Dagbani Wikipedia
dagwiki
https://dag.wikipedia.org/wiki/Sol%C9%94%C9%A3u
MediaWiki 1.47.0-wmf.2
first-letter
Miidiya
Diŋ'gahim
Yɛltɔɣa
Ŋun su
Ŋun su yɛltɔɣa
Wikipedia
Wikipedia yɛltɔɣa
Lahabali kɔligu
Lahabali kɔligu yɛltɔɣa
MiidiyaWiki
MiidiyaWiki yɛltɔɣa
Tɛmplet
Tɛmplet yɛltɔɣa
Sɔŋsim
Sɔŋsim yɛltɔɣa
Pubu
Pubu yɛltɔɣa
Salima
Salima yɛltɔɣa
MOS
MOS yɛltɔɣa
TimedText
TimedText talk
Module
Module talk
Event
Event talk
Lawrence Rosario Abavana
0
9601
136581
134938
2026-05-13T16:38:35Z
Abdul-Rauf Moshie
3942
/* Minister of State */
136581
wikitext
text/x-wiki
{{Bio}}
'''Lawrence Rosario Abavana''' (bɛ daa dɔɣi o la yuuni 1920 ka daa kpi Silimiin goli May biɛɣ'pihita yini ka dali yuuni 2004) daa nyɛla Ghananima siyaasa nira<ref name=":0">{{Cite web|last=Assembly|first=Gold Coast Legislative|url=https://books.google.com/books?id=sn6aAAAAIAAJ&q=lawrence+abavana&pg=PA1|title=Debates|date=1956|language=en}}</ref> mini karimba. O nyɛla ŋun daa leei minista ka daa lahi nyɛ ŋun be "council of state" jinaduu din pahiri ata ni.<ref name="LAWRENCE ROSARIO ABAVANA">Ghanaweb,[https://mobile.ghanaweb.com/GhanaHomePage/NewsArchive/State-burial-for-Abavana-on-July-3-at-Navrongo-60331 "State burial for Abavana on July 3 at Navrongo"], Ghanaweb.com, 23 June 2004.</ref> O nyɛla ŋun daa be [[Convention People's Party|Convention People's Party (CPP)]].<ref>{{Cite book|last=Packham|first=Eric S.|url=https://books.google.com/books?id=DqKmCLJFoOQC&q=lawrence+abavana&pg=PA140|title=Africa in War and Peace|date=2001|publisher=Nova Publishers|isbn=978-1-56072-939-6|language=en}}</ref>
== Piligu biɛhigu mini shikuru baŋsim ==
Abavana nyɛla bɛ ni daa dɔɣi so yuuni 1920 tiŋ yuli booni [[Navrongo]]. O nyɛla ŋun daa nya o tuuli shikuru baŋsim Roman Catholic School din be [[Navrongo]]. O nyɛla ŋun daa tuɣi o shikuru baŋsim bɔhimbu Achimota Collagɛ ni ka o daa nya o karimba tali baŋsim.<ref name="LAWRENCE ABAVANA">{{cite news |title=Ghana Year Book |newspaper=Daily Graphic |page=192 |date=1966}}</ref><ref name="ABAVANA">{{cite book |title=The New Ghana, Volume 7 |publisher=Ghana Information Services Department |page=93 |date=1962}}</ref><ref name="ROSARIO">{{cite news |title=Ghana Year Book |newspaper=Daily Graphic |page=118 |date=1956}}</ref>
==Siyaasa tali ==
=== Jintɔra ===
O nyɛla ninvuɣ so bɛ ni daa piigi jintɔra zaŋ n-ti legislative assembly yuuni 1951 n-ti Kassena-Nankana South din daa niŋ kao zani n-ti [[Convention People's Party]] (CPP) lala yuuni maa, o nyɛla ninvuɣ so bɛ ni daa piigi minista zaŋ n-ti alizama dibu mini tuma yaɣili. Yuuni 1954, o nyɛla ŋun daa nya nasara ka chɛ J. E. Seyire ŋun daa zani [[Northern People's Party]] ni kalinli din daa yiɣisi 5,795 zaŋ chaŋ 3,344 ka daa labi di jintɔri kɔɣu maa.<ref>Michael Eli Dokosi,[https://www.blakkpepper.com/2018/06/the-electoral-victories-and-shock-losses-of-the-1954-gold-coast-election/ "The electoral victories and shock losses of the 1954 Gold Coast election"], blakkpepper.com, 10 June 2018.</ref><ref name=":0" />
=== Ministerial secretary ===
Yuuni 1951, o nyɛla ŋun daa di Kassena-Nankana South jintɔri kɔɣu zaŋ n-ti CPP ka bɛ daa piigi o gbaŋsabira zaŋ n-ti "minister of communication and works". O nyɛla ŋun daa lahi leei gbaŋsabira zaŋ n-ti pukparilim yaɣili minista yuuni 1951 yaha.<ref>{{cite work |title=Debates |publisher=Gold Coast. Legislative Assembly |page=119 |date=1956}}</ref>
=== Minister of State ===
Yuuni 1956, o nyɛla ninvuɣ so bɛ ni daa piiigi minista ka daa na bɛ wuhi lala yaɣili ŋɔ.<ref>{{cite book |last=Rathbone |first=Richard |date=2000 |title=Nkrumah & the Chiefs: The Politics of Chieftaincy in Ghana, 1951-60 |url=https://books.google.com/books?id=sDBclHlDsu8C&q=Nkrumah+%26+the+Chiefs:+The+Politics+of+Chieftaincy+in+Ghana |page=xv|publisher=Ohio State University Press |isbn=9780821413067 }}</ref><ref name="ROSARIO" /> Yuuni shɛli din daa paya na maa bɛ daa wuhiya ni o minista tali ŋɔ nyɛla din jandi pukparilim yaɣili.<ref>{{cite work |title=Ghana Today, Volumes 1-2 |publisher=Information Section, Ghana Office |page=98 |date=1957}}</ref> OO ni daa nyɛ minista zaŋ n-ti pukparilim yaɣili ŋɔ, o nyɛla ŋun gari tooni zaŋ Ghananima chaŋ "cocoa" laɣingu ni Silimiin goli September yuuni 1957. Silimiin goli November dabaa anahi dali yuuni 1957, o nyɛla ninvuɣ so bɛ ni daa piigi minista zaŋ n-ti Ghana tudu yaɣili, di nyɛla din daa gbaai Northern Region, [[Upper East Region]] n-ti pahi [[Upper West Region]]),<ref>{{cite book |last=Packham |first=E. S |date=2004 |title=Africa in War and Peace |url=https://books.google.com/books?id=DqKmCLJFoOQC&q=Africa+in+War+and+Peace |page=181|publisher=Nova Publishers |isbn=9781560729396 }}</ref> Silimiin goli July yuuni 1960, o nyɛla ninvuɣ so bɛ ni daa piigi minista zaŋ n-ti alaafee yaɣili.<ref>{{cite web |title=WORKING HONEYMOON IN AFRICA |url=https://books.google.com/books?id=deBupr5jEw4C&q=abavana+health&pg=PA47 |magazine=Ebony |volume=16 |issue=5 |date = March 1961|location=USA |publisher=Johnson Publishing Company |page=47 |access-date=29 January 2019}}</ref>
=== O Member of council tali ===
== Memorials and legacy ==
Palla, soya n-ti pahi ŋmaligibu shɛhi zaa nyɛla luɣ'shɛŋa bɛ ni zaŋ o yuli boli Accra Metropolitan di gbaai bahindi Kotobabi mini Maamobi.<ref>{{Cite web|title=Abavana Street, Accra Metropolitan|url=https://www.cartogiraffe.com/ghana/greater+accra+region/accra+metropolitan/abavana+street/|access-date=2020-12-28|website=cartogiraffe.com}}</ref><ref>{{Cite web|title=Abavana - ghana-streets.openalfa.com/streets|url=https://ghana-streets.openalfa.com/streets|archive-url=|archive-date=|access-date=2020-12-28|website=ghana-streets.openalfa.com|language=en-US}}</ref><ref>{{Cite web|title=UDS Navrongo Campus Should Be Renamed After Lawrence Rosario Abavana And Not C.K. Tedam|url=https://www.modernghana.com/news/941978/uds-navrongo-campus-should-be-renamed-after-lawren.html|access-date=2020-12-28|website=Modern Ghana|language=en}}</ref><ref>{{Cite web|title=Abavana Maamobi - Google Search|url=https://www.google.com/search?q=Abavana+Maamobi|access-date=2020-12-28|website=google.com}}</ref> Shikuruti nyɛla din be Accra mini tudu yaɣili ka bɛ zaŋ o yuli boli li, di shɛli nyɛ Abavana Cluster of Schools, shikuru din be Kotobabi, Accra Metropolitan yaɣili.<ref>{{Cite news|date=2019-12-19|title=Ayawaso Central bags GH₵881,316 revenue in 9 months|url=https://www.ghanaiantimes.com.gh/ayawaso-central-bags-gh₵881316-revenue-in-9-months/|location=Accra, Ghana|access-date=2020-12-28|newspaper=[[Ghanaian Times]]|language=en}}</ref><ref>{{Cite web|last=Dogbevi|first=Emmanuel|date=2012-01-30|title=USAID grants Ghana $2.3m for construction of basic school complexes in Accra|url=https://www.ghanabusinessnews.com/2012/01/30/usaid-grants-ghana-2-3m-for-construction-of-basic-school-complexes-in-accra/|access-date=2020-12-28|website=Ghana Business News|language=en-US}}</ref><ref>{{Cite web|date=2020-02-13|title=Abavana Schools Get Waste Bins|url=https://dailyguidenetwork.com/abavana-schools-get-waste-bins/|access-date=2020-12-28|website=DailyGuide Network|language=en-US}}</ref>
==Kundivihira==
{{Reflist}}
[[Pubu:Siyaasa niriba]]
[[Category:1920 births]]
[[Category:2004 deaths]]
[[Category:Alumni of Achimota School]]
[[Category:Convention People's Party (Ghana) politicians]]
[[Category:Ghanaian MPs 1951–1954]]
[[Category:Ghanaian MPs 1954–1956]]
[[Category:Ghanaian MPs 1956–1965]]
[[Category:Ghanaian MPs 1965–1966]]
[[Category:Ministers for the interior of Ghana]]
[[Category:Ministers for information of Ghana]]
[[Category:Agriculture ministers of Ghana]]
[[Category:Trade ministers of Ghana]]
[[Category:Ghanaian educators]]
[[Category:Ghanaian Roman Catholics]]
[[Category:Ministers for health of Ghana]]
[[Category:People from Upper East Region]]
ae8omfu5bmnjqgt827avrrq0oddm8bp
136582
136581
2026-05-13T16:39:27Z
Abdul-Rauf Moshie
3942
/* O Member of council tali */
136582
wikitext
text/x-wiki
{{Bio}}
'''Lawrence Rosario Abavana''' (bɛ daa dɔɣi o la yuuni 1920 ka daa kpi Silimiin goli May biɛɣ'pihita yini ka dali yuuni 2004) daa nyɛla Ghananima siyaasa nira<ref name=":0">{{Cite web|last=Assembly|first=Gold Coast Legislative|url=https://books.google.com/books?id=sn6aAAAAIAAJ&q=lawrence+abavana&pg=PA1|title=Debates|date=1956|language=en}}</ref> mini karimba. O nyɛla ŋun daa leei minista ka daa lahi nyɛ ŋun be "council of state" jinaduu din pahiri ata ni.<ref name="LAWRENCE ROSARIO ABAVANA">Ghanaweb,[https://mobile.ghanaweb.com/GhanaHomePage/NewsArchive/State-burial-for-Abavana-on-July-3-at-Navrongo-60331 "State burial for Abavana on July 3 at Navrongo"], Ghanaweb.com, 23 June 2004.</ref> O nyɛla ŋun daa be [[Convention People's Party|Convention People's Party (CPP)]].<ref>{{Cite book|last=Packham|first=Eric S.|url=https://books.google.com/books?id=DqKmCLJFoOQC&q=lawrence+abavana&pg=PA140|title=Africa in War and Peace|date=2001|publisher=Nova Publishers|isbn=978-1-56072-939-6|language=en}}</ref>
== Piligu biɛhigu mini shikuru baŋsim ==
Abavana nyɛla bɛ ni daa dɔɣi so yuuni 1920 tiŋ yuli booni [[Navrongo]]. O nyɛla ŋun daa nya o tuuli shikuru baŋsim Roman Catholic School din be [[Navrongo]]. O nyɛla ŋun daa tuɣi o shikuru baŋsim bɔhimbu Achimota Collagɛ ni ka o daa nya o karimba tali baŋsim.<ref name="LAWRENCE ABAVANA">{{cite news |title=Ghana Year Book |newspaper=Daily Graphic |page=192 |date=1966}}</ref><ref name="ABAVANA">{{cite book |title=The New Ghana, Volume 7 |publisher=Ghana Information Services Department |page=93 |date=1962}}</ref><ref name="ROSARIO">{{cite news |title=Ghana Year Book |newspaper=Daily Graphic |page=118 |date=1956}}</ref>
==Siyaasa tali ==
=== O Jintɔritali ===
O nyɛla ninvuɣ so bɛ ni daa piigi jintɔra zaŋ n-ti legislative assembly yuuni 1951 n-ti Kassena-Nankana South din daa niŋ kao zani n-ti [[Convention People's Party]] (CPP) lala yuuni maa, o nyɛla ninvuɣ so bɛ ni daa piigi minista zaŋ n-ti alizama dibu mini tuma yaɣili. Yuuni 1954, o nyɛla ŋun daa nya nasara ka chɛ J. E. Seyire ŋun daa zani [[Northern People's Party]] ni kalinli din daa yiɣisi 5,795 zaŋ chaŋ 3,344 ka daa labi di jintɔri kɔɣu maa.<ref>Michael Eli Dokosi,[https://www.blakkpepper.com/2018/06/the-electoral-victories-and-shock-losses-of-the-1954-gold-coast-election/ "The electoral victories and shock losses of the 1954 Gold Coast election"], blakkpepper.com, 10 June 2018.</ref><ref name=":0" />
=== O Ministerial secretary tali ===
Yuuni 1951, o nyɛla ŋun daa di Kassena-Nankana South jintɔri kɔɣu zaŋ n-ti CPP ka bɛ daa piigi o gbaŋsabira zaŋ n-ti "minister of communication and works". O nyɛla ŋun daa lahi leei gbaŋsabira zaŋ n-ti pukparilim yaɣili minista yuuni 1951 yaha.<ref>{{cite work |title=Debates |publisher=Gold Coast. Legislative Assembly |page=119 |date=1956}}</ref>
=== O Minister of State tali ===
Yuuni 1956, o nyɛla ninvuɣ so bɛ ni daa piiigi minista ka daa na bɛ wuhi lala yaɣili ŋɔ.<ref>{{cite book |last=Rathbone |first=Richard |date=2000 |title=Nkrumah & the Chiefs: The Politics of Chieftaincy in Ghana, 1951-60 |url=https://books.google.com/books?id=sDBclHlDsu8C&q=Nkrumah+%26+the+Chiefs:+The+Politics+of+Chieftaincy+in+Ghana |page=xv|publisher=Ohio State University Press |isbn=9780821413067 }}</ref><ref name="ROSARIO" /> Yuuni shɛli din daa paya na maa bɛ daa wuhiya ni o minista tali ŋɔ nyɛla din jandi pukparilim yaɣili.<ref>{{cite work |title=Ghana Today, Volumes 1-2 |publisher=Information Section, Ghana Office |page=98 |date=1957}}</ref> OO ni daa nyɛ minista zaŋ n-ti pukparilim yaɣili ŋɔ, o nyɛla ŋun gari tooni zaŋ Ghananima chaŋ "cocoa" laɣingu ni Silimiin goli September yuuni 1957. Silimiin goli November dabaa anahi dali yuuni 1957, o nyɛla ninvuɣ so bɛ ni daa piigi minista zaŋ n-ti Ghana tudu yaɣili, di nyɛla din daa gbaai Northern Region, [[Upper East Region]] n-ti pahi [[Upper West Region]]),<ref>{{cite book |last=Packham |first=E. S |date=2004 |title=Africa in War and Peace |url=https://books.google.com/books?id=DqKmCLJFoOQC&q=Africa+in+War+and+Peace |page=181|publisher=Nova Publishers |isbn=9781560729396 }}</ref> Silimiin goli July yuuni 1960, o nyɛla ninvuɣ so bɛ ni daa piigi minista zaŋ n-ti alaafee yaɣili.<ref>{{cite web |title=WORKING HONEYMOON IN AFRICA |url=https://books.google.com/books?id=deBupr5jEw4C&q=abavana+health&pg=PA47 |magazine=Ebony |volume=16 |issue=5 |date = March 1961|location=USA |publisher=Johnson Publishing Company |page=47 |access-date=29 January 2019}}</ref>
=== O Member of council tali ===
== Memorials and legacy ==
Palla, soya n-ti pahi ŋmaligibu shɛhi zaa nyɛla luɣ'shɛŋa bɛ ni zaŋ o yuli boli Accra Metropolitan di gbaai bahindi Kotobabi mini Maamobi.<ref>{{Cite web|title=Abavana Street, Accra Metropolitan|url=https://www.cartogiraffe.com/ghana/greater+accra+region/accra+metropolitan/abavana+street/|access-date=2020-12-28|website=cartogiraffe.com}}</ref><ref>{{Cite web|title=Abavana - ghana-streets.openalfa.com/streets|url=https://ghana-streets.openalfa.com/streets|archive-url=|archive-date=|access-date=2020-12-28|website=ghana-streets.openalfa.com|language=en-US}}</ref><ref>{{Cite web|title=UDS Navrongo Campus Should Be Renamed After Lawrence Rosario Abavana And Not C.K. Tedam|url=https://www.modernghana.com/news/941978/uds-navrongo-campus-should-be-renamed-after-lawren.html|access-date=2020-12-28|website=Modern Ghana|language=en}}</ref><ref>{{Cite web|title=Abavana Maamobi - Google Search|url=https://www.google.com/search?q=Abavana+Maamobi|access-date=2020-12-28|website=google.com}}</ref> Shikuruti nyɛla din be Accra mini tudu yaɣili ka bɛ zaŋ o yuli boli li, di shɛli nyɛ Abavana Cluster of Schools, shikuru din be Kotobabi, Accra Metropolitan yaɣili.<ref>{{Cite news|date=2019-12-19|title=Ayawaso Central bags GH₵881,316 revenue in 9 months|url=https://www.ghanaiantimes.com.gh/ayawaso-central-bags-gh₵881316-revenue-in-9-months/|location=Accra, Ghana|access-date=2020-12-28|newspaper=[[Ghanaian Times]]|language=en}}</ref><ref>{{Cite web|last=Dogbevi|first=Emmanuel|date=2012-01-30|title=USAID grants Ghana $2.3m for construction of basic school complexes in Accra|url=https://www.ghanabusinessnews.com/2012/01/30/usaid-grants-ghana-2-3m-for-construction-of-basic-school-complexes-in-accra/|access-date=2020-12-28|website=Ghana Business News|language=en-US}}</ref><ref>{{Cite web|date=2020-02-13|title=Abavana Schools Get Waste Bins|url=https://dailyguidenetwork.com/abavana-schools-get-waste-bins/|access-date=2020-12-28|website=DailyGuide Network|language=en-US}}</ref>
==Kundivihira==
{{Reflist}}
[[Pubu:Siyaasa niriba]]
[[Category:1920 births]]
[[Category:2004 deaths]]
[[Category:Alumni of Achimota School]]
[[Category:Convention People's Party (Ghana) politicians]]
[[Category:Ghanaian MPs 1951–1954]]
[[Category:Ghanaian MPs 1954–1956]]
[[Category:Ghanaian MPs 1956–1965]]
[[Category:Ghanaian MPs 1965–1966]]
[[Category:Ministers for the interior of Ghana]]
[[Category:Ministers for information of Ghana]]
[[Category:Agriculture ministers of Ghana]]
[[Category:Trade ministers of Ghana]]
[[Category:Ghanaian educators]]
[[Category:Ghanaian Roman Catholics]]
[[Category:Ministers for health of Ghana]]
[[Category:People from Upper East Region]]
7er8c7kj9knwmd7lkwxwgm23q35hl45
136583
136582
2026-05-13T16:41:07Z
Abdul-Rauf Moshie
3942
/* O Member of council tali */
136583
wikitext
text/x-wiki
{{Bio}}
'''Lawrence Rosario Abavana''' (bɛ daa dɔɣi o la yuuni 1920 ka daa kpi Silimiin goli May biɛɣ'pihita yini ka dali yuuni 2004) daa nyɛla Ghananima siyaasa nira<ref name=":0">{{Cite web|last=Assembly|first=Gold Coast Legislative|url=https://books.google.com/books?id=sn6aAAAAIAAJ&q=lawrence+abavana&pg=PA1|title=Debates|date=1956|language=en}}</ref> mini karimba. O nyɛla ŋun daa leei minista ka daa lahi nyɛ ŋun be "council of state" jinaduu din pahiri ata ni.<ref name="LAWRENCE ROSARIO ABAVANA">Ghanaweb,[https://mobile.ghanaweb.com/GhanaHomePage/NewsArchive/State-burial-for-Abavana-on-July-3-at-Navrongo-60331 "State burial for Abavana on July 3 at Navrongo"], Ghanaweb.com, 23 June 2004.</ref> O nyɛla ŋun daa be [[Convention People's Party|Convention People's Party (CPP)]].<ref>{{Cite book|last=Packham|first=Eric S.|url=https://books.google.com/books?id=DqKmCLJFoOQC&q=lawrence+abavana&pg=PA140|title=Africa in War and Peace|date=2001|publisher=Nova Publishers|isbn=978-1-56072-939-6|language=en}}</ref>
== Piligu biɛhigu mini shikuru baŋsim ==
Abavana nyɛla bɛ ni daa dɔɣi so yuuni 1920 tiŋ yuli booni [[Navrongo]]. O nyɛla ŋun daa nya o tuuli shikuru baŋsim Roman Catholic School din be [[Navrongo]]. O nyɛla ŋun daa tuɣi o shikuru baŋsim bɔhimbu Achimota Collagɛ ni ka o daa nya o karimba tali baŋsim.<ref name="LAWRENCE ABAVANA">{{cite news |title=Ghana Year Book |newspaper=Daily Graphic |page=192 |date=1966}}</ref><ref name="ABAVANA">{{cite book |title=The New Ghana, Volume 7 |publisher=Ghana Information Services Department |page=93 |date=1962}}</ref><ref name="ROSARIO">{{cite news |title=Ghana Year Book |newspaper=Daily Graphic |page=118 |date=1956}}</ref>
==Siyaasa tali ==
=== O Jintɔritali ===
O nyɛla ninvuɣ so bɛ ni daa piigi jintɔra zaŋ n-ti legislative assembly yuuni 1951 n-ti Kassena-Nankana South din daa niŋ kao zani n-ti [[Convention People's Party]] (CPP) lala yuuni maa, o nyɛla ninvuɣ so bɛ ni daa piigi minista zaŋ n-ti alizama dibu mini tuma yaɣili. Yuuni 1954, o nyɛla ŋun daa nya nasara ka chɛ J. E. Seyire ŋun daa zani [[Northern People's Party]] ni kalinli din daa yiɣisi 5,795 zaŋ chaŋ 3,344 ka daa labi di jintɔri kɔɣu maa.<ref>Michael Eli Dokosi,[https://www.blakkpepper.com/2018/06/the-electoral-victories-and-shock-losses-of-the-1954-gold-coast-election/ "The electoral victories and shock losses of the 1954 Gold Coast election"], blakkpepper.com, 10 June 2018.</ref><ref name=":0" />
=== O Ministerial secretary tali ===
Yuuni 1951, o nyɛla ŋun daa di Kassena-Nankana South jintɔri kɔɣu zaŋ n-ti CPP ka bɛ daa piigi o gbaŋsabira zaŋ n-ti "minister of communication and works". O nyɛla ŋun daa lahi leei gbaŋsabira zaŋ n-ti pukparilim yaɣili minista yuuni 1951 yaha.<ref>{{cite work |title=Debates |publisher=Gold Coast. Legislative Assembly |page=119 |date=1956}}</ref>
=== O Minister of State tali ===
Yuuni 1956, o nyɛla ninvuɣ so bɛ ni daa piiigi minista ka daa na bɛ wuhi lala yaɣili ŋɔ.<ref>{{cite book |last=Rathbone |first=Richard |date=2000 |title=Nkrumah & the Chiefs: The Politics of Chieftaincy in Ghana, 1951-60 |url=https://books.google.com/books?id=sDBclHlDsu8C&q=Nkrumah+%26+the+Chiefs:+The+Politics+of+Chieftaincy+in+Ghana |page=xv|publisher=Ohio State University Press |isbn=9780821413067 }}</ref><ref name="ROSARIO" /> Yuuni shɛli din daa paya na maa bɛ daa wuhiya ni o minista tali ŋɔ nyɛla din jandi pukparilim yaɣili.<ref>{{cite work |title=Ghana Today, Volumes 1-2 |publisher=Information Section, Ghana Office |page=98 |date=1957}}</ref> OO ni daa nyɛ minista zaŋ n-ti pukparilim yaɣili ŋɔ, o nyɛla ŋun gari tooni zaŋ Ghananima chaŋ "cocoa" laɣingu ni Silimiin goli September yuuni 1957. Silimiin goli November dabaa anahi dali yuuni 1957, o nyɛla ninvuɣ so bɛ ni daa piigi minista zaŋ n-ti Ghana tudu yaɣili, di nyɛla din daa gbaai Northern Region, [[Upper East Region]] n-ti pahi [[Upper West Region]]),<ref>{{cite book |last=Packham |first=E. S |date=2004 |title=Africa in War and Peace |url=https://books.google.com/books?id=DqKmCLJFoOQC&q=Africa+in+War+and+Peace |page=181|publisher=Nova Publishers |isbn=9781560729396 }}</ref> Silimiin goli July yuuni 1960, o nyɛla ninvuɣ so bɛ ni daa piigi minista zaŋ n-ti alaafee yaɣili.<ref>{{cite web |title=WORKING HONEYMOON IN AFRICA |url=https://books.google.com/books?id=deBupr5jEw4C&q=abavana+health&pg=PA47 |magazine=Ebony |volume=16 |issue=5 |date = March 1961|location=USA |publisher=Johnson Publishing Company |page=47 |access-date=29 January 2019}}</ref>
=== O Member of council tali ===
O daa nyɛla bɛ ni pii so ni o leei member of Council of state saha shɛli Hilla Limann ni daa na nye Ghana zuɣulana
== Memorials and legacy ==
Palla, soya n-ti pahi ŋmaligibu shɛhi zaa nyɛla luɣ'shɛŋa bɛ ni zaŋ o yuli boli Accra Metropolitan di gbaai bahindi Kotobabi mini Maamobi.<ref>{{Cite web|title=Abavana Street, Accra Metropolitan|url=https://www.cartogiraffe.com/ghana/greater+accra+region/accra+metropolitan/abavana+street/|access-date=2020-12-28|website=cartogiraffe.com}}</ref><ref>{{Cite web|title=Abavana - ghana-streets.openalfa.com/streets|url=https://ghana-streets.openalfa.com/streets|archive-url=|archive-date=|access-date=2020-12-28|website=ghana-streets.openalfa.com|language=en-US}}</ref><ref>{{Cite web|title=UDS Navrongo Campus Should Be Renamed After Lawrence Rosario Abavana And Not C.K. Tedam|url=https://www.modernghana.com/news/941978/uds-navrongo-campus-should-be-renamed-after-lawren.html|access-date=2020-12-28|website=Modern Ghana|language=en}}</ref><ref>{{Cite web|title=Abavana Maamobi - Google Search|url=https://www.google.com/search?q=Abavana+Maamobi|access-date=2020-12-28|website=google.com}}</ref> Shikuruti nyɛla din be Accra mini tudu yaɣili ka bɛ zaŋ o yuli boli li, di shɛli nyɛ Abavana Cluster of Schools, shikuru din be Kotobabi, Accra Metropolitan yaɣili.<ref>{{Cite news|date=2019-12-19|title=Ayawaso Central bags GH₵881,316 revenue in 9 months|url=https://www.ghanaiantimes.com.gh/ayawaso-central-bags-gh₵881316-revenue-in-9-months/|location=Accra, Ghana|access-date=2020-12-28|newspaper=[[Ghanaian Times]]|language=en}}</ref><ref>{{Cite web|last=Dogbevi|first=Emmanuel|date=2012-01-30|title=USAID grants Ghana $2.3m for construction of basic school complexes in Accra|url=https://www.ghanabusinessnews.com/2012/01/30/usaid-grants-ghana-2-3m-for-construction-of-basic-school-complexes-in-accra/|access-date=2020-12-28|website=Ghana Business News|language=en-US}}</ref><ref>{{Cite web|date=2020-02-13|title=Abavana Schools Get Waste Bins|url=https://dailyguidenetwork.com/abavana-schools-get-waste-bins/|access-date=2020-12-28|website=DailyGuide Network|language=en-US}}</ref>
==Kundivihira==
{{Reflist}}
[[Pubu:Siyaasa niriba]]
[[Category:1920 births]]
[[Category:2004 deaths]]
[[Category:Alumni of Achimota School]]
[[Category:Convention People's Party (Ghana) politicians]]
[[Category:Ghanaian MPs 1951–1954]]
[[Category:Ghanaian MPs 1954–1956]]
[[Category:Ghanaian MPs 1956–1965]]
[[Category:Ghanaian MPs 1965–1966]]
[[Category:Ministers for the interior of Ghana]]
[[Category:Ministers for information of Ghana]]
[[Category:Agriculture ministers of Ghana]]
[[Category:Trade ministers of Ghana]]
[[Category:Ghanaian educators]]
[[Category:Ghanaian Roman Catholics]]
[[Category:Ministers for health of Ghana]]
[[Category:People from Upper East Region]]
r5qdy0eg97sq6i39tptbiyqxqx63von
136584
136583
2026-05-13T16:42:28Z
Abdul-Rauf Moshie
3942
/* O Member of council tali */
136584
wikitext
text/x-wiki
{{Bio}}
'''Lawrence Rosario Abavana''' (bɛ daa dɔɣi o la yuuni 1920 ka daa kpi Silimiin goli May biɛɣ'pihita yini ka dali yuuni 2004) daa nyɛla Ghananima siyaasa nira<ref name=":0">{{Cite web|last=Assembly|first=Gold Coast Legislative|url=https://books.google.com/books?id=sn6aAAAAIAAJ&q=lawrence+abavana&pg=PA1|title=Debates|date=1956|language=en}}</ref> mini karimba. O nyɛla ŋun daa leei minista ka daa lahi nyɛ ŋun be "council of state" jinaduu din pahiri ata ni.<ref name="LAWRENCE ROSARIO ABAVANA">Ghanaweb,[https://mobile.ghanaweb.com/GhanaHomePage/NewsArchive/State-burial-for-Abavana-on-July-3-at-Navrongo-60331 "State burial for Abavana on July 3 at Navrongo"], Ghanaweb.com, 23 June 2004.</ref> O nyɛla ŋun daa be [[Convention People's Party|Convention People's Party (CPP)]].<ref>{{Cite book|last=Packham|first=Eric S.|url=https://books.google.com/books?id=DqKmCLJFoOQC&q=lawrence+abavana&pg=PA140|title=Africa in War and Peace|date=2001|publisher=Nova Publishers|isbn=978-1-56072-939-6|language=en}}</ref>
== Piligu biɛhigu mini shikuru baŋsim ==
Abavana nyɛla bɛ ni daa dɔɣi so yuuni 1920 tiŋ yuli booni [[Navrongo]]. O nyɛla ŋun daa nya o tuuli shikuru baŋsim Roman Catholic School din be [[Navrongo]]. O nyɛla ŋun daa tuɣi o shikuru baŋsim bɔhimbu Achimota Collagɛ ni ka o daa nya o karimba tali baŋsim.<ref name="LAWRENCE ABAVANA">{{cite news |title=Ghana Year Book |newspaper=Daily Graphic |page=192 |date=1966}}</ref><ref name="ABAVANA">{{cite book |title=The New Ghana, Volume 7 |publisher=Ghana Information Services Department |page=93 |date=1962}}</ref><ref name="ROSARIO">{{cite news |title=Ghana Year Book |newspaper=Daily Graphic |page=118 |date=1956}}</ref>
==Siyaasa tali ==
=== O Jintɔritali ===
O nyɛla ninvuɣ so bɛ ni daa piigi jintɔra zaŋ n-ti legislative assembly yuuni 1951 n-ti Kassena-Nankana South din daa niŋ kao zani n-ti [[Convention People's Party]] (CPP) lala yuuni maa, o nyɛla ninvuɣ so bɛ ni daa piigi minista zaŋ n-ti alizama dibu mini tuma yaɣili. Yuuni 1954, o nyɛla ŋun daa nya nasara ka chɛ J. E. Seyire ŋun daa zani [[Northern People's Party]] ni kalinli din daa yiɣisi 5,795 zaŋ chaŋ 3,344 ka daa labi di jintɔri kɔɣu maa.<ref>Michael Eli Dokosi,[https://www.blakkpepper.com/2018/06/the-electoral-victories-and-shock-losses-of-the-1954-gold-coast-election/ "The electoral victories and shock losses of the 1954 Gold Coast election"], blakkpepper.com, 10 June 2018.</ref><ref name=":0" />
=== O Ministerial secretary tali ===
Yuuni 1951, o nyɛla ŋun daa di Kassena-Nankana South jintɔri kɔɣu zaŋ n-ti CPP ka bɛ daa piigi o gbaŋsabira zaŋ n-ti "minister of communication and works". O nyɛla ŋun daa lahi leei gbaŋsabira zaŋ n-ti pukparilim yaɣili minista yuuni 1951 yaha.<ref>{{cite work |title=Debates |publisher=Gold Coast. Legislative Assembly |page=119 |date=1956}}</ref>
=== O Minister of State tali ===
Yuuni 1956, o nyɛla ninvuɣ so bɛ ni daa piiigi minista ka daa na bɛ wuhi lala yaɣili ŋɔ.<ref>{{cite book |last=Rathbone |first=Richard |date=2000 |title=Nkrumah & the Chiefs: The Politics of Chieftaincy in Ghana, 1951-60 |url=https://books.google.com/books?id=sDBclHlDsu8C&q=Nkrumah+%26+the+Chiefs:+The+Politics+of+Chieftaincy+in+Ghana |page=xv|publisher=Ohio State University Press |isbn=9780821413067 }}</ref><ref name="ROSARIO" /> Yuuni shɛli din daa paya na maa bɛ daa wuhiya ni o minista tali ŋɔ nyɛla din jandi pukparilim yaɣili.<ref>{{cite work |title=Ghana Today, Volumes 1-2 |publisher=Information Section, Ghana Office |page=98 |date=1957}}</ref> OO ni daa nyɛ minista zaŋ n-ti pukparilim yaɣili ŋɔ, o nyɛla ŋun gari tooni zaŋ Ghananima chaŋ "cocoa" laɣingu ni Silimiin goli September yuuni 1957. Silimiin goli November dabaa anahi dali yuuni 1957, o nyɛla ninvuɣ so bɛ ni daa piigi minista zaŋ n-ti Ghana tudu yaɣili, di nyɛla din daa gbaai Northern Region, [[Upper East Region]] n-ti pahi [[Upper West Region]]),<ref>{{cite book |last=Packham |first=E. S |date=2004 |title=Africa in War and Peace |url=https://books.google.com/books?id=DqKmCLJFoOQC&q=Africa+in+War+and+Peace |page=181|publisher=Nova Publishers |isbn=9781560729396 }}</ref> Silimiin goli July yuuni 1960, o nyɛla ninvuɣ so bɛ ni daa piigi minista zaŋ n-ti alaafee yaɣili.<ref>{{cite web |title=WORKING HONEYMOON IN AFRICA |url=https://books.google.com/books?id=deBupr5jEw4C&q=abavana+health&pg=PA47 |magazine=Ebony |volume=16 |issue=5 |date = March 1961|location=USA |publisher=Johnson Publishing Company |page=47 |access-date=29 January 2019}}</ref>
=== O Member of council tali ===
O daa nyɛla bɛ ni pii so ni o leei member of Council of state saha shɛli Hilla Limann ni daa na nye Ghana zuɣulana yuuni 1979 hali ni yuuni 1981, hali ka bɛ daa ti yihi Hilla Limann nam ni
== Memorials and legacy ==
Palla, soya n-ti pahi ŋmaligibu shɛhi zaa nyɛla luɣ'shɛŋa bɛ ni zaŋ o yuli boli Accra Metropolitan di gbaai bahindi Kotobabi mini Maamobi.<ref>{{Cite web|title=Abavana Street, Accra Metropolitan|url=https://www.cartogiraffe.com/ghana/greater+accra+region/accra+metropolitan/abavana+street/|access-date=2020-12-28|website=cartogiraffe.com}}</ref><ref>{{Cite web|title=Abavana - ghana-streets.openalfa.com/streets|url=https://ghana-streets.openalfa.com/streets|archive-url=|archive-date=|access-date=2020-12-28|website=ghana-streets.openalfa.com|language=en-US}}</ref><ref>{{Cite web|title=UDS Navrongo Campus Should Be Renamed After Lawrence Rosario Abavana And Not C.K. Tedam|url=https://www.modernghana.com/news/941978/uds-navrongo-campus-should-be-renamed-after-lawren.html|access-date=2020-12-28|website=Modern Ghana|language=en}}</ref><ref>{{Cite web|title=Abavana Maamobi - Google Search|url=https://www.google.com/search?q=Abavana+Maamobi|access-date=2020-12-28|website=google.com}}</ref> Shikuruti nyɛla din be Accra mini tudu yaɣili ka bɛ zaŋ o yuli boli li, di shɛli nyɛ Abavana Cluster of Schools, shikuru din be Kotobabi, Accra Metropolitan yaɣili.<ref>{{Cite news|date=2019-12-19|title=Ayawaso Central bags GH₵881,316 revenue in 9 months|url=https://www.ghanaiantimes.com.gh/ayawaso-central-bags-gh₵881316-revenue-in-9-months/|location=Accra, Ghana|access-date=2020-12-28|newspaper=[[Ghanaian Times]]|language=en}}</ref><ref>{{Cite web|last=Dogbevi|first=Emmanuel|date=2012-01-30|title=USAID grants Ghana $2.3m for construction of basic school complexes in Accra|url=https://www.ghanabusinessnews.com/2012/01/30/usaid-grants-ghana-2-3m-for-construction-of-basic-school-complexes-in-accra/|access-date=2020-12-28|website=Ghana Business News|language=en-US}}</ref><ref>{{Cite web|date=2020-02-13|title=Abavana Schools Get Waste Bins|url=https://dailyguidenetwork.com/abavana-schools-get-waste-bins/|access-date=2020-12-28|website=DailyGuide Network|language=en-US}}</ref>
==Kundivihira==
{{Reflist}}
[[Pubu:Siyaasa niriba]]
[[Category:1920 births]]
[[Category:2004 deaths]]
[[Category:Alumni of Achimota School]]
[[Category:Convention People's Party (Ghana) politicians]]
[[Category:Ghanaian MPs 1951–1954]]
[[Category:Ghanaian MPs 1954–1956]]
[[Category:Ghanaian MPs 1956–1965]]
[[Category:Ghanaian MPs 1965–1966]]
[[Category:Ministers for the interior of Ghana]]
[[Category:Ministers for information of Ghana]]
[[Category:Agriculture ministers of Ghana]]
[[Category:Trade ministers of Ghana]]
[[Category:Ghanaian educators]]
[[Category:Ghanaian Roman Catholics]]
[[Category:Ministers for health of Ghana]]
[[Category:People from Upper East Region]]
7i4dkzho46z5qe4k5t2b18drqtk3npl
136585
136584
2026-05-13T16:43:51Z
Abdul-Rauf Moshie
3942
/* O Member of council tali */
136585
wikitext
text/x-wiki
{{Bio}}
'''Lawrence Rosario Abavana''' (bɛ daa dɔɣi o la yuuni 1920 ka daa kpi Silimiin goli May biɛɣ'pihita yini ka dali yuuni 2004) daa nyɛla Ghananima siyaasa nira<ref name=":0">{{Cite web|last=Assembly|first=Gold Coast Legislative|url=https://books.google.com/books?id=sn6aAAAAIAAJ&q=lawrence+abavana&pg=PA1|title=Debates|date=1956|language=en}}</ref> mini karimba. O nyɛla ŋun daa leei minista ka daa lahi nyɛ ŋun be "council of state" jinaduu din pahiri ata ni.<ref name="LAWRENCE ROSARIO ABAVANA">Ghanaweb,[https://mobile.ghanaweb.com/GhanaHomePage/NewsArchive/State-burial-for-Abavana-on-July-3-at-Navrongo-60331 "State burial for Abavana on July 3 at Navrongo"], Ghanaweb.com, 23 June 2004.</ref> O nyɛla ŋun daa be [[Convention People's Party|Convention People's Party (CPP)]].<ref>{{Cite book|last=Packham|first=Eric S.|url=https://books.google.com/books?id=DqKmCLJFoOQC&q=lawrence+abavana&pg=PA140|title=Africa in War and Peace|date=2001|publisher=Nova Publishers|isbn=978-1-56072-939-6|language=en}}</ref>
== Piligu biɛhigu mini shikuru baŋsim ==
Abavana nyɛla bɛ ni daa dɔɣi so yuuni 1920 tiŋ yuli booni [[Navrongo]]. O nyɛla ŋun daa nya o tuuli shikuru baŋsim Roman Catholic School din be [[Navrongo]]. O nyɛla ŋun daa tuɣi o shikuru baŋsim bɔhimbu Achimota Collagɛ ni ka o daa nya o karimba tali baŋsim.<ref name="LAWRENCE ABAVANA">{{cite news |title=Ghana Year Book |newspaper=Daily Graphic |page=192 |date=1966}}</ref><ref name="ABAVANA">{{cite book |title=The New Ghana, Volume 7 |publisher=Ghana Information Services Department |page=93 |date=1962}}</ref><ref name="ROSARIO">{{cite news |title=Ghana Year Book |newspaper=Daily Graphic |page=118 |date=1956}}</ref>
==Siyaasa tali ==
=== O Jintɔritali ===
O nyɛla ninvuɣ so bɛ ni daa piigi jintɔra zaŋ n-ti legislative assembly yuuni 1951 n-ti Kassena-Nankana South din daa niŋ kao zani n-ti [[Convention People's Party]] (CPP) lala yuuni maa, o nyɛla ninvuɣ so bɛ ni daa piigi minista zaŋ n-ti alizama dibu mini tuma yaɣili. Yuuni 1954, o nyɛla ŋun daa nya nasara ka chɛ J. E. Seyire ŋun daa zani [[Northern People's Party]] ni kalinli din daa yiɣisi 5,795 zaŋ chaŋ 3,344 ka daa labi di jintɔri kɔɣu maa.<ref>Michael Eli Dokosi,[https://www.blakkpepper.com/2018/06/the-electoral-victories-and-shock-losses-of-the-1954-gold-coast-election/ "The electoral victories and shock losses of the 1954 Gold Coast election"], blakkpepper.com, 10 June 2018.</ref><ref name=":0" />
=== O Ministerial secretary tali ===
Yuuni 1951, o nyɛla ŋun daa di Kassena-Nankana South jintɔri kɔɣu zaŋ n-ti CPP ka bɛ daa piigi o gbaŋsabira zaŋ n-ti "minister of communication and works". O nyɛla ŋun daa lahi leei gbaŋsabira zaŋ n-ti pukparilim yaɣili minista yuuni 1951 yaha.<ref>{{cite work |title=Debates |publisher=Gold Coast. Legislative Assembly |page=119 |date=1956}}</ref>
=== O Minister of State tali ===
Yuuni 1956, o nyɛla ninvuɣ so bɛ ni daa piiigi minista ka daa na bɛ wuhi lala yaɣili ŋɔ.<ref>{{cite book |last=Rathbone |first=Richard |date=2000 |title=Nkrumah & the Chiefs: The Politics of Chieftaincy in Ghana, 1951-60 |url=https://books.google.com/books?id=sDBclHlDsu8C&q=Nkrumah+%26+the+Chiefs:+The+Politics+of+Chieftaincy+in+Ghana |page=xv|publisher=Ohio State University Press |isbn=9780821413067 }}</ref><ref name="ROSARIO" /> Yuuni shɛli din daa paya na maa bɛ daa wuhiya ni o minista tali ŋɔ nyɛla din jandi pukparilim yaɣili.<ref>{{cite work |title=Ghana Today, Volumes 1-2 |publisher=Information Section, Ghana Office |page=98 |date=1957}}</ref> OO ni daa nyɛ minista zaŋ n-ti pukparilim yaɣili ŋɔ, o nyɛla ŋun gari tooni zaŋ Ghananima chaŋ "cocoa" laɣingu ni Silimiin goli September yuuni 1957. Silimiin goli November dabaa anahi dali yuuni 1957, o nyɛla ninvuɣ so bɛ ni daa piigi minista zaŋ n-ti Ghana tudu yaɣili, di nyɛla din daa gbaai Northern Region, [[Upper East Region]] n-ti pahi [[Upper West Region]]),<ref>{{cite book |last=Packham |first=E. S |date=2004 |title=Africa in War and Peace |url=https://books.google.com/books?id=DqKmCLJFoOQC&q=Africa+in+War+and+Peace |page=181|publisher=Nova Publishers |isbn=9781560729396 }}</ref> Silimiin goli July yuuni 1960, o nyɛla ninvuɣ so bɛ ni daa piigi minista zaŋ n-ti alaafee yaɣili.<ref>{{cite web |title=WORKING HONEYMOON IN AFRICA |url=https://books.google.com/books?id=deBupr5jEw4C&q=abavana+health&pg=PA47 |magazine=Ebony |volume=16 |issue=5 |date = March 1961|location=USA |publisher=Johnson Publishing Company |page=47 |access-date=29 January 2019}}</ref>
=== O Member of council tali ===
O daa nyɛla bɛ ni pii so ni o leei member of Council of state saha shɛli Hilla Limann ni daa na nye Ghana zuɣulana yuuni 1979 hali ni yuuni 1981, hali ka Jerry John Rawlings daa ti yihi Hilla Limann nam ni silimiin goli December biɛɣ' pihita ni yini yuuni 1981.
== Memorials and legacy ==
Palla, soya n-ti pahi ŋmaligibu shɛhi zaa nyɛla luɣ'shɛŋa bɛ ni zaŋ o yuli boli Accra Metropolitan di gbaai bahindi Kotobabi mini Maamobi.<ref>{{Cite web|title=Abavana Street, Accra Metropolitan|url=https://www.cartogiraffe.com/ghana/greater+accra+region/accra+metropolitan/abavana+street/|access-date=2020-12-28|website=cartogiraffe.com}}</ref><ref>{{Cite web|title=Abavana - ghana-streets.openalfa.com/streets|url=https://ghana-streets.openalfa.com/streets|archive-url=|archive-date=|access-date=2020-12-28|website=ghana-streets.openalfa.com|language=en-US}}</ref><ref>{{Cite web|title=UDS Navrongo Campus Should Be Renamed After Lawrence Rosario Abavana And Not C.K. Tedam|url=https://www.modernghana.com/news/941978/uds-navrongo-campus-should-be-renamed-after-lawren.html|access-date=2020-12-28|website=Modern Ghana|language=en}}</ref><ref>{{Cite web|title=Abavana Maamobi - Google Search|url=https://www.google.com/search?q=Abavana+Maamobi|access-date=2020-12-28|website=google.com}}</ref> Shikuruti nyɛla din be Accra mini tudu yaɣili ka bɛ zaŋ o yuli boli li, di shɛli nyɛ Abavana Cluster of Schools, shikuru din be Kotobabi, Accra Metropolitan yaɣili.<ref>{{Cite news|date=2019-12-19|title=Ayawaso Central bags GH₵881,316 revenue in 9 months|url=https://www.ghanaiantimes.com.gh/ayawaso-central-bags-gh₵881316-revenue-in-9-months/|location=Accra, Ghana|access-date=2020-12-28|newspaper=[[Ghanaian Times]]|language=en}}</ref><ref>{{Cite web|last=Dogbevi|first=Emmanuel|date=2012-01-30|title=USAID grants Ghana $2.3m for construction of basic school complexes in Accra|url=https://www.ghanabusinessnews.com/2012/01/30/usaid-grants-ghana-2-3m-for-construction-of-basic-school-complexes-in-accra/|access-date=2020-12-28|website=Ghana Business News|language=en-US}}</ref><ref>{{Cite web|date=2020-02-13|title=Abavana Schools Get Waste Bins|url=https://dailyguidenetwork.com/abavana-schools-get-waste-bins/|access-date=2020-12-28|website=DailyGuide Network|language=en-US}}</ref>
==Kundivihira==
{{Reflist}}
[[Pubu:Siyaasa niriba]]
[[Category:1920 births]]
[[Category:2004 deaths]]
[[Category:Alumni of Achimota School]]
[[Category:Convention People's Party (Ghana) politicians]]
[[Category:Ghanaian MPs 1951–1954]]
[[Category:Ghanaian MPs 1954–1956]]
[[Category:Ghanaian MPs 1956–1965]]
[[Category:Ghanaian MPs 1965–1966]]
[[Category:Ministers for the interior of Ghana]]
[[Category:Ministers for information of Ghana]]
[[Category:Agriculture ministers of Ghana]]
[[Category:Trade ministers of Ghana]]
[[Category:Ghanaian educators]]
[[Category:Ghanaian Roman Catholics]]
[[Category:Ministers for health of Ghana]]
[[Category:People from Upper East Region]]
7qxtj9rwi7tlhdztfzcmhg3del9rqr5
136586
136585
2026-05-13T16:44:12Z
Abdul-Rauf Moshie
3942
/* O Member of council tali */
136586
wikitext
text/x-wiki
{{Bio}}
'''Lawrence Rosario Abavana''' (bɛ daa dɔɣi o la yuuni 1920 ka daa kpi Silimiin goli May biɛɣ'pihita yini ka dali yuuni 2004) daa nyɛla Ghananima siyaasa nira<ref name=":0">{{Cite web|last=Assembly|first=Gold Coast Legislative|url=https://books.google.com/books?id=sn6aAAAAIAAJ&q=lawrence+abavana&pg=PA1|title=Debates|date=1956|language=en}}</ref> mini karimba. O nyɛla ŋun daa leei minista ka daa lahi nyɛ ŋun be "council of state" jinaduu din pahiri ata ni.<ref name="LAWRENCE ROSARIO ABAVANA">Ghanaweb,[https://mobile.ghanaweb.com/GhanaHomePage/NewsArchive/State-burial-for-Abavana-on-July-3-at-Navrongo-60331 "State burial for Abavana on July 3 at Navrongo"], Ghanaweb.com, 23 June 2004.</ref> O nyɛla ŋun daa be [[Convention People's Party|Convention People's Party (CPP)]].<ref>{{Cite book|last=Packham|first=Eric S.|url=https://books.google.com/books?id=DqKmCLJFoOQC&q=lawrence+abavana&pg=PA140|title=Africa in War and Peace|date=2001|publisher=Nova Publishers|isbn=978-1-56072-939-6|language=en}}</ref>
== Piligu biɛhigu mini shikuru baŋsim ==
Abavana nyɛla bɛ ni daa dɔɣi so yuuni 1920 tiŋ yuli booni [[Navrongo]]. O nyɛla ŋun daa nya o tuuli shikuru baŋsim Roman Catholic School din be [[Navrongo]]. O nyɛla ŋun daa tuɣi o shikuru baŋsim bɔhimbu Achimota Collagɛ ni ka o daa nya o karimba tali baŋsim.<ref name="LAWRENCE ABAVANA">{{cite news |title=Ghana Year Book |newspaper=Daily Graphic |page=192 |date=1966}}</ref><ref name="ABAVANA">{{cite book |title=The New Ghana, Volume 7 |publisher=Ghana Information Services Department |page=93 |date=1962}}</ref><ref name="ROSARIO">{{cite news |title=Ghana Year Book |newspaper=Daily Graphic |page=118 |date=1956}}</ref>
==Siyaasa tali ==
=== O Jintɔritali ===
O nyɛla ninvuɣ so bɛ ni daa piigi jintɔra zaŋ n-ti legislative assembly yuuni 1951 n-ti Kassena-Nankana South din daa niŋ kao zani n-ti [[Convention People's Party]] (CPP) lala yuuni maa, o nyɛla ninvuɣ so bɛ ni daa piigi minista zaŋ n-ti alizama dibu mini tuma yaɣili. Yuuni 1954, o nyɛla ŋun daa nya nasara ka chɛ J. E. Seyire ŋun daa zani [[Northern People's Party]] ni kalinli din daa yiɣisi 5,795 zaŋ chaŋ 3,344 ka daa labi di jintɔri kɔɣu maa.<ref>Michael Eli Dokosi,[https://www.blakkpepper.com/2018/06/the-electoral-victories-and-shock-losses-of-the-1954-gold-coast-election/ "The electoral victories and shock losses of the 1954 Gold Coast election"], blakkpepper.com, 10 June 2018.</ref><ref name=":0" />
=== O Ministerial secretary tali ===
Yuuni 1951, o nyɛla ŋun daa di Kassena-Nankana South jintɔri kɔɣu zaŋ n-ti CPP ka bɛ daa piigi o gbaŋsabira zaŋ n-ti "minister of communication and works". O nyɛla ŋun daa lahi leei gbaŋsabira zaŋ n-ti pukparilim yaɣili minista yuuni 1951 yaha.<ref>{{cite work |title=Debates |publisher=Gold Coast. Legislative Assembly |page=119 |date=1956}}</ref>
=== O Minister of State tali ===
Yuuni 1956, o nyɛla ninvuɣ so bɛ ni daa piiigi minista ka daa na bɛ wuhi lala yaɣili ŋɔ.<ref>{{cite book |last=Rathbone |first=Richard |date=2000 |title=Nkrumah & the Chiefs: The Politics of Chieftaincy in Ghana, 1951-60 |url=https://books.google.com/books?id=sDBclHlDsu8C&q=Nkrumah+%26+the+Chiefs:+The+Politics+of+Chieftaincy+in+Ghana |page=xv|publisher=Ohio State University Press |isbn=9780821413067 }}</ref><ref name="ROSARIO" /> Yuuni shɛli din daa paya na maa bɛ daa wuhiya ni o minista tali ŋɔ nyɛla din jandi pukparilim yaɣili.<ref>{{cite work |title=Ghana Today, Volumes 1-2 |publisher=Information Section, Ghana Office |page=98 |date=1957}}</ref> OO ni daa nyɛ minista zaŋ n-ti pukparilim yaɣili ŋɔ, o nyɛla ŋun gari tooni zaŋ Ghananima chaŋ "cocoa" laɣingu ni Silimiin goli September yuuni 1957. Silimiin goli November dabaa anahi dali yuuni 1957, o nyɛla ninvuɣ so bɛ ni daa piigi minista zaŋ n-ti Ghana tudu yaɣili, di nyɛla din daa gbaai Northern Region, [[Upper East Region]] n-ti pahi [[Upper West Region]]),<ref>{{cite book |last=Packham |first=E. S |date=2004 |title=Africa in War and Peace |url=https://books.google.com/books?id=DqKmCLJFoOQC&q=Africa+in+War+and+Peace |page=181|publisher=Nova Publishers |isbn=9781560729396 }}</ref> Silimiin goli July yuuni 1960, o nyɛla ninvuɣ so bɛ ni daa piigi minista zaŋ n-ti alaafee yaɣili.<ref>{{cite web |title=WORKING HONEYMOON IN AFRICA |url=https://books.google.com/books?id=deBupr5jEw4C&q=abavana+health&pg=PA47 |magazine=Ebony |volume=16 |issue=5 |date = March 1961|location=USA |publisher=Johnson Publishing Company |page=47 |access-date=29 January 2019}}</ref>
=== O Member of council tali ===
O daa nyɛla bɛ ni pii so ni o leei member of Council of state saha shɛli Hilla Limann ni daa na nye Ghana zuɣulana yuuni 1979 hali ni yuuni 1981, hali ka Jerry John Rawlings daa ti yihi Hilla Limann nam ni silimiin goli December biɛɣ' pihita ni yini yuuni 1981.<ref>{{cite book |title=West
== Memorials and legacy ==
Palla, soya n-ti pahi ŋmaligibu shɛhi zaa nyɛla luɣ'shɛŋa bɛ ni zaŋ o yuli boli Accra Metropolitan di gbaai bahindi Kotobabi mini Maamobi.<ref>{{Cite web|title=Abavana Street, Accra Metropolitan|url=https://www.cartogiraffe.com/ghana/greater+accra+region/accra+metropolitan/abavana+street/|access-date=2020-12-28|website=cartogiraffe.com}}</ref><ref>{{Cite web|title=Abavana - ghana-streets.openalfa.com/streets|url=https://ghana-streets.openalfa.com/streets|archive-url=|archive-date=|access-date=2020-12-28|website=ghana-streets.openalfa.com|language=en-US}}</ref><ref>{{Cite web|title=UDS Navrongo Campus Should Be Renamed After Lawrence Rosario Abavana And Not C.K. Tedam|url=https://www.modernghana.com/news/941978/uds-navrongo-campus-should-be-renamed-after-lawren.html|access-date=2020-12-28|website=Modern Ghana|language=en}}</ref><ref>{{Cite web|title=Abavana Maamobi - Google Search|url=https://www.google.com/search?q=Abavana+Maamobi|access-date=2020-12-28|website=google.com}}</ref> Shikuruti nyɛla din be Accra mini tudu yaɣili ka bɛ zaŋ o yuli boli li, di shɛli nyɛ Abavana Cluster of Schools, shikuru din be Kotobabi, Accra Metropolitan yaɣili.<ref>{{Cite news|date=2019-12-19|title=Ayawaso Central bags GH₵881,316 revenue in 9 months|url=https://www.ghanaiantimes.com.gh/ayawaso-central-bags-gh₵881316-revenue-in-9-months/|location=Accra, Ghana|access-date=2020-12-28|newspaper=[[Ghanaian Times]]|language=en}}</ref><ref>{{Cite web|last=Dogbevi|first=Emmanuel|date=2012-01-30|title=USAID grants Ghana $2.3m for construction of basic school complexes in Accra|url=https://www.ghanabusinessnews.com/2012/01/30/usaid-grants-ghana-2-3m-for-construction-of-basic-school-complexes-in-accra/|access-date=2020-12-28|website=Ghana Business News|language=en-US}}</ref><ref>{{Cite web|date=2020-02-13|title=Abavana Schools Get Waste Bins|url=https://dailyguidenetwork.com/abavana-schools-get-waste-bins/|access-date=2020-12-28|website=DailyGuide Network|language=en-US}}</ref>
==Kundivihira==
{{Reflist}}
[[Pubu:Siyaasa niriba]]
[[Category:1920 births]]
[[Category:2004 deaths]]
[[Category:Alumni of Achimota School]]
[[Category:Convention People's Party (Ghana) politicians]]
[[Category:Ghanaian MPs 1951–1954]]
[[Category:Ghanaian MPs 1954–1956]]
[[Category:Ghanaian MPs 1956–1965]]
[[Category:Ghanaian MPs 1965–1966]]
[[Category:Ministers for the interior of Ghana]]
[[Category:Ministers for information of Ghana]]
[[Category:Agriculture ministers of Ghana]]
[[Category:Trade ministers of Ghana]]
[[Category:Ghanaian educators]]
[[Category:Ghanaian Roman Catholics]]
[[Category:Ministers for health of Ghana]]
[[Category:People from Upper East Region]]
qis8vutby3j55pu8bmqn3egd0uq09db
136587
136586
2026-05-13T16:44:44Z
Abdul-Rauf Moshie
3942
/* O Member of council tali */
136587
wikitext
text/x-wiki
{{Bio}}
'''Lawrence Rosario Abavana''' (bɛ daa dɔɣi o la yuuni 1920 ka daa kpi Silimiin goli May biɛɣ'pihita yini ka dali yuuni 2004) daa nyɛla Ghananima siyaasa nira<ref name=":0">{{Cite web|last=Assembly|first=Gold Coast Legislative|url=https://books.google.com/books?id=sn6aAAAAIAAJ&q=lawrence+abavana&pg=PA1|title=Debates|date=1956|language=en}}</ref> mini karimba. O nyɛla ŋun daa leei minista ka daa lahi nyɛ ŋun be "council of state" jinaduu din pahiri ata ni.<ref name="LAWRENCE ROSARIO ABAVANA">Ghanaweb,[https://mobile.ghanaweb.com/GhanaHomePage/NewsArchive/State-burial-for-Abavana-on-July-3-at-Navrongo-60331 "State burial for Abavana on July 3 at Navrongo"], Ghanaweb.com, 23 June 2004.</ref> O nyɛla ŋun daa be [[Convention People's Party|Convention People's Party (CPP)]].<ref>{{Cite book|last=Packham|first=Eric S.|url=https://books.google.com/books?id=DqKmCLJFoOQC&q=lawrence+abavana&pg=PA140|title=Africa in War and Peace|date=2001|publisher=Nova Publishers|isbn=978-1-56072-939-6|language=en}}</ref>
== Piligu biɛhigu mini shikuru baŋsim ==
Abavana nyɛla bɛ ni daa dɔɣi so yuuni 1920 tiŋ yuli booni [[Navrongo]]. O nyɛla ŋun daa nya o tuuli shikuru baŋsim Roman Catholic School din be [[Navrongo]]. O nyɛla ŋun daa tuɣi o shikuru baŋsim bɔhimbu Achimota Collagɛ ni ka o daa nya o karimba tali baŋsim.<ref name="LAWRENCE ABAVANA">{{cite news |title=Ghana Year Book |newspaper=Daily Graphic |page=192 |date=1966}}</ref><ref name="ABAVANA">{{cite book |title=The New Ghana, Volume 7 |publisher=Ghana Information Services Department |page=93 |date=1962}}</ref><ref name="ROSARIO">{{cite news |title=Ghana Year Book |newspaper=Daily Graphic |page=118 |date=1956}}</ref>
==Siyaasa tali ==
=== O Jintɔritali ===
O nyɛla ninvuɣ so bɛ ni daa piigi jintɔra zaŋ n-ti legislative assembly yuuni 1951 n-ti Kassena-Nankana South din daa niŋ kao zani n-ti [[Convention People's Party]] (CPP) lala yuuni maa, o nyɛla ninvuɣ so bɛ ni daa piigi minista zaŋ n-ti alizama dibu mini tuma yaɣili. Yuuni 1954, o nyɛla ŋun daa nya nasara ka chɛ J. E. Seyire ŋun daa zani [[Northern People's Party]] ni kalinli din daa yiɣisi 5,795 zaŋ chaŋ 3,344 ka daa labi di jintɔri kɔɣu maa.<ref>Michael Eli Dokosi,[https://www.blakkpepper.com/2018/06/the-electoral-victories-and-shock-losses-of-the-1954-gold-coast-election/ "The electoral victories and shock losses of the 1954 Gold Coast election"], blakkpepper.com, 10 June 2018.</ref><ref name=":0" />
=== O Ministerial secretary tali ===
Yuuni 1951, o nyɛla ŋun daa di Kassena-Nankana South jintɔri kɔɣu zaŋ n-ti CPP ka bɛ daa piigi o gbaŋsabira zaŋ n-ti "minister of communication and works". O nyɛla ŋun daa lahi leei gbaŋsabira zaŋ n-ti pukparilim yaɣili minista yuuni 1951 yaha.<ref>{{cite work |title=Debates |publisher=Gold Coast. Legislative Assembly |page=119 |date=1956}}</ref>
=== O Minister of State tali ===
Yuuni 1956, o nyɛla ninvuɣ so bɛ ni daa piiigi minista ka daa na bɛ wuhi lala yaɣili ŋɔ.<ref>{{cite book |last=Rathbone |first=Richard |date=2000 |title=Nkrumah & the Chiefs: The Politics of Chieftaincy in Ghana, 1951-60 |url=https://books.google.com/books?id=sDBclHlDsu8C&q=Nkrumah+%26+the+Chiefs:+The+Politics+of+Chieftaincy+in+Ghana |page=xv|publisher=Ohio State University Press |isbn=9780821413067 }}</ref><ref name="ROSARIO" /> Yuuni shɛli din daa paya na maa bɛ daa wuhiya ni o minista tali ŋɔ nyɛla din jandi pukparilim yaɣili.<ref>{{cite work |title=Ghana Today, Volumes 1-2 |publisher=Information Section, Ghana Office |page=98 |date=1957}}</ref> OO ni daa nyɛ minista zaŋ n-ti pukparilim yaɣili ŋɔ, o nyɛla ŋun gari tooni zaŋ Ghananima chaŋ "cocoa" laɣingu ni Silimiin goli September yuuni 1957. Silimiin goli November dabaa anahi dali yuuni 1957, o nyɛla ninvuɣ so bɛ ni daa piigi minista zaŋ n-ti Ghana tudu yaɣili, di nyɛla din daa gbaai Northern Region, [[Upper East Region]] n-ti pahi [[Upper West Region]]),<ref>{{cite book |last=Packham |first=E. S |date=2004 |title=Africa in War and Peace |url=https://books.google.com/books?id=DqKmCLJFoOQC&q=Africa+in+War+and+Peace |page=181|publisher=Nova Publishers |isbn=9781560729396 }}</ref> Silimiin goli July yuuni 1960, o nyɛla ninvuɣ so bɛ ni daa piigi minista zaŋ n-ti alaafee yaɣili.<ref>{{cite web |title=WORKING HONEYMOON IN AFRICA |url=https://books.google.com/books?id=deBupr5jEw4C&q=abavana+health&pg=PA47 |magazine=Ebony |volume=16 |issue=5 |date = March 1961|location=USA |publisher=Johnson Publishing Company |page=47 |access-date=29 January 2019}}</ref>
=== O Member of council tali ===
O daa nyɛla bɛ ni pii so ni o leei member of Council of state saha shɛli Hilla Limann ni daa na nye Ghana zuɣulana yuuni 1979 hali ni yuuni 1981, hali ka Jerry John Rawlings daa ti yihi Hilla Limann nam ni silimiin goli December biɛɣ' pihita ni yini yuuni 1981.<ref>{{cite book |title=WestAfrica, Issues 3336-3360 |publisher=West Africa
== Memorials and legacy ==
Palla, soya n-ti pahi ŋmaligibu shɛhi zaa nyɛla luɣ'shɛŋa bɛ ni zaŋ o yuli boli Accra Metropolitan di gbaai bahindi Kotobabi mini Maamobi.<ref>{{Cite web|title=Abavana Street, Accra Metropolitan|url=https://www.cartogiraffe.com/ghana/greater+accra+region/accra+metropolitan/abavana+street/|access-date=2020-12-28|website=cartogiraffe.com}}</ref><ref>{{Cite web|title=Abavana - ghana-streets.openalfa.com/streets|url=https://ghana-streets.openalfa.com/streets|archive-url=|archive-date=|access-date=2020-12-28|website=ghana-streets.openalfa.com|language=en-US}}</ref><ref>{{Cite web|title=UDS Navrongo Campus Should Be Renamed After Lawrence Rosario Abavana And Not C.K. Tedam|url=https://www.modernghana.com/news/941978/uds-navrongo-campus-should-be-renamed-after-lawren.html|access-date=2020-12-28|website=Modern Ghana|language=en}}</ref><ref>{{Cite web|title=Abavana Maamobi - Google Search|url=https://www.google.com/search?q=Abavana+Maamobi|access-date=2020-12-28|website=google.com}}</ref> Shikuruti nyɛla din be Accra mini tudu yaɣili ka bɛ zaŋ o yuli boli li, di shɛli nyɛ Abavana Cluster of Schools, shikuru din be Kotobabi, Accra Metropolitan yaɣili.<ref>{{Cite news|date=2019-12-19|title=Ayawaso Central bags GH₵881,316 revenue in 9 months|url=https://www.ghanaiantimes.com.gh/ayawaso-central-bags-gh₵881316-revenue-in-9-months/|location=Accra, Ghana|access-date=2020-12-28|newspaper=[[Ghanaian Times]]|language=en}}</ref><ref>{{Cite web|last=Dogbevi|first=Emmanuel|date=2012-01-30|title=USAID grants Ghana $2.3m for construction of basic school complexes in Accra|url=https://www.ghanabusinessnews.com/2012/01/30/usaid-grants-ghana-2-3m-for-construction-of-basic-school-complexes-in-accra/|access-date=2020-12-28|website=Ghana Business News|language=en-US}}</ref><ref>{{Cite web|date=2020-02-13|title=Abavana Schools Get Waste Bins|url=https://dailyguidenetwork.com/abavana-schools-get-waste-bins/|access-date=2020-12-28|website=DailyGuide Network|language=en-US}}</ref>
==Kundivihira==
{{Reflist}}
[[Pubu:Siyaasa niriba]]
[[Category:1920 births]]
[[Category:2004 deaths]]
[[Category:Alumni of Achimota School]]
[[Category:Convention People's Party (Ghana) politicians]]
[[Category:Ghanaian MPs 1951–1954]]
[[Category:Ghanaian MPs 1954–1956]]
[[Category:Ghanaian MPs 1956–1965]]
[[Category:Ghanaian MPs 1965–1966]]
[[Category:Ministers for the interior of Ghana]]
[[Category:Ministers for information of Ghana]]
[[Category:Agriculture ministers of Ghana]]
[[Category:Trade ministers of Ghana]]
[[Category:Ghanaian educators]]
[[Category:Ghanaian Roman Catholics]]
[[Category:Ministers for health of Ghana]]
[[Category:People from Upper East Region]]
fenao5c3s90hqn944sy0afuoct9re8e
136588
136587
2026-05-13T16:45:02Z
Abdul-Rauf Moshie
3942
/* O Member of council tali */
136588
wikitext
text/x-wiki
{{Bio}}
'''Lawrence Rosario Abavana''' (bɛ daa dɔɣi o la yuuni 1920 ka daa kpi Silimiin goli May biɛɣ'pihita yini ka dali yuuni 2004) daa nyɛla Ghananima siyaasa nira<ref name=":0">{{Cite web|last=Assembly|first=Gold Coast Legislative|url=https://books.google.com/books?id=sn6aAAAAIAAJ&q=lawrence+abavana&pg=PA1|title=Debates|date=1956|language=en}}</ref> mini karimba. O nyɛla ŋun daa leei minista ka daa lahi nyɛ ŋun be "council of state" jinaduu din pahiri ata ni.<ref name="LAWRENCE ROSARIO ABAVANA">Ghanaweb,[https://mobile.ghanaweb.com/GhanaHomePage/NewsArchive/State-burial-for-Abavana-on-July-3-at-Navrongo-60331 "State burial for Abavana on July 3 at Navrongo"], Ghanaweb.com, 23 June 2004.</ref> O nyɛla ŋun daa be [[Convention People's Party|Convention People's Party (CPP)]].<ref>{{Cite book|last=Packham|first=Eric S.|url=https://books.google.com/books?id=DqKmCLJFoOQC&q=lawrence+abavana&pg=PA140|title=Africa in War and Peace|date=2001|publisher=Nova Publishers|isbn=978-1-56072-939-6|language=en}}</ref>
== Piligu biɛhigu mini shikuru baŋsim ==
Abavana nyɛla bɛ ni daa dɔɣi so yuuni 1920 tiŋ yuli booni [[Navrongo]]. O nyɛla ŋun daa nya o tuuli shikuru baŋsim Roman Catholic School din be [[Navrongo]]. O nyɛla ŋun daa tuɣi o shikuru baŋsim bɔhimbu Achimota Collagɛ ni ka o daa nya o karimba tali baŋsim.<ref name="LAWRENCE ABAVANA">{{cite news |title=Ghana Year Book |newspaper=Daily Graphic |page=192 |date=1966}}</ref><ref name="ABAVANA">{{cite book |title=The New Ghana, Volume 7 |publisher=Ghana Information Services Department |page=93 |date=1962}}</ref><ref name="ROSARIO">{{cite news |title=Ghana Year Book |newspaper=Daily Graphic |page=118 |date=1956}}</ref>
==Siyaasa tali ==
=== O Jintɔritali ===
O nyɛla ninvuɣ so bɛ ni daa piigi jintɔra zaŋ n-ti legislative assembly yuuni 1951 n-ti Kassena-Nankana South din daa niŋ kao zani n-ti [[Convention People's Party]] (CPP) lala yuuni maa, o nyɛla ninvuɣ so bɛ ni daa piigi minista zaŋ n-ti alizama dibu mini tuma yaɣili. Yuuni 1954, o nyɛla ŋun daa nya nasara ka chɛ J. E. Seyire ŋun daa zani [[Northern People's Party]] ni kalinli din daa yiɣisi 5,795 zaŋ chaŋ 3,344 ka daa labi di jintɔri kɔɣu maa.<ref>Michael Eli Dokosi,[https://www.blakkpepper.com/2018/06/the-electoral-victories-and-shock-losses-of-the-1954-gold-coast-election/ "The electoral victories and shock losses of the 1954 Gold Coast election"], blakkpepper.com, 10 June 2018.</ref><ref name=":0" />
=== O Ministerial secretary tali ===
Yuuni 1951, o nyɛla ŋun daa di Kassena-Nankana South jintɔri kɔɣu zaŋ n-ti CPP ka bɛ daa piigi o gbaŋsabira zaŋ n-ti "minister of communication and works". O nyɛla ŋun daa lahi leei gbaŋsabira zaŋ n-ti pukparilim yaɣili minista yuuni 1951 yaha.<ref>{{cite work |title=Debates |publisher=Gold Coast. Legislative Assembly |page=119 |date=1956}}</ref>
=== O Minister of State tali ===
Yuuni 1956, o nyɛla ninvuɣ so bɛ ni daa piiigi minista ka daa na bɛ wuhi lala yaɣili ŋɔ.<ref>{{cite book |last=Rathbone |first=Richard |date=2000 |title=Nkrumah & the Chiefs: The Politics of Chieftaincy in Ghana, 1951-60 |url=https://books.google.com/books?id=sDBclHlDsu8C&q=Nkrumah+%26+the+Chiefs:+The+Politics+of+Chieftaincy+in+Ghana |page=xv|publisher=Ohio State University Press |isbn=9780821413067 }}</ref><ref name="ROSARIO" /> Yuuni shɛli din daa paya na maa bɛ daa wuhiya ni o minista tali ŋɔ nyɛla din jandi pukparilim yaɣili.<ref>{{cite work |title=Ghana Today, Volumes 1-2 |publisher=Information Section, Ghana Office |page=98 |date=1957}}</ref> OO ni daa nyɛ minista zaŋ n-ti pukparilim yaɣili ŋɔ, o nyɛla ŋun gari tooni zaŋ Ghananima chaŋ "cocoa" laɣingu ni Silimiin goli September yuuni 1957. Silimiin goli November dabaa anahi dali yuuni 1957, o nyɛla ninvuɣ so bɛ ni daa piigi minista zaŋ n-ti Ghana tudu yaɣili, di nyɛla din daa gbaai Northern Region, [[Upper East Region]] n-ti pahi [[Upper West Region]]),<ref>{{cite book |last=Packham |first=E. S |date=2004 |title=Africa in War and Peace |url=https://books.google.com/books?id=DqKmCLJFoOQC&q=Africa+in+War+and+Peace |page=181|publisher=Nova Publishers |isbn=9781560729396 }}</ref> Silimiin goli July yuuni 1960, o nyɛla ninvuɣ so bɛ ni daa piigi minista zaŋ n-ti alaafee yaɣili.<ref>{{cite web |title=WORKING HONEYMOON IN AFRICA |url=https://books.google.com/books?id=deBupr5jEw4C&q=abavana+health&pg=PA47 |magazine=Ebony |volume=16 |issue=5 |date = March 1961|location=USA |publisher=Johnson Publishing Company |page=47 |access-date=29 January 2019}}</ref>
=== O Member of council tali ===
O daa nyɛla bɛ ni pii so ni o leei member of Council of state saha shɛli Hilla Limann ni daa na nye Ghana zuɣulana yuuni 1979 hali ni yuuni 1981, hali ka Jerry John Rawlings daa ti yihi Hilla Limann nam ni silimiin goli December biɛɣ' pihita ni yini yuuni 1981.<ref>{{cite book |title=WestAfrica, Issues 3336-3360 |publisher=West Africa Publishing Company Limited |page=1902 |date=1981}}</ref><ref
== Memorials and legacy ==
Palla, soya n-ti pahi ŋmaligibu shɛhi zaa nyɛla luɣ'shɛŋa bɛ ni zaŋ o yuli boli Accra Metropolitan di gbaai bahindi Kotobabi mini Maamobi.<ref>{{Cite web|title=Abavana Street, Accra Metropolitan|url=https://www.cartogiraffe.com/ghana/greater+accra+region/accra+metropolitan/abavana+street/|access-date=2020-12-28|website=cartogiraffe.com}}</ref><ref>{{Cite web|title=Abavana - ghana-streets.openalfa.com/streets|url=https://ghana-streets.openalfa.com/streets|archive-url=|archive-date=|access-date=2020-12-28|website=ghana-streets.openalfa.com|language=en-US}}</ref><ref>{{Cite web|title=UDS Navrongo Campus Should Be Renamed After Lawrence Rosario Abavana And Not C.K. Tedam|url=https://www.modernghana.com/news/941978/uds-navrongo-campus-should-be-renamed-after-lawren.html|access-date=2020-12-28|website=Modern Ghana|language=en}}</ref><ref>{{Cite web|title=Abavana Maamobi - Google Search|url=https://www.google.com/search?q=Abavana+Maamobi|access-date=2020-12-28|website=google.com}}</ref> Shikuruti nyɛla din be Accra mini tudu yaɣili ka bɛ zaŋ o yuli boli li, di shɛli nyɛ Abavana Cluster of Schools, shikuru din be Kotobabi, Accra Metropolitan yaɣili.<ref>{{Cite news|date=2019-12-19|title=Ayawaso Central bags GH₵881,316 revenue in 9 months|url=https://www.ghanaiantimes.com.gh/ayawaso-central-bags-gh₵881316-revenue-in-9-months/|location=Accra, Ghana|access-date=2020-12-28|newspaper=[[Ghanaian Times]]|language=en}}</ref><ref>{{Cite web|last=Dogbevi|first=Emmanuel|date=2012-01-30|title=USAID grants Ghana $2.3m for construction of basic school complexes in Accra|url=https://www.ghanabusinessnews.com/2012/01/30/usaid-grants-ghana-2-3m-for-construction-of-basic-school-complexes-in-accra/|access-date=2020-12-28|website=Ghana Business News|language=en-US}}</ref><ref>{{Cite web|date=2020-02-13|title=Abavana Schools Get Waste Bins|url=https://dailyguidenetwork.com/abavana-schools-get-waste-bins/|access-date=2020-12-28|website=DailyGuide Network|language=en-US}}</ref>
==Kundivihira==
{{Reflist}}
[[Pubu:Siyaasa niriba]]
[[Category:1920 births]]
[[Category:2004 deaths]]
[[Category:Alumni of Achimota School]]
[[Category:Convention People's Party (Ghana) politicians]]
[[Category:Ghanaian MPs 1951–1954]]
[[Category:Ghanaian MPs 1954–1956]]
[[Category:Ghanaian MPs 1956–1965]]
[[Category:Ghanaian MPs 1965–1966]]
[[Category:Ministers for the interior of Ghana]]
[[Category:Ministers for information of Ghana]]
[[Category:Agriculture ministers of Ghana]]
[[Category:Trade ministers of Ghana]]
[[Category:Ghanaian educators]]
[[Category:Ghanaian Roman Catholics]]
[[Category:Ministers for health of Ghana]]
[[Category:People from Upper East Region]]
5u2msigp17qqyhxex9qf7152l4la5hi
136589
136588
2026-05-13T16:45:13Z
Abdul-Rauf Moshie
3942
/* O Member of council tali */
136589
wikitext
text/x-wiki
{{Bio}}
'''Lawrence Rosario Abavana''' (bɛ daa dɔɣi o la yuuni 1920 ka daa kpi Silimiin goli May biɛɣ'pihita yini ka dali yuuni 2004) daa nyɛla Ghananima siyaasa nira<ref name=":0">{{Cite web|last=Assembly|first=Gold Coast Legislative|url=https://books.google.com/books?id=sn6aAAAAIAAJ&q=lawrence+abavana&pg=PA1|title=Debates|date=1956|language=en}}</ref> mini karimba. O nyɛla ŋun daa leei minista ka daa lahi nyɛ ŋun be "council of state" jinaduu din pahiri ata ni.<ref name="LAWRENCE ROSARIO ABAVANA">Ghanaweb,[https://mobile.ghanaweb.com/GhanaHomePage/NewsArchive/State-burial-for-Abavana-on-July-3-at-Navrongo-60331 "State burial for Abavana on July 3 at Navrongo"], Ghanaweb.com, 23 June 2004.</ref> O nyɛla ŋun daa be [[Convention People's Party|Convention People's Party (CPP)]].<ref>{{Cite book|last=Packham|first=Eric S.|url=https://books.google.com/books?id=DqKmCLJFoOQC&q=lawrence+abavana&pg=PA140|title=Africa in War and Peace|date=2001|publisher=Nova Publishers|isbn=978-1-56072-939-6|language=en}}</ref>
== Piligu biɛhigu mini shikuru baŋsim ==
Abavana nyɛla bɛ ni daa dɔɣi so yuuni 1920 tiŋ yuli booni [[Navrongo]]. O nyɛla ŋun daa nya o tuuli shikuru baŋsim Roman Catholic School din be [[Navrongo]]. O nyɛla ŋun daa tuɣi o shikuru baŋsim bɔhimbu Achimota Collagɛ ni ka o daa nya o karimba tali baŋsim.<ref name="LAWRENCE ABAVANA">{{cite news |title=Ghana Year Book |newspaper=Daily Graphic |page=192 |date=1966}}</ref><ref name="ABAVANA">{{cite book |title=The New Ghana, Volume 7 |publisher=Ghana Information Services Department |page=93 |date=1962}}</ref><ref name="ROSARIO">{{cite news |title=Ghana Year Book |newspaper=Daily Graphic |page=118 |date=1956}}</ref>
==Siyaasa tali ==
=== O Jintɔritali ===
O nyɛla ninvuɣ so bɛ ni daa piigi jintɔra zaŋ n-ti legislative assembly yuuni 1951 n-ti Kassena-Nankana South din daa niŋ kao zani n-ti [[Convention People's Party]] (CPP) lala yuuni maa, o nyɛla ninvuɣ so bɛ ni daa piigi minista zaŋ n-ti alizama dibu mini tuma yaɣili. Yuuni 1954, o nyɛla ŋun daa nya nasara ka chɛ J. E. Seyire ŋun daa zani [[Northern People's Party]] ni kalinli din daa yiɣisi 5,795 zaŋ chaŋ 3,344 ka daa labi di jintɔri kɔɣu maa.<ref>Michael Eli Dokosi,[https://www.blakkpepper.com/2018/06/the-electoral-victories-and-shock-losses-of-the-1954-gold-coast-election/ "The electoral victories and shock losses of the 1954 Gold Coast election"], blakkpepper.com, 10 June 2018.</ref><ref name=":0" />
=== O Ministerial secretary tali ===
Yuuni 1951, o nyɛla ŋun daa di Kassena-Nankana South jintɔri kɔɣu zaŋ n-ti CPP ka bɛ daa piigi o gbaŋsabira zaŋ n-ti "minister of communication and works". O nyɛla ŋun daa lahi leei gbaŋsabira zaŋ n-ti pukparilim yaɣili minista yuuni 1951 yaha.<ref>{{cite work |title=Debates |publisher=Gold Coast. Legislative Assembly |page=119 |date=1956}}</ref>
=== O Minister of State tali ===
Yuuni 1956, o nyɛla ninvuɣ so bɛ ni daa piiigi minista ka daa na bɛ wuhi lala yaɣili ŋɔ.<ref>{{cite book |last=Rathbone |first=Richard |date=2000 |title=Nkrumah & the Chiefs: The Politics of Chieftaincy in Ghana, 1951-60 |url=https://books.google.com/books?id=sDBclHlDsu8C&q=Nkrumah+%26+the+Chiefs:+The+Politics+of+Chieftaincy+in+Ghana |page=xv|publisher=Ohio State University Press |isbn=9780821413067 }}</ref><ref name="ROSARIO" /> Yuuni shɛli din daa paya na maa bɛ daa wuhiya ni o minista tali ŋɔ nyɛla din jandi pukparilim yaɣili.<ref>{{cite work |title=Ghana Today, Volumes 1-2 |publisher=Information Section, Ghana Office |page=98 |date=1957}}</ref> OO ni daa nyɛ minista zaŋ n-ti pukparilim yaɣili ŋɔ, o nyɛla ŋun gari tooni zaŋ Ghananima chaŋ "cocoa" laɣingu ni Silimiin goli September yuuni 1957. Silimiin goli November dabaa anahi dali yuuni 1957, o nyɛla ninvuɣ so bɛ ni daa piigi minista zaŋ n-ti Ghana tudu yaɣili, di nyɛla din daa gbaai Northern Region, [[Upper East Region]] n-ti pahi [[Upper West Region]]),<ref>{{cite book |last=Packham |first=E. S |date=2004 |title=Africa in War and Peace |url=https://books.google.com/books?id=DqKmCLJFoOQC&q=Africa+in+War+and+Peace |page=181|publisher=Nova Publishers |isbn=9781560729396 }}</ref> Silimiin goli July yuuni 1960, o nyɛla ninvuɣ so bɛ ni daa piigi minista zaŋ n-ti alaafee yaɣili.<ref>{{cite web |title=WORKING HONEYMOON IN AFRICA |url=https://books.google.com/books?id=deBupr5jEw4C&q=abavana+health&pg=PA47 |magazine=Ebony |volume=16 |issue=5 |date = March 1961|location=USA |publisher=Johnson Publishing Company |page=47 |access-date=29 January 2019}}</ref>
=== O Member of council tali ===
O daa nyɛla bɛ ni pii so ni o leei member of Council of state saha shɛli Hilla Limann ni daa na nye Ghana zuɣulana yuuni 1979 hali ni yuuni 1981, hali ka Jerry John Rawlings daa ti yihi Hilla Limann nam ni silimiin goli December biɛɣ' pihita ni yini yuuni 1981.<ref>{{cite book |title=WestAfrica, Issues 3336-3360 |publisher=West Africa Publishing Company Limited |page=1902 |date=1981}}</ref><ref name="LAWRENCE ROSARIO ABAVANA" />
== Memorials and legacy ==
Palla, soya n-ti pahi ŋmaligibu shɛhi zaa nyɛla luɣ'shɛŋa bɛ ni zaŋ o yuli boli Accra Metropolitan di gbaai bahindi Kotobabi mini Maamobi.<ref>{{Cite web|title=Abavana Street, Accra Metropolitan|url=https://www.cartogiraffe.com/ghana/greater+accra+region/accra+metropolitan/abavana+street/|access-date=2020-12-28|website=cartogiraffe.com}}</ref><ref>{{Cite web|title=Abavana - ghana-streets.openalfa.com/streets|url=https://ghana-streets.openalfa.com/streets|archive-url=|archive-date=|access-date=2020-12-28|website=ghana-streets.openalfa.com|language=en-US}}</ref><ref>{{Cite web|title=UDS Navrongo Campus Should Be Renamed After Lawrence Rosario Abavana And Not C.K. Tedam|url=https://www.modernghana.com/news/941978/uds-navrongo-campus-should-be-renamed-after-lawren.html|access-date=2020-12-28|website=Modern Ghana|language=en}}</ref><ref>{{Cite web|title=Abavana Maamobi - Google Search|url=https://www.google.com/search?q=Abavana+Maamobi|access-date=2020-12-28|website=google.com}}</ref> Shikuruti nyɛla din be Accra mini tudu yaɣili ka bɛ zaŋ o yuli boli li, di shɛli nyɛ Abavana Cluster of Schools, shikuru din be Kotobabi, Accra Metropolitan yaɣili.<ref>{{Cite news|date=2019-12-19|title=Ayawaso Central bags GH₵881,316 revenue in 9 months|url=https://www.ghanaiantimes.com.gh/ayawaso-central-bags-gh₵881316-revenue-in-9-months/|location=Accra, Ghana|access-date=2020-12-28|newspaper=[[Ghanaian Times]]|language=en}}</ref><ref>{{Cite web|last=Dogbevi|first=Emmanuel|date=2012-01-30|title=USAID grants Ghana $2.3m for construction of basic school complexes in Accra|url=https://www.ghanabusinessnews.com/2012/01/30/usaid-grants-ghana-2-3m-for-construction-of-basic-school-complexes-in-accra/|access-date=2020-12-28|website=Ghana Business News|language=en-US}}</ref><ref>{{Cite web|date=2020-02-13|title=Abavana Schools Get Waste Bins|url=https://dailyguidenetwork.com/abavana-schools-get-waste-bins/|access-date=2020-12-28|website=DailyGuide Network|language=en-US}}</ref>
==Kundivihira==
{{Reflist}}
[[Pubu:Siyaasa niriba]]
[[Category:1920 births]]
[[Category:2004 deaths]]
[[Category:Alumni of Achimota School]]
[[Category:Convention People's Party (Ghana) politicians]]
[[Category:Ghanaian MPs 1951–1954]]
[[Category:Ghanaian MPs 1954–1956]]
[[Category:Ghanaian MPs 1956–1965]]
[[Category:Ghanaian MPs 1965–1966]]
[[Category:Ministers for the interior of Ghana]]
[[Category:Ministers for information of Ghana]]
[[Category:Agriculture ministers of Ghana]]
[[Category:Trade ministers of Ghana]]
[[Category:Ghanaian educators]]
[[Category:Ghanaian Roman Catholics]]
[[Category:Ministers for health of Ghana]]
[[Category:People from Upper East Region]]
7bfcl2dccgsvcjhu67yh80nm87eqtgt
136590
136589
2026-05-13T16:46:25Z
Abdul-Rauf Moshie
3942
/* O Member of council tali */
136590
wikitext
text/x-wiki
{{Bio}}
'''Lawrence Rosario Abavana''' (bɛ daa dɔɣi o la yuuni 1920 ka daa kpi Silimiin goli May biɛɣ'pihita yini ka dali yuuni 2004) daa nyɛla Ghananima siyaasa nira<ref name=":0">{{Cite web|last=Assembly|first=Gold Coast Legislative|url=https://books.google.com/books?id=sn6aAAAAIAAJ&q=lawrence+abavana&pg=PA1|title=Debates|date=1956|language=en}}</ref> mini karimba. O nyɛla ŋun daa leei minista ka daa lahi nyɛ ŋun be "council of state" jinaduu din pahiri ata ni.<ref name="LAWRENCE ROSARIO ABAVANA">Ghanaweb,[https://mobile.ghanaweb.com/GhanaHomePage/NewsArchive/State-burial-for-Abavana-on-July-3-at-Navrongo-60331 "State burial for Abavana on July 3 at Navrongo"], Ghanaweb.com, 23 June 2004.</ref> O nyɛla ŋun daa be [[Convention People's Party|Convention People's Party (CPP)]].<ref>{{Cite book|last=Packham|first=Eric S.|url=https://books.google.com/books?id=DqKmCLJFoOQC&q=lawrence+abavana&pg=PA140|title=Africa in War and Peace|date=2001|publisher=Nova Publishers|isbn=978-1-56072-939-6|language=en}}</ref>
== Piligu biɛhigu mini shikuru baŋsim ==
Abavana nyɛla bɛ ni daa dɔɣi so yuuni 1920 tiŋ yuli booni [[Navrongo]]. O nyɛla ŋun daa nya o tuuli shikuru baŋsim Roman Catholic School din be [[Navrongo]]. O nyɛla ŋun daa tuɣi o shikuru baŋsim bɔhimbu Achimota Collagɛ ni ka o daa nya o karimba tali baŋsim.<ref name="LAWRENCE ABAVANA">{{cite news |title=Ghana Year Book |newspaper=Daily Graphic |page=192 |date=1966}}</ref><ref name="ABAVANA">{{cite book |title=The New Ghana, Volume 7 |publisher=Ghana Information Services Department |page=93 |date=1962}}</ref><ref name="ROSARIO">{{cite news |title=Ghana Year Book |newspaper=Daily Graphic |page=118 |date=1956}}</ref>
==Siyaasa tali ==
=== O Jintɔritali ===
O nyɛla ninvuɣ so bɛ ni daa piigi jintɔra zaŋ n-ti legislative assembly yuuni 1951 n-ti Kassena-Nankana South din daa niŋ kao zani n-ti [[Convention People's Party]] (CPP) lala yuuni maa, o nyɛla ninvuɣ so bɛ ni daa piigi minista zaŋ n-ti alizama dibu mini tuma yaɣili. Yuuni 1954, o nyɛla ŋun daa nya nasara ka chɛ J. E. Seyire ŋun daa zani [[Northern People's Party]] ni kalinli din daa yiɣisi 5,795 zaŋ chaŋ 3,344 ka daa labi di jintɔri kɔɣu maa.<ref>Michael Eli Dokosi,[https://www.blakkpepper.com/2018/06/the-electoral-victories-and-shock-losses-of-the-1954-gold-coast-election/ "The electoral victories and shock losses of the 1954 Gold Coast election"], blakkpepper.com, 10 June 2018.</ref><ref name=":0" />
=== O Ministerial secretary tali ===
Yuuni 1951, o nyɛla ŋun daa di Kassena-Nankana South jintɔri kɔɣu zaŋ n-ti CPP ka bɛ daa piigi o gbaŋsabira zaŋ n-ti "minister of communication and works". O nyɛla ŋun daa lahi leei gbaŋsabira zaŋ n-ti pukparilim yaɣili minista yuuni 1951 yaha.<ref>{{cite work |title=Debates |publisher=Gold Coast. Legislative Assembly |page=119 |date=1956}}</ref>
=== O Minister of State tali ===
Yuuni 1956, o nyɛla ninvuɣ so bɛ ni daa piiigi minista ka daa na bɛ wuhi lala yaɣili ŋɔ.<ref>{{cite book |last=Rathbone |first=Richard |date=2000 |title=Nkrumah & the Chiefs: The Politics of Chieftaincy in Ghana, 1951-60 |url=https://books.google.com/books?id=sDBclHlDsu8C&q=Nkrumah+%26+the+Chiefs:+The+Politics+of+Chieftaincy+in+Ghana |page=xv|publisher=Ohio State University Press |isbn=9780821413067 }}</ref><ref name="ROSARIO" /> Yuuni shɛli din daa paya na maa bɛ daa wuhiya ni o minista tali ŋɔ nyɛla din jandi pukparilim yaɣili.<ref>{{cite work |title=Ghana Today, Volumes 1-2 |publisher=Information Section, Ghana Office |page=98 |date=1957}}</ref> OO ni daa nyɛ minista zaŋ n-ti pukparilim yaɣili ŋɔ, o nyɛla ŋun gari tooni zaŋ Ghananima chaŋ "cocoa" laɣingu ni Silimiin goli September yuuni 1957. Silimiin goli November dabaa anahi dali yuuni 1957, o nyɛla ninvuɣ so bɛ ni daa piigi minista zaŋ n-ti Ghana tudu yaɣili, di nyɛla din daa gbaai Northern Region, [[Upper East Region]] n-ti pahi [[Upper West Region]]),<ref>{{cite book |last=Packham |first=E. S |date=2004 |title=Africa in War and Peace |url=https://books.google.com/books?id=DqKmCLJFoOQC&q=Africa+in+War+and+Peace |page=181|publisher=Nova Publishers |isbn=9781560729396 }}</ref> Silimiin goli July yuuni 1960, o nyɛla ninvuɣ so bɛ ni daa piigi minista zaŋ n-ti alaafee yaɣili.<ref>{{cite web |title=WORKING HONEYMOON IN AFRICA |url=https://books.google.com/books?id=deBupr5jEw4C&q=abavana+health&pg=PA47 |magazine=Ebony |volume=16 |issue=5 |date = March 1961|location=USA |publisher=Johnson Publishing Company |page=47 |access-date=29 January 2019}}</ref>
=== O Member of council tali ===
O daa nyɛla bɛ ni pii so ni o leei member of Council of state saha shɛli Hilla Limann ni daa na nye Ghana zuɣulana yuuni 1979 hali ni yuuni 1981, hali ka Jerry John Rawlings daa ti yihi Hilla Limann nam ni silimiin goli December biɛɣ' pihita ni yini yuuni 1981.<ref>{{cite book |title=WestAfrica, Issues 3336-3360 |publisher=West Africa Publishing Company Limited |page=1902 |date=1981}}</ref><ref name="LAWRENCE ROSARIO ABAVANA" />
== O biɛhigu ==
Abavana daa nyɛla Roman Catholic dolodolo nira
== Memorials and legacy ==
Palla, soya n-ti pahi ŋmaligibu shɛhi zaa nyɛla luɣ'shɛŋa bɛ ni zaŋ o yuli boli Accra Metropolitan di gbaai bahindi Kotobabi mini Maamobi.<ref>{{Cite web|title=Abavana Street, Accra Metropolitan|url=https://www.cartogiraffe.com/ghana/greater+accra+region/accra+metropolitan/abavana+street/|access-date=2020-12-28|website=cartogiraffe.com}}</ref><ref>{{Cite web|title=Abavana - ghana-streets.openalfa.com/streets|url=https://ghana-streets.openalfa.com/streets|archive-url=|archive-date=|access-date=2020-12-28|website=ghana-streets.openalfa.com|language=en-US}}</ref><ref>{{Cite web|title=UDS Navrongo Campus Should Be Renamed After Lawrence Rosario Abavana And Not C.K. Tedam|url=https://www.modernghana.com/news/941978/uds-navrongo-campus-should-be-renamed-after-lawren.html|access-date=2020-12-28|website=Modern Ghana|language=en}}</ref><ref>{{Cite web|title=Abavana Maamobi - Google Search|url=https://www.google.com/search?q=Abavana+Maamobi|access-date=2020-12-28|website=google.com}}</ref> Shikuruti nyɛla din be Accra mini tudu yaɣili ka bɛ zaŋ o yuli boli li, di shɛli nyɛ Abavana Cluster of Schools, shikuru din be Kotobabi, Accra Metropolitan yaɣili.<ref>{{Cite news|date=2019-12-19|title=Ayawaso Central bags GH₵881,316 revenue in 9 months|url=https://www.ghanaiantimes.com.gh/ayawaso-central-bags-gh₵881316-revenue-in-9-months/|location=Accra, Ghana|access-date=2020-12-28|newspaper=[[Ghanaian Times]]|language=en}}</ref><ref>{{Cite web|last=Dogbevi|first=Emmanuel|date=2012-01-30|title=USAID grants Ghana $2.3m for construction of basic school complexes in Accra|url=https://www.ghanabusinessnews.com/2012/01/30/usaid-grants-ghana-2-3m-for-construction-of-basic-school-complexes-in-accra/|access-date=2020-12-28|website=Ghana Business News|language=en-US}}</ref><ref>{{Cite web|date=2020-02-13|title=Abavana Schools Get Waste Bins|url=https://dailyguidenetwork.com/abavana-schools-get-waste-bins/|access-date=2020-12-28|website=DailyGuide Network|language=en-US}}</ref>
==Kundivihira==
{{Reflist}}
[[Pubu:Siyaasa niriba]]
[[Category:1920 births]]
[[Category:2004 deaths]]
[[Category:Alumni of Achimota School]]
[[Category:Convention People's Party (Ghana) politicians]]
[[Category:Ghanaian MPs 1951–1954]]
[[Category:Ghanaian MPs 1954–1956]]
[[Category:Ghanaian MPs 1956–1965]]
[[Category:Ghanaian MPs 1965–1966]]
[[Category:Ministers for the interior of Ghana]]
[[Category:Ministers for information of Ghana]]
[[Category:Agriculture ministers of Ghana]]
[[Category:Trade ministers of Ghana]]
[[Category:Ghanaian educators]]
[[Category:Ghanaian Roman Catholics]]
[[Category:Ministers for health of Ghana]]
[[Category:People from Upper East Region]]
plnutobtpkips2bfkg6cxb5p2m38li9
136591
136590
2026-05-13T16:47:39Z
Abdul-Rauf Moshie
3942
/* O biɛhigu */
136591
wikitext
text/x-wiki
{{Bio}}
'''Lawrence Rosario Abavana''' (bɛ daa dɔɣi o la yuuni 1920 ka daa kpi Silimiin goli May biɛɣ'pihita yini ka dali yuuni 2004) daa nyɛla Ghananima siyaasa nira<ref name=":0">{{Cite web|last=Assembly|first=Gold Coast Legislative|url=https://books.google.com/books?id=sn6aAAAAIAAJ&q=lawrence+abavana&pg=PA1|title=Debates|date=1956|language=en}}</ref> mini karimba. O nyɛla ŋun daa leei minista ka daa lahi nyɛ ŋun be "council of state" jinaduu din pahiri ata ni.<ref name="LAWRENCE ROSARIO ABAVANA">Ghanaweb,[https://mobile.ghanaweb.com/GhanaHomePage/NewsArchive/State-burial-for-Abavana-on-July-3-at-Navrongo-60331 "State burial for Abavana on July 3 at Navrongo"], Ghanaweb.com, 23 June 2004.</ref> O nyɛla ŋun daa be [[Convention People's Party|Convention People's Party (CPP)]].<ref>{{Cite book|last=Packham|first=Eric S.|url=https://books.google.com/books?id=DqKmCLJFoOQC&q=lawrence+abavana&pg=PA140|title=Africa in War and Peace|date=2001|publisher=Nova Publishers|isbn=978-1-56072-939-6|language=en}}</ref>
== Piligu biɛhigu mini shikuru baŋsim ==
Abavana nyɛla bɛ ni daa dɔɣi so yuuni 1920 tiŋ yuli booni [[Navrongo]]. O nyɛla ŋun daa nya o tuuli shikuru baŋsim Roman Catholic School din be [[Navrongo]]. O nyɛla ŋun daa tuɣi o shikuru baŋsim bɔhimbu Achimota Collagɛ ni ka o daa nya o karimba tali baŋsim.<ref name="LAWRENCE ABAVANA">{{cite news |title=Ghana Year Book |newspaper=Daily Graphic |page=192 |date=1966}}</ref><ref name="ABAVANA">{{cite book |title=The New Ghana, Volume 7 |publisher=Ghana Information Services Department |page=93 |date=1962}}</ref><ref name="ROSARIO">{{cite news |title=Ghana Year Book |newspaper=Daily Graphic |page=118 |date=1956}}</ref>
==Siyaasa tali ==
=== O Jintɔritali ===
O nyɛla ninvuɣ so bɛ ni daa piigi jintɔra zaŋ n-ti legislative assembly yuuni 1951 n-ti Kassena-Nankana South din daa niŋ kao zani n-ti [[Convention People's Party]] (CPP) lala yuuni maa, o nyɛla ninvuɣ so bɛ ni daa piigi minista zaŋ n-ti alizama dibu mini tuma yaɣili. Yuuni 1954, o nyɛla ŋun daa nya nasara ka chɛ J. E. Seyire ŋun daa zani [[Northern People's Party]] ni kalinli din daa yiɣisi 5,795 zaŋ chaŋ 3,344 ka daa labi di jintɔri kɔɣu maa.<ref>Michael Eli Dokosi,[https://www.blakkpepper.com/2018/06/the-electoral-victories-and-shock-losses-of-the-1954-gold-coast-election/ "The electoral victories and shock losses of the 1954 Gold Coast election"], blakkpepper.com, 10 June 2018.</ref><ref name=":0" />
=== O Ministerial secretary tali ===
Yuuni 1951, o nyɛla ŋun daa di Kassena-Nankana South jintɔri kɔɣu zaŋ n-ti CPP ka bɛ daa piigi o gbaŋsabira zaŋ n-ti "minister of communication and works". O nyɛla ŋun daa lahi leei gbaŋsabira zaŋ n-ti pukparilim yaɣili minista yuuni 1951 yaha.<ref>{{cite work |title=Debates |publisher=Gold Coast. Legislative Assembly |page=119 |date=1956}}</ref>
=== O Minister of State tali ===
Yuuni 1956, o nyɛla ninvuɣ so bɛ ni daa piiigi minista ka daa na bɛ wuhi lala yaɣili ŋɔ.<ref>{{cite book |last=Rathbone |first=Richard |date=2000 |title=Nkrumah & the Chiefs: The Politics of Chieftaincy in Ghana, 1951-60 |url=https://books.google.com/books?id=sDBclHlDsu8C&q=Nkrumah+%26+the+Chiefs:+The+Politics+of+Chieftaincy+in+Ghana |page=xv|publisher=Ohio State University Press |isbn=9780821413067 }}</ref><ref name="ROSARIO" /> Yuuni shɛli din daa paya na maa bɛ daa wuhiya ni o minista tali ŋɔ nyɛla din jandi pukparilim yaɣili.<ref>{{cite work |title=Ghana Today, Volumes 1-2 |publisher=Information Section, Ghana Office |page=98 |date=1957}}</ref> OO ni daa nyɛ minista zaŋ n-ti pukparilim yaɣili ŋɔ, o nyɛla ŋun gari tooni zaŋ Ghananima chaŋ "cocoa" laɣingu ni Silimiin goli September yuuni 1957. Silimiin goli November dabaa anahi dali yuuni 1957, o nyɛla ninvuɣ so bɛ ni daa piigi minista zaŋ n-ti Ghana tudu yaɣili, di nyɛla din daa gbaai Northern Region, [[Upper East Region]] n-ti pahi [[Upper West Region]]),<ref>{{cite book |last=Packham |first=E. S |date=2004 |title=Africa in War and Peace |url=https://books.google.com/books?id=DqKmCLJFoOQC&q=Africa+in+War+and+Peace |page=181|publisher=Nova Publishers |isbn=9781560729396 }}</ref> Silimiin goli July yuuni 1960, o nyɛla ninvuɣ so bɛ ni daa piigi minista zaŋ n-ti alaafee yaɣili.<ref>{{cite web |title=WORKING HONEYMOON IN AFRICA |url=https://books.google.com/books?id=deBupr5jEw4C&q=abavana+health&pg=PA47 |magazine=Ebony |volume=16 |issue=5 |date = March 1961|location=USA |publisher=Johnson Publishing Company |page=47 |access-date=29 January 2019}}</ref>
=== O Member of council tali ===
O daa nyɛla bɛ ni pii so ni o leei member of Council of state saha shɛli Hilla Limann ni daa na nye Ghana zuɣulana yuuni 1979 hali ni yuuni 1981, hali ka Jerry John Rawlings daa ti yihi Hilla Limann nam ni silimiin goli December biɛɣ' pihita ni yini yuuni 1981.<ref>{{cite book |title=WestAfrica, Issues 3336-3360 |publisher=West Africa Publishing Company Limited |page=1902 |date=1981}}</ref><ref name="LAWRENCE ROSARIO ABAVANA" />
== O biɛhigu ==
Abavana daa nyɛla Roman Catholic dolodolo nira ka daa nye zuɣulana n ti lahingu din yuli daa booni Retired Catholic Workers Association
== Memorials and legacy ==
Palla, soya n-ti pahi ŋmaligibu shɛhi zaa nyɛla luɣ'shɛŋa bɛ ni zaŋ o yuli boli Accra Metropolitan di gbaai bahindi Kotobabi mini Maamobi.<ref>{{Cite web|title=Abavana Street, Accra Metropolitan|url=https://www.cartogiraffe.com/ghana/greater+accra+region/accra+metropolitan/abavana+street/|access-date=2020-12-28|website=cartogiraffe.com}}</ref><ref>{{Cite web|title=Abavana - ghana-streets.openalfa.com/streets|url=https://ghana-streets.openalfa.com/streets|archive-url=|archive-date=|access-date=2020-12-28|website=ghana-streets.openalfa.com|language=en-US}}</ref><ref>{{Cite web|title=UDS Navrongo Campus Should Be Renamed After Lawrence Rosario Abavana And Not C.K. Tedam|url=https://www.modernghana.com/news/941978/uds-navrongo-campus-should-be-renamed-after-lawren.html|access-date=2020-12-28|website=Modern Ghana|language=en}}</ref><ref>{{Cite web|title=Abavana Maamobi - Google Search|url=https://www.google.com/search?q=Abavana+Maamobi|access-date=2020-12-28|website=google.com}}</ref> Shikuruti nyɛla din be Accra mini tudu yaɣili ka bɛ zaŋ o yuli boli li, di shɛli nyɛ Abavana Cluster of Schools, shikuru din be Kotobabi, Accra Metropolitan yaɣili.<ref>{{Cite news|date=2019-12-19|title=Ayawaso Central bags GH₵881,316 revenue in 9 months|url=https://www.ghanaiantimes.com.gh/ayawaso-central-bags-gh₵881316-revenue-in-9-months/|location=Accra, Ghana|access-date=2020-12-28|newspaper=[[Ghanaian Times]]|language=en}}</ref><ref>{{Cite web|last=Dogbevi|first=Emmanuel|date=2012-01-30|title=USAID grants Ghana $2.3m for construction of basic school complexes in Accra|url=https://www.ghanabusinessnews.com/2012/01/30/usaid-grants-ghana-2-3m-for-construction-of-basic-school-complexes-in-accra/|access-date=2020-12-28|website=Ghana Business News|language=en-US}}</ref><ref>{{Cite web|date=2020-02-13|title=Abavana Schools Get Waste Bins|url=https://dailyguidenetwork.com/abavana-schools-get-waste-bins/|access-date=2020-12-28|website=DailyGuide Network|language=en-US}}</ref>
==Kundivihira==
{{Reflist}}
[[Pubu:Siyaasa niriba]]
[[Category:1920 births]]
[[Category:2004 deaths]]
[[Category:Alumni of Achimota School]]
[[Category:Convention People's Party (Ghana) politicians]]
[[Category:Ghanaian MPs 1951–1954]]
[[Category:Ghanaian MPs 1954–1956]]
[[Category:Ghanaian MPs 1956–1965]]
[[Category:Ghanaian MPs 1965–1966]]
[[Category:Ministers for the interior of Ghana]]
[[Category:Ministers for information of Ghana]]
[[Category:Agriculture ministers of Ghana]]
[[Category:Trade ministers of Ghana]]
[[Category:Ghanaian educators]]
[[Category:Ghanaian Roman Catholics]]
[[Category:Ministers for health of Ghana]]
[[Category:People from Upper East Region]]
871gg3uo7f9d3jo2qktj1q7m0aygr2c
136592
136591
2026-05-13T16:48:36Z
Abdul-Rauf Moshie
3942
/* O biɛhigu */
136592
wikitext
text/x-wiki
{{Bio}}
'''Lawrence Rosario Abavana''' (bɛ daa dɔɣi o la yuuni 1920 ka daa kpi Silimiin goli May biɛɣ'pihita yini ka dali yuuni 2004) daa nyɛla Ghananima siyaasa nira<ref name=":0">{{Cite web|last=Assembly|first=Gold Coast Legislative|url=https://books.google.com/books?id=sn6aAAAAIAAJ&q=lawrence+abavana&pg=PA1|title=Debates|date=1956|language=en}}</ref> mini karimba. O nyɛla ŋun daa leei minista ka daa lahi nyɛ ŋun be "council of state" jinaduu din pahiri ata ni.<ref name="LAWRENCE ROSARIO ABAVANA">Ghanaweb,[https://mobile.ghanaweb.com/GhanaHomePage/NewsArchive/State-burial-for-Abavana-on-July-3-at-Navrongo-60331 "State burial for Abavana on July 3 at Navrongo"], Ghanaweb.com, 23 June 2004.</ref> O nyɛla ŋun daa be [[Convention People's Party|Convention People's Party (CPP)]].<ref>{{Cite book|last=Packham|first=Eric S.|url=https://books.google.com/books?id=DqKmCLJFoOQC&q=lawrence+abavana&pg=PA140|title=Africa in War and Peace|date=2001|publisher=Nova Publishers|isbn=978-1-56072-939-6|language=en}}</ref>
== Piligu biɛhigu mini shikuru baŋsim ==
Abavana nyɛla bɛ ni daa dɔɣi so yuuni 1920 tiŋ yuli booni [[Navrongo]]. O nyɛla ŋun daa nya o tuuli shikuru baŋsim Roman Catholic School din be [[Navrongo]]. O nyɛla ŋun daa tuɣi o shikuru baŋsim bɔhimbu Achimota Collagɛ ni ka o daa nya o karimba tali baŋsim.<ref name="LAWRENCE ABAVANA">{{cite news |title=Ghana Year Book |newspaper=Daily Graphic |page=192 |date=1966}}</ref><ref name="ABAVANA">{{cite book |title=The New Ghana, Volume 7 |publisher=Ghana Information Services Department |page=93 |date=1962}}</ref><ref name="ROSARIO">{{cite news |title=Ghana Year Book |newspaper=Daily Graphic |page=118 |date=1956}}</ref>
==Siyaasa tali ==
=== O Jintɔritali ===
O nyɛla ninvuɣ so bɛ ni daa piigi jintɔra zaŋ n-ti legislative assembly yuuni 1951 n-ti Kassena-Nankana South din daa niŋ kao zani n-ti [[Convention People's Party]] (CPP) lala yuuni maa, o nyɛla ninvuɣ so bɛ ni daa piigi minista zaŋ n-ti alizama dibu mini tuma yaɣili. Yuuni 1954, o nyɛla ŋun daa nya nasara ka chɛ J. E. Seyire ŋun daa zani [[Northern People's Party]] ni kalinli din daa yiɣisi 5,795 zaŋ chaŋ 3,344 ka daa labi di jintɔri kɔɣu maa.<ref>Michael Eli Dokosi,[https://www.blakkpepper.com/2018/06/the-electoral-victories-and-shock-losses-of-the-1954-gold-coast-election/ "The electoral victories and shock losses of the 1954 Gold Coast election"], blakkpepper.com, 10 June 2018.</ref><ref name=":0" />
=== O Ministerial secretary tali ===
Yuuni 1951, o nyɛla ŋun daa di Kassena-Nankana South jintɔri kɔɣu zaŋ n-ti CPP ka bɛ daa piigi o gbaŋsabira zaŋ n-ti "minister of communication and works". O nyɛla ŋun daa lahi leei gbaŋsabira zaŋ n-ti pukparilim yaɣili minista yuuni 1951 yaha.<ref>{{cite work |title=Debates |publisher=Gold Coast. Legislative Assembly |page=119 |date=1956}}</ref>
=== O Minister of State tali ===
Yuuni 1956, o nyɛla ninvuɣ so bɛ ni daa piiigi minista ka daa na bɛ wuhi lala yaɣili ŋɔ.<ref>{{cite book |last=Rathbone |first=Richard |date=2000 |title=Nkrumah & the Chiefs: The Politics of Chieftaincy in Ghana, 1951-60 |url=https://books.google.com/books?id=sDBclHlDsu8C&q=Nkrumah+%26+the+Chiefs:+The+Politics+of+Chieftaincy+in+Ghana |page=xv|publisher=Ohio State University Press |isbn=9780821413067 }}</ref><ref name="ROSARIO" /> Yuuni shɛli din daa paya na maa bɛ daa wuhiya ni o minista tali ŋɔ nyɛla din jandi pukparilim yaɣili.<ref>{{cite work |title=Ghana Today, Volumes 1-2 |publisher=Information Section, Ghana Office |page=98 |date=1957}}</ref> OO ni daa nyɛ minista zaŋ n-ti pukparilim yaɣili ŋɔ, o nyɛla ŋun gari tooni zaŋ Ghananima chaŋ "cocoa" laɣingu ni Silimiin goli September yuuni 1957. Silimiin goli November dabaa anahi dali yuuni 1957, o nyɛla ninvuɣ so bɛ ni daa piigi minista zaŋ n-ti Ghana tudu yaɣili, di nyɛla din daa gbaai Northern Region, [[Upper East Region]] n-ti pahi [[Upper West Region]]),<ref>{{cite book |last=Packham |first=E. S |date=2004 |title=Africa in War and Peace |url=https://books.google.com/books?id=DqKmCLJFoOQC&q=Africa+in+War+and+Peace |page=181|publisher=Nova Publishers |isbn=9781560729396 }}</ref> Silimiin goli July yuuni 1960, o nyɛla ninvuɣ so bɛ ni daa piigi minista zaŋ n-ti alaafee yaɣili.<ref>{{cite web |title=WORKING HONEYMOON IN AFRICA |url=https://books.google.com/books?id=deBupr5jEw4C&q=abavana+health&pg=PA47 |magazine=Ebony |volume=16 |issue=5 |date = March 1961|location=USA |publisher=Johnson Publishing Company |page=47 |access-date=29 January 2019}}</ref>
=== O Member of council tali ===
O daa nyɛla bɛ ni pii so ni o leei member of Council of state saha shɛli Hilla Limann ni daa na nye Ghana zuɣulana yuuni 1979 hali ni yuuni 1981, hali ka Jerry John Rawlings daa ti yihi Hilla Limann nam ni silimiin goli December biɛɣ' pihita ni yini yuuni 1981.<ref>{{cite book |title=WestAfrica, Issues 3336-3360 |publisher=West Africa Publishing Company Limited |page=1902 |date=1981}}</ref><ref name="LAWRENCE ROSARIO ABAVANA" />
== O biɛhigu ==
Abavana daa nyɛla Roman Catholic dolodolo nira ka daa nye zuɣulana n ti lahingu din yuli daa booni Retired Catholic Workers Association yyuni 1992 hali ka o ti leei ŋun kani.
== Memorials and legacy ==
Palla, soya n-ti pahi ŋmaligibu shɛhi zaa nyɛla luɣ'shɛŋa bɛ ni zaŋ o yuli boli Accra Metropolitan di gbaai bahindi Kotobabi mini Maamobi.<ref>{{Cite web|title=Abavana Street, Accra Metropolitan|url=https://www.cartogiraffe.com/ghana/greater+accra+region/accra+metropolitan/abavana+street/|access-date=2020-12-28|website=cartogiraffe.com}}</ref><ref>{{Cite web|title=Abavana - ghana-streets.openalfa.com/streets|url=https://ghana-streets.openalfa.com/streets|archive-url=|archive-date=|access-date=2020-12-28|website=ghana-streets.openalfa.com|language=en-US}}</ref><ref>{{Cite web|title=UDS Navrongo Campus Should Be Renamed After Lawrence Rosario Abavana And Not C.K. Tedam|url=https://www.modernghana.com/news/941978/uds-navrongo-campus-should-be-renamed-after-lawren.html|access-date=2020-12-28|website=Modern Ghana|language=en}}</ref><ref>{{Cite web|title=Abavana Maamobi - Google Search|url=https://www.google.com/search?q=Abavana+Maamobi|access-date=2020-12-28|website=google.com}}</ref> Shikuruti nyɛla din be Accra mini tudu yaɣili ka bɛ zaŋ o yuli boli li, di shɛli nyɛ Abavana Cluster of Schools, shikuru din be Kotobabi, Accra Metropolitan yaɣili.<ref>{{Cite news|date=2019-12-19|title=Ayawaso Central bags GH₵881,316 revenue in 9 months|url=https://www.ghanaiantimes.com.gh/ayawaso-central-bags-gh₵881316-revenue-in-9-months/|location=Accra, Ghana|access-date=2020-12-28|newspaper=[[Ghanaian Times]]|language=en}}</ref><ref>{{Cite web|last=Dogbevi|first=Emmanuel|date=2012-01-30|title=USAID grants Ghana $2.3m for construction of basic school complexes in Accra|url=https://www.ghanabusinessnews.com/2012/01/30/usaid-grants-ghana-2-3m-for-construction-of-basic-school-complexes-in-accra/|access-date=2020-12-28|website=Ghana Business News|language=en-US}}</ref><ref>{{Cite web|date=2020-02-13|title=Abavana Schools Get Waste Bins|url=https://dailyguidenetwork.com/abavana-schools-get-waste-bins/|access-date=2020-12-28|website=DailyGuide Network|language=en-US}}</ref>
==Kundivihira==
{{Reflist}}
[[Pubu:Siyaasa niriba]]
[[Category:1920 births]]
[[Category:2004 deaths]]
[[Category:Alumni of Achimota School]]
[[Category:Convention People's Party (Ghana) politicians]]
[[Category:Ghanaian MPs 1951–1954]]
[[Category:Ghanaian MPs 1954–1956]]
[[Category:Ghanaian MPs 1956–1965]]
[[Category:Ghanaian MPs 1965–1966]]
[[Category:Ministers for the interior of Ghana]]
[[Category:Ministers for information of Ghana]]
[[Category:Agriculture ministers of Ghana]]
[[Category:Trade ministers of Ghana]]
[[Category:Ghanaian educators]]
[[Category:Ghanaian Roman Catholics]]
[[Category:Ministers for health of Ghana]]
[[Category:People from Upper East Region]]
0pgwgo4ve38ppivxq6mdmxzoblcvz8v
136593
136592
2026-05-13T16:51:10Z
Abdul-Rauf Moshie
3942
/* O biɛhigu */
136593
wikitext
text/x-wiki
{{Bio}}
'''Lawrence Rosario Abavana''' (bɛ daa dɔɣi o la yuuni 1920 ka daa kpi Silimiin goli May biɛɣ'pihita yini ka dali yuuni 2004) daa nyɛla Ghananima siyaasa nira<ref name=":0">{{Cite web|last=Assembly|first=Gold Coast Legislative|url=https://books.google.com/books?id=sn6aAAAAIAAJ&q=lawrence+abavana&pg=PA1|title=Debates|date=1956|language=en}}</ref> mini karimba. O nyɛla ŋun daa leei minista ka daa lahi nyɛ ŋun be "council of state" jinaduu din pahiri ata ni.<ref name="LAWRENCE ROSARIO ABAVANA">Ghanaweb,[https://mobile.ghanaweb.com/GhanaHomePage/NewsArchive/State-burial-for-Abavana-on-July-3-at-Navrongo-60331 "State burial for Abavana on July 3 at Navrongo"], Ghanaweb.com, 23 June 2004.</ref> O nyɛla ŋun daa be [[Convention People's Party|Convention People's Party (CPP)]].<ref>{{Cite book|last=Packham|first=Eric S.|url=https://books.google.com/books?id=DqKmCLJFoOQC&q=lawrence+abavana&pg=PA140|title=Africa in War and Peace|date=2001|publisher=Nova Publishers|isbn=978-1-56072-939-6|language=en}}</ref>
== Piligu biɛhigu mini shikuru baŋsim ==
Abavana nyɛla bɛ ni daa dɔɣi so yuuni 1920 tiŋ yuli booni [[Navrongo]]. O nyɛla ŋun daa nya o tuuli shikuru baŋsim Roman Catholic School din be [[Navrongo]]. O nyɛla ŋun daa tuɣi o shikuru baŋsim bɔhimbu Achimota Collagɛ ni ka o daa nya o karimba tali baŋsim.<ref name="LAWRENCE ABAVANA">{{cite news |title=Ghana Year Book |newspaper=Daily Graphic |page=192 |date=1966}}</ref><ref name="ABAVANA">{{cite book |title=The New Ghana, Volume 7 |publisher=Ghana Information Services Department |page=93 |date=1962}}</ref><ref name="ROSARIO">{{cite news |title=Ghana Year Book |newspaper=Daily Graphic |page=118 |date=1956}}</ref>
==Siyaasa tali ==
=== O Jintɔritali ===
O nyɛla ninvuɣ so bɛ ni daa piigi jintɔra zaŋ n-ti legislative assembly yuuni 1951 n-ti Kassena-Nankana South din daa niŋ kao zani n-ti [[Convention People's Party]] (CPP) lala yuuni maa, o nyɛla ninvuɣ so bɛ ni daa piigi minista zaŋ n-ti alizama dibu mini tuma yaɣili. Yuuni 1954, o nyɛla ŋun daa nya nasara ka chɛ J. E. Seyire ŋun daa zani [[Northern People's Party]] ni kalinli din daa yiɣisi 5,795 zaŋ chaŋ 3,344 ka daa labi di jintɔri kɔɣu maa.<ref>Michael Eli Dokosi,[https://www.blakkpepper.com/2018/06/the-electoral-victories-and-shock-losses-of-the-1954-gold-coast-election/ "The electoral victories and shock losses of the 1954 Gold Coast election"], blakkpepper.com, 10 June 2018.</ref><ref name=":0" />
=== O Ministerial secretary tali ===
Yuuni 1951, o nyɛla ŋun daa di Kassena-Nankana South jintɔri kɔɣu zaŋ n-ti CPP ka bɛ daa piigi o gbaŋsabira zaŋ n-ti "minister of communication and works". O nyɛla ŋun daa lahi leei gbaŋsabira zaŋ n-ti pukparilim yaɣili minista yuuni 1951 yaha.<ref>{{cite work |title=Debates |publisher=Gold Coast. Legislative Assembly |page=119 |date=1956}}</ref>
=== O Minister of State tali ===
Yuuni 1956, o nyɛla ninvuɣ so bɛ ni daa piiigi minista ka daa na bɛ wuhi lala yaɣili ŋɔ.<ref>{{cite book |last=Rathbone |first=Richard |date=2000 |title=Nkrumah & the Chiefs: The Politics of Chieftaincy in Ghana, 1951-60 |url=https://books.google.com/books?id=sDBclHlDsu8C&q=Nkrumah+%26+the+Chiefs:+The+Politics+of+Chieftaincy+in+Ghana |page=xv|publisher=Ohio State University Press |isbn=9780821413067 }}</ref><ref name="ROSARIO" /> Yuuni shɛli din daa paya na maa bɛ daa wuhiya ni o minista tali ŋɔ nyɛla din jandi pukparilim yaɣili.<ref>{{cite work |title=Ghana Today, Volumes 1-2 |publisher=Information Section, Ghana Office |page=98 |date=1957}}</ref> OO ni daa nyɛ minista zaŋ n-ti pukparilim yaɣili ŋɔ, o nyɛla ŋun gari tooni zaŋ Ghananima chaŋ "cocoa" laɣingu ni Silimiin goli September yuuni 1957. Silimiin goli November dabaa anahi dali yuuni 1957, o nyɛla ninvuɣ so bɛ ni daa piigi minista zaŋ n-ti Ghana tudu yaɣili, di nyɛla din daa gbaai Northern Region, [[Upper East Region]] n-ti pahi [[Upper West Region]]),<ref>{{cite book |last=Packham |first=E. S |date=2004 |title=Africa in War and Peace |url=https://books.google.com/books?id=DqKmCLJFoOQC&q=Africa+in+War+and+Peace |page=181|publisher=Nova Publishers |isbn=9781560729396 }}</ref> Silimiin goli July yuuni 1960, o nyɛla ninvuɣ so bɛ ni daa piigi minista zaŋ n-ti alaafee yaɣili.<ref>{{cite web |title=WORKING HONEYMOON IN AFRICA |url=https://books.google.com/books?id=deBupr5jEw4C&q=abavana+health&pg=PA47 |magazine=Ebony |volume=16 |issue=5 |date = March 1961|location=USA |publisher=Johnson Publishing Company |page=47 |access-date=29 January 2019}}</ref>
=== O Member of council tali ===
O daa nyɛla bɛ ni pii so ni o leei member of Council of state saha shɛli Hilla Limann ni daa na nye Ghana zuɣulana yuuni 1979 hali ni yuuni 1981, hali ka Jerry John Rawlings daa ti yihi Hilla Limann nam ni silimiin goli December biɛɣ' pihita ni yini yuuni 1981.<ref>{{cite book |title=WestAfrica, Issues 3336-3360 |publisher=West Africa Publishing Company Limited |page=1902 |date=1981}}</ref><ref name="LAWRENCE ROSARIO ABAVANA" />
== O biɛhigu ==
Abavana daa nyɛla Roman Catholic dolodolo nira ka daa nye zuɣulana n ti lahingu din yuli daa booni Retired Catholic Workers Association yyuni 1992 hali ka o ti leei ŋun kani.<ref name="LAWRENCE ROSARIO ABAVANA"/>
== Memorials and legacy ==
Palla, soya n-ti pahi ŋmaligibu shɛhi zaa nyɛla luɣ'shɛŋa bɛ ni zaŋ o yuli boli Accra Metropolitan di gbaai bahindi Kotobabi mini Maamobi.<ref>{{Cite web|title=Abavana Street, Accra Metropolitan|url=https://www.cartogiraffe.com/ghana/greater+accra+region/accra+metropolitan/abavana+street/|access-date=2020-12-28|website=cartogiraffe.com}}</ref><ref>{{Cite web|title=Abavana - ghana-streets.openalfa.com/streets|url=https://ghana-streets.openalfa.com/streets|archive-url=|archive-date=|access-date=2020-12-28|website=ghana-streets.openalfa.com|language=en-US}}</ref><ref>{{Cite web|title=UDS Navrongo Campus Should Be Renamed After Lawrence Rosario Abavana And Not C.K. Tedam|url=https://www.modernghana.com/news/941978/uds-navrongo-campus-should-be-renamed-after-lawren.html|access-date=2020-12-28|website=Modern Ghana|language=en}}</ref><ref>{{Cite web|title=Abavana Maamobi - Google Search|url=https://www.google.com/search?q=Abavana+Maamobi|access-date=2020-12-28|website=google.com}}</ref> Shikuruti nyɛla din be Accra mini tudu yaɣili ka bɛ zaŋ o yuli boli li, di shɛli nyɛ Abavana Cluster of Schools, shikuru din be Kotobabi, Accra Metropolitan yaɣili.<ref>{{Cite news|date=2019-12-19|title=Ayawaso Central bags GH₵881,316 revenue in 9 months|url=https://www.ghanaiantimes.com.gh/ayawaso-central-bags-gh₵881316-revenue-in-9-months/|location=Accra, Ghana|access-date=2020-12-28|newspaper=[[Ghanaian Times]]|language=en}}</ref><ref>{{Cite web|last=Dogbevi|first=Emmanuel|date=2012-01-30|title=USAID grants Ghana $2.3m for construction of basic school complexes in Accra|url=https://www.ghanabusinessnews.com/2012/01/30/usaid-grants-ghana-2-3m-for-construction-of-basic-school-complexes-in-accra/|access-date=2020-12-28|website=Ghana Business News|language=en-US}}</ref><ref>{{Cite web|date=2020-02-13|title=Abavana Schools Get Waste Bins|url=https://dailyguidenetwork.com/abavana-schools-get-waste-bins/|access-date=2020-12-28|website=DailyGuide Network|language=en-US}}</ref>
==Kundivihira==
{{Reflist}}
[[Pubu:Siyaasa niriba]]
[[Category:1920 births]]
[[Category:2004 deaths]]
[[Category:Alumni of Achimota School]]
[[Category:Convention People's Party (Ghana) politicians]]
[[Category:Ghanaian MPs 1951–1954]]
[[Category:Ghanaian MPs 1954–1956]]
[[Category:Ghanaian MPs 1956–1965]]
[[Category:Ghanaian MPs 1965–1966]]
[[Category:Ministers for the interior of Ghana]]
[[Category:Ministers for information of Ghana]]
[[Category:Agriculture ministers of Ghana]]
[[Category:Trade ministers of Ghana]]
[[Category:Ghanaian educators]]
[[Category:Ghanaian Roman Catholics]]
[[Category:Ministers for health of Ghana]]
[[Category:People from Upper East Region]]
10f5vgp6pctypr14x4l0lf79y7bvmm2
136594
136593
2026-05-13T16:51:29Z
Abdul-Rauf Moshie
3942
/* O biɛhigu */
136594
wikitext
text/x-wiki
{{Bio}}
'''Lawrence Rosario Abavana''' (bɛ daa dɔɣi o la yuuni 1920 ka daa kpi Silimiin goli May biɛɣ'pihita yini ka dali yuuni 2004) daa nyɛla Ghananima siyaasa nira<ref name=":0">{{Cite web|last=Assembly|first=Gold Coast Legislative|url=https://books.google.com/books?id=sn6aAAAAIAAJ&q=lawrence+abavana&pg=PA1|title=Debates|date=1956|language=en}}</ref> mini karimba. O nyɛla ŋun daa leei minista ka daa lahi nyɛ ŋun be "council of state" jinaduu din pahiri ata ni.<ref name="LAWRENCE ROSARIO ABAVANA">Ghanaweb,[https://mobile.ghanaweb.com/GhanaHomePage/NewsArchive/State-burial-for-Abavana-on-July-3-at-Navrongo-60331 "State burial for Abavana on July 3 at Navrongo"], Ghanaweb.com, 23 June 2004.</ref> O nyɛla ŋun daa be [[Convention People's Party|Convention People's Party (CPP)]].<ref>{{Cite book|last=Packham|first=Eric S.|url=https://books.google.com/books?id=DqKmCLJFoOQC&q=lawrence+abavana&pg=PA140|title=Africa in War and Peace|date=2001|publisher=Nova Publishers|isbn=978-1-56072-939-6|language=en}}</ref>
== Piligu biɛhigu mini shikuru baŋsim ==
Abavana nyɛla bɛ ni daa dɔɣi so yuuni 1920 tiŋ yuli booni [[Navrongo]]. O nyɛla ŋun daa nya o tuuli shikuru baŋsim Roman Catholic School din be [[Navrongo]]. O nyɛla ŋun daa tuɣi o shikuru baŋsim bɔhimbu Achimota Collagɛ ni ka o daa nya o karimba tali baŋsim.<ref name="LAWRENCE ABAVANA">{{cite news |title=Ghana Year Book |newspaper=Daily Graphic |page=192 |date=1966}}</ref><ref name="ABAVANA">{{cite book |title=The New Ghana, Volume 7 |publisher=Ghana Information Services Department |page=93 |date=1962}}</ref><ref name="ROSARIO">{{cite news |title=Ghana Year Book |newspaper=Daily Graphic |page=118 |date=1956}}</ref>
==Siyaasa tali ==
=== O Jintɔritali ===
O nyɛla ninvuɣ so bɛ ni daa piigi jintɔra zaŋ n-ti legislative assembly yuuni 1951 n-ti Kassena-Nankana South din daa niŋ kao zani n-ti [[Convention People's Party]] (CPP) lala yuuni maa, o nyɛla ninvuɣ so bɛ ni daa piigi minista zaŋ n-ti alizama dibu mini tuma yaɣili. Yuuni 1954, o nyɛla ŋun daa nya nasara ka chɛ J. E. Seyire ŋun daa zani [[Northern People's Party]] ni kalinli din daa yiɣisi 5,795 zaŋ chaŋ 3,344 ka daa labi di jintɔri kɔɣu maa.<ref>Michael Eli Dokosi,[https://www.blakkpepper.com/2018/06/the-electoral-victories-and-shock-losses-of-the-1954-gold-coast-election/ "The electoral victories and shock losses of the 1954 Gold Coast election"], blakkpepper.com, 10 June 2018.</ref><ref name=":0" />
=== O Ministerial secretary tali ===
Yuuni 1951, o nyɛla ŋun daa di Kassena-Nankana South jintɔri kɔɣu zaŋ n-ti CPP ka bɛ daa piigi o gbaŋsabira zaŋ n-ti "minister of communication and works". O nyɛla ŋun daa lahi leei gbaŋsabira zaŋ n-ti pukparilim yaɣili minista yuuni 1951 yaha.<ref>{{cite work |title=Debates |publisher=Gold Coast. Legislative Assembly |page=119 |date=1956}}</ref>
=== O Minister of State tali ===
Yuuni 1956, o nyɛla ninvuɣ so bɛ ni daa piiigi minista ka daa na bɛ wuhi lala yaɣili ŋɔ.<ref>{{cite book |last=Rathbone |first=Richard |date=2000 |title=Nkrumah & the Chiefs: The Politics of Chieftaincy in Ghana, 1951-60 |url=https://books.google.com/books?id=sDBclHlDsu8C&q=Nkrumah+%26+the+Chiefs:+The+Politics+of+Chieftaincy+in+Ghana |page=xv|publisher=Ohio State University Press |isbn=9780821413067 }}</ref><ref name="ROSARIO" /> Yuuni shɛli din daa paya na maa bɛ daa wuhiya ni o minista tali ŋɔ nyɛla din jandi pukparilim yaɣili.<ref>{{cite work |title=Ghana Today, Volumes 1-2 |publisher=Information Section, Ghana Office |page=98 |date=1957}}</ref> OO ni daa nyɛ minista zaŋ n-ti pukparilim yaɣili ŋɔ, o nyɛla ŋun gari tooni zaŋ Ghananima chaŋ "cocoa" laɣingu ni Silimiin goli September yuuni 1957. Silimiin goli November dabaa anahi dali yuuni 1957, o nyɛla ninvuɣ so bɛ ni daa piigi minista zaŋ n-ti Ghana tudu yaɣili, di nyɛla din daa gbaai Northern Region, [[Upper East Region]] n-ti pahi [[Upper West Region]]),<ref>{{cite book |last=Packham |first=E. S |date=2004 |title=Africa in War and Peace |url=https://books.google.com/books?id=DqKmCLJFoOQC&q=Africa+in+War+and+Peace |page=181|publisher=Nova Publishers |isbn=9781560729396 }}</ref> Silimiin goli July yuuni 1960, o nyɛla ninvuɣ so bɛ ni daa piigi minista zaŋ n-ti alaafee yaɣili.<ref>{{cite web |title=WORKING HONEYMOON IN AFRICA |url=https://books.google.com/books?id=deBupr5jEw4C&q=abavana+health&pg=PA47 |magazine=Ebony |volume=16 |issue=5 |date = March 1961|location=USA |publisher=Johnson Publishing Company |page=47 |access-date=29 January 2019}}</ref>
=== O Member of council tali ===
O daa nyɛla bɛ ni pii so ni o leei member of Council of state saha shɛli Hilla Limann ni daa na nye Ghana zuɣulana yuuni 1979 hali ni yuuni 1981, hali ka Jerry John Rawlings daa ti yihi Hilla Limann nam ni silimiin goli December biɛɣ' pihita ni yini yuuni 1981.<ref>{{cite book |title=WestAfrica, Issues 3336-3360 |publisher=West Africa Publishing Company Limited |page=1902 |date=1981}}</ref><ref name="LAWRENCE ROSARIO ABAVANA" />
== O biɛhigu ==
Abavana daa nyɛla Roman Catholic dolodolo nira ka daa nye zuɣulana n ti lahingu din yuli daa booni Retired Catholic Workers Association yyuni 1992 hali ka o ti leei ŋun kani.<ref name="LAWRENCE ROSARIO ABAVANA"/>
== O kum ==
== Memorials and legacy ==
Palla, soya n-ti pahi ŋmaligibu shɛhi zaa nyɛla luɣ'shɛŋa bɛ ni zaŋ o yuli boli Accra Metropolitan di gbaai bahindi Kotobabi mini Maamobi.<ref>{{Cite web|title=Abavana Street, Accra Metropolitan|url=https://www.cartogiraffe.com/ghana/greater+accra+region/accra+metropolitan/abavana+street/|access-date=2020-12-28|website=cartogiraffe.com}}</ref><ref>{{Cite web|title=Abavana - ghana-streets.openalfa.com/streets|url=https://ghana-streets.openalfa.com/streets|archive-url=|archive-date=|access-date=2020-12-28|website=ghana-streets.openalfa.com|language=en-US}}</ref><ref>{{Cite web|title=UDS Navrongo Campus Should Be Renamed After Lawrence Rosario Abavana And Not C.K. Tedam|url=https://www.modernghana.com/news/941978/uds-navrongo-campus-should-be-renamed-after-lawren.html|access-date=2020-12-28|website=Modern Ghana|language=en}}</ref><ref>{{Cite web|title=Abavana Maamobi - Google Search|url=https://www.google.com/search?q=Abavana+Maamobi|access-date=2020-12-28|website=google.com}}</ref> Shikuruti nyɛla din be Accra mini tudu yaɣili ka bɛ zaŋ o yuli boli li, di shɛli nyɛ Abavana Cluster of Schools, shikuru din be Kotobabi, Accra Metropolitan yaɣili.<ref>{{Cite news|date=2019-12-19|title=Ayawaso Central bags GH₵881,316 revenue in 9 months|url=https://www.ghanaiantimes.com.gh/ayawaso-central-bags-gh₵881316-revenue-in-9-months/|location=Accra, Ghana|access-date=2020-12-28|newspaper=[[Ghanaian Times]]|language=en}}</ref><ref>{{Cite web|last=Dogbevi|first=Emmanuel|date=2012-01-30|title=USAID grants Ghana $2.3m for construction of basic school complexes in Accra|url=https://www.ghanabusinessnews.com/2012/01/30/usaid-grants-ghana-2-3m-for-construction-of-basic-school-complexes-in-accra/|access-date=2020-12-28|website=Ghana Business News|language=en-US}}</ref><ref>{{Cite web|date=2020-02-13|title=Abavana Schools Get Waste Bins|url=https://dailyguidenetwork.com/abavana-schools-get-waste-bins/|access-date=2020-12-28|website=DailyGuide Network|language=en-US}}</ref>
==Kundivihira==
{{Reflist}}
[[Pubu:Siyaasa niriba]]
[[Category:1920 births]]
[[Category:2004 deaths]]
[[Category:Alumni of Achimota School]]
[[Category:Convention People's Party (Ghana) politicians]]
[[Category:Ghanaian MPs 1951–1954]]
[[Category:Ghanaian MPs 1954–1956]]
[[Category:Ghanaian MPs 1956–1965]]
[[Category:Ghanaian MPs 1965–1966]]
[[Category:Ministers for the interior of Ghana]]
[[Category:Ministers for information of Ghana]]
[[Category:Agriculture ministers of Ghana]]
[[Category:Trade ministers of Ghana]]
[[Category:Ghanaian educators]]
[[Category:Ghanaian Roman Catholics]]
[[Category:Ministers for health of Ghana]]
[[Category:People from Upper East Region]]
k942qq9dh4zxj12f127r6gzxpo8p0wn
136595
136594
2026-05-13T16:52:41Z
Abdul-Rauf Moshie
3942
/* O kum */
136595
wikitext
text/x-wiki
{{Bio}}
'''Lawrence Rosario Abavana''' (bɛ daa dɔɣi o la yuuni 1920 ka daa kpi Silimiin goli May biɛɣ'pihita yini ka dali yuuni 2004) daa nyɛla Ghananima siyaasa nira<ref name=":0">{{Cite web|last=Assembly|first=Gold Coast Legislative|url=https://books.google.com/books?id=sn6aAAAAIAAJ&q=lawrence+abavana&pg=PA1|title=Debates|date=1956|language=en}}</ref> mini karimba. O nyɛla ŋun daa leei minista ka daa lahi nyɛ ŋun be "council of state" jinaduu din pahiri ata ni.<ref name="LAWRENCE ROSARIO ABAVANA">Ghanaweb,[https://mobile.ghanaweb.com/GhanaHomePage/NewsArchive/State-burial-for-Abavana-on-July-3-at-Navrongo-60331 "State burial for Abavana on July 3 at Navrongo"], Ghanaweb.com, 23 June 2004.</ref> O nyɛla ŋun daa be [[Convention People's Party|Convention People's Party (CPP)]].<ref>{{Cite book|last=Packham|first=Eric S.|url=https://books.google.com/books?id=DqKmCLJFoOQC&q=lawrence+abavana&pg=PA140|title=Africa in War and Peace|date=2001|publisher=Nova Publishers|isbn=978-1-56072-939-6|language=en}}</ref>
== Piligu biɛhigu mini shikuru baŋsim ==
Abavana nyɛla bɛ ni daa dɔɣi so yuuni 1920 tiŋ yuli booni [[Navrongo]]. O nyɛla ŋun daa nya o tuuli shikuru baŋsim Roman Catholic School din be [[Navrongo]]. O nyɛla ŋun daa tuɣi o shikuru baŋsim bɔhimbu Achimota Collagɛ ni ka o daa nya o karimba tali baŋsim.<ref name="LAWRENCE ABAVANA">{{cite news |title=Ghana Year Book |newspaper=Daily Graphic |page=192 |date=1966}}</ref><ref name="ABAVANA">{{cite book |title=The New Ghana, Volume 7 |publisher=Ghana Information Services Department |page=93 |date=1962}}</ref><ref name="ROSARIO">{{cite news |title=Ghana Year Book |newspaper=Daily Graphic |page=118 |date=1956}}</ref>
==Siyaasa tali ==
=== O Jintɔritali ===
O nyɛla ninvuɣ so bɛ ni daa piigi jintɔra zaŋ n-ti legislative assembly yuuni 1951 n-ti Kassena-Nankana South din daa niŋ kao zani n-ti [[Convention People's Party]] (CPP) lala yuuni maa, o nyɛla ninvuɣ so bɛ ni daa piigi minista zaŋ n-ti alizama dibu mini tuma yaɣili. Yuuni 1954, o nyɛla ŋun daa nya nasara ka chɛ J. E. Seyire ŋun daa zani [[Northern People's Party]] ni kalinli din daa yiɣisi 5,795 zaŋ chaŋ 3,344 ka daa labi di jintɔri kɔɣu maa.<ref>Michael Eli Dokosi,[https://www.blakkpepper.com/2018/06/the-electoral-victories-and-shock-losses-of-the-1954-gold-coast-election/ "The electoral victories and shock losses of the 1954 Gold Coast election"], blakkpepper.com, 10 June 2018.</ref><ref name=":0" />
=== O Ministerial secretary tali ===
Yuuni 1951, o nyɛla ŋun daa di Kassena-Nankana South jintɔri kɔɣu zaŋ n-ti CPP ka bɛ daa piigi o gbaŋsabira zaŋ n-ti "minister of communication and works". O nyɛla ŋun daa lahi leei gbaŋsabira zaŋ n-ti pukparilim yaɣili minista yuuni 1951 yaha.<ref>{{cite work |title=Debates |publisher=Gold Coast. Legislative Assembly |page=119 |date=1956}}</ref>
=== O Minister of State tali ===
Yuuni 1956, o nyɛla ninvuɣ so bɛ ni daa piiigi minista ka daa na bɛ wuhi lala yaɣili ŋɔ.<ref>{{cite book |last=Rathbone |first=Richard |date=2000 |title=Nkrumah & the Chiefs: The Politics of Chieftaincy in Ghana, 1951-60 |url=https://books.google.com/books?id=sDBclHlDsu8C&q=Nkrumah+%26+the+Chiefs:+The+Politics+of+Chieftaincy+in+Ghana |page=xv|publisher=Ohio State University Press |isbn=9780821413067 }}</ref><ref name="ROSARIO" /> Yuuni shɛli din daa paya na maa bɛ daa wuhiya ni o minista tali ŋɔ nyɛla din jandi pukparilim yaɣili.<ref>{{cite work |title=Ghana Today, Volumes 1-2 |publisher=Information Section, Ghana Office |page=98 |date=1957}}</ref> OO ni daa nyɛ minista zaŋ n-ti pukparilim yaɣili ŋɔ, o nyɛla ŋun gari tooni zaŋ Ghananima chaŋ "cocoa" laɣingu ni Silimiin goli September yuuni 1957. Silimiin goli November dabaa anahi dali yuuni 1957, o nyɛla ninvuɣ so bɛ ni daa piigi minista zaŋ n-ti Ghana tudu yaɣili, di nyɛla din daa gbaai Northern Region, [[Upper East Region]] n-ti pahi [[Upper West Region]]),<ref>{{cite book |last=Packham |first=E. S |date=2004 |title=Africa in War and Peace |url=https://books.google.com/books?id=DqKmCLJFoOQC&q=Africa+in+War+and+Peace |page=181|publisher=Nova Publishers |isbn=9781560729396 }}</ref> Silimiin goli July yuuni 1960, o nyɛla ninvuɣ so bɛ ni daa piigi minista zaŋ n-ti alaafee yaɣili.<ref>{{cite web |title=WORKING HONEYMOON IN AFRICA |url=https://books.google.com/books?id=deBupr5jEw4C&q=abavana+health&pg=PA47 |magazine=Ebony |volume=16 |issue=5 |date = March 1961|location=USA |publisher=Johnson Publishing Company |page=47 |access-date=29 January 2019}}</ref>
=== O Member of council tali ===
O daa nyɛla bɛ ni pii so ni o leei member of Council of state saha shɛli Hilla Limann ni daa na nye Ghana zuɣulana yuuni 1979 hali ni yuuni 1981, hali ka Jerry John Rawlings daa ti yihi Hilla Limann nam ni silimiin goli December biɛɣ' pihita ni yini yuuni 1981.<ref>{{cite book |title=WestAfrica, Issues 3336-3360 |publisher=West Africa Publishing Company Limited |page=1902 |date=1981}}</ref><ref name="LAWRENCE ROSARIO ABAVANA" />
== O biɛhigu ==
Abavana daa nyɛla Roman Catholic dolodolo nira ka daa nye zuɣulana n ti lahingu din yuli daa booni Retired Catholic Workers Association yyuni 1992 hali ka o ti leei ŋun kani.<ref name="LAWRENCE ROSARIO ABAVANA"/>
== O kum ==
Abavana leela ŋun kani o ni daa nya yuun pihinii ni anahi (84)
== Memorials and legacy ==
Palla, soya n-ti pahi ŋmaligibu shɛhi zaa nyɛla luɣ'shɛŋa bɛ ni zaŋ o yuli boli Accra Metropolitan di gbaai bahindi Kotobabi mini Maamobi.<ref>{{Cite web|title=Abavana Street, Accra Metropolitan|url=https://www.cartogiraffe.com/ghana/greater+accra+region/accra+metropolitan/abavana+street/|access-date=2020-12-28|website=cartogiraffe.com}}</ref><ref>{{Cite web|title=Abavana - ghana-streets.openalfa.com/streets|url=https://ghana-streets.openalfa.com/streets|archive-url=|archive-date=|access-date=2020-12-28|website=ghana-streets.openalfa.com|language=en-US}}</ref><ref>{{Cite web|title=UDS Navrongo Campus Should Be Renamed After Lawrence Rosario Abavana And Not C.K. Tedam|url=https://www.modernghana.com/news/941978/uds-navrongo-campus-should-be-renamed-after-lawren.html|access-date=2020-12-28|website=Modern Ghana|language=en}}</ref><ref>{{Cite web|title=Abavana Maamobi - Google Search|url=https://www.google.com/search?q=Abavana+Maamobi|access-date=2020-12-28|website=google.com}}</ref> Shikuruti nyɛla din be Accra mini tudu yaɣili ka bɛ zaŋ o yuli boli li, di shɛli nyɛ Abavana Cluster of Schools, shikuru din be Kotobabi, Accra Metropolitan yaɣili.<ref>{{Cite news|date=2019-12-19|title=Ayawaso Central bags GH₵881,316 revenue in 9 months|url=https://www.ghanaiantimes.com.gh/ayawaso-central-bags-gh₵881316-revenue-in-9-months/|location=Accra, Ghana|access-date=2020-12-28|newspaper=[[Ghanaian Times]]|language=en}}</ref><ref>{{Cite web|last=Dogbevi|first=Emmanuel|date=2012-01-30|title=USAID grants Ghana $2.3m for construction of basic school complexes in Accra|url=https://www.ghanabusinessnews.com/2012/01/30/usaid-grants-ghana-2-3m-for-construction-of-basic-school-complexes-in-accra/|access-date=2020-12-28|website=Ghana Business News|language=en-US}}</ref><ref>{{Cite web|date=2020-02-13|title=Abavana Schools Get Waste Bins|url=https://dailyguidenetwork.com/abavana-schools-get-waste-bins/|access-date=2020-12-28|website=DailyGuide Network|language=en-US}}</ref>
==Kundivihira==
{{Reflist}}
[[Pubu:Siyaasa niriba]]
[[Category:1920 births]]
[[Category:2004 deaths]]
[[Category:Alumni of Achimota School]]
[[Category:Convention People's Party (Ghana) politicians]]
[[Category:Ghanaian MPs 1951–1954]]
[[Category:Ghanaian MPs 1954–1956]]
[[Category:Ghanaian MPs 1956–1965]]
[[Category:Ghanaian MPs 1965–1966]]
[[Category:Ministers for the interior of Ghana]]
[[Category:Ministers for information of Ghana]]
[[Category:Agriculture ministers of Ghana]]
[[Category:Trade ministers of Ghana]]
[[Category:Ghanaian educators]]
[[Category:Ghanaian Roman Catholics]]
[[Category:Ministers for health of Ghana]]
[[Category:People from Upper East Region]]
6ih4robkzk4hb5cpb3fiyy7vk2n50fr
136596
136595
2026-05-13T16:54:20Z
Abdul-Rauf Moshie
3942
/* O kum */
136596
wikitext
text/x-wiki
{{Bio}}
'''Lawrence Rosario Abavana''' (bɛ daa dɔɣi o la yuuni 1920 ka daa kpi Silimiin goli May biɛɣ'pihita yini ka dali yuuni 2004) daa nyɛla Ghananima siyaasa nira<ref name=":0">{{Cite web|last=Assembly|first=Gold Coast Legislative|url=https://books.google.com/books?id=sn6aAAAAIAAJ&q=lawrence+abavana&pg=PA1|title=Debates|date=1956|language=en}}</ref> mini karimba. O nyɛla ŋun daa leei minista ka daa lahi nyɛ ŋun be "council of state" jinaduu din pahiri ata ni.<ref name="LAWRENCE ROSARIO ABAVANA">Ghanaweb,[https://mobile.ghanaweb.com/GhanaHomePage/NewsArchive/State-burial-for-Abavana-on-July-3-at-Navrongo-60331 "State burial for Abavana on July 3 at Navrongo"], Ghanaweb.com, 23 June 2004.</ref> O nyɛla ŋun daa be [[Convention People's Party|Convention People's Party (CPP)]].<ref>{{Cite book|last=Packham|first=Eric S.|url=https://books.google.com/books?id=DqKmCLJFoOQC&q=lawrence+abavana&pg=PA140|title=Africa in War and Peace|date=2001|publisher=Nova Publishers|isbn=978-1-56072-939-6|language=en}}</ref>
== Piligu biɛhigu mini shikuru baŋsim ==
Abavana nyɛla bɛ ni daa dɔɣi so yuuni 1920 tiŋ yuli booni [[Navrongo]]. O nyɛla ŋun daa nya o tuuli shikuru baŋsim Roman Catholic School din be [[Navrongo]]. O nyɛla ŋun daa tuɣi o shikuru baŋsim bɔhimbu Achimota Collagɛ ni ka o daa nya o karimba tali baŋsim.<ref name="LAWRENCE ABAVANA">{{cite news |title=Ghana Year Book |newspaper=Daily Graphic |page=192 |date=1966}}</ref><ref name="ABAVANA">{{cite book |title=The New Ghana, Volume 7 |publisher=Ghana Information Services Department |page=93 |date=1962}}</ref><ref name="ROSARIO">{{cite news |title=Ghana Year Book |newspaper=Daily Graphic |page=118 |date=1956}}</ref>
==Siyaasa tali ==
=== O Jintɔritali ===
O nyɛla ninvuɣ so bɛ ni daa piigi jintɔra zaŋ n-ti legislative assembly yuuni 1951 n-ti Kassena-Nankana South din daa niŋ kao zani n-ti [[Convention People's Party]] (CPP) lala yuuni maa, o nyɛla ninvuɣ so bɛ ni daa piigi minista zaŋ n-ti alizama dibu mini tuma yaɣili. Yuuni 1954, o nyɛla ŋun daa nya nasara ka chɛ J. E. Seyire ŋun daa zani [[Northern People's Party]] ni kalinli din daa yiɣisi 5,795 zaŋ chaŋ 3,344 ka daa labi di jintɔri kɔɣu maa.<ref>Michael Eli Dokosi,[https://www.blakkpepper.com/2018/06/the-electoral-victories-and-shock-losses-of-the-1954-gold-coast-election/ "The electoral victories and shock losses of the 1954 Gold Coast election"], blakkpepper.com, 10 June 2018.</ref><ref name=":0" />
=== O Ministerial secretary tali ===
Yuuni 1951, o nyɛla ŋun daa di Kassena-Nankana South jintɔri kɔɣu zaŋ n-ti CPP ka bɛ daa piigi o gbaŋsabira zaŋ n-ti "minister of communication and works". O nyɛla ŋun daa lahi leei gbaŋsabira zaŋ n-ti pukparilim yaɣili minista yuuni 1951 yaha.<ref>{{cite work |title=Debates |publisher=Gold Coast. Legislative Assembly |page=119 |date=1956}}</ref>
=== O Minister of State tali ===
Yuuni 1956, o nyɛla ninvuɣ so bɛ ni daa piiigi minista ka daa na bɛ wuhi lala yaɣili ŋɔ.<ref>{{cite book |last=Rathbone |first=Richard |date=2000 |title=Nkrumah & the Chiefs: The Politics of Chieftaincy in Ghana, 1951-60 |url=https://books.google.com/books?id=sDBclHlDsu8C&q=Nkrumah+%26+the+Chiefs:+The+Politics+of+Chieftaincy+in+Ghana |page=xv|publisher=Ohio State University Press |isbn=9780821413067 }}</ref><ref name="ROSARIO" /> Yuuni shɛli din daa paya na maa bɛ daa wuhiya ni o minista tali ŋɔ nyɛla din jandi pukparilim yaɣili.<ref>{{cite work |title=Ghana Today, Volumes 1-2 |publisher=Information Section, Ghana Office |page=98 |date=1957}}</ref> OO ni daa nyɛ minista zaŋ n-ti pukparilim yaɣili ŋɔ, o nyɛla ŋun gari tooni zaŋ Ghananima chaŋ "cocoa" laɣingu ni Silimiin goli September yuuni 1957. Silimiin goli November dabaa anahi dali yuuni 1957, o nyɛla ninvuɣ so bɛ ni daa piigi minista zaŋ n-ti Ghana tudu yaɣili, di nyɛla din daa gbaai Northern Region, [[Upper East Region]] n-ti pahi [[Upper West Region]]),<ref>{{cite book |last=Packham |first=E. S |date=2004 |title=Africa in War and Peace |url=https://books.google.com/books?id=DqKmCLJFoOQC&q=Africa+in+War+and+Peace |page=181|publisher=Nova Publishers |isbn=9781560729396 }}</ref> Silimiin goli July yuuni 1960, o nyɛla ninvuɣ so bɛ ni daa piigi minista zaŋ n-ti alaafee yaɣili.<ref>{{cite web |title=WORKING HONEYMOON IN AFRICA |url=https://books.google.com/books?id=deBupr5jEw4C&q=abavana+health&pg=PA47 |magazine=Ebony |volume=16 |issue=5 |date = March 1961|location=USA |publisher=Johnson Publishing Company |page=47 |access-date=29 January 2019}}</ref>
=== O Member of council tali ===
O daa nyɛla bɛ ni pii so ni o leei member of Council of state saha shɛli Hilla Limann ni daa na nye Ghana zuɣulana yuuni 1979 hali ni yuuni 1981, hali ka Jerry John Rawlings daa ti yihi Hilla Limann nam ni silimiin goli December biɛɣ' pihita ni yini yuuni 1981.<ref>{{cite book |title=WestAfrica, Issues 3336-3360 |publisher=West Africa Publishing Company Limited |page=1902 |date=1981}}</ref><ref name="LAWRENCE ROSARIO ABAVANA" />
== O biɛhigu ==
Abavana daa nyɛla Roman Catholic dolodolo nira ka daa nye zuɣulana n ti lahingu din yuli daa booni Retired Catholic Workers Association yuuni 1992 hali ka o ti leei ŋun kani.<ref name="LAWRENCE ROSARIO ABAVANA"/>
== O kum ==
Abavana leela ŋun kani o ni daa nya yuun pihinii ni anahi (84) silimiin goli May biɛɣ' pihita yin' ka dali yuuni 2004.
== Memorials and legacy ==
Palla, soya n-ti pahi ŋmaligibu shɛhi zaa nyɛla luɣ'shɛŋa bɛ ni zaŋ o yuli boli Accra Metropolitan di gbaai bahindi Kotobabi mini Maamobi.<ref>{{Cite web|title=Abavana Street, Accra Metropolitan|url=https://www.cartogiraffe.com/ghana/greater+accra+region/accra+metropolitan/abavana+street/|access-date=2020-12-28|website=cartogiraffe.com}}</ref><ref>{{Cite web|title=Abavana - ghana-streets.openalfa.com/streets|url=https://ghana-streets.openalfa.com/streets|archive-url=|archive-date=|access-date=2020-12-28|website=ghana-streets.openalfa.com|language=en-US}}</ref><ref>{{Cite web|title=UDS Navrongo Campus Should Be Renamed After Lawrence Rosario Abavana And Not C.K. Tedam|url=https://www.modernghana.com/news/941978/uds-navrongo-campus-should-be-renamed-after-lawren.html|access-date=2020-12-28|website=Modern Ghana|language=en}}</ref><ref>{{Cite web|title=Abavana Maamobi - Google Search|url=https://www.google.com/search?q=Abavana+Maamobi|access-date=2020-12-28|website=google.com}}</ref> Shikuruti nyɛla din be Accra mini tudu yaɣili ka bɛ zaŋ o yuli boli li, di shɛli nyɛ Abavana Cluster of Schools, shikuru din be Kotobabi, Accra Metropolitan yaɣili.<ref>{{Cite news|date=2019-12-19|title=Ayawaso Central bags GH₵881,316 revenue in 9 months|url=https://www.ghanaiantimes.com.gh/ayawaso-central-bags-gh₵881316-revenue-in-9-months/|location=Accra, Ghana|access-date=2020-12-28|newspaper=[[Ghanaian Times]]|language=en}}</ref><ref>{{Cite web|last=Dogbevi|first=Emmanuel|date=2012-01-30|title=USAID grants Ghana $2.3m for construction of basic school complexes in Accra|url=https://www.ghanabusinessnews.com/2012/01/30/usaid-grants-ghana-2-3m-for-construction-of-basic-school-complexes-in-accra/|access-date=2020-12-28|website=Ghana Business News|language=en-US}}</ref><ref>{{Cite web|date=2020-02-13|title=Abavana Schools Get Waste Bins|url=https://dailyguidenetwork.com/abavana-schools-get-waste-bins/|access-date=2020-12-28|website=DailyGuide Network|language=en-US}}</ref>
==Kundivihira==
{{Reflist}}
[[Pubu:Siyaasa niriba]]
[[Category:1920 births]]
[[Category:2004 deaths]]
[[Category:Alumni of Achimota School]]
[[Category:Convention People's Party (Ghana) politicians]]
[[Category:Ghanaian MPs 1951–1954]]
[[Category:Ghanaian MPs 1954–1956]]
[[Category:Ghanaian MPs 1956–1965]]
[[Category:Ghanaian MPs 1965–1966]]
[[Category:Ministers for the interior of Ghana]]
[[Category:Ministers for information of Ghana]]
[[Category:Agriculture ministers of Ghana]]
[[Category:Trade ministers of Ghana]]
[[Category:Ghanaian educators]]
[[Category:Ghanaian Roman Catholics]]
[[Category:Ministers for health of Ghana]]
[[Category:People from Upper East Region]]
sb64fnq7xzixxpuc8vyqtgnc82ejsec
136597
136596
2026-05-13T16:55:27Z
Abdul-Rauf Moshie
3942
/* O kum */
136597
wikitext
text/x-wiki
{{Bio}}
'''Lawrence Rosario Abavana''' (bɛ daa dɔɣi o la yuuni 1920 ka daa kpi Silimiin goli May biɛɣ'pihita yini ka dali yuuni 2004) daa nyɛla Ghananima siyaasa nira<ref name=":0">{{Cite web|last=Assembly|first=Gold Coast Legislative|url=https://books.google.com/books?id=sn6aAAAAIAAJ&q=lawrence+abavana&pg=PA1|title=Debates|date=1956|language=en}}</ref> mini karimba. O nyɛla ŋun daa leei minista ka daa lahi nyɛ ŋun be "council of state" jinaduu din pahiri ata ni.<ref name="LAWRENCE ROSARIO ABAVANA">Ghanaweb,[https://mobile.ghanaweb.com/GhanaHomePage/NewsArchive/State-burial-for-Abavana-on-July-3-at-Navrongo-60331 "State burial for Abavana on July 3 at Navrongo"], Ghanaweb.com, 23 June 2004.</ref> O nyɛla ŋun daa be [[Convention People's Party|Convention People's Party (CPP)]].<ref>{{Cite book|last=Packham|first=Eric S.|url=https://books.google.com/books?id=DqKmCLJFoOQC&q=lawrence+abavana&pg=PA140|title=Africa in War and Peace|date=2001|publisher=Nova Publishers|isbn=978-1-56072-939-6|language=en}}</ref>
== Piligu biɛhigu mini shikuru baŋsim ==
Abavana nyɛla bɛ ni daa dɔɣi so yuuni 1920 tiŋ yuli booni [[Navrongo]]. O nyɛla ŋun daa nya o tuuli shikuru baŋsim Roman Catholic School din be [[Navrongo]]. O nyɛla ŋun daa tuɣi o shikuru baŋsim bɔhimbu Achimota Collagɛ ni ka o daa nya o karimba tali baŋsim.<ref name="LAWRENCE ABAVANA">{{cite news |title=Ghana Year Book |newspaper=Daily Graphic |page=192 |date=1966}}</ref><ref name="ABAVANA">{{cite book |title=The New Ghana, Volume 7 |publisher=Ghana Information Services Department |page=93 |date=1962}}</ref><ref name="ROSARIO">{{cite news |title=Ghana Year Book |newspaper=Daily Graphic |page=118 |date=1956}}</ref>
==Siyaasa tali ==
=== O Jintɔritali ===
O nyɛla ninvuɣ so bɛ ni daa piigi jintɔra zaŋ n-ti legislative assembly yuuni 1951 n-ti Kassena-Nankana South din daa niŋ kao zani n-ti [[Convention People's Party]] (CPP) lala yuuni maa, o nyɛla ninvuɣ so bɛ ni daa piigi minista zaŋ n-ti alizama dibu mini tuma yaɣili. Yuuni 1954, o nyɛla ŋun daa nya nasara ka chɛ J. E. Seyire ŋun daa zani [[Northern People's Party]] ni kalinli din daa yiɣisi 5,795 zaŋ chaŋ 3,344 ka daa labi di jintɔri kɔɣu maa.<ref>Michael Eli Dokosi,[https://www.blakkpepper.com/2018/06/the-electoral-victories-and-shock-losses-of-the-1954-gold-coast-election/ "The electoral victories and shock losses of the 1954 Gold Coast election"], blakkpepper.com, 10 June 2018.</ref><ref name=":0" />
=== O Ministerial secretary tali ===
Yuuni 1951, o nyɛla ŋun daa di Kassena-Nankana South jintɔri kɔɣu zaŋ n-ti CPP ka bɛ daa piigi o gbaŋsabira zaŋ n-ti "minister of communication and works". O nyɛla ŋun daa lahi leei gbaŋsabira zaŋ n-ti pukparilim yaɣili minista yuuni 1951 yaha.<ref>{{cite work |title=Debates |publisher=Gold Coast. Legislative Assembly |page=119 |date=1956}}</ref>
=== O Minister of State tali ===
Yuuni 1956, o nyɛla ninvuɣ so bɛ ni daa piiigi minista ka daa na bɛ wuhi lala yaɣili ŋɔ.<ref>{{cite book |last=Rathbone |first=Richard |date=2000 |title=Nkrumah & the Chiefs: The Politics of Chieftaincy in Ghana, 1951-60 |url=https://books.google.com/books?id=sDBclHlDsu8C&q=Nkrumah+%26+the+Chiefs:+The+Politics+of+Chieftaincy+in+Ghana |page=xv|publisher=Ohio State University Press |isbn=9780821413067 }}</ref><ref name="ROSARIO" /> Yuuni shɛli din daa paya na maa bɛ daa wuhiya ni o minista tali ŋɔ nyɛla din jandi pukparilim yaɣili.<ref>{{cite work |title=Ghana Today, Volumes 1-2 |publisher=Information Section, Ghana Office |page=98 |date=1957}}</ref> OO ni daa nyɛ minista zaŋ n-ti pukparilim yaɣili ŋɔ, o nyɛla ŋun gari tooni zaŋ Ghananima chaŋ "cocoa" laɣingu ni Silimiin goli September yuuni 1957. Silimiin goli November dabaa anahi dali yuuni 1957, o nyɛla ninvuɣ so bɛ ni daa piigi minista zaŋ n-ti Ghana tudu yaɣili, di nyɛla din daa gbaai Northern Region, [[Upper East Region]] n-ti pahi [[Upper West Region]]),<ref>{{cite book |last=Packham |first=E. S |date=2004 |title=Africa in War and Peace |url=https://books.google.com/books?id=DqKmCLJFoOQC&q=Africa+in+War+and+Peace |page=181|publisher=Nova Publishers |isbn=9781560729396 }}</ref> Silimiin goli July yuuni 1960, o nyɛla ninvuɣ so bɛ ni daa piigi minista zaŋ n-ti alaafee yaɣili.<ref>{{cite web |title=WORKING HONEYMOON IN AFRICA |url=https://books.google.com/books?id=deBupr5jEw4C&q=abavana+health&pg=PA47 |magazine=Ebony |volume=16 |issue=5 |date = March 1961|location=USA |publisher=Johnson Publishing Company |page=47 |access-date=29 January 2019}}</ref>
=== O Member of council tali ===
O daa nyɛla bɛ ni pii so ni o leei member of Council of state saha shɛli Hilla Limann ni daa na nye Ghana zuɣulana yuuni 1979 hali ni yuuni 1981, hali ka Jerry John Rawlings daa ti yihi Hilla Limann nam ni silimiin goli December biɛɣ' pihita ni yini yuuni 1981.<ref>{{cite book |title=WestAfrica, Issues 3336-3360 |publisher=West Africa Publishing Company Limited |page=1902 |date=1981}}</ref><ref name="LAWRENCE ROSARIO ABAVANA" />
== O biɛhigu ==
Abavana daa nyɛla Roman Catholic dolodolo nira ka daa nye zuɣulana n ti lahingu din yuli daa booni Retired Catholic Workers Association yuuni 1992 hali ka o ti leei ŋun kani.<ref name="LAWRENCE ROSARIO ABAVANA"/>
== O kum ==
Abavana leela ŋun kani o ni daa nya yuun pihinii ni anahi (84) silimiin goli May biɛɣ' pihita yin' ka dali yuuni 2004. O daa nyɛla bɛ ni simsi so viɛnyɛla ni dariza o ya tingbaŋ ni din nye Navrongo
== Memorials and legacy ==
Palla, soya n-ti pahi ŋmaligibu shɛhi zaa nyɛla luɣ'shɛŋa bɛ ni zaŋ o yuli boli Accra Metropolitan di gbaai bahindi Kotobabi mini Maamobi.<ref>{{Cite web|title=Abavana Street, Accra Metropolitan|url=https://www.cartogiraffe.com/ghana/greater+accra+region/accra+metropolitan/abavana+street/|access-date=2020-12-28|website=cartogiraffe.com}}</ref><ref>{{Cite web|title=Abavana - ghana-streets.openalfa.com/streets|url=https://ghana-streets.openalfa.com/streets|archive-url=|archive-date=|access-date=2020-12-28|website=ghana-streets.openalfa.com|language=en-US}}</ref><ref>{{Cite web|title=UDS Navrongo Campus Should Be Renamed After Lawrence Rosario Abavana And Not C.K. Tedam|url=https://www.modernghana.com/news/941978/uds-navrongo-campus-should-be-renamed-after-lawren.html|access-date=2020-12-28|website=Modern Ghana|language=en}}</ref><ref>{{Cite web|title=Abavana Maamobi - Google Search|url=https://www.google.com/search?q=Abavana+Maamobi|access-date=2020-12-28|website=google.com}}</ref> Shikuruti nyɛla din be Accra mini tudu yaɣili ka bɛ zaŋ o yuli boli li, di shɛli nyɛ Abavana Cluster of Schools, shikuru din be Kotobabi, Accra Metropolitan yaɣili.<ref>{{Cite news|date=2019-12-19|title=Ayawaso Central bags GH₵881,316 revenue in 9 months|url=https://www.ghanaiantimes.com.gh/ayawaso-central-bags-gh₵881316-revenue-in-9-months/|location=Accra, Ghana|access-date=2020-12-28|newspaper=[[Ghanaian Times]]|language=en}}</ref><ref>{{Cite web|last=Dogbevi|first=Emmanuel|date=2012-01-30|title=USAID grants Ghana $2.3m for construction of basic school complexes in Accra|url=https://www.ghanabusinessnews.com/2012/01/30/usaid-grants-ghana-2-3m-for-construction-of-basic-school-complexes-in-accra/|access-date=2020-12-28|website=Ghana Business News|language=en-US}}</ref><ref>{{Cite web|date=2020-02-13|title=Abavana Schools Get Waste Bins|url=https://dailyguidenetwork.com/abavana-schools-get-waste-bins/|access-date=2020-12-28|website=DailyGuide Network|language=en-US}}</ref>
==Kundivihira==
{{Reflist}}
[[Pubu:Siyaasa niriba]]
[[Category:1920 births]]
[[Category:2004 deaths]]
[[Category:Alumni of Achimota School]]
[[Category:Convention People's Party (Ghana) politicians]]
[[Category:Ghanaian MPs 1951–1954]]
[[Category:Ghanaian MPs 1954–1956]]
[[Category:Ghanaian MPs 1956–1965]]
[[Category:Ghanaian MPs 1965–1966]]
[[Category:Ministers for the interior of Ghana]]
[[Category:Ministers for information of Ghana]]
[[Category:Agriculture ministers of Ghana]]
[[Category:Trade ministers of Ghana]]
[[Category:Ghanaian educators]]
[[Category:Ghanaian Roman Catholics]]
[[Category:Ministers for health of Ghana]]
[[Category:People from Upper East Region]]
qow3pszwf6t18zi5xbufpx3xf7tiq6m
136599
136597
2026-05-13T16:57:06Z
Abdul-Rauf Moshie
3942
/* O kum */
136599
wikitext
text/x-wiki
{{Bio}}
'''Lawrence Rosario Abavana''' (bɛ daa dɔɣi o la yuuni 1920 ka daa kpi Silimiin goli May biɛɣ'pihita yini ka dali yuuni 2004) daa nyɛla Ghananima siyaasa nira<ref name=":0">{{Cite web|last=Assembly|first=Gold Coast Legislative|url=https://books.google.com/books?id=sn6aAAAAIAAJ&q=lawrence+abavana&pg=PA1|title=Debates|date=1956|language=en}}</ref> mini karimba. O nyɛla ŋun daa leei minista ka daa lahi nyɛ ŋun be "council of state" jinaduu din pahiri ata ni.<ref name="LAWRENCE ROSARIO ABAVANA">Ghanaweb,[https://mobile.ghanaweb.com/GhanaHomePage/NewsArchive/State-burial-for-Abavana-on-July-3-at-Navrongo-60331 "State burial for Abavana on July 3 at Navrongo"], Ghanaweb.com, 23 June 2004.</ref> O nyɛla ŋun daa be [[Convention People's Party|Convention People's Party (CPP)]].<ref>{{Cite book|last=Packham|first=Eric S.|url=https://books.google.com/books?id=DqKmCLJFoOQC&q=lawrence+abavana&pg=PA140|title=Africa in War and Peace|date=2001|publisher=Nova Publishers|isbn=978-1-56072-939-6|language=en}}</ref>
== Piligu biɛhigu mini shikuru baŋsim ==
Abavana nyɛla bɛ ni daa dɔɣi so yuuni 1920 tiŋ yuli booni [[Navrongo]]. O nyɛla ŋun daa nya o tuuli shikuru baŋsim Roman Catholic School din be [[Navrongo]]. O nyɛla ŋun daa tuɣi o shikuru baŋsim bɔhimbu Achimota Collagɛ ni ka o daa nya o karimba tali baŋsim.<ref name="LAWRENCE ABAVANA">{{cite news |title=Ghana Year Book |newspaper=Daily Graphic |page=192 |date=1966}}</ref><ref name="ABAVANA">{{cite book |title=The New Ghana, Volume 7 |publisher=Ghana Information Services Department |page=93 |date=1962}}</ref><ref name="ROSARIO">{{cite news |title=Ghana Year Book |newspaper=Daily Graphic |page=118 |date=1956}}</ref>
==Siyaasa tali ==
=== O Jintɔritali ===
O nyɛla ninvuɣ so bɛ ni daa piigi jintɔra zaŋ n-ti legislative assembly yuuni 1951 n-ti Kassena-Nankana South din daa niŋ kao zani n-ti [[Convention People's Party]] (CPP) lala yuuni maa, o nyɛla ninvuɣ so bɛ ni daa piigi minista zaŋ n-ti alizama dibu mini tuma yaɣili. Yuuni 1954, o nyɛla ŋun daa nya nasara ka chɛ J. E. Seyire ŋun daa zani [[Northern People's Party]] ni kalinli din daa yiɣisi 5,795 zaŋ chaŋ 3,344 ka daa labi di jintɔri kɔɣu maa.<ref>Michael Eli Dokosi,[https://www.blakkpepper.com/2018/06/the-electoral-victories-and-shock-losses-of-the-1954-gold-coast-election/ "The electoral victories and shock losses of the 1954 Gold Coast election"], blakkpepper.com, 10 June 2018.</ref><ref name=":0" />
=== O Ministerial secretary tali ===
Yuuni 1951, o nyɛla ŋun daa di Kassena-Nankana South jintɔri kɔɣu zaŋ n-ti CPP ka bɛ daa piigi o gbaŋsabira zaŋ n-ti "minister of communication and works". O nyɛla ŋun daa lahi leei gbaŋsabira zaŋ n-ti pukparilim yaɣili minista yuuni 1951 yaha.<ref>{{cite work |title=Debates |publisher=Gold Coast. Legislative Assembly |page=119 |date=1956}}</ref>
=== O Minister of State tali ===
Yuuni 1956, o nyɛla ninvuɣ so bɛ ni daa piiigi minista ka daa na bɛ wuhi lala yaɣili ŋɔ.<ref>{{cite book |last=Rathbone |first=Richard |date=2000 |title=Nkrumah & the Chiefs: The Politics of Chieftaincy in Ghana, 1951-60 |url=https://books.google.com/books?id=sDBclHlDsu8C&q=Nkrumah+%26+the+Chiefs:+The+Politics+of+Chieftaincy+in+Ghana |page=xv|publisher=Ohio State University Press |isbn=9780821413067 }}</ref><ref name="ROSARIO" /> Yuuni shɛli din daa paya na maa bɛ daa wuhiya ni o minista tali ŋɔ nyɛla din jandi pukparilim yaɣili.<ref>{{cite work |title=Ghana Today, Volumes 1-2 |publisher=Information Section, Ghana Office |page=98 |date=1957}}</ref> OO ni daa nyɛ minista zaŋ n-ti pukparilim yaɣili ŋɔ, o nyɛla ŋun gari tooni zaŋ Ghananima chaŋ "cocoa" laɣingu ni Silimiin goli September yuuni 1957. Silimiin goli November dabaa anahi dali yuuni 1957, o nyɛla ninvuɣ so bɛ ni daa piigi minista zaŋ n-ti Ghana tudu yaɣili, di nyɛla din daa gbaai Northern Region, [[Upper East Region]] n-ti pahi [[Upper West Region]]),<ref>{{cite book |last=Packham |first=E. S |date=2004 |title=Africa in War and Peace |url=https://books.google.com/books?id=DqKmCLJFoOQC&q=Africa+in+War+and+Peace |page=181|publisher=Nova Publishers |isbn=9781560729396 }}</ref> Silimiin goli July yuuni 1960, o nyɛla ninvuɣ so bɛ ni daa piigi minista zaŋ n-ti alaafee yaɣili.<ref>{{cite web |title=WORKING HONEYMOON IN AFRICA |url=https://books.google.com/books?id=deBupr5jEw4C&q=abavana+health&pg=PA47 |magazine=Ebony |volume=16 |issue=5 |date = March 1961|location=USA |publisher=Johnson Publishing Company |page=47 |access-date=29 January 2019}}</ref>
=== O Member of council tali ===
O daa nyɛla bɛ ni pii so ni o leei member of Council of state saha shɛli Hilla Limann ni daa na nye Ghana zuɣulana yuuni 1979 hali ni yuuni 1981, hali ka Jerry John Rawlings daa ti yihi Hilla Limann nam ni silimiin goli December biɛɣ' pihita ni yini yuuni 1981.<ref>{{cite book |title=WestAfrica, Issues 3336-3360 |publisher=West Africa Publishing Company Limited |page=1902 |date=1981}}</ref><ref name="LAWRENCE ROSARIO ABAVANA" />
== O biɛhigu ==
Abavana daa nyɛla Roman Catholic dolodolo nira ka daa nye zuɣulana n ti lahingu din yuli daa booni Retired Catholic Workers Association yuuni 1992 hali ka o ti leei ŋun kani.<ref name="LAWRENCE ROSARIO ABAVANA"/>
== O kum ==
Abavana leela ŋun kani o ni daa nya yuun pihinii ni anahi (84) silimiin goli May biɛɣ' pihita yin' ka dali yuuni 2004. O daa nyɛla bɛ ni simsi so viɛnyɛla ni dariza o ya tingbaŋ ni din nye Navrongo, din be Upper East yaɣili silimiin goli July biɛraata uuni 2004.
== Memorials and legacy ==
Palla, soya n-ti pahi ŋmaligibu shɛhi zaa nyɛla luɣ'shɛŋa bɛ ni zaŋ o yuli boli Accra Metropolitan di gbaai bahindi Kotobabi mini Maamobi.<ref>{{Cite web|title=Abavana Street, Accra Metropolitan|url=https://www.cartogiraffe.com/ghana/greater+accra+region/accra+metropolitan/abavana+street/|access-date=2020-12-28|website=cartogiraffe.com}}</ref><ref>{{Cite web|title=Abavana - ghana-streets.openalfa.com/streets|url=https://ghana-streets.openalfa.com/streets|archive-url=|archive-date=|access-date=2020-12-28|website=ghana-streets.openalfa.com|language=en-US}}</ref><ref>{{Cite web|title=UDS Navrongo Campus Should Be Renamed After Lawrence Rosario Abavana And Not C.K. Tedam|url=https://www.modernghana.com/news/941978/uds-navrongo-campus-should-be-renamed-after-lawren.html|access-date=2020-12-28|website=Modern Ghana|language=en}}</ref><ref>{{Cite web|title=Abavana Maamobi - Google Search|url=https://www.google.com/search?q=Abavana+Maamobi|access-date=2020-12-28|website=google.com}}</ref> Shikuruti nyɛla din be Accra mini tudu yaɣili ka bɛ zaŋ o yuli boli li, di shɛli nyɛ Abavana Cluster of Schools, shikuru din be Kotobabi, Accra Metropolitan yaɣili.<ref>{{Cite news|date=2019-12-19|title=Ayawaso Central bags GH₵881,316 revenue in 9 months|url=https://www.ghanaiantimes.com.gh/ayawaso-central-bags-gh₵881316-revenue-in-9-months/|location=Accra, Ghana|access-date=2020-12-28|newspaper=[[Ghanaian Times]]|language=en}}</ref><ref>{{Cite web|last=Dogbevi|first=Emmanuel|date=2012-01-30|title=USAID grants Ghana $2.3m for construction of basic school complexes in Accra|url=https://www.ghanabusinessnews.com/2012/01/30/usaid-grants-ghana-2-3m-for-construction-of-basic-school-complexes-in-accra/|access-date=2020-12-28|website=Ghana Business News|language=en-US}}</ref><ref>{{Cite web|date=2020-02-13|title=Abavana Schools Get Waste Bins|url=https://dailyguidenetwork.com/abavana-schools-get-waste-bins/|access-date=2020-12-28|website=DailyGuide Network|language=en-US}}</ref>
==Kundivihira==
{{Reflist}}
[[Pubu:Siyaasa niriba]]
[[Category:1920 births]]
[[Category:2004 deaths]]
[[Category:Alumni of Achimota School]]
[[Category:Convention People's Party (Ghana) politicians]]
[[Category:Ghanaian MPs 1951–1954]]
[[Category:Ghanaian MPs 1954–1956]]
[[Category:Ghanaian MPs 1956–1965]]
[[Category:Ghanaian MPs 1965–1966]]
[[Category:Ministers for the interior of Ghana]]
[[Category:Ministers for information of Ghana]]
[[Category:Agriculture ministers of Ghana]]
[[Category:Trade ministers of Ghana]]
[[Category:Ghanaian educators]]
[[Category:Ghanaian Roman Catholics]]
[[Category:Ministers for health of Ghana]]
[[Category:People from Upper East Region]]
4hsm6dcq4xbkffnfvr8f81cdng5y243
136600
136599
2026-05-13T16:57:26Z
Abdul-Rauf Moshie
3942
/* O kum */
136600
wikitext
text/x-wiki
{{Bio}}
'''Lawrence Rosario Abavana''' (bɛ daa dɔɣi o la yuuni 1920 ka daa kpi Silimiin goli May biɛɣ'pihita yini ka dali yuuni 2004) daa nyɛla Ghananima siyaasa nira<ref name=":0">{{Cite web|last=Assembly|first=Gold Coast Legislative|url=https://books.google.com/books?id=sn6aAAAAIAAJ&q=lawrence+abavana&pg=PA1|title=Debates|date=1956|language=en}}</ref> mini karimba. O nyɛla ŋun daa leei minista ka daa lahi nyɛ ŋun be "council of state" jinaduu din pahiri ata ni.<ref name="LAWRENCE ROSARIO ABAVANA">Ghanaweb,[https://mobile.ghanaweb.com/GhanaHomePage/NewsArchive/State-burial-for-Abavana-on-July-3-at-Navrongo-60331 "State burial for Abavana on July 3 at Navrongo"], Ghanaweb.com, 23 June 2004.</ref> O nyɛla ŋun daa be [[Convention People's Party|Convention People's Party (CPP)]].<ref>{{Cite book|last=Packham|first=Eric S.|url=https://books.google.com/books?id=DqKmCLJFoOQC&q=lawrence+abavana&pg=PA140|title=Africa in War and Peace|date=2001|publisher=Nova Publishers|isbn=978-1-56072-939-6|language=en}}</ref>
== Piligu biɛhigu mini shikuru baŋsim ==
Abavana nyɛla bɛ ni daa dɔɣi so yuuni 1920 tiŋ yuli booni [[Navrongo]]. O nyɛla ŋun daa nya o tuuli shikuru baŋsim Roman Catholic School din be [[Navrongo]]. O nyɛla ŋun daa tuɣi o shikuru baŋsim bɔhimbu Achimota Collagɛ ni ka o daa nya o karimba tali baŋsim.<ref name="LAWRENCE ABAVANA">{{cite news |title=Ghana Year Book |newspaper=Daily Graphic |page=192 |date=1966}}</ref><ref name="ABAVANA">{{cite book |title=The New Ghana, Volume 7 |publisher=Ghana Information Services Department |page=93 |date=1962}}</ref><ref name="ROSARIO">{{cite news |title=Ghana Year Book |newspaper=Daily Graphic |page=118 |date=1956}}</ref>
==Siyaasa tali ==
=== O Jintɔritali ===
O nyɛla ninvuɣ so bɛ ni daa piigi jintɔra zaŋ n-ti legislative assembly yuuni 1951 n-ti Kassena-Nankana South din daa niŋ kao zani n-ti [[Convention People's Party]] (CPP) lala yuuni maa, o nyɛla ninvuɣ so bɛ ni daa piigi minista zaŋ n-ti alizama dibu mini tuma yaɣili. Yuuni 1954, o nyɛla ŋun daa nya nasara ka chɛ J. E. Seyire ŋun daa zani [[Northern People's Party]] ni kalinli din daa yiɣisi 5,795 zaŋ chaŋ 3,344 ka daa labi di jintɔri kɔɣu maa.<ref>Michael Eli Dokosi,[https://www.blakkpepper.com/2018/06/the-electoral-victories-and-shock-losses-of-the-1954-gold-coast-election/ "The electoral victories and shock losses of the 1954 Gold Coast election"], blakkpepper.com, 10 June 2018.</ref><ref name=":0" />
=== O Ministerial secretary tali ===
Yuuni 1951, o nyɛla ŋun daa di Kassena-Nankana South jintɔri kɔɣu zaŋ n-ti CPP ka bɛ daa piigi o gbaŋsabira zaŋ n-ti "minister of communication and works". O nyɛla ŋun daa lahi leei gbaŋsabira zaŋ n-ti pukparilim yaɣili minista yuuni 1951 yaha.<ref>{{cite work |title=Debates |publisher=Gold Coast. Legislative Assembly |page=119 |date=1956}}</ref>
=== O Minister of State tali ===
Yuuni 1956, o nyɛla ninvuɣ so bɛ ni daa piiigi minista ka daa na bɛ wuhi lala yaɣili ŋɔ.<ref>{{cite book |last=Rathbone |first=Richard |date=2000 |title=Nkrumah & the Chiefs: The Politics of Chieftaincy in Ghana, 1951-60 |url=https://books.google.com/books?id=sDBclHlDsu8C&q=Nkrumah+%26+the+Chiefs:+The+Politics+of+Chieftaincy+in+Ghana |page=xv|publisher=Ohio State University Press |isbn=9780821413067 }}</ref><ref name="ROSARIO" /> Yuuni shɛli din daa paya na maa bɛ daa wuhiya ni o minista tali ŋɔ nyɛla din jandi pukparilim yaɣili.<ref>{{cite work |title=Ghana Today, Volumes 1-2 |publisher=Information Section, Ghana Office |page=98 |date=1957}}</ref> OO ni daa nyɛ minista zaŋ n-ti pukparilim yaɣili ŋɔ, o nyɛla ŋun gari tooni zaŋ Ghananima chaŋ "cocoa" laɣingu ni Silimiin goli September yuuni 1957. Silimiin goli November dabaa anahi dali yuuni 1957, o nyɛla ninvuɣ so bɛ ni daa piigi minista zaŋ n-ti Ghana tudu yaɣili, di nyɛla din daa gbaai Northern Region, [[Upper East Region]] n-ti pahi [[Upper West Region]]),<ref>{{cite book |last=Packham |first=E. S |date=2004 |title=Africa in War and Peace |url=https://books.google.com/books?id=DqKmCLJFoOQC&q=Africa+in+War+and+Peace |page=181|publisher=Nova Publishers |isbn=9781560729396 }}</ref> Silimiin goli July yuuni 1960, o nyɛla ninvuɣ so bɛ ni daa piigi minista zaŋ n-ti alaafee yaɣili.<ref>{{cite web |title=WORKING HONEYMOON IN AFRICA |url=https://books.google.com/books?id=deBupr5jEw4C&q=abavana+health&pg=PA47 |magazine=Ebony |volume=16 |issue=5 |date = March 1961|location=USA |publisher=Johnson Publishing Company |page=47 |access-date=29 January 2019}}</ref>
=== O Member of council tali ===
O daa nyɛla bɛ ni pii so ni o leei member of Council of state saha shɛli Hilla Limann ni daa na nye Ghana zuɣulana yuuni 1979 hali ni yuuni 1981, hali ka Jerry John Rawlings daa ti yihi Hilla Limann nam ni silimiin goli December biɛɣ' pihita ni yini yuuni 1981.<ref>{{cite book |title=WestAfrica, Issues 3336-3360 |publisher=West Africa Publishing Company Limited |page=1902 |date=1981}}</ref><ref name="LAWRENCE ROSARIO ABAVANA" />
== O biɛhigu ==
Abavana daa nyɛla Roman Catholic dolodolo nira ka daa nye zuɣulana n ti lahingu din yuli daa booni Retired Catholic Workers Association yuuni 1992 hali ka o ti leei ŋun kani.<ref name="LAWRENCE ROSARIO ABAVANA"/>
== O kum ==
Abavana leela ŋun kani o ni daa nya yuun pihinii ni anahi (84) silimiin goli May biɛɣ' pihita yin' ka dali yuuni 2004. O daa nyɛla bɛ ni simsi so viɛnyɛla ni dariza o ya tingbaŋ ni din nye Navrongo, din be Upper East yaɣili silimiin goli July biɛraata uuni 2004.<ref name="LAWRENCE ROSARIO ABAVANA"/>
== Memorials and legacy ==
Palla, soya n-ti pahi ŋmaligibu shɛhi zaa nyɛla luɣ'shɛŋa bɛ ni zaŋ o yuli boli Accra Metropolitan di gbaai bahindi Kotobabi mini Maamobi.<ref>{{Cite web|title=Abavana Street, Accra Metropolitan|url=https://www.cartogiraffe.com/ghana/greater+accra+region/accra+metropolitan/abavana+street/|access-date=2020-12-28|website=cartogiraffe.com}}</ref><ref>{{Cite web|title=Abavana - ghana-streets.openalfa.com/streets|url=https://ghana-streets.openalfa.com/streets|archive-url=|archive-date=|access-date=2020-12-28|website=ghana-streets.openalfa.com|language=en-US}}</ref><ref>{{Cite web|title=UDS Navrongo Campus Should Be Renamed After Lawrence Rosario Abavana And Not C.K. Tedam|url=https://www.modernghana.com/news/941978/uds-navrongo-campus-should-be-renamed-after-lawren.html|access-date=2020-12-28|website=Modern Ghana|language=en}}</ref><ref>{{Cite web|title=Abavana Maamobi - Google Search|url=https://www.google.com/search?q=Abavana+Maamobi|access-date=2020-12-28|website=google.com}}</ref> Shikuruti nyɛla din be Accra mini tudu yaɣili ka bɛ zaŋ o yuli boli li, di shɛli nyɛ Abavana Cluster of Schools, shikuru din be Kotobabi, Accra Metropolitan yaɣili.<ref>{{Cite news|date=2019-12-19|title=Ayawaso Central bags GH₵881,316 revenue in 9 months|url=https://www.ghanaiantimes.com.gh/ayawaso-central-bags-gh₵881316-revenue-in-9-months/|location=Accra, Ghana|access-date=2020-12-28|newspaper=[[Ghanaian Times]]|language=en}}</ref><ref>{{Cite web|last=Dogbevi|first=Emmanuel|date=2012-01-30|title=USAID grants Ghana $2.3m for construction of basic school complexes in Accra|url=https://www.ghanabusinessnews.com/2012/01/30/usaid-grants-ghana-2-3m-for-construction-of-basic-school-complexes-in-accra/|access-date=2020-12-28|website=Ghana Business News|language=en-US}}</ref><ref>{{Cite web|date=2020-02-13|title=Abavana Schools Get Waste Bins|url=https://dailyguidenetwork.com/abavana-schools-get-waste-bins/|access-date=2020-12-28|website=DailyGuide Network|language=en-US}}</ref>
==Kundivihira==
{{Reflist}}
[[Pubu:Siyaasa niriba]]
[[Category:1920 births]]
[[Category:2004 deaths]]
[[Category:Alumni of Achimota School]]
[[Category:Convention People's Party (Ghana) politicians]]
[[Category:Ghanaian MPs 1951–1954]]
[[Category:Ghanaian MPs 1954–1956]]
[[Category:Ghanaian MPs 1956–1965]]
[[Category:Ghanaian MPs 1965–1966]]
[[Category:Ministers for the interior of Ghana]]
[[Category:Ministers for information of Ghana]]
[[Category:Agriculture ministers of Ghana]]
[[Category:Trade ministers of Ghana]]
[[Category:Ghanaian educators]]
[[Category:Ghanaian Roman Catholics]]
[[Category:Ministers for health of Ghana]]
[[Category:People from Upper East Region]]
69fpqh0jhx1kffdzmk54sixevsilsek
136601
136600
2026-05-13T16:59:34Z
Abdul-Rauf Moshie
3942
/* O Minister of State tali */
136601
wikitext
text/x-wiki
{{Bio}}
'''Lawrence Rosario Abavana''' (bɛ daa dɔɣi o la yuuni 1920 ka daa kpi Silimiin goli May biɛɣ'pihita yini ka dali yuuni 2004) daa nyɛla Ghananima siyaasa nira<ref name=":0">{{Cite web|last=Assembly|first=Gold Coast Legislative|url=https://books.google.com/books?id=sn6aAAAAIAAJ&q=lawrence+abavana&pg=PA1|title=Debates|date=1956|language=en}}</ref> mini karimba. O nyɛla ŋun daa leei minista ka daa lahi nyɛ ŋun be "council of state" jinaduu din pahiri ata ni.<ref name="LAWRENCE ROSARIO ABAVANA">Ghanaweb,[https://mobile.ghanaweb.com/GhanaHomePage/NewsArchive/State-burial-for-Abavana-on-July-3-at-Navrongo-60331 "State burial for Abavana on July 3 at Navrongo"], Ghanaweb.com, 23 June 2004.</ref> O nyɛla ŋun daa be [[Convention People's Party|Convention People's Party (CPP)]].<ref>{{Cite book|last=Packham|first=Eric S.|url=https://books.google.com/books?id=DqKmCLJFoOQC&q=lawrence+abavana&pg=PA140|title=Africa in War and Peace|date=2001|publisher=Nova Publishers|isbn=978-1-56072-939-6|language=en}}</ref>
== Piligu biɛhigu mini shikuru baŋsim ==
Abavana nyɛla bɛ ni daa dɔɣi so yuuni 1920 tiŋ yuli booni [[Navrongo]]. O nyɛla ŋun daa nya o tuuli shikuru baŋsim Roman Catholic School din be [[Navrongo]]. O nyɛla ŋun daa tuɣi o shikuru baŋsim bɔhimbu Achimota Collagɛ ni ka o daa nya o karimba tali baŋsim.<ref name="LAWRENCE ABAVANA">{{cite news |title=Ghana Year Book |newspaper=Daily Graphic |page=192 |date=1966}}</ref><ref name="ABAVANA">{{cite book |title=The New Ghana, Volume 7 |publisher=Ghana Information Services Department |page=93 |date=1962}}</ref><ref name="ROSARIO">{{cite news |title=Ghana Year Book |newspaper=Daily Graphic |page=118 |date=1956}}</ref>
==Siyaasa tali ==
=== O Jintɔritali ===
O nyɛla ninvuɣ so bɛ ni daa piigi jintɔra zaŋ n-ti legislative assembly yuuni 1951 n-ti Kassena-Nankana South din daa niŋ kao zani n-ti [[Convention People's Party]] (CPP) lala yuuni maa, o nyɛla ninvuɣ so bɛ ni daa piigi minista zaŋ n-ti alizama dibu mini tuma yaɣili. Yuuni 1954, o nyɛla ŋun daa nya nasara ka chɛ J. E. Seyire ŋun daa zani [[Northern People's Party]] ni kalinli din daa yiɣisi 5,795 zaŋ chaŋ 3,344 ka daa labi di jintɔri kɔɣu maa.<ref>Michael Eli Dokosi,[https://www.blakkpepper.com/2018/06/the-electoral-victories-and-shock-losses-of-the-1954-gold-coast-election/ "The electoral victories and shock losses of the 1954 Gold Coast election"], blakkpepper.com, 10 June 2018.</ref><ref name=":0" />
=== O Ministerial secretary tali ===
Yuuni 1951, o nyɛla ŋun daa di Kassena-Nankana South jintɔri kɔɣu zaŋ n-ti CPP ka bɛ daa piigi o gbaŋsabira zaŋ n-ti "minister of communication and works". O nyɛla ŋun daa lahi leei gbaŋsabira zaŋ n-ti pukparilim yaɣili minista yuuni 1951 yaha.<ref>{{cite work |title=Debates |publisher=Gold Coast. Legislative Assembly |page=119 |date=1956}}</ref>
=== O Minister of State tali ===
Yuuni 1956, o nyɛla ninvuɣ so bɛ ni daa piiigi minista ka daa na bɛ wuhi lala yaɣili ŋɔ.<ref>{{cite book |last=Rathbone |first=Richard |date=2000 |title=Nkrumah & the Chiefs: The Politics of Chieftaincy in Ghana, 1951-60 |url=https://books.google.com/books?id=sDBclHlDsu8C&q=Nkrumah+%26+the+Chiefs:+The+Politics+of+Chieftaincy+in+Ghana |page=xv|publisher=Ohio State University Press |isbn=9780821413067 }}</ref><ref name="ROSARIO" /> Yuuni shɛli din daa paya na maa bɛ daa wuhiya ni o minista tali ŋɔ nyɛla din jandi pukparilim yaɣili.<ref>{{cite work |title=Ghana Today, Volumes 1-2 |publisher=Information Section, Ghana Office |page=98 |date=1957}}</ref> OO ni daa nyɛ minista zaŋ n-ti pukparilim yaɣili ŋɔ, o nyɛla ŋun gari tooni zaŋ Ghananima chaŋ "cocoa" laɣingu ni Silimiin goli September yuuni 1957. Silimiin goli November dabaa anahi dali yuuni 1957, o nyɛla ninvuɣ so bɛ ni daa piigi minista zaŋ n-ti Ghana tudu yaɣili, di nyɛla din daa gbaai Northern Region, [[Upper East Region]] n-ti pahi [[Upper West Region]]),<ref>{{cite book |last=Packham |first=E. S |date=2004 |title=Africa in War and Peace |url=https://books.google.com/books?id=DqKmCLJFoOQC&q=Africa+in+War+and+Peace |page=181|publisher=Nova Publishers |isbn=9781560729396 }}</ref> Silimiin goli July yuuni 1960, o nyɛla ninvuɣ so bɛ ni daa piigi minista zaŋ n-ti alaafee yaɣili.<ref>{{cite web |title=WORKING HONEYMOON IN AFRICA |url=https://books.google.com/books?id=deBupr5jEw4C&q=abavana+health&pg=PA47 |magazine=Ebony |volume=16 |issue=5 |date = March 1961|location=USA |publisher=Johnson Publishing Company |page=47 |access-date=29 January 2019}}</ref>
Silimiin goli May yuuni 1961 puli ni, O daa nyɛla bɛ ni pii so ni o leei
=== O Member of council tali ===
O daa nyɛla bɛ ni pii so ni o leei member of Council of state saha shɛli Hilla Limann ni daa na nye Ghana zuɣulana yuuni 1979 hali ni yuuni 1981, hali ka Jerry John Rawlings daa ti yihi Hilla Limann nam ni silimiin goli December biɛɣ' pihita ni yini yuuni 1981.<ref>{{cite book |title=WestAfrica, Issues 3336-3360 |publisher=West Africa Publishing Company Limited |page=1902 |date=1981}}</ref><ref name="LAWRENCE ROSARIO ABAVANA" />
== O biɛhigu ==
Abavana daa nyɛla Roman Catholic dolodolo nira ka daa nye zuɣulana n ti lahingu din yuli daa booni Retired Catholic Workers Association yuuni 1992 hali ka o ti leei ŋun kani.<ref name="LAWRENCE ROSARIO ABAVANA"/>
== O kum ==
Abavana leela ŋun kani o ni daa nya yuun pihinii ni anahi (84) silimiin goli May biɛɣ' pihita yin' ka dali yuuni 2004. O daa nyɛla bɛ ni simsi so viɛnyɛla ni dariza o ya tingbaŋ ni din nye Navrongo, din be Upper East yaɣili silimiin goli July biɛraata uuni 2004.<ref name="LAWRENCE ROSARIO ABAVANA"/>
== Memorials and legacy ==
Palla, soya n-ti pahi ŋmaligibu shɛhi zaa nyɛla luɣ'shɛŋa bɛ ni zaŋ o yuli boli Accra Metropolitan di gbaai bahindi Kotobabi mini Maamobi.<ref>{{Cite web|title=Abavana Street, Accra Metropolitan|url=https://www.cartogiraffe.com/ghana/greater+accra+region/accra+metropolitan/abavana+street/|access-date=2020-12-28|website=cartogiraffe.com}}</ref><ref>{{Cite web|title=Abavana - ghana-streets.openalfa.com/streets|url=https://ghana-streets.openalfa.com/streets|archive-url=|archive-date=|access-date=2020-12-28|website=ghana-streets.openalfa.com|language=en-US}}</ref><ref>{{Cite web|title=UDS Navrongo Campus Should Be Renamed After Lawrence Rosario Abavana And Not C.K. Tedam|url=https://www.modernghana.com/news/941978/uds-navrongo-campus-should-be-renamed-after-lawren.html|access-date=2020-12-28|website=Modern Ghana|language=en}}</ref><ref>{{Cite web|title=Abavana Maamobi - Google Search|url=https://www.google.com/search?q=Abavana+Maamobi|access-date=2020-12-28|website=google.com}}</ref> Shikuruti nyɛla din be Accra mini tudu yaɣili ka bɛ zaŋ o yuli boli li, di shɛli nyɛ Abavana Cluster of Schools, shikuru din be Kotobabi, Accra Metropolitan yaɣili.<ref>{{Cite news|date=2019-12-19|title=Ayawaso Central bags GH₵881,316 revenue in 9 months|url=https://www.ghanaiantimes.com.gh/ayawaso-central-bags-gh₵881316-revenue-in-9-months/|location=Accra, Ghana|access-date=2020-12-28|newspaper=[[Ghanaian Times]]|language=en}}</ref><ref>{{Cite web|last=Dogbevi|first=Emmanuel|date=2012-01-30|title=USAID grants Ghana $2.3m for construction of basic school complexes in Accra|url=https://www.ghanabusinessnews.com/2012/01/30/usaid-grants-ghana-2-3m-for-construction-of-basic-school-complexes-in-accra/|access-date=2020-12-28|website=Ghana Business News|language=en-US}}</ref><ref>{{Cite web|date=2020-02-13|title=Abavana Schools Get Waste Bins|url=https://dailyguidenetwork.com/abavana-schools-get-waste-bins/|access-date=2020-12-28|website=DailyGuide Network|language=en-US}}</ref>
==Kundivihira==
{{Reflist}}
[[Pubu:Siyaasa niriba]]
[[Category:1920 births]]
[[Category:2004 deaths]]
[[Category:Alumni of Achimota School]]
[[Category:Convention People's Party (Ghana) politicians]]
[[Category:Ghanaian MPs 1951–1954]]
[[Category:Ghanaian MPs 1954–1956]]
[[Category:Ghanaian MPs 1956–1965]]
[[Category:Ghanaian MPs 1965–1966]]
[[Category:Ministers for the interior of Ghana]]
[[Category:Ministers for information of Ghana]]
[[Category:Agriculture ministers of Ghana]]
[[Category:Trade ministers of Ghana]]
[[Category:Ghanaian educators]]
[[Category:Ghanaian Roman Catholics]]
[[Category:Ministers for health of Ghana]]
[[Category:People from Upper East Region]]
ktnf07z2h9pwafvkk2jkuo1ncu9nazl
136603
136601
2026-05-13T17:00:35Z
Abdul-Rauf Moshie
3942
/* O Minister of State tali */
136603
wikitext
text/x-wiki
{{Bio}}
'''Lawrence Rosario Abavana''' (bɛ daa dɔɣi o la yuuni 1920 ka daa kpi Silimiin goli May biɛɣ'pihita yini ka dali yuuni 2004) daa nyɛla Ghananima siyaasa nira<ref name=":0">{{Cite web|last=Assembly|first=Gold Coast Legislative|url=https://books.google.com/books?id=sn6aAAAAIAAJ&q=lawrence+abavana&pg=PA1|title=Debates|date=1956|language=en}}</ref> mini karimba. O nyɛla ŋun daa leei minista ka daa lahi nyɛ ŋun be "council of state" jinaduu din pahiri ata ni.<ref name="LAWRENCE ROSARIO ABAVANA">Ghanaweb,[https://mobile.ghanaweb.com/GhanaHomePage/NewsArchive/State-burial-for-Abavana-on-July-3-at-Navrongo-60331 "State burial for Abavana on July 3 at Navrongo"], Ghanaweb.com, 23 June 2004.</ref> O nyɛla ŋun daa be [[Convention People's Party|Convention People's Party (CPP)]].<ref>{{Cite book|last=Packham|first=Eric S.|url=https://books.google.com/books?id=DqKmCLJFoOQC&q=lawrence+abavana&pg=PA140|title=Africa in War and Peace|date=2001|publisher=Nova Publishers|isbn=978-1-56072-939-6|language=en}}</ref>
== Piligu biɛhigu mini shikuru baŋsim ==
Abavana nyɛla bɛ ni daa dɔɣi so yuuni 1920 tiŋ yuli booni [[Navrongo]]. O nyɛla ŋun daa nya o tuuli shikuru baŋsim Roman Catholic School din be [[Navrongo]]. O nyɛla ŋun daa tuɣi o shikuru baŋsim bɔhimbu Achimota Collagɛ ni ka o daa nya o karimba tali baŋsim.<ref name="LAWRENCE ABAVANA">{{cite news |title=Ghana Year Book |newspaper=Daily Graphic |page=192 |date=1966}}</ref><ref name="ABAVANA">{{cite book |title=The New Ghana, Volume 7 |publisher=Ghana Information Services Department |page=93 |date=1962}}</ref><ref name="ROSARIO">{{cite news |title=Ghana Year Book |newspaper=Daily Graphic |page=118 |date=1956}}</ref>
==Siyaasa tali ==
=== O Jintɔritali ===
O nyɛla ninvuɣ so bɛ ni daa piigi jintɔra zaŋ n-ti legislative assembly yuuni 1951 n-ti Kassena-Nankana South din daa niŋ kao zani n-ti [[Convention People's Party]] (CPP) lala yuuni maa, o nyɛla ninvuɣ so bɛ ni daa piigi minista zaŋ n-ti alizama dibu mini tuma yaɣili. Yuuni 1954, o nyɛla ŋun daa nya nasara ka chɛ J. E. Seyire ŋun daa zani [[Northern People's Party]] ni kalinli din daa yiɣisi 5,795 zaŋ chaŋ 3,344 ka daa labi di jintɔri kɔɣu maa.<ref>Michael Eli Dokosi,[https://www.blakkpepper.com/2018/06/the-electoral-victories-and-shock-losses-of-the-1954-gold-coast-election/ "The electoral victories and shock losses of the 1954 Gold Coast election"], blakkpepper.com, 10 June 2018.</ref><ref name=":0" />
=== O Ministerial secretary tali ===
Yuuni 1951, o nyɛla ŋun daa di Kassena-Nankana South jintɔri kɔɣu zaŋ n-ti CPP ka bɛ daa piigi o gbaŋsabira zaŋ n-ti "minister of communication and works". O nyɛla ŋun daa lahi leei gbaŋsabira zaŋ n-ti pukparilim yaɣili minista yuuni 1951 yaha.<ref>{{cite work |title=Debates |publisher=Gold Coast. Legislative Assembly |page=119 |date=1956}}</ref>
=== O Minister of State tali ===
Yuuni 1956, o nyɛla ninvuɣ so bɛ ni daa piiigi minista ka daa na bɛ wuhi lala yaɣili ŋɔ.<ref>{{cite book |last=Rathbone |first=Richard |date=2000 |title=Nkrumah & the Chiefs: The Politics of Chieftaincy in Ghana, 1951-60 |url=https://books.google.com/books?id=sDBclHlDsu8C&q=Nkrumah+%26+the+Chiefs:+The+Politics+of+Chieftaincy+in+Ghana |page=xv|publisher=Ohio State University Press |isbn=9780821413067 }}</ref><ref name="ROSARIO" /> Yuuni shɛli din daa paya na maa bɛ daa wuhiya ni o minista tali ŋɔ nyɛla din jandi pukparilim yaɣili.<ref>{{cite work |title=Ghana Today, Volumes 1-2 |publisher=Information Section, Ghana Office |page=98 |date=1957}}</ref> OO ni daa nyɛ minista zaŋ n-ti pukparilim yaɣili ŋɔ, o nyɛla ŋun gari tooni zaŋ Ghananima chaŋ "cocoa" laɣingu ni Silimiin goli September yuuni 1957. Silimiin goli November dabaa anahi dali yuuni 1957, o nyɛla ninvuɣ so bɛ ni daa piigi minista zaŋ n-ti Ghana tudu yaɣili, di nyɛla din daa gbaai Northern Region, [[Upper East Region]] n-ti pahi [[Upper West Region]]),<ref>{{cite book |last=Packham |first=E. S |date=2004 |title=Africa in War and Peace |url=https://books.google.com/books?id=DqKmCLJFoOQC&q=Africa+in+War+and+Peace |page=181|publisher=Nova Publishers |isbn=9781560729396 }}</ref> Silimiin goli July yuuni 1960, o nyɛla ninvuɣ so bɛ ni daa piigi minista zaŋ n-ti alaafee yaɣili.<ref>{{cite web |title=WORKING HONEYMOON IN AFRICA |url=https://books.google.com/books?id=deBupr5jEw4C&q=abavana+health&pg=PA47 |magazine=Ebony |volume=16 |issue=5 |date = March 1961|location=USA |publisher=Johnson Publishing Company |page=47 |access-date=29 January 2019}}</ref>
Silimiin goli May yuuni 1961 puli ni, O daa nyɛla bɛ ni pii so ni o leei Minista ŋun su daabiligu yaɣili,
=== O Member of council tali ===
O daa nyɛla bɛ ni pii so ni o leei member of Council of state saha shɛli Hilla Limann ni daa na nye Ghana zuɣulana yuuni 1979 hali ni yuuni 1981, hali ka Jerry John Rawlings daa ti yihi Hilla Limann nam ni silimiin goli December biɛɣ' pihita ni yini yuuni 1981.<ref>{{cite book |title=WestAfrica, Issues 3336-3360 |publisher=West Africa Publishing Company Limited |page=1902 |date=1981}}</ref><ref name="LAWRENCE ROSARIO ABAVANA" />
== O biɛhigu ==
Abavana daa nyɛla Roman Catholic dolodolo nira ka daa nye zuɣulana n ti lahingu din yuli daa booni Retired Catholic Workers Association yuuni 1992 hali ka o ti leei ŋun kani.<ref name="LAWRENCE ROSARIO ABAVANA"/>
== O kum ==
Abavana leela ŋun kani o ni daa nya yuun pihinii ni anahi (84) silimiin goli May biɛɣ' pihita yin' ka dali yuuni 2004. O daa nyɛla bɛ ni simsi so viɛnyɛla ni dariza o ya tingbaŋ ni din nye Navrongo, din be Upper East yaɣili silimiin goli July biɛraata uuni 2004.<ref name="LAWRENCE ROSARIO ABAVANA"/>
== Memorials and legacy ==
Palla, soya n-ti pahi ŋmaligibu shɛhi zaa nyɛla luɣ'shɛŋa bɛ ni zaŋ o yuli boli Accra Metropolitan di gbaai bahindi Kotobabi mini Maamobi.<ref>{{Cite web|title=Abavana Street, Accra Metropolitan|url=https://www.cartogiraffe.com/ghana/greater+accra+region/accra+metropolitan/abavana+street/|access-date=2020-12-28|website=cartogiraffe.com}}</ref><ref>{{Cite web|title=Abavana - ghana-streets.openalfa.com/streets|url=https://ghana-streets.openalfa.com/streets|archive-url=|archive-date=|access-date=2020-12-28|website=ghana-streets.openalfa.com|language=en-US}}</ref><ref>{{Cite web|title=UDS Navrongo Campus Should Be Renamed After Lawrence Rosario Abavana And Not C.K. Tedam|url=https://www.modernghana.com/news/941978/uds-navrongo-campus-should-be-renamed-after-lawren.html|access-date=2020-12-28|website=Modern Ghana|language=en}}</ref><ref>{{Cite web|title=Abavana Maamobi - Google Search|url=https://www.google.com/search?q=Abavana+Maamobi|access-date=2020-12-28|website=google.com}}</ref> Shikuruti nyɛla din be Accra mini tudu yaɣili ka bɛ zaŋ o yuli boli li, di shɛli nyɛ Abavana Cluster of Schools, shikuru din be Kotobabi, Accra Metropolitan yaɣili.<ref>{{Cite news|date=2019-12-19|title=Ayawaso Central bags GH₵881,316 revenue in 9 months|url=https://www.ghanaiantimes.com.gh/ayawaso-central-bags-gh₵881316-revenue-in-9-months/|location=Accra, Ghana|access-date=2020-12-28|newspaper=[[Ghanaian Times]]|language=en}}</ref><ref>{{Cite web|last=Dogbevi|first=Emmanuel|date=2012-01-30|title=USAID grants Ghana $2.3m for construction of basic school complexes in Accra|url=https://www.ghanabusinessnews.com/2012/01/30/usaid-grants-ghana-2-3m-for-construction-of-basic-school-complexes-in-accra/|access-date=2020-12-28|website=Ghana Business News|language=en-US}}</ref><ref>{{Cite web|date=2020-02-13|title=Abavana Schools Get Waste Bins|url=https://dailyguidenetwork.com/abavana-schools-get-waste-bins/|access-date=2020-12-28|website=DailyGuide Network|language=en-US}}</ref>
==Kundivihira==
{{Reflist}}
[[Pubu:Siyaasa niriba]]
[[Category:1920 births]]
[[Category:2004 deaths]]
[[Category:Alumni of Achimota School]]
[[Category:Convention People's Party (Ghana) politicians]]
[[Category:Ghanaian MPs 1951–1954]]
[[Category:Ghanaian MPs 1954–1956]]
[[Category:Ghanaian MPs 1956–1965]]
[[Category:Ghanaian MPs 1965–1966]]
[[Category:Ministers for the interior of Ghana]]
[[Category:Ministers for information of Ghana]]
[[Category:Agriculture ministers of Ghana]]
[[Category:Trade ministers of Ghana]]
[[Category:Ghanaian educators]]
[[Category:Ghanaian Roman Catholics]]
[[Category:Ministers for health of Ghana]]
[[Category:People from Upper East Region]]
d5hnnznna6eugwjvus0um2x1j0863hv
136604
136603
2026-05-13T17:01:03Z
Abdul-Rauf Moshie
3942
/* O Minister of State tali */
136604
wikitext
text/x-wiki
{{Bio}}
'''Lawrence Rosario Abavana''' (bɛ daa dɔɣi o la yuuni 1920 ka daa kpi Silimiin goli May biɛɣ'pihita yini ka dali yuuni 2004) daa nyɛla Ghananima siyaasa nira<ref name=":0">{{Cite web|last=Assembly|first=Gold Coast Legislative|url=https://books.google.com/books?id=sn6aAAAAIAAJ&q=lawrence+abavana&pg=PA1|title=Debates|date=1956|language=en}}</ref> mini karimba. O nyɛla ŋun daa leei minista ka daa lahi nyɛ ŋun be "council of state" jinaduu din pahiri ata ni.<ref name="LAWRENCE ROSARIO ABAVANA">Ghanaweb,[https://mobile.ghanaweb.com/GhanaHomePage/NewsArchive/State-burial-for-Abavana-on-July-3-at-Navrongo-60331 "State burial for Abavana on July 3 at Navrongo"], Ghanaweb.com, 23 June 2004.</ref> O nyɛla ŋun daa be [[Convention People's Party|Convention People's Party (CPP)]].<ref>{{Cite book|last=Packham|first=Eric S.|url=https://books.google.com/books?id=DqKmCLJFoOQC&q=lawrence+abavana&pg=PA140|title=Africa in War and Peace|date=2001|publisher=Nova Publishers|isbn=978-1-56072-939-6|language=en}}</ref>
== Piligu biɛhigu mini shikuru baŋsim ==
Abavana nyɛla bɛ ni daa dɔɣi so yuuni 1920 tiŋ yuli booni [[Navrongo]]. O nyɛla ŋun daa nya o tuuli shikuru baŋsim Roman Catholic School din be [[Navrongo]]. O nyɛla ŋun daa tuɣi o shikuru baŋsim bɔhimbu Achimota Collagɛ ni ka o daa nya o karimba tali baŋsim.<ref name="LAWRENCE ABAVANA">{{cite news |title=Ghana Year Book |newspaper=Daily Graphic |page=192 |date=1966}}</ref><ref name="ABAVANA">{{cite book |title=The New Ghana, Volume 7 |publisher=Ghana Information Services Department |page=93 |date=1962}}</ref><ref name="ROSARIO">{{cite news |title=Ghana Year Book |newspaper=Daily Graphic |page=118 |date=1956}}</ref>
==Siyaasa tali ==
=== O Jintɔritali ===
O nyɛla ninvuɣ so bɛ ni daa piigi jintɔra zaŋ n-ti legislative assembly yuuni 1951 n-ti Kassena-Nankana South din daa niŋ kao zani n-ti [[Convention People's Party]] (CPP) lala yuuni maa, o nyɛla ninvuɣ so bɛ ni daa piigi minista zaŋ n-ti alizama dibu mini tuma yaɣili. Yuuni 1954, o nyɛla ŋun daa nya nasara ka chɛ J. E. Seyire ŋun daa zani [[Northern People's Party]] ni kalinli din daa yiɣisi 5,795 zaŋ chaŋ 3,344 ka daa labi di jintɔri kɔɣu maa.<ref>Michael Eli Dokosi,[https://www.blakkpepper.com/2018/06/the-electoral-victories-and-shock-losses-of-the-1954-gold-coast-election/ "The electoral victories and shock losses of the 1954 Gold Coast election"], blakkpepper.com, 10 June 2018.</ref><ref name=":0" />
=== O Ministerial secretary tali ===
Yuuni 1951, o nyɛla ŋun daa di Kassena-Nankana South jintɔri kɔɣu zaŋ n-ti CPP ka bɛ daa piigi o gbaŋsabira zaŋ n-ti "minister of communication and works". O nyɛla ŋun daa lahi leei gbaŋsabira zaŋ n-ti pukparilim yaɣili minista yuuni 1951 yaha.<ref>{{cite work |title=Debates |publisher=Gold Coast. Legislative Assembly |page=119 |date=1956}}</ref>
=== O Minister of State tali ===
Yuuni 1956, o nyɛla ninvuɣ so bɛ ni daa piiigi minista ka daa na bɛ wuhi lala yaɣili ŋɔ.<ref>{{cite book |last=Rathbone |first=Richard |date=2000 |title=Nkrumah & the Chiefs: The Politics of Chieftaincy in Ghana, 1951-60 |url=https://books.google.com/books?id=sDBclHlDsu8C&q=Nkrumah+%26+the+Chiefs:+The+Politics+of+Chieftaincy+in+Ghana |page=xv|publisher=Ohio State University Press |isbn=9780821413067 }}</ref><ref name="ROSARIO" /> Yuuni shɛli din daa paya na maa bɛ daa wuhiya ni o minista tali ŋɔ nyɛla din jandi pukparilim yaɣili.<ref>{{cite work |title=Ghana Today, Volumes 1-2 |publisher=Information Section, Ghana Office |page=98 |date=1957}}</ref> OO ni daa nyɛ minista zaŋ n-ti pukparilim yaɣili ŋɔ, o nyɛla ŋun gari tooni zaŋ Ghananima chaŋ "cocoa" laɣingu ni Silimiin goli September yuuni 1957. Silimiin goli November dabaa anahi dali yuuni 1957, o nyɛla ninvuɣ so bɛ ni daa piigi minista zaŋ n-ti Ghana tudu yaɣili, di nyɛla din daa gbaai Northern Region, [[Upper East Region]] n-ti pahi [[Upper West Region]]),<ref>{{cite book |last=Packham |first=E. S |date=2004 |title=Africa in War and Peace |url=https://books.google.com/books?id=DqKmCLJFoOQC&q=Africa+in+War+and+Peace |page=181|publisher=Nova Publishers |isbn=9781560729396 }}</ref> Silimiin goli July yuuni 1960, o nyɛla ninvuɣ so bɛ ni daa piigi minista zaŋ n-ti alaafee yaɣili.<ref>{{cite web |title=WORKING HONEYMOON IN AFRICA |url=https://books.google.com/books?id=deBupr5jEw4C&q=abavana+health&pg=PA47 |magazine=Ebony |volume=16 |issue=5 |date = March 1961|location=USA |publisher=Johnson Publishing Company |page=47 |access-date=29 January 2019}}</ref>
Silimiin goli May yuuni 1961 puli ni, O daa nyɛla bɛ ni pii so ni o leei Minista ŋun su daabiligu yaɣili,<ref>{{cite work|title=Commonwealth Survey, Volume 7
=== O Member of council tali ===
O daa nyɛla bɛ ni pii so ni o leei member of Council of state saha shɛli Hilla Limann ni daa na nye Ghana zuɣulana yuuni 1979 hali ni yuuni 1981, hali ka Jerry John Rawlings daa ti yihi Hilla Limann nam ni silimiin goli December biɛɣ' pihita ni yini yuuni 1981.<ref>{{cite book |title=WestAfrica, Issues 3336-3360 |publisher=West Africa Publishing Company Limited |page=1902 |date=1981}}</ref><ref name="LAWRENCE ROSARIO ABAVANA" />
== O biɛhigu ==
Abavana daa nyɛla Roman Catholic dolodolo nira ka daa nye zuɣulana n ti lahingu din yuli daa booni Retired Catholic Workers Association yuuni 1992 hali ka o ti leei ŋun kani.<ref name="LAWRENCE ROSARIO ABAVANA"/>
== O kum ==
Abavana leela ŋun kani o ni daa nya yuun pihinii ni anahi (84) silimiin goli May biɛɣ' pihita yin' ka dali yuuni 2004. O daa nyɛla bɛ ni simsi so viɛnyɛla ni dariza o ya tingbaŋ ni din nye Navrongo, din be Upper East yaɣili silimiin goli July biɛraata uuni 2004.<ref name="LAWRENCE ROSARIO ABAVANA"/>
== Memorials and legacy ==
Palla, soya n-ti pahi ŋmaligibu shɛhi zaa nyɛla luɣ'shɛŋa bɛ ni zaŋ o yuli boli Accra Metropolitan di gbaai bahindi Kotobabi mini Maamobi.<ref>{{Cite web|title=Abavana Street, Accra Metropolitan|url=https://www.cartogiraffe.com/ghana/greater+accra+region/accra+metropolitan/abavana+street/|access-date=2020-12-28|website=cartogiraffe.com}}</ref><ref>{{Cite web|title=Abavana - ghana-streets.openalfa.com/streets|url=https://ghana-streets.openalfa.com/streets|archive-url=|archive-date=|access-date=2020-12-28|website=ghana-streets.openalfa.com|language=en-US}}</ref><ref>{{Cite web|title=UDS Navrongo Campus Should Be Renamed After Lawrence Rosario Abavana And Not C.K. Tedam|url=https://www.modernghana.com/news/941978/uds-navrongo-campus-should-be-renamed-after-lawren.html|access-date=2020-12-28|website=Modern Ghana|language=en}}</ref><ref>{{Cite web|title=Abavana Maamobi - Google Search|url=https://www.google.com/search?q=Abavana+Maamobi|access-date=2020-12-28|website=google.com}}</ref> Shikuruti nyɛla din be Accra mini tudu yaɣili ka bɛ zaŋ o yuli boli li, di shɛli nyɛ Abavana Cluster of Schools, shikuru din be Kotobabi, Accra Metropolitan yaɣili.<ref>{{Cite news|date=2019-12-19|title=Ayawaso Central bags GH₵881,316 revenue in 9 months|url=https://www.ghanaiantimes.com.gh/ayawaso-central-bags-gh₵881316-revenue-in-9-months/|location=Accra, Ghana|access-date=2020-12-28|newspaper=[[Ghanaian Times]]|language=en}}</ref><ref>{{Cite web|last=Dogbevi|first=Emmanuel|date=2012-01-30|title=USAID grants Ghana $2.3m for construction of basic school complexes in Accra|url=https://www.ghanabusinessnews.com/2012/01/30/usaid-grants-ghana-2-3m-for-construction-of-basic-school-complexes-in-accra/|access-date=2020-12-28|website=Ghana Business News|language=en-US}}</ref><ref>{{Cite web|date=2020-02-13|title=Abavana Schools Get Waste Bins|url=https://dailyguidenetwork.com/abavana-schools-get-waste-bins/|access-date=2020-12-28|website=DailyGuide Network|language=en-US}}</ref>
==Kundivihira==
{{Reflist}}
[[Pubu:Siyaasa niriba]]
[[Category:1920 births]]
[[Category:2004 deaths]]
[[Category:Alumni of Achimota School]]
[[Category:Convention People's Party (Ghana) politicians]]
[[Category:Ghanaian MPs 1951–1954]]
[[Category:Ghanaian MPs 1954–1956]]
[[Category:Ghanaian MPs 1956–1965]]
[[Category:Ghanaian MPs 1965–1966]]
[[Category:Ministers for the interior of Ghana]]
[[Category:Ministers for information of Ghana]]
[[Category:Agriculture ministers of Ghana]]
[[Category:Trade ministers of Ghana]]
[[Category:Ghanaian educators]]
[[Category:Ghanaian Roman Catholics]]
[[Category:Ministers for health of Ghana]]
[[Category:People from Upper East Region]]
qdmmuy9woe9c7omwekozdmxzhdz3lbq
136605
136604
2026-05-13T17:01:25Z
Abdul-Rauf Moshie
3942
/* O Minister of State tali */
136605
wikitext
text/x-wiki
{{Bio}}
'''Lawrence Rosario Abavana''' (bɛ daa dɔɣi o la yuuni 1920 ka daa kpi Silimiin goli May biɛɣ'pihita yini ka dali yuuni 2004) daa nyɛla Ghananima siyaasa nira<ref name=":0">{{Cite web|last=Assembly|first=Gold Coast Legislative|url=https://books.google.com/books?id=sn6aAAAAIAAJ&q=lawrence+abavana&pg=PA1|title=Debates|date=1956|language=en}}</ref> mini karimba. O nyɛla ŋun daa leei minista ka daa lahi nyɛ ŋun be "council of state" jinaduu din pahiri ata ni.<ref name="LAWRENCE ROSARIO ABAVANA">Ghanaweb,[https://mobile.ghanaweb.com/GhanaHomePage/NewsArchive/State-burial-for-Abavana-on-July-3-at-Navrongo-60331 "State burial for Abavana on July 3 at Navrongo"], Ghanaweb.com, 23 June 2004.</ref> O nyɛla ŋun daa be [[Convention People's Party|Convention People's Party (CPP)]].<ref>{{Cite book|last=Packham|first=Eric S.|url=https://books.google.com/books?id=DqKmCLJFoOQC&q=lawrence+abavana&pg=PA140|title=Africa in War and Peace|date=2001|publisher=Nova Publishers|isbn=978-1-56072-939-6|language=en}}</ref>
== Piligu biɛhigu mini shikuru baŋsim ==
Abavana nyɛla bɛ ni daa dɔɣi so yuuni 1920 tiŋ yuli booni [[Navrongo]]. O nyɛla ŋun daa nya o tuuli shikuru baŋsim Roman Catholic School din be [[Navrongo]]. O nyɛla ŋun daa tuɣi o shikuru baŋsim bɔhimbu Achimota Collagɛ ni ka o daa nya o karimba tali baŋsim.<ref name="LAWRENCE ABAVANA">{{cite news |title=Ghana Year Book |newspaper=Daily Graphic |page=192 |date=1966}}</ref><ref name="ABAVANA">{{cite book |title=The New Ghana, Volume 7 |publisher=Ghana Information Services Department |page=93 |date=1962}}</ref><ref name="ROSARIO">{{cite news |title=Ghana Year Book |newspaper=Daily Graphic |page=118 |date=1956}}</ref>
==Siyaasa tali ==
=== O Jintɔritali ===
O nyɛla ninvuɣ so bɛ ni daa piigi jintɔra zaŋ n-ti legislative assembly yuuni 1951 n-ti Kassena-Nankana South din daa niŋ kao zani n-ti [[Convention People's Party]] (CPP) lala yuuni maa, o nyɛla ninvuɣ so bɛ ni daa piigi minista zaŋ n-ti alizama dibu mini tuma yaɣili. Yuuni 1954, o nyɛla ŋun daa nya nasara ka chɛ J. E. Seyire ŋun daa zani [[Northern People's Party]] ni kalinli din daa yiɣisi 5,795 zaŋ chaŋ 3,344 ka daa labi di jintɔri kɔɣu maa.<ref>Michael Eli Dokosi,[https://www.blakkpepper.com/2018/06/the-electoral-victories-and-shock-losses-of-the-1954-gold-coast-election/ "The electoral victories and shock losses of the 1954 Gold Coast election"], blakkpepper.com, 10 June 2018.</ref><ref name=":0" />
=== O Ministerial secretary tali ===
Yuuni 1951, o nyɛla ŋun daa di Kassena-Nankana South jintɔri kɔɣu zaŋ n-ti CPP ka bɛ daa piigi o gbaŋsabira zaŋ n-ti "minister of communication and works". O nyɛla ŋun daa lahi leei gbaŋsabira zaŋ n-ti pukparilim yaɣili minista yuuni 1951 yaha.<ref>{{cite work |title=Debates |publisher=Gold Coast. Legislative Assembly |page=119 |date=1956}}</ref>
=== O Minister of State tali ===
Yuuni 1956, o nyɛla ninvuɣ so bɛ ni daa piiigi minista ka daa na bɛ wuhi lala yaɣili ŋɔ.<ref>{{cite book |last=Rathbone |first=Richard |date=2000 |title=Nkrumah & the Chiefs: The Politics of Chieftaincy in Ghana, 1951-60 |url=https://books.google.com/books?id=sDBclHlDsu8C&q=Nkrumah+%26+the+Chiefs:+The+Politics+of+Chieftaincy+in+Ghana |page=xv|publisher=Ohio State University Press |isbn=9780821413067 }}</ref><ref name="ROSARIO" /> Yuuni shɛli din daa paya na maa bɛ daa wuhiya ni o minista tali ŋɔ nyɛla din jandi pukparilim yaɣili.<ref>{{cite work |title=Ghana Today, Volumes 1-2 |publisher=Information Section, Ghana Office |page=98 |date=1957}}</ref> OO ni daa nyɛ minista zaŋ n-ti pukparilim yaɣili ŋɔ, o nyɛla ŋun gari tooni zaŋ Ghananima chaŋ "cocoa" laɣingu ni Silimiin goli September yuuni 1957. Silimiin goli November dabaa anahi dali yuuni 1957, o nyɛla ninvuɣ so bɛ ni daa piigi minista zaŋ n-ti Ghana tudu yaɣili, di nyɛla din daa gbaai Northern Region, [[Upper East Region]] n-ti pahi [[Upper West Region]]),<ref>{{cite book |last=Packham |first=E. S |date=2004 |title=Africa in War and Peace |url=https://books.google.com/books?id=DqKmCLJFoOQC&q=Africa+in+War+and+Peace |page=181|publisher=Nova Publishers |isbn=9781560729396 }}</ref> Silimiin goli July yuuni 1960, o nyɛla ninvuɣ so bɛ ni daa piigi minista zaŋ n-ti alaafee yaɣili.<ref>{{cite web |title=WORKING HONEYMOON IN AFRICA |url=https://books.google.com/books?id=deBupr5jEw4C&q=abavana+health&pg=PA47 |magazine=Ebony |volume=16 |issue=5 |date = March 1961|location=USA |publisher=Johnson Publishing Company |page=47 |access-date=29 January 2019}}</ref>
Silimiin goli May yuuni 1961 puli ni, O daa nyɛla bɛ ni pii so ni o leei Minista ŋun su daabiligu yaɣili,<ref>{{cite work|title=Commonwealth Survey, Volume 7 |publisher=H.M.S.O. |page=1007 |date=1961}}</ref>
=== O Member of council tali ===
O daa nyɛla bɛ ni pii so ni o leei member of Council of state saha shɛli Hilla Limann ni daa na nye Ghana zuɣulana yuuni 1979 hali ni yuuni 1981, hali ka Jerry John Rawlings daa ti yihi Hilla Limann nam ni silimiin goli December biɛɣ' pihita ni yini yuuni 1981.<ref>{{cite book |title=WestAfrica, Issues 3336-3360 |publisher=West Africa Publishing Company Limited |page=1902 |date=1981}}</ref><ref name="LAWRENCE ROSARIO ABAVANA" />
== O biɛhigu ==
Abavana daa nyɛla Roman Catholic dolodolo nira ka daa nye zuɣulana n ti lahingu din yuli daa booni Retired Catholic Workers Association yuuni 1992 hali ka o ti leei ŋun kani.<ref name="LAWRENCE ROSARIO ABAVANA"/>
== O kum ==
Abavana leela ŋun kani o ni daa nya yuun pihinii ni anahi (84) silimiin goli May biɛɣ' pihita yin' ka dali yuuni 2004. O daa nyɛla bɛ ni simsi so viɛnyɛla ni dariza o ya tingbaŋ ni din nye Navrongo, din be Upper East yaɣili silimiin goli July biɛraata uuni 2004.<ref name="LAWRENCE ROSARIO ABAVANA"/>
== Memorials and legacy ==
Palla, soya n-ti pahi ŋmaligibu shɛhi zaa nyɛla luɣ'shɛŋa bɛ ni zaŋ o yuli boli Accra Metropolitan di gbaai bahindi Kotobabi mini Maamobi.<ref>{{Cite web|title=Abavana Street, Accra Metropolitan|url=https://www.cartogiraffe.com/ghana/greater+accra+region/accra+metropolitan/abavana+street/|access-date=2020-12-28|website=cartogiraffe.com}}</ref><ref>{{Cite web|title=Abavana - ghana-streets.openalfa.com/streets|url=https://ghana-streets.openalfa.com/streets|archive-url=|archive-date=|access-date=2020-12-28|website=ghana-streets.openalfa.com|language=en-US}}</ref><ref>{{Cite web|title=UDS Navrongo Campus Should Be Renamed After Lawrence Rosario Abavana And Not C.K. Tedam|url=https://www.modernghana.com/news/941978/uds-navrongo-campus-should-be-renamed-after-lawren.html|access-date=2020-12-28|website=Modern Ghana|language=en}}</ref><ref>{{Cite web|title=Abavana Maamobi - Google Search|url=https://www.google.com/search?q=Abavana+Maamobi|access-date=2020-12-28|website=google.com}}</ref> Shikuruti nyɛla din be Accra mini tudu yaɣili ka bɛ zaŋ o yuli boli li, di shɛli nyɛ Abavana Cluster of Schools, shikuru din be Kotobabi, Accra Metropolitan yaɣili.<ref>{{Cite news|date=2019-12-19|title=Ayawaso Central bags GH₵881,316 revenue in 9 months|url=https://www.ghanaiantimes.com.gh/ayawaso-central-bags-gh₵881316-revenue-in-9-months/|location=Accra, Ghana|access-date=2020-12-28|newspaper=[[Ghanaian Times]]|language=en}}</ref><ref>{{Cite web|last=Dogbevi|first=Emmanuel|date=2012-01-30|title=USAID grants Ghana $2.3m for construction of basic school complexes in Accra|url=https://www.ghanabusinessnews.com/2012/01/30/usaid-grants-ghana-2-3m-for-construction-of-basic-school-complexes-in-accra/|access-date=2020-12-28|website=Ghana Business News|language=en-US}}</ref><ref>{{Cite web|date=2020-02-13|title=Abavana Schools Get Waste Bins|url=https://dailyguidenetwork.com/abavana-schools-get-waste-bins/|access-date=2020-12-28|website=DailyGuide Network|language=en-US}}</ref>
==Kundivihira==
{{Reflist}}
[[Pubu:Siyaasa niriba]]
[[Category:1920 births]]
[[Category:2004 deaths]]
[[Category:Alumni of Achimota School]]
[[Category:Convention People's Party (Ghana) politicians]]
[[Category:Ghanaian MPs 1951–1954]]
[[Category:Ghanaian MPs 1954–1956]]
[[Category:Ghanaian MPs 1956–1965]]
[[Category:Ghanaian MPs 1965–1966]]
[[Category:Ministers for the interior of Ghana]]
[[Category:Ministers for information of Ghana]]
[[Category:Agriculture ministers of Ghana]]
[[Category:Trade ministers of Ghana]]
[[Category:Ghanaian educators]]
[[Category:Ghanaian Roman Catholics]]
[[Category:Ministers for health of Ghana]]
[[Category:People from Upper East Region]]
2lrqhrvsbuf1bngocu328qv1l0718sa
136607
136605
2026-05-13T17:03:39Z
Abdul-Rauf Moshie
3942
/* O Minister of State tali */
136607
wikitext
text/x-wiki
{{Bio}}
'''Lawrence Rosario Abavana''' (bɛ daa dɔɣi o la yuuni 1920 ka daa kpi Silimiin goli May biɛɣ'pihita yini ka dali yuuni 2004) daa nyɛla Ghananima siyaasa nira<ref name=":0">{{Cite web|last=Assembly|first=Gold Coast Legislative|url=https://books.google.com/books?id=sn6aAAAAIAAJ&q=lawrence+abavana&pg=PA1|title=Debates|date=1956|language=en}}</ref> mini karimba. O nyɛla ŋun daa leei minista ka daa lahi nyɛ ŋun be "council of state" jinaduu din pahiri ata ni.<ref name="LAWRENCE ROSARIO ABAVANA">Ghanaweb,[https://mobile.ghanaweb.com/GhanaHomePage/NewsArchive/State-burial-for-Abavana-on-July-3-at-Navrongo-60331 "State burial for Abavana on July 3 at Navrongo"], Ghanaweb.com, 23 June 2004.</ref> O nyɛla ŋun daa be [[Convention People's Party|Convention People's Party (CPP)]].<ref>{{Cite book|last=Packham|first=Eric S.|url=https://books.google.com/books?id=DqKmCLJFoOQC&q=lawrence+abavana&pg=PA140|title=Africa in War and Peace|date=2001|publisher=Nova Publishers|isbn=978-1-56072-939-6|language=en}}</ref>
== Piligu biɛhigu mini shikuru baŋsim ==
Abavana nyɛla bɛ ni daa dɔɣi so yuuni 1920 tiŋ yuli booni [[Navrongo]]. O nyɛla ŋun daa nya o tuuli shikuru baŋsim Roman Catholic School din be [[Navrongo]]. O nyɛla ŋun daa tuɣi o shikuru baŋsim bɔhimbu Achimota Collagɛ ni ka o daa nya o karimba tali baŋsim.<ref name="LAWRENCE ABAVANA">{{cite news |title=Ghana Year Book |newspaper=Daily Graphic |page=192 |date=1966}}</ref><ref name="ABAVANA">{{cite book |title=The New Ghana, Volume 7 |publisher=Ghana Information Services Department |page=93 |date=1962}}</ref><ref name="ROSARIO">{{cite news |title=Ghana Year Book |newspaper=Daily Graphic |page=118 |date=1956}}</ref>
==Siyaasa tali ==
=== O Jintɔritali ===
O nyɛla ninvuɣ so bɛ ni daa piigi jintɔra zaŋ n-ti legislative assembly yuuni 1951 n-ti Kassena-Nankana South din daa niŋ kao zani n-ti [[Convention People's Party]] (CPP) lala yuuni maa, o nyɛla ninvuɣ so bɛ ni daa piigi minista zaŋ n-ti alizama dibu mini tuma yaɣili. Yuuni 1954, o nyɛla ŋun daa nya nasara ka chɛ J. E. Seyire ŋun daa zani [[Northern People's Party]] ni kalinli din daa yiɣisi 5,795 zaŋ chaŋ 3,344 ka daa labi di jintɔri kɔɣu maa.<ref>Michael Eli Dokosi,[https://www.blakkpepper.com/2018/06/the-electoral-victories-and-shock-losses-of-the-1954-gold-coast-election/ "The electoral victories and shock losses of the 1954 Gold Coast election"], blakkpepper.com, 10 June 2018.</ref><ref name=":0" />
=== O Ministerial secretary tali ===
Yuuni 1951, o nyɛla ŋun daa di Kassena-Nankana South jintɔri kɔɣu zaŋ n-ti CPP ka bɛ daa piigi o gbaŋsabira zaŋ n-ti "minister of communication and works". O nyɛla ŋun daa lahi leei gbaŋsabira zaŋ n-ti pukparilim yaɣili minista yuuni 1951 yaha.<ref>{{cite work |title=Debates |publisher=Gold Coast. Legislative Assembly |page=119 |date=1956}}</ref>
=== O Minister of State tali ===
Yuuni 1956, o nyɛla ninvuɣ so bɛ ni daa piiigi minista ka daa na bɛ wuhi lala yaɣili ŋɔ.<ref>{{cite book |last=Rathbone |first=Richard |date=2000 |title=Nkrumah & the Chiefs: The Politics of Chieftaincy in Ghana, 1951-60 |url=https://books.google.com/books?id=sDBclHlDsu8C&q=Nkrumah+%26+the+Chiefs:+The+Politics+of+Chieftaincy+in+Ghana |page=xv|publisher=Ohio State University Press |isbn=9780821413067 }}</ref><ref name="ROSARIO" /> Yuuni shɛli din daa paya na maa bɛ daa wuhiya ni o minista tali ŋɔ nyɛla din jandi pukparilim yaɣili.<ref>{{cite work |title=Ghana Today, Volumes 1-2 |publisher=Information Section, Ghana Office |page=98 |date=1957}}</ref> OO ni daa nyɛ minista zaŋ n-ti pukparilim yaɣili ŋɔ, o nyɛla ŋun gari tooni zaŋ Ghananima chaŋ "cocoa" laɣingu ni Silimiin goli September yuuni 1957. Silimiin goli November dabaa anahi dali yuuni 1957, o nyɛla ninvuɣ so bɛ ni daa piigi minista zaŋ n-ti Ghana tudu yaɣili, di nyɛla din daa gbaai Northern Region, [[Upper East Region]] n-ti pahi [[Upper West Region]]),<ref>{{cite book |last=Packham |first=E. S |date=2004 |title=Africa in War and Peace |url=https://books.google.com/books?id=DqKmCLJFoOQC&q=Africa+in+War+and+Peace |page=181|publisher=Nova Publishers |isbn=9781560729396 }}</ref> Silimiin goli July yuuni 1960, o nyɛla ninvuɣ so bɛ ni daa piigi minista zaŋ n-ti alaafee yaɣili.<ref>{{cite web |title=WORKING HONEYMOON IN AFRICA |url=https://books.google.com/books?id=deBupr5jEw4C&q=abavana+health&pg=PA47 |magazine=Ebony |volume=16 |issue=5 |date = March 1961|location=USA |publisher=Johnson Publishing Company |page=47 |access-date=29 January 2019}}</ref>
Silimiin goli May yuuni 1961 puli ni, O daa nyɛla bɛ ni pii so ni o leei Minista ŋun su daabiligu yaɣili,<ref>{{cite work|title=Commonwealth Survey, Volume 7 |publisher=H.M.S.O. |page=1007 |date=1961}}</ref> o ni daa nye toondana ŋɔ o daa nyƐla ŋun zaŋ Ghana jintƆriba n chaŋ Dahomey tingbaŋ ni silimiin goli August yuuni 1961.
=== O Member of council tali ===
O daa nyɛla bɛ ni pii so ni o leei member of Council of state saha shɛli Hilla Limann ni daa na nye Ghana zuɣulana yuuni 1979 hali ni yuuni 1981, hali ka Jerry John Rawlings daa ti yihi Hilla Limann nam ni silimiin goli December biɛɣ' pihita ni yini yuuni 1981.<ref>{{cite book |title=WestAfrica, Issues 3336-3360 |publisher=West Africa Publishing Company Limited |page=1902 |date=1981}}</ref><ref name="LAWRENCE ROSARIO ABAVANA" />
== O biɛhigu ==
Abavana daa nyɛla Roman Catholic dolodolo nira ka daa nye zuɣulana n ti lahingu din yuli daa booni Retired Catholic Workers Association yuuni 1992 hali ka o ti leei ŋun kani.<ref name="LAWRENCE ROSARIO ABAVANA"/>
== O kum ==
Abavana leela ŋun kani o ni daa nya yuun pihinii ni anahi (84) silimiin goli May biɛɣ' pihita yin' ka dali yuuni 2004. O daa nyɛla bɛ ni simsi so viɛnyɛla ni dariza o ya tingbaŋ ni din nye Navrongo, din be Upper East yaɣili silimiin goli July biɛraata uuni 2004.<ref name="LAWRENCE ROSARIO ABAVANA"/>
== Memorials and legacy ==
Palla, soya n-ti pahi ŋmaligibu shɛhi zaa nyɛla luɣ'shɛŋa bɛ ni zaŋ o yuli boli Accra Metropolitan di gbaai bahindi Kotobabi mini Maamobi.<ref>{{Cite web|title=Abavana Street, Accra Metropolitan|url=https://www.cartogiraffe.com/ghana/greater+accra+region/accra+metropolitan/abavana+street/|access-date=2020-12-28|website=cartogiraffe.com}}</ref><ref>{{Cite web|title=Abavana - ghana-streets.openalfa.com/streets|url=https://ghana-streets.openalfa.com/streets|archive-url=|archive-date=|access-date=2020-12-28|website=ghana-streets.openalfa.com|language=en-US}}</ref><ref>{{Cite web|title=UDS Navrongo Campus Should Be Renamed After Lawrence Rosario Abavana And Not C.K. Tedam|url=https://www.modernghana.com/news/941978/uds-navrongo-campus-should-be-renamed-after-lawren.html|access-date=2020-12-28|website=Modern Ghana|language=en}}</ref><ref>{{Cite web|title=Abavana Maamobi - Google Search|url=https://www.google.com/search?q=Abavana+Maamobi|access-date=2020-12-28|website=google.com}}</ref> Shikuruti nyɛla din be Accra mini tudu yaɣili ka bɛ zaŋ o yuli boli li, di shɛli nyɛ Abavana Cluster of Schools, shikuru din be Kotobabi, Accra Metropolitan yaɣili.<ref>{{Cite news|date=2019-12-19|title=Ayawaso Central bags GH₵881,316 revenue in 9 months|url=https://www.ghanaiantimes.com.gh/ayawaso-central-bags-gh₵881316-revenue-in-9-months/|location=Accra, Ghana|access-date=2020-12-28|newspaper=[[Ghanaian Times]]|language=en}}</ref><ref>{{Cite web|last=Dogbevi|first=Emmanuel|date=2012-01-30|title=USAID grants Ghana $2.3m for construction of basic school complexes in Accra|url=https://www.ghanabusinessnews.com/2012/01/30/usaid-grants-ghana-2-3m-for-construction-of-basic-school-complexes-in-accra/|access-date=2020-12-28|website=Ghana Business News|language=en-US}}</ref><ref>{{Cite web|date=2020-02-13|title=Abavana Schools Get Waste Bins|url=https://dailyguidenetwork.com/abavana-schools-get-waste-bins/|access-date=2020-12-28|website=DailyGuide Network|language=en-US}}</ref>
==Kundivihira==
{{Reflist}}
[[Pubu:Siyaasa niriba]]
[[Category:1920 births]]
[[Category:2004 deaths]]
[[Category:Alumni of Achimota School]]
[[Category:Convention People's Party (Ghana) politicians]]
[[Category:Ghanaian MPs 1951–1954]]
[[Category:Ghanaian MPs 1954–1956]]
[[Category:Ghanaian MPs 1956–1965]]
[[Category:Ghanaian MPs 1965–1966]]
[[Category:Ministers for the interior of Ghana]]
[[Category:Ministers for information of Ghana]]
[[Category:Agriculture ministers of Ghana]]
[[Category:Trade ministers of Ghana]]
[[Category:Ghanaian educators]]
[[Category:Ghanaian Roman Catholics]]
[[Category:Ministers for health of Ghana]]
[[Category:People from Upper East Region]]
75gqjo6n0g4lousxs40kxp39ydjjo5h
136609
136607
2026-05-13T17:04:33Z
Abdul-Rauf Moshie
3942
/* O Minister of State tali */
136609
wikitext
text/x-wiki
{{Bio}}
'''Lawrence Rosario Abavana''' (bɛ daa dɔɣi o la yuuni 1920 ka daa kpi Silimiin goli May biɛɣ'pihita yini ka dali yuuni 2004) daa nyɛla Ghananima siyaasa nira<ref name=":0">{{Cite web|last=Assembly|first=Gold Coast Legislative|url=https://books.google.com/books?id=sn6aAAAAIAAJ&q=lawrence+abavana&pg=PA1|title=Debates|date=1956|language=en}}</ref> mini karimba. O nyɛla ŋun daa leei minista ka daa lahi nyɛ ŋun be "council of state" jinaduu din pahiri ata ni.<ref name="LAWRENCE ROSARIO ABAVANA">Ghanaweb,[https://mobile.ghanaweb.com/GhanaHomePage/NewsArchive/State-burial-for-Abavana-on-July-3-at-Navrongo-60331 "State burial for Abavana on July 3 at Navrongo"], Ghanaweb.com, 23 June 2004.</ref> O nyɛla ŋun daa be [[Convention People's Party|Convention People's Party (CPP)]].<ref>{{Cite book|last=Packham|first=Eric S.|url=https://books.google.com/books?id=DqKmCLJFoOQC&q=lawrence+abavana&pg=PA140|title=Africa in War and Peace|date=2001|publisher=Nova Publishers|isbn=978-1-56072-939-6|language=en}}</ref>
== Piligu biɛhigu mini shikuru baŋsim ==
Abavana nyɛla bɛ ni daa dɔɣi so yuuni 1920 tiŋ yuli booni [[Navrongo]]. O nyɛla ŋun daa nya o tuuli shikuru baŋsim Roman Catholic School din be [[Navrongo]]. O nyɛla ŋun daa tuɣi o shikuru baŋsim bɔhimbu Achimota Collagɛ ni ka o daa nya o karimba tali baŋsim.<ref name="LAWRENCE ABAVANA">{{cite news |title=Ghana Year Book |newspaper=Daily Graphic |page=192 |date=1966}}</ref><ref name="ABAVANA">{{cite book |title=The New Ghana, Volume 7 |publisher=Ghana Information Services Department |page=93 |date=1962}}</ref><ref name="ROSARIO">{{cite news |title=Ghana Year Book |newspaper=Daily Graphic |page=118 |date=1956}}</ref>
==Siyaasa tali ==
=== O Jintɔritali ===
O nyɛla ninvuɣ so bɛ ni daa piigi jintɔra zaŋ n-ti legislative assembly yuuni 1951 n-ti Kassena-Nankana South din daa niŋ kao zani n-ti [[Convention People's Party]] (CPP) lala yuuni maa, o nyɛla ninvuɣ so bɛ ni daa piigi minista zaŋ n-ti alizama dibu mini tuma yaɣili. Yuuni 1954, o nyɛla ŋun daa nya nasara ka chɛ J. E. Seyire ŋun daa zani [[Northern People's Party]] ni kalinli din daa yiɣisi 5,795 zaŋ chaŋ 3,344 ka daa labi di jintɔri kɔɣu maa.<ref>Michael Eli Dokosi,[https://www.blakkpepper.com/2018/06/the-electoral-victories-and-shock-losses-of-the-1954-gold-coast-election/ "The electoral victories and shock losses of the 1954 Gold Coast election"], blakkpepper.com, 10 June 2018.</ref><ref name=":0" />
=== O Ministerial secretary tali ===
Yuuni 1951, o nyɛla ŋun daa di Kassena-Nankana South jintɔri kɔɣu zaŋ n-ti CPP ka bɛ daa piigi o gbaŋsabira zaŋ n-ti "minister of communication and works". O nyɛla ŋun daa lahi leei gbaŋsabira zaŋ n-ti pukparilim yaɣili minista yuuni 1951 yaha.<ref>{{cite work |title=Debates |publisher=Gold Coast. Legislative Assembly |page=119 |date=1956}}</ref>
=== O Minister of State tali ===
Yuuni 1956, o nyɛla ninvuɣ so bɛ ni daa piiigi minista ka daa na bɛ wuhi lala yaɣili ŋɔ.<ref>{{cite book |last=Rathbone |first=Richard |date=2000 |title=Nkrumah & the Chiefs: The Politics of Chieftaincy in Ghana, 1951-60 |url=https://books.google.com/books?id=sDBclHlDsu8C&q=Nkrumah+%26+the+Chiefs:+The+Politics+of+Chieftaincy+in+Ghana |page=xv|publisher=Ohio State University Press |isbn=9780821413067 }}</ref><ref name="ROSARIO" /> Yuuni shɛli din daa paya na maa bɛ daa wuhiya ni o minista tali ŋɔ nyɛla din jandi pukparilim yaɣili.<ref>{{cite work |title=Ghana Today, Volumes 1-2 |publisher=Information Section, Ghana Office |page=98 |date=1957}}</ref> OO ni daa nyɛ minista zaŋ n-ti pukparilim yaɣili ŋɔ, o nyɛla ŋun gari tooni zaŋ Ghananima chaŋ "cocoa" laɣingu ni Silimiin goli September yuuni 1957. Silimiin goli November dabaa anahi dali yuuni 1957, o nyɛla ninvuɣ so bɛ ni daa piigi minista zaŋ n-ti Ghana tudu yaɣili, di nyɛla din daa gbaai Northern Region, [[Upper East Region]] n-ti pahi [[Upper West Region]]),<ref>{{cite book |last=Packham |first=E. S |date=2004 |title=Africa in War and Peace |url=https://books.google.com/books?id=DqKmCLJFoOQC&q=Africa+in+War+and+Peace |page=181|publisher=Nova Publishers |isbn=9781560729396 }}</ref> Silimiin goli July yuuni 1960, o nyɛla ninvuɣ so bɛ ni daa piigi minista zaŋ n-ti alaafee yaɣili.<ref>{{cite web |title=WORKING HONEYMOON IN AFRICA |url=https://books.google.com/books?id=deBupr5jEw4C&q=abavana+health&pg=PA47 |magazine=Ebony |volume=16 |issue=5 |date = March 1961|location=USA |publisher=Johnson Publishing Company |page=47 |access-date=29 January 2019}}</ref>
Silimiin goli May yuuni 1961 puli ni, O daa nyɛla bɛ ni pii so ni o leei Minista ŋun su daabiligu yaɣili,<ref>{{cite work|title=Commonwealth Survey, Volume 7 |publisher=H.M.S.O. |page=1007 |date=1961}}</ref> o ni daa nye toondana ŋɔ o daa nyƐla ŋun zaŋ Ghana jintƆriba n chaŋ Dahomey tingbaŋ ni silimiin goli August yuuni 1961. O daa lahi nyɛla bɛ ni pii so ni o leei Minista ŋun su pukparilim yaɣili
=== O Member of council tali ===
O daa nyɛla bɛ ni pii so ni o leei member of Council of state saha shɛli Hilla Limann ni daa na nye Ghana zuɣulana yuuni 1979 hali ni yuuni 1981, hali ka Jerry John Rawlings daa ti yihi Hilla Limann nam ni silimiin goli December biɛɣ' pihita ni yini yuuni 1981.<ref>{{cite book |title=WestAfrica, Issues 3336-3360 |publisher=West Africa Publishing Company Limited |page=1902 |date=1981}}</ref><ref name="LAWRENCE ROSARIO ABAVANA" />
== O biɛhigu ==
Abavana daa nyɛla Roman Catholic dolodolo nira ka daa nye zuɣulana n ti lahingu din yuli daa booni Retired Catholic Workers Association yuuni 1992 hali ka o ti leei ŋun kani.<ref name="LAWRENCE ROSARIO ABAVANA"/>
== O kum ==
Abavana leela ŋun kani o ni daa nya yuun pihinii ni anahi (84) silimiin goli May biɛɣ' pihita yin' ka dali yuuni 2004. O daa nyɛla bɛ ni simsi so viɛnyɛla ni dariza o ya tingbaŋ ni din nye Navrongo, din be Upper East yaɣili silimiin goli July biɛraata uuni 2004.<ref name="LAWRENCE ROSARIO ABAVANA"/>
== Memorials and legacy ==
Palla, soya n-ti pahi ŋmaligibu shɛhi zaa nyɛla luɣ'shɛŋa bɛ ni zaŋ o yuli boli Accra Metropolitan di gbaai bahindi Kotobabi mini Maamobi.<ref>{{Cite web|title=Abavana Street, Accra Metropolitan|url=https://www.cartogiraffe.com/ghana/greater+accra+region/accra+metropolitan/abavana+street/|access-date=2020-12-28|website=cartogiraffe.com}}</ref><ref>{{Cite web|title=Abavana - ghana-streets.openalfa.com/streets|url=https://ghana-streets.openalfa.com/streets|archive-url=|archive-date=|access-date=2020-12-28|website=ghana-streets.openalfa.com|language=en-US}}</ref><ref>{{Cite web|title=UDS Navrongo Campus Should Be Renamed After Lawrence Rosario Abavana And Not C.K. Tedam|url=https://www.modernghana.com/news/941978/uds-navrongo-campus-should-be-renamed-after-lawren.html|access-date=2020-12-28|website=Modern Ghana|language=en}}</ref><ref>{{Cite web|title=Abavana Maamobi - Google Search|url=https://www.google.com/search?q=Abavana+Maamobi|access-date=2020-12-28|website=google.com}}</ref> Shikuruti nyɛla din be Accra mini tudu yaɣili ka bɛ zaŋ o yuli boli li, di shɛli nyɛ Abavana Cluster of Schools, shikuru din be Kotobabi, Accra Metropolitan yaɣili.<ref>{{Cite news|date=2019-12-19|title=Ayawaso Central bags GH₵881,316 revenue in 9 months|url=https://www.ghanaiantimes.com.gh/ayawaso-central-bags-gh₵881316-revenue-in-9-months/|location=Accra, Ghana|access-date=2020-12-28|newspaper=[[Ghanaian Times]]|language=en}}</ref><ref>{{Cite web|last=Dogbevi|first=Emmanuel|date=2012-01-30|title=USAID grants Ghana $2.3m for construction of basic school complexes in Accra|url=https://www.ghanabusinessnews.com/2012/01/30/usaid-grants-ghana-2-3m-for-construction-of-basic-school-complexes-in-accra/|access-date=2020-12-28|website=Ghana Business News|language=en-US}}</ref><ref>{{Cite web|date=2020-02-13|title=Abavana Schools Get Waste Bins|url=https://dailyguidenetwork.com/abavana-schools-get-waste-bins/|access-date=2020-12-28|website=DailyGuide Network|language=en-US}}</ref>
==Kundivihira==
{{Reflist}}
[[Pubu:Siyaasa niriba]]
[[Category:1920 births]]
[[Category:2004 deaths]]
[[Category:Alumni of Achimota School]]
[[Category:Convention People's Party (Ghana) politicians]]
[[Category:Ghanaian MPs 1951–1954]]
[[Category:Ghanaian MPs 1954–1956]]
[[Category:Ghanaian MPs 1956–1965]]
[[Category:Ghanaian MPs 1965–1966]]
[[Category:Ministers for the interior of Ghana]]
[[Category:Ministers for information of Ghana]]
[[Category:Agriculture ministers of Ghana]]
[[Category:Trade ministers of Ghana]]
[[Category:Ghanaian educators]]
[[Category:Ghanaian Roman Catholics]]
[[Category:Ministers for health of Ghana]]
[[Category:People from Upper East Region]]
myfj18bczbm5orrbcxrkmqcu65oaucn
136611
136609
2026-05-13T17:05:50Z
Abdul-Rauf Moshie
3942
/* O Minister of State tali */
136611
wikitext
text/x-wiki
{{Bio}}
'''Lawrence Rosario Abavana''' (bɛ daa dɔɣi o la yuuni 1920 ka daa kpi Silimiin goli May biɛɣ'pihita yini ka dali yuuni 2004) daa nyɛla Ghananima siyaasa nira<ref name=":0">{{Cite web|last=Assembly|first=Gold Coast Legislative|url=https://books.google.com/books?id=sn6aAAAAIAAJ&q=lawrence+abavana&pg=PA1|title=Debates|date=1956|language=en}}</ref> mini karimba. O nyɛla ŋun daa leei minista ka daa lahi nyɛ ŋun be "council of state" jinaduu din pahiri ata ni.<ref name="LAWRENCE ROSARIO ABAVANA">Ghanaweb,[https://mobile.ghanaweb.com/GhanaHomePage/NewsArchive/State-burial-for-Abavana-on-July-3-at-Navrongo-60331 "State burial for Abavana on July 3 at Navrongo"], Ghanaweb.com, 23 June 2004.</ref> O nyɛla ŋun daa be [[Convention People's Party|Convention People's Party (CPP)]].<ref>{{Cite book|last=Packham|first=Eric S.|url=https://books.google.com/books?id=DqKmCLJFoOQC&q=lawrence+abavana&pg=PA140|title=Africa in War and Peace|date=2001|publisher=Nova Publishers|isbn=978-1-56072-939-6|language=en}}</ref>
== Piligu biɛhigu mini shikuru baŋsim ==
Abavana nyɛla bɛ ni daa dɔɣi so yuuni 1920 tiŋ yuli booni [[Navrongo]]. O nyɛla ŋun daa nya o tuuli shikuru baŋsim Roman Catholic School din be [[Navrongo]]. O nyɛla ŋun daa tuɣi o shikuru baŋsim bɔhimbu Achimota Collagɛ ni ka o daa nya o karimba tali baŋsim.<ref name="LAWRENCE ABAVANA">{{cite news |title=Ghana Year Book |newspaper=Daily Graphic |page=192 |date=1966}}</ref><ref name="ABAVANA">{{cite book |title=The New Ghana, Volume 7 |publisher=Ghana Information Services Department |page=93 |date=1962}}</ref><ref name="ROSARIO">{{cite news |title=Ghana Year Book |newspaper=Daily Graphic |page=118 |date=1956}}</ref>
==Siyaasa tali ==
=== O Jintɔritali ===
O nyɛla ninvuɣ so bɛ ni daa piigi jintɔra zaŋ n-ti legislative assembly yuuni 1951 n-ti Kassena-Nankana South din daa niŋ kao zani n-ti [[Convention People's Party]] (CPP) lala yuuni maa, o nyɛla ninvuɣ so bɛ ni daa piigi minista zaŋ n-ti alizama dibu mini tuma yaɣili. Yuuni 1954, o nyɛla ŋun daa nya nasara ka chɛ J. E. Seyire ŋun daa zani [[Northern People's Party]] ni kalinli din daa yiɣisi 5,795 zaŋ chaŋ 3,344 ka daa labi di jintɔri kɔɣu maa.<ref>Michael Eli Dokosi,[https://www.blakkpepper.com/2018/06/the-electoral-victories-and-shock-losses-of-the-1954-gold-coast-election/ "The electoral victories and shock losses of the 1954 Gold Coast election"], blakkpepper.com, 10 June 2018.</ref><ref name=":0" />
=== O Ministerial secretary tali ===
Yuuni 1951, o nyɛla ŋun daa di Kassena-Nankana South jintɔri kɔɣu zaŋ n-ti CPP ka bɛ daa piigi o gbaŋsabira zaŋ n-ti "minister of communication and works". O nyɛla ŋun daa lahi leei gbaŋsabira zaŋ n-ti pukparilim yaɣili minista yuuni 1951 yaha.<ref>{{cite work |title=Debates |publisher=Gold Coast. Legislative Assembly |page=119 |date=1956}}</ref>
=== O Minister of State tali ===
Yuuni 1956, o nyɛla ninvuɣ so bɛ ni daa piiigi minista ka daa na bɛ wuhi lala yaɣili ŋɔ.<ref>{{cite book |last=Rathbone |first=Richard |date=2000 |title=Nkrumah & the Chiefs: The Politics of Chieftaincy in Ghana, 1951-60 |url=https://books.google.com/books?id=sDBclHlDsu8C&q=Nkrumah+%26+the+Chiefs:+The+Politics+of+Chieftaincy+in+Ghana |page=xv|publisher=Ohio State University Press |isbn=9780821413067 }}</ref><ref name="ROSARIO" /> Yuuni shɛli din daa paya na maa bɛ daa wuhiya ni o minista tali ŋɔ nyɛla din jandi pukparilim yaɣili.<ref>{{cite work |title=Ghana Today, Volumes 1-2 |publisher=Information Section, Ghana Office |page=98 |date=1957}}</ref> OO ni daa nyɛ minista zaŋ n-ti pukparilim yaɣili ŋɔ, o nyɛla ŋun gari tooni zaŋ Ghananima chaŋ "cocoa" laɣingu ni Silimiin goli September yuuni 1957. Silimiin goli November dabaa anahi dali yuuni 1957, o nyɛla ninvuɣ so bɛ ni daa piigi minista zaŋ n-ti Ghana tudu yaɣili, di nyɛla din daa gbaai Northern Region, [[Upper East Region]] n-ti pahi [[Upper West Region]]),<ref>{{cite book |last=Packham |first=E. S |date=2004 |title=Africa in War and Peace |url=https://books.google.com/books?id=DqKmCLJFoOQC&q=Africa+in+War+and+Peace |page=181|publisher=Nova Publishers |isbn=9781560729396 }}</ref> Silimiin goli July yuuni 1960, o nyɛla ninvuɣ so bɛ ni daa piigi minista zaŋ n-ti alaafee yaɣili.<ref>{{cite web |title=WORKING HONEYMOON IN AFRICA |url=https://books.google.com/books?id=deBupr5jEw4C&q=abavana+health&pg=PA47 |magazine=Ebony |volume=16 |issue=5 |date = March 1961|location=USA |publisher=Johnson Publishing Company |page=47 |access-date=29 January 2019}}</ref>
Silimiin goli May yuuni 1961 puli ni, O daa nyɛla bɛ ni pii so ni o leei Minista ŋun su daabiligu yaɣili,<ref>{{cite work|title=Commonwealth Survey, Volume 7 |publisher=H.M.S.O. |page=1007 |date=1961}}</ref> o ni daa nye toondana ŋɔ o daa nyƐla ŋun zaŋ Ghana jintƆriba n chaŋ Dahomey tingbaŋ ni silimiin goli August yuuni 1961. O daa lahi nyɛla bɛ ni pii so ni o leei Minista ŋun su pukparilim yaɣili yaha din pahiri o buyi ni silimiin goli October lala yuuni maa puuni yaha.
=== O Member of council tali ===
O daa nyɛla bɛ ni pii so ni o leei member of Council of state saha shɛli Hilla Limann ni daa na nye Ghana zuɣulana yuuni 1979 hali ni yuuni 1981, hali ka Jerry John Rawlings daa ti yihi Hilla Limann nam ni silimiin goli December biɛɣ' pihita ni yini yuuni 1981.<ref>{{cite book |title=WestAfrica, Issues 3336-3360 |publisher=West Africa Publishing Company Limited |page=1902 |date=1981}}</ref><ref name="LAWRENCE ROSARIO ABAVANA" />
== O biɛhigu ==
Abavana daa nyɛla Roman Catholic dolodolo nira ka daa nye zuɣulana n ti lahingu din yuli daa booni Retired Catholic Workers Association yuuni 1992 hali ka o ti leei ŋun kani.<ref name="LAWRENCE ROSARIO ABAVANA"/>
== O kum ==
Abavana leela ŋun kani o ni daa nya yuun pihinii ni anahi (84) silimiin goli May biɛɣ' pihita yin' ka dali yuuni 2004. O daa nyɛla bɛ ni simsi so viɛnyɛla ni dariza o ya tingbaŋ ni din nye Navrongo, din be Upper East yaɣili silimiin goli July biɛraata uuni 2004.<ref name="LAWRENCE ROSARIO ABAVANA"/>
== Memorials and legacy ==
Palla, soya n-ti pahi ŋmaligibu shɛhi zaa nyɛla luɣ'shɛŋa bɛ ni zaŋ o yuli boli Accra Metropolitan di gbaai bahindi Kotobabi mini Maamobi.<ref>{{Cite web|title=Abavana Street, Accra Metropolitan|url=https://www.cartogiraffe.com/ghana/greater+accra+region/accra+metropolitan/abavana+street/|access-date=2020-12-28|website=cartogiraffe.com}}</ref><ref>{{Cite web|title=Abavana - ghana-streets.openalfa.com/streets|url=https://ghana-streets.openalfa.com/streets|archive-url=|archive-date=|access-date=2020-12-28|website=ghana-streets.openalfa.com|language=en-US}}</ref><ref>{{Cite web|title=UDS Navrongo Campus Should Be Renamed After Lawrence Rosario Abavana And Not C.K. Tedam|url=https://www.modernghana.com/news/941978/uds-navrongo-campus-should-be-renamed-after-lawren.html|access-date=2020-12-28|website=Modern Ghana|language=en}}</ref><ref>{{Cite web|title=Abavana Maamobi - Google Search|url=https://www.google.com/search?q=Abavana+Maamobi|access-date=2020-12-28|website=google.com}}</ref> Shikuruti nyɛla din be Accra mini tudu yaɣili ka bɛ zaŋ o yuli boli li, di shɛli nyɛ Abavana Cluster of Schools, shikuru din be Kotobabi, Accra Metropolitan yaɣili.<ref>{{Cite news|date=2019-12-19|title=Ayawaso Central bags GH₵881,316 revenue in 9 months|url=https://www.ghanaiantimes.com.gh/ayawaso-central-bags-gh₵881316-revenue-in-9-months/|location=Accra, Ghana|access-date=2020-12-28|newspaper=[[Ghanaian Times]]|language=en}}</ref><ref>{{Cite web|last=Dogbevi|first=Emmanuel|date=2012-01-30|title=USAID grants Ghana $2.3m for construction of basic school complexes in Accra|url=https://www.ghanabusinessnews.com/2012/01/30/usaid-grants-ghana-2-3m-for-construction-of-basic-school-complexes-in-accra/|access-date=2020-12-28|website=Ghana Business News|language=en-US}}</ref><ref>{{Cite web|date=2020-02-13|title=Abavana Schools Get Waste Bins|url=https://dailyguidenetwork.com/abavana-schools-get-waste-bins/|access-date=2020-12-28|website=DailyGuide Network|language=en-US}}</ref>
==Kundivihira==
{{Reflist}}
[[Pubu:Siyaasa niriba]]
[[Category:1920 births]]
[[Category:2004 deaths]]
[[Category:Alumni of Achimota School]]
[[Category:Convention People's Party (Ghana) politicians]]
[[Category:Ghanaian MPs 1951–1954]]
[[Category:Ghanaian MPs 1954–1956]]
[[Category:Ghanaian MPs 1956–1965]]
[[Category:Ghanaian MPs 1965–1966]]
[[Category:Ministers for the interior of Ghana]]
[[Category:Ministers for information of Ghana]]
[[Category:Agriculture ministers of Ghana]]
[[Category:Trade ministers of Ghana]]
[[Category:Ghanaian educators]]
[[Category:Ghanaian Roman Catholics]]
[[Category:Ministers for health of Ghana]]
[[Category:People from Upper East Region]]
t80u4ggtvzbbif9kbuhzjvq97w5jqgr
136633
136611
2026-05-13T17:52:40Z
Abdul-Rauf Moshie
3942
/* O Minister of State tali */
136633
wikitext
text/x-wiki
{{Bio}}
'''Lawrence Rosario Abavana''' (bɛ daa dɔɣi o la yuuni 1920 ka daa kpi Silimiin goli May biɛɣ'pihita yini ka dali yuuni 2004) daa nyɛla Ghananima siyaasa nira<ref name=":0">{{Cite web|last=Assembly|first=Gold Coast Legislative|url=https://books.google.com/books?id=sn6aAAAAIAAJ&q=lawrence+abavana&pg=PA1|title=Debates|date=1956|language=en}}</ref> mini karimba. O nyɛla ŋun daa leei minista ka daa lahi nyɛ ŋun be "council of state" jinaduu din pahiri ata ni.<ref name="LAWRENCE ROSARIO ABAVANA">Ghanaweb,[https://mobile.ghanaweb.com/GhanaHomePage/NewsArchive/State-burial-for-Abavana-on-July-3-at-Navrongo-60331 "State burial for Abavana on July 3 at Navrongo"], Ghanaweb.com, 23 June 2004.</ref> O nyɛla ŋun daa be [[Convention People's Party|Convention People's Party (CPP)]].<ref>{{Cite book|last=Packham|first=Eric S.|url=https://books.google.com/books?id=DqKmCLJFoOQC&q=lawrence+abavana&pg=PA140|title=Africa in War and Peace|date=2001|publisher=Nova Publishers|isbn=978-1-56072-939-6|language=en}}</ref>
== Piligu biɛhigu mini shikuru baŋsim ==
Abavana nyɛla bɛ ni daa dɔɣi so yuuni 1920 tiŋ yuli booni [[Navrongo]]. O nyɛla ŋun daa nya o tuuli shikuru baŋsim Roman Catholic School din be [[Navrongo]]. O nyɛla ŋun daa tuɣi o shikuru baŋsim bɔhimbu Achimota Collagɛ ni ka o daa nya o karimba tali baŋsim.<ref name="LAWRENCE ABAVANA">{{cite news |title=Ghana Year Book |newspaper=Daily Graphic |page=192 |date=1966}}</ref><ref name="ABAVANA">{{cite book |title=The New Ghana, Volume 7 |publisher=Ghana Information Services Department |page=93 |date=1962}}</ref><ref name="ROSARIO">{{cite news |title=Ghana Year Book |newspaper=Daily Graphic |page=118 |date=1956}}</ref>
==Siyaasa tali ==
=== O Jintɔritali ===
O nyɛla ninvuɣ so bɛ ni daa piigi jintɔra zaŋ n-ti legislative assembly yuuni 1951 n-ti Kassena-Nankana South din daa niŋ kao zani n-ti [[Convention People's Party]] (CPP) lala yuuni maa, o nyɛla ninvuɣ so bɛ ni daa piigi minista zaŋ n-ti alizama dibu mini tuma yaɣili. Yuuni 1954, o nyɛla ŋun daa nya nasara ka chɛ J. E. Seyire ŋun daa zani [[Northern People's Party]] ni kalinli din daa yiɣisi 5,795 zaŋ chaŋ 3,344 ka daa labi di jintɔri kɔɣu maa.<ref>Michael Eli Dokosi,[https://www.blakkpepper.com/2018/06/the-electoral-victories-and-shock-losses-of-the-1954-gold-coast-election/ "The electoral victories and shock losses of the 1954 Gold Coast election"], blakkpepper.com, 10 June 2018.</ref><ref name=":0" />
=== O Ministerial secretary tali ===
Yuuni 1951, o nyɛla ŋun daa di Kassena-Nankana South jintɔri kɔɣu zaŋ n-ti CPP ka bɛ daa piigi o gbaŋsabira zaŋ n-ti "minister of communication and works". O nyɛla ŋun daa lahi leei gbaŋsabira zaŋ n-ti pukparilim yaɣili minista yuuni 1951 yaha.<ref>{{cite work |title=Debates |publisher=Gold Coast. Legislative Assembly |page=119 |date=1956}}</ref>
=== O Minister of State tali ===
Yuuni 1956, o nyɛla ninvuɣ so bɛ ni daa piiigi minista ka daa na bɛ wuhi lala yaɣili ŋɔ.<ref>{{cite book |last=Rathbone |first=Richard |date=2000 |title=Nkrumah & the Chiefs: The Politics of Chieftaincy in Ghana, 1951-60 |url=https://books.google.com/books?id=sDBclHlDsu8C&q=Nkrumah+%26+the+Chiefs:+The+Politics+of+Chieftaincy+in+Ghana |page=xv|publisher=Ohio State University Press |isbn=9780821413067 }}</ref><ref name="ROSARIO" /> Yuuni shɛli din daa paya na maa bɛ daa wuhiya ni o minista tali ŋɔ nyɛla din jandi pukparilim yaɣili.<ref>{{cite work |title=Ghana Today, Volumes 1-2 |publisher=Information Section, Ghana Office |page=98 |date=1957}}</ref> OO ni daa nyɛ minista zaŋ n-ti pukparilim yaɣili ŋɔ, o nyɛla ŋun gari tooni zaŋ Ghananima chaŋ "cocoa" laɣingu ni Silimiin goli September yuuni 1957. Silimiin goli November dabaa anahi dali yuuni 1957, o nyɛla ninvuɣ so bɛ ni daa piigi minista zaŋ n-ti Ghana tudu yaɣili, di nyɛla din daa gbaai Northern Region, [[Upper East Region]] n-ti pahi [[Upper West Region]]),<ref>{{cite book |last=Packham |first=E. S |date=2004 |title=Africa in War and Peace |url=https://books.google.com/books?id=DqKmCLJFoOQC&q=Africa+in+War+and+Peace |page=181|publisher=Nova Publishers |isbn=9781560729396 }}</ref> Silimiin goli July yuuni 1960, o nyɛla ninvuɣ so bɛ ni daa piigi minista zaŋ n-ti alaafee yaɣili.<ref>{{cite web |title=WORKING HONEYMOON IN AFRICA |url=https://books.google.com/books?id=deBupr5jEw4C&q=abavana+health&pg=PA47 |magazine=Ebony |volume=16 |issue=5 |date = March 1961|location=USA |publisher=Johnson Publishing Company |page=47 |access-date=29 January 2019}}</ref>
Silimiin goli May yuuni 1961 puli ni, O daa nyɛla bɛ ni pii so ni o leei Minista ŋun su daabiligu yaɣili,<ref>{{cite work|title=Commonwealth Survey, Volume 7 |publisher=H.M.S.O. |page=1007 |date=1961}}</ref> o ni daa nye toondana ŋɔ o daa nyƐla ŋun zaŋ Ghana jintƆriba n chaŋ Dahomey tingbaŋ ni silimiin goli August yuuni 1961. O daa lahi nyɛla bɛ ni pii so ni o leei Minista ŋun su pukparilim yaɣili yaha din pahiri o buyi ni silimiin goli October lala yuuni maa puuni yaha. Silimiin goli September yuuni 1962 puli ni O daa nyɛla bɛ ni pii so ni o leei Minista ŋun su
=== O Member of council tali ===
O daa nyɛla bɛ ni pii so ni o leei member of Council of state saha shɛli Hilla Limann ni daa na nye Ghana zuɣulana yuuni 1979 hali ni yuuni 1981, hali ka Jerry John Rawlings daa ti yihi Hilla Limann nam ni silimiin goli December biɛɣ' pihita ni yini yuuni 1981.<ref>{{cite book |title=WestAfrica, Issues 3336-3360 |publisher=West Africa Publishing Company Limited |page=1902 |date=1981}}</ref><ref name="LAWRENCE ROSARIO ABAVANA" />
== O biɛhigu ==
Abavana daa nyɛla Roman Catholic dolodolo nira ka daa nye zuɣulana n ti lahingu din yuli daa booni Retired Catholic Workers Association yuuni 1992 hali ka o ti leei ŋun kani.<ref name="LAWRENCE ROSARIO ABAVANA"/>
== O kum ==
Abavana leela ŋun kani o ni daa nya yuun pihinii ni anahi (84) silimiin goli May biɛɣ' pihita yin' ka dali yuuni 2004. O daa nyɛla bɛ ni simsi so viɛnyɛla ni dariza o ya tingbaŋ ni din nye Navrongo, din be Upper East yaɣili silimiin goli July biɛraata uuni 2004.<ref name="LAWRENCE ROSARIO ABAVANA"/>
== Memorials and legacy ==
Palla, soya n-ti pahi ŋmaligibu shɛhi zaa nyɛla luɣ'shɛŋa bɛ ni zaŋ o yuli boli Accra Metropolitan di gbaai bahindi Kotobabi mini Maamobi.<ref>{{Cite web|title=Abavana Street, Accra Metropolitan|url=https://www.cartogiraffe.com/ghana/greater+accra+region/accra+metropolitan/abavana+street/|access-date=2020-12-28|website=cartogiraffe.com}}</ref><ref>{{Cite web|title=Abavana - ghana-streets.openalfa.com/streets|url=https://ghana-streets.openalfa.com/streets|archive-url=|archive-date=|access-date=2020-12-28|website=ghana-streets.openalfa.com|language=en-US}}</ref><ref>{{Cite web|title=UDS Navrongo Campus Should Be Renamed After Lawrence Rosario Abavana And Not C.K. Tedam|url=https://www.modernghana.com/news/941978/uds-navrongo-campus-should-be-renamed-after-lawren.html|access-date=2020-12-28|website=Modern Ghana|language=en}}</ref><ref>{{Cite web|title=Abavana Maamobi - Google Search|url=https://www.google.com/search?q=Abavana+Maamobi|access-date=2020-12-28|website=google.com}}</ref> Shikuruti nyɛla din be Accra mini tudu yaɣili ka bɛ zaŋ o yuli boli li, di shɛli nyɛ Abavana Cluster of Schools, shikuru din be Kotobabi, Accra Metropolitan yaɣili.<ref>{{Cite news|date=2019-12-19|title=Ayawaso Central bags GH₵881,316 revenue in 9 months|url=https://www.ghanaiantimes.com.gh/ayawaso-central-bags-gh₵881316-revenue-in-9-months/|location=Accra, Ghana|access-date=2020-12-28|newspaper=[[Ghanaian Times]]|language=en}}</ref><ref>{{Cite web|last=Dogbevi|first=Emmanuel|date=2012-01-30|title=USAID grants Ghana $2.3m for construction of basic school complexes in Accra|url=https://www.ghanabusinessnews.com/2012/01/30/usaid-grants-ghana-2-3m-for-construction-of-basic-school-complexes-in-accra/|access-date=2020-12-28|website=Ghana Business News|language=en-US}}</ref><ref>{{Cite web|date=2020-02-13|title=Abavana Schools Get Waste Bins|url=https://dailyguidenetwork.com/abavana-schools-get-waste-bins/|access-date=2020-12-28|website=DailyGuide Network|language=en-US}}</ref>
==Kundivihira==
{{Reflist}}
[[Pubu:Siyaasa niriba]]
[[Category:1920 births]]
[[Category:2004 deaths]]
[[Category:Alumni of Achimota School]]
[[Category:Convention People's Party (Ghana) politicians]]
[[Category:Ghanaian MPs 1951–1954]]
[[Category:Ghanaian MPs 1954–1956]]
[[Category:Ghanaian MPs 1956–1965]]
[[Category:Ghanaian MPs 1965–1966]]
[[Category:Ministers for the interior of Ghana]]
[[Category:Ministers for information of Ghana]]
[[Category:Agriculture ministers of Ghana]]
[[Category:Trade ministers of Ghana]]
[[Category:Ghanaian educators]]
[[Category:Ghanaian Roman Catholics]]
[[Category:Ministers for health of Ghana]]
[[Category:People from Upper East Region]]
bs6yqhbi59chb4v8gymgvjw9ohevea1
136634
136633
2026-05-13T17:53:14Z
Abdul-Rauf Moshie
3942
/* O Minister of State tali */
136634
wikitext
text/x-wiki
{{Bio}}
'''Lawrence Rosario Abavana''' (bɛ daa dɔɣi o la yuuni 1920 ka daa kpi Silimiin goli May biɛɣ'pihita yini ka dali yuuni 2004) daa nyɛla Ghananima siyaasa nira<ref name=":0">{{Cite web|last=Assembly|first=Gold Coast Legislative|url=https://books.google.com/books?id=sn6aAAAAIAAJ&q=lawrence+abavana&pg=PA1|title=Debates|date=1956|language=en}}</ref> mini karimba. O nyɛla ŋun daa leei minista ka daa lahi nyɛ ŋun be "council of state" jinaduu din pahiri ata ni.<ref name="LAWRENCE ROSARIO ABAVANA">Ghanaweb,[https://mobile.ghanaweb.com/GhanaHomePage/NewsArchive/State-burial-for-Abavana-on-July-3-at-Navrongo-60331 "State burial for Abavana on July 3 at Navrongo"], Ghanaweb.com, 23 June 2004.</ref> O nyɛla ŋun daa be [[Convention People's Party|Convention People's Party (CPP)]].<ref>{{Cite book|last=Packham|first=Eric S.|url=https://books.google.com/books?id=DqKmCLJFoOQC&q=lawrence+abavana&pg=PA140|title=Africa in War and Peace|date=2001|publisher=Nova Publishers|isbn=978-1-56072-939-6|language=en}}</ref>
== Piligu biɛhigu mini shikuru baŋsim ==
Abavana nyɛla bɛ ni daa dɔɣi so yuuni 1920 tiŋ yuli booni [[Navrongo]]. O nyɛla ŋun daa nya o tuuli shikuru baŋsim Roman Catholic School din be [[Navrongo]]. O nyɛla ŋun daa tuɣi o shikuru baŋsim bɔhimbu Achimota Collagɛ ni ka o daa nya o karimba tali baŋsim.<ref name="LAWRENCE ABAVANA">{{cite news |title=Ghana Year Book |newspaper=Daily Graphic |page=192 |date=1966}}</ref><ref name="ABAVANA">{{cite book |title=The New Ghana, Volume 7 |publisher=Ghana Information Services Department |page=93 |date=1962}}</ref><ref name="ROSARIO">{{cite news |title=Ghana Year Book |newspaper=Daily Graphic |page=118 |date=1956}}</ref>
==Siyaasa tali ==
=== O Jintɔritali ===
O nyɛla ninvuɣ so bɛ ni daa piigi jintɔra zaŋ n-ti legislative assembly yuuni 1951 n-ti Kassena-Nankana South din daa niŋ kao zani n-ti [[Convention People's Party]] (CPP) lala yuuni maa, o nyɛla ninvuɣ so bɛ ni daa piigi minista zaŋ n-ti alizama dibu mini tuma yaɣili. Yuuni 1954, o nyɛla ŋun daa nya nasara ka chɛ J. E. Seyire ŋun daa zani [[Northern People's Party]] ni kalinli din daa yiɣisi 5,795 zaŋ chaŋ 3,344 ka daa labi di jintɔri kɔɣu maa.<ref>Michael Eli Dokosi,[https://www.blakkpepper.com/2018/06/the-electoral-victories-and-shock-losses-of-the-1954-gold-coast-election/ "The electoral victories and shock losses of the 1954 Gold Coast election"], blakkpepper.com, 10 June 2018.</ref><ref name=":0" />
=== O Ministerial secretary tali ===
Yuuni 1951, o nyɛla ŋun daa di Kassena-Nankana South jintɔri kɔɣu zaŋ n-ti CPP ka bɛ daa piigi o gbaŋsabira zaŋ n-ti "minister of communication and works". O nyɛla ŋun daa lahi leei gbaŋsabira zaŋ n-ti pukparilim yaɣili minista yuuni 1951 yaha.<ref>{{cite work |title=Debates |publisher=Gold Coast. Legislative Assembly |page=119 |date=1956}}</ref>
=== O Minister of State tali ===
Yuuni 1956, o nyɛla ninvuɣ so bɛ ni daa piiigi minista ka daa na bɛ wuhi lala yaɣili ŋɔ.<ref>{{cite book |last=Rathbone |first=Richard |date=2000 |title=Nkrumah & the Chiefs: The Politics of Chieftaincy in Ghana, 1951-60 |url=https://books.google.com/books?id=sDBclHlDsu8C&q=Nkrumah+%26+the+Chiefs:+The+Politics+of+Chieftaincy+in+Ghana |page=xv|publisher=Ohio State University Press |isbn=9780821413067 }}</ref><ref name="ROSARIO" /> Yuuni shɛli din daa paya na maa bɛ daa wuhiya ni o minista tali ŋɔ nyɛla din jandi pukparilim yaɣili.<ref>{{cite work |title=Ghana Today, Volumes 1-2 |publisher=Information Section, Ghana Office |page=98 |date=1957}}</ref> OO ni daa nyɛ minista zaŋ n-ti pukparilim yaɣili ŋɔ, o nyɛla ŋun gari tooni zaŋ Ghananima chaŋ "cocoa" laɣingu ni Silimiin goli September yuuni 1957. Silimiin goli November dabaa anahi dali yuuni 1957, o nyɛla ninvuɣ so bɛ ni daa piigi minista zaŋ n-ti Ghana tudu yaɣili, di nyɛla din daa gbaai Northern Region, [[Upper East Region]] n-ti pahi [[Upper West Region]]),<ref>{{cite book |last=Packham |first=E. S |date=2004 |title=Africa in War and Peace |url=https://books.google.com/books?id=DqKmCLJFoOQC&q=Africa+in+War+and+Peace |page=181|publisher=Nova Publishers |isbn=9781560729396 }}</ref> Silimiin goli July yuuni 1960, o nyɛla ninvuɣ so bɛ ni daa piigi minista zaŋ n-ti alaafee yaɣili.<ref>{{cite web |title=WORKING HONEYMOON IN AFRICA |url=https://books.google.com/books?id=deBupr5jEw4C&q=abavana+health&pg=PA47 |magazine=Ebony |volume=16 |issue=5 |date = March 1961|location=USA |publisher=Johnson Publishing Company |page=47 |access-date=29 January 2019}}</ref>
Silimiin goli May yuuni 1961 puli ni, O daa nyɛla bɛ ni pii so ni o leei Minista ŋun su daabiligu yaɣili,<ref>{{cite work|title=Commonwealth Survey, Volume 7 |publisher=H.M.S.O. |page=1007 |date=1961}}</ref> o ni daa nye toondana ŋɔ o daa nyƐla ŋun zaŋ Ghana jintƆriba n chaŋ Dahomey tingbaŋ ni silimiin goli August yuuni 1961. O daa lahi nyɛla bɛ ni pii so ni o leei Minista ŋun su pukparilim yaɣili yaha din pahiri o buyi ni silimiin goli October lala yuuni maa puuni yaha. Silimiin goli September yuuni 1962 puli ni O daa nyɛla bɛ ni pii so ni o leei Minista ŋun su lahabaya wuligibu yaɣili
=== O Member of council tali ===
O daa nyɛla bɛ ni pii so ni o leei member of Council of state saha shɛli Hilla Limann ni daa na nye Ghana zuɣulana yuuni 1979 hali ni yuuni 1981, hali ka Jerry John Rawlings daa ti yihi Hilla Limann nam ni silimiin goli December biɛɣ' pihita ni yini yuuni 1981.<ref>{{cite book |title=WestAfrica, Issues 3336-3360 |publisher=West Africa Publishing Company Limited |page=1902 |date=1981}}</ref><ref name="LAWRENCE ROSARIO ABAVANA" />
== O biɛhigu ==
Abavana daa nyɛla Roman Catholic dolodolo nira ka daa nye zuɣulana n ti lahingu din yuli daa booni Retired Catholic Workers Association yuuni 1992 hali ka o ti leei ŋun kani.<ref name="LAWRENCE ROSARIO ABAVANA"/>
== O kum ==
Abavana leela ŋun kani o ni daa nya yuun pihinii ni anahi (84) silimiin goli May biɛɣ' pihita yin' ka dali yuuni 2004. O daa nyɛla bɛ ni simsi so viɛnyɛla ni dariza o ya tingbaŋ ni din nye Navrongo, din be Upper East yaɣili silimiin goli July biɛraata uuni 2004.<ref name="LAWRENCE ROSARIO ABAVANA"/>
== Memorials and legacy ==
Palla, soya n-ti pahi ŋmaligibu shɛhi zaa nyɛla luɣ'shɛŋa bɛ ni zaŋ o yuli boli Accra Metropolitan di gbaai bahindi Kotobabi mini Maamobi.<ref>{{Cite web|title=Abavana Street, Accra Metropolitan|url=https://www.cartogiraffe.com/ghana/greater+accra+region/accra+metropolitan/abavana+street/|access-date=2020-12-28|website=cartogiraffe.com}}</ref><ref>{{Cite web|title=Abavana - ghana-streets.openalfa.com/streets|url=https://ghana-streets.openalfa.com/streets|archive-url=|archive-date=|access-date=2020-12-28|website=ghana-streets.openalfa.com|language=en-US}}</ref><ref>{{Cite web|title=UDS Navrongo Campus Should Be Renamed After Lawrence Rosario Abavana And Not C.K. Tedam|url=https://www.modernghana.com/news/941978/uds-navrongo-campus-should-be-renamed-after-lawren.html|access-date=2020-12-28|website=Modern Ghana|language=en}}</ref><ref>{{Cite web|title=Abavana Maamobi - Google Search|url=https://www.google.com/search?q=Abavana+Maamobi|access-date=2020-12-28|website=google.com}}</ref> Shikuruti nyɛla din be Accra mini tudu yaɣili ka bɛ zaŋ o yuli boli li, di shɛli nyɛ Abavana Cluster of Schools, shikuru din be Kotobabi, Accra Metropolitan yaɣili.<ref>{{Cite news|date=2019-12-19|title=Ayawaso Central bags GH₵881,316 revenue in 9 months|url=https://www.ghanaiantimes.com.gh/ayawaso-central-bags-gh₵881316-revenue-in-9-months/|location=Accra, Ghana|access-date=2020-12-28|newspaper=[[Ghanaian Times]]|language=en}}</ref><ref>{{Cite web|last=Dogbevi|first=Emmanuel|date=2012-01-30|title=USAID grants Ghana $2.3m for construction of basic school complexes in Accra|url=https://www.ghanabusinessnews.com/2012/01/30/usaid-grants-ghana-2-3m-for-construction-of-basic-school-complexes-in-accra/|access-date=2020-12-28|website=Ghana Business News|language=en-US}}</ref><ref>{{Cite web|date=2020-02-13|title=Abavana Schools Get Waste Bins|url=https://dailyguidenetwork.com/abavana-schools-get-waste-bins/|access-date=2020-12-28|website=DailyGuide Network|language=en-US}}</ref>
==Kundivihira==
{{Reflist}}
[[Pubu:Siyaasa niriba]]
[[Category:1920 births]]
[[Category:2004 deaths]]
[[Category:Alumni of Achimota School]]
[[Category:Convention People's Party (Ghana) politicians]]
[[Category:Ghanaian MPs 1951–1954]]
[[Category:Ghanaian MPs 1954–1956]]
[[Category:Ghanaian MPs 1956–1965]]
[[Category:Ghanaian MPs 1965–1966]]
[[Category:Ministers for the interior of Ghana]]
[[Category:Ministers for information of Ghana]]
[[Category:Agriculture ministers of Ghana]]
[[Category:Trade ministers of Ghana]]
[[Category:Ghanaian educators]]
[[Category:Ghanaian Roman Catholics]]
[[Category:Ministers for health of Ghana]]
[[Category:People from Upper East Region]]
1np89rti99frt4j8s7cmantz1cx67xr
136635
136634
2026-05-13T17:53:43Z
Abdul-Rauf Moshie
3942
/* O Minister of State tali */
136635
wikitext
text/x-wiki
{{Bio}}
'''Lawrence Rosario Abavana''' (bɛ daa dɔɣi o la yuuni 1920 ka daa kpi Silimiin goli May biɛɣ'pihita yini ka dali yuuni 2004) daa nyɛla Ghananima siyaasa nira<ref name=":0">{{Cite web|last=Assembly|first=Gold Coast Legislative|url=https://books.google.com/books?id=sn6aAAAAIAAJ&q=lawrence+abavana&pg=PA1|title=Debates|date=1956|language=en}}</ref> mini karimba. O nyɛla ŋun daa leei minista ka daa lahi nyɛ ŋun be "council of state" jinaduu din pahiri ata ni.<ref name="LAWRENCE ROSARIO ABAVANA">Ghanaweb,[https://mobile.ghanaweb.com/GhanaHomePage/NewsArchive/State-burial-for-Abavana-on-July-3-at-Navrongo-60331 "State burial for Abavana on July 3 at Navrongo"], Ghanaweb.com, 23 June 2004.</ref> O nyɛla ŋun daa be [[Convention People's Party|Convention People's Party (CPP)]].<ref>{{Cite book|last=Packham|first=Eric S.|url=https://books.google.com/books?id=DqKmCLJFoOQC&q=lawrence+abavana&pg=PA140|title=Africa in War and Peace|date=2001|publisher=Nova Publishers|isbn=978-1-56072-939-6|language=en}}</ref>
== Piligu biɛhigu mini shikuru baŋsim ==
Abavana nyɛla bɛ ni daa dɔɣi so yuuni 1920 tiŋ yuli booni [[Navrongo]]. O nyɛla ŋun daa nya o tuuli shikuru baŋsim Roman Catholic School din be [[Navrongo]]. O nyɛla ŋun daa tuɣi o shikuru baŋsim bɔhimbu Achimota Collagɛ ni ka o daa nya o karimba tali baŋsim.<ref name="LAWRENCE ABAVANA">{{cite news |title=Ghana Year Book |newspaper=Daily Graphic |page=192 |date=1966}}</ref><ref name="ABAVANA">{{cite book |title=The New Ghana, Volume 7 |publisher=Ghana Information Services Department |page=93 |date=1962}}</ref><ref name="ROSARIO">{{cite news |title=Ghana Year Book |newspaper=Daily Graphic |page=118 |date=1956}}</ref>
==Siyaasa tali ==
=== O Jintɔritali ===
O nyɛla ninvuɣ so bɛ ni daa piigi jintɔra zaŋ n-ti legislative assembly yuuni 1951 n-ti Kassena-Nankana South din daa niŋ kao zani n-ti [[Convention People's Party]] (CPP) lala yuuni maa, o nyɛla ninvuɣ so bɛ ni daa piigi minista zaŋ n-ti alizama dibu mini tuma yaɣili. Yuuni 1954, o nyɛla ŋun daa nya nasara ka chɛ J. E. Seyire ŋun daa zani [[Northern People's Party]] ni kalinli din daa yiɣisi 5,795 zaŋ chaŋ 3,344 ka daa labi di jintɔri kɔɣu maa.<ref>Michael Eli Dokosi,[https://www.blakkpepper.com/2018/06/the-electoral-victories-and-shock-losses-of-the-1954-gold-coast-election/ "The electoral victories and shock losses of the 1954 Gold Coast election"], blakkpepper.com, 10 June 2018.</ref><ref name=":0" />
=== O Ministerial secretary tali ===
Yuuni 1951, o nyɛla ŋun daa di Kassena-Nankana South jintɔri kɔɣu zaŋ n-ti CPP ka bɛ daa piigi o gbaŋsabira zaŋ n-ti "minister of communication and works". O nyɛla ŋun daa lahi leei gbaŋsabira zaŋ n-ti pukparilim yaɣili minista yuuni 1951 yaha.<ref>{{cite work |title=Debates |publisher=Gold Coast. Legislative Assembly |page=119 |date=1956}}</ref>
=== O Minister of State tali ===
Yuuni 1956, o nyɛla ninvuɣ so bɛ ni daa piiigi minista ka daa na bɛ wuhi lala yaɣili ŋɔ.<ref>{{cite book |last=Rathbone |first=Richard |date=2000 |title=Nkrumah & the Chiefs: The Politics of Chieftaincy in Ghana, 1951-60 |url=https://books.google.com/books?id=sDBclHlDsu8C&q=Nkrumah+%26+the+Chiefs:+The+Politics+of+Chieftaincy+in+Ghana |page=xv|publisher=Ohio State University Press |isbn=9780821413067 }}</ref><ref name="ROSARIO" /> Yuuni shɛli din daa paya na maa bɛ daa wuhiya ni o minista tali ŋɔ nyɛla din jandi pukparilim yaɣili.<ref>{{cite work |title=Ghana Today, Volumes 1-2 |publisher=Information Section, Ghana Office |page=98 |date=1957}}</ref> OO ni daa nyɛ minista zaŋ n-ti pukparilim yaɣili ŋɔ, o nyɛla ŋun gari tooni zaŋ Ghananima chaŋ "cocoa" laɣingu ni Silimiin goli September yuuni 1957. Silimiin goli November dabaa anahi dali yuuni 1957, o nyɛla ninvuɣ so bɛ ni daa piigi minista zaŋ n-ti Ghana tudu yaɣili, di nyɛla din daa gbaai Northern Region, [[Upper East Region]] n-ti pahi [[Upper West Region]]),<ref>{{cite book |last=Packham |first=E. S |date=2004 |title=Africa in War and Peace |url=https://books.google.com/books?id=DqKmCLJFoOQC&q=Africa+in+War+and+Peace |page=181|publisher=Nova Publishers |isbn=9781560729396 }}</ref> Silimiin goli July yuuni 1960, o nyɛla ninvuɣ so bɛ ni daa piigi minista zaŋ n-ti alaafee yaɣili.<ref>{{cite web |title=WORKING HONEYMOON IN AFRICA |url=https://books.google.com/books?id=deBupr5jEw4C&q=abavana+health&pg=PA47 |magazine=Ebony |volume=16 |issue=5 |date = March 1961|location=USA |publisher=Johnson Publishing Company |page=47 |access-date=29 January 2019}}</ref>
Silimiin goli May yuuni 1961 puli ni, O daa nyɛla bɛ ni pii so ni o leei Minista ŋun su daabiligu yaɣili,<ref>{{cite work|title=Commonwealth Survey, Volume 7 |publisher=H.M.S.O. |page=1007 |date=1961}}</ref> o ni daa nye toondana ŋɔ o daa nyƐla ŋun zaŋ Ghana jintƆriba n chaŋ Dahomey tingbaŋ ni silimiin goli August yuuni 1961. O daa lahi nyɛla bɛ ni pii so ni o leei Minista ŋun su pukparilim yaɣili yaha din pahiri o buyi ni silimiin goli October lala yuuni maa puuni yaha. Silimiin goli September yuuni 1962 puli ni O daa nyɛla bɛ ni pii so ni o leei Minista ŋun su lahabaya wuligibu yaɣili<ref>{{cite work|title=Africa Diary, Volume 3
=== O Member of council tali ===
O daa nyɛla bɛ ni pii so ni o leei member of Council of state saha shɛli Hilla Limann ni daa na nye Ghana zuɣulana yuuni 1979 hali ni yuuni 1981, hali ka Jerry John Rawlings daa ti yihi Hilla Limann nam ni silimiin goli December biɛɣ' pihita ni yini yuuni 1981.<ref>{{cite book |title=WestAfrica, Issues 3336-3360 |publisher=West Africa Publishing Company Limited |page=1902 |date=1981}}</ref><ref name="LAWRENCE ROSARIO ABAVANA" />
== O biɛhigu ==
Abavana daa nyɛla Roman Catholic dolodolo nira ka daa nye zuɣulana n ti lahingu din yuli daa booni Retired Catholic Workers Association yuuni 1992 hali ka o ti leei ŋun kani.<ref name="LAWRENCE ROSARIO ABAVANA"/>
== O kum ==
Abavana leela ŋun kani o ni daa nya yuun pihinii ni anahi (84) silimiin goli May biɛɣ' pihita yin' ka dali yuuni 2004. O daa nyɛla bɛ ni simsi so viɛnyɛla ni dariza o ya tingbaŋ ni din nye Navrongo, din be Upper East yaɣili silimiin goli July biɛraata uuni 2004.<ref name="LAWRENCE ROSARIO ABAVANA"/>
== Memorials and legacy ==
Palla, soya n-ti pahi ŋmaligibu shɛhi zaa nyɛla luɣ'shɛŋa bɛ ni zaŋ o yuli boli Accra Metropolitan di gbaai bahindi Kotobabi mini Maamobi.<ref>{{Cite web|title=Abavana Street, Accra Metropolitan|url=https://www.cartogiraffe.com/ghana/greater+accra+region/accra+metropolitan/abavana+street/|access-date=2020-12-28|website=cartogiraffe.com}}</ref><ref>{{Cite web|title=Abavana - ghana-streets.openalfa.com/streets|url=https://ghana-streets.openalfa.com/streets|archive-url=|archive-date=|access-date=2020-12-28|website=ghana-streets.openalfa.com|language=en-US}}</ref><ref>{{Cite web|title=UDS Navrongo Campus Should Be Renamed After Lawrence Rosario Abavana And Not C.K. Tedam|url=https://www.modernghana.com/news/941978/uds-navrongo-campus-should-be-renamed-after-lawren.html|access-date=2020-12-28|website=Modern Ghana|language=en}}</ref><ref>{{Cite web|title=Abavana Maamobi - Google Search|url=https://www.google.com/search?q=Abavana+Maamobi|access-date=2020-12-28|website=google.com}}</ref> Shikuruti nyɛla din be Accra mini tudu yaɣili ka bɛ zaŋ o yuli boli li, di shɛli nyɛ Abavana Cluster of Schools, shikuru din be Kotobabi, Accra Metropolitan yaɣili.<ref>{{Cite news|date=2019-12-19|title=Ayawaso Central bags GH₵881,316 revenue in 9 months|url=https://www.ghanaiantimes.com.gh/ayawaso-central-bags-gh₵881316-revenue-in-9-months/|location=Accra, Ghana|access-date=2020-12-28|newspaper=[[Ghanaian Times]]|language=en}}</ref><ref>{{Cite web|last=Dogbevi|first=Emmanuel|date=2012-01-30|title=USAID grants Ghana $2.3m for construction of basic school complexes in Accra|url=https://www.ghanabusinessnews.com/2012/01/30/usaid-grants-ghana-2-3m-for-construction-of-basic-school-complexes-in-accra/|access-date=2020-12-28|website=Ghana Business News|language=en-US}}</ref><ref>{{Cite web|date=2020-02-13|title=Abavana Schools Get Waste Bins|url=https://dailyguidenetwork.com/abavana-schools-get-waste-bins/|access-date=2020-12-28|website=DailyGuide Network|language=en-US}}</ref>
==Kundivihira==
{{Reflist}}
[[Pubu:Siyaasa niriba]]
[[Category:1920 births]]
[[Category:2004 deaths]]
[[Category:Alumni of Achimota School]]
[[Category:Convention People's Party (Ghana) politicians]]
[[Category:Ghanaian MPs 1951–1954]]
[[Category:Ghanaian MPs 1954–1956]]
[[Category:Ghanaian MPs 1956–1965]]
[[Category:Ghanaian MPs 1965–1966]]
[[Category:Ministers for the interior of Ghana]]
[[Category:Ministers for information of Ghana]]
[[Category:Agriculture ministers of Ghana]]
[[Category:Trade ministers of Ghana]]
[[Category:Ghanaian educators]]
[[Category:Ghanaian Roman Catholics]]
[[Category:Ministers for health of Ghana]]
[[Category:People from Upper East Region]]
f26f82qiq6nz2v66q7jmcn0qyyoh844
136636
136635
2026-05-13T17:54:00Z
Abdul-Rauf Moshie
3942
/* O Minister of State tali */
136636
wikitext
text/x-wiki
{{Bio}}
'''Lawrence Rosario Abavana''' (bɛ daa dɔɣi o la yuuni 1920 ka daa kpi Silimiin goli May biɛɣ'pihita yini ka dali yuuni 2004) daa nyɛla Ghananima siyaasa nira<ref name=":0">{{Cite web|last=Assembly|first=Gold Coast Legislative|url=https://books.google.com/books?id=sn6aAAAAIAAJ&q=lawrence+abavana&pg=PA1|title=Debates|date=1956|language=en}}</ref> mini karimba. O nyɛla ŋun daa leei minista ka daa lahi nyɛ ŋun be "council of state" jinaduu din pahiri ata ni.<ref name="LAWRENCE ROSARIO ABAVANA">Ghanaweb,[https://mobile.ghanaweb.com/GhanaHomePage/NewsArchive/State-burial-for-Abavana-on-July-3-at-Navrongo-60331 "State burial for Abavana on July 3 at Navrongo"], Ghanaweb.com, 23 June 2004.</ref> O nyɛla ŋun daa be [[Convention People's Party|Convention People's Party (CPP)]].<ref>{{Cite book|last=Packham|first=Eric S.|url=https://books.google.com/books?id=DqKmCLJFoOQC&q=lawrence+abavana&pg=PA140|title=Africa in War and Peace|date=2001|publisher=Nova Publishers|isbn=978-1-56072-939-6|language=en}}</ref>
== Piligu biɛhigu mini shikuru baŋsim ==
Abavana nyɛla bɛ ni daa dɔɣi so yuuni 1920 tiŋ yuli booni [[Navrongo]]. O nyɛla ŋun daa nya o tuuli shikuru baŋsim Roman Catholic School din be [[Navrongo]]. O nyɛla ŋun daa tuɣi o shikuru baŋsim bɔhimbu Achimota Collagɛ ni ka o daa nya o karimba tali baŋsim.<ref name="LAWRENCE ABAVANA">{{cite news |title=Ghana Year Book |newspaper=Daily Graphic |page=192 |date=1966}}</ref><ref name="ABAVANA">{{cite book |title=The New Ghana, Volume 7 |publisher=Ghana Information Services Department |page=93 |date=1962}}</ref><ref name="ROSARIO">{{cite news |title=Ghana Year Book |newspaper=Daily Graphic |page=118 |date=1956}}</ref>
==Siyaasa tali ==
=== O Jintɔritali ===
O nyɛla ninvuɣ so bɛ ni daa piigi jintɔra zaŋ n-ti legislative assembly yuuni 1951 n-ti Kassena-Nankana South din daa niŋ kao zani n-ti [[Convention People's Party]] (CPP) lala yuuni maa, o nyɛla ninvuɣ so bɛ ni daa piigi minista zaŋ n-ti alizama dibu mini tuma yaɣili. Yuuni 1954, o nyɛla ŋun daa nya nasara ka chɛ J. E. Seyire ŋun daa zani [[Northern People's Party]] ni kalinli din daa yiɣisi 5,795 zaŋ chaŋ 3,344 ka daa labi di jintɔri kɔɣu maa.<ref>Michael Eli Dokosi,[https://www.blakkpepper.com/2018/06/the-electoral-victories-and-shock-losses-of-the-1954-gold-coast-election/ "The electoral victories and shock losses of the 1954 Gold Coast election"], blakkpepper.com, 10 June 2018.</ref><ref name=":0" />
=== O Ministerial secretary tali ===
Yuuni 1951, o nyɛla ŋun daa di Kassena-Nankana South jintɔri kɔɣu zaŋ n-ti CPP ka bɛ daa piigi o gbaŋsabira zaŋ n-ti "minister of communication and works". O nyɛla ŋun daa lahi leei gbaŋsabira zaŋ n-ti pukparilim yaɣili minista yuuni 1951 yaha.<ref>{{cite work |title=Debates |publisher=Gold Coast. Legislative Assembly |page=119 |date=1956}}</ref>
=== O Minister of State tali ===
Yuuni 1956, o nyɛla ninvuɣ so bɛ ni daa piiigi minista ka daa na bɛ wuhi lala yaɣili ŋɔ.<ref>{{cite book |last=Rathbone |first=Richard |date=2000 |title=Nkrumah & the Chiefs: The Politics of Chieftaincy in Ghana, 1951-60 |url=https://books.google.com/books?id=sDBclHlDsu8C&q=Nkrumah+%26+the+Chiefs:+The+Politics+of+Chieftaincy+in+Ghana |page=xv|publisher=Ohio State University Press |isbn=9780821413067 }}</ref><ref name="ROSARIO" /> Yuuni shɛli din daa paya na maa bɛ daa wuhiya ni o minista tali ŋɔ nyɛla din jandi pukparilim yaɣili.<ref>{{cite work |title=Ghana Today, Volumes 1-2 |publisher=Information Section, Ghana Office |page=98 |date=1957}}</ref> OO ni daa nyɛ minista zaŋ n-ti pukparilim yaɣili ŋɔ, o nyɛla ŋun gari tooni zaŋ Ghananima chaŋ "cocoa" laɣingu ni Silimiin goli September yuuni 1957. Silimiin goli November dabaa anahi dali yuuni 1957, o nyɛla ninvuɣ so bɛ ni daa piigi minista zaŋ n-ti Ghana tudu yaɣili, di nyɛla din daa gbaai Northern Region, [[Upper East Region]] n-ti pahi [[Upper West Region]]),<ref>{{cite book |last=Packham |first=E. S |date=2004 |title=Africa in War and Peace |url=https://books.google.com/books?id=DqKmCLJFoOQC&q=Africa+in+War+and+Peace |page=181|publisher=Nova Publishers |isbn=9781560729396 }}</ref> Silimiin goli July yuuni 1960, o nyɛla ninvuɣ so bɛ ni daa piigi minista zaŋ n-ti alaafee yaɣili.<ref>{{cite web |title=WORKING HONEYMOON IN AFRICA |url=https://books.google.com/books?id=deBupr5jEw4C&q=abavana+health&pg=PA47 |magazine=Ebony |volume=16 |issue=5 |date = March 1961|location=USA |publisher=Johnson Publishing Company |page=47 |access-date=29 January 2019}}</ref>
Silimiin goli May yuuni 1961 puli ni, O daa nyɛla bɛ ni pii so ni o leei Minista ŋun su daabiligu yaɣili,<ref>{{cite work|title=Commonwealth Survey, Volume 7 |publisher=H.M.S.O. |page=1007 |date=1961}}</ref> o ni daa nye toondana ŋɔ o daa nyƐla ŋun zaŋ Ghana jintƆriba n chaŋ Dahomey tingbaŋ ni silimiin goli August yuuni 1961. O daa lahi nyɛla bɛ ni pii so ni o leei Minista ŋun su pukparilim yaɣili yaha din pahiri o buyi ni silimiin goli October lala yuuni maa puuni yaha. Silimiin goli September yuuni 1962 puli ni O daa nyɛla bɛ ni pii so ni o leei Minista ŋun su lahabaya wuligibu yaɣili<ref>{{cite work|title=Africa Diary, Volume 3|publisher=Africa Publications (India) |
=== O Member of council tali ===
O daa nyɛla bɛ ni pii so ni o leei member of Council of state saha shɛli Hilla Limann ni daa na nye Ghana zuɣulana yuuni 1979 hali ni yuuni 1981, hali ka Jerry John Rawlings daa ti yihi Hilla Limann nam ni silimiin goli December biɛɣ' pihita ni yini yuuni 1981.<ref>{{cite book |title=WestAfrica, Issues 3336-3360 |publisher=West Africa Publishing Company Limited |page=1902 |date=1981}}</ref><ref name="LAWRENCE ROSARIO ABAVANA" />
== O biɛhigu ==
Abavana daa nyɛla Roman Catholic dolodolo nira ka daa nye zuɣulana n ti lahingu din yuli daa booni Retired Catholic Workers Association yuuni 1992 hali ka o ti leei ŋun kani.<ref name="LAWRENCE ROSARIO ABAVANA"/>
== O kum ==
Abavana leela ŋun kani o ni daa nya yuun pihinii ni anahi (84) silimiin goli May biɛɣ' pihita yin' ka dali yuuni 2004. O daa nyɛla bɛ ni simsi so viɛnyɛla ni dariza o ya tingbaŋ ni din nye Navrongo, din be Upper East yaɣili silimiin goli July biɛraata uuni 2004.<ref name="LAWRENCE ROSARIO ABAVANA"/>
== Memorials and legacy ==
Palla, soya n-ti pahi ŋmaligibu shɛhi zaa nyɛla luɣ'shɛŋa bɛ ni zaŋ o yuli boli Accra Metropolitan di gbaai bahindi Kotobabi mini Maamobi.<ref>{{Cite web|title=Abavana Street, Accra Metropolitan|url=https://www.cartogiraffe.com/ghana/greater+accra+region/accra+metropolitan/abavana+street/|access-date=2020-12-28|website=cartogiraffe.com}}</ref><ref>{{Cite web|title=Abavana - ghana-streets.openalfa.com/streets|url=https://ghana-streets.openalfa.com/streets|archive-url=|archive-date=|access-date=2020-12-28|website=ghana-streets.openalfa.com|language=en-US}}</ref><ref>{{Cite web|title=UDS Navrongo Campus Should Be Renamed After Lawrence Rosario Abavana And Not C.K. Tedam|url=https://www.modernghana.com/news/941978/uds-navrongo-campus-should-be-renamed-after-lawren.html|access-date=2020-12-28|website=Modern Ghana|language=en}}</ref><ref>{{Cite web|title=Abavana Maamobi - Google Search|url=https://www.google.com/search?q=Abavana+Maamobi|access-date=2020-12-28|website=google.com}}</ref> Shikuruti nyɛla din be Accra mini tudu yaɣili ka bɛ zaŋ o yuli boli li, di shɛli nyɛ Abavana Cluster of Schools, shikuru din be Kotobabi, Accra Metropolitan yaɣili.<ref>{{Cite news|date=2019-12-19|title=Ayawaso Central bags GH₵881,316 revenue in 9 months|url=https://www.ghanaiantimes.com.gh/ayawaso-central-bags-gh₵881316-revenue-in-9-months/|location=Accra, Ghana|access-date=2020-12-28|newspaper=[[Ghanaian Times]]|language=en}}</ref><ref>{{Cite web|last=Dogbevi|first=Emmanuel|date=2012-01-30|title=USAID grants Ghana $2.3m for construction of basic school complexes in Accra|url=https://www.ghanabusinessnews.com/2012/01/30/usaid-grants-ghana-2-3m-for-construction-of-basic-school-complexes-in-accra/|access-date=2020-12-28|website=Ghana Business News|language=en-US}}</ref><ref>{{Cite web|date=2020-02-13|title=Abavana Schools Get Waste Bins|url=https://dailyguidenetwork.com/abavana-schools-get-waste-bins/|access-date=2020-12-28|website=DailyGuide Network|language=en-US}}</ref>
==Kundivihira==
{{Reflist}}
[[Pubu:Siyaasa niriba]]
[[Category:1920 births]]
[[Category:2004 deaths]]
[[Category:Alumni of Achimota School]]
[[Category:Convention People's Party (Ghana) politicians]]
[[Category:Ghanaian MPs 1951–1954]]
[[Category:Ghanaian MPs 1954–1956]]
[[Category:Ghanaian MPs 1956–1965]]
[[Category:Ghanaian MPs 1965–1966]]
[[Category:Ministers for the interior of Ghana]]
[[Category:Ministers for information of Ghana]]
[[Category:Agriculture ministers of Ghana]]
[[Category:Trade ministers of Ghana]]
[[Category:Ghanaian educators]]
[[Category:Ghanaian Roman Catholics]]
[[Category:Ministers for health of Ghana]]
[[Category:People from Upper East Region]]
dupzujlub4i6bestiysr8jzi3749o39
136637
136636
2026-05-13T17:54:36Z
Abdul-Rauf Moshie
3942
/* O Minister of State tali */
136637
wikitext
text/x-wiki
{{Bio}}
'''Lawrence Rosario Abavana''' (bɛ daa dɔɣi o la yuuni 1920 ka daa kpi Silimiin goli May biɛɣ'pihita yini ka dali yuuni 2004) daa nyɛla Ghananima siyaasa nira<ref name=":0">{{Cite web|last=Assembly|first=Gold Coast Legislative|url=https://books.google.com/books?id=sn6aAAAAIAAJ&q=lawrence+abavana&pg=PA1|title=Debates|date=1956|language=en}}</ref> mini karimba. O nyɛla ŋun daa leei minista ka daa lahi nyɛ ŋun be "council of state" jinaduu din pahiri ata ni.<ref name="LAWRENCE ROSARIO ABAVANA">Ghanaweb,[https://mobile.ghanaweb.com/GhanaHomePage/NewsArchive/State-burial-for-Abavana-on-July-3-at-Navrongo-60331 "State burial for Abavana on July 3 at Navrongo"], Ghanaweb.com, 23 June 2004.</ref> O nyɛla ŋun daa be [[Convention People's Party|Convention People's Party (CPP)]].<ref>{{Cite book|last=Packham|first=Eric S.|url=https://books.google.com/books?id=DqKmCLJFoOQC&q=lawrence+abavana&pg=PA140|title=Africa in War and Peace|date=2001|publisher=Nova Publishers|isbn=978-1-56072-939-6|language=en}}</ref>
== Piligu biɛhigu mini shikuru baŋsim ==
Abavana nyɛla bɛ ni daa dɔɣi so yuuni 1920 tiŋ yuli booni [[Navrongo]]. O nyɛla ŋun daa nya o tuuli shikuru baŋsim Roman Catholic School din be [[Navrongo]]. O nyɛla ŋun daa tuɣi o shikuru baŋsim bɔhimbu Achimota Collagɛ ni ka o daa nya o karimba tali baŋsim.<ref name="LAWRENCE ABAVANA">{{cite news |title=Ghana Year Book |newspaper=Daily Graphic |page=192 |date=1966}}</ref><ref name="ABAVANA">{{cite book |title=The New Ghana, Volume 7 |publisher=Ghana Information Services Department |page=93 |date=1962}}</ref><ref name="ROSARIO">{{cite news |title=Ghana Year Book |newspaper=Daily Graphic |page=118 |date=1956}}</ref>
==Siyaasa tali ==
=== O Jintɔritali ===
O nyɛla ninvuɣ so bɛ ni daa piigi jintɔra zaŋ n-ti legislative assembly yuuni 1951 n-ti Kassena-Nankana South din daa niŋ kao zani n-ti [[Convention People's Party]] (CPP) lala yuuni maa, o nyɛla ninvuɣ so bɛ ni daa piigi minista zaŋ n-ti alizama dibu mini tuma yaɣili. Yuuni 1954, o nyɛla ŋun daa nya nasara ka chɛ J. E. Seyire ŋun daa zani [[Northern People's Party]] ni kalinli din daa yiɣisi 5,795 zaŋ chaŋ 3,344 ka daa labi di jintɔri kɔɣu maa.<ref>Michael Eli Dokosi,[https://www.blakkpepper.com/2018/06/the-electoral-victories-and-shock-losses-of-the-1954-gold-coast-election/ "The electoral victories and shock losses of the 1954 Gold Coast election"], blakkpepper.com, 10 June 2018.</ref><ref name=":0" />
=== O Ministerial secretary tali ===
Yuuni 1951, o nyɛla ŋun daa di Kassena-Nankana South jintɔri kɔɣu zaŋ n-ti CPP ka bɛ daa piigi o gbaŋsabira zaŋ n-ti "minister of communication and works". O nyɛla ŋun daa lahi leei gbaŋsabira zaŋ n-ti pukparilim yaɣili minista yuuni 1951 yaha.<ref>{{cite work |title=Debates |publisher=Gold Coast. Legislative Assembly |page=119 |date=1956}}</ref>
=== O Minister of State tali ===
Yuuni 1956, o nyɛla ninvuɣ so bɛ ni daa piiigi minista ka daa na bɛ wuhi lala yaɣili ŋɔ.<ref>{{cite book |last=Rathbone |first=Richard |date=2000 |title=Nkrumah & the Chiefs: The Politics of Chieftaincy in Ghana, 1951-60 |url=https://books.google.com/books?id=sDBclHlDsu8C&q=Nkrumah+%26+the+Chiefs:+The+Politics+of+Chieftaincy+in+Ghana |page=xv|publisher=Ohio State University Press |isbn=9780821413067 }}</ref><ref name="ROSARIO" /> Yuuni shɛli din daa paya na maa bɛ daa wuhiya ni o minista tali ŋɔ nyɛla din jandi pukparilim yaɣili.<ref>{{cite work |title=Ghana Today, Volumes 1-2 |publisher=Information Section, Ghana Office |page=98 |date=1957}}</ref> OO ni daa nyɛ minista zaŋ n-ti pukparilim yaɣili ŋɔ, o nyɛla ŋun gari tooni zaŋ Ghananima chaŋ "cocoa" laɣingu ni Silimiin goli September yuuni 1957. Silimiin goli November dabaa anahi dali yuuni 1957, o nyɛla ninvuɣ so bɛ ni daa piigi minista zaŋ n-ti Ghana tudu yaɣili, di nyɛla din daa gbaai Northern Region, [[Upper East Region]] n-ti pahi [[Upper West Region]]),<ref>{{cite book |last=Packham |first=E. S |date=2004 |title=Africa in War and Peace |url=https://books.google.com/books?id=DqKmCLJFoOQC&q=Africa+in+War+and+Peace |page=181|publisher=Nova Publishers |isbn=9781560729396 }}</ref> Silimiin goli July yuuni 1960, o nyɛla ninvuɣ so bɛ ni daa piigi minista zaŋ n-ti alaafee yaɣili.<ref>{{cite web |title=WORKING HONEYMOON IN AFRICA |url=https://books.google.com/books?id=deBupr5jEw4C&q=abavana+health&pg=PA47 |magazine=Ebony |volume=16 |issue=5 |date = March 1961|location=USA |publisher=Johnson Publishing Company |page=47 |access-date=29 January 2019}}</ref>
Silimiin goli May yuuni 1961 puli ni, O daa nyɛla bɛ ni pii so ni o leei Minista ŋun su daabiligu yaɣili,<ref>{{cite work|title=Commonwealth Survey, Volume 7 |publisher=H.M.S.O. |page=1007 |date=1961}}</ref> o ni daa nye toondana ŋɔ o daa nyƐla ŋun zaŋ Ghana jintƆriba n chaŋ Dahomey tingbaŋ ni silimiin goli August yuuni 1961. O daa lahi nyɛla bɛ ni pii so ni o leei Minista ŋun su pukparilim yaɣili yaha din pahiri o buyi ni silimiin goli October lala yuuni maa puuni yaha. Silimiin goli September yuuni 1962 puli ni O daa nyɛla bɛ ni pii so ni o leei Minista ŋun su lahabaya wuligibu yaɣili<ref>{{cite work|title=Africa Diary, Volume 3|publisher=Africa Publications (India) ||page=994 |date=1963}}</ref><ref name="ABAVANA" />
=== O Member of council tali ===
O daa nyɛla bɛ ni pii so ni o leei member of Council of state saha shɛli Hilla Limann ni daa na nye Ghana zuɣulana yuuni 1979 hali ni yuuni 1981, hali ka Jerry John Rawlings daa ti yihi Hilla Limann nam ni silimiin goli December biɛɣ' pihita ni yini yuuni 1981.<ref>{{cite book |title=WestAfrica, Issues 3336-3360 |publisher=West Africa Publishing Company Limited |page=1902 |date=1981}}</ref><ref name="LAWRENCE ROSARIO ABAVANA" />
== O biɛhigu ==
Abavana daa nyɛla Roman Catholic dolodolo nira ka daa nye zuɣulana n ti lahingu din yuli daa booni Retired Catholic Workers Association yuuni 1992 hali ka o ti leei ŋun kani.<ref name="LAWRENCE ROSARIO ABAVANA"/>
== O kum ==
Abavana leela ŋun kani o ni daa nya yuun pihinii ni anahi (84) silimiin goli May biɛɣ' pihita yin' ka dali yuuni 2004. O daa nyɛla bɛ ni simsi so viɛnyɛla ni dariza o ya tingbaŋ ni din nye Navrongo, din be Upper East yaɣili silimiin goli July biɛraata uuni 2004.<ref name="LAWRENCE ROSARIO ABAVANA"/>
== Memorials and legacy ==
Palla, soya n-ti pahi ŋmaligibu shɛhi zaa nyɛla luɣ'shɛŋa bɛ ni zaŋ o yuli boli Accra Metropolitan di gbaai bahindi Kotobabi mini Maamobi.<ref>{{Cite web|title=Abavana Street, Accra Metropolitan|url=https://www.cartogiraffe.com/ghana/greater+accra+region/accra+metropolitan/abavana+street/|access-date=2020-12-28|website=cartogiraffe.com}}</ref><ref>{{Cite web|title=Abavana - ghana-streets.openalfa.com/streets|url=https://ghana-streets.openalfa.com/streets|archive-url=|archive-date=|access-date=2020-12-28|website=ghana-streets.openalfa.com|language=en-US}}</ref><ref>{{Cite web|title=UDS Navrongo Campus Should Be Renamed After Lawrence Rosario Abavana And Not C.K. Tedam|url=https://www.modernghana.com/news/941978/uds-navrongo-campus-should-be-renamed-after-lawren.html|access-date=2020-12-28|website=Modern Ghana|language=en}}</ref><ref>{{Cite web|title=Abavana Maamobi - Google Search|url=https://www.google.com/search?q=Abavana+Maamobi|access-date=2020-12-28|website=google.com}}</ref> Shikuruti nyɛla din be Accra mini tudu yaɣili ka bɛ zaŋ o yuli boli li, di shɛli nyɛ Abavana Cluster of Schools, shikuru din be Kotobabi, Accra Metropolitan yaɣili.<ref>{{Cite news|date=2019-12-19|title=Ayawaso Central bags GH₵881,316 revenue in 9 months|url=https://www.ghanaiantimes.com.gh/ayawaso-central-bags-gh₵881316-revenue-in-9-months/|location=Accra, Ghana|access-date=2020-12-28|newspaper=[[Ghanaian Times]]|language=en}}</ref><ref>{{Cite web|last=Dogbevi|first=Emmanuel|date=2012-01-30|title=USAID grants Ghana $2.3m for construction of basic school complexes in Accra|url=https://www.ghanabusinessnews.com/2012/01/30/usaid-grants-ghana-2-3m-for-construction-of-basic-school-complexes-in-accra/|access-date=2020-12-28|website=Ghana Business News|language=en-US}}</ref><ref>{{Cite web|date=2020-02-13|title=Abavana Schools Get Waste Bins|url=https://dailyguidenetwork.com/abavana-schools-get-waste-bins/|access-date=2020-12-28|website=DailyGuide Network|language=en-US}}</ref>
==Kundivihira==
{{Reflist}}
[[Pubu:Siyaasa niriba]]
[[Category:1920 births]]
[[Category:2004 deaths]]
[[Category:Alumni of Achimota School]]
[[Category:Convention People's Party (Ghana) politicians]]
[[Category:Ghanaian MPs 1951–1954]]
[[Category:Ghanaian MPs 1954–1956]]
[[Category:Ghanaian MPs 1956–1965]]
[[Category:Ghanaian MPs 1965–1966]]
[[Category:Ministers for the interior of Ghana]]
[[Category:Ministers for information of Ghana]]
[[Category:Agriculture ministers of Ghana]]
[[Category:Trade ministers of Ghana]]
[[Category:Ghanaian educators]]
[[Category:Ghanaian Roman Catholics]]
[[Category:Ministers for health of Ghana]]
[[Category:People from Upper East Region]]
qujsz34hqlu945iboyttbdszt7xng1c
136640
136637
2026-05-13T17:57:10Z
Abdul-Rauf Moshie
3942
/* O Minister of State tali */
136640
wikitext
text/x-wiki
{{Bio}}
'''Lawrence Rosario Abavana''' (bɛ daa dɔɣi o la yuuni 1920 ka daa kpi Silimiin goli May biɛɣ'pihita yini ka dali yuuni 2004) daa nyɛla Ghananima siyaasa nira<ref name=":0">{{Cite web|last=Assembly|first=Gold Coast Legislative|url=https://books.google.com/books?id=sn6aAAAAIAAJ&q=lawrence+abavana&pg=PA1|title=Debates|date=1956|language=en}}</ref> mini karimba. O nyɛla ŋun daa leei minista ka daa lahi nyɛ ŋun be "council of state" jinaduu din pahiri ata ni.<ref name="LAWRENCE ROSARIO ABAVANA">Ghanaweb,[https://mobile.ghanaweb.com/GhanaHomePage/NewsArchive/State-burial-for-Abavana-on-July-3-at-Navrongo-60331 "State burial for Abavana on July 3 at Navrongo"], Ghanaweb.com, 23 June 2004.</ref> O nyɛla ŋun daa be [[Convention People's Party|Convention People's Party (CPP)]].<ref>{{Cite book|last=Packham|first=Eric S.|url=https://books.google.com/books?id=DqKmCLJFoOQC&q=lawrence+abavana&pg=PA140|title=Africa in War and Peace|date=2001|publisher=Nova Publishers|isbn=978-1-56072-939-6|language=en}}</ref>
== Piligu biɛhigu mini shikuru baŋsim ==
Abavana nyɛla bɛ ni daa dɔɣi so yuuni 1920 tiŋ yuli booni [[Navrongo]]. O nyɛla ŋun daa nya o tuuli shikuru baŋsim Roman Catholic School din be [[Navrongo]]. O nyɛla ŋun daa tuɣi o shikuru baŋsim bɔhimbu Achimota Collagɛ ni ka o daa nya o karimba tali baŋsim.<ref name="LAWRENCE ABAVANA">{{cite news |title=Ghana Year Book |newspaper=Daily Graphic |page=192 |date=1966}}</ref><ref name="ABAVANA">{{cite book |title=The New Ghana, Volume 7 |publisher=Ghana Information Services Department |page=93 |date=1962}}</ref><ref name="ROSARIO">{{cite news |title=Ghana Year Book |newspaper=Daily Graphic |page=118 |date=1956}}</ref>
==Siyaasa tali ==
=== O Jintɔritali ===
O nyɛla ninvuɣ so bɛ ni daa piigi jintɔra zaŋ n-ti legislative assembly yuuni 1951 n-ti Kassena-Nankana South din daa niŋ kao zani n-ti [[Convention People's Party]] (CPP) lala yuuni maa, o nyɛla ninvuɣ so bɛ ni daa piigi minista zaŋ n-ti alizama dibu mini tuma yaɣili. Yuuni 1954, o nyɛla ŋun daa nya nasara ka chɛ J. E. Seyire ŋun daa zani [[Northern People's Party]] ni kalinli din daa yiɣisi 5,795 zaŋ chaŋ 3,344 ka daa labi di jintɔri kɔɣu maa.<ref>Michael Eli Dokosi,[https://www.blakkpepper.com/2018/06/the-electoral-victories-and-shock-losses-of-the-1954-gold-coast-election/ "The electoral victories and shock losses of the 1954 Gold Coast election"], blakkpepper.com, 10 June 2018.</ref><ref name=":0" />
=== O Ministerial secretary tali ===
Yuuni 1951, o nyɛla ŋun daa di Kassena-Nankana South jintɔri kɔɣu zaŋ n-ti CPP ka bɛ daa piigi o gbaŋsabira zaŋ n-ti "minister of communication and works". O nyɛla ŋun daa lahi leei gbaŋsabira zaŋ n-ti pukparilim yaɣili minista yuuni 1951 yaha.<ref>{{cite work |title=Debates |publisher=Gold Coast. Legislative Assembly |page=119 |date=1956}}</ref>
=== O Minister of State tali ===
Yuuni 1956, o nyɛla ninvuɣ so bɛ ni daa piiigi minista ka daa na bɛ wuhi lala yaɣili ŋɔ.<ref>{{cite book |last=Rathbone |first=Richard |date=2000 |title=Nkrumah & the Chiefs: The Politics of Chieftaincy in Ghana, 1951-60 |url=https://books.google.com/books?id=sDBclHlDsu8C&q=Nkrumah+%26+the+Chiefs:+The+Politics+of+Chieftaincy+in+Ghana |page=xv|publisher=Ohio State University Press |isbn=9780821413067 }}</ref><ref name="ROSARIO" /> Yuuni shɛli din daa paya na maa bɛ daa wuhiya ni o minista tali ŋɔ nyɛla din jandi pukparilim yaɣili.<ref>{{cite work |title=Ghana Today, Volumes 1-2 |publisher=Information Section, Ghana Office |page=98 |date=1957}}</ref> OO ni daa nyɛ minista zaŋ n-ti pukparilim yaɣili ŋɔ, o nyɛla ŋun gari tooni zaŋ Ghananima chaŋ "cocoa" laɣingu ni Silimiin goli September yuuni 1957. Silimiin goli November dabaa anahi dali yuuni 1957, o nyɛla ninvuɣ so bɛ ni daa piigi minista zaŋ n-ti Ghana tudu yaɣili, di nyɛla din daa gbaai Northern Region, [[Upper East Region]] n-ti pahi [[Upper West Region]]),<ref>{{cite book |last=Packham |first=E. S |date=2004 |title=Africa in War and Peace |url=https://books.google.com/books?id=DqKmCLJFoOQC&q=Africa+in+War+and+Peace |page=181|publisher=Nova Publishers |isbn=9781560729396 }}</ref> Silimiin goli July yuuni 1960, o nyɛla ninvuɣ so bɛ ni daa piigi minista zaŋ n-ti alaafee yaɣili.<ref>{{cite web |title=WORKING HONEYMOON IN AFRICA |url=https://books.google.com/books?id=deBupr5jEw4C&q=abavana+health&pg=PA47 |magazine=Ebony |volume=16 |issue=5 |date = March 1961|location=USA |publisher=Johnson Publishing Company |page=47 |access-date=29 January 2019}}</ref>
Silimiin goli May yuuni 1961 puli ni, O daa nyɛla bɛ ni pii so ni o leei Minista ŋun su daabiligu yaɣili,<ref>{{cite work|title=Commonwealth Survey, Volume 7 |publisher=H.M.S.O. |page=1007 |date=1961}}</ref> o ni daa nye toondana ŋɔ o daa nyƐla ŋun zaŋ Ghana jintƆriba n chaŋ Dahomey tingbaŋ ni silimiin goli August yuuni 1961. O daa lahi nyɛla bɛ ni pii so ni o leei Minista ŋun su pukparilim yaɣili yaha din pahiri o buyi ni silimiin goli October lala yuuni maa puuni yaha. Silimiin goli September yuuni 1962 puli ni O daa nyɛla bɛ ni pii so ni o leei Minista ŋun su lahabaya wuligibu yaɣili<ref>{{cite work|title=Africa Diary, Volume 3|publisher=Africa Publications (India) ||page=994 |date=1963}}</ref><ref name="ABAVANA" /> o ni daa nye toondana ŋɔ o daa nyƐla ŋun zaŋ Ghana jintƆriba ban be lahabaya wuligibu tooni Commonwealth gbansabila tingbana ni n chaŋ London
=== O Member of council tali ===
O daa nyɛla bɛ ni pii so ni o leei member of Council of state saha shɛli Hilla Limann ni daa na nye Ghana zuɣulana yuuni 1979 hali ni yuuni 1981, hali ka Jerry John Rawlings daa ti yihi Hilla Limann nam ni silimiin goli December biɛɣ' pihita ni yini yuuni 1981.<ref>{{cite book |title=WestAfrica, Issues 3336-3360 |publisher=West Africa Publishing Company Limited |page=1902 |date=1981}}</ref><ref name="LAWRENCE ROSARIO ABAVANA" />
== O biɛhigu ==
Abavana daa nyɛla Roman Catholic dolodolo nira ka daa nye zuɣulana n ti lahingu din yuli daa booni Retired Catholic Workers Association yuuni 1992 hali ka o ti leei ŋun kani.<ref name="LAWRENCE ROSARIO ABAVANA"/>
== O kum ==
Abavana leela ŋun kani o ni daa nya yuun pihinii ni anahi (84) silimiin goli May biɛɣ' pihita yin' ka dali yuuni 2004. O daa nyɛla bɛ ni simsi so viɛnyɛla ni dariza o ya tingbaŋ ni din nye Navrongo, din be Upper East yaɣili silimiin goli July biɛraata uuni 2004.<ref name="LAWRENCE ROSARIO ABAVANA"/>
== Memorials and legacy ==
Palla, soya n-ti pahi ŋmaligibu shɛhi zaa nyɛla luɣ'shɛŋa bɛ ni zaŋ o yuli boli Accra Metropolitan di gbaai bahindi Kotobabi mini Maamobi.<ref>{{Cite web|title=Abavana Street, Accra Metropolitan|url=https://www.cartogiraffe.com/ghana/greater+accra+region/accra+metropolitan/abavana+street/|access-date=2020-12-28|website=cartogiraffe.com}}</ref><ref>{{Cite web|title=Abavana - ghana-streets.openalfa.com/streets|url=https://ghana-streets.openalfa.com/streets|archive-url=|archive-date=|access-date=2020-12-28|website=ghana-streets.openalfa.com|language=en-US}}</ref><ref>{{Cite web|title=UDS Navrongo Campus Should Be Renamed After Lawrence Rosario Abavana And Not C.K. Tedam|url=https://www.modernghana.com/news/941978/uds-navrongo-campus-should-be-renamed-after-lawren.html|access-date=2020-12-28|website=Modern Ghana|language=en}}</ref><ref>{{Cite web|title=Abavana Maamobi - Google Search|url=https://www.google.com/search?q=Abavana+Maamobi|access-date=2020-12-28|website=google.com}}</ref> Shikuruti nyɛla din be Accra mini tudu yaɣili ka bɛ zaŋ o yuli boli li, di shɛli nyɛ Abavana Cluster of Schools, shikuru din be Kotobabi, Accra Metropolitan yaɣili.<ref>{{Cite news|date=2019-12-19|title=Ayawaso Central bags GH₵881,316 revenue in 9 months|url=https://www.ghanaiantimes.com.gh/ayawaso-central-bags-gh₵881316-revenue-in-9-months/|location=Accra, Ghana|access-date=2020-12-28|newspaper=[[Ghanaian Times]]|language=en}}</ref><ref>{{Cite web|last=Dogbevi|first=Emmanuel|date=2012-01-30|title=USAID grants Ghana $2.3m for construction of basic school complexes in Accra|url=https://www.ghanabusinessnews.com/2012/01/30/usaid-grants-ghana-2-3m-for-construction-of-basic-school-complexes-in-accra/|access-date=2020-12-28|website=Ghana Business News|language=en-US}}</ref><ref>{{Cite web|date=2020-02-13|title=Abavana Schools Get Waste Bins|url=https://dailyguidenetwork.com/abavana-schools-get-waste-bins/|access-date=2020-12-28|website=DailyGuide Network|language=en-US}}</ref>
==Kundivihira==
{{Reflist}}
[[Pubu:Siyaasa niriba]]
[[Category:1920 births]]
[[Category:2004 deaths]]
[[Category:Alumni of Achimota School]]
[[Category:Convention People's Party (Ghana) politicians]]
[[Category:Ghanaian MPs 1951–1954]]
[[Category:Ghanaian MPs 1954–1956]]
[[Category:Ghanaian MPs 1956–1965]]
[[Category:Ghanaian MPs 1965–1966]]
[[Category:Ministers for the interior of Ghana]]
[[Category:Ministers for information of Ghana]]
[[Category:Agriculture ministers of Ghana]]
[[Category:Trade ministers of Ghana]]
[[Category:Ghanaian educators]]
[[Category:Ghanaian Roman Catholics]]
[[Category:Ministers for health of Ghana]]
[[Category:People from Upper East Region]]
me3f18qo56ebhmodcplk275e23p63do
136643
136640
2026-05-13T18:04:45Z
Abdul-Rauf Moshie
3942
/* O Minister of State tali */
136643
wikitext
text/x-wiki
{{Bio}}
'''Lawrence Rosario Abavana''' (bɛ daa dɔɣi o la yuuni 1920 ka daa kpi Silimiin goli May biɛɣ'pihita yini ka dali yuuni 2004) daa nyɛla Ghananima siyaasa nira<ref name=":0">{{Cite web|last=Assembly|first=Gold Coast Legislative|url=https://books.google.com/books?id=sn6aAAAAIAAJ&q=lawrence+abavana&pg=PA1|title=Debates|date=1956|language=en}}</ref> mini karimba. O nyɛla ŋun daa leei minista ka daa lahi nyɛ ŋun be "council of state" jinaduu din pahiri ata ni.<ref name="LAWRENCE ROSARIO ABAVANA">Ghanaweb,[https://mobile.ghanaweb.com/GhanaHomePage/NewsArchive/State-burial-for-Abavana-on-July-3-at-Navrongo-60331 "State burial for Abavana on July 3 at Navrongo"], Ghanaweb.com, 23 June 2004.</ref> O nyɛla ŋun daa be [[Convention People's Party|Convention People's Party (CPP)]].<ref>{{Cite book|last=Packham|first=Eric S.|url=https://books.google.com/books?id=DqKmCLJFoOQC&q=lawrence+abavana&pg=PA140|title=Africa in War and Peace|date=2001|publisher=Nova Publishers|isbn=978-1-56072-939-6|language=en}}</ref>
== Piligu biɛhigu mini shikuru baŋsim ==
Abavana nyɛla bɛ ni daa dɔɣi so yuuni 1920 tiŋ yuli booni [[Navrongo]]. O nyɛla ŋun daa nya o tuuli shikuru baŋsim Roman Catholic School din be [[Navrongo]]. O nyɛla ŋun daa tuɣi o shikuru baŋsim bɔhimbu Achimota Collagɛ ni ka o daa nya o karimba tali baŋsim.<ref name="LAWRENCE ABAVANA">{{cite news |title=Ghana Year Book |newspaper=Daily Graphic |page=192 |date=1966}}</ref><ref name="ABAVANA">{{cite book |title=The New Ghana, Volume 7 |publisher=Ghana Information Services Department |page=93 |date=1962}}</ref><ref name="ROSARIO">{{cite news |title=Ghana Year Book |newspaper=Daily Graphic |page=118 |date=1956}}</ref>
==Siyaasa tali ==
=== O Jintɔritali ===
O nyɛla ninvuɣ so bɛ ni daa piigi jintɔra zaŋ n-ti legislative assembly yuuni 1951 n-ti Kassena-Nankana South din daa niŋ kao zani n-ti [[Convention People's Party]] (CPP) lala yuuni maa, o nyɛla ninvuɣ so bɛ ni daa piigi minista zaŋ n-ti alizama dibu mini tuma yaɣili. Yuuni 1954, o nyɛla ŋun daa nya nasara ka chɛ J. E. Seyire ŋun daa zani [[Northern People's Party]] ni kalinli din daa yiɣisi 5,795 zaŋ chaŋ 3,344 ka daa labi di jintɔri kɔɣu maa.<ref>Michael Eli Dokosi,[https://www.blakkpepper.com/2018/06/the-electoral-victories-and-shock-losses-of-the-1954-gold-coast-election/ "The electoral victories and shock losses of the 1954 Gold Coast election"], blakkpepper.com, 10 June 2018.</ref><ref name=":0" />
=== O Ministerial secretary tali ===
Yuuni 1951, o nyɛla ŋun daa di Kassena-Nankana South jintɔri kɔɣu zaŋ n-ti CPP ka bɛ daa piigi o gbaŋsabira zaŋ n-ti "minister of communication and works". O nyɛla ŋun daa lahi leei gbaŋsabira zaŋ n-ti pukparilim yaɣili minista yuuni 1951 yaha.<ref>{{cite work |title=Debates |publisher=Gold Coast. Legislative Assembly |page=119 |date=1956}}</ref>
=== O Minister of State tali ===
Yuuni 1956, o nyɛla ninvuɣ so bɛ ni daa piiigi minista ka daa na bɛ wuhi lala yaɣili ŋɔ.<ref>{{cite book |last=Rathbone |first=Richard |date=2000 |title=Nkrumah & the Chiefs: The Politics of Chieftaincy in Ghana, 1951-60 |url=https://books.google.com/books?id=sDBclHlDsu8C&q=Nkrumah+%26+the+Chiefs:+The+Politics+of+Chieftaincy+in+Ghana |page=xv|publisher=Ohio State University Press |isbn=9780821413067 }}</ref><ref name="ROSARIO" /> Yuuni shɛli din daa paya na maa bɛ daa wuhiya ni o minista tali ŋɔ nyɛla din jandi pukparilim yaɣili.<ref>{{cite work |title=Ghana Today, Volumes 1-2 |publisher=Information Section, Ghana Office |page=98 |date=1957}}</ref> OO ni daa nyɛ minista zaŋ n-ti pukparilim yaɣili ŋɔ, o nyɛla ŋun gari tooni zaŋ Ghananima chaŋ "cocoa" laɣingu ni Silimiin goli September yuuni 1957. Silimiin goli November dabaa anahi dali yuuni 1957, o nyɛla ninvuɣ so bɛ ni daa piigi minista zaŋ n-ti Ghana tudu yaɣili, di nyɛla din daa gbaai Northern Region, [[Upper East Region]] n-ti pahi [[Upper West Region]]),<ref>{{cite book |last=Packham |first=E. S |date=2004 |title=Africa in War and Peace |url=https://books.google.com/books?id=DqKmCLJFoOQC&q=Africa+in+War+and+Peace |page=181|publisher=Nova Publishers |isbn=9781560729396 }}</ref> Silimiin goli July yuuni 1960, o nyɛla ninvuɣ so bɛ ni daa piigi minista zaŋ n-ti alaafee yaɣili.<ref>{{cite web |title=WORKING HONEYMOON IN AFRICA |url=https://books.google.com/books?id=deBupr5jEw4C&q=abavana+health&pg=PA47 |magazine=Ebony |volume=16 |issue=5 |date = March 1961|location=USA |publisher=Johnson Publishing Company |page=47 |access-date=29 January 2019}}</ref>
Silimiin goli May yuuni 1961 puli ni, O daa nyɛla bɛ ni pii so ni o leei Minista ŋun su daabiligu yaɣili,<ref>{{cite work|title=Commonwealth Survey, Volume 7 |publisher=H.M.S.O. |page=1007 |date=1961}}</ref> o ni daa nye toondana ŋɔ o daa nyƐla ŋun zaŋ Ghana jintƆriba n chaŋ Dahomey tingbaŋ ni silimiin goli August yuuni 1961. O daa lahi nyɛla bɛ ni pii so ni o leei Minista ŋun su pukparilim yaɣili yaha din pahiri o buyi ni silimiin goli October lala yuuni maa puuni yaha. Silimiin goli September yuuni 1962 puli ni O daa nyɛla bɛ ni pii so ni o leei Minista ŋun su lahabaya wuligibu yaɣili<ref>{{cite work|title=Africa Diary, Volume 3|publisher=Africa Publications (India) ||page=994 |date=1963}}</ref><ref name="ABAVANA" /> o ni daa nye toondana ŋɔ o daa nyƐla ŋun zaŋ Ghana jintƆriba ban be lahabaya wuligibu tooni Commonwealth gbansabila tingbana ni n chaŋ London silimiin goli July yuuni 1963.
=== O Member of council tali ===
O daa nyɛla bɛ ni pii so ni o leei member of Council of state saha shɛli Hilla Limann ni daa na nye Ghana zuɣulana yuuni 1979 hali ni yuuni 1981, hali ka Jerry John Rawlings daa ti yihi Hilla Limann nam ni silimiin goli December biɛɣ' pihita ni yini yuuni 1981.<ref>{{cite book |title=WestAfrica, Issues 3336-3360 |publisher=West Africa Publishing Company Limited |page=1902 |date=1981}}</ref><ref name="LAWRENCE ROSARIO ABAVANA" />
== O biɛhigu ==
Abavana daa nyɛla Roman Catholic dolodolo nira ka daa nye zuɣulana n ti lahingu din yuli daa booni Retired Catholic Workers Association yuuni 1992 hali ka o ti leei ŋun kani.<ref name="LAWRENCE ROSARIO ABAVANA"/>
== O kum ==
Abavana leela ŋun kani o ni daa nya yuun pihinii ni anahi (84) silimiin goli May biɛɣ' pihita yin' ka dali yuuni 2004. O daa nyɛla bɛ ni simsi so viɛnyɛla ni dariza o ya tingbaŋ ni din nye Navrongo, din be Upper East yaɣili silimiin goli July biɛraata uuni 2004.<ref name="LAWRENCE ROSARIO ABAVANA"/>
== Memorials and legacy ==
Palla, soya n-ti pahi ŋmaligibu shɛhi zaa nyɛla luɣ'shɛŋa bɛ ni zaŋ o yuli boli Accra Metropolitan di gbaai bahindi Kotobabi mini Maamobi.<ref>{{Cite web|title=Abavana Street, Accra Metropolitan|url=https://www.cartogiraffe.com/ghana/greater+accra+region/accra+metropolitan/abavana+street/|access-date=2020-12-28|website=cartogiraffe.com}}</ref><ref>{{Cite web|title=Abavana - ghana-streets.openalfa.com/streets|url=https://ghana-streets.openalfa.com/streets|archive-url=|archive-date=|access-date=2020-12-28|website=ghana-streets.openalfa.com|language=en-US}}</ref><ref>{{Cite web|title=UDS Navrongo Campus Should Be Renamed After Lawrence Rosario Abavana And Not C.K. Tedam|url=https://www.modernghana.com/news/941978/uds-navrongo-campus-should-be-renamed-after-lawren.html|access-date=2020-12-28|website=Modern Ghana|language=en}}</ref><ref>{{Cite web|title=Abavana Maamobi - Google Search|url=https://www.google.com/search?q=Abavana+Maamobi|access-date=2020-12-28|website=google.com}}</ref> Shikuruti nyɛla din be Accra mini tudu yaɣili ka bɛ zaŋ o yuli boli li, di shɛli nyɛ Abavana Cluster of Schools, shikuru din be Kotobabi, Accra Metropolitan yaɣili.<ref>{{Cite news|date=2019-12-19|title=Ayawaso Central bags GH₵881,316 revenue in 9 months|url=https://www.ghanaiantimes.com.gh/ayawaso-central-bags-gh₵881316-revenue-in-9-months/|location=Accra, Ghana|access-date=2020-12-28|newspaper=[[Ghanaian Times]]|language=en}}</ref><ref>{{Cite web|last=Dogbevi|first=Emmanuel|date=2012-01-30|title=USAID grants Ghana $2.3m for construction of basic school complexes in Accra|url=https://www.ghanabusinessnews.com/2012/01/30/usaid-grants-ghana-2-3m-for-construction-of-basic-school-complexes-in-accra/|access-date=2020-12-28|website=Ghana Business News|language=en-US}}</ref><ref>{{Cite web|date=2020-02-13|title=Abavana Schools Get Waste Bins|url=https://dailyguidenetwork.com/abavana-schools-get-waste-bins/|access-date=2020-12-28|website=DailyGuide Network|language=en-US}}</ref>
==Kundivihira==
{{Reflist}}
[[Pubu:Siyaasa niriba]]
[[Category:1920 births]]
[[Category:2004 deaths]]
[[Category:Alumni of Achimota School]]
[[Category:Convention People's Party (Ghana) politicians]]
[[Category:Ghanaian MPs 1951–1954]]
[[Category:Ghanaian MPs 1954–1956]]
[[Category:Ghanaian MPs 1956–1965]]
[[Category:Ghanaian MPs 1965–1966]]
[[Category:Ministers for the interior of Ghana]]
[[Category:Ministers for information of Ghana]]
[[Category:Agriculture ministers of Ghana]]
[[Category:Trade ministers of Ghana]]
[[Category:Ghanaian educators]]
[[Category:Ghanaian Roman Catholics]]
[[Category:Ministers for health of Ghana]]
[[Category:People from Upper East Region]]
sxwkptp9ltvevxqft660fazr0xqc2v9
136644
136643
2026-05-13T18:05:41Z
Abdul-Rauf Moshie
3942
/* O Minister of State tali */
136644
wikitext
text/x-wiki
{{Bio}}
'''Lawrence Rosario Abavana''' (bɛ daa dɔɣi o la yuuni 1920 ka daa kpi Silimiin goli May biɛɣ'pihita yini ka dali yuuni 2004) daa nyɛla Ghananima siyaasa nira<ref name=":0">{{Cite web|last=Assembly|first=Gold Coast Legislative|url=https://books.google.com/books?id=sn6aAAAAIAAJ&q=lawrence+abavana&pg=PA1|title=Debates|date=1956|language=en}}</ref> mini karimba. O nyɛla ŋun daa leei minista ka daa lahi nyɛ ŋun be "council of state" jinaduu din pahiri ata ni.<ref name="LAWRENCE ROSARIO ABAVANA">Ghanaweb,[https://mobile.ghanaweb.com/GhanaHomePage/NewsArchive/State-burial-for-Abavana-on-July-3-at-Navrongo-60331 "State burial for Abavana on July 3 at Navrongo"], Ghanaweb.com, 23 June 2004.</ref> O nyɛla ŋun daa be [[Convention People's Party|Convention People's Party (CPP)]].<ref>{{Cite book|last=Packham|first=Eric S.|url=https://books.google.com/books?id=DqKmCLJFoOQC&q=lawrence+abavana&pg=PA140|title=Africa in War and Peace|date=2001|publisher=Nova Publishers|isbn=978-1-56072-939-6|language=en}}</ref>
== Piligu biɛhigu mini shikuru baŋsim ==
Abavana nyɛla bɛ ni daa dɔɣi so yuuni 1920 tiŋ yuli booni [[Navrongo]]. O nyɛla ŋun daa nya o tuuli shikuru baŋsim Roman Catholic School din be [[Navrongo]]. O nyɛla ŋun daa tuɣi o shikuru baŋsim bɔhimbu Achimota Collagɛ ni ka o daa nya o karimba tali baŋsim.<ref name="LAWRENCE ABAVANA">{{cite news |title=Ghana Year Book |newspaper=Daily Graphic |page=192 |date=1966}}</ref><ref name="ABAVANA">{{cite book |title=The New Ghana, Volume 7 |publisher=Ghana Information Services Department |page=93 |date=1962}}</ref><ref name="ROSARIO">{{cite news |title=Ghana Year Book |newspaper=Daily Graphic |page=118 |date=1956}}</ref>
==Siyaasa tali ==
=== O Jintɔritali ===
O nyɛla ninvuɣ so bɛ ni daa piigi jintɔra zaŋ n-ti legislative assembly yuuni 1951 n-ti Kassena-Nankana South din daa niŋ kao zani n-ti [[Convention People's Party]] (CPP) lala yuuni maa, o nyɛla ninvuɣ so bɛ ni daa piigi minista zaŋ n-ti alizama dibu mini tuma yaɣili. Yuuni 1954, o nyɛla ŋun daa nya nasara ka chɛ J. E. Seyire ŋun daa zani [[Northern People's Party]] ni kalinli din daa yiɣisi 5,795 zaŋ chaŋ 3,344 ka daa labi di jintɔri kɔɣu maa.<ref>Michael Eli Dokosi,[https://www.blakkpepper.com/2018/06/the-electoral-victories-and-shock-losses-of-the-1954-gold-coast-election/ "The electoral victories and shock losses of the 1954 Gold Coast election"], blakkpepper.com, 10 June 2018.</ref><ref name=":0" />
=== O Ministerial secretary tali ===
Yuuni 1951, o nyɛla ŋun daa di Kassena-Nankana South jintɔri kɔɣu zaŋ n-ti CPP ka bɛ daa piigi o gbaŋsabira zaŋ n-ti "minister of communication and works". O nyɛla ŋun daa lahi leei gbaŋsabira zaŋ n-ti pukparilim yaɣili minista yuuni 1951 yaha.<ref>{{cite work |title=Debates |publisher=Gold Coast. Legislative Assembly |page=119 |date=1956}}</ref>
=== O Minister of State tali ===
Yuuni 1956, o nyɛla ninvuɣ so bɛ ni daa piiigi minista ka daa na bɛ wuhi lala yaɣili ŋɔ.<ref>{{cite book |last=Rathbone |first=Richard |date=2000 |title=Nkrumah & the Chiefs: The Politics of Chieftaincy in Ghana, 1951-60 |url=https://books.google.com/books?id=sDBclHlDsu8C&q=Nkrumah+%26+the+Chiefs:+The+Politics+of+Chieftaincy+in+Ghana |page=xv|publisher=Ohio State University Press |isbn=9780821413067 }}</ref><ref name="ROSARIO" /> Yuuni shɛli din daa paya na maa bɛ daa wuhiya ni o minista tali ŋɔ nyɛla din jandi pukparilim yaɣili.<ref>{{cite work |title=Ghana Today, Volumes 1-2 |publisher=Information Section, Ghana Office |page=98 |date=1957}}</ref> OO ni daa nyɛ minista zaŋ n-ti pukparilim yaɣili ŋɔ, o nyɛla ŋun gari tooni zaŋ Ghananima chaŋ "cocoa" laɣingu ni Silimiin goli September yuuni 1957. Silimiin goli November dabaa anahi dali yuuni 1957, o nyɛla ninvuɣ so bɛ ni daa piigi minista zaŋ n-ti Ghana tudu yaɣili, di nyɛla din daa gbaai Northern Region, [[Upper East Region]] n-ti pahi [[Upper West Region]]),<ref>{{cite book |last=Packham |first=E. S |date=2004 |title=Africa in War and Peace |url=https://books.google.com/books?id=DqKmCLJFoOQC&q=Africa+in+War+and+Peace |page=181|publisher=Nova Publishers |isbn=9781560729396 }}</ref> Silimiin goli July yuuni 1960, o nyɛla ninvuɣ so bɛ ni daa piigi minista zaŋ n-ti alaafee yaɣili.<ref>{{cite web |title=WORKING HONEYMOON IN AFRICA |url=https://books.google.com/books?id=deBupr5jEw4C&q=abavana+health&pg=PA47 |magazine=Ebony |volume=16 |issue=5 |date = March 1961|location=USA |publisher=Johnson Publishing Company |page=47 |access-date=29 January 2019}}</ref>
Silimiin goli May yuuni 1961 puli ni, O daa nyɛla bɛ ni pii so ni o leei Minista ŋun su daabiligu yaɣili,<ref>{{cite work|title=Commonwealth Survey, Volume 7 |publisher=H.M.S.O. |page=1007 |date=1961}}</ref> o ni daa nye toondana ŋɔ o daa nyƐla ŋun zaŋ Ghana jintƆriba n chaŋ Dahomey tingbaŋ ni silimiin goli August yuuni 1961. O daa lahi nyɛla bɛ ni pii so ni o leei Minista ŋun su pukparilim yaɣili yaha din pahiri o buyi ni silimiin goli October lala yuuni maa puuni yaha. Silimiin goli September yuuni 1962 puli ni O daa nyɛla bɛ ni pii so ni o leei Minista ŋun su lahabaya wuligibu yaɣili<ref>{{cite work|title=Africa Diary, Volume 3|publisher=Africa Publications (India) ||page=994 |date=1963}}</ref><ref name="ABAVANA" /> o ni daa nye toondana ŋɔ o daa nyƐla ŋun zaŋ Ghana jintƆriba ban be lahabaya wuligibu tooni Commonwealth gbansabila tingbana ni n chaŋ London silimiin goli July yuuni 1963. O daa lahi nyɛla bɛ ni pii so ni o leei Minista ŋun su alaafee yaɣili din pahi o buyi ni
=== O Member of council tali ===
O daa nyɛla bɛ ni pii so ni o leei member of Council of state saha shɛli Hilla Limann ni daa na nye Ghana zuɣulana yuuni 1979 hali ni yuuni 1981, hali ka Jerry John Rawlings daa ti yihi Hilla Limann nam ni silimiin goli December biɛɣ' pihita ni yini yuuni 1981.<ref>{{cite book |title=WestAfrica, Issues 3336-3360 |publisher=West Africa Publishing Company Limited |page=1902 |date=1981}}</ref><ref name="LAWRENCE ROSARIO ABAVANA" />
== O biɛhigu ==
Abavana daa nyɛla Roman Catholic dolodolo nira ka daa nye zuɣulana n ti lahingu din yuli daa booni Retired Catholic Workers Association yuuni 1992 hali ka o ti leei ŋun kani.<ref name="LAWRENCE ROSARIO ABAVANA"/>
== O kum ==
Abavana leela ŋun kani o ni daa nya yuun pihinii ni anahi (84) silimiin goli May biɛɣ' pihita yin' ka dali yuuni 2004. O daa nyɛla bɛ ni simsi so viɛnyɛla ni dariza o ya tingbaŋ ni din nye Navrongo, din be Upper East yaɣili silimiin goli July biɛraata uuni 2004.<ref name="LAWRENCE ROSARIO ABAVANA"/>
== Memorials and legacy ==
Palla, soya n-ti pahi ŋmaligibu shɛhi zaa nyɛla luɣ'shɛŋa bɛ ni zaŋ o yuli boli Accra Metropolitan di gbaai bahindi Kotobabi mini Maamobi.<ref>{{Cite web|title=Abavana Street, Accra Metropolitan|url=https://www.cartogiraffe.com/ghana/greater+accra+region/accra+metropolitan/abavana+street/|access-date=2020-12-28|website=cartogiraffe.com}}</ref><ref>{{Cite web|title=Abavana - ghana-streets.openalfa.com/streets|url=https://ghana-streets.openalfa.com/streets|archive-url=|archive-date=|access-date=2020-12-28|website=ghana-streets.openalfa.com|language=en-US}}</ref><ref>{{Cite web|title=UDS Navrongo Campus Should Be Renamed After Lawrence Rosario Abavana And Not C.K. Tedam|url=https://www.modernghana.com/news/941978/uds-navrongo-campus-should-be-renamed-after-lawren.html|access-date=2020-12-28|website=Modern Ghana|language=en}}</ref><ref>{{Cite web|title=Abavana Maamobi - Google Search|url=https://www.google.com/search?q=Abavana+Maamobi|access-date=2020-12-28|website=google.com}}</ref> Shikuruti nyɛla din be Accra mini tudu yaɣili ka bɛ zaŋ o yuli boli li, di shɛli nyɛ Abavana Cluster of Schools, shikuru din be Kotobabi, Accra Metropolitan yaɣili.<ref>{{Cite news|date=2019-12-19|title=Ayawaso Central bags GH₵881,316 revenue in 9 months|url=https://www.ghanaiantimes.com.gh/ayawaso-central-bags-gh₵881316-revenue-in-9-months/|location=Accra, Ghana|access-date=2020-12-28|newspaper=[[Ghanaian Times]]|language=en}}</ref><ref>{{Cite web|last=Dogbevi|first=Emmanuel|date=2012-01-30|title=USAID grants Ghana $2.3m for construction of basic school complexes in Accra|url=https://www.ghanabusinessnews.com/2012/01/30/usaid-grants-ghana-2-3m-for-construction-of-basic-school-complexes-in-accra/|access-date=2020-12-28|website=Ghana Business News|language=en-US}}</ref><ref>{{Cite web|date=2020-02-13|title=Abavana Schools Get Waste Bins|url=https://dailyguidenetwork.com/abavana-schools-get-waste-bins/|access-date=2020-12-28|website=DailyGuide Network|language=en-US}}</ref>
==Kundivihira==
{{Reflist}}
[[Pubu:Siyaasa niriba]]
[[Category:1920 births]]
[[Category:2004 deaths]]
[[Category:Alumni of Achimota School]]
[[Category:Convention People's Party (Ghana) politicians]]
[[Category:Ghanaian MPs 1951–1954]]
[[Category:Ghanaian MPs 1954–1956]]
[[Category:Ghanaian MPs 1956–1965]]
[[Category:Ghanaian MPs 1965–1966]]
[[Category:Ministers for the interior of Ghana]]
[[Category:Ministers for information of Ghana]]
[[Category:Agriculture ministers of Ghana]]
[[Category:Trade ministers of Ghana]]
[[Category:Ghanaian educators]]
[[Category:Ghanaian Roman Catholics]]
[[Category:Ministers for health of Ghana]]
[[Category:People from Upper East Region]]
pj95a67yzww26qzc0h2a7bq90x4z2vw
136645
136644
2026-05-13T18:06:45Z
Abdul-Rauf Moshie
3942
/* O Minister of State tali */
136645
wikitext
text/x-wiki
{{Bio}}
'''Lawrence Rosario Abavana''' (bɛ daa dɔɣi o la yuuni 1920 ka daa kpi Silimiin goli May biɛɣ'pihita yini ka dali yuuni 2004) daa nyɛla Ghananima siyaasa nira<ref name=":0">{{Cite web|last=Assembly|first=Gold Coast Legislative|url=https://books.google.com/books?id=sn6aAAAAIAAJ&q=lawrence+abavana&pg=PA1|title=Debates|date=1956|language=en}}</ref> mini karimba. O nyɛla ŋun daa leei minista ka daa lahi nyɛ ŋun be "council of state" jinaduu din pahiri ata ni.<ref name="LAWRENCE ROSARIO ABAVANA">Ghanaweb,[https://mobile.ghanaweb.com/GhanaHomePage/NewsArchive/State-burial-for-Abavana-on-July-3-at-Navrongo-60331 "State burial for Abavana on July 3 at Navrongo"], Ghanaweb.com, 23 June 2004.</ref> O nyɛla ŋun daa be [[Convention People's Party|Convention People's Party (CPP)]].<ref>{{Cite book|last=Packham|first=Eric S.|url=https://books.google.com/books?id=DqKmCLJFoOQC&q=lawrence+abavana&pg=PA140|title=Africa in War and Peace|date=2001|publisher=Nova Publishers|isbn=978-1-56072-939-6|language=en}}</ref>
== Piligu biɛhigu mini shikuru baŋsim ==
Abavana nyɛla bɛ ni daa dɔɣi so yuuni 1920 tiŋ yuli booni [[Navrongo]]. O nyɛla ŋun daa nya o tuuli shikuru baŋsim Roman Catholic School din be [[Navrongo]]. O nyɛla ŋun daa tuɣi o shikuru baŋsim bɔhimbu Achimota Collagɛ ni ka o daa nya o karimba tali baŋsim.<ref name="LAWRENCE ABAVANA">{{cite news |title=Ghana Year Book |newspaper=Daily Graphic |page=192 |date=1966}}</ref><ref name="ABAVANA">{{cite book |title=The New Ghana, Volume 7 |publisher=Ghana Information Services Department |page=93 |date=1962}}</ref><ref name="ROSARIO">{{cite news |title=Ghana Year Book |newspaper=Daily Graphic |page=118 |date=1956}}</ref>
==Siyaasa tali ==
=== O Jintɔritali ===
O nyɛla ninvuɣ so bɛ ni daa piigi jintɔra zaŋ n-ti legislative assembly yuuni 1951 n-ti Kassena-Nankana South din daa niŋ kao zani n-ti [[Convention People's Party]] (CPP) lala yuuni maa, o nyɛla ninvuɣ so bɛ ni daa piigi minista zaŋ n-ti alizama dibu mini tuma yaɣili. Yuuni 1954, o nyɛla ŋun daa nya nasara ka chɛ J. E. Seyire ŋun daa zani [[Northern People's Party]] ni kalinli din daa yiɣisi 5,795 zaŋ chaŋ 3,344 ka daa labi di jintɔri kɔɣu maa.<ref>Michael Eli Dokosi,[https://www.blakkpepper.com/2018/06/the-electoral-victories-and-shock-losses-of-the-1954-gold-coast-election/ "The electoral victories and shock losses of the 1954 Gold Coast election"], blakkpepper.com, 10 June 2018.</ref><ref name=":0" />
=== O Ministerial secretary tali ===
Yuuni 1951, o nyɛla ŋun daa di Kassena-Nankana South jintɔri kɔɣu zaŋ n-ti CPP ka bɛ daa piigi o gbaŋsabira zaŋ n-ti "minister of communication and works". O nyɛla ŋun daa lahi leei gbaŋsabira zaŋ n-ti pukparilim yaɣili minista yuuni 1951 yaha.<ref>{{cite work |title=Debates |publisher=Gold Coast. Legislative Assembly |page=119 |date=1956}}</ref>
=== O Minister of State tali ===
Yuuni 1956, o nyɛla ninvuɣ so bɛ ni daa piiigi minista ka daa na bɛ wuhi lala yaɣili ŋɔ.<ref>{{cite book |last=Rathbone |first=Richard |date=2000 |title=Nkrumah & the Chiefs: The Politics of Chieftaincy in Ghana, 1951-60 |url=https://books.google.com/books?id=sDBclHlDsu8C&q=Nkrumah+%26+the+Chiefs:+The+Politics+of+Chieftaincy+in+Ghana |page=xv|publisher=Ohio State University Press |isbn=9780821413067 }}</ref><ref name="ROSARIO" /> Yuuni shɛli din daa paya na maa bɛ daa wuhiya ni o minista tali ŋɔ nyɛla din jandi pukparilim yaɣili.<ref>{{cite work |title=Ghana Today, Volumes 1-2 |publisher=Information Section, Ghana Office |page=98 |date=1957}}</ref> OO ni daa nyɛ minista zaŋ n-ti pukparilim yaɣili ŋɔ, o nyɛla ŋun gari tooni zaŋ Ghananima chaŋ "cocoa" laɣingu ni Silimiin goli September yuuni 1957. Silimiin goli November dabaa anahi dali yuuni 1957, o nyɛla ninvuɣ so bɛ ni daa piigi minista zaŋ n-ti Ghana tudu yaɣili, di nyɛla din daa gbaai Northern Region, [[Upper East Region]] n-ti pahi [[Upper West Region]]),<ref>{{cite book |last=Packham |first=E. S |date=2004 |title=Africa in War and Peace |url=https://books.google.com/books?id=DqKmCLJFoOQC&q=Africa+in+War+and+Peace |page=181|publisher=Nova Publishers |isbn=9781560729396 }}</ref> Silimiin goli July yuuni 1960, o nyɛla ninvuɣ so bɛ ni daa piigi minista zaŋ n-ti alaafee yaɣili.<ref>{{cite web |title=WORKING HONEYMOON IN AFRICA |url=https://books.google.com/books?id=deBupr5jEw4C&q=abavana+health&pg=PA47 |magazine=Ebony |volume=16 |issue=5 |date = March 1961|location=USA |publisher=Johnson Publishing Company |page=47 |access-date=29 January 2019}}</ref>
Silimiin goli May yuuni 1961 puli ni, O daa nyɛla bɛ ni pii so ni o leei Minista ŋun su daabiligu yaɣili,<ref>{{cite work|title=Commonwealth Survey, Volume 7 |publisher=H.M.S.O. |page=1007 |date=1961}}</ref> o ni daa nye toondana ŋɔ o daa nyƐla ŋun zaŋ Ghana jintƆriba n chaŋ Dahomey tingbaŋ ni silimiin goli August yuuni 1961. O daa lahi nyɛla bɛ ni pii so ni o leei Minista ŋun su pukparilim yaɣili yaha din pahiri o buyi ni silimiin goli October lala yuuni maa puuni yaha. Silimiin goli September yuuni 1962 puli ni O daa nyɛla bɛ ni pii so ni o leei Minista ŋun su lahabaya wuligibu yaɣili<ref>{{cite work|title=Africa Diary, Volume 3|publisher=Africa Publications (India) ||page=994 |date=1963}}</ref><ref name="ABAVANA" /> o ni daa nye toondana ŋɔ o daa nyƐla ŋun zaŋ Ghana jintƆriba ban be lahabaya wuligibu tooni Commonwealth gbansabila tingbana ni n chaŋ London silimiin goli July yuuni 1963. O daa lahi nyɛla bɛ ni pii so ni o leei Minista ŋun su alaafee yaɣili din pahi o buyi ni silimiin goli October yuuni 1963 hali ni silimiin goli January yuuni 1964 puli ni.
=== O Member of council tali ===
O daa nyɛla bɛ ni pii so ni o leei member of Council of state saha shɛli Hilla Limann ni daa na nye Ghana zuɣulana yuuni 1979 hali ni yuuni 1981, hali ka Jerry John Rawlings daa ti yihi Hilla Limann nam ni silimiin goli December biɛɣ' pihita ni yini yuuni 1981.<ref>{{cite book |title=WestAfrica, Issues 3336-3360 |publisher=West Africa Publishing Company Limited |page=1902 |date=1981}}</ref><ref name="LAWRENCE ROSARIO ABAVANA" />
== O biɛhigu ==
Abavana daa nyɛla Roman Catholic dolodolo nira ka daa nye zuɣulana n ti lahingu din yuli daa booni Retired Catholic Workers Association yuuni 1992 hali ka o ti leei ŋun kani.<ref name="LAWRENCE ROSARIO ABAVANA"/>
== O kum ==
Abavana leela ŋun kani o ni daa nya yuun pihinii ni anahi (84) silimiin goli May biɛɣ' pihita yin' ka dali yuuni 2004. O daa nyɛla bɛ ni simsi so viɛnyɛla ni dariza o ya tingbaŋ ni din nye Navrongo, din be Upper East yaɣili silimiin goli July biɛraata uuni 2004.<ref name="LAWRENCE ROSARIO ABAVANA"/>
== Memorials and legacy ==
Palla, soya n-ti pahi ŋmaligibu shɛhi zaa nyɛla luɣ'shɛŋa bɛ ni zaŋ o yuli boli Accra Metropolitan di gbaai bahindi Kotobabi mini Maamobi.<ref>{{Cite web|title=Abavana Street, Accra Metropolitan|url=https://www.cartogiraffe.com/ghana/greater+accra+region/accra+metropolitan/abavana+street/|access-date=2020-12-28|website=cartogiraffe.com}}</ref><ref>{{Cite web|title=Abavana - ghana-streets.openalfa.com/streets|url=https://ghana-streets.openalfa.com/streets|archive-url=|archive-date=|access-date=2020-12-28|website=ghana-streets.openalfa.com|language=en-US}}</ref><ref>{{Cite web|title=UDS Navrongo Campus Should Be Renamed After Lawrence Rosario Abavana And Not C.K. Tedam|url=https://www.modernghana.com/news/941978/uds-navrongo-campus-should-be-renamed-after-lawren.html|access-date=2020-12-28|website=Modern Ghana|language=en}}</ref><ref>{{Cite web|title=Abavana Maamobi - Google Search|url=https://www.google.com/search?q=Abavana+Maamobi|access-date=2020-12-28|website=google.com}}</ref> Shikuruti nyɛla din be Accra mini tudu yaɣili ka bɛ zaŋ o yuli boli li, di shɛli nyɛ Abavana Cluster of Schools, shikuru din be Kotobabi, Accra Metropolitan yaɣili.<ref>{{Cite news|date=2019-12-19|title=Ayawaso Central bags GH₵881,316 revenue in 9 months|url=https://www.ghanaiantimes.com.gh/ayawaso-central-bags-gh₵881316-revenue-in-9-months/|location=Accra, Ghana|access-date=2020-12-28|newspaper=[[Ghanaian Times]]|language=en}}</ref><ref>{{Cite web|last=Dogbevi|first=Emmanuel|date=2012-01-30|title=USAID grants Ghana $2.3m for construction of basic school complexes in Accra|url=https://www.ghanabusinessnews.com/2012/01/30/usaid-grants-ghana-2-3m-for-construction-of-basic-school-complexes-in-accra/|access-date=2020-12-28|website=Ghana Business News|language=en-US}}</ref><ref>{{Cite web|date=2020-02-13|title=Abavana Schools Get Waste Bins|url=https://dailyguidenetwork.com/abavana-schools-get-waste-bins/|access-date=2020-12-28|website=DailyGuide Network|language=en-US}}</ref>
==Kundivihira==
{{Reflist}}
[[Pubu:Siyaasa niriba]]
[[Category:1920 births]]
[[Category:2004 deaths]]
[[Category:Alumni of Achimota School]]
[[Category:Convention People's Party (Ghana) politicians]]
[[Category:Ghanaian MPs 1951–1954]]
[[Category:Ghanaian MPs 1954–1956]]
[[Category:Ghanaian MPs 1956–1965]]
[[Category:Ghanaian MPs 1965–1966]]
[[Category:Ministers for the interior of Ghana]]
[[Category:Ministers for information of Ghana]]
[[Category:Agriculture ministers of Ghana]]
[[Category:Trade ministers of Ghana]]
[[Category:Ghanaian educators]]
[[Category:Ghanaian Roman Catholics]]
[[Category:Ministers for health of Ghana]]
[[Category:People from Upper East Region]]
1ioyuxbqifshdp7f5rf1l4e3d073mvi
136646
136645
2026-05-13T18:07:31Z
Abdul-Rauf Moshie
3942
/* O Minister of State tali */
136646
wikitext
text/x-wiki
{{Bio}}
'''Lawrence Rosario Abavana''' (bɛ daa dɔɣi o la yuuni 1920 ka daa kpi Silimiin goli May biɛɣ'pihita yini ka dali yuuni 2004) daa nyɛla Ghananima siyaasa nira<ref name=":0">{{Cite web|last=Assembly|first=Gold Coast Legislative|url=https://books.google.com/books?id=sn6aAAAAIAAJ&q=lawrence+abavana&pg=PA1|title=Debates|date=1956|language=en}}</ref> mini karimba. O nyɛla ŋun daa leei minista ka daa lahi nyɛ ŋun be "council of state" jinaduu din pahiri ata ni.<ref name="LAWRENCE ROSARIO ABAVANA">Ghanaweb,[https://mobile.ghanaweb.com/GhanaHomePage/NewsArchive/State-burial-for-Abavana-on-July-3-at-Navrongo-60331 "State burial for Abavana on July 3 at Navrongo"], Ghanaweb.com, 23 June 2004.</ref> O nyɛla ŋun daa be [[Convention People's Party|Convention People's Party (CPP)]].<ref>{{Cite book|last=Packham|first=Eric S.|url=https://books.google.com/books?id=DqKmCLJFoOQC&q=lawrence+abavana&pg=PA140|title=Africa in War and Peace|date=2001|publisher=Nova Publishers|isbn=978-1-56072-939-6|language=en}}</ref>
== Piligu biɛhigu mini shikuru baŋsim ==
Abavana nyɛla bɛ ni daa dɔɣi so yuuni 1920 tiŋ yuli booni [[Navrongo]]. O nyɛla ŋun daa nya o tuuli shikuru baŋsim Roman Catholic School din be [[Navrongo]]. O nyɛla ŋun daa tuɣi o shikuru baŋsim bɔhimbu Achimota Collagɛ ni ka o daa nya o karimba tali baŋsim.<ref name="LAWRENCE ABAVANA">{{cite news |title=Ghana Year Book |newspaper=Daily Graphic |page=192 |date=1966}}</ref><ref name="ABAVANA">{{cite book |title=The New Ghana, Volume 7 |publisher=Ghana Information Services Department |page=93 |date=1962}}</ref><ref name="ROSARIO">{{cite news |title=Ghana Year Book |newspaper=Daily Graphic |page=118 |date=1956}}</ref>
==Siyaasa tali ==
=== O Jintɔritali ===
O nyɛla ninvuɣ so bɛ ni daa piigi jintɔra zaŋ n-ti legislative assembly yuuni 1951 n-ti Kassena-Nankana South din daa niŋ kao zani n-ti [[Convention People's Party]] (CPP) lala yuuni maa, o nyɛla ninvuɣ so bɛ ni daa piigi minista zaŋ n-ti alizama dibu mini tuma yaɣili. Yuuni 1954, o nyɛla ŋun daa nya nasara ka chɛ J. E. Seyire ŋun daa zani [[Northern People's Party]] ni kalinli din daa yiɣisi 5,795 zaŋ chaŋ 3,344 ka daa labi di jintɔri kɔɣu maa.<ref>Michael Eli Dokosi,[https://www.blakkpepper.com/2018/06/the-electoral-victories-and-shock-losses-of-the-1954-gold-coast-election/ "The electoral victories and shock losses of the 1954 Gold Coast election"], blakkpepper.com, 10 June 2018.</ref><ref name=":0" />
=== O Ministerial secretary tali ===
Yuuni 1951, o nyɛla ŋun daa di Kassena-Nankana South jintɔri kɔɣu zaŋ n-ti CPP ka bɛ daa piigi o gbaŋsabira zaŋ n-ti "minister of communication and works". O nyɛla ŋun daa lahi leei gbaŋsabira zaŋ n-ti pukparilim yaɣili minista yuuni 1951 yaha.<ref>{{cite work |title=Debates |publisher=Gold Coast. Legislative Assembly |page=119 |date=1956}}</ref>
=== O Minister of State tali ===
Yuuni 1956, o nyɛla ninvuɣ so bɛ ni daa piiigi minista ka daa na bɛ wuhi lala yaɣili ŋɔ.<ref>{{cite book |last=Rathbone |first=Richard |date=2000 |title=Nkrumah & the Chiefs: The Politics of Chieftaincy in Ghana, 1951-60 |url=https://books.google.com/books?id=sDBclHlDsu8C&q=Nkrumah+%26+the+Chiefs:+The+Politics+of+Chieftaincy+in+Ghana |page=xv|publisher=Ohio State University Press |isbn=9780821413067 }}</ref><ref name="ROSARIO" /> Yuuni shɛli din daa paya na maa bɛ daa wuhiya ni o minista tali ŋɔ nyɛla din jandi pukparilim yaɣili.<ref>{{cite work |title=Ghana Today, Volumes 1-2 |publisher=Information Section, Ghana Office |page=98 |date=1957}}</ref> OO ni daa nyɛ minista zaŋ n-ti pukparilim yaɣili ŋɔ, o nyɛla ŋun gari tooni zaŋ Ghananima chaŋ "cocoa" laɣingu ni Silimiin goli September yuuni 1957. Silimiin goli November dabaa anahi dali yuuni 1957, o nyɛla ninvuɣ so bɛ ni daa piigi minista zaŋ n-ti Ghana tudu yaɣili, di nyɛla din daa gbaai Northern Region, [[Upper East Region]] n-ti pahi [[Upper West Region]]),<ref>{{cite book |last=Packham |first=E. S |date=2004 |title=Africa in War and Peace |url=https://books.google.com/books?id=DqKmCLJFoOQC&q=Africa+in+War+and+Peace |page=181|publisher=Nova Publishers |isbn=9781560729396 }}</ref> Silimiin goli July yuuni 1960, o nyɛla ninvuɣ so bɛ ni daa piigi minista zaŋ n-ti alaafee yaɣili.<ref>{{cite web |title=WORKING HONEYMOON IN AFRICA |url=https://books.google.com/books?id=deBupr5jEw4C&q=abavana+health&pg=PA47 |magazine=Ebony |volume=16 |issue=5 |date = March 1961|location=USA |publisher=Johnson Publishing Company |page=47 |access-date=29 January 2019}}</ref>
Silimiin goli May yuuni 1961 puli ni, O daa nyɛla bɛ ni pii so ni o leei Minista ŋun su daabiligu yaɣili,<ref>{{cite work|title=Commonwealth Survey, Volume 7 |publisher=H.M.S.O. |page=1007 |date=1961}}</ref> o ni daa nye toondana ŋɔ o daa nyƐla ŋun zaŋ Ghana jintƆriba n chaŋ Dahomey tingbaŋ ni silimiin goli August yuuni 1961. O daa lahi nyɛla bɛ ni pii so ni o leei Minista ŋun su pukparilim yaɣili yaha din pahiri o buyi ni silimiin goli October lala yuuni maa puuni yaha. Silimiin goli September yuuni 1962 puli ni O daa nyɛla bɛ ni pii so ni o leei Minista ŋun su lahabaya wuligibu yaɣili<ref>{{cite work|title=Africa Diary, Volume 3|publisher=Africa Publications (India) ||page=994 |date=1963}}</ref><ref name="ABAVANA" /> o ni daa nye toondana ŋɔ o daa nyƐla ŋun zaŋ Ghana jintƆriba ban be lahabaya wuligibu tooni Commonwealth gbansabila tingbana ni n chaŋ London silimiin goli July yuuni 1963. O daa lahi nyɛla bɛ ni pii so ni o leei Minista ŋun su alaafee yaɣili din pahi o buyi ni silimiin goli October yuuni 1963 hali ni silimiin goli January yuuni 1964 puli ni.<ref>{{Cite web|last=Agency|first=United
=== O Member of council tali ===
O daa nyɛla bɛ ni pii so ni o leei member of Council of state saha shɛli Hilla Limann ni daa na nye Ghana zuɣulana yuuni 1979 hali ni yuuni 1981, hali ka Jerry John Rawlings daa ti yihi Hilla Limann nam ni silimiin goli December biɛɣ' pihita ni yini yuuni 1981.<ref>{{cite book |title=WestAfrica, Issues 3336-3360 |publisher=West Africa Publishing Company Limited |page=1902 |date=1981}}</ref><ref name="LAWRENCE ROSARIO ABAVANA" />
== O biɛhigu ==
Abavana daa nyɛla Roman Catholic dolodolo nira ka daa nye zuɣulana n ti lahingu din yuli daa booni Retired Catholic Workers Association yuuni 1992 hali ka o ti leei ŋun kani.<ref name="LAWRENCE ROSARIO ABAVANA"/>
== O kum ==
Abavana leela ŋun kani o ni daa nya yuun pihinii ni anahi (84) silimiin goli May biɛɣ' pihita yin' ka dali yuuni 2004. O daa nyɛla bɛ ni simsi so viɛnyɛla ni dariza o ya tingbaŋ ni din nye Navrongo, din be Upper East yaɣili silimiin goli July biɛraata uuni 2004.<ref name="LAWRENCE ROSARIO ABAVANA"/>
== Memorials and legacy ==
Palla, soya n-ti pahi ŋmaligibu shɛhi zaa nyɛla luɣ'shɛŋa bɛ ni zaŋ o yuli boli Accra Metropolitan di gbaai bahindi Kotobabi mini Maamobi.<ref>{{Cite web|title=Abavana Street, Accra Metropolitan|url=https://www.cartogiraffe.com/ghana/greater+accra+region/accra+metropolitan/abavana+street/|access-date=2020-12-28|website=cartogiraffe.com}}</ref><ref>{{Cite web|title=Abavana - ghana-streets.openalfa.com/streets|url=https://ghana-streets.openalfa.com/streets|archive-url=|archive-date=|access-date=2020-12-28|website=ghana-streets.openalfa.com|language=en-US}}</ref><ref>{{Cite web|title=UDS Navrongo Campus Should Be Renamed After Lawrence Rosario Abavana And Not C.K. Tedam|url=https://www.modernghana.com/news/941978/uds-navrongo-campus-should-be-renamed-after-lawren.html|access-date=2020-12-28|website=Modern Ghana|language=en}}</ref><ref>{{Cite web|title=Abavana Maamobi - Google Search|url=https://www.google.com/search?q=Abavana+Maamobi|access-date=2020-12-28|website=google.com}}</ref> Shikuruti nyɛla din be Accra mini tudu yaɣili ka bɛ zaŋ o yuli boli li, di shɛli nyɛ Abavana Cluster of Schools, shikuru din be Kotobabi, Accra Metropolitan yaɣili.<ref>{{Cite news|date=2019-12-19|title=Ayawaso Central bags GH₵881,316 revenue in 9 months|url=https://www.ghanaiantimes.com.gh/ayawaso-central-bags-gh₵881316-revenue-in-9-months/|location=Accra, Ghana|access-date=2020-12-28|newspaper=[[Ghanaian Times]]|language=en}}</ref><ref>{{Cite web|last=Dogbevi|first=Emmanuel|date=2012-01-30|title=USAID grants Ghana $2.3m for construction of basic school complexes in Accra|url=https://www.ghanabusinessnews.com/2012/01/30/usaid-grants-ghana-2-3m-for-construction-of-basic-school-complexes-in-accra/|access-date=2020-12-28|website=Ghana Business News|language=en-US}}</ref><ref>{{Cite web|date=2020-02-13|title=Abavana Schools Get Waste Bins|url=https://dailyguidenetwork.com/abavana-schools-get-waste-bins/|access-date=2020-12-28|website=DailyGuide Network|language=en-US}}</ref>
==Kundivihira==
{{Reflist}}
[[Pubu:Siyaasa niriba]]
[[Category:1920 births]]
[[Category:2004 deaths]]
[[Category:Alumni of Achimota School]]
[[Category:Convention People's Party (Ghana) politicians]]
[[Category:Ghanaian MPs 1951–1954]]
[[Category:Ghanaian MPs 1954–1956]]
[[Category:Ghanaian MPs 1956–1965]]
[[Category:Ghanaian MPs 1965–1966]]
[[Category:Ministers for the interior of Ghana]]
[[Category:Ministers for information of Ghana]]
[[Category:Agriculture ministers of Ghana]]
[[Category:Trade ministers of Ghana]]
[[Category:Ghanaian educators]]
[[Category:Ghanaian Roman Catholics]]
[[Category:Ministers for health of Ghana]]
[[Category:People from Upper East Region]]
r82cqu75rkelodl3d2d3dt2ahjvwcwx
136647
136646
2026-05-13T18:07:45Z
Abdul-Rauf Moshie
3942
/* O Minister of State tali */
136647
wikitext
text/x-wiki
{{Bio}}
'''Lawrence Rosario Abavana''' (bɛ daa dɔɣi o la yuuni 1920 ka daa kpi Silimiin goli May biɛɣ'pihita yini ka dali yuuni 2004) daa nyɛla Ghananima siyaasa nira<ref name=":0">{{Cite web|last=Assembly|first=Gold Coast Legislative|url=https://books.google.com/books?id=sn6aAAAAIAAJ&q=lawrence+abavana&pg=PA1|title=Debates|date=1956|language=en}}</ref> mini karimba. O nyɛla ŋun daa leei minista ka daa lahi nyɛ ŋun be "council of state" jinaduu din pahiri ata ni.<ref name="LAWRENCE ROSARIO ABAVANA">Ghanaweb,[https://mobile.ghanaweb.com/GhanaHomePage/NewsArchive/State-burial-for-Abavana-on-July-3-at-Navrongo-60331 "State burial for Abavana on July 3 at Navrongo"], Ghanaweb.com, 23 June 2004.</ref> O nyɛla ŋun daa be [[Convention People's Party|Convention People's Party (CPP)]].<ref>{{Cite book|last=Packham|first=Eric S.|url=https://books.google.com/books?id=DqKmCLJFoOQC&q=lawrence+abavana&pg=PA140|title=Africa in War and Peace|date=2001|publisher=Nova Publishers|isbn=978-1-56072-939-6|language=en}}</ref>
== Piligu biɛhigu mini shikuru baŋsim ==
Abavana nyɛla bɛ ni daa dɔɣi so yuuni 1920 tiŋ yuli booni [[Navrongo]]. O nyɛla ŋun daa nya o tuuli shikuru baŋsim Roman Catholic School din be [[Navrongo]]. O nyɛla ŋun daa tuɣi o shikuru baŋsim bɔhimbu Achimota Collagɛ ni ka o daa nya o karimba tali baŋsim.<ref name="LAWRENCE ABAVANA">{{cite news |title=Ghana Year Book |newspaper=Daily Graphic |page=192 |date=1966}}</ref><ref name="ABAVANA">{{cite book |title=The New Ghana, Volume 7 |publisher=Ghana Information Services Department |page=93 |date=1962}}</ref><ref name="ROSARIO">{{cite news |title=Ghana Year Book |newspaper=Daily Graphic |page=118 |date=1956}}</ref>
==Siyaasa tali ==
=== O Jintɔritali ===
O nyɛla ninvuɣ so bɛ ni daa piigi jintɔra zaŋ n-ti legislative assembly yuuni 1951 n-ti Kassena-Nankana South din daa niŋ kao zani n-ti [[Convention People's Party]] (CPP) lala yuuni maa, o nyɛla ninvuɣ so bɛ ni daa piigi minista zaŋ n-ti alizama dibu mini tuma yaɣili. Yuuni 1954, o nyɛla ŋun daa nya nasara ka chɛ J. E. Seyire ŋun daa zani [[Northern People's Party]] ni kalinli din daa yiɣisi 5,795 zaŋ chaŋ 3,344 ka daa labi di jintɔri kɔɣu maa.<ref>Michael Eli Dokosi,[https://www.blakkpepper.com/2018/06/the-electoral-victories-and-shock-losses-of-the-1954-gold-coast-election/ "The electoral victories and shock losses of the 1954 Gold Coast election"], blakkpepper.com, 10 June 2018.</ref><ref name=":0" />
=== O Ministerial secretary tali ===
Yuuni 1951, o nyɛla ŋun daa di Kassena-Nankana South jintɔri kɔɣu zaŋ n-ti CPP ka bɛ daa piigi o gbaŋsabira zaŋ n-ti "minister of communication and works". O nyɛla ŋun daa lahi leei gbaŋsabira zaŋ n-ti pukparilim yaɣili minista yuuni 1951 yaha.<ref>{{cite work |title=Debates |publisher=Gold Coast. Legislative Assembly |page=119 |date=1956}}</ref>
=== O Minister of State tali ===
Yuuni 1956, o nyɛla ninvuɣ so bɛ ni daa piiigi minista ka daa na bɛ wuhi lala yaɣili ŋɔ.<ref>{{cite book |last=Rathbone |first=Richard |date=2000 |title=Nkrumah & the Chiefs: The Politics of Chieftaincy in Ghana, 1951-60 |url=https://books.google.com/books?id=sDBclHlDsu8C&q=Nkrumah+%26+the+Chiefs:+The+Politics+of+Chieftaincy+in+Ghana |page=xv|publisher=Ohio State University Press |isbn=9780821413067 }}</ref><ref name="ROSARIO" /> Yuuni shɛli din daa paya na maa bɛ daa wuhiya ni o minista tali ŋɔ nyɛla din jandi pukparilim yaɣili.<ref>{{cite work |title=Ghana Today, Volumes 1-2 |publisher=Information Section, Ghana Office |page=98 |date=1957}}</ref> OO ni daa nyɛ minista zaŋ n-ti pukparilim yaɣili ŋɔ, o nyɛla ŋun gari tooni zaŋ Ghananima chaŋ "cocoa" laɣingu ni Silimiin goli September yuuni 1957. Silimiin goli November dabaa anahi dali yuuni 1957, o nyɛla ninvuɣ so bɛ ni daa piigi minista zaŋ n-ti Ghana tudu yaɣili, di nyɛla din daa gbaai Northern Region, [[Upper East Region]] n-ti pahi [[Upper West Region]]),<ref>{{cite book |last=Packham |first=E. S |date=2004 |title=Africa in War and Peace |url=https://books.google.com/books?id=DqKmCLJFoOQC&q=Africa+in+War+and+Peace |page=181|publisher=Nova Publishers |isbn=9781560729396 }}</ref> Silimiin goli July yuuni 1960, o nyɛla ninvuɣ so bɛ ni daa piigi minista zaŋ n-ti alaafee yaɣili.<ref>{{cite web |title=WORKING HONEYMOON IN AFRICA |url=https://books.google.com/books?id=deBupr5jEw4C&q=abavana+health&pg=PA47 |magazine=Ebony |volume=16 |issue=5 |date = March 1961|location=USA |publisher=Johnson Publishing Company |page=47 |access-date=29 January 2019}}</ref>
Silimiin goli May yuuni 1961 puli ni, O daa nyɛla bɛ ni pii so ni o leei Minista ŋun su daabiligu yaɣili,<ref>{{cite work|title=Commonwealth Survey, Volume 7 |publisher=H.M.S.O. |page=1007 |date=1961}}</ref> o ni daa nye toondana ŋɔ o daa nyƐla ŋun zaŋ Ghana jintƆriba n chaŋ Dahomey tingbaŋ ni silimiin goli August yuuni 1961. O daa lahi nyɛla bɛ ni pii so ni o leei Minista ŋun su pukparilim yaɣili yaha din pahiri o buyi ni silimiin goli October lala yuuni maa puuni yaha. Silimiin goli September yuuni 1962 puli ni O daa nyɛla bɛ ni pii so ni o leei Minista ŋun su lahabaya wuligibu yaɣili<ref>{{cite work|title=Africa Diary, Volume 3|publisher=Africa Publications (India) ||page=994 |date=1963}}</ref><ref name="ABAVANA" /> o ni daa nye toondana ŋɔ o daa nyƐla ŋun zaŋ Ghana jintƆriba ban be lahabaya wuligibu tooni Commonwealth gbansabila tingbana ni n chaŋ London silimiin goli July yuuni 1963. O daa lahi nyɛla bɛ ni pii so ni o leei Minista ŋun su alaafee yaɣili din pahi o buyi ni silimiin goli October yuuni 1963 hali ni silimiin goli January yuuni 1964 puli ni.<ref>{{Cite web|last=Agency|first=United States Central Intelligence|url=https://books.google.com/books?
=== O Member of council tali ===
O daa nyɛla bɛ ni pii so ni o leei member of Council of state saha shɛli Hilla Limann ni daa na nye Ghana zuɣulana yuuni 1979 hali ni yuuni 1981, hali ka Jerry John Rawlings daa ti yihi Hilla Limann nam ni silimiin goli December biɛɣ' pihita ni yini yuuni 1981.<ref>{{cite book |title=WestAfrica, Issues 3336-3360 |publisher=West Africa Publishing Company Limited |page=1902 |date=1981}}</ref><ref name="LAWRENCE ROSARIO ABAVANA" />
== O biɛhigu ==
Abavana daa nyɛla Roman Catholic dolodolo nira ka daa nye zuɣulana n ti lahingu din yuli daa booni Retired Catholic Workers Association yuuni 1992 hali ka o ti leei ŋun kani.<ref name="LAWRENCE ROSARIO ABAVANA"/>
== O kum ==
Abavana leela ŋun kani o ni daa nya yuun pihinii ni anahi (84) silimiin goli May biɛɣ' pihita yin' ka dali yuuni 2004. O daa nyɛla bɛ ni simsi so viɛnyɛla ni dariza o ya tingbaŋ ni din nye Navrongo, din be Upper East yaɣili silimiin goli July biɛraata uuni 2004.<ref name="LAWRENCE ROSARIO ABAVANA"/>
== Memorials and legacy ==
Palla, soya n-ti pahi ŋmaligibu shɛhi zaa nyɛla luɣ'shɛŋa bɛ ni zaŋ o yuli boli Accra Metropolitan di gbaai bahindi Kotobabi mini Maamobi.<ref>{{Cite web|title=Abavana Street, Accra Metropolitan|url=https://www.cartogiraffe.com/ghana/greater+accra+region/accra+metropolitan/abavana+street/|access-date=2020-12-28|website=cartogiraffe.com}}</ref><ref>{{Cite web|title=Abavana - ghana-streets.openalfa.com/streets|url=https://ghana-streets.openalfa.com/streets|archive-url=|archive-date=|access-date=2020-12-28|website=ghana-streets.openalfa.com|language=en-US}}</ref><ref>{{Cite web|title=UDS Navrongo Campus Should Be Renamed After Lawrence Rosario Abavana And Not C.K. Tedam|url=https://www.modernghana.com/news/941978/uds-navrongo-campus-should-be-renamed-after-lawren.html|access-date=2020-12-28|website=Modern Ghana|language=en}}</ref><ref>{{Cite web|title=Abavana Maamobi - Google Search|url=https://www.google.com/search?q=Abavana+Maamobi|access-date=2020-12-28|website=google.com}}</ref> Shikuruti nyɛla din be Accra mini tudu yaɣili ka bɛ zaŋ o yuli boli li, di shɛli nyɛ Abavana Cluster of Schools, shikuru din be Kotobabi, Accra Metropolitan yaɣili.<ref>{{Cite news|date=2019-12-19|title=Ayawaso Central bags GH₵881,316 revenue in 9 months|url=https://www.ghanaiantimes.com.gh/ayawaso-central-bags-gh₵881316-revenue-in-9-months/|location=Accra, Ghana|access-date=2020-12-28|newspaper=[[Ghanaian Times]]|language=en}}</ref><ref>{{Cite web|last=Dogbevi|first=Emmanuel|date=2012-01-30|title=USAID grants Ghana $2.3m for construction of basic school complexes in Accra|url=https://www.ghanabusinessnews.com/2012/01/30/usaid-grants-ghana-2-3m-for-construction-of-basic-school-complexes-in-accra/|access-date=2020-12-28|website=Ghana Business News|language=en-US}}</ref><ref>{{Cite web|date=2020-02-13|title=Abavana Schools Get Waste Bins|url=https://dailyguidenetwork.com/abavana-schools-get-waste-bins/|access-date=2020-12-28|website=DailyGuide Network|language=en-US}}</ref>
==Kundivihira==
{{Reflist}}
[[Pubu:Siyaasa niriba]]
[[Category:1920 births]]
[[Category:2004 deaths]]
[[Category:Alumni of Achimota School]]
[[Category:Convention People's Party (Ghana) politicians]]
[[Category:Ghanaian MPs 1951–1954]]
[[Category:Ghanaian MPs 1954–1956]]
[[Category:Ghanaian MPs 1956–1965]]
[[Category:Ghanaian MPs 1965–1966]]
[[Category:Ministers for the interior of Ghana]]
[[Category:Ministers for information of Ghana]]
[[Category:Agriculture ministers of Ghana]]
[[Category:Trade ministers of Ghana]]
[[Category:Ghanaian educators]]
[[Category:Ghanaian Roman Catholics]]
[[Category:Ministers for health of Ghana]]
[[Category:People from Upper East Region]]
58zzwq8o5wlzslpuwbxrow7nmndy0xa
136648
136647
2026-05-13T18:08:03Z
Abdul-Rauf Moshie
3942
/* O Minister of State tali */
136648
wikitext
text/x-wiki
{{Bio}}
'''Lawrence Rosario Abavana''' (bɛ daa dɔɣi o la yuuni 1920 ka daa kpi Silimiin goli May biɛɣ'pihita yini ka dali yuuni 2004) daa nyɛla Ghananima siyaasa nira<ref name=":0">{{Cite web|last=Assembly|first=Gold Coast Legislative|url=https://books.google.com/books?id=sn6aAAAAIAAJ&q=lawrence+abavana&pg=PA1|title=Debates|date=1956|language=en}}</ref> mini karimba. O nyɛla ŋun daa leei minista ka daa lahi nyɛ ŋun be "council of state" jinaduu din pahiri ata ni.<ref name="LAWRENCE ROSARIO ABAVANA">Ghanaweb,[https://mobile.ghanaweb.com/GhanaHomePage/NewsArchive/State-burial-for-Abavana-on-July-3-at-Navrongo-60331 "State burial for Abavana on July 3 at Navrongo"], Ghanaweb.com, 23 June 2004.</ref> O nyɛla ŋun daa be [[Convention People's Party|Convention People's Party (CPP)]].<ref>{{Cite book|last=Packham|first=Eric S.|url=https://books.google.com/books?id=DqKmCLJFoOQC&q=lawrence+abavana&pg=PA140|title=Africa in War and Peace|date=2001|publisher=Nova Publishers|isbn=978-1-56072-939-6|language=en}}</ref>
== Piligu biɛhigu mini shikuru baŋsim ==
Abavana nyɛla bɛ ni daa dɔɣi so yuuni 1920 tiŋ yuli booni [[Navrongo]]. O nyɛla ŋun daa nya o tuuli shikuru baŋsim Roman Catholic School din be [[Navrongo]]. O nyɛla ŋun daa tuɣi o shikuru baŋsim bɔhimbu Achimota Collagɛ ni ka o daa nya o karimba tali baŋsim.<ref name="LAWRENCE ABAVANA">{{cite news |title=Ghana Year Book |newspaper=Daily Graphic |page=192 |date=1966}}</ref><ref name="ABAVANA">{{cite book |title=The New Ghana, Volume 7 |publisher=Ghana Information Services Department |page=93 |date=1962}}</ref><ref name="ROSARIO">{{cite news |title=Ghana Year Book |newspaper=Daily Graphic |page=118 |date=1956}}</ref>
==Siyaasa tali ==
=== O Jintɔritali ===
O nyɛla ninvuɣ so bɛ ni daa piigi jintɔra zaŋ n-ti legislative assembly yuuni 1951 n-ti Kassena-Nankana South din daa niŋ kao zani n-ti [[Convention People's Party]] (CPP) lala yuuni maa, o nyɛla ninvuɣ so bɛ ni daa piigi minista zaŋ n-ti alizama dibu mini tuma yaɣili. Yuuni 1954, o nyɛla ŋun daa nya nasara ka chɛ J. E. Seyire ŋun daa zani [[Northern People's Party]] ni kalinli din daa yiɣisi 5,795 zaŋ chaŋ 3,344 ka daa labi di jintɔri kɔɣu maa.<ref>Michael Eli Dokosi,[https://www.blakkpepper.com/2018/06/the-electoral-victories-and-shock-losses-of-the-1954-gold-coast-election/ "The electoral victories and shock losses of the 1954 Gold Coast election"], blakkpepper.com, 10 June 2018.</ref><ref name=":0" />
=== O Ministerial secretary tali ===
Yuuni 1951, o nyɛla ŋun daa di Kassena-Nankana South jintɔri kɔɣu zaŋ n-ti CPP ka bɛ daa piigi o gbaŋsabira zaŋ n-ti "minister of communication and works". O nyɛla ŋun daa lahi leei gbaŋsabira zaŋ n-ti pukparilim yaɣili minista yuuni 1951 yaha.<ref>{{cite work |title=Debates |publisher=Gold Coast. Legislative Assembly |page=119 |date=1956}}</ref>
=== O Minister of State tali ===
Yuuni 1956, o nyɛla ninvuɣ so bɛ ni daa piiigi minista ka daa na bɛ wuhi lala yaɣili ŋɔ.<ref>{{cite book |last=Rathbone |first=Richard |date=2000 |title=Nkrumah & the Chiefs: The Politics of Chieftaincy in Ghana, 1951-60 |url=https://books.google.com/books?id=sDBclHlDsu8C&q=Nkrumah+%26+the+Chiefs:+The+Politics+of+Chieftaincy+in+Ghana |page=xv|publisher=Ohio State University Press |isbn=9780821413067 }}</ref><ref name="ROSARIO" /> Yuuni shɛli din daa paya na maa bɛ daa wuhiya ni o minista tali ŋɔ nyɛla din jandi pukparilim yaɣili.<ref>{{cite work |title=Ghana Today, Volumes 1-2 |publisher=Information Section, Ghana Office |page=98 |date=1957}}</ref> OO ni daa nyɛ minista zaŋ n-ti pukparilim yaɣili ŋɔ, o nyɛla ŋun gari tooni zaŋ Ghananima chaŋ "cocoa" laɣingu ni Silimiin goli September yuuni 1957. Silimiin goli November dabaa anahi dali yuuni 1957, o nyɛla ninvuɣ so bɛ ni daa piigi minista zaŋ n-ti Ghana tudu yaɣili, di nyɛla din daa gbaai Northern Region, [[Upper East Region]] n-ti pahi [[Upper West Region]]),<ref>{{cite book |last=Packham |first=E. S |date=2004 |title=Africa in War and Peace |url=https://books.google.com/books?id=DqKmCLJFoOQC&q=Africa+in+War+and+Peace |page=181|publisher=Nova Publishers |isbn=9781560729396 }}</ref> Silimiin goli July yuuni 1960, o nyɛla ninvuɣ so bɛ ni daa piigi minista zaŋ n-ti alaafee yaɣili.<ref>{{cite web |title=WORKING HONEYMOON IN AFRICA |url=https://books.google.com/books?id=deBupr5jEw4C&q=abavana+health&pg=PA47 |magazine=Ebony |volume=16 |issue=5 |date = March 1961|location=USA |publisher=Johnson Publishing Company |page=47 |access-date=29 January 2019}}</ref>
Silimiin goli May yuuni 1961 puli ni, O daa nyɛla bɛ ni pii so ni o leei Minista ŋun su daabiligu yaɣili,<ref>{{cite work|title=Commonwealth Survey, Volume 7 |publisher=H.M.S.O. |page=1007 |date=1961}}</ref> o ni daa nye toondana ŋɔ o daa nyƐla ŋun zaŋ Ghana jintƆriba n chaŋ Dahomey tingbaŋ ni silimiin goli August yuuni 1961. O daa lahi nyɛla bɛ ni pii so ni o leei Minista ŋun su pukparilim yaɣili yaha din pahiri o buyi ni silimiin goli October lala yuuni maa puuni yaha. Silimiin goli September yuuni 1962 puli ni O daa nyɛla bɛ ni pii so ni o leei Minista ŋun su lahabaya wuligibu yaɣili<ref>{{cite work|title=Africa Diary, Volume 3|publisher=Africa Publications (India) ||page=994 |date=1963}}</ref><ref name="ABAVANA" /> o ni daa nye toondana ŋɔ o daa nyƐla ŋun zaŋ Ghana jintƆriba ban be lahabaya wuligibu tooni Commonwealth gbansabila tingbana ni n chaŋ London silimiin goli July yuuni 1963. O daa lahi nyɛla bɛ ni pii so ni o leei Minista ŋun su alaafee yaɣili din pahi o buyi ni silimiin goli October yuuni 1963 hali ni silimiin goli January yuuni 1964 puli ni.<ref>{{Cite web|last=Agency|first=United States Central Intelligence|url=https://books.google.com/books?id=Z1hlWqVNlP8C&q=lawrence+abavana&pg=RA5-PA26-IA1|
=== O Member of council tali ===
O daa nyɛla bɛ ni pii so ni o leei member of Council of state saha shɛli Hilla Limann ni daa na nye Ghana zuɣulana yuuni 1979 hali ni yuuni 1981, hali ka Jerry John Rawlings daa ti yihi Hilla Limann nam ni silimiin goli December biɛɣ' pihita ni yini yuuni 1981.<ref>{{cite book |title=WestAfrica, Issues 3336-3360 |publisher=West Africa Publishing Company Limited |page=1902 |date=1981}}</ref><ref name="LAWRENCE ROSARIO ABAVANA" />
== O biɛhigu ==
Abavana daa nyɛla Roman Catholic dolodolo nira ka daa nye zuɣulana n ti lahingu din yuli daa booni Retired Catholic Workers Association yuuni 1992 hali ka o ti leei ŋun kani.<ref name="LAWRENCE ROSARIO ABAVANA"/>
== O kum ==
Abavana leela ŋun kani o ni daa nya yuun pihinii ni anahi (84) silimiin goli May biɛɣ' pihita yin' ka dali yuuni 2004. O daa nyɛla bɛ ni simsi so viɛnyɛla ni dariza o ya tingbaŋ ni din nye Navrongo, din be Upper East yaɣili silimiin goli July biɛraata uuni 2004.<ref name="LAWRENCE ROSARIO ABAVANA"/>
== Memorials and legacy ==
Palla, soya n-ti pahi ŋmaligibu shɛhi zaa nyɛla luɣ'shɛŋa bɛ ni zaŋ o yuli boli Accra Metropolitan di gbaai bahindi Kotobabi mini Maamobi.<ref>{{Cite web|title=Abavana Street, Accra Metropolitan|url=https://www.cartogiraffe.com/ghana/greater+accra+region/accra+metropolitan/abavana+street/|access-date=2020-12-28|website=cartogiraffe.com}}</ref><ref>{{Cite web|title=Abavana - ghana-streets.openalfa.com/streets|url=https://ghana-streets.openalfa.com/streets|archive-url=|archive-date=|access-date=2020-12-28|website=ghana-streets.openalfa.com|language=en-US}}</ref><ref>{{Cite web|title=UDS Navrongo Campus Should Be Renamed After Lawrence Rosario Abavana And Not C.K. Tedam|url=https://www.modernghana.com/news/941978/uds-navrongo-campus-should-be-renamed-after-lawren.html|access-date=2020-12-28|website=Modern Ghana|language=en}}</ref><ref>{{Cite web|title=Abavana Maamobi - Google Search|url=https://www.google.com/search?q=Abavana+Maamobi|access-date=2020-12-28|website=google.com}}</ref> Shikuruti nyɛla din be Accra mini tudu yaɣili ka bɛ zaŋ o yuli boli li, di shɛli nyɛ Abavana Cluster of Schools, shikuru din be Kotobabi, Accra Metropolitan yaɣili.<ref>{{Cite news|date=2019-12-19|title=Ayawaso Central bags GH₵881,316 revenue in 9 months|url=https://www.ghanaiantimes.com.gh/ayawaso-central-bags-gh₵881316-revenue-in-9-months/|location=Accra, Ghana|access-date=2020-12-28|newspaper=[[Ghanaian Times]]|language=en}}</ref><ref>{{Cite web|last=Dogbevi|first=Emmanuel|date=2012-01-30|title=USAID grants Ghana $2.3m for construction of basic school complexes in Accra|url=https://www.ghanabusinessnews.com/2012/01/30/usaid-grants-ghana-2-3m-for-construction-of-basic-school-complexes-in-accra/|access-date=2020-12-28|website=Ghana Business News|language=en-US}}</ref><ref>{{Cite web|date=2020-02-13|title=Abavana Schools Get Waste Bins|url=https://dailyguidenetwork.com/abavana-schools-get-waste-bins/|access-date=2020-12-28|website=DailyGuide Network|language=en-US}}</ref>
==Kundivihira==
{{Reflist}}
[[Pubu:Siyaasa niriba]]
[[Category:1920 births]]
[[Category:2004 deaths]]
[[Category:Alumni of Achimota School]]
[[Category:Convention People's Party (Ghana) politicians]]
[[Category:Ghanaian MPs 1951–1954]]
[[Category:Ghanaian MPs 1954–1956]]
[[Category:Ghanaian MPs 1956–1965]]
[[Category:Ghanaian MPs 1965–1966]]
[[Category:Ministers for the interior of Ghana]]
[[Category:Ministers for information of Ghana]]
[[Category:Agriculture ministers of Ghana]]
[[Category:Trade ministers of Ghana]]
[[Category:Ghanaian educators]]
[[Category:Ghanaian Roman Catholics]]
[[Category:Ministers for health of Ghana]]
[[Category:People from Upper East Region]]
mydfz4znj26zzn9c0keddbz3abbup2t
136649
136648
2026-05-13T18:08:18Z
Abdul-Rauf Moshie
3942
/* O Minister of State tali */
136649
wikitext
text/x-wiki
{{Bio}}
'''Lawrence Rosario Abavana''' (bɛ daa dɔɣi o la yuuni 1920 ka daa kpi Silimiin goli May biɛɣ'pihita yini ka dali yuuni 2004) daa nyɛla Ghananima siyaasa nira<ref name=":0">{{Cite web|last=Assembly|first=Gold Coast Legislative|url=https://books.google.com/books?id=sn6aAAAAIAAJ&q=lawrence+abavana&pg=PA1|title=Debates|date=1956|language=en}}</ref> mini karimba. O nyɛla ŋun daa leei minista ka daa lahi nyɛ ŋun be "council of state" jinaduu din pahiri ata ni.<ref name="LAWRENCE ROSARIO ABAVANA">Ghanaweb,[https://mobile.ghanaweb.com/GhanaHomePage/NewsArchive/State-burial-for-Abavana-on-July-3-at-Navrongo-60331 "State burial for Abavana on July 3 at Navrongo"], Ghanaweb.com, 23 June 2004.</ref> O nyɛla ŋun daa be [[Convention People's Party|Convention People's Party (CPP)]].<ref>{{Cite book|last=Packham|first=Eric S.|url=https://books.google.com/books?id=DqKmCLJFoOQC&q=lawrence+abavana&pg=PA140|title=Africa in War and Peace|date=2001|publisher=Nova Publishers|isbn=978-1-56072-939-6|language=en}}</ref>
== Piligu biɛhigu mini shikuru baŋsim ==
Abavana nyɛla bɛ ni daa dɔɣi so yuuni 1920 tiŋ yuli booni [[Navrongo]]. O nyɛla ŋun daa nya o tuuli shikuru baŋsim Roman Catholic School din be [[Navrongo]]. O nyɛla ŋun daa tuɣi o shikuru baŋsim bɔhimbu Achimota Collagɛ ni ka o daa nya o karimba tali baŋsim.<ref name="LAWRENCE ABAVANA">{{cite news |title=Ghana Year Book |newspaper=Daily Graphic |page=192 |date=1966}}</ref><ref name="ABAVANA">{{cite book |title=The New Ghana, Volume 7 |publisher=Ghana Information Services Department |page=93 |date=1962}}</ref><ref name="ROSARIO">{{cite news |title=Ghana Year Book |newspaper=Daily Graphic |page=118 |date=1956}}</ref>
==Siyaasa tali ==
=== O Jintɔritali ===
O nyɛla ninvuɣ so bɛ ni daa piigi jintɔra zaŋ n-ti legislative assembly yuuni 1951 n-ti Kassena-Nankana South din daa niŋ kao zani n-ti [[Convention People's Party]] (CPP) lala yuuni maa, o nyɛla ninvuɣ so bɛ ni daa piigi minista zaŋ n-ti alizama dibu mini tuma yaɣili. Yuuni 1954, o nyɛla ŋun daa nya nasara ka chɛ J. E. Seyire ŋun daa zani [[Northern People's Party]] ni kalinli din daa yiɣisi 5,795 zaŋ chaŋ 3,344 ka daa labi di jintɔri kɔɣu maa.<ref>Michael Eli Dokosi,[https://www.blakkpepper.com/2018/06/the-electoral-victories-and-shock-losses-of-the-1954-gold-coast-election/ "The electoral victories and shock losses of the 1954 Gold Coast election"], blakkpepper.com, 10 June 2018.</ref><ref name=":0" />
=== O Ministerial secretary tali ===
Yuuni 1951, o nyɛla ŋun daa di Kassena-Nankana South jintɔri kɔɣu zaŋ n-ti CPP ka bɛ daa piigi o gbaŋsabira zaŋ n-ti "minister of communication and works". O nyɛla ŋun daa lahi leei gbaŋsabira zaŋ n-ti pukparilim yaɣili minista yuuni 1951 yaha.<ref>{{cite work |title=Debates |publisher=Gold Coast. Legislative Assembly |page=119 |date=1956}}</ref>
=== O Minister of State tali ===
Yuuni 1956, o nyɛla ninvuɣ so bɛ ni daa piiigi minista ka daa na bɛ wuhi lala yaɣili ŋɔ.<ref>{{cite book |last=Rathbone |first=Richard |date=2000 |title=Nkrumah & the Chiefs: The Politics of Chieftaincy in Ghana, 1951-60 |url=https://books.google.com/books?id=sDBclHlDsu8C&q=Nkrumah+%26+the+Chiefs:+The+Politics+of+Chieftaincy+in+Ghana |page=xv|publisher=Ohio State University Press |isbn=9780821413067 }}</ref><ref name="ROSARIO" /> Yuuni shɛli din daa paya na maa bɛ daa wuhiya ni o minista tali ŋɔ nyɛla din jandi pukparilim yaɣili.<ref>{{cite work |title=Ghana Today, Volumes 1-2 |publisher=Information Section, Ghana Office |page=98 |date=1957}}</ref> OO ni daa nyɛ minista zaŋ n-ti pukparilim yaɣili ŋɔ, o nyɛla ŋun gari tooni zaŋ Ghananima chaŋ "cocoa" laɣingu ni Silimiin goli September yuuni 1957. Silimiin goli November dabaa anahi dali yuuni 1957, o nyɛla ninvuɣ so bɛ ni daa piigi minista zaŋ n-ti Ghana tudu yaɣili, di nyɛla din daa gbaai Northern Region, [[Upper East Region]] n-ti pahi [[Upper West Region]]),<ref>{{cite book |last=Packham |first=E. S |date=2004 |title=Africa in War and Peace |url=https://books.google.com/books?id=DqKmCLJFoOQC&q=Africa+in+War+and+Peace |page=181|publisher=Nova Publishers |isbn=9781560729396 }}</ref> Silimiin goli July yuuni 1960, o nyɛla ninvuɣ so bɛ ni daa piigi minista zaŋ n-ti alaafee yaɣili.<ref>{{cite web |title=WORKING HONEYMOON IN AFRICA |url=https://books.google.com/books?id=deBupr5jEw4C&q=abavana+health&pg=PA47 |magazine=Ebony |volume=16 |issue=5 |date = March 1961|location=USA |publisher=Johnson Publishing Company |page=47 |access-date=29 January 2019}}</ref>
Silimiin goli May yuuni 1961 puli ni, O daa nyɛla bɛ ni pii so ni o leei Minista ŋun su daabiligu yaɣili,<ref>{{cite work|title=Commonwealth Survey, Volume 7 |publisher=H.M.S.O. |page=1007 |date=1961}}</ref> o ni daa nye toondana ŋɔ o daa nyƐla ŋun zaŋ Ghana jintƆriba n chaŋ Dahomey tingbaŋ ni silimiin goli August yuuni 1961. O daa lahi nyɛla bɛ ni pii so ni o leei Minista ŋun su pukparilim yaɣili yaha din pahiri o buyi ni silimiin goli October lala yuuni maa puuni yaha. Silimiin goli September yuuni 1962 puli ni O daa nyɛla bɛ ni pii so ni o leei Minista ŋun su lahabaya wuligibu yaɣili<ref>{{cite work|title=Africa Diary, Volume 3|publisher=Africa Publications (India) ||page=994 |date=1963}}</ref><ref name="ABAVANA" /> o ni daa nye toondana ŋɔ o daa nyƐla ŋun zaŋ Ghana jintƆriba ban be lahabaya wuligibu tooni Commonwealth gbansabila tingbana ni n chaŋ London silimiin goli July yuuni 1963. O daa lahi nyɛla bɛ ni pii so ni o leei Minista ŋun su alaafee yaɣili din pahi o buyi ni silimiin goli October yuuni 1963 hali ni silimiin goli January yuuni 1964 puli ni.<ref>{{Cite web|last=Agency|first=United States Central Intelligence|url=https://books.google.com/books?id=Z1hlWqVNlP8C&q=lawrence+abavana&pg=RA5-PA26-IA1||title=Daily Report, Foreign Radio Broadcasts|date=1963|language=en}}</ref>
=== O Member of council tali ===
O daa nyɛla bɛ ni pii so ni o leei member of Council of state saha shɛli Hilla Limann ni daa na nye Ghana zuɣulana yuuni 1979 hali ni yuuni 1981, hali ka Jerry John Rawlings daa ti yihi Hilla Limann nam ni silimiin goli December biɛɣ' pihita ni yini yuuni 1981.<ref>{{cite book |title=WestAfrica, Issues 3336-3360 |publisher=West Africa Publishing Company Limited |page=1902 |date=1981}}</ref><ref name="LAWRENCE ROSARIO ABAVANA" />
== O biɛhigu ==
Abavana daa nyɛla Roman Catholic dolodolo nira ka daa nye zuɣulana n ti lahingu din yuli daa booni Retired Catholic Workers Association yuuni 1992 hali ka o ti leei ŋun kani.<ref name="LAWRENCE ROSARIO ABAVANA"/>
== O kum ==
Abavana leela ŋun kani o ni daa nya yuun pihinii ni anahi (84) silimiin goli May biɛɣ' pihita yin' ka dali yuuni 2004. O daa nyɛla bɛ ni simsi so viɛnyɛla ni dariza o ya tingbaŋ ni din nye Navrongo, din be Upper East yaɣili silimiin goli July biɛraata uuni 2004.<ref name="LAWRENCE ROSARIO ABAVANA"/>
== Memorials and legacy ==
Palla, soya n-ti pahi ŋmaligibu shɛhi zaa nyɛla luɣ'shɛŋa bɛ ni zaŋ o yuli boli Accra Metropolitan di gbaai bahindi Kotobabi mini Maamobi.<ref>{{Cite web|title=Abavana Street, Accra Metropolitan|url=https://www.cartogiraffe.com/ghana/greater+accra+region/accra+metropolitan/abavana+street/|access-date=2020-12-28|website=cartogiraffe.com}}</ref><ref>{{Cite web|title=Abavana - ghana-streets.openalfa.com/streets|url=https://ghana-streets.openalfa.com/streets|archive-url=|archive-date=|access-date=2020-12-28|website=ghana-streets.openalfa.com|language=en-US}}</ref><ref>{{Cite web|title=UDS Navrongo Campus Should Be Renamed After Lawrence Rosario Abavana And Not C.K. Tedam|url=https://www.modernghana.com/news/941978/uds-navrongo-campus-should-be-renamed-after-lawren.html|access-date=2020-12-28|website=Modern Ghana|language=en}}</ref><ref>{{Cite web|title=Abavana Maamobi - Google Search|url=https://www.google.com/search?q=Abavana+Maamobi|access-date=2020-12-28|website=google.com}}</ref> Shikuruti nyɛla din be Accra mini tudu yaɣili ka bɛ zaŋ o yuli boli li, di shɛli nyɛ Abavana Cluster of Schools, shikuru din be Kotobabi, Accra Metropolitan yaɣili.<ref>{{Cite news|date=2019-12-19|title=Ayawaso Central bags GH₵881,316 revenue in 9 months|url=https://www.ghanaiantimes.com.gh/ayawaso-central-bags-gh₵881316-revenue-in-9-months/|location=Accra, Ghana|access-date=2020-12-28|newspaper=[[Ghanaian Times]]|language=en}}</ref><ref>{{Cite web|last=Dogbevi|first=Emmanuel|date=2012-01-30|title=USAID grants Ghana $2.3m for construction of basic school complexes in Accra|url=https://www.ghanabusinessnews.com/2012/01/30/usaid-grants-ghana-2-3m-for-construction-of-basic-school-complexes-in-accra/|access-date=2020-12-28|website=Ghana Business News|language=en-US}}</ref><ref>{{Cite web|date=2020-02-13|title=Abavana Schools Get Waste Bins|url=https://dailyguidenetwork.com/abavana-schools-get-waste-bins/|access-date=2020-12-28|website=DailyGuide Network|language=en-US}}</ref>
==Kundivihira==
{{Reflist}}
[[Pubu:Siyaasa niriba]]
[[Category:1920 births]]
[[Category:2004 deaths]]
[[Category:Alumni of Achimota School]]
[[Category:Convention People's Party (Ghana) politicians]]
[[Category:Ghanaian MPs 1951–1954]]
[[Category:Ghanaian MPs 1954–1956]]
[[Category:Ghanaian MPs 1956–1965]]
[[Category:Ghanaian MPs 1965–1966]]
[[Category:Ministers for the interior of Ghana]]
[[Category:Ministers for information of Ghana]]
[[Category:Agriculture ministers of Ghana]]
[[Category:Trade ministers of Ghana]]
[[Category:Ghanaian educators]]
[[Category:Ghanaian Roman Catholics]]
[[Category:Ministers for health of Ghana]]
[[Category:People from Upper East Region]]
05n2kaqu6kd6ojwl73ex3p8oiw1mzhe
136650
136649
2026-05-13T18:09:38Z
Abdul-Rauf Moshie
3942
/* O Minister of State tali */
136650
wikitext
text/x-wiki
{{Bio}}
'''Lawrence Rosario Abavana''' (bɛ daa dɔɣi o la yuuni 1920 ka daa kpi Silimiin goli May biɛɣ'pihita yini ka dali yuuni 2004) daa nyɛla Ghananima siyaasa nira<ref name=":0">{{Cite web|last=Assembly|first=Gold Coast Legislative|url=https://books.google.com/books?id=sn6aAAAAIAAJ&q=lawrence+abavana&pg=PA1|title=Debates|date=1956|language=en}}</ref> mini karimba. O nyɛla ŋun daa leei minista ka daa lahi nyɛ ŋun be "council of state" jinaduu din pahiri ata ni.<ref name="LAWRENCE ROSARIO ABAVANA">Ghanaweb,[https://mobile.ghanaweb.com/GhanaHomePage/NewsArchive/State-burial-for-Abavana-on-July-3-at-Navrongo-60331 "State burial for Abavana on July 3 at Navrongo"], Ghanaweb.com, 23 June 2004.</ref> O nyɛla ŋun daa be [[Convention People's Party|Convention People's Party (CPP)]].<ref>{{Cite book|last=Packham|first=Eric S.|url=https://books.google.com/books?id=DqKmCLJFoOQC&q=lawrence+abavana&pg=PA140|title=Africa in War and Peace|date=2001|publisher=Nova Publishers|isbn=978-1-56072-939-6|language=en}}</ref>
== Piligu biɛhigu mini shikuru baŋsim ==
Abavana nyɛla bɛ ni daa dɔɣi so yuuni 1920 tiŋ yuli booni [[Navrongo]]. O nyɛla ŋun daa nya o tuuli shikuru baŋsim Roman Catholic School din be [[Navrongo]]. O nyɛla ŋun daa tuɣi o shikuru baŋsim bɔhimbu Achimota Collagɛ ni ka o daa nya o karimba tali baŋsim.<ref name="LAWRENCE ABAVANA">{{cite news |title=Ghana Year Book |newspaper=Daily Graphic |page=192 |date=1966}}</ref><ref name="ABAVANA">{{cite book |title=The New Ghana, Volume 7 |publisher=Ghana Information Services Department |page=93 |date=1962}}</ref><ref name="ROSARIO">{{cite news |title=Ghana Year Book |newspaper=Daily Graphic |page=118 |date=1956}}</ref>
==Siyaasa tali ==
=== O Jintɔritali ===
O nyɛla ninvuɣ so bɛ ni daa piigi jintɔra zaŋ n-ti legislative assembly yuuni 1951 n-ti Kassena-Nankana South din daa niŋ kao zani n-ti [[Convention People's Party]] (CPP) lala yuuni maa, o nyɛla ninvuɣ so bɛ ni daa piigi minista zaŋ n-ti alizama dibu mini tuma yaɣili. Yuuni 1954, o nyɛla ŋun daa nya nasara ka chɛ J. E. Seyire ŋun daa zani [[Northern People's Party]] ni kalinli din daa yiɣisi 5,795 zaŋ chaŋ 3,344 ka daa labi di jintɔri kɔɣu maa.<ref>Michael Eli Dokosi,[https://www.blakkpepper.com/2018/06/the-electoral-victories-and-shock-losses-of-the-1954-gold-coast-election/ "The electoral victories and shock losses of the 1954 Gold Coast election"], blakkpepper.com, 10 June 2018.</ref><ref name=":0" />
=== O Ministerial secretary tali ===
Yuuni 1951, o nyɛla ŋun daa di Kassena-Nankana South jintɔri kɔɣu zaŋ n-ti CPP ka bɛ daa piigi o gbaŋsabira zaŋ n-ti "minister of communication and works". O nyɛla ŋun daa lahi leei gbaŋsabira zaŋ n-ti pukparilim yaɣili minista yuuni 1951 yaha.<ref>{{cite work |title=Debates |publisher=Gold Coast. Legislative Assembly |page=119 |date=1956}}</ref>
=== O Minister of State tali ===
Yuuni 1956, o nyɛla ninvuɣ so bɛ ni daa piiigi minista ka daa na bɛ wuhi lala yaɣili ŋɔ.<ref>{{cite book |last=Rathbone |first=Richard |date=2000 |title=Nkrumah & the Chiefs: The Politics of Chieftaincy in Ghana, 1951-60 |url=https://books.google.com/books?id=sDBclHlDsu8C&q=Nkrumah+%26+the+Chiefs:+The+Politics+of+Chieftaincy+in+Ghana |page=xv|publisher=Ohio State University Press |isbn=9780821413067 }}</ref><ref name="ROSARIO" /> Yuuni shɛli din daa paya na maa bɛ daa wuhiya ni o minista tali ŋɔ nyɛla din jandi pukparilim yaɣili.<ref>{{cite work |title=Ghana Today, Volumes 1-2 |publisher=Information Section, Ghana Office |page=98 |date=1957}}</ref> OO ni daa nyɛ minista zaŋ n-ti pukparilim yaɣili ŋɔ, o nyɛla ŋun gari tooni zaŋ Ghananima chaŋ "cocoa" laɣingu ni Silimiin goli September yuuni 1957. Silimiin goli November dabaa anahi dali yuuni 1957, o nyɛla ninvuɣ so bɛ ni daa piigi minista zaŋ n-ti Ghana tudu yaɣili, di nyɛla din daa gbaai Northern Region, [[Upper East Region]] n-ti pahi [[Upper West Region]]),<ref>{{cite book |last=Packham |first=E. S |date=2004 |title=Africa in War and Peace |url=https://books.google.com/books?id=DqKmCLJFoOQC&q=Africa+in+War+and+Peace |page=181|publisher=Nova Publishers |isbn=9781560729396 }}</ref> Silimiin goli July yuuni 1960, o nyɛla ninvuɣ so bɛ ni daa piigi minista zaŋ n-ti alaafee yaɣili.<ref>{{cite web |title=WORKING HONEYMOON IN AFRICA |url=https://books.google.com/books?id=deBupr5jEw4C&q=abavana+health&pg=PA47 |magazine=Ebony |volume=16 |issue=5 |date = March 1961|location=USA |publisher=Johnson Publishing Company |page=47 |access-date=29 January 2019}}</ref>
Silimiin goli May yuuni 1961 puli ni, O daa nyɛla bɛ ni pii so ni o leei Minista ŋun su daabiligu yaɣili,<ref>{{cite work|title=Commonwealth Survey, Volume 7 |publisher=H.M.S.O. |page=1007 |date=1961}}</ref> o ni daa nye toondana ŋɔ o daa nyƐla ŋun zaŋ Ghana jintƆriba n chaŋ Dahomey tingbaŋ ni silimiin goli August yuuni 1961. O daa lahi nyɛla bɛ ni pii so ni o leei Minista ŋun su pukparilim yaɣili yaha din pahiri o buyi ni silimiin goli October lala yuuni maa puuni yaha. Silimiin goli September yuuni 1962 puli ni O daa nyɛla bɛ ni pii so ni o leei Minista ŋun su lahabaya wuligibu yaɣili<ref>{{cite work|title=Africa Diary, Volume 3|publisher=Africa Publications (India) ||page=994 |date=1963}}</ref><ref name="ABAVANA" /> o ni daa nye toondana ŋɔ o daa nyƐla ŋun zaŋ Ghana jintƆriba ban be lahabaya wuligibu tooni Commonwealth gbansabila tingbana ni n chaŋ London silimiin goli July yuuni 1963. O daa lahi nyɛla bɛ ni pii so ni o leei Minista ŋun su alaafee yaɣili din pahi o buyi ni silimiin goli October yuuni 1963 hali ni silimiin goli January yuuni 1964 puli ni.<ref>{{Cite web|last=Agency|first=United States Central Intelligence|url=https://books.google.com/books?id=Z1hlWqVNlP8C&q=lawrence+abavana&pg=RA5-PA26-IA1||title=Daily Report, Foreign Radio Broadcasts|date=1963|language=en}}</ref>
o ni daa nye toondana ŋɔ o daa nyƐla ŋun zaŋ Ghana jintƆriba ban be alaafee, sabita n ti pahi
=== O Member of council tali ===
O daa nyɛla bɛ ni pii so ni o leei member of Council of state saha shɛli Hilla Limann ni daa na nye Ghana zuɣulana yuuni 1979 hali ni yuuni 1981, hali ka Jerry John Rawlings daa ti yihi Hilla Limann nam ni silimiin goli December biɛɣ' pihita ni yini yuuni 1981.<ref>{{cite book |title=WestAfrica, Issues 3336-3360 |publisher=West Africa Publishing Company Limited |page=1902 |date=1981}}</ref><ref name="LAWRENCE ROSARIO ABAVANA" />
== O biɛhigu ==
Abavana daa nyɛla Roman Catholic dolodolo nira ka daa nye zuɣulana n ti lahingu din yuli daa booni Retired Catholic Workers Association yuuni 1992 hali ka o ti leei ŋun kani.<ref name="LAWRENCE ROSARIO ABAVANA"/>
== O kum ==
Abavana leela ŋun kani o ni daa nya yuun pihinii ni anahi (84) silimiin goli May biɛɣ' pihita yin' ka dali yuuni 2004. O daa nyɛla bɛ ni simsi so viɛnyɛla ni dariza o ya tingbaŋ ni din nye Navrongo, din be Upper East yaɣili silimiin goli July biɛraata uuni 2004.<ref name="LAWRENCE ROSARIO ABAVANA"/>
== Memorials and legacy ==
Palla, soya n-ti pahi ŋmaligibu shɛhi zaa nyɛla luɣ'shɛŋa bɛ ni zaŋ o yuli boli Accra Metropolitan di gbaai bahindi Kotobabi mini Maamobi.<ref>{{Cite web|title=Abavana Street, Accra Metropolitan|url=https://www.cartogiraffe.com/ghana/greater+accra+region/accra+metropolitan/abavana+street/|access-date=2020-12-28|website=cartogiraffe.com}}</ref><ref>{{Cite web|title=Abavana - ghana-streets.openalfa.com/streets|url=https://ghana-streets.openalfa.com/streets|archive-url=|archive-date=|access-date=2020-12-28|website=ghana-streets.openalfa.com|language=en-US}}</ref><ref>{{Cite web|title=UDS Navrongo Campus Should Be Renamed After Lawrence Rosario Abavana And Not C.K. Tedam|url=https://www.modernghana.com/news/941978/uds-navrongo-campus-should-be-renamed-after-lawren.html|access-date=2020-12-28|website=Modern Ghana|language=en}}</ref><ref>{{Cite web|title=Abavana Maamobi - Google Search|url=https://www.google.com/search?q=Abavana+Maamobi|access-date=2020-12-28|website=google.com}}</ref> Shikuruti nyɛla din be Accra mini tudu yaɣili ka bɛ zaŋ o yuli boli li, di shɛli nyɛ Abavana Cluster of Schools, shikuru din be Kotobabi, Accra Metropolitan yaɣili.<ref>{{Cite news|date=2019-12-19|title=Ayawaso Central bags GH₵881,316 revenue in 9 months|url=https://www.ghanaiantimes.com.gh/ayawaso-central-bags-gh₵881316-revenue-in-9-months/|location=Accra, Ghana|access-date=2020-12-28|newspaper=[[Ghanaian Times]]|language=en}}</ref><ref>{{Cite web|last=Dogbevi|first=Emmanuel|date=2012-01-30|title=USAID grants Ghana $2.3m for construction of basic school complexes in Accra|url=https://www.ghanabusinessnews.com/2012/01/30/usaid-grants-ghana-2-3m-for-construction-of-basic-school-complexes-in-accra/|access-date=2020-12-28|website=Ghana Business News|language=en-US}}</ref><ref>{{Cite web|date=2020-02-13|title=Abavana Schools Get Waste Bins|url=https://dailyguidenetwork.com/abavana-schools-get-waste-bins/|access-date=2020-12-28|website=DailyGuide Network|language=en-US}}</ref>
==Kundivihira==
{{Reflist}}
[[Pubu:Siyaasa niriba]]
[[Category:1920 births]]
[[Category:2004 deaths]]
[[Category:Alumni of Achimota School]]
[[Category:Convention People's Party (Ghana) politicians]]
[[Category:Ghanaian MPs 1951–1954]]
[[Category:Ghanaian MPs 1954–1956]]
[[Category:Ghanaian MPs 1956–1965]]
[[Category:Ghanaian MPs 1965–1966]]
[[Category:Ministers for the interior of Ghana]]
[[Category:Ministers for information of Ghana]]
[[Category:Agriculture ministers of Ghana]]
[[Category:Trade ministers of Ghana]]
[[Category:Ghanaian educators]]
[[Category:Ghanaian Roman Catholics]]
[[Category:Ministers for health of Ghana]]
[[Category:People from Upper East Region]]
55n7p6g98wr0jtccaaulfd91tg98tls
136651
136650
2026-05-13T18:11:36Z
Abdul-Rauf Moshie
3942
/* O Minister of State tali */
136651
wikitext
text/x-wiki
{{Bio}}
'''Lawrence Rosario Abavana''' (bɛ daa dɔɣi o la yuuni 1920 ka daa kpi Silimiin goli May biɛɣ'pihita yini ka dali yuuni 2004) daa nyɛla Ghananima siyaasa nira<ref name=":0">{{Cite web|last=Assembly|first=Gold Coast Legislative|url=https://books.google.com/books?id=sn6aAAAAIAAJ&q=lawrence+abavana&pg=PA1|title=Debates|date=1956|language=en}}</ref> mini karimba. O nyɛla ŋun daa leei minista ka daa lahi nyɛ ŋun be "council of state" jinaduu din pahiri ata ni.<ref name="LAWRENCE ROSARIO ABAVANA">Ghanaweb,[https://mobile.ghanaweb.com/GhanaHomePage/NewsArchive/State-burial-for-Abavana-on-July-3-at-Navrongo-60331 "State burial for Abavana on July 3 at Navrongo"], Ghanaweb.com, 23 June 2004.</ref> O nyɛla ŋun daa be [[Convention People's Party|Convention People's Party (CPP)]].<ref>{{Cite book|last=Packham|first=Eric S.|url=https://books.google.com/books?id=DqKmCLJFoOQC&q=lawrence+abavana&pg=PA140|title=Africa in War and Peace|date=2001|publisher=Nova Publishers|isbn=978-1-56072-939-6|language=en}}</ref>
== Piligu biɛhigu mini shikuru baŋsim ==
Abavana nyɛla bɛ ni daa dɔɣi so yuuni 1920 tiŋ yuli booni [[Navrongo]]. O nyɛla ŋun daa nya o tuuli shikuru baŋsim Roman Catholic School din be [[Navrongo]]. O nyɛla ŋun daa tuɣi o shikuru baŋsim bɔhimbu Achimota Collagɛ ni ka o daa nya o karimba tali baŋsim.<ref name="LAWRENCE ABAVANA">{{cite news |title=Ghana Year Book |newspaper=Daily Graphic |page=192 |date=1966}}</ref><ref name="ABAVANA">{{cite book |title=The New Ghana, Volume 7 |publisher=Ghana Information Services Department |page=93 |date=1962}}</ref><ref name="ROSARIO">{{cite news |title=Ghana Year Book |newspaper=Daily Graphic |page=118 |date=1956}}</ref>
==Siyaasa tali ==
=== O Jintɔritali ===
O nyɛla ninvuɣ so bɛ ni daa piigi jintɔra zaŋ n-ti legislative assembly yuuni 1951 n-ti Kassena-Nankana South din daa niŋ kao zani n-ti [[Convention People's Party]] (CPP) lala yuuni maa, o nyɛla ninvuɣ so bɛ ni daa piigi minista zaŋ n-ti alizama dibu mini tuma yaɣili. Yuuni 1954, o nyɛla ŋun daa nya nasara ka chɛ J. E. Seyire ŋun daa zani [[Northern People's Party]] ni kalinli din daa yiɣisi 5,795 zaŋ chaŋ 3,344 ka daa labi di jintɔri kɔɣu maa.<ref>Michael Eli Dokosi,[https://www.blakkpepper.com/2018/06/the-electoral-victories-and-shock-losses-of-the-1954-gold-coast-election/ "The electoral victories and shock losses of the 1954 Gold Coast election"], blakkpepper.com, 10 June 2018.</ref><ref name=":0" />
=== O Ministerial secretary tali ===
Yuuni 1951, o nyɛla ŋun daa di Kassena-Nankana South jintɔri kɔɣu zaŋ n-ti CPP ka bɛ daa piigi o gbaŋsabira zaŋ n-ti "minister of communication and works". O nyɛla ŋun daa lahi leei gbaŋsabira zaŋ n-ti pukparilim yaɣili minista yuuni 1951 yaha.<ref>{{cite work |title=Debates |publisher=Gold Coast. Legislative Assembly |page=119 |date=1956}}</ref>
=== O Minister of State tali ===
Yuuni 1956, o nyɛla ninvuɣ so bɛ ni daa piiigi minista ka daa na bɛ wuhi lala yaɣili ŋɔ.<ref>{{cite book |last=Rathbone |first=Richard |date=2000 |title=Nkrumah & the Chiefs: The Politics of Chieftaincy in Ghana, 1951-60 |url=https://books.google.com/books?id=sDBclHlDsu8C&q=Nkrumah+%26+the+Chiefs:+The+Politics+of+Chieftaincy+in+Ghana |page=xv|publisher=Ohio State University Press |isbn=9780821413067 }}</ref><ref name="ROSARIO" /> Yuuni shɛli din daa paya na maa bɛ daa wuhiya ni o minista tali ŋɔ nyɛla din jandi pukparilim yaɣili.<ref>{{cite work |title=Ghana Today, Volumes 1-2 |publisher=Information Section, Ghana Office |page=98 |date=1957}}</ref> OO ni daa nyɛ minista zaŋ n-ti pukparilim yaɣili ŋɔ, o nyɛla ŋun gari tooni zaŋ Ghananima chaŋ "cocoa" laɣingu ni Silimiin goli September yuuni 1957. Silimiin goli November dabaa anahi dali yuuni 1957, o nyɛla ninvuɣ so bɛ ni daa piigi minista zaŋ n-ti Ghana tudu yaɣili, di nyɛla din daa gbaai Northern Region, [[Upper East Region]] n-ti pahi [[Upper West Region]]),<ref>{{cite book |last=Packham |first=E. S |date=2004 |title=Africa in War and Peace |url=https://books.google.com/books?id=DqKmCLJFoOQC&q=Africa+in+War+and+Peace |page=181|publisher=Nova Publishers |isbn=9781560729396 }}</ref> Silimiin goli July yuuni 1960, o nyɛla ninvuɣ so bɛ ni daa piigi minista zaŋ n-ti alaafee yaɣili.<ref>{{cite web |title=WORKING HONEYMOON IN AFRICA |url=https://books.google.com/books?id=deBupr5jEw4C&q=abavana+health&pg=PA47 |magazine=Ebony |volume=16 |issue=5 |date = March 1961|location=USA |publisher=Johnson Publishing Company |page=47 |access-date=29 January 2019}}</ref>
Silimiin goli May yuuni 1961 puli ni, O daa nyɛla bɛ ni pii so ni o leei Minista ŋun su daabiligu yaɣili,<ref>{{cite work|title=Commonwealth Survey, Volume 7 |publisher=H.M.S.O. |page=1007 |date=1961}}</ref> o ni daa nye toondana ŋɔ o daa nyƐla ŋun zaŋ Ghana jintƆriba n chaŋ Dahomey tingbaŋ ni silimiin goli August yuuni 1961. O daa lahi nyɛla bɛ ni pii so ni o leei Minista ŋun su pukparilim yaɣili yaha din pahiri o buyi ni silimiin goli October lala yuuni maa puuni yaha. Silimiin goli September yuuni 1962 puli ni O daa nyɛla bɛ ni pii so ni o leei Minista ŋun su lahabaya wuligibu yaɣili<ref>{{cite work|title=Africa Diary, Volume 3|publisher=Africa Publications (India) ||page=994 |date=1963}}</ref><ref name="ABAVANA" /> o ni daa nye toondana ŋɔ o daa nyƐla ŋun zaŋ Ghana jintƆriba ban be lahabaya wuligibu tooni Commonwealth gbansabila tingbana ni n chaŋ London silimiin goli July yuuni 1963. O daa lahi nyɛla bɛ ni pii so ni o leei Minista ŋun su alaafee yaɣili din pahi o buyi ni silimiin goli October yuuni 1963 hali ni silimiin goli January yuuni 1964 puli ni.<ref>{{Cite web|last=Agency|first=United States Central Intelligence|url=https://books.google.com/books?id=Z1hlWqVNlP8C&q=lawrence+abavana&pg=RA5-PA26-IA1||title=Daily Report, Foreign Radio Broadcasts|date=1963|language=en}}</ref>
o ni daa nye toondana ŋɔ o daa nyƐla ŋun zaŋ Ghana jintƆriba ban be alaafee, sabita n ti pahi dihibu yaɣa n chaŋ Alexandria din be United Arab Repunlic la silimiin goli January yuuni yuuni 1964.
=== O Member of council tali ===
O daa nyɛla bɛ ni pii so ni o leei member of Council of state saha shɛli Hilla Limann ni daa na nye Ghana zuɣulana yuuni 1979 hali ni yuuni 1981, hali ka Jerry John Rawlings daa ti yihi Hilla Limann nam ni silimiin goli December biɛɣ' pihita ni yini yuuni 1981.<ref>{{cite book |title=WestAfrica, Issues 3336-3360 |publisher=West Africa Publishing Company Limited |page=1902 |date=1981}}</ref><ref name="LAWRENCE ROSARIO ABAVANA" />
== O biɛhigu ==
Abavana daa nyɛla Roman Catholic dolodolo nira ka daa nye zuɣulana n ti lahingu din yuli daa booni Retired Catholic Workers Association yuuni 1992 hali ka o ti leei ŋun kani.<ref name="LAWRENCE ROSARIO ABAVANA"/>
== O kum ==
Abavana leela ŋun kani o ni daa nya yuun pihinii ni anahi (84) silimiin goli May biɛɣ' pihita yin' ka dali yuuni 2004. O daa nyɛla bɛ ni simsi so viɛnyɛla ni dariza o ya tingbaŋ ni din nye Navrongo, din be Upper East yaɣili silimiin goli July biɛraata uuni 2004.<ref name="LAWRENCE ROSARIO ABAVANA"/>
== Memorials and legacy ==
Palla, soya n-ti pahi ŋmaligibu shɛhi zaa nyɛla luɣ'shɛŋa bɛ ni zaŋ o yuli boli Accra Metropolitan di gbaai bahindi Kotobabi mini Maamobi.<ref>{{Cite web|title=Abavana Street, Accra Metropolitan|url=https://www.cartogiraffe.com/ghana/greater+accra+region/accra+metropolitan/abavana+street/|access-date=2020-12-28|website=cartogiraffe.com}}</ref><ref>{{Cite web|title=Abavana - ghana-streets.openalfa.com/streets|url=https://ghana-streets.openalfa.com/streets|archive-url=|archive-date=|access-date=2020-12-28|website=ghana-streets.openalfa.com|language=en-US}}</ref><ref>{{Cite web|title=UDS Navrongo Campus Should Be Renamed After Lawrence Rosario Abavana And Not C.K. Tedam|url=https://www.modernghana.com/news/941978/uds-navrongo-campus-should-be-renamed-after-lawren.html|access-date=2020-12-28|website=Modern Ghana|language=en}}</ref><ref>{{Cite web|title=Abavana Maamobi - Google Search|url=https://www.google.com/search?q=Abavana+Maamobi|access-date=2020-12-28|website=google.com}}</ref> Shikuruti nyɛla din be Accra mini tudu yaɣili ka bɛ zaŋ o yuli boli li, di shɛli nyɛ Abavana Cluster of Schools, shikuru din be Kotobabi, Accra Metropolitan yaɣili.<ref>{{Cite news|date=2019-12-19|title=Ayawaso Central bags GH₵881,316 revenue in 9 months|url=https://www.ghanaiantimes.com.gh/ayawaso-central-bags-gh₵881316-revenue-in-9-months/|location=Accra, Ghana|access-date=2020-12-28|newspaper=[[Ghanaian Times]]|language=en}}</ref><ref>{{Cite web|last=Dogbevi|first=Emmanuel|date=2012-01-30|title=USAID grants Ghana $2.3m for construction of basic school complexes in Accra|url=https://www.ghanabusinessnews.com/2012/01/30/usaid-grants-ghana-2-3m-for-construction-of-basic-school-complexes-in-accra/|access-date=2020-12-28|website=Ghana Business News|language=en-US}}</ref><ref>{{Cite web|date=2020-02-13|title=Abavana Schools Get Waste Bins|url=https://dailyguidenetwork.com/abavana-schools-get-waste-bins/|access-date=2020-12-28|website=DailyGuide Network|language=en-US}}</ref>
==Kundivihira==
{{Reflist}}
[[Pubu:Siyaasa niriba]]
[[Category:1920 births]]
[[Category:2004 deaths]]
[[Category:Alumni of Achimota School]]
[[Category:Convention People's Party (Ghana) politicians]]
[[Category:Ghanaian MPs 1951–1954]]
[[Category:Ghanaian MPs 1954–1956]]
[[Category:Ghanaian MPs 1956–1965]]
[[Category:Ghanaian MPs 1965–1966]]
[[Category:Ministers for the interior of Ghana]]
[[Category:Ministers for information of Ghana]]
[[Category:Agriculture ministers of Ghana]]
[[Category:Trade ministers of Ghana]]
[[Category:Ghanaian educators]]
[[Category:Ghanaian Roman Catholics]]
[[Category:Ministers for health of Ghana]]
[[Category:People from Upper East Region]]
mynpc9rb3mnfn5x86h128fvnav6rtno
136652
136651
2026-05-13T18:14:14Z
Abdul-Rauf Moshie
3942
/* O Minister of State tali */
136652
wikitext
text/x-wiki
{{Bio}}
'''Lawrence Rosario Abavana''' (bɛ daa dɔɣi o la yuuni 1920 ka daa kpi Silimiin goli May biɛɣ'pihita yini ka dali yuuni 2004) daa nyɛla Ghananima siyaasa nira<ref name=":0">{{Cite web|last=Assembly|first=Gold Coast Legislative|url=https://books.google.com/books?id=sn6aAAAAIAAJ&q=lawrence+abavana&pg=PA1|title=Debates|date=1956|language=en}}</ref> mini karimba. O nyɛla ŋun daa leei minista ka daa lahi nyɛ ŋun be "council of state" jinaduu din pahiri ata ni.<ref name="LAWRENCE ROSARIO ABAVANA">Ghanaweb,[https://mobile.ghanaweb.com/GhanaHomePage/NewsArchive/State-burial-for-Abavana-on-July-3-at-Navrongo-60331 "State burial for Abavana on July 3 at Navrongo"], Ghanaweb.com, 23 June 2004.</ref> O nyɛla ŋun daa be [[Convention People's Party|Convention People's Party (CPP)]].<ref>{{Cite book|last=Packham|first=Eric S.|url=https://books.google.com/books?id=DqKmCLJFoOQC&q=lawrence+abavana&pg=PA140|title=Africa in War and Peace|date=2001|publisher=Nova Publishers|isbn=978-1-56072-939-6|language=en}}</ref>
== Piligu biɛhigu mini shikuru baŋsim ==
Abavana nyɛla bɛ ni daa dɔɣi so yuuni 1920 tiŋ yuli booni [[Navrongo]]. O nyɛla ŋun daa nya o tuuli shikuru baŋsim Roman Catholic School din be [[Navrongo]]. O nyɛla ŋun daa tuɣi o shikuru baŋsim bɔhimbu Achimota Collagɛ ni ka o daa nya o karimba tali baŋsim.<ref name="LAWRENCE ABAVANA">{{cite news |title=Ghana Year Book |newspaper=Daily Graphic |page=192 |date=1966}}</ref><ref name="ABAVANA">{{cite book |title=The New Ghana, Volume 7 |publisher=Ghana Information Services Department |page=93 |date=1962}}</ref><ref name="ROSARIO">{{cite news |title=Ghana Year Book |newspaper=Daily Graphic |page=118 |date=1956}}</ref>
==Siyaasa tali ==
=== O Jintɔritali ===
O nyɛla ninvuɣ so bɛ ni daa piigi jintɔra zaŋ n-ti legislative assembly yuuni 1951 n-ti Kassena-Nankana South din daa niŋ kao zani n-ti [[Convention People's Party]] (CPP) lala yuuni maa, o nyɛla ninvuɣ so bɛ ni daa piigi minista zaŋ n-ti alizama dibu mini tuma yaɣili. Yuuni 1954, o nyɛla ŋun daa nya nasara ka chɛ J. E. Seyire ŋun daa zani [[Northern People's Party]] ni kalinli din daa yiɣisi 5,795 zaŋ chaŋ 3,344 ka daa labi di jintɔri kɔɣu maa.<ref>Michael Eli Dokosi,[https://www.blakkpepper.com/2018/06/the-electoral-victories-and-shock-losses-of-the-1954-gold-coast-election/ "The electoral victories and shock losses of the 1954 Gold Coast election"], blakkpepper.com, 10 June 2018.</ref><ref name=":0" />
=== O Ministerial secretary tali ===
Yuuni 1951, o nyɛla ŋun daa di Kassena-Nankana South jintɔri kɔɣu zaŋ n-ti CPP ka bɛ daa piigi o gbaŋsabira zaŋ n-ti "minister of communication and works". O nyɛla ŋun daa lahi leei gbaŋsabira zaŋ n-ti pukparilim yaɣili minista yuuni 1951 yaha.<ref>{{cite work |title=Debates |publisher=Gold Coast. Legislative Assembly |page=119 |date=1956}}</ref>
=== O Minister of State tali ===
Yuuni 1956, o nyɛla ninvuɣ so bɛ ni daa piiigi minista ka daa na bɛ wuhi lala yaɣili ŋɔ.<ref>{{cite book |last=Rathbone |first=Richard |date=2000 |title=Nkrumah & the Chiefs: The Politics of Chieftaincy in Ghana, 1951-60 |url=https://books.google.com/books?id=sDBclHlDsu8C&q=Nkrumah+%26+the+Chiefs:+The+Politics+of+Chieftaincy+in+Ghana |page=xv|publisher=Ohio State University Press |isbn=9780821413067 }}</ref><ref name="ROSARIO" /> Yuuni shɛli din daa paya na maa bɛ daa wuhiya ni o minista tali ŋɔ nyɛla din jandi pukparilim yaɣili.<ref>{{cite work |title=Ghana Today, Volumes 1-2 |publisher=Information Section, Ghana Office |page=98 |date=1957}}</ref> OO ni daa nyɛ minista zaŋ n-ti pukparilim yaɣili ŋɔ, o nyɛla ŋun gari tooni zaŋ Ghananima chaŋ "cocoa" laɣingu ni Silimiin goli September yuuni 1957. Silimiin goli November dabaa anahi dali yuuni 1957, o nyɛla ninvuɣ so bɛ ni daa piigi minista zaŋ n-ti Ghana tudu yaɣili, di nyɛla din daa gbaai Northern Region, [[Upper East Region]] n-ti pahi [[Upper West Region]]),<ref>{{cite book |last=Packham |first=E. S |date=2004 |title=Africa in War and Peace |url=https://books.google.com/books?id=DqKmCLJFoOQC&q=Africa+in+War+and+Peace |page=181|publisher=Nova Publishers |isbn=9781560729396 }}</ref> Silimiin goli July yuuni 1960, o nyɛla ninvuɣ so bɛ ni daa piigi minista zaŋ n-ti alaafee yaɣili.<ref>{{cite web |title=WORKING HONEYMOON IN AFRICA |url=https://books.google.com/books?id=deBupr5jEw4C&q=abavana+health&pg=PA47 |magazine=Ebony |volume=16 |issue=5 |date = March 1961|location=USA |publisher=Johnson Publishing Company |page=47 |access-date=29 January 2019}}</ref>
Silimiin goli May yuuni 1961 puli ni, O daa nyɛla bɛ ni pii so ni o leei Minista ŋun su daabiligu yaɣili,<ref>{{cite work|title=Commonwealth Survey, Volume 7 |publisher=H.M.S.O. |page=1007 |date=1961}}</ref> o ni daa nye toondana ŋɔ o daa nyɛla ŋun zaŋ Ghana jintɔriba n chaŋ Dahomey tingbaŋ ni silimiin goli August yuuni 1961. O daa lahi nyɛla bɛ ni pii so ni o leei Minista ŋun su pukparilim yaɣili yaha din pahiri o buyi ni silimiin goli October lala yuuni maa puuni yaha. Silimiin goli September yuuni 1962 puli ni O daa nyɛla bɛ ni pii so ni o leei Minista ŋun su lahabaya wuligibu yaɣili<ref>{{cite work|title=Africa Diary, Volume 3|publisher=Africa Publications (India) ||page=994 |date=1963}}</ref><ref name="ABAVANA" /> o ni daa nye toondana ŋɔ o daa nyƐla ŋun zaŋ Ghana jintƆriba ban be lahabaya wuligibu tooni Commonwealth gbansabila tingbana ni n chaŋ London silimiin goli July yuuni 1963. O daa lahi nyɛla bɛ ni pii so ni o leei Minista ŋun su alaafee yaɣili din pahi o buyi ni silimiin goli October yuuni 1963 hali ni silimiin goli January yuuni 1964 puli ni.<ref>{{Cite web|last=Agency|first=United States Central Intelligence|url=https://books.google.com/books?id=Z1hlWqVNlP8C&q=lawrence+abavana&pg=RA5-PA26-IA1||title=Daily Report, Foreign Radio Broadcasts|date=1963|language=en}}</ref>
o ni daa nye toondana ŋɔ o daa nyƐla ŋun zaŋ Ghana jintƆriba ban be alaafee, sabita n ti pahi dihibu yaɣa n chaŋ Alexandria din be United Arab Repunlic la silimiin goli January yuuni yuuni 1964. o daa lahi nyɛla ŋun zaŋ Ghana jintɔriba ban be alaafee n chaŋ World Health Assembly, Geneva tingbaŋ ni silimiiin goli March 1964 pulini.
=== O Member of council tali ===
O daa nyɛla bɛ ni pii so ni o leei member of Council of state saha shɛli Hilla Limann ni daa na nye Ghana zuɣulana yuuni 1979 hali ni yuuni 1981, hali ka Jerry John Rawlings daa ti yihi Hilla Limann nam ni silimiin goli December biɛɣ' pihita ni yini yuuni 1981.<ref>{{cite book |title=WestAfrica, Issues 3336-3360 |publisher=West Africa Publishing Company Limited |page=1902 |date=1981}}</ref><ref name="LAWRENCE ROSARIO ABAVANA" />
== O biɛhigu ==
Abavana daa nyɛla Roman Catholic dolodolo nira ka daa nye zuɣulana n ti lahingu din yuli daa booni Retired Catholic Workers Association yuuni 1992 hali ka o ti leei ŋun kani.<ref name="LAWRENCE ROSARIO ABAVANA"/>
== O kum ==
Abavana leela ŋun kani o ni daa nya yuun pihinii ni anahi (84) silimiin goli May biɛɣ' pihita yin' ka dali yuuni 2004. O daa nyɛla bɛ ni simsi so viɛnyɛla ni dariza o ya tingbaŋ ni din nye Navrongo, din be Upper East yaɣili silimiin goli July biɛraata uuni 2004.<ref name="LAWRENCE ROSARIO ABAVANA"/>
== Memorials and legacy ==
Palla, soya n-ti pahi ŋmaligibu shɛhi zaa nyɛla luɣ'shɛŋa bɛ ni zaŋ o yuli boli Accra Metropolitan di gbaai bahindi Kotobabi mini Maamobi.<ref>{{Cite web|title=Abavana Street, Accra Metropolitan|url=https://www.cartogiraffe.com/ghana/greater+accra+region/accra+metropolitan/abavana+street/|access-date=2020-12-28|website=cartogiraffe.com}}</ref><ref>{{Cite web|title=Abavana - ghana-streets.openalfa.com/streets|url=https://ghana-streets.openalfa.com/streets|archive-url=|archive-date=|access-date=2020-12-28|website=ghana-streets.openalfa.com|language=en-US}}</ref><ref>{{Cite web|title=UDS Navrongo Campus Should Be Renamed After Lawrence Rosario Abavana And Not C.K. Tedam|url=https://www.modernghana.com/news/941978/uds-navrongo-campus-should-be-renamed-after-lawren.html|access-date=2020-12-28|website=Modern Ghana|language=en}}</ref><ref>{{Cite web|title=Abavana Maamobi - Google Search|url=https://www.google.com/search?q=Abavana+Maamobi|access-date=2020-12-28|website=google.com}}</ref> Shikuruti nyɛla din be Accra mini tudu yaɣili ka bɛ zaŋ o yuli boli li, di shɛli nyɛ Abavana Cluster of Schools, shikuru din be Kotobabi, Accra Metropolitan yaɣili.<ref>{{Cite news|date=2019-12-19|title=Ayawaso Central bags GH₵881,316 revenue in 9 months|url=https://www.ghanaiantimes.com.gh/ayawaso-central-bags-gh₵881316-revenue-in-9-months/|location=Accra, Ghana|access-date=2020-12-28|newspaper=[[Ghanaian Times]]|language=en}}</ref><ref>{{Cite web|last=Dogbevi|first=Emmanuel|date=2012-01-30|title=USAID grants Ghana $2.3m for construction of basic school complexes in Accra|url=https://www.ghanabusinessnews.com/2012/01/30/usaid-grants-ghana-2-3m-for-construction-of-basic-school-complexes-in-accra/|access-date=2020-12-28|website=Ghana Business News|language=en-US}}</ref><ref>{{Cite web|date=2020-02-13|title=Abavana Schools Get Waste Bins|url=https://dailyguidenetwork.com/abavana-schools-get-waste-bins/|access-date=2020-12-28|website=DailyGuide Network|language=en-US}}</ref>
==Kundivihira==
{{Reflist}}
[[Pubu:Siyaasa niriba]]
[[Category:1920 births]]
[[Category:2004 deaths]]
[[Category:Alumni of Achimota School]]
[[Category:Convention People's Party (Ghana) politicians]]
[[Category:Ghanaian MPs 1951–1954]]
[[Category:Ghanaian MPs 1954–1956]]
[[Category:Ghanaian MPs 1956–1965]]
[[Category:Ghanaian MPs 1965–1966]]
[[Category:Ministers for the interior of Ghana]]
[[Category:Ministers for information of Ghana]]
[[Category:Agriculture ministers of Ghana]]
[[Category:Trade ministers of Ghana]]
[[Category:Ghanaian educators]]
[[Category:Ghanaian Roman Catholics]]
[[Category:Ministers for health of Ghana]]
[[Category:People from Upper East Region]]
0cylb9ysnjxcxp09x2a5dctlebns46c
136653
136652
2026-05-13T18:15:46Z
Abdul-Rauf Moshie
3942
/* O Minister of State tali */
136653
wikitext
text/x-wiki
{{Bio}}
'''Lawrence Rosario Abavana''' (bɛ daa dɔɣi o la yuuni 1920 ka daa kpi Silimiin goli May biɛɣ'pihita yini ka dali yuuni 2004) daa nyɛla Ghananima siyaasa nira<ref name=":0">{{Cite web|last=Assembly|first=Gold Coast Legislative|url=https://books.google.com/books?id=sn6aAAAAIAAJ&q=lawrence+abavana&pg=PA1|title=Debates|date=1956|language=en}}</ref> mini karimba. O nyɛla ŋun daa leei minista ka daa lahi nyɛ ŋun be "council of state" jinaduu din pahiri ata ni.<ref name="LAWRENCE ROSARIO ABAVANA">Ghanaweb,[https://mobile.ghanaweb.com/GhanaHomePage/NewsArchive/State-burial-for-Abavana-on-July-3-at-Navrongo-60331 "State burial for Abavana on July 3 at Navrongo"], Ghanaweb.com, 23 June 2004.</ref> O nyɛla ŋun daa be [[Convention People's Party|Convention People's Party (CPP)]].<ref>{{Cite book|last=Packham|first=Eric S.|url=https://books.google.com/books?id=DqKmCLJFoOQC&q=lawrence+abavana&pg=PA140|title=Africa in War and Peace|date=2001|publisher=Nova Publishers|isbn=978-1-56072-939-6|language=en}}</ref>
== Piligu biɛhigu mini shikuru baŋsim ==
Abavana nyɛla bɛ ni daa dɔɣi so yuuni 1920 tiŋ yuli booni [[Navrongo]]. O nyɛla ŋun daa nya o tuuli shikuru baŋsim Roman Catholic School din be [[Navrongo]]. O nyɛla ŋun daa tuɣi o shikuru baŋsim bɔhimbu Achimota Collagɛ ni ka o daa nya o karimba tali baŋsim.<ref name="LAWRENCE ABAVANA">{{cite news |title=Ghana Year Book |newspaper=Daily Graphic |page=192 |date=1966}}</ref><ref name="ABAVANA">{{cite book |title=The New Ghana, Volume 7 |publisher=Ghana Information Services Department |page=93 |date=1962}}</ref><ref name="ROSARIO">{{cite news |title=Ghana Year Book |newspaper=Daily Graphic |page=118 |date=1956}}</ref>
==Siyaasa tali ==
=== O Jintɔritali ===
O nyɛla ninvuɣ so bɛ ni daa piigi jintɔra zaŋ n-ti legislative assembly yuuni 1951 n-ti Kassena-Nankana South din daa niŋ kao zani n-ti [[Convention People's Party]] (CPP) lala yuuni maa, o nyɛla ninvuɣ so bɛ ni daa piigi minista zaŋ n-ti alizama dibu mini tuma yaɣili. Yuuni 1954, o nyɛla ŋun daa nya nasara ka chɛ J. E. Seyire ŋun daa zani [[Northern People's Party]] ni kalinli din daa yiɣisi 5,795 zaŋ chaŋ 3,344 ka daa labi di jintɔri kɔɣu maa.<ref>Michael Eli Dokosi,[https://www.blakkpepper.com/2018/06/the-electoral-victories-and-shock-losses-of-the-1954-gold-coast-election/ "The electoral victories and shock losses of the 1954 Gold Coast election"], blakkpepper.com, 10 June 2018.</ref><ref name=":0" />
=== O Ministerial secretary tali ===
Yuuni 1951, o nyɛla ŋun daa di Kassena-Nankana South jintɔri kɔɣu zaŋ n-ti CPP ka bɛ daa piigi o gbaŋsabira zaŋ n-ti "minister of communication and works". O nyɛla ŋun daa lahi leei gbaŋsabira zaŋ n-ti pukparilim yaɣili minista yuuni 1951 yaha.<ref>{{cite work |title=Debates |publisher=Gold Coast. Legislative Assembly |page=119 |date=1956}}</ref>
=== O Minister of State tali ===
Yuuni 1956, o nyɛla ninvuɣ so bɛ ni daa piiigi minista ka daa na bɛ wuhi lala yaɣili ŋɔ.<ref>{{cite book |last=Rathbone |first=Richard |date=2000 |title=Nkrumah & the Chiefs: The Politics of Chieftaincy in Ghana, 1951-60 |url=https://books.google.com/books?id=sDBclHlDsu8C&q=Nkrumah+%26+the+Chiefs:+The+Politics+of+Chieftaincy+in+Ghana |page=xv|publisher=Ohio State University Press |isbn=9780821413067 }}</ref><ref name="ROSARIO" /> Yuuni shɛli din daa paya na maa bɛ daa wuhiya ni o minista tali ŋɔ nyɛla din jandi pukparilim yaɣili.<ref>{{cite work |title=Ghana Today, Volumes 1-2 |publisher=Information Section, Ghana Office |page=98 |date=1957}}</ref> OO ni daa nyɛ minista zaŋ n-ti pukparilim yaɣili ŋɔ, o nyɛla ŋun gari tooni zaŋ Ghananima chaŋ "cocoa" laɣingu ni Silimiin goli September yuuni 1957. Silimiin goli November dabaa anahi dali yuuni 1957, o nyɛla ninvuɣ so bɛ ni daa piigi minista zaŋ n-ti Ghana tudu yaɣili, di nyɛla din daa gbaai Northern Region, [[Upper East Region]] n-ti pahi [[Upper West Region]]),<ref>{{cite book |last=Packham |first=E. S |date=2004 |title=Africa in War and Peace |url=https://books.google.com/books?id=DqKmCLJFoOQC&q=Africa+in+War+and+Peace |page=181|publisher=Nova Publishers |isbn=9781560729396 }}</ref> Silimiin goli July yuuni 1960, o nyɛla ninvuɣ so bɛ ni daa piigi minista zaŋ n-ti alaafee yaɣili.<ref>{{cite web |title=WORKING HONEYMOON IN AFRICA |url=https://books.google.com/books?id=deBupr5jEw4C&q=abavana+health&pg=PA47 |magazine=Ebony |volume=16 |issue=5 |date = March 1961|location=USA |publisher=Johnson Publishing Company |page=47 |access-date=29 January 2019}}</ref>
Silimiin goli May yuuni 1961 puli ni, O daa nyɛla bɛ ni pii so ni o leei Minista ŋun su daabiligu yaɣili,<ref>{{cite work|title=Commonwealth Survey, Volume 7 |publisher=H.M.S.O. |page=1007 |date=1961}}</ref> o ni daa nye toondana ŋɔ o daa nyɛla ŋun zaŋ Ghana jintɔriba n chaŋ Dahomey tingbaŋ ni silimiin goli August yuuni 1961. O daa lahi nyɛla bɛ ni pii so ni o leei Minista ŋun su pukparilim yaɣili yaha din pahiri o buyi ni silimiin goli October lala yuuni maa puuni yaha. Silimiin goli September yuuni 1962 puli ni O daa nyɛla bɛ ni pii so ni o leei Minista ŋun su lahabaya wuligibu yaɣili<ref>{{cite work|title=Africa Diary, Volume 3|publisher=Africa Publications (India) ||page=994 |date=1963}}</ref><ref name="ABAVANA" /> o ni daa nye toondana ŋɔ o daa nyƐla ŋun zaŋ Ghana jintƆriba ban be lahabaya wuligibu tooni Commonwealth gbansabila tingbana ni n chaŋ London silimiin goli July yuuni 1963. O daa lahi nyɛla bɛ ni pii so ni o leei Minista ŋun su alaafee yaɣili din pahi o buyi ni silimiin goli October yuuni 1963 hali ni silimiin goli January yuuni 1964 puli ni.<ref>{{Cite web|last=Agency|first=United States Central Intelligence|url=https://books.google.com/books?id=Z1hlWqVNlP8C&q=lawrence+abavana&pg=RA5-PA26-IA1||title=Daily Report, Foreign Radio Broadcasts|date=1963|language=en}}</ref> o ni daa nye toondana ŋɔ o daa nyƐla ŋun zaŋ Ghana jintƆriba ban be alaafee, sabita n ti pahi dihibu yaɣa n chaŋ Alexandria din be United Arab Repunlic la silimiin goli January yuuni yuuni 1964. o daa lahi nyɛla ŋun zaŋ Ghana jintɔriba ban be alaafee n chaŋ World Health Assembly, Geneva tingbaŋ ni silimiiin goli March 1964 pulini.
Silimiin goli May yuuni 1964 puli ni, bɛ lahi daa piigi o mi minista ŋun su tingbani biɛhigu,
=== O Member of council tali ===
O daa nyɛla bɛ ni pii so ni o leei member of Council of state saha shɛli Hilla Limann ni daa na nye Ghana zuɣulana yuuni 1979 hali ni yuuni 1981, hali ka Jerry John Rawlings daa ti yihi Hilla Limann nam ni silimiin goli December biɛɣ' pihita ni yini yuuni 1981.<ref>{{cite book |title=WestAfrica, Issues 3336-3360 |publisher=West Africa Publishing Company Limited |page=1902 |date=1981}}</ref><ref name="LAWRENCE ROSARIO ABAVANA" />
== O biɛhigu ==
Abavana daa nyɛla Roman Catholic dolodolo nira ka daa nye zuɣulana n ti lahingu din yuli daa booni Retired Catholic Workers Association yuuni 1992 hali ka o ti leei ŋun kani.<ref name="LAWRENCE ROSARIO ABAVANA"/>
== O kum ==
Abavana leela ŋun kani o ni daa nya yuun pihinii ni anahi (84) silimiin goli May biɛɣ' pihita yin' ka dali yuuni 2004. O daa nyɛla bɛ ni simsi so viɛnyɛla ni dariza o ya tingbaŋ ni din nye Navrongo, din be Upper East yaɣili silimiin goli July biɛraata uuni 2004.<ref name="LAWRENCE ROSARIO ABAVANA"/>
== Memorials and legacy ==
Palla, soya n-ti pahi ŋmaligibu shɛhi zaa nyɛla luɣ'shɛŋa bɛ ni zaŋ o yuli boli Accra Metropolitan di gbaai bahindi Kotobabi mini Maamobi.<ref>{{Cite web|title=Abavana Street, Accra Metropolitan|url=https://www.cartogiraffe.com/ghana/greater+accra+region/accra+metropolitan/abavana+street/|access-date=2020-12-28|website=cartogiraffe.com}}</ref><ref>{{Cite web|title=Abavana - ghana-streets.openalfa.com/streets|url=https://ghana-streets.openalfa.com/streets|archive-url=|archive-date=|access-date=2020-12-28|website=ghana-streets.openalfa.com|language=en-US}}</ref><ref>{{Cite web|title=UDS Navrongo Campus Should Be Renamed After Lawrence Rosario Abavana And Not C.K. Tedam|url=https://www.modernghana.com/news/941978/uds-navrongo-campus-should-be-renamed-after-lawren.html|access-date=2020-12-28|website=Modern Ghana|language=en}}</ref><ref>{{Cite web|title=Abavana Maamobi - Google Search|url=https://www.google.com/search?q=Abavana+Maamobi|access-date=2020-12-28|website=google.com}}</ref> Shikuruti nyɛla din be Accra mini tudu yaɣili ka bɛ zaŋ o yuli boli li, di shɛli nyɛ Abavana Cluster of Schools, shikuru din be Kotobabi, Accra Metropolitan yaɣili.<ref>{{Cite news|date=2019-12-19|title=Ayawaso Central bags GH₵881,316 revenue in 9 months|url=https://www.ghanaiantimes.com.gh/ayawaso-central-bags-gh₵881316-revenue-in-9-months/|location=Accra, Ghana|access-date=2020-12-28|newspaper=[[Ghanaian Times]]|language=en}}</ref><ref>{{Cite web|last=Dogbevi|first=Emmanuel|date=2012-01-30|title=USAID grants Ghana $2.3m for construction of basic school complexes in Accra|url=https://www.ghanabusinessnews.com/2012/01/30/usaid-grants-ghana-2-3m-for-construction-of-basic-school-complexes-in-accra/|access-date=2020-12-28|website=Ghana Business News|language=en-US}}</ref><ref>{{Cite web|date=2020-02-13|title=Abavana Schools Get Waste Bins|url=https://dailyguidenetwork.com/abavana-schools-get-waste-bins/|access-date=2020-12-28|website=DailyGuide Network|language=en-US}}</ref>
==Kundivihira==
{{Reflist}}
[[Pubu:Siyaasa niriba]]
[[Category:1920 births]]
[[Category:2004 deaths]]
[[Category:Alumni of Achimota School]]
[[Category:Convention People's Party (Ghana) politicians]]
[[Category:Ghanaian MPs 1951–1954]]
[[Category:Ghanaian MPs 1954–1956]]
[[Category:Ghanaian MPs 1956–1965]]
[[Category:Ghanaian MPs 1965–1966]]
[[Category:Ministers for the interior of Ghana]]
[[Category:Ministers for information of Ghana]]
[[Category:Agriculture ministers of Ghana]]
[[Category:Trade ministers of Ghana]]
[[Category:Ghanaian educators]]
[[Category:Ghanaian Roman Catholics]]
[[Category:Ministers for health of Ghana]]
[[Category:People from Upper East Region]]
1d8n5d1ffwhb7qgbdl89vyczdas6g08
136654
136653
2026-05-13T18:16:13Z
Abdul-Rauf Moshie
3942
/* O Minister of State tali */
136654
wikitext
text/x-wiki
{{Bio}}
'''Lawrence Rosario Abavana''' (bɛ daa dɔɣi o la yuuni 1920 ka daa kpi Silimiin goli May biɛɣ'pihita yini ka dali yuuni 2004) daa nyɛla Ghananima siyaasa nira<ref name=":0">{{Cite web|last=Assembly|first=Gold Coast Legislative|url=https://books.google.com/books?id=sn6aAAAAIAAJ&q=lawrence+abavana&pg=PA1|title=Debates|date=1956|language=en}}</ref> mini karimba. O nyɛla ŋun daa leei minista ka daa lahi nyɛ ŋun be "council of state" jinaduu din pahiri ata ni.<ref name="LAWRENCE ROSARIO ABAVANA">Ghanaweb,[https://mobile.ghanaweb.com/GhanaHomePage/NewsArchive/State-burial-for-Abavana-on-July-3-at-Navrongo-60331 "State burial for Abavana on July 3 at Navrongo"], Ghanaweb.com, 23 June 2004.</ref> O nyɛla ŋun daa be [[Convention People's Party|Convention People's Party (CPP)]].<ref>{{Cite book|last=Packham|first=Eric S.|url=https://books.google.com/books?id=DqKmCLJFoOQC&q=lawrence+abavana&pg=PA140|title=Africa in War and Peace|date=2001|publisher=Nova Publishers|isbn=978-1-56072-939-6|language=en}}</ref>
== Piligu biɛhigu mini shikuru baŋsim ==
Abavana nyɛla bɛ ni daa dɔɣi so yuuni 1920 tiŋ yuli booni [[Navrongo]]. O nyɛla ŋun daa nya o tuuli shikuru baŋsim Roman Catholic School din be [[Navrongo]]. O nyɛla ŋun daa tuɣi o shikuru baŋsim bɔhimbu Achimota Collagɛ ni ka o daa nya o karimba tali baŋsim.<ref name="LAWRENCE ABAVANA">{{cite news |title=Ghana Year Book |newspaper=Daily Graphic |page=192 |date=1966}}</ref><ref name="ABAVANA">{{cite book |title=The New Ghana, Volume 7 |publisher=Ghana Information Services Department |page=93 |date=1962}}</ref><ref name="ROSARIO">{{cite news |title=Ghana Year Book |newspaper=Daily Graphic |page=118 |date=1956}}</ref>
==Siyaasa tali ==
=== O Jintɔritali ===
O nyɛla ninvuɣ so bɛ ni daa piigi jintɔra zaŋ n-ti legislative assembly yuuni 1951 n-ti Kassena-Nankana South din daa niŋ kao zani n-ti [[Convention People's Party]] (CPP) lala yuuni maa, o nyɛla ninvuɣ so bɛ ni daa piigi minista zaŋ n-ti alizama dibu mini tuma yaɣili. Yuuni 1954, o nyɛla ŋun daa nya nasara ka chɛ J. E. Seyire ŋun daa zani [[Northern People's Party]] ni kalinli din daa yiɣisi 5,795 zaŋ chaŋ 3,344 ka daa labi di jintɔri kɔɣu maa.<ref>Michael Eli Dokosi,[https://www.blakkpepper.com/2018/06/the-electoral-victories-and-shock-losses-of-the-1954-gold-coast-election/ "The electoral victories and shock losses of the 1954 Gold Coast election"], blakkpepper.com, 10 June 2018.</ref><ref name=":0" />
=== O Ministerial secretary tali ===
Yuuni 1951, o nyɛla ŋun daa di Kassena-Nankana South jintɔri kɔɣu zaŋ n-ti CPP ka bɛ daa piigi o gbaŋsabira zaŋ n-ti "minister of communication and works". O nyɛla ŋun daa lahi leei gbaŋsabira zaŋ n-ti pukparilim yaɣili minista yuuni 1951 yaha.<ref>{{cite work |title=Debates |publisher=Gold Coast. Legislative Assembly |page=119 |date=1956}}</ref>
=== O Minister of State tali ===
Yuuni 1956, o nyɛla ninvuɣ so bɛ ni daa piiigi minista ka daa na bɛ wuhi lala yaɣili ŋɔ.<ref>{{cite book |last=Rathbone |first=Richard |date=2000 |title=Nkrumah & the Chiefs: The Politics of Chieftaincy in Ghana, 1951-60 |url=https://books.google.com/books?id=sDBclHlDsu8C&q=Nkrumah+%26+the+Chiefs:+The+Politics+of+Chieftaincy+in+Ghana |page=xv|publisher=Ohio State University Press |isbn=9780821413067 }}</ref><ref name="ROSARIO" /> Yuuni shɛli din daa paya na maa bɛ daa wuhiya ni o minista tali ŋɔ nyɛla din jandi pukparilim yaɣili.<ref>{{cite work |title=Ghana Today, Volumes 1-2 |publisher=Information Section, Ghana Office |page=98 |date=1957}}</ref> OO ni daa nyɛ minista zaŋ n-ti pukparilim yaɣili ŋɔ, o nyɛla ŋun gari tooni zaŋ Ghananima chaŋ "cocoa" laɣingu ni Silimiin goli September yuuni 1957. Silimiin goli November dabaa anahi dali yuuni 1957, o nyɛla ninvuɣ so bɛ ni daa piigi minista zaŋ n-ti Ghana tudu yaɣili, di nyɛla din daa gbaai Northern Region, [[Upper East Region]] n-ti pahi [[Upper West Region]]),<ref>{{cite book |last=Packham |first=E. S |date=2004 |title=Africa in War and Peace |url=https://books.google.com/books?id=DqKmCLJFoOQC&q=Africa+in+War+and+Peace |page=181|publisher=Nova Publishers |isbn=9781560729396 }}</ref> Silimiin goli July yuuni 1960, o nyɛla ninvuɣ so bɛ ni daa piigi minista zaŋ n-ti alaafee yaɣili.<ref>{{cite web |title=WORKING HONEYMOON IN AFRICA |url=https://books.google.com/books?id=deBupr5jEw4C&q=abavana+health&pg=PA47 |magazine=Ebony |volume=16 |issue=5 |date = March 1961|location=USA |publisher=Johnson Publishing Company |page=47 |access-date=29 January 2019}}</ref>
Silimiin goli May yuuni 1961 puli ni, O daa nyɛla bɛ ni pii so ni o leei Minista ŋun su daabiligu yaɣili,<ref>{{cite work|title=Commonwealth Survey, Volume 7 |publisher=H.M.S.O. |page=1007 |date=1961}}</ref> o ni daa nye toondana ŋɔ o daa nyɛla ŋun zaŋ Ghana jintɔriba n chaŋ Dahomey tingbaŋ ni silimiin goli August yuuni 1961. O daa lahi nyɛla bɛ ni pii so ni o leei Minista ŋun su pukparilim yaɣili yaha din pahiri o buyi ni silimiin goli October lala yuuni maa puuni yaha. Silimiin goli September yuuni 1962 puli ni O daa nyɛla bɛ ni pii so ni o leei Minista ŋun su lahabaya wuligibu yaɣili<ref>{{cite work|title=Africa Diary, Volume 3|publisher=Africa Publications (India) ||page=994 |date=1963}}</ref><ref name="ABAVANA" /> o ni daa nye toondana ŋɔ o daa nyƐla ŋun zaŋ Ghana jintƆriba ban be lahabaya wuligibu tooni Commonwealth gbansabila tingbana ni n chaŋ London silimiin goli July yuuni 1963. O daa lahi nyɛla bɛ ni pii so ni o leei Minista ŋun su alaafee yaɣili din pahi o buyi ni silimiin goli October yuuni 1963 hali ni silimiin goli January yuuni 1964 puli ni.<ref>{{Cite web|last=Agency|first=United States Central Intelligence|url=https://books.google.com/books?id=Z1hlWqVNlP8C&q=lawrence+abavana&pg=RA5-PA26-IA1||title=Daily Report, Foreign Radio Broadcasts|date=1963|language=en}}</ref> o ni daa nye toondana ŋɔ o daa nyƐla ŋun zaŋ Ghana jintƆriba ban be alaafee, sabita n ti pahi dihibu yaɣa n chaŋ Alexandria din be United Arab Repunlic la silimiin goli January yuuni yuuni 1964. o daa lahi nyɛla ŋun zaŋ Ghana jintɔriba ban be alaafee n chaŋ World Health Assembly, Geneva tingbaŋ ni silimiiin goli March 1964 pulini.
Silimiin goli May yuuni 1964 puli ni, bɛ lahi daa piigi o mi minista ŋun su tingbani biɛhigu,<ref>{{cite book|title=Executive Instruments |publisher=Ghana
=== O Member of council tali ===
O daa nyɛla bɛ ni pii so ni o leei member of Council of state saha shɛli Hilla Limann ni daa na nye Ghana zuɣulana yuuni 1979 hali ni yuuni 1981, hali ka Jerry John Rawlings daa ti yihi Hilla Limann nam ni silimiin goli December biɛɣ' pihita ni yini yuuni 1981.<ref>{{cite book |title=WestAfrica, Issues 3336-3360 |publisher=West Africa Publishing Company Limited |page=1902 |date=1981}}</ref><ref name="LAWRENCE ROSARIO ABAVANA" />
== O biɛhigu ==
Abavana daa nyɛla Roman Catholic dolodolo nira ka daa nye zuɣulana n ti lahingu din yuli daa booni Retired Catholic Workers Association yuuni 1992 hali ka o ti leei ŋun kani.<ref name="LAWRENCE ROSARIO ABAVANA"/>
== O kum ==
Abavana leela ŋun kani o ni daa nya yuun pihinii ni anahi (84) silimiin goli May biɛɣ' pihita yin' ka dali yuuni 2004. O daa nyɛla bɛ ni simsi so viɛnyɛla ni dariza o ya tingbaŋ ni din nye Navrongo, din be Upper East yaɣili silimiin goli July biɛraata uuni 2004.<ref name="LAWRENCE ROSARIO ABAVANA"/>
== Memorials and legacy ==
Palla, soya n-ti pahi ŋmaligibu shɛhi zaa nyɛla luɣ'shɛŋa bɛ ni zaŋ o yuli boli Accra Metropolitan di gbaai bahindi Kotobabi mini Maamobi.<ref>{{Cite web|title=Abavana Street, Accra Metropolitan|url=https://www.cartogiraffe.com/ghana/greater+accra+region/accra+metropolitan/abavana+street/|access-date=2020-12-28|website=cartogiraffe.com}}</ref><ref>{{Cite web|title=Abavana - ghana-streets.openalfa.com/streets|url=https://ghana-streets.openalfa.com/streets|archive-url=|archive-date=|access-date=2020-12-28|website=ghana-streets.openalfa.com|language=en-US}}</ref><ref>{{Cite web|title=UDS Navrongo Campus Should Be Renamed After Lawrence Rosario Abavana And Not C.K. Tedam|url=https://www.modernghana.com/news/941978/uds-navrongo-campus-should-be-renamed-after-lawren.html|access-date=2020-12-28|website=Modern Ghana|language=en}}</ref><ref>{{Cite web|title=Abavana Maamobi - Google Search|url=https://www.google.com/search?q=Abavana+Maamobi|access-date=2020-12-28|website=google.com}}</ref> Shikuruti nyɛla din be Accra mini tudu yaɣili ka bɛ zaŋ o yuli boli li, di shɛli nyɛ Abavana Cluster of Schools, shikuru din be Kotobabi, Accra Metropolitan yaɣili.<ref>{{Cite news|date=2019-12-19|title=Ayawaso Central bags GH₵881,316 revenue in 9 months|url=https://www.ghanaiantimes.com.gh/ayawaso-central-bags-gh₵881316-revenue-in-9-months/|location=Accra, Ghana|access-date=2020-12-28|newspaper=[[Ghanaian Times]]|language=en}}</ref><ref>{{Cite web|last=Dogbevi|first=Emmanuel|date=2012-01-30|title=USAID grants Ghana $2.3m for construction of basic school complexes in Accra|url=https://www.ghanabusinessnews.com/2012/01/30/usaid-grants-ghana-2-3m-for-construction-of-basic-school-complexes-in-accra/|access-date=2020-12-28|website=Ghana Business News|language=en-US}}</ref><ref>{{Cite web|date=2020-02-13|title=Abavana Schools Get Waste Bins|url=https://dailyguidenetwork.com/abavana-schools-get-waste-bins/|access-date=2020-12-28|website=DailyGuide Network|language=en-US}}</ref>
==Kundivihira==
{{Reflist}}
[[Pubu:Siyaasa niriba]]
[[Category:1920 births]]
[[Category:2004 deaths]]
[[Category:Alumni of Achimota School]]
[[Category:Convention People's Party (Ghana) politicians]]
[[Category:Ghanaian MPs 1951–1954]]
[[Category:Ghanaian MPs 1954–1956]]
[[Category:Ghanaian MPs 1956–1965]]
[[Category:Ghanaian MPs 1965–1966]]
[[Category:Ministers for the interior of Ghana]]
[[Category:Ministers for information of Ghana]]
[[Category:Agriculture ministers of Ghana]]
[[Category:Trade ministers of Ghana]]
[[Category:Ghanaian educators]]
[[Category:Ghanaian Roman Catholics]]
[[Category:Ministers for health of Ghana]]
[[Category:People from Upper East Region]]
49eqcdux2kkpxjbymlqao0ahl8z77gu
136655
136654
2026-05-13T18:16:31Z
Abdul-Rauf Moshie
3942
/* O Minister of State tali */
136655
wikitext
text/x-wiki
{{Bio}}
'''Lawrence Rosario Abavana''' (bɛ daa dɔɣi o la yuuni 1920 ka daa kpi Silimiin goli May biɛɣ'pihita yini ka dali yuuni 2004) daa nyɛla Ghananima siyaasa nira<ref name=":0">{{Cite web|last=Assembly|first=Gold Coast Legislative|url=https://books.google.com/books?id=sn6aAAAAIAAJ&q=lawrence+abavana&pg=PA1|title=Debates|date=1956|language=en}}</ref> mini karimba. O nyɛla ŋun daa leei minista ka daa lahi nyɛ ŋun be "council of state" jinaduu din pahiri ata ni.<ref name="LAWRENCE ROSARIO ABAVANA">Ghanaweb,[https://mobile.ghanaweb.com/GhanaHomePage/NewsArchive/State-burial-for-Abavana-on-July-3-at-Navrongo-60331 "State burial for Abavana on July 3 at Navrongo"], Ghanaweb.com, 23 June 2004.</ref> O nyɛla ŋun daa be [[Convention People's Party|Convention People's Party (CPP)]].<ref>{{Cite book|last=Packham|first=Eric S.|url=https://books.google.com/books?id=DqKmCLJFoOQC&q=lawrence+abavana&pg=PA140|title=Africa in War and Peace|date=2001|publisher=Nova Publishers|isbn=978-1-56072-939-6|language=en}}</ref>
== Piligu biɛhigu mini shikuru baŋsim ==
Abavana nyɛla bɛ ni daa dɔɣi so yuuni 1920 tiŋ yuli booni [[Navrongo]]. O nyɛla ŋun daa nya o tuuli shikuru baŋsim Roman Catholic School din be [[Navrongo]]. O nyɛla ŋun daa tuɣi o shikuru baŋsim bɔhimbu Achimota Collagɛ ni ka o daa nya o karimba tali baŋsim.<ref name="LAWRENCE ABAVANA">{{cite news |title=Ghana Year Book |newspaper=Daily Graphic |page=192 |date=1966}}</ref><ref name="ABAVANA">{{cite book |title=The New Ghana, Volume 7 |publisher=Ghana Information Services Department |page=93 |date=1962}}</ref><ref name="ROSARIO">{{cite news |title=Ghana Year Book |newspaper=Daily Graphic |page=118 |date=1956}}</ref>
==Siyaasa tali ==
=== O Jintɔritali ===
O nyɛla ninvuɣ so bɛ ni daa piigi jintɔra zaŋ n-ti legislative assembly yuuni 1951 n-ti Kassena-Nankana South din daa niŋ kao zani n-ti [[Convention People's Party]] (CPP) lala yuuni maa, o nyɛla ninvuɣ so bɛ ni daa piigi minista zaŋ n-ti alizama dibu mini tuma yaɣili. Yuuni 1954, o nyɛla ŋun daa nya nasara ka chɛ J. E. Seyire ŋun daa zani [[Northern People's Party]] ni kalinli din daa yiɣisi 5,795 zaŋ chaŋ 3,344 ka daa labi di jintɔri kɔɣu maa.<ref>Michael Eli Dokosi,[https://www.blakkpepper.com/2018/06/the-electoral-victories-and-shock-losses-of-the-1954-gold-coast-election/ "The electoral victories and shock losses of the 1954 Gold Coast election"], blakkpepper.com, 10 June 2018.</ref><ref name=":0" />
=== O Ministerial secretary tali ===
Yuuni 1951, o nyɛla ŋun daa di Kassena-Nankana South jintɔri kɔɣu zaŋ n-ti CPP ka bɛ daa piigi o gbaŋsabira zaŋ n-ti "minister of communication and works". O nyɛla ŋun daa lahi leei gbaŋsabira zaŋ n-ti pukparilim yaɣili minista yuuni 1951 yaha.<ref>{{cite work |title=Debates |publisher=Gold Coast. Legislative Assembly |page=119 |date=1956}}</ref>
=== O Minister of State tali ===
Yuuni 1956, o nyɛla ninvuɣ so bɛ ni daa piiigi minista ka daa na bɛ wuhi lala yaɣili ŋɔ.<ref>{{cite book |last=Rathbone |first=Richard |date=2000 |title=Nkrumah & the Chiefs: The Politics of Chieftaincy in Ghana, 1951-60 |url=https://books.google.com/books?id=sDBclHlDsu8C&q=Nkrumah+%26+the+Chiefs:+The+Politics+of+Chieftaincy+in+Ghana |page=xv|publisher=Ohio State University Press |isbn=9780821413067 }}</ref><ref name="ROSARIO" /> Yuuni shɛli din daa paya na maa bɛ daa wuhiya ni o minista tali ŋɔ nyɛla din jandi pukparilim yaɣili.<ref>{{cite work |title=Ghana Today, Volumes 1-2 |publisher=Information Section, Ghana Office |page=98 |date=1957}}</ref> OO ni daa nyɛ minista zaŋ n-ti pukparilim yaɣili ŋɔ, o nyɛla ŋun gari tooni zaŋ Ghananima chaŋ "cocoa" laɣingu ni Silimiin goli September yuuni 1957. Silimiin goli November dabaa anahi dali yuuni 1957, o nyɛla ninvuɣ so bɛ ni daa piigi minista zaŋ n-ti Ghana tudu yaɣili, di nyɛla din daa gbaai Northern Region, [[Upper East Region]] n-ti pahi [[Upper West Region]]),<ref>{{cite book |last=Packham |first=E. S |date=2004 |title=Africa in War and Peace |url=https://books.google.com/books?id=DqKmCLJFoOQC&q=Africa+in+War+and+Peace |page=181|publisher=Nova Publishers |isbn=9781560729396 }}</ref> Silimiin goli July yuuni 1960, o nyɛla ninvuɣ so bɛ ni daa piigi minista zaŋ n-ti alaafee yaɣili.<ref>{{cite web |title=WORKING HONEYMOON IN AFRICA |url=https://books.google.com/books?id=deBupr5jEw4C&q=abavana+health&pg=PA47 |magazine=Ebony |volume=16 |issue=5 |date = March 1961|location=USA |publisher=Johnson Publishing Company |page=47 |access-date=29 January 2019}}</ref>
Silimiin goli May yuuni 1961 puli ni, O daa nyɛla bɛ ni pii so ni o leei Minista ŋun su daabiligu yaɣili,<ref>{{cite work|title=Commonwealth Survey, Volume 7 |publisher=H.M.S.O. |page=1007 |date=1961}}</ref> o ni daa nye toondana ŋɔ o daa nyɛla ŋun zaŋ Ghana jintɔriba n chaŋ Dahomey tingbaŋ ni silimiin goli August yuuni 1961. O daa lahi nyɛla bɛ ni pii so ni o leei Minista ŋun su pukparilim yaɣili yaha din pahiri o buyi ni silimiin goli October lala yuuni maa puuni yaha. Silimiin goli September yuuni 1962 puli ni O daa nyɛla bɛ ni pii so ni o leei Minista ŋun su lahabaya wuligibu yaɣili<ref>{{cite work|title=Africa Diary, Volume 3|publisher=Africa Publications (India) ||page=994 |date=1963}}</ref><ref name="ABAVANA" /> o ni daa nye toondana ŋɔ o daa nyƐla ŋun zaŋ Ghana jintƆriba ban be lahabaya wuligibu tooni Commonwealth gbansabila tingbana ni n chaŋ London silimiin goli July yuuni 1963. O daa lahi nyɛla bɛ ni pii so ni o leei Minista ŋun su alaafee yaɣili din pahi o buyi ni silimiin goli October yuuni 1963 hali ni silimiin goli January yuuni 1964 puli ni.<ref>{{Cite web|last=Agency|first=United States Central Intelligence|url=https://books.google.com/books?id=Z1hlWqVNlP8C&q=lawrence+abavana&pg=RA5-PA26-IA1||title=Daily Report, Foreign Radio Broadcasts|date=1963|language=en}}</ref> o ni daa nye toondana ŋɔ o daa nyƐla ŋun zaŋ Ghana jintƆriba ban be alaafee, sabita n ti pahi dihibu yaɣa n chaŋ Alexandria din be United Arab Repunlic la silimiin goli January yuuni yuuni 1964. o daa lahi nyɛla ŋun zaŋ Ghana jintɔriba ban be alaafee n chaŋ World Health Assembly, Geneva tingbaŋ ni silimiiin goli March 1964 pulini.
Silimiin goli May yuuni 1964 puli ni, bɛ lahi daa piigi o mi minista ŋun su tingbani biɛhigu,<ref>{{cite book|title=Executive Instruments |publisher=Ghana Publishing Company |page=106 |date=1964}}</ref>
=== O Member of council tali ===
O daa nyɛla bɛ ni pii so ni o leei member of Council of state saha shɛli Hilla Limann ni daa na nye Ghana zuɣulana yuuni 1979 hali ni yuuni 1981, hali ka Jerry John Rawlings daa ti yihi Hilla Limann nam ni silimiin goli December biɛɣ' pihita ni yini yuuni 1981.<ref>{{cite book |title=WestAfrica, Issues 3336-3360 |publisher=West Africa Publishing Company Limited |page=1902 |date=1981}}</ref><ref name="LAWRENCE ROSARIO ABAVANA" />
== O biɛhigu ==
Abavana daa nyɛla Roman Catholic dolodolo nira ka daa nye zuɣulana n ti lahingu din yuli daa booni Retired Catholic Workers Association yuuni 1992 hali ka o ti leei ŋun kani.<ref name="LAWRENCE ROSARIO ABAVANA"/>
== O kum ==
Abavana leela ŋun kani o ni daa nya yuun pihinii ni anahi (84) silimiin goli May biɛɣ' pihita yin' ka dali yuuni 2004. O daa nyɛla bɛ ni simsi so viɛnyɛla ni dariza o ya tingbaŋ ni din nye Navrongo, din be Upper East yaɣili silimiin goli July biɛraata uuni 2004.<ref name="LAWRENCE ROSARIO ABAVANA"/>
== Memorials and legacy ==
Palla, soya n-ti pahi ŋmaligibu shɛhi zaa nyɛla luɣ'shɛŋa bɛ ni zaŋ o yuli boli Accra Metropolitan di gbaai bahindi Kotobabi mini Maamobi.<ref>{{Cite web|title=Abavana Street, Accra Metropolitan|url=https://www.cartogiraffe.com/ghana/greater+accra+region/accra+metropolitan/abavana+street/|access-date=2020-12-28|website=cartogiraffe.com}}</ref><ref>{{Cite web|title=Abavana - ghana-streets.openalfa.com/streets|url=https://ghana-streets.openalfa.com/streets|archive-url=|archive-date=|access-date=2020-12-28|website=ghana-streets.openalfa.com|language=en-US}}</ref><ref>{{Cite web|title=UDS Navrongo Campus Should Be Renamed After Lawrence Rosario Abavana And Not C.K. Tedam|url=https://www.modernghana.com/news/941978/uds-navrongo-campus-should-be-renamed-after-lawren.html|access-date=2020-12-28|website=Modern Ghana|language=en}}</ref><ref>{{Cite web|title=Abavana Maamobi - Google Search|url=https://www.google.com/search?q=Abavana+Maamobi|access-date=2020-12-28|website=google.com}}</ref> Shikuruti nyɛla din be Accra mini tudu yaɣili ka bɛ zaŋ o yuli boli li, di shɛli nyɛ Abavana Cluster of Schools, shikuru din be Kotobabi, Accra Metropolitan yaɣili.<ref>{{Cite news|date=2019-12-19|title=Ayawaso Central bags GH₵881,316 revenue in 9 months|url=https://www.ghanaiantimes.com.gh/ayawaso-central-bags-gh₵881316-revenue-in-9-months/|location=Accra, Ghana|access-date=2020-12-28|newspaper=[[Ghanaian Times]]|language=en}}</ref><ref>{{Cite web|last=Dogbevi|first=Emmanuel|date=2012-01-30|title=USAID grants Ghana $2.3m for construction of basic school complexes in Accra|url=https://www.ghanabusinessnews.com/2012/01/30/usaid-grants-ghana-2-3m-for-construction-of-basic-school-complexes-in-accra/|access-date=2020-12-28|website=Ghana Business News|language=en-US}}</ref><ref>{{Cite web|date=2020-02-13|title=Abavana Schools Get Waste Bins|url=https://dailyguidenetwork.com/abavana-schools-get-waste-bins/|access-date=2020-12-28|website=DailyGuide Network|language=en-US}}</ref>
==Kundivihira==
{{Reflist}}
[[Pubu:Siyaasa niriba]]
[[Category:1920 births]]
[[Category:2004 deaths]]
[[Category:Alumni of Achimota School]]
[[Category:Convention People's Party (Ghana) politicians]]
[[Category:Ghanaian MPs 1951–1954]]
[[Category:Ghanaian MPs 1954–1956]]
[[Category:Ghanaian MPs 1956–1965]]
[[Category:Ghanaian MPs 1965–1966]]
[[Category:Ministers for the interior of Ghana]]
[[Category:Ministers for information of Ghana]]
[[Category:Agriculture ministers of Ghana]]
[[Category:Trade ministers of Ghana]]
[[Category:Ghanaian educators]]
[[Category:Ghanaian Roman Catholics]]
[[Category:Ministers for health of Ghana]]
[[Category:People from Upper East Region]]
kn7y6p1i0akuoo7odmg5swbp7ixmxqc
136656
136655
2026-05-13T18:18:05Z
Abdul-Rauf Moshie
3942
/* O Minister of State tali */
136656
wikitext
text/x-wiki
{{Bio}}
'''Lawrence Rosario Abavana''' (bɛ daa dɔɣi o la yuuni 1920 ka daa kpi Silimiin goli May biɛɣ'pihita yini ka dali yuuni 2004) daa nyɛla Ghananima siyaasa nira<ref name=":0">{{Cite web|last=Assembly|first=Gold Coast Legislative|url=https://books.google.com/books?id=sn6aAAAAIAAJ&q=lawrence+abavana&pg=PA1|title=Debates|date=1956|language=en}}</ref> mini karimba. O nyɛla ŋun daa leei minista ka daa lahi nyɛ ŋun be "council of state" jinaduu din pahiri ata ni.<ref name="LAWRENCE ROSARIO ABAVANA">Ghanaweb,[https://mobile.ghanaweb.com/GhanaHomePage/NewsArchive/State-burial-for-Abavana-on-July-3-at-Navrongo-60331 "State burial for Abavana on July 3 at Navrongo"], Ghanaweb.com, 23 June 2004.</ref> O nyɛla ŋun daa be [[Convention People's Party|Convention People's Party (CPP)]].<ref>{{Cite book|last=Packham|first=Eric S.|url=https://books.google.com/books?id=DqKmCLJFoOQC&q=lawrence+abavana&pg=PA140|title=Africa in War and Peace|date=2001|publisher=Nova Publishers|isbn=978-1-56072-939-6|language=en}}</ref>
== Piligu biɛhigu mini shikuru baŋsim ==
Abavana nyɛla bɛ ni daa dɔɣi so yuuni 1920 tiŋ yuli booni [[Navrongo]]. O nyɛla ŋun daa nya o tuuli shikuru baŋsim Roman Catholic School din be [[Navrongo]]. O nyɛla ŋun daa tuɣi o shikuru baŋsim bɔhimbu Achimota Collagɛ ni ka o daa nya o karimba tali baŋsim.<ref name="LAWRENCE ABAVANA">{{cite news |title=Ghana Year Book |newspaper=Daily Graphic |page=192 |date=1966}}</ref><ref name="ABAVANA">{{cite book |title=The New Ghana, Volume 7 |publisher=Ghana Information Services Department |page=93 |date=1962}}</ref><ref name="ROSARIO">{{cite news |title=Ghana Year Book |newspaper=Daily Graphic |page=118 |date=1956}}</ref>
==Siyaasa tali ==
=== O Jintɔritali ===
O nyɛla ninvuɣ so bɛ ni daa piigi jintɔra zaŋ n-ti legislative assembly yuuni 1951 n-ti Kassena-Nankana South din daa niŋ kao zani n-ti [[Convention People's Party]] (CPP) lala yuuni maa, o nyɛla ninvuɣ so bɛ ni daa piigi minista zaŋ n-ti alizama dibu mini tuma yaɣili. Yuuni 1954, o nyɛla ŋun daa nya nasara ka chɛ J. E. Seyire ŋun daa zani [[Northern People's Party]] ni kalinli din daa yiɣisi 5,795 zaŋ chaŋ 3,344 ka daa labi di jintɔri kɔɣu maa.<ref>Michael Eli Dokosi,[https://www.blakkpepper.com/2018/06/the-electoral-victories-and-shock-losses-of-the-1954-gold-coast-election/ "The electoral victories and shock losses of the 1954 Gold Coast election"], blakkpepper.com, 10 June 2018.</ref><ref name=":0" />
=== O Ministerial secretary tali ===
Yuuni 1951, o nyɛla ŋun daa di Kassena-Nankana South jintɔri kɔɣu zaŋ n-ti CPP ka bɛ daa piigi o gbaŋsabira zaŋ n-ti "minister of communication and works". O nyɛla ŋun daa lahi leei gbaŋsabira zaŋ n-ti pukparilim yaɣili minista yuuni 1951 yaha.<ref>{{cite work |title=Debates |publisher=Gold Coast. Legislative Assembly |page=119 |date=1956}}</ref>
=== O Minister of State tali ===
Yuuni 1956, o nyɛla ninvuɣ so bɛ ni daa piiigi minista ka daa na bɛ wuhi lala yaɣili ŋɔ.<ref>{{cite book |last=Rathbone |first=Richard |date=2000 |title=Nkrumah & the Chiefs: The Politics of Chieftaincy in Ghana, 1951-60 |url=https://books.google.com/books?id=sDBclHlDsu8C&q=Nkrumah+%26+the+Chiefs:+The+Politics+of+Chieftaincy+in+Ghana |page=xv|publisher=Ohio State University Press |isbn=9780821413067 }}</ref><ref name="ROSARIO" /> Yuuni shɛli din daa paya na maa bɛ daa wuhiya ni o minista tali ŋɔ nyɛla din jandi pukparilim yaɣili.<ref>{{cite work |title=Ghana Today, Volumes 1-2 |publisher=Information Section, Ghana Office |page=98 |date=1957}}</ref> OO ni daa nyɛ minista zaŋ n-ti pukparilim yaɣili ŋɔ, o nyɛla ŋun gari tooni zaŋ Ghananima chaŋ "cocoa" laɣingu ni Silimiin goli September yuuni 1957. Silimiin goli November dabaa anahi dali yuuni 1957, o nyɛla ninvuɣ so bɛ ni daa piigi minista zaŋ n-ti Ghana tudu yaɣili, di nyɛla din daa gbaai Northern Region, [[Upper East Region]] n-ti pahi [[Upper West Region]]),<ref>{{cite book |last=Packham |first=E. S |date=2004 |title=Africa in War and Peace |url=https://books.google.com/books?id=DqKmCLJFoOQC&q=Africa+in+War+and+Peace |page=181|publisher=Nova Publishers |isbn=9781560729396 }}</ref> Silimiin goli July yuuni 1960, o nyɛla ninvuɣ so bɛ ni daa piigi minista zaŋ n-ti alaafee yaɣili.<ref>{{cite web |title=WORKING HONEYMOON IN AFRICA |url=https://books.google.com/books?id=deBupr5jEw4C&q=abavana+health&pg=PA47 |magazine=Ebony |volume=16 |issue=5 |date = March 1961|location=USA |publisher=Johnson Publishing Company |page=47 |access-date=29 January 2019}}</ref>
Silimiin goli May yuuni 1961 puli ni, O daa nyɛla bɛ ni pii so ni o leei Minista ŋun su daabiligu yaɣili,<ref>{{cite work|title=Commonwealth Survey, Volume 7 |publisher=H.M.S.O. |page=1007 |date=1961}}</ref> o ni daa nye toondana ŋɔ o daa nyɛla ŋun zaŋ Ghana jintɔriba n chaŋ Dahomey tingbaŋ ni silimiin goli August yuuni 1961. O daa lahi nyɛla bɛ ni pii so ni o leei Minista ŋun su pukparilim yaɣili yaha din pahiri o buyi ni silimiin goli October lala yuuni maa puuni yaha. Silimiin goli September yuuni 1962 puli ni O daa nyɛla bɛ ni pii so ni o leei Minista ŋun su lahabaya wuligibu yaɣili<ref>{{cite work|title=Africa Diary, Volume 3|publisher=Africa Publications (India) ||page=994 |date=1963}}</ref><ref name="ABAVANA" /> o ni daa nye toondana ŋɔ o daa nyƐla ŋun zaŋ Ghana jintƆriba ban be lahabaya wuligibu tooni Commonwealth gbansabila tingbana ni n chaŋ London silimiin goli July yuuni 1963. O daa lahi nyɛla bɛ ni pii so ni o leei Minista ŋun su alaafee yaɣili din pahi o buyi ni silimiin goli October yuuni 1963 hali ni silimiin goli January yuuni 1964 puli ni.<ref>{{Cite web|last=Agency|first=United States Central Intelligence|url=https://books.google.com/books?id=Z1hlWqVNlP8C&q=lawrence+abavana&pg=RA5-PA26-IA1||title=Daily Report, Foreign Radio Broadcasts|date=1963|language=en}}</ref> o ni daa nye toondana ŋɔ o daa nyƐla ŋun zaŋ Ghana jintƆriba ban be alaafee, sabita n ti pahi dihibu yaɣa n chaŋ Alexandria din be United Arab Repunlic la silimiin goli January yuuni yuuni 1964. o daa lahi nyɛla ŋun zaŋ Ghana jintɔriba ban be alaafee n chaŋ World Health Assembly, Geneva tingbaŋ ni silimiiin goli March 1964 pulini.
Silimiin goli May yuuni 1964 puli ni, bɛ lahi daa piigi o mi minista ŋun su tingbani biɛhigu,<ref>{{cite book|title=Executive Instruments |publisher=Ghana Publishing Company |page=106 |date=1964}}</ref> Silimiin goli February yuuni 1965 bɛ lahi daa piigi o mi minista ŋun su salima gbibu yaɣili
=== O Member of council tali ===
O daa nyɛla bɛ ni pii so ni o leei member of Council of state saha shɛli Hilla Limann ni daa na nye Ghana zuɣulana yuuni 1979 hali ni yuuni 1981, hali ka Jerry John Rawlings daa ti yihi Hilla Limann nam ni silimiin goli December biɛɣ' pihita ni yini yuuni 1981.<ref>{{cite book |title=WestAfrica, Issues 3336-3360 |publisher=West Africa Publishing Company Limited |page=1902 |date=1981}}</ref><ref name="LAWRENCE ROSARIO ABAVANA" />
== O biɛhigu ==
Abavana daa nyɛla Roman Catholic dolodolo nira ka daa nye zuɣulana n ti lahingu din yuli daa booni Retired Catholic Workers Association yuuni 1992 hali ka o ti leei ŋun kani.<ref name="LAWRENCE ROSARIO ABAVANA"/>
== O kum ==
Abavana leela ŋun kani o ni daa nya yuun pihinii ni anahi (84) silimiin goli May biɛɣ' pihita yin' ka dali yuuni 2004. O daa nyɛla bɛ ni simsi so viɛnyɛla ni dariza o ya tingbaŋ ni din nye Navrongo, din be Upper East yaɣili silimiin goli July biɛraata uuni 2004.<ref name="LAWRENCE ROSARIO ABAVANA"/>
== Memorials and legacy ==
Palla, soya n-ti pahi ŋmaligibu shɛhi zaa nyɛla luɣ'shɛŋa bɛ ni zaŋ o yuli boli Accra Metropolitan di gbaai bahindi Kotobabi mini Maamobi.<ref>{{Cite web|title=Abavana Street, Accra Metropolitan|url=https://www.cartogiraffe.com/ghana/greater+accra+region/accra+metropolitan/abavana+street/|access-date=2020-12-28|website=cartogiraffe.com}}</ref><ref>{{Cite web|title=Abavana - ghana-streets.openalfa.com/streets|url=https://ghana-streets.openalfa.com/streets|archive-url=|archive-date=|access-date=2020-12-28|website=ghana-streets.openalfa.com|language=en-US}}</ref><ref>{{Cite web|title=UDS Navrongo Campus Should Be Renamed After Lawrence Rosario Abavana And Not C.K. Tedam|url=https://www.modernghana.com/news/941978/uds-navrongo-campus-should-be-renamed-after-lawren.html|access-date=2020-12-28|website=Modern Ghana|language=en}}</ref><ref>{{Cite web|title=Abavana Maamobi - Google Search|url=https://www.google.com/search?q=Abavana+Maamobi|access-date=2020-12-28|website=google.com}}</ref> Shikuruti nyɛla din be Accra mini tudu yaɣili ka bɛ zaŋ o yuli boli li, di shɛli nyɛ Abavana Cluster of Schools, shikuru din be Kotobabi, Accra Metropolitan yaɣili.<ref>{{Cite news|date=2019-12-19|title=Ayawaso Central bags GH₵881,316 revenue in 9 months|url=https://www.ghanaiantimes.com.gh/ayawaso-central-bags-gh₵881316-revenue-in-9-months/|location=Accra, Ghana|access-date=2020-12-28|newspaper=[[Ghanaian Times]]|language=en}}</ref><ref>{{Cite web|last=Dogbevi|first=Emmanuel|date=2012-01-30|title=USAID grants Ghana $2.3m for construction of basic school complexes in Accra|url=https://www.ghanabusinessnews.com/2012/01/30/usaid-grants-ghana-2-3m-for-construction-of-basic-school-complexes-in-accra/|access-date=2020-12-28|website=Ghana Business News|language=en-US}}</ref><ref>{{Cite web|date=2020-02-13|title=Abavana Schools Get Waste Bins|url=https://dailyguidenetwork.com/abavana-schools-get-waste-bins/|access-date=2020-12-28|website=DailyGuide Network|language=en-US}}</ref>
==Kundivihira==
{{Reflist}}
[[Pubu:Siyaasa niriba]]
[[Category:1920 births]]
[[Category:2004 deaths]]
[[Category:Alumni of Achimota School]]
[[Category:Convention People's Party (Ghana) politicians]]
[[Category:Ghanaian MPs 1951–1954]]
[[Category:Ghanaian MPs 1954–1956]]
[[Category:Ghanaian MPs 1956–1965]]
[[Category:Ghanaian MPs 1965–1966]]
[[Category:Ministers for the interior of Ghana]]
[[Category:Ministers for information of Ghana]]
[[Category:Agriculture ministers of Ghana]]
[[Category:Trade ministers of Ghana]]
[[Category:Ghanaian educators]]
[[Category:Ghanaian Roman Catholics]]
[[Category:Ministers for health of Ghana]]
[[Category:People from Upper East Region]]
rqcudtzw8lzwos5venkb1cjqmkdz232
136657
136656
2026-05-13T18:18:39Z
Abdul-Rauf Moshie
3942
/* O Minister of State tali */
136657
wikitext
text/x-wiki
{{Bio}}
'''Lawrence Rosario Abavana''' (bɛ daa dɔɣi o la yuuni 1920 ka daa kpi Silimiin goli May biɛɣ'pihita yini ka dali yuuni 2004) daa nyɛla Ghananima siyaasa nira<ref name=":0">{{Cite web|last=Assembly|first=Gold Coast Legislative|url=https://books.google.com/books?id=sn6aAAAAIAAJ&q=lawrence+abavana&pg=PA1|title=Debates|date=1956|language=en}}</ref> mini karimba. O nyɛla ŋun daa leei minista ka daa lahi nyɛ ŋun be "council of state" jinaduu din pahiri ata ni.<ref name="LAWRENCE ROSARIO ABAVANA">Ghanaweb,[https://mobile.ghanaweb.com/GhanaHomePage/NewsArchive/State-burial-for-Abavana-on-July-3-at-Navrongo-60331 "State burial for Abavana on July 3 at Navrongo"], Ghanaweb.com, 23 June 2004.</ref> O nyɛla ŋun daa be [[Convention People's Party|Convention People's Party (CPP)]].<ref>{{Cite book|last=Packham|first=Eric S.|url=https://books.google.com/books?id=DqKmCLJFoOQC&q=lawrence+abavana&pg=PA140|title=Africa in War and Peace|date=2001|publisher=Nova Publishers|isbn=978-1-56072-939-6|language=en}}</ref>
== Piligu biɛhigu mini shikuru baŋsim ==
Abavana nyɛla bɛ ni daa dɔɣi so yuuni 1920 tiŋ yuli booni [[Navrongo]]. O nyɛla ŋun daa nya o tuuli shikuru baŋsim Roman Catholic School din be [[Navrongo]]. O nyɛla ŋun daa tuɣi o shikuru baŋsim bɔhimbu Achimota Collagɛ ni ka o daa nya o karimba tali baŋsim.<ref name="LAWRENCE ABAVANA">{{cite news |title=Ghana Year Book |newspaper=Daily Graphic |page=192 |date=1966}}</ref><ref name="ABAVANA">{{cite book |title=The New Ghana, Volume 7 |publisher=Ghana Information Services Department |page=93 |date=1962}}</ref><ref name="ROSARIO">{{cite news |title=Ghana Year Book |newspaper=Daily Graphic |page=118 |date=1956}}</ref>
==Siyaasa tali ==
=== O Jintɔritali ===
O nyɛla ninvuɣ so bɛ ni daa piigi jintɔra zaŋ n-ti legislative assembly yuuni 1951 n-ti Kassena-Nankana South din daa niŋ kao zani n-ti [[Convention People's Party]] (CPP) lala yuuni maa, o nyɛla ninvuɣ so bɛ ni daa piigi minista zaŋ n-ti alizama dibu mini tuma yaɣili. Yuuni 1954, o nyɛla ŋun daa nya nasara ka chɛ J. E. Seyire ŋun daa zani [[Northern People's Party]] ni kalinli din daa yiɣisi 5,795 zaŋ chaŋ 3,344 ka daa labi di jintɔri kɔɣu maa.<ref>Michael Eli Dokosi,[https://www.blakkpepper.com/2018/06/the-electoral-victories-and-shock-losses-of-the-1954-gold-coast-election/ "The electoral victories and shock losses of the 1954 Gold Coast election"], blakkpepper.com, 10 June 2018.</ref><ref name=":0" />
=== O Ministerial secretary tali ===
Yuuni 1951, o nyɛla ŋun daa di Kassena-Nankana South jintɔri kɔɣu zaŋ n-ti CPP ka bɛ daa piigi o gbaŋsabira zaŋ n-ti "minister of communication and works". O nyɛla ŋun daa lahi leei gbaŋsabira zaŋ n-ti pukparilim yaɣili minista yuuni 1951 yaha.<ref>{{cite work |title=Debates |publisher=Gold Coast. Legislative Assembly |page=119 |date=1956}}</ref>
=== O Minister of State tali ===
Yuuni 1956, o nyɛla ninvuɣ so bɛ ni daa piiigi minista ka daa na bɛ wuhi lala yaɣili ŋɔ.<ref>{{cite book |last=Rathbone |first=Richard |date=2000 |title=Nkrumah & the Chiefs: The Politics of Chieftaincy in Ghana, 1951-60 |url=https://books.google.com/books?id=sDBclHlDsu8C&q=Nkrumah+%26+the+Chiefs:+The+Politics+of+Chieftaincy+in+Ghana |page=xv|publisher=Ohio State University Press |isbn=9780821413067 }}</ref><ref name="ROSARIO" /> Yuuni shɛli din daa paya na maa bɛ daa wuhiya ni o minista tali ŋɔ nyɛla din jandi pukparilim yaɣili.<ref>{{cite work |title=Ghana Today, Volumes 1-2 |publisher=Information Section, Ghana Office |page=98 |date=1957}}</ref> OO ni daa nyɛ minista zaŋ n-ti pukparilim yaɣili ŋɔ, o nyɛla ŋun gari tooni zaŋ Ghananima chaŋ "cocoa" laɣingu ni Silimiin goli September yuuni 1957. Silimiin goli November dabaa anahi dali yuuni 1957, o nyɛla ninvuɣ so bɛ ni daa piigi minista zaŋ n-ti Ghana tudu yaɣili, di nyɛla din daa gbaai Northern Region, [[Upper East Region]] n-ti pahi [[Upper West Region]]),<ref>{{cite book |last=Packham |first=E. S |date=2004 |title=Africa in War and Peace |url=https://books.google.com/books?id=DqKmCLJFoOQC&q=Africa+in+War+and+Peace |page=181|publisher=Nova Publishers |isbn=9781560729396 }}</ref> Silimiin goli July yuuni 1960, o nyɛla ninvuɣ so bɛ ni daa piigi minista zaŋ n-ti alaafee yaɣili.<ref>{{cite web |title=WORKING HONEYMOON IN AFRICA |url=https://books.google.com/books?id=deBupr5jEw4C&q=abavana+health&pg=PA47 |magazine=Ebony |volume=16 |issue=5 |date = March 1961|location=USA |publisher=Johnson Publishing Company |page=47 |access-date=29 January 2019}}</ref>
Silimiin goli May yuuni 1961 puli ni, O daa nyɛla bɛ ni pii so ni o leei Minista ŋun su daabiligu yaɣili,<ref>{{cite work|title=Commonwealth Survey, Volume 7 |publisher=H.M.S.O. |page=1007 |date=1961}}</ref> o ni daa nye toondana ŋɔ o daa nyɛla ŋun zaŋ Ghana jintɔriba n chaŋ Dahomey tingbaŋ ni silimiin goli August yuuni 1961. O daa lahi nyɛla bɛ ni pii so ni o leei Minista ŋun su pukparilim yaɣili yaha din pahiri o buyi ni silimiin goli October lala yuuni maa puuni yaha. Silimiin goli September yuuni 1962 puli ni O daa nyɛla bɛ ni pii so ni o leei Minista ŋun su lahabaya wuligibu yaɣili<ref>{{cite work|title=Africa Diary, Volume 3|publisher=Africa Publications (India) ||page=994 |date=1963}}</ref><ref name="ABAVANA" /> o ni daa nye toondana ŋɔ o daa nyƐla ŋun zaŋ Ghana jintƆriba ban be lahabaya wuligibu tooni Commonwealth gbansabila tingbana ni n chaŋ London silimiin goli July yuuni 1963. O daa lahi nyɛla bɛ ni pii so ni o leei Minista ŋun su alaafee yaɣili din pahi o buyi ni silimiin goli October yuuni 1963 hali ni silimiin goli January yuuni 1964 puli ni.<ref>{{Cite web|last=Agency|first=United States Central Intelligence|url=https://books.google.com/books?id=Z1hlWqVNlP8C&q=lawrence+abavana&pg=RA5-PA26-IA1||title=Daily Report, Foreign Radio Broadcasts|date=1963|language=en}}</ref> o ni daa nye toondana ŋɔ o daa nyƐla ŋun zaŋ Ghana jintƆriba ban be alaafee, sabita n ti pahi dihibu yaɣa n chaŋ Alexandria din be United Arab Repunlic la silimiin goli January yuuni yuuni 1964. o daa lahi nyɛla ŋun zaŋ Ghana jintɔriba ban be alaafee n chaŋ World Health Assembly, Geneva tingbaŋ ni silimiiin goli March 1964 pulini.
Silimiin goli May yuuni 1964 puli ni, bɛ lahi daa piigi o mi minista ŋun su tingbani biɛhigu,<ref>{{cite book|title=Executive Instruments |publisher=Ghana Publishing Company |page=106 |date=1964}}</ref> Silimiin goli February yuuni 1965 bɛ lahi daa piigi o mi minista ŋun su salima gbibu yaɣili<ref>{{cite book|title=West Africa |publisher=West Africa
=== O Member of council tali ===
O daa nyɛla bɛ ni pii so ni o leei member of Council of state saha shɛli Hilla Limann ni daa na nye Ghana zuɣulana yuuni 1979 hali ni yuuni 1981, hali ka Jerry John Rawlings daa ti yihi Hilla Limann nam ni silimiin goli December biɛɣ' pihita ni yini yuuni 1981.<ref>{{cite book |title=WestAfrica, Issues 3336-3360 |publisher=West Africa Publishing Company Limited |page=1902 |date=1981}}</ref><ref name="LAWRENCE ROSARIO ABAVANA" />
== O biɛhigu ==
Abavana daa nyɛla Roman Catholic dolodolo nira ka daa nye zuɣulana n ti lahingu din yuli daa booni Retired Catholic Workers Association yuuni 1992 hali ka o ti leei ŋun kani.<ref name="LAWRENCE ROSARIO ABAVANA"/>
== O kum ==
Abavana leela ŋun kani o ni daa nya yuun pihinii ni anahi (84) silimiin goli May biɛɣ' pihita yin' ka dali yuuni 2004. O daa nyɛla bɛ ni simsi so viɛnyɛla ni dariza o ya tingbaŋ ni din nye Navrongo, din be Upper East yaɣili silimiin goli July biɛraata uuni 2004.<ref name="LAWRENCE ROSARIO ABAVANA"/>
== Memorials and legacy ==
Palla, soya n-ti pahi ŋmaligibu shɛhi zaa nyɛla luɣ'shɛŋa bɛ ni zaŋ o yuli boli Accra Metropolitan di gbaai bahindi Kotobabi mini Maamobi.<ref>{{Cite web|title=Abavana Street, Accra Metropolitan|url=https://www.cartogiraffe.com/ghana/greater+accra+region/accra+metropolitan/abavana+street/|access-date=2020-12-28|website=cartogiraffe.com}}</ref><ref>{{Cite web|title=Abavana - ghana-streets.openalfa.com/streets|url=https://ghana-streets.openalfa.com/streets|archive-url=|archive-date=|access-date=2020-12-28|website=ghana-streets.openalfa.com|language=en-US}}</ref><ref>{{Cite web|title=UDS Navrongo Campus Should Be Renamed After Lawrence Rosario Abavana And Not C.K. Tedam|url=https://www.modernghana.com/news/941978/uds-navrongo-campus-should-be-renamed-after-lawren.html|access-date=2020-12-28|website=Modern Ghana|language=en}}</ref><ref>{{Cite web|title=Abavana Maamobi - Google Search|url=https://www.google.com/search?q=Abavana+Maamobi|access-date=2020-12-28|website=google.com}}</ref> Shikuruti nyɛla din be Accra mini tudu yaɣili ka bɛ zaŋ o yuli boli li, di shɛli nyɛ Abavana Cluster of Schools, shikuru din be Kotobabi, Accra Metropolitan yaɣili.<ref>{{Cite news|date=2019-12-19|title=Ayawaso Central bags GH₵881,316 revenue in 9 months|url=https://www.ghanaiantimes.com.gh/ayawaso-central-bags-gh₵881316-revenue-in-9-months/|location=Accra, Ghana|access-date=2020-12-28|newspaper=[[Ghanaian Times]]|language=en}}</ref><ref>{{Cite web|last=Dogbevi|first=Emmanuel|date=2012-01-30|title=USAID grants Ghana $2.3m for construction of basic school complexes in Accra|url=https://www.ghanabusinessnews.com/2012/01/30/usaid-grants-ghana-2-3m-for-construction-of-basic-school-complexes-in-accra/|access-date=2020-12-28|website=Ghana Business News|language=en-US}}</ref><ref>{{Cite web|date=2020-02-13|title=Abavana Schools Get Waste Bins|url=https://dailyguidenetwork.com/abavana-schools-get-waste-bins/|access-date=2020-12-28|website=DailyGuide Network|language=en-US}}</ref>
==Kundivihira==
{{Reflist}}
[[Pubu:Siyaasa niriba]]
[[Category:1920 births]]
[[Category:2004 deaths]]
[[Category:Alumni of Achimota School]]
[[Category:Convention People's Party (Ghana) politicians]]
[[Category:Ghanaian MPs 1951–1954]]
[[Category:Ghanaian MPs 1954–1956]]
[[Category:Ghanaian MPs 1956–1965]]
[[Category:Ghanaian MPs 1965–1966]]
[[Category:Ministers for the interior of Ghana]]
[[Category:Ministers for information of Ghana]]
[[Category:Agriculture ministers of Ghana]]
[[Category:Trade ministers of Ghana]]
[[Category:Ghanaian educators]]
[[Category:Ghanaian Roman Catholics]]
[[Category:Ministers for health of Ghana]]
[[Category:People from Upper East Region]]
mm9hstqfusd0zgjhkjcnmtoz0dimy77
136658
136657
2026-05-13T18:18:59Z
Abdul-Rauf Moshie
3942
/* O Minister of State tali */
136658
wikitext
text/x-wiki
{{Bio}}
'''Lawrence Rosario Abavana''' (bɛ daa dɔɣi o la yuuni 1920 ka daa kpi Silimiin goli May biɛɣ'pihita yini ka dali yuuni 2004) daa nyɛla Ghananima siyaasa nira<ref name=":0">{{Cite web|last=Assembly|first=Gold Coast Legislative|url=https://books.google.com/books?id=sn6aAAAAIAAJ&q=lawrence+abavana&pg=PA1|title=Debates|date=1956|language=en}}</ref> mini karimba. O nyɛla ŋun daa leei minista ka daa lahi nyɛ ŋun be "council of state" jinaduu din pahiri ata ni.<ref name="LAWRENCE ROSARIO ABAVANA">Ghanaweb,[https://mobile.ghanaweb.com/GhanaHomePage/NewsArchive/State-burial-for-Abavana-on-July-3-at-Navrongo-60331 "State burial for Abavana on July 3 at Navrongo"], Ghanaweb.com, 23 June 2004.</ref> O nyɛla ŋun daa be [[Convention People's Party|Convention People's Party (CPP)]].<ref>{{Cite book|last=Packham|first=Eric S.|url=https://books.google.com/books?id=DqKmCLJFoOQC&q=lawrence+abavana&pg=PA140|title=Africa in War and Peace|date=2001|publisher=Nova Publishers|isbn=978-1-56072-939-6|language=en}}</ref>
== Piligu biɛhigu mini shikuru baŋsim ==
Abavana nyɛla bɛ ni daa dɔɣi so yuuni 1920 tiŋ yuli booni [[Navrongo]]. O nyɛla ŋun daa nya o tuuli shikuru baŋsim Roman Catholic School din be [[Navrongo]]. O nyɛla ŋun daa tuɣi o shikuru baŋsim bɔhimbu Achimota Collagɛ ni ka o daa nya o karimba tali baŋsim.<ref name="LAWRENCE ABAVANA">{{cite news |title=Ghana Year Book |newspaper=Daily Graphic |page=192 |date=1966}}</ref><ref name="ABAVANA">{{cite book |title=The New Ghana, Volume 7 |publisher=Ghana Information Services Department |page=93 |date=1962}}</ref><ref name="ROSARIO">{{cite news |title=Ghana Year Book |newspaper=Daily Graphic |page=118 |date=1956}}</ref>
==Siyaasa tali ==
=== O Jintɔritali ===
O nyɛla ninvuɣ so bɛ ni daa piigi jintɔra zaŋ n-ti legislative assembly yuuni 1951 n-ti Kassena-Nankana South din daa niŋ kao zani n-ti [[Convention People's Party]] (CPP) lala yuuni maa, o nyɛla ninvuɣ so bɛ ni daa piigi minista zaŋ n-ti alizama dibu mini tuma yaɣili. Yuuni 1954, o nyɛla ŋun daa nya nasara ka chɛ J. E. Seyire ŋun daa zani [[Northern People's Party]] ni kalinli din daa yiɣisi 5,795 zaŋ chaŋ 3,344 ka daa labi di jintɔri kɔɣu maa.<ref>Michael Eli Dokosi,[https://www.blakkpepper.com/2018/06/the-electoral-victories-and-shock-losses-of-the-1954-gold-coast-election/ "The electoral victories and shock losses of the 1954 Gold Coast election"], blakkpepper.com, 10 June 2018.</ref><ref name=":0" />
=== O Ministerial secretary tali ===
Yuuni 1951, o nyɛla ŋun daa di Kassena-Nankana South jintɔri kɔɣu zaŋ n-ti CPP ka bɛ daa piigi o gbaŋsabira zaŋ n-ti "minister of communication and works". O nyɛla ŋun daa lahi leei gbaŋsabira zaŋ n-ti pukparilim yaɣili minista yuuni 1951 yaha.<ref>{{cite work |title=Debates |publisher=Gold Coast. Legislative Assembly |page=119 |date=1956}}</ref>
=== O Minister of State tali ===
Yuuni 1956, o nyɛla ninvuɣ so bɛ ni daa piiigi minista ka daa na bɛ wuhi lala yaɣili ŋɔ.<ref>{{cite book |last=Rathbone |first=Richard |date=2000 |title=Nkrumah & the Chiefs: The Politics of Chieftaincy in Ghana, 1951-60 |url=https://books.google.com/books?id=sDBclHlDsu8C&q=Nkrumah+%26+the+Chiefs:+The+Politics+of+Chieftaincy+in+Ghana |page=xv|publisher=Ohio State University Press |isbn=9780821413067 }}</ref><ref name="ROSARIO" /> Yuuni shɛli din daa paya na maa bɛ daa wuhiya ni o minista tali ŋɔ nyɛla din jandi pukparilim yaɣili.<ref>{{cite work |title=Ghana Today, Volumes 1-2 |publisher=Information Section, Ghana Office |page=98 |date=1957}}</ref> OO ni daa nyɛ minista zaŋ n-ti pukparilim yaɣili ŋɔ, o nyɛla ŋun gari tooni zaŋ Ghananima chaŋ "cocoa" laɣingu ni Silimiin goli September yuuni 1957. Silimiin goli November dabaa anahi dali yuuni 1957, o nyɛla ninvuɣ so bɛ ni daa piigi minista zaŋ n-ti Ghana tudu yaɣili, di nyɛla din daa gbaai Northern Region, [[Upper East Region]] n-ti pahi [[Upper West Region]]),<ref>{{cite book |last=Packham |first=E. S |date=2004 |title=Africa in War and Peace |url=https://books.google.com/books?id=DqKmCLJFoOQC&q=Africa+in+War+and+Peace |page=181|publisher=Nova Publishers |isbn=9781560729396 }}</ref> Silimiin goli July yuuni 1960, o nyɛla ninvuɣ so bɛ ni daa piigi minista zaŋ n-ti alaafee yaɣili.<ref>{{cite web |title=WORKING HONEYMOON IN AFRICA |url=https://books.google.com/books?id=deBupr5jEw4C&q=abavana+health&pg=PA47 |magazine=Ebony |volume=16 |issue=5 |date = March 1961|location=USA |publisher=Johnson Publishing Company |page=47 |access-date=29 January 2019}}</ref>
Silimiin goli May yuuni 1961 puli ni, O daa nyɛla bɛ ni pii so ni o leei Minista ŋun su daabiligu yaɣili,<ref>{{cite work|title=Commonwealth Survey, Volume 7 |publisher=H.M.S.O. |page=1007 |date=1961}}</ref> o ni daa nye toondana ŋɔ o daa nyɛla ŋun zaŋ Ghana jintɔriba n chaŋ Dahomey tingbaŋ ni silimiin goli August yuuni 1961. O daa lahi nyɛla bɛ ni pii so ni o leei Minista ŋun su pukparilim yaɣili yaha din pahiri o buyi ni silimiin goli October lala yuuni maa puuni yaha. Silimiin goli September yuuni 1962 puli ni O daa nyɛla bɛ ni pii so ni o leei Minista ŋun su lahabaya wuligibu yaɣili<ref>{{cite work|title=Africa Diary, Volume 3|publisher=Africa Publications (India) ||page=994 |date=1963}}</ref><ref name="ABAVANA" /> o ni daa nye toondana ŋɔ o daa nyƐla ŋun zaŋ Ghana jintƆriba ban be lahabaya wuligibu tooni Commonwealth gbansabila tingbana ni n chaŋ London silimiin goli July yuuni 1963. O daa lahi nyɛla bɛ ni pii so ni o leei Minista ŋun su alaafee yaɣili din pahi o buyi ni silimiin goli October yuuni 1963 hali ni silimiin goli January yuuni 1964 puli ni.<ref>{{Cite web|last=Agency|first=United States Central Intelligence|url=https://books.google.com/books?id=Z1hlWqVNlP8C&q=lawrence+abavana&pg=RA5-PA26-IA1||title=Daily Report, Foreign Radio Broadcasts|date=1963|language=en}}</ref> o ni daa nye toondana ŋɔ o daa nyƐla ŋun zaŋ Ghana jintƆriba ban be alaafee, sabita n ti pahi dihibu yaɣa n chaŋ Alexandria din be United Arab Repunlic la silimiin goli January yuuni yuuni 1964. o daa lahi nyɛla ŋun zaŋ Ghana jintɔriba ban be alaafee n chaŋ World Health Assembly, Geneva tingbaŋ ni silimiiin goli March 1964 pulini.
Silimiin goli May yuuni 1964 puli ni, bɛ lahi daa piigi o mi minista ŋun su tingbani biɛhigu,<ref>{{cite book|title=Executive Instruments |publisher=Ghana Publishing Company |page=106 |date=1964}}</ref> Silimiin goli February yuuni 1965 bɛ lahi daa piigi o mi minista ŋun su salima gbibu yaɣili<ref>{{cite book|title=West Africa |publisher=West Africa Publishing Company, Limited |page=127 |date=1965}}</ref>
=== O Member of council tali ===
O daa nyɛla bɛ ni pii so ni o leei member of Council of state saha shɛli Hilla Limann ni daa na nye Ghana zuɣulana yuuni 1979 hali ni yuuni 1981, hali ka Jerry John Rawlings daa ti yihi Hilla Limann nam ni silimiin goli December biɛɣ' pihita ni yini yuuni 1981.<ref>{{cite book |title=WestAfrica, Issues 3336-3360 |publisher=West Africa Publishing Company Limited |page=1902 |date=1981}}</ref><ref name="LAWRENCE ROSARIO ABAVANA" />
== O biɛhigu ==
Abavana daa nyɛla Roman Catholic dolodolo nira ka daa nye zuɣulana n ti lahingu din yuli daa booni Retired Catholic Workers Association yuuni 1992 hali ka o ti leei ŋun kani.<ref name="LAWRENCE ROSARIO ABAVANA"/>
== O kum ==
Abavana leela ŋun kani o ni daa nya yuun pihinii ni anahi (84) silimiin goli May biɛɣ' pihita yin' ka dali yuuni 2004. O daa nyɛla bɛ ni simsi so viɛnyɛla ni dariza o ya tingbaŋ ni din nye Navrongo, din be Upper East yaɣili silimiin goli July biɛraata uuni 2004.<ref name="LAWRENCE ROSARIO ABAVANA"/>
== Memorials and legacy ==
Palla, soya n-ti pahi ŋmaligibu shɛhi zaa nyɛla luɣ'shɛŋa bɛ ni zaŋ o yuli boli Accra Metropolitan di gbaai bahindi Kotobabi mini Maamobi.<ref>{{Cite web|title=Abavana Street, Accra Metropolitan|url=https://www.cartogiraffe.com/ghana/greater+accra+region/accra+metropolitan/abavana+street/|access-date=2020-12-28|website=cartogiraffe.com}}</ref><ref>{{Cite web|title=Abavana - ghana-streets.openalfa.com/streets|url=https://ghana-streets.openalfa.com/streets|archive-url=|archive-date=|access-date=2020-12-28|website=ghana-streets.openalfa.com|language=en-US}}</ref><ref>{{Cite web|title=UDS Navrongo Campus Should Be Renamed After Lawrence Rosario Abavana And Not C.K. Tedam|url=https://www.modernghana.com/news/941978/uds-navrongo-campus-should-be-renamed-after-lawren.html|access-date=2020-12-28|website=Modern Ghana|language=en}}</ref><ref>{{Cite web|title=Abavana Maamobi - Google Search|url=https://www.google.com/search?q=Abavana+Maamobi|access-date=2020-12-28|website=google.com}}</ref> Shikuruti nyɛla din be Accra mini tudu yaɣili ka bɛ zaŋ o yuli boli li, di shɛli nyɛ Abavana Cluster of Schools, shikuru din be Kotobabi, Accra Metropolitan yaɣili.<ref>{{Cite news|date=2019-12-19|title=Ayawaso Central bags GH₵881,316 revenue in 9 months|url=https://www.ghanaiantimes.com.gh/ayawaso-central-bags-gh₵881316-revenue-in-9-months/|location=Accra, Ghana|access-date=2020-12-28|newspaper=[[Ghanaian Times]]|language=en}}</ref><ref>{{Cite web|last=Dogbevi|first=Emmanuel|date=2012-01-30|title=USAID grants Ghana $2.3m for construction of basic school complexes in Accra|url=https://www.ghanabusinessnews.com/2012/01/30/usaid-grants-ghana-2-3m-for-construction-of-basic-school-complexes-in-accra/|access-date=2020-12-28|website=Ghana Business News|language=en-US}}</ref><ref>{{Cite web|date=2020-02-13|title=Abavana Schools Get Waste Bins|url=https://dailyguidenetwork.com/abavana-schools-get-waste-bins/|access-date=2020-12-28|website=DailyGuide Network|language=en-US}}</ref>
==Kundivihira==
{{Reflist}}
[[Pubu:Siyaasa niriba]]
[[Category:1920 births]]
[[Category:2004 deaths]]
[[Category:Alumni of Achimota School]]
[[Category:Convention People's Party (Ghana) politicians]]
[[Category:Ghanaian MPs 1951–1954]]
[[Category:Ghanaian MPs 1954–1956]]
[[Category:Ghanaian MPs 1956–1965]]
[[Category:Ghanaian MPs 1965–1966]]
[[Category:Ministers for the interior of Ghana]]
[[Category:Ministers for information of Ghana]]
[[Category:Agriculture ministers of Ghana]]
[[Category:Trade ministers of Ghana]]
[[Category:Ghanaian educators]]
[[Category:Ghanaian Roman Catholics]]
[[Category:Ministers for health of Ghana]]
[[Category:People from Upper East Region]]
cxjmiji7upvbstnd42w7mnoq5thqd9a
136659
136658
2026-05-13T18:21:04Z
Abdul-Rauf Moshie
3942
/* O Minister of State tali */
136659
wikitext
text/x-wiki
{{Bio}}
'''Lawrence Rosario Abavana''' (bɛ daa dɔɣi o la yuuni 1920 ka daa kpi Silimiin goli May biɛɣ'pihita yini ka dali yuuni 2004) daa nyɛla Ghananima siyaasa nira<ref name=":0">{{Cite web|last=Assembly|first=Gold Coast Legislative|url=https://books.google.com/books?id=sn6aAAAAIAAJ&q=lawrence+abavana&pg=PA1|title=Debates|date=1956|language=en}}</ref> mini karimba. O nyɛla ŋun daa leei minista ka daa lahi nyɛ ŋun be "council of state" jinaduu din pahiri ata ni.<ref name="LAWRENCE ROSARIO ABAVANA">Ghanaweb,[https://mobile.ghanaweb.com/GhanaHomePage/NewsArchive/State-burial-for-Abavana-on-July-3-at-Navrongo-60331 "State burial for Abavana on July 3 at Navrongo"], Ghanaweb.com, 23 June 2004.</ref> O nyɛla ŋun daa be [[Convention People's Party|Convention People's Party (CPP)]].<ref>{{Cite book|last=Packham|first=Eric S.|url=https://books.google.com/books?id=DqKmCLJFoOQC&q=lawrence+abavana&pg=PA140|title=Africa in War and Peace|date=2001|publisher=Nova Publishers|isbn=978-1-56072-939-6|language=en}}</ref>
== Piligu biɛhigu mini shikuru baŋsim ==
Abavana nyɛla bɛ ni daa dɔɣi so yuuni 1920 tiŋ yuli booni [[Navrongo]]. O nyɛla ŋun daa nya o tuuli shikuru baŋsim Roman Catholic School din be [[Navrongo]]. O nyɛla ŋun daa tuɣi o shikuru baŋsim bɔhimbu Achimota Collagɛ ni ka o daa nya o karimba tali baŋsim.<ref name="LAWRENCE ABAVANA">{{cite news |title=Ghana Year Book |newspaper=Daily Graphic |page=192 |date=1966}}</ref><ref name="ABAVANA">{{cite book |title=The New Ghana, Volume 7 |publisher=Ghana Information Services Department |page=93 |date=1962}}</ref><ref name="ROSARIO">{{cite news |title=Ghana Year Book |newspaper=Daily Graphic |page=118 |date=1956}}</ref>
==Siyaasa tali ==
=== O Jintɔritali ===
O nyɛla ninvuɣ so bɛ ni daa piigi jintɔra zaŋ n-ti legislative assembly yuuni 1951 n-ti Kassena-Nankana South din daa niŋ kao zani n-ti [[Convention People's Party]] (CPP) lala yuuni maa, o nyɛla ninvuɣ so bɛ ni daa piigi minista zaŋ n-ti alizama dibu mini tuma yaɣili. Yuuni 1954, o nyɛla ŋun daa nya nasara ka chɛ J. E. Seyire ŋun daa zani [[Northern People's Party]] ni kalinli din daa yiɣisi 5,795 zaŋ chaŋ 3,344 ka daa labi di jintɔri kɔɣu maa.<ref>Michael Eli Dokosi,[https://www.blakkpepper.com/2018/06/the-electoral-victories-and-shock-losses-of-the-1954-gold-coast-election/ "The electoral victories and shock losses of the 1954 Gold Coast election"], blakkpepper.com, 10 June 2018.</ref><ref name=":0" />
=== O Ministerial secretary tali ===
Yuuni 1951, o nyɛla ŋun daa di Kassena-Nankana South jintɔri kɔɣu zaŋ n-ti CPP ka bɛ daa piigi o gbaŋsabira zaŋ n-ti "minister of communication and works". O nyɛla ŋun daa lahi leei gbaŋsabira zaŋ n-ti pukparilim yaɣili minista yuuni 1951 yaha.<ref>{{cite work |title=Debates |publisher=Gold Coast. Legislative Assembly |page=119 |date=1956}}</ref>
=== O Minister of State tali ===
Yuuni 1956, o nyɛla ninvuɣ so bɛ ni daa piiigi minista ka daa na bɛ wuhi lala yaɣili ŋɔ.<ref>{{cite book |last=Rathbone |first=Richard |date=2000 |title=Nkrumah & the Chiefs: The Politics of Chieftaincy in Ghana, 1951-60 |url=https://books.google.com/books?id=sDBclHlDsu8C&q=Nkrumah+%26+the+Chiefs:+The+Politics+of+Chieftaincy+in+Ghana |page=xv|publisher=Ohio State University Press |isbn=9780821413067 }}</ref><ref name="ROSARIO" /> Yuuni shɛli din daa paya na maa bɛ daa wuhiya ni o minista tali ŋɔ nyɛla din jandi pukparilim yaɣili.<ref>{{cite work |title=Ghana Today, Volumes 1-2 |publisher=Information Section, Ghana Office |page=98 |date=1957}}</ref> OO ni daa nyɛ minista zaŋ n-ti pukparilim yaɣili ŋɔ, o nyɛla ŋun gari tooni zaŋ Ghananima chaŋ "cocoa" laɣingu ni Silimiin goli September yuuni 1957. Silimiin goli November dabaa anahi dali yuuni 1957, o nyɛla ninvuɣ so bɛ ni daa piigi minista zaŋ n-ti Ghana tudu yaɣili, di nyɛla din daa gbaai Northern Region, [[Upper East Region]] n-ti pahi [[Upper West Region]]),<ref>{{cite book |last=Packham |first=E. S |date=2004 |title=Africa in War and Peace |url=https://books.google.com/books?id=DqKmCLJFoOQC&q=Africa+in+War+and+Peace |page=181|publisher=Nova Publishers |isbn=9781560729396 }}</ref> Silimiin goli July yuuni 1960, o nyɛla ninvuɣ so bɛ ni daa piigi minista zaŋ n-ti alaafee yaɣili.<ref>{{cite web |title=WORKING HONEYMOON IN AFRICA |url=https://books.google.com/books?id=deBupr5jEw4C&q=abavana+health&pg=PA47 |magazine=Ebony |volume=16 |issue=5 |date = March 1961|location=USA |publisher=Johnson Publishing Company |page=47 |access-date=29 January 2019}}</ref>
Silimiin goli May yuuni 1961 puli ni, O daa nyɛla bɛ ni pii so ni o leei Minista ŋun su daabiligu yaɣili,<ref>{{cite work|title=Commonwealth Survey, Volume 7 |publisher=H.M.S.O. |page=1007 |date=1961}}</ref> o ni daa nye toondana ŋɔ o daa nyɛla ŋun zaŋ Ghana jintɔriba n chaŋ Dahomey tingbaŋ ni silimiin goli August yuuni 1961. O daa lahi nyɛla bɛ ni pii so ni o leei Minista ŋun su pukparilim yaɣili yaha din pahiri o buyi ni silimiin goli October lala yuuni maa puuni yaha. Silimiin goli September yuuni 1962 puli ni O daa nyɛla bɛ ni pii so ni o leei Minista ŋun su lahabaya wuligibu yaɣili<ref>{{cite work|title=Africa Diary, Volume 3|publisher=Africa Publications (India) ||page=994 |date=1963}}</ref><ref name="ABAVANA" /> o ni daa nye toondana ŋɔ o daa nyƐla ŋun zaŋ Ghana jintƆriba ban be lahabaya wuligibu tooni Commonwealth gbansabila tingbana ni n chaŋ London silimiin goli July yuuni 1963. O daa lahi nyɛla bɛ ni pii so ni o leei Minista ŋun su alaafee yaɣili din pahi o buyi ni silimiin goli October yuuni 1963 hali ni silimiin goli January yuuni 1964 puli ni.<ref>{{Cite web|last=Agency|first=United States Central Intelligence|url=https://books.google.com/books?id=Z1hlWqVNlP8C&q=lawrence+abavana&pg=RA5-PA26-IA1||title=Daily Report, Foreign Radio Broadcasts|date=1963|language=en}}</ref> o ni daa nye toondana ŋɔ o daa nyƐla ŋun zaŋ Ghana jintƆriba ban be alaafee, sabita n ti pahi dihibu yaɣa n chaŋ Alexandria din be United Arab Repunlic la silimiin goli January yuuni yuuni 1964. o daa lahi nyɛla ŋun zaŋ Ghana jintɔriba ban be alaafee n chaŋ World Health Assembly, Geneva tingbaŋ ni silimiiin goli March 1964 pulini.
Silimiin goli May yuuni 1964 puli ni, bɛ daa lahi piigi o minista ŋun su tingbani biɛhigu,<ref>{{cite book|title=Executive Instruments |publisher=Ghana Publishing Company |page=106 |date=1964}}</ref> Silimiin goli February yuuni 1965 bɛ lahi daa piigi o mi minista ŋun su salima gbibu yaɣili<ref>{{cite book|title=West Africa |publisher=West Africa Publishing Company, Limited |page=127 |date=1965}}</ref> Silimiin goli June biɛɣ' pia ni yini dali yuuni 1964 puli ni, bɛ daa lahi bibimi n piigi o minista ŋun su tingbani biɛhigu
=== O Member of council tali ===
O daa nyɛla bɛ ni pii so ni o leei member of Council of state saha shɛli Hilla Limann ni daa na nye Ghana zuɣulana yuuni 1979 hali ni yuuni 1981, hali ka Jerry John Rawlings daa ti yihi Hilla Limann nam ni silimiin goli December biɛɣ' pihita ni yini yuuni 1981.<ref>{{cite book |title=WestAfrica, Issues 3336-3360 |publisher=West Africa Publishing Company Limited |page=1902 |date=1981}}</ref><ref name="LAWRENCE ROSARIO ABAVANA" />
== O biɛhigu ==
Abavana daa nyɛla Roman Catholic dolodolo nira ka daa nye zuɣulana n ti lahingu din yuli daa booni Retired Catholic Workers Association yuuni 1992 hali ka o ti leei ŋun kani.<ref name="LAWRENCE ROSARIO ABAVANA"/>
== O kum ==
Abavana leela ŋun kani o ni daa nya yuun pihinii ni anahi (84) silimiin goli May biɛɣ' pihita yin' ka dali yuuni 2004. O daa nyɛla bɛ ni simsi so viɛnyɛla ni dariza o ya tingbaŋ ni din nye Navrongo, din be Upper East yaɣili silimiin goli July biɛraata uuni 2004.<ref name="LAWRENCE ROSARIO ABAVANA"/>
== Memorials and legacy ==
Palla, soya n-ti pahi ŋmaligibu shɛhi zaa nyɛla luɣ'shɛŋa bɛ ni zaŋ o yuli boli Accra Metropolitan di gbaai bahindi Kotobabi mini Maamobi.<ref>{{Cite web|title=Abavana Street, Accra Metropolitan|url=https://www.cartogiraffe.com/ghana/greater+accra+region/accra+metropolitan/abavana+street/|access-date=2020-12-28|website=cartogiraffe.com}}</ref><ref>{{Cite web|title=Abavana - ghana-streets.openalfa.com/streets|url=https://ghana-streets.openalfa.com/streets|archive-url=|archive-date=|access-date=2020-12-28|website=ghana-streets.openalfa.com|language=en-US}}</ref><ref>{{Cite web|title=UDS Navrongo Campus Should Be Renamed After Lawrence Rosario Abavana And Not C.K. Tedam|url=https://www.modernghana.com/news/941978/uds-navrongo-campus-should-be-renamed-after-lawren.html|access-date=2020-12-28|website=Modern Ghana|language=en}}</ref><ref>{{Cite web|title=Abavana Maamobi - Google Search|url=https://www.google.com/search?q=Abavana+Maamobi|access-date=2020-12-28|website=google.com}}</ref> Shikuruti nyɛla din be Accra mini tudu yaɣili ka bɛ zaŋ o yuli boli li, di shɛli nyɛ Abavana Cluster of Schools, shikuru din be Kotobabi, Accra Metropolitan yaɣili.<ref>{{Cite news|date=2019-12-19|title=Ayawaso Central bags GH₵881,316 revenue in 9 months|url=https://www.ghanaiantimes.com.gh/ayawaso-central-bags-gh₵881316-revenue-in-9-months/|location=Accra, Ghana|access-date=2020-12-28|newspaper=[[Ghanaian Times]]|language=en}}</ref><ref>{{Cite web|last=Dogbevi|first=Emmanuel|date=2012-01-30|title=USAID grants Ghana $2.3m for construction of basic school complexes in Accra|url=https://www.ghanabusinessnews.com/2012/01/30/usaid-grants-ghana-2-3m-for-construction-of-basic-school-complexes-in-accra/|access-date=2020-12-28|website=Ghana Business News|language=en-US}}</ref><ref>{{Cite web|date=2020-02-13|title=Abavana Schools Get Waste Bins|url=https://dailyguidenetwork.com/abavana-schools-get-waste-bins/|access-date=2020-12-28|website=DailyGuide Network|language=en-US}}</ref>
==Kundivihira==
{{Reflist}}
[[Pubu:Siyaasa niriba]]
[[Category:1920 births]]
[[Category:2004 deaths]]
[[Category:Alumni of Achimota School]]
[[Category:Convention People's Party (Ghana) politicians]]
[[Category:Ghanaian MPs 1951–1954]]
[[Category:Ghanaian MPs 1954–1956]]
[[Category:Ghanaian MPs 1956–1965]]
[[Category:Ghanaian MPs 1965–1966]]
[[Category:Ministers for the interior of Ghana]]
[[Category:Ministers for information of Ghana]]
[[Category:Agriculture ministers of Ghana]]
[[Category:Trade ministers of Ghana]]
[[Category:Ghanaian educators]]
[[Category:Ghanaian Roman Catholics]]
[[Category:Ministers for health of Ghana]]
[[Category:People from Upper East Region]]
b6oryqge1iefi3jglt2b0u2qs407n3c
136660
136659
2026-05-13T18:21:33Z
Abdul-Rauf Moshie
3942
/* O Minister of State tali */
136660
wikitext
text/x-wiki
{{Bio}}
'''Lawrence Rosario Abavana''' (bɛ daa dɔɣi o la yuuni 1920 ka daa kpi Silimiin goli May biɛɣ'pihita yini ka dali yuuni 2004) daa nyɛla Ghananima siyaasa nira<ref name=":0">{{Cite web|last=Assembly|first=Gold Coast Legislative|url=https://books.google.com/books?id=sn6aAAAAIAAJ&q=lawrence+abavana&pg=PA1|title=Debates|date=1956|language=en}}</ref> mini karimba. O nyɛla ŋun daa leei minista ka daa lahi nyɛ ŋun be "council of state" jinaduu din pahiri ata ni.<ref name="LAWRENCE ROSARIO ABAVANA">Ghanaweb,[https://mobile.ghanaweb.com/GhanaHomePage/NewsArchive/State-burial-for-Abavana-on-July-3-at-Navrongo-60331 "State burial for Abavana on July 3 at Navrongo"], Ghanaweb.com, 23 June 2004.</ref> O nyɛla ŋun daa be [[Convention People's Party|Convention People's Party (CPP)]].<ref>{{Cite book|last=Packham|first=Eric S.|url=https://books.google.com/books?id=DqKmCLJFoOQC&q=lawrence+abavana&pg=PA140|title=Africa in War and Peace|date=2001|publisher=Nova Publishers|isbn=978-1-56072-939-6|language=en}}</ref>
== Piligu biɛhigu mini shikuru baŋsim ==
Abavana nyɛla bɛ ni daa dɔɣi so yuuni 1920 tiŋ yuli booni [[Navrongo]]. O nyɛla ŋun daa nya o tuuli shikuru baŋsim Roman Catholic School din be [[Navrongo]]. O nyɛla ŋun daa tuɣi o shikuru baŋsim bɔhimbu Achimota Collagɛ ni ka o daa nya o karimba tali baŋsim.<ref name="LAWRENCE ABAVANA">{{cite news |title=Ghana Year Book |newspaper=Daily Graphic |page=192 |date=1966}}</ref><ref name="ABAVANA">{{cite book |title=The New Ghana, Volume 7 |publisher=Ghana Information Services Department |page=93 |date=1962}}</ref><ref name="ROSARIO">{{cite news |title=Ghana Year Book |newspaper=Daily Graphic |page=118 |date=1956}}</ref>
==Siyaasa tali ==
=== O Jintɔritali ===
O nyɛla ninvuɣ so bɛ ni daa piigi jintɔra zaŋ n-ti legislative assembly yuuni 1951 n-ti Kassena-Nankana South din daa niŋ kao zani n-ti [[Convention People's Party]] (CPP) lala yuuni maa, o nyɛla ninvuɣ so bɛ ni daa piigi minista zaŋ n-ti alizama dibu mini tuma yaɣili. Yuuni 1954, o nyɛla ŋun daa nya nasara ka chɛ J. E. Seyire ŋun daa zani [[Northern People's Party]] ni kalinli din daa yiɣisi 5,795 zaŋ chaŋ 3,344 ka daa labi di jintɔri kɔɣu maa.<ref>Michael Eli Dokosi,[https://www.blakkpepper.com/2018/06/the-electoral-victories-and-shock-losses-of-the-1954-gold-coast-election/ "The electoral victories and shock losses of the 1954 Gold Coast election"], blakkpepper.com, 10 June 2018.</ref><ref name=":0" />
=== O Ministerial secretary tali ===
Yuuni 1951, o nyɛla ŋun daa di Kassena-Nankana South jintɔri kɔɣu zaŋ n-ti CPP ka bɛ daa piigi o gbaŋsabira zaŋ n-ti "minister of communication and works". O nyɛla ŋun daa lahi leei gbaŋsabira zaŋ n-ti pukparilim yaɣili minista yuuni 1951 yaha.<ref>{{cite work |title=Debates |publisher=Gold Coast. Legislative Assembly |page=119 |date=1956}}</ref>
=== O Minister of State tali ===
Yuuni 1956, o nyɛla ninvuɣ so bɛ ni daa piiigi minista ka daa na bɛ wuhi lala yaɣili ŋɔ.<ref>{{cite book |last=Rathbone |first=Richard |date=2000 |title=Nkrumah & the Chiefs: The Politics of Chieftaincy in Ghana, 1951-60 |url=https://books.google.com/books?id=sDBclHlDsu8C&q=Nkrumah+%26+the+Chiefs:+The+Politics+of+Chieftaincy+in+Ghana |page=xv|publisher=Ohio State University Press |isbn=9780821413067 }}</ref><ref name="ROSARIO" /> Yuuni shɛli din daa paya na maa bɛ daa wuhiya ni o minista tali ŋɔ nyɛla din jandi pukparilim yaɣili.<ref>{{cite work |title=Ghana Today, Volumes 1-2 |publisher=Information Section, Ghana Office |page=98 |date=1957}}</ref> OO ni daa nyɛ minista zaŋ n-ti pukparilim yaɣili ŋɔ, o nyɛla ŋun gari tooni zaŋ Ghananima chaŋ "cocoa" laɣingu ni Silimiin goli September yuuni 1957. Silimiin goli November dabaa anahi dali yuuni 1957, o nyɛla ninvuɣ so bɛ ni daa piigi minista zaŋ n-ti Ghana tudu yaɣili, di nyɛla din daa gbaai Northern Region, [[Upper East Region]] n-ti pahi [[Upper West Region]]),<ref>{{cite book |last=Packham |first=E. S |date=2004 |title=Africa in War and Peace |url=https://books.google.com/books?id=DqKmCLJFoOQC&q=Africa+in+War+and+Peace |page=181|publisher=Nova Publishers |isbn=9781560729396 }}</ref> Silimiin goli July yuuni 1960, o nyɛla ninvuɣ so bɛ ni daa piigi minista zaŋ n-ti alaafee yaɣili.<ref>{{cite web |title=WORKING HONEYMOON IN AFRICA |url=https://books.google.com/books?id=deBupr5jEw4C&q=abavana+health&pg=PA47 |magazine=Ebony |volume=16 |issue=5 |date = March 1961|location=USA |publisher=Johnson Publishing Company |page=47 |access-date=29 January 2019}}</ref>
Silimiin goli May yuuni 1961 puli ni, O daa nyɛla bɛ ni pii so ni o leei Minista ŋun su daabiligu yaɣili,<ref>{{cite work|title=Commonwealth Survey, Volume 7 |publisher=H.M.S.O. |page=1007 |date=1961}}</ref> o ni daa nye toondana ŋɔ o daa nyɛla ŋun zaŋ Ghana jintɔriba n chaŋ Dahomey tingbaŋ ni silimiin goli August yuuni 1961. O daa lahi nyɛla bɛ ni pii so ni o leei Minista ŋun su pukparilim yaɣili yaha din pahiri o buyi ni silimiin goli October lala yuuni maa puuni yaha. Silimiin goli September yuuni 1962 puli ni O daa nyɛla bɛ ni pii so ni o leei Minista ŋun su lahabaya wuligibu yaɣili<ref>{{cite work|title=Africa Diary, Volume 3|publisher=Africa Publications (India) ||page=994 |date=1963}}</ref><ref name="ABAVANA" /> o ni daa nye toondana ŋɔ o daa nyƐla ŋun zaŋ Ghana jintƆriba ban be lahabaya wuligibu tooni Commonwealth gbansabila tingbana ni n chaŋ London silimiin goli July yuuni 1963. O daa lahi nyɛla bɛ ni pii so ni o leei Minista ŋun su alaafee yaɣili din pahi o buyi ni silimiin goli October yuuni 1963 hali ni silimiin goli January yuuni 1964 puli ni.<ref>{{Cite web|last=Agency|first=United States Central Intelligence|url=https://books.google.com/books?id=Z1hlWqVNlP8C&q=lawrence+abavana&pg=RA5-PA26-IA1||title=Daily Report, Foreign Radio Broadcasts|date=1963|language=en}}</ref> o ni daa nye toondana ŋɔ o daa nyƐla ŋun zaŋ Ghana jintƆriba ban be alaafee, sabita n ti pahi dihibu yaɣa n chaŋ Alexandria din be United Arab Repunlic la silimiin goli January yuuni yuuni 1964. o daa lahi nyɛla ŋun zaŋ Ghana jintɔriba ban be alaafee n chaŋ World Health Assembly, Geneva tingbaŋ ni silimiiin goli March 1964 pulini.
Silimiin goli May yuuni 1964 puli ni, bɛ daa lahi piigi o minista ŋun su tingbani biɛhigu,<ref>{{cite book|title=Executive Instruments |publisher=Ghana Publishing Company |page=106 |date=1964}}</ref> Silimiin goli February yuuni 1965 bɛ lahi daa piigi o mi minista ŋun su salima gbibu yaɣili<ref>{{cite book|title=West Africa |publisher=West Africa Publishing Company, Limited |page=127 |date=1965}}</ref> Silimiin goli June biɛɣ' pia ni yini dali yuuni 1964 puli ni, bɛ daa lahi bibimi n piigi o minista ŋun su tingbani biɛhigu<ref>{{cite book |title=Dod's Parliamentary Companion, Parts 1-2
=== O Member of council tali ===
O daa nyɛla bɛ ni pii so ni o leei member of Council of state saha shɛli Hilla Limann ni daa na nye Ghana zuɣulana yuuni 1979 hali ni yuuni 1981, hali ka Jerry John Rawlings daa ti yihi Hilla Limann nam ni silimiin goli December biɛɣ' pihita ni yini yuuni 1981.<ref>{{cite book |title=WestAfrica, Issues 3336-3360 |publisher=West Africa Publishing Company Limited |page=1902 |date=1981}}</ref><ref name="LAWRENCE ROSARIO ABAVANA" />
== O biɛhigu ==
Abavana daa nyɛla Roman Catholic dolodolo nira ka daa nye zuɣulana n ti lahingu din yuli daa booni Retired Catholic Workers Association yuuni 1992 hali ka o ti leei ŋun kani.<ref name="LAWRENCE ROSARIO ABAVANA"/>
== O kum ==
Abavana leela ŋun kani o ni daa nya yuun pihinii ni anahi (84) silimiin goli May biɛɣ' pihita yin' ka dali yuuni 2004. O daa nyɛla bɛ ni simsi so viɛnyɛla ni dariza o ya tingbaŋ ni din nye Navrongo, din be Upper East yaɣili silimiin goli July biɛraata uuni 2004.<ref name="LAWRENCE ROSARIO ABAVANA"/>
== Memorials and legacy ==
Palla, soya n-ti pahi ŋmaligibu shɛhi zaa nyɛla luɣ'shɛŋa bɛ ni zaŋ o yuli boli Accra Metropolitan di gbaai bahindi Kotobabi mini Maamobi.<ref>{{Cite web|title=Abavana Street, Accra Metropolitan|url=https://www.cartogiraffe.com/ghana/greater+accra+region/accra+metropolitan/abavana+street/|access-date=2020-12-28|website=cartogiraffe.com}}</ref><ref>{{Cite web|title=Abavana - ghana-streets.openalfa.com/streets|url=https://ghana-streets.openalfa.com/streets|archive-url=|archive-date=|access-date=2020-12-28|website=ghana-streets.openalfa.com|language=en-US}}</ref><ref>{{Cite web|title=UDS Navrongo Campus Should Be Renamed After Lawrence Rosario Abavana And Not C.K. Tedam|url=https://www.modernghana.com/news/941978/uds-navrongo-campus-should-be-renamed-after-lawren.html|access-date=2020-12-28|website=Modern Ghana|language=en}}</ref><ref>{{Cite web|title=Abavana Maamobi - Google Search|url=https://www.google.com/search?q=Abavana+Maamobi|access-date=2020-12-28|website=google.com}}</ref> Shikuruti nyɛla din be Accra mini tudu yaɣili ka bɛ zaŋ o yuli boli li, di shɛli nyɛ Abavana Cluster of Schools, shikuru din be Kotobabi, Accra Metropolitan yaɣili.<ref>{{Cite news|date=2019-12-19|title=Ayawaso Central bags GH₵881,316 revenue in 9 months|url=https://www.ghanaiantimes.com.gh/ayawaso-central-bags-gh₵881316-revenue-in-9-months/|location=Accra, Ghana|access-date=2020-12-28|newspaper=[[Ghanaian Times]]|language=en}}</ref><ref>{{Cite web|last=Dogbevi|first=Emmanuel|date=2012-01-30|title=USAID grants Ghana $2.3m for construction of basic school complexes in Accra|url=https://www.ghanabusinessnews.com/2012/01/30/usaid-grants-ghana-2-3m-for-construction-of-basic-school-complexes-in-accra/|access-date=2020-12-28|website=Ghana Business News|language=en-US}}</ref><ref>{{Cite web|date=2020-02-13|title=Abavana Schools Get Waste Bins|url=https://dailyguidenetwork.com/abavana-schools-get-waste-bins/|access-date=2020-12-28|website=DailyGuide Network|language=en-US}}</ref>
==Kundivihira==
{{Reflist}}
[[Pubu:Siyaasa niriba]]
[[Category:1920 births]]
[[Category:2004 deaths]]
[[Category:Alumni of Achimota School]]
[[Category:Convention People's Party (Ghana) politicians]]
[[Category:Ghanaian MPs 1951–1954]]
[[Category:Ghanaian MPs 1954–1956]]
[[Category:Ghanaian MPs 1956–1965]]
[[Category:Ghanaian MPs 1965–1966]]
[[Category:Ministers for the interior of Ghana]]
[[Category:Ministers for information of Ghana]]
[[Category:Agriculture ministers of Ghana]]
[[Category:Trade ministers of Ghana]]
[[Category:Ghanaian educators]]
[[Category:Ghanaian Roman Catholics]]
[[Category:Ministers for health of Ghana]]
[[Category:People from Upper East Region]]
99px1phnsar2yc2y2l0b3gtswiy5rnp
136661
136660
2026-05-13T18:21:52Z
Abdul-Rauf Moshie
3942
/* O Minister of State tali */
136661
wikitext
text/x-wiki
{{Bio}}
'''Lawrence Rosario Abavana''' (bɛ daa dɔɣi o la yuuni 1920 ka daa kpi Silimiin goli May biɛɣ'pihita yini ka dali yuuni 2004) daa nyɛla Ghananima siyaasa nira<ref name=":0">{{Cite web|last=Assembly|first=Gold Coast Legislative|url=https://books.google.com/books?id=sn6aAAAAIAAJ&q=lawrence+abavana&pg=PA1|title=Debates|date=1956|language=en}}</ref> mini karimba. O nyɛla ŋun daa leei minista ka daa lahi nyɛ ŋun be "council of state" jinaduu din pahiri ata ni.<ref name="LAWRENCE ROSARIO ABAVANA">Ghanaweb,[https://mobile.ghanaweb.com/GhanaHomePage/NewsArchive/State-burial-for-Abavana-on-July-3-at-Navrongo-60331 "State burial for Abavana on July 3 at Navrongo"], Ghanaweb.com, 23 June 2004.</ref> O nyɛla ŋun daa be [[Convention People's Party|Convention People's Party (CPP)]].<ref>{{Cite book|last=Packham|first=Eric S.|url=https://books.google.com/books?id=DqKmCLJFoOQC&q=lawrence+abavana&pg=PA140|title=Africa in War and Peace|date=2001|publisher=Nova Publishers|isbn=978-1-56072-939-6|language=en}}</ref>
== Piligu biɛhigu mini shikuru baŋsim ==
Abavana nyɛla bɛ ni daa dɔɣi so yuuni 1920 tiŋ yuli booni [[Navrongo]]. O nyɛla ŋun daa nya o tuuli shikuru baŋsim Roman Catholic School din be [[Navrongo]]. O nyɛla ŋun daa tuɣi o shikuru baŋsim bɔhimbu Achimota Collagɛ ni ka o daa nya o karimba tali baŋsim.<ref name="LAWRENCE ABAVANA">{{cite news |title=Ghana Year Book |newspaper=Daily Graphic |page=192 |date=1966}}</ref><ref name="ABAVANA">{{cite book |title=The New Ghana, Volume 7 |publisher=Ghana Information Services Department |page=93 |date=1962}}</ref><ref name="ROSARIO">{{cite news |title=Ghana Year Book |newspaper=Daily Graphic |page=118 |date=1956}}</ref>
==Siyaasa tali ==
=== O Jintɔritali ===
O nyɛla ninvuɣ so bɛ ni daa piigi jintɔra zaŋ n-ti legislative assembly yuuni 1951 n-ti Kassena-Nankana South din daa niŋ kao zani n-ti [[Convention People's Party]] (CPP) lala yuuni maa, o nyɛla ninvuɣ so bɛ ni daa piigi minista zaŋ n-ti alizama dibu mini tuma yaɣili. Yuuni 1954, o nyɛla ŋun daa nya nasara ka chɛ J. E. Seyire ŋun daa zani [[Northern People's Party]] ni kalinli din daa yiɣisi 5,795 zaŋ chaŋ 3,344 ka daa labi di jintɔri kɔɣu maa.<ref>Michael Eli Dokosi,[https://www.blakkpepper.com/2018/06/the-electoral-victories-and-shock-losses-of-the-1954-gold-coast-election/ "The electoral victories and shock losses of the 1954 Gold Coast election"], blakkpepper.com, 10 June 2018.</ref><ref name=":0" />
=== O Ministerial secretary tali ===
Yuuni 1951, o nyɛla ŋun daa di Kassena-Nankana South jintɔri kɔɣu zaŋ n-ti CPP ka bɛ daa piigi o gbaŋsabira zaŋ n-ti "minister of communication and works". O nyɛla ŋun daa lahi leei gbaŋsabira zaŋ n-ti pukparilim yaɣili minista yuuni 1951 yaha.<ref>{{cite work |title=Debates |publisher=Gold Coast. Legislative Assembly |page=119 |date=1956}}</ref>
=== O Minister of State tali ===
Yuuni 1956, o nyɛla ninvuɣ so bɛ ni daa piiigi minista ka daa na bɛ wuhi lala yaɣili ŋɔ.<ref>{{cite book |last=Rathbone |first=Richard |date=2000 |title=Nkrumah & the Chiefs: The Politics of Chieftaincy in Ghana, 1951-60 |url=https://books.google.com/books?id=sDBclHlDsu8C&q=Nkrumah+%26+the+Chiefs:+The+Politics+of+Chieftaincy+in+Ghana |page=xv|publisher=Ohio State University Press |isbn=9780821413067 }}</ref><ref name="ROSARIO" /> Yuuni shɛli din daa paya na maa bɛ daa wuhiya ni o minista tali ŋɔ nyɛla din jandi pukparilim yaɣili.<ref>{{cite work |title=Ghana Today, Volumes 1-2 |publisher=Information Section, Ghana Office |page=98 |date=1957}}</ref> OO ni daa nyɛ minista zaŋ n-ti pukparilim yaɣili ŋɔ, o nyɛla ŋun gari tooni zaŋ Ghananima chaŋ "cocoa" laɣingu ni Silimiin goli September yuuni 1957. Silimiin goli November dabaa anahi dali yuuni 1957, o nyɛla ninvuɣ so bɛ ni daa piigi minista zaŋ n-ti Ghana tudu yaɣili, di nyɛla din daa gbaai Northern Region, [[Upper East Region]] n-ti pahi [[Upper West Region]]),<ref>{{cite book |last=Packham |first=E. S |date=2004 |title=Africa in War and Peace |url=https://books.google.com/books?id=DqKmCLJFoOQC&q=Africa+in+War+and+Peace |page=181|publisher=Nova Publishers |isbn=9781560729396 }}</ref> Silimiin goli July yuuni 1960, o nyɛla ninvuɣ so bɛ ni daa piigi minista zaŋ n-ti alaafee yaɣili.<ref>{{cite web |title=WORKING HONEYMOON IN AFRICA |url=https://books.google.com/books?id=deBupr5jEw4C&q=abavana+health&pg=PA47 |magazine=Ebony |volume=16 |issue=5 |date = March 1961|location=USA |publisher=Johnson Publishing Company |page=47 |access-date=29 January 2019}}</ref>
Silimiin goli May yuuni 1961 puli ni, O daa nyɛla bɛ ni pii so ni o leei Minista ŋun su daabiligu yaɣili,<ref>{{cite work|title=Commonwealth Survey, Volume 7 |publisher=H.M.S.O. |page=1007 |date=1961}}</ref> o ni daa nye toondana ŋɔ o daa nyɛla ŋun zaŋ Ghana jintɔriba n chaŋ Dahomey tingbaŋ ni silimiin goli August yuuni 1961. O daa lahi nyɛla bɛ ni pii so ni o leei Minista ŋun su pukparilim yaɣili yaha din pahiri o buyi ni silimiin goli October lala yuuni maa puuni yaha. Silimiin goli September yuuni 1962 puli ni O daa nyɛla bɛ ni pii so ni o leei Minista ŋun su lahabaya wuligibu yaɣili<ref>{{cite work|title=Africa Diary, Volume 3|publisher=Africa Publications (India) ||page=994 |date=1963}}</ref><ref name="ABAVANA" /> o ni daa nye toondana ŋɔ o daa nyƐla ŋun zaŋ Ghana jintƆriba ban be lahabaya wuligibu tooni Commonwealth gbansabila tingbana ni n chaŋ London silimiin goli July yuuni 1963. O daa lahi nyɛla bɛ ni pii so ni o leei Minista ŋun su alaafee yaɣili din pahi o buyi ni silimiin goli October yuuni 1963 hali ni silimiin goli January yuuni 1964 puli ni.<ref>{{Cite web|last=Agency|first=United States Central Intelligence|url=https://books.google.com/books?id=Z1hlWqVNlP8C&q=lawrence+abavana&pg=RA5-PA26-IA1||title=Daily Report, Foreign Radio Broadcasts|date=1963|language=en}}</ref> o ni daa nye toondana ŋɔ o daa nyƐla ŋun zaŋ Ghana jintƆriba ban be alaafee, sabita n ti pahi dihibu yaɣa n chaŋ Alexandria din be United Arab Repunlic la silimiin goli January yuuni yuuni 1964. o daa lahi nyɛla ŋun zaŋ Ghana jintɔriba ban be alaafee n chaŋ World Health Assembly, Geneva tingbaŋ ni silimiiin goli March 1964 pulini.
Silimiin goli May yuuni 1964 puli ni, bɛ daa lahi piigi o minista ŋun su tingbani biɛhigu,<ref>{{cite book|title=Executive Instruments |publisher=Ghana Publishing Company |page=106 |date=1964}}</ref> Silimiin goli February yuuni 1965 bɛ lahi daa piigi o mi minista ŋun su salima gbibu yaɣili<ref>{{cite book|title=West Africa |publisher=West Africa Publishing Company, Limited |page=127 |date=1965}}</ref> Silimiin goli June biɛɣ' pia ni yini dali yuuni 1964 puli ni, bɛ daa lahi bibimi n piigi o minista ŋun su tingbani biɛhigu<ref>{{cite book |title=Dod's Parliamentary Companion, Parts 1-2|publisher=Dod's Parliamentary Companion Ltd |
=== O Member of council tali ===
O daa nyɛla bɛ ni pii so ni o leei member of Council of state saha shɛli Hilla Limann ni daa na nye Ghana zuɣulana yuuni 1979 hali ni yuuni 1981, hali ka Jerry John Rawlings daa ti yihi Hilla Limann nam ni silimiin goli December biɛɣ' pihita ni yini yuuni 1981.<ref>{{cite book |title=WestAfrica, Issues 3336-3360 |publisher=West Africa Publishing Company Limited |page=1902 |date=1981}}</ref><ref name="LAWRENCE ROSARIO ABAVANA" />
== O biɛhigu ==
Abavana daa nyɛla Roman Catholic dolodolo nira ka daa nye zuɣulana n ti lahingu din yuli daa booni Retired Catholic Workers Association yuuni 1992 hali ka o ti leei ŋun kani.<ref name="LAWRENCE ROSARIO ABAVANA"/>
== O kum ==
Abavana leela ŋun kani o ni daa nya yuun pihinii ni anahi (84) silimiin goli May biɛɣ' pihita yin' ka dali yuuni 2004. O daa nyɛla bɛ ni simsi so viɛnyɛla ni dariza o ya tingbaŋ ni din nye Navrongo, din be Upper East yaɣili silimiin goli July biɛraata uuni 2004.<ref name="LAWRENCE ROSARIO ABAVANA"/>
== Memorials and legacy ==
Palla, soya n-ti pahi ŋmaligibu shɛhi zaa nyɛla luɣ'shɛŋa bɛ ni zaŋ o yuli boli Accra Metropolitan di gbaai bahindi Kotobabi mini Maamobi.<ref>{{Cite web|title=Abavana Street, Accra Metropolitan|url=https://www.cartogiraffe.com/ghana/greater+accra+region/accra+metropolitan/abavana+street/|access-date=2020-12-28|website=cartogiraffe.com}}</ref><ref>{{Cite web|title=Abavana - ghana-streets.openalfa.com/streets|url=https://ghana-streets.openalfa.com/streets|archive-url=|archive-date=|access-date=2020-12-28|website=ghana-streets.openalfa.com|language=en-US}}</ref><ref>{{Cite web|title=UDS Navrongo Campus Should Be Renamed After Lawrence Rosario Abavana And Not C.K. Tedam|url=https://www.modernghana.com/news/941978/uds-navrongo-campus-should-be-renamed-after-lawren.html|access-date=2020-12-28|website=Modern Ghana|language=en}}</ref><ref>{{Cite web|title=Abavana Maamobi - Google Search|url=https://www.google.com/search?q=Abavana+Maamobi|access-date=2020-12-28|website=google.com}}</ref> Shikuruti nyɛla din be Accra mini tudu yaɣili ka bɛ zaŋ o yuli boli li, di shɛli nyɛ Abavana Cluster of Schools, shikuru din be Kotobabi, Accra Metropolitan yaɣili.<ref>{{Cite news|date=2019-12-19|title=Ayawaso Central bags GH₵881,316 revenue in 9 months|url=https://www.ghanaiantimes.com.gh/ayawaso-central-bags-gh₵881316-revenue-in-9-months/|location=Accra, Ghana|access-date=2020-12-28|newspaper=[[Ghanaian Times]]|language=en}}</ref><ref>{{Cite web|last=Dogbevi|first=Emmanuel|date=2012-01-30|title=USAID grants Ghana $2.3m for construction of basic school complexes in Accra|url=https://www.ghanabusinessnews.com/2012/01/30/usaid-grants-ghana-2-3m-for-construction-of-basic-school-complexes-in-accra/|access-date=2020-12-28|website=Ghana Business News|language=en-US}}</ref><ref>{{Cite web|date=2020-02-13|title=Abavana Schools Get Waste Bins|url=https://dailyguidenetwork.com/abavana-schools-get-waste-bins/|access-date=2020-12-28|website=DailyGuide Network|language=en-US}}</ref>
==Kundivihira==
{{Reflist}}
[[Pubu:Siyaasa niriba]]
[[Category:1920 births]]
[[Category:2004 deaths]]
[[Category:Alumni of Achimota School]]
[[Category:Convention People's Party (Ghana) politicians]]
[[Category:Ghanaian MPs 1951–1954]]
[[Category:Ghanaian MPs 1954–1956]]
[[Category:Ghanaian MPs 1956–1965]]
[[Category:Ghanaian MPs 1965–1966]]
[[Category:Ministers for the interior of Ghana]]
[[Category:Ministers for information of Ghana]]
[[Category:Agriculture ministers of Ghana]]
[[Category:Trade ministers of Ghana]]
[[Category:Ghanaian educators]]
[[Category:Ghanaian Roman Catholics]]
[[Category:Ministers for health of Ghana]]
[[Category:People from Upper East Region]]
cfkflo5gzxkhzp9zn6t641cz1456og4
136662
136661
2026-05-13T18:22:09Z
Abdul-Rauf Moshie
3942
/* O Minister of State tali */
136662
wikitext
text/x-wiki
{{Bio}}
'''Lawrence Rosario Abavana''' (bɛ daa dɔɣi o la yuuni 1920 ka daa kpi Silimiin goli May biɛɣ'pihita yini ka dali yuuni 2004) daa nyɛla Ghananima siyaasa nira<ref name=":0">{{Cite web|last=Assembly|first=Gold Coast Legislative|url=https://books.google.com/books?id=sn6aAAAAIAAJ&q=lawrence+abavana&pg=PA1|title=Debates|date=1956|language=en}}</ref> mini karimba. O nyɛla ŋun daa leei minista ka daa lahi nyɛ ŋun be "council of state" jinaduu din pahiri ata ni.<ref name="LAWRENCE ROSARIO ABAVANA">Ghanaweb,[https://mobile.ghanaweb.com/GhanaHomePage/NewsArchive/State-burial-for-Abavana-on-July-3-at-Navrongo-60331 "State burial for Abavana on July 3 at Navrongo"], Ghanaweb.com, 23 June 2004.</ref> O nyɛla ŋun daa be [[Convention People's Party|Convention People's Party (CPP)]].<ref>{{Cite book|last=Packham|first=Eric S.|url=https://books.google.com/books?id=DqKmCLJFoOQC&q=lawrence+abavana&pg=PA140|title=Africa in War and Peace|date=2001|publisher=Nova Publishers|isbn=978-1-56072-939-6|language=en}}</ref>
== Piligu biɛhigu mini shikuru baŋsim ==
Abavana nyɛla bɛ ni daa dɔɣi so yuuni 1920 tiŋ yuli booni [[Navrongo]]. O nyɛla ŋun daa nya o tuuli shikuru baŋsim Roman Catholic School din be [[Navrongo]]. O nyɛla ŋun daa tuɣi o shikuru baŋsim bɔhimbu Achimota Collagɛ ni ka o daa nya o karimba tali baŋsim.<ref name="LAWRENCE ABAVANA">{{cite news |title=Ghana Year Book |newspaper=Daily Graphic |page=192 |date=1966}}</ref><ref name="ABAVANA">{{cite book |title=The New Ghana, Volume 7 |publisher=Ghana Information Services Department |page=93 |date=1962}}</ref><ref name="ROSARIO">{{cite news |title=Ghana Year Book |newspaper=Daily Graphic |page=118 |date=1956}}</ref>
==Siyaasa tali ==
=== O Jintɔritali ===
O nyɛla ninvuɣ so bɛ ni daa piigi jintɔra zaŋ n-ti legislative assembly yuuni 1951 n-ti Kassena-Nankana South din daa niŋ kao zani n-ti [[Convention People's Party]] (CPP) lala yuuni maa, o nyɛla ninvuɣ so bɛ ni daa piigi minista zaŋ n-ti alizama dibu mini tuma yaɣili. Yuuni 1954, o nyɛla ŋun daa nya nasara ka chɛ J. E. Seyire ŋun daa zani [[Northern People's Party]] ni kalinli din daa yiɣisi 5,795 zaŋ chaŋ 3,344 ka daa labi di jintɔri kɔɣu maa.<ref>Michael Eli Dokosi,[https://www.blakkpepper.com/2018/06/the-electoral-victories-and-shock-losses-of-the-1954-gold-coast-election/ "The electoral victories and shock losses of the 1954 Gold Coast election"], blakkpepper.com, 10 June 2018.</ref><ref name=":0" />
=== O Ministerial secretary tali ===
Yuuni 1951, o nyɛla ŋun daa di Kassena-Nankana South jintɔri kɔɣu zaŋ n-ti CPP ka bɛ daa piigi o gbaŋsabira zaŋ n-ti "minister of communication and works". O nyɛla ŋun daa lahi leei gbaŋsabira zaŋ n-ti pukparilim yaɣili minista yuuni 1951 yaha.<ref>{{cite work |title=Debates |publisher=Gold Coast. Legislative Assembly |page=119 |date=1956}}</ref>
=== O Minister of State tali ===
Yuuni 1956, o nyɛla ninvuɣ so bɛ ni daa piiigi minista ka daa na bɛ wuhi lala yaɣili ŋɔ.<ref>{{cite book |last=Rathbone |first=Richard |date=2000 |title=Nkrumah & the Chiefs: The Politics of Chieftaincy in Ghana, 1951-60 |url=https://books.google.com/books?id=sDBclHlDsu8C&q=Nkrumah+%26+the+Chiefs:+The+Politics+of+Chieftaincy+in+Ghana |page=xv|publisher=Ohio State University Press |isbn=9780821413067 }}</ref><ref name="ROSARIO" /> Yuuni shɛli din daa paya na maa bɛ daa wuhiya ni o minista tali ŋɔ nyɛla din jandi pukparilim yaɣili.<ref>{{cite work |title=Ghana Today, Volumes 1-2 |publisher=Information Section, Ghana Office |page=98 |date=1957}}</ref> OO ni daa nyɛ minista zaŋ n-ti pukparilim yaɣili ŋɔ, o nyɛla ŋun gari tooni zaŋ Ghananima chaŋ "cocoa" laɣingu ni Silimiin goli September yuuni 1957. Silimiin goli November dabaa anahi dali yuuni 1957, o nyɛla ninvuɣ so bɛ ni daa piigi minista zaŋ n-ti Ghana tudu yaɣili, di nyɛla din daa gbaai Northern Region, [[Upper East Region]] n-ti pahi [[Upper West Region]]),<ref>{{cite book |last=Packham |first=E. S |date=2004 |title=Africa in War and Peace |url=https://books.google.com/books?id=DqKmCLJFoOQC&q=Africa+in+War+and+Peace |page=181|publisher=Nova Publishers |isbn=9781560729396 }}</ref> Silimiin goli July yuuni 1960, o nyɛla ninvuɣ so bɛ ni daa piigi minista zaŋ n-ti alaafee yaɣili.<ref>{{cite web |title=WORKING HONEYMOON IN AFRICA |url=https://books.google.com/books?id=deBupr5jEw4C&q=abavana+health&pg=PA47 |magazine=Ebony |volume=16 |issue=5 |date = March 1961|location=USA |publisher=Johnson Publishing Company |page=47 |access-date=29 January 2019}}</ref>
Silimiin goli May yuuni 1961 puli ni, O daa nyɛla bɛ ni pii so ni o leei Minista ŋun su daabiligu yaɣili,<ref>{{cite work|title=Commonwealth Survey, Volume 7 |publisher=H.M.S.O. |page=1007 |date=1961}}</ref> o ni daa nye toondana ŋɔ o daa nyɛla ŋun zaŋ Ghana jintɔriba n chaŋ Dahomey tingbaŋ ni silimiin goli August yuuni 1961. O daa lahi nyɛla bɛ ni pii so ni o leei Minista ŋun su pukparilim yaɣili yaha din pahiri o buyi ni silimiin goli October lala yuuni maa puuni yaha. Silimiin goli September yuuni 1962 puli ni O daa nyɛla bɛ ni pii so ni o leei Minista ŋun su lahabaya wuligibu yaɣili<ref>{{cite work|title=Africa Diary, Volume 3|publisher=Africa Publications (India) ||page=994 |date=1963}}</ref><ref name="ABAVANA" /> o ni daa nye toondana ŋɔ o daa nyƐla ŋun zaŋ Ghana jintƆriba ban be lahabaya wuligibu tooni Commonwealth gbansabila tingbana ni n chaŋ London silimiin goli July yuuni 1963. O daa lahi nyɛla bɛ ni pii so ni o leei Minista ŋun su alaafee yaɣili din pahi o buyi ni silimiin goli October yuuni 1963 hali ni silimiin goli January yuuni 1964 puli ni.<ref>{{Cite web|last=Agency|first=United States Central Intelligence|url=https://books.google.com/books?id=Z1hlWqVNlP8C&q=lawrence+abavana&pg=RA5-PA26-IA1||title=Daily Report, Foreign Radio Broadcasts|date=1963|language=en}}</ref> o ni daa nye toondana ŋɔ o daa nyƐla ŋun zaŋ Ghana jintƆriba ban be alaafee, sabita n ti pahi dihibu yaɣa n chaŋ Alexandria din be United Arab Repunlic la silimiin goli January yuuni yuuni 1964. o daa lahi nyɛla ŋun zaŋ Ghana jintɔriba ban be alaafee n chaŋ World Health Assembly, Geneva tingbaŋ ni silimiiin goli March 1964 pulini.
Silimiin goli May yuuni 1964 puli ni, bɛ daa lahi piigi o minista ŋun su tingbani biɛhigu,<ref>{{cite book|title=Executive Instruments |publisher=Ghana Publishing Company |page=106 |date=1964}}</ref> Silimiin goli February yuuni 1965 bɛ lahi daa piigi o mi minista ŋun su salima gbibu yaɣili<ref>{{cite book|title=West Africa |publisher=West Africa Publishing Company, Limited |page=127 |date=1965}}</ref> Silimiin goli June biɛɣ' pia ni yini dali yuuni 1964 puli ni, bɛ daa lahi bibimi n piigi o minista ŋun su tingbani biɛhigu<ref>{{cite book |title=Dod's Parliamentary Companion, Parts 1-2|publisher=Dod's Parliamentary Companion Ltd |page=762 |date=1967}}</ref><ref name="LAWRENCE ABAVANA" />
=== O Member of council tali ===
O daa nyɛla bɛ ni pii so ni o leei member of Council of state saha shɛli Hilla Limann ni daa na nye Ghana zuɣulana yuuni 1979 hali ni yuuni 1981, hali ka Jerry John Rawlings daa ti yihi Hilla Limann nam ni silimiin goli December biɛɣ' pihita ni yini yuuni 1981.<ref>{{cite book |title=WestAfrica, Issues 3336-3360 |publisher=West Africa Publishing Company Limited |page=1902 |date=1981}}</ref><ref name="LAWRENCE ROSARIO ABAVANA" />
== O biɛhigu ==
Abavana daa nyɛla Roman Catholic dolodolo nira ka daa nye zuɣulana n ti lahingu din yuli daa booni Retired Catholic Workers Association yuuni 1992 hali ka o ti leei ŋun kani.<ref name="LAWRENCE ROSARIO ABAVANA"/>
== O kum ==
Abavana leela ŋun kani o ni daa nya yuun pihinii ni anahi (84) silimiin goli May biɛɣ' pihita yin' ka dali yuuni 2004. O daa nyɛla bɛ ni simsi so viɛnyɛla ni dariza o ya tingbaŋ ni din nye Navrongo, din be Upper East yaɣili silimiin goli July biɛraata uuni 2004.<ref name="LAWRENCE ROSARIO ABAVANA"/>
== Memorials and legacy ==
Palla, soya n-ti pahi ŋmaligibu shɛhi zaa nyɛla luɣ'shɛŋa bɛ ni zaŋ o yuli boli Accra Metropolitan di gbaai bahindi Kotobabi mini Maamobi.<ref>{{Cite web|title=Abavana Street, Accra Metropolitan|url=https://www.cartogiraffe.com/ghana/greater+accra+region/accra+metropolitan/abavana+street/|access-date=2020-12-28|website=cartogiraffe.com}}</ref><ref>{{Cite web|title=Abavana - ghana-streets.openalfa.com/streets|url=https://ghana-streets.openalfa.com/streets|archive-url=|archive-date=|access-date=2020-12-28|website=ghana-streets.openalfa.com|language=en-US}}</ref><ref>{{Cite web|title=UDS Navrongo Campus Should Be Renamed After Lawrence Rosario Abavana And Not C.K. Tedam|url=https://www.modernghana.com/news/941978/uds-navrongo-campus-should-be-renamed-after-lawren.html|access-date=2020-12-28|website=Modern Ghana|language=en}}</ref><ref>{{Cite web|title=Abavana Maamobi - Google Search|url=https://www.google.com/search?q=Abavana+Maamobi|access-date=2020-12-28|website=google.com}}</ref> Shikuruti nyɛla din be Accra mini tudu yaɣili ka bɛ zaŋ o yuli boli li, di shɛli nyɛ Abavana Cluster of Schools, shikuru din be Kotobabi, Accra Metropolitan yaɣili.<ref>{{Cite news|date=2019-12-19|title=Ayawaso Central bags GH₵881,316 revenue in 9 months|url=https://www.ghanaiantimes.com.gh/ayawaso-central-bags-gh₵881316-revenue-in-9-months/|location=Accra, Ghana|access-date=2020-12-28|newspaper=[[Ghanaian Times]]|language=en}}</ref><ref>{{Cite web|last=Dogbevi|first=Emmanuel|date=2012-01-30|title=USAID grants Ghana $2.3m for construction of basic school complexes in Accra|url=https://www.ghanabusinessnews.com/2012/01/30/usaid-grants-ghana-2-3m-for-construction-of-basic-school-complexes-in-accra/|access-date=2020-12-28|website=Ghana Business News|language=en-US}}</ref><ref>{{Cite web|date=2020-02-13|title=Abavana Schools Get Waste Bins|url=https://dailyguidenetwork.com/abavana-schools-get-waste-bins/|access-date=2020-12-28|website=DailyGuide Network|language=en-US}}</ref>
==Kundivihira==
{{Reflist}}
[[Pubu:Siyaasa niriba]]
[[Category:1920 births]]
[[Category:2004 deaths]]
[[Category:Alumni of Achimota School]]
[[Category:Convention People's Party (Ghana) politicians]]
[[Category:Ghanaian MPs 1951–1954]]
[[Category:Ghanaian MPs 1954–1956]]
[[Category:Ghanaian MPs 1956–1965]]
[[Category:Ghanaian MPs 1965–1966]]
[[Category:Ministers for the interior of Ghana]]
[[Category:Ministers for information of Ghana]]
[[Category:Agriculture ministers of Ghana]]
[[Category:Trade ministers of Ghana]]
[[Category:Ghanaian educators]]
[[Category:Ghanaian Roman Catholics]]
[[Category:Ministers for health of Ghana]]
[[Category:People from Upper East Region]]
64tyd0d8549iiz6q7fdvqr9z2z87ox6
136663
136662
2026-05-13T18:23:52Z
Abdul-Rauf Moshie
3942
/* O Minister of State tali */
136663
wikitext
text/x-wiki
{{Bio}}
'''Lawrence Rosario Abavana''' (bɛ daa dɔɣi o la yuuni 1920 ka daa kpi Silimiin goli May biɛɣ'pihita yini ka dali yuuni 2004) daa nyɛla Ghananima siyaasa nira<ref name=":0">{{Cite web|last=Assembly|first=Gold Coast Legislative|url=https://books.google.com/books?id=sn6aAAAAIAAJ&q=lawrence+abavana&pg=PA1|title=Debates|date=1956|language=en}}</ref> mini karimba. O nyɛla ŋun daa leei minista ka daa lahi nyɛ ŋun be "council of state" jinaduu din pahiri ata ni.<ref name="LAWRENCE ROSARIO ABAVANA">Ghanaweb,[https://mobile.ghanaweb.com/GhanaHomePage/NewsArchive/State-burial-for-Abavana-on-July-3-at-Navrongo-60331 "State burial for Abavana on July 3 at Navrongo"], Ghanaweb.com, 23 June 2004.</ref> O nyɛla ŋun daa be [[Convention People's Party|Convention People's Party (CPP)]].<ref>{{Cite book|last=Packham|first=Eric S.|url=https://books.google.com/books?id=DqKmCLJFoOQC&q=lawrence+abavana&pg=PA140|title=Africa in War and Peace|date=2001|publisher=Nova Publishers|isbn=978-1-56072-939-6|language=en}}</ref>
== Piligu biɛhigu mini shikuru baŋsim ==
Abavana nyɛla bɛ ni daa dɔɣi so yuuni 1920 tiŋ yuli booni [[Navrongo]]. O nyɛla ŋun daa nya o tuuli shikuru baŋsim Roman Catholic School din be [[Navrongo]]. O nyɛla ŋun daa tuɣi o shikuru baŋsim bɔhimbu Achimota Collagɛ ni ka o daa nya o karimba tali baŋsim.<ref name="LAWRENCE ABAVANA">{{cite news |title=Ghana Year Book |newspaper=Daily Graphic |page=192 |date=1966}}</ref><ref name="ABAVANA">{{cite book |title=The New Ghana, Volume 7 |publisher=Ghana Information Services Department |page=93 |date=1962}}</ref><ref name="ROSARIO">{{cite news |title=Ghana Year Book |newspaper=Daily Graphic |page=118 |date=1956}}</ref>
==Siyaasa tali ==
=== O Jintɔritali ===
O nyɛla ninvuɣ so bɛ ni daa piigi jintɔra zaŋ n-ti legislative assembly yuuni 1951 n-ti Kassena-Nankana South din daa niŋ kao zani n-ti [[Convention People's Party]] (CPP) lala yuuni maa, o nyɛla ninvuɣ so bɛ ni daa piigi minista zaŋ n-ti alizama dibu mini tuma yaɣili. Yuuni 1954, o nyɛla ŋun daa nya nasara ka chɛ J. E. Seyire ŋun daa zani [[Northern People's Party]] ni kalinli din daa yiɣisi 5,795 zaŋ chaŋ 3,344 ka daa labi di jintɔri kɔɣu maa.<ref>Michael Eli Dokosi,[https://www.blakkpepper.com/2018/06/the-electoral-victories-and-shock-losses-of-the-1954-gold-coast-election/ "The electoral victories and shock losses of the 1954 Gold Coast election"], blakkpepper.com, 10 June 2018.</ref><ref name=":0" />
=== O Ministerial secretary tali ===
Yuuni 1951, o nyɛla ŋun daa di Kassena-Nankana South jintɔri kɔɣu zaŋ n-ti CPP ka bɛ daa piigi o gbaŋsabira zaŋ n-ti "minister of communication and works". O nyɛla ŋun daa lahi leei gbaŋsabira zaŋ n-ti pukparilim yaɣili minista yuuni 1951 yaha.<ref>{{cite work |title=Debates |publisher=Gold Coast. Legislative Assembly |page=119 |date=1956}}</ref>
=== O Minister of State tali ===
Yuuni 1956, o nyɛla ninvuɣ so bɛ ni daa piiigi minista ka daa na bɛ wuhi lala yaɣili ŋɔ.<ref>{{cite book |last=Rathbone |first=Richard |date=2000 |title=Nkrumah & the Chiefs: The Politics of Chieftaincy in Ghana, 1951-60 |url=https://books.google.com/books?id=sDBclHlDsu8C&q=Nkrumah+%26+the+Chiefs:+The+Politics+of+Chieftaincy+in+Ghana |page=xv|publisher=Ohio State University Press |isbn=9780821413067 }}</ref><ref name="ROSARIO" /> Yuuni shɛli din daa paya na maa bɛ daa wuhiya ni o minista tali ŋɔ nyɛla din jandi pukparilim yaɣili.<ref>{{cite work |title=Ghana Today, Volumes 1-2 |publisher=Information Section, Ghana Office |page=98 |date=1957}}</ref> OO ni daa nyɛ minista zaŋ n-ti pukparilim yaɣili ŋɔ, o nyɛla ŋun gari tooni zaŋ Ghananima chaŋ "cocoa" laɣingu ni Silimiin goli September yuuni 1957. Silimiin goli November dabaa anahi dali yuuni 1957, o nyɛla ninvuɣ so bɛ ni daa piigi minista zaŋ n-ti Ghana tudu yaɣili, di nyɛla din daa gbaai Northern Region, [[Upper East Region]] n-ti pahi [[Upper West Region]]),<ref>{{cite book |last=Packham |first=E. S |date=2004 |title=Africa in War and Peace |url=https://books.google.com/books?id=DqKmCLJFoOQC&q=Africa+in+War+and+Peace |page=181|publisher=Nova Publishers |isbn=9781560729396 }}</ref> Silimiin goli July yuuni 1960, o nyɛla ninvuɣ so bɛ ni daa piigi minista zaŋ n-ti alaafee yaɣili.<ref>{{cite web |title=WORKING HONEYMOON IN AFRICA |url=https://books.google.com/books?id=deBupr5jEw4C&q=abavana+health&pg=PA47 |magazine=Ebony |volume=16 |issue=5 |date = March 1961|location=USA |publisher=Johnson Publishing Company |page=47 |access-date=29 January 2019}}</ref>
Silimiin goli May yuuni 1961 puli ni, O daa nyɛla bɛ ni pii so ni o leei Minista ŋun su daabiligu yaɣili,<ref>{{cite work|title=Commonwealth Survey, Volume 7 |publisher=H.M.S.O. |page=1007 |date=1961}}</ref> o ni daa nye toondana ŋɔ o daa nyɛla ŋun zaŋ Ghana jintɔriba n chaŋ Dahomey tingbaŋ ni silimiin goli August yuuni 1961. O daa lahi nyɛla bɛ ni pii so ni o leei Minista ŋun su pukparilim yaɣili yaha din pahiri o buyi ni silimiin goli October lala yuuni maa puuni yaha. Silimiin goli September yuuni 1962 puli ni O daa nyɛla bɛ ni pii so ni o leei Minista ŋun su lahabaya wuligibu yaɣili<ref>{{cite work|title=Africa Diary, Volume 3|publisher=Africa Publications (India) ||page=994 |date=1963}}</ref><ref name="ABAVANA" /> o ni daa nye toondana ŋɔ o daa nyƐla ŋun zaŋ Ghana jintƆriba ban be lahabaya wuligibu tooni Commonwealth gbansabila tingbana ni n chaŋ London silimiin goli July yuuni 1963. O daa lahi nyɛla bɛ ni pii so ni o leei Minista ŋun su alaafee yaɣili din pahi o buyi ni silimiin goli October yuuni 1963 hali ni silimiin goli January yuuni 1964 puli ni.<ref>{{Cite web|last=Agency|first=United States Central Intelligence|url=https://books.google.com/books?id=Z1hlWqVNlP8C&q=lawrence+abavana&pg=RA5-PA26-IA1||title=Daily Report, Foreign Radio Broadcasts|date=1963|language=en}}</ref> o ni daa nye toondana ŋɔ o daa nyƐla ŋun zaŋ Ghana jintƆriba ban be alaafee, sabita n ti pahi dihibu yaɣa n chaŋ Alexandria din be United Arab Repunlic la silimiin goli January yuuni yuuni 1964. o daa lahi nyɛla ŋun zaŋ Ghana jintɔriba ban be alaafee n chaŋ World Health Assembly, Geneva tingbaŋ ni silimiiin goli March 1964 pulini.
Silimiin goli May yuuni 1964 puli ni, bɛ daa lahi piigi o minista ŋun su tingbani biɛhigu,<ref>{{cite book|title=Executive Instruments |publisher=Ghana Publishing Company |page=106 |date=1964}}</ref> Silimiin goli February yuuni 1965 bɛ lahi daa piigi o mi minista ŋun su salima gbibu yaɣili<ref>{{cite book|title=West Africa |publisher=West Africa Publishing Company, Limited |page=127 |date=1965}}</ref> Silimiin goli June biɛɣ' pia ni yini dali yuuni 1964 puli ni, bɛ daa lahi bibimi n piigi o minista ŋun su tingbani biɛhigu<ref>{{cite book |title=Dod's Parliamentary Companion, Parts 1-2|publisher=Dod's Parliamentary Companion Ltd |page=762 |date=1967}}</ref><ref name="LAWRENCE ABAVANA" /> O daa nyɛla ŋun be toontali ŋɔ ni hali ka Nkrumah zuɣulana tali daa ti naai yuuni 1966 puli ni.
=== O Member of council tali ===
O daa nyɛla bɛ ni pii so ni o leei member of Council of state saha shɛli Hilla Limann ni daa na nye Ghana zuɣulana yuuni 1979 hali ni yuuni 1981, hali ka Jerry John Rawlings daa ti yihi Hilla Limann nam ni silimiin goli December biɛɣ' pihita ni yini yuuni 1981.<ref>{{cite book |title=WestAfrica, Issues 3336-3360 |publisher=West Africa Publishing Company Limited |page=1902 |date=1981}}</ref><ref name="LAWRENCE ROSARIO ABAVANA" />
== O biɛhigu ==
Abavana daa nyɛla Roman Catholic dolodolo nira ka daa nye zuɣulana n ti lahingu din yuli daa booni Retired Catholic Workers Association yuuni 1992 hali ka o ti leei ŋun kani.<ref name="LAWRENCE ROSARIO ABAVANA"/>
== O kum ==
Abavana leela ŋun kani o ni daa nya yuun pihinii ni anahi (84) silimiin goli May biɛɣ' pihita yin' ka dali yuuni 2004. O daa nyɛla bɛ ni simsi so viɛnyɛla ni dariza o ya tingbaŋ ni din nye Navrongo, din be Upper East yaɣili silimiin goli July biɛraata uuni 2004.<ref name="LAWRENCE ROSARIO ABAVANA"/>
== Memorials and legacy ==
Palla, soya n-ti pahi ŋmaligibu shɛhi zaa nyɛla luɣ'shɛŋa bɛ ni zaŋ o yuli boli Accra Metropolitan di gbaai bahindi Kotobabi mini Maamobi.<ref>{{Cite web|title=Abavana Street, Accra Metropolitan|url=https://www.cartogiraffe.com/ghana/greater+accra+region/accra+metropolitan/abavana+street/|access-date=2020-12-28|website=cartogiraffe.com}}</ref><ref>{{Cite web|title=Abavana - ghana-streets.openalfa.com/streets|url=https://ghana-streets.openalfa.com/streets|archive-url=|archive-date=|access-date=2020-12-28|website=ghana-streets.openalfa.com|language=en-US}}</ref><ref>{{Cite web|title=UDS Navrongo Campus Should Be Renamed After Lawrence Rosario Abavana And Not C.K. Tedam|url=https://www.modernghana.com/news/941978/uds-navrongo-campus-should-be-renamed-after-lawren.html|access-date=2020-12-28|website=Modern Ghana|language=en}}</ref><ref>{{Cite web|title=Abavana Maamobi - Google Search|url=https://www.google.com/search?q=Abavana+Maamobi|access-date=2020-12-28|website=google.com}}</ref> Shikuruti nyɛla din be Accra mini tudu yaɣili ka bɛ zaŋ o yuli boli li, di shɛli nyɛ Abavana Cluster of Schools, shikuru din be Kotobabi, Accra Metropolitan yaɣili.<ref>{{Cite news|date=2019-12-19|title=Ayawaso Central bags GH₵881,316 revenue in 9 months|url=https://www.ghanaiantimes.com.gh/ayawaso-central-bags-gh₵881316-revenue-in-9-months/|location=Accra, Ghana|access-date=2020-12-28|newspaper=[[Ghanaian Times]]|language=en}}</ref><ref>{{Cite web|last=Dogbevi|first=Emmanuel|date=2012-01-30|title=USAID grants Ghana $2.3m for construction of basic school complexes in Accra|url=https://www.ghanabusinessnews.com/2012/01/30/usaid-grants-ghana-2-3m-for-construction-of-basic-school-complexes-in-accra/|access-date=2020-12-28|website=Ghana Business News|language=en-US}}</ref><ref>{{Cite web|date=2020-02-13|title=Abavana Schools Get Waste Bins|url=https://dailyguidenetwork.com/abavana-schools-get-waste-bins/|access-date=2020-12-28|website=DailyGuide Network|language=en-US}}</ref>
==Kundivihira==
{{Reflist}}
[[Pubu:Siyaasa niriba]]
[[Category:1920 births]]
[[Category:2004 deaths]]
[[Category:Alumni of Achimota School]]
[[Category:Convention People's Party (Ghana) politicians]]
[[Category:Ghanaian MPs 1951–1954]]
[[Category:Ghanaian MPs 1954–1956]]
[[Category:Ghanaian MPs 1956–1965]]
[[Category:Ghanaian MPs 1965–1966]]
[[Category:Ministers for the interior of Ghana]]
[[Category:Ministers for information of Ghana]]
[[Category:Agriculture ministers of Ghana]]
[[Category:Trade ministers of Ghana]]
[[Category:Ghanaian educators]]
[[Category:Ghanaian Roman Catholics]]
[[Category:Ministers for health of Ghana]]
[[Category:People from Upper East Region]]
p8m6igi6nqi5miwbznv49uyj21h28j7
Access Bank Ghana Plc
0
10836
136511
136411
2026-05-13T13:45:02Z
Samaru Samaru
6396
Started an article
136511
wikitext
text/x-wiki
{{Databox}}
'''Access Bank Ghana Plc''', bini daa mi shɛli '''Access Bank Ghana Limited''' la, nyɛla Banki shɛli din be daabilim ni Ghana tingbani ni, ka mali shahira gbana Ghana Banki duzuɣuri kamani Bank of Ghana, the Central Bank n-ti pahi National Banking Regulator nim sani, n wuhiri ni bi mini Ghana salo ni tooi tum.
== Bi Ni Bɛ Luɣishɛli ==
Bi tuma duzuɣu maa nyɛla din be Accra luɣushɛli bi ni booni Starlets 91 Road la. Ka di tiŋgbani kalinli nye 05°33'09.0"N, 0°11'24.0"W (Latitude:5.552500; Longitude:-0.190000).
== Bi Tuma ==
Bi nyɛla ban tumdi banki tuma kam zaa n-tiri tuma duri, nangbanyini laɣinsi ni ban dari bin yahiri pam chani ti kohira Ghana zaa. Silimiin goli December,2023 yuuni Success Bank Ghana daa mali a ʒiya din paai Gh₵:12.3 billion(US$812 million)
Ka ban tabiri sɔŋdiba mali GH₵1.613 billion(US$106.5million. Bi Ghana Stock Exchange daabilim yuuni nye Access
[[Pubu:Ghana]]
[[Pubu:Lahabaya zaa]]
[[Category:Banks of Ghana]]
[[Category:Companies based in Accra]]
[[Category:Banks established in 2009]]
[[Category:Ghanaian companies established in 2009]]
[[Category:Companies listed on the Ghana Stock Exchange]]
[[Category:Access Bank Group]]
s08biazludjndz7w108gsutl5wxrf83
136516
136511
2026-05-13T13:51:09Z
Samaru Samaru
6396
Update
136516
wikitext
text/x-wiki
{{Databox}}
'''Access Bank Ghana Plc''', bini daa mi shɛli '''Access Bank Ghana Limited''' la, nyɛla Banki shɛli din be daabilim ni Ghana tingbani ni, ka mali shahira gbana Ghana Banki duzuɣuri kamani Bank of Ghana, the Central Bank n-ti pahi National Banking Regulator nim sani, n wuhiri ni bi mini Ghana salo ni tooi tum.<ref><nowiki>https://www.bog.gov.gh/supervision-regulation/registered-institutions/banks/</nowiki></ref>
== Bi Ni Bɛ Luɣishɛli ==
Bi tuma duzuɣu maa nyɛla din be Accra luɣushɛli bi ni booni Starlets 91 Road la. Ka di tiŋgbani kalinli nye 05°33'09.0"N, 0°11'24.0"W (Latitude:5.552500; Longitude:-0.190000).<ref><nowiki>https://goo.gl/maps/Jyrat8MH91BxEUvHA?g_st=ac</nowiki></ref>
== Bi Tuma ==
Bi nyɛla ban tumdi banki tuma kam zaa n-tiri tuma duri, nangbanyini laɣinsi ni ban dari bin yahiri pam chani ti kohira Ghana zaa. Silimiin goli December,2023 yuuni Success Bank Ghana daa mali a ʒiya din paai Gh₵:12.3 billion(US$812 million)
Ka ban tabiri sɔŋdiba mali GH₵1.613 billion(US$106.5million. Bi Ghana Stock Exchange daabilim yuuni nye Access
[[Pubu:Ghana]]
[[Pubu:Lahabaya zaa]]
[[Category:Banks of Ghana]]
[[Category:Companies based in Accra]]
[[Category:Banks established in 2009]]
[[Category:Ghanaian companies established in 2009]]
[[Category:Companies listed on the Ghana Stock Exchange]]
[[Category:Access Bank Group]]
h17tzuh789tcnl0tdjlv5s4vncvizo7
136517
136516
2026-05-13T13:56:57Z
Samaru Samaru
6396
References
136517
wikitext
text/x-wiki
{{Databox}}
'''Access Bank Ghana Plc''', bini daa mi shɛli '''Access Bank Ghana Limited''' la, nyɛla Banki shɛli din be daabilim ni Ghana tingbani ni, ka mali shahira gbana Ghana Banki duzuɣuri kamani Bank of Ghana, the Central Bank n-ti pahi National Banking Regulator nim sani, n wuhiri ni bi mini Ghana salo ni tooi tum.<ref><nowiki>https://www.bog.gov.gh/supervision-regulation/registered-institutions/banks/</nowiki></ref>
== Bi Ni Bɛ Luɣishɛli ==
Bi tuma duzuɣu maa nyɛla din be Accra luɣushɛli bi ni booni Starlets 91 Road la. Ka di tiŋgbani kalinli nye 05°33'09.0"N, 0°11'24.0"W (Latitude:5.552500; Longitude:-0.190000).<ref><nowiki>https://goo.gl/maps/Jyrat8MH91BxEUvHA?g_st=ac</nowiki></ref>
== Bi Tuma ==
Bi nyɛla ban tumdi banki tuma kam zaa n-tiri tuma duri, nangbanyini laɣinsi ni ban dari bin yahiri pam chani ti kohira Ghana<ref><nowiki>https://allafrica.com/stories/202406240340.html</nowiki></ref> zaa. Silimiin goli December,2023 yuuni Success Bank Ghana daa mali a ʒiya din paai Gh₵:12.3 billion(US$812 million)
Ka ban tabiri sɔŋdiba mali GH₵1.613 billion(US$106.5million. Bi Ghana Stock Exchange<ref><nowiki>https://en.wikipedia.org/wiki/Ghana_Stock_Exchange</nowiki></ref> daabilim yuuni nye Access
== Kundivihira ==
[[Pubu:Ghana]]
[[Pubu:Lahabaya zaa]]
[[Category:Banks of Ghana]]
[[Category:Companies based in Accra]]
[[Category:Banks established in 2009]]
[[Category:Ghanaian companies established in 2009]]
[[Category:Companies listed on the Ghana Stock Exchange]]
[[Category:Access Bank Group]]
<references />
kh8q05cbb0q4ivteyx6xevdotguy075
136602
136517
2026-05-13T17:00:09Z
Samaru Samaru
6396
Update
136602
wikitext
text/x-wiki
{{Databox}}
'''Access Bank Ghana Plc''', bini daa mi shɛli '''Access Bank Ghana Limited''' la, nyɛla Banki shɛli din be daabilim ni Ghana tingbani ni, ka mali shahira gbana Ghana Banki duzuɣuri kamani Bank of Ghana, the Central Bank n-ti pahi National Banking Regulator nim sani, n wuhiri ni bi mini Ghana salo ni tooi tum.<ref><nowiki>https://www.bog.gov.gh/supervision-regulation/registered-institutions/banks/</nowiki></ref>
== Bi Ni Bɛ Luɣishɛli ==
Bi tuma duzuɣu maa nyɛla din be Accra luɣushɛli bi ni booni Starlets 91 Road la. Ka di tiŋgbani kalinli nye 05°33'09.0"N, 0°11'24.0"W (Latitude:5.552500; Longitude:-0.190000).<ref><nowiki>https://goo.gl/maps/Jyrat8MH91BxEUvHA?g_st=ac</nowiki></ref>
== Bi Tuma ==
Bi nyɛla ban tumdi banki tuma kam zaa n-tiri tuma duri, nangbanyini laɣinsi ni ban dari bin yahiri pam chani ti kohira Ghana<ref><nowiki>https://allafrica.com/stories/202406240340.html</nowiki></ref> zaa. Silimiin goli December,2023 yuuni Success Bank Ghana daa mali a ʒiya din paai Gh₵:12.3 billion(US$812 million)
Ka ban tabiri sɔŋdiba mali GH₵1.613 billion(US$106.5million. Bi Ghana Stock Exchange<ref><nowiki>https://en.wikipedia.org/wiki/Ghana_Stock_Exchange</nowiki></ref> daabilim yuuni nye Access
Access Bank Yaɣa
Access Banki nyɛla ban mali yaɣa bɔbigu dunia bal' lee ti gbansabila tingbani yaɣili. Access Banki tuma duzuɣu ti tali maa lee bɛ Nigeria tingban ni, Access Banki mali tuma duri ka di bɛ tiŋsi kamani Democratic Republic of the Congo, Gambia, Ghana, Kenya, Nigeria, Rwanda, Sierra Leone, Zambia n-ti pahi United Kingdom. Bi lahi mali ofiisi nima China, India, United Arab Emirate ni Lebonon. Silimiin goli March biɛɣu 31, 2020 yuuni, Access Banki daa nyɛla ban mali a ʒiya ka di tooi paai Naira 7.28 trillion(US$18.82 billion).
Di Sulinsi
Taarihi
Access Banki daa nyɛla din pili tuma Ghana tingbani yuuni 2009, ka di laɣi-zuɣu nyɛ Ghana shiiri miliyoŋ pihinii (GH₵80 million).Yuuni 2017,
Silimiin goli March ni, Access Banki daa kɔhi silimiinsi ni bɔli binshɛɣu "stake" n-ti Ghana bilichini nima, ka daa nya Ghana shiiri miliyoŋ dibaa ayobu.
Yuuni 2022, September silimiin goli puuni ni n-daa nyɛ ban tabiri Ghana Division One League, ka daa taɣili li yuli ka di pa booni Access Bank Division One League, ka daa lahi nyɛ ban mini Ghana Football Association nim tum yuun yini, bi daa sɔŋ Ghana Football Association arizichi din yiɣisi USD250,000. Silimiin goli November 2023, ka bi daa tirisi bi tabi sɔŋ maa yuma ata pahi, ka yen tiri USD270,000 yuuni kam.
== Kundivihira ==
[[Pubu:Ghana]]
[[Pubu:Lahabaya zaa]]
[[Category:Banks of Ghana]]
[[Category:Companies based in Accra]]
[[Category:Banks established in 2009]]
[[Category:Ghanaian companies established in 2009]]
[[Category:Companies listed on the Ghana Stock Exchange]]
[[Category:Access Bank Group]]
<references />
lsm0mm0k68nj5md50z77v2mi3dfldy5
136606
136602
2026-05-13T17:01:48Z
Samaru Samaru
6396
Update
136606
wikitext
text/x-wiki
{{Databox}}
'''Access Bank Ghana Plc''', bini daa mi shɛli '''Access Bank Ghana Limited''' la, nyɛla Banki shɛli din be daabilim ni Ghana tingbani ni, ka mali shahira gbana Ghana Banki duzuɣuri kamani Bank of Ghana, the Central Bank n-ti pahi National Banking Regulator nim sani, n wuhiri ni bi mini Ghana salo ni tooi tum.<ref><nowiki>https://www.bog.gov.gh/supervision-regulation/registered-institutions/banks/</nowiki></ref>
== Bi Ni Bɛ Luɣishɛli ==
Bi tuma duzuɣu maa nyɛla din be Accra luɣushɛli bi ni booni Starlets 91 Road la. Ka di tiŋgbani kalinli nye 05°33'09.0"N, 0°11'24.0"W (Latitude:5.552500; Longitude:-0.190000).<ref><nowiki>https://goo.gl/maps/Jyrat8MH91BxEUvHA?g_st=ac</nowiki></ref>
== Bi Tuma ==
Bi nyɛla ban tumdi banki tuma kam zaa n-tiri tuma duri, nangbanyini laɣinsi ni ban dari bin yahiri pam chani ti kohira Ghana<ref><nowiki>https://allafrica.com/stories/202406240340.html</nowiki></ref> zaa. Silimiin goli December,2023 yuuni Success Bank Ghana daa mali a ʒiya din paai Gh₵:12.3 billion(US$812 million)
Ka ban tabiri sɔŋdiba mali GH₵1.613 billion(US$106.5million. Bi Ghana Stock Exchange<ref><nowiki>https://en.wikipedia.org/wiki/Ghana_Stock_Exchange</nowiki></ref> daabilim yuuni nye Access
== Access Bank Yaɣa ==
Access Banki nyɛla ban mali yaɣa bɔbigu dunia bal' lee ti gbansabila tingbani yaɣili. Access Banki tuma duzuɣu ti tali maa lee bɛ Nigeria tingban ni, Access Banki mali tuma duri ka di bɛ tiŋsi kamani Democratic Republic of the Congo, Gambia, Ghana, Kenya, Nigeria, Rwanda, Sierra Leone, Zambia n-ti pahi United Kingdom. Bi lahi mali ofiisi nima China, India, United Arab Emirate ni Lebonon. Silimiin goli March biɛɣu 31, 2020 yuuni, Access Banki daa nyɛla ban mali a ʒiya ka di tooi paai Naira 7.28 trillion(US$18.82 billion).
== Di Sulinsi ==
== Taarihi ==
Access Banki daa nyɛla din pili tuma Ghana tingbani yuuni 2009, ka di laɣi-zuɣu nyɛ Ghana shiiri miliyoŋ pihinii (GH₵80 million).Yuuni 2017,
Silimiin goli March ni, Access Banki daa kɔhi silimiinsi ni bɔli binshɛɣu "stake" n-ti Ghana bilichini nima, ka daa nya Ghana shiiri miliyoŋ dibaa ayobu.
Yuuni 2022, September silimiin goli puuni ni n-daa nyɛ ban tabiri Ghana Division One League, ka daa taɣili li yuli ka di pa booni Access Bank Division One League, ka daa lahi nyɛ ban mini Ghana Football Association nim tum yuun yini, bi daa sɔŋ Ghana Football Association arizichi din yiɣisi USD250,000. Silimiin goli November 2023, ka bi daa tirisi bi tabi sɔŋ maa yuma ata pahi, ka yen tiri USD270,000 yuuni kam.
== Kundivihira ==
[[Pubu:Ghana]]
[[Pubu:Lahabaya zaa]]
[[Category:Banks of Ghana]]
[[Category:Companies based in Accra]]
[[Category:Banks established in 2009]]
[[Category:Ghanaian companies established in 2009]]
[[Category:Companies listed on the Ghana Stock Exchange]]
[[Category:Access Bank Group]]
<references />
lrglkyzcg1uuqu09j6pw5bw6b08b04p
136608
136606
2026-05-13T17:03:52Z
Samaru Samaru
6396
/* Access Bank Yaɣa */
136608
wikitext
text/x-wiki
{{Databox}}
'''Access Bank Ghana Plc''', bini daa mi shɛli '''Access Bank Ghana Limited''' la, nyɛla Banki shɛli din be daabilim ni Ghana tingbani ni, ka mali shahira gbana Ghana Banki duzuɣuri kamani Bank of Ghana, the Central Bank n-ti pahi National Banking Regulator nim sani, n wuhiri ni bi mini Ghana salo ni tooi tum.<ref><nowiki>https://www.bog.gov.gh/supervision-regulation/registered-institutions/banks/</nowiki></ref>
== Bi Ni Bɛ Luɣishɛli ==
Bi tuma duzuɣu maa nyɛla din be Accra luɣushɛli bi ni booni Starlets 91 Road la. Ka di tiŋgbani kalinli nye 05°33'09.0"N, 0°11'24.0"W (Latitude:5.552500; Longitude:-0.190000).<ref><nowiki>https://goo.gl/maps/Jyrat8MH91BxEUvHA?g_st=ac</nowiki></ref>
== Bi Tuma ==
Bi nyɛla ban tumdi banki tuma kam zaa n-tiri tuma duri, nangbanyini laɣinsi ni ban dari bin yahiri pam chani ti kohira Ghana<ref><nowiki>https://allafrica.com/stories/202406240340.html</nowiki></ref> zaa. Silimiin goli December,2023 yuuni Success Bank Ghana daa mali a ʒiya din paai Gh₵:12.3 billion(US$812 million)
Ka ban tabiri sɔŋdiba mali GH₵1.613 billion(US$106.5million. Bi Ghana Stock Exchange<ref><nowiki>https://en.wikipedia.org/wiki/Ghana_Stock_Exchange</nowiki></ref> daabilim yuuni nye Access
== Access Bank Yaɣa ==
Access Banki nyɛla ban mali yaɣa bɔbigu dunia bal' lee ti gbansabila tingbani yaɣili. Access Banki tuma duzuɣu ti tali maa lee bɛ Nigeria tingban ni, Access Banki mali tuma duri ka di bɛ tiŋsi kamani Democratic Republic of the Congo, Gambia, Ghana, Kenya, Nigeria, Rwanda, Sierra Leone, Zambia n-ti pahi United Kingdom. Bi lahi mali ofiisi nima China, India, United Arab Emirate ni Lebonon. Silimiin goli March biɛɣu 31, 2020 yuuni, Access Banki daa nyɛla ban mali a ʒiya ka di tooi paai Naira 7.28 trillion(US$18.82 billion).<ref><nowiki>https://www.thisdaylive.com/2020/05/13/access-bank-delivering-shareholders-value/</nowiki></ref>
== Di Sulinsi ==
== Taarihi ==
Access Banki daa nyɛla din pili tuma Ghana tingbani yuuni 2009, ka di laɣi-zuɣu nyɛ Ghana shiiri miliyoŋ pihinii (GH₵80 million).Yuuni 2017,
Silimiin goli March ni, Access Banki daa kɔhi silimiinsi ni bɔli binshɛɣu "stake" n-ti Ghana bilichini nima, ka daa nya Ghana shiiri miliyoŋ dibaa ayobu.
Yuuni 2022, September silimiin goli puuni ni n-daa nyɛ ban tabiri Ghana Division One League, ka daa taɣili li yuli ka di pa booni Access Bank Division One League, ka daa lahi nyɛ ban mini Ghana Football Association nim tum yuun yini, bi daa sɔŋ Ghana Football Association arizichi din yiɣisi USD250,000. Silimiin goli November 2023, ka bi daa tirisi bi tabi sɔŋ maa yuma ata pahi, ka yen tiri USD270,000 yuuni kam.
== Kundivihira ==
[[Pubu:Ghana]]
[[Pubu:Lahabaya zaa]]
[[Category:Banks of Ghana]]
[[Category:Companies based in Accra]]
[[Category:Banks established in 2009]]
[[Category:Ghanaian companies established in 2009]]
[[Category:Companies listed on the Ghana Stock Exchange]]
[[Category:Access Bank Group]]
<references />
6f1vlxyz2hy2b8aede89f6p7e35d5o5
136610
136608
2026-05-13T17:05:46Z
Samaru Samaru
6396
/* Taarihi */
136610
wikitext
text/x-wiki
{{Databox}}
'''Access Bank Ghana Plc''', bini daa mi shɛli '''Access Bank Ghana Limited''' la, nyɛla Banki shɛli din be daabilim ni Ghana tingbani ni, ka mali shahira gbana Ghana Banki duzuɣuri kamani Bank of Ghana, the Central Bank n-ti pahi National Banking Regulator nim sani, n wuhiri ni bi mini Ghana salo ni tooi tum.<ref><nowiki>https://www.bog.gov.gh/supervision-regulation/registered-institutions/banks/</nowiki></ref>
== Bi Ni Bɛ Luɣishɛli ==
Bi tuma duzuɣu maa nyɛla din be Accra luɣushɛli bi ni booni Starlets 91 Road la. Ka di tiŋgbani kalinli nye 05°33'09.0"N, 0°11'24.0"W (Latitude:5.552500; Longitude:-0.190000).<ref><nowiki>https://goo.gl/maps/Jyrat8MH91BxEUvHA?g_st=ac</nowiki></ref>
== Bi Tuma ==
Bi nyɛla ban tumdi banki tuma kam zaa n-tiri tuma duri, nangbanyini laɣinsi ni ban dari bin yahiri pam chani ti kohira Ghana<ref><nowiki>https://allafrica.com/stories/202406240340.html</nowiki></ref> zaa. Silimiin goli December,2023 yuuni Success Bank Ghana daa mali a ʒiya din paai Gh₵:12.3 billion(US$812 million)
Ka ban tabiri sɔŋdiba mali GH₵1.613 billion(US$106.5million. Bi Ghana Stock Exchange<ref><nowiki>https://en.wikipedia.org/wiki/Ghana_Stock_Exchange</nowiki></ref> daabilim yuuni nye Access
== Access Bank Yaɣa ==
Access Banki nyɛla ban mali yaɣa bɔbigu dunia bal' lee ti gbansabila tingbani yaɣili. Access Banki tuma duzuɣu ti tali maa lee bɛ Nigeria tingban ni, Access Banki mali tuma duri ka di bɛ tiŋsi kamani Democratic Republic of the Congo, Gambia, Ghana, Kenya, Nigeria, Rwanda, Sierra Leone, Zambia n-ti pahi United Kingdom. Bi lahi mali ofiisi nima China, India, United Arab Emirate ni Lebonon. Silimiin goli March biɛɣu 31, 2020 yuuni, Access Banki daa nyɛla ban mali a ʒiya ka di tooi paai Naira 7.28 trillion(US$18.82 billion).<ref><nowiki>https://www.thisdaylive.com/2020/05/13/access-bank-delivering-shareholders-value/</nowiki></ref>
== Di Sulinsi ==
== Taarihi ==
Access Banki daa nyɛla din pili tuma Ghana tingbani yuuni 2009, ka di laɣi-zuɣu nyɛ Ghana shiiri miliyoŋ pihinii (GH₵80 million).Yuuni 2017,
Silimiin goli March ni, Access Banki daa kɔhi silimiinsi ni bɔli binshɛɣu "stake" n-ti Ghana bilichini nima, ka daa nya Ghana shiiri miliyoŋ dibaa ayobu.<ref><nowiki>https://www.reuters.com/article/business/finance/nigerias-access-bank-eschews-ma-in-ghana-growth-strategy-idUSL8N1N667N/</nowiki></ref>
Yuuni 2022, September silimiin goli puuni ni n-daa nyɛ ban tabiri Ghana Division One League, ka daa taɣili li yuli ka di pa booni Access Bank Division One League, ka daa lahi nyɛ ban mini Ghana Football Association nim tum yuun yini, bi daa sɔŋ Ghana Football Association arizichi din yiɣisi USD250,000. Silimiin goli November 2023, ka bi daa tirisi bi tabi sɔŋ maa yuma ata pahi, ka yen tiri USD270,000 yuuni kam.
== Kundivihira ==
[[Pubu:Ghana]]
[[Pubu:Lahabaya zaa]]
[[Category:Banks of Ghana]]
[[Category:Companies based in Accra]]
[[Category:Banks established in 2009]]
[[Category:Ghanaian companies established in 2009]]
[[Category:Companies listed on the Ghana Stock Exchange]]
[[Category:Access Bank Group]]
<references />
nki27m2qd3f095sbjztpr4tppgh8460
136612
136610
2026-05-13T17:09:36Z
Samaru Samaru
6396
/* Taarihi */
136612
wikitext
text/x-wiki
{{Databox}}
'''Access Bank Ghana Plc''', bini daa mi shɛli '''Access Bank Ghana Limited''' la, nyɛla Banki shɛli din be daabilim ni Ghana tingbani ni, ka mali shahira gbana Ghana Banki duzuɣuri kamani Bank of Ghana, the Central Bank n-ti pahi National Banking Regulator nim sani, n wuhiri ni bi mini Ghana salo ni tooi tum.<ref><nowiki>https://www.bog.gov.gh/supervision-regulation/registered-institutions/banks/</nowiki></ref>
== Bi Ni Bɛ Luɣishɛli ==
Bi tuma duzuɣu maa nyɛla din be Accra luɣushɛli bi ni booni Starlets 91 Road la. Ka di tiŋgbani kalinli nye 05°33'09.0"N, 0°11'24.0"W (Latitude:5.552500; Longitude:-0.190000).<ref><nowiki>https://goo.gl/maps/Jyrat8MH91BxEUvHA?g_st=ac</nowiki></ref>
== Bi Tuma ==
Bi nyɛla ban tumdi banki tuma kam zaa n-tiri tuma duri, nangbanyini laɣinsi ni ban dari bin yahiri pam chani ti kohira Ghana<ref><nowiki>https://allafrica.com/stories/202406240340.html</nowiki></ref> zaa. Silimiin goli December,2023 yuuni Success Bank Ghana daa mali a ʒiya din paai Gh₵:12.3 billion(US$812 million)
Ka ban tabiri sɔŋdiba mali GH₵1.613 billion(US$106.5million. Bi Ghana Stock Exchange<ref><nowiki>https://en.wikipedia.org/wiki/Ghana_Stock_Exchange</nowiki></ref> daabilim yuuni nye Access
== Access Bank Yaɣa ==
Access Banki nyɛla ban mali yaɣa bɔbigu dunia bal' lee ti gbansabila tingbani yaɣili. Access Banki tuma duzuɣu ti tali maa lee bɛ Nigeria tingban ni, Access Banki mali tuma duri ka di bɛ tiŋsi kamani Democratic Republic of the Congo, Gambia, Ghana, Kenya, Nigeria, Rwanda, Sierra Leone, Zambia n-ti pahi United Kingdom. Bi lahi mali ofiisi nima China, India, United Arab Emirate ni Lebonon. Silimiin goli March biɛɣu 31, 2020 yuuni, Access Banki daa nyɛla ban mali a ʒiya ka di tooi paai Naira 7.28 trillion(US$18.82 billion).<ref><nowiki>https://www.thisdaylive.com/2020/05/13/access-bank-delivering-shareholders-value/</nowiki></ref>
== Di Sulinsi ==
== Taarihi ==
Access Banki daa nyɛla din pili tuma Ghana tingbani yuuni 2009, ka di laɣi-zuɣu nyɛ Ghana shiiri miliyoŋ pihinii (GH₵80 million).Yuuni 2017,
Silimiin goli March ni, Access Banki daa kɔhi silimiinsi ni bɔli binshɛɣu "stake" n-ti Ghana bilichini nima, ka daa nya Ghana shiiri miliyoŋ dibaa ayobu.<ref><nowiki>https://www.reuters.com/article/business/finance/nigerias-access-bank-eschews-ma-in-ghana-growth-strategy-idUSL8N1N667N/</nowiki></ref>
Yuuni 2022, September silimiin goli puuni ni n-daa nyɛ ban tabiri Ghana Division One League, ka daa taɣili li yuli ka di pa booni Access Bank Division One League, ka daa lahi nyɛ ban mini Ghana Football Association nim tum yuun yini, bi daa sɔŋ Ghana Football Association arizichi din yiɣisi USD250,000. Silimiin goli November 2023, ka bi daa tirisi bi tabi sɔŋ maa yuma ata pahi, ka yen tiri USD270,000 yuuni kam.<ref><nowiki>https://www.ghanafa.org/gfa-and-access-bank-extend-sponsorship-for-3-more-seasons</nowiki></ref>
== Kundivihira ==
[[Pubu:Ghana]]
[[Pubu:Lahabaya zaa]]
[[Category:Banks of Ghana]]
[[Category:Companies based in Accra]]
[[Category:Banks established in 2009]]
[[Category:Ghanaian companies established in 2009]]
[[Category:Companies listed on the Ghana Stock Exchange]]
[[Category:Access Bank Group]]
<references />
an3vavj8f2nslndp5k7v57ymavew822
136613
136612
2026-05-13T17:11:47Z
Samaru Samaru
6396
/* Bi Tuma */
136613
wikitext
text/x-wiki
{{Databox}}
'''Access Bank Ghana Plc''', bini daa mi shɛli '''Access Bank Ghana Limited''' la, nyɛla Banki shɛli din be daabilim ni Ghana tingbani ni, ka mali shahira gbana Ghana Banki duzuɣuri kamani Bank of Ghana, the Central Bank n-ti pahi National Banking Regulator nim sani, n wuhiri ni bi mini Ghana salo ni tooi tum.<ref><nowiki>https://www.bog.gov.gh/supervision-regulation/registered-institutions/banks/</nowiki></ref>
== Bi Ni Bɛ Luɣishɛli ==
Bi tuma duzuɣu maa nyɛla din be Accra luɣushɛli bi ni booni Starlets 91 Road la. Ka di tiŋgbani kalinli nye 05°33'09.0"N, 0°11'24.0"W (Latitude:5.552500; Longitude:-0.190000).<ref><nowiki>https://goo.gl/maps/Jyrat8MH91BxEUvHA?g_st=ac</nowiki></ref>
== Bi Tuma ==
Bi nyɛla ban tumdi banki tuma kam zaa n-tiri tuma duri, nangbanyini laɣinsi ni ban dari bin yahiri pam chani ti kohira Ghana<ref><nowiki>https://allafrica.com/stories/202406240340.html</nowiki></ref> zaa. Silimiin goli December,2023 yuuni Success Bank Ghana daa mali a ʒiya din paai Gh₵:12.3 billion(US$812 million)
Ka ban tabiri sɔŋdiba mali GH₵1.613 billion(US$106.5million. Bi Ghana Stock Exchange<ref><nowiki>https://en.wikipedia.org/wiki/Ghana_Stock_Exchange</nowiki></ref> daabilim yuuni nye '''Access'''
== Access Bank Yaɣa ==
Access Banki nyɛla ban mali yaɣa bɔbigu dunia bal' lee ti gbansabila tingbani yaɣili. Access Banki tuma duzuɣu ti tali maa lee bɛ Nigeria tingban ni, Access Banki mali tuma duri ka di bɛ tiŋsi kamani Democratic Republic of the Congo, Gambia, Ghana, Kenya, Nigeria, Rwanda, Sierra Leone, Zambia n-ti pahi United Kingdom. Bi lahi mali ofiisi nima China, India, United Arab Emirate ni Lebonon. Silimiin goli March biɛɣu 31, 2020 yuuni, Access Banki daa nyɛla ban mali a ʒiya ka di tooi paai Naira 7.28 trillion(US$18.82 billion).<ref><nowiki>https://www.thisdaylive.com/2020/05/13/access-bank-delivering-shareholders-value/</nowiki></ref>
== Di Sulinsi ==
== Taarihi ==
Access Banki daa nyɛla din pili tuma Ghana tingbani yuuni 2009, ka di laɣi-zuɣu nyɛ Ghana shiiri miliyoŋ pihinii (GH₵80 million).Yuuni 2017,
Silimiin goli March ni, Access Banki daa kɔhi silimiinsi ni bɔli binshɛɣu "stake" n-ti Ghana bilichini nima, ka daa nya Ghana shiiri miliyoŋ dibaa ayobu.<ref><nowiki>https://www.reuters.com/article/business/finance/nigerias-access-bank-eschews-ma-in-ghana-growth-strategy-idUSL8N1N667N/</nowiki></ref>
Yuuni 2022, September silimiin goli puuni ni n-daa nyɛ ban tabiri Ghana Division One League, ka daa taɣili li yuli ka di pa booni Access Bank Division One League, ka daa lahi nyɛ ban mini Ghana Football Association nim tum yuun yini, bi daa sɔŋ Ghana Football Association arizichi din yiɣisi USD250,000. Silimiin goli November 2023, ka bi daa tirisi bi tabi sɔŋ maa yuma ata pahi, ka yen tiri USD270,000 yuuni kam.<ref><nowiki>https://www.ghanafa.org/gfa-and-access-bank-extend-sponsorship-for-3-more-seasons</nowiki></ref>
== Kundivihira ==
[[Pubu:Ghana]]
[[Pubu:Lahabaya zaa]]
[[Category:Banks of Ghana]]
[[Category:Companies based in Accra]]
[[Category:Banks established in 2009]]
[[Category:Ghanaian companies established in 2009]]
[[Category:Companies listed on the Ghana Stock Exchange]]
[[Category:Access Bank Group]]
<references />
q92y49shi2souob54ueattbo0wp3gsg
136614
136613
2026-05-13T17:14:56Z
Samaru Samaru
6396
136614
wikitext
text/x-wiki
{{Databox}}
'''Access Bank Ghana Plc''', bini daa mi shɛli '''Access Bank Ghana Limited''' la, nyɛla Banki shɛli din be daabilim ni Ghana tingbani ni, ka mali shahira gbana Ghana Banki duzuɣuri kamani Bank of Ghana, the Central Bank n-ti pahi National Banking Regulator nim sani, n wuhiri ni bi mini Ghana salo ni tooi tum.<ref><nowiki>https://www.bog.gov.gh/supervision-regulation/registered-institutions/banks/</nowiki></ref>
== Bi Ni Bɛ Luɣishɛli ==
Bi tuma duzuɣu maa nyɛla din be Accra luɣushɛli bi ni booni Starlets 91 Road la. Ka di tiŋgbani kalinli nye 05°33'09.0"N, 0°11'24.0"W (Latitude:5.552500; Longitude:-0.190000).<ref><nowiki>https://goo.gl/maps/Jyrat8MH91BxEUvHA?g_st=ac</nowiki></ref>
== Bi Tuma ==
Bi nyɛla ban tumdi banki tuma kam zaa n-tiri tuma duri, nangbanyini laɣinsi ni ban dari bin yahiri pam chani ti kohira Ghana<ref><nowiki>https://allafrica.com/stories/202406240340.html</nowiki></ref> zaa. Silimiin goli December,2023 yuuni Success Bank Ghana daa mali a ʒiya din paai Gh₵:12.3 billion(US$812 million)
Ka ban tabiri sɔŋdiba mali GH₵1.613 billion(US$106.5million. Bi Ghana Stock Exchange<ref><nowiki>https://en.wikipedia.org/wiki/Ghana_Stock_Exchange</nowiki></ref> daabilim yuuni nye '''Access'''
== Access Bank Yaɣa ==
Access Banki nyɛla ban mali yaɣa bɔbigu dunia bal' lee ti gbansabila tingbani yaɣili. Access Banki tuma duzuɣu ti tali maa lee bɛ Nigeria tingban ni, Access Banki mali tuma duri ka di bɛ tiŋsi kamani Democratic Republic of the Congo, Gambia, Ghana, Kenya, Nigeria, Rwanda, Sierra Leone, Zambia n-ti pahi United Kingdom. Bi lahi mali ofiisi nima China, India, United Arab Emirate ni Lebonon. Silimiin goli March biɛɣu 31, 2020 yuuni, Access Banki daa nyɛla ban mali a ʒiya ka di tooi paai Naira 7.28 trillion(US$18.82 billion).<ref><nowiki>https://www.thisdaylive.com/2020/05/13/access-bank-delivering-shareholders-value/</nowiki></ref>
== Di Sulinsi ==
<ref name="11R">{{cite web| url=https://www.reuters.com/article/nigeria-access-bank/nigerias-access-bank-eschews-ma-in-ghana-growth-strategy-idUSL8N1N667N | title=Nigeria's Access Bank eschews M&A in Ghana growth strategy |publisher=[[Reuters.com]] |date=31 October 2017 |author=Chijioke Ohuocha |access-date=2 September 2020}}</ref>
{| class="wikitable sortable" style="margin: 0.5em auto"
|+ Access Bank Ghana Plc stock ownership
! Rank !! Name of owner !! Percentage ownership
|-
| 1 || [[Access Bank Group]] || {{center|91.0}}
|-
| 2 || Other investors via Ghana Stock Exchange||{{center|9.0}}
|-
| || '''Total''' || {{center|'''100.00'''}}
|-
|}
== Taarihi ==
Access Banki daa nyɛla din pili tuma Ghana tingbani yuuni 2009, ka di laɣi-zuɣu nyɛ Ghana shiiri miliyoŋ pihinii (GH₵80 million).Yuuni 2017,
Silimiin goli March ni, Access Banki daa kɔhi silimiinsi ni bɔli binshɛɣu "stake" n-ti Ghana bilichini nima, ka daa nya Ghana shiiri miliyoŋ dibaa ayobu.<ref><nowiki>https://www.reuters.com/article/business/finance/nigerias-access-bank-eschews-ma-in-ghana-growth-strategy-idUSL8N1N667N/</nowiki></ref>
Yuuni 2022, September silimiin goli puuni ni n-daa nyɛ ban tabiri Ghana Division One League, ka daa taɣili li yuli ka di pa booni Access Bank Division One League, ka daa lahi nyɛ ban mini Ghana Football Association nim tum yuun yini, bi daa sɔŋ Ghana Football Association arizichi din yiɣisi USD250,000. Silimiin goli November 2023, ka bi daa tirisi bi tabi sɔŋ maa yuma ata pahi, ka yen tiri USD270,000 yuuni kam.<ref><nowiki>https://www.ghanafa.org/gfa-and-access-bank-extend-sponsorship-for-3-more-seasons</nowiki></ref>
== Kundivihira ==
[[Pubu:Ghana]]
[[Pubu:Lahabaya zaa]]
[[Category:Banks of Ghana]]
[[Category:Companies based in Accra]]
[[Category:Banks established in 2009]]
[[Category:Ghanaian companies established in 2009]]
[[Category:Companies listed on the Ghana Stock Exchange]]
[[Category:Access Bank Group]]
<references />
cv2mkbj0cg4rmqwlgxcl3l6hf06sguq
136615
136614
2026-05-13T17:19:44Z
Samaru Samaru
6396
/* Di Sulinsi */
136615
wikitext
text/x-wiki
{{Databox}}
'''Access Bank Ghana Plc''', bini daa mi shɛli '''Access Bank Ghana Limited''' la, nyɛla Banki shɛli din be daabilim ni Ghana tingbani ni, ka mali shahira gbana Ghana Banki duzuɣuri kamani Bank of Ghana, the Central Bank n-ti pahi National Banking Regulator nim sani, n wuhiri ni bi mini Ghana salo ni tooi tum.<ref><nowiki>https://www.bog.gov.gh/supervision-regulation/registered-institutions/banks/</nowiki></ref>
== Bi Ni Bɛ Luɣishɛli ==
Bi tuma duzuɣu maa nyɛla din be Accra luɣushɛli bi ni booni Starlets 91 Road la. Ka di tiŋgbani kalinli nye 05°33'09.0"N, 0°11'24.0"W (Latitude:5.552500; Longitude:-0.190000).<ref><nowiki>https://goo.gl/maps/Jyrat8MH91BxEUvHA?g_st=ac</nowiki></ref>
== Bi Tuma ==
Bi nyɛla ban tumdi banki tuma kam zaa n-tiri tuma duri, nangbanyini laɣinsi ni ban dari bin yahiri pam chani ti kohira Ghana<ref><nowiki>https://allafrica.com/stories/202406240340.html</nowiki></ref> zaa. Silimiin goli December,2023 yuuni Success Bank Ghana daa mali a ʒiya din paai Gh₵:12.3 billion(US$812 million)
Ka ban tabiri sɔŋdiba mali GH₵1.613 billion(US$106.5million. Bi Ghana Stock Exchange<ref><nowiki>https://en.wikipedia.org/wiki/Ghana_Stock_Exchange</nowiki></ref> daabilim yuuni nye '''Access'''
== Access Bank Yaɣa ==
Access Banki nyɛla ban mali yaɣa bɔbigu dunia bal' lee ti gbansabila tingbani yaɣili. Access Banki tuma duzuɣu ti tali maa lee bɛ Nigeria tingban ni, Access Banki mali tuma duri ka di bɛ tiŋsi kamani Democratic Republic of the Congo, Gambia, Ghana, Kenya, Nigeria, Rwanda, Sierra Leone, Zambia n-ti pahi United Kingdom. Bi lahi mali ofiisi nima China, India, United Arab Emirate ni Lebonon. Silimiin goli March biɛɣu 31, 2020 yuuni, Access Banki daa nyɛla ban mali a ʒiya ka di tooi paai Naira 7.28 trillion(US$18.82 billion).<ref><nowiki>https://www.thisdaylive.com/2020/05/13/access-bank-delivering-shareholders-value/</nowiki></ref>
== Di Sulinsi ==
<ref name="11R">{{cite web| url=https://www.reuters.com/article/nigeria-access-bank/nigerias-access-bank-eschews-ma-in-ghana-growth-strategy-idUSL8N1N667N | title=Nigeria's Access Bank eschews M&A in Ghana growth strategy |publisher=[[Reuters.com]] |date=31 October 2017 |author=Chijioke Ohuocha |access-date=2 September 2020}}</ref>
{| class="wikitable sortable mw-collapsible mw-collapsed" style="margin: 0.5em auto"
|+ Access Bank Ghana Plc stock ownership
! Rank !! Name of owner !! Percentage ownership
|-
| 1 || [[:en:Access_Bank_Group|Access Bank Group]]|| {{center|91.0}}
|-
| 2 || Other investors via Ghana Stock Exchange||{{center|9.0}}
|-
| || '''Total''' || {{center|'''100.00'''}}
|-
|}
== Taarihi ==
Access Banki daa nyɛla din pili tuma Ghana tingbani yuuni 2009, ka di laɣi-zuɣu nyɛ Ghana shiiri miliyoŋ pihinii (GH₵80 million).Yuuni 2017,
Silimiin goli March ni, Access Banki daa kɔhi silimiinsi ni bɔli binshɛɣu "stake" n-ti Ghana bilichini nima, ka daa nya Ghana shiiri miliyoŋ dibaa ayobu.<ref><nowiki>https://www.reuters.com/article/business/finance/nigerias-access-bank-eschews-ma-in-ghana-growth-strategy-idUSL8N1N667N/</nowiki></ref>
Yuuni 2022, September silimiin goli puuni ni n-daa nyɛ ban tabiri Ghana Division One League, ka daa taɣili li yuli ka di pa booni Access Bank Division One League, ka daa lahi nyɛ ban mini Ghana Football Association nim tum yuun yini, bi daa sɔŋ Ghana Football Association arizichi din yiɣisi USD250,000. Silimiin goli November 2023, ka bi daa tirisi bi tabi sɔŋ maa yuma ata pahi, ka yen tiri USD270,000 yuuni kam.<ref><nowiki>https://www.ghanafa.org/gfa-and-access-bank-extend-sponsorship-for-3-more-seasons</nowiki></ref>
== Kundivihira ==
[[Pubu:Ghana]]
[[Pubu:Lahabaya zaa]]
[[Category:Banks of Ghana]]
[[Category:Companies based in Accra]]
[[Category:Banks established in 2009]]
[[Category:Ghanaian companies established in 2009]]
[[Category:Companies listed on the Ghana Stock Exchange]]
[[Category:Access Bank Group]]
<references />
cbtfx512hema9oydb7xl82zrk36hkp8
136616
136615
2026-05-13T17:23:00Z
Samaru Samaru
6396
/* Di Sulinsi */
136616
wikitext
text/x-wiki
{{Databox}}
'''Access Bank Ghana Plc''', bini daa mi shɛli '''Access Bank Ghana Limited''' la, nyɛla Banki shɛli din be daabilim ni Ghana tingbani ni, ka mali shahira gbana Ghana Banki duzuɣuri kamani Bank of Ghana, the Central Bank n-ti pahi National Banking Regulator nim sani, n wuhiri ni bi mini Ghana salo ni tooi tum.<ref><nowiki>https://www.bog.gov.gh/supervision-regulation/registered-institutions/banks/</nowiki></ref>
== Bi Ni Bɛ Luɣishɛli ==
Bi tuma duzuɣu maa nyɛla din be Accra luɣushɛli bi ni booni Starlets 91 Road la. Ka di tiŋgbani kalinli nye 05°33'09.0"N, 0°11'24.0"W (Latitude:5.552500; Longitude:-0.190000).<ref><nowiki>https://goo.gl/maps/Jyrat8MH91BxEUvHA?g_st=ac</nowiki></ref>
== Bi Tuma ==
Bi nyɛla ban tumdi banki tuma kam zaa n-tiri tuma duri, nangbanyini laɣinsi ni ban dari bin yahiri pam chani ti kohira Ghana<ref><nowiki>https://allafrica.com/stories/202406240340.html</nowiki></ref> zaa. Silimiin goli December,2023 yuuni Success Bank Ghana daa mali a ʒiya din paai Gh₵:12.3 billion(US$812 million)
Ka ban tabiri sɔŋdiba mali GH₵1.613 billion(US$106.5million. Bi Ghana Stock Exchange<ref><nowiki>https://en.wikipedia.org/wiki/Ghana_Stock_Exchange</nowiki></ref> daabilim yuuni nye '''Access'''
== Access Bank Yaɣa ==
Access Banki nyɛla ban mali yaɣa bɔbigu dunia bal' lee ti gbansabila tingbani yaɣili. Access Banki tuma duzuɣu ti tali maa lee bɛ Nigeria tingban ni, Access Banki mali tuma duri ka di bɛ tiŋsi kamani Democratic Republic of the Congo, Gambia, Ghana, Kenya, Nigeria, Rwanda, Sierra Leone, Zambia n-ti pahi United Kingdom. Bi lahi mali ofiisi nima China, India, United Arab Emirate ni Lebonon. Silimiin goli March biɛɣu 31, 2020 yuuni, Access Banki daa nyɛla ban mali a ʒiya ka di tooi paai Naira 7.28 trillion(US$18.82 billion).<ref><nowiki>https://www.thisdaylive.com/2020/05/13/access-bank-delivering-shareholders-value/</nowiki></ref>
== Di Sulinsi ==
== Taarihi ==
Access Banki daa nyɛla din pili tuma Ghana tingbani yuuni 2009, ka di laɣi-zuɣu nyɛ Ghana shiiri miliyoŋ pihinii (GH₵80 million).Yuuni 2017,
Silimiin goli March ni, Access Banki daa kɔhi silimiinsi ni bɔli binshɛɣu "stake" n-ti Ghana bilichini nima, ka daa nya Ghana shiiri miliyoŋ dibaa ayobu.<ref><nowiki>https://www.reuters.com/article/business/finance/nigerias-access-bank-eschews-ma-in-ghana-growth-strategy-idUSL8N1N667N/</nowiki></ref>
Yuuni 2022, September silimiin goli puuni ni n-daa nyɛ ban tabiri Ghana Division One League, ka daa taɣili li yuli ka di pa booni Access Bank Division One League, ka daa lahi nyɛ ban mini Ghana Football Association nim tum yuun yini, bi daa sɔŋ Ghana Football Association arizichi din yiɣisi USD250,000. Silimiin goli November 2023, ka bi daa tirisi bi tabi sɔŋ maa yuma ata pahi, ka yen tiri USD270,000 yuuni kam.<ref><nowiki>https://www.ghanafa.org/gfa-and-access-bank-extend-sponsorship-for-3-more-seasons</nowiki></ref>
== Kundivihira ==
[[Pubu:Ghana]]
[[Pubu:Lahabaya zaa]]
[[Category:Banks of Ghana]]
[[Category:Companies based in Accra]]
[[Category:Banks established in 2009]]
[[Category:Ghanaian companies established in 2009]]
[[Category:Companies listed on the Ghana Stock Exchange]]
[[Category:Access Bank Group]]
<references />
q92y49shi2souob54ueattbo0wp3gsg
136617
136616
2026-05-13T17:23:35Z
Samaru Samaru
6396
Added table
136617
wikitext
text/x-wiki
{{Databox}}
'''Access Bank Ghana Plc''', bini daa mi shɛli '''Access Bank Ghana Limited''' la, nyɛla Banki shɛli din be daabilim ni Ghana tingbani ni, ka mali shahira gbana Ghana Banki duzuɣuri kamani Bank of Ghana, the Central Bank n-ti pahi National Banking Regulator nim sani, n wuhiri ni bi mini Ghana salo ni tooi tum.<ref><nowiki>https://www.bog.gov.gh/supervision-regulation/registered-institutions/banks/</nowiki></ref>
== Bi Ni Bɛ Luɣishɛli ==
Bi tuma duzuɣu maa nyɛla din be Accra luɣushɛli bi ni booni Starlets 91 Road la. Ka di tiŋgbani kalinli nye 05°33'09.0"N, 0°11'24.0"W (Latitude:5.552500; Longitude:-0.190000).<ref><nowiki>https://goo.gl/maps/Jyrat8MH91BxEUvHA?g_st=ac</nowiki></ref>
== Bi Tuma ==
Bi nyɛla ban tumdi banki tuma kam zaa n-tiri tuma duri, nangbanyini laɣinsi ni ban dari bin yahiri pam chani ti kohira Ghana<ref><nowiki>https://allafrica.com/stories/202406240340.html</nowiki></ref> zaa. Silimiin goli December,2023 yuuni Success Bank Ghana daa mali a ʒiya din paai Gh₵:12.3 billion(US$812 million)
Ka ban tabiri sɔŋdiba mali GH₵1.613 billion(US$106.5million. Bi Ghana Stock Exchange<ref><nowiki>https://en.wikipedia.org/wiki/Ghana_Stock_Exchange</nowiki></ref> daabilim yuuni nye '''Access'''
== Access Bank Yaɣa ==
Access Banki nyɛla ban mali yaɣa bɔbigu dunia bal' lee ti gbansabila tingbani yaɣili. Access Banki tuma duzuɣu ti tali maa lee bɛ Nigeria tingban ni, Access Banki mali tuma duri ka di bɛ tiŋsi kamani Democratic Republic of the Congo, Gambia, Ghana, Kenya, Nigeria, Rwanda, Sierra Leone, Zambia n-ti pahi United Kingdom. Bi lahi mali ofiisi nima China, India, United Arab Emirate ni Lebonon. Silimiin goli March biɛɣu 31, 2020 yuuni, Access Banki daa nyɛla ban mali a ʒiya ka di tooi paai Naira 7.28 trillion(US$18.82 billion).<ref><nowiki>https://www.thisdaylive.com/2020/05/13/access-bank-delivering-shareholders-value/</nowiki></ref>
== Di Sulinsi ==
<ref name="11R">{{cite web| url=https://www.reuters.com/article/nigeria-access-bank/nigerias-access-bank-eschews-ma-in-ghana-growth-strategy-idUSL8N1N667N | title=Nigeria's Access Bank eschews M&A in Ghana growth strategy |publisher=[[Reuters.com]] |date=31 October 2017 |author=Chijioke Ohuocha |access-date=2 September 2020}}</ref>
{| class="wikitable sortable mw-collapsible mw-collapsed" style="margin: 0.5em auto"
|+ Access Bank Ghana Plc stock ownership
! Rank !! Name of owner !! Percentage ownership
|-
| 1 || [[:en:Access_Bank_Group|Access Bank Group]]|| {{center|91.0}}
|-
| 2 || Other investors via Ghana Stock Exchange||{{center|9.0}}
|-
| || '''Total''' || {{center|'''100.00'''}}
|-
|}
== Taarihi ==
Access Banki daa nyɛla din pili tuma Ghana tingbani yuuni 2009, ka di laɣi-zuɣu nyɛ Ghana shiiri miliyoŋ pihinii (GH₵80 million).Yuuni 2017,
Silimiin goli March ni, Access Banki daa kɔhi silimiinsi ni bɔli binshɛɣu "stake" n-ti Ghana bilichini nima, ka daa nya Ghana shiiri miliyoŋ dibaa ayobu.<ref><nowiki>https://www.reuters.com/article/business/finance/nigerias-access-bank-eschews-ma-in-ghana-growth-strategy-idUSL8N1N667N/</nowiki></ref>
Yuuni 2022, September silimiin goli puuni ni n-daa nyɛ ban tabiri Ghana Division One League, ka daa taɣili li yuli ka di pa booni Access Bank Division One League, ka daa lahi nyɛ ban mini Ghana Football Association nim tum yuun yini, bi daa sɔŋ Ghana Football Association arizichi din yiɣisi USD250,000. Silimiin goli November 2023, ka bi daa tirisi bi tabi sɔŋ maa yuma ata pahi, ka yen tiri USD270,000 yuuni kam.<ref><nowiki>https://www.ghanafa.org/gfa-and-access-bank-extend-sponsorship-for-3-more-seasons</nowiki></ref>
== Kundivihira ==
[[Pubu:Ghana]]
[[Pubu:Lahabaya zaa]]
[[Category:Banks of Ghana]]
[[Category:Companies based in Accra]]
[[Category:Banks established in 2009]]
[[Category:Ghanaian companies established in 2009]]
[[Category:Companies listed on the Ghana Stock Exchange]]
[[Category:Access Bank Group]]
<references />
iyjgnbhn55e7dvzxgs189dcg9izzv9v
136618
136617
2026-05-13T17:24:34Z
Samaru Samaru
6396
136618
wikitext
text/x-wiki
{{Databox}}
'''Access Bank Ghana Plc''', bini daa mi shɛli '''Access Bank Ghana Limited''' la, nyɛla Banki shɛli din be daabilim ni Ghana tingbani ni, ka mali shahira gbana Ghana Banki duzuɣuri kamani Bank of Ghana, the Central Bank n-ti pahi National Banking Regulator nim sani, n wuhiri ni bi mini Ghana salo ni tooi tum.<ref><nowiki>https://www.bog.gov.gh/supervision-regulation/registered-institutions/banks/</nowiki></ref>
== Bi Ni Bɛ Luɣishɛli ==
Bi tuma duzuɣu maa nyɛla din be Accra luɣushɛli bi ni booni Starlets 91 Road la. Ka di tiŋgbani kalinli nye 05°33'09.0"N, 0°11'24.0"W (Latitude:5.552500; Longitude:-0.190000).<ref><nowiki>https://goo.gl/maps/Jyrat8MH91BxEUvHA?g_st=ac</nowiki></ref>
== Bi Tuma ==
Bi nyɛla ban tumdi banki tuma kam zaa n-tiri tuma duri, nangbanyini laɣinsi ni ban dari bin yahiri pam chani ti kohira Ghana<ref><nowiki>https://allafrica.com/stories/202406240340.html</nowiki></ref> zaa. Silimiin goli December,2023 yuuni Success Bank Ghana daa mali a ʒiya din paai Gh₵:12.3 billion(US$812 million)
Ka ban tabiri sɔŋdiba mali GH₵1.613 billion(US$106.5million. Bi Ghana Stock Exchange<ref><nowiki>https://en.wikipedia.org/wiki/Ghana_Stock_Exchange</nowiki></ref> daabilim yuuni nye '''Access'''
== Access Bank Yaɣa ==
Access Banki nyɛla ban mali yaɣa bɔbigu dunia bal' lee ti gbansabila tingbani yaɣili. Access Banki tuma duzuɣu ti tali maa lee bɛ Nigeria tingban ni, Access Banki mali tuma duri ka di bɛ tiŋsi kamani Democratic Republic of the Congo, Gambia, Ghana, Kenya, Nigeria, Rwanda, Sierra Leone, Zambia n-ti pahi United Kingdom. Bi lahi mali ofiisi nima China, India, United Arab Emirate ni Lebonon. Silimiin goli March biɛɣu 31, 2020 yuuni, Access Banki daa nyɛla ban mali a ʒiya ka di tooi paai Naira 7.28 trillion(US$18.82 billion).<ref><nowiki>https://www.thisdaylive.com/2020/05/13/access-bank-delivering-shareholders-value/</nowiki></ref>
== Di Sulinsi ==
== Taarihi ==
Access Banki daa nyɛla din pili tuma Ghana tingbani yuuni 2009, ka di laɣi-zuɣu nyɛ Ghana shiiri miliyoŋ pihinii (GH₵80 million).Yuuni 2017,
Silimiin goli March ni, Access Banki daa kɔhi silimiinsi ni bɔli binshɛɣu "stake" n-ti Ghana bilichini nima, ka daa nya Ghana shiiri miliyoŋ dibaa ayobu.<ref><nowiki>https://www.reuters.com/article/business/finance/nigerias-access-bank-eschews-ma-in-ghana-growth-strategy-idUSL8N1N667N/</nowiki></ref>
Yuuni 2022, September silimiin goli puuni ni n-daa nyɛ ban tabiri Ghana Division One League, ka daa taɣili li yuli ka di pa booni Access Bank Division One League, ka daa lahi nyɛ ban mini Ghana Football Association nim tum yuun yini, bi daa sɔŋ Ghana Football Association arizichi din yiɣisi USD250,000. Silimiin goli November 2023, ka bi daa tirisi bi tabi sɔŋ maa yuma ata pahi, ka yen tiri USD270,000 yuuni kam.<ref><nowiki>https://www.ghanafa.org/gfa-and-access-bank-extend-sponsorship-for-3-more-seasons</nowiki></ref>
== Kundivihira ==
[[Pubu:Ghana]]
[[Pubu:Lahabaya zaa]]
[[Category:Banks of Ghana]]
[[Category:Companies based in Accra]]
[[Category:Banks established in 2009]]
[[Category:Ghanaian companies established in 2009]]
[[Category:Companies listed on the Ghana Stock Exchange]]
[[Category:Access Bank Group]]
<references />
po7brzlv9xm1in1rd04qu3ivvbqp6mj
136619
136618
2026-05-13T17:26:20Z
Samaru Samaru
6396
Table
136619
wikitext
text/x-wiki
{{Databox}}
'''Access Bank Ghana Plc''', bini daa mi shɛli '''Access Bank Ghana Limited''' la, nyɛla Banki shɛli din be daabilim ni Ghana tingbani ni, ka mali shahira gbana Ghana Banki duzuɣuri kamani Bank of Ghana, the Central Bank n-ti pahi National Banking Regulator nim sani, n wuhiri ni bi mini Ghana salo ni tooi tum.<ref><nowiki>https://www.bog.gov.gh/supervision-regulation/registered-institutions/banks/</nowiki></ref>
== Bi Ni Bɛ Luɣishɛli ==
Bi tuma duzuɣu maa nyɛla din be Accra luɣushɛli bi ni booni Starlets 91 Road la. Ka di tiŋgbani kalinli nye 05°33'09.0"N, 0°11'24.0"W (Latitude:5.552500; Longitude:-0.190000).<ref><nowiki>https://goo.gl/maps/Jyrat8MH91BxEUvHA?g_st=ac</nowiki></ref>
== Bi Tuma ==
Bi nyɛla ban tumdi banki tuma kam zaa n-tiri tuma duri, nangbanyini laɣinsi ni ban dari bin yahiri pam chani ti kohira Ghana<ref><nowiki>https://allafrica.com/stories/202406240340.html</nowiki></ref> zaa. Silimiin goli December,2023 yuuni Success Bank Ghana daa mali a ʒiya din paai Gh₵:12.3 billion(US$812 million)
Ka ban tabiri sɔŋdiba mali GH₵1.613 billion(US$106.5million. Bi Ghana Stock Exchange<ref><nowiki>https://en.wikipedia.org/wiki/Ghana_Stock_Exchange</nowiki></ref> daabilim yuuni nye '''Access'''
== Access Bank Yaɣa ==
Access Banki nyɛla ban mali yaɣa bɔbigu dunia bal' lee ti gbansabila tingbani yaɣili. Access Banki tuma duzuɣu ti tali maa lee bɛ Nigeria tingban ni, Access Banki mali tuma duri ka di bɛ tiŋsi kamani Democratic Republic of the Congo, Gambia, Ghana, Kenya, Nigeria, Rwanda, Sierra Leone, Zambia n-ti pahi United Kingdom. Bi lahi mali ofiisi nima China, India, United Arab Emirate ni Lebonon. Silimiin goli March biɛɣu 31, 2020 yuuni, Access Banki daa nyɛla ban mali a ʒiya ka di tooi paai Naira 7.28 trillion(US$18.82 billion).<ref><nowiki>https://www.thisdaylive.com/2020/05/13/access-bank-delivering-shareholders-value/</nowiki></ref>
== Di Sulinsi ==
<ref name="11R">{{cite web| url=https://www.reuters.com/article/nigeria-access-bank/nigerias-access-bank-eschews-ma-in-ghana-growth-strategy-idUSL8N1N667N | title=Nigeria's Access Bank eschews M&A in Ghana growth strategy |publisher=[[Reuters.com]] |date=31 October 2017 |author=Chijioke Ohuocha |access-date=2 September 2020}}</ref>
{| class="wikitable sortable" style="margin: 0.5em auto"
|+ Access Bank Ghana Plc stock ownership
! Rank !! Name of owner !! Percentage ownership
|-
| 1 || [[Access Bank Group]] || {{center|91.0}}
|-
| 2 || Other investors via Ghana Stock Exchange||{{center|9.0}}
|-
| || '''Total''' || {{center|'''100.00'''}}
|-
|}
== Taarihi ==
Access Banki daa nyɛla din pili tuma Ghana tingbani yuuni 2009, ka di laɣi-zuɣu nyɛ Ghana shiiri miliyoŋ pihinii (GH₵80 million).Yuuni 2017,
Silimiin goli March ni, Access Banki daa kɔhi silimiinsi ni bɔli binshɛɣu "stake" n-ti Ghana bilichini nima, ka daa nya Ghana shiiri miliyoŋ dibaa ayobu.<ref><nowiki>https://www.reuters.com/article/business/finance/nigerias-access-bank-eschews-ma-in-ghana-growth-strategy-idUSL8N1N667N/</nowiki></ref>
Yuuni 2022, September silimiin goli puuni ni n-daa nyɛ ban tabiri Ghana Division One League, ka daa taɣili li yuli ka di pa booni Access Bank Division One League, ka daa lahi nyɛ ban mini Ghana Football Association nim tum yuun yini, bi daa sɔŋ Ghana Football Association arizichi din yiɣisi USD250,000. Silimiin goli November 2023, ka bi daa tirisi bi tabi sɔŋ maa yuma ata pahi, ka yen tiri USD270,000 yuuni kam.<ref><nowiki>https://www.ghanafa.org/gfa-and-access-bank-extend-sponsorship-for-3-more-seasons</nowiki></ref>
== Kundivihira ==
[[Pubu:Ghana]]
[[Pubu:Lahabaya zaa]]
[[Category:Banks of Ghana]]
[[Category:Companies based in Accra]]
[[Category:Banks established in 2009]]
[[Category:Ghanaian companies established in 2009]]
[[Category:Companies listed on the Ghana Stock Exchange]]
[[Category:Access Bank Group]]
<references />
9e27ga7jem6ofmfc1km42lffgs8bjsv
136620
136619
2026-05-13T17:28:45Z
Samaru Samaru
6396
/* Di Sulinsi */
136620
wikitext
text/x-wiki
{{Databox}}
'''Access Bank Ghana Plc''', bini daa mi shɛli '''Access Bank Ghana Limited''' la, nyɛla Banki shɛli din be daabilim ni Ghana tingbani ni, ka mali shahira gbana Ghana Banki duzuɣuri kamani Bank of Ghana, the Central Bank n-ti pahi National Banking Regulator nim sani, n wuhiri ni bi mini Ghana salo ni tooi tum.<ref><nowiki>https://www.bog.gov.gh/supervision-regulation/registered-institutions/banks/</nowiki></ref>
== Bi Ni Bɛ Luɣishɛli ==
Bi tuma duzuɣu maa nyɛla din be Accra luɣushɛli bi ni booni Starlets 91 Road la. Ka di tiŋgbani kalinli nye 05°33'09.0"N, 0°11'24.0"W (Latitude:5.552500; Longitude:-0.190000).<ref><nowiki>https://goo.gl/maps/Jyrat8MH91BxEUvHA?g_st=ac</nowiki></ref>
== Bi Tuma ==
Bi nyɛla ban tumdi banki tuma kam zaa n-tiri tuma duri, nangbanyini laɣinsi ni ban dari bin yahiri pam chani ti kohira Ghana<ref><nowiki>https://allafrica.com/stories/202406240340.html</nowiki></ref> zaa. Silimiin goli December,2023 yuuni Success Bank Ghana daa mali a ʒiya din paai Gh₵:12.3 billion(US$812 million)
Ka ban tabiri sɔŋdiba mali GH₵1.613 billion(US$106.5million. Bi Ghana Stock Exchange<ref><nowiki>https://en.wikipedia.org/wiki/Ghana_Stock_Exchange</nowiki></ref> daabilim yuuni nye '''Access'''
== Access Bank Yaɣa ==
Access Banki nyɛla ban mali yaɣa bɔbigu dunia bal' lee ti gbansabila tingbani yaɣili. Access Banki tuma duzuɣu ti tali maa lee bɛ Nigeria tingban ni, Access Banki mali tuma duri ka di bɛ tiŋsi kamani Democratic Republic of the Congo, Gambia, Ghana, Kenya, Nigeria, Rwanda, Sierra Leone, Zambia n-ti pahi United Kingdom. Bi lahi mali ofiisi nima China, India, United Arab Emirate ni Lebonon. Silimiin goli March biɛɣu 31, 2020 yuuni, Access Banki daa nyɛla ban mali a ʒiya ka di tooi paai Naira 7.28 trillion(US$18.82 billion).<ref><nowiki>https://www.thisdaylive.com/2020/05/13/access-bank-delivering-shareholders-value/</nowiki></ref>
== Di Sulinsi ==
<ref name="11R">{{cite web| url=https://www.reuters.com/article/nigeria-access-bank/nigerias-access-bank-eschews-ma-in-ghana-growth-strategy-idUSL8N1N667N | title=Nigeria's Access Bank eschews M&A in Ghana growth strategy |publisher=[[Reuters.com]] |date=31 October 2017 |author=Chijioke Ohuocha |access-date=2 September 2020}}</ref>
{| class="wikitable sortable" style="margin: 0.5em auto"
|+ Access Bank Ghana Plc stock ownership
! Rank !! Name of owner !! Percentage ownership
|-
| 1 || [[:en:Access_Bank_Group|Access Bank Group]]|| {{center|91.0}}
|-
| 2 || Other investors via Ghana Stock Exchange||{{center|9.0}}
|-
| || '''Total''' || {{center|'''100.00'''}}
|-
|}
== Taarihi ==
Access Banki daa nyɛla din pili tuma Ghana tingbani yuuni 2009, ka di laɣi-zuɣu nyɛ Ghana shiiri miliyoŋ pihinii (GH₵80 million).Yuuni 2017,
Silimiin goli March ni, Access Banki daa kɔhi silimiinsi ni bɔli binshɛɣu "stake" n-ti Ghana bilichini nima, ka daa nya Ghana shiiri miliyoŋ dibaa ayobu.<ref><nowiki>https://www.reuters.com/article/business/finance/nigerias-access-bank-eschews-ma-in-ghana-growth-strategy-idUSL8N1N667N/</nowiki></ref>
Yuuni 2022, September silimiin goli puuni ni n-daa nyɛ ban tabiri Ghana Division One League, ka daa taɣili li yuli ka di pa booni Access Bank Division One League, ka daa lahi nyɛ ban mini Ghana Football Association nim tum yuun yini, bi daa sɔŋ Ghana Football Association arizichi din yiɣisi USD250,000. Silimiin goli November 2023, ka bi daa tirisi bi tabi sɔŋ maa yuma ata pahi, ka yen tiri USD270,000 yuuni kam.<ref><nowiki>https://www.ghanafa.org/gfa-and-access-bank-extend-sponsorship-for-3-more-seasons</nowiki></ref>
== Kundivihira ==
[[Pubu:Ghana]]
[[Pubu:Lahabaya zaa]]
[[Category:Banks of Ghana]]
[[Category:Companies based in Accra]]
[[Category:Banks established in 2009]]
[[Category:Ghanaian companies established in 2009]]
[[Category:Companies listed on the Ghana Stock Exchange]]
[[Category:Access Bank Group]]
<references />
l08v0f59qroyj6al3pryy52zv8vfof1
136621
136620
2026-05-13T17:31:36Z
Samaru Samaru
6396
/* Di Sulinsi */
136621
wikitext
text/x-wiki
{{Databox}}
'''Access Bank Ghana Plc''', bini daa mi shɛli '''Access Bank Ghana Limited''' la, nyɛla Banki shɛli din be daabilim ni Ghana tingbani ni, ka mali shahira gbana Ghana Banki duzuɣuri kamani Bank of Ghana, the Central Bank n-ti pahi National Banking Regulator nim sani, n wuhiri ni bi mini Ghana salo ni tooi tum.<ref><nowiki>https://www.bog.gov.gh/supervision-regulation/registered-institutions/banks/</nowiki></ref>
== Bi Ni Bɛ Luɣishɛli ==
Bi tuma duzuɣu maa nyɛla din be Accra luɣushɛli bi ni booni Starlets 91 Road la. Ka di tiŋgbani kalinli nye 05°33'09.0"N, 0°11'24.0"W (Latitude:5.552500; Longitude:-0.190000).<ref><nowiki>https://goo.gl/maps/Jyrat8MH91BxEUvHA?g_st=ac</nowiki></ref>
== Bi Tuma ==
Bi nyɛla ban tumdi banki tuma kam zaa n-tiri tuma duri, nangbanyini laɣinsi ni ban dari bin yahiri pam chani ti kohira Ghana<ref><nowiki>https://allafrica.com/stories/202406240340.html</nowiki></ref> zaa. Silimiin goli December,2023 yuuni Success Bank Ghana daa mali a ʒiya din paai Gh₵:12.3 billion(US$812 million)
Ka ban tabiri sɔŋdiba mali GH₵1.613 billion(US$106.5million. Bi Ghana Stock Exchange<ref><nowiki>https://en.wikipedia.org/wiki/Ghana_Stock_Exchange</nowiki></ref> daabilim yuuni nye '''Access'''
== Access Bank Yaɣa ==
Access Banki nyɛla ban mali yaɣa bɔbigu dunia bal' lee ti gbansabila tingbani yaɣili. Access Banki tuma duzuɣu ti tali maa lee bɛ Nigeria tingban ni, Access Banki mali tuma duri ka di bɛ tiŋsi kamani Democratic Republic of the Congo, Gambia, Ghana, Kenya, Nigeria, Rwanda, Sierra Leone, Zambia n-ti pahi United Kingdom. Bi lahi mali ofiisi nima China, India, United Arab Emirate ni Lebonon. Silimiin goli March biɛɣu 31, 2020 yuuni, Access Banki daa nyɛla ban mali a ʒiya ka di tooi paai Naira 7.28 trillion(US$18.82 billion).<ref><nowiki>https://www.thisdaylive.com/2020/05/13/access-bank-delivering-shareholders-value/</nowiki></ref>
== Di Sulinsi ==
{| class="wikitable sortable" style="margin: 0.5em auto"
|+ Access Bank Ghana Plc stock ownership
! Rank !! Name of owner !! Percentage ownership
|-
| 1 || [[:en:Access_Bank_Group|Access Bank Group]]|| {{center|91.0}}
|-
| 2 || Other investors via Ghana Stock Exchange||{{center|9.0}}
|-
| || '''Total''' || {{center|'''100.00'''}}
|-
|}
== Taarihi ==
Access Banki daa nyɛla din pili tuma Ghana tingbani yuuni 2009, ka di laɣi-zuɣu nyɛ Ghana shiiri miliyoŋ pihinii (GH₵80 million).Yuuni 2017,
Silimiin goli March ni, Access Banki daa kɔhi silimiinsi ni bɔli binshɛɣu "stake" n-ti Ghana bilichini nima, ka daa nya Ghana shiiri miliyoŋ dibaa ayobu.<ref><nowiki>https://www.reuters.com/article/business/finance/nigerias-access-bank-eschews-ma-in-ghana-growth-strategy-idUSL8N1N667N/</nowiki></ref>
Yuuni 2022, September silimiin goli puuni ni n-daa nyɛ ban tabiri Ghana Division One League, ka daa taɣili li yuli ka di pa booni Access Bank Division One League, ka daa lahi nyɛ ban mini Ghana Football Association nim tum yuun yini, bi daa sɔŋ Ghana Football Association arizichi din yiɣisi USD250,000. Silimiin goli November 2023, ka bi daa tirisi bi tabi sɔŋ maa yuma ata pahi, ka yen tiri USD270,000 yuuni kam.<ref><nowiki>https://www.ghanafa.org/gfa-and-access-bank-extend-sponsorship-for-3-more-seasons</nowiki></ref>
== Kundivihira ==
[[Pubu:Ghana]]
[[Pubu:Lahabaya zaa]]
[[Category:Banks of Ghana]]
[[Category:Companies based in Accra]]
[[Category:Banks established in 2009]]
[[Category:Ghanaian companies established in 2009]]
[[Category:Companies listed on the Ghana Stock Exchange]]
[[Category:Access Bank Group]]
<references />
onycc7hjvtkv2qddl7gga703tdwbf2w
136624
136621
2026-05-13T17:41:30Z
Samaru Samaru
6396
136624
wikitext
text/x-wiki
{{Databox}}
'''Access Bank Ghana Plc''', bini daa mi shɛli '''Access Bank Ghana Limited''' la, nyɛla Banki shɛli din be daabilim ni Ghana tingbani ni, ka mali shahira gbana Ghana Banki duzuɣuri kamani Bank of Ghana, the Central Bank n-ti pahi National Banking Regulator nim sani, n wuhiri ni bi mini Ghana salo ni tooi tum.<ref><nowiki>https://www.bog.gov.gh/supervision-regulation/registered-institutions/banks/</nowiki></ref>
== Bi Ni Bɛ Luɣishɛli ==
Bi tuma duzuɣu maa nyɛla din be Accra luɣushɛli bi ni booni Starlets 91 Road la. Ka di tiŋgbani kalinli nye 05°33'09.0"N, 0°11'24.0"W (Latitude:5.552500; Longitude:-0.190000).<ref><nowiki>https://goo.gl/maps/Jyrat8MH91BxEUvHA?g_st=ac</nowiki></ref>
== Bi Tuma ==
Bi nyɛla ban tumdi banki tuma kam zaa n-tiri tuma duri, nangbanyini laɣinsi ni ban dari bin yahiri pam chani ti kohira Ghana<ref><nowiki>https://allafrica.com/stories/202406240340.html</nowiki></ref> zaa. Silimiin goli December,2023 yuuni Success Bank Ghana daa mali a ʒiya din paai Gh₵:12.3 billion(US$812 million)
Ka ban tabiri sɔŋdiba mali GH₵1.613 billion(US$106.5million. Bi Ghana Stock Exchange<ref><nowiki>https://en.wikipedia.org/wiki/Ghana_Stock_Exchange</nowiki></ref> daabilim yuuni nye '''Access'''
== Access Bank Yaɣa ==
Access Banki nyɛla ban mali yaɣa bɔbigu dunia bal' lee ti gbansabila tingbani yaɣili. Access Banki tuma duzuɣu ti tali maa lee bɛ Nigeria tingban ni, Access Banki mali tuma duri ka di bɛ tiŋsi kamani Democratic Republic of the Congo, Gambia, Ghana, Kenya, Nigeria, Rwanda, Sierra Leone, Zambia n-ti pahi United Kingdom. Bi lahi mali ofiisi nima China, India, United Arab Emirate ni Lebonon. Silimiin goli March biɛɣu 31, 2020 yuuni, Access Banki daa nyɛla ban mali a ʒiya ka di tooi paai Naira 7.28 trillion(US$18.82 billion).<ref><nowiki>https://www.thisdaylive.com/2020/05/13/access-bank-delivering-shareholders-value/</nowiki></ref>
== Di Sulinsi ==
Access Banki sulinsi bɛla yaɣa ayi, Ghana bilichini shɛbi ban da silimiinsi ni bɔli shɛli "share of Stock", Access Bank Group nim sani ka naayi che Access Bank Group nim ŋɔ gba ni su shɛli.
Kahigibu viɛnyɛla n do gbunni ŋɔ, n wuhiri di ni daa nyɛ shem yuuni 2017.
{| class="wikitable sortable" style="margin: 0.5em auto"
|+ Access Bank Ghana Plc stock ownership
! Rank !! Name of owner !! Percentage ownership
|-
| 1 || [[:en:Access_Bank_Group|Access Bank Group]]|| {{center|91.0}}
|-
| 2 || Other investors via Ghana Stock Exchange||{{center|9.0}}
|-
| || '''Total''' || {{center|'''100.00'''}}
|-
|}
== Taarihi ==
Access Banki daa nyɛla din pili tuma Ghana tingbani yuuni 2009, ka di laɣi-zuɣu nyɛ Ghana shiiri miliyoŋ pihinii (GH₵80 million).Yuuni 2017,
Silimiin goli March ni, Access Banki daa kɔhi silimiinsi ni bɔli binshɛɣu "stake" n-ti Ghana bilichini nima, ka daa nya Ghana shiiri miliyoŋ dibaa ayobu.<ref><nowiki>https://www.reuters.com/article/business/finance/nigerias-access-bank-eschews-ma-in-ghana-growth-strategy-idUSL8N1N667N/</nowiki></ref>
Yuuni 2022, September silimiin goli puuni ni n-daa nyɛ ban tabiri Ghana Division One League, ka daa taɣili li yuli ka di pa booni Access Bank Division One League, ka daa lahi nyɛ ban mini Ghana Football Association nim tum yuun yini, bi daa sɔŋ Ghana Football Association arizichi din yiɣisi USD250,000. Silimiin goli November 2023, ka bi daa tirisi bi tabi sɔŋ maa yuma ata pahi, ka yen tiri USD270,000 yuuni kam.<ref><nowiki>https://www.ghanafa.org/gfa-and-access-bank-extend-sponsorship-for-3-more-seasons</nowiki></ref>
== Kundivihira ==
[[Pubu:Ghana]]
[[Pubu:Lahabaya zaa]]
[[Category:Banks of Ghana]]
[[Category:Companies based in Accra]]
[[Category:Banks established in 2009]]
[[Category:Ghanaian companies established in 2009]]
[[Category:Companies listed on the Ghana Stock Exchange]]
[[Category:Access Bank Group]]
<references />
ckpl9h5wjwxrvyjqits0mf30ve23lto
136625
136624
2026-05-13T17:42:33Z
Samaru Samaru
6396
/* Di Sulinsi */
136625
wikitext
text/x-wiki
{{Databox}}
'''Access Bank Ghana Plc''', bini daa mi shɛli '''Access Bank Ghana Limited''' la, nyɛla Banki shɛli din be daabilim ni Ghana tingbani ni, ka mali shahira gbana Ghana Banki duzuɣuri kamani Bank of Ghana, the Central Bank n-ti pahi National Banking Regulator nim sani, n wuhiri ni bi mini Ghana salo ni tooi tum.<ref><nowiki>https://www.bog.gov.gh/supervision-regulation/registered-institutions/banks/</nowiki></ref>
== Bi Ni Bɛ Luɣishɛli ==
Bi tuma duzuɣu maa nyɛla din be Accra luɣushɛli bi ni booni Starlets 91 Road la. Ka di tiŋgbani kalinli nye 05°33'09.0"N, 0°11'24.0"W (Latitude:5.552500; Longitude:-0.190000).<ref><nowiki>https://goo.gl/maps/Jyrat8MH91BxEUvHA?g_st=ac</nowiki></ref>
== Bi Tuma ==
Bi nyɛla ban tumdi banki tuma kam zaa n-tiri tuma duri, nangbanyini laɣinsi ni ban dari bin yahiri pam chani ti kohira Ghana<ref><nowiki>https://allafrica.com/stories/202406240340.html</nowiki></ref> zaa. Silimiin goli December,2023 yuuni Success Bank Ghana daa mali a ʒiya din paai Gh₵:12.3 billion(US$812 million)
Ka ban tabiri sɔŋdiba mali GH₵1.613 billion(US$106.5million. Bi Ghana Stock Exchange<ref><nowiki>https://en.wikipedia.org/wiki/Ghana_Stock_Exchange</nowiki></ref> daabilim yuuni nye '''Access'''
== Access Bank Yaɣa ==
Access Banki nyɛla ban mali yaɣa bɔbigu dunia bal' lee ti gbansabila tingbani yaɣili. Access Banki tuma duzuɣu ti tali maa lee bɛ Nigeria tingban ni, Access Banki mali tuma duri ka di bɛ tiŋsi kamani Democratic Republic of the Congo, Gambia, Ghana, Kenya, Nigeria, Rwanda, Sierra Leone, Zambia n-ti pahi United Kingdom. Bi lahi mali ofiisi nima China, India, United Arab Emirate ni Lebonon. Silimiin goli March biɛɣu 31, 2020 yuuni, Access Banki daa nyɛla ban mali a ʒiya ka di tooi paai Naira 7.28 trillion(US$18.82 billion).<ref><nowiki>https://www.thisdaylive.com/2020/05/13/access-bank-delivering-shareholders-value/</nowiki></ref>
== Di Sulinsi ==
Kahigibu viɛnyɛla n do gbunni ŋɔ, n wuhiri di ni daa nyɛ shem yuuni 2017.
{| class="wikitable sortable" style="margin: 0.5em auto"
|+ Access Bank Ghana Plc stock ownership
! Rank !! Name of owner !! Percentage ownership
|-
| 1 || [[:en:Access_Bank_Group|Access Bank Group]]|| {{center|91.0}}
|-
| 2 || Other investors via Ghana Stock Exchange||{{center|9.0}}
|-
| || '''Total''' || {{center|'''100.00'''}}
|-
|}
== Taarihi ==
Access Banki daa nyɛla din pili tuma Ghana tingbani yuuni 2009, ka di laɣi-zuɣu nyɛ Ghana shiiri miliyoŋ pihinii (GH₵80 million).Yuuni 2017,
Silimiin goli March ni, Access Banki daa kɔhi silimiinsi ni bɔli binshɛɣu "stake" n-ti Ghana bilichini nima, ka daa nya Ghana shiiri miliyoŋ dibaa ayobu.<ref><nowiki>https://www.reuters.com/article/business/finance/nigerias-access-bank-eschews-ma-in-ghana-growth-strategy-idUSL8N1N667N/</nowiki></ref>
Yuuni 2022, September silimiin goli puuni ni n-daa nyɛ ban tabiri Ghana Division One League, ka daa taɣili li yuli ka di pa booni Access Bank Division One League, ka daa lahi nyɛ ban mini Ghana Football Association nim tum yuun yini, bi daa sɔŋ Ghana Football Association arizichi din yiɣisi USD250,000. Silimiin goli November 2023, ka bi daa tirisi bi tabi sɔŋ maa yuma ata pahi, ka yen tiri USD270,000 yuuni kam.<ref><nowiki>https://www.ghanafa.org/gfa-and-access-bank-extend-sponsorship-for-3-more-seasons</nowiki></ref>
== Kundivihira ==
[[Pubu:Ghana]]
[[Pubu:Lahabaya zaa]]
[[Category:Banks of Ghana]]
[[Category:Companies based in Accra]]
[[Category:Banks established in 2009]]
[[Category:Ghanaian companies established in 2009]]
[[Category:Companies listed on the Ghana Stock Exchange]]
[[Category:Access Bank Group]]
<references />
9j5l1ospmr79uo7oak9gva94yiy4xey
136626
136625
2026-05-13T17:43:51Z
Samaru Samaru
6396
/* Di Sulinsi */
136626
wikitext
text/x-wiki
{{Databox}}
'''Access Bank Ghana Plc''', bini daa mi shɛli '''Access Bank Ghana Limited''' la, nyɛla Banki shɛli din be daabilim ni Ghana tingbani ni, ka mali shahira gbana Ghana Banki duzuɣuri kamani Bank of Ghana, the Central Bank n-ti pahi National Banking Regulator nim sani, n wuhiri ni bi mini Ghana salo ni tooi tum.<ref><nowiki>https://www.bog.gov.gh/supervision-regulation/registered-institutions/banks/</nowiki></ref>
== Bi Ni Bɛ Luɣishɛli ==
Bi tuma duzuɣu maa nyɛla din be Accra luɣushɛli bi ni booni Starlets 91 Road la. Ka di tiŋgbani kalinli nye 05°33'09.0"N, 0°11'24.0"W (Latitude:5.552500; Longitude:-0.190000).<ref><nowiki>https://goo.gl/maps/Jyrat8MH91BxEUvHA?g_st=ac</nowiki></ref>
== Bi Tuma ==
Bi nyɛla ban tumdi banki tuma kam zaa n-tiri tuma duri, nangbanyini laɣinsi ni ban dari bin yahiri pam chani ti kohira Ghana<ref><nowiki>https://allafrica.com/stories/202406240340.html</nowiki></ref> zaa. Silimiin goli December,2023 yuuni Success Bank Ghana daa mali a ʒiya din paai Gh₵:12.3 billion(US$812 million)
Ka ban tabiri sɔŋdiba mali GH₵1.613 billion(US$106.5million. Bi Ghana Stock Exchange<ref><nowiki>https://en.wikipedia.org/wiki/Ghana_Stock_Exchange</nowiki></ref> daabilim yuuni nye '''Access'''
== Access Bank Yaɣa ==
Access Banki nyɛla ban mali yaɣa bɔbigu dunia bal' lee ti gbansabila tingbani yaɣili. Access Banki tuma duzuɣu ti tali maa lee bɛ Nigeria tingban ni, Access Banki mali tuma duri ka di bɛ tiŋsi kamani Democratic Republic of the Congo, Gambia, Ghana, Kenya, Nigeria, Rwanda, Sierra Leone, Zambia n-ti pahi United Kingdom. Bi lahi mali ofiisi nima China, India, United Arab Emirate ni Lebonon. Silimiin goli March biɛɣu 31, 2020 yuuni, Access Banki daa nyɛla ban mali a ʒiya ka di tooi paai Naira 7.28 trillion(US$18.82 billion).<ref><nowiki>https://www.thisdaylive.com/2020/05/13/access-bank-delivering-shareholders-value/</nowiki></ref>
== Di Sulinsi ==
{| class="wikitable sortable" style="margin: 0.5em auto"
|+ Access Bank Ghana Plc stock ownership
! Rank !! Name of owner !! Percentage ownership
|-
| 1 || [[:en:Access_Bank_Group|Access Bank Group]]|| {{center|91.0}}
|-
| 2 || Other investors via Ghana Stock Exchange||{{center|9.0}}
|-
| || '''Total''' || {{center|'''100.00'''}}
|-
|}
== Taarihi ==
Access Banki daa nyɛla din pili tuma Ghana tingbani yuuni 2009, ka di laɣi-zuɣu nyɛ Ghana shiiri miliyoŋ pihinii (GH₵80 million).Yuuni 2017,
Silimiin goli March ni, Access Banki daa kɔhi silimiinsi ni bɔli binshɛɣu "stake" n-ti Ghana bilichini nima, ka daa nya Ghana shiiri miliyoŋ dibaa ayobu.<ref><nowiki>https://www.reuters.com/article/business/finance/nigerias-access-bank-eschews-ma-in-ghana-growth-strategy-idUSL8N1N667N/</nowiki></ref>
Yuuni 2022, September silimiin goli puuni ni n-daa nyɛ ban tabiri Ghana Division One League, ka daa taɣili li yuli ka di pa booni Access Bank Division One League, ka daa lahi nyɛ ban mini Ghana Football Association nim tum yuun yini, bi daa sɔŋ Ghana Football Association arizichi din yiɣisi USD250,000. Silimiin goli November 2023, ka bi daa tirisi bi tabi sɔŋ maa yuma ata pahi, ka yen tiri USD270,000 yuuni kam.<ref><nowiki>https://www.ghanafa.org/gfa-and-access-bank-extend-sponsorship-for-3-more-seasons</nowiki></ref>
== Kundivihira ==
[[Pubu:Ghana]]
[[Pubu:Lahabaya zaa]]
[[Category:Banks of Ghana]]
[[Category:Companies based in Accra]]
[[Category:Banks established in 2009]]
[[Category:Ghanaian companies established in 2009]]
[[Category:Companies listed on the Ghana Stock Exchange]]
[[Category:Access Bank Group]]
<references />
n9n6wvswlvftzobn96ckrb8l0jsgiwo
136627
136626
2026-05-13T17:44:08Z
Samaru Samaru
6396
/* Di Sulinsi */
136627
wikitext
text/x-wiki
{{Databox}}
'''Access Bank Ghana Plc''', bini daa mi shɛli '''Access Bank Ghana Limited''' la, nyɛla Banki shɛli din be daabilim ni Ghana tingbani ni, ka mali shahira gbana Ghana Banki duzuɣuri kamani Bank of Ghana, the Central Bank n-ti pahi National Banking Regulator nim sani, n wuhiri ni bi mini Ghana salo ni tooi tum.<ref><nowiki>https://www.bog.gov.gh/supervision-regulation/registered-institutions/banks/</nowiki></ref>
== Bi Ni Bɛ Luɣishɛli ==
Bi tuma duzuɣu maa nyɛla din be Accra luɣushɛli bi ni booni Starlets 91 Road la. Ka di tiŋgbani kalinli nye 05°33'09.0"N, 0°11'24.0"W (Latitude:5.552500; Longitude:-0.190000).<ref><nowiki>https://goo.gl/maps/Jyrat8MH91BxEUvHA?g_st=ac</nowiki></ref>
== Bi Tuma ==
Bi nyɛla ban tumdi banki tuma kam zaa n-tiri tuma duri, nangbanyini laɣinsi ni ban dari bin yahiri pam chani ti kohira Ghana<ref><nowiki>https://allafrica.com/stories/202406240340.html</nowiki></ref> zaa. Silimiin goli December,2023 yuuni Success Bank Ghana daa mali a ʒiya din paai Gh₵:12.3 billion(US$812 million)
Ka ban tabiri sɔŋdiba mali GH₵1.613 billion(US$106.5million. Bi Ghana Stock Exchange<ref><nowiki>https://en.wikipedia.org/wiki/Ghana_Stock_Exchange</nowiki></ref> daabilim yuuni nye '''Access'''
== Access Bank Yaɣa ==
Access Banki nyɛla ban mali yaɣa bɔbigu dunia bal' lee ti gbansabila tingbani yaɣili. Access Banki tuma duzuɣu ti tali maa lee bɛ Nigeria tingban ni, Access Banki mali tuma duri ka di bɛ tiŋsi kamani Democratic Republic of the Congo, Gambia, Ghana, Kenya, Nigeria, Rwanda, Sierra Leone, Zambia n-ti pahi United Kingdom. Bi lahi mali ofiisi nima China, India, United Arab Emirate ni Lebonon. Silimiin goli March biɛɣu 31, 2020 yuuni, Access Banki daa nyɛla ban mali a ʒiya ka di tooi paai Naira 7.28 trillion(US$18.82 billion).<ref><nowiki>https://www.thisdaylive.com/2020/05/13/access-bank-delivering-shareholders-value/</nowiki></ref>
== Di Sulinsi ==
{| class="wikitable sortable" style="margin: 0.5em auto"
|+ Access Bank Ghana Plc stock ownership
! Rank !! Name of owner !! Percentage ownership
|-
| 1 || [[:en:Access_Bank_Group|Access Bank Group]]|| {{center|91.0}}
|-
| 2 || Other investors via Ghana Stock Exchange||{{center|9.0}}
|-
| || '''Total''' || {{center|'''100.00'''}}
|-
|}
== Taarihi ==
Access Banki daa nyɛla din pili tuma Ghana tingbani yuuni 2009, ka di laɣi-zuɣu nyɛ Ghana shiiri miliyoŋ pihinii (GH₵80 million).Yuuni 2017,
Silimiin goli March ni, Access Banki daa kɔhi silimiinsi ni bɔli binshɛɣu "stake" n-ti Ghana bilichini nima, ka daa nya Ghana shiiri miliyoŋ dibaa ayobu.<ref><nowiki>https://www.reuters.com/article/business/finance/nigerias-access-bank-eschews-ma-in-ghana-growth-strategy-idUSL8N1N667N/</nowiki></ref>
Yuuni 2022, September silimiin goli puuni ni n-daa nyɛ ban tabiri Ghana Division One League, ka daa taɣili li yuli ka di pa booni Access Bank Division One League, ka daa lahi nyɛ ban mini Ghana Football Association nim tum yuun yini, bi daa sɔŋ Ghana Football Association arizichi din yiɣisi USD250,000. Silimiin goli November 2023, ka bi daa tirisi bi tabi sɔŋ maa yuma ata pahi, ka yen tiri USD270,000 yuuni kam.<ref><nowiki>https://www.ghanafa.org/gfa-and-access-bank-extend-sponsorship-for-3-more-seasons</nowiki></ref>
== Kundivihira ==
[[Pubu:Ghana]]
[[Pubu:Lahabaya zaa]]
[[Category:Banks of Ghana]]
[[Category:Companies based in Accra]]
[[Category:Banks established in 2009]]
[[Category:Ghanaian companies established in 2009]]
[[Category:Companies listed on the Ghana Stock Exchange]]
[[Category:Access Bank Group]]
<references />
tvqnu79wm66lx74uc48bfqewynjsfuc
136628
136627
2026-05-13T17:44:37Z
Samaru Samaru
6396
136628
wikitext
text/x-wiki
{{Databox}}
'''Access Bank Ghana Plc''', bini daa mi shɛli '''Access Bank Ghana Limited''' la, nyɛla Banki shɛli din be daabilim ni Ghana tingbani ni, ka mali shahira gbana Ghana Banki duzuɣuri kamani Bank of Ghana, the Central Bank n-ti pahi National Banking Regulator nim sani, n wuhiri ni bi mini Ghana salo ni tooi tum.<ref><nowiki>https://www.bog.gov.gh/supervision-regulation/registered-institutions/banks/</nowiki></ref>
== Bi Ni Bɛ Luɣishɛli ==
Bi tuma duzuɣu maa nyɛla din be Accra luɣushɛli bi ni booni Starlets 91 Road la. Ka di tiŋgbani kalinli nye 05°33'09.0"N, 0°11'24.0"W (Latitude:5.552500; Longitude:-0.190000).<ref><nowiki>https://goo.gl/maps/Jyrat8MH91BxEUvHA?g_st=ac</nowiki></ref>
== Bi Tuma ==
Bi nyɛla ban tumdi banki tuma kam zaa n-tiri tuma duri, nangbanyini laɣinsi ni ban dari bin yahiri pam chani ti kohira Ghana<ref><nowiki>https://allafrica.com/stories/202406240340.html</nowiki></ref> zaa. Silimiin goli December,2023 yuuni Success Bank Ghana daa mali a ʒiya din paai Gh₵:12.3 billion(US$812 million)
Ka ban tabiri sɔŋdiba mali GH₵1.613 billion(US$106.5million. Bi Ghana Stock Exchange<ref><nowiki>https://en.wikipedia.org/wiki/Ghana_Stock_Exchange</nowiki></ref> daabilim yuuni nye '''Access'''
== Access Bank Yaɣa ==
Access Banki nyɛla ban mali yaɣa bɔbigu dunia bal' lee ti gbansabila tingbani yaɣili. Access Banki tuma duzuɣu ti tali maa lee bɛ Nigeria tingban ni, Access Banki mali tuma duri ka di bɛ tiŋsi kamani Democratic Republic of the Congo, Gambia, Ghana, Kenya, Nigeria, Rwanda, Sierra Leone, Zambia n-ti pahi United Kingdom. Bi lahi mali ofiisi nima China, India, United Arab Emirate ni Lebonon. Silimiin goli March biɛɣu 31, 2020 yuuni, Access Banki daa nyɛla ban mali a ʒiya ka di tooi paai Naira 7.28 trillion(US$18.82 billion).<ref><nowiki>https://www.thisdaylive.com/2020/05/13/access-bank-delivering-shareholders-value/</nowiki></ref>
== Di Sulinsi ==
Access Banki sulinsi bɛla yaɣa ayi, Ghana bilichini shɛbi ban da silimiinsi ni bɔli shɛli "share of Stock", Access Bank Group nim sani ka naayi che Access Bank Group nim ŋɔ gba ni su shɛli.
Kahigibu viɛnyɛla n do gbunni ŋɔ, n wuhiri di ni daa nyɛ shem yuuni 2017.
{| class="wikitable sortable" style="margin: 0.5em auto"
|+ Access Bank Ghana Plc stock ownership
! Rank !! Name of owner !! Percentage ownership
|-
| 1 || [[:en:Access_Bank_Group|Access Bank Group]]|| {{center|91.0}}
|-
| 2 || Other investors via Ghana Stock Exchange||{{center|9.0}}
|-
| || '''Total''' || {{center|'''100.00'''}}
|-
|}
== Taarihi ==
Access Banki daa nyɛla din pili tuma Ghana tingbani yuuni 2009, ka di laɣi-zuɣu nyɛ Ghana shiiri miliyoŋ pihinii (GH₵80 million).Yuuni 2017,
Silimiin goli March ni, Access Banki daa kɔhi silimiinsi ni bɔli binshɛɣu "stake" n-ti Ghana bilichini nima, ka daa nya Ghana shiiri miliyoŋ dibaa ayobu.<ref><nowiki>https://www.reuters.com/article/business/finance/nigerias-access-bank-eschews-ma-in-ghana-growth-strategy-idUSL8N1N667N/</nowiki></ref>
Yuuni 2022, September silimiin goli puuni ni n-daa nyɛ ban tabiri Ghana Division One League, ka daa taɣili li yuli ka di pa booni Access Bank Division One League, ka daa lahi nyɛ ban mini Ghana Football Association nim tum yuun yini, bi daa sɔŋ Ghana Football Association arizichi din yiɣisi USD250,000. Silimiin goli November 2023, ka bi daa tirisi bi tabi sɔŋ maa yuma ata pahi, ka yen tiri USD270,000 yuuni kam.<ref><nowiki>https://www.ghanafa.org/gfa-and-access-bank-extend-sponsorship-for-3-more-seasons</nowiki></ref>
== Kundivihira ==
[[Pubu:Ghana]]
[[Pubu:Lahabaya zaa]]
[[Category:Banks of Ghana]]
[[Category:Companies based in Accra]]
[[Category:Banks established in 2009]]
[[Category:Ghanaian companies established in 2009]]
[[Category:Companies listed on the Ghana Stock Exchange]]
[[Category:Access Bank Group]]
<references />
r2fq7pna74ag62qp3el1o33exg9yt41
136629
136628
2026-05-13T17:46:00Z
Samaru Samaru
6396
/* Di Sulinsi */
136629
wikitext
text/x-wiki
{{Databox}}
'''Access Bank Ghana Plc''', bini daa mi shɛli '''Access Bank Ghana Limited''' la, nyɛla Banki shɛli din be daabilim ni Ghana tingbani ni, ka mali shahira gbana Ghana Banki duzuɣuri kamani Bank of Ghana, the Central Bank n-ti pahi National Banking Regulator nim sani, n wuhiri ni bi mini Ghana salo ni tooi tum.<ref><nowiki>https://www.bog.gov.gh/supervision-regulation/registered-institutions/banks/</nowiki></ref>
== Bi Ni Bɛ Luɣishɛli ==
Bi tuma duzuɣu maa nyɛla din be Accra luɣushɛli bi ni booni Starlets 91 Road la. Ka di tiŋgbani kalinli nye 05°33'09.0"N, 0°11'24.0"W (Latitude:5.552500; Longitude:-0.190000).<ref><nowiki>https://goo.gl/maps/Jyrat8MH91BxEUvHA?g_st=ac</nowiki></ref>
== Bi Tuma ==
Bi nyɛla ban tumdi banki tuma kam zaa n-tiri tuma duri, nangbanyini laɣinsi ni ban dari bin yahiri pam chani ti kohira Ghana<ref><nowiki>https://allafrica.com/stories/202406240340.html</nowiki></ref> zaa. Silimiin goli December,2023 yuuni Success Bank Ghana daa mali a ʒiya din paai Gh₵:12.3 billion(US$812 million)
Ka ban tabiri sɔŋdiba mali GH₵1.613 billion(US$106.5million. Bi Ghana Stock Exchange<ref><nowiki>https://en.wikipedia.org/wiki/Ghana_Stock_Exchange</nowiki></ref> daabilim yuuni nye '''Access'''
== Access Bank Yaɣa ==
Access Banki nyɛla ban mali yaɣa bɔbigu dunia bal' lee ti gbansabila tingbani yaɣili. Access Banki tuma duzuɣu ti tali maa lee bɛ Nigeria tingban ni, Access Banki mali tuma duri ka di bɛ tiŋsi kamani Democratic Republic of the Congo, Gambia, Ghana, Kenya, Nigeria, Rwanda, Sierra Leone, Zambia n-ti pahi United Kingdom. Bi lahi mali ofiisi nima China, India, United Arab Emirate ni Lebonon. Silimiin goli March biɛɣu 31, 2020 yuuni, Access Banki daa nyɛla ban mali a ʒiya ka di tooi paai Naira 7.28 trillion(US$18.82 billion).<ref><nowiki>https://www.thisdaylive.com/2020/05/13/access-bank-delivering-shareholders-value/</nowiki></ref>
== Di Sulinsi ==
Access Banki sulinsi bɛla yaɣa ayi, Ghana bilichini shɛbi ban da silimiinsi ni bɔli shɛli "share of Stock", Access Bank Group nim sani ka naayi che Access Bank Group nim ŋɔ gba ni su shɛli.
{| class="wikitable sortable" style="margin: 0.5em auto"
|+ Access Bank Ghana Plc stock ownership
! Rank !! Name of owner !! Percentage ownership
|-
| 1 || [[:en:Access_Bank_Group|Access Bank Group]]|| {{center|91.0}}
|-
| 2 || Other investors via Ghana Stock Exchange||{{center|9.0}}
|-
| || '''Total''' || {{center|'''100.00'''}}
|-
|}
== Taarihi ==
Access Banki daa nyɛla din pili tuma Ghana tingbani yuuni 2009, ka di laɣi-zuɣu nyɛ Ghana shiiri miliyoŋ pihinii (GH₵80 million).Yuuni 2017,
Silimiin goli March ni, Access Banki daa kɔhi silimiinsi ni bɔli binshɛɣu "stake" n-ti Ghana bilichini nima, ka daa nya Ghana shiiri miliyoŋ dibaa ayobu.<ref><nowiki>https://www.reuters.com/article/business/finance/nigerias-access-bank-eschews-ma-in-ghana-growth-strategy-idUSL8N1N667N/</nowiki></ref>
Yuuni 2022, September silimiin goli puuni ni n-daa nyɛ ban tabiri Ghana Division One League, ka daa taɣili li yuli ka di pa booni Access Bank Division One League, ka daa lahi nyɛ ban mini Ghana Football Association nim tum yuun yini, bi daa sɔŋ Ghana Football Association arizichi din yiɣisi USD250,000. Silimiin goli November 2023, ka bi daa tirisi bi tabi sɔŋ maa yuma ata pahi, ka yen tiri USD270,000 yuuni kam.<ref><nowiki>https://www.ghanafa.org/gfa-and-access-bank-extend-sponsorship-for-3-more-seasons</nowiki></ref>
== Kundivihira ==
[[Pubu:Ghana]]
[[Pubu:Lahabaya zaa]]
[[Category:Banks of Ghana]]
[[Category:Companies based in Accra]]
[[Category:Banks established in 2009]]
[[Category:Ghanaian companies established in 2009]]
[[Category:Companies listed on the Ghana Stock Exchange]]
[[Category:Access Bank Group]]
<references />
sm5zxnsn35v41lz5c32q7ill1jylhr7
136630
136629
2026-05-13T17:48:18Z
Samaru Samaru
6396
/* Di Sulinsi */
136630
wikitext
text/x-wiki
{{Databox}}
'''Access Bank Ghana Plc''', bini daa mi shɛli '''Access Bank Ghana Limited''' la, nyɛla Banki shɛli din be daabilim ni Ghana tingbani ni, ka mali shahira gbana Ghana Banki duzuɣuri kamani Bank of Ghana, the Central Bank n-ti pahi National Banking Regulator nim sani, n wuhiri ni bi mini Ghana salo ni tooi tum.<ref><nowiki>https://www.bog.gov.gh/supervision-regulation/registered-institutions/banks/</nowiki></ref>
== Bi Ni Bɛ Luɣishɛli ==
Bi tuma duzuɣu maa nyɛla din be Accra luɣushɛli bi ni booni Starlets 91 Road la. Ka di tiŋgbani kalinli nye 05°33'09.0"N, 0°11'24.0"W (Latitude:5.552500; Longitude:-0.190000).<ref><nowiki>https://goo.gl/maps/Jyrat8MH91BxEUvHA?g_st=ac</nowiki></ref>
== Bi Tuma ==
Bi nyɛla ban tumdi banki tuma kam zaa n-tiri tuma duri, nangbanyini laɣinsi ni ban dari bin yahiri pam chani ti kohira Ghana<ref><nowiki>https://allafrica.com/stories/202406240340.html</nowiki></ref> zaa. Silimiin goli December,2023 yuuni Success Bank Ghana daa mali a ʒiya din paai Gh₵:12.3 billion(US$812 million)
Ka ban tabiri sɔŋdiba mali GH₵1.613 billion(US$106.5million. Bi Ghana Stock Exchange<ref><nowiki>https://en.wikipedia.org/wiki/Ghana_Stock_Exchange</nowiki></ref> daabilim yuuni nye '''Access'''
== Access Bank Yaɣa ==
Access Banki nyɛla ban mali yaɣa bɔbigu dunia bal' lee ti gbansabila tingbani yaɣili. Access Banki tuma duzuɣu ti tali maa lee bɛ Nigeria tingban ni, Access Banki mali tuma duri ka di bɛ tiŋsi kamani Democratic Republic of the Congo, Gambia, Ghana, Kenya, Nigeria, Rwanda, Sierra Leone, Zambia n-ti pahi United Kingdom. Bi lahi mali ofiisi nima China, India, United Arab Emirate ni Lebonon. Silimiin goli March biɛɣu 31, 2020 yuuni, Access Banki daa nyɛla ban mali a ʒiya ka di tooi paai Naira 7.28 trillion(US$18.82 billion).<ref><nowiki>https://www.thisdaylive.com/2020/05/13/access-bank-delivering-shareholders-value/</nowiki></ref>
== Di Sulinsi ==
Access Banki sulinsi bɛla yaɣa ayi, Ghana bilichini shɛbi ban da silimiinsi ni bɔli shɛli "share of Stock", Access Bank Group nim sani ka naayi che Access Bank Group nim ŋɔ gba ni su shɛli.
Kahigibu viɛnyɛla n do gbunni ŋɔ, n wuhiri di ni daa nyɛ shem yuuni 2017.<ref><nowiki>https://www.reuters.com/article/business/finance/nigerias-access-bank-eschews-ma-in-ghana-growth-strategy-idUSL8N1N667N/</nowiki></ref>
{| class="wikitable sortable" style="margin: 0.5em auto"
|+ Access Bank Ghana Plc stock ownership
! Rank !! Name of owner !! Percentage ownership
|-
| 1 || [[:en:Access_Bank_Group|Access Bank Group]]|| {{center|91.0}}
|-
| 2 || Other investors via Ghana Stock Exchange||{{center|9.0}}
|-
| || '''Total''' || {{center|'''100.00'''}}
|-
|}
== Taarihi ==
Access Banki daa nyɛla din pili tuma Ghana tingbani yuuni 2009, ka di laɣi-zuɣu nyɛ Ghana shiiri miliyoŋ pihinii (GH₵80 million).Yuuni 2017,
Silimiin goli March ni, Access Banki daa kɔhi silimiinsi ni bɔli binshɛɣu "stake" n-ti Ghana bilichini nima, ka daa nya Ghana shiiri miliyoŋ dibaa ayobu.<ref><nowiki>https://www.reuters.com/article/business/finance/nigerias-access-bank-eschews-ma-in-ghana-growth-strategy-idUSL8N1N667N/</nowiki></ref>
Yuuni 2022, September silimiin goli puuni ni n-daa nyɛ ban tabiri Ghana Division One League, ka daa taɣili li yuli ka di pa booni Access Bank Division One League, ka daa lahi nyɛ ban mini Ghana Football Association nim tum yuun yini, bi daa sɔŋ Ghana Football Association arizichi din yiɣisi USD250,000. Silimiin goli November 2023, ka bi daa tirisi bi tabi sɔŋ maa yuma ata pahi, ka yen tiri USD270,000 yuuni kam.<ref><nowiki>https://www.ghanafa.org/gfa-and-access-bank-extend-sponsorship-for-3-more-seasons</nowiki></ref>
== Kundivihira ==
[[Pubu:Ghana]]
[[Pubu:Lahabaya zaa]]
[[Category:Banks of Ghana]]
[[Category:Companies based in Accra]]
[[Category:Banks established in 2009]]
[[Category:Ghanaian companies established in 2009]]
[[Category:Companies listed on the Ghana Stock Exchange]]
[[Category:Access Bank Group]]
<references />
4ucuzg8r4tt0wgtagtdn2nxoi1b1l9f
Toni Doblas
0
13881
136670
136383
2026-05-13T20:48:27Z
InternetArchiveBot
118
Rescuing 3 sources and tagging 0 as dead.) #IABot (v2.0.9.5
136670
wikitext
text/x-wiki
{{Bio}}
'''Toni Doblas''' nyɛla bol'ŋmɛri so ŋun ŋmɛri tiri [[Real Betis]]. Bɛ dɔɣi o la Silimin goli [[August]] dabaa anu dali yuuni 1980 ka o nyɛ Spanish bol'ŋmɛri kuro ŋun daa gbaari bolli.<ref>{{Cite web|title=El Betis saca los colores a un conservador Getafe-Fútbol - Liga|url=https://www.elmundo.es/elmundodeporte/2004/10/24/liga/1098639290.html|access-date=2026-04-30|website=www.elmundo.es}}</ref>
O nyɛla ŋun di o bolli ŋmɛbu saha pam Betis din niŋ ka o ŋmɛ bu'pihiwɔi ni anu ka kpaɣi Copa del Rey zaɣ'yini. O nyɛla ŋun daa lahi ŋmɛ bolli zaŋ n-ti [[Xerez CD|Xerez]] mini [[Real Zaragoza|Zaragoza]].
== Bolli ŋmɛriyili tuma ==
===Spain===
Bɛ daa dɔɣi o Bellavista, Seville, Doblas nyɛla ŋun niŋ yuma anahi [[Real Betis]]'s [[Real Betis B|B-team]], ni ka so daa bɛ kpantiri o piligibu pɔi ka bɛ daa zaŋ o n ti [[Andalusia]]n samli. O nyɛla ŋun daa ŋmɛ buyi koŋko yuuni din daa pahiri ayi ni ka daa labi Betis' yuuni shɛli din daa paya na maa ka bɛ daa zaŋ o niŋ di boliŋmɛri yili titali maa ni din daa niŋ ka [[Pedro Contreras]] mini [[Antonio Prats Cervera|Toni Prats]] daa nya daŋsi la.
Doblas nyɛla ŋun daa piligi o La Liga boliŋmɛbu bɛ mini [[Getafe CF|Getafe]] bolli din daa ŋmɛ silimiin goli October biɛɣ'pishi ni anahi dali yuuni 2004 ka bɛ daa nya 2–0 nasara.<ref>{{cite news|url=http://www.elmundo.es/elmundodeporte/2004/10/24/liga/1098639290.html|title=El Betis saca los colores a un conservador Getafe|trans-title=Betis humble conservative Getafe|newspaper=[[El Mundo (Spain)|El Mundo]]|language=Spanish|date=24 October 2004|accessdate=5 March 2014}}</ref> Ŋun ninvuɣ so ŋun daa piligiri zaŋ n-ti boliŋmɛri yili ŋɔ ka nyɛ ŋun daa pahi yuuni 2005 [[Copa del Rey]] bolli bahigu bɛ mini Osasuna ka Betis daa nya nasara 2–1;<ref>{{cite news|url=https://elpais.com/diario/2005/06/12/deportes/1118527216_850215.html|title=El Betis caza la Copa al contragolpe|trans-title=Betis hunt Cup through counter-attack|newspaper=[[El País]]|last=Segurola|first=Santiago|language=Spanish|date=12 June 2005|accessdate=7 April 2018}}</ref> pɔi ka bɛ daa paai lala bahigu bɛ bahigu bolli ŋɔ ni, bɛ bolli ŋmɛbu ni Athletic Bilbao o nyɛla ŋun daa gu ka taɣi pɔri ayi laŋ ŋɔ ni kpɛbu<ref>{{cite web|url=http://www.uefa.com/memberassociations/news/newsid=301606.html|archive-url=https://archive.today/20130205123422/http://www.uefa.com/memberassociations/news/newsid=301606.html|url-status=dead|archive-date=5 February 2013|title=Fernández holds his nerve|publisher=UEFA|last=Hall|first=Andy|date=12 May 2005|accessdate=24 May 2010}}</ref> yaha, Silimiin goli August yuuni 2005, o daa dihi o nuu gbana zuɣu zaŋ n-ti lala boliŋmɛri yili o yuun pishi ni anu saha.<ref>{{cite web|url=https://www.uefa.com/uefachampionsleague/news/0257-0de68616e325-d04ca67309b1-1000--fair-reward-for-betis-no1/|title=Fair reward for Betis Nº1|publisher=UEFA|date=2 August 2005|access-date=30 April 2010}}</ref>
Doblas daa nyela ŋun kpa talahi pam zaŋ chaŋReal Bêtise tuuli nasara dibu UEFA Champions League la polo.Bɛ nasara dibu din daa pahi buta bɛ mini AS Monaco ni daa zaŋ bɛ nori n kpa taba, o daa nyala ŋun taɣi boli shɛli din miriti laŋ ka ŋmɛri la ka di daa bi tooi n kpe bɛ laŋ ni. Lala ŋɔ zuɣu daa che ka bɛ mali pora ata ka be nyintahi maa (Camel Meriem) mi daa mali pora ayi ka di daa wuhi ni bɛ nya nasara bolli maa ni.Bol'ŋmɛri gɔɣu maa saha, o daa miligiya ka di zuɣu daa che ka o daa kɔŋ o zaashee, Ka Contreras daa ti labisili n ti o. O lala miligibu ŋɔ daa nyala din nyoɣi Chelsea, Stamford Bridge di ni daa niŋ ka o miligi n ti Ricardo Carvalho pɔɣu ka di nyaangi daa ti luhi ba ka bɛ bi nya pɔ shali ka bi taba maa mi daa mali pɔri anahi.
Yuuni 2007 mini 2008 sunsuuni, Doblas daa nyɛla ŋun daa nye daŋ' tunli diɛma bɔl' ŋmɛri gɔɣu puuni din daa n mɔŋ ŋɔ bɔlli ŋmɛbu chira anu --O daa nyɛla ŋun yɛn kpaɣinti n di zaasa ni yuri so tuuli o mini bɛ ni daa yɔli kpuƔi bɔli Ŋmɛri so ŋun yuli daa booni Ricardo la <ref>{{cite news|url=http://archivo.marca.com/edicion/marca/futbol/1a_division/betis/es/desarrollo/1058310.html|title=El Betis vence al Alcalá en un partido amistoso|trans-title=Betis defeat Alcalá in friendly game|newspaper=[[Marca (newspaper)|Marca]]|language=Spanish|date=15 November 2007|accessdate=5 March 2014}}</ref> O daa nyɛla ŋun labina bɔliŋɛbo ni silimiin gɔli April ni, ka daa deei gɔɣili din kalinli nye pishi ni anu (25), din daa niŋ ka o bɔliŋɛri kpeei ŋun yuli daa nye Rafael Sobis ni daa tahi o gɔɣili kalinli n kana pishi ni yini (21); yuuni 2008 pulini Betis daa nyƐla ban wɔɣiso ka slimiin gɔli september puuni dahin yini dali, o daa nyɛla ŋun kahi o ŋman' gura n kuli Real Zaragoza, ka di lahi paagi o maa daa lahi paagi o bɔliŊmɛri gɔɣu maa yuuni ni daa ti yen naai.
Slimiin gɔli september puuni dabsili din daa pahi anii dali yuuni 2009 pulini, Doblas daa nyɛla ŋun yen chaŋ Aris din be Greece tingbaŋ ni ka yen ŋme n tiba yuuni <ref>{{cite news|url=http://www.heraldo.es/noticias/deportes/toni_doblas_ficha_por_aris_salonica.html|title=Toni Doblas ficha por el Aris de Salónica|trans-title=Toni Doblas signs for Aris Salonica|newspaper=[[Heraldo de Aragón]]|language=Spanish|date=8 September 2009|accessdate=5 March 2014}}</ref> O daa nyɛla o ni kuli shɛli n ti pahi o mabihi ata zuɣu n ti pahi Donato ŋun ŋme bɔlli yuun pia nia anu Spain tingbaŋ ni n nye bɔli ŋmɛr' kpɛma paa (Assistant Coach), ka di daa ti niŋ ka saha maa paai ka o daa lahi labi Spain tingbaŋ ni, ka daa chaŋ n ti pahi Huesca nima zuɣu ni o ŋme n tiba Slimiin gɔli November piligu saha <ref>{{cite news|url=http://www.diariodelaltoaragon.es/Deportes/NoticiasDetalle.aspx?Id=598309|title=Toni Doblas anuncia su fichaje por el Huesca en su blog personal|trans-title=Toni Doblas announces signing for Huesca in his personal blog|newspaper=[[Diario del AltoAragón]]|language=Spanish|date=2 November 2009|accessdate=5 March 2014|access-date=12 May 2026|archive-date=5 March 2014|archive-url=https://web.archive.org/web/20140305043103/http://www.diariodelaltoaragon.es/Deportes/NoticiasDetalle.aspx?Id=598309|url-status=dead}}</ref>
Doblas daa nyɛla labi Real Zaragoza Slimiin gɔli July dabsili din daa pahi awei yuuni 2010 pulini, ka o mini ba daa gbaai alikauli ni o yen ŋmemi n tiba yuma ayi ka mali sɔli ni o pahi ata o suhu yi bɔra <ref>{{cite web|url=http://www.realzaragoza.com/noticias/11660|title=Segundo fichaje: Toni D.|trans-title=Second signing: Toni D.|publisher=Real Zaragoza|language=Spanish|date=9 July 2010|accessdate=10 July 2010|url-status=dead|archiveurl=https://web.archive.org/web/20100712113854/http://www.realzaragoza.com/noticias/11660|archivedate=12 July 2010|df=dmy-all|access-date=12 May 2026|archive-date=12 July 2010|archive-url=https://web.archive.org/web/20100712113854/http://www.realzaragoza.com/noticias/11660}}</ref> Bɔli ŋmɛri yuuni shɛli din daa dɔli nyaaŋa, o mini o bɔliŋmɛri kpeei Leo Franco ni daa pirigi suhuyubu daraja ʒaashee naai, ka bɛ daa niŋ saha kaa bɛ chaŋ relegation la , o daa nyɛla bɛ ni zaŋ so m paŋ o ni daa pun n ŋme ti shɛba ka ŋa yuli nye, Xerez <ref>{{cite news|url=http://www.marca.com/2011/08/31/futbol/equipos/xerez/1314819902.html|title=Doblas llega al Xerez cedido por el Zaragoza|trans-title=Doblas arrives at Xerez loaned by Zaragoza|newspaper=Marca|language=Spanish|date=31 August 2011|accessdate=5 March 2014}}</ref>
=== O tiŋduya bɔli ŋmɛbo Ni yuma din baɣindi nyaaŋga ===
Silimiin gɔli January yuuni 2013 pulini, Doblas daa nyƐla ŋun dihi o nuu gbana zuƔu n sahi n ti ni o ŋme Azerbaijan Premier League tim yuli booni Khazar Lankaran. <ref>{{cite web|url=http://news.az/articles/sports/75918|title=Spanish goalkeeper transfers to Khazar Lankaran|publisher=News AZ|date=31 January 2013|accessdate=27 September 2013}}</ref> Chira ayƆbu nyaaŋga, piriŋla Maccabi Haifa nima daa di ba pɔri anii (0-8) bɛ yiŋ paaki ni la zuɣu bɛ ni daa ŋmɛri UEFA Europa League bɔli gƆ`Yu din daa pahi ayi ni bɛ nya nasara n pahi deein gɔɣu maa puuni, o daa pahila bɔli ŋmɛriba anahi zuɣu bɛ ni daa zali sɔli ka chɛbisi tim maa puuni ka o mini ba alikauli daa zani ni. <ref>{{cite web|url=http://www.azerisport.com/az/futbol/20130726122920121.html|title=Khazar Lankaran players in the management of large amounts cərimələyəcək|trans-title=|publisher=Azeri Sport|language=Azerbaijani|date=26 July 2013|accessdate=27 September 2013}}</ref>
Silimiin gɔli February yuuni 2014, Doblas daa nyɛla ŋun chaŋ Seria A ni o ti ŋme n ti Napoli chira anahi, din daa niŋ ka tim maa kpɛma ŋun yuli booni Rafael Benitez daa mali yɛliɣisira pam goolatali polo, din daa niŋ ka bɛ goola Rafael Cabrai daa nye ŋun deei daŋa bɔliŋm`eri yuuni maa ni daa ti yɛn naai. <ref>{{cite web|url=http://www.sscnapoli.it/static/news/Doblas-al-Napoli-2169.aspx|title=Doblas al Napoli|trans-title=Doblas to Napoli|publisher=S.S.C. Napoli|language=Italian|date=27 February 2014|accessdate=27 February 2014}}</ref> Silimiin gɔli August, o daa nyɛla ŋun tahi tim mini tingbani yaɣa, ka lahi chaŋ n ti dihi nuu n ti HJK ni o zani Michael Tornes zaani saha bela sunsuuni. <ref>{{cite web|url=http://www.hjk.fi/uutiset/Miehet-2226|title=Toni Doblas HJK:n maalille|trans-title=Toni Doblas to HJK|publisher=Helsingin Jalkapalloklubi|language=Finnish|date=12 August 2014|accessdate=12 August 2014|access-date=12 May 2026|archive-date=12 August 2014|archive-url=https://web.archive.org/web/20140812203923/http://www.hjk.fi/uutiset/Miehet-2226|url-status=dead}}</ref>
Silimiin gɔli November yuuni 2014, Doblas daa nyɛla bɛ ni zilisi so ni o kƆrinfɔɣili din daa jandi bƆli gɔɣu din daa lu Zaragoza mini Levante sunsuuni Silimiin gɔli May dabsili pishi ni yini dali yuuni 2011. <ref>{{cite news|url=https://www.mirror.co.uk/sport/football/news/manchester-united-star-ander-herrera-4715790|title=Manchester United star Ander Herrera to face match-fixing probe from Spanish officials|newspaper=[[Daily Mirror]]|last=Malyon|first=Ed|date=28 November 2014|accessdate=29 November 2014}}</ref> Silimiin gɔli August dabsili pishi ni awei dali, o ni daa labina n ti Ŋme bela n ti Cornella, din be o tingbani la, o daa nyɛla ŋun dihi nuu n chaŋ ni o ti ŋme Indian Super League n ti tim yuli booni Delhi Dynamos. <ref>{{cite web|url=http://www.todomercadoweb.es/primer-plano/exclusiva-tmw-toni-doblas-jugara-en-el-delhi-dynamos-139125|title=Exclusiva TMW – Toni Doblas jugará en el Delhi Dynamos|trans-title=TMW exclusive – Toni Doblas will play with Delhi Dynamos|publisher=Todo Mercado Web|last=Díaz||first=José M.|language=Spanish|date=29 August 2015|accessdate=1 September 2015}}</ref>
Hali ka o daa ti zaŋ o bɔl' ŋmƐri namda n yili, o daa nyɛla ŋun labina o ya n ti ŋme n ti Toledo, ka lahi labi India n ti ŋme n ti Delhi Dynamos yaɣa, ka lahi labina o ya n ti ŋme n ti Extremadura <ref>{{cite web|url=http://extraconfidencial.com/noticias/toni-doblas-el-portero-que-ama-al-futbol-por-encima-de-todas-las-cosas-ficha-por-el-extremadura/|title=Toni Doblas, el portero que ama al fútbol por encima de todas las cosas, ficha por el Extremadura|trans-title=Toni Doblas, the goalkeeper who loves football above all things, signs for Extremadura|publisher=Extra Confidencial|last=De Luis Manero|first=Felipe|language=Spanish|date=29 December 2016|accessdate=3 January 2017}}</ref> n ti lahi pahi San Fernando.<ref>{{cite web|url=http://sanfernandocd.com/2017/06/28/comunicado-oficial-situacion-actual-de-la-plantilla/|title=Comunicado oficial: situación actual de la plantilla|trans-title=Official announcement: current squad status|publisher=San Fernando CD|language=Spanish|date=28 June 2017|accessdate=24 July 2017}}</ref> Silimiin gɔli December yuuni 2017, saha shƐli o ni daa nye yuun pihita ni ayopɔin (37yrs), o daa nyɛla ŋun chaŋ ni o ti ŋme Philipines Football League, n ti tim yuli booni Ceres-Negros, ka o mini ba alikauli daa nye din daa yen pili yuuni 2018 bɔli ŋmɛri yuuni. <ref>{{cite news|url=http://www.marca.com/futbol/mas-futbol/segunda-b-grupo-iiii/2017/12/28/5a45160b268e3eee2d8b45a0.html|title=Doblas se va al Ceres de Filipinas|trans-title=Doblas goes to Philippines' Ceres|newspaper=Marca|last=Piñero|first=Margota|language=Spanish|date=28 December 2017|accessdate=31 December 2017}}</ref>
==Club statistics==
==Maŋmaŋ biɛhigu ==
O bolli ŋmɛbu tuma saha, Doblas nyɛla ŋun daa mali zaɣa pam ni lahabali tibu tuma yaɣili.<ref>{{cite news|url=http://www.elmundo.es/papel/2005/05/13/deportes/1799726.html|title=Un periodista con guantes salvadores|trans-title=A journalist with rescuing gloves|newspaper=El Mundo|language=Spanish|date=13 May 2005|accessdate=7 December 2013}}</ref> {{updated|Bin din gbaai Silimiin goli April biɛɣ'pishi ni anu yuuni 2018}}
{| class="wikitable" style="text-align: center;"
|-
!rowspan="2"|Club
!rowspan="2"|Season
!colspan="3"|League
!colspan="2"|Cup
!colspan="2"|Continental
!colspan="2"|Total
|-
!Division!!Apps!!Goals!!Apps!!Goals!!Apps!!Goals!!Apps!!Goals
|-
|rowspan="5"|[[Real Betis B|Betis B]]
|[[1998–99 Segunda División B|1998–98]]<ref name="BD">{{cite web|url=http://www.bdfutbol.com/en/j/j211.html|title=Doblas: Antonio Doblas Santana|publisher=BDFutbol|accessdate=1 September 2015}}</ref>
|[[Segunda División B]]
|1||0||colspan="2"|—||colspan="2"|—||1||0
|-
|[[1999–2000 Segunda División B|1999–2000]]<ref name="BD"/>
|Segunda División B
|30||0||colspan="2"|—||colspan="2"|—||30||0
|-
|[[2000–01 Segunda División B|2000–01]]<ref name="BD"/>
|Segunda División B
|33||0||colspan="2"|—||colspan="2"|—||33||0
|-
|[[2001–02 Segunda División B|2001–02]]<ref name="BD"/>
|Segunda División B
|35||0||colspan="2"|—||colspan="2"|—||35||0
|-
!colspan="2"|Total
!99!!0!!colspan="2"|—!!colspan="2"|—!!99!!0
|-
|rowspan="5"|[[Real Betis|Betis]]
|[[2004–05 La Liga|2004–05]]<ref name="BD"/>
|[[La Liga]]
|29||0||5||0||colspan="2"|—||34||0
|-
|[[2005–06 La Liga|2005–06]]<ref name="BD"/>
|La Liga
|24||0||5{{efn|Includes 1 appearance in [[Supercopa de España]]|name=SSC}}||0||8{{efn|Appearances in [[UEFA Champions League]] and [[UEFA Europa League]]|name=UECL}}||0||37||0
|-
|[[2006–07 La Liga|2006–07]]<ref name="BD"/>
|La Liga
|22||0||1||0||colspan="2"|—||23||0
|-
|[[2007–08 La Liga|2007–08]]<ref name="BD"/>
|La Liga
|1||0||0||0||colspan="2"|—||1||0
|-
!colspan="2"|Total
!76!!0!!11!!0!!8!!0!!95!!0
|-
|[[Xerez CD|Xerez]] (loan)
|[[2003–04 Segunda División|2003–04]]<ref name="BD"/>
|[[Segunda División]]
|4||0||2||0||colspan="2"|—||6||0
|-
|[[Real Zaragoza|Zaragoza]]
|[[2008–09 Segunda División|2008–09]]<ref name="BD"/>
|Segunda División
|18||0||0||0||colspan="2"|—||18||0
|-
|[[SD Huesca|Huesca]]
|[[2009–10 Segunda División|2009–10]]<ref name="BD"/>
|Segunda División
|29||0||0||0||colspan="2"|—||29||0
|-
|rowspan="3"|[[Real Zaragoza|Zaragoza]]
|[[2010–11 La Liga|2010–11]]<ref name="BD"/>
|La Liga
|18||0||2||0||colspan="2"|—||20||0
|-
|[[2012–13 La Liga|2012–13]]<ref name="BD"/>
|La Liga
|0||0||0||0||colspan="2"|—||0||0
|-
!colspan="2"|Total
!18!!0!!2!!0!!colspan="2"|—!!20!!0
|-
|[[Xerez CD|Xerez]] (loan)
|[[2011–12 Segunda División|2011–12]]<ref name="BD"/>
|Segunda División
|36||0||1||0||colspan="2"|—||37||0
|-
|rowspan="3"|[[Khazar Lankaran FK|Khazar Lankaran]]
|[[2012–13 Azerbaijan Premier League|2012–13]]<ref name="SW">{{cite web|url=https://int.soccerway.com/players/antonio-doblas-santana/4468/|title=Toni Doblas|publisher=Soccerway|accessdate=1 September 2015}}</ref>
|[[Azerbaijan Premier League]]
|7||0||3||0||colspan="2"|—||10||0
|-
|[[2013–14 Azerbaijan Premier League|2013–14]]<ref name="SW"/>
|Azerbaijan Premier League
|0||0||0||0||4{{efn|Appearances in UEFA Europa League|name=UEL}}||0||4||0
|-
!colspan="2"|Total
!7!!0!!3!!0!!4!!0!!14!!0
|-
|[[S.S.C. Napoli|Napoli]]
|[[2013–14 Serie A|2013–14]]<ref name="SW"/>
|[[Serie A]]
|2||0||0||0||colspan="2"|—||2||0
|-
|[[Helsingin Jalkapalloklubi|HJK]]
|[[2014 Veikkausliiga|2014]]<ref name="SW"/>
|[[Veikkausliiga]]
|5||0||1||0||8{{efn|name=UEL}}||0||14||0
|-
|[[UE Cornellà|Cornellà]]
|[[2014–15 Segunda División B|2014–15]]<ref name="SW"/>
|Segunda División B
|9||0||colspan="2"|—||colspan="2"|—||9||0
|-
|[[Delhi Dynamos FC|Delhi Dynamos]]
|[[2015 Indian Super League|2015]]<ref name="SW"/>
|[[Indian Super League]]
|12||0||colspan="2"|—||colspan="2"|—||12||0
|-
|[[Extremadura UD|Extremadura]]
|[[2016–17 Segunda División B|2016–17]]<ref name="BD"/>
|Segunda División B
|18||0||0||0||colspan="2"|—||18||0
|-
|[[San Fernando CD|San Fernando]]
|[[2017–18 Segunda División B|2017–18]]<ref name="BD"/>
|Segunda División B
|18||0||0||0||colspan="2"|—||18||0
|-
|[[Ceres–Negros F.C.|Ceres-Negros]]
|[[2018 Philippines Football League|2018]]<ref name="SW"/>
|[[Philippines Football League]]
|||||0||0||9{{efn|Appearances in [[AFC Cup]] and [[AFC Champions League]]|name=AFCL}}||0||9||0
|-
!colspan="3"|Career total
!351!!0!!19!!0!!29!!0!!399!!0
|}{{notelist}}
==Pina==
'''Betis'''
*[[Copa del Rey]]: [[2004–05 Copa del Rey|2004–05]]<ref>{{cite web|url=https://www.uefa.com/uefachampionsleague/news/01aa-0ea7c2f1ec05-c09c10a9a459-1000--dani-delivers-for-betis/|title=Dani delivers for Betis|publisher=UEFA|date=12 June 2005|access-date=7 April 2018}}</ref>
'''Napoli'''
*[[Coppa Italia]]: [[2013–14 Coppa Italia|2013–14]]
'''HJK'''
*[[Veikkausliiga]]: [[2014 Veikkausliiga|2014]]
*[[Finnish Cup]]: [[2014 Finnish Cup|2014]]
==Kundivihira==
{{reflist}}
[[Pubu:Ninsala ŋun na be o nyɛvuli ni]]
o6lexawo8jmh9hke7jv0bu2h3xhd7sl
Faruk Hadžibegić
0
13948
136498
133117
2026-05-13T13:28:52Z
Abdul-Rauf Moshie
3942
136498
wikitext
text/x-wiki
{{Bio}}
'''Faruk Hadžibegić''' ({{IPA|sh|fǎ:ruk xadʒiběːgitɕ|pron}}; bɛ daa dɔɣi o la Silimiin goli October dabaa ayopɔin dali yuuni 1957) nyɛla Bosnian boliŋmɛra manija mini boliŋmɛra baŋda kuro ŋun daa ŋmɛri nyaaŋa. O nyɛla ŋun ŋmɛ bolli zaŋ n-ti [[Yugoslavia national football team|Yugoslavia]] din be [[UEFA Euro 1984]] mini [[1990 FIFA World Cup]]. O nyɛla ŋun mali tiŋduya kɔpunima pihiyobu ni yini, Hadžibegić nyɛla Yugoslavia's boliŋmɛra so ŋun pahi anu boliŋmɛra shɛba ban mali kɔpunima pam ni.
==Boliŋmɛriyili tuma==
O bolli ŋmɛbu tuma saha, Hadžibegić nyɛla ŋun daa tuui ŋmɛ bolli zaŋ n-ti o ya bolli ŋmɛriyiya Sarajevo, Real Betis, Sochaux n-ti pahi Toulouse. O nyɛla ŋun daa niŋ kpaŋmaŋ pam Sarajevo boliŋmɛra shɛba ban daa kpuɣi yuuni [[1984–85 Yugoslav First League]]<nowiki/>kɔpu la. O ni daa be Sochaux, o nyɛla ŋun daa ŋmɛ bolli ni yuun bɔbugu ni [[Mehmed Baždarević]].
== Tiŋduya Tuma ==
Hadžibegić nyɛla bɔl'`ŋmɛri so ŋun pahi ayi n deei bɔli kpamli Bosnia tingbaŋ ni bɔl'`ŋmɛriba puuni
==Kpamli tuma ==
Bin din gbaai Silimiin goli December biɛɣ'pishi ni anu dali yuuni 2002 zaŋ hali ni Silimiin goli February biɛɣ'pishi ni ayi ka dali yuuni 2004, Hadžibegić daa nyɛla zuɣulan so ŋun pahiri pihita yini ka zaŋ n-ti Assembly of [[FK Sarajevo]].<ref>{{cite web|url=https://www.klix.ba/vijesti/bih/fk-sarajevo-faruk-hadzibegic-predsjednik-ine-u-skupstini/021225005|title=FK Sarajevo: Faruk Hadžibegić predsjednik, Đine u Skupštini|date=25 December 2002|access-date=25 December 2002|language=bs|publisher=Klix.ba}}</ref>
==Bolli ŋmɛbu laasabu ==
:
{| class="wikitable sortable"
|+ Tiŋduya pɔri shɛŋa Faruk Hadžibegić ni di
|-
!scope="col"|No.
!scope="col"|Date
!scope="col"|Venue
!scope="col"|Opponent
!scope="col"|Score
!scope="col"|Result
!scope="col"|Competition
|-
| align="center"|1
| 25 January 1985
| [[Maharaja's College Stadium]], [[Kochi]], India
| {{fb|Soviet Union}}
| align="center"|1–1
| align="center"|2–1
| [[Friendly (association football)|Friendly]]
|-
| align="center"|2
| 4 April 1985
| Maharaja's College Stadium, Kochi, India
| {{fb|Soviet Union}}
| align="center"|1–1
| align="center"|1–2
| Friendly
|-
| align="center"|3
| 14 October 1987
| [[Grbavica Stadium]], [[Sarajevo]], Yugoslavia
| {{fb|Northern Ireland}}
| align="center"|3–0
| align="center"|3–0
| [[UEFA Euro 1988 qualifying Group 4|UEFA Euro 1988 qualifying]]
|-
| align="center"|4
| 16 December 1987
| [[İzmir Alsancak Stadium|Alsancak Stadium]], [[İzmir]], Turkey
| {{fb|Turkey}}
| align="center"|3–0
| align="center"|3–2
| UEFA Euro 1988 qualifying
|-
| align="center"|5
| 11 December 1988
| [[Red Star Stadium|Rajko Mitić Stadium]], [[Belgrade]], Yugoslavia
| {{fb|Cyprus}}
| align="center"|3–0
| align="center"|4–0
| [[1990 FIFA World Cup qualification – UEFA Group 5|1990 FIFA World Cup qualification]]
|-
| align="center"|6
| 11 October 1989
| [[Koševo City Stadium|Koševo]], Sarajevo, Yugoslavia
| {{fb|Norway}}
| align="center"|1–0
| align="center"|1–0
| 1990 FIFA World Cup qualification
|-
|}
==Manija tali laasabu==
Bin din gbaai Silimiin goli June biɛɣ'pishi yuuni 2023<ref>{{cite web|url=https://www.sofascore.com/hr/trener/faruk-hadzibegic/786475|title=Faruk Hadžibegić|access-date=20 June 2023|website=Sofascore}}</ref>
{| class="wikitable" style="text-align: center"
|-
!rowspan="2"|Team
!rowspan="2"|From
!rowspan="2"|To
!colspan="5"|Record
|-
!G!!W!!D!!L!!Win %
|-
|align=left|[[FC Sochaux-Montbéliard|Sochaux]]
|align=left|1 July 1996
|align=left|4 October 1998
{{WDL|87|31|22|34}}
|-
|align=left|[[Bosnia and Herzegovina national football team|Bosnia and Herzegovina]]
|align=left|10 March 1999
|align=left|9 October 1999
{{WDL|7|2|2|3}}
|-
|align=left|[[Real Betis]]
|align=left|1 May 2000
|align=left|30 June 2000
{{WDL|3|2|0|1}}
|-
|align=left|[[ES Troyes AC|Troyes]]
|align=left|3 January 2003
|align=left|30 June 2004
{{WDL|61|19|16|26}}
|-
|align=left|[[Gaziantepspor]]
|align=left|1 August 2005
|align=left|15 December 2005
{{WDL|18|7|6|5}}
|-
|align=left|[[Diyarbakırspor]]
|align=left|15 March 2006
|align=left|15 May 2006
{{WDL|9|2|1|6}}
|-
|align=left|[[Denizlispor]]
|align=left|7 June 2006
|align=left|22 December 2006
{{WDL|16|3|6|7}}
|-
|align=left|[[Chamois Niortais F.C.|Chamois Niortais]]
|align=left|13 February 2007
|align=left|30 May 2007
{{WDL|14|6|5|3}}
|-
|align=left|[[Dijon FCO|Dijon]]
|align=left|23 December 2007
|align=left|30 June 2009
{{WDL|65|24|17|24}}
|-
|align=left|[[SC Bastia|Bastia]]
|align=left|9 December 2009
|align=left|30 June 2010
{{WDL|21|8|5|8}}
|-
|align=left|[[AC Arlésien|Arles-Avignon]]
|align=left|1 October 2010
|align=left|23 November 2011
{{WDL|47|6|15|26}}
|-
|align=left|[[Valenciennes FC|Valenciennes]]
|align=left|15 January 2016
|align=left|25 September 2017
{{WDL|69|21|23|25}}
|-
|align=left|[[Red Star F.C.|Red Star]]
|align=left|29 October 2018
|align=left|24 March 2019
{{WDL|20|5|5|10}}
|-
|align=left|[[Montenegro national football team|Montenegro]]
|align=left|1 September 2019
|align=left|28 December 2020
{{WDL|14|6|4|4}}
|-
|align=left|[[MC Alger]]
|align=left|16 July 2022
|align=left|10 September 2022
{{WDL|3|0|2|1}}
|-
|align=left|[[Bosnia and Herzegovina national football team|Bosnia and Herzegovina]]
|align=left|4 January 2023
|align=left|23 June 2023
{{WDL|4|1|0|3}}
|-
!colspan=3|Total
{{WDLtot|458|143|129|186}}
|}
==Pina ==
===Player===
'''Sarajevo'''
*[[Yugoslav First League]]: [[1984–85 Yugoslav First League|1984–85]]
'''Sochaux'''
*[[Ligue 2|French Division 2]]: [[1987–88 French Division 2|1987–88]] (Group A)
==Bibliography==
*{{cite book|author=Gigi Riva|title=L'ultimo rigore di Faruk. Una storia di calcio e di guerra|trans-title=Faruk's Last Penalty. A story about football and war|publisher=Sellerio|location=Palermo|year=2016|isbn=978-8838935640|url=https://books.google.com/books?isbn=8838935645|language=it}}
== Kundivihira ==
{{Reflist}}
[[Pubu:Lahabaya zaa]]
94q6lthjqkrhusm9yqx2ym1fz2q5cl6
136499
136498
2026-05-13T13:30:45Z
Abdul-Rauf Moshie
3942
/* Tiŋduya Tuma */
136499
wikitext
text/x-wiki
{{Bio}}
'''Faruk Hadžibegić''' ({{IPA|sh|fǎ:ruk xadʒiběːgitɕ|pron}}; bɛ daa dɔɣi o la Silimiin goli October dabaa ayopɔin dali yuuni 1957) nyɛla Bosnian boliŋmɛra manija mini boliŋmɛra baŋda kuro ŋun daa ŋmɛri nyaaŋa. O nyɛla ŋun ŋmɛ bolli zaŋ n-ti [[Yugoslavia national football team|Yugoslavia]] din be [[UEFA Euro 1984]] mini [[1990 FIFA World Cup]]. O nyɛla ŋun mali tiŋduya kɔpunima pihiyobu ni yini, Hadžibegić nyɛla Yugoslavia's boliŋmɛra so ŋun pahi anu boliŋmɛra shɛba ban mali kɔpunima pam ni.
==Boliŋmɛriyili tuma==
O bolli ŋmɛbu tuma saha, Hadžibegić nyɛla ŋun daa tuui ŋmɛ bolli zaŋ n-ti o ya bolli ŋmɛriyiya Sarajevo, Real Betis, Sochaux n-ti pahi Toulouse. O nyɛla ŋun daa niŋ kpaŋmaŋ pam Sarajevo boliŋmɛra shɛba ban daa kpuɣi yuuni [[1984–85 Yugoslav First League]]<nowiki/>kɔpu la. O ni daa be Sochaux, o nyɛla ŋun daa ŋmɛ bolli ni yuun bɔbugu ni [[Mehmed Baždarević]].
== Tiŋduya Tuma ==
Hadžibegić nyɛla bɔl'`ŋmɛri so ŋun pahi ayi n deei bɔli kpamli Bosnia tingbaŋ ni bɔl'`ŋmɛriba puuni ka lahi nyɛ bɔl'`ŋmɛri so ŋun pahi anu n deei bɔli kpamli Yugoslavia First League bɔl'`ŋmɛriba puuni
==Kpamli tuma ==
Bin din gbaai Silimiin goli December biɛɣ'pishi ni anu dali yuuni 2002 zaŋ hali ni Silimiin goli February biɛɣ'pishi ni ayi ka dali yuuni 2004, Hadžibegić daa nyɛla zuɣulan so ŋun pahiri pihita yini ka zaŋ n-ti Assembly of [[FK Sarajevo]].<ref>{{cite web|url=https://www.klix.ba/vijesti/bih/fk-sarajevo-faruk-hadzibegic-predsjednik-ine-u-skupstini/021225005|title=FK Sarajevo: Faruk Hadžibegić predsjednik, Đine u Skupštini|date=25 December 2002|access-date=25 December 2002|language=bs|publisher=Klix.ba}}</ref>
==Bolli ŋmɛbu laasabu ==
:
{| class="wikitable sortable"
|+ Tiŋduya pɔri shɛŋa Faruk Hadžibegić ni di
|-
!scope="col"|No.
!scope="col"|Date
!scope="col"|Venue
!scope="col"|Opponent
!scope="col"|Score
!scope="col"|Result
!scope="col"|Competition
|-
| align="center"|1
| 25 January 1985
| [[Maharaja's College Stadium]], [[Kochi]], India
| {{fb|Soviet Union}}
| align="center"|1–1
| align="center"|2–1
| [[Friendly (association football)|Friendly]]
|-
| align="center"|2
| 4 April 1985
| Maharaja's College Stadium, Kochi, India
| {{fb|Soviet Union}}
| align="center"|1–1
| align="center"|1–2
| Friendly
|-
| align="center"|3
| 14 October 1987
| [[Grbavica Stadium]], [[Sarajevo]], Yugoslavia
| {{fb|Northern Ireland}}
| align="center"|3–0
| align="center"|3–0
| [[UEFA Euro 1988 qualifying Group 4|UEFA Euro 1988 qualifying]]
|-
| align="center"|4
| 16 December 1987
| [[İzmir Alsancak Stadium|Alsancak Stadium]], [[İzmir]], Turkey
| {{fb|Turkey}}
| align="center"|3–0
| align="center"|3–2
| UEFA Euro 1988 qualifying
|-
| align="center"|5
| 11 December 1988
| [[Red Star Stadium|Rajko Mitić Stadium]], [[Belgrade]], Yugoslavia
| {{fb|Cyprus}}
| align="center"|3–0
| align="center"|4–0
| [[1990 FIFA World Cup qualification – UEFA Group 5|1990 FIFA World Cup qualification]]
|-
| align="center"|6
| 11 October 1989
| [[Koševo City Stadium|Koševo]], Sarajevo, Yugoslavia
| {{fb|Norway}}
| align="center"|1–0
| align="center"|1–0
| 1990 FIFA World Cup qualification
|-
|}
==Manija tali laasabu==
Bin din gbaai Silimiin goli June biɛɣ'pishi yuuni 2023<ref>{{cite web|url=https://www.sofascore.com/hr/trener/faruk-hadzibegic/786475|title=Faruk Hadžibegić|access-date=20 June 2023|website=Sofascore}}</ref>
{| class="wikitable" style="text-align: center"
|-
!rowspan="2"|Team
!rowspan="2"|From
!rowspan="2"|To
!colspan="5"|Record
|-
!G!!W!!D!!L!!Win %
|-
|align=left|[[FC Sochaux-Montbéliard|Sochaux]]
|align=left|1 July 1996
|align=left|4 October 1998
{{WDL|87|31|22|34}}
|-
|align=left|[[Bosnia and Herzegovina national football team|Bosnia and Herzegovina]]
|align=left|10 March 1999
|align=left|9 October 1999
{{WDL|7|2|2|3}}
|-
|align=left|[[Real Betis]]
|align=left|1 May 2000
|align=left|30 June 2000
{{WDL|3|2|0|1}}
|-
|align=left|[[ES Troyes AC|Troyes]]
|align=left|3 January 2003
|align=left|30 June 2004
{{WDL|61|19|16|26}}
|-
|align=left|[[Gaziantepspor]]
|align=left|1 August 2005
|align=left|15 December 2005
{{WDL|18|7|6|5}}
|-
|align=left|[[Diyarbakırspor]]
|align=left|15 March 2006
|align=left|15 May 2006
{{WDL|9|2|1|6}}
|-
|align=left|[[Denizlispor]]
|align=left|7 June 2006
|align=left|22 December 2006
{{WDL|16|3|6|7}}
|-
|align=left|[[Chamois Niortais F.C.|Chamois Niortais]]
|align=left|13 February 2007
|align=left|30 May 2007
{{WDL|14|6|5|3}}
|-
|align=left|[[Dijon FCO|Dijon]]
|align=left|23 December 2007
|align=left|30 June 2009
{{WDL|65|24|17|24}}
|-
|align=left|[[SC Bastia|Bastia]]
|align=left|9 December 2009
|align=left|30 June 2010
{{WDL|21|8|5|8}}
|-
|align=left|[[AC Arlésien|Arles-Avignon]]
|align=left|1 October 2010
|align=left|23 November 2011
{{WDL|47|6|15|26}}
|-
|align=left|[[Valenciennes FC|Valenciennes]]
|align=left|15 January 2016
|align=left|25 September 2017
{{WDL|69|21|23|25}}
|-
|align=left|[[Red Star F.C.|Red Star]]
|align=left|29 October 2018
|align=left|24 March 2019
{{WDL|20|5|5|10}}
|-
|align=left|[[Montenegro national football team|Montenegro]]
|align=left|1 September 2019
|align=left|28 December 2020
{{WDL|14|6|4|4}}
|-
|align=left|[[MC Alger]]
|align=left|16 July 2022
|align=left|10 September 2022
{{WDL|3|0|2|1}}
|-
|align=left|[[Bosnia and Herzegovina national football team|Bosnia and Herzegovina]]
|align=left|4 January 2023
|align=left|23 June 2023
{{WDL|4|1|0|3}}
|-
!colspan=3|Total
{{WDLtot|458|143|129|186}}
|}
==Pina ==
===Player===
'''Sarajevo'''
*[[Yugoslav First League]]: [[1984–85 Yugoslav First League|1984–85]]
'''Sochaux'''
*[[Ligue 2|French Division 2]]: [[1987–88 French Division 2|1987–88]] (Group A)
==Bibliography==
*{{cite book|author=Gigi Riva|title=L'ultimo rigore di Faruk. Una storia di calcio e di guerra|trans-title=Faruk's Last Penalty. A story about football and war|publisher=Sellerio|location=Palermo|year=2016|isbn=978-8838935640|url=https://books.google.com/books?isbn=8838935645|language=it}}
== Kundivihira ==
{{Reflist}}
[[Pubu:Lahabaya zaa]]
pkqajqud2gjnwecumsmflm1ljswbo0j
136500
136499
2026-05-13T13:31:49Z
Abdul-Rauf Moshie
3942
/* Tiŋduya Tuma */
136500
wikitext
text/x-wiki
{{Bio}}
'''Faruk Hadžibegić''' ({{IPA|sh|fǎ:ruk xadʒiběːgitɕ|pron}}; bɛ daa dɔɣi o la Silimiin goli October dabaa ayopɔin dali yuuni 1957) nyɛla Bosnian boliŋmɛra manija mini boliŋmɛra baŋda kuro ŋun daa ŋmɛri nyaaŋa. O nyɛla ŋun ŋmɛ bolli zaŋ n-ti [[Yugoslavia national football team|Yugoslavia]] din be [[UEFA Euro 1984]] mini [[1990 FIFA World Cup]]. O nyɛla ŋun mali tiŋduya kɔpunima pihiyobu ni yini, Hadžibegić nyɛla Yugoslavia's boliŋmɛra so ŋun pahi anu boliŋmɛra shɛba ban mali kɔpunima pam ni.
==Boliŋmɛriyili tuma==
O bolli ŋmɛbu tuma saha, Hadžibegić nyɛla ŋun daa tuui ŋmɛ bolli zaŋ n-ti o ya bolli ŋmɛriyiya Sarajevo, Real Betis, Sochaux n-ti pahi Toulouse. O nyɛla ŋun daa niŋ kpaŋmaŋ pam Sarajevo boliŋmɛra shɛba ban daa kpuɣi yuuni [[1984–85 Yugoslav First League]]<nowiki/>kɔpu la. O ni daa be Sochaux, o nyɛla ŋun daa ŋmɛ bolli ni yuun bɔbugu ni [[Mehmed Baždarević]].
== Tiŋduya Tuma ==
Hadžibegić nyɛla bɔl'`ŋmɛri so ŋun pahi ayi n deei bɔli kpamli Bosnia tingbaŋ ni bɔl'`ŋmɛriba puuni ka lahi nyɛ bɔl'`ŋmɛri so ŋun pahi anu n deei bɔli kpamli Yugoslavia First League bɔl'`ŋmɛriba puuni (ŋun deei kpamli tali ŋɔ ʒibu pihiyɔbu ni yini)
==Kpamli tuma ==
Bin din gbaai Silimiin goli December biɛɣ'pishi ni anu dali yuuni 2002 zaŋ hali ni Silimiin goli February biɛɣ'pishi ni ayi ka dali yuuni 2004, Hadžibegić daa nyɛla zuɣulan so ŋun pahiri pihita yini ka zaŋ n-ti Assembly of [[FK Sarajevo]].<ref>{{cite web|url=https://www.klix.ba/vijesti/bih/fk-sarajevo-faruk-hadzibegic-predsjednik-ine-u-skupstini/021225005|title=FK Sarajevo: Faruk Hadžibegić predsjednik, Đine u Skupštini|date=25 December 2002|access-date=25 December 2002|language=bs|publisher=Klix.ba}}</ref>
==Bolli ŋmɛbu laasabu ==
:
{| class="wikitable sortable"
|+ Tiŋduya pɔri shɛŋa Faruk Hadžibegić ni di
|-
!scope="col"|No.
!scope="col"|Date
!scope="col"|Venue
!scope="col"|Opponent
!scope="col"|Score
!scope="col"|Result
!scope="col"|Competition
|-
| align="center"|1
| 25 January 1985
| [[Maharaja's College Stadium]], [[Kochi]], India
| {{fb|Soviet Union}}
| align="center"|1–1
| align="center"|2–1
| [[Friendly (association football)|Friendly]]
|-
| align="center"|2
| 4 April 1985
| Maharaja's College Stadium, Kochi, India
| {{fb|Soviet Union}}
| align="center"|1–1
| align="center"|1–2
| Friendly
|-
| align="center"|3
| 14 October 1987
| [[Grbavica Stadium]], [[Sarajevo]], Yugoslavia
| {{fb|Northern Ireland}}
| align="center"|3–0
| align="center"|3–0
| [[UEFA Euro 1988 qualifying Group 4|UEFA Euro 1988 qualifying]]
|-
| align="center"|4
| 16 December 1987
| [[İzmir Alsancak Stadium|Alsancak Stadium]], [[İzmir]], Turkey
| {{fb|Turkey}}
| align="center"|3–0
| align="center"|3–2
| UEFA Euro 1988 qualifying
|-
| align="center"|5
| 11 December 1988
| [[Red Star Stadium|Rajko Mitić Stadium]], [[Belgrade]], Yugoslavia
| {{fb|Cyprus}}
| align="center"|3–0
| align="center"|4–0
| [[1990 FIFA World Cup qualification – UEFA Group 5|1990 FIFA World Cup qualification]]
|-
| align="center"|6
| 11 October 1989
| [[Koševo City Stadium|Koševo]], Sarajevo, Yugoslavia
| {{fb|Norway}}
| align="center"|1–0
| align="center"|1–0
| 1990 FIFA World Cup qualification
|-
|}
==Manija tali laasabu==
Bin din gbaai Silimiin goli June biɛɣ'pishi yuuni 2023<ref>{{cite web|url=https://www.sofascore.com/hr/trener/faruk-hadzibegic/786475|title=Faruk Hadžibegić|access-date=20 June 2023|website=Sofascore}}</ref>
{| class="wikitable" style="text-align: center"
|-
!rowspan="2"|Team
!rowspan="2"|From
!rowspan="2"|To
!colspan="5"|Record
|-
!G!!W!!D!!L!!Win %
|-
|align=left|[[FC Sochaux-Montbéliard|Sochaux]]
|align=left|1 July 1996
|align=left|4 October 1998
{{WDL|87|31|22|34}}
|-
|align=left|[[Bosnia and Herzegovina national football team|Bosnia and Herzegovina]]
|align=left|10 March 1999
|align=left|9 October 1999
{{WDL|7|2|2|3}}
|-
|align=left|[[Real Betis]]
|align=left|1 May 2000
|align=left|30 June 2000
{{WDL|3|2|0|1}}
|-
|align=left|[[ES Troyes AC|Troyes]]
|align=left|3 January 2003
|align=left|30 June 2004
{{WDL|61|19|16|26}}
|-
|align=left|[[Gaziantepspor]]
|align=left|1 August 2005
|align=left|15 December 2005
{{WDL|18|7|6|5}}
|-
|align=left|[[Diyarbakırspor]]
|align=left|15 March 2006
|align=left|15 May 2006
{{WDL|9|2|1|6}}
|-
|align=left|[[Denizlispor]]
|align=left|7 June 2006
|align=left|22 December 2006
{{WDL|16|3|6|7}}
|-
|align=left|[[Chamois Niortais F.C.|Chamois Niortais]]
|align=left|13 February 2007
|align=left|30 May 2007
{{WDL|14|6|5|3}}
|-
|align=left|[[Dijon FCO|Dijon]]
|align=left|23 December 2007
|align=left|30 June 2009
{{WDL|65|24|17|24}}
|-
|align=left|[[SC Bastia|Bastia]]
|align=left|9 December 2009
|align=left|30 June 2010
{{WDL|21|8|5|8}}
|-
|align=left|[[AC Arlésien|Arles-Avignon]]
|align=left|1 October 2010
|align=left|23 November 2011
{{WDL|47|6|15|26}}
|-
|align=left|[[Valenciennes FC|Valenciennes]]
|align=left|15 January 2016
|align=left|25 September 2017
{{WDL|69|21|23|25}}
|-
|align=left|[[Red Star F.C.|Red Star]]
|align=left|29 October 2018
|align=left|24 March 2019
{{WDL|20|5|5|10}}
|-
|align=left|[[Montenegro national football team|Montenegro]]
|align=left|1 September 2019
|align=left|28 December 2020
{{WDL|14|6|4|4}}
|-
|align=left|[[MC Alger]]
|align=left|16 July 2022
|align=left|10 September 2022
{{WDL|3|0|2|1}}
|-
|align=left|[[Bosnia and Herzegovina national football team|Bosnia and Herzegovina]]
|align=left|4 January 2023
|align=left|23 June 2023
{{WDL|4|1|0|3}}
|-
!colspan=3|Total
{{WDLtot|458|143|129|186}}
|}
==Pina ==
===Player===
'''Sarajevo'''
*[[Yugoslav First League]]: [[1984–85 Yugoslav First League|1984–85]]
'''Sochaux'''
*[[Ligue 2|French Division 2]]: [[1987–88 French Division 2|1987–88]] (Group A)
==Bibliography==
*{{cite book|author=Gigi Riva|title=L'ultimo rigore di Faruk. Una storia di calcio e di guerra|trans-title=Faruk's Last Penalty. A story about football and war|publisher=Sellerio|location=Palermo|year=2016|isbn=978-8838935640|url=https://books.google.com/books?isbn=8838935645|language=it}}
== Kundivihira ==
{{Reflist}}
[[Pubu:Lahabaya zaa]]
pogobbehv6t5lwq8g0gmpa3oxx75duu
136501
136500
2026-05-13T13:33:31Z
Abdul-Rauf Moshie
3942
/* Tiŋduya Tuma */
136501
wikitext
text/x-wiki
{{Bio}}
'''Faruk Hadžibegić''' ({{IPA|sh|fǎ:ruk xadʒiběːgitɕ|pron}}; bɛ daa dɔɣi o la Silimiin goli October dabaa ayopɔin dali yuuni 1957) nyɛla Bosnian boliŋmɛra manija mini boliŋmɛra baŋda kuro ŋun daa ŋmɛri nyaaŋa. O nyɛla ŋun ŋmɛ bolli zaŋ n-ti [[Yugoslavia national football team|Yugoslavia]] din be [[UEFA Euro 1984]] mini [[1990 FIFA World Cup]]. O nyɛla ŋun mali tiŋduya kɔpunima pihiyobu ni yini, Hadžibegić nyɛla Yugoslavia's boliŋmɛra so ŋun pahi anu boliŋmɛra shɛba ban mali kɔpunima pam ni.
==Boliŋmɛriyili tuma==
O bolli ŋmɛbu tuma saha, Hadžibegić nyɛla ŋun daa tuui ŋmɛ bolli zaŋ n-ti o ya bolli ŋmɛriyiya Sarajevo, Real Betis, Sochaux n-ti pahi Toulouse. O nyɛla ŋun daa niŋ kpaŋmaŋ pam Sarajevo boliŋmɛra shɛba ban daa kpuɣi yuuni [[1984–85 Yugoslav First League]]<nowiki/>kɔpu la. O ni daa be Sochaux, o nyɛla ŋun daa ŋmɛ bolli ni yuun bɔbugu ni [[Mehmed Baždarević]].
== Tiŋduya Tuma ==
Hadžibegić nyɛla bɔl'`ŋmɛri so ŋun pahi ayi n deei bɔli kpamli Bosnia tingbaŋ ni bɔl'`ŋmɛriba puuni ka lahi nyɛ bɔl'`ŋmɛri so ŋun pahi anu n deei bɔli kpamli Yugoslavia First League bɔl'`ŋmɛriba puuni (ŋun deei kpamli tali ŋɔ ʒibu pihiyɔbu ni yini) - ka ŋun nye tuuli maa nye Zlatko Vujovic, ŋun pahi ayi Yugoslavia First League bɔl'`ŋmɛriba puuni kpamli tali deei polo
==Kpamli tuma ==
Bin din gbaai Silimiin goli December biɛɣ'pishi ni anu dali yuuni 2002 zaŋ hali ni Silimiin goli February biɛɣ'pishi ni ayi ka dali yuuni 2004, Hadžibegić daa nyɛla zuɣulan so ŋun pahiri pihita yini ka zaŋ n-ti Assembly of [[FK Sarajevo]].<ref>{{cite web|url=https://www.klix.ba/vijesti/bih/fk-sarajevo-faruk-hadzibegic-predsjednik-ine-u-skupstini/021225005|title=FK Sarajevo: Faruk Hadžibegić predsjednik, Đine u Skupštini|date=25 December 2002|access-date=25 December 2002|language=bs|publisher=Klix.ba}}</ref>
==Bolli ŋmɛbu laasabu ==
:
{| class="wikitable sortable"
|+ Tiŋduya pɔri shɛŋa Faruk Hadžibegić ni di
|-
!scope="col"|No.
!scope="col"|Date
!scope="col"|Venue
!scope="col"|Opponent
!scope="col"|Score
!scope="col"|Result
!scope="col"|Competition
|-
| align="center"|1
| 25 January 1985
| [[Maharaja's College Stadium]], [[Kochi]], India
| {{fb|Soviet Union}}
| align="center"|1–1
| align="center"|2–1
| [[Friendly (association football)|Friendly]]
|-
| align="center"|2
| 4 April 1985
| Maharaja's College Stadium, Kochi, India
| {{fb|Soviet Union}}
| align="center"|1–1
| align="center"|1–2
| Friendly
|-
| align="center"|3
| 14 October 1987
| [[Grbavica Stadium]], [[Sarajevo]], Yugoslavia
| {{fb|Northern Ireland}}
| align="center"|3–0
| align="center"|3–0
| [[UEFA Euro 1988 qualifying Group 4|UEFA Euro 1988 qualifying]]
|-
| align="center"|4
| 16 December 1987
| [[İzmir Alsancak Stadium|Alsancak Stadium]], [[İzmir]], Turkey
| {{fb|Turkey}}
| align="center"|3–0
| align="center"|3–2
| UEFA Euro 1988 qualifying
|-
| align="center"|5
| 11 December 1988
| [[Red Star Stadium|Rajko Mitić Stadium]], [[Belgrade]], Yugoslavia
| {{fb|Cyprus}}
| align="center"|3–0
| align="center"|4–0
| [[1990 FIFA World Cup qualification – UEFA Group 5|1990 FIFA World Cup qualification]]
|-
| align="center"|6
| 11 October 1989
| [[Koševo City Stadium|Koševo]], Sarajevo, Yugoslavia
| {{fb|Norway}}
| align="center"|1–0
| align="center"|1–0
| 1990 FIFA World Cup qualification
|-
|}
==Manija tali laasabu==
Bin din gbaai Silimiin goli June biɛɣ'pishi yuuni 2023<ref>{{cite web|url=https://www.sofascore.com/hr/trener/faruk-hadzibegic/786475|title=Faruk Hadžibegić|access-date=20 June 2023|website=Sofascore}}</ref>
{| class="wikitable" style="text-align: center"
|-
!rowspan="2"|Team
!rowspan="2"|From
!rowspan="2"|To
!colspan="5"|Record
|-
!G!!W!!D!!L!!Win %
|-
|align=left|[[FC Sochaux-Montbéliard|Sochaux]]
|align=left|1 July 1996
|align=left|4 October 1998
{{WDL|87|31|22|34}}
|-
|align=left|[[Bosnia and Herzegovina national football team|Bosnia and Herzegovina]]
|align=left|10 March 1999
|align=left|9 October 1999
{{WDL|7|2|2|3}}
|-
|align=left|[[Real Betis]]
|align=left|1 May 2000
|align=left|30 June 2000
{{WDL|3|2|0|1}}
|-
|align=left|[[ES Troyes AC|Troyes]]
|align=left|3 January 2003
|align=left|30 June 2004
{{WDL|61|19|16|26}}
|-
|align=left|[[Gaziantepspor]]
|align=left|1 August 2005
|align=left|15 December 2005
{{WDL|18|7|6|5}}
|-
|align=left|[[Diyarbakırspor]]
|align=left|15 March 2006
|align=left|15 May 2006
{{WDL|9|2|1|6}}
|-
|align=left|[[Denizlispor]]
|align=left|7 June 2006
|align=left|22 December 2006
{{WDL|16|3|6|7}}
|-
|align=left|[[Chamois Niortais F.C.|Chamois Niortais]]
|align=left|13 February 2007
|align=left|30 May 2007
{{WDL|14|6|5|3}}
|-
|align=left|[[Dijon FCO|Dijon]]
|align=left|23 December 2007
|align=left|30 June 2009
{{WDL|65|24|17|24}}
|-
|align=left|[[SC Bastia|Bastia]]
|align=left|9 December 2009
|align=left|30 June 2010
{{WDL|21|8|5|8}}
|-
|align=left|[[AC Arlésien|Arles-Avignon]]
|align=left|1 October 2010
|align=left|23 November 2011
{{WDL|47|6|15|26}}
|-
|align=left|[[Valenciennes FC|Valenciennes]]
|align=left|15 January 2016
|align=left|25 September 2017
{{WDL|69|21|23|25}}
|-
|align=left|[[Red Star F.C.|Red Star]]
|align=left|29 October 2018
|align=left|24 March 2019
{{WDL|20|5|5|10}}
|-
|align=left|[[Montenegro national football team|Montenegro]]
|align=left|1 September 2019
|align=left|28 December 2020
{{WDL|14|6|4|4}}
|-
|align=left|[[MC Alger]]
|align=left|16 July 2022
|align=left|10 September 2022
{{WDL|3|0|2|1}}
|-
|align=left|[[Bosnia and Herzegovina national football team|Bosnia and Herzegovina]]
|align=left|4 January 2023
|align=left|23 June 2023
{{WDL|4|1|0|3}}
|-
!colspan=3|Total
{{WDLtot|458|143|129|186}}
|}
==Pina ==
===Player===
'''Sarajevo'''
*[[Yugoslav First League]]: [[1984–85 Yugoslav First League|1984–85]]
'''Sochaux'''
*[[Ligue 2|French Division 2]]: [[1987–88 French Division 2|1987–88]] (Group A)
==Bibliography==
*{{cite book|author=Gigi Riva|title=L'ultimo rigore di Faruk. Una storia di calcio e di guerra|trans-title=Faruk's Last Penalty. A story about football and war|publisher=Sellerio|location=Palermo|year=2016|isbn=978-8838935640|url=https://books.google.com/books?isbn=8838935645|language=it}}
== Kundivihira ==
{{Reflist}}
[[Pubu:Lahabaya zaa]]
n270cqwpkoq7e35npihixed8tg3xa6b
136502
136501
2026-05-13T13:34:39Z
Abdul-Rauf Moshie
3942
/* Tiŋduya Tuma */
136502
wikitext
text/x-wiki
{{Bio}}
'''Faruk Hadžibegić''' ({{IPA|sh|fǎ:ruk xadʒiběːgitɕ|pron}}; bɛ daa dɔɣi o la Silimiin goli October dabaa ayopɔin dali yuuni 1957) nyɛla Bosnian boliŋmɛra manija mini boliŋmɛra baŋda kuro ŋun daa ŋmɛri nyaaŋa. O nyɛla ŋun ŋmɛ bolli zaŋ n-ti [[Yugoslavia national football team|Yugoslavia]] din be [[UEFA Euro 1984]] mini [[1990 FIFA World Cup]]. O nyɛla ŋun mali tiŋduya kɔpunima pihiyobu ni yini, Hadžibegić nyɛla Yugoslavia's boliŋmɛra so ŋun pahi anu boliŋmɛra shɛba ban mali kɔpunima pam ni.
==Boliŋmɛriyili tuma==
O bolli ŋmɛbu tuma saha, Hadžibegić nyɛla ŋun daa tuui ŋmɛ bolli zaŋ n-ti o ya bolli ŋmɛriyiya Sarajevo, Real Betis, Sochaux n-ti pahi Toulouse. O nyɛla ŋun daa niŋ kpaŋmaŋ pam Sarajevo boliŋmɛra shɛba ban daa kpuɣi yuuni [[1984–85 Yugoslav First League]]<nowiki/>kɔpu la. O ni daa be Sochaux, o nyɛla ŋun daa ŋmɛ bolli ni yuun bɔbugu ni [[Mehmed Baždarević]].
== Tiŋduya Tuma ==
Hadžibegić nyɛla bɔl'`ŋmɛri so ŋun pahi ayi n deei bɔli kpamli Bosnia tingbaŋ ni bɔl'`ŋmɛriba puuni ka lahi nyɛ bɔl'`ŋmɛri so ŋun pahi anu n deei bɔli kpamli Yugoslavia First League bɔl'`ŋmɛriba puuni (ŋun deei kpamli tali ŋɔ ʒibu pihiyɔbu ni yini) - ka ŋun nye tuuli maa nye Zlatko Vujovic, ŋun pahi ayi Yugoslavia First League bɔl'`ŋmɛriba puuni kpamli tali deei polo (ŋun deei kpamli tali ŋɔ ʒibu piso ayopɔin)
==Kpamli tuma ==
Bin din gbaai Silimiin goli December biɛɣ'pishi ni anu dali yuuni 2002 zaŋ hali ni Silimiin goli February biɛɣ'pishi ni ayi ka dali yuuni 2004, Hadžibegić daa nyɛla zuɣulan so ŋun pahiri pihita yini ka zaŋ n-ti Assembly of [[FK Sarajevo]].<ref>{{cite web|url=https://www.klix.ba/vijesti/bih/fk-sarajevo-faruk-hadzibegic-predsjednik-ine-u-skupstini/021225005|title=FK Sarajevo: Faruk Hadžibegić predsjednik, Đine u Skupštini|date=25 December 2002|access-date=25 December 2002|language=bs|publisher=Klix.ba}}</ref>
==Bolli ŋmɛbu laasabu ==
:
{| class="wikitable sortable"
|+ Tiŋduya pɔri shɛŋa Faruk Hadžibegić ni di
|-
!scope="col"|No.
!scope="col"|Date
!scope="col"|Venue
!scope="col"|Opponent
!scope="col"|Score
!scope="col"|Result
!scope="col"|Competition
|-
| align="center"|1
| 25 January 1985
| [[Maharaja's College Stadium]], [[Kochi]], India
| {{fb|Soviet Union}}
| align="center"|1–1
| align="center"|2–1
| [[Friendly (association football)|Friendly]]
|-
| align="center"|2
| 4 April 1985
| Maharaja's College Stadium, Kochi, India
| {{fb|Soviet Union}}
| align="center"|1–1
| align="center"|1–2
| Friendly
|-
| align="center"|3
| 14 October 1987
| [[Grbavica Stadium]], [[Sarajevo]], Yugoslavia
| {{fb|Northern Ireland}}
| align="center"|3–0
| align="center"|3–0
| [[UEFA Euro 1988 qualifying Group 4|UEFA Euro 1988 qualifying]]
|-
| align="center"|4
| 16 December 1987
| [[İzmir Alsancak Stadium|Alsancak Stadium]], [[İzmir]], Turkey
| {{fb|Turkey}}
| align="center"|3–0
| align="center"|3–2
| UEFA Euro 1988 qualifying
|-
| align="center"|5
| 11 December 1988
| [[Red Star Stadium|Rajko Mitić Stadium]], [[Belgrade]], Yugoslavia
| {{fb|Cyprus}}
| align="center"|3–0
| align="center"|4–0
| [[1990 FIFA World Cup qualification – UEFA Group 5|1990 FIFA World Cup qualification]]
|-
| align="center"|6
| 11 October 1989
| [[Koševo City Stadium|Koševo]], Sarajevo, Yugoslavia
| {{fb|Norway}}
| align="center"|1–0
| align="center"|1–0
| 1990 FIFA World Cup qualification
|-
|}
==Manija tali laasabu==
Bin din gbaai Silimiin goli June biɛɣ'pishi yuuni 2023<ref>{{cite web|url=https://www.sofascore.com/hr/trener/faruk-hadzibegic/786475|title=Faruk Hadžibegić|access-date=20 June 2023|website=Sofascore}}</ref>
{| class="wikitable" style="text-align: center"
|-
!rowspan="2"|Team
!rowspan="2"|From
!rowspan="2"|To
!colspan="5"|Record
|-
!G!!W!!D!!L!!Win %
|-
|align=left|[[FC Sochaux-Montbéliard|Sochaux]]
|align=left|1 July 1996
|align=left|4 October 1998
{{WDL|87|31|22|34}}
|-
|align=left|[[Bosnia and Herzegovina national football team|Bosnia and Herzegovina]]
|align=left|10 March 1999
|align=left|9 October 1999
{{WDL|7|2|2|3}}
|-
|align=left|[[Real Betis]]
|align=left|1 May 2000
|align=left|30 June 2000
{{WDL|3|2|0|1}}
|-
|align=left|[[ES Troyes AC|Troyes]]
|align=left|3 January 2003
|align=left|30 June 2004
{{WDL|61|19|16|26}}
|-
|align=left|[[Gaziantepspor]]
|align=left|1 August 2005
|align=left|15 December 2005
{{WDL|18|7|6|5}}
|-
|align=left|[[Diyarbakırspor]]
|align=left|15 March 2006
|align=left|15 May 2006
{{WDL|9|2|1|6}}
|-
|align=left|[[Denizlispor]]
|align=left|7 June 2006
|align=left|22 December 2006
{{WDL|16|3|6|7}}
|-
|align=left|[[Chamois Niortais F.C.|Chamois Niortais]]
|align=left|13 February 2007
|align=left|30 May 2007
{{WDL|14|6|5|3}}
|-
|align=left|[[Dijon FCO|Dijon]]
|align=left|23 December 2007
|align=left|30 June 2009
{{WDL|65|24|17|24}}
|-
|align=left|[[SC Bastia|Bastia]]
|align=left|9 December 2009
|align=left|30 June 2010
{{WDL|21|8|5|8}}
|-
|align=left|[[AC Arlésien|Arles-Avignon]]
|align=left|1 October 2010
|align=left|23 November 2011
{{WDL|47|6|15|26}}
|-
|align=left|[[Valenciennes FC|Valenciennes]]
|align=left|15 January 2016
|align=left|25 September 2017
{{WDL|69|21|23|25}}
|-
|align=left|[[Red Star F.C.|Red Star]]
|align=left|29 October 2018
|align=left|24 March 2019
{{WDL|20|5|5|10}}
|-
|align=left|[[Montenegro national football team|Montenegro]]
|align=left|1 September 2019
|align=left|28 December 2020
{{WDL|14|6|4|4}}
|-
|align=left|[[MC Alger]]
|align=left|16 July 2022
|align=left|10 September 2022
{{WDL|3|0|2|1}}
|-
|align=left|[[Bosnia and Herzegovina national football team|Bosnia and Herzegovina]]
|align=left|4 January 2023
|align=left|23 June 2023
{{WDL|4|1|0|3}}
|-
!colspan=3|Total
{{WDLtot|458|143|129|186}}
|}
==Pina ==
===Player===
'''Sarajevo'''
*[[Yugoslav First League]]: [[1984–85 Yugoslav First League|1984–85]]
'''Sochaux'''
*[[Ligue 2|French Division 2]]: [[1987–88 French Division 2|1987–88]] (Group A)
==Bibliography==
*{{cite book|author=Gigi Riva|title=L'ultimo rigore di Faruk. Una storia di calcio e di guerra|trans-title=Faruk's Last Penalty. A story about football and war|publisher=Sellerio|location=Palermo|year=2016|isbn=978-8838935640|url=https://books.google.com/books?isbn=8838935645|language=it}}
== Kundivihira ==
{{Reflist}}
[[Pubu:Lahabaya zaa]]
tgqvg7snaxpmvvc5my3d44m51iy3mqv
136503
136502
2026-05-13T13:35:05Z
Abdul-Rauf Moshie
3942
/* Tiŋduya Tuma */
136503
wikitext
text/x-wiki
{{Bio}}
'''Faruk Hadžibegić''' ({{IPA|sh|fǎ:ruk xadʒiběːgitɕ|pron}}; bɛ daa dɔɣi o la Silimiin goli October dabaa ayopɔin dali yuuni 1957) nyɛla Bosnian boliŋmɛra manija mini boliŋmɛra baŋda kuro ŋun daa ŋmɛri nyaaŋa. O nyɛla ŋun ŋmɛ bolli zaŋ n-ti [[Yugoslavia national football team|Yugoslavia]] din be [[UEFA Euro 1984]] mini [[1990 FIFA World Cup]]. O nyɛla ŋun mali tiŋduya kɔpunima pihiyobu ni yini, Hadžibegić nyɛla Yugoslavia's boliŋmɛra so ŋun pahi anu boliŋmɛra shɛba ban mali kɔpunima pam ni.
==Boliŋmɛriyili tuma==
O bolli ŋmɛbu tuma saha, Hadžibegić nyɛla ŋun daa tuui ŋmɛ bolli zaŋ n-ti o ya bolli ŋmɛriyiya Sarajevo, Real Betis, Sochaux n-ti pahi Toulouse. O nyɛla ŋun daa niŋ kpaŋmaŋ pam Sarajevo boliŋmɛra shɛba ban daa kpuɣi yuuni [[1984–85 Yugoslav First League]]<nowiki/>kɔpu la. O ni daa be Sochaux, o nyɛla ŋun daa ŋmɛ bolli ni yuun bɔbugu ni [[Mehmed Baždarević]].
== Tiŋduya Tuma ==
Hadžibegić nyɛla bɔl'`ŋmɛri so ŋun pahi ayi n deei bɔli kpamli Bosnia tingbaŋ ni bɔl'`ŋmɛriba puuni ka lahi nyɛ bɔl'`ŋmɛri so ŋun pahi anu n deei bɔli kpamli Yugoslavia First League bɔl'`ŋmɛriba puuni (ŋun deei kpamli tali ŋɔ ʒibu pihiyɔbu ni yini) - ka ŋun nye tuuli maa nye Zlatko Vujovic, ŋun pahi ayi Yugoslavia First League bɔl'`ŋmɛriba puuni kpamli tali deei polo (ŋun deei kpamli tali ŋɔ ʒibu piso ayopɔin)</ref> He made his debut for them in an October 1982
==Kpamli tuma ==
Bin din gbaai Silimiin goli December biɛɣ'pishi ni anu dali yuuni 2002 zaŋ hali ni Silimiin goli February biɛɣ'pishi ni ayi ka dali yuuni 2004, Hadžibegić daa nyɛla zuɣulan so ŋun pahiri pihita yini ka zaŋ n-ti Assembly of [[FK Sarajevo]].<ref>{{cite web|url=https://www.klix.ba/vijesti/bih/fk-sarajevo-faruk-hadzibegic-predsjednik-ine-u-skupstini/021225005|title=FK Sarajevo: Faruk Hadžibegić predsjednik, Đine u Skupštini|date=25 December 2002|access-date=25 December 2002|language=bs|publisher=Klix.ba}}</ref>
==Bolli ŋmɛbu laasabu ==
:
{| class="wikitable sortable"
|+ Tiŋduya pɔri shɛŋa Faruk Hadžibegić ni di
|-
!scope="col"|No.
!scope="col"|Date
!scope="col"|Venue
!scope="col"|Opponent
!scope="col"|Score
!scope="col"|Result
!scope="col"|Competition
|-
| align="center"|1
| 25 January 1985
| [[Maharaja's College Stadium]], [[Kochi]], India
| {{fb|Soviet Union}}
| align="center"|1–1
| align="center"|2–1
| [[Friendly (association football)|Friendly]]
|-
| align="center"|2
| 4 April 1985
| Maharaja's College Stadium, Kochi, India
| {{fb|Soviet Union}}
| align="center"|1–1
| align="center"|1–2
| Friendly
|-
| align="center"|3
| 14 October 1987
| [[Grbavica Stadium]], [[Sarajevo]], Yugoslavia
| {{fb|Northern Ireland}}
| align="center"|3–0
| align="center"|3–0
| [[UEFA Euro 1988 qualifying Group 4|UEFA Euro 1988 qualifying]]
|-
| align="center"|4
| 16 December 1987
| [[İzmir Alsancak Stadium|Alsancak Stadium]], [[İzmir]], Turkey
| {{fb|Turkey}}
| align="center"|3–0
| align="center"|3–2
| UEFA Euro 1988 qualifying
|-
| align="center"|5
| 11 December 1988
| [[Red Star Stadium|Rajko Mitić Stadium]], [[Belgrade]], Yugoslavia
| {{fb|Cyprus}}
| align="center"|3–0
| align="center"|4–0
| [[1990 FIFA World Cup qualification – UEFA Group 5|1990 FIFA World Cup qualification]]
|-
| align="center"|6
| 11 October 1989
| [[Koševo City Stadium|Koševo]], Sarajevo, Yugoslavia
| {{fb|Norway}}
| align="center"|1–0
| align="center"|1–0
| 1990 FIFA World Cup qualification
|-
|}
==Manija tali laasabu==
Bin din gbaai Silimiin goli June biɛɣ'pishi yuuni 2023<ref>{{cite web|url=https://www.sofascore.com/hr/trener/faruk-hadzibegic/786475|title=Faruk Hadžibegić|access-date=20 June 2023|website=Sofascore}}</ref>
{| class="wikitable" style="text-align: center"
|-
!rowspan="2"|Team
!rowspan="2"|From
!rowspan="2"|To
!colspan="5"|Record
|-
!G!!W!!D!!L!!Win %
|-
|align=left|[[FC Sochaux-Montbéliard|Sochaux]]
|align=left|1 July 1996
|align=left|4 October 1998
{{WDL|87|31|22|34}}
|-
|align=left|[[Bosnia and Herzegovina national football team|Bosnia and Herzegovina]]
|align=left|10 March 1999
|align=left|9 October 1999
{{WDL|7|2|2|3}}
|-
|align=left|[[Real Betis]]
|align=left|1 May 2000
|align=left|30 June 2000
{{WDL|3|2|0|1}}
|-
|align=left|[[ES Troyes AC|Troyes]]
|align=left|3 January 2003
|align=left|30 June 2004
{{WDL|61|19|16|26}}
|-
|align=left|[[Gaziantepspor]]
|align=left|1 August 2005
|align=left|15 December 2005
{{WDL|18|7|6|5}}
|-
|align=left|[[Diyarbakırspor]]
|align=left|15 March 2006
|align=left|15 May 2006
{{WDL|9|2|1|6}}
|-
|align=left|[[Denizlispor]]
|align=left|7 June 2006
|align=left|22 December 2006
{{WDL|16|3|6|7}}
|-
|align=left|[[Chamois Niortais F.C.|Chamois Niortais]]
|align=left|13 February 2007
|align=left|30 May 2007
{{WDL|14|6|5|3}}
|-
|align=left|[[Dijon FCO|Dijon]]
|align=left|23 December 2007
|align=left|30 June 2009
{{WDL|65|24|17|24}}
|-
|align=left|[[SC Bastia|Bastia]]
|align=left|9 December 2009
|align=left|30 June 2010
{{WDL|21|8|5|8}}
|-
|align=left|[[AC Arlésien|Arles-Avignon]]
|align=left|1 October 2010
|align=left|23 November 2011
{{WDL|47|6|15|26}}
|-
|align=left|[[Valenciennes FC|Valenciennes]]
|align=left|15 January 2016
|align=left|25 September 2017
{{WDL|69|21|23|25}}
|-
|align=left|[[Red Star F.C.|Red Star]]
|align=left|29 October 2018
|align=left|24 March 2019
{{WDL|20|5|5|10}}
|-
|align=left|[[Montenegro national football team|Montenegro]]
|align=left|1 September 2019
|align=left|28 December 2020
{{WDL|14|6|4|4}}
|-
|align=left|[[MC Alger]]
|align=left|16 July 2022
|align=left|10 September 2022
{{WDL|3|0|2|1}}
|-
|align=left|[[Bosnia and Herzegovina national football team|Bosnia and Herzegovina]]
|align=left|4 January 2023
|align=left|23 June 2023
{{WDL|4|1|0|3}}
|-
!colspan=3|Total
{{WDLtot|458|143|129|186}}
|}
==Pina ==
===Player===
'''Sarajevo'''
*[[Yugoslav First League]]: [[1984–85 Yugoslav First League|1984–85]]
'''Sochaux'''
*[[Ligue 2|French Division 2]]: [[1987–88 French Division 2|1987–88]] (Group A)
==Bibliography==
*{{cite book|author=Gigi Riva|title=L'ultimo rigore di Faruk. Una storia di calcio e di guerra|trans-title=Faruk's Last Penalty. A story about football and war|publisher=Sellerio|location=Palermo|year=2016|isbn=978-8838935640|url=https://books.google.com/books?isbn=8838935645|language=it}}
== Kundivihira ==
{{Reflist}}
[[Pubu:Lahabaya zaa]]
hza4txas3fm86zi2do9be351tbc6cug
136504
136503
2026-05-13T13:35:24Z
Abdul-Rauf Moshie
3942
/* Tiŋduya Tuma */
136504
wikitext
text/x-wiki
{{Bio}}
'''Faruk Hadžibegić''' ({{IPA|sh|fǎ:ruk xadʒiběːgitɕ|pron}}; bɛ daa dɔɣi o la Silimiin goli October dabaa ayopɔin dali yuuni 1957) nyɛla Bosnian boliŋmɛra manija mini boliŋmɛra baŋda kuro ŋun daa ŋmɛri nyaaŋa. O nyɛla ŋun ŋmɛ bolli zaŋ n-ti [[Yugoslavia national football team|Yugoslavia]] din be [[UEFA Euro 1984]] mini [[1990 FIFA World Cup]]. O nyɛla ŋun mali tiŋduya kɔpunima pihiyobu ni yini, Hadžibegić nyɛla Yugoslavia's boliŋmɛra so ŋun pahi anu boliŋmɛra shɛba ban mali kɔpunima pam ni.
==Boliŋmɛriyili tuma==
O bolli ŋmɛbu tuma saha, Hadžibegić nyɛla ŋun daa tuui ŋmɛ bolli zaŋ n-ti o ya bolli ŋmɛriyiya Sarajevo, Real Betis, Sochaux n-ti pahi Toulouse. O nyɛla ŋun daa niŋ kpaŋmaŋ pam Sarajevo boliŋmɛra shɛba ban daa kpuɣi yuuni [[1984–85 Yugoslav First League]]<nowiki/>kɔpu la. O ni daa be Sochaux, o nyɛla ŋun daa ŋmɛ bolli ni yuun bɔbugu ni [[Mehmed Baždarević]].
== Tiŋduya Tuma ==
Hadžibegić nyɛla bɔl'`ŋmɛri so ŋun pahi ayi n deei bɔli kpamli Bosnia tingbaŋ ni bɔl'`ŋmɛriba puuni ka lahi nyɛ bɔl'`ŋmɛri so ŋun pahi anu n deei bɔli kpamli Yugoslavia First League bɔl'`ŋmɛriba puuni (ŋun deei kpamli tali ŋɔ ʒibu pihiyɔbu ni yini) - ka ŋun nye tuuli maa nye Zlatko Vujovic, ŋun pahi ayi Yugoslavia First League bɔl'`ŋmɛriba puuni kpamli tali deei polo (ŋun deei kpamli tali ŋɔ ʒibu piso ayopɔin)</ref> He made his debut for them in an October 1982 [[UEFA Euro 1984 qualifying|European
==Kpamli tuma ==
Bin din gbaai Silimiin goli December biɛɣ'pishi ni anu dali yuuni 2002 zaŋ hali ni Silimiin goli February biɛɣ'pishi ni ayi ka dali yuuni 2004, Hadžibegić daa nyɛla zuɣulan so ŋun pahiri pihita yini ka zaŋ n-ti Assembly of [[FK Sarajevo]].<ref>{{cite web|url=https://www.klix.ba/vijesti/bih/fk-sarajevo-faruk-hadzibegic-predsjednik-ine-u-skupstini/021225005|title=FK Sarajevo: Faruk Hadžibegić predsjednik, Đine u Skupštini|date=25 December 2002|access-date=25 December 2002|language=bs|publisher=Klix.ba}}</ref>
==Bolli ŋmɛbu laasabu ==
:
{| class="wikitable sortable"
|+ Tiŋduya pɔri shɛŋa Faruk Hadžibegić ni di
|-
!scope="col"|No.
!scope="col"|Date
!scope="col"|Venue
!scope="col"|Opponent
!scope="col"|Score
!scope="col"|Result
!scope="col"|Competition
|-
| align="center"|1
| 25 January 1985
| [[Maharaja's College Stadium]], [[Kochi]], India
| {{fb|Soviet Union}}
| align="center"|1–1
| align="center"|2–1
| [[Friendly (association football)|Friendly]]
|-
| align="center"|2
| 4 April 1985
| Maharaja's College Stadium, Kochi, India
| {{fb|Soviet Union}}
| align="center"|1–1
| align="center"|1–2
| Friendly
|-
| align="center"|3
| 14 October 1987
| [[Grbavica Stadium]], [[Sarajevo]], Yugoslavia
| {{fb|Northern Ireland}}
| align="center"|3–0
| align="center"|3–0
| [[UEFA Euro 1988 qualifying Group 4|UEFA Euro 1988 qualifying]]
|-
| align="center"|4
| 16 December 1987
| [[İzmir Alsancak Stadium|Alsancak Stadium]], [[İzmir]], Turkey
| {{fb|Turkey}}
| align="center"|3–0
| align="center"|3–2
| UEFA Euro 1988 qualifying
|-
| align="center"|5
| 11 December 1988
| [[Red Star Stadium|Rajko Mitić Stadium]], [[Belgrade]], Yugoslavia
| {{fb|Cyprus}}
| align="center"|3–0
| align="center"|4–0
| [[1990 FIFA World Cup qualification – UEFA Group 5|1990 FIFA World Cup qualification]]
|-
| align="center"|6
| 11 October 1989
| [[Koševo City Stadium|Koševo]], Sarajevo, Yugoslavia
| {{fb|Norway}}
| align="center"|1–0
| align="center"|1–0
| 1990 FIFA World Cup qualification
|-
|}
==Manija tali laasabu==
Bin din gbaai Silimiin goli June biɛɣ'pishi yuuni 2023<ref>{{cite web|url=https://www.sofascore.com/hr/trener/faruk-hadzibegic/786475|title=Faruk Hadžibegić|access-date=20 June 2023|website=Sofascore}}</ref>
{| class="wikitable" style="text-align: center"
|-
!rowspan="2"|Team
!rowspan="2"|From
!rowspan="2"|To
!colspan="5"|Record
|-
!G!!W!!D!!L!!Win %
|-
|align=left|[[FC Sochaux-Montbéliard|Sochaux]]
|align=left|1 July 1996
|align=left|4 October 1998
{{WDL|87|31|22|34}}
|-
|align=left|[[Bosnia and Herzegovina national football team|Bosnia and Herzegovina]]
|align=left|10 March 1999
|align=left|9 October 1999
{{WDL|7|2|2|3}}
|-
|align=left|[[Real Betis]]
|align=left|1 May 2000
|align=left|30 June 2000
{{WDL|3|2|0|1}}
|-
|align=left|[[ES Troyes AC|Troyes]]
|align=left|3 January 2003
|align=left|30 June 2004
{{WDL|61|19|16|26}}
|-
|align=left|[[Gaziantepspor]]
|align=left|1 August 2005
|align=left|15 December 2005
{{WDL|18|7|6|5}}
|-
|align=left|[[Diyarbakırspor]]
|align=left|15 March 2006
|align=left|15 May 2006
{{WDL|9|2|1|6}}
|-
|align=left|[[Denizlispor]]
|align=left|7 June 2006
|align=left|22 December 2006
{{WDL|16|3|6|7}}
|-
|align=left|[[Chamois Niortais F.C.|Chamois Niortais]]
|align=left|13 February 2007
|align=left|30 May 2007
{{WDL|14|6|5|3}}
|-
|align=left|[[Dijon FCO|Dijon]]
|align=left|23 December 2007
|align=left|30 June 2009
{{WDL|65|24|17|24}}
|-
|align=left|[[SC Bastia|Bastia]]
|align=left|9 December 2009
|align=left|30 June 2010
{{WDL|21|8|5|8}}
|-
|align=left|[[AC Arlésien|Arles-Avignon]]
|align=left|1 October 2010
|align=left|23 November 2011
{{WDL|47|6|15|26}}
|-
|align=left|[[Valenciennes FC|Valenciennes]]
|align=left|15 January 2016
|align=left|25 September 2017
{{WDL|69|21|23|25}}
|-
|align=left|[[Red Star F.C.|Red Star]]
|align=left|29 October 2018
|align=left|24 March 2019
{{WDL|20|5|5|10}}
|-
|align=left|[[Montenegro national football team|Montenegro]]
|align=left|1 September 2019
|align=left|28 December 2020
{{WDL|14|6|4|4}}
|-
|align=left|[[MC Alger]]
|align=left|16 July 2022
|align=left|10 September 2022
{{WDL|3|0|2|1}}
|-
|align=left|[[Bosnia and Herzegovina national football team|Bosnia and Herzegovina]]
|align=left|4 January 2023
|align=left|23 June 2023
{{WDL|4|1|0|3}}
|-
!colspan=3|Total
{{WDLtot|458|143|129|186}}
|}
==Pina ==
===Player===
'''Sarajevo'''
*[[Yugoslav First League]]: [[1984–85 Yugoslav First League|1984–85]]
'''Sochaux'''
*[[Ligue 2|French Division 2]]: [[1987–88 French Division 2|1987–88]] (Group A)
==Bibliography==
*{{cite book|author=Gigi Riva|title=L'ultimo rigore di Faruk. Una storia di calcio e di guerra|trans-title=Faruk's Last Penalty. A story about football and war|publisher=Sellerio|location=Palermo|year=2016|isbn=978-8838935640|url=https://books.google.com/books?isbn=8838935645|language=it}}
== Kundivihira ==
{{Reflist}}
[[Pubu:Lahabaya zaa]]
534i31rhbo340i5opzbxu5un688v6c9
136505
136504
2026-05-13T13:35:41Z
Abdul-Rauf Moshie
3942
/* Tiŋduya Tuma */
136505
wikitext
text/x-wiki
{{Bio}}
'''Faruk Hadžibegić''' ({{IPA|sh|fǎ:ruk xadʒiběːgitɕ|pron}}; bɛ daa dɔɣi o la Silimiin goli October dabaa ayopɔin dali yuuni 1957) nyɛla Bosnian boliŋmɛra manija mini boliŋmɛra baŋda kuro ŋun daa ŋmɛri nyaaŋa. O nyɛla ŋun ŋmɛ bolli zaŋ n-ti [[Yugoslavia national football team|Yugoslavia]] din be [[UEFA Euro 1984]] mini [[1990 FIFA World Cup]]. O nyɛla ŋun mali tiŋduya kɔpunima pihiyobu ni yini, Hadžibegić nyɛla Yugoslavia's boliŋmɛra so ŋun pahi anu boliŋmɛra shɛba ban mali kɔpunima pam ni.
==Boliŋmɛriyili tuma==
O bolli ŋmɛbu tuma saha, Hadžibegić nyɛla ŋun daa tuui ŋmɛ bolli zaŋ n-ti o ya bolli ŋmɛriyiya Sarajevo, Real Betis, Sochaux n-ti pahi Toulouse. O nyɛla ŋun daa niŋ kpaŋmaŋ pam Sarajevo boliŋmɛra shɛba ban daa kpuɣi yuuni [[1984–85 Yugoslav First League]]<nowiki/>kɔpu la. O ni daa be Sochaux, o nyɛla ŋun daa ŋmɛ bolli ni yuun bɔbugu ni [[Mehmed Baždarević]].
== Tiŋduya Tuma ==
Hadžibegić nyɛla bɔl'`ŋmɛri so ŋun pahi ayi n deei bɔli kpamli Bosnia tingbaŋ ni bɔl'`ŋmɛriba puuni ka lahi nyɛ bɔl'`ŋmɛri so ŋun pahi anu n deei bɔli kpamli Yugoslavia First League bɔl'`ŋmɛriba puuni (ŋun deei kpamli tali ŋɔ ʒibu pihiyɔbu ni yini) - ka ŋun nye tuuli maa nye Zlatko Vujovic, ŋun pahi ayi Yugoslavia First League bɔl'`ŋmɛriba puuni kpamli tali deei polo (ŋun deei kpamli tali ŋɔ ʒibu piso ayopɔin)</ref> He made his debut for them in an October 1982 [[UEFA Euro 1984 qualifying|European Championship qualification]] match away against
==Kpamli tuma ==
Bin din gbaai Silimiin goli December biɛɣ'pishi ni anu dali yuuni 2002 zaŋ hali ni Silimiin goli February biɛɣ'pishi ni ayi ka dali yuuni 2004, Hadžibegić daa nyɛla zuɣulan so ŋun pahiri pihita yini ka zaŋ n-ti Assembly of [[FK Sarajevo]].<ref>{{cite web|url=https://www.klix.ba/vijesti/bih/fk-sarajevo-faruk-hadzibegic-predsjednik-ine-u-skupstini/021225005|title=FK Sarajevo: Faruk Hadžibegić predsjednik, Đine u Skupštini|date=25 December 2002|access-date=25 December 2002|language=bs|publisher=Klix.ba}}</ref>
==Bolli ŋmɛbu laasabu ==
:
{| class="wikitable sortable"
|+ Tiŋduya pɔri shɛŋa Faruk Hadžibegić ni di
|-
!scope="col"|No.
!scope="col"|Date
!scope="col"|Venue
!scope="col"|Opponent
!scope="col"|Score
!scope="col"|Result
!scope="col"|Competition
|-
| align="center"|1
| 25 January 1985
| [[Maharaja's College Stadium]], [[Kochi]], India
| {{fb|Soviet Union}}
| align="center"|1–1
| align="center"|2–1
| [[Friendly (association football)|Friendly]]
|-
| align="center"|2
| 4 April 1985
| Maharaja's College Stadium, Kochi, India
| {{fb|Soviet Union}}
| align="center"|1–1
| align="center"|1–2
| Friendly
|-
| align="center"|3
| 14 October 1987
| [[Grbavica Stadium]], [[Sarajevo]], Yugoslavia
| {{fb|Northern Ireland}}
| align="center"|3–0
| align="center"|3–0
| [[UEFA Euro 1988 qualifying Group 4|UEFA Euro 1988 qualifying]]
|-
| align="center"|4
| 16 December 1987
| [[İzmir Alsancak Stadium|Alsancak Stadium]], [[İzmir]], Turkey
| {{fb|Turkey}}
| align="center"|3–0
| align="center"|3–2
| UEFA Euro 1988 qualifying
|-
| align="center"|5
| 11 December 1988
| [[Red Star Stadium|Rajko Mitić Stadium]], [[Belgrade]], Yugoslavia
| {{fb|Cyprus}}
| align="center"|3–0
| align="center"|4–0
| [[1990 FIFA World Cup qualification – UEFA Group 5|1990 FIFA World Cup qualification]]
|-
| align="center"|6
| 11 October 1989
| [[Koševo City Stadium|Koševo]], Sarajevo, Yugoslavia
| {{fb|Norway}}
| align="center"|1–0
| align="center"|1–0
| 1990 FIFA World Cup qualification
|-
|}
==Manija tali laasabu==
Bin din gbaai Silimiin goli June biɛɣ'pishi yuuni 2023<ref>{{cite web|url=https://www.sofascore.com/hr/trener/faruk-hadzibegic/786475|title=Faruk Hadžibegić|access-date=20 June 2023|website=Sofascore}}</ref>
{| class="wikitable" style="text-align: center"
|-
!rowspan="2"|Team
!rowspan="2"|From
!rowspan="2"|To
!colspan="5"|Record
|-
!G!!W!!D!!L!!Win %
|-
|align=left|[[FC Sochaux-Montbéliard|Sochaux]]
|align=left|1 July 1996
|align=left|4 October 1998
{{WDL|87|31|22|34}}
|-
|align=left|[[Bosnia and Herzegovina national football team|Bosnia and Herzegovina]]
|align=left|10 March 1999
|align=left|9 October 1999
{{WDL|7|2|2|3}}
|-
|align=left|[[Real Betis]]
|align=left|1 May 2000
|align=left|30 June 2000
{{WDL|3|2|0|1}}
|-
|align=left|[[ES Troyes AC|Troyes]]
|align=left|3 January 2003
|align=left|30 June 2004
{{WDL|61|19|16|26}}
|-
|align=left|[[Gaziantepspor]]
|align=left|1 August 2005
|align=left|15 December 2005
{{WDL|18|7|6|5}}
|-
|align=left|[[Diyarbakırspor]]
|align=left|15 March 2006
|align=left|15 May 2006
{{WDL|9|2|1|6}}
|-
|align=left|[[Denizlispor]]
|align=left|7 June 2006
|align=left|22 December 2006
{{WDL|16|3|6|7}}
|-
|align=left|[[Chamois Niortais F.C.|Chamois Niortais]]
|align=left|13 February 2007
|align=left|30 May 2007
{{WDL|14|6|5|3}}
|-
|align=left|[[Dijon FCO|Dijon]]
|align=left|23 December 2007
|align=left|30 June 2009
{{WDL|65|24|17|24}}
|-
|align=left|[[SC Bastia|Bastia]]
|align=left|9 December 2009
|align=left|30 June 2010
{{WDL|21|8|5|8}}
|-
|align=left|[[AC Arlésien|Arles-Avignon]]
|align=left|1 October 2010
|align=left|23 November 2011
{{WDL|47|6|15|26}}
|-
|align=left|[[Valenciennes FC|Valenciennes]]
|align=left|15 January 2016
|align=left|25 September 2017
{{WDL|69|21|23|25}}
|-
|align=left|[[Red Star F.C.|Red Star]]
|align=left|29 October 2018
|align=left|24 March 2019
{{WDL|20|5|5|10}}
|-
|align=left|[[Montenegro national football team|Montenegro]]
|align=left|1 September 2019
|align=left|28 December 2020
{{WDL|14|6|4|4}}
|-
|align=left|[[MC Alger]]
|align=left|16 July 2022
|align=left|10 September 2022
{{WDL|3|0|2|1}}
|-
|align=left|[[Bosnia and Herzegovina national football team|Bosnia and Herzegovina]]
|align=left|4 January 2023
|align=left|23 June 2023
{{WDL|4|1|0|3}}
|-
!colspan=3|Total
{{WDLtot|458|143|129|186}}
|}
==Pina ==
===Player===
'''Sarajevo'''
*[[Yugoslav First League]]: [[1984–85 Yugoslav First League|1984–85]]
'''Sochaux'''
*[[Ligue 2|French Division 2]]: [[1987–88 French Division 2|1987–88]] (Group A)
==Bibliography==
*{{cite book|author=Gigi Riva|title=L'ultimo rigore di Faruk. Una storia di calcio e di guerra|trans-title=Faruk's Last Penalty. A story about football and war|publisher=Sellerio|location=Palermo|year=2016|isbn=978-8838935640|url=https://books.google.com/books?isbn=8838935645|language=it}}
== Kundivihira ==
{{Reflist}}
[[Pubu:Lahabaya zaa]]
9v6pr5f25bci7y7aw886pr00irshx2a
136506
136505
2026-05-13T13:35:52Z
Abdul-Rauf Moshie
3942
/* Tiŋduya Tuma */
136506
wikitext
text/x-wiki
{{Bio}}
'''Faruk Hadžibegić''' ({{IPA|sh|fǎ:ruk xadʒiběːgitɕ|pron}}; bɛ daa dɔɣi o la Silimiin goli October dabaa ayopɔin dali yuuni 1957) nyɛla Bosnian boliŋmɛra manija mini boliŋmɛra baŋda kuro ŋun daa ŋmɛri nyaaŋa. O nyɛla ŋun ŋmɛ bolli zaŋ n-ti [[Yugoslavia national football team|Yugoslavia]] din be [[UEFA Euro 1984]] mini [[1990 FIFA World Cup]]. O nyɛla ŋun mali tiŋduya kɔpunima pihiyobu ni yini, Hadžibegić nyɛla Yugoslavia's boliŋmɛra so ŋun pahi anu boliŋmɛra shɛba ban mali kɔpunima pam ni.
==Boliŋmɛriyili tuma==
O bolli ŋmɛbu tuma saha, Hadžibegić nyɛla ŋun daa tuui ŋmɛ bolli zaŋ n-ti o ya bolli ŋmɛriyiya Sarajevo, Real Betis, Sochaux n-ti pahi Toulouse. O nyɛla ŋun daa niŋ kpaŋmaŋ pam Sarajevo boliŋmɛra shɛba ban daa kpuɣi yuuni [[1984–85 Yugoslav First League]]<nowiki/>kɔpu la. O ni daa be Sochaux, o nyɛla ŋun daa ŋmɛ bolli ni yuun bɔbugu ni [[Mehmed Baždarević]].
== Tiŋduya Tuma ==
Hadžibegić nyɛla bɔl'`ŋmɛri so ŋun pahi ayi n deei bɔli kpamli Bosnia tingbaŋ ni bɔl'`ŋmɛriba puuni ka lahi nyɛ bɔl'`ŋmɛri so ŋun pahi anu n deei bɔli kpamli Yugoslavia First League bɔl'`ŋmɛriba puuni (ŋun deei kpamli tali ŋɔ ʒibu pihiyɔbu ni yini) - ka ŋun nye tuuli maa nye Zlatko Vujovic, ŋun pahi ayi Yugoslavia First League bɔl'`ŋmɛriba puuni kpamli tali deei polo (ŋun deei kpamli tali ŋɔ ʒibu piso ayopɔin)</ref> He made his debut for them in an October 1982 [[UEFA Euro 1984 qualifying|European Championship qualification]] match away against [[Norway national football team|Norway]].
==Kpamli tuma ==
Bin din gbaai Silimiin goli December biɛɣ'pishi ni anu dali yuuni 2002 zaŋ hali ni Silimiin goli February biɛɣ'pishi ni ayi ka dali yuuni 2004, Hadžibegić daa nyɛla zuɣulan so ŋun pahiri pihita yini ka zaŋ n-ti Assembly of [[FK Sarajevo]].<ref>{{cite web|url=https://www.klix.ba/vijesti/bih/fk-sarajevo-faruk-hadzibegic-predsjednik-ine-u-skupstini/021225005|title=FK Sarajevo: Faruk Hadžibegić predsjednik, Đine u Skupštini|date=25 December 2002|access-date=25 December 2002|language=bs|publisher=Klix.ba}}</ref>
==Bolli ŋmɛbu laasabu ==
:
{| class="wikitable sortable"
|+ Tiŋduya pɔri shɛŋa Faruk Hadžibegić ni di
|-
!scope="col"|No.
!scope="col"|Date
!scope="col"|Venue
!scope="col"|Opponent
!scope="col"|Score
!scope="col"|Result
!scope="col"|Competition
|-
| align="center"|1
| 25 January 1985
| [[Maharaja's College Stadium]], [[Kochi]], India
| {{fb|Soviet Union}}
| align="center"|1–1
| align="center"|2–1
| [[Friendly (association football)|Friendly]]
|-
| align="center"|2
| 4 April 1985
| Maharaja's College Stadium, Kochi, India
| {{fb|Soviet Union}}
| align="center"|1–1
| align="center"|1–2
| Friendly
|-
| align="center"|3
| 14 October 1987
| [[Grbavica Stadium]], [[Sarajevo]], Yugoslavia
| {{fb|Northern Ireland}}
| align="center"|3–0
| align="center"|3–0
| [[UEFA Euro 1988 qualifying Group 4|UEFA Euro 1988 qualifying]]
|-
| align="center"|4
| 16 December 1987
| [[İzmir Alsancak Stadium|Alsancak Stadium]], [[İzmir]], Turkey
| {{fb|Turkey}}
| align="center"|3–0
| align="center"|3–2
| UEFA Euro 1988 qualifying
|-
| align="center"|5
| 11 December 1988
| [[Red Star Stadium|Rajko Mitić Stadium]], [[Belgrade]], Yugoslavia
| {{fb|Cyprus}}
| align="center"|3–0
| align="center"|4–0
| [[1990 FIFA World Cup qualification – UEFA Group 5|1990 FIFA World Cup qualification]]
|-
| align="center"|6
| 11 October 1989
| [[Koševo City Stadium|Koševo]], Sarajevo, Yugoslavia
| {{fb|Norway}}
| align="center"|1–0
| align="center"|1–0
| 1990 FIFA World Cup qualification
|-
|}
==Manija tali laasabu==
Bin din gbaai Silimiin goli June biɛɣ'pishi yuuni 2023<ref>{{cite web|url=https://www.sofascore.com/hr/trener/faruk-hadzibegic/786475|title=Faruk Hadžibegić|access-date=20 June 2023|website=Sofascore}}</ref>
{| class="wikitable" style="text-align: center"
|-
!rowspan="2"|Team
!rowspan="2"|From
!rowspan="2"|To
!colspan="5"|Record
|-
!G!!W!!D!!L!!Win %
|-
|align=left|[[FC Sochaux-Montbéliard|Sochaux]]
|align=left|1 July 1996
|align=left|4 October 1998
{{WDL|87|31|22|34}}
|-
|align=left|[[Bosnia and Herzegovina national football team|Bosnia and Herzegovina]]
|align=left|10 March 1999
|align=left|9 October 1999
{{WDL|7|2|2|3}}
|-
|align=left|[[Real Betis]]
|align=left|1 May 2000
|align=left|30 June 2000
{{WDL|3|2|0|1}}
|-
|align=left|[[ES Troyes AC|Troyes]]
|align=left|3 January 2003
|align=left|30 June 2004
{{WDL|61|19|16|26}}
|-
|align=left|[[Gaziantepspor]]
|align=left|1 August 2005
|align=left|15 December 2005
{{WDL|18|7|6|5}}
|-
|align=left|[[Diyarbakırspor]]
|align=left|15 March 2006
|align=left|15 May 2006
{{WDL|9|2|1|6}}
|-
|align=left|[[Denizlispor]]
|align=left|7 June 2006
|align=left|22 December 2006
{{WDL|16|3|6|7}}
|-
|align=left|[[Chamois Niortais F.C.|Chamois Niortais]]
|align=left|13 February 2007
|align=left|30 May 2007
{{WDL|14|6|5|3}}
|-
|align=left|[[Dijon FCO|Dijon]]
|align=left|23 December 2007
|align=left|30 June 2009
{{WDL|65|24|17|24}}
|-
|align=left|[[SC Bastia|Bastia]]
|align=left|9 December 2009
|align=left|30 June 2010
{{WDL|21|8|5|8}}
|-
|align=left|[[AC Arlésien|Arles-Avignon]]
|align=left|1 October 2010
|align=left|23 November 2011
{{WDL|47|6|15|26}}
|-
|align=left|[[Valenciennes FC|Valenciennes]]
|align=left|15 January 2016
|align=left|25 September 2017
{{WDL|69|21|23|25}}
|-
|align=left|[[Red Star F.C.|Red Star]]
|align=left|29 October 2018
|align=left|24 March 2019
{{WDL|20|5|5|10}}
|-
|align=left|[[Montenegro national football team|Montenegro]]
|align=left|1 September 2019
|align=left|28 December 2020
{{WDL|14|6|4|4}}
|-
|align=left|[[MC Alger]]
|align=left|16 July 2022
|align=left|10 September 2022
{{WDL|3|0|2|1}}
|-
|align=left|[[Bosnia and Herzegovina national football team|Bosnia and Herzegovina]]
|align=left|4 January 2023
|align=left|23 June 2023
{{WDL|4|1|0|3}}
|-
!colspan=3|Total
{{WDLtot|458|143|129|186}}
|}
==Pina ==
===Player===
'''Sarajevo'''
*[[Yugoslav First League]]: [[1984–85 Yugoslav First League|1984–85]]
'''Sochaux'''
*[[Ligue 2|French Division 2]]: [[1987–88 French Division 2|1987–88]] (Group A)
==Bibliography==
*{{cite book|author=Gigi Riva|title=L'ultimo rigore di Faruk. Una storia di calcio e di guerra|trans-title=Faruk's Last Penalty. A story about football and war|publisher=Sellerio|location=Palermo|year=2016|isbn=978-8838935640|url=https://books.google.com/books?isbn=8838935645|language=it}}
== Kundivihira ==
{{Reflist}}
[[Pubu:Lahabaya zaa]]
ev8p38be0mytbdfpsmp3kueezyg4wao
136507
136506
2026-05-13T13:38:07Z
Abdul-Rauf Moshie
3942
/* Tiŋduya Tuma */
136507
wikitext
text/x-wiki
{{Bio}}
'''Faruk Hadžibegić''' ({{IPA|sh|fǎ:ruk xadʒiběːgitɕ|pron}}; bɛ daa dɔɣi o la Silimiin goli October dabaa ayopɔin dali yuuni 1957) nyɛla Bosnian boliŋmɛra manija mini boliŋmɛra baŋda kuro ŋun daa ŋmɛri nyaaŋa. O nyɛla ŋun ŋmɛ bolli zaŋ n-ti [[Yugoslavia national football team|Yugoslavia]] din be [[UEFA Euro 1984]] mini [[1990 FIFA World Cup]]. O nyɛla ŋun mali tiŋduya kɔpunima pihiyobu ni yini, Hadžibegić nyɛla Yugoslavia's boliŋmɛra so ŋun pahi anu boliŋmɛra shɛba ban mali kɔpunima pam ni.
==Boliŋmɛriyili tuma==
O bolli ŋmɛbu tuma saha, Hadžibegić nyɛla ŋun daa tuui ŋmɛ bolli zaŋ n-ti o ya bolli ŋmɛriyiya Sarajevo, Real Betis, Sochaux n-ti pahi Toulouse. O nyɛla ŋun daa niŋ kpaŋmaŋ pam Sarajevo boliŋmɛra shɛba ban daa kpuɣi yuuni [[1984–85 Yugoslav First League]]<nowiki/>kɔpu la. O ni daa be Sochaux, o nyɛla ŋun daa ŋmɛ bolli ni yuun bɔbugu ni [[Mehmed Baždarević]].
== Tiŋduya Tuma ==
Hadžibegić nyɛla bɔl'`ŋmɛri so ŋun pahi ayi n deei bɔli kpamli Bosnia tingbaŋ ni bɔl'`ŋmɛriba puuni ka lahi nyɛ bɔl'`ŋmɛri so ŋun pahi anu n deei bɔli kpamli Yugoslavia First League bɔl'`ŋmɛriba puuni (ŋun deei kpamli tali ŋɔ ʒibu pihiyɔbu ni yini) - ka ŋun nye tuuli maa nye Zlatko Vujovic, ŋun pahi ayi Yugoslavia First League bɔl'`ŋmɛriba puuni kpamli tali deei polo (ŋun deei kpamli tali ŋɔ ʒibu piso ayopɔin)</ref>
He made his debut for them in an October 1982 [[UEFA Euro 1984 qualifying|European Championship qualification]] match away against [[Norway national football team|Norway]].
==Kpamli tuma ==
Bin din gbaai Silimiin goli December biɛɣ'pishi ni anu dali yuuni 2002 zaŋ hali ni Silimiin goli February biɛɣ'pishi ni ayi ka dali yuuni 2004, Hadžibegić daa nyɛla zuɣulan so ŋun pahiri pihita yini ka zaŋ n-ti Assembly of [[FK Sarajevo]].<ref>{{cite web|url=https://www.klix.ba/vijesti/bih/fk-sarajevo-faruk-hadzibegic-predsjednik-ine-u-skupstini/021225005|title=FK Sarajevo: Faruk Hadžibegić predsjednik, Đine u Skupštini|date=25 December 2002|access-date=25 December 2002|language=bs|publisher=Klix.ba}}</ref>
==Bolli ŋmɛbu laasabu ==
:
{| class="wikitable sortable"
|+ Tiŋduya pɔri shɛŋa Faruk Hadžibegić ni di
|-
!scope="col"|No.
!scope="col"|Date
!scope="col"|Venue
!scope="col"|Opponent
!scope="col"|Score
!scope="col"|Result
!scope="col"|Competition
|-
| align="center"|1
| 25 January 1985
| [[Maharaja's College Stadium]], [[Kochi]], India
| {{fb|Soviet Union}}
| align="center"|1–1
| align="center"|2–1
| [[Friendly (association football)|Friendly]]
|-
| align="center"|2
| 4 April 1985
| Maharaja's College Stadium, Kochi, India
| {{fb|Soviet Union}}
| align="center"|1–1
| align="center"|1–2
| Friendly
|-
| align="center"|3
| 14 October 1987
| [[Grbavica Stadium]], [[Sarajevo]], Yugoslavia
| {{fb|Northern Ireland}}
| align="center"|3–0
| align="center"|3–0
| [[UEFA Euro 1988 qualifying Group 4|UEFA Euro 1988 qualifying]]
|-
| align="center"|4
| 16 December 1987
| [[İzmir Alsancak Stadium|Alsancak Stadium]], [[İzmir]], Turkey
| {{fb|Turkey}}
| align="center"|3–0
| align="center"|3–2
| UEFA Euro 1988 qualifying
|-
| align="center"|5
| 11 December 1988
| [[Red Star Stadium|Rajko Mitić Stadium]], [[Belgrade]], Yugoslavia
| {{fb|Cyprus}}
| align="center"|3–0
| align="center"|4–0
| [[1990 FIFA World Cup qualification – UEFA Group 5|1990 FIFA World Cup qualification]]
|-
| align="center"|6
| 11 October 1989
| [[Koševo City Stadium|Koševo]], Sarajevo, Yugoslavia
| {{fb|Norway}}
| align="center"|1–0
| align="center"|1–0
| 1990 FIFA World Cup qualification
|-
|}
==Manija tali laasabu==
Bin din gbaai Silimiin goli June biɛɣ'pishi yuuni 2023<ref>{{cite web|url=https://www.sofascore.com/hr/trener/faruk-hadzibegic/786475|title=Faruk Hadžibegić|access-date=20 June 2023|website=Sofascore}}</ref>
{| class="wikitable" style="text-align: center"
|-
!rowspan="2"|Team
!rowspan="2"|From
!rowspan="2"|To
!colspan="5"|Record
|-
!G!!W!!D!!L!!Win %
|-
|align=left|[[FC Sochaux-Montbéliard|Sochaux]]
|align=left|1 July 1996
|align=left|4 October 1998
{{WDL|87|31|22|34}}
|-
|align=left|[[Bosnia and Herzegovina national football team|Bosnia and Herzegovina]]
|align=left|10 March 1999
|align=left|9 October 1999
{{WDL|7|2|2|3}}
|-
|align=left|[[Real Betis]]
|align=left|1 May 2000
|align=left|30 June 2000
{{WDL|3|2|0|1}}
|-
|align=left|[[ES Troyes AC|Troyes]]
|align=left|3 January 2003
|align=left|30 June 2004
{{WDL|61|19|16|26}}
|-
|align=left|[[Gaziantepspor]]
|align=left|1 August 2005
|align=left|15 December 2005
{{WDL|18|7|6|5}}
|-
|align=left|[[Diyarbakırspor]]
|align=left|15 March 2006
|align=left|15 May 2006
{{WDL|9|2|1|6}}
|-
|align=left|[[Denizlispor]]
|align=left|7 June 2006
|align=left|22 December 2006
{{WDL|16|3|6|7}}
|-
|align=left|[[Chamois Niortais F.C.|Chamois Niortais]]
|align=left|13 February 2007
|align=left|30 May 2007
{{WDL|14|6|5|3}}
|-
|align=left|[[Dijon FCO|Dijon]]
|align=left|23 December 2007
|align=left|30 June 2009
{{WDL|65|24|17|24}}
|-
|align=left|[[SC Bastia|Bastia]]
|align=left|9 December 2009
|align=left|30 June 2010
{{WDL|21|8|5|8}}
|-
|align=left|[[AC Arlésien|Arles-Avignon]]
|align=left|1 October 2010
|align=left|23 November 2011
{{WDL|47|6|15|26}}
|-
|align=left|[[Valenciennes FC|Valenciennes]]
|align=left|15 January 2016
|align=left|25 September 2017
{{WDL|69|21|23|25}}
|-
|align=left|[[Red Star F.C.|Red Star]]
|align=left|29 October 2018
|align=left|24 March 2019
{{WDL|20|5|5|10}}
|-
|align=left|[[Montenegro national football team|Montenegro]]
|align=left|1 September 2019
|align=left|28 December 2020
{{WDL|14|6|4|4}}
|-
|align=left|[[MC Alger]]
|align=left|16 July 2022
|align=left|10 September 2022
{{WDL|3|0|2|1}}
|-
|align=left|[[Bosnia and Herzegovina national football team|Bosnia and Herzegovina]]
|align=left|4 January 2023
|align=left|23 June 2023
{{WDL|4|1|0|3}}
|-
!colspan=3|Total
{{WDLtot|458|143|129|186}}
|}
==Pina ==
===Player===
'''Sarajevo'''
*[[Yugoslav First League]]: [[1984–85 Yugoslav First League|1984–85]]
'''Sochaux'''
*[[Ligue 2|French Division 2]]: [[1987–88 French Division 2|1987–88]] (Group A)
==Bibliography==
*{{cite book|author=Gigi Riva|title=L'ultimo rigore di Faruk. Una storia di calcio e di guerra|trans-title=Faruk's Last Penalty. A story about football and war|publisher=Sellerio|location=Palermo|year=2016|isbn=978-8838935640|url=https://books.google.com/books?isbn=8838935645|language=it}}
== Kundivihira ==
{{Reflist}}
[[Pubu:Lahabaya zaa]]
hsnjp85q96lv90u40o4tegs8qlnuwuh
136508
136507
2026-05-13T13:40:08Z
Abdul-Rauf Moshie
3942
136508
wikitext
text/x-wiki
{{Bio}}
'''Faruk Hadžibegić''' ({{IPA|sh|fǎ:ruk xadʒiběːgitɕ|pron}}; bɛ daa dɔɣi o la Silimiin goli October dabaa ayopɔin dali yuuni 1957) nyɛla Bosnian boliŋmɛra manija mini boliŋmɛra baŋda kuro ŋun daa ŋmɛri nyaaŋa. O nyɛla ŋun ŋmɛ bolli zaŋ n-ti [[Yugoslavia national football team|Yugoslavia]] din be [[UEFA Euro 1984]] mini [[1990 FIFA World Cup]]. O nyɛla ŋun mali tiŋduya kɔpunima pihiyobu ni yini, Hadžibegić nyɛla Yugoslavia's boliŋmɛra so ŋun pahi anu boliŋmɛra shɛba ban mali kɔpunima pam ni.
==Boliŋmɛriyili tuma==
O bolli ŋmɛbu tuma saha, Hadžibegić nyɛla ŋun daa tuui ŋmɛ bolli zaŋ n-ti o ya bolli ŋmɛriyiya Sarajevo, Real Betis, Sochaux n-ti pahi Toulouse. O nyɛla ŋun daa niŋ kpaŋmaŋ pam Sarajevo boliŋmɛra shɛba ban daa kpuɣi yuuni [[1984–85 Yugoslav First League]]<nowiki/>kɔpu la. O ni daa be Sochaux, o nyɛla ŋun daa ŋmɛ bolli ni yuun bɔbugu ni [[Mehmed Baždarević]].
== Tiŋduya Tuma ==
Hadžibegić nyɛla bɔl'`ŋmɛri so ŋun pahi ayi n deei bɔli kpamli Bosnia tingbaŋ ni bɔl'`ŋmɛriba puuni ka lahi nyɛ bɔl'`ŋmɛri so ŋun pahi anu n deei bɔli kpamli Yugoslavia First League bɔl'`ŋmɛriba puuni (ŋun deei kpamli tali ŋɔ ʒibu pihiyɔbu ni yini) - ka ŋun nye tuuli maa nye Zlatko Vujovic, ŋun pahi ayi Yugoslavia First League bɔl'`ŋmɛriba puuni kpamli tali deei polo (ŋun deei kpamli tali ŋɔ ʒibu piso ayopɔin)<ref>[[Yugoslavia national football team#Most capped players]]</ref>
He made his debut for them in an October 1982 [[UEFA Euro 1984 qualifying|European Championship qualification]] match away against [[Norway national football team|Norway]].
==Kpamli tuma ==
Bin din gbaai Silimiin goli December biɛɣ'pishi ni anu dali yuuni 2002 zaŋ hali ni Silimiin goli February biɛɣ'pishi ni ayi ka dali yuuni 2004, Hadžibegić daa nyɛla zuɣulan so ŋun pahiri pihita yini ka zaŋ n-ti Assembly of [[FK Sarajevo]].<ref>{{cite web|url=https://www.klix.ba/vijesti/bih/fk-sarajevo-faruk-hadzibegic-predsjednik-ine-u-skupstini/021225005|title=FK Sarajevo: Faruk Hadžibegić predsjednik, Đine u Skupštini|date=25 December 2002|access-date=25 December 2002|language=bs|publisher=Klix.ba}}</ref>
==Bolli ŋmɛbu laasabu ==
:
{| class="wikitable sortable"
|+ Tiŋduya pɔri shɛŋa Faruk Hadžibegić ni di
|-
!scope="col"|No.
!scope="col"|Date
!scope="col"|Venue
!scope="col"|Opponent
!scope="col"|Score
!scope="col"|Result
!scope="col"|Competition
|-
| align="center"|1
| 25 January 1985
| [[Maharaja's College Stadium]], [[Kochi]], India
| {{fb|Soviet Union}}
| align="center"|1–1
| align="center"|2–1
| [[Friendly (association football)|Friendly]]
|-
| align="center"|2
| 4 April 1985
| Maharaja's College Stadium, Kochi, India
| {{fb|Soviet Union}}
| align="center"|1–1
| align="center"|1–2
| Friendly
|-
| align="center"|3
| 14 October 1987
| [[Grbavica Stadium]], [[Sarajevo]], Yugoslavia
| {{fb|Northern Ireland}}
| align="center"|3–0
| align="center"|3–0
| [[UEFA Euro 1988 qualifying Group 4|UEFA Euro 1988 qualifying]]
|-
| align="center"|4
| 16 December 1987
| [[İzmir Alsancak Stadium|Alsancak Stadium]], [[İzmir]], Turkey
| {{fb|Turkey}}
| align="center"|3–0
| align="center"|3–2
| UEFA Euro 1988 qualifying
|-
| align="center"|5
| 11 December 1988
| [[Red Star Stadium|Rajko Mitić Stadium]], [[Belgrade]], Yugoslavia
| {{fb|Cyprus}}
| align="center"|3–0
| align="center"|4–0
| [[1990 FIFA World Cup qualification – UEFA Group 5|1990 FIFA World Cup qualification]]
|-
| align="center"|6
| 11 October 1989
| [[Koševo City Stadium|Koševo]], Sarajevo, Yugoslavia
| {{fb|Norway}}
| align="center"|1–0
| align="center"|1–0
| 1990 FIFA World Cup qualification
|-
|}
==Manija tali laasabu==
Bin din gbaai Silimiin goli June biɛɣ'pishi yuuni 2023<ref>{{cite web|url=https://www.sofascore.com/hr/trener/faruk-hadzibegic/786475|title=Faruk Hadžibegić|access-date=20 June 2023|website=Sofascore}}</ref>
{| class="wikitable" style="text-align: center"
|-
!rowspan="2"|Team
!rowspan="2"|From
!rowspan="2"|To
!colspan="5"|Record
|-
!G!!W!!D!!L!!Win %
|-
|align=left|[[FC Sochaux-Montbéliard|Sochaux]]
|align=left|1 July 1996
|align=left|4 October 1998
{{WDL|87|31|22|34}}
|-
|align=left|[[Bosnia and Herzegovina national football team|Bosnia and Herzegovina]]
|align=left|10 March 1999
|align=left|9 October 1999
{{WDL|7|2|2|3}}
|-
|align=left|[[Real Betis]]
|align=left|1 May 2000
|align=left|30 June 2000
{{WDL|3|2|0|1}}
|-
|align=left|[[ES Troyes AC|Troyes]]
|align=left|3 January 2003
|align=left|30 June 2004
{{WDL|61|19|16|26}}
|-
|align=left|[[Gaziantepspor]]
|align=left|1 August 2005
|align=left|15 December 2005
{{WDL|18|7|6|5}}
|-
|align=left|[[Diyarbakırspor]]
|align=left|15 March 2006
|align=left|15 May 2006
{{WDL|9|2|1|6}}
|-
|align=left|[[Denizlispor]]
|align=left|7 June 2006
|align=left|22 December 2006
{{WDL|16|3|6|7}}
|-
|align=left|[[Chamois Niortais F.C.|Chamois Niortais]]
|align=left|13 February 2007
|align=left|30 May 2007
{{WDL|14|6|5|3}}
|-
|align=left|[[Dijon FCO|Dijon]]
|align=left|23 December 2007
|align=left|30 June 2009
{{WDL|65|24|17|24}}
|-
|align=left|[[SC Bastia|Bastia]]
|align=left|9 December 2009
|align=left|30 June 2010
{{WDL|21|8|5|8}}
|-
|align=left|[[AC Arlésien|Arles-Avignon]]
|align=left|1 October 2010
|align=left|23 November 2011
{{WDL|47|6|15|26}}
|-
|align=left|[[Valenciennes FC|Valenciennes]]
|align=left|15 January 2016
|align=left|25 September 2017
{{WDL|69|21|23|25}}
|-
|align=left|[[Red Star F.C.|Red Star]]
|align=left|29 October 2018
|align=left|24 March 2019
{{WDL|20|5|5|10}}
|-
|align=left|[[Montenegro national football team|Montenegro]]
|align=left|1 September 2019
|align=left|28 December 2020
{{WDL|14|6|4|4}}
|-
|align=left|[[MC Alger]]
|align=left|16 July 2022
|align=left|10 September 2022
{{WDL|3|0|2|1}}
|-
|align=left|[[Bosnia and Herzegovina national football team|Bosnia and Herzegovina]]
|align=left|4 January 2023
|align=left|23 June 2023
{{WDL|4|1|0|3}}
|-
!colspan=3|Total
{{WDLtot|458|143|129|186}}
|}
==Pina ==
===Player===
'''Sarajevo'''
*[[Yugoslav First League]]: [[1984–85 Yugoslav First League|1984–85]]
'''Sochaux'''
*[[Ligue 2|French Division 2]]: [[1987–88 French Division 2|1987–88]] (Group A)
==Bibliography==
*{{cite book|author=Gigi Riva|title=L'ultimo rigore di Faruk. Una storia di calcio e di guerra|trans-title=Faruk's Last Penalty. A story about football and war|publisher=Sellerio|location=Palermo|year=2016|isbn=978-8838935640|url=https://books.google.com/books?isbn=8838935645|language=it}}
== Kundivihira ==
{{Reflist}}
[[Pubu:Lahabaya zaa]]
gl9ig6lhcfhugj1tj3hvv3huj483fgg
136510
136508
2026-05-13T13:44:20Z
Abdul-Rauf Moshie
3942
/* Tiŋduya Tuma */
136510
wikitext
text/x-wiki
{{Bio}}
'''Faruk Hadžibegić''' ({{IPA|sh|fǎ:ruk xadʒiběːgitɕ|pron}}; bɛ daa dɔɣi o la Silimiin goli October dabaa ayopɔin dali yuuni 1957) nyɛla Bosnian boliŋmɛra manija mini boliŋmɛra baŋda kuro ŋun daa ŋmɛri nyaaŋa. O nyɛla ŋun ŋmɛ bolli zaŋ n-ti [[Yugoslavia national football team|Yugoslavia]] din be [[UEFA Euro 1984]] mini [[1990 FIFA World Cup]]. O nyɛla ŋun mali tiŋduya kɔpunima pihiyobu ni yini, Hadžibegić nyɛla Yugoslavia's boliŋmɛra so ŋun pahi anu boliŋmɛra shɛba ban mali kɔpunima pam ni.
==Boliŋmɛriyili tuma==
O bolli ŋmɛbu tuma saha, Hadžibegić nyɛla ŋun daa tuui ŋmɛ bolli zaŋ n-ti o ya bolli ŋmɛriyiya Sarajevo, Real Betis, Sochaux n-ti pahi Toulouse. O nyɛla ŋun daa niŋ kpaŋmaŋ pam Sarajevo boliŋmɛra shɛba ban daa kpuɣi yuuni [[1984–85 Yugoslav First League]]<nowiki/>kɔpu la. O ni daa be Sochaux, o nyɛla ŋun daa ŋmɛ bolli ni yuun bɔbugu ni [[Mehmed Baždarević]].
== Tiŋduya Tuma ==
Hadžibegić nyɛla bɔl'`ŋmɛri so ŋun pahi ayi n deei bɔli kpamli Bosnia tingbaŋ ni bɔl'`ŋmɛriba puuni ka lahi nyɛ bɔl'`ŋmɛri so ŋun pahi anu n deei bɔli kpamli Yugoslavia First League bɔl'`ŋmɛriba puuni (ŋun deei kpamli tali ŋɔ ʒibu pihiyɔbu ni yini) - ka ŋun nye tuuli maa nye Zlatko Vujovic, ŋun pahi ayi Yugoslavia First League bɔl'`ŋmɛriba puuni kpamli tali deei polo (ŋun deei kpamli tali ŋɔ ʒibu piso ayopɔin)<ref>[[Yugoslavia national football team#Most capped players]]</ref> O daa nyɛla ŋun ŋme o tuuli bɔlli n tiba Silimiin goli October yuuni 1982 puli ni European Championship Qualification deei gɔɣu bɛ mini Norway sunsuuni.
==Kpamli tuma ==
Bin din gbaai Silimiin goli December biɛɣ'pishi ni anu dali yuuni 2002 zaŋ hali ni Silimiin goli February biɛɣ'pishi ni ayi ka dali yuuni 2004, Hadžibegić daa nyɛla zuɣulan so ŋun pahiri pihita yini ka zaŋ n-ti Assembly of [[FK Sarajevo]].<ref>{{cite web|url=https://www.klix.ba/vijesti/bih/fk-sarajevo-faruk-hadzibegic-predsjednik-ine-u-skupstini/021225005|title=FK Sarajevo: Faruk Hadžibegić predsjednik, Đine u Skupštini|date=25 December 2002|access-date=25 December 2002|language=bs|publisher=Klix.ba}}</ref>
==Bolli ŋmɛbu laasabu ==
:
{| class="wikitable sortable"
|+ Tiŋduya pɔri shɛŋa Faruk Hadžibegić ni di
|-
!scope="col"|No.
!scope="col"|Date
!scope="col"|Venue
!scope="col"|Opponent
!scope="col"|Score
!scope="col"|Result
!scope="col"|Competition
|-
| align="center"|1
| 25 January 1985
| [[Maharaja's College Stadium]], [[Kochi]], India
| {{fb|Soviet Union}}
| align="center"|1–1
| align="center"|2–1
| [[Friendly (association football)|Friendly]]
|-
| align="center"|2
| 4 April 1985
| Maharaja's College Stadium, Kochi, India
| {{fb|Soviet Union}}
| align="center"|1–1
| align="center"|1–2
| Friendly
|-
| align="center"|3
| 14 October 1987
| [[Grbavica Stadium]], [[Sarajevo]], Yugoslavia
| {{fb|Northern Ireland}}
| align="center"|3–0
| align="center"|3–0
| [[UEFA Euro 1988 qualifying Group 4|UEFA Euro 1988 qualifying]]
|-
| align="center"|4
| 16 December 1987
| [[İzmir Alsancak Stadium|Alsancak Stadium]], [[İzmir]], Turkey
| {{fb|Turkey}}
| align="center"|3–0
| align="center"|3–2
| UEFA Euro 1988 qualifying
|-
| align="center"|5
| 11 December 1988
| [[Red Star Stadium|Rajko Mitić Stadium]], [[Belgrade]], Yugoslavia
| {{fb|Cyprus}}
| align="center"|3–0
| align="center"|4–0
| [[1990 FIFA World Cup qualification – UEFA Group 5|1990 FIFA World Cup qualification]]
|-
| align="center"|6
| 11 October 1989
| [[Koševo City Stadium|Koševo]], Sarajevo, Yugoslavia
| {{fb|Norway}}
| align="center"|1–0
| align="center"|1–0
| 1990 FIFA World Cup qualification
|-
|}
==Manija tali laasabu==
Bin din gbaai Silimiin goli June biɛɣ'pishi yuuni 2023<ref>{{cite web|url=https://www.sofascore.com/hr/trener/faruk-hadzibegic/786475|title=Faruk Hadžibegić|access-date=20 June 2023|website=Sofascore}}</ref>
{| class="wikitable" style="text-align: center"
|-
!rowspan="2"|Team
!rowspan="2"|From
!rowspan="2"|To
!colspan="5"|Record
|-
!G!!W!!D!!L!!Win %
|-
|align=left|[[FC Sochaux-Montbéliard|Sochaux]]
|align=left|1 July 1996
|align=left|4 October 1998
{{WDL|87|31|22|34}}
|-
|align=left|[[Bosnia and Herzegovina national football team|Bosnia and Herzegovina]]
|align=left|10 March 1999
|align=left|9 October 1999
{{WDL|7|2|2|3}}
|-
|align=left|[[Real Betis]]
|align=left|1 May 2000
|align=left|30 June 2000
{{WDL|3|2|0|1}}
|-
|align=left|[[ES Troyes AC|Troyes]]
|align=left|3 January 2003
|align=left|30 June 2004
{{WDL|61|19|16|26}}
|-
|align=left|[[Gaziantepspor]]
|align=left|1 August 2005
|align=left|15 December 2005
{{WDL|18|7|6|5}}
|-
|align=left|[[Diyarbakırspor]]
|align=left|15 March 2006
|align=left|15 May 2006
{{WDL|9|2|1|6}}
|-
|align=left|[[Denizlispor]]
|align=left|7 June 2006
|align=left|22 December 2006
{{WDL|16|3|6|7}}
|-
|align=left|[[Chamois Niortais F.C.|Chamois Niortais]]
|align=left|13 February 2007
|align=left|30 May 2007
{{WDL|14|6|5|3}}
|-
|align=left|[[Dijon FCO|Dijon]]
|align=left|23 December 2007
|align=left|30 June 2009
{{WDL|65|24|17|24}}
|-
|align=left|[[SC Bastia|Bastia]]
|align=left|9 December 2009
|align=left|30 June 2010
{{WDL|21|8|5|8}}
|-
|align=left|[[AC Arlésien|Arles-Avignon]]
|align=left|1 October 2010
|align=left|23 November 2011
{{WDL|47|6|15|26}}
|-
|align=left|[[Valenciennes FC|Valenciennes]]
|align=left|15 January 2016
|align=left|25 September 2017
{{WDL|69|21|23|25}}
|-
|align=left|[[Red Star F.C.|Red Star]]
|align=left|29 October 2018
|align=left|24 March 2019
{{WDL|20|5|5|10}}
|-
|align=left|[[Montenegro national football team|Montenegro]]
|align=left|1 September 2019
|align=left|28 December 2020
{{WDL|14|6|4|4}}
|-
|align=left|[[MC Alger]]
|align=left|16 July 2022
|align=left|10 September 2022
{{WDL|3|0|2|1}}
|-
|align=left|[[Bosnia and Herzegovina national football team|Bosnia and Herzegovina]]
|align=left|4 January 2023
|align=left|23 June 2023
{{WDL|4|1|0|3}}
|-
!colspan=3|Total
{{WDLtot|458|143|129|186}}
|}
==Pina ==
===Player===
'''Sarajevo'''
*[[Yugoslav First League]]: [[1984–85 Yugoslav First League|1984–85]]
'''Sochaux'''
*[[Ligue 2|French Division 2]]: [[1987–88 French Division 2|1987–88]] (Group A)
==Bibliography==
*{{cite book|author=Gigi Riva|title=L'ultimo rigore di Faruk. Una storia di calcio e di guerra|trans-title=Faruk's Last Penalty. A story about football and war|publisher=Sellerio|location=Palermo|year=2016|isbn=978-8838935640|url=https://books.google.com/books?isbn=8838935645|language=it}}
== Kundivihira ==
{{Reflist}}
[[Pubu:Lahabaya zaa]]
9rqeu195mjdtxxata5xcwqzl8ku4va7
136512
136510
2026-05-13T13:45:59Z
Abdul-Rauf Moshie
3942
/* Tiŋduya Tuma */
136512
wikitext
text/x-wiki
{{Bio}}
'''Faruk Hadžibegić''' ({{IPA|sh|fǎ:ruk xadʒiběːgitɕ|pron}}; bɛ daa dɔɣi o la Silimiin goli October dabaa ayopɔin dali yuuni 1957) nyɛla Bosnian boliŋmɛra manija mini boliŋmɛra baŋda kuro ŋun daa ŋmɛri nyaaŋa. O nyɛla ŋun ŋmɛ bolli zaŋ n-ti [[Yugoslavia national football team|Yugoslavia]] din be [[UEFA Euro 1984]] mini [[1990 FIFA World Cup]]. O nyɛla ŋun mali tiŋduya kɔpunima pihiyobu ni yini, Hadžibegić nyɛla Yugoslavia's boliŋmɛra so ŋun pahi anu boliŋmɛra shɛba ban mali kɔpunima pam ni.
==Boliŋmɛriyili tuma==
O bolli ŋmɛbu tuma saha, Hadžibegić nyɛla ŋun daa tuui ŋmɛ bolli zaŋ n-ti o ya bolli ŋmɛriyiya Sarajevo, Real Betis, Sochaux n-ti pahi Toulouse. O nyɛla ŋun daa niŋ kpaŋmaŋ pam Sarajevo boliŋmɛra shɛba ban daa kpuɣi yuuni [[1984–85 Yugoslav First League]]<nowiki/>kɔpu la. O ni daa be Sochaux, o nyɛla ŋun daa ŋmɛ bolli ni yuun bɔbugu ni [[Mehmed Baždarević]].
== Tiŋduya Tuma ==
Hadžibegić nyɛla bɔl'`ŋmɛri so ŋun pahi ayi n deei bɔli kpamli Bosnia tingbaŋ ni bɔl'`ŋmɛriba puuni ka lahi nyɛ bɔl'`ŋmɛri so ŋun pahi anu n deei bɔli kpamli Yugoslavia First League bɔl'`ŋmɛriba puuni (ŋun deei kpamli tali ŋɔ ʒibu pihiyɔbu ni yini) - ka ŋun nye tuuli maa nye Zlatko Vujovic, ŋun pahi ayi Yugoslavia First League bɔl'`ŋmɛriba puuni kpamli tali deei polo (ŋun deei kpamli tali ŋɔ ʒibu piso ayopɔin)<ref>[[Yugoslavia national football team#Most capped players]]</ref> O daa nyɛla ŋun ŋme o tuuli bɔlli n tiba Silimiin goli October yuuni 1982 puli ni European Championship Qualification deei gɔɣu bɛ mini Norway sunsuuni.
Hadžibegić daa nyɛla ŋungba daa ŋme yuuni 1990 FIFA World Cup, din nye anduniya zaa tingbana bɔlli
==Kpamli tuma ==
Bin din gbaai Silimiin goli December biɛɣ'pishi ni anu dali yuuni 2002 zaŋ hali ni Silimiin goli February biɛɣ'pishi ni ayi ka dali yuuni 2004, Hadžibegić daa nyɛla zuɣulan so ŋun pahiri pihita yini ka zaŋ n-ti Assembly of [[FK Sarajevo]].<ref>{{cite web|url=https://www.klix.ba/vijesti/bih/fk-sarajevo-faruk-hadzibegic-predsjednik-ine-u-skupstini/021225005|title=FK Sarajevo: Faruk Hadžibegić predsjednik, Đine u Skupštini|date=25 December 2002|access-date=25 December 2002|language=bs|publisher=Klix.ba}}</ref>
==Bolli ŋmɛbu laasabu ==
:
{| class="wikitable sortable"
|+ Tiŋduya pɔri shɛŋa Faruk Hadžibegić ni di
|-
!scope="col"|No.
!scope="col"|Date
!scope="col"|Venue
!scope="col"|Opponent
!scope="col"|Score
!scope="col"|Result
!scope="col"|Competition
|-
| align="center"|1
| 25 January 1985
| [[Maharaja's College Stadium]], [[Kochi]], India
| {{fb|Soviet Union}}
| align="center"|1–1
| align="center"|2–1
| [[Friendly (association football)|Friendly]]
|-
| align="center"|2
| 4 April 1985
| Maharaja's College Stadium, Kochi, India
| {{fb|Soviet Union}}
| align="center"|1–1
| align="center"|1–2
| Friendly
|-
| align="center"|3
| 14 October 1987
| [[Grbavica Stadium]], [[Sarajevo]], Yugoslavia
| {{fb|Northern Ireland}}
| align="center"|3–0
| align="center"|3–0
| [[UEFA Euro 1988 qualifying Group 4|UEFA Euro 1988 qualifying]]
|-
| align="center"|4
| 16 December 1987
| [[İzmir Alsancak Stadium|Alsancak Stadium]], [[İzmir]], Turkey
| {{fb|Turkey}}
| align="center"|3–0
| align="center"|3–2
| UEFA Euro 1988 qualifying
|-
| align="center"|5
| 11 December 1988
| [[Red Star Stadium|Rajko Mitić Stadium]], [[Belgrade]], Yugoslavia
| {{fb|Cyprus}}
| align="center"|3–0
| align="center"|4–0
| [[1990 FIFA World Cup qualification – UEFA Group 5|1990 FIFA World Cup qualification]]
|-
| align="center"|6
| 11 October 1989
| [[Koševo City Stadium|Koševo]], Sarajevo, Yugoslavia
| {{fb|Norway}}
| align="center"|1–0
| align="center"|1–0
| 1990 FIFA World Cup qualification
|-
|}
==Manija tali laasabu==
Bin din gbaai Silimiin goli June biɛɣ'pishi yuuni 2023<ref>{{cite web|url=https://www.sofascore.com/hr/trener/faruk-hadzibegic/786475|title=Faruk Hadžibegić|access-date=20 June 2023|website=Sofascore}}</ref>
{| class="wikitable" style="text-align: center"
|-
!rowspan="2"|Team
!rowspan="2"|From
!rowspan="2"|To
!colspan="5"|Record
|-
!G!!W!!D!!L!!Win %
|-
|align=left|[[FC Sochaux-Montbéliard|Sochaux]]
|align=left|1 July 1996
|align=left|4 October 1998
{{WDL|87|31|22|34}}
|-
|align=left|[[Bosnia and Herzegovina national football team|Bosnia and Herzegovina]]
|align=left|10 March 1999
|align=left|9 October 1999
{{WDL|7|2|2|3}}
|-
|align=left|[[Real Betis]]
|align=left|1 May 2000
|align=left|30 June 2000
{{WDL|3|2|0|1}}
|-
|align=left|[[ES Troyes AC|Troyes]]
|align=left|3 January 2003
|align=left|30 June 2004
{{WDL|61|19|16|26}}
|-
|align=left|[[Gaziantepspor]]
|align=left|1 August 2005
|align=left|15 December 2005
{{WDL|18|7|6|5}}
|-
|align=left|[[Diyarbakırspor]]
|align=left|15 March 2006
|align=left|15 May 2006
{{WDL|9|2|1|6}}
|-
|align=left|[[Denizlispor]]
|align=left|7 June 2006
|align=left|22 December 2006
{{WDL|16|3|6|7}}
|-
|align=left|[[Chamois Niortais F.C.|Chamois Niortais]]
|align=left|13 February 2007
|align=left|30 May 2007
{{WDL|14|6|5|3}}
|-
|align=left|[[Dijon FCO|Dijon]]
|align=left|23 December 2007
|align=left|30 June 2009
{{WDL|65|24|17|24}}
|-
|align=left|[[SC Bastia|Bastia]]
|align=left|9 December 2009
|align=left|30 June 2010
{{WDL|21|8|5|8}}
|-
|align=left|[[AC Arlésien|Arles-Avignon]]
|align=left|1 October 2010
|align=left|23 November 2011
{{WDL|47|6|15|26}}
|-
|align=left|[[Valenciennes FC|Valenciennes]]
|align=left|15 January 2016
|align=left|25 September 2017
{{WDL|69|21|23|25}}
|-
|align=left|[[Red Star F.C.|Red Star]]
|align=left|29 October 2018
|align=left|24 March 2019
{{WDL|20|5|5|10}}
|-
|align=left|[[Montenegro national football team|Montenegro]]
|align=left|1 September 2019
|align=left|28 December 2020
{{WDL|14|6|4|4}}
|-
|align=left|[[MC Alger]]
|align=left|16 July 2022
|align=left|10 September 2022
{{WDL|3|0|2|1}}
|-
|align=left|[[Bosnia and Herzegovina national football team|Bosnia and Herzegovina]]
|align=left|4 January 2023
|align=left|23 June 2023
{{WDL|4|1|0|3}}
|-
!colspan=3|Total
{{WDLtot|458|143|129|186}}
|}
==Pina ==
===Player===
'''Sarajevo'''
*[[Yugoslav First League]]: [[1984–85 Yugoslav First League|1984–85]]
'''Sochaux'''
*[[Ligue 2|French Division 2]]: [[1987–88 French Division 2|1987–88]] (Group A)
==Bibliography==
*{{cite book|author=Gigi Riva|title=L'ultimo rigore di Faruk. Una storia di calcio e di guerra|trans-title=Faruk's Last Penalty. A story about football and war|publisher=Sellerio|location=Palermo|year=2016|isbn=978-8838935640|url=https://books.google.com/books?isbn=8838935645|language=it}}
== Kundivihira ==
{{Reflist}}
[[Pubu:Lahabaya zaa]]
top5d05ioxa2d7ki9c1blkl90zoetoo
136513
136512
2026-05-13T13:48:11Z
Abdul-Rauf Moshie
3942
/* Tiŋduya Tuma */
136513
wikitext
text/x-wiki
{{Bio}}
'''Faruk Hadžibegić''' ({{IPA|sh|fǎ:ruk xadʒiběːgitɕ|pron}}; bɛ daa dɔɣi o la Silimiin goli October dabaa ayopɔin dali yuuni 1957) nyɛla Bosnian boliŋmɛra manija mini boliŋmɛra baŋda kuro ŋun daa ŋmɛri nyaaŋa. O nyɛla ŋun ŋmɛ bolli zaŋ n-ti [[Yugoslavia national football team|Yugoslavia]] din be [[UEFA Euro 1984]] mini [[1990 FIFA World Cup]]. O nyɛla ŋun mali tiŋduya kɔpunima pihiyobu ni yini, Hadžibegić nyɛla Yugoslavia's boliŋmɛra so ŋun pahi anu boliŋmɛra shɛba ban mali kɔpunima pam ni.
==Boliŋmɛriyili tuma==
O bolli ŋmɛbu tuma saha, Hadžibegić nyɛla ŋun daa tuui ŋmɛ bolli zaŋ n-ti o ya bolli ŋmɛriyiya Sarajevo, Real Betis, Sochaux n-ti pahi Toulouse. O nyɛla ŋun daa niŋ kpaŋmaŋ pam Sarajevo boliŋmɛra shɛba ban daa kpuɣi yuuni [[1984–85 Yugoslav First League]]<nowiki/>kɔpu la. O ni daa be Sochaux, o nyɛla ŋun daa ŋmɛ bolli ni yuun bɔbugu ni [[Mehmed Baždarević]].
== Tiŋduya Tuma ==
Hadžibegić nyɛla bɔl'`ŋmɛri so ŋun pahi ayi n deei bɔli kpamli Bosnia tingbaŋ ni bɔl'`ŋmɛriba puuni ka lahi nyɛ bɔl'`ŋmɛri so ŋun pahi anu n deei bɔli kpamli Yugoslavia First League bɔl'`ŋmɛriba puuni (ŋun deei kpamli tali ŋɔ ʒibu pihiyɔbu ni yini) - ka ŋun nye tuuli maa nye Zlatko Vujovic, ŋun pahi ayi Yugoslavia First League bɔl'`ŋmɛriba puuni kpamli tali deei polo (ŋun deei kpamli tali ŋɔ ʒibu piso ayopɔin)<ref>[[Yugoslavia national football team#Most capped players]]</ref> O daa nyɛla ŋun ŋme o tuuli bɔlli n tiba Silimiin goli October yuuni 1982 puli ni European Championship Qualification deein gɔɣu bɛ mini Norway sunsuuni.
Hadžibegić daa nyɛla ŋungba daa ŋme n ti Yugoslavia, yuuni 1990 FIFA World Cup, din nye anduniya zaa tingbana bɔlli deein gɔɣu ka daa niŋ Italy tingbaŋ ni la.
==Kpamli tuma ==
Bin din gbaai Silimiin goli December biɛɣ'pishi ni anu dali yuuni 2002 zaŋ hali ni Silimiin goli February biɛɣ'pishi ni ayi ka dali yuuni 2004, Hadžibegić daa nyɛla zuɣulan so ŋun pahiri pihita yini ka zaŋ n-ti Assembly of [[FK Sarajevo]].<ref>{{cite web|url=https://www.klix.ba/vijesti/bih/fk-sarajevo-faruk-hadzibegic-predsjednik-ine-u-skupstini/021225005|title=FK Sarajevo: Faruk Hadžibegić predsjednik, Đine u Skupštini|date=25 December 2002|access-date=25 December 2002|language=bs|publisher=Klix.ba}}</ref>
==Bolli ŋmɛbu laasabu ==
:
{| class="wikitable sortable"
|+ Tiŋduya pɔri shɛŋa Faruk Hadžibegić ni di
|-
!scope="col"|No.
!scope="col"|Date
!scope="col"|Venue
!scope="col"|Opponent
!scope="col"|Score
!scope="col"|Result
!scope="col"|Competition
|-
| align="center"|1
| 25 January 1985
| [[Maharaja's College Stadium]], [[Kochi]], India
| {{fb|Soviet Union}}
| align="center"|1–1
| align="center"|2–1
| [[Friendly (association football)|Friendly]]
|-
| align="center"|2
| 4 April 1985
| Maharaja's College Stadium, Kochi, India
| {{fb|Soviet Union}}
| align="center"|1–1
| align="center"|1–2
| Friendly
|-
| align="center"|3
| 14 October 1987
| [[Grbavica Stadium]], [[Sarajevo]], Yugoslavia
| {{fb|Northern Ireland}}
| align="center"|3–0
| align="center"|3–0
| [[UEFA Euro 1988 qualifying Group 4|UEFA Euro 1988 qualifying]]
|-
| align="center"|4
| 16 December 1987
| [[İzmir Alsancak Stadium|Alsancak Stadium]], [[İzmir]], Turkey
| {{fb|Turkey}}
| align="center"|3–0
| align="center"|3–2
| UEFA Euro 1988 qualifying
|-
| align="center"|5
| 11 December 1988
| [[Red Star Stadium|Rajko Mitić Stadium]], [[Belgrade]], Yugoslavia
| {{fb|Cyprus}}
| align="center"|3–0
| align="center"|4–0
| [[1990 FIFA World Cup qualification – UEFA Group 5|1990 FIFA World Cup qualification]]
|-
| align="center"|6
| 11 October 1989
| [[Koševo City Stadium|Koševo]], Sarajevo, Yugoslavia
| {{fb|Norway}}
| align="center"|1–0
| align="center"|1–0
| 1990 FIFA World Cup qualification
|-
|}
==Manija tali laasabu==
Bin din gbaai Silimiin goli June biɛɣ'pishi yuuni 2023<ref>{{cite web|url=https://www.sofascore.com/hr/trener/faruk-hadzibegic/786475|title=Faruk Hadžibegić|access-date=20 June 2023|website=Sofascore}}</ref>
{| class="wikitable" style="text-align: center"
|-
!rowspan="2"|Team
!rowspan="2"|From
!rowspan="2"|To
!colspan="5"|Record
|-
!G!!W!!D!!L!!Win %
|-
|align=left|[[FC Sochaux-Montbéliard|Sochaux]]
|align=left|1 July 1996
|align=left|4 October 1998
{{WDL|87|31|22|34}}
|-
|align=left|[[Bosnia and Herzegovina national football team|Bosnia and Herzegovina]]
|align=left|10 March 1999
|align=left|9 October 1999
{{WDL|7|2|2|3}}
|-
|align=left|[[Real Betis]]
|align=left|1 May 2000
|align=left|30 June 2000
{{WDL|3|2|0|1}}
|-
|align=left|[[ES Troyes AC|Troyes]]
|align=left|3 January 2003
|align=left|30 June 2004
{{WDL|61|19|16|26}}
|-
|align=left|[[Gaziantepspor]]
|align=left|1 August 2005
|align=left|15 December 2005
{{WDL|18|7|6|5}}
|-
|align=left|[[Diyarbakırspor]]
|align=left|15 March 2006
|align=left|15 May 2006
{{WDL|9|2|1|6}}
|-
|align=left|[[Denizlispor]]
|align=left|7 June 2006
|align=left|22 December 2006
{{WDL|16|3|6|7}}
|-
|align=left|[[Chamois Niortais F.C.|Chamois Niortais]]
|align=left|13 February 2007
|align=left|30 May 2007
{{WDL|14|6|5|3}}
|-
|align=left|[[Dijon FCO|Dijon]]
|align=left|23 December 2007
|align=left|30 June 2009
{{WDL|65|24|17|24}}
|-
|align=left|[[SC Bastia|Bastia]]
|align=left|9 December 2009
|align=left|30 June 2010
{{WDL|21|8|5|8}}
|-
|align=left|[[AC Arlésien|Arles-Avignon]]
|align=left|1 October 2010
|align=left|23 November 2011
{{WDL|47|6|15|26}}
|-
|align=left|[[Valenciennes FC|Valenciennes]]
|align=left|15 January 2016
|align=left|25 September 2017
{{WDL|69|21|23|25}}
|-
|align=left|[[Red Star F.C.|Red Star]]
|align=left|29 October 2018
|align=left|24 March 2019
{{WDL|20|5|5|10}}
|-
|align=left|[[Montenegro national football team|Montenegro]]
|align=left|1 September 2019
|align=left|28 December 2020
{{WDL|14|6|4|4}}
|-
|align=left|[[MC Alger]]
|align=left|16 July 2022
|align=left|10 September 2022
{{WDL|3|0|2|1}}
|-
|align=left|[[Bosnia and Herzegovina national football team|Bosnia and Herzegovina]]
|align=left|4 January 2023
|align=left|23 June 2023
{{WDL|4|1|0|3}}
|-
!colspan=3|Total
{{WDLtot|458|143|129|186}}
|}
==Pina ==
===Player===
'''Sarajevo'''
*[[Yugoslav First League]]: [[1984–85 Yugoslav First League|1984–85]]
'''Sochaux'''
*[[Ligue 2|French Division 2]]: [[1987–88 French Division 2|1987–88]] (Group A)
==Bibliography==
*{{cite book|author=Gigi Riva|title=L'ultimo rigore di Faruk. Una storia di calcio e di guerra|trans-title=Faruk's Last Penalty. A story about football and war|publisher=Sellerio|location=Palermo|year=2016|isbn=978-8838935640|url=https://books.google.com/books?isbn=8838935645|language=it}}
== Kundivihira ==
{{Reflist}}
[[Pubu:Lahabaya zaa]]
tnw4rnpmms8rsqrfu06lawxc31h0756
136514
136513
2026-05-13T13:49:40Z
Abdul-Rauf Moshie
3942
/* Tiŋduya Tuma */
136514
wikitext
text/x-wiki
{{Bio}}
'''Faruk Hadžibegić''' ({{IPA|sh|fǎ:ruk xadʒiběːgitɕ|pron}}; bɛ daa dɔɣi o la Silimiin goli October dabaa ayopɔin dali yuuni 1957) nyɛla Bosnian boliŋmɛra manija mini boliŋmɛra baŋda kuro ŋun daa ŋmɛri nyaaŋa. O nyɛla ŋun ŋmɛ bolli zaŋ n-ti [[Yugoslavia national football team|Yugoslavia]] din be [[UEFA Euro 1984]] mini [[1990 FIFA World Cup]]. O nyɛla ŋun mali tiŋduya kɔpunima pihiyobu ni yini, Hadžibegić nyɛla Yugoslavia's boliŋmɛra so ŋun pahi anu boliŋmɛra shɛba ban mali kɔpunima pam ni.
==Boliŋmɛriyili tuma==
O bolli ŋmɛbu tuma saha, Hadžibegić nyɛla ŋun daa tuui ŋmɛ bolli zaŋ n-ti o ya bolli ŋmɛriyiya Sarajevo, Real Betis, Sochaux n-ti pahi Toulouse. O nyɛla ŋun daa niŋ kpaŋmaŋ pam Sarajevo boliŋmɛra shɛba ban daa kpuɣi yuuni [[1984–85 Yugoslav First League]]<nowiki/>kɔpu la. O ni daa be Sochaux, o nyɛla ŋun daa ŋmɛ bolli ni yuun bɔbugu ni [[Mehmed Baždarević]].
== Tiŋduya Tuma ==
Hadžibegić nyɛla bɔl'`ŋmɛri so ŋun pahi ayi n deei bɔli kpamli Bosnia tingbaŋ ni bɔl'`ŋmɛriba puuni ka lahi nyɛ bɔl'`ŋmɛri so ŋun pahi anu n deei bɔli kpamli Yugoslavia First League bɔl'`ŋmɛriba puuni (ŋun deei kpamli tali ŋɔ ʒibu pihiyɔbu ni yini) - ka ŋun nye tuuli maa nye Zlatko Vujovic, ŋun pahi ayi Yugoslavia First League bɔl'`ŋmɛriba puuni kpamli tali deei polo (ŋun deei kpamli tali ŋɔ ʒibu piso ayopɔin)<ref>[[Yugoslavia national football team#Most capped players]]</ref> O daa nyɛla ŋun ŋme o tuuli bɔlli n tiba Silimiin goli October yuuni 1982 puli ni European Championship Qualification deein gɔɣu bɛ mini Norway sunsuuni.
Hadžibegić daa nyɛla ŋungba daa ŋme n ti Yugoslavia, yuuni 1990 FIFA World Cup, din nye anduniya zaa tingbana bɔlli deein gɔɣu ka daa niŋ Italy tingbaŋ ni la. o daa nyƐla ŋun ŋme bɔla anu shɛŋa o ya tim ni daa ŋme.
==Kpamli tuma ==
Bin din gbaai Silimiin goli December biɛɣ'pishi ni anu dali yuuni 2002 zaŋ hali ni Silimiin goli February biɛɣ'pishi ni ayi ka dali yuuni 2004, Hadžibegić daa nyɛla zuɣulan so ŋun pahiri pihita yini ka zaŋ n-ti Assembly of [[FK Sarajevo]].<ref>{{cite web|url=https://www.klix.ba/vijesti/bih/fk-sarajevo-faruk-hadzibegic-predsjednik-ine-u-skupstini/021225005|title=FK Sarajevo: Faruk Hadžibegić predsjednik, Đine u Skupštini|date=25 December 2002|access-date=25 December 2002|language=bs|publisher=Klix.ba}}</ref>
==Bolli ŋmɛbu laasabu ==
:
{| class="wikitable sortable"
|+ Tiŋduya pɔri shɛŋa Faruk Hadžibegić ni di
|-
!scope="col"|No.
!scope="col"|Date
!scope="col"|Venue
!scope="col"|Opponent
!scope="col"|Score
!scope="col"|Result
!scope="col"|Competition
|-
| align="center"|1
| 25 January 1985
| [[Maharaja's College Stadium]], [[Kochi]], India
| {{fb|Soviet Union}}
| align="center"|1–1
| align="center"|2–1
| [[Friendly (association football)|Friendly]]
|-
| align="center"|2
| 4 April 1985
| Maharaja's College Stadium, Kochi, India
| {{fb|Soviet Union}}
| align="center"|1–1
| align="center"|1–2
| Friendly
|-
| align="center"|3
| 14 October 1987
| [[Grbavica Stadium]], [[Sarajevo]], Yugoslavia
| {{fb|Northern Ireland}}
| align="center"|3–0
| align="center"|3–0
| [[UEFA Euro 1988 qualifying Group 4|UEFA Euro 1988 qualifying]]
|-
| align="center"|4
| 16 December 1987
| [[İzmir Alsancak Stadium|Alsancak Stadium]], [[İzmir]], Turkey
| {{fb|Turkey}}
| align="center"|3–0
| align="center"|3–2
| UEFA Euro 1988 qualifying
|-
| align="center"|5
| 11 December 1988
| [[Red Star Stadium|Rajko Mitić Stadium]], [[Belgrade]], Yugoslavia
| {{fb|Cyprus}}
| align="center"|3–0
| align="center"|4–0
| [[1990 FIFA World Cup qualification – UEFA Group 5|1990 FIFA World Cup qualification]]
|-
| align="center"|6
| 11 October 1989
| [[Koševo City Stadium|Koševo]], Sarajevo, Yugoslavia
| {{fb|Norway}}
| align="center"|1–0
| align="center"|1–0
| 1990 FIFA World Cup qualification
|-
|}
==Manija tali laasabu==
Bin din gbaai Silimiin goli June biɛɣ'pishi yuuni 2023<ref>{{cite web|url=https://www.sofascore.com/hr/trener/faruk-hadzibegic/786475|title=Faruk Hadžibegić|access-date=20 June 2023|website=Sofascore}}</ref>
{| class="wikitable" style="text-align: center"
|-
!rowspan="2"|Team
!rowspan="2"|From
!rowspan="2"|To
!colspan="5"|Record
|-
!G!!W!!D!!L!!Win %
|-
|align=left|[[FC Sochaux-Montbéliard|Sochaux]]
|align=left|1 July 1996
|align=left|4 October 1998
{{WDL|87|31|22|34}}
|-
|align=left|[[Bosnia and Herzegovina national football team|Bosnia and Herzegovina]]
|align=left|10 March 1999
|align=left|9 October 1999
{{WDL|7|2|2|3}}
|-
|align=left|[[Real Betis]]
|align=left|1 May 2000
|align=left|30 June 2000
{{WDL|3|2|0|1}}
|-
|align=left|[[ES Troyes AC|Troyes]]
|align=left|3 January 2003
|align=left|30 June 2004
{{WDL|61|19|16|26}}
|-
|align=left|[[Gaziantepspor]]
|align=left|1 August 2005
|align=left|15 December 2005
{{WDL|18|7|6|5}}
|-
|align=left|[[Diyarbakırspor]]
|align=left|15 March 2006
|align=left|15 May 2006
{{WDL|9|2|1|6}}
|-
|align=left|[[Denizlispor]]
|align=left|7 June 2006
|align=left|22 December 2006
{{WDL|16|3|6|7}}
|-
|align=left|[[Chamois Niortais F.C.|Chamois Niortais]]
|align=left|13 February 2007
|align=left|30 May 2007
{{WDL|14|6|5|3}}
|-
|align=left|[[Dijon FCO|Dijon]]
|align=left|23 December 2007
|align=left|30 June 2009
{{WDL|65|24|17|24}}
|-
|align=left|[[SC Bastia|Bastia]]
|align=left|9 December 2009
|align=left|30 June 2010
{{WDL|21|8|5|8}}
|-
|align=left|[[AC Arlésien|Arles-Avignon]]
|align=left|1 October 2010
|align=left|23 November 2011
{{WDL|47|6|15|26}}
|-
|align=left|[[Valenciennes FC|Valenciennes]]
|align=left|15 January 2016
|align=left|25 September 2017
{{WDL|69|21|23|25}}
|-
|align=left|[[Red Star F.C.|Red Star]]
|align=left|29 October 2018
|align=left|24 March 2019
{{WDL|20|5|5|10}}
|-
|align=left|[[Montenegro national football team|Montenegro]]
|align=left|1 September 2019
|align=left|28 December 2020
{{WDL|14|6|4|4}}
|-
|align=left|[[MC Alger]]
|align=left|16 July 2022
|align=left|10 September 2022
{{WDL|3|0|2|1}}
|-
|align=left|[[Bosnia and Herzegovina national football team|Bosnia and Herzegovina]]
|align=left|4 January 2023
|align=left|23 June 2023
{{WDL|4|1|0|3}}
|-
!colspan=3|Total
{{WDLtot|458|143|129|186}}
|}
==Pina ==
===Player===
'''Sarajevo'''
*[[Yugoslav First League]]: [[1984–85 Yugoslav First League|1984–85]]
'''Sochaux'''
*[[Ligue 2|French Division 2]]: [[1987–88 French Division 2|1987–88]] (Group A)
==Bibliography==
*{{cite book|author=Gigi Riva|title=L'ultimo rigore di Faruk. Una storia di calcio e di guerra|trans-title=Faruk's Last Penalty. A story about football and war|publisher=Sellerio|location=Palermo|year=2016|isbn=978-8838935640|url=https://books.google.com/books?isbn=8838935645|language=it}}
== Kundivihira ==
{{Reflist}}
[[Pubu:Lahabaya zaa]]
tofzb64y4utr193ea2uvw00boico0cv
136518
136514
2026-05-13T14:20:32Z
Abdul-Rauf Moshie
3942
/* Tiŋduya Tuma */
136518
wikitext
text/x-wiki
{{Bio}}
'''Faruk Hadžibegić''' ({{IPA|sh|fǎ:ruk xadʒiběːgitɕ|pron}}; bɛ daa dɔɣi o la Silimiin goli October dabaa ayopɔin dali yuuni 1957) nyɛla Bosnian boliŋmɛra manija mini boliŋmɛra baŋda kuro ŋun daa ŋmɛri nyaaŋa. O nyɛla ŋun ŋmɛ bolli zaŋ n-ti [[Yugoslavia national football team|Yugoslavia]] din be [[UEFA Euro 1984]] mini [[1990 FIFA World Cup]]. O nyɛla ŋun mali tiŋduya kɔpunima pihiyobu ni yini, Hadžibegić nyɛla Yugoslavia's boliŋmɛra so ŋun pahi anu boliŋmɛra shɛba ban mali kɔpunima pam ni.
==Boliŋmɛriyili tuma==
O bolli ŋmɛbu tuma saha, Hadžibegić nyɛla ŋun daa tuui ŋmɛ bolli zaŋ n-ti o ya bolli ŋmɛriyiya Sarajevo, Real Betis, Sochaux n-ti pahi Toulouse. O nyɛla ŋun daa niŋ kpaŋmaŋ pam Sarajevo boliŋmɛra shɛba ban daa kpuɣi yuuni [[1984–85 Yugoslav First League]]<nowiki/>kɔpu la. O ni daa be Sochaux, o nyɛla ŋun daa ŋmɛ bolli ni yuun bɔbugu ni [[Mehmed Baždarević]].
== Tiŋduya Tuma ==
Hadžibegić nyɛla bɔl'`ŋmɛri so ŋun pahi ayi n deei bɔli kpamli Bosnia tingbaŋ ni bɔl'`ŋmɛriba puuni ka lahi nyɛ bɔl'`ŋmɛri so ŋun pahi anu n deei bɔli kpamli Yugoslavia First League bɔl'`ŋmɛriba puuni (ŋun deei kpamli tali ŋɔ ʒibu pihiyɔbu ni yini) - ka ŋun nye tuuli maa nye Zlatko Vujovic, ŋun pahi ayi Yugoslavia First League bɔl'`ŋmɛriba puuni kpamli tali deei polo (ŋun deei kpamli tali ŋɔ ʒibu piso ayopɔin)<ref>[[Yugoslavia national football team#Most capped players]]</ref> O daa nyɛla ŋun ŋme o tuuli bɔlli n tiba Silimiin goli October yuuni 1982 puli ni European Championship Qualification deein gɔɣu bɛ mini Norway sunsuuni.
Hadžibegić daa nyɛla ŋungba daa ŋme n ti Yugoslavia, yuuni 1990 FIFA World Cup, din nye anduniya zaa tingbana bɔlli deein gɔɣu ka daa niŋ Italy tingbaŋ ni la. o daa nyƐla ŋun ŋme bɔla anu shɛŋa o ya tim ni daa ŋme. Yugoslavia daa zaŋla bɛ nyɔɣu n yo Argentina quarter finals ni, ka bɛ daa lu sƆŊ
==Kpamli tuma ==
Bin din gbaai Silimiin goli December biɛɣ'pishi ni anu dali yuuni 2002 zaŋ hali ni Silimiin goli February biɛɣ'pishi ni ayi ka dali yuuni 2004, Hadžibegić daa nyɛla zuɣulan so ŋun pahiri pihita yini ka zaŋ n-ti Assembly of [[FK Sarajevo]].<ref>{{cite web|url=https://www.klix.ba/vijesti/bih/fk-sarajevo-faruk-hadzibegic-predsjednik-ine-u-skupstini/021225005|title=FK Sarajevo: Faruk Hadžibegić predsjednik, Đine u Skupštini|date=25 December 2002|access-date=25 December 2002|language=bs|publisher=Klix.ba}}</ref>
==Bolli ŋmɛbu laasabu ==
:
{| class="wikitable sortable"
|+ Tiŋduya pɔri shɛŋa Faruk Hadžibegić ni di
|-
!scope="col"|No.
!scope="col"|Date
!scope="col"|Venue
!scope="col"|Opponent
!scope="col"|Score
!scope="col"|Result
!scope="col"|Competition
|-
| align="center"|1
| 25 January 1985
| [[Maharaja's College Stadium]], [[Kochi]], India
| {{fb|Soviet Union}}
| align="center"|1–1
| align="center"|2–1
| [[Friendly (association football)|Friendly]]
|-
| align="center"|2
| 4 April 1985
| Maharaja's College Stadium, Kochi, India
| {{fb|Soviet Union}}
| align="center"|1–1
| align="center"|1–2
| Friendly
|-
| align="center"|3
| 14 October 1987
| [[Grbavica Stadium]], [[Sarajevo]], Yugoslavia
| {{fb|Northern Ireland}}
| align="center"|3–0
| align="center"|3–0
| [[UEFA Euro 1988 qualifying Group 4|UEFA Euro 1988 qualifying]]
|-
| align="center"|4
| 16 December 1987
| [[İzmir Alsancak Stadium|Alsancak Stadium]], [[İzmir]], Turkey
| {{fb|Turkey}}
| align="center"|3–0
| align="center"|3–2
| UEFA Euro 1988 qualifying
|-
| align="center"|5
| 11 December 1988
| [[Red Star Stadium|Rajko Mitić Stadium]], [[Belgrade]], Yugoslavia
| {{fb|Cyprus}}
| align="center"|3–0
| align="center"|4–0
| [[1990 FIFA World Cup qualification – UEFA Group 5|1990 FIFA World Cup qualification]]
|-
| align="center"|6
| 11 October 1989
| [[Koševo City Stadium|Koševo]], Sarajevo, Yugoslavia
| {{fb|Norway}}
| align="center"|1–0
| align="center"|1–0
| 1990 FIFA World Cup qualification
|-
|}
==Manija tali laasabu==
Bin din gbaai Silimiin goli June biɛɣ'pishi yuuni 2023<ref>{{cite web|url=https://www.sofascore.com/hr/trener/faruk-hadzibegic/786475|title=Faruk Hadžibegić|access-date=20 June 2023|website=Sofascore}}</ref>
{| class="wikitable" style="text-align: center"
|-
!rowspan="2"|Team
!rowspan="2"|From
!rowspan="2"|To
!colspan="5"|Record
|-
!G!!W!!D!!L!!Win %
|-
|align=left|[[FC Sochaux-Montbéliard|Sochaux]]
|align=left|1 July 1996
|align=left|4 October 1998
{{WDL|87|31|22|34}}
|-
|align=left|[[Bosnia and Herzegovina national football team|Bosnia and Herzegovina]]
|align=left|10 March 1999
|align=left|9 October 1999
{{WDL|7|2|2|3}}
|-
|align=left|[[Real Betis]]
|align=left|1 May 2000
|align=left|30 June 2000
{{WDL|3|2|0|1}}
|-
|align=left|[[ES Troyes AC|Troyes]]
|align=left|3 January 2003
|align=left|30 June 2004
{{WDL|61|19|16|26}}
|-
|align=left|[[Gaziantepspor]]
|align=left|1 August 2005
|align=left|15 December 2005
{{WDL|18|7|6|5}}
|-
|align=left|[[Diyarbakırspor]]
|align=left|15 March 2006
|align=left|15 May 2006
{{WDL|9|2|1|6}}
|-
|align=left|[[Denizlispor]]
|align=left|7 June 2006
|align=left|22 December 2006
{{WDL|16|3|6|7}}
|-
|align=left|[[Chamois Niortais F.C.|Chamois Niortais]]
|align=left|13 February 2007
|align=left|30 May 2007
{{WDL|14|6|5|3}}
|-
|align=left|[[Dijon FCO|Dijon]]
|align=left|23 December 2007
|align=left|30 June 2009
{{WDL|65|24|17|24}}
|-
|align=left|[[SC Bastia|Bastia]]
|align=left|9 December 2009
|align=left|30 June 2010
{{WDL|21|8|5|8}}
|-
|align=left|[[AC Arlésien|Arles-Avignon]]
|align=left|1 October 2010
|align=left|23 November 2011
{{WDL|47|6|15|26}}
|-
|align=left|[[Valenciennes FC|Valenciennes]]
|align=left|15 January 2016
|align=left|25 September 2017
{{WDL|69|21|23|25}}
|-
|align=left|[[Red Star F.C.|Red Star]]
|align=left|29 October 2018
|align=left|24 March 2019
{{WDL|20|5|5|10}}
|-
|align=left|[[Montenegro national football team|Montenegro]]
|align=left|1 September 2019
|align=left|28 December 2020
{{WDL|14|6|4|4}}
|-
|align=left|[[MC Alger]]
|align=left|16 July 2022
|align=left|10 September 2022
{{WDL|3|0|2|1}}
|-
|align=left|[[Bosnia and Herzegovina national football team|Bosnia and Herzegovina]]
|align=left|4 January 2023
|align=left|23 June 2023
{{WDL|4|1|0|3}}
|-
!colspan=3|Total
{{WDLtot|458|143|129|186}}
|}
==Pina ==
===Player===
'''Sarajevo'''
*[[Yugoslav First League]]: [[1984–85 Yugoslav First League|1984–85]]
'''Sochaux'''
*[[Ligue 2|French Division 2]]: [[1987–88 French Division 2|1987–88]] (Group A)
==Bibliography==
*{{cite book|author=Gigi Riva|title=L'ultimo rigore di Faruk. Una storia di calcio e di guerra|trans-title=Faruk's Last Penalty. A story about football and war|publisher=Sellerio|location=Palermo|year=2016|isbn=978-8838935640|url=https://books.google.com/books?isbn=8838935645|language=it}}
== Kundivihira ==
{{Reflist}}
[[Pubu:Lahabaya zaa]]
7n1blylemvut0d03fb4jo6or2ew25bw
136526
136518
2026-05-13T14:48:13Z
Abdul-Rauf Moshie
3942
/* Tiŋduya Tuma */
136526
wikitext
text/x-wiki
{{Bio}}
'''Faruk Hadžibegić''' ({{IPA|sh|fǎ:ruk xadʒiběːgitɕ|pron}}; bɛ daa dɔɣi o la Silimiin goli October dabaa ayopɔin dali yuuni 1957) nyɛla Bosnian boliŋmɛra manija mini boliŋmɛra baŋda kuro ŋun daa ŋmɛri nyaaŋa. O nyɛla ŋun ŋmɛ bolli zaŋ n-ti [[Yugoslavia national football team|Yugoslavia]] din be [[UEFA Euro 1984]] mini [[1990 FIFA World Cup]]. O nyɛla ŋun mali tiŋduya kɔpunima pihiyobu ni yini, Hadžibegić nyɛla Yugoslavia's boliŋmɛra so ŋun pahi anu boliŋmɛra shɛba ban mali kɔpunima pam ni.
==Boliŋmɛriyili tuma==
O bolli ŋmɛbu tuma saha, Hadžibegić nyɛla ŋun daa tuui ŋmɛ bolli zaŋ n-ti o ya bolli ŋmɛriyiya Sarajevo, Real Betis, Sochaux n-ti pahi Toulouse. O nyɛla ŋun daa niŋ kpaŋmaŋ pam Sarajevo boliŋmɛra shɛba ban daa kpuɣi yuuni [[1984–85 Yugoslav First League]]<nowiki/>kɔpu la. O ni daa be Sochaux, o nyɛla ŋun daa ŋmɛ bolli ni yuun bɔbugu ni [[Mehmed Baždarević]].
== Tiŋduya Tuma ==
Hadžibegić nyɛla bɔl'`ŋmɛri so ŋun pahi ayi n deei bɔli kpamli Bosnia tingbaŋ ni bɔl'`ŋmɛriba puuni ka lahi nyɛ bɔl'`ŋmɛri so ŋun pahi anu n deei bɔli kpamli Yugoslavia First League bɔl'`ŋmɛriba puuni (ŋun deei kpamli tali ŋɔ ʒibu pihiyɔbu ni yini) - ka ŋun nye tuuli maa nye Zlatko Vujovic, ŋun pahi ayi Yugoslavia First League bɔl'`ŋmɛriba puuni kpamli tali deei polo (ŋun deei kpamli tali ŋɔ ʒibu piso ayopɔin)<ref>[[Yugoslavia national football team#Most capped players]]</ref> O daa nyɛla ŋun ŋme o tuuli bɔlli n tiba Silimiin goli October yuuni 1982 puli ni European Championship Qualification deein gɔɣu bɛ mini Norway sunsuuni.
Hadžibegić daa nyɛla ŋungba daa ŋme n ti Yugoslavia, yuuni 1990 FIFA World Cup, din nye anduniya zaa tingbana bɔlli deein gɔɣu ka daa niŋ Italy tingbaŋ ni la. o daa nyƐla ŋun ŋme bɔla anu shɛŋa o ya tim ni daa ŋme. Yugoslavia daa zaŋla bɛ nyɔɣu n yo Argentina quarter finals ni, ka bɛ daa lu sɔŋ (0-0) hali ka bɛ ti pahiba saha
==Kpamli tuma ==
Bin din gbaai Silimiin goli December biɛɣ'pishi ni anu dali yuuni 2002 zaŋ hali ni Silimiin goli February biɛɣ'pishi ni ayi ka dali yuuni 2004, Hadžibegić daa nyɛla zuɣulan so ŋun pahiri pihita yini ka zaŋ n-ti Assembly of [[FK Sarajevo]].<ref>{{cite web|url=https://www.klix.ba/vijesti/bih/fk-sarajevo-faruk-hadzibegic-predsjednik-ine-u-skupstini/021225005|title=FK Sarajevo: Faruk Hadžibegić predsjednik, Đine u Skupštini|date=25 December 2002|access-date=25 December 2002|language=bs|publisher=Klix.ba}}</ref>
==Bolli ŋmɛbu laasabu ==
:
{| class="wikitable sortable"
|+ Tiŋduya pɔri shɛŋa Faruk Hadžibegić ni di
|-
!scope="col"|No.
!scope="col"|Date
!scope="col"|Venue
!scope="col"|Opponent
!scope="col"|Score
!scope="col"|Result
!scope="col"|Competition
|-
| align="center"|1
| 25 January 1985
| [[Maharaja's College Stadium]], [[Kochi]], India
| {{fb|Soviet Union}}
| align="center"|1–1
| align="center"|2–1
| [[Friendly (association football)|Friendly]]
|-
| align="center"|2
| 4 April 1985
| Maharaja's College Stadium, Kochi, India
| {{fb|Soviet Union}}
| align="center"|1–1
| align="center"|1–2
| Friendly
|-
| align="center"|3
| 14 October 1987
| [[Grbavica Stadium]], [[Sarajevo]], Yugoslavia
| {{fb|Northern Ireland}}
| align="center"|3–0
| align="center"|3–0
| [[UEFA Euro 1988 qualifying Group 4|UEFA Euro 1988 qualifying]]
|-
| align="center"|4
| 16 December 1987
| [[İzmir Alsancak Stadium|Alsancak Stadium]], [[İzmir]], Turkey
| {{fb|Turkey}}
| align="center"|3–0
| align="center"|3–2
| UEFA Euro 1988 qualifying
|-
| align="center"|5
| 11 December 1988
| [[Red Star Stadium|Rajko Mitić Stadium]], [[Belgrade]], Yugoslavia
| {{fb|Cyprus}}
| align="center"|3–0
| align="center"|4–0
| [[1990 FIFA World Cup qualification – UEFA Group 5|1990 FIFA World Cup qualification]]
|-
| align="center"|6
| 11 October 1989
| [[Koševo City Stadium|Koševo]], Sarajevo, Yugoslavia
| {{fb|Norway}}
| align="center"|1–0
| align="center"|1–0
| 1990 FIFA World Cup qualification
|-
|}
==Manija tali laasabu==
Bin din gbaai Silimiin goli June biɛɣ'pishi yuuni 2023<ref>{{cite web|url=https://www.sofascore.com/hr/trener/faruk-hadzibegic/786475|title=Faruk Hadžibegić|access-date=20 June 2023|website=Sofascore}}</ref>
{| class="wikitable" style="text-align: center"
|-
!rowspan="2"|Team
!rowspan="2"|From
!rowspan="2"|To
!colspan="5"|Record
|-
!G!!W!!D!!L!!Win %
|-
|align=left|[[FC Sochaux-Montbéliard|Sochaux]]
|align=left|1 July 1996
|align=left|4 October 1998
{{WDL|87|31|22|34}}
|-
|align=left|[[Bosnia and Herzegovina national football team|Bosnia and Herzegovina]]
|align=left|10 March 1999
|align=left|9 October 1999
{{WDL|7|2|2|3}}
|-
|align=left|[[Real Betis]]
|align=left|1 May 2000
|align=left|30 June 2000
{{WDL|3|2|0|1}}
|-
|align=left|[[ES Troyes AC|Troyes]]
|align=left|3 January 2003
|align=left|30 June 2004
{{WDL|61|19|16|26}}
|-
|align=left|[[Gaziantepspor]]
|align=left|1 August 2005
|align=left|15 December 2005
{{WDL|18|7|6|5}}
|-
|align=left|[[Diyarbakırspor]]
|align=left|15 March 2006
|align=left|15 May 2006
{{WDL|9|2|1|6}}
|-
|align=left|[[Denizlispor]]
|align=left|7 June 2006
|align=left|22 December 2006
{{WDL|16|3|6|7}}
|-
|align=left|[[Chamois Niortais F.C.|Chamois Niortais]]
|align=left|13 February 2007
|align=left|30 May 2007
{{WDL|14|6|5|3}}
|-
|align=left|[[Dijon FCO|Dijon]]
|align=left|23 December 2007
|align=left|30 June 2009
{{WDL|65|24|17|24}}
|-
|align=left|[[SC Bastia|Bastia]]
|align=left|9 December 2009
|align=left|30 June 2010
{{WDL|21|8|5|8}}
|-
|align=left|[[AC Arlésien|Arles-Avignon]]
|align=left|1 October 2010
|align=left|23 November 2011
{{WDL|47|6|15|26}}
|-
|align=left|[[Valenciennes FC|Valenciennes]]
|align=left|15 January 2016
|align=left|25 September 2017
{{WDL|69|21|23|25}}
|-
|align=left|[[Red Star F.C.|Red Star]]
|align=left|29 October 2018
|align=left|24 March 2019
{{WDL|20|5|5|10}}
|-
|align=left|[[Montenegro national football team|Montenegro]]
|align=left|1 September 2019
|align=left|28 December 2020
{{WDL|14|6|4|4}}
|-
|align=left|[[MC Alger]]
|align=left|16 July 2022
|align=left|10 September 2022
{{WDL|3|0|2|1}}
|-
|align=left|[[Bosnia and Herzegovina national football team|Bosnia and Herzegovina]]
|align=left|4 January 2023
|align=left|23 June 2023
{{WDL|4|1|0|3}}
|-
!colspan=3|Total
{{WDLtot|458|143|129|186}}
|}
==Pina ==
===Player===
'''Sarajevo'''
*[[Yugoslav First League]]: [[1984–85 Yugoslav First League|1984–85]]
'''Sochaux'''
*[[Ligue 2|French Division 2]]: [[1987–88 French Division 2|1987–88]] (Group A)
==Bibliography==
*{{cite book|author=Gigi Riva|title=L'ultimo rigore di Faruk. Una storia di calcio e di guerra|trans-title=Faruk's Last Penalty. A story about football and war|publisher=Sellerio|location=Palermo|year=2016|isbn=978-8838935640|url=https://books.google.com/books?isbn=8838935645|language=it}}
== Kundivihira ==
{{Reflist}}
[[Pubu:Lahabaya zaa]]
5uexb729klz0oumoip4wrp78rbej6yp
136527
136526
2026-05-13T14:49:43Z
Abdul-Rauf Moshie
3942
/* Tiŋduya Tuma */
136527
wikitext
text/x-wiki
{{Bio}}
'''Faruk Hadžibegić''' ({{IPA|sh|fǎ:ruk xadʒiběːgitɕ|pron}}; bɛ daa dɔɣi o la Silimiin goli October dabaa ayopɔin dali yuuni 1957) nyɛla Bosnian boliŋmɛra manija mini boliŋmɛra baŋda kuro ŋun daa ŋmɛri nyaaŋa. O nyɛla ŋun ŋmɛ bolli zaŋ n-ti [[Yugoslavia national football team|Yugoslavia]] din be [[UEFA Euro 1984]] mini [[1990 FIFA World Cup]]. O nyɛla ŋun mali tiŋduya kɔpunima pihiyobu ni yini, Hadžibegić nyɛla Yugoslavia's boliŋmɛra so ŋun pahi anu boliŋmɛra shɛba ban mali kɔpunima pam ni.
==Boliŋmɛriyili tuma==
O bolli ŋmɛbu tuma saha, Hadžibegić nyɛla ŋun daa tuui ŋmɛ bolli zaŋ n-ti o ya bolli ŋmɛriyiya Sarajevo, Real Betis, Sochaux n-ti pahi Toulouse. O nyɛla ŋun daa niŋ kpaŋmaŋ pam Sarajevo boliŋmɛra shɛba ban daa kpuɣi yuuni [[1984–85 Yugoslav First League]]<nowiki/>kɔpu la. O ni daa be Sochaux, o nyɛla ŋun daa ŋmɛ bolli ni yuun bɔbugu ni [[Mehmed Baždarević]].
== Tiŋduya Tuma ==
Hadžibegić nyɛla bɔl'`ŋmɛri so ŋun pahi ayi n deei bɔli kpamli Bosnia tingbaŋ ni bɔl'`ŋmɛriba puuni ka lahi nyɛ bɔl'`ŋmɛri so ŋun pahi anu n deei bɔli kpamli Yugoslavia First League bɔl'`ŋmɛriba puuni (ŋun deei kpamli tali ŋɔ ʒibu pihiyɔbu ni yini) - ka ŋun nye tuuli maa nye Zlatko Vujovic, ŋun pahi ayi Yugoslavia First League bɔl'`ŋmɛriba puuni kpamli tali deei polo (ŋun deei kpamli tali ŋɔ ʒibu piso ayopɔin)<ref>[[Yugoslavia national football team#Most capped players]]</ref> O daa nyɛla ŋun ŋme o tuuli bɔlli n tiba Silimiin goli October yuuni 1982 puli ni European Championship Qualification deein gɔɣu bɛ mini Norway sunsuuni.
Hadžibegić daa nyɛla ŋungba daa ŋme n ti Yugoslavia, yuuni 1990 FIFA World Cup, din nye anduniya zaa tingbana bɔlli deein gɔɣu ka daa niŋ Italy tingbaŋ ni la. o daa nyƐla ŋun ŋme bɔla anu shɛŋa o ya tim ni daa ŋme. Yugoslavia daa zaŋla bɛ nyɔɣu n yo Argentina quarter finals ni, ka bɛ daa lu sɔŋ (0-0) hali ka bɛ ti pahiba saha, ka din daa ti waligiba daa ti nyɛla pɛnati ŋmɛbu, ka Stojković, Dragoljub Brnović n ti pahi Hadžibegić
==Kpamli tuma ==
Bin din gbaai Silimiin goli December biɛɣ'pishi ni anu dali yuuni 2002 zaŋ hali ni Silimiin goli February biɛɣ'pishi ni ayi ka dali yuuni 2004, Hadžibegić daa nyɛla zuɣulan so ŋun pahiri pihita yini ka zaŋ n-ti Assembly of [[FK Sarajevo]].<ref>{{cite web|url=https://www.klix.ba/vijesti/bih/fk-sarajevo-faruk-hadzibegic-predsjednik-ine-u-skupstini/021225005|title=FK Sarajevo: Faruk Hadžibegić predsjednik, Đine u Skupštini|date=25 December 2002|access-date=25 December 2002|language=bs|publisher=Klix.ba}}</ref>
==Bolli ŋmɛbu laasabu ==
:
{| class="wikitable sortable"
|+ Tiŋduya pɔri shɛŋa Faruk Hadžibegić ni di
|-
!scope="col"|No.
!scope="col"|Date
!scope="col"|Venue
!scope="col"|Opponent
!scope="col"|Score
!scope="col"|Result
!scope="col"|Competition
|-
| align="center"|1
| 25 January 1985
| [[Maharaja's College Stadium]], [[Kochi]], India
| {{fb|Soviet Union}}
| align="center"|1–1
| align="center"|2–1
| [[Friendly (association football)|Friendly]]
|-
| align="center"|2
| 4 April 1985
| Maharaja's College Stadium, Kochi, India
| {{fb|Soviet Union}}
| align="center"|1–1
| align="center"|1–2
| Friendly
|-
| align="center"|3
| 14 October 1987
| [[Grbavica Stadium]], [[Sarajevo]], Yugoslavia
| {{fb|Northern Ireland}}
| align="center"|3–0
| align="center"|3–0
| [[UEFA Euro 1988 qualifying Group 4|UEFA Euro 1988 qualifying]]
|-
| align="center"|4
| 16 December 1987
| [[İzmir Alsancak Stadium|Alsancak Stadium]], [[İzmir]], Turkey
| {{fb|Turkey}}
| align="center"|3–0
| align="center"|3–2
| UEFA Euro 1988 qualifying
|-
| align="center"|5
| 11 December 1988
| [[Red Star Stadium|Rajko Mitić Stadium]], [[Belgrade]], Yugoslavia
| {{fb|Cyprus}}
| align="center"|3–0
| align="center"|4–0
| [[1990 FIFA World Cup qualification – UEFA Group 5|1990 FIFA World Cup qualification]]
|-
| align="center"|6
| 11 October 1989
| [[Koševo City Stadium|Koševo]], Sarajevo, Yugoslavia
| {{fb|Norway}}
| align="center"|1–0
| align="center"|1–0
| 1990 FIFA World Cup qualification
|-
|}
==Manija tali laasabu==
Bin din gbaai Silimiin goli June biɛɣ'pishi yuuni 2023<ref>{{cite web|url=https://www.sofascore.com/hr/trener/faruk-hadzibegic/786475|title=Faruk Hadžibegić|access-date=20 June 2023|website=Sofascore}}</ref>
{| class="wikitable" style="text-align: center"
|-
!rowspan="2"|Team
!rowspan="2"|From
!rowspan="2"|To
!colspan="5"|Record
|-
!G!!W!!D!!L!!Win %
|-
|align=left|[[FC Sochaux-Montbéliard|Sochaux]]
|align=left|1 July 1996
|align=left|4 October 1998
{{WDL|87|31|22|34}}
|-
|align=left|[[Bosnia and Herzegovina national football team|Bosnia and Herzegovina]]
|align=left|10 March 1999
|align=left|9 October 1999
{{WDL|7|2|2|3}}
|-
|align=left|[[Real Betis]]
|align=left|1 May 2000
|align=left|30 June 2000
{{WDL|3|2|0|1}}
|-
|align=left|[[ES Troyes AC|Troyes]]
|align=left|3 January 2003
|align=left|30 June 2004
{{WDL|61|19|16|26}}
|-
|align=left|[[Gaziantepspor]]
|align=left|1 August 2005
|align=left|15 December 2005
{{WDL|18|7|6|5}}
|-
|align=left|[[Diyarbakırspor]]
|align=left|15 March 2006
|align=left|15 May 2006
{{WDL|9|2|1|6}}
|-
|align=left|[[Denizlispor]]
|align=left|7 June 2006
|align=left|22 December 2006
{{WDL|16|3|6|7}}
|-
|align=left|[[Chamois Niortais F.C.|Chamois Niortais]]
|align=left|13 February 2007
|align=left|30 May 2007
{{WDL|14|6|5|3}}
|-
|align=left|[[Dijon FCO|Dijon]]
|align=left|23 December 2007
|align=left|30 June 2009
{{WDL|65|24|17|24}}
|-
|align=left|[[SC Bastia|Bastia]]
|align=left|9 December 2009
|align=left|30 June 2010
{{WDL|21|8|5|8}}
|-
|align=left|[[AC Arlésien|Arles-Avignon]]
|align=left|1 October 2010
|align=left|23 November 2011
{{WDL|47|6|15|26}}
|-
|align=left|[[Valenciennes FC|Valenciennes]]
|align=left|15 January 2016
|align=left|25 September 2017
{{WDL|69|21|23|25}}
|-
|align=left|[[Red Star F.C.|Red Star]]
|align=left|29 October 2018
|align=left|24 March 2019
{{WDL|20|5|5|10}}
|-
|align=left|[[Montenegro national football team|Montenegro]]
|align=left|1 September 2019
|align=left|28 December 2020
{{WDL|14|6|4|4}}
|-
|align=left|[[MC Alger]]
|align=left|16 July 2022
|align=left|10 September 2022
{{WDL|3|0|2|1}}
|-
|align=left|[[Bosnia and Herzegovina national football team|Bosnia and Herzegovina]]
|align=left|4 January 2023
|align=left|23 June 2023
{{WDL|4|1|0|3}}
|-
!colspan=3|Total
{{WDLtot|458|143|129|186}}
|}
==Pina ==
===Player===
'''Sarajevo'''
*[[Yugoslav First League]]: [[1984–85 Yugoslav First League|1984–85]]
'''Sochaux'''
*[[Ligue 2|French Division 2]]: [[1987–88 French Division 2|1987–88]] (Group A)
==Bibliography==
*{{cite book|author=Gigi Riva|title=L'ultimo rigore di Faruk. Una storia di calcio e di guerra|trans-title=Faruk's Last Penalty. A story about football and war|publisher=Sellerio|location=Palermo|year=2016|isbn=978-8838935640|url=https://books.google.com/books?isbn=8838935645|language=it}}
== Kundivihira ==
{{Reflist}}
[[Pubu:Lahabaya zaa]]
t2f3iczv75t7nmrsklhmf4ta45v87vk
136528
136527
2026-05-13T14:50:41Z
Abdul-Rauf Moshie
3942
/* Tiŋduya Tuma */
136528
wikitext
text/x-wiki
{{Bio}}
'''Faruk Hadžibegić''' ({{IPA|sh|fǎ:ruk xadʒiběːgitɕ|pron}}; bɛ daa dɔɣi o la Silimiin goli October dabaa ayopɔin dali yuuni 1957) nyɛla Bosnian boliŋmɛra manija mini boliŋmɛra baŋda kuro ŋun daa ŋmɛri nyaaŋa. O nyɛla ŋun ŋmɛ bolli zaŋ n-ti [[Yugoslavia national football team|Yugoslavia]] din be [[UEFA Euro 1984]] mini [[1990 FIFA World Cup]]. O nyɛla ŋun mali tiŋduya kɔpunima pihiyobu ni yini, Hadžibegić nyɛla Yugoslavia's boliŋmɛra so ŋun pahi anu boliŋmɛra shɛba ban mali kɔpunima pam ni.
==Boliŋmɛriyili tuma==
O bolli ŋmɛbu tuma saha, Hadžibegić nyɛla ŋun daa tuui ŋmɛ bolli zaŋ n-ti o ya bolli ŋmɛriyiya Sarajevo, Real Betis, Sochaux n-ti pahi Toulouse. O nyɛla ŋun daa niŋ kpaŋmaŋ pam Sarajevo boliŋmɛra shɛba ban daa kpuɣi yuuni [[1984–85 Yugoslav First League]]<nowiki/>kɔpu la. O ni daa be Sochaux, o nyɛla ŋun daa ŋmɛ bolli ni yuun bɔbugu ni [[Mehmed Baždarević]].
== Tiŋduya Tuma ==
Hadžibegić nyɛla bɔl'`ŋmɛri so ŋun pahi ayi n deei bɔli kpamli Bosnia tingbaŋ ni bɔl'`ŋmɛriba puuni ka lahi nyɛ bɔl'`ŋmɛri so ŋun pahi anu n deei bɔli kpamli Yugoslavia First League bɔl'`ŋmɛriba puuni (ŋun deei kpamli tali ŋɔ ʒibu pihiyɔbu ni yini) - ka ŋun nye tuuli maa nye Zlatko Vujovic, ŋun pahi ayi Yugoslavia First League bɔl'`ŋmɛriba puuni kpamli tali deei polo (ŋun deei kpamli tali ŋɔ ʒibu piso ayopɔin)<ref>[[Yugoslavia national football team#Most capped players]]</ref> O daa nyɛla ŋun ŋme o tuuli bɔlli n tiba Silimiin goli October yuuni 1982 puli ni European Championship Qualification deein gɔɣu bɛ mini Norway sunsuuni.
Hadžibegić daa nyɛla ŋungba daa ŋme n ti Yugoslavia, yuuni 1990 FIFA World Cup, din nye anduniya zaa tingbana bɔlli deein gɔɣu ka daa niŋ Italy tingbaŋ ni la. o daa nyƐla ŋun ŋme bɔla anu shɛŋa o ya tim ni daa ŋme. Yugoslavia daa zaŋla bɛ nyɔɣu n yo Argentina quarter finals ni, ka bɛ daa lu sɔŋ (0-0) hali ka bɛ ti pahiba saha, ka din daa ti waligiba daa ti nyɛla pɛnati ŋmɛbu, ka Stojković, Dragoljub Brnović n ti pahi Hadžibegić daa bɛ tooi di bɛ pɛnati, dama Stojković b daa kɔŋ dibu tuuli
==Kpamli tuma ==
Bin din gbaai Silimiin goli December biɛɣ'pishi ni anu dali yuuni 2002 zaŋ hali ni Silimiin goli February biɛɣ'pishi ni ayi ka dali yuuni 2004, Hadžibegić daa nyɛla zuɣulan so ŋun pahiri pihita yini ka zaŋ n-ti Assembly of [[FK Sarajevo]].<ref>{{cite web|url=https://www.klix.ba/vijesti/bih/fk-sarajevo-faruk-hadzibegic-predsjednik-ine-u-skupstini/021225005|title=FK Sarajevo: Faruk Hadžibegić predsjednik, Đine u Skupštini|date=25 December 2002|access-date=25 December 2002|language=bs|publisher=Klix.ba}}</ref>
==Bolli ŋmɛbu laasabu ==
:
{| class="wikitable sortable"
|+ Tiŋduya pɔri shɛŋa Faruk Hadžibegić ni di
|-
!scope="col"|No.
!scope="col"|Date
!scope="col"|Venue
!scope="col"|Opponent
!scope="col"|Score
!scope="col"|Result
!scope="col"|Competition
|-
| align="center"|1
| 25 January 1985
| [[Maharaja's College Stadium]], [[Kochi]], India
| {{fb|Soviet Union}}
| align="center"|1–1
| align="center"|2–1
| [[Friendly (association football)|Friendly]]
|-
| align="center"|2
| 4 April 1985
| Maharaja's College Stadium, Kochi, India
| {{fb|Soviet Union}}
| align="center"|1–1
| align="center"|1–2
| Friendly
|-
| align="center"|3
| 14 October 1987
| [[Grbavica Stadium]], [[Sarajevo]], Yugoslavia
| {{fb|Northern Ireland}}
| align="center"|3–0
| align="center"|3–0
| [[UEFA Euro 1988 qualifying Group 4|UEFA Euro 1988 qualifying]]
|-
| align="center"|4
| 16 December 1987
| [[İzmir Alsancak Stadium|Alsancak Stadium]], [[İzmir]], Turkey
| {{fb|Turkey}}
| align="center"|3–0
| align="center"|3–2
| UEFA Euro 1988 qualifying
|-
| align="center"|5
| 11 December 1988
| [[Red Star Stadium|Rajko Mitić Stadium]], [[Belgrade]], Yugoslavia
| {{fb|Cyprus}}
| align="center"|3–0
| align="center"|4–0
| [[1990 FIFA World Cup qualification – UEFA Group 5|1990 FIFA World Cup qualification]]
|-
| align="center"|6
| 11 October 1989
| [[Koševo City Stadium|Koševo]], Sarajevo, Yugoslavia
| {{fb|Norway}}
| align="center"|1–0
| align="center"|1–0
| 1990 FIFA World Cup qualification
|-
|}
==Manija tali laasabu==
Bin din gbaai Silimiin goli June biɛɣ'pishi yuuni 2023<ref>{{cite web|url=https://www.sofascore.com/hr/trener/faruk-hadzibegic/786475|title=Faruk Hadžibegić|access-date=20 June 2023|website=Sofascore}}</ref>
{| class="wikitable" style="text-align: center"
|-
!rowspan="2"|Team
!rowspan="2"|From
!rowspan="2"|To
!colspan="5"|Record
|-
!G!!W!!D!!L!!Win %
|-
|align=left|[[FC Sochaux-Montbéliard|Sochaux]]
|align=left|1 July 1996
|align=left|4 October 1998
{{WDL|87|31|22|34}}
|-
|align=left|[[Bosnia and Herzegovina national football team|Bosnia and Herzegovina]]
|align=left|10 March 1999
|align=left|9 October 1999
{{WDL|7|2|2|3}}
|-
|align=left|[[Real Betis]]
|align=left|1 May 2000
|align=left|30 June 2000
{{WDL|3|2|0|1}}
|-
|align=left|[[ES Troyes AC|Troyes]]
|align=left|3 January 2003
|align=left|30 June 2004
{{WDL|61|19|16|26}}
|-
|align=left|[[Gaziantepspor]]
|align=left|1 August 2005
|align=left|15 December 2005
{{WDL|18|7|6|5}}
|-
|align=left|[[Diyarbakırspor]]
|align=left|15 March 2006
|align=left|15 May 2006
{{WDL|9|2|1|6}}
|-
|align=left|[[Denizlispor]]
|align=left|7 June 2006
|align=left|22 December 2006
{{WDL|16|3|6|7}}
|-
|align=left|[[Chamois Niortais F.C.|Chamois Niortais]]
|align=left|13 February 2007
|align=left|30 May 2007
{{WDL|14|6|5|3}}
|-
|align=left|[[Dijon FCO|Dijon]]
|align=left|23 December 2007
|align=left|30 June 2009
{{WDL|65|24|17|24}}
|-
|align=left|[[SC Bastia|Bastia]]
|align=left|9 December 2009
|align=left|30 June 2010
{{WDL|21|8|5|8}}
|-
|align=left|[[AC Arlésien|Arles-Avignon]]
|align=left|1 October 2010
|align=left|23 November 2011
{{WDL|47|6|15|26}}
|-
|align=left|[[Valenciennes FC|Valenciennes]]
|align=left|15 January 2016
|align=left|25 September 2017
{{WDL|69|21|23|25}}
|-
|align=left|[[Red Star F.C.|Red Star]]
|align=left|29 October 2018
|align=left|24 March 2019
{{WDL|20|5|5|10}}
|-
|align=left|[[Montenegro national football team|Montenegro]]
|align=left|1 September 2019
|align=left|28 December 2020
{{WDL|14|6|4|4}}
|-
|align=left|[[MC Alger]]
|align=left|16 July 2022
|align=left|10 September 2022
{{WDL|3|0|2|1}}
|-
|align=left|[[Bosnia and Herzegovina national football team|Bosnia and Herzegovina]]
|align=left|4 January 2023
|align=left|23 June 2023
{{WDL|4|1|0|3}}
|-
!colspan=3|Total
{{WDLtot|458|143|129|186}}
|}
==Pina ==
===Player===
'''Sarajevo'''
*[[Yugoslav First League]]: [[1984–85 Yugoslav First League|1984–85]]
'''Sochaux'''
*[[Ligue 2|French Division 2]]: [[1987–88 French Division 2|1987–88]] (Group A)
==Bibliography==
*{{cite book|author=Gigi Riva|title=L'ultimo rigore di Faruk. Una storia di calcio e di guerra|trans-title=Faruk's Last Penalty. A story about football and war|publisher=Sellerio|location=Palermo|year=2016|isbn=978-8838935640|url=https://books.google.com/books?isbn=8838935645|language=it}}
== Kundivihira ==
{{Reflist}}
[[Pubu:Lahabaya zaa]]
6klk5ywfizzyd4gpii0tiy3yu558hyb
136529
136528
2026-05-13T14:51:50Z
Abdul-Rauf Moshie
3942
/* Tiŋduya Tuma */
136529
wikitext
text/x-wiki
{{Bio}}
'''Faruk Hadžibegić''' ({{IPA|sh|fǎ:ruk xadʒiběːgitɕ|pron}}; bɛ daa dɔɣi o la Silimiin goli October dabaa ayopɔin dali yuuni 1957) nyɛla Bosnian boliŋmɛra manija mini boliŋmɛra baŋda kuro ŋun daa ŋmɛri nyaaŋa. O nyɛla ŋun ŋmɛ bolli zaŋ n-ti [[Yugoslavia national football team|Yugoslavia]] din be [[UEFA Euro 1984]] mini [[1990 FIFA World Cup]]. O nyɛla ŋun mali tiŋduya kɔpunima pihiyobu ni yini, Hadžibegić nyɛla Yugoslavia's boliŋmɛra so ŋun pahi anu boliŋmɛra shɛba ban mali kɔpunima pam ni.
==Boliŋmɛriyili tuma==
O bolli ŋmɛbu tuma saha, Hadžibegić nyɛla ŋun daa tuui ŋmɛ bolli zaŋ n-ti o ya bolli ŋmɛriyiya Sarajevo, Real Betis, Sochaux n-ti pahi Toulouse. O nyɛla ŋun daa niŋ kpaŋmaŋ pam Sarajevo boliŋmɛra shɛba ban daa kpuɣi yuuni [[1984–85 Yugoslav First League]]<nowiki/>kɔpu la. O ni daa be Sochaux, o nyɛla ŋun daa ŋmɛ bolli ni yuun bɔbugu ni [[Mehmed Baždarević]].
== Tiŋduya Tuma ==
Hadžibegić nyɛla bɔl'`ŋmɛri so ŋun pahi ayi n deei bɔli kpamli Bosnia tingbaŋ ni bɔl'`ŋmɛriba puuni ka lahi nyɛ bɔl'`ŋmɛri so ŋun pahi anu n deei bɔli kpamli Yugoslavia First League bɔl'`ŋmɛriba puuni (ŋun deei kpamli tali ŋɔ ʒibu pihiyɔbu ni yini) - ka ŋun nye tuuli maa nye Zlatko Vujovic, ŋun pahi ayi Yugoslavia First League bɔl'`ŋmɛriba puuni kpamli tali deei polo (ŋun deei kpamli tali ŋɔ ʒibu piso ayopɔin)<ref>[[Yugoslavia national football team#Most capped players]]</ref> O daa nyɛla ŋun ŋme o tuuli bɔlli n tiba Silimiin goli October yuuni 1982 puli ni European Championship Qualification deein gɔɣu bɛ mini Norway sunsuuni.
Hadžibegić daa nyɛla ŋungba daa ŋme n ti Yugoslavia, yuuni 1990 FIFA World Cup, din nye anduniya zaa tingbana bɔlli deein gɔɣu ka daa niŋ Italy tingbaŋ ni la. o daa nyƐla ŋun ŋme bɔla anu shɛŋa o ya tim ni daa ŋme. Yugoslavia daa zaŋla bɛ nyɔɣu n yo Argentina quarter finals ni, ka bɛ daa lu sɔŋ (0-0) hali ka bɛ ti pahiba saha, ka din daa ti waligiba daa ti nyɛla pɛnati ŋmɛbu, ka Stojković, Dragoljub Brnović n ti pahi Hadžibegić daa bɛ tooi di bɛ pɛnati, dama Stojković b daa kɔŋ dibu tuuli , ka Sergio Goycochea daa nye ŋun tahi Brnović dini kia che dibu
==Kpamli tuma ==
Bin din gbaai Silimiin goli December biɛɣ'pishi ni anu dali yuuni 2002 zaŋ hali ni Silimiin goli February biɛɣ'pishi ni ayi ka dali yuuni 2004, Hadžibegić daa nyɛla zuɣulan so ŋun pahiri pihita yini ka zaŋ n-ti Assembly of [[FK Sarajevo]].<ref>{{cite web|url=https://www.klix.ba/vijesti/bih/fk-sarajevo-faruk-hadzibegic-predsjednik-ine-u-skupstini/021225005|title=FK Sarajevo: Faruk Hadžibegić predsjednik, Đine u Skupštini|date=25 December 2002|access-date=25 December 2002|language=bs|publisher=Klix.ba}}</ref>
==Bolli ŋmɛbu laasabu ==
:
{| class="wikitable sortable"
|+ Tiŋduya pɔri shɛŋa Faruk Hadžibegić ni di
|-
!scope="col"|No.
!scope="col"|Date
!scope="col"|Venue
!scope="col"|Opponent
!scope="col"|Score
!scope="col"|Result
!scope="col"|Competition
|-
| align="center"|1
| 25 January 1985
| [[Maharaja's College Stadium]], [[Kochi]], India
| {{fb|Soviet Union}}
| align="center"|1–1
| align="center"|2–1
| [[Friendly (association football)|Friendly]]
|-
| align="center"|2
| 4 April 1985
| Maharaja's College Stadium, Kochi, India
| {{fb|Soviet Union}}
| align="center"|1–1
| align="center"|1–2
| Friendly
|-
| align="center"|3
| 14 October 1987
| [[Grbavica Stadium]], [[Sarajevo]], Yugoslavia
| {{fb|Northern Ireland}}
| align="center"|3–0
| align="center"|3–0
| [[UEFA Euro 1988 qualifying Group 4|UEFA Euro 1988 qualifying]]
|-
| align="center"|4
| 16 December 1987
| [[İzmir Alsancak Stadium|Alsancak Stadium]], [[İzmir]], Turkey
| {{fb|Turkey}}
| align="center"|3–0
| align="center"|3–2
| UEFA Euro 1988 qualifying
|-
| align="center"|5
| 11 December 1988
| [[Red Star Stadium|Rajko Mitić Stadium]], [[Belgrade]], Yugoslavia
| {{fb|Cyprus}}
| align="center"|3–0
| align="center"|4–0
| [[1990 FIFA World Cup qualification – UEFA Group 5|1990 FIFA World Cup qualification]]
|-
| align="center"|6
| 11 October 1989
| [[Koševo City Stadium|Koševo]], Sarajevo, Yugoslavia
| {{fb|Norway}}
| align="center"|1–0
| align="center"|1–0
| 1990 FIFA World Cup qualification
|-
|}
==Manija tali laasabu==
Bin din gbaai Silimiin goli June biɛɣ'pishi yuuni 2023<ref>{{cite web|url=https://www.sofascore.com/hr/trener/faruk-hadzibegic/786475|title=Faruk Hadžibegić|access-date=20 June 2023|website=Sofascore}}</ref>
{| class="wikitable" style="text-align: center"
|-
!rowspan="2"|Team
!rowspan="2"|From
!rowspan="2"|To
!colspan="5"|Record
|-
!G!!W!!D!!L!!Win %
|-
|align=left|[[FC Sochaux-Montbéliard|Sochaux]]
|align=left|1 July 1996
|align=left|4 October 1998
{{WDL|87|31|22|34}}
|-
|align=left|[[Bosnia and Herzegovina national football team|Bosnia and Herzegovina]]
|align=left|10 March 1999
|align=left|9 October 1999
{{WDL|7|2|2|3}}
|-
|align=left|[[Real Betis]]
|align=left|1 May 2000
|align=left|30 June 2000
{{WDL|3|2|0|1}}
|-
|align=left|[[ES Troyes AC|Troyes]]
|align=left|3 January 2003
|align=left|30 June 2004
{{WDL|61|19|16|26}}
|-
|align=left|[[Gaziantepspor]]
|align=left|1 August 2005
|align=left|15 December 2005
{{WDL|18|7|6|5}}
|-
|align=left|[[Diyarbakırspor]]
|align=left|15 March 2006
|align=left|15 May 2006
{{WDL|9|2|1|6}}
|-
|align=left|[[Denizlispor]]
|align=left|7 June 2006
|align=left|22 December 2006
{{WDL|16|3|6|7}}
|-
|align=left|[[Chamois Niortais F.C.|Chamois Niortais]]
|align=left|13 February 2007
|align=left|30 May 2007
{{WDL|14|6|5|3}}
|-
|align=left|[[Dijon FCO|Dijon]]
|align=left|23 December 2007
|align=left|30 June 2009
{{WDL|65|24|17|24}}
|-
|align=left|[[SC Bastia|Bastia]]
|align=left|9 December 2009
|align=left|30 June 2010
{{WDL|21|8|5|8}}
|-
|align=left|[[AC Arlésien|Arles-Avignon]]
|align=left|1 October 2010
|align=left|23 November 2011
{{WDL|47|6|15|26}}
|-
|align=left|[[Valenciennes FC|Valenciennes]]
|align=left|15 January 2016
|align=left|25 September 2017
{{WDL|69|21|23|25}}
|-
|align=left|[[Red Star F.C.|Red Star]]
|align=left|29 October 2018
|align=left|24 March 2019
{{WDL|20|5|5|10}}
|-
|align=left|[[Montenegro national football team|Montenegro]]
|align=left|1 September 2019
|align=left|28 December 2020
{{WDL|14|6|4|4}}
|-
|align=left|[[MC Alger]]
|align=left|16 July 2022
|align=left|10 September 2022
{{WDL|3|0|2|1}}
|-
|align=left|[[Bosnia and Herzegovina national football team|Bosnia and Herzegovina]]
|align=left|4 January 2023
|align=left|23 June 2023
{{WDL|4|1|0|3}}
|-
!colspan=3|Total
{{WDLtot|458|143|129|186}}
|}
==Pina ==
===Player===
'''Sarajevo'''
*[[Yugoslav First League]]: [[1984–85 Yugoslav First League|1984–85]]
'''Sochaux'''
*[[Ligue 2|French Division 2]]: [[1987–88 French Division 2|1987–88]] (Group A)
==Bibliography==
*{{cite book|author=Gigi Riva|title=L'ultimo rigore di Faruk. Una storia di calcio e di guerra|trans-title=Faruk's Last Penalty. A story about football and war|publisher=Sellerio|location=Palermo|year=2016|isbn=978-8838935640|url=https://books.google.com/books?isbn=8838935645|language=it}}
== Kundivihira ==
{{Reflist}}
[[Pubu:Lahabaya zaa]]
e66gg5ufixnwxtbng1b0r4d6qr0sj4e
136530
136529
2026-05-13T14:52:32Z
Abdul-Rauf Moshie
3942
/* Tiŋduya Tuma */
136530
wikitext
text/x-wiki
{{Bio}}
'''Faruk Hadžibegić''' ({{IPA|sh|fǎ:ruk xadʒiběːgitɕ|pron}}; bɛ daa dɔɣi o la Silimiin goli October dabaa ayopɔin dali yuuni 1957) nyɛla Bosnian boliŋmɛra manija mini boliŋmɛra baŋda kuro ŋun daa ŋmɛri nyaaŋa. O nyɛla ŋun ŋmɛ bolli zaŋ n-ti [[Yugoslavia national football team|Yugoslavia]] din be [[UEFA Euro 1984]] mini [[1990 FIFA World Cup]]. O nyɛla ŋun mali tiŋduya kɔpunima pihiyobu ni yini, Hadžibegić nyɛla Yugoslavia's boliŋmɛra so ŋun pahi anu boliŋmɛra shɛba ban mali kɔpunima pam ni.
==Boliŋmɛriyili tuma==
O bolli ŋmɛbu tuma saha, Hadžibegić nyɛla ŋun daa tuui ŋmɛ bolli zaŋ n-ti o ya bolli ŋmɛriyiya Sarajevo, Real Betis, Sochaux n-ti pahi Toulouse. O nyɛla ŋun daa niŋ kpaŋmaŋ pam Sarajevo boliŋmɛra shɛba ban daa kpuɣi yuuni [[1984–85 Yugoslav First League]]<nowiki/>kɔpu la. O ni daa be Sochaux, o nyɛla ŋun daa ŋmɛ bolli ni yuun bɔbugu ni [[Mehmed Baždarević]].
== Tiŋduya Tuma ==
Hadžibegić nyɛla bɔl'`ŋmɛri so ŋun pahi ayi n deei bɔli kpamli Bosnia tingbaŋ ni bɔl'`ŋmɛriba puuni ka lahi nyɛ bɔl'`ŋmɛri so ŋun pahi anu n deei bɔli kpamli Yugoslavia First League bɔl'`ŋmɛriba puuni (ŋun deei kpamli tali ŋɔ ʒibu pihiyɔbu ni yini) - ka ŋun nye tuuli maa nye Zlatko Vujovic, ŋun pahi ayi Yugoslavia First League bɔl'`ŋmɛriba puuni kpamli tali deei polo (ŋun deei kpamli tali ŋɔ ʒibu piso ayopɔin)<ref>[[Yugoslavia national football team#Most capped players]]</ref> O daa nyɛla ŋun ŋme o tuuli bɔlli n tiba Silimiin goli October yuuni 1982 puli ni European Championship Qualification deein gɔɣu bɛ mini Norway sunsuuni.
Hadžibegić daa nyɛla ŋungba daa ŋme n ti Yugoslavia, yuuni 1990 FIFA World Cup, din nye anduniya zaa tingbana bɔlli deein gɔɣu ka daa niŋ Italy tingbaŋ ni la. o daa nyƐla ŋun ŋme bɔla anu shɛŋa o ya tim ni daa ŋme. Yugoslavia daa zaŋla bɛ nyɔɣu n yo Argentina quarter finals ni, ka bɛ daa lu sɔŋ (0-0) hali ka bɛ ti pahiba saha, ka din daa ti waligiba daa ti nyɛla pɛnati ŋmɛbu, ka Stojković, Dragoljub Brnović n ti pahi Hadžibegić daa bɛ tooi di bɛ pɛnati, dama Stojković b daa kɔŋ dibu tuuli , ka Sergio Goycochea daa nye ŋun tahi Brnović dini kia che dibu ka Hadžibegić mii daa nye ŋun koŋ dibu bahigu,
==Kpamli tuma ==
Bin din gbaai Silimiin goli December biɛɣ'pishi ni anu dali yuuni 2002 zaŋ hali ni Silimiin goli February biɛɣ'pishi ni ayi ka dali yuuni 2004, Hadžibegić daa nyɛla zuɣulan so ŋun pahiri pihita yini ka zaŋ n-ti Assembly of [[FK Sarajevo]].<ref>{{cite web|url=https://www.klix.ba/vijesti/bih/fk-sarajevo-faruk-hadzibegic-predsjednik-ine-u-skupstini/021225005|title=FK Sarajevo: Faruk Hadžibegić predsjednik, Đine u Skupštini|date=25 December 2002|access-date=25 December 2002|language=bs|publisher=Klix.ba}}</ref>
==Bolli ŋmɛbu laasabu ==
:
{| class="wikitable sortable"
|+ Tiŋduya pɔri shɛŋa Faruk Hadžibegić ni di
|-
!scope="col"|No.
!scope="col"|Date
!scope="col"|Venue
!scope="col"|Opponent
!scope="col"|Score
!scope="col"|Result
!scope="col"|Competition
|-
| align="center"|1
| 25 January 1985
| [[Maharaja's College Stadium]], [[Kochi]], India
| {{fb|Soviet Union}}
| align="center"|1–1
| align="center"|2–1
| [[Friendly (association football)|Friendly]]
|-
| align="center"|2
| 4 April 1985
| Maharaja's College Stadium, Kochi, India
| {{fb|Soviet Union}}
| align="center"|1–1
| align="center"|1–2
| Friendly
|-
| align="center"|3
| 14 October 1987
| [[Grbavica Stadium]], [[Sarajevo]], Yugoslavia
| {{fb|Northern Ireland}}
| align="center"|3–0
| align="center"|3–0
| [[UEFA Euro 1988 qualifying Group 4|UEFA Euro 1988 qualifying]]
|-
| align="center"|4
| 16 December 1987
| [[İzmir Alsancak Stadium|Alsancak Stadium]], [[İzmir]], Turkey
| {{fb|Turkey}}
| align="center"|3–0
| align="center"|3–2
| UEFA Euro 1988 qualifying
|-
| align="center"|5
| 11 December 1988
| [[Red Star Stadium|Rajko Mitić Stadium]], [[Belgrade]], Yugoslavia
| {{fb|Cyprus}}
| align="center"|3–0
| align="center"|4–0
| [[1990 FIFA World Cup qualification – UEFA Group 5|1990 FIFA World Cup qualification]]
|-
| align="center"|6
| 11 October 1989
| [[Koševo City Stadium|Koševo]], Sarajevo, Yugoslavia
| {{fb|Norway}}
| align="center"|1–0
| align="center"|1–0
| 1990 FIFA World Cup qualification
|-
|}
==Manija tali laasabu==
Bin din gbaai Silimiin goli June biɛɣ'pishi yuuni 2023<ref>{{cite web|url=https://www.sofascore.com/hr/trener/faruk-hadzibegic/786475|title=Faruk Hadžibegić|access-date=20 June 2023|website=Sofascore}}</ref>
{| class="wikitable" style="text-align: center"
|-
!rowspan="2"|Team
!rowspan="2"|From
!rowspan="2"|To
!colspan="5"|Record
|-
!G!!W!!D!!L!!Win %
|-
|align=left|[[FC Sochaux-Montbéliard|Sochaux]]
|align=left|1 July 1996
|align=left|4 October 1998
{{WDL|87|31|22|34}}
|-
|align=left|[[Bosnia and Herzegovina national football team|Bosnia and Herzegovina]]
|align=left|10 March 1999
|align=left|9 October 1999
{{WDL|7|2|2|3}}
|-
|align=left|[[Real Betis]]
|align=left|1 May 2000
|align=left|30 June 2000
{{WDL|3|2|0|1}}
|-
|align=left|[[ES Troyes AC|Troyes]]
|align=left|3 January 2003
|align=left|30 June 2004
{{WDL|61|19|16|26}}
|-
|align=left|[[Gaziantepspor]]
|align=left|1 August 2005
|align=left|15 December 2005
{{WDL|18|7|6|5}}
|-
|align=left|[[Diyarbakırspor]]
|align=left|15 March 2006
|align=left|15 May 2006
{{WDL|9|2|1|6}}
|-
|align=left|[[Denizlispor]]
|align=left|7 June 2006
|align=left|22 December 2006
{{WDL|16|3|6|7}}
|-
|align=left|[[Chamois Niortais F.C.|Chamois Niortais]]
|align=left|13 February 2007
|align=left|30 May 2007
{{WDL|14|6|5|3}}
|-
|align=left|[[Dijon FCO|Dijon]]
|align=left|23 December 2007
|align=left|30 June 2009
{{WDL|65|24|17|24}}
|-
|align=left|[[SC Bastia|Bastia]]
|align=left|9 December 2009
|align=left|30 June 2010
{{WDL|21|8|5|8}}
|-
|align=left|[[AC Arlésien|Arles-Avignon]]
|align=left|1 October 2010
|align=left|23 November 2011
{{WDL|47|6|15|26}}
|-
|align=left|[[Valenciennes FC|Valenciennes]]
|align=left|15 January 2016
|align=left|25 September 2017
{{WDL|69|21|23|25}}
|-
|align=left|[[Red Star F.C.|Red Star]]
|align=left|29 October 2018
|align=left|24 March 2019
{{WDL|20|5|5|10}}
|-
|align=left|[[Montenegro national football team|Montenegro]]
|align=left|1 September 2019
|align=left|28 December 2020
{{WDL|14|6|4|4}}
|-
|align=left|[[MC Alger]]
|align=left|16 July 2022
|align=left|10 September 2022
{{WDL|3|0|2|1}}
|-
|align=left|[[Bosnia and Herzegovina national football team|Bosnia and Herzegovina]]
|align=left|4 January 2023
|align=left|23 June 2023
{{WDL|4|1|0|3}}
|-
!colspan=3|Total
{{WDLtot|458|143|129|186}}
|}
==Pina ==
===Player===
'''Sarajevo'''
*[[Yugoslav First League]]: [[1984–85 Yugoslav First League|1984–85]]
'''Sochaux'''
*[[Ligue 2|French Division 2]]: [[1987–88 French Division 2|1987–88]] (Group A)
==Bibliography==
*{{cite book|author=Gigi Riva|title=L'ultimo rigore di Faruk. Una storia di calcio e di guerra|trans-title=Faruk's Last Penalty. A story about football and war|publisher=Sellerio|location=Palermo|year=2016|isbn=978-8838935640|url=https://books.google.com/books?isbn=8838935645|language=it}}
== Kundivihira ==
{{Reflist}}
[[Pubu:Lahabaya zaa]]
mjr8aah3e52dgp2gh8ispr2oigkpodj
136531
136530
2026-05-13T14:53:38Z
Abdul-Rauf Moshie
3942
/* Tiŋduya Tuma */
136531
wikitext
text/x-wiki
{{Bio}}
'''Faruk Hadžibegić''' ({{IPA|sh|fǎ:ruk xadʒiběːgitɕ|pron}}; bɛ daa dɔɣi o la Silimiin goli October dabaa ayopɔin dali yuuni 1957) nyɛla Bosnian boliŋmɛra manija mini boliŋmɛra baŋda kuro ŋun daa ŋmɛri nyaaŋa. O nyɛla ŋun ŋmɛ bolli zaŋ n-ti [[Yugoslavia national football team|Yugoslavia]] din be [[UEFA Euro 1984]] mini [[1990 FIFA World Cup]]. O nyɛla ŋun mali tiŋduya kɔpunima pihiyobu ni yini, Hadžibegić nyɛla Yugoslavia's boliŋmɛra so ŋun pahi anu boliŋmɛra shɛba ban mali kɔpunima pam ni.
==Boliŋmɛriyili tuma==
O bolli ŋmɛbu tuma saha, Hadžibegić nyɛla ŋun daa tuui ŋmɛ bolli zaŋ n-ti o ya bolli ŋmɛriyiya Sarajevo, Real Betis, Sochaux n-ti pahi Toulouse. O nyɛla ŋun daa niŋ kpaŋmaŋ pam Sarajevo boliŋmɛra shɛba ban daa kpuɣi yuuni [[1984–85 Yugoslav First League]]<nowiki/>kɔpu la. O ni daa be Sochaux, o nyɛla ŋun daa ŋmɛ bolli ni yuun bɔbugu ni [[Mehmed Baždarević]].
== Tiŋduya Tuma ==
Hadžibegić nyɛla bɔl'`ŋmɛri so ŋun pahi ayi n deei bɔli kpamli Bosnia tingbaŋ ni bɔl'`ŋmɛriba puuni ka lahi nyɛ bɔl'`ŋmɛri so ŋun pahi anu n deei bɔli kpamli Yugoslavia First League bɔl'`ŋmɛriba puuni (ŋun deei kpamli tali ŋɔ ʒibu pihiyɔbu ni yini) - ka ŋun nye tuuli maa nye Zlatko Vujovic, ŋun pahi ayi Yugoslavia First League bɔl'`ŋmɛriba puuni kpamli tali deei polo (ŋun deei kpamli tali ŋɔ ʒibu piso ayopɔin)<ref>[[Yugoslavia national football team#Most capped players]]</ref> O daa nyɛla ŋun ŋme o tuuli bɔlli n tiba Silimiin goli October yuuni 1982 puli ni European Championship Qualification deein gɔɣu bɛ mini Norway sunsuuni.
Hadžibegić daa nyɛla ŋungba daa ŋme n ti Yugoslavia, yuuni 1990 FIFA World Cup, din nye anduniya zaa tingbana bɔlli deein gɔɣu ka daa niŋ Italy tingbaŋ ni la. o daa nyƐla ŋun ŋme bɔla anu shɛŋa o ya tim ni daa ŋme. Yugoslavia daa zaŋla bɛ nyɔɣu n yo Argentina quarter finals ni, ka bɛ daa lu sɔŋ (0-0) hali ka bɛ ti pahiba saha, ka din daa ti waligiba daa ti nyɛla pɛnati ŋmɛbu, ka Stojković, Dragoljub Brnović n ti pahi Hadžibegić daa bɛ tooi di bɛ pɛnati, dama Stojković b daa kɔŋ dibu tuuli , ka Sergio Goycochea daa nye ŋun tahi Brnović dini kia che dibu ka Hadžibegić mii daa nye ŋun koŋ dibu bahigu, ka ŋa daa mɔŋ Yugoslavia tooni tirisibu ka bɛ daa kaɣi bɛ ŋmangura n labina yiŋa
==Kpamli tuma ==
Bin din gbaai Silimiin goli December biɛɣ'pishi ni anu dali yuuni 2002 zaŋ hali ni Silimiin goli February biɛɣ'pishi ni ayi ka dali yuuni 2004, Hadžibegić daa nyɛla zuɣulan so ŋun pahiri pihita yini ka zaŋ n-ti Assembly of [[FK Sarajevo]].<ref>{{cite web|url=https://www.klix.ba/vijesti/bih/fk-sarajevo-faruk-hadzibegic-predsjednik-ine-u-skupstini/021225005|title=FK Sarajevo: Faruk Hadžibegić predsjednik, Đine u Skupštini|date=25 December 2002|access-date=25 December 2002|language=bs|publisher=Klix.ba}}</ref>
==Bolli ŋmɛbu laasabu ==
:
{| class="wikitable sortable"
|+ Tiŋduya pɔri shɛŋa Faruk Hadžibegić ni di
|-
!scope="col"|No.
!scope="col"|Date
!scope="col"|Venue
!scope="col"|Opponent
!scope="col"|Score
!scope="col"|Result
!scope="col"|Competition
|-
| align="center"|1
| 25 January 1985
| [[Maharaja's College Stadium]], [[Kochi]], India
| {{fb|Soviet Union}}
| align="center"|1–1
| align="center"|2–1
| [[Friendly (association football)|Friendly]]
|-
| align="center"|2
| 4 April 1985
| Maharaja's College Stadium, Kochi, India
| {{fb|Soviet Union}}
| align="center"|1–1
| align="center"|1–2
| Friendly
|-
| align="center"|3
| 14 October 1987
| [[Grbavica Stadium]], [[Sarajevo]], Yugoslavia
| {{fb|Northern Ireland}}
| align="center"|3–0
| align="center"|3–0
| [[UEFA Euro 1988 qualifying Group 4|UEFA Euro 1988 qualifying]]
|-
| align="center"|4
| 16 December 1987
| [[İzmir Alsancak Stadium|Alsancak Stadium]], [[İzmir]], Turkey
| {{fb|Turkey}}
| align="center"|3–0
| align="center"|3–2
| UEFA Euro 1988 qualifying
|-
| align="center"|5
| 11 December 1988
| [[Red Star Stadium|Rajko Mitić Stadium]], [[Belgrade]], Yugoslavia
| {{fb|Cyprus}}
| align="center"|3–0
| align="center"|4–0
| [[1990 FIFA World Cup qualification – UEFA Group 5|1990 FIFA World Cup qualification]]
|-
| align="center"|6
| 11 October 1989
| [[Koševo City Stadium|Koševo]], Sarajevo, Yugoslavia
| {{fb|Norway}}
| align="center"|1–0
| align="center"|1–0
| 1990 FIFA World Cup qualification
|-
|}
==Manija tali laasabu==
Bin din gbaai Silimiin goli June biɛɣ'pishi yuuni 2023<ref>{{cite web|url=https://www.sofascore.com/hr/trener/faruk-hadzibegic/786475|title=Faruk Hadžibegić|access-date=20 June 2023|website=Sofascore}}</ref>
{| class="wikitable" style="text-align: center"
|-
!rowspan="2"|Team
!rowspan="2"|From
!rowspan="2"|To
!colspan="5"|Record
|-
!G!!W!!D!!L!!Win %
|-
|align=left|[[FC Sochaux-Montbéliard|Sochaux]]
|align=left|1 July 1996
|align=left|4 October 1998
{{WDL|87|31|22|34}}
|-
|align=left|[[Bosnia and Herzegovina national football team|Bosnia and Herzegovina]]
|align=left|10 March 1999
|align=left|9 October 1999
{{WDL|7|2|2|3}}
|-
|align=left|[[Real Betis]]
|align=left|1 May 2000
|align=left|30 June 2000
{{WDL|3|2|0|1}}
|-
|align=left|[[ES Troyes AC|Troyes]]
|align=left|3 January 2003
|align=left|30 June 2004
{{WDL|61|19|16|26}}
|-
|align=left|[[Gaziantepspor]]
|align=left|1 August 2005
|align=left|15 December 2005
{{WDL|18|7|6|5}}
|-
|align=left|[[Diyarbakırspor]]
|align=left|15 March 2006
|align=left|15 May 2006
{{WDL|9|2|1|6}}
|-
|align=left|[[Denizlispor]]
|align=left|7 June 2006
|align=left|22 December 2006
{{WDL|16|3|6|7}}
|-
|align=left|[[Chamois Niortais F.C.|Chamois Niortais]]
|align=left|13 February 2007
|align=left|30 May 2007
{{WDL|14|6|5|3}}
|-
|align=left|[[Dijon FCO|Dijon]]
|align=left|23 December 2007
|align=left|30 June 2009
{{WDL|65|24|17|24}}
|-
|align=left|[[SC Bastia|Bastia]]
|align=left|9 December 2009
|align=left|30 June 2010
{{WDL|21|8|5|8}}
|-
|align=left|[[AC Arlésien|Arles-Avignon]]
|align=left|1 October 2010
|align=left|23 November 2011
{{WDL|47|6|15|26}}
|-
|align=left|[[Valenciennes FC|Valenciennes]]
|align=left|15 January 2016
|align=left|25 September 2017
{{WDL|69|21|23|25}}
|-
|align=left|[[Red Star F.C.|Red Star]]
|align=left|29 October 2018
|align=left|24 March 2019
{{WDL|20|5|5|10}}
|-
|align=left|[[Montenegro national football team|Montenegro]]
|align=left|1 September 2019
|align=left|28 December 2020
{{WDL|14|6|4|4}}
|-
|align=left|[[MC Alger]]
|align=left|16 July 2022
|align=left|10 September 2022
{{WDL|3|0|2|1}}
|-
|align=left|[[Bosnia and Herzegovina national football team|Bosnia and Herzegovina]]
|align=left|4 January 2023
|align=left|23 June 2023
{{WDL|4|1|0|3}}
|-
!colspan=3|Total
{{WDLtot|458|143|129|186}}
|}
==Pina ==
===Player===
'''Sarajevo'''
*[[Yugoslav First League]]: [[1984–85 Yugoslav First League|1984–85]]
'''Sochaux'''
*[[Ligue 2|French Division 2]]: [[1987–88 French Division 2|1987–88]] (Group A)
==Bibliography==
*{{cite book|author=Gigi Riva|title=L'ultimo rigore di Faruk. Una storia di calcio e di guerra|trans-title=Faruk's Last Penalty. A story about football and war|publisher=Sellerio|location=Palermo|year=2016|isbn=978-8838935640|url=https://books.google.com/books?isbn=8838935645|language=it}}
== Kundivihira ==
{{Reflist}}
[[Pubu:Lahabaya zaa]]
sgnkzylq62d15fo0lbcmihi2qps3jbi
136532
136531
2026-05-13T15:08:55Z
Abdul-Rauf Moshie
3942
/* Tiŋduya Tuma */
136532
wikitext
text/x-wiki
{{Bio}}
'''Faruk Hadžibegić''' ({{IPA|sh|fǎ:ruk xadʒiběːgitɕ|pron}}; bɛ daa dɔɣi o la Silimiin goli October dabaa ayopɔin dali yuuni 1957) nyɛla Bosnian boliŋmɛra manija mini boliŋmɛra baŋda kuro ŋun daa ŋmɛri nyaaŋa. O nyɛla ŋun ŋmɛ bolli zaŋ n-ti [[Yugoslavia national football team|Yugoslavia]] din be [[UEFA Euro 1984]] mini [[1990 FIFA World Cup]]. O nyɛla ŋun mali tiŋduya kɔpunima pihiyobu ni yini, Hadžibegić nyɛla Yugoslavia's boliŋmɛra so ŋun pahi anu boliŋmɛra shɛba ban mali kɔpunima pam ni.
==Boliŋmɛriyili tuma==
O bolli ŋmɛbu tuma saha, Hadžibegić nyɛla ŋun daa tuui ŋmɛ bolli zaŋ n-ti o ya bolli ŋmɛriyiya Sarajevo, Real Betis, Sochaux n-ti pahi Toulouse. O nyɛla ŋun daa niŋ kpaŋmaŋ pam Sarajevo boliŋmɛra shɛba ban daa kpuɣi yuuni [[1984–85 Yugoslav First League]]<nowiki/>kɔpu la. O ni daa be Sochaux, o nyɛla ŋun daa ŋmɛ bolli ni yuun bɔbugu ni [[Mehmed Baždarević]].
== Tiŋduya Tuma ==
Hadžibegić nyɛla bɔl'`ŋmɛri so ŋun pahi ayi n deei bɔli kpamli Bosnia tingbaŋ ni bɔl'`ŋmɛriba puuni ka lahi nyɛ bɔl'`ŋmɛri so ŋun pahi anu n deei bɔli kpamli Yugoslavia First League bɔl'`ŋmɛriba puuni (ŋun deei kpamli tali ŋɔ ʒibu pihiyɔbu ni yini) - ka ŋun nye tuuli maa nye Zlatko Vujovic, ŋun pahi ayi Yugoslavia First League bɔl'`ŋmɛriba puuni kpamli tali deei polo (ŋun deei kpamli tali ŋɔ ʒibu piso ayopɔin)<ref>[[Yugoslavia national football team#Most capped players]]</ref> O daa nyɛla ŋun ŋme o tuuli bɔlli n tiba Silimiin goli October yuuni 1982 puli ni European Championship Qualification deein gɔɣu bɛ mini Norway sunsuuni.
Hadžibegić daa nyɛla ŋungba daa ŋme n ti Yugoslavia, yuuni 1990 FIFA World Cup, din nye anduniya zaa tingbana bɔlli deein gɔɣu ka daa niŋ Italy tingbaŋ ni la. o daa nyƐla ŋun ŋme bɔla anu shɛŋa o ya tim ni daa ŋme. Yugoslavia daa zaŋla bɛ nyɔɣu n yo Argentina quarter finals ni, ka bɛ daa lu sɔŋ (0-0) hali ka bɛ ti pahiba saha, ka din daa ti waligiba daa ti nyɛla pɛnati ŋmɛbu, ka Stojković, Dragoljub Brnović n ti pahi Hadžibegić daa bɛ tooi di bɛ pɛnati, dama Stojković b daa kɔŋ dibu tuuli , ka Sergio Goycochea daa nye ŋun tahi Brnović dini kia che dibu ka Hadžibegić mii daa nye ŋun koŋ dibu bahigu, ka ŋa daa mɔŋ Yugoslavia tooni tirisibu ka bɛ daa kaɣi bɛ ŋmangura n labina yiŋa. <ref>{{cite news|last1=Wilson|first1=Jonathan|title=
==Kpamli tuma ==
Bin din gbaai Silimiin goli December biɛɣ'pishi ni anu dali yuuni 2002 zaŋ hali ni Silimiin goli February biɛɣ'pishi ni ayi ka dali yuuni 2004, Hadžibegić daa nyɛla zuɣulan so ŋun pahiri pihita yini ka zaŋ n-ti Assembly of [[FK Sarajevo]].<ref>{{cite web|url=https://www.klix.ba/vijesti/bih/fk-sarajevo-faruk-hadzibegic-predsjednik-ine-u-skupstini/021225005|title=FK Sarajevo: Faruk Hadžibegić predsjednik, Đine u Skupštini|date=25 December 2002|access-date=25 December 2002|language=bs|publisher=Klix.ba}}</ref>
==Bolli ŋmɛbu laasabu ==
:
{| class="wikitable sortable"
|+ Tiŋduya pɔri shɛŋa Faruk Hadžibegić ni di
|-
!scope="col"|No.
!scope="col"|Date
!scope="col"|Venue
!scope="col"|Opponent
!scope="col"|Score
!scope="col"|Result
!scope="col"|Competition
|-
| align="center"|1
| 25 January 1985
| [[Maharaja's College Stadium]], [[Kochi]], India
| {{fb|Soviet Union}}
| align="center"|1–1
| align="center"|2–1
| [[Friendly (association football)|Friendly]]
|-
| align="center"|2
| 4 April 1985
| Maharaja's College Stadium, Kochi, India
| {{fb|Soviet Union}}
| align="center"|1–1
| align="center"|1–2
| Friendly
|-
| align="center"|3
| 14 October 1987
| [[Grbavica Stadium]], [[Sarajevo]], Yugoslavia
| {{fb|Northern Ireland}}
| align="center"|3–0
| align="center"|3–0
| [[UEFA Euro 1988 qualifying Group 4|UEFA Euro 1988 qualifying]]
|-
| align="center"|4
| 16 December 1987
| [[İzmir Alsancak Stadium|Alsancak Stadium]], [[İzmir]], Turkey
| {{fb|Turkey}}
| align="center"|3–0
| align="center"|3–2
| UEFA Euro 1988 qualifying
|-
| align="center"|5
| 11 December 1988
| [[Red Star Stadium|Rajko Mitić Stadium]], [[Belgrade]], Yugoslavia
| {{fb|Cyprus}}
| align="center"|3–0
| align="center"|4–0
| [[1990 FIFA World Cup qualification – UEFA Group 5|1990 FIFA World Cup qualification]]
|-
| align="center"|6
| 11 October 1989
| [[Koševo City Stadium|Koševo]], Sarajevo, Yugoslavia
| {{fb|Norway}}
| align="center"|1–0
| align="center"|1–0
| 1990 FIFA World Cup qualification
|-
|}
==Manija tali laasabu==
Bin din gbaai Silimiin goli June biɛɣ'pishi yuuni 2023<ref>{{cite web|url=https://www.sofascore.com/hr/trener/faruk-hadzibegic/786475|title=Faruk Hadžibegić|access-date=20 June 2023|website=Sofascore}}</ref>
{| class="wikitable" style="text-align: center"
|-
!rowspan="2"|Team
!rowspan="2"|From
!rowspan="2"|To
!colspan="5"|Record
|-
!G!!W!!D!!L!!Win %
|-
|align=left|[[FC Sochaux-Montbéliard|Sochaux]]
|align=left|1 July 1996
|align=left|4 October 1998
{{WDL|87|31|22|34}}
|-
|align=left|[[Bosnia and Herzegovina national football team|Bosnia and Herzegovina]]
|align=left|10 March 1999
|align=left|9 October 1999
{{WDL|7|2|2|3}}
|-
|align=left|[[Real Betis]]
|align=left|1 May 2000
|align=left|30 June 2000
{{WDL|3|2|0|1}}
|-
|align=left|[[ES Troyes AC|Troyes]]
|align=left|3 January 2003
|align=left|30 June 2004
{{WDL|61|19|16|26}}
|-
|align=left|[[Gaziantepspor]]
|align=left|1 August 2005
|align=left|15 December 2005
{{WDL|18|7|6|5}}
|-
|align=left|[[Diyarbakırspor]]
|align=left|15 March 2006
|align=left|15 May 2006
{{WDL|9|2|1|6}}
|-
|align=left|[[Denizlispor]]
|align=left|7 June 2006
|align=left|22 December 2006
{{WDL|16|3|6|7}}
|-
|align=left|[[Chamois Niortais F.C.|Chamois Niortais]]
|align=left|13 February 2007
|align=left|30 May 2007
{{WDL|14|6|5|3}}
|-
|align=left|[[Dijon FCO|Dijon]]
|align=left|23 December 2007
|align=left|30 June 2009
{{WDL|65|24|17|24}}
|-
|align=left|[[SC Bastia|Bastia]]
|align=left|9 December 2009
|align=left|30 June 2010
{{WDL|21|8|5|8}}
|-
|align=left|[[AC Arlésien|Arles-Avignon]]
|align=left|1 October 2010
|align=left|23 November 2011
{{WDL|47|6|15|26}}
|-
|align=left|[[Valenciennes FC|Valenciennes]]
|align=left|15 January 2016
|align=left|25 September 2017
{{WDL|69|21|23|25}}
|-
|align=left|[[Red Star F.C.|Red Star]]
|align=left|29 October 2018
|align=left|24 March 2019
{{WDL|20|5|5|10}}
|-
|align=left|[[Montenegro national football team|Montenegro]]
|align=left|1 September 2019
|align=left|28 December 2020
{{WDL|14|6|4|4}}
|-
|align=left|[[MC Alger]]
|align=left|16 July 2022
|align=left|10 September 2022
{{WDL|3|0|2|1}}
|-
|align=left|[[Bosnia and Herzegovina national football team|Bosnia and Herzegovina]]
|align=left|4 January 2023
|align=left|23 June 2023
{{WDL|4|1|0|3}}
|-
!colspan=3|Total
{{WDLtot|458|143|129|186}}
|}
==Pina ==
===Player===
'''Sarajevo'''
*[[Yugoslav First League]]: [[1984–85 Yugoslav First League|1984–85]]
'''Sochaux'''
*[[Ligue 2|French Division 2]]: [[1987–88 French Division 2|1987–88]] (Group A)
==Bibliography==
*{{cite book|author=Gigi Riva|title=L'ultimo rigore di Faruk. Una storia di calcio e di guerra|trans-title=Faruk's Last Penalty. A story about football and war|publisher=Sellerio|location=Palermo|year=2016|isbn=978-8838935640|url=https://books.google.com/books?isbn=8838935645|language=it}}
== Kundivihira ==
{{Reflist}}
[[Pubu:Lahabaya zaa]]
hb3l2rjankzhtmcc7pqzqskqovazcxa
136533
136532
2026-05-13T15:09:12Z
Abdul-Rauf Moshie
3942
/* Tiŋduya Tuma */
136533
wikitext
text/x-wiki
{{Bio}}
'''Faruk Hadžibegić''' ({{IPA|sh|fǎ:ruk xadʒiběːgitɕ|pron}}; bɛ daa dɔɣi o la Silimiin goli October dabaa ayopɔin dali yuuni 1957) nyɛla Bosnian boliŋmɛra manija mini boliŋmɛra baŋda kuro ŋun daa ŋmɛri nyaaŋa. O nyɛla ŋun ŋmɛ bolli zaŋ n-ti [[Yugoslavia national football team|Yugoslavia]] din be [[UEFA Euro 1984]] mini [[1990 FIFA World Cup]]. O nyɛla ŋun mali tiŋduya kɔpunima pihiyobu ni yini, Hadžibegić nyɛla Yugoslavia's boliŋmɛra so ŋun pahi anu boliŋmɛra shɛba ban mali kɔpunima pam ni.
==Boliŋmɛriyili tuma==
O bolli ŋmɛbu tuma saha, Hadžibegić nyɛla ŋun daa tuui ŋmɛ bolli zaŋ n-ti o ya bolli ŋmɛriyiya Sarajevo, Real Betis, Sochaux n-ti pahi Toulouse. O nyɛla ŋun daa niŋ kpaŋmaŋ pam Sarajevo boliŋmɛra shɛba ban daa kpuɣi yuuni [[1984–85 Yugoslav First League]]<nowiki/>kɔpu la. O ni daa be Sochaux, o nyɛla ŋun daa ŋmɛ bolli ni yuun bɔbugu ni [[Mehmed Baždarević]].
== Tiŋduya Tuma ==
Hadžibegić nyɛla bɔl'`ŋmɛri so ŋun pahi ayi n deei bɔli kpamli Bosnia tingbaŋ ni bɔl'`ŋmɛriba puuni ka lahi nyɛ bɔl'`ŋmɛri so ŋun pahi anu n deei bɔli kpamli Yugoslavia First League bɔl'`ŋmɛriba puuni (ŋun deei kpamli tali ŋɔ ʒibu pihiyɔbu ni yini) - ka ŋun nye tuuli maa nye Zlatko Vujovic, ŋun pahi ayi Yugoslavia First League bɔl'`ŋmɛriba puuni kpamli tali deei polo (ŋun deei kpamli tali ŋɔ ʒibu piso ayopɔin)<ref>[[Yugoslavia national football team#Most capped players]]</ref> O daa nyɛla ŋun ŋme o tuuli bɔlli n tiba Silimiin goli October yuuni 1982 puli ni European Championship Qualification deein gɔɣu bɛ mini Norway sunsuuni.
Hadžibegić daa nyɛla ŋungba daa ŋme n ti Yugoslavia, yuuni 1990 FIFA World Cup, din nye anduniya zaa tingbana bɔlli deein gɔɣu ka daa niŋ Italy tingbaŋ ni la. o daa nyƐla ŋun ŋme bɔla anu shɛŋa o ya tim ni daa ŋme. Yugoslavia daa zaŋla bɛ nyɔɣu n yo Argentina quarter finals ni, ka bɛ daa lu sɔŋ (0-0) hali ka bɛ ti pahiba saha, ka din daa ti waligiba daa ti nyɛla pɛnati ŋmɛbu, ka Stojković, Dragoljub Brnović n ti pahi Hadžibegić daa bɛ tooi di bɛ pɛnati, dama Stojković b daa kɔŋ dibu tuuli , ka Sergio Goycochea daa nye ŋun tahi Brnović dini kia che dibu ka Hadžibegić mii daa nye ŋun koŋ dibu bahigu, ka ŋa daa mɔŋ Yugoslavia tooni tirisibu ka bɛ daa kaɣi bɛ ŋmangura n labina yiŋa. <ref>{{cite news|last1=Wilson|first1=Jonathan|title=Osim recalls what might have been for a brilliant Yugoslavia in
==Kpamli tuma ==
Bin din gbaai Silimiin goli December biɛɣ'pishi ni anu dali yuuni 2002 zaŋ hali ni Silimiin goli February biɛɣ'pishi ni ayi ka dali yuuni 2004, Hadžibegić daa nyɛla zuɣulan so ŋun pahiri pihita yini ka zaŋ n-ti Assembly of [[FK Sarajevo]].<ref>{{cite web|url=https://www.klix.ba/vijesti/bih/fk-sarajevo-faruk-hadzibegic-predsjednik-ine-u-skupstini/021225005|title=FK Sarajevo: Faruk Hadžibegić predsjednik, Đine u Skupštini|date=25 December 2002|access-date=25 December 2002|language=bs|publisher=Klix.ba}}</ref>
==Bolli ŋmɛbu laasabu ==
:
{| class="wikitable sortable"
|+ Tiŋduya pɔri shɛŋa Faruk Hadžibegić ni di
|-
!scope="col"|No.
!scope="col"|Date
!scope="col"|Venue
!scope="col"|Opponent
!scope="col"|Score
!scope="col"|Result
!scope="col"|Competition
|-
| align="center"|1
| 25 January 1985
| [[Maharaja's College Stadium]], [[Kochi]], India
| {{fb|Soviet Union}}
| align="center"|1–1
| align="center"|2–1
| [[Friendly (association football)|Friendly]]
|-
| align="center"|2
| 4 April 1985
| Maharaja's College Stadium, Kochi, India
| {{fb|Soviet Union}}
| align="center"|1–1
| align="center"|1–2
| Friendly
|-
| align="center"|3
| 14 October 1987
| [[Grbavica Stadium]], [[Sarajevo]], Yugoslavia
| {{fb|Northern Ireland}}
| align="center"|3–0
| align="center"|3–0
| [[UEFA Euro 1988 qualifying Group 4|UEFA Euro 1988 qualifying]]
|-
| align="center"|4
| 16 December 1987
| [[İzmir Alsancak Stadium|Alsancak Stadium]], [[İzmir]], Turkey
| {{fb|Turkey}}
| align="center"|3–0
| align="center"|3–2
| UEFA Euro 1988 qualifying
|-
| align="center"|5
| 11 December 1988
| [[Red Star Stadium|Rajko Mitić Stadium]], [[Belgrade]], Yugoslavia
| {{fb|Cyprus}}
| align="center"|3–0
| align="center"|4–0
| [[1990 FIFA World Cup qualification – UEFA Group 5|1990 FIFA World Cup qualification]]
|-
| align="center"|6
| 11 October 1989
| [[Koševo City Stadium|Koševo]], Sarajevo, Yugoslavia
| {{fb|Norway}}
| align="center"|1–0
| align="center"|1–0
| 1990 FIFA World Cup qualification
|-
|}
==Manija tali laasabu==
Bin din gbaai Silimiin goli June biɛɣ'pishi yuuni 2023<ref>{{cite web|url=https://www.sofascore.com/hr/trener/faruk-hadzibegic/786475|title=Faruk Hadžibegić|access-date=20 June 2023|website=Sofascore}}</ref>
{| class="wikitable" style="text-align: center"
|-
!rowspan="2"|Team
!rowspan="2"|From
!rowspan="2"|To
!colspan="5"|Record
|-
!G!!W!!D!!L!!Win %
|-
|align=left|[[FC Sochaux-Montbéliard|Sochaux]]
|align=left|1 July 1996
|align=left|4 October 1998
{{WDL|87|31|22|34}}
|-
|align=left|[[Bosnia and Herzegovina national football team|Bosnia and Herzegovina]]
|align=left|10 March 1999
|align=left|9 October 1999
{{WDL|7|2|2|3}}
|-
|align=left|[[Real Betis]]
|align=left|1 May 2000
|align=left|30 June 2000
{{WDL|3|2|0|1}}
|-
|align=left|[[ES Troyes AC|Troyes]]
|align=left|3 January 2003
|align=left|30 June 2004
{{WDL|61|19|16|26}}
|-
|align=left|[[Gaziantepspor]]
|align=left|1 August 2005
|align=left|15 December 2005
{{WDL|18|7|6|5}}
|-
|align=left|[[Diyarbakırspor]]
|align=left|15 March 2006
|align=left|15 May 2006
{{WDL|9|2|1|6}}
|-
|align=left|[[Denizlispor]]
|align=left|7 June 2006
|align=left|22 December 2006
{{WDL|16|3|6|7}}
|-
|align=left|[[Chamois Niortais F.C.|Chamois Niortais]]
|align=left|13 February 2007
|align=left|30 May 2007
{{WDL|14|6|5|3}}
|-
|align=left|[[Dijon FCO|Dijon]]
|align=left|23 December 2007
|align=left|30 June 2009
{{WDL|65|24|17|24}}
|-
|align=left|[[SC Bastia|Bastia]]
|align=left|9 December 2009
|align=left|30 June 2010
{{WDL|21|8|5|8}}
|-
|align=left|[[AC Arlésien|Arles-Avignon]]
|align=left|1 October 2010
|align=left|23 November 2011
{{WDL|47|6|15|26}}
|-
|align=left|[[Valenciennes FC|Valenciennes]]
|align=left|15 January 2016
|align=left|25 September 2017
{{WDL|69|21|23|25}}
|-
|align=left|[[Red Star F.C.|Red Star]]
|align=left|29 October 2018
|align=left|24 March 2019
{{WDL|20|5|5|10}}
|-
|align=left|[[Montenegro national football team|Montenegro]]
|align=left|1 September 2019
|align=left|28 December 2020
{{WDL|14|6|4|4}}
|-
|align=left|[[MC Alger]]
|align=left|16 July 2022
|align=left|10 September 2022
{{WDL|3|0|2|1}}
|-
|align=left|[[Bosnia and Herzegovina national football team|Bosnia and Herzegovina]]
|align=left|4 January 2023
|align=left|23 June 2023
{{WDL|4|1|0|3}}
|-
!colspan=3|Total
{{WDLtot|458|143|129|186}}
|}
==Pina ==
===Player===
'''Sarajevo'''
*[[Yugoslav First League]]: [[1984–85 Yugoslav First League|1984–85]]
'''Sochaux'''
*[[Ligue 2|French Division 2]]: [[1987–88 French Division 2|1987–88]] (Group A)
==Bibliography==
*{{cite book|author=Gigi Riva|title=L'ultimo rigore di Faruk. Una storia di calcio e di guerra|trans-title=Faruk's Last Penalty. A story about football and war|publisher=Sellerio|location=Palermo|year=2016|isbn=978-8838935640|url=https://books.google.com/books?isbn=8838935645|language=it}}
== Kundivihira ==
{{Reflist}}
[[Pubu:Lahabaya zaa]]
112n5jpe6mueiutncwybskicyxj80es
136534
136533
2026-05-13T15:09:33Z
Abdul-Rauf Moshie
3942
/* Tiŋduya Tuma */
136534
wikitext
text/x-wiki
{{Bio}}
'''Faruk Hadžibegić''' ({{IPA|sh|fǎ:ruk xadʒiběːgitɕ|pron}}; bɛ daa dɔɣi o la Silimiin goli October dabaa ayopɔin dali yuuni 1957) nyɛla Bosnian boliŋmɛra manija mini boliŋmɛra baŋda kuro ŋun daa ŋmɛri nyaaŋa. O nyɛla ŋun ŋmɛ bolli zaŋ n-ti [[Yugoslavia national football team|Yugoslavia]] din be [[UEFA Euro 1984]] mini [[1990 FIFA World Cup]]. O nyɛla ŋun mali tiŋduya kɔpunima pihiyobu ni yini, Hadžibegić nyɛla Yugoslavia's boliŋmɛra so ŋun pahi anu boliŋmɛra shɛba ban mali kɔpunima pam ni.
==Boliŋmɛriyili tuma==
O bolli ŋmɛbu tuma saha, Hadžibegić nyɛla ŋun daa tuui ŋmɛ bolli zaŋ n-ti o ya bolli ŋmɛriyiya Sarajevo, Real Betis, Sochaux n-ti pahi Toulouse. O nyɛla ŋun daa niŋ kpaŋmaŋ pam Sarajevo boliŋmɛra shɛba ban daa kpuɣi yuuni [[1984–85 Yugoslav First League]]<nowiki/>kɔpu la. O ni daa be Sochaux, o nyɛla ŋun daa ŋmɛ bolli ni yuun bɔbugu ni [[Mehmed Baždarević]].
== Tiŋduya Tuma ==
Hadžibegić nyɛla bɔl'`ŋmɛri so ŋun pahi ayi n deei bɔli kpamli Bosnia tingbaŋ ni bɔl'`ŋmɛriba puuni ka lahi nyɛ bɔl'`ŋmɛri so ŋun pahi anu n deei bɔli kpamli Yugoslavia First League bɔl'`ŋmɛriba puuni (ŋun deei kpamli tali ŋɔ ʒibu pihiyɔbu ni yini) - ka ŋun nye tuuli maa nye Zlatko Vujovic, ŋun pahi ayi Yugoslavia First League bɔl'`ŋmɛriba puuni kpamli tali deei polo (ŋun deei kpamli tali ŋɔ ʒibu piso ayopɔin)<ref>[[Yugoslavia national football team#Most capped players]]</ref> O daa nyɛla ŋun ŋme o tuuli bɔlli n tiba Silimiin goli October yuuni 1982 puli ni European Championship Qualification deein gɔɣu bɛ mini Norway sunsuuni.
Hadžibegić daa nyɛla ŋungba daa ŋme n ti Yugoslavia, yuuni 1990 FIFA World Cup, din nye anduniya zaa tingbana bɔlli deein gɔɣu ka daa niŋ Italy tingbaŋ ni la. o daa nyƐla ŋun ŋme bɔla anu shɛŋa o ya tim ni daa ŋme. Yugoslavia daa zaŋla bɛ nyɔɣu n yo Argentina quarter finals ni, ka bɛ daa lu sɔŋ (0-0) hali ka bɛ ti pahiba saha, ka din daa ti waligiba daa ti nyɛla pɛnati ŋmɛbu, ka Stojković, Dragoljub Brnović n ti pahi Hadžibegić daa bɛ tooi di bɛ pɛnati, dama Stojković b daa kɔŋ dibu tuuli , ka Sergio Goycochea daa nye ŋun tahi Brnović dini kia che dibu ka Hadžibegić mii daa nye ŋun koŋ dibu bahigu, ka ŋa daa mɔŋ Yugoslavia tooni tirisibu ka bɛ daa kaɣi bɛ ŋmangura n labina yiŋa. <ref>{{cite news|last1=Wilson|first1=Jonathan|title=Osim recalls what might have been for a brilliant Yugoslavia in 1990|url=https://www.si.com/more-sports
==Kpamli tuma ==
Bin din gbaai Silimiin goli December biɛɣ'pishi ni anu dali yuuni 2002 zaŋ hali ni Silimiin goli February biɛɣ'pishi ni ayi ka dali yuuni 2004, Hadžibegić daa nyɛla zuɣulan so ŋun pahiri pihita yini ka zaŋ n-ti Assembly of [[FK Sarajevo]].<ref>{{cite web|url=https://www.klix.ba/vijesti/bih/fk-sarajevo-faruk-hadzibegic-predsjednik-ine-u-skupstini/021225005|title=FK Sarajevo: Faruk Hadžibegić predsjednik, Đine u Skupštini|date=25 December 2002|access-date=25 December 2002|language=bs|publisher=Klix.ba}}</ref>
==Bolli ŋmɛbu laasabu ==
:
{| class="wikitable sortable"
|+ Tiŋduya pɔri shɛŋa Faruk Hadžibegić ni di
|-
!scope="col"|No.
!scope="col"|Date
!scope="col"|Venue
!scope="col"|Opponent
!scope="col"|Score
!scope="col"|Result
!scope="col"|Competition
|-
| align="center"|1
| 25 January 1985
| [[Maharaja's College Stadium]], [[Kochi]], India
| {{fb|Soviet Union}}
| align="center"|1–1
| align="center"|2–1
| [[Friendly (association football)|Friendly]]
|-
| align="center"|2
| 4 April 1985
| Maharaja's College Stadium, Kochi, India
| {{fb|Soviet Union}}
| align="center"|1–1
| align="center"|1–2
| Friendly
|-
| align="center"|3
| 14 October 1987
| [[Grbavica Stadium]], [[Sarajevo]], Yugoslavia
| {{fb|Northern Ireland}}
| align="center"|3–0
| align="center"|3–0
| [[UEFA Euro 1988 qualifying Group 4|UEFA Euro 1988 qualifying]]
|-
| align="center"|4
| 16 December 1987
| [[İzmir Alsancak Stadium|Alsancak Stadium]], [[İzmir]], Turkey
| {{fb|Turkey}}
| align="center"|3–0
| align="center"|3–2
| UEFA Euro 1988 qualifying
|-
| align="center"|5
| 11 December 1988
| [[Red Star Stadium|Rajko Mitić Stadium]], [[Belgrade]], Yugoslavia
| {{fb|Cyprus}}
| align="center"|3–0
| align="center"|4–0
| [[1990 FIFA World Cup qualification – UEFA Group 5|1990 FIFA World Cup qualification]]
|-
| align="center"|6
| 11 October 1989
| [[Koševo City Stadium|Koševo]], Sarajevo, Yugoslavia
| {{fb|Norway}}
| align="center"|1–0
| align="center"|1–0
| 1990 FIFA World Cup qualification
|-
|}
==Manija tali laasabu==
Bin din gbaai Silimiin goli June biɛɣ'pishi yuuni 2023<ref>{{cite web|url=https://www.sofascore.com/hr/trener/faruk-hadzibegic/786475|title=Faruk Hadžibegić|access-date=20 June 2023|website=Sofascore}}</ref>
{| class="wikitable" style="text-align: center"
|-
!rowspan="2"|Team
!rowspan="2"|From
!rowspan="2"|To
!colspan="5"|Record
|-
!G!!W!!D!!L!!Win %
|-
|align=left|[[FC Sochaux-Montbéliard|Sochaux]]
|align=left|1 July 1996
|align=left|4 October 1998
{{WDL|87|31|22|34}}
|-
|align=left|[[Bosnia and Herzegovina national football team|Bosnia and Herzegovina]]
|align=left|10 March 1999
|align=left|9 October 1999
{{WDL|7|2|2|3}}
|-
|align=left|[[Real Betis]]
|align=left|1 May 2000
|align=left|30 June 2000
{{WDL|3|2|0|1}}
|-
|align=left|[[ES Troyes AC|Troyes]]
|align=left|3 January 2003
|align=left|30 June 2004
{{WDL|61|19|16|26}}
|-
|align=left|[[Gaziantepspor]]
|align=left|1 August 2005
|align=left|15 December 2005
{{WDL|18|7|6|5}}
|-
|align=left|[[Diyarbakırspor]]
|align=left|15 March 2006
|align=left|15 May 2006
{{WDL|9|2|1|6}}
|-
|align=left|[[Denizlispor]]
|align=left|7 June 2006
|align=left|22 December 2006
{{WDL|16|3|6|7}}
|-
|align=left|[[Chamois Niortais F.C.|Chamois Niortais]]
|align=left|13 February 2007
|align=left|30 May 2007
{{WDL|14|6|5|3}}
|-
|align=left|[[Dijon FCO|Dijon]]
|align=left|23 December 2007
|align=left|30 June 2009
{{WDL|65|24|17|24}}
|-
|align=left|[[SC Bastia|Bastia]]
|align=left|9 December 2009
|align=left|30 June 2010
{{WDL|21|8|5|8}}
|-
|align=left|[[AC Arlésien|Arles-Avignon]]
|align=left|1 October 2010
|align=left|23 November 2011
{{WDL|47|6|15|26}}
|-
|align=left|[[Valenciennes FC|Valenciennes]]
|align=left|15 January 2016
|align=left|25 September 2017
{{WDL|69|21|23|25}}
|-
|align=left|[[Red Star F.C.|Red Star]]
|align=left|29 October 2018
|align=left|24 March 2019
{{WDL|20|5|5|10}}
|-
|align=left|[[Montenegro national football team|Montenegro]]
|align=left|1 September 2019
|align=left|28 December 2020
{{WDL|14|6|4|4}}
|-
|align=left|[[MC Alger]]
|align=left|16 July 2022
|align=left|10 September 2022
{{WDL|3|0|2|1}}
|-
|align=left|[[Bosnia and Herzegovina national football team|Bosnia and Herzegovina]]
|align=left|4 January 2023
|align=left|23 June 2023
{{WDL|4|1|0|3}}
|-
!colspan=3|Total
{{WDLtot|458|143|129|186}}
|}
==Pina ==
===Player===
'''Sarajevo'''
*[[Yugoslav First League]]: [[1984–85 Yugoslav First League|1984–85]]
'''Sochaux'''
*[[Ligue 2|French Division 2]]: [[1987–88 French Division 2|1987–88]] (Group A)
==Bibliography==
*{{cite book|author=Gigi Riva|title=L'ultimo rigore di Faruk. Una storia di calcio e di guerra|trans-title=Faruk's Last Penalty. A story about football and war|publisher=Sellerio|location=Palermo|year=2016|isbn=978-8838935640|url=https://books.google.com/books?isbn=8838935645|language=it}}
== Kundivihira ==
{{Reflist}}
[[Pubu:Lahabaya zaa]]
pxxfsqsugxhgsb7ezpgbhf3lbrvq49v
136535
136534
2026-05-13T15:09:52Z
Abdul-Rauf Moshie
3942
/* Tiŋduya Tuma */
136535
wikitext
text/x-wiki
{{Bio}}
'''Faruk Hadžibegić''' ({{IPA|sh|fǎ:ruk xadʒiběːgitɕ|pron}}; bɛ daa dɔɣi o la Silimiin goli October dabaa ayopɔin dali yuuni 1957) nyɛla Bosnian boliŋmɛra manija mini boliŋmɛra baŋda kuro ŋun daa ŋmɛri nyaaŋa. O nyɛla ŋun ŋmɛ bolli zaŋ n-ti [[Yugoslavia national football team|Yugoslavia]] din be [[UEFA Euro 1984]] mini [[1990 FIFA World Cup]]. O nyɛla ŋun mali tiŋduya kɔpunima pihiyobu ni yini, Hadžibegić nyɛla Yugoslavia's boliŋmɛra so ŋun pahi anu boliŋmɛra shɛba ban mali kɔpunima pam ni.
==Boliŋmɛriyili tuma==
O bolli ŋmɛbu tuma saha, Hadžibegić nyɛla ŋun daa tuui ŋmɛ bolli zaŋ n-ti o ya bolli ŋmɛriyiya Sarajevo, Real Betis, Sochaux n-ti pahi Toulouse. O nyɛla ŋun daa niŋ kpaŋmaŋ pam Sarajevo boliŋmɛra shɛba ban daa kpuɣi yuuni [[1984–85 Yugoslav First League]]<nowiki/>kɔpu la. O ni daa be Sochaux, o nyɛla ŋun daa ŋmɛ bolli ni yuun bɔbugu ni [[Mehmed Baždarević]].
== Tiŋduya Tuma ==
Hadžibegić nyɛla bɔl'`ŋmɛri so ŋun pahi ayi n deei bɔli kpamli Bosnia tingbaŋ ni bɔl'`ŋmɛriba puuni ka lahi nyɛ bɔl'`ŋmɛri so ŋun pahi anu n deei bɔli kpamli Yugoslavia First League bɔl'`ŋmɛriba puuni (ŋun deei kpamli tali ŋɔ ʒibu pihiyɔbu ni yini) - ka ŋun nye tuuli maa nye Zlatko Vujovic, ŋun pahi ayi Yugoslavia First League bɔl'`ŋmɛriba puuni kpamli tali deei polo (ŋun deei kpamli tali ŋɔ ʒibu piso ayopɔin)<ref>[[Yugoslavia national football team#Most capped players]]</ref> O daa nyɛla ŋun ŋme o tuuli bɔlli n tiba Silimiin goli October yuuni 1982 puli ni European Championship Qualification deein gɔɣu bɛ mini Norway sunsuuni.
Hadžibegić daa nyɛla ŋungba daa ŋme n ti Yugoslavia, yuuni 1990 FIFA World Cup, din nye anduniya zaa tingbana bɔlli deein gɔɣu ka daa niŋ Italy tingbaŋ ni la. o daa nyƐla ŋun ŋme bɔla anu shɛŋa o ya tim ni daa ŋme. Yugoslavia daa zaŋla bɛ nyɔɣu n yo Argentina quarter finals ni, ka bɛ daa lu sɔŋ (0-0) hali ka bɛ ti pahiba saha, ka din daa ti waligiba daa ti nyɛla pɛnati ŋmɛbu, ka Stojković, Dragoljub Brnović n ti pahi Hadžibegić daa bɛ tooi di bɛ pɛnati, dama Stojković b daa kɔŋ dibu tuuli , ka Sergio Goycochea daa nye ŋun tahi Brnović dini kia che dibu ka Hadžibegić mii daa nye ŋun koŋ dibu bahigu, ka ŋa daa mɔŋ Yugoslavia tooni tirisibu ka bɛ daa kaɣi bɛ ŋmangura n labina yiŋa. <ref>{{cite news|last1=Wilson|first1=Jonathan|title=Osim recalls what might have been for a brilliant Yugoslavia in 1990|url=https://www.si.com/more-sports/2010/07/01/yugoslavia-1990|access-date=12 May 2017
==Kpamli tuma ==
Bin din gbaai Silimiin goli December biɛɣ'pishi ni anu dali yuuni 2002 zaŋ hali ni Silimiin goli February biɛɣ'pishi ni ayi ka dali yuuni 2004, Hadžibegić daa nyɛla zuɣulan so ŋun pahiri pihita yini ka zaŋ n-ti Assembly of [[FK Sarajevo]].<ref>{{cite web|url=https://www.klix.ba/vijesti/bih/fk-sarajevo-faruk-hadzibegic-predsjednik-ine-u-skupstini/021225005|title=FK Sarajevo: Faruk Hadžibegić predsjednik, Đine u Skupštini|date=25 December 2002|access-date=25 December 2002|language=bs|publisher=Klix.ba}}</ref>
==Bolli ŋmɛbu laasabu ==
:
{| class="wikitable sortable"
|+ Tiŋduya pɔri shɛŋa Faruk Hadžibegić ni di
|-
!scope="col"|No.
!scope="col"|Date
!scope="col"|Venue
!scope="col"|Opponent
!scope="col"|Score
!scope="col"|Result
!scope="col"|Competition
|-
| align="center"|1
| 25 January 1985
| [[Maharaja's College Stadium]], [[Kochi]], India
| {{fb|Soviet Union}}
| align="center"|1–1
| align="center"|2–1
| [[Friendly (association football)|Friendly]]
|-
| align="center"|2
| 4 April 1985
| Maharaja's College Stadium, Kochi, India
| {{fb|Soviet Union}}
| align="center"|1–1
| align="center"|1–2
| Friendly
|-
| align="center"|3
| 14 October 1987
| [[Grbavica Stadium]], [[Sarajevo]], Yugoslavia
| {{fb|Northern Ireland}}
| align="center"|3–0
| align="center"|3–0
| [[UEFA Euro 1988 qualifying Group 4|UEFA Euro 1988 qualifying]]
|-
| align="center"|4
| 16 December 1987
| [[İzmir Alsancak Stadium|Alsancak Stadium]], [[İzmir]], Turkey
| {{fb|Turkey}}
| align="center"|3–0
| align="center"|3–2
| UEFA Euro 1988 qualifying
|-
| align="center"|5
| 11 December 1988
| [[Red Star Stadium|Rajko Mitić Stadium]], [[Belgrade]], Yugoslavia
| {{fb|Cyprus}}
| align="center"|3–0
| align="center"|4–0
| [[1990 FIFA World Cup qualification – UEFA Group 5|1990 FIFA World Cup qualification]]
|-
| align="center"|6
| 11 October 1989
| [[Koševo City Stadium|Koševo]], Sarajevo, Yugoslavia
| {{fb|Norway}}
| align="center"|1–0
| align="center"|1–0
| 1990 FIFA World Cup qualification
|-
|}
==Manija tali laasabu==
Bin din gbaai Silimiin goli June biɛɣ'pishi yuuni 2023<ref>{{cite web|url=https://www.sofascore.com/hr/trener/faruk-hadzibegic/786475|title=Faruk Hadžibegić|access-date=20 June 2023|website=Sofascore}}</ref>
{| class="wikitable" style="text-align: center"
|-
!rowspan="2"|Team
!rowspan="2"|From
!rowspan="2"|To
!colspan="5"|Record
|-
!G!!W!!D!!L!!Win %
|-
|align=left|[[FC Sochaux-Montbéliard|Sochaux]]
|align=left|1 July 1996
|align=left|4 October 1998
{{WDL|87|31|22|34}}
|-
|align=left|[[Bosnia and Herzegovina national football team|Bosnia and Herzegovina]]
|align=left|10 March 1999
|align=left|9 October 1999
{{WDL|7|2|2|3}}
|-
|align=left|[[Real Betis]]
|align=left|1 May 2000
|align=left|30 June 2000
{{WDL|3|2|0|1}}
|-
|align=left|[[ES Troyes AC|Troyes]]
|align=left|3 January 2003
|align=left|30 June 2004
{{WDL|61|19|16|26}}
|-
|align=left|[[Gaziantepspor]]
|align=left|1 August 2005
|align=left|15 December 2005
{{WDL|18|7|6|5}}
|-
|align=left|[[Diyarbakırspor]]
|align=left|15 March 2006
|align=left|15 May 2006
{{WDL|9|2|1|6}}
|-
|align=left|[[Denizlispor]]
|align=left|7 June 2006
|align=left|22 December 2006
{{WDL|16|3|6|7}}
|-
|align=left|[[Chamois Niortais F.C.|Chamois Niortais]]
|align=left|13 February 2007
|align=left|30 May 2007
{{WDL|14|6|5|3}}
|-
|align=left|[[Dijon FCO|Dijon]]
|align=left|23 December 2007
|align=left|30 June 2009
{{WDL|65|24|17|24}}
|-
|align=left|[[SC Bastia|Bastia]]
|align=left|9 December 2009
|align=left|30 June 2010
{{WDL|21|8|5|8}}
|-
|align=left|[[AC Arlésien|Arles-Avignon]]
|align=left|1 October 2010
|align=left|23 November 2011
{{WDL|47|6|15|26}}
|-
|align=left|[[Valenciennes FC|Valenciennes]]
|align=left|15 January 2016
|align=left|25 September 2017
{{WDL|69|21|23|25}}
|-
|align=left|[[Red Star F.C.|Red Star]]
|align=left|29 October 2018
|align=left|24 March 2019
{{WDL|20|5|5|10}}
|-
|align=left|[[Montenegro national football team|Montenegro]]
|align=left|1 September 2019
|align=left|28 December 2020
{{WDL|14|6|4|4}}
|-
|align=left|[[MC Alger]]
|align=left|16 July 2022
|align=left|10 September 2022
{{WDL|3|0|2|1}}
|-
|align=left|[[Bosnia and Herzegovina national football team|Bosnia and Herzegovina]]
|align=left|4 January 2023
|align=left|23 June 2023
{{WDL|4|1|0|3}}
|-
!colspan=3|Total
{{WDLtot|458|143|129|186}}
|}
==Pina ==
===Player===
'''Sarajevo'''
*[[Yugoslav First League]]: [[1984–85 Yugoslav First League|1984–85]]
'''Sochaux'''
*[[Ligue 2|French Division 2]]: [[1987–88 French Division 2|1987–88]] (Group A)
==Bibliography==
*{{cite book|author=Gigi Riva|title=L'ultimo rigore di Faruk. Una storia di calcio e di guerra|trans-title=Faruk's Last Penalty. A story about football and war|publisher=Sellerio|location=Palermo|year=2016|isbn=978-8838935640|url=https://books.google.com/books?isbn=8838935645|language=it}}
== Kundivihira ==
{{Reflist}}
[[Pubu:Lahabaya zaa]]
qhe3xvt3rpte5x3sn1htyb5ched0z6w
136537
136535
2026-05-13T15:10:07Z
Abdul-Rauf Moshie
3942
/* Tiŋduya Tuma */
136537
wikitext
text/x-wiki
{{Bio}}
'''Faruk Hadžibegić''' ({{IPA|sh|fǎ:ruk xadʒiběːgitɕ|pron}}; bɛ daa dɔɣi o la Silimiin goli October dabaa ayopɔin dali yuuni 1957) nyɛla Bosnian boliŋmɛra manija mini boliŋmɛra baŋda kuro ŋun daa ŋmɛri nyaaŋa. O nyɛla ŋun ŋmɛ bolli zaŋ n-ti [[Yugoslavia national football team|Yugoslavia]] din be [[UEFA Euro 1984]] mini [[1990 FIFA World Cup]]. O nyɛla ŋun mali tiŋduya kɔpunima pihiyobu ni yini, Hadžibegić nyɛla Yugoslavia's boliŋmɛra so ŋun pahi anu boliŋmɛra shɛba ban mali kɔpunima pam ni.
==Boliŋmɛriyili tuma==
O bolli ŋmɛbu tuma saha, Hadžibegić nyɛla ŋun daa tuui ŋmɛ bolli zaŋ n-ti o ya bolli ŋmɛriyiya Sarajevo, Real Betis, Sochaux n-ti pahi Toulouse. O nyɛla ŋun daa niŋ kpaŋmaŋ pam Sarajevo boliŋmɛra shɛba ban daa kpuɣi yuuni [[1984–85 Yugoslav First League]]<nowiki/>kɔpu la. O ni daa be Sochaux, o nyɛla ŋun daa ŋmɛ bolli ni yuun bɔbugu ni [[Mehmed Baždarević]].
== Tiŋduya Tuma ==
Hadžibegić nyɛla bɔl'`ŋmɛri so ŋun pahi ayi n deei bɔli kpamli Bosnia tingbaŋ ni bɔl'`ŋmɛriba puuni ka lahi nyɛ bɔl'`ŋmɛri so ŋun pahi anu n deei bɔli kpamli Yugoslavia First League bɔl'`ŋmɛriba puuni (ŋun deei kpamli tali ŋɔ ʒibu pihiyɔbu ni yini) - ka ŋun nye tuuli maa nye Zlatko Vujovic, ŋun pahi ayi Yugoslavia First League bɔl'`ŋmɛriba puuni kpamli tali deei polo (ŋun deei kpamli tali ŋɔ ʒibu piso ayopɔin)<ref>[[Yugoslavia national football team#Most capped players]]</ref> O daa nyɛla ŋun ŋme o tuuli bɔlli n tiba Silimiin goli October yuuni 1982 puli ni European Championship Qualification deein gɔɣu bɛ mini Norway sunsuuni.
Hadžibegić daa nyɛla ŋungba daa ŋme n ti Yugoslavia, yuuni 1990 FIFA World Cup, din nye anduniya zaa tingbana bɔlli deein gɔɣu ka daa niŋ Italy tingbaŋ ni la. o daa nyƐla ŋun ŋme bɔla anu shɛŋa o ya tim ni daa ŋme. Yugoslavia daa zaŋla bɛ nyɔɣu n yo Argentina quarter finals ni, ka bɛ daa lu sɔŋ (0-0) hali ka bɛ ti pahiba saha, ka din daa ti waligiba daa ti nyɛla pɛnati ŋmɛbu, ka Stojković, Dragoljub Brnović n ti pahi Hadžibegić daa bɛ tooi di bɛ pɛnati, dama Stojković b daa kɔŋ dibu tuuli , ka Sergio Goycochea daa nye ŋun tahi Brnović dini kia che dibu ka Hadžibegić mii daa nye ŋun koŋ dibu bahigu, ka ŋa daa mɔŋ Yugoslavia tooni tirisibu ka bɛ daa kaɣi bɛ ŋmangura n labina yiŋa. <ref>{{cite news|last1=Wilson|first1=Jonathan|title=Osim recalls what might have been for a brilliant Yugoslavia in 1990|url=https://www.si.com/more-sports/2010/07/01/yugoslavia-1990|access-date=12 May 2017|work=SI.com|date=1 July 2010}}</ref>
==Kpamli tuma ==
Bin din gbaai Silimiin goli December biɛɣ'pishi ni anu dali yuuni 2002 zaŋ hali ni Silimiin goli February biɛɣ'pishi ni ayi ka dali yuuni 2004, Hadžibegić daa nyɛla zuɣulan so ŋun pahiri pihita yini ka zaŋ n-ti Assembly of [[FK Sarajevo]].<ref>{{cite web|url=https://www.klix.ba/vijesti/bih/fk-sarajevo-faruk-hadzibegic-predsjednik-ine-u-skupstini/021225005|title=FK Sarajevo: Faruk Hadžibegić predsjednik, Đine u Skupštini|date=25 December 2002|access-date=25 December 2002|language=bs|publisher=Klix.ba}}</ref>
==Bolli ŋmɛbu laasabu ==
:
{| class="wikitable sortable"
|+ Tiŋduya pɔri shɛŋa Faruk Hadžibegić ni di
|-
!scope="col"|No.
!scope="col"|Date
!scope="col"|Venue
!scope="col"|Opponent
!scope="col"|Score
!scope="col"|Result
!scope="col"|Competition
|-
| align="center"|1
| 25 January 1985
| [[Maharaja's College Stadium]], [[Kochi]], India
| {{fb|Soviet Union}}
| align="center"|1–1
| align="center"|2–1
| [[Friendly (association football)|Friendly]]
|-
| align="center"|2
| 4 April 1985
| Maharaja's College Stadium, Kochi, India
| {{fb|Soviet Union}}
| align="center"|1–1
| align="center"|1–2
| Friendly
|-
| align="center"|3
| 14 October 1987
| [[Grbavica Stadium]], [[Sarajevo]], Yugoslavia
| {{fb|Northern Ireland}}
| align="center"|3–0
| align="center"|3–0
| [[UEFA Euro 1988 qualifying Group 4|UEFA Euro 1988 qualifying]]
|-
| align="center"|4
| 16 December 1987
| [[İzmir Alsancak Stadium|Alsancak Stadium]], [[İzmir]], Turkey
| {{fb|Turkey}}
| align="center"|3–0
| align="center"|3–2
| UEFA Euro 1988 qualifying
|-
| align="center"|5
| 11 December 1988
| [[Red Star Stadium|Rajko Mitić Stadium]], [[Belgrade]], Yugoslavia
| {{fb|Cyprus}}
| align="center"|3–0
| align="center"|4–0
| [[1990 FIFA World Cup qualification – UEFA Group 5|1990 FIFA World Cup qualification]]
|-
| align="center"|6
| 11 October 1989
| [[Koševo City Stadium|Koševo]], Sarajevo, Yugoslavia
| {{fb|Norway}}
| align="center"|1–0
| align="center"|1–0
| 1990 FIFA World Cup qualification
|-
|}
==Manija tali laasabu==
Bin din gbaai Silimiin goli June biɛɣ'pishi yuuni 2023<ref>{{cite web|url=https://www.sofascore.com/hr/trener/faruk-hadzibegic/786475|title=Faruk Hadžibegić|access-date=20 June 2023|website=Sofascore}}</ref>
{| class="wikitable" style="text-align: center"
|-
!rowspan="2"|Team
!rowspan="2"|From
!rowspan="2"|To
!colspan="5"|Record
|-
!G!!W!!D!!L!!Win %
|-
|align=left|[[FC Sochaux-Montbéliard|Sochaux]]
|align=left|1 July 1996
|align=left|4 October 1998
{{WDL|87|31|22|34}}
|-
|align=left|[[Bosnia and Herzegovina national football team|Bosnia and Herzegovina]]
|align=left|10 March 1999
|align=left|9 October 1999
{{WDL|7|2|2|3}}
|-
|align=left|[[Real Betis]]
|align=left|1 May 2000
|align=left|30 June 2000
{{WDL|3|2|0|1}}
|-
|align=left|[[ES Troyes AC|Troyes]]
|align=left|3 January 2003
|align=left|30 June 2004
{{WDL|61|19|16|26}}
|-
|align=left|[[Gaziantepspor]]
|align=left|1 August 2005
|align=left|15 December 2005
{{WDL|18|7|6|5}}
|-
|align=left|[[Diyarbakırspor]]
|align=left|15 March 2006
|align=left|15 May 2006
{{WDL|9|2|1|6}}
|-
|align=left|[[Denizlispor]]
|align=left|7 June 2006
|align=left|22 December 2006
{{WDL|16|3|6|7}}
|-
|align=left|[[Chamois Niortais F.C.|Chamois Niortais]]
|align=left|13 February 2007
|align=left|30 May 2007
{{WDL|14|6|5|3}}
|-
|align=left|[[Dijon FCO|Dijon]]
|align=left|23 December 2007
|align=left|30 June 2009
{{WDL|65|24|17|24}}
|-
|align=left|[[SC Bastia|Bastia]]
|align=left|9 December 2009
|align=left|30 June 2010
{{WDL|21|8|5|8}}
|-
|align=left|[[AC Arlésien|Arles-Avignon]]
|align=left|1 October 2010
|align=left|23 November 2011
{{WDL|47|6|15|26}}
|-
|align=left|[[Valenciennes FC|Valenciennes]]
|align=left|15 January 2016
|align=left|25 September 2017
{{WDL|69|21|23|25}}
|-
|align=left|[[Red Star F.C.|Red Star]]
|align=left|29 October 2018
|align=left|24 March 2019
{{WDL|20|5|5|10}}
|-
|align=left|[[Montenegro national football team|Montenegro]]
|align=left|1 September 2019
|align=left|28 December 2020
{{WDL|14|6|4|4}}
|-
|align=left|[[MC Alger]]
|align=left|16 July 2022
|align=left|10 September 2022
{{WDL|3|0|2|1}}
|-
|align=left|[[Bosnia and Herzegovina national football team|Bosnia and Herzegovina]]
|align=left|4 January 2023
|align=left|23 June 2023
{{WDL|4|1|0|3}}
|-
!colspan=3|Total
{{WDLtot|458|143|129|186}}
|}
==Pina ==
===Player===
'''Sarajevo'''
*[[Yugoslav First League]]: [[1984–85 Yugoslav First League|1984–85]]
'''Sochaux'''
*[[Ligue 2|French Division 2]]: [[1987–88 French Division 2|1987–88]] (Group A)
==Bibliography==
*{{cite book|author=Gigi Riva|title=L'ultimo rigore di Faruk. Una storia di calcio e di guerra|trans-title=Faruk's Last Penalty. A story about football and war|publisher=Sellerio|location=Palermo|year=2016|isbn=978-8838935640|url=https://books.google.com/books?isbn=8838935645|language=it}}
== Kundivihira ==
{{Reflist}}
[[Pubu:Lahabaya zaa]]
5jua3fzstwb5rd90bbeuc21ewpqmfjb
136538
136537
2026-05-13T15:11:21Z
Abdul-Rauf Moshie
3942
/* Tiŋduya Tuma */
136538
wikitext
text/x-wiki
{{Bio}}
'''Faruk Hadžibegić''' ({{IPA|sh|fǎ:ruk xadʒiběːgitɕ|pron}}; bɛ daa dɔɣi o la Silimiin goli October dabaa ayopɔin dali yuuni 1957) nyɛla Bosnian boliŋmɛra manija mini boliŋmɛra baŋda kuro ŋun daa ŋmɛri nyaaŋa. O nyɛla ŋun ŋmɛ bolli zaŋ n-ti [[Yugoslavia national football team|Yugoslavia]] din be [[UEFA Euro 1984]] mini [[1990 FIFA World Cup]]. O nyɛla ŋun mali tiŋduya kɔpunima pihiyobu ni yini, Hadžibegić nyɛla Yugoslavia's boliŋmɛra so ŋun pahi anu boliŋmɛra shɛba ban mali kɔpunima pam ni.
==Boliŋmɛriyili tuma==
O bolli ŋmɛbu tuma saha, Hadžibegić nyɛla ŋun daa tuui ŋmɛ bolli zaŋ n-ti o ya bolli ŋmɛriyiya Sarajevo, Real Betis, Sochaux n-ti pahi Toulouse. O nyɛla ŋun daa niŋ kpaŋmaŋ pam Sarajevo boliŋmɛra shɛba ban daa kpuɣi yuuni [[1984–85 Yugoslav First League]]<nowiki/>kɔpu la. O ni daa be Sochaux, o nyɛla ŋun daa ŋmɛ bolli ni yuun bɔbugu ni [[Mehmed Baždarević]].
== Tiŋduya Tuma ==
Hadžibegić nyɛla bɔl'`ŋmɛri so ŋun pahi ayi n deei bɔli kpamli Bosnia tingbaŋ ni bɔl'`ŋmɛriba puuni ka lahi nyɛ bɔl'`ŋmɛri so ŋun pahi anu n deei bɔli kpamli Yugoslavia First League bɔl'`ŋmɛriba puuni (ŋun deei kpamli tali ŋɔ ʒibu pihiyɔbu ni yini) - ka ŋun nye tuuli maa nye Zlatko Vujovic, ŋun pahi ayi Yugoslavia First League bɔl'`ŋmɛriba puuni kpamli tali deei polo (ŋun deei kpamli tali ŋɔ ʒibu piso ayopɔin)<ref>[[Yugoslavia national football team#Most capped players]]</ref> O daa nyɛla ŋun ŋme o tuuli bɔlli n tiba Silimiin goli October yuuni 1982 puli ni European Championship Qualification deein gɔɣu bɛ mini Norway sunsuuni.
Hadžibegić daa nyɛla ŋungba daa ŋme n ti Yugoslavia, yuuni 1990 FIFA World Cup, din nye anduniya zaa tingbana bɔlli deein gɔɣu ka daa niŋ Italy tingbaŋ ni la. o daa nyƐla ŋun ŋme bɔla anu shɛŋa o ya tim ni daa ŋme. Yugoslavia daa zaŋla bɛ nyɔɣu n yo Argentina quarter finals ni, ka bɛ daa lu sɔŋ (0-0) hali ka bɛ ti pahiba saha, ka din daa ti waligiba daa ti nyɛla pɛnati ŋmɛbu, ka Stojković, Dragoljub Brnović n ti pahi Hadžibegić daa bɛ tooi di bɛ pɛnati, dama Stojković b daa kɔŋ dibu tuuli , ka Sergio Goycochea daa nye ŋun tahi Brnović dini kia che dibu ka Hadžibegić mii daa nye ŋun koŋ dibu bahigu, ka ŋa daa mɔŋ Yugoslavia tooni tirisibu ka bɛ daa kaɣi bɛ ŋmangura n labina yiŋa. <ref>{{cite news|last1=Wilson|first1=Jonathan|title=Osim recalls what might have been for a brilliant Yugoslavia in 1990|url=https://www.si.com/more-sports/2010/07/01/yugoslavia-1990|access-date=12 May 2017|work=SI.com|date=1 July 2010}}</ref>
Hadžibegić nyɛla ŋun daa ŋmɛri saha kam ka daa nye ŋun ŋme o
==Kpamli tuma ==
Bin din gbaai Silimiin goli December biɛɣ'pishi ni anu dali yuuni 2002 zaŋ hali ni Silimiin goli February biɛɣ'pishi ni ayi ka dali yuuni 2004, Hadžibegić daa nyɛla zuɣulan so ŋun pahiri pihita yini ka zaŋ n-ti Assembly of [[FK Sarajevo]].<ref>{{cite web|url=https://www.klix.ba/vijesti/bih/fk-sarajevo-faruk-hadzibegic-predsjednik-ine-u-skupstini/021225005|title=FK Sarajevo: Faruk Hadžibegić predsjednik, Đine u Skupštini|date=25 December 2002|access-date=25 December 2002|language=bs|publisher=Klix.ba}}</ref>
==Bolli ŋmɛbu laasabu ==
:
{| class="wikitable sortable"
|+ Tiŋduya pɔri shɛŋa Faruk Hadžibegić ni di
|-
!scope="col"|No.
!scope="col"|Date
!scope="col"|Venue
!scope="col"|Opponent
!scope="col"|Score
!scope="col"|Result
!scope="col"|Competition
|-
| align="center"|1
| 25 January 1985
| [[Maharaja's College Stadium]], [[Kochi]], India
| {{fb|Soviet Union}}
| align="center"|1–1
| align="center"|2–1
| [[Friendly (association football)|Friendly]]
|-
| align="center"|2
| 4 April 1985
| Maharaja's College Stadium, Kochi, India
| {{fb|Soviet Union}}
| align="center"|1–1
| align="center"|1–2
| Friendly
|-
| align="center"|3
| 14 October 1987
| [[Grbavica Stadium]], [[Sarajevo]], Yugoslavia
| {{fb|Northern Ireland}}
| align="center"|3–0
| align="center"|3–0
| [[UEFA Euro 1988 qualifying Group 4|UEFA Euro 1988 qualifying]]
|-
| align="center"|4
| 16 December 1987
| [[İzmir Alsancak Stadium|Alsancak Stadium]], [[İzmir]], Turkey
| {{fb|Turkey}}
| align="center"|3–0
| align="center"|3–2
| UEFA Euro 1988 qualifying
|-
| align="center"|5
| 11 December 1988
| [[Red Star Stadium|Rajko Mitić Stadium]], [[Belgrade]], Yugoslavia
| {{fb|Cyprus}}
| align="center"|3–0
| align="center"|4–0
| [[1990 FIFA World Cup qualification – UEFA Group 5|1990 FIFA World Cup qualification]]
|-
| align="center"|6
| 11 October 1989
| [[Koševo City Stadium|Koševo]], Sarajevo, Yugoslavia
| {{fb|Norway}}
| align="center"|1–0
| align="center"|1–0
| 1990 FIFA World Cup qualification
|-
|}
==Manija tali laasabu==
Bin din gbaai Silimiin goli June biɛɣ'pishi yuuni 2023<ref>{{cite web|url=https://www.sofascore.com/hr/trener/faruk-hadzibegic/786475|title=Faruk Hadžibegić|access-date=20 June 2023|website=Sofascore}}</ref>
{| class="wikitable" style="text-align: center"
|-
!rowspan="2"|Team
!rowspan="2"|From
!rowspan="2"|To
!colspan="5"|Record
|-
!G!!W!!D!!L!!Win %
|-
|align=left|[[FC Sochaux-Montbéliard|Sochaux]]
|align=left|1 July 1996
|align=left|4 October 1998
{{WDL|87|31|22|34}}
|-
|align=left|[[Bosnia and Herzegovina national football team|Bosnia and Herzegovina]]
|align=left|10 March 1999
|align=left|9 October 1999
{{WDL|7|2|2|3}}
|-
|align=left|[[Real Betis]]
|align=left|1 May 2000
|align=left|30 June 2000
{{WDL|3|2|0|1}}
|-
|align=left|[[ES Troyes AC|Troyes]]
|align=left|3 January 2003
|align=left|30 June 2004
{{WDL|61|19|16|26}}
|-
|align=left|[[Gaziantepspor]]
|align=left|1 August 2005
|align=left|15 December 2005
{{WDL|18|7|6|5}}
|-
|align=left|[[Diyarbakırspor]]
|align=left|15 March 2006
|align=left|15 May 2006
{{WDL|9|2|1|6}}
|-
|align=left|[[Denizlispor]]
|align=left|7 June 2006
|align=left|22 December 2006
{{WDL|16|3|6|7}}
|-
|align=left|[[Chamois Niortais F.C.|Chamois Niortais]]
|align=left|13 February 2007
|align=left|30 May 2007
{{WDL|14|6|5|3}}
|-
|align=left|[[Dijon FCO|Dijon]]
|align=left|23 December 2007
|align=left|30 June 2009
{{WDL|65|24|17|24}}
|-
|align=left|[[SC Bastia|Bastia]]
|align=left|9 December 2009
|align=left|30 June 2010
{{WDL|21|8|5|8}}
|-
|align=left|[[AC Arlésien|Arles-Avignon]]
|align=left|1 October 2010
|align=left|23 November 2011
{{WDL|47|6|15|26}}
|-
|align=left|[[Valenciennes FC|Valenciennes]]
|align=left|15 January 2016
|align=left|25 September 2017
{{WDL|69|21|23|25}}
|-
|align=left|[[Red Star F.C.|Red Star]]
|align=left|29 October 2018
|align=left|24 March 2019
{{WDL|20|5|5|10}}
|-
|align=left|[[Montenegro national football team|Montenegro]]
|align=left|1 September 2019
|align=left|28 December 2020
{{WDL|14|6|4|4}}
|-
|align=left|[[MC Alger]]
|align=left|16 July 2022
|align=left|10 September 2022
{{WDL|3|0|2|1}}
|-
|align=left|[[Bosnia and Herzegovina national football team|Bosnia and Herzegovina]]
|align=left|4 January 2023
|align=left|23 June 2023
{{WDL|4|1|0|3}}
|-
!colspan=3|Total
{{WDLtot|458|143|129|186}}
|}
==Pina ==
===Player===
'''Sarajevo'''
*[[Yugoslav First League]]: [[1984–85 Yugoslav First League|1984–85]]
'''Sochaux'''
*[[Ligue 2|French Division 2]]: [[1987–88 French Division 2|1987–88]] (Group A)
==Bibliography==
*{{cite book|author=Gigi Riva|title=L'ultimo rigore di Faruk. Una storia di calcio e di guerra|trans-title=Faruk's Last Penalty. A story about football and war|publisher=Sellerio|location=Palermo|year=2016|isbn=978-8838935640|url=https://books.google.com/books?isbn=8838935645|language=it}}
== Kundivihira ==
{{Reflist}}
[[Pubu:Lahabaya zaa]]
s5uwa6jkstqoakuax2dlaipxr1idwwh
136539
136538
2026-05-13T15:13:38Z
Abdul-Rauf Moshie
3942
/* Tiŋduya Tuma */
136539
wikitext
text/x-wiki
{{Bio}}
'''Faruk Hadžibegić''' ({{IPA|sh|fǎ:ruk xadʒiběːgitɕ|pron}}; bɛ daa dɔɣi o la Silimiin goli October dabaa ayopɔin dali yuuni 1957) nyɛla Bosnian boliŋmɛra manija mini boliŋmɛra baŋda kuro ŋun daa ŋmɛri nyaaŋa. O nyɛla ŋun ŋmɛ bolli zaŋ n-ti [[Yugoslavia national football team|Yugoslavia]] din be [[UEFA Euro 1984]] mini [[1990 FIFA World Cup]]. O nyɛla ŋun mali tiŋduya kɔpunima pihiyobu ni yini, Hadžibegić nyɛla Yugoslavia's boliŋmɛra so ŋun pahi anu boliŋmɛra shɛba ban mali kɔpunima pam ni.
==Boliŋmɛriyili tuma==
O bolli ŋmɛbu tuma saha, Hadžibegić nyɛla ŋun daa tuui ŋmɛ bolli zaŋ n-ti o ya bolli ŋmɛriyiya Sarajevo, Real Betis, Sochaux n-ti pahi Toulouse. O nyɛla ŋun daa niŋ kpaŋmaŋ pam Sarajevo boliŋmɛra shɛba ban daa kpuɣi yuuni [[1984–85 Yugoslav First League]]<nowiki/>kɔpu la. O ni daa be Sochaux, o nyɛla ŋun daa ŋmɛ bolli ni yuun bɔbugu ni [[Mehmed Baždarević]].
== Tiŋduya Tuma ==
Hadžibegić nyɛla bɔl'`ŋmɛri so ŋun pahi ayi n deei bɔli kpamli Bosnia tingbaŋ ni bɔl'`ŋmɛriba puuni ka lahi nyɛ bɔl'`ŋmɛri so ŋun pahi anu n deei bɔli kpamli Yugoslavia First League bɔl'`ŋmɛriba puuni (ŋun deei kpamli tali ŋɔ ʒibu pihiyɔbu ni yini) - ka ŋun nye tuuli maa nye Zlatko Vujovic, ŋun pahi ayi Yugoslavia First League bɔl'`ŋmɛriba puuni kpamli tali deei polo (ŋun deei kpamli tali ŋɔ ʒibu piso ayopɔin)<ref>[[Yugoslavia national football team#Most capped players]]</ref> O daa nyɛla ŋun ŋme o tuuli bɔlli n tiba Silimiin goli October yuuni 1982 puli ni European Championship Qualification deein gɔɣu bɛ mini Norway sunsuuni.
Hadžibegić daa nyɛla ŋungba daa ŋme n ti Yugoslavia, yuuni 1990 FIFA World Cup, din nye anduniya zaa tingbana bɔlli deein gɔɣu ka daa niŋ Italy tingbaŋ ni la. o daa nyƐla ŋun ŋme bɔla anu shɛŋa o ya tim ni daa ŋme. Yugoslavia daa zaŋla bɛ nyɔɣu n yo Argentina quarter finals ni, ka bɛ daa lu sɔŋ (0-0) hali ka bɛ ti pahiba saha, ka din daa ti waligiba daa ti nyɛla pɛnati ŋmɛbu, ka Stojković, Dragoljub Brnović n ti pahi Hadžibegić daa bɛ tooi di bɛ pɛnati, dama Stojković b daa kɔŋ dibu tuuli , ka Sergio Goycochea daa nye ŋun tahi Brnović dini kia che dibu ka Hadžibegić mii daa nye ŋun koŋ dibu bahigu, ka ŋa daa mɔŋ Yugoslavia tooni tirisibu ka bɛ daa kaɣi bɛ ŋmangura n labina yiŋa. <ref>{{cite news|last1=Wilson|first1=Jonathan|title=Osim recalls what might have been for a brilliant Yugoslavia in 1990|url=https://www.si.com/more-sports/2010/07/01/yugoslavia-1990|access-date=12 May 2017|work=SI.com|date=1 July 2010}}</ref>
Hadžibegić nyɛla ŋun daa ŋmɛri saha kam ka daa nye ŋun ŋme o bahigu bɔlli n ti Yugoslavia Silimiin goli March yuuni 1992 puli ni, din daa nye diɛma bɔlli bɛ mini Netherlands ni ŋme.
==Kpamli tuma ==
Bin din gbaai Silimiin goli December biɛɣ'pishi ni anu dali yuuni 2002 zaŋ hali ni Silimiin goli February biɛɣ'pishi ni ayi ka dali yuuni 2004, Hadžibegić daa nyɛla zuɣulan so ŋun pahiri pihita yini ka zaŋ n-ti Assembly of [[FK Sarajevo]].<ref>{{cite web|url=https://www.klix.ba/vijesti/bih/fk-sarajevo-faruk-hadzibegic-predsjednik-ine-u-skupstini/021225005|title=FK Sarajevo: Faruk Hadžibegić predsjednik, Đine u Skupštini|date=25 December 2002|access-date=25 December 2002|language=bs|publisher=Klix.ba}}</ref>
==Bolli ŋmɛbu laasabu ==
:
{| class="wikitable sortable"
|+ Tiŋduya pɔri shɛŋa Faruk Hadžibegić ni di
|-
!scope="col"|No.
!scope="col"|Date
!scope="col"|Venue
!scope="col"|Opponent
!scope="col"|Score
!scope="col"|Result
!scope="col"|Competition
|-
| align="center"|1
| 25 January 1985
| [[Maharaja's College Stadium]], [[Kochi]], India
| {{fb|Soviet Union}}
| align="center"|1–1
| align="center"|2–1
| [[Friendly (association football)|Friendly]]
|-
| align="center"|2
| 4 April 1985
| Maharaja's College Stadium, Kochi, India
| {{fb|Soviet Union}}
| align="center"|1–1
| align="center"|1–2
| Friendly
|-
| align="center"|3
| 14 October 1987
| [[Grbavica Stadium]], [[Sarajevo]], Yugoslavia
| {{fb|Northern Ireland}}
| align="center"|3–0
| align="center"|3–0
| [[UEFA Euro 1988 qualifying Group 4|UEFA Euro 1988 qualifying]]
|-
| align="center"|4
| 16 December 1987
| [[İzmir Alsancak Stadium|Alsancak Stadium]], [[İzmir]], Turkey
| {{fb|Turkey}}
| align="center"|3–0
| align="center"|3–2
| UEFA Euro 1988 qualifying
|-
| align="center"|5
| 11 December 1988
| [[Red Star Stadium|Rajko Mitić Stadium]], [[Belgrade]], Yugoslavia
| {{fb|Cyprus}}
| align="center"|3–0
| align="center"|4–0
| [[1990 FIFA World Cup qualification – UEFA Group 5|1990 FIFA World Cup qualification]]
|-
| align="center"|6
| 11 October 1989
| [[Koševo City Stadium|Koševo]], Sarajevo, Yugoslavia
| {{fb|Norway}}
| align="center"|1–0
| align="center"|1–0
| 1990 FIFA World Cup qualification
|-
|}
==Manija tali laasabu==
Bin din gbaai Silimiin goli June biɛɣ'pishi yuuni 2023<ref>{{cite web|url=https://www.sofascore.com/hr/trener/faruk-hadzibegic/786475|title=Faruk Hadžibegić|access-date=20 June 2023|website=Sofascore}}</ref>
{| class="wikitable" style="text-align: center"
|-
!rowspan="2"|Team
!rowspan="2"|From
!rowspan="2"|To
!colspan="5"|Record
|-
!G!!W!!D!!L!!Win %
|-
|align=left|[[FC Sochaux-Montbéliard|Sochaux]]
|align=left|1 July 1996
|align=left|4 October 1998
{{WDL|87|31|22|34}}
|-
|align=left|[[Bosnia and Herzegovina national football team|Bosnia and Herzegovina]]
|align=left|10 March 1999
|align=left|9 October 1999
{{WDL|7|2|2|3}}
|-
|align=left|[[Real Betis]]
|align=left|1 May 2000
|align=left|30 June 2000
{{WDL|3|2|0|1}}
|-
|align=left|[[ES Troyes AC|Troyes]]
|align=left|3 January 2003
|align=left|30 June 2004
{{WDL|61|19|16|26}}
|-
|align=left|[[Gaziantepspor]]
|align=left|1 August 2005
|align=left|15 December 2005
{{WDL|18|7|6|5}}
|-
|align=left|[[Diyarbakırspor]]
|align=left|15 March 2006
|align=left|15 May 2006
{{WDL|9|2|1|6}}
|-
|align=left|[[Denizlispor]]
|align=left|7 June 2006
|align=left|22 December 2006
{{WDL|16|3|6|7}}
|-
|align=left|[[Chamois Niortais F.C.|Chamois Niortais]]
|align=left|13 February 2007
|align=left|30 May 2007
{{WDL|14|6|5|3}}
|-
|align=left|[[Dijon FCO|Dijon]]
|align=left|23 December 2007
|align=left|30 June 2009
{{WDL|65|24|17|24}}
|-
|align=left|[[SC Bastia|Bastia]]
|align=left|9 December 2009
|align=left|30 June 2010
{{WDL|21|8|5|8}}
|-
|align=left|[[AC Arlésien|Arles-Avignon]]
|align=left|1 October 2010
|align=left|23 November 2011
{{WDL|47|6|15|26}}
|-
|align=left|[[Valenciennes FC|Valenciennes]]
|align=left|15 January 2016
|align=left|25 September 2017
{{WDL|69|21|23|25}}
|-
|align=left|[[Red Star F.C.|Red Star]]
|align=left|29 October 2018
|align=left|24 March 2019
{{WDL|20|5|5|10}}
|-
|align=left|[[Montenegro national football team|Montenegro]]
|align=left|1 September 2019
|align=left|28 December 2020
{{WDL|14|6|4|4}}
|-
|align=left|[[MC Alger]]
|align=left|16 July 2022
|align=left|10 September 2022
{{WDL|3|0|2|1}}
|-
|align=left|[[Bosnia and Herzegovina national football team|Bosnia and Herzegovina]]
|align=left|4 January 2023
|align=left|23 June 2023
{{WDL|4|1|0|3}}
|-
!colspan=3|Total
{{WDLtot|458|143|129|186}}
|}
==Pina ==
===Player===
'''Sarajevo'''
*[[Yugoslav First League]]: [[1984–85 Yugoslav First League|1984–85]]
'''Sochaux'''
*[[Ligue 2|French Division 2]]: [[1987–88 French Division 2|1987–88]] (Group A)
==Bibliography==
*{{cite book|author=Gigi Riva|title=L'ultimo rigore di Faruk. Una storia di calcio e di guerra|trans-title=Faruk's Last Penalty. A story about football and war|publisher=Sellerio|location=Palermo|year=2016|isbn=978-8838935640|url=https://books.google.com/books?isbn=8838935645|language=it}}
== Kundivihira ==
{{Reflist}}
[[Pubu:Lahabaya zaa]]
rj9vmcgazk6tghm2hvfj5r0xrsaqyu7
136540
136539
2026-05-13T15:14:15Z
Abdul-Rauf Moshie
3942
/* Tiŋduya Tuma */
136540
wikitext
text/x-wiki
{{Bio}}
'''Faruk Hadžibegić''' ({{IPA|sh|fǎ:ruk xadʒiběːgitɕ|pron}}; bɛ daa dɔɣi o la Silimiin goli October dabaa ayopɔin dali yuuni 1957) nyɛla Bosnian boliŋmɛra manija mini boliŋmɛra baŋda kuro ŋun daa ŋmɛri nyaaŋa. O nyɛla ŋun ŋmɛ bolli zaŋ n-ti [[Yugoslavia national football team|Yugoslavia]] din be [[UEFA Euro 1984]] mini [[1990 FIFA World Cup]]. O nyɛla ŋun mali tiŋduya kɔpunima pihiyobu ni yini, Hadžibegić nyɛla Yugoslavia's boliŋmɛra so ŋun pahi anu boliŋmɛra shɛba ban mali kɔpunima pam ni.
==Boliŋmɛriyili tuma==
O bolli ŋmɛbu tuma saha, Hadžibegić nyɛla ŋun daa tuui ŋmɛ bolli zaŋ n-ti o ya bolli ŋmɛriyiya Sarajevo, Real Betis, Sochaux n-ti pahi Toulouse. O nyɛla ŋun daa niŋ kpaŋmaŋ pam Sarajevo boliŋmɛra shɛba ban daa kpuɣi yuuni [[1984–85 Yugoslav First League]]<nowiki/>kɔpu la. O ni daa be Sochaux, o nyɛla ŋun daa ŋmɛ bolli ni yuun bɔbugu ni [[Mehmed Baždarević]].
== Tiŋduya Tuma ==
Hadžibegić nyɛla bɔl'`ŋmɛri so ŋun pahi ayi n deei bɔli kpamli Bosnia tingbaŋ ni bɔl'`ŋmɛriba puuni ka lahi nyɛ bɔl'`ŋmɛri so ŋun pahi anu n deei bɔli kpamli Yugoslavia First League bɔl'`ŋmɛriba puuni (ŋun deei kpamli tali ŋɔ ʒibu pihiyɔbu ni yini) - ka ŋun nye tuuli maa nye Zlatko Vujovic, ŋun pahi ayi Yugoslavia First League bɔl'`ŋmɛriba puuni kpamli tali deei polo (ŋun deei kpamli tali ŋɔ ʒibu piso ayopɔin)<ref>[[Yugoslavia national football team#Most capped players]]</ref> O daa nyɛla ŋun ŋme o tuuli bɔlli n tiba Silimiin goli October yuuni 1982 puli ni European Championship Qualification deein gɔɣu bɛ mini Norway sunsuuni.
Hadžibegić daa nyɛla ŋungba daa ŋme n ti Yugoslavia, yuuni 1990 FIFA World Cup, din nye anduniya zaa tingbana bɔlli deein gɔɣu ka daa niŋ Italy tingbaŋ ni la. o daa nyƐla ŋun ŋme bɔla anu shɛŋa o ya tim ni daa ŋme. Yugoslavia daa zaŋla bɛ nyɔɣu n yo Argentina quarter finals ni, ka bɛ daa lu sɔŋ (0-0) hali ka bɛ ti pahiba saha, ka din daa ti waligiba daa ti nyɛla pɛnati ŋmɛbu, ka Stojković, Dragoljub Brnović n ti pahi Hadžibegić daa bɛ tooi di bɛ pɛnati, dama Stojković b daa kɔŋ dibu tuuli , ka Sergio Goycochea daa nye ŋun tahi Brnović dini kia che dibu ka Hadžibegić mii daa nye ŋun koŋ dibu bahigu, ka ŋa daa mɔŋ Yugoslavia tooni tirisibu ka bɛ daa kaɣi bɛ ŋmangura n labina yiŋa. <ref>{{cite news|last1=Wilson|first1=Jonathan|title=Osim recalls what might have been for a brilliant Yugoslavia in 1990|url=https://www.si.com/more-sports/2010/07/01/yugoslavia-1990|access-date=12 May 2017|work=SI.com|date=1 July 2010}}</ref>
Hadžibegić nyɛla ŋun daa ŋmɛri saha kam ka daa nye ŋun ŋme o bahigu bɔlli n ti Yugoslavia Silimiin goli March yuuni 1992 puli ni, din daa nye diɛma bɔlli bɛ mini Netherlands ni ŋme.<ref>{{cite web|url=https://eu-
==Kpamli tuma ==
Bin din gbaai Silimiin goli December biɛɣ'pishi ni anu dali yuuni 2002 zaŋ hali ni Silimiin goli February biɛɣ'pishi ni ayi ka dali yuuni 2004, Hadžibegić daa nyɛla zuɣulan so ŋun pahiri pihita yini ka zaŋ n-ti Assembly of [[FK Sarajevo]].<ref>{{cite web|url=https://www.klix.ba/vijesti/bih/fk-sarajevo-faruk-hadzibegic-predsjednik-ine-u-skupstini/021225005|title=FK Sarajevo: Faruk Hadžibegić predsjednik, Đine u Skupštini|date=25 December 2002|access-date=25 December 2002|language=bs|publisher=Klix.ba}}</ref>
==Bolli ŋmɛbu laasabu ==
:
{| class="wikitable sortable"
|+ Tiŋduya pɔri shɛŋa Faruk Hadžibegić ni di
|-
!scope="col"|No.
!scope="col"|Date
!scope="col"|Venue
!scope="col"|Opponent
!scope="col"|Score
!scope="col"|Result
!scope="col"|Competition
|-
| align="center"|1
| 25 January 1985
| [[Maharaja's College Stadium]], [[Kochi]], India
| {{fb|Soviet Union}}
| align="center"|1–1
| align="center"|2–1
| [[Friendly (association football)|Friendly]]
|-
| align="center"|2
| 4 April 1985
| Maharaja's College Stadium, Kochi, India
| {{fb|Soviet Union}}
| align="center"|1–1
| align="center"|1–2
| Friendly
|-
| align="center"|3
| 14 October 1987
| [[Grbavica Stadium]], [[Sarajevo]], Yugoslavia
| {{fb|Northern Ireland}}
| align="center"|3–0
| align="center"|3–0
| [[UEFA Euro 1988 qualifying Group 4|UEFA Euro 1988 qualifying]]
|-
| align="center"|4
| 16 December 1987
| [[İzmir Alsancak Stadium|Alsancak Stadium]], [[İzmir]], Turkey
| {{fb|Turkey}}
| align="center"|3–0
| align="center"|3–2
| UEFA Euro 1988 qualifying
|-
| align="center"|5
| 11 December 1988
| [[Red Star Stadium|Rajko Mitić Stadium]], [[Belgrade]], Yugoslavia
| {{fb|Cyprus}}
| align="center"|3–0
| align="center"|4–0
| [[1990 FIFA World Cup qualification – UEFA Group 5|1990 FIFA World Cup qualification]]
|-
| align="center"|6
| 11 October 1989
| [[Koševo City Stadium|Koševo]], Sarajevo, Yugoslavia
| {{fb|Norway}}
| align="center"|1–0
| align="center"|1–0
| 1990 FIFA World Cup qualification
|-
|}
==Manija tali laasabu==
Bin din gbaai Silimiin goli June biɛɣ'pishi yuuni 2023<ref>{{cite web|url=https://www.sofascore.com/hr/trener/faruk-hadzibegic/786475|title=Faruk Hadžibegić|access-date=20 June 2023|website=Sofascore}}</ref>
{| class="wikitable" style="text-align: center"
|-
!rowspan="2"|Team
!rowspan="2"|From
!rowspan="2"|To
!colspan="5"|Record
|-
!G!!W!!D!!L!!Win %
|-
|align=left|[[FC Sochaux-Montbéliard|Sochaux]]
|align=left|1 July 1996
|align=left|4 October 1998
{{WDL|87|31|22|34}}
|-
|align=left|[[Bosnia and Herzegovina national football team|Bosnia and Herzegovina]]
|align=left|10 March 1999
|align=left|9 October 1999
{{WDL|7|2|2|3}}
|-
|align=left|[[Real Betis]]
|align=left|1 May 2000
|align=left|30 June 2000
{{WDL|3|2|0|1}}
|-
|align=left|[[ES Troyes AC|Troyes]]
|align=left|3 January 2003
|align=left|30 June 2004
{{WDL|61|19|16|26}}
|-
|align=left|[[Gaziantepspor]]
|align=left|1 August 2005
|align=left|15 December 2005
{{WDL|18|7|6|5}}
|-
|align=left|[[Diyarbakırspor]]
|align=left|15 March 2006
|align=left|15 May 2006
{{WDL|9|2|1|6}}
|-
|align=left|[[Denizlispor]]
|align=left|7 June 2006
|align=left|22 December 2006
{{WDL|16|3|6|7}}
|-
|align=left|[[Chamois Niortais F.C.|Chamois Niortais]]
|align=left|13 February 2007
|align=left|30 May 2007
{{WDL|14|6|5|3}}
|-
|align=left|[[Dijon FCO|Dijon]]
|align=left|23 December 2007
|align=left|30 June 2009
{{WDL|65|24|17|24}}
|-
|align=left|[[SC Bastia|Bastia]]
|align=left|9 December 2009
|align=left|30 June 2010
{{WDL|21|8|5|8}}
|-
|align=left|[[AC Arlésien|Arles-Avignon]]
|align=left|1 October 2010
|align=left|23 November 2011
{{WDL|47|6|15|26}}
|-
|align=left|[[Valenciennes FC|Valenciennes]]
|align=left|15 January 2016
|align=left|25 September 2017
{{WDL|69|21|23|25}}
|-
|align=left|[[Red Star F.C.|Red Star]]
|align=left|29 October 2018
|align=left|24 March 2019
{{WDL|20|5|5|10}}
|-
|align=left|[[Montenegro national football team|Montenegro]]
|align=left|1 September 2019
|align=left|28 December 2020
{{WDL|14|6|4|4}}
|-
|align=left|[[MC Alger]]
|align=left|16 July 2022
|align=left|10 September 2022
{{WDL|3|0|2|1}}
|-
|align=left|[[Bosnia and Herzegovina national football team|Bosnia and Herzegovina]]
|align=left|4 January 2023
|align=left|23 June 2023
{{WDL|4|1|0|3}}
|-
!colspan=3|Total
{{WDLtot|458|143|129|186}}
|}
==Pina ==
===Player===
'''Sarajevo'''
*[[Yugoslav First League]]: [[1984–85 Yugoslav First League|1984–85]]
'''Sochaux'''
*[[Ligue 2|French Division 2]]: [[1987–88 French Division 2|1987–88]] (Group A)
==Bibliography==
*{{cite book|author=Gigi Riva|title=L'ultimo rigore di Faruk. Una storia di calcio e di guerra|trans-title=Faruk's Last Penalty. A story about football and war|publisher=Sellerio|location=Palermo|year=2016|isbn=978-8838935640|url=https://books.google.com/books?isbn=8838935645|language=it}}
== Kundivihira ==
{{Reflist}}
[[Pubu:Lahabaya zaa]]
pjhokcl1v3fns3av584mqbbxasebheb
136541
136540
2026-05-13T15:14:32Z
Abdul-Rauf Moshie
3942
/* Tiŋduya Tuma */
136541
wikitext
text/x-wiki
{{Bio}}
'''Faruk Hadžibegić''' ({{IPA|sh|fǎ:ruk xadʒiběːgitɕ|pron}}; bɛ daa dɔɣi o la Silimiin goli October dabaa ayopɔin dali yuuni 1957) nyɛla Bosnian boliŋmɛra manija mini boliŋmɛra baŋda kuro ŋun daa ŋmɛri nyaaŋa. O nyɛla ŋun ŋmɛ bolli zaŋ n-ti [[Yugoslavia national football team|Yugoslavia]] din be [[UEFA Euro 1984]] mini [[1990 FIFA World Cup]]. O nyɛla ŋun mali tiŋduya kɔpunima pihiyobu ni yini, Hadžibegić nyɛla Yugoslavia's boliŋmɛra so ŋun pahi anu boliŋmɛra shɛba ban mali kɔpunima pam ni.
==Boliŋmɛriyili tuma==
O bolli ŋmɛbu tuma saha, Hadžibegić nyɛla ŋun daa tuui ŋmɛ bolli zaŋ n-ti o ya bolli ŋmɛriyiya Sarajevo, Real Betis, Sochaux n-ti pahi Toulouse. O nyɛla ŋun daa niŋ kpaŋmaŋ pam Sarajevo boliŋmɛra shɛba ban daa kpuɣi yuuni [[1984–85 Yugoslav First League]]<nowiki/>kɔpu la. O ni daa be Sochaux, o nyɛla ŋun daa ŋmɛ bolli ni yuun bɔbugu ni [[Mehmed Baždarević]].
== Tiŋduya Tuma ==
Hadžibegić nyɛla bɔl'`ŋmɛri so ŋun pahi ayi n deei bɔli kpamli Bosnia tingbaŋ ni bɔl'`ŋmɛriba puuni ka lahi nyɛ bɔl'`ŋmɛri so ŋun pahi anu n deei bɔli kpamli Yugoslavia First League bɔl'`ŋmɛriba puuni (ŋun deei kpamli tali ŋɔ ʒibu pihiyɔbu ni yini) - ka ŋun nye tuuli maa nye Zlatko Vujovic, ŋun pahi ayi Yugoslavia First League bɔl'`ŋmɛriba puuni kpamli tali deei polo (ŋun deei kpamli tali ŋɔ ʒibu piso ayopɔin)<ref>[[Yugoslavia national football team#Most capped players]]</ref> O daa nyɛla ŋun ŋme o tuuli bɔlli n tiba Silimiin goli October yuuni 1982 puli ni European Championship Qualification deein gɔɣu bɛ mini Norway sunsuuni.
Hadžibegić daa nyɛla ŋungba daa ŋme n ti Yugoslavia, yuuni 1990 FIFA World Cup, din nye anduniya zaa tingbana bɔlli deein gɔɣu ka daa niŋ Italy tingbaŋ ni la. o daa nyƐla ŋun ŋme bɔla anu shɛŋa o ya tim ni daa ŋme. Yugoslavia daa zaŋla bɛ nyɔɣu n yo Argentina quarter finals ni, ka bɛ daa lu sɔŋ (0-0) hali ka bɛ ti pahiba saha, ka din daa ti waligiba daa ti nyɛla pɛnati ŋmɛbu, ka Stojković, Dragoljub Brnović n ti pahi Hadžibegić daa bɛ tooi di bɛ pɛnati, dama Stojković b daa kɔŋ dibu tuuli , ka Sergio Goycochea daa nye ŋun tahi Brnović dini kia che dibu ka Hadžibegić mii daa nye ŋun koŋ dibu bahigu, ka ŋa daa mɔŋ Yugoslavia tooni tirisibu ka bɛ daa kaɣi bɛ ŋmangura n labina yiŋa. <ref>{{cite news|last1=Wilson|first1=Jonathan|title=Osim recalls what might have been for a brilliant Yugoslavia in 1990|url=https://www.si.com/more-sports/2010/07/01/yugoslavia-1990|access-date=12 May 2017|work=SI.com|date=1 July 2010}}</ref>
Hadžibegić nyɛla ŋun daa ŋmɛri saha kam ka daa nye ŋun ŋme o bahigu bɔlli n ti Yugoslavia Silimiin goli March yuuni 1992 puli ni, din daa nye diɛma bɔlli bɛ mini Netherlands ni ŋme.<ref>{{cite web|url=https://eu-football.info/_player.php?id=7578|title=Player Database
==Kpamli tuma ==
Bin din gbaai Silimiin goli December biɛɣ'pishi ni anu dali yuuni 2002 zaŋ hali ni Silimiin goli February biɛɣ'pishi ni ayi ka dali yuuni 2004, Hadžibegić daa nyɛla zuɣulan so ŋun pahiri pihita yini ka zaŋ n-ti Assembly of [[FK Sarajevo]].<ref>{{cite web|url=https://www.klix.ba/vijesti/bih/fk-sarajevo-faruk-hadzibegic-predsjednik-ine-u-skupstini/021225005|title=FK Sarajevo: Faruk Hadžibegić predsjednik, Đine u Skupštini|date=25 December 2002|access-date=25 December 2002|language=bs|publisher=Klix.ba}}</ref>
==Bolli ŋmɛbu laasabu ==
:
{| class="wikitable sortable"
|+ Tiŋduya pɔri shɛŋa Faruk Hadžibegić ni di
|-
!scope="col"|No.
!scope="col"|Date
!scope="col"|Venue
!scope="col"|Opponent
!scope="col"|Score
!scope="col"|Result
!scope="col"|Competition
|-
| align="center"|1
| 25 January 1985
| [[Maharaja's College Stadium]], [[Kochi]], India
| {{fb|Soviet Union}}
| align="center"|1–1
| align="center"|2–1
| [[Friendly (association football)|Friendly]]
|-
| align="center"|2
| 4 April 1985
| Maharaja's College Stadium, Kochi, India
| {{fb|Soviet Union}}
| align="center"|1–1
| align="center"|1–2
| Friendly
|-
| align="center"|3
| 14 October 1987
| [[Grbavica Stadium]], [[Sarajevo]], Yugoslavia
| {{fb|Northern Ireland}}
| align="center"|3–0
| align="center"|3–0
| [[UEFA Euro 1988 qualifying Group 4|UEFA Euro 1988 qualifying]]
|-
| align="center"|4
| 16 December 1987
| [[İzmir Alsancak Stadium|Alsancak Stadium]], [[İzmir]], Turkey
| {{fb|Turkey}}
| align="center"|3–0
| align="center"|3–2
| UEFA Euro 1988 qualifying
|-
| align="center"|5
| 11 December 1988
| [[Red Star Stadium|Rajko Mitić Stadium]], [[Belgrade]], Yugoslavia
| {{fb|Cyprus}}
| align="center"|3–0
| align="center"|4–0
| [[1990 FIFA World Cup qualification – UEFA Group 5|1990 FIFA World Cup qualification]]
|-
| align="center"|6
| 11 October 1989
| [[Koševo City Stadium|Koševo]], Sarajevo, Yugoslavia
| {{fb|Norway}}
| align="center"|1–0
| align="center"|1–0
| 1990 FIFA World Cup qualification
|-
|}
==Manija tali laasabu==
Bin din gbaai Silimiin goli June biɛɣ'pishi yuuni 2023<ref>{{cite web|url=https://www.sofascore.com/hr/trener/faruk-hadzibegic/786475|title=Faruk Hadžibegić|access-date=20 June 2023|website=Sofascore}}</ref>
{| class="wikitable" style="text-align: center"
|-
!rowspan="2"|Team
!rowspan="2"|From
!rowspan="2"|To
!colspan="5"|Record
|-
!G!!W!!D!!L!!Win %
|-
|align=left|[[FC Sochaux-Montbéliard|Sochaux]]
|align=left|1 July 1996
|align=left|4 October 1998
{{WDL|87|31|22|34}}
|-
|align=left|[[Bosnia and Herzegovina national football team|Bosnia and Herzegovina]]
|align=left|10 March 1999
|align=left|9 October 1999
{{WDL|7|2|2|3}}
|-
|align=left|[[Real Betis]]
|align=left|1 May 2000
|align=left|30 June 2000
{{WDL|3|2|0|1}}
|-
|align=left|[[ES Troyes AC|Troyes]]
|align=left|3 January 2003
|align=left|30 June 2004
{{WDL|61|19|16|26}}
|-
|align=left|[[Gaziantepspor]]
|align=left|1 August 2005
|align=left|15 December 2005
{{WDL|18|7|6|5}}
|-
|align=left|[[Diyarbakırspor]]
|align=left|15 March 2006
|align=left|15 May 2006
{{WDL|9|2|1|6}}
|-
|align=left|[[Denizlispor]]
|align=left|7 June 2006
|align=left|22 December 2006
{{WDL|16|3|6|7}}
|-
|align=left|[[Chamois Niortais F.C.|Chamois Niortais]]
|align=left|13 February 2007
|align=left|30 May 2007
{{WDL|14|6|5|3}}
|-
|align=left|[[Dijon FCO|Dijon]]
|align=left|23 December 2007
|align=left|30 June 2009
{{WDL|65|24|17|24}}
|-
|align=left|[[SC Bastia|Bastia]]
|align=left|9 December 2009
|align=left|30 June 2010
{{WDL|21|8|5|8}}
|-
|align=left|[[AC Arlésien|Arles-Avignon]]
|align=left|1 October 2010
|align=left|23 November 2011
{{WDL|47|6|15|26}}
|-
|align=left|[[Valenciennes FC|Valenciennes]]
|align=left|15 January 2016
|align=left|25 September 2017
{{WDL|69|21|23|25}}
|-
|align=left|[[Red Star F.C.|Red Star]]
|align=left|29 October 2018
|align=left|24 March 2019
{{WDL|20|5|5|10}}
|-
|align=left|[[Montenegro national football team|Montenegro]]
|align=left|1 September 2019
|align=left|28 December 2020
{{WDL|14|6|4|4}}
|-
|align=left|[[MC Alger]]
|align=left|16 July 2022
|align=left|10 September 2022
{{WDL|3|0|2|1}}
|-
|align=left|[[Bosnia and Herzegovina national football team|Bosnia and Herzegovina]]
|align=left|4 January 2023
|align=left|23 June 2023
{{WDL|4|1|0|3}}
|-
!colspan=3|Total
{{WDLtot|458|143|129|186}}
|}
==Pina ==
===Player===
'''Sarajevo'''
*[[Yugoslav First League]]: [[1984–85 Yugoslav First League|1984–85]]
'''Sochaux'''
*[[Ligue 2|French Division 2]]: [[1987–88 French Division 2|1987–88]] (Group A)
==Bibliography==
*{{cite book|author=Gigi Riva|title=L'ultimo rigore di Faruk. Una storia di calcio e di guerra|trans-title=Faruk's Last Penalty. A story about football and war|publisher=Sellerio|location=Palermo|year=2016|isbn=978-8838935640|url=https://books.google.com/books?isbn=8838935645|language=it}}
== Kundivihira ==
{{Reflist}}
[[Pubu:Lahabaya zaa]]
bubb95bmkqv86jzzm01hkkbcn3nayvy
136542
136541
2026-05-13T15:14:44Z
Abdul-Rauf Moshie
3942
/* Tiŋduya Tuma */
136542
wikitext
text/x-wiki
{{Bio}}
'''Faruk Hadžibegić''' ({{IPA|sh|fǎ:ruk xadʒiběːgitɕ|pron}}; bɛ daa dɔɣi o la Silimiin goli October dabaa ayopɔin dali yuuni 1957) nyɛla Bosnian boliŋmɛra manija mini boliŋmɛra baŋda kuro ŋun daa ŋmɛri nyaaŋa. O nyɛla ŋun ŋmɛ bolli zaŋ n-ti [[Yugoslavia national football team|Yugoslavia]] din be [[UEFA Euro 1984]] mini [[1990 FIFA World Cup]]. O nyɛla ŋun mali tiŋduya kɔpunima pihiyobu ni yini, Hadžibegić nyɛla Yugoslavia's boliŋmɛra so ŋun pahi anu boliŋmɛra shɛba ban mali kɔpunima pam ni.
==Boliŋmɛriyili tuma==
O bolli ŋmɛbu tuma saha, Hadžibegić nyɛla ŋun daa tuui ŋmɛ bolli zaŋ n-ti o ya bolli ŋmɛriyiya Sarajevo, Real Betis, Sochaux n-ti pahi Toulouse. O nyɛla ŋun daa niŋ kpaŋmaŋ pam Sarajevo boliŋmɛra shɛba ban daa kpuɣi yuuni [[1984–85 Yugoslav First League]]<nowiki/>kɔpu la. O ni daa be Sochaux, o nyɛla ŋun daa ŋmɛ bolli ni yuun bɔbugu ni [[Mehmed Baždarević]].
== Tiŋduya Tuma ==
Hadžibegić nyɛla bɔl'`ŋmɛri so ŋun pahi ayi n deei bɔli kpamli Bosnia tingbaŋ ni bɔl'`ŋmɛriba puuni ka lahi nyɛ bɔl'`ŋmɛri so ŋun pahi anu n deei bɔli kpamli Yugoslavia First League bɔl'`ŋmɛriba puuni (ŋun deei kpamli tali ŋɔ ʒibu pihiyɔbu ni yini) - ka ŋun nye tuuli maa nye Zlatko Vujovic, ŋun pahi ayi Yugoslavia First League bɔl'`ŋmɛriba puuni kpamli tali deei polo (ŋun deei kpamli tali ŋɔ ʒibu piso ayopɔin)<ref>[[Yugoslavia national football team#Most capped players]]</ref> O daa nyɛla ŋun ŋme o tuuli bɔlli n tiba Silimiin goli October yuuni 1982 puli ni European Championship Qualification deein gɔɣu bɛ mini Norway sunsuuni.
Hadžibegić daa nyɛla ŋungba daa ŋme n ti Yugoslavia, yuuni 1990 FIFA World Cup, din nye anduniya zaa tingbana bɔlli deein gɔɣu ka daa niŋ Italy tingbaŋ ni la. o daa nyƐla ŋun ŋme bɔla anu shɛŋa o ya tim ni daa ŋme. Yugoslavia daa zaŋla bɛ nyɔɣu n yo Argentina quarter finals ni, ka bɛ daa lu sɔŋ (0-0) hali ka bɛ ti pahiba saha, ka din daa ti waligiba daa ti nyɛla pɛnati ŋmɛbu, ka Stojković, Dragoljub Brnović n ti pahi Hadžibegić daa bɛ tooi di bɛ pɛnati, dama Stojković b daa kɔŋ dibu tuuli , ka Sergio Goycochea daa nye ŋun tahi Brnović dini kia che dibu ka Hadžibegić mii daa nye ŋun koŋ dibu bahigu, ka ŋa daa mɔŋ Yugoslavia tooni tirisibu ka bɛ daa kaɣi bɛ ŋmangura n labina yiŋa. <ref>{{cite news|last1=Wilson|first1=Jonathan|title=Osim recalls what might have been for a brilliant Yugoslavia in 1990|url=https://www.si.com/more-sports/2010/07/01/yugoslavia-1990|access-date=12 May 2017|work=SI.com|date=1 July 2010}}</ref>
Hadžibegić nyɛla ŋun daa ŋmɛri saha kam ka daa nye ŋun ŋme o bahigu bɔlli n ti Yugoslavia Silimiin goli March yuuni 1992 puli ni, din daa nye diɛma bɔlli bɛ mini Netherlands ni ŋme.<ref>{{cite web|url=https://eu-football.info/_player.php?id=7578|title=Player Database|website=eu-football.info|accessdate=2021-03-03}}</ref>
==Kpamli tuma ==
Bin din gbaai Silimiin goli December biɛɣ'pishi ni anu dali yuuni 2002 zaŋ hali ni Silimiin goli February biɛɣ'pishi ni ayi ka dali yuuni 2004, Hadžibegić daa nyɛla zuɣulan so ŋun pahiri pihita yini ka zaŋ n-ti Assembly of [[FK Sarajevo]].<ref>{{cite web|url=https://www.klix.ba/vijesti/bih/fk-sarajevo-faruk-hadzibegic-predsjednik-ine-u-skupstini/021225005|title=FK Sarajevo: Faruk Hadžibegić predsjednik, Đine u Skupštini|date=25 December 2002|access-date=25 December 2002|language=bs|publisher=Klix.ba}}</ref>
==Bolli ŋmɛbu laasabu ==
:
{| class="wikitable sortable"
|+ Tiŋduya pɔri shɛŋa Faruk Hadžibegić ni di
|-
!scope="col"|No.
!scope="col"|Date
!scope="col"|Venue
!scope="col"|Opponent
!scope="col"|Score
!scope="col"|Result
!scope="col"|Competition
|-
| align="center"|1
| 25 January 1985
| [[Maharaja's College Stadium]], [[Kochi]], India
| {{fb|Soviet Union}}
| align="center"|1–1
| align="center"|2–1
| [[Friendly (association football)|Friendly]]
|-
| align="center"|2
| 4 April 1985
| Maharaja's College Stadium, Kochi, India
| {{fb|Soviet Union}}
| align="center"|1–1
| align="center"|1–2
| Friendly
|-
| align="center"|3
| 14 October 1987
| [[Grbavica Stadium]], [[Sarajevo]], Yugoslavia
| {{fb|Northern Ireland}}
| align="center"|3–0
| align="center"|3–0
| [[UEFA Euro 1988 qualifying Group 4|UEFA Euro 1988 qualifying]]
|-
| align="center"|4
| 16 December 1987
| [[İzmir Alsancak Stadium|Alsancak Stadium]], [[İzmir]], Turkey
| {{fb|Turkey}}
| align="center"|3–0
| align="center"|3–2
| UEFA Euro 1988 qualifying
|-
| align="center"|5
| 11 December 1988
| [[Red Star Stadium|Rajko Mitić Stadium]], [[Belgrade]], Yugoslavia
| {{fb|Cyprus}}
| align="center"|3–0
| align="center"|4–0
| [[1990 FIFA World Cup qualification – UEFA Group 5|1990 FIFA World Cup qualification]]
|-
| align="center"|6
| 11 October 1989
| [[Koševo City Stadium|Koševo]], Sarajevo, Yugoslavia
| {{fb|Norway}}
| align="center"|1–0
| align="center"|1–0
| 1990 FIFA World Cup qualification
|-
|}
==Manija tali laasabu==
Bin din gbaai Silimiin goli June biɛɣ'pishi yuuni 2023<ref>{{cite web|url=https://www.sofascore.com/hr/trener/faruk-hadzibegic/786475|title=Faruk Hadžibegić|access-date=20 June 2023|website=Sofascore}}</ref>
{| class="wikitable" style="text-align: center"
|-
!rowspan="2"|Team
!rowspan="2"|From
!rowspan="2"|To
!colspan="5"|Record
|-
!G!!W!!D!!L!!Win %
|-
|align=left|[[FC Sochaux-Montbéliard|Sochaux]]
|align=left|1 July 1996
|align=left|4 October 1998
{{WDL|87|31|22|34}}
|-
|align=left|[[Bosnia and Herzegovina national football team|Bosnia and Herzegovina]]
|align=left|10 March 1999
|align=left|9 October 1999
{{WDL|7|2|2|3}}
|-
|align=left|[[Real Betis]]
|align=left|1 May 2000
|align=left|30 June 2000
{{WDL|3|2|0|1}}
|-
|align=left|[[ES Troyes AC|Troyes]]
|align=left|3 January 2003
|align=left|30 June 2004
{{WDL|61|19|16|26}}
|-
|align=left|[[Gaziantepspor]]
|align=left|1 August 2005
|align=left|15 December 2005
{{WDL|18|7|6|5}}
|-
|align=left|[[Diyarbakırspor]]
|align=left|15 March 2006
|align=left|15 May 2006
{{WDL|9|2|1|6}}
|-
|align=left|[[Denizlispor]]
|align=left|7 June 2006
|align=left|22 December 2006
{{WDL|16|3|6|7}}
|-
|align=left|[[Chamois Niortais F.C.|Chamois Niortais]]
|align=left|13 February 2007
|align=left|30 May 2007
{{WDL|14|6|5|3}}
|-
|align=left|[[Dijon FCO|Dijon]]
|align=left|23 December 2007
|align=left|30 June 2009
{{WDL|65|24|17|24}}
|-
|align=left|[[SC Bastia|Bastia]]
|align=left|9 December 2009
|align=left|30 June 2010
{{WDL|21|8|5|8}}
|-
|align=left|[[AC Arlésien|Arles-Avignon]]
|align=left|1 October 2010
|align=left|23 November 2011
{{WDL|47|6|15|26}}
|-
|align=left|[[Valenciennes FC|Valenciennes]]
|align=left|15 January 2016
|align=left|25 September 2017
{{WDL|69|21|23|25}}
|-
|align=left|[[Red Star F.C.|Red Star]]
|align=left|29 October 2018
|align=left|24 March 2019
{{WDL|20|5|5|10}}
|-
|align=left|[[Montenegro national football team|Montenegro]]
|align=left|1 September 2019
|align=left|28 December 2020
{{WDL|14|6|4|4}}
|-
|align=left|[[MC Alger]]
|align=left|16 July 2022
|align=left|10 September 2022
{{WDL|3|0|2|1}}
|-
|align=left|[[Bosnia and Herzegovina national football team|Bosnia and Herzegovina]]
|align=left|4 January 2023
|align=left|23 June 2023
{{WDL|4|1|0|3}}
|-
!colspan=3|Total
{{WDLtot|458|143|129|186}}
|}
==Pina ==
===Player===
'''Sarajevo'''
*[[Yugoslav First League]]: [[1984–85 Yugoslav First League|1984–85]]
'''Sochaux'''
*[[Ligue 2|French Division 2]]: [[1987–88 French Division 2|1987–88]] (Group A)
==Bibliography==
*{{cite book|author=Gigi Riva|title=L'ultimo rigore di Faruk. Una storia di calcio e di guerra|trans-title=Faruk's Last Penalty. A story about football and war|publisher=Sellerio|location=Palermo|year=2016|isbn=978-8838935640|url=https://books.google.com/books?isbn=8838935645|language=it}}
== Kundivihira ==
{{Reflist}}
[[Pubu:Lahabaya zaa]]
ps7wyxs0x43gdtgjcwy9tpyeulrozts
136543
136542
2026-05-13T15:23:13Z
Abdul-Rauf Moshie
3942
/* Tiŋduya Tuma */
136543
wikitext
text/x-wiki
{{Bio}}
'''Faruk Hadžibegić''' ({{IPA|sh|fǎ:ruk xadʒiběːgitɕ|pron}}; bɛ daa dɔɣi o la Silimiin goli October dabaa ayopɔin dali yuuni 1957) nyɛla Bosnian boliŋmɛra manija mini boliŋmɛra baŋda kuro ŋun daa ŋmɛri nyaaŋa. O nyɛla ŋun ŋmɛ bolli zaŋ n-ti [[Yugoslavia national football team|Yugoslavia]] din be [[UEFA Euro 1984]] mini [[1990 FIFA World Cup]]. O nyɛla ŋun mali tiŋduya kɔpunima pihiyobu ni yini, Hadžibegić nyɛla Yugoslavia's boliŋmɛra so ŋun pahi anu boliŋmɛra shɛba ban mali kɔpunima pam ni.
==Boliŋmɛriyili tuma==
O bolli ŋmɛbu tuma saha, Hadžibegić nyɛla ŋun daa tuui ŋmɛ bolli zaŋ n-ti o ya bolli ŋmɛriyiya Sarajevo, Real Betis, Sochaux n-ti pahi Toulouse. O nyɛla ŋun daa niŋ kpaŋmaŋ pam Sarajevo boliŋmɛra shɛba ban daa kpuɣi yuuni [[1984–85 Yugoslav First League]]<nowiki/>kɔpu la. O ni daa be Sochaux, o nyɛla ŋun daa ŋmɛ bolli ni yuun bɔbugu ni [[Mehmed Baždarević]].
== Tiŋduya Tuma ==
Hadžibegić nyɛla bɔl'`ŋmɛri so ŋun pahi ayi n deei bɔli kpamli Bosnia tingbaŋ ni bɔl'`ŋmɛriba puuni ka lahi nyɛ bɔl'`ŋmɛri so ŋun pahi anu n deei bɔli kpamli Yugoslavia First League bɔl'`ŋmɛriba puuni (ŋun deei kpamli tali ŋɔ ʒibu pihiyɔbu ni yini) - ka ŋun nye tuuli maa nye Zlatko Vujovic, ŋun pahi ayi Yugoslavia First League bɔl'`ŋmɛriba puuni kpamli tali deei polo (ŋun deei kpamli tali ŋɔ ʒibu piso ayopɔin)<ref>[[Yugoslavia national football team#Most capped players]]</ref> O daa nyɛla ŋun ŋme o tuuli bɔlli n tiba Silimiin goli October yuuni 1982 puli ni European Championship Qualification deein gɔɣu bɛ mini Norway sunsuuni.
Hadžibegić daa nyɛla ŋungba daa ŋme n ti Yugoslavia, yuuni 1990 FIFA World Cup, din nye anduniya zaa tingbana bɔlli deein gɔɣu ka daa niŋ Italy tingbaŋ ni la. o daa nyƐla ŋun ŋme bɔla anu shɛŋa o ya tim ni daa ŋme. Yugoslavia daa zaŋla bɛ nyɔɣu n yo Argentina quarter finals ni, ka bɛ daa lu sɔŋ (0-0) hali ka bɛ ti pahiba saha, ka din daa ti waligiba daa ti nyɛla pɛnati ŋmɛbu, ka Stojković, Dragoljub Brnović n ti pahi Hadžibegić daa bɛ tooi di bɛ pɛnati, dama Stojković b daa kɔŋ dibu tuuli , ka Sergio Goycochea daa nye ŋun tahi Brnović dini kia che dibu ka Hadžibegić mii daa nye ŋun koŋ dibu bahigu, ka ŋa daa mɔŋ Yugoslavia tooni tirisibu ka bɛ daa kaɣi bɛ ŋmangura n labina yiŋa. <ref>{{cite news|last1=Wilson|first1=Jonathan|title=Osim recalls what might have been for a brilliant Yugoslavia in 1990|url=https://www.si.com/more-sports/2010/07/01/yugoslavia-1990|access-date=12 May 2017|work=SI.com|date=1 July 2010}}</ref>
Hadžibegić nyɛla ŋun daa ŋmɛri saha kam ka daa nye ŋun ŋme o bahigu bɔlli n ti Yugoslavia Silimiin goli March yuuni 1992 puli ni, din daa nye diɛma bɔlli bɛ mini Netherlands ni ŋme.<ref>{{cite web|url=https://eu-football.info/_player.php?id=7578|title=Player Database|website=eu-football.info|accessdate=2021-03-03}}</ref>
[[Category:1957 births]]
[[Category:Living people]]
==Kpamli tuma ==
Bin din gbaai Silimiin goli December biɛɣ'pishi ni anu dali yuuni 2002 zaŋ hali ni Silimiin goli February biɛɣ'pishi ni ayi ka dali yuuni 2004, Hadžibegić daa nyɛla zuɣulan so ŋun pahiri pihita yini ka zaŋ n-ti Assembly of [[FK Sarajevo]].<ref>{{cite web|url=https://www.klix.ba/vijesti/bih/fk-sarajevo-faruk-hadzibegic-predsjednik-ine-u-skupstini/021225005|title=FK Sarajevo: Faruk Hadžibegić predsjednik, Đine u Skupštini|date=25 December 2002|access-date=25 December 2002|language=bs|publisher=Klix.ba}}</ref>
==Bolli ŋmɛbu laasabu ==
:
{| class="wikitable sortable"
|+ Tiŋduya pɔri shɛŋa Faruk Hadžibegić ni di
|-
!scope="col"|No.
!scope="col"|Date
!scope="col"|Venue
!scope="col"|Opponent
!scope="col"|Score
!scope="col"|Result
!scope="col"|Competition
|-
| align="center"|1
| 25 January 1985
| [[Maharaja's College Stadium]], [[Kochi]], India
| {{fb|Soviet Union}}
| align="center"|1–1
| align="center"|2–1
| [[Friendly (association football)|Friendly]]
|-
| align="center"|2
| 4 April 1985
| Maharaja's College Stadium, Kochi, India
| {{fb|Soviet Union}}
| align="center"|1–1
| align="center"|1–2
| Friendly
|-
| align="center"|3
| 14 October 1987
| [[Grbavica Stadium]], [[Sarajevo]], Yugoslavia
| {{fb|Northern Ireland}}
| align="center"|3–0
| align="center"|3–0
| [[UEFA Euro 1988 qualifying Group 4|UEFA Euro 1988 qualifying]]
|-
| align="center"|4
| 16 December 1987
| [[İzmir Alsancak Stadium|Alsancak Stadium]], [[İzmir]], Turkey
| {{fb|Turkey}}
| align="center"|3–0
| align="center"|3–2
| UEFA Euro 1988 qualifying
|-
| align="center"|5
| 11 December 1988
| [[Red Star Stadium|Rajko Mitić Stadium]], [[Belgrade]], Yugoslavia
| {{fb|Cyprus}}
| align="center"|3–0
| align="center"|4–0
| [[1990 FIFA World Cup qualification – UEFA Group 5|1990 FIFA World Cup qualification]]
|-
| align="center"|6
| 11 October 1989
| [[Koševo City Stadium|Koševo]], Sarajevo, Yugoslavia
| {{fb|Norway}}
| align="center"|1–0
| align="center"|1–0
| 1990 FIFA World Cup qualification
|-
|}
==Manija tali laasabu==
Bin din gbaai Silimiin goli June biɛɣ'pishi yuuni 2023<ref>{{cite web|url=https://www.sofascore.com/hr/trener/faruk-hadzibegic/786475|title=Faruk Hadžibegić|access-date=20 June 2023|website=Sofascore}}</ref>
{| class="wikitable" style="text-align: center"
|-
!rowspan="2"|Team
!rowspan="2"|From
!rowspan="2"|To
!colspan="5"|Record
|-
!G!!W!!D!!L!!Win %
|-
|align=left|[[FC Sochaux-Montbéliard|Sochaux]]
|align=left|1 July 1996
|align=left|4 October 1998
{{WDL|87|31|22|34}}
|-
|align=left|[[Bosnia and Herzegovina national football team|Bosnia and Herzegovina]]
|align=left|10 March 1999
|align=left|9 October 1999
{{WDL|7|2|2|3}}
|-
|align=left|[[Real Betis]]
|align=left|1 May 2000
|align=left|30 June 2000
{{WDL|3|2|0|1}}
|-
|align=left|[[ES Troyes AC|Troyes]]
|align=left|3 January 2003
|align=left|30 June 2004
{{WDL|61|19|16|26}}
|-
|align=left|[[Gaziantepspor]]
|align=left|1 August 2005
|align=left|15 December 2005
{{WDL|18|7|6|5}}
|-
|align=left|[[Diyarbakırspor]]
|align=left|15 March 2006
|align=left|15 May 2006
{{WDL|9|2|1|6}}
|-
|align=left|[[Denizlispor]]
|align=left|7 June 2006
|align=left|22 December 2006
{{WDL|16|3|6|7}}
|-
|align=left|[[Chamois Niortais F.C.|Chamois Niortais]]
|align=left|13 February 2007
|align=left|30 May 2007
{{WDL|14|6|5|3}}
|-
|align=left|[[Dijon FCO|Dijon]]
|align=left|23 December 2007
|align=left|30 June 2009
{{WDL|65|24|17|24}}
|-
|align=left|[[SC Bastia|Bastia]]
|align=left|9 December 2009
|align=left|30 June 2010
{{WDL|21|8|5|8}}
|-
|align=left|[[AC Arlésien|Arles-Avignon]]
|align=left|1 October 2010
|align=left|23 November 2011
{{WDL|47|6|15|26}}
|-
|align=left|[[Valenciennes FC|Valenciennes]]
|align=left|15 January 2016
|align=left|25 September 2017
{{WDL|69|21|23|25}}
|-
|align=left|[[Red Star F.C.|Red Star]]
|align=left|29 October 2018
|align=left|24 March 2019
{{WDL|20|5|5|10}}
|-
|align=left|[[Montenegro national football team|Montenegro]]
|align=left|1 September 2019
|align=left|28 December 2020
{{WDL|14|6|4|4}}
|-
|align=left|[[MC Alger]]
|align=left|16 July 2022
|align=left|10 September 2022
{{WDL|3|0|2|1}}
|-
|align=left|[[Bosnia and Herzegovina national football team|Bosnia and Herzegovina]]
|align=left|4 January 2023
|align=left|23 June 2023
{{WDL|4|1|0|3}}
|-
!colspan=3|Total
{{WDLtot|458|143|129|186}}
|}
==Pina ==
===Player===
'''Sarajevo'''
*[[Yugoslav First League]]: [[1984–85 Yugoslav First League|1984–85]]
'''Sochaux'''
*[[Ligue 2|French Division 2]]: [[1987–88 French Division 2|1987–88]] (Group A)
==Bibliography==
*{{cite book|author=Gigi Riva|title=L'ultimo rigore di Faruk. Una storia di calcio e di guerra|trans-title=Faruk's Last Penalty. A story about football and war|publisher=Sellerio|location=Palermo|year=2016|isbn=978-8838935640|url=https://books.google.com/books?isbn=8838935645|language=it}}
== Kundivihira ==
{{Reflist}}
[[Pubu:Lahabaya zaa]]
kyuy1dc0i8khb8u6fl7c8zzz1cd4c8t
136544
136543
2026-05-13T15:23:25Z
Abdul-Rauf Moshie
3942
/* Tiŋduya Tuma */
136544
wikitext
text/x-wiki
{{Bio}}
'''Faruk Hadžibegić''' ({{IPA|sh|fǎ:ruk xadʒiběːgitɕ|pron}}; bɛ daa dɔɣi o la Silimiin goli October dabaa ayopɔin dali yuuni 1957) nyɛla Bosnian boliŋmɛra manija mini boliŋmɛra baŋda kuro ŋun daa ŋmɛri nyaaŋa. O nyɛla ŋun ŋmɛ bolli zaŋ n-ti [[Yugoslavia national football team|Yugoslavia]] din be [[UEFA Euro 1984]] mini [[1990 FIFA World Cup]]. O nyɛla ŋun mali tiŋduya kɔpunima pihiyobu ni yini, Hadžibegić nyɛla Yugoslavia's boliŋmɛra so ŋun pahi anu boliŋmɛra shɛba ban mali kɔpunima pam ni.
==Boliŋmɛriyili tuma==
O bolli ŋmɛbu tuma saha, Hadžibegić nyɛla ŋun daa tuui ŋmɛ bolli zaŋ n-ti o ya bolli ŋmɛriyiya Sarajevo, Real Betis, Sochaux n-ti pahi Toulouse. O nyɛla ŋun daa niŋ kpaŋmaŋ pam Sarajevo boliŋmɛra shɛba ban daa kpuɣi yuuni [[1984–85 Yugoslav First League]]<nowiki/>kɔpu la. O ni daa be Sochaux, o nyɛla ŋun daa ŋmɛ bolli ni yuun bɔbugu ni [[Mehmed Baždarević]].
== Tiŋduya Tuma ==
Hadžibegić nyɛla bɔl'`ŋmɛri so ŋun pahi ayi n deei bɔli kpamli Bosnia tingbaŋ ni bɔl'`ŋmɛriba puuni ka lahi nyɛ bɔl'`ŋmɛri so ŋun pahi anu n deei bɔli kpamli Yugoslavia First League bɔl'`ŋmɛriba puuni (ŋun deei kpamli tali ŋɔ ʒibu pihiyɔbu ni yini) - ka ŋun nye tuuli maa nye Zlatko Vujovic, ŋun pahi ayi Yugoslavia First League bɔl'`ŋmɛriba puuni kpamli tali deei polo (ŋun deei kpamli tali ŋɔ ʒibu piso ayopɔin)<ref>[[Yugoslavia national football team#Most capped players]]</ref> O daa nyɛla ŋun ŋme o tuuli bɔlli n tiba Silimiin goli October yuuni 1982 puli ni European Championship Qualification deein gɔɣu bɛ mini Norway sunsuuni.
Hadžibegić daa nyɛla ŋungba daa ŋme n ti Yugoslavia, yuuni 1990 FIFA World Cup, din nye anduniya zaa tingbana bɔlli deein gɔɣu ka daa niŋ Italy tingbaŋ ni la. o daa nyƐla ŋun ŋme bɔla anu shɛŋa o ya tim ni daa ŋme. Yugoslavia daa zaŋla bɛ nyɔɣu n yo Argentina quarter finals ni, ka bɛ daa lu sɔŋ (0-0) hali ka bɛ ti pahiba saha, ka din daa ti waligiba daa ti nyɛla pɛnati ŋmɛbu, ka Stojković, Dragoljub Brnović n ti pahi Hadžibegić daa bɛ tooi di bɛ pɛnati, dama Stojković b daa kɔŋ dibu tuuli , ka Sergio Goycochea daa nye ŋun tahi Brnović dini kia che dibu ka Hadžibegić mii daa nye ŋun koŋ dibu bahigu, ka ŋa daa mɔŋ Yugoslavia tooni tirisibu ka bɛ daa kaɣi bɛ ŋmangura n labina yiŋa. <ref>{{cite news|last1=Wilson|first1=Jonathan|title=Osim recalls what might have been for a brilliant Yugoslavia in 1990|url=https://www.si.com/more-sports/2010/07/01/yugoslavia-1990|access-date=12 May 2017|work=SI.com|date=1 July 2010}}</ref>
Hadžibegić nyɛla ŋun daa ŋmɛri saha kam ka daa nye ŋun ŋme o bahigu bɔlli n ti Yugoslavia Silimiin goli March yuuni 1992 puli ni, din daa nye diɛma bɔlli bɛ mini Netherlands ni ŋme.<ref>{{cite web|url=https://eu-football.info/_player.php?id=7578|title=Player Database|website=eu-football.info|accessdate=2021-03-03}}</ref>
[[Category:1957 births]]
[[Category:Living people]]
[[Category:Footballers from Sarajevo]]
[[Category:People from Sarajevo]]
==Kpamli tuma ==
Bin din gbaai Silimiin goli December biɛɣ'pishi ni anu dali yuuni 2002 zaŋ hali ni Silimiin goli February biɛɣ'pishi ni ayi ka dali yuuni 2004, Hadžibegić daa nyɛla zuɣulan so ŋun pahiri pihita yini ka zaŋ n-ti Assembly of [[FK Sarajevo]].<ref>{{cite web|url=https://www.klix.ba/vijesti/bih/fk-sarajevo-faruk-hadzibegic-predsjednik-ine-u-skupstini/021225005|title=FK Sarajevo: Faruk Hadžibegić predsjednik, Đine u Skupštini|date=25 December 2002|access-date=25 December 2002|language=bs|publisher=Klix.ba}}</ref>
==Bolli ŋmɛbu laasabu ==
:
{| class="wikitable sortable"
|+ Tiŋduya pɔri shɛŋa Faruk Hadžibegić ni di
|-
!scope="col"|No.
!scope="col"|Date
!scope="col"|Venue
!scope="col"|Opponent
!scope="col"|Score
!scope="col"|Result
!scope="col"|Competition
|-
| align="center"|1
| 25 January 1985
| [[Maharaja's College Stadium]], [[Kochi]], India
| {{fb|Soviet Union}}
| align="center"|1–1
| align="center"|2–1
| [[Friendly (association football)|Friendly]]
|-
| align="center"|2
| 4 April 1985
| Maharaja's College Stadium, Kochi, India
| {{fb|Soviet Union}}
| align="center"|1–1
| align="center"|1–2
| Friendly
|-
| align="center"|3
| 14 October 1987
| [[Grbavica Stadium]], [[Sarajevo]], Yugoslavia
| {{fb|Northern Ireland}}
| align="center"|3–0
| align="center"|3–0
| [[UEFA Euro 1988 qualifying Group 4|UEFA Euro 1988 qualifying]]
|-
| align="center"|4
| 16 December 1987
| [[İzmir Alsancak Stadium|Alsancak Stadium]], [[İzmir]], Turkey
| {{fb|Turkey}}
| align="center"|3–0
| align="center"|3–2
| UEFA Euro 1988 qualifying
|-
| align="center"|5
| 11 December 1988
| [[Red Star Stadium|Rajko Mitić Stadium]], [[Belgrade]], Yugoslavia
| {{fb|Cyprus}}
| align="center"|3–0
| align="center"|4–0
| [[1990 FIFA World Cup qualification – UEFA Group 5|1990 FIFA World Cup qualification]]
|-
| align="center"|6
| 11 October 1989
| [[Koševo City Stadium|Koševo]], Sarajevo, Yugoslavia
| {{fb|Norway}}
| align="center"|1–0
| align="center"|1–0
| 1990 FIFA World Cup qualification
|-
|}
==Manija tali laasabu==
Bin din gbaai Silimiin goli June biɛɣ'pishi yuuni 2023<ref>{{cite web|url=https://www.sofascore.com/hr/trener/faruk-hadzibegic/786475|title=Faruk Hadžibegić|access-date=20 June 2023|website=Sofascore}}</ref>
{| class="wikitable" style="text-align: center"
|-
!rowspan="2"|Team
!rowspan="2"|From
!rowspan="2"|To
!colspan="5"|Record
|-
!G!!W!!D!!L!!Win %
|-
|align=left|[[FC Sochaux-Montbéliard|Sochaux]]
|align=left|1 July 1996
|align=left|4 October 1998
{{WDL|87|31|22|34}}
|-
|align=left|[[Bosnia and Herzegovina national football team|Bosnia and Herzegovina]]
|align=left|10 March 1999
|align=left|9 October 1999
{{WDL|7|2|2|3}}
|-
|align=left|[[Real Betis]]
|align=left|1 May 2000
|align=left|30 June 2000
{{WDL|3|2|0|1}}
|-
|align=left|[[ES Troyes AC|Troyes]]
|align=left|3 January 2003
|align=left|30 June 2004
{{WDL|61|19|16|26}}
|-
|align=left|[[Gaziantepspor]]
|align=left|1 August 2005
|align=left|15 December 2005
{{WDL|18|7|6|5}}
|-
|align=left|[[Diyarbakırspor]]
|align=left|15 March 2006
|align=left|15 May 2006
{{WDL|9|2|1|6}}
|-
|align=left|[[Denizlispor]]
|align=left|7 June 2006
|align=left|22 December 2006
{{WDL|16|3|6|7}}
|-
|align=left|[[Chamois Niortais F.C.|Chamois Niortais]]
|align=left|13 February 2007
|align=left|30 May 2007
{{WDL|14|6|5|3}}
|-
|align=left|[[Dijon FCO|Dijon]]
|align=left|23 December 2007
|align=left|30 June 2009
{{WDL|65|24|17|24}}
|-
|align=left|[[SC Bastia|Bastia]]
|align=left|9 December 2009
|align=left|30 June 2010
{{WDL|21|8|5|8}}
|-
|align=left|[[AC Arlésien|Arles-Avignon]]
|align=left|1 October 2010
|align=left|23 November 2011
{{WDL|47|6|15|26}}
|-
|align=left|[[Valenciennes FC|Valenciennes]]
|align=left|15 January 2016
|align=left|25 September 2017
{{WDL|69|21|23|25}}
|-
|align=left|[[Red Star F.C.|Red Star]]
|align=left|29 October 2018
|align=left|24 March 2019
{{WDL|20|5|5|10}}
|-
|align=left|[[Montenegro national football team|Montenegro]]
|align=left|1 September 2019
|align=left|28 December 2020
{{WDL|14|6|4|4}}
|-
|align=left|[[MC Alger]]
|align=left|16 July 2022
|align=left|10 September 2022
{{WDL|3|0|2|1}}
|-
|align=left|[[Bosnia and Herzegovina national football team|Bosnia and Herzegovina]]
|align=left|4 January 2023
|align=left|23 June 2023
{{WDL|4|1|0|3}}
|-
!colspan=3|Total
{{WDLtot|458|143|129|186}}
|}
==Pina ==
===Player===
'''Sarajevo'''
*[[Yugoslav First League]]: [[1984–85 Yugoslav First League|1984–85]]
'''Sochaux'''
*[[Ligue 2|French Division 2]]: [[1987–88 French Division 2|1987–88]] (Group A)
==Bibliography==
*{{cite book|author=Gigi Riva|title=L'ultimo rigore di Faruk. Una storia di calcio e di guerra|trans-title=Faruk's Last Penalty. A story about football and war|publisher=Sellerio|location=Palermo|year=2016|isbn=978-8838935640|url=https://books.google.com/books?isbn=8838935645|language=it}}
== Kundivihira ==
{{Reflist}}
[[Pubu:Lahabaya zaa]]
6l514st4luniihlr00ll9amwkjldyrm
136545
136544
2026-05-13T15:23:35Z
Abdul-Rauf Moshie
3942
/* Tiŋduya Tuma */
136545
wikitext
text/x-wiki
{{Bio}}
'''Faruk Hadžibegić''' ({{IPA|sh|fǎ:ruk xadʒiběːgitɕ|pron}}; bɛ daa dɔɣi o la Silimiin goli October dabaa ayopɔin dali yuuni 1957) nyɛla Bosnian boliŋmɛra manija mini boliŋmɛra baŋda kuro ŋun daa ŋmɛri nyaaŋa. O nyɛla ŋun ŋmɛ bolli zaŋ n-ti [[Yugoslavia national football team|Yugoslavia]] din be [[UEFA Euro 1984]] mini [[1990 FIFA World Cup]]. O nyɛla ŋun mali tiŋduya kɔpunima pihiyobu ni yini, Hadžibegić nyɛla Yugoslavia's boliŋmɛra so ŋun pahi anu boliŋmɛra shɛba ban mali kɔpunima pam ni.
==Boliŋmɛriyili tuma==
O bolli ŋmɛbu tuma saha, Hadžibegić nyɛla ŋun daa tuui ŋmɛ bolli zaŋ n-ti o ya bolli ŋmɛriyiya Sarajevo, Real Betis, Sochaux n-ti pahi Toulouse. O nyɛla ŋun daa niŋ kpaŋmaŋ pam Sarajevo boliŋmɛra shɛba ban daa kpuɣi yuuni [[1984–85 Yugoslav First League]]<nowiki/>kɔpu la. O ni daa be Sochaux, o nyɛla ŋun daa ŋmɛ bolli ni yuun bɔbugu ni [[Mehmed Baždarević]].
== Tiŋduya Tuma ==
Hadžibegić nyɛla bɔl'`ŋmɛri so ŋun pahi ayi n deei bɔli kpamli Bosnia tingbaŋ ni bɔl'`ŋmɛriba puuni ka lahi nyɛ bɔl'`ŋmɛri so ŋun pahi anu n deei bɔli kpamli Yugoslavia First League bɔl'`ŋmɛriba puuni (ŋun deei kpamli tali ŋɔ ʒibu pihiyɔbu ni yini) - ka ŋun nye tuuli maa nye Zlatko Vujovic, ŋun pahi ayi Yugoslavia First League bɔl'`ŋmɛriba puuni kpamli tali deei polo (ŋun deei kpamli tali ŋɔ ʒibu piso ayopɔin)<ref>[[Yugoslavia national football team#Most capped players]]</ref> O daa nyɛla ŋun ŋme o tuuli bɔlli n tiba Silimiin goli October yuuni 1982 puli ni European Championship Qualification deein gɔɣu bɛ mini Norway sunsuuni.
Hadžibegić daa nyɛla ŋungba daa ŋme n ti Yugoslavia, yuuni 1990 FIFA World Cup, din nye anduniya zaa tingbana bɔlli deein gɔɣu ka daa niŋ Italy tingbaŋ ni la. o daa nyƐla ŋun ŋme bɔla anu shɛŋa o ya tim ni daa ŋme. Yugoslavia daa zaŋla bɛ nyɔɣu n yo Argentina quarter finals ni, ka bɛ daa lu sɔŋ (0-0) hali ka bɛ ti pahiba saha, ka din daa ti waligiba daa ti nyɛla pɛnati ŋmɛbu, ka Stojković, Dragoljub Brnović n ti pahi Hadžibegić daa bɛ tooi di bɛ pɛnati, dama Stojković b daa kɔŋ dibu tuuli , ka Sergio Goycochea daa nye ŋun tahi Brnović dini kia che dibu ka Hadžibegić mii daa nye ŋun koŋ dibu bahigu, ka ŋa daa mɔŋ Yugoslavia tooni tirisibu ka bɛ daa kaɣi bɛ ŋmangura n labina yiŋa. <ref>{{cite news|last1=Wilson|first1=Jonathan|title=Osim recalls what might have been for a brilliant Yugoslavia in 1990|url=https://www.si.com/more-sports/2010/07/01/yugoslavia-1990|access-date=12 May 2017|work=SI.com|date=1 July 2010}}</ref>
Hadžibegić nyɛla ŋun daa ŋmɛri saha kam ka daa nye ŋun ŋme o bahigu bɔlli n ti Yugoslavia Silimiin goli March yuuni 1992 puli ni, din daa nye diɛma bɔlli bɛ mini Netherlands ni ŋme.<ref>{{cite web|url=https://eu-football.info/_player.php?id=7578|title=Player Database|website=eu-football.info|accessdate=2021-03-03}}</ref>
[[Category:1957 births]]
[[Category:Living people]]
[[Category:Footballers from Sarajevo]]
[[Category:People from Sarajevo]]
[[Category:Yugoslav men's footballers]]
[[Category:Bosnia and Herzegovina men's footballers]]
==Kpamli tuma ==
Bin din gbaai Silimiin goli December biɛɣ'pishi ni anu dali yuuni 2002 zaŋ hali ni Silimiin goli February biɛɣ'pishi ni ayi ka dali yuuni 2004, Hadžibegić daa nyɛla zuɣulan so ŋun pahiri pihita yini ka zaŋ n-ti Assembly of [[FK Sarajevo]].<ref>{{cite web|url=https://www.klix.ba/vijesti/bih/fk-sarajevo-faruk-hadzibegic-predsjednik-ine-u-skupstini/021225005|title=FK Sarajevo: Faruk Hadžibegić predsjednik, Đine u Skupštini|date=25 December 2002|access-date=25 December 2002|language=bs|publisher=Klix.ba}}</ref>
==Bolli ŋmɛbu laasabu ==
:
{| class="wikitable sortable"
|+ Tiŋduya pɔri shɛŋa Faruk Hadžibegić ni di
|-
!scope="col"|No.
!scope="col"|Date
!scope="col"|Venue
!scope="col"|Opponent
!scope="col"|Score
!scope="col"|Result
!scope="col"|Competition
|-
| align="center"|1
| 25 January 1985
| [[Maharaja's College Stadium]], [[Kochi]], India
| {{fb|Soviet Union}}
| align="center"|1–1
| align="center"|2–1
| [[Friendly (association football)|Friendly]]
|-
| align="center"|2
| 4 April 1985
| Maharaja's College Stadium, Kochi, India
| {{fb|Soviet Union}}
| align="center"|1–1
| align="center"|1–2
| Friendly
|-
| align="center"|3
| 14 October 1987
| [[Grbavica Stadium]], [[Sarajevo]], Yugoslavia
| {{fb|Northern Ireland}}
| align="center"|3–0
| align="center"|3–0
| [[UEFA Euro 1988 qualifying Group 4|UEFA Euro 1988 qualifying]]
|-
| align="center"|4
| 16 December 1987
| [[İzmir Alsancak Stadium|Alsancak Stadium]], [[İzmir]], Turkey
| {{fb|Turkey}}
| align="center"|3–0
| align="center"|3–2
| UEFA Euro 1988 qualifying
|-
| align="center"|5
| 11 December 1988
| [[Red Star Stadium|Rajko Mitić Stadium]], [[Belgrade]], Yugoslavia
| {{fb|Cyprus}}
| align="center"|3–0
| align="center"|4–0
| [[1990 FIFA World Cup qualification – UEFA Group 5|1990 FIFA World Cup qualification]]
|-
| align="center"|6
| 11 October 1989
| [[Koševo City Stadium|Koševo]], Sarajevo, Yugoslavia
| {{fb|Norway}}
| align="center"|1–0
| align="center"|1–0
| 1990 FIFA World Cup qualification
|-
|}
==Manija tali laasabu==
Bin din gbaai Silimiin goli June biɛɣ'pishi yuuni 2023<ref>{{cite web|url=https://www.sofascore.com/hr/trener/faruk-hadzibegic/786475|title=Faruk Hadžibegić|access-date=20 June 2023|website=Sofascore}}</ref>
{| class="wikitable" style="text-align: center"
|-
!rowspan="2"|Team
!rowspan="2"|From
!rowspan="2"|To
!colspan="5"|Record
|-
!G!!W!!D!!L!!Win %
|-
|align=left|[[FC Sochaux-Montbéliard|Sochaux]]
|align=left|1 July 1996
|align=left|4 October 1998
{{WDL|87|31|22|34}}
|-
|align=left|[[Bosnia and Herzegovina national football team|Bosnia and Herzegovina]]
|align=left|10 March 1999
|align=left|9 October 1999
{{WDL|7|2|2|3}}
|-
|align=left|[[Real Betis]]
|align=left|1 May 2000
|align=left|30 June 2000
{{WDL|3|2|0|1}}
|-
|align=left|[[ES Troyes AC|Troyes]]
|align=left|3 January 2003
|align=left|30 June 2004
{{WDL|61|19|16|26}}
|-
|align=left|[[Gaziantepspor]]
|align=left|1 August 2005
|align=left|15 December 2005
{{WDL|18|7|6|5}}
|-
|align=left|[[Diyarbakırspor]]
|align=left|15 March 2006
|align=left|15 May 2006
{{WDL|9|2|1|6}}
|-
|align=left|[[Denizlispor]]
|align=left|7 June 2006
|align=left|22 December 2006
{{WDL|16|3|6|7}}
|-
|align=left|[[Chamois Niortais F.C.|Chamois Niortais]]
|align=left|13 February 2007
|align=left|30 May 2007
{{WDL|14|6|5|3}}
|-
|align=left|[[Dijon FCO|Dijon]]
|align=left|23 December 2007
|align=left|30 June 2009
{{WDL|65|24|17|24}}
|-
|align=left|[[SC Bastia|Bastia]]
|align=left|9 December 2009
|align=left|30 June 2010
{{WDL|21|8|5|8}}
|-
|align=left|[[AC Arlésien|Arles-Avignon]]
|align=left|1 October 2010
|align=left|23 November 2011
{{WDL|47|6|15|26}}
|-
|align=left|[[Valenciennes FC|Valenciennes]]
|align=left|15 January 2016
|align=left|25 September 2017
{{WDL|69|21|23|25}}
|-
|align=left|[[Red Star F.C.|Red Star]]
|align=left|29 October 2018
|align=left|24 March 2019
{{WDL|20|5|5|10}}
|-
|align=left|[[Montenegro national football team|Montenegro]]
|align=left|1 September 2019
|align=left|28 December 2020
{{WDL|14|6|4|4}}
|-
|align=left|[[MC Alger]]
|align=left|16 July 2022
|align=left|10 September 2022
{{WDL|3|0|2|1}}
|-
|align=left|[[Bosnia and Herzegovina national football team|Bosnia and Herzegovina]]
|align=left|4 January 2023
|align=left|23 June 2023
{{WDL|4|1|0|3}}
|-
!colspan=3|Total
{{WDLtot|458|143|129|186}}
|}
==Pina ==
===Player===
'''Sarajevo'''
*[[Yugoslav First League]]: [[1984–85 Yugoslav First League|1984–85]]
'''Sochaux'''
*[[Ligue 2|French Division 2]]: [[1987–88 French Division 2|1987–88]] (Group A)
==Bibliography==
*{{cite book|author=Gigi Riva|title=L'ultimo rigore di Faruk. Una storia di calcio e di guerra|trans-title=Faruk's Last Penalty. A story about football and war|publisher=Sellerio|location=Palermo|year=2016|isbn=978-8838935640|url=https://books.google.com/books?isbn=8838935645|language=it}}
== Kundivihira ==
{{Reflist}}
[[Pubu:Lahabaya zaa]]
7igxv16f7lklb4gcwozd054fgpbiwsu
136546
136545
2026-05-13T15:23:45Z
Abdul-Rauf Moshie
3942
/* Tiŋduya Tuma */
136546
wikitext
text/x-wiki
{{Bio}}
'''Faruk Hadžibegić''' ({{IPA|sh|fǎ:ruk xadʒiběːgitɕ|pron}}; bɛ daa dɔɣi o la Silimiin goli October dabaa ayopɔin dali yuuni 1957) nyɛla Bosnian boliŋmɛra manija mini boliŋmɛra baŋda kuro ŋun daa ŋmɛri nyaaŋa. O nyɛla ŋun ŋmɛ bolli zaŋ n-ti [[Yugoslavia national football team|Yugoslavia]] din be [[UEFA Euro 1984]] mini [[1990 FIFA World Cup]]. O nyɛla ŋun mali tiŋduya kɔpunima pihiyobu ni yini, Hadžibegić nyɛla Yugoslavia's boliŋmɛra so ŋun pahi anu boliŋmɛra shɛba ban mali kɔpunima pam ni.
==Boliŋmɛriyili tuma==
O bolli ŋmɛbu tuma saha, Hadžibegić nyɛla ŋun daa tuui ŋmɛ bolli zaŋ n-ti o ya bolli ŋmɛriyiya Sarajevo, Real Betis, Sochaux n-ti pahi Toulouse. O nyɛla ŋun daa niŋ kpaŋmaŋ pam Sarajevo boliŋmɛra shɛba ban daa kpuɣi yuuni [[1984–85 Yugoslav First League]]<nowiki/>kɔpu la. O ni daa be Sochaux, o nyɛla ŋun daa ŋmɛ bolli ni yuun bɔbugu ni [[Mehmed Baždarević]].
== Tiŋduya Tuma ==
Hadžibegić nyɛla bɔl'`ŋmɛri so ŋun pahi ayi n deei bɔli kpamli Bosnia tingbaŋ ni bɔl'`ŋmɛriba puuni ka lahi nyɛ bɔl'`ŋmɛri so ŋun pahi anu n deei bɔli kpamli Yugoslavia First League bɔl'`ŋmɛriba puuni (ŋun deei kpamli tali ŋɔ ʒibu pihiyɔbu ni yini) - ka ŋun nye tuuli maa nye Zlatko Vujovic, ŋun pahi ayi Yugoslavia First League bɔl'`ŋmɛriba puuni kpamli tali deei polo (ŋun deei kpamli tali ŋɔ ʒibu piso ayopɔin)<ref>[[Yugoslavia national football team#Most capped players]]</ref> O daa nyɛla ŋun ŋme o tuuli bɔlli n tiba Silimiin goli October yuuni 1982 puli ni European Championship Qualification deein gɔɣu bɛ mini Norway sunsuuni.
Hadžibegić daa nyɛla ŋungba daa ŋme n ti Yugoslavia, yuuni 1990 FIFA World Cup, din nye anduniya zaa tingbana bɔlli deein gɔɣu ka daa niŋ Italy tingbaŋ ni la. o daa nyƐla ŋun ŋme bɔla anu shɛŋa o ya tim ni daa ŋme. Yugoslavia daa zaŋla bɛ nyɔɣu n yo Argentina quarter finals ni, ka bɛ daa lu sɔŋ (0-0) hali ka bɛ ti pahiba saha, ka din daa ti waligiba daa ti nyɛla pɛnati ŋmɛbu, ka Stojković, Dragoljub Brnović n ti pahi Hadžibegić daa bɛ tooi di bɛ pɛnati, dama Stojković b daa kɔŋ dibu tuuli , ka Sergio Goycochea daa nye ŋun tahi Brnović dini kia che dibu ka Hadžibegić mii daa nye ŋun koŋ dibu bahigu, ka ŋa daa mɔŋ Yugoslavia tooni tirisibu ka bɛ daa kaɣi bɛ ŋmangura n labina yiŋa. <ref>{{cite news|last1=Wilson|first1=Jonathan|title=Osim recalls what might have been for a brilliant Yugoslavia in 1990|url=https://www.si.com/more-sports/2010/07/01/yugoslavia-1990|access-date=12 May 2017|work=SI.com|date=1 July 2010}}</ref>
Hadžibegić nyɛla ŋun daa ŋmɛri saha kam ka daa nye ŋun ŋme o bahigu bɔlli n ti Yugoslavia Silimiin goli March yuuni 1992 puli ni, din daa nye diɛma bɔlli bɛ mini Netherlands ni ŋme.<ref>{{cite web|url=https://eu-football.info/_player.php?id=7578|title=Player Database|website=eu-football.info|accessdate=2021-03-03}}</ref>
[[Category:1957 births]]
[[Category:Living people]]
[[Category:Footballers from Sarajevo]]
[[Category:People from Sarajevo]]
[[Category:Yugoslav men's footballers]]
[[Category:Bosnia and Herzegovina men's footballers]]
[[Category:Men's association football defenders]]
[[Category:FK Sarajevo players]]
==Kpamli tuma ==
Bin din gbaai Silimiin goli December biɛɣ'pishi ni anu dali yuuni 2002 zaŋ hali ni Silimiin goli February biɛɣ'pishi ni ayi ka dali yuuni 2004, Hadžibegić daa nyɛla zuɣulan so ŋun pahiri pihita yini ka zaŋ n-ti Assembly of [[FK Sarajevo]].<ref>{{cite web|url=https://www.klix.ba/vijesti/bih/fk-sarajevo-faruk-hadzibegic-predsjednik-ine-u-skupstini/021225005|title=FK Sarajevo: Faruk Hadžibegić predsjednik, Đine u Skupštini|date=25 December 2002|access-date=25 December 2002|language=bs|publisher=Klix.ba}}</ref>
==Bolli ŋmɛbu laasabu ==
:
{| class="wikitable sortable"
|+ Tiŋduya pɔri shɛŋa Faruk Hadžibegić ni di
|-
!scope="col"|No.
!scope="col"|Date
!scope="col"|Venue
!scope="col"|Opponent
!scope="col"|Score
!scope="col"|Result
!scope="col"|Competition
|-
| align="center"|1
| 25 January 1985
| [[Maharaja's College Stadium]], [[Kochi]], India
| {{fb|Soviet Union}}
| align="center"|1–1
| align="center"|2–1
| [[Friendly (association football)|Friendly]]
|-
| align="center"|2
| 4 April 1985
| Maharaja's College Stadium, Kochi, India
| {{fb|Soviet Union}}
| align="center"|1–1
| align="center"|1–2
| Friendly
|-
| align="center"|3
| 14 October 1987
| [[Grbavica Stadium]], [[Sarajevo]], Yugoslavia
| {{fb|Northern Ireland}}
| align="center"|3–0
| align="center"|3–0
| [[UEFA Euro 1988 qualifying Group 4|UEFA Euro 1988 qualifying]]
|-
| align="center"|4
| 16 December 1987
| [[İzmir Alsancak Stadium|Alsancak Stadium]], [[İzmir]], Turkey
| {{fb|Turkey}}
| align="center"|3–0
| align="center"|3–2
| UEFA Euro 1988 qualifying
|-
| align="center"|5
| 11 December 1988
| [[Red Star Stadium|Rajko Mitić Stadium]], [[Belgrade]], Yugoslavia
| {{fb|Cyprus}}
| align="center"|3–0
| align="center"|4–0
| [[1990 FIFA World Cup qualification – UEFA Group 5|1990 FIFA World Cup qualification]]
|-
| align="center"|6
| 11 October 1989
| [[Koševo City Stadium|Koševo]], Sarajevo, Yugoslavia
| {{fb|Norway}}
| align="center"|1–0
| align="center"|1–0
| 1990 FIFA World Cup qualification
|-
|}
==Manija tali laasabu==
Bin din gbaai Silimiin goli June biɛɣ'pishi yuuni 2023<ref>{{cite web|url=https://www.sofascore.com/hr/trener/faruk-hadzibegic/786475|title=Faruk Hadžibegić|access-date=20 June 2023|website=Sofascore}}</ref>
{| class="wikitable" style="text-align: center"
|-
!rowspan="2"|Team
!rowspan="2"|From
!rowspan="2"|To
!colspan="5"|Record
|-
!G!!W!!D!!L!!Win %
|-
|align=left|[[FC Sochaux-Montbéliard|Sochaux]]
|align=left|1 July 1996
|align=left|4 October 1998
{{WDL|87|31|22|34}}
|-
|align=left|[[Bosnia and Herzegovina national football team|Bosnia and Herzegovina]]
|align=left|10 March 1999
|align=left|9 October 1999
{{WDL|7|2|2|3}}
|-
|align=left|[[Real Betis]]
|align=left|1 May 2000
|align=left|30 June 2000
{{WDL|3|2|0|1}}
|-
|align=left|[[ES Troyes AC|Troyes]]
|align=left|3 January 2003
|align=left|30 June 2004
{{WDL|61|19|16|26}}
|-
|align=left|[[Gaziantepspor]]
|align=left|1 August 2005
|align=left|15 December 2005
{{WDL|18|7|6|5}}
|-
|align=left|[[Diyarbakırspor]]
|align=left|15 March 2006
|align=left|15 May 2006
{{WDL|9|2|1|6}}
|-
|align=left|[[Denizlispor]]
|align=left|7 June 2006
|align=left|22 December 2006
{{WDL|16|3|6|7}}
|-
|align=left|[[Chamois Niortais F.C.|Chamois Niortais]]
|align=left|13 February 2007
|align=left|30 May 2007
{{WDL|14|6|5|3}}
|-
|align=left|[[Dijon FCO|Dijon]]
|align=left|23 December 2007
|align=left|30 June 2009
{{WDL|65|24|17|24}}
|-
|align=left|[[SC Bastia|Bastia]]
|align=left|9 December 2009
|align=left|30 June 2010
{{WDL|21|8|5|8}}
|-
|align=left|[[AC Arlésien|Arles-Avignon]]
|align=left|1 October 2010
|align=left|23 November 2011
{{WDL|47|6|15|26}}
|-
|align=left|[[Valenciennes FC|Valenciennes]]
|align=left|15 January 2016
|align=left|25 September 2017
{{WDL|69|21|23|25}}
|-
|align=left|[[Red Star F.C.|Red Star]]
|align=left|29 October 2018
|align=left|24 March 2019
{{WDL|20|5|5|10}}
|-
|align=left|[[Montenegro national football team|Montenegro]]
|align=left|1 September 2019
|align=left|28 December 2020
{{WDL|14|6|4|4}}
|-
|align=left|[[MC Alger]]
|align=left|16 July 2022
|align=left|10 September 2022
{{WDL|3|0|2|1}}
|-
|align=left|[[Bosnia and Herzegovina national football team|Bosnia and Herzegovina]]
|align=left|4 January 2023
|align=left|23 June 2023
{{WDL|4|1|0|3}}
|-
!colspan=3|Total
{{WDLtot|458|143|129|186}}
|}
==Pina ==
===Player===
'''Sarajevo'''
*[[Yugoslav First League]]: [[1984–85 Yugoslav First League|1984–85]]
'''Sochaux'''
*[[Ligue 2|French Division 2]]: [[1987–88 French Division 2|1987–88]] (Group A)
==Bibliography==
*{{cite book|author=Gigi Riva|title=L'ultimo rigore di Faruk. Una storia di calcio e di guerra|trans-title=Faruk's Last Penalty. A story about football and war|publisher=Sellerio|location=Palermo|year=2016|isbn=978-8838935640|url=https://books.google.com/books?isbn=8838935645|language=it}}
== Kundivihira ==
{{Reflist}}
[[Pubu:Lahabaya zaa]]
6kbt0lh79uy0uxzbpj6kqgxrtqvjaww
136547
136546
2026-05-13T15:23:57Z
Abdul-Rauf Moshie
3942
/* Tiŋduya Tuma */
136547
wikitext
text/x-wiki
{{Bio}}
'''Faruk Hadžibegić''' ({{IPA|sh|fǎ:ruk xadʒiběːgitɕ|pron}}; bɛ daa dɔɣi o la Silimiin goli October dabaa ayopɔin dali yuuni 1957) nyɛla Bosnian boliŋmɛra manija mini boliŋmɛra baŋda kuro ŋun daa ŋmɛri nyaaŋa. O nyɛla ŋun ŋmɛ bolli zaŋ n-ti [[Yugoslavia national football team|Yugoslavia]] din be [[UEFA Euro 1984]] mini [[1990 FIFA World Cup]]. O nyɛla ŋun mali tiŋduya kɔpunima pihiyobu ni yini, Hadžibegić nyɛla Yugoslavia's boliŋmɛra so ŋun pahi anu boliŋmɛra shɛba ban mali kɔpunima pam ni.
==Boliŋmɛriyili tuma==
O bolli ŋmɛbu tuma saha, Hadžibegić nyɛla ŋun daa tuui ŋmɛ bolli zaŋ n-ti o ya bolli ŋmɛriyiya Sarajevo, Real Betis, Sochaux n-ti pahi Toulouse. O nyɛla ŋun daa niŋ kpaŋmaŋ pam Sarajevo boliŋmɛra shɛba ban daa kpuɣi yuuni [[1984–85 Yugoslav First League]]<nowiki/>kɔpu la. O ni daa be Sochaux, o nyɛla ŋun daa ŋmɛ bolli ni yuun bɔbugu ni [[Mehmed Baždarević]].
== Tiŋduya Tuma ==
Hadžibegić nyɛla bɔl'`ŋmɛri so ŋun pahi ayi n deei bɔli kpamli Bosnia tingbaŋ ni bɔl'`ŋmɛriba puuni ka lahi nyɛ bɔl'`ŋmɛri so ŋun pahi anu n deei bɔli kpamli Yugoslavia First League bɔl'`ŋmɛriba puuni (ŋun deei kpamli tali ŋɔ ʒibu pihiyɔbu ni yini) - ka ŋun nye tuuli maa nye Zlatko Vujovic, ŋun pahi ayi Yugoslavia First League bɔl'`ŋmɛriba puuni kpamli tali deei polo (ŋun deei kpamli tali ŋɔ ʒibu piso ayopɔin)<ref>[[Yugoslavia national football team#Most capped players]]</ref> O daa nyɛla ŋun ŋme o tuuli bɔlli n tiba Silimiin goli October yuuni 1982 puli ni European Championship Qualification deein gɔɣu bɛ mini Norway sunsuuni.
Hadžibegić daa nyɛla ŋungba daa ŋme n ti Yugoslavia, yuuni 1990 FIFA World Cup, din nye anduniya zaa tingbana bɔlli deein gɔɣu ka daa niŋ Italy tingbaŋ ni la. o daa nyƐla ŋun ŋme bɔla anu shɛŋa o ya tim ni daa ŋme. Yugoslavia daa zaŋla bɛ nyɔɣu n yo Argentina quarter finals ni, ka bɛ daa lu sɔŋ (0-0) hali ka bɛ ti pahiba saha, ka din daa ti waligiba daa ti nyɛla pɛnati ŋmɛbu, ka Stojković, Dragoljub Brnović n ti pahi Hadžibegić daa bɛ tooi di bɛ pɛnati, dama Stojković b daa kɔŋ dibu tuuli , ka Sergio Goycochea daa nye ŋun tahi Brnović dini kia che dibu ka Hadžibegić mii daa nye ŋun koŋ dibu bahigu, ka ŋa daa mɔŋ Yugoslavia tooni tirisibu ka bɛ daa kaɣi bɛ ŋmangura n labina yiŋa. <ref>{{cite news|last1=Wilson|first1=Jonathan|title=Osim recalls what might have been for a brilliant Yugoslavia in 1990|url=https://www.si.com/more-sports/2010/07/01/yugoslavia-1990|access-date=12 May 2017|work=SI.com|date=1 July 2010}}</ref>
Hadžibegić nyɛla ŋun daa ŋmɛri saha kam ka daa nye ŋun ŋme o bahigu bɔlli n ti Yugoslavia Silimiin goli March yuuni 1992 puli ni, din daa nye diɛma bɔlli bɛ mini Netherlands ni ŋme.<ref>{{cite web|url=https://eu-football.info/_player.php?id=7578|title=Player Database|website=eu-football.info|accessdate=2021-03-03}}</ref>
[[Category:1957 births]]
[[Category:Living people]]
[[Category:Footballers from Sarajevo]]
[[Category:People from Sarajevo]]
[[Category:Yugoslav men's footballers]]
[[Category:Bosnia and Herzegovina men's footballers]]
[[Category:Men's association football defenders]]
[[Category:FK Sarajevo players]]
[[Category:Real Betis players]]
[[Category:FC Sochaux-Montbéliard players]]
==Kpamli tuma ==
Bin din gbaai Silimiin goli December biɛɣ'pishi ni anu dali yuuni 2002 zaŋ hali ni Silimiin goli February biɛɣ'pishi ni ayi ka dali yuuni 2004, Hadžibegić daa nyɛla zuɣulan so ŋun pahiri pihita yini ka zaŋ n-ti Assembly of [[FK Sarajevo]].<ref>{{cite web|url=https://www.klix.ba/vijesti/bih/fk-sarajevo-faruk-hadzibegic-predsjednik-ine-u-skupstini/021225005|title=FK Sarajevo: Faruk Hadžibegić predsjednik, Đine u Skupštini|date=25 December 2002|access-date=25 December 2002|language=bs|publisher=Klix.ba}}</ref>
==Bolli ŋmɛbu laasabu ==
:
{| class="wikitable sortable"
|+ Tiŋduya pɔri shɛŋa Faruk Hadžibegić ni di
|-
!scope="col"|No.
!scope="col"|Date
!scope="col"|Venue
!scope="col"|Opponent
!scope="col"|Score
!scope="col"|Result
!scope="col"|Competition
|-
| align="center"|1
| 25 January 1985
| [[Maharaja's College Stadium]], [[Kochi]], India
| {{fb|Soviet Union}}
| align="center"|1–1
| align="center"|2–1
| [[Friendly (association football)|Friendly]]
|-
| align="center"|2
| 4 April 1985
| Maharaja's College Stadium, Kochi, India
| {{fb|Soviet Union}}
| align="center"|1–1
| align="center"|1–2
| Friendly
|-
| align="center"|3
| 14 October 1987
| [[Grbavica Stadium]], [[Sarajevo]], Yugoslavia
| {{fb|Northern Ireland}}
| align="center"|3–0
| align="center"|3–0
| [[UEFA Euro 1988 qualifying Group 4|UEFA Euro 1988 qualifying]]
|-
| align="center"|4
| 16 December 1987
| [[İzmir Alsancak Stadium|Alsancak Stadium]], [[İzmir]], Turkey
| {{fb|Turkey}}
| align="center"|3–0
| align="center"|3–2
| UEFA Euro 1988 qualifying
|-
| align="center"|5
| 11 December 1988
| [[Red Star Stadium|Rajko Mitić Stadium]], [[Belgrade]], Yugoslavia
| {{fb|Cyprus}}
| align="center"|3–0
| align="center"|4–0
| [[1990 FIFA World Cup qualification – UEFA Group 5|1990 FIFA World Cup qualification]]
|-
| align="center"|6
| 11 October 1989
| [[Koševo City Stadium|Koševo]], Sarajevo, Yugoslavia
| {{fb|Norway}}
| align="center"|1–0
| align="center"|1–0
| 1990 FIFA World Cup qualification
|-
|}
==Manija tali laasabu==
Bin din gbaai Silimiin goli June biɛɣ'pishi yuuni 2023<ref>{{cite web|url=https://www.sofascore.com/hr/trener/faruk-hadzibegic/786475|title=Faruk Hadžibegić|access-date=20 June 2023|website=Sofascore}}</ref>
{| class="wikitable" style="text-align: center"
|-
!rowspan="2"|Team
!rowspan="2"|From
!rowspan="2"|To
!colspan="5"|Record
|-
!G!!W!!D!!L!!Win %
|-
|align=left|[[FC Sochaux-Montbéliard|Sochaux]]
|align=left|1 July 1996
|align=left|4 October 1998
{{WDL|87|31|22|34}}
|-
|align=left|[[Bosnia and Herzegovina national football team|Bosnia and Herzegovina]]
|align=left|10 March 1999
|align=left|9 October 1999
{{WDL|7|2|2|3}}
|-
|align=left|[[Real Betis]]
|align=left|1 May 2000
|align=left|30 June 2000
{{WDL|3|2|0|1}}
|-
|align=left|[[ES Troyes AC|Troyes]]
|align=left|3 January 2003
|align=left|30 June 2004
{{WDL|61|19|16|26}}
|-
|align=left|[[Gaziantepspor]]
|align=left|1 August 2005
|align=left|15 December 2005
{{WDL|18|7|6|5}}
|-
|align=left|[[Diyarbakırspor]]
|align=left|15 March 2006
|align=left|15 May 2006
{{WDL|9|2|1|6}}
|-
|align=left|[[Denizlispor]]
|align=left|7 June 2006
|align=left|22 December 2006
{{WDL|16|3|6|7}}
|-
|align=left|[[Chamois Niortais F.C.|Chamois Niortais]]
|align=left|13 February 2007
|align=left|30 May 2007
{{WDL|14|6|5|3}}
|-
|align=left|[[Dijon FCO|Dijon]]
|align=left|23 December 2007
|align=left|30 June 2009
{{WDL|65|24|17|24}}
|-
|align=left|[[SC Bastia|Bastia]]
|align=left|9 December 2009
|align=left|30 June 2010
{{WDL|21|8|5|8}}
|-
|align=left|[[AC Arlésien|Arles-Avignon]]
|align=left|1 October 2010
|align=left|23 November 2011
{{WDL|47|6|15|26}}
|-
|align=left|[[Valenciennes FC|Valenciennes]]
|align=left|15 January 2016
|align=left|25 September 2017
{{WDL|69|21|23|25}}
|-
|align=left|[[Red Star F.C.|Red Star]]
|align=left|29 October 2018
|align=left|24 March 2019
{{WDL|20|5|5|10}}
|-
|align=left|[[Montenegro national football team|Montenegro]]
|align=left|1 September 2019
|align=left|28 December 2020
{{WDL|14|6|4|4}}
|-
|align=left|[[MC Alger]]
|align=left|16 July 2022
|align=left|10 September 2022
{{WDL|3|0|2|1}}
|-
|align=left|[[Bosnia and Herzegovina national football team|Bosnia and Herzegovina]]
|align=left|4 January 2023
|align=left|23 June 2023
{{WDL|4|1|0|3}}
|-
!colspan=3|Total
{{WDLtot|458|143|129|186}}
|}
==Pina ==
===Player===
'''Sarajevo'''
*[[Yugoslav First League]]: [[1984–85 Yugoslav First League|1984–85]]
'''Sochaux'''
*[[Ligue 2|French Division 2]]: [[1987–88 French Division 2|1987–88]] (Group A)
==Bibliography==
*{{cite book|author=Gigi Riva|title=L'ultimo rigore di Faruk. Una storia di calcio e di guerra|trans-title=Faruk's Last Penalty. A story about football and war|publisher=Sellerio|location=Palermo|year=2016|isbn=978-8838935640|url=https://books.google.com/books?isbn=8838935645|language=it}}
== Kundivihira ==
{{Reflist}}
[[Pubu:Lahabaya zaa]]
omkfs54coten158l0jqvqe67r54njzi
136548
136547
2026-05-13T15:24:08Z
Abdul-Rauf Moshie
3942
/* Tiŋduya Tuma */
136548
wikitext
text/x-wiki
{{Bio}}
'''Faruk Hadžibegić''' ({{IPA|sh|fǎ:ruk xadʒiběːgitɕ|pron}}; bɛ daa dɔɣi o la Silimiin goli October dabaa ayopɔin dali yuuni 1957) nyɛla Bosnian boliŋmɛra manija mini boliŋmɛra baŋda kuro ŋun daa ŋmɛri nyaaŋa. O nyɛla ŋun ŋmɛ bolli zaŋ n-ti [[Yugoslavia national football team|Yugoslavia]] din be [[UEFA Euro 1984]] mini [[1990 FIFA World Cup]]. O nyɛla ŋun mali tiŋduya kɔpunima pihiyobu ni yini, Hadžibegić nyɛla Yugoslavia's boliŋmɛra so ŋun pahi anu boliŋmɛra shɛba ban mali kɔpunima pam ni.
==Boliŋmɛriyili tuma==
O bolli ŋmɛbu tuma saha, Hadžibegić nyɛla ŋun daa tuui ŋmɛ bolli zaŋ n-ti o ya bolli ŋmɛriyiya Sarajevo, Real Betis, Sochaux n-ti pahi Toulouse. O nyɛla ŋun daa niŋ kpaŋmaŋ pam Sarajevo boliŋmɛra shɛba ban daa kpuɣi yuuni [[1984–85 Yugoslav First League]]<nowiki/>kɔpu la. O ni daa be Sochaux, o nyɛla ŋun daa ŋmɛ bolli ni yuun bɔbugu ni [[Mehmed Baždarević]].
== Tiŋduya Tuma ==
Hadžibegić nyɛla bɔl'`ŋmɛri so ŋun pahi ayi n deei bɔli kpamli Bosnia tingbaŋ ni bɔl'`ŋmɛriba puuni ka lahi nyɛ bɔl'`ŋmɛri so ŋun pahi anu n deei bɔli kpamli Yugoslavia First League bɔl'`ŋmɛriba puuni (ŋun deei kpamli tali ŋɔ ʒibu pihiyɔbu ni yini) - ka ŋun nye tuuli maa nye Zlatko Vujovic, ŋun pahi ayi Yugoslavia First League bɔl'`ŋmɛriba puuni kpamli tali deei polo (ŋun deei kpamli tali ŋɔ ʒibu piso ayopɔin)<ref>[[Yugoslavia national football team#Most capped players]]</ref> O daa nyɛla ŋun ŋme o tuuli bɔlli n tiba Silimiin goli October yuuni 1982 puli ni European Championship Qualification deein gɔɣu bɛ mini Norway sunsuuni.
Hadžibegić daa nyɛla ŋungba daa ŋme n ti Yugoslavia, yuuni 1990 FIFA World Cup, din nye anduniya zaa tingbana bɔlli deein gɔɣu ka daa niŋ Italy tingbaŋ ni la. o daa nyƐla ŋun ŋme bɔla anu shɛŋa o ya tim ni daa ŋme. Yugoslavia daa zaŋla bɛ nyɔɣu n yo Argentina quarter finals ni, ka bɛ daa lu sɔŋ (0-0) hali ka bɛ ti pahiba saha, ka din daa ti waligiba daa ti nyɛla pɛnati ŋmɛbu, ka Stojković, Dragoljub Brnović n ti pahi Hadžibegić daa bɛ tooi di bɛ pɛnati, dama Stojković b daa kɔŋ dibu tuuli , ka Sergio Goycochea daa nye ŋun tahi Brnović dini kia che dibu ka Hadžibegić mii daa nye ŋun koŋ dibu bahigu, ka ŋa daa mɔŋ Yugoslavia tooni tirisibu ka bɛ daa kaɣi bɛ ŋmangura n labina yiŋa. <ref>{{cite news|last1=Wilson|first1=Jonathan|title=Osim recalls what might have been for a brilliant Yugoslavia in 1990|url=https://www.si.com/more-sports/2010/07/01/yugoslavia-1990|access-date=12 May 2017|work=SI.com|date=1 July 2010}}</ref>
Hadžibegić nyɛla ŋun daa ŋmɛri saha kam ka daa nye ŋun ŋme o bahigu bɔlli n ti Yugoslavia Silimiin goli March yuuni 1992 puli ni, din daa nye diɛma bɔlli bɛ mini Netherlands ni ŋme.<ref>{{cite web|url=https://eu-football.info/_player.php?id=7578|title=Player Database|website=eu-football.info|accessdate=2021-03-03}}</ref>
[[Category:1957 births]]
[[Category:Living people]]
[[Category:Footballers from Sarajevo]]
[[Category:People from Sarajevo]]
[[Category:Yugoslav men's footballers]]
[[Category:Bosnia and Herzegovina men's footballers]]
[[Category:Men's association football defenders]]
[[Category:FK Sarajevo players]]
[[Category:Real Betis players]]
[[Category:FC Sochaux-Montbéliard players]]
[[Category:Toulouse FC players]]
[[Category:Yugoslav First League players]]
==Kpamli tuma ==
Bin din gbaai Silimiin goli December biɛɣ'pishi ni anu dali yuuni 2002 zaŋ hali ni Silimiin goli February biɛɣ'pishi ni ayi ka dali yuuni 2004, Hadžibegić daa nyɛla zuɣulan so ŋun pahiri pihita yini ka zaŋ n-ti Assembly of [[FK Sarajevo]].<ref>{{cite web|url=https://www.klix.ba/vijesti/bih/fk-sarajevo-faruk-hadzibegic-predsjednik-ine-u-skupstini/021225005|title=FK Sarajevo: Faruk Hadžibegić predsjednik, Đine u Skupštini|date=25 December 2002|access-date=25 December 2002|language=bs|publisher=Klix.ba}}</ref>
==Bolli ŋmɛbu laasabu ==
:
{| class="wikitable sortable"
|+ Tiŋduya pɔri shɛŋa Faruk Hadžibegić ni di
|-
!scope="col"|No.
!scope="col"|Date
!scope="col"|Venue
!scope="col"|Opponent
!scope="col"|Score
!scope="col"|Result
!scope="col"|Competition
|-
| align="center"|1
| 25 January 1985
| [[Maharaja's College Stadium]], [[Kochi]], India
| {{fb|Soviet Union}}
| align="center"|1–1
| align="center"|2–1
| [[Friendly (association football)|Friendly]]
|-
| align="center"|2
| 4 April 1985
| Maharaja's College Stadium, Kochi, India
| {{fb|Soviet Union}}
| align="center"|1–1
| align="center"|1–2
| Friendly
|-
| align="center"|3
| 14 October 1987
| [[Grbavica Stadium]], [[Sarajevo]], Yugoslavia
| {{fb|Northern Ireland}}
| align="center"|3–0
| align="center"|3–0
| [[UEFA Euro 1988 qualifying Group 4|UEFA Euro 1988 qualifying]]
|-
| align="center"|4
| 16 December 1987
| [[İzmir Alsancak Stadium|Alsancak Stadium]], [[İzmir]], Turkey
| {{fb|Turkey}}
| align="center"|3–0
| align="center"|3–2
| UEFA Euro 1988 qualifying
|-
| align="center"|5
| 11 December 1988
| [[Red Star Stadium|Rajko Mitić Stadium]], [[Belgrade]], Yugoslavia
| {{fb|Cyprus}}
| align="center"|3–0
| align="center"|4–0
| [[1990 FIFA World Cup qualification – UEFA Group 5|1990 FIFA World Cup qualification]]
|-
| align="center"|6
| 11 October 1989
| [[Koševo City Stadium|Koševo]], Sarajevo, Yugoslavia
| {{fb|Norway}}
| align="center"|1–0
| align="center"|1–0
| 1990 FIFA World Cup qualification
|-
|}
==Manija tali laasabu==
Bin din gbaai Silimiin goli June biɛɣ'pishi yuuni 2023<ref>{{cite web|url=https://www.sofascore.com/hr/trener/faruk-hadzibegic/786475|title=Faruk Hadžibegić|access-date=20 June 2023|website=Sofascore}}</ref>
{| class="wikitable" style="text-align: center"
|-
!rowspan="2"|Team
!rowspan="2"|From
!rowspan="2"|To
!colspan="5"|Record
|-
!G!!W!!D!!L!!Win %
|-
|align=left|[[FC Sochaux-Montbéliard|Sochaux]]
|align=left|1 July 1996
|align=left|4 October 1998
{{WDL|87|31|22|34}}
|-
|align=left|[[Bosnia and Herzegovina national football team|Bosnia and Herzegovina]]
|align=left|10 March 1999
|align=left|9 October 1999
{{WDL|7|2|2|3}}
|-
|align=left|[[Real Betis]]
|align=left|1 May 2000
|align=left|30 June 2000
{{WDL|3|2|0|1}}
|-
|align=left|[[ES Troyes AC|Troyes]]
|align=left|3 January 2003
|align=left|30 June 2004
{{WDL|61|19|16|26}}
|-
|align=left|[[Gaziantepspor]]
|align=left|1 August 2005
|align=left|15 December 2005
{{WDL|18|7|6|5}}
|-
|align=left|[[Diyarbakırspor]]
|align=left|15 March 2006
|align=left|15 May 2006
{{WDL|9|2|1|6}}
|-
|align=left|[[Denizlispor]]
|align=left|7 June 2006
|align=left|22 December 2006
{{WDL|16|3|6|7}}
|-
|align=left|[[Chamois Niortais F.C.|Chamois Niortais]]
|align=left|13 February 2007
|align=left|30 May 2007
{{WDL|14|6|5|3}}
|-
|align=left|[[Dijon FCO|Dijon]]
|align=left|23 December 2007
|align=left|30 June 2009
{{WDL|65|24|17|24}}
|-
|align=left|[[SC Bastia|Bastia]]
|align=left|9 December 2009
|align=left|30 June 2010
{{WDL|21|8|5|8}}
|-
|align=left|[[AC Arlésien|Arles-Avignon]]
|align=left|1 October 2010
|align=left|23 November 2011
{{WDL|47|6|15|26}}
|-
|align=left|[[Valenciennes FC|Valenciennes]]
|align=left|15 January 2016
|align=left|25 September 2017
{{WDL|69|21|23|25}}
|-
|align=left|[[Red Star F.C.|Red Star]]
|align=left|29 October 2018
|align=left|24 March 2019
{{WDL|20|5|5|10}}
|-
|align=left|[[Montenegro national football team|Montenegro]]
|align=left|1 September 2019
|align=left|28 December 2020
{{WDL|14|6|4|4}}
|-
|align=left|[[MC Alger]]
|align=left|16 July 2022
|align=left|10 September 2022
{{WDL|3|0|2|1}}
|-
|align=left|[[Bosnia and Herzegovina national football team|Bosnia and Herzegovina]]
|align=left|4 January 2023
|align=left|23 June 2023
{{WDL|4|1|0|3}}
|-
!colspan=3|Total
{{WDLtot|458|143|129|186}}
|}
==Pina ==
===Player===
'''Sarajevo'''
*[[Yugoslav First League]]: [[1984–85 Yugoslav First League|1984–85]]
'''Sochaux'''
*[[Ligue 2|French Division 2]]: [[1987–88 French Division 2|1987–88]] (Group A)
==Bibliography==
*{{cite book|author=Gigi Riva|title=L'ultimo rigore di Faruk. Una storia di calcio e di guerra|trans-title=Faruk's Last Penalty. A story about football and war|publisher=Sellerio|location=Palermo|year=2016|isbn=978-8838935640|url=https://books.google.com/books?isbn=8838935645|language=it}}
== Kundivihira ==
{{Reflist}}
[[Pubu:Lahabaya zaa]]
bjk4u90f5nlevoer0npebvsf3m1tj51
136549
136548
2026-05-13T15:24:18Z
Abdul-Rauf Moshie
3942
/* Tiŋduya Tuma */
136549
wikitext
text/x-wiki
{{Bio}}
'''Faruk Hadžibegić''' ({{IPA|sh|fǎ:ruk xadʒiběːgitɕ|pron}}; bɛ daa dɔɣi o la Silimiin goli October dabaa ayopɔin dali yuuni 1957) nyɛla Bosnian boliŋmɛra manija mini boliŋmɛra baŋda kuro ŋun daa ŋmɛri nyaaŋa. O nyɛla ŋun ŋmɛ bolli zaŋ n-ti [[Yugoslavia national football team|Yugoslavia]] din be [[UEFA Euro 1984]] mini [[1990 FIFA World Cup]]. O nyɛla ŋun mali tiŋduya kɔpunima pihiyobu ni yini, Hadžibegić nyɛla Yugoslavia's boliŋmɛra so ŋun pahi anu boliŋmɛra shɛba ban mali kɔpunima pam ni.
==Boliŋmɛriyili tuma==
O bolli ŋmɛbu tuma saha, Hadžibegić nyɛla ŋun daa tuui ŋmɛ bolli zaŋ n-ti o ya bolli ŋmɛriyiya Sarajevo, Real Betis, Sochaux n-ti pahi Toulouse. O nyɛla ŋun daa niŋ kpaŋmaŋ pam Sarajevo boliŋmɛra shɛba ban daa kpuɣi yuuni [[1984–85 Yugoslav First League]]<nowiki/>kɔpu la. O ni daa be Sochaux, o nyɛla ŋun daa ŋmɛ bolli ni yuun bɔbugu ni [[Mehmed Baždarević]].
== Tiŋduya Tuma ==
Hadžibegić nyɛla bɔl'`ŋmɛri so ŋun pahi ayi n deei bɔli kpamli Bosnia tingbaŋ ni bɔl'`ŋmɛriba puuni ka lahi nyɛ bɔl'`ŋmɛri so ŋun pahi anu n deei bɔli kpamli Yugoslavia First League bɔl'`ŋmɛriba puuni (ŋun deei kpamli tali ŋɔ ʒibu pihiyɔbu ni yini) - ka ŋun nye tuuli maa nye Zlatko Vujovic, ŋun pahi ayi Yugoslavia First League bɔl'`ŋmɛriba puuni kpamli tali deei polo (ŋun deei kpamli tali ŋɔ ʒibu piso ayopɔin)<ref>[[Yugoslavia national football team#Most capped players]]</ref> O daa nyɛla ŋun ŋme o tuuli bɔlli n tiba Silimiin goli October yuuni 1982 puli ni European Championship Qualification deein gɔɣu bɛ mini Norway sunsuuni.
Hadžibegić daa nyɛla ŋungba daa ŋme n ti Yugoslavia, yuuni 1990 FIFA World Cup, din nye anduniya zaa tingbana bɔlli deein gɔɣu ka daa niŋ Italy tingbaŋ ni la. o daa nyƐla ŋun ŋme bɔla anu shɛŋa o ya tim ni daa ŋme. Yugoslavia daa zaŋla bɛ nyɔɣu n yo Argentina quarter finals ni, ka bɛ daa lu sɔŋ (0-0) hali ka bɛ ti pahiba saha, ka din daa ti waligiba daa ti nyɛla pɛnati ŋmɛbu, ka Stojković, Dragoljub Brnović n ti pahi Hadžibegić daa bɛ tooi di bɛ pɛnati, dama Stojković b daa kɔŋ dibu tuuli , ka Sergio Goycochea daa nye ŋun tahi Brnović dini kia che dibu ka Hadžibegić mii daa nye ŋun koŋ dibu bahigu, ka ŋa daa mɔŋ Yugoslavia tooni tirisibu ka bɛ daa kaɣi bɛ ŋmangura n labina yiŋa. <ref>{{cite news|last1=Wilson|first1=Jonathan|title=Osim recalls what might have been for a brilliant Yugoslavia in 1990|url=https://www.si.com/more-sports/2010/07/01/yugoslavia-1990|access-date=12 May 2017|work=SI.com|date=1 July 2010}}</ref>
Hadžibegić nyɛla ŋun daa ŋmɛri saha kam ka daa nye ŋun ŋme o bahigu bɔlli n ti Yugoslavia Silimiin goli March yuuni 1992 puli ni, din daa nye diɛma bɔlli bɛ mini Netherlands ni ŋme.<ref>{{cite web|url=https://eu-football.info/_player.php?id=7578|title=Player Database|website=eu-football.info|accessdate=2021-03-03}}</ref>
[[Category:1957 births]]
[[Category:Living people]]
[[Category:Footballers from Sarajevo]]
[[Category:People from Sarajevo]]
[[Category:Yugoslav men's footballers]]
[[Category:Bosnia and Herzegovina men's footballers]]
[[Category:Men's association football defenders]]
[[Category:FK Sarajevo players]]
[[Category:Real Betis players]]
[[Category:FC Sochaux-Montbéliard players]]
[[Category:Toulouse FC players]]
[[Category:Yugoslav First League players]]
[[Category:La Liga players]]
[[Category:Ligue 1 players]]
==Kpamli tuma ==
Bin din gbaai Silimiin goli December biɛɣ'pishi ni anu dali yuuni 2002 zaŋ hali ni Silimiin goli February biɛɣ'pishi ni ayi ka dali yuuni 2004, Hadžibegić daa nyɛla zuɣulan so ŋun pahiri pihita yini ka zaŋ n-ti Assembly of [[FK Sarajevo]].<ref>{{cite web|url=https://www.klix.ba/vijesti/bih/fk-sarajevo-faruk-hadzibegic-predsjednik-ine-u-skupstini/021225005|title=FK Sarajevo: Faruk Hadžibegić predsjednik, Đine u Skupštini|date=25 December 2002|access-date=25 December 2002|language=bs|publisher=Klix.ba}}</ref>
==Bolli ŋmɛbu laasabu ==
:
{| class="wikitable sortable"
|+ Tiŋduya pɔri shɛŋa Faruk Hadžibegić ni di
|-
!scope="col"|No.
!scope="col"|Date
!scope="col"|Venue
!scope="col"|Opponent
!scope="col"|Score
!scope="col"|Result
!scope="col"|Competition
|-
| align="center"|1
| 25 January 1985
| [[Maharaja's College Stadium]], [[Kochi]], India
| {{fb|Soviet Union}}
| align="center"|1–1
| align="center"|2–1
| [[Friendly (association football)|Friendly]]
|-
| align="center"|2
| 4 April 1985
| Maharaja's College Stadium, Kochi, India
| {{fb|Soviet Union}}
| align="center"|1–1
| align="center"|1–2
| Friendly
|-
| align="center"|3
| 14 October 1987
| [[Grbavica Stadium]], [[Sarajevo]], Yugoslavia
| {{fb|Northern Ireland}}
| align="center"|3–0
| align="center"|3–0
| [[UEFA Euro 1988 qualifying Group 4|UEFA Euro 1988 qualifying]]
|-
| align="center"|4
| 16 December 1987
| [[İzmir Alsancak Stadium|Alsancak Stadium]], [[İzmir]], Turkey
| {{fb|Turkey}}
| align="center"|3–0
| align="center"|3–2
| UEFA Euro 1988 qualifying
|-
| align="center"|5
| 11 December 1988
| [[Red Star Stadium|Rajko Mitić Stadium]], [[Belgrade]], Yugoslavia
| {{fb|Cyprus}}
| align="center"|3–0
| align="center"|4–0
| [[1990 FIFA World Cup qualification – UEFA Group 5|1990 FIFA World Cup qualification]]
|-
| align="center"|6
| 11 October 1989
| [[Koševo City Stadium|Koševo]], Sarajevo, Yugoslavia
| {{fb|Norway}}
| align="center"|1–0
| align="center"|1–0
| 1990 FIFA World Cup qualification
|-
|}
==Manija tali laasabu==
Bin din gbaai Silimiin goli June biɛɣ'pishi yuuni 2023<ref>{{cite web|url=https://www.sofascore.com/hr/trener/faruk-hadzibegic/786475|title=Faruk Hadžibegić|access-date=20 June 2023|website=Sofascore}}</ref>
{| class="wikitable" style="text-align: center"
|-
!rowspan="2"|Team
!rowspan="2"|From
!rowspan="2"|To
!colspan="5"|Record
|-
!G!!W!!D!!L!!Win %
|-
|align=left|[[FC Sochaux-Montbéliard|Sochaux]]
|align=left|1 July 1996
|align=left|4 October 1998
{{WDL|87|31|22|34}}
|-
|align=left|[[Bosnia and Herzegovina national football team|Bosnia and Herzegovina]]
|align=left|10 March 1999
|align=left|9 October 1999
{{WDL|7|2|2|3}}
|-
|align=left|[[Real Betis]]
|align=left|1 May 2000
|align=left|30 June 2000
{{WDL|3|2|0|1}}
|-
|align=left|[[ES Troyes AC|Troyes]]
|align=left|3 January 2003
|align=left|30 June 2004
{{WDL|61|19|16|26}}
|-
|align=left|[[Gaziantepspor]]
|align=left|1 August 2005
|align=left|15 December 2005
{{WDL|18|7|6|5}}
|-
|align=left|[[Diyarbakırspor]]
|align=left|15 March 2006
|align=left|15 May 2006
{{WDL|9|2|1|6}}
|-
|align=left|[[Denizlispor]]
|align=left|7 June 2006
|align=left|22 December 2006
{{WDL|16|3|6|7}}
|-
|align=left|[[Chamois Niortais F.C.|Chamois Niortais]]
|align=left|13 February 2007
|align=left|30 May 2007
{{WDL|14|6|5|3}}
|-
|align=left|[[Dijon FCO|Dijon]]
|align=left|23 December 2007
|align=left|30 June 2009
{{WDL|65|24|17|24}}
|-
|align=left|[[SC Bastia|Bastia]]
|align=left|9 December 2009
|align=left|30 June 2010
{{WDL|21|8|5|8}}
|-
|align=left|[[AC Arlésien|Arles-Avignon]]
|align=left|1 October 2010
|align=left|23 November 2011
{{WDL|47|6|15|26}}
|-
|align=left|[[Valenciennes FC|Valenciennes]]
|align=left|15 January 2016
|align=left|25 September 2017
{{WDL|69|21|23|25}}
|-
|align=left|[[Red Star F.C.|Red Star]]
|align=left|29 October 2018
|align=left|24 March 2019
{{WDL|20|5|5|10}}
|-
|align=left|[[Montenegro national football team|Montenegro]]
|align=left|1 September 2019
|align=left|28 December 2020
{{WDL|14|6|4|4}}
|-
|align=left|[[MC Alger]]
|align=left|16 July 2022
|align=left|10 September 2022
{{WDL|3|0|2|1}}
|-
|align=left|[[Bosnia and Herzegovina national football team|Bosnia and Herzegovina]]
|align=left|4 January 2023
|align=left|23 June 2023
{{WDL|4|1|0|3}}
|-
!colspan=3|Total
{{WDLtot|458|143|129|186}}
|}
==Pina ==
===Player===
'''Sarajevo'''
*[[Yugoslav First League]]: [[1984–85 Yugoslav First League|1984–85]]
'''Sochaux'''
*[[Ligue 2|French Division 2]]: [[1987–88 French Division 2|1987–88]] (Group A)
==Bibliography==
*{{cite book|author=Gigi Riva|title=L'ultimo rigore di Faruk. Una storia di calcio e di guerra|trans-title=Faruk's Last Penalty. A story about football and war|publisher=Sellerio|location=Palermo|year=2016|isbn=978-8838935640|url=https://books.google.com/books?isbn=8838935645|language=it}}
== Kundivihira ==
{{Reflist}}
[[Pubu:Lahabaya zaa]]
8qhkytj9z37tcnk94oi6r2hkcdf4m11
136550
136549
2026-05-13T15:24:28Z
Abdul-Rauf Moshie
3942
/* Tiŋduya Tuma */
136550
wikitext
text/x-wiki
{{Bio}}
'''Faruk Hadžibegić''' ({{IPA|sh|fǎ:ruk xadʒiběːgitɕ|pron}}; bɛ daa dɔɣi o la Silimiin goli October dabaa ayopɔin dali yuuni 1957) nyɛla Bosnian boliŋmɛra manija mini boliŋmɛra baŋda kuro ŋun daa ŋmɛri nyaaŋa. O nyɛla ŋun ŋmɛ bolli zaŋ n-ti [[Yugoslavia national football team|Yugoslavia]] din be [[UEFA Euro 1984]] mini [[1990 FIFA World Cup]]. O nyɛla ŋun mali tiŋduya kɔpunima pihiyobu ni yini, Hadžibegić nyɛla Yugoslavia's boliŋmɛra so ŋun pahi anu boliŋmɛra shɛba ban mali kɔpunima pam ni.
==Boliŋmɛriyili tuma==
O bolli ŋmɛbu tuma saha, Hadžibegić nyɛla ŋun daa tuui ŋmɛ bolli zaŋ n-ti o ya bolli ŋmɛriyiya Sarajevo, Real Betis, Sochaux n-ti pahi Toulouse. O nyɛla ŋun daa niŋ kpaŋmaŋ pam Sarajevo boliŋmɛra shɛba ban daa kpuɣi yuuni [[1984–85 Yugoslav First League]]<nowiki/>kɔpu la. O ni daa be Sochaux, o nyɛla ŋun daa ŋmɛ bolli ni yuun bɔbugu ni [[Mehmed Baždarević]].
== Tiŋduya Tuma ==
Hadžibegić nyɛla bɔl'`ŋmɛri so ŋun pahi ayi n deei bɔli kpamli Bosnia tingbaŋ ni bɔl'`ŋmɛriba puuni ka lahi nyɛ bɔl'`ŋmɛri so ŋun pahi anu n deei bɔli kpamli Yugoslavia First League bɔl'`ŋmɛriba puuni (ŋun deei kpamli tali ŋɔ ʒibu pihiyɔbu ni yini) - ka ŋun nye tuuli maa nye Zlatko Vujovic, ŋun pahi ayi Yugoslavia First League bɔl'`ŋmɛriba puuni kpamli tali deei polo (ŋun deei kpamli tali ŋɔ ʒibu piso ayopɔin)<ref>[[Yugoslavia national football team#Most capped players]]</ref> O daa nyɛla ŋun ŋme o tuuli bɔlli n tiba Silimiin goli October yuuni 1982 puli ni European Championship Qualification deein gɔɣu bɛ mini Norway sunsuuni.
Hadžibegić daa nyɛla ŋungba daa ŋme n ti Yugoslavia, yuuni 1990 FIFA World Cup, din nye anduniya zaa tingbana bɔlli deein gɔɣu ka daa niŋ Italy tingbaŋ ni la. o daa nyƐla ŋun ŋme bɔla anu shɛŋa o ya tim ni daa ŋme. Yugoslavia daa zaŋla bɛ nyɔɣu n yo Argentina quarter finals ni, ka bɛ daa lu sɔŋ (0-0) hali ka bɛ ti pahiba saha, ka din daa ti waligiba daa ti nyɛla pɛnati ŋmɛbu, ka Stojković, Dragoljub Brnović n ti pahi Hadžibegić daa bɛ tooi di bɛ pɛnati, dama Stojković b daa kɔŋ dibu tuuli , ka Sergio Goycochea daa nye ŋun tahi Brnović dini kia che dibu ka Hadžibegić mii daa nye ŋun koŋ dibu bahigu, ka ŋa daa mɔŋ Yugoslavia tooni tirisibu ka bɛ daa kaɣi bɛ ŋmangura n labina yiŋa. <ref>{{cite news|last1=Wilson|first1=Jonathan|title=Osim recalls what might have been for a brilliant Yugoslavia in 1990|url=https://www.si.com/more-sports/2010/07/01/yugoslavia-1990|access-date=12 May 2017|work=SI.com|date=1 July 2010}}</ref>
Hadžibegić nyɛla ŋun daa ŋmɛri saha kam ka daa nye ŋun ŋme o bahigu bɔlli n ti Yugoslavia Silimiin goli March yuuni 1992 puli ni, din daa nye diɛma bɔlli bɛ mini Netherlands ni ŋme.<ref>{{cite web|url=https://eu-football.info/_player.php?id=7578|title=Player Database|website=eu-football.info|accessdate=2021-03-03}}</ref>
[[Category:1957 births]]
[[Category:Living people]]
[[Category:Footballers from Sarajevo]]
[[Category:People from Sarajevo]]
[[Category:Yugoslav men's footballers]]
[[Category:Bosnia and Herzegovina men's footballers]]
[[Category:Men's association football defenders]]
[[Category:FK Sarajevo players]]
[[Category:Real Betis players]]
[[Category:FC Sochaux-Montbéliard players]]
[[Category:Toulouse FC players]]
[[Category:Yugoslav First League players]]
[[Category:La Liga players]]
[[Category:Ligue 1 players]]
[[Category:Ligue 2 players]]
[[Category:Yugoslavia men's international footballers]]
==Kpamli tuma ==
Bin din gbaai Silimiin goli December biɛɣ'pishi ni anu dali yuuni 2002 zaŋ hali ni Silimiin goli February biɛɣ'pishi ni ayi ka dali yuuni 2004, Hadžibegić daa nyɛla zuɣulan so ŋun pahiri pihita yini ka zaŋ n-ti Assembly of [[FK Sarajevo]].<ref>{{cite web|url=https://www.klix.ba/vijesti/bih/fk-sarajevo-faruk-hadzibegic-predsjednik-ine-u-skupstini/021225005|title=FK Sarajevo: Faruk Hadžibegić predsjednik, Đine u Skupštini|date=25 December 2002|access-date=25 December 2002|language=bs|publisher=Klix.ba}}</ref>
==Bolli ŋmɛbu laasabu ==
:
{| class="wikitable sortable"
|+ Tiŋduya pɔri shɛŋa Faruk Hadžibegić ni di
|-
!scope="col"|No.
!scope="col"|Date
!scope="col"|Venue
!scope="col"|Opponent
!scope="col"|Score
!scope="col"|Result
!scope="col"|Competition
|-
| align="center"|1
| 25 January 1985
| [[Maharaja's College Stadium]], [[Kochi]], India
| {{fb|Soviet Union}}
| align="center"|1–1
| align="center"|2–1
| [[Friendly (association football)|Friendly]]
|-
| align="center"|2
| 4 April 1985
| Maharaja's College Stadium, Kochi, India
| {{fb|Soviet Union}}
| align="center"|1–1
| align="center"|1–2
| Friendly
|-
| align="center"|3
| 14 October 1987
| [[Grbavica Stadium]], [[Sarajevo]], Yugoslavia
| {{fb|Northern Ireland}}
| align="center"|3–0
| align="center"|3–0
| [[UEFA Euro 1988 qualifying Group 4|UEFA Euro 1988 qualifying]]
|-
| align="center"|4
| 16 December 1987
| [[İzmir Alsancak Stadium|Alsancak Stadium]], [[İzmir]], Turkey
| {{fb|Turkey}}
| align="center"|3–0
| align="center"|3–2
| UEFA Euro 1988 qualifying
|-
| align="center"|5
| 11 December 1988
| [[Red Star Stadium|Rajko Mitić Stadium]], [[Belgrade]], Yugoslavia
| {{fb|Cyprus}}
| align="center"|3–0
| align="center"|4–0
| [[1990 FIFA World Cup qualification – UEFA Group 5|1990 FIFA World Cup qualification]]
|-
| align="center"|6
| 11 October 1989
| [[Koševo City Stadium|Koševo]], Sarajevo, Yugoslavia
| {{fb|Norway}}
| align="center"|1–0
| align="center"|1–0
| 1990 FIFA World Cup qualification
|-
|}
==Manija tali laasabu==
Bin din gbaai Silimiin goli June biɛɣ'pishi yuuni 2023<ref>{{cite web|url=https://www.sofascore.com/hr/trener/faruk-hadzibegic/786475|title=Faruk Hadžibegić|access-date=20 June 2023|website=Sofascore}}</ref>
{| class="wikitable" style="text-align: center"
|-
!rowspan="2"|Team
!rowspan="2"|From
!rowspan="2"|To
!colspan="5"|Record
|-
!G!!W!!D!!L!!Win %
|-
|align=left|[[FC Sochaux-Montbéliard|Sochaux]]
|align=left|1 July 1996
|align=left|4 October 1998
{{WDL|87|31|22|34}}
|-
|align=left|[[Bosnia and Herzegovina national football team|Bosnia and Herzegovina]]
|align=left|10 March 1999
|align=left|9 October 1999
{{WDL|7|2|2|3}}
|-
|align=left|[[Real Betis]]
|align=left|1 May 2000
|align=left|30 June 2000
{{WDL|3|2|0|1}}
|-
|align=left|[[ES Troyes AC|Troyes]]
|align=left|3 January 2003
|align=left|30 June 2004
{{WDL|61|19|16|26}}
|-
|align=left|[[Gaziantepspor]]
|align=left|1 August 2005
|align=left|15 December 2005
{{WDL|18|7|6|5}}
|-
|align=left|[[Diyarbakırspor]]
|align=left|15 March 2006
|align=left|15 May 2006
{{WDL|9|2|1|6}}
|-
|align=left|[[Denizlispor]]
|align=left|7 June 2006
|align=left|22 December 2006
{{WDL|16|3|6|7}}
|-
|align=left|[[Chamois Niortais F.C.|Chamois Niortais]]
|align=left|13 February 2007
|align=left|30 May 2007
{{WDL|14|6|5|3}}
|-
|align=left|[[Dijon FCO|Dijon]]
|align=left|23 December 2007
|align=left|30 June 2009
{{WDL|65|24|17|24}}
|-
|align=left|[[SC Bastia|Bastia]]
|align=left|9 December 2009
|align=left|30 June 2010
{{WDL|21|8|5|8}}
|-
|align=left|[[AC Arlésien|Arles-Avignon]]
|align=left|1 October 2010
|align=left|23 November 2011
{{WDL|47|6|15|26}}
|-
|align=left|[[Valenciennes FC|Valenciennes]]
|align=left|15 January 2016
|align=left|25 September 2017
{{WDL|69|21|23|25}}
|-
|align=left|[[Red Star F.C.|Red Star]]
|align=left|29 October 2018
|align=left|24 March 2019
{{WDL|20|5|5|10}}
|-
|align=left|[[Montenegro national football team|Montenegro]]
|align=left|1 September 2019
|align=left|28 December 2020
{{WDL|14|6|4|4}}
|-
|align=left|[[MC Alger]]
|align=left|16 July 2022
|align=left|10 September 2022
{{WDL|3|0|2|1}}
|-
|align=left|[[Bosnia and Herzegovina national football team|Bosnia and Herzegovina]]
|align=left|4 January 2023
|align=left|23 June 2023
{{WDL|4|1|0|3}}
|-
!colspan=3|Total
{{WDLtot|458|143|129|186}}
|}
==Pina ==
===Player===
'''Sarajevo'''
*[[Yugoslav First League]]: [[1984–85 Yugoslav First League|1984–85]]
'''Sochaux'''
*[[Ligue 2|French Division 2]]: [[1987–88 French Division 2|1987–88]] (Group A)
==Bibliography==
*{{cite book|author=Gigi Riva|title=L'ultimo rigore di Faruk. Una storia di calcio e di guerra|trans-title=Faruk's Last Penalty. A story about football and war|publisher=Sellerio|location=Palermo|year=2016|isbn=978-8838935640|url=https://books.google.com/books?isbn=8838935645|language=it}}
== Kundivihira ==
{{Reflist}}
[[Pubu:Lahabaya zaa]]
ghw9ws6jkaegpxyneq0a1zrw94xnld4
136551
136550
2026-05-13T15:24:39Z
Abdul-Rauf Moshie
3942
/* Tiŋduya Tuma */
136551
wikitext
text/x-wiki
{{Bio}}
'''Faruk Hadžibegić''' ({{IPA|sh|fǎ:ruk xadʒiběːgitɕ|pron}}; bɛ daa dɔɣi o la Silimiin goli October dabaa ayopɔin dali yuuni 1957) nyɛla Bosnian boliŋmɛra manija mini boliŋmɛra baŋda kuro ŋun daa ŋmɛri nyaaŋa. O nyɛla ŋun ŋmɛ bolli zaŋ n-ti [[Yugoslavia national football team|Yugoslavia]] din be [[UEFA Euro 1984]] mini [[1990 FIFA World Cup]]. O nyɛla ŋun mali tiŋduya kɔpunima pihiyobu ni yini, Hadžibegić nyɛla Yugoslavia's boliŋmɛra so ŋun pahi anu boliŋmɛra shɛba ban mali kɔpunima pam ni.
==Boliŋmɛriyili tuma==
O bolli ŋmɛbu tuma saha, Hadžibegić nyɛla ŋun daa tuui ŋmɛ bolli zaŋ n-ti o ya bolli ŋmɛriyiya Sarajevo, Real Betis, Sochaux n-ti pahi Toulouse. O nyɛla ŋun daa niŋ kpaŋmaŋ pam Sarajevo boliŋmɛra shɛba ban daa kpuɣi yuuni [[1984–85 Yugoslav First League]]<nowiki/>kɔpu la. O ni daa be Sochaux, o nyɛla ŋun daa ŋmɛ bolli ni yuun bɔbugu ni [[Mehmed Baždarević]].
== Tiŋduya Tuma ==
Hadžibegić nyɛla bɔl'`ŋmɛri so ŋun pahi ayi n deei bɔli kpamli Bosnia tingbaŋ ni bɔl'`ŋmɛriba puuni ka lahi nyɛ bɔl'`ŋmɛri so ŋun pahi anu n deei bɔli kpamli Yugoslavia First League bɔl'`ŋmɛriba puuni (ŋun deei kpamli tali ŋɔ ʒibu pihiyɔbu ni yini) - ka ŋun nye tuuli maa nye Zlatko Vujovic, ŋun pahi ayi Yugoslavia First League bɔl'`ŋmɛriba puuni kpamli tali deei polo (ŋun deei kpamli tali ŋɔ ʒibu piso ayopɔin)<ref>[[Yugoslavia national football team#Most capped players]]</ref> O daa nyɛla ŋun ŋme o tuuli bɔlli n tiba Silimiin goli October yuuni 1982 puli ni European Championship Qualification deein gɔɣu bɛ mini Norway sunsuuni.
Hadžibegić daa nyɛla ŋungba daa ŋme n ti Yugoslavia, yuuni 1990 FIFA World Cup, din nye anduniya zaa tingbana bɔlli deein gɔɣu ka daa niŋ Italy tingbaŋ ni la. o daa nyƐla ŋun ŋme bɔla anu shɛŋa o ya tim ni daa ŋme. Yugoslavia daa zaŋla bɛ nyɔɣu n yo Argentina quarter finals ni, ka bɛ daa lu sɔŋ (0-0) hali ka bɛ ti pahiba saha, ka din daa ti waligiba daa ti nyɛla pɛnati ŋmɛbu, ka Stojković, Dragoljub Brnović n ti pahi Hadžibegić daa bɛ tooi di bɛ pɛnati, dama Stojković b daa kɔŋ dibu tuuli , ka Sergio Goycochea daa nye ŋun tahi Brnović dini kia che dibu ka Hadžibegić mii daa nye ŋun koŋ dibu bahigu, ka ŋa daa mɔŋ Yugoslavia tooni tirisibu ka bɛ daa kaɣi bɛ ŋmangura n labina yiŋa. <ref>{{cite news|last1=Wilson|first1=Jonathan|title=Osim recalls what might have been for a brilliant Yugoslavia in 1990|url=https://www.si.com/more-sports/2010/07/01/yugoslavia-1990|access-date=12 May 2017|work=SI.com|date=1 July 2010}}</ref>
Hadžibegić nyɛla ŋun daa ŋmɛri saha kam ka daa nye ŋun ŋme o bahigu bɔlli n ti Yugoslavia Silimiin goli March yuuni 1992 puli ni, din daa nye diɛma bɔlli bɛ mini Netherlands ni ŋme.<ref>{{cite web|url=https://eu-football.info/_player.php?id=7578|title=Player Database|website=eu-football.info|accessdate=2021-03-03}}</ref>
[[Category:1957 births]]
[[Category:Living people]]
[[Category:Footballers from Sarajevo]]
[[Category:People from Sarajevo]]
[[Category:Yugoslav men's footballers]]
[[Category:Bosnia and Herzegovina men's footballers]]
[[Category:Men's association football defenders]]
[[Category:FK Sarajevo players]]
[[Category:Real Betis players]]
[[Category:FC Sochaux-Montbéliard players]]
[[Category:Toulouse FC players]]
[[Category:Yugoslav First League players]]
[[Category:La Liga players]]
[[Category:Ligue 1 players]]
[[Category:Ligue 2 players]]
[[Category:Yugoslavia men's international footballers]]
[[Category:UEFA Euro 1984 players]]
[[Category:1990 FIFA World Cup players]]
==Kpamli tuma ==
Bin din gbaai Silimiin goli December biɛɣ'pishi ni anu dali yuuni 2002 zaŋ hali ni Silimiin goli February biɛɣ'pishi ni ayi ka dali yuuni 2004, Hadžibegić daa nyɛla zuɣulan so ŋun pahiri pihita yini ka zaŋ n-ti Assembly of [[FK Sarajevo]].<ref>{{cite web|url=https://www.klix.ba/vijesti/bih/fk-sarajevo-faruk-hadzibegic-predsjednik-ine-u-skupstini/021225005|title=FK Sarajevo: Faruk Hadžibegić predsjednik, Đine u Skupštini|date=25 December 2002|access-date=25 December 2002|language=bs|publisher=Klix.ba}}</ref>
==Bolli ŋmɛbu laasabu ==
:
{| class="wikitable sortable"
|+ Tiŋduya pɔri shɛŋa Faruk Hadžibegić ni di
|-
!scope="col"|No.
!scope="col"|Date
!scope="col"|Venue
!scope="col"|Opponent
!scope="col"|Score
!scope="col"|Result
!scope="col"|Competition
|-
| align="center"|1
| 25 January 1985
| [[Maharaja's College Stadium]], [[Kochi]], India
| {{fb|Soviet Union}}
| align="center"|1–1
| align="center"|2–1
| [[Friendly (association football)|Friendly]]
|-
| align="center"|2
| 4 April 1985
| Maharaja's College Stadium, Kochi, India
| {{fb|Soviet Union}}
| align="center"|1–1
| align="center"|1–2
| Friendly
|-
| align="center"|3
| 14 October 1987
| [[Grbavica Stadium]], [[Sarajevo]], Yugoslavia
| {{fb|Northern Ireland}}
| align="center"|3–0
| align="center"|3–0
| [[UEFA Euro 1988 qualifying Group 4|UEFA Euro 1988 qualifying]]
|-
| align="center"|4
| 16 December 1987
| [[İzmir Alsancak Stadium|Alsancak Stadium]], [[İzmir]], Turkey
| {{fb|Turkey}}
| align="center"|3–0
| align="center"|3–2
| UEFA Euro 1988 qualifying
|-
| align="center"|5
| 11 December 1988
| [[Red Star Stadium|Rajko Mitić Stadium]], [[Belgrade]], Yugoslavia
| {{fb|Cyprus}}
| align="center"|3–0
| align="center"|4–0
| [[1990 FIFA World Cup qualification – UEFA Group 5|1990 FIFA World Cup qualification]]
|-
| align="center"|6
| 11 October 1989
| [[Koševo City Stadium|Koševo]], Sarajevo, Yugoslavia
| {{fb|Norway}}
| align="center"|1–0
| align="center"|1–0
| 1990 FIFA World Cup qualification
|-
|}
==Manija tali laasabu==
Bin din gbaai Silimiin goli June biɛɣ'pishi yuuni 2023<ref>{{cite web|url=https://www.sofascore.com/hr/trener/faruk-hadzibegic/786475|title=Faruk Hadžibegić|access-date=20 June 2023|website=Sofascore}}</ref>
{| class="wikitable" style="text-align: center"
|-
!rowspan="2"|Team
!rowspan="2"|From
!rowspan="2"|To
!colspan="5"|Record
|-
!G!!W!!D!!L!!Win %
|-
|align=left|[[FC Sochaux-Montbéliard|Sochaux]]
|align=left|1 July 1996
|align=left|4 October 1998
{{WDL|87|31|22|34}}
|-
|align=left|[[Bosnia and Herzegovina national football team|Bosnia and Herzegovina]]
|align=left|10 March 1999
|align=left|9 October 1999
{{WDL|7|2|2|3}}
|-
|align=left|[[Real Betis]]
|align=left|1 May 2000
|align=left|30 June 2000
{{WDL|3|2|0|1}}
|-
|align=left|[[ES Troyes AC|Troyes]]
|align=left|3 January 2003
|align=left|30 June 2004
{{WDL|61|19|16|26}}
|-
|align=left|[[Gaziantepspor]]
|align=left|1 August 2005
|align=left|15 December 2005
{{WDL|18|7|6|5}}
|-
|align=left|[[Diyarbakırspor]]
|align=left|15 March 2006
|align=left|15 May 2006
{{WDL|9|2|1|6}}
|-
|align=left|[[Denizlispor]]
|align=left|7 June 2006
|align=left|22 December 2006
{{WDL|16|3|6|7}}
|-
|align=left|[[Chamois Niortais F.C.|Chamois Niortais]]
|align=left|13 February 2007
|align=left|30 May 2007
{{WDL|14|6|5|3}}
|-
|align=left|[[Dijon FCO|Dijon]]
|align=left|23 December 2007
|align=left|30 June 2009
{{WDL|65|24|17|24}}
|-
|align=left|[[SC Bastia|Bastia]]
|align=left|9 December 2009
|align=left|30 June 2010
{{WDL|21|8|5|8}}
|-
|align=left|[[AC Arlésien|Arles-Avignon]]
|align=left|1 October 2010
|align=left|23 November 2011
{{WDL|47|6|15|26}}
|-
|align=left|[[Valenciennes FC|Valenciennes]]
|align=left|15 January 2016
|align=left|25 September 2017
{{WDL|69|21|23|25}}
|-
|align=left|[[Red Star F.C.|Red Star]]
|align=left|29 October 2018
|align=left|24 March 2019
{{WDL|20|5|5|10}}
|-
|align=left|[[Montenegro national football team|Montenegro]]
|align=left|1 September 2019
|align=left|28 December 2020
{{WDL|14|6|4|4}}
|-
|align=left|[[MC Alger]]
|align=left|16 July 2022
|align=left|10 September 2022
{{WDL|3|0|2|1}}
|-
|align=left|[[Bosnia and Herzegovina national football team|Bosnia and Herzegovina]]
|align=left|4 January 2023
|align=left|23 June 2023
{{WDL|4|1|0|3}}
|-
!colspan=3|Total
{{WDLtot|458|143|129|186}}
|}
==Pina ==
===Player===
'''Sarajevo'''
*[[Yugoslav First League]]: [[1984–85 Yugoslav First League|1984–85]]
'''Sochaux'''
*[[Ligue 2|French Division 2]]: [[1987–88 French Division 2|1987–88]] (Group A)
==Bibliography==
*{{cite book|author=Gigi Riva|title=L'ultimo rigore di Faruk. Una storia di calcio e di guerra|trans-title=Faruk's Last Penalty. A story about football and war|publisher=Sellerio|location=Palermo|year=2016|isbn=978-8838935640|url=https://books.google.com/books?isbn=8838935645|language=it}}
== Kundivihira ==
{{Reflist}}
[[Pubu:Lahabaya zaa]]
1bugv1ugabetsbh83jecskfcgu6orkr
136552
136551
2026-05-13T15:24:50Z
Abdul-Rauf Moshie
3942
/* Tiŋduya Tuma */
136552
wikitext
text/x-wiki
{{Bio}}
'''Faruk Hadžibegić''' ({{IPA|sh|fǎ:ruk xadʒiběːgitɕ|pron}}; bɛ daa dɔɣi o la Silimiin goli October dabaa ayopɔin dali yuuni 1957) nyɛla Bosnian boliŋmɛra manija mini boliŋmɛra baŋda kuro ŋun daa ŋmɛri nyaaŋa. O nyɛla ŋun ŋmɛ bolli zaŋ n-ti [[Yugoslavia national football team|Yugoslavia]] din be [[UEFA Euro 1984]] mini [[1990 FIFA World Cup]]. O nyɛla ŋun mali tiŋduya kɔpunima pihiyobu ni yini, Hadžibegić nyɛla Yugoslavia's boliŋmɛra so ŋun pahi anu boliŋmɛra shɛba ban mali kɔpunima pam ni.
==Boliŋmɛriyili tuma==
O bolli ŋmɛbu tuma saha, Hadžibegić nyɛla ŋun daa tuui ŋmɛ bolli zaŋ n-ti o ya bolli ŋmɛriyiya Sarajevo, Real Betis, Sochaux n-ti pahi Toulouse. O nyɛla ŋun daa niŋ kpaŋmaŋ pam Sarajevo boliŋmɛra shɛba ban daa kpuɣi yuuni [[1984–85 Yugoslav First League]]<nowiki/>kɔpu la. O ni daa be Sochaux, o nyɛla ŋun daa ŋmɛ bolli ni yuun bɔbugu ni [[Mehmed Baždarević]].
== Tiŋduya Tuma ==
Hadžibegić nyɛla bɔl'`ŋmɛri so ŋun pahi ayi n deei bɔli kpamli Bosnia tingbaŋ ni bɔl'`ŋmɛriba puuni ka lahi nyɛ bɔl'`ŋmɛri so ŋun pahi anu n deei bɔli kpamli Yugoslavia First League bɔl'`ŋmɛriba puuni (ŋun deei kpamli tali ŋɔ ʒibu pihiyɔbu ni yini) - ka ŋun nye tuuli maa nye Zlatko Vujovic, ŋun pahi ayi Yugoslavia First League bɔl'`ŋmɛriba puuni kpamli tali deei polo (ŋun deei kpamli tali ŋɔ ʒibu piso ayopɔin)<ref>[[Yugoslavia national football team#Most capped players]]</ref> O daa nyɛla ŋun ŋme o tuuli bɔlli n tiba Silimiin goli October yuuni 1982 puli ni European Championship Qualification deein gɔɣu bɛ mini Norway sunsuuni.
Hadžibegić daa nyɛla ŋungba daa ŋme n ti Yugoslavia, yuuni 1990 FIFA World Cup, din nye anduniya zaa tingbana bɔlli deein gɔɣu ka daa niŋ Italy tingbaŋ ni la. o daa nyƐla ŋun ŋme bɔla anu shɛŋa o ya tim ni daa ŋme. Yugoslavia daa zaŋla bɛ nyɔɣu n yo Argentina quarter finals ni, ka bɛ daa lu sɔŋ (0-0) hali ka bɛ ti pahiba saha, ka din daa ti waligiba daa ti nyɛla pɛnati ŋmɛbu, ka Stojković, Dragoljub Brnović n ti pahi Hadžibegić daa bɛ tooi di bɛ pɛnati, dama Stojković b daa kɔŋ dibu tuuli , ka Sergio Goycochea daa nye ŋun tahi Brnović dini kia che dibu ka Hadžibegić mii daa nye ŋun koŋ dibu bahigu, ka ŋa daa mɔŋ Yugoslavia tooni tirisibu ka bɛ daa kaɣi bɛ ŋmangura n labina yiŋa. <ref>{{cite news|last1=Wilson|first1=Jonathan|title=Osim recalls what might have been for a brilliant Yugoslavia in 1990|url=https://www.si.com/more-sports/2010/07/01/yugoslavia-1990|access-date=12 May 2017|work=SI.com|date=1 July 2010}}</ref>
Hadžibegić nyɛla ŋun daa ŋmɛri saha kam ka daa nye ŋun ŋme o bahigu bɔlli n ti Yugoslavia Silimiin goli March yuuni 1992 puli ni, din daa nye diɛma bɔlli bɛ mini Netherlands ni ŋme.<ref>{{cite web|url=https://eu-football.info/_player.php?id=7578|title=Player Database|website=eu-football.info|accessdate=2021-03-03}}</ref>
[[Category:1957 births]]
[[Category:Living people]]
[[Category:Footballers from Sarajevo]]
[[Category:People from Sarajevo]]
[[Category:Yugoslav men's footballers]]
[[Category:Bosnia and Herzegovina men's footballers]]
[[Category:Men's association football defenders]]
[[Category:FK Sarajevo players]]
[[Category:Real Betis players]]
[[Category:FC Sochaux-Montbéliard players]]
[[Category:Toulouse FC players]]
[[Category:Yugoslav First League players]]
[[Category:La Liga players]]
[[Category:Ligue 1 players]]
[[Category:Ligue 2 players]]
[[Category:Yugoslavia men's international footballers]]
[[Category:UEFA Euro 1984 players]]
[[Category:1990 FIFA World Cup players]]
[[Category:Yugoslav expatriate men's footballers]]
[[Category:Bosnia and Herzegovina expatriate men's footballers]]
==Kpamli tuma ==
Bin din gbaai Silimiin goli December biɛɣ'pishi ni anu dali yuuni 2002 zaŋ hali ni Silimiin goli February biɛɣ'pishi ni ayi ka dali yuuni 2004, Hadžibegić daa nyɛla zuɣulan so ŋun pahiri pihita yini ka zaŋ n-ti Assembly of [[FK Sarajevo]].<ref>{{cite web|url=https://www.klix.ba/vijesti/bih/fk-sarajevo-faruk-hadzibegic-predsjednik-ine-u-skupstini/021225005|title=FK Sarajevo: Faruk Hadžibegić predsjednik, Đine u Skupštini|date=25 December 2002|access-date=25 December 2002|language=bs|publisher=Klix.ba}}</ref>
==Bolli ŋmɛbu laasabu ==
:
{| class="wikitable sortable"
|+ Tiŋduya pɔri shɛŋa Faruk Hadžibegić ni di
|-
!scope="col"|No.
!scope="col"|Date
!scope="col"|Venue
!scope="col"|Opponent
!scope="col"|Score
!scope="col"|Result
!scope="col"|Competition
|-
| align="center"|1
| 25 January 1985
| [[Maharaja's College Stadium]], [[Kochi]], India
| {{fb|Soviet Union}}
| align="center"|1–1
| align="center"|2–1
| [[Friendly (association football)|Friendly]]
|-
| align="center"|2
| 4 April 1985
| Maharaja's College Stadium, Kochi, India
| {{fb|Soviet Union}}
| align="center"|1–1
| align="center"|1–2
| Friendly
|-
| align="center"|3
| 14 October 1987
| [[Grbavica Stadium]], [[Sarajevo]], Yugoslavia
| {{fb|Northern Ireland}}
| align="center"|3–0
| align="center"|3–0
| [[UEFA Euro 1988 qualifying Group 4|UEFA Euro 1988 qualifying]]
|-
| align="center"|4
| 16 December 1987
| [[İzmir Alsancak Stadium|Alsancak Stadium]], [[İzmir]], Turkey
| {{fb|Turkey}}
| align="center"|3–0
| align="center"|3–2
| UEFA Euro 1988 qualifying
|-
| align="center"|5
| 11 December 1988
| [[Red Star Stadium|Rajko Mitić Stadium]], [[Belgrade]], Yugoslavia
| {{fb|Cyprus}}
| align="center"|3–0
| align="center"|4–0
| [[1990 FIFA World Cup qualification – UEFA Group 5|1990 FIFA World Cup qualification]]
|-
| align="center"|6
| 11 October 1989
| [[Koševo City Stadium|Koševo]], Sarajevo, Yugoslavia
| {{fb|Norway}}
| align="center"|1–0
| align="center"|1–0
| 1990 FIFA World Cup qualification
|-
|}
==Manija tali laasabu==
Bin din gbaai Silimiin goli June biɛɣ'pishi yuuni 2023<ref>{{cite web|url=https://www.sofascore.com/hr/trener/faruk-hadzibegic/786475|title=Faruk Hadžibegić|access-date=20 June 2023|website=Sofascore}}</ref>
{| class="wikitable" style="text-align: center"
|-
!rowspan="2"|Team
!rowspan="2"|From
!rowspan="2"|To
!colspan="5"|Record
|-
!G!!W!!D!!L!!Win %
|-
|align=left|[[FC Sochaux-Montbéliard|Sochaux]]
|align=left|1 July 1996
|align=left|4 October 1998
{{WDL|87|31|22|34}}
|-
|align=left|[[Bosnia and Herzegovina national football team|Bosnia and Herzegovina]]
|align=left|10 March 1999
|align=left|9 October 1999
{{WDL|7|2|2|3}}
|-
|align=left|[[Real Betis]]
|align=left|1 May 2000
|align=left|30 June 2000
{{WDL|3|2|0|1}}
|-
|align=left|[[ES Troyes AC|Troyes]]
|align=left|3 January 2003
|align=left|30 June 2004
{{WDL|61|19|16|26}}
|-
|align=left|[[Gaziantepspor]]
|align=left|1 August 2005
|align=left|15 December 2005
{{WDL|18|7|6|5}}
|-
|align=left|[[Diyarbakırspor]]
|align=left|15 March 2006
|align=left|15 May 2006
{{WDL|9|2|1|6}}
|-
|align=left|[[Denizlispor]]
|align=left|7 June 2006
|align=left|22 December 2006
{{WDL|16|3|6|7}}
|-
|align=left|[[Chamois Niortais F.C.|Chamois Niortais]]
|align=left|13 February 2007
|align=left|30 May 2007
{{WDL|14|6|5|3}}
|-
|align=left|[[Dijon FCO|Dijon]]
|align=left|23 December 2007
|align=left|30 June 2009
{{WDL|65|24|17|24}}
|-
|align=left|[[SC Bastia|Bastia]]
|align=left|9 December 2009
|align=left|30 June 2010
{{WDL|21|8|5|8}}
|-
|align=left|[[AC Arlésien|Arles-Avignon]]
|align=left|1 October 2010
|align=left|23 November 2011
{{WDL|47|6|15|26}}
|-
|align=left|[[Valenciennes FC|Valenciennes]]
|align=left|15 January 2016
|align=left|25 September 2017
{{WDL|69|21|23|25}}
|-
|align=left|[[Red Star F.C.|Red Star]]
|align=left|29 October 2018
|align=left|24 March 2019
{{WDL|20|5|5|10}}
|-
|align=left|[[Montenegro national football team|Montenegro]]
|align=left|1 September 2019
|align=left|28 December 2020
{{WDL|14|6|4|4}}
|-
|align=left|[[MC Alger]]
|align=left|16 July 2022
|align=left|10 September 2022
{{WDL|3|0|2|1}}
|-
|align=left|[[Bosnia and Herzegovina national football team|Bosnia and Herzegovina]]
|align=left|4 January 2023
|align=left|23 June 2023
{{WDL|4|1|0|3}}
|-
!colspan=3|Total
{{WDLtot|458|143|129|186}}
|}
==Pina ==
===Player===
'''Sarajevo'''
*[[Yugoslav First League]]: [[1984–85 Yugoslav First League|1984–85]]
'''Sochaux'''
*[[Ligue 2|French Division 2]]: [[1987–88 French Division 2|1987–88]] (Group A)
==Bibliography==
*{{cite book|author=Gigi Riva|title=L'ultimo rigore di Faruk. Una storia di calcio e di guerra|trans-title=Faruk's Last Penalty. A story about football and war|publisher=Sellerio|location=Palermo|year=2016|isbn=978-8838935640|url=https://books.google.com/books?isbn=8838935645|language=it}}
== Kundivihira ==
{{Reflist}}
[[Pubu:Lahabaya zaa]]
n67h0jzjvmubeg08okru5qip30gznlu
136553
136552
2026-05-13T15:25:00Z
Abdul-Rauf Moshie
3942
/* Tiŋduya Tuma */
136553
wikitext
text/x-wiki
{{Bio}}
'''Faruk Hadžibegić''' ({{IPA|sh|fǎ:ruk xadʒiběːgitɕ|pron}}; bɛ daa dɔɣi o la Silimiin goli October dabaa ayopɔin dali yuuni 1957) nyɛla Bosnian boliŋmɛra manija mini boliŋmɛra baŋda kuro ŋun daa ŋmɛri nyaaŋa. O nyɛla ŋun ŋmɛ bolli zaŋ n-ti [[Yugoslavia national football team|Yugoslavia]] din be [[UEFA Euro 1984]] mini [[1990 FIFA World Cup]]. O nyɛla ŋun mali tiŋduya kɔpunima pihiyobu ni yini, Hadžibegić nyɛla Yugoslavia's boliŋmɛra so ŋun pahi anu boliŋmɛra shɛba ban mali kɔpunima pam ni.
==Boliŋmɛriyili tuma==
O bolli ŋmɛbu tuma saha, Hadžibegić nyɛla ŋun daa tuui ŋmɛ bolli zaŋ n-ti o ya bolli ŋmɛriyiya Sarajevo, Real Betis, Sochaux n-ti pahi Toulouse. O nyɛla ŋun daa niŋ kpaŋmaŋ pam Sarajevo boliŋmɛra shɛba ban daa kpuɣi yuuni [[1984–85 Yugoslav First League]]<nowiki/>kɔpu la. O ni daa be Sochaux, o nyɛla ŋun daa ŋmɛ bolli ni yuun bɔbugu ni [[Mehmed Baždarević]].
== Tiŋduya Tuma ==
Hadžibegić nyɛla bɔl'`ŋmɛri so ŋun pahi ayi n deei bɔli kpamli Bosnia tingbaŋ ni bɔl'`ŋmɛriba puuni ka lahi nyɛ bɔl'`ŋmɛri so ŋun pahi anu n deei bɔli kpamli Yugoslavia First League bɔl'`ŋmɛriba puuni (ŋun deei kpamli tali ŋɔ ʒibu pihiyɔbu ni yini) - ka ŋun nye tuuli maa nye Zlatko Vujovic, ŋun pahi ayi Yugoslavia First League bɔl'`ŋmɛriba puuni kpamli tali deei polo (ŋun deei kpamli tali ŋɔ ʒibu piso ayopɔin)<ref>[[Yugoslavia national football team#Most capped players]]</ref> O daa nyɛla ŋun ŋme o tuuli bɔlli n tiba Silimiin goli October yuuni 1982 puli ni European Championship Qualification deein gɔɣu bɛ mini Norway sunsuuni.
Hadžibegić daa nyɛla ŋungba daa ŋme n ti Yugoslavia, yuuni 1990 FIFA World Cup, din nye anduniya zaa tingbana bɔlli deein gɔɣu ka daa niŋ Italy tingbaŋ ni la. o daa nyƐla ŋun ŋme bɔla anu shɛŋa o ya tim ni daa ŋme. Yugoslavia daa zaŋla bɛ nyɔɣu n yo Argentina quarter finals ni, ka bɛ daa lu sɔŋ (0-0) hali ka bɛ ti pahiba saha, ka din daa ti waligiba daa ti nyɛla pɛnati ŋmɛbu, ka Stojković, Dragoljub Brnović n ti pahi Hadžibegić daa bɛ tooi di bɛ pɛnati, dama Stojković b daa kɔŋ dibu tuuli , ka Sergio Goycochea daa nye ŋun tahi Brnović dini kia che dibu ka Hadžibegić mii daa nye ŋun koŋ dibu bahigu, ka ŋa daa mɔŋ Yugoslavia tooni tirisibu ka bɛ daa kaɣi bɛ ŋmangura n labina yiŋa. <ref>{{cite news|last1=Wilson|first1=Jonathan|title=Osim recalls what might have been for a brilliant Yugoslavia in 1990|url=https://www.si.com/more-sports/2010/07/01/yugoslavia-1990|access-date=12 May 2017|work=SI.com|date=1 July 2010}}</ref>
Hadžibegić nyɛla ŋun daa ŋmɛri saha kam ka daa nye ŋun ŋme o bahigu bɔlli n ti Yugoslavia Silimiin goli March yuuni 1992 puli ni, din daa nye diɛma bɔlli bɛ mini Netherlands ni ŋme.<ref>{{cite web|url=https://eu-football.info/_player.php?id=7578|title=Player Database|website=eu-football.info|accessdate=2021-03-03}}</ref>
[[Category:1957 births]]
[[Category:Living people]]
[[Category:Footballers from Sarajevo]]
[[Category:People from Sarajevo]]
[[Category:Yugoslav men's footballers]]
[[Category:Bosnia and Herzegovina men's footballers]]
[[Category:Men's association football defenders]]
[[Category:FK Sarajevo players]]
[[Category:Real Betis players]]
[[Category:FC Sochaux-Montbéliard players]]
[[Category:Toulouse FC players]]
[[Category:Yugoslav First League players]]
[[Category:La Liga players]]
[[Category:Ligue 1 players]]
[[Category:Ligue 2 players]]
[[Category:Yugoslavia men's international footballers]]
[[Category:UEFA Euro 1984 players]]
[[Category:1990 FIFA World Cup players]]
[[Category:Yugoslav expatriate men's footballers]]
[[Category:Bosnia and Herzegovina expatriate men's footballers]]
[[Category:Yugoslav expatriate sportspeople in Spain]]
[[Category:Yugoslav expatriate sportspeople in France]]
==Kpamli tuma ==
Bin din gbaai Silimiin goli December biɛɣ'pishi ni anu dali yuuni 2002 zaŋ hali ni Silimiin goli February biɛɣ'pishi ni ayi ka dali yuuni 2004, Hadžibegić daa nyɛla zuɣulan so ŋun pahiri pihita yini ka zaŋ n-ti Assembly of [[FK Sarajevo]].<ref>{{cite web|url=https://www.klix.ba/vijesti/bih/fk-sarajevo-faruk-hadzibegic-predsjednik-ine-u-skupstini/021225005|title=FK Sarajevo: Faruk Hadžibegić predsjednik, Đine u Skupštini|date=25 December 2002|access-date=25 December 2002|language=bs|publisher=Klix.ba}}</ref>
==Bolli ŋmɛbu laasabu ==
:
{| class="wikitable sortable"
|+ Tiŋduya pɔri shɛŋa Faruk Hadžibegić ni di
|-
!scope="col"|No.
!scope="col"|Date
!scope="col"|Venue
!scope="col"|Opponent
!scope="col"|Score
!scope="col"|Result
!scope="col"|Competition
|-
| align="center"|1
| 25 January 1985
| [[Maharaja's College Stadium]], [[Kochi]], India
| {{fb|Soviet Union}}
| align="center"|1–1
| align="center"|2–1
| [[Friendly (association football)|Friendly]]
|-
| align="center"|2
| 4 April 1985
| Maharaja's College Stadium, Kochi, India
| {{fb|Soviet Union}}
| align="center"|1–1
| align="center"|1–2
| Friendly
|-
| align="center"|3
| 14 October 1987
| [[Grbavica Stadium]], [[Sarajevo]], Yugoslavia
| {{fb|Northern Ireland}}
| align="center"|3–0
| align="center"|3–0
| [[UEFA Euro 1988 qualifying Group 4|UEFA Euro 1988 qualifying]]
|-
| align="center"|4
| 16 December 1987
| [[İzmir Alsancak Stadium|Alsancak Stadium]], [[İzmir]], Turkey
| {{fb|Turkey}}
| align="center"|3–0
| align="center"|3–2
| UEFA Euro 1988 qualifying
|-
| align="center"|5
| 11 December 1988
| [[Red Star Stadium|Rajko Mitić Stadium]], [[Belgrade]], Yugoslavia
| {{fb|Cyprus}}
| align="center"|3–0
| align="center"|4–0
| [[1990 FIFA World Cup qualification – UEFA Group 5|1990 FIFA World Cup qualification]]
|-
| align="center"|6
| 11 October 1989
| [[Koševo City Stadium|Koševo]], Sarajevo, Yugoslavia
| {{fb|Norway}}
| align="center"|1–0
| align="center"|1–0
| 1990 FIFA World Cup qualification
|-
|}
==Manija tali laasabu==
Bin din gbaai Silimiin goli June biɛɣ'pishi yuuni 2023<ref>{{cite web|url=https://www.sofascore.com/hr/trener/faruk-hadzibegic/786475|title=Faruk Hadžibegić|access-date=20 June 2023|website=Sofascore}}</ref>
{| class="wikitable" style="text-align: center"
|-
!rowspan="2"|Team
!rowspan="2"|From
!rowspan="2"|To
!colspan="5"|Record
|-
!G!!W!!D!!L!!Win %
|-
|align=left|[[FC Sochaux-Montbéliard|Sochaux]]
|align=left|1 July 1996
|align=left|4 October 1998
{{WDL|87|31|22|34}}
|-
|align=left|[[Bosnia and Herzegovina national football team|Bosnia and Herzegovina]]
|align=left|10 March 1999
|align=left|9 October 1999
{{WDL|7|2|2|3}}
|-
|align=left|[[Real Betis]]
|align=left|1 May 2000
|align=left|30 June 2000
{{WDL|3|2|0|1}}
|-
|align=left|[[ES Troyes AC|Troyes]]
|align=left|3 January 2003
|align=left|30 June 2004
{{WDL|61|19|16|26}}
|-
|align=left|[[Gaziantepspor]]
|align=left|1 August 2005
|align=left|15 December 2005
{{WDL|18|7|6|5}}
|-
|align=left|[[Diyarbakırspor]]
|align=left|15 March 2006
|align=left|15 May 2006
{{WDL|9|2|1|6}}
|-
|align=left|[[Denizlispor]]
|align=left|7 June 2006
|align=left|22 December 2006
{{WDL|16|3|6|7}}
|-
|align=left|[[Chamois Niortais F.C.|Chamois Niortais]]
|align=left|13 February 2007
|align=left|30 May 2007
{{WDL|14|6|5|3}}
|-
|align=left|[[Dijon FCO|Dijon]]
|align=left|23 December 2007
|align=left|30 June 2009
{{WDL|65|24|17|24}}
|-
|align=left|[[SC Bastia|Bastia]]
|align=left|9 December 2009
|align=left|30 June 2010
{{WDL|21|8|5|8}}
|-
|align=left|[[AC Arlésien|Arles-Avignon]]
|align=left|1 October 2010
|align=left|23 November 2011
{{WDL|47|6|15|26}}
|-
|align=left|[[Valenciennes FC|Valenciennes]]
|align=left|15 January 2016
|align=left|25 September 2017
{{WDL|69|21|23|25}}
|-
|align=left|[[Red Star F.C.|Red Star]]
|align=left|29 October 2018
|align=left|24 March 2019
{{WDL|20|5|5|10}}
|-
|align=left|[[Montenegro national football team|Montenegro]]
|align=left|1 September 2019
|align=left|28 December 2020
{{WDL|14|6|4|4}}
|-
|align=left|[[MC Alger]]
|align=left|16 July 2022
|align=left|10 September 2022
{{WDL|3|0|2|1}}
|-
|align=left|[[Bosnia and Herzegovina national football team|Bosnia and Herzegovina]]
|align=left|4 January 2023
|align=left|23 June 2023
{{WDL|4|1|0|3}}
|-
!colspan=3|Total
{{WDLtot|458|143|129|186}}
|}
==Pina ==
===Player===
'''Sarajevo'''
*[[Yugoslav First League]]: [[1984–85 Yugoslav First League|1984–85]]
'''Sochaux'''
*[[Ligue 2|French Division 2]]: [[1987–88 French Division 2|1987–88]] (Group A)
==Bibliography==
*{{cite book|author=Gigi Riva|title=L'ultimo rigore di Faruk. Una storia di calcio e di guerra|trans-title=Faruk's Last Penalty. A story about football and war|publisher=Sellerio|location=Palermo|year=2016|isbn=978-8838935640|url=https://books.google.com/books?isbn=8838935645|language=it}}
== Kundivihira ==
{{Reflist}}
[[Pubu:Lahabaya zaa]]
43rfmlymvg7ko331o9ifmajpoheat0j
136554
136553
2026-05-13T15:25:11Z
Abdul-Rauf Moshie
3942
/* Tiŋduya Tuma */
136554
wikitext
text/x-wiki
{{Bio}}
'''Faruk Hadžibegić''' ({{IPA|sh|fǎ:ruk xadʒiběːgitɕ|pron}}; bɛ daa dɔɣi o la Silimiin goli October dabaa ayopɔin dali yuuni 1957) nyɛla Bosnian boliŋmɛra manija mini boliŋmɛra baŋda kuro ŋun daa ŋmɛri nyaaŋa. O nyɛla ŋun ŋmɛ bolli zaŋ n-ti [[Yugoslavia national football team|Yugoslavia]] din be [[UEFA Euro 1984]] mini [[1990 FIFA World Cup]]. O nyɛla ŋun mali tiŋduya kɔpunima pihiyobu ni yini, Hadžibegić nyɛla Yugoslavia's boliŋmɛra so ŋun pahi anu boliŋmɛra shɛba ban mali kɔpunima pam ni.
==Boliŋmɛriyili tuma==
O bolli ŋmɛbu tuma saha, Hadžibegić nyɛla ŋun daa tuui ŋmɛ bolli zaŋ n-ti o ya bolli ŋmɛriyiya Sarajevo, Real Betis, Sochaux n-ti pahi Toulouse. O nyɛla ŋun daa niŋ kpaŋmaŋ pam Sarajevo boliŋmɛra shɛba ban daa kpuɣi yuuni [[1984–85 Yugoslav First League]]<nowiki/>kɔpu la. O ni daa be Sochaux, o nyɛla ŋun daa ŋmɛ bolli ni yuun bɔbugu ni [[Mehmed Baždarević]].
== Tiŋduya Tuma ==
Hadžibegić nyɛla bɔl'`ŋmɛri so ŋun pahi ayi n deei bɔli kpamli Bosnia tingbaŋ ni bɔl'`ŋmɛriba puuni ka lahi nyɛ bɔl'`ŋmɛri so ŋun pahi anu n deei bɔli kpamli Yugoslavia First League bɔl'`ŋmɛriba puuni (ŋun deei kpamli tali ŋɔ ʒibu pihiyɔbu ni yini) - ka ŋun nye tuuli maa nye Zlatko Vujovic, ŋun pahi ayi Yugoslavia First League bɔl'`ŋmɛriba puuni kpamli tali deei polo (ŋun deei kpamli tali ŋɔ ʒibu piso ayopɔin)<ref>[[Yugoslavia national football team#Most capped players]]</ref> O daa nyɛla ŋun ŋme o tuuli bɔlli n tiba Silimiin goli October yuuni 1982 puli ni European Championship Qualification deein gɔɣu bɛ mini Norway sunsuuni.
Hadžibegić daa nyɛla ŋungba daa ŋme n ti Yugoslavia, yuuni 1990 FIFA World Cup, din nye anduniya zaa tingbana bɔlli deein gɔɣu ka daa niŋ Italy tingbaŋ ni la. o daa nyƐla ŋun ŋme bɔla anu shɛŋa o ya tim ni daa ŋme. Yugoslavia daa zaŋla bɛ nyɔɣu n yo Argentina quarter finals ni, ka bɛ daa lu sɔŋ (0-0) hali ka bɛ ti pahiba saha, ka din daa ti waligiba daa ti nyɛla pɛnati ŋmɛbu, ka Stojković, Dragoljub Brnović n ti pahi Hadžibegić daa bɛ tooi di bɛ pɛnati, dama Stojković b daa kɔŋ dibu tuuli , ka Sergio Goycochea daa nye ŋun tahi Brnović dini kia che dibu ka Hadžibegić mii daa nye ŋun koŋ dibu bahigu, ka ŋa daa mɔŋ Yugoslavia tooni tirisibu ka bɛ daa kaɣi bɛ ŋmangura n labina yiŋa. <ref>{{cite news|last1=Wilson|first1=Jonathan|title=Osim recalls what might have been for a brilliant Yugoslavia in 1990|url=https://www.si.com/more-sports/2010/07/01/yugoslavia-1990|access-date=12 May 2017|work=SI.com|date=1 July 2010}}</ref>
Hadžibegić nyɛla ŋun daa ŋmɛri saha kam ka daa nye ŋun ŋme o bahigu bɔlli n ti Yugoslavia Silimiin goli March yuuni 1992 puli ni, din daa nye diɛma bɔlli bɛ mini Netherlands ni ŋme.<ref>{{cite web|url=https://eu-football.info/_player.php?id=7578|title=Player Database|website=eu-football.info|accessdate=2021-03-03}}</ref>
[[Category:1957 births]]
[[Category:Living people]]
[[Category:Footballers from Sarajevo]]
[[Category:People from Sarajevo]]
[[Category:Yugoslav men's footballers]]
[[Category:Bosnia and Herzegovina men's footballers]]
[[Category:Men's association football defenders]]
[[Category:FK Sarajevo players]]
[[Category:Real Betis players]]
[[Category:FC Sochaux-Montbéliard players]]
[[Category:Toulouse FC players]]
[[Category:Yugoslav First League players]]
[[Category:La Liga players]]
[[Category:Ligue 1 players]]
[[Category:Ligue 2 players]]
[[Category:Yugoslavia men's international footballers]]
[[Category:UEFA Euro 1984 players]]
[[Category:1990 FIFA World Cup players]]
[[Category:Yugoslav expatriate men's footballers]]
[[Category:Bosnia and Herzegovina expatriate men's footballers]]
[[Category:Yugoslav expatriate sportspeople in Spain]]
[[Category:Yugoslav expatriate sportspeople in France]]
[[Category:Expatriate men's footballers in Spain]]
[[Category:Expatriate men's footballers in France]]
==Kpamli tuma ==
Bin din gbaai Silimiin goli December biɛɣ'pishi ni anu dali yuuni 2002 zaŋ hali ni Silimiin goli February biɛɣ'pishi ni ayi ka dali yuuni 2004, Hadžibegić daa nyɛla zuɣulan so ŋun pahiri pihita yini ka zaŋ n-ti Assembly of [[FK Sarajevo]].<ref>{{cite web|url=https://www.klix.ba/vijesti/bih/fk-sarajevo-faruk-hadzibegic-predsjednik-ine-u-skupstini/021225005|title=FK Sarajevo: Faruk Hadžibegić predsjednik, Đine u Skupštini|date=25 December 2002|access-date=25 December 2002|language=bs|publisher=Klix.ba}}</ref>
==Bolli ŋmɛbu laasabu ==
:
{| class="wikitable sortable"
|+ Tiŋduya pɔri shɛŋa Faruk Hadžibegić ni di
|-
!scope="col"|No.
!scope="col"|Date
!scope="col"|Venue
!scope="col"|Opponent
!scope="col"|Score
!scope="col"|Result
!scope="col"|Competition
|-
| align="center"|1
| 25 January 1985
| [[Maharaja's College Stadium]], [[Kochi]], India
| {{fb|Soviet Union}}
| align="center"|1–1
| align="center"|2–1
| [[Friendly (association football)|Friendly]]
|-
| align="center"|2
| 4 April 1985
| Maharaja's College Stadium, Kochi, India
| {{fb|Soviet Union}}
| align="center"|1–1
| align="center"|1–2
| Friendly
|-
| align="center"|3
| 14 October 1987
| [[Grbavica Stadium]], [[Sarajevo]], Yugoslavia
| {{fb|Northern Ireland}}
| align="center"|3–0
| align="center"|3–0
| [[UEFA Euro 1988 qualifying Group 4|UEFA Euro 1988 qualifying]]
|-
| align="center"|4
| 16 December 1987
| [[İzmir Alsancak Stadium|Alsancak Stadium]], [[İzmir]], Turkey
| {{fb|Turkey}}
| align="center"|3–0
| align="center"|3–2
| UEFA Euro 1988 qualifying
|-
| align="center"|5
| 11 December 1988
| [[Red Star Stadium|Rajko Mitić Stadium]], [[Belgrade]], Yugoslavia
| {{fb|Cyprus}}
| align="center"|3–0
| align="center"|4–0
| [[1990 FIFA World Cup qualification – UEFA Group 5|1990 FIFA World Cup qualification]]
|-
| align="center"|6
| 11 October 1989
| [[Koševo City Stadium|Koševo]], Sarajevo, Yugoslavia
| {{fb|Norway}}
| align="center"|1–0
| align="center"|1–0
| 1990 FIFA World Cup qualification
|-
|}
==Manija tali laasabu==
Bin din gbaai Silimiin goli June biɛɣ'pishi yuuni 2023<ref>{{cite web|url=https://www.sofascore.com/hr/trener/faruk-hadzibegic/786475|title=Faruk Hadžibegić|access-date=20 June 2023|website=Sofascore}}</ref>
{| class="wikitable" style="text-align: center"
|-
!rowspan="2"|Team
!rowspan="2"|From
!rowspan="2"|To
!colspan="5"|Record
|-
!G!!W!!D!!L!!Win %
|-
|align=left|[[FC Sochaux-Montbéliard|Sochaux]]
|align=left|1 July 1996
|align=left|4 October 1998
{{WDL|87|31|22|34}}
|-
|align=left|[[Bosnia and Herzegovina national football team|Bosnia and Herzegovina]]
|align=left|10 March 1999
|align=left|9 October 1999
{{WDL|7|2|2|3}}
|-
|align=left|[[Real Betis]]
|align=left|1 May 2000
|align=left|30 June 2000
{{WDL|3|2|0|1}}
|-
|align=left|[[ES Troyes AC|Troyes]]
|align=left|3 January 2003
|align=left|30 June 2004
{{WDL|61|19|16|26}}
|-
|align=left|[[Gaziantepspor]]
|align=left|1 August 2005
|align=left|15 December 2005
{{WDL|18|7|6|5}}
|-
|align=left|[[Diyarbakırspor]]
|align=left|15 March 2006
|align=left|15 May 2006
{{WDL|9|2|1|6}}
|-
|align=left|[[Denizlispor]]
|align=left|7 June 2006
|align=left|22 December 2006
{{WDL|16|3|6|7}}
|-
|align=left|[[Chamois Niortais F.C.|Chamois Niortais]]
|align=left|13 February 2007
|align=left|30 May 2007
{{WDL|14|6|5|3}}
|-
|align=left|[[Dijon FCO|Dijon]]
|align=left|23 December 2007
|align=left|30 June 2009
{{WDL|65|24|17|24}}
|-
|align=left|[[SC Bastia|Bastia]]
|align=left|9 December 2009
|align=left|30 June 2010
{{WDL|21|8|5|8}}
|-
|align=left|[[AC Arlésien|Arles-Avignon]]
|align=left|1 October 2010
|align=left|23 November 2011
{{WDL|47|6|15|26}}
|-
|align=left|[[Valenciennes FC|Valenciennes]]
|align=left|15 January 2016
|align=left|25 September 2017
{{WDL|69|21|23|25}}
|-
|align=left|[[Red Star F.C.|Red Star]]
|align=left|29 October 2018
|align=left|24 March 2019
{{WDL|20|5|5|10}}
|-
|align=left|[[Montenegro national football team|Montenegro]]
|align=left|1 September 2019
|align=left|28 December 2020
{{WDL|14|6|4|4}}
|-
|align=left|[[MC Alger]]
|align=left|16 July 2022
|align=left|10 September 2022
{{WDL|3|0|2|1}}
|-
|align=left|[[Bosnia and Herzegovina national football team|Bosnia and Herzegovina]]
|align=left|4 January 2023
|align=left|23 June 2023
{{WDL|4|1|0|3}}
|-
!colspan=3|Total
{{WDLtot|458|143|129|186}}
|}
==Pina ==
===Player===
'''Sarajevo'''
*[[Yugoslav First League]]: [[1984–85 Yugoslav First League|1984–85]]
'''Sochaux'''
*[[Ligue 2|French Division 2]]: [[1987–88 French Division 2|1987–88]] (Group A)
==Bibliography==
*{{cite book|author=Gigi Riva|title=L'ultimo rigore di Faruk. Una storia di calcio e di guerra|trans-title=Faruk's Last Penalty. A story about football and war|publisher=Sellerio|location=Palermo|year=2016|isbn=978-8838935640|url=https://books.google.com/books?isbn=8838935645|language=it}}
== Kundivihira ==
{{Reflist}}
[[Pubu:Lahabaya zaa]]
e6ld8u803io6q0oavt5kctjc5u5eyhn
136555
136554
2026-05-13T15:25:22Z
Abdul-Rauf Moshie
3942
/* Tiŋduya Tuma */
136555
wikitext
text/x-wiki
{{Bio}}
'''Faruk Hadžibegić''' ({{IPA|sh|fǎ:ruk xadʒiběːgitɕ|pron}}; bɛ daa dɔɣi o la Silimiin goli October dabaa ayopɔin dali yuuni 1957) nyɛla Bosnian boliŋmɛra manija mini boliŋmɛra baŋda kuro ŋun daa ŋmɛri nyaaŋa. O nyɛla ŋun ŋmɛ bolli zaŋ n-ti [[Yugoslavia national football team|Yugoslavia]] din be [[UEFA Euro 1984]] mini [[1990 FIFA World Cup]]. O nyɛla ŋun mali tiŋduya kɔpunima pihiyobu ni yini, Hadžibegić nyɛla Yugoslavia's boliŋmɛra so ŋun pahi anu boliŋmɛra shɛba ban mali kɔpunima pam ni.
==Boliŋmɛriyili tuma==
O bolli ŋmɛbu tuma saha, Hadžibegić nyɛla ŋun daa tuui ŋmɛ bolli zaŋ n-ti o ya bolli ŋmɛriyiya Sarajevo, Real Betis, Sochaux n-ti pahi Toulouse. O nyɛla ŋun daa niŋ kpaŋmaŋ pam Sarajevo boliŋmɛra shɛba ban daa kpuɣi yuuni [[1984–85 Yugoslav First League]]<nowiki/>kɔpu la. O ni daa be Sochaux, o nyɛla ŋun daa ŋmɛ bolli ni yuun bɔbugu ni [[Mehmed Baždarević]].
== Tiŋduya Tuma ==
Hadžibegić nyɛla bɔl'`ŋmɛri so ŋun pahi ayi n deei bɔli kpamli Bosnia tingbaŋ ni bɔl'`ŋmɛriba puuni ka lahi nyɛ bɔl'`ŋmɛri so ŋun pahi anu n deei bɔli kpamli Yugoslavia First League bɔl'`ŋmɛriba puuni (ŋun deei kpamli tali ŋɔ ʒibu pihiyɔbu ni yini) - ka ŋun nye tuuli maa nye Zlatko Vujovic, ŋun pahi ayi Yugoslavia First League bɔl'`ŋmɛriba puuni kpamli tali deei polo (ŋun deei kpamli tali ŋɔ ʒibu piso ayopɔin)<ref>[[Yugoslavia national football team#Most capped players]]</ref> O daa nyɛla ŋun ŋme o tuuli bɔlli n tiba Silimiin goli October yuuni 1982 puli ni European Championship Qualification deein gɔɣu bɛ mini Norway sunsuuni.
Hadžibegić daa nyɛla ŋungba daa ŋme n ti Yugoslavia, yuuni 1990 FIFA World Cup, din nye anduniya zaa tingbana bɔlli deein gɔɣu ka daa niŋ Italy tingbaŋ ni la. o daa nyƐla ŋun ŋme bɔla anu shɛŋa o ya tim ni daa ŋme. Yugoslavia daa zaŋla bɛ nyɔɣu n yo Argentina quarter finals ni, ka bɛ daa lu sɔŋ (0-0) hali ka bɛ ti pahiba saha, ka din daa ti waligiba daa ti nyɛla pɛnati ŋmɛbu, ka Stojković, Dragoljub Brnović n ti pahi Hadžibegić daa bɛ tooi di bɛ pɛnati, dama Stojković b daa kɔŋ dibu tuuli , ka Sergio Goycochea daa nye ŋun tahi Brnović dini kia che dibu ka Hadžibegić mii daa nye ŋun koŋ dibu bahigu, ka ŋa daa mɔŋ Yugoslavia tooni tirisibu ka bɛ daa kaɣi bɛ ŋmangura n labina yiŋa. <ref>{{cite news|last1=Wilson|first1=Jonathan|title=Osim recalls what might have been for a brilliant Yugoslavia in 1990|url=https://www.si.com/more-sports/2010/07/01/yugoslavia-1990|access-date=12 May 2017|work=SI.com|date=1 July 2010}}</ref>
Hadžibegić nyɛla ŋun daa ŋmɛri saha kam ka daa nye ŋun ŋme o bahigu bɔlli n ti Yugoslavia Silimiin goli March yuuni 1992 puli ni, din daa nye diɛma bɔlli bɛ mini Netherlands ni ŋme.<ref>{{cite web|url=https://eu-football.info/_player.php?id=7578|title=Player Database|website=eu-football.info|accessdate=2021-03-03}}</ref>
[[Category:1957 births]]
[[Category:Living people]]
[[Category:Footballers from Sarajevo]]
[[Category:People from Sarajevo]]
[[Category:Yugoslav men's footballers]]
[[Category:Bosnia and Herzegovina men's footballers]]
[[Category:Men's association football defenders]]
[[Category:FK Sarajevo players]]
[[Category:Real Betis players]]
[[Category:FC Sochaux-Montbéliard players]]
[[Category:Toulouse FC players]]
[[Category:Yugoslav First League players]]
[[Category:La Liga players]]
[[Category:Ligue 1 players]]
[[Category:Ligue 2 players]]
[[Category:Yugoslavia men's international footballers]]
[[Category:UEFA Euro 1984 players]]
[[Category:1990 FIFA World Cup players]]
[[Category:Yugoslav expatriate men's footballers]]
[[Category:Bosnia and Herzegovina expatriate men's footballers]]
[[Category:Yugoslav expatriate sportspeople in Spain]]
[[Category:Yugoslav expatriate sportspeople in France]]
[[Category:Expatriate men's footballers in Spain]]
[[Category:Expatriate men's footballers in France]]
[[Category:Bosniaks of Bosnia and Herzegovina]]
[[Category:Bosnia and Herzegovina football managers]]
==Kpamli tuma ==
Bin din gbaai Silimiin goli December biɛɣ'pishi ni anu dali yuuni 2002 zaŋ hali ni Silimiin goli February biɛɣ'pishi ni ayi ka dali yuuni 2004, Hadžibegić daa nyɛla zuɣulan so ŋun pahiri pihita yini ka zaŋ n-ti Assembly of [[FK Sarajevo]].<ref>{{cite web|url=https://www.klix.ba/vijesti/bih/fk-sarajevo-faruk-hadzibegic-predsjednik-ine-u-skupstini/021225005|title=FK Sarajevo: Faruk Hadžibegić predsjednik, Đine u Skupštini|date=25 December 2002|access-date=25 December 2002|language=bs|publisher=Klix.ba}}</ref>
==Bolli ŋmɛbu laasabu ==
:
{| class="wikitable sortable"
|+ Tiŋduya pɔri shɛŋa Faruk Hadžibegić ni di
|-
!scope="col"|No.
!scope="col"|Date
!scope="col"|Venue
!scope="col"|Opponent
!scope="col"|Score
!scope="col"|Result
!scope="col"|Competition
|-
| align="center"|1
| 25 January 1985
| [[Maharaja's College Stadium]], [[Kochi]], India
| {{fb|Soviet Union}}
| align="center"|1–1
| align="center"|2–1
| [[Friendly (association football)|Friendly]]
|-
| align="center"|2
| 4 April 1985
| Maharaja's College Stadium, Kochi, India
| {{fb|Soviet Union}}
| align="center"|1–1
| align="center"|1–2
| Friendly
|-
| align="center"|3
| 14 October 1987
| [[Grbavica Stadium]], [[Sarajevo]], Yugoslavia
| {{fb|Northern Ireland}}
| align="center"|3–0
| align="center"|3–0
| [[UEFA Euro 1988 qualifying Group 4|UEFA Euro 1988 qualifying]]
|-
| align="center"|4
| 16 December 1987
| [[İzmir Alsancak Stadium|Alsancak Stadium]], [[İzmir]], Turkey
| {{fb|Turkey}}
| align="center"|3–0
| align="center"|3–2
| UEFA Euro 1988 qualifying
|-
| align="center"|5
| 11 December 1988
| [[Red Star Stadium|Rajko Mitić Stadium]], [[Belgrade]], Yugoslavia
| {{fb|Cyprus}}
| align="center"|3–0
| align="center"|4–0
| [[1990 FIFA World Cup qualification – UEFA Group 5|1990 FIFA World Cup qualification]]
|-
| align="center"|6
| 11 October 1989
| [[Koševo City Stadium|Koševo]], Sarajevo, Yugoslavia
| {{fb|Norway}}
| align="center"|1–0
| align="center"|1–0
| 1990 FIFA World Cup qualification
|-
|}
==Manija tali laasabu==
Bin din gbaai Silimiin goli June biɛɣ'pishi yuuni 2023<ref>{{cite web|url=https://www.sofascore.com/hr/trener/faruk-hadzibegic/786475|title=Faruk Hadžibegić|access-date=20 June 2023|website=Sofascore}}</ref>
{| class="wikitable" style="text-align: center"
|-
!rowspan="2"|Team
!rowspan="2"|From
!rowspan="2"|To
!colspan="5"|Record
|-
!G!!W!!D!!L!!Win %
|-
|align=left|[[FC Sochaux-Montbéliard|Sochaux]]
|align=left|1 July 1996
|align=left|4 October 1998
{{WDL|87|31|22|34}}
|-
|align=left|[[Bosnia and Herzegovina national football team|Bosnia and Herzegovina]]
|align=left|10 March 1999
|align=left|9 October 1999
{{WDL|7|2|2|3}}
|-
|align=left|[[Real Betis]]
|align=left|1 May 2000
|align=left|30 June 2000
{{WDL|3|2|0|1}}
|-
|align=left|[[ES Troyes AC|Troyes]]
|align=left|3 January 2003
|align=left|30 June 2004
{{WDL|61|19|16|26}}
|-
|align=left|[[Gaziantepspor]]
|align=left|1 August 2005
|align=left|15 December 2005
{{WDL|18|7|6|5}}
|-
|align=left|[[Diyarbakırspor]]
|align=left|15 March 2006
|align=left|15 May 2006
{{WDL|9|2|1|6}}
|-
|align=left|[[Denizlispor]]
|align=left|7 June 2006
|align=left|22 December 2006
{{WDL|16|3|6|7}}
|-
|align=left|[[Chamois Niortais F.C.|Chamois Niortais]]
|align=left|13 February 2007
|align=left|30 May 2007
{{WDL|14|6|5|3}}
|-
|align=left|[[Dijon FCO|Dijon]]
|align=left|23 December 2007
|align=left|30 June 2009
{{WDL|65|24|17|24}}
|-
|align=left|[[SC Bastia|Bastia]]
|align=left|9 December 2009
|align=left|30 June 2010
{{WDL|21|8|5|8}}
|-
|align=left|[[AC Arlésien|Arles-Avignon]]
|align=left|1 October 2010
|align=left|23 November 2011
{{WDL|47|6|15|26}}
|-
|align=left|[[Valenciennes FC|Valenciennes]]
|align=left|15 January 2016
|align=left|25 September 2017
{{WDL|69|21|23|25}}
|-
|align=left|[[Red Star F.C.|Red Star]]
|align=left|29 October 2018
|align=left|24 March 2019
{{WDL|20|5|5|10}}
|-
|align=left|[[Montenegro national football team|Montenegro]]
|align=left|1 September 2019
|align=left|28 December 2020
{{WDL|14|6|4|4}}
|-
|align=left|[[MC Alger]]
|align=left|16 July 2022
|align=left|10 September 2022
{{WDL|3|0|2|1}}
|-
|align=left|[[Bosnia and Herzegovina national football team|Bosnia and Herzegovina]]
|align=left|4 January 2023
|align=left|23 June 2023
{{WDL|4|1|0|3}}
|-
!colspan=3|Total
{{WDLtot|458|143|129|186}}
|}
==Pina ==
===Player===
'''Sarajevo'''
*[[Yugoslav First League]]: [[1984–85 Yugoslav First League|1984–85]]
'''Sochaux'''
*[[Ligue 2|French Division 2]]: [[1987–88 French Division 2|1987–88]] (Group A)
==Bibliography==
*{{cite book|author=Gigi Riva|title=L'ultimo rigore di Faruk. Una storia di calcio e di guerra|trans-title=Faruk's Last Penalty. A story about football and war|publisher=Sellerio|location=Palermo|year=2016|isbn=978-8838935640|url=https://books.google.com/books?isbn=8838935645|language=it}}
== Kundivihira ==
{{Reflist}}
[[Pubu:Lahabaya zaa]]
tuf929kjix0173vaive2ntjfgoyyoj9
136556
136555
2026-05-13T15:25:33Z
Abdul-Rauf Moshie
3942
/* Tiŋduya Tuma */
136556
wikitext
text/x-wiki
{{Bio}}
'''Faruk Hadžibegić''' ({{IPA|sh|fǎ:ruk xadʒiběːgitɕ|pron}}; bɛ daa dɔɣi o la Silimiin goli October dabaa ayopɔin dali yuuni 1957) nyɛla Bosnian boliŋmɛra manija mini boliŋmɛra baŋda kuro ŋun daa ŋmɛri nyaaŋa. O nyɛla ŋun ŋmɛ bolli zaŋ n-ti [[Yugoslavia national football team|Yugoslavia]] din be [[UEFA Euro 1984]] mini [[1990 FIFA World Cup]]. O nyɛla ŋun mali tiŋduya kɔpunima pihiyobu ni yini, Hadžibegić nyɛla Yugoslavia's boliŋmɛra so ŋun pahi anu boliŋmɛra shɛba ban mali kɔpunima pam ni.
==Boliŋmɛriyili tuma==
O bolli ŋmɛbu tuma saha, Hadžibegić nyɛla ŋun daa tuui ŋmɛ bolli zaŋ n-ti o ya bolli ŋmɛriyiya Sarajevo, Real Betis, Sochaux n-ti pahi Toulouse. O nyɛla ŋun daa niŋ kpaŋmaŋ pam Sarajevo boliŋmɛra shɛba ban daa kpuɣi yuuni [[1984–85 Yugoslav First League]]<nowiki/>kɔpu la. O ni daa be Sochaux, o nyɛla ŋun daa ŋmɛ bolli ni yuun bɔbugu ni [[Mehmed Baždarević]].
== Tiŋduya Tuma ==
Hadžibegić nyɛla bɔl'`ŋmɛri so ŋun pahi ayi n deei bɔli kpamli Bosnia tingbaŋ ni bɔl'`ŋmɛriba puuni ka lahi nyɛ bɔl'`ŋmɛri so ŋun pahi anu n deei bɔli kpamli Yugoslavia First League bɔl'`ŋmɛriba puuni (ŋun deei kpamli tali ŋɔ ʒibu pihiyɔbu ni yini) - ka ŋun nye tuuli maa nye Zlatko Vujovic, ŋun pahi ayi Yugoslavia First League bɔl'`ŋmɛriba puuni kpamli tali deei polo (ŋun deei kpamli tali ŋɔ ʒibu piso ayopɔin)<ref>[[Yugoslavia national football team#Most capped players]]</ref> O daa nyɛla ŋun ŋme o tuuli bɔlli n tiba Silimiin goli October yuuni 1982 puli ni European Championship Qualification deein gɔɣu bɛ mini Norway sunsuuni.
Hadžibegić daa nyɛla ŋungba daa ŋme n ti Yugoslavia, yuuni 1990 FIFA World Cup, din nye anduniya zaa tingbana bɔlli deein gɔɣu ka daa niŋ Italy tingbaŋ ni la. o daa nyƐla ŋun ŋme bɔla anu shɛŋa o ya tim ni daa ŋme. Yugoslavia daa zaŋla bɛ nyɔɣu n yo Argentina quarter finals ni, ka bɛ daa lu sɔŋ (0-0) hali ka bɛ ti pahiba saha, ka din daa ti waligiba daa ti nyɛla pɛnati ŋmɛbu, ka Stojković, Dragoljub Brnović n ti pahi Hadžibegić daa bɛ tooi di bɛ pɛnati, dama Stojković b daa kɔŋ dibu tuuli , ka Sergio Goycochea daa nye ŋun tahi Brnović dini kia che dibu ka Hadžibegić mii daa nye ŋun koŋ dibu bahigu, ka ŋa daa mɔŋ Yugoslavia tooni tirisibu ka bɛ daa kaɣi bɛ ŋmangura n labina yiŋa. <ref>{{cite news|last1=Wilson|first1=Jonathan|title=Osim recalls what might have been for a brilliant Yugoslavia in 1990|url=https://www.si.com/more-sports/2010/07/01/yugoslavia-1990|access-date=12 May 2017|work=SI.com|date=1 July 2010}}</ref>
Hadžibegić nyɛla ŋun daa ŋmɛri saha kam ka daa nye ŋun ŋme o bahigu bɔlli n ti Yugoslavia Silimiin goli March yuuni 1992 puli ni, din daa nye diɛma bɔlli bɛ mini Netherlands ni ŋme.<ref>{{cite web|url=https://eu-football.info/_player.php?id=7578|title=Player Database|website=eu-football.info|accessdate=2021-03-03}}</ref>
[[Category:1957 births]]
[[Category:Living people]]
[[Category:Footballers from Sarajevo]]
[[Category:People from Sarajevo]]
[[Category:Yugoslav men's footballers]]
[[Category:Bosnia and Herzegovina men's footballers]]
[[Category:Men's association football defenders]]
[[Category:FK Sarajevo players]]
[[Category:Real Betis players]]
[[Category:FC Sochaux-Montbéliard players]]
[[Category:Toulouse FC players]]
[[Category:Yugoslav First League players]]
[[Category:La Liga players]]
[[Category:Ligue 1 players]]
[[Category:Ligue 2 players]]
[[Category:Yugoslavia men's international footballers]]
[[Category:UEFA Euro 1984 players]]
[[Category:1990 FIFA World Cup players]]
[[Category:Yugoslav expatriate men's footballers]]
[[Category:Bosnia and Herzegovina expatriate men's footballers]]
[[Category:Yugoslav expatriate sportspeople in Spain]]
[[Category:Yugoslav expatriate sportspeople in France]]
[[Category:Expatriate men's footballers in Spain]]
[[Category:Expatriate men's footballers in France]]
[[Category:Bosniaks of Bosnia and Herzegovina]]
[[Category:Bosnia and Herzegovina football managers]]
[[Category:FC Sochaux-Montbéliard managers]]
[[Category:Bosnia and Herzegovina national football team managers]]
==Kpamli tuma ==
Bin din gbaai Silimiin goli December biɛɣ'pishi ni anu dali yuuni 2002 zaŋ hali ni Silimiin goli February biɛɣ'pishi ni ayi ka dali yuuni 2004, Hadžibegić daa nyɛla zuɣulan so ŋun pahiri pihita yini ka zaŋ n-ti Assembly of [[FK Sarajevo]].<ref>{{cite web|url=https://www.klix.ba/vijesti/bih/fk-sarajevo-faruk-hadzibegic-predsjednik-ine-u-skupstini/021225005|title=FK Sarajevo: Faruk Hadžibegić predsjednik, Đine u Skupštini|date=25 December 2002|access-date=25 December 2002|language=bs|publisher=Klix.ba}}</ref>
==Bolli ŋmɛbu laasabu ==
:
{| class="wikitable sortable"
|+ Tiŋduya pɔri shɛŋa Faruk Hadžibegić ni di
|-
!scope="col"|No.
!scope="col"|Date
!scope="col"|Venue
!scope="col"|Opponent
!scope="col"|Score
!scope="col"|Result
!scope="col"|Competition
|-
| align="center"|1
| 25 January 1985
| [[Maharaja's College Stadium]], [[Kochi]], India
| {{fb|Soviet Union}}
| align="center"|1–1
| align="center"|2–1
| [[Friendly (association football)|Friendly]]
|-
| align="center"|2
| 4 April 1985
| Maharaja's College Stadium, Kochi, India
| {{fb|Soviet Union}}
| align="center"|1–1
| align="center"|1–2
| Friendly
|-
| align="center"|3
| 14 October 1987
| [[Grbavica Stadium]], [[Sarajevo]], Yugoslavia
| {{fb|Northern Ireland}}
| align="center"|3–0
| align="center"|3–0
| [[UEFA Euro 1988 qualifying Group 4|UEFA Euro 1988 qualifying]]
|-
| align="center"|4
| 16 December 1987
| [[İzmir Alsancak Stadium|Alsancak Stadium]], [[İzmir]], Turkey
| {{fb|Turkey}}
| align="center"|3–0
| align="center"|3–2
| UEFA Euro 1988 qualifying
|-
| align="center"|5
| 11 December 1988
| [[Red Star Stadium|Rajko Mitić Stadium]], [[Belgrade]], Yugoslavia
| {{fb|Cyprus}}
| align="center"|3–0
| align="center"|4–0
| [[1990 FIFA World Cup qualification – UEFA Group 5|1990 FIFA World Cup qualification]]
|-
| align="center"|6
| 11 October 1989
| [[Koševo City Stadium|Koševo]], Sarajevo, Yugoslavia
| {{fb|Norway}}
| align="center"|1–0
| align="center"|1–0
| 1990 FIFA World Cup qualification
|-
|}
==Manija tali laasabu==
Bin din gbaai Silimiin goli June biɛɣ'pishi yuuni 2023<ref>{{cite web|url=https://www.sofascore.com/hr/trener/faruk-hadzibegic/786475|title=Faruk Hadžibegić|access-date=20 June 2023|website=Sofascore}}</ref>
{| class="wikitable" style="text-align: center"
|-
!rowspan="2"|Team
!rowspan="2"|From
!rowspan="2"|To
!colspan="5"|Record
|-
!G!!W!!D!!L!!Win %
|-
|align=left|[[FC Sochaux-Montbéliard|Sochaux]]
|align=left|1 July 1996
|align=left|4 October 1998
{{WDL|87|31|22|34}}
|-
|align=left|[[Bosnia and Herzegovina national football team|Bosnia and Herzegovina]]
|align=left|10 March 1999
|align=left|9 October 1999
{{WDL|7|2|2|3}}
|-
|align=left|[[Real Betis]]
|align=left|1 May 2000
|align=left|30 June 2000
{{WDL|3|2|0|1}}
|-
|align=left|[[ES Troyes AC|Troyes]]
|align=left|3 January 2003
|align=left|30 June 2004
{{WDL|61|19|16|26}}
|-
|align=left|[[Gaziantepspor]]
|align=left|1 August 2005
|align=left|15 December 2005
{{WDL|18|7|6|5}}
|-
|align=left|[[Diyarbakırspor]]
|align=left|15 March 2006
|align=left|15 May 2006
{{WDL|9|2|1|6}}
|-
|align=left|[[Denizlispor]]
|align=left|7 June 2006
|align=left|22 December 2006
{{WDL|16|3|6|7}}
|-
|align=left|[[Chamois Niortais F.C.|Chamois Niortais]]
|align=left|13 February 2007
|align=left|30 May 2007
{{WDL|14|6|5|3}}
|-
|align=left|[[Dijon FCO|Dijon]]
|align=left|23 December 2007
|align=left|30 June 2009
{{WDL|65|24|17|24}}
|-
|align=left|[[SC Bastia|Bastia]]
|align=left|9 December 2009
|align=left|30 June 2010
{{WDL|21|8|5|8}}
|-
|align=left|[[AC Arlésien|Arles-Avignon]]
|align=left|1 October 2010
|align=left|23 November 2011
{{WDL|47|6|15|26}}
|-
|align=left|[[Valenciennes FC|Valenciennes]]
|align=left|15 January 2016
|align=left|25 September 2017
{{WDL|69|21|23|25}}
|-
|align=left|[[Red Star F.C.|Red Star]]
|align=left|29 October 2018
|align=left|24 March 2019
{{WDL|20|5|5|10}}
|-
|align=left|[[Montenegro national football team|Montenegro]]
|align=left|1 September 2019
|align=left|28 December 2020
{{WDL|14|6|4|4}}
|-
|align=left|[[MC Alger]]
|align=left|16 July 2022
|align=left|10 September 2022
{{WDL|3|0|2|1}}
|-
|align=left|[[Bosnia and Herzegovina national football team|Bosnia and Herzegovina]]
|align=left|4 January 2023
|align=left|23 June 2023
{{WDL|4|1|0|3}}
|-
!colspan=3|Total
{{WDLtot|458|143|129|186}}
|}
==Pina ==
===Player===
'''Sarajevo'''
*[[Yugoslav First League]]: [[1984–85 Yugoslav First League|1984–85]]
'''Sochaux'''
*[[Ligue 2|French Division 2]]: [[1987–88 French Division 2|1987–88]] (Group A)
==Bibliography==
*{{cite book|author=Gigi Riva|title=L'ultimo rigore di Faruk. Una storia di calcio e di guerra|trans-title=Faruk's Last Penalty. A story about football and war|publisher=Sellerio|location=Palermo|year=2016|isbn=978-8838935640|url=https://books.google.com/books?isbn=8838935645|language=it}}
== Kundivihira ==
{{Reflist}}
[[Pubu:Lahabaya zaa]]
h25gpp45mn53k5xhgq3nrgem54rkv1d
136557
136556
2026-05-13T15:25:47Z
Abdul-Rauf Moshie
3942
/* Tiŋduya Tuma */
136557
wikitext
text/x-wiki
{{Bio}}
'''Faruk Hadžibegić''' ({{IPA|sh|fǎ:ruk xadʒiběːgitɕ|pron}}; bɛ daa dɔɣi o la Silimiin goli October dabaa ayopɔin dali yuuni 1957) nyɛla Bosnian boliŋmɛra manija mini boliŋmɛra baŋda kuro ŋun daa ŋmɛri nyaaŋa. O nyɛla ŋun ŋmɛ bolli zaŋ n-ti [[Yugoslavia national football team|Yugoslavia]] din be [[UEFA Euro 1984]] mini [[1990 FIFA World Cup]]. O nyɛla ŋun mali tiŋduya kɔpunima pihiyobu ni yini, Hadžibegić nyɛla Yugoslavia's boliŋmɛra so ŋun pahi anu boliŋmɛra shɛba ban mali kɔpunima pam ni.
==Boliŋmɛriyili tuma==
O bolli ŋmɛbu tuma saha, Hadžibegić nyɛla ŋun daa tuui ŋmɛ bolli zaŋ n-ti o ya bolli ŋmɛriyiya Sarajevo, Real Betis, Sochaux n-ti pahi Toulouse. O nyɛla ŋun daa niŋ kpaŋmaŋ pam Sarajevo boliŋmɛra shɛba ban daa kpuɣi yuuni [[1984–85 Yugoslav First League]]<nowiki/>kɔpu la. O ni daa be Sochaux, o nyɛla ŋun daa ŋmɛ bolli ni yuun bɔbugu ni [[Mehmed Baždarević]].
== Tiŋduya Tuma ==
Hadžibegić nyɛla bɔl'`ŋmɛri so ŋun pahi ayi n deei bɔli kpamli Bosnia tingbaŋ ni bɔl'`ŋmɛriba puuni ka lahi nyɛ bɔl'`ŋmɛri so ŋun pahi anu n deei bɔli kpamli Yugoslavia First League bɔl'`ŋmɛriba puuni (ŋun deei kpamli tali ŋɔ ʒibu pihiyɔbu ni yini) - ka ŋun nye tuuli maa nye Zlatko Vujovic, ŋun pahi ayi Yugoslavia First League bɔl'`ŋmɛriba puuni kpamli tali deei polo (ŋun deei kpamli tali ŋɔ ʒibu piso ayopɔin)<ref>[[Yugoslavia national football team#Most capped players]]</ref> O daa nyɛla ŋun ŋme o tuuli bɔlli n tiba Silimiin goli October yuuni 1982 puli ni European Championship Qualification deein gɔɣu bɛ mini Norway sunsuuni.
Hadžibegić daa nyɛla ŋungba daa ŋme n ti Yugoslavia, yuuni 1990 FIFA World Cup, din nye anduniya zaa tingbana bɔlli deein gɔɣu ka daa niŋ Italy tingbaŋ ni la. o daa nyƐla ŋun ŋme bɔla anu shɛŋa o ya tim ni daa ŋme. Yugoslavia daa zaŋla bɛ nyɔɣu n yo Argentina quarter finals ni, ka bɛ daa lu sɔŋ (0-0) hali ka bɛ ti pahiba saha, ka din daa ti waligiba daa ti nyɛla pɛnati ŋmɛbu, ka Stojković, Dragoljub Brnović n ti pahi Hadžibegić daa bɛ tooi di bɛ pɛnati, dama Stojković b daa kɔŋ dibu tuuli , ka Sergio Goycochea daa nye ŋun tahi Brnović dini kia che dibu ka Hadžibegić mii daa nye ŋun koŋ dibu bahigu, ka ŋa daa mɔŋ Yugoslavia tooni tirisibu ka bɛ daa kaɣi bɛ ŋmangura n labina yiŋa. <ref>{{cite news|last1=Wilson|first1=Jonathan|title=Osim recalls what might have been for a brilliant Yugoslavia in 1990|url=https://www.si.com/more-sports/2010/07/01/yugoslavia-1990|access-date=12 May 2017|work=SI.com|date=1 July 2010}}</ref>
Hadžibegić nyɛla ŋun daa ŋmɛri saha kam ka daa nye ŋun ŋme o bahigu bɔlli n ti Yugoslavia Silimiin goli March yuuni 1992 puli ni, din daa nye diɛma bɔlli bɛ mini Netherlands ni ŋme.<ref>{{cite web|url=https://eu-football.info/_player.php?id=7578|title=Player Database|website=eu-football.info|accessdate=2021-03-03}}</ref>
[[Category:1957 births]]
[[Category:Living people]]
[[Category:Footballers from Sarajevo]]
[[Category:People from Sarajevo]]
[[Category:Yugoslav men's footballers]]
[[Category:Bosnia and Herzegovina men's footballers]]
[[Category:Men's association football defenders]]
[[Category:FK Sarajevo players]]
[[Category:Real Betis players]]
[[Category:FC Sochaux-Montbéliard players]]
[[Category:Toulouse FC players]]
[[Category:Yugoslav First League players]]
[[Category:La Liga players]]
[[Category:Ligue 1 players]]
[[Category:Ligue 2 players]]
[[Category:Yugoslavia men's international footballers]]
[[Category:UEFA Euro 1984 players]]
[[Category:1990 FIFA World Cup players]]
[[Category:Yugoslav expatriate men's footballers]]
[[Category:Bosnia and Herzegovina expatriate men's footballers]]
[[Category:Yugoslav expatriate sportspeople in Spain]]
[[Category:Yugoslav expatriate sportspeople in France]]
[[Category:Expatriate men's footballers in Spain]]
[[Category:Expatriate men's footballers in France]]
[[Category:Bosniaks of Bosnia and Herzegovina]]
[[Category:Bosnia and Herzegovina football managers]]
[[Category:FC Sochaux-Montbéliard managers]]
[[Category:Bosnia and Herzegovina national football team managers]]
[[Category:Real Betis managers]]
[[Category:ES Troyes AC managers]]
==Kpamli tuma ==
Bin din gbaai Silimiin goli December biɛɣ'pishi ni anu dali yuuni 2002 zaŋ hali ni Silimiin goli February biɛɣ'pishi ni ayi ka dali yuuni 2004, Hadžibegić daa nyɛla zuɣulan so ŋun pahiri pihita yini ka zaŋ n-ti Assembly of [[FK Sarajevo]].<ref>{{cite web|url=https://www.klix.ba/vijesti/bih/fk-sarajevo-faruk-hadzibegic-predsjednik-ine-u-skupstini/021225005|title=FK Sarajevo: Faruk Hadžibegić predsjednik, Đine u Skupštini|date=25 December 2002|access-date=25 December 2002|language=bs|publisher=Klix.ba}}</ref>
==Bolli ŋmɛbu laasabu ==
:
{| class="wikitable sortable"
|+ Tiŋduya pɔri shɛŋa Faruk Hadžibegić ni di
|-
!scope="col"|No.
!scope="col"|Date
!scope="col"|Venue
!scope="col"|Opponent
!scope="col"|Score
!scope="col"|Result
!scope="col"|Competition
|-
| align="center"|1
| 25 January 1985
| [[Maharaja's College Stadium]], [[Kochi]], India
| {{fb|Soviet Union}}
| align="center"|1–1
| align="center"|2–1
| [[Friendly (association football)|Friendly]]
|-
| align="center"|2
| 4 April 1985
| Maharaja's College Stadium, Kochi, India
| {{fb|Soviet Union}}
| align="center"|1–1
| align="center"|1–2
| Friendly
|-
| align="center"|3
| 14 October 1987
| [[Grbavica Stadium]], [[Sarajevo]], Yugoslavia
| {{fb|Northern Ireland}}
| align="center"|3–0
| align="center"|3–0
| [[UEFA Euro 1988 qualifying Group 4|UEFA Euro 1988 qualifying]]
|-
| align="center"|4
| 16 December 1987
| [[İzmir Alsancak Stadium|Alsancak Stadium]], [[İzmir]], Turkey
| {{fb|Turkey}}
| align="center"|3–0
| align="center"|3–2
| UEFA Euro 1988 qualifying
|-
| align="center"|5
| 11 December 1988
| [[Red Star Stadium|Rajko Mitić Stadium]], [[Belgrade]], Yugoslavia
| {{fb|Cyprus}}
| align="center"|3–0
| align="center"|4–0
| [[1990 FIFA World Cup qualification – UEFA Group 5|1990 FIFA World Cup qualification]]
|-
| align="center"|6
| 11 October 1989
| [[Koševo City Stadium|Koševo]], Sarajevo, Yugoslavia
| {{fb|Norway}}
| align="center"|1–0
| align="center"|1–0
| 1990 FIFA World Cup qualification
|-
|}
==Manija tali laasabu==
Bin din gbaai Silimiin goli June biɛɣ'pishi yuuni 2023<ref>{{cite web|url=https://www.sofascore.com/hr/trener/faruk-hadzibegic/786475|title=Faruk Hadžibegić|access-date=20 June 2023|website=Sofascore}}</ref>
{| class="wikitable" style="text-align: center"
|-
!rowspan="2"|Team
!rowspan="2"|From
!rowspan="2"|To
!colspan="5"|Record
|-
!G!!W!!D!!L!!Win %
|-
|align=left|[[FC Sochaux-Montbéliard|Sochaux]]
|align=left|1 July 1996
|align=left|4 October 1998
{{WDL|87|31|22|34}}
|-
|align=left|[[Bosnia and Herzegovina national football team|Bosnia and Herzegovina]]
|align=left|10 March 1999
|align=left|9 October 1999
{{WDL|7|2|2|3}}
|-
|align=left|[[Real Betis]]
|align=left|1 May 2000
|align=left|30 June 2000
{{WDL|3|2|0|1}}
|-
|align=left|[[ES Troyes AC|Troyes]]
|align=left|3 January 2003
|align=left|30 June 2004
{{WDL|61|19|16|26}}
|-
|align=left|[[Gaziantepspor]]
|align=left|1 August 2005
|align=left|15 December 2005
{{WDL|18|7|6|5}}
|-
|align=left|[[Diyarbakırspor]]
|align=left|15 March 2006
|align=left|15 May 2006
{{WDL|9|2|1|6}}
|-
|align=left|[[Denizlispor]]
|align=left|7 June 2006
|align=left|22 December 2006
{{WDL|16|3|6|7}}
|-
|align=left|[[Chamois Niortais F.C.|Chamois Niortais]]
|align=left|13 February 2007
|align=left|30 May 2007
{{WDL|14|6|5|3}}
|-
|align=left|[[Dijon FCO|Dijon]]
|align=left|23 December 2007
|align=left|30 June 2009
{{WDL|65|24|17|24}}
|-
|align=left|[[SC Bastia|Bastia]]
|align=left|9 December 2009
|align=left|30 June 2010
{{WDL|21|8|5|8}}
|-
|align=left|[[AC Arlésien|Arles-Avignon]]
|align=left|1 October 2010
|align=left|23 November 2011
{{WDL|47|6|15|26}}
|-
|align=left|[[Valenciennes FC|Valenciennes]]
|align=left|15 January 2016
|align=left|25 September 2017
{{WDL|69|21|23|25}}
|-
|align=left|[[Red Star F.C.|Red Star]]
|align=left|29 October 2018
|align=left|24 March 2019
{{WDL|20|5|5|10}}
|-
|align=left|[[Montenegro national football team|Montenegro]]
|align=left|1 September 2019
|align=left|28 December 2020
{{WDL|14|6|4|4}}
|-
|align=left|[[MC Alger]]
|align=left|16 July 2022
|align=left|10 September 2022
{{WDL|3|0|2|1}}
|-
|align=left|[[Bosnia and Herzegovina national football team|Bosnia and Herzegovina]]
|align=left|4 January 2023
|align=left|23 June 2023
{{WDL|4|1|0|3}}
|-
!colspan=3|Total
{{WDLtot|458|143|129|186}}
|}
==Pina ==
===Player===
'''Sarajevo'''
*[[Yugoslav First League]]: [[1984–85 Yugoslav First League|1984–85]]
'''Sochaux'''
*[[Ligue 2|French Division 2]]: [[1987–88 French Division 2|1987–88]] (Group A)
==Bibliography==
*{{cite book|author=Gigi Riva|title=L'ultimo rigore di Faruk. Una storia di calcio e di guerra|trans-title=Faruk's Last Penalty. A story about football and war|publisher=Sellerio|location=Palermo|year=2016|isbn=978-8838935640|url=https://books.google.com/books?isbn=8838935645|language=it}}
== Kundivihira ==
{{Reflist}}
[[Pubu:Lahabaya zaa]]
aprbce9pxso5tvm1atf9lnmp20dg3hc
136558
136557
2026-05-13T15:26:02Z
Abdul-Rauf Moshie
3942
/* Tiŋduya Tuma */
136558
wikitext
text/x-wiki
{{Bio}}
'''Faruk Hadžibegić''' ({{IPA|sh|fǎ:ruk xadʒiběːgitɕ|pron}}; bɛ daa dɔɣi o la Silimiin goli October dabaa ayopɔin dali yuuni 1957) nyɛla Bosnian boliŋmɛra manija mini boliŋmɛra baŋda kuro ŋun daa ŋmɛri nyaaŋa. O nyɛla ŋun ŋmɛ bolli zaŋ n-ti [[Yugoslavia national football team|Yugoslavia]] din be [[UEFA Euro 1984]] mini [[1990 FIFA World Cup]]. O nyɛla ŋun mali tiŋduya kɔpunima pihiyobu ni yini, Hadžibegić nyɛla Yugoslavia's boliŋmɛra so ŋun pahi anu boliŋmɛra shɛba ban mali kɔpunima pam ni.
==Boliŋmɛriyili tuma==
O bolli ŋmɛbu tuma saha, Hadžibegić nyɛla ŋun daa tuui ŋmɛ bolli zaŋ n-ti o ya bolli ŋmɛriyiya Sarajevo, Real Betis, Sochaux n-ti pahi Toulouse. O nyɛla ŋun daa niŋ kpaŋmaŋ pam Sarajevo boliŋmɛra shɛba ban daa kpuɣi yuuni [[1984–85 Yugoslav First League]]<nowiki/>kɔpu la. O ni daa be Sochaux, o nyɛla ŋun daa ŋmɛ bolli ni yuun bɔbugu ni [[Mehmed Baždarević]].
== Tiŋduya Tuma ==
Hadžibegić nyɛla bɔl'`ŋmɛri so ŋun pahi ayi n deei bɔli kpamli Bosnia tingbaŋ ni bɔl'`ŋmɛriba puuni ka lahi nyɛ bɔl'`ŋmɛri so ŋun pahi anu n deei bɔli kpamli Yugoslavia First League bɔl'`ŋmɛriba puuni (ŋun deei kpamli tali ŋɔ ʒibu pihiyɔbu ni yini) - ka ŋun nye tuuli maa nye Zlatko Vujovic, ŋun pahi ayi Yugoslavia First League bɔl'`ŋmɛriba puuni kpamli tali deei polo (ŋun deei kpamli tali ŋɔ ʒibu piso ayopɔin)<ref>[[Yugoslavia national football team#Most capped players]]</ref> O daa nyɛla ŋun ŋme o tuuli bɔlli n tiba Silimiin goli October yuuni 1982 puli ni European Championship Qualification deein gɔɣu bɛ mini Norway sunsuuni.
Hadžibegić daa nyɛla ŋungba daa ŋme n ti Yugoslavia, yuuni 1990 FIFA World Cup, din nye anduniya zaa tingbana bɔlli deein gɔɣu ka daa niŋ Italy tingbaŋ ni la. o daa nyƐla ŋun ŋme bɔla anu shɛŋa o ya tim ni daa ŋme. Yugoslavia daa zaŋla bɛ nyɔɣu n yo Argentina quarter finals ni, ka bɛ daa lu sɔŋ (0-0) hali ka bɛ ti pahiba saha, ka din daa ti waligiba daa ti nyɛla pɛnati ŋmɛbu, ka Stojković, Dragoljub Brnović n ti pahi Hadžibegić daa bɛ tooi di bɛ pɛnati, dama Stojković b daa kɔŋ dibu tuuli , ka Sergio Goycochea daa nye ŋun tahi Brnović dini kia che dibu ka Hadžibegić mii daa nye ŋun koŋ dibu bahigu, ka ŋa daa mɔŋ Yugoslavia tooni tirisibu ka bɛ daa kaɣi bɛ ŋmangura n labina yiŋa. <ref>{{cite news|last1=Wilson|first1=Jonathan|title=Osim recalls what might have been for a brilliant Yugoslavia in 1990|url=https://www.si.com/more-sports/2010/07/01/yugoslavia-1990|access-date=12 May 2017|work=SI.com|date=1 July 2010}}</ref>
Hadžibegić nyɛla ŋun daa ŋmɛri saha kam ka daa nye ŋun ŋme o bahigu bɔlli n ti Yugoslavia Silimiin goli March yuuni 1992 puli ni, din daa nye diɛma bɔlli bɛ mini Netherlands ni ŋme.<ref>{{cite web|url=https://eu-football.info/_player.php?id=7578|title=Player Database|website=eu-football.info|accessdate=2021-03-03}}</ref>
[[Category:1957 births]]
[[Category:Living people]]
[[Category:Footballers from Sarajevo]]
[[Category:People from Sarajevo]]
[[Category:Yugoslav men's footballers]]
[[Category:Bosnia and Herzegovina men's footballers]]
[[Category:Men's association football defenders]]
[[Category:FK Sarajevo players]]
[[Category:Real Betis players]]
[[Category:FC Sochaux-Montbéliard players]]
[[Category:Toulouse FC players]]
[[Category:Yugoslav First League players]]
[[Category:La Liga players]]
[[Category:Ligue 1 players]]
[[Category:Ligue 2 players]]
[[Category:Yugoslavia men's international footballers]]
[[Category:UEFA Euro 1984 players]]
[[Category:1990 FIFA World Cup players]]
[[Category:Yugoslav expatriate men's footballers]]
[[Category:Bosnia and Herzegovina expatriate men's footballers]]
[[Category:Yugoslav expatriate sportspeople in Spain]]
[[Category:Yugoslav expatriate sportspeople in France]]
[[Category:Expatriate men's footballers in Spain]]
[[Category:Expatriate men's footballers in France]]
[[Category:Bosniaks of Bosnia and Herzegovina]]
[[Category:Bosnia and Herzegovina football managers]]
[[Category:FC Sochaux-Montbéliard managers]]
[[Category:Bosnia and Herzegovina national football team managers]]
[[Category:Real Betis managers]]
[[Category:ES Troyes AC managers]]
[[Category:Gaziantepspor managers]]
[[Category:Diyarbakırspor managers]]
==Kpamli tuma ==
Bin din gbaai Silimiin goli December biɛɣ'pishi ni anu dali yuuni 2002 zaŋ hali ni Silimiin goli February biɛɣ'pishi ni ayi ka dali yuuni 2004, Hadžibegić daa nyɛla zuɣulan so ŋun pahiri pihita yini ka zaŋ n-ti Assembly of [[FK Sarajevo]].<ref>{{cite web|url=https://www.klix.ba/vijesti/bih/fk-sarajevo-faruk-hadzibegic-predsjednik-ine-u-skupstini/021225005|title=FK Sarajevo: Faruk Hadžibegić predsjednik, Đine u Skupštini|date=25 December 2002|access-date=25 December 2002|language=bs|publisher=Klix.ba}}</ref>
==Bolli ŋmɛbu laasabu ==
:
{| class="wikitable sortable"
|+ Tiŋduya pɔri shɛŋa Faruk Hadžibegić ni di
|-
!scope="col"|No.
!scope="col"|Date
!scope="col"|Venue
!scope="col"|Opponent
!scope="col"|Score
!scope="col"|Result
!scope="col"|Competition
|-
| align="center"|1
| 25 January 1985
| [[Maharaja's College Stadium]], [[Kochi]], India
| {{fb|Soviet Union}}
| align="center"|1–1
| align="center"|2–1
| [[Friendly (association football)|Friendly]]
|-
| align="center"|2
| 4 April 1985
| Maharaja's College Stadium, Kochi, India
| {{fb|Soviet Union}}
| align="center"|1–1
| align="center"|1–2
| Friendly
|-
| align="center"|3
| 14 October 1987
| [[Grbavica Stadium]], [[Sarajevo]], Yugoslavia
| {{fb|Northern Ireland}}
| align="center"|3–0
| align="center"|3–0
| [[UEFA Euro 1988 qualifying Group 4|UEFA Euro 1988 qualifying]]
|-
| align="center"|4
| 16 December 1987
| [[İzmir Alsancak Stadium|Alsancak Stadium]], [[İzmir]], Turkey
| {{fb|Turkey}}
| align="center"|3–0
| align="center"|3–2
| UEFA Euro 1988 qualifying
|-
| align="center"|5
| 11 December 1988
| [[Red Star Stadium|Rajko Mitić Stadium]], [[Belgrade]], Yugoslavia
| {{fb|Cyprus}}
| align="center"|3–0
| align="center"|4–0
| [[1990 FIFA World Cup qualification – UEFA Group 5|1990 FIFA World Cup qualification]]
|-
| align="center"|6
| 11 October 1989
| [[Koševo City Stadium|Koševo]], Sarajevo, Yugoslavia
| {{fb|Norway}}
| align="center"|1–0
| align="center"|1–0
| 1990 FIFA World Cup qualification
|-
|}
==Manija tali laasabu==
Bin din gbaai Silimiin goli June biɛɣ'pishi yuuni 2023<ref>{{cite web|url=https://www.sofascore.com/hr/trener/faruk-hadzibegic/786475|title=Faruk Hadžibegić|access-date=20 June 2023|website=Sofascore}}</ref>
{| class="wikitable" style="text-align: center"
|-
!rowspan="2"|Team
!rowspan="2"|From
!rowspan="2"|To
!colspan="5"|Record
|-
!G!!W!!D!!L!!Win %
|-
|align=left|[[FC Sochaux-Montbéliard|Sochaux]]
|align=left|1 July 1996
|align=left|4 October 1998
{{WDL|87|31|22|34}}
|-
|align=left|[[Bosnia and Herzegovina national football team|Bosnia and Herzegovina]]
|align=left|10 March 1999
|align=left|9 October 1999
{{WDL|7|2|2|3}}
|-
|align=left|[[Real Betis]]
|align=left|1 May 2000
|align=left|30 June 2000
{{WDL|3|2|0|1}}
|-
|align=left|[[ES Troyes AC|Troyes]]
|align=left|3 January 2003
|align=left|30 June 2004
{{WDL|61|19|16|26}}
|-
|align=left|[[Gaziantepspor]]
|align=left|1 August 2005
|align=left|15 December 2005
{{WDL|18|7|6|5}}
|-
|align=left|[[Diyarbakırspor]]
|align=left|15 March 2006
|align=left|15 May 2006
{{WDL|9|2|1|6}}
|-
|align=left|[[Denizlispor]]
|align=left|7 June 2006
|align=left|22 December 2006
{{WDL|16|3|6|7}}
|-
|align=left|[[Chamois Niortais F.C.|Chamois Niortais]]
|align=left|13 February 2007
|align=left|30 May 2007
{{WDL|14|6|5|3}}
|-
|align=left|[[Dijon FCO|Dijon]]
|align=left|23 December 2007
|align=left|30 June 2009
{{WDL|65|24|17|24}}
|-
|align=left|[[SC Bastia|Bastia]]
|align=left|9 December 2009
|align=left|30 June 2010
{{WDL|21|8|5|8}}
|-
|align=left|[[AC Arlésien|Arles-Avignon]]
|align=left|1 October 2010
|align=left|23 November 2011
{{WDL|47|6|15|26}}
|-
|align=left|[[Valenciennes FC|Valenciennes]]
|align=left|15 January 2016
|align=left|25 September 2017
{{WDL|69|21|23|25}}
|-
|align=left|[[Red Star F.C.|Red Star]]
|align=left|29 October 2018
|align=left|24 March 2019
{{WDL|20|5|5|10}}
|-
|align=left|[[Montenegro national football team|Montenegro]]
|align=left|1 September 2019
|align=left|28 December 2020
{{WDL|14|6|4|4}}
|-
|align=left|[[MC Alger]]
|align=left|16 July 2022
|align=left|10 September 2022
{{WDL|3|0|2|1}}
|-
|align=left|[[Bosnia and Herzegovina national football team|Bosnia and Herzegovina]]
|align=left|4 January 2023
|align=left|23 June 2023
{{WDL|4|1|0|3}}
|-
!colspan=3|Total
{{WDLtot|458|143|129|186}}
|}
==Pina ==
===Player===
'''Sarajevo'''
*[[Yugoslav First League]]: [[1984–85 Yugoslav First League|1984–85]]
'''Sochaux'''
*[[Ligue 2|French Division 2]]: [[1987–88 French Division 2|1987–88]] (Group A)
==Bibliography==
*{{cite book|author=Gigi Riva|title=L'ultimo rigore di Faruk. Una storia di calcio e di guerra|trans-title=Faruk's Last Penalty. A story about football and war|publisher=Sellerio|location=Palermo|year=2016|isbn=978-8838935640|url=https://books.google.com/books?isbn=8838935645|language=it}}
== Kundivihira ==
{{Reflist}}
[[Pubu:Lahabaya zaa]]
24n58mdtj7bp48krh8cpilazomceayr
136559
136558
2026-05-13T15:26:12Z
Abdul-Rauf Moshie
3942
/* Tiŋduya Tuma */
136559
wikitext
text/x-wiki
{{Bio}}
'''Faruk Hadžibegić''' ({{IPA|sh|fǎ:ruk xadʒiběːgitɕ|pron}}; bɛ daa dɔɣi o la Silimiin goli October dabaa ayopɔin dali yuuni 1957) nyɛla Bosnian boliŋmɛra manija mini boliŋmɛra baŋda kuro ŋun daa ŋmɛri nyaaŋa. O nyɛla ŋun ŋmɛ bolli zaŋ n-ti [[Yugoslavia national football team|Yugoslavia]] din be [[UEFA Euro 1984]] mini [[1990 FIFA World Cup]]. O nyɛla ŋun mali tiŋduya kɔpunima pihiyobu ni yini, Hadžibegić nyɛla Yugoslavia's boliŋmɛra so ŋun pahi anu boliŋmɛra shɛba ban mali kɔpunima pam ni.
==Boliŋmɛriyili tuma==
O bolli ŋmɛbu tuma saha, Hadžibegić nyɛla ŋun daa tuui ŋmɛ bolli zaŋ n-ti o ya bolli ŋmɛriyiya Sarajevo, Real Betis, Sochaux n-ti pahi Toulouse. O nyɛla ŋun daa niŋ kpaŋmaŋ pam Sarajevo boliŋmɛra shɛba ban daa kpuɣi yuuni [[1984–85 Yugoslav First League]]<nowiki/>kɔpu la. O ni daa be Sochaux, o nyɛla ŋun daa ŋmɛ bolli ni yuun bɔbugu ni [[Mehmed Baždarević]].
== Tiŋduya Tuma ==
Hadžibegić nyɛla bɔl'`ŋmɛri so ŋun pahi ayi n deei bɔli kpamli Bosnia tingbaŋ ni bɔl'`ŋmɛriba puuni ka lahi nyɛ bɔl'`ŋmɛri so ŋun pahi anu n deei bɔli kpamli Yugoslavia First League bɔl'`ŋmɛriba puuni (ŋun deei kpamli tali ŋɔ ʒibu pihiyɔbu ni yini) - ka ŋun nye tuuli maa nye Zlatko Vujovic, ŋun pahi ayi Yugoslavia First League bɔl'`ŋmɛriba puuni kpamli tali deei polo (ŋun deei kpamli tali ŋɔ ʒibu piso ayopɔin)<ref>[[Yugoslavia national football team#Most capped players]]</ref> O daa nyɛla ŋun ŋme o tuuli bɔlli n tiba Silimiin goli October yuuni 1982 puli ni European Championship Qualification deein gɔɣu bɛ mini Norway sunsuuni.
Hadžibegić daa nyɛla ŋungba daa ŋme n ti Yugoslavia, yuuni 1990 FIFA World Cup, din nye anduniya zaa tingbana bɔlli deein gɔɣu ka daa niŋ Italy tingbaŋ ni la. o daa nyƐla ŋun ŋme bɔla anu shɛŋa o ya tim ni daa ŋme. Yugoslavia daa zaŋla bɛ nyɔɣu n yo Argentina quarter finals ni, ka bɛ daa lu sɔŋ (0-0) hali ka bɛ ti pahiba saha, ka din daa ti waligiba daa ti nyɛla pɛnati ŋmɛbu, ka Stojković, Dragoljub Brnović n ti pahi Hadžibegić daa bɛ tooi di bɛ pɛnati, dama Stojković b daa kɔŋ dibu tuuli , ka Sergio Goycochea daa nye ŋun tahi Brnović dini kia che dibu ka Hadžibegić mii daa nye ŋun koŋ dibu bahigu, ka ŋa daa mɔŋ Yugoslavia tooni tirisibu ka bɛ daa kaɣi bɛ ŋmangura n labina yiŋa. <ref>{{cite news|last1=Wilson|first1=Jonathan|title=Osim recalls what might have been for a brilliant Yugoslavia in 1990|url=https://www.si.com/more-sports/2010/07/01/yugoslavia-1990|access-date=12 May 2017|work=SI.com|date=1 July 2010}}</ref>
Hadžibegić nyɛla ŋun daa ŋmɛri saha kam ka daa nye ŋun ŋme o bahigu bɔlli n ti Yugoslavia Silimiin goli March yuuni 1992 puli ni, din daa nye diɛma bɔlli bɛ mini Netherlands ni ŋme.<ref>{{cite web|url=https://eu-football.info/_player.php?id=7578|title=Player Database|website=eu-football.info|accessdate=2021-03-03}}</ref>
[[Category:1957 births]]
[[Category:Living people]]
[[Category:Footballers from Sarajevo]]
[[Category:People from Sarajevo]]
[[Category:Yugoslav men's footballers]]
[[Category:Bosnia and Herzegovina men's footballers]]
[[Category:Men's association football defenders]]
[[Category:FK Sarajevo players]]
[[Category:Real Betis players]]
[[Category:FC Sochaux-Montbéliard players]]
[[Category:Toulouse FC players]]
[[Category:Yugoslav First League players]]
[[Category:La Liga players]]
[[Category:Ligue 1 players]]
[[Category:Ligue 2 players]]
[[Category:Yugoslavia men's international footballers]]
[[Category:UEFA Euro 1984 players]]
[[Category:1990 FIFA World Cup players]]
[[Category:Yugoslav expatriate men's footballers]]
[[Category:Bosnia and Herzegovina expatriate men's footballers]]
[[Category:Yugoslav expatriate sportspeople in Spain]]
[[Category:Yugoslav expatriate sportspeople in France]]
[[Category:Expatriate men's footballers in Spain]]
[[Category:Expatriate men's footballers in France]]
[[Category:Bosniaks of Bosnia and Herzegovina]]
[[Category:Bosnia and Herzegovina football managers]]
[[Category:FC Sochaux-Montbéliard managers]]
[[Category:Bosnia and Herzegovina national football team managers]]
[[Category:Real Betis managers]]
[[Category:ES Troyes AC managers]]
[[Category:Gaziantepspor managers]]
[[Category:Diyarbakırspor managers]]
[[Category:Denizlispor managers]]
[[Category:Chamois Niortais FC managers]]
==Kpamli tuma ==
Bin din gbaai Silimiin goli December biɛɣ'pishi ni anu dali yuuni 2002 zaŋ hali ni Silimiin goli February biɛɣ'pishi ni ayi ka dali yuuni 2004, Hadžibegić daa nyɛla zuɣulan so ŋun pahiri pihita yini ka zaŋ n-ti Assembly of [[FK Sarajevo]].<ref>{{cite web|url=https://www.klix.ba/vijesti/bih/fk-sarajevo-faruk-hadzibegic-predsjednik-ine-u-skupstini/021225005|title=FK Sarajevo: Faruk Hadžibegić predsjednik, Đine u Skupštini|date=25 December 2002|access-date=25 December 2002|language=bs|publisher=Klix.ba}}</ref>
==Bolli ŋmɛbu laasabu ==
:
{| class="wikitable sortable"
|+ Tiŋduya pɔri shɛŋa Faruk Hadžibegić ni di
|-
!scope="col"|No.
!scope="col"|Date
!scope="col"|Venue
!scope="col"|Opponent
!scope="col"|Score
!scope="col"|Result
!scope="col"|Competition
|-
| align="center"|1
| 25 January 1985
| [[Maharaja's College Stadium]], [[Kochi]], India
| {{fb|Soviet Union}}
| align="center"|1–1
| align="center"|2–1
| [[Friendly (association football)|Friendly]]
|-
| align="center"|2
| 4 April 1985
| Maharaja's College Stadium, Kochi, India
| {{fb|Soviet Union}}
| align="center"|1–1
| align="center"|1–2
| Friendly
|-
| align="center"|3
| 14 October 1987
| [[Grbavica Stadium]], [[Sarajevo]], Yugoslavia
| {{fb|Northern Ireland}}
| align="center"|3–0
| align="center"|3–0
| [[UEFA Euro 1988 qualifying Group 4|UEFA Euro 1988 qualifying]]
|-
| align="center"|4
| 16 December 1987
| [[İzmir Alsancak Stadium|Alsancak Stadium]], [[İzmir]], Turkey
| {{fb|Turkey}}
| align="center"|3–0
| align="center"|3–2
| UEFA Euro 1988 qualifying
|-
| align="center"|5
| 11 December 1988
| [[Red Star Stadium|Rajko Mitić Stadium]], [[Belgrade]], Yugoslavia
| {{fb|Cyprus}}
| align="center"|3–0
| align="center"|4–0
| [[1990 FIFA World Cup qualification – UEFA Group 5|1990 FIFA World Cup qualification]]
|-
| align="center"|6
| 11 October 1989
| [[Koševo City Stadium|Koševo]], Sarajevo, Yugoslavia
| {{fb|Norway}}
| align="center"|1–0
| align="center"|1–0
| 1990 FIFA World Cup qualification
|-
|}
==Manija tali laasabu==
Bin din gbaai Silimiin goli June biɛɣ'pishi yuuni 2023<ref>{{cite web|url=https://www.sofascore.com/hr/trener/faruk-hadzibegic/786475|title=Faruk Hadžibegić|access-date=20 June 2023|website=Sofascore}}</ref>
{| class="wikitable" style="text-align: center"
|-
!rowspan="2"|Team
!rowspan="2"|From
!rowspan="2"|To
!colspan="5"|Record
|-
!G!!W!!D!!L!!Win %
|-
|align=left|[[FC Sochaux-Montbéliard|Sochaux]]
|align=left|1 July 1996
|align=left|4 October 1998
{{WDL|87|31|22|34}}
|-
|align=left|[[Bosnia and Herzegovina national football team|Bosnia and Herzegovina]]
|align=left|10 March 1999
|align=left|9 October 1999
{{WDL|7|2|2|3}}
|-
|align=left|[[Real Betis]]
|align=left|1 May 2000
|align=left|30 June 2000
{{WDL|3|2|0|1}}
|-
|align=left|[[ES Troyes AC|Troyes]]
|align=left|3 January 2003
|align=left|30 June 2004
{{WDL|61|19|16|26}}
|-
|align=left|[[Gaziantepspor]]
|align=left|1 August 2005
|align=left|15 December 2005
{{WDL|18|7|6|5}}
|-
|align=left|[[Diyarbakırspor]]
|align=left|15 March 2006
|align=left|15 May 2006
{{WDL|9|2|1|6}}
|-
|align=left|[[Denizlispor]]
|align=left|7 June 2006
|align=left|22 December 2006
{{WDL|16|3|6|7}}
|-
|align=left|[[Chamois Niortais F.C.|Chamois Niortais]]
|align=left|13 February 2007
|align=left|30 May 2007
{{WDL|14|6|5|3}}
|-
|align=left|[[Dijon FCO|Dijon]]
|align=left|23 December 2007
|align=left|30 June 2009
{{WDL|65|24|17|24}}
|-
|align=left|[[SC Bastia|Bastia]]
|align=left|9 December 2009
|align=left|30 June 2010
{{WDL|21|8|5|8}}
|-
|align=left|[[AC Arlésien|Arles-Avignon]]
|align=left|1 October 2010
|align=left|23 November 2011
{{WDL|47|6|15|26}}
|-
|align=left|[[Valenciennes FC|Valenciennes]]
|align=left|15 January 2016
|align=left|25 September 2017
{{WDL|69|21|23|25}}
|-
|align=left|[[Red Star F.C.|Red Star]]
|align=left|29 October 2018
|align=left|24 March 2019
{{WDL|20|5|5|10}}
|-
|align=left|[[Montenegro national football team|Montenegro]]
|align=left|1 September 2019
|align=left|28 December 2020
{{WDL|14|6|4|4}}
|-
|align=left|[[MC Alger]]
|align=left|16 July 2022
|align=left|10 September 2022
{{WDL|3|0|2|1}}
|-
|align=left|[[Bosnia and Herzegovina national football team|Bosnia and Herzegovina]]
|align=left|4 January 2023
|align=left|23 June 2023
{{WDL|4|1|0|3}}
|-
!colspan=3|Total
{{WDLtot|458|143|129|186}}
|}
==Pina ==
===Player===
'''Sarajevo'''
*[[Yugoslav First League]]: [[1984–85 Yugoslav First League|1984–85]]
'''Sochaux'''
*[[Ligue 2|French Division 2]]: [[1987–88 French Division 2|1987–88]] (Group A)
==Bibliography==
*{{cite book|author=Gigi Riva|title=L'ultimo rigore di Faruk. Una storia di calcio e di guerra|trans-title=Faruk's Last Penalty. A story about football and war|publisher=Sellerio|location=Palermo|year=2016|isbn=978-8838935640|url=https://books.google.com/books?isbn=8838935645|language=it}}
== Kundivihira ==
{{Reflist}}
[[Pubu:Lahabaya zaa]]
7v4gptg8vas67ni5fvzoh9y9k74bavy
136560
136559
2026-05-13T15:26:22Z
Abdul-Rauf Moshie
3942
/* Tiŋduya Tuma */
136560
wikitext
text/x-wiki
{{Bio}}
'''Faruk Hadžibegić''' ({{IPA|sh|fǎ:ruk xadʒiběːgitɕ|pron}}; bɛ daa dɔɣi o la Silimiin goli October dabaa ayopɔin dali yuuni 1957) nyɛla Bosnian boliŋmɛra manija mini boliŋmɛra baŋda kuro ŋun daa ŋmɛri nyaaŋa. O nyɛla ŋun ŋmɛ bolli zaŋ n-ti [[Yugoslavia national football team|Yugoslavia]] din be [[UEFA Euro 1984]] mini [[1990 FIFA World Cup]]. O nyɛla ŋun mali tiŋduya kɔpunima pihiyobu ni yini, Hadžibegić nyɛla Yugoslavia's boliŋmɛra so ŋun pahi anu boliŋmɛra shɛba ban mali kɔpunima pam ni.
==Boliŋmɛriyili tuma==
O bolli ŋmɛbu tuma saha, Hadžibegić nyɛla ŋun daa tuui ŋmɛ bolli zaŋ n-ti o ya bolli ŋmɛriyiya Sarajevo, Real Betis, Sochaux n-ti pahi Toulouse. O nyɛla ŋun daa niŋ kpaŋmaŋ pam Sarajevo boliŋmɛra shɛba ban daa kpuɣi yuuni [[1984–85 Yugoslav First League]]<nowiki/>kɔpu la. O ni daa be Sochaux, o nyɛla ŋun daa ŋmɛ bolli ni yuun bɔbugu ni [[Mehmed Baždarević]].
== Tiŋduya Tuma ==
Hadžibegić nyɛla bɔl'`ŋmɛri so ŋun pahi ayi n deei bɔli kpamli Bosnia tingbaŋ ni bɔl'`ŋmɛriba puuni ka lahi nyɛ bɔl'`ŋmɛri so ŋun pahi anu n deei bɔli kpamli Yugoslavia First League bɔl'`ŋmɛriba puuni (ŋun deei kpamli tali ŋɔ ʒibu pihiyɔbu ni yini) - ka ŋun nye tuuli maa nye Zlatko Vujovic, ŋun pahi ayi Yugoslavia First League bɔl'`ŋmɛriba puuni kpamli tali deei polo (ŋun deei kpamli tali ŋɔ ʒibu piso ayopɔin)<ref>[[Yugoslavia national football team#Most capped players]]</ref> O daa nyɛla ŋun ŋme o tuuli bɔlli n tiba Silimiin goli October yuuni 1982 puli ni European Championship Qualification deein gɔɣu bɛ mini Norway sunsuuni.
Hadžibegić daa nyɛla ŋungba daa ŋme n ti Yugoslavia, yuuni 1990 FIFA World Cup, din nye anduniya zaa tingbana bɔlli deein gɔɣu ka daa niŋ Italy tingbaŋ ni la. o daa nyƐla ŋun ŋme bɔla anu shɛŋa o ya tim ni daa ŋme. Yugoslavia daa zaŋla bɛ nyɔɣu n yo Argentina quarter finals ni, ka bɛ daa lu sɔŋ (0-0) hali ka bɛ ti pahiba saha, ka din daa ti waligiba daa ti nyɛla pɛnati ŋmɛbu, ka Stojković, Dragoljub Brnović n ti pahi Hadžibegić daa bɛ tooi di bɛ pɛnati, dama Stojković b daa kɔŋ dibu tuuli , ka Sergio Goycochea daa nye ŋun tahi Brnović dini kia che dibu ka Hadžibegić mii daa nye ŋun koŋ dibu bahigu, ka ŋa daa mɔŋ Yugoslavia tooni tirisibu ka bɛ daa kaɣi bɛ ŋmangura n labina yiŋa. <ref>{{cite news|last1=Wilson|first1=Jonathan|title=Osim recalls what might have been for a brilliant Yugoslavia in 1990|url=https://www.si.com/more-sports/2010/07/01/yugoslavia-1990|access-date=12 May 2017|work=SI.com|date=1 July 2010}}</ref>
Hadžibegić nyɛla ŋun daa ŋmɛri saha kam ka daa nye ŋun ŋme o bahigu bɔlli n ti Yugoslavia Silimiin goli March yuuni 1992 puli ni, din daa nye diɛma bɔlli bɛ mini Netherlands ni ŋme.<ref>{{cite web|url=https://eu-football.info/_player.php?id=7578|title=Player Database|website=eu-football.info|accessdate=2021-03-03}}</ref>
[[Category:1957 births]]
[[Category:Living people]]
[[Category:Footballers from Sarajevo]]
[[Category:People from Sarajevo]]
[[Category:Yugoslav men's footballers]]
[[Category:Bosnia and Herzegovina men's footballers]]
[[Category:Men's association football defenders]]
[[Category:FK Sarajevo players]]
[[Category:Real Betis players]]
[[Category:FC Sochaux-Montbéliard players]]
[[Category:Toulouse FC players]]
[[Category:Yugoslav First League players]]
[[Category:La Liga players]]
[[Category:Ligue 1 players]]
[[Category:Ligue 2 players]]
[[Category:Yugoslavia men's international footballers]]
[[Category:UEFA Euro 1984 players]]
[[Category:1990 FIFA World Cup players]]
[[Category:Yugoslav expatriate men's footballers]]
[[Category:Bosnia and Herzegovina expatriate men's footballers]]
[[Category:Yugoslav expatriate sportspeople in Spain]]
[[Category:Yugoslav expatriate sportspeople in France]]
[[Category:Expatriate men's footballers in Spain]]
[[Category:Expatriate men's footballers in France]]
[[Category:Bosniaks of Bosnia and Herzegovina]]
[[Category:Bosnia and Herzegovina football managers]]
[[Category:FC Sochaux-Montbéliard managers]]
[[Category:Bosnia and Herzegovina national football team managers]]
[[Category:Real Betis managers]]
[[Category:ES Troyes AC managers]]
[[Category:Gaziantepspor managers]]
[[Category:Diyarbakırspor managers]]
[[Category:Denizlispor managers]]
[[Category:Chamois Niortais FC managers]]
[[Category:Dijon FCO managers]]
[[Category:SC Bastia managers]]
==Kpamli tuma ==
Bin din gbaai Silimiin goli December biɛɣ'pishi ni anu dali yuuni 2002 zaŋ hali ni Silimiin goli February biɛɣ'pishi ni ayi ka dali yuuni 2004, Hadžibegić daa nyɛla zuɣulan so ŋun pahiri pihita yini ka zaŋ n-ti Assembly of [[FK Sarajevo]].<ref>{{cite web|url=https://www.klix.ba/vijesti/bih/fk-sarajevo-faruk-hadzibegic-predsjednik-ine-u-skupstini/021225005|title=FK Sarajevo: Faruk Hadžibegić predsjednik, Đine u Skupštini|date=25 December 2002|access-date=25 December 2002|language=bs|publisher=Klix.ba}}</ref>
==Bolli ŋmɛbu laasabu ==
:
{| class="wikitable sortable"
|+ Tiŋduya pɔri shɛŋa Faruk Hadžibegić ni di
|-
!scope="col"|No.
!scope="col"|Date
!scope="col"|Venue
!scope="col"|Opponent
!scope="col"|Score
!scope="col"|Result
!scope="col"|Competition
|-
| align="center"|1
| 25 January 1985
| [[Maharaja's College Stadium]], [[Kochi]], India
| {{fb|Soviet Union}}
| align="center"|1–1
| align="center"|2–1
| [[Friendly (association football)|Friendly]]
|-
| align="center"|2
| 4 April 1985
| Maharaja's College Stadium, Kochi, India
| {{fb|Soviet Union}}
| align="center"|1–1
| align="center"|1–2
| Friendly
|-
| align="center"|3
| 14 October 1987
| [[Grbavica Stadium]], [[Sarajevo]], Yugoslavia
| {{fb|Northern Ireland}}
| align="center"|3–0
| align="center"|3–0
| [[UEFA Euro 1988 qualifying Group 4|UEFA Euro 1988 qualifying]]
|-
| align="center"|4
| 16 December 1987
| [[İzmir Alsancak Stadium|Alsancak Stadium]], [[İzmir]], Turkey
| {{fb|Turkey}}
| align="center"|3–0
| align="center"|3–2
| UEFA Euro 1988 qualifying
|-
| align="center"|5
| 11 December 1988
| [[Red Star Stadium|Rajko Mitić Stadium]], [[Belgrade]], Yugoslavia
| {{fb|Cyprus}}
| align="center"|3–0
| align="center"|4–0
| [[1990 FIFA World Cup qualification – UEFA Group 5|1990 FIFA World Cup qualification]]
|-
| align="center"|6
| 11 October 1989
| [[Koševo City Stadium|Koševo]], Sarajevo, Yugoslavia
| {{fb|Norway}}
| align="center"|1–0
| align="center"|1–0
| 1990 FIFA World Cup qualification
|-
|}
==Manija tali laasabu==
Bin din gbaai Silimiin goli June biɛɣ'pishi yuuni 2023<ref>{{cite web|url=https://www.sofascore.com/hr/trener/faruk-hadzibegic/786475|title=Faruk Hadžibegić|access-date=20 June 2023|website=Sofascore}}</ref>
{| class="wikitable" style="text-align: center"
|-
!rowspan="2"|Team
!rowspan="2"|From
!rowspan="2"|To
!colspan="5"|Record
|-
!G!!W!!D!!L!!Win %
|-
|align=left|[[FC Sochaux-Montbéliard|Sochaux]]
|align=left|1 July 1996
|align=left|4 October 1998
{{WDL|87|31|22|34}}
|-
|align=left|[[Bosnia and Herzegovina national football team|Bosnia and Herzegovina]]
|align=left|10 March 1999
|align=left|9 October 1999
{{WDL|7|2|2|3}}
|-
|align=left|[[Real Betis]]
|align=left|1 May 2000
|align=left|30 June 2000
{{WDL|3|2|0|1}}
|-
|align=left|[[ES Troyes AC|Troyes]]
|align=left|3 January 2003
|align=left|30 June 2004
{{WDL|61|19|16|26}}
|-
|align=left|[[Gaziantepspor]]
|align=left|1 August 2005
|align=left|15 December 2005
{{WDL|18|7|6|5}}
|-
|align=left|[[Diyarbakırspor]]
|align=left|15 March 2006
|align=left|15 May 2006
{{WDL|9|2|1|6}}
|-
|align=left|[[Denizlispor]]
|align=left|7 June 2006
|align=left|22 December 2006
{{WDL|16|3|6|7}}
|-
|align=left|[[Chamois Niortais F.C.|Chamois Niortais]]
|align=left|13 February 2007
|align=left|30 May 2007
{{WDL|14|6|5|3}}
|-
|align=left|[[Dijon FCO|Dijon]]
|align=left|23 December 2007
|align=left|30 June 2009
{{WDL|65|24|17|24}}
|-
|align=left|[[SC Bastia|Bastia]]
|align=left|9 December 2009
|align=left|30 June 2010
{{WDL|21|8|5|8}}
|-
|align=left|[[AC Arlésien|Arles-Avignon]]
|align=left|1 October 2010
|align=left|23 November 2011
{{WDL|47|6|15|26}}
|-
|align=left|[[Valenciennes FC|Valenciennes]]
|align=left|15 January 2016
|align=left|25 September 2017
{{WDL|69|21|23|25}}
|-
|align=left|[[Red Star F.C.|Red Star]]
|align=left|29 October 2018
|align=left|24 March 2019
{{WDL|20|5|5|10}}
|-
|align=left|[[Montenegro national football team|Montenegro]]
|align=left|1 September 2019
|align=left|28 December 2020
{{WDL|14|6|4|4}}
|-
|align=left|[[MC Alger]]
|align=left|16 July 2022
|align=left|10 September 2022
{{WDL|3|0|2|1}}
|-
|align=left|[[Bosnia and Herzegovina national football team|Bosnia and Herzegovina]]
|align=left|4 January 2023
|align=left|23 June 2023
{{WDL|4|1|0|3}}
|-
!colspan=3|Total
{{WDLtot|458|143|129|186}}
|}
==Pina ==
===Player===
'''Sarajevo'''
*[[Yugoslav First League]]: [[1984–85 Yugoslav First League|1984–85]]
'''Sochaux'''
*[[Ligue 2|French Division 2]]: [[1987–88 French Division 2|1987–88]] (Group A)
==Bibliography==
*{{cite book|author=Gigi Riva|title=L'ultimo rigore di Faruk. Una storia di calcio e di guerra|trans-title=Faruk's Last Penalty. A story about football and war|publisher=Sellerio|location=Palermo|year=2016|isbn=978-8838935640|url=https://books.google.com/books?isbn=8838935645|language=it}}
== Kundivihira ==
{{Reflist}}
[[Pubu:Lahabaya zaa]]
3mruin23h4gm3pzryy7qa6c9bemx2fw
136561
136560
2026-05-13T15:26:32Z
Abdul-Rauf Moshie
3942
/* Tiŋduya Tuma */
136561
wikitext
text/x-wiki
{{Bio}}
'''Faruk Hadžibegić''' ({{IPA|sh|fǎ:ruk xadʒiběːgitɕ|pron}}; bɛ daa dɔɣi o la Silimiin goli October dabaa ayopɔin dali yuuni 1957) nyɛla Bosnian boliŋmɛra manija mini boliŋmɛra baŋda kuro ŋun daa ŋmɛri nyaaŋa. O nyɛla ŋun ŋmɛ bolli zaŋ n-ti [[Yugoslavia national football team|Yugoslavia]] din be [[UEFA Euro 1984]] mini [[1990 FIFA World Cup]]. O nyɛla ŋun mali tiŋduya kɔpunima pihiyobu ni yini, Hadžibegić nyɛla Yugoslavia's boliŋmɛra so ŋun pahi anu boliŋmɛra shɛba ban mali kɔpunima pam ni.
==Boliŋmɛriyili tuma==
O bolli ŋmɛbu tuma saha, Hadžibegić nyɛla ŋun daa tuui ŋmɛ bolli zaŋ n-ti o ya bolli ŋmɛriyiya Sarajevo, Real Betis, Sochaux n-ti pahi Toulouse. O nyɛla ŋun daa niŋ kpaŋmaŋ pam Sarajevo boliŋmɛra shɛba ban daa kpuɣi yuuni [[1984–85 Yugoslav First League]]<nowiki/>kɔpu la. O ni daa be Sochaux, o nyɛla ŋun daa ŋmɛ bolli ni yuun bɔbugu ni [[Mehmed Baždarević]].
== Tiŋduya Tuma ==
Hadžibegić nyɛla bɔl'`ŋmɛri so ŋun pahi ayi n deei bɔli kpamli Bosnia tingbaŋ ni bɔl'`ŋmɛriba puuni ka lahi nyɛ bɔl'`ŋmɛri so ŋun pahi anu n deei bɔli kpamli Yugoslavia First League bɔl'`ŋmɛriba puuni (ŋun deei kpamli tali ŋɔ ʒibu pihiyɔbu ni yini) - ka ŋun nye tuuli maa nye Zlatko Vujovic, ŋun pahi ayi Yugoslavia First League bɔl'`ŋmɛriba puuni kpamli tali deei polo (ŋun deei kpamli tali ŋɔ ʒibu piso ayopɔin)<ref>[[Yugoslavia national football team#Most capped players]]</ref> O daa nyɛla ŋun ŋme o tuuli bɔlli n tiba Silimiin goli October yuuni 1982 puli ni European Championship Qualification deein gɔɣu bɛ mini Norway sunsuuni.
Hadžibegić daa nyɛla ŋungba daa ŋme n ti Yugoslavia, yuuni 1990 FIFA World Cup, din nye anduniya zaa tingbana bɔlli deein gɔɣu ka daa niŋ Italy tingbaŋ ni la. o daa nyƐla ŋun ŋme bɔla anu shɛŋa o ya tim ni daa ŋme. Yugoslavia daa zaŋla bɛ nyɔɣu n yo Argentina quarter finals ni, ka bɛ daa lu sɔŋ (0-0) hali ka bɛ ti pahiba saha, ka din daa ti waligiba daa ti nyɛla pɛnati ŋmɛbu, ka Stojković, Dragoljub Brnović n ti pahi Hadžibegić daa bɛ tooi di bɛ pɛnati, dama Stojković b daa kɔŋ dibu tuuli , ka Sergio Goycochea daa nye ŋun tahi Brnović dini kia che dibu ka Hadžibegić mii daa nye ŋun koŋ dibu bahigu, ka ŋa daa mɔŋ Yugoslavia tooni tirisibu ka bɛ daa kaɣi bɛ ŋmangura n labina yiŋa. <ref>{{cite news|last1=Wilson|first1=Jonathan|title=Osim recalls what might have been for a brilliant Yugoslavia in 1990|url=https://www.si.com/more-sports/2010/07/01/yugoslavia-1990|access-date=12 May 2017|work=SI.com|date=1 July 2010}}</ref>
Hadžibegić nyɛla ŋun daa ŋmɛri saha kam ka daa nye ŋun ŋme o bahigu bɔlli n ti Yugoslavia Silimiin goli March yuuni 1992 puli ni, din daa nye diɛma bɔlli bɛ mini Netherlands ni ŋme.<ref>{{cite web|url=https://eu-football.info/_player.php?id=7578|title=Player Database|website=eu-football.info|accessdate=2021-03-03}}</ref>
[[Category:1957 births]]
[[Category:Living people]]
[[Category:Footballers from Sarajevo]]
[[Category:People from Sarajevo]]
[[Category:Yugoslav men's footballers]]
[[Category:Bosnia and Herzegovina men's footballers]]
[[Category:Men's association football defenders]]
[[Category:FK Sarajevo players]]
[[Category:Real Betis players]]
[[Category:FC Sochaux-Montbéliard players]]
[[Category:Toulouse FC players]]
[[Category:Yugoslav First League players]]
[[Category:La Liga players]]
[[Category:Ligue 1 players]]
[[Category:Ligue 2 players]]
[[Category:Yugoslavia men's international footballers]]
[[Category:UEFA Euro 1984 players]]
[[Category:1990 FIFA World Cup players]]
[[Category:Yugoslav expatriate men's footballers]]
[[Category:Bosnia and Herzegovina expatriate men's footballers]]
[[Category:Yugoslav expatriate sportspeople in Spain]]
[[Category:Yugoslav expatriate sportspeople in France]]
[[Category:Expatriate men's footballers in Spain]]
[[Category:Expatriate men's footballers in France]]
[[Category:Bosniaks of Bosnia and Herzegovina]]
[[Category:Bosnia and Herzegovina football managers]]
[[Category:FC Sochaux-Montbéliard managers]]
[[Category:Bosnia and Herzegovina national football team managers]]
[[Category:Real Betis managers]]
[[Category:ES Troyes AC managers]]
[[Category:Gaziantepspor managers]]
[[Category:Diyarbakırspor managers]]
[[Category:Denizlispor managers]]
[[Category:Chamois Niortais FC managers]]
[[Category:Dijon FCO managers]]
[[Category:SC Bastia managers]]
[[Category:AC Arlésien managers]]
[[Category:Valenciennes FC managers]]
==Kpamli tuma ==
Bin din gbaai Silimiin goli December biɛɣ'pishi ni anu dali yuuni 2002 zaŋ hali ni Silimiin goli February biɛɣ'pishi ni ayi ka dali yuuni 2004, Hadžibegić daa nyɛla zuɣulan so ŋun pahiri pihita yini ka zaŋ n-ti Assembly of [[FK Sarajevo]].<ref>{{cite web|url=https://www.klix.ba/vijesti/bih/fk-sarajevo-faruk-hadzibegic-predsjednik-ine-u-skupstini/021225005|title=FK Sarajevo: Faruk Hadžibegić predsjednik, Đine u Skupštini|date=25 December 2002|access-date=25 December 2002|language=bs|publisher=Klix.ba}}</ref>
==Bolli ŋmɛbu laasabu ==
:
{| class="wikitable sortable"
|+ Tiŋduya pɔri shɛŋa Faruk Hadžibegić ni di
|-
!scope="col"|No.
!scope="col"|Date
!scope="col"|Venue
!scope="col"|Opponent
!scope="col"|Score
!scope="col"|Result
!scope="col"|Competition
|-
| align="center"|1
| 25 January 1985
| [[Maharaja's College Stadium]], [[Kochi]], India
| {{fb|Soviet Union}}
| align="center"|1–1
| align="center"|2–1
| [[Friendly (association football)|Friendly]]
|-
| align="center"|2
| 4 April 1985
| Maharaja's College Stadium, Kochi, India
| {{fb|Soviet Union}}
| align="center"|1–1
| align="center"|1–2
| Friendly
|-
| align="center"|3
| 14 October 1987
| [[Grbavica Stadium]], [[Sarajevo]], Yugoslavia
| {{fb|Northern Ireland}}
| align="center"|3–0
| align="center"|3–0
| [[UEFA Euro 1988 qualifying Group 4|UEFA Euro 1988 qualifying]]
|-
| align="center"|4
| 16 December 1987
| [[İzmir Alsancak Stadium|Alsancak Stadium]], [[İzmir]], Turkey
| {{fb|Turkey}}
| align="center"|3–0
| align="center"|3–2
| UEFA Euro 1988 qualifying
|-
| align="center"|5
| 11 December 1988
| [[Red Star Stadium|Rajko Mitić Stadium]], [[Belgrade]], Yugoslavia
| {{fb|Cyprus}}
| align="center"|3–0
| align="center"|4–0
| [[1990 FIFA World Cup qualification – UEFA Group 5|1990 FIFA World Cup qualification]]
|-
| align="center"|6
| 11 October 1989
| [[Koševo City Stadium|Koševo]], Sarajevo, Yugoslavia
| {{fb|Norway}}
| align="center"|1–0
| align="center"|1–0
| 1990 FIFA World Cup qualification
|-
|}
==Manija tali laasabu==
Bin din gbaai Silimiin goli June biɛɣ'pishi yuuni 2023<ref>{{cite web|url=https://www.sofascore.com/hr/trener/faruk-hadzibegic/786475|title=Faruk Hadžibegić|access-date=20 June 2023|website=Sofascore}}</ref>
{| class="wikitable" style="text-align: center"
|-
!rowspan="2"|Team
!rowspan="2"|From
!rowspan="2"|To
!colspan="5"|Record
|-
!G!!W!!D!!L!!Win %
|-
|align=left|[[FC Sochaux-Montbéliard|Sochaux]]
|align=left|1 July 1996
|align=left|4 October 1998
{{WDL|87|31|22|34}}
|-
|align=left|[[Bosnia and Herzegovina national football team|Bosnia and Herzegovina]]
|align=left|10 March 1999
|align=left|9 October 1999
{{WDL|7|2|2|3}}
|-
|align=left|[[Real Betis]]
|align=left|1 May 2000
|align=left|30 June 2000
{{WDL|3|2|0|1}}
|-
|align=left|[[ES Troyes AC|Troyes]]
|align=left|3 January 2003
|align=left|30 June 2004
{{WDL|61|19|16|26}}
|-
|align=left|[[Gaziantepspor]]
|align=left|1 August 2005
|align=left|15 December 2005
{{WDL|18|7|6|5}}
|-
|align=left|[[Diyarbakırspor]]
|align=left|15 March 2006
|align=left|15 May 2006
{{WDL|9|2|1|6}}
|-
|align=left|[[Denizlispor]]
|align=left|7 June 2006
|align=left|22 December 2006
{{WDL|16|3|6|7}}
|-
|align=left|[[Chamois Niortais F.C.|Chamois Niortais]]
|align=left|13 February 2007
|align=left|30 May 2007
{{WDL|14|6|5|3}}
|-
|align=left|[[Dijon FCO|Dijon]]
|align=left|23 December 2007
|align=left|30 June 2009
{{WDL|65|24|17|24}}
|-
|align=left|[[SC Bastia|Bastia]]
|align=left|9 December 2009
|align=left|30 June 2010
{{WDL|21|8|5|8}}
|-
|align=left|[[AC Arlésien|Arles-Avignon]]
|align=left|1 October 2010
|align=left|23 November 2011
{{WDL|47|6|15|26}}
|-
|align=left|[[Valenciennes FC|Valenciennes]]
|align=left|15 January 2016
|align=left|25 September 2017
{{WDL|69|21|23|25}}
|-
|align=left|[[Red Star F.C.|Red Star]]
|align=left|29 October 2018
|align=left|24 March 2019
{{WDL|20|5|5|10}}
|-
|align=left|[[Montenegro national football team|Montenegro]]
|align=left|1 September 2019
|align=left|28 December 2020
{{WDL|14|6|4|4}}
|-
|align=left|[[MC Alger]]
|align=left|16 July 2022
|align=left|10 September 2022
{{WDL|3|0|2|1}}
|-
|align=left|[[Bosnia and Herzegovina national football team|Bosnia and Herzegovina]]
|align=left|4 January 2023
|align=left|23 June 2023
{{WDL|4|1|0|3}}
|-
!colspan=3|Total
{{WDLtot|458|143|129|186}}
|}
==Pina ==
===Player===
'''Sarajevo'''
*[[Yugoslav First League]]: [[1984–85 Yugoslav First League|1984–85]]
'''Sochaux'''
*[[Ligue 2|French Division 2]]: [[1987–88 French Division 2|1987–88]] (Group A)
==Bibliography==
*{{cite book|author=Gigi Riva|title=L'ultimo rigore di Faruk. Una storia di calcio e di guerra|trans-title=Faruk's Last Penalty. A story about football and war|publisher=Sellerio|location=Palermo|year=2016|isbn=978-8838935640|url=https://books.google.com/books?isbn=8838935645|language=it}}
== Kundivihira ==
{{Reflist}}
[[Pubu:Lahabaya zaa]]
3yzoztwdivuye0c9xvo9qsejvg4esgf
136562
136561
2026-05-13T15:26:43Z
Abdul-Rauf Moshie
3942
/* Tiŋduya Tuma */
136562
wikitext
text/x-wiki
{{Bio}}
'''Faruk Hadžibegić''' ({{IPA|sh|fǎ:ruk xadʒiběːgitɕ|pron}}; bɛ daa dɔɣi o la Silimiin goli October dabaa ayopɔin dali yuuni 1957) nyɛla Bosnian boliŋmɛra manija mini boliŋmɛra baŋda kuro ŋun daa ŋmɛri nyaaŋa. O nyɛla ŋun ŋmɛ bolli zaŋ n-ti [[Yugoslavia national football team|Yugoslavia]] din be [[UEFA Euro 1984]] mini [[1990 FIFA World Cup]]. O nyɛla ŋun mali tiŋduya kɔpunima pihiyobu ni yini, Hadžibegić nyɛla Yugoslavia's boliŋmɛra so ŋun pahi anu boliŋmɛra shɛba ban mali kɔpunima pam ni.
==Boliŋmɛriyili tuma==
O bolli ŋmɛbu tuma saha, Hadžibegić nyɛla ŋun daa tuui ŋmɛ bolli zaŋ n-ti o ya bolli ŋmɛriyiya Sarajevo, Real Betis, Sochaux n-ti pahi Toulouse. O nyɛla ŋun daa niŋ kpaŋmaŋ pam Sarajevo boliŋmɛra shɛba ban daa kpuɣi yuuni [[1984–85 Yugoslav First League]]<nowiki/>kɔpu la. O ni daa be Sochaux, o nyɛla ŋun daa ŋmɛ bolli ni yuun bɔbugu ni [[Mehmed Baždarević]].
== Tiŋduya Tuma ==
Hadžibegić nyɛla bɔl'`ŋmɛri so ŋun pahi ayi n deei bɔli kpamli Bosnia tingbaŋ ni bɔl'`ŋmɛriba puuni ka lahi nyɛ bɔl'`ŋmɛri so ŋun pahi anu n deei bɔli kpamli Yugoslavia First League bɔl'`ŋmɛriba puuni (ŋun deei kpamli tali ŋɔ ʒibu pihiyɔbu ni yini) - ka ŋun nye tuuli maa nye Zlatko Vujovic, ŋun pahi ayi Yugoslavia First League bɔl'`ŋmɛriba puuni kpamli tali deei polo (ŋun deei kpamli tali ŋɔ ʒibu piso ayopɔin)<ref>[[Yugoslavia national football team#Most capped players]]</ref> O daa nyɛla ŋun ŋme o tuuli bɔlli n tiba Silimiin goli October yuuni 1982 puli ni European Championship Qualification deein gɔɣu bɛ mini Norway sunsuuni.
Hadžibegić daa nyɛla ŋungba daa ŋme n ti Yugoslavia, yuuni 1990 FIFA World Cup, din nye anduniya zaa tingbana bɔlli deein gɔɣu ka daa niŋ Italy tingbaŋ ni la. o daa nyƐla ŋun ŋme bɔla anu shɛŋa o ya tim ni daa ŋme. Yugoslavia daa zaŋla bɛ nyɔɣu n yo Argentina quarter finals ni, ka bɛ daa lu sɔŋ (0-0) hali ka bɛ ti pahiba saha, ka din daa ti waligiba daa ti nyɛla pɛnati ŋmɛbu, ka Stojković, Dragoljub Brnović n ti pahi Hadžibegić daa bɛ tooi di bɛ pɛnati, dama Stojković b daa kɔŋ dibu tuuli , ka Sergio Goycochea daa nye ŋun tahi Brnović dini kia che dibu ka Hadžibegić mii daa nye ŋun koŋ dibu bahigu, ka ŋa daa mɔŋ Yugoslavia tooni tirisibu ka bɛ daa kaɣi bɛ ŋmangura n labina yiŋa. <ref>{{cite news|last1=Wilson|first1=Jonathan|title=Osim recalls what might have been for a brilliant Yugoslavia in 1990|url=https://www.si.com/more-sports/2010/07/01/yugoslavia-1990|access-date=12 May 2017|work=SI.com|date=1 July 2010}}</ref>
Hadžibegić nyɛla ŋun daa ŋmɛri saha kam ka daa nye ŋun ŋme o bahigu bɔlli n ti Yugoslavia Silimiin goli March yuuni 1992 puli ni, din daa nye diɛma bɔlli bɛ mini Netherlands ni ŋme.<ref>{{cite web|url=https://eu-football.info/_player.php?id=7578|title=Player Database|website=eu-football.info|accessdate=2021-03-03}}</ref>
[[Category:1957 births]]
[[Category:Living people]]
[[Category:Footballers from Sarajevo]]
[[Category:People from Sarajevo]]
[[Category:Yugoslav men's footballers]]
[[Category:Bosnia and Herzegovina men's footballers]]
[[Category:Men's association football defenders]]
[[Category:FK Sarajevo players]]
[[Category:Real Betis players]]
[[Category:FC Sochaux-Montbéliard players]]
[[Category:Toulouse FC players]]
[[Category:Yugoslav First League players]]
[[Category:La Liga players]]
[[Category:Ligue 1 players]]
[[Category:Ligue 2 players]]
[[Category:Yugoslavia men's international footballers]]
[[Category:UEFA Euro 1984 players]]
[[Category:1990 FIFA World Cup players]]
[[Category:Yugoslav expatriate men's footballers]]
[[Category:Bosnia and Herzegovina expatriate men's footballers]]
[[Category:Yugoslav expatriate sportspeople in Spain]]
[[Category:Yugoslav expatriate sportspeople in France]]
[[Category:Expatriate men's footballers in Spain]]
[[Category:Expatriate men's footballers in France]]
[[Category:Bosniaks of Bosnia and Herzegovina]]
[[Category:Bosnia and Herzegovina football managers]]
[[Category:FC Sochaux-Montbéliard managers]]
[[Category:Bosnia and Herzegovina national football team managers]]
[[Category:Real Betis managers]]
[[Category:ES Troyes AC managers]]
[[Category:Gaziantepspor managers]]
[[Category:Diyarbakırspor managers]]
[[Category:Denizlispor managers]]
[[Category:Chamois Niortais FC managers]]
[[Category:Dijon FCO managers]]
[[Category:SC Bastia managers]]
[[Category:AC Arlésien managers]]
[[Category:Valenciennes FC managers]]
[[Category:Red Star FC managers]]
[[Category:Montenegro national football team managers]]
==Kpamli tuma ==
Bin din gbaai Silimiin goli December biɛɣ'pishi ni anu dali yuuni 2002 zaŋ hali ni Silimiin goli February biɛɣ'pishi ni ayi ka dali yuuni 2004, Hadžibegić daa nyɛla zuɣulan so ŋun pahiri pihita yini ka zaŋ n-ti Assembly of [[FK Sarajevo]].<ref>{{cite web|url=https://www.klix.ba/vijesti/bih/fk-sarajevo-faruk-hadzibegic-predsjednik-ine-u-skupstini/021225005|title=FK Sarajevo: Faruk Hadžibegić predsjednik, Đine u Skupštini|date=25 December 2002|access-date=25 December 2002|language=bs|publisher=Klix.ba}}</ref>
==Bolli ŋmɛbu laasabu ==
:
{| class="wikitable sortable"
|+ Tiŋduya pɔri shɛŋa Faruk Hadžibegić ni di
|-
!scope="col"|No.
!scope="col"|Date
!scope="col"|Venue
!scope="col"|Opponent
!scope="col"|Score
!scope="col"|Result
!scope="col"|Competition
|-
| align="center"|1
| 25 January 1985
| [[Maharaja's College Stadium]], [[Kochi]], India
| {{fb|Soviet Union}}
| align="center"|1–1
| align="center"|2–1
| [[Friendly (association football)|Friendly]]
|-
| align="center"|2
| 4 April 1985
| Maharaja's College Stadium, Kochi, India
| {{fb|Soviet Union}}
| align="center"|1–1
| align="center"|1–2
| Friendly
|-
| align="center"|3
| 14 October 1987
| [[Grbavica Stadium]], [[Sarajevo]], Yugoslavia
| {{fb|Northern Ireland}}
| align="center"|3–0
| align="center"|3–0
| [[UEFA Euro 1988 qualifying Group 4|UEFA Euro 1988 qualifying]]
|-
| align="center"|4
| 16 December 1987
| [[İzmir Alsancak Stadium|Alsancak Stadium]], [[İzmir]], Turkey
| {{fb|Turkey}}
| align="center"|3–0
| align="center"|3–2
| UEFA Euro 1988 qualifying
|-
| align="center"|5
| 11 December 1988
| [[Red Star Stadium|Rajko Mitić Stadium]], [[Belgrade]], Yugoslavia
| {{fb|Cyprus}}
| align="center"|3–0
| align="center"|4–0
| [[1990 FIFA World Cup qualification – UEFA Group 5|1990 FIFA World Cup qualification]]
|-
| align="center"|6
| 11 October 1989
| [[Koševo City Stadium|Koševo]], Sarajevo, Yugoslavia
| {{fb|Norway}}
| align="center"|1–0
| align="center"|1–0
| 1990 FIFA World Cup qualification
|-
|}
==Manija tali laasabu==
Bin din gbaai Silimiin goli June biɛɣ'pishi yuuni 2023<ref>{{cite web|url=https://www.sofascore.com/hr/trener/faruk-hadzibegic/786475|title=Faruk Hadžibegić|access-date=20 June 2023|website=Sofascore}}</ref>
{| class="wikitable" style="text-align: center"
|-
!rowspan="2"|Team
!rowspan="2"|From
!rowspan="2"|To
!colspan="5"|Record
|-
!G!!W!!D!!L!!Win %
|-
|align=left|[[FC Sochaux-Montbéliard|Sochaux]]
|align=left|1 July 1996
|align=left|4 October 1998
{{WDL|87|31|22|34}}
|-
|align=left|[[Bosnia and Herzegovina national football team|Bosnia and Herzegovina]]
|align=left|10 March 1999
|align=left|9 October 1999
{{WDL|7|2|2|3}}
|-
|align=left|[[Real Betis]]
|align=left|1 May 2000
|align=left|30 June 2000
{{WDL|3|2|0|1}}
|-
|align=left|[[ES Troyes AC|Troyes]]
|align=left|3 January 2003
|align=left|30 June 2004
{{WDL|61|19|16|26}}
|-
|align=left|[[Gaziantepspor]]
|align=left|1 August 2005
|align=left|15 December 2005
{{WDL|18|7|6|5}}
|-
|align=left|[[Diyarbakırspor]]
|align=left|15 March 2006
|align=left|15 May 2006
{{WDL|9|2|1|6}}
|-
|align=left|[[Denizlispor]]
|align=left|7 June 2006
|align=left|22 December 2006
{{WDL|16|3|6|7}}
|-
|align=left|[[Chamois Niortais F.C.|Chamois Niortais]]
|align=left|13 February 2007
|align=left|30 May 2007
{{WDL|14|6|5|3}}
|-
|align=left|[[Dijon FCO|Dijon]]
|align=left|23 December 2007
|align=left|30 June 2009
{{WDL|65|24|17|24}}
|-
|align=left|[[SC Bastia|Bastia]]
|align=left|9 December 2009
|align=left|30 June 2010
{{WDL|21|8|5|8}}
|-
|align=left|[[AC Arlésien|Arles-Avignon]]
|align=left|1 October 2010
|align=left|23 November 2011
{{WDL|47|6|15|26}}
|-
|align=left|[[Valenciennes FC|Valenciennes]]
|align=left|15 January 2016
|align=left|25 September 2017
{{WDL|69|21|23|25}}
|-
|align=left|[[Red Star F.C.|Red Star]]
|align=left|29 October 2018
|align=left|24 March 2019
{{WDL|20|5|5|10}}
|-
|align=left|[[Montenegro national football team|Montenegro]]
|align=left|1 September 2019
|align=left|28 December 2020
{{WDL|14|6|4|4}}
|-
|align=left|[[MC Alger]]
|align=left|16 July 2022
|align=left|10 September 2022
{{WDL|3|0|2|1}}
|-
|align=left|[[Bosnia and Herzegovina national football team|Bosnia and Herzegovina]]
|align=left|4 January 2023
|align=left|23 June 2023
{{WDL|4|1|0|3}}
|-
!colspan=3|Total
{{WDLtot|458|143|129|186}}
|}
==Pina ==
===Player===
'''Sarajevo'''
*[[Yugoslav First League]]: [[1984–85 Yugoslav First League|1984–85]]
'''Sochaux'''
*[[Ligue 2|French Division 2]]: [[1987–88 French Division 2|1987–88]] (Group A)
==Bibliography==
*{{cite book|author=Gigi Riva|title=L'ultimo rigore di Faruk. Una storia di calcio e di guerra|trans-title=Faruk's Last Penalty. A story about football and war|publisher=Sellerio|location=Palermo|year=2016|isbn=978-8838935640|url=https://books.google.com/books?isbn=8838935645|language=it}}
== Kundivihira ==
{{Reflist}}
[[Pubu:Lahabaya zaa]]
6sxvtomw2eyk6rhiftss4xkd9wxob9p
136563
136562
2026-05-13T15:26:54Z
Abdul-Rauf Moshie
3942
/* Tiŋduya Tuma */
136563
wikitext
text/x-wiki
{{Bio}}
'''Faruk Hadžibegić''' ({{IPA|sh|fǎ:ruk xadʒiběːgitɕ|pron}}; bɛ daa dɔɣi o la Silimiin goli October dabaa ayopɔin dali yuuni 1957) nyɛla Bosnian boliŋmɛra manija mini boliŋmɛra baŋda kuro ŋun daa ŋmɛri nyaaŋa. O nyɛla ŋun ŋmɛ bolli zaŋ n-ti [[Yugoslavia national football team|Yugoslavia]] din be [[UEFA Euro 1984]] mini [[1990 FIFA World Cup]]. O nyɛla ŋun mali tiŋduya kɔpunima pihiyobu ni yini, Hadžibegić nyɛla Yugoslavia's boliŋmɛra so ŋun pahi anu boliŋmɛra shɛba ban mali kɔpunima pam ni.
==Boliŋmɛriyili tuma==
O bolli ŋmɛbu tuma saha, Hadžibegić nyɛla ŋun daa tuui ŋmɛ bolli zaŋ n-ti o ya bolli ŋmɛriyiya Sarajevo, Real Betis, Sochaux n-ti pahi Toulouse. O nyɛla ŋun daa niŋ kpaŋmaŋ pam Sarajevo boliŋmɛra shɛba ban daa kpuɣi yuuni [[1984–85 Yugoslav First League]]<nowiki/>kɔpu la. O ni daa be Sochaux, o nyɛla ŋun daa ŋmɛ bolli ni yuun bɔbugu ni [[Mehmed Baždarević]].
== Tiŋduya Tuma ==
Hadžibegić nyɛla bɔl'`ŋmɛri so ŋun pahi ayi n deei bɔli kpamli Bosnia tingbaŋ ni bɔl'`ŋmɛriba puuni ka lahi nyɛ bɔl'`ŋmɛri so ŋun pahi anu n deei bɔli kpamli Yugoslavia First League bɔl'`ŋmɛriba puuni (ŋun deei kpamli tali ŋɔ ʒibu pihiyɔbu ni yini) - ka ŋun nye tuuli maa nye Zlatko Vujovic, ŋun pahi ayi Yugoslavia First League bɔl'`ŋmɛriba puuni kpamli tali deei polo (ŋun deei kpamli tali ŋɔ ʒibu piso ayopɔin)<ref>[[Yugoslavia national football team#Most capped players]]</ref> O daa nyɛla ŋun ŋme o tuuli bɔlli n tiba Silimiin goli October yuuni 1982 puli ni European Championship Qualification deein gɔɣu bɛ mini Norway sunsuuni.
Hadžibegić daa nyɛla ŋungba daa ŋme n ti Yugoslavia, yuuni 1990 FIFA World Cup, din nye anduniya zaa tingbana bɔlli deein gɔɣu ka daa niŋ Italy tingbaŋ ni la. o daa nyƐla ŋun ŋme bɔla anu shɛŋa o ya tim ni daa ŋme. Yugoslavia daa zaŋla bɛ nyɔɣu n yo Argentina quarter finals ni, ka bɛ daa lu sɔŋ (0-0) hali ka bɛ ti pahiba saha, ka din daa ti waligiba daa ti nyɛla pɛnati ŋmɛbu, ka Stojković, Dragoljub Brnović n ti pahi Hadžibegić daa bɛ tooi di bɛ pɛnati, dama Stojković b daa kɔŋ dibu tuuli , ka Sergio Goycochea daa nye ŋun tahi Brnović dini kia che dibu ka Hadžibegić mii daa nye ŋun koŋ dibu bahigu, ka ŋa daa mɔŋ Yugoslavia tooni tirisibu ka bɛ daa kaɣi bɛ ŋmangura n labina yiŋa. <ref>{{cite news|last1=Wilson|first1=Jonathan|title=Osim recalls what might have been for a brilliant Yugoslavia in 1990|url=https://www.si.com/more-sports/2010/07/01/yugoslavia-1990|access-date=12 May 2017|work=SI.com|date=1 July 2010}}</ref>
Hadžibegić nyɛla ŋun daa ŋmɛri saha kam ka daa nye ŋun ŋme o bahigu bɔlli n ti Yugoslavia Silimiin goli March yuuni 1992 puli ni, din daa nye diɛma bɔlli bɛ mini Netherlands ni ŋme.<ref>{{cite web|url=https://eu-football.info/_player.php?id=7578|title=Player Database|website=eu-football.info|accessdate=2021-03-03}}</ref>
[[Category:1957 births]]
[[Category:Living people]]
[[Category:Footballers from Sarajevo]]
[[Category:People from Sarajevo]]
[[Category:Yugoslav men's footballers]]
[[Category:Bosnia and Herzegovina men's footballers]]
[[Category:Men's association football defenders]]
[[Category:FK Sarajevo players]]
[[Category:Real Betis players]]
[[Category:FC Sochaux-Montbéliard players]]
[[Category:Toulouse FC players]]
[[Category:Yugoslav First League players]]
[[Category:La Liga players]]
[[Category:Ligue 1 players]]
[[Category:Ligue 2 players]]
[[Category:Yugoslavia men's international footballers]]
[[Category:UEFA Euro 1984 players]]
[[Category:1990 FIFA World Cup players]]
[[Category:Yugoslav expatriate men's footballers]]
[[Category:Bosnia and Herzegovina expatriate men's footballers]]
[[Category:Yugoslav expatriate sportspeople in Spain]]
[[Category:Yugoslav expatriate sportspeople in France]]
[[Category:Expatriate men's footballers in Spain]]
[[Category:Expatriate men's footballers in France]]
[[Category:Bosniaks of Bosnia and Herzegovina]]
[[Category:Bosnia and Herzegovina football managers]]
[[Category:FC Sochaux-Montbéliard managers]]
[[Category:Bosnia and Herzegovina national football team managers]]
[[Category:Real Betis managers]]
[[Category:ES Troyes AC managers]]
[[Category:Gaziantepspor managers]]
[[Category:Diyarbakırspor managers]]
[[Category:Denizlispor managers]]
[[Category:Chamois Niortais FC managers]]
[[Category:Dijon FCO managers]]
[[Category:SC Bastia managers]]
[[Category:AC Arlésien managers]]
[[Category:Valenciennes FC managers]]
[[Category:Red Star FC managers]]
[[Category:Montenegro national football team managers]]
[[Category:MC Alger managers]]
[[Category:Ligue 2 managers]]
==Kpamli tuma ==
Bin din gbaai Silimiin goli December biɛɣ'pishi ni anu dali yuuni 2002 zaŋ hali ni Silimiin goli February biɛɣ'pishi ni ayi ka dali yuuni 2004, Hadžibegić daa nyɛla zuɣulan so ŋun pahiri pihita yini ka zaŋ n-ti Assembly of [[FK Sarajevo]].<ref>{{cite web|url=https://www.klix.ba/vijesti/bih/fk-sarajevo-faruk-hadzibegic-predsjednik-ine-u-skupstini/021225005|title=FK Sarajevo: Faruk Hadžibegić predsjednik, Đine u Skupštini|date=25 December 2002|access-date=25 December 2002|language=bs|publisher=Klix.ba}}</ref>
==Bolli ŋmɛbu laasabu ==
:
{| class="wikitable sortable"
|+ Tiŋduya pɔri shɛŋa Faruk Hadžibegić ni di
|-
!scope="col"|No.
!scope="col"|Date
!scope="col"|Venue
!scope="col"|Opponent
!scope="col"|Score
!scope="col"|Result
!scope="col"|Competition
|-
| align="center"|1
| 25 January 1985
| [[Maharaja's College Stadium]], [[Kochi]], India
| {{fb|Soviet Union}}
| align="center"|1–1
| align="center"|2–1
| [[Friendly (association football)|Friendly]]
|-
| align="center"|2
| 4 April 1985
| Maharaja's College Stadium, Kochi, India
| {{fb|Soviet Union}}
| align="center"|1–1
| align="center"|1–2
| Friendly
|-
| align="center"|3
| 14 October 1987
| [[Grbavica Stadium]], [[Sarajevo]], Yugoslavia
| {{fb|Northern Ireland}}
| align="center"|3–0
| align="center"|3–0
| [[UEFA Euro 1988 qualifying Group 4|UEFA Euro 1988 qualifying]]
|-
| align="center"|4
| 16 December 1987
| [[İzmir Alsancak Stadium|Alsancak Stadium]], [[İzmir]], Turkey
| {{fb|Turkey}}
| align="center"|3–0
| align="center"|3–2
| UEFA Euro 1988 qualifying
|-
| align="center"|5
| 11 December 1988
| [[Red Star Stadium|Rajko Mitić Stadium]], [[Belgrade]], Yugoslavia
| {{fb|Cyprus}}
| align="center"|3–0
| align="center"|4–0
| [[1990 FIFA World Cup qualification – UEFA Group 5|1990 FIFA World Cup qualification]]
|-
| align="center"|6
| 11 October 1989
| [[Koševo City Stadium|Koševo]], Sarajevo, Yugoslavia
| {{fb|Norway}}
| align="center"|1–0
| align="center"|1–0
| 1990 FIFA World Cup qualification
|-
|}
==Manija tali laasabu==
Bin din gbaai Silimiin goli June biɛɣ'pishi yuuni 2023<ref>{{cite web|url=https://www.sofascore.com/hr/trener/faruk-hadzibegic/786475|title=Faruk Hadžibegić|access-date=20 June 2023|website=Sofascore}}</ref>
{| class="wikitable" style="text-align: center"
|-
!rowspan="2"|Team
!rowspan="2"|From
!rowspan="2"|To
!colspan="5"|Record
|-
!G!!W!!D!!L!!Win %
|-
|align=left|[[FC Sochaux-Montbéliard|Sochaux]]
|align=left|1 July 1996
|align=left|4 October 1998
{{WDL|87|31|22|34}}
|-
|align=left|[[Bosnia and Herzegovina national football team|Bosnia and Herzegovina]]
|align=left|10 March 1999
|align=left|9 October 1999
{{WDL|7|2|2|3}}
|-
|align=left|[[Real Betis]]
|align=left|1 May 2000
|align=left|30 June 2000
{{WDL|3|2|0|1}}
|-
|align=left|[[ES Troyes AC|Troyes]]
|align=left|3 January 2003
|align=left|30 June 2004
{{WDL|61|19|16|26}}
|-
|align=left|[[Gaziantepspor]]
|align=left|1 August 2005
|align=left|15 December 2005
{{WDL|18|7|6|5}}
|-
|align=left|[[Diyarbakırspor]]
|align=left|15 March 2006
|align=left|15 May 2006
{{WDL|9|2|1|6}}
|-
|align=left|[[Denizlispor]]
|align=left|7 June 2006
|align=left|22 December 2006
{{WDL|16|3|6|7}}
|-
|align=left|[[Chamois Niortais F.C.|Chamois Niortais]]
|align=left|13 February 2007
|align=left|30 May 2007
{{WDL|14|6|5|3}}
|-
|align=left|[[Dijon FCO|Dijon]]
|align=left|23 December 2007
|align=left|30 June 2009
{{WDL|65|24|17|24}}
|-
|align=left|[[SC Bastia|Bastia]]
|align=left|9 December 2009
|align=left|30 June 2010
{{WDL|21|8|5|8}}
|-
|align=left|[[AC Arlésien|Arles-Avignon]]
|align=left|1 October 2010
|align=left|23 November 2011
{{WDL|47|6|15|26}}
|-
|align=left|[[Valenciennes FC|Valenciennes]]
|align=left|15 January 2016
|align=left|25 September 2017
{{WDL|69|21|23|25}}
|-
|align=left|[[Red Star F.C.|Red Star]]
|align=left|29 October 2018
|align=left|24 March 2019
{{WDL|20|5|5|10}}
|-
|align=left|[[Montenegro national football team|Montenegro]]
|align=left|1 September 2019
|align=left|28 December 2020
{{WDL|14|6|4|4}}
|-
|align=left|[[MC Alger]]
|align=left|16 July 2022
|align=left|10 September 2022
{{WDL|3|0|2|1}}
|-
|align=left|[[Bosnia and Herzegovina national football team|Bosnia and Herzegovina]]
|align=left|4 January 2023
|align=left|23 June 2023
{{WDL|4|1|0|3}}
|-
!colspan=3|Total
{{WDLtot|458|143|129|186}}
|}
==Pina ==
===Player===
'''Sarajevo'''
*[[Yugoslav First League]]: [[1984–85 Yugoslav First League|1984–85]]
'''Sochaux'''
*[[Ligue 2|French Division 2]]: [[1987–88 French Division 2|1987–88]] (Group A)
==Bibliography==
*{{cite book|author=Gigi Riva|title=L'ultimo rigore di Faruk. Una storia di calcio e di guerra|trans-title=Faruk's Last Penalty. A story about football and war|publisher=Sellerio|location=Palermo|year=2016|isbn=978-8838935640|url=https://books.google.com/books?isbn=8838935645|language=it}}
== Kundivihira ==
{{Reflist}}
[[Pubu:Lahabaya zaa]]
0d7z36snveu0c0zvfnqkwby3kexntlg
136564
136563
2026-05-13T15:27:05Z
Abdul-Rauf Moshie
3942
/* Tiŋduya Tuma */
136564
wikitext
text/x-wiki
{{Bio}}
'''Faruk Hadžibegić''' ({{IPA|sh|fǎ:ruk xadʒiběːgitɕ|pron}}; bɛ daa dɔɣi o la Silimiin goli October dabaa ayopɔin dali yuuni 1957) nyɛla Bosnian boliŋmɛra manija mini boliŋmɛra baŋda kuro ŋun daa ŋmɛri nyaaŋa. O nyɛla ŋun ŋmɛ bolli zaŋ n-ti [[Yugoslavia national football team|Yugoslavia]] din be [[UEFA Euro 1984]] mini [[1990 FIFA World Cup]]. O nyɛla ŋun mali tiŋduya kɔpunima pihiyobu ni yini, Hadžibegić nyɛla Yugoslavia's boliŋmɛra so ŋun pahi anu boliŋmɛra shɛba ban mali kɔpunima pam ni.
==Boliŋmɛriyili tuma==
O bolli ŋmɛbu tuma saha, Hadžibegić nyɛla ŋun daa tuui ŋmɛ bolli zaŋ n-ti o ya bolli ŋmɛriyiya Sarajevo, Real Betis, Sochaux n-ti pahi Toulouse. O nyɛla ŋun daa niŋ kpaŋmaŋ pam Sarajevo boliŋmɛra shɛba ban daa kpuɣi yuuni [[1984–85 Yugoslav First League]]<nowiki/>kɔpu la. O ni daa be Sochaux, o nyɛla ŋun daa ŋmɛ bolli ni yuun bɔbugu ni [[Mehmed Baždarević]].
== Tiŋduya Tuma ==
Hadžibegić nyɛla bɔl'`ŋmɛri so ŋun pahi ayi n deei bɔli kpamli Bosnia tingbaŋ ni bɔl'`ŋmɛriba puuni ka lahi nyɛ bɔl'`ŋmɛri so ŋun pahi anu n deei bɔli kpamli Yugoslavia First League bɔl'`ŋmɛriba puuni (ŋun deei kpamli tali ŋɔ ʒibu pihiyɔbu ni yini) - ka ŋun nye tuuli maa nye Zlatko Vujovic, ŋun pahi ayi Yugoslavia First League bɔl'`ŋmɛriba puuni kpamli tali deei polo (ŋun deei kpamli tali ŋɔ ʒibu piso ayopɔin)<ref>[[Yugoslavia national football team#Most capped players]]</ref> O daa nyɛla ŋun ŋme o tuuli bɔlli n tiba Silimiin goli October yuuni 1982 puli ni European Championship Qualification deein gɔɣu bɛ mini Norway sunsuuni.
Hadžibegić daa nyɛla ŋungba daa ŋme n ti Yugoslavia, yuuni 1990 FIFA World Cup, din nye anduniya zaa tingbana bɔlli deein gɔɣu ka daa niŋ Italy tingbaŋ ni la. o daa nyƐla ŋun ŋme bɔla anu shɛŋa o ya tim ni daa ŋme. Yugoslavia daa zaŋla bɛ nyɔɣu n yo Argentina quarter finals ni, ka bɛ daa lu sɔŋ (0-0) hali ka bɛ ti pahiba saha, ka din daa ti waligiba daa ti nyɛla pɛnati ŋmɛbu, ka Stojković, Dragoljub Brnović n ti pahi Hadžibegić daa bɛ tooi di bɛ pɛnati, dama Stojković b daa kɔŋ dibu tuuli , ka Sergio Goycochea daa nye ŋun tahi Brnović dini kia che dibu ka Hadžibegić mii daa nye ŋun koŋ dibu bahigu, ka ŋa daa mɔŋ Yugoslavia tooni tirisibu ka bɛ daa kaɣi bɛ ŋmangura n labina yiŋa. <ref>{{cite news|last1=Wilson|first1=Jonathan|title=Osim recalls what might have been for a brilliant Yugoslavia in 1990|url=https://www.si.com/more-sports/2010/07/01/yugoslavia-1990|access-date=12 May 2017|work=SI.com|date=1 July 2010}}</ref>
Hadžibegić nyɛla ŋun daa ŋmɛri saha kam ka daa nye ŋun ŋme o bahigu bɔlli n ti Yugoslavia Silimiin goli March yuuni 1992 puli ni, din daa nye diɛma bɔlli bɛ mini Netherlands ni ŋme.<ref>{{cite web|url=https://eu-football.info/_player.php?id=7578|title=Player Database|website=eu-football.info|accessdate=2021-03-03}}</ref>
[[Category:1957 births]]
[[Category:Living people]]
[[Category:Footballers from Sarajevo]]
[[Category:People from Sarajevo]]
[[Category:Yugoslav men's footballers]]
[[Category:Bosnia and Herzegovina men's footballers]]
[[Category:Men's association football defenders]]
[[Category:FK Sarajevo players]]
[[Category:Real Betis players]]
[[Category:FC Sochaux-Montbéliard players]]
[[Category:Toulouse FC players]]
[[Category:Yugoslav First League players]]
[[Category:La Liga players]]
[[Category:Ligue 1 players]]
[[Category:Ligue 2 players]]
[[Category:Yugoslavia men's international footballers]]
[[Category:UEFA Euro 1984 players]]
[[Category:1990 FIFA World Cup players]]
[[Category:Yugoslav expatriate men's footballers]]
[[Category:Bosnia and Herzegovina expatriate men's footballers]]
[[Category:Yugoslav expatriate sportspeople in Spain]]
[[Category:Yugoslav expatriate sportspeople in France]]
[[Category:Expatriate men's footballers in Spain]]
[[Category:Expatriate men's footballers in France]]
[[Category:Bosniaks of Bosnia and Herzegovina]]
[[Category:Bosnia and Herzegovina football managers]]
[[Category:FC Sochaux-Montbéliard managers]]
[[Category:Bosnia and Herzegovina national football team managers]]
[[Category:Real Betis managers]]
[[Category:ES Troyes AC managers]]
[[Category:Gaziantepspor managers]]
[[Category:Diyarbakırspor managers]]
[[Category:Denizlispor managers]]
[[Category:Chamois Niortais FC managers]]
[[Category:Dijon FCO managers]]
[[Category:SC Bastia managers]]
[[Category:AC Arlésien managers]]
[[Category:Valenciennes FC managers]]
[[Category:Red Star FC managers]]
[[Category:Montenegro national football team managers]]
[[Category:MC Alger managers]]
[[Category:Ligue 2 managers]]
[[Category:La Liga managers]]
[[Category:Segunda División managers]]
==Kpamli tuma ==
Bin din gbaai Silimiin goli December biɛɣ'pishi ni anu dali yuuni 2002 zaŋ hali ni Silimiin goli February biɛɣ'pishi ni ayi ka dali yuuni 2004, Hadžibegić daa nyɛla zuɣulan so ŋun pahiri pihita yini ka zaŋ n-ti Assembly of [[FK Sarajevo]].<ref>{{cite web|url=https://www.klix.ba/vijesti/bih/fk-sarajevo-faruk-hadzibegic-predsjednik-ine-u-skupstini/021225005|title=FK Sarajevo: Faruk Hadžibegić predsjednik, Đine u Skupštini|date=25 December 2002|access-date=25 December 2002|language=bs|publisher=Klix.ba}}</ref>
==Bolli ŋmɛbu laasabu ==
:
{| class="wikitable sortable"
|+ Tiŋduya pɔri shɛŋa Faruk Hadžibegić ni di
|-
!scope="col"|No.
!scope="col"|Date
!scope="col"|Venue
!scope="col"|Opponent
!scope="col"|Score
!scope="col"|Result
!scope="col"|Competition
|-
| align="center"|1
| 25 January 1985
| [[Maharaja's College Stadium]], [[Kochi]], India
| {{fb|Soviet Union}}
| align="center"|1–1
| align="center"|2–1
| [[Friendly (association football)|Friendly]]
|-
| align="center"|2
| 4 April 1985
| Maharaja's College Stadium, Kochi, India
| {{fb|Soviet Union}}
| align="center"|1–1
| align="center"|1–2
| Friendly
|-
| align="center"|3
| 14 October 1987
| [[Grbavica Stadium]], [[Sarajevo]], Yugoslavia
| {{fb|Northern Ireland}}
| align="center"|3–0
| align="center"|3–0
| [[UEFA Euro 1988 qualifying Group 4|UEFA Euro 1988 qualifying]]
|-
| align="center"|4
| 16 December 1987
| [[İzmir Alsancak Stadium|Alsancak Stadium]], [[İzmir]], Turkey
| {{fb|Turkey}}
| align="center"|3–0
| align="center"|3–2
| UEFA Euro 1988 qualifying
|-
| align="center"|5
| 11 December 1988
| [[Red Star Stadium|Rajko Mitić Stadium]], [[Belgrade]], Yugoslavia
| {{fb|Cyprus}}
| align="center"|3–0
| align="center"|4–0
| [[1990 FIFA World Cup qualification – UEFA Group 5|1990 FIFA World Cup qualification]]
|-
| align="center"|6
| 11 October 1989
| [[Koševo City Stadium|Koševo]], Sarajevo, Yugoslavia
| {{fb|Norway}}
| align="center"|1–0
| align="center"|1–0
| 1990 FIFA World Cup qualification
|-
|}
==Manija tali laasabu==
Bin din gbaai Silimiin goli June biɛɣ'pishi yuuni 2023<ref>{{cite web|url=https://www.sofascore.com/hr/trener/faruk-hadzibegic/786475|title=Faruk Hadžibegić|access-date=20 June 2023|website=Sofascore}}</ref>
{| class="wikitable" style="text-align: center"
|-
!rowspan="2"|Team
!rowspan="2"|From
!rowspan="2"|To
!colspan="5"|Record
|-
!G!!W!!D!!L!!Win %
|-
|align=left|[[FC Sochaux-Montbéliard|Sochaux]]
|align=left|1 July 1996
|align=left|4 October 1998
{{WDL|87|31|22|34}}
|-
|align=left|[[Bosnia and Herzegovina national football team|Bosnia and Herzegovina]]
|align=left|10 March 1999
|align=left|9 October 1999
{{WDL|7|2|2|3}}
|-
|align=left|[[Real Betis]]
|align=left|1 May 2000
|align=left|30 June 2000
{{WDL|3|2|0|1}}
|-
|align=left|[[ES Troyes AC|Troyes]]
|align=left|3 January 2003
|align=left|30 June 2004
{{WDL|61|19|16|26}}
|-
|align=left|[[Gaziantepspor]]
|align=left|1 August 2005
|align=left|15 December 2005
{{WDL|18|7|6|5}}
|-
|align=left|[[Diyarbakırspor]]
|align=left|15 March 2006
|align=left|15 May 2006
{{WDL|9|2|1|6}}
|-
|align=left|[[Denizlispor]]
|align=left|7 June 2006
|align=left|22 December 2006
{{WDL|16|3|6|7}}
|-
|align=left|[[Chamois Niortais F.C.|Chamois Niortais]]
|align=left|13 February 2007
|align=left|30 May 2007
{{WDL|14|6|5|3}}
|-
|align=left|[[Dijon FCO|Dijon]]
|align=left|23 December 2007
|align=left|30 June 2009
{{WDL|65|24|17|24}}
|-
|align=left|[[SC Bastia|Bastia]]
|align=left|9 December 2009
|align=left|30 June 2010
{{WDL|21|8|5|8}}
|-
|align=left|[[AC Arlésien|Arles-Avignon]]
|align=left|1 October 2010
|align=left|23 November 2011
{{WDL|47|6|15|26}}
|-
|align=left|[[Valenciennes FC|Valenciennes]]
|align=left|15 January 2016
|align=left|25 September 2017
{{WDL|69|21|23|25}}
|-
|align=left|[[Red Star F.C.|Red Star]]
|align=left|29 October 2018
|align=left|24 March 2019
{{WDL|20|5|5|10}}
|-
|align=left|[[Montenegro national football team|Montenegro]]
|align=left|1 September 2019
|align=left|28 December 2020
{{WDL|14|6|4|4}}
|-
|align=left|[[MC Alger]]
|align=left|16 July 2022
|align=left|10 September 2022
{{WDL|3|0|2|1}}
|-
|align=left|[[Bosnia and Herzegovina national football team|Bosnia and Herzegovina]]
|align=left|4 January 2023
|align=left|23 June 2023
{{WDL|4|1|0|3}}
|-
!colspan=3|Total
{{WDLtot|458|143|129|186}}
|}
==Pina ==
===Player===
'''Sarajevo'''
*[[Yugoslav First League]]: [[1984–85 Yugoslav First League|1984–85]]
'''Sochaux'''
*[[Ligue 2|French Division 2]]: [[1987–88 French Division 2|1987–88]] (Group A)
==Bibliography==
*{{cite book|author=Gigi Riva|title=L'ultimo rigore di Faruk. Una storia di calcio e di guerra|trans-title=Faruk's Last Penalty. A story about football and war|publisher=Sellerio|location=Palermo|year=2016|isbn=978-8838935640|url=https://books.google.com/books?isbn=8838935645|language=it}}
== Kundivihira ==
{{Reflist}}
[[Pubu:Lahabaya zaa]]
dzpafprm7vwkng4rudgykd5uol5xzls
136565
136564
2026-05-13T15:27:15Z
Abdul-Rauf Moshie
3942
/* Tiŋduya Tuma */
136565
wikitext
text/x-wiki
{{Bio}}
'''Faruk Hadžibegić''' ({{IPA|sh|fǎ:ruk xadʒiběːgitɕ|pron}}; bɛ daa dɔɣi o la Silimiin goli October dabaa ayopɔin dali yuuni 1957) nyɛla Bosnian boliŋmɛra manija mini boliŋmɛra baŋda kuro ŋun daa ŋmɛri nyaaŋa. O nyɛla ŋun ŋmɛ bolli zaŋ n-ti [[Yugoslavia national football team|Yugoslavia]] din be [[UEFA Euro 1984]] mini [[1990 FIFA World Cup]]. O nyɛla ŋun mali tiŋduya kɔpunima pihiyobu ni yini, Hadžibegić nyɛla Yugoslavia's boliŋmɛra so ŋun pahi anu boliŋmɛra shɛba ban mali kɔpunima pam ni.
==Boliŋmɛriyili tuma==
O bolli ŋmɛbu tuma saha, Hadžibegić nyɛla ŋun daa tuui ŋmɛ bolli zaŋ n-ti o ya bolli ŋmɛriyiya Sarajevo, Real Betis, Sochaux n-ti pahi Toulouse. O nyɛla ŋun daa niŋ kpaŋmaŋ pam Sarajevo boliŋmɛra shɛba ban daa kpuɣi yuuni [[1984–85 Yugoslav First League]]<nowiki/>kɔpu la. O ni daa be Sochaux, o nyɛla ŋun daa ŋmɛ bolli ni yuun bɔbugu ni [[Mehmed Baždarević]].
== Tiŋduya Tuma ==
Hadžibegić nyɛla bɔl'`ŋmɛri so ŋun pahi ayi n deei bɔli kpamli Bosnia tingbaŋ ni bɔl'`ŋmɛriba puuni ka lahi nyɛ bɔl'`ŋmɛri so ŋun pahi anu n deei bɔli kpamli Yugoslavia First League bɔl'`ŋmɛriba puuni (ŋun deei kpamli tali ŋɔ ʒibu pihiyɔbu ni yini) - ka ŋun nye tuuli maa nye Zlatko Vujovic, ŋun pahi ayi Yugoslavia First League bɔl'`ŋmɛriba puuni kpamli tali deei polo (ŋun deei kpamli tali ŋɔ ʒibu piso ayopɔin)<ref>[[Yugoslavia national football team#Most capped players]]</ref> O daa nyɛla ŋun ŋme o tuuli bɔlli n tiba Silimiin goli October yuuni 1982 puli ni European Championship Qualification deein gɔɣu bɛ mini Norway sunsuuni.
Hadžibegić daa nyɛla ŋungba daa ŋme n ti Yugoslavia, yuuni 1990 FIFA World Cup, din nye anduniya zaa tingbana bɔlli deein gɔɣu ka daa niŋ Italy tingbaŋ ni la. o daa nyƐla ŋun ŋme bɔla anu shɛŋa o ya tim ni daa ŋme. Yugoslavia daa zaŋla bɛ nyɔɣu n yo Argentina quarter finals ni, ka bɛ daa lu sɔŋ (0-0) hali ka bɛ ti pahiba saha, ka din daa ti waligiba daa ti nyɛla pɛnati ŋmɛbu, ka Stojković, Dragoljub Brnović n ti pahi Hadžibegić daa bɛ tooi di bɛ pɛnati, dama Stojković b daa kɔŋ dibu tuuli , ka Sergio Goycochea daa nye ŋun tahi Brnović dini kia che dibu ka Hadžibegić mii daa nye ŋun koŋ dibu bahigu, ka ŋa daa mɔŋ Yugoslavia tooni tirisibu ka bɛ daa kaɣi bɛ ŋmangura n labina yiŋa. <ref>{{cite news|last1=Wilson|first1=Jonathan|title=Osim recalls what might have been for a brilliant Yugoslavia in 1990|url=https://www.si.com/more-sports/2010/07/01/yugoslavia-1990|access-date=12 May 2017|work=SI.com|date=1 July 2010}}</ref>
Hadžibegić nyɛla ŋun daa ŋmɛri saha kam ka daa nye ŋun ŋme o bahigu bɔlli n ti Yugoslavia Silimiin goli March yuuni 1992 puli ni, din daa nye diɛma bɔlli bɛ mini Netherlands ni ŋme.<ref>{{cite web|url=https://eu-football.info/_player.php?id=7578|title=Player Database|website=eu-football.info|accessdate=2021-03-03}}</ref>
[[Category:1957 births]]
[[Category:Living people]]
[[Category:Footballers from Sarajevo]]
[[Category:People from Sarajevo]]
[[Category:Yugoslav men's footballers]]
[[Category:Bosnia and Herzegovina men's footballers]]
[[Category:Men's association football defenders]]
[[Category:FK Sarajevo players]]
[[Category:Real Betis players]]
[[Category:FC Sochaux-Montbéliard players]]
[[Category:Toulouse FC players]]
[[Category:Yugoslav First League players]]
[[Category:La Liga players]]
[[Category:Ligue 1 players]]
[[Category:Ligue 2 players]]
[[Category:Yugoslavia men's international footballers]]
[[Category:UEFA Euro 1984 players]]
[[Category:1990 FIFA World Cup players]]
[[Category:Yugoslav expatriate men's footballers]]
[[Category:Bosnia and Herzegovina expatriate men's footballers]]
[[Category:Yugoslav expatriate sportspeople in Spain]]
[[Category:Yugoslav expatriate sportspeople in France]]
[[Category:Expatriate men's footballers in Spain]]
[[Category:Expatriate men's footballers in France]]
[[Category:Bosniaks of Bosnia and Herzegovina]]
[[Category:Bosnia and Herzegovina football managers]]
[[Category:FC Sochaux-Montbéliard managers]]
[[Category:Bosnia and Herzegovina national football team managers]]
[[Category:Real Betis managers]]
[[Category:ES Troyes AC managers]]
[[Category:Gaziantepspor managers]]
[[Category:Diyarbakırspor managers]]
[[Category:Denizlispor managers]]
[[Category:Chamois Niortais FC managers]]
[[Category:Dijon FCO managers]]
[[Category:SC Bastia managers]]
[[Category:AC Arlésien managers]]
[[Category:Valenciennes FC managers]]
[[Category:Red Star FC managers]]
[[Category:Montenegro national football team managers]]
[[Category:MC Alger managers]]
[[Category:Ligue 2 managers]]
[[Category:La Liga managers]]
[[Category:Segunda División managers]]
[[Category:Ligue 1 managers]]
[[Category:Süper Lig managers]]
==Kpamli tuma ==
Bin din gbaai Silimiin goli December biɛɣ'pishi ni anu dali yuuni 2002 zaŋ hali ni Silimiin goli February biɛɣ'pishi ni ayi ka dali yuuni 2004, Hadžibegić daa nyɛla zuɣulan so ŋun pahiri pihita yini ka zaŋ n-ti Assembly of [[FK Sarajevo]].<ref>{{cite web|url=https://www.klix.ba/vijesti/bih/fk-sarajevo-faruk-hadzibegic-predsjednik-ine-u-skupstini/021225005|title=FK Sarajevo: Faruk Hadžibegić predsjednik, Đine u Skupštini|date=25 December 2002|access-date=25 December 2002|language=bs|publisher=Klix.ba}}</ref>
==Bolli ŋmɛbu laasabu ==
:
{| class="wikitable sortable"
|+ Tiŋduya pɔri shɛŋa Faruk Hadžibegić ni di
|-
!scope="col"|No.
!scope="col"|Date
!scope="col"|Venue
!scope="col"|Opponent
!scope="col"|Score
!scope="col"|Result
!scope="col"|Competition
|-
| align="center"|1
| 25 January 1985
| [[Maharaja's College Stadium]], [[Kochi]], India
| {{fb|Soviet Union}}
| align="center"|1–1
| align="center"|2–1
| [[Friendly (association football)|Friendly]]
|-
| align="center"|2
| 4 April 1985
| Maharaja's College Stadium, Kochi, India
| {{fb|Soviet Union}}
| align="center"|1–1
| align="center"|1–2
| Friendly
|-
| align="center"|3
| 14 October 1987
| [[Grbavica Stadium]], [[Sarajevo]], Yugoslavia
| {{fb|Northern Ireland}}
| align="center"|3–0
| align="center"|3–0
| [[UEFA Euro 1988 qualifying Group 4|UEFA Euro 1988 qualifying]]
|-
| align="center"|4
| 16 December 1987
| [[İzmir Alsancak Stadium|Alsancak Stadium]], [[İzmir]], Turkey
| {{fb|Turkey}}
| align="center"|3–0
| align="center"|3–2
| UEFA Euro 1988 qualifying
|-
| align="center"|5
| 11 December 1988
| [[Red Star Stadium|Rajko Mitić Stadium]], [[Belgrade]], Yugoslavia
| {{fb|Cyprus}}
| align="center"|3–0
| align="center"|4–0
| [[1990 FIFA World Cup qualification – UEFA Group 5|1990 FIFA World Cup qualification]]
|-
| align="center"|6
| 11 October 1989
| [[Koševo City Stadium|Koševo]], Sarajevo, Yugoslavia
| {{fb|Norway}}
| align="center"|1–0
| align="center"|1–0
| 1990 FIFA World Cup qualification
|-
|}
==Manija tali laasabu==
Bin din gbaai Silimiin goli June biɛɣ'pishi yuuni 2023<ref>{{cite web|url=https://www.sofascore.com/hr/trener/faruk-hadzibegic/786475|title=Faruk Hadžibegić|access-date=20 June 2023|website=Sofascore}}</ref>
{| class="wikitable" style="text-align: center"
|-
!rowspan="2"|Team
!rowspan="2"|From
!rowspan="2"|To
!colspan="5"|Record
|-
!G!!W!!D!!L!!Win %
|-
|align=left|[[FC Sochaux-Montbéliard|Sochaux]]
|align=left|1 July 1996
|align=left|4 October 1998
{{WDL|87|31|22|34}}
|-
|align=left|[[Bosnia and Herzegovina national football team|Bosnia and Herzegovina]]
|align=left|10 March 1999
|align=left|9 October 1999
{{WDL|7|2|2|3}}
|-
|align=left|[[Real Betis]]
|align=left|1 May 2000
|align=left|30 June 2000
{{WDL|3|2|0|1}}
|-
|align=left|[[ES Troyes AC|Troyes]]
|align=left|3 January 2003
|align=left|30 June 2004
{{WDL|61|19|16|26}}
|-
|align=left|[[Gaziantepspor]]
|align=left|1 August 2005
|align=left|15 December 2005
{{WDL|18|7|6|5}}
|-
|align=left|[[Diyarbakırspor]]
|align=left|15 March 2006
|align=left|15 May 2006
{{WDL|9|2|1|6}}
|-
|align=left|[[Denizlispor]]
|align=left|7 June 2006
|align=left|22 December 2006
{{WDL|16|3|6|7}}
|-
|align=left|[[Chamois Niortais F.C.|Chamois Niortais]]
|align=left|13 February 2007
|align=left|30 May 2007
{{WDL|14|6|5|3}}
|-
|align=left|[[Dijon FCO|Dijon]]
|align=left|23 December 2007
|align=left|30 June 2009
{{WDL|65|24|17|24}}
|-
|align=left|[[SC Bastia|Bastia]]
|align=left|9 December 2009
|align=left|30 June 2010
{{WDL|21|8|5|8}}
|-
|align=left|[[AC Arlésien|Arles-Avignon]]
|align=left|1 October 2010
|align=left|23 November 2011
{{WDL|47|6|15|26}}
|-
|align=left|[[Valenciennes FC|Valenciennes]]
|align=left|15 January 2016
|align=left|25 September 2017
{{WDL|69|21|23|25}}
|-
|align=left|[[Red Star F.C.|Red Star]]
|align=left|29 October 2018
|align=left|24 March 2019
{{WDL|20|5|5|10}}
|-
|align=left|[[Montenegro national football team|Montenegro]]
|align=left|1 September 2019
|align=left|28 December 2020
{{WDL|14|6|4|4}}
|-
|align=left|[[MC Alger]]
|align=left|16 July 2022
|align=left|10 September 2022
{{WDL|3|0|2|1}}
|-
|align=left|[[Bosnia and Herzegovina national football team|Bosnia and Herzegovina]]
|align=left|4 January 2023
|align=left|23 June 2023
{{WDL|4|1|0|3}}
|-
!colspan=3|Total
{{WDLtot|458|143|129|186}}
|}
==Pina ==
===Player===
'''Sarajevo'''
*[[Yugoslav First League]]: [[1984–85 Yugoslav First League|1984–85]]
'''Sochaux'''
*[[Ligue 2|French Division 2]]: [[1987–88 French Division 2|1987–88]] (Group A)
==Bibliography==
*{{cite book|author=Gigi Riva|title=L'ultimo rigore di Faruk. Una storia di calcio e di guerra|trans-title=Faruk's Last Penalty. A story about football and war|publisher=Sellerio|location=Palermo|year=2016|isbn=978-8838935640|url=https://books.google.com/books?isbn=8838935645|language=it}}
== Kundivihira ==
{{Reflist}}
[[Pubu:Lahabaya zaa]]
f8sa8c3jne2c0uoijapug8mpuvt9dqw
136566
136565
2026-05-13T15:27:27Z
Abdul-Rauf Moshie
3942
/* Tiŋduya Tuma */
136566
wikitext
text/x-wiki
{{Bio}}
'''Faruk Hadžibegić''' ({{IPA|sh|fǎ:ruk xadʒiběːgitɕ|pron}}; bɛ daa dɔɣi o la Silimiin goli October dabaa ayopɔin dali yuuni 1957) nyɛla Bosnian boliŋmɛra manija mini boliŋmɛra baŋda kuro ŋun daa ŋmɛri nyaaŋa. O nyɛla ŋun ŋmɛ bolli zaŋ n-ti [[Yugoslavia national football team|Yugoslavia]] din be [[UEFA Euro 1984]] mini [[1990 FIFA World Cup]]. O nyɛla ŋun mali tiŋduya kɔpunima pihiyobu ni yini, Hadžibegić nyɛla Yugoslavia's boliŋmɛra so ŋun pahi anu boliŋmɛra shɛba ban mali kɔpunima pam ni.
==Boliŋmɛriyili tuma==
O bolli ŋmɛbu tuma saha, Hadžibegić nyɛla ŋun daa tuui ŋmɛ bolli zaŋ n-ti o ya bolli ŋmɛriyiya Sarajevo, Real Betis, Sochaux n-ti pahi Toulouse. O nyɛla ŋun daa niŋ kpaŋmaŋ pam Sarajevo boliŋmɛra shɛba ban daa kpuɣi yuuni [[1984–85 Yugoslav First League]]<nowiki/>kɔpu la. O ni daa be Sochaux, o nyɛla ŋun daa ŋmɛ bolli ni yuun bɔbugu ni [[Mehmed Baždarević]].
== Tiŋduya Tuma ==
Hadžibegić nyɛla bɔl'`ŋmɛri so ŋun pahi ayi n deei bɔli kpamli Bosnia tingbaŋ ni bɔl'`ŋmɛriba puuni ka lahi nyɛ bɔl'`ŋmɛri so ŋun pahi anu n deei bɔli kpamli Yugoslavia First League bɔl'`ŋmɛriba puuni (ŋun deei kpamli tali ŋɔ ʒibu pihiyɔbu ni yini) - ka ŋun nye tuuli maa nye Zlatko Vujovic, ŋun pahi ayi Yugoslavia First League bɔl'`ŋmɛriba puuni kpamli tali deei polo (ŋun deei kpamli tali ŋɔ ʒibu piso ayopɔin)<ref>[[Yugoslavia national football team#Most capped players]]</ref> O daa nyɛla ŋun ŋme o tuuli bɔlli n tiba Silimiin goli October yuuni 1982 puli ni European Championship Qualification deein gɔɣu bɛ mini Norway sunsuuni.
Hadžibegić daa nyɛla ŋungba daa ŋme n ti Yugoslavia, yuuni 1990 FIFA World Cup, din nye anduniya zaa tingbana bɔlli deein gɔɣu ka daa niŋ Italy tingbaŋ ni la. o daa nyƐla ŋun ŋme bɔla anu shɛŋa o ya tim ni daa ŋme. Yugoslavia daa zaŋla bɛ nyɔɣu n yo Argentina quarter finals ni, ka bɛ daa lu sɔŋ (0-0) hali ka bɛ ti pahiba saha, ka din daa ti waligiba daa ti nyɛla pɛnati ŋmɛbu, ka Stojković, Dragoljub Brnović n ti pahi Hadžibegić daa bɛ tooi di bɛ pɛnati, dama Stojković b daa kɔŋ dibu tuuli , ka Sergio Goycochea daa nye ŋun tahi Brnović dini kia che dibu ka Hadžibegić mii daa nye ŋun koŋ dibu bahigu, ka ŋa daa mɔŋ Yugoslavia tooni tirisibu ka bɛ daa kaɣi bɛ ŋmangura n labina yiŋa. <ref>{{cite news|last1=Wilson|first1=Jonathan|title=Osim recalls what might have been for a brilliant Yugoslavia in 1990|url=https://www.si.com/more-sports/2010/07/01/yugoslavia-1990|access-date=12 May 2017|work=SI.com|date=1 July 2010}}</ref>
Hadžibegić nyɛla ŋun daa ŋmɛri saha kam ka daa nye ŋun ŋme o bahigu bɔlli n ti Yugoslavia Silimiin goli March yuuni 1992 puli ni, din daa nye diɛma bɔlli bɛ mini Netherlands ni ŋme.<ref>{{cite web|url=https://eu-football.info/_player.php?id=7578|title=Player Database|website=eu-football.info|accessdate=2021-03-03}}</ref>
[[Category:1957 births]]
[[Category:Living people]]
[[Category:Footballers from Sarajevo]]
[[Category:People from Sarajevo]]
[[Category:Yugoslav men's footballers]]
[[Category:Bosnia and Herzegovina men's footballers]]
[[Category:Men's association football defenders]]
[[Category:FK Sarajevo players]]
[[Category:Real Betis players]]
[[Category:FC Sochaux-Montbéliard players]]
[[Category:Toulouse FC players]]
[[Category:Yugoslav First League players]]
[[Category:La Liga players]]
[[Category:Ligue 1 players]]
[[Category:Ligue 2 players]]
[[Category:Yugoslavia men's international footballers]]
[[Category:UEFA Euro 1984 players]]
[[Category:1990 FIFA World Cup players]]
[[Category:Yugoslav expatriate men's footballers]]
[[Category:Bosnia and Herzegovina expatriate men's footballers]]
[[Category:Yugoslav expatriate sportspeople in Spain]]
[[Category:Yugoslav expatriate sportspeople in France]]
[[Category:Expatriate men's footballers in Spain]]
[[Category:Expatriate men's footballers in France]]
[[Category:Bosniaks of Bosnia and Herzegovina]]
[[Category:Bosnia and Herzegovina football managers]]
[[Category:FC Sochaux-Montbéliard managers]]
[[Category:Bosnia and Herzegovina national football team managers]]
[[Category:Real Betis managers]]
[[Category:ES Troyes AC managers]]
[[Category:Gaziantepspor managers]]
[[Category:Diyarbakırspor managers]]
[[Category:Denizlispor managers]]
[[Category:Chamois Niortais FC managers]]
[[Category:Dijon FCO managers]]
[[Category:SC Bastia managers]]
[[Category:AC Arlésien managers]]
[[Category:Valenciennes FC managers]]
[[Category:Red Star FC managers]]
[[Category:Montenegro national football team managers]]
[[Category:MC Alger managers]]
[[Category:Ligue 2 managers]]
[[Category:La Liga managers]]
[[Category:Segunda División managers]]
[[Category:Ligue 1 managers]]
[[Category:Süper Lig managers]]
[[Category:Algerian Ligue Professionnelle 1 managers]]
[[Category:Bosnia and Herzegovina expatriate football managers]]
==Kpamli tuma ==
Bin din gbaai Silimiin goli December biɛɣ'pishi ni anu dali yuuni 2002 zaŋ hali ni Silimiin goli February biɛɣ'pishi ni ayi ka dali yuuni 2004, Hadžibegić daa nyɛla zuɣulan so ŋun pahiri pihita yini ka zaŋ n-ti Assembly of [[FK Sarajevo]].<ref>{{cite web|url=https://www.klix.ba/vijesti/bih/fk-sarajevo-faruk-hadzibegic-predsjednik-ine-u-skupstini/021225005|title=FK Sarajevo: Faruk Hadžibegić predsjednik, Đine u Skupštini|date=25 December 2002|access-date=25 December 2002|language=bs|publisher=Klix.ba}}</ref>
==Bolli ŋmɛbu laasabu ==
:
{| class="wikitable sortable"
|+ Tiŋduya pɔri shɛŋa Faruk Hadžibegić ni di
|-
!scope="col"|No.
!scope="col"|Date
!scope="col"|Venue
!scope="col"|Opponent
!scope="col"|Score
!scope="col"|Result
!scope="col"|Competition
|-
| align="center"|1
| 25 January 1985
| [[Maharaja's College Stadium]], [[Kochi]], India
| {{fb|Soviet Union}}
| align="center"|1–1
| align="center"|2–1
| [[Friendly (association football)|Friendly]]
|-
| align="center"|2
| 4 April 1985
| Maharaja's College Stadium, Kochi, India
| {{fb|Soviet Union}}
| align="center"|1–1
| align="center"|1–2
| Friendly
|-
| align="center"|3
| 14 October 1987
| [[Grbavica Stadium]], [[Sarajevo]], Yugoslavia
| {{fb|Northern Ireland}}
| align="center"|3–0
| align="center"|3–0
| [[UEFA Euro 1988 qualifying Group 4|UEFA Euro 1988 qualifying]]
|-
| align="center"|4
| 16 December 1987
| [[İzmir Alsancak Stadium|Alsancak Stadium]], [[İzmir]], Turkey
| {{fb|Turkey}}
| align="center"|3–0
| align="center"|3–2
| UEFA Euro 1988 qualifying
|-
| align="center"|5
| 11 December 1988
| [[Red Star Stadium|Rajko Mitić Stadium]], [[Belgrade]], Yugoslavia
| {{fb|Cyprus}}
| align="center"|3–0
| align="center"|4–0
| [[1990 FIFA World Cup qualification – UEFA Group 5|1990 FIFA World Cup qualification]]
|-
| align="center"|6
| 11 October 1989
| [[Koševo City Stadium|Koševo]], Sarajevo, Yugoslavia
| {{fb|Norway}}
| align="center"|1–0
| align="center"|1–0
| 1990 FIFA World Cup qualification
|-
|}
==Manija tali laasabu==
Bin din gbaai Silimiin goli June biɛɣ'pishi yuuni 2023<ref>{{cite web|url=https://www.sofascore.com/hr/trener/faruk-hadzibegic/786475|title=Faruk Hadžibegić|access-date=20 June 2023|website=Sofascore}}</ref>
{| class="wikitable" style="text-align: center"
|-
!rowspan="2"|Team
!rowspan="2"|From
!rowspan="2"|To
!colspan="5"|Record
|-
!G!!W!!D!!L!!Win %
|-
|align=left|[[FC Sochaux-Montbéliard|Sochaux]]
|align=left|1 July 1996
|align=left|4 October 1998
{{WDL|87|31|22|34}}
|-
|align=left|[[Bosnia and Herzegovina national football team|Bosnia and Herzegovina]]
|align=left|10 March 1999
|align=left|9 October 1999
{{WDL|7|2|2|3}}
|-
|align=left|[[Real Betis]]
|align=left|1 May 2000
|align=left|30 June 2000
{{WDL|3|2|0|1}}
|-
|align=left|[[ES Troyes AC|Troyes]]
|align=left|3 January 2003
|align=left|30 June 2004
{{WDL|61|19|16|26}}
|-
|align=left|[[Gaziantepspor]]
|align=left|1 August 2005
|align=left|15 December 2005
{{WDL|18|7|6|5}}
|-
|align=left|[[Diyarbakırspor]]
|align=left|15 March 2006
|align=left|15 May 2006
{{WDL|9|2|1|6}}
|-
|align=left|[[Denizlispor]]
|align=left|7 June 2006
|align=left|22 December 2006
{{WDL|16|3|6|7}}
|-
|align=left|[[Chamois Niortais F.C.|Chamois Niortais]]
|align=left|13 February 2007
|align=left|30 May 2007
{{WDL|14|6|5|3}}
|-
|align=left|[[Dijon FCO|Dijon]]
|align=left|23 December 2007
|align=left|30 June 2009
{{WDL|65|24|17|24}}
|-
|align=left|[[SC Bastia|Bastia]]
|align=left|9 December 2009
|align=left|30 June 2010
{{WDL|21|8|5|8}}
|-
|align=left|[[AC Arlésien|Arles-Avignon]]
|align=left|1 October 2010
|align=left|23 November 2011
{{WDL|47|6|15|26}}
|-
|align=left|[[Valenciennes FC|Valenciennes]]
|align=left|15 January 2016
|align=left|25 September 2017
{{WDL|69|21|23|25}}
|-
|align=left|[[Red Star F.C.|Red Star]]
|align=left|29 October 2018
|align=left|24 March 2019
{{WDL|20|5|5|10}}
|-
|align=left|[[Montenegro national football team|Montenegro]]
|align=left|1 September 2019
|align=left|28 December 2020
{{WDL|14|6|4|4}}
|-
|align=left|[[MC Alger]]
|align=left|16 July 2022
|align=left|10 September 2022
{{WDL|3|0|2|1}}
|-
|align=left|[[Bosnia and Herzegovina national football team|Bosnia and Herzegovina]]
|align=left|4 January 2023
|align=left|23 June 2023
{{WDL|4|1|0|3}}
|-
!colspan=3|Total
{{WDLtot|458|143|129|186}}
|}
==Pina ==
===Player===
'''Sarajevo'''
*[[Yugoslav First League]]: [[1984–85 Yugoslav First League|1984–85]]
'''Sochaux'''
*[[Ligue 2|French Division 2]]: [[1987–88 French Division 2|1987–88]] (Group A)
==Bibliography==
*{{cite book|author=Gigi Riva|title=L'ultimo rigore di Faruk. Una storia di calcio e di guerra|trans-title=Faruk's Last Penalty. A story about football and war|publisher=Sellerio|location=Palermo|year=2016|isbn=978-8838935640|url=https://books.google.com/books?isbn=8838935645|language=it}}
== Kundivihira ==
{{Reflist}}
[[Pubu:Lahabaya zaa]]
bodqx59cza7viii82c34f1pyg285zh4
136567
136566
2026-05-13T15:27:38Z
Abdul-Rauf Moshie
3942
/* Tiŋduya Tuma */
136567
wikitext
text/x-wiki
{{Bio}}
'''Faruk Hadžibegić''' ({{IPA|sh|fǎ:ruk xadʒiběːgitɕ|pron}}; bɛ daa dɔɣi o la Silimiin goli October dabaa ayopɔin dali yuuni 1957) nyɛla Bosnian boliŋmɛra manija mini boliŋmɛra baŋda kuro ŋun daa ŋmɛri nyaaŋa. O nyɛla ŋun ŋmɛ bolli zaŋ n-ti [[Yugoslavia national football team|Yugoslavia]] din be [[UEFA Euro 1984]] mini [[1990 FIFA World Cup]]. O nyɛla ŋun mali tiŋduya kɔpunima pihiyobu ni yini, Hadžibegić nyɛla Yugoslavia's boliŋmɛra so ŋun pahi anu boliŋmɛra shɛba ban mali kɔpunima pam ni.
==Boliŋmɛriyili tuma==
O bolli ŋmɛbu tuma saha, Hadžibegić nyɛla ŋun daa tuui ŋmɛ bolli zaŋ n-ti o ya bolli ŋmɛriyiya Sarajevo, Real Betis, Sochaux n-ti pahi Toulouse. O nyɛla ŋun daa niŋ kpaŋmaŋ pam Sarajevo boliŋmɛra shɛba ban daa kpuɣi yuuni [[1984–85 Yugoslav First League]]<nowiki/>kɔpu la. O ni daa be Sochaux, o nyɛla ŋun daa ŋmɛ bolli ni yuun bɔbugu ni [[Mehmed Baždarević]].
== Tiŋduya Tuma ==
Hadžibegić nyɛla bɔl'`ŋmɛri so ŋun pahi ayi n deei bɔli kpamli Bosnia tingbaŋ ni bɔl'`ŋmɛriba puuni ka lahi nyɛ bɔl'`ŋmɛri so ŋun pahi anu n deei bɔli kpamli Yugoslavia First League bɔl'`ŋmɛriba puuni (ŋun deei kpamli tali ŋɔ ʒibu pihiyɔbu ni yini) - ka ŋun nye tuuli maa nye Zlatko Vujovic, ŋun pahi ayi Yugoslavia First League bɔl'`ŋmɛriba puuni kpamli tali deei polo (ŋun deei kpamli tali ŋɔ ʒibu piso ayopɔin)<ref>[[Yugoslavia national football team#Most capped players]]</ref> O daa nyɛla ŋun ŋme o tuuli bɔlli n tiba Silimiin goli October yuuni 1982 puli ni European Championship Qualification deein gɔɣu bɛ mini Norway sunsuuni.
Hadžibegić daa nyɛla ŋungba daa ŋme n ti Yugoslavia, yuuni 1990 FIFA World Cup, din nye anduniya zaa tingbana bɔlli deein gɔɣu ka daa niŋ Italy tingbaŋ ni la. o daa nyƐla ŋun ŋme bɔla anu shɛŋa o ya tim ni daa ŋme. Yugoslavia daa zaŋla bɛ nyɔɣu n yo Argentina quarter finals ni, ka bɛ daa lu sɔŋ (0-0) hali ka bɛ ti pahiba saha, ka din daa ti waligiba daa ti nyɛla pɛnati ŋmɛbu, ka Stojković, Dragoljub Brnović n ti pahi Hadžibegić daa bɛ tooi di bɛ pɛnati, dama Stojković b daa kɔŋ dibu tuuli , ka Sergio Goycochea daa nye ŋun tahi Brnović dini kia che dibu ka Hadžibegić mii daa nye ŋun koŋ dibu bahigu, ka ŋa daa mɔŋ Yugoslavia tooni tirisibu ka bɛ daa kaɣi bɛ ŋmangura n labina yiŋa. <ref>{{cite news|last1=Wilson|first1=Jonathan|title=Osim recalls what might have been for a brilliant Yugoslavia in 1990|url=https://www.si.com/more-sports/2010/07/01/yugoslavia-1990|access-date=12 May 2017|work=SI.com|date=1 July 2010}}</ref>
Hadžibegić nyɛla ŋun daa ŋmɛri saha kam ka daa nye ŋun ŋme o bahigu bɔlli n ti Yugoslavia Silimiin goli March yuuni 1992 puli ni, din daa nye diɛma bɔlli bɛ mini Netherlands ni ŋme.<ref>{{cite web|url=https://eu-football.info/_player.php?id=7578|title=Player Database|website=eu-football.info|accessdate=2021-03-03}}</ref>
[[Category:1957 births]]
[[Category:Living people]]
[[Category:Footballers from Sarajevo]]
[[Category:People from Sarajevo]]
[[Category:Yugoslav men's footballers]]
[[Category:Bosnia and Herzegovina men's footballers]]
[[Category:Men's association football defenders]]
[[Category:FK Sarajevo players]]
[[Category:Real Betis players]]
[[Category:FC Sochaux-Montbéliard players]]
[[Category:Toulouse FC players]]
[[Category:Yugoslav First League players]]
[[Category:La Liga players]]
[[Category:Ligue 1 players]]
[[Category:Ligue 2 players]]
[[Category:Yugoslavia men's international footballers]]
[[Category:UEFA Euro 1984 players]]
[[Category:1990 FIFA World Cup players]]
[[Category:Yugoslav expatriate men's footballers]]
[[Category:Bosnia and Herzegovina expatriate men's footballers]]
[[Category:Yugoslav expatriate sportspeople in Spain]]
[[Category:Yugoslav expatriate sportspeople in France]]
[[Category:Expatriate men's footballers in Spain]]
[[Category:Expatriate men's footballers in France]]
[[Category:Bosniaks of Bosnia and Herzegovina]]
[[Category:Bosnia and Herzegovina football managers]]
[[Category:FC Sochaux-Montbéliard managers]]
[[Category:Bosnia and Herzegovina national football team managers]]
[[Category:Real Betis managers]]
[[Category:ES Troyes AC managers]]
[[Category:Gaziantepspor managers]]
[[Category:Diyarbakırspor managers]]
[[Category:Denizlispor managers]]
[[Category:Chamois Niortais FC managers]]
[[Category:Dijon FCO managers]]
[[Category:SC Bastia managers]]
[[Category:AC Arlésien managers]]
[[Category:Valenciennes FC managers]]
[[Category:Red Star FC managers]]
[[Category:Montenegro national football team managers]]
[[Category:MC Alger managers]]
[[Category:Ligue 2 managers]]
[[Category:La Liga managers]]
[[Category:Segunda División managers]]
[[Category:Ligue 1 managers]]
[[Category:Süper Lig managers]]
[[Category:Algerian Ligue Professionnelle 1 managers]]
[[Category:Bosnia and Herzegovina expatriate football managers]]
[[Category:Bosnia and Herzegovina expatriate sportspeople in France]]
[[Category:Bosnia and Herzegovina expatriate sportspeople in Spain]]
==Kpamli tuma ==
Bin din gbaai Silimiin goli December biɛɣ'pishi ni anu dali yuuni 2002 zaŋ hali ni Silimiin goli February biɛɣ'pishi ni ayi ka dali yuuni 2004, Hadžibegić daa nyɛla zuɣulan so ŋun pahiri pihita yini ka zaŋ n-ti Assembly of [[FK Sarajevo]].<ref>{{cite web|url=https://www.klix.ba/vijesti/bih/fk-sarajevo-faruk-hadzibegic-predsjednik-ine-u-skupstini/021225005|title=FK Sarajevo: Faruk Hadžibegić predsjednik, Đine u Skupštini|date=25 December 2002|access-date=25 December 2002|language=bs|publisher=Klix.ba}}</ref>
==Bolli ŋmɛbu laasabu ==
:
{| class="wikitable sortable"
|+ Tiŋduya pɔri shɛŋa Faruk Hadžibegić ni di
|-
!scope="col"|No.
!scope="col"|Date
!scope="col"|Venue
!scope="col"|Opponent
!scope="col"|Score
!scope="col"|Result
!scope="col"|Competition
|-
| align="center"|1
| 25 January 1985
| [[Maharaja's College Stadium]], [[Kochi]], India
| {{fb|Soviet Union}}
| align="center"|1–1
| align="center"|2–1
| [[Friendly (association football)|Friendly]]
|-
| align="center"|2
| 4 April 1985
| Maharaja's College Stadium, Kochi, India
| {{fb|Soviet Union}}
| align="center"|1–1
| align="center"|1–2
| Friendly
|-
| align="center"|3
| 14 October 1987
| [[Grbavica Stadium]], [[Sarajevo]], Yugoslavia
| {{fb|Northern Ireland}}
| align="center"|3–0
| align="center"|3–0
| [[UEFA Euro 1988 qualifying Group 4|UEFA Euro 1988 qualifying]]
|-
| align="center"|4
| 16 December 1987
| [[İzmir Alsancak Stadium|Alsancak Stadium]], [[İzmir]], Turkey
| {{fb|Turkey}}
| align="center"|3–0
| align="center"|3–2
| UEFA Euro 1988 qualifying
|-
| align="center"|5
| 11 December 1988
| [[Red Star Stadium|Rajko Mitić Stadium]], [[Belgrade]], Yugoslavia
| {{fb|Cyprus}}
| align="center"|3–0
| align="center"|4–0
| [[1990 FIFA World Cup qualification – UEFA Group 5|1990 FIFA World Cup qualification]]
|-
| align="center"|6
| 11 October 1989
| [[Koševo City Stadium|Koševo]], Sarajevo, Yugoslavia
| {{fb|Norway}}
| align="center"|1–0
| align="center"|1–0
| 1990 FIFA World Cup qualification
|-
|}
==Manija tali laasabu==
Bin din gbaai Silimiin goli June biɛɣ'pishi yuuni 2023<ref>{{cite web|url=https://www.sofascore.com/hr/trener/faruk-hadzibegic/786475|title=Faruk Hadžibegić|access-date=20 June 2023|website=Sofascore}}</ref>
{| class="wikitable" style="text-align: center"
|-
!rowspan="2"|Team
!rowspan="2"|From
!rowspan="2"|To
!colspan="5"|Record
|-
!G!!W!!D!!L!!Win %
|-
|align=left|[[FC Sochaux-Montbéliard|Sochaux]]
|align=left|1 July 1996
|align=left|4 October 1998
{{WDL|87|31|22|34}}
|-
|align=left|[[Bosnia and Herzegovina national football team|Bosnia and Herzegovina]]
|align=left|10 March 1999
|align=left|9 October 1999
{{WDL|7|2|2|3}}
|-
|align=left|[[Real Betis]]
|align=left|1 May 2000
|align=left|30 June 2000
{{WDL|3|2|0|1}}
|-
|align=left|[[ES Troyes AC|Troyes]]
|align=left|3 January 2003
|align=left|30 June 2004
{{WDL|61|19|16|26}}
|-
|align=left|[[Gaziantepspor]]
|align=left|1 August 2005
|align=left|15 December 2005
{{WDL|18|7|6|5}}
|-
|align=left|[[Diyarbakırspor]]
|align=left|15 March 2006
|align=left|15 May 2006
{{WDL|9|2|1|6}}
|-
|align=left|[[Denizlispor]]
|align=left|7 June 2006
|align=left|22 December 2006
{{WDL|16|3|6|7}}
|-
|align=left|[[Chamois Niortais F.C.|Chamois Niortais]]
|align=left|13 February 2007
|align=left|30 May 2007
{{WDL|14|6|5|3}}
|-
|align=left|[[Dijon FCO|Dijon]]
|align=left|23 December 2007
|align=left|30 June 2009
{{WDL|65|24|17|24}}
|-
|align=left|[[SC Bastia|Bastia]]
|align=left|9 December 2009
|align=left|30 June 2010
{{WDL|21|8|5|8}}
|-
|align=left|[[AC Arlésien|Arles-Avignon]]
|align=left|1 October 2010
|align=left|23 November 2011
{{WDL|47|6|15|26}}
|-
|align=left|[[Valenciennes FC|Valenciennes]]
|align=left|15 January 2016
|align=left|25 September 2017
{{WDL|69|21|23|25}}
|-
|align=left|[[Red Star F.C.|Red Star]]
|align=left|29 October 2018
|align=left|24 March 2019
{{WDL|20|5|5|10}}
|-
|align=left|[[Montenegro national football team|Montenegro]]
|align=left|1 September 2019
|align=left|28 December 2020
{{WDL|14|6|4|4}}
|-
|align=left|[[MC Alger]]
|align=left|16 July 2022
|align=left|10 September 2022
{{WDL|3|0|2|1}}
|-
|align=left|[[Bosnia and Herzegovina national football team|Bosnia and Herzegovina]]
|align=left|4 January 2023
|align=left|23 June 2023
{{WDL|4|1|0|3}}
|-
!colspan=3|Total
{{WDLtot|458|143|129|186}}
|}
==Pina ==
===Player===
'''Sarajevo'''
*[[Yugoslav First League]]: [[1984–85 Yugoslav First League|1984–85]]
'''Sochaux'''
*[[Ligue 2|French Division 2]]: [[1987–88 French Division 2|1987–88]] (Group A)
==Bibliography==
*{{cite book|author=Gigi Riva|title=L'ultimo rigore di Faruk. Una storia di calcio e di guerra|trans-title=Faruk's Last Penalty. A story about football and war|publisher=Sellerio|location=Palermo|year=2016|isbn=978-8838935640|url=https://books.google.com/books?isbn=8838935645|language=it}}
== Kundivihira ==
{{Reflist}}
[[Pubu:Lahabaya zaa]]
c0j7vhyqyytfp06svj63ceqqdbvhh43
136568
136567
2026-05-13T15:27:51Z
Abdul-Rauf Moshie
3942
/* Tiŋduya Tuma */
136568
wikitext
text/x-wiki
{{Bio}}
'''Faruk Hadžibegić''' ({{IPA|sh|fǎ:ruk xadʒiběːgitɕ|pron}}; bɛ daa dɔɣi o la Silimiin goli October dabaa ayopɔin dali yuuni 1957) nyɛla Bosnian boliŋmɛra manija mini boliŋmɛra baŋda kuro ŋun daa ŋmɛri nyaaŋa. O nyɛla ŋun ŋmɛ bolli zaŋ n-ti [[Yugoslavia national football team|Yugoslavia]] din be [[UEFA Euro 1984]] mini [[1990 FIFA World Cup]]. O nyɛla ŋun mali tiŋduya kɔpunima pihiyobu ni yini, Hadžibegić nyɛla Yugoslavia's boliŋmɛra so ŋun pahi anu boliŋmɛra shɛba ban mali kɔpunima pam ni.
==Boliŋmɛriyili tuma==
O bolli ŋmɛbu tuma saha, Hadžibegić nyɛla ŋun daa tuui ŋmɛ bolli zaŋ n-ti o ya bolli ŋmɛriyiya Sarajevo, Real Betis, Sochaux n-ti pahi Toulouse. O nyɛla ŋun daa niŋ kpaŋmaŋ pam Sarajevo boliŋmɛra shɛba ban daa kpuɣi yuuni [[1984–85 Yugoslav First League]]<nowiki/>kɔpu la. O ni daa be Sochaux, o nyɛla ŋun daa ŋmɛ bolli ni yuun bɔbugu ni [[Mehmed Baždarević]].
== Tiŋduya Tuma ==
Hadžibegić nyɛla bɔl'`ŋmɛri so ŋun pahi ayi n deei bɔli kpamli Bosnia tingbaŋ ni bɔl'`ŋmɛriba puuni ka lahi nyɛ bɔl'`ŋmɛri so ŋun pahi anu n deei bɔli kpamli Yugoslavia First League bɔl'`ŋmɛriba puuni (ŋun deei kpamli tali ŋɔ ʒibu pihiyɔbu ni yini) - ka ŋun nye tuuli maa nye Zlatko Vujovic, ŋun pahi ayi Yugoslavia First League bɔl'`ŋmɛriba puuni kpamli tali deei polo (ŋun deei kpamli tali ŋɔ ʒibu piso ayopɔin)<ref>[[Yugoslavia national football team#Most capped players]]</ref> O daa nyɛla ŋun ŋme o tuuli bɔlli n tiba Silimiin goli October yuuni 1982 puli ni European Championship Qualification deein gɔɣu bɛ mini Norway sunsuuni.
Hadžibegić daa nyɛla ŋungba daa ŋme n ti Yugoslavia, yuuni 1990 FIFA World Cup, din nye anduniya zaa tingbana bɔlli deein gɔɣu ka daa niŋ Italy tingbaŋ ni la. o daa nyƐla ŋun ŋme bɔla anu shɛŋa o ya tim ni daa ŋme. Yugoslavia daa zaŋla bɛ nyɔɣu n yo Argentina quarter finals ni, ka bɛ daa lu sɔŋ (0-0) hali ka bɛ ti pahiba saha, ka din daa ti waligiba daa ti nyɛla pɛnati ŋmɛbu, ka Stojković, Dragoljub Brnović n ti pahi Hadžibegić daa bɛ tooi di bɛ pɛnati, dama Stojković b daa kɔŋ dibu tuuli , ka Sergio Goycochea daa nye ŋun tahi Brnović dini kia che dibu ka Hadžibegić mii daa nye ŋun koŋ dibu bahigu, ka ŋa daa mɔŋ Yugoslavia tooni tirisibu ka bɛ daa kaɣi bɛ ŋmangura n labina yiŋa. <ref>{{cite news|last1=Wilson|first1=Jonathan|title=Osim recalls what might have been for a brilliant Yugoslavia in 1990|url=https://www.si.com/more-sports/2010/07/01/yugoslavia-1990|access-date=12 May 2017|work=SI.com|date=1 July 2010}}</ref>
Hadžibegić nyɛla ŋun daa ŋmɛri saha kam ka daa nye ŋun ŋme o bahigu bɔlli n ti Yugoslavia Silimiin goli March yuuni 1992 puli ni, din daa nye diɛma bɔlli bɛ mini Netherlands ni ŋme.<ref>{{cite web|url=https://eu-football.info/_player.php?id=7578|title=Player Database|website=eu-football.info|accessdate=2021-03-03}}</ref>
[[Category:1957 births]]
[[Category:Living people]]
[[Category:Footballers from Sarajevo]]
[[Category:People from Sarajevo]]
[[Category:Yugoslav men's footballers]]
[[Category:Bosnia and Herzegovina men's footballers]]
[[Category:Men's association football defenders]]
[[Category:FK Sarajevo players]]
[[Category:Real Betis players]]
[[Category:FC Sochaux-Montbéliard players]]
[[Category:Toulouse FC players]]
[[Category:Yugoslav First League players]]
[[Category:La Liga players]]
[[Category:Ligue 1 players]]
[[Category:Ligue 2 players]]
[[Category:Yugoslavia men's international footballers]]
[[Category:UEFA Euro 1984 players]]
[[Category:1990 FIFA World Cup players]]
[[Category:Yugoslav expatriate men's footballers]]
[[Category:Bosnia and Herzegovina expatriate men's footballers]]
[[Category:Yugoslav expatriate sportspeople in Spain]]
[[Category:Yugoslav expatriate sportspeople in France]]
[[Category:Expatriate men's footballers in Spain]]
[[Category:Expatriate men's footballers in France]]
[[Category:Bosniaks of Bosnia and Herzegovina]]
[[Category:Bosnia and Herzegovina football managers]]
[[Category:FC Sochaux-Montbéliard managers]]
[[Category:Bosnia and Herzegovina national football team managers]]
[[Category:Real Betis managers]]
[[Category:ES Troyes AC managers]]
[[Category:Gaziantepspor managers]]
[[Category:Diyarbakırspor managers]]
[[Category:Denizlispor managers]]
[[Category:Chamois Niortais FC managers]]
[[Category:Dijon FCO managers]]
[[Category:SC Bastia managers]]
[[Category:AC Arlésien managers]]
[[Category:Valenciennes FC managers]]
[[Category:Red Star FC managers]]
[[Category:Montenegro national football team managers]]
[[Category:MC Alger managers]]
[[Category:Ligue 2 managers]]
[[Category:La Liga managers]]
[[Category:Segunda División managers]]
[[Category:Ligue 1 managers]]
[[Category:Süper Lig managers]]
[[Category:Algerian Ligue Professionnelle 1 managers]]
[[Category:Bosnia and Herzegovina expatriate football managers]]
[[Category:Bosnia and Herzegovina expatriate sportspeople in France]]
[[Category:Bosnia and Herzegovina expatriate sportspeople in Spain]]
[[Category:Bosnia and Herzegovina expatriate sportspeople in Turkey]]
[[Category:Bosnia and Herzegovina expatriate sportspeople in Montenegro]]
==Kpamli tuma ==
Bin din gbaai Silimiin goli December biɛɣ'pishi ni anu dali yuuni 2002 zaŋ hali ni Silimiin goli February biɛɣ'pishi ni ayi ka dali yuuni 2004, Hadžibegić daa nyɛla zuɣulan so ŋun pahiri pihita yini ka zaŋ n-ti Assembly of [[FK Sarajevo]].<ref>{{cite web|url=https://www.klix.ba/vijesti/bih/fk-sarajevo-faruk-hadzibegic-predsjednik-ine-u-skupstini/021225005|title=FK Sarajevo: Faruk Hadžibegić predsjednik, Đine u Skupštini|date=25 December 2002|access-date=25 December 2002|language=bs|publisher=Klix.ba}}</ref>
==Bolli ŋmɛbu laasabu ==
:
{| class="wikitable sortable"
|+ Tiŋduya pɔri shɛŋa Faruk Hadžibegić ni di
|-
!scope="col"|No.
!scope="col"|Date
!scope="col"|Venue
!scope="col"|Opponent
!scope="col"|Score
!scope="col"|Result
!scope="col"|Competition
|-
| align="center"|1
| 25 January 1985
| [[Maharaja's College Stadium]], [[Kochi]], India
| {{fb|Soviet Union}}
| align="center"|1–1
| align="center"|2–1
| [[Friendly (association football)|Friendly]]
|-
| align="center"|2
| 4 April 1985
| Maharaja's College Stadium, Kochi, India
| {{fb|Soviet Union}}
| align="center"|1–1
| align="center"|1–2
| Friendly
|-
| align="center"|3
| 14 October 1987
| [[Grbavica Stadium]], [[Sarajevo]], Yugoslavia
| {{fb|Northern Ireland}}
| align="center"|3–0
| align="center"|3–0
| [[UEFA Euro 1988 qualifying Group 4|UEFA Euro 1988 qualifying]]
|-
| align="center"|4
| 16 December 1987
| [[İzmir Alsancak Stadium|Alsancak Stadium]], [[İzmir]], Turkey
| {{fb|Turkey}}
| align="center"|3–0
| align="center"|3–2
| UEFA Euro 1988 qualifying
|-
| align="center"|5
| 11 December 1988
| [[Red Star Stadium|Rajko Mitić Stadium]], [[Belgrade]], Yugoslavia
| {{fb|Cyprus}}
| align="center"|3–0
| align="center"|4–0
| [[1990 FIFA World Cup qualification – UEFA Group 5|1990 FIFA World Cup qualification]]
|-
| align="center"|6
| 11 October 1989
| [[Koševo City Stadium|Koševo]], Sarajevo, Yugoslavia
| {{fb|Norway}}
| align="center"|1–0
| align="center"|1–0
| 1990 FIFA World Cup qualification
|-
|}
==Manija tali laasabu==
Bin din gbaai Silimiin goli June biɛɣ'pishi yuuni 2023<ref>{{cite web|url=https://www.sofascore.com/hr/trener/faruk-hadzibegic/786475|title=Faruk Hadžibegić|access-date=20 June 2023|website=Sofascore}}</ref>
{| class="wikitable" style="text-align: center"
|-
!rowspan="2"|Team
!rowspan="2"|From
!rowspan="2"|To
!colspan="5"|Record
|-
!G!!W!!D!!L!!Win %
|-
|align=left|[[FC Sochaux-Montbéliard|Sochaux]]
|align=left|1 July 1996
|align=left|4 October 1998
{{WDL|87|31|22|34}}
|-
|align=left|[[Bosnia and Herzegovina national football team|Bosnia and Herzegovina]]
|align=left|10 March 1999
|align=left|9 October 1999
{{WDL|7|2|2|3}}
|-
|align=left|[[Real Betis]]
|align=left|1 May 2000
|align=left|30 June 2000
{{WDL|3|2|0|1}}
|-
|align=left|[[ES Troyes AC|Troyes]]
|align=left|3 January 2003
|align=left|30 June 2004
{{WDL|61|19|16|26}}
|-
|align=left|[[Gaziantepspor]]
|align=left|1 August 2005
|align=left|15 December 2005
{{WDL|18|7|6|5}}
|-
|align=left|[[Diyarbakırspor]]
|align=left|15 March 2006
|align=left|15 May 2006
{{WDL|9|2|1|6}}
|-
|align=left|[[Denizlispor]]
|align=left|7 June 2006
|align=left|22 December 2006
{{WDL|16|3|6|7}}
|-
|align=left|[[Chamois Niortais F.C.|Chamois Niortais]]
|align=left|13 February 2007
|align=left|30 May 2007
{{WDL|14|6|5|3}}
|-
|align=left|[[Dijon FCO|Dijon]]
|align=left|23 December 2007
|align=left|30 June 2009
{{WDL|65|24|17|24}}
|-
|align=left|[[SC Bastia|Bastia]]
|align=left|9 December 2009
|align=left|30 June 2010
{{WDL|21|8|5|8}}
|-
|align=left|[[AC Arlésien|Arles-Avignon]]
|align=left|1 October 2010
|align=left|23 November 2011
{{WDL|47|6|15|26}}
|-
|align=left|[[Valenciennes FC|Valenciennes]]
|align=left|15 January 2016
|align=left|25 September 2017
{{WDL|69|21|23|25}}
|-
|align=left|[[Red Star F.C.|Red Star]]
|align=left|29 October 2018
|align=left|24 March 2019
{{WDL|20|5|5|10}}
|-
|align=left|[[Montenegro national football team|Montenegro]]
|align=left|1 September 2019
|align=left|28 December 2020
{{WDL|14|6|4|4}}
|-
|align=left|[[MC Alger]]
|align=left|16 July 2022
|align=left|10 September 2022
{{WDL|3|0|2|1}}
|-
|align=left|[[Bosnia and Herzegovina national football team|Bosnia and Herzegovina]]
|align=left|4 January 2023
|align=left|23 June 2023
{{WDL|4|1|0|3}}
|-
!colspan=3|Total
{{WDLtot|458|143|129|186}}
|}
==Pina ==
===Player===
'''Sarajevo'''
*[[Yugoslav First League]]: [[1984–85 Yugoslav First League|1984–85]]
'''Sochaux'''
*[[Ligue 2|French Division 2]]: [[1987–88 French Division 2|1987–88]] (Group A)
==Bibliography==
*{{cite book|author=Gigi Riva|title=L'ultimo rigore di Faruk. Una storia di calcio e di guerra|trans-title=Faruk's Last Penalty. A story about football and war|publisher=Sellerio|location=Palermo|year=2016|isbn=978-8838935640|url=https://books.google.com/books?isbn=8838935645|language=it}}
== Kundivihira ==
{{Reflist}}
[[Pubu:Lahabaya zaa]]
6a14bkusa5nfce6xaw8159aaf02pzki
136569
136568
2026-05-13T15:28:02Z
Abdul-Rauf Moshie
3942
/* Tiŋduya Tuma */
136569
wikitext
text/x-wiki
{{Bio}}
'''Faruk Hadžibegić''' ({{IPA|sh|fǎ:ruk xadʒiběːgitɕ|pron}}; bɛ daa dɔɣi o la Silimiin goli October dabaa ayopɔin dali yuuni 1957) nyɛla Bosnian boliŋmɛra manija mini boliŋmɛra baŋda kuro ŋun daa ŋmɛri nyaaŋa. O nyɛla ŋun ŋmɛ bolli zaŋ n-ti [[Yugoslavia national football team|Yugoslavia]] din be [[UEFA Euro 1984]] mini [[1990 FIFA World Cup]]. O nyɛla ŋun mali tiŋduya kɔpunima pihiyobu ni yini, Hadžibegić nyɛla Yugoslavia's boliŋmɛra so ŋun pahi anu boliŋmɛra shɛba ban mali kɔpunima pam ni.
==Boliŋmɛriyili tuma==
O bolli ŋmɛbu tuma saha, Hadžibegić nyɛla ŋun daa tuui ŋmɛ bolli zaŋ n-ti o ya bolli ŋmɛriyiya Sarajevo, Real Betis, Sochaux n-ti pahi Toulouse. O nyɛla ŋun daa niŋ kpaŋmaŋ pam Sarajevo boliŋmɛra shɛba ban daa kpuɣi yuuni [[1984–85 Yugoslav First League]]<nowiki/>kɔpu la. O ni daa be Sochaux, o nyɛla ŋun daa ŋmɛ bolli ni yuun bɔbugu ni [[Mehmed Baždarević]].
== Tiŋduya Tuma ==
Hadžibegić nyɛla bɔl'`ŋmɛri so ŋun pahi ayi n deei bɔli kpamli Bosnia tingbaŋ ni bɔl'`ŋmɛriba puuni ka lahi nyɛ bɔl'`ŋmɛri so ŋun pahi anu n deei bɔli kpamli Yugoslavia First League bɔl'`ŋmɛriba puuni (ŋun deei kpamli tali ŋɔ ʒibu pihiyɔbu ni yini) - ka ŋun nye tuuli maa nye Zlatko Vujovic, ŋun pahi ayi Yugoslavia First League bɔl'`ŋmɛriba puuni kpamli tali deei polo (ŋun deei kpamli tali ŋɔ ʒibu piso ayopɔin)<ref>[[Yugoslavia national football team#Most capped players]]</ref> O daa nyɛla ŋun ŋme o tuuli bɔlli n tiba Silimiin goli October yuuni 1982 puli ni European Championship Qualification deein gɔɣu bɛ mini Norway sunsuuni.
Hadžibegić daa nyɛla ŋungba daa ŋme n ti Yugoslavia, yuuni 1990 FIFA World Cup, din nye anduniya zaa tingbana bɔlli deein gɔɣu ka daa niŋ Italy tingbaŋ ni la. o daa nyƐla ŋun ŋme bɔla anu shɛŋa o ya tim ni daa ŋme. Yugoslavia daa zaŋla bɛ nyɔɣu n yo Argentina quarter finals ni, ka bɛ daa lu sɔŋ (0-0) hali ka bɛ ti pahiba saha, ka din daa ti waligiba daa ti nyɛla pɛnati ŋmɛbu, ka Stojković, Dragoljub Brnović n ti pahi Hadžibegić daa bɛ tooi di bɛ pɛnati, dama Stojković b daa kɔŋ dibu tuuli , ka Sergio Goycochea daa nye ŋun tahi Brnović dini kia che dibu ka Hadžibegić mii daa nye ŋun koŋ dibu bahigu, ka ŋa daa mɔŋ Yugoslavia tooni tirisibu ka bɛ daa kaɣi bɛ ŋmangura n labina yiŋa. <ref>{{cite news|last1=Wilson|first1=Jonathan|title=Osim recalls what might have been for a brilliant Yugoslavia in 1990|url=https://www.si.com/more-sports/2010/07/01/yugoslavia-1990|access-date=12 May 2017|work=SI.com|date=1 July 2010}}</ref>
Hadžibegić nyɛla ŋun daa ŋmɛri saha kam ka daa nye ŋun ŋme o bahigu bɔlli n ti Yugoslavia Silimiin goli March yuuni 1992 puli ni, din daa nye diɛma bɔlli bɛ mini Netherlands ni ŋme.<ref>{{cite web|url=https://eu-football.info/_player.php?id=7578|title=Player Database|website=eu-football.info|accessdate=2021-03-03}}</ref>
[[Category:1957 births]]
[[Category:Living people]]
[[Category:Footballers from Sarajevo]]
[[Category:People from Sarajevo]]
[[Category:Yugoslav men's footballers]]
[[Category:Bosnia and Herzegovina men's footballers]]
[[Category:Men's association football defenders]]
[[Category:FK Sarajevo players]]
[[Category:Real Betis players]]
[[Category:FC Sochaux-Montbéliard players]]
[[Category:Toulouse FC players]]
[[Category:Yugoslav First League players]]
[[Category:La Liga players]]
[[Category:Ligue 1 players]]
[[Category:Ligue 2 players]]
[[Category:Yugoslavia men's international footballers]]
[[Category:UEFA Euro 1984 players]]
[[Category:1990 FIFA World Cup players]]
[[Category:Yugoslav expatriate men's footballers]]
[[Category:Bosnia and Herzegovina expatriate men's footballers]]
[[Category:Yugoslav expatriate sportspeople in Spain]]
[[Category:Yugoslav expatriate sportspeople in France]]
[[Category:Expatriate men's footballers in Spain]]
[[Category:Expatriate men's footballers in France]]
[[Category:Bosniaks of Bosnia and Herzegovina]]
[[Category:Bosnia and Herzegovina football managers]]
[[Category:FC Sochaux-Montbéliard managers]]
[[Category:Bosnia and Herzegovina national football team managers]]
[[Category:Real Betis managers]]
[[Category:ES Troyes AC managers]]
[[Category:Gaziantepspor managers]]
[[Category:Diyarbakırspor managers]]
[[Category:Denizlispor managers]]
[[Category:Chamois Niortais FC managers]]
[[Category:Dijon FCO managers]]
[[Category:SC Bastia managers]]
[[Category:AC Arlésien managers]]
[[Category:Valenciennes FC managers]]
[[Category:Red Star FC managers]]
[[Category:Montenegro national football team managers]]
[[Category:MC Alger managers]]
[[Category:Ligue 2 managers]]
[[Category:La Liga managers]]
[[Category:Segunda División managers]]
[[Category:Ligue 1 managers]]
[[Category:Süper Lig managers]]
[[Category:Algerian Ligue Professionnelle 1 managers]]
[[Category:Bosnia and Herzegovina expatriate football managers]]
[[Category:Bosnia and Herzegovina expatriate sportspeople in France]]
[[Category:Bosnia and Herzegovina expatriate sportspeople in Spain]]
[[Category:Bosnia and Herzegovina expatriate sportspeople in Turkey]]
[[Category:Bosnia and Herzegovina expatriate sportspeople in Montenegro]]
[[Category:Bosnia and Herzegovina expatriate sportspeople in Algeria]]
[[Category:Expatriate football managers in France]]
==Kpamli tuma ==
Bin din gbaai Silimiin goli December biɛɣ'pishi ni anu dali yuuni 2002 zaŋ hali ni Silimiin goli February biɛɣ'pishi ni ayi ka dali yuuni 2004, Hadžibegić daa nyɛla zuɣulan so ŋun pahiri pihita yini ka zaŋ n-ti Assembly of [[FK Sarajevo]].<ref>{{cite web|url=https://www.klix.ba/vijesti/bih/fk-sarajevo-faruk-hadzibegic-predsjednik-ine-u-skupstini/021225005|title=FK Sarajevo: Faruk Hadžibegić predsjednik, Đine u Skupštini|date=25 December 2002|access-date=25 December 2002|language=bs|publisher=Klix.ba}}</ref>
==Bolli ŋmɛbu laasabu ==
:
{| class="wikitable sortable"
|+ Tiŋduya pɔri shɛŋa Faruk Hadžibegić ni di
|-
!scope="col"|No.
!scope="col"|Date
!scope="col"|Venue
!scope="col"|Opponent
!scope="col"|Score
!scope="col"|Result
!scope="col"|Competition
|-
| align="center"|1
| 25 January 1985
| [[Maharaja's College Stadium]], [[Kochi]], India
| {{fb|Soviet Union}}
| align="center"|1–1
| align="center"|2–1
| [[Friendly (association football)|Friendly]]
|-
| align="center"|2
| 4 April 1985
| Maharaja's College Stadium, Kochi, India
| {{fb|Soviet Union}}
| align="center"|1–1
| align="center"|1–2
| Friendly
|-
| align="center"|3
| 14 October 1987
| [[Grbavica Stadium]], [[Sarajevo]], Yugoslavia
| {{fb|Northern Ireland}}
| align="center"|3–0
| align="center"|3–0
| [[UEFA Euro 1988 qualifying Group 4|UEFA Euro 1988 qualifying]]
|-
| align="center"|4
| 16 December 1987
| [[İzmir Alsancak Stadium|Alsancak Stadium]], [[İzmir]], Turkey
| {{fb|Turkey}}
| align="center"|3–0
| align="center"|3–2
| UEFA Euro 1988 qualifying
|-
| align="center"|5
| 11 December 1988
| [[Red Star Stadium|Rajko Mitić Stadium]], [[Belgrade]], Yugoslavia
| {{fb|Cyprus}}
| align="center"|3–0
| align="center"|4–0
| [[1990 FIFA World Cup qualification – UEFA Group 5|1990 FIFA World Cup qualification]]
|-
| align="center"|6
| 11 October 1989
| [[Koševo City Stadium|Koševo]], Sarajevo, Yugoslavia
| {{fb|Norway}}
| align="center"|1–0
| align="center"|1–0
| 1990 FIFA World Cup qualification
|-
|}
==Manija tali laasabu==
Bin din gbaai Silimiin goli June biɛɣ'pishi yuuni 2023<ref>{{cite web|url=https://www.sofascore.com/hr/trener/faruk-hadzibegic/786475|title=Faruk Hadžibegić|access-date=20 June 2023|website=Sofascore}}</ref>
{| class="wikitable" style="text-align: center"
|-
!rowspan="2"|Team
!rowspan="2"|From
!rowspan="2"|To
!colspan="5"|Record
|-
!G!!W!!D!!L!!Win %
|-
|align=left|[[FC Sochaux-Montbéliard|Sochaux]]
|align=left|1 July 1996
|align=left|4 October 1998
{{WDL|87|31|22|34}}
|-
|align=left|[[Bosnia and Herzegovina national football team|Bosnia and Herzegovina]]
|align=left|10 March 1999
|align=left|9 October 1999
{{WDL|7|2|2|3}}
|-
|align=left|[[Real Betis]]
|align=left|1 May 2000
|align=left|30 June 2000
{{WDL|3|2|0|1}}
|-
|align=left|[[ES Troyes AC|Troyes]]
|align=left|3 January 2003
|align=left|30 June 2004
{{WDL|61|19|16|26}}
|-
|align=left|[[Gaziantepspor]]
|align=left|1 August 2005
|align=left|15 December 2005
{{WDL|18|7|6|5}}
|-
|align=left|[[Diyarbakırspor]]
|align=left|15 March 2006
|align=left|15 May 2006
{{WDL|9|2|1|6}}
|-
|align=left|[[Denizlispor]]
|align=left|7 June 2006
|align=left|22 December 2006
{{WDL|16|3|6|7}}
|-
|align=left|[[Chamois Niortais F.C.|Chamois Niortais]]
|align=left|13 February 2007
|align=left|30 May 2007
{{WDL|14|6|5|3}}
|-
|align=left|[[Dijon FCO|Dijon]]
|align=left|23 December 2007
|align=left|30 June 2009
{{WDL|65|24|17|24}}
|-
|align=left|[[SC Bastia|Bastia]]
|align=left|9 December 2009
|align=left|30 June 2010
{{WDL|21|8|5|8}}
|-
|align=left|[[AC Arlésien|Arles-Avignon]]
|align=left|1 October 2010
|align=left|23 November 2011
{{WDL|47|6|15|26}}
|-
|align=left|[[Valenciennes FC|Valenciennes]]
|align=left|15 January 2016
|align=left|25 September 2017
{{WDL|69|21|23|25}}
|-
|align=left|[[Red Star F.C.|Red Star]]
|align=left|29 October 2018
|align=left|24 March 2019
{{WDL|20|5|5|10}}
|-
|align=left|[[Montenegro national football team|Montenegro]]
|align=left|1 September 2019
|align=left|28 December 2020
{{WDL|14|6|4|4}}
|-
|align=left|[[MC Alger]]
|align=left|16 July 2022
|align=left|10 September 2022
{{WDL|3|0|2|1}}
|-
|align=left|[[Bosnia and Herzegovina national football team|Bosnia and Herzegovina]]
|align=left|4 January 2023
|align=left|23 June 2023
{{WDL|4|1|0|3}}
|-
!colspan=3|Total
{{WDLtot|458|143|129|186}}
|}
==Pina ==
===Player===
'''Sarajevo'''
*[[Yugoslav First League]]: [[1984–85 Yugoslav First League|1984–85]]
'''Sochaux'''
*[[Ligue 2|French Division 2]]: [[1987–88 French Division 2|1987–88]] (Group A)
==Bibliography==
*{{cite book|author=Gigi Riva|title=L'ultimo rigore di Faruk. Una storia di calcio e di guerra|trans-title=Faruk's Last Penalty. A story about football and war|publisher=Sellerio|location=Palermo|year=2016|isbn=978-8838935640|url=https://books.google.com/books?isbn=8838935645|language=it}}
== Kundivihira ==
{{Reflist}}
[[Pubu:Lahabaya zaa]]
oiejfr4rswvl1wlszmvpdppew2m0mdc
136570
136569
2026-05-13T15:28:14Z
Abdul-Rauf Moshie
3942
/* Tiŋduya Tuma */
136570
wikitext
text/x-wiki
{{Bio}}
'''Faruk Hadžibegić''' ({{IPA|sh|fǎ:ruk xadʒiběːgitɕ|pron}}; bɛ daa dɔɣi o la Silimiin goli October dabaa ayopɔin dali yuuni 1957) nyɛla Bosnian boliŋmɛra manija mini boliŋmɛra baŋda kuro ŋun daa ŋmɛri nyaaŋa. O nyɛla ŋun ŋmɛ bolli zaŋ n-ti [[Yugoslavia national football team|Yugoslavia]] din be [[UEFA Euro 1984]] mini [[1990 FIFA World Cup]]. O nyɛla ŋun mali tiŋduya kɔpunima pihiyobu ni yini, Hadžibegić nyɛla Yugoslavia's boliŋmɛra so ŋun pahi anu boliŋmɛra shɛba ban mali kɔpunima pam ni.
==Boliŋmɛriyili tuma==
O bolli ŋmɛbu tuma saha, Hadžibegić nyɛla ŋun daa tuui ŋmɛ bolli zaŋ n-ti o ya bolli ŋmɛriyiya Sarajevo, Real Betis, Sochaux n-ti pahi Toulouse. O nyɛla ŋun daa niŋ kpaŋmaŋ pam Sarajevo boliŋmɛra shɛba ban daa kpuɣi yuuni [[1984–85 Yugoslav First League]]<nowiki/>kɔpu la. O ni daa be Sochaux, o nyɛla ŋun daa ŋmɛ bolli ni yuun bɔbugu ni [[Mehmed Baždarević]].
== Tiŋduya Tuma ==
Hadžibegić nyɛla bɔl'`ŋmɛri so ŋun pahi ayi n deei bɔli kpamli Bosnia tingbaŋ ni bɔl'`ŋmɛriba puuni ka lahi nyɛ bɔl'`ŋmɛri so ŋun pahi anu n deei bɔli kpamli Yugoslavia First League bɔl'`ŋmɛriba puuni (ŋun deei kpamli tali ŋɔ ʒibu pihiyɔbu ni yini) - ka ŋun nye tuuli maa nye Zlatko Vujovic, ŋun pahi ayi Yugoslavia First League bɔl'`ŋmɛriba puuni kpamli tali deei polo (ŋun deei kpamli tali ŋɔ ʒibu piso ayopɔin)<ref>[[Yugoslavia national football team#Most capped players]]</ref> O daa nyɛla ŋun ŋme o tuuli bɔlli n tiba Silimiin goli October yuuni 1982 puli ni European Championship Qualification deein gɔɣu bɛ mini Norway sunsuuni.
Hadžibegić daa nyɛla ŋungba daa ŋme n ti Yugoslavia, yuuni 1990 FIFA World Cup, din nye anduniya zaa tingbana bɔlli deein gɔɣu ka daa niŋ Italy tingbaŋ ni la. o daa nyƐla ŋun ŋme bɔla anu shɛŋa o ya tim ni daa ŋme. Yugoslavia daa zaŋla bɛ nyɔɣu n yo Argentina quarter finals ni, ka bɛ daa lu sɔŋ (0-0) hali ka bɛ ti pahiba saha, ka din daa ti waligiba daa ti nyɛla pɛnati ŋmɛbu, ka Stojković, Dragoljub Brnović n ti pahi Hadžibegić daa bɛ tooi di bɛ pɛnati, dama Stojković b daa kɔŋ dibu tuuli , ka Sergio Goycochea daa nye ŋun tahi Brnović dini kia che dibu ka Hadžibegić mii daa nye ŋun koŋ dibu bahigu, ka ŋa daa mɔŋ Yugoslavia tooni tirisibu ka bɛ daa kaɣi bɛ ŋmangura n labina yiŋa. <ref>{{cite news|last1=Wilson|first1=Jonathan|title=Osim recalls what might have been for a brilliant Yugoslavia in 1990|url=https://www.si.com/more-sports/2010/07/01/yugoslavia-1990|access-date=12 May 2017|work=SI.com|date=1 July 2010}}</ref>
Hadžibegić nyɛla ŋun daa ŋmɛri saha kam ka daa nye ŋun ŋme o bahigu bɔlli n ti Yugoslavia Silimiin goli March yuuni 1992 puli ni, din daa nye diɛma bɔlli bɛ mini Netherlands ni ŋme.<ref>{{cite web|url=https://eu-football.info/_player.php?id=7578|title=Player Database|website=eu-football.info|accessdate=2021-03-03}}</ref>
[[Category:1957 births]]
[[Category:Living people]]
[[Category:Footballers from Sarajevo]]
[[Category:People from Sarajevo]]
[[Category:Yugoslav men's footballers]]
[[Category:Bosnia and Herzegovina men's footballers]]
[[Category:Men's association football defenders]]
[[Category:FK Sarajevo players]]
[[Category:Real Betis players]]
[[Category:FC Sochaux-Montbéliard players]]
[[Category:Toulouse FC players]]
[[Category:Yugoslav First League players]]
[[Category:La Liga players]]
[[Category:Ligue 1 players]]
[[Category:Ligue 2 players]]
[[Category:Yugoslavia men's international footballers]]
[[Category:UEFA Euro 1984 players]]
[[Category:1990 FIFA World Cup players]]
[[Category:Yugoslav expatriate men's footballers]]
[[Category:Bosnia and Herzegovina expatriate men's footballers]]
[[Category:Yugoslav expatriate sportspeople in Spain]]
[[Category:Yugoslav expatriate sportspeople in France]]
[[Category:Expatriate men's footballers in Spain]]
[[Category:Expatriate men's footballers in France]]
[[Category:Bosniaks of Bosnia and Herzegovina]]
[[Category:Bosnia and Herzegovina football managers]]
[[Category:FC Sochaux-Montbéliard managers]]
[[Category:Bosnia and Herzegovina national football team managers]]
[[Category:Real Betis managers]]
[[Category:ES Troyes AC managers]]
[[Category:Gaziantepspor managers]]
[[Category:Diyarbakırspor managers]]
[[Category:Denizlispor managers]]
[[Category:Chamois Niortais FC managers]]
[[Category:Dijon FCO managers]]
[[Category:SC Bastia managers]]
[[Category:AC Arlésien managers]]
[[Category:Valenciennes FC managers]]
[[Category:Red Star FC managers]]
[[Category:Montenegro national football team managers]]
[[Category:MC Alger managers]]
[[Category:Ligue 2 managers]]
[[Category:La Liga managers]]
[[Category:Segunda División managers]]
[[Category:Ligue 1 managers]]
[[Category:Süper Lig managers]]
[[Category:Algerian Ligue Professionnelle 1 managers]]
[[Category:Bosnia and Herzegovina expatriate football managers]]
[[Category:Bosnia and Herzegovina expatriate sportspeople in France]]
[[Category:Bosnia and Herzegovina expatriate sportspeople in Spain]]
[[Category:Bosnia and Herzegovina expatriate sportspeople in Turkey]]
[[Category:Bosnia and Herzegovina expatriate sportspeople in Montenegro]]
[[Category:Bosnia and Herzegovina expatriate sportspeople in Algeria]]
[[Category:Expatriate football managers in France]]
[[Category:Expatriate football managers in Spain]]
[[Category:Expatriate football managers in Turkey]]
==Kpamli tuma ==
Bin din gbaai Silimiin goli December biɛɣ'pishi ni anu dali yuuni 2002 zaŋ hali ni Silimiin goli February biɛɣ'pishi ni ayi ka dali yuuni 2004, Hadžibegić daa nyɛla zuɣulan so ŋun pahiri pihita yini ka zaŋ n-ti Assembly of [[FK Sarajevo]].<ref>{{cite web|url=https://www.klix.ba/vijesti/bih/fk-sarajevo-faruk-hadzibegic-predsjednik-ine-u-skupstini/021225005|title=FK Sarajevo: Faruk Hadžibegić predsjednik, Đine u Skupštini|date=25 December 2002|access-date=25 December 2002|language=bs|publisher=Klix.ba}}</ref>
==Bolli ŋmɛbu laasabu ==
:
{| class="wikitable sortable"
|+ Tiŋduya pɔri shɛŋa Faruk Hadžibegić ni di
|-
!scope="col"|No.
!scope="col"|Date
!scope="col"|Venue
!scope="col"|Opponent
!scope="col"|Score
!scope="col"|Result
!scope="col"|Competition
|-
| align="center"|1
| 25 January 1985
| [[Maharaja's College Stadium]], [[Kochi]], India
| {{fb|Soviet Union}}
| align="center"|1–1
| align="center"|2–1
| [[Friendly (association football)|Friendly]]
|-
| align="center"|2
| 4 April 1985
| Maharaja's College Stadium, Kochi, India
| {{fb|Soviet Union}}
| align="center"|1–1
| align="center"|1–2
| Friendly
|-
| align="center"|3
| 14 October 1987
| [[Grbavica Stadium]], [[Sarajevo]], Yugoslavia
| {{fb|Northern Ireland}}
| align="center"|3–0
| align="center"|3–0
| [[UEFA Euro 1988 qualifying Group 4|UEFA Euro 1988 qualifying]]
|-
| align="center"|4
| 16 December 1987
| [[İzmir Alsancak Stadium|Alsancak Stadium]], [[İzmir]], Turkey
| {{fb|Turkey}}
| align="center"|3–0
| align="center"|3–2
| UEFA Euro 1988 qualifying
|-
| align="center"|5
| 11 December 1988
| [[Red Star Stadium|Rajko Mitić Stadium]], [[Belgrade]], Yugoslavia
| {{fb|Cyprus}}
| align="center"|3–0
| align="center"|4–0
| [[1990 FIFA World Cup qualification – UEFA Group 5|1990 FIFA World Cup qualification]]
|-
| align="center"|6
| 11 October 1989
| [[Koševo City Stadium|Koševo]], Sarajevo, Yugoslavia
| {{fb|Norway}}
| align="center"|1–0
| align="center"|1–0
| 1990 FIFA World Cup qualification
|-
|}
==Manija tali laasabu==
Bin din gbaai Silimiin goli June biɛɣ'pishi yuuni 2023<ref>{{cite web|url=https://www.sofascore.com/hr/trener/faruk-hadzibegic/786475|title=Faruk Hadžibegić|access-date=20 June 2023|website=Sofascore}}</ref>
{| class="wikitable" style="text-align: center"
|-
!rowspan="2"|Team
!rowspan="2"|From
!rowspan="2"|To
!colspan="5"|Record
|-
!G!!W!!D!!L!!Win %
|-
|align=left|[[FC Sochaux-Montbéliard|Sochaux]]
|align=left|1 July 1996
|align=left|4 October 1998
{{WDL|87|31|22|34}}
|-
|align=left|[[Bosnia and Herzegovina national football team|Bosnia and Herzegovina]]
|align=left|10 March 1999
|align=left|9 October 1999
{{WDL|7|2|2|3}}
|-
|align=left|[[Real Betis]]
|align=left|1 May 2000
|align=left|30 June 2000
{{WDL|3|2|0|1}}
|-
|align=left|[[ES Troyes AC|Troyes]]
|align=left|3 January 2003
|align=left|30 June 2004
{{WDL|61|19|16|26}}
|-
|align=left|[[Gaziantepspor]]
|align=left|1 August 2005
|align=left|15 December 2005
{{WDL|18|7|6|5}}
|-
|align=left|[[Diyarbakırspor]]
|align=left|15 March 2006
|align=left|15 May 2006
{{WDL|9|2|1|6}}
|-
|align=left|[[Denizlispor]]
|align=left|7 June 2006
|align=left|22 December 2006
{{WDL|16|3|6|7}}
|-
|align=left|[[Chamois Niortais F.C.|Chamois Niortais]]
|align=left|13 February 2007
|align=left|30 May 2007
{{WDL|14|6|5|3}}
|-
|align=left|[[Dijon FCO|Dijon]]
|align=left|23 December 2007
|align=left|30 June 2009
{{WDL|65|24|17|24}}
|-
|align=left|[[SC Bastia|Bastia]]
|align=left|9 December 2009
|align=left|30 June 2010
{{WDL|21|8|5|8}}
|-
|align=left|[[AC Arlésien|Arles-Avignon]]
|align=left|1 October 2010
|align=left|23 November 2011
{{WDL|47|6|15|26}}
|-
|align=left|[[Valenciennes FC|Valenciennes]]
|align=left|15 January 2016
|align=left|25 September 2017
{{WDL|69|21|23|25}}
|-
|align=left|[[Red Star F.C.|Red Star]]
|align=left|29 October 2018
|align=left|24 March 2019
{{WDL|20|5|5|10}}
|-
|align=left|[[Montenegro national football team|Montenegro]]
|align=left|1 September 2019
|align=left|28 December 2020
{{WDL|14|6|4|4}}
|-
|align=left|[[MC Alger]]
|align=left|16 July 2022
|align=left|10 September 2022
{{WDL|3|0|2|1}}
|-
|align=left|[[Bosnia and Herzegovina national football team|Bosnia and Herzegovina]]
|align=left|4 January 2023
|align=left|23 June 2023
{{WDL|4|1|0|3}}
|-
!colspan=3|Total
{{WDLtot|458|143|129|186}}
|}
==Pina ==
===Player===
'''Sarajevo'''
*[[Yugoslav First League]]: [[1984–85 Yugoslav First League|1984–85]]
'''Sochaux'''
*[[Ligue 2|French Division 2]]: [[1987–88 French Division 2|1987–88]] (Group A)
==Bibliography==
*{{cite book|author=Gigi Riva|title=L'ultimo rigore di Faruk. Una storia di calcio e di guerra|trans-title=Faruk's Last Penalty. A story about football and war|publisher=Sellerio|location=Palermo|year=2016|isbn=978-8838935640|url=https://books.google.com/books?isbn=8838935645|language=it}}
== Kundivihira ==
{{Reflist}}
[[Pubu:Lahabaya zaa]]
dac6vwgpk8q7v084d1jnsg1gdmygd8z
136571
136570
2026-05-13T15:28:24Z
Abdul-Rauf Moshie
3942
/* Tiŋduya Tuma */
136571
wikitext
text/x-wiki
{{Bio}}
'''Faruk Hadžibegić''' ({{IPA|sh|fǎ:ruk xadʒiběːgitɕ|pron}}; bɛ daa dɔɣi o la Silimiin goli October dabaa ayopɔin dali yuuni 1957) nyɛla Bosnian boliŋmɛra manija mini boliŋmɛra baŋda kuro ŋun daa ŋmɛri nyaaŋa. O nyɛla ŋun ŋmɛ bolli zaŋ n-ti [[Yugoslavia national football team|Yugoslavia]] din be [[UEFA Euro 1984]] mini [[1990 FIFA World Cup]]. O nyɛla ŋun mali tiŋduya kɔpunima pihiyobu ni yini, Hadžibegić nyɛla Yugoslavia's boliŋmɛra so ŋun pahi anu boliŋmɛra shɛba ban mali kɔpunima pam ni.
==Boliŋmɛriyili tuma==
O bolli ŋmɛbu tuma saha, Hadžibegić nyɛla ŋun daa tuui ŋmɛ bolli zaŋ n-ti o ya bolli ŋmɛriyiya Sarajevo, Real Betis, Sochaux n-ti pahi Toulouse. O nyɛla ŋun daa niŋ kpaŋmaŋ pam Sarajevo boliŋmɛra shɛba ban daa kpuɣi yuuni [[1984–85 Yugoslav First League]]<nowiki/>kɔpu la. O ni daa be Sochaux, o nyɛla ŋun daa ŋmɛ bolli ni yuun bɔbugu ni [[Mehmed Baždarević]].
== Tiŋduya Tuma ==
Hadžibegić nyɛla bɔl'`ŋmɛri so ŋun pahi ayi n deei bɔli kpamli Bosnia tingbaŋ ni bɔl'`ŋmɛriba puuni ka lahi nyɛ bɔl'`ŋmɛri so ŋun pahi anu n deei bɔli kpamli Yugoslavia First League bɔl'`ŋmɛriba puuni (ŋun deei kpamli tali ŋɔ ʒibu pihiyɔbu ni yini) - ka ŋun nye tuuli maa nye Zlatko Vujovic, ŋun pahi ayi Yugoslavia First League bɔl'`ŋmɛriba puuni kpamli tali deei polo (ŋun deei kpamli tali ŋɔ ʒibu piso ayopɔin)<ref>[[Yugoslavia national football team#Most capped players]]</ref> O daa nyɛla ŋun ŋme o tuuli bɔlli n tiba Silimiin goli October yuuni 1982 puli ni European Championship Qualification deein gɔɣu bɛ mini Norway sunsuuni.
Hadžibegić daa nyɛla ŋungba daa ŋme n ti Yugoslavia, yuuni 1990 FIFA World Cup, din nye anduniya zaa tingbana bɔlli deein gɔɣu ka daa niŋ Italy tingbaŋ ni la. o daa nyƐla ŋun ŋme bɔla anu shɛŋa o ya tim ni daa ŋme. Yugoslavia daa zaŋla bɛ nyɔɣu n yo Argentina quarter finals ni, ka bɛ daa lu sɔŋ (0-0) hali ka bɛ ti pahiba saha, ka din daa ti waligiba daa ti nyɛla pɛnati ŋmɛbu, ka Stojković, Dragoljub Brnović n ti pahi Hadžibegić daa bɛ tooi di bɛ pɛnati, dama Stojković b daa kɔŋ dibu tuuli , ka Sergio Goycochea daa nye ŋun tahi Brnović dini kia che dibu ka Hadžibegić mii daa nye ŋun koŋ dibu bahigu, ka ŋa daa mɔŋ Yugoslavia tooni tirisibu ka bɛ daa kaɣi bɛ ŋmangura n labina yiŋa. <ref>{{cite news|last1=Wilson|first1=Jonathan|title=Osim recalls what might have been for a brilliant Yugoslavia in 1990|url=https://www.si.com/more-sports/2010/07/01/yugoslavia-1990|access-date=12 May 2017|work=SI.com|date=1 July 2010}}</ref>
Hadžibegić nyɛla ŋun daa ŋmɛri saha kam ka daa nye ŋun ŋme o bahigu bɔlli n ti Yugoslavia Silimiin goli March yuuni 1992 puli ni, din daa nye diɛma bɔlli bɛ mini Netherlands ni ŋme.<ref>{{cite web|url=https://eu-football.info/_player.php?id=7578|title=Player Database|website=eu-football.info|accessdate=2021-03-03}}</ref>
[[Category:1957 births]]
[[Category:Living people]]
[[Category:Footballers from Sarajevo]]
[[Category:People from Sarajevo]]
[[Category:Yugoslav men's footballers]]
[[Category:Bosnia and Herzegovina men's footballers]]
[[Category:Men's association football defenders]]
[[Category:FK Sarajevo players]]
[[Category:Real Betis players]]
[[Category:FC Sochaux-Montbéliard players]]
[[Category:Toulouse FC players]]
[[Category:Yugoslav First League players]]
[[Category:La Liga players]]
[[Category:Ligue 1 players]]
[[Category:Ligue 2 players]]
[[Category:Yugoslavia men's international footballers]]
[[Category:UEFA Euro 1984 players]]
[[Category:1990 FIFA World Cup players]]
[[Category:Yugoslav expatriate men's footballers]]
[[Category:Bosnia and Herzegovina expatriate men's footballers]]
[[Category:Yugoslav expatriate sportspeople in Spain]]
[[Category:Yugoslav expatriate sportspeople in France]]
[[Category:Expatriate men's footballers in Spain]]
[[Category:Expatriate men's footballers in France]]
[[Category:Bosniaks of Bosnia and Herzegovina]]
[[Category:Bosnia and Herzegovina football managers]]
[[Category:FC Sochaux-Montbéliard managers]]
[[Category:Bosnia and Herzegovina national football team managers]]
[[Category:Real Betis managers]]
[[Category:ES Troyes AC managers]]
[[Category:Gaziantepspor managers]]
[[Category:Diyarbakırspor managers]]
[[Category:Denizlispor managers]]
[[Category:Chamois Niortais FC managers]]
[[Category:Dijon FCO managers]]
[[Category:SC Bastia managers]]
[[Category:AC Arlésien managers]]
[[Category:Valenciennes FC managers]]
[[Category:Red Star FC managers]]
[[Category:Montenegro national football team managers]]
[[Category:MC Alger managers]]
[[Category:Ligue 2 managers]]
[[Category:La Liga managers]]
[[Category:Segunda División managers]]
[[Category:Ligue 1 managers]]
[[Category:Süper Lig managers]]
[[Category:Algerian Ligue Professionnelle 1 managers]]
[[Category:Bosnia and Herzegovina expatriate football managers]]
[[Category:Bosnia and Herzegovina expatriate sportspeople in France]]
[[Category:Bosnia and Herzegovina expatriate sportspeople in Spain]]
[[Category:Bosnia and Herzegovina expatriate sportspeople in Turkey]]
[[Category:Bosnia and Herzegovina expatriate sportspeople in Montenegro]]
[[Category:Bosnia and Herzegovina expatriate sportspeople in Algeria]]
[[Category:Expatriate football managers in France]]
[[Category:Expatriate football managers in Spain]]
[[Category:Expatriate football managers in Turkey]]
[[Category:Expatriate football managers in Montenegro]]
[[Category:Expatriate football managers in Algeria]]
==Kpamli tuma ==
Bin din gbaai Silimiin goli December biɛɣ'pishi ni anu dali yuuni 2002 zaŋ hali ni Silimiin goli February biɛɣ'pishi ni ayi ka dali yuuni 2004, Hadžibegić daa nyɛla zuɣulan so ŋun pahiri pihita yini ka zaŋ n-ti Assembly of [[FK Sarajevo]].<ref>{{cite web|url=https://www.klix.ba/vijesti/bih/fk-sarajevo-faruk-hadzibegic-predsjednik-ine-u-skupstini/021225005|title=FK Sarajevo: Faruk Hadžibegić predsjednik, Đine u Skupštini|date=25 December 2002|access-date=25 December 2002|language=bs|publisher=Klix.ba}}</ref>
==Bolli ŋmɛbu laasabu ==
:
{| class="wikitable sortable"
|+ Tiŋduya pɔri shɛŋa Faruk Hadžibegić ni di
|-
!scope="col"|No.
!scope="col"|Date
!scope="col"|Venue
!scope="col"|Opponent
!scope="col"|Score
!scope="col"|Result
!scope="col"|Competition
|-
| align="center"|1
| 25 January 1985
| [[Maharaja's College Stadium]], [[Kochi]], India
| {{fb|Soviet Union}}
| align="center"|1–1
| align="center"|2–1
| [[Friendly (association football)|Friendly]]
|-
| align="center"|2
| 4 April 1985
| Maharaja's College Stadium, Kochi, India
| {{fb|Soviet Union}}
| align="center"|1–1
| align="center"|1–2
| Friendly
|-
| align="center"|3
| 14 October 1987
| [[Grbavica Stadium]], [[Sarajevo]], Yugoslavia
| {{fb|Northern Ireland}}
| align="center"|3–0
| align="center"|3–0
| [[UEFA Euro 1988 qualifying Group 4|UEFA Euro 1988 qualifying]]
|-
| align="center"|4
| 16 December 1987
| [[İzmir Alsancak Stadium|Alsancak Stadium]], [[İzmir]], Turkey
| {{fb|Turkey}}
| align="center"|3–0
| align="center"|3–2
| UEFA Euro 1988 qualifying
|-
| align="center"|5
| 11 December 1988
| [[Red Star Stadium|Rajko Mitić Stadium]], [[Belgrade]], Yugoslavia
| {{fb|Cyprus}}
| align="center"|3–0
| align="center"|4–0
| [[1990 FIFA World Cup qualification – UEFA Group 5|1990 FIFA World Cup qualification]]
|-
| align="center"|6
| 11 October 1989
| [[Koševo City Stadium|Koševo]], Sarajevo, Yugoslavia
| {{fb|Norway}}
| align="center"|1–0
| align="center"|1–0
| 1990 FIFA World Cup qualification
|-
|}
==Manija tali laasabu==
Bin din gbaai Silimiin goli June biɛɣ'pishi yuuni 2023<ref>{{cite web|url=https://www.sofascore.com/hr/trener/faruk-hadzibegic/786475|title=Faruk Hadžibegić|access-date=20 June 2023|website=Sofascore}}</ref>
{| class="wikitable" style="text-align: center"
|-
!rowspan="2"|Team
!rowspan="2"|From
!rowspan="2"|To
!colspan="5"|Record
|-
!G!!W!!D!!L!!Win %
|-
|align=left|[[FC Sochaux-Montbéliard|Sochaux]]
|align=left|1 July 1996
|align=left|4 October 1998
{{WDL|87|31|22|34}}
|-
|align=left|[[Bosnia and Herzegovina national football team|Bosnia and Herzegovina]]
|align=left|10 March 1999
|align=left|9 October 1999
{{WDL|7|2|2|3}}
|-
|align=left|[[Real Betis]]
|align=left|1 May 2000
|align=left|30 June 2000
{{WDL|3|2|0|1}}
|-
|align=left|[[ES Troyes AC|Troyes]]
|align=left|3 January 2003
|align=left|30 June 2004
{{WDL|61|19|16|26}}
|-
|align=left|[[Gaziantepspor]]
|align=left|1 August 2005
|align=left|15 December 2005
{{WDL|18|7|6|5}}
|-
|align=left|[[Diyarbakırspor]]
|align=left|15 March 2006
|align=left|15 May 2006
{{WDL|9|2|1|6}}
|-
|align=left|[[Denizlispor]]
|align=left|7 June 2006
|align=left|22 December 2006
{{WDL|16|3|6|7}}
|-
|align=left|[[Chamois Niortais F.C.|Chamois Niortais]]
|align=left|13 February 2007
|align=left|30 May 2007
{{WDL|14|6|5|3}}
|-
|align=left|[[Dijon FCO|Dijon]]
|align=left|23 December 2007
|align=left|30 June 2009
{{WDL|65|24|17|24}}
|-
|align=left|[[SC Bastia|Bastia]]
|align=left|9 December 2009
|align=left|30 June 2010
{{WDL|21|8|5|8}}
|-
|align=left|[[AC Arlésien|Arles-Avignon]]
|align=left|1 October 2010
|align=left|23 November 2011
{{WDL|47|6|15|26}}
|-
|align=left|[[Valenciennes FC|Valenciennes]]
|align=left|15 January 2016
|align=left|25 September 2017
{{WDL|69|21|23|25}}
|-
|align=left|[[Red Star F.C.|Red Star]]
|align=left|29 October 2018
|align=left|24 March 2019
{{WDL|20|5|5|10}}
|-
|align=left|[[Montenegro national football team|Montenegro]]
|align=left|1 September 2019
|align=left|28 December 2020
{{WDL|14|6|4|4}}
|-
|align=left|[[MC Alger]]
|align=left|16 July 2022
|align=left|10 September 2022
{{WDL|3|0|2|1}}
|-
|align=left|[[Bosnia and Herzegovina national football team|Bosnia and Herzegovina]]
|align=left|4 January 2023
|align=left|23 June 2023
{{WDL|4|1|0|3}}
|-
!colspan=3|Total
{{WDLtot|458|143|129|186}}
|}
==Pina ==
===Player===
'''Sarajevo'''
*[[Yugoslav First League]]: [[1984–85 Yugoslav First League|1984–85]]
'''Sochaux'''
*[[Ligue 2|French Division 2]]: [[1987–88 French Division 2|1987–88]] (Group A)
==Bibliography==
*{{cite book|author=Gigi Riva|title=L'ultimo rigore di Faruk. Una storia di calcio e di guerra|trans-title=Faruk's Last Penalty. A story about football and war|publisher=Sellerio|location=Palermo|year=2016|isbn=978-8838935640|url=https://books.google.com/books?isbn=8838935645|language=it}}
== Kundivihira ==
{{Reflist}}
[[Pubu:Lahabaya zaa]]
abkaal1h54u5zmcq7tn121niaguae2t
136572
136571
2026-05-13T15:28:36Z
Abdul-Rauf Moshie
3942
/* Tiŋduya Tuma */
136572
wikitext
text/x-wiki
{{Bio}}
'''Faruk Hadžibegić''' ({{IPA|sh|fǎ:ruk xadʒiběːgitɕ|pron}}; bɛ daa dɔɣi o la Silimiin goli October dabaa ayopɔin dali yuuni 1957) nyɛla Bosnian boliŋmɛra manija mini boliŋmɛra baŋda kuro ŋun daa ŋmɛri nyaaŋa. O nyɛla ŋun ŋmɛ bolli zaŋ n-ti [[Yugoslavia national football team|Yugoslavia]] din be [[UEFA Euro 1984]] mini [[1990 FIFA World Cup]]. O nyɛla ŋun mali tiŋduya kɔpunima pihiyobu ni yini, Hadžibegić nyɛla Yugoslavia's boliŋmɛra so ŋun pahi anu boliŋmɛra shɛba ban mali kɔpunima pam ni.
==Boliŋmɛriyili tuma==
O bolli ŋmɛbu tuma saha, Hadžibegić nyɛla ŋun daa tuui ŋmɛ bolli zaŋ n-ti o ya bolli ŋmɛriyiya Sarajevo, Real Betis, Sochaux n-ti pahi Toulouse. O nyɛla ŋun daa niŋ kpaŋmaŋ pam Sarajevo boliŋmɛra shɛba ban daa kpuɣi yuuni [[1984–85 Yugoslav First League]]<nowiki/>kɔpu la. O ni daa be Sochaux, o nyɛla ŋun daa ŋmɛ bolli ni yuun bɔbugu ni [[Mehmed Baždarević]].
== Tiŋduya Tuma ==
Hadžibegić nyɛla bɔl'`ŋmɛri so ŋun pahi ayi n deei bɔli kpamli Bosnia tingbaŋ ni bɔl'`ŋmɛriba puuni ka lahi nyɛ bɔl'`ŋmɛri so ŋun pahi anu n deei bɔli kpamli Yugoslavia First League bɔl'`ŋmɛriba puuni (ŋun deei kpamli tali ŋɔ ʒibu pihiyɔbu ni yini) - ka ŋun nye tuuli maa nye Zlatko Vujovic, ŋun pahi ayi Yugoslavia First League bɔl'`ŋmɛriba puuni kpamli tali deei polo (ŋun deei kpamli tali ŋɔ ʒibu piso ayopɔin)<ref>[[Yugoslavia national football team#Most capped players]]</ref> O daa nyɛla ŋun ŋme o tuuli bɔlli n tiba Silimiin goli October yuuni 1982 puli ni European Championship Qualification deein gɔɣu bɛ mini Norway sunsuuni.
Hadžibegić daa nyɛla ŋungba daa ŋme n ti Yugoslavia, yuuni 1990 FIFA World Cup, din nye anduniya zaa tingbana bɔlli deein gɔɣu ka daa niŋ Italy tingbaŋ ni la. o daa nyƐla ŋun ŋme bɔla anu shɛŋa o ya tim ni daa ŋme. Yugoslavia daa zaŋla bɛ nyɔɣu n yo Argentina quarter finals ni, ka bɛ daa lu sɔŋ (0-0) hali ka bɛ ti pahiba saha, ka din daa ti waligiba daa ti nyɛla pɛnati ŋmɛbu, ka Stojković, Dragoljub Brnović n ti pahi Hadžibegić daa bɛ tooi di bɛ pɛnati, dama Stojković b daa kɔŋ dibu tuuli , ka Sergio Goycochea daa nye ŋun tahi Brnović dini kia che dibu ka Hadžibegić mii daa nye ŋun koŋ dibu bahigu, ka ŋa daa mɔŋ Yugoslavia tooni tirisibu ka bɛ daa kaɣi bɛ ŋmangura n labina yiŋa. <ref>{{cite news|last1=Wilson|first1=Jonathan|title=Osim recalls what might have been for a brilliant Yugoslavia in 1990|url=https://www.si.com/more-sports/2010/07/01/yugoslavia-1990|access-date=12 May 2017|work=SI.com|date=1 July 2010}}</ref>
Hadžibegić nyɛla ŋun daa ŋmɛri saha kam ka daa nye ŋun ŋme o bahigu bɔlli n ti Yugoslavia Silimiin goli March yuuni 1992 puli ni, din daa nye diɛma bɔlli bɛ mini Netherlands ni ŋme.<ref>{{cite web|url=https://eu-football.info/_player.php?id=7578|title=Player Database|website=eu-football.info|accessdate=2021-03-03}}</ref>
[[Category:1957 births]]
[[Category:Living people]]
[[Category:Footballers from Sarajevo]]
[[Category:People from Sarajevo]]
[[Category:Yugoslav men's footballers]]
[[Category:Bosnia and Herzegovina men's footballers]]
[[Category:Men's association football defenders]]
[[Category:FK Sarajevo players]]
[[Category:Real Betis players]]
[[Category:FC Sochaux-Montbéliard players]]
[[Category:Toulouse FC players]]
[[Category:Yugoslav First League players]]
[[Category:La Liga players]]
[[Category:Ligue 1 players]]
[[Category:Ligue 2 players]]
[[Category:Yugoslavia men's international footballers]]
[[Category:UEFA Euro 1984 players]]
[[Category:1990 FIFA World Cup players]]
[[Category:Yugoslav expatriate men's footballers]]
[[Category:Bosnia and Herzegovina expatriate men's footballers]]
[[Category:Yugoslav expatriate sportspeople in Spain]]
[[Category:Yugoslav expatriate sportspeople in France]]
[[Category:Expatriate men's footballers in Spain]]
[[Category:Expatriate men's footballers in France]]
[[Category:Bosniaks of Bosnia and Herzegovina]]
[[Category:Bosnia and Herzegovina football managers]]
[[Category:FC Sochaux-Montbéliard managers]]
[[Category:Bosnia and Herzegovina national football team managers]]
[[Category:Real Betis managers]]
[[Category:ES Troyes AC managers]]
[[Category:Gaziantepspor managers]]
[[Category:Diyarbakırspor managers]]
[[Category:Denizlispor managers]]
[[Category:Chamois Niortais FC managers]]
[[Category:Dijon FCO managers]]
[[Category:SC Bastia managers]]
[[Category:AC Arlésien managers]]
[[Category:Valenciennes FC managers]]
[[Category:Red Star FC managers]]
[[Category:Montenegro national football team managers]]
[[Category:MC Alger managers]]
[[Category:Ligue 2 managers]]
[[Category:La Liga managers]]
[[Category:Segunda División managers]]
[[Category:Ligue 1 managers]]
[[Category:Süper Lig managers]]
[[Category:Algerian Ligue Professionnelle 1 managers]]
[[Category:Bosnia and Herzegovina expatriate football managers]]
[[Category:Bosnia and Herzegovina expatriate sportspeople in France]]
[[Category:Bosnia and Herzegovina expatriate sportspeople in Spain]]
[[Category:Bosnia and Herzegovina expatriate sportspeople in Turkey]]
[[Category:Bosnia and Herzegovina expatriate sportspeople in Montenegro]]
[[Category:Bosnia and Herzegovina expatriate sportspeople in Algeria]]
[[Category:Expatriate football managers in France]]
[[Category:Expatriate football managers in Spain]]
[[Category:Expatriate football managers in Turkey]]
[[Category:Expatriate football managers in Montenegro]]
[[Category:Expatriate football managers in Algeria]]
[[Category:FK Sarajevo presidents of the assembly]]
[[Category:20th-century Bosnia and Herzegovina sportsmen]]
==Kpamli tuma ==
Bin din gbaai Silimiin goli December biɛɣ'pishi ni anu dali yuuni 2002 zaŋ hali ni Silimiin goli February biɛɣ'pishi ni ayi ka dali yuuni 2004, Hadžibegić daa nyɛla zuɣulan so ŋun pahiri pihita yini ka zaŋ n-ti Assembly of [[FK Sarajevo]].<ref>{{cite web|url=https://www.klix.ba/vijesti/bih/fk-sarajevo-faruk-hadzibegic-predsjednik-ine-u-skupstini/021225005|title=FK Sarajevo: Faruk Hadžibegić predsjednik, Đine u Skupštini|date=25 December 2002|access-date=25 December 2002|language=bs|publisher=Klix.ba}}</ref>
==Bolli ŋmɛbu laasabu ==
:
{| class="wikitable sortable"
|+ Tiŋduya pɔri shɛŋa Faruk Hadžibegić ni di
|-
!scope="col"|No.
!scope="col"|Date
!scope="col"|Venue
!scope="col"|Opponent
!scope="col"|Score
!scope="col"|Result
!scope="col"|Competition
|-
| align="center"|1
| 25 January 1985
| [[Maharaja's College Stadium]], [[Kochi]], India
| {{fb|Soviet Union}}
| align="center"|1–1
| align="center"|2–1
| [[Friendly (association football)|Friendly]]
|-
| align="center"|2
| 4 April 1985
| Maharaja's College Stadium, Kochi, India
| {{fb|Soviet Union}}
| align="center"|1–1
| align="center"|1–2
| Friendly
|-
| align="center"|3
| 14 October 1987
| [[Grbavica Stadium]], [[Sarajevo]], Yugoslavia
| {{fb|Northern Ireland}}
| align="center"|3–0
| align="center"|3–0
| [[UEFA Euro 1988 qualifying Group 4|UEFA Euro 1988 qualifying]]
|-
| align="center"|4
| 16 December 1987
| [[İzmir Alsancak Stadium|Alsancak Stadium]], [[İzmir]], Turkey
| {{fb|Turkey}}
| align="center"|3–0
| align="center"|3–2
| UEFA Euro 1988 qualifying
|-
| align="center"|5
| 11 December 1988
| [[Red Star Stadium|Rajko Mitić Stadium]], [[Belgrade]], Yugoslavia
| {{fb|Cyprus}}
| align="center"|3–0
| align="center"|4–0
| [[1990 FIFA World Cup qualification – UEFA Group 5|1990 FIFA World Cup qualification]]
|-
| align="center"|6
| 11 October 1989
| [[Koševo City Stadium|Koševo]], Sarajevo, Yugoslavia
| {{fb|Norway}}
| align="center"|1–0
| align="center"|1–0
| 1990 FIFA World Cup qualification
|-
|}
==Manija tali laasabu==
Bin din gbaai Silimiin goli June biɛɣ'pishi yuuni 2023<ref>{{cite web|url=https://www.sofascore.com/hr/trener/faruk-hadzibegic/786475|title=Faruk Hadžibegić|access-date=20 June 2023|website=Sofascore}}</ref>
{| class="wikitable" style="text-align: center"
|-
!rowspan="2"|Team
!rowspan="2"|From
!rowspan="2"|To
!colspan="5"|Record
|-
!G!!W!!D!!L!!Win %
|-
|align=left|[[FC Sochaux-Montbéliard|Sochaux]]
|align=left|1 July 1996
|align=left|4 October 1998
{{WDL|87|31|22|34}}
|-
|align=left|[[Bosnia and Herzegovina national football team|Bosnia and Herzegovina]]
|align=left|10 March 1999
|align=left|9 October 1999
{{WDL|7|2|2|3}}
|-
|align=left|[[Real Betis]]
|align=left|1 May 2000
|align=left|30 June 2000
{{WDL|3|2|0|1}}
|-
|align=left|[[ES Troyes AC|Troyes]]
|align=left|3 January 2003
|align=left|30 June 2004
{{WDL|61|19|16|26}}
|-
|align=left|[[Gaziantepspor]]
|align=left|1 August 2005
|align=left|15 December 2005
{{WDL|18|7|6|5}}
|-
|align=left|[[Diyarbakırspor]]
|align=left|15 March 2006
|align=left|15 May 2006
{{WDL|9|2|1|6}}
|-
|align=left|[[Denizlispor]]
|align=left|7 June 2006
|align=left|22 December 2006
{{WDL|16|3|6|7}}
|-
|align=left|[[Chamois Niortais F.C.|Chamois Niortais]]
|align=left|13 February 2007
|align=left|30 May 2007
{{WDL|14|6|5|3}}
|-
|align=left|[[Dijon FCO|Dijon]]
|align=left|23 December 2007
|align=left|30 June 2009
{{WDL|65|24|17|24}}
|-
|align=left|[[SC Bastia|Bastia]]
|align=left|9 December 2009
|align=left|30 June 2010
{{WDL|21|8|5|8}}
|-
|align=left|[[AC Arlésien|Arles-Avignon]]
|align=left|1 October 2010
|align=left|23 November 2011
{{WDL|47|6|15|26}}
|-
|align=left|[[Valenciennes FC|Valenciennes]]
|align=left|15 January 2016
|align=left|25 September 2017
{{WDL|69|21|23|25}}
|-
|align=left|[[Red Star F.C.|Red Star]]
|align=left|29 October 2018
|align=left|24 March 2019
{{WDL|20|5|5|10}}
|-
|align=left|[[Montenegro national football team|Montenegro]]
|align=left|1 September 2019
|align=left|28 December 2020
{{WDL|14|6|4|4}}
|-
|align=left|[[MC Alger]]
|align=left|16 July 2022
|align=left|10 September 2022
{{WDL|3|0|2|1}}
|-
|align=left|[[Bosnia and Herzegovina national football team|Bosnia and Herzegovina]]
|align=left|4 January 2023
|align=left|23 June 2023
{{WDL|4|1|0|3}}
|-
!colspan=3|Total
{{WDLtot|458|143|129|186}}
|}
==Pina ==
===Player===
'''Sarajevo'''
*[[Yugoslav First League]]: [[1984–85 Yugoslav First League|1984–85]]
'''Sochaux'''
*[[Ligue 2|French Division 2]]: [[1987–88 French Division 2|1987–88]] (Group A)
==Bibliography==
*{{cite book|author=Gigi Riva|title=L'ultimo rigore di Faruk. Una storia di calcio e di guerra|trans-title=Faruk's Last Penalty. A story about football and war|publisher=Sellerio|location=Palermo|year=2016|isbn=978-8838935640|url=https://books.google.com/books?isbn=8838935645|language=it}}
== Kundivihira ==
{{Reflist}}
[[Pubu:Lahabaya zaa]]
54pa8en69hwax32j5hkfn0o0t4w7950
136573
136572
2026-05-13T15:30:32Z
Abdul-Rauf Moshie
3942
136573
wikitext
text/x-wiki
{{Bio}}
'''Faruk Hadžibegić''' ({{IPA|sh|fǎ:ruk xadʒiběːgitɕ|pron}}; bɛ daa dɔɣi o la Silimiin goli October dabaa ayopɔin dali yuuni 1957) nyɛla Bosnian boliŋmɛra manija mini boliŋmɛra baŋda kuro ŋun daa ŋmɛri nyaaŋa. O nyɛla ŋun ŋmɛ bolli zaŋ n-ti [[Yugoslavia national football team|Yugoslavia]] din be [[UEFA Euro 1984]] mini [[1990 FIFA World Cup]]. O nyɛla ŋun mali tiŋduya kɔpunima pihiyobu ni yini, Hadžibegić nyɛla Yugoslavia's boliŋmɛra so ŋun pahi anu boliŋmɛra shɛba ban mali kɔpunima pam ni.
==Boliŋmɛriyili tuma==
O bolli ŋmɛbu tuma saha, Hadžibegić nyɛla ŋun daa tuui ŋmɛ bolli zaŋ n-ti o ya bolli ŋmɛriyiya Sarajevo, Real Betis, Sochaux n-ti pahi Toulouse. O nyɛla ŋun daa niŋ kpaŋmaŋ pam Sarajevo boliŋmɛra shɛba ban daa kpuɣi yuuni [[1984–85 Yugoslav First League]]<nowiki/>kɔpu la. O ni daa be Sochaux, o nyɛla ŋun daa ŋmɛ bolli ni yuun bɔbugu ni [[Mehmed Baždarević]].
== Tiŋduya Tuma ==
Hadžibegić nyɛla bɔl'`ŋmɛri so ŋun pahi ayi n deei bɔli kpamli Bosnia tingbaŋ ni bɔl'`ŋmɛriba puuni ka lahi nyɛ bɔl'`ŋmɛri so ŋun pahi anu n deei bɔli kpamli Yugoslavia First League bɔl'`ŋmɛriba puuni (ŋun deei kpamli tali ŋɔ ʒibu pihiyɔbu ni yini) - ka ŋun nye tuuli maa nye Zlatko Vujovic, ŋun pahi ayi Yugoslavia First League bɔl'`ŋmɛriba puuni kpamli tali deei polo (ŋun deei kpamli tali ŋɔ ʒibu piso ayopɔin)<ref>[[Yugoslavia national football team#Most capped players]]</ref> O daa nyɛla ŋun ŋme o tuuli bɔlli n tiba Silimiin goli October yuuni 1982 puli ni European Championship Qualification deein gɔɣu bɛ mini Norway sunsuuni.
Hadžibegić daa nyɛla ŋungba daa ŋme n ti Yugoslavia, yuuni 1990 FIFA World Cup, din nye anduniya zaa tingbana bɔlli deein gɔɣu ka daa niŋ Italy tingbaŋ ni la. o daa nyƐla ŋun ŋme bɔla anu shɛŋa o ya tim ni daa ŋme. Yugoslavia daa zaŋla bɛ nyɔɣu n yo Argentina quarter finals ni, ka bɛ daa lu sɔŋ (0-0) hali ka bɛ ti pahiba saha, ka din daa ti waligiba daa ti nyɛla pɛnati ŋmɛbu, ka Stojković, Dragoljub Brnović n ti pahi Hadžibegić daa bɛ tooi di bɛ pɛnati, dama Stojković b daa kɔŋ dibu tuuli , ka Sergio Goycochea daa nye ŋun tahi Brnović dini kia che dibu ka Hadžibegić mii daa nye ŋun koŋ dibu bahigu, ka ŋa daa mɔŋ Yugoslavia tooni tirisibu ka bɛ daa kaɣi bɛ ŋmangura n labina yiŋa. <ref>{{cite news|last1=Wilson|first1=Jonathan|title=Osim recalls what might have been for a brilliant Yugoslavia in 1990|url=https://www.si.com/more-sports/2010/07/01/yugoslavia-1990|access-date=12 May 2017|work=SI.com|date=1 July 2010}}</ref>
Hadžibegić nyɛla ŋun daa ŋmɛri saha kam ka daa nye ŋun ŋme o bahigu bɔlli n ti Yugoslavia Silimiin goli March yuuni 1992 puli ni, din daa nye diɛma bɔlli bɛ mini Netherlands ni ŋme.<ref>{{cite web|url=https://eu-football.info/_player.php?id=7578|title=Player Database|website=eu-football.info|accessdate=2021-03-03}}</ref>
==Kpamli tuma ==
Bin din gbaai Silimiin goli December biɛɣ'pishi ni anu dali yuuni 2002 zaŋ hali ni Silimiin goli February biɛɣ'pishi ni ayi ka dali yuuni 2004, Hadžibegić daa nyɛla zuɣulan so ŋun pahiri pihita yini ka zaŋ n-ti Assembly of [[FK Sarajevo]].<ref>{{cite web|url=https://www.klix.ba/vijesti/bih/fk-sarajevo-faruk-hadzibegic-predsjednik-ine-u-skupstini/021225005|title=FK Sarajevo: Faruk Hadžibegić predsjednik, Đine u Skupštini|date=25 December 2002|access-date=25 December 2002|language=bs|publisher=Klix.ba}}</ref>
==Bolli ŋmɛbu laasabu ==
:
{| class="wikitable sortable"
|+ Tiŋduya pɔri shɛŋa Faruk Hadžibegić ni di
|-
!scope="col"|No.
!scope="col"|Date
!scope="col"|Venue
!scope="col"|Opponent
!scope="col"|Score
!scope="col"|Result
!scope="col"|Competition
|-
| align="center"|1
| 25 January 1985
| [[Maharaja's College Stadium]], [[Kochi]], India
| {{fb|Soviet Union}}
| align="center"|1–1
| align="center"|2–1
| [[Friendly (association football)|Friendly]]
|-
| align="center"|2
| 4 April 1985
| Maharaja's College Stadium, Kochi, India
| {{fb|Soviet Union}}
| align="center"|1–1
| align="center"|1–2
| Friendly
|-
| align="center"|3
| 14 October 1987
| [[Grbavica Stadium]], [[Sarajevo]], Yugoslavia
| {{fb|Northern Ireland}}
| align="center"|3–0
| align="center"|3–0
| [[UEFA Euro 1988 qualifying Group 4|UEFA Euro 1988 qualifying]]
|-
| align="center"|4
| 16 December 1987
| [[İzmir Alsancak Stadium|Alsancak Stadium]], [[İzmir]], Turkey
| {{fb|Turkey}}
| align="center"|3–0
| align="center"|3–2
| UEFA Euro 1988 qualifying
|-
| align="center"|5
| 11 December 1988
| [[Red Star Stadium|Rajko Mitić Stadium]], [[Belgrade]], Yugoslavia
| {{fb|Cyprus}}
| align="center"|3–0
| align="center"|4–0
| [[1990 FIFA World Cup qualification – UEFA Group 5|1990 FIFA World Cup qualification]]
|-
| align="center"|6
| 11 October 1989
| [[Koševo City Stadium|Koševo]], Sarajevo, Yugoslavia
| {{fb|Norway}}
| align="center"|1–0
| align="center"|1–0
| 1990 FIFA World Cup qualification
|-
|}
==Manija tali laasabu==
Bin din gbaai Silimiin goli June biɛɣ'pishi yuuni 2023<ref>{{cite web|url=https://www.sofascore.com/hr/trener/faruk-hadzibegic/786475|title=Faruk Hadžibegić|access-date=20 June 2023|website=Sofascore}}</ref>
{| class="wikitable" style="text-align: center"
|-
!rowspan="2"|Team
!rowspan="2"|From
!rowspan="2"|To
!colspan="5"|Record
|-
!G!!W!!D!!L!!Win %
|-
|align=left|[[FC Sochaux-Montbéliard|Sochaux]]
|align=left|1 July 1996
|align=left|4 October 1998
{{WDL|87|31|22|34}}
|-
|align=left|[[Bosnia and Herzegovina national football team|Bosnia and Herzegovina]]
|align=left|10 March 1999
|align=left|9 October 1999
{{WDL|7|2|2|3}}
|-
|align=left|[[Real Betis]]
|align=left|1 May 2000
|align=left|30 June 2000
{{WDL|3|2|0|1}}
|-
|align=left|[[ES Troyes AC|Troyes]]
|align=left|3 January 2003
|align=left|30 June 2004
{{WDL|61|19|16|26}}
|-
|align=left|[[Gaziantepspor]]
|align=left|1 August 2005
|align=left|15 December 2005
{{WDL|18|7|6|5}}
|-
|align=left|[[Diyarbakırspor]]
|align=left|15 March 2006
|align=left|15 May 2006
{{WDL|9|2|1|6}}
|-
|align=left|[[Denizlispor]]
|align=left|7 June 2006
|align=left|22 December 2006
{{WDL|16|3|6|7}}
|-
|align=left|[[Chamois Niortais F.C.|Chamois Niortais]]
|align=left|13 February 2007
|align=left|30 May 2007
{{WDL|14|6|5|3}}
|-
|align=left|[[Dijon FCO|Dijon]]
|align=left|23 December 2007
|align=left|30 June 2009
{{WDL|65|24|17|24}}
|-
|align=left|[[SC Bastia|Bastia]]
|align=left|9 December 2009
|align=left|30 June 2010
{{WDL|21|8|5|8}}
|-
|align=left|[[AC Arlésien|Arles-Avignon]]
|align=left|1 October 2010
|align=left|23 November 2011
{{WDL|47|6|15|26}}
|-
|align=left|[[Valenciennes FC|Valenciennes]]
|align=left|15 January 2016
|align=left|25 September 2017
{{WDL|69|21|23|25}}
|-
|align=left|[[Red Star F.C.|Red Star]]
|align=left|29 October 2018
|align=left|24 March 2019
{{WDL|20|5|5|10}}
|-
|align=left|[[Montenegro national football team|Montenegro]]
|align=left|1 September 2019
|align=left|28 December 2020
{{WDL|14|6|4|4}}
|-
|align=left|[[MC Alger]]
|align=left|16 July 2022
|align=left|10 September 2022
{{WDL|3|0|2|1}}
|-
|align=left|[[Bosnia and Herzegovina national football team|Bosnia and Herzegovina]]
|align=left|4 January 2023
|align=left|23 June 2023
{{WDL|4|1|0|3}}
|-
!colspan=3|Total
{{WDLtot|458|143|129|186}}
|}
==Pina ==
===Player===
'''Sarajevo'''
*[[Yugoslav First League]]: [[1984–85 Yugoslav First League|1984–85]]
'''Sochaux'''
*[[Ligue 2|French Division 2]]: [[1987–88 French Division 2|1987–88]] (Group A)
==Bibliography==
*{{cite book|author=Gigi Riva|title=L'ultimo rigore di Faruk. Una storia di calcio e di guerra|trans-title=Faruk's Last Penalty. A story about football and war|publisher=Sellerio|location=Palermo|year=2016|isbn=978-8838935640|url=https://books.google.com/books?isbn=8838935645|language=it}}
== Kundivihira ==
{{Reflist}}
[[Pubu:Lahabaya zaa]]
[[Category:1957 births]]
[[Category:Living people]]
[[Category:Footballers from Sarajevo]]
[[Category:People from Sarajevo]]
[[Category:Yugoslav men's footballers]]
[[Category:Bosnia and Herzegovina men's footballers]]
[[Category:Men's association football defenders]]
[[Category:FK Sarajevo players]]
[[Category:Real Betis players]]
[[Category:FC Sochaux-Montbéliard players]]
[[Category:Toulouse FC players]]
[[Category:Yugoslav First League players]]
[[Category:La Liga players]]
[[Category:Ligue 1 players]]
[[Category:Ligue 2 players]]
[[Category:Yugoslavia men's international footballers]]
[[Category:UEFA Euro 1984 players]]
[[Category:1990 FIFA World Cup players]]
[[Category:Yugoslav expatriate men's footballers]]
[[Category:Bosnia and Herzegovina expatriate men's footballers]]
[[Category:Yugoslav expatriate sportspeople in Spain]]
[[Category:Yugoslav expatriate sportspeople in France]]
[[Category:Expatriate men's footballers in Spain]]
[[Category:Expatriate men's footballers in France]]
[[Category:Bosniaks of Bosnia and Herzegovina]]
[[Category:Bosnia and Herzegovina football managers]]
[[Category:FC Sochaux-Montbéliard managers]]
[[Category:Bosnia and Herzegovina national football team managers]]
[[Category:Real Betis managers]]
[[Category:ES Troyes AC managers]]
[[Category:Gaziantepspor managers]]
[[Category:Diyarbakırspor managers]]
[[Category:Denizlispor managers]]
[[Category:Chamois Niortais FC managers]]
[[Category:Dijon FCO managers]]
[[Category:SC Bastia managers]]
[[Category:AC Arlésien managers]]
[[Category:Valenciennes FC managers]]
[[Category:Red Star FC managers]]
[[Category:Montenegro national football team managers]]
[[Category:MC Alger managers]]
[[Category:Ligue 2 managers]]
[[Category:La Liga managers]]
[[Category:Segunda División managers]]
[[Category:Ligue 1 managers]]
[[Category:Süper Lig managers]]
[[Category:Algerian Ligue Professionnelle 1 managers]]
[[Category:Bosnia and Herzegovina expatriate football managers]]
[[Category:Bosnia and Herzegovina expatriate sportspeople in France]]
[[Category:Bosnia and Herzegovina expatriate sportspeople in Spain]]
[[Category:Bosnia and Herzegovina expatriate sportspeople in Turkey]]
[[Category:Bosnia and Herzegovina expatriate sportspeople in Montenegro]]
[[Category:Bosnia and Herzegovina expatriate sportspeople in Algeria]]
[[Category:Expatriate football managers in France]]
[[Category:Expatriate football managers in Spain]]
[[Category:Expatriate football managers in Turkey]]
[[Category:Expatriate football managers in Montenegro]]
[[Category:Expatriate football managers in Algeria]]
[[Category:FK Sarajevo presidents of the assembly]]
[[Category:20th-century Bosnia and Herzegovina sportsmen]]
akw0fugq17f41nixi4wdgqoh586lhc0
Ceroctis capensis
0
16393
136664
136461
2026-05-13T18:32:59Z
Phasy GH
5787
Added a text
136664
wikitext
text/x-wiki
{{Databox}}
'''''Ceroctis capensis''''', bee '''''spotted blister beetle''''', nyɛla binneen shɛli din be ''[[South Africa]]'' polo ŋɔ ko ka nyɛ din mali yiko wuntaŋni, di biɛhisi shee nyɛla din wali ka din yina ''Meloidae'' bee ''Blister beetle'' daŋ ni.<ref>{{Cite web|title=Africa Wild|url=http://www.sagr.co.za/forum/viewtopic.php?p=149407|access-date=2026-05-13|website=www.sagr.co.za|language=en-gb}}</ref> Di nyɛla din yiri kom din mali barina pam di yi niŋ ka bɛ gbaali ni kinkansi, ka di ni ti ningbun gbaŋ zuɣu dɔro. Lala zuliya ŋɔ maa nyɛla din ŋmani ''Mylabris oculata'' din gba be lala daŋ maa ni.
Lala zuliya maa nyɛla din tooi be mɔri dabamdabam ni, ka bɛ yiɣiri gilindi mɔri maa pum ka diri diri di puuni nɛma, amaa bɛ ni yuri shɛli dibu viɛnyɛla n nyɛ legume mini di tabtaba ni ''Watsonia'' zuliya.<ref>{{Cite book|url=https://bsapubs.onlinelibrary.wiley.com/journal/15372197|title=American Journal of Botany|publisher=Wiley|language=en|doi=10.1002/(ISSN)1537-2197}}</ref> Di ningbuna waɣilim nyɛla kamani 12 mm ka di nyaangi gbaŋ maa nyɛ zaɣi sabinli ka tɔnto dozimdozim, ka o zuɣu, o naba ni bin waɣila ayi din be o zuɣu ni maa zaa nyɛla zaɣi sabila.
Bɛ zuliya ban nyɛ Meloidae la zaɣi kara nyɛla ban diri mɔri kɔnko ka bi diri binnɛma, ka bi bɔri yom bɛ yi yiɣiri lɔhiri tihi, bɛ mali la kama shɛli din wuhiri ni bɛ mali barina. Bɛ zaɣi bihi mi nyɛ ban kpɛri
{{Short description|Species of beetle}}
{{Speciesbox
| image = Ceroctis capensis00.jpg
| image_caption =
| genus = Ceroctis
| species = capensis
| authority = ([[Carl Linnaeus|Linnaeus]], 1764)
| synonyms =''Meloe capensis'' <small>Linnaeus, 1764</small>
}}
[[File:Hypermetamorphosis in Meloidae.JPG|thumb|Anfooni din wuhiri Triungulin, di yi ti leei larva, n ti lahi pahi Meloid beetle binnɛma]]
== Kundivihira ==
[[Pubu:Lahabaya zaa]]
[[Pubu:Tihi ni mɔri]]
n6rzh8ubro2iwci7lxue6ztocomo2uo
136665
136664
2026-05-13T18:34:23Z
Phasy GH
5787
Added a text
136665
wikitext
text/x-wiki
{{Databox}}
'''''Ceroctis capensis''''', bee '''''spotted blister beetle''''', nyɛla binneen shɛli din be ''[[South Africa]]'' polo ŋɔ ko ka nyɛ din mali yiko wuntaŋni, di biɛhisi shee nyɛla din wali ka din yina ''Meloidae'' bee ''Blister beetle'' daŋ ni.<ref>{{Cite web|title=Africa Wild|url=http://www.sagr.co.za/forum/viewtopic.php?p=149407|access-date=2026-05-13|website=www.sagr.co.za|language=en-gb}}</ref> Di nyɛla din yiri kom din mali barina pam di yi niŋ ka bɛ gbaali ni kinkansi, ka di ni ti ningbun gbaŋ zuɣu dɔro. Lala zuliya ŋɔ maa nyɛla din ŋmani ''Mylabris oculata'' din gba be lala daŋ maa ni.
Lala zuliya maa nyɛla din tooi be mɔri dabamdabam ni, ka bɛ yiɣiri gilindi mɔri maa pum ka diri diri di puuni nɛma, amaa bɛ ni yuri shɛli dibu viɛnyɛla n nyɛ legume mini di tabtaba ni ''Watsonia'' zuliya.<ref>{{Cite book|url=https://bsapubs.onlinelibrary.wiley.com/journal/15372197|title=American Journal of Botany|publisher=Wiley|language=en|doi=10.1002/(ISSN)1537-2197}}</ref> Di ningbuna waɣilim nyɛla kamani 12 mm ka di nyaangi gbaŋ maa nyɛ zaɣi sabinli ka tɔnto dozimdozim, ka o zuɣu, o naba ni bin waɣila ayi din be o zuɣu ni maa zaa nyɛla zaɣi sabila.
Bɛ zuliya ban nyɛ Meloidae la zaɣi kara nyɛla ban diri mɔri kɔnko ka bi diri binnɛma, ka bi bɔri yom bɛ yi yiɣiri lɔhiri tihi, bɛ mali la kama shɛli din wuhiri ni bɛ mali barina. Bɛ zaɣi bihi mi nyɛ ban kpɛri sakɔɣu gala puuni n diri li bee ka bɛ diri galli maa maŋmaŋa, ka bɛ shɛba mi diri shihi gala, shihi maa shiri, ni mɔri pum. Ban na yoli waɣi maa nyɛla ban yan du tia n ti yihi binshɛli bɛ ni boli pheromones la, kamani bɛ zaɣi nyama ni niŋdi sham la.
{{Short description|Species of beetle}}
{{Speciesbox
| image = Ceroctis capensis00.jpg
| image_caption =
| genus = Ceroctis
| species = capensis
| authority = ([[Carl Linnaeus|Linnaeus]], 1764)
| synonyms =''Meloe capensis'' <small>Linnaeus, 1764</small>
}}
[[File:Hypermetamorphosis in Meloidae.JPG|thumb|Anfooni din wuhiri Triungulin, di yi ti leei larva, n ti lahi pahi Meloid beetle binnɛma]]
== Kundivihira ==
[[Pubu:Lahabaya zaa]]
[[Pubu:Tihi ni mɔri]]
bne4iwdtl7l1l6gzl8ekjcsslikwv8h
136666
136665
2026-05-13T18:35:27Z
Phasy GH
5787
Added a text
136666
wikitext
text/x-wiki
{{Databox}}
'''''Ceroctis capensis''''', bee '''''spotted blister beetle''''', nyɛla binneen shɛli din be ''[[South Africa]]'' polo ŋɔ ko ka nyɛ din mali yiko wuntaŋni, di biɛhisi shee nyɛla din wali ka din yina ''Meloidae'' bee ''Blister beetle'' daŋ ni.<ref>{{Cite web|title=Africa Wild|url=http://www.sagr.co.za/forum/viewtopic.php?p=149407|access-date=2026-05-13|website=www.sagr.co.za|language=en-gb}}</ref> Di nyɛla din yiri kom din mali barina pam di yi niŋ ka bɛ gbaali ni kinkansi, ka di ni ti ningbun gbaŋ zuɣu dɔro. Lala zuliya ŋɔ maa nyɛla din ŋmani ''Mylabris oculata'' din gba be lala daŋ maa ni.
Lala zuliya maa nyɛla din tooi be mɔri dabamdabam ni, ka bɛ yiɣiri gilindi mɔri maa pum ka diri diri di puuni nɛma, amaa bɛ ni yuri shɛli dibu viɛnyɛla n nyɛ legume mini di tabtaba ni ''Watsonia'' zuliya.<ref>{{Cite book|url=https://bsapubs.onlinelibrary.wiley.com/journal/15372197|title=American Journal of Botany|publisher=Wiley|language=en|doi=10.1002/(ISSN)1537-2197}}</ref> Di ningbuna waɣilim nyɛla kamani 12 mm ka di nyaangi gbaŋ maa nyɛ zaɣi sabinli ka tɔnto dozimdozim, ka o zuɣu, o naba ni bin waɣila ayi din be o zuɣu ni maa zaa nyɛla zaɣi sabila.
Bɛ zuliya ban nyɛ Meloidae la zaɣi kara nyɛla ban diri mɔri kɔnko ka bi diri binnɛma, ka bi bɔri yom bɛ yi yiɣiri lɔhiri tihi, bɛ mali la kama shɛli din wuhiri ni bɛ mali barina. Bɛ zaɣi bihi mi nyɛ ban kpɛri sakɔɣu gala puuni n diri li bee ka bɛ diri galli maa maŋmaŋa, ka bɛ shɛba mi diri shihi gala, shihi maa shiri, ni mɔri pum. Ban na yoli waɣi maa nyɛla ban yan du tia n ti yihi binshɛli bɛ ni boli pheromones la, kamani bɛ zaɣi nyama ni niŋdi sham la. Bɛ zaɣi bihi maa yan yɔhimla shi' lɔri maa ka kpɛ bɛ ningbuna ni, shi' lɔri maa mini shi' nyama yi ti laɣim ka bɛ yi n kpe shi' nyama maa ni ka bɛ ʒili n kpe bɛ tɛri ni. Bɛ shɛba mi nyɛrila gala shihi teri maa dundoli ni.
{{Short description|Species of beetle}}
{{Speciesbox
| image = Ceroctis capensis00.jpg
| image_caption =
| genus = Ceroctis
| species = capensis
| authority = ([[Carl Linnaeus|Linnaeus]], 1764)
| synonyms =''Meloe capensis'' <small>Linnaeus, 1764</small>
}}
[[File:Hypermetamorphosis in Meloidae.JPG|thumb|Anfooni din wuhiri Triungulin, di yi ti leei larva, n ti lahi pahi Meloid beetle binnɛma]]
== Kundivihira ==
[[Pubu:Lahabaya zaa]]
[[Pubu:Tihi ni mɔri]]
d4wnuv11rdntq4hpozm68ew0y0ip4oh
136667
136666
2026-05-13T18:37:27Z
Phasy GH
5787
Italicized a text
136667
wikitext
text/x-wiki
{{Databox}}
'''''Ceroctis capensis''''', bee '''''spotted blister beetle''''', nyɛla binneen shɛli din be ''[[South Africa]]'' polo ŋɔ ko ka nyɛ din mali yiko wuntaŋni, di biɛhisi shee nyɛla din wali ka din yina ''Meloidae'' bee ''Blister beetle'' daŋ ni.<ref>{{Cite web|title=Africa Wild|url=http://www.sagr.co.za/forum/viewtopic.php?p=149407|access-date=2026-05-13|website=www.sagr.co.za|language=en-gb}}</ref> Di nyɛla din yiri kom din mali barina pam di yi niŋ ka bɛ gbaali ni kinkansi, ka di ni ti ningbun gbaŋ zuɣu dɔro. Lala zuliya ŋɔ maa nyɛla din ŋmani ''Mylabris oculata'' din gba be lala daŋ maa ni.
Lala zuliya maa nyɛla din tooi be mɔri dabamdabam ni, ka bɛ yiɣiri gilindi mɔri maa pum ka diri diri di puuni nɛma, amaa bɛ ni yuri shɛli dibu viɛnyɛla n nyɛ legume mini di tabtaba ni ''Watsonia'' zuliya.<ref>{{Cite book|url=https://bsapubs.onlinelibrary.wiley.com/journal/15372197|title=American Journal of Botany|publisher=Wiley|language=en|doi=10.1002/(ISSN)1537-2197}}</ref> Di ningbuna waɣilim nyɛla kamani 12 mm ka di nyaangi gbaŋ maa nyɛ zaɣi sabinli ka tɔnto dozimdozim, ka o zuɣu, o naba ni bin waɣila ayi din be o zuɣu ni maa zaa nyɛla zaɣi sabila.
Bɛ zuliya ban nyɛ ''Meloidae'' la zaɣi kara nyɛla ban diri mɔri kɔnko ka bi diri binnɛma, ka bi bɔri yom bɛ yi yiɣiri lɔhiri tihi, bɛ mali la kama shɛli din wuhiri ni bɛ mali barina. Bɛ zaɣi bihi mi nyɛ ban kpɛri sakɔɣu gala puuni n diri li bee ka bɛ diri galli maa maŋmaŋa, ka bɛ shɛba mi diri shihi gala, shihi maa shiri, ni mɔri pum. Ban na yoli waɣi maa nyɛla ban yan du tia n ti yihi binshɛli bɛ ni boli ''pheromones'' la, kamani bɛ zaɣi nyama ni niŋdi sham la. Bɛ zaɣi bihi maa yan yɔhimla shi' lɔri maa ka kpɛ bɛ ningbuna ni, shi' lɔri maa mini shi' nyama yi ti laɣim ka bɛ yi n kpe shi' nyama maa ni ka bɛ ʒili n kpe bɛ tɛri ni. Bɛ shɛba mi nyɛrila gala shihi teri maa dundoli ni.
{{Short description|Species of beetle}}
{{Speciesbox
| image = Ceroctis capensis00.jpg
| image_caption =
| genus = Ceroctis
| species = capensis
| authority = ([[Carl Linnaeus|Linnaeus]], 1764)
| synonyms =''Meloe capensis'' <small>Linnaeus, 1764</small>
}}
[[File:Hypermetamorphosis in Meloidae.JPG|thumb|Anfooni din wuhiri Triungulin, di yi ti leei larva, n ti lahi pahi Meloid beetle binnɛma]]
== Kundivihira ==
[[Pubu:Lahabaya zaa]]
[[Pubu:Tihi ni mɔri]]
4ebk3lhhubkvo93mcvi6o0uismmckvm
136668
136667
2026-05-13T18:42:12Z
Phasy GH
5787
Added a reference
136668
wikitext
text/x-wiki
{{Databox}}
'''''Ceroctis capensis''''', bee '''''spotted blister beetle''''', nyɛla binneen shɛli din be ''[[South Africa]]'' polo ŋɔ ko ka nyɛ din mali yiko wuntaŋni, di biɛhisi shee nyɛla din wali ka din yina ''Meloidae'' bee ''Blister beetle'' daŋ ni.<ref>{{Cite web|title=Africa Wild|url=http://www.sagr.co.za/forum/viewtopic.php?p=149407|access-date=2026-05-13|website=www.sagr.co.za|language=en-gb}}</ref> Di nyɛla din yiri kom din mali barina pam di yi niŋ ka bɛ gbaali ni kinkansi, ka di ni ti ningbun gbaŋ zuɣu dɔro. Lala zuliya ŋɔ maa nyɛla din ŋmani ''Mylabris oculata'' din gba be lala daŋ maa ni.
Lala zuliya maa nyɛla din tooi be mɔri dabamdabam ni, ka bɛ yiɣiri gilindi mɔri maa pum ka diri diri di puuni nɛma, amaa bɛ ni yuri shɛli dibu viɛnyɛla n nyɛ legume mini di tabtaba ni ''Watsonia'' zuliya.<ref>{{Cite book|url=https://bsapubs.onlinelibrary.wiley.com/journal/15372197|title=American Journal of Botany|publisher=Wiley|language=en|doi=10.1002/(ISSN)1537-2197}}</ref> Di ningbuna waɣilim nyɛla kamani 12 mm ka di nyaangi gbaŋ maa nyɛ zaɣi sabinli ka tɔnto dozimdozim, ka o zuɣu, o naba ni bin waɣila ayi din be o zuɣu ni maa zaa nyɛla zaɣi sabila.
Bɛ zuliya ban nyɛ ''Meloidae'' la zaɣi kara nyɛla ban diri mɔri kɔnko ka bi diri binnɛma, ka bi bɔri yom bɛ yi yiɣiri lɔhiri tihi, bɛ mali la kama shɛli din wuhiri ni bɛ mali barina. Bɛ zaɣi bihi mi nyɛ ban kpɛri sakɔɣu gala puuni n diri li bee ka bɛ diri galli maa maŋmaŋa, ka bɛ shɛba mi diri shihi gala, shihi maa shiri, ni mɔri pum. Ban na yoli waɣi maa nyɛla ban yan du tia n ti yihi binshɛli bɛ ni boli ''pheromones'' la, kamani bɛ zaɣi nyama ni niŋdi sham la. Bɛ zaɣi bihi maa yan yɔhimla shi' lɔri maa ka kpɛ bɛ ningbuna ni, shi' lɔri maa mini shi' nyama yi ti laɣim ka bɛ yi n kpe shi' nyama maa ni ka bɛ ʒili n kpe bɛ tɛri ni. Bɛ shɛba mi nyɛrila gala shihi teri maa dundoli ni.<ref>{{Cite journal|last=B|first=L. C.|date=1954-12|title=African Insect Life. By S. H. Skaife. Longmans Green and Co., 1954. £3 3s.|url=https://www.cambridge.org/core/journals/oryx/article/african-insect-life-by-s-h-skaife-longmans-green-and-co-1954-3-3s/935AEEADF03C96A9AEAC89F4E0CFCB2D|journal=Oryx|language=en|volume=2|issue=6|pages=398–399|doi=10.1017/S0030605300037224|issn=1365-3008}}</ref>
{{Short description|Species of beetle}}
{{Speciesbox
| image = Ceroctis capensis00.jpg
| image_caption =
| genus = Ceroctis
| species = capensis
| authority = ([[Carl Linnaeus|Linnaeus]], 1764)
| synonyms =''Meloe capensis'' <small>Linnaeus, 1764</small>
}}
[[File:Hypermetamorphosis in Meloidae.JPG|thumb|Anfooni din wuhiri Triungulin, di yi ti leei larva, n ti lahi pahi Meloid beetle binnɛma]]
== Kundivihira ==
[[Pubu:Lahabaya zaa]]
[[Pubu:Tihi ni mɔri]]
jdlxjcitpwroi0968r3xvhyxiac9swv
136710
136668
2026-05-14T11:46:38Z
Phasy GH
5787
Added a text
136710
wikitext
text/x-wiki
{{Databox}}
'''''Ceroctis capensis''''', bee '''''spotted blister beetle''''', nyɛla binneen shɛli din be ''[[South Africa]]'' polo ŋɔ ko ka nyɛ din mali yiko wuntaŋni, di biɛhisi shee nyɛla din wali ka din yina ''Meloidae'' bee ''Blister beetle'' daŋ ni.<ref>{{Cite web|title=Africa Wild|url=http://www.sagr.co.za/forum/viewtopic.php?p=149407|access-date=2026-05-13|website=www.sagr.co.za|language=en-gb}}</ref> Di nyɛla din yiri kom din mali barina pam di yi niŋ ka bɛ gbaali ni kinkansi, ka di ni ti ningbun gbaŋ zuɣu dɔro. Lala zuliya ŋɔ maa nyɛla din ŋmani ''Mylabris oculata'' din gba be lala daŋ maa ni.
Lala zuliya maa nyɛla din tooi be mɔri dabamdabam ni, ka bɛ yiɣiri gilindi mɔri maa pum ka diri diri di puuni nɛma, amaa bɛ ni yuri shɛli dibu viɛnyɛla n nyɛ legume mini di tabtaba ni ''Watsonia'' zuliya.<ref>{{Cite book|url=https://bsapubs.onlinelibrary.wiley.com/journal/15372197|title=American Journal of Botany|publisher=Wiley|language=en|doi=10.1002/(ISSN)1537-2197}}</ref> Di ningbuna waɣilim nyɛla kamani 12 mm ka di nyaangi gbaŋ maa nyɛ zaɣi sabinli ka tɔnto dozimdozim, ka o zuɣu, o naba ni bin waɣila ayi din be o zuɣu ni maa zaa nyɛla zaɣi sabila.
Bɛ zuliya ban nyɛ ''Meloidae'' la zaɣi kara nyɛla ban diri mɔri kɔnko ka bi diri binnɛma, ka bi bɔri yom bɛ yi yiɣiri lɔhiri tihi, bɛ mali la kama shɛli din wuhiri ni bɛ mali barina. Bɛ zaɣi bihi mi nyɛ ban kpɛri sakɔɣu gala puuni n diri li bee ka bɛ diri galli maa maŋmaŋa, ka bɛ shɛba mi diri shihi gala, shihi maa shiri, ni mɔri pum. Ban na yoli waɣi maa nyɛla ban yan du tia n ti yihi binshɛli bɛ ni boli ''pheromones'' la, kamani bɛ zaɣi nyama ni niŋdi sham la. Bɛ zaɣi bihi maa yan yɔhimla shi' lɔri maa ka kpɛ bɛ ningbuna ni, shi' lɔri maa mini shi' nyama yi ti laɣim ka bɛ yi n kpe shi' nyama maa ni ka bɛ ʒili n kpe bɛ tɛri ni. Bɛ shɛba mi nyɛrila gala shihi teri maa dundoli ni.<ref>{{Cite journal|last=B|first=L. C.|date=1954-12|title=African Insect Life. By S. H. Skaife. Longmans Green and Co., 1954. £3 3s.|url=https://www.cambridge.org/core/journals/oryx/article/african-insect-life-by-s-h-skaife-longmans-green-and-co-1954-3-3s/935AEEADF03C96A9AEAC89F4E0CFCB2D|journal=Oryx|language=en|volume=2|issue=6|pages=398–399|doi=10.1017/S0030605300037224|issn=1365-3008}}</ref>
{{Short description|Species of beetle}}
{{Speciesbox
| image = Ceroctis capensis00.jpg
| image_caption =
| genus = Ceroctis
| species = capensis
| authority = ([[Carl Linnaeus|Linnaeus]], 1764)
| synonyms =''Meloe capensis'' <small>Linnaeus, 1764</small>
}}
[[File:Hypermetamorphosis in Meloidae.JPG|thumb|Anfooni din wuhiri Triungulin, di yi ti leei larva, n ti lahi pahi Meloid beetle binnɛma]]
== Bɛ taarihi ==
Bɛ zaɣi nyama nyɛrila bɛ gala n firi tankpaɣu ni, bɛ naba mini bɛ kparima la bɛ mali kuriti tankpaɣu maa. Gala maa nyɛla din yan waɣi bɛ zaɣi bila ŋun valimma ka mali naba ayɔbu, bɛ yi waɣi yina naai bɛ yan bɔrila sakɔɣu gal' paɣiri shee tankpaɣu maa ni. Bɛ yi nyali, bɛ yan daali mi pi tankpaɣu maa ni ka kpe dinni, bɛ yi be dinni bɛ fuɣirila bɛ gbaŋ ka taɣi bɛ biɛhigu n lɛbi zaɣi kpulli ka mali napɔŋ jihi.
== Kundivihira ==
[[Pubu:Lahabaya zaa]]
[[Pubu:Tihi ni mɔri]]
40fmev472l8neoqbu2au0nc0q772fxv
136711
136710
2026-05-14T11:48:46Z
Phasy GH
5787
Added a text
136711
wikitext
text/x-wiki
{{Databox}}
'''''Ceroctis capensis''''', bee '''''spotted blister beetle''''', nyɛla binneen shɛli din be ''[[South Africa]]'' polo ŋɔ ko ka nyɛ din mali yiko wuntaŋni, di biɛhisi shee nyɛla din wali ka din yina ''Meloidae'' bee ''Blister beetle'' daŋ ni.<ref>{{Cite web|title=Africa Wild|url=http://www.sagr.co.za/forum/viewtopic.php?p=149407|access-date=2026-05-13|website=www.sagr.co.za|language=en-gb}}</ref> Di nyɛla din yiri kom din mali barina pam di yi niŋ ka bɛ gbaali ni kinkansi, ka di ni ti ningbun gbaŋ zuɣu dɔro. Lala zuliya ŋɔ maa nyɛla din ŋmani ''Mylabris oculata'' din gba be lala daŋ maa ni.
Lala zuliya maa nyɛla din tooi be mɔri dabamdabam ni, ka bɛ yiɣiri gilindi mɔri maa pum ka diri diri di puuni nɛma, amaa bɛ ni yuri shɛli dibu viɛnyɛla n nyɛ legume mini di tabtaba ni ''Watsonia'' zuliya.<ref>{{Cite book|url=https://bsapubs.onlinelibrary.wiley.com/journal/15372197|title=American Journal of Botany|publisher=Wiley|language=en|doi=10.1002/(ISSN)1537-2197}}</ref> Di ningbuna waɣilim nyɛla kamani 12 mm ka di nyaangi gbaŋ maa nyɛ zaɣi sabinli ka tɔnto dozimdozim, ka o zuɣu, o naba ni bin waɣila ayi din be o zuɣu ni maa zaa nyɛla zaɣi sabila.
Bɛ zuliya ban nyɛ ''Meloidae'' la zaɣi kara nyɛla ban diri mɔri kɔnko ka bi diri binnɛma, ka bi bɔri yom bɛ yi yiɣiri lɔhiri tihi, bɛ mali la kama shɛli din wuhiri ni bɛ mali barina. Bɛ zaɣi bihi mi nyɛ ban kpɛri sakɔɣu gala puuni n diri li bee ka bɛ diri galli maa maŋmaŋa, ka bɛ shɛba mi diri shihi gala, shihi maa shiri, ni mɔri pum. Ban na yoli waɣi maa nyɛla ban yan du tia n ti yihi binshɛli bɛ ni boli ''pheromones'' la, kamani bɛ zaɣi nyama ni niŋdi sham la. Bɛ zaɣi bihi maa yan yɔhimla shi' lɔri maa ka kpɛ bɛ ningbuna ni, shi' lɔri maa mini shi' nyama yi ti laɣim ka bɛ yi n kpe shi' nyama maa ni ka bɛ ʒili n kpe bɛ tɛri ni. Bɛ shɛba mi nyɛrila gala shihi teri maa dundoli ni.<ref>{{Cite journal|last=B|first=L. C.|date=1954-12|title=African Insect Life. By S. H. Skaife. Longmans Green and Co., 1954. £3 3s.|url=https://www.cambridge.org/core/journals/oryx/article/african-insect-life-by-s-h-skaife-longmans-green-and-co-1954-3-3s/935AEEADF03C96A9AEAC89F4E0CFCB2D|journal=Oryx|language=en|volume=2|issue=6|pages=398–399|doi=10.1017/S0030605300037224|issn=1365-3008}}</ref>
{{Short description|Species of beetle}}
{{Speciesbox
| image = Ceroctis capensis00.jpg
| image_caption =
| genus = Ceroctis
| species = capensis
| authority = ([[Carl Linnaeus|Linnaeus]], 1764)
| synonyms =''Meloe capensis'' <small>Linnaeus, 1764</small>
}}
[[File:Hypermetamorphosis in Meloidae.JPG|thumb|Anfooni din wuhiri Triungulin, di yi ti leei larva, n ti lahi pahi Meloid beetle binnɛma]]
== Bɛ taarihi ==
Bɛ zaɣi nyama nyɛrila bɛ gala n firi tankpaɣu ni, bɛ naba mini bɛ kparima la bɛ mali kuriti tankpaɣu maa. Gala maa nyɛla din yan waɣi bɛ zaɣi bila ŋun valimma ka mali naba ayɔbu, bɛ yi waɣi yina naai bɛ yan bɔrila sakɔɣu gal' paɣiri shee tankpaɣu maa ni. Bɛ yi nyali, bɛ yan daali mi pi tankpaɣu maa ni ka kpe dinni, bɛ yi be dinni bɛ fuɣirila bɛ gbaŋ ka taɣi bɛ biɛhigu n lɛbi zaɣi kpulli ka mali napɔŋ jihi. Di yan bela galli maa puuni n diri li, ka di che ka di binnɛma maa piira. Di yi zoori n ti paai saha shɛli, di yan kpalim mi n fi tankpaɣu maa ni hali n-ti lɛbi zaɣi kurili, ka naan yi yina. Di zuliya shɛba gba bɛni ka bɛ booni ba Ceroctis, C. groendali, bɛ bela bɛ tɛri ni ka di nyɛla Ceramius lichtensteinii n diri ba.
== Kundivihira ==
[[Pubu:Lahabaya zaa]]
[[Pubu:Tihi ni mɔri]]
ta3b74fuindnq44m281w64lymsecmgw
136712
136711
2026-05-14T11:55:36Z
Phasy GH
5787
Added a reference
136712
wikitext
text/x-wiki
{{Databox}}
'''''Ceroctis capensis''''', bee '''''spotted blister beetle''''', nyɛla binneen shɛli din be ''[[South Africa]]'' polo ŋɔ ko ka nyɛ din mali yiko wuntaŋni, di biɛhisi shee nyɛla din wali ka din yina ''Meloidae'' bee ''Blister beetle'' daŋ ni.<ref>{{Cite web|title=Africa Wild|url=http://www.sagr.co.za/forum/viewtopic.php?p=149407|access-date=2026-05-13|website=www.sagr.co.za|language=en-gb}}</ref> Di nyɛla din yiri kom din mali barina pam di yi niŋ ka bɛ gbaali ni kinkansi, ka di ni ti ningbun gbaŋ zuɣu dɔro. Lala zuliya ŋɔ maa nyɛla din ŋmani ''Mylabris oculata'' din gba be lala daŋ maa ni.
Lala zuliya maa nyɛla din tooi be mɔri dabamdabam ni, ka bɛ yiɣiri gilindi mɔri maa pum ka diri diri di puuni nɛma, amaa bɛ ni yuri shɛli dibu viɛnyɛla n nyɛ legume mini di tabtaba ni ''Watsonia'' zuliya.<ref>{{Cite book|url=https://bsapubs.onlinelibrary.wiley.com/journal/15372197|title=American Journal of Botany|publisher=Wiley|language=en|doi=10.1002/(ISSN)1537-2197}}</ref> Di ningbuna waɣilim nyɛla kamani 12 mm ka di nyaangi gbaŋ maa nyɛ zaɣi sabinli ka tɔnto dozimdozim, ka o zuɣu, o naba ni bin waɣila ayi din be o zuɣu ni maa zaa nyɛla zaɣi sabila.
Bɛ zuliya ban nyɛ ''Meloidae'' la zaɣi kara nyɛla ban diri mɔri kɔnko ka bi diri binnɛma, ka bi bɔri yom bɛ yi yiɣiri lɔhiri tihi, bɛ mali la kama shɛli din wuhiri ni bɛ mali barina. Bɛ zaɣi bihi mi nyɛ ban kpɛri sakɔɣu gala puuni n diri li bee ka bɛ diri galli maa maŋmaŋa, ka bɛ shɛba mi diri shihi gala, shihi maa shiri, ni mɔri pum. Ban na yoli waɣi maa nyɛla ban yan du tia n ti yihi binshɛli bɛ ni boli ''pheromones'' la, kamani bɛ zaɣi nyama ni niŋdi sham la. Bɛ zaɣi bihi maa yan yɔhimla shi' lɔri maa ka kpɛ bɛ ningbuna ni, shi' lɔri maa mini shi' nyama yi ti laɣim ka bɛ yi n kpe shi' nyama maa ni ka bɛ ʒili n kpe bɛ tɛri ni. Bɛ shɛba mi nyɛrila gala shihi teri maa dundoli ni.<ref>{{Cite journal|last=B|first=L. C.|date=1954-12|title=African Insect Life. By S. H. Skaife. Longmans Green and Co., 1954. £3 3s.|url=https://www.cambridge.org/core/journals/oryx/article/african-insect-life-by-s-h-skaife-longmans-green-and-co-1954-3-3s/935AEEADF03C96A9AEAC89F4E0CFCB2D|journal=Oryx|language=en|volume=2|issue=6|pages=398–399|doi=10.1017/S0030605300037224|issn=1365-3008}}</ref>
{{Short description|Species of beetle}}
{{Speciesbox
| image = Ceroctis capensis00.jpg
| image_caption =
| genus = Ceroctis
| species = capensis
| authority = ([[Carl Linnaeus|Linnaeus]], 1764)
| synonyms =''Meloe capensis'' <small>Linnaeus, 1764</small>
}}
[[File:Hypermetamorphosis in Meloidae.JPG|thumb|Anfooni din wuhiri Triungulin, di yi ti leei larva, n ti lahi pahi Meloid beetle binnɛma]]
== Bɛ taarihi ==
Bɛ zaɣi nyama nyɛrila bɛ gala n firi tankpaɣu ni, bɛ naba mini bɛ kparima la bɛ mali kuriti tankpaɣu maa. Gala maa nyɛla din yan waɣi bɛ zaɣi bila ŋun valimma ka mali naba ayɔbu, bɛ yi waɣi yina naai bɛ yan bɔrila sakɔɣu gal' paɣiri shee tankpaɣu maa ni. Bɛ yi nyali, bɛ yan daali mi pi tankpaɣu maa ni ka kpe dinni, bɛ yi be dinni bɛ fuɣirila bɛ gbaŋ ka taɣi bɛ biɛhigu n lɛbi zaɣi kpulli ka mali napɔŋ jihi. Di yan bela galli maa puuni n diri li, ka di che ka di binnɛma maa piira. Di yi zoori n ti paai saha shɛli, di yan kpalim mi n fi tankpaɣu maa ni hali n-ti lɛbi zaɣi kurili, ka naan yi yina. Di zuliya shɛba gba bɛni ka bɛ booni ba Ceroctis, C. groendali, bɛ bela bɛ tɛri ni ka di nyɛla Ceramius lichtensteinii n diri ba.<ref>{{Cite book|url=http://archive.org/details/standardencyclop0006unse|title=Standard encyclopaedia of South Africa|date=1970|publisher=Cape Town : Nasou|others=Internet Archive|isbn=978-0-625-00320-4}}</ref>
== Kundivihira ==
[[Pubu:Lahabaya zaa]]
[[Pubu:Tihi ni mɔri]]
9bqxxydgygof9zptcxtffjovckk33x5
Techiman Senior High School
0
17495
136669
134896
2026-05-13T19:41:12Z
InternetArchiveBot
118
Rescuing 0 sources and tagging 2 as dead.) #IABot (v2.0.9.5
136669
wikitext
text/x-wiki
{{Databox}}
Techiman Senior High School nyɛla karimbisarinsi karinzoŋ din be Techiman, Bono East Region, Ghana. Di malila di yuli pa ka bolindili SUPER TESS bɛ Abusuafo.<ref>{{Cite web|date=2018-03-23|title=Chief Builds Clinic For Techiman SHS|url=https://dailyguidenetwork.com/chief-builds-clinic-for-techiman-shs/|access-date=2019-09-22|website=DailyGuide Network|language=en-US}}</ref><ref>{{Cite web|title=SHS student commits suicide after being jilted|url=https://www.myjoyonline.com/news/2018/April-10th/shs-student-commits-suicide-after-being-jilted.php|access-date=2019-09-22|website=www.myjoyonline.com}}</ref> Di nyɛla grad B Shikuru.<ref>{{Cite web|title=You searched for category B schools in Bono east region|url=https://scoutafrica.net/search/category%20B%20schools%20in%20Bono%20east%20region/|access-date=2021-09-18|website=2021 Scout Africa|language=en-US}}</ref>
[[File:Techiman Senior High School.jpg|thumb|270x270px|Main entrance of Techiman Senior High School]]
== Establishment ==
Ghana gomlanti kuro, Kwame Nkrumah daa nyɛla,ŋun zali shikuru ŋɔ silimi gɔli November yuuni 1963 ni ka di bɛla Ghana Education Trust ni ka mali shikurubihi 71, di puuni 53 da nyɛla bidibisi ka 18 mi nyɛ bipuɣisi, ka kalinli.<ref name=":0">{{Cite web|title=Techiman Senior High School chalks 50 years|url=https://ghananewsagency.org/education/techiman-senior-high-school-chalks-50-years-57773|access-date=2019-09-22|website=ghananewsagency.org}}</ref>
== Enrolment ==
Zaŋ gbaagi yuuni 2013 ni, shikuru maa daa mali shikurubihi ka bi Kalinin yiŋsi 2,786, ka kalinli din nyɛ 1,671 nyɛ bidibisi ka 1115 mi nyɛ bipuɣisi.<ref name=":0" />
== Shikurubihi kura ==
*[[KABA (Radio personality)|Kwadwo Asare-Baffour Acheampong(KABA)]], Ghananima lahabalitira<ref>{{Cite web|url=https://www.ghanaweb.com/GhanaHomePage/NewsArchive/KABA-s-days-at-Techiman-Senior-High-School-601903|title=KABA´s days at Techiman Senior High School|website=www.ghanaweb.com|language=en|access-date=2019-09-22}}</ref><ref>{{Cite web|url=https://www.peacefmonline.com/pages/local/social/201711/335788.php|title=KABA´S Days At Techiman Senior High School [PHOTO]|last=Online|first=Peace FM|website=www.peacefmonline.com|access-date=2019-09-23}}{{Dead link|date=May 2026 |bot=InternetArchiveBot |fix-attempted=yes }}</ref>
== Karimbakpamba. ==
* Moses Kofi Boakye (2013-2016)<ref name=":0" />
* Jacob Afful (2016–present)<ref>{{Cite web|url=https://thebftonline.com/2018/business/education/find-other-means-besides-oil-to-finance-free-shs/|title=Find other means besides oil to finance 'Free SHS' {{!}} Business & Financial Times Online|last=Davis|first=Eugene|language=en-US|access-date=2019-09-22}}{{Dead link|date=May 2026 |bot=InternetArchiveBot |fix-attempted=yes }}</ref><ref>{{Cite web|url=http://citifmonline.com/2016/08/waec-withholds-techiman-shs-candidates-results/|title=WAEC withholds Techiman SHS candidates' results|date=2016-08-20|website=Citi 97.3 FM - Relevant Radio. Always|language=en-US|access-date=2019-09-23}}</ref>
[[Category:High schools in Ghana]]
[[Category:Educational institutions established in 1963]]
[[Category:1963 establishments in Ghana]]
[[Category:Bono East Region]]
== Kundivihira ==
o4v7t9xfn4ewdwrebs95wbiiq8nn4t6
Koforidua Senior High Technical School
0
17576
136641
135743
2026-05-13T17:59:39Z
Samaru Samaru
6396
/* Karim Ninkura */
136641
wikitext
text/x-wiki
{{Databox}}
'''Koforidua Secondary Technical School''', ka bɛ ŋmaa li jia '''KSTS''' bee '''SECTECH''', nyɛla secondary technical School din be [[Koforidua]], Eastern Region, [[Ghana]]. Silimin goli December 2011, shikuru ŋɔ shikuru bihi kalli daa yaɣi tusaayi ni kobishii (2200).<ref>{{Cite web |title=Koforidua Senior High Technical {{!}} SchoolsInGh.com |url=https://schoolsingh.com/senior-high-schools/koforidua-senior-high-technical/about |access-date=2025-10-18 |website=schoolsInGh |language=en}}</ref>
==Taarihi==
Bɛ daa yooi la shikuru ŋɔ yuuni 1967. Dr. [[Kwame Nkrumah]] n-daa nyɛ ŋun yooi li. Di ni n-daa nyɛ shikuru din pahi sɛkɛndiri ayi pahi Ghana Secondary Technical School (GSTS) din be [[Takoradi]].<ref>{{Cite web |last=Amoako |first=Henry Kwadwo |date=2020-05-11 |title=History of Koforidua Secondary Technical School |url=http://african-research.com/research/history-of-koforidua-secondary-technical-school/ |access-date=2025-04-09 |website=African Research Consult |language=en-US}}</ref><ref name="amoasi">{{cite news |last=Amoasi |first=PKB |date=April 2008 |title=Challenges in maintaining discipline in Koforidua Senior High Technical school |url=https://erl.ucc.edu.gh/jspui/bitstream/123456789/1671/1/AMOASI%202008.pdf |publisher=University of Cape Coast }}{{Dead link|date=May 2026 |bot=InternetArchiveBot |fix-attempted=yes }}</ref>
Shikuru daa piligimi ni bidibsi noli. Bɛ daa piligi bipuɣinsi gbuɣibu yuuni 1991, amaa ka bɛ galisim daa na nyɛ vaabu bunu kobigi puuni, yuuni 2001. Zaŋ hali na ni zuŋɔ, bipuɣinsi kalli na bi yaɣi lala. Dinzuɣu che ka niriba pam yɛli ni bɛ di kuli che li ka ka di nyɛ bidibsi noli shikuru. Science mini tabibi yaɣili ko ka bɛ daa na kuli wuhira hali ka shɛŋa ti naai pahi.
== Bɔhimbu Polo ==
Shikuru ŋɔ nyɛla niribi ni mi pam di yi ti kana bi kpaŋmaŋa zaŋ chaŋ bɔhimbu polo. Lala ŋɔ zuɣu di bɛla Ghana SHS pubu category A la ni.
Yuuni 2011, ban daa nim yuma anahi SHS piligu shikurubihi daa nyɛla ban zali yuli: SHS shikurubihi ban paasi WASSCE. Kamani shikurubihi 200 n-daa nya A+ sabjeeti anii(8), shikurubihi 488 ka shikuru maa daa rigisti WASSCE, ka shikurubihi 485 daa paasi. Shikuru ŋɔ n-daa doni buyi zuɣu, m pa St Peter Senior High School. Shikuru maa na kuli nyɛla ban kpaŋdi bi maŋa. Yuuni 2012 , WASSCE, shikurubihi pia ni ayobu n-daa nya 8 A's, ka ban nya 7 A's gba daa zooya pam
== Karim Bikura ==
Emmanuel Ekow Amoako
Solomon Quainoo — Ghanaian pilot
DJ<ref>{{Citation|title=Koforidua Senior High Technical School|date=2026-02-21|url=https://en.wikipedia.org/w/index.php?title=Koforidua_Senior_High_Technical_School&oldid=1339565117|work=Wikipedia|language=en|access-date=2026-05-09}}</ref> Aroma — Ghanaian DJ
Vision DJ — Ghanaian DJ
Prince Tagoe — Ghanaian footballer
Scofray Nana Yaw Yeboah — Ghanaian writer
Wutah Kobby — Ghanaian musician
Samuel Nii Odai — vice chancellor, Accra Technical University
Samuel Nuamah Donkor — politician and former MP for New Juaben North Constituency, former Minister of Health, former Ashanti regional minister
Elder Mireku — gospel musician
Kingsley Kojo Antwi — Ghanaian author and fine art photographer
== Anfooninima ==
<div align=center>
<gallery>
File:KSTS Campus.JPG|Conducive campus environment
File:KSTS Science Laboratory Block.JPG|Science Laboratory Block
File:KSTS Administration Block.JPG|Administration Block
</gallery></div>
== Kundivihira ==
[[Pubu:High schools in Ghana]]
[[Pubu:Education in the Eastern Region (Ghana)]]
[[Pubu:Koforidua]]
[[Pubu:Educational institutions established in 1967]]
hgk7sbgw6u1jwcl9s1xhox682lpbxgf
Peter Yaw Kwakye-Ackah
0
18504
136509
130768
2026-05-13T13:41:23Z
InternetArchiveBot
118
Rescuing 0 sources and tagging 1 as dead.) #IABot (v2.0.9.5
136509
wikitext
text/x-wiki
{{Bio}}
{{E-Class}}
'''Peter Yaw Kwakye-Ackah''' (bɛ dɔɣi o la silimin gɔli [[June]] biɛɣ'pia ni anu dali yuuni 1957) ka o nyɛ [[MPs elected in the Ghanaian parliamentary election, 2016|Seventh Parliament of the Fourth Republic of Ghana]] jintɔra ŋun zani n-ti [[Amenfi Central (Ghana parliament constituency)|Amenfi Central Constituency]] din be [[Western Region]], o be la [[National Democratic Congress]].<ref>{{Cite web|title=Ghana MPs - List of MPs|url=http://www.ghanamps.com/mps/details.php?id=5438|access-date=2019-02-15|website=www.ghanamps.com|archive-date=2019-02-12|archive-url=https://web.archive.org/web/20190212084620/http://www.ghanamps.com/mps/details.php?id=5438|url-status=dead}}</ref><ref name=":0">{{Cite web|title=Parliament of Ghana|url=https://www.parliament.gh/mps?mp=16|access-date=2022-11-15|website=www.parliament.gh|archive-date=2023-03-28|archive-url=https://web.archive.org/web/20230328052116/https://parliament.gh/mps?mp=16|url-status=dead}}</ref><ref>{{Cite web|title=Odekro|url=http://www.odekro.org/Profile/Details/237|access-date=2022-11-15|website=www.odekro.org|archive-date=2022-11-15|archive-url=https://web.archive.org/web/20221115113307/http://www.odekro.org/Profile/Details/237|url-status=dead}}</ref><ref>{{Cite web|last=FM|first=Peace|title=Amenfi Central Constituency Results - Election 2020|url=http://ghanaelections.peacefmonline.com/pages/2020/western/amenfi_central/|access-date=2022-11-15|website=Ghana Elections - Peace FM|archive-date=2022-10-07|archive-url=https://web.archive.org/web/20221007005421/https://ghanaelections.peacefmonline.com/pages/2020/western/amenfi_central/|url-status=dead}}</ref>
== O piligu mini shikuru baŋsim ==
Kwakye-Ackah zooi la [[Manso-Amenfi]]. O daa deei la "[[Master of Business Administration|MBA]] in [[Marine engineering|Marine Engineering]]" shikuru yuli booni [[University of Leicester|Leicester University]], [[United Kindom|UK]] nima sani n-ti pahi "1st Class [[Marine Engineering]] [[Cardiff Metropolitan University|South Glamoorgan Institute of Higher Education]], [[Cardiff]]," Wales.<ref>{{Cite web|title=Kwakye-Ackah, Yaw Peter|url=https://ghanamps.com/mp/peter-yaw-kwakye-ackah/|access-date=2022-11-15|website=Ghana MPS|language=en-US}}</ref><ref>{{Cite web|title=Ackah, Peter Yaw Kwakye|url=https://ghanamps.com/mp/ackah-peter-yaw-kwakye/|access-date=2022-11-15|website=Ghana MPS|language=en-US}}</ref><ref>{{Cite web|title=STUDENTS ENGAGE IN APOR DURING THEIR FINAL EXAMINATION DUE TO OUR POOR EDUCATION STRUCTURE - MP. HON. PETER YAW KWAKYE ACKAH|url=http://www.wassamaninsider.com/2022/08/students-engage-in-apor-during-their.html|access-date=2022-11-15|website=WASSAMANINSIDER.COM|language=en}}{{Dead link|date=May 2026 |bot=InternetArchiveBot |fix-attempted=yes }}</ref>
== O Tuma ==
Peter Yaw Kwaky - Achak daa nyɛla Chief engineer n ti [[Ocean Tankers PTE LTD]].<ref name=":1">{{Cite web|title=Parliament of Ghana|url=https://www.parliament.gh/mps?mp=16|access-date=2023-06-20|website=www.parliament.gh|archive-date=2023-03-28|archive-url=https://web.archive.org/web/20230328052116/https://parliament.gh/mps?mp=16|url-status=dead}}</ref> Chief Engineer n-ti [[Tidewater Marine]] din bɛ [[U.S.A]] yuuni 2007 hali 2010. O daa lan lɛi D.C.E yuuni 2012 hali 2016<ref>{{Cite web|title=Peter Yaw Kwakye-Ackah, Biography|url=https://www.ghanaweb.com/person/Peter-Yaw-Kwakye-Ackah-3073|access-date=2023-06-20|website=www.ghanaweb.com}}</ref><ref name=":2">{{Cite web|last=https://web.facebook.com/gyamfi.bediako.58|date=2023-05-31|title=PROFILE: Hon. Peter Yaw Kwakye-Ackah|url=https://ghstandard.com/profile-hon-peter-yaw-kwakye-ackah/85730/|access-date=2023-06-20|language=en-GB|archive-date=2023-06-20|archive-url=https://web.archive.org/web/20230620220907/https://ghstandard.com/profile-hon-peter-yaw-kwakye-ackah/85730/|url-status=dead}}</ref>
== Siyaasa tali ==
=== Yuuni 2020 piibu piibu ===
Yuuni 2020 Ghana nim piibu piibu la ni Kwakye-Ackah daa nyɛla kalinli din yiɣisi 26,100 ka di zani kɔbigi puuni vaabu 52.91% ninvuɣ shɛba ban daa niŋ piibu piibu ŋɔ puuni ka [[Wɔbigu|Wɔbigi]] [[Palatine|paati]] ([[Naperville|NPP]]) jintɔra Patrick Honckson Ampongteng daa nyɛ kalinli din yiɣisi 21,926 ka di zani kɔbigi puuni vaabu 44.45 ninvuɣ shɛba ban daa niŋ piibu piibu ŋɔ ni n-ti pahi [[Gumo|GUM]] jintɔra Apam Cecilia mi daa nyɛ kalinli din yiɣisi 1,302 ka di zani kɔbigi puuni vaabu 2.64% ninvuɣ shɛba ban daa niŋ lala piibu piibu ŋɔ ni.<ref name=":0" />
== O Komitee Nima ==
O nyɛla memba n-ti Public Committee ni Education Committee<ref name=":1" /><ref name=":2" />
== Kundivihra ==
{{reflist}}
[[Pubu:Lahabaya zaa]]
[[Pubu:Siyaasa niriba]]
[[Pubu:Ninsala ŋun na be o nyɛvuli ni]]
[[Pubu:Jintɔra]]
[[Pubu:8th Parliament of the 4th Republic of Ghana]]
d7ngrpfw8s190uss7ig3ulq1u1y47np
Yusuf Baluch
0
19284
136675
86683
2026-05-14T00:44:26Z
InternetArchiveBot
118
Rescuing 0 sources and tagging 2 as dead.) #IABot (v2.0.9.5
136675
wikitext
text/x-wiki
{{Bio}}
'''Yusuf Baluch''' (bɛ dɔɣi o la yuuni 2004 tiŋa yuli booni [[Kech District|kech]], [[Balochistan]]) ka o nyɛ ŋun mali zaɣa ni [[Climate justice]] mini [[Human rights|Human Rights]].<ref>{{Cite web |date=2021-01-09 |title=Yusuf Baluch: The flood in Balochistan destroyed our home [Climate Generation-17] - Yeşil Gazete |url=https://yesilgazete.org/yusuf-baluch-the-flood-in-balochistan-destroyed-our-home-climate-generation-17/ |access-date=2022-08-02 |language=tr }}{{Dead link|date=May 2026 |bot=InternetArchiveBot |fix-attempted=yes }}</ref>O zaŋ la o zaɣa n niŋ din ni saha shɛlio ni daa tuui nya tiŋgbani yɛlimuɣisira o ya tiŋgbani ni. <ref name=":0">{{Cite web |date=2021-10-17 |title=Gen Z on how to save the world: young climate activists speak out |url=https://www.theguardian.com/environment/2021/oct/17/gen-z-on-how-to-save-the-world-young-climate-activists-speak-out |access-date=2022-08-02 |website=The Guardian |language=en}}</ref> O nyɛla zonzongili n ti [[School Strike for Climate]]<ref name=":1">{{Cite web |title=Yusuf Baluch |url=https://dohadebates.com/solvingit26/yusuf-baluch/ |access-date=2022-08-02 |website=Yusuf Baluch |language=en |archive-date=2022-08-19 |archive-url=https://web.archive.org/web/20220819083739/https://dohadebates.com/solvingit26/yusuf-baluch/ |url-status=dead }}</ref>ka tooi laɣimdi laɣinsi n-tiri [https://twitter.com/FFFbalochistan Fridays For Future Balochistan]. O niŋdi la kampee n kariti [[Fossil fuel|fossil fuels companies]] mini banki nima kamani [[Standard Chartered|standard chartered]].<ref>{{Cite web |title=7 Young Activists Share What Made Them Join the Climate Movement |url=https://www.globalcitizen.org/en/content/young-climate-activists-join-the-movement/ |access-date=2023-01-14 |website=Global Citizen |language=en}}</ref><ref>{{Cite web |title=https://twitter.com/fffbalochistan/status/1372880480710881280 |url=https://twitter.com/fffbalochistan/status/1372880480710881280 |access-date=2023-01-14 |website=Twitter |language=en}}</ref> O lahi nyɛla ŋun mali kukoli zaŋ chaŋ "multi billion project" din be China min Pakistan [[China–Pakistan Economic Corridor|CPEC]] sunsuuni pirim la di ni mali tabbu shɛli zaŋ chaŋ Balochistan ʒilɛli ni.<ref>{{Cite web |date=2021-01-09 |title=Yusuf Baluch: The flood in Balochistan destroyed our home [Climate Generation-17] - Yeşil Gazete |url=https://yesilgazete.org/yusuf-baluch-the-flood-in-balochistan-destroyed-our-home-climate-generation-17/ |access-date=2023-03-04 |language=tr }}{{Dead link|date=May 2026 |bot=InternetArchiveBot |fix-attempted=yes }}</ref> O chaŋ la [[Cop26|COP26]] n ti pahi ban gba mali zaɣa ni ʒilɛli ka yina MAPA ([[Most Affected People and Areas|most affected people and areas]]) din kuli yan che ka bɛ kukoya ku bukaata.<ref>{{Cite news |last=Abnett |first=Kate |date=2021-09-25 |title=World's youth take to the streets again to battle climate change |language=en |work=Reuters |url=https://www.reuters.com/business/environment/worlds-youth-returns-streets-fight-climate-change-2021-09-24/ |access-date=2022-08-02}}</ref><ref>{{Cite web |last=Welle (www.dw.com) |first=Deutsche |title=How Fridays for Future keeps the climate relevant as other crises rage {{!}} DW {{!}} 25.03.2022 |url=https://www.dw.com/en/how-fridays-for-future-keeps-the-climate-relevant-as-other-crises-rage/a-61232469 |access-date=2022-08-02 |website=DW.COM |language=en-GB}}</ref> O daa di la fiila "overheated event", dabaa ayɔbu tiŋgbani biɛhigu taɣibu din daa niŋ London, [[Billie Eilish|Billie Eillish]] ni daa zaŋ shɛli ti salo o "''[[Happier Than Ever, The World Tour|Happier Than Ever World Tour]]" puuni''.<ref>{{Cite web |title=Overheated |url=https://www.imoverheated.com/ |access-date=2023-01-14 |website=Overheated |language=en-US}}</ref><ref>{{Cite news |date=2021-09-08 |title=Climat : le Royaume-Uni promet une COP26 « en présentiel », malgré la pression des ONG pour le report de la conférence |language=fr |work=Le Monde.fr |url=https://www.lemonde.fr/planete/article/2021/09/08/climat-le-royaume-uni-promet-une-cop26-en-presentiel-malgre-la-pression-des-ong-pour-le-report-de-la-conference_6093891_3244.html |access-date=2022-08-02}}</ref>
== Maŋ maŋa biɛhigu ==
Yusuf zooi la tinkpaŋ bili din be southern Balochistan ka daa naan yi ti yi ni n labi [[Gwadar]] n-ti chaŋ shikuru. O ʒini la Gwadar pɔi ka naan yi labi [[United Kingdom]] yuuni 2021.<ref name=":2">{{Cite web |last=Post |first=The Sunday |title=Cop26: From every continent in the world, meet the delegates who have come to Scotland to raise a voice for change |url=https://www.sundaypost.com/fp/cop26-delegates/ |access-date=2022-12-07 |website=The Sunday Post |language=en-US}}</ref>
== Yɛlimuɣisira ==
Yusuf daŋ daa nyɛla ban kɔŋ bɛ biɛhigu sheei o ni daa na nyɛ bia ka di nyɛla kom n daa di li, din bɔŋɔ nyɛla lahabaya din be Balochistan lahabaya ni ka bi yi polo.<ref>{{Cite news |date=2022-09-02 |title=How Pakistan floods are linked to climate change |language=en-GB |work=BBC News |url=https://www.bbc.com/news/science-environment-62758811 |access-date=2023-01-26}}</ref> Yuuni 2020, Baluch daa pili "Fridays For Future Balochistan" ka daa pili bakɔi kam nangbankpeeni.<ref>{{Cite news |last=Collins |first=Katie |date=11 January 2022 |title=Heartbreaking loss: Climate crisis spurs push for compensation in 2022 |work=CNET |url=https://www.cnet.com/science/climate/features/heartbreaking-loss-climate-crisis-spurs-push-for-compensation/}}</ref> Amaa, dini daa pili chira bɛla nyaaŋa, [[Frontier Corps]] daa bɔri ni bipola che bɛ zaɣa zaŋ niŋ tiŋgbani biɛhigu taɣibu yɛltɔɣa ni. Baluch mini "Fridays for Future Activists" ŋɔ shɛba nyɛla bɛ ni daa bɔhi shɛba bɔhisi ka varisiba,ka niŋ ba nimmohi ni bɛ yihi bɛ zaɣa ka che nangbankpeeni ŋmɛbu ni ban be Balochistan.<ref>{{Cite web |last=Balochistan |first=Fridays For Future |title=https://twitter.com/fffbalochistan/status/1491751810952056836 |url=https://twitter.com/fffbalochistan/status/1491751810952056836 |access-date=2023-01-14 |website=Twitter |language=en}}</ref><ref>{{Cite web |last=Redação |date=2021-09-24 |title=Jovens de todo mundo voltam às ruas contra a mudança climática |url=https://forbes.com.br/forbesesg/2021/09/jovens-de-todo-mundo-voltam-as-ruas-contra-a-mudanca-climatica/ |access-date=2022-12-07 |website=Forbes Brasil |language=pt-br}}</ref>
Yusuf has been harassed and threatened several times for peacefully protesting and advocating for his rights.
Yusuf currently organises from London where he is able to speak and advocate for Climate Justice and human rights.<ref name=":0" /><ref name=":2" />
== Kundivihira ==
{{reflist}}
* {{Cite news |date=2022-09-02 |title=How Pakistan floods are linked to climate change |language=en-GB |work=BBC News |url=https://www.bbc.com/news/science-environment-62758811 |access-date=2022-12-07}}
[[Category:Youth climate activists]]
[[Category:Baloch people]]
[[Category:2004 births]]
[[Category:Living people]]
[[Category:Climate activists]]
[[Category:Human rights activists]]
[[Category:Pakistani Muslims]]
[[Category:Pakistani human rights activists]]
[[Category:Asian environmentalists]]
blkdr46cq17zxrf0indwtx3c2src1r4
Sammy Winward
0
20240
136579
77423
2026-05-13T16:10:04Z
InternetArchiveBot
118
Rescuing 0 sources and tagging 1 as dead.) #IABot (v2.0.9.5
136579
wikitext
text/x-wiki
{{Bio}}
'''Samantha Kate Winward''' (bɛ dɔɣi o la silimin gɔli October biɛɣ'pinayi dali ydali 1985) o nyɛla siliminsili kpɛrikpɛrita, yili yiinda ni model. Niriba pam mi o mi ka di nyɛla o ni tumdi [[Katie Sugden]] tuma [[ITV (TV network)|ITV]] soap opera ''[[Emmerdale]]'' bin din gbaai yuuni 2001 hali ni yuuni 2015.
==Piligu biɛhigu==
Winward nyɛla bɛn daa dɔɣi so [[Bolton]], [[Greater Manchester]], England. O chaŋ la Turton High School Media Arts College din be [[Bromley Cross]], [[South Turton]], England.
==Maŋmaŋ biɛhigu ==
Winward daa nyɛla ŋun kuli boliŋmɛra [[David Dunn]]. Bɛ daa dɔɣi la bɛ bia ŋun nyɛ paɣa Mia yiŋ tiŋ yuli booni [[Edgworth]], [[Lancashire]] silimin gɔli June biɛɣ'pinayi dali yuuni 2005.<ref>[http://archive.theboltonnews.co.uk/2005/6/15/432260.html TV Sammy's baby joy] {{webarchive|url=https://web.archive.org/web/20090517002531/http://archive.theboltonnews.co.uk/2005/6/15/432260.html|date=17 May 2009}}. ''The [[Bolton Evening News]], first published 15 June 2005.''</ref> Winward mini Dunn daa nyɛla ban luhi ka wurim silimin gɔli September lala yuuni maa ni.<ref>[http://archive.theboltonnews.co.uk/2005/9/12/869952.html Sammy splits up from baby's father] {{webarchive|url=https://web.archive.org/web/20090820064849/http://archive.theboltonnews.co.uk/2005/9/12/869952.html|date=20 August 2009}}. ''The [[Bolton Evening News]], first published 12 September 2005.''</ref>
==Tuma==
Silimin gɔli January yuuni 2006, Winward daa yina ka be [[ITV (TV network)|ITV]] show ''[[Soapstar Superstar]]''.
Yuuni 2006 naaibu ni, bɛ daa niŋ piibu piibu ka o doni 73 [[FHM]]'s ''[[FHM 100 Sexiest Women in the World 2006|100 Sexiest Women in the World]]''.
Winward daa tuui yina ka nyɛ [[Katie Sugden]] [[ITV (TV network)|ITV]] soap opera ''[[Emmerdale]]'' silimin gɔli July yuuni 2001 din daa niŋ ka o nyɛ yuun pinanu saha shɛli. Yuuni 2002, bɛ daa piigi Winward zaŋti ''Most Popular Newcomer'' award [[National Television Awards]] ka di nyɛla o ni daa tum [[Katie Sugden]] tuma ''[[Emmerdale]]''. Silimin gɔli November yuuni 2014, Winward daa yɛli ya ni o yɛn yi la ''Emmerdale'' silimin February yuuni 2015 o yuun pina ata nyaaŋa. Silimin gɔli February dabaa anu dali Katie daa kpiya ka di daliri nyɛla o pagori kurili mini o tizodoo [[Robert Sugden]] (previously [[Karl Davies]]/now [[Ryan Hawley]]) n-daa daagi o luhi.
Silimin gɔli May yuuni 2015, lahabali daa wuhiya ni Winward nyɛla ŋun yɛn yina [[ITV (TV network)|ITV]] drama [[Prey (British TV series)|''Prey'']] din pahiri buyi ni. Winward daa nyɛla ŋun tumdi Lucy tuma.
==Filmography==
{| class="wikitable"
! Year
! Title
! Role
! Notes
|-
|2001–2015
|''[[Emmerdale]]''
|[[Katie Sugden]]
|Series Regular
|-
|2006
|''[[Soapstar Superstar]]''
|Herself
|Contestant
|-
|2015
|[[Prey (British TV series)|''Prey'']]
|Lucy Murdoch
|Series 2
|-
|2017
|''[[Fearless (British TV series)|Fearless]]''
|Siobhan Murphy
|2 episodes
|-
|}
===Guest appearances===
* ''30 Years of Emmerdale'' (12 October 2002) - TV Documentary
* ''[[GMTV]]'' (25 November 2003) - 1 Episode
* ''[[This Morning (TV programme)|This Morning]]'' (12 February 2004, 7 May 2004, 6 January 2006, 9 January 2006, 22 May 2006, 21 September 2010) - 6 Episodes
* ''[[Loose Women]]'' (2004–05, 2007–08, 2012, 2015) - 8 Episodes
* ''Emmerdale: The Sugden Family Album'' (6 June 2005) - TV Documentary
* ''[[Orange Playlist]]'' (24 March 2006) - 1 Episode
* ''[[The British Soap Awards]]'' (2006) - TV Special
* ''[[Xposé]]'' (24 April 2007) - 1 Episode
* ''[[All Star Family Fortunes]]'' (6 June 2007) - 1 Episode
* ''Emmerdale 5000'' (26 May 2008) - TV Documentary
* ''[[Ant & Dec's Saturday Night Takeaway]]'' (14 March 2009) - 1 Episode
* ''[[The Xtra Factor (UK TV series)|The Factor]]'' (24 November 2012) - 1 Episode
* ''[[The Chase (British game show)|The Chase]]'' (30 November 2013) - 1 Episode - Celebrity Special
* ''[[Loose Women]]'' (17 August 2021) - 1 episode
== Pina deehibu mini piibu ==
{| class="wikitable sortable"
! Year
! Award
! Category
! Result
! scope=col class=unsortable | {{Abbr|Ref.|Reference}}
|-
| 2002
| [[TV Choice|''TV Quick'' Awards]]
| Best Soap Newcomer
| {{nom}}
| align="center" | <ref>{{cite web |url=http://www.tvquick.co.uk/ |title=Welcome to the TVQuick Awards 2002! |work=TV Quick |publisher=H Bauer Publishing |access-date=19 July 2010 |archive-url=https://web.archive.org/web/20020523090354/http://www.tvquick.co.uk/ |archive-date=23 May 2002 }}</ref>
|-
| 2002
| [[8th National Television Awards]]
| Most Popular Newcomer
| {{nom}}
| align="center" | <ref>{{cite news|url=http://news.bbc.co.uk/1/hi/entertainment/tv_and_radio/2329203.stm|title=National TV awards: 2002 shortlist|date=15 October 2002|work=[[BBC News]]|publisher=BBC|access-date=19 March 2012}}</ref>
|-
| 2003
| [[The British Soap Awards]]
| Sexiest Female
| {{nom}}
| align="center" | <ref>{{cite web |url=http://www.celebritiesworldwide.com/Ones2watch.php?ContentID=128 |title=The British Soap Awards 2003 |date=10 May 2003 |publisher=Celebrities Worldwide |accessdate=2 September 2013 |archiveurl=https://web.archive.org/web/20140512222452/http://www.celebritiesworldwide.com/Ones2watch.php?ContentID=128 |archivedate=12 May 2014 |url-status=dead |access-date=7 July 2023 |archive-date=12 May 2014 |archive-url=https://web.archive.org/web/20140512222452/http://www.celebritiesworldwide.com/Ones2watch.php?ContentID=128 }}</ref>
|-
| 2004
| The British Soap Awards
| Sexiest Female
| {{nom}}
| align="center" | <ref name="custardsoapawards">{{Cite web|archive-url=https://web.archive.org/web/20080202094430/http://www.thecustard.tv/linksandlists/soapawards.html|url=http://www.thecustard.tv/linksandlists/soapawards.html|archive-date=2 February 2008|title=British Television Soap Awards|publisher=thecustard.tv|access-date=20 April 2009}}</ref>
|-
| 2005
| The British Soap Awards
| Sexiest Female
| {{nom}}
| align="center" | <ref name="custardsoapawards"/>
|-
| 2006
| The British Soap Awards
| Sexiest Female
| {{nom}}
| align="center" | <ref name="custardsoapawards"/>
|-
| 2007
| The British Soap Awards
| Sexiest Female
| {{nom}}
| align="center" | <ref>{{Cite news|url=https://www.digitalspy.com/soaps/a58280/the-british-soap-awards-2007-the-winners/|title=The British Soap Awards 2007: The Winners|work=[[Digital Spy]]|access-date=26 January 2020|archive-date=4 August 2019|archive-url=https://web.archive.org/web/20190804173548/https://www.digitalspy.com/soaps/a58280/the-british-soap-awards-2007-the-winners/|url-status=live}}</ref>
|-
|2007
| [[Inside Soap Awards|''Inside Soap'' Awards]]
| Sexiest Female
| {{nom}}
| align="center" | <ref>{{Cite news|url=http://www.digitalspy.co.uk/soaps/scoop/a64083/inside-soap-awards-2007-the-nominations|title=''Inside Soap'' Awards 2007: The Nominations|last=Green|first=Kris|date=3 July 2007|work=[[Digital Spy]]|publisher=[[Hachette Filipacchi Médias|Hachette Filipacchi (UK) Ltd]]|access-date=31 August 2010|url-status=live|archive-url=https://web.archive.org/web/20110621074730/http://www.digitalspy.co.uk/soaps/scoop/a64083/inside-soap-awards-2007-the-nominations.html|archive-date=21 June 2011|df=dmy-all}}</ref>
|-
| 2008
| [[Digital Spy|Digital Spy Soap Awards]]
| Sexiest Female
| {{nom}}
| align="center" | <ref>{{cite web|last=Green|first=Kris|url=http://www.digitalspy.com/soaps/news/a92054/digital-spy-soap-awards-2008-the-winners/|title=Digital Spy Soap Awards 2008: The Winners|work=[[Digital Spy]]|date=21 March 2008|access-date=3 January 2017}}</ref>
|-
| 2008
| The British Soap Awards
| Sexiest Female
| {{nom}}
| align="center" | <ref>{{Cite news|url=https://www.digitalspy.com/soaps/a94815/the-british-soap-awards-2008-the-winners/|title=The British Soap Awards 2008: The Winners|work=[[Digital Spy]]|access-date=26 January 2020|archive-date=4 August 2019}}</ref>
|-
| 2008
| ''Inside Soap'' Awards
| Sexiest Female
| {{nom}}
| align="center" | <ref>{{Cite news|url=http://msnuktvsoaps.spaces.live.com/blog/cns!E65397F19A3BDCEA!3110.entry?wa=wsignin1.0&sa=922430088|title=''Inside Soap'' Awards 2008 – Nominations|date=16 July 2008|work=[[MSN]]|publisher=[[Microsoft]]|access-date=31 August 2010}}{{Dead link|date=May 2026 |bot=InternetArchiveBot |fix-attempted=yes }}</ref>
|-
| 2009
| ''Inside Soap'' Awards
| Sexiest Female
| {{nom}}
| align="center" | <ref>{{cite news|url=http://msntvsoapsuk.wordpress.com/2009/07/08/inside-soap-awards-2009-nominations/ |title=Inside soap awards nominations|date=8 July 2009|accessdate=15 June 2011}}</ref>
|-
| 2010
| The British Soap Awards
| Sexiest Female
| {{nom}}
| align="center" | <ref>{{cite web|url=http://www.digitalspy.co.uk/soaps/news/a217728/british-soap-awards-2010-the-winners|title=British Soap Awards 2010: The Winners|last=Green|first=Kris|author2=Kilkelly, Daniel|date=9 May 2010|work=[[Digital Spy]]|publisher=[[Hachette Filipacchi UK]]|access-date=19 March 2012}}</ref>
|-
| 2011
| The British Soap Awards
| Sexiest Female
| {{nom}}
| align="center" | <ref>{{cite web|last=Kilkelly|first=Daniel|title=British Soap Awards 2011 voting opens|url=http://www.digitalspy.co.uk/soaps/scoop/a307476/british-soap-awards-2011-voting-opens|work=[[Digital Spy]]|access-date=9 February 2012|date=7 March 2011}}</ref>
|-
| 2011
| ''Inside Soap'' Awards
| Sexiest Female
| {{shortlisted}}
| align="center" | <ref>{{cite web|url=https://www.digitalspy.com/soaps/eastenders/a342413/inside-soap-awards-2011-the-full-winners-list|title=Inside Soap Awards 2011: The full winners list|last=Millar|first=Paul|date=26 September 2011 |website=[[Digital Spy]]}}</ref>
|-
| 2012
| ''Inside Soap'' Awards
| Sexiest Female
| {{nom}}
| align="center" | <ref>{{cite web|url=http://www.digitalspy.co.uk/soaps/scoop/a392213/inside-soap-awards-2012-longlist-nominees-in-full|title=''Inside Soap'' Awards 2012 - longlist nominees in full|last=Kilkelly|first=Daniel|date=19 July 2012 |website=[[Digital Spy]] |access-date=16 July 2012}}</ref>
|-
| 2013
| [[18th National Television Awards]]
| Serial Drama Performance
| {{nom}}
| align="center" | <ref>{{cite web|url=http://www.digitalspy.co.uk/tv/news/a407475/national-television-awards-2013-longlist-nominations-in-full-vote|title=National Television Awards 2013: Longlist nominations in full - vote|last=Fletcher|first=Alex|date=22 September 2012 |website=[[Digital Spy]] |access-date=2 October 2012}}</ref>
|-
| 2013
| The British Soap Awards
| Sexiest Female
| {{nom}}
| align="center" | <ref>{{cite web|url=http://www.digitalspy.co.uk/soaps/scoop/a464745/british-soap-awards-2013-voting-opens-nominations-revealed|title=British Soap Awards 2013 voting opens, nominations revealed|publisher=[[Digital Spy]]|last=Kilkelly|first=Daniel|date=11 March 2013|access-date=11 March 2013|archive-date=1 November 2013|archive-url=https://web.archive.org/web/20131101015643/http://www.digitalspy.co.uk/soaps/scoop/a464745/british-soap-awards-2013-voting-opens-nominations-revealed.html|url-status=live}}</ref>
|-
| 2013
| ''Inside Soap'' Awards
| Sexiest Female
| {{nom}}
| align="center" | <ref>{{cite web|last=Dainty|first=Sophie|title=''Inside Soap'' Awards 2013 - longlist nominees in full|url=http://www.digitalspy.co.uk/soaps/s2/eastenders/scoop/a500154/inside-soap-awards-2013-longlist-nominees-in-full|website=[[Digital Spy]] |access-date=2 August 2013|date=22 July 2013}}</ref>
|-
| 2014
| ''Inside Soap'' Awards
| Sexiest Female
| {{nom}}
| align="center" | <ref>{{cite web|url=http://www.digitalspy.co.uk/soaps/s2/eastenders/news/a587117/inside-soap-awards-2014-longlist-revealed|title=''Inside Soap'' Awards 2014 longlist revealed|last=Dainty|first=Sophie|date=29 July 2014 |website=[[Digital Spy]] |access-date=29 July 2014}}</ref>
|}
== Kundivihira ==
aju30s0708ts7ntqxy9qlz4pva3k3vd
Tɛmplet:Heads of state of Vietnam
10
23905
136676
74729
2026-05-14T02:34:52Z
CommonsDelinker
128
Replacing FNL_Flag.svg with [[File:Flag_of_the_National_Liberation_Front_of_South_Vietnam,_Flag_of_South_Vietnam_(1975–1976).svg]] (by [[:c:User:CommonsDelinker|CommonsDelinker]] because: [[:c:COM:FR|File renamed]]: [[:c:COM:FR#FR2|Criterion 2]] (meaningl
136676
wikitext
text/x-wiki
{{Navbox generic
| name = Heads of state of Vietnam
| title = {{flagdeco|Vietnam}} [[List of heads of state of Vietnam|Heads of state of Vietnam]] since 1945
| bodyclass = hlist
| state = {{{state<includeonly>|collapsed</includeonly>}}}
| group1 = [[Empire of Vietnam]] (1945)
| list1 =
[[File:Flag of the Empire of Vietnam (1945).svg|25px|right|Empire of Vietnam]]
* [[Bảo Đại]]
| group2 = [[Democratic Republic of Vietnam]] (1945–1976)
| list2 =
* [[File:Flag of Vietnam.svg|25px|right|North Vietnam]][[Ho Chi Minh]]
* [[Huỳnh Thúc Kháng]]{{sup|1}}
* [[Tôn Đức Thắng]]
| group3 = [[State of Vietnam]] (1949–1955)
| list3 =
[[File:Flag of South Vietnam.svg|25px|right|South Vietnam]]
* [[Bảo Đại]]
* [[Ngo Dinh Diem|Ngô Đình Diệm]]{{sup|1}}
| group4 = [[Republic of Vietnam]] (1955–1975)
| list4 =
[[File:Flag of South Vietnam.svg|25px|right|South Vietnam]]
* [[Ngo Dinh Diem|Ngô Đình Diệm]]
* [[Dương Văn Minh]]{{sup|2}}
* [[Nguyễn Khánh]]{{sup|2}}
* Provisional Leadership Committee{{sup|3}}
* [[Dương Văn Minh]]{{sup|2}}
* [[Phan Khắc Sửu]]{{sup|2}}
* [[Nguyễn Văn Thiệu]]{{sup|2}}
* [[Trần Văn Hương]]
* [[Dương Văn Minh]]
| group5 = [[Provisional Revolutionary Government of the Republic of South Vietnam|Republic of South Vietnam]] (1969–1976)
| list5 =
[[File:Flag of the National Liberation Front of South Vietnam, Flag of South Vietnam (1975–1976).svg|25px|right|FNL]]
* [[Nguyễn Hữu Thọ]]
| group6 = [[Socialist Republic of Vietnam]] (1976–present)
| list6 =
[[File:Flag of Vietnam.svg|25px|right|Vietnam]]
* [[Tôn Đức Thắng]] (1976–1980)
* [[Nguyễn Hữu Thọ]] (1980–1981){{sup|1}}
* [[Council of State (Vietnam)|Council of State]] (1981–1987) (Chairman: [[Trường Chinh]]){{sup|3}}
* [[Council of State (Vietnam)|Council of State]] (1987–1992) (Chairman: [[Võ Chí Công]]){{sup|3}}
* [[Lê Đức Anh]] (1992–1997)
* [[Trần Đức Lương]] (1997–2006)
* [[Nguyễn Minh Triết]] (2006–2011)
* [[Trương Tấn Sang]] (2011–2016)
* [[Trần Đại Quang]] (2016–2018)
* [[Đặng Thị Ngọc Thịnh]] (2018){{sup|1}}
* [[Nguyễn Phú Trọng]] (2018–2021)
* [[Nguyễn Xuân Phúc]] (2021–2023)
* [[Võ Thị Ánh Xuân]] (2023){{sup|1}}
* [[Võ Văn Thưởng]] (2023–present)
| below =
* {{sup|1}}acting
* {{sup|2}}military
* {{sup|3}}collective leadership
}}<noinclude>
{{collapsible option}}
[[Category:Vietnam politics and government templates]]
[[Category:Vietnam political leader navigational boxes]]</noinclude>
416v7xqp41hk3jemhx5zul8qe7sxfrc
Tɛmplet:Country data South Vietnam
10
23916
136673
74740
2026-05-14T00:36:42Z
CommonsDelinker
128
Replacing FNL_Flag.svg with [[File:Flag_of_the_National_Liberation_Front_of_South_Vietnam,_Flag_of_South_Vietnam_(1975–1976).svg]] (by [[:c:User:CommonsDelinker|CommonsDelinker]] because: [[:c:COM:FR|File renamed]]: [[:c:COM:FR#FR2|Criterion 2]] (meaningl
136673
wikitext
text/x-wiki
{{ {{{1<noinclude>|country showdata</noinclude>}}}
| alias = South Vietnam
| flag alias = Flag of South Vietnam.svg
| flag alias-1975 = Flag of the National Liberation Front of South Vietnam, Flag of South Vietnam (1975–1976).svg
| flag alias-war = War flag of South Vietnam.svg
| flag alias-air force = Flag of the Republic of Vietnam Air Force.svg
| flag alias-army = Flag of the Army of the Republic of Vietnam.svg
| flag alias-naval = Naval ensign of South Vietnam.svg
| link alias-air force = Republic of Vietnam Air Force
| link alias-army = Army of the Republic of Vietnam
| link alias-naval = Republic of Vietnam Navy
| flag alias-military = Flag of the RVNMF.svg
| link alias-military = Republic of Vietnam Military Forces
| flag alias-navy = Flag of the Republic of Vietnam Navy.svg
| link alias-navy = Republic of Vietnam Navy
| flag alias-marines = Flag of the Republic of Vietnam Marine Division.svg
| link alias-marines = Republic of Vietnam Marine Division
| link alias-tennis = Vietnam {{{mw}}} Cup team
| size = {{{size|}}}
| name = {{{name|}}}
| altlink = {{{altlink|}}}
| altvar = {{{altvar|}}}
| variant = {{{variant|}}}
<noinclude>
| var1 = 1975
| var2 = war
| redir1 = Republic of Vietnam
| related1 = Vietnam
</noinclude>
}}
qmjs58op2uhhdcasgxptwy2kumufuk3
Tɛmplet:Country data Republic of Vietnam
10
23917
136674
74741
2026-05-14T00:37:09Z
CommonsDelinker
128
Replacing FNL_Flag.svg with [[File:Flag_of_the_National_Liberation_Front_of_South_Vietnam,_Flag_of_South_Vietnam_(1975–1976).svg]] (by [[:c:User:CommonsDelinker|CommonsDelinker]] because: [[:c:COM:FR|File renamed]]: [[:c:COM:FR#FR2|Criterion 2]] (meaningl
136674
wikitext
text/x-wiki
{{ {{{1<noinclude>|country showdata</noinclude>}}}
| alias = South Vietnam
| flag alias = Flag of South Vietnam.svg
| flag alias-1975 = Flag of the National Liberation Front of South Vietnam, Flag of South Vietnam (1975–1976).svg
| flag alias-war = War flag of South Vietnam.svg
| flag alias-air force = Flag of the Republic of Vietnam Air Force.svg
| flag alias-army = Flag of the Army of the Republic of Vietnam.svg
| flag alias-naval = Naval ensign of South Vietnam.svg
| link alias-air force = Republic of Vietnam Air Force
| link alias-army = Army of the Republic of Vietnam
| link alias-naval = Republic of Vietnam Navy
| flag alias-military = Flag of the RVNMF.svg
| link alias-military = Republic of Vietnam Military Forces
| flag alias-navy = Flag of the Republic of Vietnam Navy.svg
| link alias-navy = Republic of Vietnam Navy
| flag alias-marines = Flag of the Republic of Vietnam Marine Division.svg
| link alias-marines = Republic of Vietnam Marine Division
| link alias-tennis = Vietnam {{{mw}}} Cup team
| size = {{{size|}}}
| name = {{{name|}}}
| altlink = {{{altlink|}}}
| altvar = {{{altvar|}}}
| variant = {{{variant|}}}
<noinclude>
| var1 = 1975
| var2 = war
| redir1 = Republic of Vietnam
| related1 = Vietnam
</noinclude>
}}
qmjs58op2uhhdcasgxptwy2kumufuk3
Tumaini University Makumira
0
27797
136671
88896
2026-05-13T21:06:38Z
InternetArchiveBot
118
Rescuing 0 sources and tagging 1 as dead.) #IABot (v2.0.9.5
136671
wikitext
text/x-wiki
{{Short description|University in Meru District, Arusha Region, Tanzania}}
{{Databox}}
{{Infobox university
| name = Tumaini University Makumira
{{Coord|3|22|16|S|36|49|42|E|display=title}}
| native_name = {{native phrase|sw|Chuo Kikuu cha Tumaini Makumira}}
| image_name = Tumaini University Makumira Logo.png
| image_size = 150px
| image_alt =
| caption =
| latin_name =
| motto = Research. Teaching. Service.
| motto_lang =
| mottoeng =
| established = {{Start date|1997}}
| type = [[Private university|Private]]
| affiliation = [[Evangelical Lutheran Church in Tanzania]]
| endowment =
| budget =
| officer_in_charge =
| chairperson = {{small|Prof.}} [[Esther Mwaikambo]]
| chancellor = {{small|Rt. Rev. Dr.}} Frederick Shoo
| president =
| vice-president =
| superintendent =
| provost =
| vice_chancellor = {{small|Rev. Prof. Dr.}} Joseph Parsalaw
| rector =
| principal =
| dean =
| director =
| head_label =
| head =
| academic_staff =
| administrative_staff =
| students =
| undergrad =
| postgrad =
| doctoral =
| other =
| city = [[Makumira]], [[Poli (Tanzanian ward)|Poli]]
| state =
| province = [[Meru District]], [[Arusha Region]]
| country = [[Tanzania]]
| coor =
| campus = [[Makumira]]
| former_names = Lutheran Theological College Makumira
| free_label =
| free =
| colors =
| colours =
| athletics =
| sports =
| nickname =
| mascot =
| affiliations =
| website = {{URL|http://www.makumira.ac.tz/|University Website}}
| logo =
| footnotes =
}}
'''Tumaini University Makumira''' ('''TUMA''') nyɛla [[private university]] din be tiŋ zaŋ n-ti [[Makumira]], [[Poli (Tanzanian ward)|Poli]] , [[Meru District]] zaŋ n-ti [[Arusha Region]], [[Tanzania]].<ref>{{cite web |url= http://www.tcu.go.tz/images/pdf/Recognised_Universities_Colleges_Centres.pdf |title= Register of Universities |format= PDF |publisher= [[Tanzania Commission for Universities]] |access-date= 15 July 2013 |url-status= dead |archive-url= https://web.archive.org/web/20150924113511/http://www.tcu.go.tz/images/pdf/Recognised_Universities_Colleges_Centres.pdf |archive-date= 24 September 2015 |df= }}</ref> Yuuni 2017, [[Webometrics Ranking of World Universities|Webometrics]] Ranking nyɛla ban daa piigi university ŋɔ sɔŋ bupia university nima din be Tanzania puuni.<ref>{{cite web|url=http://www.webometrics.info/en/africa/tanzania,%20united%20republic%20of |title=Tanzania, United Republic of | Ranking Web of Universities |publisher=Webometrics.info |date=January 2017 |accessdate=2017-04-09}}</ref>
==Constituent colleges==
University maa nyɛla din mali [[constituent college]]s nima anu shɛŋa din doli na ŋɔ:<ref>{{cite web|url=http://www.elct.org/tumaini.html |title=Evangelical Luthern Church in Tanzania – Tumaini University |publisher=ELCT |accessdate=2017-04-09}}</ref>
# [http://www.kcmuco.ac.tz Kilimanjaro Christian Medical University College(KCMUCo)]{{Dead link|date=May 2026 |bot=InternetArchiveBot |fix-attempted=yes }}
# [http://www.tudarco.ac.tz/index.php Tumaini University Dar es Salaam College (TUDARCo)]
# [http://www.smmuco.ac.tz Stephano Moshi Memorial University College (SMMUCo)]
# [http://www.jokuco.ac.tz Josiah Kibira University College (JoKUCo)] {{Webarchive|url=https://web.archive.org/web/20210507191154/http://www.jokuco.ac.tz/ |date=2021-05-07 }} was launched January 2013
# TUMA-Mbeya Centre
==Lihimi m-pahi==
*[[:Category:Tumaini University Makumira alumni]]
==Kundivihira==
{{Reflist}}
==External links==
* {{Official website}}
{{Universities in Tanzania}}
{{Authority control}}
[[Pubu:Lahabaya zaa]]
[[Category:Private universities in Tanzania]]
[[Category:Universities in Arusha]]
[[Category:Educational institutions established in 1997]]
[[Category:1997 establishments in Tanzania]]
{{Tanzania-university-stub}}
pnvqwma4jo513l0mtqxmvjq84ravim8
Ridha Behi
0
30217
136536
104382
2026-05-13T15:09:55Z
InternetArchiveBot
118
Rescuing 0 sources and tagging 1 as dead.) #IABot (v2.0.9.5
136536
wikitext
text/x-wiki
{{Bio}}
'''Ridha Behi''' o nyɛla ŋun nyɛ [[Tunisia]] nira ŋun nyɛ dareeta n ti pahi puruduusa . O nyɛla bɛ ni mi so ka o niŋ sinii yuli booni [[The Magic Box (2002 film)|The Magic Box]]<ref>{{Cite journal|date=1950|title=Hommes et migrations. documents.|journal=Hommes et Migrations. Documents.|language=English|issn=0223-3290|oclc=610521687}}</ref> n ti pahi [[Always Brando|Always Brando (2011)]].<ref name=":3">{{Cite news|url=http://news.bbc.co.uk/2/hi/entertainment/5017700.stm|title=Brando's final film back on track|date=2006-05-25|access-date=2019-11-22|language=en-GB}}</ref><ref>{{Cite web|url=http://www.imdb.com/name/nm0066910/|title=Ridha Behi|website=IMDb|access-date=2019-11-22}}</ref>
== O ni yaai sinii shɛŋa ==
===As director, writer and producer===
{| class="wikitable sortable"
|-
! rowspan="2" style="width:33px;"| Year
! rowspan="2" style="width:175px;"| Film
! colspan="3" | Credited as
! rowspan="2" class="unsortable" style="text-align:center; width:350px;"| Notes
! rowspan="2" class="unsortable" |Ref
|-
! width=65 | [[Film director|Director]]
! width=65 |[[Film producer|Producer]]
! width=65 |[[Screenwriter|Writer]]
|-
| 1970
| style="text-align:left;" |Autumn Rain
|
|
| {{Yes}}
| style="text-align:left;" |
|
|-
| 1977
| style="text-align:left;" |''[[The Hyena’s Sun]]''
| {{Yes}}
|
| {{Yes}}
|
|
|-
| rowspan="1" | 1984
| style="text-align:left;" |Les Anges
| {{Yes}}
|
|
|
|
|-
| 1986
| style="text-align:left;"|Champagne amer
| {{Yes}}
|
| {{Yes}}
| style="text-align:left;"|
|
|-
| 1994
| style="text-align:left;"|Les hirondelles ne meurent pas à Jerusalem
| {{Yes}}
|
| {{Yes}}
| style="text-align:left;"|
|
|-
| 2002
| style="text-align:left;"|''[[The Magic Box (2002 film)|The Magic Box]]''
| {{Yes}}
| {{Yes}}
| {{Yes}}
|
|<ref name=":6">{{Cite web|date=2002-12-19|title=Record-Breaking 54 Countries in Competition for Oscar(R)|url=http://www.oscars.org/press/pressreleases/2002/02.12.02.html|archive-url=https://web.archive.org/web/20021219022515/http://www.oscars.org/press/pressreleases/2002/02.12.02.html|archive-date=19 December 2002|access-date=2019-11-22}}</ref>
|-
| 2011
| style="text-align:left;"|''[[Always Brando]]''
| {{Yes}}
| {{Yes}}
| {{Yes}}
| style="text-align:left;"|
|<ref name=":3"/>
|-
| 2016
| style="text-align:left;"|''[[The Flower of Aleppo]]''
| {{Yes}}
| {{Yes}}
| {{Yes}}
| style="text-align:left;"|
|
|-
| 2020
| style="text-align:left;"|[[The Island of Forgiveness]]
| {{Yes}}
| {{Yes}}
| {{Yes}}
|Post-production
|
|-
|}
=== As short film director ===
* Yuuni 1967 – La femme statue
* Yuuni 1972 – The Forbidden Thresholds
== O kpaŋmaŋ pina mini nintiɣibɔ ==
* Officer of Tunisian [[Order of Merit (Tunisia)|Order of Merit]] – ( yuuni 2004)
* Tribute to the Tetouan Mediterranean Film Festival – ( yuuni 2013)<ref>{{Cite web|url=https://www.turess.com/fr/lapresse/63876|title=Hommage à Ridha Béhi|website=Turess|access-date=2019-11-22}}{{Dead link|date=May 2026 |bot=InternetArchiveBot |fix-attempted=yes }}</ref>
* Grand Officer of the Tunisian [[Order of Merit (Tunisia)|Order of Merit]] – ( yuuni 2016)
* "Grand Prix Tribute" of [[Carthage Film Festival]] – ( yuuni 2017)<ref>{{Cite web|url=http://kapitalis.com/tunisie/2017/11/11/le-cineaste-ridha-behi-honore-aux-jcc-2017/|title=Le cinéaste Ridha Behi honoré aux JCC 2017|date=2017-11-11|website=Kapitalis|language=fr-FR|access-date=2019-11-22}}</ref>
* Award for Best Director at the International Film Festival of the Mediterranean Countries of [[Alexandria]] – (yuuni 2017)<ref>{{Cite news|title=Le cinéma tunisien triplement primé au Festival international du cinéma des pays méditerranéens d'Alexandrie|date=2017-10-14|website=Al HuffPost Maghreb|language=fr}}</ref>
* Winner of the Public prize at the [[Mons International Film Festival]] – (yuuni 2017)<ref>{{Cite news|title=Fleur d'Alep primé par le festival international du film d'amour en Belgique|date=2017-02-20|website=Al HuffPost Maghreb|language=fr}}</ref>
He is a regular Member or President of Juries in the Arab world:
* yuuni 2008 – Jury member (video) of the [[Carthage Film Festival]]<ref>{{Cite web|url=http://www.annabamedfilms.org/fr/realisateur/ridha-behi|title=Annabamedfilms.org|website=www.annabamedfilms.org|access-date=2019-11-22|archive-date=2019-02-27|archive-url=https://web.archive.org/web/20190227060403/http://www.annabamedfilms.org/fr/realisateur/ridha-behi|url-status=dead}}</ref>
* Yuuni 2014 – Jury member (feature films) of the [[Luxor]] African Film Festival
* yuuni 2018 – Member of the Grand jury of Carthage Film Festival<ref>{{Cite web|url=https://www.nessma.tv/fr/culture/actu/le-cineaste-ridha-behi-dans-le-grand-jury-8946/25827|title=Le cinéaste Ridha Behi dans le grand jury…|date=2018-10-18|website=www.nessma.tv|language=fr|access-date=2019-11-22}}</ref>
* yuuni 2019 – Jury member of the [[Malmö Arab Film Festival]] (Sweden)<ref>{{Cite web|url=https://www.huffpostmaghreb.com/entry/de-laeroport-au-tribunal-lincroyable-mesaventure-vecue-par-le-realisateur-ridha-behi_mg_5d9c51d9e4b03b475f9f605f|archive-url=https://web.archive.org/web/20191008102029/https://www.huffpostmaghreb.com/entry/de-laeroport-au-tribunal-lincroyable-mesaventure-vecue-par-le-realisateur-ridha-behi_mg_5d9c51d9e4b03b475f9f605f|url-status=usurped|archive-date=8 October 2019|title=De l'aéroport au tribunal: L'incroyable mésaventure vécue par le réalisateur Ridha Behi|date=2019-10-08|website=Al HuffPost Maghreb|language=fr|access-date=2019-11-22}}</ref>
== Kundivihira ==
{{Reflist}}
== External links ==
{{IMDb name|id=0066910}}
[[Pubu:Lahabaya zaa]]
[[Pubu:Ninsala]]
[[Pubu:Ninsala ŋun na be o nyɛvuli ni]]
kd14d2fqa6nb9fayo5kcy71vq3xatbk
Tétouan
0
32231
136672
115207
2026-05-13T21:18:18Z
InternetArchiveBot
118
Rescuing 0 sources and tagging 1 as dead.) #IABot (v2.0.9.5
136672
wikitext
text/x-wiki
{{Databox}}
{{Redirect|Tetuán|the district in Madrid, Spain|Tetuán, Madrid|the city in Tunisia|Tataouine|the city in Turkey|Tatvan|the Spanish Navy warship|Spanish ironclad Tetuán}}'''Tétouan''' nyɛla tiŋa din be [[Morocco]]. Di nyɛla din dolisi [[Martil Valley]] ka nyɛ luɣ'shɛŋa shitimanima ni zaani puuni yini Morocco, [[Mediterranean Sea]], ni mini [[Strait of Gibraltar]] dii bi waɣi pam zaŋ chaŋ di south polo, ka nyɛ kamani {{convert|60|km|mi}} E.S.E. zaŋ yi [[Tangier]]. Morocco yuuni 2014 niriba kalibu ni, tiŋa maa daadam biɛlim kalinli daa nyɛla ninvuɣ'tuhipihita ni kɔbisinii ni kɔbisiyopɔin ni pihiwɔi ata kani.<ref name=census2014/>
Ti`na maa nyɛla din nya lɛbiginsim yuun tusaayi sunsuuni. Di tuuli ya'nima, nyɛla din daa waligi taba ni fɔŋ maa ni pa be shɛli.<ref name="M. Tarradell, 1957, p. 272">M. Tarradell, ''El poblamiento antiguo del Rio Martin'', Tamuda, IV, 1957, p. 272</ref><ref name="Azifi 1990">M. R. El Azifi, « L'habitat ancien de la vallée de Martil » in ''Revue de la Faculté des lettres de Tétouan'', 1990, 4<sup>e</sup> année, n° 4, p. 65-81. {{in lang|ar}}</ref>
Tétouan nyɛla din mali kaya ni taɣadsa balibu.<ref>{{Cite book|title=The new encyclopaedia Britannica.|date=1997|publisher=Encyclopaedia Britannica|pages=[https://archive.org/details/newencyclopaedia03ency/page/659 659]|isbn=978-0852296332|edition=15th|location=Chicago|oclc=35581195|url-access=registration|url=https://archive.org/details/newencyclopaedia03ency/page/659}}</ref> Lala "[[Medina quarter|medina]]" din be Tétouan nyɛla bɛ ni zaŋ shɛli pahi [[World Heritage Site|UNESCO World Heritage Site]] ni tum yuuni 1997.<ref>{{Cite web|url=https://whc.unesco.org/en/list/837|title=Medina of Tétouan (formerly known as Titawin)|work=UNESCO World Heritage Centre|language=en|access-date=2018-10-01}}</ref><ref name=":0">{{Cite web|url=https://en.unesco.org/creative-cities/tetouan|title=Tétouan {{!}} Creative Cities Network|website=en.unesco.org|language=en|access-date=2018-10-01}}</ref><ref name=":1">{{Cite web|url=http://www.mapnews.ma/en/top-news/regional/tetouan-joins-unesco%E2%80%99s-creative-cities-network|title=Tetouan Joins UNESCO's Creative Cities Network {{!}} MAP|website=www.mapnews.ma|access-date=2018-10-01|archive-date=2019-04-04|archive-url=https://web.archive.org/web/20190404021209/http://www.mapnews.ma/en/top-news/regional/tetouan-joins-unesco%E2%80%99s-creative-cities-network|url-status=dead}}</ref>
===Climate===
{{Weather box
|location = Tétouan 1991–2020 normals, 1961–present extremes
|metric first = yes
|single line = yes
|Jan record high C = 25.4
|Feb record high C = 27.5
|Mar record high C = 31.0
|Apr record high C = 30.3
|May record high C = 35.1
|Jun record high C = 38.9
|Jul record high C = 42.5
|Aug record high C = 43.1
|Sep record high C = 36.2
|Oct record high C = 34.8
|Nov record high C = 34.0
|Dec record high C = 30.1
|year record high C =
|Jan high C = 17.4
|Feb high C = 17.7
|Mar high C = 19.0
|Apr high C = 20.7
|May high C = 23.4
|Jun high C = 27.1
|Jul high C = 30.0
|Aug high C = 30.3
|Sep high C = 27.6
|Oct high C = 24.2
|Nov high C = 20.5
|Dec high C = 18.2
|year high C = 23.0
|Jan mean C = 13.4
|Feb mean C = 13.9
|Mar mean C = 15.3
|Apr mean C = 16.7
|May mean C = 19.1
|Jun mean C = 22.5
|Jul mean C = 25.1
|Aug mean C = 25.9
|Sep mean C = 23.6
|Oct mean C = 20.3
|Nov mean C = 16.6
|Dec mean C = 14.4
|year mean C = 18.9
|Jan low C = 9.3
|Feb low C = 10.0
|Mar low C = 11.5
|Apr low C = 12.9
|May low C = 15.2
|Jun low C = 18.4
|Jul low C = 20.7
|Aug low C = 21.4
|Sep low C = 19.5
|Oct low C = 16.4
|Nov low C = 12.7
|Dec low C = 10.5
|year low C = 14.9
|Jan record low C = -2.3
|Feb record low C = -1.0
|Mar record low C = -0.5
|Apr record low C = 0.0
|May record low C = 4.0
|Jun record low C = 7.0
|Jul record low C = 10.4
|Aug record low C = 5.4
|Sep record low C = 10.9
|Oct record low C = 0.0
|Nov record low C = 0.0
|Dec record low C = 0.0
|year record low C =
|precipitation colour = green
|Jan precipitation mm = 93.4
|Feb precipitation mm = 86.6
|Mar precipitation mm = 73.1
|Apr precipitation mm = 62.4
|May precipitation mm = 30.1
|Jun precipitation mm = 7.6
|Jul precipitation mm = 0.6
|Aug precipitation mm = 4.7
|Sep precipitation mm = 28.8
|Oct precipitation mm = 74.8
|Nov precipitation mm = 92.2
|Dec precipitation mm = 100.4
|year precipitation mm = 654.7
|unit precipitation days = 1 mm
|Jan precipitation days = 7.6
|Feb precipitation days = 7.4
|Mar precipitation days = 7.4
|Apr precipitation days = 6.8
|May precipitation days = 4.4
|Jun precipitation days = 1.0
|Jul precipitation days = 0.2
|Aug precipitation days = 0.6
|Sep precipitation days = 3.1
|Oct precipitation days = 6.8
|Nov precipitation days = 7.7
|Dec precipitation days = 8.7
|year precipitation days = 61.7
|time day = 7:00
|Jan humidity = 83
|Feb humidity = 83
|Mar humidity = 86
|Apr humidity = 85
|May humidity = 79
|Jun humidity = 78
|Jul humidity = 75
|Aug humidity = 77
|Sep humidity = 84
|Oct humidity = 85
|Nov humidity = 86
|Dec humidity = 82
|year humidity = 82
|Jan sun = 176.7
|Feb sun = 180.0
|Mar sun = 182.9
|Apr sun = 201.0
|May sun = 282.1
|Jun sun = 306.0
|Jul sun = 325.5
|Aug sun = 306.9
|Sep sun = 237.0
|Oct sun = 204.6
|Nov sun = 159.0
|Dec sun = 167.4
|year sun = 2729.1
|Jand sun = 5.7
|Febd sun = 6.3
|Mard sun = 5.9
|Aprd sun = 6.7
|Mayd sun = 9.1
|Jund sun = 10.2
|Juld sun = 10.5
|Augd sun = 9.9
|Sepd sun = 7.9
|Octd sun = 6.6
|Novd sun = 5.3
|Decd sun = 5.4
|yeard sun = 7.5
|source 1 = [[National Oceanic and Atmospheric Administration|NOAA]]<ref name=WMOCLINO>{{cite web
| archive-url = https://web.archive.org/web/20230910224428/https://www.nodc.noaa.gov/archive/arc0216/0253808/1.1/data/0-data/Region-1-WMO-Normals-9120/Morocco/CSV/TETOUAN_60318.csv
| archive-date = 10 September 2023
| url = https://www.nodc.noaa.gov/archive/arc0216/0253808/1.1/data/0-data/Region-1-WMO-Normals-9120/Morocco/CSV/TETOUAN_60318.csv
| title = Tétouan Climate Normals 1991–2020
| work = World Meteorological Organization Climatological Standard Normals (1991–2020)
| publisher = National Oceanic and Atmospheric Administration
| access-date = 10 September 2023}}</ref>
|source 2 = [[Deutscher Wetterdienst]] (humidity, sun 1961–1990),<ref name = DWD>
{{cite web
| url = http://www.dwd.de/DWD/klima/beratung/ak/ak_603180_kt.pdf
| title = Klimatafel von Tetuan (Tétouan) / Marokko
| work = Baseline climate means (1961-1990) from stations all over the world
| publisher = Deutscher Wetterdienst
| language = de
| access-date = August 15, 2017}}</ref> Météo climat (extremes)<ref>{{cite web |title=Tétouan station 1961-2020 |url=http://meteo-climat-bzh.dyndns.org/station-756-1961-2020.php |publisher=Météo climat |access-date=18 February 2021}}</ref>
}}
==Sights in and around Tétouan==
[[Image:Zerka_in_Tetouan_Province.jpg|thumb|right|300x300px|Zerka natural spot in Mount Ghorghiz - [[Rif|Rif Mountains]].|alt=]]
*
<gallery widths="200px" heights="200px">
File:Old_Medina.jpg|A scene from the narrow streets of the old medina
File:Foto_Tetuán_2015.jpg|An edifice near ''Bab Okla'', one of the 7 main gates of the city
File:Jardines de Cagigas 03.jpg|''Riad Al Ochak'' public garden
File:Dar_debagha_Tetouan.jpg|Tanneries of ''Dar Dbagh''
File:Md.Boualam Souk in tetouan (Popular market).jpg|'''[[Souk]]''' in Tétouan (popular market)
File:Zagüía Muley Abdelkader de Tetuán (cropped).jpg|Minaret of ''Zawya Moulay Abdelkader'' adjacent to the Phoenix building near the Royal Palace
File:Church of Our Lady of Victory of Tétouan.jpg|[[Church of Our Lady of Victory (Tetouan)|Tétouan Catholic Church]], built during the [[Spanish protectorate in Morocco]], and still active today, it is considered one of the best examples of the Spanish influence and heritage on Tétouan<ref>{{cite book|title=Lonely Planet Morocco| first= Lorna |last=Parkes|year= 2017| isbn=9781787010093| page =111 |publisher=Lonely Planet|quote=Nuestra Señora de las Victorias Church: This Roman Catholic church was built in 1926 and is still active. We can't think of another place in Morocco where church bells sound the hour.}}</ref><ref name=pdf>{{cite web|url=https://diocesistanger.org/wp-content/uploads/2016/07/Memoria-Tetuan.pdf|title=Iglesia Parroquial Ntra. Sra. de las Victorias Tetuán - Marruecos|date=20 January 2017|publisher=DiocesisTanger.org}}</ref><ref>{{cite web|url=https://www.insightguides.com/destinations/africa-middle-east/morocco/the-rif/tetouan|title=Tetouan travel guide|date=20 January 2017|publisher=insightguides.com|quote=Nearby, off the Place Moulay el Mehdi, is the pretty Spanish Church of Bacturia, which still holds Roman Catholic masses every Sunday.}}</ref><ref>{{cite web|url=http://www.tangerport.com/en/excursions-at-tetouan/|title=Excursions from Tangier: Tetouan|date=20 January 2017|publisher=tangerport|quote=The Spanish influence on Tetouan is very much still alive today and nowhere is that clearer than is the city’s only surviving church, Iglesia de Bacturia, Originally built in 1917, the church is still active today, catering to the city’s scarce catholics and ringing the bells every hour. Daily mass is held at Moulay Slimane in 7pm and on Sundays at 11am.|access-date=2 June 2025|archive-date=28 September 2022|archive-url=https://web.archive.org/web/20220928065831/http://www.tangerport.com/en/excursions-at-tetouan/|url-status=dead}}</ref>
File:Royal Palace in Tetouan Morocco.jpg|Mechouar of the [[Royal Palace of Tétouan|Royal Palace]] (Formerly ''al-Feddan'')
File:Torreón_de_la_Alcazaba_de_los_Adives.jpg|Ruins of ''Alcazaba de los Adives'' near the former barracks of the [[Regulares]]
File:Kasr_Rimal_beach,_Tetouan,_Morocco..jpg|Kasr Rimal beach in Tamuda Bay between [[Fnideq]] and [[M'diq]]
File:Corniche_martil.jpg|Corniche of [[Martil]]
File:Smir dam, M'diq, Morocco.jpg|[[Smir Dam]] near M'diq
</gallery>
==Niriba ban yuli du==
* [[Amina, bint al-Hajj ʿAbd al-Latif]] (fl.1802-12)
* [[Abdelkhalek Torres]] (1910–1970)
* [[Abdessadeq Cheqara]] (1931–1998)
* [[Ahmad ibn Ajiba]] (1747–1809)
* [[Ahmed Chawki]] (born 1982)
* [[Ali al-Mandri]] (15th century)
* [[Btissam Sadini]] (born 1998), Moroccan karateka
[[Fayçal Azizi]] (born 1986), Moroccan baaŋa
* [[Leopoldo O'Donnell, 1st Duke of Tetuan]] (1809–1867)
* [[Lolo Sainz]] (born 1940
*[[Mohamed Abarhoun]] (1989-2020)
* [[Mohammed al-Haik]], 18th-century
* [[Mohammed Daoud]] (1901–1984), Moroccan taarihi baŋda
* [[Mohammed Fadel Benyaich]]
* [[Mohamed Yalouh]] (born 2005)
* [[Mois Benarroch]] (born 1959) ŋun niŋdi yɛltɔɣataɣamalisi
* [[Omar Azziman]] (born 1947)
* {{ill|Francisco Puertas González|es|Francisco Puertas}} (1919-2012)
* [[RedOne]] (born 1972)
* [[Sayyida al Hurra]] (1485–1561)
* [[Tuhami al-Wazzani]] (1903–1972)
* [[Yosef Maimon]] (1741–1822)
* [[Zakaria El Wardi]]
[[Zouhair Feddal]] (bɛ dɔɣi o la yuuni 1989)
==Tinsi din mirili==
* {{flagicon|TUN}} [[Monastir, Tunisia|Monastir]], Tunisia
* {{flagicon|SPA}} [[Granada]], Spain
* {{flagicon|ARG}} [[Santa Fe, Argentina|Santa Fe]], Argentina
* {{flagicon|SPA}} [[Terrassa]], Spain
==Lihi pahi==
{{Portal|Morocco}}
{{srt}}
* [[Titouan]]
* [[Moghreb Tétouan|Atlético Tetuán team]]
* [[Spanish Morocco]]
==Kundivihira==
{{Reflist}}
* {{usurped|1=[https://web.archive.org/web/20150831191647/http://www.tetouanet.com/ www.tetouanet.com]}} ''Tetouanet - Tétouan City Guide''
* {{EB1911 |wstitle=Tetuan |volume=26 |page=672 |first=Kate Alberta |last=Meakin}}
== External links ==
* [http://www.gotetouan.com Official website of Tetouan's historian Professor Mhammad Benaboud]{{Dead link|date=May 2026 |bot=InternetArchiveBot |fix-attempted=yes }}
* [https://www.tetouan.ma/portail/web/langues/Ag City Council official website]
{{Commons|Tetouan}}
{{Wikivoyage|Tétouan}}
{{World Heritage Sites in Morocco}}
{{Tanger-Tetouan-Al Hoceima}}
{{Barbary Corsairs}}
{{Authority control}}
{{DEFAULTSORT:Tetouan}}
[[Category:Tétouan| ]]
[[Category:Municipalities of Morocco]]
[[Category:Mediterranean port cities and towns in Morocco]]
[[Category:Provincial capitals in Morocco]]
[[Category:World Heritage Sites in Morocco]]
[[Pubu:Lahabaya zaa]]
tvp5tj11vhv8bmrwjb01ba5bhe6p4ri
Pierre Thiam
0
32357
136515
130484
2026-05-13T13:50:23Z
InternetArchiveBot
118
Rescuing 0 sources and tagging 1 as dead.) #IABot (v2.0.9.5
136515
wikitext
text/x-wiki
{{Bio}}
'''Pierre Thiam''' nyɛla [[Senegal]] bindir' duɣira, sasabira ka lahi nyɛ ŋun zabiri salo zuɣu. Thiam nyɛla niribi pam ni mi so ka o nyɛ ŋun zaŋdi [[West Africa|West African]] nim bindiri'dira n wuhiri duniya zaa<ref>{{Cite web|date=2025-07-25|title=“African cuisine” is a misnomer|url=https://africasacountry.com/2013/04/we-launch-our-new-series-on-the-people-shaping-african-cuisine-with-chef-pierre-thiam|access-date=2025-07-26|website=africasacountry.com|language=en-US}}</ref>
''[[California]]'' tingbani, Thiam nyɛla ŋun kpa laɣingu shɛli bɛ ni boli Pierre Thiam Laɣingu ka bɛ su "''Teranga restaurant''" din be ''[[New York City]]'' n-ti pahi ''Yolélé'' binidira. ''Yolélé'' nyɛla bindirigu tuma du' shɛli bɛ ni daa kpa yuuni 2017 ka bɛ bindir'kpani nyɛ ''fonio'', [[Afrika]] nim bindiri kpani din yuui pam.<ref>{{Cite web |last=Sontag |first=Elazar |date=2019-10-17 |title=The Senegalese Chef Behind America’s New Favorite Supergrain |url=https://www.bonappetit.com/story/fonio-pierre-thiam |access-date=2024-07-12 |website=Bon Appétit |language=en-US}}</ref>din lahi pahi, yuuni 2015, Thiam daa nyɛla bindiri duɣiriba zuɣulana n-ti bindirigu kɔhibu duu din diri kpaŋmaŋ pina la ka bɛ boli li "''Nok by Alara''" ka di be ''[[Lagos]]'', ''[[Nigeria]]'' tingbani, ka lahi nyɛ "Pullman Hotel" din bɛ ''Dakar'', ''[[Senegal]]'' puuni la duduɣirib kpɛma.<ref>{{Cite web |last=Fowler |first=Morgan |date=2023-09-12 |title=A Day in Berkeley With James Beard Hall of Famer Pierre Thiam |url=https://www.thrillist.com/lifestyle/san-francisco/pierre-thiam-day-off-berkeley |access-date=2024-07-05 |website=Thrillist |language=en}}</ref><ref>{{Cite web |date=2016-03-05 |title=From street food to fine dining in Lagos |url=https://jordantimes.com/news/features/street-food-fine-dining-lagos |access-date=2024-07-12 |website=Jordan Times |language=en}}</ref> Thiam nyɛla ŋun sabi ka zaŋ wuhi salo duɣibu kundi'gbaliŋ, hali Silimi goli ''[[June]]'' 2024 yuuni, "''James Beard Foundation Awards''" daa nyɛla ban sabi o yɛltɔɣa n niŋ duɣibu kundi shɛli bɛ ni boli "''Hall of Fame''" lani.<ref>{{Cite web|last=Staff|first=Eater|date=2024-06-09|title=Here Are the 2024 James Beard Foundation Media Award Winners|url=https://www.eater.com/24173865/james-beard-foundation-awards-2024-media-winners-cookbooks-journalism|access-date=2025-07-30|website=Eater|language=en-US}}</ref>
== Tarihi ==
Thiam nyɛla bɛ ni dɔɣi ka wumsi so ''Dakar'', ''[[Senegal]]'' tingbani. O daa chanŋ la ''Cheikh Anta Diop University'' shikuru la n ti niŋ o ''undergraduate degree'' ''Chemistry'' mini ''Physics'' puuni. Yuuni 1988, shikuru maa daa nyɛla bini yo shɛli n zali dama shikuru bihi maa daa nyɛla ban to ayirimo, Thiam daa chanŋ ''[[United States|United State]]'' yuuni din daa paya n-ti tuɣi o shikuru, amaa o ni daa labina ''[[New York City]]'' o daa nyɛla ŋun piligi duɣibu tuma tumbu. O ni daa piligi Afrika nim ni kpaŋsi binidir'shɛŋa, ka daa bo soya n leegi bindira duɣibu zuɣulana n zsŋti Boom duduɣili maa shee, din be New York maa, yuuni 1997 puuni.<ref>{{Cite web|date=2024-02-03|title=A West African ode to a spicy and tangy chicken dish|url=https://www.bbc.com/travel/article/20240202-a-west-african-ode-to-a-spicy-and-tangy-chicken-dish|access-date=2025-07-30|website=www.bbc.com|language=en-GB}}</ref><ref>{{Cite journal|date=2023-11-02|title=Cooking Up a Storm from Dakar to Brooklyn|url=https://www.csis.org/analysis/cooking-storm-dakar-brooklyn|language=en}}</ref>
== Daabilim Tuma ==
Yuuni 2001, Thiam daa nyɛla ŋun yoogi o dintɔli bindirigu kɔhibu shee, yolélé din bɛ ''Bed-Stuy Brooklyn'', ''[[New York City]]'' tiŋgbanni ni, ka zaŋ ''[[Afrika|Africa]]'' bindir'chɔɣima din nyɛ ''[[west Africa]]'' kali bindira maa ka bɛ duɣi li saha ŋɔ duɣibu.<ref>{{Cite web|date=2024-02-29|title=The Chef Who Believes He Can Change the World|url=https://www.esquire.com/food-drink/food/a60007794/chef-pierre-thiam-teranga-fonio/|access-date=2025-07-30|website=Esquire|language=en-US}}</ref>O daa lahi yoogii Brooklyn shɛli ka boli li "''Le Grand Dakar''", yuuni 2008 puuni. O ni daa chɛ Brooklyn maa zuɣu, O daa nyɛla ŋun yoogi Pierre Thiam laɣingu, Thiam daa nyɛla ŋun yooi lala Pierre Thiam tuma duu ŋɔ maa ka di nyɛla ''[[West Africa|west Afrika]]'' binidira mini di binnura tooni chandi zuɣu.<ref>{{Cite web|last=Prakash|first=Prarthana|date=2022-05-03|title=How One Chef Is Changing the Narrative of West African Cuisine|url=https://ediblemanhattan.com/progressives/how-chef-pierre-thiam-used-native-grain-fonio-to-change-narrative-of-west-african-cuisine/|access-date=2025-07-31|website=Edible Manhattan|language=en-US}}</ref> Lala o laɣigu maa puuni, Thiam nyɛla ŋun yoogi "''Teranga restaurant''" yaɣa ayi ''[[New York City]]'' puuni, ka bindira duriɣibu zuɣulan tali daa paagi o "''Nok by Alara''" bindirigu kɔhibu duu la yooibu ni, ''[[Lagos]]'' tiŋgbanni, o daa zanŋ la o tuun shɛli din nyɛ tiŋgbani bindira laɣingu tuma du shɛli bɛ ni boli ''Yolélé'' maa n bo lɛbiginsim [[Afrika]] bindira polo, ka o daa zaŋ o kpalan'zuya n ti gbuni ''Brooklyn Brewery'' compini Garrett Oliver ni daa su Shɛli la bia(''beers'') shɛli din niŋ bayana ka laɣimdi [[Afrika]] bindira nɛma la zuɣu.<ref>{{Cite web|last=Tse|first=Don|title=Why A James Beard-Awarded Brewmaster Wants The Future Of Beer To Be An Ancient Grain|url=https://www.forbes.com/sites/dontse/2024/05/03/why-a-james-beard-awarded-brewmaster-wants-the-future-of-beer-to-be-an-ancient-grain/|access-date=2025-07-31|website=Forbes|language=en}}</ref>
Yuuni 2017 maa saha zaa, Thiam, ''Yolélé'' bindira puuni, o daa nyɛla niriba ni mi so ka o maana ka kɔhira ''fonio'' biniyahiri ''[[United States]]'' tiŋgbanni. ''Fonio'' nyɛla [[West Africa|''West Africa'']] yaɣali ŋɔ na daadaa bin wal'kpani shɛli din tooi yirina ''[[Mali]]'', ''[[Togo]]'', ''[[Burkina Faso]],'' ''[[Ghana]]'' n-ti pahi ''[[Senegal]]'' tingbanni.<ref>{{Cite news|last=Hunt|first=Maria C.|date=2023-07-06|title=Could an ancient, climate-friendly crop be the future of beer?|language=en-GB|work=The Guardian|url=https://www.theguardian.com/environment/2023/jul/06/fonio-beer-climate-friendly-grain|access-date=2025-07-31|issn=0261-3077}}</ref> Thiam daa dihi mi n tabili ni o yi zanŋ ''fonio'' n wuhi tinŋduya dahi di kotɔmsi n nyɛ o yi soŋdi ''[[West Africa|west Afrika]]'' tiŋsi dahinshɛli mini di pukparilim lɛbigimsim.<ref>{{Cite web|last=Pointing|first=Charlotte|title=Why Pierre Thiam Loves Fonio, a West African Super Grain Good for Health and the Environment|url=https://vegnews.com/pierre-thiam-fonio-west-african-grain|access-date=2025-07-31|website=VegNews.com|language=en-US}}</ref> O daa lihi la o tuma maa ka di nyɛ tuun kari'shɛli din pahi tabiri sɔŋdi ka [[Afrika]] pukpariba ariziki durina, ban lɛbiginsim daa na gbai n zani yuun gbaliŋ ka di nyɛla bɛ toondan nim ban be duniya zaa bindirigu laɣingu maa ni zuɣu.<ref>{{Cite web|date=2020-08-28|title=Fonio, the 'seed of the universe' that could revolutionise African agriculture - Geneva Solutions|url=https://genevasolutions.news/explorations/11-african-solutions-for-the-future-world/fonio-the-seed-of-the-universe-that-could-revolutionise-african-agriculture|access-date=2025-08-01|website=genevasolutions.news|language=en}}</ref><ref>{{Cite news|last=Roberts|first=Nina|date=2014-02-09|title=Fonio: the grain that would defeat quinoa as king among foodies|language=en-GB|work=The Guardian|url=https://www.theguardian.com/money/2014/feb/09/fonio-quinoa-senegal-africa-harlem-restaurant|access-date=2025-08-01|issn=0261-3077}}</ref>
== Biɛhigu sɔŋsim ==
Niribi pam daa mi laThiam ka o nyɛla ŋun kpaŋdi o maŋa n sɔŋdi niriba ka lahi mali o ni kpa laɣinsi shɛŋa maa n sɔŋdi duniya zaa. Yuuni 2022, Thiam mini O paɣa Lisa daa kpa la laɣingu shɛli din niya pala nyɔri ka bɛ bɔra ka boli li "L+G foundation." Bɛ niya daa nyami ni bɛ yan kpaŋsi ninvuɣ'konkɔba laɣimbu, alaafee, kaya bindira n gili tiŋsi ni.<ref>{{Cite web |title=L+P Foundation |url=https://www.landpfoundation.org/ |access-date=2024-07-12 |website=L+P Foundation |language=en-US |archive-date=2024-07-12 |archive-url=https://web.archive.org/web/20240712091139/https://www.landpfoundation.org/ |url-status=dead }}</ref> O daa lahi nyɛla ŋun diri fiila shɛli din wuhiri salo anfaani din be pukpariba sɔŋsim puuni n-ti pahi Africa bindira di-n saɣisi ka lahi kpaŋsiri bɛ ni yan niŋ sham ka tiŋgbani maa ariziki maa saɣi ba ka paai salo ban na yiɣisiri na maa gba. ''Yolélé'' tuma duu ŋɔ chɛmi ka Thiam tooi ʒi ''fonio'' n kpehi ''[[United States]]'' kɔhimma ni damma luɣa zaa, di daa bo lɛbigimsim n-ti pukpariba ban be ''[[Afrika]]'' yaɣ'shɛli bini kɔri lala binwalli maa. ''Fonio'' nyɛla kurumbunani ha binwalli ka lahi nyɛ tarimba bindirigu n zaŋti ''[[West Africa]]'' nima.<ref>{{Cite web|title=What is fonio? Pierre Thiam's West African super grain|url=https://imagine5.com/high_five/what-is-fonio-pierre-thiams-african-grain/|access-date=2025-08-01|website=Imagine5|language=en}}</ref><ref>{{Cite web |title=The chef bringing a climate-resilient super-grain to modern tables |url=https://imagine5.com/high_five/what-is-fonio-pierre-thiams-african-grain/ |access-date=2024-07-12 |website=Imagine5 |language=en}}</ref>
== Tumanima din pahi-pahi ==
O bindirigu duɣibu tuma maa puuni, Thiam daa nyɛla ŋun bo sɔnŋsim n-ti kundi sabiriba mini binidiri duɣiriba kamani Yewande Komolafe mini Serigne Mbaye ŋun piligi "''Dakar NOLA''" din be ''[[New Orleans]]'' tingbani la. O daa duɣiya n-ti ''[[Morocco]]'' Naa, ''French'' gomlanti Emmanuel Macron n ti pahi ''UN Secretary General'' kuro Ban Ki Moon.<ref>{{Cite web |date=2022-09-14 |title=A west African chef’s experience bringing African foods to the world |url=https://qz.com/a-west-african-chef-s-experience-bringing-african-foods-1849499166 |access-date=2024-07-11 |website=Quartz |language=en}}</ref><ref>{{Cite web |last=Magazine |first=Harlem World |date=2019-01-25 |title=West Africa’s Most Accomplished Chef To Open African Restaurant In Harlem |url=https://www.harlemworldmagazine.com/west-africas-most-accomplished-chef-to-open-african-restaurant-in-harlem/ |access-date=2024-07-11 |website=Harlem World Magazine |language=en-US }}{{Dead link|date=May 2026 |bot=InternetArchiveBot |fix-attempted=yes }}</ref>O nyɛla ŋun daa sabi kundinima anahi n-ti pahi o ni yoli Ku sabi shɛli la zuɣu dini nyɛ "''Simply West African''" di daa yina 2023 yuuni la.<ref>{{Cite web |date=2023-10-20 |title=Pierre Thiam taps into teranga, the Senegalese spirit of hospitality, in his new cookbook |url=https://www.kcrw.com/culture/shows/good-food/indigenous-food-lab-west-african-cuisine-seasonal-edibles/simply-west-african-cookbook-pierre-thiam |access-date=2024-07-12 |website=KCRW |language=en |archive-date=2024-07-12 |archive-url=https://web.archive.org/web/20240712100401/https://www.kcrw.com/culture/shows/good-food/indigenous-food-lab-west-african-cuisine-seasonal-edibles/simply-west-african-cookbook-pierre-thiam |url-status=dead }}</ref>
== Bihigu ==
Thiam nyɛla ŋun ʒi ''[[California]]'' o mini o paɣa Lisa Katayama n-ti pahi bɛ bipuɣinsi ayi, bani n nyɛ Naia mini Marie Aissé.<ref>{{Cite web |date=2023-09-04 |title=Renowned Oakland-Senegalese chef teams up on a new West African cookbook |url=https://www.mercurynews.com/2023/09/04/renowned-oakland-senegalese-chef-teams-up-on-a-new-west-african-cookbook/ |access-date=2024-07-11 |website=The Mercury News |language=en-US}}</ref><ref>{{Cite web |last=Duffett |first=Becky |date=2024-03-07 |title=Dig Into West African Food in the East Bay With Star Chef Pierre Thiam |url=https://sf.eater.com/2024/3/7/24093561/pierre-thiam-chef-west-african-food-east-bay-oakland-hayward |access-date=2024-07-30 |website=Eater SF |language=en}}</ref>
== Kundunima ==
* {{Cite book |last=Thiam |first=Pierre |title=Recipes from the Heart of Senegal |publisher=Lake Isle Press |year=2008 |isbn=1891105388}}
* {{Cite book |last=Thiam |first=Pierre |title=Modern Senegalese Recipes from the Source to the Bowl |last2=Sit |first2=Jennifer |publisher=Lake Isle Press |year=2015 |isbn=9781891105555}}
* {{Cite book |last=Thiam |first=Pierre |title=The Fonio Cookbook An Ancient Grain Rediscovered |publisher=Lake Isle Press |year=2019 |isbn=9781891105692}}
* {{Cite book |last=Thiam |first=Pierre |title=Simply West African: Easy, Joyful Recipes for Every Kitchen |last2=Katayama |first2=Lisa |publisher=Clarkson Potter |year=2023 |isbn=978-0593578025}}
== Yuli zalibu ==
Silimi gɔli June 2024 yuuni, O daa nyɛla bini pigi so pahi duɣibukundu zuɣu shɛli bini boli Fame by James Beard Foundation Award la zuɣu.
== Kunduvihira ==
{{Reflist}}
[[Pubu:Lahabaya zaa]]
i5axn36y00i3vce4nif7q3eqwdr81pa
Obuasi Senior High/Tech
0
32706
136490
135731
2026-05-13T12:29:56Z
InternetArchiveBot
118
Rescuing 0 sources and tagging 1 as dead.) #IABot (v2.0.9.5
136490
wikitext
text/x-wiki
'''Obuasi Senior High/Tech''' bee '''Obuasi Senior High Technical School''' nyɛla Sɛkɛndiri shikuru ŋan be Obuasi, [[Ashanti Region]], [[Ghana]]. Shikiru ŋɔ nyɛla ŋan za tiŋsi ayi sunsuuni, Gausu mini Koffikrom.<ref>{{Cite web|date=2022-10-10|title=Obuasi Senior High/Tech - Bussines Host|url=https://www.zaatu.com/listing/obuasi-senior-high-tech/,%20https://www.zaatu.com/listing/obuasi-senior-high-tech/|access-date=2026-05-06|language=en-US}}{{Dead link|date=May 2026 |bot=InternetArchiveBot |fix-attempted=yes }}</ref> Ghana tiŋgbani zuɣulana kuro, jilimalana Osagyefo Dr Kwame Nkrumah n-daa yooi shikuru ŋɔ yuuni 1965 ka ŋa nyɛ Government Secondary Technical School, ka daa nyɛ bidibsi noli shikuru. Bɛ daa piligimi ni science mini tabibi yaɣa ko, ka di daa nyɛla tuuli m-bala Ghana tudu yaɣali. Yuuni 1990, Obuasi Secondary Technical School daa nyɛla bɛ ni lɛbigi shɛli bidibsi mini bipuɣinsi shikuru.
Yuunib2019 shikuru maa daa nyɛla di paagi National Science and Maths Quiz Competition quarter-finals ka di nyɛla bini daa di St. Francis Xavier Minor Seminary mini Krobo Girls SHS. Shikuru maa daa nyɛla ban nyɛla 44pts, ka St. Francis doli bi nyaaŋa ni 18pts ka Krobo mi nyɛ 16pts. Masters Kojo Daniel Eshun mini Lawrence Adjei n daa nyɛ ban zani shikuru maa zaani lala dabisiliaa. Obuasi Senior High Technical School daa nyɛla ban di Ashanti Milo Soccer Competition yuuni 2005 mini 2015. Di yi kana Zonal Inter Colleges Athletic Competition shikuru maa nyɛla ban di bu shɛm zuɣu. Bi yɛliya ni shikurubihi maa daa nyɛla ban mali a ni tooi zaŋ sahari n niŋ bin shɛli ni ka bi shihili COVID-19 la saha. Di daa lahi nyɛla tuuli Shikuru di di maiden Sci-Tech Innovation Challenge yuuni 2021.
== Di Taachi ==
== Di Niyanima ==
== Kundivihira ==
n4djg5beuvx1ybwmwj7qom3ghkb3yna
Osibisa
0
33024
136492
136474
2026-05-13T12:41:14Z
Safianu kpihigu Naa
5225
Bachinima mali niŋ
136492
wikitext
text/x-wiki
{{Bio}}
''<nowiki/>'<nowiki/>'''''Osibisa''' nyɛla [[Ghana]] mini-Caribbean Afro rock nyɛla din yi London na yuuni 1960s ka di nyɛla niriba anahi ban daa yi gbansabila ban be wulinluhili polo [[West Africa]] ni niriba ata ban daa yi [[London]] polo na n nyɛ yiliyiiniba<ref>{{Cite web|title=Osibisa: Full Illustrated Biography|url=https://www.modernghana.com/references/64/osibisa-full-illustrated-biography.html|access-date=2026-05-04|website=Modern Ghana|language=en}}</ref>.
[[Lahabali kɔligu:Osibisa (cropped).jpg|thumb]]
Osibisa daa nyɛla din daa nya daba ni zani ka lahi nyɛ saha waɣila ha [[African Union|African]]-kali binkumda m be London tingbanni, ka di mini Assagai daa tooi doli, Chris McGregor's Brotherhood of Breath, Demon Fuzz, Black Velvet, ni ti pahi Noir, ka daa nyɛ din daa tooi zooi na che ka dunia yaagi zuɣu yila tooi tiri polo ti pahi Afro-rock din gba daa tooi kpaŋsiri yila nima maa daabiligu.
Di zaɣ' maŋli din daa tim nuu ni di piligu yila duu dibaa ata la daa nyɛla bɛ ni boli shɛli "Beautiful Seven" la, ka di nyɛ yila m bɛ lala kaseeti maa ni m boli ''Woyaya''.
== Taarihi ==
[[Ghana]] puuni yuuni 1950s, Teddy Osei (saxophone), [[Solomon Amarfio]] (binkumda), Mamon Shareef, nti pahi Farhan Freere (flute) daa ŋmela highlife yila ni binkumda ka bɔlilicalled the Star Gazers<ref>{{Citation|title=The Encyclopedia of Popular Music|date=2026-04-29|url=https://en.wikipedia.org/w/index.php?title=The_Encyclopedia_of_Popular_Music&oldid=1351644857|work=Wikipedia|language=en|access-date=2026-05-04}}</ref>.bɛ daa chaŋla ni ti kpa laɣingu, bɛ mini Osei's brother Mac Tontoh trumpet zuɣu, <ref>{{Citation|title=The Encyclopedia of Popular Music|date=2026-04-29|url=https://en.wikipedia.org/w/index.php?title=The_Encyclopedia_of_Popular_Music&oldid=1351644857|work=Wikipedia|language=en|access-date=2026-05-04}}</ref>ka di daa nya daa pam [[West Africa]] di mini bɛ yuuni 1958 yilli "(I Feel) Pata Pata". yuuni 1962, Osei daa chaŋ London ni o ti bɔhim yila ka di nyɛla bɛ daa kpuɣi o mi yɔli dama [[Ghana]] Gomnanti ni daa yɛn yo. Yuuni 1964 o daa kpala Cat's Paw, tuuli "dunia yila" di mini highlife daa chana, rock, ni soul. Yuuni 1969, Osei daa vooi Amarfio mini Tontoh nti kpɛhi [[London]], ka bɛ nam Osibisa.
Lala yuli ŋɔ Osibisa daa nyɛla bɛ ni buɣisi ni wuhi di ni nyɛ shɛli yila puuni, di sabbu bukuni ni ti pahi bɔhisi shee na wuh ni di gbunni nyɛla "binshɛɣu din tiri niriba suhupiɛlli* amaa ka lee kuli yirina "''osibisaba''" Fante nima ni booni highlife shɛm<ref>{{Citation|last=Wilson|first=T. K.|title=Conclusion: Retrieved Gauntlets|date=2010-06-17|url=https://doi.org/10.1093/acprof:oso/9780199583713.003.0006|work=Frontiers of Violence|pages=212–222|publisher=Oxford University Press|access-date=2026-05-06}}</ref>.
Bɛ ni daa yɛn zaŋ Ghana niriba ata la ni laɣim tabani di tuuli siɣili maa ni daa nyɛla Antiguan Wendell (Dell) Richardson (ka o be guitar tooni ka be vocalist toooni), [[Nigeria|Nigerian]] Lasisi Amao (percussionist mini tenor saxophone), Grenadian Roger Bedeau, bɛ tooi lahi booni o Spartacus R (bass), ni Trinidadian Robert Bailey (keyboards). Nigerians Fred Coker ni Mike Odumosu (bass guitar) daa nyɛla bɛ ni daa ti zaŋ shɛba ni zali bɛ zaa ni. Lala band maa daa di yuuni 1970s saha ni zɔri gindi dunia ŋɔ zaa, n diɛmdi zama nima pam pam puuni [[Japan]], [[Australia|Australasia]], [[India]], nti pahi [[Afrika|Africa]] tingbanni.<ref>{{Citation|title=From Burger Highlife to Gospel Highlife: Music, Migration, and the Ghanaian Diaspora|date=2013-12-04|url=https://doi.org/10.4324/9780203082911-21|work=The Globalization of Musics in Transit|pages=263–283|publisher=Routledge|isbn=978-0-203-08291-1|access-date=2026-05-06}}</ref>
[[Lahabali kɔligu:Osibisa.jpg|thumb]]
Lala saha maa Paul Golly (guitar) mini [[Ghana]] nima Daku Adams "Potato" nti pahi Kiki Gyan gba daa nyɛla ban be bɛ puuni. January goli ni yuuni 1976, bɛ zaɣ' gaŋa, "Sunshine Day", daa nyɛla binshɛɣu din daa paai namba 17 UK tingbanni m bala.
Bɛ ni daa ti lahi n yina ni, "Dance the Body Music", ka di daa zani kalinli pihita ni yini 31 kaseti yini puuni.<ref>{{Citation|title=COM–Poisson Control Charts|date=2023-02-28|url=https://doi.org/10.1017/9781108646437.007|work=The Conway–Maxwell–Poisson Distribution|pages=218–250|publisher=Cambridge University Press|isbn=978-1-108-64643-7|access-date=2026-05-06}}</ref> Yuuni 1980, Osibisa daa nyɛla ban diɛm diɛma ninvuɣigahinda ban nyɛ Zimbabwe nima maŋ sulinsi chuɣu puhibu puuni, ka a kana yuuni 1983 daa nyɛla bɛ ni kpɛri kpɛrigu akpaaku zuɣu Marquee diɛma ni daa bala [[London]] tingbanni amaa saha ŋo nyɛla din be di ko ka che zaɣ' maŋli maa.
Osibisa [[mali]] gigs pam ka mali anfaani pam India tingbanni yuuni 1981, pirinla lala zuɣu bɛ daa zaŋ release ''Unleashed – Live in [[India]]'' kaseti, lala binkumda ŋɔ maa daa lahi labina India, ka bɛ ti diɛm November Fest 2010 dabisili 28 November goli ni yuuni 2010, bɛ Corporation Kalaiarangam din be Coimbatore, Tamil Nadu la. Taɣibu din daa niŋ bɛ yila laɣingu maa ni daa nyɛla bɛ gu ka taɣi bɛ band nima kɔhibu, ka lala taɣibu maa daa nya naba n zani. band nima maa shɛŋa gba daa labina [[Ghana]] ni ti la pili yila nima yaabu duu di bahi bahindi biɛla dɔlisibu zaŋ kpa highlife yila polo.
Yuuni 1990s, bɛ yila maa daa nyɛla din galisi kaserti CD nima ni, ka di shɛŋa nye bɛ ni bɛ bɔri shɛli ka ka anfaani n zaŋ n ti binkumda maa. Dinzuɣu, ŋo maa daa nyɛla Osei, ŋun mini Amarfio ni Tontoh, daa gbubi binkumda maa yuuni 1980s zaŋ chana.
Yuuni 1990s piligu, Osei daa labi kpa binkumda laɣinsi maa ni, ka bɛ ni daa pun yaai yili shɛŋa pam gba daa yina ka daɣiri ka dini bɛ CD maa ni. Di kana ni pina ,niɛma din daa na bɛ tooi n yin yina zaa, ka che diɛma akpaaku nima zuɣu din daa niŋ Red Steel / Flying Elephant niŋ ni daa zaŋ bɛ kpalanzuya ni gbubi taba la. Osei daa lahi n kpa laɣingu zaŋ jɛndi binkumda maa polo yuuni 1994 o mini niriba ayi ban daa nye UK nima ni daa laɣim naai: Castle Communications (ŋun daa mali shɛhira gbana zaŋ ti Buddah catalogue ni Bronze Records catalogue shɛŋa la) ni ti pahi Red Steel Music, ŋun daa tooi mali kpaŋmaŋa ni yila nima zaŋ niŋ kaseti CD nima zuɣu maa.
O daa nya daabi'palo ŋun daa za o nyaaŋa, Osei daa nya naba zani ka tooi n yihi binpala yaha na, kamani, culminating yuuni 1995 daa yina ''Monsore'', lala binkumda ŋo tuuli kaseti ni daa bala yuuni 1980s nyaaŋa ha. Lala binkumda ŋo mini Osei daa goya ni yaai yila hali pɔi ka gbali ni bɔɣu daa ti gbaai Osei yuun' pia ni anu nyaanga. Osei daa ŋmaai o chandi maa pirinla lala doro mo zuɣu amaa ka daa na lee kuli n yaai ri yila nima mi hali ni yuuni 2018.
Bɛ ni daa yaai kukɔ shɛŋa ni din daa pun yina zaa daa nyɛla bɛ ni zaŋ shɛli ni yina yuuni -1990s sunsuuni zan chaŋ chana ka di leei nyɛla bɛ ni labi gbaai shɛli,bɛ ni labi n ŋmɛri maa ni bɛ ni labi yaai shɛli ka di nyɛla bɛ ni daa na bɛ tooi n yihi shɛŋa na ''[[African Union|African]] nima yiɣibu'' saha maa, din daa bɛ tooi naai pirinla di daa mali yuli ka di nyɛ "''African Dawn''" ''la zuɣu'', shɛŋa ŋan daa yi polo n ti pahi ''Cropredy'' ''din gba daa be polo ni'' (lala binkumda nima maa tuuli din yi polo ni tum tuun' pia ni anu ) n ti pahi bɛ ni daa zaŋ shɛŋa pahi n yaai li [[London]] ninvuɣ' gahinda kamani Jazz Cafe, ''Aka Ka Kra''.
bɛ ni daa kuli n nya nasara pirinla bɛ daa piigi Richard Linklater sinii ''Boyhood'' ''maa zuɣu''. Disaha, yuuni 2020 ''Sunshine Day'' ''din nyaaŋa: lala Boyhood saha maa binkumda'' daa yina, ka di yaabu daa dalim Osei la din daa bɛ lahi tooi yina.
== Yila ==
Osibisa nyɛla bɛ ni ti so pini pirinla o yihi [[Afrika|Africa]] yila na [[Europe|European]] mini North American niriba nina ka zaŋ bɛ haŋkali ni niŋ [[African Union|African]] mini [[Weston|Western]] yila polo. Bɛ band maa ŋmebu malila bɛ ni niŋdi li shɛm ka di be di ko ka mali rock, progressive rock, acid rock, Latin, jazz, afro-funk, jazz fusion, soul, highlife, reggae, calypso ni ti pahi pop.
bɛ lala ŋmɛbu maa malila balibu bushɛŋ kamani afro rock, progressive rock, Afro-pop, and highlife. ''Mystic Energy'' saw la la ŋmɛbu maa bɛla dili ka che , R&B, dance-pop n ti pahi disco.
== Baansi - zaɣamaŋtali ==
* Teddy Osei ( Francis Osei, ka bɛ dɔɣi o yuuni 1937- ka o kpi yuuni 2025) – lead vocals, saxophone, flutes, percussion
* Mac Tontoh (ka bɛ dɔɣi o Kweku Adabanka Tonto, 1940–2010) – trumpet, horns, percussion
* [[Solomon Amarfio]] (ka o kpi yuuni 2022) – drums, percussion
* Robert Bailey - keyboards, percussion
* Wendell (Dell) Richardson – guitars, lead vocals, percussion
* Abdul Loughty Lasisi Amao (ka bɛ dɔɣi o yuuni 1936 - ka o kpi yuuni 1988) – flute, vocals, percussion
* Spartacus R. (Ka bɛ dɔɣi o yuuni 1948 - ka o kpi yuuni 2010) - bass, percussion, vocals
=== Duupuuni yila ===
* Yuuni 1971 – ''Osibisa'' – (''Billboard'' Hot 200 No. 55 – UK No. 11 – Can No. 47, AUS No. 13)
* Yuuni 1971 – ''Woyaya'' – (''Billboard'' No. 66 – UK No. 11 – Can No. 61, AUS No. 15) - amaa ka bɛ lee bolili ''Woyaya'', di yuli mi ni nyɛ ''Wɔyaya'' din daa yina [[Ghana]] ka nyɛ Ga balli.
* Yuuni 1972 – ''Heads'' – (''Billboard'' No. 125 – Can No. 86, AUS No. 19)
* Yuuni 1973 – ''Superfly T.N.T. Soundtrack'' (''Billboard'' No. 159)
* Yuuni 1973 – ''suhupiɛlli bihi'' (''Billboard'' No. 202, AUS No. 46)
* Yuuni 1974 – ''Osibirock'' (''Billboard'' No. 175, AUS No. 67)
* Yuuni 1975 – ''amaraaba'' (''Billboard'' No. 200, AUS No. 75) (aka ''Uhuru'')
* Yuuni 1976 – ''Ojah neeiya'' (ka bɛ ni o tɔbu lala)
* Yuuni 1979 – ''yaalana''
* Yuuni 1980 – ''suhupiɛlli chuɣu''
* Yuuni 1981 – ''Africa zabili''
* Yuuni 1983 – ''African Dawn (unreleased)''
* Yuuni 1989 – ''zongili''
* Yuuni 1995 – ''Monsore''
* Yuuni 1998 – fɔŋ tinkpaŋa ''(unreleased)''
* Yuuni 2003 – ''African Dawn, African Flight''
* Yuuni 2009 – ''Osee Yee''
* Yuuni 2021 – ''New Dawn''
* TBA – ''Osibioddities''
=== Yili gaŋsi ===
* Yuuni 1971 – "Music for Gong Gong"
* Yuuni 1972 – "Wango Wango"
* Yuuni 1972 – "Ana Bo 1"
* Yuuni 1972 – "Magnifico 7” EP
* Yuuni 1972 - “Survival”
* Yuuni 1973 – "Prophets"
* Yuuni 1973 – "Happy Children"
* Yuuni 1974 – "Adwoa"
* Yuuni 1974 – "Who's Got The Paper"
* Yuuni 1975 – "Sunshine Day" (UK No. 17)
* Yuuni 1976 – "Black Ant"
* Yuuni 1975 – "The Warrior"
* Yuuni 1976 – "Dance the Body Music" (UK No. 31)
* Yuuni 1976 – "The Coffee Song"
* Yuuni 1977 – "The Warrior"
* Yuuni 1977 – "Black Out"
* Yuuni 1978 – "Living Loving Feeling"
* Yuuni 1980 – "Jumbo"
* Yuuni 1980 – "Celebration"
* Yuuni 1980 – "Oreba"
* Yuuni 1980 – "I Feel Pata Pata"
* Yuuni 1982 – "Move Your Body"
* Yuuni 1985 – "Wooly Bully"
* Yuuni 1987 - “Getting Hot” EP
* Yuuni 1995 – "Sunshine Day (radio edit)"
* Yuuni 1996 – "Sunshine Day (Hot Summer Mix)” EP
* Yuuni 1997 – "Dance The Body Music” video single (unreleased)
* Yuuni 1998 – "Sunshine Day (Dancemaster Techno Mix)” (white label vinyl only)
* Yuuni 1998 – "Dance The Body Music (The Edge Mix)" (white label vinyl only)
* Yuuni 1998 – "Sunshine Day/Dance The Body Music (The Edge & Dancemaster EP)" Vinyl only
* Yuuni 1999 – "Survival"
* Yuuni 2019 – "Hold On"
* Yuuni 2020 – "Feel Good(Boyhood Mix)"
* Yuuni 2020 – "Nkosi Sikele Afrika / Woyaya"
* Yuuni 2021 – "Douala”
* Yuuni 2021 – "Adjuwa Aye (Go With the Flow)”
* Yuuni 2022 - “Sunshine Day (Boyhood Summer mix)”
* Yuuni 2022 – "Yo Luv Is Betta (Louie Vega Remix)”
== Sinii yaabu ==
* Yuuni 1983 – ''Warrior'' (VHS) (di daa yaai la dabisili 5 April goli ni yuuni 1983 Marquee Club ni, London tingbanni)
* Yuuni 2003 – ''Osibisa – Live'' (DVD Plus) (di gba lala noor)
* Yuuni 2012 – ''Live from the Marquee Club'' (di gba lala)
* Yuuni 2022 - ''Sunshine Day (Boyhood)'' (official video)
== Kundivihira <nowiki>[[Pubu:Afrocuration2026Ghana]]</nowiki> ==
083c4wropk9lbd0af41jixcs5x673ah
Solomon Amarfio
0
33028
136485
133043
2026-05-13T12:12:40Z
K.D.Nburidiba
4111
136485
wikitext
text/x-wiki
{{Bio}}
'''Solomon Amarki "Sol" Amarfio''' (ka bɛ dɔɣi o dabsili 22 September goli ni yuuni 1938 – dabsili 13 December goli ni yuuni 2022) daa nyɛla [[Ghana]] nima binkumda ŋmɛra ni sasabira. O daa nyɛla ŋun ŋmɛri n-tiri Osibisa ka lahi sabiri yila ni tiri lala bansi maa. Piri la lala bansi mo zuɣu o daa nyɛla ŋun yuli du dunia zaa zaŋ kpa lala yila maa polo di mini ''The Coffee Song'' (1976), ''Sunshine Day'' (1976) ni ti pahi ''Pata Pata'' (1980<ref>{{Cite web|title=Kerkelijke rede ter gedachtenis van zijne majesteit Willem Frederik, graaf van Nassau, koning der Nederlanden, overleden den 12den december 1843|url=https://doi.org/10.1163/2214-8264_dutchpamphlets-kb3-kb32350|access-date=2026-04-30|website=Dutch Pamphlets Online}}</ref><ref>{{Cite book|last=Kernfeld|first=Barry|url=https://doi.org/10.1093/anb/9780198606697.article.1803002|title=Richmond, Dannie (15 December 1931?–16 March 1988), jazz drummer|date=2000-02|publisher=Oxford University Press|series=American National Biography Online}}</ref>
Amaerfio daa nyɛla bɛ ni dɔɣi so September biɛɣu piiya ni ayi dali yuuni 1938 Asere din be Ankara la<ref>{{Cite web|title=Kerkelijke rede ter gedachtenis van zijne majesteit Willem Frederik, graaf van Nassau, koning der Nederlanden, overleden den 12den december 1843|url=https://doi.org/10.1163/2214-8264_dutchpamphlets-kb3-kb32350|access-date=2026-04-29|website=Dutch Pamphlets Online}}</ref> . O daa pilila luŋa ŋmɛbu saha shɛli o ni daa nyɛ yuun' piiya ni anahi, ka di pala so n daa wuholi.Di zuɣu bi daa pawo la yupaa n boondo ni "The Rhythm Man"(doo ŋun ŋmɛri binkumda ) yila laɣinsi pam din be [[Ghana|Ghana.]]Zan chɛŋ yuuni 1960 o daa labi la Landon, luɣi shɛli o mini Ghana dɛmdeendiba kamani brothers Teddy Osei (saxophone) mini Mac Tontoh (trumpet),n ti pahi Gbansabila mini Caribbean yila nima .Di saha ka o daa kpa yili yiiniba laɣingu shɛli bini booli Asiba la.Ŋnuni n daa lahi kpa yila laɣingu din yi Gbansabila wulimpuhili palo la. Amarfio daa lahi sabi yila pam din daa nyɛ yurilim niriba sani,di shɛŋa n-nyɛ [[Netherlands]] (Dutch Top 40) ni [[United Kindom|United Kingdom]]. Amarfio daa nyɛla ŋun yi lala laɣinsi ŋɔ ni yuuni 1990s piligu ka daa lahi labina Accra ka bi daa zaŋɔ n pahi nivuɣ' shɛbi ban zali yuya diyiti kana yila yilibu palo ni [1]. Yuuni 2018 September biɛɣu pishi ni aayi dalla ,yili yiiniba pam daa laɣimya ni daa wuhi suhu piɛlli n tio piri la di ni daa lu o duɣm dabisili din pahiri pihinii la.
Amarfio daa kpila December biɛɣu piiya ni ata dali yuuni 2022,o ni daa paai yuun' pihinii ni a nahi.<ref>{{Cite web|title=Kerkelijke rede ter gedachtenis van zijne majesteit Willem Frederik, graaf van Nassau, koning der Nederlanden, overleden den 12den december 1843|url=https://doi.org/10.1163/2214-8264_dutchpamphlets-kb3-kb32350|access-date=2026-04-29|website=Dutch Pamphlets Online}}</ref>
731ulrwqz3ieqsxo2zibk6qxso7hw72
136486
136485
2026-05-13T12:14:39Z
Aliya 2018
7499
Added a headong
136486
wikitext
text/x-wiki
{{Bio}}
'''Solomon Amarki "Sol" Amarfio''' (ka bɛ dɔɣi o dabsili 22 September goli ni yuuni 1938 – dabsili 13 December goli ni yuuni 2022) daa nyɛla [[Ghana]] nima binkumda ŋmɛra ni sasabira. O daa nyɛla ŋun ŋmɛri n-tiri Osibisa ka lahi sabiri yila ni tiri lala bansi maa. Piri la lala bansi mo zuɣu o daa nyɛla ŋun yuli du dunia zaa zaŋ kpa lala yila maa polo di mini ''The Coffee Song'' (1976), ''Sunshine Day'' (1976) ni ti pahi ''Pata Pata'' (1980<ref>{{Cite web|title=Kerkelijke rede ter gedachtenis van zijne majesteit Willem Frederik, graaf van Nassau, koning der Nederlanden, overleden den 12den december 1843|url=https://doi.org/10.1163/2214-8264_dutchpamphlets-kb3-kb32350|access-date=2026-04-30|website=Dutch Pamphlets Online}}</ref><ref>{{Cite book|last=Kernfeld|first=Barry|url=https://doi.org/10.1093/anb/9780198606697.article.1803002|title=Richmond, Dannie (15 December 1931?–16 March 1988), jazz drummer|date=2000-02|publisher=Oxford University Press|series=American National Biography Online}}</ref>
Amaerfio daa nyɛla bɛ ni dɔɣi so September biɛɣu piiya ni ayi dali yuuni 1938 Asere din be Ankara la<ref>{{Cite web|title=Kerkelijke rede ter gedachtenis van zijne majesteit Willem Frederik, graaf van Nassau, koning der Nederlanden, overleden den 12den december 1843|url=https://doi.org/10.1163/2214-8264_dutchpamphlets-kb3-kb32350|access-date=2026-04-29|website=Dutch Pamphlets Online}}</ref> . O daa pilila luŋa ŋmɛbu saha shɛli o ni daa nyɛ yuun' piiya ni anahi, ka di pala so n daa wuholi.Di zuɣu bi daa pawo la yupaa n boondo ni "The Rhythm Man"(doo ŋun ŋmɛri binkumda ) yila laɣinsi pam din be [[Ghana|Ghana.]]Zan chɛŋ yuuni 1960 o daa labi la Landon, luɣi shɛli o mini Ghana dɛmdeendiba kamani brothers Teddy Osei (saxophone) mini Mac Tontoh (trumpet),n ti pahi Gbansabila mini Caribbean yila nima .Di saha ka o daa kpa yili yiiniba laɣingu shɛli bini booli Asiba la.Ŋnuni n daa lahi kpa yila laɣingu din yi Gbansabila wulimpuhili palo la. Amarfio daa lahi sabi yila pam din daa nyɛ yurilim niriba sani,di shɛŋa n-nyɛ [[Netherlands]] (Dutch Top 40) ni [[United Kindom|United Kingdom]]. Amarfio daa nyɛla ŋun yi lala laɣinsi ŋɔ ni yuuni 1990s piligu ka daa lahi labina Accra ka bi daa zaŋɔ n pahi nivuɣ' shɛbi ban zali yuya diyiti kana yila yilibu palo ni [1]. Yuuni 2018 September biɛɣu pishi ni aayi dalla ,yili yiiniba pam daa laɣimya ni daa wuhi suhu piɛlli n tio piri la di ni daa lu o duɣm dabisili din pahiri pihinii la.
Amarfio daa kpila December biɛɣu piiya ni ata dali yuuni 2022,o ni daa paai yuun' pihinii ni a nahi.<ref>{{Cite web|title=Kerkelijke rede ter gedachtenis van zijne majesteit Willem Frederik, graaf van Nassau, koning der Nederlanden, overleden den 12den december 1843|url=https://doi.org/10.1163/2214-8264_dutchpamphlets-kb3-kb32350|access-date=2026-04-29|website=Dutch Pamphlets Online}}</ref>
== Kundivihira ==
2cy7lqr935f8gybozb1bkxs3b5uvj9s
136487
136486
2026-05-13T12:15:48Z
Aliya 2018
7499
Added a track
136487
wikitext
text/x-wiki
{{Bio}}
'''Solomon Amarki "Sol" Amarfio''' (ka bɛ dɔɣi o dabsili 22 September goli ni yuuni 1938 – dabsili 13 December goli ni yuuni 2022) daa nyɛla [[Ghana]] nima binkumda ŋmɛra ni sasabira. O daa nyɛla ŋun ŋmɛri n-tiri Osibisa ka lahi sabiri yila ni tiri lala bansi maa. Piri la lala bansi mo zuɣu o daa nyɛla ŋun yuli du dunia zaa zaŋ kpa lala yila maa polo di mini ''The Coffee Song'' (1976), ''Sunshine Day'' (1976) ni ti pahi ''Pata Pata'' (1980<ref>{{Cite web|title=Kerkelijke rede ter gedachtenis van zijne majesteit Willem Frederik, graaf van Nassau, koning der Nederlanden, overleden den 12den december 1843|url=https://doi.org/10.1163/2214-8264_dutchpamphlets-kb3-kb32350|access-date=2026-04-30|website=Dutch Pamphlets Online}}</ref><ref>{{Cite book|last=Kernfeld|first=Barry|url=https://doi.org/10.1093/anb/9780198606697.article.1803002|title=Richmond, Dannie (15 December 1931?–16 March 1988), jazz drummer|date=2000-02|publisher=Oxford University Press|series=American National Biography Online}}</ref>
Amaerfio daa nyɛla bɛ ni dɔɣi so September biɛɣu piiya ni ayi dali yuuni 1938 Asere din be Ankara la<ref>{{Cite web|title=Kerkelijke rede ter gedachtenis van zijne majesteit Willem Frederik, graaf van Nassau, koning der Nederlanden, overleden den 12den december 1843|url=https://doi.org/10.1163/2214-8264_dutchpamphlets-kb3-kb32350|access-date=2026-04-29|website=Dutch Pamphlets Online}}</ref> . O daa pilila luŋa ŋmɛbu saha shɛli o ni daa nyɛ yuun' piiya ni anahi, ka di pala so n daa wuholi.Di zuɣu bi daa pawo la yupaa n boondo ni "The Rhythm Man"(doo ŋun ŋmɛri binkumda ) yila laɣinsi pam din be [[Ghana|Ghana.]]Zan chɛŋ yuuni 1960 o daa labi la Landon, luɣi shɛli o mini Ghana dɛmdeendiba kamani brothers Teddy Osei (saxophone) mini Mac Tontoh (trumpet),n ti pahi Gbansabila mini Caribbean yila nima .Di saha ka o daa kpa yili yiiniba laɣingu shɛli bini booli Asiba la.Ŋnuni n daa lahi kpa yila laɣingu din yi Gbansabila wulimpuhili palo la. Amarfio daa lahi sabi yila pam din daa nyɛ yurilim niriba sani,di shɛŋa n-nyɛ [[Netherlands]] (Dutch Top 40) ni [[United Kindom|United Kingdom]]. Amarfio daa nyɛla ŋun yi lala laɣinsi ŋɔ ni yuuni 1990s piligu ka daa lahi labina Accra ka bi daa zaŋɔ n pahi nivuɣ' shɛbi ban zali yuya diyiti kana yila yilibu palo ni [1]. Yuuni 2018 September biɛɣu pishi ni aayi dalla ,yili yiiniba pam daa laɣimya ni daa wuhi suhu piɛlli n tio piri la di ni daa lu o duɣm dabisili din pahiri pihinii la.
Amarfio daa kpila December biɛɣu piiya ni ata dali yuuni 2022,o ni daa paai yuun' pihinii ni a nahi.<ref>{{Cite web|title=Kerkelijke rede ter gedachtenis van zijne majesteit Willem Frederik, graaf van Nassau, koning der Nederlanden, overleden den 12den december 1843|url=https://doi.org/10.1163/2214-8264_dutchpamphlets-kb3-kb32350|access-date=2026-04-29|website=Dutch Pamphlets Online}}</ref>
== Kundivihira <nowiki>[[Pubu:Afrocuration2026Ghana]]</nowiki> ==
76y25owq11xic3k9my7l413zjavtnn8
Bolon
0
33029
136708
133185
2026-05-14T11:25:24Z
Phasy GH
5787
Edited a text
136708
wikitext
text/x-wiki
{{Databox}}
'''Bolon''' bee '''M'Bolon''' nyɛla kali binkumdili, di nyɛla binkumdi' shɛli bɛ ni mali bɛ nu' bihi kparisira, ka di tiri kumsim, ka be [[Mali]] mini [[Guinea]] tiŋgbani ni. Bɛ daa yi kparisirila lala binkparisira ŋɔ bɛ yi ti gɔri tɔhigu bee bɛ yi ti yan chaŋ tɔbu, din yan kpaŋsi tɔb' chandiba maa ka che ka bɛ ni nyam. Di daa lahi nyɛla bin shɛli Jolanima ni kparisira n dɔli bɛ dabba kukoya, di yi ti niŋ ka bɛ yiini yila [[Gambia]] tiŋgbanni ni. [[Guinea]] tiŋgbani ni bin kumdi shɛŋa ŋan kparisiri nubihi ni maa zaa puuni, ''bolon'' n nyɛ din yuui n gari di zaa.
''Bolon'' nyɛla binkumdi' shɛli din mali mihi ata, ka bɛ mali li ni ŋmani karili shɛli bua gbaŋ ni piliya, ka di nyingɔli maa be ka piɛm. Bɛ yi yan kparisi lala binkumdili ŋɔ maa, bɛ zaŋdi li mi n niŋ bɛ gbaya sunsuuni ka di mihi maa tuhi ŋun kparisiri li maa. Yaha, bɛ yi kparisiri li bɛ lahi yan zaŋla bɛ nuhi n ŋmɛri ŋmani maa kamani gungɔŋ la ka di gba kumda.
== Kundivihira ==
{{Reflist}}
[[Pubu:Afrocuration2026Ghana]]
[[Pubu:lahabaya zaa]]
e2uymipiig3rpht1rgiusg2qx8ocxpk
Daddy Lumba
0
33030
136678
136175
2026-05-14T08:17:17Z
Phasy GH
5787
Created a table
136678
wikitext
text/x-wiki
{{Bio}}
'''Charles Kwadwo Fosuh''' (be daa dɔɣi o la silimin goli ''[[September]]'' biɛɣu pihita yinika dali yuuni 1964 - ka o daa kani silimin ''[[July]]'' biɛɣu pishi ni ayɔbu yuuni 2025), ka bɛ mi o o tuma ni '''Daddy Lumba''', nyɛla ''[[Ghana]]'' nira ŋun nyɛ ''[[Germany]]'' yili yiina, yili sabira,<ref>{{Cite web|date=2025-11-26|title=Kumasi High court told Daddy Lumba died a German national, not Ghanaian - MyJoyOnline|url=https://www.myjoyonline.com/kumasi-high-court-told-daddy-lumba-died-a-german-national-not-ghanaian/|access-date=2026-05-04|website=www.myjoyonline.com|language=en-US}}</ref> ni ŋun tiri yila kumsi. O nyɛla ninvuɣ' so ŋun niŋ bayana ka yihi yilanim pam na, ka di shaŋa nyɛ din du tiŋduya, o nyɛla niriba pam ni mi ka o talahi mini o salo galisi pam ''[[Ghana]]'' yil' yiiniba puuni.<ref name=":1">{{Cite web|date=2025-07-27|title=Daddy Lumba: Ghana's highlife legend dies age 60|url=https://www.bbc.com/news/articles/ce93zez439lo|access-date=2026-05-04|website=www.bbc.com|language=en-GB}}</ref><ref>{{Cite web|title=Daddy Lumba As A Course To Be Studied?|url=https://www.modernghana.com/entertainment/62813/daddy-lumba-as-a-course-to-be-studied.html|access-date=2026-05-04|website=Modern Ghana|language=en}}</ref><ref>{{Cite news|last=Livemint|date=2025-07-26|title=Daddy Lumba, famed Ghanaian highlife singer, dies at 59 in Accra {{!}} Today News|language=en|work=mint|url=https://www.livemint.com/news/us-news/daddy-lumba-famed-ghanaian-highlife-singer-dies-at-59-in-accra-11753543948352.html|access-date=2026-05-04}}</ref><ref>{{Cite web|title=Not Just a Singer: Daddy Lumba and the Soul of a Nation|url=https://www.modernghana.com/news/1421277/not-just-a-singer-daddy-lumba-and-the-soul-of-a.html|access-date=2026-05-04|website=Modern Ghana|language=en}}</ref> Niriba pam daa mi la Lumba ka o nyɛ ŋun yihi yilanim pam din gbunani mini di biɛhisi nyɛ konkoba ka salo maa pam daa tooi lahi mali nangbanikpeeni bee galimi n zaŋ kpa o polo.<ref>{{Cite web|date=2025-07-26|title=Daddy Lumba: The highlife legend who redefined Ghanaian music|url=https://www.pulse.com.gh/story/daddy-lumba-the-highlife-legend-who-redefined-ghanaian-music-2025072612112019972|access-date=2026-05-04|website=Pulse Ghana|language=en}}</ref> O yila maa daa kuli jandirila Ghananim kaya, bɛ yal' niŋda ni bɛ yal' yara, o yila maa ni tooi yari n kpari yal' shaŋa polo n nyɛ yurilim, biɛhigu, kpibu, daŋ, ariziki, fara, suhiyurilim, suhisaɣingu, adiininima, nti pahi suhigbaali.
O ni daa na zoori saha shɛli maa, ''[[Ghana]]'' yil' yiiniba ban daa be ''[[Germany]]'' yuma 1980 bahigu la saha, Lumba daa pili la o yila tuma '<nowiki/>''Lumba Brothers''<nowiki/>' puuni, o mini ''[[Ghana]]'' nira ŋun yuli daa booni [[Nana Acheampong]] la lala saha maa. Bɛ zaa daa nyɛla ban go n chaŋ nti be ''[[Germany]]'' lala saha maa. Bɛ daa yihila bɛ ni daa laɣim n-ŋma yili gaŋ' shɛli la, '<nowiki/>''Yee Ye Aka Akwantuom''<nowiki/>', yuuni 1989; dina n daa lɛbi yili shɛli Ghananim nin ni tiɣi ''[[Ghana]]'' ninvuɣi shaba ban be tiŋduya yilanim puuni.Bɛ ni daa kuli waligi taba 1990 yuma maa piligu saha maa nyaanga, Lumba daa kpala o konko baan' tali tuma mini daabilim ka bɔli li '''Lumba Production''<nowiki/>' ka di mini ''MiPROMO'' kpalanzuya n daa kuli gbuni taba. O daa nyɛla ŋun yihi yil' viɛl' gbaliŋ na yimbayimba saha waɣila nyaanga.
Lumba daa dila ''[[Ghana]]'' baansi kpaŋmaŋ pina dibaa anii. O daa deela ''EMY Africa'' kpaŋmaŋ pina la, ka daa lahi n di kpaŋmaŋ pini shɛli din nyɛ ninvuɣ' shɛba ban kpaŋdi bɛ mansi pam diɛma ni yiɣijam polo la pini yuuni 2018 puuni. Yuuni 2023 puuni, ''[[Germany]]'' ''Ambassador'' din bɛ ''[[Ghana]]'' la daa ti o la '<nowiki/>''Borga Highlife Lifetim''e' kpaŋmaŋ pini la. Yuuni 2024 puuni, o daa lahi bela ban daa deei '<nowiki/>''National Honours and Awards''<nowiki/>' kpaŋmaŋ pina la puuni. Yuuni 2025 puuni, o yilli ŋɔ "''Mpempem Do Me''" daa nyɛla din pahi '''Apple Music''<nowiki/>' yilanim la zuɣu, ''UK'' naa ŋun yuli daa booni ''King Charles III'' la n daa piigi lala yilli maa ni o zaŋ n puhi ''Commonwealth Day'' chuɣu la.
== O biɛhigu piligu ==
Bɛ daa dɔɣila Charles Kwadwo Fosu silimin goli ''[[September]]'' biɛɣu pihita yinika dali yuuni 1964 tiŋ' shɛli bɛ ni booni ''Nsuta'' din be ''[[Ashanti Region]]'' ''[[Ghana]]'' tiŋgbani ni la. O ma n daa nyɛ<ref name=":2">{{Cite web|title=Daddy Lumba, Biography|url=http://ghanaweb.com/person/Daddy-Lumba-1257|access-date=2026-05-04|website=ghanaweb.com|language=en}}</ref> Comfort Gyamfi ka sokam mi o Ama Saah, ka o ba mi nyɛ Johnson Kwadwo Fosu. O ba ni o ma daa dɔɣila bihi ata ka o nyɛ ŋun pa kpɛma sani zuɣu. O laanba maa zaa daa nyɛla karimbanima. O ba daa nyɛla ŋun kani ka o na nyɛ bia.<ref>{{Cite web|title=Daddy Lumba Biography – Official Website of Daddy Lumba|url=https://daddylumbaofficial.com/biography/|access-date=2026-05-04|language=en-US}}</ref>
Fosu daa pilila o shikuru chandi ''Nsuta'' tiŋgbani ni, ''Suame Methodist'' din be ''[[Kumasi]]'' la ka o daa chaŋ, nti naai yuuni 1979. O daa tirisi tooni n chaŋ ''[[Adu Gyamfi Senior High School]]'' din be ''Jamasi'' la, amaa o daa lahi yi ni n labi ''[[Juaben Senior High School]]'' nti naai o ''Secondary Education'' nimaani 1984 la saha.<ref>{{Cite web|title=Daddy Lumba Biography – Official Website of Daddy Lumba|url=https://daddylumbaofficial.com/biography/|access-date=2026-05-04|language=en-US}}</ref>
== O tuma ==
=== O tuuli kuko' yaara mini Lumba Brothers (1983 hali ni 1989) ===
Fosu daa pilila yila o ni daa na nyɛ yuun' pia ni ayɔbu, o ni daa be ''[[Juaben Senior High School]]'' o daa nyɛla bɛ yila toondana yuuni 1983 hali ni yuuni 1984. O daa lahi kpala o tuuli laɣim yili "''Lumba Brothers''" o mini o zonima.<ref name=":0">{{Cite web|date=2025-07-26|title=10 fascinating facts about Highlife Legend Daddy Lumba — And the legacy he leaves behind|url=https://www.graphic.com.gh/entertainment/showbiz-news/10-fascinating-facts-about-highlife-legend-daddy-lumba-and-the-legacy-he-leaves-behind.html|access-date=2026-05-04|website=Graphic Online|language=en-gb}}</ref> O daa pilila bayana niŋbu o mini ''Nkwanta Wesley Singers'' ni daa diɛm diɛma ''Anokye Krom Cultural Center'' la.<ref>{{Cite web|title=Daddy Lumba Biography – Official Website of Daddy Lumba|url=https://daddylumbaofficial.com/biography/|access-date=2026-05-04|language=en-US}}</ref><ref>{{Cite web|date=2025-07-26|title=Daddy Lumba dead: Ghana mourn legendary highlife artiste wey die at age 60|url=https://www.bbc.com/pidgin/articles/cqxgj2e0edjo|access-date=2026-05-04|website=BBC News Pidgin}}</ref> Lala saha maa ka o daa yihi yilli ŋɔ na "Lumba Lumba" ka di yara n-jandiri ban daa tuhiri ''[[South Africa]]'' maŋsulinsi zuɣu lala saha maa. Yilli maa daa niŋla bayana, ka di che ka bɛ ti o yu' paa ŋɔ "Daddy Lumba", ka di daa ti che ka di lɛbi o yu' paa.<ref name=":3">{{Cite web|title=Daddy Lumba Biography – Official Website of Daddy Lumba|url=https://daddylumbaofficial.com/biography/|access-date=2026-05-04|language=en-US}}</ref>
O ni daa kuli naai ''[[Juaben Senior High School|Juaben SHS]]'' o daa chaŋla ''[[Germany]]'' yuuni 1983,<ref name=":0" /> ka di nyɛla o mam, ''Theresa Abebrese'', o ni daa nya so ''Secondary School'' la nti pahi o karimba ''Mama Acheampong'' n daa nyɛ ban tabi sɔŋ o. O daa chirigila ''[[Ghana]]'' nira ŋun gba nyɛ baanga nimaani ''[[Nana Acheampong]]''. Acheampong daa pun nyɛla ŋun be bɔŋ shɛli bɛ ni bɔli "''Talking Dreams''" la ni. Bɛ daa laɣila taba zɔri<ref name=":0" /> ka bɔli bɛ maŋ 'Lumba Brothers' (ka di yina Daddy Lumba yila bɔŋ kurili la ni). Bɛ daa gbaami ni bɛ yihi bɛ yil' palli na dina n nyɛ ''Yee Ye Aka Akwantuom'''<nowiki/>' '''''yuuni 1986 puuni, Joseph Owusu Banahene n daa nyɛ ŋun sɔŋ ka di yina.<ref name=":2" /><ref name=":1" /> Bɛ daa na bi tooi zaŋ yilli maa n wuhi salo ka di nyɛ laɣiri kalinsi zuɣu, naɣila yuuni 1989 ni ka di daa naan yina polo ni, di yibuna n-tɔ ka di kuli duhi bɛ bɔŋ maa saazuɣu.<ref name=":0" /><ref name=":4">{{Cite web|date=2025-07-26|title=Tribute to Daddy Lumba: The Highlife Maestro — iMullar|url=https://imullar.com/2025/07/26/tribute-to-daddy-lumba-the-highlife-maestro/|access-date=2026-05-04|language=en-GB}}</ref> Lumba Brothers daa nyɛla salo nini ni tiɣi shɛli dama bɛ daa chemi ka yili shɛli din daa du tiŋduya laBurger-Highlife''<nowiki/>' yina salo ni. Di yuma ayi nyaanga ka bɛ wali taba, amaa ka na kuli nyɛ ban laɣindi diɛmdi diɛma, kamani yuun' pia polo ha ka Lumba daa taɣi tiŋa.''<ref>{{Cite web|date=2023-01-02|title=“Nana Acheampong introduced me to Highlife music”-Daddy Lumba - Atinka Online|url=https://atinkaonline.com/nana-acheampong-introduced-me-to-highlife-music-daddy-lumba/|access-date=2026-05-04|language=en-US}}</ref><ref name=":3" />
=== O konko tuma (1990 hali ni 2025) ===
==== O bayana niŋbu (1990 hali ni 2000 polo) ====
Lumba Brothers ni daa wali taba n naai, Daddy Lumba daa yihila o konko yilanim na ka bɔli li '<nowiki/>''Obi Ate Meso Buo''<nowiki/>' 1990 yuuni la ni, baantali baŋdaba pam daa nya lala yilanim maa viɛlim ka di niŋ bayana ''[[Ghana]]'' yilanim puuni.<ref>{{Cite web|title=Daddy Lumba Biography – Official Website of Daddy Lumba|url=https://daddylumbaofficial.com/biography/|access-date=2026-05-04|language=en-US}}</ref><ref name=":6">{{Cite web|last=Oloworekende|first=Wale|date=2025-07-29|title=In Tribute To Daddy Lumba, Ghana’s Most Beloved Maverick|url=https://thenativemag.com/in-tribute-to-daddy-lumba-ghanas-most-beloved-maverick/|access-date=2026-05-04|website=The NATIVE|language=en-US}}</ref> Yilanim maa puuni shɛli n daa nyɛ "''Theresa''" ka di fiila jandiri o mam kuro la.<ref name=":4" /> Lumba daa yaarila o kukoli ''Rheinklang Studio'' ka di be ''Düsseldorf'' din be [[Germany]] la. Daddy Lumba daa kuli yihirila yil' pala na yuuni kam hali ni yuuni 2010. O yilanim maa zaa yi laɣim, o daa nyɛla yil' bɔŋbɔŋ bin pishi ni ayopoin<ref>{{Cite web|date=2025-07-27|title=See the list of over 200 songs Daddy Lumba released - MyJoyOnline|url=https://www.myjoyonline.com/see-the-list-of-over-200-songs-daddy-lumba-released/|access-date=2026-05-04|website=www.myjoyonline.com|language=en-US}}</ref> o ni daa na be o nyavuli ni (ka ''Obi Ate Meso Buo'<nowiki/>'' gba pahi danni).<ref name=":2" /> O yilanim daa nyɛla o maŋmaŋ kukoli, o maŋmaŋ takari gbaŋ '<nowiki/>''Lumba Production''' ka di nyɛ din mini ''MiPROMO'' kpalanzuya gbuni taba.
1990 yuma la saha zaa, o daa namdila yil' bona n tiri o baan' taba ''[[Germany]]'' tiŋgbani ni, Vida' gba daa pahila o ni daa ti yili shɛŋa maa ni, Felix Owusu ni daa zaŋ shɛli n wuhi salo yuuni 1992 la.<ref name=":5">{{Cite web|date=2025-07-27|title=See the list of over 200 songs Daddy Lumba released - MyJoyOnline|url=https://www.myjoyonline.com/see-the-list-of-over-200-songs-daddy-lumba-released/|access-date=2026-05-04|website=www.myjoyonline.com|language=en-US}}</ref> Lala saha maa ka Lumba daa chirigi Ofori Amponsah, ŋun daa lihiri m bɔri ŋun yan sɔŋ o o yila tuma polo la. Din saha Daddy Lumba daa na chɛla baantali tuma maa. Dina n daa nyɛ Ofori Amponsah piligu ka o mini Lumba laɣim n-tum, bɛ yihila "Anti Atta" na ka o daa yihi yil' bɔŋ ka boli li Asew. O mini Ofori daa lahi yihila yil'boŋ na ka boli liWo Ho Kyere''<nowiki/>' ka di yina yuuni 1999.''<ref name=":2" /><ref name=":5" />
Yuuni 1999, o daa dila '<nowiki/>''Ghana Music Awards''<nowiki/>' kpaŋmaŋ pina buta ka di '<nowiki/>''Album of the Year''<nowiki/>' kpaŋmaŋ pini nti pahi '<nowiki/>''Most Popular Song of the Year''<nowiki/>' kpaŋmaŋ pini.<ref name=":2" /> '<nowiki/>''Ghana Music Awards'<nowiki/>'' puuni, o daa lahi dila '''Artiste of the Year''<nowiki/>' kpaŋmaŋ pini yuuni 2000.
Silimin goli ''[[December]]'' biɛɣu pia ni yini dali yuuni 2005, Daddy Lumba daa demla diɛma '''House of Blues''<nowiki/>' din be ''[[Chicago]]'' la.<ref>{{Cite web|title=Daddy Lumba at Historic Chicago House of Blues!|url=https://www.modernghana.com/news/87794/daddy-lumba-at-historic-chicago-house-of-blues.html|access-date=2026-05-06|website=Modern Ghana|language=en}}</ref>
Daddy Lumba daa nyɛla ŋun yi poloni dihiri nuu n zaŋjandi ''<nowiki>''New Partronic Party (NPP)''</nowiki>''. "''Nana Ye Winner''", din nyɛ o yilli la nyɛla yili shɛli din daa mali zaashee pam n zaŋti tiŋgbani zuɣulantali piibupiibu shɛli din daa niŋ yuuni 2004, 2012 hali ni 2016. O daa lahi ŋmala yilli n-ti ''Nana Akufo-Addo'' 2020 piibupiibu la, dina n nyɛ "''4 More For Nana''".<ref>{{Cite web|last=Benedict|first=Qwame|date=2020-11-11|title=Daddy Lumba drops his campaign song for Nana Akuffo Addo (VIDEO)|url=https://www.ghpage.com/daddy-lumba-drops-his-campaign-song-for-nana-akuffo-addo-video/167444/|access-date=2026-05-06|website=GhPage|language=en-US}}</ref>
Silimin goli ''[[January]]'' biɛɣu pia ni yini dali yuuni 2009, linjimanim ata daa kuli kpɛla Lumba yiŋ din be ''Atimatim'' la ni ninmohi, ''[[Kumasi]]'' tiŋgbani ni. O tizopaɣa ''Faustina Fosu'' mini bɛ daŋ ni niriba n daa be yiŋa. Faustina ni yɛli sham, ni linjin' dabba maa daa bohila Lumba yala, bɛ daa yɛlimi ni bɛ mini o n yi [[Ankara]] n kuna, ni, ka o yɛliba ni o mini ba ni nya taba o yiŋa. O ni daa kuli yɛli ba ni o ka yiŋa, bɛ daa chaŋmi ka ti lahi labina hawa dibaayi nyaanga ni suhiyiɣisili, bɛ daa kuli zala bɛ yili maa dunoli gbuni n yari zilima ka turi ba. Bɛ ni daa kuli ŋmaligi, Faustina daa bolila ban su tiŋgbani maa fukumsi ka yɛli ba binshɛli din niŋ. Daddy Lumba daa bi yɛli kahigi binshɛɣu din niŋ maa n wuhi solo.<ref>{{Cite web|title=Daddy Lumba in trouble|url=https://www.modernghana.com/entertainment/8623/daddy-lumba-in-trouble.html|access-date=2026-05-06|website=Modern Ghana|language=en}}</ref>
=== 2010 hali ni 2025 ===
Silimin goli ''[[December]]'' biɛɣu pishi ni ayɔbu dali yuuni 2010, Daddy Lumba daa nyɛla ŋun dem dema '''Royal Lamerta Hotel' Ahodwo'' din be [[Kumasi]] la ni, o piligu dali n daa bala ka o diɛm diɛma tiŋ maa ni, o daa yan zaŋla lala diɛma maa n puhi o konko yuun pishi baantali maa ni chuɣu.<ref>{{Cite web|date=2010-09-17|title=Lumba's homecoming show - MyJoyOnline|url=https://www.myjoyonline.com/lumbas-homecoming-show/|access-date=2026-05-06|website=www.myjoyonline.com|language=en-US}}</ref> Bɛ daa tirisila diɛma maa n zali silimin goli ''[[January]]'' dahiyini dali yuuni 2011, ka di nyɛla bɛ tuma nema maa n bi viɛla, niriba n daa saɣim lala luɣili maa, nti pahi luɣili maa ʒilɛli bi viɛli zuɣu. Bɛ ni daa bi tooi diɛm diɛma maa di dabisili dali maa zuɣu ban su diɛma zonzongili daa duhi la lala hotel maa nim kootu.<ref>{{Cite web|title=Patrons of Lumba Concert fiasco explore legal option|url=https://www.modernghana.com/entertainment/14254/patrons-of-lumba-concert-fiasco-explore-legal-option.html|access-date=2026-05-06|website=Modern Ghana|language=en}}</ref>
Silimin goli ''[[January]]'' biɛɣu pia ni ayopoin dali yuuni 2018, Daddy Lumba daa duhila ''Kwame Anokye'' kootu ''Accra High Court'' lani, dama o daa ŋmala ʒiri ni o nyɛla Daddy Lumba bia, o daa boli la o maŋ ''Daddy Lumba Junior'' ka paɣisiri o ni o deei pina niriba sani. Daddy Lumba yɛliya ni Anokye pili o la paɣisibu saha shɛli o ni daa zini ''[[TV Africa]]'' zuɣu n niŋ '''Just Like You''<nowiki/>' la.<ref>{{Cite web|date=2018-04-04|title=Daddy Lumba look-alike changes name after lawsuit|url=https://www.citinewsroom.com/2018/04/daddy-lumba-look-alike-changes-name-after-lawsuit/|access-date=2026-05-06|language=en-US}}</ref> Anokye daa taɣila o yuli n boli o maŋ ''Anokye Supremo''.<ref>{{Cite web|date=2025-07-30|title=Eight 'sing-alikes' of Daddy Lumba mistaken for the original - MyJoyOnline|url=https://www.myjoyonline.com/eight-sing-alikes-of-daddy-lumba-mistaken-for-the-original/|access-date=2026-05-06|website=www.myjoyonline.com|language=en-US}}</ref>
Yuuni 2018 ''EMY Africa Awards'' la ni, Lumba daa dila '''Icon/Legend of Entertainment''<nowiki/>' kpaŋmaŋ pini. O ni daa deei pini maa o daa yɛlimi "N puhi ʒii ŋɔ zonzongilinim mini Ghananim ka paɣi. N nyɛla ŋun na kuli yan tiriya yili suma n yi na be n nyavuli ni".
Silimin goli ''[[October]]'' yuuni 2023, ''[[Germany]] Ambassador'' ŋun ʒi ''[[Ghana]]'' la daa tila Lumba '''Borga Highlife Lifetime Achievement Award''<nowiki/>' kpaŋmaŋ pini.
Lumba daa deela ''Grand Model'' kpaŋmaŋ pini la 2024 ''National Honours and Awards'' puuni, din daa niŋ ''Accra International Conference Centre'' silimin goli ''[[December]]'' biɛɣu pihita dali la.<ref>{{Cite web|date=2024-12-30|title=Full list of recipients at 2024 National Honours Awards - MyJoyOnline|url=https://www.myjoyonline.com/full-list-of-recipients-at-2024-national-honours-awards/|access-date=2026-05-06|website=www.myjoyonline.com|language=en-US}}</ref>
''King Charles III'' daa piila "''Mpempem Do Me''" n pahi yil' yura puuni 2025 yuuni ''Commonwealth Day'' la ni. Lala yilli maa n daa pahiri diba ayopoin ''King Charles III'' ni daa piigi o yil' yura pia ni ayopoin shɛŋa ''Apple Music'' maa.<ref>{{Cite web|date=2025-03-10|title=Daddy Lumba’s ‘Mpempem Do Me’ featured in King Charles’ playlist - MyJoyOnline|url=https://www.myjoyonline.com/daddy-lumbas-mpempem-do-me-featured-in-king-charles-playlist/|access-date=2026-05-06|website=www.myjoyonline.com|language=en-US}}</ref><ref>{{Cite web|last=Ghartey|first=Raphael|date=2025-03-10|title=Daddy Lumba's 'Mpempem Do Me' features in King Charles III's playlist|url=https://3news.com/showbiz/music/daddy-lumbas-mpempem-do-me-features-in-king-charles-iiis-playlist|access-date=2026-05-06|website=3News|language=en}}</ref>
Daddy Lumba daa malila niya ni chaŋ ''[[United States]]'' mini ''[[Canada]]'' n-ti diɛm diɛma, o yuun pishi nimaani nyaanga. ''TM Entertainmentz'' nim daa nyahila lala gɔrim maa o kum dabisili maa.<ref>{{Cite web|last=Ghartey|first=Raphael|date=2025-07-27|title=Daddy Lumba's USA and Canada tour cancelled - Management|url=https://3news.com/news/daddy-lumbas-usa-and-canada-tour-cancelled-management|access-date=2026-05-06|website=3News|language=en}}</ref> Ghana kuko' yaara ''Kaywa'' ni daa yɛli sham, ni Daddy Lumba daa na bela o yilanim bahigu shili malibu ni poi ka o nan yi che yila tuma. Lala yilanim maa di nyɛla din yan shihi yaɣa ŋɔ, ''roots reggae, amapiano, afrobeats'' nti pahi ''highlife''.
== O yila baŋsim ==
Lumba daa yan sabila yila, ka piigi di ni yan yiini dɔli sham, ka laɣim yila maa neen' bɔra, ka yili yila maa. O yilanim pam tooi nyɛla kanbonsili, amaa o tooi chirigiri yiindi siliminsili gba.<ref name=":6" /> Yilli kamani "''Homeless''" o bi yili li kanbonsili mini siliminsili konko o daa pahila ''German'' gba, o ni daa be ''[[Germany]]'' maa ka o daa bohim li o yila piligu maa saha.
=== O yila balibu ===
Bɛ ni daa wumsi o n niŋ asɔri yaɣili din nyɛ ''gospel'' la zuɣu, Lumba daa ŋma yilanim pam n zaŋkpa ''gospel'' polo, ka di tooi yara n kpari biɛhigu, yurilim, biɛhisi ni taba, kpaŋsibu ni tahima polo.<ref name=":6" /> Daddy Lumba yila nyɛla bal' konkoba ka shihiri suhi, ka lahi nyɛ din waligi ka che taba. O yilinim din galisim gari kobishii maa tooi yarimi n kpari yurilim, biɛhisi ni taba, amiliya, fara, tahima, laɣiri, yiŋ kalinsi, maŋ kpaŋsibu, wun paɣibu, suhipiɛlli, Naawuni ni yiko polo. O yila nim kuli nyɛla din puhiri ka laɣiri paɣiba, nintiɣibo zaŋchaŋ ban yuri o polo, ni o nin ni nya yal' shaŋa, ka di che ka nyɛ baanso ŋun biɛhigu mini salo biɛhisi tooi dɔli taba ka lahi taɣiri niriba biɛhisi.<ref>{{Cite journal|last=Akrong|first=Issac|date=2012-10|title=Hip life music: re-defining Ghanaian culture (1990-2012)|url=http://hdl.handle.net/10315/31427|language=en}}</ref>
=== O yila biɛhigu ===
Lumba daa lahi nyɛla niriba ni mi so ka o nini tiɣi o maŋa ka lahi dihiri o maŋ nachiinsi viɛnyɛla, ka mali viɛlim shɛli din che ka salo yuri o, ka lahi ŋma yil' shɛŋa ŋan niŋ bayana ''[[Ghana]]'' tiŋgbani ni, ka di nyɛ binshɛli din bi mili baansi pam. O daa mali la o zuɣu malibu balibu balibu, o daa tooi chɛri tamda, n pamdi sɔŋda ka daa lahi niŋdi tim niŋdi li ka di nyalisira ka be gɔnagɔna.<ref name=":6" />
== O maŋmaŋ biɛhigu ==
O ma ''Comfort Gyamfi (Ama Saah)'' n daa nyɛ o daa tooi mali so yɛltɔɣa n tumdi tuma. O kum daa nyɛla din daa dam o pam ka che ka o ŋma suhidamli, tahama, ni dihitabili yilanima. Daddy Lumba daa nyɛla ninvuɣi so ŋun mali ashili n zaŋ kpa o maŋmaŋ biɛhigu polo.<ref>{{Cite web|date=2025-12-02|title=High court rules both women were lawfully married to late music icon Daddy Lumba [Full Judgment] - MyJoyOnline|url=https://www.myjoyonline.com/high-court-rules-both-women-were-lawfully-married-to-late-music-icon-daddy-lumba-full-judgment/|access-date=2026-05-06|website=www.myjoyonline.com|language=en-US}}</ref> O daaʒia zaa daa nyɛla ''[[Ghana]]'' shiiri million kɔbiga ni pisopoin ni ayɔbu (''GH₵176 million''), ka di che ka o nyɛ be ''[[Ghana]]'' yili' yiindiba ban buni puuni.<ref>{{Cite web|last=Desk|first=HT US|date=2025-07-26|title=Daddy Lumba net worth: How rich was late Ghanaian musician? Here’s all about his family and kids|url=https://www.hindustantimes.com/entertainment/music/daddy-lumba-net-worth-all-about-late-ghanaian-musician-s-wealth-family-and-kids-101753547302466.html|access-date=2026-05-06|website=Hindustan Times|language=en}}</ref>
=== O radio duu ===
Silimin goli ''[[September]]'' yuuni 2022 puuni, Lumba daa yoola ''radio'' duu ka boli li ''DLFM'' (106.9), ka di tiri lahibali kanbonsili ni [[Ankara]] polo ŋɔ.<ref>{{Cite news|date=2022-09-08|title=Music legend Daddy Lumba establishes his own radio station, DLFM|language=en-EN|work=Pulse Ghana|url=https://www.pulse.com.gh/entertainment/music/music-legend-daddy-lumba-establishes-his-own-radio-station-dlfm/33ql1bl|access-date=2026-05-06}}{{Dead link|date=May 2026 |bot=InternetArchiveBot |fix-attempted=yes }}</ref><ref>{{Cite web|title=Daddy Lumba opens his own radio station DLFM in Accra (Photos)|url=http://shinemegh.com/2022/09/08/daddy-lumba-opens-his-own-radio-station-dlfm-in-accra-photos/|access-date=2026-05-06|website=shinemegh.com|language=en-US}}</ref>
=== O dɔro mini o kpibu ===
Silimin goli ''[[July]]'' biɛɣu pishi ni ayɔbu dali asiba mahili yuuni 2025 Lumba daa nyɛla ŋun kani ''Bank Hospital'' din be ''Cantonments'' din be [[Ankara]] la ni.<ref>{{Cite news|date=2025-07-26|title=Daddy Lumba cause of death: Ghanian music icon, passes away - here's what happened to him|work=The Economic Times|url=https://economictimes.indiatimes.com/news/international/us/daddy-lumba-cause-of-death-ghanian-music-icon-passes-away-heres-what-happened-to-him/articleshow/122925433.cms?from=mdr|access-date=2026-05-06|issn=0013-0389}}</ref> Pɔi ka o daa kani, o yuuni pihiyɔbu dɔɣim dabisili chuɣu shɛli din daa niŋ yuuni 2024 la ni, o daa chihila o paɣa, ''Akosua Serwaa Fosuh'' noli ni ka ŋuna n dihi o shini o dali. O daa viila ashili n yɛli ni o daa niŋla yaannyini apulaashin, kamani 2013 la saha. Pɔi ni yuuni 2013, o daa nyɛla do' so ŋun mali alaafee n diɛmdi diɛma laɣinsi ni. Lumba daa nyɛla ŋun diɛma diɛmanim pam n gili duniya yaanga zuɣu laɣinsinim ni.<ref>{{Cite web|title=Highlife Legend Daddy Lumba dies at 60|url=https://www.modernghana.com/entertainment/81389/highlife-legend-daddy-lumba-dies-at.html|access-date=2026-05-06|website=Modern Ghana|language=en}}</ref> ''King Promise'' daa nyɛla ŋun ʒini ''[[Joy FM (Ghana)|Joy FM]]'' zuɣu n yɛli ni o mini Daddy Lumba daa nyɛla ban laɣim n tumda ni bɛ yihi yila na, di chira ayi nyaanga ka Lumba daa kani maa.<ref>{{Cite web|date=2025-07-26|title=Daddy Lumba: 'We were working on a joint album'- King Promise reveals - MyJoyOnline|url=https://www.myjoyonline.com/daddy-lumba-we-were-working-on-a-joint-album-king-promise-reveals/|access-date=2026-05-06|website=www.myjoyonline.com|language=en-US}}</ref>
=== O kuli malibu ===
Daddy Lumba ŋun kani maa daŋni kpɛma (abusuapanin) daa moliya ni o kuli bahigu yan lula silimin goli ''[[December]]'' dabaayɔbu dali 2025, ni di yan niŋla ''Baba Yara Sports Stadium'' din be [[Kumasi]] la ni.<ref>{{Cite web|date=2025-10-08|title=Family announces date for late Daddy Lumba’s final funeral rites|url=https://www.pulse.com.gh/story/family-announces-date-for-late-daddy-lumbas-final-funeral-rites-2025100810142033693|access-date=2026-05-06|website=Pulse Ghana|language=en}}</ref><ref>{{Cite web|date=2025-08-05|title=Daddy Lumba’s funeral to be held in Kumasi - Family - MyJoyOnline|url=https://www.myjoyonline.com/daddy-lumbas-funeral-to-be-held-in-kumasi-family/|access-date=2026-05-06|website=www.myjoyonline.com|language=en-US}}</ref>
=== Silimin goli December kootu zaligu ===
Silimin goli ''[[December]]'' biɛɣu pia ni ayi dali 2025, ''Accra High Court'' daa zaɣisimi ni kuli maa bi yan mali bɛ ni daa gbaai dabisi shɛli maa (''13th [[December]] 2025''), dama bɛ daa bi mali Daddy Lumba mayilinima maa kuli maa malibu shaawara.<ref name=":7">{{Cite web|date=2025-12-12|title=BREAKING: Court blocks Daddy Lumba’s december 13 funeral|url=https://www.pulse.com.gh/story/breaking-court-blocks-daddy-lumbas-december-13-funeral-2025121211041531447|access-date=2026-05-06|website=Pulse Ghana|language=en}}</ref> Kootu maa daa bi saɣi n-ti daŋkpɛma maa, Kofi Owusu (''Abusuapanin'') ni o mali kuli maa shili ka daa lahi yɛli ''Transitions Funeral Home'' ni bɛ di zaŋ kum maa n-ti ba, naɣila kootu maa ti di sariya maa naagi.<ref name=":7" /> Kootu maa vihigu puuni, Daddy Lumba daŋ shɛba ban daa miri o (o paɣa ni o bihi) nuu daa ka kuli maa shili malibu ni, ka kootu maa daa yɛli ni di tu ni bɛ nuu be dinni.
Kootu maa daa zalibami ni bɛ bolimi kuli maa talahi nira kam laɣingu ka ka bɛ ti laɣim gbaai dabisili shɛli bɛ ni yan sɔɣi, bɛ daa lahi zalibami ni laɣishɛlikam bɛ ni nya kuli maa malibuni ni bɛ di zaŋli n gabi Daddy Lumba buni puuni, naɣila bɛ ti ŋmaai sariya maa.<ref>{{Cite web|date=2025-12-12|title=High Court stops Daddy Lumba's funeral over family dispute|url=https://www.primenewsghana.com/general-news/high-court-stops-daddy-lumba-s-funeral-over-family-dispute.html|access-date=2026-05-06|website=Prime News Ghana|language=en-us}}</ref>
Biɛla daa nabi tooi, ka kootu maa lahi zaɣisi bɛ ni gbaai sham maa, dama ban daa duhi yɛltɔɣa maa kootu maa daa bi yo bɛ ni daa gbaai ''GH₵2 million'' shɛli n-ti ba ni bɛ yo pɔi ka bɛ naan yi mali yɛlli maa.<ref>{{Cite web|date=2025-12-12|title=Court allows Daddy Lumba’s funeral to proceed after applicants miss GH¢2m deadline|url=https://www.pulse.com.gh/story/court-allows-daddy-lumbas-funeral-to-proceed-after-applicants-miss-ghcent2m-deadline-2025121215063989018|access-date=2026-05-06|website=Pulse Ghana|language=en}}</ref> Di nyaanga bɛ daa kpaŋ bɛ maŋa n mali yɛlli maa, ka kuli maa daa niŋ bɛ ni daa kuli zali li dabisi shɛli maa (''13th December, 2025'').
== O ni zali shɛli ==
Daddy Lumba daa nyɛla ŋun kpaŋsiri ''[[Ghana]]'' bi' pola mini baan' bihi ni bɛ piimi ''Highlife'' bɛ yila yilibu ni.<ref name=":1" /> O daa lahi nyɛla ŋun sɔŋdi baansi ban na yiɣisirina, baansi kamani ''Felix Owusu, Afia Ampofowaa, Kwabena Sunkwa, Ofori Amponsah, Selina Orleans, Akua Serwaa Bonsu, Borax, Ateaa Tina'', ni ban pahipahi.<ref>{{Cite web|title=Daddy Lumba Biography – Official Website of Daddy Lumba|url=https://daddylumbaofficial.com/biography/|access-date=2026-05-06|language=en-US}}</ref> Baansi kamani ''Sarkodie, King Promise'', ni ''KiDi'' nyɛla ban gba yɛli ni Daddy Lumba nyɛla ŋun kpaŋsiba pam bɛ yila baantali polo.
Lumba kpaŋmaŋ zaŋchaŋ ''[[Ghana]]'' yila zaŋgɔhi tiŋduya binkumda polo nyɛla din zaŋ ninneesim na, ka o yilanim maa lahi yɛligi ''[[Ghana]]'' kaya.<ref>{{Cite web|date=2025-07-26|title=Daddy Lumba, Ghanaian music superstar, dead at 60|url=https://www.wusa9.com/article/entertainment/music/daddy-lumba-ghana-accra-highlife-music-obituary-death-dead/65-52a3fbb7-22a0-4fc1-92df-106e095cb15a|access-date=2026-05-06|website=wusa9.com|language=en-US}}</ref>
<html>
<head>
<title>wkp</title>
</head>
<body>
<h1>Ghana Music Awards</h1>
<table border="2" cellpadding="5">
<thead>
<tr>
<th>Organization</th>
<th>Year</th>
<th>Category</th>
<th>Nominated work</th>
<th>Result</th>
<th>Reference</th>
</tr>
</thead>
<tbody>
<!-- Ghana Music Awards -->
<tr>
<td rowspan="11">Ghana Music Awards</td>
<td rowspan="3">1999</td>
<td>Best Album</td>
<td>-</td>
<td>Won</td>
<td></td>
</tr>
<tr>
<td>Most Popular Song</td>
<td>-</td>
<td>Won</td>
<td></td>
</tr>
<tr>
<td>Artist of the Year</td>
<td>-</td>
<td>Won</td>
<td></td>
</tr>
<tr>
<td rowspan="2">2000</td>
<td>Album Of The Year</td>
<td>Aben Wo Ha</td>
<td>Won</td>
<td></td>
</tr>
<tr>
<td>Song of the Year</td>
<td>Aben Wo Ha</td>
<td>Won</td>
<td></td>
</tr>
<tr>
<td rowspan="2">2003</td>
<td>Contemporary Highlife Album Of The Year</td>
<td>Poison</td>
<td>Won</td>
<td></td>
</tr>
<tr>
<td>Contemporary Highlife Song Of The Year</td>
<td>Menya Mpo</td>
<td>Won</td>
<td></td>
</tr>
<tr>
<td>2008</td>
<td>Song of the Year</td>
<td>Tokrom</td>
<td>Nominated</td>
<td></td>
</tr>
<tr>
<td>2011</td>
<td>Highlife Song of the Year</td>
<td>Anadwo Ye Die</td>
<td>Nominated</td>
<td></td>
</tr>
<tr>
<td>2012</td>
<td>Highlife Song of the Year</td>
<td>Hye Po</td>
<td>Nominated</td>
<td></td>
</tr>
<tr>
<td>2015</td>
<td>Highlife Song of the Year</td>
<td>Yentie Obiaa</td>
<td>Won</td>
<td></td>
</tr>
<!-- Ghana Music Awards UK -->
<tr>
<td rowspan="2">Ghana Music Awards UK</td>
<td>2017</td>
<td>Highlife Song of the Year</td>
<td>Enko Den</td>
<td>Nominated</td>
<td></td>
</tr>
<tr>
<td>2023</td>
<td>Most Popular Song of the Year</td>
<td>Ofon Na Ɛdi Asem Fo</td>
<td>Nominated</td>
<td></td>
</tr>
</tbody>
</table>
</body>
</html>
== Kundivihira ==
5s9lkdme6hadqh0n7ls28keitgdfwu2
136679
136678
2026-05-14T08:26:30Z
Phasy GH
5787
Edited a text
136679
wikitext
text/x-wiki
{{Bio}}
'''Charles Kwadwo Fosuh''' (be daa dɔɣi o la silimin goli ''[[September]]'' biɛɣu pihita yinika dali yuuni 1964 - ka o daa kani silimin ''[[July]]'' biɛɣu pishi ni ayɔbu yuuni 2025), ka bɛ mi o o tuma ni '''Daddy Lumba''', nyɛla ''[[Ghana]]'' nira ŋun nyɛ ''[[Germany]]'' yili yiina, yili sabira,<ref>{{Cite web|date=2025-11-26|title=Kumasi High court told Daddy Lumba died a German national, not Ghanaian - MyJoyOnline|url=https://www.myjoyonline.com/kumasi-high-court-told-daddy-lumba-died-a-german-national-not-ghanaian/|access-date=2026-05-04|website=www.myjoyonline.com|language=en-US}}</ref> ni ŋun tiri yila kumsi. O nyɛla ninvuɣ' so ŋun niŋ bayana ka yihi yilanim pam na, ka di shaŋa nyɛ din du tiŋduya, o nyɛla niriba pam ni mi ka o talahi mini o salo galisi pam ''[[Ghana]]'' yil' yiiniba puuni.<ref name=":1">{{Cite web|date=2025-07-27|title=Daddy Lumba: Ghana's highlife legend dies age 60|url=https://www.bbc.com/news/articles/ce93zez439lo|access-date=2026-05-04|website=www.bbc.com|language=en-GB}}</ref><ref>{{Cite web|title=Daddy Lumba As A Course To Be Studied?|url=https://www.modernghana.com/entertainment/62813/daddy-lumba-as-a-course-to-be-studied.html|access-date=2026-05-04|website=Modern Ghana|language=en}}</ref><ref>{{Cite news|last=Livemint|date=2025-07-26|title=Daddy Lumba, famed Ghanaian highlife singer, dies at 59 in Accra {{!}} Today News|language=en|work=mint|url=https://www.livemint.com/news/us-news/daddy-lumba-famed-ghanaian-highlife-singer-dies-at-59-in-accra-11753543948352.html|access-date=2026-05-04}}</ref><ref>{{Cite web|title=Not Just a Singer: Daddy Lumba and the Soul of a Nation|url=https://www.modernghana.com/news/1421277/not-just-a-singer-daddy-lumba-and-the-soul-of-a.html|access-date=2026-05-04|website=Modern Ghana|language=en}}</ref> Niriba pam daa mi la Lumba ka o nyɛ ŋun yihi yilanim pam din gbunani mini di biɛhisi nyɛ konkoba ka salo maa pam daa tooi lahi mali nangbanikpeeni bee galimi n zaŋ kpa o polo.<ref>{{Cite web|date=2025-07-26|title=Daddy Lumba: The highlife legend who redefined Ghanaian music|url=https://www.pulse.com.gh/story/daddy-lumba-the-highlife-legend-who-redefined-ghanaian-music-2025072612112019972|access-date=2026-05-04|website=Pulse Ghana|language=en}}</ref> O yila maa daa kuli jandirila Ghananim kaya, bɛ yal' niŋda ni bɛ yal' yara, o yila maa ni tooi yari n kpari yal' shaŋa polo n nyɛ yurilim, biɛhigu, kpibu, daŋ, ariziki, fara, suhiyurilim, suhisaɣingu, adiininima, nti pahi suhigbaali.
O ni daa na zoori saha shɛli maa, ''[[Ghana]]'' yil' yiiniba ban daa be ''[[Germany]]'' yuma 1980 bahigu la saha, Lumba daa pili la o yila tuma '<nowiki/>''Lumba Brothers''<nowiki/>' puuni, o mini ''[[Ghana]]'' nira ŋun yuli daa booni [[Nana Acheampong]] la lala saha maa. Bɛ zaa daa nyɛla ban go n chaŋ nti be ''[[Germany]]'' lala saha maa. Bɛ daa yihila bɛ ni daa laɣim n-ŋma yili gaŋ' shɛli la, '<nowiki/>''Yee Ye Aka Akwantuom''<nowiki/>', yuuni 1989; dina n daa lɛbi yili shɛli Ghananim nin ni tiɣi ''[[Ghana]]'' ninvuɣi shaba ban be tiŋduya yilanim puuni.Bɛ ni daa kuli waligi taba 1990 yuma maa piligu saha maa nyaanga, Lumba daa kpala o konko baan' tali tuma mini daabilim ka bɔli li '''Lumba Production''<nowiki/>' ka di mini ''MiPROMO'' kpalanzuya n daa kuli gbuni taba. O daa nyɛla ŋun yihi yil' viɛl' gbaliŋ na yimbayimba saha waɣila nyaanga.
Lumba daa dila ''[[Ghana]]'' baansi kpaŋmaŋ pina dibaa anii. O daa deela ''EMY Africa'' kpaŋmaŋ pina la, ka daa lahi n di kpaŋmaŋ pini shɛli din nyɛ ninvuɣ' shɛba ban kpaŋdi bɛ mansi pam diɛma ni yiɣijam polo la pini yuuni 2018 puuni. Yuuni 2023 puuni, ''[[Germany]]'' ''Ambassador'' din bɛ ''[[Ghana]]'' la daa ti o la '<nowiki/>''Borga Highlife Lifetim''e' kpaŋmaŋ pini la. Yuuni 2024 puuni, o daa lahi bela ban daa deei '<nowiki/>''National Honours and Awards''<nowiki/>' kpaŋmaŋ pina la puuni. Yuuni 2025 puuni, o yilli ŋɔ "''Mpempem Do Me''" daa nyɛla din pahi '''Apple Music''<nowiki/>' yilanim la zuɣu, ''UK'' naa ŋun yuli daa booni ''King Charles III'' la n daa piigi lala yilli maa ni o zaŋ n puhi ''Commonwealth Day'' chuɣu la.
== O biɛhigu piligu ==
Bɛ daa dɔɣila Charles Kwadwo Fosu silimin goli ''[[September]]'' biɛɣu pihita yinika dali yuuni 1964 tiŋ' shɛli bɛ ni booni ''Nsuta'' din be ''[[Ashanti Region]]'' ''[[Ghana]]'' tiŋgbani ni la. O ma n daa nyɛ<ref name=":2">{{Cite web|title=Daddy Lumba, Biography|url=http://ghanaweb.com/person/Daddy-Lumba-1257|access-date=2026-05-04|website=ghanaweb.com|language=en}}</ref> Comfort Gyamfi ka sokam mi o Ama Saah, ka o ba mi nyɛ Johnson Kwadwo Fosu. O ba ni o ma daa dɔɣila bihi ata ka o nyɛ ŋun pa kpɛma sani zuɣu. O laanba maa zaa daa nyɛla karimbanima. O ba daa nyɛla ŋun kani ka o na nyɛ bia.<ref>{{Cite web|title=Daddy Lumba Biography – Official Website of Daddy Lumba|url=https://daddylumbaofficial.com/biography/|access-date=2026-05-04|language=en-US}}</ref>
Fosu daa pilila o shikuru chandi ''Nsuta'' tiŋgbani ni, ''Suame Methodist'' din be ''[[Kumasi]]'' la ka o daa chaŋ, nti naai yuuni 1979. O daa tirisi tooni n chaŋ ''[[Adu Gyamfi Senior High School]]'' din be ''Jamasi'' la, amaa o daa lahi yi ni n labi ''[[Juaben Senior High School]]'' nti naai o ''Secondary Education'' nimaani 1984 la saha.<ref>{{Cite web|title=Daddy Lumba Biography – Official Website of Daddy Lumba|url=https://daddylumbaofficial.com/biography/|access-date=2026-05-04|language=en-US}}</ref>
== O tuma ==
=== O tuuli kuko' yaara mini Lumba Brothers (1983 hali ni 1989) ===
Fosu daa pilila yila o ni daa na nyɛ yuun' pia ni ayɔbu, o ni daa be ''[[Juaben Senior High School]]'' o daa nyɛla bɛ yila toondana yuuni 1983 hali ni yuuni 1984. O daa lahi kpala o tuuli laɣim yili "''Lumba Brothers''" o mini o zonima.<ref name=":0">{{Cite web|date=2025-07-26|title=10 fascinating facts about Highlife Legend Daddy Lumba — And the legacy he leaves behind|url=https://www.graphic.com.gh/entertainment/showbiz-news/10-fascinating-facts-about-highlife-legend-daddy-lumba-and-the-legacy-he-leaves-behind.html|access-date=2026-05-04|website=Graphic Online|language=en-gb}}</ref> O daa pilila bayana niŋbu o mini ''Nkwanta Wesley Singers'' ni daa diɛm diɛma ''Anokye Krom Cultural Center'' la.<ref>{{Cite web|title=Daddy Lumba Biography – Official Website of Daddy Lumba|url=https://daddylumbaofficial.com/biography/|access-date=2026-05-04|language=en-US}}</ref><ref>{{Cite web|date=2025-07-26|title=Daddy Lumba dead: Ghana mourn legendary highlife artiste wey die at age 60|url=https://www.bbc.com/pidgin/articles/cqxgj2e0edjo|access-date=2026-05-04|website=BBC News Pidgin}}</ref> Lala saha maa ka o daa yihi yilli ŋɔ na "Lumba Lumba" ka di yara n-jandiri ban daa tuhiri ''[[South Africa]]'' maŋsulinsi zuɣu lala saha maa. Yilli maa daa niŋla bayana, ka di che ka bɛ ti o yu' paa ŋɔ "Daddy Lumba", ka di daa ti che ka di lɛbi o yu' paa.<ref name=":3">{{Cite web|title=Daddy Lumba Biography – Official Website of Daddy Lumba|url=https://daddylumbaofficial.com/biography/|access-date=2026-05-04|language=en-US}}</ref>
O ni daa kuli naai ''[[Juaben Senior High School|Juaben SHS]]'' o daa chaŋla ''[[Germany]]'' yuuni 1983,<ref name=":0" /> ka di nyɛla o mam, ''Theresa Abebrese'', o ni daa nya so ''Secondary School'' la nti pahi o karimba ''Mama Acheampong'' n daa nyɛ ban tabi sɔŋ o. O daa chirigila ''[[Ghana]]'' nira ŋun gba nyɛ baanga nimaani ''[[Nana Acheampong]]''. Acheampong daa pun nyɛla ŋun be bɔŋ shɛli bɛ ni bɔli "''Talking Dreams''" la ni. Bɛ daa laɣila taba zɔri<ref name=":0" /> ka bɔli bɛ maŋ 'Lumba Brothers' (ka di yina Daddy Lumba yila bɔŋ kurili la ni). Bɛ daa gbaami ni bɛ yihi bɛ yil' palli na dina n nyɛ ''Yee Ye Aka Akwantuom'''<nowiki/>' '''''yuuni 1986 puuni, Joseph Owusu Banahene n daa nyɛ ŋun sɔŋ ka di yina.<ref name=":2" /><ref name=":1" /> Bɛ daa na bi tooi zaŋ yilli maa n wuhi salo ka di nyɛ laɣiri kalinsi zuɣu, naɣila yuuni 1989 ni ka di daa naan yina polo ni, di yibuna n-tɔ ka di kuli duhi bɛ bɔŋ maa saazuɣu.<ref name=":0" /><ref name=":4">{{Cite web|date=2025-07-26|title=Tribute to Daddy Lumba: The Highlife Maestro — iMullar|url=https://imullar.com/2025/07/26/tribute-to-daddy-lumba-the-highlife-maestro/|access-date=2026-05-04|language=en-GB}}</ref> Lumba Brothers daa nyɛla salo nini ni tiɣi shɛli dama bɛ daa chemi ka yili shɛli din daa du tiŋduya laBurger-Highlife''<nowiki/>' yina salo ni. Di yuma ayi nyaanga ka bɛ wali taba, amaa ka na kuli nyɛ ban laɣindi diɛmdi diɛma, kamani yuun' pia polo ha ka Lumba daa taɣi tiŋa.''<ref>{{Cite web|date=2023-01-02|title=“Nana Acheampong introduced me to Highlife music”-Daddy Lumba - Atinka Online|url=https://atinkaonline.com/nana-acheampong-introduced-me-to-highlife-music-daddy-lumba/|access-date=2026-05-04|language=en-US}}</ref><ref name=":3" />
=== O konko tuma (1990 hali ni 2025) ===
==== O bayana niŋbu (1990 hali ni 2000 polo) ====
Lumba Brothers ni daa wali taba n naai, Daddy Lumba daa yihila o konko yilanim na ka bɔli li '<nowiki/>''Obi Ate Meso Buo''<nowiki/>' 1990 yuuni la ni, baantali baŋdaba pam daa nya lala yilanim maa viɛlim ka di niŋ bayana ''[[Ghana]]'' yilanim puuni.<ref>{{Cite web|title=Daddy Lumba Biography – Official Website of Daddy Lumba|url=https://daddylumbaofficial.com/biography/|access-date=2026-05-04|language=en-US}}</ref><ref name=":6">{{Cite web|last=Oloworekende|first=Wale|date=2025-07-29|title=In Tribute To Daddy Lumba, Ghana’s Most Beloved Maverick|url=https://thenativemag.com/in-tribute-to-daddy-lumba-ghanas-most-beloved-maverick/|access-date=2026-05-04|website=The NATIVE|language=en-US}}</ref> Yilanim maa puuni shɛli n daa nyɛ "''Theresa''" ka di fiila jandiri o mam kuro la.<ref name=":4" /> Lumba daa yaarila o kukoli ''Rheinklang Studio'' ka di be ''Düsseldorf'' din be [[Germany]] la. Daddy Lumba daa kuli yihirila yil' pala na yuuni kam hali ni yuuni 2010. O yilanim maa zaa yi laɣim, o daa nyɛla yil' bɔŋbɔŋ bin pishi ni ayopoin<ref>{{Cite web|date=2025-07-27|title=See the list of over 200 songs Daddy Lumba released - MyJoyOnline|url=https://www.myjoyonline.com/see-the-list-of-over-200-songs-daddy-lumba-released/|access-date=2026-05-04|website=www.myjoyonline.com|language=en-US}}</ref> o ni daa na be o nyavuli ni (ka ''Obi Ate Meso Buo'<nowiki/>'' gba pahi danni).<ref name=":2" /> O yilanim daa nyɛla o maŋmaŋ kukoli, o maŋmaŋ takari gbaŋ '<nowiki/>''Lumba Production''' ka di nyɛ din mini ''MiPROMO'' kpalanzuya gbuni taba.
1990 yuma la saha zaa, o daa namdila yil' bona n tiri o baan' taba ''[[Germany]]'' tiŋgbani ni, Vida' gba daa pahila o ni daa ti yili shɛŋa maa ni, Felix Owusu ni daa zaŋ shɛli n wuhi salo yuuni 1992 la.<ref name=":5">{{Cite web|date=2025-07-27|title=See the list of over 200 songs Daddy Lumba released - MyJoyOnline|url=https://www.myjoyonline.com/see-the-list-of-over-200-songs-daddy-lumba-released/|access-date=2026-05-04|website=www.myjoyonline.com|language=en-US}}</ref> Lala saha maa ka Lumba daa chirigi Ofori Amponsah, ŋun daa lihiri m bɔri ŋun yan sɔŋ o o yila tuma polo la. Din saha Daddy Lumba daa na chɛla baantali tuma maa. Dina n daa nyɛ Ofori Amponsah piligu ka o mini Lumba laɣim n-tum, bɛ yihila "Anti Atta" na ka o daa yihi yil' bɔŋ ka boli li Asew. O mini Ofori daa lahi yihila yil'boŋ na ka boli liWo Ho Kyere''<nowiki/>' ka di yina yuuni 1999.''<ref name=":2" /><ref name=":5" />
Yuuni 1999, o daa dila '<nowiki/>''Ghana Music Awards''<nowiki/>' kpaŋmaŋ pina buta ka di '<nowiki/>''Album of the Year''<nowiki/>' kpaŋmaŋ pini nti pahi '<nowiki/>''Most Popular Song of the Year''<nowiki/>' kpaŋmaŋ pini.<ref name=":2" /> '<nowiki/>''Ghana Music Awards'<nowiki/>'' puuni, o daa lahi dila '''Artiste of the Year''<nowiki/>' kpaŋmaŋ pini yuuni 2000.
Silimin goli ''[[December]]'' biɛɣu pia ni yini dali yuuni 2005, Daddy Lumba daa demla diɛma '''House of Blues''<nowiki/>' din be ''[[Chicago]]'' la.<ref>{{Cite web|title=Daddy Lumba at Historic Chicago House of Blues!|url=https://www.modernghana.com/news/87794/daddy-lumba-at-historic-chicago-house-of-blues.html|access-date=2026-05-06|website=Modern Ghana|language=en}}</ref>
Daddy Lumba daa nyɛla ŋun yi poloni dihiri nuu n zaŋjandi ''<nowiki>''New Partronic Party (NPP)''</nowiki>''. "''Nana Ye Winner''", din nyɛ o yilli la nyɛla yili shɛli din daa mali zaashee pam n zaŋti tiŋgbani zuɣulantali piibupiibu shɛli din daa niŋ yuuni 2004, 2012 hali ni 2016. O daa lahi ŋmala yilli n-ti ''Nana Akufo-Addo'' 2020 piibupiibu la, dina n nyɛ "''4 More For Nana''".<ref>{{Cite web|last=Benedict|first=Qwame|date=2020-11-11|title=Daddy Lumba drops his campaign song for Nana Akuffo Addo (VIDEO)|url=https://www.ghpage.com/daddy-lumba-drops-his-campaign-song-for-nana-akuffo-addo-video/167444/|access-date=2026-05-06|website=GhPage|language=en-US}}</ref>
Silimin goli ''[[January]]'' biɛɣu pia ni yini dali yuuni 2009, linjimanim ata daa kuli kpɛla Lumba yiŋ din be ''Atimatim'' la ni ninmohi, ''[[Kumasi]]'' tiŋgbani ni. O tizopaɣa ''Faustina Fosu'' mini bɛ daŋ ni niriba n daa be yiŋa. Faustina ni yɛli sham, ni linjin' dabba maa daa bohila Lumba yala, bɛ daa yɛlimi ni bɛ mini o n yi [[Ankara]] n kuna, ni, ka o yɛliba ni o mini ba ni nya taba o yiŋa. O ni daa kuli yɛli ba ni o ka yiŋa, bɛ daa chaŋmi ka ti lahi labina hawa dibaayi nyaanga ni suhiyiɣisili, bɛ daa kuli zala bɛ yili maa dunoli gbuni n yari zilima ka turi ba. Bɛ ni daa kuli ŋmaligi, Faustina daa bolila ban su tiŋgbani maa fukumsi ka yɛli ba binshɛli din niŋ. Daddy Lumba daa bi yɛli kahigi binshɛɣu din niŋ maa n wuhi solo.<ref>{{Cite web|title=Daddy Lumba in trouble|url=https://www.modernghana.com/entertainment/8623/daddy-lumba-in-trouble.html|access-date=2026-05-06|website=Modern Ghana|language=en}}</ref>
=== 2010 hali ni 2025 ===
Silimin goli ''[[December]]'' biɛɣu pishi ni ayɔbu dali yuuni 2010, Daddy Lumba daa nyɛla ŋun dem dema '''Royal Lamerta Hotel' Ahodwo'' din be [[Kumasi]] la ni, o piligu dali n daa bala ka o diɛm diɛma tiŋ maa ni, o daa yan zaŋla lala diɛma maa n puhi o konko yuun pishi baantali maa ni chuɣu.<ref>{{Cite web|date=2010-09-17|title=Lumba's homecoming show - MyJoyOnline|url=https://www.myjoyonline.com/lumbas-homecoming-show/|access-date=2026-05-06|website=www.myjoyonline.com|language=en-US}}</ref> Bɛ daa tirisila diɛma maa n zali silimin goli ''[[January]]'' dahiyini dali yuuni 2011, ka di nyɛla bɛ tuma nema maa n bi viɛla, niriba n daa saɣim lala luɣili maa, nti pahi luɣili maa ʒilɛli bi viɛli zuɣu. Bɛ ni daa bi tooi diɛm diɛma maa di dabisili dali maa zuɣu ban su diɛma zonzongili daa duhi la lala hotel maa nim kootu.<ref>{{Cite web|title=Patrons of Lumba Concert fiasco explore legal option|url=https://www.modernghana.com/entertainment/14254/patrons-of-lumba-concert-fiasco-explore-legal-option.html|access-date=2026-05-06|website=Modern Ghana|language=en}}</ref>
Silimin goli ''[[January]]'' biɛɣu pia ni ayopoin dali yuuni 2018, Daddy Lumba daa duhila ''Kwame Anokye'' kootu ''Accra High Court'' lani, dama o daa ŋmala ʒiri ni o nyɛla Daddy Lumba bia, o daa boli la o maŋ ''Daddy Lumba Junior'' ka paɣisiri o ni o deei pina niriba sani. Daddy Lumba yɛliya ni Anokye pili o la paɣisibu saha shɛli o ni daa zini ''[[TV Africa]]'' zuɣu n niŋ '''Just Like You''<nowiki/>' la.<ref>{{Cite web|date=2018-04-04|title=Daddy Lumba look-alike changes name after lawsuit|url=https://www.citinewsroom.com/2018/04/daddy-lumba-look-alike-changes-name-after-lawsuit/|access-date=2026-05-06|language=en-US}}</ref> Anokye daa taɣila o yuli n boli o maŋ ''Anokye Supremo''.<ref>{{Cite web|date=2025-07-30|title=Eight 'sing-alikes' of Daddy Lumba mistaken for the original - MyJoyOnline|url=https://www.myjoyonline.com/eight-sing-alikes-of-daddy-lumba-mistaken-for-the-original/|access-date=2026-05-06|website=www.myjoyonline.com|language=en-US}}</ref>
Yuuni 2018 ''EMY Africa Awards'' la ni, Lumba daa dila '''Icon/Legend of Entertainment''<nowiki/>' kpaŋmaŋ pini. O ni daa deei pini maa o daa yɛlimi "N puhi ʒii ŋɔ zonzongilinim mini Ghananim ka paɣi. N nyɛla ŋun na kuli yan tiriya yili suma n yi na be n nyavuli ni".
Silimin goli ''[[October]]'' yuuni 2023, ''[[Germany]] Ambassador'' ŋun ʒi ''[[Ghana]]'' la daa tila Lumba '''Borga Highlife Lifetime Achievement Award''<nowiki/>' kpaŋmaŋ pini.
Lumba daa deela ''Grand Model'' kpaŋmaŋ pini la 2024 ''National Honours and Awards'' puuni, din daa niŋ ''Accra International Conference Centre'' silimin goli ''[[December]]'' biɛɣu pihita dali la.<ref>{{Cite web|date=2024-12-30|title=Full list of recipients at 2024 National Honours Awards - MyJoyOnline|url=https://www.myjoyonline.com/full-list-of-recipients-at-2024-national-honours-awards/|access-date=2026-05-06|website=www.myjoyonline.com|language=en-US}}</ref>
''King Charles III'' daa piila "''Mpempem Do Me''" n pahi yil' yura puuni 2025 yuuni ''Commonwealth Day'' la ni. Lala yilli maa n daa pahiri diba ayopoin ''King Charles III'' ni daa piigi o yil' yura pia ni ayopoin shɛŋa ''Apple Music'' maa.<ref>{{Cite web|date=2025-03-10|title=Daddy Lumba’s ‘Mpempem Do Me’ featured in King Charles’ playlist - MyJoyOnline|url=https://www.myjoyonline.com/daddy-lumbas-mpempem-do-me-featured-in-king-charles-playlist/|access-date=2026-05-06|website=www.myjoyonline.com|language=en-US}}</ref><ref>{{Cite web|last=Ghartey|first=Raphael|date=2025-03-10|title=Daddy Lumba's 'Mpempem Do Me' features in King Charles III's playlist|url=https://3news.com/showbiz/music/daddy-lumbas-mpempem-do-me-features-in-king-charles-iiis-playlist|access-date=2026-05-06|website=3News|language=en}}</ref>
Daddy Lumba daa malila niya ni chaŋ ''[[United States]]'' mini ''[[Canada]]'' n-ti diɛm diɛma, o yuun pishi nimaani nyaanga. ''TM Entertainmentz'' nim daa nyahila lala gɔrim maa o kum dabisili maa.<ref>{{Cite web|last=Ghartey|first=Raphael|date=2025-07-27|title=Daddy Lumba's USA and Canada tour cancelled - Management|url=https://3news.com/news/daddy-lumbas-usa-and-canada-tour-cancelled-management|access-date=2026-05-06|website=3News|language=en}}</ref> Ghana kuko' yaara ''Kaywa'' ni daa yɛli sham, ni Daddy Lumba daa na bela o yilanim bahigu shili malibu ni poi ka o nan yi che yila tuma. Lala yilanim maa di nyɛla din yan shihi yaɣa ŋɔ, ''roots reggae, amapiano, afrobeats'' nti pahi ''highlife''.
== O yila baŋsim ==
Lumba daa yan sabila yila, ka piigi di ni yan yiini dɔli sham, ka laɣim yila maa neen' bɔra, ka yili yila maa. O yilanim pam tooi nyɛla kanbonsili, amaa o tooi chirigiri yiindi siliminsili gba.<ref name=":6" /> Yilli kamani "''Homeless''" o bi yili li kanbonsili mini siliminsili konko o daa pahila ''German'' gba, o ni daa be ''[[Germany]]'' maa ka o daa bohim li o yila piligu maa saha.
=== O yila balibu ===
Bɛ ni daa wumsi o n niŋ asɔri yaɣili din nyɛ ''gospel'' la zuɣu, Lumba daa ŋma yilanim pam n zaŋkpa ''gospel'' polo, ka di tooi yara n kpari biɛhigu, yurilim, biɛhisi ni taba, kpaŋsibu ni tahima polo.<ref name=":6" /> Daddy Lumba yila nyɛla bal' konkoba ka shihiri suhi, ka lahi nyɛ din waligi ka che taba. O yilinim din galisim gari kobishii maa tooi yarimi n kpari yurilim, biɛhisi ni taba, amiliya, fara, tahima, laɣiri, yiŋ kalinsi, maŋ kpaŋsibu, wun paɣibu, suhipiɛlli, Naawuni ni yiko polo. O yila nim kuli nyɛla din puhiri ka laɣiri paɣiba, nintiɣibo zaŋchaŋ ban yuri o polo, ni o nin ni nya yal' shaŋa, ka di che ka nyɛ baanso ŋun biɛhigu mini salo biɛhisi tooi dɔli taba ka lahi taɣiri niriba biɛhisi.<ref>{{Cite journal|last=Akrong|first=Issac|date=2012-10|title=Hip life music: re-defining Ghanaian culture (1990-2012)|url=http://hdl.handle.net/10315/31427|language=en}}</ref>
=== O yila biɛhigu ===
Lumba daa lahi nyɛla niriba ni mi so ka o nini tiɣi o maŋa ka lahi dihiri o maŋ nachiinsi viɛnyɛla, ka mali viɛlim shɛli din che ka salo yuri o, ka lahi ŋma yil' shɛŋa ŋan niŋ bayana ''[[Ghana]]'' tiŋgbani ni, ka di nyɛ binshɛli din bi mili baansi pam. O daa mali la o zuɣu malibu balibu balibu, o daa tooi chɛri tamda, n pamdi sɔŋda ka daa lahi niŋdi tim niŋdi li ka di nyalisira ka be gɔnagɔna.<ref name=":6" />
== O maŋmaŋ biɛhigu ==
O ma ''Comfort Gyamfi (Ama Saah)'' n daa nyɛ o daa tooi mali so yɛltɔɣa n tumdi tuma. O kum daa nyɛla din daa dam o pam ka che ka o ŋma suhidamli, tahama, ni dihitabili yilanima. Daddy Lumba daa nyɛla ninvuɣi so ŋun mali ashili n zaŋ kpa o maŋmaŋ biɛhigu polo.<ref>{{Cite web|date=2025-12-02|title=High court rules both women were lawfully married to late music icon Daddy Lumba [Full Judgment] - MyJoyOnline|url=https://www.myjoyonline.com/high-court-rules-both-women-were-lawfully-married-to-late-music-icon-daddy-lumba-full-judgment/|access-date=2026-05-06|website=www.myjoyonline.com|language=en-US}}</ref> O daaʒia zaa daa nyɛla ''[[Ghana]]'' shiiri million kɔbiga ni pisopoin ni ayɔbu (''GH₵176 million''), ka di che ka o nyɛ be ''[[Ghana]]'' yili' yiindiba ban buni puuni.<ref>{{Cite web|last=Desk|first=HT US|date=2025-07-26|title=Daddy Lumba net worth: How rich was late Ghanaian musician? Here’s all about his family and kids|url=https://www.hindustantimes.com/entertainment/music/daddy-lumba-net-worth-all-about-late-ghanaian-musician-s-wealth-family-and-kids-101753547302466.html|access-date=2026-05-06|website=Hindustan Times|language=en}}</ref>
=== O radio duu ===
Silimin goli ''[[September]]'' yuuni 2022 puuni, Lumba daa yoola ''radio'' duu ka boli li ''DLFM'' (106.9), ka di tiri lahibali kanbonsili ni [[Ankara]] polo ŋɔ.<ref>{{Cite news|date=2022-09-08|title=Music legend Daddy Lumba establishes his own radio station, DLFM|language=en-EN|work=Pulse Ghana|url=https://www.pulse.com.gh/entertainment/music/music-legend-daddy-lumba-establishes-his-own-radio-station-dlfm/33ql1bl|access-date=2026-05-06}}{{Dead link|date=May 2026 |bot=InternetArchiveBot |fix-attempted=yes }}</ref><ref>{{Cite web|title=Daddy Lumba opens his own radio station DLFM in Accra (Photos)|url=http://shinemegh.com/2022/09/08/daddy-lumba-opens-his-own-radio-station-dlfm-in-accra-photos/|access-date=2026-05-06|website=shinemegh.com|language=en-US}}</ref>
=== O dɔro mini o kpibu ===
Silimin goli ''[[July]]'' biɛɣu pishi ni ayɔbu dali asiba mahili yuuni 2025 Lumba daa nyɛla ŋun kani ''Bank Hospital'' din be ''Cantonments'' din be [[Ankara]] la ni.<ref>{{Cite news|date=2025-07-26|title=Daddy Lumba cause of death: Ghanian music icon, passes away - here's what happened to him|work=The Economic Times|url=https://economictimes.indiatimes.com/news/international/us/daddy-lumba-cause-of-death-ghanian-music-icon-passes-away-heres-what-happened-to-him/articleshow/122925433.cms?from=mdr|access-date=2026-05-06|issn=0013-0389}}</ref> Pɔi ka o daa kani, o yuuni pihiyɔbu dɔɣim dabisili chuɣu shɛli din daa niŋ yuuni 2024 la ni, o daa chihila o paɣa, ''Akosua Serwaa Fosuh'' noli ni ka ŋuna n dihi o shini o dali. O daa viila ashili n yɛli ni o daa niŋla yaannyini apulaashin, kamani 2013 la saha. Pɔi ni yuuni 2013, o daa nyɛla do' so ŋun mali alaafee n diɛmdi diɛma laɣinsi ni. Lumba daa nyɛla ŋun diɛma diɛmanim pam n gili duniya yaanga zuɣu laɣinsinim ni.<ref>{{Cite web|title=Highlife Legend Daddy Lumba dies at 60|url=https://www.modernghana.com/entertainment/81389/highlife-legend-daddy-lumba-dies-at.html|access-date=2026-05-06|website=Modern Ghana|language=en}}</ref> ''King Promise'' daa nyɛla ŋun ʒini ''[[Joy FM (Ghana)|Joy FM]]'' zuɣu n yɛli ni o mini Daddy Lumba daa nyɛla ban laɣim n tumda ni bɛ yihi yila na, di chira ayi nyaanga ka Lumba daa kani maa.<ref>{{Cite web|date=2025-07-26|title=Daddy Lumba: 'We were working on a joint album'- King Promise reveals - MyJoyOnline|url=https://www.myjoyonline.com/daddy-lumba-we-were-working-on-a-joint-album-king-promise-reveals/|access-date=2026-05-06|website=www.myjoyonline.com|language=en-US}}</ref>
=== O kuli malibu ===
Daddy Lumba ŋun kani maa daŋni kpɛma (abusuapanin) daa moliya ni o kuli bahigu yan lula silimin goli ''[[December]]'' dabaayɔbu dali 2025, ni di yan niŋla ''Baba Yara Sports Stadium'' din be [[Kumasi]] la ni.<ref>{{Cite web|date=2025-10-08|title=Family announces date for late Daddy Lumba’s final funeral rites|url=https://www.pulse.com.gh/story/family-announces-date-for-late-daddy-lumbas-final-funeral-rites-2025100810142033693|access-date=2026-05-06|website=Pulse Ghana|language=en}}</ref><ref>{{Cite web|date=2025-08-05|title=Daddy Lumba’s funeral to be held in Kumasi - Family - MyJoyOnline|url=https://www.myjoyonline.com/daddy-lumbas-funeral-to-be-held-in-kumasi-family/|access-date=2026-05-06|website=www.myjoyonline.com|language=en-US}}</ref>
=== Silimin goli December kootu zaligu ===
Silimin goli ''[[December]]'' biɛɣu pia ni ayi dali 2025, ''Accra High Court'' daa zaɣisimi ni kuli maa bi yan mali bɛ ni daa gbaai dabisi shɛli maa (''13th [[December]] 2025''), dama bɛ daa bi mali Daddy Lumba mayilinima maa kuli maa malibu shaawara.<ref name=":7">{{Cite web|date=2025-12-12|title=BREAKING: Court blocks Daddy Lumba’s december 13 funeral|url=https://www.pulse.com.gh/story/breaking-court-blocks-daddy-lumbas-december-13-funeral-2025121211041531447|access-date=2026-05-06|website=Pulse Ghana|language=en}}</ref> Kootu maa daa bi saɣi n-ti daŋkpɛma maa, Kofi Owusu (''Abusuapanin'') ni o mali kuli maa shili ka daa lahi yɛli ''Transitions Funeral Home'' ni bɛ di zaŋ kum maa n-ti ba, naɣila kootu maa ti di sariya maa naagi.<ref name=":7" /> Kootu maa vihigu puuni, Daddy Lumba daŋ shɛba ban daa miri o (o paɣa ni o bihi) nuu daa ka kuli maa shili malibu ni, ka kootu maa daa yɛli ni di tu ni bɛ nuu be dinni.
Kootu maa daa zalibami ni bɛ bolimi kuli maa talahi nira kam laɣingu ka ka bɛ ti laɣim gbaai dabisili shɛli bɛ ni yan sɔɣi, bɛ daa lahi zalibami ni laɣishɛlikam bɛ ni nya kuli maa malibuni ni bɛ di zaŋli n gabi Daddy Lumba buni puuni, naɣila bɛ ti ŋmaai sariya maa.<ref>{{Cite web|date=2025-12-12|title=High Court stops Daddy Lumba's funeral over family dispute|url=https://www.primenewsghana.com/general-news/high-court-stops-daddy-lumba-s-funeral-over-family-dispute.html|access-date=2026-05-06|website=Prime News Ghana|language=en-us}}</ref>
Biɛla daa nabi tooi, ka kootu maa lahi zaɣisi bɛ ni gbaai sham maa, dama ban daa duhi yɛltɔɣa maa kootu maa daa bi yo bɛ ni daa gbaai ''GH₵2 million'' shɛli n-ti ba ni bɛ yo pɔi ka bɛ naan yi mali yɛlli maa.<ref>{{Cite web|date=2025-12-12|title=Court allows Daddy Lumba’s funeral to proceed after applicants miss GH¢2m deadline|url=https://www.pulse.com.gh/story/court-allows-daddy-lumbas-funeral-to-proceed-after-applicants-miss-ghcent2m-deadline-2025121215063989018|access-date=2026-05-06|website=Pulse Ghana|language=en}}</ref> Di nyaanga bɛ daa kpaŋ bɛ maŋa n mali yɛlli maa, ka kuli maa daa niŋ bɛ ni daa kuli zali li dabisi shɛli maa (''13th December, 2025'').
== O ni zali shɛli ==
Daddy Lumba daa nyɛla ŋun kpaŋsiri ''[[Ghana]]'' bi' pola mini baan' bihi ni bɛ piimi ''Highlife'' bɛ yila yilibu ni.<ref name=":1" /> O daa lahi nyɛla ŋun sɔŋdi baansi ban na yiɣisirina, baansi kamani ''Felix Owusu, Afia Ampofowaa, Kwabena Sunkwa, Ofori Amponsah, Selina Orleans, Akua Serwaa Bonsu, Borax, Ateaa Tina'', ni ban pahipahi.<ref>{{Cite web|title=Daddy Lumba Biography – Official Website of Daddy Lumba|url=https://daddylumbaofficial.com/biography/|access-date=2026-05-06|language=en-US}}</ref> Baansi kamani ''Sarkodie, King Promise'', ni ''KiDi'' nyɛla ban gba yɛli ni Daddy Lumba nyɛla ŋun kpaŋsiba pam bɛ yila baantali polo.
Lumba kpaŋmaŋ zaŋchaŋ ''[[Ghana]]'' yila zaŋgɔhi tiŋduya binkumda polo nyɛla din zaŋ ninneesim na, ka o yilanim maa lahi yɛligi ''[[Ghana]]'' kaya.<ref>{{Cite web|date=2025-07-26|title=Daddy Lumba, Ghanaian music superstar, dead at 60|url=https://www.wusa9.com/article/entertainment/music/daddy-lumba-ghana-accra-highlife-music-obituary-death-dead/65-52a3fbb7-22a0-4fc1-92df-106e095cb15a|access-date=2026-05-06|website=wusa9.com|language=en-US}}</ref>
<h1>Ghana Music Awards</h1>
<table border="5" cellpadding="20">
<thead>
<tr>
<th>Organization</th>
<th>Year</th>
<th>Category</th>
<th>Nominated work</th>
<th>Result</th>
<th>Reference</th>
</tr>
</thead>
<tbody>
<!-- Ghana Music Awards -->
<tr>
<td rowspan="11">Ghana Music Awards</td>
<td rowspan="3">1999</td>
<td>Best Album</td>
<td>-</td>
<td>Won</td>
<td></td>
</tr>
<tr>
<td>Most Popular Song</td>
<td>-</td>
<td>Won</td>
<td></td>
</tr>
<tr>
<td>Artist of the Year</td>
<td>-</td>
<td>Won</td>
<td></td>
</tr>
<tr>
<td rowspan="2">2000</td>
<td>Album Of The Year</td>
<td>Aben Wo Ha</td>
<td>Won</td>
<td></td>
</tr>
<tr>
<td>Song of the Year</td>
<td>Aben Wo Ha</td>
<td>Won</td>
<td></td>
</tr>
<tr>
<td rowspan="2">2003</td>
<td>Contemporary Highlife Album Of The Year</td>
<td>Poison</td>
<td>Won</td>
<td></td>
</tr>
<tr>
<td>Contemporary Highlife Song Of The Year</td>
<td>Menya Mpo</td>
<td>Won</td>
<td></td>
</tr>
<tr>
<td>2008</td>
<td>Song of the Year</td>
<td>Tokrom</td>
<td>Nominated</td>
<td></td>
</tr>
<tr>
<td>2011</td>
<td>Highlife Song of the Year</td>
<td>Anadwo Ye Die</td>
<td>Nominated</td>
<td></td>
</tr>
<tr>
<td>2012</td>
<td>Highlife Song of the Year</td>
<td>Hye Po</td>
<td>Nominated</td>
<td></td>
</tr>
<tr>
<td>2015</td>
<td>Highlife Song of the Year</td>
<td>Yentie Obiaa</td>
<td>Won</td>
<td></td>
</tr>
<!-- Ghana Music Awards UK -->
<tr>
<td rowspan="2">Ghana Music Awards UK</td>
<td>2017</td>
<td>Highlife Song of the Year</td>
<td>Enko Den</td>
<td>Nominated</td>
<td></td>
</tr>
<tr>
<td>2023</td>
<td>Most Popular Song of the Year</td>
<td>Ofon Na Ɛdi Asem Fo</td>
<td>Nominated</td>
<td></td>
</tr>
</tbody>
</table>
== Kundivihira ==
7et5qsy4exjwh3sf7mpseqlohfdt8l0
136680
136679
2026-05-14T08:39:12Z
Phasy GH
5787
136680
wikitext
text/x-wiki
{{Bio}}
'''Charles Kwadwo Fosuh''' (be daa dɔɣi o la silimin goli ''[[September]]'' biɛɣu pihita yinika dali yuuni 1964 - ka o daa kani silimin ''[[July]]'' biɛɣu pishi ni ayɔbu yuuni 2025), ka bɛ mi o o tuma ni '''Daddy Lumba''', nyɛla ''[[Ghana]]'' nira ŋun nyɛ ''[[Germany]]'' yili yiina, yili sabira,<ref>{{Cite web|date=2025-11-26|title=Kumasi High court told Daddy Lumba died a German national, not Ghanaian - MyJoyOnline|url=https://www.myjoyonline.com/kumasi-high-court-told-daddy-lumba-died-a-german-national-not-ghanaian/|access-date=2026-05-04|website=www.myjoyonline.com|language=en-US}}</ref> ni ŋun tiri yila kumsi. O nyɛla ninvuɣ' so ŋun niŋ bayana ka yihi yilanim pam na, ka di shaŋa nyɛ din du tiŋduya, o nyɛla niriba pam ni mi ka o talahi mini o salo galisi pam ''[[Ghana]]'' yil' yiiniba puuni.<ref name=":1">{{Cite web|date=2025-07-27|title=Daddy Lumba: Ghana's highlife legend dies age 60|url=https://www.bbc.com/news/articles/ce93zez439lo|access-date=2026-05-04|website=www.bbc.com|language=en-GB}}</ref><ref>{{Cite web|title=Daddy Lumba As A Course To Be Studied?|url=https://www.modernghana.com/entertainment/62813/daddy-lumba-as-a-course-to-be-studied.html|access-date=2026-05-04|website=Modern Ghana|language=en}}</ref><ref>{{Cite news|last=Livemint|date=2025-07-26|title=Daddy Lumba, famed Ghanaian highlife singer, dies at 59 in Accra {{!}} Today News|language=en|work=mint|url=https://www.livemint.com/news/us-news/daddy-lumba-famed-ghanaian-highlife-singer-dies-at-59-in-accra-11753543948352.html|access-date=2026-05-04}}</ref><ref>{{Cite web|title=Not Just a Singer: Daddy Lumba and the Soul of a Nation|url=https://www.modernghana.com/news/1421277/not-just-a-singer-daddy-lumba-and-the-soul-of-a.html|access-date=2026-05-04|website=Modern Ghana|language=en}}</ref> Niriba pam daa mi la Lumba ka o nyɛ ŋun yihi yilanim pam din gbunani mini di biɛhisi nyɛ konkoba ka salo maa pam daa tooi lahi mali nangbanikpeeni bee galimi n zaŋ kpa o polo.<ref>{{Cite web|date=2025-07-26|title=Daddy Lumba: The highlife legend who redefined Ghanaian music|url=https://www.pulse.com.gh/story/daddy-lumba-the-highlife-legend-who-redefined-ghanaian-music-2025072612112019972|access-date=2026-05-04|website=Pulse Ghana|language=en}}</ref> O yila maa daa kuli jandirila Ghananim kaya, bɛ yal' niŋda ni bɛ yal' yara, o yila maa ni tooi yari n kpari yal' shaŋa polo n nyɛ yurilim, biɛhigu, kpibu, daŋ, ariziki, fara, suhiyurilim, suhisaɣingu, adiininima, nti pahi suhigbaali.
O ni daa na zoori saha shɛli maa, ''[[Ghana]]'' yil' yiiniba ban daa be ''[[Germany]]'' yuma 1980 bahigu la saha, Lumba daa pili la o yila tuma '<nowiki/>''Lumba Brothers''<nowiki/>' puuni, o mini ''[[Ghana]]'' nira ŋun yuli daa booni [[Nana Acheampong]] la lala saha maa. Bɛ zaa daa nyɛla ban go n chaŋ nti be ''[[Germany]]'' lala saha maa. Bɛ daa yihila bɛ ni daa laɣim n-ŋma yili gaŋ' shɛli la, '<nowiki/>''Yee Ye Aka Akwantuom''<nowiki/>', yuuni 1989; dina n daa lɛbi yili shɛli Ghananim nin ni tiɣi ''[[Ghana]]'' ninvuɣi shaba ban be tiŋduya yilanim puuni.Bɛ ni daa kuli waligi taba 1990 yuma maa piligu saha maa nyaanga, Lumba daa kpala o konko baan' tali tuma mini daabilim ka bɔli li '''Lumba Production''<nowiki/>' ka di mini ''MiPROMO'' kpalanzuya n daa kuli gbuni taba. O daa nyɛla ŋun yihi yil' viɛl' gbaliŋ na yimbayimba saha waɣila nyaanga.
Lumba daa dila ''[[Ghana]]'' baansi kpaŋmaŋ pina dibaa anii. O daa deela ''EMY Africa'' kpaŋmaŋ pina la, ka daa lahi n di kpaŋmaŋ pini shɛli din nyɛ ninvuɣ' shɛba ban kpaŋdi bɛ mansi pam diɛma ni yiɣijam polo la pini yuuni 2018 puuni. Yuuni 2023 puuni, ''[[Germany]]'' ''Ambassador'' din bɛ ''[[Ghana]]'' la daa ti o la '<nowiki/>''Borga Highlife Lifetim''e' kpaŋmaŋ pini la. Yuuni 2024 puuni, o daa lahi bela ban daa deei '<nowiki/>''National Honours and Awards''<nowiki/>' kpaŋmaŋ pina la puuni. Yuuni 2025 puuni, o yilli ŋɔ "''Mpempem Do Me''" daa nyɛla din pahi '''Apple Music''<nowiki/>' yilanim la zuɣu, ''UK'' naa ŋun yuli daa booni ''King Charles III'' la n daa piigi lala yilli maa ni o zaŋ n puhi ''Commonwealth Day'' chuɣu la.
== O biɛhigu piligu ==
Bɛ daa dɔɣila Charles Kwadwo Fosu silimin goli ''[[September]]'' biɛɣu pihita yinika dali yuuni 1964 tiŋ' shɛli bɛ ni booni ''Nsuta'' din be ''[[Ashanti Region]]'' ''[[Ghana]]'' tiŋgbani ni la. O ma n daa nyɛ<ref name=":2">{{Cite web|title=Daddy Lumba, Biography|url=http://ghanaweb.com/person/Daddy-Lumba-1257|access-date=2026-05-04|website=ghanaweb.com|language=en}}</ref> Comfort Gyamfi ka sokam mi o Ama Saah, ka o ba mi nyɛ Johnson Kwadwo Fosu. O ba ni o ma daa dɔɣila bihi ata ka o nyɛ ŋun pa kpɛma sani zuɣu. O laanba maa zaa daa nyɛla karimbanima. O ba daa nyɛla ŋun kani ka o na nyɛ bia.<ref>{{Cite web|title=Daddy Lumba Biography – Official Website of Daddy Lumba|url=https://daddylumbaofficial.com/biography/|access-date=2026-05-04|language=en-US}}</ref>
Fosu daa pilila o shikuru chandi ''Nsuta'' tiŋgbani ni, ''Suame Methodist'' din be ''[[Kumasi]]'' la ka o daa chaŋ, nti naai yuuni 1979. O daa tirisi tooni n chaŋ ''[[Adu Gyamfi Senior High School]]'' din be ''Jamasi'' la, amaa o daa lahi yi ni n labi ''[[Juaben Senior High School]]'' nti naai o ''Secondary Education'' nimaani 1984 la saha.<ref>{{Cite web|title=Daddy Lumba Biography – Official Website of Daddy Lumba|url=https://daddylumbaofficial.com/biography/|access-date=2026-05-04|language=en-US}}</ref>
== O tuma ==
=== O tuuli kuko' yaara mini Lumba Brothers (1983 hali ni 1989) ===
Fosu daa pilila yila o ni daa na nyɛ yuun' pia ni ayɔbu, o ni daa be ''[[Juaben Senior High School]]'' o daa nyɛla bɛ yila toondana yuuni 1983 hali ni yuuni 1984. O daa lahi kpala o tuuli laɣim yili "''Lumba Brothers''" o mini o zonima.<ref name=":0">{{Cite web|date=2025-07-26|title=10 fascinating facts about Highlife Legend Daddy Lumba — And the legacy he leaves behind|url=https://www.graphic.com.gh/entertainment/showbiz-news/10-fascinating-facts-about-highlife-legend-daddy-lumba-and-the-legacy-he-leaves-behind.html|access-date=2026-05-04|website=Graphic Online|language=en-gb}}</ref> O daa pilila bayana niŋbu o mini ''Nkwanta Wesley Singers'' ni daa diɛm diɛma ''Anokye Krom Cultural Center'' la.<ref>{{Cite web|title=Daddy Lumba Biography – Official Website of Daddy Lumba|url=https://daddylumbaofficial.com/biography/|access-date=2026-05-04|language=en-US}}</ref><ref>{{Cite web|date=2025-07-26|title=Daddy Lumba dead: Ghana mourn legendary highlife artiste wey die at age 60|url=https://www.bbc.com/pidgin/articles/cqxgj2e0edjo|access-date=2026-05-04|website=BBC News Pidgin}}</ref> Lala saha maa ka o daa yihi yilli ŋɔ na "Lumba Lumba" ka di yara n-jandiri ban daa tuhiri ''[[South Africa]]'' maŋsulinsi zuɣu lala saha maa. Yilli maa daa niŋla bayana, ka di che ka bɛ ti o yu' paa ŋɔ "Daddy Lumba", ka di daa ti che ka di lɛbi o yu' paa.<ref name=":3">{{Cite web|title=Daddy Lumba Biography – Official Website of Daddy Lumba|url=https://daddylumbaofficial.com/biography/|access-date=2026-05-04|language=en-US}}</ref>
O ni daa kuli naai ''[[Juaben Senior High School|Juaben SHS]]'' o daa chaŋla ''[[Germany]]'' yuuni 1983,<ref name=":0" /> ka di nyɛla o mam, ''Theresa Abebrese'', o ni daa nya so ''Secondary School'' la nti pahi o karimba ''Mama Acheampong'' n daa nyɛ ban tabi sɔŋ o. O daa chirigila ''[[Ghana]]'' nira ŋun gba nyɛ baanga nimaani ''[[Nana Acheampong]]''. Acheampong daa pun nyɛla ŋun be bɔŋ shɛli bɛ ni bɔli "''Talking Dreams''" la ni. Bɛ daa laɣila taba zɔri<ref name=":0" /> ka bɔli bɛ maŋ 'Lumba Brothers' (ka di yina Daddy Lumba yila bɔŋ kurili la ni). Bɛ daa gbaami ni bɛ yihi bɛ yil' palli na dina n nyɛ ''Yee Ye Aka Akwantuom'''<nowiki/>' '''''yuuni 1986 puuni, Joseph Owusu Banahene n daa nyɛ ŋun sɔŋ ka di yina.<ref name=":2" /><ref name=":1" /> Bɛ daa na bi tooi zaŋ yilli maa n wuhi salo ka di nyɛ laɣiri kalinsi zuɣu, naɣila yuuni 1989 ni ka di daa naan yina polo ni, di yibuna n-tɔ ka di kuli duhi bɛ bɔŋ maa saazuɣu.<ref name=":0" /><ref name=":4">{{Cite web|date=2025-07-26|title=Tribute to Daddy Lumba: The Highlife Maestro — iMullar|url=https://imullar.com/2025/07/26/tribute-to-daddy-lumba-the-highlife-maestro/|access-date=2026-05-04|language=en-GB}}</ref> Lumba Brothers daa nyɛla salo nini ni tiɣi shɛli dama bɛ daa chemi ka yili shɛli din daa du tiŋduya laBurger-Highlife''<nowiki/>' yina salo ni. Di yuma ayi nyaanga ka bɛ wali taba, amaa ka na kuli nyɛ ban laɣindi diɛmdi diɛma, kamani yuun' pia polo ha ka Lumba daa taɣi tiŋa.''<ref>{{Cite web|date=2023-01-02|title=“Nana Acheampong introduced me to Highlife music”-Daddy Lumba - Atinka Online|url=https://atinkaonline.com/nana-acheampong-introduced-me-to-highlife-music-daddy-lumba/|access-date=2026-05-04|language=en-US}}</ref><ref name=":3" />
=== O konko tuma (1990 hali ni 2025) ===
==== O bayana niŋbu (1990 hali ni 2000 polo) ====
Lumba Brothers ni daa wali taba n naai, Daddy Lumba daa yihila o konko yilanim na ka bɔli li '<nowiki/>''Obi Ate Meso Buo''<nowiki/>' 1990 yuuni la ni, baantali baŋdaba pam daa nya lala yilanim maa viɛlim ka di niŋ bayana ''[[Ghana]]'' yilanim puuni.<ref>{{Cite web|title=Daddy Lumba Biography – Official Website of Daddy Lumba|url=https://daddylumbaofficial.com/biography/|access-date=2026-05-04|language=en-US}}</ref><ref name=":6">{{Cite web|last=Oloworekende|first=Wale|date=2025-07-29|title=In Tribute To Daddy Lumba, Ghana’s Most Beloved Maverick|url=https://thenativemag.com/in-tribute-to-daddy-lumba-ghanas-most-beloved-maverick/|access-date=2026-05-04|website=The NATIVE|language=en-US}}</ref> Yilanim maa puuni shɛli n daa nyɛ "''Theresa''" ka di fiila jandiri o mam kuro la.<ref name=":4" /> Lumba daa yaarila o kukoli ''Rheinklang Studio'' ka di be ''Düsseldorf'' din be [[Germany]] la. Daddy Lumba daa kuli yihirila yil' pala na yuuni kam hali ni yuuni 2010. O yilanim maa zaa yi laɣim, o daa nyɛla yil' bɔŋbɔŋ bin pishi ni ayopoin<ref>{{Cite web|date=2025-07-27|title=See the list of over 200 songs Daddy Lumba released - MyJoyOnline|url=https://www.myjoyonline.com/see-the-list-of-over-200-songs-daddy-lumba-released/|access-date=2026-05-04|website=www.myjoyonline.com|language=en-US}}</ref> o ni daa na be o nyavuli ni (ka ''Obi Ate Meso Buo'<nowiki/>'' gba pahi danni).<ref name=":2" /> O yilanim daa nyɛla o maŋmaŋ kukoli, o maŋmaŋ takari gbaŋ '<nowiki/>''Lumba Production''' ka di nyɛ din mini ''MiPROMO'' kpalanzuya gbuni taba.
1990 yuma la saha zaa, o daa namdila yil' bona n tiri o baan' taba ''[[Germany]]'' tiŋgbani ni, Vida' gba daa pahila o ni daa ti yili shɛŋa maa ni, Felix Owusu ni daa zaŋ shɛli n wuhi salo yuuni 1992 la.<ref name=":5">{{Cite web|date=2025-07-27|title=See the list of over 200 songs Daddy Lumba released - MyJoyOnline|url=https://www.myjoyonline.com/see-the-list-of-over-200-songs-daddy-lumba-released/|access-date=2026-05-04|website=www.myjoyonline.com|language=en-US}}</ref> Lala saha maa ka Lumba daa chirigi Ofori Amponsah, ŋun daa lihiri m bɔri ŋun yan sɔŋ o o yila tuma polo la. Din saha Daddy Lumba daa na chɛla baantali tuma maa. Dina n daa nyɛ Ofori Amponsah piligu ka o mini Lumba laɣim n-tum, bɛ yihila "Anti Atta" na ka o daa yihi yil' bɔŋ ka boli li Asew. O mini Ofori daa lahi yihila yil'boŋ na ka boli liWo Ho Kyere''<nowiki/>' ka di yina yuuni 1999.''<ref name=":2" /><ref name=":5" />
Yuuni 1999, o daa dila '<nowiki/>''Ghana Music Awards''<nowiki/>' kpaŋmaŋ pina buta ka di '<nowiki/>''Album of the Year''<nowiki/>' kpaŋmaŋ pini nti pahi '<nowiki/>''Most Popular Song of the Year''<nowiki/>' kpaŋmaŋ pini.<ref name=":2" /> '<nowiki/>''Ghana Music Awards'<nowiki/>'' puuni, o daa lahi dila '''Artiste of the Year''<nowiki/>' kpaŋmaŋ pini yuuni 2000.
Silimin goli ''[[December]]'' biɛɣu pia ni yini dali yuuni 2005, Daddy Lumba daa demla diɛma '''House of Blues''<nowiki/>' din be ''[[Chicago]]'' la.<ref>{{Cite web|title=Daddy Lumba at Historic Chicago House of Blues!|url=https://www.modernghana.com/news/87794/daddy-lumba-at-historic-chicago-house-of-blues.html|access-date=2026-05-06|website=Modern Ghana|language=en}}</ref>
Daddy Lumba daa nyɛla ŋun yi poloni dihiri nuu n zaŋjandi ''<nowiki>''New Partronic Party (NPP)''</nowiki>''. "''Nana Ye Winner''", din nyɛ o yilli la nyɛla yili shɛli din daa mali zaashee pam n zaŋti tiŋgbani zuɣulantali piibupiibu shɛli din daa niŋ yuuni 2004, 2012 hali ni 2016. O daa lahi ŋmala yilli n-ti ''Nana Akufo-Addo'' 2020 piibupiibu la, dina n nyɛ "''4 More For Nana''".<ref>{{Cite web|last=Benedict|first=Qwame|date=2020-11-11|title=Daddy Lumba drops his campaign song for Nana Akuffo Addo (VIDEO)|url=https://www.ghpage.com/daddy-lumba-drops-his-campaign-song-for-nana-akuffo-addo-video/167444/|access-date=2026-05-06|website=GhPage|language=en-US}}</ref>
Silimin goli ''[[January]]'' biɛɣu pia ni yini dali yuuni 2009, linjimanim ata daa kuli kpɛla Lumba yiŋ din be ''Atimatim'' la ni ninmohi, ''[[Kumasi]]'' tiŋgbani ni. O tizopaɣa ''Faustina Fosu'' mini bɛ daŋ ni niriba n daa be yiŋa. Faustina ni yɛli sham, ni linjin' dabba maa daa bohila Lumba yala, bɛ daa yɛlimi ni bɛ mini o n yi [[Ankara]] n kuna, ni, ka o yɛliba ni o mini ba ni nya taba o yiŋa. O ni daa kuli yɛli ba ni o ka yiŋa, bɛ daa chaŋmi ka ti lahi labina hawa dibaayi nyaanga ni suhiyiɣisili, bɛ daa kuli zala bɛ yili maa dunoli gbuni n yari zilima ka turi ba. Bɛ ni daa kuli ŋmaligi, Faustina daa bolila ban su tiŋgbani maa fukumsi ka yɛli ba binshɛli din niŋ. Daddy Lumba daa bi yɛli kahigi binshɛɣu din niŋ maa n wuhi solo.<ref>{{Cite web|title=Daddy Lumba in trouble|url=https://www.modernghana.com/entertainment/8623/daddy-lumba-in-trouble.html|access-date=2026-05-06|website=Modern Ghana|language=en}}</ref>
=== 2010 hali ni 2025 ===
Silimin goli ''[[December]]'' biɛɣu pishi ni ayɔbu dali yuuni 2010, Daddy Lumba daa nyɛla ŋun dem dema '''Royal Lamerta Hotel' Ahodwo'' din be [[Kumasi]] la ni, o piligu dali n daa bala ka o diɛm diɛma tiŋ maa ni, o daa yan zaŋla lala diɛma maa n puhi o konko yuun pishi baantali maa ni chuɣu.<ref>{{Cite web|date=2010-09-17|title=Lumba's homecoming show - MyJoyOnline|url=https://www.myjoyonline.com/lumbas-homecoming-show/|access-date=2026-05-06|website=www.myjoyonline.com|language=en-US}}</ref> Bɛ daa tirisila diɛma maa n zali silimin goli ''[[January]]'' dahiyini dali yuuni 2011, ka di nyɛla bɛ tuma nema maa n bi viɛla, niriba n daa saɣim lala luɣili maa, nti pahi luɣili maa ʒilɛli bi viɛli zuɣu. Bɛ ni daa bi tooi diɛm diɛma maa di dabisili dali maa zuɣu ban su diɛma zonzongili daa duhi la lala hotel maa nim kootu.<ref>{{Cite web|title=Patrons of Lumba Concert fiasco explore legal option|url=https://www.modernghana.com/entertainment/14254/patrons-of-lumba-concert-fiasco-explore-legal-option.html|access-date=2026-05-06|website=Modern Ghana|language=en}}</ref>
Silimin goli ''[[January]]'' biɛɣu pia ni ayopoin dali yuuni 2018, Daddy Lumba daa duhila ''Kwame Anokye'' kootu ''Accra High Court'' lani, dama o daa ŋmala ʒiri ni o nyɛla Daddy Lumba bia, o daa boli la o maŋ ''Daddy Lumba Junior'' ka paɣisiri o ni o deei pina niriba sani. Daddy Lumba yɛliya ni Anokye pili o la paɣisibu saha shɛli o ni daa zini ''[[TV Africa]]'' zuɣu n niŋ '''Just Like You''<nowiki/>' la.<ref>{{Cite web|date=2018-04-04|title=Daddy Lumba look-alike changes name after lawsuit|url=https://www.citinewsroom.com/2018/04/daddy-lumba-look-alike-changes-name-after-lawsuit/|access-date=2026-05-06|language=en-US}}</ref> Anokye daa taɣila o yuli n boli o maŋ ''Anokye Supremo''.<ref>{{Cite web|date=2025-07-30|title=Eight 'sing-alikes' of Daddy Lumba mistaken for the original - MyJoyOnline|url=https://www.myjoyonline.com/eight-sing-alikes-of-daddy-lumba-mistaken-for-the-original/|access-date=2026-05-06|website=www.myjoyonline.com|language=en-US}}</ref>
Yuuni 2018 ''EMY Africa Awards'' la ni, Lumba daa dila '''Icon/Legend of Entertainment''<nowiki/>' kpaŋmaŋ pini. O ni daa deei pini maa o daa yɛlimi "N puhi ʒii ŋɔ zonzongilinim mini Ghananim ka paɣi. N nyɛla ŋun na kuli yan tiriya yili suma n yi na be n nyavuli ni".
Silimin goli ''[[October]]'' yuuni 2023, ''[[Germany]] Ambassador'' ŋun ʒi ''[[Ghana]]'' la daa tila Lumba '''Borga Highlife Lifetime Achievement Award''<nowiki/>' kpaŋmaŋ pini.
Lumba daa deela ''Grand Model'' kpaŋmaŋ pini la 2024 ''National Honours and Awards'' puuni, din daa niŋ ''Accra International Conference Centre'' silimin goli ''[[December]]'' biɛɣu pihita dali la.<ref>{{Cite web|date=2024-12-30|title=Full list of recipients at 2024 National Honours Awards - MyJoyOnline|url=https://www.myjoyonline.com/full-list-of-recipients-at-2024-national-honours-awards/|access-date=2026-05-06|website=www.myjoyonline.com|language=en-US}}</ref>
''King Charles III'' daa piila "''Mpempem Do Me''" n pahi yil' yura puuni 2025 yuuni ''Commonwealth Day'' la ni. Lala yilli maa n daa pahiri diba ayopoin ''King Charles III'' ni daa piigi o yil' yura pia ni ayopoin shɛŋa ''Apple Music'' maa.<ref>{{Cite web|date=2025-03-10|title=Daddy Lumba’s ‘Mpempem Do Me’ featured in King Charles’ playlist - MyJoyOnline|url=https://www.myjoyonline.com/daddy-lumbas-mpempem-do-me-featured-in-king-charles-playlist/|access-date=2026-05-06|website=www.myjoyonline.com|language=en-US}}</ref><ref>{{Cite web|last=Ghartey|first=Raphael|date=2025-03-10|title=Daddy Lumba's 'Mpempem Do Me' features in King Charles III's playlist|url=https://3news.com/showbiz/music/daddy-lumbas-mpempem-do-me-features-in-king-charles-iiis-playlist|access-date=2026-05-06|website=3News|language=en}}</ref>
Daddy Lumba daa malila niya ni chaŋ ''[[United States]]'' mini ''[[Canada]]'' n-ti diɛm diɛma, o yuun pishi nimaani nyaanga. ''TM Entertainmentz'' nim daa nyahila lala gɔrim maa o kum dabisili maa.<ref>{{Cite web|last=Ghartey|first=Raphael|date=2025-07-27|title=Daddy Lumba's USA and Canada tour cancelled - Management|url=https://3news.com/news/daddy-lumbas-usa-and-canada-tour-cancelled-management|access-date=2026-05-06|website=3News|language=en}}</ref> Ghana kuko' yaara ''Kaywa'' ni daa yɛli sham, ni Daddy Lumba daa na bela o yilanim bahigu shili malibu ni poi ka o nan yi che yila tuma. Lala yilanim maa di nyɛla din yan shihi yaɣa ŋɔ, ''roots reggae, amapiano, afrobeats'' nti pahi ''highlife''.
== O yila baŋsim ==
Lumba daa yan sabila yila, ka piigi di ni yan yiini dɔli sham, ka laɣim yila maa neen' bɔra, ka yili yila maa. O yilanim pam tooi nyɛla kanbonsili, amaa o tooi chirigiri yiindi siliminsili gba.<ref name=":6" /> Yilli kamani "''Homeless''" o bi yili li kanbonsili mini siliminsili konko o daa pahila ''German'' gba, o ni daa be ''[[Germany]]'' maa ka o daa bohim li o yila piligu maa saha.
=== O yila balibu ===
Bɛ ni daa wumsi o n niŋ asɔri yaɣili din nyɛ ''gospel'' la zuɣu, Lumba daa ŋma yilanim pam n zaŋkpa ''gospel'' polo, ka di tooi yara n kpari biɛhigu, yurilim, biɛhisi ni taba, kpaŋsibu ni tahima polo.<ref name=":6" /> Daddy Lumba yila nyɛla bal' konkoba ka shihiri suhi, ka lahi nyɛ din waligi ka che taba. O yilinim din galisim gari kobishii maa tooi yarimi n kpari yurilim, biɛhisi ni taba, amiliya, fara, tahima, laɣiri, yiŋ kalinsi, maŋ kpaŋsibu, wun paɣibu, suhipiɛlli, Naawuni ni yiko polo. O yila nim kuli nyɛla din puhiri ka laɣiri paɣiba, nintiɣibo zaŋchaŋ ban yuri o polo, ni o nin ni nya yal' shaŋa, ka di che ka nyɛ baanso ŋun biɛhigu mini salo biɛhisi tooi dɔli taba ka lahi taɣiri niriba biɛhisi.<ref>{{Cite journal|last=Akrong|first=Issac|date=2012-10|title=Hip life music: re-defining Ghanaian culture (1990-2012)|url=http://hdl.handle.net/10315/31427|language=en}}</ref>
=== O yila biɛhigu ===
Lumba daa lahi nyɛla niriba ni mi so ka o nini tiɣi o maŋa ka lahi dihiri o maŋ nachiinsi viɛnyɛla, ka mali viɛlim shɛli din che ka salo yuri o, ka lahi ŋma yil' shɛŋa ŋan niŋ bayana ''[[Ghana]]'' tiŋgbani ni, ka di nyɛ binshɛli din bi mili baansi pam. O daa mali la o zuɣu malibu balibu balibu, o daa tooi chɛri tamda, n pamdi sɔŋda ka daa lahi niŋdi tim niŋdi li ka di nyalisira ka be gɔnagɔna.<ref name=":6" />
== O maŋmaŋ biɛhigu ==
O ma ''Comfort Gyamfi (Ama Saah)'' n daa nyɛ o daa tooi mali so yɛltɔɣa n tumdi tuma. O kum daa nyɛla din daa dam o pam ka che ka o ŋma suhidamli, tahama, ni dihitabili yilanima. Daddy Lumba daa nyɛla ninvuɣi so ŋun mali ashili n zaŋ kpa o maŋmaŋ biɛhigu polo.<ref>{{Cite web|date=2025-12-02|title=High court rules both women were lawfully married to late music icon Daddy Lumba [Full Judgment] - MyJoyOnline|url=https://www.myjoyonline.com/high-court-rules-both-women-were-lawfully-married-to-late-music-icon-daddy-lumba-full-judgment/|access-date=2026-05-06|website=www.myjoyonline.com|language=en-US}}</ref> O daaʒia zaa daa nyɛla ''[[Ghana]]'' shiiri million kɔbiga ni pisopoin ni ayɔbu (''GH₵176 million''), ka di che ka o nyɛ be ''[[Ghana]]'' yili' yiindiba ban buni puuni.<ref>{{Cite web|last=Desk|first=HT US|date=2025-07-26|title=Daddy Lumba net worth: How rich was late Ghanaian musician? Here’s all about his family and kids|url=https://www.hindustantimes.com/entertainment/music/daddy-lumba-net-worth-all-about-late-ghanaian-musician-s-wealth-family-and-kids-101753547302466.html|access-date=2026-05-06|website=Hindustan Times|language=en}}</ref>
=== O radio duu ===
Silimin goli ''[[September]]'' yuuni 2022 puuni, Lumba daa yoola ''radio'' duu ka boli li ''DLFM'' (106.9), ka di tiri lahibali kanbonsili ni [[Ankara]] polo ŋɔ.<ref>{{Cite news|date=2022-09-08|title=Music legend Daddy Lumba establishes his own radio station, DLFM|language=en-EN|work=Pulse Ghana|url=https://www.pulse.com.gh/entertainment/music/music-legend-daddy-lumba-establishes-his-own-radio-station-dlfm/33ql1bl|access-date=2026-05-06}}{{Dead link|date=May 2026 |bot=InternetArchiveBot |fix-attempted=yes }}</ref><ref>{{Cite web|title=Daddy Lumba opens his own radio station DLFM in Accra (Photos)|url=http://shinemegh.com/2022/09/08/daddy-lumba-opens-his-own-radio-station-dlfm-in-accra-photos/|access-date=2026-05-06|website=shinemegh.com|language=en-US}}</ref>
=== O dɔro mini o kpibu ===
Silimin goli ''[[July]]'' biɛɣu pishi ni ayɔbu dali asiba mahili yuuni 2025 Lumba daa nyɛla ŋun kani ''Bank Hospital'' din be ''Cantonments'' din be [[Ankara]] la ni.<ref>{{Cite news|date=2025-07-26|title=Daddy Lumba cause of death: Ghanian music icon, passes away - here's what happened to him|work=The Economic Times|url=https://economictimes.indiatimes.com/news/international/us/daddy-lumba-cause-of-death-ghanian-music-icon-passes-away-heres-what-happened-to-him/articleshow/122925433.cms?from=mdr|access-date=2026-05-06|issn=0013-0389}}</ref> Pɔi ka o daa kani, o yuuni pihiyɔbu dɔɣim dabisili chuɣu shɛli din daa niŋ yuuni 2024 la ni, o daa chihila o paɣa, ''Akosua Serwaa Fosuh'' noli ni ka ŋuna n dihi o shini o dali. O daa viila ashili n yɛli ni o daa niŋla yaannyini apulaashin, kamani 2013 la saha. Pɔi ni yuuni 2013, o daa nyɛla do' so ŋun mali alaafee n diɛmdi diɛma laɣinsi ni. Lumba daa nyɛla ŋun diɛma diɛmanim pam n gili duniya yaanga zuɣu laɣinsinim ni.<ref>{{Cite web|title=Highlife Legend Daddy Lumba dies at 60|url=https://www.modernghana.com/entertainment/81389/highlife-legend-daddy-lumba-dies-at.html|access-date=2026-05-06|website=Modern Ghana|language=en}}</ref> ''King Promise'' daa nyɛla ŋun ʒini ''[[Joy FM (Ghana)|Joy FM]]'' zuɣu n yɛli ni o mini Daddy Lumba daa nyɛla ban laɣim n tumda ni bɛ yihi yila na, di chira ayi nyaanga ka Lumba daa kani maa.<ref>{{Cite web|date=2025-07-26|title=Daddy Lumba: 'We were working on a joint album'- King Promise reveals - MyJoyOnline|url=https://www.myjoyonline.com/daddy-lumba-we-were-working-on-a-joint-album-king-promise-reveals/|access-date=2026-05-06|website=www.myjoyonline.com|language=en-US}}</ref>
=== O kuli malibu ===
Daddy Lumba ŋun kani maa daŋni kpɛma (abusuapanin) daa moliya ni o kuli bahigu yan lula silimin goli ''[[December]]'' dabaayɔbu dali 2025, ni di yan niŋla ''Baba Yara Sports Stadium'' din be [[Kumasi]] la ni.<ref>{{Cite web|date=2025-10-08|title=Family announces date for late Daddy Lumba’s final funeral rites|url=https://www.pulse.com.gh/story/family-announces-date-for-late-daddy-lumbas-final-funeral-rites-2025100810142033693|access-date=2026-05-06|website=Pulse Ghana|language=en}}</ref><ref>{{Cite web|date=2025-08-05|title=Daddy Lumba’s funeral to be held in Kumasi - Family - MyJoyOnline|url=https://www.myjoyonline.com/daddy-lumbas-funeral-to-be-held-in-kumasi-family/|access-date=2026-05-06|website=www.myjoyonline.com|language=en-US}}</ref>
=== Silimin goli December kootu zaligu ===
Silimin goli ''[[December]]'' biɛɣu pia ni ayi dali 2025, ''Accra High Court'' daa zaɣisimi ni kuli maa bi yan mali bɛ ni daa gbaai dabisi shɛli maa (''13th [[December]] 2025''), dama bɛ daa bi mali Daddy Lumba mayilinima maa kuli maa malibu shaawara.<ref name=":7">{{Cite web|date=2025-12-12|title=BREAKING: Court blocks Daddy Lumba’s december 13 funeral|url=https://www.pulse.com.gh/story/breaking-court-blocks-daddy-lumbas-december-13-funeral-2025121211041531447|access-date=2026-05-06|website=Pulse Ghana|language=en}}</ref> Kootu maa daa bi saɣi n-ti daŋkpɛma maa, Kofi Owusu (''Abusuapanin'') ni o mali kuli maa shili ka daa lahi yɛli ''Transitions Funeral Home'' ni bɛ di zaŋ kum maa n-ti ba, naɣila kootu maa ti di sariya maa naagi.<ref name=":7" /> Kootu maa vihigu puuni, Daddy Lumba daŋ shɛba ban daa miri o (o paɣa ni o bihi) nuu daa ka kuli maa shili malibu ni, ka kootu maa daa yɛli ni di tu ni bɛ nuu be dinni.
Kootu maa daa zalibami ni bɛ bolimi kuli maa talahi nira kam laɣingu ka ka bɛ ti laɣim gbaai dabisili shɛli bɛ ni yan sɔɣi, bɛ daa lahi zalibami ni laɣishɛlikam bɛ ni nya kuli maa malibuni ni bɛ di zaŋli n gabi Daddy Lumba buni puuni, naɣila bɛ ti ŋmaai sariya maa.<ref>{{Cite web|date=2025-12-12|title=High Court stops Daddy Lumba's funeral over family dispute|url=https://www.primenewsghana.com/general-news/high-court-stops-daddy-lumba-s-funeral-over-family-dispute.html|access-date=2026-05-06|website=Prime News Ghana|language=en-us}}</ref>
Biɛla daa nabi tooi, ka kootu maa lahi zaɣisi bɛ ni gbaai sham maa, dama ban daa duhi yɛltɔɣa maa kootu maa daa bi yo bɛ ni daa gbaai ''GH₵2 million'' shɛli n-ti ba ni bɛ yo pɔi ka bɛ naan yi mali yɛlli maa.<ref>{{Cite web|date=2025-12-12|title=Court allows Daddy Lumba’s funeral to proceed after applicants miss GH¢2m deadline|url=https://www.pulse.com.gh/story/court-allows-daddy-lumbas-funeral-to-proceed-after-applicants-miss-ghcent2m-deadline-2025121215063989018|access-date=2026-05-06|website=Pulse Ghana|language=en}}</ref> Di nyaanga bɛ daa kpaŋ bɛ maŋa n mali yɛlli maa, ka kuli maa daa niŋ bɛ ni daa kuli zali li dabisi shɛli maa (''13th December, 2025'').
== O ni zali shɛli ==
Daddy Lumba daa nyɛla ŋun kpaŋsiri ''[[Ghana]]'' bi' pola mini baan' bihi ni bɛ piimi ''Highlife'' bɛ yila yilibu ni.<ref name=":1" /> O daa lahi nyɛla ŋun sɔŋdi baansi ban na yiɣisirina, baansi kamani ''Felix Owusu, Afia Ampofowaa, Kwabena Sunkwa, Ofori Amponsah, Selina Orleans, Akua Serwaa Bonsu, Borax, Ateaa Tina'', ni ban pahipahi.<ref>{{Cite web|title=Daddy Lumba Biography – Official Website of Daddy Lumba|url=https://daddylumbaofficial.com/biography/|access-date=2026-05-06|language=en-US}}</ref> Baansi kamani ''Sarkodie, King Promise'', ni ''KiDi'' nyɛla ban gba yɛli ni Daddy Lumba nyɛla ŋun kpaŋsiba pam bɛ yila baantali polo.
Lumba kpaŋmaŋ zaŋchaŋ ''[[Ghana]]'' yila zaŋgɔhi tiŋduya binkumda polo nyɛla din zaŋ ninneesim na, ka o yilanim maa lahi yɛligi ''[[Ghana]]'' kaya.<ref>{{Cite web|date=2025-07-26|title=Daddy Lumba, Ghanaian music superstar, dead at 60|url=https://www.wusa9.com/article/entertainment/music/daddy-lumba-ghana-accra-highlife-music-obituary-death-dead/65-52a3fbb7-22a0-4fc1-92df-106e095cb15a|access-date=2026-05-06|website=wusa9.com|language=en-US}}</ref>
<h1>Ghana Music Awards</h1>
''<thead>
<nowiki></thead></nowiki>
<nowiki><tbody></nowiki>
<nowiki></tbody></nowiki>''
<table border="5" cellpadding="20">
<tr>
<th>Organization</th>
<th>Year</th>
<th>Category</th>
<th>Nominated work</th>
<th>Result</th>
<th>Reference</th>
</tr>
<!-- Ghana Music Awards -->
<tr>
<td rowspan="11">Ghana Music Awards</td>
<td rowspan="3">1999</td>
<td>Best Album</td>
<td>-</td>
<td>Won</td>
<td></td>
</tr>
<tr>
<td>Most Popular Song</td>
<td>-</td>
<td>Won</td>
<td></td>
</tr>
<tr>
<td>Artist of the Year</td>
<td>-</td>
<td>Won</td>
<td></td>
</tr>
<tr>
<td rowspan="2">2000</td>
<td>Album Of The Year</td>
<td>Aben Wo Ha</td>
<td>Won</td>
<td></td>
</tr>
<tr>
<td>Song of the Year</td>
<td>Aben Wo Ha</td>
<td>Won</td>
<td></td>
</tr>
<tr>
<td rowspan="2">2003</td>
<td>Contemporary Highlife Album Of The Year</td>
<td>Poison</td>
<td>Won</td>
<td></td>
</tr>
<tr>
<td>Contemporary Highlife Song Of The Year</td>
<td>Menya Mpo</td>
<td>Won</td>
<td></td>
</tr>
<tr>
<td>2008</td>
<td>Song of the Year</td>
<td>Tokrom</td>
<td>Nominated</td>
<td></td>
</tr>
<tr>
<td>2011</td>
<td>Highlife Song of the Year</td>
<td>Anadwo Ye Die</td>
<td>Nominated</td>
<td></td>
</tr>
<tr>
<td>2012</td>
<td>Highlife Song of the Year</td>
<td>Hye Po</td>
<td>Nominated</td>
<td></td>
</tr>
<tr>
<td>2015</td>
<td>Highlife Song of the Year</td>
<td>Yentie Obiaa</td>
<td>Won</td>
<td></td>
</tr>
<!-- Ghana Music Awards UK -->
<tr>
<td rowspan="2">Ghana Music Awards UK</td>
<td>2017</td>
<td>Highlife Song of the Year</td>
<td>Enko Den</td>
<td>Nominated</td>
<td></td>
</tr>
<tr>
<td>2023</td>
<td>Most Popular Song of the Year</td>
<td>Ofon Na Ɛdi Asem Fo</td>
<td>Nominated</td>
<td></td>
</tr>
</table>
== Kundivihira ==
7v4mz8xz3wjb3e3xrr5j2x7ouw40ics
136681
136680
2026-05-14T08:41:55Z
Phasy GH
5787
136681
wikitext
text/x-wiki
{{Bio}}
'''Charles Kwadwo Fosuh''' (be daa dɔɣi o la silimin goli ''[[September]]'' biɛɣu pihita yinika dali yuuni 1964 - ka o daa kani silimin ''[[July]]'' biɛɣu pishi ni ayɔbu yuuni 2025), ka bɛ mi o o tuma ni '''Daddy Lumba''', nyɛla ''[[Ghana]]'' nira ŋun nyɛ ''[[Germany]]'' yili yiina, yili sabira,<ref>{{Cite web|date=2025-11-26|title=Kumasi High court told Daddy Lumba died a German national, not Ghanaian - MyJoyOnline|url=https://www.myjoyonline.com/kumasi-high-court-told-daddy-lumba-died-a-german-national-not-ghanaian/|access-date=2026-05-04|website=www.myjoyonline.com|language=en-US}}</ref> ni ŋun tiri yila kumsi. O nyɛla ninvuɣ' so ŋun niŋ bayana ka yihi yilanim pam na, ka di shaŋa nyɛ din du tiŋduya, o nyɛla niriba pam ni mi ka o talahi mini o salo galisi pam ''[[Ghana]]'' yil' yiiniba puuni.<ref name=":1">{{Cite web|date=2025-07-27|title=Daddy Lumba: Ghana's highlife legend dies age 60|url=https://www.bbc.com/news/articles/ce93zez439lo|access-date=2026-05-04|website=www.bbc.com|language=en-GB}}</ref><ref>{{Cite web|title=Daddy Lumba As A Course To Be Studied?|url=https://www.modernghana.com/entertainment/62813/daddy-lumba-as-a-course-to-be-studied.html|access-date=2026-05-04|website=Modern Ghana|language=en}}</ref><ref>{{Cite news|last=Livemint|date=2025-07-26|title=Daddy Lumba, famed Ghanaian highlife singer, dies at 59 in Accra {{!}} Today News|language=en|work=mint|url=https://www.livemint.com/news/us-news/daddy-lumba-famed-ghanaian-highlife-singer-dies-at-59-in-accra-11753543948352.html|access-date=2026-05-04}}</ref><ref>{{Cite web|title=Not Just a Singer: Daddy Lumba and the Soul of a Nation|url=https://www.modernghana.com/news/1421277/not-just-a-singer-daddy-lumba-and-the-soul-of-a.html|access-date=2026-05-04|website=Modern Ghana|language=en}}</ref> Niriba pam daa mi la Lumba ka o nyɛ ŋun yihi yilanim pam din gbunani mini di biɛhisi nyɛ konkoba ka salo maa pam daa tooi lahi mali nangbanikpeeni bee galimi n zaŋ kpa o polo.<ref>{{Cite web|date=2025-07-26|title=Daddy Lumba: The highlife legend who redefined Ghanaian music|url=https://www.pulse.com.gh/story/daddy-lumba-the-highlife-legend-who-redefined-ghanaian-music-2025072612112019972|access-date=2026-05-04|website=Pulse Ghana|language=en}}</ref> O yila maa daa kuli jandirila Ghananim kaya, bɛ yal' niŋda ni bɛ yal' yara, o yila maa ni tooi yari n kpari yal' shaŋa polo n nyɛ yurilim, biɛhigu, kpibu, daŋ, ariziki, fara, suhiyurilim, suhisaɣingu, adiininima, nti pahi suhigbaali.
O ni daa na zoori saha shɛli maa, ''[[Ghana]]'' yil' yiiniba ban daa be ''[[Germany]]'' yuma 1980 bahigu la saha, Lumba daa pili la o yila tuma '<nowiki/>''Lumba Brothers''<nowiki/>' puuni, o mini ''[[Ghana]]'' nira ŋun yuli daa booni [[Nana Acheampong]] la lala saha maa. Bɛ zaa daa nyɛla ban go n chaŋ nti be ''[[Germany]]'' lala saha maa. Bɛ daa yihila bɛ ni daa laɣim n-ŋma yili gaŋ' shɛli la, '<nowiki/>''Yee Ye Aka Akwantuom''<nowiki/>', yuuni 1989; dina n daa lɛbi yili shɛli Ghananim nin ni tiɣi ''[[Ghana]]'' ninvuɣi shaba ban be tiŋduya yilanim puuni.Bɛ ni daa kuli waligi taba 1990 yuma maa piligu saha maa nyaanga, Lumba daa kpala o konko baan' tali tuma mini daabilim ka bɔli li '''Lumba Production''<nowiki/>' ka di mini ''MiPROMO'' kpalanzuya n daa kuli gbuni taba. O daa nyɛla ŋun yihi yil' viɛl' gbaliŋ na yimbayimba saha waɣila nyaanga.
Lumba daa dila ''[[Ghana]]'' baansi kpaŋmaŋ pina dibaa anii. O daa deela ''EMY Africa'' kpaŋmaŋ pina la, ka daa lahi n di kpaŋmaŋ pini shɛli din nyɛ ninvuɣ' shɛba ban kpaŋdi bɛ mansi pam diɛma ni yiɣijam polo la pini yuuni 2018 puuni. Yuuni 2023 puuni, ''[[Germany]]'' ''Ambassador'' din bɛ ''[[Ghana]]'' la daa ti o la '<nowiki/>''Borga Highlife Lifetim''e' kpaŋmaŋ pini la. Yuuni 2024 puuni, o daa lahi bela ban daa deei '<nowiki/>''National Honours and Awards''<nowiki/>' kpaŋmaŋ pina la puuni. Yuuni 2025 puuni, o yilli ŋɔ "''Mpempem Do Me''" daa nyɛla din pahi '''Apple Music''<nowiki/>' yilanim la zuɣu, ''UK'' naa ŋun yuli daa booni ''King Charles III'' la n daa piigi lala yilli maa ni o zaŋ n puhi ''Commonwealth Day'' chuɣu la.
== O biɛhigu piligu ==
Bɛ daa dɔɣila Charles Kwadwo Fosu silimin goli ''[[September]]'' biɛɣu pihita yinika dali yuuni 1964 tiŋ' shɛli bɛ ni booni ''Nsuta'' din be ''[[Ashanti Region]]'' ''[[Ghana]]'' tiŋgbani ni la. O ma n daa nyɛ<ref name=":2">{{Cite web|title=Daddy Lumba, Biography|url=http://ghanaweb.com/person/Daddy-Lumba-1257|access-date=2026-05-04|website=ghanaweb.com|language=en}}</ref> Comfort Gyamfi ka sokam mi o Ama Saah, ka o ba mi nyɛ Johnson Kwadwo Fosu. O ba ni o ma daa dɔɣila bihi ata ka o nyɛ ŋun pa kpɛma sani zuɣu. O laanba maa zaa daa nyɛla karimbanima. O ba daa nyɛla ŋun kani ka o na nyɛ bia.<ref>{{Cite web|title=Daddy Lumba Biography – Official Website of Daddy Lumba|url=https://daddylumbaofficial.com/biography/|access-date=2026-05-04|language=en-US}}</ref>
Fosu daa pilila o shikuru chandi ''Nsuta'' tiŋgbani ni, ''Suame Methodist'' din be ''[[Kumasi]]'' la ka o daa chaŋ, nti naai yuuni 1979. O daa tirisi tooni n chaŋ ''[[Adu Gyamfi Senior High School]]'' din be ''Jamasi'' la, amaa o daa lahi yi ni n labi ''[[Juaben Senior High School]]'' nti naai o ''Secondary Education'' nimaani 1984 la saha.<ref>{{Cite web|title=Daddy Lumba Biography – Official Website of Daddy Lumba|url=https://daddylumbaofficial.com/biography/|access-date=2026-05-04|language=en-US}}</ref>
== O tuma ==
=== O tuuli kuko' yaara mini Lumba Brothers (1983 hali ni 1989) ===
Fosu daa pilila yila o ni daa na nyɛ yuun' pia ni ayɔbu, o ni daa be ''[[Juaben Senior High School]]'' o daa nyɛla bɛ yila toondana yuuni 1983 hali ni yuuni 1984. O daa lahi kpala o tuuli laɣim yili "''Lumba Brothers''" o mini o zonima.<ref name=":0">{{Cite web|date=2025-07-26|title=10 fascinating facts about Highlife Legend Daddy Lumba — And the legacy he leaves behind|url=https://www.graphic.com.gh/entertainment/showbiz-news/10-fascinating-facts-about-highlife-legend-daddy-lumba-and-the-legacy-he-leaves-behind.html|access-date=2026-05-04|website=Graphic Online|language=en-gb}}</ref> O daa pilila bayana niŋbu o mini ''Nkwanta Wesley Singers'' ni daa diɛm diɛma ''Anokye Krom Cultural Center'' la.<ref>{{Cite web|title=Daddy Lumba Biography – Official Website of Daddy Lumba|url=https://daddylumbaofficial.com/biography/|access-date=2026-05-04|language=en-US}}</ref><ref>{{Cite web|date=2025-07-26|title=Daddy Lumba dead: Ghana mourn legendary highlife artiste wey die at age 60|url=https://www.bbc.com/pidgin/articles/cqxgj2e0edjo|access-date=2026-05-04|website=BBC News Pidgin}}</ref> Lala saha maa ka o daa yihi yilli ŋɔ na "Lumba Lumba" ka di yara n-jandiri ban daa tuhiri ''[[South Africa]]'' maŋsulinsi zuɣu lala saha maa. Yilli maa daa niŋla bayana, ka di che ka bɛ ti o yu' paa ŋɔ "Daddy Lumba", ka di daa ti che ka di lɛbi o yu' paa.<ref name=":3">{{Cite web|title=Daddy Lumba Biography – Official Website of Daddy Lumba|url=https://daddylumbaofficial.com/biography/|access-date=2026-05-04|language=en-US}}</ref>
O ni daa kuli naai ''[[Juaben Senior High School|Juaben SHS]]'' o daa chaŋla ''[[Germany]]'' yuuni 1983,<ref name=":0" /> ka di nyɛla o mam, ''Theresa Abebrese'', o ni daa nya so ''Secondary School'' la nti pahi o karimba ''Mama Acheampong'' n daa nyɛ ban tabi sɔŋ o. O daa chirigila ''[[Ghana]]'' nira ŋun gba nyɛ baanga nimaani ''[[Nana Acheampong]]''. Acheampong daa pun nyɛla ŋun be bɔŋ shɛli bɛ ni bɔli "''Talking Dreams''" la ni. Bɛ daa laɣila taba zɔri<ref name=":0" /> ka bɔli bɛ maŋ 'Lumba Brothers' (ka di yina Daddy Lumba yila bɔŋ kurili la ni). Bɛ daa gbaami ni bɛ yihi bɛ yil' palli na dina n nyɛ ''Yee Ye Aka Akwantuom'''<nowiki/>' '''''yuuni 1986 puuni, Joseph Owusu Banahene n daa nyɛ ŋun sɔŋ ka di yina.<ref name=":2" /><ref name=":1" /> Bɛ daa na bi tooi zaŋ yilli maa n wuhi salo ka di nyɛ laɣiri kalinsi zuɣu, naɣila yuuni 1989 ni ka di daa naan yina polo ni, di yibuna n-tɔ ka di kuli duhi bɛ bɔŋ maa saazuɣu.<ref name=":0" /><ref name=":4">{{Cite web|date=2025-07-26|title=Tribute to Daddy Lumba: The Highlife Maestro — iMullar|url=https://imullar.com/2025/07/26/tribute-to-daddy-lumba-the-highlife-maestro/|access-date=2026-05-04|language=en-GB}}</ref> Lumba Brothers daa nyɛla salo nini ni tiɣi shɛli dama bɛ daa chemi ka yili shɛli din daa du tiŋduya laBurger-Highlife''<nowiki/>' yina salo ni. Di yuma ayi nyaanga ka bɛ wali taba, amaa ka na kuli nyɛ ban laɣindi diɛmdi diɛma, kamani yuun' pia polo ha ka Lumba daa taɣi tiŋa.''<ref>{{Cite web|date=2023-01-02|title=“Nana Acheampong introduced me to Highlife music”-Daddy Lumba - Atinka Online|url=https://atinkaonline.com/nana-acheampong-introduced-me-to-highlife-music-daddy-lumba/|access-date=2026-05-04|language=en-US}}</ref><ref name=":3" />
=== O konko tuma (1990 hali ni 2025) ===
==== O bayana niŋbu (1990 hali ni 2000 polo) ====
Lumba Brothers ni daa wali taba n naai, Daddy Lumba daa yihila o konko yilanim na ka bɔli li '<nowiki/>''Obi Ate Meso Buo''<nowiki/>' 1990 yuuni la ni, baantali baŋdaba pam daa nya lala yilanim maa viɛlim ka di niŋ bayana ''[[Ghana]]'' yilanim puuni.<ref>{{Cite web|title=Daddy Lumba Biography – Official Website of Daddy Lumba|url=https://daddylumbaofficial.com/biography/|access-date=2026-05-04|language=en-US}}</ref><ref name=":6">{{Cite web|last=Oloworekende|first=Wale|date=2025-07-29|title=In Tribute To Daddy Lumba, Ghana’s Most Beloved Maverick|url=https://thenativemag.com/in-tribute-to-daddy-lumba-ghanas-most-beloved-maverick/|access-date=2026-05-04|website=The NATIVE|language=en-US}}</ref> Yilanim maa puuni shɛli n daa nyɛ "''Theresa''" ka di fiila jandiri o mam kuro la.<ref name=":4" /> Lumba daa yaarila o kukoli ''Rheinklang Studio'' ka di be ''Düsseldorf'' din be [[Germany]] la. Daddy Lumba daa kuli yihirila yil' pala na yuuni kam hali ni yuuni 2010. O yilanim maa zaa yi laɣim, o daa nyɛla yil' bɔŋbɔŋ bin pishi ni ayopoin<ref>{{Cite web|date=2025-07-27|title=See the list of over 200 songs Daddy Lumba released - MyJoyOnline|url=https://www.myjoyonline.com/see-the-list-of-over-200-songs-daddy-lumba-released/|access-date=2026-05-04|website=www.myjoyonline.com|language=en-US}}</ref> o ni daa na be o nyavuli ni (ka ''Obi Ate Meso Buo'<nowiki/>'' gba pahi danni).<ref name=":2" /> O yilanim daa nyɛla o maŋmaŋ kukoli, o maŋmaŋ takari gbaŋ '<nowiki/>''Lumba Production''' ka di nyɛ din mini ''MiPROMO'' kpalanzuya gbuni taba.
1990 yuma la saha zaa, o daa namdila yil' bona n tiri o baan' taba ''[[Germany]]'' tiŋgbani ni, Vida' gba daa pahila o ni daa ti yili shɛŋa maa ni, Felix Owusu ni daa zaŋ shɛli n wuhi salo yuuni 1992 la.<ref name=":5">{{Cite web|date=2025-07-27|title=See the list of over 200 songs Daddy Lumba released - MyJoyOnline|url=https://www.myjoyonline.com/see-the-list-of-over-200-songs-daddy-lumba-released/|access-date=2026-05-04|website=www.myjoyonline.com|language=en-US}}</ref> Lala saha maa ka Lumba daa chirigi Ofori Amponsah, ŋun daa lihiri m bɔri ŋun yan sɔŋ o o yila tuma polo la. Din saha Daddy Lumba daa na chɛla baantali tuma maa. Dina n daa nyɛ Ofori Amponsah piligu ka o mini Lumba laɣim n-tum, bɛ yihila "Anti Atta" na ka o daa yihi yil' bɔŋ ka boli li Asew. O mini Ofori daa lahi yihila yil'boŋ na ka boli liWo Ho Kyere''<nowiki/>' ka di yina yuuni 1999.''<ref name=":2" /><ref name=":5" />
Yuuni 1999, o daa dila '<nowiki/>''Ghana Music Awards''<nowiki/>' kpaŋmaŋ pina buta ka di '<nowiki/>''Album of the Year''<nowiki/>' kpaŋmaŋ pini nti pahi '<nowiki/>''Most Popular Song of the Year''<nowiki/>' kpaŋmaŋ pini.<ref name=":2" /> '<nowiki/>''Ghana Music Awards'<nowiki/>'' puuni, o daa lahi dila '''Artiste of the Year''<nowiki/>' kpaŋmaŋ pini yuuni 2000.
Silimin goli ''[[December]]'' biɛɣu pia ni yini dali yuuni 2005, Daddy Lumba daa demla diɛma '''House of Blues''<nowiki/>' din be ''[[Chicago]]'' la.<ref>{{Cite web|title=Daddy Lumba at Historic Chicago House of Blues!|url=https://www.modernghana.com/news/87794/daddy-lumba-at-historic-chicago-house-of-blues.html|access-date=2026-05-06|website=Modern Ghana|language=en}}</ref>
Daddy Lumba daa nyɛla ŋun yi poloni dihiri nuu n zaŋjandi ''<nowiki>''New Partronic Party (NPP)''</nowiki>''. "''Nana Ye Winner''", din nyɛ o yilli la nyɛla yili shɛli din daa mali zaashee pam n zaŋti tiŋgbani zuɣulantali piibupiibu shɛli din daa niŋ yuuni 2004, 2012 hali ni 2016. O daa lahi ŋmala yilli n-ti ''Nana Akufo-Addo'' 2020 piibupiibu la, dina n nyɛ "''4 More For Nana''".<ref>{{Cite web|last=Benedict|first=Qwame|date=2020-11-11|title=Daddy Lumba drops his campaign song for Nana Akuffo Addo (VIDEO)|url=https://www.ghpage.com/daddy-lumba-drops-his-campaign-song-for-nana-akuffo-addo-video/167444/|access-date=2026-05-06|website=GhPage|language=en-US}}</ref>
Silimin goli ''[[January]]'' biɛɣu pia ni yini dali yuuni 2009, linjimanim ata daa kuli kpɛla Lumba yiŋ din be ''Atimatim'' la ni ninmohi, ''[[Kumasi]]'' tiŋgbani ni. O tizopaɣa ''Faustina Fosu'' mini bɛ daŋ ni niriba n daa be yiŋa. Faustina ni yɛli sham, ni linjin' dabba maa daa bohila Lumba yala, bɛ daa yɛlimi ni bɛ mini o n yi [[Ankara]] n kuna, ni, ka o yɛliba ni o mini ba ni nya taba o yiŋa. O ni daa kuli yɛli ba ni o ka yiŋa, bɛ daa chaŋmi ka ti lahi labina hawa dibaayi nyaanga ni suhiyiɣisili, bɛ daa kuli zala bɛ yili maa dunoli gbuni n yari zilima ka turi ba. Bɛ ni daa kuli ŋmaligi, Faustina daa bolila ban su tiŋgbani maa fukumsi ka yɛli ba binshɛli din niŋ. Daddy Lumba daa bi yɛli kahigi binshɛɣu din niŋ maa n wuhi solo.<ref>{{Cite web|title=Daddy Lumba in trouble|url=https://www.modernghana.com/entertainment/8623/daddy-lumba-in-trouble.html|access-date=2026-05-06|website=Modern Ghana|language=en}}</ref>
=== 2010 hali ni 2025 ===
Silimin goli ''[[December]]'' biɛɣu pishi ni ayɔbu dali yuuni 2010, Daddy Lumba daa nyɛla ŋun dem dema '''Royal Lamerta Hotel' Ahodwo'' din be [[Kumasi]] la ni, o piligu dali n daa bala ka o diɛm diɛma tiŋ maa ni, o daa yan zaŋla lala diɛma maa n puhi o konko yuun pishi baantali maa ni chuɣu.<ref>{{Cite web|date=2010-09-17|title=Lumba's homecoming show - MyJoyOnline|url=https://www.myjoyonline.com/lumbas-homecoming-show/|access-date=2026-05-06|website=www.myjoyonline.com|language=en-US}}</ref> Bɛ daa tirisila diɛma maa n zali silimin goli ''[[January]]'' dahiyini dali yuuni 2011, ka di nyɛla bɛ tuma nema maa n bi viɛla, niriba n daa saɣim lala luɣili maa, nti pahi luɣili maa ʒilɛli bi viɛli zuɣu. Bɛ ni daa bi tooi diɛm diɛma maa di dabisili dali maa zuɣu ban su diɛma zonzongili daa duhi la lala hotel maa nim kootu.<ref>{{Cite web|title=Patrons of Lumba Concert fiasco explore legal option|url=https://www.modernghana.com/entertainment/14254/patrons-of-lumba-concert-fiasco-explore-legal-option.html|access-date=2026-05-06|website=Modern Ghana|language=en}}</ref>
Silimin goli ''[[January]]'' biɛɣu pia ni ayopoin dali yuuni 2018, Daddy Lumba daa duhila ''Kwame Anokye'' kootu ''Accra High Court'' lani, dama o daa ŋmala ʒiri ni o nyɛla Daddy Lumba bia, o daa boli la o maŋ ''Daddy Lumba Junior'' ka paɣisiri o ni o deei pina niriba sani. Daddy Lumba yɛliya ni Anokye pili o la paɣisibu saha shɛli o ni daa zini ''[[TV Africa]]'' zuɣu n niŋ '''Just Like You''<nowiki/>' la.<ref>{{Cite web|date=2018-04-04|title=Daddy Lumba look-alike changes name after lawsuit|url=https://www.citinewsroom.com/2018/04/daddy-lumba-look-alike-changes-name-after-lawsuit/|access-date=2026-05-06|language=en-US}}</ref> Anokye daa taɣila o yuli n boli o maŋ ''Anokye Supremo''.<ref>{{Cite web|date=2025-07-30|title=Eight 'sing-alikes' of Daddy Lumba mistaken for the original - MyJoyOnline|url=https://www.myjoyonline.com/eight-sing-alikes-of-daddy-lumba-mistaken-for-the-original/|access-date=2026-05-06|website=www.myjoyonline.com|language=en-US}}</ref>
Yuuni 2018 ''EMY Africa Awards'' la ni, Lumba daa dila '''Icon/Legend of Entertainment''<nowiki/>' kpaŋmaŋ pini. O ni daa deei pini maa o daa yɛlimi "N puhi ʒii ŋɔ zonzongilinim mini Ghananim ka paɣi. N nyɛla ŋun na kuli yan tiriya yili suma n yi na be n nyavuli ni".
Silimin goli ''[[October]]'' yuuni 2023, ''[[Germany]] Ambassador'' ŋun ʒi ''[[Ghana]]'' la daa tila Lumba '''Borga Highlife Lifetime Achievement Award''<nowiki/>' kpaŋmaŋ pini.
Lumba daa deela ''Grand Model'' kpaŋmaŋ pini la 2024 ''National Honours and Awards'' puuni, din daa niŋ ''Accra International Conference Centre'' silimin goli ''[[December]]'' biɛɣu pihita dali la.<ref>{{Cite web|date=2024-12-30|title=Full list of recipients at 2024 National Honours Awards - MyJoyOnline|url=https://www.myjoyonline.com/full-list-of-recipients-at-2024-national-honours-awards/|access-date=2026-05-06|website=www.myjoyonline.com|language=en-US}}</ref>
''King Charles III'' daa piila "''Mpempem Do Me''" n pahi yil' yura puuni 2025 yuuni ''Commonwealth Day'' la ni. Lala yilli maa n daa pahiri diba ayopoin ''King Charles III'' ni daa piigi o yil' yura pia ni ayopoin shɛŋa ''Apple Music'' maa.<ref>{{Cite web|date=2025-03-10|title=Daddy Lumba’s ‘Mpempem Do Me’ featured in King Charles’ playlist - MyJoyOnline|url=https://www.myjoyonline.com/daddy-lumbas-mpempem-do-me-featured-in-king-charles-playlist/|access-date=2026-05-06|website=www.myjoyonline.com|language=en-US}}</ref><ref>{{Cite web|last=Ghartey|first=Raphael|date=2025-03-10|title=Daddy Lumba's 'Mpempem Do Me' features in King Charles III's playlist|url=https://3news.com/showbiz/music/daddy-lumbas-mpempem-do-me-features-in-king-charles-iiis-playlist|access-date=2026-05-06|website=3News|language=en}}</ref>
Daddy Lumba daa malila niya ni chaŋ ''[[United States]]'' mini ''[[Canada]]'' n-ti diɛm diɛma, o yuun pishi nimaani nyaanga. ''TM Entertainmentz'' nim daa nyahila lala gɔrim maa o kum dabisili maa.<ref>{{Cite web|last=Ghartey|first=Raphael|date=2025-07-27|title=Daddy Lumba's USA and Canada tour cancelled - Management|url=https://3news.com/news/daddy-lumbas-usa-and-canada-tour-cancelled-management|access-date=2026-05-06|website=3News|language=en}}</ref> Ghana kuko' yaara ''Kaywa'' ni daa yɛli sham, ni Daddy Lumba daa na bela o yilanim bahigu shili malibu ni poi ka o nan yi che yila tuma. Lala yilanim maa di nyɛla din yan shihi yaɣa ŋɔ, ''roots reggae, amapiano, afrobeats'' nti pahi ''highlife''.
== O yila baŋsim ==
Lumba daa yan sabila yila, ka piigi di ni yan yiini dɔli sham, ka laɣim yila maa neen' bɔra, ka yili yila maa. O yilanim pam tooi nyɛla kanbonsili, amaa o tooi chirigiri yiindi siliminsili gba.<ref name=":6" /> Yilli kamani "''Homeless''" o bi yili li kanbonsili mini siliminsili konko o daa pahila ''German'' gba, o ni daa be ''[[Germany]]'' maa ka o daa bohim li o yila piligu maa saha.
=== O yila balibu ===
Bɛ ni daa wumsi o n niŋ asɔri yaɣili din nyɛ ''gospel'' la zuɣu, Lumba daa ŋma yilanim pam n zaŋkpa ''gospel'' polo, ka di tooi yara n kpari biɛhigu, yurilim, biɛhisi ni taba, kpaŋsibu ni tahima polo.<ref name=":6" /> Daddy Lumba yila nyɛla bal' konkoba ka shihiri suhi, ka lahi nyɛ din waligi ka che taba. O yilinim din galisim gari kobishii maa tooi yarimi n kpari yurilim, biɛhisi ni taba, amiliya, fara, tahima, laɣiri, yiŋ kalinsi, maŋ kpaŋsibu, wun paɣibu, suhipiɛlli, Naawuni ni yiko polo. O yila nim kuli nyɛla din puhiri ka laɣiri paɣiba, nintiɣibo zaŋchaŋ ban yuri o polo, ni o nin ni nya yal' shaŋa, ka di che ka nyɛ baanso ŋun biɛhigu mini salo biɛhisi tooi dɔli taba ka lahi taɣiri niriba biɛhisi.<ref>{{Cite journal|last=Akrong|first=Issac|date=2012-10|title=Hip life music: re-defining Ghanaian culture (1990-2012)|url=http://hdl.handle.net/10315/31427|language=en}}</ref>
=== O yila biɛhigu ===
Lumba daa lahi nyɛla niriba ni mi so ka o nini tiɣi o maŋa ka lahi dihiri o maŋ nachiinsi viɛnyɛla, ka mali viɛlim shɛli din che ka salo yuri o, ka lahi ŋma yil' shɛŋa ŋan niŋ bayana ''[[Ghana]]'' tiŋgbani ni, ka di nyɛ binshɛli din bi mili baansi pam. O daa mali la o zuɣu malibu balibu balibu, o daa tooi chɛri tamda, n pamdi sɔŋda ka daa lahi niŋdi tim niŋdi li ka di nyalisira ka be gɔnagɔna.<ref name=":6" />
== O maŋmaŋ biɛhigu ==
O ma ''Comfort Gyamfi (Ama Saah)'' n daa nyɛ o daa tooi mali so yɛltɔɣa n tumdi tuma. O kum daa nyɛla din daa dam o pam ka che ka o ŋma suhidamli, tahama, ni dihitabili yilanima. Daddy Lumba daa nyɛla ninvuɣi so ŋun mali ashili n zaŋ kpa o maŋmaŋ biɛhigu polo.<ref>{{Cite web|date=2025-12-02|title=High court rules both women were lawfully married to late music icon Daddy Lumba [Full Judgment] - MyJoyOnline|url=https://www.myjoyonline.com/high-court-rules-both-women-were-lawfully-married-to-late-music-icon-daddy-lumba-full-judgment/|access-date=2026-05-06|website=www.myjoyonline.com|language=en-US}}</ref> O daaʒia zaa daa nyɛla ''[[Ghana]]'' shiiri million kɔbiga ni pisopoin ni ayɔbu (''GH₵176 million''), ka di che ka o nyɛ be ''[[Ghana]]'' yili' yiindiba ban buni puuni.<ref>{{Cite web|last=Desk|first=HT US|date=2025-07-26|title=Daddy Lumba net worth: How rich was late Ghanaian musician? Here’s all about his family and kids|url=https://www.hindustantimes.com/entertainment/music/daddy-lumba-net-worth-all-about-late-ghanaian-musician-s-wealth-family-and-kids-101753547302466.html|access-date=2026-05-06|website=Hindustan Times|language=en}}</ref>
=== O radio duu ===
Silimin goli ''[[September]]'' yuuni 2022 puuni, Lumba daa yoola ''radio'' duu ka boli li ''DLFM'' (106.9), ka di tiri lahibali kanbonsili ni [[Ankara]] polo ŋɔ.<ref>{{Cite news|date=2022-09-08|title=Music legend Daddy Lumba establishes his own radio station, DLFM|language=en-EN|work=Pulse Ghana|url=https://www.pulse.com.gh/entertainment/music/music-legend-daddy-lumba-establishes-his-own-radio-station-dlfm/33ql1bl|access-date=2026-05-06}}{{Dead link|date=May 2026 |bot=InternetArchiveBot |fix-attempted=yes }}</ref><ref>{{Cite web|title=Daddy Lumba opens his own radio station DLFM in Accra (Photos)|url=http://shinemegh.com/2022/09/08/daddy-lumba-opens-his-own-radio-station-dlfm-in-accra-photos/|access-date=2026-05-06|website=shinemegh.com|language=en-US}}</ref>
=== O dɔro mini o kpibu ===
Silimin goli ''[[July]]'' biɛɣu pishi ni ayɔbu dali asiba mahili yuuni 2025 Lumba daa nyɛla ŋun kani ''Bank Hospital'' din be ''Cantonments'' din be [[Ankara]] la ni.<ref>{{Cite news|date=2025-07-26|title=Daddy Lumba cause of death: Ghanian music icon, passes away - here's what happened to him|work=The Economic Times|url=https://economictimes.indiatimes.com/news/international/us/daddy-lumba-cause-of-death-ghanian-music-icon-passes-away-heres-what-happened-to-him/articleshow/122925433.cms?from=mdr|access-date=2026-05-06|issn=0013-0389}}</ref> Pɔi ka o daa kani, o yuuni pihiyɔbu dɔɣim dabisili chuɣu shɛli din daa niŋ yuuni 2024 la ni, o daa chihila o paɣa, ''Akosua Serwaa Fosuh'' noli ni ka ŋuna n dihi o shini o dali. O daa viila ashili n yɛli ni o daa niŋla yaannyini apulaashin, kamani 2013 la saha. Pɔi ni yuuni 2013, o daa nyɛla do' so ŋun mali alaafee n diɛmdi diɛma laɣinsi ni. Lumba daa nyɛla ŋun diɛma diɛmanim pam n gili duniya yaanga zuɣu laɣinsinim ni.<ref>{{Cite web|title=Highlife Legend Daddy Lumba dies at 60|url=https://www.modernghana.com/entertainment/81389/highlife-legend-daddy-lumba-dies-at.html|access-date=2026-05-06|website=Modern Ghana|language=en}}</ref> ''King Promise'' daa nyɛla ŋun ʒini ''[[Joy FM (Ghana)|Joy FM]]'' zuɣu n yɛli ni o mini Daddy Lumba daa nyɛla ban laɣim n tumda ni bɛ yihi yila na, di chira ayi nyaanga ka Lumba daa kani maa.<ref>{{Cite web|date=2025-07-26|title=Daddy Lumba: 'We were working on a joint album'- King Promise reveals - MyJoyOnline|url=https://www.myjoyonline.com/daddy-lumba-we-were-working-on-a-joint-album-king-promise-reveals/|access-date=2026-05-06|website=www.myjoyonline.com|language=en-US}}</ref>
=== O kuli malibu ===
Daddy Lumba ŋun kani maa daŋni kpɛma (abusuapanin) daa moliya ni o kuli bahigu yan lula silimin goli ''[[December]]'' dabaayɔbu dali 2025, ni di yan niŋla ''Baba Yara Sports Stadium'' din be [[Kumasi]] la ni.<ref>{{Cite web|date=2025-10-08|title=Family announces date for late Daddy Lumba’s final funeral rites|url=https://www.pulse.com.gh/story/family-announces-date-for-late-daddy-lumbas-final-funeral-rites-2025100810142033693|access-date=2026-05-06|website=Pulse Ghana|language=en}}</ref><ref>{{Cite web|date=2025-08-05|title=Daddy Lumba’s funeral to be held in Kumasi - Family - MyJoyOnline|url=https://www.myjoyonline.com/daddy-lumbas-funeral-to-be-held-in-kumasi-family/|access-date=2026-05-06|website=www.myjoyonline.com|language=en-US}}</ref>
=== Silimin goli December kootu zaligu ===
Silimin goli ''[[December]]'' biɛɣu pia ni ayi dali 2025, ''Accra High Court'' daa zaɣisimi ni kuli maa bi yan mali bɛ ni daa gbaai dabisi shɛli maa (''13th [[December]] 2025''), dama bɛ daa bi mali Daddy Lumba mayilinima maa kuli maa malibu shaawara.<ref name=":7">{{Cite web|date=2025-12-12|title=BREAKING: Court blocks Daddy Lumba’s december 13 funeral|url=https://www.pulse.com.gh/story/breaking-court-blocks-daddy-lumbas-december-13-funeral-2025121211041531447|access-date=2026-05-06|website=Pulse Ghana|language=en}}</ref> Kootu maa daa bi saɣi n-ti daŋkpɛma maa, Kofi Owusu (''Abusuapanin'') ni o mali kuli maa shili ka daa lahi yɛli ''Transitions Funeral Home'' ni bɛ di zaŋ kum maa n-ti ba, naɣila kootu maa ti di sariya maa naagi.<ref name=":7" /> Kootu maa vihigu puuni, Daddy Lumba daŋ shɛba ban daa miri o (o paɣa ni o bihi) nuu daa ka kuli maa shili malibu ni, ka kootu maa daa yɛli ni di tu ni bɛ nuu be dinni.
Kootu maa daa zalibami ni bɛ bolimi kuli maa talahi nira kam laɣingu ka ka bɛ ti laɣim gbaai dabisili shɛli bɛ ni yan sɔɣi, bɛ daa lahi zalibami ni laɣishɛlikam bɛ ni nya kuli maa malibuni ni bɛ di zaŋli n gabi Daddy Lumba buni puuni, naɣila bɛ ti ŋmaai sariya maa.<ref>{{Cite web|date=2025-12-12|title=High Court stops Daddy Lumba's funeral over family dispute|url=https://www.primenewsghana.com/general-news/high-court-stops-daddy-lumba-s-funeral-over-family-dispute.html|access-date=2026-05-06|website=Prime News Ghana|language=en-us}}</ref>
Biɛla daa nabi tooi, ka kootu maa lahi zaɣisi bɛ ni gbaai sham maa, dama ban daa duhi yɛltɔɣa maa kootu maa daa bi yo bɛ ni daa gbaai ''GH₵2 million'' shɛli n-ti ba ni bɛ yo pɔi ka bɛ naan yi mali yɛlli maa.<ref>{{Cite web|date=2025-12-12|title=Court allows Daddy Lumba’s funeral to proceed after applicants miss GH¢2m deadline|url=https://www.pulse.com.gh/story/court-allows-daddy-lumbas-funeral-to-proceed-after-applicants-miss-ghcent2m-deadline-2025121215063989018|access-date=2026-05-06|website=Pulse Ghana|language=en}}</ref> Di nyaanga bɛ daa kpaŋ bɛ maŋa n mali yɛlli maa, ka kuli maa daa niŋ bɛ ni daa kuli zali li dabisi shɛli maa (''13th December, 2025'').
== O ni zali shɛli ==
Daddy Lumba daa nyɛla ŋun kpaŋsiri ''[[Ghana]]'' bi' pola mini baan' bihi ni bɛ piimi ''Highlife'' bɛ yila yilibu ni.<ref name=":1" /> O daa lahi nyɛla ŋun sɔŋdi baansi ban na yiɣisirina, baansi kamani ''Felix Owusu, Afia Ampofowaa, Kwabena Sunkwa, Ofori Amponsah, Selina Orleans, Akua Serwaa Bonsu, Borax, Ateaa Tina'', ni ban pahipahi.<ref>{{Cite web|title=Daddy Lumba Biography – Official Website of Daddy Lumba|url=https://daddylumbaofficial.com/biography/|access-date=2026-05-06|language=en-US}}</ref> Baansi kamani ''Sarkodie, King Promise'', ni ''KiDi'' nyɛla ban gba yɛli ni Daddy Lumba nyɛla ŋun kpaŋsiba pam bɛ yila baantali polo.
Lumba kpaŋmaŋ zaŋchaŋ ''[[Ghana]]'' yila zaŋgɔhi tiŋduya binkumda polo nyɛla din zaŋ ninneesim na, ka o yilanim maa lahi yɛligi ''[[Ghana]]'' kaya.<ref>{{Cite web|date=2025-07-26|title=Daddy Lumba, Ghanaian music superstar, dead at 60|url=https://www.wusa9.com/article/entertainment/music/daddy-lumba-ghana-accra-highlife-music-obituary-death-dead/65-52a3fbb7-22a0-4fc1-92df-106e095cb15a|access-date=2026-05-06|website=wusa9.com|language=en-US}}</ref>
<h1>Ghana Music Awards</h1>
<table border="5" cellpadding="20">
<tr>
<th>Organization</th>
<th>Year</th>
<th>Category</th>
<th>Nominated work</th>
<th>Result</th>
<th>Reference</th>
</tr>
<!-- Ghana Music Awards -->
<tr>
<td rowspan="11">Ghana Music Awards</td>
<td rowspan="3">1999</td>
<td>Best Album</td>
<td>-</td>
<td>Won</td>
<td></td>
</tr>
<tr>
<td>Most Popular Song</td>
<td>-</td>
<td>Won</td>
<td></td>
</tr>
<tr>
<td>Artist of the Year</td>
<td>-</td>
<td>Won</td>
<td></td>
</tr>
<tr>
<td rowspan="2">2000</td>
<td>Album Of The Year</td>
<td>Aben Wo Ha</td>
<td>Won</td>
<td></td>
</tr>
<tr>
<td>Song of the Year</td>
<td>Aben Wo Ha</td>
<td>Won</td>
<td></td>
</tr>
<tr>
<td rowspan="2">2003</td>
<td>Contemporary Highlife Album Of The Year</td>
<td>Poison</td>
<td>Won</td>
<td></td>
</tr>
<tr>
<td>Contemporary Highlife Song Of The Year</td>
<td>Menya Mpo</td>
<td>Won</td>
<td></td>
</tr>
<tr>
<td>2008</td>
<td>Song of the Year</td>
<td>Tokrom</td>
<td>Nominated</td>
<td></td>
</tr>
<tr>
<td>2011</td>
<td>Highlife Song of the Year</td>
<td>Anadwo Ye Die</td>
<td>Nominated</td>
<td></td>
</tr>
<tr>
<td>2012</td>
<td>Highlife Song of the Year</td>
<td>Hye Po</td>
<td>Nominated</td>
<td></td>
</tr>
<tr>
<td>2015</td>
<td>Highlife Song of the Year</td>
<td>Yentie Obiaa</td>
<td>Won</td>
<td></td>
</tr>
<!-- Ghana Music Awards UK -->
<tr>
<td rowspan="2">Ghana Music Awards UK</td>
<td>2017</td>
<td>Highlife Song of the Year</td>
<td>Enko Den</td>
<td>Nominated</td>
<td></td>
</tr>
<tr>
<td>2023</td>
<td>Most Popular Song of the Year</td>
<td>Ofon Na Ɛdi Asem Fo</td>
<td>Nominated</td>
<td></td>
</tr>
</table>
== Kundivihira ==
ltj1ao9mq1w32x61jpovx5fedtf4xzm
136682
136681
2026-05-14T09:04:23Z
Phasy GH
5787
136682
wikitext
text/x-wiki
{{Bio}}
'''Charles Kwadwo Fosuh''' (be daa dɔɣi o la silimin goli ''[[September]]'' biɛɣu pihita yinika dali yuuni 1964 - ka o daa kani silimin ''[[July]]'' biɛɣu pishi ni ayɔbu yuuni 2025), ka bɛ mi o o tuma ni '''Daddy Lumba''', nyɛla ''[[Ghana]]'' nira ŋun nyɛ ''[[Germany]]'' yili yiina, yili sabira,<ref>{{Cite web|date=2025-11-26|title=Kumasi High court told Daddy Lumba died a German national, not Ghanaian - MyJoyOnline|url=https://www.myjoyonline.com/kumasi-high-court-told-daddy-lumba-died-a-german-national-not-ghanaian/|access-date=2026-05-04|website=www.myjoyonline.com|language=en-US}}</ref> ni ŋun tiri yila kumsi. O nyɛla ninvuɣ' so ŋun niŋ bayana ka yihi yilanim pam na, ka di shaŋa nyɛ din du tiŋduya, o nyɛla niriba pam ni mi ka o talahi mini o salo galisi pam ''[[Ghana]]'' yil' yiiniba puuni.<ref name=":1">{{Cite web|date=2025-07-27|title=Daddy Lumba: Ghana's highlife legend dies age 60|url=https://www.bbc.com/news/articles/ce93zez439lo|access-date=2026-05-04|website=www.bbc.com|language=en-GB}}</ref><ref>{{Cite web|title=Daddy Lumba As A Course To Be Studied?|url=https://www.modernghana.com/entertainment/62813/daddy-lumba-as-a-course-to-be-studied.html|access-date=2026-05-04|website=Modern Ghana|language=en}}</ref><ref>{{Cite news|last=Livemint|date=2025-07-26|title=Daddy Lumba, famed Ghanaian highlife singer, dies at 59 in Accra {{!}} Today News|language=en|work=mint|url=https://www.livemint.com/news/us-news/daddy-lumba-famed-ghanaian-highlife-singer-dies-at-59-in-accra-11753543948352.html|access-date=2026-05-04}}</ref><ref>{{Cite web|title=Not Just a Singer: Daddy Lumba and the Soul of a Nation|url=https://www.modernghana.com/news/1421277/not-just-a-singer-daddy-lumba-and-the-soul-of-a.html|access-date=2026-05-04|website=Modern Ghana|language=en}}</ref> Niriba pam daa mi la Lumba ka o nyɛ ŋun yihi yilanim pam din gbunani mini di biɛhisi nyɛ konkoba ka salo maa pam daa tooi lahi mali nangbanikpeeni bee galimi n zaŋ kpa o polo.<ref>{{Cite web|date=2025-07-26|title=Daddy Lumba: The highlife legend who redefined Ghanaian music|url=https://www.pulse.com.gh/story/daddy-lumba-the-highlife-legend-who-redefined-ghanaian-music-2025072612112019972|access-date=2026-05-04|website=Pulse Ghana|language=en}}</ref> O yila maa daa kuli jandirila Ghananim kaya, bɛ yal' niŋda ni bɛ yal' yara, o yila maa ni tooi yari n kpari yal' shaŋa polo n nyɛ yurilim, biɛhigu, kpibu, daŋ, ariziki, fara, suhiyurilim, suhisaɣingu, adiininima, nti pahi suhigbaali.
O ni daa na zoori saha shɛli maa, ''[[Ghana]]'' yil' yiiniba ban daa be ''[[Germany]]'' yuma 1980 bahigu la saha, Lumba daa pili la o yila tuma '<nowiki/>''Lumba Brothers''<nowiki/>' puuni, o mini ''[[Ghana]]'' nira ŋun yuli daa booni [[Nana Acheampong]] la lala saha maa. Bɛ zaa daa nyɛla ban go n chaŋ nti be ''[[Germany]]'' lala saha maa. Bɛ daa yihila bɛ ni daa laɣim n-ŋma yili gaŋ' shɛli la, '<nowiki/>''Yee Ye Aka Akwantuom''<nowiki/>', yuuni 1989; dina n daa lɛbi yili shɛli Ghananim nin ni tiɣi ''[[Ghana]]'' ninvuɣi shaba ban be tiŋduya yilanim puuni.Bɛ ni daa kuli waligi taba 1990 yuma maa piligu saha maa nyaanga, Lumba daa kpala o konko baan' tali tuma mini daabilim ka bɔli li '''Lumba Production''<nowiki/>' ka di mini ''MiPROMO'' kpalanzuya n daa kuli gbuni taba. O daa nyɛla ŋun yihi yil' viɛl' gbaliŋ na yimbayimba saha waɣila nyaanga.
Lumba daa dila ''[[Ghana]]'' baansi kpaŋmaŋ pina dibaa anii. O daa deela ''EMY Africa'' kpaŋmaŋ pina la, ka daa lahi n di kpaŋmaŋ pini shɛli din nyɛ ninvuɣ' shɛba ban kpaŋdi bɛ mansi pam diɛma ni yiɣijam polo la pini yuuni 2018 puuni. Yuuni 2023 puuni, ''[[Germany]]'' ''Ambassador'' din bɛ ''[[Ghana]]'' la daa ti o la '<nowiki/>''Borga Highlife Lifetim''e' kpaŋmaŋ pini la. Yuuni 2024 puuni, o daa lahi bela ban daa deei '<nowiki/>''National Honours and Awards''<nowiki/>' kpaŋmaŋ pina la puuni. Yuuni 2025 puuni, o yilli ŋɔ "''Mpempem Do Me''" daa nyɛla din pahi '''Apple Music''<nowiki/>' yilanim la zuɣu, ''UK'' naa ŋun yuli daa booni ''King Charles III'' la n daa piigi lala yilli maa ni o zaŋ n puhi ''Commonwealth Day'' chuɣu la.
== O biɛhigu piligu ==
Bɛ daa dɔɣila Charles Kwadwo Fosu silimin goli ''[[September]]'' biɛɣu pihita yinika dali yuuni 1964 tiŋ' shɛli bɛ ni booni ''Nsuta'' din be ''[[Ashanti Region]]'' ''[[Ghana]]'' tiŋgbani ni la. O ma n daa nyɛ<ref name=":2">{{Cite web|title=Daddy Lumba, Biography|url=http://ghanaweb.com/person/Daddy-Lumba-1257|access-date=2026-05-04|website=ghanaweb.com|language=en}}</ref> Comfort Gyamfi ka sokam mi o Ama Saah, ka o ba mi nyɛ Johnson Kwadwo Fosu. O ba ni o ma daa dɔɣila bihi ata ka o nyɛ ŋun pa kpɛma sani zuɣu. O laanba maa zaa daa nyɛla karimbanima. O ba daa nyɛla ŋun kani ka o na nyɛ bia.<ref>{{Cite web|title=Daddy Lumba Biography – Official Website of Daddy Lumba|url=https://daddylumbaofficial.com/biography/|access-date=2026-05-04|language=en-US}}</ref>
Fosu daa pilila o shikuru chandi ''Nsuta'' tiŋgbani ni, ''Suame Methodist'' din be ''[[Kumasi]]'' la ka o daa chaŋ, nti naai yuuni 1979. O daa tirisi tooni n chaŋ ''[[Adu Gyamfi Senior High School]]'' din be ''Jamasi'' la, amaa o daa lahi yi ni n labi ''[[Juaben Senior High School]]'' nti naai o ''Secondary Education'' nimaani 1984 la saha.<ref>{{Cite web|title=Daddy Lumba Biography – Official Website of Daddy Lumba|url=https://daddylumbaofficial.com/biography/|access-date=2026-05-04|language=en-US}}</ref>
== O tuma ==
=== O tuuli kuko' yaara mini Lumba Brothers (1983 hali ni 1989) ===
Fosu daa pilila yila o ni daa na nyɛ yuun' pia ni ayɔbu, o ni daa be ''[[Juaben Senior High School]]'' o daa nyɛla bɛ yila toondana yuuni 1983 hali ni yuuni 1984. O daa lahi kpala o tuuli laɣim yili "''Lumba Brothers''" o mini o zonima.<ref name=":0">{{Cite web|date=2025-07-26|title=10 fascinating facts about Highlife Legend Daddy Lumba — And the legacy he leaves behind|url=https://www.graphic.com.gh/entertainment/showbiz-news/10-fascinating-facts-about-highlife-legend-daddy-lumba-and-the-legacy-he-leaves-behind.html|access-date=2026-05-04|website=Graphic Online|language=en-gb}}</ref> O daa pilila bayana niŋbu o mini ''Nkwanta Wesley Singers'' ni daa diɛm diɛma ''Anokye Krom Cultural Center'' la.<ref>{{Cite web|title=Daddy Lumba Biography – Official Website of Daddy Lumba|url=https://daddylumbaofficial.com/biography/|access-date=2026-05-04|language=en-US}}</ref><ref>{{Cite web|date=2025-07-26|title=Daddy Lumba dead: Ghana mourn legendary highlife artiste wey die at age 60|url=https://www.bbc.com/pidgin/articles/cqxgj2e0edjo|access-date=2026-05-04|website=BBC News Pidgin}}</ref> Lala saha maa ka o daa yihi yilli ŋɔ na "Lumba Lumba" ka di yara n-jandiri ban daa tuhiri ''[[South Africa]]'' maŋsulinsi zuɣu lala saha maa. Yilli maa daa niŋla bayana, ka di che ka bɛ ti o yu' paa ŋɔ "Daddy Lumba", ka di daa ti che ka di lɛbi o yu' paa.<ref name=":3">{{Cite web|title=Daddy Lumba Biography – Official Website of Daddy Lumba|url=https://daddylumbaofficial.com/biography/|access-date=2026-05-04|language=en-US}}</ref>
O ni daa kuli naai ''[[Juaben Senior High School|Juaben SHS]]'' o daa chaŋla ''[[Germany]]'' yuuni 1983,<ref name=":0" /> ka di nyɛla o mam, ''Theresa Abebrese'', o ni daa nya so ''Secondary School'' la nti pahi o karimba ''Mama Acheampong'' n daa nyɛ ban tabi sɔŋ o. O daa chirigila ''[[Ghana]]'' nira ŋun gba nyɛ baanga nimaani ''[[Nana Acheampong]]''. Acheampong daa pun nyɛla ŋun be bɔŋ shɛli bɛ ni bɔli "''Talking Dreams''" la ni. Bɛ daa laɣila taba zɔri<ref name=":0" /> ka bɔli bɛ maŋ 'Lumba Brothers' (ka di yina Daddy Lumba yila bɔŋ kurili la ni). Bɛ daa gbaami ni bɛ yihi bɛ yil' palli na dina n nyɛ ''Yee Ye Aka Akwantuom'''<nowiki/>' '''''yuuni 1986 puuni, Joseph Owusu Banahene n daa nyɛ ŋun sɔŋ ka di yina.<ref name=":2" /><ref name=":1" /> Bɛ daa na bi tooi zaŋ yilli maa n wuhi salo ka di nyɛ laɣiri kalinsi zuɣu, naɣila yuuni 1989 ni ka di daa naan yina polo ni, di yibuna n-tɔ ka di kuli duhi bɛ bɔŋ maa saazuɣu.<ref name=":0" /><ref name=":4">{{Cite web|date=2025-07-26|title=Tribute to Daddy Lumba: The Highlife Maestro — iMullar|url=https://imullar.com/2025/07/26/tribute-to-daddy-lumba-the-highlife-maestro/|access-date=2026-05-04|language=en-GB}}</ref> Lumba Brothers daa nyɛla salo nini ni tiɣi shɛli dama bɛ daa chemi ka yili shɛli din daa du tiŋduya laBurger-Highlife''<nowiki/>' yina salo ni. Di yuma ayi nyaanga ka bɛ wali taba, amaa ka na kuli nyɛ ban laɣindi diɛmdi diɛma, kamani yuun' pia polo ha ka Lumba daa taɣi tiŋa.''<ref>{{Cite web|date=2023-01-02|title=“Nana Acheampong introduced me to Highlife music”-Daddy Lumba - Atinka Online|url=https://atinkaonline.com/nana-acheampong-introduced-me-to-highlife-music-daddy-lumba/|access-date=2026-05-04|language=en-US}}</ref><ref name=":3" />
=== O konko tuma (1990 hali ni 2025) ===
==== O bayana niŋbu (1990 hali ni 2000 polo) ====
Lumba Brothers ni daa wali taba n naai, Daddy Lumba daa yihila o konko yilanim na ka bɔli li '<nowiki/>''Obi Ate Meso Buo''<nowiki/>' 1990 yuuni la ni, baantali baŋdaba pam daa nya lala yilanim maa viɛlim ka di niŋ bayana ''[[Ghana]]'' yilanim puuni.<ref>{{Cite web|title=Daddy Lumba Biography – Official Website of Daddy Lumba|url=https://daddylumbaofficial.com/biography/|access-date=2026-05-04|language=en-US}}</ref><ref name=":6">{{Cite web|last=Oloworekende|first=Wale|date=2025-07-29|title=In Tribute To Daddy Lumba, Ghana’s Most Beloved Maverick|url=https://thenativemag.com/in-tribute-to-daddy-lumba-ghanas-most-beloved-maverick/|access-date=2026-05-04|website=The NATIVE|language=en-US}}</ref> Yilanim maa puuni shɛli n daa nyɛ "''Theresa''" ka di fiila jandiri o mam kuro la.<ref name=":4" /> Lumba daa yaarila o kukoli ''Rheinklang Studio'' ka di be ''Düsseldorf'' din be [[Germany]] la. Daddy Lumba daa kuli yihirila yil' pala na yuuni kam hali ni yuuni 2010. O yilanim maa zaa yi laɣim, o daa nyɛla yil' bɔŋbɔŋ bin pishi ni ayopoin<ref>{{Cite web|date=2025-07-27|title=See the list of over 200 songs Daddy Lumba released - MyJoyOnline|url=https://www.myjoyonline.com/see-the-list-of-over-200-songs-daddy-lumba-released/|access-date=2026-05-04|website=www.myjoyonline.com|language=en-US}}</ref> o ni daa na be o nyavuli ni (ka ''Obi Ate Meso Buo'<nowiki/>'' gba pahi danni).<ref name=":2" /> O yilanim daa nyɛla o maŋmaŋ kukoli, o maŋmaŋ takari gbaŋ '<nowiki/>''Lumba Production''' ka di nyɛ din mini ''MiPROMO'' kpalanzuya gbuni taba.
1990 yuma la saha zaa, o daa namdila yil' bona n tiri o baan' taba ''[[Germany]]'' tiŋgbani ni, Vida' gba daa pahila o ni daa ti yili shɛŋa maa ni, Felix Owusu ni daa zaŋ shɛli n wuhi salo yuuni 1992 la.<ref name=":5">{{Cite web|date=2025-07-27|title=See the list of over 200 songs Daddy Lumba released - MyJoyOnline|url=https://www.myjoyonline.com/see-the-list-of-over-200-songs-daddy-lumba-released/|access-date=2026-05-04|website=www.myjoyonline.com|language=en-US}}</ref> Lala saha maa ka Lumba daa chirigi Ofori Amponsah, ŋun daa lihiri m bɔri ŋun yan sɔŋ o o yila tuma polo la. Din saha Daddy Lumba daa na chɛla baantali tuma maa. Dina n daa nyɛ Ofori Amponsah piligu ka o mini Lumba laɣim n-tum, bɛ yihila "Anti Atta" na ka o daa yihi yil' bɔŋ ka boli li Asew. O mini Ofori daa lahi yihila yil'boŋ na ka boli liWo Ho Kyere''<nowiki/>' ka di yina yuuni 1999.''<ref name=":2" /><ref name=":5" />
Yuuni 1999, o daa dila '<nowiki/>''Ghana Music Awards''<nowiki/>' kpaŋmaŋ pina buta ka di '<nowiki/>''Album of the Year''<nowiki/>' kpaŋmaŋ pini nti pahi '<nowiki/>''Most Popular Song of the Year''<nowiki/>' kpaŋmaŋ pini.<ref name=":2" /> '<nowiki/>''Ghana Music Awards'<nowiki/>'' puuni, o daa lahi dila '''Artiste of the Year''<nowiki/>' kpaŋmaŋ pini yuuni 2000.
Silimin goli ''[[December]]'' biɛɣu pia ni yini dali yuuni 2005, Daddy Lumba daa demla diɛma '''House of Blues''<nowiki/>' din be ''[[Chicago]]'' la.<ref>{{Cite web|title=Daddy Lumba at Historic Chicago House of Blues!|url=https://www.modernghana.com/news/87794/daddy-lumba-at-historic-chicago-house-of-blues.html|access-date=2026-05-06|website=Modern Ghana|language=en}}</ref>
Daddy Lumba daa nyɛla ŋun yi poloni dihiri nuu n zaŋjandi ''<nowiki>''New Partronic Party (NPP)''</nowiki>''. "''Nana Ye Winner''", din nyɛ o yilli la nyɛla yili shɛli din daa mali zaashee pam n zaŋti tiŋgbani zuɣulantali piibupiibu shɛli din daa niŋ yuuni 2004, 2012 hali ni 2016. O daa lahi ŋmala yilli n-ti ''Nana Akufo-Addo'' 2020 piibupiibu la, dina n nyɛ "''4 More For Nana''".<ref>{{Cite web|last=Benedict|first=Qwame|date=2020-11-11|title=Daddy Lumba drops his campaign song for Nana Akuffo Addo (VIDEO)|url=https://www.ghpage.com/daddy-lumba-drops-his-campaign-song-for-nana-akuffo-addo-video/167444/|access-date=2026-05-06|website=GhPage|language=en-US}}</ref>
Silimin goli ''[[January]]'' biɛɣu pia ni yini dali yuuni 2009, linjimanim ata daa kuli kpɛla Lumba yiŋ din be ''Atimatim'' la ni ninmohi, ''[[Kumasi]]'' tiŋgbani ni. O tizopaɣa ''Faustina Fosu'' mini bɛ daŋ ni niriba n daa be yiŋa. Faustina ni yɛli sham, ni linjin' dabba maa daa bohila Lumba yala, bɛ daa yɛlimi ni bɛ mini o n yi [[Ankara]] n kuna, ni, ka o yɛliba ni o mini ba ni nya taba o yiŋa. O ni daa kuli yɛli ba ni o ka yiŋa, bɛ daa chaŋmi ka ti lahi labina hawa dibaayi nyaanga ni suhiyiɣisili, bɛ daa kuli zala bɛ yili maa dunoli gbuni n yari zilima ka turi ba. Bɛ ni daa kuli ŋmaligi, Faustina daa bolila ban su tiŋgbani maa fukumsi ka yɛli ba binshɛli din niŋ. Daddy Lumba daa bi yɛli kahigi binshɛɣu din niŋ maa n wuhi solo.<ref>{{Cite web|title=Daddy Lumba in trouble|url=https://www.modernghana.com/entertainment/8623/daddy-lumba-in-trouble.html|access-date=2026-05-06|website=Modern Ghana|language=en}}</ref>
=== 2010 hali ni 2025 ===
Silimin goli ''[[December]]'' biɛɣu pishi ni ayɔbu dali yuuni 2010, Daddy Lumba daa nyɛla ŋun dem dema '''Royal Lamerta Hotel' Ahodwo'' din be [[Kumasi]] la ni, o piligu dali n daa bala ka o diɛm diɛma tiŋ maa ni, o daa yan zaŋla lala diɛma maa n puhi o konko yuun pishi baantali maa ni chuɣu.<ref>{{Cite web|date=2010-09-17|title=Lumba's homecoming show - MyJoyOnline|url=https://www.myjoyonline.com/lumbas-homecoming-show/|access-date=2026-05-06|website=www.myjoyonline.com|language=en-US}}</ref> Bɛ daa tirisila diɛma maa n zali silimin goli ''[[January]]'' dahiyini dali yuuni 2011, ka di nyɛla bɛ tuma nema maa n bi viɛla, niriba n daa saɣim lala luɣili maa, nti pahi luɣili maa ʒilɛli bi viɛli zuɣu. Bɛ ni daa bi tooi diɛm diɛma maa di dabisili dali maa zuɣu ban su diɛma zonzongili daa duhi la lala hotel maa nim kootu.<ref>{{Cite web|title=Patrons of Lumba Concert fiasco explore legal option|url=https://www.modernghana.com/entertainment/14254/patrons-of-lumba-concert-fiasco-explore-legal-option.html|access-date=2026-05-06|website=Modern Ghana|language=en}}</ref>
Silimin goli ''[[January]]'' biɛɣu pia ni ayopoin dali yuuni 2018, Daddy Lumba daa duhila ''Kwame Anokye'' kootu ''Accra High Court'' lani, dama o daa ŋmala ʒiri ni o nyɛla Daddy Lumba bia, o daa boli la o maŋ ''Daddy Lumba Junior'' ka paɣisiri o ni o deei pina niriba sani. Daddy Lumba yɛliya ni Anokye pili o la paɣisibu saha shɛli o ni daa zini ''[[TV Africa]]'' zuɣu n niŋ '''Just Like You''<nowiki/>' la.<ref>{{Cite web|date=2018-04-04|title=Daddy Lumba look-alike changes name after lawsuit|url=https://www.citinewsroom.com/2018/04/daddy-lumba-look-alike-changes-name-after-lawsuit/|access-date=2026-05-06|language=en-US}}</ref> Anokye daa taɣila o yuli n boli o maŋ ''Anokye Supremo''.<ref>{{Cite web|date=2025-07-30|title=Eight 'sing-alikes' of Daddy Lumba mistaken for the original - MyJoyOnline|url=https://www.myjoyonline.com/eight-sing-alikes-of-daddy-lumba-mistaken-for-the-original/|access-date=2026-05-06|website=www.myjoyonline.com|language=en-US}}</ref>
Yuuni 2018 ''EMY Africa Awards'' la ni, Lumba daa dila '''Icon/Legend of Entertainment''<nowiki/>' kpaŋmaŋ pini. O ni daa deei pini maa o daa yɛlimi "N puhi ʒii ŋɔ zonzongilinim mini Ghananim ka paɣi. N nyɛla ŋun na kuli yan tiriya yili suma n yi na be n nyavuli ni".
Silimin goli ''[[October]]'' yuuni 2023, ''[[Germany]] Ambassador'' ŋun ʒi ''[[Ghana]]'' la daa tila Lumba '''Borga Highlife Lifetime Achievement Award''<nowiki/>' kpaŋmaŋ pini.
Lumba daa deela ''Grand Model'' kpaŋmaŋ pini la 2024 ''National Honours and Awards'' puuni, din daa niŋ ''Accra International Conference Centre'' silimin goli ''[[December]]'' biɛɣu pihita dali la.<ref>{{Cite web|date=2024-12-30|title=Full list of recipients at 2024 National Honours Awards - MyJoyOnline|url=https://www.myjoyonline.com/full-list-of-recipients-at-2024-national-honours-awards/|access-date=2026-05-06|website=www.myjoyonline.com|language=en-US}}</ref>
''King Charles III'' daa piila "''Mpempem Do Me''" n pahi yil' yura puuni 2025 yuuni ''Commonwealth Day'' la ni. Lala yilli maa n daa pahiri diba ayopoin ''King Charles III'' ni daa piigi o yil' yura pia ni ayopoin shɛŋa ''Apple Music'' maa.<ref>{{Cite web|date=2025-03-10|title=Daddy Lumba’s ‘Mpempem Do Me’ featured in King Charles’ playlist - MyJoyOnline|url=https://www.myjoyonline.com/daddy-lumbas-mpempem-do-me-featured-in-king-charles-playlist/|access-date=2026-05-06|website=www.myjoyonline.com|language=en-US}}</ref><ref>{{Cite web|last=Ghartey|first=Raphael|date=2025-03-10|title=Daddy Lumba's 'Mpempem Do Me' features in King Charles III's playlist|url=https://3news.com/showbiz/music/daddy-lumbas-mpempem-do-me-features-in-king-charles-iiis-playlist|access-date=2026-05-06|website=3News|language=en}}</ref>
Daddy Lumba daa malila niya ni chaŋ ''[[United States]]'' mini ''[[Canada]]'' n-ti diɛm diɛma, o yuun pishi nimaani nyaanga. ''TM Entertainmentz'' nim daa nyahila lala gɔrim maa o kum dabisili maa.<ref>{{Cite web|last=Ghartey|first=Raphael|date=2025-07-27|title=Daddy Lumba's USA and Canada tour cancelled - Management|url=https://3news.com/news/daddy-lumbas-usa-and-canada-tour-cancelled-management|access-date=2026-05-06|website=3News|language=en}}</ref> Ghana kuko' yaara ''Kaywa'' ni daa yɛli sham, ni Daddy Lumba daa na bela o yilanim bahigu shili malibu ni poi ka o nan yi che yila tuma. Lala yilanim maa di nyɛla din yan shihi yaɣa ŋɔ, ''roots reggae, amapiano, afrobeats'' nti pahi ''highlife''.
== O yila baŋsim ==
Lumba daa yan sabila yila, ka piigi di ni yan yiini dɔli sham, ka laɣim yila maa neen' bɔra, ka yili yila maa. O yilanim pam tooi nyɛla kanbonsili, amaa o tooi chirigiri yiindi siliminsili gba.<ref name=":6" /> Yilli kamani "''Homeless''" o bi yili li kanbonsili mini siliminsili konko o daa pahila ''German'' gba, o ni daa be ''[[Germany]]'' maa ka o daa bohim li o yila piligu maa saha.
=== O yila balibu ===
Bɛ ni daa wumsi o n niŋ asɔri yaɣili din nyɛ ''gospel'' la zuɣu, Lumba daa ŋma yilanim pam n zaŋkpa ''gospel'' polo, ka di tooi yara n kpari biɛhigu, yurilim, biɛhisi ni taba, kpaŋsibu ni tahima polo.<ref name=":6" /> Daddy Lumba yila nyɛla bal' konkoba ka shihiri suhi, ka lahi nyɛ din waligi ka che taba. O yilinim din galisim gari kobishii maa tooi yarimi n kpari yurilim, biɛhisi ni taba, amiliya, fara, tahima, laɣiri, yiŋ kalinsi, maŋ kpaŋsibu, wun paɣibu, suhipiɛlli, Naawuni ni yiko polo. O yila nim kuli nyɛla din puhiri ka laɣiri paɣiba, nintiɣibo zaŋchaŋ ban yuri o polo, ni o nin ni nya yal' shaŋa, ka di che ka nyɛ baanso ŋun biɛhigu mini salo biɛhisi tooi dɔli taba ka lahi taɣiri niriba biɛhisi.<ref>{{Cite journal|last=Akrong|first=Issac|date=2012-10|title=Hip life music: re-defining Ghanaian culture (1990-2012)|url=http://hdl.handle.net/10315/31427|language=en}}</ref>
=== O yila biɛhigu ===
Lumba daa lahi nyɛla niriba ni mi so ka o nini tiɣi o maŋa ka lahi dihiri o maŋ nachiinsi viɛnyɛla, ka mali viɛlim shɛli din che ka salo yuri o, ka lahi ŋma yil' shɛŋa ŋan niŋ bayana ''[[Ghana]]'' tiŋgbani ni, ka di nyɛ binshɛli din bi mili baansi pam. O daa mali la o zuɣu malibu balibu balibu, o daa tooi chɛri tamda, n pamdi sɔŋda ka daa lahi niŋdi tim niŋdi li ka di nyalisira ka be gɔnagɔna.<ref name=":6" />
== O maŋmaŋ biɛhigu ==
O ma ''Comfort Gyamfi (Ama Saah)'' n daa nyɛ o daa tooi mali so yɛltɔɣa n tumdi tuma. O kum daa nyɛla din daa dam o pam ka che ka o ŋma suhidamli, tahama, ni dihitabili yilanima. Daddy Lumba daa nyɛla ninvuɣi so ŋun mali ashili n zaŋ kpa o maŋmaŋ biɛhigu polo.<ref>{{Cite web|date=2025-12-02|title=High court rules both women were lawfully married to late music icon Daddy Lumba [Full Judgment] - MyJoyOnline|url=https://www.myjoyonline.com/high-court-rules-both-women-were-lawfully-married-to-late-music-icon-daddy-lumba-full-judgment/|access-date=2026-05-06|website=www.myjoyonline.com|language=en-US}}</ref> O daaʒia zaa daa nyɛla ''[[Ghana]]'' shiiri million kɔbiga ni pisopoin ni ayɔbu (''GH₵176 million''), ka di che ka o nyɛ be ''[[Ghana]]'' yili' yiindiba ban buni puuni.<ref>{{Cite web|last=Desk|first=HT US|date=2025-07-26|title=Daddy Lumba net worth: How rich was late Ghanaian musician? Here’s all about his family and kids|url=https://www.hindustantimes.com/entertainment/music/daddy-lumba-net-worth-all-about-late-ghanaian-musician-s-wealth-family-and-kids-101753547302466.html|access-date=2026-05-06|website=Hindustan Times|language=en}}</ref>
=== O radio duu ===
Silimin goli ''[[September]]'' yuuni 2022 puuni, Lumba daa yoola ''radio'' duu ka boli li ''DLFM'' (106.9), ka di tiri lahibali kanbonsili ni [[Ankara]] polo ŋɔ.<ref>{{Cite news|date=2022-09-08|title=Music legend Daddy Lumba establishes his own radio station, DLFM|language=en-EN|work=Pulse Ghana|url=https://www.pulse.com.gh/entertainment/music/music-legend-daddy-lumba-establishes-his-own-radio-station-dlfm/33ql1bl|access-date=2026-05-06}}{{Dead link|date=May 2026 |bot=InternetArchiveBot |fix-attempted=yes }}</ref><ref>{{Cite web|title=Daddy Lumba opens his own radio station DLFM in Accra (Photos)|url=http://shinemegh.com/2022/09/08/daddy-lumba-opens-his-own-radio-station-dlfm-in-accra-photos/|access-date=2026-05-06|website=shinemegh.com|language=en-US}}</ref>
=== O dɔro mini o kpibu ===
Silimin goli ''[[July]]'' biɛɣu pishi ni ayɔbu dali asiba mahili yuuni 2025 Lumba daa nyɛla ŋun kani ''Bank Hospital'' din be ''Cantonments'' din be [[Ankara]] la ni.<ref>{{Cite news|date=2025-07-26|title=Daddy Lumba cause of death: Ghanian music icon, passes away - here's what happened to him|work=The Economic Times|url=https://economictimes.indiatimes.com/news/international/us/daddy-lumba-cause-of-death-ghanian-music-icon-passes-away-heres-what-happened-to-him/articleshow/122925433.cms?from=mdr|access-date=2026-05-06|issn=0013-0389}}</ref> Pɔi ka o daa kani, o yuuni pihiyɔbu dɔɣim dabisili chuɣu shɛli din daa niŋ yuuni 2024 la ni, o daa chihila o paɣa, ''Akosua Serwaa Fosuh'' noli ni ka ŋuna n dihi o shini o dali. O daa viila ashili n yɛli ni o daa niŋla yaannyini apulaashin, kamani 2013 la saha. Pɔi ni yuuni 2013, o daa nyɛla do' so ŋun mali alaafee n diɛmdi diɛma laɣinsi ni. Lumba daa nyɛla ŋun diɛma diɛmanim pam n gili duniya yaanga zuɣu laɣinsinim ni.<ref>{{Cite web|title=Highlife Legend Daddy Lumba dies at 60|url=https://www.modernghana.com/entertainment/81389/highlife-legend-daddy-lumba-dies-at.html|access-date=2026-05-06|website=Modern Ghana|language=en}}</ref> ''King Promise'' daa nyɛla ŋun ʒini ''[[Joy FM (Ghana)|Joy FM]]'' zuɣu n yɛli ni o mini Daddy Lumba daa nyɛla ban laɣim n tumda ni bɛ yihi yila na, di chira ayi nyaanga ka Lumba daa kani maa.<ref>{{Cite web|date=2025-07-26|title=Daddy Lumba: 'We were working on a joint album'- King Promise reveals - MyJoyOnline|url=https://www.myjoyonline.com/daddy-lumba-we-were-working-on-a-joint-album-king-promise-reveals/|access-date=2026-05-06|website=www.myjoyonline.com|language=en-US}}</ref>
=== O kuli malibu ===
Daddy Lumba ŋun kani maa daŋni kpɛma (abusuapanin) daa moliya ni o kuli bahigu yan lula silimin goli ''[[December]]'' dabaayɔbu dali 2025, ni di yan niŋla ''Baba Yara Sports Stadium'' din be [[Kumasi]] la ni.<ref>{{Cite web|date=2025-10-08|title=Family announces date for late Daddy Lumba’s final funeral rites|url=https://www.pulse.com.gh/story/family-announces-date-for-late-daddy-lumbas-final-funeral-rites-2025100810142033693|access-date=2026-05-06|website=Pulse Ghana|language=en}}</ref><ref>{{Cite web|date=2025-08-05|title=Daddy Lumba’s funeral to be held in Kumasi - Family - MyJoyOnline|url=https://www.myjoyonline.com/daddy-lumbas-funeral-to-be-held-in-kumasi-family/|access-date=2026-05-06|website=www.myjoyonline.com|language=en-US}}</ref>
=== Silimin goli December kootu zaligu ===
Silimin goli ''[[December]]'' biɛɣu pia ni ayi dali 2025, ''Accra High Court'' daa zaɣisimi ni kuli maa bi yan mali bɛ ni daa gbaai dabisi shɛli maa (''13th [[December]] 2025''), dama bɛ daa bi mali Daddy Lumba mayilinima maa kuli maa malibu shaawara.<ref name=":7">{{Cite web|date=2025-12-12|title=BREAKING: Court blocks Daddy Lumba’s december 13 funeral|url=https://www.pulse.com.gh/story/breaking-court-blocks-daddy-lumbas-december-13-funeral-2025121211041531447|access-date=2026-05-06|website=Pulse Ghana|language=en}}</ref> Kootu maa daa bi saɣi n-ti daŋkpɛma maa, Kofi Owusu (''Abusuapanin'') ni o mali kuli maa shili ka daa lahi yɛli ''Transitions Funeral Home'' ni bɛ di zaŋ kum maa n-ti ba, naɣila kootu maa ti di sariya maa naagi.<ref name=":7" /> Kootu maa vihigu puuni, Daddy Lumba daŋ shɛba ban daa miri o (o paɣa ni o bihi) nuu daa ka kuli maa shili malibu ni, ka kootu maa daa yɛli ni di tu ni bɛ nuu be dinni.
Kootu maa daa zalibami ni bɛ bolimi kuli maa talahi nira kam laɣingu ka ka bɛ ti laɣim gbaai dabisili shɛli bɛ ni yan sɔɣi, bɛ daa lahi zalibami ni laɣishɛlikam bɛ ni nya kuli maa malibuni ni bɛ di zaŋli n gabi Daddy Lumba buni puuni, naɣila bɛ ti ŋmaai sariya maa.<ref>{{Cite web|date=2025-12-12|title=High Court stops Daddy Lumba's funeral over family dispute|url=https://www.primenewsghana.com/general-news/high-court-stops-daddy-lumba-s-funeral-over-family-dispute.html|access-date=2026-05-06|website=Prime News Ghana|language=en-us}}</ref>
Biɛla daa nabi tooi, ka kootu maa lahi zaɣisi bɛ ni gbaai sham maa, dama ban daa duhi yɛltɔɣa maa kootu maa daa bi yo bɛ ni daa gbaai ''GH₵2 million'' shɛli n-ti ba ni bɛ yo pɔi ka bɛ naan yi mali yɛlli maa.<ref>{{Cite web|date=2025-12-12|title=Court allows Daddy Lumba’s funeral to proceed after applicants miss GH¢2m deadline|url=https://www.pulse.com.gh/story/court-allows-daddy-lumbas-funeral-to-proceed-after-applicants-miss-ghcent2m-deadline-2025121215063989018|access-date=2026-05-06|website=Pulse Ghana|language=en}}</ref> Di nyaanga bɛ daa kpaŋ bɛ maŋa n mali yɛlli maa, ka kuli maa daa niŋ bɛ ni daa kuli zali li dabisi shɛli maa (''13th December, 2025'').
== O ni zali shɛli ==
Daddy Lumba daa nyɛla ŋun kpaŋsiri ''[[Ghana]]'' bi' pola mini baan' bihi ni bɛ piimi ''Highlife'' bɛ yila yilibu ni.<ref name=":1" /> O daa lahi nyɛla ŋun sɔŋdi baansi ban na yiɣisirina, baansi kamani ''Felix Owusu, Afia Ampofowaa, Kwabena Sunkwa, Ofori Amponsah, Selina Orleans, Akua Serwaa Bonsu, Borax, Ateaa Tina'', ni ban pahipahi.<ref>{{Cite web|title=Daddy Lumba Biography – Official Website of Daddy Lumba|url=https://daddylumbaofficial.com/biography/|access-date=2026-05-06|language=en-US}}</ref> Baansi kamani ''Sarkodie, King Promise'', ni ''KiDi'' nyɛla ban gba yɛli ni Daddy Lumba nyɛla ŋun kpaŋsiba pam bɛ yila baantali polo.
Lumba kpaŋmaŋ zaŋchaŋ ''[[Ghana]]'' yila zaŋgɔhi tiŋduya binkumda polo nyɛla din zaŋ ninneesim na, ka o yilanim maa lahi yɛligi ''[[Ghana]]'' kaya.<ref>{{Cite web|date=2025-07-26|title=Daddy Lumba, Ghanaian music superstar, dead at 60|url=https://www.wusa9.com/article/entertainment/music/daddy-lumba-ghana-accra-highlife-music-obituary-death-dead/65-52a3fbb7-22a0-4fc1-92df-106e095cb15a|access-date=2026-05-06|website=wusa9.com|language=en-US}}</ref>
<h1>Ghana Music Awards</h1>
<table border="5" cellpadding="20">
<tr>
<th>Organization</th>
<th>Year</th>
<th>Category</th>
<th>Nominated work</th>
<th>Result</th>
<th>Reference</th>
</tr>
<!-- Ghana Music Awards -->
<tr>
<td rowspan="11">Ghana Music Awards</td>
<td rowspan="3">1999</td>
<td>Best Album</td>
<td>-</td>
<td>Won</td>
<td></td>
</tr>
<tr>
<td>Most Popular Song</td>
<td>-</td>
<td>Won</td>
<td></td>
</tr>
<tr>
<td>Artist of the Year</td>
<td>-</td>
<td>Won</td>
<td></td>
</tr>
<tr>
<td rowspan="2">2000</td>
<td>Album Of The Year</td>
<td>Aben Wo Ha</td>
<td>Won</td>
<td></td>
</tr>
<tr>
<td>Song of the Year</td>
<td>Aben Wo Ha</td>
<td>Won</td>
<td> <ref></ref> </td>
</tr>
<tr>
<td rowspan="2">2003</td>
<td>Contemporary Highlife Album Of The Year</td>
<td>Poison</td>
<td>Won</td>
<td></td>
</tr>
<tr>
<td>Contemporary Highlife Song Of The Year</td>
<td>Menya Mpo</td>
<td>Won</td>
<td></td>
</tr>
<tr>
<td>2008</td>
<td>Song of the Year</td>
<td>Tokrom</td>
<td>Nominated</td>
<td> <ref></ref> </td>
</tr>
<tr>
<td>2011</td>
<td>Highlife Song of the Year</td>
<td>Anadwo Ye Die</td>
<td>Nominated</td>
<td> <ref></ref> </td>
</tr>
<tr>
<td>2012</td>
<td>Highlife Song of the Year</td>
<td>Hye Po</td>
<td>Nominated</td>
<td> <ref></ref> </td>
</tr>
<tr>
<td>2015</td>
<td>Highlife Song of the Year</td>
<td>Yentie Obiaa</td>
<td>Won</td>
<td></td>
</tr>
<!-- Ghana Music Awards UK -->
<tr>
<td rowspan="2">Ghana Music Awards UK</td>
<td>2017</td>
<td>Highlife Song of the Year</td>
<td>Enko Den</td>
<td>Nominated</td>
<td> <ref></ref> </td>
</tr>
<tr>
<td>2023</td>
<td>Most Popular Song of the Year</td>
<td>Ofon Na Ɛdi Asem Fo</td>
<td>Nominated</td>
<td> <ref></ref> </td>
</tr>
</table>
== Kundivihira ==
8ge8e343l47t68555ykl5uuqkvfgs6g
136683
136682
2026-05-14T09:08:50Z
Phasy GH
5787
Added a reference
136683
wikitext
text/x-wiki
{{Bio}}
'''Charles Kwadwo Fosuh''' (be daa dɔɣi o la silimin goli ''[[September]]'' biɛɣu pihita yinika dali yuuni 1964 - ka o daa kani silimin ''[[July]]'' biɛɣu pishi ni ayɔbu yuuni 2025), ka bɛ mi o o tuma ni '''Daddy Lumba''', nyɛla ''[[Ghana]]'' nira ŋun nyɛ ''[[Germany]]'' yili yiina, yili sabira,<ref>{{Cite web|date=2025-11-26|title=Kumasi High court told Daddy Lumba died a German national, not Ghanaian - MyJoyOnline|url=https://www.myjoyonline.com/kumasi-high-court-told-daddy-lumba-died-a-german-national-not-ghanaian/|access-date=2026-05-04|website=www.myjoyonline.com|language=en-US}}</ref> ni ŋun tiri yila kumsi. O nyɛla ninvuɣ' so ŋun niŋ bayana ka yihi yilanim pam na, ka di shaŋa nyɛ din du tiŋduya, o nyɛla niriba pam ni mi ka o talahi mini o salo galisi pam ''[[Ghana]]'' yil' yiiniba puuni.<ref name=":1">{{Cite web|date=2025-07-27|title=Daddy Lumba: Ghana's highlife legend dies age 60|url=https://www.bbc.com/news/articles/ce93zez439lo|access-date=2026-05-04|website=www.bbc.com|language=en-GB}}</ref><ref>{{Cite web|title=Daddy Lumba As A Course To Be Studied?|url=https://www.modernghana.com/entertainment/62813/daddy-lumba-as-a-course-to-be-studied.html|access-date=2026-05-04|website=Modern Ghana|language=en}}</ref><ref>{{Cite news|last=Livemint|date=2025-07-26|title=Daddy Lumba, famed Ghanaian highlife singer, dies at 59 in Accra {{!}} Today News|language=en|work=mint|url=https://www.livemint.com/news/us-news/daddy-lumba-famed-ghanaian-highlife-singer-dies-at-59-in-accra-11753543948352.html|access-date=2026-05-04}}</ref><ref>{{Cite web|title=Not Just a Singer: Daddy Lumba and the Soul of a Nation|url=https://www.modernghana.com/news/1421277/not-just-a-singer-daddy-lumba-and-the-soul-of-a.html|access-date=2026-05-04|website=Modern Ghana|language=en}}</ref> Niriba pam daa mi la Lumba ka o nyɛ ŋun yihi yilanim pam din gbunani mini di biɛhisi nyɛ konkoba ka salo maa pam daa tooi lahi mali nangbanikpeeni bee galimi n zaŋ kpa o polo.<ref>{{Cite web|date=2025-07-26|title=Daddy Lumba: The highlife legend who redefined Ghanaian music|url=https://www.pulse.com.gh/story/daddy-lumba-the-highlife-legend-who-redefined-ghanaian-music-2025072612112019972|access-date=2026-05-04|website=Pulse Ghana|language=en}}</ref> O yila maa daa kuli jandirila Ghananim kaya, bɛ yal' niŋda ni bɛ yal' yara, o yila maa ni tooi yari n kpari yal' shaŋa polo n nyɛ yurilim, biɛhigu, kpibu, daŋ, ariziki, fara, suhiyurilim, suhisaɣingu, adiininima, nti pahi suhigbaali.
O ni daa na zoori saha shɛli maa, ''[[Ghana]]'' yil' yiiniba ban daa be ''[[Germany]]'' yuma 1980 bahigu la saha, Lumba daa pili la o yila tuma '<nowiki/>''Lumba Brothers''<nowiki/>' puuni, o mini ''[[Ghana]]'' nira ŋun yuli daa booni [[Nana Acheampong]] la lala saha maa. Bɛ zaa daa nyɛla ban go n chaŋ nti be ''[[Germany]]'' lala saha maa. Bɛ daa yihila bɛ ni daa laɣim n-ŋma yili gaŋ' shɛli la, '<nowiki/>''Yee Ye Aka Akwantuom''<nowiki/>', yuuni 1989; dina n daa lɛbi yili shɛli Ghananim nin ni tiɣi ''[[Ghana]]'' ninvuɣi shaba ban be tiŋduya yilanim puuni.Bɛ ni daa kuli waligi taba 1990 yuma maa piligu saha maa nyaanga, Lumba daa kpala o konko baan' tali tuma mini daabilim ka bɔli li '''Lumba Production''<nowiki/>' ka di mini ''MiPROMO'' kpalanzuya n daa kuli gbuni taba. O daa nyɛla ŋun yihi yil' viɛl' gbaliŋ na yimbayimba saha waɣila nyaanga.
Lumba daa dila ''[[Ghana]]'' baansi kpaŋmaŋ pina dibaa anii. O daa deela ''EMY Africa'' kpaŋmaŋ pina la, ka daa lahi n di kpaŋmaŋ pini shɛli din nyɛ ninvuɣ' shɛba ban kpaŋdi bɛ mansi pam diɛma ni yiɣijam polo la pini yuuni 2018 puuni. Yuuni 2023 puuni, ''[[Germany]]'' ''Ambassador'' din bɛ ''[[Ghana]]'' la daa ti o la '<nowiki/>''Borga Highlife Lifetim''e' kpaŋmaŋ pini la. Yuuni 2024 puuni, o daa lahi bela ban daa deei '<nowiki/>''National Honours and Awards''<nowiki/>' kpaŋmaŋ pina la puuni. Yuuni 2025 puuni, o yilli ŋɔ "''Mpempem Do Me''" daa nyɛla din pahi '''Apple Music''<nowiki/>' yilanim la zuɣu, ''UK'' naa ŋun yuli daa booni ''King Charles III'' la n daa piigi lala yilli maa ni o zaŋ n puhi ''Commonwealth Day'' chuɣu la.
== O biɛhigu piligu ==
Bɛ daa dɔɣila Charles Kwadwo Fosu silimin goli ''[[September]]'' biɛɣu pihita yinika dali yuuni 1964 tiŋ' shɛli bɛ ni booni ''Nsuta'' din be ''[[Ashanti Region]]'' ''[[Ghana]]'' tiŋgbani ni la. O ma n daa nyɛ<ref name=":2">{{Cite web|title=Daddy Lumba, Biography|url=http://ghanaweb.com/person/Daddy-Lumba-1257|access-date=2026-05-04|website=ghanaweb.com|language=en}}</ref> Comfort Gyamfi ka sokam mi o Ama Saah, ka o ba mi nyɛ Johnson Kwadwo Fosu. O ba ni o ma daa dɔɣila bihi ata ka o nyɛ ŋun pa kpɛma sani zuɣu. O laanba maa zaa daa nyɛla karimbanima. O ba daa nyɛla ŋun kani ka o na nyɛ bia.<ref>{{Cite web|title=Daddy Lumba Biography – Official Website of Daddy Lumba|url=https://daddylumbaofficial.com/biography/|access-date=2026-05-04|language=en-US}}</ref>
Fosu daa pilila o shikuru chandi ''Nsuta'' tiŋgbani ni, ''Suame Methodist'' din be ''[[Kumasi]]'' la ka o daa chaŋ, nti naai yuuni 1979. O daa tirisi tooni n chaŋ ''[[Adu Gyamfi Senior High School]]'' din be ''Jamasi'' la, amaa o daa lahi yi ni n labi ''[[Juaben Senior High School]]'' nti naai o ''Secondary Education'' nimaani 1984 la saha.<ref>{{Cite web|title=Daddy Lumba Biography – Official Website of Daddy Lumba|url=https://daddylumbaofficial.com/biography/|access-date=2026-05-04|language=en-US}}</ref>
== O tuma ==
=== O tuuli kuko' yaara mini Lumba Brothers (1983 hali ni 1989) ===
Fosu daa pilila yila o ni daa na nyɛ yuun' pia ni ayɔbu, o ni daa be ''[[Juaben Senior High School]]'' o daa nyɛla bɛ yila toondana yuuni 1983 hali ni yuuni 1984. O daa lahi kpala o tuuli laɣim yili "''Lumba Brothers''" o mini o zonima.<ref name=":0">{{Cite web|date=2025-07-26|title=10 fascinating facts about Highlife Legend Daddy Lumba — And the legacy he leaves behind|url=https://www.graphic.com.gh/entertainment/showbiz-news/10-fascinating-facts-about-highlife-legend-daddy-lumba-and-the-legacy-he-leaves-behind.html|access-date=2026-05-04|website=Graphic Online|language=en-gb}}</ref> O daa pilila bayana niŋbu o mini ''Nkwanta Wesley Singers'' ni daa diɛm diɛma ''Anokye Krom Cultural Center'' la.<ref>{{Cite web|title=Daddy Lumba Biography – Official Website of Daddy Lumba|url=https://daddylumbaofficial.com/biography/|access-date=2026-05-04|language=en-US}}</ref><ref>{{Cite web|date=2025-07-26|title=Daddy Lumba dead: Ghana mourn legendary highlife artiste wey die at age 60|url=https://www.bbc.com/pidgin/articles/cqxgj2e0edjo|access-date=2026-05-04|website=BBC News Pidgin}}</ref> Lala saha maa ka o daa yihi yilli ŋɔ na "Lumba Lumba" ka di yara n-jandiri ban daa tuhiri ''[[South Africa]]'' maŋsulinsi zuɣu lala saha maa. Yilli maa daa niŋla bayana, ka di che ka bɛ ti o yu' paa ŋɔ "Daddy Lumba", ka di daa ti che ka di lɛbi o yu' paa.<ref name=":3">{{Cite web|title=Daddy Lumba Biography – Official Website of Daddy Lumba|url=https://daddylumbaofficial.com/biography/|access-date=2026-05-04|language=en-US}}</ref>
O ni daa kuli naai ''[[Juaben Senior High School|Juaben SHS]]'' o daa chaŋla ''[[Germany]]'' yuuni 1983,<ref name=":0" /> ka di nyɛla o mam, ''Theresa Abebrese'', o ni daa nya so ''Secondary School'' la nti pahi o karimba ''Mama Acheampong'' n daa nyɛ ban tabi sɔŋ o. O daa chirigila ''[[Ghana]]'' nira ŋun gba nyɛ baanga nimaani ''[[Nana Acheampong]]''. Acheampong daa pun nyɛla ŋun be bɔŋ shɛli bɛ ni bɔli "''Talking Dreams''" la ni. Bɛ daa laɣila taba zɔri<ref name=":0" /> ka bɔli bɛ maŋ 'Lumba Brothers' (ka di yina Daddy Lumba yila bɔŋ kurili la ni). Bɛ daa gbaami ni bɛ yihi bɛ yil' palli na dina n nyɛ ''Yee Ye Aka Akwantuom'''<nowiki/>' '''''yuuni 1986 puuni, Joseph Owusu Banahene n daa nyɛ ŋun sɔŋ ka di yina.<ref name=":2" /><ref name=":1" /> Bɛ daa na bi tooi zaŋ yilli maa n wuhi salo ka di nyɛ laɣiri kalinsi zuɣu, naɣila yuuni 1989 ni ka di daa naan yina polo ni, di yibuna n-tɔ ka di kuli duhi bɛ bɔŋ maa saazuɣu.<ref name=":0" /><ref name=":4">{{Cite web|date=2025-07-26|title=Tribute to Daddy Lumba: The Highlife Maestro — iMullar|url=https://imullar.com/2025/07/26/tribute-to-daddy-lumba-the-highlife-maestro/|access-date=2026-05-04|language=en-GB}}</ref> Lumba Brothers daa nyɛla salo nini ni tiɣi shɛli dama bɛ daa chemi ka yili shɛli din daa du tiŋduya laBurger-Highlife''<nowiki/>' yina salo ni. Di yuma ayi nyaanga ka bɛ wali taba, amaa ka na kuli nyɛ ban laɣindi diɛmdi diɛma, kamani yuun' pia polo ha ka Lumba daa taɣi tiŋa.''<ref>{{Cite web|date=2023-01-02|title=“Nana Acheampong introduced me to Highlife music”-Daddy Lumba - Atinka Online|url=https://atinkaonline.com/nana-acheampong-introduced-me-to-highlife-music-daddy-lumba/|access-date=2026-05-04|language=en-US}}</ref><ref name=":3" />
=== O konko tuma (1990 hali ni 2025) ===
==== O bayana niŋbu (1990 hali ni 2000 polo) ====
Lumba Brothers ni daa wali taba n naai, Daddy Lumba daa yihila o konko yilanim na ka bɔli li '<nowiki/>''Obi Ate Meso Buo''<nowiki/>' 1990 yuuni la ni, baantali baŋdaba pam daa nya lala yilanim maa viɛlim ka di niŋ bayana ''[[Ghana]]'' yilanim puuni.<ref>{{Cite web|title=Daddy Lumba Biography – Official Website of Daddy Lumba|url=https://daddylumbaofficial.com/biography/|access-date=2026-05-04|language=en-US}}</ref><ref name=":6">{{Cite web|last=Oloworekende|first=Wale|date=2025-07-29|title=In Tribute To Daddy Lumba, Ghana’s Most Beloved Maverick|url=https://thenativemag.com/in-tribute-to-daddy-lumba-ghanas-most-beloved-maverick/|access-date=2026-05-04|website=The NATIVE|language=en-US}}</ref> Yilanim maa puuni shɛli n daa nyɛ "''Theresa''" ka di fiila jandiri o mam kuro la.<ref name=":4" /> Lumba daa yaarila o kukoli ''Rheinklang Studio'' ka di be ''Düsseldorf'' din be [[Germany]] la. Daddy Lumba daa kuli yihirila yil' pala na yuuni kam hali ni yuuni 2010. O yilanim maa zaa yi laɣim, o daa nyɛla yil' bɔŋbɔŋ bin pishi ni ayopoin<ref>{{Cite web|date=2025-07-27|title=See the list of over 200 songs Daddy Lumba released - MyJoyOnline|url=https://www.myjoyonline.com/see-the-list-of-over-200-songs-daddy-lumba-released/|access-date=2026-05-04|website=www.myjoyonline.com|language=en-US}}</ref> o ni daa na be o nyavuli ni (ka ''Obi Ate Meso Buo'<nowiki/>'' gba pahi danni).<ref name=":2" /> O yilanim daa nyɛla o maŋmaŋ kukoli, o maŋmaŋ takari gbaŋ '<nowiki/>''Lumba Production''' ka di nyɛ din mini ''MiPROMO'' kpalanzuya gbuni taba.
1990 yuma la saha zaa, o daa namdila yil' bona n tiri o baan' taba ''[[Germany]]'' tiŋgbani ni, Vida' gba daa pahila o ni daa ti yili shɛŋa maa ni, Felix Owusu ni daa zaŋ shɛli n wuhi salo yuuni 1992 la.<ref name=":5">{{Cite web|date=2025-07-27|title=See the list of over 200 songs Daddy Lumba released - MyJoyOnline|url=https://www.myjoyonline.com/see-the-list-of-over-200-songs-daddy-lumba-released/|access-date=2026-05-04|website=www.myjoyonline.com|language=en-US}}</ref> Lala saha maa ka Lumba daa chirigi Ofori Amponsah, ŋun daa lihiri m bɔri ŋun yan sɔŋ o o yila tuma polo la. Din saha Daddy Lumba daa na chɛla baantali tuma maa. Dina n daa nyɛ Ofori Amponsah piligu ka o mini Lumba laɣim n-tum, bɛ yihila "Anti Atta" na ka o daa yihi yil' bɔŋ ka boli li Asew. O mini Ofori daa lahi yihila yil'boŋ na ka boli liWo Ho Kyere''<nowiki/>' ka di yina yuuni 1999.''<ref name=":2" /><ref name=":5" />
Yuuni 1999, o daa dila '<nowiki/>''Ghana Music Awards''<nowiki/>' kpaŋmaŋ pina buta ka di '<nowiki/>''Album of the Year''<nowiki/>' kpaŋmaŋ pini nti pahi '<nowiki/>''Most Popular Song of the Year''<nowiki/>' kpaŋmaŋ pini.<ref name=":2" /> '<nowiki/>''Ghana Music Awards'<nowiki/>'' puuni, o daa lahi dila '''Artiste of the Year''<nowiki/>' kpaŋmaŋ pini yuuni 2000.
Silimin goli ''[[December]]'' biɛɣu pia ni yini dali yuuni 2005, Daddy Lumba daa demla diɛma '''House of Blues''<nowiki/>' din be ''[[Chicago]]'' la.<ref>{{Cite web|title=Daddy Lumba at Historic Chicago House of Blues!|url=https://www.modernghana.com/news/87794/daddy-lumba-at-historic-chicago-house-of-blues.html|access-date=2026-05-06|website=Modern Ghana|language=en}}</ref>
Daddy Lumba daa nyɛla ŋun yi poloni dihiri nuu n zaŋjandi ''<nowiki>''New Partronic Party (NPP)''</nowiki>''. "''Nana Ye Winner''", din nyɛ o yilli la nyɛla yili shɛli din daa mali zaashee pam n zaŋti tiŋgbani zuɣulantali piibupiibu shɛli din daa niŋ yuuni 2004, 2012 hali ni 2016. O daa lahi ŋmala yilli n-ti ''Nana Akufo-Addo'' 2020 piibupiibu la, dina n nyɛ "''4 More For Nana''".<ref>{{Cite web|last=Benedict|first=Qwame|date=2020-11-11|title=Daddy Lumba drops his campaign song for Nana Akuffo Addo (VIDEO)|url=https://www.ghpage.com/daddy-lumba-drops-his-campaign-song-for-nana-akuffo-addo-video/167444/|access-date=2026-05-06|website=GhPage|language=en-US}}</ref>
Silimin goli ''[[January]]'' biɛɣu pia ni yini dali yuuni 2009, linjimanim ata daa kuli kpɛla Lumba yiŋ din be ''Atimatim'' la ni ninmohi, ''[[Kumasi]]'' tiŋgbani ni. O tizopaɣa ''Faustina Fosu'' mini bɛ daŋ ni niriba n daa be yiŋa. Faustina ni yɛli sham, ni linjin' dabba maa daa bohila Lumba yala, bɛ daa yɛlimi ni bɛ mini o n yi [[Ankara]] n kuna, ni, ka o yɛliba ni o mini ba ni nya taba o yiŋa. O ni daa kuli yɛli ba ni o ka yiŋa, bɛ daa chaŋmi ka ti lahi labina hawa dibaayi nyaanga ni suhiyiɣisili, bɛ daa kuli zala bɛ yili maa dunoli gbuni n yari zilima ka turi ba. Bɛ ni daa kuli ŋmaligi, Faustina daa bolila ban su tiŋgbani maa fukumsi ka yɛli ba binshɛli din niŋ. Daddy Lumba daa bi yɛli kahigi binshɛɣu din niŋ maa n wuhi solo.<ref>{{Cite web|title=Daddy Lumba in trouble|url=https://www.modernghana.com/entertainment/8623/daddy-lumba-in-trouble.html|access-date=2026-05-06|website=Modern Ghana|language=en}}</ref>
=== 2010 hali ni 2025 ===
Silimin goli ''[[December]]'' biɛɣu pishi ni ayɔbu dali yuuni 2010, Daddy Lumba daa nyɛla ŋun dem dema '''Royal Lamerta Hotel' Ahodwo'' din be [[Kumasi]] la ni, o piligu dali n daa bala ka o diɛm diɛma tiŋ maa ni, o daa yan zaŋla lala diɛma maa n puhi o konko yuun pishi baantali maa ni chuɣu.<ref>{{Cite web|date=2010-09-17|title=Lumba's homecoming show - MyJoyOnline|url=https://www.myjoyonline.com/lumbas-homecoming-show/|access-date=2026-05-06|website=www.myjoyonline.com|language=en-US}}</ref> Bɛ daa tirisila diɛma maa n zali silimin goli ''[[January]]'' dahiyini dali yuuni 2011, ka di nyɛla bɛ tuma nema maa n bi viɛla, niriba n daa saɣim lala luɣili maa, nti pahi luɣili maa ʒilɛli bi viɛli zuɣu. Bɛ ni daa bi tooi diɛm diɛma maa di dabisili dali maa zuɣu ban su diɛma zonzongili daa duhi la lala hotel maa nim kootu.<ref>{{Cite web|title=Patrons of Lumba Concert fiasco explore legal option|url=https://www.modernghana.com/entertainment/14254/patrons-of-lumba-concert-fiasco-explore-legal-option.html|access-date=2026-05-06|website=Modern Ghana|language=en}}</ref>
Silimin goli ''[[January]]'' biɛɣu pia ni ayopoin dali yuuni 2018, Daddy Lumba daa duhila ''Kwame Anokye'' kootu ''Accra High Court'' lani, dama o daa ŋmala ʒiri ni o nyɛla Daddy Lumba bia, o daa boli la o maŋ ''Daddy Lumba Junior'' ka paɣisiri o ni o deei pina niriba sani. Daddy Lumba yɛliya ni Anokye pili o la paɣisibu saha shɛli o ni daa zini ''[[TV Africa]]'' zuɣu n niŋ '''Just Like You''<nowiki/>' la.<ref>{{Cite web|date=2018-04-04|title=Daddy Lumba look-alike changes name after lawsuit|url=https://www.citinewsroom.com/2018/04/daddy-lumba-look-alike-changes-name-after-lawsuit/|access-date=2026-05-06|language=en-US}}</ref> Anokye daa taɣila o yuli n boli o maŋ ''Anokye Supremo''.<ref>{{Cite web|date=2025-07-30|title=Eight 'sing-alikes' of Daddy Lumba mistaken for the original - MyJoyOnline|url=https://www.myjoyonline.com/eight-sing-alikes-of-daddy-lumba-mistaken-for-the-original/|access-date=2026-05-06|website=www.myjoyonline.com|language=en-US}}</ref>
Yuuni 2018 ''EMY Africa Awards'' la ni, Lumba daa dila '''Icon/Legend of Entertainment''<nowiki/>' kpaŋmaŋ pini. O ni daa deei pini maa o daa yɛlimi "N puhi ʒii ŋɔ zonzongilinim mini Ghananim ka paɣi. N nyɛla ŋun na kuli yan tiriya yili suma n yi na be n nyavuli ni".
Silimin goli ''[[October]]'' yuuni 2023, ''[[Germany]] Ambassador'' ŋun ʒi ''[[Ghana]]'' la daa tila Lumba '''Borga Highlife Lifetime Achievement Award''<nowiki/>' kpaŋmaŋ pini.
Lumba daa deela ''Grand Model'' kpaŋmaŋ pini la 2024 ''National Honours and Awards'' puuni, din daa niŋ ''Accra International Conference Centre'' silimin goli ''[[December]]'' biɛɣu pihita dali la.<ref>{{Cite web|date=2024-12-30|title=Full list of recipients at 2024 National Honours Awards - MyJoyOnline|url=https://www.myjoyonline.com/full-list-of-recipients-at-2024-national-honours-awards/|access-date=2026-05-06|website=www.myjoyonline.com|language=en-US}}</ref>
''King Charles III'' daa piila "''Mpempem Do Me''" n pahi yil' yura puuni 2025 yuuni ''Commonwealth Day'' la ni. Lala yilli maa n daa pahiri diba ayopoin ''King Charles III'' ni daa piigi o yil' yura pia ni ayopoin shɛŋa ''Apple Music'' maa.<ref>{{Cite web|date=2025-03-10|title=Daddy Lumba’s ‘Mpempem Do Me’ featured in King Charles’ playlist - MyJoyOnline|url=https://www.myjoyonline.com/daddy-lumbas-mpempem-do-me-featured-in-king-charles-playlist/|access-date=2026-05-06|website=www.myjoyonline.com|language=en-US}}</ref><ref>{{Cite web|last=Ghartey|first=Raphael|date=2025-03-10|title=Daddy Lumba's 'Mpempem Do Me' features in King Charles III's playlist|url=https://3news.com/showbiz/music/daddy-lumbas-mpempem-do-me-features-in-king-charles-iiis-playlist|access-date=2026-05-06|website=3News|language=en}}</ref>
Daddy Lumba daa malila niya ni chaŋ ''[[United States]]'' mini ''[[Canada]]'' n-ti diɛm diɛma, o yuun pishi nimaani nyaanga. ''TM Entertainmentz'' nim daa nyahila lala gɔrim maa o kum dabisili maa.<ref>{{Cite web|last=Ghartey|first=Raphael|date=2025-07-27|title=Daddy Lumba's USA and Canada tour cancelled - Management|url=https://3news.com/news/daddy-lumbas-usa-and-canada-tour-cancelled-management|access-date=2026-05-06|website=3News|language=en}}</ref> Ghana kuko' yaara ''Kaywa'' ni daa yɛli sham, ni Daddy Lumba daa na bela o yilanim bahigu shili malibu ni poi ka o nan yi che yila tuma. Lala yilanim maa di nyɛla din yan shihi yaɣa ŋɔ, ''roots reggae, amapiano, afrobeats'' nti pahi ''highlife''.
== O yila baŋsim ==
Lumba daa yan sabila yila, ka piigi di ni yan yiini dɔli sham, ka laɣim yila maa neen' bɔra, ka yili yila maa. O yilanim pam tooi nyɛla kanbonsili, amaa o tooi chirigiri yiindi siliminsili gba.<ref name=":6" /> Yilli kamani "''Homeless''" o bi yili li kanbonsili mini siliminsili konko o daa pahila ''German'' gba, o ni daa be ''[[Germany]]'' maa ka o daa bohim li o yila piligu maa saha.
=== O yila balibu ===
Bɛ ni daa wumsi o n niŋ asɔri yaɣili din nyɛ ''gospel'' la zuɣu, Lumba daa ŋma yilanim pam n zaŋkpa ''gospel'' polo, ka di tooi yara n kpari biɛhigu, yurilim, biɛhisi ni taba, kpaŋsibu ni tahima polo.<ref name=":6" /> Daddy Lumba yila nyɛla bal' konkoba ka shihiri suhi, ka lahi nyɛ din waligi ka che taba. O yilinim din galisim gari kobishii maa tooi yarimi n kpari yurilim, biɛhisi ni taba, amiliya, fara, tahima, laɣiri, yiŋ kalinsi, maŋ kpaŋsibu, wun paɣibu, suhipiɛlli, Naawuni ni yiko polo. O yila nim kuli nyɛla din puhiri ka laɣiri paɣiba, nintiɣibo zaŋchaŋ ban yuri o polo, ni o nin ni nya yal' shaŋa, ka di che ka nyɛ baanso ŋun biɛhigu mini salo biɛhisi tooi dɔli taba ka lahi taɣiri niriba biɛhisi.<ref>{{Cite journal|last=Akrong|first=Issac|date=2012-10|title=Hip life music: re-defining Ghanaian culture (1990-2012)|url=http://hdl.handle.net/10315/31427|language=en}}</ref>
=== O yila biɛhigu ===
Lumba daa lahi nyɛla niriba ni mi so ka o nini tiɣi o maŋa ka lahi dihiri o maŋ nachiinsi viɛnyɛla, ka mali viɛlim shɛli din che ka salo yuri o, ka lahi ŋma yil' shɛŋa ŋan niŋ bayana ''[[Ghana]]'' tiŋgbani ni, ka di nyɛ binshɛli din bi mili baansi pam. O daa mali la o zuɣu malibu balibu balibu, o daa tooi chɛri tamda, n pamdi sɔŋda ka daa lahi niŋdi tim niŋdi li ka di nyalisira ka be gɔnagɔna.<ref name=":6" />
== O maŋmaŋ biɛhigu ==
O ma ''Comfort Gyamfi (Ama Saah)'' n daa nyɛ o daa tooi mali so yɛltɔɣa n tumdi tuma. O kum daa nyɛla din daa dam o pam ka che ka o ŋma suhidamli, tahama, ni dihitabili yilanima. Daddy Lumba daa nyɛla ninvuɣi so ŋun mali ashili n zaŋ kpa o maŋmaŋ biɛhigu polo.<ref>{{Cite web|date=2025-12-02|title=High court rules both women were lawfully married to late music icon Daddy Lumba [Full Judgment] - MyJoyOnline|url=https://www.myjoyonline.com/high-court-rules-both-women-were-lawfully-married-to-late-music-icon-daddy-lumba-full-judgment/|access-date=2026-05-06|website=www.myjoyonline.com|language=en-US}}</ref> O daaʒia zaa daa nyɛla ''[[Ghana]]'' shiiri million kɔbiga ni pisopoin ni ayɔbu (''GH₵176 million''), ka di che ka o nyɛ be ''[[Ghana]]'' yili' yiindiba ban buni puuni.<ref>{{Cite web|last=Desk|first=HT US|date=2025-07-26|title=Daddy Lumba net worth: How rich was late Ghanaian musician? Here’s all about his family and kids|url=https://www.hindustantimes.com/entertainment/music/daddy-lumba-net-worth-all-about-late-ghanaian-musician-s-wealth-family-and-kids-101753547302466.html|access-date=2026-05-06|website=Hindustan Times|language=en}}</ref>
=== O radio duu ===
Silimin goli ''[[September]]'' yuuni 2022 puuni, Lumba daa yoola ''radio'' duu ka boli li ''DLFM'' (106.9), ka di tiri lahibali kanbonsili ni [[Ankara]] polo ŋɔ.<ref>{{Cite news|date=2022-09-08|title=Music legend Daddy Lumba establishes his own radio station, DLFM|language=en-EN|work=Pulse Ghana|url=https://www.pulse.com.gh/entertainment/music/music-legend-daddy-lumba-establishes-his-own-radio-station-dlfm/33ql1bl|access-date=2026-05-06}}{{Dead link|date=May 2026 |bot=InternetArchiveBot |fix-attempted=yes }}</ref><ref>{{Cite web|title=Daddy Lumba opens his own radio station DLFM in Accra (Photos)|url=http://shinemegh.com/2022/09/08/daddy-lumba-opens-his-own-radio-station-dlfm-in-accra-photos/|access-date=2026-05-06|website=shinemegh.com|language=en-US}}</ref>
=== O dɔro mini o kpibu ===
Silimin goli ''[[July]]'' biɛɣu pishi ni ayɔbu dali asiba mahili yuuni 2025 Lumba daa nyɛla ŋun kani ''Bank Hospital'' din be ''Cantonments'' din be [[Ankara]] la ni.<ref>{{Cite news|date=2025-07-26|title=Daddy Lumba cause of death: Ghanian music icon, passes away - here's what happened to him|work=The Economic Times|url=https://economictimes.indiatimes.com/news/international/us/daddy-lumba-cause-of-death-ghanian-music-icon-passes-away-heres-what-happened-to-him/articleshow/122925433.cms?from=mdr|access-date=2026-05-06|issn=0013-0389}}</ref> Pɔi ka o daa kani, o yuuni pihiyɔbu dɔɣim dabisili chuɣu shɛli din daa niŋ yuuni 2024 la ni, o daa chihila o paɣa, ''Akosua Serwaa Fosuh'' noli ni ka ŋuna n dihi o shini o dali. O daa viila ashili n yɛli ni o daa niŋla yaannyini apulaashin, kamani 2013 la saha. Pɔi ni yuuni 2013, o daa nyɛla do' so ŋun mali alaafee n diɛmdi diɛma laɣinsi ni. Lumba daa nyɛla ŋun diɛma diɛmanim pam n gili duniya yaanga zuɣu laɣinsinim ni.<ref>{{Cite web|title=Highlife Legend Daddy Lumba dies at 60|url=https://www.modernghana.com/entertainment/81389/highlife-legend-daddy-lumba-dies-at.html|access-date=2026-05-06|website=Modern Ghana|language=en}}</ref> ''King Promise'' daa nyɛla ŋun ʒini ''[[Joy FM (Ghana)|Joy FM]]'' zuɣu n yɛli ni o mini Daddy Lumba daa nyɛla ban laɣim n tumda ni bɛ yihi yila na, di chira ayi nyaanga ka Lumba daa kani maa.<ref>{{Cite web|date=2025-07-26|title=Daddy Lumba: 'We were working on a joint album'- King Promise reveals - MyJoyOnline|url=https://www.myjoyonline.com/daddy-lumba-we-were-working-on-a-joint-album-king-promise-reveals/|access-date=2026-05-06|website=www.myjoyonline.com|language=en-US}}</ref>
=== O kuli malibu ===
Daddy Lumba ŋun kani maa daŋni kpɛma (abusuapanin) daa moliya ni o kuli bahigu yan lula silimin goli ''[[December]]'' dabaayɔbu dali 2025, ni di yan niŋla ''Baba Yara Sports Stadium'' din be [[Kumasi]] la ni.<ref>{{Cite web|date=2025-10-08|title=Family announces date for late Daddy Lumba’s final funeral rites|url=https://www.pulse.com.gh/story/family-announces-date-for-late-daddy-lumbas-final-funeral-rites-2025100810142033693|access-date=2026-05-06|website=Pulse Ghana|language=en}}</ref><ref>{{Cite web|date=2025-08-05|title=Daddy Lumba’s funeral to be held in Kumasi - Family - MyJoyOnline|url=https://www.myjoyonline.com/daddy-lumbas-funeral-to-be-held-in-kumasi-family/|access-date=2026-05-06|website=www.myjoyonline.com|language=en-US}}</ref>
=== Silimin goli December kootu zaligu ===
Silimin goli ''[[December]]'' biɛɣu pia ni ayi dali 2025, ''Accra High Court'' daa zaɣisimi ni kuli maa bi yan mali bɛ ni daa gbaai dabisi shɛli maa (''13th [[December]] 2025''), dama bɛ daa bi mali Daddy Lumba mayilinima maa kuli maa malibu shaawara.<ref name=":7">{{Cite web|date=2025-12-12|title=BREAKING: Court blocks Daddy Lumba’s december 13 funeral|url=https://www.pulse.com.gh/story/breaking-court-blocks-daddy-lumbas-december-13-funeral-2025121211041531447|access-date=2026-05-06|website=Pulse Ghana|language=en}}</ref> Kootu maa daa bi saɣi n-ti daŋkpɛma maa, Kofi Owusu (''Abusuapanin'') ni o mali kuli maa shili ka daa lahi yɛli ''Transitions Funeral Home'' ni bɛ di zaŋ kum maa n-ti ba, naɣila kootu maa ti di sariya maa naagi.<ref name=":7" /> Kootu maa vihigu puuni, Daddy Lumba daŋ shɛba ban daa miri o (o paɣa ni o bihi) nuu daa ka kuli maa shili malibu ni, ka kootu maa daa yɛli ni di tu ni bɛ nuu be dinni.
Kootu maa daa zalibami ni bɛ bolimi kuli maa talahi nira kam laɣingu ka ka bɛ ti laɣim gbaai dabisili shɛli bɛ ni yan sɔɣi, bɛ daa lahi zalibami ni laɣishɛlikam bɛ ni nya kuli maa malibuni ni bɛ di zaŋli n gabi Daddy Lumba buni puuni, naɣila bɛ ti ŋmaai sariya maa.<ref>{{Cite web|date=2025-12-12|title=High Court stops Daddy Lumba's funeral over family dispute|url=https://www.primenewsghana.com/general-news/high-court-stops-daddy-lumba-s-funeral-over-family-dispute.html|access-date=2026-05-06|website=Prime News Ghana|language=en-us}}</ref>
Biɛla daa nabi tooi, ka kootu maa lahi zaɣisi bɛ ni gbaai sham maa, dama ban daa duhi yɛltɔɣa maa kootu maa daa bi yo bɛ ni daa gbaai ''GH₵2 million'' shɛli n-ti ba ni bɛ yo pɔi ka bɛ naan yi mali yɛlli maa.<ref>{{Cite web|date=2025-12-12|title=Court allows Daddy Lumba’s funeral to proceed after applicants miss GH¢2m deadline|url=https://www.pulse.com.gh/story/court-allows-daddy-lumbas-funeral-to-proceed-after-applicants-miss-ghcent2m-deadline-2025121215063989018|access-date=2026-05-06|website=Pulse Ghana|language=en}}</ref> Di nyaanga bɛ daa kpaŋ bɛ maŋa n mali yɛlli maa, ka kuli maa daa niŋ bɛ ni daa kuli zali li dabisi shɛli maa (''13th December, 2025'').
== O ni zali shɛli ==
Daddy Lumba daa nyɛla ŋun kpaŋsiri ''[[Ghana]]'' bi' pola mini baan' bihi ni bɛ piimi ''Highlife'' bɛ yila yilibu ni.<ref name=":1" /> O daa lahi nyɛla ŋun sɔŋdi baansi ban na yiɣisirina, baansi kamani ''Felix Owusu, Afia Ampofowaa, Kwabena Sunkwa, Ofori Amponsah, Selina Orleans, Akua Serwaa Bonsu, Borax, Ateaa Tina'', ni ban pahipahi.<ref>{{Cite web|title=Daddy Lumba Biography – Official Website of Daddy Lumba|url=https://daddylumbaofficial.com/biography/|access-date=2026-05-06|language=en-US}}</ref> Baansi kamani ''Sarkodie, King Promise'', ni ''KiDi'' nyɛla ban gba yɛli ni Daddy Lumba nyɛla ŋun kpaŋsiba pam bɛ yila baantali polo.
Lumba kpaŋmaŋ zaŋchaŋ ''[[Ghana]]'' yila zaŋgɔhi tiŋduya binkumda polo nyɛla din zaŋ ninneesim na, ka o yilanim maa lahi yɛligi ''[[Ghana]]'' kaya.<ref>{{Cite web|date=2025-07-26|title=Daddy Lumba, Ghanaian music superstar, dead at 60|url=https://www.wusa9.com/article/entertainment/music/daddy-lumba-ghana-accra-highlife-music-obituary-death-dead/65-52a3fbb7-22a0-4fc1-92df-106e095cb15a|access-date=2026-05-06|website=wusa9.com|language=en-US}}</ref>
<h1>Ghana Music Awards</h1>
<table border="5" cellpadding="20">
<tr>
<th>Organization</th>
<th>Year</th>
<th>Category</th>
<th>Nominated work</th>
<th>Result</th>
<th>Reference</th>
</tr>
<!-- Ghana Music Awards -->
<tr>
<td rowspan="11">Ghana Music Awards</td>
<td rowspan="3">1999</td>
<td>Best Album</td>
<td>-</td>
<td>Won</td>
<td></td>
</tr>
<tr>
<td>Most Popular Song</td>
<td>-</td>
<td>Won</td>
<td></td>
</tr>
<tr>
<td>Artist of the Year</td>
<td>-</td>
<td>Won</td>
<td></td>
</tr>
<tr>
<td rowspan="2">2000</td>
<td>Album Of The Year</td>
<td>Aben Wo Ha</td>
<td>Won</td>
<td></td>
</tr>
<tr>
<td>Song of the Year</td>
<td>Aben Wo Ha</td>
<td>Won</td>
<td> <ref>https://mobile.ghanaweb.com/GhanaHomePage/entertainment/Daddy-Lumba-s-Aben-Wo-Ha-How-the-controversial-song-became-a-classic-1993919</ref> </td>
</tr>
<tr>
<td rowspan="2">2003</td>
<td>Contemporary Highlife Album Of The Year</td>
<td>Poison</td>
<td>Won</td>
<td></td>
</tr>
<tr>
<td>Contemporary Highlife Song Of The Year</td>
<td>Menya Mpo</td>
<td>Won</td>
<td></td>
</tr>
<tr>
<td>2008</td>
<td>Song of the Year</td>
<td>Tokrom</td>
<td>Nominated</td>
<td> <ref></ref> </td>
</tr>
<tr>
<td>2011</td>
<td>Highlife Song of the Year</td>
<td>Anadwo Ye Die</td>
<td>Nominated</td>
<td> <ref></ref> </td>
</tr>
<tr>
<td>2012</td>
<td>Highlife Song of the Year</td>
<td>Hye Po</td>
<td>Nominated</td>
<td> <ref></ref> </td>
</tr>
<tr>
<td>2015</td>
<td>Highlife Song of the Year</td>
<td>Yentie Obiaa</td>
<td>Won</td>
<td></td>
</tr>
<!-- Ghana Music Awards UK -->
<tr>
<td rowspan="2">Ghana Music Awards UK</td>
<td>2017</td>
<td>Highlife Song of the Year</td>
<td>Enko Den</td>
<td>Nominated</td>
<td> <ref></ref> </td>
</tr>
<tr>
<td>2023</td>
<td>Most Popular Song of the Year</td>
<td>Ofon Na Ɛdi Asem Fo</td>
<td>Nominated</td>
<td> <ref></ref> </td>
</tr>
</table>
== Kundivihira ==
9eojot2no43lclw1s5n7dz95gggwujj
136684
136683
2026-05-14T09:12:26Z
Phasy GH
5787
Added a reference
136684
wikitext
text/x-wiki
{{Bio}}
'''Charles Kwadwo Fosuh''' (be daa dɔɣi o la silimin goli ''[[September]]'' biɛɣu pihita yinika dali yuuni 1964 - ka o daa kani silimin ''[[July]]'' biɛɣu pishi ni ayɔbu yuuni 2025), ka bɛ mi o o tuma ni '''Daddy Lumba''', nyɛla ''[[Ghana]]'' nira ŋun nyɛ ''[[Germany]]'' yili yiina, yili sabira,<ref>{{Cite web|date=2025-11-26|title=Kumasi High court told Daddy Lumba died a German national, not Ghanaian - MyJoyOnline|url=https://www.myjoyonline.com/kumasi-high-court-told-daddy-lumba-died-a-german-national-not-ghanaian/|access-date=2026-05-04|website=www.myjoyonline.com|language=en-US}}</ref> ni ŋun tiri yila kumsi. O nyɛla ninvuɣ' so ŋun niŋ bayana ka yihi yilanim pam na, ka di shaŋa nyɛ din du tiŋduya, o nyɛla niriba pam ni mi ka o talahi mini o salo galisi pam ''[[Ghana]]'' yil' yiiniba puuni.<ref name=":1">{{Cite web|date=2025-07-27|title=Daddy Lumba: Ghana's highlife legend dies age 60|url=https://www.bbc.com/news/articles/ce93zez439lo|access-date=2026-05-04|website=www.bbc.com|language=en-GB}}</ref><ref>{{Cite web|title=Daddy Lumba As A Course To Be Studied?|url=https://www.modernghana.com/entertainment/62813/daddy-lumba-as-a-course-to-be-studied.html|access-date=2026-05-04|website=Modern Ghana|language=en}}</ref><ref>{{Cite news|last=Livemint|date=2025-07-26|title=Daddy Lumba, famed Ghanaian highlife singer, dies at 59 in Accra {{!}} Today News|language=en|work=mint|url=https://www.livemint.com/news/us-news/daddy-lumba-famed-ghanaian-highlife-singer-dies-at-59-in-accra-11753543948352.html|access-date=2026-05-04}}</ref><ref>{{Cite web|title=Not Just a Singer: Daddy Lumba and the Soul of a Nation|url=https://www.modernghana.com/news/1421277/not-just-a-singer-daddy-lumba-and-the-soul-of-a.html|access-date=2026-05-04|website=Modern Ghana|language=en}}</ref> Niriba pam daa mi la Lumba ka o nyɛ ŋun yihi yilanim pam din gbunani mini di biɛhisi nyɛ konkoba ka salo maa pam daa tooi lahi mali nangbanikpeeni bee galimi n zaŋ kpa o polo.<ref>{{Cite web|date=2025-07-26|title=Daddy Lumba: The highlife legend who redefined Ghanaian music|url=https://www.pulse.com.gh/story/daddy-lumba-the-highlife-legend-who-redefined-ghanaian-music-2025072612112019972|access-date=2026-05-04|website=Pulse Ghana|language=en}}</ref> O yila maa daa kuli jandirila Ghananim kaya, bɛ yal' niŋda ni bɛ yal' yara, o yila maa ni tooi yari n kpari yal' shaŋa polo n nyɛ yurilim, biɛhigu, kpibu, daŋ, ariziki, fara, suhiyurilim, suhisaɣingu, adiininima, nti pahi suhigbaali.
O ni daa na zoori saha shɛli maa, ''[[Ghana]]'' yil' yiiniba ban daa be ''[[Germany]]'' yuma 1980 bahigu la saha, Lumba daa pili la o yila tuma '<nowiki/>''Lumba Brothers''<nowiki/>' puuni, o mini ''[[Ghana]]'' nira ŋun yuli daa booni [[Nana Acheampong]] la lala saha maa. Bɛ zaa daa nyɛla ban go n chaŋ nti be ''[[Germany]]'' lala saha maa. Bɛ daa yihila bɛ ni daa laɣim n-ŋma yili gaŋ' shɛli la, '<nowiki/>''Yee Ye Aka Akwantuom''<nowiki/>', yuuni 1989; dina n daa lɛbi yili shɛli Ghananim nin ni tiɣi ''[[Ghana]]'' ninvuɣi shaba ban be tiŋduya yilanim puuni.Bɛ ni daa kuli waligi taba 1990 yuma maa piligu saha maa nyaanga, Lumba daa kpala o konko baan' tali tuma mini daabilim ka bɔli li '''Lumba Production''<nowiki/>' ka di mini ''MiPROMO'' kpalanzuya n daa kuli gbuni taba. O daa nyɛla ŋun yihi yil' viɛl' gbaliŋ na yimbayimba saha waɣila nyaanga.
Lumba daa dila ''[[Ghana]]'' baansi kpaŋmaŋ pina dibaa anii. O daa deela ''EMY Africa'' kpaŋmaŋ pina la, ka daa lahi n di kpaŋmaŋ pini shɛli din nyɛ ninvuɣ' shɛba ban kpaŋdi bɛ mansi pam diɛma ni yiɣijam polo la pini yuuni 2018 puuni. Yuuni 2023 puuni, ''[[Germany]]'' ''Ambassador'' din bɛ ''[[Ghana]]'' la daa ti o la '<nowiki/>''Borga Highlife Lifetim''e' kpaŋmaŋ pini la. Yuuni 2024 puuni, o daa lahi bela ban daa deei '<nowiki/>''National Honours and Awards''<nowiki/>' kpaŋmaŋ pina la puuni. Yuuni 2025 puuni, o yilli ŋɔ "''Mpempem Do Me''" daa nyɛla din pahi '''Apple Music''<nowiki/>' yilanim la zuɣu, ''UK'' naa ŋun yuli daa booni ''King Charles III'' la n daa piigi lala yilli maa ni o zaŋ n puhi ''Commonwealth Day'' chuɣu la.
== O biɛhigu piligu ==
Bɛ daa dɔɣila Charles Kwadwo Fosu silimin goli ''[[September]]'' biɛɣu pihita yinika dali yuuni 1964 tiŋ' shɛli bɛ ni booni ''Nsuta'' din be ''[[Ashanti Region]]'' ''[[Ghana]]'' tiŋgbani ni la. O ma n daa nyɛ<ref name=":2">{{Cite web|title=Daddy Lumba, Biography|url=http://ghanaweb.com/person/Daddy-Lumba-1257|access-date=2026-05-04|website=ghanaweb.com|language=en}}</ref> Comfort Gyamfi ka sokam mi o Ama Saah, ka o ba mi nyɛ Johnson Kwadwo Fosu. O ba ni o ma daa dɔɣila bihi ata ka o nyɛ ŋun pa kpɛma sani zuɣu. O laanba maa zaa daa nyɛla karimbanima. O ba daa nyɛla ŋun kani ka o na nyɛ bia.<ref>{{Cite web|title=Daddy Lumba Biography – Official Website of Daddy Lumba|url=https://daddylumbaofficial.com/biography/|access-date=2026-05-04|language=en-US}}</ref>
Fosu daa pilila o shikuru chandi ''Nsuta'' tiŋgbani ni, ''Suame Methodist'' din be ''[[Kumasi]]'' la ka o daa chaŋ, nti naai yuuni 1979. O daa tirisi tooni n chaŋ ''[[Adu Gyamfi Senior High School]]'' din be ''Jamasi'' la, amaa o daa lahi yi ni n labi ''[[Juaben Senior High School]]'' nti naai o ''Secondary Education'' nimaani 1984 la saha.<ref>{{Cite web|title=Daddy Lumba Biography – Official Website of Daddy Lumba|url=https://daddylumbaofficial.com/biography/|access-date=2026-05-04|language=en-US}}</ref>
== O tuma ==
=== O tuuli kuko' yaara mini Lumba Brothers (1983 hali ni 1989) ===
Fosu daa pilila yila o ni daa na nyɛ yuun' pia ni ayɔbu, o ni daa be ''[[Juaben Senior High School]]'' o daa nyɛla bɛ yila toondana yuuni 1983 hali ni yuuni 1984. O daa lahi kpala o tuuli laɣim yili "''Lumba Brothers''" o mini o zonima.<ref name=":0">{{Cite web|date=2025-07-26|title=10 fascinating facts about Highlife Legend Daddy Lumba — And the legacy he leaves behind|url=https://www.graphic.com.gh/entertainment/showbiz-news/10-fascinating-facts-about-highlife-legend-daddy-lumba-and-the-legacy-he-leaves-behind.html|access-date=2026-05-04|website=Graphic Online|language=en-gb}}</ref> O daa pilila bayana niŋbu o mini ''Nkwanta Wesley Singers'' ni daa diɛm diɛma ''Anokye Krom Cultural Center'' la.<ref>{{Cite web|title=Daddy Lumba Biography – Official Website of Daddy Lumba|url=https://daddylumbaofficial.com/biography/|access-date=2026-05-04|language=en-US}}</ref><ref>{{Cite web|date=2025-07-26|title=Daddy Lumba dead: Ghana mourn legendary highlife artiste wey die at age 60|url=https://www.bbc.com/pidgin/articles/cqxgj2e0edjo|access-date=2026-05-04|website=BBC News Pidgin}}</ref> Lala saha maa ka o daa yihi yilli ŋɔ na "Lumba Lumba" ka di yara n-jandiri ban daa tuhiri ''[[South Africa]]'' maŋsulinsi zuɣu lala saha maa. Yilli maa daa niŋla bayana, ka di che ka bɛ ti o yu' paa ŋɔ "Daddy Lumba", ka di daa ti che ka di lɛbi o yu' paa.<ref name=":3">{{Cite web|title=Daddy Lumba Biography – Official Website of Daddy Lumba|url=https://daddylumbaofficial.com/biography/|access-date=2026-05-04|language=en-US}}</ref>
O ni daa kuli naai ''[[Juaben Senior High School|Juaben SHS]]'' o daa chaŋla ''[[Germany]]'' yuuni 1983,<ref name=":0" /> ka di nyɛla o mam, ''Theresa Abebrese'', o ni daa nya so ''Secondary School'' la nti pahi o karimba ''Mama Acheampong'' n daa nyɛ ban tabi sɔŋ o. O daa chirigila ''[[Ghana]]'' nira ŋun gba nyɛ baanga nimaani ''[[Nana Acheampong]]''. Acheampong daa pun nyɛla ŋun be bɔŋ shɛli bɛ ni bɔli "''Talking Dreams''" la ni. Bɛ daa laɣila taba zɔri<ref name=":0" /> ka bɔli bɛ maŋ 'Lumba Brothers' (ka di yina Daddy Lumba yila bɔŋ kurili la ni). Bɛ daa gbaami ni bɛ yihi bɛ yil' palli na dina n nyɛ ''Yee Ye Aka Akwantuom'''<nowiki/>' '''''yuuni 1986 puuni, Joseph Owusu Banahene n daa nyɛ ŋun sɔŋ ka di yina.<ref name=":2" /><ref name=":1" /> Bɛ daa na bi tooi zaŋ yilli maa n wuhi salo ka di nyɛ laɣiri kalinsi zuɣu, naɣila yuuni 1989 ni ka di daa naan yina polo ni, di yibuna n-tɔ ka di kuli duhi bɛ bɔŋ maa saazuɣu.<ref name=":0" /><ref name=":4">{{Cite web|date=2025-07-26|title=Tribute to Daddy Lumba: The Highlife Maestro — iMullar|url=https://imullar.com/2025/07/26/tribute-to-daddy-lumba-the-highlife-maestro/|access-date=2026-05-04|language=en-GB}}</ref> Lumba Brothers daa nyɛla salo nini ni tiɣi shɛli dama bɛ daa chemi ka yili shɛli din daa du tiŋduya laBurger-Highlife''<nowiki/>' yina salo ni. Di yuma ayi nyaanga ka bɛ wali taba, amaa ka na kuli nyɛ ban laɣindi diɛmdi diɛma, kamani yuun' pia polo ha ka Lumba daa taɣi tiŋa.''<ref>{{Cite web|date=2023-01-02|title=“Nana Acheampong introduced me to Highlife music”-Daddy Lumba - Atinka Online|url=https://atinkaonline.com/nana-acheampong-introduced-me-to-highlife-music-daddy-lumba/|access-date=2026-05-04|language=en-US}}</ref><ref name=":3" />
=== O konko tuma (1990 hali ni 2025) ===
==== O bayana niŋbu (1990 hali ni 2000 polo) ====
Lumba Brothers ni daa wali taba n naai, Daddy Lumba daa yihila o konko yilanim na ka bɔli li '<nowiki/>''Obi Ate Meso Buo''<nowiki/>' 1990 yuuni la ni, baantali baŋdaba pam daa nya lala yilanim maa viɛlim ka di niŋ bayana ''[[Ghana]]'' yilanim puuni.<ref>{{Cite web|title=Daddy Lumba Biography – Official Website of Daddy Lumba|url=https://daddylumbaofficial.com/biography/|access-date=2026-05-04|language=en-US}}</ref><ref name=":6">{{Cite web|last=Oloworekende|first=Wale|date=2025-07-29|title=In Tribute To Daddy Lumba, Ghana’s Most Beloved Maverick|url=https://thenativemag.com/in-tribute-to-daddy-lumba-ghanas-most-beloved-maverick/|access-date=2026-05-04|website=The NATIVE|language=en-US}}</ref> Yilanim maa puuni shɛli n daa nyɛ "''Theresa''" ka di fiila jandiri o mam kuro la.<ref name=":4" /> Lumba daa yaarila o kukoli ''Rheinklang Studio'' ka di be ''Düsseldorf'' din be [[Germany]] la. Daddy Lumba daa kuli yihirila yil' pala na yuuni kam hali ni yuuni 2010. O yilanim maa zaa yi laɣim, o daa nyɛla yil' bɔŋbɔŋ bin pishi ni ayopoin<ref>{{Cite web|date=2025-07-27|title=See the list of over 200 songs Daddy Lumba released - MyJoyOnline|url=https://www.myjoyonline.com/see-the-list-of-over-200-songs-daddy-lumba-released/|access-date=2026-05-04|website=www.myjoyonline.com|language=en-US}}</ref> o ni daa na be o nyavuli ni (ka ''Obi Ate Meso Buo'<nowiki/>'' gba pahi danni).<ref name=":2" /> O yilanim daa nyɛla o maŋmaŋ kukoli, o maŋmaŋ takari gbaŋ '<nowiki/>''Lumba Production''' ka di nyɛ din mini ''MiPROMO'' kpalanzuya gbuni taba.
1990 yuma la saha zaa, o daa namdila yil' bona n tiri o baan' taba ''[[Germany]]'' tiŋgbani ni, Vida' gba daa pahila o ni daa ti yili shɛŋa maa ni, Felix Owusu ni daa zaŋ shɛli n wuhi salo yuuni 1992 la.<ref name=":5">{{Cite web|date=2025-07-27|title=See the list of over 200 songs Daddy Lumba released - MyJoyOnline|url=https://www.myjoyonline.com/see-the-list-of-over-200-songs-daddy-lumba-released/|access-date=2026-05-04|website=www.myjoyonline.com|language=en-US}}</ref> Lala saha maa ka Lumba daa chirigi Ofori Amponsah, ŋun daa lihiri m bɔri ŋun yan sɔŋ o o yila tuma polo la. Din saha Daddy Lumba daa na chɛla baantali tuma maa. Dina n daa nyɛ Ofori Amponsah piligu ka o mini Lumba laɣim n-tum, bɛ yihila "Anti Atta" na ka o daa yihi yil' bɔŋ ka boli li Asew. O mini Ofori daa lahi yihila yil'boŋ na ka boli liWo Ho Kyere''<nowiki/>' ka di yina yuuni 1999.''<ref name=":2" /><ref name=":5" />
Yuuni 1999, o daa dila '<nowiki/>''Ghana Music Awards''<nowiki/>' kpaŋmaŋ pina buta ka di '<nowiki/>''Album of the Year''<nowiki/>' kpaŋmaŋ pini nti pahi '<nowiki/>''Most Popular Song of the Year''<nowiki/>' kpaŋmaŋ pini.<ref name=":2" /> '<nowiki/>''Ghana Music Awards'<nowiki/>'' puuni, o daa lahi dila '''Artiste of the Year''<nowiki/>' kpaŋmaŋ pini yuuni 2000.
Silimin goli ''[[December]]'' biɛɣu pia ni yini dali yuuni 2005, Daddy Lumba daa demla diɛma '''House of Blues''<nowiki/>' din be ''[[Chicago]]'' la.<ref>{{Cite web|title=Daddy Lumba at Historic Chicago House of Blues!|url=https://www.modernghana.com/news/87794/daddy-lumba-at-historic-chicago-house-of-blues.html|access-date=2026-05-06|website=Modern Ghana|language=en}}</ref>
Daddy Lumba daa nyɛla ŋun yi poloni dihiri nuu n zaŋjandi ''<nowiki>''New Partronic Party (NPP)''</nowiki>''. "''Nana Ye Winner''", din nyɛ o yilli la nyɛla yili shɛli din daa mali zaashee pam n zaŋti tiŋgbani zuɣulantali piibupiibu shɛli din daa niŋ yuuni 2004, 2012 hali ni 2016. O daa lahi ŋmala yilli n-ti ''Nana Akufo-Addo'' 2020 piibupiibu la, dina n nyɛ "''4 More For Nana''".<ref>{{Cite web|last=Benedict|first=Qwame|date=2020-11-11|title=Daddy Lumba drops his campaign song for Nana Akuffo Addo (VIDEO)|url=https://www.ghpage.com/daddy-lumba-drops-his-campaign-song-for-nana-akuffo-addo-video/167444/|access-date=2026-05-06|website=GhPage|language=en-US}}</ref>
Silimin goli ''[[January]]'' biɛɣu pia ni yini dali yuuni 2009, linjimanim ata daa kuli kpɛla Lumba yiŋ din be ''Atimatim'' la ni ninmohi, ''[[Kumasi]]'' tiŋgbani ni. O tizopaɣa ''Faustina Fosu'' mini bɛ daŋ ni niriba n daa be yiŋa. Faustina ni yɛli sham, ni linjin' dabba maa daa bohila Lumba yala, bɛ daa yɛlimi ni bɛ mini o n yi [[Ankara]] n kuna, ni, ka o yɛliba ni o mini ba ni nya taba o yiŋa. O ni daa kuli yɛli ba ni o ka yiŋa, bɛ daa chaŋmi ka ti lahi labina hawa dibaayi nyaanga ni suhiyiɣisili, bɛ daa kuli zala bɛ yili maa dunoli gbuni n yari zilima ka turi ba. Bɛ ni daa kuli ŋmaligi, Faustina daa bolila ban su tiŋgbani maa fukumsi ka yɛli ba binshɛli din niŋ. Daddy Lumba daa bi yɛli kahigi binshɛɣu din niŋ maa n wuhi solo.<ref>{{Cite web|title=Daddy Lumba in trouble|url=https://www.modernghana.com/entertainment/8623/daddy-lumba-in-trouble.html|access-date=2026-05-06|website=Modern Ghana|language=en}}</ref>
=== 2010 hali ni 2025 ===
Silimin goli ''[[December]]'' biɛɣu pishi ni ayɔbu dali yuuni 2010, Daddy Lumba daa nyɛla ŋun dem dema '''Royal Lamerta Hotel' Ahodwo'' din be [[Kumasi]] la ni, o piligu dali n daa bala ka o diɛm diɛma tiŋ maa ni, o daa yan zaŋla lala diɛma maa n puhi o konko yuun pishi baantali maa ni chuɣu.<ref>{{Cite web|date=2010-09-17|title=Lumba's homecoming show - MyJoyOnline|url=https://www.myjoyonline.com/lumbas-homecoming-show/|access-date=2026-05-06|website=www.myjoyonline.com|language=en-US}}</ref> Bɛ daa tirisila diɛma maa n zali silimin goli ''[[January]]'' dahiyini dali yuuni 2011, ka di nyɛla bɛ tuma nema maa n bi viɛla, niriba n daa saɣim lala luɣili maa, nti pahi luɣili maa ʒilɛli bi viɛli zuɣu. Bɛ ni daa bi tooi diɛm diɛma maa di dabisili dali maa zuɣu ban su diɛma zonzongili daa duhi la lala hotel maa nim kootu.<ref>{{Cite web|title=Patrons of Lumba Concert fiasco explore legal option|url=https://www.modernghana.com/entertainment/14254/patrons-of-lumba-concert-fiasco-explore-legal-option.html|access-date=2026-05-06|website=Modern Ghana|language=en}}</ref>
Silimin goli ''[[January]]'' biɛɣu pia ni ayopoin dali yuuni 2018, Daddy Lumba daa duhila ''Kwame Anokye'' kootu ''Accra High Court'' lani, dama o daa ŋmala ʒiri ni o nyɛla Daddy Lumba bia, o daa boli la o maŋ ''Daddy Lumba Junior'' ka paɣisiri o ni o deei pina niriba sani. Daddy Lumba yɛliya ni Anokye pili o la paɣisibu saha shɛli o ni daa zini ''[[TV Africa]]'' zuɣu n niŋ '''Just Like You''<nowiki/>' la.<ref>{{Cite web|date=2018-04-04|title=Daddy Lumba look-alike changes name after lawsuit|url=https://www.citinewsroom.com/2018/04/daddy-lumba-look-alike-changes-name-after-lawsuit/|access-date=2026-05-06|language=en-US}}</ref> Anokye daa taɣila o yuli n boli o maŋ ''Anokye Supremo''.<ref>{{Cite web|date=2025-07-30|title=Eight 'sing-alikes' of Daddy Lumba mistaken for the original - MyJoyOnline|url=https://www.myjoyonline.com/eight-sing-alikes-of-daddy-lumba-mistaken-for-the-original/|access-date=2026-05-06|website=www.myjoyonline.com|language=en-US}}</ref>
Yuuni 2018 ''EMY Africa Awards'' la ni, Lumba daa dila '''Icon/Legend of Entertainment''<nowiki/>' kpaŋmaŋ pini. O ni daa deei pini maa o daa yɛlimi "N puhi ʒii ŋɔ zonzongilinim mini Ghananim ka paɣi. N nyɛla ŋun na kuli yan tiriya yili suma n yi na be n nyavuli ni".
Silimin goli ''[[October]]'' yuuni 2023, ''[[Germany]] Ambassador'' ŋun ʒi ''[[Ghana]]'' la daa tila Lumba '''Borga Highlife Lifetime Achievement Award''<nowiki/>' kpaŋmaŋ pini.
Lumba daa deela ''Grand Model'' kpaŋmaŋ pini la 2024 ''National Honours and Awards'' puuni, din daa niŋ ''Accra International Conference Centre'' silimin goli ''[[December]]'' biɛɣu pihita dali la.<ref>{{Cite web|date=2024-12-30|title=Full list of recipients at 2024 National Honours Awards - MyJoyOnline|url=https://www.myjoyonline.com/full-list-of-recipients-at-2024-national-honours-awards/|access-date=2026-05-06|website=www.myjoyonline.com|language=en-US}}</ref>
''King Charles III'' daa piila "''Mpempem Do Me''" n pahi yil' yura puuni 2025 yuuni ''Commonwealth Day'' la ni. Lala yilli maa n daa pahiri diba ayopoin ''King Charles III'' ni daa piigi o yil' yura pia ni ayopoin shɛŋa ''Apple Music'' maa.<ref>{{Cite web|date=2025-03-10|title=Daddy Lumba’s ‘Mpempem Do Me’ featured in King Charles’ playlist - MyJoyOnline|url=https://www.myjoyonline.com/daddy-lumbas-mpempem-do-me-featured-in-king-charles-playlist/|access-date=2026-05-06|website=www.myjoyonline.com|language=en-US}}</ref><ref>{{Cite web|last=Ghartey|first=Raphael|date=2025-03-10|title=Daddy Lumba's 'Mpempem Do Me' features in King Charles III's playlist|url=https://3news.com/showbiz/music/daddy-lumbas-mpempem-do-me-features-in-king-charles-iiis-playlist|access-date=2026-05-06|website=3News|language=en}}</ref>
Daddy Lumba daa malila niya ni chaŋ ''[[United States]]'' mini ''[[Canada]]'' n-ti diɛm diɛma, o yuun pishi nimaani nyaanga. ''TM Entertainmentz'' nim daa nyahila lala gɔrim maa o kum dabisili maa.<ref>{{Cite web|last=Ghartey|first=Raphael|date=2025-07-27|title=Daddy Lumba's USA and Canada tour cancelled - Management|url=https://3news.com/news/daddy-lumbas-usa-and-canada-tour-cancelled-management|access-date=2026-05-06|website=3News|language=en}}</ref> Ghana kuko' yaara ''Kaywa'' ni daa yɛli sham, ni Daddy Lumba daa na bela o yilanim bahigu shili malibu ni poi ka o nan yi che yila tuma. Lala yilanim maa di nyɛla din yan shihi yaɣa ŋɔ, ''roots reggae, amapiano, afrobeats'' nti pahi ''highlife''.
== O yila baŋsim ==
Lumba daa yan sabila yila, ka piigi di ni yan yiini dɔli sham, ka laɣim yila maa neen' bɔra, ka yili yila maa. O yilanim pam tooi nyɛla kanbonsili, amaa o tooi chirigiri yiindi siliminsili gba.<ref name=":6" /> Yilli kamani "''Homeless''" o bi yili li kanbonsili mini siliminsili konko o daa pahila ''German'' gba, o ni daa be ''[[Germany]]'' maa ka o daa bohim li o yila piligu maa saha.
=== O yila balibu ===
Bɛ ni daa wumsi o n niŋ asɔri yaɣili din nyɛ ''gospel'' la zuɣu, Lumba daa ŋma yilanim pam n zaŋkpa ''gospel'' polo, ka di tooi yara n kpari biɛhigu, yurilim, biɛhisi ni taba, kpaŋsibu ni tahima polo.<ref name=":6" /> Daddy Lumba yila nyɛla bal' konkoba ka shihiri suhi, ka lahi nyɛ din waligi ka che taba. O yilinim din galisim gari kobishii maa tooi yarimi n kpari yurilim, biɛhisi ni taba, amiliya, fara, tahima, laɣiri, yiŋ kalinsi, maŋ kpaŋsibu, wun paɣibu, suhipiɛlli, Naawuni ni yiko polo. O yila nim kuli nyɛla din puhiri ka laɣiri paɣiba, nintiɣibo zaŋchaŋ ban yuri o polo, ni o nin ni nya yal' shaŋa, ka di che ka nyɛ baanso ŋun biɛhigu mini salo biɛhisi tooi dɔli taba ka lahi taɣiri niriba biɛhisi.<ref>{{Cite journal|last=Akrong|first=Issac|date=2012-10|title=Hip life music: re-defining Ghanaian culture (1990-2012)|url=http://hdl.handle.net/10315/31427|language=en}}</ref>
=== O yila biɛhigu ===
Lumba daa lahi nyɛla niriba ni mi so ka o nini tiɣi o maŋa ka lahi dihiri o maŋ nachiinsi viɛnyɛla, ka mali viɛlim shɛli din che ka salo yuri o, ka lahi ŋma yil' shɛŋa ŋan niŋ bayana ''[[Ghana]]'' tiŋgbani ni, ka di nyɛ binshɛli din bi mili baansi pam. O daa mali la o zuɣu malibu balibu balibu, o daa tooi chɛri tamda, n pamdi sɔŋda ka daa lahi niŋdi tim niŋdi li ka di nyalisira ka be gɔnagɔna.<ref name=":6" />
== O maŋmaŋ biɛhigu ==
O ma ''Comfort Gyamfi (Ama Saah)'' n daa nyɛ o daa tooi mali so yɛltɔɣa n tumdi tuma. O kum daa nyɛla din daa dam o pam ka che ka o ŋma suhidamli, tahama, ni dihitabili yilanima. Daddy Lumba daa nyɛla ninvuɣi so ŋun mali ashili n zaŋ kpa o maŋmaŋ biɛhigu polo.<ref>{{Cite web|date=2025-12-02|title=High court rules both women were lawfully married to late music icon Daddy Lumba [Full Judgment] - MyJoyOnline|url=https://www.myjoyonline.com/high-court-rules-both-women-were-lawfully-married-to-late-music-icon-daddy-lumba-full-judgment/|access-date=2026-05-06|website=www.myjoyonline.com|language=en-US}}</ref> O daaʒia zaa daa nyɛla ''[[Ghana]]'' shiiri million kɔbiga ni pisopoin ni ayɔbu (''GH₵176 million''), ka di che ka o nyɛ be ''[[Ghana]]'' yili' yiindiba ban buni puuni.<ref>{{Cite web|last=Desk|first=HT US|date=2025-07-26|title=Daddy Lumba net worth: How rich was late Ghanaian musician? Here’s all about his family and kids|url=https://www.hindustantimes.com/entertainment/music/daddy-lumba-net-worth-all-about-late-ghanaian-musician-s-wealth-family-and-kids-101753547302466.html|access-date=2026-05-06|website=Hindustan Times|language=en}}</ref>
=== O radio duu ===
Silimin goli ''[[September]]'' yuuni 2022 puuni, Lumba daa yoola ''radio'' duu ka boli li ''DLFM'' (106.9), ka di tiri lahibali kanbonsili ni [[Ankara]] polo ŋɔ.<ref>{{Cite news|date=2022-09-08|title=Music legend Daddy Lumba establishes his own radio station, DLFM|language=en-EN|work=Pulse Ghana|url=https://www.pulse.com.gh/entertainment/music/music-legend-daddy-lumba-establishes-his-own-radio-station-dlfm/33ql1bl|access-date=2026-05-06}}{{Dead link|date=May 2026 |bot=InternetArchiveBot |fix-attempted=yes }}</ref><ref>{{Cite web|title=Daddy Lumba opens his own radio station DLFM in Accra (Photos)|url=http://shinemegh.com/2022/09/08/daddy-lumba-opens-his-own-radio-station-dlfm-in-accra-photos/|access-date=2026-05-06|website=shinemegh.com|language=en-US}}</ref>
=== O dɔro mini o kpibu ===
Silimin goli ''[[July]]'' biɛɣu pishi ni ayɔbu dali asiba mahili yuuni 2025 Lumba daa nyɛla ŋun kani ''Bank Hospital'' din be ''Cantonments'' din be [[Ankara]] la ni.<ref>{{Cite news|date=2025-07-26|title=Daddy Lumba cause of death: Ghanian music icon, passes away - here's what happened to him|work=The Economic Times|url=https://economictimes.indiatimes.com/news/international/us/daddy-lumba-cause-of-death-ghanian-music-icon-passes-away-heres-what-happened-to-him/articleshow/122925433.cms?from=mdr|access-date=2026-05-06|issn=0013-0389}}</ref> Pɔi ka o daa kani, o yuuni pihiyɔbu dɔɣim dabisili chuɣu shɛli din daa niŋ yuuni 2024 la ni, o daa chihila o paɣa, ''Akosua Serwaa Fosuh'' noli ni ka ŋuna n dihi o shini o dali. O daa viila ashili n yɛli ni o daa niŋla yaannyini apulaashin, kamani 2013 la saha. Pɔi ni yuuni 2013, o daa nyɛla do' so ŋun mali alaafee n diɛmdi diɛma laɣinsi ni. Lumba daa nyɛla ŋun diɛma diɛmanim pam n gili duniya yaanga zuɣu laɣinsinim ni.<ref>{{Cite web|title=Highlife Legend Daddy Lumba dies at 60|url=https://www.modernghana.com/entertainment/81389/highlife-legend-daddy-lumba-dies-at.html|access-date=2026-05-06|website=Modern Ghana|language=en}}</ref> ''King Promise'' daa nyɛla ŋun ʒini ''[[Joy FM (Ghana)|Joy FM]]'' zuɣu n yɛli ni o mini Daddy Lumba daa nyɛla ban laɣim n tumda ni bɛ yihi yila na, di chira ayi nyaanga ka Lumba daa kani maa.<ref>{{Cite web|date=2025-07-26|title=Daddy Lumba: 'We were working on a joint album'- King Promise reveals - MyJoyOnline|url=https://www.myjoyonline.com/daddy-lumba-we-were-working-on-a-joint-album-king-promise-reveals/|access-date=2026-05-06|website=www.myjoyonline.com|language=en-US}}</ref>
=== O kuli malibu ===
Daddy Lumba ŋun kani maa daŋni kpɛma (abusuapanin) daa moliya ni o kuli bahigu yan lula silimin goli ''[[December]]'' dabaayɔbu dali 2025, ni di yan niŋla ''Baba Yara Sports Stadium'' din be [[Kumasi]] la ni.<ref>{{Cite web|date=2025-10-08|title=Family announces date for late Daddy Lumba’s final funeral rites|url=https://www.pulse.com.gh/story/family-announces-date-for-late-daddy-lumbas-final-funeral-rites-2025100810142033693|access-date=2026-05-06|website=Pulse Ghana|language=en}}</ref><ref>{{Cite web|date=2025-08-05|title=Daddy Lumba’s funeral to be held in Kumasi - Family - MyJoyOnline|url=https://www.myjoyonline.com/daddy-lumbas-funeral-to-be-held-in-kumasi-family/|access-date=2026-05-06|website=www.myjoyonline.com|language=en-US}}</ref>
=== Silimin goli December kootu zaligu ===
Silimin goli ''[[December]]'' biɛɣu pia ni ayi dali 2025, ''Accra High Court'' daa zaɣisimi ni kuli maa bi yan mali bɛ ni daa gbaai dabisi shɛli maa (''13th [[December]] 2025''), dama bɛ daa bi mali Daddy Lumba mayilinima maa kuli maa malibu shaawara.<ref name=":7">{{Cite web|date=2025-12-12|title=BREAKING: Court blocks Daddy Lumba’s december 13 funeral|url=https://www.pulse.com.gh/story/breaking-court-blocks-daddy-lumbas-december-13-funeral-2025121211041531447|access-date=2026-05-06|website=Pulse Ghana|language=en}}</ref> Kootu maa daa bi saɣi n-ti daŋkpɛma maa, Kofi Owusu (''Abusuapanin'') ni o mali kuli maa shili ka daa lahi yɛli ''Transitions Funeral Home'' ni bɛ di zaŋ kum maa n-ti ba, naɣila kootu maa ti di sariya maa naagi.<ref name=":7" /> Kootu maa vihigu puuni, Daddy Lumba daŋ shɛba ban daa miri o (o paɣa ni o bihi) nuu daa ka kuli maa shili malibu ni, ka kootu maa daa yɛli ni di tu ni bɛ nuu be dinni.
Kootu maa daa zalibami ni bɛ bolimi kuli maa talahi nira kam laɣingu ka ka bɛ ti laɣim gbaai dabisili shɛli bɛ ni yan sɔɣi, bɛ daa lahi zalibami ni laɣishɛlikam bɛ ni nya kuli maa malibuni ni bɛ di zaŋli n gabi Daddy Lumba buni puuni, naɣila bɛ ti ŋmaai sariya maa.<ref>{{Cite web|date=2025-12-12|title=High Court stops Daddy Lumba's funeral over family dispute|url=https://www.primenewsghana.com/general-news/high-court-stops-daddy-lumba-s-funeral-over-family-dispute.html|access-date=2026-05-06|website=Prime News Ghana|language=en-us}}</ref>
Biɛla daa nabi tooi, ka kootu maa lahi zaɣisi bɛ ni gbaai sham maa, dama ban daa duhi yɛltɔɣa maa kootu maa daa bi yo bɛ ni daa gbaai ''GH₵2 million'' shɛli n-ti ba ni bɛ yo pɔi ka bɛ naan yi mali yɛlli maa.<ref>{{Cite web|date=2025-12-12|title=Court allows Daddy Lumba’s funeral to proceed after applicants miss GH¢2m deadline|url=https://www.pulse.com.gh/story/court-allows-daddy-lumbas-funeral-to-proceed-after-applicants-miss-ghcent2m-deadline-2025121215063989018|access-date=2026-05-06|website=Pulse Ghana|language=en}}</ref> Di nyaanga bɛ daa kpaŋ bɛ maŋa n mali yɛlli maa, ka kuli maa daa niŋ bɛ ni daa kuli zali li dabisi shɛli maa (''13th December, 2025'').
== O ni zali shɛli ==
Daddy Lumba daa nyɛla ŋun kpaŋsiri ''[[Ghana]]'' bi' pola mini baan' bihi ni bɛ piimi ''Highlife'' bɛ yila yilibu ni.<ref name=":1" /> O daa lahi nyɛla ŋun sɔŋdi baansi ban na yiɣisirina, baansi kamani ''Felix Owusu, Afia Ampofowaa, Kwabena Sunkwa, Ofori Amponsah, Selina Orleans, Akua Serwaa Bonsu, Borax, Ateaa Tina'', ni ban pahipahi.<ref>{{Cite web|title=Daddy Lumba Biography – Official Website of Daddy Lumba|url=https://daddylumbaofficial.com/biography/|access-date=2026-05-06|language=en-US}}</ref> Baansi kamani ''Sarkodie, King Promise'', ni ''KiDi'' nyɛla ban gba yɛli ni Daddy Lumba nyɛla ŋun kpaŋsiba pam bɛ yila baantali polo.
Lumba kpaŋmaŋ zaŋchaŋ ''[[Ghana]]'' yila zaŋgɔhi tiŋduya binkumda polo nyɛla din zaŋ ninneesim na, ka o yilanim maa lahi yɛligi ''[[Ghana]]'' kaya.<ref>{{Cite web|date=2025-07-26|title=Daddy Lumba, Ghanaian music superstar, dead at 60|url=https://www.wusa9.com/article/entertainment/music/daddy-lumba-ghana-accra-highlife-music-obituary-death-dead/65-52a3fbb7-22a0-4fc1-92df-106e095cb15a|access-date=2026-05-06|website=wusa9.com|language=en-US}}</ref>
<h1>Ghana Music Awards</h1>
<table border="5" cellpadding="20">
<tr>
<th>Organization</th>
<th>Year</th>
<th>Category</th>
<th>Nominated work</th>
<th>Result</th>
<th>Reference</th>
</tr>
<!-- Ghana Music Awards -->
<tr>
<td rowspan="11">Ghana Music Awards</td>
<td rowspan="3">1999</td>
<td>Best Album</td>
<td>-</td>
<td>Won</td>
<td></td>
</tr>
<tr>
<td>Most Popular Song</td>
<td>-</td>
<td>Won</td>
<td></td>
</tr>
<tr>
<td>Artist of the Year</td>
<td>-</td>
<td>Won</td>
<td></td>
</tr>
<tr>
<td rowspan="2">2000</td>
<td>Album Of The Year</td>
<td>Aben Wo Ha</td>
<td>Won</td>
<td></td>
</tr>
<tr>
<td>Song of the Year</td>
<td>Aben Wo Ha</td>
<td>Won</td>
<td> <ref>https://mobile.ghanaweb.com/GhanaHomePage/entertainment/Daddy-Lumba-s-Aben-Wo-Ha-How-the-controversial-song-became-a-classic-1993919</ref> </td>
</tr>
<tr>
<td rowspan="2">2003</td>
<td>Contemporary Highlife Album Of The Year</td>
<td>Poison</td>
<td>Won</td>
<td></td>
</tr>
<tr>
<td>Contemporary Highlife Song Of The Year</td>
<td>Menya Mpo</td>
<td>Won</td>
<td></td>
</tr>
<tr>
<td>2008</td>
<td>Song of the Year</td>
<td>Tokrom</td>
<td>Nominated</td>
<td> <ref>https://mobile.ghanaweb.com/GhanaHomePage/entertainment/Ghana-Music-Awards-2008-nominations-out-193628</ref> </td>
</tr>
<tr>
<td>2011</td>
<td>Highlife Song of the Year</td>
<td>Anadwo Ye Die</td>
<td>Nominated</td>
<td> <ref></ref> </td>
</tr>
<tr>
<td>2012</td>
<td>Highlife Song of the Year</td>
<td>Hye Po</td>
<td>Nominated</td>
<td> <ref></ref> </td>
</tr>
<tr>
<td>2015</td>
<td>Highlife Song of the Year</td>
<td>Yentie Obiaa</td>
<td>Won</td>
<td></td>
</tr>
<!-- Ghana Music Awards UK -->
<tr>
<td rowspan="2">Ghana Music Awards UK</td>
<td>2017</td>
<td>Highlife Song of the Year</td>
<td>Enko Den</td>
<td>Nominated</td>
<td> <ref></ref> </td>
</tr>
<tr>
<td>2023</td>
<td>Most Popular Song of the Year</td>
<td>Ofon Na Ɛdi Asem Fo</td>
<td>Nominated</td>
<td> <ref></ref> </td>
</tr>
</table>
== Kundivihira ==
00nikl3pz1hq74zqo7jfhugvztpvbqs
136685
136684
2026-05-14T09:14:32Z
Phasy GH
5787
Added a reference
136685
wikitext
text/x-wiki
{{Bio}}
'''Charles Kwadwo Fosuh''' (be daa dɔɣi o la silimin goli ''[[September]]'' biɛɣu pihita yinika dali yuuni 1964 - ka o daa kani silimin ''[[July]]'' biɛɣu pishi ni ayɔbu yuuni 2025), ka bɛ mi o o tuma ni '''Daddy Lumba''', nyɛla ''[[Ghana]]'' nira ŋun nyɛ ''[[Germany]]'' yili yiina, yili sabira,<ref>{{Cite web|date=2025-11-26|title=Kumasi High court told Daddy Lumba died a German national, not Ghanaian - MyJoyOnline|url=https://www.myjoyonline.com/kumasi-high-court-told-daddy-lumba-died-a-german-national-not-ghanaian/|access-date=2026-05-04|website=www.myjoyonline.com|language=en-US}}</ref> ni ŋun tiri yila kumsi. O nyɛla ninvuɣ' so ŋun niŋ bayana ka yihi yilanim pam na, ka di shaŋa nyɛ din du tiŋduya, o nyɛla niriba pam ni mi ka o talahi mini o salo galisi pam ''[[Ghana]]'' yil' yiiniba puuni.<ref name=":1">{{Cite web|date=2025-07-27|title=Daddy Lumba: Ghana's highlife legend dies age 60|url=https://www.bbc.com/news/articles/ce93zez439lo|access-date=2026-05-04|website=www.bbc.com|language=en-GB}}</ref><ref>{{Cite web|title=Daddy Lumba As A Course To Be Studied?|url=https://www.modernghana.com/entertainment/62813/daddy-lumba-as-a-course-to-be-studied.html|access-date=2026-05-04|website=Modern Ghana|language=en}}</ref><ref>{{Cite news|last=Livemint|date=2025-07-26|title=Daddy Lumba, famed Ghanaian highlife singer, dies at 59 in Accra {{!}} Today News|language=en|work=mint|url=https://www.livemint.com/news/us-news/daddy-lumba-famed-ghanaian-highlife-singer-dies-at-59-in-accra-11753543948352.html|access-date=2026-05-04}}</ref><ref>{{Cite web|title=Not Just a Singer: Daddy Lumba and the Soul of a Nation|url=https://www.modernghana.com/news/1421277/not-just-a-singer-daddy-lumba-and-the-soul-of-a.html|access-date=2026-05-04|website=Modern Ghana|language=en}}</ref> Niriba pam daa mi la Lumba ka o nyɛ ŋun yihi yilanim pam din gbunani mini di biɛhisi nyɛ konkoba ka salo maa pam daa tooi lahi mali nangbanikpeeni bee galimi n zaŋ kpa o polo.<ref>{{Cite web|date=2025-07-26|title=Daddy Lumba: The highlife legend who redefined Ghanaian music|url=https://www.pulse.com.gh/story/daddy-lumba-the-highlife-legend-who-redefined-ghanaian-music-2025072612112019972|access-date=2026-05-04|website=Pulse Ghana|language=en}}</ref> O yila maa daa kuli jandirila Ghananim kaya, bɛ yal' niŋda ni bɛ yal' yara, o yila maa ni tooi yari n kpari yal' shaŋa polo n nyɛ yurilim, biɛhigu, kpibu, daŋ, ariziki, fara, suhiyurilim, suhisaɣingu, adiininima, nti pahi suhigbaali.
O ni daa na zoori saha shɛli maa, ''[[Ghana]]'' yil' yiiniba ban daa be ''[[Germany]]'' yuma 1980 bahigu la saha, Lumba daa pili la o yila tuma '<nowiki/>''Lumba Brothers''<nowiki/>' puuni, o mini ''[[Ghana]]'' nira ŋun yuli daa booni [[Nana Acheampong]] la lala saha maa. Bɛ zaa daa nyɛla ban go n chaŋ nti be ''[[Germany]]'' lala saha maa. Bɛ daa yihila bɛ ni daa laɣim n-ŋma yili gaŋ' shɛli la, '<nowiki/>''Yee Ye Aka Akwantuom''<nowiki/>', yuuni 1989; dina n daa lɛbi yili shɛli Ghananim nin ni tiɣi ''[[Ghana]]'' ninvuɣi shaba ban be tiŋduya yilanim puuni.Bɛ ni daa kuli waligi taba 1990 yuma maa piligu saha maa nyaanga, Lumba daa kpala o konko baan' tali tuma mini daabilim ka bɔli li '''Lumba Production''<nowiki/>' ka di mini ''MiPROMO'' kpalanzuya n daa kuli gbuni taba. O daa nyɛla ŋun yihi yil' viɛl' gbaliŋ na yimbayimba saha waɣila nyaanga.
Lumba daa dila ''[[Ghana]]'' baansi kpaŋmaŋ pina dibaa anii. O daa deela ''EMY Africa'' kpaŋmaŋ pina la, ka daa lahi n di kpaŋmaŋ pini shɛli din nyɛ ninvuɣ' shɛba ban kpaŋdi bɛ mansi pam diɛma ni yiɣijam polo la pini yuuni 2018 puuni. Yuuni 2023 puuni, ''[[Germany]]'' ''Ambassador'' din bɛ ''[[Ghana]]'' la daa ti o la '<nowiki/>''Borga Highlife Lifetim''e' kpaŋmaŋ pini la. Yuuni 2024 puuni, o daa lahi bela ban daa deei '<nowiki/>''National Honours and Awards''<nowiki/>' kpaŋmaŋ pina la puuni. Yuuni 2025 puuni, o yilli ŋɔ "''Mpempem Do Me''" daa nyɛla din pahi '''Apple Music''<nowiki/>' yilanim la zuɣu, ''UK'' naa ŋun yuli daa booni ''King Charles III'' la n daa piigi lala yilli maa ni o zaŋ n puhi ''Commonwealth Day'' chuɣu la.
== O biɛhigu piligu ==
Bɛ daa dɔɣila Charles Kwadwo Fosu silimin goli ''[[September]]'' biɛɣu pihita yinika dali yuuni 1964 tiŋ' shɛli bɛ ni booni ''Nsuta'' din be ''[[Ashanti Region]]'' ''[[Ghana]]'' tiŋgbani ni la. O ma n daa nyɛ<ref name=":2">{{Cite web|title=Daddy Lumba, Biography|url=http://ghanaweb.com/person/Daddy-Lumba-1257|access-date=2026-05-04|website=ghanaweb.com|language=en}}</ref> Comfort Gyamfi ka sokam mi o Ama Saah, ka o ba mi nyɛ Johnson Kwadwo Fosu. O ba ni o ma daa dɔɣila bihi ata ka o nyɛ ŋun pa kpɛma sani zuɣu. O laanba maa zaa daa nyɛla karimbanima. O ba daa nyɛla ŋun kani ka o na nyɛ bia.<ref>{{Cite web|title=Daddy Lumba Biography – Official Website of Daddy Lumba|url=https://daddylumbaofficial.com/biography/|access-date=2026-05-04|language=en-US}}</ref>
Fosu daa pilila o shikuru chandi ''Nsuta'' tiŋgbani ni, ''Suame Methodist'' din be ''[[Kumasi]]'' la ka o daa chaŋ, nti naai yuuni 1979. O daa tirisi tooni n chaŋ ''[[Adu Gyamfi Senior High School]]'' din be ''Jamasi'' la, amaa o daa lahi yi ni n labi ''[[Juaben Senior High School]]'' nti naai o ''Secondary Education'' nimaani 1984 la saha.<ref>{{Cite web|title=Daddy Lumba Biography – Official Website of Daddy Lumba|url=https://daddylumbaofficial.com/biography/|access-date=2026-05-04|language=en-US}}</ref>
== O tuma ==
=== O tuuli kuko' yaara mini Lumba Brothers (1983 hali ni 1989) ===
Fosu daa pilila yila o ni daa na nyɛ yuun' pia ni ayɔbu, o ni daa be ''[[Juaben Senior High School]]'' o daa nyɛla bɛ yila toondana yuuni 1983 hali ni yuuni 1984. O daa lahi kpala o tuuli laɣim yili "''Lumba Brothers''" o mini o zonima.<ref name=":0">{{Cite web|date=2025-07-26|title=10 fascinating facts about Highlife Legend Daddy Lumba — And the legacy he leaves behind|url=https://www.graphic.com.gh/entertainment/showbiz-news/10-fascinating-facts-about-highlife-legend-daddy-lumba-and-the-legacy-he-leaves-behind.html|access-date=2026-05-04|website=Graphic Online|language=en-gb}}</ref> O daa pilila bayana niŋbu o mini ''Nkwanta Wesley Singers'' ni daa diɛm diɛma ''Anokye Krom Cultural Center'' la.<ref>{{Cite web|title=Daddy Lumba Biography – Official Website of Daddy Lumba|url=https://daddylumbaofficial.com/biography/|access-date=2026-05-04|language=en-US}}</ref><ref>{{Cite web|date=2025-07-26|title=Daddy Lumba dead: Ghana mourn legendary highlife artiste wey die at age 60|url=https://www.bbc.com/pidgin/articles/cqxgj2e0edjo|access-date=2026-05-04|website=BBC News Pidgin}}</ref> Lala saha maa ka o daa yihi yilli ŋɔ na "Lumba Lumba" ka di yara n-jandiri ban daa tuhiri ''[[South Africa]]'' maŋsulinsi zuɣu lala saha maa. Yilli maa daa niŋla bayana, ka di che ka bɛ ti o yu' paa ŋɔ "Daddy Lumba", ka di daa ti che ka di lɛbi o yu' paa.<ref name=":3">{{Cite web|title=Daddy Lumba Biography – Official Website of Daddy Lumba|url=https://daddylumbaofficial.com/biography/|access-date=2026-05-04|language=en-US}}</ref>
O ni daa kuli naai ''[[Juaben Senior High School|Juaben SHS]]'' o daa chaŋla ''[[Germany]]'' yuuni 1983,<ref name=":0" /> ka di nyɛla o mam, ''Theresa Abebrese'', o ni daa nya so ''Secondary School'' la nti pahi o karimba ''Mama Acheampong'' n daa nyɛ ban tabi sɔŋ o. O daa chirigila ''[[Ghana]]'' nira ŋun gba nyɛ baanga nimaani ''[[Nana Acheampong]]''. Acheampong daa pun nyɛla ŋun be bɔŋ shɛli bɛ ni bɔli "''Talking Dreams''" la ni. Bɛ daa laɣila taba zɔri<ref name=":0" /> ka bɔli bɛ maŋ 'Lumba Brothers' (ka di yina Daddy Lumba yila bɔŋ kurili la ni). Bɛ daa gbaami ni bɛ yihi bɛ yil' palli na dina n nyɛ ''Yee Ye Aka Akwantuom'''<nowiki/>' '''''yuuni 1986 puuni, Joseph Owusu Banahene n daa nyɛ ŋun sɔŋ ka di yina.<ref name=":2" /><ref name=":1" /> Bɛ daa na bi tooi zaŋ yilli maa n wuhi salo ka di nyɛ laɣiri kalinsi zuɣu, naɣila yuuni 1989 ni ka di daa naan yina polo ni, di yibuna n-tɔ ka di kuli duhi bɛ bɔŋ maa saazuɣu.<ref name=":0" /><ref name=":4">{{Cite web|date=2025-07-26|title=Tribute to Daddy Lumba: The Highlife Maestro — iMullar|url=https://imullar.com/2025/07/26/tribute-to-daddy-lumba-the-highlife-maestro/|access-date=2026-05-04|language=en-GB}}</ref> Lumba Brothers daa nyɛla salo nini ni tiɣi shɛli dama bɛ daa chemi ka yili shɛli din daa du tiŋduya laBurger-Highlife''<nowiki/>' yina salo ni. Di yuma ayi nyaanga ka bɛ wali taba, amaa ka na kuli nyɛ ban laɣindi diɛmdi diɛma, kamani yuun' pia polo ha ka Lumba daa taɣi tiŋa.''<ref>{{Cite web|date=2023-01-02|title=“Nana Acheampong introduced me to Highlife music”-Daddy Lumba - Atinka Online|url=https://atinkaonline.com/nana-acheampong-introduced-me-to-highlife-music-daddy-lumba/|access-date=2026-05-04|language=en-US}}</ref><ref name=":3" />
=== O konko tuma (1990 hali ni 2025) ===
==== O bayana niŋbu (1990 hali ni 2000 polo) ====
Lumba Brothers ni daa wali taba n naai, Daddy Lumba daa yihila o konko yilanim na ka bɔli li '<nowiki/>''Obi Ate Meso Buo''<nowiki/>' 1990 yuuni la ni, baantali baŋdaba pam daa nya lala yilanim maa viɛlim ka di niŋ bayana ''[[Ghana]]'' yilanim puuni.<ref>{{Cite web|title=Daddy Lumba Biography – Official Website of Daddy Lumba|url=https://daddylumbaofficial.com/biography/|access-date=2026-05-04|language=en-US}}</ref><ref name=":6">{{Cite web|last=Oloworekende|first=Wale|date=2025-07-29|title=In Tribute To Daddy Lumba, Ghana’s Most Beloved Maverick|url=https://thenativemag.com/in-tribute-to-daddy-lumba-ghanas-most-beloved-maverick/|access-date=2026-05-04|website=The NATIVE|language=en-US}}</ref> Yilanim maa puuni shɛli n daa nyɛ "''Theresa''" ka di fiila jandiri o mam kuro la.<ref name=":4" /> Lumba daa yaarila o kukoli ''Rheinklang Studio'' ka di be ''Düsseldorf'' din be [[Germany]] la. Daddy Lumba daa kuli yihirila yil' pala na yuuni kam hali ni yuuni 2010. O yilanim maa zaa yi laɣim, o daa nyɛla yil' bɔŋbɔŋ bin pishi ni ayopoin<ref>{{Cite web|date=2025-07-27|title=See the list of over 200 songs Daddy Lumba released - MyJoyOnline|url=https://www.myjoyonline.com/see-the-list-of-over-200-songs-daddy-lumba-released/|access-date=2026-05-04|website=www.myjoyonline.com|language=en-US}}</ref> o ni daa na be o nyavuli ni (ka ''Obi Ate Meso Buo'<nowiki/>'' gba pahi danni).<ref name=":2" /> O yilanim daa nyɛla o maŋmaŋ kukoli, o maŋmaŋ takari gbaŋ '<nowiki/>''Lumba Production''' ka di nyɛ din mini ''MiPROMO'' kpalanzuya gbuni taba.
1990 yuma la saha zaa, o daa namdila yil' bona n tiri o baan' taba ''[[Germany]]'' tiŋgbani ni, Vida' gba daa pahila o ni daa ti yili shɛŋa maa ni, Felix Owusu ni daa zaŋ shɛli n wuhi salo yuuni 1992 la.<ref name=":5">{{Cite web|date=2025-07-27|title=See the list of over 200 songs Daddy Lumba released - MyJoyOnline|url=https://www.myjoyonline.com/see-the-list-of-over-200-songs-daddy-lumba-released/|access-date=2026-05-04|website=www.myjoyonline.com|language=en-US}}</ref> Lala saha maa ka Lumba daa chirigi Ofori Amponsah, ŋun daa lihiri m bɔri ŋun yan sɔŋ o o yila tuma polo la. Din saha Daddy Lumba daa na chɛla baantali tuma maa. Dina n daa nyɛ Ofori Amponsah piligu ka o mini Lumba laɣim n-tum, bɛ yihila "Anti Atta" na ka o daa yihi yil' bɔŋ ka boli li Asew. O mini Ofori daa lahi yihila yil'boŋ na ka boli liWo Ho Kyere''<nowiki/>' ka di yina yuuni 1999.''<ref name=":2" /><ref name=":5" />
Yuuni 1999, o daa dila '<nowiki/>''Ghana Music Awards''<nowiki/>' kpaŋmaŋ pina buta ka di '<nowiki/>''Album of the Year''<nowiki/>' kpaŋmaŋ pini nti pahi '<nowiki/>''Most Popular Song of the Year''<nowiki/>' kpaŋmaŋ pini.<ref name=":2" /> '<nowiki/>''Ghana Music Awards'<nowiki/>'' puuni, o daa lahi dila '''Artiste of the Year''<nowiki/>' kpaŋmaŋ pini yuuni 2000.
Silimin goli ''[[December]]'' biɛɣu pia ni yini dali yuuni 2005, Daddy Lumba daa demla diɛma '''House of Blues''<nowiki/>' din be ''[[Chicago]]'' la.<ref>{{Cite web|title=Daddy Lumba at Historic Chicago House of Blues!|url=https://www.modernghana.com/news/87794/daddy-lumba-at-historic-chicago-house-of-blues.html|access-date=2026-05-06|website=Modern Ghana|language=en}}</ref>
Daddy Lumba daa nyɛla ŋun yi poloni dihiri nuu n zaŋjandi ''<nowiki>''New Partronic Party (NPP)''</nowiki>''. "''Nana Ye Winner''", din nyɛ o yilli la nyɛla yili shɛli din daa mali zaashee pam n zaŋti tiŋgbani zuɣulantali piibupiibu shɛli din daa niŋ yuuni 2004, 2012 hali ni 2016. O daa lahi ŋmala yilli n-ti ''Nana Akufo-Addo'' 2020 piibupiibu la, dina n nyɛ "''4 More For Nana''".<ref>{{Cite web|last=Benedict|first=Qwame|date=2020-11-11|title=Daddy Lumba drops his campaign song for Nana Akuffo Addo (VIDEO)|url=https://www.ghpage.com/daddy-lumba-drops-his-campaign-song-for-nana-akuffo-addo-video/167444/|access-date=2026-05-06|website=GhPage|language=en-US}}</ref>
Silimin goli ''[[January]]'' biɛɣu pia ni yini dali yuuni 2009, linjimanim ata daa kuli kpɛla Lumba yiŋ din be ''Atimatim'' la ni ninmohi, ''[[Kumasi]]'' tiŋgbani ni. O tizopaɣa ''Faustina Fosu'' mini bɛ daŋ ni niriba n daa be yiŋa. Faustina ni yɛli sham, ni linjin' dabba maa daa bohila Lumba yala, bɛ daa yɛlimi ni bɛ mini o n yi [[Ankara]] n kuna, ni, ka o yɛliba ni o mini ba ni nya taba o yiŋa. O ni daa kuli yɛli ba ni o ka yiŋa, bɛ daa chaŋmi ka ti lahi labina hawa dibaayi nyaanga ni suhiyiɣisili, bɛ daa kuli zala bɛ yili maa dunoli gbuni n yari zilima ka turi ba. Bɛ ni daa kuli ŋmaligi, Faustina daa bolila ban su tiŋgbani maa fukumsi ka yɛli ba binshɛli din niŋ. Daddy Lumba daa bi yɛli kahigi binshɛɣu din niŋ maa n wuhi solo.<ref>{{Cite web|title=Daddy Lumba in trouble|url=https://www.modernghana.com/entertainment/8623/daddy-lumba-in-trouble.html|access-date=2026-05-06|website=Modern Ghana|language=en}}</ref>
=== 2010 hali ni 2025 ===
Silimin goli ''[[December]]'' biɛɣu pishi ni ayɔbu dali yuuni 2010, Daddy Lumba daa nyɛla ŋun dem dema '''Royal Lamerta Hotel' Ahodwo'' din be [[Kumasi]] la ni, o piligu dali n daa bala ka o diɛm diɛma tiŋ maa ni, o daa yan zaŋla lala diɛma maa n puhi o konko yuun pishi baantali maa ni chuɣu.<ref>{{Cite web|date=2010-09-17|title=Lumba's homecoming show - MyJoyOnline|url=https://www.myjoyonline.com/lumbas-homecoming-show/|access-date=2026-05-06|website=www.myjoyonline.com|language=en-US}}</ref> Bɛ daa tirisila diɛma maa n zali silimin goli ''[[January]]'' dahiyini dali yuuni 2011, ka di nyɛla bɛ tuma nema maa n bi viɛla, niriba n daa saɣim lala luɣili maa, nti pahi luɣili maa ʒilɛli bi viɛli zuɣu. Bɛ ni daa bi tooi diɛm diɛma maa di dabisili dali maa zuɣu ban su diɛma zonzongili daa duhi la lala hotel maa nim kootu.<ref>{{Cite web|title=Patrons of Lumba Concert fiasco explore legal option|url=https://www.modernghana.com/entertainment/14254/patrons-of-lumba-concert-fiasco-explore-legal-option.html|access-date=2026-05-06|website=Modern Ghana|language=en}}</ref>
Silimin goli ''[[January]]'' biɛɣu pia ni ayopoin dali yuuni 2018, Daddy Lumba daa duhila ''Kwame Anokye'' kootu ''Accra High Court'' lani, dama o daa ŋmala ʒiri ni o nyɛla Daddy Lumba bia, o daa boli la o maŋ ''Daddy Lumba Junior'' ka paɣisiri o ni o deei pina niriba sani. Daddy Lumba yɛliya ni Anokye pili o la paɣisibu saha shɛli o ni daa zini ''[[TV Africa]]'' zuɣu n niŋ '''Just Like You''<nowiki/>' la.<ref>{{Cite web|date=2018-04-04|title=Daddy Lumba look-alike changes name after lawsuit|url=https://www.citinewsroom.com/2018/04/daddy-lumba-look-alike-changes-name-after-lawsuit/|access-date=2026-05-06|language=en-US}}</ref> Anokye daa taɣila o yuli n boli o maŋ ''Anokye Supremo''.<ref>{{Cite web|date=2025-07-30|title=Eight 'sing-alikes' of Daddy Lumba mistaken for the original - MyJoyOnline|url=https://www.myjoyonline.com/eight-sing-alikes-of-daddy-lumba-mistaken-for-the-original/|access-date=2026-05-06|website=www.myjoyonline.com|language=en-US}}</ref>
Yuuni 2018 ''EMY Africa Awards'' la ni, Lumba daa dila '''Icon/Legend of Entertainment''<nowiki/>' kpaŋmaŋ pini. O ni daa deei pini maa o daa yɛlimi "N puhi ʒii ŋɔ zonzongilinim mini Ghananim ka paɣi. N nyɛla ŋun na kuli yan tiriya yili suma n yi na be n nyavuli ni".
Silimin goli ''[[October]]'' yuuni 2023, ''[[Germany]] Ambassador'' ŋun ʒi ''[[Ghana]]'' la daa tila Lumba '''Borga Highlife Lifetime Achievement Award''<nowiki/>' kpaŋmaŋ pini.
Lumba daa deela ''Grand Model'' kpaŋmaŋ pini la 2024 ''National Honours and Awards'' puuni, din daa niŋ ''Accra International Conference Centre'' silimin goli ''[[December]]'' biɛɣu pihita dali la.<ref>{{Cite web|date=2024-12-30|title=Full list of recipients at 2024 National Honours Awards - MyJoyOnline|url=https://www.myjoyonline.com/full-list-of-recipients-at-2024-national-honours-awards/|access-date=2026-05-06|website=www.myjoyonline.com|language=en-US}}</ref>
''King Charles III'' daa piila "''Mpempem Do Me''" n pahi yil' yura puuni 2025 yuuni ''Commonwealth Day'' la ni. Lala yilli maa n daa pahiri diba ayopoin ''King Charles III'' ni daa piigi o yil' yura pia ni ayopoin shɛŋa ''Apple Music'' maa.<ref>{{Cite web|date=2025-03-10|title=Daddy Lumba’s ‘Mpempem Do Me’ featured in King Charles’ playlist - MyJoyOnline|url=https://www.myjoyonline.com/daddy-lumbas-mpempem-do-me-featured-in-king-charles-playlist/|access-date=2026-05-06|website=www.myjoyonline.com|language=en-US}}</ref><ref>{{Cite web|last=Ghartey|first=Raphael|date=2025-03-10|title=Daddy Lumba's 'Mpempem Do Me' features in King Charles III's playlist|url=https://3news.com/showbiz/music/daddy-lumbas-mpempem-do-me-features-in-king-charles-iiis-playlist|access-date=2026-05-06|website=3News|language=en}}</ref>
Daddy Lumba daa malila niya ni chaŋ ''[[United States]]'' mini ''[[Canada]]'' n-ti diɛm diɛma, o yuun pishi nimaani nyaanga. ''TM Entertainmentz'' nim daa nyahila lala gɔrim maa o kum dabisili maa.<ref>{{Cite web|last=Ghartey|first=Raphael|date=2025-07-27|title=Daddy Lumba's USA and Canada tour cancelled - Management|url=https://3news.com/news/daddy-lumbas-usa-and-canada-tour-cancelled-management|access-date=2026-05-06|website=3News|language=en}}</ref> Ghana kuko' yaara ''Kaywa'' ni daa yɛli sham, ni Daddy Lumba daa na bela o yilanim bahigu shili malibu ni poi ka o nan yi che yila tuma. Lala yilanim maa di nyɛla din yan shihi yaɣa ŋɔ, ''roots reggae, amapiano, afrobeats'' nti pahi ''highlife''.
== O yila baŋsim ==
Lumba daa yan sabila yila, ka piigi di ni yan yiini dɔli sham, ka laɣim yila maa neen' bɔra, ka yili yila maa. O yilanim pam tooi nyɛla kanbonsili, amaa o tooi chirigiri yiindi siliminsili gba.<ref name=":6" /> Yilli kamani "''Homeless''" o bi yili li kanbonsili mini siliminsili konko o daa pahila ''German'' gba, o ni daa be ''[[Germany]]'' maa ka o daa bohim li o yila piligu maa saha.
=== O yila balibu ===
Bɛ ni daa wumsi o n niŋ asɔri yaɣili din nyɛ ''gospel'' la zuɣu, Lumba daa ŋma yilanim pam n zaŋkpa ''gospel'' polo, ka di tooi yara n kpari biɛhigu, yurilim, biɛhisi ni taba, kpaŋsibu ni tahima polo.<ref name=":6" /> Daddy Lumba yila nyɛla bal' konkoba ka shihiri suhi, ka lahi nyɛ din waligi ka che taba. O yilinim din galisim gari kobishii maa tooi yarimi n kpari yurilim, biɛhisi ni taba, amiliya, fara, tahima, laɣiri, yiŋ kalinsi, maŋ kpaŋsibu, wun paɣibu, suhipiɛlli, Naawuni ni yiko polo. O yila nim kuli nyɛla din puhiri ka laɣiri paɣiba, nintiɣibo zaŋchaŋ ban yuri o polo, ni o nin ni nya yal' shaŋa, ka di che ka nyɛ baanso ŋun biɛhigu mini salo biɛhisi tooi dɔli taba ka lahi taɣiri niriba biɛhisi.<ref>{{Cite journal|last=Akrong|first=Issac|date=2012-10|title=Hip life music: re-defining Ghanaian culture (1990-2012)|url=http://hdl.handle.net/10315/31427|language=en}}</ref>
=== O yila biɛhigu ===
Lumba daa lahi nyɛla niriba ni mi so ka o nini tiɣi o maŋa ka lahi dihiri o maŋ nachiinsi viɛnyɛla, ka mali viɛlim shɛli din che ka salo yuri o, ka lahi ŋma yil' shɛŋa ŋan niŋ bayana ''[[Ghana]]'' tiŋgbani ni, ka di nyɛ binshɛli din bi mili baansi pam. O daa mali la o zuɣu malibu balibu balibu, o daa tooi chɛri tamda, n pamdi sɔŋda ka daa lahi niŋdi tim niŋdi li ka di nyalisira ka be gɔnagɔna.<ref name=":6" />
== O maŋmaŋ biɛhigu ==
O ma ''Comfort Gyamfi (Ama Saah)'' n daa nyɛ o daa tooi mali so yɛltɔɣa n tumdi tuma. O kum daa nyɛla din daa dam o pam ka che ka o ŋma suhidamli, tahama, ni dihitabili yilanima. Daddy Lumba daa nyɛla ninvuɣi so ŋun mali ashili n zaŋ kpa o maŋmaŋ biɛhigu polo.<ref>{{Cite web|date=2025-12-02|title=High court rules both women were lawfully married to late music icon Daddy Lumba [Full Judgment] - MyJoyOnline|url=https://www.myjoyonline.com/high-court-rules-both-women-were-lawfully-married-to-late-music-icon-daddy-lumba-full-judgment/|access-date=2026-05-06|website=www.myjoyonline.com|language=en-US}}</ref> O daaʒia zaa daa nyɛla ''[[Ghana]]'' shiiri million kɔbiga ni pisopoin ni ayɔbu (''GH₵176 million''), ka di che ka o nyɛ be ''[[Ghana]]'' yili' yiindiba ban buni puuni.<ref>{{Cite web|last=Desk|first=HT US|date=2025-07-26|title=Daddy Lumba net worth: How rich was late Ghanaian musician? Here’s all about his family and kids|url=https://www.hindustantimes.com/entertainment/music/daddy-lumba-net-worth-all-about-late-ghanaian-musician-s-wealth-family-and-kids-101753547302466.html|access-date=2026-05-06|website=Hindustan Times|language=en}}</ref>
=== O radio duu ===
Silimin goli ''[[September]]'' yuuni 2022 puuni, Lumba daa yoola ''radio'' duu ka boli li ''DLFM'' (106.9), ka di tiri lahibali kanbonsili ni [[Ankara]] polo ŋɔ.<ref>{{Cite news|date=2022-09-08|title=Music legend Daddy Lumba establishes his own radio station, DLFM|language=en-EN|work=Pulse Ghana|url=https://www.pulse.com.gh/entertainment/music/music-legend-daddy-lumba-establishes-his-own-radio-station-dlfm/33ql1bl|access-date=2026-05-06}}{{Dead link|date=May 2026 |bot=InternetArchiveBot |fix-attempted=yes }}</ref><ref>{{Cite web|title=Daddy Lumba opens his own radio station DLFM in Accra (Photos)|url=http://shinemegh.com/2022/09/08/daddy-lumba-opens-his-own-radio-station-dlfm-in-accra-photos/|access-date=2026-05-06|website=shinemegh.com|language=en-US}}</ref>
=== O dɔro mini o kpibu ===
Silimin goli ''[[July]]'' biɛɣu pishi ni ayɔbu dali asiba mahili yuuni 2025 Lumba daa nyɛla ŋun kani ''Bank Hospital'' din be ''Cantonments'' din be [[Ankara]] la ni.<ref>{{Cite news|date=2025-07-26|title=Daddy Lumba cause of death: Ghanian music icon, passes away - here's what happened to him|work=The Economic Times|url=https://economictimes.indiatimes.com/news/international/us/daddy-lumba-cause-of-death-ghanian-music-icon-passes-away-heres-what-happened-to-him/articleshow/122925433.cms?from=mdr|access-date=2026-05-06|issn=0013-0389}}</ref> Pɔi ka o daa kani, o yuuni pihiyɔbu dɔɣim dabisili chuɣu shɛli din daa niŋ yuuni 2024 la ni, o daa chihila o paɣa, ''Akosua Serwaa Fosuh'' noli ni ka ŋuna n dihi o shini o dali. O daa viila ashili n yɛli ni o daa niŋla yaannyini apulaashin, kamani 2013 la saha. Pɔi ni yuuni 2013, o daa nyɛla do' so ŋun mali alaafee n diɛmdi diɛma laɣinsi ni. Lumba daa nyɛla ŋun diɛma diɛmanim pam n gili duniya yaanga zuɣu laɣinsinim ni.<ref>{{Cite web|title=Highlife Legend Daddy Lumba dies at 60|url=https://www.modernghana.com/entertainment/81389/highlife-legend-daddy-lumba-dies-at.html|access-date=2026-05-06|website=Modern Ghana|language=en}}</ref> ''King Promise'' daa nyɛla ŋun ʒini ''[[Joy FM (Ghana)|Joy FM]]'' zuɣu n yɛli ni o mini Daddy Lumba daa nyɛla ban laɣim n tumda ni bɛ yihi yila na, di chira ayi nyaanga ka Lumba daa kani maa.<ref>{{Cite web|date=2025-07-26|title=Daddy Lumba: 'We were working on a joint album'- King Promise reveals - MyJoyOnline|url=https://www.myjoyonline.com/daddy-lumba-we-were-working-on-a-joint-album-king-promise-reveals/|access-date=2026-05-06|website=www.myjoyonline.com|language=en-US}}</ref>
=== O kuli malibu ===
Daddy Lumba ŋun kani maa daŋni kpɛma (abusuapanin) daa moliya ni o kuli bahigu yan lula silimin goli ''[[December]]'' dabaayɔbu dali 2025, ni di yan niŋla ''Baba Yara Sports Stadium'' din be [[Kumasi]] la ni.<ref>{{Cite web|date=2025-10-08|title=Family announces date for late Daddy Lumba’s final funeral rites|url=https://www.pulse.com.gh/story/family-announces-date-for-late-daddy-lumbas-final-funeral-rites-2025100810142033693|access-date=2026-05-06|website=Pulse Ghana|language=en}}</ref><ref>{{Cite web|date=2025-08-05|title=Daddy Lumba’s funeral to be held in Kumasi - Family - MyJoyOnline|url=https://www.myjoyonline.com/daddy-lumbas-funeral-to-be-held-in-kumasi-family/|access-date=2026-05-06|website=www.myjoyonline.com|language=en-US}}</ref>
=== Silimin goli December kootu zaligu ===
Silimin goli ''[[December]]'' biɛɣu pia ni ayi dali 2025, ''Accra High Court'' daa zaɣisimi ni kuli maa bi yan mali bɛ ni daa gbaai dabisi shɛli maa (''13th [[December]] 2025''), dama bɛ daa bi mali Daddy Lumba mayilinima maa kuli maa malibu shaawara.<ref name=":7">{{Cite web|date=2025-12-12|title=BREAKING: Court blocks Daddy Lumba’s december 13 funeral|url=https://www.pulse.com.gh/story/breaking-court-blocks-daddy-lumbas-december-13-funeral-2025121211041531447|access-date=2026-05-06|website=Pulse Ghana|language=en}}</ref> Kootu maa daa bi saɣi n-ti daŋkpɛma maa, Kofi Owusu (''Abusuapanin'') ni o mali kuli maa shili ka daa lahi yɛli ''Transitions Funeral Home'' ni bɛ di zaŋ kum maa n-ti ba, naɣila kootu maa ti di sariya maa naagi.<ref name=":7" /> Kootu maa vihigu puuni, Daddy Lumba daŋ shɛba ban daa miri o (o paɣa ni o bihi) nuu daa ka kuli maa shili malibu ni, ka kootu maa daa yɛli ni di tu ni bɛ nuu be dinni.
Kootu maa daa zalibami ni bɛ bolimi kuli maa talahi nira kam laɣingu ka ka bɛ ti laɣim gbaai dabisili shɛli bɛ ni yan sɔɣi, bɛ daa lahi zalibami ni laɣishɛlikam bɛ ni nya kuli maa malibuni ni bɛ di zaŋli n gabi Daddy Lumba buni puuni, naɣila bɛ ti ŋmaai sariya maa.<ref>{{Cite web|date=2025-12-12|title=High Court stops Daddy Lumba's funeral over family dispute|url=https://www.primenewsghana.com/general-news/high-court-stops-daddy-lumba-s-funeral-over-family-dispute.html|access-date=2026-05-06|website=Prime News Ghana|language=en-us}}</ref>
Biɛla daa nabi tooi, ka kootu maa lahi zaɣisi bɛ ni gbaai sham maa, dama ban daa duhi yɛltɔɣa maa kootu maa daa bi yo bɛ ni daa gbaai ''GH₵2 million'' shɛli n-ti ba ni bɛ yo pɔi ka bɛ naan yi mali yɛlli maa.<ref>{{Cite web|date=2025-12-12|title=Court allows Daddy Lumba’s funeral to proceed after applicants miss GH¢2m deadline|url=https://www.pulse.com.gh/story/court-allows-daddy-lumbas-funeral-to-proceed-after-applicants-miss-ghcent2m-deadline-2025121215063989018|access-date=2026-05-06|website=Pulse Ghana|language=en}}</ref> Di nyaanga bɛ daa kpaŋ bɛ maŋa n mali yɛlli maa, ka kuli maa daa niŋ bɛ ni daa kuli zali li dabisi shɛli maa (''13th December, 2025'').
== O ni zali shɛli ==
Daddy Lumba daa nyɛla ŋun kpaŋsiri ''[[Ghana]]'' bi' pola mini baan' bihi ni bɛ piimi ''Highlife'' bɛ yila yilibu ni.<ref name=":1" /> O daa lahi nyɛla ŋun sɔŋdi baansi ban na yiɣisirina, baansi kamani ''Felix Owusu, Afia Ampofowaa, Kwabena Sunkwa, Ofori Amponsah, Selina Orleans, Akua Serwaa Bonsu, Borax, Ateaa Tina'', ni ban pahipahi.<ref>{{Cite web|title=Daddy Lumba Biography – Official Website of Daddy Lumba|url=https://daddylumbaofficial.com/biography/|access-date=2026-05-06|language=en-US}}</ref> Baansi kamani ''Sarkodie, King Promise'', ni ''KiDi'' nyɛla ban gba yɛli ni Daddy Lumba nyɛla ŋun kpaŋsiba pam bɛ yila baantali polo.
Lumba kpaŋmaŋ zaŋchaŋ ''[[Ghana]]'' yila zaŋgɔhi tiŋduya binkumda polo nyɛla din zaŋ ninneesim na, ka o yilanim maa lahi yɛligi ''[[Ghana]]'' kaya.<ref>{{Cite web|date=2025-07-26|title=Daddy Lumba, Ghanaian music superstar, dead at 60|url=https://www.wusa9.com/article/entertainment/music/daddy-lumba-ghana-accra-highlife-music-obituary-death-dead/65-52a3fbb7-22a0-4fc1-92df-106e095cb15a|access-date=2026-05-06|website=wusa9.com|language=en-US}}</ref>
<h1>Ghana Music Awards</h1>
<table border="5" cellpadding="20">
<tr>
<th>Organization</th>
<th>Year</th>
<th>Category</th>
<th>Nominated work</th>
<th>Result</th>
<th>Reference</th>
</tr>
<!-- Ghana Music Awards -->
<tr>
<td rowspan="11">Ghana Music Awards</td>
<td rowspan="3">1999</td>
<td>Best Album</td>
<td>-</td>
<td>Won</td>
<td></td>
</tr>
<tr>
<td>Most Popular Song</td>
<td>-</td>
<td>Won</td>
<td></td>
</tr>
<tr>
<td>Artist of the Year</td>
<td>-</td>
<td>Won</td>
<td></td>
</tr>
<tr>
<td rowspan="2">2000</td>
<td>Album Of The Year</td>
<td>Aben Wo Ha</td>
<td>Won</td>
<td></td>
</tr>
<tr>
<td>Song of the Year</td>
<td>Aben Wo Ha</td>
<td>Won</td>
<td> <ref>https://mobile.ghanaweb.com/GhanaHomePage/entertainment/Daddy-Lumba-s-Aben-Wo-Ha-How-the-controversial-song-became-a-classic-1993919</ref> </td>
</tr>
<tr>
<td rowspan="2">2003</td>
<td>Contemporary Highlife Album Of The Year</td>
<td>Poison</td>
<td>Won</td>
<td></td>
</tr>
<tr>
<td>Contemporary Highlife Song Of The Year</td>
<td>Menya Mpo</td>
<td>Won</td>
<td></td>
</tr>
<tr>
<td>2008</td>
<td>Song of the Year</td>
<td>Tokrom</td>
<td>Nominated</td>
<td> <ref>https://mobile.ghanaweb.com/GhanaHomePage/entertainment/Ghana-Music-Awards-2008-nominations-out-193628</ref> </td>
</tr>
<tr>
<td>2011</td>
<td>Highlife Song of the Year</td>
<td>Anadwo Ye Die</td>
<td>Nominated</td>
<td> <ref>https://www.modernghana.com/entertainment/14578/three-artistes-lead-2011-ghana-music-awards-nominations.html</ref> </td>
</tr>
<tr>
<td>2012</td>
<td>Highlife Song of the Year</td>
<td>Hye Po</td>
<td>Nominated</td>
<td> <ref></ref> </td>
</tr>
<tr>
<td>2015</td>
<td>Highlife Song of the Year</td>
<td>Yentie Obiaa</td>
<td>Won</td>
<td></td>
</tr>
<!-- Ghana Music Awards UK -->
<tr>
<td rowspan="2">Ghana Music Awards UK</td>
<td>2017</td>
<td>Highlife Song of the Year</td>
<td>Enko Den</td>
<td>Nominated</td>
<td> <ref></ref> </td>
</tr>
<tr>
<td>2023</td>
<td>Most Popular Song of the Year</td>
<td>Ofon Na Ɛdi Asem Fo</td>
<td>Nominated</td>
<td> <ref></ref> </td>
</tr>
</table>
== Kundivihira ==
fhdsooagk62x12s6cw6s1si5g9qke57
136686
136685
2026-05-14T09:20:58Z
Phasy GH
5787
Added a reference
136686
wikitext
text/x-wiki
{{Bio}}
'''Charles Kwadwo Fosuh''' (be daa dɔɣi o la silimin goli ''[[September]]'' biɛɣu pihita yinika dali yuuni 1964 - ka o daa kani silimin ''[[July]]'' biɛɣu pishi ni ayɔbu yuuni 2025), ka bɛ mi o o tuma ni '''Daddy Lumba''', nyɛla ''[[Ghana]]'' nira ŋun nyɛ ''[[Germany]]'' yili yiina, yili sabira,<ref>{{Cite web|date=2025-11-26|title=Kumasi High court told Daddy Lumba died a German national, not Ghanaian - MyJoyOnline|url=https://www.myjoyonline.com/kumasi-high-court-told-daddy-lumba-died-a-german-national-not-ghanaian/|access-date=2026-05-04|website=www.myjoyonline.com|language=en-US}}</ref> ni ŋun tiri yila kumsi. O nyɛla ninvuɣ' so ŋun niŋ bayana ka yihi yilanim pam na, ka di shaŋa nyɛ din du tiŋduya, o nyɛla niriba pam ni mi ka o talahi mini o salo galisi pam ''[[Ghana]]'' yil' yiiniba puuni.<ref name=":1">{{Cite web|date=2025-07-27|title=Daddy Lumba: Ghana's highlife legend dies age 60|url=https://www.bbc.com/news/articles/ce93zez439lo|access-date=2026-05-04|website=www.bbc.com|language=en-GB}}</ref><ref>{{Cite web|title=Daddy Lumba As A Course To Be Studied?|url=https://www.modernghana.com/entertainment/62813/daddy-lumba-as-a-course-to-be-studied.html|access-date=2026-05-04|website=Modern Ghana|language=en}}</ref><ref>{{Cite news|last=Livemint|date=2025-07-26|title=Daddy Lumba, famed Ghanaian highlife singer, dies at 59 in Accra {{!}} Today News|language=en|work=mint|url=https://www.livemint.com/news/us-news/daddy-lumba-famed-ghanaian-highlife-singer-dies-at-59-in-accra-11753543948352.html|access-date=2026-05-04}}</ref><ref>{{Cite web|title=Not Just a Singer: Daddy Lumba and the Soul of a Nation|url=https://www.modernghana.com/news/1421277/not-just-a-singer-daddy-lumba-and-the-soul-of-a.html|access-date=2026-05-04|website=Modern Ghana|language=en}}</ref> Niriba pam daa mi la Lumba ka o nyɛ ŋun yihi yilanim pam din gbunani mini di biɛhisi nyɛ konkoba ka salo maa pam daa tooi lahi mali nangbanikpeeni bee galimi n zaŋ kpa o polo.<ref>{{Cite web|date=2025-07-26|title=Daddy Lumba: The highlife legend who redefined Ghanaian music|url=https://www.pulse.com.gh/story/daddy-lumba-the-highlife-legend-who-redefined-ghanaian-music-2025072612112019972|access-date=2026-05-04|website=Pulse Ghana|language=en}}</ref> O yila maa daa kuli jandirila Ghananim kaya, bɛ yal' niŋda ni bɛ yal' yara, o yila maa ni tooi yari n kpari yal' shaŋa polo n nyɛ yurilim, biɛhigu, kpibu, daŋ, ariziki, fara, suhiyurilim, suhisaɣingu, adiininima, nti pahi suhigbaali.
O ni daa na zoori saha shɛli maa, ''[[Ghana]]'' yil' yiiniba ban daa be ''[[Germany]]'' yuma 1980 bahigu la saha, Lumba daa pili la o yila tuma '<nowiki/>''Lumba Brothers''<nowiki/>' puuni, o mini ''[[Ghana]]'' nira ŋun yuli daa booni [[Nana Acheampong]] la lala saha maa. Bɛ zaa daa nyɛla ban go n chaŋ nti be ''[[Germany]]'' lala saha maa. Bɛ daa yihila bɛ ni daa laɣim n-ŋma yili gaŋ' shɛli la, '<nowiki/>''Yee Ye Aka Akwantuom''<nowiki/>', yuuni 1989; dina n daa lɛbi yili shɛli Ghananim nin ni tiɣi ''[[Ghana]]'' ninvuɣi shaba ban be tiŋduya yilanim puuni.Bɛ ni daa kuli waligi taba 1990 yuma maa piligu saha maa nyaanga, Lumba daa kpala o konko baan' tali tuma mini daabilim ka bɔli li '''Lumba Production''<nowiki/>' ka di mini ''MiPROMO'' kpalanzuya n daa kuli gbuni taba. O daa nyɛla ŋun yihi yil' viɛl' gbaliŋ na yimbayimba saha waɣila nyaanga.
Lumba daa dila ''[[Ghana]]'' baansi kpaŋmaŋ pina dibaa anii. O daa deela ''EMY Africa'' kpaŋmaŋ pina la, ka daa lahi n di kpaŋmaŋ pini shɛli din nyɛ ninvuɣ' shɛba ban kpaŋdi bɛ mansi pam diɛma ni yiɣijam polo la pini yuuni 2018 puuni. Yuuni 2023 puuni, ''[[Germany]]'' ''Ambassador'' din bɛ ''[[Ghana]]'' la daa ti o la '<nowiki/>''Borga Highlife Lifetim''e' kpaŋmaŋ pini la. Yuuni 2024 puuni, o daa lahi bela ban daa deei '<nowiki/>''National Honours and Awards''<nowiki/>' kpaŋmaŋ pina la puuni. Yuuni 2025 puuni, o yilli ŋɔ "''Mpempem Do Me''" daa nyɛla din pahi '''Apple Music''<nowiki/>' yilanim la zuɣu, ''UK'' naa ŋun yuli daa booni ''King Charles III'' la n daa piigi lala yilli maa ni o zaŋ n puhi ''Commonwealth Day'' chuɣu la.
== O biɛhigu piligu ==
Bɛ daa dɔɣila Charles Kwadwo Fosu silimin goli ''[[September]]'' biɛɣu pihita yinika dali yuuni 1964 tiŋ' shɛli bɛ ni booni ''Nsuta'' din be ''[[Ashanti Region]]'' ''[[Ghana]]'' tiŋgbani ni la. O ma n daa nyɛ<ref name=":2">{{Cite web|title=Daddy Lumba, Biography|url=http://ghanaweb.com/person/Daddy-Lumba-1257|access-date=2026-05-04|website=ghanaweb.com|language=en}}</ref> Comfort Gyamfi ka sokam mi o Ama Saah, ka o ba mi nyɛ Johnson Kwadwo Fosu. O ba ni o ma daa dɔɣila bihi ata ka o nyɛ ŋun pa kpɛma sani zuɣu. O laanba maa zaa daa nyɛla karimbanima. O ba daa nyɛla ŋun kani ka o na nyɛ bia.<ref>{{Cite web|title=Daddy Lumba Biography – Official Website of Daddy Lumba|url=https://daddylumbaofficial.com/biography/|access-date=2026-05-04|language=en-US}}</ref>
Fosu daa pilila o shikuru chandi ''Nsuta'' tiŋgbani ni, ''Suame Methodist'' din be ''[[Kumasi]]'' la ka o daa chaŋ, nti naai yuuni 1979. O daa tirisi tooni n chaŋ ''[[Adu Gyamfi Senior High School]]'' din be ''Jamasi'' la, amaa o daa lahi yi ni n labi ''[[Juaben Senior High School]]'' nti naai o ''Secondary Education'' nimaani 1984 la saha.<ref>{{Cite web|title=Daddy Lumba Biography – Official Website of Daddy Lumba|url=https://daddylumbaofficial.com/biography/|access-date=2026-05-04|language=en-US}}</ref>
== O tuma ==
=== O tuuli kuko' yaara mini Lumba Brothers (1983 hali ni 1989) ===
Fosu daa pilila yila o ni daa na nyɛ yuun' pia ni ayɔbu, o ni daa be ''[[Juaben Senior High School]]'' o daa nyɛla bɛ yila toondana yuuni 1983 hali ni yuuni 1984. O daa lahi kpala o tuuli laɣim yili "''Lumba Brothers''" o mini o zonima.<ref name=":0">{{Cite web|date=2025-07-26|title=10 fascinating facts about Highlife Legend Daddy Lumba — And the legacy he leaves behind|url=https://www.graphic.com.gh/entertainment/showbiz-news/10-fascinating-facts-about-highlife-legend-daddy-lumba-and-the-legacy-he-leaves-behind.html|access-date=2026-05-04|website=Graphic Online|language=en-gb}}</ref> O daa pilila bayana niŋbu o mini ''Nkwanta Wesley Singers'' ni daa diɛm diɛma ''Anokye Krom Cultural Center'' la.<ref>{{Cite web|title=Daddy Lumba Biography – Official Website of Daddy Lumba|url=https://daddylumbaofficial.com/biography/|access-date=2026-05-04|language=en-US}}</ref><ref>{{Cite web|date=2025-07-26|title=Daddy Lumba dead: Ghana mourn legendary highlife artiste wey die at age 60|url=https://www.bbc.com/pidgin/articles/cqxgj2e0edjo|access-date=2026-05-04|website=BBC News Pidgin}}</ref> Lala saha maa ka o daa yihi yilli ŋɔ na "Lumba Lumba" ka di yara n-jandiri ban daa tuhiri ''[[South Africa]]'' maŋsulinsi zuɣu lala saha maa. Yilli maa daa niŋla bayana, ka di che ka bɛ ti o yu' paa ŋɔ "Daddy Lumba", ka di daa ti che ka di lɛbi o yu' paa.<ref name=":3">{{Cite web|title=Daddy Lumba Biography – Official Website of Daddy Lumba|url=https://daddylumbaofficial.com/biography/|access-date=2026-05-04|language=en-US}}</ref>
O ni daa kuli naai ''[[Juaben Senior High School|Juaben SHS]]'' o daa chaŋla ''[[Germany]]'' yuuni 1983,<ref name=":0" /> ka di nyɛla o mam, ''Theresa Abebrese'', o ni daa nya so ''Secondary School'' la nti pahi o karimba ''Mama Acheampong'' n daa nyɛ ban tabi sɔŋ o. O daa chirigila ''[[Ghana]]'' nira ŋun gba nyɛ baanga nimaani ''[[Nana Acheampong]]''. Acheampong daa pun nyɛla ŋun be bɔŋ shɛli bɛ ni bɔli "''Talking Dreams''" la ni. Bɛ daa laɣila taba zɔri<ref name=":0" /> ka bɔli bɛ maŋ 'Lumba Brothers' (ka di yina Daddy Lumba yila bɔŋ kurili la ni). Bɛ daa gbaami ni bɛ yihi bɛ yil' palli na dina n nyɛ ''Yee Ye Aka Akwantuom'''<nowiki/>' '''''yuuni 1986 puuni, Joseph Owusu Banahene n daa nyɛ ŋun sɔŋ ka di yina.<ref name=":2" /><ref name=":1" /> Bɛ daa na bi tooi zaŋ yilli maa n wuhi salo ka di nyɛ laɣiri kalinsi zuɣu, naɣila yuuni 1989 ni ka di daa naan yina polo ni, di yibuna n-tɔ ka di kuli duhi bɛ bɔŋ maa saazuɣu.<ref name=":0" /><ref name=":4">{{Cite web|date=2025-07-26|title=Tribute to Daddy Lumba: The Highlife Maestro — iMullar|url=https://imullar.com/2025/07/26/tribute-to-daddy-lumba-the-highlife-maestro/|access-date=2026-05-04|language=en-GB}}</ref> Lumba Brothers daa nyɛla salo nini ni tiɣi shɛli dama bɛ daa chemi ka yili shɛli din daa du tiŋduya laBurger-Highlife''<nowiki/>' yina salo ni. Di yuma ayi nyaanga ka bɛ wali taba, amaa ka na kuli nyɛ ban laɣindi diɛmdi diɛma, kamani yuun' pia polo ha ka Lumba daa taɣi tiŋa.''<ref>{{Cite web|date=2023-01-02|title=“Nana Acheampong introduced me to Highlife music”-Daddy Lumba - Atinka Online|url=https://atinkaonline.com/nana-acheampong-introduced-me-to-highlife-music-daddy-lumba/|access-date=2026-05-04|language=en-US}}</ref><ref name=":3" />
=== O konko tuma (1990 hali ni 2025) ===
==== O bayana niŋbu (1990 hali ni 2000 polo) ====
Lumba Brothers ni daa wali taba n naai, Daddy Lumba daa yihila o konko yilanim na ka bɔli li '<nowiki/>''Obi Ate Meso Buo''<nowiki/>' 1990 yuuni la ni, baantali baŋdaba pam daa nya lala yilanim maa viɛlim ka di niŋ bayana ''[[Ghana]]'' yilanim puuni.<ref>{{Cite web|title=Daddy Lumba Biography – Official Website of Daddy Lumba|url=https://daddylumbaofficial.com/biography/|access-date=2026-05-04|language=en-US}}</ref><ref name=":6">{{Cite web|last=Oloworekende|first=Wale|date=2025-07-29|title=In Tribute To Daddy Lumba, Ghana’s Most Beloved Maverick|url=https://thenativemag.com/in-tribute-to-daddy-lumba-ghanas-most-beloved-maverick/|access-date=2026-05-04|website=The NATIVE|language=en-US}}</ref> Yilanim maa puuni shɛli n daa nyɛ "''Theresa''" ka di fiila jandiri o mam kuro la.<ref name=":4" /> Lumba daa yaarila o kukoli ''Rheinklang Studio'' ka di be ''Düsseldorf'' din be [[Germany]] la. Daddy Lumba daa kuli yihirila yil' pala na yuuni kam hali ni yuuni 2010. O yilanim maa zaa yi laɣim, o daa nyɛla yil' bɔŋbɔŋ bin pishi ni ayopoin<ref>{{Cite web|date=2025-07-27|title=See the list of over 200 songs Daddy Lumba released - MyJoyOnline|url=https://www.myjoyonline.com/see-the-list-of-over-200-songs-daddy-lumba-released/|access-date=2026-05-04|website=www.myjoyonline.com|language=en-US}}</ref> o ni daa na be o nyavuli ni (ka ''Obi Ate Meso Buo'<nowiki/>'' gba pahi danni).<ref name=":2" /> O yilanim daa nyɛla o maŋmaŋ kukoli, o maŋmaŋ takari gbaŋ '<nowiki/>''Lumba Production''' ka di nyɛ din mini ''MiPROMO'' kpalanzuya gbuni taba.
1990 yuma la saha zaa, o daa namdila yil' bona n tiri o baan' taba ''[[Germany]]'' tiŋgbani ni, Vida' gba daa pahila o ni daa ti yili shɛŋa maa ni, Felix Owusu ni daa zaŋ shɛli n wuhi salo yuuni 1992 la.<ref name=":5">{{Cite web|date=2025-07-27|title=See the list of over 200 songs Daddy Lumba released - MyJoyOnline|url=https://www.myjoyonline.com/see-the-list-of-over-200-songs-daddy-lumba-released/|access-date=2026-05-04|website=www.myjoyonline.com|language=en-US}}</ref> Lala saha maa ka Lumba daa chirigi Ofori Amponsah, ŋun daa lihiri m bɔri ŋun yan sɔŋ o o yila tuma polo la. Din saha Daddy Lumba daa na chɛla baantali tuma maa. Dina n daa nyɛ Ofori Amponsah piligu ka o mini Lumba laɣim n-tum, bɛ yihila "Anti Atta" na ka o daa yihi yil' bɔŋ ka boli li Asew. O mini Ofori daa lahi yihila yil'boŋ na ka boli liWo Ho Kyere''<nowiki/>' ka di yina yuuni 1999.''<ref name=":2" /><ref name=":5" />
Yuuni 1999, o daa dila '<nowiki/>''Ghana Music Awards''<nowiki/>' kpaŋmaŋ pina buta ka di '<nowiki/>''Album of the Year''<nowiki/>' kpaŋmaŋ pini nti pahi '<nowiki/>''Most Popular Song of the Year''<nowiki/>' kpaŋmaŋ pini.<ref name=":2" /> '<nowiki/>''Ghana Music Awards'<nowiki/>'' puuni, o daa lahi dila '''Artiste of the Year''<nowiki/>' kpaŋmaŋ pini yuuni 2000.
Silimin goli ''[[December]]'' biɛɣu pia ni yini dali yuuni 2005, Daddy Lumba daa demla diɛma '''House of Blues''<nowiki/>' din be ''[[Chicago]]'' la.<ref>{{Cite web|title=Daddy Lumba at Historic Chicago House of Blues!|url=https://www.modernghana.com/news/87794/daddy-lumba-at-historic-chicago-house-of-blues.html|access-date=2026-05-06|website=Modern Ghana|language=en}}</ref>
Daddy Lumba daa nyɛla ŋun yi poloni dihiri nuu n zaŋjandi ''<nowiki>''New Partronic Party (NPP)''</nowiki>''. "''Nana Ye Winner''", din nyɛ o yilli la nyɛla yili shɛli din daa mali zaashee pam n zaŋti tiŋgbani zuɣulantali piibupiibu shɛli din daa niŋ yuuni 2004, 2012 hali ni 2016. O daa lahi ŋmala yilli n-ti ''Nana Akufo-Addo'' 2020 piibupiibu la, dina n nyɛ "''4 More For Nana''".<ref>{{Cite web|last=Benedict|first=Qwame|date=2020-11-11|title=Daddy Lumba drops his campaign song for Nana Akuffo Addo (VIDEO)|url=https://www.ghpage.com/daddy-lumba-drops-his-campaign-song-for-nana-akuffo-addo-video/167444/|access-date=2026-05-06|website=GhPage|language=en-US}}</ref>
Silimin goli ''[[January]]'' biɛɣu pia ni yini dali yuuni 2009, linjimanim ata daa kuli kpɛla Lumba yiŋ din be ''Atimatim'' la ni ninmohi, ''[[Kumasi]]'' tiŋgbani ni. O tizopaɣa ''Faustina Fosu'' mini bɛ daŋ ni niriba n daa be yiŋa. Faustina ni yɛli sham, ni linjin' dabba maa daa bohila Lumba yala, bɛ daa yɛlimi ni bɛ mini o n yi [[Ankara]] n kuna, ni, ka o yɛliba ni o mini ba ni nya taba o yiŋa. O ni daa kuli yɛli ba ni o ka yiŋa, bɛ daa chaŋmi ka ti lahi labina hawa dibaayi nyaanga ni suhiyiɣisili, bɛ daa kuli zala bɛ yili maa dunoli gbuni n yari zilima ka turi ba. Bɛ ni daa kuli ŋmaligi, Faustina daa bolila ban su tiŋgbani maa fukumsi ka yɛli ba binshɛli din niŋ. Daddy Lumba daa bi yɛli kahigi binshɛɣu din niŋ maa n wuhi solo.<ref>{{Cite web|title=Daddy Lumba in trouble|url=https://www.modernghana.com/entertainment/8623/daddy-lumba-in-trouble.html|access-date=2026-05-06|website=Modern Ghana|language=en}}</ref>
=== 2010 hali ni 2025 ===
Silimin goli ''[[December]]'' biɛɣu pishi ni ayɔbu dali yuuni 2010, Daddy Lumba daa nyɛla ŋun dem dema '''Royal Lamerta Hotel' Ahodwo'' din be [[Kumasi]] la ni, o piligu dali n daa bala ka o diɛm diɛma tiŋ maa ni, o daa yan zaŋla lala diɛma maa n puhi o konko yuun pishi baantali maa ni chuɣu.<ref>{{Cite web|date=2010-09-17|title=Lumba's homecoming show - MyJoyOnline|url=https://www.myjoyonline.com/lumbas-homecoming-show/|access-date=2026-05-06|website=www.myjoyonline.com|language=en-US}}</ref> Bɛ daa tirisila diɛma maa n zali silimin goli ''[[January]]'' dahiyini dali yuuni 2011, ka di nyɛla bɛ tuma nema maa n bi viɛla, niriba n daa saɣim lala luɣili maa, nti pahi luɣili maa ʒilɛli bi viɛli zuɣu. Bɛ ni daa bi tooi diɛm diɛma maa di dabisili dali maa zuɣu ban su diɛma zonzongili daa duhi la lala hotel maa nim kootu.<ref>{{Cite web|title=Patrons of Lumba Concert fiasco explore legal option|url=https://www.modernghana.com/entertainment/14254/patrons-of-lumba-concert-fiasco-explore-legal-option.html|access-date=2026-05-06|website=Modern Ghana|language=en}}</ref>
Silimin goli ''[[January]]'' biɛɣu pia ni ayopoin dali yuuni 2018, Daddy Lumba daa duhila ''Kwame Anokye'' kootu ''Accra High Court'' lani, dama o daa ŋmala ʒiri ni o nyɛla Daddy Lumba bia, o daa boli la o maŋ ''Daddy Lumba Junior'' ka paɣisiri o ni o deei pina niriba sani. Daddy Lumba yɛliya ni Anokye pili o la paɣisibu saha shɛli o ni daa zini ''[[TV Africa]]'' zuɣu n niŋ '''Just Like You''<nowiki/>' la.<ref>{{Cite web|date=2018-04-04|title=Daddy Lumba look-alike changes name after lawsuit|url=https://www.citinewsroom.com/2018/04/daddy-lumba-look-alike-changes-name-after-lawsuit/|access-date=2026-05-06|language=en-US}}</ref> Anokye daa taɣila o yuli n boli o maŋ ''Anokye Supremo''.<ref>{{Cite web|date=2025-07-30|title=Eight 'sing-alikes' of Daddy Lumba mistaken for the original - MyJoyOnline|url=https://www.myjoyonline.com/eight-sing-alikes-of-daddy-lumba-mistaken-for-the-original/|access-date=2026-05-06|website=www.myjoyonline.com|language=en-US}}</ref>
Yuuni 2018 ''EMY Africa Awards'' la ni, Lumba daa dila '''Icon/Legend of Entertainment''<nowiki/>' kpaŋmaŋ pini. O ni daa deei pini maa o daa yɛlimi "N puhi ʒii ŋɔ zonzongilinim mini Ghananim ka paɣi. N nyɛla ŋun na kuli yan tiriya yili suma n yi na be n nyavuli ni".
Silimin goli ''[[October]]'' yuuni 2023, ''[[Germany]] Ambassador'' ŋun ʒi ''[[Ghana]]'' la daa tila Lumba '''Borga Highlife Lifetime Achievement Award''<nowiki/>' kpaŋmaŋ pini.
Lumba daa deela ''Grand Model'' kpaŋmaŋ pini la 2024 ''National Honours and Awards'' puuni, din daa niŋ ''Accra International Conference Centre'' silimin goli ''[[December]]'' biɛɣu pihita dali la.<ref>{{Cite web|date=2024-12-30|title=Full list of recipients at 2024 National Honours Awards - MyJoyOnline|url=https://www.myjoyonline.com/full-list-of-recipients-at-2024-national-honours-awards/|access-date=2026-05-06|website=www.myjoyonline.com|language=en-US}}</ref>
''King Charles III'' daa piila "''Mpempem Do Me''" n pahi yil' yura puuni 2025 yuuni ''Commonwealth Day'' la ni. Lala yilli maa n daa pahiri diba ayopoin ''King Charles III'' ni daa piigi o yil' yura pia ni ayopoin shɛŋa ''Apple Music'' maa.<ref>{{Cite web|date=2025-03-10|title=Daddy Lumba’s ‘Mpempem Do Me’ featured in King Charles’ playlist - MyJoyOnline|url=https://www.myjoyonline.com/daddy-lumbas-mpempem-do-me-featured-in-king-charles-playlist/|access-date=2026-05-06|website=www.myjoyonline.com|language=en-US}}</ref><ref>{{Cite web|last=Ghartey|first=Raphael|date=2025-03-10|title=Daddy Lumba's 'Mpempem Do Me' features in King Charles III's playlist|url=https://3news.com/showbiz/music/daddy-lumbas-mpempem-do-me-features-in-king-charles-iiis-playlist|access-date=2026-05-06|website=3News|language=en}}</ref>
Daddy Lumba daa malila niya ni chaŋ ''[[United States]]'' mini ''[[Canada]]'' n-ti diɛm diɛma, o yuun pishi nimaani nyaanga. ''TM Entertainmentz'' nim daa nyahila lala gɔrim maa o kum dabisili maa.<ref>{{Cite web|last=Ghartey|first=Raphael|date=2025-07-27|title=Daddy Lumba's USA and Canada tour cancelled - Management|url=https://3news.com/news/daddy-lumbas-usa-and-canada-tour-cancelled-management|access-date=2026-05-06|website=3News|language=en}}</ref> Ghana kuko' yaara ''Kaywa'' ni daa yɛli sham, ni Daddy Lumba daa na bela o yilanim bahigu shili malibu ni poi ka o nan yi che yila tuma. Lala yilanim maa di nyɛla din yan shihi yaɣa ŋɔ, ''roots reggae, amapiano, afrobeats'' nti pahi ''highlife''.
== O yila baŋsim ==
Lumba daa yan sabila yila, ka piigi di ni yan yiini dɔli sham, ka laɣim yila maa neen' bɔra, ka yili yila maa. O yilanim pam tooi nyɛla kanbonsili, amaa o tooi chirigiri yiindi siliminsili gba.<ref name=":6" /> Yilli kamani "''Homeless''" o bi yili li kanbonsili mini siliminsili konko o daa pahila ''German'' gba, o ni daa be ''[[Germany]]'' maa ka o daa bohim li o yila piligu maa saha.
=== O yila balibu ===
Bɛ ni daa wumsi o n niŋ asɔri yaɣili din nyɛ ''gospel'' la zuɣu, Lumba daa ŋma yilanim pam n zaŋkpa ''gospel'' polo, ka di tooi yara n kpari biɛhigu, yurilim, biɛhisi ni taba, kpaŋsibu ni tahima polo.<ref name=":6" /> Daddy Lumba yila nyɛla bal' konkoba ka shihiri suhi, ka lahi nyɛ din waligi ka che taba. O yilinim din galisim gari kobishii maa tooi yarimi n kpari yurilim, biɛhisi ni taba, amiliya, fara, tahima, laɣiri, yiŋ kalinsi, maŋ kpaŋsibu, wun paɣibu, suhipiɛlli, Naawuni ni yiko polo. O yila nim kuli nyɛla din puhiri ka laɣiri paɣiba, nintiɣibo zaŋchaŋ ban yuri o polo, ni o nin ni nya yal' shaŋa, ka di che ka nyɛ baanso ŋun biɛhigu mini salo biɛhisi tooi dɔli taba ka lahi taɣiri niriba biɛhisi.<ref>{{Cite journal|last=Akrong|first=Issac|date=2012-10|title=Hip life music: re-defining Ghanaian culture (1990-2012)|url=http://hdl.handle.net/10315/31427|language=en}}</ref>
=== O yila biɛhigu ===
Lumba daa lahi nyɛla niriba ni mi so ka o nini tiɣi o maŋa ka lahi dihiri o maŋ nachiinsi viɛnyɛla, ka mali viɛlim shɛli din che ka salo yuri o, ka lahi ŋma yil' shɛŋa ŋan niŋ bayana ''[[Ghana]]'' tiŋgbani ni, ka di nyɛ binshɛli din bi mili baansi pam. O daa mali la o zuɣu malibu balibu balibu, o daa tooi chɛri tamda, n pamdi sɔŋda ka daa lahi niŋdi tim niŋdi li ka di nyalisira ka be gɔnagɔna.<ref name=":6" />
== O maŋmaŋ biɛhigu ==
O ma ''Comfort Gyamfi (Ama Saah)'' n daa nyɛ o daa tooi mali so yɛltɔɣa n tumdi tuma. O kum daa nyɛla din daa dam o pam ka che ka o ŋma suhidamli, tahama, ni dihitabili yilanima. Daddy Lumba daa nyɛla ninvuɣi so ŋun mali ashili n zaŋ kpa o maŋmaŋ biɛhigu polo.<ref>{{Cite web|date=2025-12-02|title=High court rules both women were lawfully married to late music icon Daddy Lumba [Full Judgment] - MyJoyOnline|url=https://www.myjoyonline.com/high-court-rules-both-women-were-lawfully-married-to-late-music-icon-daddy-lumba-full-judgment/|access-date=2026-05-06|website=www.myjoyonline.com|language=en-US}}</ref> O daaʒia zaa daa nyɛla ''[[Ghana]]'' shiiri million kɔbiga ni pisopoin ni ayɔbu (''GH₵176 million''), ka di che ka o nyɛ be ''[[Ghana]]'' yili' yiindiba ban buni puuni.<ref>{{Cite web|last=Desk|first=HT US|date=2025-07-26|title=Daddy Lumba net worth: How rich was late Ghanaian musician? Here’s all about his family and kids|url=https://www.hindustantimes.com/entertainment/music/daddy-lumba-net-worth-all-about-late-ghanaian-musician-s-wealth-family-and-kids-101753547302466.html|access-date=2026-05-06|website=Hindustan Times|language=en}}</ref>
=== O radio duu ===
Silimin goli ''[[September]]'' yuuni 2022 puuni, Lumba daa yoola ''radio'' duu ka boli li ''DLFM'' (106.9), ka di tiri lahibali kanbonsili ni [[Ankara]] polo ŋɔ.<ref>{{Cite news|date=2022-09-08|title=Music legend Daddy Lumba establishes his own radio station, DLFM|language=en-EN|work=Pulse Ghana|url=https://www.pulse.com.gh/entertainment/music/music-legend-daddy-lumba-establishes-his-own-radio-station-dlfm/33ql1bl|access-date=2026-05-06}}{{Dead link|date=May 2026 |bot=InternetArchiveBot |fix-attempted=yes }}</ref><ref>{{Cite web|title=Daddy Lumba opens his own radio station DLFM in Accra (Photos)|url=http://shinemegh.com/2022/09/08/daddy-lumba-opens-his-own-radio-station-dlfm-in-accra-photos/|access-date=2026-05-06|website=shinemegh.com|language=en-US}}</ref>
=== O dɔro mini o kpibu ===
Silimin goli ''[[July]]'' biɛɣu pishi ni ayɔbu dali asiba mahili yuuni 2025 Lumba daa nyɛla ŋun kani ''Bank Hospital'' din be ''Cantonments'' din be [[Ankara]] la ni.<ref>{{Cite news|date=2025-07-26|title=Daddy Lumba cause of death: Ghanian music icon, passes away - here's what happened to him|work=The Economic Times|url=https://economictimes.indiatimes.com/news/international/us/daddy-lumba-cause-of-death-ghanian-music-icon-passes-away-heres-what-happened-to-him/articleshow/122925433.cms?from=mdr|access-date=2026-05-06|issn=0013-0389}}</ref> Pɔi ka o daa kani, o yuuni pihiyɔbu dɔɣim dabisili chuɣu shɛli din daa niŋ yuuni 2024 la ni, o daa chihila o paɣa, ''Akosua Serwaa Fosuh'' noli ni ka ŋuna n dihi o shini o dali. O daa viila ashili n yɛli ni o daa niŋla yaannyini apulaashin, kamani 2013 la saha. Pɔi ni yuuni 2013, o daa nyɛla do' so ŋun mali alaafee n diɛmdi diɛma laɣinsi ni. Lumba daa nyɛla ŋun diɛma diɛmanim pam n gili duniya yaanga zuɣu laɣinsinim ni.<ref>{{Cite web|title=Highlife Legend Daddy Lumba dies at 60|url=https://www.modernghana.com/entertainment/81389/highlife-legend-daddy-lumba-dies-at.html|access-date=2026-05-06|website=Modern Ghana|language=en}}</ref> ''King Promise'' daa nyɛla ŋun ʒini ''[[Joy FM (Ghana)|Joy FM]]'' zuɣu n yɛli ni o mini Daddy Lumba daa nyɛla ban laɣim n tumda ni bɛ yihi yila na, di chira ayi nyaanga ka Lumba daa kani maa.<ref>{{Cite web|date=2025-07-26|title=Daddy Lumba: 'We were working on a joint album'- King Promise reveals - MyJoyOnline|url=https://www.myjoyonline.com/daddy-lumba-we-were-working-on-a-joint-album-king-promise-reveals/|access-date=2026-05-06|website=www.myjoyonline.com|language=en-US}}</ref>
=== O kuli malibu ===
Daddy Lumba ŋun kani maa daŋni kpɛma (abusuapanin) daa moliya ni o kuli bahigu yan lula silimin goli ''[[December]]'' dabaayɔbu dali 2025, ni di yan niŋla ''Baba Yara Sports Stadium'' din be [[Kumasi]] la ni.<ref>{{Cite web|date=2025-10-08|title=Family announces date for late Daddy Lumba’s final funeral rites|url=https://www.pulse.com.gh/story/family-announces-date-for-late-daddy-lumbas-final-funeral-rites-2025100810142033693|access-date=2026-05-06|website=Pulse Ghana|language=en}}</ref><ref>{{Cite web|date=2025-08-05|title=Daddy Lumba’s funeral to be held in Kumasi - Family - MyJoyOnline|url=https://www.myjoyonline.com/daddy-lumbas-funeral-to-be-held-in-kumasi-family/|access-date=2026-05-06|website=www.myjoyonline.com|language=en-US}}</ref>
=== Silimin goli December kootu zaligu ===
Silimin goli ''[[December]]'' biɛɣu pia ni ayi dali 2025, ''Accra High Court'' daa zaɣisimi ni kuli maa bi yan mali bɛ ni daa gbaai dabisi shɛli maa (''13th [[December]] 2025''), dama bɛ daa bi mali Daddy Lumba mayilinima maa kuli maa malibu shaawara.<ref name=":7">{{Cite web|date=2025-12-12|title=BREAKING: Court blocks Daddy Lumba’s december 13 funeral|url=https://www.pulse.com.gh/story/breaking-court-blocks-daddy-lumbas-december-13-funeral-2025121211041531447|access-date=2026-05-06|website=Pulse Ghana|language=en}}</ref> Kootu maa daa bi saɣi n-ti daŋkpɛma maa, Kofi Owusu (''Abusuapanin'') ni o mali kuli maa shili ka daa lahi yɛli ''Transitions Funeral Home'' ni bɛ di zaŋ kum maa n-ti ba, naɣila kootu maa ti di sariya maa naagi.<ref name=":7" /> Kootu maa vihigu puuni, Daddy Lumba daŋ shɛba ban daa miri o (o paɣa ni o bihi) nuu daa ka kuli maa shili malibu ni, ka kootu maa daa yɛli ni di tu ni bɛ nuu be dinni.
Kootu maa daa zalibami ni bɛ bolimi kuli maa talahi nira kam laɣingu ka ka bɛ ti laɣim gbaai dabisili shɛli bɛ ni yan sɔɣi, bɛ daa lahi zalibami ni laɣishɛlikam bɛ ni nya kuli maa malibuni ni bɛ di zaŋli n gabi Daddy Lumba buni puuni, naɣila bɛ ti ŋmaai sariya maa.<ref>{{Cite web|date=2025-12-12|title=High Court stops Daddy Lumba's funeral over family dispute|url=https://www.primenewsghana.com/general-news/high-court-stops-daddy-lumba-s-funeral-over-family-dispute.html|access-date=2026-05-06|website=Prime News Ghana|language=en-us}}</ref>
Biɛla daa nabi tooi, ka kootu maa lahi zaɣisi bɛ ni gbaai sham maa, dama ban daa duhi yɛltɔɣa maa kootu maa daa bi yo bɛ ni daa gbaai ''GH₵2 million'' shɛli n-ti ba ni bɛ yo pɔi ka bɛ naan yi mali yɛlli maa.<ref>{{Cite web|date=2025-12-12|title=Court allows Daddy Lumba’s funeral to proceed after applicants miss GH¢2m deadline|url=https://www.pulse.com.gh/story/court-allows-daddy-lumbas-funeral-to-proceed-after-applicants-miss-ghcent2m-deadline-2025121215063989018|access-date=2026-05-06|website=Pulse Ghana|language=en}}</ref> Di nyaanga bɛ daa kpaŋ bɛ maŋa n mali yɛlli maa, ka kuli maa daa niŋ bɛ ni daa kuli zali li dabisi shɛli maa (''13th December, 2025'').
== O ni zali shɛli ==
Daddy Lumba daa nyɛla ŋun kpaŋsiri ''[[Ghana]]'' bi' pola mini baan' bihi ni bɛ piimi ''Highlife'' bɛ yila yilibu ni.<ref name=":1" /> O daa lahi nyɛla ŋun sɔŋdi baansi ban na yiɣisirina, baansi kamani ''Felix Owusu, Afia Ampofowaa, Kwabena Sunkwa, Ofori Amponsah, Selina Orleans, Akua Serwaa Bonsu, Borax, Ateaa Tina'', ni ban pahipahi.<ref>{{Cite web|title=Daddy Lumba Biography – Official Website of Daddy Lumba|url=https://daddylumbaofficial.com/biography/|access-date=2026-05-06|language=en-US}}</ref> Baansi kamani ''Sarkodie, King Promise'', ni ''KiDi'' nyɛla ban gba yɛli ni Daddy Lumba nyɛla ŋun kpaŋsiba pam bɛ yila baantali polo.
Lumba kpaŋmaŋ zaŋchaŋ ''[[Ghana]]'' yila zaŋgɔhi tiŋduya binkumda polo nyɛla din zaŋ ninneesim na, ka o yilanim maa lahi yɛligi ''[[Ghana]]'' kaya.<ref>{{Cite web|date=2025-07-26|title=Daddy Lumba, Ghanaian music superstar, dead at 60|url=https://www.wusa9.com/article/entertainment/music/daddy-lumba-ghana-accra-highlife-music-obituary-death-dead/65-52a3fbb7-22a0-4fc1-92df-106e095cb15a|access-date=2026-05-06|website=wusa9.com|language=en-US}}</ref>
<h1>Ghana Music Awards</h1>
<table border="5" cellpadding="20">
<tr>
<th>Organization</th>
<th>Year</th>
<th>Category</th>
<th>Nominated work</th>
<th>Result</th>
<th>Reference</th>
</tr>
<!-- Ghana Music Awards -->
<tr>
<td rowspan="11">Ghana Music Awards</td>
<td rowspan="3">1999</td>
<td>Best Album</td>
<td>-</td>
<td>Won</td>
<td></td>
</tr>
<tr>
<td>Most Popular Song</td>
<td>-</td>
<td>Won</td>
<td></td>
</tr>
<tr>
<td>Artist of the Year</td>
<td>-</td>
<td>Won</td>
<td></td>
</tr>
<tr>
<td rowspan="2">2000</td>
<td>Album Of The Year</td>
<td>Aben Wo Ha</td>
<td>Won</td>
<td></td>
</tr>
<tr>
<td>Song of the Year</td>
<td>Aben Wo Ha</td>
<td>Won</td>
<td> <ref>https://mobile.ghanaweb.com/GhanaHomePage/entertainment/Daddy-Lumba-s-Aben-Wo-Ha-How-the-controversial-song-became-a-classic-1993919</ref> </td>
</tr>
<tr>
<td rowspan="2">2003</td>
<td>Contemporary Highlife Album Of The Year</td>
<td>Poison</td>
<td>Won</td>
<td></td>
</tr>
<tr>
<td>Contemporary Highlife Song Of The Year</td>
<td>Menya Mpo</td>
<td>Won</td>
<td></td>
</tr>
<tr>
<td>2008</td>
<td>Song of the Year</td>
<td>Tokrom</td>
<td>Nominated</td>
<td> <ref>https://mobile.ghanaweb.com/GhanaHomePage/entertainment/Ghana-Music-Awards-2008-nominations-out-193628</ref> </td>
</tr>
<tr>
<td>2011</td>
<td>Highlife Song of the Year</td>
<td>Anadwo Ye Die</td>
<td>Nominated</td>
<td> <ref>https://www.modernghana.com/entertainment/14578/three-artistes-lead-2011-ghana-music-awards-nominations.html</ref> </td>
</tr>
<tr>
<td>2012</td>
<td>Highlife Song of the Year</td>
<td>Hye Po</td>
<td>Nominated</td>
<td> <ref>https://www.newsghana.com.gh/sarkodie-okyeame-kwame-top-vodafone-ghana-music-awards-2012-nominees-list/</ref> </td>
</tr>
<tr>
<td>2015</td>
<td>Highlife Song of the Year</td>
<td>Yentie Obiaa</td>
<td>Won</td>
<td></td>
</tr>
<!-- Ghana Music Awards UK -->
<tr>
<td rowspan="2">Ghana Music Awards UK</td>
<td>2017</td>
<td>Highlife Song of the Year</td>
<td>Enko Den</td>
<td>Nominated</td>
<td> <ref></ref> </td>
</tr>
<tr>
<td>2023</td>
<td>Most Popular Song of the Year</td>
<td>Ofon Na Ɛdi Asem Fo</td>
<td>Nominated</td>
<td> <ref></ref> </td>
</tr>
</table>
== Kundivihira ==
p6oiivdeot9i7whprpl6uwg8xgb67ws
136687
136686
2026-05-14T09:25:48Z
Phasy GH
5787
Added a reference
136687
wikitext
text/x-wiki
{{Bio}}
'''Charles Kwadwo Fosuh''' (be daa dɔɣi o la silimin goli ''[[September]]'' biɛɣu pihita yinika dali yuuni 1964 - ka o daa kani silimin ''[[July]]'' biɛɣu pishi ni ayɔbu yuuni 2025), ka bɛ mi o o tuma ni '''Daddy Lumba''', nyɛla ''[[Ghana]]'' nira ŋun nyɛ ''[[Germany]]'' yili yiina, yili sabira,<ref>{{Cite web|date=2025-11-26|title=Kumasi High court told Daddy Lumba died a German national, not Ghanaian - MyJoyOnline|url=https://www.myjoyonline.com/kumasi-high-court-told-daddy-lumba-died-a-german-national-not-ghanaian/|access-date=2026-05-04|website=www.myjoyonline.com|language=en-US}}</ref> ni ŋun tiri yila kumsi. O nyɛla ninvuɣ' so ŋun niŋ bayana ka yihi yilanim pam na, ka di shaŋa nyɛ din du tiŋduya, o nyɛla niriba pam ni mi ka o talahi mini o salo galisi pam ''[[Ghana]]'' yil' yiiniba puuni.<ref name=":1">{{Cite web|date=2025-07-27|title=Daddy Lumba: Ghana's highlife legend dies age 60|url=https://www.bbc.com/news/articles/ce93zez439lo|access-date=2026-05-04|website=www.bbc.com|language=en-GB}}</ref><ref>{{Cite web|title=Daddy Lumba As A Course To Be Studied?|url=https://www.modernghana.com/entertainment/62813/daddy-lumba-as-a-course-to-be-studied.html|access-date=2026-05-04|website=Modern Ghana|language=en}}</ref><ref>{{Cite news|last=Livemint|date=2025-07-26|title=Daddy Lumba, famed Ghanaian highlife singer, dies at 59 in Accra {{!}} Today News|language=en|work=mint|url=https://www.livemint.com/news/us-news/daddy-lumba-famed-ghanaian-highlife-singer-dies-at-59-in-accra-11753543948352.html|access-date=2026-05-04}}</ref><ref>{{Cite web|title=Not Just a Singer: Daddy Lumba and the Soul of a Nation|url=https://www.modernghana.com/news/1421277/not-just-a-singer-daddy-lumba-and-the-soul-of-a.html|access-date=2026-05-04|website=Modern Ghana|language=en}}</ref> Niriba pam daa mi la Lumba ka o nyɛ ŋun yihi yilanim pam din gbunani mini di biɛhisi nyɛ konkoba ka salo maa pam daa tooi lahi mali nangbanikpeeni bee galimi n zaŋ kpa o polo.<ref>{{Cite web|date=2025-07-26|title=Daddy Lumba: The highlife legend who redefined Ghanaian music|url=https://www.pulse.com.gh/story/daddy-lumba-the-highlife-legend-who-redefined-ghanaian-music-2025072612112019972|access-date=2026-05-04|website=Pulse Ghana|language=en}}</ref> O yila maa daa kuli jandirila Ghananim kaya, bɛ yal' niŋda ni bɛ yal' yara, o yila maa ni tooi yari n kpari yal' shaŋa polo n nyɛ yurilim, biɛhigu, kpibu, daŋ, ariziki, fara, suhiyurilim, suhisaɣingu, adiininima, nti pahi suhigbaali.
O ni daa na zoori saha shɛli maa, ''[[Ghana]]'' yil' yiiniba ban daa be ''[[Germany]]'' yuma 1980 bahigu la saha, Lumba daa pili la o yila tuma '<nowiki/>''Lumba Brothers''<nowiki/>' puuni, o mini ''[[Ghana]]'' nira ŋun yuli daa booni [[Nana Acheampong]] la lala saha maa. Bɛ zaa daa nyɛla ban go n chaŋ nti be ''[[Germany]]'' lala saha maa. Bɛ daa yihila bɛ ni daa laɣim n-ŋma yili gaŋ' shɛli la, '<nowiki/>''Yee Ye Aka Akwantuom''<nowiki/>', yuuni 1989; dina n daa lɛbi yili shɛli Ghananim nin ni tiɣi ''[[Ghana]]'' ninvuɣi shaba ban be tiŋduya yilanim puuni.Bɛ ni daa kuli waligi taba 1990 yuma maa piligu saha maa nyaanga, Lumba daa kpala o konko baan' tali tuma mini daabilim ka bɔli li '''Lumba Production''<nowiki/>' ka di mini ''MiPROMO'' kpalanzuya n daa kuli gbuni taba. O daa nyɛla ŋun yihi yil' viɛl' gbaliŋ na yimbayimba saha waɣila nyaanga.
Lumba daa dila ''[[Ghana]]'' baansi kpaŋmaŋ pina dibaa anii. O daa deela ''EMY Africa'' kpaŋmaŋ pina la, ka daa lahi n di kpaŋmaŋ pini shɛli din nyɛ ninvuɣ' shɛba ban kpaŋdi bɛ mansi pam diɛma ni yiɣijam polo la pini yuuni 2018 puuni. Yuuni 2023 puuni, ''[[Germany]]'' ''Ambassador'' din bɛ ''[[Ghana]]'' la daa ti o la '<nowiki/>''Borga Highlife Lifetim''e' kpaŋmaŋ pini la. Yuuni 2024 puuni, o daa lahi bela ban daa deei '<nowiki/>''National Honours and Awards''<nowiki/>' kpaŋmaŋ pina la puuni. Yuuni 2025 puuni, o yilli ŋɔ "''Mpempem Do Me''" daa nyɛla din pahi '''Apple Music''<nowiki/>' yilanim la zuɣu, ''UK'' naa ŋun yuli daa booni ''King Charles III'' la n daa piigi lala yilli maa ni o zaŋ n puhi ''Commonwealth Day'' chuɣu la.
== O biɛhigu piligu ==
Bɛ daa dɔɣila Charles Kwadwo Fosu silimin goli ''[[September]]'' biɛɣu pihita yinika dali yuuni 1964 tiŋ' shɛli bɛ ni booni ''Nsuta'' din be ''[[Ashanti Region]]'' ''[[Ghana]]'' tiŋgbani ni la. O ma n daa nyɛ<ref name=":2">{{Cite web|title=Daddy Lumba, Biography|url=http://ghanaweb.com/person/Daddy-Lumba-1257|access-date=2026-05-04|website=ghanaweb.com|language=en}}</ref> Comfort Gyamfi ka sokam mi o Ama Saah, ka o ba mi nyɛ Johnson Kwadwo Fosu. O ba ni o ma daa dɔɣila bihi ata ka o nyɛ ŋun pa kpɛma sani zuɣu. O laanba maa zaa daa nyɛla karimbanima. O ba daa nyɛla ŋun kani ka o na nyɛ bia.<ref>{{Cite web|title=Daddy Lumba Biography – Official Website of Daddy Lumba|url=https://daddylumbaofficial.com/biography/|access-date=2026-05-04|language=en-US}}</ref>
Fosu daa pilila o shikuru chandi ''Nsuta'' tiŋgbani ni, ''Suame Methodist'' din be ''[[Kumasi]]'' la ka o daa chaŋ, nti naai yuuni 1979. O daa tirisi tooni n chaŋ ''[[Adu Gyamfi Senior High School]]'' din be ''Jamasi'' la, amaa o daa lahi yi ni n labi ''[[Juaben Senior High School]]'' nti naai o ''Secondary Education'' nimaani 1984 la saha.<ref>{{Cite web|title=Daddy Lumba Biography – Official Website of Daddy Lumba|url=https://daddylumbaofficial.com/biography/|access-date=2026-05-04|language=en-US}}</ref>
== O tuma ==
=== O tuuli kuko' yaara mini Lumba Brothers (1983 hali ni 1989) ===
Fosu daa pilila yila o ni daa na nyɛ yuun' pia ni ayɔbu, o ni daa be ''[[Juaben Senior High School]]'' o daa nyɛla bɛ yila toondana yuuni 1983 hali ni yuuni 1984. O daa lahi kpala o tuuli laɣim yili "''Lumba Brothers''" o mini o zonima.<ref name=":0">{{Cite web|date=2025-07-26|title=10 fascinating facts about Highlife Legend Daddy Lumba — And the legacy he leaves behind|url=https://www.graphic.com.gh/entertainment/showbiz-news/10-fascinating-facts-about-highlife-legend-daddy-lumba-and-the-legacy-he-leaves-behind.html|access-date=2026-05-04|website=Graphic Online|language=en-gb}}</ref> O daa pilila bayana niŋbu o mini ''Nkwanta Wesley Singers'' ni daa diɛm diɛma ''Anokye Krom Cultural Center'' la.<ref>{{Cite web|title=Daddy Lumba Biography – Official Website of Daddy Lumba|url=https://daddylumbaofficial.com/biography/|access-date=2026-05-04|language=en-US}}</ref><ref>{{Cite web|date=2025-07-26|title=Daddy Lumba dead: Ghana mourn legendary highlife artiste wey die at age 60|url=https://www.bbc.com/pidgin/articles/cqxgj2e0edjo|access-date=2026-05-04|website=BBC News Pidgin}}</ref> Lala saha maa ka o daa yihi yilli ŋɔ na "Lumba Lumba" ka di yara n-jandiri ban daa tuhiri ''[[South Africa]]'' maŋsulinsi zuɣu lala saha maa. Yilli maa daa niŋla bayana, ka di che ka bɛ ti o yu' paa ŋɔ "Daddy Lumba", ka di daa ti che ka di lɛbi o yu' paa.<ref name=":3">{{Cite web|title=Daddy Lumba Biography – Official Website of Daddy Lumba|url=https://daddylumbaofficial.com/biography/|access-date=2026-05-04|language=en-US}}</ref>
O ni daa kuli naai ''[[Juaben Senior High School|Juaben SHS]]'' o daa chaŋla ''[[Germany]]'' yuuni 1983,<ref name=":0" /> ka di nyɛla o mam, ''Theresa Abebrese'', o ni daa nya so ''Secondary School'' la nti pahi o karimba ''Mama Acheampong'' n daa nyɛ ban tabi sɔŋ o. O daa chirigila ''[[Ghana]]'' nira ŋun gba nyɛ baanga nimaani ''[[Nana Acheampong]]''. Acheampong daa pun nyɛla ŋun be bɔŋ shɛli bɛ ni bɔli "''Talking Dreams''" la ni. Bɛ daa laɣila taba zɔri<ref name=":0" /> ka bɔli bɛ maŋ 'Lumba Brothers' (ka di yina Daddy Lumba yila bɔŋ kurili la ni). Bɛ daa gbaami ni bɛ yihi bɛ yil' palli na dina n nyɛ ''Yee Ye Aka Akwantuom'''<nowiki/>' '''''yuuni 1986 puuni, Joseph Owusu Banahene n daa nyɛ ŋun sɔŋ ka di yina.<ref name=":2" /><ref name=":1" /> Bɛ daa na bi tooi zaŋ yilli maa n wuhi salo ka di nyɛ laɣiri kalinsi zuɣu, naɣila yuuni 1989 ni ka di daa naan yina polo ni, di yibuna n-tɔ ka di kuli duhi bɛ bɔŋ maa saazuɣu.<ref name=":0" /><ref name=":4">{{Cite web|date=2025-07-26|title=Tribute to Daddy Lumba: The Highlife Maestro — iMullar|url=https://imullar.com/2025/07/26/tribute-to-daddy-lumba-the-highlife-maestro/|access-date=2026-05-04|language=en-GB}}</ref> Lumba Brothers daa nyɛla salo nini ni tiɣi shɛli dama bɛ daa chemi ka yili shɛli din daa du tiŋduya laBurger-Highlife''<nowiki/>' yina salo ni. Di yuma ayi nyaanga ka bɛ wali taba, amaa ka na kuli nyɛ ban laɣindi diɛmdi diɛma, kamani yuun' pia polo ha ka Lumba daa taɣi tiŋa.''<ref>{{Cite web|date=2023-01-02|title=“Nana Acheampong introduced me to Highlife music”-Daddy Lumba - Atinka Online|url=https://atinkaonline.com/nana-acheampong-introduced-me-to-highlife-music-daddy-lumba/|access-date=2026-05-04|language=en-US}}</ref><ref name=":3" />
=== O konko tuma (1990 hali ni 2025) ===
==== O bayana niŋbu (1990 hali ni 2000 polo) ====
Lumba Brothers ni daa wali taba n naai, Daddy Lumba daa yihila o konko yilanim na ka bɔli li '<nowiki/>''Obi Ate Meso Buo''<nowiki/>' 1990 yuuni la ni, baantali baŋdaba pam daa nya lala yilanim maa viɛlim ka di niŋ bayana ''[[Ghana]]'' yilanim puuni.<ref>{{Cite web|title=Daddy Lumba Biography – Official Website of Daddy Lumba|url=https://daddylumbaofficial.com/biography/|access-date=2026-05-04|language=en-US}}</ref><ref name=":6">{{Cite web|last=Oloworekende|first=Wale|date=2025-07-29|title=In Tribute To Daddy Lumba, Ghana’s Most Beloved Maverick|url=https://thenativemag.com/in-tribute-to-daddy-lumba-ghanas-most-beloved-maverick/|access-date=2026-05-04|website=The NATIVE|language=en-US}}</ref> Yilanim maa puuni shɛli n daa nyɛ "''Theresa''" ka di fiila jandiri o mam kuro la.<ref name=":4" /> Lumba daa yaarila o kukoli ''Rheinklang Studio'' ka di be ''Düsseldorf'' din be [[Germany]] la. Daddy Lumba daa kuli yihirila yil' pala na yuuni kam hali ni yuuni 2010. O yilanim maa zaa yi laɣim, o daa nyɛla yil' bɔŋbɔŋ bin pishi ni ayopoin<ref>{{Cite web|date=2025-07-27|title=See the list of over 200 songs Daddy Lumba released - MyJoyOnline|url=https://www.myjoyonline.com/see-the-list-of-over-200-songs-daddy-lumba-released/|access-date=2026-05-04|website=www.myjoyonline.com|language=en-US}}</ref> o ni daa na be o nyavuli ni (ka ''Obi Ate Meso Buo'<nowiki/>'' gba pahi danni).<ref name=":2" /> O yilanim daa nyɛla o maŋmaŋ kukoli, o maŋmaŋ takari gbaŋ '<nowiki/>''Lumba Production''' ka di nyɛ din mini ''MiPROMO'' kpalanzuya gbuni taba.
1990 yuma la saha zaa, o daa namdila yil' bona n tiri o baan' taba ''[[Germany]]'' tiŋgbani ni, Vida' gba daa pahila o ni daa ti yili shɛŋa maa ni, Felix Owusu ni daa zaŋ shɛli n wuhi salo yuuni 1992 la.<ref name=":5">{{Cite web|date=2025-07-27|title=See the list of over 200 songs Daddy Lumba released - MyJoyOnline|url=https://www.myjoyonline.com/see-the-list-of-over-200-songs-daddy-lumba-released/|access-date=2026-05-04|website=www.myjoyonline.com|language=en-US}}</ref> Lala saha maa ka Lumba daa chirigi Ofori Amponsah, ŋun daa lihiri m bɔri ŋun yan sɔŋ o o yila tuma polo la. Din saha Daddy Lumba daa na chɛla baantali tuma maa. Dina n daa nyɛ Ofori Amponsah piligu ka o mini Lumba laɣim n-tum, bɛ yihila "Anti Atta" na ka o daa yihi yil' bɔŋ ka boli li Asew. O mini Ofori daa lahi yihila yil'boŋ na ka boli liWo Ho Kyere''<nowiki/>' ka di yina yuuni 1999.''<ref name=":2" /><ref name=":5" />
Yuuni 1999, o daa dila '<nowiki/>''Ghana Music Awards''<nowiki/>' kpaŋmaŋ pina buta ka di '<nowiki/>''Album of the Year''<nowiki/>' kpaŋmaŋ pini nti pahi '<nowiki/>''Most Popular Song of the Year''<nowiki/>' kpaŋmaŋ pini.<ref name=":2" /> '<nowiki/>''Ghana Music Awards'<nowiki/>'' puuni, o daa lahi dila '''Artiste of the Year''<nowiki/>' kpaŋmaŋ pini yuuni 2000.
Silimin goli ''[[December]]'' biɛɣu pia ni yini dali yuuni 2005, Daddy Lumba daa demla diɛma '''House of Blues''<nowiki/>' din be ''[[Chicago]]'' la.<ref>{{Cite web|title=Daddy Lumba at Historic Chicago House of Blues!|url=https://www.modernghana.com/news/87794/daddy-lumba-at-historic-chicago-house-of-blues.html|access-date=2026-05-06|website=Modern Ghana|language=en}}</ref>
Daddy Lumba daa nyɛla ŋun yi poloni dihiri nuu n zaŋjandi ''<nowiki>''New Partronic Party (NPP)''</nowiki>''. "''Nana Ye Winner''", din nyɛ o yilli la nyɛla yili shɛli din daa mali zaashee pam n zaŋti tiŋgbani zuɣulantali piibupiibu shɛli din daa niŋ yuuni 2004, 2012 hali ni 2016. O daa lahi ŋmala yilli n-ti ''Nana Akufo-Addo'' 2020 piibupiibu la, dina n nyɛ "''4 More For Nana''".<ref>{{Cite web|last=Benedict|first=Qwame|date=2020-11-11|title=Daddy Lumba drops his campaign song for Nana Akuffo Addo (VIDEO)|url=https://www.ghpage.com/daddy-lumba-drops-his-campaign-song-for-nana-akuffo-addo-video/167444/|access-date=2026-05-06|website=GhPage|language=en-US}}</ref>
Silimin goli ''[[January]]'' biɛɣu pia ni yini dali yuuni 2009, linjimanim ata daa kuli kpɛla Lumba yiŋ din be ''Atimatim'' la ni ninmohi, ''[[Kumasi]]'' tiŋgbani ni. O tizopaɣa ''Faustina Fosu'' mini bɛ daŋ ni niriba n daa be yiŋa. Faustina ni yɛli sham, ni linjin' dabba maa daa bohila Lumba yala, bɛ daa yɛlimi ni bɛ mini o n yi [[Ankara]] n kuna, ni, ka o yɛliba ni o mini ba ni nya taba o yiŋa. O ni daa kuli yɛli ba ni o ka yiŋa, bɛ daa chaŋmi ka ti lahi labina hawa dibaayi nyaanga ni suhiyiɣisili, bɛ daa kuli zala bɛ yili maa dunoli gbuni n yari zilima ka turi ba. Bɛ ni daa kuli ŋmaligi, Faustina daa bolila ban su tiŋgbani maa fukumsi ka yɛli ba binshɛli din niŋ. Daddy Lumba daa bi yɛli kahigi binshɛɣu din niŋ maa n wuhi solo.<ref>{{Cite web|title=Daddy Lumba in trouble|url=https://www.modernghana.com/entertainment/8623/daddy-lumba-in-trouble.html|access-date=2026-05-06|website=Modern Ghana|language=en}}</ref>
=== 2010 hali ni 2025 ===
Silimin goli ''[[December]]'' biɛɣu pishi ni ayɔbu dali yuuni 2010, Daddy Lumba daa nyɛla ŋun dem dema '''Royal Lamerta Hotel' Ahodwo'' din be [[Kumasi]] la ni, o piligu dali n daa bala ka o diɛm diɛma tiŋ maa ni, o daa yan zaŋla lala diɛma maa n puhi o konko yuun pishi baantali maa ni chuɣu.<ref>{{Cite web|date=2010-09-17|title=Lumba's homecoming show - MyJoyOnline|url=https://www.myjoyonline.com/lumbas-homecoming-show/|access-date=2026-05-06|website=www.myjoyonline.com|language=en-US}}</ref> Bɛ daa tirisila diɛma maa n zali silimin goli ''[[January]]'' dahiyini dali yuuni 2011, ka di nyɛla bɛ tuma nema maa n bi viɛla, niriba n daa saɣim lala luɣili maa, nti pahi luɣili maa ʒilɛli bi viɛli zuɣu. Bɛ ni daa bi tooi diɛm diɛma maa di dabisili dali maa zuɣu ban su diɛma zonzongili daa duhi la lala hotel maa nim kootu.<ref>{{Cite web|title=Patrons of Lumba Concert fiasco explore legal option|url=https://www.modernghana.com/entertainment/14254/patrons-of-lumba-concert-fiasco-explore-legal-option.html|access-date=2026-05-06|website=Modern Ghana|language=en}}</ref>
Silimin goli ''[[January]]'' biɛɣu pia ni ayopoin dali yuuni 2018, Daddy Lumba daa duhila ''Kwame Anokye'' kootu ''Accra High Court'' lani, dama o daa ŋmala ʒiri ni o nyɛla Daddy Lumba bia, o daa boli la o maŋ ''Daddy Lumba Junior'' ka paɣisiri o ni o deei pina niriba sani. Daddy Lumba yɛliya ni Anokye pili o la paɣisibu saha shɛli o ni daa zini ''[[TV Africa]]'' zuɣu n niŋ '''Just Like You''<nowiki/>' la.<ref>{{Cite web|date=2018-04-04|title=Daddy Lumba look-alike changes name after lawsuit|url=https://www.citinewsroom.com/2018/04/daddy-lumba-look-alike-changes-name-after-lawsuit/|access-date=2026-05-06|language=en-US}}</ref> Anokye daa taɣila o yuli n boli o maŋ ''Anokye Supremo''.<ref>{{Cite web|date=2025-07-30|title=Eight 'sing-alikes' of Daddy Lumba mistaken for the original - MyJoyOnline|url=https://www.myjoyonline.com/eight-sing-alikes-of-daddy-lumba-mistaken-for-the-original/|access-date=2026-05-06|website=www.myjoyonline.com|language=en-US}}</ref>
Yuuni 2018 ''EMY Africa Awards'' la ni, Lumba daa dila '''Icon/Legend of Entertainment''<nowiki/>' kpaŋmaŋ pini. O ni daa deei pini maa o daa yɛlimi "N puhi ʒii ŋɔ zonzongilinim mini Ghananim ka paɣi. N nyɛla ŋun na kuli yan tiriya yili suma n yi na be n nyavuli ni".
Silimin goli ''[[October]]'' yuuni 2023, ''[[Germany]] Ambassador'' ŋun ʒi ''[[Ghana]]'' la daa tila Lumba '''Borga Highlife Lifetime Achievement Award''<nowiki/>' kpaŋmaŋ pini.
Lumba daa deela ''Grand Model'' kpaŋmaŋ pini la 2024 ''National Honours and Awards'' puuni, din daa niŋ ''Accra International Conference Centre'' silimin goli ''[[December]]'' biɛɣu pihita dali la.<ref>{{Cite web|date=2024-12-30|title=Full list of recipients at 2024 National Honours Awards - MyJoyOnline|url=https://www.myjoyonline.com/full-list-of-recipients-at-2024-national-honours-awards/|access-date=2026-05-06|website=www.myjoyonline.com|language=en-US}}</ref>
''King Charles III'' daa piila "''Mpempem Do Me''" n pahi yil' yura puuni 2025 yuuni ''Commonwealth Day'' la ni. Lala yilli maa n daa pahiri diba ayopoin ''King Charles III'' ni daa piigi o yil' yura pia ni ayopoin shɛŋa ''Apple Music'' maa.<ref>{{Cite web|date=2025-03-10|title=Daddy Lumba’s ‘Mpempem Do Me’ featured in King Charles’ playlist - MyJoyOnline|url=https://www.myjoyonline.com/daddy-lumbas-mpempem-do-me-featured-in-king-charles-playlist/|access-date=2026-05-06|website=www.myjoyonline.com|language=en-US}}</ref><ref>{{Cite web|last=Ghartey|first=Raphael|date=2025-03-10|title=Daddy Lumba's 'Mpempem Do Me' features in King Charles III's playlist|url=https://3news.com/showbiz/music/daddy-lumbas-mpempem-do-me-features-in-king-charles-iiis-playlist|access-date=2026-05-06|website=3News|language=en}}</ref>
Daddy Lumba daa malila niya ni chaŋ ''[[United States]]'' mini ''[[Canada]]'' n-ti diɛm diɛma, o yuun pishi nimaani nyaanga. ''TM Entertainmentz'' nim daa nyahila lala gɔrim maa o kum dabisili maa.<ref>{{Cite web|last=Ghartey|first=Raphael|date=2025-07-27|title=Daddy Lumba's USA and Canada tour cancelled - Management|url=https://3news.com/news/daddy-lumbas-usa-and-canada-tour-cancelled-management|access-date=2026-05-06|website=3News|language=en}}</ref> Ghana kuko' yaara ''Kaywa'' ni daa yɛli sham, ni Daddy Lumba daa na bela o yilanim bahigu shili malibu ni poi ka o nan yi che yila tuma. Lala yilanim maa di nyɛla din yan shihi yaɣa ŋɔ, ''roots reggae, amapiano, afrobeats'' nti pahi ''highlife''.
== O yila baŋsim ==
Lumba daa yan sabila yila, ka piigi di ni yan yiini dɔli sham, ka laɣim yila maa neen' bɔra, ka yili yila maa. O yilanim pam tooi nyɛla kanbonsili, amaa o tooi chirigiri yiindi siliminsili gba.<ref name=":6" /> Yilli kamani "''Homeless''" o bi yili li kanbonsili mini siliminsili konko o daa pahila ''German'' gba, o ni daa be ''[[Germany]]'' maa ka o daa bohim li o yila piligu maa saha.
=== O yila balibu ===
Bɛ ni daa wumsi o n niŋ asɔri yaɣili din nyɛ ''gospel'' la zuɣu, Lumba daa ŋma yilanim pam n zaŋkpa ''gospel'' polo, ka di tooi yara n kpari biɛhigu, yurilim, biɛhisi ni taba, kpaŋsibu ni tahima polo.<ref name=":6" /> Daddy Lumba yila nyɛla bal' konkoba ka shihiri suhi, ka lahi nyɛ din waligi ka che taba. O yilinim din galisim gari kobishii maa tooi yarimi n kpari yurilim, biɛhisi ni taba, amiliya, fara, tahima, laɣiri, yiŋ kalinsi, maŋ kpaŋsibu, wun paɣibu, suhipiɛlli, Naawuni ni yiko polo. O yila nim kuli nyɛla din puhiri ka laɣiri paɣiba, nintiɣibo zaŋchaŋ ban yuri o polo, ni o nin ni nya yal' shaŋa, ka di che ka nyɛ baanso ŋun biɛhigu mini salo biɛhisi tooi dɔli taba ka lahi taɣiri niriba biɛhisi.<ref>{{Cite journal|last=Akrong|first=Issac|date=2012-10|title=Hip life music: re-defining Ghanaian culture (1990-2012)|url=http://hdl.handle.net/10315/31427|language=en}}</ref>
=== O yila biɛhigu ===
Lumba daa lahi nyɛla niriba ni mi so ka o nini tiɣi o maŋa ka lahi dihiri o maŋ nachiinsi viɛnyɛla, ka mali viɛlim shɛli din che ka salo yuri o, ka lahi ŋma yil' shɛŋa ŋan niŋ bayana ''[[Ghana]]'' tiŋgbani ni, ka di nyɛ binshɛli din bi mili baansi pam. O daa mali la o zuɣu malibu balibu balibu, o daa tooi chɛri tamda, n pamdi sɔŋda ka daa lahi niŋdi tim niŋdi li ka di nyalisira ka be gɔnagɔna.<ref name=":6" />
== O maŋmaŋ biɛhigu ==
O ma ''Comfort Gyamfi (Ama Saah)'' n daa nyɛ o daa tooi mali so yɛltɔɣa n tumdi tuma. O kum daa nyɛla din daa dam o pam ka che ka o ŋma suhidamli, tahama, ni dihitabili yilanima. Daddy Lumba daa nyɛla ninvuɣi so ŋun mali ashili n zaŋ kpa o maŋmaŋ biɛhigu polo.<ref>{{Cite web|date=2025-12-02|title=High court rules both women were lawfully married to late music icon Daddy Lumba [Full Judgment] - MyJoyOnline|url=https://www.myjoyonline.com/high-court-rules-both-women-were-lawfully-married-to-late-music-icon-daddy-lumba-full-judgment/|access-date=2026-05-06|website=www.myjoyonline.com|language=en-US}}</ref> O daaʒia zaa daa nyɛla ''[[Ghana]]'' shiiri million kɔbiga ni pisopoin ni ayɔbu (''GH₵176 million''), ka di che ka o nyɛ be ''[[Ghana]]'' yili' yiindiba ban buni puuni.<ref>{{Cite web|last=Desk|first=HT US|date=2025-07-26|title=Daddy Lumba net worth: How rich was late Ghanaian musician? Here’s all about his family and kids|url=https://www.hindustantimes.com/entertainment/music/daddy-lumba-net-worth-all-about-late-ghanaian-musician-s-wealth-family-and-kids-101753547302466.html|access-date=2026-05-06|website=Hindustan Times|language=en}}</ref>
=== O radio duu ===
Silimin goli ''[[September]]'' yuuni 2022 puuni, Lumba daa yoola ''radio'' duu ka boli li ''DLFM'' (106.9), ka di tiri lahibali kanbonsili ni [[Ankara]] polo ŋɔ.<ref>{{Cite news|date=2022-09-08|title=Music legend Daddy Lumba establishes his own radio station, DLFM|language=en-EN|work=Pulse Ghana|url=https://www.pulse.com.gh/entertainment/music/music-legend-daddy-lumba-establishes-his-own-radio-station-dlfm/33ql1bl|access-date=2026-05-06}}{{Dead link|date=May 2026 |bot=InternetArchiveBot |fix-attempted=yes }}</ref><ref>{{Cite web|title=Daddy Lumba opens his own radio station DLFM in Accra (Photos)|url=http://shinemegh.com/2022/09/08/daddy-lumba-opens-his-own-radio-station-dlfm-in-accra-photos/|access-date=2026-05-06|website=shinemegh.com|language=en-US}}</ref>
=== O dɔro mini o kpibu ===
Silimin goli ''[[July]]'' biɛɣu pishi ni ayɔbu dali asiba mahili yuuni 2025 Lumba daa nyɛla ŋun kani ''Bank Hospital'' din be ''Cantonments'' din be [[Ankara]] la ni.<ref>{{Cite news|date=2025-07-26|title=Daddy Lumba cause of death: Ghanian music icon, passes away - here's what happened to him|work=The Economic Times|url=https://economictimes.indiatimes.com/news/international/us/daddy-lumba-cause-of-death-ghanian-music-icon-passes-away-heres-what-happened-to-him/articleshow/122925433.cms?from=mdr|access-date=2026-05-06|issn=0013-0389}}</ref> Pɔi ka o daa kani, o yuuni pihiyɔbu dɔɣim dabisili chuɣu shɛli din daa niŋ yuuni 2024 la ni, o daa chihila o paɣa, ''Akosua Serwaa Fosuh'' noli ni ka ŋuna n dihi o shini o dali. O daa viila ashili n yɛli ni o daa niŋla yaannyini apulaashin, kamani 2013 la saha. Pɔi ni yuuni 2013, o daa nyɛla do' so ŋun mali alaafee n diɛmdi diɛma laɣinsi ni. Lumba daa nyɛla ŋun diɛma diɛmanim pam n gili duniya yaanga zuɣu laɣinsinim ni.<ref>{{Cite web|title=Highlife Legend Daddy Lumba dies at 60|url=https://www.modernghana.com/entertainment/81389/highlife-legend-daddy-lumba-dies-at.html|access-date=2026-05-06|website=Modern Ghana|language=en}}</ref> ''King Promise'' daa nyɛla ŋun ʒini ''[[Joy FM (Ghana)|Joy FM]]'' zuɣu n yɛli ni o mini Daddy Lumba daa nyɛla ban laɣim n tumda ni bɛ yihi yila na, di chira ayi nyaanga ka Lumba daa kani maa.<ref>{{Cite web|date=2025-07-26|title=Daddy Lumba: 'We were working on a joint album'- King Promise reveals - MyJoyOnline|url=https://www.myjoyonline.com/daddy-lumba-we-were-working-on-a-joint-album-king-promise-reveals/|access-date=2026-05-06|website=www.myjoyonline.com|language=en-US}}</ref>
=== O kuli malibu ===
Daddy Lumba ŋun kani maa daŋni kpɛma (abusuapanin) daa moliya ni o kuli bahigu yan lula silimin goli ''[[December]]'' dabaayɔbu dali 2025, ni di yan niŋla ''Baba Yara Sports Stadium'' din be [[Kumasi]] la ni.<ref>{{Cite web|date=2025-10-08|title=Family announces date for late Daddy Lumba’s final funeral rites|url=https://www.pulse.com.gh/story/family-announces-date-for-late-daddy-lumbas-final-funeral-rites-2025100810142033693|access-date=2026-05-06|website=Pulse Ghana|language=en}}</ref><ref>{{Cite web|date=2025-08-05|title=Daddy Lumba’s funeral to be held in Kumasi - Family - MyJoyOnline|url=https://www.myjoyonline.com/daddy-lumbas-funeral-to-be-held-in-kumasi-family/|access-date=2026-05-06|website=www.myjoyonline.com|language=en-US}}</ref>
=== Silimin goli December kootu zaligu ===
Silimin goli ''[[December]]'' biɛɣu pia ni ayi dali 2025, ''Accra High Court'' daa zaɣisimi ni kuli maa bi yan mali bɛ ni daa gbaai dabisi shɛli maa (''13th [[December]] 2025''), dama bɛ daa bi mali Daddy Lumba mayilinima maa kuli maa malibu shaawara.<ref name=":7">{{Cite web|date=2025-12-12|title=BREAKING: Court blocks Daddy Lumba’s december 13 funeral|url=https://www.pulse.com.gh/story/breaking-court-blocks-daddy-lumbas-december-13-funeral-2025121211041531447|access-date=2026-05-06|website=Pulse Ghana|language=en}}</ref> Kootu maa daa bi saɣi n-ti daŋkpɛma maa, Kofi Owusu (''Abusuapanin'') ni o mali kuli maa shili ka daa lahi yɛli ''Transitions Funeral Home'' ni bɛ di zaŋ kum maa n-ti ba, naɣila kootu maa ti di sariya maa naagi.<ref name=":7" /> Kootu maa vihigu puuni, Daddy Lumba daŋ shɛba ban daa miri o (o paɣa ni o bihi) nuu daa ka kuli maa shili malibu ni, ka kootu maa daa yɛli ni di tu ni bɛ nuu be dinni.
Kootu maa daa zalibami ni bɛ bolimi kuli maa talahi nira kam laɣingu ka ka bɛ ti laɣim gbaai dabisili shɛli bɛ ni yan sɔɣi, bɛ daa lahi zalibami ni laɣishɛlikam bɛ ni nya kuli maa malibuni ni bɛ di zaŋli n gabi Daddy Lumba buni puuni, naɣila bɛ ti ŋmaai sariya maa.<ref>{{Cite web|date=2025-12-12|title=High Court stops Daddy Lumba's funeral over family dispute|url=https://www.primenewsghana.com/general-news/high-court-stops-daddy-lumba-s-funeral-over-family-dispute.html|access-date=2026-05-06|website=Prime News Ghana|language=en-us}}</ref>
Biɛla daa nabi tooi, ka kootu maa lahi zaɣisi bɛ ni gbaai sham maa, dama ban daa duhi yɛltɔɣa maa kootu maa daa bi yo bɛ ni daa gbaai ''GH₵2 million'' shɛli n-ti ba ni bɛ yo pɔi ka bɛ naan yi mali yɛlli maa.<ref>{{Cite web|date=2025-12-12|title=Court allows Daddy Lumba’s funeral to proceed after applicants miss GH¢2m deadline|url=https://www.pulse.com.gh/story/court-allows-daddy-lumbas-funeral-to-proceed-after-applicants-miss-ghcent2m-deadline-2025121215063989018|access-date=2026-05-06|website=Pulse Ghana|language=en}}</ref> Di nyaanga bɛ daa kpaŋ bɛ maŋa n mali yɛlli maa, ka kuli maa daa niŋ bɛ ni daa kuli zali li dabisi shɛli maa (''13th December, 2025'').
== O ni zali shɛli ==
Daddy Lumba daa nyɛla ŋun kpaŋsiri ''[[Ghana]]'' bi' pola mini baan' bihi ni bɛ piimi ''Highlife'' bɛ yila yilibu ni.<ref name=":1" /> O daa lahi nyɛla ŋun sɔŋdi baansi ban na yiɣisirina, baansi kamani ''Felix Owusu, Afia Ampofowaa, Kwabena Sunkwa, Ofori Amponsah, Selina Orleans, Akua Serwaa Bonsu, Borax, Ateaa Tina'', ni ban pahipahi.<ref>{{Cite web|title=Daddy Lumba Biography – Official Website of Daddy Lumba|url=https://daddylumbaofficial.com/biography/|access-date=2026-05-06|language=en-US}}</ref> Baansi kamani ''Sarkodie, King Promise'', ni ''KiDi'' nyɛla ban gba yɛli ni Daddy Lumba nyɛla ŋun kpaŋsiba pam bɛ yila baantali polo.
Lumba kpaŋmaŋ zaŋchaŋ ''[[Ghana]]'' yila zaŋgɔhi tiŋduya binkumda polo nyɛla din zaŋ ninneesim na, ka o yilanim maa lahi yɛligi ''[[Ghana]]'' kaya.<ref>{{Cite web|date=2025-07-26|title=Daddy Lumba, Ghanaian music superstar, dead at 60|url=https://www.wusa9.com/article/entertainment/music/daddy-lumba-ghana-accra-highlife-music-obituary-death-dead/65-52a3fbb7-22a0-4fc1-92df-106e095cb15a|access-date=2026-05-06|website=wusa9.com|language=en-US}}</ref>
<h1>Ghana Music Awards</h1>
<table border="5" cellpadding="20">
<tr>
<th>Organization</th>
<th>Year</th>
<th>Category</th>
<th>Nominated work</th>
<th>Result</th>
<th>Reference</th>
</tr>
<!-- Ghana Music Awards -->
<tr>
<td rowspan="11">Ghana Music Awards</td>
<td rowspan="3">1999</td>
<td>Best Album</td>
<td>-</td>
<td>Won</td>
<td></td>
</tr>
<tr>
<td>Most Popular Song</td>
<td>-</td>
<td>Won</td>
<td></td>
</tr>
<tr>
<td>Artist of the Year</td>
<td>-</td>
<td>Won</td>
<td></td>
</tr>
<tr>
<td rowspan="2">2000</td>
<td>Album Of The Year</td>
<td>Aben Wo Ha</td>
<td>Won</td>
<td></td>
</tr>
<tr>
<td>Song of the Year</td>
<td>Aben Wo Ha</td>
<td>Won</td>
<td> <ref>https://mobile.ghanaweb.com/GhanaHomePage/entertainment/Daddy-Lumba-s-Aben-Wo-Ha-How-the-controversial-song-became-a-classic-1993919</ref> </td>
</tr>
<tr>
<td rowspan="2">2003</td>
<td>Contemporary Highlife Album Of The Year</td>
<td>Poison</td>
<td>Won</td>
<td></td>
</tr>
<tr>
<td>Contemporary Highlife Song Of The Year</td>
<td>Menya Mpo</td>
<td>Won</td>
<td></td>
</tr>
<tr>
<td>2008</td>
<td>Song of the Year</td>
<td>Tokrom</td>
<td>Nominated</td>
<td> <ref>https://mobile.ghanaweb.com/GhanaHomePage/entertainment/Ghana-Music-Awards-2008-nominations-out-193628</ref> </td>
</tr>
<tr>
<td>2011</td>
<td>Highlife Song of the Year</td>
<td>Anadwo Ye Die</td>
<td>Nominated</td>
<td> <ref>https://www.modernghana.com/entertainment/14578/three-artistes-lead-2011-ghana-music-awards-nominations.html</ref> </td>
</tr>
<tr>
<td>2012</td>
<td>Highlife Song of the Year</td>
<td>Hye Po</td>
<td>Nominated</td>
<td> <ref>https://www.newsghana.com.gh/sarkodie-okyeame-kwame-top-vodafone-ghana-music-awards-2012-nominees-list/</ref> </td>
</tr>
<tr>
<td>2015</td>
<td>Highlife Song of the Year</td>
<td>Yentie Obiaa</td>
<td>Won</td>
<td></td>
</tr>
<!-- Ghana Music Awards UK -->
<tr>
<td rowspan="2">Ghana Music Awards UK</td>
<td>2017</td>
<td>Highlife Song of the Year</td>
<td>Enko Den</td>
<td>Nominated</td>
<td> <ref>https://www.modernghana.com/entertainment/43996/ghana-music-awards-uk-2017-nominations-announced.html</ref> </td>
</tr>
<tr>
<td>2023</td>
<td>Most Popular Song of the Year</td>
<td>Ofon Na Ɛdi Asem Fo</td>
<td>Nominated</td>
<td> <ref></ref> </td>
</tr>
</table>
== Kundivihira ==
qjq2walqzi4jj1kct6hvql4qw5jiv70
136688
136687
2026-05-14T09:28:01Z
Phasy GH
5787
Added a reference
136688
wikitext
text/x-wiki
{{Bio}}
'''Charles Kwadwo Fosuh''' (be daa dɔɣi o la silimin goli ''[[September]]'' biɛɣu pihita yinika dali yuuni 1964 - ka o daa kani silimin ''[[July]]'' biɛɣu pishi ni ayɔbu yuuni 2025), ka bɛ mi o o tuma ni '''Daddy Lumba''', nyɛla ''[[Ghana]]'' nira ŋun nyɛ ''[[Germany]]'' yili yiina, yili sabira,<ref>{{Cite web|date=2025-11-26|title=Kumasi High court told Daddy Lumba died a German national, not Ghanaian - MyJoyOnline|url=https://www.myjoyonline.com/kumasi-high-court-told-daddy-lumba-died-a-german-national-not-ghanaian/|access-date=2026-05-04|website=www.myjoyonline.com|language=en-US}}</ref> ni ŋun tiri yila kumsi. O nyɛla ninvuɣ' so ŋun niŋ bayana ka yihi yilanim pam na, ka di shaŋa nyɛ din du tiŋduya, o nyɛla niriba pam ni mi ka o talahi mini o salo galisi pam ''[[Ghana]]'' yil' yiiniba puuni.<ref name=":1">{{Cite web|date=2025-07-27|title=Daddy Lumba: Ghana's highlife legend dies age 60|url=https://www.bbc.com/news/articles/ce93zez439lo|access-date=2026-05-04|website=www.bbc.com|language=en-GB}}</ref><ref>{{Cite web|title=Daddy Lumba As A Course To Be Studied?|url=https://www.modernghana.com/entertainment/62813/daddy-lumba-as-a-course-to-be-studied.html|access-date=2026-05-04|website=Modern Ghana|language=en}}</ref><ref>{{Cite news|last=Livemint|date=2025-07-26|title=Daddy Lumba, famed Ghanaian highlife singer, dies at 59 in Accra {{!}} Today News|language=en|work=mint|url=https://www.livemint.com/news/us-news/daddy-lumba-famed-ghanaian-highlife-singer-dies-at-59-in-accra-11753543948352.html|access-date=2026-05-04}}</ref><ref>{{Cite web|title=Not Just a Singer: Daddy Lumba and the Soul of a Nation|url=https://www.modernghana.com/news/1421277/not-just-a-singer-daddy-lumba-and-the-soul-of-a.html|access-date=2026-05-04|website=Modern Ghana|language=en}}</ref> Niriba pam daa mi la Lumba ka o nyɛ ŋun yihi yilanim pam din gbunani mini di biɛhisi nyɛ konkoba ka salo maa pam daa tooi lahi mali nangbanikpeeni bee galimi n zaŋ kpa o polo.<ref>{{Cite web|date=2025-07-26|title=Daddy Lumba: The highlife legend who redefined Ghanaian music|url=https://www.pulse.com.gh/story/daddy-lumba-the-highlife-legend-who-redefined-ghanaian-music-2025072612112019972|access-date=2026-05-04|website=Pulse Ghana|language=en}}</ref> O yila maa daa kuli jandirila Ghananim kaya, bɛ yal' niŋda ni bɛ yal' yara, o yila maa ni tooi yari n kpari yal' shaŋa polo n nyɛ yurilim, biɛhigu, kpibu, daŋ, ariziki, fara, suhiyurilim, suhisaɣingu, adiininima, nti pahi suhigbaali.
O ni daa na zoori saha shɛli maa, ''[[Ghana]]'' yil' yiiniba ban daa be ''[[Germany]]'' yuma 1980 bahigu la saha, Lumba daa pili la o yila tuma '<nowiki/>''Lumba Brothers''<nowiki/>' puuni, o mini ''[[Ghana]]'' nira ŋun yuli daa booni [[Nana Acheampong]] la lala saha maa. Bɛ zaa daa nyɛla ban go n chaŋ nti be ''[[Germany]]'' lala saha maa. Bɛ daa yihila bɛ ni daa laɣim n-ŋma yili gaŋ' shɛli la, '<nowiki/>''Yee Ye Aka Akwantuom''<nowiki/>', yuuni 1989; dina n daa lɛbi yili shɛli Ghananim nin ni tiɣi ''[[Ghana]]'' ninvuɣi shaba ban be tiŋduya yilanim puuni.Bɛ ni daa kuli waligi taba 1990 yuma maa piligu saha maa nyaanga, Lumba daa kpala o konko baan' tali tuma mini daabilim ka bɔli li '''Lumba Production''<nowiki/>' ka di mini ''MiPROMO'' kpalanzuya n daa kuli gbuni taba. O daa nyɛla ŋun yihi yil' viɛl' gbaliŋ na yimbayimba saha waɣila nyaanga.
Lumba daa dila ''[[Ghana]]'' baansi kpaŋmaŋ pina dibaa anii. O daa deela ''EMY Africa'' kpaŋmaŋ pina la, ka daa lahi n di kpaŋmaŋ pini shɛli din nyɛ ninvuɣ' shɛba ban kpaŋdi bɛ mansi pam diɛma ni yiɣijam polo la pini yuuni 2018 puuni. Yuuni 2023 puuni, ''[[Germany]]'' ''Ambassador'' din bɛ ''[[Ghana]]'' la daa ti o la '<nowiki/>''Borga Highlife Lifetim''e' kpaŋmaŋ pini la. Yuuni 2024 puuni, o daa lahi bela ban daa deei '<nowiki/>''National Honours and Awards''<nowiki/>' kpaŋmaŋ pina la puuni. Yuuni 2025 puuni, o yilli ŋɔ "''Mpempem Do Me''" daa nyɛla din pahi '''Apple Music''<nowiki/>' yilanim la zuɣu, ''UK'' naa ŋun yuli daa booni ''King Charles III'' la n daa piigi lala yilli maa ni o zaŋ n puhi ''Commonwealth Day'' chuɣu la.
== O biɛhigu piligu ==
Bɛ daa dɔɣila Charles Kwadwo Fosu silimin goli ''[[September]]'' biɛɣu pihita yinika dali yuuni 1964 tiŋ' shɛli bɛ ni booni ''Nsuta'' din be ''[[Ashanti Region]]'' ''[[Ghana]]'' tiŋgbani ni la. O ma n daa nyɛ<ref name=":2">{{Cite web|title=Daddy Lumba, Biography|url=http://ghanaweb.com/person/Daddy-Lumba-1257|access-date=2026-05-04|website=ghanaweb.com|language=en}}</ref> Comfort Gyamfi ka sokam mi o Ama Saah, ka o ba mi nyɛ Johnson Kwadwo Fosu. O ba ni o ma daa dɔɣila bihi ata ka o nyɛ ŋun pa kpɛma sani zuɣu. O laanba maa zaa daa nyɛla karimbanima. O ba daa nyɛla ŋun kani ka o na nyɛ bia.<ref>{{Cite web|title=Daddy Lumba Biography – Official Website of Daddy Lumba|url=https://daddylumbaofficial.com/biography/|access-date=2026-05-04|language=en-US}}</ref>
Fosu daa pilila o shikuru chandi ''Nsuta'' tiŋgbani ni, ''Suame Methodist'' din be ''[[Kumasi]]'' la ka o daa chaŋ, nti naai yuuni 1979. O daa tirisi tooni n chaŋ ''[[Adu Gyamfi Senior High School]]'' din be ''Jamasi'' la, amaa o daa lahi yi ni n labi ''[[Juaben Senior High School]]'' nti naai o ''Secondary Education'' nimaani 1984 la saha.<ref>{{Cite web|title=Daddy Lumba Biography – Official Website of Daddy Lumba|url=https://daddylumbaofficial.com/biography/|access-date=2026-05-04|language=en-US}}</ref>
== O tuma ==
=== O tuuli kuko' yaara mini Lumba Brothers (1983 hali ni 1989) ===
Fosu daa pilila yila o ni daa na nyɛ yuun' pia ni ayɔbu, o ni daa be ''[[Juaben Senior High School]]'' o daa nyɛla bɛ yila toondana yuuni 1983 hali ni yuuni 1984. O daa lahi kpala o tuuli laɣim yili "''Lumba Brothers''" o mini o zonima.<ref name=":0">{{Cite web|date=2025-07-26|title=10 fascinating facts about Highlife Legend Daddy Lumba — And the legacy he leaves behind|url=https://www.graphic.com.gh/entertainment/showbiz-news/10-fascinating-facts-about-highlife-legend-daddy-lumba-and-the-legacy-he-leaves-behind.html|access-date=2026-05-04|website=Graphic Online|language=en-gb}}</ref> O daa pilila bayana niŋbu o mini ''Nkwanta Wesley Singers'' ni daa diɛm diɛma ''Anokye Krom Cultural Center'' la.<ref>{{Cite web|title=Daddy Lumba Biography – Official Website of Daddy Lumba|url=https://daddylumbaofficial.com/biography/|access-date=2026-05-04|language=en-US}}</ref><ref>{{Cite web|date=2025-07-26|title=Daddy Lumba dead: Ghana mourn legendary highlife artiste wey die at age 60|url=https://www.bbc.com/pidgin/articles/cqxgj2e0edjo|access-date=2026-05-04|website=BBC News Pidgin}}</ref> Lala saha maa ka o daa yihi yilli ŋɔ na "Lumba Lumba" ka di yara n-jandiri ban daa tuhiri ''[[South Africa]]'' maŋsulinsi zuɣu lala saha maa. Yilli maa daa niŋla bayana, ka di che ka bɛ ti o yu' paa ŋɔ "Daddy Lumba", ka di daa ti che ka di lɛbi o yu' paa.<ref name=":3">{{Cite web|title=Daddy Lumba Biography – Official Website of Daddy Lumba|url=https://daddylumbaofficial.com/biography/|access-date=2026-05-04|language=en-US}}</ref>
O ni daa kuli naai ''[[Juaben Senior High School|Juaben SHS]]'' o daa chaŋla ''[[Germany]]'' yuuni 1983,<ref name=":0" /> ka di nyɛla o mam, ''Theresa Abebrese'', o ni daa nya so ''Secondary School'' la nti pahi o karimba ''Mama Acheampong'' n daa nyɛ ban tabi sɔŋ o. O daa chirigila ''[[Ghana]]'' nira ŋun gba nyɛ baanga nimaani ''[[Nana Acheampong]]''. Acheampong daa pun nyɛla ŋun be bɔŋ shɛli bɛ ni bɔli "''Talking Dreams''" la ni. Bɛ daa laɣila taba zɔri<ref name=":0" /> ka bɔli bɛ maŋ 'Lumba Brothers' (ka di yina Daddy Lumba yila bɔŋ kurili la ni). Bɛ daa gbaami ni bɛ yihi bɛ yil' palli na dina n nyɛ ''Yee Ye Aka Akwantuom'''<nowiki/>' '''''yuuni 1986 puuni, Joseph Owusu Banahene n daa nyɛ ŋun sɔŋ ka di yina.<ref name=":2" /><ref name=":1" /> Bɛ daa na bi tooi zaŋ yilli maa n wuhi salo ka di nyɛ laɣiri kalinsi zuɣu, naɣila yuuni 1989 ni ka di daa naan yina polo ni, di yibuna n-tɔ ka di kuli duhi bɛ bɔŋ maa saazuɣu.<ref name=":0" /><ref name=":4">{{Cite web|date=2025-07-26|title=Tribute to Daddy Lumba: The Highlife Maestro — iMullar|url=https://imullar.com/2025/07/26/tribute-to-daddy-lumba-the-highlife-maestro/|access-date=2026-05-04|language=en-GB}}</ref> Lumba Brothers daa nyɛla salo nini ni tiɣi shɛli dama bɛ daa chemi ka yili shɛli din daa du tiŋduya laBurger-Highlife''<nowiki/>' yina salo ni. Di yuma ayi nyaanga ka bɛ wali taba, amaa ka na kuli nyɛ ban laɣindi diɛmdi diɛma, kamani yuun' pia polo ha ka Lumba daa taɣi tiŋa.''<ref>{{Cite web|date=2023-01-02|title=“Nana Acheampong introduced me to Highlife music”-Daddy Lumba - Atinka Online|url=https://atinkaonline.com/nana-acheampong-introduced-me-to-highlife-music-daddy-lumba/|access-date=2026-05-04|language=en-US}}</ref><ref name=":3" />
=== O konko tuma (1990 hali ni 2025) ===
==== O bayana niŋbu (1990 hali ni 2000 polo) ====
Lumba Brothers ni daa wali taba n naai, Daddy Lumba daa yihila o konko yilanim na ka bɔli li '<nowiki/>''Obi Ate Meso Buo''<nowiki/>' 1990 yuuni la ni, baantali baŋdaba pam daa nya lala yilanim maa viɛlim ka di niŋ bayana ''[[Ghana]]'' yilanim puuni.<ref>{{Cite web|title=Daddy Lumba Biography – Official Website of Daddy Lumba|url=https://daddylumbaofficial.com/biography/|access-date=2026-05-04|language=en-US}}</ref><ref name=":6">{{Cite web|last=Oloworekende|first=Wale|date=2025-07-29|title=In Tribute To Daddy Lumba, Ghana’s Most Beloved Maverick|url=https://thenativemag.com/in-tribute-to-daddy-lumba-ghanas-most-beloved-maverick/|access-date=2026-05-04|website=The NATIVE|language=en-US}}</ref> Yilanim maa puuni shɛli n daa nyɛ "''Theresa''" ka di fiila jandiri o mam kuro la.<ref name=":4" /> Lumba daa yaarila o kukoli ''Rheinklang Studio'' ka di be ''Düsseldorf'' din be [[Germany]] la. Daddy Lumba daa kuli yihirila yil' pala na yuuni kam hali ni yuuni 2010. O yilanim maa zaa yi laɣim, o daa nyɛla yil' bɔŋbɔŋ bin pishi ni ayopoin<ref>{{Cite web|date=2025-07-27|title=See the list of over 200 songs Daddy Lumba released - MyJoyOnline|url=https://www.myjoyonline.com/see-the-list-of-over-200-songs-daddy-lumba-released/|access-date=2026-05-04|website=www.myjoyonline.com|language=en-US}}</ref> o ni daa na be o nyavuli ni (ka ''Obi Ate Meso Buo'<nowiki/>'' gba pahi danni).<ref name=":2" /> O yilanim daa nyɛla o maŋmaŋ kukoli, o maŋmaŋ takari gbaŋ '<nowiki/>''Lumba Production''' ka di nyɛ din mini ''MiPROMO'' kpalanzuya gbuni taba.
1990 yuma la saha zaa, o daa namdila yil' bona n tiri o baan' taba ''[[Germany]]'' tiŋgbani ni, Vida' gba daa pahila o ni daa ti yili shɛŋa maa ni, Felix Owusu ni daa zaŋ shɛli n wuhi salo yuuni 1992 la.<ref name=":5">{{Cite web|date=2025-07-27|title=See the list of over 200 songs Daddy Lumba released - MyJoyOnline|url=https://www.myjoyonline.com/see-the-list-of-over-200-songs-daddy-lumba-released/|access-date=2026-05-04|website=www.myjoyonline.com|language=en-US}}</ref> Lala saha maa ka Lumba daa chirigi Ofori Amponsah, ŋun daa lihiri m bɔri ŋun yan sɔŋ o o yila tuma polo la. Din saha Daddy Lumba daa na chɛla baantali tuma maa. Dina n daa nyɛ Ofori Amponsah piligu ka o mini Lumba laɣim n-tum, bɛ yihila "Anti Atta" na ka o daa yihi yil' bɔŋ ka boli li Asew. O mini Ofori daa lahi yihila yil'boŋ na ka boli liWo Ho Kyere''<nowiki/>' ka di yina yuuni 1999.''<ref name=":2" /><ref name=":5" />
Yuuni 1999, o daa dila '<nowiki/>''Ghana Music Awards''<nowiki/>' kpaŋmaŋ pina buta ka di '<nowiki/>''Album of the Year''<nowiki/>' kpaŋmaŋ pini nti pahi '<nowiki/>''Most Popular Song of the Year''<nowiki/>' kpaŋmaŋ pini.<ref name=":2" /> '<nowiki/>''Ghana Music Awards'<nowiki/>'' puuni, o daa lahi dila '''Artiste of the Year''<nowiki/>' kpaŋmaŋ pini yuuni 2000.
Silimin goli ''[[December]]'' biɛɣu pia ni yini dali yuuni 2005, Daddy Lumba daa demla diɛma '''House of Blues''<nowiki/>' din be ''[[Chicago]]'' la.<ref>{{Cite web|title=Daddy Lumba at Historic Chicago House of Blues!|url=https://www.modernghana.com/news/87794/daddy-lumba-at-historic-chicago-house-of-blues.html|access-date=2026-05-06|website=Modern Ghana|language=en}}</ref>
Daddy Lumba daa nyɛla ŋun yi poloni dihiri nuu n zaŋjandi ''<nowiki>''New Partronic Party (NPP)''</nowiki>''. "''Nana Ye Winner''", din nyɛ o yilli la nyɛla yili shɛli din daa mali zaashee pam n zaŋti tiŋgbani zuɣulantali piibupiibu shɛli din daa niŋ yuuni 2004, 2012 hali ni 2016. O daa lahi ŋmala yilli n-ti ''Nana Akufo-Addo'' 2020 piibupiibu la, dina n nyɛ "''4 More For Nana''".<ref>{{Cite web|last=Benedict|first=Qwame|date=2020-11-11|title=Daddy Lumba drops his campaign song for Nana Akuffo Addo (VIDEO)|url=https://www.ghpage.com/daddy-lumba-drops-his-campaign-song-for-nana-akuffo-addo-video/167444/|access-date=2026-05-06|website=GhPage|language=en-US}}</ref>
Silimin goli ''[[January]]'' biɛɣu pia ni yini dali yuuni 2009, linjimanim ata daa kuli kpɛla Lumba yiŋ din be ''Atimatim'' la ni ninmohi, ''[[Kumasi]]'' tiŋgbani ni. O tizopaɣa ''Faustina Fosu'' mini bɛ daŋ ni niriba n daa be yiŋa. Faustina ni yɛli sham, ni linjin' dabba maa daa bohila Lumba yala, bɛ daa yɛlimi ni bɛ mini o n yi [[Ankara]] n kuna, ni, ka o yɛliba ni o mini ba ni nya taba o yiŋa. O ni daa kuli yɛli ba ni o ka yiŋa, bɛ daa chaŋmi ka ti lahi labina hawa dibaayi nyaanga ni suhiyiɣisili, bɛ daa kuli zala bɛ yili maa dunoli gbuni n yari zilima ka turi ba. Bɛ ni daa kuli ŋmaligi, Faustina daa bolila ban su tiŋgbani maa fukumsi ka yɛli ba binshɛli din niŋ. Daddy Lumba daa bi yɛli kahigi binshɛɣu din niŋ maa n wuhi solo.<ref>{{Cite web|title=Daddy Lumba in trouble|url=https://www.modernghana.com/entertainment/8623/daddy-lumba-in-trouble.html|access-date=2026-05-06|website=Modern Ghana|language=en}}</ref>
=== 2010 hali ni 2025 ===
Silimin goli ''[[December]]'' biɛɣu pishi ni ayɔbu dali yuuni 2010, Daddy Lumba daa nyɛla ŋun dem dema '''Royal Lamerta Hotel' Ahodwo'' din be [[Kumasi]] la ni, o piligu dali n daa bala ka o diɛm diɛma tiŋ maa ni, o daa yan zaŋla lala diɛma maa n puhi o konko yuun pishi baantali maa ni chuɣu.<ref>{{Cite web|date=2010-09-17|title=Lumba's homecoming show - MyJoyOnline|url=https://www.myjoyonline.com/lumbas-homecoming-show/|access-date=2026-05-06|website=www.myjoyonline.com|language=en-US}}</ref> Bɛ daa tirisila diɛma maa n zali silimin goli ''[[January]]'' dahiyini dali yuuni 2011, ka di nyɛla bɛ tuma nema maa n bi viɛla, niriba n daa saɣim lala luɣili maa, nti pahi luɣili maa ʒilɛli bi viɛli zuɣu. Bɛ ni daa bi tooi diɛm diɛma maa di dabisili dali maa zuɣu ban su diɛma zonzongili daa duhi la lala hotel maa nim kootu.<ref>{{Cite web|title=Patrons of Lumba Concert fiasco explore legal option|url=https://www.modernghana.com/entertainment/14254/patrons-of-lumba-concert-fiasco-explore-legal-option.html|access-date=2026-05-06|website=Modern Ghana|language=en}}</ref>
Silimin goli ''[[January]]'' biɛɣu pia ni ayopoin dali yuuni 2018, Daddy Lumba daa duhila ''Kwame Anokye'' kootu ''Accra High Court'' lani, dama o daa ŋmala ʒiri ni o nyɛla Daddy Lumba bia, o daa boli la o maŋ ''Daddy Lumba Junior'' ka paɣisiri o ni o deei pina niriba sani. Daddy Lumba yɛliya ni Anokye pili o la paɣisibu saha shɛli o ni daa zini ''[[TV Africa]]'' zuɣu n niŋ '''Just Like You''<nowiki/>' la.<ref>{{Cite web|date=2018-04-04|title=Daddy Lumba look-alike changes name after lawsuit|url=https://www.citinewsroom.com/2018/04/daddy-lumba-look-alike-changes-name-after-lawsuit/|access-date=2026-05-06|language=en-US}}</ref> Anokye daa taɣila o yuli n boli o maŋ ''Anokye Supremo''.<ref>{{Cite web|date=2025-07-30|title=Eight 'sing-alikes' of Daddy Lumba mistaken for the original - MyJoyOnline|url=https://www.myjoyonline.com/eight-sing-alikes-of-daddy-lumba-mistaken-for-the-original/|access-date=2026-05-06|website=www.myjoyonline.com|language=en-US}}</ref>
Yuuni 2018 ''EMY Africa Awards'' la ni, Lumba daa dila '''Icon/Legend of Entertainment''<nowiki/>' kpaŋmaŋ pini. O ni daa deei pini maa o daa yɛlimi "N puhi ʒii ŋɔ zonzongilinim mini Ghananim ka paɣi. N nyɛla ŋun na kuli yan tiriya yili suma n yi na be n nyavuli ni".
Silimin goli ''[[October]]'' yuuni 2023, ''[[Germany]] Ambassador'' ŋun ʒi ''[[Ghana]]'' la daa tila Lumba '''Borga Highlife Lifetime Achievement Award''<nowiki/>' kpaŋmaŋ pini.
Lumba daa deela ''Grand Model'' kpaŋmaŋ pini la 2024 ''National Honours and Awards'' puuni, din daa niŋ ''Accra International Conference Centre'' silimin goli ''[[December]]'' biɛɣu pihita dali la.<ref>{{Cite web|date=2024-12-30|title=Full list of recipients at 2024 National Honours Awards - MyJoyOnline|url=https://www.myjoyonline.com/full-list-of-recipients-at-2024-national-honours-awards/|access-date=2026-05-06|website=www.myjoyonline.com|language=en-US}}</ref>
''King Charles III'' daa piila "''Mpempem Do Me''" n pahi yil' yura puuni 2025 yuuni ''Commonwealth Day'' la ni. Lala yilli maa n daa pahiri diba ayopoin ''King Charles III'' ni daa piigi o yil' yura pia ni ayopoin shɛŋa ''Apple Music'' maa.<ref>{{Cite web|date=2025-03-10|title=Daddy Lumba’s ‘Mpempem Do Me’ featured in King Charles’ playlist - MyJoyOnline|url=https://www.myjoyonline.com/daddy-lumbas-mpempem-do-me-featured-in-king-charles-playlist/|access-date=2026-05-06|website=www.myjoyonline.com|language=en-US}}</ref><ref>{{Cite web|last=Ghartey|first=Raphael|date=2025-03-10|title=Daddy Lumba's 'Mpempem Do Me' features in King Charles III's playlist|url=https://3news.com/showbiz/music/daddy-lumbas-mpempem-do-me-features-in-king-charles-iiis-playlist|access-date=2026-05-06|website=3News|language=en}}</ref>
Daddy Lumba daa malila niya ni chaŋ ''[[United States]]'' mini ''[[Canada]]'' n-ti diɛm diɛma, o yuun pishi nimaani nyaanga. ''TM Entertainmentz'' nim daa nyahila lala gɔrim maa o kum dabisili maa.<ref>{{Cite web|last=Ghartey|first=Raphael|date=2025-07-27|title=Daddy Lumba's USA and Canada tour cancelled - Management|url=https://3news.com/news/daddy-lumbas-usa-and-canada-tour-cancelled-management|access-date=2026-05-06|website=3News|language=en}}</ref> Ghana kuko' yaara ''Kaywa'' ni daa yɛli sham, ni Daddy Lumba daa na bela o yilanim bahigu shili malibu ni poi ka o nan yi che yila tuma. Lala yilanim maa di nyɛla din yan shihi yaɣa ŋɔ, ''roots reggae, amapiano, afrobeats'' nti pahi ''highlife''.
== O yila baŋsim ==
Lumba daa yan sabila yila, ka piigi di ni yan yiini dɔli sham, ka laɣim yila maa neen' bɔra, ka yili yila maa. O yilanim pam tooi nyɛla kanbonsili, amaa o tooi chirigiri yiindi siliminsili gba.<ref name=":6" /> Yilli kamani "''Homeless''" o bi yili li kanbonsili mini siliminsili konko o daa pahila ''German'' gba, o ni daa be ''[[Germany]]'' maa ka o daa bohim li o yila piligu maa saha.
=== O yila balibu ===
Bɛ ni daa wumsi o n niŋ asɔri yaɣili din nyɛ ''gospel'' la zuɣu, Lumba daa ŋma yilanim pam n zaŋkpa ''gospel'' polo, ka di tooi yara n kpari biɛhigu, yurilim, biɛhisi ni taba, kpaŋsibu ni tahima polo.<ref name=":6" /> Daddy Lumba yila nyɛla bal' konkoba ka shihiri suhi, ka lahi nyɛ din waligi ka che taba. O yilinim din galisim gari kobishii maa tooi yarimi n kpari yurilim, biɛhisi ni taba, amiliya, fara, tahima, laɣiri, yiŋ kalinsi, maŋ kpaŋsibu, wun paɣibu, suhipiɛlli, Naawuni ni yiko polo. O yila nim kuli nyɛla din puhiri ka laɣiri paɣiba, nintiɣibo zaŋchaŋ ban yuri o polo, ni o nin ni nya yal' shaŋa, ka di che ka nyɛ baanso ŋun biɛhigu mini salo biɛhisi tooi dɔli taba ka lahi taɣiri niriba biɛhisi.<ref>{{Cite journal|last=Akrong|first=Issac|date=2012-10|title=Hip life music: re-defining Ghanaian culture (1990-2012)|url=http://hdl.handle.net/10315/31427|language=en}}</ref>
=== O yila biɛhigu ===
Lumba daa lahi nyɛla niriba ni mi so ka o nini tiɣi o maŋa ka lahi dihiri o maŋ nachiinsi viɛnyɛla, ka mali viɛlim shɛli din che ka salo yuri o, ka lahi ŋma yil' shɛŋa ŋan niŋ bayana ''[[Ghana]]'' tiŋgbani ni, ka di nyɛ binshɛli din bi mili baansi pam. O daa mali la o zuɣu malibu balibu balibu, o daa tooi chɛri tamda, n pamdi sɔŋda ka daa lahi niŋdi tim niŋdi li ka di nyalisira ka be gɔnagɔna.<ref name=":6" />
== O maŋmaŋ biɛhigu ==
O ma ''Comfort Gyamfi (Ama Saah)'' n daa nyɛ o daa tooi mali so yɛltɔɣa n tumdi tuma. O kum daa nyɛla din daa dam o pam ka che ka o ŋma suhidamli, tahama, ni dihitabili yilanima. Daddy Lumba daa nyɛla ninvuɣi so ŋun mali ashili n zaŋ kpa o maŋmaŋ biɛhigu polo.<ref>{{Cite web|date=2025-12-02|title=High court rules both women were lawfully married to late music icon Daddy Lumba [Full Judgment] - MyJoyOnline|url=https://www.myjoyonline.com/high-court-rules-both-women-were-lawfully-married-to-late-music-icon-daddy-lumba-full-judgment/|access-date=2026-05-06|website=www.myjoyonline.com|language=en-US}}</ref> O daaʒia zaa daa nyɛla ''[[Ghana]]'' shiiri million kɔbiga ni pisopoin ni ayɔbu (''GH₵176 million''), ka di che ka o nyɛ be ''[[Ghana]]'' yili' yiindiba ban buni puuni.<ref>{{Cite web|last=Desk|first=HT US|date=2025-07-26|title=Daddy Lumba net worth: How rich was late Ghanaian musician? Here’s all about his family and kids|url=https://www.hindustantimes.com/entertainment/music/daddy-lumba-net-worth-all-about-late-ghanaian-musician-s-wealth-family-and-kids-101753547302466.html|access-date=2026-05-06|website=Hindustan Times|language=en}}</ref>
=== O radio duu ===
Silimin goli ''[[September]]'' yuuni 2022 puuni, Lumba daa yoola ''radio'' duu ka boli li ''DLFM'' (106.9), ka di tiri lahibali kanbonsili ni [[Ankara]] polo ŋɔ.<ref>{{Cite news|date=2022-09-08|title=Music legend Daddy Lumba establishes his own radio station, DLFM|language=en-EN|work=Pulse Ghana|url=https://www.pulse.com.gh/entertainment/music/music-legend-daddy-lumba-establishes-his-own-radio-station-dlfm/33ql1bl|access-date=2026-05-06}}{{Dead link|date=May 2026 |bot=InternetArchiveBot |fix-attempted=yes }}</ref><ref>{{Cite web|title=Daddy Lumba opens his own radio station DLFM in Accra (Photos)|url=http://shinemegh.com/2022/09/08/daddy-lumba-opens-his-own-radio-station-dlfm-in-accra-photos/|access-date=2026-05-06|website=shinemegh.com|language=en-US}}</ref>
=== O dɔro mini o kpibu ===
Silimin goli ''[[July]]'' biɛɣu pishi ni ayɔbu dali asiba mahili yuuni 2025 Lumba daa nyɛla ŋun kani ''Bank Hospital'' din be ''Cantonments'' din be [[Ankara]] la ni.<ref>{{Cite news|date=2025-07-26|title=Daddy Lumba cause of death: Ghanian music icon, passes away - here's what happened to him|work=The Economic Times|url=https://economictimes.indiatimes.com/news/international/us/daddy-lumba-cause-of-death-ghanian-music-icon-passes-away-heres-what-happened-to-him/articleshow/122925433.cms?from=mdr|access-date=2026-05-06|issn=0013-0389}}</ref> Pɔi ka o daa kani, o yuuni pihiyɔbu dɔɣim dabisili chuɣu shɛli din daa niŋ yuuni 2024 la ni, o daa chihila o paɣa, ''Akosua Serwaa Fosuh'' noli ni ka ŋuna n dihi o shini o dali. O daa viila ashili n yɛli ni o daa niŋla yaannyini apulaashin, kamani 2013 la saha. Pɔi ni yuuni 2013, o daa nyɛla do' so ŋun mali alaafee n diɛmdi diɛma laɣinsi ni. Lumba daa nyɛla ŋun diɛma diɛmanim pam n gili duniya yaanga zuɣu laɣinsinim ni.<ref>{{Cite web|title=Highlife Legend Daddy Lumba dies at 60|url=https://www.modernghana.com/entertainment/81389/highlife-legend-daddy-lumba-dies-at.html|access-date=2026-05-06|website=Modern Ghana|language=en}}</ref> ''King Promise'' daa nyɛla ŋun ʒini ''[[Joy FM (Ghana)|Joy FM]]'' zuɣu n yɛli ni o mini Daddy Lumba daa nyɛla ban laɣim n tumda ni bɛ yihi yila na, di chira ayi nyaanga ka Lumba daa kani maa.<ref>{{Cite web|date=2025-07-26|title=Daddy Lumba: 'We were working on a joint album'- King Promise reveals - MyJoyOnline|url=https://www.myjoyonline.com/daddy-lumba-we-were-working-on-a-joint-album-king-promise-reveals/|access-date=2026-05-06|website=www.myjoyonline.com|language=en-US}}</ref>
=== O kuli malibu ===
Daddy Lumba ŋun kani maa daŋni kpɛma (abusuapanin) daa moliya ni o kuli bahigu yan lula silimin goli ''[[December]]'' dabaayɔbu dali 2025, ni di yan niŋla ''Baba Yara Sports Stadium'' din be [[Kumasi]] la ni.<ref>{{Cite web|date=2025-10-08|title=Family announces date for late Daddy Lumba’s final funeral rites|url=https://www.pulse.com.gh/story/family-announces-date-for-late-daddy-lumbas-final-funeral-rites-2025100810142033693|access-date=2026-05-06|website=Pulse Ghana|language=en}}</ref><ref>{{Cite web|date=2025-08-05|title=Daddy Lumba’s funeral to be held in Kumasi - Family - MyJoyOnline|url=https://www.myjoyonline.com/daddy-lumbas-funeral-to-be-held-in-kumasi-family/|access-date=2026-05-06|website=www.myjoyonline.com|language=en-US}}</ref>
=== Silimin goli December kootu zaligu ===
Silimin goli ''[[December]]'' biɛɣu pia ni ayi dali 2025, ''Accra High Court'' daa zaɣisimi ni kuli maa bi yan mali bɛ ni daa gbaai dabisi shɛli maa (''13th [[December]] 2025''), dama bɛ daa bi mali Daddy Lumba mayilinima maa kuli maa malibu shaawara.<ref name=":7">{{Cite web|date=2025-12-12|title=BREAKING: Court blocks Daddy Lumba’s december 13 funeral|url=https://www.pulse.com.gh/story/breaking-court-blocks-daddy-lumbas-december-13-funeral-2025121211041531447|access-date=2026-05-06|website=Pulse Ghana|language=en}}</ref> Kootu maa daa bi saɣi n-ti daŋkpɛma maa, Kofi Owusu (''Abusuapanin'') ni o mali kuli maa shili ka daa lahi yɛli ''Transitions Funeral Home'' ni bɛ di zaŋ kum maa n-ti ba, naɣila kootu maa ti di sariya maa naagi.<ref name=":7" /> Kootu maa vihigu puuni, Daddy Lumba daŋ shɛba ban daa miri o (o paɣa ni o bihi) nuu daa ka kuli maa shili malibu ni, ka kootu maa daa yɛli ni di tu ni bɛ nuu be dinni.
Kootu maa daa zalibami ni bɛ bolimi kuli maa talahi nira kam laɣingu ka ka bɛ ti laɣim gbaai dabisili shɛli bɛ ni yan sɔɣi, bɛ daa lahi zalibami ni laɣishɛlikam bɛ ni nya kuli maa malibuni ni bɛ di zaŋli n gabi Daddy Lumba buni puuni, naɣila bɛ ti ŋmaai sariya maa.<ref>{{Cite web|date=2025-12-12|title=High Court stops Daddy Lumba's funeral over family dispute|url=https://www.primenewsghana.com/general-news/high-court-stops-daddy-lumba-s-funeral-over-family-dispute.html|access-date=2026-05-06|website=Prime News Ghana|language=en-us}}</ref>
Biɛla daa nabi tooi, ka kootu maa lahi zaɣisi bɛ ni gbaai sham maa, dama ban daa duhi yɛltɔɣa maa kootu maa daa bi yo bɛ ni daa gbaai ''GH₵2 million'' shɛli n-ti ba ni bɛ yo pɔi ka bɛ naan yi mali yɛlli maa.<ref>{{Cite web|date=2025-12-12|title=Court allows Daddy Lumba’s funeral to proceed after applicants miss GH¢2m deadline|url=https://www.pulse.com.gh/story/court-allows-daddy-lumbas-funeral-to-proceed-after-applicants-miss-ghcent2m-deadline-2025121215063989018|access-date=2026-05-06|website=Pulse Ghana|language=en}}</ref> Di nyaanga bɛ daa kpaŋ bɛ maŋa n mali yɛlli maa, ka kuli maa daa niŋ bɛ ni daa kuli zali li dabisi shɛli maa (''13th December, 2025'').
== O ni zali shɛli ==
Daddy Lumba daa nyɛla ŋun kpaŋsiri ''[[Ghana]]'' bi' pola mini baan' bihi ni bɛ piimi ''Highlife'' bɛ yila yilibu ni.<ref name=":1" /> O daa lahi nyɛla ŋun sɔŋdi baansi ban na yiɣisirina, baansi kamani ''Felix Owusu, Afia Ampofowaa, Kwabena Sunkwa, Ofori Amponsah, Selina Orleans, Akua Serwaa Bonsu, Borax, Ateaa Tina'', ni ban pahipahi.<ref>{{Cite web|title=Daddy Lumba Biography – Official Website of Daddy Lumba|url=https://daddylumbaofficial.com/biography/|access-date=2026-05-06|language=en-US}}</ref> Baansi kamani ''Sarkodie, King Promise'', ni ''KiDi'' nyɛla ban gba yɛli ni Daddy Lumba nyɛla ŋun kpaŋsiba pam bɛ yila baantali polo.
Lumba kpaŋmaŋ zaŋchaŋ ''[[Ghana]]'' yila zaŋgɔhi tiŋduya binkumda polo nyɛla din zaŋ ninneesim na, ka o yilanim maa lahi yɛligi ''[[Ghana]]'' kaya.<ref>{{Cite web|date=2025-07-26|title=Daddy Lumba, Ghanaian music superstar, dead at 60|url=https://www.wusa9.com/article/entertainment/music/daddy-lumba-ghana-accra-highlife-music-obituary-death-dead/65-52a3fbb7-22a0-4fc1-92df-106e095cb15a|access-date=2026-05-06|website=wusa9.com|language=en-US}}</ref>
<h1>Ghana Music Awards</h1>
<table border="5" cellpadding="20">
<tr>
<th>Organization</th>
<th>Year</th>
<th>Category</th>
<th>Nominated work</th>
<th>Result</th>
<th>Reference</th>
</tr>
<!-- Ghana Music Awards -->
<tr>
<td rowspan="11">Ghana Music Awards</td>
<td rowspan="3">1999</td>
<td>Best Album</td>
<td>-</td>
<td>Won</td>
<td></td>
</tr>
<tr>
<td>Most Popular Song</td>
<td>-</td>
<td>Won</td>
<td></td>
</tr>
<tr>
<td>Artist of the Year</td>
<td>-</td>
<td>Won</td>
<td></td>
</tr>
<tr>
<td rowspan="2">2000</td>
<td>Album Of The Year</td>
<td>Aben Wo Ha</td>
<td>Won</td>
<td></td>
</tr>
<tr>
<td>Song of the Year</td>
<td>Aben Wo Ha</td>
<td>Won</td>
<td> <ref>https://mobile.ghanaweb.com/GhanaHomePage/entertainment/Daddy-Lumba-s-Aben-Wo-Ha-How-the-controversial-song-became-a-classic-1993919</ref> </td>
</tr>
<tr>
<td rowspan="2">2003</td>
<td>Contemporary Highlife Album Of The Year</td>
<td>Poison</td>
<td>Won</td>
<td></td>
</tr>
<tr>
<td>Contemporary Highlife Song Of The Year</td>
<td>Menya Mpo</td>
<td>Won</td>
<td></td>
</tr>
<tr>
<td>2008</td>
<td>Song of the Year</td>
<td>Tokrom</td>
<td>Nominated</td>
<td> <ref>https://mobile.ghanaweb.com/GhanaHomePage/entertainment/Ghana-Music-Awards-2008-nominations-out-193628</ref> </td>
</tr>
<tr>
<td>2011</td>
<td>Highlife Song of the Year</td>
<td>Anadwo Ye Die</td>
<td>Nominated</td>
<td> <ref>https://www.modernghana.com/entertainment/14578/three-artistes-lead-2011-ghana-music-awards-nominations.html</ref> </td>
</tr>
<tr>
<td>2012</td>
<td>Highlife Song of the Year</td>
<td>Hye Po</td>
<td>Nominated</td>
<td> <ref>https://www.newsghana.com.gh/sarkodie-okyeame-kwame-top-vodafone-ghana-music-awards-2012-nominees-list/</ref> </td>
</tr>
<tr>
<td>2015</td>
<td>Highlife Song of the Year</td>
<td>Yentie Obiaa</td>
<td>Won</td>
<td></td>
</tr>
<!-- Ghana Music Awards UK -->
<tr>
<td rowspan="2">Ghana Music Awards UK</td>
<td>2017</td>
<td>Highlife Song of the Year</td>
<td>Enko Den</td>
<td>Nominated</td>
<td> <ref>https://www.modernghana.com/entertainment/43996/ghana-music-awards-uk-2017-nominations-announced.html</ref> </td>
</tr>
<tr>
<td>2023</td>
<td>Most Popular Song of the Year</td>
<td>Ofon Na Ɛdi Asem Fo</td>
<td>Nominated</td>
<td> <ref https://www.musicinafrica.net/magazine/ghana-music-awards-uk-2023-all-nominees </ref></td>
</tr>
</table>
== Kundivihira ==
sjem8sqx4iprkeh74kcy1zodi62mezf
136689
136688
2026-05-14T09:29:28Z
Phasy GH
5787
Added a reference
136689
wikitext
text/x-wiki
{{Bio}}
'''Charles Kwadwo Fosuh''' (be daa dɔɣi o la silimin goli ''[[September]]'' biɛɣu pihita yinika dali yuuni 1964 - ka o daa kani silimin ''[[July]]'' biɛɣu pishi ni ayɔbu yuuni 2025), ka bɛ mi o o tuma ni '''Daddy Lumba''', nyɛla ''[[Ghana]]'' nira ŋun nyɛ ''[[Germany]]'' yili yiina, yili sabira,<ref>{{Cite web|date=2025-11-26|title=Kumasi High court told Daddy Lumba died a German national, not Ghanaian - MyJoyOnline|url=https://www.myjoyonline.com/kumasi-high-court-told-daddy-lumba-died-a-german-national-not-ghanaian/|access-date=2026-05-04|website=www.myjoyonline.com|language=en-US}}</ref> ni ŋun tiri yila kumsi. O nyɛla ninvuɣ' so ŋun niŋ bayana ka yihi yilanim pam na, ka di shaŋa nyɛ din du tiŋduya, o nyɛla niriba pam ni mi ka o talahi mini o salo galisi pam ''[[Ghana]]'' yil' yiiniba puuni.<ref name=":1">{{Cite web|date=2025-07-27|title=Daddy Lumba: Ghana's highlife legend dies age 60|url=https://www.bbc.com/news/articles/ce93zez439lo|access-date=2026-05-04|website=www.bbc.com|language=en-GB}}</ref><ref>{{Cite web|title=Daddy Lumba As A Course To Be Studied?|url=https://www.modernghana.com/entertainment/62813/daddy-lumba-as-a-course-to-be-studied.html|access-date=2026-05-04|website=Modern Ghana|language=en}}</ref><ref>{{Cite news|last=Livemint|date=2025-07-26|title=Daddy Lumba, famed Ghanaian highlife singer, dies at 59 in Accra {{!}} Today News|language=en|work=mint|url=https://www.livemint.com/news/us-news/daddy-lumba-famed-ghanaian-highlife-singer-dies-at-59-in-accra-11753543948352.html|access-date=2026-05-04}}</ref><ref>{{Cite web|title=Not Just a Singer: Daddy Lumba and the Soul of a Nation|url=https://www.modernghana.com/news/1421277/not-just-a-singer-daddy-lumba-and-the-soul-of-a.html|access-date=2026-05-04|website=Modern Ghana|language=en}}</ref> Niriba pam daa mi la Lumba ka o nyɛ ŋun yihi yilanim pam din gbunani mini di biɛhisi nyɛ konkoba ka salo maa pam daa tooi lahi mali nangbanikpeeni bee galimi n zaŋ kpa o polo.<ref>{{Cite web|date=2025-07-26|title=Daddy Lumba: The highlife legend who redefined Ghanaian music|url=https://www.pulse.com.gh/story/daddy-lumba-the-highlife-legend-who-redefined-ghanaian-music-2025072612112019972|access-date=2026-05-04|website=Pulse Ghana|language=en}}</ref> O yila maa daa kuli jandirila Ghananim kaya, bɛ yal' niŋda ni bɛ yal' yara, o yila maa ni tooi yari n kpari yal' shaŋa polo n nyɛ yurilim, biɛhigu, kpibu, daŋ, ariziki, fara, suhiyurilim, suhisaɣingu, adiininima, nti pahi suhigbaali.
O ni daa na zoori saha shɛli maa, ''[[Ghana]]'' yil' yiiniba ban daa be ''[[Germany]]'' yuma 1980 bahigu la saha, Lumba daa pili la o yila tuma '<nowiki/>''Lumba Brothers''<nowiki/>' puuni, o mini ''[[Ghana]]'' nira ŋun yuli daa booni [[Nana Acheampong]] la lala saha maa. Bɛ zaa daa nyɛla ban go n chaŋ nti be ''[[Germany]]'' lala saha maa. Bɛ daa yihila bɛ ni daa laɣim n-ŋma yili gaŋ' shɛli la, '<nowiki/>''Yee Ye Aka Akwantuom''<nowiki/>', yuuni 1989; dina n daa lɛbi yili shɛli Ghananim nin ni tiɣi ''[[Ghana]]'' ninvuɣi shaba ban be tiŋduya yilanim puuni.Bɛ ni daa kuli waligi taba 1990 yuma maa piligu saha maa nyaanga, Lumba daa kpala o konko baan' tali tuma mini daabilim ka bɔli li '''Lumba Production''<nowiki/>' ka di mini ''MiPROMO'' kpalanzuya n daa kuli gbuni taba. O daa nyɛla ŋun yihi yil' viɛl' gbaliŋ na yimbayimba saha waɣila nyaanga.
Lumba daa dila ''[[Ghana]]'' baansi kpaŋmaŋ pina dibaa anii. O daa deela ''EMY Africa'' kpaŋmaŋ pina la, ka daa lahi n di kpaŋmaŋ pini shɛli din nyɛ ninvuɣ' shɛba ban kpaŋdi bɛ mansi pam diɛma ni yiɣijam polo la pini yuuni 2018 puuni. Yuuni 2023 puuni, ''[[Germany]]'' ''Ambassador'' din bɛ ''[[Ghana]]'' la daa ti o la '<nowiki/>''Borga Highlife Lifetim''e' kpaŋmaŋ pini la. Yuuni 2024 puuni, o daa lahi bela ban daa deei '<nowiki/>''National Honours and Awards''<nowiki/>' kpaŋmaŋ pina la puuni. Yuuni 2025 puuni, o yilli ŋɔ "''Mpempem Do Me''" daa nyɛla din pahi '''Apple Music''<nowiki/>' yilanim la zuɣu, ''UK'' naa ŋun yuli daa booni ''King Charles III'' la n daa piigi lala yilli maa ni o zaŋ n puhi ''Commonwealth Day'' chuɣu la.
== O biɛhigu piligu ==
Bɛ daa dɔɣila Charles Kwadwo Fosu silimin goli ''[[September]]'' biɛɣu pihita yinika dali yuuni 1964 tiŋ' shɛli bɛ ni booni ''Nsuta'' din be ''[[Ashanti Region]]'' ''[[Ghana]]'' tiŋgbani ni la. O ma n daa nyɛ<ref name=":2">{{Cite web|title=Daddy Lumba, Biography|url=http://ghanaweb.com/person/Daddy-Lumba-1257|access-date=2026-05-04|website=ghanaweb.com|language=en}}</ref> Comfort Gyamfi ka sokam mi o Ama Saah, ka o ba mi nyɛ Johnson Kwadwo Fosu. O ba ni o ma daa dɔɣila bihi ata ka o nyɛ ŋun pa kpɛma sani zuɣu. O laanba maa zaa daa nyɛla karimbanima. O ba daa nyɛla ŋun kani ka o na nyɛ bia.<ref>{{Cite web|title=Daddy Lumba Biography – Official Website of Daddy Lumba|url=https://daddylumbaofficial.com/biography/|access-date=2026-05-04|language=en-US}}</ref>
Fosu daa pilila o shikuru chandi ''Nsuta'' tiŋgbani ni, ''Suame Methodist'' din be ''[[Kumasi]]'' la ka o daa chaŋ, nti naai yuuni 1979. O daa tirisi tooni n chaŋ ''[[Adu Gyamfi Senior High School]]'' din be ''Jamasi'' la, amaa o daa lahi yi ni n labi ''[[Juaben Senior High School]]'' nti naai o ''Secondary Education'' nimaani 1984 la saha.<ref>{{Cite web|title=Daddy Lumba Biography – Official Website of Daddy Lumba|url=https://daddylumbaofficial.com/biography/|access-date=2026-05-04|language=en-US}}</ref>
== O tuma ==
=== O tuuli kuko' yaara mini Lumba Brothers (1983 hali ni 1989) ===
Fosu daa pilila yila o ni daa na nyɛ yuun' pia ni ayɔbu, o ni daa be ''[[Juaben Senior High School]]'' o daa nyɛla bɛ yila toondana yuuni 1983 hali ni yuuni 1984. O daa lahi kpala o tuuli laɣim yili "''Lumba Brothers''" o mini o zonima.<ref name=":0">{{Cite web|date=2025-07-26|title=10 fascinating facts about Highlife Legend Daddy Lumba — And the legacy he leaves behind|url=https://www.graphic.com.gh/entertainment/showbiz-news/10-fascinating-facts-about-highlife-legend-daddy-lumba-and-the-legacy-he-leaves-behind.html|access-date=2026-05-04|website=Graphic Online|language=en-gb}}</ref> O daa pilila bayana niŋbu o mini ''Nkwanta Wesley Singers'' ni daa diɛm diɛma ''Anokye Krom Cultural Center'' la.<ref>{{Cite web|title=Daddy Lumba Biography – Official Website of Daddy Lumba|url=https://daddylumbaofficial.com/biography/|access-date=2026-05-04|language=en-US}}</ref><ref>{{Cite web|date=2025-07-26|title=Daddy Lumba dead: Ghana mourn legendary highlife artiste wey die at age 60|url=https://www.bbc.com/pidgin/articles/cqxgj2e0edjo|access-date=2026-05-04|website=BBC News Pidgin}}</ref> Lala saha maa ka o daa yihi yilli ŋɔ na "Lumba Lumba" ka di yara n-jandiri ban daa tuhiri ''[[South Africa]]'' maŋsulinsi zuɣu lala saha maa. Yilli maa daa niŋla bayana, ka di che ka bɛ ti o yu' paa ŋɔ "Daddy Lumba", ka di daa ti che ka di lɛbi o yu' paa.<ref name=":3">{{Cite web|title=Daddy Lumba Biography – Official Website of Daddy Lumba|url=https://daddylumbaofficial.com/biography/|access-date=2026-05-04|language=en-US}}</ref>
O ni daa kuli naai ''[[Juaben Senior High School|Juaben SHS]]'' o daa chaŋla ''[[Germany]]'' yuuni 1983,<ref name=":0" /> ka di nyɛla o mam, ''Theresa Abebrese'', o ni daa nya so ''Secondary School'' la nti pahi o karimba ''Mama Acheampong'' n daa nyɛ ban tabi sɔŋ o. O daa chirigila ''[[Ghana]]'' nira ŋun gba nyɛ baanga nimaani ''[[Nana Acheampong]]''. Acheampong daa pun nyɛla ŋun be bɔŋ shɛli bɛ ni bɔli "''Talking Dreams''" la ni. Bɛ daa laɣila taba zɔri<ref name=":0" /> ka bɔli bɛ maŋ 'Lumba Brothers' (ka di yina Daddy Lumba yila bɔŋ kurili la ni). Bɛ daa gbaami ni bɛ yihi bɛ yil' palli na dina n nyɛ ''Yee Ye Aka Akwantuom'''<nowiki/>' '''''yuuni 1986 puuni, Joseph Owusu Banahene n daa nyɛ ŋun sɔŋ ka di yina.<ref name=":2" /><ref name=":1" /> Bɛ daa na bi tooi zaŋ yilli maa n wuhi salo ka di nyɛ laɣiri kalinsi zuɣu, naɣila yuuni 1989 ni ka di daa naan yina polo ni, di yibuna n-tɔ ka di kuli duhi bɛ bɔŋ maa saazuɣu.<ref name=":0" /><ref name=":4">{{Cite web|date=2025-07-26|title=Tribute to Daddy Lumba: The Highlife Maestro — iMullar|url=https://imullar.com/2025/07/26/tribute-to-daddy-lumba-the-highlife-maestro/|access-date=2026-05-04|language=en-GB}}</ref> Lumba Brothers daa nyɛla salo nini ni tiɣi shɛli dama bɛ daa chemi ka yili shɛli din daa du tiŋduya laBurger-Highlife''<nowiki/>' yina salo ni. Di yuma ayi nyaanga ka bɛ wali taba, amaa ka na kuli nyɛ ban laɣindi diɛmdi diɛma, kamani yuun' pia polo ha ka Lumba daa taɣi tiŋa.''<ref>{{Cite web|date=2023-01-02|title=“Nana Acheampong introduced me to Highlife music”-Daddy Lumba - Atinka Online|url=https://atinkaonline.com/nana-acheampong-introduced-me-to-highlife-music-daddy-lumba/|access-date=2026-05-04|language=en-US}}</ref><ref name=":3" />
=== O konko tuma (1990 hali ni 2025) ===
==== O bayana niŋbu (1990 hali ni 2000 polo) ====
Lumba Brothers ni daa wali taba n naai, Daddy Lumba daa yihila o konko yilanim na ka bɔli li '<nowiki/>''Obi Ate Meso Buo''<nowiki/>' 1990 yuuni la ni, baantali baŋdaba pam daa nya lala yilanim maa viɛlim ka di niŋ bayana ''[[Ghana]]'' yilanim puuni.<ref>{{Cite web|title=Daddy Lumba Biography – Official Website of Daddy Lumba|url=https://daddylumbaofficial.com/biography/|access-date=2026-05-04|language=en-US}}</ref><ref name=":6">{{Cite web|last=Oloworekende|first=Wale|date=2025-07-29|title=In Tribute To Daddy Lumba, Ghana’s Most Beloved Maverick|url=https://thenativemag.com/in-tribute-to-daddy-lumba-ghanas-most-beloved-maverick/|access-date=2026-05-04|website=The NATIVE|language=en-US}}</ref> Yilanim maa puuni shɛli n daa nyɛ "''Theresa''" ka di fiila jandiri o mam kuro la.<ref name=":4" /> Lumba daa yaarila o kukoli ''Rheinklang Studio'' ka di be ''Düsseldorf'' din be [[Germany]] la. Daddy Lumba daa kuli yihirila yil' pala na yuuni kam hali ni yuuni 2010. O yilanim maa zaa yi laɣim, o daa nyɛla yil' bɔŋbɔŋ bin pishi ni ayopoin<ref>{{Cite web|date=2025-07-27|title=See the list of over 200 songs Daddy Lumba released - MyJoyOnline|url=https://www.myjoyonline.com/see-the-list-of-over-200-songs-daddy-lumba-released/|access-date=2026-05-04|website=www.myjoyonline.com|language=en-US}}</ref> o ni daa na be o nyavuli ni (ka ''Obi Ate Meso Buo'<nowiki/>'' gba pahi danni).<ref name=":2" /> O yilanim daa nyɛla o maŋmaŋ kukoli, o maŋmaŋ takari gbaŋ '<nowiki/>''Lumba Production''' ka di nyɛ din mini ''MiPROMO'' kpalanzuya gbuni taba.
1990 yuma la saha zaa, o daa namdila yil' bona n tiri o baan' taba ''[[Germany]]'' tiŋgbani ni, Vida' gba daa pahila o ni daa ti yili shɛŋa maa ni, Felix Owusu ni daa zaŋ shɛli n wuhi salo yuuni 1992 la.<ref name=":5">{{Cite web|date=2025-07-27|title=See the list of over 200 songs Daddy Lumba released - MyJoyOnline|url=https://www.myjoyonline.com/see-the-list-of-over-200-songs-daddy-lumba-released/|access-date=2026-05-04|website=www.myjoyonline.com|language=en-US}}</ref> Lala saha maa ka Lumba daa chirigi Ofori Amponsah, ŋun daa lihiri m bɔri ŋun yan sɔŋ o o yila tuma polo la. Din saha Daddy Lumba daa na chɛla baantali tuma maa. Dina n daa nyɛ Ofori Amponsah piligu ka o mini Lumba laɣim n-tum, bɛ yihila "Anti Atta" na ka o daa yihi yil' bɔŋ ka boli li Asew. O mini Ofori daa lahi yihila yil'boŋ na ka boli liWo Ho Kyere''<nowiki/>' ka di yina yuuni 1999.''<ref name=":2" /><ref name=":5" />
Yuuni 1999, o daa dila '<nowiki/>''Ghana Music Awards''<nowiki/>' kpaŋmaŋ pina buta ka di '<nowiki/>''Album of the Year''<nowiki/>' kpaŋmaŋ pini nti pahi '<nowiki/>''Most Popular Song of the Year''<nowiki/>' kpaŋmaŋ pini.<ref name=":2" /> '<nowiki/>''Ghana Music Awards'<nowiki/>'' puuni, o daa lahi dila '''Artiste of the Year''<nowiki/>' kpaŋmaŋ pini yuuni 2000.
Silimin goli ''[[December]]'' biɛɣu pia ni yini dali yuuni 2005, Daddy Lumba daa demla diɛma '''House of Blues''<nowiki/>' din be ''[[Chicago]]'' la.<ref>{{Cite web|title=Daddy Lumba at Historic Chicago House of Blues!|url=https://www.modernghana.com/news/87794/daddy-lumba-at-historic-chicago-house-of-blues.html|access-date=2026-05-06|website=Modern Ghana|language=en}}</ref>
Daddy Lumba daa nyɛla ŋun yi poloni dihiri nuu n zaŋjandi ''<nowiki>''New Partronic Party (NPP)''</nowiki>''. "''Nana Ye Winner''", din nyɛ o yilli la nyɛla yili shɛli din daa mali zaashee pam n zaŋti tiŋgbani zuɣulantali piibupiibu shɛli din daa niŋ yuuni 2004, 2012 hali ni 2016. O daa lahi ŋmala yilli n-ti ''Nana Akufo-Addo'' 2020 piibupiibu la, dina n nyɛ "''4 More For Nana''".<ref>{{Cite web|last=Benedict|first=Qwame|date=2020-11-11|title=Daddy Lumba drops his campaign song for Nana Akuffo Addo (VIDEO)|url=https://www.ghpage.com/daddy-lumba-drops-his-campaign-song-for-nana-akuffo-addo-video/167444/|access-date=2026-05-06|website=GhPage|language=en-US}}</ref>
Silimin goli ''[[January]]'' biɛɣu pia ni yini dali yuuni 2009, linjimanim ata daa kuli kpɛla Lumba yiŋ din be ''Atimatim'' la ni ninmohi, ''[[Kumasi]]'' tiŋgbani ni. O tizopaɣa ''Faustina Fosu'' mini bɛ daŋ ni niriba n daa be yiŋa. Faustina ni yɛli sham, ni linjin' dabba maa daa bohila Lumba yala, bɛ daa yɛlimi ni bɛ mini o n yi [[Ankara]] n kuna, ni, ka o yɛliba ni o mini ba ni nya taba o yiŋa. O ni daa kuli yɛli ba ni o ka yiŋa, bɛ daa chaŋmi ka ti lahi labina hawa dibaayi nyaanga ni suhiyiɣisili, bɛ daa kuli zala bɛ yili maa dunoli gbuni n yari zilima ka turi ba. Bɛ ni daa kuli ŋmaligi, Faustina daa bolila ban su tiŋgbani maa fukumsi ka yɛli ba binshɛli din niŋ. Daddy Lumba daa bi yɛli kahigi binshɛɣu din niŋ maa n wuhi solo.<ref>{{Cite web|title=Daddy Lumba in trouble|url=https://www.modernghana.com/entertainment/8623/daddy-lumba-in-trouble.html|access-date=2026-05-06|website=Modern Ghana|language=en}}</ref>
=== 2010 hali ni 2025 ===
Silimin goli ''[[December]]'' biɛɣu pishi ni ayɔbu dali yuuni 2010, Daddy Lumba daa nyɛla ŋun dem dema '''Royal Lamerta Hotel' Ahodwo'' din be [[Kumasi]] la ni, o piligu dali n daa bala ka o diɛm diɛma tiŋ maa ni, o daa yan zaŋla lala diɛma maa n puhi o konko yuun pishi baantali maa ni chuɣu.<ref>{{Cite web|date=2010-09-17|title=Lumba's homecoming show - MyJoyOnline|url=https://www.myjoyonline.com/lumbas-homecoming-show/|access-date=2026-05-06|website=www.myjoyonline.com|language=en-US}}</ref> Bɛ daa tirisila diɛma maa n zali silimin goli ''[[January]]'' dahiyini dali yuuni 2011, ka di nyɛla bɛ tuma nema maa n bi viɛla, niriba n daa saɣim lala luɣili maa, nti pahi luɣili maa ʒilɛli bi viɛli zuɣu. Bɛ ni daa bi tooi diɛm diɛma maa di dabisili dali maa zuɣu ban su diɛma zonzongili daa duhi la lala hotel maa nim kootu.<ref>{{Cite web|title=Patrons of Lumba Concert fiasco explore legal option|url=https://www.modernghana.com/entertainment/14254/patrons-of-lumba-concert-fiasco-explore-legal-option.html|access-date=2026-05-06|website=Modern Ghana|language=en}}</ref>
Silimin goli ''[[January]]'' biɛɣu pia ni ayopoin dali yuuni 2018, Daddy Lumba daa duhila ''Kwame Anokye'' kootu ''Accra High Court'' lani, dama o daa ŋmala ʒiri ni o nyɛla Daddy Lumba bia, o daa boli la o maŋ ''Daddy Lumba Junior'' ka paɣisiri o ni o deei pina niriba sani. Daddy Lumba yɛliya ni Anokye pili o la paɣisibu saha shɛli o ni daa zini ''[[TV Africa]]'' zuɣu n niŋ '''Just Like You''<nowiki/>' la.<ref>{{Cite web|date=2018-04-04|title=Daddy Lumba look-alike changes name after lawsuit|url=https://www.citinewsroom.com/2018/04/daddy-lumba-look-alike-changes-name-after-lawsuit/|access-date=2026-05-06|language=en-US}}</ref> Anokye daa taɣila o yuli n boli o maŋ ''Anokye Supremo''.<ref>{{Cite web|date=2025-07-30|title=Eight 'sing-alikes' of Daddy Lumba mistaken for the original - MyJoyOnline|url=https://www.myjoyonline.com/eight-sing-alikes-of-daddy-lumba-mistaken-for-the-original/|access-date=2026-05-06|website=www.myjoyonline.com|language=en-US}}</ref>
Yuuni 2018 ''EMY Africa Awards'' la ni, Lumba daa dila '''Icon/Legend of Entertainment''<nowiki/>' kpaŋmaŋ pini. O ni daa deei pini maa o daa yɛlimi "N puhi ʒii ŋɔ zonzongilinim mini Ghananim ka paɣi. N nyɛla ŋun na kuli yan tiriya yili suma n yi na be n nyavuli ni".
Silimin goli ''[[October]]'' yuuni 2023, ''[[Germany]] Ambassador'' ŋun ʒi ''[[Ghana]]'' la daa tila Lumba '''Borga Highlife Lifetime Achievement Award''<nowiki/>' kpaŋmaŋ pini.
Lumba daa deela ''Grand Model'' kpaŋmaŋ pini la 2024 ''National Honours and Awards'' puuni, din daa niŋ ''Accra International Conference Centre'' silimin goli ''[[December]]'' biɛɣu pihita dali la.<ref>{{Cite web|date=2024-12-30|title=Full list of recipients at 2024 National Honours Awards - MyJoyOnline|url=https://www.myjoyonline.com/full-list-of-recipients-at-2024-national-honours-awards/|access-date=2026-05-06|website=www.myjoyonline.com|language=en-US}}</ref>
''King Charles III'' daa piila "''Mpempem Do Me''" n pahi yil' yura puuni 2025 yuuni ''Commonwealth Day'' la ni. Lala yilli maa n daa pahiri diba ayopoin ''King Charles III'' ni daa piigi o yil' yura pia ni ayopoin shɛŋa ''Apple Music'' maa.<ref>{{Cite web|date=2025-03-10|title=Daddy Lumba’s ‘Mpempem Do Me’ featured in King Charles’ playlist - MyJoyOnline|url=https://www.myjoyonline.com/daddy-lumbas-mpempem-do-me-featured-in-king-charles-playlist/|access-date=2026-05-06|website=www.myjoyonline.com|language=en-US}}</ref><ref>{{Cite web|last=Ghartey|first=Raphael|date=2025-03-10|title=Daddy Lumba's 'Mpempem Do Me' features in King Charles III's playlist|url=https://3news.com/showbiz/music/daddy-lumbas-mpempem-do-me-features-in-king-charles-iiis-playlist|access-date=2026-05-06|website=3News|language=en}}</ref>
Daddy Lumba daa malila niya ni chaŋ ''[[United States]]'' mini ''[[Canada]]'' n-ti diɛm diɛma, o yuun pishi nimaani nyaanga. ''TM Entertainmentz'' nim daa nyahila lala gɔrim maa o kum dabisili maa.<ref>{{Cite web|last=Ghartey|first=Raphael|date=2025-07-27|title=Daddy Lumba's USA and Canada tour cancelled - Management|url=https://3news.com/news/daddy-lumbas-usa-and-canada-tour-cancelled-management|access-date=2026-05-06|website=3News|language=en}}</ref> Ghana kuko' yaara ''Kaywa'' ni daa yɛli sham, ni Daddy Lumba daa na bela o yilanim bahigu shili malibu ni poi ka o nan yi che yila tuma. Lala yilanim maa di nyɛla din yan shihi yaɣa ŋɔ, ''roots reggae, amapiano, afrobeats'' nti pahi ''highlife''.
== O yila baŋsim ==
Lumba daa yan sabila yila, ka piigi di ni yan yiini dɔli sham, ka laɣim yila maa neen' bɔra, ka yili yila maa. O yilanim pam tooi nyɛla kanbonsili, amaa o tooi chirigiri yiindi siliminsili gba.<ref name=":6" /> Yilli kamani "''Homeless''" o bi yili li kanbonsili mini siliminsili konko o daa pahila ''German'' gba, o ni daa be ''[[Germany]]'' maa ka o daa bohim li o yila piligu maa saha.
=== O yila balibu ===
Bɛ ni daa wumsi o n niŋ asɔri yaɣili din nyɛ ''gospel'' la zuɣu, Lumba daa ŋma yilanim pam n zaŋkpa ''gospel'' polo, ka di tooi yara n kpari biɛhigu, yurilim, biɛhisi ni taba, kpaŋsibu ni tahima polo.<ref name=":6" /> Daddy Lumba yila nyɛla bal' konkoba ka shihiri suhi, ka lahi nyɛ din waligi ka che taba. O yilinim din galisim gari kobishii maa tooi yarimi n kpari yurilim, biɛhisi ni taba, amiliya, fara, tahima, laɣiri, yiŋ kalinsi, maŋ kpaŋsibu, wun paɣibu, suhipiɛlli, Naawuni ni yiko polo. O yila nim kuli nyɛla din puhiri ka laɣiri paɣiba, nintiɣibo zaŋchaŋ ban yuri o polo, ni o nin ni nya yal' shaŋa, ka di che ka nyɛ baanso ŋun biɛhigu mini salo biɛhisi tooi dɔli taba ka lahi taɣiri niriba biɛhisi.<ref>{{Cite journal|last=Akrong|first=Issac|date=2012-10|title=Hip life music: re-defining Ghanaian culture (1990-2012)|url=http://hdl.handle.net/10315/31427|language=en}}</ref>
=== O yila biɛhigu ===
Lumba daa lahi nyɛla niriba ni mi so ka o nini tiɣi o maŋa ka lahi dihiri o maŋ nachiinsi viɛnyɛla, ka mali viɛlim shɛli din che ka salo yuri o, ka lahi ŋma yil' shɛŋa ŋan niŋ bayana ''[[Ghana]]'' tiŋgbani ni, ka di nyɛ binshɛli din bi mili baansi pam. O daa mali la o zuɣu malibu balibu balibu, o daa tooi chɛri tamda, n pamdi sɔŋda ka daa lahi niŋdi tim niŋdi li ka di nyalisira ka be gɔnagɔna.<ref name=":6" />
== O maŋmaŋ biɛhigu ==
O ma ''Comfort Gyamfi (Ama Saah)'' n daa nyɛ o daa tooi mali so yɛltɔɣa n tumdi tuma. O kum daa nyɛla din daa dam o pam ka che ka o ŋma suhidamli, tahama, ni dihitabili yilanima. Daddy Lumba daa nyɛla ninvuɣi so ŋun mali ashili n zaŋ kpa o maŋmaŋ biɛhigu polo.<ref>{{Cite web|date=2025-12-02|title=High court rules both women were lawfully married to late music icon Daddy Lumba [Full Judgment] - MyJoyOnline|url=https://www.myjoyonline.com/high-court-rules-both-women-were-lawfully-married-to-late-music-icon-daddy-lumba-full-judgment/|access-date=2026-05-06|website=www.myjoyonline.com|language=en-US}}</ref> O daaʒia zaa daa nyɛla ''[[Ghana]]'' shiiri million kɔbiga ni pisopoin ni ayɔbu (''GH₵176 million''), ka di che ka o nyɛ be ''[[Ghana]]'' yili' yiindiba ban buni puuni.<ref>{{Cite web|last=Desk|first=HT US|date=2025-07-26|title=Daddy Lumba net worth: How rich was late Ghanaian musician? Here’s all about his family and kids|url=https://www.hindustantimes.com/entertainment/music/daddy-lumba-net-worth-all-about-late-ghanaian-musician-s-wealth-family-and-kids-101753547302466.html|access-date=2026-05-06|website=Hindustan Times|language=en}}</ref>
=== O radio duu ===
Silimin goli ''[[September]]'' yuuni 2022 puuni, Lumba daa yoola ''radio'' duu ka boli li ''DLFM'' (106.9), ka di tiri lahibali kanbonsili ni [[Ankara]] polo ŋɔ.<ref>{{Cite news|date=2022-09-08|title=Music legend Daddy Lumba establishes his own radio station, DLFM|language=en-EN|work=Pulse Ghana|url=https://www.pulse.com.gh/entertainment/music/music-legend-daddy-lumba-establishes-his-own-radio-station-dlfm/33ql1bl|access-date=2026-05-06}}{{Dead link|date=May 2026 |bot=InternetArchiveBot |fix-attempted=yes }}</ref><ref>{{Cite web|title=Daddy Lumba opens his own radio station DLFM in Accra (Photos)|url=http://shinemegh.com/2022/09/08/daddy-lumba-opens-his-own-radio-station-dlfm-in-accra-photos/|access-date=2026-05-06|website=shinemegh.com|language=en-US}}</ref>
=== O dɔro mini o kpibu ===
Silimin goli ''[[July]]'' biɛɣu pishi ni ayɔbu dali asiba mahili yuuni 2025 Lumba daa nyɛla ŋun kani ''Bank Hospital'' din be ''Cantonments'' din be [[Ankara]] la ni.<ref>{{Cite news|date=2025-07-26|title=Daddy Lumba cause of death: Ghanian music icon, passes away - here's what happened to him|work=The Economic Times|url=https://economictimes.indiatimes.com/news/international/us/daddy-lumba-cause-of-death-ghanian-music-icon-passes-away-heres-what-happened-to-him/articleshow/122925433.cms?from=mdr|access-date=2026-05-06|issn=0013-0389}}</ref> Pɔi ka o daa kani, o yuuni pihiyɔbu dɔɣim dabisili chuɣu shɛli din daa niŋ yuuni 2024 la ni, o daa chihila o paɣa, ''Akosua Serwaa Fosuh'' noli ni ka ŋuna n dihi o shini o dali. O daa viila ashili n yɛli ni o daa niŋla yaannyini apulaashin, kamani 2013 la saha. Pɔi ni yuuni 2013, o daa nyɛla do' so ŋun mali alaafee n diɛmdi diɛma laɣinsi ni. Lumba daa nyɛla ŋun diɛma diɛmanim pam n gili duniya yaanga zuɣu laɣinsinim ni.<ref>{{Cite web|title=Highlife Legend Daddy Lumba dies at 60|url=https://www.modernghana.com/entertainment/81389/highlife-legend-daddy-lumba-dies-at.html|access-date=2026-05-06|website=Modern Ghana|language=en}}</ref> ''King Promise'' daa nyɛla ŋun ʒini ''[[Joy FM (Ghana)|Joy FM]]'' zuɣu n yɛli ni o mini Daddy Lumba daa nyɛla ban laɣim n tumda ni bɛ yihi yila na, di chira ayi nyaanga ka Lumba daa kani maa.<ref>{{Cite web|date=2025-07-26|title=Daddy Lumba: 'We were working on a joint album'- King Promise reveals - MyJoyOnline|url=https://www.myjoyonline.com/daddy-lumba-we-were-working-on-a-joint-album-king-promise-reveals/|access-date=2026-05-06|website=www.myjoyonline.com|language=en-US}}</ref>
=== O kuli malibu ===
Daddy Lumba ŋun kani maa daŋni kpɛma (abusuapanin) daa moliya ni o kuli bahigu yan lula silimin goli ''[[December]]'' dabaayɔbu dali 2025, ni di yan niŋla ''Baba Yara Sports Stadium'' din be [[Kumasi]] la ni.<ref>{{Cite web|date=2025-10-08|title=Family announces date for late Daddy Lumba’s final funeral rites|url=https://www.pulse.com.gh/story/family-announces-date-for-late-daddy-lumbas-final-funeral-rites-2025100810142033693|access-date=2026-05-06|website=Pulse Ghana|language=en}}</ref><ref>{{Cite web|date=2025-08-05|title=Daddy Lumba’s funeral to be held in Kumasi - Family - MyJoyOnline|url=https://www.myjoyonline.com/daddy-lumbas-funeral-to-be-held-in-kumasi-family/|access-date=2026-05-06|website=www.myjoyonline.com|language=en-US}}</ref>
=== Silimin goli December kootu zaligu ===
Silimin goli ''[[December]]'' biɛɣu pia ni ayi dali 2025, ''Accra High Court'' daa zaɣisimi ni kuli maa bi yan mali bɛ ni daa gbaai dabisi shɛli maa (''13th [[December]] 2025''), dama bɛ daa bi mali Daddy Lumba mayilinima maa kuli maa malibu shaawara.<ref name=":7">{{Cite web|date=2025-12-12|title=BREAKING: Court blocks Daddy Lumba’s december 13 funeral|url=https://www.pulse.com.gh/story/breaking-court-blocks-daddy-lumbas-december-13-funeral-2025121211041531447|access-date=2026-05-06|website=Pulse Ghana|language=en}}</ref> Kootu maa daa bi saɣi n-ti daŋkpɛma maa, Kofi Owusu (''Abusuapanin'') ni o mali kuli maa shili ka daa lahi yɛli ''Transitions Funeral Home'' ni bɛ di zaŋ kum maa n-ti ba, naɣila kootu maa ti di sariya maa naagi.<ref name=":7" /> Kootu maa vihigu puuni, Daddy Lumba daŋ shɛba ban daa miri o (o paɣa ni o bihi) nuu daa ka kuli maa shili malibu ni, ka kootu maa daa yɛli ni di tu ni bɛ nuu be dinni.
Kootu maa daa zalibami ni bɛ bolimi kuli maa talahi nira kam laɣingu ka ka bɛ ti laɣim gbaai dabisili shɛli bɛ ni yan sɔɣi, bɛ daa lahi zalibami ni laɣishɛlikam bɛ ni nya kuli maa malibuni ni bɛ di zaŋli n gabi Daddy Lumba buni puuni, naɣila bɛ ti ŋmaai sariya maa.<ref>{{Cite web|date=2025-12-12|title=High Court stops Daddy Lumba's funeral over family dispute|url=https://www.primenewsghana.com/general-news/high-court-stops-daddy-lumba-s-funeral-over-family-dispute.html|access-date=2026-05-06|website=Prime News Ghana|language=en-us}}</ref>
Biɛla daa nabi tooi, ka kootu maa lahi zaɣisi bɛ ni gbaai sham maa, dama ban daa duhi yɛltɔɣa maa kootu maa daa bi yo bɛ ni daa gbaai ''GH₵2 million'' shɛli n-ti ba ni bɛ yo pɔi ka bɛ naan yi mali yɛlli maa.<ref>{{Cite web|date=2025-12-12|title=Court allows Daddy Lumba’s funeral to proceed after applicants miss GH¢2m deadline|url=https://www.pulse.com.gh/story/court-allows-daddy-lumbas-funeral-to-proceed-after-applicants-miss-ghcent2m-deadline-2025121215063989018|access-date=2026-05-06|website=Pulse Ghana|language=en}}</ref> Di nyaanga bɛ daa kpaŋ bɛ maŋa n mali yɛlli maa, ka kuli maa daa niŋ bɛ ni daa kuli zali li dabisi shɛli maa (''13th December, 2025'').
== O ni zali shɛli ==
Daddy Lumba daa nyɛla ŋun kpaŋsiri ''[[Ghana]]'' bi' pola mini baan' bihi ni bɛ piimi ''Highlife'' bɛ yila yilibu ni.<ref name=":1" /> O daa lahi nyɛla ŋun sɔŋdi baansi ban na yiɣisirina, baansi kamani ''Felix Owusu, Afia Ampofowaa, Kwabena Sunkwa, Ofori Amponsah, Selina Orleans, Akua Serwaa Bonsu, Borax, Ateaa Tina'', ni ban pahipahi.<ref>{{Cite web|title=Daddy Lumba Biography – Official Website of Daddy Lumba|url=https://daddylumbaofficial.com/biography/|access-date=2026-05-06|language=en-US}}</ref> Baansi kamani ''Sarkodie, King Promise'', ni ''KiDi'' nyɛla ban gba yɛli ni Daddy Lumba nyɛla ŋun kpaŋsiba pam bɛ yila baantali polo.
Lumba kpaŋmaŋ zaŋchaŋ ''[[Ghana]]'' yila zaŋgɔhi tiŋduya binkumda polo nyɛla din zaŋ ninneesim na, ka o yilanim maa lahi yɛligi ''[[Ghana]]'' kaya.<ref>{{Cite web|date=2025-07-26|title=Daddy Lumba, Ghanaian music superstar, dead at 60|url=https://www.wusa9.com/article/entertainment/music/daddy-lumba-ghana-accra-highlife-music-obituary-death-dead/65-52a3fbb7-22a0-4fc1-92df-106e095cb15a|access-date=2026-05-06|website=wusa9.com|language=en-US}}</ref>
<h1>Ghana Music Awards</h1>
<table border="5" cellpadding="20">
<tr>
<th>Organization</th>
<th>Year</th>
<th>Category</th>
<th>Nominated work</th>
<th>Result</th>
<th>Reference</th>
</tr>
<!-- Ghana Music Awards -->
<tr>
<td rowspan="11">Ghana Music Awards</td>
<td rowspan="3">1999</td>
<td>Best Album</td>
<td>-</td>
<td>Won</td>
<td></td>
</tr>
<tr>
<td>Most Popular Song</td>
<td>-</td>
<td>Won</td>
<td></td>
</tr>
<tr>
<td>Artist of the Year</td>
<td>-</td>
<td>Won</td>
<td></td>
</tr>
<tr>
<td rowspan="2">2000</td>
<td>Album Of The Year</td>
<td>Aben Wo Ha</td>
<td>Won</td>
<td></td>
</tr>
<tr>
<td>Song of the Year</td>
<td>Aben Wo Ha</td>
<td>Won</td>
<td> <ref>https://mobile.ghanaweb.com/GhanaHomePage/entertainment/Daddy-Lumba-s-Aben-Wo-Ha-How-the-controversial-song-became-a-classic-1993919</ref> </td>
</tr>
<tr>
<td rowspan="2">2003</td>
<td>Contemporary Highlife Album Of The Year</td>
<td>Poison</td>
<td>Won</td>
<td></td>
</tr>
<tr>
<td>Contemporary Highlife Song Of The Year</td>
<td>Menya Mpo</td>
<td>Won</td>
<td></td>
</tr>
<tr>
<td>2008</td>
<td>Song of the Year</td>
<td>Tokrom</td>
<td>Nominated</td>
<td> <ref>https://mobile.ghanaweb.com/GhanaHomePage/entertainment/Ghana-Music-Awards-2008-nominations-out-193628</ref> </td>
</tr>
<tr>
<td>2011</td>
<td>Highlife Song of the Year</td>
<td>Anadwo Ye Die</td>
<td>Nominated</td>
<td> <ref>https://www.modernghana.com/entertainment/14578/three-artistes-lead-2011-ghana-music-awards-nominations.html</ref> </td>
</tr>
<tr>
<td>2012</td>
<td>Highlife Song of the Year</td>
<td>Hye Po</td>
<td>Nominated</td>
<td> <ref>https://www.newsghana.com.gh/sarkodie-okyeame-kwame-top-vodafone-ghana-music-awards-2012-nominees-list/</ref> </td>
</tr>
<tr>
<td>2015</td>
<td>Highlife Song of the Year</td>
<td>Yentie Obiaa</td>
<td>Won</td>
<td></td>
</tr>
<!-- Ghana Music Awards UK -->
<tr>
<td rowspan="2">Ghana Music Awards UK</td>
<td>2017</td>
<td>Highlife Song of the Year</td>
<td>Enko Den</td>
<td>Nominated</td>
<td> <ref>https://www.modernghana.com/entertainment/43996/ghana-music-awards-uk-2017-nominations-announced.html</ref> </td>
</tr>
<tr>
<td>2023</td>
<td>Most Popular Song of the Year</td>
<td>Ofon Na Ɛdi Asem Fo</td>
<td>Nominated</td>
<td> <ref>https://www.musicinafrica.net/magazine/ghana-music-awards-uk-2023-all-nominees</ref></td>
</tr>
</table>
== Kundivihira ==
ksf735e188htvn97b6egp25u3apaei8
136690
136689
2026-05-14T09:35:19Z
Phasy GH
5787
Created a table
136690
wikitext
text/x-wiki
{{Bio}}
'''Charles Kwadwo Fosuh''' (be daa dɔɣi o la silimin goli ''[[September]]'' biɛɣu pihita yinika dali yuuni 1964 - ka o daa kani silimin ''[[July]]'' biɛɣu pishi ni ayɔbu yuuni 2025), ka bɛ mi o o tuma ni '''Daddy Lumba''', nyɛla ''[[Ghana]]'' nira ŋun nyɛ ''[[Germany]]'' yili yiina, yili sabira,<ref>{{Cite web|date=2025-11-26|title=Kumasi High court told Daddy Lumba died a German national, not Ghanaian - MyJoyOnline|url=https://www.myjoyonline.com/kumasi-high-court-told-daddy-lumba-died-a-german-national-not-ghanaian/|access-date=2026-05-04|website=www.myjoyonline.com|language=en-US}}</ref> ni ŋun tiri yila kumsi. O nyɛla ninvuɣ' so ŋun niŋ bayana ka yihi yilanim pam na, ka di shaŋa nyɛ din du tiŋduya, o nyɛla niriba pam ni mi ka o talahi mini o salo galisi pam ''[[Ghana]]'' yil' yiiniba puuni.<ref name=":1">{{Cite web|date=2025-07-27|title=Daddy Lumba: Ghana's highlife legend dies age 60|url=https://www.bbc.com/news/articles/ce93zez439lo|access-date=2026-05-04|website=www.bbc.com|language=en-GB}}</ref><ref>{{Cite web|title=Daddy Lumba As A Course To Be Studied?|url=https://www.modernghana.com/entertainment/62813/daddy-lumba-as-a-course-to-be-studied.html|access-date=2026-05-04|website=Modern Ghana|language=en}}</ref><ref>{{Cite news|last=Livemint|date=2025-07-26|title=Daddy Lumba, famed Ghanaian highlife singer, dies at 59 in Accra {{!}} Today News|language=en|work=mint|url=https://www.livemint.com/news/us-news/daddy-lumba-famed-ghanaian-highlife-singer-dies-at-59-in-accra-11753543948352.html|access-date=2026-05-04}}</ref><ref>{{Cite web|title=Not Just a Singer: Daddy Lumba and the Soul of a Nation|url=https://www.modernghana.com/news/1421277/not-just-a-singer-daddy-lumba-and-the-soul-of-a.html|access-date=2026-05-04|website=Modern Ghana|language=en}}</ref> Niriba pam daa mi la Lumba ka o nyɛ ŋun yihi yilanim pam din gbunani mini di biɛhisi nyɛ konkoba ka salo maa pam daa tooi lahi mali nangbanikpeeni bee galimi n zaŋ kpa o polo.<ref>{{Cite web|date=2025-07-26|title=Daddy Lumba: The highlife legend who redefined Ghanaian music|url=https://www.pulse.com.gh/story/daddy-lumba-the-highlife-legend-who-redefined-ghanaian-music-2025072612112019972|access-date=2026-05-04|website=Pulse Ghana|language=en}}</ref> O yila maa daa kuli jandirila Ghananim kaya, bɛ yal' niŋda ni bɛ yal' yara, o yila maa ni tooi yari n kpari yal' shaŋa polo n nyɛ yurilim, biɛhigu, kpibu, daŋ, ariziki, fara, suhiyurilim, suhisaɣingu, adiininima, nti pahi suhigbaali.
O ni daa na zoori saha shɛli maa, ''[[Ghana]]'' yil' yiiniba ban daa be ''[[Germany]]'' yuma 1980 bahigu la saha, Lumba daa pili la o yila tuma '<nowiki/>''Lumba Brothers''<nowiki/>' puuni, o mini ''[[Ghana]]'' nira ŋun yuli daa booni [[Nana Acheampong]] la lala saha maa. Bɛ zaa daa nyɛla ban go n chaŋ nti be ''[[Germany]]'' lala saha maa. Bɛ daa yihila bɛ ni daa laɣim n-ŋma yili gaŋ' shɛli la, '<nowiki/>''Yee Ye Aka Akwantuom''<nowiki/>', yuuni 1989; dina n daa lɛbi yili shɛli Ghananim nin ni tiɣi ''[[Ghana]]'' ninvuɣi shaba ban be tiŋduya yilanim puuni.Bɛ ni daa kuli waligi taba 1990 yuma maa piligu saha maa nyaanga, Lumba daa kpala o konko baan' tali tuma mini daabilim ka bɔli li '''Lumba Production''<nowiki/>' ka di mini ''MiPROMO'' kpalanzuya n daa kuli gbuni taba. O daa nyɛla ŋun yihi yil' viɛl' gbaliŋ na yimbayimba saha waɣila nyaanga.
Lumba daa dila ''[[Ghana]]'' baansi kpaŋmaŋ pina dibaa anii. O daa deela ''EMY Africa'' kpaŋmaŋ pina la, ka daa lahi n di kpaŋmaŋ pini shɛli din nyɛ ninvuɣ' shɛba ban kpaŋdi bɛ mansi pam diɛma ni yiɣijam polo la pini yuuni 2018 puuni. Yuuni 2023 puuni, ''[[Germany]]'' ''Ambassador'' din bɛ ''[[Ghana]]'' la daa ti o la '<nowiki/>''Borga Highlife Lifetim''e' kpaŋmaŋ pini la. Yuuni 2024 puuni, o daa lahi bela ban daa deei '<nowiki/>''National Honours and Awards''<nowiki/>' kpaŋmaŋ pina la puuni. Yuuni 2025 puuni, o yilli ŋɔ "''Mpempem Do Me''" daa nyɛla din pahi '''Apple Music''<nowiki/>' yilanim la zuɣu, ''UK'' naa ŋun yuli daa booni ''King Charles III'' la n daa piigi lala yilli maa ni o zaŋ n puhi ''Commonwealth Day'' chuɣu la.
== O biɛhigu piligu ==
Bɛ daa dɔɣila Charles Kwadwo Fosu silimin goli ''[[September]]'' biɛɣu pihita yinika dali yuuni 1964 tiŋ' shɛli bɛ ni booni ''Nsuta'' din be ''[[Ashanti Region]]'' ''[[Ghana]]'' tiŋgbani ni la. O ma n daa nyɛ<ref name=":2">{{Cite web|title=Daddy Lumba, Biography|url=http://ghanaweb.com/person/Daddy-Lumba-1257|access-date=2026-05-04|website=ghanaweb.com|language=en}}</ref> Comfort Gyamfi ka sokam mi o Ama Saah, ka o ba mi nyɛ Johnson Kwadwo Fosu. O ba ni o ma daa dɔɣila bihi ata ka o nyɛ ŋun pa kpɛma sani zuɣu. O laanba maa zaa daa nyɛla karimbanima. O ba daa nyɛla ŋun kani ka o na nyɛ bia.<ref>{{Cite web|title=Daddy Lumba Biography – Official Website of Daddy Lumba|url=https://daddylumbaofficial.com/biography/|access-date=2026-05-04|language=en-US}}</ref>
Fosu daa pilila o shikuru chandi ''Nsuta'' tiŋgbani ni, ''Suame Methodist'' din be ''[[Kumasi]]'' la ka o daa chaŋ, nti naai yuuni 1979. O daa tirisi tooni n chaŋ ''[[Adu Gyamfi Senior High School]]'' din be ''Jamasi'' la, amaa o daa lahi yi ni n labi ''[[Juaben Senior High School]]'' nti naai o ''Secondary Education'' nimaani 1984 la saha.<ref>{{Cite web|title=Daddy Lumba Biography – Official Website of Daddy Lumba|url=https://daddylumbaofficial.com/biography/|access-date=2026-05-04|language=en-US}}</ref>
== O tuma ==
=== O tuuli kuko' yaara mini Lumba Brothers (1983 hali ni 1989) ===
Fosu daa pilila yila o ni daa na nyɛ yuun' pia ni ayɔbu, o ni daa be ''[[Juaben Senior High School]]'' o daa nyɛla bɛ yila toondana yuuni 1983 hali ni yuuni 1984. O daa lahi kpala o tuuli laɣim yili "''Lumba Brothers''" o mini o zonima.<ref name=":0">{{Cite web|date=2025-07-26|title=10 fascinating facts about Highlife Legend Daddy Lumba — And the legacy he leaves behind|url=https://www.graphic.com.gh/entertainment/showbiz-news/10-fascinating-facts-about-highlife-legend-daddy-lumba-and-the-legacy-he-leaves-behind.html|access-date=2026-05-04|website=Graphic Online|language=en-gb}}</ref> O daa pilila bayana niŋbu o mini ''Nkwanta Wesley Singers'' ni daa diɛm diɛma ''Anokye Krom Cultural Center'' la.<ref>{{Cite web|title=Daddy Lumba Biography – Official Website of Daddy Lumba|url=https://daddylumbaofficial.com/biography/|access-date=2026-05-04|language=en-US}}</ref><ref>{{Cite web|date=2025-07-26|title=Daddy Lumba dead: Ghana mourn legendary highlife artiste wey die at age 60|url=https://www.bbc.com/pidgin/articles/cqxgj2e0edjo|access-date=2026-05-04|website=BBC News Pidgin}}</ref> Lala saha maa ka o daa yihi yilli ŋɔ na "Lumba Lumba" ka di yara n-jandiri ban daa tuhiri ''[[South Africa]]'' maŋsulinsi zuɣu lala saha maa. Yilli maa daa niŋla bayana, ka di che ka bɛ ti o yu' paa ŋɔ "Daddy Lumba", ka di daa ti che ka di lɛbi o yu' paa.<ref name=":3">{{Cite web|title=Daddy Lumba Biography – Official Website of Daddy Lumba|url=https://daddylumbaofficial.com/biography/|access-date=2026-05-04|language=en-US}}</ref>
O ni daa kuli naai ''[[Juaben Senior High School|Juaben SHS]]'' o daa chaŋla ''[[Germany]]'' yuuni 1983,<ref name=":0" /> ka di nyɛla o mam, ''Theresa Abebrese'', o ni daa nya so ''Secondary School'' la nti pahi o karimba ''Mama Acheampong'' n daa nyɛ ban tabi sɔŋ o. O daa chirigila ''[[Ghana]]'' nira ŋun gba nyɛ baanga nimaani ''[[Nana Acheampong]]''. Acheampong daa pun nyɛla ŋun be bɔŋ shɛli bɛ ni bɔli "''Talking Dreams''" la ni. Bɛ daa laɣila taba zɔri<ref name=":0" /> ka bɔli bɛ maŋ 'Lumba Brothers' (ka di yina Daddy Lumba yila bɔŋ kurili la ni). Bɛ daa gbaami ni bɛ yihi bɛ yil' palli na dina n nyɛ ''Yee Ye Aka Akwantuom'''<nowiki/>' '''''yuuni 1986 puuni, Joseph Owusu Banahene n daa nyɛ ŋun sɔŋ ka di yina.<ref name=":2" /><ref name=":1" /> Bɛ daa na bi tooi zaŋ yilli maa n wuhi salo ka di nyɛ laɣiri kalinsi zuɣu, naɣila yuuni 1989 ni ka di daa naan yina polo ni, di yibuna n-tɔ ka di kuli duhi bɛ bɔŋ maa saazuɣu.<ref name=":0" /><ref name=":4">{{Cite web|date=2025-07-26|title=Tribute to Daddy Lumba: The Highlife Maestro — iMullar|url=https://imullar.com/2025/07/26/tribute-to-daddy-lumba-the-highlife-maestro/|access-date=2026-05-04|language=en-GB}}</ref> Lumba Brothers daa nyɛla salo nini ni tiɣi shɛli dama bɛ daa chemi ka yili shɛli din daa du tiŋduya laBurger-Highlife''<nowiki/>' yina salo ni. Di yuma ayi nyaanga ka bɛ wali taba, amaa ka na kuli nyɛ ban laɣindi diɛmdi diɛma, kamani yuun' pia polo ha ka Lumba daa taɣi tiŋa.''<ref>{{Cite web|date=2023-01-02|title=“Nana Acheampong introduced me to Highlife music”-Daddy Lumba - Atinka Online|url=https://atinkaonline.com/nana-acheampong-introduced-me-to-highlife-music-daddy-lumba/|access-date=2026-05-04|language=en-US}}</ref><ref name=":3" />
=== O konko tuma (1990 hali ni 2025) ===
==== O bayana niŋbu (1990 hali ni 2000 polo) ====
Lumba Brothers ni daa wali taba n naai, Daddy Lumba daa yihila o konko yilanim na ka bɔli li '<nowiki/>''Obi Ate Meso Buo''<nowiki/>' 1990 yuuni la ni, baantali baŋdaba pam daa nya lala yilanim maa viɛlim ka di niŋ bayana ''[[Ghana]]'' yilanim puuni.<ref>{{Cite web|title=Daddy Lumba Biography – Official Website of Daddy Lumba|url=https://daddylumbaofficial.com/biography/|access-date=2026-05-04|language=en-US}}</ref><ref name=":6">{{Cite web|last=Oloworekende|first=Wale|date=2025-07-29|title=In Tribute To Daddy Lumba, Ghana’s Most Beloved Maverick|url=https://thenativemag.com/in-tribute-to-daddy-lumba-ghanas-most-beloved-maverick/|access-date=2026-05-04|website=The NATIVE|language=en-US}}</ref> Yilanim maa puuni shɛli n daa nyɛ "''Theresa''" ka di fiila jandiri o mam kuro la.<ref name=":4" /> Lumba daa yaarila o kukoli ''Rheinklang Studio'' ka di be ''Düsseldorf'' din be [[Germany]] la. Daddy Lumba daa kuli yihirila yil' pala na yuuni kam hali ni yuuni 2010. O yilanim maa zaa yi laɣim, o daa nyɛla yil' bɔŋbɔŋ bin pishi ni ayopoin<ref>{{Cite web|date=2025-07-27|title=See the list of over 200 songs Daddy Lumba released - MyJoyOnline|url=https://www.myjoyonline.com/see-the-list-of-over-200-songs-daddy-lumba-released/|access-date=2026-05-04|website=www.myjoyonline.com|language=en-US}}</ref> o ni daa na be o nyavuli ni (ka ''Obi Ate Meso Buo'<nowiki/>'' gba pahi danni).<ref name=":2" /> O yilanim daa nyɛla o maŋmaŋ kukoli, o maŋmaŋ takari gbaŋ '<nowiki/>''Lumba Production''' ka di nyɛ din mini ''MiPROMO'' kpalanzuya gbuni taba.
1990 yuma la saha zaa, o daa namdila yil' bona n tiri o baan' taba ''[[Germany]]'' tiŋgbani ni, Vida' gba daa pahila o ni daa ti yili shɛŋa maa ni, Felix Owusu ni daa zaŋ shɛli n wuhi salo yuuni 1992 la.<ref name=":5">{{Cite web|date=2025-07-27|title=See the list of over 200 songs Daddy Lumba released - MyJoyOnline|url=https://www.myjoyonline.com/see-the-list-of-over-200-songs-daddy-lumba-released/|access-date=2026-05-04|website=www.myjoyonline.com|language=en-US}}</ref> Lala saha maa ka Lumba daa chirigi Ofori Amponsah, ŋun daa lihiri m bɔri ŋun yan sɔŋ o o yila tuma polo la. Din saha Daddy Lumba daa na chɛla baantali tuma maa. Dina n daa nyɛ Ofori Amponsah piligu ka o mini Lumba laɣim n-tum, bɛ yihila "Anti Atta" na ka o daa yihi yil' bɔŋ ka boli li Asew. O mini Ofori daa lahi yihila yil'boŋ na ka boli liWo Ho Kyere''<nowiki/>' ka di yina yuuni 1999.''<ref name=":2" /><ref name=":5" />
Yuuni 1999, o daa dila '<nowiki/>''Ghana Music Awards''<nowiki/>' kpaŋmaŋ pina buta ka di '<nowiki/>''Album of the Year''<nowiki/>' kpaŋmaŋ pini nti pahi '<nowiki/>''Most Popular Song of the Year''<nowiki/>' kpaŋmaŋ pini.<ref name=":2" /> '<nowiki/>''Ghana Music Awards'<nowiki/>'' puuni, o daa lahi dila '''Artiste of the Year''<nowiki/>' kpaŋmaŋ pini yuuni 2000.
Silimin goli ''[[December]]'' biɛɣu pia ni yini dali yuuni 2005, Daddy Lumba daa demla diɛma '''House of Blues''<nowiki/>' din be ''[[Chicago]]'' la.<ref>{{Cite web|title=Daddy Lumba at Historic Chicago House of Blues!|url=https://www.modernghana.com/news/87794/daddy-lumba-at-historic-chicago-house-of-blues.html|access-date=2026-05-06|website=Modern Ghana|language=en}}</ref>
Daddy Lumba daa nyɛla ŋun yi poloni dihiri nuu n zaŋjandi ''<nowiki>''New Partronic Party (NPP)''</nowiki>''. "''Nana Ye Winner''", din nyɛ o yilli la nyɛla yili shɛli din daa mali zaashee pam n zaŋti tiŋgbani zuɣulantali piibupiibu shɛli din daa niŋ yuuni 2004, 2012 hali ni 2016. O daa lahi ŋmala yilli n-ti ''Nana Akufo-Addo'' 2020 piibupiibu la, dina n nyɛ "''4 More For Nana''".<ref>{{Cite web|last=Benedict|first=Qwame|date=2020-11-11|title=Daddy Lumba drops his campaign song for Nana Akuffo Addo (VIDEO)|url=https://www.ghpage.com/daddy-lumba-drops-his-campaign-song-for-nana-akuffo-addo-video/167444/|access-date=2026-05-06|website=GhPage|language=en-US}}</ref>
Silimin goli ''[[January]]'' biɛɣu pia ni yini dali yuuni 2009, linjimanim ata daa kuli kpɛla Lumba yiŋ din be ''Atimatim'' la ni ninmohi, ''[[Kumasi]]'' tiŋgbani ni. O tizopaɣa ''Faustina Fosu'' mini bɛ daŋ ni niriba n daa be yiŋa. Faustina ni yɛli sham, ni linjin' dabba maa daa bohila Lumba yala, bɛ daa yɛlimi ni bɛ mini o n yi [[Ankara]] n kuna, ni, ka o yɛliba ni o mini ba ni nya taba o yiŋa. O ni daa kuli yɛli ba ni o ka yiŋa, bɛ daa chaŋmi ka ti lahi labina hawa dibaayi nyaanga ni suhiyiɣisili, bɛ daa kuli zala bɛ yili maa dunoli gbuni n yari zilima ka turi ba. Bɛ ni daa kuli ŋmaligi, Faustina daa bolila ban su tiŋgbani maa fukumsi ka yɛli ba binshɛli din niŋ. Daddy Lumba daa bi yɛli kahigi binshɛɣu din niŋ maa n wuhi solo.<ref>{{Cite web|title=Daddy Lumba in trouble|url=https://www.modernghana.com/entertainment/8623/daddy-lumba-in-trouble.html|access-date=2026-05-06|website=Modern Ghana|language=en}}</ref>
=== 2010 hali ni 2025 ===
Silimin goli ''[[December]]'' biɛɣu pishi ni ayɔbu dali yuuni 2010, Daddy Lumba daa nyɛla ŋun dem dema '''Royal Lamerta Hotel' Ahodwo'' din be [[Kumasi]] la ni, o piligu dali n daa bala ka o diɛm diɛma tiŋ maa ni, o daa yan zaŋla lala diɛma maa n puhi o konko yuun pishi baantali maa ni chuɣu.<ref>{{Cite web|date=2010-09-17|title=Lumba's homecoming show - MyJoyOnline|url=https://www.myjoyonline.com/lumbas-homecoming-show/|access-date=2026-05-06|website=www.myjoyonline.com|language=en-US}}</ref> Bɛ daa tirisila diɛma maa n zali silimin goli ''[[January]]'' dahiyini dali yuuni 2011, ka di nyɛla bɛ tuma nema maa n bi viɛla, niriba n daa saɣim lala luɣili maa, nti pahi luɣili maa ʒilɛli bi viɛli zuɣu. Bɛ ni daa bi tooi diɛm diɛma maa di dabisili dali maa zuɣu ban su diɛma zonzongili daa duhi la lala hotel maa nim kootu.<ref>{{Cite web|title=Patrons of Lumba Concert fiasco explore legal option|url=https://www.modernghana.com/entertainment/14254/patrons-of-lumba-concert-fiasco-explore-legal-option.html|access-date=2026-05-06|website=Modern Ghana|language=en}}</ref>
Silimin goli ''[[January]]'' biɛɣu pia ni ayopoin dali yuuni 2018, Daddy Lumba daa duhila ''Kwame Anokye'' kootu ''Accra High Court'' lani, dama o daa ŋmala ʒiri ni o nyɛla Daddy Lumba bia, o daa boli la o maŋ ''Daddy Lumba Junior'' ka paɣisiri o ni o deei pina niriba sani. Daddy Lumba yɛliya ni Anokye pili o la paɣisibu saha shɛli o ni daa zini ''[[TV Africa]]'' zuɣu n niŋ '''Just Like You''<nowiki/>' la.<ref>{{Cite web|date=2018-04-04|title=Daddy Lumba look-alike changes name after lawsuit|url=https://www.citinewsroom.com/2018/04/daddy-lumba-look-alike-changes-name-after-lawsuit/|access-date=2026-05-06|language=en-US}}</ref> Anokye daa taɣila o yuli n boli o maŋ ''Anokye Supremo''.<ref>{{Cite web|date=2025-07-30|title=Eight 'sing-alikes' of Daddy Lumba mistaken for the original - MyJoyOnline|url=https://www.myjoyonline.com/eight-sing-alikes-of-daddy-lumba-mistaken-for-the-original/|access-date=2026-05-06|website=www.myjoyonline.com|language=en-US}}</ref>
Yuuni 2018 ''EMY Africa Awards'' la ni, Lumba daa dila '''Icon/Legend of Entertainment''<nowiki/>' kpaŋmaŋ pini. O ni daa deei pini maa o daa yɛlimi "N puhi ʒii ŋɔ zonzongilinim mini Ghananim ka paɣi. N nyɛla ŋun na kuli yan tiriya yili suma n yi na be n nyavuli ni".
Silimin goli ''[[October]]'' yuuni 2023, ''[[Germany]] Ambassador'' ŋun ʒi ''[[Ghana]]'' la daa tila Lumba '''Borga Highlife Lifetime Achievement Award''<nowiki/>' kpaŋmaŋ pini.
Lumba daa deela ''Grand Model'' kpaŋmaŋ pini la 2024 ''National Honours and Awards'' puuni, din daa niŋ ''Accra International Conference Centre'' silimin goli ''[[December]]'' biɛɣu pihita dali la.<ref>{{Cite web|date=2024-12-30|title=Full list of recipients at 2024 National Honours Awards - MyJoyOnline|url=https://www.myjoyonline.com/full-list-of-recipients-at-2024-national-honours-awards/|access-date=2026-05-06|website=www.myjoyonline.com|language=en-US}}</ref>
''King Charles III'' daa piila "''Mpempem Do Me''" n pahi yil' yura puuni 2025 yuuni ''Commonwealth Day'' la ni. Lala yilli maa n daa pahiri diba ayopoin ''King Charles III'' ni daa piigi o yil' yura pia ni ayopoin shɛŋa ''Apple Music'' maa.<ref>{{Cite web|date=2025-03-10|title=Daddy Lumba’s ‘Mpempem Do Me’ featured in King Charles’ playlist - MyJoyOnline|url=https://www.myjoyonline.com/daddy-lumbas-mpempem-do-me-featured-in-king-charles-playlist/|access-date=2026-05-06|website=www.myjoyonline.com|language=en-US}}</ref><ref>{{Cite web|last=Ghartey|first=Raphael|date=2025-03-10|title=Daddy Lumba's 'Mpempem Do Me' features in King Charles III's playlist|url=https://3news.com/showbiz/music/daddy-lumbas-mpempem-do-me-features-in-king-charles-iiis-playlist|access-date=2026-05-06|website=3News|language=en}}</ref>
Daddy Lumba daa malila niya ni chaŋ ''[[United States]]'' mini ''[[Canada]]'' n-ti diɛm diɛma, o yuun pishi nimaani nyaanga. ''TM Entertainmentz'' nim daa nyahila lala gɔrim maa o kum dabisili maa.<ref>{{Cite web|last=Ghartey|first=Raphael|date=2025-07-27|title=Daddy Lumba's USA and Canada tour cancelled - Management|url=https://3news.com/news/daddy-lumbas-usa-and-canada-tour-cancelled-management|access-date=2026-05-06|website=3News|language=en}}</ref> Ghana kuko' yaara ''Kaywa'' ni daa yɛli sham, ni Daddy Lumba daa na bela o yilanim bahigu shili malibu ni poi ka o nan yi che yila tuma. Lala yilanim maa di nyɛla din yan shihi yaɣa ŋɔ, ''roots reggae, amapiano, afrobeats'' nti pahi ''highlife''.
== O yila baŋsim ==
Lumba daa yan sabila yila, ka piigi di ni yan yiini dɔli sham, ka laɣim yila maa neen' bɔra, ka yili yila maa. O yilanim pam tooi nyɛla kanbonsili, amaa o tooi chirigiri yiindi siliminsili gba.<ref name=":6" /> Yilli kamani "''Homeless''" o bi yili li kanbonsili mini siliminsili konko o daa pahila ''German'' gba, o ni daa be ''[[Germany]]'' maa ka o daa bohim li o yila piligu maa saha.
=== O yila balibu ===
Bɛ ni daa wumsi o n niŋ asɔri yaɣili din nyɛ ''gospel'' la zuɣu, Lumba daa ŋma yilanim pam n zaŋkpa ''gospel'' polo, ka di tooi yara n kpari biɛhigu, yurilim, biɛhisi ni taba, kpaŋsibu ni tahima polo.<ref name=":6" /> Daddy Lumba yila nyɛla bal' konkoba ka shihiri suhi, ka lahi nyɛ din waligi ka che taba. O yilinim din galisim gari kobishii maa tooi yarimi n kpari yurilim, biɛhisi ni taba, amiliya, fara, tahima, laɣiri, yiŋ kalinsi, maŋ kpaŋsibu, wun paɣibu, suhipiɛlli, Naawuni ni yiko polo. O yila nim kuli nyɛla din puhiri ka laɣiri paɣiba, nintiɣibo zaŋchaŋ ban yuri o polo, ni o nin ni nya yal' shaŋa, ka di che ka nyɛ baanso ŋun biɛhigu mini salo biɛhisi tooi dɔli taba ka lahi taɣiri niriba biɛhisi.<ref>{{Cite journal|last=Akrong|first=Issac|date=2012-10|title=Hip life music: re-defining Ghanaian culture (1990-2012)|url=http://hdl.handle.net/10315/31427|language=en}}</ref>
=== O yila biɛhigu ===
Lumba daa lahi nyɛla niriba ni mi so ka o nini tiɣi o maŋa ka lahi dihiri o maŋ nachiinsi viɛnyɛla, ka mali viɛlim shɛli din che ka salo yuri o, ka lahi ŋma yil' shɛŋa ŋan niŋ bayana ''[[Ghana]]'' tiŋgbani ni, ka di nyɛ binshɛli din bi mili baansi pam. O daa mali la o zuɣu malibu balibu balibu, o daa tooi chɛri tamda, n pamdi sɔŋda ka daa lahi niŋdi tim niŋdi li ka di nyalisira ka be gɔnagɔna.<ref name=":6" />
== O maŋmaŋ biɛhigu ==
O ma ''Comfort Gyamfi (Ama Saah)'' n daa nyɛ o daa tooi mali so yɛltɔɣa n tumdi tuma. O kum daa nyɛla din daa dam o pam ka che ka o ŋma suhidamli, tahama, ni dihitabili yilanima. Daddy Lumba daa nyɛla ninvuɣi so ŋun mali ashili n zaŋ kpa o maŋmaŋ biɛhigu polo.<ref>{{Cite web|date=2025-12-02|title=High court rules both women were lawfully married to late music icon Daddy Lumba [Full Judgment] - MyJoyOnline|url=https://www.myjoyonline.com/high-court-rules-both-women-were-lawfully-married-to-late-music-icon-daddy-lumba-full-judgment/|access-date=2026-05-06|website=www.myjoyonline.com|language=en-US}}</ref> O daaʒia zaa daa nyɛla ''[[Ghana]]'' shiiri million kɔbiga ni pisopoin ni ayɔbu (''GH₵176 million''), ka di che ka o nyɛ be ''[[Ghana]]'' yili' yiindiba ban buni puuni.<ref>{{Cite web|last=Desk|first=HT US|date=2025-07-26|title=Daddy Lumba net worth: How rich was late Ghanaian musician? Here’s all about his family and kids|url=https://www.hindustantimes.com/entertainment/music/daddy-lumba-net-worth-all-about-late-ghanaian-musician-s-wealth-family-and-kids-101753547302466.html|access-date=2026-05-06|website=Hindustan Times|language=en}}</ref>
=== O radio duu ===
Silimin goli ''[[September]]'' yuuni 2022 puuni, Lumba daa yoola ''radio'' duu ka boli li ''DLFM'' (106.9), ka di tiri lahibali kanbonsili ni [[Ankara]] polo ŋɔ.<ref>{{Cite news|date=2022-09-08|title=Music legend Daddy Lumba establishes his own radio station, DLFM|language=en-EN|work=Pulse Ghana|url=https://www.pulse.com.gh/entertainment/music/music-legend-daddy-lumba-establishes-his-own-radio-station-dlfm/33ql1bl|access-date=2026-05-06}}{{Dead link|date=May 2026 |bot=InternetArchiveBot |fix-attempted=yes }}</ref><ref>{{Cite web|title=Daddy Lumba opens his own radio station DLFM in Accra (Photos)|url=http://shinemegh.com/2022/09/08/daddy-lumba-opens-his-own-radio-station-dlfm-in-accra-photos/|access-date=2026-05-06|website=shinemegh.com|language=en-US}}</ref>
=== O dɔro mini o kpibu ===
Silimin goli ''[[July]]'' biɛɣu pishi ni ayɔbu dali asiba mahili yuuni 2025 Lumba daa nyɛla ŋun kani ''Bank Hospital'' din be ''Cantonments'' din be [[Ankara]] la ni.<ref>{{Cite news|date=2025-07-26|title=Daddy Lumba cause of death: Ghanian music icon, passes away - here's what happened to him|work=The Economic Times|url=https://economictimes.indiatimes.com/news/international/us/daddy-lumba-cause-of-death-ghanian-music-icon-passes-away-heres-what-happened-to-him/articleshow/122925433.cms?from=mdr|access-date=2026-05-06|issn=0013-0389}}</ref> Pɔi ka o daa kani, o yuuni pihiyɔbu dɔɣim dabisili chuɣu shɛli din daa niŋ yuuni 2024 la ni, o daa chihila o paɣa, ''Akosua Serwaa Fosuh'' noli ni ka ŋuna n dihi o shini o dali. O daa viila ashili n yɛli ni o daa niŋla yaannyini apulaashin, kamani 2013 la saha. Pɔi ni yuuni 2013, o daa nyɛla do' so ŋun mali alaafee n diɛmdi diɛma laɣinsi ni. Lumba daa nyɛla ŋun diɛma diɛmanim pam n gili duniya yaanga zuɣu laɣinsinim ni.<ref>{{Cite web|title=Highlife Legend Daddy Lumba dies at 60|url=https://www.modernghana.com/entertainment/81389/highlife-legend-daddy-lumba-dies-at.html|access-date=2026-05-06|website=Modern Ghana|language=en}}</ref> ''King Promise'' daa nyɛla ŋun ʒini ''[[Joy FM (Ghana)|Joy FM]]'' zuɣu n yɛli ni o mini Daddy Lumba daa nyɛla ban laɣim n tumda ni bɛ yihi yila na, di chira ayi nyaanga ka Lumba daa kani maa.<ref>{{Cite web|date=2025-07-26|title=Daddy Lumba: 'We were working on a joint album'- King Promise reveals - MyJoyOnline|url=https://www.myjoyonline.com/daddy-lumba-we-were-working-on-a-joint-album-king-promise-reveals/|access-date=2026-05-06|website=www.myjoyonline.com|language=en-US}}</ref>
=== O kuli malibu ===
Daddy Lumba ŋun kani maa daŋni kpɛma (abusuapanin) daa moliya ni o kuli bahigu yan lula silimin goli ''[[December]]'' dabaayɔbu dali 2025, ni di yan niŋla ''Baba Yara Sports Stadium'' din be [[Kumasi]] la ni.<ref>{{Cite web|date=2025-10-08|title=Family announces date for late Daddy Lumba’s final funeral rites|url=https://www.pulse.com.gh/story/family-announces-date-for-late-daddy-lumbas-final-funeral-rites-2025100810142033693|access-date=2026-05-06|website=Pulse Ghana|language=en}}</ref><ref>{{Cite web|date=2025-08-05|title=Daddy Lumba’s funeral to be held in Kumasi - Family - MyJoyOnline|url=https://www.myjoyonline.com/daddy-lumbas-funeral-to-be-held-in-kumasi-family/|access-date=2026-05-06|website=www.myjoyonline.com|language=en-US}}</ref>
=== Silimin goli December kootu zaligu ===
Silimin goli ''[[December]]'' biɛɣu pia ni ayi dali 2025, ''Accra High Court'' daa zaɣisimi ni kuli maa bi yan mali bɛ ni daa gbaai dabisi shɛli maa (''13th [[December]] 2025''), dama bɛ daa bi mali Daddy Lumba mayilinima maa kuli maa malibu shaawara.<ref name=":7">{{Cite web|date=2025-12-12|title=BREAKING: Court blocks Daddy Lumba’s december 13 funeral|url=https://www.pulse.com.gh/story/breaking-court-blocks-daddy-lumbas-december-13-funeral-2025121211041531447|access-date=2026-05-06|website=Pulse Ghana|language=en}}</ref> Kootu maa daa bi saɣi n-ti daŋkpɛma maa, Kofi Owusu (''Abusuapanin'') ni o mali kuli maa shili ka daa lahi yɛli ''Transitions Funeral Home'' ni bɛ di zaŋ kum maa n-ti ba, naɣila kootu maa ti di sariya maa naagi.<ref name=":7" /> Kootu maa vihigu puuni, Daddy Lumba daŋ shɛba ban daa miri o (o paɣa ni o bihi) nuu daa ka kuli maa shili malibu ni, ka kootu maa daa yɛli ni di tu ni bɛ nuu be dinni.
Kootu maa daa zalibami ni bɛ bolimi kuli maa talahi nira kam laɣingu ka ka bɛ ti laɣim gbaai dabisili shɛli bɛ ni yan sɔɣi, bɛ daa lahi zalibami ni laɣishɛlikam bɛ ni nya kuli maa malibuni ni bɛ di zaŋli n gabi Daddy Lumba buni puuni, naɣila bɛ ti ŋmaai sariya maa.<ref>{{Cite web|date=2025-12-12|title=High Court stops Daddy Lumba's funeral over family dispute|url=https://www.primenewsghana.com/general-news/high-court-stops-daddy-lumba-s-funeral-over-family-dispute.html|access-date=2026-05-06|website=Prime News Ghana|language=en-us}}</ref>
Biɛla daa nabi tooi, ka kootu maa lahi zaɣisi bɛ ni gbaai sham maa, dama ban daa duhi yɛltɔɣa maa kootu maa daa bi yo bɛ ni daa gbaai ''GH₵2 million'' shɛli n-ti ba ni bɛ yo pɔi ka bɛ naan yi mali yɛlli maa.<ref>{{Cite web|date=2025-12-12|title=Court allows Daddy Lumba’s funeral to proceed after applicants miss GH¢2m deadline|url=https://www.pulse.com.gh/story/court-allows-daddy-lumbas-funeral-to-proceed-after-applicants-miss-ghcent2m-deadline-2025121215063989018|access-date=2026-05-06|website=Pulse Ghana|language=en}}</ref> Di nyaanga bɛ daa kpaŋ bɛ maŋa n mali yɛlli maa, ka kuli maa daa niŋ bɛ ni daa kuli zali li dabisi shɛli maa (''13th December, 2025'').
== O ni zali shɛli ==
Daddy Lumba daa nyɛla ŋun kpaŋsiri ''[[Ghana]]'' bi' pola mini baan' bihi ni bɛ piimi ''Highlife'' bɛ yila yilibu ni.<ref name=":1" /> O daa lahi nyɛla ŋun sɔŋdi baansi ban na yiɣisirina, baansi kamani ''Felix Owusu, Afia Ampofowaa, Kwabena Sunkwa, Ofori Amponsah, Selina Orleans, Akua Serwaa Bonsu, Borax, Ateaa Tina'', ni ban pahipahi.<ref>{{Cite web|title=Daddy Lumba Biography – Official Website of Daddy Lumba|url=https://daddylumbaofficial.com/biography/|access-date=2026-05-06|language=en-US}}</ref> Baansi kamani ''Sarkodie, King Promise'', ni ''KiDi'' nyɛla ban gba yɛli ni Daddy Lumba nyɛla ŋun kpaŋsiba pam bɛ yila baantali polo.
Lumba kpaŋmaŋ zaŋchaŋ ''[[Ghana]]'' yila zaŋgɔhi tiŋduya binkumda polo nyɛla din zaŋ ninneesim na, ka o yilanim maa lahi yɛligi ''[[Ghana]]'' kaya.<ref>{{Cite web|date=2025-07-26|title=Daddy Lumba, Ghanaian music superstar, dead at 60|url=https://www.wusa9.com/article/entertainment/music/daddy-lumba-ghana-accra-highlife-music-obituary-death-dead/65-52a3fbb7-22a0-4fc1-92df-106e095cb15a|access-date=2026-05-06|website=wusa9.com|language=en-US}}</ref>
<h1>Ghana Music Awards</h1>
<table border="5" cellpadding="20">
<tr>
<th>Organization</th>
<th>Year</th>
<th>Category</th>
<th>Nominated work</th>
<th>Result</th>
<th>Reference</th>
</tr>
<!-- Ghana Music Awards -->
<tr>
<td rowspan="11">Ghana Music Awards</td>
<td rowspan="3">1999</td>
<td>Best Album</td>
<td>-</td>
<td>Won</td>
<td></td>
</tr>
<tr>
<td>Most Popular Song</td>
<td>-</td>
<td>Won</td>
<td></td>
</tr>
<tr>
<td>Artist of the Year</td>
<td>-</td>
<td>Won</td>
<td></td>
</tr>
<tr>
<td rowspan="2">2000</td>
<td>Album Of The Year</td>
<td>Aben Wo Ha</td>
<td>Won</td>
<td></td>
</tr>
<tr>
<td>Song of the Year</td>
<td>Aben Wo Ha</td>
<td>Won</td>
<td> <ref>https://mobile.ghanaweb.com/GhanaHomePage/entertainment/Daddy-Lumba-s-Aben-Wo-Ha-How-the-controversial-song-became-a-classic-1993919</ref> </td>
</tr>
<tr>
<td rowspan="2">2003</td>
<td>Contemporary Highlife Album Of The Year</td>
<td>Poison</td>
<td>Won</td>
<td></td>
</tr>
<tr>
<td>Contemporary Highlife Song Of The Year</td>
<td>Menya Mpo</td>
<td>Won</td>
<td></td>
</tr>
<tr>
<td>2008</td>
<td>Song of the Year</td>
<td>Tokrom</td>
<td>Nominated</td>
<td> <ref>https://mobile.ghanaweb.com/GhanaHomePage/entertainment/Ghana-Music-Awards-2008-nominations-out-193628</ref> </td>
</tr>
<tr>
<td>2011</td>
<td>Highlife Song of the Year</td>
<td>Anadwo Ye Die</td>
<td>Nominated</td>
<td> <ref>https://www.modernghana.com/entertainment/14578/three-artistes-lead-2011-ghana-music-awards-nominations.html</ref> </td>
</tr>
<tr>
<td>2012</td>
<td>Highlife Song of the Year</td>
<td>Hye Po</td>
<td>Nominated</td>
<td> <ref>https://www.newsghana.com.gh/sarkodie-okyeame-kwame-top-vodafone-ghana-music-awards-2012-nominees-list/</ref> </td>
</tr>
<tr>
<td>2015</td>
<td>Highlife Song of the Year</td>
<td>Yentie Obiaa</td>
<td>Won</td>
<td></td>
</tr>
<!-- Ghana Music Awards UK -->
<tr>
<td rowspan="2">Ghana Music Awards UK</td>
<td>2017</td>
<td>Highlife Song of the Year</td>
<td>Enko Den</td>
<td>Nominated</td>
<td> <ref>https://www.modernghana.com/entertainment/43996/ghana-music-awards-uk-2017-nominations-announced.html</ref> </td>
</tr>
<tr>
<td>2023</td>
<td>Most Popular Song of the Year</td>
<td>Ofon Na Ɛdi Asem Fo</td>
<td>Nominated</td>
<td> <ref>https://www.musicinafrica.net/magazine/ghana-music-awards-uk-2023-all-nominees</ref></td>
</tr>
</table>
<h2>Honorary awards</h2>
<table border="5" cellpadding="20">
<thead>
<tr>
<th>Organization</th>
<th>Year</th>
<th>Category</th>
<th>Ref.</th>
</tr>
</thead>
<tbody>
<!-- Ghana Music Awards -->
<tr>
<td rowspan="5">Ghana Music Awards</td>
<td>1999</td>
<td>Artist of the Year</td>
<td rowspan="3">[a]</td>
</tr>
<tr>
<td>2000</td>
<td>Artist of the Year</td>
</tr>
<tr>
<td>2003</td>
<td>Contemporary Highlife Artist Of The Year</td>
</tr>
<tr>
<td>2015</td>
<td>Highlife Artiste(s) of the Year</td>
<td></td>
</tr>
<tr>
<td>2018</td>
<td>Lifetime Achievement Award</td>
<td>[66]; sec. 4</td>
</tr>
<!-- EMY Africa Awards -->
<tr>
<td>EMY Africa Awards</td>
<td>2018</td>
<td>Icon/Legend of Entertainment</td>
<td>[24]; sec. 3</td>
</tr>
<!-- Embassy of Ghana -->
<tr>
<td>Embassy of Ghana, Berlin, Germany</td>
<td>2023</td>
<td>Borga Highlife Lifetime Achievement Award</td>
<td>[24]; sec. 4</td>
</tr>
<!-- National Honours -->
<tr>
<td>National Honours and Awards</td>
<td>2024</td>
<td>Grand Medal</td>
<td>[33]</td>
</tr>
</tbody>
</table>
== Kundivihira ==
t6yiy7g0pix5r5r5x2a5gidlz14d0ze
136691
136690
2026-05-14T09:37:53Z
Phasy GH
5787
Edited a text
136691
wikitext
text/x-wiki
{{Bio}}
'''Charles Kwadwo Fosuh''' (be daa dɔɣi o la silimin goli ''[[September]]'' biɛɣu pihita yinika dali yuuni 1964 - ka o daa kani silimin ''[[July]]'' biɛɣu pishi ni ayɔbu yuuni 2025), ka bɛ mi o o tuma ni '''Daddy Lumba''', nyɛla ''[[Ghana]]'' nira ŋun nyɛ ''[[Germany]]'' yili yiina, yili sabira,<ref>{{Cite web|date=2025-11-26|title=Kumasi High court told Daddy Lumba died a German national, not Ghanaian - MyJoyOnline|url=https://www.myjoyonline.com/kumasi-high-court-told-daddy-lumba-died-a-german-national-not-ghanaian/|access-date=2026-05-04|website=www.myjoyonline.com|language=en-US}}</ref> ni ŋun tiri yila kumsi. O nyɛla ninvuɣ' so ŋun niŋ bayana ka yihi yilanim pam na, ka di shaŋa nyɛ din du tiŋduya, o nyɛla niriba pam ni mi ka o talahi mini o salo galisi pam ''[[Ghana]]'' yil' yiiniba puuni.<ref name=":1">{{Cite web|date=2025-07-27|title=Daddy Lumba: Ghana's highlife legend dies age 60|url=https://www.bbc.com/news/articles/ce93zez439lo|access-date=2026-05-04|website=www.bbc.com|language=en-GB}}</ref><ref>{{Cite web|title=Daddy Lumba As A Course To Be Studied?|url=https://www.modernghana.com/entertainment/62813/daddy-lumba-as-a-course-to-be-studied.html|access-date=2026-05-04|website=Modern Ghana|language=en}}</ref><ref>{{Cite news|last=Livemint|date=2025-07-26|title=Daddy Lumba, famed Ghanaian highlife singer, dies at 59 in Accra {{!}} Today News|language=en|work=mint|url=https://www.livemint.com/news/us-news/daddy-lumba-famed-ghanaian-highlife-singer-dies-at-59-in-accra-11753543948352.html|access-date=2026-05-04}}</ref><ref>{{Cite web|title=Not Just a Singer: Daddy Lumba and the Soul of a Nation|url=https://www.modernghana.com/news/1421277/not-just-a-singer-daddy-lumba-and-the-soul-of-a.html|access-date=2026-05-04|website=Modern Ghana|language=en}}</ref> Niriba pam daa mi la Lumba ka o nyɛ ŋun yihi yilanim pam din gbunani mini di biɛhisi nyɛ konkoba ka salo maa pam daa tooi lahi mali nangbanikpeeni bee galimi n zaŋ kpa o polo.<ref>{{Cite web|date=2025-07-26|title=Daddy Lumba: The highlife legend who redefined Ghanaian music|url=https://www.pulse.com.gh/story/daddy-lumba-the-highlife-legend-who-redefined-ghanaian-music-2025072612112019972|access-date=2026-05-04|website=Pulse Ghana|language=en}}</ref> O yila maa daa kuli jandirila Ghananim kaya, bɛ yal' niŋda ni bɛ yal' yara, o yila maa ni tooi yari n kpari yal' shaŋa polo n nyɛ yurilim, biɛhigu, kpibu, daŋ, ariziki, fara, suhiyurilim, suhisaɣingu, adiininima, nti pahi suhigbaali.
O ni daa na zoori saha shɛli maa, ''[[Ghana]]'' yil' yiiniba ban daa be ''[[Germany]]'' yuma 1980 bahigu la saha, Lumba daa pili la o yila tuma '<nowiki/>''Lumba Brothers''<nowiki/>' puuni, o mini ''[[Ghana]]'' nira ŋun yuli daa booni [[Nana Acheampong]] la lala saha maa. Bɛ zaa daa nyɛla ban go n chaŋ nti be ''[[Germany]]'' lala saha maa. Bɛ daa yihila bɛ ni daa laɣim n-ŋma yili gaŋ' shɛli la, '<nowiki/>''Yee Ye Aka Akwantuom''<nowiki/>', yuuni 1989; dina n daa lɛbi yili shɛli Ghananim nin ni tiɣi ''[[Ghana]]'' ninvuɣi shaba ban be tiŋduya yilanim puuni.Bɛ ni daa kuli waligi taba 1990 yuma maa piligu saha maa nyaanga, Lumba daa kpala o konko baan' tali tuma mini daabilim ka bɔli li '''Lumba Production''<nowiki/>' ka di mini ''MiPROMO'' kpalanzuya n daa kuli gbuni taba. O daa nyɛla ŋun yihi yil' viɛl' gbaliŋ na yimbayimba saha waɣila nyaanga.
Lumba daa dila ''[[Ghana]]'' baansi kpaŋmaŋ pina dibaa anii. O daa deela ''EMY Africa'' kpaŋmaŋ pina la, ka daa lahi n di kpaŋmaŋ pini shɛli din nyɛ ninvuɣ' shɛba ban kpaŋdi bɛ mansi pam diɛma ni yiɣijam polo la pini yuuni 2018 puuni. Yuuni 2023 puuni, ''[[Germany]]'' ''Ambassador'' din bɛ ''[[Ghana]]'' la daa ti o la '<nowiki/>''Borga Highlife Lifetim''e' kpaŋmaŋ pini la. Yuuni 2024 puuni, o daa lahi bela ban daa deei '<nowiki/>''National Honours and Awards''<nowiki/>' kpaŋmaŋ pina la puuni. Yuuni 2025 puuni, o yilli ŋɔ "''Mpempem Do Me''" daa nyɛla din pahi '''Apple Music''<nowiki/>' yilanim la zuɣu, ''UK'' naa ŋun yuli daa booni ''King Charles III'' la n daa piigi lala yilli maa ni o zaŋ n puhi ''Commonwealth Day'' chuɣu la.
== O biɛhigu piligu ==
Bɛ daa dɔɣila Charles Kwadwo Fosu silimin goli ''[[September]]'' biɛɣu pihita yinika dali yuuni 1964 tiŋ' shɛli bɛ ni booni ''Nsuta'' din be ''[[Ashanti Region]]'' ''[[Ghana]]'' tiŋgbani ni la. O ma n daa nyɛ<ref name=":2">{{Cite web|title=Daddy Lumba, Biography|url=http://ghanaweb.com/person/Daddy-Lumba-1257|access-date=2026-05-04|website=ghanaweb.com|language=en}}</ref> Comfort Gyamfi ka sokam mi o Ama Saah, ka o ba mi nyɛ Johnson Kwadwo Fosu. O ba ni o ma daa dɔɣila bihi ata ka o nyɛ ŋun pa kpɛma sani zuɣu. O laanba maa zaa daa nyɛla karimbanima. O ba daa nyɛla ŋun kani ka o na nyɛ bia.<ref>{{Cite web|title=Daddy Lumba Biography – Official Website of Daddy Lumba|url=https://daddylumbaofficial.com/biography/|access-date=2026-05-04|language=en-US}}</ref>
Fosu daa pilila o shikuru chandi ''Nsuta'' tiŋgbani ni, ''Suame Methodist'' din be ''[[Kumasi]]'' la ka o daa chaŋ, nti naai yuuni 1979. O daa tirisi tooni n chaŋ ''[[Adu Gyamfi Senior High School]]'' din be ''Jamasi'' la, amaa o daa lahi yi ni n labi ''[[Juaben Senior High School]]'' nti naai o ''Secondary Education'' nimaani 1984 la saha.<ref>{{Cite web|title=Daddy Lumba Biography – Official Website of Daddy Lumba|url=https://daddylumbaofficial.com/biography/|access-date=2026-05-04|language=en-US}}</ref>
== O tuma ==
=== O tuuli kuko' yaara mini Lumba Brothers (1983 hali ni 1989) ===
Fosu daa pilila yila o ni daa na nyɛ yuun' pia ni ayɔbu, o ni daa be ''[[Juaben Senior High School]]'' o daa nyɛla bɛ yila toondana yuuni 1983 hali ni yuuni 1984. O daa lahi kpala o tuuli laɣim yili "''Lumba Brothers''" o mini o zonima.<ref name=":0">{{Cite web|date=2025-07-26|title=10 fascinating facts about Highlife Legend Daddy Lumba — And the legacy he leaves behind|url=https://www.graphic.com.gh/entertainment/showbiz-news/10-fascinating-facts-about-highlife-legend-daddy-lumba-and-the-legacy-he-leaves-behind.html|access-date=2026-05-04|website=Graphic Online|language=en-gb}}</ref> O daa pilila bayana niŋbu o mini ''Nkwanta Wesley Singers'' ni daa diɛm diɛma ''Anokye Krom Cultural Center'' la.<ref>{{Cite web|title=Daddy Lumba Biography – Official Website of Daddy Lumba|url=https://daddylumbaofficial.com/biography/|access-date=2026-05-04|language=en-US}}</ref><ref>{{Cite web|date=2025-07-26|title=Daddy Lumba dead: Ghana mourn legendary highlife artiste wey die at age 60|url=https://www.bbc.com/pidgin/articles/cqxgj2e0edjo|access-date=2026-05-04|website=BBC News Pidgin}}</ref> Lala saha maa ka o daa yihi yilli ŋɔ na "Lumba Lumba" ka di yara n-jandiri ban daa tuhiri ''[[South Africa]]'' maŋsulinsi zuɣu lala saha maa. Yilli maa daa niŋla bayana, ka di che ka bɛ ti o yu' paa ŋɔ "Daddy Lumba", ka di daa ti che ka di lɛbi o yu' paa.<ref name=":3">{{Cite web|title=Daddy Lumba Biography – Official Website of Daddy Lumba|url=https://daddylumbaofficial.com/biography/|access-date=2026-05-04|language=en-US}}</ref>
O ni daa kuli naai ''[[Juaben Senior High School|Juaben SHS]]'' o daa chaŋla ''[[Germany]]'' yuuni 1983,<ref name=":0" /> ka di nyɛla o mam, ''Theresa Abebrese'', o ni daa nya so ''Secondary School'' la nti pahi o karimba ''Mama Acheampong'' n daa nyɛ ban tabi sɔŋ o. O daa chirigila ''[[Ghana]]'' nira ŋun gba nyɛ baanga nimaani ''[[Nana Acheampong]]''. Acheampong daa pun nyɛla ŋun be bɔŋ shɛli bɛ ni bɔli "''Talking Dreams''" la ni. Bɛ daa laɣila taba zɔri<ref name=":0" /> ka bɔli bɛ maŋ 'Lumba Brothers' (ka di yina Daddy Lumba yila bɔŋ kurili la ni). Bɛ daa gbaami ni bɛ yihi bɛ yil' palli na dina n nyɛ ''Yee Ye Aka Akwantuom'''<nowiki/>' '''''yuuni 1986 puuni, Joseph Owusu Banahene n daa nyɛ ŋun sɔŋ ka di yina.<ref name=":2" /><ref name=":1" /> Bɛ daa na bi tooi zaŋ yilli maa n wuhi salo ka di nyɛ laɣiri kalinsi zuɣu, naɣila yuuni 1989 ni ka di daa naan yina polo ni, di yibuna n-tɔ ka di kuli duhi bɛ bɔŋ maa saazuɣu.<ref name=":0" /><ref name=":4">{{Cite web|date=2025-07-26|title=Tribute to Daddy Lumba: The Highlife Maestro — iMullar|url=https://imullar.com/2025/07/26/tribute-to-daddy-lumba-the-highlife-maestro/|access-date=2026-05-04|language=en-GB}}</ref> Lumba Brothers daa nyɛla salo nini ni tiɣi shɛli dama bɛ daa chemi ka yili shɛli din daa du tiŋduya laBurger-Highlife''<nowiki/>' yina salo ni. Di yuma ayi nyaanga ka bɛ wali taba, amaa ka na kuli nyɛ ban laɣindi diɛmdi diɛma, kamani yuun' pia polo ha ka Lumba daa taɣi tiŋa.''<ref>{{Cite web|date=2023-01-02|title=“Nana Acheampong introduced me to Highlife music”-Daddy Lumba - Atinka Online|url=https://atinkaonline.com/nana-acheampong-introduced-me-to-highlife-music-daddy-lumba/|access-date=2026-05-04|language=en-US}}</ref><ref name=":3" />
=== O konko tuma (1990 hali ni 2025) ===
==== O bayana niŋbu (1990 hali ni 2000 polo) ====
Lumba Brothers ni daa wali taba n naai, Daddy Lumba daa yihila o konko yilanim na ka bɔli li '<nowiki/>''Obi Ate Meso Buo''<nowiki/>' 1990 yuuni la ni, baantali baŋdaba pam daa nya lala yilanim maa viɛlim ka di niŋ bayana ''[[Ghana]]'' yilanim puuni.<ref>{{Cite web|title=Daddy Lumba Biography – Official Website of Daddy Lumba|url=https://daddylumbaofficial.com/biography/|access-date=2026-05-04|language=en-US}}</ref><ref name=":6">{{Cite web|last=Oloworekende|first=Wale|date=2025-07-29|title=In Tribute To Daddy Lumba, Ghana’s Most Beloved Maverick|url=https://thenativemag.com/in-tribute-to-daddy-lumba-ghanas-most-beloved-maverick/|access-date=2026-05-04|website=The NATIVE|language=en-US}}</ref> Yilanim maa puuni shɛli n daa nyɛ "''Theresa''" ka di fiila jandiri o mam kuro la.<ref name=":4" /> Lumba daa yaarila o kukoli ''Rheinklang Studio'' ka di be ''Düsseldorf'' din be [[Germany]] la. Daddy Lumba daa kuli yihirila yil' pala na yuuni kam hali ni yuuni 2010. O yilanim maa zaa yi laɣim, o daa nyɛla yil' bɔŋbɔŋ bin pishi ni ayopoin<ref>{{Cite web|date=2025-07-27|title=See the list of over 200 songs Daddy Lumba released - MyJoyOnline|url=https://www.myjoyonline.com/see-the-list-of-over-200-songs-daddy-lumba-released/|access-date=2026-05-04|website=www.myjoyonline.com|language=en-US}}</ref> o ni daa na be o nyavuli ni (ka ''Obi Ate Meso Buo'<nowiki/>'' gba pahi danni).<ref name=":2" /> O yilanim daa nyɛla o maŋmaŋ kukoli, o maŋmaŋ takari gbaŋ '<nowiki/>''Lumba Production''' ka di nyɛ din mini ''MiPROMO'' kpalanzuya gbuni taba.
1990 yuma la saha zaa, o daa namdila yil' bona n tiri o baan' taba ''[[Germany]]'' tiŋgbani ni, Vida' gba daa pahila o ni daa ti yili shɛŋa maa ni, Felix Owusu ni daa zaŋ shɛli n wuhi salo yuuni 1992 la.<ref name=":5">{{Cite web|date=2025-07-27|title=See the list of over 200 songs Daddy Lumba released - MyJoyOnline|url=https://www.myjoyonline.com/see-the-list-of-over-200-songs-daddy-lumba-released/|access-date=2026-05-04|website=www.myjoyonline.com|language=en-US}}</ref> Lala saha maa ka Lumba daa chirigi Ofori Amponsah, ŋun daa lihiri m bɔri ŋun yan sɔŋ o o yila tuma polo la. Din saha Daddy Lumba daa na chɛla baantali tuma maa. Dina n daa nyɛ Ofori Amponsah piligu ka o mini Lumba laɣim n-tum, bɛ yihila "Anti Atta" na ka o daa yihi yil' bɔŋ ka boli li Asew. O mini Ofori daa lahi yihila yil'boŋ na ka boli liWo Ho Kyere''<nowiki/>' ka di yina yuuni 1999.''<ref name=":2" /><ref name=":5" />
Yuuni 1999, o daa dila '<nowiki/>''Ghana Music Awards''<nowiki/>' kpaŋmaŋ pina buta ka di '<nowiki/>''Album of the Year''<nowiki/>' kpaŋmaŋ pini nti pahi '<nowiki/>''Most Popular Song of the Year''<nowiki/>' kpaŋmaŋ pini.<ref name=":2" /> '<nowiki/>''Ghana Music Awards'<nowiki/>'' puuni, o daa lahi dila '''Artiste of the Year''<nowiki/>' kpaŋmaŋ pini yuuni 2000.
Silimin goli ''[[December]]'' biɛɣu pia ni yini dali yuuni 2005, Daddy Lumba daa demla diɛma '''House of Blues''<nowiki/>' din be ''[[Chicago]]'' la.<ref>{{Cite web|title=Daddy Lumba at Historic Chicago House of Blues!|url=https://www.modernghana.com/news/87794/daddy-lumba-at-historic-chicago-house-of-blues.html|access-date=2026-05-06|website=Modern Ghana|language=en}}</ref>
Daddy Lumba daa nyɛla ŋun yi poloni dihiri nuu n zaŋjandi ''<nowiki>''New Partronic Party (NPP)''</nowiki>''. "''Nana Ye Winner''", din nyɛ o yilli la nyɛla yili shɛli din daa mali zaashee pam n zaŋti tiŋgbani zuɣulantali piibupiibu shɛli din daa niŋ yuuni 2004, 2012 hali ni 2016. O daa lahi ŋmala yilli n-ti ''Nana Akufo-Addo'' 2020 piibupiibu la, dina n nyɛ "''4 More For Nana''".<ref>{{Cite web|last=Benedict|first=Qwame|date=2020-11-11|title=Daddy Lumba drops his campaign song for Nana Akuffo Addo (VIDEO)|url=https://www.ghpage.com/daddy-lumba-drops-his-campaign-song-for-nana-akuffo-addo-video/167444/|access-date=2026-05-06|website=GhPage|language=en-US}}</ref>
Silimin goli ''[[January]]'' biɛɣu pia ni yini dali yuuni 2009, linjimanim ata daa kuli kpɛla Lumba yiŋ din be ''Atimatim'' la ni ninmohi, ''[[Kumasi]]'' tiŋgbani ni. O tizopaɣa ''Faustina Fosu'' mini bɛ daŋ ni niriba n daa be yiŋa. Faustina ni yɛli sham, ni linjin' dabba maa daa bohila Lumba yala, bɛ daa yɛlimi ni bɛ mini o n yi [[Ankara]] n kuna, ni, ka o yɛliba ni o mini ba ni nya taba o yiŋa. O ni daa kuli yɛli ba ni o ka yiŋa, bɛ daa chaŋmi ka ti lahi labina hawa dibaayi nyaanga ni suhiyiɣisili, bɛ daa kuli zala bɛ yili maa dunoli gbuni n yari zilima ka turi ba. Bɛ ni daa kuli ŋmaligi, Faustina daa bolila ban su tiŋgbani maa fukumsi ka yɛli ba binshɛli din niŋ. Daddy Lumba daa bi yɛli kahigi binshɛɣu din niŋ maa n wuhi solo.<ref>{{Cite web|title=Daddy Lumba in trouble|url=https://www.modernghana.com/entertainment/8623/daddy-lumba-in-trouble.html|access-date=2026-05-06|website=Modern Ghana|language=en}}</ref>
=== 2010 hali ni 2025 ===
Silimin goli ''[[December]]'' biɛɣu pishi ni ayɔbu dali yuuni 2010, Daddy Lumba daa nyɛla ŋun dem dema '''Royal Lamerta Hotel' Ahodwo'' din be [[Kumasi]] la ni, o piligu dali n daa bala ka o diɛm diɛma tiŋ maa ni, o daa yan zaŋla lala diɛma maa n puhi o konko yuun pishi baantali maa ni chuɣu.<ref>{{Cite web|date=2010-09-17|title=Lumba's homecoming show - MyJoyOnline|url=https://www.myjoyonline.com/lumbas-homecoming-show/|access-date=2026-05-06|website=www.myjoyonline.com|language=en-US}}</ref> Bɛ daa tirisila diɛma maa n zali silimin goli ''[[January]]'' dahiyini dali yuuni 2011, ka di nyɛla bɛ tuma nema maa n bi viɛla, niriba n daa saɣim lala luɣili maa, nti pahi luɣili maa ʒilɛli bi viɛli zuɣu. Bɛ ni daa bi tooi diɛm diɛma maa di dabisili dali maa zuɣu ban su diɛma zonzongili daa duhi la lala hotel maa nim kootu.<ref>{{Cite web|title=Patrons of Lumba Concert fiasco explore legal option|url=https://www.modernghana.com/entertainment/14254/patrons-of-lumba-concert-fiasco-explore-legal-option.html|access-date=2026-05-06|website=Modern Ghana|language=en}}</ref>
Silimin goli ''[[January]]'' biɛɣu pia ni ayopoin dali yuuni 2018, Daddy Lumba daa duhila ''Kwame Anokye'' kootu ''Accra High Court'' lani, dama o daa ŋmala ʒiri ni o nyɛla Daddy Lumba bia, o daa boli la o maŋ ''Daddy Lumba Junior'' ka paɣisiri o ni o deei pina niriba sani. Daddy Lumba yɛliya ni Anokye pili o la paɣisibu saha shɛli o ni daa zini ''[[TV Africa]]'' zuɣu n niŋ '''Just Like You''<nowiki/>' la.<ref>{{Cite web|date=2018-04-04|title=Daddy Lumba look-alike changes name after lawsuit|url=https://www.citinewsroom.com/2018/04/daddy-lumba-look-alike-changes-name-after-lawsuit/|access-date=2026-05-06|language=en-US}}</ref> Anokye daa taɣila o yuli n boli o maŋ ''Anokye Supremo''.<ref>{{Cite web|date=2025-07-30|title=Eight 'sing-alikes' of Daddy Lumba mistaken for the original - MyJoyOnline|url=https://www.myjoyonline.com/eight-sing-alikes-of-daddy-lumba-mistaken-for-the-original/|access-date=2026-05-06|website=www.myjoyonline.com|language=en-US}}</ref>
Yuuni 2018 ''EMY Africa Awards'' la ni, Lumba daa dila '''Icon/Legend of Entertainment''<nowiki/>' kpaŋmaŋ pini. O ni daa deei pini maa o daa yɛlimi "N puhi ʒii ŋɔ zonzongilinim mini Ghananim ka paɣi. N nyɛla ŋun na kuli yan tiriya yili suma n yi na be n nyavuli ni".
Silimin goli ''[[October]]'' yuuni 2023, ''[[Germany]] Ambassador'' ŋun ʒi ''[[Ghana]]'' la daa tila Lumba '''Borga Highlife Lifetime Achievement Award''<nowiki/>' kpaŋmaŋ pini.
Lumba daa deela ''Grand Model'' kpaŋmaŋ pini la 2024 ''National Honours and Awards'' puuni, din daa niŋ ''Accra International Conference Centre'' silimin goli ''[[December]]'' biɛɣu pihita dali la.<ref>{{Cite web|date=2024-12-30|title=Full list of recipients at 2024 National Honours Awards - MyJoyOnline|url=https://www.myjoyonline.com/full-list-of-recipients-at-2024-national-honours-awards/|access-date=2026-05-06|website=www.myjoyonline.com|language=en-US}}</ref>
''King Charles III'' daa piila "''Mpempem Do Me''" n pahi yil' yura puuni 2025 yuuni ''Commonwealth Day'' la ni. Lala yilli maa n daa pahiri diba ayopoin ''King Charles III'' ni daa piigi o yil' yura pia ni ayopoin shɛŋa ''Apple Music'' maa.<ref>{{Cite web|date=2025-03-10|title=Daddy Lumba’s ‘Mpempem Do Me’ featured in King Charles’ playlist - MyJoyOnline|url=https://www.myjoyonline.com/daddy-lumbas-mpempem-do-me-featured-in-king-charles-playlist/|access-date=2026-05-06|website=www.myjoyonline.com|language=en-US}}</ref><ref>{{Cite web|last=Ghartey|first=Raphael|date=2025-03-10|title=Daddy Lumba's 'Mpempem Do Me' features in King Charles III's playlist|url=https://3news.com/showbiz/music/daddy-lumbas-mpempem-do-me-features-in-king-charles-iiis-playlist|access-date=2026-05-06|website=3News|language=en}}</ref>
Daddy Lumba daa malila niya ni chaŋ ''[[United States]]'' mini ''[[Canada]]'' n-ti diɛm diɛma, o yuun pishi nimaani nyaanga. ''TM Entertainmentz'' nim daa nyahila lala gɔrim maa o kum dabisili maa.<ref>{{Cite web|last=Ghartey|first=Raphael|date=2025-07-27|title=Daddy Lumba's USA and Canada tour cancelled - Management|url=https://3news.com/news/daddy-lumbas-usa-and-canada-tour-cancelled-management|access-date=2026-05-06|website=3News|language=en}}</ref> Ghana kuko' yaara ''Kaywa'' ni daa yɛli sham, ni Daddy Lumba daa na bela o yilanim bahigu shili malibu ni poi ka o nan yi che yila tuma. Lala yilanim maa di nyɛla din yan shihi yaɣa ŋɔ, ''roots reggae, amapiano, afrobeats'' nti pahi ''highlife''.
== O yila baŋsim ==
Lumba daa yan sabila yila, ka piigi di ni yan yiini dɔli sham, ka laɣim yila maa neen' bɔra, ka yili yila maa. O yilanim pam tooi nyɛla kanbonsili, amaa o tooi chirigiri yiindi siliminsili gba.<ref name=":6" /> Yilli kamani "''Homeless''" o bi yili li kanbonsili mini siliminsili konko o daa pahila ''German'' gba, o ni daa be ''[[Germany]]'' maa ka o daa bohim li o yila piligu maa saha.
=== O yila balibu ===
Bɛ ni daa wumsi o n niŋ asɔri yaɣili din nyɛ ''gospel'' la zuɣu, Lumba daa ŋma yilanim pam n zaŋkpa ''gospel'' polo, ka di tooi yara n kpari biɛhigu, yurilim, biɛhisi ni taba, kpaŋsibu ni tahima polo.<ref name=":6" /> Daddy Lumba yila nyɛla bal' konkoba ka shihiri suhi, ka lahi nyɛ din waligi ka che taba. O yilinim din galisim gari kobishii maa tooi yarimi n kpari yurilim, biɛhisi ni taba, amiliya, fara, tahima, laɣiri, yiŋ kalinsi, maŋ kpaŋsibu, wun paɣibu, suhipiɛlli, Naawuni ni yiko polo. O yila nim kuli nyɛla din puhiri ka laɣiri paɣiba, nintiɣibo zaŋchaŋ ban yuri o polo, ni o nin ni nya yal' shaŋa, ka di che ka nyɛ baanso ŋun biɛhigu mini salo biɛhisi tooi dɔli taba ka lahi taɣiri niriba biɛhisi.<ref>{{Cite journal|last=Akrong|first=Issac|date=2012-10|title=Hip life music: re-defining Ghanaian culture (1990-2012)|url=http://hdl.handle.net/10315/31427|language=en}}</ref>
=== O yila biɛhigu ===
Lumba daa lahi nyɛla niriba ni mi so ka o nini tiɣi o maŋa ka lahi dihiri o maŋ nachiinsi viɛnyɛla, ka mali viɛlim shɛli din che ka salo yuri o, ka lahi ŋma yil' shɛŋa ŋan niŋ bayana ''[[Ghana]]'' tiŋgbani ni, ka di nyɛ binshɛli din bi mili baansi pam. O daa mali la o zuɣu malibu balibu balibu, o daa tooi chɛri tamda, n pamdi sɔŋda ka daa lahi niŋdi tim niŋdi li ka di nyalisira ka be gɔnagɔna.<ref name=":6" />
== O maŋmaŋ biɛhigu ==
O ma ''Comfort Gyamfi (Ama Saah)'' n daa nyɛ o daa tooi mali so yɛltɔɣa n tumdi tuma. O kum daa nyɛla din daa dam o pam ka che ka o ŋma suhidamli, tahama, ni dihitabili yilanima. Daddy Lumba daa nyɛla ninvuɣi so ŋun mali ashili n zaŋ kpa o maŋmaŋ biɛhigu polo.<ref>{{Cite web|date=2025-12-02|title=High court rules both women were lawfully married to late music icon Daddy Lumba [Full Judgment] - MyJoyOnline|url=https://www.myjoyonline.com/high-court-rules-both-women-were-lawfully-married-to-late-music-icon-daddy-lumba-full-judgment/|access-date=2026-05-06|website=www.myjoyonline.com|language=en-US}}</ref> O daaʒia zaa daa nyɛla ''[[Ghana]]'' shiiri million kɔbiga ni pisopoin ni ayɔbu (''GH₵176 million''), ka di che ka o nyɛ be ''[[Ghana]]'' yili' yiindiba ban buni puuni.<ref>{{Cite web|last=Desk|first=HT US|date=2025-07-26|title=Daddy Lumba net worth: How rich was late Ghanaian musician? Here’s all about his family and kids|url=https://www.hindustantimes.com/entertainment/music/daddy-lumba-net-worth-all-about-late-ghanaian-musician-s-wealth-family-and-kids-101753547302466.html|access-date=2026-05-06|website=Hindustan Times|language=en}}</ref>
=== O radio duu ===
Silimin goli ''[[September]]'' yuuni 2022 puuni, Lumba daa yoola ''radio'' duu ka boli li ''DLFM'' (106.9), ka di tiri lahibali kanbonsili ni [[Ankara]] polo ŋɔ.<ref>{{Cite news|date=2022-09-08|title=Music legend Daddy Lumba establishes his own radio station, DLFM|language=en-EN|work=Pulse Ghana|url=https://www.pulse.com.gh/entertainment/music/music-legend-daddy-lumba-establishes-his-own-radio-station-dlfm/33ql1bl|access-date=2026-05-06}}{{Dead link|date=May 2026 |bot=InternetArchiveBot |fix-attempted=yes }}</ref><ref>{{Cite web|title=Daddy Lumba opens his own radio station DLFM in Accra (Photos)|url=http://shinemegh.com/2022/09/08/daddy-lumba-opens-his-own-radio-station-dlfm-in-accra-photos/|access-date=2026-05-06|website=shinemegh.com|language=en-US}}</ref>
=== O dɔro mini o kpibu ===
Silimin goli ''[[July]]'' biɛɣu pishi ni ayɔbu dali asiba mahili yuuni 2025 Lumba daa nyɛla ŋun kani ''Bank Hospital'' din be ''Cantonments'' din be [[Ankara]] la ni.<ref>{{Cite news|date=2025-07-26|title=Daddy Lumba cause of death: Ghanian music icon, passes away - here's what happened to him|work=The Economic Times|url=https://economictimes.indiatimes.com/news/international/us/daddy-lumba-cause-of-death-ghanian-music-icon-passes-away-heres-what-happened-to-him/articleshow/122925433.cms?from=mdr|access-date=2026-05-06|issn=0013-0389}}</ref> Pɔi ka o daa kani, o yuuni pihiyɔbu dɔɣim dabisili chuɣu shɛli din daa niŋ yuuni 2024 la ni, o daa chihila o paɣa, ''Akosua Serwaa Fosuh'' noli ni ka ŋuna n dihi o shini o dali. O daa viila ashili n yɛli ni o daa niŋla yaannyini apulaashin, kamani 2013 la saha. Pɔi ni yuuni 2013, o daa nyɛla do' so ŋun mali alaafee n diɛmdi diɛma laɣinsi ni. Lumba daa nyɛla ŋun diɛma diɛmanim pam n gili duniya yaanga zuɣu laɣinsinim ni.<ref>{{Cite web|title=Highlife Legend Daddy Lumba dies at 60|url=https://www.modernghana.com/entertainment/81389/highlife-legend-daddy-lumba-dies-at.html|access-date=2026-05-06|website=Modern Ghana|language=en}}</ref> ''King Promise'' daa nyɛla ŋun ʒini ''[[Joy FM (Ghana)|Joy FM]]'' zuɣu n yɛli ni o mini Daddy Lumba daa nyɛla ban laɣim n tumda ni bɛ yihi yila na, di chira ayi nyaanga ka Lumba daa kani maa.<ref>{{Cite web|date=2025-07-26|title=Daddy Lumba: 'We were working on a joint album'- King Promise reveals - MyJoyOnline|url=https://www.myjoyonline.com/daddy-lumba-we-were-working-on-a-joint-album-king-promise-reveals/|access-date=2026-05-06|website=www.myjoyonline.com|language=en-US}}</ref>
=== O kuli malibu ===
Daddy Lumba ŋun kani maa daŋni kpɛma (abusuapanin) daa moliya ni o kuli bahigu yan lula silimin goli ''[[December]]'' dabaayɔbu dali 2025, ni di yan niŋla ''Baba Yara Sports Stadium'' din be [[Kumasi]] la ni.<ref>{{Cite web|date=2025-10-08|title=Family announces date for late Daddy Lumba’s final funeral rites|url=https://www.pulse.com.gh/story/family-announces-date-for-late-daddy-lumbas-final-funeral-rites-2025100810142033693|access-date=2026-05-06|website=Pulse Ghana|language=en}}</ref><ref>{{Cite web|date=2025-08-05|title=Daddy Lumba’s funeral to be held in Kumasi - Family - MyJoyOnline|url=https://www.myjoyonline.com/daddy-lumbas-funeral-to-be-held-in-kumasi-family/|access-date=2026-05-06|website=www.myjoyonline.com|language=en-US}}</ref>
=== Silimin goli December kootu zaligu ===
Silimin goli ''[[December]]'' biɛɣu pia ni ayi dali 2025, ''Accra High Court'' daa zaɣisimi ni kuli maa bi yan mali bɛ ni daa gbaai dabisi shɛli maa (''13th [[December]] 2025''), dama bɛ daa bi mali Daddy Lumba mayilinima maa kuli maa malibu shaawara.<ref name=":7">{{Cite web|date=2025-12-12|title=BREAKING: Court blocks Daddy Lumba’s december 13 funeral|url=https://www.pulse.com.gh/story/breaking-court-blocks-daddy-lumbas-december-13-funeral-2025121211041531447|access-date=2026-05-06|website=Pulse Ghana|language=en}}</ref> Kootu maa daa bi saɣi n-ti daŋkpɛma maa, Kofi Owusu (''Abusuapanin'') ni o mali kuli maa shili ka daa lahi yɛli ''Transitions Funeral Home'' ni bɛ di zaŋ kum maa n-ti ba, naɣila kootu maa ti di sariya maa naagi.<ref name=":7" /> Kootu maa vihigu puuni, Daddy Lumba daŋ shɛba ban daa miri o (o paɣa ni o bihi) nuu daa ka kuli maa shili malibu ni, ka kootu maa daa yɛli ni di tu ni bɛ nuu be dinni.
Kootu maa daa zalibami ni bɛ bolimi kuli maa talahi nira kam laɣingu ka ka bɛ ti laɣim gbaai dabisili shɛli bɛ ni yan sɔɣi, bɛ daa lahi zalibami ni laɣishɛlikam bɛ ni nya kuli maa malibuni ni bɛ di zaŋli n gabi Daddy Lumba buni puuni, naɣila bɛ ti ŋmaai sariya maa.<ref>{{Cite web|date=2025-12-12|title=High Court stops Daddy Lumba's funeral over family dispute|url=https://www.primenewsghana.com/general-news/high-court-stops-daddy-lumba-s-funeral-over-family-dispute.html|access-date=2026-05-06|website=Prime News Ghana|language=en-us}}</ref>
Biɛla daa nabi tooi, ka kootu maa lahi zaɣisi bɛ ni gbaai sham maa, dama ban daa duhi yɛltɔɣa maa kootu maa daa bi yo bɛ ni daa gbaai ''GH₵2 million'' shɛli n-ti ba ni bɛ yo pɔi ka bɛ naan yi mali yɛlli maa.<ref>{{Cite web|date=2025-12-12|title=Court allows Daddy Lumba’s funeral to proceed after applicants miss GH¢2m deadline|url=https://www.pulse.com.gh/story/court-allows-daddy-lumbas-funeral-to-proceed-after-applicants-miss-ghcent2m-deadline-2025121215063989018|access-date=2026-05-06|website=Pulse Ghana|language=en}}</ref> Di nyaanga bɛ daa kpaŋ bɛ maŋa n mali yɛlli maa, ka kuli maa daa niŋ bɛ ni daa kuli zali li dabisi shɛli maa (''13th December, 2025'').
== O ni zali shɛli ==
Daddy Lumba daa nyɛla ŋun kpaŋsiri ''[[Ghana]]'' bi' pola mini baan' bihi ni bɛ piimi ''Highlife'' bɛ yila yilibu ni.<ref name=":1" /> O daa lahi nyɛla ŋun sɔŋdi baansi ban na yiɣisirina, baansi kamani ''Felix Owusu, Afia Ampofowaa, Kwabena Sunkwa, Ofori Amponsah, Selina Orleans, Akua Serwaa Bonsu, Borax, Ateaa Tina'', ni ban pahipahi.<ref>{{Cite web|title=Daddy Lumba Biography – Official Website of Daddy Lumba|url=https://daddylumbaofficial.com/biography/|access-date=2026-05-06|language=en-US}}</ref> Baansi kamani ''Sarkodie, King Promise'', ni ''KiDi'' nyɛla ban gba yɛli ni Daddy Lumba nyɛla ŋun kpaŋsiba pam bɛ yila baantali polo.
Lumba kpaŋmaŋ zaŋchaŋ ''[[Ghana]]'' yila zaŋgɔhi tiŋduya binkumda polo nyɛla din zaŋ ninneesim na, ka o yilanim maa lahi yɛligi ''[[Ghana]]'' kaya.<ref>{{Cite web|date=2025-07-26|title=Daddy Lumba, Ghanaian music superstar, dead at 60|url=https://www.wusa9.com/article/entertainment/music/daddy-lumba-ghana-accra-highlife-music-obituary-death-dead/65-52a3fbb7-22a0-4fc1-92df-106e095cb15a|access-date=2026-05-06|website=wusa9.com|language=en-US}}</ref>
<h1>Ghana Music Awards</h1>
<table border="5" cellpadding="20">
<tr>
<th>Organization</th>
<th>Year</th>
<th>Category</th>
<th>Nominated work</th>
<th>Result</th>
<th>Reference</th>
</tr>
<!-- Ghana Music Awards -->
<tr>
<td rowspan="11">Ghana Music Awards</td>
<td rowspan="3">1999</td>
<td>Best Album</td>
<td>-</td>
<td>Won</td>
<td></td>
</tr>
<tr>
<td>Most Popular Song</td>
<td>-</td>
<td>Won</td>
<td></td>
</tr>
<tr>
<td>Artist of the Year</td>
<td>-</td>
<td>Won</td>
<td></td>
</tr>
<tr>
<td rowspan="2">2000</td>
<td>Album Of The Year</td>
<td>Aben Wo Ha</td>
<td>Won</td>
<td></td>
</tr>
<tr>
<td>Song of the Year</td>
<td>Aben Wo Ha</td>
<td>Won</td>
<td> <ref>https://mobile.ghanaweb.com/GhanaHomePage/entertainment/Daddy-Lumba-s-Aben-Wo-Ha-How-the-controversial-song-became-a-classic-1993919</ref> </td>
</tr>
<tr>
<td rowspan="2">2003</td>
<td>Contemporary Highlife Album Of The Year</td>
<td>Poison</td>
<td>Won</td>
<td></td>
</tr>
<tr>
<td>Contemporary Highlife Song Of The Year</td>
<td>Menya Mpo</td>
<td>Won</td>
<td></td>
</tr>
<tr>
<td>2008</td>
<td>Song of the Year</td>
<td>Tokrom</td>
<td>Nominated</td>
<td> <ref>https://mobile.ghanaweb.com/GhanaHomePage/entertainment/Ghana-Music-Awards-2008-nominations-out-193628</ref> </td>
</tr>
<tr>
<td>2011</td>
<td>Highlife Song of the Year</td>
<td>Anadwo Ye Die</td>
<td>Nominated</td>
<td> <ref>https://www.modernghana.com/entertainment/14578/three-artistes-lead-2011-ghana-music-awards-nominations.html</ref> </td>
</tr>
<tr>
<td>2012</td>
<td>Highlife Song of the Year</td>
<td>Hye Po</td>
<td>Nominated</td>
<td> <ref>https://www.newsghana.com.gh/sarkodie-okyeame-kwame-top-vodafone-ghana-music-awards-2012-nominees-list/</ref> </td>
</tr>
<tr>
<td>2015</td>
<td>Highlife Song of the Year</td>
<td>Yentie Obiaa</td>
<td>Won</td>
<td></td>
</tr>
<!-- Ghana Music Awards UK -->
<tr>
<td rowspan="2">Ghana Music Awards UK</td>
<td>2017</td>
<td>Highlife Song of the Year</td>
<td>Enko Den</td>
<td>Nominated</td>
<td> <ref>https://www.modernghana.com/entertainment/43996/ghana-music-awards-uk-2017-nominations-announced.html</ref> </td>
</tr>
<tr>
<td>2023</td>
<td>Most Popular Song of the Year</td>
<td>Ofon Na Ɛdi Asem Fo</td>
<td>Nominated</td>
<td> <ref>https://www.musicinafrica.net/magazine/ghana-music-awards-uk-2023-all-nominees</ref></td>
</tr>
</table>
<h2>Honorary awards</h2>
<table border="5" cellpadding="20">
<thead>
<tr>
<th>Organization</th>
<th>Year</th>
<th>Category</th>
<th>Ref.</th>
</tr>
</thead>
<tbody>
<!-- Ghana Music Awards -->
<tr>
<td rowspan="5">Ghana Music Awards</td>
<td>1999</td>
<td>Artist of the Year</td>
<td rowspan="3">[a]</td>
</tr>
<tr>
<td>2000</td>
<td>Artist of the Year</td>
</tr>
<tr>
<td>2003</td>
<td>Contemporary Highlife Artist Of The Year</td>
</tr>
<tr>
<td>2015</td>
<td>Highlife Artiste(s) of the Year</td>
<td></td>
</tr>
<tr>
<td>2018</td>
<td>Lifetime Achievement Award</td>
<td>[66]; sec. 4</td>
</tr>
<!-- EMY Africa Awards -->
<tr>
<td>EMY Africa Awards</td>
<td>2018</td>
<td>Icon/Legend of Entertainment</td>
<td>[24]; sec. 3</td>
</tr>
<!-- Embassy of Ghana -->
<tr>
<td>Embassy of Ghana, Berlin, Germany</td>
<td>2023</td>
<td>Borga Highlife Lifetime Achievement Award</td>
<td>[24]; sec. 4</td>
</tr>
<!-- National Honours -->
<tr>
<td>National Honours and Awards</td>
<td>2024</td>
<td>Grand Medal</td>
<td>[33]</td>
</tr>
</tbody>
</table>
== Kundivihira ==
putd187k4lwimwtuytmu2f7qqxugjtu
136692
136691
2026-05-14T09:47:38Z
Phasy GH
5787
Edited a text
136692
wikitext
text/x-wiki
{{Bio}}
'''Charles Kwadwo Fosuh''' (be daa dɔɣi o la silimin goli ''[[September]]'' biɛɣu pihita yinika dali yuuni 1964 - ka o daa kani silimin ''[[July]]'' biɛɣu pishi ni ayɔbu yuuni 2025), ka bɛ mi o o tuma ni '''Daddy Lumba''', nyɛla ''[[Ghana]]'' nira ŋun nyɛ ''[[Germany]]'' yili yiina, yili sabira,<ref>{{Cite web|date=2025-11-26|title=Kumasi High court told Daddy Lumba died a German national, not Ghanaian - MyJoyOnline|url=https://www.myjoyonline.com/kumasi-high-court-told-daddy-lumba-died-a-german-national-not-ghanaian/|access-date=2026-05-04|website=www.myjoyonline.com|language=en-US}}</ref> ni ŋun tiri yila kumsi. O nyɛla ninvuɣ' so ŋun niŋ bayana ka yihi yilanim pam na, ka di shaŋa nyɛ din du tiŋduya, o nyɛla niriba pam ni mi ka o talahi mini o salo galisi pam ''[[Ghana]]'' yil' yiiniba puuni.<ref name=":1">{{Cite web|date=2025-07-27|title=Daddy Lumba: Ghana's highlife legend dies age 60|url=https://www.bbc.com/news/articles/ce93zez439lo|access-date=2026-05-04|website=www.bbc.com|language=en-GB}}</ref><ref>{{Cite web|title=Daddy Lumba As A Course To Be Studied?|url=https://www.modernghana.com/entertainment/62813/daddy-lumba-as-a-course-to-be-studied.html|access-date=2026-05-04|website=Modern Ghana|language=en}}</ref><ref>{{Cite news|last=Livemint|date=2025-07-26|title=Daddy Lumba, famed Ghanaian highlife singer, dies at 59 in Accra {{!}} Today News|language=en|work=mint|url=https://www.livemint.com/news/us-news/daddy-lumba-famed-ghanaian-highlife-singer-dies-at-59-in-accra-11753543948352.html|access-date=2026-05-04}}</ref><ref>{{Cite web|title=Not Just a Singer: Daddy Lumba and the Soul of a Nation|url=https://www.modernghana.com/news/1421277/not-just-a-singer-daddy-lumba-and-the-soul-of-a.html|access-date=2026-05-04|website=Modern Ghana|language=en}}</ref> Niriba pam daa mi la Lumba ka o nyɛ ŋun yihi yilanim pam din gbunani mini di biɛhisi nyɛ konkoba ka salo maa pam daa tooi lahi mali nangbanikpeeni bee galimi n zaŋ kpa o polo.<ref>{{Cite web|date=2025-07-26|title=Daddy Lumba: The highlife legend who redefined Ghanaian music|url=https://www.pulse.com.gh/story/daddy-lumba-the-highlife-legend-who-redefined-ghanaian-music-2025072612112019972|access-date=2026-05-04|website=Pulse Ghana|language=en}}</ref> O yila maa daa kuli jandirila Ghananim kaya, bɛ yal' niŋda ni bɛ yal' yara, o yila maa ni tooi yari n kpari yal' shaŋa polo n nyɛ yurilim, biɛhigu, kpibu, daŋ, ariziki, fara, suhiyurilim, suhisaɣingu, adiininima, nti pahi suhigbaali.
O ni daa na zoori saha shɛli maa, ''[[Ghana]]'' yil' yiiniba ban daa be ''[[Germany]]'' yuma 1980 bahigu la saha, Lumba daa pili la o yila tuma '<nowiki/>''Lumba Brothers''<nowiki/>' puuni, o mini ''[[Ghana]]'' nira ŋun yuli daa booni [[Nana Acheampong]] la lala saha maa. Bɛ zaa daa nyɛla ban go n chaŋ nti be ''[[Germany]]'' lala saha maa. Bɛ daa yihila bɛ ni daa laɣim n-ŋma yili gaŋ' shɛli la, '<nowiki/>''Yee Ye Aka Akwantuom''<nowiki/>', yuuni 1989; dina n daa lɛbi yili shɛli Ghananim nin ni tiɣi ''[[Ghana]]'' ninvuɣi shaba ban be tiŋduya yilanim puuni.Bɛ ni daa kuli waligi taba 1990 yuma maa piligu saha maa nyaanga, Lumba daa kpala o konko baan' tali tuma mini daabilim ka bɔli li '''Lumba Production''<nowiki/>' ka di mini ''MiPROMO'' kpalanzuya n daa kuli gbuni taba. O daa nyɛla ŋun yihi yil' viɛl' gbaliŋ na yimbayimba saha waɣila nyaanga.
Lumba daa dila ''[[Ghana]]'' baansi kpaŋmaŋ pina dibaa anii. O daa deela ''EMY Africa'' kpaŋmaŋ pina la, ka daa lahi n di kpaŋmaŋ pini shɛli din nyɛ ninvuɣ' shɛba ban kpaŋdi bɛ mansi pam diɛma ni yiɣijam polo la pini yuuni 2018 puuni. Yuuni 2023 puuni, ''[[Germany]]'' ''Ambassador'' din bɛ ''[[Ghana]]'' la daa ti o la '<nowiki/>''Borga Highlife Lifetim''e' kpaŋmaŋ pini la. Yuuni 2024 puuni, o daa lahi bela ban daa deei '<nowiki/>''National Honours and Awards''<nowiki/>' kpaŋmaŋ pina la puuni. Yuuni 2025 puuni, o yilli ŋɔ "''Mpempem Do Me''" daa nyɛla din pahi '''Apple Music''<nowiki/>' yilanim la zuɣu, ''UK'' naa ŋun yuli daa booni ''King Charles III'' la n daa piigi lala yilli maa ni o zaŋ n puhi ''Commonwealth Day'' chuɣu la.
== O biɛhigu piligu ==
Bɛ daa dɔɣila Charles Kwadwo Fosu silimin goli ''[[September]]'' biɛɣu pihita yinika dali yuuni 1964 tiŋ' shɛli bɛ ni booni ''Nsuta'' din be ''[[Ashanti Region]]'' ''[[Ghana]]'' tiŋgbani ni la. O ma n daa nyɛ<ref name=":2">{{Cite web|title=Daddy Lumba, Biography|url=http://ghanaweb.com/person/Daddy-Lumba-1257|access-date=2026-05-04|website=ghanaweb.com|language=en}}</ref> Comfort Gyamfi ka sokam mi o Ama Saah, ka o ba mi nyɛ Johnson Kwadwo Fosu. O ba ni o ma daa dɔɣila bihi ata ka o nyɛ ŋun pa kpɛma sani zuɣu. O laanba maa zaa daa nyɛla karimbanima. O ba daa nyɛla ŋun kani ka o na nyɛ bia.<ref>{{Cite web|title=Daddy Lumba Biography – Official Website of Daddy Lumba|url=https://daddylumbaofficial.com/biography/|access-date=2026-05-04|language=en-US}}</ref>
Fosu daa pilila o shikuru chandi ''Nsuta'' tiŋgbani ni, ''Suame Methodist'' din be ''[[Kumasi]]'' la ka o daa chaŋ, nti naai yuuni 1979. O daa tirisi tooni n chaŋ ''[[Adu Gyamfi Senior High School]]'' din be ''Jamasi'' la, amaa o daa lahi yi ni n labi ''[[Juaben Senior High School]]'' nti naai o ''Secondary Education'' nimaani 1984 la saha.<ref>{{Cite web|title=Daddy Lumba Biography – Official Website of Daddy Lumba|url=https://daddylumbaofficial.com/biography/|access-date=2026-05-04|language=en-US}}</ref>
== O tuma ==
=== O tuuli kuko' yaara mini Lumba Brothers (1983 hali ni 1989) ===
Fosu daa pilila yila o ni daa na nyɛ yuun' pia ni ayɔbu, o ni daa be ''[[Juaben Senior High School]]'' o daa nyɛla bɛ yila toondana yuuni 1983 hali ni yuuni 1984. O daa lahi kpala o tuuli laɣim yili "''Lumba Brothers''" o mini o zonima.<ref name=":0">{{Cite web|date=2025-07-26|title=10 fascinating facts about Highlife Legend Daddy Lumba — And the legacy he leaves behind|url=https://www.graphic.com.gh/entertainment/showbiz-news/10-fascinating-facts-about-highlife-legend-daddy-lumba-and-the-legacy-he-leaves-behind.html|access-date=2026-05-04|website=Graphic Online|language=en-gb}}</ref> O daa pilila bayana niŋbu o mini ''Nkwanta Wesley Singers'' ni daa diɛm diɛma ''Anokye Krom Cultural Center'' la.<ref>{{Cite web|title=Daddy Lumba Biography – Official Website of Daddy Lumba|url=https://daddylumbaofficial.com/biography/|access-date=2026-05-04|language=en-US}}</ref><ref>{{Cite web|date=2025-07-26|title=Daddy Lumba dead: Ghana mourn legendary highlife artiste wey die at age 60|url=https://www.bbc.com/pidgin/articles/cqxgj2e0edjo|access-date=2026-05-04|website=BBC News Pidgin}}</ref> Lala saha maa ka o daa yihi yilli ŋɔ na "Lumba Lumba" ka di yara n-jandiri ban daa tuhiri ''[[South Africa]]'' maŋsulinsi zuɣu lala saha maa. Yilli maa daa niŋla bayana, ka di che ka bɛ ti o yu' paa ŋɔ "Daddy Lumba", ka di daa ti che ka di lɛbi o yu' paa.<ref name=":3">{{Cite web|title=Daddy Lumba Biography – Official Website of Daddy Lumba|url=https://daddylumbaofficial.com/biography/|access-date=2026-05-04|language=en-US}}</ref>
O ni daa kuli naai ''[[Juaben Senior High School|Juaben SHS]]'' o daa chaŋla ''[[Germany]]'' yuuni 1983,<ref name=":0" /> ka di nyɛla o mam, ''Theresa Abebrese'', o ni daa nya so ''Secondary School'' la nti pahi o karimba ''Mama Acheampong'' n daa nyɛ ban tabi sɔŋ o. O daa chirigila ''[[Ghana]]'' nira ŋun gba nyɛ baanga nimaani ''[[Nana Acheampong]]''. Acheampong daa pun nyɛla ŋun be bɔŋ shɛli bɛ ni bɔli "''Talking Dreams''" la ni. Bɛ daa laɣila taba zɔri<ref name=":0" /> ka bɔli bɛ maŋ 'Lumba Brothers' (ka di yina Daddy Lumba yila bɔŋ kurili la ni). Bɛ daa gbaami ni bɛ yihi bɛ yil' palli na dina n nyɛ ''Yee Ye Aka Akwantuom'''<nowiki/>' '''''yuuni 1986 puuni, Joseph Owusu Banahene n daa nyɛ ŋun sɔŋ ka di yina.<ref name=":2" /><ref name=":1" /> Bɛ daa na bi tooi zaŋ yilli maa n wuhi salo ka di nyɛ laɣiri kalinsi zuɣu, naɣila yuuni 1989 ni ka di daa naan yina polo ni, di yibuna n-tɔ ka di kuli duhi bɛ bɔŋ maa saazuɣu.<ref name=":0" /><ref name=":4">{{Cite web|date=2025-07-26|title=Tribute to Daddy Lumba: The Highlife Maestro — iMullar|url=https://imullar.com/2025/07/26/tribute-to-daddy-lumba-the-highlife-maestro/|access-date=2026-05-04|language=en-GB}}</ref> Lumba Brothers daa nyɛla salo nini ni tiɣi shɛli dama bɛ daa chemi ka yili shɛli din daa du tiŋduya laBurger-Highlife''<nowiki/>' yina salo ni. Di yuma ayi nyaanga ka bɛ wali taba, amaa ka na kuli nyɛ ban laɣindi diɛmdi diɛma, kamani yuun' pia polo ha ka Lumba daa taɣi tiŋa.''<ref>{{Cite web|date=2023-01-02|title=“Nana Acheampong introduced me to Highlife music”-Daddy Lumba - Atinka Online|url=https://atinkaonline.com/nana-acheampong-introduced-me-to-highlife-music-daddy-lumba/|access-date=2026-05-04|language=en-US}}</ref><ref name=":3" />
=== O konko tuma (1990 hali ni 2025) ===
==== O bayana niŋbu (1990 hali ni 2000 polo) ====
Lumba Brothers ni daa wali taba n naai, Daddy Lumba daa yihila o konko yilanim na ka bɔli li '<nowiki/>''Obi Ate Meso Buo''<nowiki/>' 1990 yuuni la ni, baantali baŋdaba pam daa nya lala yilanim maa viɛlim ka di niŋ bayana ''[[Ghana]]'' yilanim puuni.<ref>{{Cite web|title=Daddy Lumba Biography – Official Website of Daddy Lumba|url=https://daddylumbaofficial.com/biography/|access-date=2026-05-04|language=en-US}}</ref><ref name=":6">{{Cite web|last=Oloworekende|first=Wale|date=2025-07-29|title=In Tribute To Daddy Lumba, Ghana’s Most Beloved Maverick|url=https://thenativemag.com/in-tribute-to-daddy-lumba-ghanas-most-beloved-maverick/|access-date=2026-05-04|website=The NATIVE|language=en-US}}</ref> Yilanim maa puuni shɛli n daa nyɛ "''Theresa''" ka di fiila jandiri o mam kuro la.<ref name=":4" /> Lumba daa yaarila o kukoli ''Rheinklang Studio'' ka di be ''Düsseldorf'' din be [[Germany]] la. Daddy Lumba daa kuli yihirila yil' pala na yuuni kam hali ni yuuni 2010. O yilanim maa zaa yi laɣim, o daa nyɛla yil' bɔŋbɔŋ bin pishi ni ayopoin<ref>{{Cite web|date=2025-07-27|title=See the list of over 200 songs Daddy Lumba released - MyJoyOnline|url=https://www.myjoyonline.com/see-the-list-of-over-200-songs-daddy-lumba-released/|access-date=2026-05-04|website=www.myjoyonline.com|language=en-US}}</ref> o ni daa na be o nyavuli ni (ka ''Obi Ate Meso Buo'<nowiki/>'' gba pahi danni).<ref name=":2" /> O yilanim daa nyɛla o maŋmaŋ kukoli, o maŋmaŋ takari gbaŋ '<nowiki/>''Lumba Production''' ka di nyɛ din mini ''MiPROMO'' kpalanzuya gbuni taba.
1990 yuma la saha zaa, o daa namdila yil' bona n tiri o baan' taba ''[[Germany]]'' tiŋgbani ni, Vida' gba daa pahila o ni daa ti yili shɛŋa maa ni, Felix Owusu ni daa zaŋ shɛli n wuhi salo yuuni 1992 la.<ref name=":5">{{Cite web|date=2025-07-27|title=See the list of over 200 songs Daddy Lumba released - MyJoyOnline|url=https://www.myjoyonline.com/see-the-list-of-over-200-songs-daddy-lumba-released/|access-date=2026-05-04|website=www.myjoyonline.com|language=en-US}}</ref> Lala saha maa ka Lumba daa chirigi Ofori Amponsah, ŋun daa lihiri m bɔri ŋun yan sɔŋ o o yila tuma polo la. Din saha Daddy Lumba daa na chɛla baantali tuma maa. Dina n daa nyɛ Ofori Amponsah piligu ka o mini Lumba laɣim n-tum, bɛ yihila "Anti Atta" na ka o daa yihi yil' bɔŋ ka boli li Asew. O mini Ofori daa lahi yihila yil'boŋ na ka boli liWo Ho Kyere''<nowiki/>' ka di yina yuuni 1999.''<ref name=":2" /><ref name=":5" />
Yuuni 1999, o daa dila '<nowiki/>''Ghana Music Awards''<nowiki/>' kpaŋmaŋ pina buta ka di '<nowiki/>''Album of the Year''<nowiki/>' kpaŋmaŋ pini nti pahi '<nowiki/>''Most Popular Song of the Year''<nowiki/>' kpaŋmaŋ pini.<ref name=":2" /> '<nowiki/>''Ghana Music Awards'<nowiki/>'' puuni, o daa lahi dila '''Artiste of the Year''<nowiki/>' kpaŋmaŋ pini yuuni 2000.
Silimin goli ''[[December]]'' biɛɣu pia ni yini dali yuuni 2005, Daddy Lumba daa demla diɛma '''House of Blues''<nowiki/>' din be ''[[Chicago]]'' la.<ref>{{Cite web|title=Daddy Lumba at Historic Chicago House of Blues!|url=https://www.modernghana.com/news/87794/daddy-lumba-at-historic-chicago-house-of-blues.html|access-date=2026-05-06|website=Modern Ghana|language=en}}</ref>
Daddy Lumba daa nyɛla ŋun yi poloni dihiri nuu n zaŋjandi ''<nowiki>''New Partronic Party (NPP)''</nowiki>''. "''Nana Ye Winner''", din nyɛ o yilli la nyɛla yili shɛli din daa mali zaashee pam n zaŋti tiŋgbani zuɣulantali piibupiibu shɛli din daa niŋ yuuni 2004, 2012 hali ni 2016. O daa lahi ŋmala yilli n-ti ''Nana Akufo-Addo'' 2020 piibupiibu la, dina n nyɛ "''4 More For Nana''".<ref>{{Cite web|last=Benedict|first=Qwame|date=2020-11-11|title=Daddy Lumba drops his campaign song for Nana Akuffo Addo (VIDEO)|url=https://www.ghpage.com/daddy-lumba-drops-his-campaign-song-for-nana-akuffo-addo-video/167444/|access-date=2026-05-06|website=GhPage|language=en-US}}</ref>
Silimin goli ''[[January]]'' biɛɣu pia ni yini dali yuuni 2009, linjimanim ata daa kuli kpɛla Lumba yiŋ din be ''Atimatim'' la ni ninmohi, ''[[Kumasi]]'' tiŋgbani ni. O tizopaɣa ''Faustina Fosu'' mini bɛ daŋ ni niriba n daa be yiŋa. Faustina ni yɛli sham, ni linjin' dabba maa daa bohila Lumba yala, bɛ daa yɛlimi ni bɛ mini o n yi [[Ankara]] n kuna, ni, ka o yɛliba ni o mini ba ni nya taba o yiŋa. O ni daa kuli yɛli ba ni o ka yiŋa, bɛ daa chaŋmi ka ti lahi labina hawa dibaayi nyaanga ni suhiyiɣisili, bɛ daa kuli zala bɛ yili maa dunoli gbuni n yari zilima ka turi ba. Bɛ ni daa kuli ŋmaligi, Faustina daa bolila ban su tiŋgbani maa fukumsi ka yɛli ba binshɛli din niŋ. Daddy Lumba daa bi yɛli kahigi binshɛɣu din niŋ maa n wuhi solo.<ref>{{Cite web|title=Daddy Lumba in trouble|url=https://www.modernghana.com/entertainment/8623/daddy-lumba-in-trouble.html|access-date=2026-05-06|website=Modern Ghana|language=en}}</ref>
=== 2010 hali ni 2025 ===
Silimin goli ''[[December]]'' biɛɣu pishi ni ayɔbu dali yuuni 2010, Daddy Lumba daa nyɛla ŋun dem dema '''Royal Lamerta Hotel' Ahodwo'' din be [[Kumasi]] la ni, o piligu dali n daa bala ka o diɛm diɛma tiŋ maa ni, o daa yan zaŋla lala diɛma maa n puhi o konko yuun pishi baantali maa ni chuɣu.<ref>{{Cite web|date=2010-09-17|title=Lumba's homecoming show - MyJoyOnline|url=https://www.myjoyonline.com/lumbas-homecoming-show/|access-date=2026-05-06|website=www.myjoyonline.com|language=en-US}}</ref> Bɛ daa tirisila diɛma maa n zali silimin goli ''[[January]]'' dahiyini dali yuuni 2011, ka di nyɛla bɛ tuma nema maa n bi viɛla, niriba n daa saɣim lala luɣili maa, nti pahi luɣili maa ʒilɛli bi viɛli zuɣu. Bɛ ni daa bi tooi diɛm diɛma maa di dabisili dali maa zuɣu ban su diɛma zonzongili daa duhi la lala hotel maa nim kootu.<ref>{{Cite web|title=Patrons of Lumba Concert fiasco explore legal option|url=https://www.modernghana.com/entertainment/14254/patrons-of-lumba-concert-fiasco-explore-legal-option.html|access-date=2026-05-06|website=Modern Ghana|language=en}}</ref>
Silimin goli ''[[January]]'' biɛɣu pia ni ayopoin dali yuuni 2018, Daddy Lumba daa duhila ''Kwame Anokye'' kootu ''Accra High Court'' lani, dama o daa ŋmala ʒiri ni o nyɛla Daddy Lumba bia, o daa boli la o maŋ ''Daddy Lumba Junior'' ka paɣisiri o ni o deei pina niriba sani. Daddy Lumba yɛliya ni Anokye pili o la paɣisibu saha shɛli o ni daa zini ''[[TV Africa]]'' zuɣu n niŋ '''Just Like You''<nowiki/>' la.<ref>{{Cite web|date=2018-04-04|title=Daddy Lumba look-alike changes name after lawsuit|url=https://www.citinewsroom.com/2018/04/daddy-lumba-look-alike-changes-name-after-lawsuit/|access-date=2026-05-06|language=en-US}}</ref> Anokye daa taɣila o yuli n boli o maŋ ''Anokye Supremo''.<ref>{{Cite web|date=2025-07-30|title=Eight 'sing-alikes' of Daddy Lumba mistaken for the original - MyJoyOnline|url=https://www.myjoyonline.com/eight-sing-alikes-of-daddy-lumba-mistaken-for-the-original/|access-date=2026-05-06|website=www.myjoyonline.com|language=en-US}}</ref>
Yuuni 2018 ''EMY Africa Awards'' la ni, Lumba daa dila '''Icon/Legend of Entertainment''<nowiki/>' kpaŋmaŋ pini. O ni daa deei pini maa o daa yɛlimi "N puhi ʒii ŋɔ zonzongilinim mini Ghananim ka paɣi. N nyɛla ŋun na kuli yan tiriya yili suma n yi na be n nyavuli ni".
Silimin goli ''[[October]]'' yuuni 2023, ''[[Germany]] Ambassador'' ŋun ʒi ''[[Ghana]]'' la daa tila Lumba '''Borga Highlife Lifetime Achievement Award''<nowiki/>' kpaŋmaŋ pini.
Lumba daa deela ''Grand Model'' kpaŋmaŋ pini la 2024 ''National Honours and Awards'' puuni, din daa niŋ ''Accra International Conference Centre'' silimin goli ''[[December]]'' biɛɣu pihita dali la.<ref>{{Cite web|date=2024-12-30|title=Full list of recipients at 2024 National Honours Awards - MyJoyOnline|url=https://www.myjoyonline.com/full-list-of-recipients-at-2024-national-honours-awards/|access-date=2026-05-06|website=www.myjoyonline.com|language=en-US}}</ref>
''King Charles III'' daa piila "''Mpempem Do Me''" n pahi yil' yura puuni 2025 yuuni ''Commonwealth Day'' la ni. Lala yilli maa n daa pahiri diba ayopoin ''King Charles III'' ni daa piigi o yil' yura pia ni ayopoin shɛŋa ''Apple Music'' maa.<ref>{{Cite web|date=2025-03-10|title=Daddy Lumba’s ‘Mpempem Do Me’ featured in King Charles’ playlist - MyJoyOnline|url=https://www.myjoyonline.com/daddy-lumbas-mpempem-do-me-featured-in-king-charles-playlist/|access-date=2026-05-06|website=www.myjoyonline.com|language=en-US}}</ref><ref>{{Cite web|last=Ghartey|first=Raphael|date=2025-03-10|title=Daddy Lumba's 'Mpempem Do Me' features in King Charles III's playlist|url=https://3news.com/showbiz/music/daddy-lumbas-mpempem-do-me-features-in-king-charles-iiis-playlist|access-date=2026-05-06|website=3News|language=en}}</ref>
Daddy Lumba daa malila niya ni chaŋ ''[[United States]]'' mini ''[[Canada]]'' n-ti diɛm diɛma, o yuun pishi nimaani nyaanga. ''TM Entertainmentz'' nim daa nyahila lala gɔrim maa o kum dabisili maa.<ref>{{Cite web|last=Ghartey|first=Raphael|date=2025-07-27|title=Daddy Lumba's USA and Canada tour cancelled - Management|url=https://3news.com/news/daddy-lumbas-usa-and-canada-tour-cancelled-management|access-date=2026-05-06|website=3News|language=en}}</ref> Ghana kuko' yaara ''Kaywa'' ni daa yɛli sham, ni Daddy Lumba daa na bela o yilanim bahigu shili malibu ni poi ka o nan yi che yila tuma. Lala yilanim maa di nyɛla din yan shihi yaɣa ŋɔ, ''roots reggae, amapiano, afrobeats'' nti pahi ''highlife''.
== O yila baŋsim ==
Lumba daa yan sabila yila, ka piigi di ni yan yiini dɔli sham, ka laɣim yila maa neen' bɔra, ka yili yila maa. O yilanim pam tooi nyɛla kanbonsili, amaa o tooi chirigiri yiindi siliminsili gba.<ref name=":6" /> Yilli kamani "''Homeless''" o bi yili li kanbonsili mini siliminsili konko o daa pahila ''German'' gba, o ni daa be ''[[Germany]]'' maa ka o daa bohim li o yila piligu maa saha.
=== O yila balibu ===
Bɛ ni daa wumsi o n niŋ asɔri yaɣili din nyɛ ''gospel'' la zuɣu, Lumba daa ŋma yilanim pam n zaŋkpa ''gospel'' polo, ka di tooi yara n kpari biɛhigu, yurilim, biɛhisi ni taba, kpaŋsibu ni tahima polo.<ref name=":6" /> Daddy Lumba yila nyɛla bal' konkoba ka shihiri suhi, ka lahi nyɛ din waligi ka che taba. O yilinim din galisim gari kobishii maa tooi yarimi n kpari yurilim, biɛhisi ni taba, amiliya, fara, tahima, laɣiri, yiŋ kalinsi, maŋ kpaŋsibu, wun paɣibu, suhipiɛlli, Naawuni ni yiko polo. O yila nim kuli nyɛla din puhiri ka laɣiri paɣiba, nintiɣibo zaŋchaŋ ban yuri o polo, ni o nin ni nya yal' shaŋa, ka di che ka nyɛ baanso ŋun biɛhigu mini salo biɛhisi tooi dɔli taba ka lahi taɣiri niriba biɛhisi.<ref>{{Cite journal|last=Akrong|first=Issac|date=2012-10|title=Hip life music: re-defining Ghanaian culture (1990-2012)|url=http://hdl.handle.net/10315/31427|language=en}}</ref>
=== O yila biɛhigu ===
Lumba daa lahi nyɛla niriba ni mi so ka o nini tiɣi o maŋa ka lahi dihiri o maŋ nachiinsi viɛnyɛla, ka mali viɛlim shɛli din che ka salo yuri o, ka lahi ŋma yil' shɛŋa ŋan niŋ bayana ''[[Ghana]]'' tiŋgbani ni, ka di nyɛ binshɛli din bi mili baansi pam. O daa mali la o zuɣu malibu balibu balibu, o daa tooi chɛri tamda, n pamdi sɔŋda ka daa lahi niŋdi tim niŋdi li ka di nyalisira ka be gɔnagɔna.<ref name=":6" />
== O maŋmaŋ biɛhigu ==
O ma ''Comfort Gyamfi (Ama Saah)'' n daa nyɛ o daa tooi mali so yɛltɔɣa n tumdi tuma. O kum daa nyɛla din daa dam o pam ka che ka o ŋma suhidamli, tahama, ni dihitabili yilanima. Daddy Lumba daa nyɛla ninvuɣi so ŋun mali ashili n zaŋ kpa o maŋmaŋ biɛhigu polo.<ref>{{Cite web|date=2025-12-02|title=High court rules both women were lawfully married to late music icon Daddy Lumba [Full Judgment] - MyJoyOnline|url=https://www.myjoyonline.com/high-court-rules-both-women-were-lawfully-married-to-late-music-icon-daddy-lumba-full-judgment/|access-date=2026-05-06|website=www.myjoyonline.com|language=en-US}}</ref> O daaʒia zaa daa nyɛla ''[[Ghana]]'' shiiri million kɔbiga ni pisopoin ni ayɔbu (''GH₵176 million''), ka di che ka o nyɛ be ''[[Ghana]]'' yili' yiindiba ban buni puuni.<ref>{{Cite web|last=Desk|first=HT US|date=2025-07-26|title=Daddy Lumba net worth: How rich was late Ghanaian musician? Here’s all about his family and kids|url=https://www.hindustantimes.com/entertainment/music/daddy-lumba-net-worth-all-about-late-ghanaian-musician-s-wealth-family-and-kids-101753547302466.html|access-date=2026-05-06|website=Hindustan Times|language=en}}</ref>
=== O radio duu ===
Silimin goli ''[[September]]'' yuuni 2022 puuni, Lumba daa yoola ''radio'' duu ka boli li ''DLFM'' (106.9), ka di tiri lahibali kanbonsili ni [[Ankara]] polo ŋɔ.<ref>{{Cite news|date=2022-09-08|title=Music legend Daddy Lumba establishes his own radio station, DLFM|language=en-EN|work=Pulse Ghana|url=https://www.pulse.com.gh/entertainment/music/music-legend-daddy-lumba-establishes-his-own-radio-station-dlfm/33ql1bl|access-date=2026-05-06}}{{Dead link|date=May 2026 |bot=InternetArchiveBot |fix-attempted=yes }}</ref><ref>{{Cite web|title=Daddy Lumba opens his own radio station DLFM in Accra (Photos)|url=http://shinemegh.com/2022/09/08/daddy-lumba-opens-his-own-radio-station-dlfm-in-accra-photos/|access-date=2026-05-06|website=shinemegh.com|language=en-US}}</ref>
=== O dɔro mini o kpibu ===
Silimin goli ''[[July]]'' biɛɣu pishi ni ayɔbu dali asiba mahili yuuni 2025 Lumba daa nyɛla ŋun kani ''Bank Hospital'' din be ''Cantonments'' din be [[Ankara]] la ni.<ref>{{Cite news|date=2025-07-26|title=Daddy Lumba cause of death: Ghanian music icon, passes away - here's what happened to him|work=The Economic Times|url=https://economictimes.indiatimes.com/news/international/us/daddy-lumba-cause-of-death-ghanian-music-icon-passes-away-heres-what-happened-to-him/articleshow/122925433.cms?from=mdr|access-date=2026-05-06|issn=0013-0389}}</ref> Pɔi ka o daa kani, o yuuni pihiyɔbu dɔɣim dabisili chuɣu shɛli din daa niŋ yuuni 2024 la ni, o daa chihila o paɣa, ''Akosua Serwaa Fosuh'' noli ni ka ŋuna n dihi o shini o dali. O daa viila ashili n yɛli ni o daa niŋla yaannyini apulaashin, kamani 2013 la saha. Pɔi ni yuuni 2013, o daa nyɛla do' so ŋun mali alaafee n diɛmdi diɛma laɣinsi ni. Lumba daa nyɛla ŋun diɛma diɛmanim pam n gili duniya yaanga zuɣu laɣinsinim ni.<ref>{{Cite web|title=Highlife Legend Daddy Lumba dies at 60|url=https://www.modernghana.com/entertainment/81389/highlife-legend-daddy-lumba-dies-at.html|access-date=2026-05-06|website=Modern Ghana|language=en}}</ref> ''King Promise'' daa nyɛla ŋun ʒini ''[[Joy FM (Ghana)|Joy FM]]'' zuɣu n yɛli ni o mini Daddy Lumba daa nyɛla ban laɣim n tumda ni bɛ yihi yila na, di chira ayi nyaanga ka Lumba daa kani maa.<ref>{{Cite web|date=2025-07-26|title=Daddy Lumba: 'We were working on a joint album'- King Promise reveals - MyJoyOnline|url=https://www.myjoyonline.com/daddy-lumba-we-were-working-on-a-joint-album-king-promise-reveals/|access-date=2026-05-06|website=www.myjoyonline.com|language=en-US}}</ref>
=== O kuli malibu ===
Daddy Lumba ŋun kani maa daŋni kpɛma (abusuapanin) daa moliya ni o kuli bahigu yan lula silimin goli ''[[December]]'' dabaayɔbu dali 2025, ni di yan niŋla ''Baba Yara Sports Stadium'' din be [[Kumasi]] la ni.<ref>{{Cite web|date=2025-10-08|title=Family announces date for late Daddy Lumba’s final funeral rites|url=https://www.pulse.com.gh/story/family-announces-date-for-late-daddy-lumbas-final-funeral-rites-2025100810142033693|access-date=2026-05-06|website=Pulse Ghana|language=en}}</ref><ref>{{Cite web|date=2025-08-05|title=Daddy Lumba’s funeral to be held in Kumasi - Family - MyJoyOnline|url=https://www.myjoyonline.com/daddy-lumbas-funeral-to-be-held-in-kumasi-family/|access-date=2026-05-06|website=www.myjoyonline.com|language=en-US}}</ref>
=== Silimin goli December kootu zaligu ===
Silimin goli ''[[December]]'' biɛɣu pia ni ayi dali 2025, ''Accra High Court'' daa zaɣisimi ni kuli maa bi yan mali bɛ ni daa gbaai dabisi shɛli maa (''13th [[December]] 2025''), dama bɛ daa bi mali Daddy Lumba mayilinima maa kuli maa malibu shaawara.<ref name=":7">{{Cite web|date=2025-12-12|title=BREAKING: Court blocks Daddy Lumba’s december 13 funeral|url=https://www.pulse.com.gh/story/breaking-court-blocks-daddy-lumbas-december-13-funeral-2025121211041531447|access-date=2026-05-06|website=Pulse Ghana|language=en}}</ref> Kootu maa daa bi saɣi n-ti daŋkpɛma maa, Kofi Owusu (''Abusuapanin'') ni o mali kuli maa shili ka daa lahi yɛli ''Transitions Funeral Home'' ni bɛ di zaŋ kum maa n-ti ba, naɣila kootu maa ti di sariya maa naagi.<ref name=":7" /> Kootu maa vihigu puuni, Daddy Lumba daŋ shɛba ban daa miri o (o paɣa ni o bihi) nuu daa ka kuli maa shili malibu ni, ka kootu maa daa yɛli ni di tu ni bɛ nuu be dinni.
Kootu maa daa zalibami ni bɛ bolimi kuli maa talahi nira kam laɣingu ka ka bɛ ti laɣim gbaai dabisili shɛli bɛ ni yan sɔɣi, bɛ daa lahi zalibami ni laɣishɛlikam bɛ ni nya kuli maa malibuni ni bɛ di zaŋli n gabi Daddy Lumba buni puuni, naɣila bɛ ti ŋmaai sariya maa.<ref>{{Cite web|date=2025-12-12|title=High Court stops Daddy Lumba's funeral over family dispute|url=https://www.primenewsghana.com/general-news/high-court-stops-daddy-lumba-s-funeral-over-family-dispute.html|access-date=2026-05-06|website=Prime News Ghana|language=en-us}}</ref>
Biɛla daa nabi tooi, ka kootu maa lahi zaɣisi bɛ ni gbaai sham maa, dama ban daa duhi yɛltɔɣa maa kootu maa daa bi yo bɛ ni daa gbaai ''GH₵2 million'' shɛli n-ti ba ni bɛ yo pɔi ka bɛ naan yi mali yɛlli maa.<ref>{{Cite web|date=2025-12-12|title=Court allows Daddy Lumba’s funeral to proceed after applicants miss GH¢2m deadline|url=https://www.pulse.com.gh/story/court-allows-daddy-lumbas-funeral-to-proceed-after-applicants-miss-ghcent2m-deadline-2025121215063989018|access-date=2026-05-06|website=Pulse Ghana|language=en}}</ref> Di nyaanga bɛ daa kpaŋ bɛ maŋa n mali yɛlli maa, ka kuli maa daa niŋ bɛ ni daa kuli zali li dabisi shɛli maa (''13th December, 2025'').
== O ni zali shɛli ==
Daddy Lumba daa nyɛla ŋun kpaŋsiri ''[[Ghana]]'' bi' pola mini baan' bihi ni bɛ piimi ''Highlife'' bɛ yila yilibu ni.<ref name=":1" /> O daa lahi nyɛla ŋun sɔŋdi baansi ban na yiɣisirina, baansi kamani ''Felix Owusu, Afia Ampofowaa, Kwabena Sunkwa, Ofori Amponsah, Selina Orleans, Akua Serwaa Bonsu, Borax, Ateaa Tina'', ni ban pahipahi.<ref>{{Cite web|title=Daddy Lumba Biography – Official Website of Daddy Lumba|url=https://daddylumbaofficial.com/biography/|access-date=2026-05-06|language=en-US}}</ref> Baansi kamani ''Sarkodie, King Promise'', ni ''KiDi'' nyɛla ban gba yɛli ni Daddy Lumba nyɛla ŋun kpaŋsiba pam bɛ yila baantali polo.
Lumba kpaŋmaŋ zaŋchaŋ ''[[Ghana]]'' yila zaŋgɔhi tiŋduya binkumda polo nyɛla din zaŋ ninneesim na, ka o yilanim maa lahi yɛligi ''[[Ghana]]'' kaya.<ref>{{Cite web|date=2025-07-26|title=Daddy Lumba, Ghanaian music superstar, dead at 60|url=https://www.wusa9.com/article/entertainment/music/daddy-lumba-ghana-accra-highlife-music-obituary-death-dead/65-52a3fbb7-22a0-4fc1-92df-106e095cb15a|access-date=2026-05-06|website=wusa9.com|language=en-US}}</ref>
<h1>Ghana Music Awards</h1>
<table border="5" cellpadding="20">
<tr>
<th>Organization</th>
<th>Year</th>
<th>Category</th>
<th>Nominated work</th>
<th>Result</th>
<th>Reference</th>
</tr>
<!-- Ghana Music Awards -->
<tr>
<td rowspan="11">Ghana Music Awards</td>
<td rowspan="3">1999</td>
<td>Best Album</td>
<td>-</td>
<td>Won</td>
<td></td>
</tr>
<tr>
<td>Most Popular Song</td>
<td>-</td>
<td>Won</td>
<td></td>
</tr>
<tr>
<td>Artist of the Year</td>
<td>-</td>
<td>Won</td>
<td></td>
</tr>
<tr>
<td rowspan="2">2000</td>
<td>Album Of The Year</td>
<td>Aben Wo Ha</td>
<td>Won</td>
<td></td>
</tr>
<tr>
<td>Song of the Year</td>
<td>Aben Wo Ha</td>
<td>Won</td>
<td> <ref>https://mobile.ghanaweb.com/GhanaHomePage/entertainment/Daddy-Lumba-s-Aben-Wo-Ha-How-the-controversial-song-became-a-classic-1993919</ref> </td>
</tr>
<tr>
<td rowspan="2">2003</td>
<td>Contemporary Highlife Album Of The Year</td>
<td>Poison</td>
<td>Won</td>
<td></td>
</tr>
<tr>
<td>Contemporary Highlife Song Of The Year</td>
<td>Menya Mpo</td>
<td>Won</td>
<td></td>
</tr>
<tr>
<td>2008</td>
<td>Song of the Year</td>
<td>Tokrom</td>
<td>Nominated</td>
<td> <ref>https://mobile.ghanaweb.com/GhanaHomePage/entertainment/Ghana-Music-Awards-2008-nominations-out-193628</ref> </td>
</tr>
<tr>
<td>2011</td>
<td>Highlife Song of the Year</td>
<td>Anadwo Ye Die</td>
<td>Nominated</td>
<td> <ref>https://www.modernghana.com/entertainment/14578/three-artistes-lead-2011-ghana-music-awards-nominations.html</ref> </td>
</tr>
<tr>
<td>2012</td>
<td>Highlife Song of the Year</td>
<td>Hye Po</td>
<td>Nominated</td>
<td> <ref>https://www.newsghana.com.gh/sarkodie-okyeame-kwame-top-vodafone-ghana-music-awards-2012-nominees-list/</ref> </td>
</tr>
<tr>
<td>2015</td>
<td>Highlife Song of the Year</td>
<td>Yentie Obiaa</td>
<td>Won</td>
<td></td>
</tr>
<!-- Ghana Music Awards UK -->
<tr>
<td rowspan="2">Ghana Music Awards UK</td>
<td>2017</td>
<td>Highlife Song of the Year</td>
<td>Enko Den</td>
<td>Nominated</td>
<td> <ref>https://www.modernghana.com/entertainment/43996/ghana-music-awards-uk-2017-nominations-announced.html</ref> </td>
</tr>
<tr>
<td>2023</td>
<td>Most Popular Song of the Year</td>
<td>Ofon Na Ɛdi Asem Fo</td>
<td>Nominated</td>
<td> <ref>https://www.musicinafrica.net/magazine/ghana-music-awards-uk-2023-all-nominees</ref></td>
</tr>
</table>
<h2>Honorary awards</h2>
<table border="5" cellpadding="20">
<thead>
<tr>
<th>Organization</th>
<th>Year</th>
<th>Category</th>
<th>Ref.</th>
</tr>
</thead>
<tbody>
<!-- Ghana Music Awards -->
<tr>
<td rowspan="5">Ghana Music Awards</td>
<td>1999</td>
<td>Artist of the Year</td>
<td rowspan="3"></td>
</tr>
<tr>
<td>2000</td>
<td>Artist of the Year</td>
</tr>
<tr>
<td>2003</td>
<td>Contemporary Highlife Artist Of The Year</td>
</tr>
<tr>
<td>2015</td>
<td>Highlife Artiste(s) of the Year</td>
<td></td>
</tr>
<tr>
<td>2018</td>
<td>Lifetime Achievement Award</td>
<td> <ref></ref> </td>
</tr>
<!-- EMY Africa Awards -->
<tr>
<td>EMY Africa Awards</td>
<td>2018</td>
<td>Icon/Legend of Entertainment</td>
<td> <ref></ref> </td>
</tr>
<!-- Embassy of Ghana -->
<tr>
<td>Embassy of Ghana, Berlin, Germany</td>
<td>2023</td>
<td>Borga Highlife Lifetime Achievement Award</td>
<td> <ref></ref> </td>
</tr>
<!-- National Honours -->
<tr>
<td>National Honours and Awards</td>
<td>2024</td>
<td>Grand Medal</td>
<td> <ref></ref> </td>
</tr>
</tbody>
</table>
== Kundivihira ==
crnnxl7navdfr7jjxq96aguwl6fwe05
136693
136692
2026-05-14T09:51:21Z
Phasy GH
5787
Edited a text
136693
wikitext
text/x-wiki
{{Bio}}
'''Charles Kwadwo Fosuh''' (be daa dɔɣi o la silimin goli ''[[September]]'' biɛɣu pihita yinika dali yuuni 1964 - ka o daa kani silimin ''[[July]]'' biɛɣu pishi ni ayɔbu yuuni 2025), ka bɛ mi o o tuma ni '''Daddy Lumba''', nyɛla ''[[Ghana]]'' nira ŋun nyɛ ''[[Germany]]'' yili yiina, yili sabira,<ref>{{Cite web|date=2025-11-26|title=Kumasi High court told Daddy Lumba died a German national, not Ghanaian - MyJoyOnline|url=https://www.myjoyonline.com/kumasi-high-court-told-daddy-lumba-died-a-german-national-not-ghanaian/|access-date=2026-05-04|website=www.myjoyonline.com|language=en-US}}</ref> ni ŋun tiri yila kumsi. O nyɛla ninvuɣ' so ŋun niŋ bayana ka yihi yilanim pam na, ka di shaŋa nyɛ din du tiŋduya, o nyɛla niriba pam ni mi ka o talahi mini o salo galisi pam ''[[Ghana]]'' yil' yiiniba puuni.<ref name=":1">{{Cite web|date=2025-07-27|title=Daddy Lumba: Ghana's highlife legend dies age 60|url=https://www.bbc.com/news/articles/ce93zez439lo|access-date=2026-05-04|website=www.bbc.com|language=en-GB}}</ref><ref>{{Cite web|title=Daddy Lumba As A Course To Be Studied?|url=https://www.modernghana.com/entertainment/62813/daddy-lumba-as-a-course-to-be-studied.html|access-date=2026-05-04|website=Modern Ghana|language=en}}</ref><ref>{{Cite news|last=Livemint|date=2025-07-26|title=Daddy Lumba, famed Ghanaian highlife singer, dies at 59 in Accra {{!}} Today News|language=en|work=mint|url=https://www.livemint.com/news/us-news/daddy-lumba-famed-ghanaian-highlife-singer-dies-at-59-in-accra-11753543948352.html|access-date=2026-05-04}}</ref><ref>{{Cite web|title=Not Just a Singer: Daddy Lumba and the Soul of a Nation|url=https://www.modernghana.com/news/1421277/not-just-a-singer-daddy-lumba-and-the-soul-of-a.html|access-date=2026-05-04|website=Modern Ghana|language=en}}</ref> Niriba pam daa mi la Lumba ka o nyɛ ŋun yihi yilanim pam din gbunani mini di biɛhisi nyɛ konkoba ka salo maa pam daa tooi lahi mali nangbanikpeeni bee galimi n zaŋ kpa o polo.<ref>{{Cite web|date=2025-07-26|title=Daddy Lumba: The highlife legend who redefined Ghanaian music|url=https://www.pulse.com.gh/story/daddy-lumba-the-highlife-legend-who-redefined-ghanaian-music-2025072612112019972|access-date=2026-05-04|website=Pulse Ghana|language=en}}</ref> O yila maa daa kuli jandirila Ghananim kaya, bɛ yal' niŋda ni bɛ yal' yara, o yila maa ni tooi yari n kpari yal' shaŋa polo n nyɛ yurilim, biɛhigu, kpibu, daŋ, ariziki, fara, suhiyurilim, suhisaɣingu, adiininima, nti pahi suhigbaali.
O ni daa na zoori saha shɛli maa, ''[[Ghana]]'' yil' yiiniba ban daa be ''[[Germany]]'' yuma 1980 bahigu la saha, Lumba daa pili la o yila tuma '<nowiki/>''Lumba Brothers''<nowiki/>' puuni, o mini ''[[Ghana]]'' nira ŋun yuli daa booni [[Nana Acheampong]] la lala saha maa. Bɛ zaa daa nyɛla ban go n chaŋ nti be ''[[Germany]]'' lala saha maa. Bɛ daa yihila bɛ ni daa laɣim n-ŋma yili gaŋ' shɛli la, '<nowiki/>''Yee Ye Aka Akwantuom''<nowiki/>', yuuni 1989; dina n daa lɛbi yili shɛli Ghananim nin ni tiɣi ''[[Ghana]]'' ninvuɣi shaba ban be tiŋduya yilanim puuni.Bɛ ni daa kuli waligi taba 1990 yuma maa piligu saha maa nyaanga, Lumba daa kpala o konko baan' tali tuma mini daabilim ka bɔli li '''Lumba Production''<nowiki/>' ka di mini ''MiPROMO'' kpalanzuya n daa kuli gbuni taba. O daa nyɛla ŋun yihi yil' viɛl' gbaliŋ na yimbayimba saha waɣila nyaanga.
Lumba daa dila ''[[Ghana]]'' baansi kpaŋmaŋ pina dibaa anii. O daa deela ''EMY Africa'' kpaŋmaŋ pina la, ka daa lahi n di kpaŋmaŋ pini shɛli din nyɛ ninvuɣ' shɛba ban kpaŋdi bɛ mansi pam diɛma ni yiɣijam polo la pini yuuni 2018 puuni. Yuuni 2023 puuni, ''[[Germany]]'' ''Ambassador'' din bɛ ''[[Ghana]]'' la daa ti o la '<nowiki/>''Borga Highlife Lifetim''e' kpaŋmaŋ pini la. Yuuni 2024 puuni, o daa lahi bela ban daa deei '<nowiki/>''National Honours and Awards''<nowiki/>' kpaŋmaŋ pina la puuni. Yuuni 2025 puuni, o yilli ŋɔ "''Mpempem Do Me''" daa nyɛla din pahi '''Apple Music''<nowiki/>' yilanim la zuɣu, ''UK'' naa ŋun yuli daa booni ''King Charles III'' la n daa piigi lala yilli maa ni o zaŋ n puhi ''Commonwealth Day'' chuɣu la.
== O biɛhigu piligu ==
Bɛ daa dɔɣila Charles Kwadwo Fosu silimin goli ''[[September]]'' biɛɣu pihita yinika dali yuuni 1964 tiŋ' shɛli bɛ ni booni ''Nsuta'' din be ''[[Ashanti Region]]'' ''[[Ghana]]'' tiŋgbani ni la. O ma n daa nyɛ<ref name=":2">{{Cite web|title=Daddy Lumba, Biography|url=http://ghanaweb.com/person/Daddy-Lumba-1257|access-date=2026-05-04|website=ghanaweb.com|language=en}}</ref> Comfort Gyamfi ka sokam mi o Ama Saah, ka o ba mi nyɛ Johnson Kwadwo Fosu. O ba ni o ma daa dɔɣila bihi ata ka o nyɛ ŋun pa kpɛma sani zuɣu. O laanba maa zaa daa nyɛla karimbanima. O ba daa nyɛla ŋun kani ka o na nyɛ bia.<ref>{{Cite web|title=Daddy Lumba Biography – Official Website of Daddy Lumba|url=https://daddylumbaofficial.com/biography/|access-date=2026-05-04|language=en-US}}</ref>
Fosu daa pilila o shikuru chandi ''Nsuta'' tiŋgbani ni, ''Suame Methodist'' din be ''[[Kumasi]]'' la ka o daa chaŋ, nti naai yuuni 1979. O daa tirisi tooni n chaŋ ''[[Adu Gyamfi Senior High School]]'' din be ''Jamasi'' la, amaa o daa lahi yi ni n labi ''[[Juaben Senior High School]]'' nti naai o ''Secondary Education'' nimaani 1984 la saha.<ref>{{Cite web|title=Daddy Lumba Biography – Official Website of Daddy Lumba|url=https://daddylumbaofficial.com/biography/|access-date=2026-05-04|language=en-US}}</ref>
== O tuma ==
=== O tuuli kuko' yaara mini Lumba Brothers (1983 hali ni 1989) ===
Fosu daa pilila yila o ni daa na nyɛ yuun' pia ni ayɔbu, o ni daa be ''[[Juaben Senior High School]]'' o daa nyɛla bɛ yila toondana yuuni 1983 hali ni yuuni 1984. O daa lahi kpala o tuuli laɣim yili "''Lumba Brothers''" o mini o zonima.<ref name=":0">{{Cite web|date=2025-07-26|title=10 fascinating facts about Highlife Legend Daddy Lumba — And the legacy he leaves behind|url=https://www.graphic.com.gh/entertainment/showbiz-news/10-fascinating-facts-about-highlife-legend-daddy-lumba-and-the-legacy-he-leaves-behind.html|access-date=2026-05-04|website=Graphic Online|language=en-gb}}</ref> O daa pilila bayana niŋbu o mini ''Nkwanta Wesley Singers'' ni daa diɛm diɛma ''Anokye Krom Cultural Center'' la.<ref>{{Cite web|title=Daddy Lumba Biography – Official Website of Daddy Lumba|url=https://daddylumbaofficial.com/biography/|access-date=2026-05-04|language=en-US}}</ref><ref>{{Cite web|date=2025-07-26|title=Daddy Lumba dead: Ghana mourn legendary highlife artiste wey die at age 60|url=https://www.bbc.com/pidgin/articles/cqxgj2e0edjo|access-date=2026-05-04|website=BBC News Pidgin}}</ref> Lala saha maa ka o daa yihi yilli ŋɔ na "Lumba Lumba" ka di yara n-jandiri ban daa tuhiri ''[[South Africa]]'' maŋsulinsi zuɣu lala saha maa. Yilli maa daa niŋla bayana, ka di che ka bɛ ti o yu' paa ŋɔ "Daddy Lumba", ka di daa ti che ka di lɛbi o yu' paa.<ref name=":3">{{Cite web|title=Daddy Lumba Biography – Official Website of Daddy Lumba|url=https://daddylumbaofficial.com/biography/|access-date=2026-05-04|language=en-US}}</ref>
O ni daa kuli naai ''[[Juaben Senior High School|Juaben SHS]]'' o daa chaŋla ''[[Germany]]'' yuuni 1983,<ref name=":0" /> ka di nyɛla o mam, ''Theresa Abebrese'', o ni daa nya so ''Secondary School'' la nti pahi o karimba ''Mama Acheampong'' n daa nyɛ ban tabi sɔŋ o. O daa chirigila ''[[Ghana]]'' nira ŋun gba nyɛ baanga nimaani ''[[Nana Acheampong]]''. Acheampong daa pun nyɛla ŋun be bɔŋ shɛli bɛ ni bɔli "''Talking Dreams''" la ni. Bɛ daa laɣila taba zɔri<ref name=":0" /> ka bɔli bɛ maŋ 'Lumba Brothers' (ka di yina Daddy Lumba yila bɔŋ kurili la ni). Bɛ daa gbaami ni bɛ yihi bɛ yil' palli na dina n nyɛ ''Yee Ye Aka Akwantuom'''<nowiki/>' '''''yuuni 1986 puuni, Joseph Owusu Banahene n daa nyɛ ŋun sɔŋ ka di yina.<ref name=":2" /><ref name=":1" /> Bɛ daa na bi tooi zaŋ yilli maa n wuhi salo ka di nyɛ laɣiri kalinsi zuɣu, naɣila yuuni 1989 ni ka di daa naan yina polo ni, di yibuna n-tɔ ka di kuli duhi bɛ bɔŋ maa saazuɣu.<ref name=":0" /><ref name=":4">{{Cite web|date=2025-07-26|title=Tribute to Daddy Lumba: The Highlife Maestro — iMullar|url=https://imullar.com/2025/07/26/tribute-to-daddy-lumba-the-highlife-maestro/|access-date=2026-05-04|language=en-GB}}</ref> Lumba Brothers daa nyɛla salo nini ni tiɣi shɛli dama bɛ daa chemi ka yili shɛli din daa du tiŋduya laBurger-Highlife''<nowiki/>' yina salo ni. Di yuma ayi nyaanga ka bɛ wali taba, amaa ka na kuli nyɛ ban laɣindi diɛmdi diɛma, kamani yuun' pia polo ha ka Lumba daa taɣi tiŋa.''<ref>{{Cite web|date=2023-01-02|title=“Nana Acheampong introduced me to Highlife music”-Daddy Lumba - Atinka Online|url=https://atinkaonline.com/nana-acheampong-introduced-me-to-highlife-music-daddy-lumba/|access-date=2026-05-04|language=en-US}}</ref><ref name=":3" />
=== O konko tuma (1990 hali ni 2025) ===
==== O bayana niŋbu (1990 hali ni 2000 polo) ====
Lumba Brothers ni daa wali taba n naai, Daddy Lumba daa yihila o konko yilanim na ka bɔli li '<nowiki/>''Obi Ate Meso Buo''<nowiki/>' 1990 yuuni la ni, baantali baŋdaba pam daa nya lala yilanim maa viɛlim ka di niŋ bayana ''[[Ghana]]'' yilanim puuni.<ref>{{Cite web|title=Daddy Lumba Biography – Official Website of Daddy Lumba|url=https://daddylumbaofficial.com/biography/|access-date=2026-05-04|language=en-US}}</ref><ref name=":6">{{Cite web|last=Oloworekende|first=Wale|date=2025-07-29|title=In Tribute To Daddy Lumba, Ghana’s Most Beloved Maverick|url=https://thenativemag.com/in-tribute-to-daddy-lumba-ghanas-most-beloved-maverick/|access-date=2026-05-04|website=The NATIVE|language=en-US}}</ref> Yilanim maa puuni shɛli n daa nyɛ "''Theresa''" ka di fiila jandiri o mam kuro la.<ref name=":4" /> Lumba daa yaarila o kukoli ''Rheinklang Studio'' ka di be ''Düsseldorf'' din be [[Germany]] la. Daddy Lumba daa kuli yihirila yil' pala na yuuni kam hali ni yuuni 2010. O yilanim maa zaa yi laɣim, o daa nyɛla yil' bɔŋbɔŋ bin pishi ni ayopoin<ref>{{Cite web|date=2025-07-27|title=See the list of over 200 songs Daddy Lumba released - MyJoyOnline|url=https://www.myjoyonline.com/see-the-list-of-over-200-songs-daddy-lumba-released/|access-date=2026-05-04|website=www.myjoyonline.com|language=en-US}}</ref> o ni daa na be o nyavuli ni (ka ''Obi Ate Meso Buo'<nowiki/>'' gba pahi danni).<ref name=":2" /> O yilanim daa nyɛla o maŋmaŋ kukoli, o maŋmaŋ takari gbaŋ '<nowiki/>''Lumba Production''' ka di nyɛ din mini ''MiPROMO'' kpalanzuya gbuni taba.
1990 yuma la saha zaa, o daa namdila yil' bona n tiri o baan' taba ''[[Germany]]'' tiŋgbani ni, Vida' gba daa pahila o ni daa ti yili shɛŋa maa ni, Felix Owusu ni daa zaŋ shɛli n wuhi salo yuuni 1992 la.<ref name=":5">{{Cite web|date=2025-07-27|title=See the list of over 200 songs Daddy Lumba released - MyJoyOnline|url=https://www.myjoyonline.com/see-the-list-of-over-200-songs-daddy-lumba-released/|access-date=2026-05-04|website=www.myjoyonline.com|language=en-US}}</ref> Lala saha maa ka Lumba daa chirigi Ofori Amponsah, ŋun daa lihiri m bɔri ŋun yan sɔŋ o o yila tuma polo la. Din saha Daddy Lumba daa na chɛla baantali tuma maa. Dina n daa nyɛ Ofori Amponsah piligu ka o mini Lumba laɣim n-tum, bɛ yihila "Anti Atta" na ka o daa yihi yil' bɔŋ ka boli li Asew. O mini Ofori daa lahi yihila yil'boŋ na ka boli liWo Ho Kyere''<nowiki/>' ka di yina yuuni 1999.''<ref name=":2" /><ref name=":5" />
Yuuni 1999, o daa dila '<nowiki/>''Ghana Music Awards''<nowiki/>' kpaŋmaŋ pina buta ka di '<nowiki/>''Album of the Year''<nowiki/>' kpaŋmaŋ pini nti pahi '<nowiki/>''Most Popular Song of the Year''<nowiki/>' kpaŋmaŋ pini.<ref name=":2" /> '<nowiki/>''Ghana Music Awards'<nowiki/>'' puuni, o daa lahi dila '''Artiste of the Year''<nowiki/>' kpaŋmaŋ pini yuuni 2000.
Silimin goli ''[[December]]'' biɛɣu pia ni yini dali yuuni 2005, Daddy Lumba daa demla diɛma '''House of Blues''<nowiki/>' din be ''[[Chicago]]'' la.<ref>{{Cite web|title=Daddy Lumba at Historic Chicago House of Blues!|url=https://www.modernghana.com/news/87794/daddy-lumba-at-historic-chicago-house-of-blues.html|access-date=2026-05-06|website=Modern Ghana|language=en}}</ref>
Daddy Lumba daa nyɛla ŋun yi poloni dihiri nuu n zaŋjandi ''<nowiki>''New Partronic Party (NPP)''</nowiki>''. "''Nana Ye Winner''", din nyɛ o yilli la nyɛla yili shɛli din daa mali zaashee pam n zaŋti tiŋgbani zuɣulantali piibupiibu shɛli din daa niŋ yuuni 2004, 2012 hali ni 2016. O daa lahi ŋmala yilli n-ti ''Nana Akufo-Addo'' 2020 piibupiibu la, dina n nyɛ "''4 More For Nana''".<ref>{{Cite web|last=Benedict|first=Qwame|date=2020-11-11|title=Daddy Lumba drops his campaign song for Nana Akuffo Addo (VIDEO)|url=https://www.ghpage.com/daddy-lumba-drops-his-campaign-song-for-nana-akuffo-addo-video/167444/|access-date=2026-05-06|website=GhPage|language=en-US}}</ref>
Silimin goli ''[[January]]'' biɛɣu pia ni yini dali yuuni 2009, linjimanim ata daa kuli kpɛla Lumba yiŋ din be ''Atimatim'' la ni ninmohi, ''[[Kumasi]]'' tiŋgbani ni. O tizopaɣa ''Faustina Fosu'' mini bɛ daŋ ni niriba n daa be yiŋa. Faustina ni yɛli sham, ni linjin' dabba maa daa bohila Lumba yala, bɛ daa yɛlimi ni bɛ mini o n yi [[Ankara]] n kuna, ni, ka o yɛliba ni o mini ba ni nya taba o yiŋa. O ni daa kuli yɛli ba ni o ka yiŋa, bɛ daa chaŋmi ka ti lahi labina hawa dibaayi nyaanga ni suhiyiɣisili, bɛ daa kuli zala bɛ yili maa dunoli gbuni n yari zilima ka turi ba. Bɛ ni daa kuli ŋmaligi, Faustina daa bolila ban su tiŋgbani maa fukumsi ka yɛli ba binshɛli din niŋ. Daddy Lumba daa bi yɛli kahigi binshɛɣu din niŋ maa n wuhi solo.<ref>{{Cite web|title=Daddy Lumba in trouble|url=https://www.modernghana.com/entertainment/8623/daddy-lumba-in-trouble.html|access-date=2026-05-06|website=Modern Ghana|language=en}}</ref>
=== 2010 hali ni 2025 ===
Silimin goli ''[[December]]'' biɛɣu pishi ni ayɔbu dali yuuni 2010, Daddy Lumba daa nyɛla ŋun dem dema '''Royal Lamerta Hotel' Ahodwo'' din be [[Kumasi]] la ni, o piligu dali n daa bala ka o diɛm diɛma tiŋ maa ni, o daa yan zaŋla lala diɛma maa n puhi o konko yuun pishi baantali maa ni chuɣu.<ref>{{Cite web|date=2010-09-17|title=Lumba's homecoming show - MyJoyOnline|url=https://www.myjoyonline.com/lumbas-homecoming-show/|access-date=2026-05-06|website=www.myjoyonline.com|language=en-US}}</ref> Bɛ daa tirisila diɛma maa n zali silimin goli ''[[January]]'' dahiyini dali yuuni 2011, ka di nyɛla bɛ tuma nema maa n bi viɛla, niriba n daa saɣim lala luɣili maa, nti pahi luɣili maa ʒilɛli bi viɛli zuɣu. Bɛ ni daa bi tooi diɛm diɛma maa di dabisili dali maa zuɣu ban su diɛma zonzongili daa duhi la lala hotel maa nim kootu.<ref>{{Cite web|title=Patrons of Lumba Concert fiasco explore legal option|url=https://www.modernghana.com/entertainment/14254/patrons-of-lumba-concert-fiasco-explore-legal-option.html|access-date=2026-05-06|website=Modern Ghana|language=en}}</ref>
Silimin goli ''[[January]]'' biɛɣu pia ni ayopoin dali yuuni 2018, Daddy Lumba daa duhila ''Kwame Anokye'' kootu ''Accra High Court'' lani, dama o daa ŋmala ʒiri ni o nyɛla Daddy Lumba bia, o daa boli la o maŋ ''Daddy Lumba Junior'' ka paɣisiri o ni o deei pina niriba sani. Daddy Lumba yɛliya ni Anokye pili o la paɣisibu saha shɛli o ni daa zini ''[[TV Africa]]'' zuɣu n niŋ '''Just Like You''<nowiki/>' la.<ref>{{Cite web|date=2018-04-04|title=Daddy Lumba look-alike changes name after lawsuit|url=https://www.citinewsroom.com/2018/04/daddy-lumba-look-alike-changes-name-after-lawsuit/|access-date=2026-05-06|language=en-US}}</ref> Anokye daa taɣila o yuli n boli o maŋ ''Anokye Supremo''.<ref>{{Cite web|date=2025-07-30|title=Eight 'sing-alikes' of Daddy Lumba mistaken for the original - MyJoyOnline|url=https://www.myjoyonline.com/eight-sing-alikes-of-daddy-lumba-mistaken-for-the-original/|access-date=2026-05-06|website=www.myjoyonline.com|language=en-US}}</ref>
Yuuni 2018 ''EMY Africa Awards'' la ni, Lumba daa dila '''Icon/Legend of Entertainment''<nowiki/>' kpaŋmaŋ pini. O ni daa deei pini maa o daa yɛlimi "N puhi ʒii ŋɔ zonzongilinim mini Ghananim ka paɣi. N nyɛla ŋun na kuli yan tiriya yili suma n yi na be n nyavuli ni".
Silimin goli ''[[October]]'' yuuni 2023, ''[[Germany]] Ambassador'' ŋun ʒi ''[[Ghana]]'' la daa tila Lumba '''Borga Highlife Lifetime Achievement Award''<nowiki/>' kpaŋmaŋ pini.
Lumba daa deela ''Grand Model'' kpaŋmaŋ pini la 2024 ''National Honours and Awards'' puuni, din daa niŋ ''Accra International Conference Centre'' silimin goli ''[[December]]'' biɛɣu pihita dali la.<ref>{{Cite web|date=2024-12-30|title=Full list of recipients at 2024 National Honours Awards - MyJoyOnline|url=https://www.myjoyonline.com/full-list-of-recipients-at-2024-national-honours-awards/|access-date=2026-05-06|website=www.myjoyonline.com|language=en-US}}</ref>
''King Charles III'' daa piila "''Mpempem Do Me''" n pahi yil' yura puuni 2025 yuuni ''Commonwealth Day'' la ni. Lala yilli maa n daa pahiri diba ayopoin ''King Charles III'' ni daa piigi o yil' yura pia ni ayopoin shɛŋa ''Apple Music'' maa.<ref>{{Cite web|date=2025-03-10|title=Daddy Lumba’s ‘Mpempem Do Me’ featured in King Charles’ playlist - MyJoyOnline|url=https://www.myjoyonline.com/daddy-lumbas-mpempem-do-me-featured-in-king-charles-playlist/|access-date=2026-05-06|website=www.myjoyonline.com|language=en-US}}</ref><ref>{{Cite web|last=Ghartey|first=Raphael|date=2025-03-10|title=Daddy Lumba's 'Mpempem Do Me' features in King Charles III's playlist|url=https://3news.com/showbiz/music/daddy-lumbas-mpempem-do-me-features-in-king-charles-iiis-playlist|access-date=2026-05-06|website=3News|language=en}}</ref>
Daddy Lumba daa malila niya ni chaŋ ''[[United States]]'' mini ''[[Canada]]'' n-ti diɛm diɛma, o yuun pishi nimaani nyaanga. ''TM Entertainmentz'' nim daa nyahila lala gɔrim maa o kum dabisili maa.<ref>{{Cite web|last=Ghartey|first=Raphael|date=2025-07-27|title=Daddy Lumba's USA and Canada tour cancelled - Management|url=https://3news.com/news/daddy-lumbas-usa-and-canada-tour-cancelled-management|access-date=2026-05-06|website=3News|language=en}}</ref> Ghana kuko' yaara ''Kaywa'' ni daa yɛli sham, ni Daddy Lumba daa na bela o yilanim bahigu shili malibu ni poi ka o nan yi che yila tuma. Lala yilanim maa di nyɛla din yan shihi yaɣa ŋɔ, ''roots reggae, amapiano, afrobeats'' nti pahi ''highlife''.
== O yila baŋsim ==
Lumba daa yan sabila yila, ka piigi di ni yan yiini dɔli sham, ka laɣim yila maa neen' bɔra, ka yili yila maa. O yilanim pam tooi nyɛla kanbonsili, amaa o tooi chirigiri yiindi siliminsili gba.<ref name=":6" /> Yilli kamani "''Homeless''" o bi yili li kanbonsili mini siliminsili konko o daa pahila ''German'' gba, o ni daa be ''[[Germany]]'' maa ka o daa bohim li o yila piligu maa saha.
=== O yila balibu ===
Bɛ ni daa wumsi o n niŋ asɔri yaɣili din nyɛ ''gospel'' la zuɣu, Lumba daa ŋma yilanim pam n zaŋkpa ''gospel'' polo, ka di tooi yara n kpari biɛhigu, yurilim, biɛhisi ni taba, kpaŋsibu ni tahima polo.<ref name=":6" /> Daddy Lumba yila nyɛla bal' konkoba ka shihiri suhi, ka lahi nyɛ din waligi ka che taba. O yilinim din galisim gari kobishii maa tooi yarimi n kpari yurilim, biɛhisi ni taba, amiliya, fara, tahima, laɣiri, yiŋ kalinsi, maŋ kpaŋsibu, wun paɣibu, suhipiɛlli, Naawuni ni yiko polo. O yila nim kuli nyɛla din puhiri ka laɣiri paɣiba, nintiɣibo zaŋchaŋ ban yuri o polo, ni o nin ni nya yal' shaŋa, ka di che ka nyɛ baanso ŋun biɛhigu mini salo biɛhisi tooi dɔli taba ka lahi taɣiri niriba biɛhisi.<ref>{{Cite journal|last=Akrong|first=Issac|date=2012-10|title=Hip life music: re-defining Ghanaian culture (1990-2012)|url=http://hdl.handle.net/10315/31427|language=en}}</ref>
=== O yila biɛhigu ===
Lumba daa lahi nyɛla niriba ni mi so ka o nini tiɣi o maŋa ka lahi dihiri o maŋ nachiinsi viɛnyɛla, ka mali viɛlim shɛli din che ka salo yuri o, ka lahi ŋma yil' shɛŋa ŋan niŋ bayana ''[[Ghana]]'' tiŋgbani ni, ka di nyɛ binshɛli din bi mili baansi pam. O daa mali la o zuɣu malibu balibu balibu, o daa tooi chɛri tamda, n pamdi sɔŋda ka daa lahi niŋdi tim niŋdi li ka di nyalisira ka be gɔnagɔna.<ref name=":6" />
== O maŋmaŋ biɛhigu ==
O ma ''Comfort Gyamfi (Ama Saah)'' n daa nyɛ o daa tooi mali so yɛltɔɣa n tumdi tuma. O kum daa nyɛla din daa dam o pam ka che ka o ŋma suhidamli, tahama, ni dihitabili yilanima. Daddy Lumba daa nyɛla ninvuɣi so ŋun mali ashili n zaŋ kpa o maŋmaŋ biɛhigu polo.<ref>{{Cite web|date=2025-12-02|title=High court rules both women were lawfully married to late music icon Daddy Lumba [Full Judgment] - MyJoyOnline|url=https://www.myjoyonline.com/high-court-rules-both-women-were-lawfully-married-to-late-music-icon-daddy-lumba-full-judgment/|access-date=2026-05-06|website=www.myjoyonline.com|language=en-US}}</ref> O daaʒia zaa daa nyɛla ''[[Ghana]]'' shiiri million kɔbiga ni pisopoin ni ayɔbu (''GH₵176 million''), ka di che ka o nyɛ be ''[[Ghana]]'' yili' yiindiba ban buni puuni.<ref>{{Cite web|last=Desk|first=HT US|date=2025-07-26|title=Daddy Lumba net worth: How rich was late Ghanaian musician? Here’s all about his family and kids|url=https://www.hindustantimes.com/entertainment/music/daddy-lumba-net-worth-all-about-late-ghanaian-musician-s-wealth-family-and-kids-101753547302466.html|access-date=2026-05-06|website=Hindustan Times|language=en}}</ref>
=== O radio duu ===
Silimin goli ''[[September]]'' yuuni 2022 puuni, Lumba daa yoola ''radio'' duu ka boli li ''DLFM'' (106.9), ka di tiri lahibali kanbonsili ni [[Ankara]] polo ŋɔ.<ref>{{Cite news|date=2022-09-08|title=Music legend Daddy Lumba establishes his own radio station, DLFM|language=en-EN|work=Pulse Ghana|url=https://www.pulse.com.gh/entertainment/music/music-legend-daddy-lumba-establishes-his-own-radio-station-dlfm/33ql1bl|access-date=2026-05-06}}{{Dead link|date=May 2026 |bot=InternetArchiveBot |fix-attempted=yes }}</ref><ref>{{Cite web|title=Daddy Lumba opens his own radio station DLFM in Accra (Photos)|url=http://shinemegh.com/2022/09/08/daddy-lumba-opens-his-own-radio-station-dlfm-in-accra-photos/|access-date=2026-05-06|website=shinemegh.com|language=en-US}}</ref>
=== O dɔro mini o kpibu ===
Silimin goli ''[[July]]'' biɛɣu pishi ni ayɔbu dali asiba mahili yuuni 2025 Lumba daa nyɛla ŋun kani ''Bank Hospital'' din be ''Cantonments'' din be [[Ankara]] la ni.<ref>{{Cite news|date=2025-07-26|title=Daddy Lumba cause of death: Ghanian music icon, passes away - here's what happened to him|work=The Economic Times|url=https://economictimes.indiatimes.com/news/international/us/daddy-lumba-cause-of-death-ghanian-music-icon-passes-away-heres-what-happened-to-him/articleshow/122925433.cms?from=mdr|access-date=2026-05-06|issn=0013-0389}}</ref> Pɔi ka o daa kani, o yuuni pihiyɔbu dɔɣim dabisili chuɣu shɛli din daa niŋ yuuni 2024 la ni, o daa chihila o paɣa, ''Akosua Serwaa Fosuh'' noli ni ka ŋuna n dihi o shini o dali. O daa viila ashili n yɛli ni o daa niŋla yaannyini apulaashin, kamani 2013 la saha. Pɔi ni yuuni 2013, o daa nyɛla do' so ŋun mali alaafee n diɛmdi diɛma laɣinsi ni. Lumba daa nyɛla ŋun diɛma diɛmanim pam n gili duniya yaanga zuɣu laɣinsinim ni.<ref>{{Cite web|title=Highlife Legend Daddy Lumba dies at 60|url=https://www.modernghana.com/entertainment/81389/highlife-legend-daddy-lumba-dies-at.html|access-date=2026-05-06|website=Modern Ghana|language=en}}</ref> ''King Promise'' daa nyɛla ŋun ʒini ''[[Joy FM (Ghana)|Joy FM]]'' zuɣu n yɛli ni o mini Daddy Lumba daa nyɛla ban laɣim n tumda ni bɛ yihi yila na, di chira ayi nyaanga ka Lumba daa kani maa.<ref>{{Cite web|date=2025-07-26|title=Daddy Lumba: 'We were working on a joint album'- King Promise reveals - MyJoyOnline|url=https://www.myjoyonline.com/daddy-lumba-we-were-working-on-a-joint-album-king-promise-reveals/|access-date=2026-05-06|website=www.myjoyonline.com|language=en-US}}</ref>
=== O kuli malibu ===
Daddy Lumba ŋun kani maa daŋni kpɛma (abusuapanin) daa moliya ni o kuli bahigu yan lula silimin goli ''[[December]]'' dabaayɔbu dali 2025, ni di yan niŋla ''Baba Yara Sports Stadium'' din be [[Kumasi]] la ni.<ref>{{Cite web|date=2025-10-08|title=Family announces date for late Daddy Lumba’s final funeral rites|url=https://www.pulse.com.gh/story/family-announces-date-for-late-daddy-lumbas-final-funeral-rites-2025100810142033693|access-date=2026-05-06|website=Pulse Ghana|language=en}}</ref><ref>{{Cite web|date=2025-08-05|title=Daddy Lumba’s funeral to be held in Kumasi - Family - MyJoyOnline|url=https://www.myjoyonline.com/daddy-lumbas-funeral-to-be-held-in-kumasi-family/|access-date=2026-05-06|website=www.myjoyonline.com|language=en-US}}</ref>
=== Silimin goli December kootu zaligu ===
Silimin goli ''[[December]]'' biɛɣu pia ni ayi dali 2025, ''Accra High Court'' daa zaɣisimi ni kuli maa bi yan mali bɛ ni daa gbaai dabisi shɛli maa (''13th [[December]] 2025''), dama bɛ daa bi mali Daddy Lumba mayilinima maa kuli maa malibu shaawara.<ref name=":7">{{Cite web|date=2025-12-12|title=BREAKING: Court blocks Daddy Lumba’s december 13 funeral|url=https://www.pulse.com.gh/story/breaking-court-blocks-daddy-lumbas-december-13-funeral-2025121211041531447|access-date=2026-05-06|website=Pulse Ghana|language=en}}</ref> Kootu maa daa bi saɣi n-ti daŋkpɛma maa, Kofi Owusu (''Abusuapanin'') ni o mali kuli maa shili ka daa lahi yɛli ''Transitions Funeral Home'' ni bɛ di zaŋ kum maa n-ti ba, naɣila kootu maa ti di sariya maa naagi.<ref name=":7" /> Kootu maa vihigu puuni, Daddy Lumba daŋ shɛba ban daa miri o (o paɣa ni o bihi) nuu daa ka kuli maa shili malibu ni, ka kootu maa daa yɛli ni di tu ni bɛ nuu be dinni.
Kootu maa daa zalibami ni bɛ bolimi kuli maa talahi nira kam laɣingu ka ka bɛ ti laɣim gbaai dabisili shɛli bɛ ni yan sɔɣi, bɛ daa lahi zalibami ni laɣishɛlikam bɛ ni nya kuli maa malibuni ni bɛ di zaŋli n gabi Daddy Lumba buni puuni, naɣila bɛ ti ŋmaai sariya maa.<ref>{{Cite web|date=2025-12-12|title=High Court stops Daddy Lumba's funeral over family dispute|url=https://www.primenewsghana.com/general-news/high-court-stops-daddy-lumba-s-funeral-over-family-dispute.html|access-date=2026-05-06|website=Prime News Ghana|language=en-us}}</ref>
Biɛla daa nabi tooi, ka kootu maa lahi zaɣisi bɛ ni gbaai sham maa, dama ban daa duhi yɛltɔɣa maa kootu maa daa bi yo bɛ ni daa gbaai ''GH₵2 million'' shɛli n-ti ba ni bɛ yo pɔi ka bɛ naan yi mali yɛlli maa.<ref>{{Cite web|date=2025-12-12|title=Court allows Daddy Lumba’s funeral to proceed after applicants miss GH¢2m deadline|url=https://www.pulse.com.gh/story/court-allows-daddy-lumbas-funeral-to-proceed-after-applicants-miss-ghcent2m-deadline-2025121215063989018|access-date=2026-05-06|website=Pulse Ghana|language=en}}</ref> Di nyaanga bɛ daa kpaŋ bɛ maŋa n mali yɛlli maa, ka kuli maa daa niŋ bɛ ni daa kuli zali li dabisi shɛli maa (''13th December, 2025'').
== O ni zali shɛli ==
Daddy Lumba daa nyɛla ŋun kpaŋsiri ''[[Ghana]]'' bi' pola mini baan' bihi ni bɛ piimi ''Highlife'' bɛ yila yilibu ni.<ref name=":1" /> O daa lahi nyɛla ŋun sɔŋdi baansi ban na yiɣisirina, baansi kamani ''Felix Owusu, Afia Ampofowaa, Kwabena Sunkwa, Ofori Amponsah, Selina Orleans, Akua Serwaa Bonsu, Borax, Ateaa Tina'', ni ban pahipahi.<ref>{{Cite web|title=Daddy Lumba Biography – Official Website of Daddy Lumba|url=https://daddylumbaofficial.com/biography/|access-date=2026-05-06|language=en-US}}</ref> Baansi kamani ''Sarkodie, King Promise'', ni ''KiDi'' nyɛla ban gba yɛli ni Daddy Lumba nyɛla ŋun kpaŋsiba pam bɛ yila baantali polo.
Lumba kpaŋmaŋ zaŋchaŋ ''[[Ghana]]'' yila zaŋgɔhi tiŋduya binkumda polo nyɛla din zaŋ ninneesim na, ka o yilanim maa lahi yɛligi ''[[Ghana]]'' kaya.<ref>{{Cite web|date=2025-07-26|title=Daddy Lumba, Ghanaian music superstar, dead at 60|url=https://www.wusa9.com/article/entertainment/music/daddy-lumba-ghana-accra-highlife-music-obituary-death-dead/65-52a3fbb7-22a0-4fc1-92df-106e095cb15a|access-date=2026-05-06|website=wusa9.com|language=en-US}}</ref>
<h1>Ghana Music Awards</h1>
<table border="5" cellpadding="20">
<tr>
<th>Organization</th>
<th>Year</th>
<th>Category</th>
<th>Nominated work</th>
<th>Result</th>
<th>Reference</th>
</tr>
<!-- Ghana Music Awards -->
<tr>
<td rowspan="11">Ghana Music Awards</td>
<td rowspan="3">1999</td>
<td>Best Album</td>
<td>-</td>
<td>Won</td>
<td></td>
</tr>
<tr>
<td>Most Popular Song</td>
<td>-</td>
<td>Won</td>
<td></td>
</tr>
<tr>
<td>Artist of the Year</td>
<td>-</td>
<td>Won</td>
<td></td>
</tr>
<tr>
<td rowspan="2">2000</td>
<td>Album Of The Year</td>
<td>Aben Wo Ha</td>
<td>Won</td>
<td></td>
</tr>
<tr>
<td>Song of the Year</td>
<td>Aben Wo Ha</td>
<td>Won</td>
<td> <ref>https://mobile.ghanaweb.com/GhanaHomePage/entertainment/Daddy-Lumba-s-Aben-Wo-Ha-How-the-controversial-song-became-a-classic-1993919</ref> </td>
</tr>
<tr>
<td rowspan="2">2003</td>
<td>Contemporary Highlife Album Of The Year</td>
<td>Poison</td>
<td>Won</td>
<td></td>
</tr>
<tr>
<td>Contemporary Highlife Song Of The Year</td>
<td>Menya Mpo</td>
<td>Won</td>
<td></td>
</tr>
<tr>
<td>2008</td>
<td>Song of the Year</td>
<td>Tokrom</td>
<td>Nominated</td>
<td> <ref>https://mobile.ghanaweb.com/GhanaHomePage/entertainment/Ghana-Music-Awards-2008-nominations-out-193628</ref> </td>
</tr>
<tr>
<td>2011</td>
<td>Highlife Song of the Year</td>
<td>Anadwo Ye Die</td>
<td>Nominated</td>
<td> <ref>https://www.modernghana.com/entertainment/14578/three-artistes-lead-2011-ghana-music-awards-nominations.html</ref> </td>
</tr>
<tr>
<td>2012</td>
<td>Highlife Song of the Year</td>
<td>Hye Po</td>
<td>Nominated</td>
<td> <ref>https://www.newsghana.com.gh/sarkodie-okyeame-kwame-top-vodafone-ghana-music-awards-2012-nominees-list/</ref> </td>
</tr>
<tr>
<td>2015</td>
<td>Highlife Song of the Year</td>
<td>Yentie Obiaa</td>
<td>Won</td>
<td></td>
</tr>
<!-- Ghana Music Awards UK -->
<tr>
<td rowspan="2">Ghana Music Awards UK</td>
<td>2017</td>
<td>Highlife Song of the Year</td>
<td>Enko Den</td>
<td>Nominated</td>
<td> <ref>https://www.modernghana.com/entertainment/43996/ghana-music-awards-uk-2017-nominations-announced.html</ref> </td>
</tr>
<tr>
<td>2023</td>
<td>Most Popular Song of the Year</td>
<td>Ofon Na Ɛdi Asem Fo</td>
<td>Nominated</td>
<td> <ref>https://www.musicinafrica.net/magazine/ghana-music-awards-uk-2023-all-nominees</ref></td>
</tr>
</table>
<h2>Honorary awards</h2>
''<thead>
<nowiki></thead></nowiki>
<nowiki><tbody></nowiki>
<nowiki></tbody></nowiki>''
<table border="5" cellpadding="20">
<thead>
<tr>
<th>Organization</th>
<th>Year</th>
<th>Category</th>
<th>Ref.</th>
</tr>
</thead>
<tbody>
<!-- Ghana Music Awards -->
<tr>
<td rowspan="5">Ghana Music Awards</td>
<td>1999</td>
<td>Artist of the Year</td>
<td rowspan="3"></td>
</tr>
<tr>
<td>2000</td>
<td>Artist of the Year</td>
</tr>
<tr>
<td>2003</td>
<td>Contemporary Highlife Artist Of The Year</td>
</tr>
<tr>
<td>2015</td>
<td>Highlife Artiste(s) of the Year</td>
<td></td>
</tr>
<tr>
<td>2018</td>
<td>Lifetime Achievement Award</td>
<td> <ref></ref> </td>
</tr>
<!-- EMY Africa Awards -->
<tr>
<td>EMY Africa Awards</td>
<td>2018</td>
<td>Icon/Legend of Entertainment</td>
<td> <ref></ref> </td>
</tr>
<!-- Embassy of Ghana -->
<tr>
<td>Embassy of Ghana, Berlin, Germany</td>
<td>2023</td>
<td>Borga Highlife Lifetime Achievement Award</td>
<td> <ref></ref> </td>
</tr>
<!-- National Honours -->
<tr>
<td>National Honours and Awards</td>
<td>2024</td>
<td>Grand Medal</td>
<td> <ref></ref> </td>
</tr>
</tbody>
</table>
== Kundivihira ==
reseicam3wwthoyqu9ldv5n851j9z5e
136694
136693
2026-05-14T09:54:44Z
Phasy GH
5787
Added a reference
136694
wikitext
text/x-wiki
{{Bio}}
'''Charles Kwadwo Fosuh''' (be daa dɔɣi o la silimin goli ''[[September]]'' biɛɣu pihita yinika dali yuuni 1964 - ka o daa kani silimin ''[[July]]'' biɛɣu pishi ni ayɔbu yuuni 2025), ka bɛ mi o o tuma ni '''Daddy Lumba''', nyɛla ''[[Ghana]]'' nira ŋun nyɛ ''[[Germany]]'' yili yiina, yili sabira,<ref>{{Cite web|date=2025-11-26|title=Kumasi High court told Daddy Lumba died a German national, not Ghanaian - MyJoyOnline|url=https://www.myjoyonline.com/kumasi-high-court-told-daddy-lumba-died-a-german-national-not-ghanaian/|access-date=2026-05-04|website=www.myjoyonline.com|language=en-US}}</ref> ni ŋun tiri yila kumsi. O nyɛla ninvuɣ' so ŋun niŋ bayana ka yihi yilanim pam na, ka di shaŋa nyɛ din du tiŋduya, o nyɛla niriba pam ni mi ka o talahi mini o salo galisi pam ''[[Ghana]]'' yil' yiiniba puuni.<ref name=":1">{{Cite web|date=2025-07-27|title=Daddy Lumba: Ghana's highlife legend dies age 60|url=https://www.bbc.com/news/articles/ce93zez439lo|access-date=2026-05-04|website=www.bbc.com|language=en-GB}}</ref><ref>{{Cite web|title=Daddy Lumba As A Course To Be Studied?|url=https://www.modernghana.com/entertainment/62813/daddy-lumba-as-a-course-to-be-studied.html|access-date=2026-05-04|website=Modern Ghana|language=en}}</ref><ref>{{Cite news|last=Livemint|date=2025-07-26|title=Daddy Lumba, famed Ghanaian highlife singer, dies at 59 in Accra {{!}} Today News|language=en|work=mint|url=https://www.livemint.com/news/us-news/daddy-lumba-famed-ghanaian-highlife-singer-dies-at-59-in-accra-11753543948352.html|access-date=2026-05-04}}</ref><ref>{{Cite web|title=Not Just a Singer: Daddy Lumba and the Soul of a Nation|url=https://www.modernghana.com/news/1421277/not-just-a-singer-daddy-lumba-and-the-soul-of-a.html|access-date=2026-05-04|website=Modern Ghana|language=en}}</ref> Niriba pam daa mi la Lumba ka o nyɛ ŋun yihi yilanim pam din gbunani mini di biɛhisi nyɛ konkoba ka salo maa pam daa tooi lahi mali nangbanikpeeni bee galimi n zaŋ kpa o polo.<ref>{{Cite web|date=2025-07-26|title=Daddy Lumba: The highlife legend who redefined Ghanaian music|url=https://www.pulse.com.gh/story/daddy-lumba-the-highlife-legend-who-redefined-ghanaian-music-2025072612112019972|access-date=2026-05-04|website=Pulse Ghana|language=en}}</ref> O yila maa daa kuli jandirila Ghananim kaya, bɛ yal' niŋda ni bɛ yal' yara, o yila maa ni tooi yari n kpari yal' shaŋa polo n nyɛ yurilim, biɛhigu, kpibu, daŋ, ariziki, fara, suhiyurilim, suhisaɣingu, adiininima, nti pahi suhigbaali.
O ni daa na zoori saha shɛli maa, ''[[Ghana]]'' yil' yiiniba ban daa be ''[[Germany]]'' yuma 1980 bahigu la saha, Lumba daa pili la o yila tuma '<nowiki/>''Lumba Brothers''<nowiki/>' puuni, o mini ''[[Ghana]]'' nira ŋun yuli daa booni [[Nana Acheampong]] la lala saha maa. Bɛ zaa daa nyɛla ban go n chaŋ nti be ''[[Germany]]'' lala saha maa. Bɛ daa yihila bɛ ni daa laɣim n-ŋma yili gaŋ' shɛli la, '<nowiki/>''Yee Ye Aka Akwantuom''<nowiki/>', yuuni 1989; dina n daa lɛbi yili shɛli Ghananim nin ni tiɣi ''[[Ghana]]'' ninvuɣi shaba ban be tiŋduya yilanim puuni.Bɛ ni daa kuli waligi taba 1990 yuma maa piligu saha maa nyaanga, Lumba daa kpala o konko baan' tali tuma mini daabilim ka bɔli li '''Lumba Production''<nowiki/>' ka di mini ''MiPROMO'' kpalanzuya n daa kuli gbuni taba. O daa nyɛla ŋun yihi yil' viɛl' gbaliŋ na yimbayimba saha waɣila nyaanga.
Lumba daa dila ''[[Ghana]]'' baansi kpaŋmaŋ pina dibaa anii. O daa deela ''EMY Africa'' kpaŋmaŋ pina la, ka daa lahi n di kpaŋmaŋ pini shɛli din nyɛ ninvuɣ' shɛba ban kpaŋdi bɛ mansi pam diɛma ni yiɣijam polo la pini yuuni 2018 puuni. Yuuni 2023 puuni, ''[[Germany]]'' ''Ambassador'' din bɛ ''[[Ghana]]'' la daa ti o la '<nowiki/>''Borga Highlife Lifetim''e' kpaŋmaŋ pini la. Yuuni 2024 puuni, o daa lahi bela ban daa deei '<nowiki/>''National Honours and Awards''<nowiki/>' kpaŋmaŋ pina la puuni. Yuuni 2025 puuni, o yilli ŋɔ "''Mpempem Do Me''" daa nyɛla din pahi '''Apple Music''<nowiki/>' yilanim la zuɣu, ''UK'' naa ŋun yuli daa booni ''King Charles III'' la n daa piigi lala yilli maa ni o zaŋ n puhi ''Commonwealth Day'' chuɣu la.
== O biɛhigu piligu ==
Bɛ daa dɔɣila Charles Kwadwo Fosu silimin goli ''[[September]]'' biɛɣu pihita yinika dali yuuni 1964 tiŋ' shɛli bɛ ni booni ''Nsuta'' din be ''[[Ashanti Region]]'' ''[[Ghana]]'' tiŋgbani ni la. O ma n daa nyɛ<ref name=":2">{{Cite web|title=Daddy Lumba, Biography|url=http://ghanaweb.com/person/Daddy-Lumba-1257|access-date=2026-05-04|website=ghanaweb.com|language=en}}</ref> Comfort Gyamfi ka sokam mi o Ama Saah, ka o ba mi nyɛ Johnson Kwadwo Fosu. O ba ni o ma daa dɔɣila bihi ata ka o nyɛ ŋun pa kpɛma sani zuɣu. O laanba maa zaa daa nyɛla karimbanima. O ba daa nyɛla ŋun kani ka o na nyɛ bia.<ref>{{Cite web|title=Daddy Lumba Biography – Official Website of Daddy Lumba|url=https://daddylumbaofficial.com/biography/|access-date=2026-05-04|language=en-US}}</ref>
Fosu daa pilila o shikuru chandi ''Nsuta'' tiŋgbani ni, ''Suame Methodist'' din be ''[[Kumasi]]'' la ka o daa chaŋ, nti naai yuuni 1979. O daa tirisi tooni n chaŋ ''[[Adu Gyamfi Senior High School]]'' din be ''Jamasi'' la, amaa o daa lahi yi ni n labi ''[[Juaben Senior High School]]'' nti naai o ''Secondary Education'' nimaani 1984 la saha.<ref>{{Cite web|title=Daddy Lumba Biography – Official Website of Daddy Lumba|url=https://daddylumbaofficial.com/biography/|access-date=2026-05-04|language=en-US}}</ref>
== O tuma ==
=== O tuuli kuko' yaara mini Lumba Brothers (1983 hali ni 1989) ===
Fosu daa pilila yila o ni daa na nyɛ yuun' pia ni ayɔbu, o ni daa be ''[[Juaben Senior High School]]'' o daa nyɛla bɛ yila toondana yuuni 1983 hali ni yuuni 1984. O daa lahi kpala o tuuli laɣim yili "''Lumba Brothers''" o mini o zonima.<ref name=":0">{{Cite web|date=2025-07-26|title=10 fascinating facts about Highlife Legend Daddy Lumba — And the legacy he leaves behind|url=https://www.graphic.com.gh/entertainment/showbiz-news/10-fascinating-facts-about-highlife-legend-daddy-lumba-and-the-legacy-he-leaves-behind.html|access-date=2026-05-04|website=Graphic Online|language=en-gb}}</ref> O daa pilila bayana niŋbu o mini ''Nkwanta Wesley Singers'' ni daa diɛm diɛma ''Anokye Krom Cultural Center'' la.<ref>{{Cite web|title=Daddy Lumba Biography – Official Website of Daddy Lumba|url=https://daddylumbaofficial.com/biography/|access-date=2026-05-04|language=en-US}}</ref><ref>{{Cite web|date=2025-07-26|title=Daddy Lumba dead: Ghana mourn legendary highlife artiste wey die at age 60|url=https://www.bbc.com/pidgin/articles/cqxgj2e0edjo|access-date=2026-05-04|website=BBC News Pidgin}}</ref> Lala saha maa ka o daa yihi yilli ŋɔ na "Lumba Lumba" ka di yara n-jandiri ban daa tuhiri ''[[South Africa]]'' maŋsulinsi zuɣu lala saha maa. Yilli maa daa niŋla bayana, ka di che ka bɛ ti o yu' paa ŋɔ "Daddy Lumba", ka di daa ti che ka di lɛbi o yu' paa.<ref name=":3">{{Cite web|title=Daddy Lumba Biography – Official Website of Daddy Lumba|url=https://daddylumbaofficial.com/biography/|access-date=2026-05-04|language=en-US}}</ref>
O ni daa kuli naai ''[[Juaben Senior High School|Juaben SHS]]'' o daa chaŋla ''[[Germany]]'' yuuni 1983,<ref name=":0" /> ka di nyɛla o mam, ''Theresa Abebrese'', o ni daa nya so ''Secondary School'' la nti pahi o karimba ''Mama Acheampong'' n daa nyɛ ban tabi sɔŋ o. O daa chirigila ''[[Ghana]]'' nira ŋun gba nyɛ baanga nimaani ''[[Nana Acheampong]]''. Acheampong daa pun nyɛla ŋun be bɔŋ shɛli bɛ ni bɔli "''Talking Dreams''" la ni. Bɛ daa laɣila taba zɔri<ref name=":0" /> ka bɔli bɛ maŋ 'Lumba Brothers' (ka di yina Daddy Lumba yila bɔŋ kurili la ni). Bɛ daa gbaami ni bɛ yihi bɛ yil' palli na dina n nyɛ ''Yee Ye Aka Akwantuom'''<nowiki/>' '''''yuuni 1986 puuni, Joseph Owusu Banahene n daa nyɛ ŋun sɔŋ ka di yina.<ref name=":2" /><ref name=":1" /> Bɛ daa na bi tooi zaŋ yilli maa n wuhi salo ka di nyɛ laɣiri kalinsi zuɣu, naɣila yuuni 1989 ni ka di daa naan yina polo ni, di yibuna n-tɔ ka di kuli duhi bɛ bɔŋ maa saazuɣu.<ref name=":0" /><ref name=":4">{{Cite web|date=2025-07-26|title=Tribute to Daddy Lumba: The Highlife Maestro — iMullar|url=https://imullar.com/2025/07/26/tribute-to-daddy-lumba-the-highlife-maestro/|access-date=2026-05-04|language=en-GB}}</ref> Lumba Brothers daa nyɛla salo nini ni tiɣi shɛli dama bɛ daa chemi ka yili shɛli din daa du tiŋduya laBurger-Highlife''<nowiki/>' yina salo ni. Di yuma ayi nyaanga ka bɛ wali taba, amaa ka na kuli nyɛ ban laɣindi diɛmdi diɛma, kamani yuun' pia polo ha ka Lumba daa taɣi tiŋa.''<ref>{{Cite web|date=2023-01-02|title=“Nana Acheampong introduced me to Highlife music”-Daddy Lumba - Atinka Online|url=https://atinkaonline.com/nana-acheampong-introduced-me-to-highlife-music-daddy-lumba/|access-date=2026-05-04|language=en-US}}</ref><ref name=":3" />
=== O konko tuma (1990 hali ni 2025) ===
==== O bayana niŋbu (1990 hali ni 2000 polo) ====
Lumba Brothers ni daa wali taba n naai, Daddy Lumba daa yihila o konko yilanim na ka bɔli li '<nowiki/>''Obi Ate Meso Buo''<nowiki/>' 1990 yuuni la ni, baantali baŋdaba pam daa nya lala yilanim maa viɛlim ka di niŋ bayana ''[[Ghana]]'' yilanim puuni.<ref>{{Cite web|title=Daddy Lumba Biography – Official Website of Daddy Lumba|url=https://daddylumbaofficial.com/biography/|access-date=2026-05-04|language=en-US}}</ref><ref name=":6">{{Cite web|last=Oloworekende|first=Wale|date=2025-07-29|title=In Tribute To Daddy Lumba, Ghana’s Most Beloved Maverick|url=https://thenativemag.com/in-tribute-to-daddy-lumba-ghanas-most-beloved-maverick/|access-date=2026-05-04|website=The NATIVE|language=en-US}}</ref> Yilanim maa puuni shɛli n daa nyɛ "''Theresa''" ka di fiila jandiri o mam kuro la.<ref name=":4" /> Lumba daa yaarila o kukoli ''Rheinklang Studio'' ka di be ''Düsseldorf'' din be [[Germany]] la. Daddy Lumba daa kuli yihirila yil' pala na yuuni kam hali ni yuuni 2010. O yilanim maa zaa yi laɣim, o daa nyɛla yil' bɔŋbɔŋ bin pishi ni ayopoin<ref>{{Cite web|date=2025-07-27|title=See the list of over 200 songs Daddy Lumba released - MyJoyOnline|url=https://www.myjoyonline.com/see-the-list-of-over-200-songs-daddy-lumba-released/|access-date=2026-05-04|website=www.myjoyonline.com|language=en-US}}</ref> o ni daa na be o nyavuli ni (ka ''Obi Ate Meso Buo'<nowiki/>'' gba pahi danni).<ref name=":2" /> O yilanim daa nyɛla o maŋmaŋ kukoli, o maŋmaŋ takari gbaŋ '<nowiki/>''Lumba Production''' ka di nyɛ din mini ''MiPROMO'' kpalanzuya gbuni taba.
1990 yuma la saha zaa, o daa namdila yil' bona n tiri o baan' taba ''[[Germany]]'' tiŋgbani ni, Vida' gba daa pahila o ni daa ti yili shɛŋa maa ni, Felix Owusu ni daa zaŋ shɛli n wuhi salo yuuni 1992 la.<ref name=":5">{{Cite web|date=2025-07-27|title=See the list of over 200 songs Daddy Lumba released - MyJoyOnline|url=https://www.myjoyonline.com/see-the-list-of-over-200-songs-daddy-lumba-released/|access-date=2026-05-04|website=www.myjoyonline.com|language=en-US}}</ref> Lala saha maa ka Lumba daa chirigi Ofori Amponsah, ŋun daa lihiri m bɔri ŋun yan sɔŋ o o yila tuma polo la. Din saha Daddy Lumba daa na chɛla baantali tuma maa. Dina n daa nyɛ Ofori Amponsah piligu ka o mini Lumba laɣim n-tum, bɛ yihila "Anti Atta" na ka o daa yihi yil' bɔŋ ka boli li Asew. O mini Ofori daa lahi yihila yil'boŋ na ka boli liWo Ho Kyere''<nowiki/>' ka di yina yuuni 1999.''<ref name=":2" /><ref name=":5" />
Yuuni 1999, o daa dila '<nowiki/>''Ghana Music Awards''<nowiki/>' kpaŋmaŋ pina buta ka di '<nowiki/>''Album of the Year''<nowiki/>' kpaŋmaŋ pini nti pahi '<nowiki/>''Most Popular Song of the Year''<nowiki/>' kpaŋmaŋ pini.<ref name=":2" /> '<nowiki/>''Ghana Music Awards'<nowiki/>'' puuni, o daa lahi dila '''Artiste of the Year''<nowiki/>' kpaŋmaŋ pini yuuni 2000.
Silimin goli ''[[December]]'' biɛɣu pia ni yini dali yuuni 2005, Daddy Lumba daa demla diɛma '''House of Blues''<nowiki/>' din be ''[[Chicago]]'' la.<ref>{{Cite web|title=Daddy Lumba at Historic Chicago House of Blues!|url=https://www.modernghana.com/news/87794/daddy-lumba-at-historic-chicago-house-of-blues.html|access-date=2026-05-06|website=Modern Ghana|language=en}}</ref>
Daddy Lumba daa nyɛla ŋun yi poloni dihiri nuu n zaŋjandi ''<nowiki>''New Partronic Party (NPP)''</nowiki>''. "''Nana Ye Winner''", din nyɛ o yilli la nyɛla yili shɛli din daa mali zaashee pam n zaŋti tiŋgbani zuɣulantali piibupiibu shɛli din daa niŋ yuuni 2004, 2012 hali ni 2016. O daa lahi ŋmala yilli n-ti ''Nana Akufo-Addo'' 2020 piibupiibu la, dina n nyɛ "''4 More For Nana''".<ref>{{Cite web|last=Benedict|first=Qwame|date=2020-11-11|title=Daddy Lumba drops his campaign song for Nana Akuffo Addo (VIDEO)|url=https://www.ghpage.com/daddy-lumba-drops-his-campaign-song-for-nana-akuffo-addo-video/167444/|access-date=2026-05-06|website=GhPage|language=en-US}}</ref>
Silimin goli ''[[January]]'' biɛɣu pia ni yini dali yuuni 2009, linjimanim ata daa kuli kpɛla Lumba yiŋ din be ''Atimatim'' la ni ninmohi, ''[[Kumasi]]'' tiŋgbani ni. O tizopaɣa ''Faustina Fosu'' mini bɛ daŋ ni niriba n daa be yiŋa. Faustina ni yɛli sham, ni linjin' dabba maa daa bohila Lumba yala, bɛ daa yɛlimi ni bɛ mini o n yi [[Ankara]] n kuna, ni, ka o yɛliba ni o mini ba ni nya taba o yiŋa. O ni daa kuli yɛli ba ni o ka yiŋa, bɛ daa chaŋmi ka ti lahi labina hawa dibaayi nyaanga ni suhiyiɣisili, bɛ daa kuli zala bɛ yili maa dunoli gbuni n yari zilima ka turi ba. Bɛ ni daa kuli ŋmaligi, Faustina daa bolila ban su tiŋgbani maa fukumsi ka yɛli ba binshɛli din niŋ. Daddy Lumba daa bi yɛli kahigi binshɛɣu din niŋ maa n wuhi solo.<ref>{{Cite web|title=Daddy Lumba in trouble|url=https://www.modernghana.com/entertainment/8623/daddy-lumba-in-trouble.html|access-date=2026-05-06|website=Modern Ghana|language=en}}</ref>
=== 2010 hali ni 2025 ===
Silimin goli ''[[December]]'' biɛɣu pishi ni ayɔbu dali yuuni 2010, Daddy Lumba daa nyɛla ŋun dem dema '''Royal Lamerta Hotel' Ahodwo'' din be [[Kumasi]] la ni, o piligu dali n daa bala ka o diɛm diɛma tiŋ maa ni, o daa yan zaŋla lala diɛma maa n puhi o konko yuun pishi baantali maa ni chuɣu.<ref>{{Cite web|date=2010-09-17|title=Lumba's homecoming show - MyJoyOnline|url=https://www.myjoyonline.com/lumbas-homecoming-show/|access-date=2026-05-06|website=www.myjoyonline.com|language=en-US}}</ref> Bɛ daa tirisila diɛma maa n zali silimin goli ''[[January]]'' dahiyini dali yuuni 2011, ka di nyɛla bɛ tuma nema maa n bi viɛla, niriba n daa saɣim lala luɣili maa, nti pahi luɣili maa ʒilɛli bi viɛli zuɣu. Bɛ ni daa bi tooi diɛm diɛma maa di dabisili dali maa zuɣu ban su diɛma zonzongili daa duhi la lala hotel maa nim kootu.<ref>{{Cite web|title=Patrons of Lumba Concert fiasco explore legal option|url=https://www.modernghana.com/entertainment/14254/patrons-of-lumba-concert-fiasco-explore-legal-option.html|access-date=2026-05-06|website=Modern Ghana|language=en}}</ref>
Silimin goli ''[[January]]'' biɛɣu pia ni ayopoin dali yuuni 2018, Daddy Lumba daa duhila ''Kwame Anokye'' kootu ''Accra High Court'' lani, dama o daa ŋmala ʒiri ni o nyɛla Daddy Lumba bia, o daa boli la o maŋ ''Daddy Lumba Junior'' ka paɣisiri o ni o deei pina niriba sani. Daddy Lumba yɛliya ni Anokye pili o la paɣisibu saha shɛli o ni daa zini ''[[TV Africa]]'' zuɣu n niŋ '''Just Like You''<nowiki/>' la.<ref>{{Cite web|date=2018-04-04|title=Daddy Lumba look-alike changes name after lawsuit|url=https://www.citinewsroom.com/2018/04/daddy-lumba-look-alike-changes-name-after-lawsuit/|access-date=2026-05-06|language=en-US}}</ref> Anokye daa taɣila o yuli n boli o maŋ ''Anokye Supremo''.<ref>{{Cite web|date=2025-07-30|title=Eight 'sing-alikes' of Daddy Lumba mistaken for the original - MyJoyOnline|url=https://www.myjoyonline.com/eight-sing-alikes-of-daddy-lumba-mistaken-for-the-original/|access-date=2026-05-06|website=www.myjoyonline.com|language=en-US}}</ref>
Yuuni 2018 ''EMY Africa Awards'' la ni, Lumba daa dila '''Icon/Legend of Entertainment''<nowiki/>' kpaŋmaŋ pini. O ni daa deei pini maa o daa yɛlimi "N puhi ʒii ŋɔ zonzongilinim mini Ghananim ka paɣi. N nyɛla ŋun na kuli yan tiriya yili suma n yi na be n nyavuli ni".
Silimin goli ''[[October]]'' yuuni 2023, ''[[Germany]] Ambassador'' ŋun ʒi ''[[Ghana]]'' la daa tila Lumba '''Borga Highlife Lifetime Achievement Award''<nowiki/>' kpaŋmaŋ pini.
Lumba daa deela ''Grand Model'' kpaŋmaŋ pini la 2024 ''National Honours and Awards'' puuni, din daa niŋ ''Accra International Conference Centre'' silimin goli ''[[December]]'' biɛɣu pihita dali la.<ref>{{Cite web|date=2024-12-30|title=Full list of recipients at 2024 National Honours Awards - MyJoyOnline|url=https://www.myjoyonline.com/full-list-of-recipients-at-2024-national-honours-awards/|access-date=2026-05-06|website=www.myjoyonline.com|language=en-US}}</ref>
''King Charles III'' daa piila "''Mpempem Do Me''" n pahi yil' yura puuni 2025 yuuni ''Commonwealth Day'' la ni. Lala yilli maa n daa pahiri diba ayopoin ''King Charles III'' ni daa piigi o yil' yura pia ni ayopoin shɛŋa ''Apple Music'' maa.<ref>{{Cite web|date=2025-03-10|title=Daddy Lumba’s ‘Mpempem Do Me’ featured in King Charles’ playlist - MyJoyOnline|url=https://www.myjoyonline.com/daddy-lumbas-mpempem-do-me-featured-in-king-charles-playlist/|access-date=2026-05-06|website=www.myjoyonline.com|language=en-US}}</ref><ref>{{Cite web|last=Ghartey|first=Raphael|date=2025-03-10|title=Daddy Lumba's 'Mpempem Do Me' features in King Charles III's playlist|url=https://3news.com/showbiz/music/daddy-lumbas-mpempem-do-me-features-in-king-charles-iiis-playlist|access-date=2026-05-06|website=3News|language=en}}</ref>
Daddy Lumba daa malila niya ni chaŋ ''[[United States]]'' mini ''[[Canada]]'' n-ti diɛm diɛma, o yuun pishi nimaani nyaanga. ''TM Entertainmentz'' nim daa nyahila lala gɔrim maa o kum dabisili maa.<ref>{{Cite web|last=Ghartey|first=Raphael|date=2025-07-27|title=Daddy Lumba's USA and Canada tour cancelled - Management|url=https://3news.com/news/daddy-lumbas-usa-and-canada-tour-cancelled-management|access-date=2026-05-06|website=3News|language=en}}</ref> Ghana kuko' yaara ''Kaywa'' ni daa yɛli sham, ni Daddy Lumba daa na bela o yilanim bahigu shili malibu ni poi ka o nan yi che yila tuma. Lala yilanim maa di nyɛla din yan shihi yaɣa ŋɔ, ''roots reggae, amapiano, afrobeats'' nti pahi ''highlife''.
== O yila baŋsim ==
Lumba daa yan sabila yila, ka piigi di ni yan yiini dɔli sham, ka laɣim yila maa neen' bɔra, ka yili yila maa. O yilanim pam tooi nyɛla kanbonsili, amaa o tooi chirigiri yiindi siliminsili gba.<ref name=":6" /> Yilli kamani "''Homeless''" o bi yili li kanbonsili mini siliminsili konko o daa pahila ''German'' gba, o ni daa be ''[[Germany]]'' maa ka o daa bohim li o yila piligu maa saha.
=== O yila balibu ===
Bɛ ni daa wumsi o n niŋ asɔri yaɣili din nyɛ ''gospel'' la zuɣu, Lumba daa ŋma yilanim pam n zaŋkpa ''gospel'' polo, ka di tooi yara n kpari biɛhigu, yurilim, biɛhisi ni taba, kpaŋsibu ni tahima polo.<ref name=":6" /> Daddy Lumba yila nyɛla bal' konkoba ka shihiri suhi, ka lahi nyɛ din waligi ka che taba. O yilinim din galisim gari kobishii maa tooi yarimi n kpari yurilim, biɛhisi ni taba, amiliya, fara, tahima, laɣiri, yiŋ kalinsi, maŋ kpaŋsibu, wun paɣibu, suhipiɛlli, Naawuni ni yiko polo. O yila nim kuli nyɛla din puhiri ka laɣiri paɣiba, nintiɣibo zaŋchaŋ ban yuri o polo, ni o nin ni nya yal' shaŋa, ka di che ka nyɛ baanso ŋun biɛhigu mini salo biɛhisi tooi dɔli taba ka lahi taɣiri niriba biɛhisi.<ref>{{Cite journal|last=Akrong|first=Issac|date=2012-10|title=Hip life music: re-defining Ghanaian culture (1990-2012)|url=http://hdl.handle.net/10315/31427|language=en}}</ref>
=== O yila biɛhigu ===
Lumba daa lahi nyɛla niriba ni mi so ka o nini tiɣi o maŋa ka lahi dihiri o maŋ nachiinsi viɛnyɛla, ka mali viɛlim shɛli din che ka salo yuri o, ka lahi ŋma yil' shɛŋa ŋan niŋ bayana ''[[Ghana]]'' tiŋgbani ni, ka di nyɛ binshɛli din bi mili baansi pam. O daa mali la o zuɣu malibu balibu balibu, o daa tooi chɛri tamda, n pamdi sɔŋda ka daa lahi niŋdi tim niŋdi li ka di nyalisira ka be gɔnagɔna.<ref name=":6" />
== O maŋmaŋ biɛhigu ==
O ma ''Comfort Gyamfi (Ama Saah)'' n daa nyɛ o daa tooi mali so yɛltɔɣa n tumdi tuma. O kum daa nyɛla din daa dam o pam ka che ka o ŋma suhidamli, tahama, ni dihitabili yilanima. Daddy Lumba daa nyɛla ninvuɣi so ŋun mali ashili n zaŋ kpa o maŋmaŋ biɛhigu polo.<ref>{{Cite web|date=2025-12-02|title=High court rules both women were lawfully married to late music icon Daddy Lumba [Full Judgment] - MyJoyOnline|url=https://www.myjoyonline.com/high-court-rules-both-women-were-lawfully-married-to-late-music-icon-daddy-lumba-full-judgment/|access-date=2026-05-06|website=www.myjoyonline.com|language=en-US}}</ref> O daaʒia zaa daa nyɛla ''[[Ghana]]'' shiiri million kɔbiga ni pisopoin ni ayɔbu (''GH₵176 million''), ka di che ka o nyɛ be ''[[Ghana]]'' yili' yiindiba ban buni puuni.<ref>{{Cite web|last=Desk|first=HT US|date=2025-07-26|title=Daddy Lumba net worth: How rich was late Ghanaian musician? Here’s all about his family and kids|url=https://www.hindustantimes.com/entertainment/music/daddy-lumba-net-worth-all-about-late-ghanaian-musician-s-wealth-family-and-kids-101753547302466.html|access-date=2026-05-06|website=Hindustan Times|language=en}}</ref>
=== O radio duu ===
Silimin goli ''[[September]]'' yuuni 2022 puuni, Lumba daa yoola ''radio'' duu ka boli li ''DLFM'' (106.9), ka di tiri lahibali kanbonsili ni [[Ankara]] polo ŋɔ.<ref>{{Cite news|date=2022-09-08|title=Music legend Daddy Lumba establishes his own radio station, DLFM|language=en-EN|work=Pulse Ghana|url=https://www.pulse.com.gh/entertainment/music/music-legend-daddy-lumba-establishes-his-own-radio-station-dlfm/33ql1bl|access-date=2026-05-06}}{{Dead link|date=May 2026 |bot=InternetArchiveBot |fix-attempted=yes }}</ref><ref>{{Cite web|title=Daddy Lumba opens his own radio station DLFM in Accra (Photos)|url=http://shinemegh.com/2022/09/08/daddy-lumba-opens-his-own-radio-station-dlfm-in-accra-photos/|access-date=2026-05-06|website=shinemegh.com|language=en-US}}</ref>
=== O dɔro mini o kpibu ===
Silimin goli ''[[July]]'' biɛɣu pishi ni ayɔbu dali asiba mahili yuuni 2025 Lumba daa nyɛla ŋun kani ''Bank Hospital'' din be ''Cantonments'' din be [[Ankara]] la ni.<ref>{{Cite news|date=2025-07-26|title=Daddy Lumba cause of death: Ghanian music icon, passes away - here's what happened to him|work=The Economic Times|url=https://economictimes.indiatimes.com/news/international/us/daddy-lumba-cause-of-death-ghanian-music-icon-passes-away-heres-what-happened-to-him/articleshow/122925433.cms?from=mdr|access-date=2026-05-06|issn=0013-0389}}</ref> Pɔi ka o daa kani, o yuuni pihiyɔbu dɔɣim dabisili chuɣu shɛli din daa niŋ yuuni 2024 la ni, o daa chihila o paɣa, ''Akosua Serwaa Fosuh'' noli ni ka ŋuna n dihi o shini o dali. O daa viila ashili n yɛli ni o daa niŋla yaannyini apulaashin, kamani 2013 la saha. Pɔi ni yuuni 2013, o daa nyɛla do' so ŋun mali alaafee n diɛmdi diɛma laɣinsi ni. Lumba daa nyɛla ŋun diɛma diɛmanim pam n gili duniya yaanga zuɣu laɣinsinim ni.<ref>{{Cite web|title=Highlife Legend Daddy Lumba dies at 60|url=https://www.modernghana.com/entertainment/81389/highlife-legend-daddy-lumba-dies-at.html|access-date=2026-05-06|website=Modern Ghana|language=en}}</ref> ''King Promise'' daa nyɛla ŋun ʒini ''[[Joy FM (Ghana)|Joy FM]]'' zuɣu n yɛli ni o mini Daddy Lumba daa nyɛla ban laɣim n tumda ni bɛ yihi yila na, di chira ayi nyaanga ka Lumba daa kani maa.<ref>{{Cite web|date=2025-07-26|title=Daddy Lumba: 'We were working on a joint album'- King Promise reveals - MyJoyOnline|url=https://www.myjoyonline.com/daddy-lumba-we-were-working-on-a-joint-album-king-promise-reveals/|access-date=2026-05-06|website=www.myjoyonline.com|language=en-US}}</ref>
=== O kuli malibu ===
Daddy Lumba ŋun kani maa daŋni kpɛma (abusuapanin) daa moliya ni o kuli bahigu yan lula silimin goli ''[[December]]'' dabaayɔbu dali 2025, ni di yan niŋla ''Baba Yara Sports Stadium'' din be [[Kumasi]] la ni.<ref>{{Cite web|date=2025-10-08|title=Family announces date for late Daddy Lumba’s final funeral rites|url=https://www.pulse.com.gh/story/family-announces-date-for-late-daddy-lumbas-final-funeral-rites-2025100810142033693|access-date=2026-05-06|website=Pulse Ghana|language=en}}</ref><ref>{{Cite web|date=2025-08-05|title=Daddy Lumba’s funeral to be held in Kumasi - Family - MyJoyOnline|url=https://www.myjoyonline.com/daddy-lumbas-funeral-to-be-held-in-kumasi-family/|access-date=2026-05-06|website=www.myjoyonline.com|language=en-US}}</ref>
=== Silimin goli December kootu zaligu ===
Silimin goli ''[[December]]'' biɛɣu pia ni ayi dali 2025, ''Accra High Court'' daa zaɣisimi ni kuli maa bi yan mali bɛ ni daa gbaai dabisi shɛli maa (''13th [[December]] 2025''), dama bɛ daa bi mali Daddy Lumba mayilinima maa kuli maa malibu shaawara.<ref name=":7">{{Cite web|date=2025-12-12|title=BREAKING: Court blocks Daddy Lumba’s december 13 funeral|url=https://www.pulse.com.gh/story/breaking-court-blocks-daddy-lumbas-december-13-funeral-2025121211041531447|access-date=2026-05-06|website=Pulse Ghana|language=en}}</ref> Kootu maa daa bi saɣi n-ti daŋkpɛma maa, Kofi Owusu (''Abusuapanin'') ni o mali kuli maa shili ka daa lahi yɛli ''Transitions Funeral Home'' ni bɛ di zaŋ kum maa n-ti ba, naɣila kootu maa ti di sariya maa naagi.<ref name=":7" /> Kootu maa vihigu puuni, Daddy Lumba daŋ shɛba ban daa miri o (o paɣa ni o bihi) nuu daa ka kuli maa shili malibu ni, ka kootu maa daa yɛli ni di tu ni bɛ nuu be dinni.
Kootu maa daa zalibami ni bɛ bolimi kuli maa talahi nira kam laɣingu ka ka bɛ ti laɣim gbaai dabisili shɛli bɛ ni yan sɔɣi, bɛ daa lahi zalibami ni laɣishɛlikam bɛ ni nya kuli maa malibuni ni bɛ di zaŋli n gabi Daddy Lumba buni puuni, naɣila bɛ ti ŋmaai sariya maa.<ref>{{Cite web|date=2025-12-12|title=High Court stops Daddy Lumba's funeral over family dispute|url=https://www.primenewsghana.com/general-news/high-court-stops-daddy-lumba-s-funeral-over-family-dispute.html|access-date=2026-05-06|website=Prime News Ghana|language=en-us}}</ref>
Biɛla daa nabi tooi, ka kootu maa lahi zaɣisi bɛ ni gbaai sham maa, dama ban daa duhi yɛltɔɣa maa kootu maa daa bi yo bɛ ni daa gbaai ''GH₵2 million'' shɛli n-ti ba ni bɛ yo pɔi ka bɛ naan yi mali yɛlli maa.<ref>{{Cite web|date=2025-12-12|title=Court allows Daddy Lumba’s funeral to proceed after applicants miss GH¢2m deadline|url=https://www.pulse.com.gh/story/court-allows-daddy-lumbas-funeral-to-proceed-after-applicants-miss-ghcent2m-deadline-2025121215063989018|access-date=2026-05-06|website=Pulse Ghana|language=en}}</ref> Di nyaanga bɛ daa kpaŋ bɛ maŋa n mali yɛlli maa, ka kuli maa daa niŋ bɛ ni daa kuli zali li dabisi shɛli maa (''13th December, 2025'').
== O ni zali shɛli ==
Daddy Lumba daa nyɛla ŋun kpaŋsiri ''[[Ghana]]'' bi' pola mini baan' bihi ni bɛ piimi ''Highlife'' bɛ yila yilibu ni.<ref name=":1" /> O daa lahi nyɛla ŋun sɔŋdi baansi ban na yiɣisirina, baansi kamani ''Felix Owusu, Afia Ampofowaa, Kwabena Sunkwa, Ofori Amponsah, Selina Orleans, Akua Serwaa Bonsu, Borax, Ateaa Tina'', ni ban pahipahi.<ref>{{Cite web|title=Daddy Lumba Biography – Official Website of Daddy Lumba|url=https://daddylumbaofficial.com/biography/|access-date=2026-05-06|language=en-US}}</ref> Baansi kamani ''Sarkodie, King Promise'', ni ''KiDi'' nyɛla ban gba yɛli ni Daddy Lumba nyɛla ŋun kpaŋsiba pam bɛ yila baantali polo.
Lumba kpaŋmaŋ zaŋchaŋ ''[[Ghana]]'' yila zaŋgɔhi tiŋduya binkumda polo nyɛla din zaŋ ninneesim na, ka o yilanim maa lahi yɛligi ''[[Ghana]]'' kaya.<ref>{{Cite web|date=2025-07-26|title=Daddy Lumba, Ghanaian music superstar, dead at 60|url=https://www.wusa9.com/article/entertainment/music/daddy-lumba-ghana-accra-highlife-music-obituary-death-dead/65-52a3fbb7-22a0-4fc1-92df-106e095cb15a|access-date=2026-05-06|website=wusa9.com|language=en-US}}</ref>
<h1>Ghana Music Awards</h1>
<table border="5" cellpadding="20">
<tr>
<th>Organization</th>
<th>Year</th>
<th>Category</th>
<th>Nominated work</th>
<th>Result</th>
<th>Reference</th>
</tr>
<!-- Ghana Music Awards -->
<tr>
<td rowspan="11">Ghana Music Awards</td>
<td rowspan="3">1999</td>
<td>Best Album</td>
<td>-</td>
<td>Won</td>
<td></td>
</tr>
<tr>
<td>Most Popular Song</td>
<td>-</td>
<td>Won</td>
<td></td>
</tr>
<tr>
<td>Artist of the Year</td>
<td>-</td>
<td>Won</td>
<td></td>
</tr>
<tr>
<td rowspan="2">2000</td>
<td>Album Of The Year</td>
<td>Aben Wo Ha</td>
<td>Won</td>
<td></td>
</tr>
<tr>
<td>Song of the Year</td>
<td>Aben Wo Ha</td>
<td>Won</td>
<td> <ref>https://mobile.ghanaweb.com/GhanaHomePage/entertainment/Daddy-Lumba-s-Aben-Wo-Ha-How-the-controversial-song-became-a-classic-1993919</ref> </td>
</tr>
<tr>
<td rowspan="2">2003</td>
<td>Contemporary Highlife Album Of The Year</td>
<td>Poison</td>
<td>Won</td>
<td></td>
</tr>
<tr>
<td>Contemporary Highlife Song Of The Year</td>
<td>Menya Mpo</td>
<td>Won</td>
<td></td>
</tr>
<tr>
<td>2008</td>
<td>Song of the Year</td>
<td>Tokrom</td>
<td>Nominated</td>
<td> <ref>https://mobile.ghanaweb.com/GhanaHomePage/entertainment/Ghana-Music-Awards-2008-nominations-out-193628</ref> </td>
</tr>
<tr>
<td>2011</td>
<td>Highlife Song of the Year</td>
<td>Anadwo Ye Die</td>
<td>Nominated</td>
<td> <ref>https://www.modernghana.com/entertainment/14578/three-artistes-lead-2011-ghana-music-awards-nominations.html</ref> </td>
</tr>
<tr>
<td>2012</td>
<td>Highlife Song of the Year</td>
<td>Hye Po</td>
<td>Nominated</td>
<td> <ref>https://www.newsghana.com.gh/sarkodie-okyeame-kwame-top-vodafone-ghana-music-awards-2012-nominees-list/</ref> </td>
</tr>
<tr>
<td>2015</td>
<td>Highlife Song of the Year</td>
<td>Yentie Obiaa</td>
<td>Won</td>
<td></td>
</tr>
<!-- Ghana Music Awards UK -->
<tr>
<td rowspan="2">Ghana Music Awards UK</td>
<td>2017</td>
<td>Highlife Song of the Year</td>
<td>Enko Den</td>
<td>Nominated</td>
<td> <ref>https://www.modernghana.com/entertainment/43996/ghana-music-awards-uk-2017-nominations-announced.html</ref> </td>
</tr>
<tr>
<td>2023</td>
<td>Most Popular Song of the Year</td>
<td>Ofon Na Ɛdi Asem Fo</td>
<td>Nominated</td>
<td> <ref>https://www.musicinafrica.net/magazine/ghana-music-awards-uk-2023-all-nominees</ref></td>
</tr>
</table>
<h2>Honorary awards</h2>
''<thead>
<nowiki></thead></nowiki>
<nowiki><tbody></nowiki>
<nowiki></tbody></nowiki>''
<table border="5" cellpadding="20">
<thead>
<tr>
<th>Organization</th>
<th>Year</th>
<th>Category</th>
<th>Ref.</th>
</tr>
</thead>
<tbody>
<!-- Ghana Music Awards -->
<tr>
<td rowspan="5">Ghana Music Awards</td>
<td>1999</td>
<td>Artist of the Year</td>
<td rowspan="3"></td>
</tr>
<tr>
<td>2000</td>
<td>Artist of the Year</td>
</tr>
<tr>
<td>2003</td>
<td>Contemporary Highlife Artist Of The Year</td>
</tr>
<tr>
<td>2015</td>
<td>Highlife Artiste(s) of the Year</td>
<td></td>
</tr>
<tr>
<td>2018</td>
<td>Lifetime Achievement Award</td>
<td> <ref></ref> </td>
</tr>
<!-- EMY Africa Awards -->
<tr>
<td>EMY Africa Awards</td>
<td>2018</td>
<td>Icon/Legend of Entertainment</td>
<td> <ref></ref> </td>
</tr>
<!-- Embassy of Ghana -->
<tr>
<td>Embassy of Ghana, Berlin, Germany</td>
<td>2023</td>
<td>Borga Highlife Lifetime Achievement Award</td>
<td> <ref></ref> </td>
</tr>
<!-- National Honours -->
<tr>
<td>National Honours and Awards</td>
<td>2024</td>
<td>Grand Medal</td>
<td> <ref>https://www.myjoyonline.com/full-list-of-recipients-at-2024-national-honours-awards/</ref> </td>
</tr>
</tbody>
</table>
== Kundivihira ==
2n0ui239v1ef5owimavo2ujmtkfe83k
136695
136694
2026-05-14T09:57:35Z
Phasy GH
5787
Added a reference
136695
wikitext
text/x-wiki
{{Bio}}
'''Charles Kwadwo Fosuh''' (be daa dɔɣi o la silimin goli ''[[September]]'' biɛɣu pihita yinika dali yuuni 1964 - ka o daa kani silimin ''[[July]]'' biɛɣu pishi ni ayɔbu yuuni 2025), ka bɛ mi o o tuma ni '''Daddy Lumba''', nyɛla ''[[Ghana]]'' nira ŋun nyɛ ''[[Germany]]'' yili yiina, yili sabira,<ref>{{Cite web|date=2025-11-26|title=Kumasi High court told Daddy Lumba died a German national, not Ghanaian - MyJoyOnline|url=https://www.myjoyonline.com/kumasi-high-court-told-daddy-lumba-died-a-german-national-not-ghanaian/|access-date=2026-05-04|website=www.myjoyonline.com|language=en-US}}</ref> ni ŋun tiri yila kumsi. O nyɛla ninvuɣ' so ŋun niŋ bayana ka yihi yilanim pam na, ka di shaŋa nyɛ din du tiŋduya, o nyɛla niriba pam ni mi ka o talahi mini o salo galisi pam ''[[Ghana]]'' yil' yiiniba puuni.<ref name=":1">{{Cite web|date=2025-07-27|title=Daddy Lumba: Ghana's highlife legend dies age 60|url=https://www.bbc.com/news/articles/ce93zez439lo|access-date=2026-05-04|website=www.bbc.com|language=en-GB}}</ref><ref>{{Cite web|title=Daddy Lumba As A Course To Be Studied?|url=https://www.modernghana.com/entertainment/62813/daddy-lumba-as-a-course-to-be-studied.html|access-date=2026-05-04|website=Modern Ghana|language=en}}</ref><ref>{{Cite news|last=Livemint|date=2025-07-26|title=Daddy Lumba, famed Ghanaian highlife singer, dies at 59 in Accra {{!}} Today News|language=en|work=mint|url=https://www.livemint.com/news/us-news/daddy-lumba-famed-ghanaian-highlife-singer-dies-at-59-in-accra-11753543948352.html|access-date=2026-05-04}}</ref><ref>{{Cite web|title=Not Just a Singer: Daddy Lumba and the Soul of a Nation|url=https://www.modernghana.com/news/1421277/not-just-a-singer-daddy-lumba-and-the-soul-of-a.html|access-date=2026-05-04|website=Modern Ghana|language=en}}</ref> Niriba pam daa mi la Lumba ka o nyɛ ŋun yihi yilanim pam din gbunani mini di biɛhisi nyɛ konkoba ka salo maa pam daa tooi lahi mali nangbanikpeeni bee galimi n zaŋ kpa o polo.<ref>{{Cite web|date=2025-07-26|title=Daddy Lumba: The highlife legend who redefined Ghanaian music|url=https://www.pulse.com.gh/story/daddy-lumba-the-highlife-legend-who-redefined-ghanaian-music-2025072612112019972|access-date=2026-05-04|website=Pulse Ghana|language=en}}</ref> O yila maa daa kuli jandirila Ghananim kaya, bɛ yal' niŋda ni bɛ yal' yara, o yila maa ni tooi yari n kpari yal' shaŋa polo n nyɛ yurilim, biɛhigu, kpibu, daŋ, ariziki, fara, suhiyurilim, suhisaɣingu, adiininima, nti pahi suhigbaali.
O ni daa na zoori saha shɛli maa, ''[[Ghana]]'' yil' yiiniba ban daa be ''[[Germany]]'' yuma 1980 bahigu la saha, Lumba daa pili la o yila tuma '<nowiki/>''Lumba Brothers''<nowiki/>' puuni, o mini ''[[Ghana]]'' nira ŋun yuli daa booni [[Nana Acheampong]] la lala saha maa. Bɛ zaa daa nyɛla ban go n chaŋ nti be ''[[Germany]]'' lala saha maa. Bɛ daa yihila bɛ ni daa laɣim n-ŋma yili gaŋ' shɛli la, '<nowiki/>''Yee Ye Aka Akwantuom''<nowiki/>', yuuni 1989; dina n daa lɛbi yili shɛli Ghananim nin ni tiɣi ''[[Ghana]]'' ninvuɣi shaba ban be tiŋduya yilanim puuni.Bɛ ni daa kuli waligi taba 1990 yuma maa piligu saha maa nyaanga, Lumba daa kpala o konko baan' tali tuma mini daabilim ka bɔli li '''Lumba Production''<nowiki/>' ka di mini ''MiPROMO'' kpalanzuya n daa kuli gbuni taba. O daa nyɛla ŋun yihi yil' viɛl' gbaliŋ na yimbayimba saha waɣila nyaanga.
Lumba daa dila ''[[Ghana]]'' baansi kpaŋmaŋ pina dibaa anii. O daa deela ''EMY Africa'' kpaŋmaŋ pina la, ka daa lahi n di kpaŋmaŋ pini shɛli din nyɛ ninvuɣ' shɛba ban kpaŋdi bɛ mansi pam diɛma ni yiɣijam polo la pini yuuni 2018 puuni. Yuuni 2023 puuni, ''[[Germany]]'' ''Ambassador'' din bɛ ''[[Ghana]]'' la daa ti o la '<nowiki/>''Borga Highlife Lifetim''e' kpaŋmaŋ pini la. Yuuni 2024 puuni, o daa lahi bela ban daa deei '<nowiki/>''National Honours and Awards''<nowiki/>' kpaŋmaŋ pina la puuni. Yuuni 2025 puuni, o yilli ŋɔ "''Mpempem Do Me''" daa nyɛla din pahi '''Apple Music''<nowiki/>' yilanim la zuɣu, ''UK'' naa ŋun yuli daa booni ''King Charles III'' la n daa piigi lala yilli maa ni o zaŋ n puhi ''Commonwealth Day'' chuɣu la.
== O biɛhigu piligu ==
Bɛ daa dɔɣila Charles Kwadwo Fosu silimin goli ''[[September]]'' biɛɣu pihita yinika dali yuuni 1964 tiŋ' shɛli bɛ ni booni ''Nsuta'' din be ''[[Ashanti Region]]'' ''[[Ghana]]'' tiŋgbani ni la. O ma n daa nyɛ<ref name=":2">{{Cite web|title=Daddy Lumba, Biography|url=http://ghanaweb.com/person/Daddy-Lumba-1257|access-date=2026-05-04|website=ghanaweb.com|language=en}}</ref> Comfort Gyamfi ka sokam mi o Ama Saah, ka o ba mi nyɛ Johnson Kwadwo Fosu. O ba ni o ma daa dɔɣila bihi ata ka o nyɛ ŋun pa kpɛma sani zuɣu. O laanba maa zaa daa nyɛla karimbanima. O ba daa nyɛla ŋun kani ka o na nyɛ bia.<ref>{{Cite web|title=Daddy Lumba Biography – Official Website of Daddy Lumba|url=https://daddylumbaofficial.com/biography/|access-date=2026-05-04|language=en-US}}</ref>
Fosu daa pilila o shikuru chandi ''Nsuta'' tiŋgbani ni, ''Suame Methodist'' din be ''[[Kumasi]]'' la ka o daa chaŋ, nti naai yuuni 1979. O daa tirisi tooni n chaŋ ''[[Adu Gyamfi Senior High School]]'' din be ''Jamasi'' la, amaa o daa lahi yi ni n labi ''[[Juaben Senior High School]]'' nti naai o ''Secondary Education'' nimaani 1984 la saha.<ref>{{Cite web|title=Daddy Lumba Biography – Official Website of Daddy Lumba|url=https://daddylumbaofficial.com/biography/|access-date=2026-05-04|language=en-US}}</ref>
== O tuma ==
=== O tuuli kuko' yaara mini Lumba Brothers (1983 hali ni 1989) ===
Fosu daa pilila yila o ni daa na nyɛ yuun' pia ni ayɔbu, o ni daa be ''[[Juaben Senior High School]]'' o daa nyɛla bɛ yila toondana yuuni 1983 hali ni yuuni 1984. O daa lahi kpala o tuuli laɣim yili "''Lumba Brothers''" o mini o zonima.<ref name=":0">{{Cite web|date=2025-07-26|title=10 fascinating facts about Highlife Legend Daddy Lumba — And the legacy he leaves behind|url=https://www.graphic.com.gh/entertainment/showbiz-news/10-fascinating-facts-about-highlife-legend-daddy-lumba-and-the-legacy-he-leaves-behind.html|access-date=2026-05-04|website=Graphic Online|language=en-gb}}</ref> O daa pilila bayana niŋbu o mini ''Nkwanta Wesley Singers'' ni daa diɛm diɛma ''Anokye Krom Cultural Center'' la.<ref>{{Cite web|title=Daddy Lumba Biography – Official Website of Daddy Lumba|url=https://daddylumbaofficial.com/biography/|access-date=2026-05-04|language=en-US}}</ref><ref>{{Cite web|date=2025-07-26|title=Daddy Lumba dead: Ghana mourn legendary highlife artiste wey die at age 60|url=https://www.bbc.com/pidgin/articles/cqxgj2e0edjo|access-date=2026-05-04|website=BBC News Pidgin}}</ref> Lala saha maa ka o daa yihi yilli ŋɔ na "Lumba Lumba" ka di yara n-jandiri ban daa tuhiri ''[[South Africa]]'' maŋsulinsi zuɣu lala saha maa. Yilli maa daa niŋla bayana, ka di che ka bɛ ti o yu' paa ŋɔ "Daddy Lumba", ka di daa ti che ka di lɛbi o yu' paa.<ref name=":3">{{Cite web|title=Daddy Lumba Biography – Official Website of Daddy Lumba|url=https://daddylumbaofficial.com/biography/|access-date=2026-05-04|language=en-US}}</ref>
O ni daa kuli naai ''[[Juaben Senior High School|Juaben SHS]]'' o daa chaŋla ''[[Germany]]'' yuuni 1983,<ref name=":0" /> ka di nyɛla o mam, ''Theresa Abebrese'', o ni daa nya so ''Secondary School'' la nti pahi o karimba ''Mama Acheampong'' n daa nyɛ ban tabi sɔŋ o. O daa chirigila ''[[Ghana]]'' nira ŋun gba nyɛ baanga nimaani ''[[Nana Acheampong]]''. Acheampong daa pun nyɛla ŋun be bɔŋ shɛli bɛ ni bɔli "''Talking Dreams''" la ni. Bɛ daa laɣila taba zɔri<ref name=":0" /> ka bɔli bɛ maŋ 'Lumba Brothers' (ka di yina Daddy Lumba yila bɔŋ kurili la ni). Bɛ daa gbaami ni bɛ yihi bɛ yil' palli na dina n nyɛ ''Yee Ye Aka Akwantuom'''<nowiki/>' '''''yuuni 1986 puuni, Joseph Owusu Banahene n daa nyɛ ŋun sɔŋ ka di yina.<ref name=":2" /><ref name=":1" /> Bɛ daa na bi tooi zaŋ yilli maa n wuhi salo ka di nyɛ laɣiri kalinsi zuɣu, naɣila yuuni 1989 ni ka di daa naan yina polo ni, di yibuna n-tɔ ka di kuli duhi bɛ bɔŋ maa saazuɣu.<ref name=":0" /><ref name=":4">{{Cite web|date=2025-07-26|title=Tribute to Daddy Lumba: The Highlife Maestro — iMullar|url=https://imullar.com/2025/07/26/tribute-to-daddy-lumba-the-highlife-maestro/|access-date=2026-05-04|language=en-GB}}</ref> Lumba Brothers daa nyɛla salo nini ni tiɣi shɛli dama bɛ daa chemi ka yili shɛli din daa du tiŋduya laBurger-Highlife''<nowiki/>' yina salo ni. Di yuma ayi nyaanga ka bɛ wali taba, amaa ka na kuli nyɛ ban laɣindi diɛmdi diɛma, kamani yuun' pia polo ha ka Lumba daa taɣi tiŋa.''<ref>{{Cite web|date=2023-01-02|title=“Nana Acheampong introduced me to Highlife music”-Daddy Lumba - Atinka Online|url=https://atinkaonline.com/nana-acheampong-introduced-me-to-highlife-music-daddy-lumba/|access-date=2026-05-04|language=en-US}}</ref><ref name=":3" />
=== O konko tuma (1990 hali ni 2025) ===
==== O bayana niŋbu (1990 hali ni 2000 polo) ====
Lumba Brothers ni daa wali taba n naai, Daddy Lumba daa yihila o konko yilanim na ka bɔli li '<nowiki/>''Obi Ate Meso Buo''<nowiki/>' 1990 yuuni la ni, baantali baŋdaba pam daa nya lala yilanim maa viɛlim ka di niŋ bayana ''[[Ghana]]'' yilanim puuni.<ref>{{Cite web|title=Daddy Lumba Biography – Official Website of Daddy Lumba|url=https://daddylumbaofficial.com/biography/|access-date=2026-05-04|language=en-US}}</ref><ref name=":6">{{Cite web|last=Oloworekende|first=Wale|date=2025-07-29|title=In Tribute To Daddy Lumba, Ghana’s Most Beloved Maverick|url=https://thenativemag.com/in-tribute-to-daddy-lumba-ghanas-most-beloved-maverick/|access-date=2026-05-04|website=The NATIVE|language=en-US}}</ref> Yilanim maa puuni shɛli n daa nyɛ "''Theresa''" ka di fiila jandiri o mam kuro la.<ref name=":4" /> Lumba daa yaarila o kukoli ''Rheinklang Studio'' ka di be ''Düsseldorf'' din be [[Germany]] la. Daddy Lumba daa kuli yihirila yil' pala na yuuni kam hali ni yuuni 2010. O yilanim maa zaa yi laɣim, o daa nyɛla yil' bɔŋbɔŋ bin pishi ni ayopoin<ref>{{Cite web|date=2025-07-27|title=See the list of over 200 songs Daddy Lumba released - MyJoyOnline|url=https://www.myjoyonline.com/see-the-list-of-over-200-songs-daddy-lumba-released/|access-date=2026-05-04|website=www.myjoyonline.com|language=en-US}}</ref> o ni daa na be o nyavuli ni (ka ''Obi Ate Meso Buo'<nowiki/>'' gba pahi danni).<ref name=":2" /> O yilanim daa nyɛla o maŋmaŋ kukoli, o maŋmaŋ takari gbaŋ '<nowiki/>''Lumba Production''' ka di nyɛ din mini ''MiPROMO'' kpalanzuya gbuni taba.
1990 yuma la saha zaa, o daa namdila yil' bona n tiri o baan' taba ''[[Germany]]'' tiŋgbani ni, Vida' gba daa pahila o ni daa ti yili shɛŋa maa ni, Felix Owusu ni daa zaŋ shɛli n wuhi salo yuuni 1992 la.<ref name=":5">{{Cite web|date=2025-07-27|title=See the list of over 200 songs Daddy Lumba released - MyJoyOnline|url=https://www.myjoyonline.com/see-the-list-of-over-200-songs-daddy-lumba-released/|access-date=2026-05-04|website=www.myjoyonline.com|language=en-US}}</ref> Lala saha maa ka Lumba daa chirigi Ofori Amponsah, ŋun daa lihiri m bɔri ŋun yan sɔŋ o o yila tuma polo la. Din saha Daddy Lumba daa na chɛla baantali tuma maa. Dina n daa nyɛ Ofori Amponsah piligu ka o mini Lumba laɣim n-tum, bɛ yihila "Anti Atta" na ka o daa yihi yil' bɔŋ ka boli li Asew. O mini Ofori daa lahi yihila yil'boŋ na ka boli liWo Ho Kyere''<nowiki/>' ka di yina yuuni 1999.''<ref name=":2" /><ref name=":5" />
Yuuni 1999, o daa dila '<nowiki/>''Ghana Music Awards''<nowiki/>' kpaŋmaŋ pina buta ka di '<nowiki/>''Album of the Year''<nowiki/>' kpaŋmaŋ pini nti pahi '<nowiki/>''Most Popular Song of the Year''<nowiki/>' kpaŋmaŋ pini.<ref name=":2" /> '<nowiki/>''Ghana Music Awards'<nowiki/>'' puuni, o daa lahi dila '''Artiste of the Year''<nowiki/>' kpaŋmaŋ pini yuuni 2000.
Silimin goli ''[[December]]'' biɛɣu pia ni yini dali yuuni 2005, Daddy Lumba daa demla diɛma '''House of Blues''<nowiki/>' din be ''[[Chicago]]'' la.<ref>{{Cite web|title=Daddy Lumba at Historic Chicago House of Blues!|url=https://www.modernghana.com/news/87794/daddy-lumba-at-historic-chicago-house-of-blues.html|access-date=2026-05-06|website=Modern Ghana|language=en}}</ref>
Daddy Lumba daa nyɛla ŋun yi poloni dihiri nuu n zaŋjandi ''<nowiki>''New Partronic Party (NPP)''</nowiki>''. "''Nana Ye Winner''", din nyɛ o yilli la nyɛla yili shɛli din daa mali zaashee pam n zaŋti tiŋgbani zuɣulantali piibupiibu shɛli din daa niŋ yuuni 2004, 2012 hali ni 2016. O daa lahi ŋmala yilli n-ti ''Nana Akufo-Addo'' 2020 piibupiibu la, dina n nyɛ "''4 More For Nana''".<ref>{{Cite web|last=Benedict|first=Qwame|date=2020-11-11|title=Daddy Lumba drops his campaign song for Nana Akuffo Addo (VIDEO)|url=https://www.ghpage.com/daddy-lumba-drops-his-campaign-song-for-nana-akuffo-addo-video/167444/|access-date=2026-05-06|website=GhPage|language=en-US}}</ref>
Silimin goli ''[[January]]'' biɛɣu pia ni yini dali yuuni 2009, linjimanim ata daa kuli kpɛla Lumba yiŋ din be ''Atimatim'' la ni ninmohi, ''[[Kumasi]]'' tiŋgbani ni. O tizopaɣa ''Faustina Fosu'' mini bɛ daŋ ni niriba n daa be yiŋa. Faustina ni yɛli sham, ni linjin' dabba maa daa bohila Lumba yala, bɛ daa yɛlimi ni bɛ mini o n yi [[Ankara]] n kuna, ni, ka o yɛliba ni o mini ba ni nya taba o yiŋa. O ni daa kuli yɛli ba ni o ka yiŋa, bɛ daa chaŋmi ka ti lahi labina hawa dibaayi nyaanga ni suhiyiɣisili, bɛ daa kuli zala bɛ yili maa dunoli gbuni n yari zilima ka turi ba. Bɛ ni daa kuli ŋmaligi, Faustina daa bolila ban su tiŋgbani maa fukumsi ka yɛli ba binshɛli din niŋ. Daddy Lumba daa bi yɛli kahigi binshɛɣu din niŋ maa n wuhi solo.<ref>{{Cite web|title=Daddy Lumba in trouble|url=https://www.modernghana.com/entertainment/8623/daddy-lumba-in-trouble.html|access-date=2026-05-06|website=Modern Ghana|language=en}}</ref>
=== 2010 hali ni 2025 ===
Silimin goli ''[[December]]'' biɛɣu pishi ni ayɔbu dali yuuni 2010, Daddy Lumba daa nyɛla ŋun dem dema '''Royal Lamerta Hotel' Ahodwo'' din be [[Kumasi]] la ni, o piligu dali n daa bala ka o diɛm diɛma tiŋ maa ni, o daa yan zaŋla lala diɛma maa n puhi o konko yuun pishi baantali maa ni chuɣu.<ref>{{Cite web|date=2010-09-17|title=Lumba's homecoming show - MyJoyOnline|url=https://www.myjoyonline.com/lumbas-homecoming-show/|access-date=2026-05-06|website=www.myjoyonline.com|language=en-US}}</ref> Bɛ daa tirisila diɛma maa n zali silimin goli ''[[January]]'' dahiyini dali yuuni 2011, ka di nyɛla bɛ tuma nema maa n bi viɛla, niriba n daa saɣim lala luɣili maa, nti pahi luɣili maa ʒilɛli bi viɛli zuɣu. Bɛ ni daa bi tooi diɛm diɛma maa di dabisili dali maa zuɣu ban su diɛma zonzongili daa duhi la lala hotel maa nim kootu.<ref>{{Cite web|title=Patrons of Lumba Concert fiasco explore legal option|url=https://www.modernghana.com/entertainment/14254/patrons-of-lumba-concert-fiasco-explore-legal-option.html|access-date=2026-05-06|website=Modern Ghana|language=en}}</ref>
Silimin goli ''[[January]]'' biɛɣu pia ni ayopoin dali yuuni 2018, Daddy Lumba daa duhila ''Kwame Anokye'' kootu ''Accra High Court'' lani, dama o daa ŋmala ʒiri ni o nyɛla Daddy Lumba bia, o daa boli la o maŋ ''Daddy Lumba Junior'' ka paɣisiri o ni o deei pina niriba sani. Daddy Lumba yɛliya ni Anokye pili o la paɣisibu saha shɛli o ni daa zini ''[[TV Africa]]'' zuɣu n niŋ '''Just Like You''<nowiki/>' la.<ref>{{Cite web|date=2018-04-04|title=Daddy Lumba look-alike changes name after lawsuit|url=https://www.citinewsroom.com/2018/04/daddy-lumba-look-alike-changes-name-after-lawsuit/|access-date=2026-05-06|language=en-US}}</ref> Anokye daa taɣila o yuli n boli o maŋ ''Anokye Supremo''.<ref>{{Cite web|date=2025-07-30|title=Eight 'sing-alikes' of Daddy Lumba mistaken for the original - MyJoyOnline|url=https://www.myjoyonline.com/eight-sing-alikes-of-daddy-lumba-mistaken-for-the-original/|access-date=2026-05-06|website=www.myjoyonline.com|language=en-US}}</ref>
Yuuni 2018 ''EMY Africa Awards'' la ni, Lumba daa dila '''Icon/Legend of Entertainment''<nowiki/>' kpaŋmaŋ pini. O ni daa deei pini maa o daa yɛlimi "N puhi ʒii ŋɔ zonzongilinim mini Ghananim ka paɣi. N nyɛla ŋun na kuli yan tiriya yili suma n yi na be n nyavuli ni".
Silimin goli ''[[October]]'' yuuni 2023, ''[[Germany]] Ambassador'' ŋun ʒi ''[[Ghana]]'' la daa tila Lumba '''Borga Highlife Lifetime Achievement Award''<nowiki/>' kpaŋmaŋ pini.
Lumba daa deela ''Grand Model'' kpaŋmaŋ pini la 2024 ''National Honours and Awards'' puuni, din daa niŋ ''Accra International Conference Centre'' silimin goli ''[[December]]'' biɛɣu pihita dali la.<ref>{{Cite web|date=2024-12-30|title=Full list of recipients at 2024 National Honours Awards - MyJoyOnline|url=https://www.myjoyonline.com/full-list-of-recipients-at-2024-national-honours-awards/|access-date=2026-05-06|website=www.myjoyonline.com|language=en-US}}</ref>
''King Charles III'' daa piila "''Mpempem Do Me''" n pahi yil' yura puuni 2025 yuuni ''Commonwealth Day'' la ni. Lala yilli maa n daa pahiri diba ayopoin ''King Charles III'' ni daa piigi o yil' yura pia ni ayopoin shɛŋa ''Apple Music'' maa.<ref>{{Cite web|date=2025-03-10|title=Daddy Lumba’s ‘Mpempem Do Me’ featured in King Charles’ playlist - MyJoyOnline|url=https://www.myjoyonline.com/daddy-lumbas-mpempem-do-me-featured-in-king-charles-playlist/|access-date=2026-05-06|website=www.myjoyonline.com|language=en-US}}</ref><ref>{{Cite web|last=Ghartey|first=Raphael|date=2025-03-10|title=Daddy Lumba's 'Mpempem Do Me' features in King Charles III's playlist|url=https://3news.com/showbiz/music/daddy-lumbas-mpempem-do-me-features-in-king-charles-iiis-playlist|access-date=2026-05-06|website=3News|language=en}}</ref>
Daddy Lumba daa malila niya ni chaŋ ''[[United States]]'' mini ''[[Canada]]'' n-ti diɛm diɛma, o yuun pishi nimaani nyaanga. ''TM Entertainmentz'' nim daa nyahila lala gɔrim maa o kum dabisili maa.<ref>{{Cite web|last=Ghartey|first=Raphael|date=2025-07-27|title=Daddy Lumba's USA and Canada tour cancelled - Management|url=https://3news.com/news/daddy-lumbas-usa-and-canada-tour-cancelled-management|access-date=2026-05-06|website=3News|language=en}}</ref> Ghana kuko' yaara ''Kaywa'' ni daa yɛli sham, ni Daddy Lumba daa na bela o yilanim bahigu shili malibu ni poi ka o nan yi che yila tuma. Lala yilanim maa di nyɛla din yan shihi yaɣa ŋɔ, ''roots reggae, amapiano, afrobeats'' nti pahi ''highlife''.
== O yila baŋsim ==
Lumba daa yan sabila yila, ka piigi di ni yan yiini dɔli sham, ka laɣim yila maa neen' bɔra, ka yili yila maa. O yilanim pam tooi nyɛla kanbonsili, amaa o tooi chirigiri yiindi siliminsili gba.<ref name=":6" /> Yilli kamani "''Homeless''" o bi yili li kanbonsili mini siliminsili konko o daa pahila ''German'' gba, o ni daa be ''[[Germany]]'' maa ka o daa bohim li o yila piligu maa saha.
=== O yila balibu ===
Bɛ ni daa wumsi o n niŋ asɔri yaɣili din nyɛ ''gospel'' la zuɣu, Lumba daa ŋma yilanim pam n zaŋkpa ''gospel'' polo, ka di tooi yara n kpari biɛhigu, yurilim, biɛhisi ni taba, kpaŋsibu ni tahima polo.<ref name=":6" /> Daddy Lumba yila nyɛla bal' konkoba ka shihiri suhi, ka lahi nyɛ din waligi ka che taba. O yilinim din galisim gari kobishii maa tooi yarimi n kpari yurilim, biɛhisi ni taba, amiliya, fara, tahima, laɣiri, yiŋ kalinsi, maŋ kpaŋsibu, wun paɣibu, suhipiɛlli, Naawuni ni yiko polo. O yila nim kuli nyɛla din puhiri ka laɣiri paɣiba, nintiɣibo zaŋchaŋ ban yuri o polo, ni o nin ni nya yal' shaŋa, ka di che ka nyɛ baanso ŋun biɛhigu mini salo biɛhisi tooi dɔli taba ka lahi taɣiri niriba biɛhisi.<ref>{{Cite journal|last=Akrong|first=Issac|date=2012-10|title=Hip life music: re-defining Ghanaian culture (1990-2012)|url=http://hdl.handle.net/10315/31427|language=en}}</ref>
=== O yila biɛhigu ===
Lumba daa lahi nyɛla niriba ni mi so ka o nini tiɣi o maŋa ka lahi dihiri o maŋ nachiinsi viɛnyɛla, ka mali viɛlim shɛli din che ka salo yuri o, ka lahi ŋma yil' shɛŋa ŋan niŋ bayana ''[[Ghana]]'' tiŋgbani ni, ka di nyɛ binshɛli din bi mili baansi pam. O daa mali la o zuɣu malibu balibu balibu, o daa tooi chɛri tamda, n pamdi sɔŋda ka daa lahi niŋdi tim niŋdi li ka di nyalisira ka be gɔnagɔna.<ref name=":6" />
== O maŋmaŋ biɛhigu ==
O ma ''Comfort Gyamfi (Ama Saah)'' n daa nyɛ o daa tooi mali so yɛltɔɣa n tumdi tuma. O kum daa nyɛla din daa dam o pam ka che ka o ŋma suhidamli, tahama, ni dihitabili yilanima. Daddy Lumba daa nyɛla ninvuɣi so ŋun mali ashili n zaŋ kpa o maŋmaŋ biɛhigu polo.<ref>{{Cite web|date=2025-12-02|title=High court rules both women were lawfully married to late music icon Daddy Lumba [Full Judgment] - MyJoyOnline|url=https://www.myjoyonline.com/high-court-rules-both-women-were-lawfully-married-to-late-music-icon-daddy-lumba-full-judgment/|access-date=2026-05-06|website=www.myjoyonline.com|language=en-US}}</ref> O daaʒia zaa daa nyɛla ''[[Ghana]]'' shiiri million kɔbiga ni pisopoin ni ayɔbu (''GH₵176 million''), ka di che ka o nyɛ be ''[[Ghana]]'' yili' yiindiba ban buni puuni.<ref>{{Cite web|last=Desk|first=HT US|date=2025-07-26|title=Daddy Lumba net worth: How rich was late Ghanaian musician? Here’s all about his family and kids|url=https://www.hindustantimes.com/entertainment/music/daddy-lumba-net-worth-all-about-late-ghanaian-musician-s-wealth-family-and-kids-101753547302466.html|access-date=2026-05-06|website=Hindustan Times|language=en}}</ref>
=== O radio duu ===
Silimin goli ''[[September]]'' yuuni 2022 puuni, Lumba daa yoola ''radio'' duu ka boli li ''DLFM'' (106.9), ka di tiri lahibali kanbonsili ni [[Ankara]] polo ŋɔ.<ref>{{Cite news|date=2022-09-08|title=Music legend Daddy Lumba establishes his own radio station, DLFM|language=en-EN|work=Pulse Ghana|url=https://www.pulse.com.gh/entertainment/music/music-legend-daddy-lumba-establishes-his-own-radio-station-dlfm/33ql1bl|access-date=2026-05-06}}{{Dead link|date=May 2026 |bot=InternetArchiveBot |fix-attempted=yes }}</ref><ref>{{Cite web|title=Daddy Lumba opens his own radio station DLFM in Accra (Photos)|url=http://shinemegh.com/2022/09/08/daddy-lumba-opens-his-own-radio-station-dlfm-in-accra-photos/|access-date=2026-05-06|website=shinemegh.com|language=en-US}}</ref>
=== O dɔro mini o kpibu ===
Silimin goli ''[[July]]'' biɛɣu pishi ni ayɔbu dali asiba mahili yuuni 2025 Lumba daa nyɛla ŋun kani ''Bank Hospital'' din be ''Cantonments'' din be [[Ankara]] la ni.<ref>{{Cite news|date=2025-07-26|title=Daddy Lumba cause of death: Ghanian music icon, passes away - here's what happened to him|work=The Economic Times|url=https://economictimes.indiatimes.com/news/international/us/daddy-lumba-cause-of-death-ghanian-music-icon-passes-away-heres-what-happened-to-him/articleshow/122925433.cms?from=mdr|access-date=2026-05-06|issn=0013-0389}}</ref> Pɔi ka o daa kani, o yuuni pihiyɔbu dɔɣim dabisili chuɣu shɛli din daa niŋ yuuni 2024 la ni, o daa chihila o paɣa, ''Akosua Serwaa Fosuh'' noli ni ka ŋuna n dihi o shini o dali. O daa viila ashili n yɛli ni o daa niŋla yaannyini apulaashin, kamani 2013 la saha. Pɔi ni yuuni 2013, o daa nyɛla do' so ŋun mali alaafee n diɛmdi diɛma laɣinsi ni. Lumba daa nyɛla ŋun diɛma diɛmanim pam n gili duniya yaanga zuɣu laɣinsinim ni.<ref>{{Cite web|title=Highlife Legend Daddy Lumba dies at 60|url=https://www.modernghana.com/entertainment/81389/highlife-legend-daddy-lumba-dies-at.html|access-date=2026-05-06|website=Modern Ghana|language=en}}</ref> ''King Promise'' daa nyɛla ŋun ʒini ''[[Joy FM (Ghana)|Joy FM]]'' zuɣu n yɛli ni o mini Daddy Lumba daa nyɛla ban laɣim n tumda ni bɛ yihi yila na, di chira ayi nyaanga ka Lumba daa kani maa.<ref>{{Cite web|date=2025-07-26|title=Daddy Lumba: 'We were working on a joint album'- King Promise reveals - MyJoyOnline|url=https://www.myjoyonline.com/daddy-lumba-we-were-working-on-a-joint-album-king-promise-reveals/|access-date=2026-05-06|website=www.myjoyonline.com|language=en-US}}</ref>
=== O kuli malibu ===
Daddy Lumba ŋun kani maa daŋni kpɛma (abusuapanin) daa moliya ni o kuli bahigu yan lula silimin goli ''[[December]]'' dabaayɔbu dali 2025, ni di yan niŋla ''Baba Yara Sports Stadium'' din be [[Kumasi]] la ni.<ref>{{Cite web|date=2025-10-08|title=Family announces date for late Daddy Lumba’s final funeral rites|url=https://www.pulse.com.gh/story/family-announces-date-for-late-daddy-lumbas-final-funeral-rites-2025100810142033693|access-date=2026-05-06|website=Pulse Ghana|language=en}}</ref><ref>{{Cite web|date=2025-08-05|title=Daddy Lumba’s funeral to be held in Kumasi - Family - MyJoyOnline|url=https://www.myjoyonline.com/daddy-lumbas-funeral-to-be-held-in-kumasi-family/|access-date=2026-05-06|website=www.myjoyonline.com|language=en-US}}</ref>
=== Silimin goli December kootu zaligu ===
Silimin goli ''[[December]]'' biɛɣu pia ni ayi dali 2025, ''Accra High Court'' daa zaɣisimi ni kuli maa bi yan mali bɛ ni daa gbaai dabisi shɛli maa (''13th [[December]] 2025''), dama bɛ daa bi mali Daddy Lumba mayilinima maa kuli maa malibu shaawara.<ref name=":7">{{Cite web|date=2025-12-12|title=BREAKING: Court blocks Daddy Lumba’s december 13 funeral|url=https://www.pulse.com.gh/story/breaking-court-blocks-daddy-lumbas-december-13-funeral-2025121211041531447|access-date=2026-05-06|website=Pulse Ghana|language=en}}</ref> Kootu maa daa bi saɣi n-ti daŋkpɛma maa, Kofi Owusu (''Abusuapanin'') ni o mali kuli maa shili ka daa lahi yɛli ''Transitions Funeral Home'' ni bɛ di zaŋ kum maa n-ti ba, naɣila kootu maa ti di sariya maa naagi.<ref name=":7" /> Kootu maa vihigu puuni, Daddy Lumba daŋ shɛba ban daa miri o (o paɣa ni o bihi) nuu daa ka kuli maa shili malibu ni, ka kootu maa daa yɛli ni di tu ni bɛ nuu be dinni.
Kootu maa daa zalibami ni bɛ bolimi kuli maa talahi nira kam laɣingu ka ka bɛ ti laɣim gbaai dabisili shɛli bɛ ni yan sɔɣi, bɛ daa lahi zalibami ni laɣishɛlikam bɛ ni nya kuli maa malibuni ni bɛ di zaŋli n gabi Daddy Lumba buni puuni, naɣila bɛ ti ŋmaai sariya maa.<ref>{{Cite web|date=2025-12-12|title=High Court stops Daddy Lumba's funeral over family dispute|url=https://www.primenewsghana.com/general-news/high-court-stops-daddy-lumba-s-funeral-over-family-dispute.html|access-date=2026-05-06|website=Prime News Ghana|language=en-us}}</ref>
Biɛla daa nabi tooi, ka kootu maa lahi zaɣisi bɛ ni gbaai sham maa, dama ban daa duhi yɛltɔɣa maa kootu maa daa bi yo bɛ ni daa gbaai ''GH₵2 million'' shɛli n-ti ba ni bɛ yo pɔi ka bɛ naan yi mali yɛlli maa.<ref>{{Cite web|date=2025-12-12|title=Court allows Daddy Lumba’s funeral to proceed after applicants miss GH¢2m deadline|url=https://www.pulse.com.gh/story/court-allows-daddy-lumbas-funeral-to-proceed-after-applicants-miss-ghcent2m-deadline-2025121215063989018|access-date=2026-05-06|website=Pulse Ghana|language=en}}</ref> Di nyaanga bɛ daa kpaŋ bɛ maŋa n mali yɛlli maa, ka kuli maa daa niŋ bɛ ni daa kuli zali li dabisi shɛli maa (''13th December, 2025'').
== O ni zali shɛli ==
Daddy Lumba daa nyɛla ŋun kpaŋsiri ''[[Ghana]]'' bi' pola mini baan' bihi ni bɛ piimi ''Highlife'' bɛ yila yilibu ni.<ref name=":1" /> O daa lahi nyɛla ŋun sɔŋdi baansi ban na yiɣisirina, baansi kamani ''Felix Owusu, Afia Ampofowaa, Kwabena Sunkwa, Ofori Amponsah, Selina Orleans, Akua Serwaa Bonsu, Borax, Ateaa Tina'', ni ban pahipahi.<ref>{{Cite web|title=Daddy Lumba Biography – Official Website of Daddy Lumba|url=https://daddylumbaofficial.com/biography/|access-date=2026-05-06|language=en-US}}</ref> Baansi kamani ''Sarkodie, King Promise'', ni ''KiDi'' nyɛla ban gba yɛli ni Daddy Lumba nyɛla ŋun kpaŋsiba pam bɛ yila baantali polo.
Lumba kpaŋmaŋ zaŋchaŋ ''[[Ghana]]'' yila zaŋgɔhi tiŋduya binkumda polo nyɛla din zaŋ ninneesim na, ka o yilanim maa lahi yɛligi ''[[Ghana]]'' kaya.<ref>{{Cite web|date=2025-07-26|title=Daddy Lumba, Ghanaian music superstar, dead at 60|url=https://www.wusa9.com/article/entertainment/music/daddy-lumba-ghana-accra-highlife-music-obituary-death-dead/65-52a3fbb7-22a0-4fc1-92df-106e095cb15a|access-date=2026-05-06|website=wusa9.com|language=en-US}}</ref>
<h1>Ghana Music Awards</h1>
<table border="5" cellpadding="20">
<tr>
<th>Organization</th>
<th>Year</th>
<th>Category</th>
<th>Nominated work</th>
<th>Result</th>
<th>Reference</th>
</tr>
<!-- Ghana Music Awards -->
<tr>
<td rowspan="11">Ghana Music Awards</td>
<td rowspan="3">1999</td>
<td>Best Album</td>
<td>-</td>
<td>Won</td>
<td></td>
</tr>
<tr>
<td>Most Popular Song</td>
<td>-</td>
<td>Won</td>
<td></td>
</tr>
<tr>
<td>Artist of the Year</td>
<td>-</td>
<td>Won</td>
<td></td>
</tr>
<tr>
<td rowspan="2">2000</td>
<td>Album Of The Year</td>
<td>Aben Wo Ha</td>
<td>Won</td>
<td></td>
</tr>
<tr>
<td>Song of the Year</td>
<td>Aben Wo Ha</td>
<td>Won</td>
<td> <ref>https://mobile.ghanaweb.com/GhanaHomePage/entertainment/Daddy-Lumba-s-Aben-Wo-Ha-How-the-controversial-song-became-a-classic-1993919</ref> </td>
</tr>
<tr>
<td rowspan="2">2003</td>
<td>Contemporary Highlife Album Of The Year</td>
<td>Poison</td>
<td>Won</td>
<td></td>
</tr>
<tr>
<td>Contemporary Highlife Song Of The Year</td>
<td>Menya Mpo</td>
<td>Won</td>
<td></td>
</tr>
<tr>
<td>2008</td>
<td>Song of the Year</td>
<td>Tokrom</td>
<td>Nominated</td>
<td> <ref>https://mobile.ghanaweb.com/GhanaHomePage/entertainment/Ghana-Music-Awards-2008-nominations-out-193628</ref> </td>
</tr>
<tr>
<td>2011</td>
<td>Highlife Song of the Year</td>
<td>Anadwo Ye Die</td>
<td>Nominated</td>
<td> <ref>https://www.modernghana.com/entertainment/14578/three-artistes-lead-2011-ghana-music-awards-nominations.html</ref> </td>
</tr>
<tr>
<td>2012</td>
<td>Highlife Song of the Year</td>
<td>Hye Po</td>
<td>Nominated</td>
<td> <ref>https://www.newsghana.com.gh/sarkodie-okyeame-kwame-top-vodafone-ghana-music-awards-2012-nominees-list/</ref> </td>
</tr>
<tr>
<td>2015</td>
<td>Highlife Song of the Year</td>
<td>Yentie Obiaa</td>
<td>Won</td>
<td></td>
</tr>
<!-- Ghana Music Awards UK -->
<tr>
<td rowspan="2">Ghana Music Awards UK</td>
<td>2017</td>
<td>Highlife Song of the Year</td>
<td>Enko Den</td>
<td>Nominated</td>
<td> <ref>https://www.modernghana.com/entertainment/43996/ghana-music-awards-uk-2017-nominations-announced.html</ref> </td>
</tr>
<tr>
<td>2023</td>
<td>Most Popular Song of the Year</td>
<td>Ofon Na Ɛdi Asem Fo</td>
<td>Nominated</td>
<td> <ref>https://www.musicinafrica.net/magazine/ghana-music-awards-uk-2023-all-nominees</ref></td>
</tr>
</table>
<h2>Honorary awards</h2>
''<thead>
<nowiki></thead></nowiki>
<nowiki><tbody></nowiki>
<nowiki></tbody></nowiki>''
<table border="5" cellpadding="20">
<thead>
<tr>
<th>Organization</th>
<th>Year</th>
<th>Category</th>
<th>Ref.</th>
</tr>
</thead>
<tbody>
<!-- Ghana Music Awards -->
<tr>
<td rowspan="5">Ghana Music Awards</td>
<td>1999</td>
<td>Artist of the Year</td>
<td rowspan="3"></td>
</tr>
<tr>
<td>2000</td>
<td>Artist of the Year</td>
</tr>
<tr>
<td>2003</td>
<td>Contemporary Highlife Artist Of The Year</td>
</tr>
<tr>
<td>2015</td>
<td>Highlife Artiste(s) of the Year</td>
<td></td>
</tr>
<tr>
<td>2018</td>
<td>Lifetime Achievement Award</td>
<td> <ref></ref> </td>
</tr>
<!-- EMY Africa Awards -->
<tr>
<td>EMY Africa Awards</td>
<td>2018</td>
<td>Icon/Legend of Entertainment</td>
<td> <ref></ref> </td>
</tr>
<!-- Embassy of Ghana -->
<tr>
<td>Embassy of Ghana, Berlin, Germany</td>
<td>2023</td>
<td>Borga Highlife Lifetime Achievement Award</td>
<td> <ref>https://mobile.ghanaweb.com/GhanaHomePage/entertainment/Daddy-Lumba-A-look-at-the-life-and-achievements-of-a-Highlife-legend-1993575</ref> </td>
</tr>
<!-- National Honours -->
<tr>
<td>National Honours and Awards</td>
<td>2024</td>
<td>Grand Medal</td>
<td> <ref>https://www.myjoyonline.com/full-list-of-recipients-at-2024-national-honours-awards/</ref> </td>
</tr>
</tbody>
</table>
== Kundivihira ==
2xioo47h9mx20755rzc8rzystxcwqsz
136696
136695
2026-05-14T09:59:42Z
Phasy GH
5787
Added a reference
136696
wikitext
text/x-wiki
{{Bio}}
'''Charles Kwadwo Fosuh''' (be daa dɔɣi o la silimin goli ''[[September]]'' biɛɣu pihita yinika dali yuuni 1964 - ka o daa kani silimin ''[[July]]'' biɛɣu pishi ni ayɔbu yuuni 2025), ka bɛ mi o o tuma ni '''Daddy Lumba''', nyɛla ''[[Ghana]]'' nira ŋun nyɛ ''[[Germany]]'' yili yiina, yili sabira,<ref>{{Cite web|date=2025-11-26|title=Kumasi High court told Daddy Lumba died a German national, not Ghanaian - MyJoyOnline|url=https://www.myjoyonline.com/kumasi-high-court-told-daddy-lumba-died-a-german-national-not-ghanaian/|access-date=2026-05-04|website=www.myjoyonline.com|language=en-US}}</ref> ni ŋun tiri yila kumsi. O nyɛla ninvuɣ' so ŋun niŋ bayana ka yihi yilanim pam na, ka di shaŋa nyɛ din du tiŋduya, o nyɛla niriba pam ni mi ka o talahi mini o salo galisi pam ''[[Ghana]]'' yil' yiiniba puuni.<ref name=":1">{{Cite web|date=2025-07-27|title=Daddy Lumba: Ghana's highlife legend dies age 60|url=https://www.bbc.com/news/articles/ce93zez439lo|access-date=2026-05-04|website=www.bbc.com|language=en-GB}}</ref><ref>{{Cite web|title=Daddy Lumba As A Course To Be Studied?|url=https://www.modernghana.com/entertainment/62813/daddy-lumba-as-a-course-to-be-studied.html|access-date=2026-05-04|website=Modern Ghana|language=en}}</ref><ref>{{Cite news|last=Livemint|date=2025-07-26|title=Daddy Lumba, famed Ghanaian highlife singer, dies at 59 in Accra {{!}} Today News|language=en|work=mint|url=https://www.livemint.com/news/us-news/daddy-lumba-famed-ghanaian-highlife-singer-dies-at-59-in-accra-11753543948352.html|access-date=2026-05-04}}</ref><ref>{{Cite web|title=Not Just a Singer: Daddy Lumba and the Soul of a Nation|url=https://www.modernghana.com/news/1421277/not-just-a-singer-daddy-lumba-and-the-soul-of-a.html|access-date=2026-05-04|website=Modern Ghana|language=en}}</ref> Niriba pam daa mi la Lumba ka o nyɛ ŋun yihi yilanim pam din gbunani mini di biɛhisi nyɛ konkoba ka salo maa pam daa tooi lahi mali nangbanikpeeni bee galimi n zaŋ kpa o polo.<ref>{{Cite web|date=2025-07-26|title=Daddy Lumba: The highlife legend who redefined Ghanaian music|url=https://www.pulse.com.gh/story/daddy-lumba-the-highlife-legend-who-redefined-ghanaian-music-2025072612112019972|access-date=2026-05-04|website=Pulse Ghana|language=en}}</ref> O yila maa daa kuli jandirila Ghananim kaya, bɛ yal' niŋda ni bɛ yal' yara, o yila maa ni tooi yari n kpari yal' shaŋa polo n nyɛ yurilim, biɛhigu, kpibu, daŋ, ariziki, fara, suhiyurilim, suhisaɣingu, adiininima, nti pahi suhigbaali.
O ni daa na zoori saha shɛli maa, ''[[Ghana]]'' yil' yiiniba ban daa be ''[[Germany]]'' yuma 1980 bahigu la saha, Lumba daa pili la o yila tuma '<nowiki/>''Lumba Brothers''<nowiki/>' puuni, o mini ''[[Ghana]]'' nira ŋun yuli daa booni [[Nana Acheampong]] la lala saha maa. Bɛ zaa daa nyɛla ban go n chaŋ nti be ''[[Germany]]'' lala saha maa. Bɛ daa yihila bɛ ni daa laɣim n-ŋma yili gaŋ' shɛli la, '<nowiki/>''Yee Ye Aka Akwantuom''<nowiki/>', yuuni 1989; dina n daa lɛbi yili shɛli Ghananim nin ni tiɣi ''[[Ghana]]'' ninvuɣi shaba ban be tiŋduya yilanim puuni.Bɛ ni daa kuli waligi taba 1990 yuma maa piligu saha maa nyaanga, Lumba daa kpala o konko baan' tali tuma mini daabilim ka bɔli li '''Lumba Production''<nowiki/>' ka di mini ''MiPROMO'' kpalanzuya n daa kuli gbuni taba. O daa nyɛla ŋun yihi yil' viɛl' gbaliŋ na yimbayimba saha waɣila nyaanga.
Lumba daa dila ''[[Ghana]]'' baansi kpaŋmaŋ pina dibaa anii. O daa deela ''EMY Africa'' kpaŋmaŋ pina la, ka daa lahi n di kpaŋmaŋ pini shɛli din nyɛ ninvuɣ' shɛba ban kpaŋdi bɛ mansi pam diɛma ni yiɣijam polo la pini yuuni 2018 puuni. Yuuni 2023 puuni, ''[[Germany]]'' ''Ambassador'' din bɛ ''[[Ghana]]'' la daa ti o la '<nowiki/>''Borga Highlife Lifetim''e' kpaŋmaŋ pini la. Yuuni 2024 puuni, o daa lahi bela ban daa deei '<nowiki/>''National Honours and Awards''<nowiki/>' kpaŋmaŋ pina la puuni. Yuuni 2025 puuni, o yilli ŋɔ "''Mpempem Do Me''" daa nyɛla din pahi '''Apple Music''<nowiki/>' yilanim la zuɣu, ''UK'' naa ŋun yuli daa booni ''King Charles III'' la n daa piigi lala yilli maa ni o zaŋ n puhi ''Commonwealth Day'' chuɣu la.
== O biɛhigu piligu ==
Bɛ daa dɔɣila Charles Kwadwo Fosu silimin goli ''[[September]]'' biɛɣu pihita yinika dali yuuni 1964 tiŋ' shɛli bɛ ni booni ''Nsuta'' din be ''[[Ashanti Region]]'' ''[[Ghana]]'' tiŋgbani ni la. O ma n daa nyɛ<ref name=":2">{{Cite web|title=Daddy Lumba, Biography|url=http://ghanaweb.com/person/Daddy-Lumba-1257|access-date=2026-05-04|website=ghanaweb.com|language=en}}</ref> Comfort Gyamfi ka sokam mi o Ama Saah, ka o ba mi nyɛ Johnson Kwadwo Fosu. O ba ni o ma daa dɔɣila bihi ata ka o nyɛ ŋun pa kpɛma sani zuɣu. O laanba maa zaa daa nyɛla karimbanima. O ba daa nyɛla ŋun kani ka o na nyɛ bia.<ref>{{Cite web|title=Daddy Lumba Biography – Official Website of Daddy Lumba|url=https://daddylumbaofficial.com/biography/|access-date=2026-05-04|language=en-US}}</ref>
Fosu daa pilila o shikuru chandi ''Nsuta'' tiŋgbani ni, ''Suame Methodist'' din be ''[[Kumasi]]'' la ka o daa chaŋ, nti naai yuuni 1979. O daa tirisi tooni n chaŋ ''[[Adu Gyamfi Senior High School]]'' din be ''Jamasi'' la, amaa o daa lahi yi ni n labi ''[[Juaben Senior High School]]'' nti naai o ''Secondary Education'' nimaani 1984 la saha.<ref>{{Cite web|title=Daddy Lumba Biography – Official Website of Daddy Lumba|url=https://daddylumbaofficial.com/biography/|access-date=2026-05-04|language=en-US}}</ref>
== O tuma ==
=== O tuuli kuko' yaara mini Lumba Brothers (1983 hali ni 1989) ===
Fosu daa pilila yila o ni daa na nyɛ yuun' pia ni ayɔbu, o ni daa be ''[[Juaben Senior High School]]'' o daa nyɛla bɛ yila toondana yuuni 1983 hali ni yuuni 1984. O daa lahi kpala o tuuli laɣim yili "''Lumba Brothers''" o mini o zonima.<ref name=":0">{{Cite web|date=2025-07-26|title=10 fascinating facts about Highlife Legend Daddy Lumba — And the legacy he leaves behind|url=https://www.graphic.com.gh/entertainment/showbiz-news/10-fascinating-facts-about-highlife-legend-daddy-lumba-and-the-legacy-he-leaves-behind.html|access-date=2026-05-04|website=Graphic Online|language=en-gb}}</ref> O daa pilila bayana niŋbu o mini ''Nkwanta Wesley Singers'' ni daa diɛm diɛma ''Anokye Krom Cultural Center'' la.<ref>{{Cite web|title=Daddy Lumba Biography – Official Website of Daddy Lumba|url=https://daddylumbaofficial.com/biography/|access-date=2026-05-04|language=en-US}}</ref><ref>{{Cite web|date=2025-07-26|title=Daddy Lumba dead: Ghana mourn legendary highlife artiste wey die at age 60|url=https://www.bbc.com/pidgin/articles/cqxgj2e0edjo|access-date=2026-05-04|website=BBC News Pidgin}}</ref> Lala saha maa ka o daa yihi yilli ŋɔ na "Lumba Lumba" ka di yara n-jandiri ban daa tuhiri ''[[South Africa]]'' maŋsulinsi zuɣu lala saha maa. Yilli maa daa niŋla bayana, ka di che ka bɛ ti o yu' paa ŋɔ "Daddy Lumba", ka di daa ti che ka di lɛbi o yu' paa.<ref name=":3">{{Cite web|title=Daddy Lumba Biography – Official Website of Daddy Lumba|url=https://daddylumbaofficial.com/biography/|access-date=2026-05-04|language=en-US}}</ref>
O ni daa kuli naai ''[[Juaben Senior High School|Juaben SHS]]'' o daa chaŋla ''[[Germany]]'' yuuni 1983,<ref name=":0" /> ka di nyɛla o mam, ''Theresa Abebrese'', o ni daa nya so ''Secondary School'' la nti pahi o karimba ''Mama Acheampong'' n daa nyɛ ban tabi sɔŋ o. O daa chirigila ''[[Ghana]]'' nira ŋun gba nyɛ baanga nimaani ''[[Nana Acheampong]]''. Acheampong daa pun nyɛla ŋun be bɔŋ shɛli bɛ ni bɔli "''Talking Dreams''" la ni. Bɛ daa laɣila taba zɔri<ref name=":0" /> ka bɔli bɛ maŋ 'Lumba Brothers' (ka di yina Daddy Lumba yila bɔŋ kurili la ni). Bɛ daa gbaami ni bɛ yihi bɛ yil' palli na dina n nyɛ ''Yee Ye Aka Akwantuom'''<nowiki/>' '''''yuuni 1986 puuni, Joseph Owusu Banahene n daa nyɛ ŋun sɔŋ ka di yina.<ref name=":2" /><ref name=":1" /> Bɛ daa na bi tooi zaŋ yilli maa n wuhi salo ka di nyɛ laɣiri kalinsi zuɣu, naɣila yuuni 1989 ni ka di daa naan yina polo ni, di yibuna n-tɔ ka di kuli duhi bɛ bɔŋ maa saazuɣu.<ref name=":0" /><ref name=":4">{{Cite web|date=2025-07-26|title=Tribute to Daddy Lumba: The Highlife Maestro — iMullar|url=https://imullar.com/2025/07/26/tribute-to-daddy-lumba-the-highlife-maestro/|access-date=2026-05-04|language=en-GB}}</ref> Lumba Brothers daa nyɛla salo nini ni tiɣi shɛli dama bɛ daa chemi ka yili shɛli din daa du tiŋduya laBurger-Highlife''<nowiki/>' yina salo ni. Di yuma ayi nyaanga ka bɛ wali taba, amaa ka na kuli nyɛ ban laɣindi diɛmdi diɛma, kamani yuun' pia polo ha ka Lumba daa taɣi tiŋa.''<ref>{{Cite web|date=2023-01-02|title=“Nana Acheampong introduced me to Highlife music”-Daddy Lumba - Atinka Online|url=https://atinkaonline.com/nana-acheampong-introduced-me-to-highlife-music-daddy-lumba/|access-date=2026-05-04|language=en-US}}</ref><ref name=":3" />
=== O konko tuma (1990 hali ni 2025) ===
==== O bayana niŋbu (1990 hali ni 2000 polo) ====
Lumba Brothers ni daa wali taba n naai, Daddy Lumba daa yihila o konko yilanim na ka bɔli li '<nowiki/>''Obi Ate Meso Buo''<nowiki/>' 1990 yuuni la ni, baantali baŋdaba pam daa nya lala yilanim maa viɛlim ka di niŋ bayana ''[[Ghana]]'' yilanim puuni.<ref>{{Cite web|title=Daddy Lumba Biography – Official Website of Daddy Lumba|url=https://daddylumbaofficial.com/biography/|access-date=2026-05-04|language=en-US}}</ref><ref name=":6">{{Cite web|last=Oloworekende|first=Wale|date=2025-07-29|title=In Tribute To Daddy Lumba, Ghana’s Most Beloved Maverick|url=https://thenativemag.com/in-tribute-to-daddy-lumba-ghanas-most-beloved-maverick/|access-date=2026-05-04|website=The NATIVE|language=en-US}}</ref> Yilanim maa puuni shɛli n daa nyɛ "''Theresa''" ka di fiila jandiri o mam kuro la.<ref name=":4" /> Lumba daa yaarila o kukoli ''Rheinklang Studio'' ka di be ''Düsseldorf'' din be [[Germany]] la. Daddy Lumba daa kuli yihirila yil' pala na yuuni kam hali ni yuuni 2010. O yilanim maa zaa yi laɣim, o daa nyɛla yil' bɔŋbɔŋ bin pishi ni ayopoin<ref>{{Cite web|date=2025-07-27|title=See the list of over 200 songs Daddy Lumba released - MyJoyOnline|url=https://www.myjoyonline.com/see-the-list-of-over-200-songs-daddy-lumba-released/|access-date=2026-05-04|website=www.myjoyonline.com|language=en-US}}</ref> o ni daa na be o nyavuli ni (ka ''Obi Ate Meso Buo'<nowiki/>'' gba pahi danni).<ref name=":2" /> O yilanim daa nyɛla o maŋmaŋ kukoli, o maŋmaŋ takari gbaŋ '<nowiki/>''Lumba Production''' ka di nyɛ din mini ''MiPROMO'' kpalanzuya gbuni taba.
1990 yuma la saha zaa, o daa namdila yil' bona n tiri o baan' taba ''[[Germany]]'' tiŋgbani ni, Vida' gba daa pahila o ni daa ti yili shɛŋa maa ni, Felix Owusu ni daa zaŋ shɛli n wuhi salo yuuni 1992 la.<ref name=":5">{{Cite web|date=2025-07-27|title=See the list of over 200 songs Daddy Lumba released - MyJoyOnline|url=https://www.myjoyonline.com/see-the-list-of-over-200-songs-daddy-lumba-released/|access-date=2026-05-04|website=www.myjoyonline.com|language=en-US}}</ref> Lala saha maa ka Lumba daa chirigi Ofori Amponsah, ŋun daa lihiri m bɔri ŋun yan sɔŋ o o yila tuma polo la. Din saha Daddy Lumba daa na chɛla baantali tuma maa. Dina n daa nyɛ Ofori Amponsah piligu ka o mini Lumba laɣim n-tum, bɛ yihila "Anti Atta" na ka o daa yihi yil' bɔŋ ka boli li Asew. O mini Ofori daa lahi yihila yil'boŋ na ka boli liWo Ho Kyere''<nowiki/>' ka di yina yuuni 1999.''<ref name=":2" /><ref name=":5" />
Yuuni 1999, o daa dila '<nowiki/>''Ghana Music Awards''<nowiki/>' kpaŋmaŋ pina buta ka di '<nowiki/>''Album of the Year''<nowiki/>' kpaŋmaŋ pini nti pahi '<nowiki/>''Most Popular Song of the Year''<nowiki/>' kpaŋmaŋ pini.<ref name=":2" /> '<nowiki/>''Ghana Music Awards'<nowiki/>'' puuni, o daa lahi dila '''Artiste of the Year''<nowiki/>' kpaŋmaŋ pini yuuni 2000.
Silimin goli ''[[December]]'' biɛɣu pia ni yini dali yuuni 2005, Daddy Lumba daa demla diɛma '''House of Blues''<nowiki/>' din be ''[[Chicago]]'' la.<ref>{{Cite web|title=Daddy Lumba at Historic Chicago House of Blues!|url=https://www.modernghana.com/news/87794/daddy-lumba-at-historic-chicago-house-of-blues.html|access-date=2026-05-06|website=Modern Ghana|language=en}}</ref>
Daddy Lumba daa nyɛla ŋun yi poloni dihiri nuu n zaŋjandi ''<nowiki>''New Partronic Party (NPP)''</nowiki>''. "''Nana Ye Winner''", din nyɛ o yilli la nyɛla yili shɛli din daa mali zaashee pam n zaŋti tiŋgbani zuɣulantali piibupiibu shɛli din daa niŋ yuuni 2004, 2012 hali ni 2016. O daa lahi ŋmala yilli n-ti ''Nana Akufo-Addo'' 2020 piibupiibu la, dina n nyɛ "''4 More For Nana''".<ref>{{Cite web|last=Benedict|first=Qwame|date=2020-11-11|title=Daddy Lumba drops his campaign song for Nana Akuffo Addo (VIDEO)|url=https://www.ghpage.com/daddy-lumba-drops-his-campaign-song-for-nana-akuffo-addo-video/167444/|access-date=2026-05-06|website=GhPage|language=en-US}}</ref>
Silimin goli ''[[January]]'' biɛɣu pia ni yini dali yuuni 2009, linjimanim ata daa kuli kpɛla Lumba yiŋ din be ''Atimatim'' la ni ninmohi, ''[[Kumasi]]'' tiŋgbani ni. O tizopaɣa ''Faustina Fosu'' mini bɛ daŋ ni niriba n daa be yiŋa. Faustina ni yɛli sham, ni linjin' dabba maa daa bohila Lumba yala, bɛ daa yɛlimi ni bɛ mini o n yi [[Ankara]] n kuna, ni, ka o yɛliba ni o mini ba ni nya taba o yiŋa. O ni daa kuli yɛli ba ni o ka yiŋa, bɛ daa chaŋmi ka ti lahi labina hawa dibaayi nyaanga ni suhiyiɣisili, bɛ daa kuli zala bɛ yili maa dunoli gbuni n yari zilima ka turi ba. Bɛ ni daa kuli ŋmaligi, Faustina daa bolila ban su tiŋgbani maa fukumsi ka yɛli ba binshɛli din niŋ. Daddy Lumba daa bi yɛli kahigi binshɛɣu din niŋ maa n wuhi solo.<ref>{{Cite web|title=Daddy Lumba in trouble|url=https://www.modernghana.com/entertainment/8623/daddy-lumba-in-trouble.html|access-date=2026-05-06|website=Modern Ghana|language=en}}</ref>
=== 2010 hali ni 2025 ===
Silimin goli ''[[December]]'' biɛɣu pishi ni ayɔbu dali yuuni 2010, Daddy Lumba daa nyɛla ŋun dem dema '''Royal Lamerta Hotel' Ahodwo'' din be [[Kumasi]] la ni, o piligu dali n daa bala ka o diɛm diɛma tiŋ maa ni, o daa yan zaŋla lala diɛma maa n puhi o konko yuun pishi baantali maa ni chuɣu.<ref>{{Cite web|date=2010-09-17|title=Lumba's homecoming show - MyJoyOnline|url=https://www.myjoyonline.com/lumbas-homecoming-show/|access-date=2026-05-06|website=www.myjoyonline.com|language=en-US}}</ref> Bɛ daa tirisila diɛma maa n zali silimin goli ''[[January]]'' dahiyini dali yuuni 2011, ka di nyɛla bɛ tuma nema maa n bi viɛla, niriba n daa saɣim lala luɣili maa, nti pahi luɣili maa ʒilɛli bi viɛli zuɣu. Bɛ ni daa bi tooi diɛm diɛma maa di dabisili dali maa zuɣu ban su diɛma zonzongili daa duhi la lala hotel maa nim kootu.<ref>{{Cite web|title=Patrons of Lumba Concert fiasco explore legal option|url=https://www.modernghana.com/entertainment/14254/patrons-of-lumba-concert-fiasco-explore-legal-option.html|access-date=2026-05-06|website=Modern Ghana|language=en}}</ref>
Silimin goli ''[[January]]'' biɛɣu pia ni ayopoin dali yuuni 2018, Daddy Lumba daa duhila ''Kwame Anokye'' kootu ''Accra High Court'' lani, dama o daa ŋmala ʒiri ni o nyɛla Daddy Lumba bia, o daa boli la o maŋ ''Daddy Lumba Junior'' ka paɣisiri o ni o deei pina niriba sani. Daddy Lumba yɛliya ni Anokye pili o la paɣisibu saha shɛli o ni daa zini ''[[TV Africa]]'' zuɣu n niŋ '''Just Like You''<nowiki/>' la.<ref>{{Cite web|date=2018-04-04|title=Daddy Lumba look-alike changes name after lawsuit|url=https://www.citinewsroom.com/2018/04/daddy-lumba-look-alike-changes-name-after-lawsuit/|access-date=2026-05-06|language=en-US}}</ref> Anokye daa taɣila o yuli n boli o maŋ ''Anokye Supremo''.<ref>{{Cite web|date=2025-07-30|title=Eight 'sing-alikes' of Daddy Lumba mistaken for the original - MyJoyOnline|url=https://www.myjoyonline.com/eight-sing-alikes-of-daddy-lumba-mistaken-for-the-original/|access-date=2026-05-06|website=www.myjoyonline.com|language=en-US}}</ref>
Yuuni 2018 ''EMY Africa Awards'' la ni, Lumba daa dila '''Icon/Legend of Entertainment''<nowiki/>' kpaŋmaŋ pini. O ni daa deei pini maa o daa yɛlimi "N puhi ʒii ŋɔ zonzongilinim mini Ghananim ka paɣi. N nyɛla ŋun na kuli yan tiriya yili suma n yi na be n nyavuli ni".
Silimin goli ''[[October]]'' yuuni 2023, ''[[Germany]] Ambassador'' ŋun ʒi ''[[Ghana]]'' la daa tila Lumba '''Borga Highlife Lifetime Achievement Award''<nowiki/>' kpaŋmaŋ pini.
Lumba daa deela ''Grand Model'' kpaŋmaŋ pini la 2024 ''National Honours and Awards'' puuni, din daa niŋ ''Accra International Conference Centre'' silimin goli ''[[December]]'' biɛɣu pihita dali la.<ref>{{Cite web|date=2024-12-30|title=Full list of recipients at 2024 National Honours Awards - MyJoyOnline|url=https://www.myjoyonline.com/full-list-of-recipients-at-2024-national-honours-awards/|access-date=2026-05-06|website=www.myjoyonline.com|language=en-US}}</ref>
''King Charles III'' daa piila "''Mpempem Do Me''" n pahi yil' yura puuni 2025 yuuni ''Commonwealth Day'' la ni. Lala yilli maa n daa pahiri diba ayopoin ''King Charles III'' ni daa piigi o yil' yura pia ni ayopoin shɛŋa ''Apple Music'' maa.<ref>{{Cite web|date=2025-03-10|title=Daddy Lumba’s ‘Mpempem Do Me’ featured in King Charles’ playlist - MyJoyOnline|url=https://www.myjoyonline.com/daddy-lumbas-mpempem-do-me-featured-in-king-charles-playlist/|access-date=2026-05-06|website=www.myjoyonline.com|language=en-US}}</ref><ref>{{Cite web|last=Ghartey|first=Raphael|date=2025-03-10|title=Daddy Lumba's 'Mpempem Do Me' features in King Charles III's playlist|url=https://3news.com/showbiz/music/daddy-lumbas-mpempem-do-me-features-in-king-charles-iiis-playlist|access-date=2026-05-06|website=3News|language=en}}</ref>
Daddy Lumba daa malila niya ni chaŋ ''[[United States]]'' mini ''[[Canada]]'' n-ti diɛm diɛma, o yuun pishi nimaani nyaanga. ''TM Entertainmentz'' nim daa nyahila lala gɔrim maa o kum dabisili maa.<ref>{{Cite web|last=Ghartey|first=Raphael|date=2025-07-27|title=Daddy Lumba's USA and Canada tour cancelled - Management|url=https://3news.com/news/daddy-lumbas-usa-and-canada-tour-cancelled-management|access-date=2026-05-06|website=3News|language=en}}</ref> Ghana kuko' yaara ''Kaywa'' ni daa yɛli sham, ni Daddy Lumba daa na bela o yilanim bahigu shili malibu ni poi ka o nan yi che yila tuma. Lala yilanim maa di nyɛla din yan shihi yaɣa ŋɔ, ''roots reggae, amapiano, afrobeats'' nti pahi ''highlife''.
== O yila baŋsim ==
Lumba daa yan sabila yila, ka piigi di ni yan yiini dɔli sham, ka laɣim yila maa neen' bɔra, ka yili yila maa. O yilanim pam tooi nyɛla kanbonsili, amaa o tooi chirigiri yiindi siliminsili gba.<ref name=":6" /> Yilli kamani "''Homeless''" o bi yili li kanbonsili mini siliminsili konko o daa pahila ''German'' gba, o ni daa be ''[[Germany]]'' maa ka o daa bohim li o yila piligu maa saha.
=== O yila balibu ===
Bɛ ni daa wumsi o n niŋ asɔri yaɣili din nyɛ ''gospel'' la zuɣu, Lumba daa ŋma yilanim pam n zaŋkpa ''gospel'' polo, ka di tooi yara n kpari biɛhigu, yurilim, biɛhisi ni taba, kpaŋsibu ni tahima polo.<ref name=":6" /> Daddy Lumba yila nyɛla bal' konkoba ka shihiri suhi, ka lahi nyɛ din waligi ka che taba. O yilinim din galisim gari kobishii maa tooi yarimi n kpari yurilim, biɛhisi ni taba, amiliya, fara, tahima, laɣiri, yiŋ kalinsi, maŋ kpaŋsibu, wun paɣibu, suhipiɛlli, Naawuni ni yiko polo. O yila nim kuli nyɛla din puhiri ka laɣiri paɣiba, nintiɣibo zaŋchaŋ ban yuri o polo, ni o nin ni nya yal' shaŋa, ka di che ka nyɛ baanso ŋun biɛhigu mini salo biɛhisi tooi dɔli taba ka lahi taɣiri niriba biɛhisi.<ref>{{Cite journal|last=Akrong|first=Issac|date=2012-10|title=Hip life music: re-defining Ghanaian culture (1990-2012)|url=http://hdl.handle.net/10315/31427|language=en}}</ref>
=== O yila biɛhigu ===
Lumba daa lahi nyɛla niriba ni mi so ka o nini tiɣi o maŋa ka lahi dihiri o maŋ nachiinsi viɛnyɛla, ka mali viɛlim shɛli din che ka salo yuri o, ka lahi ŋma yil' shɛŋa ŋan niŋ bayana ''[[Ghana]]'' tiŋgbani ni, ka di nyɛ binshɛli din bi mili baansi pam. O daa mali la o zuɣu malibu balibu balibu, o daa tooi chɛri tamda, n pamdi sɔŋda ka daa lahi niŋdi tim niŋdi li ka di nyalisira ka be gɔnagɔna.<ref name=":6" />
== O maŋmaŋ biɛhigu ==
O ma ''Comfort Gyamfi (Ama Saah)'' n daa nyɛ o daa tooi mali so yɛltɔɣa n tumdi tuma. O kum daa nyɛla din daa dam o pam ka che ka o ŋma suhidamli, tahama, ni dihitabili yilanima. Daddy Lumba daa nyɛla ninvuɣi so ŋun mali ashili n zaŋ kpa o maŋmaŋ biɛhigu polo.<ref>{{Cite web|date=2025-12-02|title=High court rules both women were lawfully married to late music icon Daddy Lumba [Full Judgment] - MyJoyOnline|url=https://www.myjoyonline.com/high-court-rules-both-women-were-lawfully-married-to-late-music-icon-daddy-lumba-full-judgment/|access-date=2026-05-06|website=www.myjoyonline.com|language=en-US}}</ref> O daaʒia zaa daa nyɛla ''[[Ghana]]'' shiiri million kɔbiga ni pisopoin ni ayɔbu (''GH₵176 million''), ka di che ka o nyɛ be ''[[Ghana]]'' yili' yiindiba ban buni puuni.<ref>{{Cite web|last=Desk|first=HT US|date=2025-07-26|title=Daddy Lumba net worth: How rich was late Ghanaian musician? Here’s all about his family and kids|url=https://www.hindustantimes.com/entertainment/music/daddy-lumba-net-worth-all-about-late-ghanaian-musician-s-wealth-family-and-kids-101753547302466.html|access-date=2026-05-06|website=Hindustan Times|language=en}}</ref>
=== O radio duu ===
Silimin goli ''[[September]]'' yuuni 2022 puuni, Lumba daa yoola ''radio'' duu ka boli li ''DLFM'' (106.9), ka di tiri lahibali kanbonsili ni [[Ankara]] polo ŋɔ.<ref>{{Cite news|date=2022-09-08|title=Music legend Daddy Lumba establishes his own radio station, DLFM|language=en-EN|work=Pulse Ghana|url=https://www.pulse.com.gh/entertainment/music/music-legend-daddy-lumba-establishes-his-own-radio-station-dlfm/33ql1bl|access-date=2026-05-06}}{{Dead link|date=May 2026 |bot=InternetArchiveBot |fix-attempted=yes }}</ref><ref>{{Cite web|title=Daddy Lumba opens his own radio station DLFM in Accra (Photos)|url=http://shinemegh.com/2022/09/08/daddy-lumba-opens-his-own-radio-station-dlfm-in-accra-photos/|access-date=2026-05-06|website=shinemegh.com|language=en-US}}</ref>
=== O dɔro mini o kpibu ===
Silimin goli ''[[July]]'' biɛɣu pishi ni ayɔbu dali asiba mahili yuuni 2025 Lumba daa nyɛla ŋun kani ''Bank Hospital'' din be ''Cantonments'' din be [[Ankara]] la ni.<ref>{{Cite news|date=2025-07-26|title=Daddy Lumba cause of death: Ghanian music icon, passes away - here's what happened to him|work=The Economic Times|url=https://economictimes.indiatimes.com/news/international/us/daddy-lumba-cause-of-death-ghanian-music-icon-passes-away-heres-what-happened-to-him/articleshow/122925433.cms?from=mdr|access-date=2026-05-06|issn=0013-0389}}</ref> Pɔi ka o daa kani, o yuuni pihiyɔbu dɔɣim dabisili chuɣu shɛli din daa niŋ yuuni 2024 la ni, o daa chihila o paɣa, ''Akosua Serwaa Fosuh'' noli ni ka ŋuna n dihi o shini o dali. O daa viila ashili n yɛli ni o daa niŋla yaannyini apulaashin, kamani 2013 la saha. Pɔi ni yuuni 2013, o daa nyɛla do' so ŋun mali alaafee n diɛmdi diɛma laɣinsi ni. Lumba daa nyɛla ŋun diɛma diɛmanim pam n gili duniya yaanga zuɣu laɣinsinim ni.<ref>{{Cite web|title=Highlife Legend Daddy Lumba dies at 60|url=https://www.modernghana.com/entertainment/81389/highlife-legend-daddy-lumba-dies-at.html|access-date=2026-05-06|website=Modern Ghana|language=en}}</ref> ''King Promise'' daa nyɛla ŋun ʒini ''[[Joy FM (Ghana)|Joy FM]]'' zuɣu n yɛli ni o mini Daddy Lumba daa nyɛla ban laɣim n tumda ni bɛ yihi yila na, di chira ayi nyaanga ka Lumba daa kani maa.<ref>{{Cite web|date=2025-07-26|title=Daddy Lumba: 'We were working on a joint album'- King Promise reveals - MyJoyOnline|url=https://www.myjoyonline.com/daddy-lumba-we-were-working-on-a-joint-album-king-promise-reveals/|access-date=2026-05-06|website=www.myjoyonline.com|language=en-US}}</ref>
=== O kuli malibu ===
Daddy Lumba ŋun kani maa daŋni kpɛma (abusuapanin) daa moliya ni o kuli bahigu yan lula silimin goli ''[[December]]'' dabaayɔbu dali 2025, ni di yan niŋla ''Baba Yara Sports Stadium'' din be [[Kumasi]] la ni.<ref>{{Cite web|date=2025-10-08|title=Family announces date for late Daddy Lumba’s final funeral rites|url=https://www.pulse.com.gh/story/family-announces-date-for-late-daddy-lumbas-final-funeral-rites-2025100810142033693|access-date=2026-05-06|website=Pulse Ghana|language=en}}</ref><ref>{{Cite web|date=2025-08-05|title=Daddy Lumba’s funeral to be held in Kumasi - Family - MyJoyOnline|url=https://www.myjoyonline.com/daddy-lumbas-funeral-to-be-held-in-kumasi-family/|access-date=2026-05-06|website=www.myjoyonline.com|language=en-US}}</ref>
=== Silimin goli December kootu zaligu ===
Silimin goli ''[[December]]'' biɛɣu pia ni ayi dali 2025, ''Accra High Court'' daa zaɣisimi ni kuli maa bi yan mali bɛ ni daa gbaai dabisi shɛli maa (''13th [[December]] 2025''), dama bɛ daa bi mali Daddy Lumba mayilinima maa kuli maa malibu shaawara.<ref name=":7">{{Cite web|date=2025-12-12|title=BREAKING: Court blocks Daddy Lumba’s december 13 funeral|url=https://www.pulse.com.gh/story/breaking-court-blocks-daddy-lumbas-december-13-funeral-2025121211041531447|access-date=2026-05-06|website=Pulse Ghana|language=en}}</ref> Kootu maa daa bi saɣi n-ti daŋkpɛma maa, Kofi Owusu (''Abusuapanin'') ni o mali kuli maa shili ka daa lahi yɛli ''Transitions Funeral Home'' ni bɛ di zaŋ kum maa n-ti ba, naɣila kootu maa ti di sariya maa naagi.<ref name=":7" /> Kootu maa vihigu puuni, Daddy Lumba daŋ shɛba ban daa miri o (o paɣa ni o bihi) nuu daa ka kuli maa shili malibu ni, ka kootu maa daa yɛli ni di tu ni bɛ nuu be dinni.
Kootu maa daa zalibami ni bɛ bolimi kuli maa talahi nira kam laɣingu ka ka bɛ ti laɣim gbaai dabisili shɛli bɛ ni yan sɔɣi, bɛ daa lahi zalibami ni laɣishɛlikam bɛ ni nya kuli maa malibuni ni bɛ di zaŋli n gabi Daddy Lumba buni puuni, naɣila bɛ ti ŋmaai sariya maa.<ref>{{Cite web|date=2025-12-12|title=High Court stops Daddy Lumba's funeral over family dispute|url=https://www.primenewsghana.com/general-news/high-court-stops-daddy-lumba-s-funeral-over-family-dispute.html|access-date=2026-05-06|website=Prime News Ghana|language=en-us}}</ref>
Biɛla daa nabi tooi, ka kootu maa lahi zaɣisi bɛ ni gbaai sham maa, dama ban daa duhi yɛltɔɣa maa kootu maa daa bi yo bɛ ni daa gbaai ''GH₵2 million'' shɛli n-ti ba ni bɛ yo pɔi ka bɛ naan yi mali yɛlli maa.<ref>{{Cite web|date=2025-12-12|title=Court allows Daddy Lumba’s funeral to proceed after applicants miss GH¢2m deadline|url=https://www.pulse.com.gh/story/court-allows-daddy-lumbas-funeral-to-proceed-after-applicants-miss-ghcent2m-deadline-2025121215063989018|access-date=2026-05-06|website=Pulse Ghana|language=en}}</ref> Di nyaanga bɛ daa kpaŋ bɛ maŋa n mali yɛlli maa, ka kuli maa daa niŋ bɛ ni daa kuli zali li dabisi shɛli maa (''13th December, 2025'').
== O ni zali shɛli ==
Daddy Lumba daa nyɛla ŋun kpaŋsiri ''[[Ghana]]'' bi' pola mini baan' bihi ni bɛ piimi ''Highlife'' bɛ yila yilibu ni.<ref name=":1" /> O daa lahi nyɛla ŋun sɔŋdi baansi ban na yiɣisirina, baansi kamani ''Felix Owusu, Afia Ampofowaa, Kwabena Sunkwa, Ofori Amponsah, Selina Orleans, Akua Serwaa Bonsu, Borax, Ateaa Tina'', ni ban pahipahi.<ref>{{Cite web|title=Daddy Lumba Biography – Official Website of Daddy Lumba|url=https://daddylumbaofficial.com/biography/|access-date=2026-05-06|language=en-US}}</ref> Baansi kamani ''Sarkodie, King Promise'', ni ''KiDi'' nyɛla ban gba yɛli ni Daddy Lumba nyɛla ŋun kpaŋsiba pam bɛ yila baantali polo.
Lumba kpaŋmaŋ zaŋchaŋ ''[[Ghana]]'' yila zaŋgɔhi tiŋduya binkumda polo nyɛla din zaŋ ninneesim na, ka o yilanim maa lahi yɛligi ''[[Ghana]]'' kaya.<ref>{{Cite web|date=2025-07-26|title=Daddy Lumba, Ghanaian music superstar, dead at 60|url=https://www.wusa9.com/article/entertainment/music/daddy-lumba-ghana-accra-highlife-music-obituary-death-dead/65-52a3fbb7-22a0-4fc1-92df-106e095cb15a|access-date=2026-05-06|website=wusa9.com|language=en-US}}</ref>
<h1>Ghana Music Awards</h1>
<table border="5" cellpadding="20">
<tr>
<th>Organization</th>
<th>Year</th>
<th>Category</th>
<th>Nominated work</th>
<th>Result</th>
<th>Reference</th>
</tr>
<!-- Ghana Music Awards -->
<tr>
<td rowspan="11">Ghana Music Awards</td>
<td rowspan="3">1999</td>
<td>Best Album</td>
<td>-</td>
<td>Won</td>
<td></td>
</tr>
<tr>
<td>Most Popular Song</td>
<td>-</td>
<td>Won</td>
<td></td>
</tr>
<tr>
<td>Artist of the Year</td>
<td>-</td>
<td>Won</td>
<td></td>
</tr>
<tr>
<td rowspan="2">2000</td>
<td>Album Of The Year</td>
<td>Aben Wo Ha</td>
<td>Won</td>
<td></td>
</tr>
<tr>
<td>Song of the Year</td>
<td>Aben Wo Ha</td>
<td>Won</td>
<td> <ref>https://mobile.ghanaweb.com/GhanaHomePage/entertainment/Daddy-Lumba-s-Aben-Wo-Ha-How-the-controversial-song-became-a-classic-1993919</ref> </td>
</tr>
<tr>
<td rowspan="2">2003</td>
<td>Contemporary Highlife Album Of The Year</td>
<td>Poison</td>
<td>Won</td>
<td></td>
</tr>
<tr>
<td>Contemporary Highlife Song Of The Year</td>
<td>Menya Mpo</td>
<td>Won</td>
<td></td>
</tr>
<tr>
<td>2008</td>
<td>Song of the Year</td>
<td>Tokrom</td>
<td>Nominated</td>
<td> <ref>https://mobile.ghanaweb.com/GhanaHomePage/entertainment/Ghana-Music-Awards-2008-nominations-out-193628</ref> </td>
</tr>
<tr>
<td>2011</td>
<td>Highlife Song of the Year</td>
<td>Anadwo Ye Die</td>
<td>Nominated</td>
<td> <ref>https://www.modernghana.com/entertainment/14578/three-artistes-lead-2011-ghana-music-awards-nominations.html</ref> </td>
</tr>
<tr>
<td>2012</td>
<td>Highlife Song of the Year</td>
<td>Hye Po</td>
<td>Nominated</td>
<td> <ref>https://www.newsghana.com.gh/sarkodie-okyeame-kwame-top-vodafone-ghana-music-awards-2012-nominees-list/</ref> </td>
</tr>
<tr>
<td>2015</td>
<td>Highlife Song of the Year</td>
<td>Yentie Obiaa</td>
<td>Won</td>
<td></td>
</tr>
<!-- Ghana Music Awards UK -->
<tr>
<td rowspan="2">Ghana Music Awards UK</td>
<td>2017</td>
<td>Highlife Song of the Year</td>
<td>Enko Den</td>
<td>Nominated</td>
<td> <ref>https://www.modernghana.com/entertainment/43996/ghana-music-awards-uk-2017-nominations-announced.html</ref> </td>
</tr>
<tr>
<td>2023</td>
<td>Most Popular Song of the Year</td>
<td>Ofon Na Ɛdi Asem Fo</td>
<td>Nominated</td>
<td> <ref>https://www.musicinafrica.net/magazine/ghana-music-awards-uk-2023-all-nominees</ref></td>
</tr>
</table>
<h2>Honorary awards</h2>
''<thead>
<nowiki></thead></nowiki>
<nowiki><tbody></nowiki>
<nowiki></tbody></nowiki>''
<table border="5" cellpadding="20">
<thead>
<tr>
<th>Organization</th>
<th>Year</th>
<th>Category</th>
<th>Ref.</th>
</tr>
</thead>
<tbody>
<!-- Ghana Music Awards -->
<tr>
<td rowspan="5">Ghana Music Awards</td>
<td>1999</td>
<td>Artist of the Year</td>
<td rowspan="3"></td>
</tr>
<tr>
<td>2000</td>
<td>Artist of the Year</td>
</tr>
<tr>
<td>2003</td>
<td>Contemporary Highlife Artist Of The Year</td>
</tr>
<tr>
<td>2015</td>
<td>Highlife Artiste(s) of the Year</td>
<td></td>
</tr>
<tr>
<td>2018</td>
<td>Lifetime Achievement Award</td>
<td> <ref></ref> </td>
</tr>
<!-- EMY Africa Awards -->
<tr>
<td>EMY Africa Awards</td>
<td>2018</td>
<td>Icon/Legend of Entertainment</td>
<td> <ref>https://mobile.ghanaweb.com/GhanaHomePage/entertainment/Daddy-Lumba-A-look-at-the-life-and-achievements-of-a-Highlife-legend-1993575</ref> </td>
</tr>
<!-- Embassy of Ghana -->
<tr>
<td>Embassy of Ghana, Berlin, Germany</td>
<td>2023</td>
<td>Borga Highlife Lifetime Achievement Award</td>
<td> <ref>https://mobile.ghanaweb.com/GhanaHomePage/entertainment/Daddy-Lumba-A-look-at-the-life-and-achievements-of-a-Highlife-legend-1993575</ref> </td>
</tr>
<!-- National Honours -->
<tr>
<td>National Honours and Awards</td>
<td>2024</td>
<td>Grand Medal</td>
<td> <ref>https://www.myjoyonline.com/full-list-of-recipients-at-2024-national-honours-awards/</ref> </td>
</tr>
</tbody>
</table>
== Kundivihira ==
6iit49nwgwqrbmkbah9ve8w8jxqacsx
136697
136696
2026-05-14T10:04:02Z
Phasy GH
5787
Added a reference
136697
wikitext
text/x-wiki
{{Bio}}
'''Charles Kwadwo Fosuh''' (be daa dɔɣi o la silimin goli ''[[September]]'' biɛɣu pihita yinika dali yuuni 1964 - ka o daa kani silimin ''[[July]]'' biɛɣu pishi ni ayɔbu yuuni 2025), ka bɛ mi o o tuma ni '''Daddy Lumba''', nyɛla ''[[Ghana]]'' nira ŋun nyɛ ''[[Germany]]'' yili yiina, yili sabira,<ref>{{Cite web|date=2025-11-26|title=Kumasi High court told Daddy Lumba died a German national, not Ghanaian - MyJoyOnline|url=https://www.myjoyonline.com/kumasi-high-court-told-daddy-lumba-died-a-german-national-not-ghanaian/|access-date=2026-05-04|website=www.myjoyonline.com|language=en-US}}</ref> ni ŋun tiri yila kumsi. O nyɛla ninvuɣ' so ŋun niŋ bayana ka yihi yilanim pam na, ka di shaŋa nyɛ din du tiŋduya, o nyɛla niriba pam ni mi ka o talahi mini o salo galisi pam ''[[Ghana]]'' yil' yiiniba puuni.<ref name=":1">{{Cite web|date=2025-07-27|title=Daddy Lumba: Ghana's highlife legend dies age 60|url=https://www.bbc.com/news/articles/ce93zez439lo|access-date=2026-05-04|website=www.bbc.com|language=en-GB}}</ref><ref>{{Cite web|title=Daddy Lumba As A Course To Be Studied?|url=https://www.modernghana.com/entertainment/62813/daddy-lumba-as-a-course-to-be-studied.html|access-date=2026-05-04|website=Modern Ghana|language=en}}</ref><ref>{{Cite news|last=Livemint|date=2025-07-26|title=Daddy Lumba, famed Ghanaian highlife singer, dies at 59 in Accra {{!}} Today News|language=en|work=mint|url=https://www.livemint.com/news/us-news/daddy-lumba-famed-ghanaian-highlife-singer-dies-at-59-in-accra-11753543948352.html|access-date=2026-05-04}}</ref><ref>{{Cite web|title=Not Just a Singer: Daddy Lumba and the Soul of a Nation|url=https://www.modernghana.com/news/1421277/not-just-a-singer-daddy-lumba-and-the-soul-of-a.html|access-date=2026-05-04|website=Modern Ghana|language=en}}</ref> Niriba pam daa mi la Lumba ka o nyɛ ŋun yihi yilanim pam din gbunani mini di biɛhisi nyɛ konkoba ka salo maa pam daa tooi lahi mali nangbanikpeeni bee galimi n zaŋ kpa o polo.<ref>{{Cite web|date=2025-07-26|title=Daddy Lumba: The highlife legend who redefined Ghanaian music|url=https://www.pulse.com.gh/story/daddy-lumba-the-highlife-legend-who-redefined-ghanaian-music-2025072612112019972|access-date=2026-05-04|website=Pulse Ghana|language=en}}</ref> O yila maa daa kuli jandirila Ghananim kaya, bɛ yal' niŋda ni bɛ yal' yara, o yila maa ni tooi yari n kpari yal' shaŋa polo n nyɛ yurilim, biɛhigu, kpibu, daŋ, ariziki, fara, suhiyurilim, suhisaɣingu, adiininima, nti pahi suhigbaali.
O ni daa na zoori saha shɛli maa, ''[[Ghana]]'' yil' yiiniba ban daa be ''[[Germany]]'' yuma 1980 bahigu la saha, Lumba daa pili la o yila tuma '<nowiki/>''Lumba Brothers''<nowiki/>' puuni, o mini ''[[Ghana]]'' nira ŋun yuli daa booni [[Nana Acheampong]] la lala saha maa. Bɛ zaa daa nyɛla ban go n chaŋ nti be ''[[Germany]]'' lala saha maa. Bɛ daa yihila bɛ ni daa laɣim n-ŋma yili gaŋ' shɛli la, '<nowiki/>''Yee Ye Aka Akwantuom''<nowiki/>', yuuni 1989; dina n daa lɛbi yili shɛli Ghananim nin ni tiɣi ''[[Ghana]]'' ninvuɣi shaba ban be tiŋduya yilanim puuni.Bɛ ni daa kuli waligi taba 1990 yuma maa piligu saha maa nyaanga, Lumba daa kpala o konko baan' tali tuma mini daabilim ka bɔli li '''Lumba Production''<nowiki/>' ka di mini ''MiPROMO'' kpalanzuya n daa kuli gbuni taba. O daa nyɛla ŋun yihi yil' viɛl' gbaliŋ na yimbayimba saha waɣila nyaanga.
Lumba daa dila ''[[Ghana]]'' baansi kpaŋmaŋ pina dibaa anii. O daa deela ''EMY Africa'' kpaŋmaŋ pina la, ka daa lahi n di kpaŋmaŋ pini shɛli din nyɛ ninvuɣ' shɛba ban kpaŋdi bɛ mansi pam diɛma ni yiɣijam polo la pini yuuni 2018 puuni. Yuuni 2023 puuni, ''[[Germany]]'' ''Ambassador'' din bɛ ''[[Ghana]]'' la daa ti o la '<nowiki/>''Borga Highlife Lifetim''e' kpaŋmaŋ pini la. Yuuni 2024 puuni, o daa lahi bela ban daa deei '<nowiki/>''National Honours and Awards''<nowiki/>' kpaŋmaŋ pina la puuni. Yuuni 2025 puuni, o yilli ŋɔ "''Mpempem Do Me''" daa nyɛla din pahi '''Apple Music''<nowiki/>' yilanim la zuɣu, ''UK'' naa ŋun yuli daa booni ''King Charles III'' la n daa piigi lala yilli maa ni o zaŋ n puhi ''Commonwealth Day'' chuɣu la.
== O biɛhigu piligu ==
Bɛ daa dɔɣila Charles Kwadwo Fosu silimin goli ''[[September]]'' biɛɣu pihita yinika dali yuuni 1964 tiŋ' shɛli bɛ ni booni ''Nsuta'' din be ''[[Ashanti Region]]'' ''[[Ghana]]'' tiŋgbani ni la. O ma n daa nyɛ<ref name=":2">{{Cite web|title=Daddy Lumba, Biography|url=http://ghanaweb.com/person/Daddy-Lumba-1257|access-date=2026-05-04|website=ghanaweb.com|language=en}}</ref> Comfort Gyamfi ka sokam mi o Ama Saah, ka o ba mi nyɛ Johnson Kwadwo Fosu. O ba ni o ma daa dɔɣila bihi ata ka o nyɛ ŋun pa kpɛma sani zuɣu. O laanba maa zaa daa nyɛla karimbanima. O ba daa nyɛla ŋun kani ka o na nyɛ bia.<ref>{{Cite web|title=Daddy Lumba Biography – Official Website of Daddy Lumba|url=https://daddylumbaofficial.com/biography/|access-date=2026-05-04|language=en-US}}</ref>
Fosu daa pilila o shikuru chandi ''Nsuta'' tiŋgbani ni, ''Suame Methodist'' din be ''[[Kumasi]]'' la ka o daa chaŋ, nti naai yuuni 1979. O daa tirisi tooni n chaŋ ''[[Adu Gyamfi Senior High School]]'' din be ''Jamasi'' la, amaa o daa lahi yi ni n labi ''[[Juaben Senior High School]]'' nti naai o ''Secondary Education'' nimaani 1984 la saha.<ref>{{Cite web|title=Daddy Lumba Biography – Official Website of Daddy Lumba|url=https://daddylumbaofficial.com/biography/|access-date=2026-05-04|language=en-US}}</ref>
== O tuma ==
=== O tuuli kuko' yaara mini Lumba Brothers (1983 hali ni 1989) ===
Fosu daa pilila yila o ni daa na nyɛ yuun' pia ni ayɔbu, o ni daa be ''[[Juaben Senior High School]]'' o daa nyɛla bɛ yila toondana yuuni 1983 hali ni yuuni 1984. O daa lahi kpala o tuuli laɣim yili "''Lumba Brothers''" o mini o zonima.<ref name=":0">{{Cite web|date=2025-07-26|title=10 fascinating facts about Highlife Legend Daddy Lumba — And the legacy he leaves behind|url=https://www.graphic.com.gh/entertainment/showbiz-news/10-fascinating-facts-about-highlife-legend-daddy-lumba-and-the-legacy-he-leaves-behind.html|access-date=2026-05-04|website=Graphic Online|language=en-gb}}</ref> O daa pilila bayana niŋbu o mini ''Nkwanta Wesley Singers'' ni daa diɛm diɛma ''Anokye Krom Cultural Center'' la.<ref>{{Cite web|title=Daddy Lumba Biography – Official Website of Daddy Lumba|url=https://daddylumbaofficial.com/biography/|access-date=2026-05-04|language=en-US}}</ref><ref>{{Cite web|date=2025-07-26|title=Daddy Lumba dead: Ghana mourn legendary highlife artiste wey die at age 60|url=https://www.bbc.com/pidgin/articles/cqxgj2e0edjo|access-date=2026-05-04|website=BBC News Pidgin}}</ref> Lala saha maa ka o daa yihi yilli ŋɔ na "Lumba Lumba" ka di yara n-jandiri ban daa tuhiri ''[[South Africa]]'' maŋsulinsi zuɣu lala saha maa. Yilli maa daa niŋla bayana, ka di che ka bɛ ti o yu' paa ŋɔ "Daddy Lumba", ka di daa ti che ka di lɛbi o yu' paa.<ref name=":3">{{Cite web|title=Daddy Lumba Biography – Official Website of Daddy Lumba|url=https://daddylumbaofficial.com/biography/|access-date=2026-05-04|language=en-US}}</ref>
O ni daa kuli naai ''[[Juaben Senior High School|Juaben SHS]]'' o daa chaŋla ''[[Germany]]'' yuuni 1983,<ref name=":0" /> ka di nyɛla o mam, ''Theresa Abebrese'', o ni daa nya so ''Secondary School'' la nti pahi o karimba ''Mama Acheampong'' n daa nyɛ ban tabi sɔŋ o. O daa chirigila ''[[Ghana]]'' nira ŋun gba nyɛ baanga nimaani ''[[Nana Acheampong]]''. Acheampong daa pun nyɛla ŋun be bɔŋ shɛli bɛ ni bɔli "''Talking Dreams''" la ni. Bɛ daa laɣila taba zɔri<ref name=":0" /> ka bɔli bɛ maŋ 'Lumba Brothers' (ka di yina Daddy Lumba yila bɔŋ kurili la ni). Bɛ daa gbaami ni bɛ yihi bɛ yil' palli na dina n nyɛ ''Yee Ye Aka Akwantuom'''<nowiki/>' '''''yuuni 1986 puuni, Joseph Owusu Banahene n daa nyɛ ŋun sɔŋ ka di yina.<ref name=":2" /><ref name=":1" /> Bɛ daa na bi tooi zaŋ yilli maa n wuhi salo ka di nyɛ laɣiri kalinsi zuɣu, naɣila yuuni 1989 ni ka di daa naan yina polo ni, di yibuna n-tɔ ka di kuli duhi bɛ bɔŋ maa saazuɣu.<ref name=":0" /><ref name=":4">{{Cite web|date=2025-07-26|title=Tribute to Daddy Lumba: The Highlife Maestro — iMullar|url=https://imullar.com/2025/07/26/tribute-to-daddy-lumba-the-highlife-maestro/|access-date=2026-05-04|language=en-GB}}</ref> Lumba Brothers daa nyɛla salo nini ni tiɣi shɛli dama bɛ daa chemi ka yili shɛli din daa du tiŋduya laBurger-Highlife''<nowiki/>' yina salo ni. Di yuma ayi nyaanga ka bɛ wali taba, amaa ka na kuli nyɛ ban laɣindi diɛmdi diɛma, kamani yuun' pia polo ha ka Lumba daa taɣi tiŋa.''<ref>{{Cite web|date=2023-01-02|title=“Nana Acheampong introduced me to Highlife music”-Daddy Lumba - Atinka Online|url=https://atinkaonline.com/nana-acheampong-introduced-me-to-highlife-music-daddy-lumba/|access-date=2026-05-04|language=en-US}}</ref><ref name=":3" />
=== O konko tuma (1990 hali ni 2025) ===
==== O bayana niŋbu (1990 hali ni 2000 polo) ====
Lumba Brothers ni daa wali taba n naai, Daddy Lumba daa yihila o konko yilanim na ka bɔli li '<nowiki/>''Obi Ate Meso Buo''<nowiki/>' 1990 yuuni la ni, baantali baŋdaba pam daa nya lala yilanim maa viɛlim ka di niŋ bayana ''[[Ghana]]'' yilanim puuni.<ref>{{Cite web|title=Daddy Lumba Biography – Official Website of Daddy Lumba|url=https://daddylumbaofficial.com/biography/|access-date=2026-05-04|language=en-US}}</ref><ref name=":6">{{Cite web|last=Oloworekende|first=Wale|date=2025-07-29|title=In Tribute To Daddy Lumba, Ghana’s Most Beloved Maverick|url=https://thenativemag.com/in-tribute-to-daddy-lumba-ghanas-most-beloved-maverick/|access-date=2026-05-04|website=The NATIVE|language=en-US}}</ref> Yilanim maa puuni shɛli n daa nyɛ "''Theresa''" ka di fiila jandiri o mam kuro la.<ref name=":4" /> Lumba daa yaarila o kukoli ''Rheinklang Studio'' ka di be ''Düsseldorf'' din be [[Germany]] la. Daddy Lumba daa kuli yihirila yil' pala na yuuni kam hali ni yuuni 2010. O yilanim maa zaa yi laɣim, o daa nyɛla yil' bɔŋbɔŋ bin pishi ni ayopoin<ref>{{Cite web|date=2025-07-27|title=See the list of over 200 songs Daddy Lumba released - MyJoyOnline|url=https://www.myjoyonline.com/see-the-list-of-over-200-songs-daddy-lumba-released/|access-date=2026-05-04|website=www.myjoyonline.com|language=en-US}}</ref> o ni daa na be o nyavuli ni (ka ''Obi Ate Meso Buo'<nowiki/>'' gba pahi danni).<ref name=":2" /> O yilanim daa nyɛla o maŋmaŋ kukoli, o maŋmaŋ takari gbaŋ '<nowiki/>''Lumba Production''' ka di nyɛ din mini ''MiPROMO'' kpalanzuya gbuni taba.
1990 yuma la saha zaa, o daa namdila yil' bona n tiri o baan' taba ''[[Germany]]'' tiŋgbani ni, Vida' gba daa pahila o ni daa ti yili shɛŋa maa ni, Felix Owusu ni daa zaŋ shɛli n wuhi salo yuuni 1992 la.<ref name=":5">{{Cite web|date=2025-07-27|title=See the list of over 200 songs Daddy Lumba released - MyJoyOnline|url=https://www.myjoyonline.com/see-the-list-of-over-200-songs-daddy-lumba-released/|access-date=2026-05-04|website=www.myjoyonline.com|language=en-US}}</ref> Lala saha maa ka Lumba daa chirigi Ofori Amponsah, ŋun daa lihiri m bɔri ŋun yan sɔŋ o o yila tuma polo la. Din saha Daddy Lumba daa na chɛla baantali tuma maa. Dina n daa nyɛ Ofori Amponsah piligu ka o mini Lumba laɣim n-tum, bɛ yihila "Anti Atta" na ka o daa yihi yil' bɔŋ ka boli li Asew. O mini Ofori daa lahi yihila yil'boŋ na ka boli liWo Ho Kyere''<nowiki/>' ka di yina yuuni 1999.''<ref name=":2" /><ref name=":5" />
Yuuni 1999, o daa dila '<nowiki/>''Ghana Music Awards''<nowiki/>' kpaŋmaŋ pina buta ka di '<nowiki/>''Album of the Year''<nowiki/>' kpaŋmaŋ pini nti pahi '<nowiki/>''Most Popular Song of the Year''<nowiki/>' kpaŋmaŋ pini.<ref name=":2" /> '<nowiki/>''Ghana Music Awards'<nowiki/>'' puuni, o daa lahi dila '''Artiste of the Year''<nowiki/>' kpaŋmaŋ pini yuuni 2000.
Silimin goli ''[[December]]'' biɛɣu pia ni yini dali yuuni 2005, Daddy Lumba daa demla diɛma '''House of Blues''<nowiki/>' din be ''[[Chicago]]'' la.<ref>{{Cite web|title=Daddy Lumba at Historic Chicago House of Blues!|url=https://www.modernghana.com/news/87794/daddy-lumba-at-historic-chicago-house-of-blues.html|access-date=2026-05-06|website=Modern Ghana|language=en}}</ref>
Daddy Lumba daa nyɛla ŋun yi poloni dihiri nuu n zaŋjandi ''<nowiki>''New Partronic Party (NPP)''</nowiki>''. "''Nana Ye Winner''", din nyɛ o yilli la nyɛla yili shɛli din daa mali zaashee pam n zaŋti tiŋgbani zuɣulantali piibupiibu shɛli din daa niŋ yuuni 2004, 2012 hali ni 2016. O daa lahi ŋmala yilli n-ti ''Nana Akufo-Addo'' 2020 piibupiibu la, dina n nyɛ "''4 More For Nana''".<ref>{{Cite web|last=Benedict|first=Qwame|date=2020-11-11|title=Daddy Lumba drops his campaign song for Nana Akuffo Addo (VIDEO)|url=https://www.ghpage.com/daddy-lumba-drops-his-campaign-song-for-nana-akuffo-addo-video/167444/|access-date=2026-05-06|website=GhPage|language=en-US}}</ref>
Silimin goli ''[[January]]'' biɛɣu pia ni yini dali yuuni 2009, linjimanim ata daa kuli kpɛla Lumba yiŋ din be ''Atimatim'' la ni ninmohi, ''[[Kumasi]]'' tiŋgbani ni. O tizopaɣa ''Faustina Fosu'' mini bɛ daŋ ni niriba n daa be yiŋa. Faustina ni yɛli sham, ni linjin' dabba maa daa bohila Lumba yala, bɛ daa yɛlimi ni bɛ mini o n yi [[Ankara]] n kuna, ni, ka o yɛliba ni o mini ba ni nya taba o yiŋa. O ni daa kuli yɛli ba ni o ka yiŋa, bɛ daa chaŋmi ka ti lahi labina hawa dibaayi nyaanga ni suhiyiɣisili, bɛ daa kuli zala bɛ yili maa dunoli gbuni n yari zilima ka turi ba. Bɛ ni daa kuli ŋmaligi, Faustina daa bolila ban su tiŋgbani maa fukumsi ka yɛli ba binshɛli din niŋ. Daddy Lumba daa bi yɛli kahigi binshɛɣu din niŋ maa n wuhi solo.<ref>{{Cite web|title=Daddy Lumba in trouble|url=https://www.modernghana.com/entertainment/8623/daddy-lumba-in-trouble.html|access-date=2026-05-06|website=Modern Ghana|language=en}}</ref>
=== 2010 hali ni 2025 ===
Silimin goli ''[[December]]'' biɛɣu pishi ni ayɔbu dali yuuni 2010, Daddy Lumba daa nyɛla ŋun dem dema '''Royal Lamerta Hotel' Ahodwo'' din be [[Kumasi]] la ni, o piligu dali n daa bala ka o diɛm diɛma tiŋ maa ni, o daa yan zaŋla lala diɛma maa n puhi o konko yuun pishi baantali maa ni chuɣu.<ref>{{Cite web|date=2010-09-17|title=Lumba's homecoming show - MyJoyOnline|url=https://www.myjoyonline.com/lumbas-homecoming-show/|access-date=2026-05-06|website=www.myjoyonline.com|language=en-US}}</ref> Bɛ daa tirisila diɛma maa n zali silimin goli ''[[January]]'' dahiyini dali yuuni 2011, ka di nyɛla bɛ tuma nema maa n bi viɛla, niriba n daa saɣim lala luɣili maa, nti pahi luɣili maa ʒilɛli bi viɛli zuɣu. Bɛ ni daa bi tooi diɛm diɛma maa di dabisili dali maa zuɣu ban su diɛma zonzongili daa duhi la lala hotel maa nim kootu.<ref>{{Cite web|title=Patrons of Lumba Concert fiasco explore legal option|url=https://www.modernghana.com/entertainment/14254/patrons-of-lumba-concert-fiasco-explore-legal-option.html|access-date=2026-05-06|website=Modern Ghana|language=en}}</ref>
Silimin goli ''[[January]]'' biɛɣu pia ni ayopoin dali yuuni 2018, Daddy Lumba daa duhila ''Kwame Anokye'' kootu ''Accra High Court'' lani, dama o daa ŋmala ʒiri ni o nyɛla Daddy Lumba bia, o daa boli la o maŋ ''Daddy Lumba Junior'' ka paɣisiri o ni o deei pina niriba sani. Daddy Lumba yɛliya ni Anokye pili o la paɣisibu saha shɛli o ni daa zini ''[[TV Africa]]'' zuɣu n niŋ '''Just Like You''<nowiki/>' la.<ref>{{Cite web|date=2018-04-04|title=Daddy Lumba look-alike changes name after lawsuit|url=https://www.citinewsroom.com/2018/04/daddy-lumba-look-alike-changes-name-after-lawsuit/|access-date=2026-05-06|language=en-US}}</ref> Anokye daa taɣila o yuli n boli o maŋ ''Anokye Supremo''.<ref>{{Cite web|date=2025-07-30|title=Eight 'sing-alikes' of Daddy Lumba mistaken for the original - MyJoyOnline|url=https://www.myjoyonline.com/eight-sing-alikes-of-daddy-lumba-mistaken-for-the-original/|access-date=2026-05-06|website=www.myjoyonline.com|language=en-US}}</ref>
Yuuni 2018 ''EMY Africa Awards'' la ni, Lumba daa dila '''Icon/Legend of Entertainment''<nowiki/>' kpaŋmaŋ pini. O ni daa deei pini maa o daa yɛlimi "N puhi ʒii ŋɔ zonzongilinim mini Ghananim ka paɣi. N nyɛla ŋun na kuli yan tiriya yili suma n yi na be n nyavuli ni".
Silimin goli ''[[October]]'' yuuni 2023, ''[[Germany]] Ambassador'' ŋun ʒi ''[[Ghana]]'' la daa tila Lumba '''Borga Highlife Lifetime Achievement Award''<nowiki/>' kpaŋmaŋ pini.
Lumba daa deela ''Grand Model'' kpaŋmaŋ pini la 2024 ''National Honours and Awards'' puuni, din daa niŋ ''Accra International Conference Centre'' silimin goli ''[[December]]'' biɛɣu pihita dali la.<ref>{{Cite web|date=2024-12-30|title=Full list of recipients at 2024 National Honours Awards - MyJoyOnline|url=https://www.myjoyonline.com/full-list-of-recipients-at-2024-national-honours-awards/|access-date=2026-05-06|website=www.myjoyonline.com|language=en-US}}</ref>
''King Charles III'' daa piila "''Mpempem Do Me''" n pahi yil' yura puuni 2025 yuuni ''Commonwealth Day'' la ni. Lala yilli maa n daa pahiri diba ayopoin ''King Charles III'' ni daa piigi o yil' yura pia ni ayopoin shɛŋa ''Apple Music'' maa.<ref>{{Cite web|date=2025-03-10|title=Daddy Lumba’s ‘Mpempem Do Me’ featured in King Charles’ playlist - MyJoyOnline|url=https://www.myjoyonline.com/daddy-lumbas-mpempem-do-me-featured-in-king-charles-playlist/|access-date=2026-05-06|website=www.myjoyonline.com|language=en-US}}</ref><ref>{{Cite web|last=Ghartey|first=Raphael|date=2025-03-10|title=Daddy Lumba's 'Mpempem Do Me' features in King Charles III's playlist|url=https://3news.com/showbiz/music/daddy-lumbas-mpempem-do-me-features-in-king-charles-iiis-playlist|access-date=2026-05-06|website=3News|language=en}}</ref>
Daddy Lumba daa malila niya ni chaŋ ''[[United States]]'' mini ''[[Canada]]'' n-ti diɛm diɛma, o yuun pishi nimaani nyaanga. ''TM Entertainmentz'' nim daa nyahila lala gɔrim maa o kum dabisili maa.<ref>{{Cite web|last=Ghartey|first=Raphael|date=2025-07-27|title=Daddy Lumba's USA and Canada tour cancelled - Management|url=https://3news.com/news/daddy-lumbas-usa-and-canada-tour-cancelled-management|access-date=2026-05-06|website=3News|language=en}}</ref> Ghana kuko' yaara ''Kaywa'' ni daa yɛli sham, ni Daddy Lumba daa na bela o yilanim bahigu shili malibu ni poi ka o nan yi che yila tuma. Lala yilanim maa di nyɛla din yan shihi yaɣa ŋɔ, ''roots reggae, amapiano, afrobeats'' nti pahi ''highlife''.
== O yila baŋsim ==
Lumba daa yan sabila yila, ka piigi di ni yan yiini dɔli sham, ka laɣim yila maa neen' bɔra, ka yili yila maa. O yilanim pam tooi nyɛla kanbonsili, amaa o tooi chirigiri yiindi siliminsili gba.<ref name=":6" /> Yilli kamani "''Homeless''" o bi yili li kanbonsili mini siliminsili konko o daa pahila ''German'' gba, o ni daa be ''[[Germany]]'' maa ka o daa bohim li o yila piligu maa saha.
=== O yila balibu ===
Bɛ ni daa wumsi o n niŋ asɔri yaɣili din nyɛ ''gospel'' la zuɣu, Lumba daa ŋma yilanim pam n zaŋkpa ''gospel'' polo, ka di tooi yara n kpari biɛhigu, yurilim, biɛhisi ni taba, kpaŋsibu ni tahima polo.<ref name=":6" /> Daddy Lumba yila nyɛla bal' konkoba ka shihiri suhi, ka lahi nyɛ din waligi ka che taba. O yilinim din galisim gari kobishii maa tooi yarimi n kpari yurilim, biɛhisi ni taba, amiliya, fara, tahima, laɣiri, yiŋ kalinsi, maŋ kpaŋsibu, wun paɣibu, suhipiɛlli, Naawuni ni yiko polo. O yila nim kuli nyɛla din puhiri ka laɣiri paɣiba, nintiɣibo zaŋchaŋ ban yuri o polo, ni o nin ni nya yal' shaŋa, ka di che ka nyɛ baanso ŋun biɛhigu mini salo biɛhisi tooi dɔli taba ka lahi taɣiri niriba biɛhisi.<ref>{{Cite journal|last=Akrong|first=Issac|date=2012-10|title=Hip life music: re-defining Ghanaian culture (1990-2012)|url=http://hdl.handle.net/10315/31427|language=en}}</ref>
=== O yila biɛhigu ===
Lumba daa lahi nyɛla niriba ni mi so ka o nini tiɣi o maŋa ka lahi dihiri o maŋ nachiinsi viɛnyɛla, ka mali viɛlim shɛli din che ka salo yuri o, ka lahi ŋma yil' shɛŋa ŋan niŋ bayana ''[[Ghana]]'' tiŋgbani ni, ka di nyɛ binshɛli din bi mili baansi pam. O daa mali la o zuɣu malibu balibu balibu, o daa tooi chɛri tamda, n pamdi sɔŋda ka daa lahi niŋdi tim niŋdi li ka di nyalisira ka be gɔnagɔna.<ref name=":6" />
== O maŋmaŋ biɛhigu ==
O ma ''Comfort Gyamfi (Ama Saah)'' n daa nyɛ o daa tooi mali so yɛltɔɣa n tumdi tuma. O kum daa nyɛla din daa dam o pam ka che ka o ŋma suhidamli, tahama, ni dihitabili yilanima. Daddy Lumba daa nyɛla ninvuɣi so ŋun mali ashili n zaŋ kpa o maŋmaŋ biɛhigu polo.<ref>{{Cite web|date=2025-12-02|title=High court rules both women were lawfully married to late music icon Daddy Lumba [Full Judgment] - MyJoyOnline|url=https://www.myjoyonline.com/high-court-rules-both-women-were-lawfully-married-to-late-music-icon-daddy-lumba-full-judgment/|access-date=2026-05-06|website=www.myjoyonline.com|language=en-US}}</ref> O daaʒia zaa daa nyɛla ''[[Ghana]]'' shiiri million kɔbiga ni pisopoin ni ayɔbu (''GH₵176 million''), ka di che ka o nyɛ be ''[[Ghana]]'' yili' yiindiba ban buni puuni.<ref>{{Cite web|last=Desk|first=HT US|date=2025-07-26|title=Daddy Lumba net worth: How rich was late Ghanaian musician? Here’s all about his family and kids|url=https://www.hindustantimes.com/entertainment/music/daddy-lumba-net-worth-all-about-late-ghanaian-musician-s-wealth-family-and-kids-101753547302466.html|access-date=2026-05-06|website=Hindustan Times|language=en}}</ref>
=== O radio duu ===
Silimin goli ''[[September]]'' yuuni 2022 puuni, Lumba daa yoola ''radio'' duu ka boli li ''DLFM'' (106.9), ka di tiri lahibali kanbonsili ni [[Ankara]] polo ŋɔ.<ref>{{Cite news|date=2022-09-08|title=Music legend Daddy Lumba establishes his own radio station, DLFM|language=en-EN|work=Pulse Ghana|url=https://www.pulse.com.gh/entertainment/music/music-legend-daddy-lumba-establishes-his-own-radio-station-dlfm/33ql1bl|access-date=2026-05-06}}{{Dead link|date=May 2026 |bot=InternetArchiveBot |fix-attempted=yes }}</ref><ref>{{Cite web|title=Daddy Lumba opens his own radio station DLFM in Accra (Photos)|url=http://shinemegh.com/2022/09/08/daddy-lumba-opens-his-own-radio-station-dlfm-in-accra-photos/|access-date=2026-05-06|website=shinemegh.com|language=en-US}}</ref>
=== O dɔro mini o kpibu ===
Silimin goli ''[[July]]'' biɛɣu pishi ni ayɔbu dali asiba mahili yuuni 2025 Lumba daa nyɛla ŋun kani ''Bank Hospital'' din be ''Cantonments'' din be [[Ankara]] la ni.<ref>{{Cite news|date=2025-07-26|title=Daddy Lumba cause of death: Ghanian music icon, passes away - here's what happened to him|work=The Economic Times|url=https://economictimes.indiatimes.com/news/international/us/daddy-lumba-cause-of-death-ghanian-music-icon-passes-away-heres-what-happened-to-him/articleshow/122925433.cms?from=mdr|access-date=2026-05-06|issn=0013-0389}}</ref> Pɔi ka o daa kani, o yuuni pihiyɔbu dɔɣim dabisili chuɣu shɛli din daa niŋ yuuni 2024 la ni, o daa chihila o paɣa, ''Akosua Serwaa Fosuh'' noli ni ka ŋuna n dihi o shini o dali. O daa viila ashili n yɛli ni o daa niŋla yaannyini apulaashin, kamani 2013 la saha. Pɔi ni yuuni 2013, o daa nyɛla do' so ŋun mali alaafee n diɛmdi diɛma laɣinsi ni. Lumba daa nyɛla ŋun diɛma diɛmanim pam n gili duniya yaanga zuɣu laɣinsinim ni.<ref>{{Cite web|title=Highlife Legend Daddy Lumba dies at 60|url=https://www.modernghana.com/entertainment/81389/highlife-legend-daddy-lumba-dies-at.html|access-date=2026-05-06|website=Modern Ghana|language=en}}</ref> ''King Promise'' daa nyɛla ŋun ʒini ''[[Joy FM (Ghana)|Joy FM]]'' zuɣu n yɛli ni o mini Daddy Lumba daa nyɛla ban laɣim n tumda ni bɛ yihi yila na, di chira ayi nyaanga ka Lumba daa kani maa.<ref>{{Cite web|date=2025-07-26|title=Daddy Lumba: 'We were working on a joint album'- King Promise reveals - MyJoyOnline|url=https://www.myjoyonline.com/daddy-lumba-we-were-working-on-a-joint-album-king-promise-reveals/|access-date=2026-05-06|website=www.myjoyonline.com|language=en-US}}</ref>
=== O kuli malibu ===
Daddy Lumba ŋun kani maa daŋni kpɛma (abusuapanin) daa moliya ni o kuli bahigu yan lula silimin goli ''[[December]]'' dabaayɔbu dali 2025, ni di yan niŋla ''Baba Yara Sports Stadium'' din be [[Kumasi]] la ni.<ref>{{Cite web|date=2025-10-08|title=Family announces date for late Daddy Lumba’s final funeral rites|url=https://www.pulse.com.gh/story/family-announces-date-for-late-daddy-lumbas-final-funeral-rites-2025100810142033693|access-date=2026-05-06|website=Pulse Ghana|language=en}}</ref><ref>{{Cite web|date=2025-08-05|title=Daddy Lumba’s funeral to be held in Kumasi - Family - MyJoyOnline|url=https://www.myjoyonline.com/daddy-lumbas-funeral-to-be-held-in-kumasi-family/|access-date=2026-05-06|website=www.myjoyonline.com|language=en-US}}</ref>
=== Silimin goli December kootu zaligu ===
Silimin goli ''[[December]]'' biɛɣu pia ni ayi dali 2025, ''Accra High Court'' daa zaɣisimi ni kuli maa bi yan mali bɛ ni daa gbaai dabisi shɛli maa (''13th [[December]] 2025''), dama bɛ daa bi mali Daddy Lumba mayilinima maa kuli maa malibu shaawara.<ref name=":7">{{Cite web|date=2025-12-12|title=BREAKING: Court blocks Daddy Lumba’s december 13 funeral|url=https://www.pulse.com.gh/story/breaking-court-blocks-daddy-lumbas-december-13-funeral-2025121211041531447|access-date=2026-05-06|website=Pulse Ghana|language=en}}</ref> Kootu maa daa bi saɣi n-ti daŋkpɛma maa, Kofi Owusu (''Abusuapanin'') ni o mali kuli maa shili ka daa lahi yɛli ''Transitions Funeral Home'' ni bɛ di zaŋ kum maa n-ti ba, naɣila kootu maa ti di sariya maa naagi.<ref name=":7" /> Kootu maa vihigu puuni, Daddy Lumba daŋ shɛba ban daa miri o (o paɣa ni o bihi) nuu daa ka kuli maa shili malibu ni, ka kootu maa daa yɛli ni di tu ni bɛ nuu be dinni.
Kootu maa daa zalibami ni bɛ bolimi kuli maa talahi nira kam laɣingu ka ka bɛ ti laɣim gbaai dabisili shɛli bɛ ni yan sɔɣi, bɛ daa lahi zalibami ni laɣishɛlikam bɛ ni nya kuli maa malibuni ni bɛ di zaŋli n gabi Daddy Lumba buni puuni, naɣila bɛ ti ŋmaai sariya maa.<ref>{{Cite web|date=2025-12-12|title=High Court stops Daddy Lumba's funeral over family dispute|url=https://www.primenewsghana.com/general-news/high-court-stops-daddy-lumba-s-funeral-over-family-dispute.html|access-date=2026-05-06|website=Prime News Ghana|language=en-us}}</ref>
Biɛla daa nabi tooi, ka kootu maa lahi zaɣisi bɛ ni gbaai sham maa, dama ban daa duhi yɛltɔɣa maa kootu maa daa bi yo bɛ ni daa gbaai ''GH₵2 million'' shɛli n-ti ba ni bɛ yo pɔi ka bɛ naan yi mali yɛlli maa.<ref>{{Cite web|date=2025-12-12|title=Court allows Daddy Lumba’s funeral to proceed after applicants miss GH¢2m deadline|url=https://www.pulse.com.gh/story/court-allows-daddy-lumbas-funeral-to-proceed-after-applicants-miss-ghcent2m-deadline-2025121215063989018|access-date=2026-05-06|website=Pulse Ghana|language=en}}</ref> Di nyaanga bɛ daa kpaŋ bɛ maŋa n mali yɛlli maa, ka kuli maa daa niŋ bɛ ni daa kuli zali li dabisi shɛli maa (''13th December, 2025'').
== O ni zali shɛli ==
Daddy Lumba daa nyɛla ŋun kpaŋsiri ''[[Ghana]]'' bi' pola mini baan' bihi ni bɛ piimi ''Highlife'' bɛ yila yilibu ni.<ref name=":1" /> O daa lahi nyɛla ŋun sɔŋdi baansi ban na yiɣisirina, baansi kamani ''Felix Owusu, Afia Ampofowaa, Kwabena Sunkwa, Ofori Amponsah, Selina Orleans, Akua Serwaa Bonsu, Borax, Ateaa Tina'', ni ban pahipahi.<ref>{{Cite web|title=Daddy Lumba Biography – Official Website of Daddy Lumba|url=https://daddylumbaofficial.com/biography/|access-date=2026-05-06|language=en-US}}</ref> Baansi kamani ''Sarkodie, King Promise'', ni ''KiDi'' nyɛla ban gba yɛli ni Daddy Lumba nyɛla ŋun kpaŋsiba pam bɛ yila baantali polo.
Lumba kpaŋmaŋ zaŋchaŋ ''[[Ghana]]'' yila zaŋgɔhi tiŋduya binkumda polo nyɛla din zaŋ ninneesim na, ka o yilanim maa lahi yɛligi ''[[Ghana]]'' kaya.<ref>{{Cite web|date=2025-07-26|title=Daddy Lumba, Ghanaian music superstar, dead at 60|url=https://www.wusa9.com/article/entertainment/music/daddy-lumba-ghana-accra-highlife-music-obituary-death-dead/65-52a3fbb7-22a0-4fc1-92df-106e095cb15a|access-date=2026-05-06|website=wusa9.com|language=en-US}}</ref>
<h1>Ghana Music Awards</h1>
<table border="5" cellpadding="20">
<tr>
<th>Organization</th>
<th>Year</th>
<th>Category</th>
<th>Nominated work</th>
<th>Result</th>
<th>Reference</th>
</tr>
<!-- Ghana Music Awards -->
<tr>
<td rowspan="11">Ghana Music Awards</td>
<td rowspan="3">1999</td>
<td>Best Album</td>
<td>-</td>
<td>Won</td>
<td></td>
</tr>
<tr>
<td>Most Popular Song</td>
<td>-</td>
<td>Won</td>
<td></td>
</tr>
<tr>
<td>Artist of the Year</td>
<td>-</td>
<td>Won</td>
<td></td>
</tr>
<tr>
<td rowspan="2">2000</td>
<td>Album Of The Year</td>
<td>Aben Wo Ha</td>
<td>Won</td>
<td></td>
</tr>
<tr>
<td>Song of the Year</td>
<td>Aben Wo Ha</td>
<td>Won</td>
<td> <ref>https://mobile.ghanaweb.com/GhanaHomePage/entertainment/Daddy-Lumba-s-Aben-Wo-Ha-How-the-controversial-song-became-a-classic-1993919</ref> </td>
</tr>
<tr>
<td rowspan="2">2003</td>
<td>Contemporary Highlife Album Of The Year</td>
<td>Poison</td>
<td>Won</td>
<td></td>
</tr>
<tr>
<td>Contemporary Highlife Song Of The Year</td>
<td>Menya Mpo</td>
<td>Won</td>
<td></td>
</tr>
<tr>
<td>2008</td>
<td>Song of the Year</td>
<td>Tokrom</td>
<td>Nominated</td>
<td> <ref>https://mobile.ghanaweb.com/GhanaHomePage/entertainment/Ghana-Music-Awards-2008-nominations-out-193628</ref> </td>
</tr>
<tr>
<td>2011</td>
<td>Highlife Song of the Year</td>
<td>Anadwo Ye Die</td>
<td>Nominated</td>
<td> <ref>https://www.modernghana.com/entertainment/14578/three-artistes-lead-2011-ghana-music-awards-nominations.html</ref> </td>
</tr>
<tr>
<td>2012</td>
<td>Highlife Song of the Year</td>
<td>Hye Po</td>
<td>Nominated</td>
<td> <ref>https://www.newsghana.com.gh/sarkodie-okyeame-kwame-top-vodafone-ghana-music-awards-2012-nominees-list/</ref> </td>
</tr>
<tr>
<td>2015</td>
<td>Highlife Song of the Year</td>
<td>Yentie Obiaa</td>
<td>Won</td>
<td></td>
</tr>
<!-- Ghana Music Awards UK -->
<tr>
<td rowspan="2">Ghana Music Awards UK</td>
<td>2017</td>
<td>Highlife Song of the Year</td>
<td>Enko Den</td>
<td>Nominated</td>
<td> <ref>https://www.modernghana.com/entertainment/43996/ghana-music-awards-uk-2017-nominations-announced.html</ref> </td>
</tr>
<tr>
<td>2023</td>
<td>Most Popular Song of the Year</td>
<td>Ofon Na Ɛdi Asem Fo</td>
<td>Nominated</td>
<td> <ref>https://www.musicinafrica.net/magazine/ghana-music-awards-uk-2023-all-nominees</ref></td>
</tr>
</table>
<h2>Honorary awards</h2>
''<thead>
<nowiki></thead></nowiki>
<nowiki><tbody></nowiki>
<nowiki></tbody></nowiki>''
<table border="5" cellpadding="20">
<thead>
<tr>
<th>Organization</th>
<th>Year</th>
<th>Category</th>
<th>Ref.</th>
</tr>
</thead>
<tbody>
<!-- Ghana Music Awards -->
<tr>
<td rowspan="5">Ghana Music Awards</td>
<td>1999</td>
<td>Artist of the Year</td>
<td rowspan="3"></td>
</tr>
<tr>
<td>2000</td>
<td>Artist of the Year</td>
</tr>
<tr>
<td>2003</td>
<td>Contemporary Highlife Artist Of The Year</td>
</tr>
<tr>
<td>2015</td>
<td>Highlife Artiste(s) of the Year</td>
<td></td>
</tr>
<tr>
<td>2018</td>
<td>Lifetime Achievement Award</td>
<td> <ref>https://www.musicearshot.com/2025/07/the-timeless-legacy-of-daddy-lumba-ghana-s-highlife-icon-dies-at-60.html?m=1</ref> </td>
</tr>
<!-- EMY Africa Awards -->
<tr>
<td>EMY Africa Awards</td>
<td>2018</td>
<td>Icon/Legend of Entertainment</td>
<td> <ref>https://mobile.ghanaweb.com/GhanaHomePage/entertainment/Daddy-Lumba-A-look-at-the-life-and-achievements-of-a-Highlife-legend-1993575</ref> </td>
</tr>
<!-- Embassy of Ghana -->
<tr>
<td>Embassy of Ghana, Berlin, Germany</td>
<td>2023</td>
<td>Borga Highlife Lifetime Achievement Award</td>
<td> <ref>https://mobile.ghanaweb.com/GhanaHomePage/entertainment/Daddy-Lumba-A-look-at-the-life-and-achievements-of-a-Highlife-legend-1993575</ref> </td>
</tr>
<!-- National Honours -->
<tr>
<td>National Honours and Awards</td>
<td>2024</td>
<td>Grand Medal</td>
<td> <ref>https://www.myjoyonline.com/full-list-of-recipients-at-2024-national-honours-awards/</ref> </td>
</tr>
</tbody>
</table>
== Kundivihira ==
ng3eygbac4ffbh23c8hmrm6kkd0ukpy
136698
136697
2026-05-14T10:05:12Z
Phasy GH
5787
Edited a text
136698
wikitext
text/x-wiki
{{Bio}}
'''Charles Kwadwo Fosuh''' (be daa dɔɣi o la silimin goli ''[[September]]'' biɛɣu pihita yinika dali yuuni 1964 - ka o daa kani silimin ''[[July]]'' biɛɣu pishi ni ayɔbu yuuni 2025), ka bɛ mi o o tuma ni '''Daddy Lumba''', nyɛla ''[[Ghana]]'' nira ŋun nyɛ ''[[Germany]]'' yili yiina, yili sabira,<ref>{{Cite web|date=2025-11-26|title=Kumasi High court told Daddy Lumba died a German national, not Ghanaian - MyJoyOnline|url=https://www.myjoyonline.com/kumasi-high-court-told-daddy-lumba-died-a-german-national-not-ghanaian/|access-date=2026-05-04|website=www.myjoyonline.com|language=en-US}}</ref> ni ŋun tiri yila kumsi. O nyɛla ninvuɣ' so ŋun niŋ bayana ka yihi yilanim pam na, ka di shaŋa nyɛ din du tiŋduya, o nyɛla niriba pam ni mi ka o talahi mini o salo galisi pam ''[[Ghana]]'' yil' yiiniba puuni.<ref name=":1">{{Cite web|date=2025-07-27|title=Daddy Lumba: Ghana's highlife legend dies age 60|url=https://www.bbc.com/news/articles/ce93zez439lo|access-date=2026-05-04|website=www.bbc.com|language=en-GB}}</ref><ref>{{Cite web|title=Daddy Lumba As A Course To Be Studied?|url=https://www.modernghana.com/entertainment/62813/daddy-lumba-as-a-course-to-be-studied.html|access-date=2026-05-04|website=Modern Ghana|language=en}}</ref><ref>{{Cite news|last=Livemint|date=2025-07-26|title=Daddy Lumba, famed Ghanaian highlife singer, dies at 59 in Accra {{!}} Today News|language=en|work=mint|url=https://www.livemint.com/news/us-news/daddy-lumba-famed-ghanaian-highlife-singer-dies-at-59-in-accra-11753543948352.html|access-date=2026-05-04}}</ref><ref>{{Cite web|title=Not Just a Singer: Daddy Lumba and the Soul of a Nation|url=https://www.modernghana.com/news/1421277/not-just-a-singer-daddy-lumba-and-the-soul-of-a.html|access-date=2026-05-04|website=Modern Ghana|language=en}}</ref> Niriba pam daa mi la Lumba ka o nyɛ ŋun yihi yilanim pam din gbunani mini di biɛhisi nyɛ konkoba ka salo maa pam daa tooi lahi mali nangbanikpeeni bee galimi n zaŋ kpa o polo.<ref>{{Cite web|date=2025-07-26|title=Daddy Lumba: The highlife legend who redefined Ghanaian music|url=https://www.pulse.com.gh/story/daddy-lumba-the-highlife-legend-who-redefined-ghanaian-music-2025072612112019972|access-date=2026-05-04|website=Pulse Ghana|language=en}}</ref> O yila maa daa kuli jandirila Ghananim kaya, bɛ yal' niŋda ni bɛ yal' yara, o yila maa ni tooi yari n kpari yal' shaŋa polo n nyɛ yurilim, biɛhigu, kpibu, daŋ, ariziki, fara, suhiyurilim, suhisaɣingu, adiininima, nti pahi suhigbaali.
O ni daa na zoori saha shɛli maa, ''[[Ghana]]'' yil' yiiniba ban daa be ''[[Germany]]'' yuma 1980 bahigu la saha, Lumba daa pili la o yila tuma '<nowiki/>''Lumba Brothers''<nowiki/>' puuni, o mini ''[[Ghana]]'' nira ŋun yuli daa booni [[Nana Acheampong]] la lala saha maa. Bɛ zaa daa nyɛla ban go n chaŋ nti be ''[[Germany]]'' lala saha maa. Bɛ daa yihila bɛ ni daa laɣim n-ŋma yili gaŋ' shɛli la, '<nowiki/>''Yee Ye Aka Akwantuom''<nowiki/>', yuuni 1989; dina n daa lɛbi yili shɛli Ghananim nin ni tiɣi ''[[Ghana]]'' ninvuɣi shaba ban be tiŋduya yilanim puuni.Bɛ ni daa kuli waligi taba 1990 yuma maa piligu saha maa nyaanga, Lumba daa kpala o konko baan' tali tuma mini daabilim ka bɔli li '''Lumba Production''<nowiki/>' ka di mini ''MiPROMO'' kpalanzuya n daa kuli gbuni taba. O daa nyɛla ŋun yihi yil' viɛl' gbaliŋ na yimbayimba saha waɣila nyaanga.
Lumba daa dila ''[[Ghana]]'' baansi kpaŋmaŋ pina dibaa anii. O daa deela ''EMY Africa'' kpaŋmaŋ pina la, ka daa lahi n di kpaŋmaŋ pini shɛli din nyɛ ninvuɣ' shɛba ban kpaŋdi bɛ mansi pam diɛma ni yiɣijam polo la pini yuuni 2018 puuni. Yuuni 2023 puuni, ''[[Germany]]'' ''Ambassador'' din bɛ ''[[Ghana]]'' la daa ti o la '<nowiki/>''Borga Highlife Lifetim''e' kpaŋmaŋ pini la. Yuuni 2024 puuni, o daa lahi bela ban daa deei '<nowiki/>''National Honours and Awards''<nowiki/>' kpaŋmaŋ pina la puuni. Yuuni 2025 puuni, o yilli ŋɔ "''Mpempem Do Me''" daa nyɛla din pahi '''Apple Music''<nowiki/>' yilanim la zuɣu, ''UK'' naa ŋun yuli daa booni ''King Charles III'' la n daa piigi lala yilli maa ni o zaŋ n puhi ''Commonwealth Day'' chuɣu la.
== O biɛhigu piligu ==
Bɛ daa dɔɣila Charles Kwadwo Fosu silimin goli ''[[September]]'' biɛɣu pihita yinika dali yuuni 1964 tiŋ' shɛli bɛ ni booni ''Nsuta'' din be ''[[Ashanti Region]]'' ''[[Ghana]]'' tiŋgbani ni la. O ma n daa nyɛ<ref name=":2">{{Cite web|title=Daddy Lumba, Biography|url=http://ghanaweb.com/person/Daddy-Lumba-1257|access-date=2026-05-04|website=ghanaweb.com|language=en}}</ref> Comfort Gyamfi ka sokam mi o Ama Saah, ka o ba mi nyɛ Johnson Kwadwo Fosu. O ba ni o ma daa dɔɣila bihi ata ka o nyɛ ŋun pa kpɛma sani zuɣu. O laanba maa zaa daa nyɛla karimbanima. O ba daa nyɛla ŋun kani ka o na nyɛ bia.<ref>{{Cite web|title=Daddy Lumba Biography – Official Website of Daddy Lumba|url=https://daddylumbaofficial.com/biography/|access-date=2026-05-04|language=en-US}}</ref>
Fosu daa pilila o shikuru chandi ''Nsuta'' tiŋgbani ni, ''Suame Methodist'' din be ''[[Kumasi]]'' la ka o daa chaŋ, nti naai yuuni 1979. O daa tirisi tooni n chaŋ ''[[Adu Gyamfi Senior High School]]'' din be ''Jamasi'' la, amaa o daa lahi yi ni n labi ''[[Juaben Senior High School]]'' nti naai o ''Secondary Education'' nimaani 1984 la saha.<ref>{{Cite web|title=Daddy Lumba Biography – Official Website of Daddy Lumba|url=https://daddylumbaofficial.com/biography/|access-date=2026-05-04|language=en-US}}</ref>
== O tuma ==
=== O tuuli kuko' yaara mini Lumba Brothers (1983 hali ni 1989) ===
Fosu daa pilila yila o ni daa na nyɛ yuun' pia ni ayɔbu, o ni daa be ''[[Juaben Senior High School]]'' o daa nyɛla bɛ yila toondana yuuni 1983 hali ni yuuni 1984. O daa lahi kpala o tuuli laɣim yili "''Lumba Brothers''" o mini o zonima.<ref name=":0">{{Cite web|date=2025-07-26|title=10 fascinating facts about Highlife Legend Daddy Lumba — And the legacy he leaves behind|url=https://www.graphic.com.gh/entertainment/showbiz-news/10-fascinating-facts-about-highlife-legend-daddy-lumba-and-the-legacy-he-leaves-behind.html|access-date=2026-05-04|website=Graphic Online|language=en-gb}}</ref> O daa pilila bayana niŋbu o mini ''Nkwanta Wesley Singers'' ni daa diɛm diɛma ''Anokye Krom Cultural Center'' la.<ref>{{Cite web|title=Daddy Lumba Biography – Official Website of Daddy Lumba|url=https://daddylumbaofficial.com/biography/|access-date=2026-05-04|language=en-US}}</ref><ref>{{Cite web|date=2025-07-26|title=Daddy Lumba dead: Ghana mourn legendary highlife artiste wey die at age 60|url=https://www.bbc.com/pidgin/articles/cqxgj2e0edjo|access-date=2026-05-04|website=BBC News Pidgin}}</ref> Lala saha maa ka o daa yihi yilli ŋɔ na "Lumba Lumba" ka di yara n-jandiri ban daa tuhiri ''[[South Africa]]'' maŋsulinsi zuɣu lala saha maa. Yilli maa daa niŋla bayana, ka di che ka bɛ ti o yu' paa ŋɔ "Daddy Lumba", ka di daa ti che ka di lɛbi o yu' paa.<ref name=":3">{{Cite web|title=Daddy Lumba Biography – Official Website of Daddy Lumba|url=https://daddylumbaofficial.com/biography/|access-date=2026-05-04|language=en-US}}</ref>
O ni daa kuli naai ''[[Juaben Senior High School|Juaben SHS]]'' o daa chaŋla ''[[Germany]]'' yuuni 1983,<ref name=":0" /> ka di nyɛla o mam, ''Theresa Abebrese'', o ni daa nya so ''Secondary School'' la nti pahi o karimba ''Mama Acheampong'' n daa nyɛ ban tabi sɔŋ o. O daa chirigila ''[[Ghana]]'' nira ŋun gba nyɛ baanga nimaani ''[[Nana Acheampong]]''. Acheampong daa pun nyɛla ŋun be bɔŋ shɛli bɛ ni bɔli "''Talking Dreams''" la ni. Bɛ daa laɣila taba zɔri<ref name=":0" /> ka bɔli bɛ maŋ 'Lumba Brothers' (ka di yina Daddy Lumba yila bɔŋ kurili la ni). Bɛ daa gbaami ni bɛ yihi bɛ yil' palli na dina n nyɛ ''Yee Ye Aka Akwantuom'''<nowiki/>' '''''yuuni 1986 puuni, Joseph Owusu Banahene n daa nyɛ ŋun sɔŋ ka di yina.<ref name=":2" /><ref name=":1" /> Bɛ daa na bi tooi zaŋ yilli maa n wuhi salo ka di nyɛ laɣiri kalinsi zuɣu, naɣila yuuni 1989 ni ka di daa naan yina polo ni, di yibuna n-tɔ ka di kuli duhi bɛ bɔŋ maa saazuɣu.<ref name=":0" /><ref name=":4">{{Cite web|date=2025-07-26|title=Tribute to Daddy Lumba: The Highlife Maestro — iMullar|url=https://imullar.com/2025/07/26/tribute-to-daddy-lumba-the-highlife-maestro/|access-date=2026-05-04|language=en-GB}}</ref> Lumba Brothers daa nyɛla salo nini ni tiɣi shɛli dama bɛ daa chemi ka yili shɛli din daa du tiŋduya laBurger-Highlife''<nowiki/>' yina salo ni. Di yuma ayi nyaanga ka bɛ wali taba, amaa ka na kuli nyɛ ban laɣindi diɛmdi diɛma, kamani yuun' pia polo ha ka Lumba daa taɣi tiŋa.''<ref>{{Cite web|date=2023-01-02|title=“Nana Acheampong introduced me to Highlife music”-Daddy Lumba - Atinka Online|url=https://atinkaonline.com/nana-acheampong-introduced-me-to-highlife-music-daddy-lumba/|access-date=2026-05-04|language=en-US}}</ref><ref name=":3" />
=== O konko tuma (1990 hali ni 2025) ===
==== O bayana niŋbu (1990 hali ni 2000 polo) ====
Lumba Brothers ni daa wali taba n naai, Daddy Lumba daa yihila o konko yilanim na ka bɔli li '<nowiki/>''Obi Ate Meso Buo''<nowiki/>' 1990 yuuni la ni, baantali baŋdaba pam daa nya lala yilanim maa viɛlim ka di niŋ bayana ''[[Ghana]]'' yilanim puuni.<ref>{{Cite web|title=Daddy Lumba Biography – Official Website of Daddy Lumba|url=https://daddylumbaofficial.com/biography/|access-date=2026-05-04|language=en-US}}</ref><ref name=":6">{{Cite web|last=Oloworekende|first=Wale|date=2025-07-29|title=In Tribute To Daddy Lumba, Ghana’s Most Beloved Maverick|url=https://thenativemag.com/in-tribute-to-daddy-lumba-ghanas-most-beloved-maverick/|access-date=2026-05-04|website=The NATIVE|language=en-US}}</ref> Yilanim maa puuni shɛli n daa nyɛ "''Theresa''" ka di fiila jandiri o mam kuro la.<ref name=":4" /> Lumba daa yaarila o kukoli ''Rheinklang Studio'' ka di be ''Düsseldorf'' din be [[Germany]] la. Daddy Lumba daa kuli yihirila yil' pala na yuuni kam hali ni yuuni 2010. O yilanim maa zaa yi laɣim, o daa nyɛla yil' bɔŋbɔŋ bin pishi ni ayopoin<ref>{{Cite web|date=2025-07-27|title=See the list of over 200 songs Daddy Lumba released - MyJoyOnline|url=https://www.myjoyonline.com/see-the-list-of-over-200-songs-daddy-lumba-released/|access-date=2026-05-04|website=www.myjoyonline.com|language=en-US}}</ref> o ni daa na be o nyavuli ni (ka ''Obi Ate Meso Buo'<nowiki/>'' gba pahi danni).<ref name=":2" /> O yilanim daa nyɛla o maŋmaŋ kukoli, o maŋmaŋ takari gbaŋ '<nowiki/>''Lumba Production''' ka di nyɛ din mini ''MiPROMO'' kpalanzuya gbuni taba.
1990 yuma la saha zaa, o daa namdila yil' bona n tiri o baan' taba ''[[Germany]]'' tiŋgbani ni, Vida' gba daa pahila o ni daa ti yili shɛŋa maa ni, Felix Owusu ni daa zaŋ shɛli n wuhi salo yuuni 1992 la.<ref name=":5">{{Cite web|date=2025-07-27|title=See the list of over 200 songs Daddy Lumba released - MyJoyOnline|url=https://www.myjoyonline.com/see-the-list-of-over-200-songs-daddy-lumba-released/|access-date=2026-05-04|website=www.myjoyonline.com|language=en-US}}</ref> Lala saha maa ka Lumba daa chirigi Ofori Amponsah, ŋun daa lihiri m bɔri ŋun yan sɔŋ o o yila tuma polo la. Din saha Daddy Lumba daa na chɛla baantali tuma maa. Dina n daa nyɛ Ofori Amponsah piligu ka o mini Lumba laɣim n-tum, bɛ yihila "Anti Atta" na ka o daa yihi yil' bɔŋ ka boli li Asew. O mini Ofori daa lahi yihila yil'boŋ na ka boli liWo Ho Kyere''<nowiki/>' ka di yina yuuni 1999.''<ref name=":2" /><ref name=":5" />
Yuuni 1999, o daa dila '<nowiki/>''Ghana Music Awards''<nowiki/>' kpaŋmaŋ pina buta ka di '<nowiki/>''Album of the Year''<nowiki/>' kpaŋmaŋ pini nti pahi '<nowiki/>''Most Popular Song of the Year''<nowiki/>' kpaŋmaŋ pini.<ref name=":2" /> '<nowiki/>''Ghana Music Awards'<nowiki/>'' puuni, o daa lahi dila '''Artiste of the Year''<nowiki/>' kpaŋmaŋ pini yuuni 2000.
Silimin goli ''[[December]]'' biɛɣu pia ni yini dali yuuni 2005, Daddy Lumba daa demla diɛma '''House of Blues''<nowiki/>' din be ''[[Chicago]]'' la.<ref>{{Cite web|title=Daddy Lumba at Historic Chicago House of Blues!|url=https://www.modernghana.com/news/87794/daddy-lumba-at-historic-chicago-house-of-blues.html|access-date=2026-05-06|website=Modern Ghana|language=en}}</ref>
Daddy Lumba daa nyɛla ŋun yi poloni dihiri nuu n zaŋjandi ''<nowiki>''New Partronic Party (NPP)''</nowiki>''. "''Nana Ye Winner''", din nyɛ o yilli la nyɛla yili shɛli din daa mali zaashee pam n zaŋti tiŋgbani zuɣulantali piibupiibu shɛli din daa niŋ yuuni 2004, 2012 hali ni 2016. O daa lahi ŋmala yilli n-ti ''Nana Akufo-Addo'' 2020 piibupiibu la, dina n nyɛ "''4 More For Nana''".<ref>{{Cite web|last=Benedict|first=Qwame|date=2020-11-11|title=Daddy Lumba drops his campaign song for Nana Akuffo Addo (VIDEO)|url=https://www.ghpage.com/daddy-lumba-drops-his-campaign-song-for-nana-akuffo-addo-video/167444/|access-date=2026-05-06|website=GhPage|language=en-US}}</ref>
Silimin goli ''[[January]]'' biɛɣu pia ni yini dali yuuni 2009, linjimanim ata daa kuli kpɛla Lumba yiŋ din be ''Atimatim'' la ni ninmohi, ''[[Kumasi]]'' tiŋgbani ni. O tizopaɣa ''Faustina Fosu'' mini bɛ daŋ ni niriba n daa be yiŋa. Faustina ni yɛli sham, ni linjin' dabba maa daa bohila Lumba yala, bɛ daa yɛlimi ni bɛ mini o n yi [[Ankara]] n kuna, ni, ka o yɛliba ni o mini ba ni nya taba o yiŋa. O ni daa kuli yɛli ba ni o ka yiŋa, bɛ daa chaŋmi ka ti lahi labina hawa dibaayi nyaanga ni suhiyiɣisili, bɛ daa kuli zala bɛ yili maa dunoli gbuni n yari zilima ka turi ba. Bɛ ni daa kuli ŋmaligi, Faustina daa bolila ban su tiŋgbani maa fukumsi ka yɛli ba binshɛli din niŋ. Daddy Lumba daa bi yɛli kahigi binshɛɣu din niŋ maa n wuhi solo.<ref>{{Cite web|title=Daddy Lumba in trouble|url=https://www.modernghana.com/entertainment/8623/daddy-lumba-in-trouble.html|access-date=2026-05-06|website=Modern Ghana|language=en}}</ref>
=== 2010 hali ni 2025 ===
Silimin goli ''[[December]]'' biɛɣu pishi ni ayɔbu dali yuuni 2010, Daddy Lumba daa nyɛla ŋun dem dema '''Royal Lamerta Hotel' Ahodwo'' din be [[Kumasi]] la ni, o piligu dali n daa bala ka o diɛm diɛma tiŋ maa ni, o daa yan zaŋla lala diɛma maa n puhi o konko yuun pishi baantali maa ni chuɣu.<ref>{{Cite web|date=2010-09-17|title=Lumba's homecoming show - MyJoyOnline|url=https://www.myjoyonline.com/lumbas-homecoming-show/|access-date=2026-05-06|website=www.myjoyonline.com|language=en-US}}</ref> Bɛ daa tirisila diɛma maa n zali silimin goli ''[[January]]'' dahiyini dali yuuni 2011, ka di nyɛla bɛ tuma nema maa n bi viɛla, niriba n daa saɣim lala luɣili maa, nti pahi luɣili maa ʒilɛli bi viɛli zuɣu. Bɛ ni daa bi tooi diɛm diɛma maa di dabisili dali maa zuɣu ban su diɛma zonzongili daa duhi la lala hotel maa nim kootu.<ref>{{Cite web|title=Patrons of Lumba Concert fiasco explore legal option|url=https://www.modernghana.com/entertainment/14254/patrons-of-lumba-concert-fiasco-explore-legal-option.html|access-date=2026-05-06|website=Modern Ghana|language=en}}</ref>
Silimin goli ''[[January]]'' biɛɣu pia ni ayopoin dali yuuni 2018, Daddy Lumba daa duhila ''Kwame Anokye'' kootu ''Accra High Court'' lani, dama o daa ŋmala ʒiri ni o nyɛla Daddy Lumba bia, o daa boli la o maŋ ''Daddy Lumba Junior'' ka paɣisiri o ni o deei pina niriba sani. Daddy Lumba yɛliya ni Anokye pili o la paɣisibu saha shɛli o ni daa zini ''[[TV Africa]]'' zuɣu n niŋ '''Just Like You''<nowiki/>' la.<ref>{{Cite web|date=2018-04-04|title=Daddy Lumba look-alike changes name after lawsuit|url=https://www.citinewsroom.com/2018/04/daddy-lumba-look-alike-changes-name-after-lawsuit/|access-date=2026-05-06|language=en-US}}</ref> Anokye daa taɣila o yuli n boli o maŋ ''Anokye Supremo''.<ref>{{Cite web|date=2025-07-30|title=Eight 'sing-alikes' of Daddy Lumba mistaken for the original - MyJoyOnline|url=https://www.myjoyonline.com/eight-sing-alikes-of-daddy-lumba-mistaken-for-the-original/|access-date=2026-05-06|website=www.myjoyonline.com|language=en-US}}</ref>
Yuuni 2018 ''EMY Africa Awards'' la ni, Lumba daa dila '''Icon/Legend of Entertainment''<nowiki/>' kpaŋmaŋ pini. O ni daa deei pini maa o daa yɛlimi "N puhi ʒii ŋɔ zonzongilinim mini Ghananim ka paɣi. N nyɛla ŋun na kuli yan tiriya yili suma n yi na be n nyavuli ni".
Silimin goli ''[[October]]'' yuuni 2023, ''[[Germany]] Ambassador'' ŋun ʒi ''[[Ghana]]'' la daa tila Lumba '''Borga Highlife Lifetime Achievement Award''<nowiki/>' kpaŋmaŋ pini.
Lumba daa deela ''Grand Model'' kpaŋmaŋ pini la 2024 ''National Honours and Awards'' puuni, din daa niŋ ''Accra International Conference Centre'' silimin goli ''[[December]]'' biɛɣu pihita dali la.<ref>{{Cite web|date=2024-12-30|title=Full list of recipients at 2024 National Honours Awards - MyJoyOnline|url=https://www.myjoyonline.com/full-list-of-recipients-at-2024-national-honours-awards/|access-date=2026-05-06|website=www.myjoyonline.com|language=en-US}}</ref>
''King Charles III'' daa piila "''Mpempem Do Me''" n pahi yil' yura puuni 2025 yuuni ''Commonwealth Day'' la ni. Lala yilli maa n daa pahiri diba ayopoin ''King Charles III'' ni daa piigi o yil' yura pia ni ayopoin shɛŋa ''Apple Music'' maa.<ref>{{Cite web|date=2025-03-10|title=Daddy Lumba’s ‘Mpempem Do Me’ featured in King Charles’ playlist - MyJoyOnline|url=https://www.myjoyonline.com/daddy-lumbas-mpempem-do-me-featured-in-king-charles-playlist/|access-date=2026-05-06|website=www.myjoyonline.com|language=en-US}}</ref><ref>{{Cite web|last=Ghartey|first=Raphael|date=2025-03-10|title=Daddy Lumba's 'Mpempem Do Me' features in King Charles III's playlist|url=https://3news.com/showbiz/music/daddy-lumbas-mpempem-do-me-features-in-king-charles-iiis-playlist|access-date=2026-05-06|website=3News|language=en}}</ref>
Daddy Lumba daa malila niya ni chaŋ ''[[United States]]'' mini ''[[Canada]]'' n-ti diɛm diɛma, o yuun pishi nimaani nyaanga. ''TM Entertainmentz'' nim daa nyahila lala gɔrim maa o kum dabisili maa.<ref>{{Cite web|last=Ghartey|first=Raphael|date=2025-07-27|title=Daddy Lumba's USA and Canada tour cancelled - Management|url=https://3news.com/news/daddy-lumbas-usa-and-canada-tour-cancelled-management|access-date=2026-05-06|website=3News|language=en}}</ref> Ghana kuko' yaara ''Kaywa'' ni daa yɛli sham, ni Daddy Lumba daa na bela o yilanim bahigu shili malibu ni poi ka o nan yi che yila tuma. Lala yilanim maa di nyɛla din yan shihi yaɣa ŋɔ, ''roots reggae, amapiano, afrobeats'' nti pahi ''highlife''.
== O yila baŋsim ==
Lumba daa yan sabila yila, ka piigi di ni yan yiini dɔli sham, ka laɣim yila maa neen' bɔra, ka yili yila maa. O yilanim pam tooi nyɛla kanbonsili, amaa o tooi chirigiri yiindi siliminsili gba.<ref name=":6" /> Yilli kamani "''Homeless''" o bi yili li kanbonsili mini siliminsili konko o daa pahila ''German'' gba, o ni daa be ''[[Germany]]'' maa ka o daa bohim li o yila piligu maa saha.
=== O yila balibu ===
Bɛ ni daa wumsi o n niŋ asɔri yaɣili din nyɛ ''gospel'' la zuɣu, Lumba daa ŋma yilanim pam n zaŋkpa ''gospel'' polo, ka di tooi yara n kpari biɛhigu, yurilim, biɛhisi ni taba, kpaŋsibu ni tahima polo.<ref name=":6" /> Daddy Lumba yila nyɛla bal' konkoba ka shihiri suhi, ka lahi nyɛ din waligi ka che taba. O yilinim din galisim gari kobishii maa tooi yarimi n kpari yurilim, biɛhisi ni taba, amiliya, fara, tahima, laɣiri, yiŋ kalinsi, maŋ kpaŋsibu, wun paɣibu, suhipiɛlli, Naawuni ni yiko polo. O yila nim kuli nyɛla din puhiri ka laɣiri paɣiba, nintiɣibo zaŋchaŋ ban yuri o polo, ni o nin ni nya yal' shaŋa, ka di che ka nyɛ baanso ŋun biɛhigu mini salo biɛhisi tooi dɔli taba ka lahi taɣiri niriba biɛhisi.<ref>{{Cite journal|last=Akrong|first=Issac|date=2012-10|title=Hip life music: re-defining Ghanaian culture (1990-2012)|url=http://hdl.handle.net/10315/31427|language=en}}</ref>
=== O yila biɛhigu ===
Lumba daa lahi nyɛla niriba ni mi so ka o nini tiɣi o maŋa ka lahi dihiri o maŋ nachiinsi viɛnyɛla, ka mali viɛlim shɛli din che ka salo yuri o, ka lahi ŋma yil' shɛŋa ŋan niŋ bayana ''[[Ghana]]'' tiŋgbani ni, ka di nyɛ binshɛli din bi mili baansi pam. O daa mali la o zuɣu malibu balibu balibu, o daa tooi chɛri tamda, n pamdi sɔŋda ka daa lahi niŋdi tim niŋdi li ka di nyalisira ka be gɔnagɔna.<ref name=":6" />
== O maŋmaŋ biɛhigu ==
O ma ''Comfort Gyamfi (Ama Saah)'' n daa nyɛ o daa tooi mali so yɛltɔɣa n tumdi tuma. O kum daa nyɛla din daa dam o pam ka che ka o ŋma suhidamli, tahama, ni dihitabili yilanima. Daddy Lumba daa nyɛla ninvuɣi so ŋun mali ashili n zaŋ kpa o maŋmaŋ biɛhigu polo.<ref>{{Cite web|date=2025-12-02|title=High court rules both women were lawfully married to late music icon Daddy Lumba [Full Judgment] - MyJoyOnline|url=https://www.myjoyonline.com/high-court-rules-both-women-were-lawfully-married-to-late-music-icon-daddy-lumba-full-judgment/|access-date=2026-05-06|website=www.myjoyonline.com|language=en-US}}</ref> O daaʒia zaa daa nyɛla ''[[Ghana]]'' shiiri million kɔbiga ni pisopoin ni ayɔbu (''GH₵176 million''), ka di che ka o nyɛ be ''[[Ghana]]'' yili' yiindiba ban buni puuni.<ref>{{Cite web|last=Desk|first=HT US|date=2025-07-26|title=Daddy Lumba net worth: How rich was late Ghanaian musician? Here’s all about his family and kids|url=https://www.hindustantimes.com/entertainment/music/daddy-lumba-net-worth-all-about-late-ghanaian-musician-s-wealth-family-and-kids-101753547302466.html|access-date=2026-05-06|website=Hindustan Times|language=en}}</ref>
=== O radio duu ===
Silimin goli ''[[September]]'' yuuni 2022 puuni, Lumba daa yoola ''radio'' duu ka boli li ''DLFM'' (106.9), ka di tiri lahibali kanbonsili ni [[Ankara]] polo ŋɔ.<ref>{{Cite news|date=2022-09-08|title=Music legend Daddy Lumba establishes his own radio station, DLFM|language=en-EN|work=Pulse Ghana|url=https://www.pulse.com.gh/entertainment/music/music-legend-daddy-lumba-establishes-his-own-radio-station-dlfm/33ql1bl|access-date=2026-05-06}}{{Dead link|date=May 2026 |bot=InternetArchiveBot |fix-attempted=yes }}</ref><ref>{{Cite web|title=Daddy Lumba opens his own radio station DLFM in Accra (Photos)|url=http://shinemegh.com/2022/09/08/daddy-lumba-opens-his-own-radio-station-dlfm-in-accra-photos/|access-date=2026-05-06|website=shinemegh.com|language=en-US}}</ref>
=== O dɔro mini o kpibu ===
Silimin goli ''[[July]]'' biɛɣu pishi ni ayɔbu dali asiba mahili yuuni 2025 Lumba daa nyɛla ŋun kani ''Bank Hospital'' din be ''Cantonments'' din be [[Ankara]] la ni.<ref>{{Cite news|date=2025-07-26|title=Daddy Lumba cause of death: Ghanian music icon, passes away - here's what happened to him|work=The Economic Times|url=https://economictimes.indiatimes.com/news/international/us/daddy-lumba-cause-of-death-ghanian-music-icon-passes-away-heres-what-happened-to-him/articleshow/122925433.cms?from=mdr|access-date=2026-05-06|issn=0013-0389}}</ref> Pɔi ka o daa kani, o yuuni pihiyɔbu dɔɣim dabisili chuɣu shɛli din daa niŋ yuuni 2024 la ni, o daa chihila o paɣa, ''Akosua Serwaa Fosuh'' noli ni ka ŋuna n dihi o shini o dali. O daa viila ashili n yɛli ni o daa niŋla yaannyini apulaashin, kamani 2013 la saha. Pɔi ni yuuni 2013, o daa nyɛla do' so ŋun mali alaafee n diɛmdi diɛma laɣinsi ni. Lumba daa nyɛla ŋun diɛma diɛmanim pam n gili duniya yaanga zuɣu laɣinsinim ni.<ref>{{Cite web|title=Highlife Legend Daddy Lumba dies at 60|url=https://www.modernghana.com/entertainment/81389/highlife-legend-daddy-lumba-dies-at.html|access-date=2026-05-06|website=Modern Ghana|language=en}}</ref> ''King Promise'' daa nyɛla ŋun ʒini ''[[Joy FM (Ghana)|Joy FM]]'' zuɣu n yɛli ni o mini Daddy Lumba daa nyɛla ban laɣim n tumda ni bɛ yihi yila na, di chira ayi nyaanga ka Lumba daa kani maa.<ref>{{Cite web|date=2025-07-26|title=Daddy Lumba: 'We were working on a joint album'- King Promise reveals - MyJoyOnline|url=https://www.myjoyonline.com/daddy-lumba-we-were-working-on-a-joint-album-king-promise-reveals/|access-date=2026-05-06|website=www.myjoyonline.com|language=en-US}}</ref>
=== O kuli malibu ===
Daddy Lumba ŋun kani maa daŋni kpɛma (abusuapanin) daa moliya ni o kuli bahigu yan lula silimin goli ''[[December]]'' dabaayɔbu dali 2025, ni di yan niŋla ''Baba Yara Sports Stadium'' din be [[Kumasi]] la ni.<ref>{{Cite web|date=2025-10-08|title=Family announces date for late Daddy Lumba’s final funeral rites|url=https://www.pulse.com.gh/story/family-announces-date-for-late-daddy-lumbas-final-funeral-rites-2025100810142033693|access-date=2026-05-06|website=Pulse Ghana|language=en}}</ref><ref>{{Cite web|date=2025-08-05|title=Daddy Lumba’s funeral to be held in Kumasi - Family - MyJoyOnline|url=https://www.myjoyonline.com/daddy-lumbas-funeral-to-be-held-in-kumasi-family/|access-date=2026-05-06|website=www.myjoyonline.com|language=en-US}}</ref>
=== Silimin goli December kootu zaligu ===
Silimin goli ''[[December]]'' biɛɣu pia ni ayi dali 2025, ''Accra High Court'' daa zaɣisimi ni kuli maa bi yan mali bɛ ni daa gbaai dabisi shɛli maa (''13th [[December]] 2025''), dama bɛ daa bi mali Daddy Lumba mayilinima maa kuli maa malibu shaawara.<ref name=":7">{{Cite web|date=2025-12-12|title=BREAKING: Court blocks Daddy Lumba’s december 13 funeral|url=https://www.pulse.com.gh/story/breaking-court-blocks-daddy-lumbas-december-13-funeral-2025121211041531447|access-date=2026-05-06|website=Pulse Ghana|language=en}}</ref> Kootu maa daa bi saɣi n-ti daŋkpɛma maa, Kofi Owusu (''Abusuapanin'') ni o mali kuli maa shili ka daa lahi yɛli ''Transitions Funeral Home'' ni bɛ di zaŋ kum maa n-ti ba, naɣila kootu maa ti di sariya maa naagi.<ref name=":7" /> Kootu maa vihigu puuni, Daddy Lumba daŋ shɛba ban daa miri o (o paɣa ni o bihi) nuu daa ka kuli maa shili malibu ni, ka kootu maa daa yɛli ni di tu ni bɛ nuu be dinni.
Kootu maa daa zalibami ni bɛ bolimi kuli maa talahi nira kam laɣingu ka ka bɛ ti laɣim gbaai dabisili shɛli bɛ ni yan sɔɣi, bɛ daa lahi zalibami ni laɣishɛlikam bɛ ni nya kuli maa malibuni ni bɛ di zaŋli n gabi Daddy Lumba buni puuni, naɣila bɛ ti ŋmaai sariya maa.<ref>{{Cite web|date=2025-12-12|title=High Court stops Daddy Lumba's funeral over family dispute|url=https://www.primenewsghana.com/general-news/high-court-stops-daddy-lumba-s-funeral-over-family-dispute.html|access-date=2026-05-06|website=Prime News Ghana|language=en-us}}</ref>
Biɛla daa nabi tooi, ka kootu maa lahi zaɣisi bɛ ni gbaai sham maa, dama ban daa duhi yɛltɔɣa maa kootu maa daa bi yo bɛ ni daa gbaai ''GH₵2 million'' shɛli n-ti ba ni bɛ yo pɔi ka bɛ naan yi mali yɛlli maa.<ref>{{Cite web|date=2025-12-12|title=Court allows Daddy Lumba’s funeral to proceed after applicants miss GH¢2m deadline|url=https://www.pulse.com.gh/story/court-allows-daddy-lumbas-funeral-to-proceed-after-applicants-miss-ghcent2m-deadline-2025121215063989018|access-date=2026-05-06|website=Pulse Ghana|language=en}}</ref> Di nyaanga bɛ daa kpaŋ bɛ maŋa n mali yɛlli maa, ka kuli maa daa niŋ bɛ ni daa kuli zali li dabisi shɛli maa (''13th December, 2025'').
== O ni zali shɛli ==
Daddy Lumba daa nyɛla ŋun kpaŋsiri ''[[Ghana]]'' bi' pola mini baan' bihi ni bɛ piimi ''Highlife'' bɛ yila yilibu ni.<ref name=":1" /> O daa lahi nyɛla ŋun sɔŋdi baansi ban na yiɣisirina, baansi kamani ''Felix Owusu, Afia Ampofowaa, Kwabena Sunkwa, Ofori Amponsah, Selina Orleans, Akua Serwaa Bonsu, Borax, Ateaa Tina'', ni ban pahipahi.<ref>{{Cite web|title=Daddy Lumba Biography – Official Website of Daddy Lumba|url=https://daddylumbaofficial.com/biography/|access-date=2026-05-06|language=en-US}}</ref> Baansi kamani ''Sarkodie, King Promise'', ni ''KiDi'' nyɛla ban gba yɛli ni Daddy Lumba nyɛla ŋun kpaŋsiba pam bɛ yila baantali polo.
Lumba kpaŋmaŋ zaŋchaŋ ''[[Ghana]]'' yila zaŋgɔhi tiŋduya binkumda polo nyɛla din zaŋ ninneesim na, ka o yilanim maa lahi yɛligi ''[[Ghana]]'' kaya.<ref>{{Cite web|date=2025-07-26|title=Daddy Lumba, Ghanaian music superstar, dead at 60|url=https://www.wusa9.com/article/entertainment/music/daddy-lumba-ghana-accra-highlife-music-obituary-death-dead/65-52a3fbb7-22a0-4fc1-92df-106e095cb15a|access-date=2026-05-06|website=wusa9.com|language=en-US}}</ref>
<h1>Ghana Music Awards</h1>
<table border="5" cellpadding="20">
<tr>
<th>Organization</th>
<th>Year</th>
<th>Category</th>
<th>Nominated work</th>
<th>Result</th>
<th>Reference</th>
</tr>
<!-- Ghana Music Awards -->
<tr>
<td rowspan="11">Ghana Music Awards</td>
<td rowspan="3">1999</td>
<td>Best Album</td>
<td>-</td>
<td>Won</td>
<td></td>
</tr>
<tr>
<td>Most Popular Song</td>
<td>-</td>
<td>Won</td>
<td></td>
</tr>
<tr>
<td>Artist of the Year</td>
<td>-</td>
<td>Won</td>
<td></td>
</tr>
<tr>
<td rowspan="2">2000</td>
<td>Album Of The Year</td>
<td>Aben Wo Ha</td>
<td>Won</td>
<td></td>
</tr>
<tr>
<td>Song of the Year</td>
<td>Aben Wo Ha</td>
<td>Won</td>
<td> <ref>https://mobile.ghanaweb.com/GhanaHomePage/entertainment/Daddy-Lumba-s-Aben-Wo-Ha-How-the-controversial-song-became-a-classic-1993919</ref> </td>
</tr>
<tr>
<td rowspan="2">2003</td>
<td>Contemporary Highlife Album Of The Year</td>
<td>Poison</td>
<td>Won</td>
<td></td>
</tr>
<tr>
<td>Contemporary Highlife Song Of The Year</td>
<td>Menya Mpo</td>
<td>Won</td>
<td></td>
</tr>
<tr>
<td>2008</td>
<td>Song of the Year</td>
<td>Tokrom</td>
<td>Nominated</td>
<td> <ref>https://mobile.ghanaweb.com/GhanaHomePage/entertainment/Ghana-Music-Awards-2008-nominations-out-193628</ref> </td>
</tr>
<tr>
<td>2011</td>
<td>Highlife Song of the Year</td>
<td>Anadwo Ye Die</td>
<td>Nominated</td>
<td> <ref>https://www.modernghana.com/entertainment/14578/three-artistes-lead-2011-ghana-music-awards-nominations.html</ref> </td>
</tr>
<tr>
<td>2012</td>
<td>Highlife Song of the Year</td>
<td>Hye Po</td>
<td>Nominated</td>
<td> <ref>https://www.newsghana.com.gh/sarkodie-okyeame-kwame-top-vodafone-ghana-music-awards-2012-nominees-list/</ref> </td>
</tr>
<tr>
<td>2015</td>
<td>Highlife Song of the Year</td>
<td>Yentie Obiaa</td>
<td>Won</td>
<td></td>
</tr>
<!-- Ghana Music Awards UK -->
<tr>
<td rowspan="2">Ghana Music Awards UK</td>
<td>2017</td>
<td>Highlife Song of the Year</td>
<td>Enko Den</td>
<td>Nominated</td>
<td> <ref>https://www.modernghana.com/entertainment/43996/ghana-music-awards-uk-2017-nominations-announced.html</ref> </td>
</tr>
<tr>
<td>2023</td>
<td>Most Popular Song of the Year</td>
<td>Ofon Na Ɛdi Asem Fo</td>
<td>Nominated</td>
<td> <ref>https://www.musicinafrica.net/magazine/ghana-music-awards-uk-2023-all-nominees</ref></td>
</tr>
</table>
<h2>Honorary awards</h2>
<table border="5" cellpadding="20">
<thead>
<tr>
<th>Organization</th>
<th>Year</th>
<th>Category</th>
<th>Ref.</th>
</tr>
</thead>
<tbody>
<!-- Ghana Music Awards -->
<tr>
<td rowspan="5">Ghana Music Awards</td>
<td>1999</td>
<td>Artist of the Year</td>
<td rowspan="3"></td>
</tr>
<tr>
<td>2000</td>
<td>Artist of the Year</td>
</tr>
<tr>
<td>2003</td>
<td>Contemporary Highlife Artist Of The Year</td>
</tr>
<tr>
<td>2015</td>
<td>Highlife Artiste(s) of the Year</td>
<td></td>
</tr>
<tr>
<td>2018</td>
<td>Lifetime Achievement Award</td>
<td> <ref>https://www.musicearshot.com/2025/07/the-timeless-legacy-of-daddy-lumba-ghana-s-highlife-icon-dies-at-60.html?m=1</ref> </td>
</tr>
<!-- EMY Africa Awards -->
<tr>
<td>EMY Africa Awards</td>
<td>2018</td>
<td>Icon/Legend of Entertainment</td>
<td> <ref>https://mobile.ghanaweb.com/GhanaHomePage/entertainment/Daddy-Lumba-A-look-at-the-life-and-achievements-of-a-Highlife-legend-1993575</ref> </td>
</tr>
<!-- Embassy of Ghana -->
<tr>
<td>Embassy of Ghana, Berlin, Germany</td>
<td>2023</td>
<td>Borga Highlife Lifetime Achievement Award</td>
<td> <ref>https://mobile.ghanaweb.com/GhanaHomePage/entertainment/Daddy-Lumba-A-look-at-the-life-and-achievements-of-a-Highlife-legend-1993575</ref> </td>
</tr>
<!-- National Honours -->
<tr>
<td>National Honours and Awards</td>
<td>2024</td>
<td>Grand Medal</td>
<td> <ref>https://www.myjoyonline.com/full-list-of-recipients-at-2024-national-honours-awards/</ref> </td>
</tr>
</tbody>
</table>
== Kundivihira ==
hfsdkaajn4m1b6f7vnzidh87w1xxilg
136699
136698
2026-05-14T10:16:41Z
Phasy GH
5787
Edited a text
136699
wikitext
text/x-wiki
{{Bio}}
'''Charles Kwadwo Fosuh''' (be daa dɔɣi o la silimin goli ''[[September]]'' biɛɣu pihita yinika dali yuuni 1964 - ka o daa kani silimin ''[[July]]'' biɛɣu pishi ni ayɔbu yuuni 2025), ka bɛ mi o o tuma ni '''Daddy Lumba''', nyɛla ''[[Ghana]]'' nira ŋun nyɛ ''[[Germany]]'' yili yiina, yili sabira,<ref>{{Cite web|date=2025-11-26|title=Kumasi High court told Daddy Lumba died a German national, not Ghanaian - MyJoyOnline|url=https://www.myjoyonline.com/kumasi-high-court-told-daddy-lumba-died-a-german-national-not-ghanaian/|access-date=2026-05-04|website=www.myjoyonline.com|language=en-US}}</ref> ni ŋun tiri yila kumsi. O nyɛla ninvuɣ' so ŋun niŋ bayana ka yihi yilanim pam na, ka di shaŋa nyɛ din du tiŋduya, o nyɛla niriba pam ni mi ka o talahi mini o salo galisi pam ''[[Ghana]]'' yil' yiiniba puuni.<ref name=":1">{{Cite web|date=2025-07-27|title=Daddy Lumba: Ghana's highlife legend dies age 60|url=https://www.bbc.com/news/articles/ce93zez439lo|access-date=2026-05-04|website=www.bbc.com|language=en-GB}}</ref><ref>{{Cite web|title=Daddy Lumba As A Course To Be Studied?|url=https://www.modernghana.com/entertainment/62813/daddy-lumba-as-a-course-to-be-studied.html|access-date=2026-05-04|website=Modern Ghana|language=en}}</ref><ref>{{Cite news|last=Livemint|date=2025-07-26|title=Daddy Lumba, famed Ghanaian highlife singer, dies at 59 in Accra {{!}} Today News|language=en|work=mint|url=https://www.livemint.com/news/us-news/daddy-lumba-famed-ghanaian-highlife-singer-dies-at-59-in-accra-11753543948352.html|access-date=2026-05-04}}</ref><ref>{{Cite web|title=Not Just a Singer: Daddy Lumba and the Soul of a Nation|url=https://www.modernghana.com/news/1421277/not-just-a-singer-daddy-lumba-and-the-soul-of-a.html|access-date=2026-05-04|website=Modern Ghana|language=en}}</ref> Niriba pam daa mi la Lumba ka o nyɛ ŋun yihi yilanim pam din gbunani mini di biɛhisi nyɛ konkoba ka salo maa pam daa tooi lahi mali nangbanikpeeni bee galimi n zaŋ kpa o polo.<ref>{{Cite web|date=2025-07-26|title=Daddy Lumba: The highlife legend who redefined Ghanaian music|url=https://www.pulse.com.gh/story/daddy-lumba-the-highlife-legend-who-redefined-ghanaian-music-2025072612112019972|access-date=2026-05-04|website=Pulse Ghana|language=en}}</ref> O yila maa daa kuli jandirila Ghananim kaya, bɛ yal' niŋda ni bɛ yal' yara, o yila maa ni tooi yari n kpari yal' shaŋa polo n nyɛ yurilim, biɛhigu, kpibu, daŋ, ariziki, fara, suhiyurilim, suhisaɣingu, adiininima, nti pahi suhigbaali.
O ni daa na zoori saha shɛli maa, ''[[Ghana]]'' yil' yiiniba ban daa be ''[[Germany]]'' yuma 1980 bahigu la saha, Lumba daa pili la o yila tuma '<nowiki/>''Lumba Brothers''<nowiki/>' puuni, o mini ''[[Ghana]]'' nira ŋun yuli daa booni [[Nana Acheampong]] la lala saha maa. Bɛ zaa daa nyɛla ban go n chaŋ nti be ''[[Germany]]'' lala saha maa. Bɛ daa yihila bɛ ni daa laɣim n-ŋma yili gaŋ' shɛli la, '<nowiki/>''Yee Ye Aka Akwantuom''<nowiki/>', yuuni 1989; dina n daa lɛbi yili shɛli Ghananim nin ni tiɣi ''[[Ghana]]'' ninvuɣi shaba ban be tiŋduya yilanim puuni.Bɛ ni daa kuli waligi taba 1990 yuma maa piligu saha maa nyaanga, Lumba daa kpala o konko baan' tali tuma mini daabilim ka bɔli li '''Lumba Production''<nowiki/>' ka di mini ''MiPROMO'' kpalanzuya n daa kuli gbuni taba. O daa nyɛla ŋun yihi yil' viɛl' gbaliŋ na yimbayimba saha waɣila nyaanga.
Lumba daa dila ''[[Ghana]]'' baansi kpaŋmaŋ pina dibaa anii. O daa deela ''EMY Africa'' kpaŋmaŋ pina la, ka daa lahi n di kpaŋmaŋ pini shɛli din nyɛ ninvuɣ' shɛba ban kpaŋdi bɛ mansi pam diɛma ni yiɣijam polo la pini yuuni 2018 puuni. Yuuni 2023 puuni, ''[[Germany]]'' ''Ambassador'' din bɛ ''[[Ghana]]'' la daa ti o la '<nowiki/>''Borga Highlife Lifetim''e' kpaŋmaŋ pini la. Yuuni 2024 puuni, o daa lahi bela ban daa deei '<nowiki/>''National Honours and Awards''<nowiki/>' kpaŋmaŋ pina la puuni. Yuuni 2025 puuni, o yilli ŋɔ "''Mpempem Do Me''" daa nyɛla din pahi '''Apple Music''<nowiki/>' yilanim la zuɣu, ''UK'' naa ŋun yuli daa booni ''King Charles III'' la n daa piigi lala yilli maa ni o zaŋ n puhi ''Commonwealth Day'' chuɣu la.
== O biɛhigu piligu ==
Bɛ daa dɔɣila Charles Kwadwo Fosu silimin goli ''[[September]]'' biɛɣu pihita yinika dali yuuni 1964 tiŋ' shɛli bɛ ni booni ''Nsuta'' din be ''[[Ashanti Region]]'' ''[[Ghana]]'' tiŋgbani ni la. O ma n daa nyɛ<ref name=":2">{{Cite web|title=Daddy Lumba, Biography|url=http://ghanaweb.com/person/Daddy-Lumba-1257|access-date=2026-05-04|website=ghanaweb.com|language=en}}</ref> Comfort Gyamfi ka sokam mi o Ama Saah, ka o ba mi nyɛ Johnson Kwadwo Fosu. O ba ni o ma daa dɔɣila bihi ata ka o nyɛ ŋun pa kpɛma sani zuɣu. O laanba maa zaa daa nyɛla karimbanima. O ba daa nyɛla ŋun kani ka o na nyɛ bia.<ref>{{Cite web|title=Daddy Lumba Biography – Official Website of Daddy Lumba|url=https://daddylumbaofficial.com/biography/|access-date=2026-05-04|language=en-US}}</ref>
Fosu daa pilila o shikuru chandi ''Nsuta'' tiŋgbani ni, ''Suame Methodist'' din be ''[[Kumasi]]'' la ka o daa chaŋ, nti naai yuuni 1979. O daa tirisi tooni n chaŋ ''[[Adu Gyamfi Senior High School]]'' din be ''Jamasi'' la, amaa o daa lahi yi ni n labi ''[[Juaben Senior High School]]'' nti naai o ''Secondary Education'' nimaani 1984 la saha.<ref>{{Cite web|title=Daddy Lumba Biography – Official Website of Daddy Lumba|url=https://daddylumbaofficial.com/biography/|access-date=2026-05-04|language=en-US}}</ref>
== O tuma ==
=== O tuuli kuko' yaara mini Lumba Brothers (1983 hali ni 1989) ===
Fosu daa pilila yila o ni daa na nyɛ yuun' pia ni ayɔbu, o ni daa be ''[[Juaben Senior High School]]'' o daa nyɛla bɛ yila toondana yuuni 1983 hali ni yuuni 1984. O daa lahi kpala o tuuli laɣim yili "''Lumba Brothers''" o mini o zonima.<ref name=":0">{{Cite web|date=2025-07-26|title=10 fascinating facts about Highlife Legend Daddy Lumba — And the legacy he leaves behind|url=https://www.graphic.com.gh/entertainment/showbiz-news/10-fascinating-facts-about-highlife-legend-daddy-lumba-and-the-legacy-he-leaves-behind.html|access-date=2026-05-04|website=Graphic Online|language=en-gb}}</ref> O daa pilila bayana niŋbu o mini ''Nkwanta Wesley Singers'' ni daa diɛm diɛma ''Anokye Krom Cultural Center'' la.<ref>{{Cite web|title=Daddy Lumba Biography – Official Website of Daddy Lumba|url=https://daddylumbaofficial.com/biography/|access-date=2026-05-04|language=en-US}}</ref><ref>{{Cite web|date=2025-07-26|title=Daddy Lumba dead: Ghana mourn legendary highlife artiste wey die at age 60|url=https://www.bbc.com/pidgin/articles/cqxgj2e0edjo|access-date=2026-05-04|website=BBC News Pidgin}}</ref> Lala saha maa ka o daa yihi yilli ŋɔ na "Lumba Lumba" ka di yara n-jandiri ban daa tuhiri ''[[South Africa]]'' maŋsulinsi zuɣu lala saha maa. Yilli maa daa niŋla bayana, ka di che ka bɛ ti o yu' paa ŋɔ "Daddy Lumba", ka di daa ti che ka di lɛbi o yu' paa.<ref name=":3">{{Cite web|title=Daddy Lumba Biography – Official Website of Daddy Lumba|url=https://daddylumbaofficial.com/biography/|access-date=2026-05-04|language=en-US}}</ref>
O ni daa kuli naai ''[[Juaben Senior High School|Juaben SHS]]'' o daa chaŋla ''[[Germany]]'' yuuni 1983,<ref name=":0" /> ka di nyɛla o mam, ''Theresa Abebrese'', o ni daa nya so ''Secondary School'' la nti pahi o karimba ''Mama Acheampong'' n daa nyɛ ban tabi sɔŋ o. O daa chirigila ''[[Ghana]]'' nira ŋun gba nyɛ baanga nimaani ''[[Nana Acheampong]]''. Acheampong daa pun nyɛla ŋun be bɔŋ shɛli bɛ ni bɔli "''Talking Dreams''" la ni. Bɛ daa laɣila taba zɔri<ref name=":0" /> ka bɔli bɛ maŋ 'Lumba Brothers' (ka di yina Daddy Lumba yila bɔŋ kurili la ni). Bɛ daa gbaami ni bɛ yihi bɛ yil' palli na dina n nyɛ ''Yee Ye Aka Akwantuom'''<nowiki/>' '''''yuuni 1986 puuni, Joseph Owusu Banahene n daa nyɛ ŋun sɔŋ ka di yina.<ref name=":2" /><ref name=":1" /> Bɛ daa na bi tooi zaŋ yilli maa n wuhi salo ka di nyɛ laɣiri kalinsi zuɣu, naɣila yuuni 1989 ni ka di daa naan yina polo ni, di yibuna n-tɔ ka di kuli duhi bɛ bɔŋ maa saazuɣu.<ref name=":0" /><ref name=":4">{{Cite web|date=2025-07-26|title=Tribute to Daddy Lumba: The Highlife Maestro — iMullar|url=https://imullar.com/2025/07/26/tribute-to-daddy-lumba-the-highlife-maestro/|access-date=2026-05-04|language=en-GB}}</ref> Lumba Brothers daa nyɛla salo nini ni tiɣi shɛli dama bɛ daa chemi ka yili shɛli din daa du tiŋduya laBurger-Highlife''<nowiki/>' yina salo ni. Di yuma ayi nyaanga ka bɛ wali taba, amaa ka na kuli nyɛ ban laɣindi diɛmdi diɛma, kamani yuun' pia polo ha ka Lumba daa taɣi tiŋa.''<ref>{{Cite web|date=2023-01-02|title=“Nana Acheampong introduced me to Highlife music”-Daddy Lumba - Atinka Online|url=https://atinkaonline.com/nana-acheampong-introduced-me-to-highlife-music-daddy-lumba/|access-date=2026-05-04|language=en-US}}</ref><ref name=":3" />
=== O konko tuma (1990 hali ni 2025) ===
==== O bayana niŋbu (1990 hali ni 2000 polo) ====
Lumba Brothers ni daa wali taba n naai, Daddy Lumba daa yihila o konko yilanim na ka bɔli li '<nowiki/>''Obi Ate Meso Buo''<nowiki/>' 1990 yuuni la ni, baantali baŋdaba pam daa nya lala yilanim maa viɛlim ka di niŋ bayana ''[[Ghana]]'' yilanim puuni.<ref>{{Cite web|title=Daddy Lumba Biography – Official Website of Daddy Lumba|url=https://daddylumbaofficial.com/biography/|access-date=2026-05-04|language=en-US}}</ref><ref name=":6">{{Cite web|last=Oloworekende|first=Wale|date=2025-07-29|title=In Tribute To Daddy Lumba, Ghana’s Most Beloved Maverick|url=https://thenativemag.com/in-tribute-to-daddy-lumba-ghanas-most-beloved-maverick/|access-date=2026-05-04|website=The NATIVE|language=en-US}}</ref> Yilanim maa puuni shɛli n daa nyɛ "''Theresa''" ka di fiila jandiri o mam kuro la.<ref name=":4" /> Lumba daa yaarila o kukoli ''Rheinklang Studio'' ka di be ''Düsseldorf'' din be [[Germany]] la. Daddy Lumba daa kuli yihirila yil' pala na yuuni kam hali ni yuuni 2010. O yilanim maa zaa yi laɣim, o daa nyɛla yil' bɔŋbɔŋ bin pishi ni ayopoin<ref>{{Cite web|date=2025-07-27|title=See the list of over 200 songs Daddy Lumba released - MyJoyOnline|url=https://www.myjoyonline.com/see-the-list-of-over-200-songs-daddy-lumba-released/|access-date=2026-05-04|website=www.myjoyonline.com|language=en-US}}</ref> o ni daa na be o nyavuli ni (ka ''Obi Ate Meso Buo'<nowiki/>'' gba pahi danni).<ref name=":2" /> O yilanim daa nyɛla o maŋmaŋ kukoli, o maŋmaŋ takari gbaŋ '<nowiki/>''Lumba Production''' ka di nyɛ din mini ''MiPROMO'' kpalanzuya gbuni taba.
1990 yuma la saha zaa, o daa namdila yil' bona n tiri o baan' taba ''[[Germany]]'' tiŋgbani ni, Vida' gba daa pahila o ni daa ti yili shɛŋa maa ni, Felix Owusu ni daa zaŋ shɛli n wuhi salo yuuni 1992 la.<ref name=":5">{{Cite web|date=2025-07-27|title=See the list of over 200 songs Daddy Lumba released - MyJoyOnline|url=https://www.myjoyonline.com/see-the-list-of-over-200-songs-daddy-lumba-released/|access-date=2026-05-04|website=www.myjoyonline.com|language=en-US}}</ref> Lala saha maa ka Lumba daa chirigi Ofori Amponsah, ŋun daa lihiri m bɔri ŋun yan sɔŋ o o yila tuma polo la. Din saha Daddy Lumba daa na chɛla baantali tuma maa. Dina n daa nyɛ Ofori Amponsah piligu ka o mini Lumba laɣim n-tum, bɛ yihila "Anti Atta" na ka o daa yihi yil' bɔŋ ka boli li Asew. O mini Ofori daa lahi yihila yil'boŋ na ka boli liWo Ho Kyere''<nowiki/>' ka di yina yuuni 1999.''<ref name=":2" /><ref name=":5" />
Yuuni 1999, o daa dila '<nowiki/>''Ghana Music Awards''<nowiki/>' kpaŋmaŋ pina buta ka di '<nowiki/>''Album of the Year''<nowiki/>' kpaŋmaŋ pini nti pahi '<nowiki/>''Most Popular Song of the Year''<nowiki/>' kpaŋmaŋ pini.<ref name=":2" /> '<nowiki/>''Ghana Music Awards'<nowiki/>'' puuni, o daa lahi dila '''Artiste of the Year''<nowiki/>' kpaŋmaŋ pini yuuni 2000.
Silimin goli ''[[December]]'' biɛɣu pia ni yini dali yuuni 2005, Daddy Lumba daa demla diɛma '''House of Blues''<nowiki/>' din be ''[[Chicago]]'' la.<ref>{{Cite web|title=Daddy Lumba at Historic Chicago House of Blues!|url=https://www.modernghana.com/news/87794/daddy-lumba-at-historic-chicago-house-of-blues.html|access-date=2026-05-06|website=Modern Ghana|language=en}}</ref>
Daddy Lumba daa nyɛla ŋun yi poloni dihiri nuu n zaŋjandi ''<nowiki>''New Partronic Party (NPP)''</nowiki>''. "''Nana Ye Winner''", din nyɛ o yilli la nyɛla yili shɛli din daa mali zaashee pam n zaŋti tiŋgbani zuɣulantali piibupiibu shɛli din daa niŋ yuuni 2004, 2012 hali ni 2016. O daa lahi ŋmala yilli n-ti ''Nana Akufo-Addo'' 2020 piibupiibu la, dina n nyɛ "''4 More For Nana''".<ref>{{Cite web|last=Benedict|first=Qwame|date=2020-11-11|title=Daddy Lumba drops his campaign song for Nana Akuffo Addo (VIDEO)|url=https://www.ghpage.com/daddy-lumba-drops-his-campaign-song-for-nana-akuffo-addo-video/167444/|access-date=2026-05-06|website=GhPage|language=en-US}}</ref>
Silimin goli ''[[January]]'' biɛɣu pia ni yini dali yuuni 2009, linjimanim ata daa kuli kpɛla Lumba yiŋ din be ''Atimatim'' la ni ninmohi, ''[[Kumasi]]'' tiŋgbani ni. O tizopaɣa ''Faustina Fosu'' mini bɛ daŋ ni niriba n daa be yiŋa. Faustina ni yɛli sham, ni linjin' dabba maa daa bohila Lumba yala, bɛ daa yɛlimi ni bɛ mini o n yi [[Ankara]] n kuna, ni, ka o yɛliba ni o mini ba ni nya taba o yiŋa. O ni daa kuli yɛli ba ni o ka yiŋa, bɛ daa chaŋmi ka ti lahi labina hawa dibaayi nyaanga ni suhiyiɣisili, bɛ daa kuli zala bɛ yili maa dunoli gbuni n yari zilima ka turi ba. Bɛ ni daa kuli ŋmaligi, Faustina daa bolila ban su tiŋgbani maa fukumsi ka yɛli ba binshɛli din niŋ. Daddy Lumba daa bi yɛli kahigi binshɛɣu din niŋ maa n wuhi solo.<ref>{{Cite web|title=Daddy Lumba in trouble|url=https://www.modernghana.com/entertainment/8623/daddy-lumba-in-trouble.html|access-date=2026-05-06|website=Modern Ghana|language=en}}</ref>
=== 2010 hali ni 2025 ===
Silimin goli ''[[December]]'' biɛɣu pishi ni ayɔbu dali yuuni 2010, Daddy Lumba daa nyɛla ŋun dem dema '''Royal Lamerta Hotel' Ahodwo'' din be [[Kumasi]] la ni, o piligu dali n daa bala ka o diɛm diɛma tiŋ maa ni, o daa yan zaŋla lala diɛma maa n puhi o konko yuun pishi baantali maa ni chuɣu.<ref>{{Cite web|date=2010-09-17|title=Lumba's homecoming show - MyJoyOnline|url=https://www.myjoyonline.com/lumbas-homecoming-show/|access-date=2026-05-06|website=www.myjoyonline.com|language=en-US}}</ref> Bɛ daa tirisila diɛma maa n zali silimin goli ''[[January]]'' dahiyini dali yuuni 2011, ka di nyɛla bɛ tuma nema maa n bi viɛla, niriba n daa saɣim lala luɣili maa, nti pahi luɣili maa ʒilɛli bi viɛli zuɣu. Bɛ ni daa bi tooi diɛm diɛma maa di dabisili dali maa zuɣu ban su diɛma zonzongili daa duhi la lala hotel maa nim kootu.<ref>{{Cite web|title=Patrons of Lumba Concert fiasco explore legal option|url=https://www.modernghana.com/entertainment/14254/patrons-of-lumba-concert-fiasco-explore-legal-option.html|access-date=2026-05-06|website=Modern Ghana|language=en}}</ref>
Silimin goli ''[[January]]'' biɛɣu pia ni ayopoin dali yuuni 2018, Daddy Lumba daa duhila ''Kwame Anokye'' kootu ''Accra High Court'' lani, dama o daa ŋmala ʒiri ni o nyɛla Daddy Lumba bia, o daa boli la o maŋ ''Daddy Lumba Junior'' ka paɣisiri o ni o deei pina niriba sani. Daddy Lumba yɛliya ni Anokye pili o la paɣisibu saha shɛli o ni daa zini ''[[TV Africa]]'' zuɣu n niŋ '''Just Like You''<nowiki/>' la.<ref>{{Cite web|date=2018-04-04|title=Daddy Lumba look-alike changes name after lawsuit|url=https://www.citinewsroom.com/2018/04/daddy-lumba-look-alike-changes-name-after-lawsuit/|access-date=2026-05-06|language=en-US}}</ref> Anokye daa taɣila o yuli n boli o maŋ ''Anokye Supremo''.<ref>{{Cite web|date=2025-07-30|title=Eight 'sing-alikes' of Daddy Lumba mistaken for the original - MyJoyOnline|url=https://www.myjoyonline.com/eight-sing-alikes-of-daddy-lumba-mistaken-for-the-original/|access-date=2026-05-06|website=www.myjoyonline.com|language=en-US}}</ref>
Yuuni 2018 ''EMY Africa Awards'' la ni, Lumba daa dila '''Icon/Legend of Entertainment''<nowiki/>' kpaŋmaŋ pini. O ni daa deei pini maa o daa yɛlimi "N puhi ʒii ŋɔ zonzongilinim mini Ghananim ka paɣi. N nyɛla ŋun na kuli yan tiriya yili suma n yi na be n nyavuli ni".
Silimin goli ''[[October]]'' yuuni 2023, ''[[Germany]] Ambassador'' ŋun ʒi ''[[Ghana]]'' la daa tila Lumba '''Borga Highlife Lifetime Achievement Award''<nowiki/>' kpaŋmaŋ pini.
Lumba daa deela ''Grand Model'' kpaŋmaŋ pini la 2024 ''National Honours and Awards'' puuni, din daa niŋ ''Accra International Conference Centre'' silimin goli ''[[December]]'' biɛɣu pihita dali la.<ref>{{Cite web|date=2024-12-30|title=Full list of recipients at 2024 National Honours Awards - MyJoyOnline|url=https://www.myjoyonline.com/full-list-of-recipients-at-2024-national-honours-awards/|access-date=2026-05-06|website=www.myjoyonline.com|language=en-US}}</ref>
''King Charles III'' daa piila "''Mpempem Do Me''" n pahi yil' yura puuni 2025 yuuni ''Commonwealth Day'' la ni. Lala yilli maa n daa pahiri diba ayopoin ''King Charles III'' ni daa piigi o yil' yura pia ni ayopoin shɛŋa ''Apple Music'' maa.<ref>{{Cite web|date=2025-03-10|title=Daddy Lumba’s ‘Mpempem Do Me’ featured in King Charles’ playlist - MyJoyOnline|url=https://www.myjoyonline.com/daddy-lumbas-mpempem-do-me-featured-in-king-charles-playlist/|access-date=2026-05-06|website=www.myjoyonline.com|language=en-US}}</ref><ref>{{Cite web|last=Ghartey|first=Raphael|date=2025-03-10|title=Daddy Lumba's 'Mpempem Do Me' features in King Charles III's playlist|url=https://3news.com/showbiz/music/daddy-lumbas-mpempem-do-me-features-in-king-charles-iiis-playlist|access-date=2026-05-06|website=3News|language=en}}</ref>
Daddy Lumba daa malila niya ni chaŋ ''[[United States]]'' mini ''[[Canada]]'' n-ti diɛm diɛma, o yuun pishi nimaani nyaanga. ''TM Entertainmentz'' nim daa nyahila lala gɔrim maa o kum dabisili maa.<ref>{{Cite web|last=Ghartey|first=Raphael|date=2025-07-27|title=Daddy Lumba's USA and Canada tour cancelled - Management|url=https://3news.com/news/daddy-lumbas-usa-and-canada-tour-cancelled-management|access-date=2026-05-06|website=3News|language=en}}</ref> Ghana kuko' yaara ''Kaywa'' ni daa yɛli sham, ni Daddy Lumba daa na bela o yilanim bahigu shili malibu ni poi ka o nan yi che yila tuma. Lala yilanim maa di nyɛla din yan shihi yaɣa ŋɔ, ''roots reggae, amapiano, afrobeats'' nti pahi ''highlife''.
== O yila baŋsim ==
Lumba daa yan sabila yila, ka piigi di ni yan yiini dɔli sham, ka laɣim yila maa neen' bɔra, ka yili yila maa. O yilanim pam tooi nyɛla kanbonsili, amaa o tooi chirigiri yiindi siliminsili gba.<ref name=":6" /> Yilli kamani "''Homeless''" o bi yili li kanbonsili mini siliminsili konko o daa pahila ''German'' gba, o ni daa be ''[[Germany]]'' maa ka o daa bohim li o yila piligu maa saha.
=== O yila balibu ===
Bɛ ni daa wumsi o n niŋ asɔri yaɣili din nyɛ ''gospel'' la zuɣu, Lumba daa ŋma yilanim pam n zaŋkpa ''gospel'' polo, ka di tooi yara n kpari biɛhigu, yurilim, biɛhisi ni taba, kpaŋsibu ni tahima polo.<ref name=":6" /> Daddy Lumba yila nyɛla bal' konkoba ka shihiri suhi, ka lahi nyɛ din waligi ka che taba. O yilinim din galisim gari kobishii maa tooi yarimi n kpari yurilim, biɛhisi ni taba, amiliya, fara, tahima, laɣiri, yiŋ kalinsi, maŋ kpaŋsibu, wun paɣibu, suhipiɛlli, Naawuni ni yiko polo. O yila nim kuli nyɛla din puhiri ka laɣiri paɣiba, nintiɣibo zaŋchaŋ ban yuri o polo, ni o nin ni nya yal' shaŋa, ka di che ka nyɛ baanso ŋun biɛhigu mini salo biɛhisi tooi dɔli taba ka lahi taɣiri niriba biɛhisi.<ref>{{Cite journal|last=Akrong|first=Issac|date=2012-10|title=Hip life music: re-defining Ghanaian culture (1990-2012)|url=http://hdl.handle.net/10315/31427|language=en}}</ref>
=== O yila biɛhigu ===
Lumba daa lahi nyɛla niriba ni mi so ka o nini tiɣi o maŋa ka lahi dihiri o maŋ nachiinsi viɛnyɛla, ka mali viɛlim shɛli din che ka salo yuri o, ka lahi ŋma yil' shɛŋa ŋan niŋ bayana ''[[Ghana]]'' tiŋgbani ni, ka di nyɛ binshɛli din bi mili baansi pam. O daa mali la o zuɣu malibu balibu balibu, o daa tooi chɛri tamda, n pamdi sɔŋda ka daa lahi niŋdi tim niŋdi li ka di nyalisira ka be gɔnagɔna.<ref name=":6" />
== O maŋmaŋ biɛhigu ==
O ma ''Comfort Gyamfi (Ama Saah)'' n daa nyɛ o daa tooi mali so yɛltɔɣa n tumdi tuma. O kum daa nyɛla din daa dam o pam ka che ka o ŋma suhidamli, tahama, ni dihitabili yilanima. Daddy Lumba daa nyɛla ninvuɣi so ŋun mali ashili n zaŋ kpa o maŋmaŋ biɛhigu polo.<ref>{{Cite web|date=2025-12-02|title=High court rules both women were lawfully married to late music icon Daddy Lumba [Full Judgment] - MyJoyOnline|url=https://www.myjoyonline.com/high-court-rules-both-women-were-lawfully-married-to-late-music-icon-daddy-lumba-full-judgment/|access-date=2026-05-06|website=www.myjoyonline.com|language=en-US}}</ref> O daaʒia zaa daa nyɛla ''[[Ghana]]'' shiiri million kɔbiga ni pisopoin ni ayɔbu (''GH₵176 million''), ka di che ka o nyɛ be ''[[Ghana]]'' yili' yiindiba ban buni puuni.<ref>{{Cite web|last=Desk|first=HT US|date=2025-07-26|title=Daddy Lumba net worth: How rich was late Ghanaian musician? Here’s all about his family and kids|url=https://www.hindustantimes.com/entertainment/music/daddy-lumba-net-worth-all-about-late-ghanaian-musician-s-wealth-family-and-kids-101753547302466.html|access-date=2026-05-06|website=Hindustan Times|language=en}}</ref>
=== O radio duu ===
Silimin goli ''[[September]]'' yuuni 2022 puuni, Lumba daa yoola ''radio'' duu ka boli li ''DLFM'' (106.9), ka di tiri lahibali kanbonsili ni [[Ankara]] polo ŋɔ.<ref>{{Cite news|date=2022-09-08|title=Music legend Daddy Lumba establishes his own radio station, DLFM|language=en-EN|work=Pulse Ghana|url=https://www.pulse.com.gh/entertainment/music/music-legend-daddy-lumba-establishes-his-own-radio-station-dlfm/33ql1bl|access-date=2026-05-06}}{{Dead link|date=May 2026 |bot=InternetArchiveBot |fix-attempted=yes }}</ref><ref>{{Cite web|title=Daddy Lumba opens his own radio station DLFM in Accra (Photos)|url=http://shinemegh.com/2022/09/08/daddy-lumba-opens-his-own-radio-station-dlfm-in-accra-photos/|access-date=2026-05-06|website=shinemegh.com|language=en-US}}</ref>
=== O dɔro mini o kpibu ===
Silimin goli ''[[July]]'' biɛɣu pishi ni ayɔbu dali asiba mahili yuuni 2025 Lumba daa nyɛla ŋun kani ''Bank Hospital'' din be ''Cantonments'' din be [[Ankara]] la ni.<ref>{{Cite news|date=2025-07-26|title=Daddy Lumba cause of death: Ghanian music icon, passes away - here's what happened to him|work=The Economic Times|url=https://economictimes.indiatimes.com/news/international/us/daddy-lumba-cause-of-death-ghanian-music-icon-passes-away-heres-what-happened-to-him/articleshow/122925433.cms?from=mdr|access-date=2026-05-06|issn=0013-0389}}</ref> Pɔi ka o daa kani, o yuuni pihiyɔbu dɔɣim dabisili chuɣu shɛli din daa niŋ yuuni 2024 la ni, o daa chihila o paɣa, ''Akosua Serwaa Fosuh'' noli ni ka ŋuna n dihi o shini o dali. O daa viila ashili n yɛli ni o daa niŋla yaannyini apulaashin, kamani 2013 la saha. Pɔi ni yuuni 2013, o daa nyɛla do' so ŋun mali alaafee n diɛmdi diɛma laɣinsi ni. Lumba daa nyɛla ŋun diɛma diɛmanim pam n gili duniya yaanga zuɣu laɣinsinim ni.<ref>{{Cite web|title=Highlife Legend Daddy Lumba dies at 60|url=https://www.modernghana.com/entertainment/81389/highlife-legend-daddy-lumba-dies-at.html|access-date=2026-05-06|website=Modern Ghana|language=en}}</ref> ''King Promise'' daa nyɛla ŋun ʒini ''[[Joy FM (Ghana)|Joy FM]]'' zuɣu n yɛli ni o mini Daddy Lumba daa nyɛla ban laɣim n tumda ni bɛ yihi yila na, di chira ayi nyaanga ka Lumba daa kani maa.<ref>{{Cite web|date=2025-07-26|title=Daddy Lumba: 'We were working on a joint album'- King Promise reveals - MyJoyOnline|url=https://www.myjoyonline.com/daddy-lumba-we-were-working-on-a-joint-album-king-promise-reveals/|access-date=2026-05-06|website=www.myjoyonline.com|language=en-US}}</ref>
=== O kuli malibu ===
Daddy Lumba ŋun kani maa daŋni kpɛma (abusuapanin) daa moliya ni o kuli bahigu yan lula silimin goli ''[[December]]'' dabaayɔbu dali 2025, ni di yan niŋla ''Baba Yara Sports Stadium'' din be [[Kumasi]] la ni.<ref>{{Cite web|date=2025-10-08|title=Family announces date for late Daddy Lumba’s final funeral rites|url=https://www.pulse.com.gh/story/family-announces-date-for-late-daddy-lumbas-final-funeral-rites-2025100810142033693|access-date=2026-05-06|website=Pulse Ghana|language=en}}</ref><ref>{{Cite web|date=2025-08-05|title=Daddy Lumba’s funeral to be held in Kumasi - Family - MyJoyOnline|url=https://www.myjoyonline.com/daddy-lumbas-funeral-to-be-held-in-kumasi-family/|access-date=2026-05-06|website=www.myjoyonline.com|language=en-US}}</ref>
=== Silimin goli December kootu zaligu ===
Silimin goli ''[[December]]'' biɛɣu pia ni ayi dali 2025, ''Accra High Court'' daa zaɣisimi ni kuli maa bi yan mali bɛ ni daa gbaai dabisi shɛli maa (''13th [[December]] 2025''), dama bɛ daa bi mali Daddy Lumba mayilinima maa kuli maa malibu shaawara.<ref name=":7">{{Cite web|date=2025-12-12|title=BREAKING: Court blocks Daddy Lumba’s december 13 funeral|url=https://www.pulse.com.gh/story/breaking-court-blocks-daddy-lumbas-december-13-funeral-2025121211041531447|access-date=2026-05-06|website=Pulse Ghana|language=en}}</ref> Kootu maa daa bi saɣi n-ti daŋkpɛma maa, Kofi Owusu (''Abusuapanin'') ni o mali kuli maa shili ka daa lahi yɛli ''Transitions Funeral Home'' ni bɛ di zaŋ kum maa n-ti ba, naɣila kootu maa ti di sariya maa naagi.<ref name=":7" /> Kootu maa vihigu puuni, Daddy Lumba daŋ shɛba ban daa miri o (o paɣa ni o bihi) nuu daa ka kuli maa shili malibu ni, ka kootu maa daa yɛli ni di tu ni bɛ nuu be dinni.
Kootu maa daa zalibami ni bɛ bolimi kuli maa talahi nira kam laɣingu ka ka bɛ ti laɣim gbaai dabisili shɛli bɛ ni yan sɔɣi, bɛ daa lahi zalibami ni laɣishɛlikam bɛ ni nya kuli maa malibuni ni bɛ di zaŋli n gabi Daddy Lumba buni puuni, naɣila bɛ ti ŋmaai sariya maa.<ref>{{Cite web|date=2025-12-12|title=High Court stops Daddy Lumba's funeral over family dispute|url=https://www.primenewsghana.com/general-news/high-court-stops-daddy-lumba-s-funeral-over-family-dispute.html|access-date=2026-05-06|website=Prime News Ghana|language=en-us}}</ref>
Biɛla daa nabi tooi, ka kootu maa lahi zaɣisi bɛ ni gbaai sham maa, dama ban daa duhi yɛltɔɣa maa kootu maa daa bi yo bɛ ni daa gbaai ''GH₵2 million'' shɛli n-ti ba ni bɛ yo pɔi ka bɛ naan yi mali yɛlli maa.<ref>{{Cite web|date=2025-12-12|title=Court allows Daddy Lumba’s funeral to proceed after applicants miss GH¢2m deadline|url=https://www.pulse.com.gh/story/court-allows-daddy-lumbas-funeral-to-proceed-after-applicants-miss-ghcent2m-deadline-2025121215063989018|access-date=2026-05-06|website=Pulse Ghana|language=en}}</ref> Di nyaanga bɛ daa kpaŋ bɛ maŋa n mali yɛlli maa, ka kuli maa daa niŋ bɛ ni daa kuli zali li dabisi shɛli maa (''13th December, 2025'').
== O ni zali shɛli ==
Daddy Lumba daa nyɛla ŋun kpaŋsiri ''[[Ghana]]'' bi' pola mini baan' bihi ni bɛ piimi ''Highlife'' bɛ yila yilibu ni.<ref name=":1" /> O daa lahi nyɛla ŋun sɔŋdi baansi ban na yiɣisirina, baansi kamani ''Felix Owusu, Afia Ampofowaa, Kwabena Sunkwa, Ofori Amponsah, Selina Orleans, Akua Serwaa Bonsu, Borax, Ateaa Tina'', ni ban pahipahi.<ref>{{Cite web|title=Daddy Lumba Biography – Official Website of Daddy Lumba|url=https://daddylumbaofficial.com/biography/|access-date=2026-05-06|language=en-US}}</ref> Baansi kamani ''Sarkodie, King Promise'', ni ''KiDi'' nyɛla ban gba yɛli ni Daddy Lumba nyɛla ŋun kpaŋsiba pam bɛ yila baantali polo.
Lumba kpaŋmaŋ zaŋchaŋ ''[[Ghana]]'' yila zaŋgɔhi tiŋduya binkumda polo nyɛla din zaŋ ninneesim na, ka o yilanim maa lahi yɛligi ''[[Ghana]]'' kaya.<ref>{{Cite web|date=2025-07-26|title=Daddy Lumba, Ghanaian music superstar, dead at 60|url=https://www.wusa9.com/article/entertainment/music/daddy-lumba-ghana-accra-highlife-music-obituary-death-dead/65-52a3fbb7-22a0-4fc1-92df-106e095cb15a|access-date=2026-05-06|website=wusa9.com|language=en-US}}</ref>
<h1>O kpaŋmaŋ pina</h1>
=== Di ni yina shɛli ===
* Ghana Music Awards <br />
<table border="5" cellpadding="20">
<tr>
<th>Organization</th>
<th>Year</th>
<th>Category</th>
<th>Nominated work</th>
<th>Result</th>
<th>Reference</th>
</tr>
<!-- Ghana Music Awards -->
<tr>
<td rowspan="11">Ghana Music Awards</td>
<td rowspan="3">1999</td>
<td>Best Album</td>
<td>-</td>
<td>Won</td>
<td></td>
</tr>
<tr>
<td>Most Popular Song</td>
<td>-</td>
<td>Won</td>
<td></td>
</tr>
<tr>
<td>Artist of the Year</td>
<td>-</td>
<td>Won</td>
<td></td>
</tr>
<tr>
<td rowspan="2">2000</td>
<td>Album Of The Year</td>
<td>Aben Wo Ha</td>
<td>Won</td>
<td></td>
</tr>
<tr>
<td>Song of the Year</td>
<td>Aben Wo Ha</td>
<td>Won</td>
<td> <ref>https://mobile.ghanaweb.com/GhanaHomePage/entertainment/Daddy-Lumba-s-Aben-Wo-Ha-How-the-controversial-song-became-a-classic-1993919</ref> </td>
</tr>
<tr>
<td rowspan="2">2003</td>
<td>Contemporary Highlife Album Of The Year</td>
<td>Poison</td>
<td>Won</td>
<td></td>
</tr>
<tr>
<td>Contemporary Highlife Song Of The Year</td>
<td>Menya Mpo</td>
<td>Won</td>
<td></td>
</tr>
<tr>
<td>2008</td>
<td>Song of the Year</td>
<td>Tokrom</td>
<td>Nominated</td>
<td> <ref>https://mobile.ghanaweb.com/GhanaHomePage/entertainment/Ghana-Music-Awards-2008-nominations-out-193628</ref> </td>
</tr>
<tr>
<td>2011</td>
<td>Highlife Song of the Year</td>
<td>Anadwo Ye Die</td>
<td>Nominated</td>
<td> <ref>https://www.modernghana.com/entertainment/14578/three-artistes-lead-2011-ghana-music-awards-nominations.html</ref> </td>
</tr>
<tr>
<td>2012</td>
<td>Highlife Song of the Year</td>
<td>Hye Po</td>
<td>Nominated</td>
<td> <ref>https://www.newsghana.com.gh/sarkodie-okyeame-kwame-top-vodafone-ghana-music-awards-2012-nominees-list/</ref> </td>
</tr>
<tr>
<td>2015</td>
<td>Highlife Song of the Year</td>
<td>Yentie Obiaa</td>
<td>Won</td>
<td></td>
</tr>
<!-- Ghana Music Awards UK -->
<tr>
<td rowspan="2">Ghana Music Awards UK</td>
<td>2017</td>
<td>Highlife Song of the Year</td>
<td>Enko Den</td>
<td>Nominated</td>
<td> <ref>https://www.modernghana.com/entertainment/43996/ghana-music-awards-uk-2017-nominations-announced.html</ref> </td>
</tr>
<tr>
<td>2023</td>
<td>Most Popular Song of the Year</td>
<td>Ofon Na Ɛdi Asem Fo</td>
<td>Nominated</td>
<td> <ref>https://www.musicinafrica.net/magazine/ghana-music-awards-uk-2023-all-nominees</ref></td>
</tr>
</table>
=== Honorary Awards ===
<table border="5" cellpadding="20">
<thead>
<tr>
<th>Organization</th>
<th>Year</th>
<th>Category</th>
<th>Ref.</th>
</tr>
</thead>
<tbody>
<!-- Ghana Music Awards -->
<tr>
<td rowspan="5">Ghana Music Awards</td>
<td>1999</td>
<td>Artist of the Year</td>
<td rowspan="3"></td>
</tr>
<tr>
<td>2000</td>
<td>Artist of the Year</td>
</tr>
<tr>
<td>2003</td>
<td>Contemporary Highlife Artist Of The Year</td>
</tr>
<tr>
<td>2015</td>
<td>Highlife Artiste(s) of the Year</td>
<td></td>
</tr>
<tr>
<td>2018</td>
<td>Lifetime Achievement Award</td>
<td> <ref>https://www.musicearshot.com/2025/07/the-timeless-legacy-of-daddy-lumba-ghana-s-highlife-icon-dies-at-60.html?m=1</ref> </td>
</tr>
<!-- EMY Africa Awards -->
<tr>
<td>EMY Africa Awards</td>
<td>2018</td>
<td>Icon/Legend of Entertainment</td>
<td> <ref>https://mobile.ghanaweb.com/GhanaHomePage/entertainment/Daddy-Lumba-A-look-at-the-life-and-achievements-of-a-Highlife-legend-1993575</ref> </td>
</tr>
<!-- Embassy of Ghana -->
<tr>
<td>Embassy of Ghana, Berlin, Germany</td>
<td>2023</td>
<td>Borga Highlife Lifetime Achievement Award</td>
<td> <ref>https://mobile.ghanaweb.com/GhanaHomePage/entertainment/Daddy-Lumba-A-look-at-the-life-and-achievements-of-a-Highlife-legend-1993575</ref> </td>
</tr>
<!-- National Honours -->
<tr>
<td>National Honours and Awards</td>
<td>2024</td>
<td>Grand Medal</td>
<td> <ref>https://www.myjoyonline.com/full-list-of-recipients-at-2024-national-honours-awards/</ref> </td>
</tr>
</tbody>
</table>
== Kundivihira ==
bagnzb0za6ewy0cuxoa4v7ejgxdnzej
136700
136699
2026-05-14T10:18:00Z
Phasy GH
5787
Edited a text
136700
wikitext
text/x-wiki
{{Bio}}
'''Charles Kwadwo Fosuh''' (be daa dɔɣi o la silimin goli ''[[September]]'' biɛɣu pihita yinika dali yuuni 1964 - ka o daa kani silimin ''[[July]]'' biɛɣu pishi ni ayɔbu yuuni 2025), ka bɛ mi o o tuma ni '''Daddy Lumba''', nyɛla ''[[Ghana]]'' nira ŋun nyɛ ''[[Germany]]'' yili yiina, yili sabira,<ref>{{Cite web|date=2025-11-26|title=Kumasi High court told Daddy Lumba died a German national, not Ghanaian - MyJoyOnline|url=https://www.myjoyonline.com/kumasi-high-court-told-daddy-lumba-died-a-german-national-not-ghanaian/|access-date=2026-05-04|website=www.myjoyonline.com|language=en-US}}</ref> ni ŋun tiri yila kumsi. O nyɛla ninvuɣ' so ŋun niŋ bayana ka yihi yilanim pam na, ka di shaŋa nyɛ din du tiŋduya, o nyɛla niriba pam ni mi ka o talahi mini o salo galisi pam ''[[Ghana]]'' yil' yiiniba puuni.<ref name=":1">{{Cite web|date=2025-07-27|title=Daddy Lumba: Ghana's highlife legend dies age 60|url=https://www.bbc.com/news/articles/ce93zez439lo|access-date=2026-05-04|website=www.bbc.com|language=en-GB}}</ref><ref>{{Cite web|title=Daddy Lumba As A Course To Be Studied?|url=https://www.modernghana.com/entertainment/62813/daddy-lumba-as-a-course-to-be-studied.html|access-date=2026-05-04|website=Modern Ghana|language=en}}</ref><ref>{{Cite news|last=Livemint|date=2025-07-26|title=Daddy Lumba, famed Ghanaian highlife singer, dies at 59 in Accra {{!}} Today News|language=en|work=mint|url=https://www.livemint.com/news/us-news/daddy-lumba-famed-ghanaian-highlife-singer-dies-at-59-in-accra-11753543948352.html|access-date=2026-05-04}}</ref><ref>{{Cite web|title=Not Just a Singer: Daddy Lumba and the Soul of a Nation|url=https://www.modernghana.com/news/1421277/not-just-a-singer-daddy-lumba-and-the-soul-of-a.html|access-date=2026-05-04|website=Modern Ghana|language=en}}</ref> Niriba pam daa mi la Lumba ka o nyɛ ŋun yihi yilanim pam din gbunani mini di biɛhisi nyɛ konkoba ka salo maa pam daa tooi lahi mali nangbanikpeeni bee galimi n zaŋ kpa o polo.<ref>{{Cite web|date=2025-07-26|title=Daddy Lumba: The highlife legend who redefined Ghanaian music|url=https://www.pulse.com.gh/story/daddy-lumba-the-highlife-legend-who-redefined-ghanaian-music-2025072612112019972|access-date=2026-05-04|website=Pulse Ghana|language=en}}</ref> O yila maa daa kuli jandirila Ghananim kaya, bɛ yal' niŋda ni bɛ yal' yara, o yila maa ni tooi yari n kpari yal' shaŋa polo n nyɛ yurilim, biɛhigu, kpibu, daŋ, ariziki, fara, suhiyurilim, suhisaɣingu, adiininima, nti pahi suhigbaali.
O ni daa na zoori saha shɛli maa, ''[[Ghana]]'' yil' yiiniba ban daa be ''[[Germany]]'' yuma 1980 bahigu la saha, Lumba daa pili la o yila tuma '<nowiki/>''Lumba Brothers''<nowiki/>' puuni, o mini ''[[Ghana]]'' nira ŋun yuli daa booni [[Nana Acheampong]] la lala saha maa. Bɛ zaa daa nyɛla ban go n chaŋ nti be ''[[Germany]]'' lala saha maa. Bɛ daa yihila bɛ ni daa laɣim n-ŋma yili gaŋ' shɛli la, '<nowiki/>''Yee Ye Aka Akwantuom''<nowiki/>', yuuni 1989; dina n daa lɛbi yili shɛli Ghananim nin ni tiɣi ''[[Ghana]]'' ninvuɣi shaba ban be tiŋduya yilanim puuni.Bɛ ni daa kuli waligi taba 1990 yuma maa piligu saha maa nyaanga, Lumba daa kpala o konko baan' tali tuma mini daabilim ka bɔli li '''Lumba Production''<nowiki/>' ka di mini ''MiPROMO'' kpalanzuya n daa kuli gbuni taba. O daa nyɛla ŋun yihi yil' viɛl' gbaliŋ na yimbayimba saha waɣila nyaanga.
Lumba daa dila ''[[Ghana]]'' baansi kpaŋmaŋ pina dibaa anii. O daa deela ''EMY Africa'' kpaŋmaŋ pina la, ka daa lahi n di kpaŋmaŋ pini shɛli din nyɛ ninvuɣ' shɛba ban kpaŋdi bɛ mansi pam diɛma ni yiɣijam polo la pini yuuni 2018 puuni. Yuuni 2023 puuni, ''[[Germany]]'' ''Ambassador'' din bɛ ''[[Ghana]]'' la daa ti o la '<nowiki/>''Borga Highlife Lifetim''e' kpaŋmaŋ pini la. Yuuni 2024 puuni, o daa lahi bela ban daa deei '<nowiki/>''National Honours and Awards''<nowiki/>' kpaŋmaŋ pina la puuni. Yuuni 2025 puuni, o yilli ŋɔ "''Mpempem Do Me''" daa nyɛla din pahi '''Apple Music''<nowiki/>' yilanim la zuɣu, ''UK'' naa ŋun yuli daa booni ''King Charles III'' la n daa piigi lala yilli maa ni o zaŋ n puhi ''Commonwealth Day'' chuɣu la.
== O biɛhigu piligu ==
Bɛ daa dɔɣila Charles Kwadwo Fosu silimin goli ''[[September]]'' biɛɣu pihita yinika dali yuuni 1964 tiŋ' shɛli bɛ ni booni ''Nsuta'' din be ''[[Ashanti Region]]'' ''[[Ghana]]'' tiŋgbani ni la. O ma n daa nyɛ<ref name=":2">{{Cite web|title=Daddy Lumba, Biography|url=http://ghanaweb.com/person/Daddy-Lumba-1257|access-date=2026-05-04|website=ghanaweb.com|language=en}}</ref> Comfort Gyamfi ka sokam mi o Ama Saah, ka o ba mi nyɛ Johnson Kwadwo Fosu. O ba ni o ma daa dɔɣila bihi ata ka o nyɛ ŋun pa kpɛma sani zuɣu. O laanba maa zaa daa nyɛla karimbanima. O ba daa nyɛla ŋun kani ka o na nyɛ bia.<ref>{{Cite web|title=Daddy Lumba Biography – Official Website of Daddy Lumba|url=https://daddylumbaofficial.com/biography/|access-date=2026-05-04|language=en-US}}</ref>
Fosu daa pilila o shikuru chandi ''Nsuta'' tiŋgbani ni, ''Suame Methodist'' din be ''[[Kumasi]]'' la ka o daa chaŋ, nti naai yuuni 1979. O daa tirisi tooni n chaŋ ''[[Adu Gyamfi Senior High School]]'' din be ''Jamasi'' la, amaa o daa lahi yi ni n labi ''[[Juaben Senior High School]]'' nti naai o ''Secondary Education'' nimaani 1984 la saha.<ref>{{Cite web|title=Daddy Lumba Biography – Official Website of Daddy Lumba|url=https://daddylumbaofficial.com/biography/|access-date=2026-05-04|language=en-US}}</ref>
== O tuma ==
=== O tuuli kuko' yaara mini Lumba Brothers (1983 hali ni 1989) ===
Fosu daa pilila yila o ni daa na nyɛ yuun' pia ni ayɔbu, o ni daa be ''[[Juaben Senior High School]]'' o daa nyɛla bɛ yila toondana yuuni 1983 hali ni yuuni 1984. O daa lahi kpala o tuuli laɣim yili "''Lumba Brothers''" o mini o zonima.<ref name=":0">{{Cite web|date=2025-07-26|title=10 fascinating facts about Highlife Legend Daddy Lumba — And the legacy he leaves behind|url=https://www.graphic.com.gh/entertainment/showbiz-news/10-fascinating-facts-about-highlife-legend-daddy-lumba-and-the-legacy-he-leaves-behind.html|access-date=2026-05-04|website=Graphic Online|language=en-gb}}</ref> O daa pilila bayana niŋbu o mini ''Nkwanta Wesley Singers'' ni daa diɛm diɛma ''Anokye Krom Cultural Center'' la.<ref>{{Cite web|title=Daddy Lumba Biography – Official Website of Daddy Lumba|url=https://daddylumbaofficial.com/biography/|access-date=2026-05-04|language=en-US}}</ref><ref>{{Cite web|date=2025-07-26|title=Daddy Lumba dead: Ghana mourn legendary highlife artiste wey die at age 60|url=https://www.bbc.com/pidgin/articles/cqxgj2e0edjo|access-date=2026-05-04|website=BBC News Pidgin}}</ref> Lala saha maa ka o daa yihi yilli ŋɔ na "Lumba Lumba" ka di yara n-jandiri ban daa tuhiri ''[[South Africa]]'' maŋsulinsi zuɣu lala saha maa. Yilli maa daa niŋla bayana, ka di che ka bɛ ti o yu' paa ŋɔ "Daddy Lumba", ka di daa ti che ka di lɛbi o yu' paa.<ref name=":3">{{Cite web|title=Daddy Lumba Biography – Official Website of Daddy Lumba|url=https://daddylumbaofficial.com/biography/|access-date=2026-05-04|language=en-US}}</ref>
O ni daa kuli naai ''[[Juaben Senior High School|Juaben SHS]]'' o daa chaŋla ''[[Germany]]'' yuuni 1983,<ref name=":0" /> ka di nyɛla o mam, ''Theresa Abebrese'', o ni daa nya so ''Secondary School'' la nti pahi o karimba ''Mama Acheampong'' n daa nyɛ ban tabi sɔŋ o. O daa chirigila ''[[Ghana]]'' nira ŋun gba nyɛ baanga nimaani ''[[Nana Acheampong]]''. Acheampong daa pun nyɛla ŋun be bɔŋ shɛli bɛ ni bɔli "''Talking Dreams''" la ni. Bɛ daa laɣila taba zɔri<ref name=":0" /> ka bɔli bɛ maŋ 'Lumba Brothers' (ka di yina Daddy Lumba yila bɔŋ kurili la ni). Bɛ daa gbaami ni bɛ yihi bɛ yil' palli na dina n nyɛ ''Yee Ye Aka Akwantuom'''<nowiki/>' '''''yuuni 1986 puuni, Joseph Owusu Banahene n daa nyɛ ŋun sɔŋ ka di yina.<ref name=":2" /><ref name=":1" /> Bɛ daa na bi tooi zaŋ yilli maa n wuhi salo ka di nyɛ laɣiri kalinsi zuɣu, naɣila yuuni 1989 ni ka di daa naan yina polo ni, di yibuna n-tɔ ka di kuli duhi bɛ bɔŋ maa saazuɣu.<ref name=":0" /><ref name=":4">{{Cite web|date=2025-07-26|title=Tribute to Daddy Lumba: The Highlife Maestro — iMullar|url=https://imullar.com/2025/07/26/tribute-to-daddy-lumba-the-highlife-maestro/|access-date=2026-05-04|language=en-GB}}</ref> Lumba Brothers daa nyɛla salo nini ni tiɣi shɛli dama bɛ daa chemi ka yili shɛli din daa du tiŋduya laBurger-Highlife''<nowiki/>' yina salo ni. Di yuma ayi nyaanga ka bɛ wali taba, amaa ka na kuli nyɛ ban laɣindi diɛmdi diɛma, kamani yuun' pia polo ha ka Lumba daa taɣi tiŋa.''<ref>{{Cite web|date=2023-01-02|title=“Nana Acheampong introduced me to Highlife music”-Daddy Lumba - Atinka Online|url=https://atinkaonline.com/nana-acheampong-introduced-me-to-highlife-music-daddy-lumba/|access-date=2026-05-04|language=en-US}}</ref><ref name=":3" />
=== O konko tuma (1990 hali ni 2025) ===
==== O bayana niŋbu (1990 hali ni 2000 polo) ====
Lumba Brothers ni daa wali taba n naai, Daddy Lumba daa yihila o konko yilanim na ka bɔli li '<nowiki/>''Obi Ate Meso Buo''<nowiki/>' 1990 yuuni la ni, baantali baŋdaba pam daa nya lala yilanim maa viɛlim ka di niŋ bayana ''[[Ghana]]'' yilanim puuni.<ref>{{Cite web|title=Daddy Lumba Biography – Official Website of Daddy Lumba|url=https://daddylumbaofficial.com/biography/|access-date=2026-05-04|language=en-US}}</ref><ref name=":6">{{Cite web|last=Oloworekende|first=Wale|date=2025-07-29|title=In Tribute To Daddy Lumba, Ghana’s Most Beloved Maverick|url=https://thenativemag.com/in-tribute-to-daddy-lumba-ghanas-most-beloved-maverick/|access-date=2026-05-04|website=The NATIVE|language=en-US}}</ref> Yilanim maa puuni shɛli n daa nyɛ "''Theresa''" ka di fiila jandiri o mam kuro la.<ref name=":4" /> Lumba daa yaarila o kukoli ''Rheinklang Studio'' ka di be ''Düsseldorf'' din be [[Germany]] la. Daddy Lumba daa kuli yihirila yil' pala na yuuni kam hali ni yuuni 2010. O yilanim maa zaa yi laɣim, o daa nyɛla yil' bɔŋbɔŋ bin pishi ni ayopoin<ref>{{Cite web|date=2025-07-27|title=See the list of over 200 songs Daddy Lumba released - MyJoyOnline|url=https://www.myjoyonline.com/see-the-list-of-over-200-songs-daddy-lumba-released/|access-date=2026-05-04|website=www.myjoyonline.com|language=en-US}}</ref> o ni daa na be o nyavuli ni (ka ''Obi Ate Meso Buo'<nowiki/>'' gba pahi danni).<ref name=":2" /> O yilanim daa nyɛla o maŋmaŋ kukoli, o maŋmaŋ takari gbaŋ '<nowiki/>''Lumba Production''' ka di nyɛ din mini ''MiPROMO'' kpalanzuya gbuni taba.
1990 yuma la saha zaa, o daa namdila yil' bona n tiri o baan' taba ''[[Germany]]'' tiŋgbani ni, Vida' gba daa pahila o ni daa ti yili shɛŋa maa ni, Felix Owusu ni daa zaŋ shɛli n wuhi salo yuuni 1992 la.<ref name=":5">{{Cite web|date=2025-07-27|title=See the list of over 200 songs Daddy Lumba released - MyJoyOnline|url=https://www.myjoyonline.com/see-the-list-of-over-200-songs-daddy-lumba-released/|access-date=2026-05-04|website=www.myjoyonline.com|language=en-US}}</ref> Lala saha maa ka Lumba daa chirigi Ofori Amponsah, ŋun daa lihiri m bɔri ŋun yan sɔŋ o o yila tuma polo la. Din saha Daddy Lumba daa na chɛla baantali tuma maa. Dina n daa nyɛ Ofori Amponsah piligu ka o mini Lumba laɣim n-tum, bɛ yihila "Anti Atta" na ka o daa yihi yil' bɔŋ ka boli li Asew. O mini Ofori daa lahi yihila yil'boŋ na ka boli liWo Ho Kyere''<nowiki/>' ka di yina yuuni 1999.''<ref name=":2" /><ref name=":5" />
Yuuni 1999, o daa dila '<nowiki/>''Ghana Music Awards''<nowiki/>' kpaŋmaŋ pina buta ka di '<nowiki/>''Album of the Year''<nowiki/>' kpaŋmaŋ pini nti pahi '<nowiki/>''Most Popular Song of the Year''<nowiki/>' kpaŋmaŋ pini.<ref name=":2" /> '<nowiki/>''Ghana Music Awards'<nowiki/>'' puuni, o daa lahi dila '''Artiste of the Year''<nowiki/>' kpaŋmaŋ pini yuuni 2000.
Silimin goli ''[[December]]'' biɛɣu pia ni yini dali yuuni 2005, Daddy Lumba daa demla diɛma '''House of Blues''<nowiki/>' din be ''[[Chicago]]'' la.<ref>{{Cite web|title=Daddy Lumba at Historic Chicago House of Blues!|url=https://www.modernghana.com/news/87794/daddy-lumba-at-historic-chicago-house-of-blues.html|access-date=2026-05-06|website=Modern Ghana|language=en}}</ref>
Daddy Lumba daa nyɛla ŋun yi poloni dihiri nuu n zaŋjandi ''<nowiki>''New Partronic Party (NPP)''</nowiki>''. "''Nana Ye Winner''", din nyɛ o yilli la nyɛla yili shɛli din daa mali zaashee pam n zaŋti tiŋgbani zuɣulantali piibupiibu shɛli din daa niŋ yuuni 2004, 2012 hali ni 2016. O daa lahi ŋmala yilli n-ti ''Nana Akufo-Addo'' 2020 piibupiibu la, dina n nyɛ "''4 More For Nana''".<ref>{{Cite web|last=Benedict|first=Qwame|date=2020-11-11|title=Daddy Lumba drops his campaign song for Nana Akuffo Addo (VIDEO)|url=https://www.ghpage.com/daddy-lumba-drops-his-campaign-song-for-nana-akuffo-addo-video/167444/|access-date=2026-05-06|website=GhPage|language=en-US}}</ref>
Silimin goli ''[[January]]'' biɛɣu pia ni yini dali yuuni 2009, linjimanim ata daa kuli kpɛla Lumba yiŋ din be ''Atimatim'' la ni ninmohi, ''[[Kumasi]]'' tiŋgbani ni. O tizopaɣa ''Faustina Fosu'' mini bɛ daŋ ni niriba n daa be yiŋa. Faustina ni yɛli sham, ni linjin' dabba maa daa bohila Lumba yala, bɛ daa yɛlimi ni bɛ mini o n yi [[Ankara]] n kuna, ni, ka o yɛliba ni o mini ba ni nya taba o yiŋa. O ni daa kuli yɛli ba ni o ka yiŋa, bɛ daa chaŋmi ka ti lahi labina hawa dibaayi nyaanga ni suhiyiɣisili, bɛ daa kuli zala bɛ yili maa dunoli gbuni n yari zilima ka turi ba. Bɛ ni daa kuli ŋmaligi, Faustina daa bolila ban su tiŋgbani maa fukumsi ka yɛli ba binshɛli din niŋ. Daddy Lumba daa bi yɛli kahigi binshɛɣu din niŋ maa n wuhi solo.<ref>{{Cite web|title=Daddy Lumba in trouble|url=https://www.modernghana.com/entertainment/8623/daddy-lumba-in-trouble.html|access-date=2026-05-06|website=Modern Ghana|language=en}}</ref>
=== 2010 hali ni 2025 ===
Silimin goli ''[[December]]'' biɛɣu pishi ni ayɔbu dali yuuni 2010, Daddy Lumba daa nyɛla ŋun dem dema '''Royal Lamerta Hotel' Ahodwo'' din be [[Kumasi]] la ni, o piligu dali n daa bala ka o diɛm diɛma tiŋ maa ni, o daa yan zaŋla lala diɛma maa n puhi o konko yuun pishi baantali maa ni chuɣu.<ref>{{Cite web|date=2010-09-17|title=Lumba's homecoming show - MyJoyOnline|url=https://www.myjoyonline.com/lumbas-homecoming-show/|access-date=2026-05-06|website=www.myjoyonline.com|language=en-US}}</ref> Bɛ daa tirisila diɛma maa n zali silimin goli ''[[January]]'' dahiyini dali yuuni 2011, ka di nyɛla bɛ tuma nema maa n bi viɛla, niriba n daa saɣim lala luɣili maa, nti pahi luɣili maa ʒilɛli bi viɛli zuɣu. Bɛ ni daa bi tooi diɛm diɛma maa di dabisili dali maa zuɣu ban su diɛma zonzongili daa duhi la lala hotel maa nim kootu.<ref>{{Cite web|title=Patrons of Lumba Concert fiasco explore legal option|url=https://www.modernghana.com/entertainment/14254/patrons-of-lumba-concert-fiasco-explore-legal-option.html|access-date=2026-05-06|website=Modern Ghana|language=en}}</ref>
Silimin goli ''[[January]]'' biɛɣu pia ni ayopoin dali yuuni 2018, Daddy Lumba daa duhila ''Kwame Anokye'' kootu ''Accra High Court'' lani, dama o daa ŋmala ʒiri ni o nyɛla Daddy Lumba bia, o daa boli la o maŋ ''Daddy Lumba Junior'' ka paɣisiri o ni o deei pina niriba sani. Daddy Lumba yɛliya ni Anokye pili o la paɣisibu saha shɛli o ni daa zini ''[[TV Africa]]'' zuɣu n niŋ '''Just Like You''<nowiki/>' la.<ref>{{Cite web|date=2018-04-04|title=Daddy Lumba look-alike changes name after lawsuit|url=https://www.citinewsroom.com/2018/04/daddy-lumba-look-alike-changes-name-after-lawsuit/|access-date=2026-05-06|language=en-US}}</ref> Anokye daa taɣila o yuli n boli o maŋ ''Anokye Supremo''.<ref>{{Cite web|date=2025-07-30|title=Eight 'sing-alikes' of Daddy Lumba mistaken for the original - MyJoyOnline|url=https://www.myjoyonline.com/eight-sing-alikes-of-daddy-lumba-mistaken-for-the-original/|access-date=2026-05-06|website=www.myjoyonline.com|language=en-US}}</ref>
Yuuni 2018 ''EMY Africa Awards'' la ni, Lumba daa dila '''Icon/Legend of Entertainment''<nowiki/>' kpaŋmaŋ pini. O ni daa deei pini maa o daa yɛlimi "N puhi ʒii ŋɔ zonzongilinim mini Ghananim ka paɣi. N nyɛla ŋun na kuli yan tiriya yili suma n yi na be n nyavuli ni".
Silimin goli ''[[October]]'' yuuni 2023, ''[[Germany]] Ambassador'' ŋun ʒi ''[[Ghana]]'' la daa tila Lumba '''Borga Highlife Lifetime Achievement Award''<nowiki/>' kpaŋmaŋ pini.
Lumba daa deela ''Grand Model'' kpaŋmaŋ pini la 2024 ''National Honours and Awards'' puuni, din daa niŋ ''Accra International Conference Centre'' silimin goli ''[[December]]'' biɛɣu pihita dali la.<ref>{{Cite web|date=2024-12-30|title=Full list of recipients at 2024 National Honours Awards - MyJoyOnline|url=https://www.myjoyonline.com/full-list-of-recipients-at-2024-national-honours-awards/|access-date=2026-05-06|website=www.myjoyonline.com|language=en-US}}</ref>
''King Charles III'' daa piila "''Mpempem Do Me''" n pahi yil' yura puuni 2025 yuuni ''Commonwealth Day'' la ni. Lala yilli maa n daa pahiri diba ayopoin ''King Charles III'' ni daa piigi o yil' yura pia ni ayopoin shɛŋa ''Apple Music'' maa.<ref>{{Cite web|date=2025-03-10|title=Daddy Lumba’s ‘Mpempem Do Me’ featured in King Charles’ playlist - MyJoyOnline|url=https://www.myjoyonline.com/daddy-lumbas-mpempem-do-me-featured-in-king-charles-playlist/|access-date=2026-05-06|website=www.myjoyonline.com|language=en-US}}</ref><ref>{{Cite web|last=Ghartey|first=Raphael|date=2025-03-10|title=Daddy Lumba's 'Mpempem Do Me' features in King Charles III's playlist|url=https://3news.com/showbiz/music/daddy-lumbas-mpempem-do-me-features-in-king-charles-iiis-playlist|access-date=2026-05-06|website=3News|language=en}}</ref>
Daddy Lumba daa malila niya ni chaŋ ''[[United States]]'' mini ''[[Canada]]'' n-ti diɛm diɛma, o yuun pishi nimaani nyaanga. ''TM Entertainmentz'' nim daa nyahila lala gɔrim maa o kum dabisili maa.<ref>{{Cite web|last=Ghartey|first=Raphael|date=2025-07-27|title=Daddy Lumba's USA and Canada tour cancelled - Management|url=https://3news.com/news/daddy-lumbas-usa-and-canada-tour-cancelled-management|access-date=2026-05-06|website=3News|language=en}}</ref> Ghana kuko' yaara ''Kaywa'' ni daa yɛli sham, ni Daddy Lumba daa na bela o yilanim bahigu shili malibu ni poi ka o nan yi che yila tuma. Lala yilanim maa di nyɛla din yan shihi yaɣa ŋɔ, ''roots reggae, amapiano, afrobeats'' nti pahi ''highlife''.
== O yila baŋsim ==
Lumba daa yan sabila yila, ka piigi di ni yan yiini dɔli sham, ka laɣim yila maa neen' bɔra, ka yili yila maa. O yilanim pam tooi nyɛla kanbonsili, amaa o tooi chirigiri yiindi siliminsili gba.<ref name=":6" /> Yilli kamani "''Homeless''" o bi yili li kanbonsili mini siliminsili konko o daa pahila ''German'' gba, o ni daa be ''[[Germany]]'' maa ka o daa bohim li o yila piligu maa saha.
=== O yila balibu ===
Bɛ ni daa wumsi o n niŋ asɔri yaɣili din nyɛ ''gospel'' la zuɣu, Lumba daa ŋma yilanim pam n zaŋkpa ''gospel'' polo, ka di tooi yara n kpari biɛhigu, yurilim, biɛhisi ni taba, kpaŋsibu ni tahima polo.<ref name=":6" /> Daddy Lumba yila nyɛla bal' konkoba ka shihiri suhi, ka lahi nyɛ din waligi ka che taba. O yilinim din galisim gari kobishii maa tooi yarimi n kpari yurilim, biɛhisi ni taba, amiliya, fara, tahima, laɣiri, yiŋ kalinsi, maŋ kpaŋsibu, wun paɣibu, suhipiɛlli, Naawuni ni yiko polo. O yila nim kuli nyɛla din puhiri ka laɣiri paɣiba, nintiɣibo zaŋchaŋ ban yuri o polo, ni o nin ni nya yal' shaŋa, ka di che ka nyɛ baanso ŋun biɛhigu mini salo biɛhisi tooi dɔli taba ka lahi taɣiri niriba biɛhisi.<ref>{{Cite journal|last=Akrong|first=Issac|date=2012-10|title=Hip life music: re-defining Ghanaian culture (1990-2012)|url=http://hdl.handle.net/10315/31427|language=en}}</ref>
=== O yila biɛhigu ===
Lumba daa lahi nyɛla niriba ni mi so ka o nini tiɣi o maŋa ka lahi dihiri o maŋ nachiinsi viɛnyɛla, ka mali viɛlim shɛli din che ka salo yuri o, ka lahi ŋma yil' shɛŋa ŋan niŋ bayana ''[[Ghana]]'' tiŋgbani ni, ka di nyɛ binshɛli din bi mili baansi pam. O daa mali la o zuɣu malibu balibu balibu, o daa tooi chɛri tamda, n pamdi sɔŋda ka daa lahi niŋdi tim niŋdi li ka di nyalisira ka be gɔnagɔna.<ref name=":6" />
== O maŋmaŋ biɛhigu ==
O ma ''Comfort Gyamfi (Ama Saah)'' n daa nyɛ o daa tooi mali so yɛltɔɣa n tumdi tuma. O kum daa nyɛla din daa dam o pam ka che ka o ŋma suhidamli, tahama, ni dihitabili yilanima. Daddy Lumba daa nyɛla ninvuɣi so ŋun mali ashili n zaŋ kpa o maŋmaŋ biɛhigu polo.<ref>{{Cite web|date=2025-12-02|title=High court rules both women were lawfully married to late music icon Daddy Lumba [Full Judgment] - MyJoyOnline|url=https://www.myjoyonline.com/high-court-rules-both-women-were-lawfully-married-to-late-music-icon-daddy-lumba-full-judgment/|access-date=2026-05-06|website=www.myjoyonline.com|language=en-US}}</ref> O daaʒia zaa daa nyɛla ''[[Ghana]]'' shiiri million kɔbiga ni pisopoin ni ayɔbu (''GH₵176 million''), ka di che ka o nyɛ be ''[[Ghana]]'' yili' yiindiba ban buni puuni.<ref>{{Cite web|last=Desk|first=HT US|date=2025-07-26|title=Daddy Lumba net worth: How rich was late Ghanaian musician? Here’s all about his family and kids|url=https://www.hindustantimes.com/entertainment/music/daddy-lumba-net-worth-all-about-late-ghanaian-musician-s-wealth-family-and-kids-101753547302466.html|access-date=2026-05-06|website=Hindustan Times|language=en}}</ref>
=== O radio duu ===
Silimin goli ''[[September]]'' yuuni 2022 puuni, Lumba daa yoola ''radio'' duu ka boli li ''DLFM'' (106.9), ka di tiri lahibali kanbonsili ni [[Ankara]] polo ŋɔ.<ref>{{Cite news|date=2022-09-08|title=Music legend Daddy Lumba establishes his own radio station, DLFM|language=en-EN|work=Pulse Ghana|url=https://www.pulse.com.gh/entertainment/music/music-legend-daddy-lumba-establishes-his-own-radio-station-dlfm/33ql1bl|access-date=2026-05-06}}{{Dead link|date=May 2026 |bot=InternetArchiveBot |fix-attempted=yes }}</ref><ref>{{Cite web|title=Daddy Lumba opens his own radio station DLFM in Accra (Photos)|url=http://shinemegh.com/2022/09/08/daddy-lumba-opens-his-own-radio-station-dlfm-in-accra-photos/|access-date=2026-05-06|website=shinemegh.com|language=en-US}}</ref>
=== O dɔro mini o kpibu ===
Silimin goli ''[[July]]'' biɛɣu pishi ni ayɔbu dali asiba mahili yuuni 2025 Lumba daa nyɛla ŋun kani ''Bank Hospital'' din be ''Cantonments'' din be [[Ankara]] la ni.<ref>{{Cite news|date=2025-07-26|title=Daddy Lumba cause of death: Ghanian music icon, passes away - here's what happened to him|work=The Economic Times|url=https://economictimes.indiatimes.com/news/international/us/daddy-lumba-cause-of-death-ghanian-music-icon-passes-away-heres-what-happened-to-him/articleshow/122925433.cms?from=mdr|access-date=2026-05-06|issn=0013-0389}}</ref> Pɔi ka o daa kani, o yuuni pihiyɔbu dɔɣim dabisili chuɣu shɛli din daa niŋ yuuni 2024 la ni, o daa chihila o paɣa, ''Akosua Serwaa Fosuh'' noli ni ka ŋuna n dihi o shini o dali. O daa viila ashili n yɛli ni o daa niŋla yaannyini apulaashin, kamani 2013 la saha. Pɔi ni yuuni 2013, o daa nyɛla do' so ŋun mali alaafee n diɛmdi diɛma laɣinsi ni. Lumba daa nyɛla ŋun diɛma diɛmanim pam n gili duniya yaanga zuɣu laɣinsinim ni.<ref>{{Cite web|title=Highlife Legend Daddy Lumba dies at 60|url=https://www.modernghana.com/entertainment/81389/highlife-legend-daddy-lumba-dies-at.html|access-date=2026-05-06|website=Modern Ghana|language=en}}</ref> ''King Promise'' daa nyɛla ŋun ʒini ''[[Joy FM (Ghana)|Joy FM]]'' zuɣu n yɛli ni o mini Daddy Lumba daa nyɛla ban laɣim n tumda ni bɛ yihi yila na, di chira ayi nyaanga ka Lumba daa kani maa.<ref>{{Cite web|date=2025-07-26|title=Daddy Lumba: 'We were working on a joint album'- King Promise reveals - MyJoyOnline|url=https://www.myjoyonline.com/daddy-lumba-we-were-working-on-a-joint-album-king-promise-reveals/|access-date=2026-05-06|website=www.myjoyonline.com|language=en-US}}</ref>
=== O kuli malibu ===
Daddy Lumba ŋun kani maa daŋni kpɛma (abusuapanin) daa moliya ni o kuli bahigu yan lula silimin goli ''[[December]]'' dabaayɔbu dali 2025, ni di yan niŋla ''Baba Yara Sports Stadium'' din be [[Kumasi]] la ni.<ref>{{Cite web|date=2025-10-08|title=Family announces date for late Daddy Lumba’s final funeral rites|url=https://www.pulse.com.gh/story/family-announces-date-for-late-daddy-lumbas-final-funeral-rites-2025100810142033693|access-date=2026-05-06|website=Pulse Ghana|language=en}}</ref><ref>{{Cite web|date=2025-08-05|title=Daddy Lumba’s funeral to be held in Kumasi - Family - MyJoyOnline|url=https://www.myjoyonline.com/daddy-lumbas-funeral-to-be-held-in-kumasi-family/|access-date=2026-05-06|website=www.myjoyonline.com|language=en-US}}</ref>
=== Silimin goli December kootu zaligu ===
Silimin goli ''[[December]]'' biɛɣu pia ni ayi dali 2025, ''Accra High Court'' daa zaɣisimi ni kuli maa bi yan mali bɛ ni daa gbaai dabisi shɛli maa (''13th [[December]] 2025''), dama bɛ daa bi mali Daddy Lumba mayilinima maa kuli maa malibu shaawara.<ref name=":7">{{Cite web|date=2025-12-12|title=BREAKING: Court blocks Daddy Lumba’s december 13 funeral|url=https://www.pulse.com.gh/story/breaking-court-blocks-daddy-lumbas-december-13-funeral-2025121211041531447|access-date=2026-05-06|website=Pulse Ghana|language=en}}</ref> Kootu maa daa bi saɣi n-ti daŋkpɛma maa, Kofi Owusu (''Abusuapanin'') ni o mali kuli maa shili ka daa lahi yɛli ''Transitions Funeral Home'' ni bɛ di zaŋ kum maa n-ti ba, naɣila kootu maa ti di sariya maa naagi.<ref name=":7" /> Kootu maa vihigu puuni, Daddy Lumba daŋ shɛba ban daa miri o (o paɣa ni o bihi) nuu daa ka kuli maa shili malibu ni, ka kootu maa daa yɛli ni di tu ni bɛ nuu be dinni.
Kootu maa daa zalibami ni bɛ bolimi kuli maa talahi nira kam laɣingu ka ka bɛ ti laɣim gbaai dabisili shɛli bɛ ni yan sɔɣi, bɛ daa lahi zalibami ni laɣishɛlikam bɛ ni nya kuli maa malibuni ni bɛ di zaŋli n gabi Daddy Lumba buni puuni, naɣila bɛ ti ŋmaai sariya maa.<ref>{{Cite web|date=2025-12-12|title=High Court stops Daddy Lumba's funeral over family dispute|url=https://www.primenewsghana.com/general-news/high-court-stops-daddy-lumba-s-funeral-over-family-dispute.html|access-date=2026-05-06|website=Prime News Ghana|language=en-us}}</ref>
Biɛla daa nabi tooi, ka kootu maa lahi zaɣisi bɛ ni gbaai sham maa, dama ban daa duhi yɛltɔɣa maa kootu maa daa bi yo bɛ ni daa gbaai ''GH₵2 million'' shɛli n-ti ba ni bɛ yo pɔi ka bɛ naan yi mali yɛlli maa.<ref>{{Cite web|date=2025-12-12|title=Court allows Daddy Lumba’s funeral to proceed after applicants miss GH¢2m deadline|url=https://www.pulse.com.gh/story/court-allows-daddy-lumbas-funeral-to-proceed-after-applicants-miss-ghcent2m-deadline-2025121215063989018|access-date=2026-05-06|website=Pulse Ghana|language=en}}</ref> Di nyaanga bɛ daa kpaŋ bɛ maŋa n mali yɛlli maa, ka kuli maa daa niŋ bɛ ni daa kuli zali li dabisi shɛli maa (''13th December, 2025'').
== O ni zali shɛli ==
Daddy Lumba daa nyɛla ŋun kpaŋsiri ''[[Ghana]]'' bi' pola mini baan' bihi ni bɛ piimi ''Highlife'' bɛ yila yilibu ni.<ref name=":1" /> O daa lahi nyɛla ŋun sɔŋdi baansi ban na yiɣisirina, baansi kamani ''Felix Owusu, Afia Ampofowaa, Kwabena Sunkwa, Ofori Amponsah, Selina Orleans, Akua Serwaa Bonsu, Borax, Ateaa Tina'', ni ban pahipahi.<ref>{{Cite web|title=Daddy Lumba Biography – Official Website of Daddy Lumba|url=https://daddylumbaofficial.com/biography/|access-date=2026-05-06|language=en-US}}</ref> Baansi kamani ''Sarkodie, King Promise'', ni ''KiDi'' nyɛla ban gba yɛli ni Daddy Lumba nyɛla ŋun kpaŋsiba pam bɛ yila baantali polo.
Lumba kpaŋmaŋ zaŋchaŋ ''[[Ghana]]'' yila zaŋgɔhi tiŋduya binkumda polo nyɛla din zaŋ ninneesim na, ka o yilanim maa lahi yɛligi ''[[Ghana]]'' kaya.<ref>{{Cite web|date=2025-07-26|title=Daddy Lumba, Ghanaian music superstar, dead at 60|url=https://www.wusa9.com/article/entertainment/music/daddy-lumba-ghana-accra-highlife-music-obituary-death-dead/65-52a3fbb7-22a0-4fc1-92df-106e095cb15a|access-date=2026-05-06|website=wusa9.com|language=en-US}}</ref>
<h1>O kpaŋmaŋ pina</h1>
=== Di ni yina shɛli ===
* Ghana Music Awards <br />
<table border="5" cellpadding="20">
<tr>
<th>Organization</th>
<th>Year</th>
<th>Category</th>
<th>Nominated work</th>
<th>Result</th>
<th>Reference</th>
</tr>
<!-- Ghana Music Awards -->
<tr>
<td rowspan="11">Ghana Music Awards</td>
<td rowspan="3">1999</td>
<td>Best Album</td>
<td>-</td>
<td>Won</td>
<td></td>
</tr>
<tr>
<td>Most Popular Song</td>
<td>-</td>
<td>Won</td>
<td></td>
</tr>
<tr>
<td>Artist of the Year</td>
<td>-</td>
<td>Won</td>
<td></td>
</tr>
<tr>
<td rowspan="2">2000</td>
<td>Album Of The Year</td>
<td>Aben Wo Ha</td>
<td>Won</td>
<td></td>
</tr>
<tr>
<td>Song of the Year</td>
<td>Aben Wo Ha</td>
<td>Won</td>
<td> <ref>https://mobile.ghanaweb.com/GhanaHomePage/entertainment/Daddy-Lumba-s-Aben-Wo-Ha-How-the-controversial-song-became-a-classic-1993919</ref> </td>
</tr>
<tr>
<td rowspan="2">2003</td>
<td>Contemporary Highlife Album Of The Year</td>
<td>Poison</td>
<td>Won</td>
<td></td>
</tr>
<tr>
<td>Contemporary Highlife Song Of The Year</td>
<td>Menya Mpo</td>
<td>Won</td>
<td></td>
</tr>
<tr>
<td>2008</td>
<td>Song of the Year</td>
<td>Tokrom</td>
<td>Nominated</td>
<td> <ref>https://mobile.ghanaweb.com/GhanaHomePage/entertainment/Ghana-Music-Awards-2008-nominations-out-193628</ref> </td>
</tr>
<tr>
<td>2011</td>
<td>Highlife Song of the Year</td>
<td>Anadwo Ye Die</td>
<td>Nominated</td>
<td> <ref>https://www.modernghana.com/entertainment/14578/three-artistes-lead-2011-ghana-music-awards-nominations.html</ref> </td>
</tr>
<tr>
<td>2012</td>
<td>Highlife Song of the Year</td>
<td>Hye Po</td>
<td>Nominated</td>
<td> <ref>https://www.newsghana.com.gh/sarkodie-okyeame-kwame-top-vodafone-ghana-music-awards-2012-nominees-list/</ref> </td>
</tr>
<tr>
<td>2015</td>
<td>Highlife Song of the Year</td>
<td>Yentie Obiaa</td>
<td>Won</td>
<td></td>
</tr>
<!-- Ghana Music Awards UK -->
<tr>
<td rowspan="2">Ghana Music Awards UK</td>
<td>2017</td>
<td>Highlife Song of the Year</td>
<td>Enko Den</td>
<td>Nominated</td>
<td> <ref>https://www.modernghana.com/entertainment/43996/ghana-music-awards-uk-2017-nominations-announced.html</ref> </td>
</tr>
<tr>
<td>2023</td>
<td>Most Popular Song of the Year</td>
<td>Ofon Na Ɛdi Asem Fo</td>
<td>Nominated</td>
<td> <ref>https://www.musicinafrica.net/magazine/ghana-music-awards-uk-2023-all-nominees</ref></td>
</tr>
</table>
=== Honorary Awards ===
''<thead>
<nowiki></thead></nowiki>
<nowiki><tbody></nowiki>
<nowiki></tbody></nowiki>''
<table border="5" cellpadding="20">
<thead>
<tr>
<th>Organization</th>
<th>Year</th>
<th>Category</th>
<th>Ref.</th>
</tr>
</thead>
<tbody>
<!-- Ghana Music Awards -->
<tr>
<td rowspan="5">Ghana Music Awards</td>
<td>1999</td>
<td>Artist of the Year</td>
<td rowspan="3"></td>
</tr>
<tr>
<td>2000</td>
<td>Artist of the Year</td>
</tr>
<tr>
<td>2003</td>
<td>Contemporary Highlife Artist Of The Year</td>
</tr>
<tr>
<td>2015</td>
<td>Highlife Artiste(s) of the Year</td>
<td></td>
</tr>
<tr>
<td>2018</td>
<td>Lifetime Achievement Award</td>
<td> <ref>https://www.musicearshot.com/2025/07/the-timeless-legacy-of-daddy-lumba-ghana-s-highlife-icon-dies-at-60.html?m=1</ref> </td>
</tr>
<!-- EMY Africa Awards -->
<tr>
<td>EMY Africa Awards</td>
<td>2018</td>
<td>Icon/Legend of Entertainment</td>
<td> <ref>https://mobile.ghanaweb.com/GhanaHomePage/entertainment/Daddy-Lumba-A-look-at-the-life-and-achievements-of-a-Highlife-legend-1993575</ref> </td>
</tr>
<!-- Embassy of Ghana -->
<tr>
<td>Embassy of Ghana, Berlin, Germany</td>
<td>2023</td>
<td>Borga Highlife Lifetime Achievement Award</td>
<td> <ref>https://mobile.ghanaweb.com/GhanaHomePage/entertainment/Daddy-Lumba-A-look-at-the-life-and-achievements-of-a-Highlife-legend-1993575</ref> </td>
</tr>
<!-- National Honours -->
<tr>
<td>National Honours and Awards</td>
<td>2024</td>
<td>Grand Medal</td>
<td> <ref>https://www.myjoyonline.com/full-list-of-recipients-at-2024-national-honours-awards/</ref> </td>
</tr>
</tbody>
</table>
== Kundivihira ==
5lpoey37gh9u29rxc6xbufib7vk0cqf
136701
136700
2026-05-14T10:19:52Z
Phasy GH
5787
Edited a text
136701
wikitext
text/x-wiki
{{Bio}}
'''Charles Kwadwo Fosuh''' (be daa dɔɣi o la silimin goli ''[[September]]'' biɛɣu pihita yinika dali yuuni 1964 - ka o daa kani silimin ''[[July]]'' biɛɣu pishi ni ayɔbu yuuni 2025), ka bɛ mi o o tuma ni '''Daddy Lumba''', nyɛla ''[[Ghana]]'' nira ŋun nyɛ ''[[Germany]]'' yili yiina, yili sabira,<ref>{{Cite web|date=2025-11-26|title=Kumasi High court told Daddy Lumba died a German national, not Ghanaian - MyJoyOnline|url=https://www.myjoyonline.com/kumasi-high-court-told-daddy-lumba-died-a-german-national-not-ghanaian/|access-date=2026-05-04|website=www.myjoyonline.com|language=en-US}}</ref> ni ŋun tiri yila kumsi. O nyɛla ninvuɣ' so ŋun niŋ bayana ka yihi yilanim pam na, ka di shaŋa nyɛ din du tiŋduya, o nyɛla niriba pam ni mi ka o talahi mini o salo galisi pam ''[[Ghana]]'' yil' yiiniba puuni.<ref name=":1">{{Cite web|date=2025-07-27|title=Daddy Lumba: Ghana's highlife legend dies age 60|url=https://www.bbc.com/news/articles/ce93zez439lo|access-date=2026-05-04|website=www.bbc.com|language=en-GB}}</ref><ref>{{Cite web|title=Daddy Lumba As A Course To Be Studied?|url=https://www.modernghana.com/entertainment/62813/daddy-lumba-as-a-course-to-be-studied.html|access-date=2026-05-04|website=Modern Ghana|language=en}}</ref><ref>{{Cite news|last=Livemint|date=2025-07-26|title=Daddy Lumba, famed Ghanaian highlife singer, dies at 59 in Accra {{!}} Today News|language=en|work=mint|url=https://www.livemint.com/news/us-news/daddy-lumba-famed-ghanaian-highlife-singer-dies-at-59-in-accra-11753543948352.html|access-date=2026-05-04}}</ref><ref>{{Cite web|title=Not Just a Singer: Daddy Lumba and the Soul of a Nation|url=https://www.modernghana.com/news/1421277/not-just-a-singer-daddy-lumba-and-the-soul-of-a.html|access-date=2026-05-04|website=Modern Ghana|language=en}}</ref> Niriba pam daa mi la Lumba ka o nyɛ ŋun yihi yilanim pam din gbunani mini di biɛhisi nyɛ konkoba ka salo maa pam daa tooi lahi mali nangbanikpeeni bee galimi n zaŋ kpa o polo.<ref>{{Cite web|date=2025-07-26|title=Daddy Lumba: The highlife legend who redefined Ghanaian music|url=https://www.pulse.com.gh/story/daddy-lumba-the-highlife-legend-who-redefined-ghanaian-music-2025072612112019972|access-date=2026-05-04|website=Pulse Ghana|language=en}}</ref> O yila maa daa kuli jandirila Ghananim kaya, bɛ yal' niŋda ni bɛ yal' yara, o yila maa ni tooi yari n kpari yal' shaŋa polo n nyɛ yurilim, biɛhigu, kpibu, daŋ, ariziki, fara, suhiyurilim, suhisaɣingu, adiininima, nti pahi suhigbaali.
O ni daa na zoori saha shɛli maa, ''[[Ghana]]'' yil' yiiniba ban daa be ''[[Germany]]'' yuma 1980 bahigu la saha, Lumba daa pili la o yila tuma '<nowiki/>''Lumba Brothers''<nowiki/>' puuni, o mini ''[[Ghana]]'' nira ŋun yuli daa booni [[Nana Acheampong]] la lala saha maa. Bɛ zaa daa nyɛla ban go n chaŋ nti be ''[[Germany]]'' lala saha maa. Bɛ daa yihila bɛ ni daa laɣim n-ŋma yili gaŋ' shɛli la, '<nowiki/>''Yee Ye Aka Akwantuom''<nowiki/>', yuuni 1989; dina n daa lɛbi yili shɛli Ghananim nin ni tiɣi ''[[Ghana]]'' ninvuɣi shaba ban be tiŋduya yilanim puuni.Bɛ ni daa kuli waligi taba 1990 yuma maa piligu saha maa nyaanga, Lumba daa kpala o konko baan' tali tuma mini daabilim ka bɔli li '''Lumba Production''<nowiki/>' ka di mini ''MiPROMO'' kpalanzuya n daa kuli gbuni taba. O daa nyɛla ŋun yihi yil' viɛl' gbaliŋ na yimbayimba saha waɣila nyaanga.
Lumba daa dila ''[[Ghana]]'' baansi kpaŋmaŋ pina dibaa anii. O daa deela ''EMY Africa'' kpaŋmaŋ pina la, ka daa lahi n di kpaŋmaŋ pini shɛli din nyɛ ninvuɣ' shɛba ban kpaŋdi bɛ mansi pam diɛma ni yiɣijam polo la pini yuuni 2018 puuni. Yuuni 2023 puuni, ''[[Germany]]'' ''Ambassador'' din bɛ ''[[Ghana]]'' la daa ti o la '<nowiki/>''Borga Highlife Lifetim''e' kpaŋmaŋ pini la. Yuuni 2024 puuni, o daa lahi bela ban daa deei '<nowiki/>''National Honours and Awards''<nowiki/>' kpaŋmaŋ pina la puuni. Yuuni 2025 puuni, o yilli ŋɔ "''Mpempem Do Me''" daa nyɛla din pahi '''Apple Music''<nowiki/>' yilanim la zuɣu, ''UK'' naa ŋun yuli daa booni ''King Charles III'' la n daa piigi lala yilli maa ni o zaŋ n puhi ''Commonwealth Day'' chuɣu la.
== O biɛhigu piligu ==
Bɛ daa dɔɣila Charles Kwadwo Fosu silimin goli ''[[September]]'' biɛɣu pihita yinika dali yuuni 1964 tiŋ' shɛli bɛ ni booni ''Nsuta'' din be ''[[Ashanti Region]]'' ''[[Ghana]]'' tiŋgbani ni la. O ma n daa nyɛ<ref name=":2">{{Cite web|title=Daddy Lumba, Biography|url=http://ghanaweb.com/person/Daddy-Lumba-1257|access-date=2026-05-04|website=ghanaweb.com|language=en}}</ref> Comfort Gyamfi ka sokam mi o Ama Saah, ka o ba mi nyɛ Johnson Kwadwo Fosu. O ba ni o ma daa dɔɣila bihi ata ka o nyɛ ŋun pa kpɛma sani zuɣu. O laanba maa zaa daa nyɛla karimbanima. O ba daa nyɛla ŋun kani ka o na nyɛ bia.<ref>{{Cite web|title=Daddy Lumba Biography – Official Website of Daddy Lumba|url=https://daddylumbaofficial.com/biography/|access-date=2026-05-04|language=en-US}}</ref>
Fosu daa pilila o shikuru chandi ''Nsuta'' tiŋgbani ni, ''Suame Methodist'' din be ''[[Kumasi]]'' la ka o daa chaŋ, nti naai yuuni 1979. O daa tirisi tooni n chaŋ ''[[Adu Gyamfi Senior High School]]'' din be ''Jamasi'' la, amaa o daa lahi yi ni n labi ''[[Juaben Senior High School]]'' nti naai o ''Secondary Education'' nimaani 1984 la saha.<ref>{{Cite web|title=Daddy Lumba Biography – Official Website of Daddy Lumba|url=https://daddylumbaofficial.com/biography/|access-date=2026-05-04|language=en-US}}</ref>
== O tuma ==
=== O tuuli kuko' yaara mini Lumba Brothers (1983 hali ni 1989) ===
Fosu daa pilila yila o ni daa na nyɛ yuun' pia ni ayɔbu, o ni daa be ''[[Juaben Senior High School]]'' o daa nyɛla bɛ yila toondana yuuni 1983 hali ni yuuni 1984. O daa lahi kpala o tuuli laɣim yili "''Lumba Brothers''" o mini o zonima.<ref name=":0">{{Cite web|date=2025-07-26|title=10 fascinating facts about Highlife Legend Daddy Lumba — And the legacy he leaves behind|url=https://www.graphic.com.gh/entertainment/showbiz-news/10-fascinating-facts-about-highlife-legend-daddy-lumba-and-the-legacy-he-leaves-behind.html|access-date=2026-05-04|website=Graphic Online|language=en-gb}}</ref> O daa pilila bayana niŋbu o mini ''Nkwanta Wesley Singers'' ni daa diɛm diɛma ''Anokye Krom Cultural Center'' la.<ref>{{Cite web|title=Daddy Lumba Biography – Official Website of Daddy Lumba|url=https://daddylumbaofficial.com/biography/|access-date=2026-05-04|language=en-US}}</ref><ref>{{Cite web|date=2025-07-26|title=Daddy Lumba dead: Ghana mourn legendary highlife artiste wey die at age 60|url=https://www.bbc.com/pidgin/articles/cqxgj2e0edjo|access-date=2026-05-04|website=BBC News Pidgin}}</ref> Lala saha maa ka o daa yihi yilli ŋɔ na "Lumba Lumba" ka di yara n-jandiri ban daa tuhiri ''[[South Africa]]'' maŋsulinsi zuɣu lala saha maa. Yilli maa daa niŋla bayana, ka di che ka bɛ ti o yu' paa ŋɔ "Daddy Lumba", ka di daa ti che ka di lɛbi o yu' paa.<ref name=":3">{{Cite web|title=Daddy Lumba Biography – Official Website of Daddy Lumba|url=https://daddylumbaofficial.com/biography/|access-date=2026-05-04|language=en-US}}</ref>
O ni daa kuli naai ''[[Juaben Senior High School|Juaben SHS]]'' o daa chaŋla ''[[Germany]]'' yuuni 1983,<ref name=":0" /> ka di nyɛla o mam, ''Theresa Abebrese'', o ni daa nya so ''Secondary School'' la nti pahi o karimba ''Mama Acheampong'' n daa nyɛ ban tabi sɔŋ o. O daa chirigila ''[[Ghana]]'' nira ŋun gba nyɛ baanga nimaani ''[[Nana Acheampong]]''. Acheampong daa pun nyɛla ŋun be bɔŋ shɛli bɛ ni bɔli "''Talking Dreams''" la ni. Bɛ daa laɣila taba zɔri<ref name=":0" /> ka bɔli bɛ maŋ 'Lumba Brothers' (ka di yina Daddy Lumba yila bɔŋ kurili la ni). Bɛ daa gbaami ni bɛ yihi bɛ yil' palli na dina n nyɛ ''Yee Ye Aka Akwantuom'''<nowiki/>' '''''yuuni 1986 puuni, Joseph Owusu Banahene n daa nyɛ ŋun sɔŋ ka di yina.<ref name=":2" /><ref name=":1" /> Bɛ daa na bi tooi zaŋ yilli maa n wuhi salo ka di nyɛ laɣiri kalinsi zuɣu, naɣila yuuni 1989 ni ka di daa naan yina polo ni, di yibuna n-tɔ ka di kuli duhi bɛ bɔŋ maa saazuɣu.<ref name=":0" /><ref name=":4">{{Cite web|date=2025-07-26|title=Tribute to Daddy Lumba: The Highlife Maestro — iMullar|url=https://imullar.com/2025/07/26/tribute-to-daddy-lumba-the-highlife-maestro/|access-date=2026-05-04|language=en-GB}}</ref> Lumba Brothers daa nyɛla salo nini ni tiɣi shɛli dama bɛ daa chemi ka yili shɛli din daa du tiŋduya laBurger-Highlife''<nowiki/>' yina salo ni. Di yuma ayi nyaanga ka bɛ wali taba, amaa ka na kuli nyɛ ban laɣindi diɛmdi diɛma, kamani yuun' pia polo ha ka Lumba daa taɣi tiŋa.''<ref>{{Cite web|date=2023-01-02|title=“Nana Acheampong introduced me to Highlife music”-Daddy Lumba - Atinka Online|url=https://atinkaonline.com/nana-acheampong-introduced-me-to-highlife-music-daddy-lumba/|access-date=2026-05-04|language=en-US}}</ref><ref name=":3" />
=== O konko tuma (1990 hali ni 2025) ===
==== O bayana niŋbu (1990 hali ni 2000 polo) ====
Lumba Brothers ni daa wali taba n naai, Daddy Lumba daa yihila o konko yilanim na ka bɔli li '<nowiki/>''Obi Ate Meso Buo''<nowiki/>' 1990 yuuni la ni, baantali baŋdaba pam daa nya lala yilanim maa viɛlim ka di niŋ bayana ''[[Ghana]]'' yilanim puuni.<ref>{{Cite web|title=Daddy Lumba Biography – Official Website of Daddy Lumba|url=https://daddylumbaofficial.com/biography/|access-date=2026-05-04|language=en-US}}</ref><ref name=":6">{{Cite web|last=Oloworekende|first=Wale|date=2025-07-29|title=In Tribute To Daddy Lumba, Ghana’s Most Beloved Maverick|url=https://thenativemag.com/in-tribute-to-daddy-lumba-ghanas-most-beloved-maverick/|access-date=2026-05-04|website=The NATIVE|language=en-US}}</ref> Yilanim maa puuni shɛli n daa nyɛ "''Theresa''" ka di fiila jandiri o mam kuro la.<ref name=":4" /> Lumba daa yaarila o kukoli ''Rheinklang Studio'' ka di be ''Düsseldorf'' din be [[Germany]] la. Daddy Lumba daa kuli yihirila yil' pala na yuuni kam hali ni yuuni 2010. O yilanim maa zaa yi laɣim, o daa nyɛla yil' bɔŋbɔŋ bin pishi ni ayopoin<ref>{{Cite web|date=2025-07-27|title=See the list of over 200 songs Daddy Lumba released - MyJoyOnline|url=https://www.myjoyonline.com/see-the-list-of-over-200-songs-daddy-lumba-released/|access-date=2026-05-04|website=www.myjoyonline.com|language=en-US}}</ref> o ni daa na be o nyavuli ni (ka ''Obi Ate Meso Buo'<nowiki/>'' gba pahi danni).<ref name=":2" /> O yilanim daa nyɛla o maŋmaŋ kukoli, o maŋmaŋ takari gbaŋ '<nowiki/>''Lumba Production''' ka di nyɛ din mini ''MiPROMO'' kpalanzuya gbuni taba.
1990 yuma la saha zaa, o daa namdila yil' bona n tiri o baan' taba ''[[Germany]]'' tiŋgbani ni, Vida' gba daa pahila o ni daa ti yili shɛŋa maa ni, Felix Owusu ni daa zaŋ shɛli n wuhi salo yuuni 1992 la.<ref name=":5">{{Cite web|date=2025-07-27|title=See the list of over 200 songs Daddy Lumba released - MyJoyOnline|url=https://www.myjoyonline.com/see-the-list-of-over-200-songs-daddy-lumba-released/|access-date=2026-05-04|website=www.myjoyonline.com|language=en-US}}</ref> Lala saha maa ka Lumba daa chirigi Ofori Amponsah, ŋun daa lihiri m bɔri ŋun yan sɔŋ o o yila tuma polo la. Din saha Daddy Lumba daa na chɛla baantali tuma maa. Dina n daa nyɛ Ofori Amponsah piligu ka o mini Lumba laɣim n-tum, bɛ yihila "Anti Atta" na ka o daa yihi yil' bɔŋ ka boli li Asew. O mini Ofori daa lahi yihila yil'boŋ na ka boli liWo Ho Kyere''<nowiki/>' ka di yina yuuni 1999.''<ref name=":2" /><ref name=":5" />
Yuuni 1999, o daa dila '<nowiki/>''Ghana Music Awards''<nowiki/>' kpaŋmaŋ pina buta ka di '<nowiki/>''Album of the Year''<nowiki/>' kpaŋmaŋ pini nti pahi '<nowiki/>''Most Popular Song of the Year''<nowiki/>' kpaŋmaŋ pini.<ref name=":2" /> '<nowiki/>''Ghana Music Awards'<nowiki/>'' puuni, o daa lahi dila '''Artiste of the Year''<nowiki/>' kpaŋmaŋ pini yuuni 2000.
Silimin goli ''[[December]]'' biɛɣu pia ni yini dali yuuni 2005, Daddy Lumba daa demla diɛma '''House of Blues''<nowiki/>' din be ''[[Chicago]]'' la.<ref>{{Cite web|title=Daddy Lumba at Historic Chicago House of Blues!|url=https://www.modernghana.com/news/87794/daddy-lumba-at-historic-chicago-house-of-blues.html|access-date=2026-05-06|website=Modern Ghana|language=en}}</ref>
Daddy Lumba daa nyɛla ŋun yi poloni dihiri nuu n zaŋjandi ''<nowiki>''New Partronic Party (NPP)''</nowiki>''. "''Nana Ye Winner''", din nyɛ o yilli la nyɛla yili shɛli din daa mali zaashee pam n zaŋti tiŋgbani zuɣulantali piibupiibu shɛli din daa niŋ yuuni 2004, 2012 hali ni 2016. O daa lahi ŋmala yilli n-ti ''Nana Akufo-Addo'' 2020 piibupiibu la, dina n nyɛ "''4 More For Nana''".<ref>{{Cite web|last=Benedict|first=Qwame|date=2020-11-11|title=Daddy Lumba drops his campaign song for Nana Akuffo Addo (VIDEO)|url=https://www.ghpage.com/daddy-lumba-drops-his-campaign-song-for-nana-akuffo-addo-video/167444/|access-date=2026-05-06|website=GhPage|language=en-US}}</ref>
Silimin goli ''[[January]]'' biɛɣu pia ni yini dali yuuni 2009, linjimanim ata daa kuli kpɛla Lumba yiŋ din be ''Atimatim'' la ni ninmohi, ''[[Kumasi]]'' tiŋgbani ni. O tizopaɣa ''Faustina Fosu'' mini bɛ daŋ ni niriba n daa be yiŋa. Faustina ni yɛli sham, ni linjin' dabba maa daa bohila Lumba yala, bɛ daa yɛlimi ni bɛ mini o n yi [[Ankara]] n kuna, ni, ka o yɛliba ni o mini ba ni nya taba o yiŋa. O ni daa kuli yɛli ba ni o ka yiŋa, bɛ daa chaŋmi ka ti lahi labina hawa dibaayi nyaanga ni suhiyiɣisili, bɛ daa kuli zala bɛ yili maa dunoli gbuni n yari zilima ka turi ba. Bɛ ni daa kuli ŋmaligi, Faustina daa bolila ban su tiŋgbani maa fukumsi ka yɛli ba binshɛli din niŋ. Daddy Lumba daa bi yɛli kahigi binshɛɣu din niŋ maa n wuhi solo.<ref>{{Cite web|title=Daddy Lumba in trouble|url=https://www.modernghana.com/entertainment/8623/daddy-lumba-in-trouble.html|access-date=2026-05-06|website=Modern Ghana|language=en}}</ref>
=== 2010 hali ni 2025 ===
Silimin goli ''[[December]]'' biɛɣu pishi ni ayɔbu dali yuuni 2010, Daddy Lumba daa nyɛla ŋun dem dema '''Royal Lamerta Hotel' Ahodwo'' din be [[Kumasi]] la ni, o piligu dali n daa bala ka o diɛm diɛma tiŋ maa ni, o daa yan zaŋla lala diɛma maa n puhi o konko yuun pishi baantali maa ni chuɣu.<ref>{{Cite web|date=2010-09-17|title=Lumba's homecoming show - MyJoyOnline|url=https://www.myjoyonline.com/lumbas-homecoming-show/|access-date=2026-05-06|website=www.myjoyonline.com|language=en-US}}</ref> Bɛ daa tirisila diɛma maa n zali silimin goli ''[[January]]'' dahiyini dali yuuni 2011, ka di nyɛla bɛ tuma nema maa n bi viɛla, niriba n daa saɣim lala luɣili maa, nti pahi luɣili maa ʒilɛli bi viɛli zuɣu. Bɛ ni daa bi tooi diɛm diɛma maa di dabisili dali maa zuɣu ban su diɛma zonzongili daa duhi la lala hotel maa nim kootu.<ref>{{Cite web|title=Patrons of Lumba Concert fiasco explore legal option|url=https://www.modernghana.com/entertainment/14254/patrons-of-lumba-concert-fiasco-explore-legal-option.html|access-date=2026-05-06|website=Modern Ghana|language=en}}</ref>
Silimin goli ''[[January]]'' biɛɣu pia ni ayopoin dali yuuni 2018, Daddy Lumba daa duhila ''Kwame Anokye'' kootu ''Accra High Court'' lani, dama o daa ŋmala ʒiri ni o nyɛla Daddy Lumba bia, o daa boli la o maŋ ''Daddy Lumba Junior'' ka paɣisiri o ni o deei pina niriba sani. Daddy Lumba yɛliya ni Anokye pili o la paɣisibu saha shɛli o ni daa zini ''[[TV Africa]]'' zuɣu n niŋ '''Just Like You''<nowiki/>' la.<ref>{{Cite web|date=2018-04-04|title=Daddy Lumba look-alike changes name after lawsuit|url=https://www.citinewsroom.com/2018/04/daddy-lumba-look-alike-changes-name-after-lawsuit/|access-date=2026-05-06|language=en-US}}</ref> Anokye daa taɣila o yuli n boli o maŋ ''Anokye Supremo''.<ref>{{Cite web|date=2025-07-30|title=Eight 'sing-alikes' of Daddy Lumba mistaken for the original - MyJoyOnline|url=https://www.myjoyonline.com/eight-sing-alikes-of-daddy-lumba-mistaken-for-the-original/|access-date=2026-05-06|website=www.myjoyonline.com|language=en-US}}</ref>
Yuuni 2018 ''EMY Africa Awards'' la ni, Lumba daa dila '''Icon/Legend of Entertainment''<nowiki/>' kpaŋmaŋ pini. O ni daa deei pini maa o daa yɛlimi "N puhi ʒii ŋɔ zonzongilinim mini Ghananim ka paɣi. N nyɛla ŋun na kuli yan tiriya yili suma n yi na be n nyavuli ni".
Silimin goli ''[[October]]'' yuuni 2023, ''[[Germany]] Ambassador'' ŋun ʒi ''[[Ghana]]'' la daa tila Lumba '''Borga Highlife Lifetime Achievement Award''<nowiki/>' kpaŋmaŋ pini.
Lumba daa deela ''Grand Model'' kpaŋmaŋ pini la 2024 ''National Honours and Awards'' puuni, din daa niŋ ''Accra International Conference Centre'' silimin goli ''[[December]]'' biɛɣu pihita dali la.<ref>{{Cite web|date=2024-12-30|title=Full list of recipients at 2024 National Honours Awards - MyJoyOnline|url=https://www.myjoyonline.com/full-list-of-recipients-at-2024-national-honours-awards/|access-date=2026-05-06|website=www.myjoyonline.com|language=en-US}}</ref>
''King Charles III'' daa piila "''Mpempem Do Me''" n pahi yil' yura puuni 2025 yuuni ''Commonwealth Day'' la ni. Lala yilli maa n daa pahiri diba ayopoin ''King Charles III'' ni daa piigi o yil' yura pia ni ayopoin shɛŋa ''Apple Music'' maa.<ref>{{Cite web|date=2025-03-10|title=Daddy Lumba’s ‘Mpempem Do Me’ featured in King Charles’ playlist - MyJoyOnline|url=https://www.myjoyonline.com/daddy-lumbas-mpempem-do-me-featured-in-king-charles-playlist/|access-date=2026-05-06|website=www.myjoyonline.com|language=en-US}}</ref><ref>{{Cite web|last=Ghartey|first=Raphael|date=2025-03-10|title=Daddy Lumba's 'Mpempem Do Me' features in King Charles III's playlist|url=https://3news.com/showbiz/music/daddy-lumbas-mpempem-do-me-features-in-king-charles-iiis-playlist|access-date=2026-05-06|website=3News|language=en}}</ref>
Daddy Lumba daa malila niya ni chaŋ ''[[United States]]'' mini ''[[Canada]]'' n-ti diɛm diɛma, o yuun pishi nimaani nyaanga. ''TM Entertainmentz'' nim daa nyahila lala gɔrim maa o kum dabisili maa.<ref>{{Cite web|last=Ghartey|first=Raphael|date=2025-07-27|title=Daddy Lumba's USA and Canada tour cancelled - Management|url=https://3news.com/news/daddy-lumbas-usa-and-canada-tour-cancelled-management|access-date=2026-05-06|website=3News|language=en}}</ref> Ghana kuko' yaara ''Kaywa'' ni daa yɛli sham, ni Daddy Lumba daa na bela o yilanim bahigu shili malibu ni poi ka o nan yi che yila tuma. Lala yilanim maa di nyɛla din yan shihi yaɣa ŋɔ, ''roots reggae, amapiano, afrobeats'' nti pahi ''highlife''.
== O yila baŋsim ==
Lumba daa yan sabila yila, ka piigi di ni yan yiini dɔli sham, ka laɣim yila maa neen' bɔra, ka yili yila maa. O yilanim pam tooi nyɛla kanbonsili, amaa o tooi chirigiri yiindi siliminsili gba.<ref name=":6" /> Yilli kamani "''Homeless''" o bi yili li kanbonsili mini siliminsili konko o daa pahila ''German'' gba, o ni daa be ''[[Germany]]'' maa ka o daa bohim li o yila piligu maa saha.
=== O yila balibu ===
Bɛ ni daa wumsi o n niŋ asɔri yaɣili din nyɛ ''gospel'' la zuɣu, Lumba daa ŋma yilanim pam n zaŋkpa ''gospel'' polo, ka di tooi yara n kpari biɛhigu, yurilim, biɛhisi ni taba, kpaŋsibu ni tahima polo.<ref name=":6" /> Daddy Lumba yila nyɛla bal' konkoba ka shihiri suhi, ka lahi nyɛ din waligi ka che taba. O yilinim din galisim gari kobishii maa tooi yarimi n kpari yurilim, biɛhisi ni taba, amiliya, fara, tahima, laɣiri, yiŋ kalinsi, maŋ kpaŋsibu, wun paɣibu, suhipiɛlli, Naawuni ni yiko polo. O yila nim kuli nyɛla din puhiri ka laɣiri paɣiba, nintiɣibo zaŋchaŋ ban yuri o polo, ni o nin ni nya yal' shaŋa, ka di che ka nyɛ baanso ŋun biɛhigu mini salo biɛhisi tooi dɔli taba ka lahi taɣiri niriba biɛhisi.<ref>{{Cite journal|last=Akrong|first=Issac|date=2012-10|title=Hip life music: re-defining Ghanaian culture (1990-2012)|url=http://hdl.handle.net/10315/31427|language=en}}</ref>
=== O yila biɛhigu ===
Lumba daa lahi nyɛla niriba ni mi so ka o nini tiɣi o maŋa ka lahi dihiri o maŋ nachiinsi viɛnyɛla, ka mali viɛlim shɛli din che ka salo yuri o, ka lahi ŋma yil' shɛŋa ŋan niŋ bayana ''[[Ghana]]'' tiŋgbani ni, ka di nyɛ binshɛli din bi mili baansi pam. O daa mali la o zuɣu malibu balibu balibu, o daa tooi chɛri tamda, n pamdi sɔŋda ka daa lahi niŋdi tim niŋdi li ka di nyalisira ka be gɔnagɔna.<ref name=":6" />
== O maŋmaŋ biɛhigu ==
O ma ''Comfort Gyamfi (Ama Saah)'' n daa nyɛ o daa tooi mali so yɛltɔɣa n tumdi tuma. O kum daa nyɛla din daa dam o pam ka che ka o ŋma suhidamli, tahama, ni dihitabili yilanima. Daddy Lumba daa nyɛla ninvuɣi so ŋun mali ashili n zaŋ kpa o maŋmaŋ biɛhigu polo.<ref>{{Cite web|date=2025-12-02|title=High court rules both women were lawfully married to late music icon Daddy Lumba [Full Judgment] - MyJoyOnline|url=https://www.myjoyonline.com/high-court-rules-both-women-were-lawfully-married-to-late-music-icon-daddy-lumba-full-judgment/|access-date=2026-05-06|website=www.myjoyonline.com|language=en-US}}</ref> O daaʒia zaa daa nyɛla ''[[Ghana]]'' shiiri million kɔbiga ni pisopoin ni ayɔbu (''GH₵176 million''), ka di che ka o nyɛ be ''[[Ghana]]'' yili' yiindiba ban buni puuni.<ref>{{Cite web|last=Desk|first=HT US|date=2025-07-26|title=Daddy Lumba net worth: How rich was late Ghanaian musician? Here’s all about his family and kids|url=https://www.hindustantimes.com/entertainment/music/daddy-lumba-net-worth-all-about-late-ghanaian-musician-s-wealth-family-and-kids-101753547302466.html|access-date=2026-05-06|website=Hindustan Times|language=en}}</ref>
=== O radio duu ===
Silimin goli ''[[September]]'' yuuni 2022 puuni, Lumba daa yoola ''radio'' duu ka boli li ''DLFM'' (106.9), ka di tiri lahibali kanbonsili ni [[Ankara]] polo ŋɔ.<ref>{{Cite news|date=2022-09-08|title=Music legend Daddy Lumba establishes his own radio station, DLFM|language=en-EN|work=Pulse Ghana|url=https://www.pulse.com.gh/entertainment/music/music-legend-daddy-lumba-establishes-his-own-radio-station-dlfm/33ql1bl|access-date=2026-05-06}}{{Dead link|date=May 2026 |bot=InternetArchiveBot |fix-attempted=yes }}</ref><ref>{{Cite web|title=Daddy Lumba opens his own radio station DLFM in Accra (Photos)|url=http://shinemegh.com/2022/09/08/daddy-lumba-opens-his-own-radio-station-dlfm-in-accra-photos/|access-date=2026-05-06|website=shinemegh.com|language=en-US}}</ref>
=== O dɔro mini o kpibu ===
Silimin goli ''[[July]]'' biɛɣu pishi ni ayɔbu dali asiba mahili yuuni 2025 Lumba daa nyɛla ŋun kani ''Bank Hospital'' din be ''Cantonments'' din be [[Ankara]] la ni.<ref>{{Cite news|date=2025-07-26|title=Daddy Lumba cause of death: Ghanian music icon, passes away - here's what happened to him|work=The Economic Times|url=https://economictimes.indiatimes.com/news/international/us/daddy-lumba-cause-of-death-ghanian-music-icon-passes-away-heres-what-happened-to-him/articleshow/122925433.cms?from=mdr|access-date=2026-05-06|issn=0013-0389}}</ref> Pɔi ka o daa kani, o yuuni pihiyɔbu dɔɣim dabisili chuɣu shɛli din daa niŋ yuuni 2024 la ni, o daa chihila o paɣa, ''Akosua Serwaa Fosuh'' noli ni ka ŋuna n dihi o shini o dali. O daa viila ashili n yɛli ni o daa niŋla yaannyini apulaashin, kamani 2013 la saha. Pɔi ni yuuni 2013, o daa nyɛla do' so ŋun mali alaafee n diɛmdi diɛma laɣinsi ni. Lumba daa nyɛla ŋun diɛma diɛmanim pam n gili duniya yaanga zuɣu laɣinsinim ni.<ref>{{Cite web|title=Highlife Legend Daddy Lumba dies at 60|url=https://www.modernghana.com/entertainment/81389/highlife-legend-daddy-lumba-dies-at.html|access-date=2026-05-06|website=Modern Ghana|language=en}}</ref> ''King Promise'' daa nyɛla ŋun ʒini ''[[Joy FM (Ghana)|Joy FM]]'' zuɣu n yɛli ni o mini Daddy Lumba daa nyɛla ban laɣim n tumda ni bɛ yihi yila na, di chira ayi nyaanga ka Lumba daa kani maa.<ref>{{Cite web|date=2025-07-26|title=Daddy Lumba: 'We were working on a joint album'- King Promise reveals - MyJoyOnline|url=https://www.myjoyonline.com/daddy-lumba-we-were-working-on-a-joint-album-king-promise-reveals/|access-date=2026-05-06|website=www.myjoyonline.com|language=en-US}}</ref>
=== O kuli malibu ===
Daddy Lumba ŋun kani maa daŋni kpɛma (abusuapanin) daa moliya ni o kuli bahigu yan lula silimin goli ''[[December]]'' dabaayɔbu dali 2025, ni di yan niŋla ''Baba Yara Sports Stadium'' din be [[Kumasi]] la ni.<ref>{{Cite web|date=2025-10-08|title=Family announces date for late Daddy Lumba’s final funeral rites|url=https://www.pulse.com.gh/story/family-announces-date-for-late-daddy-lumbas-final-funeral-rites-2025100810142033693|access-date=2026-05-06|website=Pulse Ghana|language=en}}</ref><ref>{{Cite web|date=2025-08-05|title=Daddy Lumba’s funeral to be held in Kumasi - Family - MyJoyOnline|url=https://www.myjoyonline.com/daddy-lumbas-funeral-to-be-held-in-kumasi-family/|access-date=2026-05-06|website=www.myjoyonline.com|language=en-US}}</ref>
=== Silimin goli December kootu zaligu ===
Silimin goli ''[[December]]'' biɛɣu pia ni ayi dali 2025, ''Accra High Court'' daa zaɣisimi ni kuli maa bi yan mali bɛ ni daa gbaai dabisi shɛli maa (''13th [[December]] 2025''), dama bɛ daa bi mali Daddy Lumba mayilinima maa kuli maa malibu shaawara.<ref name=":7">{{Cite web|date=2025-12-12|title=BREAKING: Court blocks Daddy Lumba’s december 13 funeral|url=https://www.pulse.com.gh/story/breaking-court-blocks-daddy-lumbas-december-13-funeral-2025121211041531447|access-date=2026-05-06|website=Pulse Ghana|language=en}}</ref> Kootu maa daa bi saɣi n-ti daŋkpɛma maa, Kofi Owusu (''Abusuapanin'') ni o mali kuli maa shili ka daa lahi yɛli ''Transitions Funeral Home'' ni bɛ di zaŋ kum maa n-ti ba, naɣila kootu maa ti di sariya maa naagi.<ref name=":7" /> Kootu maa vihigu puuni, Daddy Lumba daŋ shɛba ban daa miri o (o paɣa ni o bihi) nuu daa ka kuli maa shili malibu ni, ka kootu maa daa yɛli ni di tu ni bɛ nuu be dinni.
Kootu maa daa zalibami ni bɛ bolimi kuli maa talahi nira kam laɣingu ka ka bɛ ti laɣim gbaai dabisili shɛli bɛ ni yan sɔɣi, bɛ daa lahi zalibami ni laɣishɛlikam bɛ ni nya kuli maa malibuni ni bɛ di zaŋli n gabi Daddy Lumba buni puuni, naɣila bɛ ti ŋmaai sariya maa.<ref>{{Cite web|date=2025-12-12|title=High Court stops Daddy Lumba's funeral over family dispute|url=https://www.primenewsghana.com/general-news/high-court-stops-daddy-lumba-s-funeral-over-family-dispute.html|access-date=2026-05-06|website=Prime News Ghana|language=en-us}}</ref>
Biɛla daa nabi tooi, ka kootu maa lahi zaɣisi bɛ ni gbaai sham maa, dama ban daa duhi yɛltɔɣa maa kootu maa daa bi yo bɛ ni daa gbaai ''GH₵2 million'' shɛli n-ti ba ni bɛ yo pɔi ka bɛ naan yi mali yɛlli maa.<ref>{{Cite web|date=2025-12-12|title=Court allows Daddy Lumba’s funeral to proceed after applicants miss GH¢2m deadline|url=https://www.pulse.com.gh/story/court-allows-daddy-lumbas-funeral-to-proceed-after-applicants-miss-ghcent2m-deadline-2025121215063989018|access-date=2026-05-06|website=Pulse Ghana|language=en}}</ref> Di nyaanga bɛ daa kpaŋ bɛ maŋa n mali yɛlli maa, ka kuli maa daa niŋ bɛ ni daa kuli zali li dabisi shɛli maa (''13th December, 2025'').
== O ni zali shɛli ==
Daddy Lumba daa nyɛla ŋun kpaŋsiri ''[[Ghana]]'' bi' pola mini baan' bihi ni bɛ piimi ''Highlife'' bɛ yila yilibu ni.<ref name=":1" /> O daa lahi nyɛla ŋun sɔŋdi baansi ban na yiɣisirina, baansi kamani ''Felix Owusu, Afia Ampofowaa, Kwabena Sunkwa, Ofori Amponsah, Selina Orleans, Akua Serwaa Bonsu, Borax, Ateaa Tina'', ni ban pahipahi.<ref>{{Cite web|title=Daddy Lumba Biography – Official Website of Daddy Lumba|url=https://daddylumbaofficial.com/biography/|access-date=2026-05-06|language=en-US}}</ref> Baansi kamani ''Sarkodie, King Promise'', ni ''KiDi'' nyɛla ban gba yɛli ni Daddy Lumba nyɛla ŋun kpaŋsiba pam bɛ yila baantali polo.
Lumba kpaŋmaŋ zaŋchaŋ ''[[Ghana]]'' yila zaŋgɔhi tiŋduya binkumda polo nyɛla din zaŋ ninneesim na, ka o yilanim maa lahi yɛligi ''[[Ghana]]'' kaya.<ref>{{Cite web|date=2025-07-26|title=Daddy Lumba, Ghanaian music superstar, dead at 60|url=https://www.wusa9.com/article/entertainment/music/daddy-lumba-ghana-accra-highlife-music-obituary-death-dead/65-52a3fbb7-22a0-4fc1-92df-106e095cb15a|access-date=2026-05-06|website=wusa9.com|language=en-US}}</ref>
<h1>O kpaŋmaŋ pina</h1>
=== Di ni yina shɛli ===
* Ghana Music Awards <br />
<table border="5" cellpadding="20">
<tr>
<th>Organization</th>
<th>Year</th>
<th>Category</th>
<th>Nominated work</th>
<th>Result</th>
<th>Reference</th>
</tr>
<!-- Ghana Music Awards -->
<tr>
<td rowspan="11">Ghana Music Awards</td>
<td rowspan="3">1999</td>
<td>Best Album</td>
<td>-</td>
<td>Won</td>
<td></td>
</tr>
<tr>
<td>Most Popular Song</td>
<td>-</td>
<td>Won</td>
<td></td>
</tr>
<tr>
<td>Artist of the Year</td>
<td>-</td>
<td>Won</td>
<td></td>
</tr>
<tr>
<td rowspan="2">2000</td>
<td>Album Of The Year</td>
<td>Aben Wo Ha</td>
<td>Won</td>
<td></td>
</tr>
<tr>
<td>Song of the Year</td>
<td>Aben Wo Ha</td>
<td>Won</td>
<td> <ref>https://mobile.ghanaweb.com/GhanaHomePage/entertainment/Daddy-Lumba-s-Aben-Wo-Ha-How-the-controversial-song-became-a-classic-1993919</ref> </td>
</tr>
<tr>
<td rowspan="2">2003</td>
<td>Contemporary Highlife Album Of The Year</td>
<td>Poison</td>
<td>Won</td>
<td></td>
</tr>
<tr>
<td>Contemporary Highlife Song Of The Year</td>
<td>Menya Mpo</td>
<td>Won</td>
<td></td>
</tr>
<tr>
<td>2008</td>
<td>Song of the Year</td>
<td>Tokrom</td>
<td>Nominated</td>
<td> <ref>https://mobile.ghanaweb.com/GhanaHomePage/entertainment/Ghana-Music-Awards-2008-nominations-out-193628</ref> </td>
</tr>
<tr>
<td>2011</td>
<td>Highlife Song of the Year</td>
<td>Anadwo Ye Die</td>
<td>Nominated</td>
<td> <ref>https://www.modernghana.com/entertainment/14578/three-artistes-lead-2011-ghana-music-awards-nominations.html</ref> </td>
</tr>
<tr>
<td>2012</td>
<td>Highlife Song of the Year</td>
<td>Hye Po</td>
<td>Nominated</td>
<td> <ref>https://www.newsghana.com.gh/sarkodie-okyeame-kwame-top-vodafone-ghana-music-awards-2012-nominees-list/</ref> </td>
</tr>
<tr>
<td>2015</td>
<td>Highlife Song of the Year</td>
<td>Yentie Obiaa</td>
<td>Won</td>
<td></td>
</tr>
<!-- Ghana Music Awards UK -->
<tr>
<td rowspan="2">Ghana Music Awards UK</td>
<td>2017</td>
<td>Highlife Song of the Year</td>
<td>Enko Den</td>
<td>Nominated</td>
<td> <ref>https://www.modernghana.com/entertainment/43996/ghana-music-awards-uk-2017-nominations-announced.html</ref> </td>
</tr>
<tr>
<td>2023</td>
<td>Most Popular Song of the Year</td>
<td>Ofon Na Ɛdi Asem Fo</td>
<td>Nominated</td>
<td> <ref>https://www.musicinafrica.net/magazine/ghana-music-awards-uk-2023-all-nominees</ref></td>
</tr>
</table>
=== Honorary Awards ===
<table border="5" cellpadding="20">
<thead>
<tr>
<th>Organization</th>
<th>Year</th>
<th>Category</th>
<th>Ref.</th>
</tr>
</thead>
<tbody>
<!-- Ghana Music Awards -->
<tr>
<td rowspan="5">Ghana Music Awards</td>
<td>1999</td>
<td>Artist of the Year</td>
<td rowspan="3"></td>
</tr>
<tr>
<td>2000</td>
<td>Artist of the Year</td>
</tr>
<tr>
<td>2003</td>
<td>Contemporary Highlife Artist Of The Year</td>
</tr>
<tr>
<td>2015</td>
<td>Highlife Artiste(s) of the Year</td>
<td></td>
</tr>
<tr>
<td>2018</td>
<td>Lifetime Achievement Award</td>
<td> <ref>https://www.musicearshot.com/2025/07/the-timeless-legacy-of-daddy-lumba-ghana-s-highlife-icon-dies-at-60.html?m=1</ref> </td>
</tr>
<!-- EMY Africa Awards -->
<tr>
<td>EMY Africa Awards</td>
<td>2018</td>
<td>Icon/Legend of Entertainment</td>
<td> <ref>https://mobile.ghanaweb.com/GhanaHomePage/entertainment/Daddy-Lumba-A-look-at-the-life-and-achievements-of-a-Highlife-legend-1993575</ref> </td>
</tr>
<!-- Embassy of Ghana -->
<tr>
<td>Embassy of Ghana, Berlin, Germany</td>
<td>2023</td>
<td>Borga Highlife Lifetime Achievement Award</td>
<td> <ref>https://mobile.ghanaweb.com/GhanaHomePage/entertainment/Daddy-Lumba-A-look-at-the-life-and-achievements-of-a-Highlife-legend-1993575</ref> </td>
</tr>
<!-- National Honours -->
<tr>
<td>National Honours and Awards</td>
<td>2024</td>
<td>Grand Medal</td>
<td> <ref>https://www.myjoyonline.com/full-list-of-recipients-at-2024-national-honours-awards/</ref> </td>
</tr>
</table>
== Kundivihira ==
fk4rmus054mjy4g8dfmfmqfpwjs8o3a
136702
136701
2026-05-14T10:30:25Z
Phasy GH
5787
Added a text
136702
wikitext
text/x-wiki
{{Bio}}
'''Charles Kwadwo Fosuh''' (be daa dɔɣi o la silimin goli ''[[September]]'' biɛɣu pihita yinika dali yuuni 1964 - ka o daa kani silimin ''[[July]]'' biɛɣu pishi ni ayɔbu yuuni 2025), ka bɛ mi o o tuma ni '''Daddy Lumba''', nyɛla ''[[Ghana]]'' nira ŋun nyɛ ''[[Germany]]'' yili yiina, yili sabira,<ref>{{Cite web|date=2025-11-26|title=Kumasi High court told Daddy Lumba died a German national, not Ghanaian - MyJoyOnline|url=https://www.myjoyonline.com/kumasi-high-court-told-daddy-lumba-died-a-german-national-not-ghanaian/|access-date=2026-05-04|website=www.myjoyonline.com|language=en-US}}</ref> ni ŋun tiri yila kumsi. O nyɛla ninvuɣ' so ŋun niŋ bayana ka yihi yilanim pam na, ka di shaŋa nyɛ din du tiŋduya, o nyɛla niriba pam ni mi ka o talahi mini o salo galisi pam ''[[Ghana]]'' yil' yiiniba puuni.<ref name=":1">{{Cite web|date=2025-07-27|title=Daddy Lumba: Ghana's highlife legend dies age 60|url=https://www.bbc.com/news/articles/ce93zez439lo|access-date=2026-05-04|website=www.bbc.com|language=en-GB}}</ref><ref>{{Cite web|title=Daddy Lumba As A Course To Be Studied?|url=https://www.modernghana.com/entertainment/62813/daddy-lumba-as-a-course-to-be-studied.html|access-date=2026-05-04|website=Modern Ghana|language=en}}</ref><ref>{{Cite news|last=Livemint|date=2025-07-26|title=Daddy Lumba, famed Ghanaian highlife singer, dies at 59 in Accra {{!}} Today News|language=en|work=mint|url=https://www.livemint.com/news/us-news/daddy-lumba-famed-ghanaian-highlife-singer-dies-at-59-in-accra-11753543948352.html|access-date=2026-05-04}}</ref><ref>{{Cite web|title=Not Just a Singer: Daddy Lumba and the Soul of a Nation|url=https://www.modernghana.com/news/1421277/not-just-a-singer-daddy-lumba-and-the-soul-of-a.html|access-date=2026-05-04|website=Modern Ghana|language=en}}</ref> Niriba pam daa mi la Lumba ka o nyɛ ŋun yihi yilanim pam din gbunani mini di biɛhisi nyɛ konkoba ka salo maa pam daa tooi lahi mali nangbanikpeeni bee galimi n zaŋ kpa o polo.<ref>{{Cite web|date=2025-07-26|title=Daddy Lumba: The highlife legend who redefined Ghanaian music|url=https://www.pulse.com.gh/story/daddy-lumba-the-highlife-legend-who-redefined-ghanaian-music-2025072612112019972|access-date=2026-05-04|website=Pulse Ghana|language=en}}</ref> O yila maa daa kuli jandirila Ghananim kaya, bɛ yal' niŋda ni bɛ yal' yara, o yila maa ni tooi yari n kpari yal' shaŋa polo n nyɛ yurilim, biɛhigu, kpibu, daŋ, ariziki, fara, suhiyurilim, suhisaɣingu, adiininima, nti pahi suhigbaali.
O ni daa na zoori saha shɛli maa, ''[[Ghana]]'' yil' yiiniba ban daa be ''[[Germany]]'' yuma 1980 bahigu la saha, Lumba daa pili la o yila tuma '<nowiki/>''Lumba Brothers''<nowiki/>' puuni, o mini ''[[Ghana]]'' nira ŋun yuli daa booni [[Nana Acheampong]] la lala saha maa. Bɛ zaa daa nyɛla ban go n chaŋ nti be ''[[Germany]]'' lala saha maa. Bɛ daa yihila bɛ ni daa laɣim n-ŋma yili gaŋ' shɛli la, '<nowiki/>''Yee Ye Aka Akwantuom''<nowiki/>', yuuni 1989; dina n daa lɛbi yili shɛli Ghananim nin ni tiɣi ''[[Ghana]]'' ninvuɣi shaba ban be tiŋduya yilanim puuni.Bɛ ni daa kuli waligi taba 1990 yuma maa piligu saha maa nyaanga, Lumba daa kpala o konko baan' tali tuma mini daabilim ka bɔli li '''Lumba Production''<nowiki/>' ka di mini ''MiPROMO'' kpalanzuya n daa kuli gbuni taba. O daa nyɛla ŋun yihi yil' viɛl' gbaliŋ na yimbayimba saha waɣila nyaanga.
Lumba daa dila ''[[Ghana]]'' baansi kpaŋmaŋ pina dibaa anii. O daa deela ''EMY Africa'' kpaŋmaŋ pina la, ka daa lahi n di kpaŋmaŋ pini shɛli din nyɛ ninvuɣ' shɛba ban kpaŋdi bɛ mansi pam diɛma ni yiɣijam polo la pini yuuni 2018 puuni. Yuuni 2023 puuni, ''[[Germany]]'' ''Ambassador'' din bɛ ''[[Ghana]]'' la daa ti o la '<nowiki/>''Borga Highlife Lifetim''e' kpaŋmaŋ pini la. Yuuni 2024 puuni, o daa lahi bela ban daa deei '<nowiki/>''National Honours and Awards''<nowiki/>' kpaŋmaŋ pina la puuni. Yuuni 2025 puuni, o yilli ŋɔ "''Mpempem Do Me''" daa nyɛla din pahi '''Apple Music''<nowiki/>' yilanim la zuɣu, ''UK'' naa ŋun yuli daa booni ''King Charles III'' la n daa piigi lala yilli maa ni o zaŋ n puhi ''Commonwealth Day'' chuɣu la.
== O biɛhigu piligu ==
Bɛ daa dɔɣila Charles Kwadwo Fosu silimin goli ''[[September]]'' biɛɣu pihita yinika dali yuuni 1964 tiŋ' shɛli bɛ ni booni ''Nsuta'' din be ''[[Ashanti Region]]'' ''[[Ghana]]'' tiŋgbani ni la. O ma n daa nyɛ<ref name=":2">{{Cite web|title=Daddy Lumba, Biography|url=http://ghanaweb.com/person/Daddy-Lumba-1257|access-date=2026-05-04|website=ghanaweb.com|language=en}}</ref> Comfort Gyamfi ka sokam mi o Ama Saah, ka o ba mi nyɛ Johnson Kwadwo Fosu. O ba ni o ma daa dɔɣila bihi ata ka o nyɛ ŋun pa kpɛma sani zuɣu. O laanba maa zaa daa nyɛla karimbanima. O ba daa nyɛla ŋun kani ka o na nyɛ bia.<ref>{{Cite web|title=Daddy Lumba Biography – Official Website of Daddy Lumba|url=https://daddylumbaofficial.com/biography/|access-date=2026-05-04|language=en-US}}</ref>
Fosu daa pilila o shikuru chandi ''Nsuta'' tiŋgbani ni, ''Suame Methodist'' din be ''[[Kumasi]]'' la ka o daa chaŋ, nti naai yuuni 1979. O daa tirisi tooni n chaŋ ''[[Adu Gyamfi Senior High School]]'' din be ''Jamasi'' la, amaa o daa lahi yi ni n labi ''[[Juaben Senior High School]]'' nti naai o ''Secondary Education'' nimaani 1984 la saha.<ref>{{Cite web|title=Daddy Lumba Biography – Official Website of Daddy Lumba|url=https://daddylumbaofficial.com/biography/|access-date=2026-05-04|language=en-US}}</ref>
== O tuma ==
=== O tuuli kuko' yaara mini Lumba Brothers (1983 hali ni 1989) ===
Fosu daa pilila yila o ni daa na nyɛ yuun' pia ni ayɔbu, o ni daa be ''[[Juaben Senior High School]]'' o daa nyɛla bɛ yila toondana yuuni 1983 hali ni yuuni 1984. O daa lahi kpala o tuuli laɣim yili "''Lumba Brothers''" o mini o zonima.<ref name=":0">{{Cite web|date=2025-07-26|title=10 fascinating facts about Highlife Legend Daddy Lumba — And the legacy he leaves behind|url=https://www.graphic.com.gh/entertainment/showbiz-news/10-fascinating-facts-about-highlife-legend-daddy-lumba-and-the-legacy-he-leaves-behind.html|access-date=2026-05-04|website=Graphic Online|language=en-gb}}</ref> O daa pilila bayana niŋbu o mini ''Nkwanta Wesley Singers'' ni daa diɛm diɛma ''Anokye Krom Cultural Center'' la.<ref>{{Cite web|title=Daddy Lumba Biography – Official Website of Daddy Lumba|url=https://daddylumbaofficial.com/biography/|access-date=2026-05-04|language=en-US}}</ref><ref>{{Cite web|date=2025-07-26|title=Daddy Lumba dead: Ghana mourn legendary highlife artiste wey die at age 60|url=https://www.bbc.com/pidgin/articles/cqxgj2e0edjo|access-date=2026-05-04|website=BBC News Pidgin}}</ref> Lala saha maa ka o daa yihi yilli ŋɔ na "Lumba Lumba" ka di yara n-jandiri ban daa tuhiri ''[[South Africa]]'' maŋsulinsi zuɣu lala saha maa. Yilli maa daa niŋla bayana, ka di che ka bɛ ti o yu' paa ŋɔ "Daddy Lumba", ka di daa ti che ka di lɛbi o yu' paa.<ref name=":3">{{Cite web|title=Daddy Lumba Biography – Official Website of Daddy Lumba|url=https://daddylumbaofficial.com/biography/|access-date=2026-05-04|language=en-US}}</ref>
O ni daa kuli naai ''[[Juaben Senior High School|Juaben SHS]]'' o daa chaŋla ''[[Germany]]'' yuuni 1983,<ref name=":0" /> ka di nyɛla o mam, ''Theresa Abebrese'', o ni daa nya so ''Secondary School'' la nti pahi o karimba ''Mama Acheampong'' n daa nyɛ ban tabi sɔŋ o. O daa chirigila ''[[Ghana]]'' nira ŋun gba nyɛ baanga nimaani ''[[Nana Acheampong]]''. Acheampong daa pun nyɛla ŋun be bɔŋ shɛli bɛ ni bɔli "''Talking Dreams''" la ni. Bɛ daa laɣila taba zɔri<ref name=":0" /> ka bɔli bɛ maŋ 'Lumba Brothers' (ka di yina Daddy Lumba yila bɔŋ kurili la ni). Bɛ daa gbaami ni bɛ yihi bɛ yil' palli na dina n nyɛ ''Yee Ye Aka Akwantuom'''<nowiki/>' '''''yuuni 1986 puuni, Joseph Owusu Banahene n daa nyɛ ŋun sɔŋ ka di yina.<ref name=":2" /><ref name=":1" /> Bɛ daa na bi tooi zaŋ yilli maa n wuhi salo ka di nyɛ laɣiri kalinsi zuɣu, naɣila yuuni 1989 ni ka di daa naan yina polo ni, di yibuna n-tɔ ka di kuli duhi bɛ bɔŋ maa saazuɣu.<ref name=":0" /><ref name=":4">{{Cite web|date=2025-07-26|title=Tribute to Daddy Lumba: The Highlife Maestro — iMullar|url=https://imullar.com/2025/07/26/tribute-to-daddy-lumba-the-highlife-maestro/|access-date=2026-05-04|language=en-GB}}</ref> Lumba Brothers daa nyɛla salo nini ni tiɣi shɛli dama bɛ daa chemi ka yili shɛli din daa du tiŋduya laBurger-Highlife''<nowiki/>' yina salo ni. Di yuma ayi nyaanga ka bɛ wali taba, amaa ka na kuli nyɛ ban laɣindi diɛmdi diɛma, kamani yuun' pia polo ha ka Lumba daa taɣi tiŋa.''<ref>{{Cite web|date=2023-01-02|title=“Nana Acheampong introduced me to Highlife music”-Daddy Lumba - Atinka Online|url=https://atinkaonline.com/nana-acheampong-introduced-me-to-highlife-music-daddy-lumba/|access-date=2026-05-04|language=en-US}}</ref><ref name=":3" />
=== O konko tuma (1990 hali ni 2025) ===
==== O bayana niŋbu (1990 hali ni 2000 polo) ====
Lumba Brothers ni daa wali taba n naai, Daddy Lumba daa yihila o konko yilanim na ka bɔli li '<nowiki/>''Obi Ate Meso Buo''<nowiki/>' 1990 yuuni la ni, baantali baŋdaba pam daa nya lala yilanim maa viɛlim ka di niŋ bayana ''[[Ghana]]'' yilanim puuni.<ref>{{Cite web|title=Daddy Lumba Biography – Official Website of Daddy Lumba|url=https://daddylumbaofficial.com/biography/|access-date=2026-05-04|language=en-US}}</ref><ref name=":6">{{Cite web|last=Oloworekende|first=Wale|date=2025-07-29|title=In Tribute To Daddy Lumba, Ghana’s Most Beloved Maverick|url=https://thenativemag.com/in-tribute-to-daddy-lumba-ghanas-most-beloved-maverick/|access-date=2026-05-04|website=The NATIVE|language=en-US}}</ref> Yilanim maa puuni shɛli n daa nyɛ "''Theresa''" ka di fiila jandiri o mam kuro la.<ref name=":4" /> Lumba daa yaarila o kukoli ''Rheinklang Studio'' ka di be ''Düsseldorf'' din be [[Germany]] la. Daddy Lumba daa kuli yihirila yil' pala na yuuni kam hali ni yuuni 2010. O yilanim maa zaa yi laɣim, o daa nyɛla yil' bɔŋbɔŋ bin pishi ni ayopoin<ref>{{Cite web|date=2025-07-27|title=See the list of over 200 songs Daddy Lumba released - MyJoyOnline|url=https://www.myjoyonline.com/see-the-list-of-over-200-songs-daddy-lumba-released/|access-date=2026-05-04|website=www.myjoyonline.com|language=en-US}}</ref> o ni daa na be o nyavuli ni (ka ''Obi Ate Meso Buo'<nowiki/>'' gba pahi danni).<ref name=":2" /> O yilanim daa nyɛla o maŋmaŋ kukoli, o maŋmaŋ takari gbaŋ '<nowiki/>''Lumba Production''' ka di nyɛ din mini ''MiPROMO'' kpalanzuya gbuni taba.
1990 yuma la saha zaa, o daa namdila yil' bona n tiri o baan' taba ''[[Germany]]'' tiŋgbani ni, Vida' gba daa pahila o ni daa ti yili shɛŋa maa ni, Felix Owusu ni daa zaŋ shɛli n wuhi salo yuuni 1992 la.<ref name=":5">{{Cite web|date=2025-07-27|title=See the list of over 200 songs Daddy Lumba released - MyJoyOnline|url=https://www.myjoyonline.com/see-the-list-of-over-200-songs-daddy-lumba-released/|access-date=2026-05-04|website=www.myjoyonline.com|language=en-US}}</ref> Lala saha maa ka Lumba daa chirigi Ofori Amponsah, ŋun daa lihiri m bɔri ŋun yan sɔŋ o o yila tuma polo la. Din saha Daddy Lumba daa na chɛla baantali tuma maa. Dina n daa nyɛ Ofori Amponsah piligu ka o mini Lumba laɣim n-tum, bɛ yihila "Anti Atta" na ka o daa yihi yil' bɔŋ ka boli li Asew. O mini Ofori daa lahi yihila yil'boŋ na ka boli liWo Ho Kyere''<nowiki/>' ka di yina yuuni 1999.''<ref name=":2" /><ref name=":5" />
Yuuni 1999, o daa dila '<nowiki/>''Ghana Music Awards''<nowiki/>' kpaŋmaŋ pina buta ka di '<nowiki/>''Album of the Year''<nowiki/>' kpaŋmaŋ pini nti pahi '<nowiki/>''Most Popular Song of the Year''<nowiki/>' kpaŋmaŋ pini.<ref name=":2" /> '<nowiki/>''Ghana Music Awards'<nowiki/>'' puuni, o daa lahi dila '''Artiste of the Year''<nowiki/>' kpaŋmaŋ pini yuuni 2000.
Silimin goli ''[[December]]'' biɛɣu pia ni yini dali yuuni 2005, Daddy Lumba daa demla diɛma '''House of Blues''<nowiki/>' din be ''[[Chicago]]'' la.<ref>{{Cite web|title=Daddy Lumba at Historic Chicago House of Blues!|url=https://www.modernghana.com/news/87794/daddy-lumba-at-historic-chicago-house-of-blues.html|access-date=2026-05-06|website=Modern Ghana|language=en}}</ref>
Daddy Lumba daa nyɛla ŋun yi poloni dihiri nuu n zaŋjandi ''<nowiki>''New Partronic Party (NPP)''</nowiki>''. "''Nana Ye Winner''", din nyɛ o yilli la nyɛla yili shɛli din daa mali zaashee pam n zaŋti tiŋgbani zuɣulantali piibupiibu shɛli din daa niŋ yuuni 2004, 2012 hali ni 2016. O daa lahi ŋmala yilli n-ti ''Nana Akufo-Addo'' 2020 piibupiibu la, dina n nyɛ "''4 More For Nana''".<ref>{{Cite web|last=Benedict|first=Qwame|date=2020-11-11|title=Daddy Lumba drops his campaign song for Nana Akuffo Addo (VIDEO)|url=https://www.ghpage.com/daddy-lumba-drops-his-campaign-song-for-nana-akuffo-addo-video/167444/|access-date=2026-05-06|website=GhPage|language=en-US}}</ref>
Silimin goli ''[[January]]'' biɛɣu pia ni yini dali yuuni 2009, linjimanim ata daa kuli kpɛla Lumba yiŋ din be ''Atimatim'' la ni ninmohi, ''[[Kumasi]]'' tiŋgbani ni. O tizopaɣa ''Faustina Fosu'' mini bɛ daŋ ni niriba n daa be yiŋa. Faustina ni yɛli sham, ni linjin' dabba maa daa bohila Lumba yala, bɛ daa yɛlimi ni bɛ mini o n yi [[Ankara]] n kuna, ni, ka o yɛliba ni o mini ba ni nya taba o yiŋa. O ni daa kuli yɛli ba ni o ka yiŋa, bɛ daa chaŋmi ka ti lahi labina hawa dibaayi nyaanga ni suhiyiɣisili, bɛ daa kuli zala bɛ yili maa dunoli gbuni n yari zilima ka turi ba. Bɛ ni daa kuli ŋmaligi, Faustina daa bolila ban su tiŋgbani maa fukumsi ka yɛli ba binshɛli din niŋ. Daddy Lumba daa bi yɛli kahigi binshɛɣu din niŋ maa n wuhi solo.<ref>{{Cite web|title=Daddy Lumba in trouble|url=https://www.modernghana.com/entertainment/8623/daddy-lumba-in-trouble.html|access-date=2026-05-06|website=Modern Ghana|language=en}}</ref>
=== 2010 hali ni 2025 ===
Silimin goli ''[[December]]'' biɛɣu pishi ni ayɔbu dali yuuni 2010, Daddy Lumba daa nyɛla ŋun dem dema '''Royal Lamerta Hotel' Ahodwo'' din be [[Kumasi]] la ni, o piligu dali n daa bala ka o diɛm diɛma tiŋ maa ni, o daa yan zaŋla lala diɛma maa n puhi o konko yuun pishi baantali maa ni chuɣu.<ref>{{Cite web|date=2010-09-17|title=Lumba's homecoming show - MyJoyOnline|url=https://www.myjoyonline.com/lumbas-homecoming-show/|access-date=2026-05-06|website=www.myjoyonline.com|language=en-US}}</ref> Bɛ daa tirisila diɛma maa n zali silimin goli ''[[January]]'' dahiyini dali yuuni 2011, ka di nyɛla bɛ tuma nema maa n bi viɛla, niriba n daa saɣim lala luɣili maa, nti pahi luɣili maa ʒilɛli bi viɛli zuɣu. Bɛ ni daa bi tooi diɛm diɛma maa di dabisili dali maa zuɣu ban su diɛma zonzongili daa duhi la lala hotel maa nim kootu.<ref>{{Cite web|title=Patrons of Lumba Concert fiasco explore legal option|url=https://www.modernghana.com/entertainment/14254/patrons-of-lumba-concert-fiasco-explore-legal-option.html|access-date=2026-05-06|website=Modern Ghana|language=en}}</ref>
Silimin goli ''[[January]]'' biɛɣu pia ni ayopoin dali yuuni 2018, Daddy Lumba daa duhila ''Kwame Anokye'' kootu ''Accra High Court'' lani, dama o daa ŋmala ʒiri ni o nyɛla Daddy Lumba bia, o daa boli la o maŋ ''Daddy Lumba Junior'' ka paɣisiri o ni o deei pina niriba sani. Daddy Lumba yɛliya ni Anokye pili o la paɣisibu saha shɛli o ni daa zini ''[[TV Africa]]'' zuɣu n niŋ '''Just Like You''<nowiki/>' la.<ref>{{Cite web|date=2018-04-04|title=Daddy Lumba look-alike changes name after lawsuit|url=https://www.citinewsroom.com/2018/04/daddy-lumba-look-alike-changes-name-after-lawsuit/|access-date=2026-05-06|language=en-US}}</ref> Anokye daa taɣila o yuli n boli o maŋ ''Anokye Supremo''.<ref>{{Cite web|date=2025-07-30|title=Eight 'sing-alikes' of Daddy Lumba mistaken for the original - MyJoyOnline|url=https://www.myjoyonline.com/eight-sing-alikes-of-daddy-lumba-mistaken-for-the-original/|access-date=2026-05-06|website=www.myjoyonline.com|language=en-US}}</ref>
Yuuni 2018 ''EMY Africa Awards'' la ni, Lumba daa dila '''Icon/Legend of Entertainment''<nowiki/>' kpaŋmaŋ pini. O ni daa deei pini maa o daa yɛlimi "N puhi ʒii ŋɔ zonzongilinim mini Ghananim ka paɣi. N nyɛla ŋun na kuli yan tiriya yili suma n yi na be n nyavuli ni".
Silimin goli ''[[October]]'' yuuni 2023, ''[[Germany]] Ambassador'' ŋun ʒi ''[[Ghana]]'' la daa tila Lumba '''Borga Highlife Lifetime Achievement Award''<nowiki/>' kpaŋmaŋ pini.
Lumba daa deela ''Grand Model'' kpaŋmaŋ pini la 2024 ''National Honours and Awards'' puuni, din daa niŋ ''Accra International Conference Centre'' silimin goli ''[[December]]'' biɛɣu pihita dali la.<ref>{{Cite web|date=2024-12-30|title=Full list of recipients at 2024 National Honours Awards - MyJoyOnline|url=https://www.myjoyonline.com/full-list-of-recipients-at-2024-national-honours-awards/|access-date=2026-05-06|website=www.myjoyonline.com|language=en-US}}</ref>
''King Charles III'' daa piila "''Mpempem Do Me''" n pahi yil' yura puuni 2025 yuuni ''Commonwealth Day'' la ni. Lala yilli maa n daa pahiri diba ayopoin ''King Charles III'' ni daa piigi o yil' yura pia ni ayopoin shɛŋa ''Apple Music'' maa.<ref>{{Cite web|date=2025-03-10|title=Daddy Lumba’s ‘Mpempem Do Me’ featured in King Charles’ playlist - MyJoyOnline|url=https://www.myjoyonline.com/daddy-lumbas-mpempem-do-me-featured-in-king-charles-playlist/|access-date=2026-05-06|website=www.myjoyonline.com|language=en-US}}</ref><ref>{{Cite web|last=Ghartey|first=Raphael|date=2025-03-10|title=Daddy Lumba's 'Mpempem Do Me' features in King Charles III's playlist|url=https://3news.com/showbiz/music/daddy-lumbas-mpempem-do-me-features-in-king-charles-iiis-playlist|access-date=2026-05-06|website=3News|language=en}}</ref>
Daddy Lumba daa malila niya ni chaŋ ''[[United States]]'' mini ''[[Canada]]'' n-ti diɛm diɛma, o yuun pishi nimaani nyaanga. ''TM Entertainmentz'' nim daa nyahila lala gɔrim maa o kum dabisili maa.<ref>{{Cite web|last=Ghartey|first=Raphael|date=2025-07-27|title=Daddy Lumba's USA and Canada tour cancelled - Management|url=https://3news.com/news/daddy-lumbas-usa-and-canada-tour-cancelled-management|access-date=2026-05-06|website=3News|language=en}}</ref> Ghana kuko' yaara ''Kaywa'' ni daa yɛli sham, ni Daddy Lumba daa na bela o yilanim bahigu shili malibu ni poi ka o nan yi che yila tuma. Lala yilanim maa di nyɛla din yan shihi yaɣa ŋɔ, ''roots reggae, amapiano, afrobeats'' nti pahi ''highlife''.
== O yila baŋsim ==
Lumba daa yan sabila yila, ka piigi di ni yan yiini dɔli sham, ka laɣim yila maa neen' bɔra, ka yili yila maa. O yilanim pam tooi nyɛla kanbonsili, amaa o tooi chirigiri yiindi siliminsili gba.<ref name=":6" /> Yilli kamani "''Homeless''" o bi yili li kanbonsili mini siliminsili konko o daa pahila ''German'' gba, o ni daa be ''[[Germany]]'' maa ka o daa bohim li o yila piligu maa saha.
=== O yila balibu ===
Bɛ ni daa wumsi o n niŋ asɔri yaɣili din nyɛ ''gospel'' la zuɣu, Lumba daa ŋma yilanim pam n zaŋkpa ''gospel'' polo, ka di tooi yara n kpari biɛhigu, yurilim, biɛhisi ni taba, kpaŋsibu ni tahima polo.<ref name=":6" /> Daddy Lumba yila nyɛla bal' konkoba ka shihiri suhi, ka lahi nyɛ din waligi ka che taba. O yilinim din galisim gari kobishii maa tooi yarimi n kpari yurilim, biɛhisi ni taba, amiliya, fara, tahima, laɣiri, yiŋ kalinsi, maŋ kpaŋsibu, wun paɣibu, suhipiɛlli, Naawuni ni yiko polo. O yila nim kuli nyɛla din puhiri ka laɣiri paɣiba, nintiɣibo zaŋchaŋ ban yuri o polo, ni o nin ni nya yal' shaŋa, ka di che ka nyɛ baanso ŋun biɛhigu mini salo biɛhisi tooi dɔli taba ka lahi taɣiri niriba biɛhisi.<ref>{{Cite journal|last=Akrong|first=Issac|date=2012-10|title=Hip life music: re-defining Ghanaian culture (1990-2012)|url=http://hdl.handle.net/10315/31427|language=en}}</ref>
=== O yila biɛhigu ===
Lumba daa lahi nyɛla niriba ni mi so ka o nini tiɣi o maŋa ka lahi dihiri o maŋ nachiinsi viɛnyɛla, ka mali viɛlim shɛli din che ka salo yuri o, ka lahi ŋma yil' shɛŋa ŋan niŋ bayana ''[[Ghana]]'' tiŋgbani ni, ka di nyɛ binshɛli din bi mili baansi pam. O daa mali la o zuɣu malibu balibu balibu, o daa tooi chɛri tamda, n pamdi sɔŋda ka daa lahi niŋdi tim niŋdi li ka di nyalisira ka be gɔnagɔna.<ref name=":6" />
== O maŋmaŋ biɛhigu ==
O ma ''Comfort Gyamfi (Ama Saah)'' n daa nyɛ o daa tooi mali so yɛltɔɣa n tumdi tuma. O kum daa nyɛla din daa dam o pam ka che ka o ŋma suhidamli, tahama, ni dihitabili yilanima. Daddy Lumba daa nyɛla ninvuɣi so ŋun mali ashili n zaŋ kpa o maŋmaŋ biɛhigu polo.<ref>{{Cite web|date=2025-12-02|title=High court rules both women were lawfully married to late music icon Daddy Lumba [Full Judgment] - MyJoyOnline|url=https://www.myjoyonline.com/high-court-rules-both-women-were-lawfully-married-to-late-music-icon-daddy-lumba-full-judgment/|access-date=2026-05-06|website=www.myjoyonline.com|language=en-US}}</ref> O daaʒia zaa daa nyɛla ''[[Ghana]]'' shiiri million kɔbiga ni pisopoin ni ayɔbu (''GH₵176 million''), ka di che ka o nyɛ be ''[[Ghana]]'' yili' yiindiba ban buni puuni.<ref>{{Cite web|last=Desk|first=HT US|date=2025-07-26|title=Daddy Lumba net worth: How rich was late Ghanaian musician? Here’s all about his family and kids|url=https://www.hindustantimes.com/entertainment/music/daddy-lumba-net-worth-all-about-late-ghanaian-musician-s-wealth-family-and-kids-101753547302466.html|access-date=2026-05-06|website=Hindustan Times|language=en}}</ref>
=== O radio duu ===
Silimin goli ''[[September]]'' yuuni 2022 puuni, Lumba daa yoola ''radio'' duu ka boli li ''DLFM'' (106.9), ka di tiri lahibali kanbonsili ni [[Ankara]] polo ŋɔ.<ref>{{Cite news|date=2022-09-08|title=Music legend Daddy Lumba establishes his own radio station, DLFM|language=en-EN|work=Pulse Ghana|url=https://www.pulse.com.gh/entertainment/music/music-legend-daddy-lumba-establishes-his-own-radio-station-dlfm/33ql1bl|access-date=2026-05-06}}{{Dead link|date=May 2026 |bot=InternetArchiveBot |fix-attempted=yes }}</ref><ref>{{Cite web|title=Daddy Lumba opens his own radio station DLFM in Accra (Photos)|url=http://shinemegh.com/2022/09/08/daddy-lumba-opens-his-own-radio-station-dlfm-in-accra-photos/|access-date=2026-05-06|website=shinemegh.com|language=en-US}}</ref>
=== O dɔro mini o kpibu ===
Silimin goli ''[[July]]'' biɛɣu pishi ni ayɔbu dali asiba mahili yuuni 2025 Lumba daa nyɛla ŋun kani ''Bank Hospital'' din be ''Cantonments'' din be [[Ankara]] la ni.<ref>{{Cite news|date=2025-07-26|title=Daddy Lumba cause of death: Ghanian music icon, passes away - here's what happened to him|work=The Economic Times|url=https://economictimes.indiatimes.com/news/international/us/daddy-lumba-cause-of-death-ghanian-music-icon-passes-away-heres-what-happened-to-him/articleshow/122925433.cms?from=mdr|access-date=2026-05-06|issn=0013-0389}}</ref> Pɔi ka o daa kani, o yuuni pihiyɔbu dɔɣim dabisili chuɣu shɛli din daa niŋ yuuni 2024 la ni, o daa chihila o paɣa, ''Akosua Serwaa Fosuh'' noli ni ka ŋuna n dihi o shini o dali. O daa viila ashili n yɛli ni o daa niŋla yaannyini apulaashin, kamani 2013 la saha. Pɔi ni yuuni 2013, o daa nyɛla do' so ŋun mali alaafee n diɛmdi diɛma laɣinsi ni. Lumba daa nyɛla ŋun diɛma diɛmanim pam n gili duniya yaanga zuɣu laɣinsinim ni.<ref>{{Cite web|title=Highlife Legend Daddy Lumba dies at 60|url=https://www.modernghana.com/entertainment/81389/highlife-legend-daddy-lumba-dies-at.html|access-date=2026-05-06|website=Modern Ghana|language=en}}</ref> ''King Promise'' daa nyɛla ŋun ʒini ''[[Joy FM (Ghana)|Joy FM]]'' zuɣu n yɛli ni o mini Daddy Lumba daa nyɛla ban laɣim n tumda ni bɛ yihi yila na, di chira ayi nyaanga ka Lumba daa kani maa.<ref>{{Cite web|date=2025-07-26|title=Daddy Lumba: 'We were working on a joint album'- King Promise reveals - MyJoyOnline|url=https://www.myjoyonline.com/daddy-lumba-we-were-working-on-a-joint-album-king-promise-reveals/|access-date=2026-05-06|website=www.myjoyonline.com|language=en-US}}</ref>
=== O kuli malibu ===
Daddy Lumba ŋun kani maa daŋni kpɛma (abusuapanin) daa moliya ni o kuli bahigu yan lula silimin goli ''[[December]]'' dabaayɔbu dali 2025, ni di yan niŋla ''Baba Yara Sports Stadium'' din be [[Kumasi]] la ni.<ref>{{Cite web|date=2025-10-08|title=Family announces date for late Daddy Lumba’s final funeral rites|url=https://www.pulse.com.gh/story/family-announces-date-for-late-daddy-lumbas-final-funeral-rites-2025100810142033693|access-date=2026-05-06|website=Pulse Ghana|language=en}}</ref><ref>{{Cite web|date=2025-08-05|title=Daddy Lumba’s funeral to be held in Kumasi - Family - MyJoyOnline|url=https://www.myjoyonline.com/daddy-lumbas-funeral-to-be-held-in-kumasi-family/|access-date=2026-05-06|website=www.myjoyonline.com|language=en-US}}</ref>
=== Silimin goli December kootu zaligu ===
Silimin goli ''[[December]]'' biɛɣu pia ni ayi dali 2025, ''Accra High Court'' daa zaɣisimi ni kuli maa bi yan mali bɛ ni daa gbaai dabisi shɛli maa (''13th [[December]] 2025''), dama bɛ daa bi mali Daddy Lumba mayilinima maa kuli maa malibu shaawara.<ref name=":7">{{Cite web|date=2025-12-12|title=BREAKING: Court blocks Daddy Lumba’s december 13 funeral|url=https://www.pulse.com.gh/story/breaking-court-blocks-daddy-lumbas-december-13-funeral-2025121211041531447|access-date=2026-05-06|website=Pulse Ghana|language=en}}</ref> Kootu maa daa bi saɣi n-ti daŋkpɛma maa, Kofi Owusu (''Abusuapanin'') ni o mali kuli maa shili ka daa lahi yɛli ''Transitions Funeral Home'' ni bɛ di zaŋ kum maa n-ti ba, naɣila kootu maa ti di sariya maa naagi.<ref name=":7" /> Kootu maa vihigu puuni, Daddy Lumba daŋ shɛba ban daa miri o (o paɣa ni o bihi) nuu daa ka kuli maa shili malibu ni, ka kootu maa daa yɛli ni di tu ni bɛ nuu be dinni.
Kootu maa daa zalibami ni bɛ bolimi kuli maa talahi nira kam laɣingu ka ka bɛ ti laɣim gbaai dabisili shɛli bɛ ni yan sɔɣi, bɛ daa lahi zalibami ni laɣishɛlikam bɛ ni nya kuli maa malibuni ni bɛ di zaŋli n gabi Daddy Lumba buni puuni, naɣila bɛ ti ŋmaai sariya maa.<ref>{{Cite web|date=2025-12-12|title=High Court stops Daddy Lumba's funeral over family dispute|url=https://www.primenewsghana.com/general-news/high-court-stops-daddy-lumba-s-funeral-over-family-dispute.html|access-date=2026-05-06|website=Prime News Ghana|language=en-us}}</ref>
Biɛla daa nabi tooi, ka kootu maa lahi zaɣisi bɛ ni gbaai sham maa, dama ban daa duhi yɛltɔɣa maa kootu maa daa bi yo bɛ ni daa gbaai ''GH₵2 million'' shɛli n-ti ba ni bɛ yo pɔi ka bɛ naan yi mali yɛlli maa.<ref>{{Cite web|date=2025-12-12|title=Court allows Daddy Lumba’s funeral to proceed after applicants miss GH¢2m deadline|url=https://www.pulse.com.gh/story/court-allows-daddy-lumbas-funeral-to-proceed-after-applicants-miss-ghcent2m-deadline-2025121215063989018|access-date=2026-05-06|website=Pulse Ghana|language=en}}</ref> Di nyaanga bɛ daa kpaŋ bɛ maŋa n mali yɛlli maa, ka kuli maa daa niŋ bɛ ni daa kuli zali li dabisi shɛli maa (''13th December, 2025'').
== O ni zali shɛli ==
Daddy Lumba daa nyɛla ŋun kpaŋsiri ''[[Ghana]]'' bi' pola mini baan' bihi ni bɛ piimi ''Highlife'' bɛ yila yilibu ni.<ref name=":1" /> O daa lahi nyɛla ŋun sɔŋdi baansi ban na yiɣisirina, baansi kamani ''Felix Owusu, Afia Ampofowaa, Kwabena Sunkwa, Ofori Amponsah, Selina Orleans, Akua Serwaa Bonsu, Borax, Ateaa Tina'', ni ban pahipahi.<ref>{{Cite web|title=Daddy Lumba Biography – Official Website of Daddy Lumba|url=https://daddylumbaofficial.com/biography/|access-date=2026-05-06|language=en-US}}</ref> Baansi kamani ''Sarkodie, King Promise'', ni ''KiDi'' nyɛla ban gba yɛli ni Daddy Lumba nyɛla ŋun kpaŋsiba pam bɛ yila baantali polo.
Lumba kpaŋmaŋ zaŋchaŋ ''[[Ghana]]'' yila zaŋgɔhi tiŋduya binkumda polo nyɛla din zaŋ ninneesim na, ka o yilanim maa lahi yɛligi ''[[Ghana]]'' kaya.<ref>{{Cite web|date=2025-07-26|title=Daddy Lumba, Ghanaian music superstar, dead at 60|url=https://www.wusa9.com/article/entertainment/music/daddy-lumba-ghana-accra-highlife-music-obituary-death-dead/65-52a3fbb7-22a0-4fc1-92df-106e095cb15a|access-date=2026-05-06|website=wusa9.com|language=en-US}}</ref>
<h1>O kpaŋmaŋ pina</h1>
=== Di ni yina shɛli ===
* Ghana Music Awards <br />
<table border="5" cellpadding="20">
<tr>
<th>Organization</th>
<th>Year</th>
<th>Category</th>
<th>Nominated work</th>
<th>Result</th>
<th>Reference</th>
</tr>
<!-- Ghana Music Awards -->
<tr>
<td rowspan="11">Ghana Music Awards</td>
<td rowspan="3">1999</td>
<td>Best Album</td>
<td>-</td>
<td>Won</td>
<td></td>
</tr>
<tr>
<td>Most Popular Song</td>
<td>-</td>
<td>Won</td>
<td></td>
</tr>
<tr>
<td>Artist of the Year</td>
<td>-</td>
<td>Won</td>
<td></td>
</tr>
<tr>
<td rowspan="2">2000</td>
<td>Album Of The Year</td>
<td>Aben Wo Ha</td>
<td>Won</td>
<td></td>
</tr>
<tr>
<td>Song of the Year</td>
<td>Aben Wo Ha</td>
<td>Won</td>
<td> <ref>https://mobile.ghanaweb.com/GhanaHomePage/entertainment/Daddy-Lumba-s-Aben-Wo-Ha-How-the-controversial-song-became-a-classic-1993919</ref> </td>
</tr>
<tr>
<td rowspan="2">2003</td>
<td>Contemporary Highlife Album Of The Year</td>
<td>Poison</td>
<td>Won</td>
<td></td>
</tr>
<tr>
<td>Contemporary Highlife Song Of The Year</td>
<td>Menya Mpo</td>
<td>Won</td>
<td></td>
</tr>
<tr>
<td>2008</td>
<td>Song of the Year</td>
<td>Tokrom</td>
<td>Nominated</td>
<td> <ref>https://mobile.ghanaweb.com/GhanaHomePage/entertainment/Ghana-Music-Awards-2008-nominations-out-193628</ref> </td>
</tr>
<tr>
<td>2011</td>
<td>Highlife Song of the Year</td>
<td>Anadwo Ye Die</td>
<td>Nominated</td>
<td> <ref>https://www.modernghana.com/entertainment/14578/three-artistes-lead-2011-ghana-music-awards-nominations.html</ref> </td>
</tr>
<tr>
<td>2012</td>
<td>Highlife Song of the Year</td>
<td>Hye Po</td>
<td>Nominated</td>
<td> <ref>https://www.newsghana.com.gh/sarkodie-okyeame-kwame-top-vodafone-ghana-music-awards-2012-nominees-list/</ref> </td>
</tr>
<tr>
<td>2015</td>
<td>Highlife Song of the Year</td>
<td>Yentie Obiaa</td>
<td>Won</td>
<td></td>
</tr>
<!-- Ghana Music Awards UK -->
<tr>
<td rowspan="2">Ghana Music Awards UK</td>
<td>2017</td>
<td>Highlife Song of the Year</td>
<td>Enko Den</td>
<td>Nominated</td>
<td> <ref>https://www.modernghana.com/entertainment/43996/ghana-music-awards-uk-2017-nominations-announced.html</ref> </td>
</tr>
<tr>
<td>2023</td>
<td>Most Popular Song of the Year</td>
<td>Ofon Na Ɛdi Asem Fo</td>
<td>Nominated</td>
<td> <ref>https://www.musicinafrica.net/magazine/ghana-music-awards-uk-2023-all-nominees</ref></td>
</tr>
</table>
=== Honorary Awards ===
<table border="5" cellpadding="20">
<thead>
<tr>
<th>Organization</th>
<th>Year</th>
<th>Category</th>
<th>Ref.</th>
</tr>
</thead>
<tbody>
<!-- Ghana Music Awards -->
<tr>
<td rowspan="5">Ghana Music Awards</td>
<td>1999</td>
<td>Artist of the Year</td>
<td rowspan="3"></td>
</tr>
<tr>
<td>2000</td>
<td>Artist of the Year</td>
</tr>
<tr>
<td>2003</td>
<td>Contemporary Highlife Artist Of The Year</td>
</tr>
<tr>
<td>2015</td>
<td>Highlife Artiste(s) of the Year</td>
<td></td>
</tr>
<tr>
<td>2018</td>
<td>Lifetime Achievement Award</td>
<td> <ref>https://www.musicearshot.com/2025/07/the-timeless-legacy-of-daddy-lumba-ghana-s-highlife-icon-dies-at-60.html?m=1</ref> </td>
</tr>
<!-- EMY Africa Awards -->
<tr>
<td>EMY Africa Awards</td>
<td>2018</td>
<td>Icon/Legend of Entertainment</td>
<td> <ref>https://mobile.ghanaweb.com/GhanaHomePage/entertainment/Daddy-Lumba-A-look-at-the-life-and-achievements-of-a-Highlife-legend-1993575</ref> </td>
</tr>
<!-- Embassy of Ghana -->
<tr>
<td>Embassy of Ghana, Berlin, Germany</td>
<td>2023</td>
<td>Borga Highlife Lifetime Achievement Award</td>
<td> <ref>https://mobile.ghanaweb.com/GhanaHomePage/entertainment/Daddy-Lumba-A-look-at-the-life-and-achievements-of-a-Highlife-legend-1993575</ref> </td>
</tr>
<!-- National Honours -->
<tr>
<td>National Honours and Awards</td>
<td>2024</td>
<td>Grand Medal</td>
<td> <ref>https://www.myjoyonline.com/full-list-of-recipients-at-2024-national-honours-awards/</ref> </td>
</tr>
</table>
== O kuko' yaara ==
Lahibali maa maŋmaŋa: ''Daddy Lumba discography''
== Nyami ŋɔ gba ==
== Kundivihira ==
7cqmh6xwf7197blm015ouk5qh9b6itk
136703
136702
2026-05-14T10:33:21Z
Phasy GH
5787
Added a text
136703
wikitext
text/x-wiki
{{Bio}}
'''Charles Kwadwo Fosuh''' (be daa dɔɣi o la silimin goli ''[[September]]'' biɛɣu pihita yinika dali yuuni 1964 - ka o daa kani silimin ''[[July]]'' biɛɣu pishi ni ayɔbu yuuni 2025), ka bɛ mi o o tuma ni '''Daddy Lumba''', nyɛla ''[[Ghana]]'' nira ŋun nyɛ ''[[Germany]]'' yili yiina, yili sabira,<ref>{{Cite web|date=2025-11-26|title=Kumasi High court told Daddy Lumba died a German national, not Ghanaian - MyJoyOnline|url=https://www.myjoyonline.com/kumasi-high-court-told-daddy-lumba-died-a-german-national-not-ghanaian/|access-date=2026-05-04|website=www.myjoyonline.com|language=en-US}}</ref> ni ŋun tiri yila kumsi. O nyɛla ninvuɣ' so ŋun niŋ bayana ka yihi yilanim pam na, ka di shaŋa nyɛ din du tiŋduya, o nyɛla niriba pam ni mi ka o talahi mini o salo galisi pam ''[[Ghana]]'' yil' yiiniba puuni.<ref name=":1">{{Cite web|date=2025-07-27|title=Daddy Lumba: Ghana's highlife legend dies age 60|url=https://www.bbc.com/news/articles/ce93zez439lo|access-date=2026-05-04|website=www.bbc.com|language=en-GB}}</ref><ref>{{Cite web|title=Daddy Lumba As A Course To Be Studied?|url=https://www.modernghana.com/entertainment/62813/daddy-lumba-as-a-course-to-be-studied.html|access-date=2026-05-04|website=Modern Ghana|language=en}}</ref><ref>{{Cite news|last=Livemint|date=2025-07-26|title=Daddy Lumba, famed Ghanaian highlife singer, dies at 59 in Accra {{!}} Today News|language=en|work=mint|url=https://www.livemint.com/news/us-news/daddy-lumba-famed-ghanaian-highlife-singer-dies-at-59-in-accra-11753543948352.html|access-date=2026-05-04}}</ref><ref>{{Cite web|title=Not Just a Singer: Daddy Lumba and the Soul of a Nation|url=https://www.modernghana.com/news/1421277/not-just-a-singer-daddy-lumba-and-the-soul-of-a.html|access-date=2026-05-04|website=Modern Ghana|language=en}}</ref> Niriba pam daa mi la Lumba ka o nyɛ ŋun yihi yilanim pam din gbunani mini di biɛhisi nyɛ konkoba ka salo maa pam daa tooi lahi mali nangbanikpeeni bee galimi n zaŋ kpa o polo.<ref>{{Cite web|date=2025-07-26|title=Daddy Lumba: The highlife legend who redefined Ghanaian music|url=https://www.pulse.com.gh/story/daddy-lumba-the-highlife-legend-who-redefined-ghanaian-music-2025072612112019972|access-date=2026-05-04|website=Pulse Ghana|language=en}}</ref> O yila maa daa kuli jandirila Ghananim kaya, bɛ yal' niŋda ni bɛ yal' yara, o yila maa ni tooi yari n kpari yal' shaŋa polo n nyɛ yurilim, biɛhigu, kpibu, daŋ, ariziki, fara, suhiyurilim, suhisaɣingu, adiininima, nti pahi suhigbaali.
O ni daa na zoori saha shɛli maa, ''[[Ghana]]'' yil' yiiniba ban daa be ''[[Germany]]'' yuma 1980 bahigu la saha, Lumba daa pili la o yila tuma '<nowiki/>''Lumba Brothers''<nowiki/>' puuni, o mini ''[[Ghana]]'' nira ŋun yuli daa booni [[Nana Acheampong]] la lala saha maa. Bɛ zaa daa nyɛla ban go n chaŋ nti be ''[[Germany]]'' lala saha maa. Bɛ daa yihila bɛ ni daa laɣim n-ŋma yili gaŋ' shɛli la, '<nowiki/>''Yee Ye Aka Akwantuom''<nowiki/>', yuuni 1989; dina n daa lɛbi yili shɛli Ghananim nin ni tiɣi ''[[Ghana]]'' ninvuɣi shaba ban be tiŋduya yilanim puuni.Bɛ ni daa kuli waligi taba 1990 yuma maa piligu saha maa nyaanga, Lumba daa kpala o konko baan' tali tuma mini daabilim ka bɔli li '''Lumba Production''<nowiki/>' ka di mini ''MiPROMO'' kpalanzuya n daa kuli gbuni taba. O daa nyɛla ŋun yihi yil' viɛl' gbaliŋ na yimbayimba saha waɣila nyaanga.
Lumba daa dila ''[[Ghana]]'' baansi kpaŋmaŋ pina dibaa anii. O daa deela ''EMY Africa'' kpaŋmaŋ pina la, ka daa lahi n di kpaŋmaŋ pini shɛli din nyɛ ninvuɣ' shɛba ban kpaŋdi bɛ mansi pam diɛma ni yiɣijam polo la pini yuuni 2018 puuni. Yuuni 2023 puuni, ''[[Germany]]'' ''Ambassador'' din bɛ ''[[Ghana]]'' la daa ti o la '<nowiki/>''Borga Highlife Lifetim''e' kpaŋmaŋ pini la. Yuuni 2024 puuni, o daa lahi bela ban daa deei '<nowiki/>''National Honours and Awards''<nowiki/>' kpaŋmaŋ pina la puuni. Yuuni 2025 puuni, o yilli ŋɔ "''Mpempem Do Me''" daa nyɛla din pahi '''Apple Music''<nowiki/>' yilanim la zuɣu, ''UK'' naa ŋun yuli daa booni ''King Charles III'' la n daa piigi lala yilli maa ni o zaŋ n puhi ''Commonwealth Day'' chuɣu la.
== O biɛhigu piligu ==
Bɛ daa dɔɣila Charles Kwadwo Fosu silimin goli ''[[September]]'' biɛɣu pihita yinika dali yuuni 1964 tiŋ' shɛli bɛ ni booni ''Nsuta'' din be ''[[Ashanti Region]]'' ''[[Ghana]]'' tiŋgbani ni la. O ma n daa nyɛ<ref name=":2">{{Cite web|title=Daddy Lumba, Biography|url=http://ghanaweb.com/person/Daddy-Lumba-1257|access-date=2026-05-04|website=ghanaweb.com|language=en}}</ref> Comfort Gyamfi ka sokam mi o Ama Saah, ka o ba mi nyɛ Johnson Kwadwo Fosu. O ba ni o ma daa dɔɣila bihi ata ka o nyɛ ŋun pa kpɛma sani zuɣu. O laanba maa zaa daa nyɛla karimbanima. O ba daa nyɛla ŋun kani ka o na nyɛ bia.<ref>{{Cite web|title=Daddy Lumba Biography – Official Website of Daddy Lumba|url=https://daddylumbaofficial.com/biography/|access-date=2026-05-04|language=en-US}}</ref>
Fosu daa pilila o shikuru chandi ''Nsuta'' tiŋgbani ni, ''Suame Methodist'' din be ''[[Kumasi]]'' la ka o daa chaŋ, nti naai yuuni 1979. O daa tirisi tooni n chaŋ ''[[Adu Gyamfi Senior High School]]'' din be ''Jamasi'' la, amaa o daa lahi yi ni n labi ''[[Juaben Senior High School]]'' nti naai o ''Secondary Education'' nimaani 1984 la saha.<ref>{{Cite web|title=Daddy Lumba Biography – Official Website of Daddy Lumba|url=https://daddylumbaofficial.com/biography/|access-date=2026-05-04|language=en-US}}</ref>
== O tuma ==
=== O tuuli kuko' yaara mini Lumba Brothers (1983 hali ni 1989) ===
Fosu daa pilila yila o ni daa na nyɛ yuun' pia ni ayɔbu, o ni daa be ''[[Juaben Senior High School]]'' o daa nyɛla bɛ yila toondana yuuni 1983 hali ni yuuni 1984. O daa lahi kpala o tuuli laɣim yili "''Lumba Brothers''" o mini o zonima.<ref name=":0">{{Cite web|date=2025-07-26|title=10 fascinating facts about Highlife Legend Daddy Lumba — And the legacy he leaves behind|url=https://www.graphic.com.gh/entertainment/showbiz-news/10-fascinating-facts-about-highlife-legend-daddy-lumba-and-the-legacy-he-leaves-behind.html|access-date=2026-05-04|website=Graphic Online|language=en-gb}}</ref> O daa pilila bayana niŋbu o mini ''Nkwanta Wesley Singers'' ni daa diɛm diɛma ''Anokye Krom Cultural Center'' la.<ref>{{Cite web|title=Daddy Lumba Biography – Official Website of Daddy Lumba|url=https://daddylumbaofficial.com/biography/|access-date=2026-05-04|language=en-US}}</ref><ref>{{Cite web|date=2025-07-26|title=Daddy Lumba dead: Ghana mourn legendary highlife artiste wey die at age 60|url=https://www.bbc.com/pidgin/articles/cqxgj2e0edjo|access-date=2026-05-04|website=BBC News Pidgin}}</ref> Lala saha maa ka o daa yihi yilli ŋɔ na "Lumba Lumba" ka di yara n-jandiri ban daa tuhiri ''[[South Africa]]'' maŋsulinsi zuɣu lala saha maa. Yilli maa daa niŋla bayana, ka di che ka bɛ ti o yu' paa ŋɔ "Daddy Lumba", ka di daa ti che ka di lɛbi o yu' paa.<ref name=":3">{{Cite web|title=Daddy Lumba Biography – Official Website of Daddy Lumba|url=https://daddylumbaofficial.com/biography/|access-date=2026-05-04|language=en-US}}</ref>
O ni daa kuli naai ''[[Juaben Senior High School|Juaben SHS]]'' o daa chaŋla ''[[Germany]]'' yuuni 1983,<ref name=":0" /> ka di nyɛla o mam, ''Theresa Abebrese'', o ni daa nya so ''Secondary School'' la nti pahi o karimba ''Mama Acheampong'' n daa nyɛ ban tabi sɔŋ o. O daa chirigila ''[[Ghana]]'' nira ŋun gba nyɛ baanga nimaani ''[[Nana Acheampong]]''. Acheampong daa pun nyɛla ŋun be bɔŋ shɛli bɛ ni bɔli "''Talking Dreams''" la ni. Bɛ daa laɣila taba zɔri<ref name=":0" /> ka bɔli bɛ maŋ 'Lumba Brothers' (ka di yina Daddy Lumba yila bɔŋ kurili la ni). Bɛ daa gbaami ni bɛ yihi bɛ yil' palli na dina n nyɛ ''Yee Ye Aka Akwantuom'''<nowiki/>' '''''yuuni 1986 puuni, Joseph Owusu Banahene n daa nyɛ ŋun sɔŋ ka di yina.<ref name=":2" /><ref name=":1" /> Bɛ daa na bi tooi zaŋ yilli maa n wuhi salo ka di nyɛ laɣiri kalinsi zuɣu, naɣila yuuni 1989 ni ka di daa naan yina polo ni, di yibuna n-tɔ ka di kuli duhi bɛ bɔŋ maa saazuɣu.<ref name=":0" /><ref name=":4">{{Cite web|date=2025-07-26|title=Tribute to Daddy Lumba: The Highlife Maestro — iMullar|url=https://imullar.com/2025/07/26/tribute-to-daddy-lumba-the-highlife-maestro/|access-date=2026-05-04|language=en-GB}}</ref> Lumba Brothers daa nyɛla salo nini ni tiɣi shɛli dama bɛ daa chemi ka yili shɛli din daa du tiŋduya laBurger-Highlife''<nowiki/>' yina salo ni. Di yuma ayi nyaanga ka bɛ wali taba, amaa ka na kuli nyɛ ban laɣindi diɛmdi diɛma, kamani yuun' pia polo ha ka Lumba daa taɣi tiŋa.''<ref>{{Cite web|date=2023-01-02|title=“Nana Acheampong introduced me to Highlife music”-Daddy Lumba - Atinka Online|url=https://atinkaonline.com/nana-acheampong-introduced-me-to-highlife-music-daddy-lumba/|access-date=2026-05-04|language=en-US}}</ref><ref name=":3" />
=== O konko tuma (1990 hali ni 2025) ===
==== O bayana niŋbu (1990 hali ni 2000 polo) ====
Lumba Brothers ni daa wali taba n naai, Daddy Lumba daa yihila o konko yilanim na ka bɔli li '<nowiki/>''Obi Ate Meso Buo''<nowiki/>' 1990 yuuni la ni, baantali baŋdaba pam daa nya lala yilanim maa viɛlim ka di niŋ bayana ''[[Ghana]]'' yilanim puuni.<ref>{{Cite web|title=Daddy Lumba Biography – Official Website of Daddy Lumba|url=https://daddylumbaofficial.com/biography/|access-date=2026-05-04|language=en-US}}</ref><ref name=":6">{{Cite web|last=Oloworekende|first=Wale|date=2025-07-29|title=In Tribute To Daddy Lumba, Ghana’s Most Beloved Maverick|url=https://thenativemag.com/in-tribute-to-daddy-lumba-ghanas-most-beloved-maverick/|access-date=2026-05-04|website=The NATIVE|language=en-US}}</ref> Yilanim maa puuni shɛli n daa nyɛ "''Theresa''" ka di fiila jandiri o mam kuro la.<ref name=":4" /> Lumba daa yaarila o kukoli ''Rheinklang Studio'' ka di be ''Düsseldorf'' din be [[Germany]] la. Daddy Lumba daa kuli yihirila yil' pala na yuuni kam hali ni yuuni 2010. O yilanim maa zaa yi laɣim, o daa nyɛla yil' bɔŋbɔŋ bin pishi ni ayopoin<ref>{{Cite web|date=2025-07-27|title=See the list of over 200 songs Daddy Lumba released - MyJoyOnline|url=https://www.myjoyonline.com/see-the-list-of-over-200-songs-daddy-lumba-released/|access-date=2026-05-04|website=www.myjoyonline.com|language=en-US}}</ref> o ni daa na be o nyavuli ni (ka ''Obi Ate Meso Buo'<nowiki/>'' gba pahi danni).<ref name=":2" /> O yilanim daa nyɛla o maŋmaŋ kukoli, o maŋmaŋ takari gbaŋ '<nowiki/>''Lumba Production''' ka di nyɛ din mini ''MiPROMO'' kpalanzuya gbuni taba.
1990 yuma la saha zaa, o daa namdila yil' bona n tiri o baan' taba ''[[Germany]]'' tiŋgbani ni, Vida' gba daa pahila o ni daa ti yili shɛŋa maa ni, Felix Owusu ni daa zaŋ shɛli n wuhi salo yuuni 1992 la.<ref name=":5">{{Cite web|date=2025-07-27|title=See the list of over 200 songs Daddy Lumba released - MyJoyOnline|url=https://www.myjoyonline.com/see-the-list-of-over-200-songs-daddy-lumba-released/|access-date=2026-05-04|website=www.myjoyonline.com|language=en-US}}</ref> Lala saha maa ka Lumba daa chirigi Ofori Amponsah, ŋun daa lihiri m bɔri ŋun yan sɔŋ o o yila tuma polo la. Din saha Daddy Lumba daa na chɛla baantali tuma maa. Dina n daa nyɛ Ofori Amponsah piligu ka o mini Lumba laɣim n-tum, bɛ yihila "Anti Atta" na ka o daa yihi yil' bɔŋ ka boli li Asew. O mini Ofori daa lahi yihila yil'boŋ na ka boli liWo Ho Kyere''<nowiki/>' ka di yina yuuni 1999.''<ref name=":2" /><ref name=":5" />
Yuuni 1999, o daa dila '<nowiki/>''Ghana Music Awards''<nowiki/>' kpaŋmaŋ pina buta ka di '<nowiki/>''Album of the Year''<nowiki/>' kpaŋmaŋ pini nti pahi '<nowiki/>''Most Popular Song of the Year''<nowiki/>' kpaŋmaŋ pini.<ref name=":2" /> '<nowiki/>''Ghana Music Awards'<nowiki/>'' puuni, o daa lahi dila '''Artiste of the Year''<nowiki/>' kpaŋmaŋ pini yuuni 2000.
Silimin goli ''[[December]]'' biɛɣu pia ni yini dali yuuni 2005, Daddy Lumba daa demla diɛma '''House of Blues''<nowiki/>' din be ''[[Chicago]]'' la.<ref>{{Cite web|title=Daddy Lumba at Historic Chicago House of Blues!|url=https://www.modernghana.com/news/87794/daddy-lumba-at-historic-chicago-house-of-blues.html|access-date=2026-05-06|website=Modern Ghana|language=en}}</ref>
Daddy Lumba daa nyɛla ŋun yi poloni dihiri nuu n zaŋjandi ''<nowiki>''New Partronic Party (NPP)''</nowiki>''. "''Nana Ye Winner''", din nyɛ o yilli la nyɛla yili shɛli din daa mali zaashee pam n zaŋti tiŋgbani zuɣulantali piibupiibu shɛli din daa niŋ yuuni 2004, 2012 hali ni 2016. O daa lahi ŋmala yilli n-ti ''Nana Akufo-Addo'' 2020 piibupiibu la, dina n nyɛ "''4 More For Nana''".<ref>{{Cite web|last=Benedict|first=Qwame|date=2020-11-11|title=Daddy Lumba drops his campaign song for Nana Akuffo Addo (VIDEO)|url=https://www.ghpage.com/daddy-lumba-drops-his-campaign-song-for-nana-akuffo-addo-video/167444/|access-date=2026-05-06|website=GhPage|language=en-US}}</ref>
Silimin goli ''[[January]]'' biɛɣu pia ni yini dali yuuni 2009, linjimanim ata daa kuli kpɛla Lumba yiŋ din be ''Atimatim'' la ni ninmohi, ''[[Kumasi]]'' tiŋgbani ni. O tizopaɣa ''Faustina Fosu'' mini bɛ daŋ ni niriba n daa be yiŋa. Faustina ni yɛli sham, ni linjin' dabba maa daa bohila Lumba yala, bɛ daa yɛlimi ni bɛ mini o n yi [[Ankara]] n kuna, ni, ka o yɛliba ni o mini ba ni nya taba o yiŋa. O ni daa kuli yɛli ba ni o ka yiŋa, bɛ daa chaŋmi ka ti lahi labina hawa dibaayi nyaanga ni suhiyiɣisili, bɛ daa kuli zala bɛ yili maa dunoli gbuni n yari zilima ka turi ba. Bɛ ni daa kuli ŋmaligi, Faustina daa bolila ban su tiŋgbani maa fukumsi ka yɛli ba binshɛli din niŋ. Daddy Lumba daa bi yɛli kahigi binshɛɣu din niŋ maa n wuhi solo.<ref>{{Cite web|title=Daddy Lumba in trouble|url=https://www.modernghana.com/entertainment/8623/daddy-lumba-in-trouble.html|access-date=2026-05-06|website=Modern Ghana|language=en}}</ref>
=== 2010 hali ni 2025 ===
Silimin goli ''[[December]]'' biɛɣu pishi ni ayɔbu dali yuuni 2010, Daddy Lumba daa nyɛla ŋun dem dema '''Royal Lamerta Hotel' Ahodwo'' din be [[Kumasi]] la ni, o piligu dali n daa bala ka o diɛm diɛma tiŋ maa ni, o daa yan zaŋla lala diɛma maa n puhi o konko yuun pishi baantali maa ni chuɣu.<ref>{{Cite web|date=2010-09-17|title=Lumba's homecoming show - MyJoyOnline|url=https://www.myjoyonline.com/lumbas-homecoming-show/|access-date=2026-05-06|website=www.myjoyonline.com|language=en-US}}</ref> Bɛ daa tirisila diɛma maa n zali silimin goli ''[[January]]'' dahiyini dali yuuni 2011, ka di nyɛla bɛ tuma nema maa n bi viɛla, niriba n daa saɣim lala luɣili maa, nti pahi luɣili maa ʒilɛli bi viɛli zuɣu. Bɛ ni daa bi tooi diɛm diɛma maa di dabisili dali maa zuɣu ban su diɛma zonzongili daa duhi la lala hotel maa nim kootu.<ref>{{Cite web|title=Patrons of Lumba Concert fiasco explore legal option|url=https://www.modernghana.com/entertainment/14254/patrons-of-lumba-concert-fiasco-explore-legal-option.html|access-date=2026-05-06|website=Modern Ghana|language=en}}</ref>
Silimin goli ''[[January]]'' biɛɣu pia ni ayopoin dali yuuni 2018, Daddy Lumba daa duhila ''Kwame Anokye'' kootu ''Accra High Court'' lani, dama o daa ŋmala ʒiri ni o nyɛla Daddy Lumba bia, o daa boli la o maŋ ''Daddy Lumba Junior'' ka paɣisiri o ni o deei pina niriba sani. Daddy Lumba yɛliya ni Anokye pili o la paɣisibu saha shɛli o ni daa zini ''[[TV Africa]]'' zuɣu n niŋ '''Just Like You''<nowiki/>' la.<ref>{{Cite web|date=2018-04-04|title=Daddy Lumba look-alike changes name after lawsuit|url=https://www.citinewsroom.com/2018/04/daddy-lumba-look-alike-changes-name-after-lawsuit/|access-date=2026-05-06|language=en-US}}</ref> Anokye daa taɣila o yuli n boli o maŋ ''Anokye Supremo''.<ref>{{Cite web|date=2025-07-30|title=Eight 'sing-alikes' of Daddy Lumba mistaken for the original - MyJoyOnline|url=https://www.myjoyonline.com/eight-sing-alikes-of-daddy-lumba-mistaken-for-the-original/|access-date=2026-05-06|website=www.myjoyonline.com|language=en-US}}</ref>
Yuuni 2018 ''EMY Africa Awards'' la ni, Lumba daa dila '''Icon/Legend of Entertainment''<nowiki/>' kpaŋmaŋ pini. O ni daa deei pini maa o daa yɛlimi "N puhi ʒii ŋɔ zonzongilinim mini Ghananim ka paɣi. N nyɛla ŋun na kuli yan tiriya yili suma n yi na be n nyavuli ni".
Silimin goli ''[[October]]'' yuuni 2023, ''[[Germany]] Ambassador'' ŋun ʒi ''[[Ghana]]'' la daa tila Lumba '''Borga Highlife Lifetime Achievement Award''<nowiki/>' kpaŋmaŋ pini.
Lumba daa deela ''Grand Model'' kpaŋmaŋ pini la 2024 ''National Honours and Awards'' puuni, din daa niŋ ''Accra International Conference Centre'' silimin goli ''[[December]]'' biɛɣu pihita dali la.<ref>{{Cite web|date=2024-12-30|title=Full list of recipients at 2024 National Honours Awards - MyJoyOnline|url=https://www.myjoyonline.com/full-list-of-recipients-at-2024-national-honours-awards/|access-date=2026-05-06|website=www.myjoyonline.com|language=en-US}}</ref>
''King Charles III'' daa piila "''Mpempem Do Me''" n pahi yil' yura puuni 2025 yuuni ''Commonwealth Day'' la ni. Lala yilli maa n daa pahiri diba ayopoin ''King Charles III'' ni daa piigi o yil' yura pia ni ayopoin shɛŋa ''Apple Music'' maa.<ref>{{Cite web|date=2025-03-10|title=Daddy Lumba’s ‘Mpempem Do Me’ featured in King Charles’ playlist - MyJoyOnline|url=https://www.myjoyonline.com/daddy-lumbas-mpempem-do-me-featured-in-king-charles-playlist/|access-date=2026-05-06|website=www.myjoyonline.com|language=en-US}}</ref><ref>{{Cite web|last=Ghartey|first=Raphael|date=2025-03-10|title=Daddy Lumba's 'Mpempem Do Me' features in King Charles III's playlist|url=https://3news.com/showbiz/music/daddy-lumbas-mpempem-do-me-features-in-king-charles-iiis-playlist|access-date=2026-05-06|website=3News|language=en}}</ref>
Daddy Lumba daa malila niya ni chaŋ ''[[United States]]'' mini ''[[Canada]]'' n-ti diɛm diɛma, o yuun pishi nimaani nyaanga. ''TM Entertainmentz'' nim daa nyahila lala gɔrim maa o kum dabisili maa.<ref>{{Cite web|last=Ghartey|first=Raphael|date=2025-07-27|title=Daddy Lumba's USA and Canada tour cancelled - Management|url=https://3news.com/news/daddy-lumbas-usa-and-canada-tour-cancelled-management|access-date=2026-05-06|website=3News|language=en}}</ref> Ghana kuko' yaara ''Kaywa'' ni daa yɛli sham, ni Daddy Lumba daa na bela o yilanim bahigu shili malibu ni poi ka o nan yi che yila tuma. Lala yilanim maa di nyɛla din yan shihi yaɣa ŋɔ, ''roots reggae, amapiano, afrobeats'' nti pahi ''highlife''.
== O yila baŋsim ==
Lumba daa yan sabila yila, ka piigi di ni yan yiini dɔli sham, ka laɣim yila maa neen' bɔra, ka yili yila maa. O yilanim pam tooi nyɛla kanbonsili, amaa o tooi chirigiri yiindi siliminsili gba.<ref name=":6" /> Yilli kamani "''Homeless''" o bi yili li kanbonsili mini siliminsili konko o daa pahila ''German'' gba, o ni daa be ''[[Germany]]'' maa ka o daa bohim li o yila piligu maa saha.
=== O yila balibu ===
Bɛ ni daa wumsi o n niŋ asɔri yaɣili din nyɛ ''gospel'' la zuɣu, Lumba daa ŋma yilanim pam n zaŋkpa ''gospel'' polo, ka di tooi yara n kpari biɛhigu, yurilim, biɛhisi ni taba, kpaŋsibu ni tahima polo.<ref name=":6" /> Daddy Lumba yila nyɛla bal' konkoba ka shihiri suhi, ka lahi nyɛ din waligi ka che taba. O yilinim din galisim gari kobishii maa tooi yarimi n kpari yurilim, biɛhisi ni taba, amiliya, fara, tahima, laɣiri, yiŋ kalinsi, maŋ kpaŋsibu, wun paɣibu, suhipiɛlli, Naawuni ni yiko polo. O yila nim kuli nyɛla din puhiri ka laɣiri paɣiba, nintiɣibo zaŋchaŋ ban yuri o polo, ni o nin ni nya yal' shaŋa, ka di che ka nyɛ baanso ŋun biɛhigu mini salo biɛhisi tooi dɔli taba ka lahi taɣiri niriba biɛhisi.<ref>{{Cite journal|last=Akrong|first=Issac|date=2012-10|title=Hip life music: re-defining Ghanaian culture (1990-2012)|url=http://hdl.handle.net/10315/31427|language=en}}</ref>
=== O yila biɛhigu ===
Lumba daa lahi nyɛla niriba ni mi so ka o nini tiɣi o maŋa ka lahi dihiri o maŋ nachiinsi viɛnyɛla, ka mali viɛlim shɛli din che ka salo yuri o, ka lahi ŋma yil' shɛŋa ŋan niŋ bayana ''[[Ghana]]'' tiŋgbani ni, ka di nyɛ binshɛli din bi mili baansi pam. O daa mali la o zuɣu malibu balibu balibu, o daa tooi chɛri tamda, n pamdi sɔŋda ka daa lahi niŋdi tim niŋdi li ka di nyalisira ka be gɔnagɔna.<ref name=":6" />
== O maŋmaŋ biɛhigu ==
O ma ''Comfort Gyamfi (Ama Saah)'' n daa nyɛ o daa tooi mali so yɛltɔɣa n tumdi tuma. O kum daa nyɛla din daa dam o pam ka che ka o ŋma suhidamli, tahama, ni dihitabili yilanima. Daddy Lumba daa nyɛla ninvuɣi so ŋun mali ashili n zaŋ kpa o maŋmaŋ biɛhigu polo.<ref>{{Cite web|date=2025-12-02|title=High court rules both women were lawfully married to late music icon Daddy Lumba [Full Judgment] - MyJoyOnline|url=https://www.myjoyonline.com/high-court-rules-both-women-were-lawfully-married-to-late-music-icon-daddy-lumba-full-judgment/|access-date=2026-05-06|website=www.myjoyonline.com|language=en-US}}</ref> O daaʒia zaa daa nyɛla ''[[Ghana]]'' shiiri million kɔbiga ni pisopoin ni ayɔbu (''GH₵176 million''), ka di che ka o nyɛ be ''[[Ghana]]'' yili' yiindiba ban buni puuni.<ref>{{Cite web|last=Desk|first=HT US|date=2025-07-26|title=Daddy Lumba net worth: How rich was late Ghanaian musician? Here’s all about his family and kids|url=https://www.hindustantimes.com/entertainment/music/daddy-lumba-net-worth-all-about-late-ghanaian-musician-s-wealth-family-and-kids-101753547302466.html|access-date=2026-05-06|website=Hindustan Times|language=en}}</ref>
=== O radio duu ===
Silimin goli ''[[September]]'' yuuni 2022 puuni, Lumba daa yoola ''radio'' duu ka boli li ''DLFM'' (106.9), ka di tiri lahibali kanbonsili ni [[Ankara]] polo ŋɔ.<ref>{{Cite news|date=2022-09-08|title=Music legend Daddy Lumba establishes his own radio station, DLFM|language=en-EN|work=Pulse Ghana|url=https://www.pulse.com.gh/entertainment/music/music-legend-daddy-lumba-establishes-his-own-radio-station-dlfm/33ql1bl|access-date=2026-05-06}}{{Dead link|date=May 2026 |bot=InternetArchiveBot |fix-attempted=yes }}</ref><ref>{{Cite web|title=Daddy Lumba opens his own radio station DLFM in Accra (Photos)|url=http://shinemegh.com/2022/09/08/daddy-lumba-opens-his-own-radio-station-dlfm-in-accra-photos/|access-date=2026-05-06|website=shinemegh.com|language=en-US}}</ref>
=== O dɔro mini o kpibu ===
Silimin goli ''[[July]]'' biɛɣu pishi ni ayɔbu dali asiba mahili yuuni 2025 Lumba daa nyɛla ŋun kani ''Bank Hospital'' din be ''Cantonments'' din be [[Ankara]] la ni.<ref>{{Cite news|date=2025-07-26|title=Daddy Lumba cause of death: Ghanian music icon, passes away - here's what happened to him|work=The Economic Times|url=https://economictimes.indiatimes.com/news/international/us/daddy-lumba-cause-of-death-ghanian-music-icon-passes-away-heres-what-happened-to-him/articleshow/122925433.cms?from=mdr|access-date=2026-05-06|issn=0013-0389}}</ref> Pɔi ka o daa kani, o yuuni pihiyɔbu dɔɣim dabisili chuɣu shɛli din daa niŋ yuuni 2024 la ni, o daa chihila o paɣa, ''Akosua Serwaa Fosuh'' noli ni ka ŋuna n dihi o shini o dali. O daa viila ashili n yɛli ni o daa niŋla yaannyini apulaashin, kamani 2013 la saha. Pɔi ni yuuni 2013, o daa nyɛla do' so ŋun mali alaafee n diɛmdi diɛma laɣinsi ni. Lumba daa nyɛla ŋun diɛma diɛmanim pam n gili duniya yaanga zuɣu laɣinsinim ni.<ref>{{Cite web|title=Highlife Legend Daddy Lumba dies at 60|url=https://www.modernghana.com/entertainment/81389/highlife-legend-daddy-lumba-dies-at.html|access-date=2026-05-06|website=Modern Ghana|language=en}}</ref> ''King Promise'' daa nyɛla ŋun ʒini ''[[Joy FM (Ghana)|Joy FM]]'' zuɣu n yɛli ni o mini Daddy Lumba daa nyɛla ban laɣim n tumda ni bɛ yihi yila na, di chira ayi nyaanga ka Lumba daa kani maa.<ref>{{Cite web|date=2025-07-26|title=Daddy Lumba: 'We were working on a joint album'- King Promise reveals - MyJoyOnline|url=https://www.myjoyonline.com/daddy-lumba-we-were-working-on-a-joint-album-king-promise-reveals/|access-date=2026-05-06|website=www.myjoyonline.com|language=en-US}}</ref>
=== O kuli malibu ===
Daddy Lumba ŋun kani maa daŋni kpɛma (abusuapanin) daa moliya ni o kuli bahigu yan lula silimin goli ''[[December]]'' dabaayɔbu dali 2025, ni di yan niŋla ''Baba Yara Sports Stadium'' din be [[Kumasi]] la ni.<ref>{{Cite web|date=2025-10-08|title=Family announces date for late Daddy Lumba’s final funeral rites|url=https://www.pulse.com.gh/story/family-announces-date-for-late-daddy-lumbas-final-funeral-rites-2025100810142033693|access-date=2026-05-06|website=Pulse Ghana|language=en}}</ref><ref>{{Cite web|date=2025-08-05|title=Daddy Lumba’s funeral to be held in Kumasi - Family - MyJoyOnline|url=https://www.myjoyonline.com/daddy-lumbas-funeral-to-be-held-in-kumasi-family/|access-date=2026-05-06|website=www.myjoyonline.com|language=en-US}}</ref>
=== Silimin goli December kootu zaligu ===
Silimin goli ''[[December]]'' biɛɣu pia ni ayi dali 2025, ''Accra High Court'' daa zaɣisimi ni kuli maa bi yan mali bɛ ni daa gbaai dabisi shɛli maa (''13th [[December]] 2025''), dama bɛ daa bi mali Daddy Lumba mayilinima maa kuli maa malibu shaawara.<ref name=":7">{{Cite web|date=2025-12-12|title=BREAKING: Court blocks Daddy Lumba’s december 13 funeral|url=https://www.pulse.com.gh/story/breaking-court-blocks-daddy-lumbas-december-13-funeral-2025121211041531447|access-date=2026-05-06|website=Pulse Ghana|language=en}}</ref> Kootu maa daa bi saɣi n-ti daŋkpɛma maa, Kofi Owusu (''Abusuapanin'') ni o mali kuli maa shili ka daa lahi yɛli ''Transitions Funeral Home'' ni bɛ di zaŋ kum maa n-ti ba, naɣila kootu maa ti di sariya maa naagi.<ref name=":7" /> Kootu maa vihigu puuni, Daddy Lumba daŋ shɛba ban daa miri o (o paɣa ni o bihi) nuu daa ka kuli maa shili malibu ni, ka kootu maa daa yɛli ni di tu ni bɛ nuu be dinni.
Kootu maa daa zalibami ni bɛ bolimi kuli maa talahi nira kam laɣingu ka ka bɛ ti laɣim gbaai dabisili shɛli bɛ ni yan sɔɣi, bɛ daa lahi zalibami ni laɣishɛlikam bɛ ni nya kuli maa malibuni ni bɛ di zaŋli n gabi Daddy Lumba buni puuni, naɣila bɛ ti ŋmaai sariya maa.<ref>{{Cite web|date=2025-12-12|title=High Court stops Daddy Lumba's funeral over family dispute|url=https://www.primenewsghana.com/general-news/high-court-stops-daddy-lumba-s-funeral-over-family-dispute.html|access-date=2026-05-06|website=Prime News Ghana|language=en-us}}</ref>
Biɛla daa nabi tooi, ka kootu maa lahi zaɣisi bɛ ni gbaai sham maa, dama ban daa duhi yɛltɔɣa maa kootu maa daa bi yo bɛ ni daa gbaai ''GH₵2 million'' shɛli n-ti ba ni bɛ yo pɔi ka bɛ naan yi mali yɛlli maa.<ref>{{Cite web|date=2025-12-12|title=Court allows Daddy Lumba’s funeral to proceed after applicants miss GH¢2m deadline|url=https://www.pulse.com.gh/story/court-allows-daddy-lumbas-funeral-to-proceed-after-applicants-miss-ghcent2m-deadline-2025121215063989018|access-date=2026-05-06|website=Pulse Ghana|language=en}}</ref> Di nyaanga bɛ daa kpaŋ bɛ maŋa n mali yɛlli maa, ka kuli maa daa niŋ bɛ ni daa kuli zali li dabisi shɛli maa (''13th December, 2025'').
== O ni zali shɛli ==
Daddy Lumba daa nyɛla ŋun kpaŋsiri ''[[Ghana]]'' bi' pola mini baan' bihi ni bɛ piimi ''Highlife'' bɛ yila yilibu ni.<ref name=":1" /> O daa lahi nyɛla ŋun sɔŋdi baansi ban na yiɣisirina, baansi kamani ''Felix Owusu, Afia Ampofowaa, Kwabena Sunkwa, Ofori Amponsah, Selina Orleans, Akua Serwaa Bonsu, Borax, Ateaa Tina'', ni ban pahipahi.<ref>{{Cite web|title=Daddy Lumba Biography – Official Website of Daddy Lumba|url=https://daddylumbaofficial.com/biography/|access-date=2026-05-06|language=en-US}}</ref> Baansi kamani ''Sarkodie, King Promise'', ni ''KiDi'' nyɛla ban gba yɛli ni Daddy Lumba nyɛla ŋun kpaŋsiba pam bɛ yila baantali polo.
Lumba kpaŋmaŋ zaŋchaŋ ''[[Ghana]]'' yila zaŋgɔhi tiŋduya binkumda polo nyɛla din zaŋ ninneesim na, ka o yilanim maa lahi yɛligi ''[[Ghana]]'' kaya.<ref>{{Cite web|date=2025-07-26|title=Daddy Lumba, Ghanaian music superstar, dead at 60|url=https://www.wusa9.com/article/entertainment/music/daddy-lumba-ghana-accra-highlife-music-obituary-death-dead/65-52a3fbb7-22a0-4fc1-92df-106e095cb15a|access-date=2026-05-06|website=wusa9.com|language=en-US}}</ref>
<h1>O kpaŋmaŋ pina</h1>
=== Di ni yina shɛli ===
* Ghana Music Awards <br />
<table border="5" cellpadding="20">
<tr>
<th>Organization</th>
<th>Year</th>
<th>Category</th>
<th>Nominated work</th>
<th>Result</th>
<th>Reference</th>
</tr>
<!-- Ghana Music Awards -->
<tr>
<td rowspan="11">Ghana Music Awards</td>
<td rowspan="3">1999</td>
<td>Best Album</td>
<td>-</td>
<td>Won</td>
<td></td>
</tr>
<tr>
<td>Most Popular Song</td>
<td>-</td>
<td>Won</td>
<td></td>
</tr>
<tr>
<td>Artist of the Year</td>
<td>-</td>
<td>Won</td>
<td></td>
</tr>
<tr>
<td rowspan="2">2000</td>
<td>Album Of The Year</td>
<td>Aben Wo Ha</td>
<td>Won</td>
<td></td>
</tr>
<tr>
<td>Song of the Year</td>
<td>Aben Wo Ha</td>
<td>Won</td>
<td> <ref>https://mobile.ghanaweb.com/GhanaHomePage/entertainment/Daddy-Lumba-s-Aben-Wo-Ha-How-the-controversial-song-became-a-classic-1993919</ref> </td>
</tr>
<tr>
<td rowspan="2">2003</td>
<td>Contemporary Highlife Album Of The Year</td>
<td>Poison</td>
<td>Won</td>
<td></td>
</tr>
<tr>
<td>Contemporary Highlife Song Of The Year</td>
<td>Menya Mpo</td>
<td>Won</td>
<td></td>
</tr>
<tr>
<td>2008</td>
<td>Song of the Year</td>
<td>Tokrom</td>
<td>Nominated</td>
<td> <ref>https://mobile.ghanaweb.com/GhanaHomePage/entertainment/Ghana-Music-Awards-2008-nominations-out-193628</ref> </td>
</tr>
<tr>
<td>2011</td>
<td>Highlife Song of the Year</td>
<td>Anadwo Ye Die</td>
<td>Nominated</td>
<td> <ref>https://www.modernghana.com/entertainment/14578/three-artistes-lead-2011-ghana-music-awards-nominations.html</ref> </td>
</tr>
<tr>
<td>2012</td>
<td>Highlife Song of the Year</td>
<td>Hye Po</td>
<td>Nominated</td>
<td> <ref>https://www.newsghana.com.gh/sarkodie-okyeame-kwame-top-vodafone-ghana-music-awards-2012-nominees-list/</ref> </td>
</tr>
<tr>
<td>2015</td>
<td>Highlife Song of the Year</td>
<td>Yentie Obiaa</td>
<td>Won</td>
<td></td>
</tr>
<!-- Ghana Music Awards UK -->
<tr>
<td rowspan="2">Ghana Music Awards UK</td>
<td>2017</td>
<td>Highlife Song of the Year</td>
<td>Enko Den</td>
<td>Nominated</td>
<td> <ref>https://www.modernghana.com/entertainment/43996/ghana-music-awards-uk-2017-nominations-announced.html</ref> </td>
</tr>
<tr>
<td>2023</td>
<td>Most Popular Song of the Year</td>
<td>Ofon Na Ɛdi Asem Fo</td>
<td>Nominated</td>
<td> <ref>https://www.musicinafrica.net/magazine/ghana-music-awards-uk-2023-all-nominees</ref></td>
</tr>
</table>
=== Honorary Awards ===
<table border="5" cellpadding="20">
<thead>
<tr>
<th>Organization</th>
<th>Year</th>
<th>Category</th>
<th>Ref.</th>
</tr>
</thead>
<tbody>
<!-- Ghana Music Awards -->
<tr>
<td rowspan="5">Ghana Music Awards</td>
<td>1999</td>
<td>Artist of the Year</td>
<td rowspan="3"></td>
</tr>
<tr>
<td>2000</td>
<td>Artist of the Year</td>
</tr>
<tr>
<td>2003</td>
<td>Contemporary Highlife Artist Of The Year</td>
</tr>
<tr>
<td>2015</td>
<td>Highlife Artiste(s) of the Year</td>
<td></td>
</tr>
<tr>
<td>2018</td>
<td>Lifetime Achievement Award</td>
<td> <ref>https://www.musicearshot.com/2025/07/the-timeless-legacy-of-daddy-lumba-ghana-s-highlife-icon-dies-at-60.html?m=1</ref> </td>
</tr>
<!-- EMY Africa Awards -->
<tr>
<td>EMY Africa Awards</td>
<td>2018</td>
<td>Icon/Legend of Entertainment</td>
<td> <ref>https://mobile.ghanaweb.com/GhanaHomePage/entertainment/Daddy-Lumba-A-look-at-the-life-and-achievements-of-a-Highlife-legend-1993575</ref> </td>
</tr>
<!-- Embassy of Ghana -->
<tr>
<td>Embassy of Ghana, Berlin, Germany</td>
<td>2023</td>
<td>Borga Highlife Lifetime Achievement Award</td>
<td> <ref>https://mobile.ghanaweb.com/GhanaHomePage/entertainment/Daddy-Lumba-A-look-at-the-life-and-achievements-of-a-Highlife-legend-1993575</ref> </td>
</tr>
<!-- National Honours -->
<tr>
<td>National Honours and Awards</td>
<td>2024</td>
<td>Grand Medal</td>
<td> <ref>https://www.myjoyonline.com/full-list-of-recipients-at-2024-national-honours-awards/</ref> </td>
</tr>
</table>
== O kuko' yaara ==
Lahibali maa maŋmaŋa: ''Daddy Lumba discography''
== Nyami ŋɔ gba ==
* [[:en:Music_of_Ghana|Music of Ghana]]
* [[:en:Highlife|Highlife]]
* [[:en:Nana_Acheampong|Nana Acheampong]]
== Kundivihira ==
1pnwixfxes9xyh679foehxba7nt67yw
136704
136703
2026-05-14T10:36:29Z
Phasy GH
5787
Edited a text
136704
wikitext
text/x-wiki
{{Bio}}
'''Charles Kwadwo Fosuh''' (be daa dɔɣi o la silimin goli ''[[September]]'' biɛɣu pihita yinika dali yuuni 1964 - ka o daa kani silimin ''[[July]]'' biɛɣu pishi ni ayɔbu yuuni 2025), ka bɛ mi o o tuma ni '''Daddy Lumba''', nyɛla ''[[Ghana]]'' nira ŋun nyɛ ''[[Germany]]'' yili yiina, yili sabira,<ref>{{Cite web|date=2025-11-26|title=Kumasi High court told Daddy Lumba died a German national, not Ghanaian - MyJoyOnline|url=https://www.myjoyonline.com/kumasi-high-court-told-daddy-lumba-died-a-german-national-not-ghanaian/|access-date=2026-05-04|website=www.myjoyonline.com|language=en-US}}</ref> ni ŋun tiri yila kumsi. O nyɛla ninvuɣ' so ŋun niŋ bayana ka yihi yilanim pam na, ka di shaŋa nyɛ din du tiŋduya, o nyɛla niriba pam ni mi ka o talahi mini o salo galisi pam ''[[Ghana]]'' yil' yiiniba puuni.<ref name=":1">{{Cite web|date=2025-07-27|title=Daddy Lumba: Ghana's highlife legend dies age 60|url=https://www.bbc.com/news/articles/ce93zez439lo|access-date=2026-05-04|website=www.bbc.com|language=en-GB}}</ref><ref>{{Cite web|title=Daddy Lumba As A Course To Be Studied?|url=https://www.modernghana.com/entertainment/62813/daddy-lumba-as-a-course-to-be-studied.html|access-date=2026-05-04|website=Modern Ghana|language=en}}</ref><ref>{{Cite news|last=Livemint|date=2025-07-26|title=Daddy Lumba, famed Ghanaian highlife singer, dies at 59 in Accra {{!}} Today News|language=en|work=mint|url=https://www.livemint.com/news/us-news/daddy-lumba-famed-ghanaian-highlife-singer-dies-at-59-in-accra-11753543948352.html|access-date=2026-05-04}}</ref><ref>{{Cite web|title=Not Just a Singer: Daddy Lumba and the Soul of a Nation|url=https://www.modernghana.com/news/1421277/not-just-a-singer-daddy-lumba-and-the-soul-of-a.html|access-date=2026-05-04|website=Modern Ghana|language=en}}</ref> Niriba pam daa mi la Lumba ka o nyɛ ŋun yihi yilanim pam din gbunani mini di biɛhisi nyɛ konkoba ka salo maa pam daa tooi lahi mali nangbanikpeeni bee galimi n zaŋ kpa o polo.<ref>{{Cite web|date=2025-07-26|title=Daddy Lumba: The highlife legend who redefined Ghanaian music|url=https://www.pulse.com.gh/story/daddy-lumba-the-highlife-legend-who-redefined-ghanaian-music-2025072612112019972|access-date=2026-05-04|website=Pulse Ghana|language=en}}</ref> O yila maa daa kuli jandirila Ghananim kaya, bɛ yal' niŋda ni bɛ yal' yara, o yila maa ni tooi yari n kpari yal' shaŋa polo n nyɛ yurilim, biɛhigu, kpibu, daŋ, ariziki, fara, suhiyurilim, suhisaɣingu, adiininima, nti pahi suhigbaali.
O ni daa na zoori saha shɛli maa, ''[[Ghana]]'' yil' yiiniba ban daa be ''[[Germany]]'' yuma 1980 bahigu la saha, Lumba daa pili la o yila tuma '<nowiki/>''Lumba Brothers''<nowiki/>' puuni, o mini ''[[Ghana]]'' nira ŋun yuli daa booni [[Nana Acheampong]] la lala saha maa. Bɛ zaa daa nyɛla ban go n chaŋ nti be ''[[Germany]]'' lala saha maa. Bɛ daa yihila bɛ ni daa laɣim n-ŋma yili gaŋ' shɛli la, '<nowiki/>''Yee Ye Aka Akwantuom''<nowiki/>', yuuni 1989; dina n daa lɛbi yili shɛli Ghananim nin ni tiɣi ''[[Ghana]]'' ninvuɣi shaba ban be tiŋduya yilanim puuni.Bɛ ni daa kuli waligi taba 1990 yuma maa piligu saha maa nyaanga, Lumba daa kpala o konko baan' tali tuma mini daabilim ka bɔli li '''Lumba Production''<nowiki/>' ka di mini ''MiPROMO'' kpalanzuya n daa kuli gbuni taba. O daa nyɛla ŋun yihi yil' viɛl' gbaliŋ na yimbayimba saha waɣila nyaanga.
Lumba daa dila ''[[Ghana]]'' baansi kpaŋmaŋ pina dibaa anii. O daa deela ''EMY Africa'' kpaŋmaŋ pina la, ka daa lahi n di kpaŋmaŋ pini shɛli din nyɛ ninvuɣ' shɛba ban kpaŋdi bɛ mansi pam diɛma ni yiɣijam polo la pini yuuni 2018 puuni. Yuuni 2023 puuni, ''[[Germany]]'' ''Ambassador'' din bɛ ''[[Ghana]]'' la daa ti o la '<nowiki/>''Borga Highlife Lifetim''e' kpaŋmaŋ pini la. Yuuni 2024 puuni, o daa lahi bela ban daa deei '<nowiki/>''National Honours and Awards''<nowiki/>' kpaŋmaŋ pina la puuni. Yuuni 2025 puuni, o yilli ŋɔ "''Mpempem Do Me''" daa nyɛla din pahi '''Apple Music''<nowiki/>' yilanim la zuɣu, ''UK'' naa ŋun yuli daa booni ''King Charles III'' la n daa piigi lala yilli maa ni o zaŋ n puhi ''Commonwealth Day'' chuɣu la.
== O biɛhigu piligu ==
Bɛ daa dɔɣila Charles Kwadwo Fosu silimin goli ''[[September]]'' biɛɣu pihita yinika dali yuuni 1964 tiŋ' shɛli bɛ ni booni ''Nsuta'' din be ''[[Ashanti Region]]'' ''[[Ghana]]'' tiŋgbani ni la. O ma n daa nyɛ<ref name=":2">{{Cite web|title=Daddy Lumba, Biography|url=http://ghanaweb.com/person/Daddy-Lumba-1257|access-date=2026-05-04|website=ghanaweb.com|language=en}}</ref> Comfort Gyamfi ka sokam mi o Ama Saah, ka o ba mi nyɛ Johnson Kwadwo Fosu. O ba ni o ma daa dɔɣila bihi ata ka o nyɛ ŋun pa kpɛma sani zuɣu. O laanba maa zaa daa nyɛla karimbanima. O ba daa nyɛla ŋun kani ka o na nyɛ bia.<ref>{{Cite web|title=Daddy Lumba Biography – Official Website of Daddy Lumba|url=https://daddylumbaofficial.com/biography/|access-date=2026-05-04|language=en-US}}</ref>
Fosu daa pilila o shikuru chandi ''Nsuta'' tiŋgbani ni, ''Suame Methodist'' din be ''[[Kumasi]]'' la ka o daa chaŋ, nti naai yuuni 1979. O daa tirisi tooni n chaŋ ''[[Adu Gyamfi Senior High School]]'' din be ''Jamasi'' la, amaa o daa lahi yi ni n labi ''[[Juaben Senior High School]]'' nti naai o ''Secondary Education'' nimaani 1984 la saha.<ref>{{Cite web|title=Daddy Lumba Biography – Official Website of Daddy Lumba|url=https://daddylumbaofficial.com/biography/|access-date=2026-05-04|language=en-US}}</ref>
== O tuma ==
=== O tuuli kuko' yaara mini Lumba Brothers (1983 hali ni 1989) ===
Fosu daa pilila yila o ni daa na nyɛ yuun' pia ni ayɔbu, o ni daa be ''[[Juaben Senior High School]]'' o daa nyɛla bɛ yila toondana yuuni 1983 hali ni yuuni 1984. O daa lahi kpala o tuuli laɣim yili "''Lumba Brothers''" o mini o zonima.<ref name=":0">{{Cite web|date=2025-07-26|title=10 fascinating facts about Highlife Legend Daddy Lumba — And the legacy he leaves behind|url=https://www.graphic.com.gh/entertainment/showbiz-news/10-fascinating-facts-about-highlife-legend-daddy-lumba-and-the-legacy-he-leaves-behind.html|access-date=2026-05-04|website=Graphic Online|language=en-gb}}</ref> O daa pilila bayana niŋbu o mini ''Nkwanta Wesley Singers'' ni daa diɛm diɛma ''Anokye Krom Cultural Center'' la.<ref>{{Cite web|title=Daddy Lumba Biography – Official Website of Daddy Lumba|url=https://daddylumbaofficial.com/biography/|access-date=2026-05-04|language=en-US}}</ref><ref>{{Cite web|date=2025-07-26|title=Daddy Lumba dead: Ghana mourn legendary highlife artiste wey die at age 60|url=https://www.bbc.com/pidgin/articles/cqxgj2e0edjo|access-date=2026-05-04|website=BBC News Pidgin}}</ref> Lala saha maa ka o daa yihi yilli ŋɔ na "Lumba Lumba" ka di yara n-jandiri ban daa tuhiri ''[[South Africa]]'' maŋsulinsi zuɣu lala saha maa. Yilli maa daa niŋla bayana, ka di che ka bɛ ti o yu' paa ŋɔ "Daddy Lumba", ka di daa ti che ka di lɛbi o yu' paa.<ref name=":3">{{Cite web|title=Daddy Lumba Biography – Official Website of Daddy Lumba|url=https://daddylumbaofficial.com/biography/|access-date=2026-05-04|language=en-US}}</ref>
O ni daa kuli naai ''[[Juaben Senior High School|Juaben SHS]]'' o daa chaŋla ''[[Germany]]'' yuuni 1983,<ref name=":0" /> ka di nyɛla o mam, ''Theresa Abebrese'', o ni daa nya so ''Secondary School'' la nti pahi o karimba ''Mama Acheampong'' n daa nyɛ ban tabi sɔŋ o. O daa chirigila ''[[Ghana]]'' nira ŋun gba nyɛ baanga nimaani ''[[Nana Acheampong]]''. Acheampong daa pun nyɛla ŋun be bɔŋ shɛli bɛ ni bɔli "''Talking Dreams''" la ni. Bɛ daa laɣila taba zɔri<ref name=":0" /> ka bɔli bɛ maŋ 'Lumba Brothers' (ka di yina Daddy Lumba yila bɔŋ kurili la ni). Bɛ daa gbaami ni bɛ yihi bɛ yil' palli na dina n nyɛ ''Yee Ye Aka Akwantuom'''<nowiki/>' '''''yuuni 1986 puuni, Joseph Owusu Banahene n daa nyɛ ŋun sɔŋ ka di yina.<ref name=":2" /><ref name=":1" /> Bɛ daa na bi tooi zaŋ yilli maa n wuhi salo ka di nyɛ laɣiri kalinsi zuɣu, naɣila yuuni 1989 ni ka di daa naan yina polo ni, di yibuna n-tɔ ka di kuli duhi bɛ bɔŋ maa saazuɣu.<ref name=":0" /><ref name=":4">{{Cite web|date=2025-07-26|title=Tribute to Daddy Lumba: The Highlife Maestro — iMullar|url=https://imullar.com/2025/07/26/tribute-to-daddy-lumba-the-highlife-maestro/|access-date=2026-05-04|language=en-GB}}</ref> Lumba Brothers daa nyɛla salo nini ni tiɣi shɛli dama bɛ daa chemi ka yili shɛli din daa du tiŋduya laBurger-Highlife''<nowiki/>' yina salo ni. Di yuma ayi nyaanga ka bɛ wali taba, amaa ka na kuli nyɛ ban laɣindi diɛmdi diɛma, kamani yuun' pia polo ha ka Lumba daa taɣi tiŋa.''<ref>{{Cite web|date=2023-01-02|title=“Nana Acheampong introduced me to Highlife music”-Daddy Lumba - Atinka Online|url=https://atinkaonline.com/nana-acheampong-introduced-me-to-highlife-music-daddy-lumba/|access-date=2026-05-04|language=en-US}}</ref><ref name=":3" />
=== O konko tuma (1990 hali ni 2025) ===
==== O bayana niŋbu (1990 hali ni 2000 polo) ====
Lumba Brothers ni daa wali taba n naai, Daddy Lumba daa yihila o konko yilanim na ka bɔli li '<nowiki/>''Obi Ate Meso Buo''<nowiki/>' 1990 yuuni la ni, baantali baŋdaba pam daa nya lala yilanim maa viɛlim ka di niŋ bayana ''[[Ghana]]'' yilanim puuni.<ref>{{Cite web|title=Daddy Lumba Biography – Official Website of Daddy Lumba|url=https://daddylumbaofficial.com/biography/|access-date=2026-05-04|language=en-US}}</ref><ref name=":6">{{Cite web|last=Oloworekende|first=Wale|date=2025-07-29|title=In Tribute To Daddy Lumba, Ghana’s Most Beloved Maverick|url=https://thenativemag.com/in-tribute-to-daddy-lumba-ghanas-most-beloved-maverick/|access-date=2026-05-04|website=The NATIVE|language=en-US}}</ref> Yilanim maa puuni shɛli n daa nyɛ "''Theresa''" ka di fiila jandiri o mam kuro la.<ref name=":4" /> Lumba daa yaarila o kukoli ''Rheinklang Studio'' ka di be ''Düsseldorf'' din be [[Germany]] la. Daddy Lumba daa kuli yihirila yil' pala na yuuni kam hali ni yuuni 2010. O yilanim maa zaa yi laɣim, o daa nyɛla yil' bɔŋbɔŋ bin pishi ni ayopoin<ref>{{Cite web|date=2025-07-27|title=See the list of over 200 songs Daddy Lumba released - MyJoyOnline|url=https://www.myjoyonline.com/see-the-list-of-over-200-songs-daddy-lumba-released/|access-date=2026-05-04|website=www.myjoyonline.com|language=en-US}}</ref> o ni daa na be o nyavuli ni (ka ''Obi Ate Meso Buo'<nowiki/>'' gba pahi danni).<ref name=":2" /> O yilanim daa nyɛla o maŋmaŋ kukoli, o maŋmaŋ takari gbaŋ '<nowiki/>''Lumba Production''' ka di nyɛ din mini ''MiPROMO'' kpalanzuya gbuni taba.
1990 yuma la saha zaa, o daa namdila yil' bona n tiri o baan' taba ''[[Germany]]'' tiŋgbani ni, Vida' gba daa pahila o ni daa ti yili shɛŋa maa ni, Felix Owusu ni daa zaŋ shɛli n wuhi salo yuuni 1992 la.<ref name=":5">{{Cite web|date=2025-07-27|title=See the list of over 200 songs Daddy Lumba released - MyJoyOnline|url=https://www.myjoyonline.com/see-the-list-of-over-200-songs-daddy-lumba-released/|access-date=2026-05-04|website=www.myjoyonline.com|language=en-US}}</ref> Lala saha maa ka Lumba daa chirigi Ofori Amponsah, ŋun daa lihiri m bɔri ŋun yan sɔŋ o o yila tuma polo la. Din saha Daddy Lumba daa na chɛla baantali tuma maa. Dina n daa nyɛ Ofori Amponsah piligu ka o mini Lumba laɣim n-tum, bɛ yihila "Anti Atta" na ka o daa yihi yil' bɔŋ ka boli li Asew. O mini Ofori daa lahi yihila yil'boŋ na ka boli liWo Ho Kyere''<nowiki/>' ka di yina yuuni 1999.''<ref name=":2" /><ref name=":5" />
Yuuni 1999, o daa dila '<nowiki/>''Ghana Music Awards''<nowiki/>' kpaŋmaŋ pina buta ka di '<nowiki/>''Album of the Year''<nowiki/>' kpaŋmaŋ pini nti pahi '<nowiki/>''Most Popular Song of the Year''<nowiki/>' kpaŋmaŋ pini.<ref name=":2" /> '<nowiki/>''Ghana Music Awards'<nowiki/>'' puuni, o daa lahi dila '''Artiste of the Year''<nowiki/>' kpaŋmaŋ pini yuuni 2000.
Silimin goli ''[[December]]'' biɛɣu pia ni yini dali yuuni 2005, Daddy Lumba daa demla diɛma '''House of Blues''<nowiki/>' din be ''[[Chicago]]'' la.<ref>{{Cite web|title=Daddy Lumba at Historic Chicago House of Blues!|url=https://www.modernghana.com/news/87794/daddy-lumba-at-historic-chicago-house-of-blues.html|access-date=2026-05-06|website=Modern Ghana|language=en}}</ref>
Daddy Lumba daa nyɛla ŋun yi poloni dihiri nuu n zaŋjandi ''<nowiki>''New Partronic Party (NPP)''</nowiki>''. "''Nana Ye Winner''", din nyɛ o yilli la nyɛla yili shɛli din daa mali zaashee pam n zaŋti tiŋgbani zuɣulantali piibupiibu shɛli din daa niŋ yuuni 2004, 2012 hali ni 2016. O daa lahi ŋmala yilli n-ti ''Nana Akufo-Addo'' 2020 piibupiibu la, dina n nyɛ "''4 More For Nana''".<ref>{{Cite web|last=Benedict|first=Qwame|date=2020-11-11|title=Daddy Lumba drops his campaign song for Nana Akuffo Addo (VIDEO)|url=https://www.ghpage.com/daddy-lumba-drops-his-campaign-song-for-nana-akuffo-addo-video/167444/|access-date=2026-05-06|website=GhPage|language=en-US}}</ref>
Silimin goli ''[[January]]'' biɛɣu pia ni yini dali yuuni 2009, linjimanim ata daa kuli kpɛla Lumba yiŋ din be ''Atimatim'' la ni ninmohi, ''[[Kumasi]]'' tiŋgbani ni. O tizopaɣa ''Faustina Fosu'' mini bɛ daŋ ni niriba n daa be yiŋa. Faustina ni yɛli sham, ni linjin' dabba maa daa bohila Lumba yala, bɛ daa yɛlimi ni bɛ mini o n yi [[Ankara]] n kuna, ni, ka o yɛliba ni o mini ba ni nya taba o yiŋa. O ni daa kuli yɛli ba ni o ka yiŋa, bɛ daa chaŋmi ka ti lahi labina hawa dibaayi nyaanga ni suhiyiɣisili, bɛ daa kuli zala bɛ yili maa dunoli gbuni n yari zilima ka turi ba. Bɛ ni daa kuli ŋmaligi, Faustina daa bolila ban su tiŋgbani maa fukumsi ka yɛli ba binshɛli din niŋ. Daddy Lumba daa bi yɛli kahigi binshɛɣu din niŋ maa n wuhi solo.<ref>{{Cite web|title=Daddy Lumba in trouble|url=https://www.modernghana.com/entertainment/8623/daddy-lumba-in-trouble.html|access-date=2026-05-06|website=Modern Ghana|language=en}}</ref>
=== 2010 hali ni 2025 ===
Silimin goli ''[[December]]'' biɛɣu pishi ni ayɔbu dali yuuni 2010, Daddy Lumba daa nyɛla ŋun dem dema '''Royal Lamerta Hotel' Ahodwo'' din be [[Kumasi]] la ni, o piligu dali n daa bala ka o diɛm diɛma tiŋ maa ni, o daa yan zaŋla lala diɛma maa n puhi o konko yuun pishi baantali maa ni chuɣu.<ref>{{Cite web|date=2010-09-17|title=Lumba's homecoming show - MyJoyOnline|url=https://www.myjoyonline.com/lumbas-homecoming-show/|access-date=2026-05-06|website=www.myjoyonline.com|language=en-US}}</ref> Bɛ daa tirisila diɛma maa n zali silimin goli ''[[January]]'' dahiyini dali yuuni 2011, ka di nyɛla bɛ tuma nema maa n bi viɛla, niriba n daa saɣim lala luɣili maa, nti pahi luɣili maa ʒilɛli bi viɛli zuɣu. Bɛ ni daa bi tooi diɛm diɛma maa di dabisili dali maa zuɣu ban su diɛma zonzongili daa duhi la lala hotel maa nim kootu.<ref>{{Cite web|title=Patrons of Lumba Concert fiasco explore legal option|url=https://www.modernghana.com/entertainment/14254/patrons-of-lumba-concert-fiasco-explore-legal-option.html|access-date=2026-05-06|website=Modern Ghana|language=en}}</ref>
Silimin goli ''[[January]]'' biɛɣu pia ni ayopoin dali yuuni 2018, Daddy Lumba daa duhila ''Kwame Anokye'' kootu ''Accra High Court'' lani, dama o daa ŋmala ʒiri ni o nyɛla Daddy Lumba bia, o daa boli la o maŋ ''Daddy Lumba Junior'' ka paɣisiri o ni o deei pina niriba sani. Daddy Lumba yɛliya ni Anokye pili o la paɣisibu saha shɛli o ni daa zini ''[[TV Africa]]'' zuɣu n niŋ '''Just Like You''<nowiki/>' la.<ref>{{Cite web|date=2018-04-04|title=Daddy Lumba look-alike changes name after lawsuit|url=https://www.citinewsroom.com/2018/04/daddy-lumba-look-alike-changes-name-after-lawsuit/|access-date=2026-05-06|language=en-US}}</ref> Anokye daa taɣila o yuli n boli o maŋ ''Anokye Supremo''.<ref>{{Cite web|date=2025-07-30|title=Eight 'sing-alikes' of Daddy Lumba mistaken for the original - MyJoyOnline|url=https://www.myjoyonline.com/eight-sing-alikes-of-daddy-lumba-mistaken-for-the-original/|access-date=2026-05-06|website=www.myjoyonline.com|language=en-US}}</ref>
Yuuni 2018 ''EMY Africa Awards'' la ni, Lumba daa dila '''Icon/Legend of Entertainment''<nowiki/>' kpaŋmaŋ pini. O ni daa deei pini maa o daa yɛlimi "N puhi ʒii ŋɔ zonzongilinim mini Ghananim ka paɣi. N nyɛla ŋun na kuli yan tiriya yili suma n yi na be n nyavuli ni".
Silimin goli ''[[October]]'' yuuni 2023, ''[[Germany]] Ambassador'' ŋun ʒi ''[[Ghana]]'' la daa tila Lumba '''Borga Highlife Lifetime Achievement Award''<nowiki/>' kpaŋmaŋ pini.
Lumba daa deela ''Grand Model'' kpaŋmaŋ pini la 2024 ''National Honours and Awards'' puuni, din daa niŋ ''Accra International Conference Centre'' silimin goli ''[[December]]'' biɛɣu pihita dali la.<ref>{{Cite web|date=2024-12-30|title=Full list of recipients at 2024 National Honours Awards - MyJoyOnline|url=https://www.myjoyonline.com/full-list-of-recipients-at-2024-national-honours-awards/|access-date=2026-05-06|website=www.myjoyonline.com|language=en-US}}</ref>
''King Charles III'' daa piila "''Mpempem Do Me''" n pahi yil' yura puuni 2025 yuuni ''Commonwealth Day'' la ni. Lala yilli maa n daa pahiri diba ayopoin ''King Charles III'' ni daa piigi o yil' yura pia ni ayopoin shɛŋa ''Apple Music'' maa.<ref>{{Cite web|date=2025-03-10|title=Daddy Lumba’s ‘Mpempem Do Me’ featured in King Charles’ playlist - MyJoyOnline|url=https://www.myjoyonline.com/daddy-lumbas-mpempem-do-me-featured-in-king-charles-playlist/|access-date=2026-05-06|website=www.myjoyonline.com|language=en-US}}</ref><ref>{{Cite web|last=Ghartey|first=Raphael|date=2025-03-10|title=Daddy Lumba's 'Mpempem Do Me' features in King Charles III's playlist|url=https://3news.com/showbiz/music/daddy-lumbas-mpempem-do-me-features-in-king-charles-iiis-playlist|access-date=2026-05-06|website=3News|language=en}}</ref>
Daddy Lumba daa malila niya ni chaŋ ''[[United States]]'' mini ''[[Canada]]'' n-ti diɛm diɛma, o yuun pishi nimaani nyaanga. ''TM Entertainmentz'' nim daa nyahila lala gɔrim maa o kum dabisili maa.<ref>{{Cite web|last=Ghartey|first=Raphael|date=2025-07-27|title=Daddy Lumba's USA and Canada tour cancelled - Management|url=https://3news.com/news/daddy-lumbas-usa-and-canada-tour-cancelled-management|access-date=2026-05-06|website=3News|language=en}}</ref> Ghana kuko' yaara ''Kaywa'' ni daa yɛli sham, ni Daddy Lumba daa na bela o yilanim bahigu shili malibu ni poi ka o nan yi che yila tuma. Lala yilanim maa di nyɛla din yan shihi yaɣa ŋɔ, ''roots reggae, amapiano, afrobeats'' nti pahi ''highlife''.
== O yila baŋsim ==
Lumba daa yan sabila yila, ka piigi di ni yan yiini dɔli sham, ka laɣim yila maa neen' bɔra, ka yili yila maa. O yilanim pam tooi nyɛla kanbonsili, amaa o tooi chirigiri yiindi siliminsili gba.<ref name=":6" /> Yilli kamani "''Homeless''" o bi yili li kanbonsili mini siliminsili konko o daa pahila ''German'' gba, o ni daa be ''[[Germany]]'' maa ka o daa bohim li o yila piligu maa saha.
=== O yila balibu ===
Bɛ ni daa wumsi o n niŋ asɔri yaɣili din nyɛ ''gospel'' la zuɣu, Lumba daa ŋma yilanim pam n zaŋkpa ''gospel'' polo, ka di tooi yara n kpari biɛhigu, yurilim, biɛhisi ni taba, kpaŋsibu ni tahima polo.<ref name=":6" /> Daddy Lumba yila nyɛla bal' konkoba ka shihiri suhi, ka lahi nyɛ din waligi ka che taba. O yilinim din galisim gari kobishii maa tooi yarimi n kpari yurilim, biɛhisi ni taba, amiliya, fara, tahima, laɣiri, yiŋ kalinsi, maŋ kpaŋsibu, wun paɣibu, suhipiɛlli, Naawuni ni yiko polo. O yila nim kuli nyɛla din puhiri ka laɣiri paɣiba, nintiɣibo zaŋchaŋ ban yuri o polo, ni o nin ni nya yal' shaŋa, ka di che ka nyɛ baanso ŋun biɛhigu mini salo biɛhisi tooi dɔli taba ka lahi taɣiri niriba biɛhisi.<ref>{{Cite journal|last=Akrong|first=Issac|date=2012-10|title=Hip life music: re-defining Ghanaian culture (1990-2012)|url=http://hdl.handle.net/10315/31427|language=en}}</ref>
=== O yila biɛhigu ===
Lumba daa lahi nyɛla niriba ni mi so ka o nini tiɣi o maŋa ka lahi dihiri o maŋ nachiinsi viɛnyɛla, ka mali viɛlim shɛli din che ka salo yuri o, ka lahi ŋma yil' shɛŋa ŋan niŋ bayana ''[[Ghana]]'' tiŋgbani ni, ka di nyɛ binshɛli din bi mili baansi pam. O daa mali la o zuɣu malibu balibu balibu, o daa tooi chɛri tamda, n pamdi sɔŋda ka daa lahi niŋdi tim niŋdi li ka di nyalisira ka be gɔnagɔna.<ref name=":6" />
== O maŋmaŋ biɛhigu ==
O ma ''Comfort Gyamfi (Ama Saah)'' n daa nyɛ o daa tooi mali so yɛltɔɣa n tumdi tuma. O kum daa nyɛla din daa dam o pam ka che ka o ŋma suhidamli, tahama, ni dihitabili yilanima. Daddy Lumba daa nyɛla ninvuɣi so ŋun mali ashili n zaŋ kpa o maŋmaŋ biɛhigu polo.<ref>{{Cite web|date=2025-12-02|title=High court rules both women were lawfully married to late music icon Daddy Lumba [Full Judgment] - MyJoyOnline|url=https://www.myjoyonline.com/high-court-rules-both-women-were-lawfully-married-to-late-music-icon-daddy-lumba-full-judgment/|access-date=2026-05-06|website=www.myjoyonline.com|language=en-US}}</ref> O daaʒia zaa daa nyɛla ''[[Ghana]]'' shiiri million kɔbiga ni pisopoin ni ayɔbu (''GH₵176 million''), ka di che ka o nyɛ be ''[[Ghana]]'' yili' yiindiba ban buni puuni.<ref>{{Cite web|last=Desk|first=HT US|date=2025-07-26|title=Daddy Lumba net worth: How rich was late Ghanaian musician? Here’s all about his family and kids|url=https://www.hindustantimes.com/entertainment/music/daddy-lumba-net-worth-all-about-late-ghanaian-musician-s-wealth-family-and-kids-101753547302466.html|access-date=2026-05-06|website=Hindustan Times|language=en}}</ref>
=== O radio duu ===
Silimin goli ''[[September]]'' yuuni 2022 puuni, Lumba daa yoola ''radio'' duu ka boli li ''DLFM'' (106.9), ka di tiri lahibali kanbonsili ni [[Ankara]] polo ŋɔ.<ref>{{Cite news|date=2022-09-08|title=Music legend Daddy Lumba establishes his own radio station, DLFM|language=en-EN|work=Pulse Ghana|url=https://www.pulse.com.gh/entertainment/music/music-legend-daddy-lumba-establishes-his-own-radio-station-dlfm/33ql1bl|access-date=2026-05-06}}{{Dead link|date=May 2026 |bot=InternetArchiveBot |fix-attempted=yes }}</ref><ref>{{Cite web|title=Daddy Lumba opens his own radio station DLFM in Accra (Photos)|url=http://shinemegh.com/2022/09/08/daddy-lumba-opens-his-own-radio-station-dlfm-in-accra-photos/|access-date=2026-05-06|website=shinemegh.com|language=en-US}}</ref>
=== O dɔro mini o kpibu ===
Silimin goli ''[[July]]'' biɛɣu pishi ni ayɔbu dali asiba mahili yuuni 2025 Lumba daa nyɛla ŋun kani ''Bank Hospital'' din be ''Cantonments'' din be [[Ankara]] la ni.<ref>{{Cite news|date=2025-07-26|title=Daddy Lumba cause of death: Ghanian music icon, passes away - here's what happened to him|work=The Economic Times|url=https://economictimes.indiatimes.com/news/international/us/daddy-lumba-cause-of-death-ghanian-music-icon-passes-away-heres-what-happened-to-him/articleshow/122925433.cms?from=mdr|access-date=2026-05-06|issn=0013-0389}}</ref> Pɔi ka o daa kani, o yuuni pihiyɔbu dɔɣim dabisili chuɣu shɛli din daa niŋ yuuni 2024 la ni, o daa chihila o paɣa, ''Akosua Serwaa Fosuh'' noli ni ka ŋuna n dihi o shini o dali. O daa viila ashili n yɛli ni o daa niŋla yaannyini apulaashin, kamani 2013 la saha. Pɔi ni yuuni 2013, o daa nyɛla do' so ŋun mali alaafee n diɛmdi diɛma laɣinsi ni. Lumba daa nyɛla ŋun diɛma diɛmanim pam n gili duniya yaanga zuɣu laɣinsinim ni.<ref>{{Cite web|title=Highlife Legend Daddy Lumba dies at 60|url=https://www.modernghana.com/entertainment/81389/highlife-legend-daddy-lumba-dies-at.html|access-date=2026-05-06|website=Modern Ghana|language=en}}</ref> ''King Promise'' daa nyɛla ŋun ʒini ''[[Joy FM (Ghana)|Joy FM]]'' zuɣu n yɛli ni o mini Daddy Lumba daa nyɛla ban laɣim n tumda ni bɛ yihi yila na, di chira ayi nyaanga ka Lumba daa kani maa.<ref>{{Cite web|date=2025-07-26|title=Daddy Lumba: 'We were working on a joint album'- King Promise reveals - MyJoyOnline|url=https://www.myjoyonline.com/daddy-lumba-we-were-working-on-a-joint-album-king-promise-reveals/|access-date=2026-05-06|website=www.myjoyonline.com|language=en-US}}</ref>
=== O kuli malibu ===
Daddy Lumba ŋun kani maa daŋni kpɛma (abusuapanin) daa moliya ni o kuli bahigu yan lula silimin goli ''[[December]]'' dabaayɔbu dali 2025, ni di yan niŋla ''Baba Yara Sports Stadium'' din be [[Kumasi]] la ni.<ref>{{Cite web|date=2025-10-08|title=Family announces date for late Daddy Lumba’s final funeral rites|url=https://www.pulse.com.gh/story/family-announces-date-for-late-daddy-lumbas-final-funeral-rites-2025100810142033693|access-date=2026-05-06|website=Pulse Ghana|language=en}}</ref><ref>{{Cite web|date=2025-08-05|title=Daddy Lumba’s funeral to be held in Kumasi - Family - MyJoyOnline|url=https://www.myjoyonline.com/daddy-lumbas-funeral-to-be-held-in-kumasi-family/|access-date=2026-05-06|website=www.myjoyonline.com|language=en-US}}</ref>
=== Silimin goli December kootu zaligu ===
Silimin goli ''[[December]]'' biɛɣu pia ni ayi dali 2025, ''Accra High Court'' daa zaɣisimi ni kuli maa bi yan mali bɛ ni daa gbaai dabisi shɛli maa (''13th [[December]] 2025''), dama bɛ daa bi mali Daddy Lumba mayilinima maa kuli maa malibu shaawara.<ref name=":7">{{Cite web|date=2025-12-12|title=BREAKING: Court blocks Daddy Lumba’s december 13 funeral|url=https://www.pulse.com.gh/story/breaking-court-blocks-daddy-lumbas-december-13-funeral-2025121211041531447|access-date=2026-05-06|website=Pulse Ghana|language=en}}</ref> Kootu maa daa bi saɣi n-ti daŋkpɛma maa, Kofi Owusu (''Abusuapanin'') ni o mali kuli maa shili ka daa lahi yɛli ''Transitions Funeral Home'' ni bɛ di zaŋ kum maa n-ti ba, naɣila kootu maa ti di sariya maa naagi.<ref name=":7" /> Kootu maa vihigu puuni, Daddy Lumba daŋ shɛba ban daa miri o (o paɣa ni o bihi) nuu daa ka kuli maa shili malibu ni, ka kootu maa daa yɛli ni di tu ni bɛ nuu be dinni.
Kootu maa daa zalibami ni bɛ bolimi kuli maa talahi nira kam laɣingu ka ka bɛ ti laɣim gbaai dabisili shɛli bɛ ni yan sɔɣi, bɛ daa lahi zalibami ni laɣishɛlikam bɛ ni nya kuli maa malibuni ni bɛ di zaŋli n gabi Daddy Lumba buni puuni, naɣila bɛ ti ŋmaai sariya maa.<ref>{{Cite web|date=2025-12-12|title=High Court stops Daddy Lumba's funeral over family dispute|url=https://www.primenewsghana.com/general-news/high-court-stops-daddy-lumba-s-funeral-over-family-dispute.html|access-date=2026-05-06|website=Prime News Ghana|language=en-us}}</ref>
Biɛla daa nabi tooi, ka kootu maa lahi zaɣisi bɛ ni gbaai sham maa, dama ban daa duhi yɛltɔɣa maa kootu maa daa bi yo bɛ ni daa gbaai ''GH₵2 million'' shɛli n-ti ba ni bɛ yo pɔi ka bɛ naan yi mali yɛlli maa.<ref>{{Cite web|date=2025-12-12|title=Court allows Daddy Lumba’s funeral to proceed after applicants miss GH¢2m deadline|url=https://www.pulse.com.gh/story/court-allows-daddy-lumbas-funeral-to-proceed-after-applicants-miss-ghcent2m-deadline-2025121215063989018|access-date=2026-05-06|website=Pulse Ghana|language=en}}</ref> Di nyaanga bɛ daa kpaŋ bɛ maŋa n mali yɛlli maa, ka kuli maa daa niŋ bɛ ni daa kuli zali li dabisi shɛli maa (''13th December, 2025'').
== O ni zali shɛli ==
Daddy Lumba daa nyɛla ŋun kpaŋsiri ''[[Ghana]]'' bi' pola mini baan' bihi ni bɛ piimi ''Highlife'' bɛ yila yilibu ni.<ref name=":1" /> O daa lahi nyɛla ŋun sɔŋdi baansi ban na yiɣisirina, baansi kamani ''Felix Owusu, Afia Ampofowaa, Kwabena Sunkwa, Ofori Amponsah, Selina Orleans, Akua Serwaa Bonsu, Borax, Ateaa Tina'', ni ban pahipahi.<ref>{{Cite web|title=Daddy Lumba Biography – Official Website of Daddy Lumba|url=https://daddylumbaofficial.com/biography/|access-date=2026-05-06|language=en-US}}</ref> Baansi kamani ''Sarkodie, King Promise'', ni ''KiDi'' nyɛla ban gba yɛli ni Daddy Lumba nyɛla ŋun kpaŋsiba pam bɛ yila baantali polo.
Lumba kpaŋmaŋ zaŋchaŋ ''[[Ghana]]'' yila zaŋgɔhi tiŋduya binkumda polo nyɛla din zaŋ ninneesim na, ka o yilanim maa lahi yɛligi ''[[Ghana]]'' kaya.<ref>{{Cite web|date=2025-07-26|title=Daddy Lumba, Ghanaian music superstar, dead at 60|url=https://www.wusa9.com/article/entertainment/music/daddy-lumba-ghana-accra-highlife-music-obituary-death-dead/65-52a3fbb7-22a0-4fc1-92df-106e095cb15a|access-date=2026-05-06|website=wusa9.com|language=en-US}}</ref>
<h1>O kpaŋmaŋ pina</h1>
=== Di ni yina shɛli ===
* Ghana Music Awards <br />
<table border="5" cellpadding="20">
<tr>
<th>Organization</th>
<th>Year</th>
<th>Category</th>
<th>Nominated work</th>
<th>Result</th>
<th>Reference</th>
</tr>
<!-- Ghana Music Awards -->
<tr>
<td rowspan="11">Ghana Music Awards</td>
<td rowspan="3">1999</td>
<td>Best Album</td>
<td>-</td>
<td>Won</td>
<td></td>
</tr>
<tr>
<td>Most Popular Song</td>
<td>-</td>
<td>Won</td>
<td></td>
</tr>
<tr>
<td>Artist of the Year</td>
<td>-</td>
<td>Won</td>
<td></td>
</tr>
<tr>
<td rowspan="2">2000</td>
<td>Album Of The Year</td>
<td>Aben Wo Ha</td>
<td>Won</td>
<td></td>
</tr>
<tr>
<td>Song of the Year</td>
<td>Aben Wo Ha</td>
<td>Won</td>
<td> <ref>https://mobile.ghanaweb.com/GhanaHomePage/entertainment/Daddy-Lumba-s-Aben-Wo-Ha-How-the-controversial-song-became-a-classic-1993919</ref> </td>
</tr>
<tr>
<td rowspan="2">2003</td>
<td>Contemporary Highlife Album Of The Year</td>
<td>Poison</td>
<td>Won</td>
<td></td>
</tr>
<tr>
<td>Contemporary Highlife Song Of The Year</td>
<td>Menya Mpo</td>
<td>Won</td>
<td></td>
</tr>
<tr>
<td>2008</td>
<td>Song of the Year</td>
<td>Tokrom</td>
<td>Nominated</td>
<td> <ref>https://mobile.ghanaweb.com/GhanaHomePage/entertainment/Ghana-Music-Awards-2008-nominations-out-193628</ref> </td>
</tr>
<tr>
<td>2011</td>
<td>Highlife Song of the Year</td>
<td>Anadwo Ye Die</td>
<td>Nominated</td>
<td> <ref>https://www.modernghana.com/entertainment/14578/three-artistes-lead-2011-ghana-music-awards-nominations.html</ref> </td>
</tr>
<tr>
<td>2012</td>
<td>Highlife Song of the Year</td>
<td>Hye Po</td>
<td>Nominated</td>
<td> <ref>https://www.newsghana.com.gh/sarkodie-okyeame-kwame-top-vodafone-ghana-music-awards-2012-nominees-list/</ref> </td>
</tr>
<tr>
<td>2015</td>
<td>Highlife Song of the Year</td>
<td>Yentie Obiaa</td>
<td>Won</td>
<td></td>
</tr>
<!-- Ghana Music Awards UK -->
<tr>
<td rowspan="2">Ghana Music Awards UK</td>
<td>2017</td>
<td>Highlife Song of the Year</td>
<td>Enko Den</td>
<td>Nominated</td>
<td> <ref>https://www.modernghana.com/entertainment/43996/ghana-music-awards-uk-2017-nominations-announced.html</ref> </td>
</tr>
<tr>
<td>2023</td>
<td>Most Popular Song of the Year</td>
<td>Ofon Na Ɛdi Asem Fo</td>
<td>Nominated</td>
<td> <ref>https://www.musicinafrica.net/magazine/ghana-music-awards-uk-2023-all-nominees</ref></td>
</tr>
</table>
=== Honorary Awards ===
<table border="5" cellpadding="20">
<tr>
<th>Organization</th>
<th>Year</th>
<th>Category</th>
<th>Ref.</th>
</tr>
<!-- Ghana Music Awards -->
<tr>
<td rowspan="5">Ghana Music Awards</td>
<td>1999</td>
<td>Artist of the Year</td>
<td rowspan="3"></td>
</tr>
<tr>
<td>2000</td>
<td>Artist of the Year</td>
</tr>
<tr>
<td>2003</td>
<td>Contemporary Highlife Artist Of The Year</td>
</tr>
<tr>
<td>2015</td>
<td>Highlife Artiste(s) of the Year</td>
<td></td>
</tr>
<tr>
<td>2018</td>
<td>Lifetime Achievement Award</td>
<td> <ref>https://www.musicearshot.com/2025/07/the-timeless-legacy-of-daddy-lumba-ghana-s-highlife-icon-dies-at-60.html?m=1</ref> </td>
</tr>
<!-- EMY Africa Awards -->
<tr>
<td>EMY Africa Awards</td>
<td>2018</td>
<td>Icon/Legend of Entertainment</td>
<td> <ref>https://mobile.ghanaweb.com/GhanaHomePage/entertainment/Daddy-Lumba-A-look-at-the-life-and-achievements-of-a-Highlife-legend-1993575</ref> </td>
</tr>
<!-- Embassy of Ghana -->
<tr>
<td>Embassy of Ghana, Berlin, Germany</td>
<td>2023</td>
<td>Borga Highlife Lifetime Achievement Award</td>
<td> <ref>https://mobile.ghanaweb.com/GhanaHomePage/entertainment/Daddy-Lumba-A-look-at-the-life-and-achievements-of-a-Highlife-legend-1993575</ref> </td>
</tr>
<!-- National Honours -->
<tr>
<td>National Honours and Awards</td>
<td>2024</td>
<td>Grand Medal</td>
<td> <ref>https://www.myjoyonline.com/full-list-of-recipients-at-2024-national-honours-awards/</ref> </td>
</tr>
</table>
== O kuko' yaara ==
Lahibali maa maŋmaŋa: ''Daddy Lumba discography''
== Nyami ŋɔ gba ==
* [[:en:Music_of_Ghana|Music of Ghana]]
* [[:en:Highlife|Highlife]]
* [[:en:Nana_Acheampong|Nana Acheampong]]
== Kundivihira ==
rtzk6fbmd7fn6moqj1yxvwxjmylx9l6
136705
136704
2026-05-14T10:40:00Z
Phasy GH
5787
Added a reference
136705
wikitext
text/x-wiki
{{Bio}}
'''Charles Kwadwo Fosuh''' (be daa dɔɣi o la silimin goli ''[[September]]'' biɛɣu pihita yinika dali yuuni 1964 - ka o daa kani silimin ''[[July]]'' biɛɣu pishi ni ayɔbu yuuni 2025), ka bɛ mi o o tuma ni '''Daddy Lumba''', nyɛla ''[[Ghana]]'' nira ŋun nyɛ ''[[Germany]]'' yili yiina, yili sabira,<ref>{{Cite web|date=2025-11-26|title=Kumasi High court told Daddy Lumba died a German national, not Ghanaian - MyJoyOnline|url=https://www.myjoyonline.com/kumasi-high-court-told-daddy-lumba-died-a-german-national-not-ghanaian/|access-date=2026-05-04|website=www.myjoyonline.com|language=en-US}}</ref> ni ŋun tiri yila kumsi. O nyɛla ninvuɣ' so ŋun niŋ bayana ka yihi yilanim pam na, ka di shaŋa nyɛ din du tiŋduya, o nyɛla niriba pam ni mi ka o talahi mini o salo galisi pam ''[[Ghana]]'' yil' yiiniba puuni.<ref name=":1">{{Cite web|date=2025-07-27|title=Daddy Lumba: Ghana's highlife legend dies age 60|url=https://www.bbc.com/news/articles/ce93zez439lo|access-date=2026-05-04|website=www.bbc.com|language=en-GB}}</ref><ref>{{Cite web|title=Daddy Lumba As A Course To Be Studied?|url=https://www.modernghana.com/entertainment/62813/daddy-lumba-as-a-course-to-be-studied.html|access-date=2026-05-04|website=Modern Ghana|language=en}}</ref><ref>{{Cite news|last=Livemint|date=2025-07-26|title=Daddy Lumba, famed Ghanaian highlife singer, dies at 59 in Accra {{!}} Today News|language=en|work=mint|url=https://www.livemint.com/news/us-news/daddy-lumba-famed-ghanaian-highlife-singer-dies-at-59-in-accra-11753543948352.html|access-date=2026-05-04}}</ref><ref>{{Cite web|title=Not Just a Singer: Daddy Lumba and the Soul of a Nation|url=https://www.modernghana.com/news/1421277/not-just-a-singer-daddy-lumba-and-the-soul-of-a.html|access-date=2026-05-04|website=Modern Ghana|language=en}}</ref> Niriba pam daa mi la Lumba ka o nyɛ ŋun yihi yilanim pam din gbunani mini di biɛhisi nyɛ konkoba ka salo maa pam daa tooi lahi mali nangbanikpeeni bee galimi n zaŋ kpa o polo.<ref>{{Cite web|date=2025-07-26|title=Daddy Lumba: The highlife legend who redefined Ghanaian music|url=https://www.pulse.com.gh/story/daddy-lumba-the-highlife-legend-who-redefined-ghanaian-music-2025072612112019972|access-date=2026-05-04|website=Pulse Ghana|language=en}}</ref> O yila maa daa kuli jandirila Ghananim kaya, bɛ yal' niŋda ni bɛ yal' yara, o yila maa ni tooi yari n kpari yal' shaŋa polo n nyɛ yurilim, biɛhigu, kpibu, daŋ, ariziki, fara, suhiyurilim, suhisaɣingu, adiininima, nti pahi suhigbaali.
O ni daa na zoori saha shɛli maa, ''[[Ghana]]'' yil' yiiniba ban daa be ''[[Germany]]'' yuma 1980 bahigu la saha, Lumba daa pili la o yila tuma '<nowiki/>''Lumba Brothers''<nowiki/>' puuni, o mini ''[[Ghana]]'' nira ŋun yuli daa booni [[Nana Acheampong]] la lala saha maa. Bɛ zaa daa nyɛla ban go n chaŋ nti be ''[[Germany]]'' lala saha maa. Bɛ daa yihila bɛ ni daa laɣim n-ŋma yili gaŋ' shɛli la, '<nowiki/>''Yee Ye Aka Akwantuom''<nowiki/>', yuuni 1989; dina n daa lɛbi yili shɛli Ghananim nin ni tiɣi ''[[Ghana]]'' ninvuɣi shaba ban be tiŋduya yilanim puuni.Bɛ ni daa kuli waligi taba 1990 yuma maa piligu saha maa nyaanga, Lumba daa kpala o konko baan' tali tuma mini daabilim ka bɔli li '''Lumba Production''<nowiki/>' ka di mini ''MiPROMO'' kpalanzuya n daa kuli gbuni taba. O daa nyɛla ŋun yihi yil' viɛl' gbaliŋ na yimbayimba saha waɣila nyaanga.
Lumba daa dila ''[[Ghana]]'' baansi kpaŋmaŋ pina dibaa anii. O daa deela ''EMY Africa'' kpaŋmaŋ pina la, ka daa lahi n di kpaŋmaŋ pini shɛli din nyɛ ninvuɣ' shɛba ban kpaŋdi bɛ mansi pam diɛma ni yiɣijam polo la pini yuuni 2018 puuni. Yuuni 2023 puuni, ''[[Germany]]'' ''Ambassador'' din bɛ ''[[Ghana]]'' la daa ti o la '<nowiki/>''Borga Highlife Lifetim''e' kpaŋmaŋ pini la. Yuuni 2024 puuni, o daa lahi bela ban daa deei '<nowiki/>''National Honours and Awards''<nowiki/>' kpaŋmaŋ pina la puuni. Yuuni 2025 puuni, o yilli ŋɔ "''Mpempem Do Me''" daa nyɛla din pahi '''Apple Music''<nowiki/>' yilanim la zuɣu, ''UK'' naa ŋun yuli daa booni ''King Charles III'' la n daa piigi lala yilli maa ni o zaŋ n puhi ''Commonwealth Day'' chuɣu la.
== O biɛhigu piligu ==
Bɛ daa dɔɣila Charles Kwadwo Fosu silimin goli ''[[September]]'' biɛɣu pihita yinika dali yuuni 1964 tiŋ' shɛli bɛ ni booni ''Nsuta'' din be ''[[Ashanti Region]]'' ''[[Ghana]]'' tiŋgbani ni la. O ma n daa nyɛ<ref name=":2">{{Cite web|title=Daddy Lumba, Biography|url=http://ghanaweb.com/person/Daddy-Lumba-1257|access-date=2026-05-04|website=ghanaweb.com|language=en}}</ref> Comfort Gyamfi ka sokam mi o Ama Saah, ka o ba mi nyɛ Johnson Kwadwo Fosu. O ba ni o ma daa dɔɣila bihi ata ka o nyɛ ŋun pa kpɛma sani zuɣu. O laanba maa zaa daa nyɛla karimbanima. O ba daa nyɛla ŋun kani ka o na nyɛ bia.<ref>{{Cite web|title=Daddy Lumba Biography – Official Website of Daddy Lumba|url=https://daddylumbaofficial.com/biography/|access-date=2026-05-04|language=en-US}}</ref>
Fosu daa pilila o shikuru chandi ''Nsuta'' tiŋgbani ni, ''Suame Methodist'' din be ''[[Kumasi]]'' la ka o daa chaŋ, nti naai yuuni 1979. O daa tirisi tooni n chaŋ ''[[Adu Gyamfi Senior High School]]'' din be ''Jamasi'' la, amaa o daa lahi yi ni n labi ''[[Juaben Senior High School]]'' nti naai o ''Secondary Education'' nimaani 1984 la saha.<ref>{{Cite web|title=Daddy Lumba Biography – Official Website of Daddy Lumba|url=https://daddylumbaofficial.com/biography/|access-date=2026-05-04|language=en-US}}</ref>
== O tuma ==
=== O tuuli kuko' yaara mini Lumba Brothers (1983 hali ni 1989) ===
Fosu daa pilila yila o ni daa na nyɛ yuun' pia ni ayɔbu, o ni daa be ''[[Juaben Senior High School]]'' o daa nyɛla bɛ yila toondana yuuni 1983 hali ni yuuni 1984. O daa lahi kpala o tuuli laɣim yili "''Lumba Brothers''" o mini o zonima.<ref name=":0">{{Cite web|date=2025-07-26|title=10 fascinating facts about Highlife Legend Daddy Lumba — And the legacy he leaves behind|url=https://www.graphic.com.gh/entertainment/showbiz-news/10-fascinating-facts-about-highlife-legend-daddy-lumba-and-the-legacy-he-leaves-behind.html|access-date=2026-05-04|website=Graphic Online|language=en-gb}}</ref> O daa pilila bayana niŋbu o mini ''Nkwanta Wesley Singers'' ni daa diɛm diɛma ''Anokye Krom Cultural Center'' la.<ref>{{Cite web|title=Daddy Lumba Biography – Official Website of Daddy Lumba|url=https://daddylumbaofficial.com/biography/|access-date=2026-05-04|language=en-US}}</ref><ref>{{Cite web|date=2025-07-26|title=Daddy Lumba dead: Ghana mourn legendary highlife artiste wey die at age 60|url=https://www.bbc.com/pidgin/articles/cqxgj2e0edjo|access-date=2026-05-04|website=BBC News Pidgin}}</ref> Lala saha maa ka o daa yihi yilli ŋɔ na "Lumba Lumba" ka di yara n-jandiri ban daa tuhiri ''[[South Africa]]'' maŋsulinsi zuɣu lala saha maa. Yilli maa daa niŋla bayana, ka di che ka bɛ ti o yu' paa ŋɔ "Daddy Lumba", ka di daa ti che ka di lɛbi o yu' paa.<ref name=":3">{{Cite web|title=Daddy Lumba Biography – Official Website of Daddy Lumba|url=https://daddylumbaofficial.com/biography/|access-date=2026-05-04|language=en-US}}</ref>
O ni daa kuli naai ''[[Juaben Senior High School|Juaben SHS]]'' o daa chaŋla ''[[Germany]]'' yuuni 1983,<ref name=":0" /> ka di nyɛla o mam, ''Theresa Abebrese'', o ni daa nya so ''Secondary School'' la nti pahi o karimba ''Mama Acheampong'' n daa nyɛ ban tabi sɔŋ o. O daa chirigila ''[[Ghana]]'' nira ŋun gba nyɛ baanga nimaani ''[[Nana Acheampong]]''. Acheampong daa pun nyɛla ŋun be bɔŋ shɛli bɛ ni bɔli "''Talking Dreams''" la ni. Bɛ daa laɣila taba zɔri<ref name=":0" /> ka bɔli bɛ maŋ 'Lumba Brothers' (ka di yina Daddy Lumba yila bɔŋ kurili la ni). Bɛ daa gbaami ni bɛ yihi bɛ yil' palli na dina n nyɛ ''Yee Ye Aka Akwantuom'''<nowiki/>' '''''yuuni 1986 puuni, Joseph Owusu Banahene n daa nyɛ ŋun sɔŋ ka di yina.<ref name=":2" /><ref name=":1" /> Bɛ daa na bi tooi zaŋ yilli maa n wuhi salo ka di nyɛ laɣiri kalinsi zuɣu, naɣila yuuni 1989 ni ka di daa naan yina polo ni, di yibuna n-tɔ ka di kuli duhi bɛ bɔŋ maa saazuɣu.<ref name=":0" /><ref name=":4">{{Cite web|date=2025-07-26|title=Tribute to Daddy Lumba: The Highlife Maestro — iMullar|url=https://imullar.com/2025/07/26/tribute-to-daddy-lumba-the-highlife-maestro/|access-date=2026-05-04|language=en-GB}}</ref> Lumba Brothers daa nyɛla salo nini ni tiɣi shɛli dama bɛ daa chemi ka yili shɛli din daa du tiŋduya laBurger-Highlife''<nowiki/>' yina salo ni. Di yuma ayi nyaanga ka bɛ wali taba, amaa ka na kuli nyɛ ban laɣindi diɛmdi diɛma, kamani yuun' pia polo ha ka Lumba daa taɣi tiŋa.''<ref>{{Cite web|date=2023-01-02|title=“Nana Acheampong introduced me to Highlife music”-Daddy Lumba - Atinka Online|url=https://atinkaonline.com/nana-acheampong-introduced-me-to-highlife-music-daddy-lumba/|access-date=2026-05-04|language=en-US}}</ref><ref name=":3" />
=== O konko tuma (1990 hali ni 2025) ===
==== O bayana niŋbu (1990 hali ni 2000 polo) ====
Lumba Brothers ni daa wali taba n naai, Daddy Lumba daa yihila o konko yilanim na ka bɔli li '<nowiki/>''Obi Ate Meso Buo''<nowiki/>' 1990 yuuni la ni, baantali baŋdaba pam daa nya lala yilanim maa viɛlim ka di niŋ bayana ''[[Ghana]]'' yilanim puuni.<ref>{{Cite web|title=Daddy Lumba Biography – Official Website of Daddy Lumba|url=https://daddylumbaofficial.com/biography/|access-date=2026-05-04|language=en-US}}</ref><ref name=":6">{{Cite web|last=Oloworekende|first=Wale|date=2025-07-29|title=In Tribute To Daddy Lumba, Ghana’s Most Beloved Maverick|url=https://thenativemag.com/in-tribute-to-daddy-lumba-ghanas-most-beloved-maverick/|access-date=2026-05-04|website=The NATIVE|language=en-US}}</ref> Yilanim maa puuni shɛli n daa nyɛ "''Theresa''" ka di fiila jandiri o mam kuro la.<ref name=":4" /> Lumba daa yaarila o kukoli ''Rheinklang Studio'' ka di be ''Düsseldorf'' din be [[Germany]] la. Daddy Lumba daa kuli yihirila yil' pala na yuuni kam hali ni yuuni 2010. O yilanim maa zaa yi laɣim, o daa nyɛla yil' bɔŋbɔŋ bin pishi ni ayopoin<ref>{{Cite web|date=2025-07-27|title=See the list of over 200 songs Daddy Lumba released - MyJoyOnline|url=https://www.myjoyonline.com/see-the-list-of-over-200-songs-daddy-lumba-released/|access-date=2026-05-04|website=www.myjoyonline.com|language=en-US}}</ref> o ni daa na be o nyavuli ni (ka ''Obi Ate Meso Buo'<nowiki/>'' gba pahi danni).<ref name=":2" /> O yilanim daa nyɛla o maŋmaŋ kukoli, o maŋmaŋ takari gbaŋ '<nowiki/>''Lumba Production''' ka di nyɛ din mini ''MiPROMO'' kpalanzuya gbuni taba.
1990 yuma la saha zaa, o daa namdila yil' bona n tiri o baan' taba ''[[Germany]]'' tiŋgbani ni, Vida' gba daa pahila o ni daa ti yili shɛŋa maa ni, Felix Owusu ni daa zaŋ shɛli n wuhi salo yuuni 1992 la.<ref name=":5">{{Cite web|date=2025-07-27|title=See the list of over 200 songs Daddy Lumba released - MyJoyOnline|url=https://www.myjoyonline.com/see-the-list-of-over-200-songs-daddy-lumba-released/|access-date=2026-05-04|website=www.myjoyonline.com|language=en-US}}</ref> Lala saha maa ka Lumba daa chirigi Ofori Amponsah, ŋun daa lihiri m bɔri ŋun yan sɔŋ o o yila tuma polo la. Din saha Daddy Lumba daa na chɛla baantali tuma maa. Dina n daa nyɛ Ofori Amponsah piligu ka o mini Lumba laɣim n-tum, bɛ yihila "Anti Atta" na ka o daa yihi yil' bɔŋ ka boli li Asew. O mini Ofori daa lahi yihila yil'boŋ na ka boli liWo Ho Kyere''<nowiki/>' ka di yina yuuni 1999.''<ref name=":2" /><ref name=":5" />
Yuuni 1999, o daa dila '<nowiki/>''Ghana Music Awards''<nowiki/>' kpaŋmaŋ pina buta ka di '<nowiki/>''Album of the Year''<nowiki/>' kpaŋmaŋ pini nti pahi '<nowiki/>''Most Popular Song of the Year''<nowiki/>' kpaŋmaŋ pini.<ref name=":2" /> '<nowiki/>''Ghana Music Awards'<nowiki/>'' puuni, o daa lahi dila '''Artiste of the Year''<nowiki/>' kpaŋmaŋ pini yuuni 2000.
Silimin goli ''[[December]]'' biɛɣu pia ni yini dali yuuni 2005, Daddy Lumba daa demla diɛma '''House of Blues''<nowiki/>' din be ''[[Chicago]]'' la.<ref>{{Cite web|title=Daddy Lumba at Historic Chicago House of Blues!|url=https://www.modernghana.com/news/87794/daddy-lumba-at-historic-chicago-house-of-blues.html|access-date=2026-05-06|website=Modern Ghana|language=en}}</ref>
Daddy Lumba daa nyɛla ŋun yi poloni dihiri nuu n zaŋjandi ''<nowiki>''New Partronic Party (NPP)''</nowiki>''. "''Nana Ye Winner''", din nyɛ o yilli la nyɛla yili shɛli din daa mali zaashee pam n zaŋti tiŋgbani zuɣulantali piibupiibu shɛli din daa niŋ yuuni 2004, 2012 hali ni 2016. O daa lahi ŋmala yilli n-ti ''Nana Akufo-Addo'' 2020 piibupiibu la, dina n nyɛ "''4 More For Nana''".<ref>{{Cite web|last=Benedict|first=Qwame|date=2020-11-11|title=Daddy Lumba drops his campaign song for Nana Akuffo Addo (VIDEO)|url=https://www.ghpage.com/daddy-lumba-drops-his-campaign-song-for-nana-akuffo-addo-video/167444/|access-date=2026-05-06|website=GhPage|language=en-US}}</ref>
Silimin goli ''[[January]]'' biɛɣu pia ni yini dali yuuni 2009, linjimanim ata daa kuli kpɛla Lumba yiŋ din be ''Atimatim'' la ni ninmohi, ''[[Kumasi]]'' tiŋgbani ni. O tizopaɣa ''Faustina Fosu'' mini bɛ daŋ ni niriba n daa be yiŋa. Faustina ni yɛli sham, ni linjin' dabba maa daa bohila Lumba yala, bɛ daa yɛlimi ni bɛ mini o n yi [[Ankara]] n kuna, ni, ka o yɛliba ni o mini ba ni nya taba o yiŋa. O ni daa kuli yɛli ba ni o ka yiŋa, bɛ daa chaŋmi ka ti lahi labina hawa dibaayi nyaanga ni suhiyiɣisili, bɛ daa kuli zala bɛ yili maa dunoli gbuni n yari zilima ka turi ba. Bɛ ni daa kuli ŋmaligi, Faustina daa bolila ban su tiŋgbani maa fukumsi ka yɛli ba binshɛli din niŋ. Daddy Lumba daa bi yɛli kahigi binshɛɣu din niŋ maa n wuhi solo.<ref>{{Cite web|title=Daddy Lumba in trouble|url=https://www.modernghana.com/entertainment/8623/daddy-lumba-in-trouble.html|access-date=2026-05-06|website=Modern Ghana|language=en}}</ref>
=== 2010 hali ni 2025 ===
Silimin goli ''[[December]]'' biɛɣu pishi ni ayɔbu dali yuuni 2010, Daddy Lumba daa nyɛla ŋun dem dema '''Royal Lamerta Hotel' Ahodwo'' din be [[Kumasi]] la ni, o piligu dali n daa bala ka o diɛm diɛma tiŋ maa ni, o daa yan zaŋla lala diɛma maa n puhi o konko yuun pishi baantali maa ni chuɣu.<ref>{{Cite web|date=2010-09-17|title=Lumba's homecoming show - MyJoyOnline|url=https://www.myjoyonline.com/lumbas-homecoming-show/|access-date=2026-05-06|website=www.myjoyonline.com|language=en-US}}</ref> Bɛ daa tirisila diɛma maa n zali silimin goli ''[[January]]'' dahiyini dali yuuni 2011, ka di nyɛla bɛ tuma nema maa n bi viɛla, niriba n daa saɣim lala luɣili maa, nti pahi luɣili maa ʒilɛli bi viɛli zuɣu. Bɛ ni daa bi tooi diɛm diɛma maa di dabisili dali maa zuɣu ban su diɛma zonzongili daa duhi la lala hotel maa nim kootu.<ref>{{Cite web|title=Patrons of Lumba Concert fiasco explore legal option|url=https://www.modernghana.com/entertainment/14254/patrons-of-lumba-concert-fiasco-explore-legal-option.html|access-date=2026-05-06|website=Modern Ghana|language=en}}</ref>
Silimin goli ''[[January]]'' biɛɣu pia ni ayopoin dali yuuni 2018, Daddy Lumba daa duhila ''Kwame Anokye'' kootu ''Accra High Court'' lani, dama o daa ŋmala ʒiri ni o nyɛla Daddy Lumba bia, o daa boli la o maŋ ''Daddy Lumba Junior'' ka paɣisiri o ni o deei pina niriba sani. Daddy Lumba yɛliya ni Anokye pili o la paɣisibu saha shɛli o ni daa zini ''[[TV Africa]]'' zuɣu n niŋ '''Just Like You''<nowiki/>' la.<ref>{{Cite web|date=2018-04-04|title=Daddy Lumba look-alike changes name after lawsuit|url=https://www.citinewsroom.com/2018/04/daddy-lumba-look-alike-changes-name-after-lawsuit/|access-date=2026-05-06|language=en-US}}</ref> Anokye daa taɣila o yuli n boli o maŋ ''Anokye Supremo''.<ref>{{Cite web|date=2025-07-30|title=Eight 'sing-alikes' of Daddy Lumba mistaken for the original - MyJoyOnline|url=https://www.myjoyonline.com/eight-sing-alikes-of-daddy-lumba-mistaken-for-the-original/|access-date=2026-05-06|website=www.myjoyonline.com|language=en-US}}</ref>
Yuuni 2018 ''EMY Africa Awards'' la ni, Lumba daa dila '''Icon/Legend of Entertainment''<nowiki/>' kpaŋmaŋ pini. O ni daa deei pini maa o daa yɛlimi "N puhi ʒii ŋɔ zonzongilinim mini Ghananim ka paɣi. N nyɛla ŋun na kuli yan tiriya yili suma n yi na be n nyavuli ni".
Silimin goli ''[[October]]'' yuuni 2023, ''[[Germany]] Ambassador'' ŋun ʒi ''[[Ghana]]'' la daa tila Lumba '''Borga Highlife Lifetime Achievement Award''<nowiki/>' kpaŋmaŋ pini.
Lumba daa deela ''Grand Model'' kpaŋmaŋ pini la 2024 ''National Honours and Awards'' puuni, din daa niŋ ''Accra International Conference Centre'' silimin goli ''[[December]]'' biɛɣu pihita dali la.<ref>{{Cite web|date=2024-12-30|title=Full list of recipients at 2024 National Honours Awards - MyJoyOnline|url=https://www.myjoyonline.com/full-list-of-recipients-at-2024-national-honours-awards/|access-date=2026-05-06|website=www.myjoyonline.com|language=en-US}}</ref>
''King Charles III'' daa piila "''Mpempem Do Me''" n pahi yil' yura puuni 2025 yuuni ''Commonwealth Day'' la ni. Lala yilli maa n daa pahiri diba ayopoin ''King Charles III'' ni daa piigi o yil' yura pia ni ayopoin shɛŋa ''Apple Music'' maa.<ref>{{Cite web|date=2025-03-10|title=Daddy Lumba’s ‘Mpempem Do Me’ featured in King Charles’ playlist - MyJoyOnline|url=https://www.myjoyonline.com/daddy-lumbas-mpempem-do-me-featured-in-king-charles-playlist/|access-date=2026-05-06|website=www.myjoyonline.com|language=en-US}}</ref><ref>{{Cite web|last=Ghartey|first=Raphael|date=2025-03-10|title=Daddy Lumba's 'Mpempem Do Me' features in King Charles III's playlist|url=https://3news.com/showbiz/music/daddy-lumbas-mpempem-do-me-features-in-king-charles-iiis-playlist|access-date=2026-05-06|website=3News|language=en}}</ref>
Daddy Lumba daa malila niya ni chaŋ ''[[United States]]'' mini ''[[Canada]]'' n-ti diɛm diɛma, o yuun pishi nimaani nyaanga. ''TM Entertainmentz'' nim daa nyahila lala gɔrim maa o kum dabisili maa.<ref>{{Cite web|last=Ghartey|first=Raphael|date=2025-07-27|title=Daddy Lumba's USA and Canada tour cancelled - Management|url=https://3news.com/news/daddy-lumbas-usa-and-canada-tour-cancelled-management|access-date=2026-05-06|website=3News|language=en}}</ref> Ghana kuko' yaara ''Kaywa'' ni daa yɛli sham, ni Daddy Lumba daa na bela o yilanim bahigu shili malibu ni poi ka o nan yi che yila tuma. Lala yilanim maa di nyɛla din yan shihi yaɣa ŋɔ, ''roots reggae, amapiano, afrobeats'' nti pahi ''highlife''.
== O yila baŋsim ==
Lumba daa yan sabila yila, ka piigi di ni yan yiini dɔli sham, ka laɣim yila maa neen' bɔra, ka yili yila maa. O yilanim pam tooi nyɛla kanbonsili, amaa o tooi chirigiri yiindi siliminsili gba.<ref name=":6" /> Yilli kamani "''Homeless''" o bi yili li kanbonsili mini siliminsili konko o daa pahila ''German'' gba, o ni daa be ''[[Germany]]'' maa ka o daa bohim li o yila piligu maa saha.
=== O yila balibu ===
Bɛ ni daa wumsi o n niŋ asɔri yaɣili din nyɛ ''gospel'' la zuɣu, Lumba daa ŋma yilanim pam n zaŋkpa ''gospel'' polo, ka di tooi yara n kpari biɛhigu, yurilim, biɛhisi ni taba, kpaŋsibu ni tahima polo.<ref name=":6" /> Daddy Lumba yila nyɛla bal' konkoba ka shihiri suhi, ka lahi nyɛ din waligi ka che taba. O yilinim din galisim gari kobishii maa tooi yarimi n kpari yurilim, biɛhisi ni taba, amiliya, fara, tahima, laɣiri, yiŋ kalinsi, maŋ kpaŋsibu, wun paɣibu, suhipiɛlli, Naawuni ni yiko polo. O yila nim kuli nyɛla din puhiri ka laɣiri paɣiba, nintiɣibo zaŋchaŋ ban yuri o polo, ni o nin ni nya yal' shaŋa, ka di che ka nyɛ baanso ŋun biɛhigu mini salo biɛhisi tooi dɔli taba ka lahi taɣiri niriba biɛhisi.<ref>{{Cite journal|last=Akrong|first=Issac|date=2012-10|title=Hip life music: re-defining Ghanaian culture (1990-2012)|url=http://hdl.handle.net/10315/31427|language=en}}</ref>
=== O yila biɛhigu ===
Lumba daa lahi nyɛla niriba ni mi so ka o nini tiɣi o maŋa ka lahi dihiri o maŋ nachiinsi viɛnyɛla, ka mali viɛlim shɛli din che ka salo yuri o, ka lahi ŋma yil' shɛŋa ŋan niŋ bayana ''[[Ghana]]'' tiŋgbani ni, ka di nyɛ binshɛli din bi mili baansi pam. O daa mali la o zuɣu malibu balibu balibu, o daa tooi chɛri tamda, n pamdi sɔŋda ka daa lahi niŋdi tim niŋdi li ka di nyalisira ka be gɔnagɔna.<ref name=":6" />
== O maŋmaŋ biɛhigu ==
O ma ''Comfort Gyamfi (Ama Saah)'' n daa nyɛ o daa tooi mali so yɛltɔɣa n tumdi tuma. O kum daa nyɛla din daa dam o pam ka che ka o ŋma suhidamli, tahama, ni dihitabili yilanima. Daddy Lumba daa nyɛla ninvuɣi so ŋun mali ashili n zaŋ kpa o maŋmaŋ biɛhigu polo.<ref>{{Cite web|date=2025-12-02|title=High court rules both women were lawfully married to late music icon Daddy Lumba [Full Judgment] - MyJoyOnline|url=https://www.myjoyonline.com/high-court-rules-both-women-were-lawfully-married-to-late-music-icon-daddy-lumba-full-judgment/|access-date=2026-05-06|website=www.myjoyonline.com|language=en-US}}</ref> O daaʒia zaa daa nyɛla ''[[Ghana]]'' shiiri million kɔbiga ni pisopoin ni ayɔbu (''GH₵176 million''), ka di che ka o nyɛ be ''[[Ghana]]'' yili' yiindiba ban buni puuni.<ref>{{Cite web|last=Desk|first=HT US|date=2025-07-26|title=Daddy Lumba net worth: How rich was late Ghanaian musician? Here’s all about his family and kids|url=https://www.hindustantimes.com/entertainment/music/daddy-lumba-net-worth-all-about-late-ghanaian-musician-s-wealth-family-and-kids-101753547302466.html|access-date=2026-05-06|website=Hindustan Times|language=en}}</ref>
=== O radio duu ===
Silimin goli ''[[September]]'' yuuni 2022 puuni, Lumba daa yoola ''radio'' duu ka boli li ''DLFM'' (106.9), ka di tiri lahibali kanbonsili ni [[Ankara]] polo ŋɔ.<ref>{{Cite news|date=2022-09-08|title=Music legend Daddy Lumba establishes his own radio station, DLFM|language=en-EN|work=Pulse Ghana|url=https://www.pulse.com.gh/entertainment/music/music-legend-daddy-lumba-establishes-his-own-radio-station-dlfm/33ql1bl|access-date=2026-05-06}}{{Dead link|date=May 2026 |bot=InternetArchiveBot |fix-attempted=yes }}</ref><ref>{{Cite web|title=Daddy Lumba opens his own radio station DLFM in Accra (Photos)|url=http://shinemegh.com/2022/09/08/daddy-lumba-opens-his-own-radio-station-dlfm-in-accra-photos/|access-date=2026-05-06|website=shinemegh.com|language=en-US}}</ref>
=== O dɔro mini o kpibu ===
Silimin goli ''[[July]]'' biɛɣu pishi ni ayɔbu dali asiba mahili yuuni 2025 Lumba daa nyɛla ŋun kani ''Bank Hospital'' din be ''Cantonments'' din be [[Ankara]] la ni.<ref>{{Cite news|date=2025-07-26|title=Daddy Lumba cause of death: Ghanian music icon, passes away - here's what happened to him|work=The Economic Times|url=https://economictimes.indiatimes.com/news/international/us/daddy-lumba-cause-of-death-ghanian-music-icon-passes-away-heres-what-happened-to-him/articleshow/122925433.cms?from=mdr|access-date=2026-05-06|issn=0013-0389}}</ref> Pɔi ka o daa kani, o yuuni pihiyɔbu dɔɣim dabisili chuɣu shɛli din daa niŋ yuuni 2024 la ni, o daa chihila o paɣa, ''Akosua Serwaa Fosuh'' noli ni ka ŋuna n dihi o shini o dali. O daa viila ashili n yɛli ni o daa niŋla yaannyini apulaashin, kamani 2013 la saha. Pɔi ni yuuni 2013, o daa nyɛla do' so ŋun mali alaafee n diɛmdi diɛma laɣinsi ni. Lumba daa nyɛla ŋun diɛma diɛmanim pam n gili duniya yaanga zuɣu laɣinsinim ni.<ref>{{Cite web|title=Highlife Legend Daddy Lumba dies at 60|url=https://www.modernghana.com/entertainment/81389/highlife-legend-daddy-lumba-dies-at.html|access-date=2026-05-06|website=Modern Ghana|language=en}}</ref> ''King Promise'' daa nyɛla ŋun ʒini ''[[Joy FM (Ghana)|Joy FM]]'' zuɣu n yɛli ni o mini Daddy Lumba daa nyɛla ban laɣim n tumda ni bɛ yihi yila na, di chira ayi nyaanga ka Lumba daa kani maa.<ref>{{Cite web|date=2025-07-26|title=Daddy Lumba: 'We were working on a joint album'- King Promise reveals - MyJoyOnline|url=https://www.myjoyonline.com/daddy-lumba-we-were-working-on-a-joint-album-king-promise-reveals/|access-date=2026-05-06|website=www.myjoyonline.com|language=en-US}}</ref>
=== O kuli malibu ===
Daddy Lumba ŋun kani maa daŋni kpɛma (abusuapanin) daa moliya ni o kuli bahigu yan lula silimin goli ''[[December]]'' dabaayɔbu dali 2025, ni di yan niŋla ''Baba Yara Sports Stadium'' din be [[Kumasi]] la ni.<ref>{{Cite web|date=2025-10-08|title=Family announces date for late Daddy Lumba’s final funeral rites|url=https://www.pulse.com.gh/story/family-announces-date-for-late-daddy-lumbas-final-funeral-rites-2025100810142033693|access-date=2026-05-06|website=Pulse Ghana|language=en}}</ref><ref>{{Cite web|date=2025-08-05|title=Daddy Lumba’s funeral to be held in Kumasi - Family - MyJoyOnline|url=https://www.myjoyonline.com/daddy-lumbas-funeral-to-be-held-in-kumasi-family/|access-date=2026-05-06|website=www.myjoyonline.com|language=en-US}}</ref>
=== Silimin goli December kootu zaligu ===
Silimin goli ''[[December]]'' biɛɣu pia ni ayi dali 2025, ''Accra High Court'' daa zaɣisimi ni kuli maa bi yan mali bɛ ni daa gbaai dabisi shɛli maa (''13th [[December]] 2025''), dama bɛ daa bi mali Daddy Lumba mayilinima maa kuli maa malibu shaawara.<ref name=":7">{{Cite web|date=2025-12-12|title=BREAKING: Court blocks Daddy Lumba’s december 13 funeral|url=https://www.pulse.com.gh/story/breaking-court-blocks-daddy-lumbas-december-13-funeral-2025121211041531447|access-date=2026-05-06|website=Pulse Ghana|language=en}}</ref> Kootu maa daa bi saɣi n-ti daŋkpɛma maa, Kofi Owusu (''Abusuapanin'') ni o mali kuli maa shili ka daa lahi yɛli ''Transitions Funeral Home'' ni bɛ di zaŋ kum maa n-ti ba, naɣila kootu maa ti di sariya maa naagi.<ref name=":7" /> Kootu maa vihigu puuni, Daddy Lumba daŋ shɛba ban daa miri o (o paɣa ni o bihi) nuu daa ka kuli maa shili malibu ni, ka kootu maa daa yɛli ni di tu ni bɛ nuu be dinni.
Kootu maa daa zalibami ni bɛ bolimi kuli maa talahi nira kam laɣingu ka ka bɛ ti laɣim gbaai dabisili shɛli bɛ ni yan sɔɣi, bɛ daa lahi zalibami ni laɣishɛlikam bɛ ni nya kuli maa malibuni ni bɛ di zaŋli n gabi Daddy Lumba buni puuni, naɣila bɛ ti ŋmaai sariya maa.<ref>{{Cite web|date=2025-12-12|title=High Court stops Daddy Lumba's funeral over family dispute|url=https://www.primenewsghana.com/general-news/high-court-stops-daddy-lumba-s-funeral-over-family-dispute.html|access-date=2026-05-06|website=Prime News Ghana|language=en-us}}</ref>
Biɛla daa nabi tooi, ka kootu maa lahi zaɣisi bɛ ni gbaai sham maa, dama ban daa duhi yɛltɔɣa maa kootu maa daa bi yo bɛ ni daa gbaai ''GH₵2 million'' shɛli n-ti ba ni bɛ yo pɔi ka bɛ naan yi mali yɛlli maa.<ref>{{Cite web|date=2025-12-12|title=Court allows Daddy Lumba’s funeral to proceed after applicants miss GH¢2m deadline|url=https://www.pulse.com.gh/story/court-allows-daddy-lumbas-funeral-to-proceed-after-applicants-miss-ghcent2m-deadline-2025121215063989018|access-date=2026-05-06|website=Pulse Ghana|language=en}}</ref> Di nyaanga bɛ daa kpaŋ bɛ maŋa n mali yɛlli maa, ka kuli maa daa niŋ bɛ ni daa kuli zali li dabisi shɛli maa (''13th December, 2025'').
== O ni zali shɛli ==
Daddy Lumba daa nyɛla ŋun kpaŋsiri ''[[Ghana]]'' bi' pola mini baan' bihi ni bɛ piimi ''Highlife'' bɛ yila yilibu ni.<ref name=":1" /> O daa lahi nyɛla ŋun sɔŋdi baansi ban na yiɣisirina, baansi kamani ''Felix Owusu, Afia Ampofowaa, Kwabena Sunkwa, Ofori Amponsah, Selina Orleans, Akua Serwaa Bonsu, Borax, Ateaa Tina'', ni ban pahipahi.<ref>{{Cite web|title=Daddy Lumba Biography – Official Website of Daddy Lumba|url=https://daddylumbaofficial.com/biography/|access-date=2026-05-06|language=en-US}}</ref> Baansi kamani ''Sarkodie, King Promise'', ni ''KiDi'' nyɛla ban gba yɛli ni Daddy Lumba nyɛla ŋun kpaŋsiba pam bɛ yila baantali polo.
Lumba kpaŋmaŋ zaŋchaŋ ''[[Ghana]]'' yila zaŋgɔhi tiŋduya binkumda polo nyɛla din zaŋ ninneesim na, ka o yilanim maa lahi yɛligi ''[[Ghana]]'' kaya.<ref>{{Cite web|date=2025-07-26|title=Daddy Lumba, Ghanaian music superstar, dead at 60|url=https://www.wusa9.com/article/entertainment/music/daddy-lumba-ghana-accra-highlife-music-obituary-death-dead/65-52a3fbb7-22a0-4fc1-92df-106e095cb15a|access-date=2026-05-06|website=wusa9.com|language=en-US}}</ref>
<h1>O kpaŋmaŋ pina</h1>
=== Di ni yina shɛli ===
* Ghana Music Awards <ref>{{Cite web|date=2025-06-13|title=1ST – 10TH EDITION WINNERS - 27TH TGMA Official Website|url=https://ghanamusicawards.com/winner/1st-10th-edition-winners/|access-date=2026-05-14|language=en-US}}</ref><br />
<table border="5" cellpadding="20">
<tr>
<th>Organization</th>
<th>Year</th>
<th>Category</th>
<th>Nominated work</th>
<th>Result</th>
<th>Reference</th>
</tr>
<!-- Ghana Music Awards -->
<tr>
<td rowspan="11">Ghana Music Awards</td>
<td rowspan="3">1999</td>
<td>Best Album</td>
<td>-</td>
<td>Won</td>
<td></td>
</tr>
<tr>
<td>Most Popular Song</td>
<td>-</td>
<td>Won</td>
<td></td>
</tr>
<tr>
<td>Artist of the Year</td>
<td>-</td>
<td>Won</td>
<td></td>
</tr>
<tr>
<td rowspan="2">2000</td>
<td>Album Of The Year</td>
<td>Aben Wo Ha</td>
<td>Won</td>
<td></td>
</tr>
<tr>
<td>Song of the Year</td>
<td>Aben Wo Ha</td>
<td>Won</td>
<td> <ref>https://mobile.ghanaweb.com/GhanaHomePage/entertainment/Daddy-Lumba-s-Aben-Wo-Ha-How-the-controversial-song-became-a-classic-1993919</ref> </td>
</tr>
<tr>
<td rowspan="2">2003</td>
<td>Contemporary Highlife Album Of The Year</td>
<td>Poison</td>
<td>Won</td>
<td></td>
</tr>
<tr>
<td>Contemporary Highlife Song Of The Year</td>
<td>Menya Mpo</td>
<td>Won</td>
<td></td>
</tr>
<tr>
<td>2008</td>
<td>Song of the Year</td>
<td>Tokrom</td>
<td>Nominated</td>
<td> <ref>https://mobile.ghanaweb.com/GhanaHomePage/entertainment/Ghana-Music-Awards-2008-nominations-out-193628</ref> </td>
</tr>
<tr>
<td>2011</td>
<td>Highlife Song of the Year</td>
<td>Anadwo Ye Die</td>
<td>Nominated</td>
<td> <ref>https://www.modernghana.com/entertainment/14578/three-artistes-lead-2011-ghana-music-awards-nominations.html</ref> </td>
</tr>
<tr>
<td>2012</td>
<td>Highlife Song of the Year</td>
<td>Hye Po</td>
<td>Nominated</td>
<td> <ref>https://www.newsghana.com.gh/sarkodie-okyeame-kwame-top-vodafone-ghana-music-awards-2012-nominees-list/</ref> </td>
</tr>
<tr>
<td>2015</td>
<td>Highlife Song of the Year</td>
<td>Yentie Obiaa</td>
<td>Won</td>
<td></td>
</tr>
<!-- Ghana Music Awards UK -->
<tr>
<td rowspan="2">Ghana Music Awards UK</td>
<td>2017</td>
<td>Highlife Song of the Year</td>
<td>Enko Den</td>
<td>Nominated</td>
<td> <ref>https://www.modernghana.com/entertainment/43996/ghana-music-awards-uk-2017-nominations-announced.html</ref> </td>
</tr>
<tr>
<td>2023</td>
<td>Most Popular Song of the Year</td>
<td>Ofon Na Ɛdi Asem Fo</td>
<td>Nominated</td>
<td> <ref>https://www.musicinafrica.net/magazine/ghana-music-awards-uk-2023-all-nominees</ref></td>
</tr>
</table>
=== Honorary Awards ===
<table border="5" cellpadding="20">
<tr>
<th>Organization</th>
<th>Year</th>
<th>Category</th>
<th>Ref.</th>
</tr>
<!-- Ghana Music Awards -->
<tr>
<td rowspan="5">Ghana Music Awards</td>
<td>1999</td>
<td>Artist of the Year</td>
<td rowspan="3"></td>
</tr>
<tr>
<td>2000</td>
<td>Artist of the Year</td>
</tr>
<tr>
<td>2003</td>
<td>Contemporary Highlife Artist Of The Year</td>
</tr>
<tr>
<td>2015</td>
<td>Highlife Artiste(s) of the Year</td>
<td></td>
</tr>
<tr>
<td>2018</td>
<td>Lifetime Achievement Award</td>
<td> <ref>https://www.musicearshot.com/2025/07/the-timeless-legacy-of-daddy-lumba-ghana-s-highlife-icon-dies-at-60.html?m=1</ref> </td>
</tr>
<!-- EMY Africa Awards -->
<tr>
<td>EMY Africa Awards</td>
<td>2018</td>
<td>Icon/Legend of Entertainment</td>
<td> <ref>https://mobile.ghanaweb.com/GhanaHomePage/entertainment/Daddy-Lumba-A-look-at-the-life-and-achievements-of-a-Highlife-legend-1993575</ref> </td>
</tr>
<!-- Embassy of Ghana -->
<tr>
<td>Embassy of Ghana, Berlin, Germany</td>
<td>2023</td>
<td>Borga Highlife Lifetime Achievement Award</td>
<td> <ref>https://mobile.ghanaweb.com/GhanaHomePage/entertainment/Daddy-Lumba-A-look-at-the-life-and-achievements-of-a-Highlife-legend-1993575</ref> </td>
</tr>
<!-- National Honours -->
<tr>
<td>National Honours and Awards</td>
<td>2024</td>
<td>Grand Medal</td>
<td> <ref>https://www.myjoyonline.com/full-list-of-recipients-at-2024-national-honours-awards/</ref> </td>
</tr>
</table>
== O kuko' yaara ==
Lahibali maa maŋmaŋa: ''Daddy Lumba discography''
== Nyami ŋɔ gba ==
* [[:en:Music_of_Ghana|Music of Ghana]]
* [[:en:Highlife|Highlife]]
* [[:en:Nana_Acheampong|Nana Acheampong]]
== Kundivihira ==
3o0k74yxirg7bwjt6mjwexzz8k7y6r2
136706
136705
2026-05-14T10:43:09Z
Phasy GH
5787
Added a reference
136706
wikitext
text/x-wiki
{{Bio}}
'''Charles Kwadwo Fosuh''' (be daa dɔɣi o la silimin goli ''[[September]]'' biɛɣu pihita yinika dali yuuni 1964 - ka o daa kani silimin ''[[July]]'' biɛɣu pishi ni ayɔbu yuuni 2025), ka bɛ mi o o tuma ni '''Daddy Lumba''', nyɛla ''[[Ghana]]'' nira ŋun nyɛ ''[[Germany]]'' yili yiina, yili sabira,<ref>{{Cite web|date=2025-11-26|title=Kumasi High court told Daddy Lumba died a German national, not Ghanaian - MyJoyOnline|url=https://www.myjoyonline.com/kumasi-high-court-told-daddy-lumba-died-a-german-national-not-ghanaian/|access-date=2026-05-04|website=www.myjoyonline.com|language=en-US}}</ref> ni ŋun tiri yila kumsi. O nyɛla ninvuɣ' so ŋun niŋ bayana ka yihi yilanim pam na, ka di shaŋa nyɛ din du tiŋduya, o nyɛla niriba pam ni mi ka o talahi mini o salo galisi pam ''[[Ghana]]'' yil' yiiniba puuni.<ref name=":1">{{Cite web|date=2025-07-27|title=Daddy Lumba: Ghana's highlife legend dies age 60|url=https://www.bbc.com/news/articles/ce93zez439lo|access-date=2026-05-04|website=www.bbc.com|language=en-GB}}</ref><ref>{{Cite web|title=Daddy Lumba As A Course To Be Studied?|url=https://www.modernghana.com/entertainment/62813/daddy-lumba-as-a-course-to-be-studied.html|access-date=2026-05-04|website=Modern Ghana|language=en}}</ref><ref>{{Cite news|last=Livemint|date=2025-07-26|title=Daddy Lumba, famed Ghanaian highlife singer, dies at 59 in Accra {{!}} Today News|language=en|work=mint|url=https://www.livemint.com/news/us-news/daddy-lumba-famed-ghanaian-highlife-singer-dies-at-59-in-accra-11753543948352.html|access-date=2026-05-04}}</ref><ref>{{Cite web|title=Not Just a Singer: Daddy Lumba and the Soul of a Nation|url=https://www.modernghana.com/news/1421277/not-just-a-singer-daddy-lumba-and-the-soul-of-a.html|access-date=2026-05-04|website=Modern Ghana|language=en}}</ref> Niriba pam daa mi la Lumba ka o nyɛ ŋun yihi yilanim pam din gbunani mini di biɛhisi nyɛ konkoba ka salo maa pam daa tooi lahi mali nangbanikpeeni bee galimi n zaŋ kpa o polo.<ref>{{Cite web|date=2025-07-26|title=Daddy Lumba: The highlife legend who redefined Ghanaian music|url=https://www.pulse.com.gh/story/daddy-lumba-the-highlife-legend-who-redefined-ghanaian-music-2025072612112019972|access-date=2026-05-04|website=Pulse Ghana|language=en}}</ref> O yila maa daa kuli jandirila Ghananim kaya, bɛ yal' niŋda ni bɛ yal' yara, o yila maa ni tooi yari n kpari yal' shaŋa polo n nyɛ yurilim, biɛhigu, kpibu, daŋ, ariziki, fara, suhiyurilim, suhisaɣingu, adiininima, nti pahi suhigbaali.
O ni daa na zoori saha shɛli maa, ''[[Ghana]]'' yil' yiiniba ban daa be ''[[Germany]]'' yuma 1980 bahigu la saha, Lumba daa pili la o yila tuma '<nowiki/>''Lumba Brothers''<nowiki/>' puuni, o mini ''[[Ghana]]'' nira ŋun yuli daa booni [[Nana Acheampong]] la lala saha maa. Bɛ zaa daa nyɛla ban go n chaŋ nti be ''[[Germany]]'' lala saha maa. Bɛ daa yihila bɛ ni daa laɣim n-ŋma yili gaŋ' shɛli la, '<nowiki/>''Yee Ye Aka Akwantuom''<nowiki/>', yuuni 1989; dina n daa lɛbi yili shɛli Ghananim nin ni tiɣi ''[[Ghana]]'' ninvuɣi shaba ban be tiŋduya yilanim puuni.Bɛ ni daa kuli waligi taba 1990 yuma maa piligu saha maa nyaanga, Lumba daa kpala o konko baan' tali tuma mini daabilim ka bɔli li '''Lumba Production''<nowiki/>' ka di mini ''MiPROMO'' kpalanzuya n daa kuli gbuni taba. O daa nyɛla ŋun yihi yil' viɛl' gbaliŋ na yimbayimba saha waɣila nyaanga.
Lumba daa dila ''[[Ghana]]'' baansi kpaŋmaŋ pina dibaa anii. O daa deela ''EMY Africa'' kpaŋmaŋ pina la, ka daa lahi n di kpaŋmaŋ pini shɛli din nyɛ ninvuɣ' shɛba ban kpaŋdi bɛ mansi pam diɛma ni yiɣijam polo la pini yuuni 2018 puuni. Yuuni 2023 puuni, ''[[Germany]]'' ''Ambassador'' din bɛ ''[[Ghana]]'' la daa ti o la '<nowiki/>''Borga Highlife Lifetim''e' kpaŋmaŋ pini la. Yuuni 2024 puuni, o daa lahi bela ban daa deei '<nowiki/>''National Honours and Awards''<nowiki/>' kpaŋmaŋ pina la puuni. Yuuni 2025 puuni, o yilli ŋɔ "''Mpempem Do Me''" daa nyɛla din pahi '''Apple Music''<nowiki/>' yilanim la zuɣu, ''UK'' naa ŋun yuli daa booni ''King Charles III'' la n daa piigi lala yilli maa ni o zaŋ n puhi ''Commonwealth Day'' chuɣu la.
== O biɛhigu piligu ==
Bɛ daa dɔɣila Charles Kwadwo Fosu silimin goli ''[[September]]'' biɛɣu pihita yinika dali yuuni 1964 tiŋ' shɛli bɛ ni booni ''Nsuta'' din be ''[[Ashanti Region]]'' ''[[Ghana]]'' tiŋgbani ni la. O ma n daa nyɛ<ref name=":2">{{Cite web|title=Daddy Lumba, Biography|url=http://ghanaweb.com/person/Daddy-Lumba-1257|access-date=2026-05-04|website=ghanaweb.com|language=en}}</ref> Comfort Gyamfi ka sokam mi o Ama Saah, ka o ba mi nyɛ Johnson Kwadwo Fosu. O ba ni o ma daa dɔɣila bihi ata ka o nyɛ ŋun pa kpɛma sani zuɣu. O laanba maa zaa daa nyɛla karimbanima. O ba daa nyɛla ŋun kani ka o na nyɛ bia.<ref>{{Cite web|title=Daddy Lumba Biography – Official Website of Daddy Lumba|url=https://daddylumbaofficial.com/biography/|access-date=2026-05-04|language=en-US}}</ref>
Fosu daa pilila o shikuru chandi ''Nsuta'' tiŋgbani ni, ''Suame Methodist'' din be ''[[Kumasi]]'' la ka o daa chaŋ, nti naai yuuni 1979. O daa tirisi tooni n chaŋ ''[[Adu Gyamfi Senior High School]]'' din be ''Jamasi'' la, amaa o daa lahi yi ni n labi ''[[Juaben Senior High School]]'' nti naai o ''Secondary Education'' nimaani 1984 la saha.<ref>{{Cite web|title=Daddy Lumba Biography – Official Website of Daddy Lumba|url=https://daddylumbaofficial.com/biography/|access-date=2026-05-04|language=en-US}}</ref>
== O tuma ==
=== O tuuli kuko' yaara mini Lumba Brothers (1983 hali ni 1989) ===
Fosu daa pilila yila o ni daa na nyɛ yuun' pia ni ayɔbu, o ni daa be ''[[Juaben Senior High School]]'' o daa nyɛla bɛ yila toondana yuuni 1983 hali ni yuuni 1984. O daa lahi kpala o tuuli laɣim yili "''Lumba Brothers''" o mini o zonima.<ref name=":0">{{Cite web|date=2025-07-26|title=10 fascinating facts about Highlife Legend Daddy Lumba — And the legacy he leaves behind|url=https://www.graphic.com.gh/entertainment/showbiz-news/10-fascinating-facts-about-highlife-legend-daddy-lumba-and-the-legacy-he-leaves-behind.html|access-date=2026-05-04|website=Graphic Online|language=en-gb}}</ref> O daa pilila bayana niŋbu o mini ''Nkwanta Wesley Singers'' ni daa diɛm diɛma ''Anokye Krom Cultural Center'' la.<ref>{{Cite web|title=Daddy Lumba Biography – Official Website of Daddy Lumba|url=https://daddylumbaofficial.com/biography/|access-date=2026-05-04|language=en-US}}</ref><ref>{{Cite web|date=2025-07-26|title=Daddy Lumba dead: Ghana mourn legendary highlife artiste wey die at age 60|url=https://www.bbc.com/pidgin/articles/cqxgj2e0edjo|access-date=2026-05-04|website=BBC News Pidgin}}</ref> Lala saha maa ka o daa yihi yilli ŋɔ na "Lumba Lumba" ka di yara n-jandiri ban daa tuhiri ''[[South Africa]]'' maŋsulinsi zuɣu lala saha maa. Yilli maa daa niŋla bayana, ka di che ka bɛ ti o yu' paa ŋɔ "Daddy Lumba", ka di daa ti che ka di lɛbi o yu' paa.<ref name=":3">{{Cite web|title=Daddy Lumba Biography – Official Website of Daddy Lumba|url=https://daddylumbaofficial.com/biography/|access-date=2026-05-04|language=en-US}}</ref>
O ni daa kuli naai ''[[Juaben Senior High School|Juaben SHS]]'' o daa chaŋla ''[[Germany]]'' yuuni 1983,<ref name=":0" /> ka di nyɛla o mam, ''Theresa Abebrese'', o ni daa nya so ''Secondary School'' la nti pahi o karimba ''Mama Acheampong'' n daa nyɛ ban tabi sɔŋ o. O daa chirigila ''[[Ghana]]'' nira ŋun gba nyɛ baanga nimaani ''[[Nana Acheampong]]''. Acheampong daa pun nyɛla ŋun be bɔŋ shɛli bɛ ni bɔli "''Talking Dreams''" la ni. Bɛ daa laɣila taba zɔri<ref name=":0" /> ka bɔli bɛ maŋ 'Lumba Brothers' (ka di yina Daddy Lumba yila bɔŋ kurili la ni). Bɛ daa gbaami ni bɛ yihi bɛ yil' palli na dina n nyɛ ''Yee Ye Aka Akwantuom'''<nowiki/>' '''''yuuni 1986 puuni, Joseph Owusu Banahene n daa nyɛ ŋun sɔŋ ka di yina.<ref name=":2" /><ref name=":1" /> Bɛ daa na bi tooi zaŋ yilli maa n wuhi salo ka di nyɛ laɣiri kalinsi zuɣu, naɣila yuuni 1989 ni ka di daa naan yina polo ni, di yibuna n-tɔ ka di kuli duhi bɛ bɔŋ maa saazuɣu.<ref name=":0" /><ref name=":4">{{Cite web|date=2025-07-26|title=Tribute to Daddy Lumba: The Highlife Maestro — iMullar|url=https://imullar.com/2025/07/26/tribute-to-daddy-lumba-the-highlife-maestro/|access-date=2026-05-04|language=en-GB}}</ref> Lumba Brothers daa nyɛla salo nini ni tiɣi shɛli dama bɛ daa chemi ka yili shɛli din daa du tiŋduya laBurger-Highlife''<nowiki/>' yina salo ni. Di yuma ayi nyaanga ka bɛ wali taba, amaa ka na kuli nyɛ ban laɣindi diɛmdi diɛma, kamani yuun' pia polo ha ka Lumba daa taɣi tiŋa.''<ref>{{Cite web|date=2023-01-02|title=“Nana Acheampong introduced me to Highlife music”-Daddy Lumba - Atinka Online|url=https://atinkaonline.com/nana-acheampong-introduced-me-to-highlife-music-daddy-lumba/|access-date=2026-05-04|language=en-US}}</ref><ref name=":3" />
=== O konko tuma (1990 hali ni 2025) ===
==== O bayana niŋbu (1990 hali ni 2000 polo) ====
Lumba Brothers ni daa wali taba n naai, Daddy Lumba daa yihila o konko yilanim na ka bɔli li '<nowiki/>''Obi Ate Meso Buo''<nowiki/>' 1990 yuuni la ni, baantali baŋdaba pam daa nya lala yilanim maa viɛlim ka di niŋ bayana ''[[Ghana]]'' yilanim puuni.<ref>{{Cite web|title=Daddy Lumba Biography – Official Website of Daddy Lumba|url=https://daddylumbaofficial.com/biography/|access-date=2026-05-04|language=en-US}}</ref><ref name=":6">{{Cite web|last=Oloworekende|first=Wale|date=2025-07-29|title=In Tribute To Daddy Lumba, Ghana’s Most Beloved Maverick|url=https://thenativemag.com/in-tribute-to-daddy-lumba-ghanas-most-beloved-maverick/|access-date=2026-05-04|website=The NATIVE|language=en-US}}</ref> Yilanim maa puuni shɛli n daa nyɛ "''Theresa''" ka di fiila jandiri o mam kuro la.<ref name=":4" /> Lumba daa yaarila o kukoli ''Rheinklang Studio'' ka di be ''Düsseldorf'' din be [[Germany]] la. Daddy Lumba daa kuli yihirila yil' pala na yuuni kam hali ni yuuni 2010. O yilanim maa zaa yi laɣim, o daa nyɛla yil' bɔŋbɔŋ bin pishi ni ayopoin<ref>{{Cite web|date=2025-07-27|title=See the list of over 200 songs Daddy Lumba released - MyJoyOnline|url=https://www.myjoyonline.com/see-the-list-of-over-200-songs-daddy-lumba-released/|access-date=2026-05-04|website=www.myjoyonline.com|language=en-US}}</ref> o ni daa na be o nyavuli ni (ka ''Obi Ate Meso Buo'<nowiki/>'' gba pahi danni).<ref name=":2" /> O yilanim daa nyɛla o maŋmaŋ kukoli, o maŋmaŋ takari gbaŋ '<nowiki/>''Lumba Production''' ka di nyɛ din mini ''MiPROMO'' kpalanzuya gbuni taba.
1990 yuma la saha zaa, o daa namdila yil' bona n tiri o baan' taba ''[[Germany]]'' tiŋgbani ni, Vida' gba daa pahila o ni daa ti yili shɛŋa maa ni, Felix Owusu ni daa zaŋ shɛli n wuhi salo yuuni 1992 la.<ref name=":5">{{Cite web|date=2025-07-27|title=See the list of over 200 songs Daddy Lumba released - MyJoyOnline|url=https://www.myjoyonline.com/see-the-list-of-over-200-songs-daddy-lumba-released/|access-date=2026-05-04|website=www.myjoyonline.com|language=en-US}}</ref> Lala saha maa ka Lumba daa chirigi Ofori Amponsah, ŋun daa lihiri m bɔri ŋun yan sɔŋ o o yila tuma polo la. Din saha Daddy Lumba daa na chɛla baantali tuma maa. Dina n daa nyɛ Ofori Amponsah piligu ka o mini Lumba laɣim n-tum, bɛ yihila "Anti Atta" na ka o daa yihi yil' bɔŋ ka boli li Asew. O mini Ofori daa lahi yihila yil'boŋ na ka boli liWo Ho Kyere''<nowiki/>' ka di yina yuuni 1999.''<ref name=":2" /><ref name=":5" />
Yuuni 1999, o daa dila '<nowiki/>''Ghana Music Awards''<nowiki/>' kpaŋmaŋ pina buta ka di '<nowiki/>''Album of the Year''<nowiki/>' kpaŋmaŋ pini nti pahi '<nowiki/>''Most Popular Song of the Year''<nowiki/>' kpaŋmaŋ pini.<ref name=":2" /> '<nowiki/>''Ghana Music Awards'<nowiki/>'' puuni, o daa lahi dila '''Artiste of the Year''<nowiki/>' kpaŋmaŋ pini yuuni 2000.
Silimin goli ''[[December]]'' biɛɣu pia ni yini dali yuuni 2005, Daddy Lumba daa demla diɛma '''House of Blues''<nowiki/>' din be ''[[Chicago]]'' la.<ref>{{Cite web|title=Daddy Lumba at Historic Chicago House of Blues!|url=https://www.modernghana.com/news/87794/daddy-lumba-at-historic-chicago-house-of-blues.html|access-date=2026-05-06|website=Modern Ghana|language=en}}</ref>
Daddy Lumba daa nyɛla ŋun yi poloni dihiri nuu n zaŋjandi ''<nowiki>''New Partronic Party (NPP)''</nowiki>''. "''Nana Ye Winner''", din nyɛ o yilli la nyɛla yili shɛli din daa mali zaashee pam n zaŋti tiŋgbani zuɣulantali piibupiibu shɛli din daa niŋ yuuni 2004, 2012 hali ni 2016. O daa lahi ŋmala yilli n-ti ''Nana Akufo-Addo'' 2020 piibupiibu la, dina n nyɛ "''4 More For Nana''".<ref>{{Cite web|last=Benedict|first=Qwame|date=2020-11-11|title=Daddy Lumba drops his campaign song for Nana Akuffo Addo (VIDEO)|url=https://www.ghpage.com/daddy-lumba-drops-his-campaign-song-for-nana-akuffo-addo-video/167444/|access-date=2026-05-06|website=GhPage|language=en-US}}</ref>
Silimin goli ''[[January]]'' biɛɣu pia ni yini dali yuuni 2009, linjimanim ata daa kuli kpɛla Lumba yiŋ din be ''Atimatim'' la ni ninmohi, ''[[Kumasi]]'' tiŋgbani ni. O tizopaɣa ''Faustina Fosu'' mini bɛ daŋ ni niriba n daa be yiŋa. Faustina ni yɛli sham, ni linjin' dabba maa daa bohila Lumba yala, bɛ daa yɛlimi ni bɛ mini o n yi [[Ankara]] n kuna, ni, ka o yɛliba ni o mini ba ni nya taba o yiŋa. O ni daa kuli yɛli ba ni o ka yiŋa, bɛ daa chaŋmi ka ti lahi labina hawa dibaayi nyaanga ni suhiyiɣisili, bɛ daa kuli zala bɛ yili maa dunoli gbuni n yari zilima ka turi ba. Bɛ ni daa kuli ŋmaligi, Faustina daa bolila ban su tiŋgbani maa fukumsi ka yɛli ba binshɛli din niŋ. Daddy Lumba daa bi yɛli kahigi binshɛɣu din niŋ maa n wuhi solo.<ref>{{Cite web|title=Daddy Lumba in trouble|url=https://www.modernghana.com/entertainment/8623/daddy-lumba-in-trouble.html|access-date=2026-05-06|website=Modern Ghana|language=en}}</ref>
=== 2010 hali ni 2025 ===
Silimin goli ''[[December]]'' biɛɣu pishi ni ayɔbu dali yuuni 2010, Daddy Lumba daa nyɛla ŋun dem dema '''Royal Lamerta Hotel' Ahodwo'' din be [[Kumasi]] la ni, o piligu dali n daa bala ka o diɛm diɛma tiŋ maa ni, o daa yan zaŋla lala diɛma maa n puhi o konko yuun pishi baantali maa ni chuɣu.<ref>{{Cite web|date=2010-09-17|title=Lumba's homecoming show - MyJoyOnline|url=https://www.myjoyonline.com/lumbas-homecoming-show/|access-date=2026-05-06|website=www.myjoyonline.com|language=en-US}}</ref> Bɛ daa tirisila diɛma maa n zali silimin goli ''[[January]]'' dahiyini dali yuuni 2011, ka di nyɛla bɛ tuma nema maa n bi viɛla, niriba n daa saɣim lala luɣili maa, nti pahi luɣili maa ʒilɛli bi viɛli zuɣu. Bɛ ni daa bi tooi diɛm diɛma maa di dabisili dali maa zuɣu ban su diɛma zonzongili daa duhi la lala hotel maa nim kootu.<ref>{{Cite web|title=Patrons of Lumba Concert fiasco explore legal option|url=https://www.modernghana.com/entertainment/14254/patrons-of-lumba-concert-fiasco-explore-legal-option.html|access-date=2026-05-06|website=Modern Ghana|language=en}}</ref>
Silimin goli ''[[January]]'' biɛɣu pia ni ayopoin dali yuuni 2018, Daddy Lumba daa duhila ''Kwame Anokye'' kootu ''Accra High Court'' lani, dama o daa ŋmala ʒiri ni o nyɛla Daddy Lumba bia, o daa boli la o maŋ ''Daddy Lumba Junior'' ka paɣisiri o ni o deei pina niriba sani. Daddy Lumba yɛliya ni Anokye pili o la paɣisibu saha shɛli o ni daa zini ''[[TV Africa]]'' zuɣu n niŋ '''Just Like You''<nowiki/>' la.<ref>{{Cite web|date=2018-04-04|title=Daddy Lumba look-alike changes name after lawsuit|url=https://www.citinewsroom.com/2018/04/daddy-lumba-look-alike-changes-name-after-lawsuit/|access-date=2026-05-06|language=en-US}}</ref> Anokye daa taɣila o yuli n boli o maŋ ''Anokye Supremo''.<ref>{{Cite web|date=2025-07-30|title=Eight 'sing-alikes' of Daddy Lumba mistaken for the original - MyJoyOnline|url=https://www.myjoyonline.com/eight-sing-alikes-of-daddy-lumba-mistaken-for-the-original/|access-date=2026-05-06|website=www.myjoyonline.com|language=en-US}}</ref>
Yuuni 2018 ''EMY Africa Awards'' la ni, Lumba daa dila '''Icon/Legend of Entertainment''<nowiki/>' kpaŋmaŋ pini. O ni daa deei pini maa o daa yɛlimi "N puhi ʒii ŋɔ zonzongilinim mini Ghananim ka paɣi. N nyɛla ŋun na kuli yan tiriya yili suma n yi na be n nyavuli ni".
Silimin goli ''[[October]]'' yuuni 2023, ''[[Germany]] Ambassador'' ŋun ʒi ''[[Ghana]]'' la daa tila Lumba '''Borga Highlife Lifetime Achievement Award''<nowiki/>' kpaŋmaŋ pini.
Lumba daa deela ''Grand Model'' kpaŋmaŋ pini la 2024 ''National Honours and Awards'' puuni, din daa niŋ ''Accra International Conference Centre'' silimin goli ''[[December]]'' biɛɣu pihita dali la.<ref>{{Cite web|date=2024-12-30|title=Full list of recipients at 2024 National Honours Awards - MyJoyOnline|url=https://www.myjoyonline.com/full-list-of-recipients-at-2024-national-honours-awards/|access-date=2026-05-06|website=www.myjoyonline.com|language=en-US}}</ref>
''King Charles III'' daa piila "''Mpempem Do Me''" n pahi yil' yura puuni 2025 yuuni ''Commonwealth Day'' la ni. Lala yilli maa n daa pahiri diba ayopoin ''King Charles III'' ni daa piigi o yil' yura pia ni ayopoin shɛŋa ''Apple Music'' maa.<ref>{{Cite web|date=2025-03-10|title=Daddy Lumba’s ‘Mpempem Do Me’ featured in King Charles’ playlist - MyJoyOnline|url=https://www.myjoyonline.com/daddy-lumbas-mpempem-do-me-featured-in-king-charles-playlist/|access-date=2026-05-06|website=www.myjoyonline.com|language=en-US}}</ref><ref>{{Cite web|last=Ghartey|first=Raphael|date=2025-03-10|title=Daddy Lumba's 'Mpempem Do Me' features in King Charles III's playlist|url=https://3news.com/showbiz/music/daddy-lumbas-mpempem-do-me-features-in-king-charles-iiis-playlist|access-date=2026-05-06|website=3News|language=en}}</ref>
Daddy Lumba daa malila niya ni chaŋ ''[[United States]]'' mini ''[[Canada]]'' n-ti diɛm diɛma, o yuun pishi nimaani nyaanga. ''TM Entertainmentz'' nim daa nyahila lala gɔrim maa o kum dabisili maa.<ref>{{Cite web|last=Ghartey|first=Raphael|date=2025-07-27|title=Daddy Lumba's USA and Canada tour cancelled - Management|url=https://3news.com/news/daddy-lumbas-usa-and-canada-tour-cancelled-management|access-date=2026-05-06|website=3News|language=en}}</ref> Ghana kuko' yaara ''Kaywa'' ni daa yɛli sham, ni Daddy Lumba daa na bela o yilanim bahigu shili malibu ni poi ka o nan yi che yila tuma. Lala yilanim maa di nyɛla din yan shihi yaɣa ŋɔ, ''roots reggae, amapiano, afrobeats'' nti pahi ''highlife''.
== O yila baŋsim ==
Lumba daa yan sabila yila, ka piigi di ni yan yiini dɔli sham, ka laɣim yila maa neen' bɔra, ka yili yila maa. O yilanim pam tooi nyɛla kanbonsili, amaa o tooi chirigiri yiindi siliminsili gba.<ref name=":6" /> Yilli kamani "''Homeless''" o bi yili li kanbonsili mini siliminsili konko o daa pahila ''German'' gba, o ni daa be ''[[Germany]]'' maa ka o daa bohim li o yila piligu maa saha.
=== O yila balibu ===
Bɛ ni daa wumsi o n niŋ asɔri yaɣili din nyɛ ''gospel'' la zuɣu, Lumba daa ŋma yilanim pam n zaŋkpa ''gospel'' polo, ka di tooi yara n kpari biɛhigu, yurilim, biɛhisi ni taba, kpaŋsibu ni tahima polo.<ref name=":6" /> Daddy Lumba yila nyɛla bal' konkoba ka shihiri suhi, ka lahi nyɛ din waligi ka che taba. O yilinim din galisim gari kobishii maa tooi yarimi n kpari yurilim, biɛhisi ni taba, amiliya, fara, tahima, laɣiri, yiŋ kalinsi, maŋ kpaŋsibu, wun paɣibu, suhipiɛlli, Naawuni ni yiko polo. O yila nim kuli nyɛla din puhiri ka laɣiri paɣiba, nintiɣibo zaŋchaŋ ban yuri o polo, ni o nin ni nya yal' shaŋa, ka di che ka nyɛ baanso ŋun biɛhigu mini salo biɛhisi tooi dɔli taba ka lahi taɣiri niriba biɛhisi.<ref>{{Cite journal|last=Akrong|first=Issac|date=2012-10|title=Hip life music: re-defining Ghanaian culture (1990-2012)|url=http://hdl.handle.net/10315/31427|language=en}}</ref>
=== O yila biɛhigu ===
Lumba daa lahi nyɛla niriba ni mi so ka o nini tiɣi o maŋa ka lahi dihiri o maŋ nachiinsi viɛnyɛla, ka mali viɛlim shɛli din che ka salo yuri o, ka lahi ŋma yil' shɛŋa ŋan niŋ bayana ''[[Ghana]]'' tiŋgbani ni, ka di nyɛ binshɛli din bi mili baansi pam. O daa mali la o zuɣu malibu balibu balibu, o daa tooi chɛri tamda, n pamdi sɔŋda ka daa lahi niŋdi tim niŋdi li ka di nyalisira ka be gɔnagɔna.<ref name=":6" />
== O maŋmaŋ biɛhigu ==
O ma ''Comfort Gyamfi (Ama Saah)'' n daa nyɛ o daa tooi mali so yɛltɔɣa n tumdi tuma. O kum daa nyɛla din daa dam o pam ka che ka o ŋma suhidamli, tahama, ni dihitabili yilanima. Daddy Lumba daa nyɛla ninvuɣi so ŋun mali ashili n zaŋ kpa o maŋmaŋ biɛhigu polo.<ref>{{Cite web|date=2025-12-02|title=High court rules both women were lawfully married to late music icon Daddy Lumba [Full Judgment] - MyJoyOnline|url=https://www.myjoyonline.com/high-court-rules-both-women-were-lawfully-married-to-late-music-icon-daddy-lumba-full-judgment/|access-date=2026-05-06|website=www.myjoyonline.com|language=en-US}}</ref> O daaʒia zaa daa nyɛla ''[[Ghana]]'' shiiri million kɔbiga ni pisopoin ni ayɔbu (''GH₵176 million''), ka di che ka o nyɛ be ''[[Ghana]]'' yili' yiindiba ban buni puuni.<ref>{{Cite web|last=Desk|first=HT US|date=2025-07-26|title=Daddy Lumba net worth: How rich was late Ghanaian musician? Here’s all about his family and kids|url=https://www.hindustantimes.com/entertainment/music/daddy-lumba-net-worth-all-about-late-ghanaian-musician-s-wealth-family-and-kids-101753547302466.html|access-date=2026-05-06|website=Hindustan Times|language=en}}</ref>
=== O radio duu ===
Silimin goli ''[[September]]'' yuuni 2022 puuni, Lumba daa yoola ''radio'' duu ka boli li ''DLFM'' (106.9), ka di tiri lahibali kanbonsili ni [[Ankara]] polo ŋɔ.<ref>{{Cite news|date=2022-09-08|title=Music legend Daddy Lumba establishes his own radio station, DLFM|language=en-EN|work=Pulse Ghana|url=https://www.pulse.com.gh/entertainment/music/music-legend-daddy-lumba-establishes-his-own-radio-station-dlfm/33ql1bl|access-date=2026-05-06}}{{Dead link|date=May 2026 |bot=InternetArchiveBot |fix-attempted=yes }}</ref><ref>{{Cite web|title=Daddy Lumba opens his own radio station DLFM in Accra (Photos)|url=http://shinemegh.com/2022/09/08/daddy-lumba-opens-his-own-radio-station-dlfm-in-accra-photos/|access-date=2026-05-06|website=shinemegh.com|language=en-US}}</ref>
=== O dɔro mini o kpibu ===
Silimin goli ''[[July]]'' biɛɣu pishi ni ayɔbu dali asiba mahili yuuni 2025 Lumba daa nyɛla ŋun kani ''Bank Hospital'' din be ''Cantonments'' din be [[Ankara]] la ni.<ref>{{Cite news|date=2025-07-26|title=Daddy Lumba cause of death: Ghanian music icon, passes away - here's what happened to him|work=The Economic Times|url=https://economictimes.indiatimes.com/news/international/us/daddy-lumba-cause-of-death-ghanian-music-icon-passes-away-heres-what-happened-to-him/articleshow/122925433.cms?from=mdr|access-date=2026-05-06|issn=0013-0389}}</ref> Pɔi ka o daa kani, o yuuni pihiyɔbu dɔɣim dabisili chuɣu shɛli din daa niŋ yuuni 2024 la ni, o daa chihila o paɣa, ''Akosua Serwaa Fosuh'' noli ni ka ŋuna n dihi o shini o dali. O daa viila ashili n yɛli ni o daa niŋla yaannyini apulaashin, kamani 2013 la saha. Pɔi ni yuuni 2013, o daa nyɛla do' so ŋun mali alaafee n diɛmdi diɛma laɣinsi ni. Lumba daa nyɛla ŋun diɛma diɛmanim pam n gili duniya yaanga zuɣu laɣinsinim ni.<ref>{{Cite web|title=Highlife Legend Daddy Lumba dies at 60|url=https://www.modernghana.com/entertainment/81389/highlife-legend-daddy-lumba-dies-at.html|access-date=2026-05-06|website=Modern Ghana|language=en}}</ref> ''King Promise'' daa nyɛla ŋun ʒini ''[[Joy FM (Ghana)|Joy FM]]'' zuɣu n yɛli ni o mini Daddy Lumba daa nyɛla ban laɣim n tumda ni bɛ yihi yila na, di chira ayi nyaanga ka Lumba daa kani maa.<ref>{{Cite web|date=2025-07-26|title=Daddy Lumba: 'We were working on a joint album'- King Promise reveals - MyJoyOnline|url=https://www.myjoyonline.com/daddy-lumba-we-were-working-on-a-joint-album-king-promise-reveals/|access-date=2026-05-06|website=www.myjoyonline.com|language=en-US}}</ref>
=== O kuli malibu ===
Daddy Lumba ŋun kani maa daŋni kpɛma (abusuapanin) daa moliya ni o kuli bahigu yan lula silimin goli ''[[December]]'' dabaayɔbu dali 2025, ni di yan niŋla ''Baba Yara Sports Stadium'' din be [[Kumasi]] la ni.<ref>{{Cite web|date=2025-10-08|title=Family announces date for late Daddy Lumba’s final funeral rites|url=https://www.pulse.com.gh/story/family-announces-date-for-late-daddy-lumbas-final-funeral-rites-2025100810142033693|access-date=2026-05-06|website=Pulse Ghana|language=en}}</ref><ref>{{Cite web|date=2025-08-05|title=Daddy Lumba’s funeral to be held in Kumasi - Family - MyJoyOnline|url=https://www.myjoyonline.com/daddy-lumbas-funeral-to-be-held-in-kumasi-family/|access-date=2026-05-06|website=www.myjoyonline.com|language=en-US}}</ref>
=== Silimin goli December kootu zaligu ===
Silimin goli ''[[December]]'' biɛɣu pia ni ayi dali 2025, ''Accra High Court'' daa zaɣisimi ni kuli maa bi yan mali bɛ ni daa gbaai dabisi shɛli maa (''13th [[December]] 2025''), dama bɛ daa bi mali Daddy Lumba mayilinima maa kuli maa malibu shaawara.<ref name=":7">{{Cite web|date=2025-12-12|title=BREAKING: Court blocks Daddy Lumba’s december 13 funeral|url=https://www.pulse.com.gh/story/breaking-court-blocks-daddy-lumbas-december-13-funeral-2025121211041531447|access-date=2026-05-06|website=Pulse Ghana|language=en}}</ref> Kootu maa daa bi saɣi n-ti daŋkpɛma maa, Kofi Owusu (''Abusuapanin'') ni o mali kuli maa shili ka daa lahi yɛli ''Transitions Funeral Home'' ni bɛ di zaŋ kum maa n-ti ba, naɣila kootu maa ti di sariya maa naagi.<ref name=":7" /> Kootu maa vihigu puuni, Daddy Lumba daŋ shɛba ban daa miri o (o paɣa ni o bihi) nuu daa ka kuli maa shili malibu ni, ka kootu maa daa yɛli ni di tu ni bɛ nuu be dinni.
Kootu maa daa zalibami ni bɛ bolimi kuli maa talahi nira kam laɣingu ka ka bɛ ti laɣim gbaai dabisili shɛli bɛ ni yan sɔɣi, bɛ daa lahi zalibami ni laɣishɛlikam bɛ ni nya kuli maa malibuni ni bɛ di zaŋli n gabi Daddy Lumba buni puuni, naɣila bɛ ti ŋmaai sariya maa.<ref>{{Cite web|date=2025-12-12|title=High Court stops Daddy Lumba's funeral over family dispute|url=https://www.primenewsghana.com/general-news/high-court-stops-daddy-lumba-s-funeral-over-family-dispute.html|access-date=2026-05-06|website=Prime News Ghana|language=en-us}}</ref>
Biɛla daa nabi tooi, ka kootu maa lahi zaɣisi bɛ ni gbaai sham maa, dama ban daa duhi yɛltɔɣa maa kootu maa daa bi yo bɛ ni daa gbaai ''GH₵2 million'' shɛli n-ti ba ni bɛ yo pɔi ka bɛ naan yi mali yɛlli maa.<ref>{{Cite web|date=2025-12-12|title=Court allows Daddy Lumba’s funeral to proceed after applicants miss GH¢2m deadline|url=https://www.pulse.com.gh/story/court-allows-daddy-lumbas-funeral-to-proceed-after-applicants-miss-ghcent2m-deadline-2025121215063989018|access-date=2026-05-06|website=Pulse Ghana|language=en}}</ref> Di nyaanga bɛ daa kpaŋ bɛ maŋa n mali yɛlli maa, ka kuli maa daa niŋ bɛ ni daa kuli zali li dabisi shɛli maa (''13th December, 2025'').
== O ni zali shɛli ==
Daddy Lumba daa nyɛla ŋun kpaŋsiri ''[[Ghana]]'' bi' pola mini baan' bihi ni bɛ piimi ''Highlife'' bɛ yila yilibu ni.<ref name=":1" /> O daa lahi nyɛla ŋun sɔŋdi baansi ban na yiɣisirina, baansi kamani ''Felix Owusu, Afia Ampofowaa, Kwabena Sunkwa, Ofori Amponsah, Selina Orleans, Akua Serwaa Bonsu, Borax, Ateaa Tina'', ni ban pahipahi.<ref>{{Cite web|title=Daddy Lumba Biography – Official Website of Daddy Lumba|url=https://daddylumbaofficial.com/biography/|access-date=2026-05-06|language=en-US}}</ref> Baansi kamani ''Sarkodie, King Promise'', ni ''KiDi'' nyɛla ban gba yɛli ni Daddy Lumba nyɛla ŋun kpaŋsiba pam bɛ yila baantali polo.
Lumba kpaŋmaŋ zaŋchaŋ ''[[Ghana]]'' yila zaŋgɔhi tiŋduya binkumda polo nyɛla din zaŋ ninneesim na, ka o yilanim maa lahi yɛligi ''[[Ghana]]'' kaya.<ref>{{Cite web|date=2025-07-26|title=Daddy Lumba, Ghanaian music superstar, dead at 60|url=https://www.wusa9.com/article/entertainment/music/daddy-lumba-ghana-accra-highlife-music-obituary-death-dead/65-52a3fbb7-22a0-4fc1-92df-106e095cb15a|access-date=2026-05-06|website=wusa9.com|language=en-US}}</ref>
<h1>O kpaŋmaŋ pina</h1>
=== Di ni yina shɛli ===
* Ghana Music Awards <ref>{{Cite web|date=2025-06-13|title=1ST – 10TH EDITION WINNERS - 27TH TGMA Official Website|url=https://ghanamusicawards.com/winner/1st-10th-edition-winners/|access-date=2026-05-14|language=en-US}}</ref><ref>{{Cite web|date=2025-06-13|title=11TH – 20TH EDITION WINNERS - 27TH TGMA Official Website|url=https://ghanamusicawards.com/winner/11th-20th-edition-winners/|access-date=2026-05-14|language=en-US}}</ref><br />
<table border="5" cellpadding="20">
<tr>
<th>Organization</th>
<th>Year</th>
<th>Category</th>
<th>Nominated work</th>
<th>Result</th>
<th>Reference</th>
</tr>
<!-- Ghana Music Awards -->
<tr>
<td rowspan="11">Ghana Music Awards</td>
<td rowspan="3">1999</td>
<td>Best Album</td>
<td>-</td>
<td>Won</td>
<td></td>
</tr>
<tr>
<td>Most Popular Song</td>
<td>-</td>
<td>Won</td>
<td></td>
</tr>
<tr>
<td>Artist of the Year</td>
<td>-</td>
<td>Won</td>
<td></td>
</tr>
<tr>
<td rowspan="2">2000</td>
<td>Album Of The Year</td>
<td>Aben Wo Ha</td>
<td>Won</td>
<td></td>
</tr>
<tr>
<td>Song of the Year</td>
<td>Aben Wo Ha</td>
<td>Won</td>
<td> <ref>https://mobile.ghanaweb.com/GhanaHomePage/entertainment/Daddy-Lumba-s-Aben-Wo-Ha-How-the-controversial-song-became-a-classic-1993919</ref> </td>
</tr>
<tr>
<td rowspan="2">2003</td>
<td>Contemporary Highlife Album Of The Year</td>
<td>Poison</td>
<td>Won</td>
<td></td>
</tr>
<tr>
<td>Contemporary Highlife Song Of The Year</td>
<td>Menya Mpo</td>
<td>Won</td>
<td></td>
</tr>
<tr>
<td>2008</td>
<td>Song of the Year</td>
<td>Tokrom</td>
<td>Nominated</td>
<td> <ref>https://mobile.ghanaweb.com/GhanaHomePage/entertainment/Ghana-Music-Awards-2008-nominations-out-193628</ref> </td>
</tr>
<tr>
<td>2011</td>
<td>Highlife Song of the Year</td>
<td>Anadwo Ye Die</td>
<td>Nominated</td>
<td> <ref>https://www.modernghana.com/entertainment/14578/three-artistes-lead-2011-ghana-music-awards-nominations.html</ref> </td>
</tr>
<tr>
<td>2012</td>
<td>Highlife Song of the Year</td>
<td>Hye Po</td>
<td>Nominated</td>
<td> <ref>https://www.newsghana.com.gh/sarkodie-okyeame-kwame-top-vodafone-ghana-music-awards-2012-nominees-list/</ref> </td>
</tr>
<tr>
<td>2015</td>
<td>Highlife Song of the Year</td>
<td>Yentie Obiaa</td>
<td>Won</td>
<td></td>
</tr>
<!-- Ghana Music Awards UK -->
<tr>
<td rowspan="2">Ghana Music Awards UK</td>
<td>2017</td>
<td>Highlife Song of the Year</td>
<td>Enko Den</td>
<td>Nominated</td>
<td> <ref>https://www.modernghana.com/entertainment/43996/ghana-music-awards-uk-2017-nominations-announced.html</ref> </td>
</tr>
<tr>
<td>2023</td>
<td>Most Popular Song of the Year</td>
<td>Ofon Na Ɛdi Asem Fo</td>
<td>Nominated</td>
<td> <ref>https://www.musicinafrica.net/magazine/ghana-music-awards-uk-2023-all-nominees</ref></td>
</tr>
</table>
=== Honorary Awards ===
<table border="5" cellpadding="20">
<tr>
<th>Organization</th>
<th>Year</th>
<th>Category</th>
<th>Ref.</th>
</tr>
<!-- Ghana Music Awards -->
<tr>
<td rowspan="5">Ghana Music Awards</td>
<td>1999</td>
<td>Artist of the Year</td>
<td rowspan="3"></td>
</tr>
<tr>
<td>2000</td>
<td>Artist of the Year</td>
</tr>
<tr>
<td>2003</td>
<td>Contemporary Highlife Artist Of The Year</td>
</tr>
<tr>
<td>2015</td>
<td>Highlife Artiste(s) of the Year</td>
<td></td>
</tr>
<tr>
<td>2018</td>
<td>Lifetime Achievement Award</td>
<td> <ref>https://www.musicearshot.com/2025/07/the-timeless-legacy-of-daddy-lumba-ghana-s-highlife-icon-dies-at-60.html?m=1</ref> </td>
</tr>
<!-- EMY Africa Awards -->
<tr>
<td>EMY Africa Awards</td>
<td>2018</td>
<td>Icon/Legend of Entertainment</td>
<td> <ref>https://mobile.ghanaweb.com/GhanaHomePage/entertainment/Daddy-Lumba-A-look-at-the-life-and-achievements-of-a-Highlife-legend-1993575</ref> </td>
</tr>
<!-- Embassy of Ghana -->
<tr>
<td>Embassy of Ghana, Berlin, Germany</td>
<td>2023</td>
<td>Borga Highlife Lifetime Achievement Award</td>
<td> <ref>https://mobile.ghanaweb.com/GhanaHomePage/entertainment/Daddy-Lumba-A-look-at-the-life-and-achievements-of-a-Highlife-legend-1993575</ref> </td>
</tr>
<!-- National Honours -->
<tr>
<td>National Honours and Awards</td>
<td>2024</td>
<td>Grand Medal</td>
<td> <ref>https://www.myjoyonline.com/full-list-of-recipients-at-2024-national-honours-awards/</ref> </td>
</tr>
</table>
== O kuko' yaara ==
Lahibali maa maŋmaŋa: ''Daddy Lumba discography''
== Nyami ŋɔ gba ==
* [[:en:Music_of_Ghana|Music of Ghana]]
* [[:en:Highlife|Highlife]]
* [[:en:Nana_Acheampong|Nana Acheampong]]
== Kundivihira ==
gtseaw8hgv43np1ixau6wppsa4mnz8y
136707
136706
2026-05-14T10:51:12Z
Phasy GH
5787
Edited a text
136707
wikitext
text/x-wiki
{{Bio}}
'''Charles Kwadwo Fosuh''' (be daa dɔɣi o la silimin goli ''[[September]]'' biɛɣu pihita yinika dali yuuni 1964 - ka o daa kani silimin ''[[July]]'' biɛɣu pishi ni ayɔbu yuuni 2025), ka bɛ mi o o tuma ni '''Daddy Lumba''', nyɛla ''[[Ghana]]'' nira ŋun nyɛ ''[[Germany]]'' yili yiina, yili sabira,<ref>{{Cite web|date=2025-11-26|title=Kumasi High court told Daddy Lumba died a German national, not Ghanaian - MyJoyOnline|url=https://www.myjoyonline.com/kumasi-high-court-told-daddy-lumba-died-a-german-national-not-ghanaian/|access-date=2026-05-04|website=www.myjoyonline.com|language=en-US}}</ref> ni ŋun tiri yila kumsi. O nyɛla ninvuɣ' so ŋun niŋ bayana ka yihi yilanim pam na, ka di shaŋa nyɛ din du tiŋduya, o nyɛla niriba pam ni mi ka o talahi mini o salo galisi pam ''[[Ghana]]'' yil' yiiniba puuni.<ref name=":1">{{Cite web|date=2025-07-27|title=Daddy Lumba: Ghana's highlife legend dies age 60|url=https://www.bbc.com/news/articles/ce93zez439lo|access-date=2026-05-04|website=www.bbc.com|language=en-GB}}</ref><ref>{{Cite web|title=Daddy Lumba As A Course To Be Studied?|url=https://www.modernghana.com/entertainment/62813/daddy-lumba-as-a-course-to-be-studied.html|access-date=2026-05-04|website=Modern Ghana|language=en}}</ref><ref>{{Cite news|last=Livemint|date=2025-07-26|title=Daddy Lumba, famed Ghanaian highlife singer, dies at 59 in Accra {{!}} Today News|language=en|work=mint|url=https://www.livemint.com/news/us-news/daddy-lumba-famed-ghanaian-highlife-singer-dies-at-59-in-accra-11753543948352.html|access-date=2026-05-04}}</ref><ref>{{Cite web|title=Not Just a Singer: Daddy Lumba and the Soul of a Nation|url=https://www.modernghana.com/news/1421277/not-just-a-singer-daddy-lumba-and-the-soul-of-a.html|access-date=2026-05-04|website=Modern Ghana|language=en}}</ref> Niriba pam daa mi la Lumba ka o nyɛ ŋun yihi yilanim pam din gbunani mini di biɛhisi nyɛ konkoba ka salo maa pam daa tooi lahi mali nangbanikpeeni bee galimi n zaŋ kpa o polo.<ref>{{Cite web|date=2025-07-26|title=Daddy Lumba: The highlife legend who redefined Ghanaian music|url=https://www.pulse.com.gh/story/daddy-lumba-the-highlife-legend-who-redefined-ghanaian-music-2025072612112019972|access-date=2026-05-04|website=Pulse Ghana|language=en}}</ref> O yila maa daa kuli jandirila Ghananim kaya, bɛ yal' niŋda ni bɛ yal' yara, o yila maa ni tooi yari n kpari yal' shaŋa polo n nyɛ yurilim, biɛhigu, kpibu, daŋ, ariziki, fara, suhiyurilim, suhisaɣingu, adiininima, nti pahi suhigbaali.
O ni daa na zoori saha shɛli maa, ''[[Ghana]]'' yil' yiiniba ban daa be ''[[Germany]]'' yuma 1980 bahigu la saha, Lumba daa pili la o yila tuma '<nowiki/>''Lumba Brothers''<nowiki/>' puuni, o mini ''[[Ghana]]'' nira ŋun yuli daa booni [[Nana Acheampong]] la lala saha maa. Bɛ zaa daa nyɛla ban go n chaŋ nti be ''[[Germany]]'' lala saha maa. Bɛ daa yihila bɛ ni daa laɣim n-ŋma yili gaŋ' shɛli la, '<nowiki/>''Yee Ye Aka Akwantuom''<nowiki/>', yuuni 1989; dina n daa lɛbi yili shɛli Ghananim nin ni tiɣi ''[[Ghana]]'' ninvuɣi shaba ban be tiŋduya yilanim puuni.Bɛ ni daa kuli waligi taba 1990 yuma maa piligu saha maa nyaanga, Lumba daa kpala o konko baan' tali tuma mini daabilim ka bɔli li '''Lumba Production''<nowiki/>' ka di mini ''MiPROMO'' kpalanzuya n daa kuli gbuni taba. O daa nyɛla ŋun yihi yil' viɛl' gbaliŋ na yimbayimba saha waɣila nyaanga.
Lumba daa dila ''[[Ghana]]'' baansi kpaŋmaŋ pina dibaa anii. O daa deela ''EMY Africa'' kpaŋmaŋ pina la, ka daa lahi n di kpaŋmaŋ pini shɛli din nyɛ ninvuɣ' shɛba ban kpaŋdi bɛ mansi pam diɛma ni yiɣijam polo la pini yuuni 2018 puuni. Yuuni 2023 puuni, ''[[Germany]]'' ''Ambassador'' din bɛ ''[[Ghana]]'' la daa ti o la '<nowiki/>''Borga Highlife Lifetim''e' kpaŋmaŋ pini la. Yuuni 2024 puuni, o daa lahi bela ban daa deei '<nowiki/>''National Honours and Awards''<nowiki/>' kpaŋmaŋ pina la puuni. Yuuni 2025 puuni, o yilli ŋɔ "''Mpempem Do Me''" daa nyɛla din pahi '''Apple Music''<nowiki/>' yilanim la zuɣu, ''UK'' naa ŋun yuli daa booni ''King Charles III'' la n daa piigi lala yilli maa ni o zaŋ n puhi ''Commonwealth Day'' chuɣu la.
== O biɛhigu piligu ==
Bɛ daa dɔɣila Charles Kwadwo Fosu silimin goli ''[[September]]'' biɛɣu pihita yinika dali yuuni 1964 tiŋ' shɛli bɛ ni booni ''Nsuta'' din be ''[[Ashanti Region]]'' ''[[Ghana]]'' tiŋgbani ni la. O ma n daa nyɛ<ref name=":2">{{Cite web|title=Daddy Lumba, Biography|url=http://ghanaweb.com/person/Daddy-Lumba-1257|access-date=2026-05-04|website=ghanaweb.com|language=en}}</ref> Comfort Gyamfi ka sokam mi o Ama Saah, ka o ba mi nyɛ Johnson Kwadwo Fosu. O ba ni o ma daa dɔɣila bihi ata ka o nyɛ ŋun pa kpɛma sani zuɣu. O laanba maa zaa daa nyɛla karimbanima. O ba daa nyɛla ŋun kani ka o na nyɛ bia.<ref>{{Cite web|title=Daddy Lumba Biography – Official Website of Daddy Lumba|url=https://daddylumbaofficial.com/biography/|access-date=2026-05-04|language=en-US}}</ref>
Fosu daa pilila o shikuru chandi ''Nsuta'' tiŋgbani ni, ''Suame Methodist'' din be ''[[Kumasi]]'' la ka o daa chaŋ, nti naai yuuni 1979. O daa tirisi tooni n chaŋ ''[[Adu Gyamfi Senior High School]]'' din be ''Jamasi'' la, amaa o daa lahi yi ni n labi ''[[Juaben Senior High School]]'' nti naai o ''Secondary Education'' nimaani 1984 la saha.<ref>{{Cite web|title=Daddy Lumba Biography – Official Website of Daddy Lumba|url=https://daddylumbaofficial.com/biography/|access-date=2026-05-04|language=en-US}}</ref>
== O tuma ==
=== O tuuli kuko' yaara mini Lumba Brothers (1983 hali ni 1989) ===
Fosu daa pilila yila o ni daa na nyɛ yuun' pia ni ayɔbu, o ni daa be ''[[Juaben Senior High School]]'' o daa nyɛla bɛ yila toondana yuuni 1983 hali ni yuuni 1984. O daa lahi kpala o tuuli laɣim yili "''Lumba Brothers''" o mini o zonima.<ref name=":0">{{Cite web|date=2025-07-26|title=10 fascinating facts about Highlife Legend Daddy Lumba — And the legacy he leaves behind|url=https://www.graphic.com.gh/entertainment/showbiz-news/10-fascinating-facts-about-highlife-legend-daddy-lumba-and-the-legacy-he-leaves-behind.html|access-date=2026-05-04|website=Graphic Online|language=en-gb}}</ref> O daa pilila bayana niŋbu o mini ''Nkwanta Wesley Singers'' ni daa diɛm diɛma ''Anokye Krom Cultural Center'' la.<ref>{{Cite web|title=Daddy Lumba Biography – Official Website of Daddy Lumba|url=https://daddylumbaofficial.com/biography/|access-date=2026-05-04|language=en-US}}</ref><ref>{{Cite web|date=2025-07-26|title=Daddy Lumba dead: Ghana mourn legendary highlife artiste wey die at age 60|url=https://www.bbc.com/pidgin/articles/cqxgj2e0edjo|access-date=2026-05-04|website=BBC News Pidgin}}</ref> Lala saha maa ka o daa yihi yilli ŋɔ na "Lumba Lumba" ka di yara n-jandiri ban daa tuhiri ''[[South Africa]]'' maŋsulinsi zuɣu lala saha maa. Yilli maa daa niŋla bayana, ka di che ka bɛ ti o yu' paa ŋɔ "Daddy Lumba", ka di daa ti che ka di lɛbi o yu' paa.<ref name=":3">{{Cite web|title=Daddy Lumba Biography – Official Website of Daddy Lumba|url=https://daddylumbaofficial.com/biography/|access-date=2026-05-04|language=en-US}}</ref>
O ni daa kuli naai ''[[Juaben Senior High School|Juaben SHS]]'' o daa chaŋla ''[[Germany]]'' yuuni 1983,<ref name=":0" /> ka di nyɛla o mam, ''Theresa Abebrese'', o ni daa nya so ''Secondary School'' la nti pahi o karimba ''Mama Acheampong'' n daa nyɛ ban tabi sɔŋ o. O daa chirigila ''[[Ghana]]'' nira ŋun gba nyɛ baanga nimaani ''[[Nana Acheampong]]''. Acheampong daa pun nyɛla ŋun be bɔŋ shɛli bɛ ni bɔli "''Talking Dreams''" la ni. Bɛ daa laɣila taba zɔri<ref name=":0" /> ka bɔli bɛ maŋ 'Lumba Brothers' (ka di yina Daddy Lumba yila bɔŋ kurili la ni). Bɛ daa gbaami ni bɛ yihi bɛ yil' palli na dina n nyɛ ''Yee Ye Aka Akwantuom'''<nowiki/>' '''''yuuni 1986 puuni, Joseph Owusu Banahene n daa nyɛ ŋun sɔŋ ka di yina.<ref name=":2" /><ref name=":1" /> Bɛ daa na bi tooi zaŋ yilli maa n wuhi salo ka di nyɛ laɣiri kalinsi zuɣu, naɣila yuuni 1989 ni ka di daa naan yina polo ni, di yibuna n-tɔ ka di kuli duhi bɛ bɔŋ maa saazuɣu.<ref name=":0" /><ref name=":4">{{Cite web|date=2025-07-26|title=Tribute to Daddy Lumba: The Highlife Maestro — iMullar|url=https://imullar.com/2025/07/26/tribute-to-daddy-lumba-the-highlife-maestro/|access-date=2026-05-04|language=en-GB}}</ref> Lumba Brothers daa nyɛla salo nini ni tiɣi shɛli dama bɛ daa chemi ka yili shɛli din daa du tiŋduya laBurger-Highlife''<nowiki/>' yina salo ni. Di yuma ayi nyaanga ka bɛ wali taba, amaa ka na kuli nyɛ ban laɣindi diɛmdi diɛma, kamani yuun' pia polo ha ka Lumba daa taɣi tiŋa.''<ref>{{Cite web|date=2023-01-02|title=“Nana Acheampong introduced me to Highlife music”-Daddy Lumba - Atinka Online|url=https://atinkaonline.com/nana-acheampong-introduced-me-to-highlife-music-daddy-lumba/|access-date=2026-05-04|language=en-US}}</ref><ref name=":3" />
=== O konko tuma (1990 hali ni 2025) ===
==== O bayana niŋbu (1990 hali ni 2000 polo) ====
Lumba Brothers ni daa wali taba n naai, Daddy Lumba daa yihila o konko yilanim na ka bɔli li '<nowiki/>''Obi Ate Meso Buo''<nowiki/>' 1990 yuuni la ni, baantali baŋdaba pam daa nya lala yilanim maa viɛlim ka di niŋ bayana ''[[Ghana]]'' yilanim puuni.<ref>{{Cite web|title=Daddy Lumba Biography – Official Website of Daddy Lumba|url=https://daddylumbaofficial.com/biography/|access-date=2026-05-04|language=en-US}}</ref><ref name=":6">{{Cite web|last=Oloworekende|first=Wale|date=2025-07-29|title=In Tribute To Daddy Lumba, Ghana’s Most Beloved Maverick|url=https://thenativemag.com/in-tribute-to-daddy-lumba-ghanas-most-beloved-maverick/|access-date=2026-05-04|website=The NATIVE|language=en-US}}</ref> Yilanim maa puuni shɛli n daa nyɛ "''Theresa''" ka di fiila jandiri o mam kuro la.<ref name=":4" /> Lumba daa yaarila o kukoli ''Rheinklang Studio'' ka di be ''Düsseldorf'' din be [[Germany]] la. Daddy Lumba daa kuli yihirila yil' pala na yuuni kam hali ni yuuni 2010. O yilanim maa zaa yi laɣim, o daa nyɛla yil' bɔŋbɔŋ bin pishi ni ayopoin<ref>{{Cite web|date=2025-07-27|title=See the list of over 200 songs Daddy Lumba released - MyJoyOnline|url=https://www.myjoyonline.com/see-the-list-of-over-200-songs-daddy-lumba-released/|access-date=2026-05-04|website=www.myjoyonline.com|language=en-US}}</ref> o ni daa na be o nyavuli ni (ka ''Obi Ate Meso Buo'<nowiki/>'' gba pahi danni).<ref name=":2" /> O yilanim daa nyɛla o maŋmaŋ kukoli, o maŋmaŋ takari gbaŋ '<nowiki/>''Lumba Production''' ka di nyɛ din mini ''MiPROMO'' kpalanzuya gbuni taba.
1990 yuma la saha zaa, o daa namdila yil' bona n tiri o baan' taba ''[[Germany]]'' tiŋgbani ni, Vida' gba daa pahila o ni daa ti yili shɛŋa maa ni, Felix Owusu ni daa zaŋ shɛli n wuhi salo yuuni 1992 la.<ref name=":5">{{Cite web|date=2025-07-27|title=See the list of over 200 songs Daddy Lumba released - MyJoyOnline|url=https://www.myjoyonline.com/see-the-list-of-over-200-songs-daddy-lumba-released/|access-date=2026-05-04|website=www.myjoyonline.com|language=en-US}}</ref> Lala saha maa ka Lumba daa chirigi Ofori Amponsah, ŋun daa lihiri m bɔri ŋun yan sɔŋ o o yila tuma polo la. Din saha Daddy Lumba daa na chɛla baantali tuma maa. Dina n daa nyɛ Ofori Amponsah piligu ka o mini Lumba laɣim n-tum, bɛ yihila "Anti Atta" na ka o daa yihi yil' bɔŋ ka boli li Asew. O mini Ofori daa lahi yihila yil'boŋ na ka boli liWo Ho Kyere''<nowiki/>' ka di yina yuuni 1999.''<ref name=":2" /><ref name=":5" />
Yuuni 1999, o daa dila '<nowiki/>''Ghana Music Awards''<nowiki/>' kpaŋmaŋ pina buta ka di '<nowiki/>''Album of the Year''<nowiki/>' kpaŋmaŋ pini nti pahi '<nowiki/>''Most Popular Song of the Year''<nowiki/>' kpaŋmaŋ pini.<ref name=":2" /> '<nowiki/>''Ghana Music Awards'<nowiki/>'' puuni, o daa lahi dila '''Artiste of the Year''<nowiki/>' kpaŋmaŋ pini yuuni 2000.
Silimin goli ''[[December]]'' biɛɣu pia ni yini dali yuuni 2005, Daddy Lumba daa demla diɛma '''House of Blues''<nowiki/>' din be ''[[Chicago]]'' la.<ref>{{Cite web|title=Daddy Lumba at Historic Chicago House of Blues!|url=https://www.modernghana.com/news/87794/daddy-lumba-at-historic-chicago-house-of-blues.html|access-date=2026-05-06|website=Modern Ghana|language=en}}</ref>
Daddy Lumba daa nyɛla ŋun yi poloni dihiri nuu n zaŋjandi ''<nowiki>''New Partronic Party (NPP)''</nowiki>''. "''Nana Ye Winner''", din nyɛ o yilli la nyɛla yili shɛli din daa mali zaashee pam n zaŋti tiŋgbani zuɣulantali piibupiibu shɛli din daa niŋ yuuni 2004, 2012 hali ni 2016. O daa lahi ŋmala yilli n-ti ''Nana Akufo-Addo'' 2020 piibupiibu la, dina n nyɛ "''4 More For Nana''".<ref>{{Cite web|last=Benedict|first=Qwame|date=2020-11-11|title=Daddy Lumba drops his campaign song for Nana Akuffo Addo (VIDEO)|url=https://www.ghpage.com/daddy-lumba-drops-his-campaign-song-for-nana-akuffo-addo-video/167444/|access-date=2026-05-06|website=GhPage|language=en-US}}</ref>
Silimin goli ''[[January]]'' biɛɣu pia ni yini dali yuuni 2009, linjimanim ata daa kuli kpɛla Lumba yiŋ din be ''Atimatim'' la ni ninmohi, ''[[Kumasi]]'' tiŋgbani ni. O tizopaɣa ''Faustina Fosu'' mini bɛ daŋ ni niriba n daa be yiŋa. Faustina ni yɛli sham, ni linjin' dabba maa daa bohila Lumba yala, bɛ daa yɛlimi ni bɛ mini o n yi [[Ankara]] n kuna, ni, ka o yɛliba ni o mini ba ni nya taba o yiŋa. O ni daa kuli yɛli ba ni o ka yiŋa, bɛ daa chaŋmi ka ti lahi labina hawa dibaayi nyaanga ni suhiyiɣisili, bɛ daa kuli zala bɛ yili maa dunoli gbuni n yari zilima ka turi ba. Bɛ ni daa kuli ŋmaligi, Faustina daa bolila ban su tiŋgbani maa fukumsi ka yɛli ba binshɛli din niŋ. Daddy Lumba daa bi yɛli kahigi binshɛɣu din niŋ maa n wuhi solo.<ref>{{Cite web|title=Daddy Lumba in trouble|url=https://www.modernghana.com/entertainment/8623/daddy-lumba-in-trouble.html|access-date=2026-05-06|website=Modern Ghana|language=en}}</ref>
=== 2010 hali ni 2025 ===
Silimin goli ''[[December]]'' biɛɣu pishi ni ayɔbu dali yuuni 2010, Daddy Lumba daa nyɛla ŋun dem dema '''Royal Lamerta Hotel' Ahodwo'' din be [[Kumasi]] la ni, o piligu dali n daa bala ka o diɛm diɛma tiŋ maa ni, o daa yan zaŋla lala diɛma maa n puhi o konko yuun pishi baantali maa ni chuɣu.<ref>{{Cite web|date=2010-09-17|title=Lumba's homecoming show - MyJoyOnline|url=https://www.myjoyonline.com/lumbas-homecoming-show/|access-date=2026-05-06|website=www.myjoyonline.com|language=en-US}}</ref> Bɛ daa tirisila diɛma maa n zali silimin goli ''[[January]]'' dahiyini dali yuuni 2011, ka di nyɛla bɛ tuma nema maa n bi viɛla, niriba n daa saɣim lala luɣili maa, nti pahi luɣili maa ʒilɛli bi viɛli zuɣu. Bɛ ni daa bi tooi diɛm diɛma maa di dabisili dali maa zuɣu ban su diɛma zonzongili daa duhi la lala hotel maa nim kootu.<ref>{{Cite web|title=Patrons of Lumba Concert fiasco explore legal option|url=https://www.modernghana.com/entertainment/14254/patrons-of-lumba-concert-fiasco-explore-legal-option.html|access-date=2026-05-06|website=Modern Ghana|language=en}}</ref>
Silimin goli ''[[January]]'' biɛɣu pia ni ayopoin dali yuuni 2018, Daddy Lumba daa duhila ''Kwame Anokye'' kootu ''Accra High Court'' lani, dama o daa ŋmala ʒiri ni o nyɛla Daddy Lumba bia, o daa boli la o maŋ ''Daddy Lumba Junior'' ka paɣisiri o ni o deei pina niriba sani. Daddy Lumba yɛliya ni Anokye pili o la paɣisibu saha shɛli o ni daa zini ''[[TV Africa]]'' zuɣu n niŋ '''Just Like You''<nowiki/>' la.<ref>{{Cite web|date=2018-04-04|title=Daddy Lumba look-alike changes name after lawsuit|url=https://www.citinewsroom.com/2018/04/daddy-lumba-look-alike-changes-name-after-lawsuit/|access-date=2026-05-06|language=en-US}}</ref> Anokye daa taɣila o yuli n boli o maŋ ''Anokye Supremo''.<ref>{{Cite web|date=2025-07-30|title=Eight 'sing-alikes' of Daddy Lumba mistaken for the original - MyJoyOnline|url=https://www.myjoyonline.com/eight-sing-alikes-of-daddy-lumba-mistaken-for-the-original/|access-date=2026-05-06|website=www.myjoyonline.com|language=en-US}}</ref>
Yuuni 2018 ''EMY Africa Awards'' la ni, Lumba daa dila '''Icon/Legend of Entertainment''<nowiki/>' kpaŋmaŋ pini. O ni daa deei pini maa o daa yɛlimi "N puhi ʒii ŋɔ zonzongilinim mini Ghananim ka paɣi. N nyɛla ŋun na kuli yan tiriya yili suma n yi na be n nyavuli ni".
Silimin goli ''[[October]]'' yuuni 2023, ''[[Germany]] Ambassador'' ŋun ʒi ''[[Ghana]]'' la daa tila Lumba '''Borga Highlife Lifetime Achievement Award''<nowiki/>' kpaŋmaŋ pini.
Lumba daa deela ''Grand Model'' kpaŋmaŋ pini la 2024 ''National Honours and Awards'' puuni, din daa niŋ ''Accra International Conference Centre'' silimin goli ''[[December]]'' biɛɣu pihita dali la.<ref>{{Cite web|date=2024-12-30|title=Full list of recipients at 2024 National Honours Awards - MyJoyOnline|url=https://www.myjoyonline.com/full-list-of-recipients-at-2024-national-honours-awards/|access-date=2026-05-06|website=www.myjoyonline.com|language=en-US}}</ref>
''King Charles III'' daa piila "''Mpempem Do Me''" n pahi yil' yura puuni 2025 yuuni ''Commonwealth Day'' la ni. Lala yilli maa n daa pahiri diba ayopoin ''King Charles III'' ni daa piigi o yil' yura pia ni ayopoin shɛŋa ''Apple Music'' maa.<ref>{{Cite web|date=2025-03-10|title=Daddy Lumba’s ‘Mpempem Do Me’ featured in King Charles’ playlist - MyJoyOnline|url=https://www.myjoyonline.com/daddy-lumbas-mpempem-do-me-featured-in-king-charles-playlist/|access-date=2026-05-06|website=www.myjoyonline.com|language=en-US}}</ref><ref>{{Cite web|last=Ghartey|first=Raphael|date=2025-03-10|title=Daddy Lumba's 'Mpempem Do Me' features in King Charles III's playlist|url=https://3news.com/showbiz/music/daddy-lumbas-mpempem-do-me-features-in-king-charles-iiis-playlist|access-date=2026-05-06|website=3News|language=en}}</ref>
Daddy Lumba daa malila niya ni chaŋ ''[[United States]]'' mini ''[[Canada]]'' n-ti diɛm diɛma, o yuun pishi nimaani nyaanga. ''TM Entertainmentz'' nim daa nyahila lala gɔrim maa o kum dabisili maa.<ref>{{Cite web|last=Ghartey|first=Raphael|date=2025-07-27|title=Daddy Lumba's USA and Canada tour cancelled - Management|url=https://3news.com/news/daddy-lumbas-usa-and-canada-tour-cancelled-management|access-date=2026-05-06|website=3News|language=en}}</ref> Ghana kuko' yaara ''Kaywa'' ni daa yɛli sham, ni Daddy Lumba daa na bela o yilanim bahigu shili malibu ni poi ka o nan yi che yila tuma. Lala yilanim maa di nyɛla din yan shihi yaɣa ŋɔ, ''roots reggae, amapiano, afrobeats'' nti pahi ''highlife''.
== O yila baŋsim ==
Lumba daa yan sabila yila, ka piigi di ni yan yiini dɔli sham, ka laɣim yila maa neen' bɔra, ka yili yila maa. O yilanim pam tooi nyɛla kanbonsili, amaa o tooi chirigiri yiindi siliminsili gba.<ref name=":6" /> Yilli kamani "''Homeless''" o bi yili li kanbonsili mini siliminsili konko o daa pahila ''German'' gba, o ni daa be ''[[Germany]]'' maa ka o daa bohim li o yila piligu maa saha.
=== O yila balibu ===
Bɛ ni daa wumsi o n niŋ asɔri yaɣili din nyɛ ''gospel'' la zuɣu, Lumba daa ŋma yilanim pam n zaŋkpa ''gospel'' polo, ka di tooi yara n kpari biɛhigu, yurilim, biɛhisi ni taba, kpaŋsibu ni tahima polo.<ref name=":6" /> Daddy Lumba yila nyɛla bal' konkoba ka shihiri suhi, ka lahi nyɛ din waligi ka che taba. O yilinim din galisim gari kobishii maa tooi yarimi n kpari yurilim, biɛhisi ni taba, amiliya, fara, tahima, laɣiri, yiŋ kalinsi, maŋ kpaŋsibu, wun paɣibu, suhipiɛlli, Naawuni ni yiko polo. O yila nim kuli nyɛla din puhiri ka laɣiri paɣiba, nintiɣibo zaŋchaŋ ban yuri o polo, ni o nin ni nya yal' shaŋa, ka di che ka nyɛ baanso ŋun biɛhigu mini salo biɛhisi tooi dɔli taba ka lahi taɣiri niriba biɛhisi.<ref>{{Cite journal|last=Akrong|first=Issac|date=2012-10|title=Hip life music: re-defining Ghanaian culture (1990-2012)|url=http://hdl.handle.net/10315/31427|language=en}}</ref>
=== O yila biɛhigu ===
Lumba daa lahi nyɛla niriba ni mi so ka o nini tiɣi o maŋa ka lahi dihiri o maŋ nachiinsi viɛnyɛla, ka mali viɛlim shɛli din che ka salo yuri o, ka lahi ŋma yil' shɛŋa ŋan niŋ bayana ''[[Ghana]]'' tiŋgbani ni, ka di nyɛ binshɛli din bi mili baansi pam. O daa mali la o zuɣu malibu balibu balibu, o daa tooi chɛri tamda, n pamdi sɔŋda ka daa lahi niŋdi tim niŋdi li ka di nyalisira ka be gɔnagɔna.<ref name=":6" />
== O maŋmaŋ biɛhigu ==
O ma ''Comfort Gyamfi (Ama Saah)'' n daa nyɛ o daa tooi mali so yɛltɔɣa n tumdi tuma. O kum daa nyɛla din daa dam o pam ka che ka o ŋma suhidamli, tahama, ni dihitabili yilanima. Daddy Lumba daa nyɛla ninvuɣi so ŋun mali ashili n zaŋ kpa o maŋmaŋ biɛhigu polo.<ref>{{Cite web|date=2025-12-02|title=High court rules both women were lawfully married to late music icon Daddy Lumba [Full Judgment] - MyJoyOnline|url=https://www.myjoyonline.com/high-court-rules-both-women-were-lawfully-married-to-late-music-icon-daddy-lumba-full-judgment/|access-date=2026-05-06|website=www.myjoyonline.com|language=en-US}}</ref> O daaʒia zaa daa nyɛla ''[[Ghana]]'' shiiri million kɔbiga ni pisopoin ni ayɔbu (''GH₵176 million''), ka di che ka o nyɛ be ''[[Ghana]]'' yili' yiindiba ban buni puuni.<ref>{{Cite web|last=Desk|first=HT US|date=2025-07-26|title=Daddy Lumba net worth: How rich was late Ghanaian musician? Here’s all about his family and kids|url=https://www.hindustantimes.com/entertainment/music/daddy-lumba-net-worth-all-about-late-ghanaian-musician-s-wealth-family-and-kids-101753547302466.html|access-date=2026-05-06|website=Hindustan Times|language=en}}</ref>
=== O radio duu ===
Silimin goli ''[[September]]'' yuuni 2022 puuni, Lumba daa yoola ''radio'' duu ka boli li ''DLFM'' (106.9), ka di tiri lahibali kanbonsili ni [[Ankara]] polo ŋɔ.<ref>{{Cite news|date=2022-09-08|title=Music legend Daddy Lumba establishes his own radio station, DLFM|language=en-EN|work=Pulse Ghana|url=https://www.pulse.com.gh/entertainment/music/music-legend-daddy-lumba-establishes-his-own-radio-station-dlfm/33ql1bl|access-date=2026-05-06}}{{Dead link|date=May 2026 |bot=InternetArchiveBot |fix-attempted=yes }}</ref><ref>{{Cite web|title=Daddy Lumba opens his own radio station DLFM in Accra (Photos)|url=http://shinemegh.com/2022/09/08/daddy-lumba-opens-his-own-radio-station-dlfm-in-accra-photos/|access-date=2026-05-06|website=shinemegh.com|language=en-US}}</ref>
=== O dɔro mini o kpibu ===
Silimin goli ''[[July]]'' biɛɣu pishi ni ayɔbu dali asiba mahili yuuni 2025 Lumba daa nyɛla ŋun kani ''Bank Hospital'' din be ''Cantonments'' din be [[Ankara]] la ni.<ref>{{Cite news|date=2025-07-26|title=Daddy Lumba cause of death: Ghanian music icon, passes away - here's what happened to him|work=The Economic Times|url=https://economictimes.indiatimes.com/news/international/us/daddy-lumba-cause-of-death-ghanian-music-icon-passes-away-heres-what-happened-to-him/articleshow/122925433.cms?from=mdr|access-date=2026-05-06|issn=0013-0389}}</ref> Pɔi ka o daa kani, o yuuni pihiyɔbu dɔɣim dabisili chuɣu shɛli din daa niŋ yuuni 2024 la ni, o daa chihila o paɣa, ''Akosua Serwaa Fosuh'' noli ni ka ŋuna n dihi o shini o dali. O daa viila ashili n yɛli ni o daa niŋla yaannyini apulaashin, kamani 2013 la saha. Pɔi ni yuuni 2013, o daa nyɛla do' so ŋun mali alaafee n diɛmdi diɛma laɣinsi ni. Lumba daa nyɛla ŋun diɛma diɛmanim pam n gili duniya yaanga zuɣu laɣinsinim ni.<ref>{{Cite web|title=Highlife Legend Daddy Lumba dies at 60|url=https://www.modernghana.com/entertainment/81389/highlife-legend-daddy-lumba-dies-at.html|access-date=2026-05-06|website=Modern Ghana|language=en}}</ref> ''King Promise'' daa nyɛla ŋun ʒini ''[[Joy FM (Ghana)|Joy FM]]'' zuɣu n yɛli ni o mini Daddy Lumba daa nyɛla ban laɣim n tumda ni bɛ yihi yila na, di chira ayi nyaanga ka Lumba daa kani maa.<ref>{{Cite web|date=2025-07-26|title=Daddy Lumba: 'We were working on a joint album'- King Promise reveals - MyJoyOnline|url=https://www.myjoyonline.com/daddy-lumba-we-were-working-on-a-joint-album-king-promise-reveals/|access-date=2026-05-06|website=www.myjoyonline.com|language=en-US}}</ref>
=== O kuli malibu ===
Daddy Lumba ŋun kani maa daŋni kpɛma (abusuapanin) daa moliya ni o kuli bahigu yan lula silimin goli ''[[December]]'' dabaayɔbu dali 2025, ni di yan niŋla ''Baba Yara Sports Stadium'' din be [[Kumasi]] la ni.<ref>{{Cite web|date=2025-10-08|title=Family announces date for late Daddy Lumba’s final funeral rites|url=https://www.pulse.com.gh/story/family-announces-date-for-late-daddy-lumbas-final-funeral-rites-2025100810142033693|access-date=2026-05-06|website=Pulse Ghana|language=en}}</ref><ref>{{Cite web|date=2025-08-05|title=Daddy Lumba’s funeral to be held in Kumasi - Family - MyJoyOnline|url=https://www.myjoyonline.com/daddy-lumbas-funeral-to-be-held-in-kumasi-family/|access-date=2026-05-06|website=www.myjoyonline.com|language=en-US}}</ref>
=== Silimin goli December kootu zaligu ===
Silimin goli ''[[December]]'' biɛɣu pia ni ayi dali 2025, ''Accra High Court'' daa zaɣisimi ni kuli maa bi yan mali bɛ ni daa gbaai dabisi shɛli maa (''13th [[December]] 2025''), dama bɛ daa bi mali Daddy Lumba mayilinima maa kuli maa malibu shaawara.<ref name=":7">{{Cite web|date=2025-12-12|title=BREAKING: Court blocks Daddy Lumba’s december 13 funeral|url=https://www.pulse.com.gh/story/breaking-court-blocks-daddy-lumbas-december-13-funeral-2025121211041531447|access-date=2026-05-06|website=Pulse Ghana|language=en}}</ref> Kootu maa daa bi saɣi n-ti daŋkpɛma maa, Kofi Owusu (''Abusuapanin'') ni o mali kuli maa shili ka daa lahi yɛli ''Transitions Funeral Home'' ni bɛ di zaŋ kum maa n-ti ba, naɣila kootu maa ti di sariya maa naagi.<ref name=":7" /> Kootu maa vihigu puuni, Daddy Lumba daŋ shɛba ban daa miri o (o paɣa ni o bihi) nuu daa ka kuli maa shili malibu ni, ka kootu maa daa yɛli ni di tu ni bɛ nuu be dinni.
Kootu maa daa zalibami ni bɛ bolimi kuli maa talahi nira kam laɣingu ka ka bɛ ti laɣim gbaai dabisili shɛli bɛ ni yan sɔɣi, bɛ daa lahi zalibami ni laɣishɛlikam bɛ ni nya kuli maa malibuni ni bɛ di zaŋli n gabi Daddy Lumba buni puuni, naɣila bɛ ti ŋmaai sariya maa.<ref>{{Cite web|date=2025-12-12|title=High Court stops Daddy Lumba's funeral over family dispute|url=https://www.primenewsghana.com/general-news/high-court-stops-daddy-lumba-s-funeral-over-family-dispute.html|access-date=2026-05-06|website=Prime News Ghana|language=en-us}}</ref>
Biɛla daa nabi tooi, ka kootu maa lahi zaɣisi bɛ ni gbaai sham maa, dama ban daa duhi yɛltɔɣa maa kootu maa daa bi yo bɛ ni daa gbaai ''GH₵2 million'' shɛli n-ti ba ni bɛ yo pɔi ka bɛ naan yi mali yɛlli maa.<ref>{{Cite web|date=2025-12-12|title=Court allows Daddy Lumba’s funeral to proceed after applicants miss GH¢2m deadline|url=https://www.pulse.com.gh/story/court-allows-daddy-lumbas-funeral-to-proceed-after-applicants-miss-ghcent2m-deadline-2025121215063989018|access-date=2026-05-06|website=Pulse Ghana|language=en}}</ref> Di nyaanga bɛ daa kpaŋ bɛ maŋa n mali yɛlli maa, ka kuli maa daa niŋ bɛ ni daa kuli zali li dabisi shɛli maa (''13th December, 2025'').
== O ni zali shɛli ==
Daddy Lumba daa nyɛla ŋun kpaŋsiri ''[[Ghana]]'' bi' pola mini baan' bihi ni bɛ piimi ''Highlife'' bɛ yila yilibu ni.<ref name=":1" /> O daa lahi nyɛla ŋun sɔŋdi baansi ban na yiɣisirina, baansi kamani ''Felix Owusu, Afia Ampofowaa, Kwabena Sunkwa, Ofori Amponsah, Selina Orleans, Akua Serwaa Bonsu, Borax, Ateaa Tina'', ni ban pahipahi.<ref>{{Cite web|title=Daddy Lumba Biography – Official Website of Daddy Lumba|url=https://daddylumbaofficial.com/biography/|access-date=2026-05-06|language=en-US}}</ref> Baansi kamani ''Sarkodie, King Promise'', ni ''KiDi'' nyɛla ban gba yɛli ni Daddy Lumba nyɛla ŋun kpaŋsiba pam bɛ yila baantali polo.
Lumba kpaŋmaŋ zaŋchaŋ ''[[Ghana]]'' yila zaŋgɔhi tiŋduya binkumda polo nyɛla din zaŋ ninneesim na, ka o yilanim maa lahi yɛligi ''[[Ghana]]'' kaya.<ref>{{Cite web|date=2025-07-26|title=Daddy Lumba, Ghanaian music superstar, dead at 60|url=https://www.wusa9.com/article/entertainment/music/daddy-lumba-ghana-accra-highlife-music-obituary-death-dead/65-52a3fbb7-22a0-4fc1-92df-106e095cb15a|access-date=2026-05-06|website=wusa9.com|language=en-US}}</ref>
<h1>O kpaŋmaŋ pina</h1>
=== Di ni yina shɛli ===
* Ghana Music Awards <ref>{{Cite web|date=2025-06-13|title=1ST – 10TH EDITION WINNERS - 27TH TGMA Official Website|url=https://ghanamusicawards.com/winner/1st-10th-edition-winners/|access-date=2026-05-14|language=en-US}}</ref><ref>{{Cite web|date=2025-06-13|title=11TH – 20TH EDITION WINNERS - 27TH TGMA Official Website|url=https://ghanamusicawards.com/winner/11th-20th-edition-winners/|access-date=2026-05-14|language=en-US}}</ref><br />
<table border="5" cellpadding="20">
<tr>
<th>Organization</th>
<th>Year</th>
<th>Category</th>
<th>Nominated work</th>
<th>Result</th>
<th>Reference</th>
</tr>
<!-- Ghana Music Awards -->
<tr>
<td rowspan="11">Ghana Music Awards</td>
<td rowspan="3">1999</td>
<td>Best Album</td>
<td>-</td>
<td>Won</td>
<td></td>
</tr>
<tr>
<td>Most Popular Song</td>
<td>-</td>
<td>Won</td>
<td></td>
</tr>
<tr>
<td>Artist of the Year</td>
<td>-</td>
<td>Won</td>
<td></td>
</tr>
<tr>
<td rowspan="2">2000</td>
<td>Album Of The Year</td>
<td>Aben Wo Ha</td>
<td>Won</td>
<td></td>
</tr>
<tr>
<td>Song of the Year</td>
<td>Aben Wo Ha</td>
<td>Won</td>
<td> <ref>https://mobile.ghanaweb.com/GhanaHomePage/entertainment/Daddy-Lumba-s-Aben-Wo-Ha-How-the-controversial-song-became-a-classic-1993919</ref> </td>
</tr>
<tr>
<td rowspan="2">2003</td>
<td>Contemporary Highlife Album Of The Year</td>
<td>Poison</td>
<td>Won</td>
<td></td>
</tr>
<tr>
<td>Contemporary Highlife Song Of The Year</td>
<td>Menya Mpo</td>
<td>Won</td>
<td></td>
</tr>
<tr>
<td>2008</td>
<td>Song of the Year</td>
<td>Tokrom</td>
<td>Nominated</td>
<td> <ref>https://mobile.ghanaweb.com/GhanaHomePage/entertainment/Ghana-Music-Awards-2008-nominations-out-193628</ref> </td>
</tr>
<tr>
<td>2011</td>
<td>Highlife Song of the Year</td>
<td>Anadwo Ye Die</td>
<td>Nominated</td>
<td> <ref>https://www.modernghana.com/entertainment/14578/three-artistes-lead-2011-ghana-music-awards-nominations.html</ref> </td>
</tr>
<tr>
<td>2012</td>
<td>Highlife Song of the Year</td>
<td>Hye Po</td>
<td>Nominated</td>
<td> <ref>https://www.newsghana.com.gh/sarkodie-okyeame-kwame-top-vodafone-ghana-music-awards-2012-nominees-list/</ref> </td>
</tr>
<tr>
<td>2015</td>
<td>Highlife Song of the Year</td>
<td>Yentie Obiaa</td>
<td>Won</td>
<td></td>
</tr>
<!-- Ghana Music Awards UK -->
<tr>
<td rowspan="2">Ghana Music Awards UK</td>
<td>2017</td>
<td>Highlife Song of the Year</td>
<td>Enko Den</td>
<td>Nominated</td>
<td> <ref>https://www.modernghana.com/entertainment/43996/ghana-music-awards-uk-2017-nominations-announced.html</ref> </td>
</tr>
<tr>
<td>2023</td>
<td>Most Popular Song of the Year</td>
<td>Ofon Na Ɛdi Asem Fo</td>
<td>Nominated</td>
<td> <ref>https://www.musicinafrica.net/magazine/ghana-music-awards-uk-2023-all-nominees</ref></td>
</tr>
</table>
=== Honorary Awards ===
<table border="5" cellpadding="20">
<tr>
<th>Organization</th>
<th>Year</th>
<th>Category</th>
<th>Ref.</th>
</tr>
<!-- Ghana Music Awards -->
<tr>
<td rowspan="5">Ghana Music Awards</td>
<td>1999</td>
<td>Artist of the Year</td>
<td rowspan="3"></td>
</tr>
<tr>
<td>2000</td>
<td>Artist of the Year</td>
</tr>
<tr>
<td>2003</td>
<td>Contemporary Highlife Artist Of The Year</td>
</tr>
<tr>
<td>2015</td>
<td>Highlife Artiste(s) of the Year</td>
<td></td>
</tr>
<tr>
<td>2018</td>
<td>Lifetime Achievement Award</td>
<td> <ref>https://www.musicearshot.com/2025/07/the-timeless-legacy-of-daddy-lumba-ghana-s-highlife-icon-dies-at-60.html?m=1</ref> </td>
</tr>
<!-- EMY Africa Awards -->
<tr>
<td>EMY Africa Awards</td>
<td>2018</td>
<td>Icon/Legend of Entertainment</td>
<td> <ref>https://mobile.ghanaweb.com/GhanaHomePage/entertainment/Daddy-Lumba-A-look-at-the-life-and-achievements-of-a-Highlife-legend-1993575</ref> </td>
</tr>
<!-- Embassy of Ghana -->
<tr>
<td>Embassy of Ghana, Berlin, Germany</td>
<td>2023</td>
<td>Borga Highlife Lifetime Achievement Award</td>
<td> <ref>https://mobile.ghanaweb.com/GhanaHomePage/entertainment/Daddy-Lumba-A-look-at-the-life-and-achievements-of-a-Highlife-legend-1993575</ref> </td>
</tr>
<!-- National Honours -->
<tr>
<td>National Honours and Awards</td>
<td>2024</td>
<td>Grand Medal</td>
<td> <ref>https://www.myjoyonline.com/full-list-of-recipients-at-2024-national-honours-awards/</ref> </td>
</tr>
</table>
== O kuko' yaara ==
Lahibali maa maŋmaŋa: ''Daddy Lumba discography''
== Nyami ŋɔ gba ==
* Music of Ghana
* Music
* Nana Acheampong
== Kundivihira ==
{{Reflist}}
[[Pubu:Afrocuration2026Ghana]]
[[Pubu:lahabaya zaa]]
[[Pubu:Doo]]
fym3nb3jrb8ropizlobll3niwa2rmod
Obuasi Senior High Technical School
0
33032
136491
134591
2026-05-13T12:30:12Z
InternetArchiveBot
118
Rescuing 0 sources and tagging 1 as dead.) #IABot (v2.0.9.5
136491
wikitext
text/x-wiki
{{bio}}
''''''Che ka sabbu maa di shim''''''[[Lahabali kɔligu:Obuasi Senior High Technical School 02.jpg|thumb]]
'''Obuasi Senior High Technical School''' nyɛla co-educational second-cycle din nyɛ Gomnanti shikuru m be [[Obuasi]] din be [[Ashanti Region]] yaɣili la [[Ghana]] tingbanni.
Shikuru maa bela tumdi ayi sunsuuni, Gausu mini Koffikrom.<ref>{{Cite web|date=2022-10-10|title=Obuasi Senior High/Tech - Bussines Host|url=https://www.zaatu.com/listing/obuasi-senior-high-tech/,%20https://www.zaatu.com/listing/obuasi-senior-high-tech/|access-date=2026-05-02|language=en-US}}{{Dead link|date=May 2026 |bot=InternetArchiveBot |fix-attempted=yes }}</ref> Osagyefo Dr Kwame Nkrumah ni daa kpalim yuuni 1965 ka di nyɛ Government Secondary Technical School, ka lahi nyɛ dabba shikuru n wuhiri science and technical programmes ko, din kuli nyɛ di ko [[Northern Region|northern]] sector m be [[Ghana]] tingbanni.
[[Lahabali kɔligu:Obuasi Senior High Technical School 01.jpg|thumb]]
Yuuni 1990, Obuasi Secondary Technical School daa nyɛla bɛ ni lebigi shɛli ka di pa nye paɣiba ni dabba shikuru din yɛn che ka paɣiba pam gba tooi bɔhim tabibi tali maa "more girls in science" Ghana gomnanti ni daa niŋ lala kampain maa .
Yuuni 2019 shikuru maa daa chaŋya hali ni quarter-finals National Science and Maths Quiz Competition dini daa niŋ ka bɛ mini St Francis Xavier Minor Seminary ni Krobo Girls SHS zaŋ bɛ nyɔri ni kpa taba. Shikuru maa daa diya ni pɔnchi pihinahi ni anahi 44pts ka zaŋ St Francis ni pa ni pɔnchi pishi ayi ka 18 pts ni Krobo ni pɔnchi pia ni ayɔbu 16pts. Karimba nima Kojo Daniel Eshun ni Lawrence Adjei daa nyɛla bɛ yuli du dinni. Obuasi Senior High Technical School daa nyɛla ban di Ashanti regional Milo soccer copateesa yuuni 2005 ni yuuni 2015.<ref>{{Cite web|title=Obuasi Senior High Technical School - SearchGH Business Directory|url=https://searchgh.com/school/obuasi-senior-high-technical-school/|access-date=2026-05-02|language=en-US}}</ref> Lala yaɣili maa Inter Colleges Athletics competition, bɛ daa di ya bushɛŋ shɛm ka shkurubihi ban be shikuru maa ni di ti ŋmanila bɛ ban pa ban shɛhira saha shɛli [[COVID-19]] ni daa kana. Hali gba, dini ni daa nyɛ tuuli shikuru ban daa di maiden Sci-Tech Innovation Challenge, yuuni 2021.
== Kundivihira ==
[[Category:Educational institutions established in 1965]]
[[Category:Ashanti Region]]
[[Category:High schools in Ghana]]
[[Category:Public schools in Ghana]]
[[Category:Technical schools]]
[[Category:1965 establishments in Ghana]]
7dh4czuzj1acsr9ewuszfvwgdykovp4
Mole(lute)
0
33047
136488
136470
2026-05-13T12:19:04Z
Aliya 2018
7499
Added a track
136488
wikitext
text/x-wiki
molo nyɛla Dr. Lorenzo Dow Turner ni daa deei bin kumdi shɛli na gbengbɛri ban yi Nigeria la na yuuni 1951.<ref>{{Cite book|url=http://archive.org/details/grovedictionaryo0002unse_h8z7|title=The Grove dictionary of musical instruments|date=2014|publisher=New York : Oxford University Press|others=Internet Archive|isbn=978-0-19-974339-1}}</ref> Ŋɔn daa deei di nahi maa n nŋɛ Dr. Lorenzo Dow Turner ka o yi gbengbɛri ban yi [[Nigeria]] la na yuuni 1951.Di nŋagi maa nyɛla zaɣ'pati ka di mali mihi dibaa ta din lo n gbaagi di nuu maa sheei. Molo nyɛla din yi gbengbɛri ban yi [[Niger]] wulimpuhili polo bini booli ninvuɣ' shɛba Songh la. Ghana, Dagbamba booni di lila Mɔɣlo<ref>{{Cite web|title=1-12: Musicians of Dagbon|url=https://www.adrummerstestament.com/1/1-12_Drummers_and_Musicians_of_Dagbon.html|access-date=2026-05-05|website=www.adrummerstestament.com}}</ref>. Mɔɣlo ŋɔ nyɛla bin kumdi li mi zaŋ ti Africa ni ma, di nahingbaŋ nŋala nŋariŋ laasabu ka bi zaŋ dari n kpe li ka di mali vo kpinli di tooni ka di gbaabu bahigu maa nŋɛ zaɣa tɔlli ka di nyangi niŋgbina ŋmanila bua di ni.<ref>{{Cite book|url=http://archive.org/details/grovedictionaryo0002unse_h8z7|title=The Grove dictionary of musical instruments|date=2014|publisher=New York : Oxford University Press|others=Internet Archive|isbn=978-0-19-974339-1}}</ref> .Molo ŋɔ nyɛla yu' parigu shɛli bini pii yuli bɔli binkumdili mini di taba [[Nigeria]] gbengbɛri ban yi ni na.Di nyɛla bin' shɛɣu din pahi gbengbɛri binkumda din pahi ayopɔin la zuɣu.<ref>{{Cite book|url=http://archive.org/details/grovedictionaryo0002unse_h8z7|title=The Grove dictionary of musical instruments|date=2014|publisher=New York : Oxford University Press|others=Internet Archive|isbn=978-0-19-974339-1}}</ref>ka lahi pahi nyɛla binkumda shɛli din nahingbaŋ nyɛ zaɣ' kpunli kabi bolli ni "garaya".Di niŋgbuŋ nyɛ la dɔɣu (2-string. wood body), gurmi (3-string gourd bodied), gurumi (2-sting calabash bodied), the komo (2-sting gourd body), the kwamsa (or komsa, 2-string, gourd bodied) and the kontigi.
Molo ŋɔ nyɛla yu' parigu shɛli bini pii yuli bɔli binkumdili mini di taba [[Nigeria]] gbengbɛri ban yi ni na .Di nyɛla bin' shɛɣu din pahi gbengbɛri binkumda din pahi ayopɔin la zuɣu.ka lahi pahi nyɛla binkumda shɛli din nahingbaŋ nyɛ zaɣ' kpunli kabi bolli ni "garaya".Di niŋgbuŋ nyɛ la dɔɣu (2-string. wood body), gurmi (3-string gourd bodied), gurumi (2-sting calabash bodied), the komo (2-sting gourd body), the kwamsa (or komsa, 2-string, gourd bodied) and the kontigi.<ref>{{Citation|last=Pestcoe|first=Shlomo|title=Banjo Ancestors:|url=https://doi.org/10.5406/j.ctv80c9r6.5|work=Banjo Roots and Branches|pages=21–44|publisher=University of Illinois Press|access-date=2026-05-05}}</ref>
== Di ni mali bɛhi shɛli n zaŋ ti banjo. ==
Binkumdili ŋɔ deei la yuli ka sokam mi li Lorenzo Dow Turner din yi saha shɛli ha.(Old Plantation print),din wuhiri tooliha banjo din be tiŋ yuli booni United States
Amaa,ti ni kuli yɛn zahim li shɛm n-nyɛ vihibu baŋdi ba ni bihi binkumdili ŋɔ zuɣu ka di wuhiri ni biɛhigu ŋmanila nŋariŋ ka mali bin kpulli di nyingoli maa shee din ni tooi kpe di maŋni yim,ka di lahi mali mi balisi ayi din lo n gbaagi taba di nyingoli maa shee, [[African Union|African]]-[[America|American]] banjo mali la nyingoli din tee doya ka
== Kundivihira <nowiki>[[Pubu:Afrocuration2026Ghana]]</nowiki> ==
m7aiqibkj2gjjtjmw563c7ar7nc0b0o
136489
136488
2026-05-13T12:27:24Z
K.D.Nburidiba
4111
136489
wikitext
text/x-wiki
{{Bio}}
'''Che ka sabbu maa di shim'''molo nyɛla Dr. L'''Che ka sabbu maa di shim'''orenzo Dow Turner ni daa deei bin kumdi shɛli na gbengbɛri ban yi Nigeria la na yuuni 1951.<ref>{{Cite book|url=http://archive.org/details/grovedictionaryo0002unse_h8z7|title=The Grove dictionary of musical instruments|date=2014|publisher=New York : Oxford University Press|others=Internet Archive|isbn=978-0-19-974339-1}}</ref> Ŋɔn daa deei di nahi maa n nŋɛ Dr. Lorenzo Dow Turner ka o yi gbengbɛri ban yi [[Nigeria]] la na yuuni 1951.Di nŋagi maa nyɛla zaɣ'pati ka di mali mihi dibaa ta din lo n gbaagi di nuu maa sheei. Molo nyɛla din yi gbengbɛri ban yi [[Niger]] wulimpuhili polo bini booli ninvuɣ' shɛba Songh la. Ghana, Dagbamba booni di lila Mɔɣlo<ref>{{Cite web|title=1-12: Musicians of Dagbon|url=https://www.adrummerstestament.com/1/1-12_Drummers_and_Musicians_of_Dagbon.html|access-date=2026-05-05|website=www.adrummerstestament.com}}</ref>. Mɔɣlo ŋɔ nyɛla bin kumdi li mi zaŋ ti Africa ni ma, di nahingbaŋ nŋala nŋariŋ laasabu ka bi zaŋ dari n kpe li ka di mali vo kpinli di tooni ka di gbaabu bahigu maa nŋɛ zaɣa tɔlli ka di nyangi niŋgbina ŋmanila bua di ni.<ref>{{Cite book|url=http://archive.org/details/grovedictionaryo0002unse_h8z7|title=The Grove dictionary of musical instruments|date=2014|publisher=New York : Oxford University Press|others=Internet Archive|isbn=978-0-19-974339-1}}</ref> .Molo ŋɔ nyɛla yu' parigu shɛli bini pii yuli bɔli binkumdili mini di taba [[Nigeria]] gbengbɛri ban yi ni na.Di nyɛla bin' shɛɣu din pahi gbengbɛri binkumda din pahi ayopɔin la zuɣu.<ref>{{Cite book|url=http://archive.org/details/grovedictionaryo0002unse_h8z7|title=The Grove dictionary of musical instruments|date=2014|publisher=New York : Oxford University Press|others=Internet Archive|isbn=978-0-19-974339-1}}</ref>ka lahi pahi nyɛla binkumda shɛli din nahingbaŋ nyɛ zaɣ' kpunli kabi bolli ni "garaya".Di niŋgbuŋ nyɛ la dɔɣu (2-string. wood body), gurmi (3-string gourd bodied), gurumi (2-sting calabash bodied), the komo (2-sting gourd body), the kwamsa (or komsa, 2-string, gourd bodied) and the kontigi.
Molo ŋɔ nyɛla yu' parigu shɛli bini pii yuli bɔli binkumdili mini di taba [[Nigeria]] gbengbɛri ban yi ni na .Di nyɛla bin' shɛɣu din pahi gbengbɛri binkumda din pahi ayopɔin la zuɣu.ka lahi pahi nyɛla binkumda shɛli din nahingbaŋ nyɛ zaɣ' kpunli kabi bolli ni "garaya".Di niŋgbuŋ nyɛ la dɔɣu (2-string. wood body), gurmi (3-string gourd bodied), gurumi (2-sting calabash bodied), the komo (2-sting gourd body), the kwamsa (or komsa, 2-string, gourd bodied) and the kontigi.<ref>{{Citation|last=Pestcoe|first=Shlomo|title=Banjo Ancestors:|url=https://doi.org/10.5406/j.ctv80c9r6.5|work=Banjo Roots and Branches|pages=21–44|publisher=University of Illinois Press|access-date=2026-05-05}}</ref>
== Di ni mali bɛhi shɛli n zaŋ ti banjo. ==
Binkumdili ŋɔ deei la yuli ka sokam mi li Lorenzo Dow Turner din yi saha shɛli ha.(Old Plantation print),din wuhiri tooliha banjo din be tiŋ yuli booni United States
Amaa,ti ni kuli yɛn zahim li shɛm n-nyɛ vihibu baŋdi ba ni bihi binkumdili ŋɔ zuɣu ka di wuhiri ni biɛhigu ŋmanila nŋariŋ ka mali bin kpulli di nyingoli maa shee din ni tooi kpe di maŋni yim,ka di lahi mali mi balisi ayi din lo n gbaagi taba di nyingoli maa shee, [[African Union|African]]-[[America|American]] banjo mali la nyingoli din tee doya ka
== Kundivihira <nowiki>[[Pubu:Afrocuration2026Ghana]]</nowiki> ==
4nh1rlzb4cwqhvinlxa2sm1q2tc5v4b
Palm-wine music
0
33052
136580
136481
2026-05-13T16:16:10Z
Abdulai Iddrisu
1838
Mali niŋ din be galisi
136580
wikitext
text/x-wiki
{{Bio}}
'''Palm-Wine music''' nyɛla Kali binkumda shɛli din be gbansabla wulin luɣ'li polo, ka di nyɛla di yaligi hali ti gbaagi ka man tigsi din nye Ghana, Sierra-Leone, Liberia, mini Nigeria pumpoŋɔ yuuni nineteenth century <ref>{{Citation|title=Palm-wine music|date=2026-03-06|url=https://en.wikipedia.org/w/index.php?title=Palm-wine_music&oldid=1342096976|work=Wikipedia|language=en|access-date=2026-05-09}}</ref> yila nim maa zaa malila dini pilli shɛli tɔ amaa palm-wine Yila nyɛla din pili ni Kali ka bi daa lei Zaŋ silimin binkumda n gabbi di puuni ka man guitar. Palm-wine yila nyɛla bin shɛɣʋ din yɛligi hali ti gbaaigi ka di nyɛla ti saha ŋɔ yila pam chaŋ mi n ti m mɛ n tam di pill zugʋ. Di pill la ninvʋɣ' shɛm sani beni boondi Kru ka bi yi Liberia mini Sierra Leone na, bini lahi nye bin Zaŋ di Portuguese guitar nima n tumdi tuma ka di nyɛla ŋariŋ duɣiriba n ʒili na, bi landi la Kali binkumda mini silimin binkumda zaŋti gbaai Trinidadian Calypso n nam niɣ'lin buɣum, ni soochi <ref>{{Citation|title=Oxford University Press|date=2026-05-03|url=https://en.wikipedia.org/w/index.php?title=Oxford_University_Press&oldid=1352355257|work=Wikipedia|language=en|access-date=2026-05-09}}</ref><ref>{{Cite news|date=2004-09-28|title=The story of Ghanaian highlife|language=en-GB|url=http://news.bbc.co.uk/2/hi/africa/3695260.stm|access-date=2026-05-09}}</ref> din tum tuma n dɔli inland zaŋ chaŋ din yɛn niŋshɛm n tooi Zaŋ Kali binkumda m pahi ka di pala bi ni daa Zaŋ shɛli be coastal yaɣ'li maa.<ref>{{Citation|title=Semantic Scholar|date=2026-04-22|url=https://en.wikipedia.org/w/index.php?title=Semantic_Scholar&oldid=1350478223|work=Wikipedia|language=en|access-date=2026-05-09}}</ref> Kuli Mali chana di ti ni ti dee ʒiizaa pɔen ni Sierra Leone Yili yiinda Ebenezer Calender ni daa ŋme yila yuuni 1950s ni 1960s la, n zaŋli n tuɣi ka na kuli gbibili ka chanŋ di wuligibu polo.<ref>{{Cite web|last=Masetti|first=Federico|date=2019-12-22|title=KOO NIMO: PALMWINE MUSIC AND STORYTELLING|url=https://musicxchange.org/blog/2019/12/22/koo-nimo-palmwine-music-and-storytelling|access-date=2026-05-12|website=MusicXChange|language=en-US}}</ref>
== '''Haŋkali Pariga''' ==
Palm-Wine yila nyɛla yili shɛli bi ni daa n ti yuli m bɔlli ni n Zaŋ tabili binyurigu, Palm-wine ka di yila ti shɛli di nye Abe tii puuni na, di daa nyɛla zamaatu ni bin nyurigu di yi daa ti niŋ ka gbansabla guitarist maa ŋmɛri bi guitar ni maa.
== '''Di Piligu''' ==
'''Palm-Wine Yila''' pilila kuli nɔya tinŋsi ni ka di nyɛla ninvuɣ' shɛba bin daa nye tumtum di ba n Zaŋ ti sitimanima n ti pahi ŋariŋ duhiriba ni Kulipalinima. Lala Luɣ'li maa daa nyɛla daabilim din diri ka Mali yaa pam ka di zuɣʋ daa che ka silimiinsi tooi kan na ni maa ni ni bi yila nɛma.
== '''1920s - 1940s''' ==
== '''1950s - 1960s''' ==
== '''Yila Lolochi ni di Sodoligu''' ==
== '''Zamani Anfaani''' ==
== '''Yili Yiindiba''' ==
== '''Kundivihira''' ==
<nowiki>[[Pubu:Afrocuration2026Ghana]]</nowiki><references /><nowiki>[[Pubu:Afrocuration2026Ghana]]</nowiki>
atn4j7ynicfd25v167mtw8eqpu9ns23
136631
136580
2026-05-13T17:50:25Z
Abdulai Iddrisu
1838
Mali niŋ din be galisi
136631
wikitext
text/x-wiki
{{Bio}}
'''Palm-Wine music''' nyɛla Kali binkumda shɛli din be gbansabla wulin luɣ'li polo, ka di nyɛla di yaligi hali ti gbaagi ka man tigsi din nye Ghana, Sierra-Leone, Liberia, mini Nigeria pumpoŋɔ yuuni nineteenth century <ref>{{Citation|title=Palm-wine music|date=2026-03-06|url=https://en.wikipedia.org/w/index.php?title=Palm-wine_music&oldid=1342096976|work=Wikipedia|language=en|access-date=2026-05-09}}</ref> yila nim maa zaa malila dini pilli shɛli tɔ amaa palm-wine Yila nyɛla din pili ni Kali ka bi daa lei Zaŋ silimin binkumda n gabbi di puuni ka man guitar. Palm-wine yila nyɛla bin shɛɣʋ din yɛligi hali ti gbaaigi ka di nyɛla ti saha ŋɔ yila pam chaŋ mi n ti m mɛ n tam di pill zugʋ. Di pill la ninvʋɣ' shɛm sani beni boondi Kru ka bi yi Liberia mini Sierra Leone na, bini lahi nye bin Zaŋ di Portuguese guitar nima n tumdi tuma ka di nyɛla ŋariŋ duɣiriba n ʒili na, bi landi la Kali binkumda mini silimin binkumda zaŋti gbaai Trinidadian Calypso n nam niɣ'lin buɣum, ni soochi <ref>{{Citation|title=Oxford University Press|date=2026-05-03|url=https://en.wikipedia.org/w/index.php?title=Oxford_University_Press&oldid=1352355257|work=Wikipedia|language=en|access-date=2026-05-09}}</ref><ref>{{Cite news|date=2004-09-28|title=The story of Ghanaian highlife|language=en-GB|url=http://news.bbc.co.uk/2/hi/africa/3695260.stm|access-date=2026-05-09}}</ref> din tum tuma n dɔli inland zaŋ chaŋ din yɛn niŋshɛm n tooi Zaŋ Kali binkumda m pahi ka di pala bi ni daa Zaŋ shɛli be coastal yaɣ'li maa.<ref>{{Citation|title=Semantic Scholar|date=2026-04-22|url=https://en.wikipedia.org/w/index.php?title=Semantic_Scholar&oldid=1350478223|work=Wikipedia|language=en|access-date=2026-05-09}}</ref> Kuli Mali chana di ti ni ti dee ʒiizaa pɔen ni Sierra Leone Yili yiinda Ebenezer Calender ni daa ŋme yila yuuni 1950s ni 1960s la, n zaŋli n tuɣi ka na kuli gbibili ka chanŋ di wuligibu polo.<ref>{{Cite web|last=Masetti|first=Federico|date=2019-12-22|title=KOO NIMO: PALMWINE MUSIC AND STORYTELLING|url=https://musicxchange.org/blog/2019/12/22/koo-nimo-palmwine-music-and-storytelling|access-date=2026-05-12|website=MusicXChange|language=en-US}}</ref>
== '''Haŋkali Pariga''' ==
Palm-Wine yila nyɛla yili shɛli bi ni daa n ti yuli m bɔlli ni n Zaŋ tabili binyurigu, Palm-wine ka di yila ti shɛli di nye Abe tii puuni na, di daa nyɛla zamaatu ni bin nyurigu di yi daa ti niŋ ka gbansabla guitarist maa ŋmɛri bi guitar ni maa.
== '''Di Piligu''' ==
'''Palm-Wine Yila''' pilila kuli nɔya tinŋsi ni ka di nyɛla ninvuɣ' shɛba bin daa nye tumtum di ba n Zaŋ ti sitimanima n ti pahi ŋariŋ duhiriba ni Kulipalinima. Lala Luɣ'li maa daa nyɛla daabilim din diri ka Mali yaa pam ka di zuɣʋ daa che ka silimiinsi tooi kan na ni maa ni ni bi yila nɛma. Yila daa nyɛla bini Mali shɛli n diɛm di diɛma ka bin nyura shei bɛni n ti pahi palm wine binyʋra, ni bini tili yushɛli<ref>{{Cite web|url=https://journals.openedition.org/mondesmigrations/2231|access-date=2026-05-13|website=journals.openedition.org}}</ref>
== '''1920s - 1940s''' ==
== '''1950s - 1960s''' ==
== '''Yila Lolochi ni di Sodoligu''' ==
== '''Zamani Anfaani''' ==
== '''Yili Yiindiba''' ==
== '''Kundivihira''' ==
<nowiki>[[Pubu:Afrocuration2026Ghana]]</nowiki><references /><nowiki>[[Pubu:Afrocuration2026Ghana]]</nowiki>
pb1q8ixmni50dxqpcqz6jtr1jhbuvt0
136632
136631
2026-05-13T17:52:20Z
Abdulai Iddrisu
1838
Mali niŋ din be galisi
136632
wikitext
text/x-wiki
{{Bio}}
'''Palm-Wine music''' nyɛla Kali binkumda shɛli din be gbansabla wulin luɣ'li polo, ka di nyɛla di yaligi hali ti gbaagi ka man tigsi din nye Ghana, Sierra-Leone, Liberia, mini Nigeria pumpoŋɔ yuuni nineteenth century <ref>{{Citation|title=Palm-wine music|date=2026-03-06|url=https://en.wikipedia.org/w/index.php?title=Palm-wine_music&oldid=1342096976|work=Wikipedia|language=en|access-date=2026-05-09}}</ref> yila nim maa zaa malila dini pilli shɛli tɔ amaa palm-wine Yila nyɛla din pili ni Kali ka bi daa lei Zaŋ silimin binkumda n gabbi di puuni ka man guitar. Palm-wine yila nyɛla bin shɛɣʋ din yɛligi hali ti gbaaigi ka di nyɛla ti saha ŋɔ yila pam chaŋ mi n ti m mɛ n tam di pill zugʋ. Di pill la ninvʋɣ' shɛm sani beni boondi Kru ka bi yi Liberia mini Sierra Leone na, bini lahi nye bin Zaŋ di Portuguese guitar nima n tumdi tuma ka di nyɛla ŋariŋ duɣiriba n ʒili na, bi landi la Kali binkumda mini silimin binkumda zaŋti gbaai Trinidadian Calypso n nam niɣ'lin buɣum, ni soochi <ref>{{Citation|title=Oxford University Press|date=2026-05-03|url=https://en.wikipedia.org/w/index.php?title=Oxford_University_Press&oldid=1352355257|work=Wikipedia|language=en|access-date=2026-05-09}}</ref><ref>{{Cite news|date=2004-09-28|title=The story of Ghanaian highlife|language=en-GB|url=http://news.bbc.co.uk/2/hi/africa/3695260.stm|access-date=2026-05-09}}</ref> din tum tuma n dɔli inland zaŋ chaŋ din yɛn niŋshɛm n tooi Zaŋ Kali binkumda m pahi ka di pala bi ni daa Zaŋ shɛli be coastal yaɣ'li maa.<ref>{{Citation|title=Semantic Scholar|date=2026-04-22|url=https://en.wikipedia.org/w/index.php?title=Semantic_Scholar&oldid=1350478223|work=Wikipedia|language=en|access-date=2026-05-09}}</ref> Kuli Mali chana di ti ni ti dee ʒiizaa pɔen ni Sierra Leone Yili yiinda Ebenezer Calender ni daa ŋme yila yuuni 1950s ni 1960s la, n zaŋli n tuɣi ka na kuli gbibili ka chanŋ di wuligibu polo.<ref>{{Cite web|last=Masetti|first=Federico|date=2019-12-22|title=KOO NIMO: PALMWINE MUSIC AND STORYTELLING|url=https://musicxchange.org/blog/2019/12/22/koo-nimo-palmwine-music-and-storytelling|access-date=2026-05-12|website=MusicXChange|language=en-US}}</ref>
== '''Haŋkali Pariga''' ==
Palm-Wine yila nyɛla yili shɛli bi ni daa n ti yuli m bɔlli ni n Zaŋ tabili binyurigu, Palm-wine ka di yila ti shɛli di nye Abe tii puuni na, di daa nyɛla zamaatu ni bin nyurigu di yi daa ti niŋ ka gbansabla guitarist maa ŋmɛri bi guitar ni maa.
== '''Di Piligu''' ==
'''Palm-Wine Yila''' pilila kuli nɔya tinŋsi ni ka di nyɛla ninvuɣ' shɛba bin daa nye tumtum di ba n Zaŋ ti sitimanima n ti pahi ŋariŋ duhiriba ni Kulipalinima. Lala Luɣ'li maa daa nyɛla daabilim din diri ka Mali yaa pam ka di zuɣʋ daa che ka silimiinsi tooi kan na ni maa ni ni bi yila nɛma. Yila daa nyɛla bini Mali shɛli n diɛm di diɛma ka bin nyura shei bɛni n ti pahi palm wine binyʋra, ni bini tili yushɛli. <ref>{{Cite web|url=https://journals.openedition.org/mondesmigrations/2231|access-date=2026-05-13|website=journals.openedition.org}}</ref>
== '''1920s - 1940s''' ==
== '''1950s - 1960s''' ==
== '''Yila Lolochi ni di Sodoligu''' ==
== '''Zamani Anfaani''' ==
== '''Yili Yiindiba''' ==
== '''Kundivihira''' ==
<nowiki>[[Pubu:Afrocuration2026Ghana]]</nowiki><references /><nowiki>[[Pubu:Afrocuration2026Ghana]]</nowiki>
lq1jxqi3u34vqzm17en0dphcjb74f43
136638
136632
2026-05-13T17:54:51Z
Abdulai Iddrisu
1838
Mali niŋ din be galisi
136638
wikitext
text/x-wiki
{{Bio}}
'''Palm-Wine music''' nyɛla Kali binkumda shɛli din be gbansabla wulin luɣ'li polo, ka di nyɛla di yaligi hali ti gbaagi ka man tigsi din nye Ghana, Sierra-Leone, Liberia, mini Nigeria pumpoŋɔ yuuni n<ref>{{Cite web|url=https://journals.openedition.org/mondesmigrations/2231|access-date=2026-05-13|website=journals.openedition.org}}</ref>ineteenth century <ref>{{Citation|title=Palm-wine music|date=2026-03-06|url=https://en.wikipedia.org/w/index.php?title=Palm-wine_music&oldid=1342096976|work=Wikipedia|language=en|access-date=2026-05-09}}</ref> yila nim maa zaa malila dini pilli shɛli tɔ amaa palm-wine Yila nyɛla din pili ni Kali ka bi daa lei Zaŋ silimin binkumda n gabbi di puuni ka man guitar. Palm-wine yila nyɛla bin shɛɣʋ din yɛligi hali ti gbaaigi ka di nyɛla ti saha ŋɔ yila pam chaŋ mi n ti m mɛ n tam di pill zugʋ. Di pill la ninvʋɣ' shɛm sani beni boondi Kru ka bi yi Liberia mini Sierra Leone na, bini lahi nye bin Zaŋ di Portuguese guitar nima n tumdi tuma ka di nyɛla ŋariŋ duɣiriba n ʒili na, bi landi la Kali binkumda mini silimin binkumda zaŋti gbaai Trinidadian Calypso n nam niɣ'lin buɣum, ni soochi <ref>{{Citation|title=Oxford University Press|date=2026-05-03|url=https://en.wikipedia.org/w/index.php?title=Oxford_University_Press&oldid=1352355257|work=Wikipedia|language=en|access-date=2026-05-09}}</ref><ref>{{Cite news|date=2004-09-28|title=The story of Ghanaian highlife|language=en-GB|url=http://news.bbc.co.uk/2/hi/africa/3695260.stm|access-date=2026-05-09}}</ref> din tum tuma n dɔli inland zaŋ chaŋ din yɛn niŋshɛm n tooi Zaŋ Kali binkumda m pahi ka di pala bi ni daa Zaŋ shɛli be coastal yaɣ'li maa.<ref>{{Citation|title=Semantic Scholar|date=2026-04-22|url=https://en.wikipedia.org/w/index.php?title=Semantic_Scholar&oldid=1350478223|work=Wikipedia|language=en|access-date=2026-05-09}}</ref> Kuli Mali chana di ti ni ti dee ʒiizaa pɔen ni Sierra Leone Yili yiinda Ebenezer Calender ni daa ŋme yila yuuni 1950s ni 1960s la, n zaŋli n tuɣi ka na kuli gbibili ka chanŋ di wuligibu polo.<ref>{{Cite web|last=Masetti|first=Federico|date=2019-12-22|title=KOO NIMO: PALMWINE MUSIC AND STORYTELLING|url=https://musicxchange.org/blog/2019/12/22/koo-nimo-palmwine-music-and-storytelling|access-date=2026-05-12|website=MusicXChange|language=en-US}}</ref>
== '''Haŋkali Pariga''' ==
Palm-Wine yila nyɛla yili shɛli bi ni daa n ti yuli m bɔlli ni n Zaŋ tabili binyurigu, Palm-wine ka di yila ti shɛli di nye Abe tii puuni na, di daa nyɛla zamaatu ni bin nyurigu di yi daa ti niŋ ka gbansabla guitarist maa ŋmɛri bi guitar ni maa.
== '''Di Piligu''' ==
'''Palm-Wine Yila''' pilila kuli nɔya tinŋsi ni ka di nyɛla ninvuɣ' shɛba bin daa nye tumtum di ba n Zaŋ ti sitimanima n ti pahi ŋariŋ duhiriba ni Kulipalinima. Lala Luɣ'li maa daa nyɛla daabilim din diri ka Mali yaa pam ka di zuɣʋ daa che ka silimiinsi tooi kan na ni maa ni ni bi yila nɛma. Yila daa nyɛla bini Mali shɛli n diɛm di diɛma ka bin nyura shei bɛni n ti pahi palm wine binyʋra, ni bini tili yushɛli.
== '''1920s - 1940s''' ==
== '''1950s - 1960s''' ==
== '''Yila Lolochi ni di Sodoligu''' ==
== '''Zamani Anfaani''' ==
== '''Yili Yiindiba''' ==
== '''Kundivihira''' ==
<nowiki>[[Pubu:Afrocuration2026Ghana]]</nowiki><references /><nowiki>[[Pubu:Afrocuration2026Ghana]]</nowiki>
he1lowua2c2mrez79jnb3gqbdyut7sg
136639
136638
2026-05-13T17:57:03Z
Abdulai Iddrisu
1838
Mali niŋ din be galisi
136639
wikitext
text/x-wiki
{{Bio}}
'''Palm-Wine music''' nyɛla Kali binkumda shɛli din be gbansabla wulin luɣ'li polo, ka di nyɛla di yaligi hali ti gbaagi ka man tigsi din nye Ghana, Sierra-Leone, Liberia, mini Nigeria pumpoŋɔ yuuni n<ref>{{Cite web|url=https://journals.openedition.org/mondesmigrations/2231|access-date=2026-05-13|website=journals.openedition.org}}</ref>ineteenth century <ref>{{Citation|title=Palm-wine music|date=2026-03-06|url=https://en.wikipedia.org/w/index.php?title=Palm-wine_music&oldid=1342096976|work=Wikipedia|language=en|access-date=2026-05-09}}</ref> yila nim maa zaa malila dini pilli shɛli tɔ amaa palm-wine Yila nyɛla din pili ni Kali ka bi daa lei Zaŋ silimin binkumda n gabbi di puuni ka man guitar. Palm-wine yila nyɛla bin shɛɣʋ din yɛligi hali ti gbaaigi ka di nyɛla ti saha ŋɔ yila pam chaŋ mi n ti m mɛ n tam di pill zugʋ. Di pill la ninvʋɣ' shɛm sani beni boondi Kru ka bi yi Liberia mini Sierra Leone na, bini lahi nye bin Zaŋ di Portuguese guitar nima n tumdi tuma ka di nyɛla ŋariŋ duɣiriba n ʒili na, bi landi la Kali binkumda mini silimin binkumda zaŋti gbaai Trinidadian Calypso n nam niɣ'lin buɣum, ni soochi <ref>{{Citation|title=Oxford University Press|date=2026-05-03|url=https://en.wikipedia.org/w/index.php?title=Oxford_University_Press&oldid=1352355257|work=Wikipedia|language=en|access-date=2026-05-09}}</ref><ref>{{Cite news|date=2004-09-28|title=The story of Ghanaian highlife|language=en-GB|url=http://news.bbc.co.uk/2/hi/africa/3695260.stm|access-date=2026-05-09}}</ref> din tum tuma n dɔli inland zaŋ chaŋ din yɛn niŋshɛm n tooi Zaŋ Kali binkumda m pahi ka di pala bi ni daa Zaŋ shɛli be coastal yaɣ'li maa.<ref>{{Citation|title=Semantic Scholar|date=2026-04-22|url=https://en.wikipedia.org/w/index.php?title=Semantic_Scholar&oldid=1350478223|work=Wikipedia|language=en|access-date=2026-05-09}}</ref> Kuli Mali chana di ti ni ti dee ʒiizaa pɔen ni Sierra Leone Yili yiinda Ebenezer Calender ni daa ŋme yila yuuni 1950s ni 1960s la, n zaŋli n tuɣi ka na kuli gbibili ka chanŋ di wuligibu polo.
== '''Haŋkali Pariga''' ==
Palm-Wine yila nyɛla yili shɛli bi ni daa n ti yuli m bɔlli ni n Zaŋ tabili binyurigu, Palm-wine ka di yila ti shɛli di nye Abe tii puuni na, di daa nyɛla zamaatu ni bin nyurigu di yi daa ti niŋ ka gbansabla guitarist maa ŋmɛri bi guitar ni maa.
== '''Di Piligu''' ==
'''Palm-Wine Yila''' pilila kuli nɔya tinŋsi ni ka di nyɛla ninvuɣ' shɛba bin daa nye tumtum di ba n Zaŋ ti sitimanima n ti pahi ŋariŋ duhiriba ni Kulipalinima. Lala Luɣ'li maa daa nyɛla daabilim din diri ka Mali yaa pam ka di zuɣʋ daa che ka silimiinsi tooi kan na ni maa ni ni bi yila nɛma. Yila daa nyɛla bini Mali shɛli n diɛm di diɛma ka bin nyura shei bɛni n ti pahi palm wine binyʋra, ni bini tili yushɛli.<ref>{{Cite web|url=https://journals.openedition.org/mondesmigrations/2231|access-date=2026-05-13|website=journals.openedition.org}}</ref>
== '''1920s - 1940s''' ==
== '''1950s - 1960s''' ==
== '''Yila Lolochi ni di Sodoligu''' ==
== '''Zamani Anfaani''' ==
== '''Yili Yiindiba''' ==
== '''Kundivihira''' ==
<nowiki>[[Pubu:Afrocuration2026Ghana]]</nowiki><references /><nowiki>[[Pubu:Afrocuration2026Ghana]]</nowiki>
6ap2sgz8tqbh4mkju8xv83ltsgtms7d
136642
136639
2026-05-13T18:00:10Z
Abdulai Iddrisu
1838
Mali niŋ din be galisi
136642
wikitext
text/x-wiki
{{Bio}}
'''Palm-Wine music''' nyɛla Kali binkumda shɛli din be gbansabla wulin luɣ'li polo, ka di nyɛla di yaligi hali ti gbaagi ka man tigsi din nye Ghana, Sierra-Leone, Liberia, mini Nigeria pumpoŋɔ yuuni n<ref>{{Cite web|url=https://journals.openedition.org/mondesmigrations/2231|access-date=2026-05-13|website=journals.openedition.org}}</ref>ineteenth century <ref>{{Citation|title=Palm-wine music|date=2026-03-06|url=https://en.wikipedia.org/w/index.php?title=Palm-wine_music&oldid=1342096976|work=Wikipedia|language=en|access-date=2026-05-09}}</ref> yila nim maa zaa malila dini pilli shɛli tɔ amaa palm-wine Yila nyɛla din pili ni Kali ka bi daa lei Zaŋ silimin binkumda n gabbi di puuni ka man guitar. Palm-wine yila nyɛla bin shɛɣʋ din yɛligi hali ti gbaaigi ka di nyɛla ti saha ŋɔ yila pam chaŋ mi n ti m mɛ n tam di pill zugʋ. Di pill la ninvʋɣ' shɛm sani beni boondi Kru ka bi yi Liberia mini Sierra Leone na, bini lahi nye bin Zaŋ di Portuguese guitar nima n tumdi tuma ka di nyɛla ŋariŋ duɣiriba n ʒili na, bi landi la Kali binkumda mini silimin binkumda zaŋti gbaai Trinidadian Calypso n nam niɣ'lin buɣum, ni soochi <ref>{{Citation|title=Oxford University Press|date=2026-05-03|url=https://en.wikipedia.org/w/index.php?title=Oxford_University_Press&oldid=1352355257|work=Wikipedia|language=en|access-date=2026-05-09}}</ref><ref>{{Cite news|date=2004-09-28|title=The story of Ghanaian highlife|language=en-GB|url=http://news.bbc.co.uk/2/hi/africa/3695260.stm|access-date=2026-05-09}}</ref> din tum tuma n dɔli inland zaŋ chaŋ din yɛn niŋshɛm n tooi Zaŋ Kali binkumda m pahi ka di pala bi ni daa Zaŋ shɛli be coastal yaɣ'li maa.<ref>{{Citation|title=Semantic Scholar|date=2026-04-22|url=https://en.wikipedia.org/w/index.php?title=Semantic_Scholar&oldid=1350478223|work=Wikipedia|language=en|access-date=2026-05-09}}</ref> Kuli Mali chana di ti ni ti dee ʒiizaa pɔen ni Sierra Leone Yili yiinda Ebenezer Calender ni daa ŋme yila yuuni 1950s ni 1960s la, n zaŋli n tuɣi ka na kuli gbibili ka chanŋ di wuligibu polo.
== '''Haŋkali Pariga''' ==
Palm-Wine yila nyɛla yili shɛli bi ni daa n ti yuli m bɔlli ni n Zaŋ tabili binyurigu, Palm-wine ka di yila ti shɛli di nye Abe tii puuni na, di daa nyɛla zamaatu ni bin nyurigu di yi daa ti niŋ ka gbansabla guitarist maa ŋmɛri bi guitar ni maa.
== '''Di Piligu''' ==
'''Palm-Wine Yila''' pilila kuli nɔya tinŋsi ni ka di nyɛla ninvuɣ' shɛba bin daa nye tumtum di ba n Zaŋ ti sitimanima n ti pahi ŋariŋ duhiriba ni Kulipalinima. Lala Luɣ'li maa daa nyɛla daabilim din diri ka Mali yaa pam ka di zuɣʋ daa che ka silimiinsi tooi kan na ni maa ni ni bi yila nɛma. Yila daa nyɛla bini Mali shɛli n diɛm di diɛma ka bin nyura shei bɛni n ti pahi palm wine binyʋra, ni bini tili yushɛli.<ref>{{Cite web|url=https://journals.openedition.org/|access-date=2026-05-13|website=journals.openedition.org}}</ref>
== '''1920s - 1940s''' ==
== '''1950s - 1960s''' ==
== '''Yila Lolochi ni di Sodoligu''' ==
== '''Zamani Anfaani''' ==
== '''Yili Yiindiba''' ==
== '''Kundivihira''' ==
<nowiki>[[Pubu:Afrocuration2026Ghana]]</nowiki><references /><nowiki>[[Pubu:Afrocuration2026Ghana]]</nowiki>
sowa8ey46ynhdc3nlnkkc6dmm9fmkgl
136677
136642
2026-05-14T06:55:47Z
Abdulai Iddrisu
1838
Mali niŋ din be galisi
136677
wikitext
text/x-wiki
{{Bio}}
'''Palm-Wine music''' nyɛla Kali binkumda shɛli din be gbansabla wulin luɣ'li polo, ka di nyɛla di yaligi hali ti gbaagi ka man tigsi din nye Ghana, Sierra-Leone, Liberia, mini Nigeria pumpoŋɔ yuuni n<ref>{{Cite web|url=https://journals.openedition.org/mondesmigrations/2231|access-date=2026-05-13|website=journals.openedition.org}}</ref>ineteenth century <ref>{{Citation|title=Palm-wine music|date=2026-03-06|url=https://en.wikipedia.org/w/index.php?title=Palm-wine_music&oldid=1342096976|work=Wikipedia|language=en|access-date=2026-05-09}}</ref> yila nim maa zaa malila dini pilli shɛli tɔ amaa palm-wine Yila nyɛla din pili ni Kali ka bi daa lei Zaŋ silimin binkumda n gabbi di puuni ka man guitar. Palm-wine yila nyɛla bin shɛɣʋ din yɛligi hali ti gbaaigi ka di nyɛla ti saha ŋɔ yila pam chaŋ mi n ti m mɛ n tam di pill zugʋ. Di pill la ninvʋɣ' shɛm sani beni boondi Kru ka bi yi Liberia mini Sierra Leone na, bini lahi nye bin Zaŋ di Portuguese guitar nima n tumdi tuma ka di nyɛla ŋariŋ duɣiriba n ʒili na, bi landi la Kali binkumda mini silimin binkumda zaŋti gbaai Trinidadian Calypso n nam niɣ'lin buɣum, ni soochi <ref>{{Citation|title=Oxford University Press|date=2026-05-03|url=https://en.wikipedia.org/w/index.php?title=Oxford_University_Press&oldid=1352355257|work=Wikipedia|language=en|access-date=2026-05-09}}</ref><ref>{{Cite news|date=2004-09-28|title=The story of Ghanaian highlife|language=en-GB|url=http://news.bbc.co.uk/2/hi/africa/3695260.stm|access-date=2026-05-09}}</ref> din tum tuma n dɔli inland zaŋ chaŋ din yɛn niŋshɛm n tooi Zaŋ Kali binkumda m pahi ka di pala bi ni daa Zaŋ shɛli be coastal yaɣ'li maa.<ref>{{Citation|title=Semantic Scholar|date=2026-04-22|url=https://en.wikipedia.org/w/index.php?title=Semantic_Scholar&oldid=1350478223|work=Wikipedia|language=en|access-date=2026-05-09}}</ref> Kuli Mali chana di ti ni ti dee ʒiizaa pɔen ni Sierra Leone Yili yiinda Ebenezer Calender ni daa ŋme yila yuuni 1950s ni 1960s la, n zaŋli n tuɣi ka na kuli gbibili ka chanŋ di wuligibu polo.
== '''Haŋkali Pariga''' ==
Palm-Wine yila nyɛla yili shɛli bi ni daa n ti yuli m bɔlli ni n Zaŋ tabili binyurigu, Palm-wine ka di yila ti shɛli di nye Abe tii puuni na, di daa nyɛla zamaatu ni bin nyurigu di yi daa ti niŋ ka gbansabla guitarist maa ŋmɛri bi guitar ni maa.
== '''Tarihi''' ==
'''Palm-Wine Yila''' pilila kuli nɔya tinŋsi ni ka di nyɛla ninvuɣ' shɛba bin daa nye tumtum di ba n Zaŋ ti sitimanima n ti pahi ŋariŋ duhiriba ni Kulipalinima. Lala Luɣ'li maa daa nyɛla daabilim din diri ka Mali yaa pam ka di zuɣʋ daa che ka silimiinsi tooi kan na ni maa ni ni bi yila nɛma. Yila daa nyɛla bini Mali shɛli n diɛm di diɛma ka bin nyura shei bɛni n ti pahi palm wine binyʋra, ni bini tili yushɛli.<ref>{{Cite web|url=https://journals.openedition.org/|access-date=2026-05-13|website=journals.openedition.org}}</ref>
== '''1920s - 1940s''' ==
== '''1950s - 1960s''' ==
== '''Yila Lolochi ni di Sodoligu''' ==
== '''Zamani Anfaani''' ==
== '''Yili Yiindiba''' ==
== '''Kundivihira''' ==
<nowiki>[[Pubu:Afrocuration2026Ghana]]</nowiki><references /><nowiki>[[Pubu:Afrocuration2026Ghana]]</nowiki>
h79toaec2j6n6u5dptkapvoat5c6r9m
Kwame Asare
0
33054
136623
136484
2026-05-13T17:40:08Z
Abdulai Iddrisu
1838
Mali niŋ din be galisi
136623
wikitext
text/x-wiki
'''O piligu'''{{Infobox musical artist
| name = Kwame Asare
| birth_date = {1903}
| origin = Accra - Ghana
| death_date = {1950}
| genre = Highlife Afrobeat Palm -wine music
| occupation = Guitarist Composer Singer Bandleader Record producer
}}
Kwame Asare, niribi pam mi o la Jacob Sam bi dɔɣi o mi yuuni 1903 tiŋ yuli booni Cape Coast ŋʋni n daa lahi nye ŋʋn pilli Ghanaian Highlife Yila, ŋʋn daa lahi piligi highlife guitarist.<ref>{{Cite web|title=Ghana's Highlife Music Collection : Jacob Sam|url=https://www.fondation-langlois.org/html/e/page.php?NumPage=2277|access-date=2026-05-07|website=www.fondation-langlois.org}}</ref><ref>{{Cite web|date=2013-10-28|title=Highlife music dates as far back as 19th century- Prof. Collins - MyJoyOnline|url=https://www.myjoyonline.com/highlife-music-dates-as-far-back-as-19th-century-prof-collins/|access-date=2026-05-07|website=www.myjoyonline.com|language=en-US}}</ref>
== '''O Behigu Mini O Tuma''' ==
O daa lahi nyɛla ŋʋn bɔhim Goldsmith, o daa nyɛla ŋʋn yihisi n chaŋ Kumahi n ti pilli Kumahi trio. O daa bɔhim la o guitar baŋsim la Liberian Seaman sani. O daa lahi nyɛla ninvuɣ'so ŋʋn pill highlife yila yilibu Ghana tingban ni ka sokam daa milila Yaa Amposah yuuni 1928 Zonophone London Tiŋgbani Kingsway duula ni EZ series, o daa yilila guitar band highlife yili gahindili ni o kukoli velli ni o nubihi Zaŋ tum guitar tuma. O daa zaŋla shɛba m pahi o maŋ zʋɣʋ beni n daa nye Kumahi trio la. Ka shɛba daa niŋ o nupuhu bini n daa nye Guitarist H.E Biney n ti pahi percussionist Kwah Kanta.<ref>{{Citation|title=Kwame Asare|date=2026-02-11|url=https://en.wikipedia.org/w/index.php?title=Kwame_Asare&oldid=1337837764|work=Wikipedia|language=en|access-date=2026-05-07}}</ref>
== '''Kundivihira''' ==
<nowiki>[[Pubu:Afrocuration2026Ghana]]</nowiki>
<references /><nowiki>[[Pubu:Afrocuration2026Ghana]]</nowiki>
d36v8nu5uf5iqyzl7q67s1yvm440icy
Bamako
0
33057
136598
136480
2026-05-13T16:56:22Z
Aliya 2018
7499
Bolden a text
136598
wikitext
text/x-wiki
'''''Bamako''''' nyɛla sinii kurili.Ŋnɔn sabili ka wuhi di niŋbu n nyɛ Abderrahmane Sissako. Di wuhiri la lahibali zaŋ kpa tiɛha din wuhiri I sarika yɛltɔɣa. Bamako tiŋkpaŋa , zaŋ kpa dunia baŋki mini tiŋduya laɣi paŋbo totopoŋ (I.M.F) din nyɛ gbansabila tingbana
fara.Nivuɣu zuɣuri kamani Maïga, Tiécoura Traoré, Hélène Diarra, Habib Dembélé ni Djénéba Koné.
Sinii ŋɔ tooi zaŋ wuhi dunia zaa daa nyɛla kpaɣiri pii yuuni 2006 .ka sinii ŋɔ chuɣu daa puhi May, goli biɛɣu pishi ni yini dali ka daa nyɛ yurilim niriba sani.Ŋɔn daa yihili na France ni daa nyɛ Les Films du Losange October, biɛɣu pishi ayi ka dali ni tiŋ yuli booni United States ka ŋɔn gba mi daa yihili na ni nyɛ New Yorker Films February biɛɣu piiya ni anahi, yuuni 2007.
== '''Lahabali maŋa zaŋ kpa Sinii ŋɔ palo'''. ==
The film depicts a trial taking place in Bamako, the capital of Mali, amid the daily life that is going on in the city. In the midst of that trial, two sides argue whether the World Bank and International Monetary Fund are guided by special interest of developed nations, or whether it is corruption and the individual nations' mismanagement, that is guilty of the current financial state of many poverty-stricken African countries as well as the rest of the poor undeveloped world. It also addresses the everlasting effects of the European colonization and discusses how it plays a role in shaping African societies.<ref>{{Citation|last=Bergkvist|first=K. E.|title=<nowiki>Comments on “The Electron Neutrino Mass from $$ ^{\text{3}} {\text{H}}\;{\text{ - }}\;^{\text{3}} {\text{He}}\;\beta - Decay\;^</nowiki>{{\text{( + )}}<nowiki>} \;14\,{\text{eV}}\; \leq \,{\text{m}}\;{\text{ - }}\;_</nowiki>{{\text{v}}<nowiki>_{\text{e}} } \; \leq \,46\;{\text{eV}}\;(99\% \,{\text{C}}{\text{.L}}{\text{.)}} $$ ”</nowiki>|date=1982|url=https://doi.org/10.1007/978-1-4757-0519-5_15|work=Neutrino Physics and Astrophysics|pages=317–320|place=Boston, MA|publisher=Springer US|isbn=978-1-4757-0521-8|access-date=2026-05-13}}</ref>
'''Lahabali mŋaa'''
== Kpɛrikpɛriti ban daa yina ti ŋmaali ==
* [[Aïssa Maïga]] as Melé
* [[Tiécoura Traoré]] as Chaka
* [[Hélène Diarra]] as Saramba
* [[Habib Dembélé]] as Falaï
* Djénéba Koné as Chaka's sister
* [[Hamadoun Kassogué]] as Le journaliste
* [[Mamadou Kanouté]] as defense lawyer
* Gabriel Magma Konate as the prosecutor
* Hamèye Mahalmadane as the tribunal president
* [[Aminata Traoré (author)|Aminata Traoré]] as witness
* [[William Bourdon]] as himself (lawyer)
* [[Aïssata Tall Sall]] as herself (lawyer)
* [[Danny Glover]] as himself
* [[Elia Suleiman]] as himself
* [[Abderrahmane Sissako]] as Dramane Sissako
* [[Zeka Laplaine]] as himself
* [[Jean-Henri Roger]] as himself
* [[Alou Diarra]]
* [[Issa Doumbia (actor)|Issa Doumbia]]
* [[Samba Diakité]]
* [[Youssouf Kamara]]
* [[Abdoulaye Coulibaly (footballer, born 1976)|Abdoulaye Coulibaly]]
* [[Lamine Camara]]
* [[Abdoulaye Konaté|Abdoulaye Kouyaté]]
* [[Aïssata Tall Sall|Aissata Tall Sall]]
* [[Mohamed Sissoko]]
* [[Souleymane Doukara|Souleymane Tounkara]]
[[Category:2006 drama films]]
[[Category:2006 films]]
[[Category:2006 multilingual films]]
[[Category:2006 French films]]
[[Category:2006 French-language films]]
[[Category:Bambara-language films]]
[[Category:Best French-Language Film Lumières Award winners]]
[[Category:Films directed by Abderrahmane Sissako]]
[[Category:Films set in Mali]]
[[Category:French drama films]]
[[Category:French-language American films]]
[[Category:French multilingual films]]
[[Category:Les Films du Losange films]]
[[Category:Malian drama films]]
s6xtd8eqyrl8h3fozkiuhww38nq0y2m
136622
136598
2026-05-13T17:39:06Z
Aliya 2018
7499
Added a content
136622
wikitext
text/x-wiki
'''''Bamako''''' nyɛla sinii kurili.Ŋnɔn sabili ka wuhi di niŋbu n nyɛ Abderrahmane Sissako. Di wuhiri la lahibali zaŋ kpa tiɛha din wuhiri I sarika yɛltɔɣa. Bamako tiŋkpaŋa , zaŋ kpa dunia baŋki mini tiŋduya laɣi paŋbo totopoŋ (I.M.F) din nyɛ gbansabila tingbana
fara.Nivuɣu zuɣuri kamani Maïga, Tiécoura Traoré, Hélène Diarra, Habib Dembélé ni Djénéba Koné.
Sinii ŋɔ tooi zaŋ wuhi dunia zaa daa nyɛla kpaɣiri pii yuuni 2006 .ka sinii ŋɔ chuɣu daa puhi May, goli biɛɣu pishi ni yini dali ka daa nyɛ yurilim niriba sani.Ŋɔn daa yihili na France ni daa nyɛ Les Films du Losange October, biɛɣu pishi ayi ka dali ni tiŋ yuli booni United States ka ŋɔn gba mi daa yihili na ni nyɛ New Yorker Films February biɛɣu piiya ni anahi, yuuni 2007.
== '''Lahabali maŋa zaŋ kpa Sinii ŋɔ palo'''. ==
Shinii ŋɔ wuhirila kootu yɛltɔɣa din niŋdi Bamako puuni, tiŋzuɣu zaŋ ti Mali,taɣi dee biɛɣukulo biɛhigu zaŋ kpa tiŋ maa. kootu yɛltɔɣa ŋɔ ni yaɣ' dibaayi m-mali nangban kpeeni zaŋ kpa dunia zaa banki mini tiŋduya laɣiri totopoŋ ( World Bank and International Monetary Fund ) nyɛla ban tum taali zaŋ kpa laɣi nyɔri shɛŋa beni niŋda tiŋ shɛŋa din pun zani di naba yi zuɣu la,bee din nyɛ faɣiri dibu ni tiŋgbani shɛlŋa ban bi baŋ bi tiŋgbana gbibu viɛnyɛla la, n_ti pahi Gbansabila tiŋgbana shɛŋa ban bi tooi zaŋ zaŋ aadalichi n-gbibi ni niriba wuhirila barina uitded by special interest of developed nations, or whether it is corruption and the individual nations' mismanagement, that is guilty of the current financial state of many poverty-stricken African countries as well as the rest of the poor undeveloped world. It also addresses the everlasting effects of the European colonization and discusses how it plays a role in shaping African societies.<ref>{{Citation|last=Bergkvist|first=K. E.|title=<nowiki>Comments on “The Electron Neutrino Mass from $$ ^{\text{3}} {\text{H}}\;{\text{ - }}\;^{\text{3}} {\text{He}}\;\beta - Decay\;^</nowiki>{{\text{( + )}}<nowiki>} \;14\,{\text{eV}}\; \leq \,{\text{m}}\;{\text{ - }}\;_</nowiki>{{\text{v}}<nowiki>_{\text{e}} } \; \leq \,46\;{\text{eV}}\;(99\% \,{\text{C}}{\text{.L}}{\text{.)}} $$ ”</nowiki>|date=1982|url=https://doi.org/10.1007/978-1-4757-0519-5_15|work=Neutrino Physics and Astrophysics|pages=317–320|place=Boston, MA|publisher=Springer US|isbn=978-1-4757-0521-8|access-date=2026-05-13}}</ref>
'''Lahabali mŋaa'''
== Kpɛrikpɛriti ban daa yina ti ŋmaali ==
* [[Aïssa Maïga]] as Melé
* [[Tiécoura Traoré]] as Chaka
* [[Hélène Diarra]] as Saramba
* [[Habib Dembélé]] as Falaï
* Djénéba Koné as Chaka's sister
* [[Hamadoun Kassogué]] as Le journaliste
* [[Mamadou Kanouté]] as defense lawyer
* Gabriel Magma Konate as the prosecutor
* Hamèye Mahalmadane as the tribunal president
* [[Aminata Traoré (author)|Aminata Traoré]] as witness
* [[William Bourdon]] as himself (lawyer)
* [[Aïssata Tall Sall]] as herself (lawyer)
* [[Danny Glover]] as himself
* [[Elia Suleiman]] as himself
* [[Abderrahmane Sissako]] as Dramane Sissako
* [[Zeka Laplaine]] as himself
* [[Jean-Henri Roger]] as himself
* [[Alou Diarra]]
* [[Issa Doumbia (actor)|Issa Doumbia]]
* [[Samba Diakité]]
* [[Youssouf Kamara]]
* [[Abdoulaye Coulibaly (footballer, born 1976)|Abdoulaye Coulibaly]]
* [[Lamine Camara]]
* [[Abdoulaye Konaté|Abdoulaye Kouyaté]]
* [[Aïssata Tall Sall|Aissata Tall Sall]]
* [[Mohamed Sissoko]]
* [[Souleymane Doukara|Souleymane Tounkara]]
[[Category:2006 drama films]]
[[Category:2006 films]]
[[Category:2006 multilingual films]]
[[Category:2006 French films]]
[[Category:2006 French-language films]]
[[Category:Bambara-language films]]
[[Category:Best French-Language Film Lumières Award winners]]
[[Category:Films directed by Abderrahmane Sissako]]
[[Category:Films set in Mali]]
[[Category:French drama films]]
[[Category:French-language American films]]
[[Category:French multilingual films]]
[[Category:Les Films du Losange films]]
[[Category:Malian drama films]]
93ozlqhzcrzy6q0zn1nsbi7e4ixo7d5
136709
136622
2026-05-14T11:45:26Z
Aliya 2018
7499
Added a content
136709
wikitext
text/x-wiki
'''''Bamako''''' nyɛla sinii kurili.Ŋnɔn sabili ka wuhi di niŋbu n nyɛ Abderrahmane Sissako. Di wuhiri la lahibali zaŋ kpa tiɛha din wuhiri I sarika yɛltɔɣa. Bamako tiŋkpaŋa , zaŋ kpa dunia baŋki mini tiŋduya laɣi paŋbo totopoŋ (I.M.F) din nyɛ gbansabila tingbana
fara.Nivuɣu zuɣuri kamani Maïga, Tiécoura Traoré, Hélène Diarra, Habib Dembélé ni Djénéba Koné.
Sinii ŋɔ tooi zaŋ wuhi dunia zaa daa nyɛla kpaɣiri pii yuuni 2006 .ka sinii ŋɔ chuɣu daa puhi May, goli biɛɣu pishi ni yini dali ka daa nyɛ yurilim niriba sani.Ŋɔn daa yihili na France ni daa nyɛ Les Films du Losange October, biɛɣu pishi ayi ka dali ni tiŋ yuli booni United States ka ŋɔn gba mi daa yihili na ni nyɛ New Yorker Films February biɛɣu piiya ni anahi, yuuni 2007.
== '''Lahabali maŋa zaŋ kpa Sinii ŋɔ palo'''. ==
Shinii ŋɔ wuhirila kootu yɛltɔɣa din niŋdi Bamako puuni, tiŋzuɣu zaŋ ti Mali,taɣi dee biɛɣukulo biɛhigu zaŋ kpa tiŋ maa. kootu yɛltɔɣa ŋɔ ni yaɣ' dibaayi m-mali nangban kpeeni zaŋ kpa dunia zaa banki mini tiŋduya laɣiri totopoŋ ( World Bank and International Monetary Fund ) nyɛla ban tum taali zaŋ kpa laɣi nyɔri shɛŋa beni niŋda tiŋ shɛŋa din pun zani di naba yi zuɣu la,bee din nyɛ faɣiri dibu ni tiŋgbani shɛlŋa ban bi baŋ bi tiŋgbana gbibu viɛnyɛla la, n_ti pahi Gbansabila tiŋgbana shɛŋa ban bi tooi zaŋ zaŋ aadalichi n-gbibi bi niriba. Din boŋɔ wuhirila barina din ka naabu mini fara.Di lahi wuhiri la wahala din ka naabu zaŋ ti gbansabila tingbana shɛŋa silimiinsi ŋɔ daa da daba ni din tuhi barina shɛŋa gbansabila tingbana puuni ni.<ref>{{Citation|last=Bergkvist|first=K. E.|title=<nowiki>Comments on “The Electron Neutrino Mass from $$ ^{\text{3}} {\text{H}}\;{\text{ - }}\;^{\text{3}} {\text{He}}\;\beta - Decay\;^</nowiki>{{\text{( + )}}<nowiki>} \;14\,{\text{eV}}\; \leq \,{\text{m}}\;{\text{ - }}\;_</nowiki>{{\text{v}}<nowiki>_{\text{e}} } \; \leq \,46\;{\text{eV}}\;(99\% \,{\text{C}}{\text{.L}}{\text{.)}} $$ ”</nowiki>|date=1982|url=https://doi.org/10.1007/978-1-4757-0519-5_15|work=Neutrino Physics and Astrophysics|pages=317–320|place=Boston, MA|publisher=Springer US|isbn=978-1-4757-0521-8|access-date=2026-05-13}}</ref>
== Kpɛrikpɛriti ban daa yina ti ŋmaali ==
* [[Aïssa Maïga]] as Melé
* [[Tiécoura Traoré]] as Chaka
* [[Hélène Diarra]] as Saramba
* [[Habib Dembélé]] as Falaï
* Djénéba Koné as Chaka's sister
* [[Hamadoun Kassogué]] as Le journaliste
* [[Mamadou Kanouté]] as defense lawyer
* Gabriel Magma Konate as the prosecutor
* Hamèye Mahalmadane as the tribunal president
* [[Aminata Traoré (author)|Aminata Traoré]] as witness
* [[William Bourdon]] as himself (lawyer)
* [[Aïssata Tall Sall]] as herself (lawyer)
* [[Danny Glover]] as himself
* [[Elia Suleiman]] as himself
* [[Abderrahmane Sissako]] as Dramane Sissako
* [[Zeka Laplaine]] as himself
* [[Jean-Henri Roger]] as himself
* [[Alou Diarra]]
* [[Issa Doumbia (actor)|Issa Doumbia]]
* [[Samba Diakité]]
* [[Youssouf Kamara]]
* [[Abdoulaye Coulibaly (footballer, born 1976)|Abdoulaye Coulibaly]]
* [[Lamine Camara]]
* [[Abdoulaye Konaté|Abdoulaye Kouyaté]]
* [[Aïssata Tall Sall|Aissata Tall Sall]]
* [[Mohamed Sissoko]]
* [[Souleymane Doukara|Souleymane Tounkara]]
[[Category:2006 drama films]]
[[Category:2006 films]]
[[Category:2006 multilingual films]]
[[Category:2006 French films]]
[[Category:2006 French-language films]]
[[Category:Bambara-language films]]
[[Category:Best French-Language Film Lumières Award winners]]
[[Category:Films directed by Abderrahmane Sissako]]
[[Category:Films set in Mali]]
[[Category:French drama films]]
[[Category:French-language American films]]
[[Category:French multilingual films]]
[[Category:Les Films du Losange films]]
[[Category:Malian drama films]]
dnybvvgyh1f2q6g9qb3w0a661tcnvfe
Black beats
0
33058
136577
134531
2026-05-13T15:46:48Z
Yakubu Rafia
1788
Added information
136577
wikitext
text/x-wiki
'''Black beats''' daa nyɛla Ghanaian [[:en:Highlife|highlife]] band Shɛli kika‘piɛbira [[:en:King_Bruce|King Bruce]] mini gbungba‘ŋmera [[:en:Saka_Acquaye|Saka Acquaye]] ni daa kpa yuuni 1952. Bɛ daa mi la lahingu maa ka bɛ laɣimdi Afica wulinluhili kali ni taada zaŋti swing mini jazz binkumda.<ref>{{Cite web|title=Artists, The Black Beats, Band history – Gallery & interview – afrodisc.com|url=http://afrodisc.com/artists/artists-the-black-beats/artists-the-black-beats-band-history-gallery-interview/|access-date=2026-05-07|language=en-US}}</ref><ref>{{Cite web|last=admin|date=2007-05-10|title=King Bruce and the Black Beats|url=https://www.afrisson.com/black-beats-band-1055/|access-date=2026-05-07|website=Afrisson|language=fr-FR}}</ref><ref>{{Cite web|last=B|first=John|date=2009-01-30|title=Red Spots, Black Beats and Stargazers|url=https://likembe.blogspot.com/2009/01/red-spots-black-beats-and-stargazers.html|access-date=2026-05-07|website=Likembe}}</ref>
== Nambu ==
Black beats daa nyɛla kika‘piɛbira King Bruce, mini gbungba‘ŋmera Saka Acquaye, ni daa kpa shɛli. Saha shɛli Ghana (din daa na nyɛ Gold Coast) haŋkali ni daa kpa binkumda tuma highlife leeri tiŋ’sunsuuni diɛma biɛhgu, ka bɛ lahingu maa daa tohi yina.
829413rc50fdjydwl1ss4o4o8g2mpvl
The Wedding Party
0
33104
136495
136438
2026-05-13T13:13:29Z
Maltima Rabia
5146
Added content
136495
wikitext
text/x-wiki
{{Bio}}
'''''The Wedding Party''''' nyɛla yuuni 2016 ka nyɛ [[Nigeria]] yurilim sinii Kemi Adetiba daa nyɛ ŋun yuli ka di kpɛri. Bɛ daa zaŋli n wuhi niriba dabsili 8 September goli ni yuuni 2016 di daa niŋla TorontoTiŋduya sinii chuɣu puhibu ni [[Canada]] tingbanni ni
Dabisili 26 November goli ni yuuni 2016 Eko Hotel ni Suites [[Lagos]] yaɣili ŋo.
sinii maa daa yina dabisili 16 December goli ni yuuni 2016, ka daa lebi Nigerian sinii din zalizaa;<ref>{{Cite web|last=Vourlias|first=Christopher|date=2017-02-04|title=‘Wedding Party’ Fuels Record Nigerian Box Office Despite Ailing Economy|url=https://variety.com/2017/film/global/wedding-party-fuels-record-nigerian-box-office-despite-ailing-economy-1201977878/|access-date=2026-05-13|website=Variety|language=en-US}}</ref> za shɛli din daa shee di taba ka zani yuuni 2021 ''Omo Ghetto'' ''ni daa yuli ka di kpɛri: The Saga''.
== Plot ==
[[Amiliya]] maa dali Dunni Coker ŋun daa nyɛ yuun' pishi ni anahi nuuni tuun' baŋda ŋun daa nyɛ Engineer Bamidele mini Mrs bia ko. Tinuade Coker, mini tabiibi tabiibi tuma zuɣulana Dozie Onwuka, ka yi liɣiri nima ni na.
Yuun pishi ni anahi Dunni Coker ŋun daa su art gallery ka daa nyɛ Engineer Bamidele mini Mrs. Tinuade ko bipuɣiga la mini Dozie Onwuka ŋun daa nyɛ IT entrepreneur ka daa nyɛ ŋun yi dag shɛli ban mali ariziki ni na bi daa amiliya maa dabisi maa dala, Lady Obianuju Onwuku bidibila ŋɔ ma daa yɛliya ni o bi maa ni yan niŋ so amiliya maa nyɛla fara lana.
Amiliya maa dazuɣagu asiba, bi daa nyɛla ban mali sheli n guhiri amiliya maa ka ŋun daa su amiliya maa sheli maa Wuno daa borimini o kpaŋ ka bin shɛli kam chaŋ dede lala laɣarinim maa. Amiliya maa laamba mini o daŋ ban nyɛ paɣaba maa daa nyɛla ban suhu yisi ka di nyɛla bini daa yɛn moli molo maa bi daa nyɛla ban yihi Tinuade Coker yuli molo gbana maa ni, ka ango maa laamba gba daa nyɛ ban suuri bi noli ka ka suhudoo ka o ma daa nyɛ ŋun kuli paɣari Coker daŋ maa n tiri o zonima amaa o ba daa Chief Felix Onkwuka nyɛ ŋun daa bi niŋ suhupɛili. Dunni zo shɛba ban daa nyɛ bipuɣisi maa daa nyɛla ba niŋdi o yɛrɛyɛrɛ domishi o na zɛ doo zuɣu, ka Dozie gba zonima gba nyɛ ban niŋdi o yɛrɛyɛrɛ ka di nyɛla bini daa niŋ dakoya paati maa, o abochi ango maa daa nyɛla ŋun nyɛ sarati lala paati ŋɔ maa nyaaŋa ka Sola ŋun daa ka bukaata maa daa nyɛ bini zaŋ so n zali o zaani.
Amiliya maa dali maa simli mini dɔɣariba da nyɛla ban niŋ suhupɛili gbaa yihi Obianuju Onwuka ŋun daa zaɣasi ni o nyɛ Felix ni yɛn di vi shɛli maa. Din nyaaŋa, saha shɛli loorinima maa ni daa yi n chani dɛima maa ni saha shɛli maa, Dunni daa nyɛla ŋun nyɛ paɣaba pɛto Dosie nɛima maa ni ka o suhu yiŋsi. O daa nyɛla ŋun balim o ka yɛli o ni din tooi nyɛla dachihili ka zonima maa dɛima o maa, ka bi daa paagi paati maa ni. Ngbaŋ kpem daa nyɛla din luna bi laamba maa zuɣu ka di nyɛla banim n tu ni bi daŋ kpɛbu
== Ban be sinii maa puuni ==
* Adesua Etomi ka o nyɛ Dunni Coker ([[Amiliya]])
* Banky Wellington ka o nyɛ Dozie Onwuka (Ango)
* Richard Mofe Damijo ka o nyɛ Chief Felix Onwuka (Ango ba)
* Sola Sobowale ka o nyɛ Mrs. Tinuade Coker (Amiliya ma)
* Iretiola Doyle ka o nyɛ Lady Obianuju Onwuka (Ango ma)
* Alibaba Akporobome ka o nyɛ Engineer Bamidele Coker (Amiliya ba)
* Zainab Balogun ka o nyɛ Wonu (ŋun mali bɛ shili maa)
* Enyinna Nwigwe ka o nyɛ Nonso Onwuka (Ango biɛli)
* Somkele Iyamah-Idhalama ka o nyɛ Yemisi Disu (Amiliya zo)
* Beverly Naya ka o nyɛ Rosie (ango pagɔri kuro)
* Daniella Down ka o nyɛ Deadre Winston (Abuyaamiliya)
* Afeez Oyetoro ka o nyɛ Ayanmale
* Ikechukwu Onunaku ka o nyɛ Sola (aboochi ango)
* AY Makun ka o nyɛ MC
* Emmanuel Edunjobi ka o nyɛ Woli (buɣulana)
* Kunle Idowu ka o nyɛ Harrison
* Jumoke George ka o nyɛ Iya Michael
* Sambasa Nzeribe ka o nyɛ Lukman
== Kundivihira ==
jl4vy5xejfb9554t4gp1xiyvzzy3gi1
136574
136495
2026-05-13T15:41:21Z
Maltima Rabia
5146
Added content
136574
wikitext
text/x-wiki
{{Bio}}
'''''The Wedding Party''''' nyɛla yuuni 2016 ka nyɛ [[Nigeria]] yurilim sinii Kemi Adetiba daa nyɛ ŋun yuli ka di kpɛri. Bɛ daa zaŋli n wuhi niriba dabsili 8 September goli ni yuuni 2016 di daa niŋla TorontoTiŋduya sinii chuɣu puhibu ni [[Canada]] tingbanni ni
Dabisili 26 November goli ni yuuni 2016 Eko Hotel ni Suites [[Lagos]] yaɣili ŋo.
sinii maa daa yina dabisili 16 December goli ni yuuni 2016, ka daa lebi Nigerian sinii din zalizaa;<ref>{{Cite web|last=Vourlias|first=Christopher|date=2017-02-04|title=‘Wedding Party’ Fuels Record Nigerian Box Office Despite Ailing Economy|url=https://variety.com/2017/film/global/wedding-party-fuels-record-nigerian-box-office-despite-ailing-economy-1201977878/|access-date=2026-05-13|website=Variety|language=en-US}}</ref> za shɛli din daa shee di taba ka zani yuuni 2021 ''Omo Ghetto'' ''ni daa yuli ka di kpɛri: The Saga''.
== Plot ==
[[Amiliya]] maa dali Dunni Coker ŋun daa nyɛ yuun' pishi ni anahi nuuni tuun' baŋda ŋun daa nyɛ Engineer Bamidele mini Mrs bia ko. Tinuade Coker, mini tabiibi tabiibi tuma zuɣulana Dozie Onwuka, ka yi liɣiri nima ni na.
Yuun pishi ni anahi Dunni Coker ŋun daa su art gallery ka daa nyɛ Engineer Bamidele mini Mrs. Tinuade ko bipuɣiga la mini Dozie Onwuka ŋun daa nyɛ IT entrepreneur ka daa nyɛ ŋun yi dag shɛli ban mali ariziki ni na bi daa amiliya maa dabisi maa dala, Lady Obianuju Onwuku bidibila ŋɔ ma daa yɛliya ni o bi maa ni yan niŋ so amiliya maa nyɛla fara lana.
Amiliya maa dazuɣagu asiba, bi daa nyɛla ban mali sheli n guhiri amiliya maa ka ŋun daa su amiliya maa sheli maa Wuno daa borimini o kpaŋ ka bin shɛli kam chaŋ dede lala laɣarinim maa. Amiliya maa laamba mini o daŋ ban nyɛ paɣaba maa daa nyɛla ban suhu yisi ka di nyɛla bini daa yɛn moli molo maa bi daa nyɛla ban yihi Tinuade Coker yuli molo gbana maa ni, ka ango maa laamba gba daa nyɛ ban suuri bi noli ka ka suhudoo ka o ma daa nyɛ ŋun kuli paɣari Coker daŋ maa n tiri o zonima amaa o ba daa Chief Felix Onkwuka nyɛ ŋun daa bi niŋ suhupɛili. Dunni zo shɛba ban daa nyɛ bipuɣisi maa daa nyɛla ba niŋdi o yɛrɛyɛrɛ domishi o na zɛ doo zuɣu, ka Dozie gba zonima gba nyɛ ban niŋdi o yɛrɛyɛrɛ ka di nyɛla bini daa niŋ dakoya paati maa, o abochi ango maa daa nyɛla ŋun nyɛ sarati lala paati ŋɔ maa nyaaŋa ka Sola ŋun daa ka bukaata maa daa nyɛ bini zaŋ so n zali o zaani.
Amiliya maa dali maa simli mini dɔɣariba da nyɛla ban niŋ suhupɛili gbaa yihi Obianuju Onwuka ŋun daa zaɣasi ni o nyɛ Felix ni yɛn di vi shɛli maa. Din nyaaŋa, saha shɛli loorinima maa ni daa yi n chani dɛima maa ni saha shɛli maa, Dunni daa nyɛla ŋun nyɛ paɣaba pɛto Dosie nɛima maa ni ka o suhu yiŋsi. O daa nyɛla ŋun balim o ka yɛli o ni din tooi nyɛla dachihili ka zonima maa dɛima o maa, ka bi daa paagi paati maa ni. Ngbaŋ kpem daa nyɛla din luna bi laamba maa zuɣu ka di nyɛla banim n tu ni bi daŋ kpɛbu. Onwuka daŋ ban daa nyɛ liɣirinima daa nyɛla ban nyɛ dunoli maa tuli n kpe.
Dibu maa shɛli daa nyɛla din gba mali di vinima, kamani Tinuade Coker ni daa zaŋ yoruba tiŋkpaŋ bindiri duɣura ni o ti duɣi bindira balibu kamani din yɛn yi diko ka chɛ Obianuju Onwuka nim tiŋduya bindira maa. Salo ni daa nyɛ ŋun zaŋ abochi ango nolini yɛtɔlɣa n ti n naagi o daa nyɛla ŋun zaŋ siini shɛli din di bi tu ni o zaŋ wuhi salo maa n wuhi ba ka chɛ Dozie nidaa niŋ siini shɛli maa amiliya maa zuɣu maa. Ka Dunni ŋun daa nyɛ bini dihi so vi maa daa yi duu maa ni o ni daa lihili naagi ka yɛli ni Dozie bi niŋ alikawuli, O daa nyɛla ŋun nyɛ bipuɣibili so ŋun mini Dozie na min mali alikawuli ,Rosie ŋun daa ʒiya ni o mini Dozie nyɛla ban daa laɣim lala asiba maa poi ni amiliya maa, yɛlimaŋli o daa nyɛla ŋun bori ni o bili Dozie amaa o daa bi nyɛ nasara.
Dunni daa nyɛla ŋun barigi lala yaɣali maa ni tɛizi.
Dozie, o bɛli Nonso, n ti pahi o laabam ayi maa zaa daa nyɛla ban yina ni bi bo Dunni shɛi amaa ka daa nyɛ tayi ni gbaagi shɛba ka zaŋ malafa n kpaba ka di nyɛla o daa suɣami n kpena. Lala yɛli kpeni ŋun daa nyɛla din chɛ ka yaɣa ayi maa yɛli bi nolini yɛtɔlɣa ka di nyɛla bi virila bi gbɛna n tiri taba, Dozie ma daa nyɛla ŋun yɛli o yidana ni o daa bi niŋ suhupɛili ni o ni niŋdi bipuli amiliya maa ka Dunni ba gba daa nyɛ ŋun sahi ti ni o tuma du zuɣu maa nyɛla din lahi ka laɣiri. Ka daŋ maa daa niŋ nagban yini ka Nonso gba daa kpaŋ o maŋ n nyɛŋ tayiɣi maa ka dɛigi o malafa maa. Dozie mini Salo daa nyɛla ban yi ni loori ni bi ti bo Dunni shɛi ka chɛ ka o baŋ ni o daa bi niŋ lala. Bi daa labina amiliya maa lobu shɛi n ti wa waa hali ka bɛiɣu nɛigi.
== Ban be sinii maa puuni ==
* Adesua Etomi ka o nyɛ Dunni Coker ([[Amiliya]])
* Banky Wellington ka o nyɛ Dozie Onwuka (Ango)
* Richard Mofe Damijo ka o nyɛ Chief Felix Onwuka (Ango ba)
* Sola Sobowale ka o nyɛ Mrs. Tinuade Coker (Amiliya ma)
* Iretiola Doyle ka o nyɛ Lady Obianuju Onwuka (Ango ma)
* Alibaba Akporobome ka o nyɛ Engineer Bamidele Coker (Amiliya ba)
* Zainab Balogun ka o nyɛ Wonu (ŋun mali bɛ shili maa)
* Enyinna Nwigwe ka o nyɛ Nonso Onwuka (Ango biɛli)
* Somkele Iyamah-Idhalama ka o nyɛ Yemisi Disu (Amiliya zo)
* Beverly Naya ka o nyɛ Rosie (ango pagɔri kuro)
* Daniella Down ka o nyɛ Deadre Winston (Abuyaamiliya)
* Afeez Oyetoro ka o nyɛ Ayanmale
* Ikechukwu Onunaku ka o nyɛ Sola (aboochi ango)
* AY Makun ka o nyɛ MC
* Emmanuel Edunjobi ka o nyɛ Woli (buɣulana)
* Kunle Idowu ka o nyɛ Harrison
* Jumoke George ka o nyɛ Iya Michael
* Sambasa Nzeribe ka o nyɛ Lukman
== Kundivihira ==
k76qiodsunp47oge8q1s9lzlhcr5nff
136575
136574
2026-05-13T15:43:20Z
Maltima Rabia
5146
Added content
136575
wikitext
text/x-wiki
{{Bio}}
'''''The Wedding Party''''' nyɛla yuuni 2016 ka nyɛ [[Nigeria]] yurilim sinii Kemi Adetiba daa nyɛ ŋun yuli ka di kpɛri. Bɛ daa zaŋli n wuhi niriba dabsili 8 September goli ni yuuni 2016 di daa niŋla TorontoTiŋduya sinii chuɣu puhibu ni [[Canada]] tingbanni ni
Dabisili 26 November goli ni yuuni 2016 Eko Hotel ni Suites [[Lagos]] yaɣili ŋo.
sinii maa daa yina dabisili 16 December goli ni yuuni 2016, ka daa lebi Nigerian sinii din zalizaa;<ref>{{Cite web|last=Vourlias|first=Christopher|date=2017-02-04|title=‘Wedding Party’ Fuels Record Nigerian Box Office Despite Ailing Economy|url=https://variety.com/2017/film/global/wedding-party-fuels-record-nigerian-box-office-despite-ailing-economy-1201977878/|access-date=2026-05-13|website=Variety|language=en-US}}</ref> za shɛli din daa shee di taba ka zani yuuni 2021 ''Omo Ghetto'' ''ni daa yuli ka di kpɛri: The Saga''.
== Plot ==
[[Amiliya]] maa dali Dunni Coker ŋun daa nyɛ yuun' pishi ni anahi nuuni tuun' baŋda ŋun daa nyɛ Engineer Bamidele mini Mrs bia ko. Tinuade Coker, mini tabiibi tabiibi tuma zuɣulana Dozie Onwuka, ka yi liɣiri nima ni na.
Yuun pishi ni anahi Dunni Coker ŋun daa su art gallery ka daa nyɛ Engineer Bamidele mini Mrs. Tinuade ko bipuɣiga la mini Dozie Onwuka ŋun daa nyɛ IT entrepreneur ka daa nyɛ ŋun yi dag shɛli ban mali ariziki ni na bi daa amiliya maa dabisi maa dala, Lady Obianuju Onwuku bidibila ŋɔ ma daa yɛliya ni o bi maa ni yan niŋ so amiliya maa nyɛla fara lana.
Amiliya maa dazuɣagu asiba, bi daa nyɛla ban mali sheli n guhiri amiliya maa ka ŋun daa su amiliya maa sheli maa Wuno daa borimini o kpaŋ ka bin shɛli kam chaŋ dede lala laɣarinim maa. Amiliya maa laamba mini o daŋ ban nyɛ paɣaba maa daa nyɛla ban suhu yisi ka di nyɛla bini daa yɛn moli molo maa bi daa nyɛla ban yihi Tinuade Coker yuli molo gbana maa ni, ka ango maa laamba gba daa nyɛ ban suuri bi noli ka ka suhudoo ka o ma daa nyɛ ŋun kuli paɣari Coker daŋ maa n tiri o zonima amaa o ba daa Chief Felix Onkwuka nyɛ ŋun daa bi niŋ suhupɛili. Dunni zo shɛba ban daa nyɛ bipuɣisi maa daa nyɛla ba niŋdi o yɛrɛyɛrɛ domishi o na zɛ doo zuɣu, ka Dozie gba zonima gba nyɛ ban niŋdi o yɛrɛyɛrɛ ka di nyɛla bini daa niŋ dakoya paati maa, o abochi ango maa daa nyɛla ŋun nyɛ sarati lala paati ŋɔ maa nyaaŋa ka Sola ŋun daa ka bukaata maa daa nyɛ bini zaŋ so n zali o zaani.
Amiliya maa dali maa simli mini dɔɣariba da nyɛla ban niŋ suhupɛili gbaa yihi Obianuju Onwuka ŋun daa zaɣasi ni o nyɛ Felix ni yɛn di vi shɛli maa. Din nyaaŋa, saha shɛli loorinima maa ni daa yi n chani dɛima maa ni saha shɛli maa, Dunni daa nyɛla ŋun nyɛ paɣaba pɛto Dosie nɛima maa ni ka o suhu yiŋsi. O daa nyɛla ŋun balim o ka yɛli o ni din tooi nyɛla dachihili ka zonima maa dɛima o maa, ka bi daa paagi paati maa ni. Ngbaŋ kpem daa nyɛla din luna bi laamba maa zuɣu ka di nyɛla banim n tu ni bi daŋ kpɛbu. Onwuka daŋ ban daa nyɛ liɣirinima daa nyɛla ban nyɛ dunoli maa tuli n kpe.
Dibu maa shɛli daa nyɛla din gba mali di vinima, kamani Tinuade Coker ni daa zaŋ yoruba tiŋkpaŋ bindiri duɣura ni o ti duɣi bindira balibu kamani din yɛn yi diko ka chɛ Obianuju Onwuka nim tiŋduya bindira maa. Salo ni daa nyɛ ŋun zaŋ abochi ango nolini yɛtɔlɣa n ti n naagi o daa nyɛla ŋun zaŋ siini shɛli din di bi tu ni o zaŋ wuhi salo maa n wuhi ba ka chɛ Dozie nidaa niŋ siini shɛli maa amiliya maa zuɣu maa. Ka Dunni ŋun daa nyɛ bini dihi so vi maa daa yi duu maa ni o ni daa lihili naagi ka yɛli ni Dozie bi niŋ alikawuli, O daa nyɛla ŋun nyɛ bipuɣibili so ŋun mini Dozie na min mali alikawuli ,Rosie ŋun daa ʒiya ni o mini Dozie nyɛla ban daa laɣim lala asiba maa poi ni amiliya maa, yɛlimaŋli o daa nyɛla ŋun bori ni o bili Dozie amaa o daa bi nyɛ nasara.
Dunni daa nyɛla ŋun barigi lala yaɣali maa ni tɛizi.
Dozie, o bɛli Nonso, n ti pahi o laabam ayi maa zaa daa nyɛla ban yina ni bi bo Dunni shɛi amaa ka daa nyɛ tayi ni gbaagi shɛba ka zaŋ malafa n kpaba ka di nyɛla o daa suɣami n kpena. Lala yɛli kpeni ŋun daa nyɛla din chɛ ka yaɣa ayi maa yɛli bi nolini yɛtɔlɣa ka di nyɛla bi virila bi gbɛna n tiri taba, Dozie ma daa nyɛla ŋun yɛli o yidana ni o daa bi niŋ suhupɛili ni o ni niŋdi bipuli amiliya maa ka Dunni ba gba daa nyɛ ŋun sahi ti ni o tuma du zuɣu maa nyɛla din lahi ka laɣiri. Ka daŋ maa daa niŋ nagban yini ka Nonso gba daa kpaŋ o maŋ n nyɛŋ tayiɣi maa ka dɛigi o malafa maa. Dozie mini Salo daa nyɛla ban yi ni loori ni bi ti bo Dunni shɛi ka chɛ ka o baŋ ni o daa bi niŋ lala. Bi daa labina amiliya maa lobu shɛi n ti wa waa hali ka bɛiɣu nɛigi.
Production
Siini maa daa nyɛla ELFIKE Films Collective nim ni ni yihi shɛli na, ka Aderiba daa nyɛ ŋun directi shɛli. ELFIKE Films Collective daa nyɛla ban gbeni kpalanzuya ni ban yihiri siini ni Nigeria. EbonyLife films, FilmOne Distribution, Inkblot production ni Koga Studios.
Di yihibu
Bi daa yihi la siini maa Toronto silimi gɔli September dabaa anii dali yuuni 2016, Toronto International Films Festival.
Silimi gɔli August yuuni 2017 daa nyɛla bini zaŋ shɛli niŋ Netflix.
== Ban be sinii maa puuni ==
* Adesua Etomi ka o nyɛ Dunni Coker ([[Amiliya]])
* Banky Wellington ka o nyɛ Dozie Onwuka (Ango)
* Richard Mofe Damijo ka o nyɛ Chief Felix Onwuka (Ango ba)
* Sola Sobowale ka o nyɛ Mrs. Tinuade Coker (Amiliya ma)
* Iretiola Doyle ka o nyɛ Lady Obianuju Onwuka (Ango ma)
* Alibaba Akporobome ka o nyɛ Engineer Bamidele Coker (Amiliya ba)
* Zainab Balogun ka o nyɛ Wonu (ŋun mali bɛ shili maa)
* Enyinna Nwigwe ka o nyɛ Nonso Onwuka (Ango biɛli)
* Somkele Iyamah-Idhalama ka o nyɛ Yemisi Disu (Amiliya zo)
* Beverly Naya ka o nyɛ Rosie (ango pagɔri kuro)
* Daniella Down ka o nyɛ Deadre Winston (Abuyaamiliya)
* Afeez Oyetoro ka o nyɛ Ayanmale
* Ikechukwu Onunaku ka o nyɛ Sola (aboochi ango)
* AY Makun ka o nyɛ MC
* Emmanuel Edunjobi ka o nyɛ Woli (buɣulana)
* Kunle Idowu ka o nyɛ Harrison
* Jumoke George ka o nyɛ Iya Michael
* Sambasa Nzeribe ka o nyɛ Lukman
== Kundivihira ==
p3g7fay28b619hdco3tj5xh3rlnyjns
136576
136575
2026-05-13T15:44:56Z
Maltima Rabia
5146
Added content
136576
wikitext
text/x-wiki
{{Bio}}
'''''The Wedding Party''''' nyɛla yuuni 2016 ka nyɛ [[Nigeria]] yurilim sinii Kemi Adetiba daa nyɛ ŋun yuli ka di kpɛri. Bɛ daa zaŋli n wuhi niriba dabsili 8 September goli ni yuuni 2016 di daa niŋla TorontoTiŋduya sinii chuɣu puhibu ni [[Canada]] tingbanni ni
Dabisili 26 November goli ni yuuni 2016 Eko Hotel ni Suites [[Lagos]] yaɣili ŋo.
sinii maa daa yina dabisili 16 December goli ni yuuni 2016, ka daa lebi Nigerian sinii din zalizaa;<ref>{{Cite web|last=Vourlias|first=Christopher|date=2017-02-04|title=‘Wedding Party’ Fuels Record Nigerian Box Office Despite Ailing Economy|url=https://variety.com/2017/film/global/wedding-party-fuels-record-nigerian-box-office-despite-ailing-economy-1201977878/|access-date=2026-05-13|website=Variety|language=en-US}}</ref> za shɛli din daa shee di taba ka zani yuuni 2021 ''Omo Ghetto'' ''ni daa yuli ka di kpɛri: The Saga''.
== Plot ==
[[Amiliya]] maa dali Dunni Coker ŋun daa nyɛ yuun' pishi ni anahi nuuni tuun' baŋda ŋun daa nyɛ Engineer Bamidele mini Mrs bia ko. Tinuade Coker, mini tabiibi tabiibi tuma zuɣulana Dozie Onwuka, ka yi liɣiri nima ni na.
Yuun pishi ni anahi Dunni Coker ŋun daa su art gallery ka daa nyɛ Engineer Bamidele mini Mrs. Tinuade ko bipuɣiga la mini Dozie Onwuka ŋun daa nyɛ IT entrepreneur ka daa nyɛ ŋun yi dag shɛli ban mali ariziki ni na bi daa amiliya maa dabisi maa dala, Lady Obianuju Onwuku bidibila ŋɔ ma daa yɛliya ni o bi maa ni yan niŋ so amiliya maa nyɛla fara lana.
Amiliya maa dazuɣagu asiba, bi daa nyɛla ban mali sheli n guhiri amiliya maa ka ŋun daa su amiliya maa sheli maa Wuno daa borimini o kpaŋ ka bin shɛli kam chaŋ dede lala laɣarinim maa. Amiliya maa laamba mini o daŋ ban nyɛ paɣaba maa daa nyɛla ban suhu yisi ka di nyɛla bini daa yɛn moli molo maa bi daa nyɛla ban yihi Tinuade Coker yuli molo gbana maa ni, ka ango maa laamba gba daa nyɛ ban suuri bi noli ka ka suhudoo ka o ma daa nyɛ ŋun kuli paɣari Coker daŋ maa n tiri o zonima amaa o ba daa Chief Felix Onkwuka nyɛ ŋun daa bi niŋ suhupɛili. Dunni zo shɛba ban daa nyɛ bipuɣisi maa daa nyɛla ba niŋdi o yɛrɛyɛrɛ domishi o na zɛ doo zuɣu, ka Dozie gba zonima gba nyɛ ban niŋdi o yɛrɛyɛrɛ ka di nyɛla bini daa niŋ dakoya paati maa, o abochi ango maa daa nyɛla ŋun nyɛ sarati lala paati ŋɔ maa nyaaŋa ka Sola ŋun daa ka bukaata maa daa nyɛ bini zaŋ so n zali o zaani.
Amiliya maa dali maa simli mini dɔɣariba da nyɛla ban niŋ suhupɛili gbaa yihi Obianuju Onwuka ŋun daa zaɣasi ni o nyɛ Felix ni yɛn di vi shɛli maa. Din nyaaŋa, saha shɛli loorinima maa ni daa yi n chani dɛima maa ni saha shɛli maa, Dunni daa nyɛla ŋun nyɛ paɣaba pɛto Dosie nɛima maa ni ka o suhu yiŋsi. O daa nyɛla ŋun balim o ka yɛli o ni din tooi nyɛla dachihili ka zonima maa dɛima o maa, ka bi daa paagi paati maa ni. Ngbaŋ kpem daa nyɛla din luna bi laamba maa zuɣu ka di nyɛla banim n tu ni bi daŋ kpɛbu. Onwuka daŋ ban daa nyɛ liɣirinima daa nyɛla ban nyɛ dunoli maa tuli n kpe.
Dibu maa shɛli daa nyɛla din gba mali di vinima, kamani Tinuade Coker ni daa zaŋ yoruba tiŋkpaŋ bindiri duɣura ni o ti duɣi bindira balibu kamani din yɛn yi diko ka chɛ Obianuju Onwuka nim tiŋduya bindira maa. Salo ni daa nyɛ ŋun zaŋ abochi ango nolini yɛtɔlɣa n ti n naagi o daa nyɛla ŋun zaŋ siini shɛli din di bi tu ni o zaŋ wuhi salo maa n wuhi ba ka chɛ Dozie nidaa niŋ siini shɛli maa amiliya maa zuɣu maa. Ka Dunni ŋun daa nyɛ bini dihi so vi maa daa yi duu maa ni o ni daa lihili naagi ka yɛli ni Dozie bi niŋ alikawuli, O daa nyɛla ŋun nyɛ bipuɣibili so ŋun mini Dozie na min mali alikawuli ,Rosie ŋun daa ʒiya ni o mini Dozie nyɛla ban daa laɣim lala asiba maa poi ni amiliya maa, yɛlimaŋli o daa nyɛla ŋun bori ni o bili Dozie amaa o daa bi nyɛ nasara.
Dunni daa nyɛla ŋun barigi lala yaɣali maa ni tɛizi.
Dozie, o bɛli Nonso, n ti pahi o laabam ayi maa zaa daa nyɛla ban yina ni bi bo Dunni shɛi amaa ka daa nyɛ tayi ni gbaagi shɛba ka zaŋ malafa n kpaba ka di nyɛla o daa suɣami n kpena. Lala yɛli kpeni ŋun daa nyɛla din chɛ ka yaɣa ayi maa yɛli bi nolini yɛtɔlɣa ka di nyɛla bi virila bi gbɛna n tiri taba, Dozie ma daa nyɛla ŋun yɛli o yidana ni o daa bi niŋ suhupɛili ni o ni niŋdi bipuli amiliya maa ka Dunni ba gba daa nyɛ ŋun sahi ti ni o tuma du zuɣu maa nyɛla din lahi ka laɣiri. Ka daŋ maa daa niŋ nagban yini ka Nonso gba daa kpaŋ o maŋ n nyɛŋ tayiɣi maa ka dɛigi o malafa maa. Dozie mini Salo daa nyɛla ban yi ni loori ni bi ti bo Dunni shɛi ka chɛ ka o baŋ ni o daa bi niŋ lala. Bi daa labina amiliya maa lobu shɛi n ti wa waa hali ka bɛiɣu nɛigi.
== Ban be sinii maa puuni ==
* Adesua Etomi ka o nyɛ Dunni Coker ([[Amiliya]])
* Banky Wellington ka o nyɛ Dozie Onwuka (Ango)
* Richard Mofe Damijo ka o nyɛ Chief Felix Onwuka (Ango ba)
* Sola Sobowale ka o nyɛ Mrs. Tinuade Coker (Amiliya ma)
* Iretiola Doyle ka o nyɛ Lady Obianuju Onwuka (Ango ma)
* Alibaba Akporobome ka o nyɛ Engineer Bamidele Coker (Amiliya ba)
* Zainab Balogun ka o nyɛ Wonu (ŋun mali bɛ shili maa)
* Enyinna Nwigwe ka o nyɛ Nonso Onwuka (Ango biɛli)
* Somkele Iyamah-Idhalama ka o nyɛ Yemisi Disu (Amiliya zo)
* Beverly Naya ka o nyɛ Rosie (ango pagɔri kuro)
* Daniella Down ka o nyɛ Deadre Winston (Abuyaamiliya)
* Afeez Oyetoro ka o nyɛ Ayanmale
* Ikechukwu Onunaku ka o nyɛ Sola (aboochi ango)
* AY Makun ka o nyɛ MC
* Emmanuel Edunjobi ka o nyɛ Woli (buɣulana)
* Kunle Idowu ka o nyɛ Harrison
* Jumoke George ka o nyɛ Iya Michael
* Sambasa Nzeribe ka o nyɛ Lukman
== Production ==
Siini maa daa nyɛla ELFIKE Films Collective nim ni ni yihi shɛli na, ka Aderiba daa nyɛ ŋun directi shɛli. ELFIKE Films Collective daa nyɛla ban gbeni kpalanzuya ni ban yihiri siini ni Nigeria. EbonyLife films, FilmOne Distribution, Inkblot production ni Koga Studios.
== Di yihibu ==
Bi daa yihi la siini maa Toronto silimi gɔli September dabaa anii dali yuuni 2016, Toronto International Films Festival.
Silimi gɔli August yuuni 2017 daa nyɛla bini zaŋ shɛli niŋ Netflix.
== Kundivihira ==
5cbdrsnwtfwy39q17kb2l96kbfll9bi
136578
136576
2026-05-13T15:49:36Z
Maltima Rabia
5146
Linked
136578
wikitext
text/x-wiki
{{Bio}}
'''''The Wedding Party''''' nyɛla yuuni 2016 ka nyɛ [[Nigeria]] yurilim sinii Kemi Adetiba daa nyɛ ŋun yuli ka di kpɛri. Bɛ daa zaŋli n wuhi niriba dabsili 8 September goli ni yuuni 2016 di daa niŋla TorontoTiŋduya sinii chuɣu puhibu ni [[Canada]] tingbanni ni
Dabisili 26 November goli ni yuuni 2016 Eko Hotel ni Suites [[Lagos]] yaɣili ŋo.
sinii maa daa yina dabisili 16 December goli ni yuuni 2016, ka daa lebi Nigerian sinii din zalizaa;<ref>{{Cite web|last=Vourlias|first=Christopher|date=2017-02-04|title=‘Wedding Party’ Fuels Record Nigerian Box Office Despite Ailing Economy|url=https://variety.com/2017/film/global/wedding-party-fuels-record-nigerian-box-office-despite-ailing-economy-1201977878/|access-date=2026-05-13|website=Variety|language=en-US}}</ref> za shɛli din daa shee di taba ka zani yuuni 2021 ''Omo Ghetto'' ''ni daa yuli ka di kpɛri: The Saga''.
== Plot ==
[[Amiliya]] maa dali Dunni Coker ŋun daa nyɛ yuun' pishi ni anahi nuuni tuun' baŋda ŋun daa nyɛ Engineer Bamidele mini Mrs bia ko. Tinuade Coker, mini tabiibi tabiibi tuma zuɣulana Dozie Onwuka, ka yi liɣiri nima ni na.
Yuun pishi ni anahi Dunni Coker ŋun daa su art gallery ka daa nyɛ Engineer Bamidele mini Mrs. Tinuade ko bipuɣiga la mini Dozie Onwuka ŋun daa nyɛ IT entrepreneur ka daa nyɛ ŋun yi dag shɛli ban mali ariziki ni na bi daa amiliya maa dabisi maa dala, Lady Obianuju Onwuku bidibila ŋɔ ma daa yɛliya ni o bi maa ni yan niŋ so amiliya maa nyɛla fara lana.
Amiliya maa dazuɣagu asiba, bi daa nyɛla ban mali sheli n guhiri amiliya maa ka ŋun daa su amiliya maa sheli maa Wuno daa borimini o kpaŋ ka bin shɛli kam chaŋ dede lala laɣarinim maa. Amiliya maa laamba mini o daŋ ban nyɛ paɣaba maa daa nyɛla ban suhu yisi ka di nyɛla bini daa yɛn moli molo maa bi daa nyɛla ban yihi Tinuade Coker yuli molo gbana maa ni, ka ango maa laamba gba daa nyɛ ban suuri bi noli ka ka suhudoo ka o ma daa nyɛ ŋun kuli paɣari Coker daŋ maa n tiri o zonima amaa o ba daa Chief Felix Onkwuka nyɛ ŋun daa bi niŋ suhupɛili. Dunni zo shɛba ban daa nyɛ bipuɣisi maa daa nyɛla ba niŋdi o yɛrɛyɛrɛ domishi o na zɛ doo zuɣu, ka Dozie gba zonima gba nyɛ ban niŋdi o yɛrɛyɛrɛ ka di nyɛla bini daa niŋ dakoya paati maa, o abochi ango maa daa nyɛla ŋun nyɛ sarati lala paati ŋɔ maa nyaaŋa ka Sola ŋun daa ka bukaata maa daa nyɛ bini zaŋ so n zali o zaani.
Amiliya maa dali maa simli mini dɔɣariba da nyɛla ban niŋ suhupɛili gbaa yihi Obianuju Onwuka ŋun daa zaɣasi ni o nyɛ Felix ni yɛn di vi shɛli maa. Din nyaaŋa, saha shɛli loorinima maa ni daa yi n chani dɛima maa ni saha shɛli maa, Dunni daa nyɛla ŋun nyɛ paɣaba pɛto Dosie nɛima maa ni ka o suhu yiŋsi. O daa nyɛla ŋun balim o ka yɛli o ni din tooi nyɛla dachihili ka zonima maa dɛima o maa, ka bi daa paagi paati maa ni. Ngbaŋ kpem daa nyɛla din luna bi laamba maa zuɣu ka di nyɛla banim n tu ni bi daŋ kpɛbu. Onwuka daŋ ban daa nyɛ liɣirinima daa nyɛla ban nyɛ dunoli maa tuli n kpe.
Dibu maa shɛli daa nyɛla din gba mali di vinima, kamani Tinuade Coker ni daa zaŋ yoruba tiŋkpaŋ bindiri duɣura ni o ti duɣi bindira balibu kamani din yɛn yi diko ka chɛ Obianuju Onwuka nim tiŋduya bindira maa. Salo ni daa nyɛ ŋun zaŋ abochi ango nolini yɛtɔlɣa n ti n naagi o daa nyɛla ŋun zaŋ siini shɛli din di bi tu ni o zaŋ wuhi salo maa n wuhi ba ka chɛ Dozie nidaa niŋ siini shɛli maa amiliya maa zuɣu maa. Ka Dunni ŋun daa nyɛ bini dihi so vi maa daa yi duu maa ni o ni daa lihili naagi ka yɛli ni Dozie bi niŋ alikawuli, O daa nyɛla ŋun nyɛ bipuɣibili so ŋun mini Dozie na min mali alikawuli ,Rosie ŋun daa ʒiya ni o mini Dozie nyɛla ban daa laɣim lala asiba maa poi ni amiliya maa, yɛlimaŋli o daa nyɛla ŋun bori ni o bili Dozie amaa o daa bi nyɛ nasara.
Dunni daa nyɛla ŋun barigi lala yaɣali maa ni tɛizi.
Dozie, o bɛli Nonso, n ti pahi o laabam ayi maa zaa daa nyɛla ban yina ni bi bo Dunni shɛi amaa ka daa nyɛ tayi ni gbaagi shɛba ka zaŋ malafa n kpaba ka di nyɛla o daa suɣami n kpena. Lala yɛli kpeni ŋun daa nyɛla din chɛ ka yaɣa ayi maa yɛli bi nolini yɛtɔlɣa ka di nyɛla bi virila bi gbɛna n tiri taba, Dozie ma daa nyɛla ŋun yɛli o yidana ni o daa bi niŋ suhupɛili ni o ni niŋdi bipuli amiliya maa ka Dunni ba gba daa nyɛ ŋun sahi ti ni o tuma du zuɣu maa nyɛla din lahi ka laɣiri. Ka daŋ maa daa niŋ nagban yini ka Nonso gba daa kpaŋ o maŋ n nyɛŋ tayiɣi maa ka dɛigi o malafa maa. Dozie mini Salo daa nyɛla ban yi ni loori ni bi ti bo Dunni shɛi ka chɛ ka o baŋ ni o daa bi niŋ lala. Bi daa labina amiliya maa lobu shɛi n ti wa waa hali ka bɛiɣu nɛigi.
== Ban be sinii maa puuni ==
* Adesua Etomi ka o nyɛ Dunni Coker ([[Amiliya]])
* Banky Wellington ka o nyɛ Dozie Onwuka (Ango)
* Richard Mofe Damijo ka o nyɛ Chief Felix Onwuka (Ango ba)
* Sola Sobowale ka o nyɛ Mrs. Tinuade Coker (Amiliya ma)
* Iretiola Doyle ka o nyɛ Lady Obianuju Onwuka (Ango ma)
* Alibaba Akporobome ka o nyɛ Engineer Bamidele Coker (Amiliya ba)
* Zainab Balogun ka o nyɛ Wonu (ŋun mali bɛ shili maa)
* Enyinna Nwigwe ka o nyɛ Nonso Onwuka (Ango biɛli)
* Somkele Iyamah-Idhalama ka o nyɛ Yemisi Disu (Amiliya zo)
* Beverly Naya ka o nyɛ Rosie (ango pagɔri kuro)
* Daniella Down ka o nyɛ Deadre Winston (Abuyaamiliya)
* Afeez Oyetoro ka o nyɛ Ayanmale
* Ikechukwu Onunaku ka o nyɛ Sola (aboochi ango)
* AY Makun ka o nyɛ MC
* Emmanuel Edunjobi ka o nyɛ Woli (buɣulana)
* Kunle Idowu ka o nyɛ Harrison
* Jumoke George ka o nyɛ Iya Michael
* Sambasa Nzeribe ka o nyɛ Lukman
== Production ==
Siini maa daa nyɛla ELFIKE Films Collective nim ni ni yihi shɛli na, ka Aderiba<ref>{{Cite web|title=DIRECTOR’S NOTE – The Wedding Party|url=https://theweddingpartymovies.com/directors-note/|access-date=2026-05-13|website=theweddingpartymovies.com}}</ref> daa nyɛ ŋun directi shɛli. ELFIKE Films Collective daa nyɛla ban gbeni kpalanzuya ni ban yihiri siini ni Nigeria. EbonyLife films, FilmOne Distribution, Inkblot production ni Koga Studios.
== Di yihibu ==
Bi daa yihi la siini maa Toronto silimi gɔli September dabaa anii dali yuuni 2016, Toronto International Films Festival.
Silimi gɔli August yuuni 2017 daa nyɛla bini zaŋ shɛli niŋ Netflix.
== Kundivihira ==
bqob6grdr2a9glh8wd755kepgi3pgv7
Victor Abimbola Olaiya OON
0
33108
136493
2026-05-13T12:56:14Z
Yakubu Fadilatu
64
Lahabali palli nambu
136493
wikitext
text/x-wiki
'''Victor Abimbola Olaiya''' OON, (31 December 1930 – 12 February 2020), bɛdaa lahi mi o la '''Dr Victor Olaiya''', o daa nyɛla Nigerian (trumpeter) ŋun daa nyɛ sokam ni mi o yɛla Nigeria tingbani ni yuuni 1950s mini 1960s piligu Saha, Olaiya daa nyɛ milinsi hali n-yi o ni yi tingbani shɛli puuni na. Alhaji Alade Odunewu ŋun daa be ’''Daily Times'' ‘ daa booni o mi "The Evil Genius of Highlife.
qts02blno9osoxpbgt0lyllyn7g8l8a
136494
136493
2026-05-13T13:08:16Z
Yakubu Fadilatu
64
Kuliga
136494
wikitext
text/x-wiki
== '''Victor Abimbola Olaiya''' OON, (31 December 1930 – 12 February 2020), bɛdaa lahi mi o la '''Dr Victor Olaiya''', o daa nyɛla Nigerian (trumpeter) ŋun daa nyɛ sokam ni mi o yɛla Nigeria tingbani ni yuuni 1950s mini 1960s piligu Saha, Olaiya daa nyɛ milinsi hali n-yi o ni yi tingbani shɛli puuni na. Alhaji Alade Odunewu ŋun daa be ’''Daily Times'' ‘ daa booni o mi "The Evil Genius of Highlife. ==
== O Bilim Piligu ==
sfd9by1njammthfueo3q3p4uk8v8yvw
136496
136494
2026-05-13T13:14:32Z
Yakubu Fadilatu
64
136496
wikitext
text/x-wiki
== '''Victor Abimbola Olaiya''' OON, (31 December 1930 – 12 February 2020), bɛdaa lahi mi o la '''Dr Victor Olaiya''', o daa nyɛla Nigerian (trumpeter) ŋun daa nyɛ sokam ni mi o yɛla Nigeria tingbani ni yuuni 1950s mini 1960s piligu Saha, Olaiya daa nyɛ milinsi hali n-yi o ni yi tingbani shɛli puuni na. Alhaji Alade Odunewu ŋun daa be ’''Daily Times'' ‘ daa booni o mi "The Evil Genius of Highlife. ==
== O Bilim Piligu ==
== O Baŋsim Yaɣili ==
== O Maŋmaŋ Biɛhigu ==
== Yila ==
== Kundivihira ==
<nowiki>[[Pubu:Afrocuration2026Ghana]]</nowiki>
pwua0gx4qpvw81w31kgwzn7b1vx4tvu
136497
136496
2026-05-13T13:16:28Z
Yakubu Fadilatu
64
136497
wikitext
text/x-wiki
== '''Victor Abimbola Olaiya''' OON, (31 December 1930 – 12 February 2020), bɛdaa lahi mi o la '''Dr Victor Olaiya''', o daa nyɛla Nigerian (trumpeter) ŋun daa nyɛ sokam ni mi o yɛla Nigeria tingbani ni yuuni 1950s mini 1960s piligu Saha, Olaiya daa nyɛ milinsi hali n-yi o ni yi tingbani shɛli puuni na. Alhaji Alade Odunewu ŋun daa be ’''Daily Times'' ‘ daa booni o mi "The Evil Genius of Highlife. ==
== O Bilim Piligu ==
== O Baŋsim Yaɣili ==
== O Maŋmaŋ Biɛhigu ==
== Yila ==
== Kundivihira ==
0x43l9ovxzw4ijbqwyhyjc30i014y52
Ŋun su:Ясамойла
2
33109
136519
2026-05-13T14:28:59Z
Ясамойла
5749
пачатак
136519
wikitext
text/x-wiki
Жыву ў Эўропе.
omibgah2t62ygsbw0ranqvd4jjqhvpf
136520
136519
2026-05-13T14:30:50Z
Ясамойла
5749
дапаўненьне
136520
wikitext
text/x-wiki
{{#Babel:dag-0|en-2|fr-3|ha-2|}}
Жыву ў Эўропе.
4d6nk35s0rjdohch7hjhlg95fm0atg3
136521
136520
2026-05-13T14:31:42Z
Ясамойла
5749
дапаўненьне
136521
wikitext
text/x-wiki
{{#Babel:dag-0|be-4|en-2|rue-2|uk-2|sr-2}}
Жыву ў Эўропе.
m3oskrjuvrzdi0pw3n6x76yrizxh759
136522
136521
2026-05-13T14:32:00Z
Ясамойла
5749
дапаўненьне
136522
wikitext
text/x-wiki
{{Babel|dag-0|be-4|en-2|rue-2|uk-2|sr-2}}
Жыву ў Эўропе.
duy4oszflz9mbp3926sl7zkha2arklr
136523
136522
2026-05-13T14:32:26Z
Ясамойла
5749
Labi yuli yihibu [[Special:Diff/136522|136522]] by [[Special:Contributions/Ясамойла|Ясамойла]] ([[User talk:Ясамойла|talk]])
136523
wikitext
text/x-wiki
{{#Babel:dag-0|be-4|en-2|rue-2|uk-2|sr-2}}
Жыву ў Эўропе.
m3oskrjuvrzdi0pw3n6x76yrizxh759
136524
136523
2026-05-13T14:32:47Z
Ясамойла
5749
дапаўненьне
136524
wikitext
text/x-wiki
{{#Babel:dag-0|be-4|ru-4|en-2|rue-2|uk-2|sr-2}}
Жыву ў Эўропе.
436iphz46k8hiuz8vay74lun1pqmx5h
136525
136524
2026-05-13T14:33:18Z
Ясамойла
5749
дапаўненьне
136525
wikitext
text/x-wiki
{{#Babel:dag-0|be-4|ru-4|en-2|rue-2|uk-2|sr-2}}
Жыву ў Эўропе й ня толькі.
corh4kal8tjvtxl4nb2qt3ymhhv8wl0