrahdaa pili la shikuru chandi yuuni 1921 ''Wesleyan Methodist'' shikuru din be [[Ankara|''Accra'']] la. Ni maa ni ka bɛ daa pa o yuli m booni o 'Ankrah Patapaa' dini n daa niŋ ka o "mali yaa ni nangban’kpeeni ŋmɛbu polo ka lahi tooi zaani toondaan nima zaani bɛ yɛla pam puuni maa".<ref name="castle" /> Yuuni 1932, o daa kpe ''[[Accra Academy]],'' ni maa ni ka o daa wuhi ni o nyɛ la bol'ŋmɛri biiŋa.<ref name="castle" /> O daa deei ''Senior Cambridge School'' ''[[Certificate]]'' yuuni 1937.<ref name=":3">{{Cite web|title=Lt. General Joseph A. Ankrah|url=http://www.ghanaweb.com/GhanaHomePage/people/pop-up.php?ID=119|access-date=2025-07-04|website=www.ghanaweb.com}}</ref> ka daa chaŋ n ti tuɣi ''Ghana Civil Service''.<ref name="castle" />
== O sooja tali tuma ==
Ankrah daa pahi la [[Gold Coast|''Gold Coast'']] Regiment puuni yuuni 1939.<ref name=":1">{{Cite journal|last=Akolgo-Azupogo|first=Helen|last2=Bardy|first2=Roland|last3=Rubens|first3=Arthur|date=2021-08|title=Land governance in Northern Ghana: Creating communities of practice between tribal leaders and the government|url=https://doi.org/10.1016/j.landusepol.2021.105493|journal=Land Use Policy|volume=107|pages=105493|doi=10.1016/j.landusepol.2021.105493|issn=0264-8377}}</ref> Saha shɛli duniya zaa tɔbu di pahiri ayi la ni daa wuligi gili, Ankrah daa laɣim niriba ka bɛ chaŋ African nam yaɣili din be wulin luhili polo Frontier Force la ni.<ref name=":3" /> O niriba maa shɛba daa bela Africa wulin puhili polo yuuni 1940, Ka bɛ daa labisi o la Record Office din be [[Ankara]] la ka o zaashɛɛ nyɛ ''Warrant Officer Class'' ŋun pahiri ayi ka bɛ lahi leeigi o ''second-in-command''.<ref name="castle" />Silimiin goli ''[[October]]'' yuuni 1946 puuni, o daa chaŋ ''Marshfield Officer Cadets Training Unit'' din be [[United Kindom|''United Kingdom'']] la ka daa graduati silimiin goli ''[[February]]'' yuuni 1947 n leegi tuuli ''[[Afrika|Africa]]'' nira ŋun nye ''officer'' ''[[Gold Coast (British Colony)|Gold Coast]]'' linjimanim puuni.<ref name="castle" /> Bɛ daa lɛbigi o lieutenant yuuni 1947<ref name=":3" /><ref name=":0">{{Citation|title=Train, Christopher John, (12 March 1932–7 May 2007), Deputy Under Secretary of State, Home Office, and Director-General, Prison Service, 1983–91|date=2007-12-01|url=https://doi.org/10.1093/ww/9780199540884.013.u37969|work=Who Was Who|publisher=Oxford University Press|access-date=2025-06-30}}</ref> ka o daa lɛbi tuuli ''African camp commandant'' linjimanim maa bɛhigu shɛɛ maa.<ref name="castle" /> Di nyaaŋa, bɛ daa lahi lɛbigi o tuuli ''Ghanaian Chief Instructor Education Unit'' puuni.<ref name="castle" /> O daa deegi kpamli pam yuuni 1956 ka daa lɛbi tuuli ''[[Afrika|Africa]]'' Nira ŋun tooi zaani zaligu African company nima puuni, Charlie Company din daa nyɛ tuuli Battalion ni be [[Tamali|Tamale]] la, [[Ghana]]. Di nyaaŋa o daa ti lahi lɛbi Lieutenant Colonel ka daa zaŋ battalion zaa ni lɛbi o dini.<ref name="castle" />O kpamli zan chaŋ colonel daa pahiya yuuni 1960, saha shɛli ''[[Ghana]]'' ofisa nima ni daa bɛ saɣi ni bɛ zani Lala zaa shee maa.<ref name=":3" /> United Nations Operation di daa niŋ Congo la, ŋuna n daa nyɛ Brigade Commander din nyɛ force-based ni be Luluabourg la, Kasai din be present-day Democratic Republic din be Congo la. O ko' n daa nyɛ Ghana nira n tooi deei lala pini din nyɛ Military Cross ni be Leopoldville din wuhiri unsurpassed gallantry Congo tingbani yuuni 1961.<ref name="castle" />
O tiɛhi zilima puuni, o kpamli ni o tuma, lala officer daa gbubi la biɛhigu puuni yɛl' kpɛma din daa naan tooi tahi gballi ni yɛltɔɣa na gba Leopoldville mini Congo yaɣishɛŋa. Colonel Ankrah, ŋun daa bi lihi nya o maŋmaŋ nyɛvili gba, ŋun yee Armée Nationale Congolaise (ANC) sooja nɛma ŋun daa, mali mazini parisi , ka daa mɔri ni o luhi Mr. Lumumba buɣim la. O daa zaŋla Prime Minister n chaŋ n ti n sɔɣi loori shɛli puuni ANC nima ni daa ŋmɛ la. Di yi di daa pa Colonel Ankrah ni daa niŋ pɔhim yomyom zuɣu ka tooi zaŋ o nyɛvuli n pa talima zuɣu, ni ŋo Mr. Lumumba's di lahi ka o nyɛvuli puuni.<ref name="castle" />
O lala nyabu Congo ŋo nyaaŋa, bɛ daa ti o toon tali Brigadier n ti lahi ti o Major General<ref name=":3" /> ka o lɛbi tuuli Ghanaian commander Ghana army puuni yuuni 1961 ni ti lahi lɛbi Deputy Chief of Defence Staff.<ref name=":3" /> Bɛ daa yihi o Ghana sooja tuma puuni silimiin goli July yuuni 1965<ref name=":2">{{Citation|title=Joseph Arthur Ankrah|date=2025-05-07|url=https://en.wikipedia.org/w/index.php?title=Joseph_Arthur_Ankrah&oldid=1289184260|work=Wikipedia|language=en|access-date=2025-07-01}}</ref> bɛ ni daa zilisi ka o bɔri ni o niŋ kuli.<ref name="castle" />
== O siyaasa tali ni ==
Ankrah daa lɛbila National Investment Bank kpɛma o ni daa yi sooja tuma maa ni. haligba, o daa lɛbila tingbani ŋɔ kpɛma ka lahi nyɛ National Liberation Council daanbolo silimiin goli 24 February yuuni 1966 coup saha. <ref name=":2" />Silimiin goli January yuuni 1967, O daa nyɛla ŋun be Nigerian Civil War din daa niŋ Biafra la sunsuuni.<ref>{{Citation|last=Levey|first=Zach|title=Israel, Nigeria and the Biafra Civil War, 1967–1970|date=2017-07-06|url=https://doi.org/10.4324/9781315229294-8|work=Postcolonial Conflict and the Question of Genocide|pages=177–197|place=New York : Routledge, 2017. {{!}} Series: The Routledge global 1960s and 1970s|publisher=Routledge|isbn=978-1-315-22929-4|access-date=2025-06-30}}</ref><ref>{{Citation|title=Joseph Arthur Ankrah|date=2025-05-07|url=https://en.wikipedia.org/w/index.php?title=Joseph_Arthur_Ankrah&oldid=1289184260|work=Wikipedia|language=en|access-date=2025-07-01}}</ref><ref>{{Citation|title=Joseph Arthur Ankrah|date=2025-05-07|url=https://en.wikipedia.org/w/index.php?title=Joseph_Arthur_Ankrah&oldid=1289184260|work=Wikipedia|language=en|access-date=2025-07-01}}</ref>bɛ daa che ka o yi NLC daanbolo tali maa ni n ti pahi ''Head of State'' pɛrinla o mini ''[[Nigeria]]'' daa biiya sunsuuni ŋuna dibu ni daa beni la zuɣu.<ref name=":1" /><ref>{{Citation|title=Joseph Arthur Ankrah|date=2025-05-07|url=https://en.wikipedia.org/w/index.php?title=Joseph_Arthur_Ankrah&oldid=1289184260|work=Wikipedia|language=en|access-date=2025-07-01}}</ref>
== O diɛma ni yiɣijam polo ==
Ankrah ni daa lɛbi tuuli President n zaŋ ti Council of Patrons Accra Hearts of Oak S.C puuni. Ka gbubi ''football club'' maa saha gbali.
== O daŋ ==
Yuuni 1965 ka o daa niŋ amiliya , Mildred Christina Akosiwor Fugar (12 June 1938 – 9 ''[[June]]'' 2005), Ankara n daa bala.<ref>{{Citation|title=Joseph Arthur Ankrah|date=2025-05-07|url=https://en.wikipedia.org/w/index.php?title=Joseph_Arthur_Ankrah&oldid=1289184260|work=Wikipedia|language=en|access-date=2025-07-01}}</ref> O bidibiga gba daa chaŋla ''Accra Academy''. o daa mali bipuɣinga ka o yuli booni Jackie Ankrah ŋun daa nyɛ gbaŋmŋara, yilisabira ni yili yiina.<ref>{{Citation|title=Joseph Arthur Ankrah|date=2025-05-07|url=https://en.wikipedia.org/w/index.php?title=Joseph_Arthur_Ankrah&oldid=1289184260|work=Wikipedia|language=en|access-date=2025-07-01}}</ref><ref>{{Citation|title=Joseph Arthur Ankrah|date=2025-05-07|url=https://en.wikipedia.org/w/index.php?title=Joseph_Arthur_Ankrah&oldid=1289184260|work=Wikipedia|language=en|access-date=2025-07-01}}</ref>o daa mali paɣiba pam ka mali bihi pishi ayi ka.<ref>{{Citation|title=Joseph Arthur Ankrah|date=2025-05-07|url=https://en.wikipedia.org/w/index.php?title=Joseph_Arthur_Ankrah&oldid=1289184260|work=Wikipedia|language=en|access-date=2025-07-01}}</ref>
== Kundivihira ==
[[Pubu:Ghana zuɣulananima]]
[[Pubu:Ninsala ŋun lahi ka o nyɛvuli ni]]
[[Pubu:E-Class]]
[[Pubu:Doo]]
qj0jnfrmliq4bgfa0td53kcnnu5butu
117018
117017
2025-07-04T21:26:54Z
Phasy GH
5787
I have italicized two texts
117018
wikitext
text/x-wiki
{{Bio}}
'''Lieutenant-General Joseph Arthur Ankrah''' (bɛ daa dɔɣi o la silimiin goli ''[[August]]'' biɛɣu pia ni anii dali yuuni 1915, O daa nyɛla [[Ghanaian Wikimedia Languages Meetup|''Ghanaian'']] ''army general'' ''[[Ghana]]'' tiŋgbani zuɣulana ŋun daa pahi ayi yuuni 1966 hali ni 1969 o daa nyɛla ''daambilo'' nti ''National Liberation Council''. Ŋun n daa nyɛ tuuli linjima nima zuɣu lana n ti ''[[Ghana]]''. O daa lahi nyɛla ŋun pahi anahi zuɣu bɛ ni zaŋ ''African Unity'' ʒinahigu la zuɣulana n ti silimin goli ''[[February]]'' bɛɣu pishi ni anahi 1966 yuuni hali ni Silimi goli ''[[November]]'' daba'anu 1966 yuuni.Pɔi ni dina, Ankrah daa nyɛla bɛ ni piigi so tuuli ''commander'' n ti ''[[Ghana]]'' Army Yuuni 1961.
== Piligu biɛhigu ==
Joseph Arthur Ankrah dɔɣim daa lula silimin gɔli ''[[August]]'' biɛɣu pia ni anii yuuni 1915 zuliya shɛli bɛ ni booni ''Ga'' ka bɛ be ''[[Accra]]'' tiŋgbanni la, o daŋ daa nyɛla Samuel Paul Cofie Ankrah, nyɛla baɣa n ti dolodolo yaɣili ŋɔ n ti pahi Beatrice Abashie Quaynor, ŋun nyɛ daa bia.<ref name=castle>{{cite web|url=http://www.ghanacastle.gov.gh/castle_news_details.cfm?EmpID=689|title=Former Leaders - Profiles:Lt-Gen Joeseph{{sic|hide=y}} Arthur Ankrah|access-date=2007-03-21|work=Official Website of The Osu Castle, seat of Ghana government|publisher=Ghana government|url-status=dead|archive-url=https://web.archive.org/web/20070928024938/http://www.ghanacastle.gov.gh/castle_news_details.cfm?EmpID=689|archive-date=28 September 2007}}</ref> Ankrahdaa pili la shikuru chandi yuuni 1921 ''Wesleyan Methodist'' shikuru din be [[Ankara|''Accra'']] la. Ni maa ni ka bɛ daa pa o yuli m booni o 'Ankrah Patapaa' dini n daa niŋ ka o "mali yaa ni nangban’kpeeni ŋmɛbu polo ka lahi tooi zaani toondaan nima zaani bɛ yɛla pam puuni maa".<ref name="castle" /> Yuuni 1932, o daa kpe ''[[Accra Academy]],'' ni maa ni ka o daa wuhi ni o nyɛ la bol'ŋmɛri biiŋa.<ref name="castle" /> O daa deei ''Senior Cambridge School'' ''[[Certificate]]'' yuuni 1937.<ref name=":3">{{Cite web|title=Lt. General Joseph A. Ankrah|url=http://www.ghanaweb.com/GhanaHomePage/people/pop-up.php?ID=119|access-date=2025-07-04|website=www.ghanaweb.com}}</ref> ka daa chaŋ n ti tuɣi ''Ghana Civil Service''.<ref name="castle" />
== O sooja tali tuma ==
Ankrah daa pahi la [[Gold Coast|''Gold Coast'']] Regiment puuni yuuni 1939.<ref name=":1">{{Cite journal|last=Akolgo-Azupogo|first=Helen|last2=Bardy|first2=Roland|last3=Rubens|first3=Arthur|date=2021-08|title=Land governance in Northern Ghana: Creating communities of practice between tribal leaders and the government|url=https://doi.org/10.1016/j.landusepol.2021.105493|journal=Land Use Policy|volume=107|pages=105493|doi=10.1016/j.landusepol.2021.105493|issn=0264-8377}}</ref> Saha shɛli duniya zaa tɔbu di pahiri ayi la ni daa wuligi gili, Ankrah daa laɣim niriba ka bɛ chaŋ African nam yaɣili din be wulin luhili polo Frontier Force la ni.<ref name=":3" /> O niriba maa shɛba daa bela Africa wulin puhili polo yuuni 1940, Ka bɛ daa labisi o la Record Office din be [[Ankara]] la ka o zaashɛɛ nyɛ ''Warrant Officer Class'' ŋun pahiri ayi ka bɛ lahi leeigi o ''second-in-command''.<ref name="castle" />Silimiin goli ''[[October]]'' yuuni 1946 puuni, o daa chaŋ ''Marshfield Officer Cadets Training Unit'' din be [[United Kindom|''United Kingdom'']] la ka daa graduati silimiin goli ''[[February]]'' yuuni 1947 n leegi tuuli ''[[Afrika|Africa]]'' nira ŋun nye ''officer'' ''[[Gold Coast (British Colony)|Gold Coast]]'' linjimanim puuni.<ref name="castle" /> Bɛ daa lɛbigi o lieutenant yuuni 1947<ref name=":3" /><ref name=":0">{{Citation|title=Train, Christopher John, (12 March 1932–7 May 2007), Deputy Under Secretary of State, Home Office, and Director-General, Prison Service, 1983–91|date=2007-12-01|url=https://doi.org/10.1093/ww/9780199540884.013.u37969|work=Who Was Who|publisher=Oxford University Press|access-date=2025-06-30}}</ref> ka o daa lɛbi tuuli ''African camp commandant'' linjimanim maa bɛhigu shɛɛ maa.<ref name="castle" /> Di nyaaŋa, bɛ daa lahi lɛbigi o tuuli ''Ghanaian Chief Instructor Education Unit'' puuni.<ref name="castle" /> O daa deegi kpamli pam yuuni 1956 ka daa lɛbi tuuli ''[[Afrika|Africa]]'' Nira ŋun tooi zaani zaligu African company nima puuni, Charlie Company din daa nyɛ tuuli Battalion ni be [[Tamali|''Tamale'']] la, ''[[Ghana]]''. Di nyaaŋa o daa ti lahi lɛbi Lieutenant Colonel ka daa zaŋ battalion zaa ni lɛbi o dini.<ref name="castle" />O kpamli zan chaŋ colonel daa pahiya yuuni 1960, saha shɛli ''[[Ghana]]'' ofisa nima ni daa bɛ saɣi ni bɛ zani Lala zaa shee maa.<ref name=":3" /> United Nations Operation di daa niŋ Congo la, ŋuna n daa nyɛ Brigade Commander din nyɛ force-based ni be Luluabourg la, Kasai din be present-day Democratic Republic din be Congo la. O ko' n daa nyɛ Ghana nira n tooi deei lala pini din nyɛ Military Cross ni be Leopoldville din wuhiri unsurpassed gallantry Congo tingbani yuuni 1961.<ref name="castle" />
O tiɛhi zilima puuni, o kpamli ni o tuma, lala officer daa gbubi la biɛhigu puuni yɛl' kpɛma din daa naan tooi tahi gballi ni yɛltɔɣa na gba Leopoldville mini Congo yaɣishɛŋa. Colonel Ankrah, ŋun daa bi lihi nya o maŋmaŋ nyɛvili gba, ŋun yee Armée Nationale Congolaise (ANC) sooja nɛma ŋun daa, mali mazini parisi , ka daa mɔri ni o luhi Mr. Lumumba buɣim la. O daa zaŋla Prime Minister n chaŋ n ti n sɔɣi loori shɛli puuni ANC nima ni daa ŋmɛ la. Di yi di daa pa Colonel Ankrah ni daa niŋ pɔhim yomyom zuɣu ka tooi zaŋ o nyɛvuli n pa talima zuɣu, ni ŋo Mr. Lumumba's di lahi ka o nyɛvuli puuni.<ref name="castle" />
O lala nyabu Congo ŋo nyaaŋa, bɛ daa ti o toon tali Brigadier n ti lahi ti o Major General<ref name=":3" /> ka o lɛbi tuuli Ghanaian commander Ghana army puuni yuuni 1961 ni ti lahi lɛbi Deputy Chief of Defence Staff.<ref name=":3" /> Bɛ daa yihi o Ghana sooja tuma puuni silimiin goli July yuuni 1965<ref name=":2">{{Citation|title=Joseph Arthur Ankrah|date=2025-05-07|url=https://en.wikipedia.org/w/index.php?title=Joseph_Arthur_Ankrah&oldid=1289184260|work=Wikipedia|language=en|access-date=2025-07-01}}</ref> bɛ ni daa zilisi ka o bɔri ni o niŋ kuli.<ref name="castle" />
== O siyaasa tali ni ==
Ankrah daa lɛbila National Investment Bank kpɛma o ni daa yi sooja tuma maa ni. haligba, o daa lɛbila tingbani ŋɔ kpɛma ka lahi nyɛ National Liberation Council daanbolo silimiin goli 24 February yuuni 1966 coup saha. <ref name=":2" />Silimiin goli January yuuni 1967, O daa nyɛla ŋun be Nigerian Civil War din daa niŋ Biafra la sunsuuni.<ref>{{Citation|last=Levey|first=Zach|title=Israel, Nigeria and the Biafra Civil War, 1967–1970|date=2017-07-06|url=https://doi.org/10.4324/9781315229294-8|work=Postcolonial Conflict and the Question of Genocide|pages=177–197|place=New York : Routledge, 2017. {{!}} Series: The Routledge global 1960s and 1970s|publisher=Routledge|isbn=978-1-315-22929-4|access-date=2025-06-30}}</ref><ref>{{Citation|title=Joseph Arthur Ankrah|date=2025-05-07|url=https://en.wikipedia.org/w/index.php?title=Joseph_Arthur_Ankrah&oldid=1289184260|work=Wikipedia|language=en|access-date=2025-07-01}}</ref><ref>{{Citation|title=Joseph Arthur Ankrah|date=2025-05-07|url=https://en.wikipedia.org/w/index.php?title=Joseph_Arthur_Ankrah&oldid=1289184260|work=Wikipedia|language=en|access-date=2025-07-01}}</ref>bɛ daa che ka o yi NLC daanbolo tali maa ni n ti pahi ''Head of State'' pɛrinla o mini ''[[Nigeria]]'' daa biiya sunsuuni ŋuna dibu ni daa beni la zuɣu.<ref name=":1" /><ref>{{Citation|title=Joseph Arthur Ankrah|date=2025-05-07|url=https://en.wikipedia.org/w/index.php?title=Joseph_Arthur_Ankrah&oldid=1289184260|work=Wikipedia|language=en|access-date=2025-07-01}}</ref>
== O diɛma ni yiɣijam polo ==
Ankrah ni daa lɛbi tuuli President n zaŋ ti Council of Patrons Accra Hearts of Oak S.C puuni. Ka gbubi ''football club'' maa saha gbali.
== O daŋ ==
Yuuni 1965 ka o daa niŋ amiliya , Mildred Christina Akosiwor Fugar (12 June 1938 – 9 ''[[June]]'' 2005), Ankara n daa bala.<ref>{{Citation|title=Joseph Arthur Ankrah|date=2025-05-07|url=https://en.wikipedia.org/w/index.php?title=Joseph_Arthur_Ankrah&oldid=1289184260|work=Wikipedia|language=en|access-date=2025-07-01}}</ref> O bidibiga gba daa chaŋla ''Accra Academy''. o daa mali bipuɣinga ka o yuli booni Jackie Ankrah ŋun daa nyɛ gbaŋmŋara, yilisabira ni yili yiina.<ref>{{Citation|title=Joseph Arthur Ankrah|date=2025-05-07|url=https://en.wikipedia.org/w/index.php?title=Joseph_Arthur_Ankrah&oldid=1289184260|work=Wikipedia|language=en|access-date=2025-07-01}}</ref><ref>{{Citation|title=Joseph Arthur Ankrah|date=2025-05-07|url=https://en.wikipedia.org/w/index.php?title=Joseph_Arthur_Ankrah&oldid=1289184260|work=Wikipedia|language=en|access-date=2025-07-01}}</ref>o daa mali paɣiba pam ka mali bihi pishi ayi ka.<ref>{{Citation|title=Joseph Arthur Ankrah|date=2025-05-07|url=https://en.wikipedia.org/w/index.php?title=Joseph_Arthur_Ankrah&oldid=1289184260|work=Wikipedia|language=en|access-date=2025-07-01}}</ref>
== Kundivihira ==
[[Pubu:Ghana zuɣulananima]]
[[Pubu:Ninsala ŋun lahi ka o nyɛvuli ni]]
[[Pubu:E-Class]]
[[Pubu:Doo]]
9w0sg8tz11fxq7d1r6hw24fys58hd4j
117019
117018
2025-07-04T21:29:04Z
Phasy GH
5787
Linked a text
117019
wikitext
text/x-wiki
{{Bio}}
'''Lieutenant-General Joseph Arthur Ankrah''' (bɛ daa dɔɣi o la silimiin goli ''[[August]]'' biɛɣu pia ni anii dali yuuni 1915, O daa nyɛla [[Ghanaian Wikimedia Languages Meetup|''Ghanaian'']] ''army general'' ''[[Ghana]]'' tiŋgbani zuɣulana ŋun daa pahi ayi yuuni 1966 hali ni 1969 o daa nyɛla ''daambilo'' nti ''National Liberation Council''. Ŋun n daa nyɛ tuuli linjima nima zuɣu lana n ti ''[[Ghana]]''. O daa lahi nyɛla ŋun pahi anahi zuɣu bɛ ni zaŋ ''African Unity'' ʒinahigu la zuɣulana n ti silimin goli ''[[February]]'' bɛɣu pishi ni anahi 1966 yuuni hali ni Silimi goli ''[[November]]'' daba'anu 1966 yuuni.Pɔi ni dina, Ankrah daa nyɛla bɛ ni piigi so tuuli ''commander'' n ti ''[[Ghana]]'' Army Yuuni 1961.
== Piligu biɛhigu ==
Joseph Arthur Ankrah dɔɣim daa lula silimin gɔli ''[[August]]'' biɛɣu pia ni anii yuuni 1915 zuliya shɛli bɛ ni booni ''Ga'' ka bɛ be ''[[Accra]]'' tiŋgbanni la, o daŋ daa nyɛla Samuel Paul Cofie Ankrah, nyɛla baɣa n ti dolodolo yaɣili ŋɔ n ti pahi Beatrice Abashie Quaynor, ŋun nyɛ daa bia.<ref name=castle>{{cite web|url=http://www.ghanacastle.gov.gh/castle_news_details.cfm?EmpID=689|title=Former Leaders - Profiles:Lt-Gen Joeseph{{sic|hide=y}} Arthur Ankrah|access-date=2007-03-21|work=Official Website of The Osu Castle, seat of Ghana government|publisher=Ghana government|url-status=dead|archive-url=https://web.archive.org/web/20070928024938/http://www.ghanacastle.gov.gh/castle_news_details.cfm?EmpID=689|archive-date=28 September 2007}}</ref> Ankrahdaa pili la shikuru chandi yuuni 1921 ''Wesleyan Methodist'' shikuru din be [[Ankara|''Accra'']] la. Ni maa ni ka bɛ daa pa o yuli m booni o 'Ankrah Patapaa' dini n daa niŋ ka o "mali yaa ni nangban’kpeeni ŋmɛbu polo ka lahi tooi zaani toondaan nima zaani bɛ yɛla pam puuni maa".<ref name="castle" /> Yuuni 1932, o daa kpe ''[[Accra Academy]],'' ni maa ni ka o daa wuhi ni o nyɛ la bol'ŋmɛri biiŋa.<ref name="castle" /> O daa deei ''Senior Cambridge School'' ''[[Certificate]]'' yuuni 1937.<ref name=":3">{{Cite web|title=Lt. General Joseph A. Ankrah|url=http://www.ghanaweb.com/GhanaHomePage/people/pop-up.php?ID=119|access-date=2025-07-04|website=www.ghanaweb.com}}</ref> ka daa chaŋ n ti tuɣi ''Ghana Civil Service''.<ref name="castle" />
== O sooja tali tuma ==
Ankrah daa pahi la [[Gold Coast|''Gold Coast'']] Regiment puuni yuuni 1939.<ref name=":1">{{Cite journal|last=Akolgo-Azupogo|first=Helen|last2=Bardy|first2=Roland|last3=Rubens|first3=Arthur|date=2021-08|title=Land governance in Northern Ghana: Creating communities of practice between tribal leaders and the government|url=https://doi.org/10.1016/j.landusepol.2021.105493|journal=Land Use Policy|volume=107|pages=105493|doi=10.1016/j.landusepol.2021.105493|issn=0264-8377}}</ref> Saha shɛli duniya zaa tɔbu di pahiri ayi la ni daa wuligi gili, Ankrah daa laɣim niriba ka bɛ chaŋ African nam yaɣili din be wulin luhili polo Frontier Force la ni.<ref name=":3" /> O niriba maa shɛba daa bela Africa wulin puhili polo yuuni 1940, Ka bɛ daa labisi o la Record Office din be [[Ankara]] la ka o zaashɛɛ nyɛ ''Warrant Officer Class'' ŋun pahiri ayi ka bɛ lahi leeigi o ''second-in-command''.<ref name="castle" />Silimiin goli ''[[October]]'' yuuni 1946 puuni, o daa chaŋ ''Marshfield Officer Cadets Training Unit'' din be [[United Kindom|''United Kingdom'']] la ka daa graduati silimiin goli ''[[February]]'' yuuni 1947 n leegi tuuli ''[[Afrika|Africa]]'' nira ŋun nye ''officer'' ''[[Gold Coast (British Colony)|Gold Coast]]'' linjimanim puuni.<ref name="castle" /> Bɛ daa lɛbigi o lieutenant yuuni 1947<ref name=":3" /><ref name=":0">{{Citation|title=Train, Christopher John, (12 March 1932–7 May 2007), Deputy Under Secretary of State, Home Office, and Director-General, Prison Service, 1983–91|date=2007-12-01|url=https://doi.org/10.1093/ww/9780199540884.013.u37969|work=Who Was Who|publisher=Oxford University Press|access-date=2025-06-30}}</ref> ka o daa lɛbi tuuli ''African camp commandant'' linjimanim maa bɛhigu shɛɛ maa.<ref name="castle" /> Di nyaaŋa, bɛ daa lahi lɛbigi o tuuli ''Ghanaian Chief Instructor Education Unit'' puuni.<ref name="castle" /> O daa deegi kpamli pam yuuni 1956 ka daa lɛbi tuuli ''[[Afrika|Africa]]'' Nira ŋun tooi zaani zaligu African company nima puuni, Charlie Company din daa nyɛ tuuli Battalion ni be [[Tamali|''Tamale'']] la, ''[[Ghana]]''. Di nyaaŋa o daa ti lahi lɛbi Lieutenant Colonel ka daa zaŋ battalion zaa ni lɛbi o dini.<ref name="castle" />O kpamli zan chaŋ colonel daa pahiya yuuni 1960, saha shɛli ''[[Ghana]]'' ofisa nima ni daa bɛ saɣi ni bɛ zani Lala zaa shee maa.<ref name=":3" /> United Nations Operation di daa niŋ Congo la, ŋuna n daa nyɛ Brigade Commander din nyɛ force-based ni be Luluabourg la, Kasai din be present-day Democratic Republic din be Congo la. O ko' n daa nyɛ Ghana nira n tooi deei lala pini din nyɛ Military Cross ni be Leopoldville din wuhiri unsurpassed gallantry Congo tingbani yuuni 1961.<ref name="castle" />
O tiɛhi zilima puuni, o kpamli ni o tuma, lala officer daa gbubi la biɛhigu puuni yɛl' kpɛma din daa naan tooi tahi gballi ni yɛltɔɣa na gba Leopoldville mini Congo yaɣishɛŋa. Colonel Ankrah, ŋun daa bi lihi nya o maŋmaŋ nyɛvili gba, ŋun yee Armée Nationale Congolaise (ANC) sooja nɛma ŋun daa, mali mazini parisi , ka daa mɔri ni o luhi Mr. Lumumba buɣim la. O daa zaŋla Prime Minister n chaŋ n ti n sɔɣi loori shɛli puuni ANC nima ni daa ŋmɛ la. Di yi di daa pa Colonel Ankrah ni daa niŋ pɔhim yomyom zuɣu ka tooi zaŋ o nyɛvuli n pa talima zuɣu, ni ŋo Mr. Lumumba's di lahi ka o nyɛvuli puuni.<ref name="castle" />
O lala nyabu Congo ŋo nyaaŋa, bɛ daa ti o toon tali Brigadier n ti lahi ti o Major General<ref name=":3" /> ka o lɛbi tuuli Ghanaian commander Ghana army puuni yuuni 1961 ni ti lahi lɛbi Deputy Chief of Defence Staff.<ref name=":3" /> Bɛ daa yihi o Ghana sooja tuma puuni silimiin goli July yuuni 1965<ref name=":2">{{Citation|title=Joseph Arthur Ankrah|date=2025-05-07|url=https://en.wikipedia.org/w/index.php?title=Joseph_Arthur_Ankrah&oldid=1289184260|work=Wikipedia|language=en|access-date=2025-07-01}}</ref> bɛ ni daa zilisi ka o bɔri ni o niŋ kuli.<ref name="castle" />
== O siyaasa tali ni ==
Ankrah daa lɛbila National Investment Bank kpɛma o ni daa yi sooja tuma maa ni. haligba, o daa lɛbila tingbani ŋɔ kpɛma ka lahi nyɛ National Liberation Council daanbolo silimiin goli 24 February yuuni 1966 coup saha. <ref name=":2" />Silimiin goli ''[[January]]'' yuuni 1967, O daa nyɛla ŋun be Nigerian Civil War din daa niŋ Biafra la sunsuuni.<ref>{{Citation|last=Levey|first=Zach|title=Israel, Nigeria and the Biafra Civil War, 1967–1970|date=2017-07-06|url=https://doi.org/10.4324/9781315229294-8|work=Postcolonial Conflict and the Question of Genocide|pages=177–197|place=New York : Routledge, 2017. {{!}} Series: The Routledge global 1960s and 1970s|publisher=Routledge|isbn=978-1-315-22929-4|access-date=2025-06-30}}</ref><ref>{{Citation|title=Joseph Arthur Ankrah|date=2025-05-07|url=https://en.wikipedia.org/w/index.php?title=Joseph_Arthur_Ankrah&oldid=1289184260|work=Wikipedia|language=en|access-date=2025-07-01}}</ref><ref>{{Citation|title=Joseph Arthur Ankrah|date=2025-05-07|url=https://en.wikipedia.org/w/index.php?title=Joseph_Arthur_Ankrah&oldid=1289184260|work=Wikipedia|language=en|access-date=2025-07-01}}</ref>bɛ daa che ka o yi NLC daanbolo tali maa ni n ti pahi ''Head of State'' pɛrinla o mini ''[[Nigeria]]'' daa biiya sunsuuni ŋuna dibu ni daa beni la zuɣu.<ref name=":1" /><ref>{{Citation|title=Joseph Arthur Ankrah|date=2025-05-07|url=https://en.wikipedia.org/w/index.php?title=Joseph_Arthur_Ankrah&oldid=1289184260|work=Wikipedia|language=en|access-date=2025-07-01}}</ref>
== O diɛma ni yiɣijam polo ==
Ankrah ni daa lɛbi tuuli President n zaŋ ti Council of Patrons Accra Hearts of Oak S.C puuni. Ka gbubi ''football club'' maa saha gbali.
== O daŋ ==
Yuuni 1965 ka o daa niŋ amiliya , Mildred Christina Akosiwor Fugar (12 June 1938 – 9 ''[[June]]'' 2005), Ankara n daa bala.<ref>{{Citation|title=Joseph Arthur Ankrah|date=2025-05-07|url=https://en.wikipedia.org/w/index.php?title=Joseph_Arthur_Ankrah&oldid=1289184260|work=Wikipedia|language=en|access-date=2025-07-01}}</ref> O bidibiga gba daa chaŋla ''Accra Academy''. o daa mali bipuɣinga ka o yuli booni Jackie Ankrah ŋun daa nyɛ gbaŋmŋara, yilisabira ni yili yiina.<ref>{{Citation|title=Joseph Arthur Ankrah|date=2025-05-07|url=https://en.wikipedia.org/w/index.php?title=Joseph_Arthur_Ankrah&oldid=1289184260|work=Wikipedia|language=en|access-date=2025-07-01}}</ref><ref>{{Citation|title=Joseph Arthur Ankrah|date=2025-05-07|url=https://en.wikipedia.org/w/index.php?title=Joseph_Arthur_Ankrah&oldid=1289184260|work=Wikipedia|language=en|access-date=2025-07-01}}</ref>o daa mali paɣiba pam ka mali bihi pishi ayi ka.<ref>{{Citation|title=Joseph Arthur Ankrah|date=2025-05-07|url=https://en.wikipedia.org/w/index.php?title=Joseph_Arthur_Ankrah&oldid=1289184260|work=Wikipedia|language=en|access-date=2025-07-01}}</ref>
== Kundivihira ==
[[Pubu:Ghana zuɣulananima]]
[[Pubu:Ninsala ŋun lahi ka o nyɛvuli ni]]
[[Pubu:E-Class]]
[[Pubu:Doo]]
t10wd9nomre20ztlfzi5drl7r69ehhj
117020
117019
2025-07-04T21:45:05Z
Phasy GH
5787
Linked a text
117020
wikitext
text/x-wiki
{{Bio}}
'''Lieutenant-General Joseph Arthur Ankrah''' (bɛ daa dɔɣi o la silimiin goli ''[[August]]'' biɛɣu pia ni anii dali yuuni 1915, O daa nyɛla [[Ghanaian Wikimedia Languages Meetup|''Ghanaian'']] ''army general'' ''[[Ghana]]'' tiŋgbani zuɣulana ŋun daa pahi ayi yuuni 1966 hali ni 1969 o daa nyɛla ''daambilo'' nti ''National Liberation Council''. Ŋun n daa nyɛ tuuli linjima nima zuɣu lana n ti ''[[Ghana]]''. O daa lahi nyɛla ŋun pahi anahi zuɣu bɛ ni zaŋ ''African Unity'' ʒinahigu la zuɣulana n ti silimin goli ''[[February]]'' bɛɣu pishi ni anahi 1966 yuuni hali ni Silimi goli ''[[November]]'' daba'anu 1966 yuuni.Pɔi ni dina, Ankrah daa nyɛla bɛ ni piigi so tuuli ''commander'' n ti ''[[Ghana]]'' Army Yuuni 1961.
== Piligu biɛhigu ==
Joseph Arthur Ankrah dɔɣim daa lula silimin gɔli ''[[August]]'' biɛɣu pia ni anii yuuni 1915 zuliya shɛli bɛ ni booni ''Ga'' ka bɛ be ''[[Accra]]'' tiŋgbanni la, o daŋ daa nyɛla Samuel Paul Cofie Ankrah, nyɛla baɣa n ti dolodolo yaɣili ŋɔ n ti pahi Beatrice Abashie Quaynor, ŋun nyɛ daa bia.<ref name=castle>{{cite web|url=http://www.ghanacastle.gov.gh/castle_news_details.cfm?EmpID=689|title=Former Leaders - Profiles:Lt-Gen Joeseph{{sic|hide=y}} Arthur Ankrah|access-date=2007-03-21|work=Official Website of The Osu Castle, seat of Ghana government|publisher=Ghana government|url-status=dead|archive-url=https://web.archive.org/web/20070928024938/http://www.ghanacastle.gov.gh/castle_news_details.cfm?EmpID=689|archive-date=28 September 2007}}</ref> Ankrahdaa pili la shikuru chandi yuuni 1921 ''Wesleyan Methodist'' shikuru din be [[Ankara|''Accra'']] la. Ni maa ni ka bɛ daa pa o yuli m booni o 'Ankrah Patapaa' dini n daa niŋ ka o "mali yaa ni nangban’kpeeni ŋmɛbu polo ka lahi tooi zaani toondaan nima zaani bɛ yɛla pam puuni maa".<ref name="castle" /> Yuuni 1932, o daa kpe ''[[Accra Academy]],'' ni maa ni ka o daa wuhi ni o nyɛ la bol'ŋmɛri biiŋa.<ref name="castle" /> O daa deei ''Senior Cambridge School'' ''[[Certificate]]'' yuuni 1937.<ref name=":3">{{Cite web|title=Lt. General Joseph A. Ankrah|url=http://www.ghanaweb.com/GhanaHomePage/people/pop-up.php?ID=119|access-date=2025-07-04|website=www.ghanaweb.com}}</ref> ka daa chaŋ n ti tuɣi ''Ghana Civil Service''.<ref name="castle" />
== O sooja tali tuma ==
Ankrah daa pahi la [[Gold Coast|''Gold Coast'']] Regiment puuni yuuni 1939.<ref name=":1">{{Cite journal|last=Akolgo-Azupogo|first=Helen|last2=Bardy|first2=Roland|last3=Rubens|first3=Arthur|date=2021-08|title=Land governance in Northern Ghana: Creating communities of practice between tribal leaders and the government|url=https://doi.org/10.1016/j.landusepol.2021.105493|journal=Land Use Policy|volume=107|pages=105493|doi=10.1016/j.landusepol.2021.105493|issn=0264-8377}}</ref> Saha shɛli duniya zaa tɔbu di pahiri ayi la ni daa wuligi gili, Ankrah daa laɣim niriba ka bɛ chaŋ African nam yaɣili din be wulin luhili polo Frontier Force la ni.<ref name=":3" /> O niriba maa shɛba daa bela Africa wulin puhili polo yuuni 1940, Ka bɛ daa labisi o la Record Office din be [[Ankara]] la ka o zaashɛɛ nyɛ ''Warrant Officer Class'' ŋun pahiri ayi ka bɛ lahi leeigi o ''second-in-command''.<ref name="castle" />Silimiin goli ''[[October]]'' yuuni 1946 puuni, o daa chaŋ ''Marshfield Officer Cadets Training Unit'' din be [[United Kindom|''United Kingdom'']] la ka daa graduati silimiin goli ''[[February]]'' yuuni 1947 n leegi tuuli ''[[Afrika|Africa]]'' nira ŋun nye ''officer'' ''[[Gold Coast (British Colony)|Gold Coast]]'' linjimanim puuni.<ref name="castle" /> Bɛ daa lɛbigi o lieutenant yuuni 1947<ref name=":3" /><ref name=":0">{{Citation|title=Train, Christopher John, (12 March 1932–7 May 2007), Deputy Under Secretary of State, Home Office, and Director-General, Prison Service, 1983–91|date=2007-12-01|url=https://doi.org/10.1093/ww/9780199540884.013.u37969|work=Who Was Who|publisher=Oxford University Press|access-date=2025-06-30}}</ref> ka o daa lɛbi tuuli ''African camp commandant'' linjimanim maa bɛhigu shɛɛ maa.<ref name="castle" /> Di nyaaŋa, bɛ daa lahi lɛbigi o tuuli ''Ghanaian Chief Instructor Education Unit'' puuni.<ref name="castle" /> O daa deegi kpamli pam yuuni 1956 ka daa lɛbi tuuli ''[[Afrika|Africa]]'' Nira ŋun tooi zaani zaligu African company nima puuni, Charlie Company din daa nyɛ tuuli Battalion ni be [[Tamali|''Tamale'']] la, ''[[Ghana]]''. Di nyaaŋa o daa ti lahi lɛbi Lieutenant Colonel ka daa zaŋ battalion zaa ni lɛbi o dini.<ref name="castle" />O kpamli zan chaŋ colonel daa pahiya yuuni 1960, saha shɛli ''[[Ghana]]'' ofisa nima ni daa bɛ saɣi ni bɛ zani Lala zaa shee maa.<ref name=":3" /> United Nations Operation di daa niŋ Congo la, ŋuna n daa nyɛ Brigade Commander din nyɛ force-based ni be Luluabourg la, Kasai din be present-day Democratic Republic din be Congo la. O ko' n daa nyɛ Ghana nira n tooi deei lala pini din nyɛ Military Cross ni be Leopoldville din wuhiri unsurpassed gallantry Congo tingbani yuuni 1961.<ref name="castle" />
O tiɛhi zilima puuni, o kpamli ni o tuma, lala officer daa gbubi la biɛhigu puuni yɛl' kpɛma din daa naan tooi tahi gballi ni yɛltɔɣa na gba Leopoldville mini Congo yaɣishɛŋa. Colonel Ankrah, ŋun daa bi lihi nya o maŋmaŋ nyɛvili gba, ŋun yee Armée Nationale Congolaise (ANC) sooja nɛma ŋun daa, mali mazini parisi , ka daa mɔri ni o luhi Mr. Lumumba buɣim la. O daa zaŋla Prime Minister n chaŋ n ti n sɔɣi loori shɛli puuni ANC nima ni daa ŋmɛ la. Di yi di daa pa Colonel Ankrah ni daa niŋ pɔhim yomyom zuɣu ka tooi zaŋ o nyɛvuli n pa talima zuɣu, ni ŋo Mr. Lumumba's di lahi ka o nyɛvuli puuni.<ref name="castle" />
O lala nyabu Congo ŋo nyaaŋa, bɛ daa ti o toon tali Brigadier n ti lahi ti o Major General<ref name=":3" /> ka o lɛbi tuuli Ghanaian commander Ghana army puuni yuuni 1961 ni ti lahi lɛbi Deputy Chief of Defence Staff.<ref name=":3" /> Bɛ daa yihi o Ghana sooja tuma puuni silimiin goli July yuuni 1965<ref name=":2">{{Citation|title=Joseph Arthur Ankrah|date=2025-05-07|url=https://en.wikipedia.org/w/index.php?title=Joseph_Arthur_Ankrah&oldid=1289184260|work=Wikipedia|language=en|access-date=2025-07-01}}</ref> bɛ ni daa zilisi ka o bɔri ni o niŋ kuli.<ref name="castle" />
== O siyaasa tali ni ==
Ankrah daa lɛbila National Investment Bank kpɛma o ni daa yi sooja tuma maa ni. haligba, o daa lɛbila tingbani ŋɔ kpɛma ka lahi nyɛ National Liberation Council daanbolo silimiin goli 24 February yuuni 1966 coup saha. <ref name=":2" />Silimiin goli ''[[January]]'' yuuni 1967, O daa nyɛla ŋun be Nigerian Civil War din daa niŋ Biafra la sunsuuni.<ref>{{Citation|last=Levey|first=Zach|title=Israel, Nigeria and the Biafra Civil War, 1967–1970|date=2017-07-06|url=https://doi.org/10.4324/9781315229294-8|work=Postcolonial Conflict and the Question of Genocide|pages=177–197|place=New York : Routledge, 2017. {{!}} Series: The Routledge global 1960s and 1970s|publisher=Routledge|isbn=978-1-315-22929-4|access-date=2025-06-30}}</ref><ref>{{Citation|title=Joseph Arthur Ankrah|date=2025-05-07|url=https://en.wikipedia.org/w/index.php?title=Joseph_Arthur_Ankrah&oldid=1289184260|work=Wikipedia|language=en|access-date=2025-07-01}}</ref><ref>{{Citation|title=Joseph Arthur Ankrah|date=2025-05-07|url=https://en.wikipedia.org/w/index.php?title=Joseph_Arthur_Ankrah&oldid=1289184260|work=Wikipedia|language=en|access-date=2025-07-01}}</ref>bɛ daa che ka o yi NLC daanbolo tali maa ni n ti pahi ''Head of State'' pɛrinla o mini ''[[Nigeria]]'' daa biiya sunsuuni ŋuna dibu ni daa beni la zuɣu.<ref name=":1" /><ref>{{Citation|title=Joseph Arthur Ankrah|date=2025-05-07|url=https://en.wikipedia.org/w/index.php?title=Joseph_Arthur_Ankrah&oldid=1289184260|work=Wikipedia|language=en|access-date=2025-07-01}}</ref>
== O diɛma ni yiɣijam polo ==
Ankrah ni daa lɛbi tuuli President n zaŋ ti Council of Patrons Accra Hearts of Oak S.C puuni. Ka gbubi ''football club'' maa saha gbali.
== O daŋ ==
Yuuni 1965 ka o daa niŋ amiliya , Mildred Christina Akosiwor Fugar (12 ''[[June]]'' 1938 – 9 ''[[June]]'' 2005), Ankara n daa bala.<ref>{{Citation|title=Joseph Arthur Ankrah|date=2025-05-07|url=https://en.wikipedia.org/w/index.php?title=Joseph_Arthur_Ankrah&oldid=1289184260|work=Wikipedia|language=en|access-date=2025-07-01}}</ref> O bidibiga gba daa chaŋla ''Accra Academy''. o daa mali bipuɣinga ka o yuli booni Jackie Ankrah ŋun daa nyɛ gbaŋmŋara, yilisabira ni yili yiina.<ref>{{Citation|title=Joseph Arthur Ankrah|date=2025-05-07|url=https://en.wikipedia.org/w/index.php?title=Joseph_Arthur_Ankrah&oldid=1289184260|work=Wikipedia|language=en|access-date=2025-07-01}}</ref><ref>{{Citation|title=Joseph Arthur Ankrah|date=2025-05-07|url=https://en.wikipedia.org/w/index.php?title=Joseph_Arthur_Ankrah&oldid=1289184260|work=Wikipedia|language=en|access-date=2025-07-01}}</ref>o daa mali paɣiba pam ka mali bihi pishi ayi ka.<ref>{{Citation|title=Joseph Arthur Ankrah|date=2025-05-07|url=https://en.wikipedia.org/w/index.php?title=Joseph_Arthur_Ankrah&oldid=1289184260|work=Wikipedia|language=en|access-date=2025-07-01}}</ref>
== Kundivihira ==
[[Pubu:Ghana zuɣulananima]]
[[Pubu:Ninsala ŋun lahi ka o nyɛvuli ni]]
[[Pubu:E-Class]]
[[Pubu:Doo]]
2rtybts0xl7hgabvdchdwqsl7v4ux33
117021
117020
2025-07-04T21:49:04Z
Phasy GH
5787
Linked a text
117021
wikitext
text/x-wiki
{{Bio}}
'''Lieutenant-General Joseph Arthur Ankrah''' (bɛ daa dɔɣi o la silimiin goli ''[[August]]'' biɛɣu pia ni anii dali yuuni 1915, O daa nyɛla [[Ghanaian Wikimedia Languages Meetup|''Ghanaian'']] ''army general'' ''[[Ghana]]'' tiŋgbani zuɣulana ŋun daa pahi ayi yuuni 1966 hali ni 1969 o daa nyɛla ''daambilo'' nti ''National Liberation Council''. Ŋun n daa nyɛ tuuli linjima nima zuɣu lana n ti ''[[Ghana]]''. O daa lahi nyɛla ŋun pahi anahi zuɣu bɛ ni zaŋ ''African Unity'' ʒinahigu la zuɣulana n ti silimin goli ''[[February]]'' bɛɣu pishi ni anahi 1966 yuuni hali ni Silimi goli ''[[November]]'' daba'anu 1966 yuuni.Pɔi ni dina, Ankrah daa nyɛla bɛ ni piigi so tuuli ''commander'' n ti ''[[Ghana]]'' Army Yuuni 1961.
== Piligu biɛhigu ==
Joseph Arthur Ankrah dɔɣim daa lula silimin gɔli ''[[August]]'' biɛɣu pia ni anii yuuni 1915 zuliya shɛli bɛ ni booni ''Ga'' ka bɛ be ''[[Accra]]'' tiŋgbanni la, o daŋ daa nyɛla Samuel Paul Cofie Ankrah, nyɛla baɣa n ti dolodolo yaɣili ŋɔ n ti pahi Beatrice Abashie Quaynor, ŋun nyɛ daa bia.<ref name=castle>{{cite web|url=http://www.ghanacastle.gov.gh/castle_news_details.cfm?EmpID=689|title=Former Leaders - Profiles:Lt-Gen Joeseph{{sic|hide=y}} Arthur Ankrah|access-date=2007-03-21|work=Official Website of The Osu Castle, seat of Ghana government|publisher=Ghana government|url-status=dead|archive-url=https://web.archive.org/web/20070928024938/http://www.ghanacastle.gov.gh/castle_news_details.cfm?EmpID=689|archive-date=28 September 2007}}</ref> Ankrahdaa pili la shikuru chandi yuuni 1921 ''Wesleyan Methodist'' shikuru din be [[Ankara|''Accra'']] la. Ni maa ni ka bɛ daa pa o yuli m booni o 'Ankrah Patapaa' dini n daa niŋ ka o "mali yaa ni nangban’kpeeni ŋmɛbu polo ka lahi tooi zaani toondaan nima zaani bɛ yɛla pam puuni maa".<ref name="castle" /> Yuuni 1932, o daa kpe ''[[Accra Academy]],'' ni maa ni ka o daa wuhi ni o nyɛ la bol'ŋmɛri biiŋa.<ref name="castle" /> O daa deei ''Senior Cambridge School'' ''[[Certificate]]'' yuuni 1937.<ref name=":3">{{Cite web|title=Lt. General Joseph A. Ankrah|url=http://www.ghanaweb.com/GhanaHomePage/people/pop-up.php?ID=119|access-date=2025-07-04|website=www.ghanaweb.com}}</ref> ka daa chaŋ n ti tuɣi ''Ghana Civil Service''.<ref name="castle" />
== O sooja tali tuma ==
Ankrah daa pahi la [[Gold Coast|''Gold Coast'']] Regiment puuni yuuni 1939.<ref name=":1">{{Cite journal|last=Akolgo-Azupogo|first=Helen|last2=Bardy|first2=Roland|last3=Rubens|first3=Arthur|date=2021-08|title=Land governance in Northern Ghana: Creating communities of practice between tribal leaders and the government|url=https://doi.org/10.1016/j.landusepol.2021.105493|journal=Land Use Policy|volume=107|pages=105493|doi=10.1016/j.landusepol.2021.105493|issn=0264-8377}}</ref> Saha shɛli duniya zaa tɔbu di pahiri ayi la ni daa wuligi gili, Ankrah daa laɣim niriba ka bɛ chaŋ African nam yaɣili din be wulin luhili polo Frontier Force la ni.<ref name=":3" /> O niriba maa shɛba daa bela Africa wulin puhili polo yuuni 1940, Ka bɛ daa labisi o la Record Office din be [[Ankara]] la ka o zaashɛɛ nyɛ ''Warrant Officer Class'' ŋun pahiri ayi ka bɛ lahi leeigi o ''second-in-command''.<ref name="castle" />Silimiin goli ''[[October]]'' yuuni 1946 puuni, o daa chaŋ ''Marshfield Officer Cadets Training Unit'' din be [[United Kindom|''United Kingdom'']] la ka daa graduati silimiin goli ''[[February]]'' yuuni 1947 n leegi tuuli ''[[Afrika|Africa]]'' nira ŋun nye ''officer'' ''[[Gold Coast (British Colony)|Gold Coast]]'' linjimanim puuni.<ref name="castle" /> Bɛ daa lɛbigi o lieutenant yuuni 1947<ref name=":3" /><ref name=":0">{{Citation|title=Train, Christopher John, (12 March 1932–7 May 2007), Deputy Under Secretary of State, Home Office, and Director-General, Prison Service, 1983–91|date=2007-12-01|url=https://doi.org/10.1093/ww/9780199540884.013.u37969|work=Who Was Who|publisher=Oxford University Press|access-date=2025-06-30}}</ref> ka o daa lɛbi tuuli ''African camp commandant'' linjimanim maa bɛhigu shɛɛ maa.<ref name="castle" /> Di nyaaŋa, bɛ daa lahi lɛbigi o tuuli ''Ghanaian Chief Instructor Education Unit'' puuni.<ref name="castle" /> O daa deegi kpamli pam yuuni 1956 ka daa lɛbi tuuli ''[[Afrika|Africa]]'' Nira ŋun tooi zaani zaligu African company nima puuni, Charlie Company din daa nyɛ tuuli Battalion ni be [[Tamali|''Tamale'']] la, ''[[Ghana]]''. Di nyaaŋa o daa ti lahi lɛbi Lieutenant Colonel ka daa zaŋ battalion zaa ni lɛbi o dini.<ref name="castle" />O kpamli zan chaŋ colonel daa pahiya yuuni 1960, saha shɛli ''[[Ghana]]'' ofisa nima ni daa bɛ saɣi ni bɛ zani Lala zaa shee maa.<ref name=":3" /> United Nations Operation di daa niŋ Congo la, ŋuna n daa nyɛ Brigade Commander din nyɛ force-based ni be Luluabourg la, Kasai din be present-day Democratic Republic din be Congo la. O ko' n daa nyɛ Ghana nira n tooi deei lala pini din nyɛ Military Cross ni be Leopoldville din wuhiri unsurpassed gallantry Congo tingbani yuuni 1961.<ref name="castle" />
O tiɛhi zilima puuni, o kpamli ni o tuma, lala officer daa gbubi la biɛhigu puuni yɛl' kpɛma din daa naan tooi tahi gballi ni yɛltɔɣa na gba Leopoldville mini Congo yaɣishɛŋa. Colonel Ankrah, ŋun daa bi lihi nya o maŋmaŋ nyɛvili gba, ŋun yee Armée Nationale Congolaise (ANC) sooja nɛma ŋun daa, mali mazini parisi , ka daa mɔri ni o luhi Mr. Lumumba buɣim la. O daa zaŋla Prime Minister n chaŋ n ti n sɔɣi loori shɛli puuni ANC nima ni daa ŋmɛ la. Di yi di daa pa Colonel Ankrah ni daa niŋ pɔhim yomyom zuɣu ka tooi zaŋ o nyɛvuli n pa talima zuɣu, ni ŋo Mr. Lumumba's di lahi ka o nyɛvuli puuni.<ref name="castle" />
O lala nyabu Congo ŋo nyaaŋa, bɛ daa ti o toon tali Brigadier n ti lahi ti o Major General<ref name=":3" /> ka o lɛbi tuuli Ghanaian commander Ghana army puuni yuuni 1961 ni ti lahi lɛbi Deputy Chief of Defence Staff.<ref name=":3" /> Bɛ daa yihi o Ghana sooja tuma puuni silimiin goli July yuuni 1965<ref name=":2">{{Citation|title=Joseph Arthur Ankrah|date=2025-05-07|url=https://en.wikipedia.org/w/index.php?title=Joseph_Arthur_Ankrah&oldid=1289184260|work=Wikipedia|language=en|access-date=2025-07-01}}</ref> bɛ ni daa zilisi ka o bɔri ni o niŋ kuli.<ref name="castle" />
== O siyaasa tali ni ==
Ankrah daa lɛbila ''National Investment Bank'' kpɛma o ni daa yi sooja tuma maa ni. haligba, o daa lɛbila tingbani ŋɔ kpɛma ka lahi nyɛ National Liberation Council daanbolo silimiin goli 24 February yuuni 1966 coup saha. <ref name=":2" />Silimiin goli ''[[January]]'' yuuni 1967, O daa nyɛla ŋun be Nigerian Civil War din daa niŋ Biafra la sunsuuni.<ref>{{Citation|last=Levey|first=Zach|title=Israel, Nigeria and the Biafra Civil War, 1967–1970|date=2017-07-06|url=https://doi.org/10.4324/9781315229294-8|work=Postcolonial Conflict and the Question of Genocide|pages=177–197|place=New York : Routledge, 2017. {{!}} Series: The Routledge global 1960s and 1970s|publisher=Routledge|isbn=978-1-315-22929-4|access-date=2025-06-30}}</ref><ref>{{Citation|title=Joseph Arthur Ankrah|date=2025-05-07|url=https://en.wikipedia.org/w/index.php?title=Joseph_Arthur_Ankrah&oldid=1289184260|work=Wikipedia|language=en|access-date=2025-07-01}}</ref><ref>{{Citation|title=Joseph Arthur Ankrah|date=2025-05-07|url=https://en.wikipedia.org/w/index.php?title=Joseph_Arthur_Ankrah&oldid=1289184260|work=Wikipedia|language=en|access-date=2025-07-01}}</ref>bɛ daa che ka o yi NLC daanbolo tali maa ni n ti pahi ''Head of State'' pɛrinla o mini ''[[Nigeria]]'' daa biiya sunsuuni ŋuna dibu ni daa beni la zuɣu.<ref name=":1" /><ref>{{Citation|title=Joseph Arthur Ankrah|date=2025-05-07|url=https://en.wikipedia.org/w/index.php?title=Joseph_Arthur_Ankrah&oldid=1289184260|work=Wikipedia|language=en|access-date=2025-07-01}}</ref>
== O diɛma ni yiɣijam polo ==
Ankrah ni daa lɛbi tuuli President n zaŋ ti Council of Patrons Accra Hearts of Oak S.C puuni. Ka gbubi ''football club'' maa saha gbali.
== O daŋ ==
Yuuni 1965 ka o daa niŋ amiliya, Mildred Christina Akosiwor Fugar (12 ''[[June]]'' 1938 – 9 ''[[June]]'' 2005), Ankara n daa bala.<ref>{{Citation|title=Joseph Arthur Ankrah|date=2025-05-07|url=https://en.wikipedia.org/w/index.php?title=Joseph_Arthur_Ankrah&oldid=1289184260|work=Wikipedia|language=en|access-date=2025-07-01}}</ref> O bidibiga gba daa chaŋla ''Accra Academy''. o daa mali bipuɣinga ka o yuli booni Jackie Ankrah ŋun daa nyɛ gbaŋmŋara, yilisabira ni yili yiina.<ref>{{Citation|title=Joseph Arthur Ankrah|date=2025-05-07|url=https://en.wikipedia.org/w/index.php?title=Joseph_Arthur_Ankrah&oldid=1289184260|work=Wikipedia|language=en|access-date=2025-07-01}}</ref><ref>{{Citation|title=Joseph Arthur Ankrah|date=2025-05-07|url=https://en.wikipedia.org/w/index.php?title=Joseph_Arthur_Ankrah&oldid=1289184260|work=Wikipedia|language=en|access-date=2025-07-01}}</ref>o daa mali paɣiba pam ka mali bihi pishi ayi ka.<ref>{{Citation|title=Joseph Arthur Ankrah|date=2025-05-07|url=https://en.wikipedia.org/w/index.php?title=Joseph_Arthur_Ankrah&oldid=1289184260|work=Wikipedia|language=en|access-date=2025-07-01}}</ref>
== Kundivihira ==
[[Pubu:Ghana zuɣulananima]]
[[Pubu:Ninsala ŋun lahi ka o nyɛvuli ni]]
[[Pubu:E-Class]]
[[Pubu:Doo]]
s5llsq3v5s8nmjlix76u2792604y0xo
117022
117021
2025-07-04T21:53:30Z
Phasy GH
5787
I have linked a text
117022
wikitext
text/x-wiki
{{Bio}}
'''Lieutenant-General Joseph Arthur Ankrah''' (bɛ daa dɔɣi o la silimiin goli ''[[August]]'' biɛɣu pia ni anii dali yuuni 1915, O daa nyɛla [[Ghanaian Wikimedia Languages Meetup|''Ghanaian'']] ''army general'' ''[[Ghana]]'' tiŋgbani zuɣulana ŋun daa pahi ayi yuuni 1966 hali ni 1969 o daa nyɛla ''daambilo'' nti ''National Liberation Council''. Ŋun n daa nyɛ tuuli linjima nima zuɣu lana n ti ''[[Ghana]]''. O daa lahi nyɛla ŋun pahi anahi zuɣu bɛ ni zaŋ ''African Unity'' ʒinahigu la zuɣulana n ti silimin goli ''[[February]]'' bɛɣu pishi ni anahi 1966 yuuni hali ni Silimi goli ''[[November]]'' daba'anu 1966 yuuni.Pɔi ni dina, Ankrah daa nyɛla bɛ ni piigi so tuuli ''commander'' n ti ''[[Ghana]]'' Army Yuuni 1961.
== Piligu biɛhigu ==
Joseph Arthur Ankrah dɔɣim daa lula silimin gɔli ''[[August]]'' biɛɣu pia ni anii yuuni 1915 zuliya shɛli bɛ ni booni ''Ga'' ka bɛ be ''[[Accra]]'' tiŋgbanni la, o daŋ daa nyɛla Samuel Paul Cofie Ankrah, nyɛla baɣa n ti dolodolo yaɣili ŋɔ n ti pahi Beatrice Abashie Quaynor, ŋun nyɛ daa bia.<ref name=castle>{{cite web|url=http://www.ghanacastle.gov.gh/castle_news_details.cfm?EmpID=689|title=Former Leaders - Profiles:Lt-Gen Joeseph{{sic|hide=y}} Arthur Ankrah|access-date=2007-03-21|work=Official Website of The Osu Castle, seat of Ghana government|publisher=Ghana government|url-status=dead|archive-url=https://web.archive.org/web/20070928024938/http://www.ghanacastle.gov.gh/castle_news_details.cfm?EmpID=689|archive-date=28 September 2007}}</ref> Ankrahdaa pili la shikuru chandi yuuni 1921 ''Wesleyan Methodist'' shikuru din be [[Ankara|''Accra'']] la. Ni maa ni ka bɛ daa pa o yuli m booni o 'Ankrah Patapaa' dini n daa niŋ ka o "mali yaa ni nangban’kpeeni ŋmɛbu polo ka lahi tooi zaani toondaan nima zaani bɛ yɛla pam puuni maa".<ref name="castle" /> Yuuni 1932, o daa kpe ''[[Accra Academy]],'' ni maa ni ka o daa wuhi ni o nyɛ la bol'ŋmɛri biiŋa.<ref name="castle" /> O daa deei ''Senior Cambridge School'' ''[[Certificate]]'' yuuni 1937.<ref name=":3">{{Cite web|title=Lt. General Joseph A. Ankrah|url=http://www.ghanaweb.com/GhanaHomePage/people/pop-up.php?ID=119|access-date=2025-07-04|website=www.ghanaweb.com}}</ref> ka daa chaŋ n ti tuɣi ''Ghana Civil Service''.<ref name="castle" />
== O sooja tali tuma ==
Ankrah daa pahi la [[Gold Coast|''Gold Coast'']] Regiment puuni yuuni 1939.<ref name=":1">{{Cite journal|last=Akolgo-Azupogo|first=Helen|last2=Bardy|first2=Roland|last3=Rubens|first3=Arthur|date=2021-08|title=Land governance in Northern Ghana: Creating communities of practice between tribal leaders and the government|url=https://doi.org/10.1016/j.landusepol.2021.105493|journal=Land Use Policy|volume=107|pages=105493|doi=10.1016/j.landusepol.2021.105493|issn=0264-8377}}</ref> Saha shɛli duniya zaa tɔbu di pahiri ayi la ni daa wuligi gili, Ankrah daa laɣim niriba ka bɛ chaŋ African nam yaɣili din be wulin luhili polo Frontier Force la ni.<ref name=":3" /> O niriba maa shɛba daa bela Africa wulin puhili polo yuuni 1940, Ka bɛ daa labisi o la Record Office din be [[Ankara]] la ka o zaashɛɛ nyɛ ''Warrant Officer Class'' ŋun pahiri ayi ka bɛ lahi leeigi o ''second-in-command''.<ref name="castle" />Silimiin goli ''[[October]]'' yuuni 1946 puuni, o daa chaŋ ''Marshfield Officer Cadets Training Unit'' din be [[United Kindom|''United Kingdom'']] la ka daa graduati silimiin goli ''[[February]]'' yuuni 1947 n leegi tuuli ''[[Afrika|Africa]]'' nira ŋun nye ''officer'' ''[[Gold Coast (British Colony)|Gold Coast]]'' linjimanim puuni.<ref name="castle" /> Bɛ daa lɛbigi o lieutenant yuuni 1947<ref name=":3" /><ref name=":0">{{Citation|title=Train, Christopher John, (12 March 1932–7 May 2007), Deputy Under Secretary of State, Home Office, and Director-General, Prison Service, 1983–91|date=2007-12-01|url=https://doi.org/10.1093/ww/9780199540884.013.u37969|work=Who Was Who|publisher=Oxford University Press|access-date=2025-06-30}}</ref> ka o daa lɛbi tuuli ''African camp commandant'' linjimanim maa bɛhigu shɛɛ maa.<ref name="castle" /> Di nyaaŋa, bɛ daa lahi lɛbigi o tuuli ''Ghanaian Chief Instructor Education Unit'' puuni.<ref name="castle" /> O daa deegi kpamli pam yuuni 1956 ka daa lɛbi tuuli ''[[Afrika|Africa]]'' Nira ŋun tooi zaani zaligu African company nima puuni, Charlie Company din daa nyɛ tuuli Battalion ni be [[Tamali|''Tamale'']] la, ''[[Ghana]]''. Di nyaaŋa o daa ti lahi lɛbi Lieutenant Colonel ka daa zaŋ battalion zaa ni lɛbi o dini.<ref name="castle" />O kpamli zan chaŋ colonel daa pahiya yuuni 1960, saha shɛli ''[[Ghana]]'' ofisa nima ni daa bɛ saɣi ni bɛ zani Lala zaa shee maa.<ref name=":3" /> United Nations Operation di daa niŋ Congo la, ŋuna n daa nyɛ Brigade Commander din nyɛ force-based ni be Luluabourg la, Kasai din be present-day Democratic Republic din be Congo la. O ko' n daa nyɛ Ghana nira n tooi deei lala pini din nyɛ Military Cross ni be Leopoldville din wuhiri unsurpassed gallantry Congo tingbani yuuni 1961.<ref name="castle" />
O tiɛhi zilima puuni, o kpamli ni o tuma, lala officer daa gbubi la biɛhigu puuni yɛl' kpɛma din daa naan tooi tahi gballi ni yɛltɔɣa na gba Leopoldville mini Congo yaɣishɛŋa. Colonel Ankrah, ŋun daa bi lihi nya o maŋmaŋ nyɛvili gba, ŋun yee Armée Nationale Congolaise (ANC) sooja nɛma ŋun daa, mali mazini parisi , ka daa mɔri ni o luhi Mr. Lumumba buɣim la. O daa zaŋla Prime Minister n chaŋ n ti n sɔɣi loori shɛli puuni ANC nima ni daa ŋmɛ la. Di yi di daa pa Colonel Ankrah ni daa niŋ pɔhim yomyom zuɣu ka tooi zaŋ o nyɛvuli n pa talima zuɣu, ni ŋo Mr. Lumumba's di lahi ka o nyɛvuli puuni.<ref name="castle" />
O lala nyabu Congo ŋo nyaaŋa, bɛ daa ti o toon tali Brigadier n ti lahi ti o Major General<ref name=":3" /> ka o lɛbi tuuli Ghanaian commander Ghana army puuni yuuni 1961 ni ti lahi lɛbi Deputy Chief of Defence Staff.<ref name=":3" /> Bɛ daa yihi o Ghana sooja tuma puuni silimiin goli ''[[July]]'' yuuni 1965<ref name=":2">{{Citation|title=Joseph Arthur Ankrah|date=2025-05-07|url=https://en.wikipedia.org/w/index.php?title=Joseph_Arthur_Ankrah&oldid=1289184260|work=Wikipedia|language=en|access-date=2025-07-01}}</ref> bɛ ni daa zilisi ka o bɔri ni o niŋ kuli.<ref name="castle" />
== O siyaasa tali ni ==
Ankrah daa lɛbila ''National Investment Bank'' kpɛma o ni daa yi sooja tuma maa ni. haligba, o daa lɛbila tingbani ŋɔ kpɛma ka lahi nyɛ National Liberation Council daanbolo silimiin goli 24 February yuuni 1966 coup saha. <ref name=":2" />Silimiin goli ''[[January]]'' yuuni 1967, O daa nyɛla ŋun be Nigerian Civil War din daa niŋ Biafra la sunsuuni.<ref>{{Citation|last=Levey|first=Zach|title=Israel, Nigeria and the Biafra Civil War, 1967–1970|date=2017-07-06|url=https://doi.org/10.4324/9781315229294-8|work=Postcolonial Conflict and the Question of Genocide|pages=177–197|place=New York : Routledge, 2017. {{!}} Series: The Routledge global 1960s and 1970s|publisher=Routledge|isbn=978-1-315-22929-4|access-date=2025-06-30}}</ref><ref>{{Citation|title=Joseph Arthur Ankrah|date=2025-05-07|url=https://en.wikipedia.org/w/index.php?title=Joseph_Arthur_Ankrah&oldid=1289184260|work=Wikipedia|language=en|access-date=2025-07-01}}</ref><ref>{{Citation|title=Joseph Arthur Ankrah|date=2025-05-07|url=https://en.wikipedia.org/w/index.php?title=Joseph_Arthur_Ankrah&oldid=1289184260|work=Wikipedia|language=en|access-date=2025-07-01}}</ref>bɛ daa che ka o yi NLC daanbolo tali maa ni n ti pahi ''Head of State'' pɛrinla o mini ''[[Nigeria]]'' daa biiya sunsuuni ŋuna dibu ni daa beni la zuɣu.<ref name=":1" /><ref>{{Citation|title=Joseph Arthur Ankrah|date=2025-05-07|url=https://en.wikipedia.org/w/index.php?title=Joseph_Arthur_Ankrah&oldid=1289184260|work=Wikipedia|language=en|access-date=2025-07-01}}</ref>
== O diɛma ni yiɣijam polo ==
Ankrah ni daa lɛbi tuuli President n zaŋ ti Council of Patrons Accra Hearts of Oak S.C puuni. Ka gbubi ''football club'' maa saha gbali.
== O daŋ ==
Yuuni 1965 ka o daa niŋ amiliya, Mildred Christina Akosiwor Fugar (12 ''[[June]]'' 1938 – 9 ''[[June]]'' 2005), Ankara n daa bala.<ref>{{Citation|title=Joseph Arthur Ankrah|date=2025-05-07|url=https://en.wikipedia.org/w/index.php?title=Joseph_Arthur_Ankrah&oldid=1289184260|work=Wikipedia|language=en|access-date=2025-07-01}}</ref> O bidibiga gba daa chaŋla ''Accra Academy''. o daa mali bipuɣinga ka o yuli booni Jackie Ankrah ŋun daa nyɛ gbaŋmŋara, yilisabira ni yili yiina.<ref>{{Citation|title=Joseph Arthur Ankrah|date=2025-05-07|url=https://en.wikipedia.org/w/index.php?title=Joseph_Arthur_Ankrah&oldid=1289184260|work=Wikipedia|language=en|access-date=2025-07-01}}</ref><ref>{{Citation|title=Joseph Arthur Ankrah|date=2025-05-07|url=https://en.wikipedia.org/w/index.php?title=Joseph_Arthur_Ankrah&oldid=1289184260|work=Wikipedia|language=en|access-date=2025-07-01}}</ref>o daa mali paɣiba pam ka mali bihi pishi ayi ka.<ref>{{Citation|title=Joseph Arthur Ankrah|date=2025-05-07|url=https://en.wikipedia.org/w/index.php?title=Joseph_Arthur_Ankrah&oldid=1289184260|work=Wikipedia|language=en|access-date=2025-07-01}}</ref>
== Kundivihira ==
[[Pubu:Ghana zuɣulananima]]
[[Pubu:Ninsala ŋun lahi ka o nyɛvuli ni]]
[[Pubu:E-Class]]
[[Pubu:Doo]]
j6a7e2dfpwexj656lweocftu2xdiq84
117023
117022
2025-07-04T21:57:08Z
Phasy GH
5787
I have linked a text
117023
wikitext
text/x-wiki
{{Bio}}
'''Lieutenant-General Joseph Arthur Ankrah''' (bɛ daa dɔɣi o la silimiin goli ''[[August]]'' biɛɣu pia ni anii dali yuuni 1915, O daa nyɛla [[Ghanaian Wikimedia Languages Meetup|''Ghanaian'']] ''army general'' ''[[Ghana]]'' tiŋgbani zuɣulana ŋun daa pahi ayi yuuni 1966 hali ni 1969 o daa nyɛla ''daambilo'' nti ''National Liberation Council''. Ŋun n daa nyɛ tuuli linjima nima zuɣu lana n ti ''[[Ghana]]''. O daa lahi nyɛla ŋun pahi anahi zuɣu bɛ ni zaŋ ''African Unity'' ʒinahigu la zuɣulana n ti silimin goli ''[[February]]'' bɛɣu pishi ni anahi 1966 yuuni hali ni Silimi goli ''[[November]]'' daba'anu 1966 yuuni.Pɔi ni dina, Ankrah daa nyɛla bɛ ni piigi so tuuli ''commander'' n ti ''[[Ghana]]'' Army Yuuni 1961.
== Piligu biɛhigu ==
Joseph Arthur Ankrah dɔɣim daa lula silimin gɔli ''[[August]]'' biɛɣu pia ni anii yuuni 1915 zuliya shɛli bɛ ni booni ''Ga'' ka bɛ be ''[[Accra]]'' tiŋgbanni la, o daŋ daa nyɛla Samuel Paul Cofie Ankrah, nyɛla baɣa n ti dolodolo yaɣili ŋɔ n ti pahi Beatrice Abashie Quaynor, ŋun nyɛ daa bia.<ref name=castle>{{cite web|url=http://www.ghanacastle.gov.gh/castle_news_details.cfm?EmpID=689|title=Former Leaders - Profiles:Lt-Gen Joeseph{{sic|hide=y}} Arthur Ankrah|access-date=2007-03-21|work=Official Website of The Osu Castle, seat of Ghana government|publisher=Ghana government|url-status=dead|archive-url=https://web.archive.org/web/20070928024938/http://www.ghanacastle.gov.gh/castle_news_details.cfm?EmpID=689|archive-date=28 September 2007}}</ref> Ankrahdaa pili la shikuru chandi yuuni 1921 ''Wesleyan Methodist'' shikuru din be [[Ankara|''Accra'']] la. Ni maa ni ka bɛ daa pa o yuli m booni o 'Ankrah Patapaa' dini n daa niŋ ka o "mali yaa ni nangban’kpeeni ŋmɛbu polo ka lahi tooi zaani toondaan nima zaani bɛ yɛla pam puuni maa".<ref name="castle" /> Yuuni 1932, o daa kpe ''[[Accra Academy]],'' ni maa ni ka o daa wuhi ni o nyɛ la bol'ŋmɛri biiŋa.<ref name="castle" /> O daa deei ''Senior Cambridge School'' ''[[Certificate]]'' yuuni 1937.<ref name=":3">{{Cite web|title=Lt. General Joseph A. Ankrah|url=http://www.ghanaweb.com/GhanaHomePage/people/pop-up.php?ID=119|access-date=2025-07-04|website=www.ghanaweb.com}}</ref> ka daa chaŋ n ti tuɣi ''Ghana Civil Service''.<ref name="castle" />
== O sooja tali tuma ==
Ankrah daa pahi la [[Gold Coast|''Gold Coast'']] Regiment puuni yuuni 1939.<ref name=":1">{{Cite journal|last=Akolgo-Azupogo|first=Helen|last2=Bardy|first2=Roland|last3=Rubens|first3=Arthur|date=2021-08|title=Land governance in Northern Ghana: Creating communities of practice between tribal leaders and the government|url=https://doi.org/10.1016/j.landusepol.2021.105493|journal=Land Use Policy|volume=107|pages=105493|doi=10.1016/j.landusepol.2021.105493|issn=0264-8377}}</ref> Saha shɛli duniya zaa tɔbu di pahiri ayi la ni daa wuligi gili, Ankrah daa laɣim niriba ka bɛ chaŋ ''[[Afrika|Africa]]'' nam yaɣili din be wulin luhili polo Frontier Force la ni.<ref name=":3" /> O niriba maa shɛba daa bela Africa wulin puhili polo yuuni 1940, Ka bɛ daa labisi o la Record Office din be [[Ankara]] la ka o zaashɛɛ nyɛ ''Warrant Officer Class'' ŋun pahiri ayi ka bɛ lahi leeigi o ''second-in-command''.<ref name="castle" />Silimiin goli ''[[October]]'' yuuni 1946 puuni, o daa chaŋ ''Marshfield Officer Cadets Training Unit'' din be [[United Kindom|''United Kingdom'']] la ka daa graduati silimiin goli ''[[February]]'' yuuni 1947 n leegi tuuli ''[[Afrika|Africa]]'' nira ŋun nye ''officer'' ''[[Gold Coast (British Colony)|Gold Coast]]'' linjimanim puuni.<ref name="castle" /> Bɛ daa lɛbigi o lieutenant yuuni 1947<ref name=":3" /><ref name=":0">{{Citation|title=Train, Christopher John, (12 March 1932–7 May 2007), Deputy Under Secretary of State, Home Office, and Director-General, Prison Service, 1983–91|date=2007-12-01|url=https://doi.org/10.1093/ww/9780199540884.013.u37969|work=Who Was Who|publisher=Oxford University Press|access-date=2025-06-30}}</ref> ka o daa lɛbi tuuli ''African camp commandant'' linjimanim maa bɛhigu shɛɛ maa.<ref name="castle" /> Di nyaaŋa, bɛ daa lahi lɛbigi o tuuli ''Ghanaian Chief Instructor Education Unit'' puuni.<ref name="castle" /> O daa deegi kpamli pam yuuni 1956 ka daa lɛbi tuuli ''[[Afrika|Africa]]'' Nira ŋun tooi zaani zaligu African company nima puuni, Charlie Company din daa nyɛ tuuli Battalion ni be [[Tamali|''Tamale'']] la, ''[[Ghana]]''. Di nyaaŋa o daa ti lahi lɛbi Lieutenant Colonel ka daa zaŋ battalion zaa ni lɛbi o dini.<ref name="castle" />O kpamli zan chaŋ colonel daa pahiya yuuni 1960, saha shɛli ''[[Ghana]]'' ofisa nima ni daa bɛ saɣi ni bɛ zani Lala zaa shee maa.<ref name=":3" /> United Nations Operation di daa niŋ Congo la, ŋuna n daa nyɛ Brigade Commander din nyɛ force-based ni be Luluabourg la, Kasai din be present-day Democratic Republic din be Congo la. O ko' n daa nyɛ Ghana nira n tooi deei lala pini din nyɛ Military Cross ni be Leopoldville din wuhiri unsurpassed gallantry Congo tingbani yuuni 1961.<ref name="castle" />
O tiɛhi zilima puuni, o kpamli ni o tuma, lala officer daa gbubi la biɛhigu puuni yɛl' kpɛma din daa naan tooi tahi gballi ni yɛltɔɣa na gba Leopoldville mini Congo yaɣishɛŋa. Colonel Ankrah, ŋun daa bi lihi nya o maŋmaŋ nyɛvili gba, ŋun yee Armée Nationale Congolaise (ANC) sooja nɛma ŋun daa, mali mazini parisi , ka daa mɔri ni o luhi Mr. Lumumba buɣim la. O daa zaŋla Prime Minister n chaŋ n ti n sɔɣi loori shɛli puuni ANC nima ni daa ŋmɛ la. Di yi di daa pa Colonel Ankrah ni daa niŋ pɔhim yomyom zuɣu ka tooi zaŋ o nyɛvuli n pa talima zuɣu, ni ŋo Mr. Lumumba's di lahi ka o nyɛvuli puuni.<ref name="castle" />
O lala nyabu Congo ŋo nyaaŋa, bɛ daa ti o toon tali Brigadier n ti lahi ti o Major General<ref name=":3" /> ka o lɛbi tuuli Ghanaian commander Ghana army puuni yuuni 1961 ni ti lahi lɛbi Deputy Chief of Defence Staff.<ref name=":3" /> Bɛ daa yihi o Ghana sooja tuma puuni silimiin goli ''[[July]]'' yuuni 1965<ref name=":2">{{Citation|title=Joseph Arthur Ankrah|date=2025-05-07|url=https://en.wikipedia.org/w/index.php?title=Joseph_Arthur_Ankrah&oldid=1289184260|work=Wikipedia|language=en|access-date=2025-07-01}}</ref> bɛ ni daa zilisi ka o bɔri ni o niŋ kuli.<ref name="castle" />
== O siyaasa tali ni ==
Ankrah daa lɛbila ''National Investment Bank'' kpɛma o ni daa yi sooja tuma maa ni. haligba, o daa lɛbila tingbani ŋɔ kpɛma ka lahi nyɛ National Liberation Council daanbolo silimiin goli 24 February yuuni 1966 coup saha. <ref name=":2" />Silimiin goli ''[[January]]'' yuuni 1967, O daa nyɛla ŋun be Nigerian Civil War din daa niŋ Biafra la sunsuuni.<ref>{{Citation|last=Levey|first=Zach|title=Israel, Nigeria and the Biafra Civil War, 1967–1970|date=2017-07-06|url=https://doi.org/10.4324/9781315229294-8|work=Postcolonial Conflict and the Question of Genocide|pages=177–197|place=New York : Routledge, 2017. {{!}} Series: The Routledge global 1960s and 1970s|publisher=Routledge|isbn=978-1-315-22929-4|access-date=2025-06-30}}</ref><ref>{{Citation|title=Joseph Arthur Ankrah|date=2025-05-07|url=https://en.wikipedia.org/w/index.php?title=Joseph_Arthur_Ankrah&oldid=1289184260|work=Wikipedia|language=en|access-date=2025-07-01}}</ref><ref>{{Citation|title=Joseph Arthur Ankrah|date=2025-05-07|url=https://en.wikipedia.org/w/index.php?title=Joseph_Arthur_Ankrah&oldid=1289184260|work=Wikipedia|language=en|access-date=2025-07-01}}</ref>bɛ daa che ka o yi NLC daanbolo tali maa ni n ti pahi ''Head of State'' pɛrinla o mini ''[[Nigeria]]'' daa biiya sunsuuni ŋuna dibu ni daa beni la zuɣu.<ref name=":1" /><ref>{{Citation|title=Joseph Arthur Ankrah|date=2025-05-07|url=https://en.wikipedia.org/w/index.php?title=Joseph_Arthur_Ankrah&oldid=1289184260|work=Wikipedia|language=en|access-date=2025-07-01}}</ref>
== O diɛma ni yiɣijam polo ==
Ankrah ni daa lɛbi tuuli President n zaŋ ti Council of Patrons Accra Hearts of Oak S.C puuni. Ka gbubi ''football club'' maa saha gbali.
== O daŋ ==
Yuuni 1965 ka o daa niŋ amiliya, Mildred Christina Akosiwor Fugar (12 ''[[June]]'' 1938 – 9 ''[[June]]'' 2005), Ankara n daa bala.<ref>{{Citation|title=Joseph Arthur Ankrah|date=2025-05-07|url=https://en.wikipedia.org/w/index.php?title=Joseph_Arthur_Ankrah&oldid=1289184260|work=Wikipedia|language=en|access-date=2025-07-01}}</ref> O bidibiga gba daa chaŋla ''Accra Academy''. o daa mali bipuɣinga ka o yuli booni Jackie Ankrah ŋun daa nyɛ gbaŋmŋara, yilisabira ni yili yiina.<ref>{{Citation|title=Joseph Arthur Ankrah|date=2025-05-07|url=https://en.wikipedia.org/w/index.php?title=Joseph_Arthur_Ankrah&oldid=1289184260|work=Wikipedia|language=en|access-date=2025-07-01}}</ref><ref>{{Citation|title=Joseph Arthur Ankrah|date=2025-05-07|url=https://en.wikipedia.org/w/index.php?title=Joseph_Arthur_Ankrah&oldid=1289184260|work=Wikipedia|language=en|access-date=2025-07-01}}</ref>o daa mali paɣiba pam ka mali bihi pishi ayi ka.<ref>{{Citation|title=Joseph Arthur Ankrah|date=2025-05-07|url=https://en.wikipedia.org/w/index.php?title=Joseph_Arthur_Ankrah&oldid=1289184260|work=Wikipedia|language=en|access-date=2025-07-01}}</ref>
== Kundivihira ==
[[Pubu:Ghana zuɣulananima]]
[[Pubu:Ninsala ŋun lahi ka o nyɛvuli ni]]
[[Pubu:E-Class]]
[[Pubu:Doo]]
04hua4hu094x0cmxqvghpwusb20k93p
117024
117023
2025-07-04T22:00:58Z
Phasy GH
5787
I have linked a text
117024
wikitext
text/x-wiki
{{Bio}}
'''Lieutenant-General Joseph Arthur Ankrah''' (bɛ daa dɔɣi o la silimiin goli ''[[August]]'' biɛɣu pia ni anii dali yuuni 1915, O daa nyɛla [[Ghanaian Wikimedia Languages Meetup|''Ghanaian'']] ''army general'' ''[[Ghana]]'' tiŋgbani zuɣulana ŋun daa pahi ayi yuuni 1966 hali ni 1969 o daa nyɛla ''daambilo'' nti ''National Liberation Council''. Ŋun n daa nyɛ tuuli linjima nima zuɣu lana n ti ''[[Ghana]]''. O daa lahi nyɛla ŋun pahi anahi zuɣu bɛ ni zaŋ ''African Unity'' ʒinahigu la zuɣulana n ti silimin goli ''[[February]]'' bɛɣu pishi ni anahi 1966 yuuni hali ni Silimi goli ''[[November]]'' daba'anu 1966 yuuni.Pɔi ni dina, Ankrah daa nyɛla bɛ ni piigi so tuuli ''commander'' n ti ''[[Ghana]]'' Army Yuuni 1961.
== Piligu biɛhigu ==
Joseph Arthur Ankrah dɔɣim daa lula silimin gɔli ''[[August]]'' biɛɣu pia ni anii yuuni 1915 zuliya shɛli bɛ ni booni ''Ga'' ka bɛ be ''[[Accra]]'' tiŋgbanni la, o daŋ daa nyɛla Samuel Paul Cofie Ankrah, nyɛla baɣa n ti dolodolo yaɣili ŋɔ n ti pahi Beatrice Abashie Quaynor, ŋun nyɛ daa bia.<ref name=castle>{{cite web|url=http://www.ghanacastle.gov.gh/castle_news_details.cfm?EmpID=689|title=Former Leaders - Profiles:Lt-Gen Joeseph{{sic|hide=y}} Arthur Ankrah|access-date=2007-03-21|work=Official Website of The Osu Castle, seat of Ghana government|publisher=Ghana government|url-status=dead|archive-url=https://web.archive.org/web/20070928024938/http://www.ghanacastle.gov.gh/castle_news_details.cfm?EmpID=689|archive-date=28 September 2007}}</ref> Ankrahdaa pili la shikuru chandi yuuni 1921 ''Wesleyan Methodist'' shikuru din be [[Ankara|''Accra'']] la. Ni maa ni ka bɛ daa pa o yuli m booni o 'Ankrah Patapaa' dini n daa niŋ ka o "mali yaa ni nangban’kpeeni ŋmɛbu polo ka lahi tooi zaani toondaan nima zaani bɛ yɛla pam puuni maa".<ref name="castle" /> Yuuni 1932, o daa kpe ''[[Accra Academy]],'' ni maa ni ka o daa wuhi ni o nyɛ la bol'ŋmɛri biiŋa.<ref name="castle" /> O daa deei ''Senior Cambridge School'' ''[[Certificate]]'' yuuni 1937.<ref name=":3">{{Cite web|title=Lt. General Joseph A. Ankrah|url=http://www.ghanaweb.com/GhanaHomePage/people/pop-up.php?ID=119|access-date=2025-07-04|website=www.ghanaweb.com}}</ref> ka daa chaŋ n ti tuɣi ''Ghana Civil Service''.<ref name="castle" />
== O sooja tali tuma ==
Ankrah daa pahi la [[Gold Coast|''Gold Coast'']] Regiment puuni yuuni 1939.<ref name=":1">{{Cite journal|last=Akolgo-Azupogo|first=Helen|last2=Bardy|first2=Roland|last3=Rubens|first3=Arthur|date=2021-08|title=Land governance in Northern Ghana: Creating communities of practice between tribal leaders and the government|url=https://doi.org/10.1016/j.landusepol.2021.105493|journal=Land Use Policy|volume=107|pages=105493|doi=10.1016/j.landusepol.2021.105493|issn=0264-8377}}</ref> Saha shɛli duniya zaa tɔbu di pahiri ayi la ni daa wuligi gili, Ankrah daa laɣim niriba ka bɛ chaŋ ''[[Afrika|Africa]]'' nam yaɣili din be wulin luhili polo Frontier Force la ni.<ref name=":3" /> O niriba maa shɛba daa bela Africa wulin puhili polo yuuni 1940, Ka bɛ daa labisi o la Record Office din be [[Ankara]] la ka o zaashɛɛ nyɛ ''Warrant Officer Class'' ŋun pahiri ayi ka bɛ lahi leeigi o ''second-in-command''.<ref name="castle" />Silimiin goli ''[[October]]'' yuuni 1946 puuni, o daa chaŋ ''Marshfield Officer Cadets Training Unit'' din be [[United Kindom|''United Kingdom'']] la ka daa graduati silimiin goli ''[[February]]'' yuuni 1947 n leegi tuuli ''[[Afrika|Africa]]'' nira ŋun nye ''officer'' ''[[Gold Coast (British Colony)|Gold Coast]]'' linjimanim puuni.<ref name="castle" /> Bɛ daa lɛbigi o lieutenant yuuni 1947<ref name=":3" /><ref name=":0">{{Citation|title=Train, Christopher John, (12 March 1932–7 May 2007), Deputy Under Secretary of State, Home Office, and Director-General, Prison Service, 1983–91|date=2007-12-01|url=https://doi.org/10.1093/ww/9780199540884.013.u37969|work=Who Was Who|publisher=Oxford University Press|access-date=2025-06-30}}</ref> ka o daa lɛbi tuuli ''African camp commandant'' linjimanim maa bɛhigu shɛɛ maa.<ref name="castle" /> Di nyaaŋa, bɛ daa lahi lɛbigi o tuuli ''Ghanaian Chief Instructor Education Unit'' puuni.<ref name="castle" /> O daa deegi kpamli pam yuuni 1956 ka daa lɛbi tuuli ''[[Afrika|Africa]]'' Nira ŋun tooi zaani zaligu African company nima puuni, Charlie Company din daa nyɛ tuuli Battalion ni be [[Tamali|''Tamale'']] la, ''[[Ghana]]''. Di nyaaŋa o daa ti lahi lɛbi Lieutenant Colonel ka daa zaŋ battalion zaa ni lɛbi o dini.<ref name="castle" />O kpamli zan chaŋ colonel daa pahiya yuuni 1960, saha shɛli ''[[Ghana]]'' ofisa nima ni daa bɛ saɣi ni bɛ zani Lala zaa shee maa.<ref name=":3" /> United Nations Operation di daa niŋ Congo la, ŋuna n daa nyɛ Brigade Commander din nyɛ force-based ni be Luluabourg la, Kasai din be present-day Democratic Republic din be Congo la. O ko' n daa nyɛ Ghana nira n tooi deei lala pini din nyɛ Military Cross ni be Leopoldville din wuhiri unsurpassed gallantry Congo tingbani yuuni 1961.<ref name="castle" />
O tiɛhi zilima puuni, o kpamli ni o tuma, lala officer daa gbubi la biɛhigu puuni yɛl' kpɛma din daa naan tooi tahi gballi ni yɛltɔɣa na gba Leopoldville mini Congo yaɣishɛŋa. Colonel Ankrah, ŋun daa bi lihi nya o maŋmaŋ nyɛvili gba, ŋun yee Armée Nationale Congolaise (ANC) sooja nɛma ŋun daa, mali mazini parisi , ka daa mɔri ni o luhi Mr. Lumumba buɣim la. O daa zaŋla Prime Minister n chaŋ n ti n sɔɣi loori shɛli puuni ANC nima ni daa ŋmɛ la. Di yi di daa pa Colonel Ankrah ni daa niŋ pɔhim yomyom zuɣu ka tooi zaŋ o nyɛvuli n pa talima zuɣu, ni ŋo Mr. Lumumba's di lahi ka o nyɛvuli puuni.<ref name="castle" />
O lala nyabu Congo ŋo nyaaŋa, bɛ daa ti o toon tali Brigadier n ti lahi ti o Major General<ref name=":3" /> ka o lɛbi tuuli Ghanaian commander Ghana army puuni yuuni 1961 ni ti lahi lɛbi Deputy Chief of Defence Staff.<ref name=":3" /> Bɛ daa yihi o Ghana sooja tuma puuni silimiin goli ''[[July]]'' yuuni 1965<ref name=":2">{{Citation|title=Joseph Arthur Ankrah|date=2025-05-07|url=https://en.wikipedia.org/w/index.php?title=Joseph_Arthur_Ankrah&oldid=1289184260|work=Wikipedia|language=en|access-date=2025-07-01}}</ref> bɛ ni daa zilisi ka o bɔri ni o niŋ kuli.<ref name="castle" />
== O siyaasa tali ni ==
Ankrah daa lɛbila ''National Investment Bank'' kpɛma o ni daa yi sooja tuma maa ni. haligba, o daa lɛbila tingbani ŋɔ kpɛma ka lahi nyɛ National Liberation Council daanbolo silimiin goli 24 ''[[February]]'' yuuni 1966 coup saha. <ref name=":2" />Silimiin goli ''[[January]]'' yuuni 1967, O daa nyɛla ŋun be Nigerian Civil War din daa niŋ Biafra la sunsuuni.<ref>{{Citation|last=Levey|first=Zach|title=Israel, Nigeria and the Biafra Civil War, 1967–1970|date=2017-07-06|url=https://doi.org/10.4324/9781315229294-8|work=Postcolonial Conflict and the Question of Genocide|pages=177–197|place=New York : Routledge, 2017. {{!}} Series: The Routledge global 1960s and 1970s|publisher=Routledge|isbn=978-1-315-22929-4|access-date=2025-06-30}}</ref><ref>{{Citation|title=Joseph Arthur Ankrah|date=2025-05-07|url=https://en.wikipedia.org/w/index.php?title=Joseph_Arthur_Ankrah&oldid=1289184260|work=Wikipedia|language=en|access-date=2025-07-01}}</ref><ref>{{Citation|title=Joseph Arthur Ankrah|date=2025-05-07|url=https://en.wikipedia.org/w/index.php?title=Joseph_Arthur_Ankrah&oldid=1289184260|work=Wikipedia|language=en|access-date=2025-07-01}}</ref>bɛ daa che ka o yi NLC daanbolo tali maa ni n ti pahi ''Head of State'' pɛrinla o mini ''[[Nigeria]]'' daa biiya sunsuuni ŋuna dibu ni daa beni la zuɣu.<ref name=":1" /><ref>{{Citation|title=Joseph Arthur Ankrah|date=2025-05-07|url=https://en.wikipedia.org/w/index.php?title=Joseph_Arthur_Ankrah&oldid=1289184260|work=Wikipedia|language=en|access-date=2025-07-01}}</ref>
== O diɛma ni yiɣijam polo ==
Ankrah ni daa lɛbi tuuli President n zaŋ ti Council of Patrons Accra Hearts of Oak S.C puuni. Ka gbubi ''football club'' maa saha gbali.
== O daŋ ==
Yuuni 1965 ka o daa niŋ amiliya, Mildred Christina Akosiwor Fugar (12 ''[[June]]'' 1938 – 9 ''[[June]]'' 2005), Ankara n daa bala.<ref>{{Citation|title=Joseph Arthur Ankrah|date=2025-05-07|url=https://en.wikipedia.org/w/index.php?title=Joseph_Arthur_Ankrah&oldid=1289184260|work=Wikipedia|language=en|access-date=2025-07-01}}</ref> O bidibiga gba daa chaŋla ''Accra Academy''. o daa mali bipuɣinga ka o yuli booni Jackie Ankrah ŋun daa nyɛ gbaŋmŋara, yilisabira ni yili yiina.<ref>{{Citation|title=Joseph Arthur Ankrah|date=2025-05-07|url=https://en.wikipedia.org/w/index.php?title=Joseph_Arthur_Ankrah&oldid=1289184260|work=Wikipedia|language=en|access-date=2025-07-01}}</ref><ref>{{Citation|title=Joseph Arthur Ankrah|date=2025-05-07|url=https://en.wikipedia.org/w/index.php?title=Joseph_Arthur_Ankrah&oldid=1289184260|work=Wikipedia|language=en|access-date=2025-07-01}}</ref>o daa mali paɣiba pam ka mali bihi pishi ayi ka.<ref>{{Citation|title=Joseph Arthur Ankrah|date=2025-05-07|url=https://en.wikipedia.org/w/index.php?title=Joseph_Arthur_Ankrah&oldid=1289184260|work=Wikipedia|language=en|access-date=2025-07-01}}</ref>
== Kundivihira ==
[[Pubu:Ghana zuɣulananima]]
[[Pubu:Ninsala ŋun lahi ka o nyɛvuli ni]]
[[Pubu:E-Class]]
[[Pubu:Doo]]
41lk2e1nx74kvnlq4hfbehvcr4armau
117025
117024
2025-07-04T22:03:37Z
Phasy GH
5787
Italicized a text
117025
wikitext
text/x-wiki
{{Bio}}
'''Lieutenant-General Joseph Arthur Ankrah''' (bɛ daa dɔɣi o la silimiin goli ''[[August]]'' biɛɣu pia ni anii dali yuuni 1915, O daa nyɛla [[Ghanaian Wikimedia Languages Meetup|''Ghanaian'']] ''army general'' ''[[Ghana]]'' tiŋgbani zuɣulana ŋun daa pahi ayi yuuni 1966 hali ni 1969 o daa nyɛla ''daambilo'' nti ''National Liberation Council''. Ŋun n daa nyɛ tuuli linjima nima zuɣu lana n ti ''[[Ghana]]''. O daa lahi nyɛla ŋun pahi anahi zuɣu bɛ ni zaŋ ''African Unity'' ʒinahigu la zuɣulana n ti silimin goli ''[[February]]'' bɛɣu pishi ni anahi 1966 yuuni hali ni Silimi goli ''[[November]]'' daba'anu 1966 yuuni. Pɔi ni dina, Ankrah daa nyɛla bɛ ni piigi so tuuli ''commander'' n ti ''[[Ghana]]'' Army Yuuni 1961.
== Piligu biɛhigu ==
Joseph Arthur Ankrah dɔɣim daa lula silimin gɔli ''[[August]]'' biɛɣu pia ni anii yuuni 1915 zuliya shɛli bɛ ni booni ''Ga'' ka bɛ be ''[[Accra]]'' tiŋgbanni la, o daŋ daa nyɛla Samuel Paul Cofie Ankrah, nyɛla baɣa n ti dolodolo yaɣili ŋɔ n ti pahi Beatrice Abashie Quaynor, ŋun nyɛ daa bia.<ref name=castle>{{cite web|url=http://www.ghanacastle.gov.gh/castle_news_details.cfm?EmpID=689|title=Former Leaders - Profiles:Lt-Gen Joeseph{{sic|hide=y}} Arthur Ankrah|access-date=2007-03-21|work=Official Website of The Osu Castle, seat of Ghana government|publisher=Ghana government|url-status=dead|archive-url=https://web.archive.org/web/20070928024938/http://www.ghanacastle.gov.gh/castle_news_details.cfm?EmpID=689|archive-date=28 September 2007}}</ref> Ankrahdaa pili la shikuru chandi yuuni 1921 ''Wesleyan Methodist'' shikuru din be [[Ankara|''Accra'']] la. Ni maa ni ka bɛ daa pa o yuli m booni o 'Ankrah Patapaa' dini n daa niŋ ka o "mali yaa ni nangban’kpeeni ŋmɛbu polo ka lahi tooi zaani toondaan nima zaani bɛ yɛla pam puuni maa".<ref name="castle" /> Yuuni 1932, o daa kpe ''[[Accra Academy]],'' ni maa ni ka o daa wuhi ni o nyɛ la bol'ŋmɛri biiŋa.<ref name="castle" /> O daa deei ''Senior Cambridge School'' ''[[Certificate]]'' yuuni 1937.<ref name=":3">{{Cite web|title=Lt. General Joseph A. Ankrah|url=http://www.ghanaweb.com/GhanaHomePage/people/pop-up.php?ID=119|access-date=2025-07-04|website=www.ghanaweb.com}}</ref> ka daa chaŋ n ti tuɣi ''Ghana Civil Service''.<ref name="castle" />
== O sooja tali tuma ==
Ankrah daa pahi la [[Gold Coast|''Gold Coast'']] ''Regiment'' puuni yuuni 1939.<ref name=":1">{{Cite journal|last=Akolgo-Azupogo|first=Helen|last2=Bardy|first2=Roland|last3=Rubens|first3=Arthur|date=2021-08|title=Land governance in Northern Ghana: Creating communities of practice between tribal leaders and the government|url=https://doi.org/10.1016/j.landusepol.2021.105493|journal=Land Use Policy|volume=107|pages=105493|doi=10.1016/j.landusepol.2021.105493|issn=0264-8377}}</ref> Saha shɛli duniya zaa tɔbu di pahiri ayi la ni daa wuligi gili, Ankrah daa laɣim niriba ka bɛ chaŋ ''[[Afrika|Africa]]'' nam yaɣili din be wulin luhili polo Frontier Force la ni.<ref name=":3" /> O niriba maa shɛba daa bela Africa wulin puhili polo yuuni 1940, Ka bɛ daa labisi o la Record Office din be [[Ankara]] la ka o zaashɛɛ nyɛ ''Warrant Officer Class'' ŋun pahiri ayi ka bɛ lahi leeigi o ''second-in-command''.<ref name="castle" />Silimiin goli ''[[October]]'' yuuni 1946 puuni, o daa chaŋ ''Marshfield Officer Cadets Training Unit'' din be [[United Kindom|''United Kingdom'']] la ka daa graduati silimiin goli ''[[February]]'' yuuni 1947 n leegi tuuli ''[[Afrika|Africa]]'' nira ŋun nye ''officer'' ''[[Gold Coast (British Colony)|Gold Coast]]'' linjimanim puuni.<ref name="castle" /> Bɛ daa lɛbigi o lieutenant yuuni 1947<ref name=":3" /><ref name=":0">{{Citation|title=Train, Christopher John, (12 March 1932–7 May 2007), Deputy Under Secretary of State, Home Office, and Director-General, Prison Service, 1983–91|date=2007-12-01|url=https://doi.org/10.1093/ww/9780199540884.013.u37969|work=Who Was Who|publisher=Oxford University Press|access-date=2025-06-30}}</ref> ka o daa lɛbi tuuli ''African camp commandant'' linjimanim maa bɛhigu shɛɛ maa.<ref name="castle" /> Di nyaaŋa, bɛ daa lahi lɛbigi o tuuli ''Ghanaian Chief Instructor Education Unit'' puuni.<ref name="castle" /> O daa deegi kpamli pam yuuni 1956 ka daa lɛbi tuuli ''[[Afrika|Africa]]'' Nira ŋun tooi zaani zaligu African company nima puuni, Charlie Company din daa nyɛ tuuli Battalion ni be [[Tamali|''Tamale'']] la, ''[[Ghana]]''. Di nyaaŋa o daa ti lahi lɛbi Lieutenant Colonel ka daa zaŋ battalion zaa ni lɛbi o dini.<ref name="castle" />O kpamli zan chaŋ colonel daa pahiya yuuni 1960, saha shɛli ''[[Ghana]]'' ofisa nima ni daa bɛ saɣi ni bɛ zani Lala zaa shee maa.<ref name=":3" /> United Nations Operation di daa niŋ Congo la, ŋuna n daa nyɛ Brigade Commander din nyɛ force-based ni be Luluabourg la, Kasai din be present-day Democratic Republic din be Congo la. O ko' n daa nyɛ Ghana nira n tooi deei lala pini din nyɛ Military Cross ni be Leopoldville din wuhiri unsurpassed gallantry Congo tingbani yuuni 1961.<ref name="castle" />
O tiɛhi zilima puuni, o kpamli ni o tuma, lala officer daa gbubi la biɛhigu puuni yɛl' kpɛma din daa naan tooi tahi gballi ni yɛltɔɣa na gba Leopoldville mini Congo yaɣishɛŋa. Colonel Ankrah, ŋun daa bi lihi nya o maŋmaŋ nyɛvili gba, ŋun yee Armée Nationale Congolaise (ANC) sooja nɛma ŋun daa, mali mazini parisi , ka daa mɔri ni o luhi Mr. Lumumba buɣim la. O daa zaŋla Prime Minister n chaŋ n ti n sɔɣi loori shɛli puuni ANC nima ni daa ŋmɛ la. Di yi di daa pa Colonel Ankrah ni daa niŋ pɔhim yomyom zuɣu ka tooi zaŋ o nyɛvuli n pa talima zuɣu, ni ŋo Mr. Lumumba's di lahi ka o nyɛvuli puuni.<ref name="castle" />
O lala nyabu Congo ŋo nyaaŋa, bɛ daa ti o toon tali Brigadier n ti lahi ti o Major General<ref name=":3" /> ka o lɛbi tuuli Ghanaian commander Ghana army puuni yuuni 1961 ni ti lahi lɛbi Deputy Chief of Defence Staff.<ref name=":3" /> Bɛ daa yihi o Ghana sooja tuma puuni silimiin goli ''[[July]]'' yuuni 1965<ref name=":2">{{Citation|title=Joseph Arthur Ankrah|date=2025-05-07|url=https://en.wikipedia.org/w/index.php?title=Joseph_Arthur_Ankrah&oldid=1289184260|work=Wikipedia|language=en|access-date=2025-07-01}}</ref> bɛ ni daa zilisi ka o bɔri ni o niŋ kuli.<ref name="castle" />
== O siyaasa tali ni ==
Ankrah daa lɛbila ''National Investment Bank'' kpɛma o ni daa yi sooja tuma maa ni. haligba, o daa lɛbila tingbani ŋɔ kpɛma ka lahi nyɛ National Liberation Council daanbolo silimiin goli 24 ''[[February]]'' yuuni 1966 coup saha. <ref name=":2" />Silimiin goli ''[[January]]'' yuuni 1967, O daa nyɛla ŋun be Nigerian Civil War din daa niŋ Biafra la sunsuuni.<ref>{{Citation|last=Levey|first=Zach|title=Israel, Nigeria and the Biafra Civil War, 1967–1970|date=2017-07-06|url=https://doi.org/10.4324/9781315229294-8|work=Postcolonial Conflict and the Question of Genocide|pages=177–197|place=New York : Routledge, 2017. {{!}} Series: The Routledge global 1960s and 1970s|publisher=Routledge|isbn=978-1-315-22929-4|access-date=2025-06-30}}</ref><ref>{{Citation|title=Joseph Arthur Ankrah|date=2025-05-07|url=https://en.wikipedia.org/w/index.php?title=Joseph_Arthur_Ankrah&oldid=1289184260|work=Wikipedia|language=en|access-date=2025-07-01}}</ref><ref>{{Citation|title=Joseph Arthur Ankrah|date=2025-05-07|url=https://en.wikipedia.org/w/index.php?title=Joseph_Arthur_Ankrah&oldid=1289184260|work=Wikipedia|language=en|access-date=2025-07-01}}</ref>bɛ daa che ka o yi NLC daanbolo tali maa ni n ti pahi ''Head of State'' pɛrinla o mini ''[[Nigeria]]'' daa biiya sunsuuni ŋuna dibu ni daa beni la zuɣu.<ref name=":1" /><ref>{{Citation|title=Joseph Arthur Ankrah|date=2025-05-07|url=https://en.wikipedia.org/w/index.php?title=Joseph_Arthur_Ankrah&oldid=1289184260|work=Wikipedia|language=en|access-date=2025-07-01}}</ref>
== O diɛma ni yiɣijam polo ==
Ankrah ni daa lɛbi tuuli President n zaŋ ti Council of Patrons Accra Hearts of Oak S.C puuni. Ka gbubi ''football club'' maa saha gbali.
== O daŋ ==
Yuuni 1965 ka o daa niŋ amiliya, Mildred Christina Akosiwor Fugar (12 ''[[June]]'' 1938 – 9 ''[[June]]'' 2005), Ankara n daa bala.<ref>{{Citation|title=Joseph Arthur Ankrah|date=2025-05-07|url=https://en.wikipedia.org/w/index.php?title=Joseph_Arthur_Ankrah&oldid=1289184260|work=Wikipedia|language=en|access-date=2025-07-01}}</ref> O bidibiga gba daa chaŋla ''Accra Academy''. o daa mali bipuɣinga ka o yuli booni Jackie Ankrah ŋun daa nyɛ gbaŋmŋara, yilisabira ni yili yiina.<ref>{{Citation|title=Joseph Arthur Ankrah|date=2025-05-07|url=https://en.wikipedia.org/w/index.php?title=Joseph_Arthur_Ankrah&oldid=1289184260|work=Wikipedia|language=en|access-date=2025-07-01}}</ref><ref>{{Citation|title=Joseph Arthur Ankrah|date=2025-05-07|url=https://en.wikipedia.org/w/index.php?title=Joseph_Arthur_Ankrah&oldid=1289184260|work=Wikipedia|language=en|access-date=2025-07-01}}</ref>o daa mali paɣiba pam ka mali bihi pishi ayi ka.<ref>{{Citation|title=Joseph Arthur Ankrah|date=2025-05-07|url=https://en.wikipedia.org/w/index.php?title=Joseph_Arthur_Ankrah&oldid=1289184260|work=Wikipedia|language=en|access-date=2025-07-01}}</ref>
== Kundivihira ==
[[Pubu:Ghana zuɣulananima]]
[[Pubu:Ninsala ŋun lahi ka o nyɛvuli ni]]
[[Pubu:E-Class]]
[[Pubu:Doo]]
sc8uhtmzd46thgkg5f8z42zrdyteagk
117037
117025
2025-07-05T06:21:20Z
Nimatu laahi
4731
Corrected errors
117037
wikitext
text/x-wiki
{{Bio}}
'''Lieutenant-General Joseph Arthur Ankrah''' (bɛ daa dɔɣi o la silimiin goli ''[[August]]'' biɛɣu pia ni anii dali yuuni 1915, O daa nyɛla [[Ghanaian Wikimedia Languages Meetup|''Ghanaian'']] ''army general'' ''[[Ghana]]'' tiŋgbani zuɣulana ŋun daa pahi ayi yuuni 1966 hali ni 1969 o daa nyɛla ''daambolo'' nti ''National Liberation Council''. Ŋuna n daa nyɛ tuuli linjima nima zuɣu lana n ti ''[[Ghana]]''. O daa lahi nyɛla ŋun pahi anahi zuɣu bɛ ni zaŋ ''African Unity'' ʒinahigu la zuɣulana n ti silimin goli ''[[February]]'' bɛɣu pishi ni anahi 1966 yuuni hali ni Silimi goli ''[[November]]'' daba'anu 1966 yuuni. Pɔi ni dina, Ankrah daa nyɛla bɛ ni piigi so tuuli ''commander'' n ti ''[[Ghana]]'' Army Yuuni 1961.
== Piligu biɛhigu ==
Joseph Arthur Ankrah dɔɣim daa lula silimin gɔli ''[[August]]'' biɛɣu pia ni anii yuuni 1915 zuliya shɛli bɛ ni booni ''Ga'' ka bɛ be ''[[Accra]]'' tiŋgbanni la, o daŋ daa nyɛla Samuel Paul Cofie Ankrah, nyɛla baɣa n ti dolodolo yaɣili ŋɔ n ti pahi Beatrice Abashie Quaynor, ŋun nyɛ daa bia.<ref name=castle>{{cite web|url=http://www.ghanacastle.gov.gh/castle_news_details.cfm?EmpID=689|title=Former Leaders - Profiles:Lt-Gen Joeseph{{sic|hide=y}} Arthur Ankrah|access-date=2007-03-21|work=Official Website of The Osu Castle, seat of Ghana government|publisher=Ghana government|url-status=dead|archive-url=https://web.archive.org/web/20070928024938/http://www.ghanacastle.gov.gh/castle_news_details.cfm?EmpID=689|archive-date=28 September 2007}}</ref> Ankrahdaa pili la shikuru chandi yuuni 1921 ''Wesleyan Methodist'' shikuru din be [[Ankara|''Accra'']] la. Ni maa ni ka bɛ daa pa o yuli m booni o 'Ankrah Patapaa' dini n daa niŋ ka o "mali yaa ni nangban’kpeeni ŋmɛbu polo ka lahi tooi zaani toondaan nima zaani bɛ yɛla pam puuni maa".<ref name="castle" /> Yuuni 1932, o daa kpe ''[[Accra Academy]],'' ni maa ni ka o daa wuhi ni o nyɛ la bol'ŋmɛri biiŋa.<ref name="castle" /> O daa deei ''Senior Cambridge School'' ''[[Certificate]]'' yuuni 1937.<ref name=":3">{{Cite web|title=Lt. General Joseph A. Ankrah|url=http://www.ghanaweb.com/GhanaHomePage/people/pop-up.php?ID=119|access-date=2025-07-04|website=www.ghanaweb.com}}</ref> ka daa chaŋ n ti tuɣi ''Ghana Civil Service''.<ref name="castle" />
== O sooja tali tuma ==
Ankrah daa pahi la [[Gold Coast|''Gold Coast'']] ''Regiment'' puuni yuuni 1939.<ref name=":1">{{Cite journal|last=Akolgo-Azupogo|first=Helen|last2=Bardy|first2=Roland|last3=Rubens|first3=Arthur|date=2021-08|title=Land governance in Northern Ghana: Creating communities of practice between tribal leaders and the government|url=https://doi.org/10.1016/j.landusepol.2021.105493|journal=Land Use Policy|volume=107|pages=105493|doi=10.1016/j.landusepol.2021.105493|issn=0264-8377}}</ref> Saha shɛli duniya zaa tɔbu din pahiri ayi la ni daa wuligi gili, Ankrah daa laɣim niriba ka bɛ chaŋ ''[[Afrika|Africa]]'' nam yaɣili din be wulin luhili polo Frontier Force la ni.<ref name=":3" /> O niriba maa shɛba daa bela Africa wulin puhili polo yuuni 1940, Ka bɛ daa labisi o la Record Office din be [[Ankara]] la ka o zaashɛɛ nyɛ ''Warrant Officer Class'' ŋun pahiri ayi ka bɛ lahi leeigi o ''second-in-command''.<ref name="castle" />Silimiin goli ''[[October]]'' yuuni 1946 puuni, o daa chaŋ ''Marshfield Officer Cadets Training Unit'' din be [[United Kindom|''United Kingdom'']] la ka daa graduati silimiin goli ''[[February]]'' yuuni 1947 n leegi tuuli ''[[Afrika|Africa]]'' nira ŋun nye ''officer'' ''[[Gold Coast (British Colony)|Gold Coast]]'' linjimanim puuni.<ref name="castle" /> Bɛ daa lɛbigi o lieutenant yuuni 1947<ref name=":3" /><ref name=":0">{{Citation|title=Train, Christopher John, (12 March 1932–7 May 2007), Deputy Under Secretary of State, Home Office, and Director-General, Prison Service, 1983–91|date=2007-12-01|url=https://doi.org/10.1093/ww/9780199540884.013.u37969|work=Who Was Who|publisher=Oxford University Press|access-date=2025-06-30}}</ref> ka o daa lɛbi tuuli ''African camp commandant'' linjimanim maa bɛhigu shɛɛ maa.<ref name="castle" /> Di nyaaŋa, bɛ daa lahi lɛbigi o tuuli ''Ghanaian Chief Instructor Education Unit'' puuni.<ref name="castle" /> O daa deegi kpamli pam yuuni 1956 ka daa lɛbi tuuli ''[[Afrika|Africa]]'' Nira ŋun tooi zaani zaligu African company nima puuni, Charlie Company din daa nyɛ tuuli Battalion ni be [[Tamali|''Tamale'']] la, ''[[Ghana]]''. Di nyaaŋa o daa ti lahi lɛbi Lieutenant Colonel ka daa zaŋ battalion zaa ni lɛbi o dini.<ref name="castle" />O kpamli zan chaŋ colonel daa pahiya yuuni 1960, saha shɛli ''[[Ghana]]'' ofisa nima ni daa bɛ saɣi ni bɛ zani Lala zaa shee maa.<ref name=":3" /> United Nations Operation di daa niŋ Congo la, ŋuna n daa nyɛ Brigade Commander din nyɛ force-based ni be Luluabourg la, Kasai din be present-day Democratic Republic din be Congo la. O ko' n daa nyɛ Ghana nira n tooi deei lala pini din nyɛ Military Cross ni be Leopoldville din wuhiri unsurpassed gallantry Congo tingbani yuuni 1961.<ref name="castle" />
O tiɛhi zilima puuni, o kpamli ni o tuma, lala officer daa gbubi la biɛhigu puuni yɛl' kpɛma din daa naan tooi tahi gballi ni yɛltɔɣa na gba Leopoldville mini Congo yaɣishɛŋa. Colonel Ankrah, ŋun daa bi lihi nya o maŋmaŋ nyɛvili gba, ŋun yee Armée Nationale Congolaise (ANC) sooja nɛma ŋun daa, mali mazini parisi , ka daa mɔri ni o luhi Mr. Lumumba buɣim la. O daa zaŋla Prime Minister n chaŋ n ti n sɔɣi loori shɛli puuni ANC nima ni daa ŋmɛ la. Di yi di daa pa Colonel Ankrah ni daa niŋ pɔhim yomyom zuɣu ka tooi zaŋ o nyɛvuli n pa talima zuɣu, ni ŋo Mr. Lumumba's di lahi ka o nyɛvuli puuni.<ref name="castle" />
O lala nyabu Congo ŋo nyaaŋa, bɛ daa ti o toon tali Brigadier n ti lahi ti o Major General<ref name=":3" /> ka o lɛbi tuuli Ghanaian commander Ghana army puuni yuuni 1961 ni ti lahi lɛbi Deputy Chief of Defence Staff.<ref name=":3" /> Bɛ daa yihi o Ghana sooja tuma puuni silimiin goli ''[[July]]'' yuuni 1965<ref name=":2">{{Citation|title=Joseph Arthur Ankrah|date=2025-05-07|url=https://en.wikipedia.org/w/index.php?title=Joseph_Arthur_Ankrah&oldid=1289184260|work=Wikipedia|language=en|access-date=2025-07-01}}</ref> bɛ ni daa zilisi ka o bɔri ni o niŋ kuli.<ref name="castle" />
== O siyaasa tali ni ==
Ankrah daa lɛbila ''National Investment Bank'' kpɛma o ni daa yi sooja tuma maa ni. haligba, o daa lɛbila tingbani ŋɔ kpɛma ka lahi nyɛ National Liberation Council daanbolo silimiin goli 24 ''[[February]]'' yuuni 1966 coup saha. <ref name=":2" />Silimiin goli ''[[January]]'' yuuni 1967, O daa nyɛla ŋun be Nigerian Civil War din daa niŋ Biafra la sunsuuni.<ref>{{Citation|last=Levey|first=Zach|title=Israel, Nigeria and the Biafra Civil War, 1967–1970|date=2017-07-06|url=https://doi.org/10.4324/9781315229294-8|work=Postcolonial Conflict and the Question of Genocide|pages=177–197|place=New York : Routledge, 2017. {{!}} Series: The Routledge global 1960s and 1970s|publisher=Routledge|isbn=978-1-315-22929-4|access-date=2025-06-30}}</ref><ref>{{Citation|title=Joseph Arthur Ankrah|date=2025-05-07|url=https://en.wikipedia.org/w/index.php?title=Joseph_Arthur_Ankrah&oldid=1289184260|work=Wikipedia|language=en|access-date=2025-07-01}}</ref><ref>{{Citation|title=Joseph Arthur Ankrah|date=2025-05-07|url=https://en.wikipedia.org/w/index.php?title=Joseph_Arthur_Ankrah&oldid=1289184260|work=Wikipedia|language=en|access-date=2025-07-01}}</ref>bɛ daa che ka o yi NLC daanbolo tali maa ni n ti pahi ''Head of State'' pɛrinla o mini ''[[Nigeria]]'' daa biiya sunsuuni ŋuna dibu ni daa beni la zuɣu.<ref name=":1" /><ref>{{Citation|title=Joseph Arthur Ankrah|date=2025-05-07|url=https://en.wikipedia.org/w/index.php?title=Joseph_Arthur_Ankrah&oldid=1289184260|work=Wikipedia|language=en|access-date=2025-07-01}}</ref>
== O diɛma ni yiɣijam polo ==
Ankrah ni daa lɛbi tuuli President n zaŋ ti Council of Patrons Accra Hearts of Oak S.C puuni. Ka gbubi ''football club'' maa saha gbali.
== O daŋ ==
Yuuni 1965 ka o daa niŋ amiliya, Mildred Christina Akosiwor Fugar (12 ''[[June]]'' 1938 – 9 ''[[June]]'' 2005), Ankara n daa bala.<ref>{{Citation|title=Joseph Arthur Ankrah|date=2025-05-07|url=https://en.wikipedia.org/w/index.php?title=Joseph_Arthur_Ankrah&oldid=1289184260|work=Wikipedia|language=en|access-date=2025-07-01}}</ref> O bidibiga gba daa chaŋla ''Accra Academy''. o daa mali bipuɣinga ka o yuli booni Jackie Ankrah ŋun daa nyɛ gbaŋmŋara, yilisabira ni yili yiina.<ref>{{Citation|title=Joseph Arthur Ankrah|date=2025-05-07|url=https://en.wikipedia.org/w/index.php?title=Joseph_Arthur_Ankrah&oldid=1289184260|work=Wikipedia|language=en|access-date=2025-07-01}}</ref><ref>{{Citation|title=Joseph Arthur Ankrah|date=2025-05-07|url=https://en.wikipedia.org/w/index.php?title=Joseph_Arthur_Ankrah&oldid=1289184260|work=Wikipedia|language=en|access-date=2025-07-01}}</ref>o daa mali paɣiba pam ka mali bihi pishi ayi ka.<ref>{{Citation|title=Joseph Arthur Ankrah|date=2025-05-07|url=https://en.wikipedia.org/w/index.php?title=Joseph_Arthur_Ankrah&oldid=1289184260|work=Wikipedia|language=en|access-date=2025-07-01}}</ref>
== Kundivihira ==
[[Pubu:Ghana zuɣulananima]]
[[Pubu:Ninsala ŋun lahi ka o nyɛvuli ni]]
[[Pubu:E-Class]]
[[Pubu:Doo]]
ryvfxs3m59bnq8fp4o2hvnhnwln3rca
117038
117037
2025-07-05T06:31:05Z
Nimatu laahi
4731
Corrected errors
117038
wikitext
text/x-wiki
{{Bio}}
'''Lieutenant-General Joseph Arthur Ankrah''' (bɛ daa dɔɣi o la silimiin goli ''[[August]]'' biɛɣu pia ni anii dali yuuni 1915, O daa nyɛla [[Ghanaian Wikimedia Languages Meetup|''Ghanaian'']] ''army general'' ''[[Ghana]]'' tiŋgbani zuɣulana ŋun daa pahi ayi yuuni 1966 hali ni 1969 o daa nyɛla ''daambolo'' nti ''National Liberation Council''. Ŋuna n daa nyɛ tuuli linjima nima zuɣu lana n ti ''[[Ghana]]''. O daa lahi nyɛla ŋun pahi anahi zuɣu bɛ ni zaŋ ''African Unity'' ʒinahigu la zuɣulana n ti silimin goli ''[[February]]'' bɛɣu pishi ni anahi 1966 yuuni hali ni Silimi goli ''[[November]]'' daba'anu 1966 yuuni. Pɔi ni dina, Ankrah daa nyɛla bɛ ni piigi so tuuli ''commander'' n ti ''[[Ghana]]'' Army Yuuni 1961.
== Piligu biɛhigu ==
Joseph Arthur Ankrah dɔɣim daa lula silimin gɔli ''[[August]]'' biɛɣu pia ni anii yuuni 1915 zuliya shɛli bɛ ni booni ''Ga'' ka bɛ be ''[[Accra]]'' tiŋgbanni la, o daŋ daa nyɛla Samuel Paul Cofie Ankrah, nyɛla baɣa n ti dolodolo yaɣili ŋɔ n ti pahi Beatrice Abashie Quaynor, ŋun nyɛ daa bia.<ref name=castle>{{cite web|url=http://www.ghanacastle.gov.gh/castle_news_details.cfm?EmpID=689|title=Former Leaders - Profiles:Lt-Gen Joeseph{{sic|hide=y}} Arthur Ankrah|access-date=2007-03-21|work=Official Website of The Osu Castle, seat of Ghana government|publisher=Ghana government|url-status=dead|archive-url=https://web.archive.org/web/20070928024938/http://www.ghanacastle.gov.gh/castle_news_details.cfm?EmpID=689|archive-date=28 September 2007}}</ref> Ankrahdaa pili la shikuru chandi yuuni 1921 ''Wesleyan Methodist'' shikuru din be [[Ankara|''Accra'']] la. Ni maa ni ka bɛ daa pa o yuli m booni o 'Ankrah Patapaa' dini n daa niŋ ka o "mali yaa ni nangban’kpeeni ŋmɛbu polo ka lahi tooi zaani toondaan nima zaani bɛ yɛla pam puuni maa".<ref name="castle" /> Yuuni 1932, o daa kpe ''[[Accra Academy]],'' ni maa ni ka o daa wuhi ni o nyɛ la bol'ŋmɛri biiŋa.<ref name="castle" /> O daa deei ''Senior Cambridge School'' ''[[Certificate]]'' yuuni 1937.<ref name=":3">{{Cite web|title=Lt. General Joseph A. Ankrah|url=http://www.ghanaweb.com/GhanaHomePage/people/pop-up.php?ID=119|access-date=2025-07-04|website=www.ghanaweb.com}}</ref> ka daa chaŋ n ti tuɣi ''Ghana Civil Service''.<ref name="castle" />
== O sooja tali tuma ==
Ankrah daa pahi la [[Gold Coast|''Gold Coast'']] ''Regiment'' puuni yuuni 1939.<ref name=":1">{{Cite journal|last=Akolgo-Azupogo|first=Helen|last2=Bardy|first2=Roland|last3=Rubens|first3=Arthur|date=2021-08|title=Land governance in Northern Ghana: Creating communities of practice between tribal leaders and the government|url=https://doi.org/10.1016/j.landusepol.2021.105493|journal=Land Use Policy|volume=107|pages=105493|doi=10.1016/j.landusepol.2021.105493|issn=0264-8377}}</ref> Saha shɛli duniya zaa tɔbu din pahiri ayi la ni daa wuligi gili, Ankrah daa laɣim niriba ka bɛ chaŋ ''[[Afrika|Africa]]'' nam yaɣili din be wulin luhili polo Frontier Force la ni.<ref name=":3" /> O niriba maa shɛba daa bela Africa wulin puhili polo yuuni 1940, Ka bɛ daa labisi o la Record Office din be [[Ankara]] la ka o zaashɛɛ nyɛ ''Warrant Officer Class'' ŋun pahiri ayi ka bɛ lahi leeigi o ''second-in-command''.<ref name="castle" />Silimiin goli ''[[October]]'' yuuni 1946 puuni, o daa chaŋ ''Marshfield Officer Cadets Training Unit'' din be [[United Kindom|''United Kingdom'']] la ka daa graduati silimiin goli ''[[February]]'' yuuni 1947 n leegi tuuli ''[[Afrika|Africa]]'' nira ŋun nye ''officer'' ''[[Gold Coast (British Colony)|Gold Coast]]'' linjimanim puuni.<ref name="castle" /> Bɛ daa lɛbigi o lieutenant yuuni 1947<ref name=":3" /><ref name=":0">{{Citation|title=Train, Christopher John, (12 March 1932–7 May 2007), Deputy Under Secretary of State, Home Office, and Director-General, Prison Service, 1983–91|date=2007-12-01|url=https://doi.org/10.1093/ww/9780199540884.013.u37969|work=Who Was Who|publisher=Oxford University Press|access-date=2025-06-30}}</ref> ka o daa lɛbi tuuli ''African camp commandant'' linjimanim maa bɛhigu shɛɛ maa.<ref name="castle" /> Di nyaaŋa, bɛ daa lahi lɛbigi o tuuli ''Ghanaian Chief Instructor Education Unit'' puuni.<ref name="castle" /> O daa deegi kpamli pam yuuni 1956 ka daa lɛbi tuuli ''[[Afrika|Africa]]'' Nira ŋun tooi zaani zaligu African company nima puuni, Charlie Company din daa nyɛ tuuli Battalion ni be [[Tamali|''Tamale'']] la, ''[[Ghana]]''. Di nyaaŋa o daa ti lahi lɛbi Lieutenant Colonel ka daa zaŋ battalion zaa ni lɛbi o dini.<ref name="castle" />O kpamli zan chaŋ colonel daa pahiya yuuni 1960, saha shɛli ''[[Ghana]]'' ofisa nima ni daa bɛ saɣi ni bɛ zani Lala zaa shee maa.<ref name=":3" /> United Nations Operation di daa niŋ Congo la, ŋuna n daa nyɛ Brigade Commander din nyɛ force-based ni be Luluabourg la, Kasai din be present-day Democratic Republic din be Congo la. O ko' n daa nyɛ Ghana nira n tooi deei lala pini din nyɛ Military Cross ni be Leopoldville din wuhiri unsurpassed gallantry Congo tingbani yuuni 1961.<ref name="castle" />
O tiɛhi zilima puuni, o kpamli ni o tuma, lala officer daa gbubi la biɛhigu puuni yɛl' kpɛma din daa naan tooi tahi gballi ni yɛltɔɣa na gba Leopoldville mini Congo yaɣishɛŋa. Colonel Ankrah, ŋun daa bi lihi nya o maŋmaŋ nyɛvili gba, ŋun yee Armée Nationale Congolaise (ANC) sooja nɛma ŋun daa, mali mazini parisi , ka daa mɔri ni o luhi Mr. Lumumba buɣim la. O daa zaŋla Prime Minister n chaŋ n ti n sɔɣi loori shɛli puuni ANC nima ni daa ŋmɛ la. Di yi di daa pa Colonel Ankrah ni daa niŋ pɔhim yomyom zuɣu ka tooi zaŋ o nyɛvuli n pa talima zuɣu, ni ŋo Mr. Lumumba's di lahi ka o nyɛvuli puuni.<ref name="castle" />
O lala nyabu Congo ŋo nyaaŋa, bɛ daa ti o toon tali Brigadier n ti lahi ti o Major General<ref name=":3" /> ka o lɛbi tuuli Ghanaian commander Ghana army puuni yuuni 1961 ni ti lahi lɛbi Deputy Chief of Defence Staff.<ref name=":3" /> Bɛ daa yihi o Ghana sooja tuma puuni silimiin goli ''[[July]]'' yuuni 1965<ref name=":2">{{Citation|title=Joseph Arthur Ankrah|date=2025-05-07|url=https://en.wikipedia.org/w/index.php?title=Joseph_Arthur_Ankrah&oldid=1289184260|work=Wikipedia|language=en|access-date=2025-07-01}}</ref> bɛ ni daa zilisi ka o bɔri ni o niŋ kuli.<ref name="castle" />
== O siyaasa tali ni ==
Ankrah daa lɛbila ''National Investment Bank'' kpɛma o ni daa yi sooja tuma maa ni. haligba, o daa lɛbila tingbani ŋɔ kpɛma ka lahi nyɛ National Liberation Council daanbolo silimiin goli ''[[February]] biɛɣu pishi ni anahi'' yuuni 1966 coup saha. <ref name=":2" />Silimiin goli ''[[January]]'' yuuni 1967, O daa nyɛla ŋun be Nigerian Civil War din daa niŋ Biafra la sunsuuni.<ref>{{Citation|last=Levey|first=Zach|title=Israel, Nigeria and the Biafra Civil War, 1967–1970|date=2017-07-06|url=https://doi.org/10.4324/9781315229294-8|work=Postcolonial Conflict and the Question of Genocide|pages=177–197|place=New York : Routledge, 2017. {{!}} Series: The Routledge global 1960s and 1970s|publisher=Routledge|isbn=978-1-315-22929-4|access-date=2025-06-30}}</ref><ref>{{Citation|title=Joseph Arthur Ankrah|date=2025-05-07|url=https://en.wikipedia.org/w/index.php?title=Joseph_Arthur_Ankrah&oldid=1289184260|work=Wikipedia|language=en|access-date=2025-07-01}}</ref><ref>{{Citation|title=Joseph Arthur Ankrah|date=2025-05-07|url=https://en.wikipedia.org/w/index.php?title=Joseph_Arthur_Ankrah&oldid=1289184260|work=Wikipedia|language=en|access-date=2025-07-01}}</ref>bɛ daa che ka o yi NLC daanbolo tali maa ni n ti pahi ''Head of State'' pɛrinla o mini ''[[Nigeria]]'' daa biiya sunsuuni ŋuna dibu ni daa beni la zuɣu.<ref name=":1" /><ref>{{Citation|title=Joseph Arthur Ankrah|date=2025-05-07|url=https://en.wikipedia.org/w/index.php?title=Joseph_Arthur_Ankrah&oldid=1289184260|work=Wikipedia|language=en|access-date=2025-07-01}}</ref>
== O diɛma ni yiɣijam polo ==
Ankrah ni daa lɛbi tuuli President n zaŋ ti Council of Patrons Accra Hearts of Oak S.C puuni. Ka gbubi ''football club'' maa saha gbaŋliŋ.
== O daŋ ==
Yuuni 1965 ka o daa niŋ amiliya, Mildred Christina Akosiwor Fugar (12 ''[[June]]'' 1938 – 9 ''[[June]]'' 2005), Ankara n daa bala.<ref>{{Citation|title=Joseph Arthur Ankrah|date=2025-05-07|url=https://en.wikipedia.org/w/index.php?title=Joseph_Arthur_Ankrah&oldid=1289184260|work=Wikipedia|language=en|access-date=2025-07-01}}</ref> O bidibiga gba daa chaŋla ''Accra Academy''. o daa mali bipuɣinga ka o yuli booni Jackie Ankrah ŋun daa nyɛ gbaŋmŋara, yilisabira ni yili yiina.<ref>{{Citation|title=Joseph Arthur Ankrah|date=2025-05-07|url=https://en.wikipedia.org/w/index.php?title=Joseph_Arthur_Ankrah&oldid=1289184260|work=Wikipedia|language=en|access-date=2025-07-01}}</ref><ref>{{Citation|title=Joseph Arthur Ankrah|date=2025-05-07|url=https://en.wikipedia.org/w/index.php?title=Joseph_Arthur_Ankrah&oldid=1289184260|work=Wikipedia|language=en|access-date=2025-07-01}}</ref>o daa mali paɣiba pam ka mali bihi pishi ayi ka.<ref>{{Citation|title=Joseph Arthur Ankrah|date=2025-05-07|url=https://en.wikipedia.org/w/index.php?title=Joseph_Arthur_Ankrah&oldid=1289184260|work=Wikipedia|language=en|access-date=2025-07-01}}</ref>
== Kundivihira ==
[[Pubu:Ghana zuɣulananima]]
[[Pubu:Ninsala ŋun lahi ka o nyɛvuli ni]]
[[Pubu:E-Class]]
[[Pubu:Doo]]
cq6ofilnll9rejgew45ilk1j9mw1e6a
John Evans Fiifi Atta Mills
0
6172
117010
85177
2025-07-04T19:56:14Z
Dnshitobu
19
Updated template
117010
wikitext
text/x-wiki
{{Bio}}
'''Professor John Evans Fiifi Atta Mills''' (21 July 1944 – 24 July 2012) daa nyɛla [[Ghana]] tingbaŋ zuɣulan' kuro ni [[Ghana]] alikaali baŋda ŋun daa di zuɣulan' tali<ref>https://archive.vn/20121209072058/http://www.usatoday.com/news/world/2009-01-03-ghana-election_N.htm</ref> yuuni 2009 hali ka kum daa ti wooi o yuuni 2012. O daa pɔla [[Ghana]] zuɣulantali pɔri January 7, 2009 saha shɛli O ni daa luhi Wabigu party ([[New Patriotic Party]]) toondana, [[Nana Addo Dankwa Akufo-Addo|Nana Akufo-Addo]] yuuni 2008<ref>https://usatoday30.usatoday.com/news/world/2009-01-03-ghana-election_N.htm</ref> piibu piibu ni la. Ŋuni n-daa nyɛ tingbani zuɣulan'paa yuuni 1997 hali ni 2001 n-ti tingbani zuɣulan'kuro, [[Jerry Rawlings]].
O daa lɛbi la toondana n-ti Lɛm paati ([[National Democratic Congress]]) ka daa bɔ nam maa buyi zuɣu ka lu, yuuni 2000 mini 2004. Amaa O ni daa zani yuuni 2008, O daa dimi saha shɛli piibu-piibu ni daa va n-kpari ka ti lahi labi chaŋ piibu-piibu maani. Ŋuni n-na nyɛ [[Ghana]] zuɣulan'tuuli ŋun daa kpi, ka na be Nam ni.
== Shikuru Baŋsim ==
Bɛ daa dɔɣila John Evans Fiifi Atta Mills silimiin goli 21 July,1944 [[Tarkwa]] tingbani din be [[Ghana]] wulinluhili polo ŋɔ, [[Western Region]] m-bala. [[Fante]] bila n-nyɛ O, ka O daa zooi tiŋ yuli booni Ekumfi Otuam din be [[Mfantsiman]] East piibu-piibu yaɣili din be [[Ghana]] sunsuuni la, [[Central Region]]. O daa pilila O bilim ni shikuru Huni Valley Methodist Primary School. O shikuru baŋsim yaligibu zuɣu, O daa chaŋla O sunsuuni shikuru Komenda Methodist Middle School. O ni daa karim siɣisi ni, O daa tuɣi la bikura shikuru shɛli bɛ ni booni [[Achimota Secondary Schoo]]<nowiki/>l. O ni daa naai ni, O daa deela O dahalali shɛhara gbaŋ yuuni 1961 ni, Advanced-Level shɛhara gbaŋ yuuni 1963. O daa lahi zaŋla nimmɔhi yo, ka lahi chaŋ ninkura shikuru shɛli bɛ ni booni [[University of Ghana, Legon]] la n-ti karim siɣisi Zalisi ka daa deei Bachelor of Law, Degree, LLB ni Professional law shɛhara gbaŋ yuuni 1967.
John Evans Fiifi Atta Mills daa lahi chaŋla London School of Economics and Political Science n-ti karim siɣisi ka daa deei LLM shɛhara gbaŋ yuuni 1968. Di nyaaŋa, O daa lahi deela Law Dɔɣita Degree, PhD School of Oriental and African Studies School of Law din daa be federal University of London saha shɛli O ni daa sabi O Dɔɣita tali buku din daa jɛndi farigu, kɔhimma ni damma lɛbigimsim (taxation and economic development) yuuni 1971. O daa nyɛla yuum'pishi ni ayopɔin ka karim naai dɔɣita tali ŋɔ.
O ni daa be siyaasa ni, kɔŋ ni zɔm kam daa mi O la Prof, pirimla saha gbaliŋ shɛli O ni daa zaŋ kpalim m-be shikuru baŋsim bɔbu ni maa zuɣu. O siyaasa salalaantaba gba daa booni O mi Asomdweehene, Kambonsili din gbunni n-nyɛ 'Suhudoo Naa'.
== Siyaasa Tali ==
=== Ghana Zuɣulan' paa ===
Bɛ ni daa ti bɔri ni bɛ po tingbaŋ' zuɣulaanima pɔri yuuni 1992 maa zuɣu, National Convention Party (NCP) daa zaŋla bɛ kpalanzuya na n-ti gbuni [[National Democratic Congress]] (NDC). Provisional National Defence Council (PNDC) daambal'kuro ni tingbaŋ zuɣulana, Flight-Lieutenant Jerry John Rawlings daa piila NCP nima kpɛma, [[Kow Nkensen Arkaah]] wulana ni bɛ bo nam maa. Bɛ ni daa di 1992 piibu-piibu maa, Arkaah daa di la tingbaŋ zuɣulan' paa 1992–1996.
Amaa, January 29, 1996, NCP Nima daa waligiya ka che NDC. Arkaah ŋun daa be National Convention Party daa lahi zaŋ O kpalanzuya na n-ti gbuni [[New Patriotic Party]] ka bɛ daa lahi piigi O Nam-bɔri wulana n-ti [[John Agyekum Kufuor]] ni bɛ zaŋ bɛ nyɔri n-kpa [[National Democratic Congress]]. Rawlings daa piila Atta Mills ni O lԑbi O zuɣulan'paa ka lahi labi bo tingbaŋ zuɣulan' tali din pahiri ayi zuɣu ka [[Naawuni]] daa lahi ti ba nasara ka bɛ di 1996-2000. Atta Mills n-daa nyɛ daambalo n ti Police Council of Ghana ni daambalo zaŋ ti Economic Management Team.
=== Ghana Zuɣulan' tali piibu-piibu ===
Yuuni 2000, John Evans Fiifi Atta Mills n-daa zani n-ti Lɛm Paati (NDC) ni bɛ bo tingbaŋ Zuɣulan' tali saha shɛli Rawlings ni daa di O Nam saɣi, kamani tingbani maa zalikpana ni wuhi shɛm.
John Evans Fiifi Atta Mills nyintaa ŋun daa yi polo zaŋ chaŋ nam maa bɔbu polo n-daa nyɛ John Agyekum Kufuor, ŋun daa zani n-ti Wɔbigu paati, New Patriotic Party (NPP). [[Dagbamba]] yɛliya ni buu lihiri la O ma noli ka ŋubiri mɔri, lala maa zuɣu, nyintahili daa kuli yiɣisimi n-wuɣiliŋ Atta Mills polo ni ka dama, bɛ yi piigi O tingbaŋ zuɣulana, ŋun bi yɛn mali O zuɣu piibu naɣila Rawlings ni bɔri shɛli biɛɣukulo kam. Piibu-piibu biɛɣu maa ni daa ti neei December 7, 2000, John Evans Fiifi Atta Mills daa nyɛla 44.8% ka Kufuor di 48.4%. Di ni daa bi paai kɔbigi maa zuɣu, December 28, 2000, Ghana daa lahi labi mi niŋ piibu-piibu maa ka Kufuor daa zaŋ vaabu 56.9% kɔbigi puuni n-di John Evans Fiifi Atta Mills. Lala ŋɔ zuɣu, bɛ daa piila Kufuor ka po o pɔri n-kpɛhi nam ni January 7, 2001.
Yuuni 2002, Lɛm Paatinima daa piila bihi bapira John Evans Fiifi Atta Mills ni O lԑbi bɛ paati maa toondana zaŋ chaŋ 2004 piibu-piibu la ni. Tɔ amaa, tingbaŋ zuɣulana, John Agyekum Kufuor daa lahi di o mi ni 52.45% kɔbigi puuni.
December 21, 2006, Lɛm Paatinima daa lahi piigi O mi ni o lahi lɛbi bɛ paati maa toondana zaŋ chaŋ yuuni 2008 tingbaŋ zuɣulana tali piibu-piibu ni. O daa dila O nyintahi maa ni 81.4% (1,362 votes) kɔbigi puuni. O nyintahi maa n-daa nyɛ Ekwow Spio-Garbrah, Alhaji Mahama Iddrisu, ni Eddie Annan.
Yuuni 2008 piibu-piibu ni daa paagi, John Agyekum Kufuor daa di la o yuma nii nam naai dinzuɣu ka ku lahi tooi zani yaha. Lala saha ŋɔ sunsuuni ka bɛ daa ŋuri BETTER GHANA AGENDA taachi.
Yuuni 2008, John Evans Fiifi Atta Mills nam nyintaa Wabigu Paati daa nyɛla Nana Addo Dankwa Akufo-Addo. John Evans Fiifi Atta Mills taachi yuuni maa piibu-piibu maa saha daa nyɛla "A Better Man for a Better Ghana". O daa yɛliya: "Salo maa kuli fabindimi. Be yɛrimi ni bɛ biɛhisi kuli labirila nyaaŋa zuŋɔ yuma anii m-bala. Dinzuɣu, di yi niŋ ka Ghana shiri nyɛla din zoora, salo maa ban na bi nyari li bɛ biɛhisi puuni".
Tuuli piibu-piibu maa daa tila Nana Addo Dankwa Akufo-Addo 49.13%, ka ti John Evans Fiifi Atta Mills 47.92% kobigi puuni. Lala ŋɔ zuɣu, piibu-piibu tuma duu nim' daa lahi labimi n-kpa piibu-piibu palli 28th December 2008. Din daa naagi, John Evans Fiifi Atta Mills daa kuli dila Nana Addo Dankwa Akufo-Addo biɛla. To amaa, yɛligola ni sangaya daa chɛmi ka Tain din be piibu-piibu yaɣili Brong Ahafo Region nim’ daa bi tooi niŋ bɛ piibu-piibu. Lala maa zuɣu, piibu-piibu tuma yili nim’ daa lahi kpala piibu-piibu n-ti ba January 2, 2009.
Di karikari ni di bahigu daa ʒila zuɣusuŋ n-ti John Evans Fiifi Atta Mills mini o nyaandoliba zaa, dama O daa nyɛla 50.23% ka Nana Addo Dankwa Akufo-Addo mi nyɛ 49.77%. John Evans Fiifi Atta Mills n-daa lԑbi tingbaŋ Zuɣulana ŋun pahi ata ni Ghana 4th Republic tali ni. Atta Mills daa tooi zooi ka O buɣisiri O maŋa ni ŋun nyɛla "Salo buŋa ŋun mali dihitabili ni salo biɛhisuŋ kamanI Nkrumah buɣisibu ni".
John Evans Fiifi Atta Mills daa pola Ghana tingbaŋ Zuɣulan' tali pɔri January 7, 2009 ni suhudoo. O daa dila O suɣulo nyɔri O ni daa ti di nam maa.
=== Ghana Zuɣulan' tali ===
Jilimalan'Mills gomnanti maa daa di nasara nim pam. Dinni ka tingbani ŋɔ daa pili kpam gbibu ni nimmohi bɛ ni daa nya kpa'boɣ'kari shɛli tingbaŋ zuɣulan'kuro Jilimalana Kufuor saha la. [19] Mills daa lahi deei nupugu ni o ni daa kpaŋ omaŋa ka tingbaŋ ŋɔ bomma ni nyamma yaɣa pam ti tooni lala saha maa. ŋuni n daa lahi nyɛ tuuli tingbaŋ zuɣulana ŋun na be nam ni ka bɛ lahi piigi O zali ni o bo nam. [9] O tingbani zuɣulantali ni daa di nasara n zali bob'suma yaɣ'shɛŋa n kahagi n dɔ gbunni ŋɔ:
==== Tiŋgbani Bomma ni Nyamma ====
Jilimalana Mills Gomnanti ni ka Gana bomma ni nyamma daa nya vuhim hali ka nɛma dahi ni pahiri shɛm (inflation) daa sigitiŋ'hali ni kalinli din bi paai vaabu pia pubu kob'gi puuni, dini n nyɛ vaapu dibaanii ni tɔbu dibaa anahi (8.4%) [20] (binshɛli din naʒin niŋ bini din gbaai yuum'pihinahi ni ayi Gana nyevuli puuni kamani bini din gbaai 1970 hali ni 2012). Yuuni 2008 Burinya goli ni, lala nɛma dahi pahibu pahibu ŋɔ daa nyɛla kobiga puuni vaabu pishi ayi ka ni tobu zag'yini (18.1%) ka Mills deei tiŋgbani zuɣulantali.[21] ŋɔ wuhiya ni Mills daa zaŋ bomma ni nyamma baŋsim ni so pala m biri tingbani ŋɔ ni din ni niŋ ka faako kana tiŋgbani ŋɔ ni.
==== Shikuru Baŋsim ====
==== Alaafeei ====
==== Tiŋgbani gbubibu ni Tiŋduya Bɛhigu ====
==== Pukparilim, Niɣilim buɣum bayana niŋbu ni Tiŋkpansi lɛbigimsim ====
== Tuma ==
John Evans Fiifi Atta Mills tuma piligu daa nyɛla chicha tali ka o daa wuhirila zalisi yɛltɔɣa din be Faculty of Law, University of Ghana. O daa kuli paagi yuum' pishi ni anu n-wuhiri Legon mini di tatabiti Ghana ni tiŋduya ni zaa. O daa nyɛla Fulbright Scholar programme, Stanford Law School din be US yuuni 1971.
O daa nyela Professor n chani Temple University (Philadelphia, USA), yuuni 1978 hali ni 1979 ka daa lahi tuɣi li yuuni 1986 hali ni 1987. O lahi chani la Leiden University din be Netherlands nti wuhira yuuni 1985 hali ni 1986. Lala saha maa sunsuuni 1970-1980, o daa sabi bukunim'mini gbana pam din jɛndi farigu deebu baŋsim yaɣili (taxation).
Di mini o daa wuhiri shikuru maa zaa yɔli, O daa nyɛla Komishina kpɛma nti yaɣ’ shɛli bɛ ni booni Ghana Internal Revenue Service (1988-1993) saha shɛli tiŋgbaŋ zuɣulana Jerry John Rawlings ni daa nyɛ sooja gomnanti la. Bɛ daa lahi labimi piigo Komishina yaha yuuni 1993 hali ni 1996. Yuuni 1992, O daa lɛbi la Zalisi Associate Prɔfɛisa University of Ghana. Yuuni 2002, O daa lɛbi la chani la Liu Institute for Global Issues din be University of British Columbia, Vancouver, British Columbia din daa gbini kpalanzuya ni Canadian International Development Agency(CIDA) – International Development Research Centre (IDRC) fellowship programme.
== Maŋmaŋa biɛhigu ==
O paɣa n-daa nyɛ Ernestina Naadu Mills (née Botchway),<ref>{{Cite web|date=2014-12-13|title=Ghana Districts - A repository of all districts in the republic of Ghana|url=http://www.ghanadistricts.gov.gh/news/?read=21457|access-date=2022-07-26|website=web.archive.org|archive-date=2014-12-13|archive-url=https://web.archive.org/web/20141213033333/http://www.ghanadistricts.gov.gh/news/?read=21457|url-status=bot: unknown}}</ref><ref>{{Cite web|title=GhanaDot.com ....Profile of President-Elect Mills|url=http://www.ghanadot.com/personalities.mills.010309.html|access-date=2022-07-26|website=www.ghanadot.com}}</ref><ref>{{Cite web|date=2016-03-09|title=mijaku.com - Profiles of the NDC presidential and vice presidential candidates|url=http://mijaku.com/index.php?id=728&itemid=2&option=com_content&task=view|access-date=2022-07-26|website=web.archive.org|archive-date=2016-03-09|archive-url=https://web.archive.org/web/20160309154639/http://mijaku.com/index.php?id=728&itemid=2&option=com_content&task=view|url-status=bot: unknown}}</ref><ref>{{Cite web|title=Meet Naadu Mills|url=https://www.modernghana.com/news/133520/meet-naadu-mills.html|access-date=2022-07-26|website=Modern Ghana|language=en}}</ref><ref>{{Cite web|date=-001-11-30T00:00:00+00:00|title=Profile of President-Elect Mills|url=https://www.ghanaweb.com/GhanaHomePage/NewsArchive/Profile-of-President-Elect-Mills-155622|access-date=2022-07-26|website=GhanaWeb|language=en}}</ref>ka O daa nyɛ karim'ma, ka mali bia ŋun yuli booni
Sam Kofi Atta Mills. Bɛ daa wumsi O mi tamla Methodist nim’ zali kpana zuɣu<ref>{{Cite web|date=2016-01-11|title=Wayback Machine|url=http://www.ghana.gov.gh/index.php/news/general-news/15277-veep-calls-nation-to-celebrate-life-of-president-mills-|access-date=2022-07-26|website=web.archive.org|archive-date=2016-01-11|archive-url=https://web.archive.org/web/20160111033214/http://www.ghana.gov.gh/index.php/news/general-news/15277-veep-calls-nation-to-celebrate-life-of-president-mills-|url-status=dead}}</ref>. O daa nyɛla cousin n-ti lala saha maa Gold Coast lawyer, Thomas Hutton-Mills, Jr. O zosimo n-daa nyɛ T. B. Joshua of The Synagogue, Church of All Nations in Lagos, Nigeria, ka daa kaari O saha kam asori duu maa ni. O daa yɛliya, ni din daa niŋ ka Joshua yɛli O ni pɔi ka O lɛbi Tiŋgbani zuɣulana, sheela ka O zani piibupiibu m-paai buta zuɣu ka naai tooi di piibupiibu maa.<ref>{{Cite web|date=2011-12-31|title=Wayback Machine|url=http://thepmnews.com/2009/01/12/tb-joshua-predicted-my-victory-%E2%80%94ghana%E2%80%99s-leader|access-date=2022-07-26|website=web.archive.org|archive-date=2011-12-31|archive-url=https://web.archive.org/web/20111231191030/http://thepmnews.com/2009/01/12/tb-joshua-predicted-my-victory-%E2%80%94ghana%E2%80%99s-leader|url-status=dead}}</ref><ref>{{Cite web|date=2011-10-07|title=Wayback Machine|url=http://thenewsng.com/article/1613|access-date=2022-07-26|website=web.archive.org|archive-date=2011-10-07|archive-url=https://web.archive.org/web/20111007010043/http://thenewsng.com/article/1613|url-status=bot: unknown}}</ref>.
Atta Mills daa nyɛla bɔlli ni yiɣ'jam yaɣili administrata, o daa tim nuu pam Ghana Hockey Association, National Sports Council of Ghana, Ghana Olympic Committee ni Accra Hearts of Oak Sporting Club. O daa min nyɛ bɛ kuɣilana saha shɛli. O daa bɔri ko'duɣili pam. Ka daa ŋme n-ti Gana Hockey team maa (O nyɛla hockey ŋmɛri biŋ Gana ŋɔ hali ka Naawuni daa ti bohi O zuɣu)<ref>{{Cite news|date=2009-01-03|title=Profile: Ghana President John Atta Mills|language=en-GB|url=http://news.bbc.co.uk/2/hi/africa/7804884.stm|access-date=2022-07-26}}</ref><ref>{{Cite web|date=2015-02-01|title=attamills2008.com - attamills2008 Resources and Information. This website is for sale!|url=http://www.attamills2008.com/site/?page_id=2|access-date=2022-07-26|website=web.archive.org|archive-date=2015-02-01|archive-url=https://web.archive.org/web/20150201181245/http://www.attamills2008.com/site/?page_id=2|url-status=dead}}</ref>. O daa nyɛla Hearts of Oak kpamba maa ni yino, Kuɣulan'kuro Black Stars Management Team ka lahi nyɛ Manchester United nyaan’dola<ref>{{Cite web|title=Obituary: Ghana’s John Atta Mills|url=https://www.aljazeera.com/news/2012/7/24/obituary-ghanas-john-atta-mills|access-date=2022-07-26|website=www.aljazeera.com|language=en}}</ref>.
== O Doro ni O Kpibu ==
Mills daa nyɛla ŋun kpi silimin goli July biɛɣu pishi ni anahi dali 2022, 37 Military Hospital din be Ankara la<ref>{{Cite news|date=2012-07-24|title=Ghana's President John Atta Mills dies|language=en-GB|work=BBC News|url=https://www.bbc.com/news/world-africa-18972107|access-date=2022-07-26}}</ref>. Dabaata nyaaŋa, O ni daa puhi O doɣim chuɣu din pahiri yuum'pisɔpɔin ayi ka. Daliri shɛli din daa ku'O daa na bi yi polo. Dama O daa na yoli yila US na ka di nyɛla O chaŋmi ti vihi O maŋa din daa niŋ ka O mali loŋni doro<ref>{{Cite news|date=2012-07-24|title=Ghana's President John Atta Mills dies|language=en-GB|work=BBC News|url=https://www.bbc.com/news/world-africa-18972107|access-date=2022-07-26}}</ref><ref>{{Cite news|date=2012-08-10|title=President John Atta Mills funeral held in Ghana|language=en-GB|work=BBC News|url=https://www.bbc.com/news/world-africa-19204106|access-date=2022-07-26}}</ref><ref>{{Cite web|last=admin|date=2022-07-27|title=Naadu Mills Reveals What Killed Mills|url=https://otixpres.com/naadu-mills-reveals-what-killed-mills/|access-date=2022-07-28|language=en-US|archive-date=2022-07-28|archive-url=https://web.archive.org/web/20220728054711/https://otixpres.com/naadu-mills-reveals-what-killed-mills/|url-status=dead}}</ref>. O kuli ni daa yɛn yi polo, O offici nim’daa yɛliya ni O kpimi hawanim'nyaaŋa ka bɛ naai yihili na polo, amaa karachi so ŋun doli daa yɛliya ni O daa yɛliya ni O niŋgbuna dii bi nyaɣisa n-neei biɛɣu ka O naai kpi maa. To amaa, Mills' biɛli Dr. Cadman Mills daa yɛliya gbala maa ni, ni doriti pam n-daa laɣim ku'O maa, kamani hemorrhagic stroke din yina ʒi'soya gbariginsim zuɣupuri puuni<ref>{{Cite web|date=2015-07-21|title=Revealed: Mills died from Hemorrhagic stroke - Cadman Mills|url=https://www.ghanaweb.com/GhanaHomePage/NewsArchive/Mills-died-from-Hemorrhagic-stroke-Cadman-Mills-370015|access-date=2022-07-26|website=GhanaWeb|language=en}}</ref><ref>{{Cite web|date=2015-07-21|title=Revealed: Mills died from Hemorrhagic stroke - Cadman Mills|url=https://www.ghanaweb.com/GhanaHomePage/NewsArchive/Mills-died-from-Hemorrhagic-stroke-Cadman-Mills-370015|access-date=2022-07-26|website=GhanaWeb|language=en}}</ref><ref>{{Cite web|date=2013-01-23|title=GBC News, , Mills died from massive stroke - Brother|url=https://archive.ph/8JCDa|access-date=2022-07-26|website=archive.ph}}</ref><ref>{{Cite web|date=2017-03-30|title=Prof Mills did not die of throat cancer – Dr Cadman Mills|url=https://www.ghanaweb.com/GhanaHomePage/NewsArchive/Prof-Mills-did-not-die-of-throat-cancer-Dr-Cadman-Mills-523772|access-date=2022-07-26|website=GhanaWeb|language=en}}</ref>. BBC nima gba daa yɛliya ni O yɛltɔɣa daa taɣimi chiri gbaliŋ. Former minister Elizabeth Ohene daa yɛliya, ni din daa niŋ ka bɛ gbubili ŋumaŋuma ni mills kpimi, O nini daa bi tiɣi ni Mills kpiya.
"Kamani yuma ata ni yuma anahi din gari la, niriba gbubi mi ni Mills ka alaafee ka shaba yɛri ni O kpimi gba. Ka O daa yina ti yɛli ni O bi biɛra"<ref>{{Cite news|date=2012-07-24|title=Ghana's President John Atta Mills dies|language=en-GB|work=BBC News|url=https://www.bbc.com/news/world-africa-18972107|access-date=2022-07-26}}</ref>. O zuɣulaan paa [[John Dramani Mahama]] n-daa nyɛ ŋun daa zani O zaashee maa din daa niŋ ka O kpi. Ka daa po pɔri yuŋ kurigi anii lala dabisili shɛli O ni daa kani maa ka di nyɛla Gana constitusa ni wuhi shɛm. Mahama ʒii daa naala saha shɛli Mills' ʒii ni daa naai. Ka di daa che biɛla ni piibupiibu, ka O gba daa zani ni bɛ piigi O.<ref>{{Cite web|date=2012-07-26|title=Ghana VP to be sworn in as new president {{!}} Agricultural Commodities {{!}} Reuters|url=https://af.reuters.com/article/commoditiesNews/idAFL6E8IOJOX20120724|access-date=2022-07-26|website=web.archive.org|archive-date=2012-07-26|archive-url=https://web.archive.org/web/20120726221518/https://af.reuters.com/article/commoditiesNews/idAFL6E8IOJOX20120724|url-status=dead}}</ref><ref>{{Cite news|date=2012-07-24|title=Ghana President Mills dies, VP takes over|language=en|work=Reuters|url=https://www.reuters.com/article/us-ghana-president-idUSBRE86N14720120724|access-date=2022-07-26}}</ref>
== O Sɔɣibu ==
[[File:JEAM Gravesite.JPG|thumb|right|Atta Mills' gballi din be Asomdwee Park, Accra tum yuuni 2013]]
=== O Tingbani Nam Sɔɣibu ===
=== Salo Wumbu ===
== O Sabiri Shɛŋa ==
Mills' sabibu nima<ref name="ghananation1"/><ref name="pubs">{{cite web|url=http://www.attamills2008.com/johns_cv.htm |title=''Curriculum Vitae'' |access-date=2007-07-01 |url-status=bot: unknown |archive-url=https://web.archive.org/web/20070701201728/http://www.attamills2008.com/johns_cv.htm |archive-date=1 July 2007}}, Prof. John Evans Atta Mills, 1 July 2007, ''[[Wayback Machine|Internet Archive]]''. Retrieved 3 August 2012.</ref><ref>{{cite web|url=http://www.idrc.ca/EN/Misc/Pages/NewsDetails.aspx?NewsID=463 |title=Misc – News |publisher=Idrc.ca |url-status=dead |archive-url=https://web.archive.org/web/20130523141045/http://www.idrc.ca/EN/Misc/Pages/NewsDetails.aspx?NewsID=463 |archive-date=23 May 2013 }}</ref><ref name=":0" /> shɛŋa n-nye:
* ''Taxation of Periodical or Deferred Payments arising from the Sale of Fixed Capital'' (1974)
* ''Exemption of Dividends from Income Taxation: A Critical Appraisal'' (1977)
* ''Report of the Tax Review Commission, Ghana, parts 1 – 3'' (1977)
* ''Ghana’s Income Tax Laws and the Investor'' (1978)
* ''Ghana's New Investment Code: An Appraisal'' (1986)
* ''Criminal Law Treatment of Sexual Activity''
* ''The role of the state in the evolution of the family in Anglophone countries of Africa: An overview''
* ''A survey of taxes on the individual in Ghana''
* ''Ghana's wealth tax: Some issues and problems''
* ''Africa in the World'' (2002)<ref>{{cite web|url=http://www.ligi.ubc.ca/sites/liu/files/Publications/Africa_in_the_World.pdf |title="Africa in the World". |url-status=dead |archive-url=https://web.archive.org/web/20130523141048/http://www.ligi.ubc.ca/sites/liu/files/Publications/Africa_in_the_World.pdf |archive-date=23 May 2013 }}</ref>
* ''NEPAD and New International Relations'' (2002)<ref>{{cite web|url=http://www.ligi.ubc.ca/sites/liu/files/Publications/1Oct2002_NEPAD.pdf |archive-url=https://web.archive.org/web/20130523141050/http://www.ligi.ubc.ca/sites/liu/files/Publications/1Oct2002_NEPAD.pdf |url-status=dead |archive-date=2013-05-23 |title="NEPAD and New International Relations". }}</ref>
* ''The Decline of a Regional Fishing Nation: The Case of Ghana and West Africa'' (2004)<ref>{{cite journal|title=The decline of a regional fishing nation: The case of Ghana and West Africa |doi=10.1111/j.0165-0203.2004.00068.x |volume=28 |journal=Natural Resources Forum |pages=13–21 |year = 2004|last1 = Atta-Mills|first1 = John|last2=Alder |first2=Jackie |last3=Rashid Sumaila |first3=Ussif }}</ref>
== O Teebu ni O Ni Che shɛli ==
[[File:J.E. Atta Mills' Bust in GIMPA (Accra).jpg|thumb|Bust of Atta Mills at the John Evans Atta Mills Centre for Law and Governance, GIMPA, Accra]]
O ni nyɛ tingbaŋ zuɣulana,Mills daa nyɛla gun deei 2009 Glo-CAF platinum kpaŋmaŋ'pini O ni daa mali zaɣa ni tab’song n-ti diɛma ni yiɣijam toon’tibo tiŋgbani maa ni zuɣu.”[88]
Mills ni Kani naai, kpaŋmaŋ pini din nyɛ Gomnanti so ŋʋn zaŋ yɛlimaŋli mini lɛbiginsim Gbaŋsabila tingbaŋ yuuni(2012). Ban daa ti kpaŋmaŋ'pini ŋɔ daa yɛliya ni bɛ nya O biɛhisuŋ, kookali,zaɣa nti pahi nia suŋ zaŋ kpa democracy Gomnanti ni lɛbiginsim zaŋ ti Ghana ni Gbaŋsabila zaa. Lala biɛhigu din gahim ŋɔ tu paɣisibu. Ka Che di zaŋ taɣirisuŋ na O niriba biɛhigu ni zuŋɔ kuli mali wara. O ni daa yihi O zuɣu ni O zabi ka taɣi ka gu aadallichi zaŋti sokam nyɛla din yi polo ka mali jilima duniya yeei dundɔŋni ka gbansabila nangban’yini zaa baŋ ka mali dihitabili ni ti yi nya taba ka ti nyɛ yim ka wumdi sokam yeei, ti ni tooi beni ni suhudoo ni nangbanyini ni taba,ka di che ka lɛbiginsim be ti tinsi puuni ni biɛhigu toon’tibo.Lala toon’daanba gɔ zaɣ'yino kam kuli mali la kpaŋmaŋ Ghana toon’tibo ni di zoobu, Ka Ghana zaa yuli”. Yuuni 2013 kpaŋmaŋ pina la, O daa deei la pini O kalinsi nyaaŋa ka di nyɛla kpaŋmaŋ shɛli din be Gbansabila tiŋgbani zuɣu, ni bɛ teei O ni daa tum di nasara shɛŋa,ni O toon’tali.
Institute of International Education (IIE) din be New York City gba daa nyɛla ban ti O pin’titali O kalinsi nyaaŋa, Fritz Redlich shikuru bi’kura pina ni bɛ teei O tuma din tu paɣisibu ka kpaŋsiri nangbanyini mini yɛda Ghana ni duniya sunsuuni, ni O sɔŋsim ti shikuru toon’tibo ni di mali Ghana bi’pola shili n-guli zuŋɔ dali kparigɔɣu, anduniya biɛhigu bɛrisuŋ ni di ti O tuuli sɔŋsim din yi polo ni di che ka O leei zuɣulana zaŋ ti Gbansabila tiŋa din nyɛ O leei Ghana zuɣulana”.
Din yɛn bo nin’tiɣili zaŋ ti Mills dagonia zaŋ kpa zalisi mini zuɣulan’suŋ tali polo, Ghana institute of Management and Public Administration, kpala John Evans Atta Mills laɣingu ni di kpaŋsi zaligu mini zuɣulan’tali, ni di bo vihigu din mali yaa,zaligu bɔhinbu, duniya zuɣulan’tali ni daadam biɛlim soya.
O kalinsi nyaaŋa, bɛ daa labimi bɔli Agkara pal’daa la John Evans Atta Mills pali daa ka di nyɛ Agkara Assembly yɛda ni. Cape Coast gba pal'shɛli din chani ti yiri Cape Coast Castle hali ni Mfantsipim pal'chira gba daa labimi bɔli tingbani zuɣulana John Evans Atta Mills palli ka di nyɛ Cape Coast Osaberema Kwesi Arthur gun nyɛ nazuɣu Cape Coast m-boli li ka o leei ʒi Ogua yaɣili. N lahi pahi O mali nuu timbu ni tinkpansi zoobu ni di lɛbigibu Suhum Municipal Assembili ni Ga wulinluhili yaɣili. Assembili daa zaŋ O yuli m-boli zuɣ'saa pala. Yaha Obuasi Municipal Assembili daa tibigi Mills ka zaŋ O yuli m-boli palli din daa be Obuasi Salin’bɔɣili tiŋa wulinluhili polo. Hali Nandom Assembili gba daa tibigi Mills ka zaŋ O yuli m-boli bɛ palli O ni daa bo District n-ti ba yuuni 2012 la zuɣu. Bɛ daa labimi m-boli karim baŋsim du’karili din nyɛ Salvation Army Shikuru la tingbani zuɣulana John Evans Atta Mills karim baŋsim duu din kpaŋmaŋ'yi polo.Tabibi baŋsim laɣingu daa kpa Mills ni karim siɣisi karimbu shɛŋa din be Huni Valley Methodist shikuru ni di teei O kpaŋmaŋ'yɛla. Hali University of Ghana,Legon daa laɣimya n-zang O yuli n-ti baŋsim yaɣili zaŋ kpa zalisi zalibu duu,ni (Deen kuri o Professor Akua kuenyehia),ni bɛ teei O ni daa nyɛ Professor mini zuɣulana ka sɔŋ bɛ yaɣili maa Shɛm. Yuuni 2015, Ghana tingbani zuɣulana daa zaŋla Mills yuli n-ti secondary shikuru Pali shɛli bɛ ni daa na kuli yoli yooi Otuam, O ya tingbani. Alikaali lahingu din be Ghana la Daa zaŋ Atta Mills yuli m-boli bɛ tuma du’zuɣu karili ni bɛ paɣi O kpaŋmaŋ' ni O ni daa gbubi democracy ni yɛlimaŋli maa zuɣu, ni ka daa lahi niŋ kam ni O zooi alikaali yaɣili. Din lahi pahi, vihigu laɣin’zugu bɛ ni mi shɛli Kwame Nkrumah-Atta Mills Legacy institute (KNAMLI) daa kpa mi ni di bɔhim siyasa shɛli tingbani zuɣu'lana Mills ni daa yu dama O daa bi doli O suhuyubu.Yaha, O daa zaɣisi tiɛhi biɛri bɔhimbu, kpuŋkpaŋkpaɣa ni zilin’tula kamani anduniya ninvuɣu gahinda kamani Mahatma Gandhi, Martin Luther King Jr, Kwame Nkrumah ni Nelson Mandela gba ni daa tuhira. Ŋɔ yɛn zalila yuli din ku kpi ka di tu ni ti guli, ka deei ka zaŋli baŋsi paɣ'sara ni nachimba. Lala du’zuɣu nyɛla tiɛhi-ziliŋ n-ti Strategiy Studies mini Oganization din chani doli Nkrumah ni bahi lala lahingu maa noli ni di gbaai shɛli kam. Anduniya taliŋ chuɣu(World Post Day) 2013 yuuni ni zani, Ghana taliŋnima mini lahabaya wuligibunima daa zaŋla bɛ kpalanzuya gbuni taba n-yihi Atta Mills anfooninima ni di wuhi bɛ nin’tiɣili zaŋ Chaŋ O ni daa mali kpaŋmaŋa O tuma polo la.O daa bi pii kaɣili ka zaŋ dɔɣu n-ti so,ka nangbanyini daa be O siyasa ni. Bɛ ni yɛn tibigi sɔŋsim ni toon’tibo tibo shɛli O ni bo n-ti diɛma ni yiɣijam zaa, hockey mi ka di daa kuli miri cho, duniya zaa hockey laɣim gbaai yilinima zaŋla yuuni pulini hockey kparigɔŋ shɛli din yɛn be duniya yaɣa, John Evans Atta Mills yuuni kparigɔɣu,bɛ ni niŋ binyɛri shɛŋa din ku che ka O yuli kpi n-nyɛ Annual Atta Mills Memorial Lecture, Atta Mills lahingu sheli din yuli booni (Humanitarian Non-profit Oganization),ni Atta Mills Memorial Research Library din gbuni kpalanzuya ni University of Cape Coast. Yuuni 2014, Ghana tingbani zuɣulana daa yɛliya ni dina m-pahi ayi daabilim shɛli din chaŋ viɛnyɛla n-nyɛ floating production storage and offloading vessels FPSO. Atta Mills ni daa nyɛ tingbani zuɣulana, ŋuna n-daa nyɛ tuuli ŋun gbi Ghana kpa’bɔɣipalli la pam. Bɛ daa lahi zaŋ O yuli m-boli bipuɣinsi du’gbɛri pal'shɛŋa din be O shikuru kuro la ni,Achimota, ni di bo paɣibu n-ti O. Yuuni 2015, karim zɔŋ pal' shɛŋa bɛ ni daa me Ekumfi Otuam din be Central Region tingbani ni daa nyɛla bɛ ni ti shɛli yuli ni di wuhi bɛ jilima zaŋti Atta Mills, ni ka lahi teeri O yurilim zaŋ Chaŋ karim baŋsim bɔbu toon’tibo “.
Yuuni 2019, O yuma ayopoin yuun’pali mini bɛ ni daa laɣim m-bo tibiginsim ni bɛ ti O daa niŋla Asomdwee paaki la ni. February 2022, John Evans Atta Mills Memorial Heritage la daa nyɛla National Democratic Congress nima ni zaŋ shɛli wuhi salo.
== Lahi Nyama ==
[[Atta Mills Saha Minisita nima]]
== Kundivihira ==
[[Pubu:Ghana]]
[[Pubu:Ghana zuɣulananima]]
[[Pubu:Ghana tingbani]]
[[Pubu:Ninsala ŋun lahi ka o nyɛvuli ni]]
[[Pubu:Doo]]
acpdmyqjeaucrxmhip6g2mxsya0i66g
William Ofori Atta
0
17074
117002
116982
2025-07-04T17:22:28Z
Abubakari Mumina
6369
I have separated two to three words
117002
wikitext
text/x-wiki
{{Bio}}
'''William Ofori Atta''' (bɛ daa dɔɣi o la silimiin goli [[October]] bɛɣu pia (10) dali 1910 yuuni, ka o ti kani silimin goli July beɣu pia ni anahi (14) dali 1988 yuuni), ka sokam daa mi o la "'''Paa Willie'''". O daa nyɛla [[Ghana]] kpeen so ŋun daa pahi ka bɛ daa kpa ''United Gold Coast Convention (''UGCC), ka daa lan pahi toondaan nima ayɔbu shɛba niriba ni mi "Big Six" la, ka bɛ daa tuhi n deeigi Ghana maŋsulunsi la puuni yino ka British gominanti daa gbahiba, [[Gold Coast (British Colony)|Gold Coast]].Din nyaaŋa o daa ti lee minisita n zaŋ ti tiŋduya( ''Minister for Foreign Affairs )'' Ghana republic din pahiri ayi la saha, 1971 yuuni hali ni 1972 yuuni.<ref>{{ cite web | url=https://www.modernghana.com/amp/news/1021213/big-six-enduring-lessons-from-the-founding-father.html | title= Big Six Enduring Lessons From The Founding Fathers Of Ghana|website=Modern Ghana|first= Eric |last=Otchere|date=6 August 2020| access-date=2021-08-27 }}</ref>
== O pili ==
==Piligu Ya Naabu Yɛltɔɣa==
Nana William Ofori Atta nyɛla bɛ ni daa dɔɣi so Kyebi, ka o nyɛ Nana Sir Ofori Atta I bidibga, ŋun daa nyɛ Omanhene (''Naa'') n zaŋ n-ti Akyem Abuakwa yuuni 1912 haali ni 1943 yuuni sunsuuni.<ref>{{cite web |url=http://freepages.genealogy.rootsweb.com/~royalty/akyem/i4.html |title=Nana William OFORI-ATTA |accessdate=4 April 2007 |date=29 July 2003 |author=Henry Soszynski |work=Genealogy of the Okyenhenes of Ghana |publisher=Henry Soszynski}}</ref> O daa nyɛla ninvuɣu suŋ n-zaŋ n-ti nam dundoli din daa nyɛ Ofori Ata dini.Hali dizaa la yoli Akan nima(o daŋ) nyɛla ban diri ma yili fali, lala ŋɔ maa zuɣu daa chemi ka di wuhi ni ka da ma ni Ofori Ata pala naa bidibga. William Ofori Atta daa nyɛla ŋun daa chaŋ Mfantsipim shikuru,<ref name=moba>{{cite web |url=http://www.moba76.com/cn_m76_more.cfm?tblNewsCatID=57&tblNewsID=140 |title=What does Mfantsipim Mean? |accessdate=4 April 2007 |work=The School |publisher=Mfantsipim Old Boys Association (MOBA) 1976 year group}}</ref><ref name=":0">{{Cite web|date=2011-01-26|title=William Ofori-Atta is the best president Ghana never had|url=https://www.myjoyonline.com/news/william-ofori-atta-is-the-best-president-ghana-never-had/|access-date=2020-08-02|website=MyJoyOnline.com}}</ref> amaa bɛ daa yihi o n labisi ''Achimota'' shikuru ni ka o daa be shikur<nowiki>'bihi ban daa nyɛ tuuli ''batch''</nowiki> ban daa ʒini Cambridge School ''Certificate.''<ref>{{cite web |url=http://groups.msn.com/OAA1973/whatdoyouknow.msnw |title=ACHIMOTA TRIVIA – DID YOU KNOW- PART I? |accessdate=4 April 2007 |work=Achimota School Alumni Website |publisher=OAA 1973 Akoras |quote=Did you know that prominent Ghanaian citizens who attended Achimota School include Mr. William Ofori Atta, a member of the Big Six that led the fight for Ghana's independence }}{{Dead link|date=November 2019 |bot=InternetArchiveBot |fix-attempted=yes }}</ref> O shikuru bihi taba maa shɛba n daa nyɛ [[Komla Agbeli Gbedemah]] n-ti pahi [[Edward Akufo-Addo]].<ref name="graphic">{{cite web |last1=Obour |first1=Samuel K. |title=Remembering William Ofori Atta - A model of peace, unity and reconciliation |url=https://www.graphic.com.gh/features/features/remembering-william-ofori-atta-a-model-of-peace-unity-and-reconciliation.html |website=Graphic Online |publisher=Graphic Communications Group Ltd |accessdate=1 December 2019 |date=18 July 2013}}</ref> O daa lahi nyɛla ŋun daa be tuuli bi' shɛba ban daa tuɣi intermediate degree programs. Ŋun daa nyɛ tuuli ŋun su shikuru maa zaa. Bɛ daa laɣim tuma ŋɔ n-ti pahi University of Ghana.<ref name=moba/> din nyaaŋa o daa lahi chaŋ ''Queens' College,'' ''University of Cambridge'' yuuni 1935 hali ni yuuni 1938. O daa nyɛla alikaali tali yuuni 1956.<ref name=AkufoAddo>{{cite web |url=http://www.nigerdeltacongress.com/rarticles/role_of_lawyers_in_consolidating.htm |title=The role of lawyers in consolidating democracy in Africa |accessdate=4 April 2007 |last1=Akufo-Addo |first1=Nana |author-link=Nana Addo Dankwa Akufo-Addo |date=April 2003 |work=Paper delivered at the 8th Biennial conference of the African Bar Association (ABA
...in Abuja |publisher=Niger Delta Congress}}</ref> O mabia puuni yino n-nyɛ [[Susan Ofori-Atta]], tuuli paɣa ŋun daa nyɛ dɔktoo ŋun yina [[Ghana]].
== O siyaasa tali ==
William Ofori Atta daa nyɛla ŋun pili United Gold Coast Convention yuuni 1947.<ref name=":0" /> O daa di la kuɣu shɛli din be Akim Abuakwa yuuni 1951 Gold Coast piibu piibu ni. O daa leei "United Party" kpɛma din daa niŋ ka bɛ galindi Dr [[Kwame Nkrumah]]. Ofori Atta daa nyɛla bɛ ni gbibi so ka o go dɛmdi ni Nkrumah tuuli republic ni, din daa niŋ ka o kpe "Preventive Detention Act" ni.<ref>{{cite web|url=http://ghanaweb.net/GhanaHomePage/features/artikel.php?ID=76365&comment=0 |title=The Preventive Detention Act of 1958, Was It A Shield or A Sword? |accessdate=4 April 2007 |date=26 February 2005 |work=Feature Article |publisher=Ghana Home Page |quote=Yet within 1958, the pernicious Preventive Detention Act was enacted.
The law empowered the government to detain anybody for not more than five years without trial. It was subsequently amended in 1959 and 1962. The 1962 amendment extended the detention period indefinitely.... By 1961 prominent leaders and stalwarts of the opposition party were either in detention or had fled the country. Victor Owusu, Joe Appiah, William Ofori Atta were in the detention}}</ref><ref>{{cite web |url=http://home.comcast.net/~amaah/writings/ghana-truly-free-happy.html |title=Ghana Will Be Truly Free And Happy |accessdate=4 April 2007 |last1=Busia |first1=Kofi Abrefa |author-link=Kofi Abrefa Busia |date=21 December 1964 |work=The Busia papers |publisher=Koranteng Ofosu-Amaah}}</ref> E-Class din pahiri ayi ni, o daa zani mi n-ti Akwatia nim ka nyɛ jintɔra n zaŋ ti "1st Parliament of the Second Republic", ŋuna n daa nyɛ "Minister for Education"<ref>{{cite web |url=http://ghanasco.com/page.php?11 |title=GHANA SECONDARY SCHOOL, TAMALE |accessdate=4 April 2007 |work=Alumni Website |publisher=Ghana Secondary School Alumni |quote=On 28 June 1970 a rocket manufactured by an Indian maths teacher, Mr Lalaji and his science students, was launched in honour of the then Minister of Education Mr William Ofori -Atta.}}</ref> ka daa leei "Minister for Foreign Affairs" zaŋ n-ti Progress Party gomnanti tali din daa niŋ ka [[Kofi Abrefa Busia|Dr. Busia]] be nam ni. O daa nyɛla ŋun be "People's Movement for Freedom and Justice" (PMFJ) ni ka daa galimdi "Union Government" yɛltɔɣa din daa yina [[Ignatius Kutu Acheampong|General I. K. Acheampong]] sani la, ŋuna n daa nyɛ tingbani zuɣulana n zaŋ ti Ghana n-ti pahi "Kuɣulana n zaŋti Supreme Military Council" (SMC). Di daa nyɛla so shɛli bɛ ni daa mali ni bɛ tuɣi soojanima nam ni ka che ka bɛ bi labi tiŋgbani ni n-ti leei siyaasa nima.<ref name=AkufoAddo/><ref>{{cite web |url=http://www.ghanaweb.com/GhanaHomePage/features/artikel.php?ID=105282 |title=Special tribute to Adu Boahen |accessdate=4 April 2007 |last1=Boateng |first1=Kwame Appiah |date=3 June 2006 |work=Feature Article |publisher=Ghana Home Page }}</ref> Din daa niŋ ka SMC gomnanti tali maa ti lu, o daa zani la tiŋgbani zuɣulana tali piibu piibu zaŋ n-ti yuuni 1979 Ghanaian president piibupiibu din daa niŋ ka o zani n-ti United National Convention ka daa nyɛ buta zuɣu ni vaabu 17.41% kobigi puuni.<ref>{{cite web |url=http://africanelections.tripod.com/gh.html#1979_Presidential_Election |title=Elections in Ghana | ...accessdate=4 April 2007 |date=30 May 2006 |work=African Elections Database |publisher=Albert C. Nunley}}</ref> Saha shɛli dini daa paya, o daa nyɛla ŋun leei "chairman" n zaŋ ti "Council of State" n zaŋ ti Third Republic. O daa lahi nyɛla ŋun mali yaa pam n-tiri yaɣa shɛŋa din yan tooi che ka tiŋgbani ŋɔ yaa chaŋ tooni; "O niya daa nyɛmi ni O bo lɛbigimsi parigu nti tingbani ŋɔ mini O kpaŋsi ti daabiligu din yan chɛ ka tingbani it bilichinima ʒɛni ni suhudoo ni achika" ensuring the development of a strong nation and a modern economy where citizens live in dignity".<ref>{{Cite web |last=Segbefia |first=Sedem |date=2020-10-12 |title=Celebrating William Ofori Atta (Paa Willie) @110 |url=https://thebftonline.com/2020/10/12/celebrating-william-ofori-atta-paa-willie-110/ |access-date=2024-03-06 |website=The Business & Financial Times |language=en-GB}}</ref> O daa nyɛla ŋun mali yaa pam n-tiri pukparilim yaɣili ka di yɛn che ka di leei din mali yaa pam ka lahi nyɛ din mali bukaata ka di yɛn che ka pukparilim polo yaɣili ŋɔ leei din mali soli n-ti pukparilim polo tuma din yɛn che ka tiŋgbani ŋɔ yaa chaŋ tooni.
programmes.
== O ni daa ti gbarigira ==
'''William Ofori Atta''' daa lɛbila devout Christian ka daa sɔŋ niriba pam zan chaŋ bɛ Christian circles<ref>{{Citation|title=Soutter, Francis William, (23 April 1844–1932), retired from work; an old age pensioner|date=2007-12-01|url=https://doi.org/10.1093/ww/9780199540884.013.u217387|work=Who Was Who|publisher=Oxford University Press|access-date=2025-06-29}}</ref> maa puuni. O daa nyɛla ŋun daa pahi ka bɛ kpa Accra Chapel Trust, (punpɔŋɔ dina n nyɛ Korle-Bu Community Chapel maa) an independent evangelical church din be Korle Bu Teaching Hospital Accra la yuuni 1967<ref>{{Cite journal|last=Samba|first=Ali|last2=Mumuni|first2=Kareem|last3=A|first3=Opuni|last4=T|first4=Dankwah|last5=A|first5=Sowah|last6=M|first6=Mashud|date=2017-08-31|title=PREVALENCE OF INFECTIOUS VAGINITIS: ANALYSIS OF DATA FROM VAGINAL SWABS EXAMINED IN THE CENTRAL LABORATORY OF KORLE BU TEACHING HOSPITAL, GHANA.|url=https://doi.org/10.21474/ijar01/5046|journal=International Journal of Advanced Research|volume=5|issue=8|pages=158–163|doi=10.21474/ijar01/5046|issn=2320-5407}}</ref>. '''Ofori Atta''' daa baŋsi la niriba '''J. B. Danquah''' Memorial Lectures Ghana Academy of Arts and Sciences ni daa zongili n laɣim shɛli yuuni 1985 la. O ni daa wuhi shɛli n daa nyɛ– "[[Ghana]], A Nation in Crisis"<ref>{{Cite journal|last=Slinn|first=Peter|date=2009-03|title=<i>On Law and Liberty in Contemporary Ghana: the 41</i><sup><i>st</i></sup> <i>J. B. Danquah Memorial Lectures</i>, Justice S. K. Date-Bah [Ghana Academy of Arts and Sciences, Accra, Ghana 2008] 105 pp|url=https://doi.org/10.3366/e0954889009000358|journal=African Journal of International and Comparative Law|volume=17|issue=1|pages=177–178|doi=10.3366/e0954889009000358|issn=0954-8890}}</ref>. O daa kpila 1988 yuuni ka bɛ daa lee ti o state burial.<ref>{{Citation|last=Evensen|first=Bruce J.|title=Scully, Vin (29 November 1927–2 August 2022), Hall of Fame baseball broadcaster|date=2024-11-28|url=https://doi.org/10.1093/anb/9780198606697.013.90000370188|work=American National Biography Online|publisher=Oxford University Press|isbn=978-0-19-860669-7|access-date=2025-06-29}}</ref>
== O shikuru baŋsim ==
The William Ofori-Atta baŋsim din ku tooi tam daa nyɛla o ni zali shɛli o kpibu nyaaŋa<ref>{{Cite journal|date=2024-12-18|title=Bialek, William on 2020 August 25, October 8, October 16, October 23, October 28, November 10, December 2.|url=https://doi.org/10.1063/nbla.irlt.mrvo|doi=10.1063/nbla.irlt.mrvo}}</ref>.
== Wiliam Ofori Ata Teesim Yala ==
Wiliam Ofori Ata teesim yala nyɛla din daa yina o kpibu nyaaŋa.
== Kundivihira ==
[[Pubu: Lahabaya zaa]]
[[Pubu: Ghana alikaalenima]]
bd1ddisezk6j4am8xk6o4zl9a78hqgg
117003
117002
2025-07-04T17:26:33Z
Abubakari Mumina
6369
I have separated two words
117003
wikitext
text/x-wiki
{{Bio}}
'''William Ofori Atta''' (bɛ daa dɔɣi o la silimiin goli [[October]] bɛɣu pia (10) dali 1910 yuuni, ka o ti kani silimin goli July beɣu pia ni anahi (14) dali 1988 yuuni), ka sokam daa mi o la "'''Paa Willie'''". O daa nyɛla [[Ghana]] kpeen so ŋun daa pahi ka bɛ daa kpa ''United Gold Coast Convention (''UGCC), ka daa lan pahi toondaan nima ayɔbu shɛba niriba ni mi "Big Six" la, ka bɛ daa tuhi n deeigi Ghana maŋsulunsi la puuni yino ka British gominanti daa gbahiba, [[Gold Coast (British Colony)|Gold Coast]].Din nyaaŋa o daa ti lee minisita n zaŋ ti tiŋduya( ''Minister for Foreign Affairs )'' Ghana republic din pahiri ayi la saha, 1971 yuuni hali ni 1972 yuuni.<ref>{{ cite web | url=https://www.modernghana.com/amp/news/1021213/big-six-enduring-lessons-from-the-founding-father.html | title= Big Six Enduring Lessons From The Founding Fathers Of Ghana|website=Modern Ghana|first= Eric |last=Otchere|date=6 August 2020| access-date=2021-08-27 }}</ref>
== O pili ==
==Piligu Ya Naabu Yɛltɔɣa==
Nana William Ofori Atta nyɛla bɛ ni daa dɔɣi so Kyebi, ka o nyɛ Nana Sir Ofori Atta I bidibga, ŋun daa nyɛ Omanhene (''Naa'') n zaŋ n-ti Akyem Abuakwa yuuni 1912 haali ni 1943 yuuni sunsuuni.<ref>{{cite web |url=http://freepages.genealogy.rootsweb.com/~royalty/akyem/i4.html |title=Nana William OFORI-ATTA |accessdate=4 April 2007 |date=29 July 2003 |author=Henry Soszynski |work=Genealogy of the Okyenhenes of Ghana |publisher=Henry Soszynski}}</ref> O daa nyɛla ninvuɣu suŋ n-zaŋ n-ti nam dundoli din daa nyɛ Ofori Ata dini.Hali dizaa la yoli Akan nima(o daŋ) nyɛla ban diri ma yili fali, lala ŋɔ maa zuɣu daa chemi ka di wuhi ni ka da ma ni Ofori Ata pala naa bidibga. William Ofori Atta daa nyɛla ŋun daa chaŋ Mfantsipim shikuru,<ref name=moba>{{cite web |url=http://www.moba76.com/cn_m76_more.cfm?tblNewsCatID=57&tblNewsID=140 |title=What does Mfantsipim Mean? |accessdate=4 April 2007 |work=The School |publisher=Mfantsipim Old Boys Association (MOBA) 1976 year group}}</ref><ref name=":0">{{Cite web|date=2011-01-26|title=William Ofori-Atta is the best president Ghana never had|url=https://www.myjoyonline.com/news/william-ofori-atta-is-the-best-president-ghana-never-had/|access-date=2020-08-02|website=MyJoyOnline.com}}</ref> amaa bɛ daa yihi o n labisi ''Achimota'' shikuru ni ka o daa be shikur<nowiki>'bihi ban daa nyɛ tuuli ''batch''</nowiki> ban daa ʒini Cambridge School ''Certificate.''<ref>{{cite web |url=http://groups.msn.com/OAA1973/whatdoyouknow.msnw |title=ACHIMOTA TRIVIA – DID YOU KNOW- PART I? |accessdate=4 April 2007 |work=Achimota School Alumni Website |publisher=OAA 1973 Akoras |quote=Did you know that prominent Ghanaian citizens who attended Achimota School include Mr. William Ofori Atta, a member of the Big Six that led the fight for Ghana's independence }}{{Dead link|date=November 2019 |bot=InternetArchiveBot |fix-attempted=yes }}</ref> O shikuru bihi taba maa shɛba n daa nyɛ [[Komla Agbeli Gbedemah]] n-ti pahi [[Edward Akufo-Addo]].<ref name="graphic">{{cite web |last1=Obour |first1=Samuel K. |title=Remembering William Ofori Atta - A model of peace, unity and reconciliation |url=https://www.graphic.com.gh/features/features/remembering-william-ofori-atta-a-model-of-peace-unity-and-reconciliation.html |website=Graphic Online |publisher=Graphic Communications Group Ltd |accessdate=1 December 2019 |date=18 July 2013}}</ref> O daa lahi nyɛla ŋun daa be tuuli bi' shɛba ban daa tuɣi intermediate degree programs. Ŋun daa nyɛ tuuli ŋun su shikuru maa zaa. Bɛ daa laɣim tuma ŋɔ n-ti pahi University of Ghana.<ref name=moba/> din nyaaŋa o daa lahi chaŋ ''Queens' College,'' ''University of Cambridge'' yuuni 1935 hali ni yuuni 1938. O daa nyɛla alikaali tali yuuni 1956.<ref name=AkufoAddo>{{cite web |url=http://www.nigerdeltacongress.com/rarticles/role_of_lawyers_in_consolidating.htm |title=The role of lawyers in consolidating democracy in Africa |accessdate=4 April 2007 |last1=Akufo-Addo |first1=Nana |author-link=Nana Addo Dankwa Akufo-Addo |date=April 2003 |work=Paper delivered at the 8th Biennial conference of the African Bar Association (ABA
...in Abuja |publisher=Niger Delta Congress}}</ref> O ma bia puuni yino n-nyɛ [[Susan Ofori-Atta]], tuuli paɣa ŋun daa nyɛ dɔktoo ŋun yina [[Ghana]].
== O siyaasa tali ==
William Ofori Atta daa nyɛla ŋun pili United Gold Coast Convention yuuni 1947.<ref name=":0" /> O daa di la kuɣu shɛli din be Akim Abuakwa yuuni 1951 Gold Coast piibu piibu ni. O daa leei "United Party" kpɛma din daa niŋ ka bɛ galindi Dr [[Kwame Nkrumah]]. Ofori Atta daa nyɛla bɛ ni gbibi so ka o go dɛmdi ni Nkrumah tuuli republic ni, din daa niŋ ka o kpe "Preventive Detention Act" ni.<ref>{{cite web|url=http://ghanaweb.net/GhanaHomePage/features/artikel.php?ID=76365&comment=0 |title=The Preventive Detention Act of 1958, Was It A Shield or A Sword? |accessdate=4 April 2007 |date=26 February 2005 |work=Feature Article |publisher=Ghana Home Page |quote=Yet within 1958, the pernicious Preventive Detention Act was enacted.
The law empowered the government to detain anybody for not more than five years without trial. It was subsequently amended in 1959 and 1962. The 1962 amendment extended the detention period indefinitely.... By 1961 prominent leaders and stalwarts of the opposition party were either in detention or had fled the country. Victor Owusu, Joe Appiah, William Ofori Atta were in the detention}}</ref><ref>{{cite web |url=http://home.comcast.net/~amaah/writings/ghana-truly-free-happy.html |title=Ghana Will Be Truly Free And Happy |accessdate=4 April 2007 |last1=Busia |first1=Kofi Abrefa |author-link=Kofi Abrefa Busia |date=21 December 1964 |work=The Busia papers |publisher=Koranteng Ofosu-Amaah}}</ref> E-Class din pahiri ayi ni, o daa zani mi n-ti Akwatia nim ka nyɛ jintɔra n zaŋ ti "1st Parliament of the Second Republic", ŋuna n daa nyɛ "Minister for Education"<ref>{{cite web |url=http://ghanasco.com/page.php?11 |title=GHANA SECONDARY SCHOOL, TAMALE |accessdate=4 April 2007 |work=Alumni Website |publisher=Ghana Secondary School Alumni |quote=On 28 June 1970 a rocket manufactured by an Indian maths teacher, Mr Lalaji and his science students, was launched in honour of the then Minister of Education Mr William Ofori -Atta.}}</ref> ka daa leei "Minister for Foreign Affairs" zaŋ n-ti Progress Party gomnanti tali din daa niŋ ka [[Kofi Abrefa Busia|Dr. Busia]] be nam ni. O daa nyɛla ŋun be "People's Movement for Freedom and Justice" (PMFJ) ni ka daa galimdi "Union Government" yɛltɔɣa din daa yina [[Ignatius Kutu Acheampong|General I. K. Acheampong]] sani la, ŋuna n daa nyɛ tingbani zuɣulana n zaŋ ti Ghana n-ti pahi "Kuɣulana n zaŋti Supreme Military Council" (SMC). Di daa nyɛla so shɛli bɛ ni daa mali ni bɛ tuɣi soojanima nam ni ka che ka bɛ bi labi tiŋgbani ni n-ti leei siyaasa nima.<ref name=AkufoAddo/><ref>{{cite web |url=http://www.ghanaweb.com/GhanaHomePage/features/artikel.php?ID=105282 |title=Special tribute to Adu Boahen |accessdate=4 April 2007 |last1=Boateng |first1=Kwame Appiah |date=3 June 2006 |work=Feature Article |publisher=Ghana Home Page }}</ref> Din daa niŋ ka SMC gomnanti tali maa ti lu, o daa zani la tiŋgbani zuɣulana tali piibu piibu zaŋ n-ti yuuni 1979 Ghanaian president piibupiibu din daa niŋ ka o zani n-ti United National Convention ka daa nyɛ buta zuɣu ni vaabu 17.41% kobigi puuni.<ref>{{cite web |url=http://africanelections.tripod.com/gh.html#1979_Presidential_Election |title=Elections in Ghana | ...accessdate=4 April 2007 |date=30 May 2006 |work=African Elections Database |publisher=Albert C. Nunley}}</ref> Saha shɛli dini daa paya, o daa nyɛla ŋun leei "chairman" n zaŋ ti "Council of State" n zaŋ ti Third Republic. O daa lahi nyɛla ŋun mali yaa pam n-tiri yaɣa shɛŋa din yan tooi che ka tiŋgbani ŋɔ yaa chaŋ tooni; "O niya daa nyɛmi ni O bo lɛbigimsi parigu nti tingbani ŋɔ mini O kpaŋsi ti daabiligu din yan chɛ ka tingbani it bilichinima ʒɛni ni suhudoo ni achika" ensuring the development of a strong nation and a modern economy where citizens live in dignity".<ref>{{Cite web |last=Segbefia |first=Sedem |date=2020-10-12 |title=Celebrating William Ofori Atta (Paa Willie) @110 |url=https://thebftonline.com/2020/10/12/celebrating-william-ofori-atta-paa-willie-110/ |access-date=2024-03-06 |website=The Business & Financial Times |language=en-GB}}</ref> O daa nyɛla ŋun mali yaa pam n-tiri pukparilim yaɣili ka di yɛn che ka di leei din mali yaa pam ka lahi nyɛ din mali bukaata ka di yɛn che ka pukparilim polo yaɣili ŋɔ leei din mali soli n-ti pukparilim polo tuma din yɛn che ka tiŋgbani ŋɔ yaa chaŋ tooni.
programmes.
== O ni daa ti gbarigira ==
'''William Ofori Atta''' daa lɛbila devout Christian ka daa sɔŋ niriba pam zan chaŋ bɛ Christian circles<ref>{{Citation|title=Soutter, Francis William, (23 April 1844–1932), retired from work; an old age pensioner|date=2007-12-01|url=https://doi.org/10.1093/ww/9780199540884.013.u217387|work=Who Was Who|publisher=Oxford University Press|access-date=2025-06-29}}</ref> maa puuni. O daa nyɛla ŋun daa pahi ka bɛ kpa Accra Chapel Trust, (punpɔŋɔ dina n nyɛ Korle-Bu Community Chapel maa) an independent evangelical church din be Korle Bu Teaching Hospital Accra la yuuni 1967<ref>{{Cite journal|last=Samba|first=Ali|last2=Mumuni|first2=Kareem|last3=A|first3=Opuni|last4=T|first4=Dankwah|last5=A|first5=Sowah|last6=M|first6=Mashud|date=2017-08-31|title=PREVALENCE OF INFECTIOUS VAGINITIS: ANALYSIS OF DATA FROM VAGINAL SWABS EXAMINED IN THE CENTRAL LABORATORY OF KORLE BU TEACHING HOSPITAL, GHANA.|url=https://doi.org/10.21474/ijar01/5046|journal=International Journal of Advanced Research|volume=5|issue=8|pages=158–163|doi=10.21474/ijar01/5046|issn=2320-5407}}</ref>. '''Ofori Atta''' daa baŋsi la niriba '''J. B. Danquah''' Memorial Lectures Ghana Academy of Arts and Sciences ni daa zongili n laɣim shɛli yuuni 1985 la. O ni daa wuhi shɛli n daa nyɛ– "[[Ghana]], A Nation in Crisis"<ref>{{Cite journal|last=Slinn|first=Peter|date=2009-03|title=<i>On Law and Liberty in Contemporary Ghana: the 41</i><sup><i>st</i></sup> <i>J. B. Danquah Memorial Lectures</i>, Justice S. K. Date-Bah [Ghana Academy of Arts and Sciences, Accra, Ghana 2008] 105 pp|url=https://doi.org/10.3366/e0954889009000358|journal=African Journal of International and Comparative Law|volume=17|issue=1|pages=177–178|doi=10.3366/e0954889009000358|issn=0954-8890}}</ref>. O daa kpila 1988 yuuni ka bɛ daa lee ti o state burial.<ref>{{Citation|last=Evensen|first=Bruce J.|title=Scully, Vin (29 November 1927–2 August 2022), Hall of Fame baseball broadcaster|date=2024-11-28|url=https://doi.org/10.1093/anb/9780198606697.013.90000370188|work=American National Biography Online|publisher=Oxford University Press|isbn=978-0-19-860669-7|access-date=2025-06-29}}</ref>
== O shikuru baŋsim ==
The William Ofori-Atta baŋsim din ku tooi tam daa nyɛla o ni zali shɛli o kpibu nyaaŋa<ref>{{Cite journal|date=2024-12-18|title=Bialek, William on 2020 August 25, October 8, October 16, October 23, October 28, November 10, December 2.|url=https://doi.org/10.1063/nbla.irlt.mrvo|doi=10.1063/nbla.irlt.mrvo}}</ref>.
== Wiliam Ofori Ata Teesim Yala ==
Wiliam Ofori Ata teesim yala nyɛla din daa yina o kpibu nyaaŋa.
== Kundivihira ==
[[Pubu: Lahabaya zaa]]
[[Pubu: Ghana alikaalenima]]
1h03i0s9e9aj1emad5i01z3fzgc3yih
117004
117003
2025-07-04T17:27:47Z
Abubakari Mumina
6369
I have linked a word
117004
wikitext
text/x-wiki
{{Bio}}
'''William Ofori Atta''' (bɛ daa dɔɣi o la silimiin goli [[October]] bɛɣu pia (10) dali 1910 yuuni, ka o ti kani silimin goli July beɣu pia ni anahi (14) dali 1988 yuuni), ka sokam daa mi o la "'''Paa Willie'''". O daa nyɛla [[Ghana]] kpeen so ŋun daa pahi ka bɛ daa kpa ''United Gold Coast Convention (''UGCC), ka daa lan pahi toondaan nima ayɔbu shɛba niriba ni mi "Big Six" la, ka bɛ daa tuhi n deeigi Ghana maŋsulunsi la puuni yino ka British gominanti daa gbahiba, [[Gold Coast (British Colony)|Gold Coast]].Din nyaaŋa o daa ti lee minisita n zaŋ ti tiŋduya( ''Minister for Foreign Affairs )'' Ghana republic din pahiri ayi la saha, 1971 yuuni hali ni 1972 yuuni.<ref>{{ cite web | url=https://www.modernghana.com/amp/news/1021213/big-six-enduring-lessons-from-the-founding-father.html | title= Big Six Enduring Lessons From The Founding Fathers Of Ghana|website=Modern Ghana|first= Eric |last=Otchere|date=6 August 2020| access-date=2021-08-27 }}</ref>
== O pili ==
==Piligu Ya Naabu Yɛltɔɣa==
Nana William Ofori Atta nyɛla bɛ ni daa dɔɣi so Kyebi, ka o nyɛ Nana Sir Ofori Atta I bidibga, ŋun daa nyɛ Omanhene (''Naa'') n zaŋ n-ti Akyem Abuakwa yuuni 1912 haali ni 1943 yuuni sunsuuni.<ref>{{cite web |url=http://freepages.genealogy.rootsweb.com/~royalty/akyem/i4.html |title=Nana William OFORI-ATTA |accessdate=4 April 2007 |date=29 July 2003 |author=Henry Soszynski |work=Genealogy of the Okyenhenes of Ghana |publisher=Henry Soszynski}}</ref> O daa nyɛla ninvuɣu suŋ n-zaŋ n-ti nam dundoli din daa nyɛ Ofori Ata dini.Hali dizaa la yoli Akan nima(o daŋ) nyɛla ban diri ma yili fali, lala ŋɔ maa zuɣu daa chemi ka di wuhi ni ka da ma ni Ofori Ata pala naa bidibga. William Ofori Atta daa nyɛla ŋun daa chaŋ Mfantsipim shikuru,<ref name=moba>{{cite web |url=http://www.moba76.com/cn_m76_more.cfm?tblNewsCatID=57&tblNewsID=140 |title=What does Mfantsipim Mean? |accessdate=4 April 2007 |work=The School |publisher=Mfantsipim Old Boys Association (MOBA) 1976 year group}}</ref><ref name=":0">{{Cite web|date=2011-01-26|title=William Ofori-Atta is the best president Ghana never had|url=https://www.myjoyonline.com/news/william-ofori-atta-is-the-best-president-ghana-never-had/|access-date=2020-08-02|website=MyJoyOnline.com}}</ref> amaa bɛ daa yihi o n labisi ''Achimota'' shikuru ni ka o daa be shikur<nowiki>'bihi ban daa nyɛ tuuli ''batch''</nowiki> ban daa ʒini Cambridge School ''Certificate.''<ref>{{cite web |url=http://groups.msn.com/OAA1973/whatdoyouknow.msnw |title=ACHIMOTA TRIVIA – DID YOU KNOW- PART I? |accessdate=4 April 2007 |work=Achimota School Alumni Website |publisher=OAA 1973 Akoras |quote=Did you know that prominent Ghanaian citizens who attended Achimota School include Mr. William Ofori Atta, a member of the Big Six that led the fight for Ghana's independence }}{{Dead link|date=November 2019 |bot=InternetArchiveBot |fix-attempted=yes }}</ref> O shikuru bihi taba maa shɛba n daa nyɛ [[Komla Agbeli Gbedemah]] n-ti pahi [[Edward Akufo-Addo]].<ref name="graphic">{{cite web |last1=Obour |first1=Samuel K. |title=Remembering William Ofori Atta - A model of peace, unity and reconciliation |url=https://www.graphic.com.gh/features/features/remembering-william-ofori-atta-a-model-of-peace-unity-and-reconciliation.html |website=Graphic Online |publisher=Graphic Communications Group Ltd |accessdate=1 December 2019 |date=18 July 2013}}</ref> O daa lahi nyɛla ŋun daa be tuuli bi' shɛba ban daa tuɣi intermediate degree programs. Ŋun daa nyɛ tuuli ŋun su shikuru maa zaa. Bɛ daa laɣim tuma ŋɔ n-ti pahi University of Ghana.<ref name=moba/> din nyaaŋa o daa lahi chaŋ ''Queens' College,'' ''University of Cambridge'' yuuni 1935 hali ni yuuni 1938. O daa nyɛla alikaali tali yuuni 1956.<ref name=AkufoAddo>{{cite web |url=http://www.nigerdeltacongress.com/rarticles/role_of_lawyers_in_consolidating.htm |title=The role of lawyers in consolidating democracy in Africa |accessdate=4 April 2007 |last1=Akufo-Addo |first1=Nana |author-link=Nana Addo Dankwa Akufo-Addo |date=April 2003 |work=Paper delivered at the 8th Biennial conference of the African Bar Association (ABA
...in Abuja |publisher=Niger Delta Congress}}</ref> O ma bia puuni yino n-nyɛ [[Susan Ofori-Atta]], tuuli paɣa ŋun daa nyɛ dɔktoo ŋun yina [[Ghana]].
== O siyaasa tali ==
William Ofori Atta daa nyɛla ŋun pili United Gold Coast Convention yuuni 1947.<ref name=":0" /> O daa di la kuɣu shɛli din be Akim Abuakwa yuuni 1951 [[Gold Coast (British Colony)|Gold Coast]] piibu piibu ni. O daa leei "United Party" kpɛma din daa niŋ ka bɛ galindi Dr [[Kwame Nkrumah]]. Ofori Atta daa nyɛla bɛ ni gbibi so ka o go dɛmdi ni Nkrumah tuuli republic ni, din daa niŋ ka o kpe "Preventive Detention Act" ni.<ref>{{cite web|url=http://ghanaweb.net/GhanaHomePage/features/artikel.php?ID=76365&comment=0 |title=The Preventive Detention Act of 1958, Was It A Shield or A Sword? |accessdate=4 April 2007 |date=26 February 2005 |work=Feature Article |publisher=Ghana Home Page |quote=Yet within 1958, the pernicious Preventive Detention Act was enacted.
The law empowered the government to detain anybody for not more than five years without trial. It was subsequently amended in 1959 and 1962. The 1962 amendment extended the detention period indefinitely.... By 1961 prominent leaders and stalwarts of the opposition party were either in detention or had fled the country. Victor Owusu, Joe Appiah, William Ofori Atta were in the detention}}</ref><ref>{{cite web |url=http://home.comcast.net/~amaah/writings/ghana-truly-free-happy.html |title=Ghana Will Be Truly Free And Happy |accessdate=4 April 2007 |last1=Busia |first1=Kofi Abrefa |author-link=Kofi Abrefa Busia |date=21 December 1964 |work=The Busia papers |publisher=Koranteng Ofosu-Amaah}}</ref> E-Class din pahiri ayi ni, o daa zani mi n-ti Akwatia nim ka nyɛ jintɔra n zaŋ ti "1st Parliament of the Second Republic", ŋuna n daa nyɛ "Minister for Education"<ref>{{cite web |url=http://ghanasco.com/page.php?11 |title=GHANA SECONDARY SCHOOL, TAMALE |accessdate=4 April 2007 |work=Alumni Website |publisher=Ghana Secondary School Alumni |quote=On 28 June 1970 a rocket manufactured by an Indian maths teacher, Mr Lalaji and his science students, was launched in honour of the then Minister of Education Mr William Ofori -Atta.}}</ref> ka daa leei "Minister for Foreign Affairs" zaŋ n-ti Progress Party gomnanti tali din daa niŋ ka [[Kofi Abrefa Busia|Dr. Busia]] be nam ni. O daa nyɛla ŋun be "People's Movement for Freedom and Justice" (PMFJ) ni ka daa galimdi "Union Government" yɛltɔɣa din daa yina [[Ignatius Kutu Acheampong|General I. K. Acheampong]] sani la, ŋuna n daa nyɛ tingbani zuɣulana n zaŋ ti Ghana n-ti pahi "Kuɣulana n zaŋti Supreme Military Council" (SMC). Di daa nyɛla so shɛli bɛ ni daa mali ni bɛ tuɣi soojanima nam ni ka che ka bɛ bi labi tiŋgbani ni n-ti leei siyaasa nima.<ref name=AkufoAddo/><ref>{{cite web |url=http://www.ghanaweb.com/GhanaHomePage/features/artikel.php?ID=105282 |title=Special tribute to Adu Boahen |accessdate=4 April 2007 |last1=Boateng |first1=Kwame Appiah |date=3 June 2006 |work=Feature Article |publisher=Ghana Home Page }}</ref> Din daa niŋ ka SMC gomnanti tali maa ti lu, o daa zani la tiŋgbani zuɣulana tali piibu piibu zaŋ n-ti yuuni 1979 Ghanaian president piibupiibu din daa niŋ ka o zani n-ti United National Convention ka daa nyɛ buta zuɣu ni vaabu 17.41% kobigi puuni.<ref>{{cite web |url=http://africanelections.tripod.com/gh.html#1979_Presidential_Election |title=Elections in Ghana | ...accessdate=4 April 2007 |date=30 May 2006 |work=African Elections Database |publisher=Albert C. Nunley}}</ref> Saha shɛli dini daa paya, o daa nyɛla ŋun leei "chairman" n zaŋ ti "Council of State" n zaŋ ti Third Republic. O daa lahi nyɛla ŋun mali yaa pam n-tiri yaɣa shɛŋa din yan tooi che ka tiŋgbani ŋɔ yaa chaŋ tooni; "O niya daa nyɛmi ni O bo lɛbigimsi parigu nti tingbani ŋɔ mini O kpaŋsi ti daabiligu din yan chɛ ka tingbani it bilichinima ʒɛni ni suhudoo ni achika" ensuring the development of a strong nation and a modern economy where citizens live in dignity".<ref>{{Cite web |last=Segbefia |first=Sedem |date=2020-10-12 |title=Celebrating William Ofori Atta (Paa Willie) @110 |url=https://thebftonline.com/2020/10/12/celebrating-william-ofori-atta-paa-willie-110/ |access-date=2024-03-06 |website=The Business & Financial Times |language=en-GB}}</ref> O daa nyɛla ŋun mali yaa pam n-tiri pukparilim yaɣili ka di yɛn che ka di leei din mali yaa pam ka lahi nyɛ din mali bukaata ka di yɛn che ka pukparilim polo yaɣili ŋɔ leei din mali soli n-ti pukparilim polo tuma din yɛn che ka tiŋgbani ŋɔ yaa chaŋ tooni.
programmes.
== O ni daa ti gbarigira ==
'''William Ofori Atta''' daa lɛbila devout Christian ka daa sɔŋ niriba pam zan chaŋ bɛ Christian circles<ref>{{Citation|title=Soutter, Francis William, (23 April 1844–1932), retired from work; an old age pensioner|date=2007-12-01|url=https://doi.org/10.1093/ww/9780199540884.013.u217387|work=Who Was Who|publisher=Oxford University Press|access-date=2025-06-29}}</ref> maa puuni. O daa nyɛla ŋun daa pahi ka bɛ kpa Accra Chapel Trust, (punpɔŋɔ dina n nyɛ Korle-Bu Community Chapel maa) an independent evangelical church din be Korle Bu Teaching Hospital Accra la yuuni 1967<ref>{{Cite journal|last=Samba|first=Ali|last2=Mumuni|first2=Kareem|last3=A|first3=Opuni|last4=T|first4=Dankwah|last5=A|first5=Sowah|last6=M|first6=Mashud|date=2017-08-31|title=PREVALENCE OF INFECTIOUS VAGINITIS: ANALYSIS OF DATA FROM VAGINAL SWABS EXAMINED IN THE CENTRAL LABORATORY OF KORLE BU TEACHING HOSPITAL, GHANA.|url=https://doi.org/10.21474/ijar01/5046|journal=International Journal of Advanced Research|volume=5|issue=8|pages=158–163|doi=10.21474/ijar01/5046|issn=2320-5407}}</ref>. '''Ofori Atta''' daa baŋsi la niriba '''J. B. Danquah''' Memorial Lectures Ghana Academy of Arts and Sciences ni daa zongili n laɣim shɛli yuuni 1985 la. O ni daa wuhi shɛli n daa nyɛ– "[[Ghana]], A Nation in Crisis"<ref>{{Cite journal|last=Slinn|first=Peter|date=2009-03|title=<i>On Law and Liberty in Contemporary Ghana: the 41</i><sup><i>st</i></sup> <i>J. B. Danquah Memorial Lectures</i>, Justice S. K. Date-Bah [Ghana Academy of Arts and Sciences, Accra, Ghana 2008] 105 pp|url=https://doi.org/10.3366/e0954889009000358|journal=African Journal of International and Comparative Law|volume=17|issue=1|pages=177–178|doi=10.3366/e0954889009000358|issn=0954-8890}}</ref>. O daa kpila 1988 yuuni ka bɛ daa lee ti o state burial.<ref>{{Citation|last=Evensen|first=Bruce J.|title=Scully, Vin (29 November 1927–2 August 2022), Hall of Fame baseball broadcaster|date=2024-11-28|url=https://doi.org/10.1093/anb/9780198606697.013.90000370188|work=American National Biography Online|publisher=Oxford University Press|isbn=978-0-19-860669-7|access-date=2025-06-29}}</ref>
== O shikuru baŋsim ==
The William Ofori-Atta baŋsim din ku tooi tam daa nyɛla o ni zali shɛli o kpibu nyaaŋa<ref>{{Cite journal|date=2024-12-18|title=Bialek, William on 2020 August 25, October 8, October 16, October 23, October 28, November 10, December 2.|url=https://doi.org/10.1063/nbla.irlt.mrvo|doi=10.1063/nbla.irlt.mrvo}}</ref>.
== Wiliam Ofori Ata Teesim Yala ==
Wiliam Ofori Ata teesim yala nyɛla din daa yina o kpibu nyaaŋa.
== Kundivihira ==
[[Pubu: Lahabaya zaa]]
[[Pubu: Ghana alikaalenima]]
isunwu84x543nt987wkf093w8x0tmbx
117005
117004
2025-07-04T17:30:24Z
Abubakari Mumina
6369
I have added i to a word
117005
wikitext
text/x-wiki
{{Bio}}
'''William Ofori Atta''' (bɛ daa dɔɣi o la silimiin goli [[October]] bɛɣu pia (10) dali 1910 yuuni, ka o ti kani silimin goli July beɣu pia ni anahi (14) dali 1988 yuuni), ka sokam daa mi o la "'''Paa Willie'''". O daa nyɛla [[Ghana]] kpeen so ŋun daa pahi ka bɛ daa kpa ''United Gold Coast Convention (''UGCC), ka daa lan pahi toondaan nima ayɔbu shɛba niriba ni mi "Big Six" la, ka bɛ daa tuhi n deeigi Ghana maŋsulunsi la puuni yino ka British gominanti daa gbahiba, [[Gold Coast (British Colony)|Gold Coast]].Din nyaaŋa o daa ti lee minisita n zaŋ ti tiŋduya( ''Minister for Foreign Affairs )'' Ghana republic din pahiri ayi la saha, 1971 yuuni hali ni 1972 yuuni.<ref>{{ cite web | url=https://www.modernghana.com/amp/news/1021213/big-six-enduring-lessons-from-the-founding-father.html | title= Big Six Enduring Lessons From The Founding Fathers Of Ghana|website=Modern Ghana|first= Eric |last=Otchere|date=6 August 2020| access-date=2021-08-27 }}</ref>
== O pili ==
==Piligu Ya Naabu Yɛltɔɣa==
Nana William Ofori Atta nyɛla bɛ ni daa dɔɣi so Kyebi, ka o nyɛ Nana Sir Ofori Atta I bidibga, ŋun daa nyɛ Omanhene (''Naa'') n zaŋ n-ti Akyem Abuakwa yuuni 1912 haali ni 1943 yuuni sunsuuni.<ref>{{cite web |url=http://freepages.genealogy.rootsweb.com/~royalty/akyem/i4.html |title=Nana William OFORI-ATTA |accessdate=4 April 2007 |date=29 July 2003 |author=Henry Soszynski |work=Genealogy of the Okyenhenes of Ghana |publisher=Henry Soszynski}}</ref> O daa nyɛla ninvuɣu suŋ n-zaŋ n-ti nam dundoli din daa nyɛ Ofori Ata dini.Hali dizaa la yoli Akan nima(o daŋ) nyɛla ban diri ma yili fali, lala ŋɔ maa zuɣu daa chemi ka di wuhi ni ka da ma ni Ofori Ata pala naa bidibga. William Ofori Atta daa nyɛla ŋun daa chaŋ Mfantsipim shikuru,<ref name=moba>{{cite web |url=http://www.moba76.com/cn_m76_more.cfm?tblNewsCatID=57&tblNewsID=140 |title=What does Mfantsipim Mean? |accessdate=4 April 2007 |work=The School |publisher=Mfantsipim Old Boys Association (MOBA) 1976 year group}}</ref><ref name=":0">{{Cite web|date=2011-01-26|title=William Ofori-Atta is the best president Ghana never had|url=https://www.myjoyonline.com/news/william-ofori-atta-is-the-best-president-ghana-never-had/|access-date=2020-08-02|website=MyJoyOnline.com}}</ref> amaa bɛ daa yihi o n labisi ''Achimota'' shikuru ni ka o daa be shikur<nowiki>'bihi ban daa nyɛ tuuli ''batch''</nowiki> ban daa ʒini Cambridge School ''Certificate.''<ref>{{cite web |url=http://groups.msn.com/OAA1973/whatdoyouknow.msnw |title=ACHIMOTA TRIVIA – DID YOU KNOW- PART I? |accessdate=4 April 2007 |work=Achimota School Alumni Website |publisher=OAA 1973 Akoras |quote=Did you know that prominent Ghanaian citizens who attended Achimota School include Mr. William Ofori Atta, a member of the Big Six that led the fight for Ghana's independence }}{{Dead link|date=November 2019 |bot=InternetArchiveBot |fix-attempted=yes }}</ref> O shikuru bihi taba maa shɛba n daa nyɛ [[Komla Agbeli Gbedemah]] n-ti pahi [[Edward Akufo-Addo]].<ref name="graphic">{{cite web |last1=Obour |first1=Samuel K. |title=Remembering William Ofori Atta - A model of peace, unity and reconciliation |url=https://www.graphic.com.gh/features/features/remembering-william-ofori-atta-a-model-of-peace-unity-and-reconciliation.html |website=Graphic Online |publisher=Graphic Communications Group Ltd |accessdate=1 December 2019 |date=18 July 2013}}</ref> O daa lahi nyɛla ŋun daa be tuuli bi' shɛba ban daa tuɣi intermediate degree programs. Ŋun daa nyɛ tuuli ŋun su shikuru maa zaa. Bɛ daa laɣim tuma ŋɔ n-ti pahi University of Ghana.<ref name=moba/> din nyaaŋa o daa lahi chaŋ ''Queens' College,'' ''University of Cambridge'' yuuni 1935 hali ni yuuni 1938. O daa nyɛla alikaali tali yuuni 1956.<ref name=AkufoAddo>{{cite web |url=http://www.nigerdeltacongress.com/rarticles/role_of_lawyers_in_consolidating.htm |title=The role of lawyers in consolidating democracy in Africa |accessdate=4 April 2007 |last1=Akufo-Addo |first1=Nana |author-link=Nana Addo Dankwa Akufo-Addo |date=April 2003 |work=Paper delivered at the 8th Biennial conference of the African Bar Association (ABA
...in Abuja |publisher=Niger Delta Congress}}</ref> O ma bia puuni yino n-nyɛ [[Susan Ofori-Atta]], tuuli paɣa ŋun daa nyɛ dɔktoo ŋun yina [[Ghana]].
== O siyaasa tali ==
William Ofori Atta daa nyɛla ŋun pili United Gold Coast Convention yuuni 1947.<ref name=":0" /> O daa di la kuɣu shɛli di ni be Akim Abuakwa yuuni 1951 [[Gold Coast (British Colony)|Gold Coast]] piibu piibu ni. O daa leei "United Party" kpɛma din daa niŋ ka bɛ galindi Dr [[Kwame Nkrumah]]. Ofori Atta daa nyɛla bɛ ni gbibi so ka o go dɛmdi ni Nkrumah tuuli republic ni, din daa niŋ ka o kpe "Preventive Detention Act" ni.<ref>{{cite web|url=http://ghanaweb.net/GhanaHomePage/features/artikel.php?ID=76365&comment=0 |title=The Preventive Detention Act of 1958, Was It A Shield or A Sword? |accessdate=4 April 2007 |date=26 February 2005 |work=Feature Article |publisher=Ghana Home Page |quote=Yet within 1958, the pernicious Preventive Detention Act was enacted.
The law empowered the government to detain anybody for not more than five years without trial. It was subsequently amended in 1959 and 1962. The 1962 amendment extended the detention period indefinitely.... By 1961 prominent leaders and stalwarts of the opposition party were either in detention or had fled the country. Victor Owusu, Joe Appiah, William Ofori Atta were in the detention}}</ref><ref>{{cite web |url=http://home.comcast.net/~amaah/writings/ghana-truly-free-happy.html |title=Ghana Will Be Truly Free And Happy |accessdate=4 April 2007 |last1=Busia |first1=Kofi Abrefa |author-link=Kofi Abrefa Busia |date=21 December 1964 |work=The Busia papers |publisher=Koranteng Ofosu-Amaah}}</ref> E-Class din pahiri ayi ni, o daa zani mi n-ti Akwatia nim ka nyɛ jintɔra n zaŋ ti "1st Parliament of the Second Republic", ŋuna n daa nyɛ "Minister for Education"<ref>{{cite web |url=http://ghanasco.com/page.php?11 |title=GHANA SECONDARY SCHOOL, TAMALE |accessdate=4 April 2007 |work=Alumni Website |publisher=Ghana Secondary School Alumni |quote=On 28 June 1970 a rocket manufactured by an Indian maths teacher, Mr Lalaji and his science students, was launched in honour of the then Minister of Education Mr William Ofori -Atta.}}</ref> ka daa leei "Minister for Foreign Affairs" zaŋ n-ti Progress Party gomnanti tali din daa niŋ ka [[Kofi Abrefa Busia|Dr. Busia]] be nam ni. O daa nyɛla ŋun be "People's Movement for Freedom and Justice" (PMFJ) ni ka daa galimdi "Union Government" yɛltɔɣa din daa yina [[Ignatius Kutu Acheampong|General I. K. Acheampong]] sani la, ŋuna n daa nyɛ tingbani zuɣulana n zaŋ ti Ghana n-ti pahi "Kuɣulana n zaŋti Supreme Military Council" (SMC). Di daa nyɛla so shɛli bɛ ni daa mali ni bɛ tuɣi soojanima nam ni ka che ka bɛ bi labi tiŋgbani ni n-ti leei siyaasa nima.<ref name=AkufoAddo/><ref>{{cite web |url=http://www.ghanaweb.com/GhanaHomePage/features/artikel.php?ID=105282 |title=Special tribute to Adu Boahen |accessdate=4 April 2007 |last1=Boateng |first1=Kwame Appiah |date=3 June 2006 |work=Feature Article |publisher=Ghana Home Page }}</ref> Din daa niŋ ka SMC gomnanti tali maa ti lu, o daa zani la tiŋgbani zuɣulana tali piibu piibu zaŋ n-ti yuuni 1979 Ghanaian president piibupiibu din daa niŋ ka o zani n-ti United National Convention ka daa nyɛ buta zuɣu ni vaabu 17.41% kobigi puuni.<ref>{{cite web |url=http://africanelections.tripod.com/gh.html#1979_Presidential_Election |title=Elections in Ghana | ...accessdate=4 April 2007 |date=30 May 2006 |work=African Elections Database |publisher=Albert C. Nunley}}</ref> Saha shɛli dini daa paya, o daa nyɛla ŋun leei "chairman" n zaŋ ti "Council of State" n zaŋ ti Third Republic. O daa lahi nyɛla ŋun mali yaa pam n-tiri yaɣa shɛŋa din yan tooi che ka tiŋgbani ŋɔ yaa chaŋ tooni; "O niya daa nyɛmi ni O bo lɛbigimsi parigu nti tingbani ŋɔ mini O kpaŋsi ti daabiligu din yan chɛ ka tingbani it bilichinima ʒɛni ni suhudoo ni achika" ensuring the development of a strong nation and a modern economy where citizens live in dignity".<ref>{{Cite web |last=Segbefia |first=Sedem |date=2020-10-12 |title=Celebrating William Ofori Atta (Paa Willie) @110 |url=https://thebftonline.com/2020/10/12/celebrating-william-ofori-atta-paa-willie-110/ |access-date=2024-03-06 |website=The Business & Financial Times |language=en-GB}}</ref> O daa nyɛla ŋun mali yaa pam n-tiri pukparilim yaɣili ka di yɛn che ka di leei din mali yaa pam ka lahi nyɛ din mali bukaata ka di yɛn che ka pukparilim polo yaɣili ŋɔ leei din mali soli n-ti pukparilim polo tuma din yɛn che ka tiŋgbani ŋɔ yaa chaŋ tooni.
programmes.
== O ni daa ti gbarigira ==
'''William Ofori Atta''' daa lɛbila devout Christian ka daa sɔŋ niriba pam zan chaŋ bɛ Christian circles<ref>{{Citation|title=Soutter, Francis William, (23 April 1844–1932), retired from work; an old age pensioner|date=2007-12-01|url=https://doi.org/10.1093/ww/9780199540884.013.u217387|work=Who Was Who|publisher=Oxford University Press|access-date=2025-06-29}}</ref> maa puuni. O daa nyɛla ŋun daa pahi ka bɛ kpa Accra Chapel Trust, (punpɔŋɔ dina n nyɛ Korle-Bu Community Chapel maa) an independent evangelical church din be Korle Bu Teaching Hospital Accra la yuuni 1967<ref>{{Cite journal|last=Samba|first=Ali|last2=Mumuni|first2=Kareem|last3=A|first3=Opuni|last4=T|first4=Dankwah|last5=A|first5=Sowah|last6=M|first6=Mashud|date=2017-08-31|title=PREVALENCE OF INFECTIOUS VAGINITIS: ANALYSIS OF DATA FROM VAGINAL SWABS EXAMINED IN THE CENTRAL LABORATORY OF KORLE BU TEACHING HOSPITAL, GHANA.|url=https://doi.org/10.21474/ijar01/5046|journal=International Journal of Advanced Research|volume=5|issue=8|pages=158–163|doi=10.21474/ijar01/5046|issn=2320-5407}}</ref>. '''Ofori Atta''' daa baŋsi la niriba '''J. B. Danquah''' Memorial Lectures Ghana Academy of Arts and Sciences ni daa zongili n laɣim shɛli yuuni 1985 la. O ni daa wuhi shɛli n daa nyɛ– "[[Ghana]], A Nation in Crisis"<ref>{{Cite journal|last=Slinn|first=Peter|date=2009-03|title=<i>On Law and Liberty in Contemporary Ghana: the 41</i><sup><i>st</i></sup> <i>J. B. Danquah Memorial Lectures</i>, Justice S. K. Date-Bah [Ghana Academy of Arts and Sciences, Accra, Ghana 2008] 105 pp|url=https://doi.org/10.3366/e0954889009000358|journal=African Journal of International and Comparative Law|volume=17|issue=1|pages=177–178|doi=10.3366/e0954889009000358|issn=0954-8890}}</ref>. O daa kpila 1988 yuuni ka bɛ daa lee ti o state burial.<ref>{{Citation|last=Evensen|first=Bruce J.|title=Scully, Vin (29 November 1927–2 August 2022), Hall of Fame baseball broadcaster|date=2024-11-28|url=https://doi.org/10.1093/anb/9780198606697.013.90000370188|work=American National Biography Online|publisher=Oxford University Press|isbn=978-0-19-860669-7|access-date=2025-06-29}}</ref>
== O shikuru baŋsim ==
The William Ofori-Atta baŋsim din ku tooi tam daa nyɛla o ni zali shɛli o kpibu nyaaŋa<ref>{{Cite journal|date=2024-12-18|title=Bialek, William on 2020 August 25, October 8, October 16, October 23, October 28, November 10, December 2.|url=https://doi.org/10.1063/nbla.irlt.mrvo|doi=10.1063/nbla.irlt.mrvo}}</ref>.
== Wiliam Ofori Ata Teesim Yala ==
Wiliam Ofori Ata teesim yala nyɛla din daa yina o kpibu nyaaŋa.
== Kundivihira ==
[[Pubu: Lahabaya zaa]]
[[Pubu: Ghana alikaalenima]]
462bht8yebayf56e8parfg7z7vkbhcs
117006
117005
2025-07-04T17:32:29Z
Abubakari Mumina
6369
I have added a to a word
117006
wikitext
text/x-wiki
{{Bio}}
'''William Ofori Atta''' (bɛ daa dɔɣi o la silimiin goli [[October]] bɛɣu pia (10) dali 1910 yuuni, ka o ti kani silimin goli July beɣu pia ni anahi (14) dali 1988 yuuni), ka sokam daa mi o la "'''Paa Willie'''". O daa nyɛla [[Ghana]] kpeen so ŋun daa pahi ka bɛ daa kpa ''United Gold Coast Convention (''UGCC), ka daa lan pahi toondaan nima ayɔbu shɛba niriba ni mi "Big Six" la, ka bɛ daa tuhi n deeigi Ghana maŋsulunsi la puuni yino ka British gominanti daa gbahiba, [[Gold Coast (British Colony)|Gold Coast]].Din nyaaŋa o daa ti lee minisita n zaŋ ti tiŋduya( ''Minister for Foreign Affairs )'' Ghana republic din pahiri ayi la saha, 1971 yuuni hali ni 1972 yuuni.<ref>{{ cite web | url=https://www.modernghana.com/amp/news/1021213/big-six-enduring-lessons-from-the-founding-father.html | title= Big Six Enduring Lessons From The Founding Fathers Of Ghana|website=Modern Ghana|first= Eric |last=Otchere|date=6 August 2020| access-date=2021-08-27 }}</ref>
== O pili ==
==Piligu Ya Naabu Yɛltɔɣa==
Nana William Ofori Atta nyɛla bɛ ni daa dɔɣi so Kyebi, ka o nyɛ Nana Sir Ofori Atta I bidibga, ŋun daa nyɛ Omanhene (''Naa'') n zaŋ n-ti Akyem Abuakwa yuuni 1912 haali ni 1943 yuuni sunsuuni.<ref>{{cite web |url=http://freepages.genealogy.rootsweb.com/~royalty/akyem/i4.html |title=Nana William OFORI-ATTA |accessdate=4 April 2007 |date=29 July 2003 |author=Henry Soszynski |work=Genealogy of the Okyenhenes of Ghana |publisher=Henry Soszynski}}</ref> O daa nyɛla ninvuɣu suŋ n-zaŋ n-ti nam dundoli din daa nyɛ Ofori Ata dini.Hali dizaa la yoli Akan nima(o daŋ) nyɛla ban diri ma yili fali, lala ŋɔ maa zuɣu daa chemi ka di wuhi ni ka da ma ni Ofori Ata pala naa bidibga. William Ofori Atta daa nyɛla ŋun daa chaŋ Mfantsipim shikuru,<ref name=moba>{{cite web |url=http://www.moba76.com/cn_m76_more.cfm?tblNewsCatID=57&tblNewsID=140 |title=What does Mfantsipim Mean? |accessdate=4 April 2007 |work=The School |publisher=Mfantsipim Old Boys Association (MOBA) 1976 year group}}</ref><ref name=":0">{{Cite web|date=2011-01-26|title=William Ofori-Atta is the best president Ghana never had|url=https://www.myjoyonline.com/news/william-ofori-atta-is-the-best-president-ghana-never-had/|access-date=2020-08-02|website=MyJoyOnline.com}}</ref> amaa bɛ daa yihi o n labisi ''Achimota'' shikuru ni ka o daa be shikur<nowiki>'bihi ban daa nyɛ tuuli ''batch''</nowiki> ban daa ʒini Cambridge School ''Certificate.''<ref>{{cite web |url=http://groups.msn.com/OAA1973/whatdoyouknow.msnw |title=ACHIMOTA TRIVIA – DID YOU KNOW- PART I? |accessdate=4 April 2007 |work=Achimota School Alumni Website |publisher=OAA 1973 Akoras |quote=Did you know that prominent Ghanaian citizens who attended Achimota School include Mr. William Ofori Atta, a member of the Big Six that led the fight for Ghana's independence }}{{Dead link|date=November 2019 |bot=InternetArchiveBot |fix-attempted=yes }}</ref> O shikuru bihi taba maa shɛba n daa nyɛ [[Komla Agbeli Gbedemah]] n-ti pahi [[Edward Akufo-Addo]].<ref name="graphic">{{cite web |last1=Obour |first1=Samuel K. |title=Remembering William Ofori Atta - A model of peace, unity and reconciliation |url=https://www.graphic.com.gh/features/features/remembering-william-ofori-atta-a-model-of-peace-unity-and-reconciliation.html |website=Graphic Online |publisher=Graphic Communications Group Ltd |accessdate=1 December 2019 |date=18 July 2013}}</ref> O daa lahi nyɛla ŋun daa be tuuli bi' shɛba ban daa tuɣi intermediate degree programs. Ŋun daa nyɛ tuuli ŋun su shikuru maa zaa. Bɛ daa laɣim tuma ŋɔ n-ti pahi University of Ghana.<ref name=moba/> din nyaaŋa o daa lahi chaŋ ''Queens' College,'' ''University of Cambridge'' yuuni 1935 hali ni yuuni 1938. O daa nyɛla alikaali tali yuuni 1956.<ref name=AkufoAddo>{{cite web |url=http://www.nigerdeltacongress.com/rarticles/role_of_lawyers_in_consolidating.htm |title=The role of lawyers in consolidating democracy in Africa |accessdate=4 April 2007 |last1=Akufo-Addo |first1=Nana |author-link=Nana Addo Dankwa Akufo-Addo |date=April 2003 |work=Paper delivered at the 8th Biennial conference of the African Bar Association (ABA
...in Abuja |publisher=Niger Delta Congress}}</ref> O ma bia puuni yino n-nyɛ [[Susan Ofori-Atta]], tuuli paɣa ŋun daa nyɛ dɔktoo ŋun yina [[Ghana]].
== O siyaasa tali ==
William Ofori Atta daa nyɛla ŋun pili United Gold Coast Convention yuuni 1947.<ref name=":0" /> O daa di la kuɣu shɛli di ni be Akim Abuakwa yuuni 1951 [[Gold Coast (British Colony)|Gold Coast]] piibu piibu ni. O daa leei "United Party" kpɛma di no daa niŋ ka bɛ galindi Dr [[Kwame Nkrumah]]. Ofori Atta daa nyɛla bɛ ni gbibi so ka o go dɛmdi ni Nkrumah tuuli republic ni, din daa niŋ ka o kpe "Preventive Detention Act" ni.<ref>{{cite web|url=http://ghanaweb.net/GhanaHomePage/features/artikel.php?ID=76365&comment=0 |title=The Preventive Detention Act of 1958, Was It A Shield or A Sword? |accessdate=4 April 2007 |date=26 February 2005 |work=Feature Article |publisher=Ghana Home Page |quote=Yet within 1958, the pernicious Preventive Detention Act was enacted.
The law empowered the government to detain anybody for not more than five years without trial. It was subsequently amended in 1959 and 1962. The 1962 amendment extended the detention period indefinitely.... By 1961 prominent leaders and stalwarts of the opposition party were either in detention or had fled the country. Victor Owusu, Joe Appiah, William Ofori Atta were in the detention}}</ref><ref>{{cite web |url=http://home.comcast.net/~amaah/writings/ghana-truly-free-happy.html |title=Ghana Will Be Truly Free And Happy |accessdate=4 April 2007 |last1=Busia |first1=Kofi Abrefa |author-link=Kofi Abrefa Busia |date=21 December 1964 |work=The Busia papers |publisher=Koranteng Ofosu-Amaah}}</ref> E-Class din pahiri ayi ni, o daa zani mi n-ti Akwatia nima ka nyɛ jintɔra n zaŋ ti "1st Parliament of the Second Republic", ŋuna n daa nyɛ "Minister for Education"<ref>{{cite web |url=http://ghanasco.com/page.php?11 |title=GHANA SECONDARY SCHOOL, TAMALE |accessdate=4 April 2007 |work=Alumni Website |publisher=Ghana Secondary School Alumni |quote=On 28 June 1970 a rocket manufactured by an Indian maths teacher, Mr Lalaji and his science students, was launched in honour of the then Minister of Education Mr William Ofori -Atta.}}</ref> ka daa leei "Minister for Foreign Affairs" zaŋ n-ti Progress Party gomnanti tali din daa niŋ ka [[Kofi Abrefa Busia|Dr. Busia]] be nam ni. O daa nyɛla ŋun be "People's Movement for Freedom and Justice" (PMFJ) ni ka daa galimdi "Union Government" yɛltɔɣa din daa yina [[Ignatius Kutu Acheampong|General I. K. Acheampong]] sani la, ŋuna n daa nyɛ tingbani zuɣulana n zaŋ ti Ghana n-ti pahi "Kuɣulana n zaŋti Supreme Military Council" (SMC). Di daa nyɛla so shɛli bɛ ni daa mali ni bɛ tuɣi soojanima nam ni ka che ka bɛ bi labi tiŋgbani ni n-ti leei siyaasa nima.<ref name=AkufoAddo/><ref>{{cite web |url=http://www.ghanaweb.com/GhanaHomePage/features/artikel.php?ID=105282 |title=Special tribute to Adu Boahen |accessdate=4 April 2007 |last1=Boateng |first1=Kwame Appiah |date=3 June 2006 |work=Feature Article |publisher=Ghana Home Page }}</ref> Din daa niŋ ka SMC gomnanti tali maa ti lu, o daa zani la tiŋgbani zuɣulana tali piibu piibu zaŋ n-ti yuuni 1979 Ghanaian president piibupiibu din daa niŋ ka o zani n-ti United National Convention ka daa nyɛ buta zuɣu ni vaabu 17.41% kobigi puuni.<ref>{{cite web |url=http://africanelections.tripod.com/gh.html#1979_Presidential_Election |title=Elections in Ghana | ...accessdate=4 April 2007 |date=30 May 2006 |work=African Elections Database |publisher=Albert C. Nunley}}</ref> Saha shɛli dini daa paya, o daa nyɛla ŋun leei "chairman" n zaŋ ti "Council of State" n zaŋ ti Third Republic. O daa lahi nyɛla ŋun mali yaa pam n-tiri yaɣa shɛŋa din yan tooi che ka tiŋgbani ŋɔ yaa chaŋ tooni; "O niya daa nyɛmi ni O bo lɛbigimsi parigu nti tingbani ŋɔ mini O kpaŋsi ti daabiligu din yan chɛ ka tingbani it bilichinima ʒɛni ni suhudoo ni achika" ensuring the development of a strong nation and a modern economy where citizens live in dignity".<ref>{{Cite web |last=Segbefia |first=Sedem |date=2020-10-12 |title=Celebrating William Ofori Atta (Paa Willie) @110 |url=https://thebftonline.com/2020/10/12/celebrating-william-ofori-atta-paa-willie-110/ |access-date=2024-03-06 |website=The Business & Financial Times |language=en-GB}}</ref> O daa nyɛla ŋun mali yaa pam n-tiri pukparilim yaɣili ka di yɛn che ka di leei din mali yaa pam ka lahi nyɛ din mali bukaata ka di yɛn che ka pukparilim polo yaɣili ŋɔ leei din mali soli n-ti pukparilim polo tuma din yɛn che ka tiŋgbani ŋɔ yaa chaŋ tooni.
programmes.
== O ni daa ti gbarigira ==
'''William Ofori Atta''' daa lɛbila devout Christian ka daa sɔŋ niriba pam zan chaŋ bɛ Christian circles<ref>{{Citation|title=Soutter, Francis William, (23 April 1844–1932), retired from work; an old age pensioner|date=2007-12-01|url=https://doi.org/10.1093/ww/9780199540884.013.u217387|work=Who Was Who|publisher=Oxford University Press|access-date=2025-06-29}}</ref> maa puuni. O daa nyɛla ŋun daa pahi ka bɛ kpa Accra Chapel Trust, (punpɔŋɔ dina n nyɛ Korle-Bu Community Chapel maa) an independent evangelical church din be Korle Bu Teaching Hospital Accra la yuuni 1967<ref>{{Cite journal|last=Samba|first=Ali|last2=Mumuni|first2=Kareem|last3=A|first3=Opuni|last4=T|first4=Dankwah|last5=A|first5=Sowah|last6=M|first6=Mashud|date=2017-08-31|title=PREVALENCE OF INFECTIOUS VAGINITIS: ANALYSIS OF DATA FROM VAGINAL SWABS EXAMINED IN THE CENTRAL LABORATORY OF KORLE BU TEACHING HOSPITAL, GHANA.|url=https://doi.org/10.21474/ijar01/5046|journal=International Journal of Advanced Research|volume=5|issue=8|pages=158–163|doi=10.21474/ijar01/5046|issn=2320-5407}}</ref>. '''Ofori Atta''' daa baŋsi la niriba '''J. B. Danquah''' Memorial Lectures Ghana Academy of Arts and Sciences ni daa zongili n laɣim shɛli yuuni 1985 la. O ni daa wuhi shɛli n daa nyɛ– "[[Ghana]], A Nation in Crisis"<ref>{{Cite journal|last=Slinn|first=Peter|date=2009-03|title=<i>On Law and Liberty in Contemporary Ghana: the 41</i><sup><i>st</i></sup> <i>J. B. Danquah Memorial Lectures</i>, Justice S. K. Date-Bah [Ghana Academy of Arts and Sciences, Accra, Ghana 2008] 105 pp|url=https://doi.org/10.3366/e0954889009000358|journal=African Journal of International and Comparative Law|volume=17|issue=1|pages=177–178|doi=10.3366/e0954889009000358|issn=0954-8890}}</ref>. O daa kpila 1988 yuuni ka bɛ daa lee ti o state burial.<ref>{{Citation|last=Evensen|first=Bruce J.|title=Scully, Vin (29 November 1927–2 August 2022), Hall of Fame baseball broadcaster|date=2024-11-28|url=https://doi.org/10.1093/anb/9780198606697.013.90000370188|work=American National Biography Online|publisher=Oxford University Press|isbn=978-0-19-860669-7|access-date=2025-06-29}}</ref>
== O shikuru baŋsim ==
The William Ofori-Atta baŋsim din ku tooi tam daa nyɛla o ni zali shɛli o kpibu nyaaŋa<ref>{{Cite journal|date=2024-12-18|title=Bialek, William on 2020 August 25, October 8, October 16, October 23, October 28, November 10, December 2.|url=https://doi.org/10.1063/nbla.irlt.mrvo|doi=10.1063/nbla.irlt.mrvo}}</ref>.
== Wiliam Ofori Ata Teesim Yala ==
Wiliam Ofori Ata teesim yala nyɛla din daa yina o kpibu nyaaŋa.
== Kundivihira ==
[[Pubu: Lahabaya zaa]]
[[Pubu: Ghana alikaalenima]]
qkbd3ezh4y61lzvann5ph0aqacf6w10
Kofi Abrefa Busia
0
32327
116995
116987
2025-07-04T15:05:47Z
Alhaj Darajaati
22
Made corrections
116995
wikitext
text/x-wiki
{{Bio}}
'''Kofi Abrefa Busia''' (O dɔɣim daa lula silimin gull ''[[July]]'' biɛɣu pia ni yini 1913 yuuni(11 ''July'' 1913). O daa ti kanla silimin gɔli ''[[August]]'' biɛɣu pihita ni ayi dali yuuni 1978(28 August,1978).<ref>{{Citation|title=Kofi Abrefa Busia|date=2025-06-24|url=https://en.wikipedia.org/w/index.php?title=Kofi_Abrefa_Busia&oldid=1297202584|work=Wikipedia|language=en|access-date=2025-07-01}}</ref> O daa nyɛla [[Ghana]] siyaasa toondana ka lahi nyɛ karimba kpema ŋun daa nyɛ ''Prime Minister'' n zaŋ n-ti ''[[Ghana]]'' zaŋ gbaai yuuni 1969 hali na ni 1972 yuuni. Di ni daa niŋ ka o nyɛ kpɛm ka lahi nyɛ ''Prime Minister'', o daa zaŋla sooja zalkpana nyɛla n labisi yɛlvuhi gomlanti na tiŋgbaŋ ŋɔ ni.<ref name=":0">{{Citation|title=Kofi Abrefa Busia|date=2025-06-24|url=https://en.wikipedia.org/w/index.php?title=Kofi_Abrefa_Busia&oldid=1297202584|work=Wikipedia|language=en|access-date=2025-07-01}}</ref>O daa nyɛla fukumsi buɣi bahi ni ŋme ka fa gomnanti o nuuni, 1972 yuuni.<ref>{{Citation|title=Kofi Abrefa Busia|date=2025-06-24|url=https://en.wikipedia.org/w/index.php?title=Kofi_Abrefa_Busia&oldid=1297202584|work=Wikipedia|language=en|access-date=2025-07-01}}</ref>
== Piligu ==
Busia nyɛla bi ni dɔɣɔ so Wench tingbani din bɛ ''Brong Ahafo Region''. (Bi ni pa boli shɛli Bono Region maa).<ref>{{Citation|title=Kofi Abrefa Busia|date=2025-06-24|url=https://en.wikipedia.org/w/index.php?title=Kofi_Abrefa_Busia&oldid=1297202584|work=Wikipedia|language=en|access-date=2025-07-01}}</ref> Wenchi pa nyɛla di bɛ Bono Region tingbani.<ref>{{Citation|title=Kofi Abrefa Busia|date=2025-06-24|url=https://en.wikipedia.org/w/index.php?title=Kofi_Abrefa_Busia&oldid=1297202584|work=Wikipedia|language=en|access-date=2025-07-01}}</ref>
O daa dɛigi O shikuru banŋsim ''[[Methodist University College Ghana|Methodist]]'' shikuru Wenchi tinŋ puuni, Mfantsipim school [[Cape Coast Castle|Cape coast]] tingbani n ti pahi Wesley college ''[[Kumasi]]'' yuuni 1931 hali ni 1932. O daa nyɛla ŋun wuhi ''Wesley college'' ka Naa chanŋ Achimota college ni ti dɛigi baŋsim n pahi yuuni 1935 ka lahi wuhi ni maa ni gba. O daa dɛigi o tuuli degree shahara gbanŋ zanŋ jɛndi ''Honours in Medieval'' ni ti pahi Modern History University of London zaŋ jɛindi lala saha maa. O daa lahi nyɛla ŋun chanŋ University College, Oxford, n ti bohim baŋsim<ref>{{Citation|title=Kofi Abrefa Busia|date=2025-06-24|url=https://en.wikipedia.org/w/index.php?title=Kofi_Abrefa_Busia&oldid=1297202584|work=Wikipedia|language=en|access-date=2025-07-01}}</ref> ŋuni n daa nyɛ tuuli ''[[Afrika|Africa]]'' nira ŋun karim lala ''[[College Station|College]]'' maa. O daa labina ''[[Gold Coast (British Colony)|Gold Coast]]'' na 1942 puuni.<ref>{{Citation|title=Kofi Abrefa Busia|date=2025-06-24|url=https://en.wikipedia.org/w/index.php?title=Kofi_Abrefa_Busia&oldid=1297202584|work=Wikipedia|language=en|access-date=2025-07-01}}</ref> O daa dɛigi BA (Hons) zanŋ jɛndi ''Philosophy'', ''Politics'' mini ''Economics'' (1942, MA 1946) n ti pahi Dphil zaŋ jandi social Anthropology yaŋli yuuni 1947 Nuffield College Oxford, O daa sabi ''thesis'' ka di lahabali zuɣu nyɛ " Nanima zaa shei ti saha ŋun siyasa soli zuɣu n ti ''[[Ashanti Region|Ashanti]]'' nima. Lahabali ŋun daa nyɛla din zanŋ taɣibu na Ashanti siyasa puuni.<ref>{{Cite journal|last=Busia|first=K. A.|date=2018-08-16|title=The Position of the Chief in the Modern Political System of Ashanti|url=https://doi.org/10.4324/9781351030823|doi=10.4324/9781351030823}}</ref>
=== Siyaasa tuma ===
Busia daa tu tuma 1942 yuuni hali ni yuuni 1949, ka bi daa lahi pigi o tuuli karimba ''African'' studies yaŋli. ŋuni ndaa lahi nyɛ tuuli Africa nira ŋun daa mali zaashɛi ''University college'' din daa be ''Gold Coast'' la( bini pa boli shɛli University of Ghana la). Yuuni 1951 Ashanti Confederacy nim daa piigi o mi n niŋ ''Legislative Council'' puuni. Yuuni 1952 O daa nyɛla toondana n zaŋ ti ''[[Ghana]]'' ''Congress Party'', ban daa ti zanŋ bi kpalazuya gbeni bi mini ban daa bori nam maa ka pa boli bi manŋa United Party UP.
O ni daa nyɛ toondana zanŋ ti ban bɛ saɣiti ''[[Kwame Nkrumah]]'' party maa, o daa nyɛla ŋun zo n yi sanbanni ka o daliri nyɛmi ni nyavili n daa ŋmeri salim. 1959 yuuni Busia daa leegi Professor n zaŋti Africa Sociology mini kaya ni taŋada yaŋli, o daa deela lala shahara ŋɔ maa University of Leiden din miri Hague, Netherlands. Yuuni 1962 hali ni 1969 O daa nyala ŋun doli St. ''Anthony's College, Oxford.''
Linjimanim ni daa daagi ''Nkrumah'' gomilanti n luhi, o daa nyɛla ŋun labina ''[[Ghana]]'' yuuni 1966 ''March'' goli ni, n ti tumdi n tiri National Liberation Council (NLC) nti General '''Joseph Ankrah''', tiŋ maa ni linjima nima kpema;<ref name=":0" /> bɛ daa lahi piigi o la ''Chairman'' n ti ''National Advisory Committee'' n ti NLC. 1967 hali ni 1968 yuuni, Busia daa nyɛla ''chairman'' zaŋ ti ''center for Civic Education''. O daa zanŋ la lala saha maa n tom o manŋ tooni n ti liigi toondana. O daa lahi nyɛla ŋun bɛ ''Constitutional Review Committee niriba la puuni''. NLC ni daa niŋ ninmohi n bahi siyaasa tali ŋɔ zuɣu , Busia nti pahi '''Lawyer Sylvester Kofi Williams''' mini bi zonima ban daa bɛ UP kpala bɛ gba party ka piigi yuli n bolli ni ''Progress Party'' (PP).<ref>{{Citation|title=Kofi Abrefa Busia|date=2025-06-24|url=https://en.wikipedia.org/w/index.php?title=Kofi_Abrefa_Busia&oldid=1297202584|work=Wikipedia|language=en|access-date=2025-07-01}}</ref>
In 1969 yuuni, PP nima daa di ''parliamentary'' jɛntori kuɣusi bini 105, 140 puuni ka di daa yoogi soli nti Busia ka O daa leigi ''Prime Minister''. Busia daa tuɣu NLC's ''Anti-Nkrumaist Stance'' ka daa kpei ''liberalised economic System''. Bi daa nyɛla ban kari Nagerianim kamani million pirigili ka chɛ ka ti liɣiri dariza shɛgi tinŋa Kamani vabu pihinahi ni anahi (44) kɔbiga puuni 1971 yuuni ka di daa niŋ salo ma nyɛŋsi.Saha shɛli O ni daa bɛ ''Britain'' O daa alaaffee zuɣu maa Ignatius kutuAcheampong gomlati yaɣali maa daa nyɛla ban daagi Busia gomlanti yaɣali ma luhi silimin goli ''January'' bia pia ni ata dali, 1972 yuuni. Busia daa nyɛla ŋun kpalim ''[[England]]'', ka daa labi ''Oxford University'', O daa lɛbi Naawuni dini ''August'' yuuni 1978 doro din yuli nyɛ heart Attack la.
== Kundivihira ==
{{Reflist}}
7xpmse1tcd4xogx4f4r489s3vmifnw9
116996
116995
2025-07-04T15:06:14Z
Alhaj Darajaati
22
/* Kundivihira */
116996
wikitext
text/x-wiki
{{Bio}}
'''Kofi Abrefa Busia''' (O dɔɣim daa lula silimin gull ''[[July]]'' biɛɣu pia ni yini 1913 yuuni(11 ''July'' 1913). O daa ti kanla silimin gɔli ''[[August]]'' biɛɣu pihita ni ayi dali yuuni 1978(28 August,1978).<ref>{{Citation|title=Kofi Abrefa Busia|date=2025-06-24|url=https://en.wikipedia.org/w/index.php?title=Kofi_Abrefa_Busia&oldid=1297202584|work=Wikipedia|language=en|access-date=2025-07-01}}</ref> O daa nyɛla [[Ghana]] siyaasa toondana ka lahi nyɛ karimba kpema ŋun daa nyɛ ''Prime Minister'' n zaŋ n-ti ''[[Ghana]]'' zaŋ gbaai yuuni 1969 hali na ni 1972 yuuni. Di ni daa niŋ ka o nyɛ kpɛm ka lahi nyɛ ''Prime Minister'', o daa zaŋla sooja zalkpana nyɛla n labisi yɛlvuhi gomlanti na tiŋgbaŋ ŋɔ ni.<ref name=":0">{{Citation|title=Kofi Abrefa Busia|date=2025-06-24|url=https://en.wikipedia.org/w/index.php?title=Kofi_Abrefa_Busia&oldid=1297202584|work=Wikipedia|language=en|access-date=2025-07-01}}</ref>O daa nyɛla fukumsi buɣi bahi ni ŋme ka fa gomnanti o nuuni, 1972 yuuni.<ref>{{Citation|title=Kofi Abrefa Busia|date=2025-06-24|url=https://en.wikipedia.org/w/index.php?title=Kofi_Abrefa_Busia&oldid=1297202584|work=Wikipedia|language=en|access-date=2025-07-01}}</ref>
== Piligu ==
Busia nyɛla bi ni dɔɣɔ so Wench tingbani din bɛ ''Brong Ahafo Region''. (Bi ni pa boli shɛli Bono Region maa).<ref>{{Citation|title=Kofi Abrefa Busia|date=2025-06-24|url=https://en.wikipedia.org/w/index.php?title=Kofi_Abrefa_Busia&oldid=1297202584|work=Wikipedia|language=en|access-date=2025-07-01}}</ref> Wenchi pa nyɛla di bɛ Bono Region tingbani.<ref>{{Citation|title=Kofi Abrefa Busia|date=2025-06-24|url=https://en.wikipedia.org/w/index.php?title=Kofi_Abrefa_Busia&oldid=1297202584|work=Wikipedia|language=en|access-date=2025-07-01}}</ref>
O daa dɛigi O shikuru banŋsim ''[[Methodist University College Ghana|Methodist]]'' shikuru Wenchi tinŋ puuni, Mfantsipim school [[Cape Coast Castle|Cape coast]] tingbani n ti pahi Wesley college ''[[Kumasi]]'' yuuni 1931 hali ni 1932. O daa nyɛla ŋun wuhi ''Wesley college'' ka Naa chanŋ Achimota college ni ti dɛigi baŋsim n pahi yuuni 1935 ka lahi wuhi ni maa ni gba. O daa dɛigi o tuuli degree shahara gbanŋ zanŋ jɛndi ''Honours in Medieval'' ni ti pahi Modern History University of London zaŋ jɛindi lala saha maa. O daa lahi nyɛla ŋun chanŋ University College, Oxford, n ti bohim baŋsim<ref>{{Citation|title=Kofi Abrefa Busia|date=2025-06-24|url=https://en.wikipedia.org/w/index.php?title=Kofi_Abrefa_Busia&oldid=1297202584|work=Wikipedia|language=en|access-date=2025-07-01}}</ref> ŋuni n daa nyɛ tuuli ''[[Afrika|Africa]]'' nira ŋun karim lala ''[[College Station|College]]'' maa. O daa labina ''[[Gold Coast (British Colony)|Gold Coast]]'' na 1942 puuni.<ref>{{Citation|title=Kofi Abrefa Busia|date=2025-06-24|url=https://en.wikipedia.org/w/index.php?title=Kofi_Abrefa_Busia&oldid=1297202584|work=Wikipedia|language=en|access-date=2025-07-01}}</ref> O daa dɛigi BA (Hons) zanŋ jɛndi ''Philosophy'', ''Politics'' mini ''Economics'' (1942, MA 1946) n ti pahi Dphil zaŋ jandi social Anthropology yaŋli yuuni 1947 Nuffield College Oxford, O daa sabi ''thesis'' ka di lahabali zuɣu nyɛ " Nanima zaa shei ti saha ŋun siyasa soli zuɣu n ti ''[[Ashanti Region|Ashanti]]'' nima. Lahabali ŋun daa nyɛla din zanŋ taɣibu na Ashanti siyasa puuni.<ref>{{Cite journal|last=Busia|first=K. A.|date=2018-08-16|title=The Position of the Chief in the Modern Political System of Ashanti|url=https://doi.org/10.4324/9781351030823|doi=10.4324/9781351030823}}</ref>
=== Siyaasa tuma ===
Busia daa tu tuma 1942 yuuni hali ni yuuni 1949, ka bi daa lahi pigi o tuuli karimba ''African'' studies yaŋli. ŋuni ndaa lahi nyɛ tuuli Africa nira ŋun daa mali zaashɛi ''University college'' din daa be ''Gold Coast'' la( bini pa boli shɛli University of Ghana la). Yuuni 1951 Ashanti Confederacy nim daa piigi o mi n niŋ ''Legislative Council'' puuni. Yuuni 1952 O daa nyɛla toondana n zaŋ ti ''[[Ghana]]'' ''Congress Party'', ban daa ti zanŋ bi kpalazuya gbeni bi mini ban daa bori nam maa ka pa boli bi manŋa United Party UP.
O ni daa nyɛ toondana zanŋ ti ban bɛ saɣiti ''[[Kwame Nkrumah]]'' party maa, o daa nyɛla ŋun zo n yi sanbanni ka o daliri nyɛmi ni nyavili n daa ŋmeri salim. 1959 yuuni Busia daa leegi Professor n zaŋti Africa Sociology mini kaya ni taŋada yaŋli, o daa deela lala shahara ŋɔ maa University of Leiden din miri Hague, Netherlands. Yuuni 1962 hali ni 1969 O daa nyala ŋun doli St. ''Anthony's College, Oxford.''
Linjimanim ni daa daagi ''Nkrumah'' gomilanti n luhi, o daa nyɛla ŋun labina ''[[Ghana]]'' yuuni 1966 ''March'' goli ni, n ti tumdi n tiri National Liberation Council (NLC) nti General '''Joseph Ankrah''', tiŋ maa ni linjima nima kpema;<ref name=":0" /> bɛ daa lahi piigi o la ''Chairman'' n ti ''National Advisory Committee'' n ti NLC. 1967 hali ni 1968 yuuni, Busia daa nyɛla ''chairman'' zaŋ ti ''center for Civic Education''. O daa zanŋ la lala saha maa n tom o manŋ tooni n ti liigi toondana. O daa lahi nyɛla ŋun bɛ ''Constitutional Review Committee niriba la puuni''. NLC ni daa niŋ ninmohi n bahi siyaasa tali ŋɔ zuɣu , Busia nti pahi '''Lawyer Sylvester Kofi Williams''' mini bi zonima ban daa bɛ UP kpala bɛ gba party ka piigi yuli n bolli ni ''Progress Party'' (PP).<ref>{{Citation|title=Kofi Abrefa Busia|date=2025-06-24|url=https://en.wikipedia.org/w/index.php?title=Kofi_Abrefa_Busia&oldid=1297202584|work=Wikipedia|language=en|access-date=2025-07-01}}</ref>
In 1969 yuuni, PP nima daa di ''parliamentary'' jɛntori kuɣusi bini 105, 140 puuni ka di daa yoogi soli nti Busia ka O daa leigi ''Prime Minister''. Busia daa tuɣu NLC's ''Anti-Nkrumaist Stance'' ka daa kpei ''liberalised economic System''. Bi daa nyɛla ban kari Nagerianim kamani million pirigili ka chɛ ka ti liɣiri dariza shɛgi tinŋa Kamani vabu pihinahi ni anahi (44) kɔbiga puuni 1971 yuuni ka di daa niŋ salo ma nyɛŋsi.Saha shɛli O ni daa bɛ ''Britain'' O daa alaaffee zuɣu maa Ignatius kutuAcheampong gomlati yaɣali maa daa nyɛla ban daagi Busia gomlanti yaɣali ma luhi silimin goli ''January'' bia pia ni ata dali, 1972 yuuni. Busia daa nyɛla ŋun kpalim ''[[England]]'', ka daa labi ''Oxford University'', O daa lɛbi Naawuni dini ''August'' yuuni 1978 doro din yuli nyɛ heart Attack la.
== Kundivihira ==
lupwsrrgsyvfxketnvmq5aym80y2w9f
116997
116996
2025-07-04T15:13:40Z
Alhaj Darajaati
22
Remove wrong references
116997
wikitext
text/x-wiki
{{Bio}}
'''Kofi Abrefa Busia''' (O dɔɣim daa lula silimin gull ''[[July]]'' biɛɣu pia ni yini 1913 yuuni(11 ''July'' 1913). O daa ti kanla silimin gɔli ''[[August]]'' biɛɣu pihita ni ayi dali yuuni 1978(28 August,1978) O daa nyɛla [[Ghana]] siyaasa toondana ka lahi nyɛ karimba kpema ŋun daa nyɛ ''Prime Minister'' n zaŋ n-ti ''[[Ghana]]'' zaŋ gbaai yuuni 1969 hali na ni 1972 yuuni. Di ni daa niŋ ka o nyɛ kpɛm ka lahi nyɛ ''Prime Minister'', o daa zaŋla sooja zalkpana nyɛla n labisi yɛlvuhi gomlanti na tiŋgbaŋ ŋɔ ni.O daa nyɛla fukumsi buɣi bahi ni ŋme ka fa gomnanti o nuuni, 1972 yuuni.
== Piligu ==
Busia nyɛla bi ni dɔɣɔ so Wench tingbani din bɛ ''Brong Ahafo Region''. (Bi ni pa boli shɛli Bono Region maa). Wenchi pa nyɛla di bɛ Bono Region tingbani.
O daa dɛigi O shikuru banŋsim ''[[Methodist University College Ghana|Methodist]]'' shikuru Wenchi tinŋ puuni, Mfantsipim school [[Cape Coast Castle|Cape coast]] tingbani n ti pahi Wesley college ''[[Kumasi]]'' yuuni 1931 hali ni 1932. O daa nyɛla ŋun wuhi ''Wesley college'' ka Naa chanŋ Achimota college ni ti dɛigi baŋsim n pahi yuuni 1935 ka lahi wuhi ni maa ni gba. O daa dɛigi o tuuli degree shahara gbanŋ zanŋ jɛndi ''Honours in Medieval'' ni ti pahi Modern History University of London zaŋ jɛindi lala saha maa. O daa lahi nyɛla ŋun chanŋ University College, Oxford, n ti bohim baŋsim ŋuni n daa nyɛ tuuli ''[[Afrika|Africa]]'' nira ŋun karim lala ''[[College Station|College]]'' maa. O daa labina ''[[Gold Coast (British Colony)|Gold Coast]]'' na 1942 puuni.< O daa dɛigi BA (Hons) zanŋ jɛndi ''Philosophy'', ''Politics'' mini ''Economics'' (1942, MA 1946) n ti pahi Dphil zaŋ jandi social Anthropology yaŋli yuuni 1947 Nuffield College Oxford, O daa sabi ''thesis'' ka di lahabali zuɣu nyɛ " Nanima zaa shei ti saha ŋun siyasa soli zuɣu n ti ''[[Ashanti Region|Ashanti]]'' nima. Lahabali ŋun daa nyɛla din zanŋ taɣibu na Ashanti siyasa puuni.
=== Siyaasa tuma ===
Busia daa tu tuma 1942 yuuni hali ni yuuni 1949, ka bi daa lahi pigi o tuuli karimba ''African'' studies yaŋli. ŋuni ndaa lahi nyɛ tuuli Africa nira ŋun daa mali zaashɛi ''University college'' din daa be ''Gold Coast'' la( bini pa boli shɛli University of Ghana la). Yuuni 1951 Ashanti Confederacy nim daa piigi o mi n niŋ ''Legislative Council'' puuni. Yuuni 1952 O daa nyɛla toondana n zaŋ ti ''[[Ghana]]'' ''Congress Party'', ban daa ti zanŋ bi kpalazuya gbeni bi mini ban daa bori nam maa ka pa boli bi manŋa United Party UP.
O ni daa nyɛ toondana zanŋ ti ban bɛ saɣiti ''[[Kwame Nkrumah]]'' party maa, o daa nyɛla ŋun zo n yi sanbanni ka o daliri nyɛmi ni nyavili n daa ŋmeri salim. 1959 yuuni Busia daa leegi Professor n zaŋti Africa Sociology mini kaya ni taŋada yaŋli, o daa deela lala shahara ŋɔ maa University of Leiden din miri Hague, Netherlands. Yuuni 1962 hali ni 1969 O daa nyala ŋun doli St. ''Anthony's College, Oxford.''
Linjimanim ni daa daagi ''Nkrumah'' gomilanti n luhi, o daa nyɛla ŋun labina ''[[Ghana]]'' yuuni 1966 ''March'' goli ni, n ti tumdi n tiri National Liberation Council (NLC) nti General '''Joseph Ankrah''', tiŋ maa ni linjima nima kpema;<ref name=":0" /> bɛ daa lahi piigi o la ''Chairman'' n ti ''National Advisory Committee'' n ti NLC. 1967 hali ni 1968 yuuni, Busia daa nyɛla ''chairman'' zaŋ ti ''center for Civic Education''. O daa zanŋ la lala saha maa n tom o manŋ tooni n ti liigi toondana. O daa lahi nyɛla ŋun bɛ ''Constitutional Review Committee niriba la puuni''. NLC ni daa niŋ ninmohi n bahi siyaasa tali ŋɔ zuɣu , Busia nti pahi '''Lawyer Sylvester Kofi Williams''' mini bi zonima ban daa bɛ UP kpala bɛ gba party ka piigi yuli n bolli ni ''Progress Party'' (PP).
In 1969 yuuni, PP nima daa di ''parliamentary'' jɛntori kuɣusi bini 105, 140 puuni ka di daa yoogi soli nti Busia ka O daa leigi ''Prime Minister''. Busia daa tuɣu NLC's ''Anti-Nkrumaist Stance'' ka daa kpei ''liberalised economic System''. Bi daa nyɛla ban kari Nagerianim kamani million pirigili ka chɛ ka ti liɣiri dariza shɛgi tinŋa Kamani vabu pihinahi ni anahi (44) kɔbiga puuni 1971 yuuni ka di daa niŋ salo ma nyɛŋsi.Saha shɛli O ni daa bɛ ''Britain'' O daa alaaffee zuɣu maa Ignatius kutuAcheampong gomlati yaɣali maa daa nyɛla ban daagi Busia gomlanti yaɣali ma luhi silimin goli ''January'' bia pia ni ata dali, 1972 yuuni. Busia daa nyɛla ŋun kpalim ''[[England]]'', ka daa labi ''Oxford University'', O daa lɛbi Naawuni dini ''August'' yuuni 1978 doro din yuli nyɛ heart Attack la.
== Kundivihira ==
hbfti6g5apmme0w0z5kg55laxluk2u9
117000
116997
2025-07-04T15:28:10Z
Nimatu laahi
4731
Corrected errors
117000
wikitext
text/x-wiki
{{Bio}}
'''Kofi Abrefa Busia''' (O dɔɣim daa lula silimin gɔli ''[[July]]'' biɛɣu pia ni yini 1913 yuuni(11 ''July'' 1913). O daa ti kanila silimin gɔli ''[[August]]'' biɛɣu pihita ni ayi ka dali yuuni 1978(28 August,1978) O daa nyɛla [[Ghana]] siyaasa toondana ka lahi nyɛ karimba kpema ŋun daa nyɛ ''Prime Minister'' n zaŋ n-ti ''[[Ghana]]'' zaŋ gbaai yuuni 1969 hali na ni 1972 yuuni. Di ni daa niŋ ka o nyɛ kpɛm ka lahi nyɛ ''Prime Minister'', o daa zaŋla sooja zalkpana nyɛla n labisi yɛlvuhi gomlanti na tiŋgbaŋ ŋɔ ni.O daa nyɛla fukumsi buɣi bahi ni ŋme ka fa gomnanti o nuuni, 1972 yuuni.
== Piligu ==
Busia nyɛla bi ni dɔɣɔ so Wench tingbani din bɛ ''Brong Ahafo Region''. (Bi ni pa boli shɛli Bono Region maa). Wenchi pa nyɛla di bɛ Bono Region tingbani.
O daa dɛigi O shikuru banŋsim ''[[Methodist University College Ghana|Methodist]]'' shikuru Wenchi tinŋ puuni, Mfantsipim school [[Cape Coast Castle|Cape coast]] tingbani n ti pahi Wesley college ''[[Kumasi]]'' yuuni 1931 hali ni 1932. O daa nyɛla ŋun wuhi ''Wesley college'' ka Naa chanŋ Achimota college ni ti dɛigi baŋsim n pahi yuuni 1935 ka lahi wuhi ni maa ni gba. O daa dɛigi o tuuli degree shahara gbanŋ zanŋ jɛndi ''Honours in Medieval'' ni ti pahi Modern History University of London zaŋ jɛindi lala saha maa. O daa lahi nyɛla ŋun chanŋ University College, Oxford, n ti bohim baŋsim ŋuni n daa nyɛ tuuli ''[[Afrika|Africa]]'' nira ŋun karim lala ''[[College Station|College]]'' maa. O daa labina ''[[Gold Coast (British Colony)|Gold Coast]]'' na 1942 puuni.< O daa dɛigi BA (Hons) zanŋ jɛndi ''Philosophy'', ''Politics'' mini ''Economics'' (1942, MA 1946) n ti pahi Dphil zaŋ jandi social Anthropology yaŋli yuuni 1947 Nuffield College Oxford, O daa sabi ''thesis'' ka di lahabali zuɣu nyɛ " Nanima zaa shei ti saha ŋun siyasa soli zuɣu n ti ''[[Ashanti Region|Ashanti]]'' nima. Lahabali ŋun daa nyɛla din zanŋ taɣibu na Ashanti siyasa puuni.
=== Siyaasa tuma ===
Busia daa tu tuma 1942 yuuni hali ni yuuni 1949, ka bi daa lahi pigi o tuuli karimba ''African'' studies yaŋli. ŋuni ndaa lahi nyɛ tuuli Africa nira ŋun daa mali zaashɛi ''University college'' din daa be ''Gold Coast'' la( bini pa boli shɛli University of Ghana la). Yuuni 1951 Ashanti Confederacy nim daa piigi o mi n niŋ ''Legislative Council'' puuni. Yuuni 1952 O daa nyɛla toondana n zaŋ ti ''[[Ghana]]'' ''Congress Party'', ban daa ti zanŋ bi kpalazuya gbeni bi mini ban daa bori nam maa ka pa boli bi manŋa United Party UP.
O ni daa nyɛ toondana zanŋ ti ban bɛ saɣiti ''[[Kwame Nkrumah]]'' party maa, o daa nyɛla ŋun zo n yi sanbanni ka o daliri nyɛmi ni nyavili n daa ŋmeri salim. 1959 yuuni Busia daa leegi Professor n zaŋti Africa Sociology mini kaya ni taŋada yaŋli, o daa deela lala shahara ŋɔ maa University of Leiden din miri Hague, Netherlands. Yuuni 1962 hali ni 1969 O daa nyala ŋun doli St. ''Anthony's College, Oxford.''
Linjimanim ni daa daagi ''Nkrumah'' gomilanti n luhi, o daa nyɛla ŋun labina ''[[Ghana]]'' yuuni 1966 ''March'' goli ni, n ti tumdi n tiri National Liberation Council (NLC) nti General '''Joseph Ankrah''', tiŋ maa ni linjima nima kpema;<ref name=":0" /> bɛ daa lahi piigi o la ''Chairman'' n ti ''National Advisory Committee'' n ti NLC. 1967 hali ni 1968 yuuni, Busia daa nyɛla ''chairman'' zaŋ ti ''center for Civic Education''. O daa zanŋ la lala saha maa n tom o manŋ tooni n ti liigi toondana. O daa lahi nyɛla ŋun bɛ ''Constitutional Review Committee niriba la puuni''. NLC ni daa niŋ ninmohi n bahi siyaasa tali ŋɔ zuɣu , Busia nti pahi '''Lawyer Sylvester Kofi Williams''' mini bi zonima ban daa bɛ UP kpala bɛ gba party ka piigi yuli n bolli ni ''Progress Party'' (PP).
In 1969 yuuni, PP nima daa di ''parliamentary'' jɛntori kuɣusi bini 105, 140 puuni ka di daa yoogi soli nti Busia ka O daa leigi ''Prime Minister''. Busia daa tuɣu NLC's ''Anti-Nkrumaist Stance'' ka daa kpei ''liberalised economic System''. Bi daa nyɛla ban kari Nagerianim kamani million pirigili ka chɛ ka ti liɣiri dariza shɛgi tinŋa Kamani vabu pihinahi ni anahi (44) kɔbiga puuni 1971 yuuni ka di daa niŋ salo ma nyɛŋsi.Saha shɛli O ni daa bɛ ''Britain'' O daa alaaffee zuɣu maa Ignatius kutuAcheampong gomlati yaɣali maa daa nyɛla ban daagi Busia gomlanti yaɣali ma luhi silimin goli ''January'' bia pia ni ata dali, 1972 yuuni. Busia daa nyɛla ŋun kpalim ''[[England]]'', ka daa labi ''Oxford University'', O daa lɛbi Naawuni dini ''August'' yuuni 1978 doro din yuli nyɛ heart Attack la.
== Kundivihira ==
bnxqe96n1fhhu9797azlo6ohhvr091m
117001
117000
2025-07-04T15:36:22Z
Nimatu laahi
4731
Corrected errors
117001
wikitext
text/x-wiki
{{Bio}}
'''Kofi Abrefa Busia''' (O dɔɣim daa lula silimin gɔli ''[[July]]'' biɛɣu pia ni yini 1913 yuuni(11 ''July'' 1913). O daa ti kanila silimin gɔli ''[[August]]'' biɛɣu pihita ni ayi ka dali yuuni 1978(28 August,1978) O daa nyɛla [[Ghana]] siyaasa toondana ka lahi nyɛ karimba kpema ŋun daa nyɛ ''Prime Minister'' n zaŋ n-ti ''[[Ghana]]'' zaŋ gbaai yuuni 1969 hali na ni 1972 yuuni. Di ni daa niŋ ka o nyɛ kpɛm ka lahi nyɛ ''Prime Minister'', o daa zaŋla sooja zalkpana nyɛla n labisi yɛlvuhi gomlanti na tiŋgbaŋ ŋɔ ni.O daa nyɛla fukumsi buɣi bahi ni ŋme ka fa gomnanti o nuuni, 1972 yuuni.
== Piligu ==
Busia nyɛla bi ni dɔɣi so Wench tingbani din be ''Brong Ahafo Region''. (Bi ni pa boli shɛli Bono Region la). Wenchi pa nyɛla di be Bono Region tingbani.
O daa dɛigi O shikuru banŋsim ''[[Methodist University College Ghana|Methodist]]'' shikuru Wenchi tinŋ puuni, Mfantsipim school [[Cape Coast Castle|Cape coast]] tingbani n ti pahi Wesley college ''[[Kumasi]]'' yuuni 1931 hali ni 1932. O daa nyɛla ŋun wuhi ''Wesley college'' ka Naanyi chanŋ Achimota college ni o ti dɛigi baŋsim n pahi yuuni 1935 ka lahi wuhi ni maa ni gba. O daa dɛigi o tuuli degree shahara gbanŋ zanŋ jɛndi ''Honours in Medieval'' ni ti pahi Modern History University of London zaŋ jɛindi lala saha maa. O daa lahi nyɛla ŋun chanŋ University College, Oxford, n ti bohim baŋsim ŋuni n daa nyɛ tuuli ''[[Afrika|Africa]]'' nira ŋun karim lala ''[[College Station|College]]'' maa. O daa labina ''[[Gold Coast (British Colony)|Gold Coast]]'' na 1942 puuni. O daa dɛigi BA (Hons) zanŋ jɛndi ''Philosophy'', ''Politics'' mini ''Economics'' (1942, MA 1946) n ti pahi Dphil zaŋ jandi social Anthropology yaŋli yuuni 1947 Nuffield College Oxford, O daa sabi ''thesis'' ka di lahabali zuɣu nyɛ " Nanima zaa shei ti saha ŋun siyasa soli zuɣu n ti ''[[Ashanti Region|Ashanti]]'' nima. Lahabali ŋun daa nyɛla din zanŋ taɣibu na Ashanti siyasa puuni.
=== Siyaasa tuma ===
Busia daa tu tuma 1942 yuuni hali ni yuuni 1949, ka bi daa lahi pigi o tuuli karimba ''African'' studies yaŋli. ŋuni ndaa lahi nyɛ tuuli Africa nira ŋun daa mali zaashɛi ''University college'' din daa be ''Gold Coast'' la( bini pa boli shɛli University of Ghana la). Yuuni 1951 Ashanti Confederacy nim daa piigi o mi n niŋ ''Legislative Council'' puuni. Yuuni 1952 O daa nyɛla toondana n zaŋ ti ''[[Ghana]]'' ''Congress Party'', ban daa ti zanŋ bi kpalazuya gbeni bi mini ban daa bori nam maa ka pa boli bi manŋa United Party UP.
O ni daa nyɛ toondana zanŋ ti ban bɛ saɣiti ''[[Kwame Nkrumah]]'' party maa, o daa nyɛla ŋun zo n yi sanbanni ka o daliri nyɛmi ni nyavili n daa ŋmeri salim. 1959 yuuni Busia daa leegi Professor n zaŋti Africa Sociology mini kaya ni taŋada yaŋli, o daa deela lala shahara ŋɔ maa University of Leiden din miri Hague, Netherlands. Yuuni 1962 hali ni 1969 O daa nyala ŋun doli St. ''Anthony's College, Oxford.''
Linjimanim ni daa daagi ''Nkrumah'' gomilanti n luhi, o daa nyɛla ŋun labina ''[[Ghana]]'' yuuni 1966 ''March'' goli ni, n ti tumdi n tiri National Liberation Council (NLC) nti General '''Joseph Ankrah''', tiŋ maa ni linjima nima kpema;<ref name=":0" /> bɛ daa lahi piigi o la ''Chairman'' n ti ''National Advisory Committee'' n ti NLC. 1967 hali ni 1968 yuuni, Busia daa nyɛla ''chairman'' zaŋ ti ''center for Civic Education''. O daa zanŋ la lala saha maa n tom o manŋ tooni n ti liigi toondana. O daa lahi nyɛla ŋun bɛ ''Constitutional Review Committee niriba la puuni''. NLC ni daa niŋ ninmohi n bahi siyaasa tali ŋɔ zuɣu , Busia nti pahi '''Lawyer Sylvester Kofi Williams''' mini bi zonima ban daa bɛ UP kpala bɛ gba party ka piigi yuli n bolli ni ''Progress Party'' (PP).
In 1969 yuuni, PP nima daa di ''parliamentary'' jɛntori kuɣusi bini 105, 140 puuni ka di daa yoogi soli nti Busia ka O daa leigi ''Prime Minister''. Busia daa tuɣu NLC's ''Anti-Nkrumaist Stance'' ka daa kpei ''liberalised economic System''. Bi daa nyɛla ban kari Nagerianim kamani million pirigili ka chɛ ka ti liɣiri dariza shɛgi tinŋa Kamani vabu pihinahi ni anahi (44) kɔbiga puuni 1971 yuuni ka di daa niŋ salo ma nyɛŋsi.Saha shɛli O ni daa bɛ ''Britain'' O daa alaaffee zuɣu maa Ignatius kutuAcheampong gomlati yaɣali maa daa nyɛla ban daagi Busia gomlanti yaɣali ma luhi silimin goli ''January'' bia pia ni ata dali, 1972 yuuni. Busia daa nyɛla ŋun kpalim ''[[England]]'', ka daa labi ''Oxford University'', O daa lɛbi Naawuni dini ''August'' yuuni 1978 doro din yuli nyɛ heart Attack la.
== Kundivihira ==
a6w4ek4kdkdx8lb2ir809651swonhpj
117034
117001
2025-07-05T05:59:47Z
Nimatu laahi
4731
Corrected errors
117034
wikitext
text/x-wiki
{{Bio}}
'''Kofi Abrefa Busia''' (O dɔɣim daa lula silimin gɔli ''[[July]]'' biɛɣu pia ni yini 1913 yuuni(11 ''July'' 1913). O daa ti kanila silimin gɔli ''[[August]]'' biɛɣu pihita ni ayi ka dali yuuni 1978(28 August,1978) O daa nyɛla [[Ghana]] siyaasa toondana ka lahi nyɛ karimba kpema ŋun daa nyɛ ''Prime Minister'' n zaŋ n-ti ''[[Ghana]]'' zaŋ gbaai yuuni 1969 hali na ni 1972 yuuni. Di ni daa niŋ ka o nyɛ kpɛm ka lahi nyɛ ''Prime Minister'', o daa zaŋla sooja zalkpana nyɛla n labisi yɛlvuhi gomlanti na tiŋgbaŋ ŋɔ ni.O daa nyɛla fukumsi buɣi bahi ni ŋme ka fa gomnanti o nuuni, 1972 yuuni.
== Piligu ==
Busia nyɛla bi ni dɔɣi so Wench tingbani din be ''Brong Ahafo Region''. (Bi ni pa boli shɛli Bono Region la). Wenchi pa nyɛla di be Bono Region tingbani.
O daa dɛigi O shikuru banŋsim ''[[Methodist University College Ghana|Methodist]]'' shikuru Wenchi tinŋ puuni, Mfantsipim school [[Cape Coast Castle|Cape coast]] tingbani n ti pahi Wesley college ''[[Kumasi]]'' yuuni 1931 hali ni 1932. O daa nyɛla ŋun wuhi ''Wesley college'' ka Naanyi chanŋ Achimota college ni o ti dɛigi baŋsim n pahi yuuni 1935 ka lahi wuhi ni maa ni gba. O daa dɛigi o tuuli degree shahara gbanŋ zanŋ jɛndi ''Honours in Medieval'' ni ti pahi Modern History University of London zaŋ jɛindi lala saha maa. O daa lahi nyɛla ŋun chanŋ University College, Oxford, n ti bohim baŋsim ŋuni n daa nyɛ tuuli ''[[Afrika|Africa]]'' nira ŋun karim lala ''[[College Station|College]]'' maa. O daa labina ''[[Gold Coast (British Colony)|Gold Coast]]'' na 1942 puuni. O daa dɛigi BA (Hons) zanŋ jɛndi ''Philosophy'', ''Politics'' mini ''Economics'' (1942, MA 1946) n ti pahi Dphil zaŋ jandi social Anthropology yaŋli yuuni 1947 Nuffield College Oxford, O daa sabi ''thesis'' ka di lahabali zuɣu nyɛ " Nanima zaa shei ti saha ŋun siyasa soli zuɣu n ti ''[[Ashanti Region|Ashanti]]'' nima. Lahabali ŋun daa nyɛla din zanŋ taɣibu na Ashanti siyasa puuni.
=== Siyaasa tuma ===
Busia daa tum tuma 1942 yuuni hali ni yuuni 1949, ka bi daa lahi pigi o tuuli karimba ''African'' studies yaɣ'li. ŋuni ndaa lahi nyɛ tuuli Africa nira ŋun daa mali zaashɛi ''University college'' din daa be ''Gold Coast'' la( bini pa boli shɛli University of Ghana la). Yuuni 1951 Ashanti Confederacy nim daa piigi o mi n niŋ ''Legislative Council'' puuni. Yuuni 1952 O daa nyɛla toondana n zaŋ ti ''[[Ghana]]'' ''Congress Party'', ban daa ti zanŋ bi kpalanzuya gbini bi mini ban daa bori nam maa ka pa boli bi manŋa United Party UP.
O ni daa nyɛ toondana zanŋ ti ban bɛ saɣiti ''[[Kwame Nkrumah]]'' party maa, o daa nyɛla ŋun zo n yi sanbanni ka o daliri nyɛmi ni nyavili n daa ŋmeri salim. 1959 yuuni Busia daa leegi Professor n zaŋti Africa Sociology mini kaya ni taŋada yaŋli, o daa deela lala shahara ŋɔ maa University of Leiden din miri Hague, Netherlands. Yuuni 1962 hali ni 1969 O daa nyala ŋun doli St. ''Anthony's College, Oxford.''
Linjimanim ni daa daagi ''Nkrumah'' gomilanti n luhi, o daa nyɛla ŋun labina ''[[Ghana]]'' yuuni 1966 ''March'' goli ni, n ti tumdi n tiri National Liberation Council (NLC) nti General '''Joseph Ankrah''', tiŋ maa ni linjima nima kpema;<ref name=":0" /> bɛ daa lahi piigi o la ''Chairman'' n ti ''National Advisory Committee'' n ti NLC. 1967 hali ni 1968 yuuni, Busia daa nyɛla ''chairman'' zaŋ ti ''center for Civic Education''. O daa zanŋ la lala saha maa n tom o manŋ tooni n ti liigi toondana. O daa lahi nyɛla ŋun bɛ ''Constitutional Review Committee niriba la puuni''. NLC ni daa niŋ ninmohi n bahi siyaasa tali ŋɔ zuɣu , Busia nti pahi '''Lawyer Sylvester Kofi Williams''' mini bi zonima ban daa bɛ UP kpala bɛ gba party ka piigi yuli n bolli ni ''Progress Party'' (PP).
In 1969 yuuni, PP nima daa di ''parliamentary'' jɛntori kuɣusi bini 105, 140 puuni ka di daa yoogi soli nti Busia ka O daa leigi ''Prime Minister''. Busia daa tuɣu NLC's ''Anti-Nkrumaist Stance'' ka daa kpei ''liberalised economic System''. Bi daa nyɛla ban kari Nagerianim kamani million pirigili ka chɛ ka ti liɣiri dariza shɛgi tinŋa Kamani vabu pihinahi ni anahi (44) kɔbiga puuni 1971 yuuni ka di daa niŋ salo ma nyɛŋsi.Saha shɛli O ni daa bɛ ''Britain'' O daa alaaffee zuɣu maa Ignatius kutuAcheampong gomlati yaɣali maa daa nyɛla ban daagi Busia gomlanti yaɣali ma luhi silimin goli ''January'' bia pia ni ata dali, 1972 yuuni. Busia daa nyɛla ŋun kpalim ''[[England]]'', ka daa labi ''Oxford University'', O daa lɛbi Naawuni dini ''August'' yuuni 1978 doro din yuli nyɛ heart Attack la.
== Kundivihira ==
lpwtd6tn2nbktz4jhf8njc00uei8nmn
117035
117034
2025-07-05T06:01:55Z
Nimatu laahi
4731
Corrected errors
117035
wikitext
text/x-wiki
{{Bio}}
'''Kofi Abrefa Busia''' (O dɔɣim daa lula silimin gɔli ''[[July]]'' biɛɣu pia ni yini 1913 yuuni(11 ''July'' 1913). O daa ti kanila silimin gɔli ''[[August]]'' biɛɣu pihita ni ayi ka dali yuuni 1978(28 August,1978) O daa nyɛla [[Ghana]] siyaasa toondana ka lahi nyɛ karimba kpema ŋun daa nyɛ ''Prime Minister'' n zaŋ n-ti ''[[Ghana]]'' zaŋ gbaai yuuni 1969 hali na ni 1972 yuuni. Di ni daa niŋ ka o nyɛ kpɛm ka lahi nyɛ ''Prime Minister'', o daa zaŋla sooja zalkpana nyɛla n labisi yɛlvuhi gomlanti na tiŋgbaŋ ŋɔ ni.O daa nyɛla fukumsi buɣi bahi ni ŋme ka fa gomnanti o nuuni, 1972 yuuni.
== Piligu ==
Busia nyɛla bi ni dɔɣi so Wench tingbani din be ''Brong Ahafo Region''. (Bi ni pa boli shɛli Bono Region la). Wenchi pa nyɛla di be Bono Region tingbani.
O daa dɛigi O shikuru banŋsim ''[[Methodist University College Ghana|Methodist]]'' shikuru Wenchi tinŋ puuni, Mfantsipim school [[Cape Coast Castle|Cape coast]] tingbani n ti pahi Wesley college ''[[Kumasi]]'' yuuni 1931 hali ni 1932. O daa nyɛla ŋun wuhi ''Wesley college'' ka Naanyi chanŋ Achimota college ni o ti dɛigi baŋsim n pahi yuuni 1935 ka lahi wuhi ni maa ni gba. O daa dɛigi o tuuli degree shahara gbanŋ zanŋ jɛndi ''Honours in Medieval'' ni ti pahi Modern History University of London zaŋ jɛindi lala saha maa. O daa lahi nyɛla ŋun chanŋ University College, Oxford, n ti bohim baŋsim ŋuni n daa nyɛ tuuli ''[[Afrika|Africa]]'' nira ŋun karim lala ''[[College Station|College]]'' maa. O daa labina ''[[Gold Coast (British Colony)|Gold Coast]]'' na 1942 puuni. O daa dɛigi BA (Hons) zanŋ jɛndi ''Philosophy'', ''Politics'' mini ''Economics'' (1942, MA 1946) n ti pahi Dphil zaŋ jandi social Anthropology yaŋli yuuni 1947 Nuffield College Oxford, O daa sabi ''thesis'' ka di lahabali zuɣu nyɛ " Nanima zaa shei ti saha ŋun siyasa soli zuɣu n ti ''[[Ashanti Region|Ashanti]]'' nima. Lahabali ŋun daa nyɛla din zanŋ taɣibu na Ashanti siyasa puuni.
=== Siyaasa tuma ===
Busia daa tum tuma 1942 yuuni hali ni yuuni 1949, ka bi daa lahi pigi o tuuli karimba ''African'' studies yaɣ'li. ŋuni ndaa lahi nyɛ tuuli Africa nira ŋun daa mali zaashɛi ''University college'' din daa be ''Gold Coast'' la( bini pa boli shɛli University of Ghana la). Yuuni 1951 Ashanti Confederacy nim daa piigi o mi n niŋ ''Legislative Council'' puuni. Yuuni 1952 O daa nyɛla toondana n zaŋ ti ''[[Ghana]]'' ''Congress Party'', ban daa ti zanŋ bi kpalanzuya gbini bi mini ban daa bori nam maa ka pa boli bi manŋa United Party UP.
O ni daa nyɛ toondana zanŋ ti ban bɛ saɣiti ''[[Kwame Nkrumah]]'' party maa, o daa nyɛla ŋun zo n yi sanbanni ka o daliri nyɛmi ni nyavili n daa ŋmeri salim. 1959 yuuni Busia daa leegi Professor n zaŋti Africa Sociology mini kaya ni taɣada yaɣili, o daa deela lala shahara ŋɔ maa University of Leiden din miri Hague, Netherlands. Yuuni 1962 hali ni 1969 O daa nyala ŋun doli St. ''Anthony's College, Oxford.''
Linjimanim ni daa daagi ''Nkrumah'' gomilanti n luhi, o daa nyɛla ŋun labina ''[[Ghana]]'' yuuni 1966 ''March'' goli ni, n ti tumdi n tiri National Liberation Council (NLC) nti General '''Joseph Ankrah''', tiŋ maa ni linjima nima kpema;<ref name=":0" /> bɛ daa lahi piigi o la ''Chairman'' n ti ''National Advisory Committee'' n ti NLC. 1967 hali ni 1968 yuuni, Busia daa nyɛla ''chairman'' zaŋ ti ''center for Civic Education''. O daa zanŋ la lala saha maa n tom o manŋ tooni n ti liigi toondana. O daa lahi nyɛla ŋun bɛ ''Constitutional Review Committee niriba la puuni''. NLC ni daa niŋ ninmohi n bahi siyaasa tali ŋɔ zuɣu , Busia nti pahi '''Lawyer Sylvester Kofi Williams''' mini bi zonima ban daa bɛ UP kpala bɛ gba party ka piigi yuli n bolli ni ''Progress Party'' (PP).
In 1969 yuuni, PP nima daa di ''parliamentary'' jɛntori kuɣusi bini 105, 140 puuni ka di daa yoogi soli nti Busia ka O daa leigi ''Prime Minister''. Busia daa tuɣu NLC's ''Anti-Nkrumaist Stance'' ka daa kpei ''liberalised economic System''. Bi daa nyɛla ban kari Nagerianim kamani million pirigili ka chɛ ka ti liɣiri dariza shɛgi tinŋa Kamani vabu pihinahi ni anahi (44) kɔbiga puuni 1971 yuuni ka di daa niŋ salo ma nyɛŋsi.Saha shɛli O ni daa bɛ ''Britain'' O daa alaaffee zuɣu maa Ignatius kutuAcheampong gomlati yaɣali maa daa nyɛla ban daagi Busia gomlanti yaɣali ma luhi silimin goli ''January'' bia pia ni ata dali, 1972 yuuni. Busia daa nyɛla ŋun kpalim ''[[England]]'', ka daa labi ''Oxford University'', O daa lɛbi Naawuni dini ''August'' yuuni 1978 doro din yuli nyɛ heart Attack la.
== Kundivihira ==
kpqw1aeq2oz9qrssb9irvuqhjsc9jd5
117036
117035
2025-07-05T06:13:09Z
Nimatu laahi
4731
Corrected errors
117036
wikitext
text/x-wiki
{{Bio}}
'''Kofi Abrefa Busia''' (O dɔɣim daa lula silimin gɔli ''[[July]]'' biɛɣu pia ni yini 1913 yuuni(11 ''July'' 1913). O daa ti kanila silimin gɔli ''[[August]]'' biɛɣu pihita ni ayi ka dali yuuni 1978(28 August,1978) O daa nyɛla [[Ghana]] siyaasa toondana ka lahi nyɛ karimba kpema ŋun daa nyɛ ''Prime Minister'' n zaŋ n-ti ''[[Ghana]]'' zaŋ gbaai yuuni 1969 hali na ni 1972 yuuni. Di ni daa niŋ ka o nyɛ kpɛm ka lahi nyɛ ''Prime Minister'', o daa zaŋla sooja zalkpana nyɛla n labisi yɛlvuhi gomlanti na tiŋgbaŋ ŋɔ ni.O daa nyɛla fukumsi buɣi bahi ni ŋme ka fa gomnanti o nuuni, 1972 yuuni.
== Piligu ==
Busia nyɛla bi ni dɔɣi so Wench tingbani din be ''Brong Ahafo Region''. (Bi ni pa boli shɛli Bono Region la). Wenchi pa nyɛla di be Bono Region tingbani.
O daa dɛigi O shikuru banŋsim ''[[Methodist University College Ghana|Methodist]]'' shikuru Wenchi tinŋ puuni, Mfantsipim school [[Cape Coast Castle|Cape coast]] tingbani n ti pahi Wesley college ''[[Kumasi]]'' yuuni 1931 hali ni 1932. O daa nyɛla ŋun wuhi ''Wesley college'' ka Naanyi chanŋ Achimota college ni o ti dɛigi baŋsim n pahi yuuni 1935 ka lahi wuhi ni maa ni gba. O daa dɛigi o tuuli degree shahara gbanŋ zanŋ jɛndi ''Honours in Medieval'' ni ti pahi Modern History University of London zaŋ jɛindi lala saha maa. O daa lahi nyɛla ŋun chanŋ University College, Oxford, n ti bohim baŋsim ŋuni n daa nyɛ tuuli ''[[Afrika|Africa]]'' nira ŋun karim lala ''[[College Station|College]]'' maa. O daa labina ''[[Gold Coast (British Colony)|Gold Coast]]'' na 1942 puuni. O daa dɛigi BA (Hons) zanŋ jɛndi ''Philosophy'', ''Politics'' mini ''Economics'' (1942, MA 1946) n ti pahi Dphil zaŋ jandi social Anthropology yaŋli yuuni 1947 Nuffield College Oxford, O daa sabi ''thesis'' ka di lahabali zuɣu nyɛ " Nanima zaa shei ti saha ŋun siyasa soli zuɣu n ti ''[[Ashanti Region|Ashanti]]'' nima. Lahabali ŋun daa nyɛla din zanŋ taɣibu na Ashanti siyasa puuni.
=== Siyaasa tuma ===
Busia daa tum tuma 1942 yuuni hali ni yuuni 1949, ka bi daa lahi pigi o tuuli karimba ''African'' studies yaɣ'li. ŋuni ndaa lahi nyɛ tuuli Africa nira ŋun daa mali zaashɛi ''University college'' din daa be ''Gold Coast'' la( bini pa boli shɛli University of Ghana la). Yuuni 1951 Ashanti Confederacy nim daa piigi o mi n niŋ ''Legislative Council'' puuni. Yuuni 1952 O daa nyɛla toondana n zaŋ ti ''[[Ghana]]'' ''Congress Party'', ban daa ti zanŋ bi kpalanzuya gbini bi mini ban daa bori nam maa ka pa boli bi manŋa United Party UP.
O ni daa nyɛ toondana zanŋ ti ban bɛ saɣiti ''[[Kwame Nkrumah]]'' party maa, o daa nyɛla ŋun zo n yi sanbanni ka o daliri nyɛmi ni nyavili n daa ŋmeri salim. 1959 yuuni Busia daa leegi Professor n zaŋti Africa Sociology mini kaya ni taɣada yaɣili, o daa deela lala shahara ŋɔ maa University of Leiden din miri Hague, Netherlands. Yuuni 1962 hali ni 1969 O daa nyala ŋun doli St. ''Anthony's College, Oxford.''
Linjimanim ni daa daagi ''Nkrumah'' gomilanti n luhi, o daa nyɛla ŋun labina ''[[Ghana]]'' yuuni 1966 ''March'' goli ni, n ti tumdi n tiri National Liberation Council (NLC) nti General '''Joseph Ankrah''', tiŋ maa ni linjima nima kpema;<ref name=":0" /> bɛ daa lahi piigi o la ''Chairman'' n ti ''National Advisory Committee'' n ti NLC. 1967 hali ni 1968 yuuni, Busia daa nyɛla ''chairman'' zaŋ ti ''center for Civic Education''. O daa zanŋ la lala saha maa n tom o manŋ tooni n ti leigi toondana. O daa lahi nyɛla ŋun be ''Constitutional Review Committee niriba la puuni''. NLC ni daa niŋ ninmohi n bahi siyaasa tali ŋɔ zuɣu , Busia nti pahi '''Lawyer Sylvester Kofi Williams''' mini bi zonima ban daa be UP kpala bɛ gba party ka piigi yuli n bolli ni ''Progress Party'' (PP).
1969 yuuni puuni, PP nima daa di ''parliamentary'' jintori kuɣusi bini kɔbiga ni anu(105), kɔbiga ni pihinahi(140) puuni ka di daa yoogi soli nti Busia ka O daa leigi ''Prime Minister''. Busia daa tuɣu NLC's ''Anti-Nkrumaist Stance'' ka daa kpei ''liberalised economic System''. Bi daa nyɛla ban kari Nagerianim kamani million pirigili ka chɛ ka ti liɣiri dariza shɛgi tinŋa Kamani vabu pihinahi ni anahi (44) kɔbiga puuni 1971 yuuni ka di daa niŋ salo ma nyɛɣasim.Saha shɛli O ni daa be ''Britain'' O daa alaaffee zuɣu maa Ignatius kutuAcheampong gomnanti yaɣali maa daa nyɛla ban daagi Busia gomnanti yaɣali ma luhi silimin goli ''January'' biɛɣu pia ni ata dali, 1972 yuuni. Busia daa nyɛla ŋun kpalim ''[[England]]'', ka daa labi ''Oxford University'', O daa lɛbi Naawuni dini ''August'' yuuni 1978 doro din yuli nyɛ heart Attack la.
== Kundivihira ==
44v7wtynz9g20vrhr9harynfifrfjdj
C. K. Tedam
0
32328
116998
116986
2025-07-04T15:20:37Z
Maltima Rabia
5146
Edited
116998
wikitext
text/x-wiki
{{Bio}}
'''Clement Kubindiwor Tedam''' ( nyɛla bɛ ni daa dɔɣi so la silimin goli ''[[November]]'' biɛɣu pishi ni anu dali yuuni 1925 ka o daa ti kani silimin goli ''[[April]]'' biɛɣu pishi ni anu dali yuuni 2019) daa nyɛla ''[[Ghana]]'' bilchin ŋun nyɛ siyaasa nira ka yina Paga din be ''[[Upper East Region]]'' ''[[Ghana]]'' puuni nam dundolini na.<ref>{{Cite web|date=2019-06-24|title=C.K. Tedam laid to rest|url=https://www.graphic.com.gh/news/politics/ghana-news-c-k-tedam-laid-to-rest.html|access-date=2025-06-30|website=Graphic Online|language=en-gb}}</ref><ref>{{Cite news|date=2019-06-22|title=Tedam dedicated entire life to serving Ghana – Bawumia|language=en-US|work=GhanaWeb|url=https://mobile.ghanaweb.com/GhanaHomePage/NewsArchive/Tedam-dedicated-entire-life-to-serving-Ghana-Bawumia-757295|access-date=2025-06-30}}</ref>
== Siyaasa tuma ==
C.K. Tedam daa nyɛla ŋun kpela siyaasa tali ni saha shɛli o ni daa nyɛ ''[[Gold Coast (British Colony)|Gold Coast]]'' jin'tɔra yuuni 1954 la ni. Din nyaanga, bɛ daa piigi o ka o leegi ʒiɛ ni gama zuɣu jin'tɔra lala yuuni maa yaha(1954).O daa buɣisiya ni o ''Northern People Party'', o mini ''Mumuni Bawumia'', Alhassan Braimah (J. A. Braimah), ''Tolon Naa Alhaj Yakubu Tali'', Adam Amandi,Lawra Naa Abiefa Karbo II, Imoro Salifu, ni Simon Diedong Dombo(Mohammed Abdul -saaka).<ref>{{Citation|title=Nesbitt, Michael Charles, (born 11 May 1957), Member (UU) Strangford, Northern Ireland Assembly, since 2011; Leader, Ulster Unionist Party, since 2012|date=2012-12-01|url=https://doi.org/10.1093/ww/9780199540884.013.u255742|work=Who's Who|publisher=Oxford University Press|access-date=2025-06-30}}</ref> O daa zanimi ka di piibu piibu shɛli yaha, n zaŋti ''Northern People Party'' jin'tɔratali hali ni yuuni 1957. Yuuni 1957 nyaanga, dini daa niŋ ka Kwame Nkrumah zaɣisi party bihi kpabu n zaŋti bala, adiini nima ni din pahipahi, ka daa kuli dahila tiŋzuɣu paatinima maa zuɣu, ''Northern People Party'' nim ŋɔ daa zaŋ bɛ maŋa n ti pahi paati bihi sheŋa din pahi pahi maa, ka bɛ daa yina ni ''United Party'' (''[[Ghana]]'' ), naɣila yuuni 1964, ''[[Gbaŋa|Ghana]]'' ni daa lebi paati gaŋa tiŋa ''referendum'' la nyaanga. C. K. Tedam daa lula o jintɔr'tali maa ni o ni daa zani n ti ''Convention People's Party'' (CPP) la. O CPP jin'tɔra lebbu ŋɔ ni daa ku o buchi sheli daa nyami, CPP gomnanti daa yan labisi la o ma bia ŋun daa na labi yiŋa n ti ʒiya la ka o lebi Paga Naa, Naa maa ma bia ni daa zani n ti sheli la.<ref>{{Citation|title=Title Page / Contents / Conference Data / Participants / Introduction / Official Addresses|url=https://doi.org/10.1159/000393822|work=Man and Computer|pages=I–XXX|publisher=S. Karger AG|isbn=978-3-8055-1418-7|access-date=2025-07-01}}</ref> O daa lahi lebi la ''[[Minister of Energy|minister]]'' n zaŋ ti ''Local Government'', saha shɛli ''Supreme Military Council'' (''[[Ghana]]'') nima ni daa namni.<ref>{{Citation|title=Supreme Military Council (Ghana)|date=2025-05-20|url=https://en.wikipedia.org/w/index.php?title=Supreme_Military_Council_(Ghana)&oldid=1291351034|work=Wikipedia|language=en|access-date=2025-07-01}}</ref> C. K. Tadam daa lahi dila piibu piibu shɛli yaha yuuni 1969 ni o tum n ti tiŋbani zuɣu lana ŋun pahiri ayi, amaa o daa bi nya nasara dama kootu daa bi saɣi n ti o, o mini ba sariya nima zuɣu. Sariya maa daa nyɛmi ni gɔmnanti zaɣisila CPP niriba siyaasa tali ni, ka di wuhiri ni o ku tooi leei gi jin'tɔra. Kootu nima ŋɔ ni daa yihi lala sariya ŋɔ n naa gi , ka o daa yi jina duu maa ni. ''By election'' daa niŋ ya ka o daa sɔŋ o ŋahinga Catherine Tedam ni o nya zaashe shɛli o ni daa pun di bu'sham.<ref>{{Cite journal|last=Delaney|first=Bernard|date=1996|title=Sermon at the Funeral of Father Vincent McNabb, June 12, 1943|url=https://doi.org/10.5840/chesterton1996221/222|journal=The Chesterton Review|volume=22|issue=1|pages=171–175|doi=10.5840/chesterton1996221/222|issn=0317-0500}}</ref> C.K. Tedam daa nyɛla ŋun bɛ council of state puuni John Kufuor gomlanti zɛama.<ref>{{Citation|title=C. K. Tedam|date=2025-07-01|url=https://en.wikipedia.org/w/index.php?title=C._K._Tedam&oldid=1298280979|work=Wikipedia|language=en|access-date=2025-07-01}}</ref> O daa nyɛla ŋun daa pahi ninviɣu shɛba bani n daa kpa party din yuli booni ''[[New Patriotic Party]]'' ( NPP). O daa lɛigi Chairman n zanŋ ti Party's Council kpamba saha shɛli NPP gomlanti ni daa lu namni yuuni 2008, lala zashɛi maa ka o'O daa zaya hali n ti kɔŋ O nyɛvili.
== Maŋmaŋ biɛhigu ==
O daa nyɛla Paga nanima ayi bia n ti pahi bi tizodoo bana n nyɛ Tedam mini Awampaga ni achiika.<ref>{{cite book|url=https://books.google.com/books?id=2zG8AAAAIAAJ&pg=PA74|title=Ghana Observed: Essays on the Politics of a West African Republic|first=Dennis|last=Austin|date=26 April 1976|publisher=Manchester University Press|isbn=978-0-8419-0278-7|page=74}}</ref>
Pɔi ka o daa yen kpe jina duu ŋɔ, C. K. Tedam daa pun nyɛla karim ba. Din saha, ni maa ni ka o daa yina siyaasa tali ni. O ŋahinga, Catherine Tedam daa dila piibupiibu ŋɔ ka lebi chiana paga constituency jintɔra di ni daa niŋ ka [[Kofi Abrefa Busia]] na ʒi kuɣu zuɣu la. Di n bo ŋɔ maa daa niŋ mi dini daa niŋ ka o daa bɛ tooi nya nasara o jintɔr'tali maa ka di nyala o ni daa pun zaŋ o maŋa n pahi CPP nima zuɣu maa nyaanga.<ref>{{cite web |title=Google |url=https://www.google.com.gh/webhp?sourceid=chrome-instant&rlz=1C1VFKB_enGH607GH607&ion=1&espv=2&ie=UTF-8#q=catherine+tedam |website=Google Ghana}}</ref> O daa niŋ Winifred Tedam amiliya, ŋun daa nyɛla Lawra Nas (ŋun daa diri Lawra la); J. K. Karbo mini Abiefa Karbo bi'puɣ'nga mini tizopaɣa la.
C. K. Tedam daa malila bihi ayɔbu. O daa nyɛla dolodolo yaɣashɛli bɛ ni boli ni ''[[Catholic University College of Ghana|Catholic]]'' la; o daa nyɛla aadalichi ninvuɣu sɔ ŋun yina din nyɛ ''Knight of st-John international'' adiini mini sara tibu nangban yini laɣ'ngu ka di be ''Catholic Church'' duu kam din be duniya yaɣa zaa n ti pahi bali shɛli din nyɛ Kasena la puuni.
== Kpibu ==
C. K. Tedam daa kpila zuɣusuŋ dabisi shɛli din daa lu silimin gɔli ''[[April]]'' biɛhigu pishi ni anu dali 2019 yuuni yuŋ , ''Korle-Bu teaching hospital'' din be ''[[Accra]]'' ŋɔ ni ka bɛ daa bori tibbu tiri o.,<ref>(C.K. Tedam, An outstanding Statesmnan, official funeral program, page 14, 22 June 2019)</ref><ref>{{cite web |date=26 April 2019 |title=BREAKING NEWS: Chairman of Council of Elders of NPP C.K Tedam DEAD |url=https://mynewsgh.com/breaking-news-chairman-of-council-of-elders-of-npp-c-k-tedam-dead/ |website=My news Ghana |publisher=}}</ref> Bɛ daa soɣi o la asibiri dali ka di daa lu silimin gɔli ''[[June]]'' biɛɣu pishi ni ayi dali 2019 yuuni, Paga puuni, o tiŋ doɣ'rili daa nyɛla din be Kassena Nankana West district din be [[Upper East Region]] yaɣali ŋɔ.<ref>{{Cite web |title=C.K. Tedam laid to rest |url=https://www.graphic.com.gh/news/politics/ghana-news-c-k-tedam-laid-to-rest.html |access-date=2019-06-24 |website=Graphic Ghana}}</ref>
== Pina ==
C. K. Tedam daa dɛigi pina nima o tuma ŋɔ ni ka di yina ''Pope John Paul'' sani, Paga laɣ'gu din daa nyɛ ''Development Association'' n ti pahi ''[[New Patriotic Party]]'' la.<ref>{{Cite web |title=Paga association honours citizens |url=http://www.graphic.com.gh/news/general-news/14446-paga-association-honours-citizens.html |website=Graphic Ghana}}</ref><ref>{{cite web |title=NPP holds thanksgiving service, honour C.K. Tedam - MyJoyOnline.com |url=http://www.myjoyonline.com/politics/2014/April-13th/npp-holds-thanksgiving-service-honour-ck-tedam.php |website=MyJoyOnline.}}</ref>
== Kundivihira ==
{{Reflist}}
89fviwgxo0g3x6kiqqjlcuosgh2dss6
116999
116998
2025-07-04T15:26:53Z
Maltima Rabia
5146
Added a text
116999
wikitext
text/x-wiki
{{Bio}}
'''Clement Kubindiwor Tedam''' ( nyɛla bɛ ni daa dɔɣi so la silimin goli ''[[November]]'' biɛɣu pishi ni anu dali yuuni 1925 ka o daa ti kani silimin goli ''[[April]]'' biɛɣu pishi ni anu dali yuuni 2019) daa nyɛla ''[[Ghana]]'' bilchin ŋun nyɛ siyaasa nira ka yina Paga din be ''[[Upper East Region]]'' ''[[Ghana]]'' puuni nam dundolini na.<ref>{{Cite web|date=2019-06-24|title=C.K. Tedam laid to rest|url=https://www.graphic.com.gh/news/politics/ghana-news-c-k-tedam-laid-to-rest.html|access-date=2025-06-30|website=Graphic Online|language=en-gb}}</ref><ref>{{Cite news|date=2019-06-22|title=Tedam dedicated entire life to serving Ghana – Bawumia|language=en-US|work=GhanaWeb|url=https://mobile.ghanaweb.com/GhanaHomePage/NewsArchive/Tedam-dedicated-entire-life-to-serving-Ghana-Bawumia-757295|access-date=2025-06-30}}</ref>
== Siyaasa tuma ==
C.K. Tedam daa nyɛla ŋun kpela siyaasa tali ni saha shɛli o ni daa nyɛ ''[[Gold Coast (British Colony)|Gold Coast]]'' jin'tɔra yuuni 1954 la ni. Din nyaanga, bɛ daa piigi o ka o leegi ʒiɛ ni gama zuɣu jin'tɔra lala yuuni maa yaha(1954).O daa buɣisiya ni o ''Northern People Party'', o mini ''Mumuni Bawumia'', Alhassan Braimah (J. A. Braimah), ''Tolon Naa Alhaj Yakubu Tali'', Adam Amandi,Lawra Naa Abiefa Karbo II, Imoro Salifu, ni Simon Diedong Dombo(Mohammed Abdul -saaka).<ref>{{Citation|title=Nesbitt, Michael Charles, (born 11 May 1957), Member (UU) Strangford, Northern Ireland Assembly, since 2011; Leader, Ulster Unionist Party, since 2012|date=2012-12-01|url=https://doi.org/10.1093/ww/9780199540884.013.u255742|work=Who's Who|publisher=Oxford University Press|access-date=2025-06-30}}</ref> O daa zanimi ka di piibu piibu shɛli yaha, n zaŋti ''Northern People Party'' jin'tɔratali hali ni yuuni 1957. Yuuni 1957 nyaanga, dini daa niŋ ka Kwame Nkrumah zaɣisi party bihi kpabu n zaŋti bala, adiini nima ni din pahipahi, ka daa kuli dahila tiŋzuɣu paatinima maa zuɣu, ''Northern People Party'' nim ŋɔ daa zaŋ bɛ maŋa n ti pahi paati bihi sheŋa din pahi pahi maa, ka bɛ daa yina ni ''United Party'' (''[[Ghana]]'' ), naɣila yuuni 1964, ''[[Gbaŋa|Ghana]]'' ni daa lebi paati gaŋa tiŋa ''referendum'' la nyaanga. C. K. Tedam daa lula o jintɔr'tali maa ni o ni daa zani n ti ''Convention People's Party'' (CPP) la. O CPP jin'tɔra lebbu ŋɔ ni daa ku o buchi sheli daa nyami, CPP gomnanti daa yan labisi la o ma bia ŋun daa na labi yiŋa n ti ʒiya la ka o lebi Paga Naa, Naa maa ma bia ni daa zani n ti sheli la.<ref>{{Citation|title=Title Page / Contents / Conference Data / Participants / Introduction / Official Addresses|url=https://doi.org/10.1159/000393822|work=Man and Computer|pages=I–XXX|publisher=S. Karger AG|isbn=978-3-8055-1418-7|access-date=2025-07-01}}</ref> O daa lahi lebi la ''[[Minister of Energy|minister]]'' n zaŋ ti ''Local Government'', saha shɛli ''Supreme Military Council'' (''[[Ghana]]'') nima ni daa bɛ namni.<ref>{{Citation|title=Supreme Military Council (Ghana)|date=2025-05-20|url=https://en.wikipedia.org/w/index.php?title=Supreme_Military_Council_(Ghana)&oldid=1291351034|work=Wikipedia|language=en|access-date=2025-07-01}}</ref> C. K. Tadam daa lahi dila piibu piibu shɛli yaha yuuni 1969 ni o tum n ti tiŋbani zuɣu lana ŋun pahiri ayi, amaa o daa bi nya nasara dama kootu daa bi saɣi n ti o, o mini ba sariya nima zuɣu. Sariya maa daa nyɛmi ni gɔmnanti zaɣisila CPP niriba siyaasa tali ni, ka di wuhiri ni o ku tooi leei gi jin'tɔra. Kootu nima ŋɔ ni daa yihi lala sariya ŋɔ n naa gi , ka o daa yi jina duu maa ni. ''By election'' daa niŋ ya ka o daa sɔŋ o ŋahinga Catherine Tedam ni o nya zaashe shɛli o ni daa pun di bu'sham.<ref>{{Cite journal|last=Delaney|first=Bernard|date=1996|title=Sermon at the Funeral of Father Vincent McNabb, June 12, 1943|url=https://doi.org/10.5840/chesterton1996221/222|journal=The Chesterton Review|volume=22|issue=1|pages=171–175|doi=10.5840/chesterton1996221/222|issn=0317-0500}}</ref> C.K. Tedam daa nyɛla ŋun bɛ council of state puuni John Kufuor gomlanti zɛama.<ref>{{Citation|title=C. K. Tedam|date=2025-07-01|url=https://en.wikipedia.org/w/index.php?title=C._K._Tedam&oldid=1298280979|work=Wikipedia|language=en|access-date=2025-07-01}}</ref> O daa nyɛla ŋun daa pahi ninviɣu shɛba bani n daa kpa party din yuli booni ''[[New Patriotic Party]]'' ( NPP). O daa lɛigi Chairman n zanŋ ti Party's Council kpamba saha shɛli NPP gomlanti ni daa lu namni yuuni 2008, lala zashɛi maa ka o'O daa zaya hali n ti kɔŋ O nyɛvili.
== Maŋmaŋ biɛhigu ==
O daa nyɛla Paga nanima ayi bia n ti pahi bi tizodoo bana n nyɛ Tedam mini Awampaga ni achiika.<ref>{{cite book|url=https://books.google.com/books?id=2zG8AAAAIAAJ&pg=PA74|title=Ghana Observed: Essays on the Politics of a West African Republic|first=Dennis|last=Austin|date=26 April 1976|publisher=Manchester University Press|isbn=978-0-8419-0278-7|page=74}}</ref>
Pɔi ka o daa yen kpe jina duu ŋɔ, C. K. Tedam daa pun nyɛla karim ba. Din saha, ni maa ni ka o daa yina siyaasa tali ni. O ŋahinga, Catherine Tedam daa dila piibupiibu ŋɔ ka lebi chiana paga constituency jintɔra di ni daa niŋ ka [[Kofi Abrefa Busia]] na ʒi kuɣu zuɣu la. Di n bo ŋɔ maa daa niŋ mi dini daa niŋ ka o daa bɛ tooi nya nasara o jintɔr'tali maa ka di nyala o ni daa pun zaŋ o maŋa n pahi CPP nima zuɣu maa nyaanga.<ref>{{cite web |title=Google |url=https://www.google.com.gh/webhp?sourceid=chrome-instant&rlz=1C1VFKB_enGH607GH607&ion=1&espv=2&ie=UTF-8#q=catherine+tedam |website=Google Ghana}}</ref> O daa niŋ Winifred Tedam amiliya, ŋun daa nyɛla Lawra Nas (ŋun daa diri Lawra la); J. K. Karbo mini Abiefa Karbo bi'puɣ'nga mini tizopaɣa la.
C. K. Tedam daa malila bihi ayɔbu. O daa nyɛla dolodolo yaɣashɛli bɛ ni boli ni ''[[Catholic University College of Ghana|Catholic]]'' la; o daa nyɛla aadalichi ninvuɣu sɔ ŋun yina din nyɛ ''Knight of st-John international'' adiini mini sara tibu nangban yini laɣ'ngu ka di be ''Catholic Church'' duu kam din be duniya yaɣa zaa n ti pahi bali shɛli din nyɛ Kasena la puuni.
== Kpibu ==
C. K. Tedam daa kpila zuɣusuŋ dabisi shɛli din daa lu silimin gɔli ''[[April]]'' biɛhigu pishi ni anu dali 2019 yuuni yuŋ , ''Korle-Bu teaching hospital'' din be ''[[Accra]]'' ŋɔ ni ka bɛ daa bori tibbu tiri o.,<ref>(C.K. Tedam, An outstanding Statesmnan, official funeral program, page 14, 22 June 2019)</ref><ref>{{cite web |date=26 April 2019 |title=BREAKING NEWS: Chairman of Council of Elders of NPP C.K Tedam DEAD |url=https://mynewsgh.com/breaking-news-chairman-of-council-of-elders-of-npp-c-k-tedam-dead/ |website=My news Ghana |publisher=}}</ref> Bɛ daa soɣi o la asibiri dali ka di daa lu silimin gɔli ''[[June]]'' biɛɣu pishi ni ayi dali 2019 yuuni, Paga puuni, o tiŋ doɣ'rili daa nyɛla din be Kassena Nankana West district din be [[Upper East Region]] yaɣali ŋɔ.<ref>{{Cite web |title=C.K. Tedam laid to rest |url=https://www.graphic.com.gh/news/politics/ghana-news-c-k-tedam-laid-to-rest.html |access-date=2019-06-24 |website=Graphic Ghana}}</ref>
== Pina ==
C. K. Tedam daa dɛigi pina nima o tuma ŋɔ ni ka di yina ''Pope John Paul'' sani, Paga laɣ'gu din daa nyɛ ''Development Association'' n ti pahi ''[[New Patriotic Party]]'' la.<ref>{{Cite web |title=Paga association honours citizens |url=http://www.graphic.com.gh/news/general-news/14446-paga-association-honours-citizens.html |website=Graphic Ghana}}</ref><ref>{{cite web |title=NPP holds thanksgiving service, honour C.K. Tedam - MyJoyOnline.com |url=http://www.myjoyonline.com/politics/2014/April-13th/npp-holds-thanksgiving-service-honour-ck-tedam.php |website=MyJoyOnline.}}</ref>
== Kundivihira ==
{{Reflist}}
oelu0tphaxcq3il1hzrtovsbek06xku