Dagbani Wikipedia
dagwiki
https://dag.wikipedia.org/wiki/Sol%C9%94%C9%A3u
MediaWiki 1.47.0-wmf.15
first-letter
Miidiya
Diŋ'gahim
Yɛltɔɣa
Ŋun su
Ŋun su yɛltɔɣa
Wikipedia
Wikipedia yɛltɔɣa
Lahabali kɔligu
Lahabali kɔligu yɛltɔɣa
MiidiyaWiki
MiidiyaWiki yɛltɔɣa
Tɛmplet
Tɛmplet yɛltɔɣa
Sɔŋsim
Sɔŋsim yɛltɔɣa
Pubu
Pubu yɛltɔɣa
Salima
Salima yɛltɔɣa
MOS
MOS yɛltɔɣa
TimedText
TimedText talk
Module
Module talk
Event
Event talk
Kɔdu
0
8674
146374
143057
2026-08-16T04:39:09Z
Abdul Gafaru 100%
6794
Added informatiom
146374
wikitext
text/x-wiki
{{Databox}}
'''Kɔdu''' nyɛla binwalli shɛli din mali anfaani pam n-zaŋ ti ninsalinima.di nyɛla din chɛ ka niri lɔŋ nyeɣisa, kalahi sogni che ka bindirigu digestira.<ref>Naden, Tony. 2014.[https://www.webonary.org/dagbani/download/ ''Dagbani dictionary''] {{Webarchive|url=https://web.archive.org/web/20211007011509/https://www.webonary.org/dagbani/download/ |date=2021-10-07 }}. Webonary.</ref>
Banana nyεla binshεɣu din wandi ka ŋmani boobu. Di nyεla "berry" dini botanically. Bε mali li Musa bihi niŋdiba ni.
Di shεŋa bε booni li plantain - din nyεla din bεni ni ti niŋdi bindirigu, ka di din kaa nyεla din bεni ni ti di kamani dessert.
Banana nyεla din wandi ka lɔri, di puuni nyεla soft ka mali starch pam, ka peel kpεhi li. Di yi gbaai, di peel tooi leei vεri kamani Zaɣisim green, bee zaɣizee. Di nyεra cluster ni, ka zaŋdi o zuɣu tooni.
Banana din bε zuŋɔ maa pam zaa yila Musa acuminata mini Musa balbisiana bee bε ni laɣim ba.
Musa nyεla din yina Indomalaya ni Australia tropics ni. Bε daa piligi li New Guinea. Bε ŋmani li tiŋsi 135. Bε ŋmani li domin o bindirigu, ni ka lahi mali o niŋdi paper ni cloth, ka di shεŋa mi nyεla decoration.
2022 yuuni, tiŋsi ban di pam nyεla India ni China. Bε ayi maa n-di 26% zaa.
Bε di banana raw bee bε niŋdi li. Bε tooi ŋme li ni curry, banana chips, fritters, jam, bee bε bake li bee bε steam li.
America ni Europe, bε niŋdi banɛra banana din bεni ni di bee ni plantain din bεni ni bε niŋdi li. Amaa Southeast Asia, di bi be kamani maa domin bε mali banana balibu pam.
"Banana" lahi jεri Musa balibu shεŋa kamani scarlet banana, pink banana, ni Fe'i banana. Ensete balibu shεŋa kamani snow banana ni Africa "false banana" lahi be di ni. Di zaa nyεla Musaceae family.
Banana farm nima tooi nya problem nematode, buggi, fungus ni bacteria. Shεli din gaŋ pam nyεla Panama disease din yina Fusarium fungus. Di ni black sigatoka biɛhiri Cavendish banana - banana so Western tiŋsi di pam. Cavendish nyεla triploid Musa acuminata. Bε bɔra ni bε mɛ balibu kura, ama di nyεla kavi domin bε bi mali di bihi "seedless". Domin maa bε mali gene bank pam dunia ni ni bε tiŋdi banana bihi.
=== O boobu - Description ===
Banana kom nyεla kom gaŋda din mali tula. Di zaa yina "corm" ni.
Di nyεla din waɣiri ka ŋmani tihi, ama di so-called "trunk" maa bi nyεla trunk tεɣε. Di nyεla "pseudostem" - leaf-stalk nima ni laɣim niŋ shεli.
Banana tooi kpa tiŋsi zaa, di niŋ ka di waɣiri 60cm, ka di mali kom yiɣirigu, ka tiŋa maa bi kpiɣi.
Di nyεla din zo m-bebiri. O leaf sheath tooi zo 1.6m dabsili yini. Di woody stalk din niŋdi bindirigu mi zo m-bagila.
O leaf nyεla petiole ni lamina. Petiole piligu waɣila ka leei sheath. Sheath nima maa n-zaŋdi pseudostem. Di yi piligi, di edges laɣima, ka leei pipe. Di yi mali kpam, o daa yoora.
Bε ŋmani li, di waɣibu tooi be 5m. "Dwarf Cavendish" nyεla 3m, "Gros Michel" mi nyεla 7m bee ka che.
O leaf tooi waɣiri 2.7m ka vεri 60cm.
Banana yi paai o waɣibu, corm maa zani ka di piligi niŋ tula bee "inflorescence". Stem yini yina pseudostem puuni ka soŋdi tula maa hali ni di yina tooni.
Pseudostem yini nyεra tula yini - bε mi booni li "banana heart". Di yi di o nyaaŋa, pseudostem maa kpiri, ama di piligu nyεra bihi ka di lahi zoora.[3][8]
Tula maa puuni mali "bracts" ka flower nima be di sunsuuni. Paɣaba flower nima "female" - din niŋdi bindirigu - be tooni, ka doo flower "male" be gɔligi. O ovary nyεla gɔligi.[9]
Banana bindirigu yina "banana heart" ni. Di zoora cluster yini din waɣiri ka bε booni li "bunch". Bunch yini mali "hands" pinahi bee ka che, ka hand yini mali banana 20. Bunch yini tooi tim kg 22-65.
Banana piligu jεra rachis. O tuuli polo ka bε peel li, o naabu polo mi nyεla flower piligu polo.[10]
Banana nyεla "leathery berry". Di mali peel ka mali strings pam din jεra di puuni. Ti yεri peel maa ka di o puuni white flesh.
Yellow dessert banana puuni tooi yoori n-leei yaɣa 3. Di bεni ni seed, ama di bεla din ti ŋmani li.
== '''Kɔdu daanfaani'''<ref>{{Cite journal|last=Code|first=Mexc Referral|date=2026-04-08|title=MEXC Referans Kodu: mexc-6392 (Davet Kodu Ekleme)|url=https://doi.org/10.55277/researchhub.p9ml2c1s.1}}</ref> ==
1. Be malli m pahiri maani binnyura
2.Be mali npahiri maani chibo
3. Be malli npahiri maani kpaɛerim.
== Kundivihira ==
<references/>
[[Pubu:Tia]]
4araekvu81vsz67y40p55xvke384kva
146375
146374
2026-08-16T04:40:39Z
Abdul Gafaru 100%
6794
Added informatiom
146375
wikitext
text/x-wiki
{{Databox}}
[[Lahabali kɔligu:Cavendish banana from Maracaibo.jpg|thumb|Cavendish banana from maracaibo]]
'''Kɔdu''' nyɛla binwalli shɛli din mali anfaani pam n-zaŋ ti ninsalinima.di nyɛla din chɛ ka niri lɔŋ nyeɣisa, kalahi sogni che ka bindirigu digestira.<ref>Naden, Tony. 2014.[https://www.webonary.org/dagbani/download/ ''Dagbani dictionary''] {{Webarchive|url=https://web.archive.org/web/20211007011509/https://www.webonary.org/dagbani/download/ |date=2021-10-07 }}. Webonary.</ref>
Banana nyεla binshεɣu din wandi ka ŋmani boobu. Di nyεla "berry" dini botanically. Bε mali li Musa bihi niŋdiba ni.
Di shεŋa bε booni li plantain - din nyεla din bεni ni ti niŋdi bindirigu, ka di din kaa nyεla din bεni ni ti di kamani dessert.
Banana nyεla din wandi ka lɔri, di puuni nyεla soft ka mali starch pam, ka peel kpεhi li. Di yi gbaai, di peel tooi leei vεri kamani Zaɣisim green, bee zaɣizee. Di nyεra cluster ni, ka zaŋdi o zuɣu tooni.
Banana din bε zuŋɔ maa pam zaa yila Musa acuminata mini Musa balbisiana bee bε ni laɣim ba.
Musa nyεla din yina Indomalaya ni Australia tropics ni. Bε daa piligi li New Guinea. Bε ŋmani li tiŋsi 135. Bε ŋmani li domin o bindirigu, ni ka lahi mali o niŋdi paper ni cloth, ka di shεŋa mi nyεla decoration.
2022 yuuni, tiŋsi ban di pam nyεla India ni China. Bε ayi maa n-di 26% zaa.
Bε di banana raw bee bε niŋdi li. Bε tooi ŋme li ni curry, banana chips, fritters, jam, bee bε bake li bee bε steam li.
America ni Europe, bε niŋdi banɛra banana din bεni ni di bee ni plantain din bεni ni bε niŋdi li. Amaa Southeast Asia, di bi be kamani maa domin bε mali banana balibu pam.
"Banana" lahi jεri Musa balibu shεŋa kamani scarlet banana, pink banana, ni Fe'i banana. Ensete balibu shεŋa kamani snow banana ni Africa "false banana" lahi be di ni. Di zaa nyεla Musaceae family.
Banana farm nima tooi nya problem nematode, buggi, fungus ni bacteria. Shεli din gaŋ pam nyεla Panama disease din yina Fusarium fungus. Di ni black sigatoka biɛhiri Cavendish banana - banana so Western tiŋsi di pam. Cavendish nyεla triploid Musa acuminata. Bε bɔra ni bε mɛ balibu kura, ama di nyεla kavi domin bε bi mali di bihi "seedless". Domin maa bε mali gene bank pam dunia ni ni bε tiŋdi banana bihi.
=== O boobu - Description ===
Banana kom nyεla kom gaŋda din mali tula. Di zaa yina "corm" ni.
Di nyεla din waɣiri ka ŋmani tihi, ama di so-called "trunk" maa bi nyεla trunk tεɣε. Di nyεla "pseudostem" - leaf-stalk nima ni laɣim niŋ shεli.
Banana tooi kpa tiŋsi zaa, di niŋ ka di waɣiri 60cm, ka di mali kom yiɣirigu, ka tiŋa maa bi kpiɣi.
Di nyεla din zo m-bebiri. O leaf sheath tooi zo 1.6m dabsili yini. Di woody stalk din niŋdi bindirigu mi zo m-bagila.
O leaf nyεla petiole ni lamina. Petiole piligu waɣila ka leei sheath. Sheath nima maa n-zaŋdi pseudostem. Di yi piligi, di edges laɣima, ka leei pipe. Di yi mali kpam, o daa yoora.
Bε ŋmani li, di waɣibu tooi be 5m. "Dwarf Cavendish" nyεla 3m, "Gros Michel" mi nyεla 7m bee ka che.
O leaf tooi waɣiri 2.7m ka vεri 60cm.
Banana yi paai o waɣibu, corm maa zani ka di piligi niŋ tula bee "inflorescence". Stem yini yina pseudostem puuni ka soŋdi tula maa hali ni di yina tooni.
Pseudostem yini nyεra tula yini - bε mi booni li "banana heart". Di yi di o nyaaŋa, pseudostem maa kpiri, ama di piligu nyεra bihi ka di lahi zoora.[3][8]
Tula maa puuni mali "bracts" ka flower nima be di sunsuuni. Paɣaba flower nima "female" - din niŋdi bindirigu - be tooni, ka doo flower "male" be gɔligi. O ovary nyεla gɔligi.[9]
Banana bindirigu yina "banana heart" ni. Di zoora cluster yini din waɣiri ka bε booni li "bunch". Bunch yini mali "hands" pinahi bee ka che, ka hand yini mali banana 20. Bunch yini tooi tim kg 22-65.
Banana piligu jεra rachis. O tuuli polo ka bε peel li, o naabu polo mi nyεla flower piligu polo.[10]
Banana nyεla "leathery berry". Di mali peel ka mali strings pam din jεra di puuni. Ti yεri peel maa ka di o puuni white flesh.
Yellow dessert banana puuni tooi yoori n-leei yaɣa 3. Di bεni ni seed, ama di bεla din ti ŋmani li.
== '''Kɔdu daanfaani'''<ref>{{Cite journal|last=Code|first=Mexc Referral|date=2026-04-08|title=MEXC Referans Kodu: mexc-6392 (Davet Kodu Ekleme)|url=https://doi.org/10.55277/researchhub.p9ml2c1s.1}}</ref> ==
1. Be malli m pahiri maani binnyura
2.Be mali npahiri maani chibo
3. Be malli npahiri maani kpaɛerim.
== Kundivihira ==
<references/>
[[Pubu:Tia]]
9h3bq67iatcvkgt7a4r9otchgc5pd4z
146376
146375
2026-08-16T04:46:31Z
Abdul Gafaru 100%
6794
Added information
146376
wikitext
text/x-wiki
{{Databox}}
[[Lahabali kɔligu:Cavendish banana from Maracaibo.jpg|thumb|Cavendish banana from maracaibo]]
'''Kɔdu''' nyɛla binwalli shɛli din mali anfaani pam n-zaŋ ti ninsalinima.di nyɛla din chɛ ka niri lɔŋ nyeɣisa, kalahi sogni che ka bindirigu digestira.<ref>Naden, Tony. 2014.[https://www.webonary.org/dagbani/download/ ''Dagbani dictionary''] {{Webarchive|url=https://web.archive.org/web/20211007011509/https://www.webonary.org/dagbani/download/ |date=2021-10-07 }}. Webonary.</ref>
Banana nyεla binshεɣu din wandi ka ŋmani boobu. Di nyεla "berry" dini botanically. Bε mali li Musa bihi niŋdiba ni.
Di shεŋa bε booni li plantain - din nyεla din bεni ni ti niŋdi bindirigu, ka di din kaa nyεla din bεni ni ti di kamani dessert.
Banana nyεla din wandi ka lɔri, di puuni nyεla soft ka mali starch pam, ka peel kpεhi li. Di yi gbaai, di peel tooi leei vεri kamani Zaɣisim green, bee zaɣizee. Di nyεra cluster ni, ka zaŋdi o zuɣu tooni.
Banana din bε zuŋɔ maa pam zaa yila Musa acuminata mini Musa balbisiana bee bε ni laɣim ba.
Musa nyεla din yina Indomalaya ni Australia tropics ni. Bε daa piligi li New Guinea. Bε ŋmani li tiŋsi 135. Bε ŋmani li domin o bindirigu, ni ka lahi mali o niŋdi paper ni cloth, ka di shεŋa mi nyεla decoration.
2022 yuuni, tiŋsi ban di pam nyεla India ni China. Bε ayi maa n-di 26% zaa.
Bε di banana raw bee bε niŋdi li. Bε tooi ŋme li ni curry, banana chips, fritters, jam, bee bε bake li bee bε steam li.
America ni Europe, bε niŋdi banɛra banana din bεni ni di bee ni plantain din bεni ni bε niŋdi li. Amaa Southeast Asia, di bi be kamani maa domin bε mali banana balibu pam.
"Banana" lahi jεri Musa balibu shεŋa kamani scarlet banana, pink banana, ni Fe'i banana. Ensete balibu shεŋa kamani snow banana ni Africa "false banana" lahi be di ni. Di zaa nyεla Musaceae family.
Banana farm nima tooi nya problem nematode, buggi, fungus ni bacteria. Shεli din gaŋ pam nyεla Panama disease din yina Fusarium fungus. Di ni black sigatoka biɛhiri Cavendish banana - banana so Western tiŋsi di pam. Cavendish nyεla triploid Musa acuminata. Bε bɔra ni bε mɛ balibu kura, ama di nyεla kavi domin bε bi mali di bihi "seedless". Domin maa bε mali gene bank pam dunia ni ni bε tiŋdi banana bihi.
=== O boobu - Description ===
Banana kom nyεla kom gaŋda din mali tula. Di zaa yina "corm" ni.
Di nyεla din waɣiri ka ŋmani tihi, ama di so-called "trunk" maa bi nyεla trunk tεɣε. Di nyεla "pseudostem" - leaf-stalk nima ni laɣim niŋ shεli.
Banana tooi kpa tiŋsi zaa, di niŋ ka di waɣiri 60cm, ka di mali kom yiɣirigu, ka tiŋa maa bi kpiɣi.
Di nyεla din zo m-bebiri. O leaf sheath tooi zo 1.6m dabsili yini. Di woody stalk din niŋdi bindirigu mi zo m-bagila.
O leaf nyεla petiole ni lamina. Petiole piligu waɣila ka leei sheath. Sheath nima maa n-zaŋdi pseudostem. Di yi piligi, di edges laɣima, ka leei pipe. Di yi mali kpam, o daa yoora.
Bε ŋmani li, di waɣibu tooi be 5m. "Dwarf Cavendish" nyεla 3m, "Gros Michel" mi nyεla 7m bee ka che.
O leaf tooi waɣiri 2.7m ka vεri 60cm.
Banana yi paai o waɣibu, corm maa zani ka di piligi niŋ tula bee "inflorescence". Stem yini yina pseudostem puuni ka soŋdi tula maa hali ni di yina tooni.
Pseudostem yini nyεra tula yini - bε mi booni li "banana heart". Di yi di o nyaaŋa, pseudostem maa kpiri, ama di piligu nyεra bihi ka di lahi zoora.[3][8]
Tula maa puuni mali "bracts" ka flower nima be di sunsuuni. Paɣaba flower nima "female" - din niŋdi bindirigu - be tooni, ka doo flower "male" be gɔligi. O ovary nyεla gɔligi.[9]
Banana bindirigu yina "banana heart" ni. Di zoora cluster yini din waɣiri ka bε booni li "bunch". Bunch yini mali "hands" pinahi bee ka che, ka hand yini mali banana 20. Bunch yini tooi tim kg 22-65.
Banana piligu jεra rachis. O tuuli polo ka bε peel li, o naabu polo mi nyεla flower piligu polo.[10]
Banana nyεla "leathery berry". Di mali peel ka mali strings pam din jεra di puuni. Ti yεri peel maa ka di o puuni white flesh.
Yellow dessert banana puuni tooi yoori n-leei yaɣa 3. Di bεni ni seed, ama di bεla din ti ŋmani li.
=== Taarihi Nima ===
Bε piligi niŋdi banana Musa spp. tuuli nyεla banana din bi mali bihi "seedless" - Musa banksii - New Guinea. Papuans nima n-daa ŋmani li piligu, ka Austronesian nima naan yi na.
Bε nya banana "phytoliths" pam Kuk Swamp archaeological site ni. Bε daa pimi di yuuni ka di paai 10,000 hali ni 6,500 BP.
Ninvuɣu ban bɔri bindirigu daa piligi ŋmani li Pleistocene naabu ni. Bε daa zaŋdi li chaŋ tiŋsi shεŋa ka piligi ŋmani li. Denham et al. 2003 ni bε shεŋa yɛli ni Holocene piligu ni sunsuuni, bε naai niŋ li zaa.
Banana ni saɣim tiŋsi shεŋa
New Guinea, bε daa zaŋ banana ŋmani chaŋ Island Southeast Asia. Di ni daa laɣim ni Musa acuminata ni M. balbisiana Philippines, northern New Guinea, ni Halmahera. Di laɣimbu maa n-ti triploid banana din ti ŋmani zuŋɔ.
Island Southeast Asia, Austronesian niman daa zaŋ li leei bε bindirigu. Bε daa zaŋ bε bot nima ni kɔligu saɣim li chaŋ Oceania, Africa, South Asia, ni Indochina.[38]
Bε tεhira ni Austronesian niman daa zaŋ banana kpe Africa Madagascar ni c. 600 AD.
Di daliri nyεla: bε nya seeded Musa acuminata Madagascara ni Pemba Island, ni banana balibu ni saɣimbu yaa. Di zaa wuhiri ni di yila Southeast Asia.
Madagascara niman daa kpe Madagascar 600 AD, ama bε ni East Africa bɔhimbu daa piligi 300 BC bee ka che. Di tooi niŋ ka bε daa zaŋ banana kpe East Africa coast piligu ka che Madagascar.[43]
Di saɣimbu piligu maa n-ti "true" plantains - East African Highland bananas ni Pacific plantains "Iholena" ni "Maoli-Popo'ulu".
Genetics yɛli ni East African Highland bananas AAA yila banana so bε daa zaŋ kpe Africa Java, Borneo, ni New Guinea sunsuuni. Pacific plantains AAB mi yila eastern New Guinea bee Bismarck Archipelago.
Naayi bε daa lahi zaŋ polyploid banana saɣim chaŋ Asia shεŋa kamani Indochina ni India.
Southeast Asia lahi nyεla banana diversity gaŋda. Africa mi nyεla 2nd diversity, ka di wuhiri ni bε ŋmani li tiŋa pam.
Bε shεŋa din bi paashe
21st century, bε daa nya banana phytoliths Uganda ni Cameroon 1st millennium BC. Di daa leei palisi.
Amaa Uganda maa bi paashe. Cameroon maa paashe ni di nyεla Musa. Amaa o yuuni maa nyεla zaɣa domin banana shεŋa bε nya Africa maa zaa nyεla 1st millennium AD nyaaŋa. Di mi tooi nyεla tiŋa laɣimbu.
2000-1000 BC mi bi niŋ viɛnyɛla domin bε daa bi piligi ŋmani tiŋa East Africa. Polyploid banana bi zoori o maŋa, ninsala n-yεn ŋmani li.[40][45][46]
Pakistan Kot Diji, bε daa mi nya phytoliths ka yɛli ni Indus Valley niman mi banana. Di tooi nyεla Austronesian niman daa zaŋ li chaŋ 2000 BCE. Amaa di bi paashe domin di tooi nyεla Musa so bε niŋdi li niŋdi cloth bee decoration, bi di.[35]
Tel Erani 12th century BCE, bε nya protein 3 Musaceae ni. Amaa bε bi yεli naɣila ni di nyεla Musa, domin Ensete mi mali li.[47]
Arab ŋmani saɣimbu 700-1500 CE
Islam piligu, banana daa be Middle East yaɣa shεŋa. Islam saɣimbu nyaaŋa, bε yεri li 9th century texts ni. 10th century, di be Palestine ni Egypt texts ni. Di nyaaŋa ka di chaŋ North Africa ni Al-Andalus Spain Arab Agricultural Revolution ni.
Ibn al-'Awwam 12th century buku "Kitāb al-Filāḥa" puuni mali banana ŋmani yaɣa. Granada banana daa nyεla din gaŋ Arab tiŋsi ni. Cyprus Christian kingdom mi daa ŋmani li medieval naabu. 1458, Gabriele Capodilista yεli ni Episkopi, Cyprus mali banana farm gaŋda.
Tuya saha saɣimbu
1521 Magellan expedition, European niman nya banana Guam ni Philippines. Bε daa bi mi o yuli, bε daa booni li "figs more than one palm long".
16th century, Portuguese niman daa zaŋ li chaŋ South America West Africa.
Spanish niman daa lahi zaŋ Southeast Asia banana ni abaca kpe North ni Central America Philippines ni Manila galleons.
Farm gaŋda ŋmani
15-16th century, Portuguese niman piligi banana farm Atlantic Islands, Brazil, ni West Africa.
North America niman daa piligi di Civil War nyaaŋa, ama 1880s ka di paai pam.
Tuma gaŋda piligi Jamaica ni Central America. Bε daa zaŋ steamship, train, ni fridge ni di sɔŋ o saɣimbu. Lorenzo Dow Baker ni Andrew Preston "Boston Fruit Company" daa piligi li 1870s. Minor C. Keith lahi pahi. Di nyaaŋa ka Chiquita ni Dole piligi.
Companies maa daa di pam, ka ŋmani, process, ship, ni market. Bε daa di politics ni bε sɔŋ o. Din n-ti "banana republic" kamani Honduras ni Guatemala. Bε daa tum ni local kpamba, ka di Cold War ni USA sɔŋ bε.
Bihi bihi ŋmani
Banana pam dunia ni nyεla bihi niŋdi bε kɔŋ ni bee bε yεli local market. India n-di pam. Africa ni Asia mi mali bihi pam.
Caribbean bihi mali 1-2 acres ka ŋmani di ni bε di shεŋa.
Tiŋsi pam ni, bε ŋmani green banana ni bε niŋdi li. Domin banana ŋmari yuuni zaa, di nyεla bindirigu gaŋda "hunger season" saha. Di nyεla di sɔŋdi salo bindirigu.
Zuŋɔ ŋmani yaa
Bε ŋmani banana ni "offshoots". Bε yεri ni di niŋ bihi 2: yini niŋ bindirigu tuuli, ka bia yini leei "sucker" niŋ bindirigu 6-8 goli nyaaŋa.
Di bi mali saha, di be yuuni zaa. Bε ŋmani li tiŋsi 135.
Cavendish
2009, dunia market pam mali Cavendish AAA. Amaa dɔrɔ biɛhiri li. Bε bɔra ni bε mɛ din ni tooi nya di zaba. Taiwanese Cavendish "Formosana" nyεla yini.
O gbaabu
Bε tee banana o yi bi gbaai. Di yi paai tiŋa, bε zaŋ li kpεhi room ka di mali ethylene gas ni di gbaai. Ethylene n-leei starch leei sugar, ka leei di nyεvεla. Di lahi leei pectin leei, ka banana soft.
Yellow color so ti mi maa nyεla bε ni gbaai li 18°C. Di yi gbaai 27°C, di bi leei yellow, di nyεla green.
Diŋgbana ni kɔligu
Bε tee li o ni bi gbaai ka zaŋ li kɔli tiŋa tooni. Bε niŋdi li vεnyεla, ka zaŋ li 13°C ni 3-4 weeks. Di yi paai, bε zaŋ li 17°C ka ti li ethylene kɔŋka. Days shεŋa din nyaaŋa ka di piligi gbaabu. A yi bɔri ni di gbaai m-bebiri, zaŋ li kpεhi brown paper bag ni apple bee tomato.
Tiŋa taɣibu
Fertilizer pam biɛhiri kom ni bini. Banana farm zoobu biɛhiri tihi. Tiŋa gbaŋ nyεra ka kom zabiri tiŋa.
Bε mali "Rainforest Alliance" ni "Fairtrade" ni bε sɔŋ li. 2016, 36% banana export daa mali li. Amaa dunia zaa, di nyεla 8-10% ko.[75][76][77]
== '''Kɔdu daanfaani'''<ref>{{Cite journal|last=Code|first=Mexc Referral|date=2026-04-08|title=MEXC Referans Kodu: mexc-6392 (Davet Kodu Ekleme)|url=https://doi.org/10.55277/researchhub.p9ml2c1s.1}}</ref> ==
1. Be malli m pahiri maani binnyura
2.Be mali npahiri maani chibo
3. Be malli npahiri maani kpaɛerim.
== Kundivihira ==
<references/>
[[Pubu:Tia]]
2u4ca89bawd9gachke8v5oe1w5ojfvy
Musulunsi
0
9069
146373
146155
2026-08-16T04:10:29Z
Sàádî
8542
([[c:GR|GR]]) [[c:COM:FR|File renamed]]: [[File:Islam branches and schools..png]] → [[File:Islam branches and schools.png]] [[c:COM:FR#FR6|Criterion 6]] (maintenance or bug fix)
146373
wikitext
text/x-wiki
{{Databox}}
{{B-Class}}
'''Musulunsi''' (''Islam'')<ref name=Naden>Naden, Tony. 2014. [https://www.webonary.org/dagbani/download/ ''Dagbani dictionary''] {{Webarchive|url=https://web.archive.org/web/20211007011509/https://www.webonary.org/dagbani/download/ |date=2021-10-07 }}. Webonary.</ref>({{IPAc-en|ˈ|ɪ|z|l|ɑː|m|,_|ˈ|ɪ|z|l|æ|m}} {{respell|IZ|la(h)m}};<ref>{{cite web |title=English pronunciation of Islam |url=https://dictionary.cambridge.org/pronunciation/english/islam |website=Cambridge Dictionary |access-date=19 Dec 2023 |archive-date=22 January 2021 |archive-url=https://web.archive.org/web/20210122222922/https://dictionary.cambridge.org/pronunciation/english/islam |url-status=live }}</ref> {{lang-ar|ٱلْإِسْلَام|al-Islām}}, {{IPA|ar|alʔɪsˈlaːm|IPA}}, {{lit|submission [to the [[will of God]]]}}) nyɛla adiini din tam [[Quran]] zuɣu ni Anabi [[Muhammad]] baŋsibu, ŋun ʒi adiini maa na. Ban doli Musulinsi adiini ka bɛ booni Musulinima, bɛ ni buɣisi shɛba kalinli ka bɛ ni paa niriba 1.9 biliyɔŋ dunia nyaaŋa zuɣu ka nyɛ adiini din galisi pahi buyi Dolodolo adiini nuu yi yi.<ref name="www.pewresearch.org-2022">{{Cite web|url=https://www.pewresearch.org/topic/religion/religious-demographics/pew-templeton-global-religious-futures-project/|title=Pew-Templeton Global Religious Futures Project - Research and data from Pew Research Center|date=21 December 2022 |access-date=27 November 2023|archive-date=5 February 2023|archive-url=https://web.archive.org/web/20230205195540/https://www.pewresearch.org/topic/religion/religious-demographics/pew-templeton-global-religious-futures-project/|url-status=live}}</ref>
Musulinima malila dihitabili ni Musulinsi nyɛla yɛlimaŋli adiini din yuui ka Anabi nima mini tuumba ʒina, n-ti tabili [[Adam in Islam|Adam]], [[Noah in Islam|Anabi Nuhu]], [[Abraham in Islam|Anabi Ibrahima]], [[Moses in Islam|Anabi Musah]], ni [[Jesus in Islam|Anabi Issah]]. Musulinima malila dihitabili ni Alikuraani nyɛla yɛltɔɣa shɛli Naawuni ni siɣisi na. Quran nyaaŋa, Musulinima malila dihitabili ni Naawuni ni daa pun siɣisi shɛŋa na puuni, kamani [[Torah in Islam|Tawrat]] ([[Torah]]), [[Zabur]] ([[Psalms]]), ni [[Gospel in Islam|Injil]] ([[Gospel]]). Bɛ malila dihitabili ni [[Muhammad in Islam|Muhammad]] n-nyɛ tumo ni yɛlimaŋli ka lahi nyɛ bahigu, ŋun daa pali adiini maa. Anabi Muhammad baŋsibu mini o tuuntumsa, dini n-nyɛ [[sunnah]], di sabimi ka bɛ boli li [[hadith]], nyɛla binshɛɣu din wuhiri Musulinima biɛhigu. Musulinsi adiini saɣimi ti ni Naawuni nyɛla na'gaŋa ka ka kpee. Di yɛliya ni "Sariya karibu Kpalinkpaa" beni ka ban tum tuun viɛla ni nyɛ Alijanda ({{Transliteration|ar|[[jannah]]}}) ka ban tuma bi viɛli mi nyɛ bɛ ni yɛn dahim shɛba ni buɣim ({{Transliteration|ar|[[jahannam]]}}). Daantalisi dibaa anu—din nyɛ jama—dini n-nyɛ Musulinsi adiini pɔri ni bɛ tuma ({{Transliteration|ar|[[shahada]]}}); biɛɣu kulo kam jama ({{Transliteration|ar|[[salah]]}}); sara malibu ({{Transliteration|ar|[[zakat]]}}); noli lɔbu ({{Transliteration|ar|[[sawm]]}}) nolɔri goli ni ([[Ramadan]]); ni aʒi chandi ({{Transliteration|ar|[[hajj]]}}), [[Mecca]]. Adiini zalikpani, [[sharia]], shihila biɛhigu yaɣili kam, bini din gbaai banki tuma ni liɣiri biɛhigu hachi zaŋ ti paɣaba ni dobba ni ʒileli. Chu'kara din nyɛ adiini dini n-nyɛ [[Eid al-Fitr]] mini [[Eid al-Adha]]. Musulinsi adiini luɣa dibaata din gahim n-nyɛ [[Masjid al-Haram]] din be Mecca, [[Prophet's Mosque]] din be [[Medina]], ni [[al-Aqsa Mosque]] din be [[Jerusalem]].
Musulinsi adiini pili la Mecca yuuni 610 [[Common Era|CE]]. Musulinima dihimi tabili din bɔŋɔ di ni daa niŋ ka Anabi [[Muhammad's first revelation|Muhammad]] deei o tuuli surili. Zaŋ chaŋ o kpibu saha, [[Arabian Peninsula]] nima pam daa leei la Musulinima. Musulinsi daa yɛligiya yi Arabia "[[Rashidun Caliphate]]" ʒaamani ni "[[Umayyad Caliphate]]" ŋun daa doli na ka o toontali jendi [[Al-Andalus|Iberian Peninsula]] zaŋ chaŋ [[Muslim period in the Indian subcontinent|Indus Valley]]. "[[Islamic Golden Age]]" saha, di bahi bahindi [[Abbasid Caliphate]] saha, Muslinsi tabiibi, daabiligu ni kaya ni taɣada daa tirila tooni. Musulinsi adiini yɛligibu yila di toondaannima kpaŋmaŋa ni na mini daabilgu ni ban daa gindi wuligiri li.
Musulinsi adiini oubu yaɣa buyi din galisi pam n-nyɛ [[Sunni Islam]] (85–90%) mini [[Shia Islam]] (10–15%). Musulinima n-galisi tingbana pihinu yini ka ni. Kamani Musulinima vaabu 12% dunia nyaaŋa zuɣu m-be [[Islam in Indonesia|Indonesia]], Musulinima ni galisi tiŋgbani shɛli ni; vaabu {{#expr: 100 * 480/1570 round 0}}% m-be [[Islam in South Asia|South Asia]]; 20% m-be [[MENA#Religion|Middle East–North Africa]]; ka vaabu 15% be [[Religion in Sub-Saharan Africa|sub-Saharan Africa]]. Musulinima lahi be [[Islam in the Americas|Americas]], [[Islam in China|China]], ni[[Islam in Europe|Europe]]. Musulinima nyɛla ban yɛligiri yom pam.
<!--Do NOT add citations to the lead, except for material likely to be challenged, per [[MOS:LEADCITE]] ([[Wikipedia:Manual of Style/Lead section#Citations)]]. Move unneeded citations to the body.-->
== Bachi maa ni pili shɛm{{anchor|Etymology}}<!-- Linked from many articles. If changing the section title, please let this anchor remain unchanged -->==
{{See also|Muslims#Etymology}}
Larigu ni, ''Islam'' ({{lang-ar|إسلام|lit=zaŋ maŋa ti [Naawuni]}})<ref name="Schimmel" /><ref>{{cite web |title=Definition of Islam {{!}} Dictionary.com |url=https://www.dictionary.com/browse/islam |access-date=2022-05-09 |website=www.dictionary.com |language=en |archive-date=9 May 2022 |archive-url=https://web.archive.org/web/20220509110220/https://www.dictionary.com/browse/islam |url-status=live }}</ref><ref>{{Cite book |last=Haywood |first=John |title=Historical Atlas of the Medieval World (AD 600 - 1492) |publisher=Barnes & Noble, Inc. |year=2002 |isbn=0-7607-1975-6 |edition=1st |location=Spain |pages=3.13 |language=en}}</ref> nyɛla nolini bachinamdili "[[wikt:أسلم#Arabic|Form IV]]" din yina bachinŋdli ni {{lang|ar|سلم}} ({{transliteration|ar|salama}}), din yina "[[Semitic root|triliteral root]]"{{lang|ar|س-ل-م}} ({{transliteration|ar|[[Š-L-M|S-L-M]]}}), din nam bachi bɔbigu pam din yari zaŋ maŋa ti yɛltɔɣa, tiligibu, ni suhudoo.<ref>"[http://www.studyquran.co.uk/20_SIIN.htm Siin] {{Webarchive|url=https://web.archive.org/web/20110907230044/http://www.studyquran.co.uk/20_SIIN.htm|date=7 September 2011}}." ''Lane's Lexicon'' 4. – via ''[[The Study Quran|StudyQuran]]''.</ref> Adiini yuligu puuni, di nyɛla zaŋ maŋa zaa ti Naawuni.<ref>{{Cite book |last1=Lewis |first1=Barnard |last2=Churchill |first2=Buntzie Ellis |url=https://archive.org/details/islamreligionpeo00lewi |title=Islam: The Religion and The People |publisher=Wharton School Publishing |year=2009 |isbn=978-0-13-223085-8 |page=[https://archive.org/details/islamreligionpeo00lewi/page/8 8]}}</ref>''[[Muslims|Muslim]]'' ({{lang|ar|مُسْلِم}}), bachi din zani ti ŋun doli Musulinsi,<ref>"[https://web.archive.org/web/20190913192608/https://www.lexico.com/en/definition/muslim Muslim]." ''[[Lexico]]''. UK: [[Oxford University Press]]. 2020.</ref> di lahi nyɛla din zaani tiri "ŋunzaŋdi o maŋa tiri (Naawuni)" bee "bee ŋum baligi o maŋ n-ti (Naawuni)". [[Hadith of Gabriel]] ni, ''Islam'' lahi nyɛla din chani {{transliteration|ar|[[Iman (Islam)|imān]]}} (yɛlimaŋ tibo), ni {{transliteration|ar|[[Ihsan|ihsān]]}} (dede).{{sfnp|Esposito|2000|pp=[https://archive.org/details/oxfordhistoryofi00john/page/76 76–77]}}<ref>{{Cite book |last=Mahmutćehajić |first=Rusmir |url=https://archive.org/details/mosqueheartsubmi00mahm |title=The mosque: the heart of submission |publisher=[[Fordham University Press]] |year=2006 |isbn=978-0-8232-2584-2 |page=[https://archive.org/details/mosqueheartsubmi00mahm/page/n104 84] |url-access=registration}}</ref>
Taarihi ni Musulinsi adiini maŋmaŋa yuli n-daa na booni [[Mohammedan|''Mohammedanism'']] Siliminsili yɛlibu ʒaamani. Lala bachi ŋɔ nyɛla bɛ ni tooi bi lahi dii booni shɛli, ka di lahi ŋmani din mali taali, di wuhirila ninsala, ka pani Naawuni, di nyɛla din tam' Musulinsi adiini sunsuuni.<ref>{{Cite book| publisher = Oxford University Press| last = Gibb| first = Sir Hamilton| title = Mohammedanism: an historical survey|isbn=9780195002454| year = 1969| page=1 | quote=Modern Muslims dislike the terms Mohammedan and Mohammedanism, which seem to them to carry the implication of worship of Mohammed, as Christian and Christianity imply the worship of Christ.}}</ref>
== Articles of faith ==
{{Main|Aqidah|Iman (Islam)|l2 = Iman}}
Musulinsi ''[[aqidah]]'' malila dihitabili daantalisi dibaa ayɔbu: Naawuni, Malaikanima, baŋsibu, anabi nima,Kum ni neebu, ni Naawuni ni zali shɛli.<ref>{{Cite book|title=Sourcebook of the World's Religions: An Interfaith Guide to Religion and Spirituality|publisher=New World Library|pages=68–9|url=https://books.google.com/books?id=dbSPOoQfu0IC&pg=PA68|editor-first=Joel|editor-last=Beversluis|year=2011|isbn=9781577313328|access-date=15 January 2023|archive-date=28 December 2023|archive-url=https://web.archive.org/web/20231228022948/https://books.google.com/books?id=dbSPOoQfu0IC&pg=PA68#v=onepage&q&f=false|url-status=live}}</ref>
=== God ===
[[File:Istanbul,_Hagia_Sophia,_Allah.jpg|thumb|Calligraphy showing the word [[Allah]] in Arabic in [[Hagia Sophia]], [[Istanbul]], [[Turkey]]]]
{{Main|God in Islam}}
Musulinsi adiini tamla ''[[Tawhid|tawḥīd]]'' ({{lang-ar|توحيد|link=no}}) zuɣu, Naawuni gaŋ'tali. Di tooi nyɛla bɛ ni tɛhi ni shɛli nyɛla adiini yin dolibu, amaa ka lahi wuhiri ni Naawuni be luɣili kam Musulinsi adiini baŋsibu ni.<ref>{{cite encyclopedia |url=https://www.britannica.com/topic/tawhid |title=Tawhid |encyclopedia=[[Encyclopædia Britannica]] |access-date=17 September 2021 |url-access=subscription |archive-date=7 November 2021 |archive-url=https://web.archive.org/web/20211107041300/https://www.britannica.com/topic/tawhid |url-status=live }}</ref><ref>{{harvc |last=Gimaret|first=D.|year=2012|c=Tawḥīd |in=Encyclopaedia of Islam (2nd ed.)}} {{doi|10.1163/1573-3912_islam_SIM_7454}}</ref> Naawuni ka so zaŋ ŋmahindi ka lahi ka kpee kamani Dolodolo ni mali yɛla dibaa ata shɛm, ka binshɛɣu zaŋ ŋmahindi Naawuni nyɛ buɣa jambu, bɛ ni boli shɛli [[Shirk (Islam)|''shirk'']]. Naawuni n-nyɛ binnamda duuma ka o ku tooi baŋ naai. Dini n-nyɛ, Musulinima bi mali Naawuni maɣisiri binshɛɣu. Amaa bɛ mali yuya pam booni Naawuni, din niŋ bayana n-nyɛ ''Ar-Rahmān'' ({{lang|ar|الرحمان}}) ka di gbunni nyɛ "ŋun zori sokam nambɔɣu," ni ''Ar-Rahīm'' ({{lang|ar|الرحيم}}) ka di gbunni nyɛ "Ŋun gahindi zori nambɔɣu" ka bɛ tooi karimdi li Quran yaɣa pam tuuli.<ref>{{Cite book |last1=Ali |first1=Kecia |title=Islam : the key concepts |url=https://archive.org/details/islamkeyconcepts0000alik |date=2008 |publisher=[[Routledge]] |last2=Leaman |first2=Oliver |isbn=978-0-415-39638-7 |location=London |oclc=123136939}}</ref>{{sfnp|Campo|2009|p=34|loc="Allah"}}
Musulinsi saɣimi ti ni binshɛɣu kam din be dunia nyɛla Naawuni yiko ni, "Niŋma ka di shiri niŋ<ref group="lower-roman">{{qref|2|117|b=yl}}</ref><ref name="Schimmel">{{cite encyclopedia |last=Schimmel |first=Annemarie |author-link=Annemarie Schimmel |title=Islam |url=https://www.britannica.com/topic/Islam |encyclopedia=[[Encyclopædia Britannica]] |access-date=17 September 2021 |url-access=subscription |archive-date=4 May 2015 |archive-url=https://web.archive.org/web/20150504201633/http://www.britannica.com/EBchecked/topic/295507/Islam |url-status=live }}</ref> ni ka nambu daliri nyɛ o jama zuɣu.<ref>Leeming, David. 2005. ''The Oxford Companion to World Mythology''. Oxford: [[Oxford University Press]]. {{ISBN|978-0-195-15669-0}}. p. 209.</ref> O nyɛla o maŋmaŋa Naawuni<ref name="Schimmel" /> aka so ka o sunsuuni, kamani ŋun yɛn zaŋ lahabali ti paagi O. Naawuni yɛla tebu nyɛla [[Taqwa]]. ''[[Allāh]]'' nyɛla bachi din ka zaɣ'bɔbigu bee m-buɣisiri paɣa bee doo ka sokam mali li m-booni o, ka ''{{transliteration|ar|ISO|[[ʾilāh]]}}'' ({{lang|ar|إله}}) zani ti wuni bihi zaa.<ref>{{cite web |title=God |url=https://www.pbs.org/empires/islam/faithgod.html |access-date=18 December 2010 |website=Islam: Empire of Faith |publisher=[[PBS]] |archive-date=27 March 2014 |archive-url=https://web.archive.org/web/20140327034958/http://www.pbs.org/empires/islam/faithgod.html |url-status=live }}</ref>
=== Malaikanima ===
[[File:Rashid al-Din Tabib - Jami al-Tawarikh, f.45v detail - c. 1306-15.png|thumb|Muhammad receiving his first revelation from the angel Gabriel. From the manuscript [[Jami' al-Tawarikh]] by [[Rashid-al-Din Hamadani]], 1307.]]
{{Main|Angels in Islam}}
Malaikanima ({{lang-ar|ملك|link=no}}, ''{{transliteration|ar|ALA|malak}}'') nyɛla bɛ ni buɣisi shɛba Quran{{sfnp|Burge|2015|p=23}} mini hadith ni.{{sfnp|Burge|2015|p=79}} Bɛ nyɛla bɛ ni buɣisi ka shɛba nambu daliri nyɛ bɛ jam Naawuni ka yari Naawuni yɛltɔɣa, ka sabiri sokam tuma, ka deei ninsala nyɛvuli o kpibu saha. Bɛ buɣisiba mi ka bɛ Namba 'neesim' ([[Nūr (Islam)|''nūr'']])<ref>"[https://www.encyclopedia.com/religion/dictionaries-thesauruses-pictures-and-press-releases/nur Nūr] {{Webarchive|url=https://web.archive.org/web/20220423085030/https://www.encyclopedia.com/religion/dictionaries-thesauruses-pictures-and-press-releases/nur|date=23 April 2022}}." ''[[Oxford Dictionary of World Religions|The Concise Oxford Dictionary of World Religions]]''. – via ''[[Encyclopedia.com]]''.</ref><ref>{{harvc|last1=Hartner, W.|last2=Tj Boer |year=2012 |c=Nūr |in=Encyclopaedia of Islam (2nd ed.)}} {{doi|10.1163/1573-3912_islam_COM_0874}}</ref><ref>{{harvc |last=Elias |first=Jamal J. |year=2003|c=Light |in=McAuliffe}} {{doi|10.1163/1875-3922_q3_EQSIM_00261}}</ref> bee 'buɣim' (''nār'') ni.<ref>{{harvc|last=Campo|first=Juan E.|url=https://www.encyclopedia.com/religion/encyclopedias-almanacs-transcripts-and-maps/nar|c=Nar|in=Martin|year=2004}}. – via [[Encyclopedia.com]].</ref><ref>{{harvc|last=Fahd, T. |year=2012 |c=Nār |in=Encyclopaedia of Islam (2nd ed.)}} {{doi|10.1163/1573-3912_islam_COM_0846}}</ref><ref>{{harvc |last=Toelle |first=Heidi |year=2002 |c=Fire |in=McAuliffe}} {{doi|10.1163/1875-3922_q3_EQSIM_00156}}</ref><ref>{{harvp|McAuliffe|2003|p=45}}</ref> Musulinsi malaikanima nyɛla bɛ ni buɣisi ka shɛba mali kpunkpama ni nahingban shɛŋa.{{sfnp|Burge|2015|pp=97–99}}<ref>{{harvp|Esposito|2002b|pp=26–28}}</ref><ref>{{harvc |last=Webb |first=Gisela |c=Angel |year=n.d. |in=McAuliffe}}</ref><ref>{{harvc|last1=MacDonald, D. B.|last2=Madelung, W. |year=2012 |c=Malāʾika |in=Encyclopaedia of Islam (2nd ed.)}}{{doi|10.1163/1573-3912_islam_COM_0642}}</ref> Bɛ nahingbana shɛŋa n-nyɛ bɛ ka suhuyurilim, kamani dibu mini nyubu.{{sfnp|Çakmak|2017|p=140}} Bɛ shɛba kamani, [[Gabriel]] (''Jibrīl'') mini [[Michael (archangel)|Michael]] (''Mika'il''), nyɛla bɛ i boli shɛba yuya Quran ni. Malaikanima mali nuu timbu ni [[Isra and Mi'raj|Mi'raj]] sabbu baŋsim ni, luɣ'shɛli Muhammad mini malaikanima ni laɣim taba o zuɣusaa chandi ni.{{sfnp|Burge|2015|p=79}} Malaikanima shɛba yuya lahi nyɛla din be adiini sabiri shɛŋa ni.{{sfnp|Burge|2015|p=22}}
=== Kundunima ===
[[File:Qur'an_and_Rehal.jpg|thumb|right|A [[Quran]] manuscript resting on a [[Rehal (book rest)|rehal]], a book rest for the holy text]]
{{Main|Islamic holy books|Quran|Wahy}}
{{See also|History of the Quran}}
Musulinsi kundu din daŋ na nyɛla [[Quran]]. Musulinama malila dihitabili ni Quran nyɛla Naawuni ni daa siɣisi shɛli n-ti Muhammad na, ka di nyɛla malaika Gabriel n-daa zaŋli na, siɣim bushɛm zuɣu yuuni 610 CE<ref name="610CE">{{harvc|c=Muhammad|in=Encyclopaedia of Islam Online|year=n.d.|last2=Welch|first2=A.T.|last1=Buhl|first1=F.}}</ref><ref>{{Cite book |last=Watt |first=William Montgomery |url=https://books.google.com/books?id=AQUZ6BGyohQC&pg=PA5 |title=Islam and the Integration of Society |date=2003 |publisher=[[Psychology Press]] |isbn=978-0-415-17587-6 |pages=5 |access-date=15 June 2021 |archive-date=28 December 2023 |archive-url=https://web.archive.org/web/20231228022949/https://books.google.com/books?id=AQUZ6BGyohQC&pg=PA5#v=onepage&q&f=false |url-status=live }}</ref> mini 632, yuun shɛli Muhammad ni kpi.{{sfnp|Esposito|2004|pp=17–18, 21}} Muhammad ni daa be o nyɛvuli ni, bɛ ni daa siɣisi Alikuraani yaɣ'shɛŋa ŋɔ na daa nyɛla o nyaandoliba ni sabi shɛli sɔŋ, amaa di tuuli wuligibu daa nyɛla noli ni mini gbaai niŋ zuɣu ni.<ref>{{Cite journal |last1=Al Faruqi |first1=Lois Ibsen |author-link=Lois Lamya al-Faruqi |year=1987 |title=The Cantillation of the Qur'an |journal=[[Society for Asian Music|Asian Music]] |issue=Autumn – Winter 1987 |pages=3–4}}</ref> Quran pirigila malila suurinima kɔbigu ni pia ni anahi (''[[sūrah]]'') ka di laɣim tamab mali aayanima tusaayɔbu ni kɔbishii ni pihita ni ayɔbu (''[[ayah|āyāt]]'').Tuuli suurinima, daa siɣisimi na [[Makkah]] ka ta dabodabo yaɣa, ka [[Medina]]n suurinima din daa doli na jendi biɛhigu mini Musulinsi adiini ni saɣiti shɛli Musulinima ni.<ref name="Schimmel" /><ref name="Ringgren">{{cite encyclopedia |last=Ringgren |first=Helmer |url=https://www.britannica.com/topic/Quran |title=Qurʾān |encyclopedia=[[Encyclopædia Britannica]] |access-date=17 September 2021 |url-access=subscription |archive-date=5 May 2015 |archive-url=https://web.archive.org/web/20150505001543/http://www.britannica.com/EBchecked/topic/487666/Quran |url-status=live }} "The word ''Quran'' was invented and first used in the Quran itself. There are [[Quran#Etymology and meaning|two different theories]] about this term and its formation."</ref> Musulinima sariya ŋmaariba ''hadith'' ('accounts'), bee Muhammad biɛhigu din sabi sɔŋ, ni di laɣim tum ni Quran ka tabi sɔŋ ni di kahigibu. Alikuraani alizama nyɛla bɛ ni boli shɛli ''[[tafsir]]''.<ref>{{cite encyclopedia |encyclopedia=[[Encyclopædia Britannica]] |url=https://www.britannica.com/topic/tafsir |title=Tafsīr |access-date=17 September 2021 |url-access=subscription |archive-date=19 October 2021 |archive-url=https://web.archive.org/web/20211019035210/https://www.britannica.com/topic/tafsir |url-status=live }}</ref>{{sfnp|Esposito|2004|pp=79–81}} N-ti pahi d adiini yɛla din kpa talahi ni, Quran n-nyɛ "[[Arabic literature]]" din niŋ kasi,<ref>{{cite book|first=Alan|last=Jones|location=London|publisher=[[Charles E. Tuttle Company]]|year=1994|page=[https://archive.org/details/koran0000unse_i5u8/page/n32 1]|title=The Koran|url=https://archive.org/details/koran0000unse_i5u8|quote="Its outstanding literary merit should also be noted: it is by far, the finest work of Arabic prose in existence."|isbn=1842126091}}</ref><ref>{{cite book|first=Arthur|last=Arberry|title=The Koran Interpreted|location=London|publisher=[[Allen & Unwin]]|year=1956|quote="It may be affirmed that within the literature of the Arabs, wide and fecund as it is both in poetry and in elevated prose, there is nothing to compare with it."|page=191|isbn=0684825074}}</ref> ka mali nuu timbu ni "art" mini Arabic balli.<ref>Kadi, Wadad, and Mustansir Mir. "Literature and the Quran." In ''[[Encyclopaedia of the Qurʾān|Encyclopaedia of the Qur'an]]'' 3. pp. 213, 216.</ref>
Musulinsi lahi yɛliya ni Naawuni kahigila ashiya, bɛ ni boli shɛli ''[[wahy]]'', n-ti anabinima balibu pam. Amaa, Musulinsi wuhiya ni kundunima din daa daŋ maa na, kamani ''[[Tawrat]]'' ([[Torah]]) ni ''[[Injil]]'' ([[Gospel in Islam|Gospel]]), nyɛla din wurim—di ni tooi nyɛ di kahigibu, di sabbu, bee di zaa,<ref name="harvp|Esposito|2002b|pp=4–5">{{harvp|Esposito|2002b|pp=4–5}}</ref><ref name="harvp|Peters|2003|p=9">{{harvp|Peters|2003|p=9}}</ref><ref>{{harvc|c=Muhammad |in=Encyclopaedia of Islam Online|year=n.d. |last2=Welch |first2=A.T. |last1=Buhl |first1=F.}}</ref><ref>{{harvc|c=Tahrif |in=Encyclopaedia of Islam Online|year=n.d. |author=[[Hava Lazarus-Yafeh]]}}</ref> ka Alikuraani (lit. 'karimbu') nyɛ bahigu, ni Nawwuni yɛltɔɣa din bi taɣi.<ref name="Ringgren" /><ref>{{harvp|Teece|2003|pp=12–13}}</ref><ref>{{harvp|Turner|2006|p=42}}</ref>{{sfnp|Bennett|2010|p=101}}
=== Anabinima ===
{{Main|Prophets and messengers in Islam|Sunnah|Hadith}}
[[File:Medieval Persian manuscript Muhammad leads Abraham Moses Jesus.jpg|thumb|left|A 15th century<ref>{{cite web |title=BnF. Département des Manuscrits. Supplément turc 190 |url=https://gallica.bnf.fr/view3if/ga/ark:/12148/btv1b8427195m/f16 |publisher=[[Bibliothèque nationale de France]] |access-date=7 September 2023 |archive-date=9 September 2023 |archive-url=https://web.archive.org/web/20230909130407/https://gallica.bnf.fr/view3if/ga/ark:/12148/btv1b8427195m/f16 |url-status=live }}</ref> [[Persian miniature]] depicting [[Muhammad in Islam|Muhammad]] leading [[Abraham in Islam|Abraham]], [[Moses in Islam|Moses]], [[Jesus in Islam|Jesus]] and other prophets in prayer]]
Anabinima (Arabic: {{lang-ar|أنبياء|label=none|translit=anbiyāʾ}}) nyɛla bɛ ni dihitabili ni Naawuni daa piigi shɛba ni bɛ wuligiri o yɛltɔɣa. Lala Anabinima ŋɔ shɛba daa ʒila kundu pala na ka bɛ booni ba "tuumba" ({{lang-ar| رسول‎|label=none|translit=rasūl}}).<ref>{{harvp|Esposito|2003|p=225}}</ref> Musulinima malila dihitabili ni Anabinima nyɛla ninsalinima. Bɛ malila dihitabili ni Anabinima zaa yɛlila Musulinsi adiini yɛltɔɣa – Naawuni ni bɔri shɛli dolibu – n-tɔɣisiri tiri tiŋgbana din daa gari ha, lala ŋɔ nyɛla dihitabili din be adiini bɔbigu ni. Quran kali anabinima pam ban be Musulinsi adiini ni, n-ti tabili [[Adam in Islam|Adam]], [[Noah in Islam|Noah]], [[Abraham in Islam|Abraham]], [[Moses in Islam|Moses]] ni [[Jesus in Islam|Jesus]], ni ban pahi pahi.<ref name="Schimmel" /><ref>{{Cite book |last=Reeves |first=J. C. |url=https://books.google.com/books?id=WNId86Eu4TEC |title=Bible and Qurʼān: Essays in scriptural intertextuality |publisher=[[Brill Publishers|Brill]] |year=2004 |isbn=90-04-12726-7 |location=[[Leiden]] |page=177 |access-date=21 August 2019 |archive-date=19 April 2023 |archive-url=https://web.archive.org/web/20230419164019/https://books.google.com/books?id=WNId86Eu4TEC |url-status=live }}</ref> Anabinima lahabali din ka Quran ni nyɛla din be ''[[Qisas Al-Anbiya|Qisas al-Anbiya]]'' (anabinima lahabaya ni).
Musulinima malila dihitabili ni Muhammad n-nyɛ anabinima bahigu ka Naawuni tim na ("[[Seal of the prophets]]") ni o ti wuligi Musulinsi adiini din pali.<ref>Esposito, John L. 2009. "Islam." In ''{{Doi-inline|10.1093/acref/9780195305135.001.0001|''The Oxford Encyclopedia of the Islamic World''}}'', edited by J. L. Esposito. Oxford: [[Oxford University Press]]. {{ISBN|978-0-19-530513-5}}. (See also: [https://www.oxfordreference.com/view/10.1093/oi/authority.20110803100012298 quick reference] {{Webarchive|url=https://web.archive.org/web/20210110124812/https://www.oxfordreference.com/view/10.1093/oi/authority.20110803100012298|date=10 January 2021}}.) "Profession of Faith...affirms Islam's absolute monotheism and acceptance of Muḥammad as the messenger of Allah, the last and final prophet."</ref><ref>Peters, F. E. 2009. "Allāh." In {{Doi-inline|10.1093/acref/9780195305135.001.0001|''The Oxford Encyclopedia of the Islamic World''}}, edited by J. L. Esposito. Oxford: [[Oxford University Press]]. {{ISBN|978-0-19-530513-5}}. (See also: [https://www.oxfordreference.com/view/10.1093/oi/authority.20110803095403960 quick reference] {{Webarchive|url=https://web.archive.org/web/20200926053837/https://www.oxfordreference.com/view/10.1093/oi/authority.20110803095403960|date=26 September 2020}}.) "[T]he Muslims' understanding of Allāh is based...on the Qurʿān's public witness. Allāh is Unique, the Creator, Sovereign, and Judge of mankind. It is Allāh who directs the universe through his direct action on nature and who has guided human history through his prophets, Abraham, with whom he made his covenant, Moses/Moosa, Jesus/Eesa, and Muḥammad, through all of whom he founded his chosen communities, the 'Peoples of the Book.{{'"}}</ref> Musulinsi adiini ni, bɛ booni la Muhammad ni daa be biɛhi shɛli ''[[sunnah]]'' (literally "trodden path"). Musulinima tu ka bɛ tumdi Muhammad tuuntumsa biɛɣu kulo kam, ka sunnah maa nyɛ din kahigiri Quran.<ref>{{harvp|Martin|2004|p=666}}</ref><ref>{{harvc|c=Hadith|in=Encyclopaedia of Islam Online|year=n.d.|author=J. Robson}}</ref><ref>{{harvc|c=Sunna|in=Encyclopaedia of Islam Online|year=n.d.|author=D.W. Brown}}</ref><ref>{{cite book |last=Goldman |first=Elizabeth |title=Believers: Spiritual Leaders of the World |url=https://archive.org/details/believersspiritu00gold |date=1995 |publisher=[[Oxford University Press]] |isbn=978-0-19-508240-1 |location=Oxford |page=63}}</ref> Lala shɛhira ŋɔ nyɛla din gu m-be [[hadith]] ni, din yari o nolini yɛltɔɣa, tuuntumsa, ani ninsalisili biɛhigu. [[Hadith qudsi|Hadith Qudsi]] nyɛla hadith yaɣ'shɛli, din yari Anabi Muhammad ni yɛli Naawuni maŋmaŋa ni daa kuliyɛli yɛltɔɣa shɛŋa ka di ka Quran ni. Hadith chanimi ni yɛla dibaa ayi: ban tɔri neeri lahabali, ka bɛ booni ba [[Hadith studies#Traditional importance of the sanad|''sanad'']]{{Broken anchor|date=2024-07-23|bot=User:Cewbot/log/20201008/configuration|target_link=Hadith studies#Traditional importance of the sanad|reason= }}, ni yɛltɔɣa ni kuli nyɛ shɛm, ka di mi nyɛ ''[[Hadith studies|matn]]''. Soya din waligiri hadiths yɛlimaŋ'tali zooya, ka "grading scale" din niŋ bayana nyɛ din niŋ "dede" bee "viɛnyɛla" ({{lang-ar|صحيح|links=no|translit=[[Authentic hadith|ṣaḥīḥ]]|label=none}}); "dede" ({{lang-ar|حسن|links=no|label=none|translit=[[Hasan (hadith)|ḥasan]]}}); "zaɣ'gbariŋ" ({{lang-ar|ضعيف|label=none|translit=[[Da'if|ḍaʻīf]]}}), ni din pahi pahi. ''[[Kutub al-Sittah]]'' nyɛla bukunima dibaa ayɔbu din laɣim taba, ka nyɛ lahabali shɛli din wuligi ka nyɛ yɛlimaŋli [[Sunni Islam]] ni. Din ni shɛli n-nyɛ ''[[Sahih al-Bukhari]]'', ka Sunni nima tooi nya ka dini n-nyɛ yɛlimaŋli dini Quran nuu yi yi.<ref>[[Aisha Abd al-Rahman|al-Rahman, Aisha Abd]], ed. 1990. ''[[Introduction to the Science of Hadith|Muqaddimah Ibn al-Ṣalāḥ]]''. Cairo: Dar al-Ma'arif, 1990. pp. 160–69</ref> Hadiths din lahi pahi ka nriba pam mili n-nyɛ "''[[The Four Books]]"'', ka Shianima nya ka dini n-nyɛ hadiths maŋli.<ref>Awliya'i, Mustafa. "[https://www.al-islam.org/al-tawhid/vol1-n12-3/outlines-development-science-hadith-dr-mustafa-awliyai/part-1#four-books The Four Books] {{Webarchive|url=https://web.archive.org/web/20170912144702/https://www.al-islam.org/al-tawhid/vol1-n12-3/outlines-development-science-hadith-dr-mustafa-awliyai/part-1#four-books|date=12 September 2017}}." In ''Outlines of the Development of the Science of Hadith'' 1, translated by A. Q. Qara'i. – via [[Al-Islam.org]]. Retrieved 24 May 2020.</ref><ref>[[Sa'id Akhtar Rizvi|Rizvi, Sayyid Sa'eed Akhtar]]. "[https://www.al-islam.org/quran-and-hadith-allamah-sayyid-saeed-akhtar-rizvi/chapter-4-hadith#four-books-al-kutubul-arbah The Hadith §The Four Books (Al-Kutubu'l-Arb'ah)] {{Webarchive|url=https://web.archive.org/web/20170912191319/https://www.al-islam.org/quran-and-hadith-allamah-sayyid-saeed-akhtar-rizvi/chapter-4-hadith#four-books-al-kutubul-arbah|date=12 September 2017}}." Ch 4 in ''The Qur'an and Hadith''. Tanzania: [[Bilal Muslim Mission]]. – via [[Al-Islam.org]]. Retrieved 24 May 2020.</ref>
=== Kum ni neebu mini sariya karibu ===
[[Lahabali_kɔligu:Syria,_Damascus,_The_Umayyad_Mosque.jpg|thumb|The [[Umayyad Mosque]] in [[Damascus]], where Islamic tradition says [[Jesus in Islam|Isa]] (Jesus, seen as an Islamic prophet) will appear close to the [[Last Judgment#In Islam|Day of Judgment]]]]
{{Main|Islamic eschatology}}
Dihitabili ni "KUm ni neebu dabisili" bee ''[[Qiyamah|Yawm al-Qiyāmah]]'' ({{lang-ar|يوم القيامة|link=no}}) gba nyɛla Musulinima ni dihi shɛli tabili. Dihitabili n-nyɛli ni ''Qiyāmah yiɣisibu nyɛla Naawuni ni pun zali shɛli'', amaa ka ninsali bi mi li.<ref>{{harvp|Glassé|2003|loc="Resurrection"|pp=382–383}}</ref><ref>{{harvp|Encyclopaedia of Islam (2nd ed.)|2012|loc="Avicenna"}}. {{doi|10.1163/1573-3912_islam_DUM_0467}}: "Ibn Sīnā, Abū ʿAlī al-Ḥusayn b. ʿAbd Allāh b. Sīnā is known in the West as 'Avicenna'."</ref><ref>{{harvc|c=Qiyama|in=Encyclopaedia of Islam Online|year=n.d.|author=Gardet, L.}}</ref>
Dunia yi ti yiɣisi, Musulinima malila dihitabili ni bɛ yɛn karila ninsalinima zaa sariya ni bɛ ni tum tuun viɛli shɛŋa mini zaɣi be shɛŋa ka kpe ''[[Jannah]]'' (paradise) bee ''[[Jahannam]]'' (buɣim) ni.<ref>{{cite web|editor-last=Esposito|editor-first=John L.|editor-link=John Esposito|title=Eschatology|url=http://www.oxfordislamicstudies.com/article/opr/t125/e588|url-access=subscription|url-status=dead|archive-url=https://web.archive.org/web/20100913062714/http://www.oxfordislamicstudies.com/article/opr/t125/e588|archive-date=13 September 2010|access-date=18 April 2017|work=[[The Oxford Dictionary of Islam]]|via=Oxford Islamic Studies Online}}</ref>Quran suurili [[Surat al-Zalzalah|al-Zalzalah]] buɣisila ŋɔ ni: "Ni ŋun tum zaɣ'viɛli ka di pɔri ka wula ni deei di tarili. Ka ŋun tum zaɣ'biɛɣu biɛla gba ni deei di samyoo." Quran kali taya pam din ni tooi ʒi nira kpe buɣim ni. Amaa, Quran neeli ni Naawuni ni che ŋun bɔ champaŋ taali o suhu yi bɔra. Tuun viɛla, kamani sara, jama, ni binkɔbiri nambɔɣu zɔbu{{sfnp|Esposito|2011|p=130}} nyɛla Naawuni ni yɛn ti shɛba alijanda. Musnyɛla alijanda ka di nyɛ nyaɣisim shee alibarika, ka Quran buɣisi di nahingbana.<ref>{{harvp|Smith|2006|p=89}}; ''Encyclopedia of Islam and Muslim World'', p. 565</ref><ref>{{harvc|c=Garden|first=Asma|last=Afsaruddin|year=n.d.|in=McAuliffe}}</ref><ref>{{Cite encyclopedia|title=Paradise|encyclopedia=Encyclopædia Britannica Online}}</ref> ''Yawm al-Qiyāmah'' nyɛla din be Quran ni ka nyɛ ''Yawm ad-Dīn'' ({{lang|ar|يوم الدين}} "Adiini dabisili");<ref group="lower-roman">{{qref|1|4|b=y}};</ref> ''as-Sāʿah'' ({{lang|ar|الساعة}} "Naabu saha");<ref group="lower-roman">{{qref|6|31|b=y}};</ref> ni ''[[Al-Qaria|al-Qāriʿah]]'' ({{lang|ar|القارعة}} "The Clatterer").<ref group="lower-roman">{{qref|101|1|b=y}}</ref>
=== Naawuni ni pun zali shɛŋa ===
{{Main|Predestination in Islam}}
Naawuni ni zali shɛŋa Musulinsi adiini ni ({{lang-ar|القضاء والقدر}}, ''{{transliteration|ar|DIN|al-qadāʾ wa l-qadar}}'') gbunni nyɛla binshɛɣu kam, din viɛli bee din be, nyɛla Naawuni yiko. ''Al-qadar'', gbunni "yaa", din yimina yɛltɔɣa din nyɛ "n-zahim" bee "laasabu malibu" puuni.<ref>{{cite web |url=http://www.freeweb.hu/etymological/AEDweb.htm |date=2002 |title=Andras Rajki's A. E. D. (Arabic Etymological Dictionary) |url-status=dead |archive-url=https://web.archive.org/web/20111208204654/http://www.freeweb.hu/etymological/AEDweb.htm |archive-date=8 December 2011 |access-date=13 November 2020}}</ref><ref>{{harvp|Cohen-Mor|2001|p=4}}: "The idea of predestination is reinforced by the frequent mention of events 'being written' or 'being in a book' before they happen": Say: "Nothing will happen to us except what Allah has decreed for us..."</ref><ref>{{harvc |last=Karamustafa |first=Ahmet T. |c=Fate |year=n.d. |in=McAuliffe}}: The verb ''qadara'' literally means "to measure, to determine". Here it is used to mean that "God measures and orders his creation".</ref><ref>{{harvc |last=Gardet|first=L.|year=2012|c=al-Ḳaḍāʾ Wa 'l-Ḳadar |in=Encyclopaedia of Islam (2nd ed.)}} {{doi|10.1163/1573-3912_islam_COM_0407}}</ref> Musulinima tooi yarila lala dihitabili ŋɔ ni [[Inshallah|"In-sha-Allah"]] ({{lang-ar|إن شاء الله}}) ka di gbunni nyɛ "Naawuni yi saɣi" bɛ yi yɛri dahinshɛli din be tooni yɛltɔɣa.<ref>{{cite web |title=Muslim beliefs – Al-Qadr |url=https://www.bbc.co.uk/bitesize/guides/z43pfcw/revision/4 |access-date=13 November 2020 |publisher=BBC |work=Bitesize – GCSE – Edexcel |archive-date=15 November 2020 |archive-url=https://web.archive.org/web/20201115112558/https://www.bbc.co.uk/bitesize/guides/z43pfcw/revision/4 |url-status=live }}</ref>
== Taarihi ==
{{Main|History of Islam}}
{{For timeline|Timeline of the history of Islam}}
{{See also|List of Muslim empires and dynasties}}
{{wide image|Madina Haram at evening.jpg|1000px|align-cap=center|A panoramic view of [[Al-Masjid al-Nabawi]] (the Mosque of the Prophet) in [[Medina]], [[Hejaz]] region, today's [[Saudi Arabia]], the second most sacred mosque in Islam}}
=== Muhammad and the beginning of Islam (570–632) ===
{{Main|Muhammad|Muhammad in Islam}}
{{See also|Early social changes under Islam}}
[[File:Hira_Cave.jpg|thumb|[[Jabal al-Nour|Cave of Hira]]]]
Musulinsi adiini ni wuhi shɛm, bɛ daa dɔɣila Muhammad [[Mecca]] yuuni [[570]] [[Common Era|CE]] ka o daa niŋ kpibiga ka na nyɛ bia. O ni daa zoorina ka nyɛ daabia, sokam daa mi ka o nyɛla yarida lana ({{lang-ar|الامين}}). O daa ti niŋ o ni tumdi n-tiri so amiliya, paɣa ŋun daa niŋdi daabiligu ka o yuli booni [[Khadija bint Khuwaylid|Khadija]].{{sfnp|Esposito|2010|p=6}} Yuuni 610 CE, miisim din daa kana ni buɣa mɔŋbu Mecca, Muhammad daa kuli" [[Cave of Hira]]" ni zoli yuli booni [[Jabal al-Nour]] ni, ka di baɣi Mecca. O zolɔŊ ŋo ni benibu ni nka bɛ daa siɣisi [[Quran]] yaɣ'shɛli tuuli na n-ti ti o, malaika [[Gabriel]] n-daa zaŋli na.<ref>{{harvc |c=Muhammad |in=Encyclopaedia of Islam Online |year=n.d. |last2=Welch |first2=A.T. |last1=Buhl |first1=F.}}</ref> Muhammad zolɔŋ ŋɔ ni kpebu ŋɔ mini Quran siɣisibu na nyɛla bɛ ni buɣisi shɛli "Yuŋ din mali yaa" (''Laylat al-Qadr'') ka di nyɛ din mali bukaata Musulinsi adiini taarihi ni. O yuun pishi ni ayi din daa pahiri ni, yuun pihinahi zaŋ chana, Muhammad daa nyɛla ŋun deeri waahi Naawuni sani, ka nyɛ malaika bahigu Naawuni ni tim na ninsalinima sani.<ref name="harvp|Esposito|2002b|pp=4–5">{{harvp|Esposito|2002b|pp=4–5}}</ref><ref name="harvp|Peters|2003|p=9">{{harvp|Peters|2003|p=9}}</ref><ref>{{Cite encyclopedia |title=Muhammad |encyclopedia=Encyclopædia Britannica Online}}</ref>
[[File:Siyer-i_Nebi_151b.jpg|thumb|"Muhammad at the Ka'ba" from the ''[[Siyer-i Nebi]]''.<ref>{{cite web |title=Ottomans : religious painting |url=http://www.ee.bilkent.edu.tr/~history/ottoman33.html |access-date=1 May 2016}}</ref> Muhammad is shown with veiled face, {{Circa|1595}}.]]
Lala saha ŋɔ ni, o ni daa be [[Muhammad in Mecca|Mecca, Muhammad]] daa na wuligirila adiini ashilo ni pɔi ka daa naan yi ti yihili saolo ni, ka mɔŋdi o wumdiba ni bɛ cheli buɣa ka jamdi Naawuni gaŋ ko. Tuuli ban daa dolisi pam daa nyɛla paɣaba, faranima, saamba, ni daba kamani tuuli ŋun moli jiŋli [[muezzin]] [[Bilal ibn Rabah al-Habashi]].<ref>Rabah, Bilal B. ''[[Encyclopedia of Islam]].''</ref>Meccanima daa nyami ka Muhammad saɣindi bɛ ninsalisili ni o ni niŋdi waazu zaŋ chaŋ Naawuni gaŋa dolibu polo la ka bɔhiri nandaamba mini daba bɔhisi kadama bɛ nyɛla ban diri anfaani Kaaba buɣa ni.<ref>{{Cite book |last=Ünal |first=Ali |url=https://books.google.com/books?id=DyuqdDIjaswC&pg=PA1323 |title=The Qurʼan with Annotated Interpretation in Modern English |publisher=Tughra Books |year=2006 |isbn=978-1-59784-000-2 |pages=1323– |access-date=7 October 2017 |archive-date=28 December 2023 |archive-url=https://web.archive.org/web/20231228024048/https://books.google.com/books?id=DyuqdDIjaswC&pg=PA1323#v=onepage&q&f=false |url-status=live }}</ref><ref>{{harvp|Holt|Lambton|Lewis|1977|p=36}}</ref>
[[persecution of Muslims by the Meccans|Mecca]] nima ni daa kuri Muslinima yuun pia ni ayi nyaaŋa, Muhammad mini o nyaaŋa daa niŋ ''[[Hegira|Hijra]]'' ("yinlooi") yuuni 622 n-kuli tiŋa yuli booni Yathrib (zuŋɔ din pa nyɛ Medina). Din ni, ni Medinan ba dolisi ( ''[[Ansar (Islam)|Ansar]]'') ni ban yi Mecca labi ni (''[[Muhajirun]]''), [[Muhammad in Medina|Muhammad]] ni daa be Medina o daa pilila o maŋmaŋa siyaasa ni adiinilaɣimbu. [[Constitution of Medina|Medina]] zalisi nyɛla Medina bala zaa ni daa dihi nuu shɛli ni. Lala adiini saɣiti ŋɔ daa nyɛla din yɛn sɔŋsi ka zalisi maa tum tuma Musulinima sani ni ban pa Musulinima ka lahi guba ka barina din yɛn yi sambani ni na ku paai Medina.{{sfnp|Serjeant|1978|p=4}} Meccanima daa lu [[Battle of Badr]] ni bɛ mini Musulinma tuhibu ni yuuni 624 ka daa labi tuhi [[Battle of Uhud]]<ref>{{Citation |last=Peter Crawford |title=The War of the Three Gods: Romans, Persians and the Rise of Islam |url=https://books.google.com/books?id=d-oHBAAAQBAJ&pg=PA83 |page=83 |publisher=Pen & Sword Books Limited |isbn=9781473828650 |date=2013-07-16 |access-date=5 August 2022 |archive-date=28 December 2023 |archive-url=https://web.archive.org/web/20231228023957/https://books.google.com/books?id=d-oHBAAAQBAJ&pg=PA83 |url-status=live }}.</ref> pɔi ka daa naan yi bi tooi di nasara Medina "[[Battle of the Trench]]" ni (March–April 627). Tuuni 628, "[[Treaty of Hudaybiyyah]]" daa nyɛla Mecca mini Musulinima ni daa dihi nuu gbana ti saɣiti shɛli, amaa ka Mecca nima daa yiɣisi li yuma ayi nyaaŋa. Di ni daa niŋ ka bala pam dolisi labi Musulinsi adiini ni, Mecca nima daabiligu soya daa nyɛla Musulinima ni ŋari shɛli.<ref>{{harvp|Peters|2003|pp=78–79, 194}}</ref><ref>{{harvp|Lapidus|2002|pp=23–28}}</ref> Zaŋ kana yuuni629 Muhammad daa di nasara [[conquest of Mecca|Mecca]], ka zaŋ chaŋ o kpibu saha yuuni 632 (yuun pihiyɔbu ni ayi ni) o daa laɣim la[[tribes of Arabia|Arabia]] bala ka bɛ doli adiini yini.<ref>{{harvc|c=Muhammad |in=Encyclopaedia of Islam Online |year=n.d. |last2=Welch |first2=A.T. |last1=Buhl |first1=F.}}</ref><ref name="610CE">{{harvc|c=Muhammad|in=Encyclopaedia of Islam Online|year=n.d.|last2=Welch|first2=A.T.|last1=Buhl|first1=F.}}</ref>
=== Early Islamic period (632–750) ===
{{Further|Succession to Muhammad|Early Muslim conquests}}
{{See also|Event of Ghadir Khumm|Saqifa}}
[[File:Mohammad adil-Rashidun empire-slide.gif|thumb|right|Expansion of [[Rashidun Caliphate]]]]
[[File:Dome of the Rock1.jpg|thumb|[[Dome of the Rock]] in [[Jerusalem]] built by caliph [[Abd al-Malik ibn Marwan]]; completed at the end of the [[Second Fitna]]]]
Muhammad daa kpila 632 ka tuuli fadiriba maa, bani n-nyɛ [[Caliph]]s – [[Abu Bakr]], [[Umar]], [[Uthman ibn al-Affan]], [[Ali ibn Abi Talib]] ni saha shɛŋa ka [[Hasan ibn Ali]] gba beni<ref>{{Cite book| last1 = Melchert| first1 = Christopher| date = 2020| contribution = The Rightly Guided Caliphs: The Range of Views Preserved in Ḥadīth| editor1-last = al-Sarhan| editor1-first = Saud| title = Political Quietism in Islam: Sunni and Shi'i Practice and Thought| location = London and New York| publisher = [[I.B. Tauris]]| isbn = 978-1-83860-765-4| pages = 70–71| contribution-url = https://books.google.com/books?id=96TDDwAAQBAJ&pg=PA63| access-date = 17 February 2022| archive-date = 28 December 2023| archive-url = https://web.archive.org/web/20231228023957/https://books.google.com/books?id=96TDDwAAQBAJ&pg=PA63#v=onepage&q&f=false| url-status = live}}</ref> – Sunni Musulinsi ni bɛ booni ba la ''al-khulafā' ar-rāshidūn'' ("[[Rightly Guided Caliphs]]").{{sfnp|Esposito|2010|p=40}} Zuliya shɛŋa daa chela Musulinsi adiini ka zaŋ bɛ maŋsi ti pahi toondaanninma ban daa zaŋ bɛ maŋa lee Anabinima ni amaa ka Abu Bakr daa kpehiba nuuni [[Ridda wars|Ridda tɔbu]] ni.<ref>{{harvp|Holt|Lewis|1977|p=57}}</ref><ref>{{harvp|Hourani|2002|p=22}}</ref><ref>{{harvp|Lapidus|2002|p=32}}</ref><ref>{{harvp|Madelung|1996|p=43}}</ref><ref>{{harvp|Ṭabāṭabāʼī|1979|pp=30–50}}</ref> Jews mini Dolodolo nima shɛba, bɛ ni daa kuri bɛ hɛba daa tooi sɔŋdi Musulinima ka bɛ deeri bɛ tiŋgbana,{{sfnp|Esposito|2010|p=38}} ka di zuɣu daa che ka toondaannima ŋɔ yɛligiri [[Sassanid Empire|Persian]] mini [[Byzantine]] tiŋgbana ni.<ref>{{harvp|Holt|Lewis|1977|p=74}}</ref><ref name="harvp|Gardet|Jomier|2012">{{harvp|Gardet|Jomier|2012}}</ref><ref>{{cite book |last=J. Kuiper |first=Matthew |title=Da'wa: A Global History of Islamic Missionary Thought and Practice |publisher=Edinburgh University Press |year=2021 |isbn=9781351510721 |page=85}}</ref><ref>{{Cite book |last=Lapidus |first=Ira M. |title=A History of Islamic Societies |publisher=Cambridge University Press |year=2014 |isbn=978-0-521-51430-9 |pages=60–61 |author-link=Ira M. Lapidus}}</ref> Bɛ daa piigi Uthman yuuni [[election of Uthman|644]] ka o kubu daa che ka bɛ daa piigi Ali Caliph ŋun daa pahi buyi. Tuuli sabiila nima tɔbu ni, Muhammad pakoli, [[Aisha]], daa sahila tɔbu bihi bahi Ali zuɣu, ni o bɔhi Uthman kpibu beri, amaa ka daa kɔŋ nasara "[[Battle of the Camel]]" ni. Ali daa moya ni o yihi Syria zuɣulana, [[Mu'awiya]], bɛ ni daa nya ka so mali korinfahili. Ka Mu'awiya daa moli tɔbu bahi Ali zuɣu ka daa kɔŋ nasara [[Battle of Siffin]] tɔbu ni. Ali ni daa mali niya ni o bɔ maligu daa nyɛla din yiɣisi [[Kharijites]] suhuri, dama bɛ daa ʒimi ni nira yi bi tuhi taali tumda, Ali gba tumla taali maa. Kharijites daa tuhiya ka daa kɔŋ nasara "[[Battle of Nahrawan]]" ni amaa Kharijite daa ti ku Ali. Ali bi'dibiga, Hasan ibn Ali, ka bɛ daa piigi Caliph ka bɛ daa dihi nuu suhudoo gbana ni di gu ka taɣi tooni ha zabili, ka daa lahi zaŋ Mu'awiya niŋ naa labisi Mu'awiya ka daa bilahi piigi ŋun yɛn zani o zaani.{{sfnp|Holt|Lewis|1977|pp=67–72}} Mu'awiya daa piligi [[Umayyad dynasty]] ni o dapali [[Yazid I]] piibu o fa'dira, ka di daa lahi yiɣisi sabila tɔbu din pahiri buyi. "[[Battle of Karbala]]" ni, [[Husayn ibn Ali]] daa nyɛla Yazid' nyaaŋ ni ku so; Shia nima teerila di yɛla yuuni kam tum di ni niŋ. Sunnanima, [[Ibn al-Zubayr]] daa gari tooni n-ŋme nangbankpeeni ni "dynastic caliphate," ka daa kɔŋ nasara [[Siege of Mecca (692)|siege of Mecca]] ni. Lala kpamli zabili ŋɔ nyɛla din yɛn duhi [[Sunni]]-[[Shia]] schism zuɣusaa,<ref>{{Cite news |last=Harney |first=John |date=3 January 2016 |title=How Do Sunni and Shia Islam Differ? |work=The New York Times |url=https://www.nytimes.com/2016/01/04/world/middleeast/q-and-a-how-do-sunni-and-shia-islam-differ.html |access-date=4 January 2016 |archive-date=11 May 2020 |archive-url=https://web.archive.org/web/20200511081444/https://www.nytimes.com/2016/01/04/world/middleeast/q-and-a-how-do-sunni-and-shia-islam-differ.html |url-status=live }}</ref> ka Shia mali dihitabili ni kpamli bela Muhammad zuliya ni zaŋ yi Ali sani, bɛ ni boli shɛli [[ahl al-bayt]].{{sfnp|Waines|2003|p=46}}
Abu Bakr n-daa gari tooni ka bɛ laɣim Quran taba. Caliph [[Umar ibn Abd al-Aziz]] n-daa kpa di komitii," [[The Seven Fuqaha of Medina]]",{{sfnp|Ismāʻīl ibn ʻUmar Ibn Kathīr|2012|p=505}}<ref>''Umar Ibn Abdul Aziz'' By Imam Abu Muhammad Abdullah ibn Abdul Hakam died 214 AH 829 C.E. Publisher Zam Zam Publishers Karachi, pp. 54–59</ref> ka [[Malik ibn Anas]] sabi tuuli Musulinsi adiini bukunima puuni yini.<ref>{{Cite book |last=Noel James Coulson |title=History of Islamic Law |year=1964 |isbn=978-0-7486-0514-9 |page=103 |publisher=King Abdulaziz Public Library |url=https://books.google.com/books?id=d5Ks31qHlSYC |access-date=7 October 2014 |archive-date=28 December 2023 |archive-url=https://web.archive.org/web/20231228023959/https://books.google.com/books?id=d5Ks31qHlSYC |url-status=live }}</ref><ref>{{Cite book |editor-last1=Houtsma |editor-first1=M.T. |editor-last2=Wensinck |editor-first2=A.J. |editor-last3=Lévi-Provençal |editor-first3=E. |editor-last4=Gibb |editor-first4=H.A.R. |editor-last5=Heffening |editor-first5=W. |series=Volume V: L—Moriscos |title=E.J. Brill's First Encyclopaedia of Islam, 1913–1936 |publisher=[[Brill Publishers]] |year=1993 |edition=reprint |isbn=978-90-04-09791-9 |url=https://books.google.com/books?id=Va6oSxzojzoC |pages=207– |access-date=19 September 2021 |archive-date=28 December 2023 |archive-url=https://web.archive.org/web/20231228024105/https://books.google.com/books?id=Va6oSxzojzoC |url-status=live }}</ref><ref>{{cite book |editor=[[Moshe Sharon]] |title=Studies in Islamic History and Civilization: In Honour of Professor David Ayalon |year=1986 |publisher=BRILL |isbn=9789652640147 |page=264 |url=https://books.google.com/books?id=0_wUAAAAIAAJ&pg=PA264 |access-date=20 June 2015 |archive-date=28 December 2023 |archive-url=https://web.archive.org/web/20231228024050/https://books.google.com/books?id=0_wUAAAAIAAJ&pg=PA264#v=onepage&q&f=false |url-status=live }}</ref> [[Kharijites]] daa dihimitabili ni larigibu ka zaɣ'biɛɣu mini zaɣ'viɛlli sunsuuni, ka Musulimi ŋun tum taali titali yɛn nyɛ ninvuɣ'so ŋun yi dihitabili ni. Bachi din nyɛ "kharijites" gba nyɛla din yɛn zani ti dahinshɛli laɣinsi kamani [[ISIS]].<ref>{{Cite news|last=Mamouri|first=Ali|date=8 January 2015|title=Who are the Kharijites and what do they have to do with IS?|work=Al-monitor|url=https://www.al-monitor.com/originals/2015/01/islamic-state-kjarijites-continuation.html|access-date=6 March 2022|archive-date=6 March 2022|archive-url=https://web.archive.org/web/20220306213145/https://www.al-monitor.com/originals/2015/01/islamic-state-kjarijites-continuation.html|url-status=live}}</ref> [[Murji'ah]] tɛha nyami ni Naawuni ko n-ni tooi wuhi daadam tuun viɛla ni nyɛ shɛli. Di zuɣu, ban tumdi tuun biɛri ni tooi nyɛ ban bi doli so viɛlli, amaa ka di pala bɛ bi dihimitabili.{{sfnp|Blankinship|2008|p=43}} Din bɔŋɔ nyɛla din be Musulinsi adiini dihitabili ni.{{sfnp|Esposito|2010|p=87}}
"Umayyad dynasty" daa deei la [[Maghreb]] sulinsi, [[Iberian Peninsula]], [[Gallia Narbonensis|Narbonnese Gaul]] ni [[Sindh]].<ref>{{cite book |first=Donald |last=Puchala |title=Theory and History in International Relations |url=https://archive.org/details/theoryhistoryini0000puch_n6c1 |page=[https://archive.org/details/theoryhistoryini0000puch_n6c1/page/137 137] |publisher=Routledge |year=2003}}</ref> "Umayyads" maa daa nyɛla ban niŋ wahala ni yɛlimaŋ tali ka zaŋ bɛ yaa zaa baɣi linjimanima ni.{{sfnp|Esposito|2010|p=45}} Tum di ni daa niŋ ka [[jizya]] farigu nyɛ farigu shɛli ban bi ti Musulinsi adiini ni yori shɛli la ka di zuɣu yihiba linjimanima tuma tumbu ni, "Umayyads" maa daa zaɣisi Arab ban daa dolisiri yɛla baŋbu, pirimla di ni daa bɔri bɛ ni nyari ariziki shɛli la.{{sfnp|Esposito|2010|p=87}} Dini daa niŋ ka Rashidun Caliphate zaɣa zaa daa be biɛhigu ni maa, ka Umar daa tom lahi bɔri kpɛm ka ni gbubi shɛli tiligibu,<ref>{{cite book |first1=Ahmad Ibn Jabir|last1=Al-Biladhuri |first2=Philip|last2=Hitti|title=Kitab Futuhu'l-Buldan|page=219 |publisher=AMS Press |year=1969}}</ref> Umayyad nachintɛrtɛri daa nyɛla yɛlimaŋ tiriba suhu ni daa bi piɛli zaŋ chaŋ shɛli polo.{{sfnp|Esposito|2010|p=87}} Kharijites daa zaŋla [[Berber Revolt]] gari tooni, ka di zuɣu daa che ka Musulinima Caliphate tiŋgbana deei maŋsulinsi. [[Abbasid Revolution]] ni, ban daa Arab nima ban dolisi (''[[mawali]]''), Arab nam zuliyanima daa nyɛla Umayyad nam zuliyanima ni daa daai shɛli luhi, ka Shi'a nima shɛba daa ŋme n-yiɣisi Umayyads maa, ka daa pili tiŋgbana nima pam laɣimbu "Abbasid dynasty" yuuni 750.{{sfnp|Lapidus|2002|p=56}}{{sfnp|Lewis|1993|pp=71–83}}
=== Classical era (750–1258) ===
{{Further|Hadith studies|Islamic philosophy}}
{{See also|Islamic world contributions to Medieval Europe|Turco-Persian tradition}}
Al-Shafi'i yimina ni so'chibiga din wuhiri hadith zaɣ'maŋtali.{{sfnp|Lapidus|2002|p=86}} Abbasid piligu saha, baŋdiba kamani [[Muhammad al-Bukhari]] mini [[Muslim ibn al-Hajjaj]] n-daa laɣim [[Six major Hadith collections|Sunni hadith]] zuɣuri ka baŋdiba kamani [[Muhammad ibn Ya'qub al-Kulayni|Al-Kulayni]] mini [[Ibn Babawayh]] mi laɣim Shia hadith zuɣuri. Sunnanima anahi [[Madh'hab]]s, Hanafi, Hanbali, Maliki, ni Shafi'i, daa nyɛla bɛ ni me shɛli tam [[Abū Ḥanīfa]], [[Ahmad ibn Hanbal]], Malik ibn Anas ni [[al-Shafi'i]] baŋsibu zuɣu. Lala n-lahi nyɛli, [[Ja'far al-Sadiq]] baŋsibu n-nyɛ din nam [[Ja'fari jurisprudence]]. 9th century saha, [[Al-Tabari]] daa naa lahabali din dalim Quran sabbu, ''[[Tafsir al-Tabari]]'', din niŋ shɛhira lahabali din kpa talahi Sunni Musulinsi adiini ni. <ref name=EB-Sufism />{{sfnp|Lapidus|2002|pp=90, 91}}
Saha ŋɔ ni, adiini yɛlimuɣisira, daa nyɛla bɛ ni kpe shɛli tuma ni, ka Hasan al Basri daa be di tooni dimini Naawuni m-mi niriba tuuntumsa maa zaa yoli.{{sfnp|Blankinship|2008|pp=38-39}}{{efn|"Hasan al Basri is often considered one of the first who rejected an angelic origin for the devil, arguing that his fall was the result of his own free-will, not God's determination. Hasan al Basri also argued that angels are incapable of sin or errors and nobler than humans and even prophets. Both early Shias and Sunnis opposed his view.<ref>Omar Hamdan ''Studien zur Kanonisierung des Korantextes: al-Ḥasan al-Baṣrīs Beiträge zur Geschichte des Korans'' Otto Harrassowitz Verlag 2006 {{ISBN|978-3447053495}} pp. 291–292 (German)</ref>}} Greek haŋkali zilinli lana daa niŋla nimmohi ni shikuru tɛhi shɛli bɛ ni boli [[Muʿtazila]], ka daa kpaŋsi "free-will" shɛli [[Wasil ibn Ata]] ni daa pili.{{sfnp|Blankinship|2008|p=50}} {{sfnp|Esposito|2010|p=88}} Caliph [[Al-Mu'tasim]] daa niŋla vihigu ni [[Ahmad ibn Hanbal]] bɛ ni daa mi ka so zaɣisi Muʿtazila tɛha zani tuhi.<ref>{{Cite book |last=Doi |first=Abdur Rahman |title=Shariah: The Islamic Law |url=https://archive.org/details/sharahislamiclaw0000doia |location=London |publisher=Ta-Ha Publishers |year=1984 |isbn=978-0-907461-38-8 |page=[https://archive.org/details/sharahislamiclaw0000doia/page/110 110]}}</ref> <ref>{{harvp|Lapidus|2002|p=160}}</ref><ref>{{harvp|Waines|2003|pp=126–127}}</ref>
[[File:Cheshm manuscript.jpg|thumb|The eye, according to [[Hunain ibn Ishaq]] from a manuscript dated c. 1200]]
Saha shɛŋa bɛ booni la lala ʒaamani ŋɔ"[[Islamic Golden Age]]".<ref>{{harvp|Holt|Lewis|1977|pp=80, 92, 105}}</ref><ref>{{harvp|Holt|Lambton|Lewis|1977|pp=661–663}}</ref><ref>{{harvp|Lapidus|2002|p=56}}</ref><ref>{{harvp|Lewis|1993|p=84}}</ref><ref name="harvp|Gardet|Jomier|2012"/> Musulinsi adiini tabiibi nasara dibu nyɛla din gili yaɣa pam n-ti tabili [[Medicine in the medieval Islamic world|medicine]], [[Mathematics in the medieval Islamic world|mathematics]], [[Astronomy in the medieval Islamic world|astronomy]], ni [[Arab Agricultural Revolution|agriculture]]<nowiki/>n-ti pahi kamani [[Physics in the medieval Islamic world|physics]], [[History of Islamic economics|economics]], [[List of inventions in the medieval Islamic world|engineering]] ni [[Ibn al-Haytham|optics]].<ref>{{Cite journal |last=King |first=David A. |year=1983 |title=The Astronomy of the Mamluks |journal=[[Isis (journal)|Isis]] |volume=74 |issue=4 |pages=531–55 |doi=10.1086/353360 |s2cid=144315162 | issn=0021-1753}}</ref><ref>Hassan, Ahmad Y. 1996. "[https://web.archive.org/web/20150402150434/http://www.history-science-technology.com/articles/articles%208.html Factors Behind the Decline of Islamic Science After the Sixteenth Century]." Pp. 351–99 in ''Islam and the Challenge of Modernity'', edited by S. S. Al-Attas. Kuala Lumpur: [[Ibn Khaldun International Institute of Advanced Research|International Institute of Islamic Thought and Civilization]]. Archived from the [http://www.history-science-technology.com/articles/articles%208.html original] on 2 April 2015.</ref><ref>{{Cite web|url=https://files.eric.ed.gov/fulltext/EJ854295.pdf|title=Contributions of Islamic scholars to the scientific enterprise|access-date=13 December 2022|archive-date=23 May 2023|archive-url=https://web.archive.org/web/20230523192533/https://files.eric.ed.gov/fulltext/EJ854295.pdf|url-status=live}}</ref><ref>{{Cite web|title=The greatest scientific advances from the Muslim world|website=[[TheGuardian.com]]|date=February 2010|url=https://www.theguardian.com/science/2010/feb/01/islamic-science|access-date=13 December 2022|archive-date=13 December 2022|archive-url=https://web.archive.org/web/20221213154451/https://www.theguardian.com/science/2010/feb/01/islamic-science|url-status=live}}</ref> [[Avicenna]] daa nyɛla ŋun gari tooni ni "[[Medical research|experimental medicine]]",<ref>Jacquart, Danielle (2008). "Islamic Pharmacology in the Middle Ages: Theories and Substances". European Review (Cambridge University Press) 16: 219–227.</ref><ref>David W. Tschanz, MSPH, PhD (August 2003). "Arab Roots of European Medicine", Heart Views 4 (2).</ref> ni o "''[[The Canon of Medicine]]"'' daa nyɛla "medical" sabbu din zani di naba zuɣu musulinsi ni mini [[Europe]] yuun gbaliŋ. [[Rhazes]] n-daa nyɛ tuuli ŋun baŋ doro din nyɛ [[smallpox]] mini [[measles]].<ref>{{cite web|url=http://www.sciencemuseum.org.uk/broughttolife/people/alrazi.aspx|title=Abu Bakr Mohammad Ibn Zakariya al-Razi (Rhazes) (c. 865-925)|publisher=sciencemuseum.org.uk|access-date=31 May 2015|archive-url=https://web.archive.org/web/20150506072259/http://www.sciencemuseum.org.uk/broughttolife/people/alrazi.aspx|archive-date=6 May 2015|url-status=dead}}</ref> Gɔmnanti tuuli ashibitinima lala saha daa ti dɔɣite nima shɛhira gbana.<ref>{{Cite journal |last=Alatas |first=Syed Farid |year=2006 |title=From Jami'ah to University: Multiculturalism and Christian–Muslim Dialogue |url=https://zenodo.org/record/29439 |journal=[[Current Sociology]] |volume=54 |issue=1 |pages=112–132 |doi=10.1177/0011392106058837 |s2cid=144509355 |access-date=12 September 2019 |archive-date=23 September 2017 |archive-url=https://web.archive.org/web/20170923024727/https://zenodo.org/record/29439/files/6.1From_Jamiah_to_University.pdf |url-status=live }}</ref><ref>{{Cite book |last=Imamuddin |first=S.M. |title=Muslim Spain 711–1492 AD |publisher=[[Brill Publishers]] |year=1981 |isbn=978-90-04-06131-6 |page=169}}</ref> [[Ibn al-Haytham]] ka bɛ boli ʒaamani tabiibi ba ka bɛ tooi booni o "dunia tuuli yɛlimaŋli tabiibi lana."<ref>{{cite journal |author-link=Gerald J. Toomer|first=G. J. |last=Toomer |jstor=228328 |title=Review Work: Matthias Schramm (1963) ''Ibn Al-Haythams Weg zur Physik'' |journal=Isis |volume=55 |issue=4 |date=Dec 1964 |page=464 |quote=Schramm sums up [Ibn Al-Haytham's] achievement in the development of scientific method.}}</ref><ref>{{Cite news |last=Al-Khalili |first=Jim |date=4 January 2009 |title=The 'first true scientist' |work=BBC News |url=http://news.bbc.co.uk/2/hi/science/nature/7810846.stm |access-date=24 September 2013 |archive-date=26 April 2015 |archive-url=https://web.archive.org/web/20150426041228/http://news.bbc.co.uk/2/hi/science/nature/7810846.stm |url-status=live }}</ref><ref>{{Cite journal |last=Gorini |first=Rosanna |date=October 2003 |title=Al-Haytham the man of experience. First steps in the science of vision |journal=Journal of the International Society for the History of Islamic Medicine |volume=2 |issue=4 |pages=53–55 |url=http://www.ishim.net/ishimj/4/10.pdf |access-date=25 September 2008 |archive-date=17 July 2019 |archive-url=https://web.archive.org/web/20190717022851/http://www.ishim.net/ishimj/4/10.pdf |url-status=live }}</ref> Injiniya tali ni, [[Banū Mūsā]] mabiligu ŋun pebiri niŋdi n-to kalimboo ka bɛ yɛli ni ŋuni n-daa yina ni tuuli maʒini parigu.<ref>{{cite journal |last1=Koetsier |first1=Teun |title=On the prehistory of programmable machines: musical automata, looms, calculators |url=https://archive.org/details/sim_mechanism-and-machine-theory_2001-05_36_5/page/589 |journal=Mechanism and Machine Theory |date=May 2001 |volume=36 |issue=5 |pages=589–603 |doi=10.1016/S0094-114X(01)00005-2 }}</ref> Laasabu malibu ni, "[[algorithm]]" nyɛla bɛ ni zaŋ [[Muhammad ibn Musa al-Khwarizmi]] yuli ti shɛli, ŋun yihi [[algebra]] na, ka bɛ zaŋ di yuli ti o buku din nyɛ [[The Compendious Book on Calculation by Completion and Balancing|''al-jabr'']], ka shɛba mi yina ni "[[function (mathematics)|function]]".<ref>{{cite journal |last1=Katz |first1=Victor J. |last2=Barton |first2=Bill |title=Stages in the History of Algebra with Implications for Teaching |url=https://archive.org/details/sim_educational-studies-in-mathematics_2007-10_66_2/page/185 |journal=Educational Studies in Mathematics |date=18 September 2007 |volume=66 |issue=2 |pages=185–201 |doi=10.1007/s10649-006-9023-7 |s2cid=120363574 }}</ref> Gɔmnanti yorila tabiibi tuuntumdiba ban guuri yim zuŋɔ.<ref>{{harvp|Ahmed|2006|pp=23, 42, 84}}</ref> [[Guinness World Records]] baŋla [[University of Al Karaouine]] yɛla, din daa pili yuuni 859, dunia university kurili din tiri shɛhira gbaŋ din nyɛ "degree".<ref>{{Cite book |last=Young |first=Mark |url=https://archive.org/details/guinnessbookofwo1998newy |title=The Guinness Book of Records |year=1998 |page=[https://archive.org/details/guinnessbookofwo1998newy/page/242 242] |publisher=Bantam |isbn=978-0-553-57895-9}}</ref> Ban pa Musulinima pam, kamani [[Christians]], [[Jews]] ni [[Sabians]],<ref name="Brague 2009"/> nyɛla ban mali nuu timbu ni Musulinsi adiini nini neebu yaɣa pam ni,<ref>Hill, Donald. ''Islamic Science and Engineering''. 1993. Edinburgh Univ. Press. {{ISBN|0-7486-0455-3}}, p.4</ref><ref>Rémi Brague, [http://www.christiansofiraq.com/assyriancontributionstotheislamiccivilization.htm Assyrians contributions to the Islamic civilization] {{Webarchive|url=https://web.archive.org/web/20130927015958/http://www.christiansofiraq.com/assyriancontributionstotheislamiccivilization.htm |date=2013-09-27 }}</ref> ka baŋsim tuma yaɣili din yuli booni [[House of Wisdom]] kpuɣi Dolodolo mini [[List of pre-modern Iranian scientists and scholars|Persian]] baŋdiba ka bɛ lɛbigiri sabbunima larigu ni ka yɛligiri baŋsim pala.<ref>Meri, Josef W. and Jere L. Bacharach. [https://books.google.com/books?id=MypbfKdMePIC&pg=PA304 "Medieval Islamic Civilization". Vol. 1 Index A–K] {{Webarchive|url=https://web.archive.org/web/20231228024001/https://books.google.com/books?id=MypbfKdMePIC&pg=PA304#v=onepage&q&f=false |date=28 December 2023 }}. 2006, p. 304.</ref><ref name="Brague 2009">{{cite book|title=The Legend of the Middle Ages: Philosophical Explorations of Medieval Christianity, Judaism, and Islam|first=Rémi |last=Brague|year= 2009| isbn=9780226070803| page =164|publisher=University of Chicago Press|quote=Neither were there any Muslims among the Ninth-Century translators. Amost all of them were Christians of various Eastern denominations: Jacobites, Melchites, and, above all, Nestorians... A few others were Sabians.}}</ref><ref>[[George Saliba|Saliba, George]]. 1994. ''A History of Arabic Astronomy: Planetary Theories During the Golden Age of Islam''. New York: [[New York University Press]]. {{ISBN|0-8147-8023-7}}. pp. 245, 250, 256–57.</ref>
=== Pre-Modern era (1258–18th century) ===
{{Further|Safavid conversion of Iran to Shia Islam}}
[[File:GhazanConversionToIslam.JPG|thumb|right|[[Ghazan Khan]], 7{{sup|th}} [[Ilkhanate]] ruler of the [[Mongol Empire]], converts to Islam. 14th-century depiction]]
Musulinsi daabilugu tuma ni Sufi tuuntumsa ni,{{sfnp|Arnold|1896|pp=125–258}} Musulinsi adiini yɛligimi chaŋ luɣ'shɛŋa<ref>{{cite web |title=The Spread of Islam |url=http://www.yale.edu/yup/pdf/cim6.pdf |access-date=2 November 2013 |archive-date=3 November 2013 |archive-url=https://web.archive.org/web/20131103220022/http://www.yale.edu/yup/pdf/cim6.pdf |url-status=live }}</ref> ka Musulinima dee kaya ni taɣada pla.
[[Ottoman Empire]] ni, Musulinsi yɛligimi chaŋ [[Southeast Europe]].<ref>{{cite web |date=6 May 2008 |title=Ottoman Empire |publisher=Oxford Islamic Studies Online |url=http://www.oxfordislamicstudies.com/article/opr/t125/e1801?_hi=41&_pos=3 |access-date=26 August 2010 |archive-date=10 June 2022 |archive-url=https://web.archive.org/web/20220610093907/http://www.oxfordislamicstudies.com/article/opr/t125/e1801?_hi=41 |url-status=dead }}</ref> Musulinsi adiini ni kpebu nyɛla adiini bɔbigu laɣmbu,<ref>{{Cite book |title=Islamic and European Expansion |url=https://archive.org/details/islamiceuropeane00adas |publisher=[[Temple University Press]] |year=1993 |editor-last=Adas |editor-first=Michael |location=Philadelphia |page=[https://archive.org/details/islamiceuropeane00adas/page/25 25]}}</ref> kamani Muhammad yɛltɔɣa ni yina [[Hinduism|Hindu]] salima ni shɛ.<ref>{{Cite book |last=Metcalf |first=Barbara |title=Islam in South Asia in Practice |url=https://archive.org/details/islaminsouthasia0000unse |publisher=[[Princeton University Press]] |year=2009 |page=[https://archive.org/details/islaminsouthasia0000unse/page/104 104]}}</ref> Muslim Turks laɣim la [[Tengrism|Turkish Shamanism]] dihitabilinima ni musulinsi.{{efn|"In recent years, the idea of syncretism has been challenged. Given the lack of authority to define or enforce an Orthodox doctrine about Islam, some scholars argue there had no prescribed beliefs, only prescribed practise, in Islam before the 16th century.{{sfnp|Peacock|2019|p=20–22}}}}{{sfnp|Çakmak|2017|pp=1425–1429}} Musulinima ban be [[Islam during the Ming dynasty|Ming Dynasty China]] ban daa yina tuuli yaakoronima ni, saha shɛŋa zaŋ chaŋ zalisi zalibu ni,<ref>{{cite book|editor1-last=Farmer|editor1-first=Edward L.|title=Zhu Yuanzhang and Early Ming Legislation: The Reordering of Chinese Society Following the Era of Mongol Rule|date=1995|publisher=BRILL|isbn=9004103910|page=82|url=https://books.google.com/books?id=TCIjZ7l6TX8C&pg=PA82|access-date=19 February 2023|archive-date=28 December 2023|archive-url=https://web.archive.org/web/20231228024330/https://books.google.com/books?id=TCIjZ7l6TX8C&pg=PA82#v=onepage&q&f=false|url-status=live}}</ref> Chinese yuya ni kaya ni taɣada paŋbu ni [[Nanjing]] daa niŋla Musulinsi adiini biɛhigu shee.<ref>Israeli, Raphael (2002). ''Islam in China''. p. 292. [[Lexington Books]]. {{ISBN|0-7391-0375-X}}.</ref><ref>{{Cite book |last=Dillon |first=Michael |year=1999 |title=China's Muslim Hui Community |publisher=Curzon |url=https://archive.org/details/chinasmuslimhuic00dill |isbn=978-0-7007-1026-3 |page=[https://archive.org/details/chinasmuslimhuic00dill/page/n62 37] |url-access=registration}}</ref>
Kaya ni taɣada taɣibu shɛhira daa nyɛla Arab yiko taɣibu ni Abbasid Caliphate [[Mongol invasions and conquests|Mongol]] ni daa saɣim nyaaŋa.<ref>{{harvp|Bulliet|2005|p=497}}</ref> Musulinima Mongol Khanates din be [[Ilkhanate|Iran]] mini [[Chagatai Khanate|Central Asia]] daa di anfaani ni East Asia kaya ni taɣada tabi ni kp ni kpebu [[Pax Mongolica|Mongol]] sulinsi saha ka daa nya lɛbiginsim pam ni Arab kpaŋmaŋa ni, kamani [[Timurid Renaissance]], [[Timurid dynasty]] saha.<ref>{{Cite journal|last=Subtelny|first=Maria Eva|date=November 1988|title=Socioeconomic Bases of Cultural Patronage under the Later Timurids|url=https://www.cambridge.org/core/journals/international-journal-of-middle-east-studies/article/socioeconomic-bases-of-cultural-patronage-under-the-later-timurids/2A0F3018EE155F23FC4A7F5F25D7DE6D|url-status=live|journal=[[International Journal of Middle East Studies]]|volume=20|issue=4|pages=479–505|doi=10.1017/S0020743800053861|archive-url=https://web.archive.org/web/20200813204329/https://www.cambridge.org/core/journals/international-journal-of-middle-east-studies/article/socioeconomic-bases-of-cultural-patronage-under-the-later-timurids/2A0F3018EE155F23FC4A7F5F25D7DE6D|archive-date=13 August 2020|access-date=7 November 2016|s2cid=162411014}}</ref> [[Nasir al-Din al-Tusi]] (1201–1274) daa tɛhimi gbaai laasabu mali polo ka nangbaankpeeni daa ti kana ni [[Copernicus]] daa zaŋli mi m-pahi o "[[Heliocentrism|heliocentric]] model" ni,<ref>{{cite web|date=1999|title=Nasir al-Din al-Tusi|url=https://mathshistory.st-andrews.ac.uk/Biographies/Al-Tusi_Nasir/|url-status=live|archive-url=https://web.archive.org/web/20181006055638/http://www-history.mcs.st-andrews.ac.uk/Biographies/Al-Tusi_Nasir.html|archive-date=6 October 2018|access-date=27 August 2023|publisher=University of St Andrews}}</ref> ka [[Jamshīd al-Kāshī]] [[pi]] buɣisibu ku gari yuun kɔbigu ni pihinii.<ref>{{cite web|date=1999|title=Ghiyath al-Din Jamshid Mas'ud al-Kashi|url=https://mathshistory.st-andrews.ac.uk/Biographies/Al-Kashi/|url-status=live|archive-url=https://web.archive.org/web/20220104103227/https://mathshistory.st-andrews.ac.uk/Biographies/Al-Kashi/|archive-date=4 January 2022|access-date=29 December 2021|publisher=University of St Andrews}}</ref>
Malifa ti'zima tɔb'bina malibu nyaaŋa, Musulim tiŋgbana pam daa ʒinimi miri "[[gunpowder empires]]", din bɔŋɔ daa nyɛla din gili tiŋgbana pam ni. [[Ottoman dynasty]] daa deei la Ottoman Empire toondaan' tali ka o deebu daa niŋ yaa yuuni 1517 di ni daa niŋ ka [[Selim I]] daa leei [[Custodian of the Two Holy Mosques|Mecca mini Medina]] naa.<ref>{{Cite book|last=Drews|first=Robert|url=https://my.vanderbilt.edu/robertdrews/publications/|title=Coursebook: Judaism, Christianity and Islam, to the Beginnings of Modern Civilization|date=August 2011|publisher=[[Vanderbilt University]]|chapter=Chapter Thirty – "The Ottoman Empire, Judaism, and Eastern Europe to 1648"|access-date=21 April 2020|chapter-url=https://my.vanderbilt.edu/robertdrews/files/2014/01/Chapter-Thirty.-The-Ottoman-Empire-Judaism-and-Eastern-Europe-to-1648.pdf|archive-url=https://web.archive.org/web/20221226173808/https://my.vanderbilt.edu/robertdrews/publications/|archive-date=26 December 2022|url-status=live}}</ref> Shia [[Safavid dynasty]] daa yiɣisi zani deei yaa yuuni 1501 ka daa ti deei Iran zaa.<ref>Peter B. Golden: An Introduction to the History of the Turkic Peoples; In: Osman Karatay, Ankara 2002, p. 321</ref> South Asia tiŋgbani ni, [[Babur]] daa kpa [[Mughal Empire]].<ref>{{citation|last=Gilbert|first=Marc Jason|title=South Asia in World History|url=https://books.google.com/books?id=1dhKDgAAQBAJ&pg=PA75|pages=75|year=2017|archive-url=https://web.archive.org/web/20230922031915/https://books.google.com/books?id=1dhKDgAAQBAJ&pg=PA75|publisher=Oxford University Press|isbn=978-0-19-066137-3|access-date=15 January 2023|archive-date=22 September 2023|url-status=live}}</ref>
"[[Mevlevi Order]]" mini "[[Bektashi Order]]" daa mlila biɛhigu ni sultans,<ref>Ga ́bor A ́goston, Bruce Alan Masters ''Encyclopedia of the Ottoman Empire'' [[Infobase Publishing]] 2010 {{ISBN|978-1-4381-1025-7}} p. 540</ref> kamani "Sufi-mystical" ni "[[heterodox]]" mini "[[syncretic]]" so'dolisi ni Musulinsi adiini ni daa kpaŋsi la.<ref>{{Cite book|last=Algar|first=Ayla Esen|url=https://books.google.com/books?id=fc69BhBDjhwC&q=ottomans+sufism|title=The Dervish Lodge: Architecture, Art, and Sufism in Ottoman Turkey|date=1 January 1992|publisher=[[University of California Press]]|isbn=978-0-520-07060-8|page=15|access-date=29 April 2020|archive-url=https://web.archive.org/web/20231228024414/https://books.google.com/books?id=fc69BhBDjhwC&q=ottomans+sufism#v=snippet&q=ottomans%20sufism&f=false|archive-date=28 December 2023|url-status=live|via=Google Books}}</ref>Dakulo kam nahingu ni "[[Safavid conversion of Iran to Shia Islam|Safavid conversion of Iran]]" zaŋ chaŋ Twelver Shia Islam din be Safavid Empire daa che ka [[Twelver|Twelver sect]] daa nyɛ din du zuɣusaa ni Shia Musulinsi ni. Persian yaakoro niŋdiba ban daa kuli South Asia, ka nyɛ tiŋgbani suriba, daa nyɛla ban sɔŋsi yɛligi Shia Musulinsi adiini, ka di daa nam Shia nima pa Iran polo tiŋ'shɛŋa ni.<ref>{{Cite web|title=CONVERSION To Imami Shiʿism in India|url=https://www.iranicaonline.org/articles/conversion-iii|url-status=live|archive-url=https://web.archive.org/web/20221007024220/https://www.iranicaonline.org/articles/conversion-iii|archive-date=7 October 2022|access-date=6 October 2022|publisher=Iranica Online|language=English}}</ref> [[Nader Shah]], ŋun daa ŋme n-yiɣisi Safavids, daa moya ni o kpaŋsi biɛhigu ni Sunna nima ka di nyɛla o daa malila Twelverism pahiri Sunni Musulinsi ni ka di nyɛ "''madhhab" din pahi anu'', ka bɛ boli li Ja'farism,<ref>{{cite journal|last=Tucker|first=Ernest|date=1994|title=Nadir Shah and the Ja 'fari Madhhab Reconsidered|journal=Iranian Studies|volume=27|issue=1–4|pages=163–179|doi=10.1080/00210869408701825|jstor=4310891}}</ref> ka di daa bɛ tooi nya taɣidee Ottomans.<ref>{{Cite encyclopedia|title=Nāder Shāh|encyclopedia=[[Encyclopædia Iranica]]|url=http://www.iranicaonline.org/articles/nader-shah|date=29 March 2006|first=Ernest|last=Tucker|access-date=9 March 2021|archive-date=25 December 2018|archive-url=https://web.archive.org/web/20181225103212/http://www.iranicaonline.org/articles/nader-shah%20|url-status=live}}</ref>
=== Modern era (18th–20th centuries) ===
[[File:Portrait Caliph Abdulmecid II.jpg|thumb|right|[[Abdülmecid II]] was the last Caliph of Islam from the [[Ottoman dynasty]].]]
14th century piligu, [[Ibn Taymiyya]] daa kpaŋsirila "[[puritan]]ical" Islam balishɛli,<ref name="ReferenceA">Mary Hawkesworth, Maurice Kogan ''Encyclopedia of Government and Politics: 2-volume set'' [[Routledge]] 2013 {{ISBN|978-1-136-91332-7}} pp. 270–271</ref> ka zaɣisiri adiini so'dolisi din niŋ soochi,<ref name="ReferenceA" /> ka bɔri ni bɛ yooi [[itjihad]] dunoya gari baŋdiba tɔɣisibu din be zimsim ni.{{sfnp|Esposito|2010|p=150}} o daa bɔri ni bɛ tuhi o ni boli shɛba "heretics",<ref>Richard Gauvain ''Salafi Ritual Purity: In the Presence of God'' [[Routledge]] 2013 {{ISBN|978-0-7103-1356-0}} p. 6</ref> amaa o sabbunima tumla tuma saha shɛli o ni daa be o nyɛvuli ni.<ref>{{Cite book |last=Spevack |first=Aaron |url=https://books.google.com/books?id=htx8BAAAQBAJ |title=The Archetypal Sunni Scholar: Law, Theology, and Mysticism in the Synthesis of al-Bajuri |date=2014 |publisher=[[SUNY Press]] |isbn=978-1-4384-5371-2 |pages=129–130 |access-date=10 December 2018 |archive-date=28 December 2023 |archive-url=https://web.archive.org/web/20231228024415/https://books.google.com/books?id=htx8BAAAQBAJ |url-status=live }}</ref> 18th century saha, Arabia tiŋgbani ni, [[Muhammad ibn Abd al-Wahhab|Muhammad ibn 'Abd al-Wahhab]], ni Ibn Taymiyya mini [[Ibn al-Qayyim]] tabi sɔŋ puuni, bɛ daa kpa laɣingu shɛli bɛ ni daa boli [[Wahhabi]] ni bɛ labi o ni daa nya ka shɛli pa Musulinsi adiini ni.<ref>Donald Quataert ''The Ottoman Empire, 1700–1922'' [[Cambridge University Press]] 2005 {{ISBN|978-0-521-83910-5}} p. 50</ref><ref name="ReferenceE">Ga ́bor A ́goston, Bruce Alan Masters ''Encyclopedia of the Ottoman Empire'' [[Infobase Publishing]] 2010 {{ISBN|978-1-4381-1025-7}} p. 260</ref> O daa filim Musulinsi adiini yɛltɔɣa shɛŋa, kamani Anabi Muhammad (S.A.W) gballi kaabu, ka yɛli ni di nyɛla din yoli kana ka nyɛ taali<ref name="ReferenceE" /><ref name="Musa-2022">{{Cite thesis |title=The Emergence of a Scholar from a Garrison Society: A contextual analysis of Muhammad Ibn Abd al-Wahhāb's doctrine in the light of the Qur'ān and Hadīth |url=https://repository.uwtsd.ac.uk/id/eprint/2096/ |publisher=University of Wales Trinity Saint David |date=2022-08-23 |degree=masters |language=en |first=Shahajada Md |last=Musa |access-date=19 December 2023 |archive-date=2 May 2023 |archive-url=https://web.archive.org/web/20230502100026/https://repository.uwtsd.ac.uk/id/eprint/2096/ |url-status=live }}</ref> ka saɣim buɣi kuɣa mini tihi, Sufi buɣa, Anabi [[Destruction of early Islamic heritage sites in Saudi Arabia|Muhammad]] mini o nyaaŋa gbala ni Husayn gballi din be Karbala, Shia daantali kpeeni shee.<ref name="Musa-2022" /><ref>{{Cite news |date=4 September 2013 |title=Graves desecrated in Mizdah |work=[[Libya Herald]] |url=http://www.libyaherald.com/2013/09/04/graves-desecrated-in-mizdah/#axzz2jWG0vDDO |access-date=2 November 2013 |archive-date=3 November 2013 |archive-url=https://web.archive.org/web/20131103172759/http://www.libyaherald.com/2013/09/04/graves-desecrated-in-mizdah/#axzz2jWG0vDDO |url-status=live }}</ref>{{sfnp|Esposito|2010|p=146}} O daa naai la noli ni [[House of Saud|Saud]] zuliya, ka zaŋ kana yuuni 1920s, ka bɛ daa deei luɣ'shɛli din pa yɛn nyɛ [[Saudi Arabia]].<ref name="Musa-2022" /><ref>Nicolas Laos ''The Metaphysics of World Order: A Synthesis of Philosophy, Theology, and Politics'' [[Wipf and Stock]] Publishers 2015 {{ISBN|978-1-4982-0102-5}} p. 177</ref>[[Ma Wanfu]] mini Ma Debao daa kpaŋsi "salafist movements" 19th century kamani [[Sailaifengye]] China dini daa niŋ ka bɛ yi Mecca labina amaa ka bɛ daa kuriba ka di zuɣu che ka bɛ bi yuri ka sɔɣiri Sufi laɣinsi.<ref>{{cite book|first=Barry M.|last=Rubin|url=https://books.google.com/books?id=wEih57-GWQQC&pg=PA79|page=79|title=Guide to Islamist Movements|year=2000|publisher=M.E. Sharpe|isbn=0-7656-1747-1|access-date=28 June 2010|archive-date=28 December 2023|archive-url=https://web.archive.org/web/20231228024259/https://books.google.com/books?id=wEih57-GWQQC&pg=PA79#v=onepage&q&f=false|url-status=live}}</ref> Laɣin shɛŋa daa labiri mi niɣindi Sufism amaa ka bi kariti li, ka [[Senusiyya]] mini [[Muhammad Ahmad]] zaa daa lɔri tɔbiri ka zaani tiŋgbana Libya mini Sudan zaa.{{sfnp|Esposito|2010|p=147}} India tiŋgbani ni, [[Shah Waliullah Dehlawi]] daa moya ni o bo maligu niŋ Sufism nima sunsuuni ka daa sɔŋsi "[[Deobandi]] movement".{{sfnp|Esposito|2010|p=149}} Deobandi movement ŋɔ dolibu ni, [[Barelwi]] movement gba daa kpaya ka nyɛ laɣingu din galisi, ka zaniti [[Sufism]] ka niɣindi di tuuntumsa.<ref>{{Cite book |last=Robert L. Canfield |url=https://books.google.com/books?id=g3JhKNSk8tQC&pg=PAPA131 |title=Turko-Persia in Historical Perspective |date=2002 |publisher=[[Cambridge University Press]] |isbn=978-0-521-52291-5 |pages=131– |access-date=1 December 2018 |archive-date=28 December 2023 |archive-url=https://web.archive.org/web/20231228024259/https://books.google.com/books?id=g3JhKNSk8tQC&pg=PAPA131#v=onepage&q&f=false |url-status=live }}</ref><ref>{{Cite journal |last=Sanyal |first=Usha |date=23 July 1998 |title=Generational Changes in the Leadership of the Ahl-e Sunnat Movement in North India during the twentieth Century |url=https://www.cambridge.org/core/journals/modern-asian-studies/article/generational-changes-in-the-leadership-of-the-ahle-sunnat-movement-in-north-india-during-the-twentieth-century/8AAAC4CFEFC4F4084731C3964A5CAE84 |journal=[[Modern Asian Studies]] |volume=32 |issue=3 |pages=635–656 |doi=10.1017/S0026749X98003059 |via=Cambridge Core |access-date=23 February 2020 |archive-date=17 March 2020 |archive-url=https://web.archive.org/web/20200317013822/https://www.cambridge.org/core/journals/modern-asian-studies/article/generational-changes-in-the-leadership-of-the-ahle-sunnat-movement-in-north-india-during-the-twentieth-century/8AAAC4CFEFC4F4084731C3964A5CAE84 |url-status=live }}</ref>
Musulinsi siyaasa daa pili tiŋgbani ni donibu 1800s piligu, di bahi bahindi zaŋ ŋmahindi Europe yahinima ban pa musulinima zaŋ ŋmahindi taba. Piligu ha, 15th century, [[Reconquista]] daa di nasara ni ni Musulinima karibu [[Taifa|Iberia]]. Zaŋ chaŋ 19th century, British [[Company rule in India|East India Company]] daa zali [[Mughal dynasty]] India tiŋgbani ni.{{sfnp|Lapidus|2002|pp=358, 378–380, 624}} <ref>{{cite journal |last=Buzpinar |first=Ş. Tufan |date=March 2007 |title=Celal Nuri's Concepts of Westernization and Religion |url=https://archive.org/details/sim_middle-eastern-studies_2007-03_43_2/page/247 |journal=Middle Eastern Studies |volume=43 |issue=2 |pages=247–258 |doi=10.1080/00263200601114091 |jstor=4284539|s2cid=144461915 }}</ref> Musulinsi adiini taɣibu, Western baŋdiba ni daa tuui boli shɛli [[Salafi movement|''Salafiyya'']], daa taɣimi deei ʒaamani binyɛra din kpa talahi. Ban daa be lala laɣingu ŋɔ tooni shɛba n-nyɛ [[Muhammad Abduh|Muhammad 'Abduh]] mini [[Jamal al-Din al-Afghani]].<ref>{{Cite book|last=Lauziere|first=Henri|title=The Making of Salafism: Islamic Reform in the Twentieth Century|publisher=Columbia University Press|year=2016|isbn=978-0-231-17550-0|location=New York, Chichester, West Sussex|pages=231–232|quote="Beginning with Louis Massignon in 1919, it is true that Westerners played a leading role in labeling Islamic modernists as Salafis, even though the term was a misnomer. At the time, European and American scholars felt the need for a useful conceptual box to place Muslim figures such as Jamal al-Din al-Afghani, Muhammad Abduh, and their epigones, all of whom seemed inclined toward a scripturalist understanding of Islam but proved open to rationalism and Western modernity. They chose to adopt salafiyya—a technical term of theology, which they mistook for a reformist slogan and wrongly associated with all kinds of modernist Muslim intellectuals."}}</ref> [[Abul A'la Maududi]] daa sɔnmi kpaŋsi ʒaamani Musulini siyaasa.<ref>{{Cite news |date=3 January 2014 |title=Political Islam: A movement in motion |work=[[Economist Magazine]] |url=https://www.economist.com/blogs/erasmus/2014/01/political-islam |access-date=1 January 2014 |archive-date=4 January 2014 |archive-url=https://web.archive.org/web/20140104032602/http://www.economist.com/blogs/erasmus/2014/01/political-islam |url-status=live }}</ref><ref>{{cite book |last1=Smith |first1=Wilfred Cantwell |title=Islam in Modern History |url=https://archive.org/details/islaminmodernhis00smit |publisher=Princeton University Press |year=1957 |isbn=0-691-03030-8 |page=[https://archive.org/details/islaminmodernhis00smit/page/233 233] |author-link=Wilfred Cantwell Smith}}</ref> <ref name=Oxfordref>{{cite web |editor-link=John Esposito |editor-last=Esposito |editor-first=John L. |title=Mecelle |work=[[The Oxford Dictionary of Islam]] |url=https://www.oxfordreference.com/display/10.1093/oi/authority.20110803100146176 |url-access=subscription |via=Oxford Islamic Studies Online |access-date=17 August 2023 |archive-date=17 August 2023 |archive-url=https://web.archive.org/web/20230817003534/https://www.oxfordreference.com/display/10.1093/oi/authority.20110803100146176 |url-status=live }}</ref>
[[Fall of the Ottoman Empire|Ottoman Empire]] daa kpihim ya [[World War I]] nyaaŋa, [[Ottoman Caliphate]] daa kpihim ya yuuni 1924<ref>{{Cite news |date=29 June – 5 July 2000 |title=New Turkey |work=[[Al-Ahram Weekly]] |issue=488 |url=http://weekly.ahram.org.eg/2000/488/chrncls.htm |url-status=dead |access-date=16 May 2010 |archive-url=https://web.archive.org/web/20101004145229/http://weekly.ahram.org.eg/2000/488/chrncls.htm |archive-date=4 October 2010}}</ref> ka [[Sharifian Caliphate]] din daa dolina gba daa lu yom,<ref>{{Cite web |last1=الوطن |first1=جريدة |last2=webmaster |date=2020-05-05 |title=«مملكة الحجاز».. وقــصـــة الـغــزو المـســلّـــح |url=https://www.al-watan.com/article/230610/NEWS/%C2%AB%D9%85%D9%85%D9%84%D9%83%D8%A9-%D8%A7%D9%84%D8%AD%D8%AC%D8%A7%D8%B2%C2%BB-%D9%88%D9%82%D9%80%D9%80%D8%B5%D9%80%D9%80%D9%80%D8%A9-%D8%A7%D9%84%D9%80%D8%BA%D9%80%D9%80%D8%B2%D9%88-%D8%A7%D9%84%D9%85%D9%80%D8%B3%D9%80%D9%80%D9%84%D9%91%D9%80%D9%80%D9%80%D8%AD |access-date=2023-12-19 |website=جريدة الوطن |language=ar |archive-date=16 May 2023 |archive-url=https://web.archive.org/web/20230516230552/https://www.al-watan.com/article/230610/NEWS/%C2%AB%D9%85%D9%85%D9%84%D9%83%D8%A9-%D8%A7%D9%84%D8%AD%D8%AC%D8%A7%D8%B2%C2%BB-%D9%88%D9%82%D9%80%D9%80%D8%B5%D9%80%D9%80%D9%80%D8%A9-%D8%A7%D9%84%D9%80%D8%BA%D9%80%D9%80%D8%B2%D9%88-%D8%A7%D9%84%D9%85%D9%80%D8%B3%D9%80%D9%80%D9%84%D9%91%D9%80%D9%80%D9%80%D8%AD |url-status=live }}</ref><ref>{{Cite journal |last=Bani Issa |first=Mohammad Saleh |date=2023-11-01 |title=Factors of stability and sustainable development in Jordan in its first centenary 1921–2021 (an analytical descriptive study) |journal=Heliyon |volume=9 |issue=11 |pages=e20993 |doi=10.1016/j.heliyon.2023.e20993 |issn=2405-8440 |doi-access=free|pmid=37928029 |pmc=10623165 |bibcode=2023Heliy...920993B }}</ref><ref name="والخلفاء-2023">{{Cite book |last=والخلفاء |first=قصص الخلافة الإسلامية |url=https://books.google.com/books?id=_r-5EAAAQBAJ |title=قصص الخلافة الإسلامية والخلفاء |date=2023-03-31 |publisher=Austin Macauley Publishers |isbn=978-1-3984-9251-6 |language=en |access-date=26 December 2023 |archive-date=28 December 2023 |archive-url=https://web.archive.org/web/20231228024259/https://books.google.com/books?id=_r-5EAAAQBAJ |url-status=live }}</ref> ka Musulinsi pa beni ka ka toondana.<ref name="والخلفاء-2023" /> [[Pan-Islam]]ists daa moya ni bɛ laɣim Musulinima nangbani yini ka niŋ zaɣa ni bɛ yaa zoobu tiŋgbana ni, kamani [[pan-Arabism]].<ref>{{Cite book |last=Doran |first=Michael |title=Pan-Arabism before Nasser: Egyptian power politics and the Palestine question |url=https://archive.org/details/panarabismbefore00dora |date=1999 |publisher=Oxford university press |isbn=978-0-19-512361-6 |series=Studies in Middle Eastern history |location=New York Oxford}}</ref><ref>{{Cite book |last=Landau |first=Yaʿaqov M. |title=The politics of Pan-Islam: ideology and organization |url=https://archive.org/details/politicsofpanisl0000land |date=1994 |publisher=Clarendon Press |isbn=978-0-19-827709-5 |edition=[Rev. and updated] paperback (with additions and corr.) |location=Oxford}}</ref> [[Organisation of Islamic Cooperation]] (OIC), Musulinima ni galisi tiŋgbani shɛŋa ni n-daa be din ni, di daa kpala yuuni 1969 bɛ ni daa nyo [[Qibli Mosque|Al-Aqsa Mosque]] din be [[Jerusalem]] nyaaŋa.<ref>{{Cite news |date=26 December 2010 |title=Organization of the Islamic Conference |work=[[BBC News]] |url=http://news.bbc.co.uk/2/hi/middle_east/country_profiles/1555062.stm |access-date=24 September 2013 |archive-date=28 June 2018 |archive-url=https://web.archive.org/web/20180628190335/http://news.bbc.co.uk/2/hi/middle_east/country_profiles/1555062.stm |url-status=live }}</ref>
Daabiligu daa ʒi Musulinsi kpe tiŋgbani yaɣa pam. Musulinima pam daa niŋ yaakoro (di yaa daa nyɛla India mini Indonesia) zaŋ kuli Caribbean, ka di zuɣu daa che ka Musulinima galisim daa be Americas.{{sfnp|Haddad|Smith|2002|p=271}} Yaakoro niŋ yi Syria mini Lebanon nyɛla din pahi ka Musulinima galisi [[Islam in Latin America|Latin America]].<ref>{{Cite book|last=Zabel|first=Darcy|title=Arabs in the Americas: Interdisciplinary Essays on the Arab Diaspora|url=https://archive.org/details/arabsinamericasi0000unse|publisher=Peter Lang|year=2006|isbn=9780820481111|location=Austria|page=[https://archive.org/details/arabsinamericasi0000unse/page/5 5]}}</ref> Sub-Saharan Africa fɔŋ leebu mini daabiligu kpaŋsibu nyɛla din ʒi Musulinima na ka bɛ ti ʒini tiŋgbani yaɣ'pala ka wuligi Musulinsi adiini,<ref name="Pew Research Center-2011">{{Cite report |url=http://www.pewforum.org/2011/01/27/the-future-of-the-global-muslim-population/ |title=The Future of the Global Muslim Population |date=27 January 2011 |publisher=[[Pew Research Center]] |access-date=27 December 2017 |archive-url=https://web.archive.org/web/20110209094904/http://www.pewforum.org/The-Future-of-the-Global-Muslim-Population.aspx |archive-date=9 February 2011 |url-status=live}}</ref> ka Musulinima kalinli pahi bini din gbaai yuuni 1869 zaŋ chaŋ yuuni 1914.<ref>{{harvp|Bulliet|2005|p=722}}</ref>
=== Contemporary era (20th century–present) ===
Ban gari ʒaamani Musulinsi tooni kpaŋsila Musulinima siyaasa kamani "[[Muslim Brotherhood]]" ni paati shɛŋa din pahi Arab yaɣili,<ref>{{Cite news |date=9 August 2011 |title=Are secular forces being squeezed out of Arab Spring? |work=[[BBC News]] |url=https://www.bbc.co.uk/news/world-middle-east-14447820 |access-date=10 August 2011 |archive-date=4 November 2022 |archive-url=https://web.archive.org/web/20221104171024/https://www.bbc.co.uk/news/world-middle-east-14447820 |url-status=live }}</ref><ref>{{Cite news |last=Slackman |first=Michael |date=23 December 2008 |title=Jordanian students rebel, embracing conservative Islam |work=[[New York Times]] |url=https://www.nytimes.com/2008/12/24/world/middleeast/24jordan.html |access-date=15 August 2011 |archive-date=4 November 2022 |archive-url=https://web.archive.org/web/20221104153440/https://www.nytimes.com/2008/12/24/world/middleeast/24jordan.html |url-status=live }}</ref> ka di tum viɛnyɛla piibu piibu nyaaŋa kamani [[Arab Spring]],<ref>{{Cite news |last=Kirkpatrick |first=David D. |date=3 December 2011 |title=Egypt's vote puts emphasis on split over religious rule |work=[[The New York Times]] |url=https://www.nytimes.com/2011/12/04/world/middleeast/egypts-vote-propels-islamic-law-into-spotlight.html |access-date=8 December 2011 |archive-date=4 November 2022 |archive-url=https://web.archive.org/web/20221104153442/https://www.nytimes.com/2011/12/04/world/middleeast/egypts-vote-propels-islamic-law-into-spotlight.html |url-status=live }}</ref> [[Jamaat-e-Islami]] din be South Asia mini [[Justice and Development Party (Turkey)|AK Party]], ka tahi vuhim na Turkey yuun gbaliŋ. [[Iran]] tiŋbani ni, nyɛla ban bo naa ʒili Musulinsi adiini tiŋgbani shɛli ni. Ban pahi kamani [[Rashid Rida|Sayyid Rashid Rida]] birigila adiini ʒaamani zalisi<ref>{{Cite book|last=Lauziere|first=Henri|title=The Making of Salafism: Islamic Reform in the Twentieth Century|publisher=Columbia University Press|year=2016|isbn=978-0-231-17550-0|location=New York, Chichester, West Sussex|page=237|quote="Prior to the fall of the Ottoman Empire, leading reformers who happened to be Salafi in creed were surprisingly open-minded: although they adhered to neo-Hanbali theology. However, the aftermath of the First World War and the expansion of European colonialism paved the way for a series of shifts in thought and attitude. The experiences of Rida offer many examples... he turned against the Shi'is who dared, with reason, to express doubts about the Saudi-Wahhabi project... . Shi'is were not the only victims: Rida and his associates showed their readiness to turn against fellow Salafis who questioned some of the Wahhabis' religious interpretations."}}</ref> ka saɣiritiri o ni boli shɛ "Western influence".<ref>{{Cite book|last=G. Rabil|first=Robert|title=Salafism in Lebanon: From Apoliticism to Transnational Jihadism|url=https://archive.org/details/salafisminlebano0000rabi|publisher=Georgetown University Press|year=2014|isbn=978-1-62616-116-0|location=Washington DC, US|pages=[https://archive.org/details/salafisminlebano0000rabi/page/n47 32]–33|quote="Western colonialists established in these countries political orders... that, even though not professing enmity to Islam and its institutions, left no role for Islam in society. This caused a crisis among Muslim reformists, who felt betrayed not only by the West but also by those nationalists, many of whom were brought to power by the West... Nothing reflects this crisis more than the ideological transformation of Rashid Rida (1865–1935)... He also revived the works of Ibn Taymiyah by publishing his writings and promoting his ideas. Subsequently, taking note of the cataclysmic events brought about by Western policies in the Muslim world and shocked by the abolition of the caliphate, he transformed into a Muslim intellectual mostly concerned about protecting Muslim culture, identity, and politics from Western influence. He supported a theory that essentially emphasized the necessity of an Islamic state in which the scholars of Islam would have a leading role... Rida was a forerunner of Islamist thought. He apparently intended to provide a theoretical platform for a modern Islamic state. His ideas were later incorporated into the works of Islamic scholars. Significantly, his ideas influenced none other than Hassan al-Bannah, founder of the Muslim Brotherhood in Egypt... The Muslim Brethren have taken up Rida's Islamic fundamentalism, a right-wing radical movement founded in 1928,.."}}</ref> Laɣingu din nyɛ [[Islamic State of Iraq and the Levant]] nyɛla ban yɛn mɔ n-nam saha ŋɔ salima liɣiri ka di niŋ bɛ liɣiri.<ref>{{cite news |url=https://www.theguardian.com/world/2014/nov/14/isis-gold-silver-copper-islamic-dinar-coins |title=Isis to mint own Islamic dinar coins in gold, silver and copper |work=The Guardian |date=21 November 2014 |access-date=31 July 2022 |archive-date=4 November 2022 |archive-url=https://web.archive.org/web/20221104153442/https://www.theguardian.com/world/2014/nov/14/isis-gold-silver-copper-islamic-dinar-coins |url-status=live }}</ref>
Musulinsi siyaasa laɣinsi nyaaŋa, 20th century saha Turkey, linjimanima daa ŋmerimi ni bɛ yiɣisi gɔmnantinima ban nyɛ Musulunima, lala n-nyɛli ka di daa lahi niŋ Tunisia.<ref>{{Cite news |date=29 April 2011 |title=Huge rally for Turkish secularism |work=[[BBC News]] |url=http://news.bbc.co.uk/2/hi/6604643.stm |access-date=6 December 2011 |archive-date=29 May 2012 |archive-url=https://archive.today/20120529003102/http://news.bbc.co.uk/2/hi/6604643.stm |url-status=live }}</ref><ref>{{Cite news |last=Saleh |first=Heba |date=15 October 2011 |title=Tunisia moves against headscarves |work=[[BBC News]] |url=http://news.bbc.co.uk/2/hi/6053380.stm |access-date=6 December 2011 |archive-date=29 May 2012 |archive-url=https://archive.today/20120529003101/http://news.bbc.co.uk/2/hi/6053380.stm |url-status=live }}</ref> Saudi Arabia tiŋgbani ni, tiŋgbani maa adiini sɔŋsikm daa nyɛla yini<ref>{{Cite news |date=28 June 2007 |title=Laying down the law: Islam's authority deficit |newspaper=[[The Economist]] |url=http://www.economist.com/node/9409354?story_id=9409354 |access-date=15 August 2011 |archive-date=6 March 2016 |archive-url=https://web.archive.org/web/20160306094736/http://www.economist.com/node/9409354?story_id=9409354 |url-status=live }}</ref> ka, Egypt tiŋgbani ni, tiŋgbani maa zaa [[Al-Azhar University]], din daa na nyɛ tiŋgbani maa kukoli di ʒi di gama zuɣu lihibu.<ref>{{cite book| title = The Princeton Encyclopedia of Islamic Political Thought| url = https://archive.org/details/princetonencyclo0000unse| last1 = Bowering | first1 = Gerhard | last2=Mirza |first2=Mahan |last3=Crone |first3=Patricia| year = 2013 | publisher = Princeton University Press | page=[https://archive.org/details/princetonencyclo0000unse/page/59 59]| isbn = 9780691134840
}}</ref> Salafism daa pilila Middle East.<ref>{{cite web |date=18 October 2008 |title=Ultraconservative Islam on rise in Mideast |url=https://www.nbcnews.com/id/wbna27256187 |access-date=24 September 2013 |publisher=[[MSNBC]] |archive-date=4 November 2013 |archive-url=https://web.archive.org/web/20131104032423/http://www.nbcnews.com/id/27256187/page/2/ |url-status=live }}</ref> Saudi Arabia daa niŋdila kampee tuhiri "revolutionary Islamist movements" din daa be Middle East, zaŋ dalim Iran.<ref>{{Cite news |last1=Almukhtar |first1=Sarah |last2=Peçanha |first2=Sergio |last3=Wallace |first3=Tim |date=5 January 2016 |title=Behind Stark Political Divisions, a More Complex Map of Sunnis and Shiites |work=[[The New York Times]] |url=https://www.nytimes.com/interactive/2016/01/04/world/middleeast/sunni-shiite-map-middle-east-iran-saudi-arabia.html |access-date=6 January 2016 |archive-date=4 November 2022 |archive-url=https://web.archive.org/web/20221104153442/https://www.nytimes.com/interactive/2016/01/04/world/middleeast/sunni-shiite-map-middle-east-iran-saudi-arabia.html |url-status=live }}</ref>
Musulunima ni daa bi galisi zuliya shɛŋa ni daa nyɛla bɛ ni kuri shɛba.<ref>{{cite web |last1=Thames |first1=Knox |title=Why the Persecution of Muslims Should Be on Biden's Agenda |url=https://foreignpolicy.com/2021/01/06/muslims-islam-china-india-myanmar-persecution-repression-biden-human-rights/ |work=[[Foreign Policy Magazine]] |date=6 January 2021 |language=English |access-date=5 February 2022 |archive-date=11 February 2022 |archive-url=https://web.archive.org/web/20220211114303/https://foreignpolicy.com/2021/01/06/muslims-islam-china-india-myanmar-persecution-repression-biden-human-rights/ |url-status=live }}</ref> Ban daa be di tooni n-daa nyɛ tiŋbihi ban daa mali kpeŋ kamani [[Khmer Rouge]], ban da nyɛ ka bɛ nyɛ bɛ dimba ka di daliri nyɛla bɛ daa adiini nyɛla din che ka bɛ yi bɛ ko ka che salo maa zaa,<ref>{{Cite magazine |last=Perrin |first=Andrew |date=10 October 2003 |title=Weakness in numbers |magazine=[[Time (magazine)|Time]] |url=http://content.time.com/time/magazine/article/0,9171,428133,00.html |access-date=24 September 2013 |url-access=subscription |archive-date=24 September 2013 |archive-url=https://archive.today/20130924035829/http://content.time.com/time/magazine/article/0,9171,428133,00.html |url-status=live }}</ref> [[Chinese Communist Party]] din be [[Xinjiang internment camps|Xinjiang]]<ref>{{cite web |last1=Beydoun |first1=Khaled A. |title=For China, Islam is a 'mental illness' that needs to be 'cured' |url=https://www.aljazeera.com/indepth/opinion/china-islam-mental-illness-cured-181127135358356.html |publisher=[[Al Jazeera English|Al Jazeera]] |language=English |access-date=5 February 2022 |archive-url=https://web.archive.org/web/20181210012542/https://www.aljazeera.com/indepth/opinion/china-islam-mental-illness-cured-181127135358356.html |archive-date=10 December 2018 |url-status=live }}</ref> ni tiŋgbani yahinima kamani [[Bosnian genocide]] saha.<ref>{{cite book |last=Mojzes |first=Paul |title=Balkan Genocides: Holocaust and Ethnic Cleansing in the Twentieth Century |url=https://archive.org/details/balkangenocidesh0000mojz |publisher=Rowman & Littlefield |year=2011 |isbn=978-1-4422-0663-2|page=[https://archive.org/details/balkangenocidesh0000mojz/page/178 178]}}</ref> Myanmar linjimanima [[Tatmadaw]] miricho [[Rohingya people|Rohingya Muslims]] daa nyɛla bibiɛlim zaŋ ti ninsalisili, UN mini Amnesty International zalisi ni,<ref>{{cite news |author=Oliver Holmes |date=19 December 2016 |title=Myanmar's Rohingya campaign 'may be crime against humanity' |newspaper=The Guardian |url=https://www.theguardian.com/world/2016/dec/19/myanmars-rohingya-campaign-may-be-against-humanity |url-status=live |access-date=5 January 2017 |archive-url=https://web.archive.org/web/20170106013700/https://www.theguardian.com/world/2016/dec/19/myanmars-rohingya-campaign-may-be-against-humanity |archive-date=6 January 2017}}</ref><ref>{{Cite web|date=19 December 2016|title=Rohingya abuse may be crimes against humanity: Amnesty|website=Al Jazeera|url=https://www.aljazeera.com/news/2016/12/19/rohingya-abuse-may-be-crimes-against-humanity-amnesty/|access-date=2023-02-21|archive-date=22 September 2023|archive-url=https://web.archive.org/web/20230922232529/https://www.aljazeera.com/news/2016/12/19/rohingya-abuse-may-be-crimes-against-humanity-amnesty/|url-status=live}}</ref> ka [[Office of the United Nations High Commissioner for Human Rights|OHCHR]] Fact-Finding Mission daa nya ka [[Rohingya genocide|genocide]], ethnic cleansing, ni din pahi pahi gba nyɛ bibiɛlim zaŋ ti ninsalisili.<ref>{{Cite web|url=https://www.ohchr.org/EN/HRBodies/HRC/MyanmarFFM/Pages/ReportoftheMyanmarFFM.aspx|title=Report of Independent International Fact-Finding Mission on Myanmar |date=27 August 2018|website=ohchr.org|access-date=14 August 2019|archive-url=https://web.archive.org/web/20181019232309/https://www.ohchr.org/EN/HRBodies/HRC/MyanmarFFM/Pages/ReportoftheMyanmarFFM.aspx|archive-date=19 October 2018|url-status=live}}</ref>
Ninneesim zaŋ kana lahabali wuligibu toontibo ni nyɛla din wuligi adiini baŋsim pam. [[Hijab]] zaŋ ku bukaata nyɛla din niŋ bayana<ref>{{Cite news |last=Slackman |first=Michael |date=28 January 2007 |title=In Egypt, a new battle begins over the veil |work=[[The New York Times]] |url=https://www.nytimes.com/2007/01/28/weekinreview/28slackman.html |access-date=15 August 2011 |archive-date=3 May 2019 |archive-url=https://web.archive.org/web/20190503150409/https://www.nytimes.com/2007/01/28/weekinreview/28slackman.html |url-status=live }}</ref> ka Musulunsi adiini baŋdiba shɛba mori ni bɛ waligi Musulunsi adiini dihitabilinima ka che kaya ni taɣada.{{sfnp|Nigosian|2004|p=41}} Zuliya shɛŋa ni, lala lahabali ŋɔ wuligibu nyɛla din tahi "[[televangelist]]" waazu niŋdiba na, kamani [[Amr Khaled]].<ref>{{Cite news|last=|first=|title=Islamic televangelist; holy smoke|agency=[[The Economist]]|url=http://www.economist.com/node/21534763|access-date=5 February 2022|archive-date=4 September 2013|archive-url=https://web.archive.org/web/20130904164441/http://www.economist.com/node/21534763|url-status=live}}</ref>{{sfnp|Esposito|2010|p=263}} Sokam tɛha ni Musulunsi adiini<ref>V. Šisler: ''The Internet and the Construction of Islamic Knowledge in Europe'' p. 212</ref> daa tooi zooi la "[[Liberal Muslims]]" ban daa mo di bɛ zaŋ adiini kaya ni taɣada dolisi gɔmnanti tali,{{sfnp|Esposito|2004|pp=118–119, 179}}{{sfnp|Rippin|2001|p=288}} so'chibi shɛli niriba shɛba ni daa bi saɣitishɛli.<ref>{{cite book|author1=Adams, Charles J.|editor1-last=Esposito|editor1-first=John L.|title=Voices of Resurgent Islam|url=https://archive.org/details/voicesofresurgen00hcen|url-access=registration|date=1983|publisher=Oxford University Press|pages=[https://archive.org/details/voicesofresurgen00hcen/page/113 113–4] |chapter=Maududi and the Islamic State|quote=[Maududi believed that] when religion is relegated to the personal realm, men inevitably give way to their bestial impulses and perpetrate evil upon one another. In fact it is precisely because they wish to escape the restraints of morality and the divine guidance that men espouse secularism.}}</ref><ref>{{Cite web|last=Meisami|first=Sayeh|date=2013|title='Abdolkarim Soroush |url=https://www.oxfordbibliographies.com/view/document/obo-9780195390155/obo-9780195390155-0034.xml|url-status=live|access-date=2021-10-12 |website=Oxford Bibliographies|language=en|archive-url=https://web.archive.org/web/20131105164410/http://www.oxfordbibliographies.com/view/document/obo-9780195390155/obo-9780195390155-0034.xml |archive-date=2013-11-05 }}</ref> <ref>{{cite encyclopedia|title=Secularism, State Neutrality, and Islam|author=Abdullah Saeed|encyclopedia=The Oxford Handbook of Secularism|editor1=Phil Zuckerman|editor2=John R. Shook |url=http://www.oxfordhandbooks.com/abstract/10.1093/oxfordhb/9780199988457.001.0001/oxfordhb-9780199988457-e-12|year=2017|page=188 |doi=10.1093/oxfordhb/9780199988457.013.12|isbn=978-0-19-998845-7|access-date=7 August 2023|archive-date=3 September 2021|archive-url=https://web.archive.org/web/20210903020955/https://www.oxfordhandbooks.com/abstract/10.1093/oxfordhb/9780199988457.001.0001/oxfordhb-9780199988457-e-12|url-status=live}}{{subscription required}}</ref> <ref>{{cite encyclopedia|author=Nader Hashemi|title=Secularism|encyclopedia=The Oxford Encyclopedia of the Islamic World|editor=John L. Esposito|publisher=Oxford University Press|location=Oxford|year=2009|isbn=978-0-19-530513-5 |url=http://www.oxfordreference.com/view/10.1093/acref/9780195305135.001.0001/acref-9780195305135-e-0714|access-date=7 August 2023|archive-date=6 December 2022|archive-url=https://web.archive.org/web/20221206153300/https://www.oxfordreference.com/view/10.1093/acref/9780195305135.001.0001/acref-9780195305135-e-0714|url-status=live}}{{subscription required}}</ref>
== Demographics ==
{{Main|Muslim world|Ummah}}
{{See also|Islam by country|Muslim population growth}}
[[File:MuslimWorldDemographics2022.png|thumb|Muslim distribution worldwide, based on latest available data<ref>{{cite web |title=Data taken from various sources, see description in link |date=22 August 2022 |url=https://commons.wikimedia.org/wiki/File:MuslimWorldDemographics2022.png |publisher=Wikimedia Commons |access-date=26 August 2022 |archive-date=21 December 2022 |archive-url=https://web.archive.org/web/20221221084403/https://commons.wikimedia.org/wiki/File:MuslimWorldDemographics2022.png |url-status=live}}</ref>|upright=1.35]]
[[File:Islam percent population in each nation World Map Muslim data by Pew Research.svg|thumb|World percentage of Muslims by country |upright=1.35]]
Zaŋ kana yuuni 2020, kamani vaabu 24% duniaa daadabiɛlim kalibu puuni, bee kamani niriba 1.9 billion, n-daa nyɛ Musulinima.<ref name="pewresearch.orgReligion"/><ref name="www.pewresearch.org-2022"/><ref>{{Cite web|url=https://worldpopulationreview.com/country-rankings/muslim-population-by-country|title=Muslim Population by Country 2023|website=worldpopulationreview.com|access-date=14 August 2021|archive-date=31 October 2022|archive-url=https://web.archive.org/web/20221031214555/https://worldpopulationreview.com/country-rankings/muslim-population-by-country|url-status=live}}</ref><ref>{{Cite web|url=https://www.pewresearch.org/religion/2011/01/27/the-future-of-the-global-muslim-population/|title=The Future of the Global Muslim Population|date=27 January 2011|access-date=26 October 2022|archive-date=30 September 2023|archive-url=https://web.archive.org/web/20230930233955/https://www.pewresearch.org/religion/2011/01/27/the-future-of-the-global-muslim-population/|url-status=live}}</ref><ref>{{cite web | url=https://www.pewresearch.org/fact-tank/2017/08/09/muslims-and-islam-key-findings-in-the-u-s-and-around-the-world/ | title=Muslims and Islam: Key findings in the U.S. and around the world | date=9 August 2017 | access-date=19 December 2022 | archive-date=8 November 2022 | archive-url=https://web.archive.org/web/20221108121140/https://www.pewresearch.org/fact-tank/2017/08/09/muslims-and-islam-key-findings-in-the-u-s-and-around-the-world/ | url-status=live }}</ref><ref>Lipka, Michael, and Conrad Hackett. [2015] 6 April 2017. "[https://www.pewresearch.org/fact-tank/2017/04/06/why-muslims-are-the-worlds-fastest-growing-religious-group/ Why Muslims are the world's fastest-growing religious group] {{Webarchive|url=https://web.archive.org/web/20190514123559/https://www.pewresearch.org/fact-tank/2017/04/06/why-muslims-are-the-worlds-fastest-growing-religious-group/|date=14 May 2019}}" (data analysis). ''Fact Tank''. [[Pew Research Center]].</ref> Yuuni 1900, lala buɣisibu ŋɔ daa nyɛla vaabu 12.3%,<ref>David B. Barrett, George T. Kurian, and Todd M. Johnson, World Christian Encyclopedia: A comparative survey of churches and religions in the modern world, Vol. 1: The world by countries: religionists, churches, ministries 2d ed. (New York: Oxford Univ. Press, 2001), 4.</ref> yuuni 1990 di daa nyɛla vaabu 19.9%<ref name="Pew Research Center-2011"/> ka bɛ daa buɣisi ni tooni ha di ni tooi paai vaabu 29.7% zaŋ chaŋ yuuni 2050.<ref name="pew2015">Pew Forum for Religion & Public Life. April 2015. "[https://assets.pewresearch.org/wp-content/uploads/sites/11/2015/03/PF_15.04.02_ProjectionsFullReport.pdf The Future of World Religions: Population Growth Projections, 2010–2050] {{Webarchive|url=https://web.archive.org/web/20201211090450/http://assets.pewresearch.org/wp-content/uploads/sites/11/2015/03/PF_15.04.02_ProjectionsFullReport.pdf|date=11 December 2020}}." [[Pew Research Center]]. p. 70 [https://www.pewforum.org/2015/04/02/religious-projections-2010-2050/ Article] {{Webarchive|url=https://web.archive.org/web/20201207093700/https://www.pewforum.org/2015/04/02/religious-projections-2010-2050/|date=7 December 2020}}.</ref> [[Pew Research Center]] daa buɣisiya ni musulinima vaabu 87–90% n-nyɛ Sunni ka vaabu 10–13% nyɛ Shia.{{sfnp|Pew Forum for Religion & Public Life|2009|p=1|ps=. "Of the total Muslim population, 10–13% are Shia Muslims and 87–90% are Sunni Muslims."}} Kamani 49 countries nyɛla Musulinima galisim,{{sfnp|Pew Forum for Religion & Public Life|2009|p=11}}<ref>{{Cite book |last1=Ba-Yunus |first1=Ilyas |title=Muslims in the United States |last2=Kone, Kassim |publisher=[[Greenwood Publishing]] Group |year=2006 |page=[https://archive.org/details/muslimsunitedsta00bayu/page/n186 172] |url=https://archive.org/details/muslimsunitedsta00bayu |url-access=registration |isbn=978-0-313-32825-1}}</ref><ref>{{cite web |title=Muslim Majority Countries 2021 |url=https://worldpopulationreview.com/country-rankings/muslim-majority-countries |access-date=25 July 2021 |website=worldpopulationreview.com |archive-date=1 January 2022 |archive-url=https://web.archive.org/web/20220101055328/https://worldpopulationreview.com/country-rankings/muslim-majority-countries |url-status=live }}</ref><ref>[[Pew Forum|The Pew Forum on Religion and Public Life]]. December 2012. "[https://assets.pewresearch.org/wp-content/uploads/sites/11/2014/01/global-religion-full.pdf The Global Religious Landscape: A Report on the Size and Distribution of the World's Major Religious Groups as of 2010] {{Webarchive|url=https://web.archive.org/web/20180323215026/http://assets.pewresearch.org/wp-content/uploads/sites/11/2014/01/global-religion-full.pdf|date=23 March 2018}}." DC: Pew Research Center. [https://www.pewforum.org/2012/12/18/global-religious-landscape-exec/ Article] {{Webarchive|url=https://web.archive.org/web/20180926222120/http://www.pewforum.org/2012/12/18/global-religious-landscape-exec/|date=26 September 2018}}.</ref><ref>{{cite web |date=7 March 2018 |title=Islam in Russia |url=https://www.aljazeera.com/features/2018/3/7/islam-in-russia/ |access-date=15 June 2021 |website=[[Al Jazeera English|Al Jazeera]] |publisher=[[Anadolu Agency|Anadolu News Agency]] |archive-date=28 December 2023 |archive-url=https://web.archive.org/web/20231228024349/https://www.aljazeera.com/amp/features/2018/3/7/islam-in-russia |url-status=live }}</ref><ref>{{Citation |title=Book review: Russia's Muslim Heartlands reveals diverse population |date=21 April 2018 |url=https://www.thenational.ae/arts-culture/book-review-russia-s-muslim-heartlands-reveals-diverse-population-1.723230 |work=[[The National (Abu Dhabi)|The National]] |access-date=13 January 2019 |archive-date=14 January 2019 |archive-url=https://web.archive.org/web/20190114210257/https://www.thenational.ae/arts-culture/book-review-russia-s-muslim-heartlands-reveals-diverse-population-1.723230 |url-status=live }}</ref> ka vaabu 62% dunia Musulinima be Asia, ka 683 million be [[Islam in Indonesia|Indonesia]],<ref>Pew Forum for Religion and Public Life. April 2015. "[https://www.pewforum.org/2015/04/02/muslims/pf_15-04-02_projectionstables74/ 10 Countries With the Largest Muslim Populations, 2010 and 2050] {{Webarchive|url=https://web.archive.org/web/20170207115222/http://www.pewforum.org/2015/04/02/muslims/pf_15-04-02_projectionstables74/|date=7 February 2017}}" (projections table). [[Pew Research Center]].</ref> [[Islam in Pakistan|Pakistan]], [[Islam in India|India]], ni [[Islam in Bangladesh|Bangladesh]] ko.<ref>{{cite web|title=Secrets of Islam|url=https://www.usnews.com/usnews/graphics/religion/islams_global_reach.htm|url-status=live|archive-url=https://web.archive.org/web/20110122200555/http://www.usnews.com/usnews/graphics/religion/islams_global_reach.htm|archive-date=22 January 2011|access-date=24 September 2013|website=[[U.S. News & World Report]]}} Information provided by the International Population Center, Department of Geography, [[San Diego State University]] (2005).</ref>{{sfnp|Pew Forum for Religion & Public Life|2009|pp=15, 17}}<ref>{{Cite book |last1=Pechilis |first1=Karen |url=https://books.google.com/books?id=kaubzRxh-U0C |title=South Asian Religions: Tradition and Today |last2=Raj |first2=Selva J. |date=2013 |publisher=[[Routledge]] |isbn=978-0-415-44851-2 |page=[https://books.google.com/books?id=kaubzRxh-U0C&pg=PA193 193] |access-date=3 May 2019 |archive-date=28 December 2023 |archive-url=https://web.archive.org/web/20231228024331/https://books.google.com/books?id=kaubzRxh-U0C |url-status=live }}</ref>[[Arab Muslims|Arab Musulinima]] n-nyɛ ban galisi pam dunia,<ref>Margaret Kleffner Nydell [https://books.google.com/books?id=ZNoiieefqAcC Understanding Arabs: A Guide For Modern Times] {{Webarchive|url=https://web.archive.org/web/20231228024737/https://books.google.com/books?id=ZNoiieefqAcC|date=28 December 2023}}, Intercultural Press, 2005, {{ISBN|1931930252}}, page xxiii, 14</ref> ka ban paya nyɛ [[Bengali Muslims|Bengalis]]<ref>{{cite book|author=Richard Eaton|url=https://books.google.com/books?id=pR0LzVCpfw8C|title=Islam in South Asia in Practice|date=8 September 2009|publisher=Princeton University Press|isbn=978-1-4008-3138-8|editor=Barbara D. Metcalf|page=275|chapter=Forest Clearing and the Growth of Islam in Bengal}}</ref><ref>{{cite book|author1=Meghna Guhathakurta|url=https://books.google.com/books?id=haGORCJRlOUC&pg=PA50|title=The Bangladesh Reader: History, Culture, Politics|author2=Willem van Schendel|date=30 April 2013|publisher=Duke University Press|isbn=978-0822353188|page=50|access-date=7 November 2016|archive-url=https://web.archive.org/web/20230707092408/https://books.google.com/books?id=haGORCJRlOUC&pg=PA50|archive-date=7 July 2023|url-status=live}}</ref> ni [[Punjabi Muslims|Punjabis]].<ref>{{cite book|last=Gandhi|first=Rajmohan|title=Punjab: A History from Aurangzeb to Mountbatten|publisher=Aleph Book Company|year=2013|isbn=978-93-83064-41-0|location=New Delhi, India, Urbana, [[Illinois]]|page=1}}.</ref> Buɣisibu nima pam wuhiya ni [[Islam in China|China]] mali kamani Musulinima 20 zaŋ chaŋ 30 million (1.5% zaŋ chaŋ 2% bɛ daadam biɛlim puuni).<ref>{{cite web|title=Explore All Countries – China|url=https://www.cia.gov/the-world-factbook/countries/china/|url-status=live|archive-url=https://web.archive.org/web/20210213122152/https://www.cia.gov/the-world-factbook/countries/china/|archive-date=13 February 2021|access-date=15 September 2009|work=[[The World Factbook]]|publisher=[[Central Intelligence Agency]]}}</ref><ref>{{cite web|title=China (includes Hong Kong, Macau, and Tibet)|url=https://2009-2017.state.gov/j/drl/rls/irf/2006/71338.htm|url-status=live|archive-url=https://web.archive.org/web/20190710075050/https://2009-2017.state.gov/j/drl/rls/irf/2006/71338.htm|archive-date=10 July 2019|access-date=24 September 2013|website=Archived Content|publisher=U.S. Department of State}}</ref> [[Islam in Europe|Europe]] Musulinsi n-nyɛ adiini din galisi pahi buyi Dolodolo nuu yi yi tiŋgbana pam ni, ka daa zooi pam yuuni 2005,<ref>{{Cite news|date=23 December 2005|title=Muslims in Europe: Country guide|work=[[BBC News]]|url=http://news.bbc.co.uk/2/hi/europe/4385768.stm|url-status=live|access-date=1 April 2010|archive-url=https://web.archive.org/web/20090929213440/http://news.bbc.co.uk/2/hi/europe/4385768.stm|archive-date=29 September 2009}}</ref> ka pahi vaabu 4.9% Europe daadamnima ni yuuni 2016.<ref>{{citation|last=Hackett|first=Conrad|title=5 facts about the Muslim population in Europe|date=November 29, 2017|url=http://www.pewresearch.org/fact-tank/2017/11/29/5-facts-about-the-muslim-population-in-europe/|work=[[Pew Research Center]]|archive-url=https://web.archive.org/web/20190105202657/http://www.pewresearch.org/fact-tank/2017/11/29/5-facts-about-the-muslim-population-in-europe/|access-date=17 January 2023|archive-date=5 January 2019|url-status=live}}</ref>
Ban dolisiri kpɛri Musulinsi adiini ni dii bi pahiri adiini ŋɔ ni, dama baŋdiba buɣisiya ni ban kperi dini mini ban yiri nyɛla yim."<ref>{{Cite report|title=The Future of the Global Muslim Population|section=Conversion|date=27 January 2011|publisher=Pew Research Center|section-url=https://www.pewforum.org/2011/01/27/future-of-the-global-muslim-population-related-factors/#conversion|url=http://www.pewforum.org/2011/01/27/the-future-of-the-global-muslim-population/|quote=there is no substantial net gain or loss in the number of Muslims through conversion globally; the number of people who become Muslims through conversion seems to be roughly equal to the number of Muslims who leave the faith|access-date=12 May 2020|archive-date=24 December 2018|archive-url=https://web.archive.org/web/20181224211126/http://www.pewforum.org/2011/01/27/the-future-of-the-global-muslim-population/|url-status=live}}</ref> Amaa di ni tooi niŋ ka niriba 3 million yi bɛ adiini nima ni n-kpe Musulinsi adiini ni zaŋ chaŋ yuuni 2010 ni 2050, ka di pam yɛn nyɛla [[Sub Saharan Africa]] (2.9 million).<ref>{{cite web|title=Cumulative Change Due to Religious Switching, 2010–2050, p.43|url=http://www.pewforum.org/files/2015/03/PF_15.04.02_ProjectionsFullReport.pdf|url-status=dead|archive-url=https://wayback.archive-it.org/all/20150429153811/http://www.pewforum.org/files/2015/03/PF_15.04.02_ProjectionsFullReport.pdf|archive-date=29 April 2015|access-date=4 May 2016}}</ref><ref>{{Cite web|date=5 April 2017|title=The Changing Global Religious Landscape|url=https://www.pewforum.org/2017/04/05/the-changing-global-religious-landscape/|url-status=live|archive-url=https://web.archive.org/web/20220218030628/https://www.pewforum.org/2017/04/05/the-changing-global-religious-landscape/|archive-date=18 February 2022|access-date=17 December 2022|work=Pew Research Center}}</ref>Lahabali din yina [[CNN]] nima sani wuhiya ni, "Musulinsi adiini nyɛla niriba yaɣayaɣa ni kperi shɛli ni, ban yi polo pam n-nyɛ "African-Americans".<ref>{{cite news|title=Fast-growing Islam winning converts in Western world|publisher=[[CNN]]|url=http://edition.cnn.com/WORLD/9704/14/egypt.islam/|url-status=live|access-date=6 May 2016|archive-url=https://web.archive.org/web/20181015114027/http://edition.cnn.com/WORLD/9704/14/egypt.islam/|archive-date=15 October 2018}}</ref> [[Islam in Britain|Britain]] tiŋgbani ni, kamani niriba tusaa ayɔbu n-kperi Musulinsi adiini ni yuuni kam, lahabali din yina British Muslims Monthly Survey ni wuhi shɛm, Ban daa kperi Musulinsi adiini pam Britain tiŋgbani ni daa nyɛla paɣaba.<ref>{{cite web|title=British Muslims Monthly Survey for June 2000, Vol. VIII, No. 6|url=http://artsweb.bham.ac.uk/bmms/2000/06June00.asp#Women%20convert|url-status=live|archive-url=https://web.archive.org/web/20080214160750/http://artsweb.bham.ac.uk/bmms/2000/06June00.asp#Women%20convert|archive-date=2008-02-14|access-date=2020-09-28|at=Women convert}}</ref> "''The Huffington Post" ni wuhi shɛm'', "Ni ban ti li zaɣa wuhiya ni niriba 20,000 America n-dolisiri kperi Musulinsi adiini ni yuuni kam", ka bɛ pam nyɛ paɣaba mini [[African-American Muslims|African-Americans]].<ref>{{Cite web|date=2011-08-24|title=Conversion To Islam One Result Of Post-9/11 Curiosity|url=https://www.huffpost.com/entry/post-911-islam-converts_n_935572|url-status=live|archive-url=https://web.archive.org/web/20210111201117/https://www.huffpost.com/entry/post-911-islam-converts_n_935572|archive-date=2021-01-11|access-date=2020-11-26|website=HuffPost|language=en}}</ref><ref>{{cite web|author-last=Bindel|author-first=Julie|author-link=Julie Bindel|date=26 April 2010|title=Why do Western Women Convert?|url=http://standpointmag.co.uk/features-may-10-why-do-western-women-convert-julie-bindel-islam-female-conversion|url-status=live|archive-url=https://web.archive.org/web/20141006102003/http://standpointmag.co.uk/features-may-10-why-do-western-women-convert-julie-bindel-islam-female-conversion|archive-date=6 October 2014|access-date=8 May 2016|work=[[Standpoint (magazine)|Standpoint]]}}</ref>
Di kalinli ni, Musulinsi adiini n-nyɛ adiini din zoori yomyom, ka ni tooi niŋ adiini din galisi pɔi ka 21st century naan yi naai, n-gari Dolodolo adiini.<ref>{{Cite web|last1=Lipka|first1=Michael|last2=Hackett|first2=Conrad|date=April 6, 2017|title=Why Muslims are the world's fastest-growing religious group|url=https://www.pewresearch.org/fact-tank/2017/04/06/why-muslims-are-the-worlds-fastest-growing-religious-group/|url-status=live|archive-url=https://web.archive.org/web/20190514123559/https://www.pewresearch.org/fact-tank/2017/04/06/why-muslims-are-the-worlds-fastest-growing-religious-group/|archive-date=14 May 2019|access-date=2022-11-21|website=Pew Research Center|language=en-US}}</ref><ref name="pew20152">Pew Forum for Religion & Public Life. April 2015. "[https://assets.pewresearch.org/wp-content/uploads/sites/11/2015/03/PF_15.04.02_ProjectionsFullReport.pdf The Future of World Religions: Population Growth Projections, 2010–2050] {{Webarchive|url=https://web.archive.org/web/20201211090450/http://assets.pewresearch.org/wp-content/uploads/sites/11/2015/03/PF_15.04.02_ProjectionsFullReport.pdf|date=11 December 2020}}." [[Pew Research Center]]. p. 70 [https://www.pewforum.org/2015/04/02/religious-projections-2010-2050/ Article] {{Webarchive|url=https://web.archive.org/web/20201207093700/https://www.pewforum.org/2015/04/02/religious-projections-2010-2050/|date=7 December 2020}}.</ref> Di buɣisiya ni, zaŋ chaŋ yuuni 2050, ni Musulinima kalinli ni tooi miri Dolodolonima ban be dunia, "ka di nyɛla Musunima ni dɔɣiri shɛm zuɣu."<ref name="pew20152"/>
==Main branches or denominations==
{{Main|Islamic schools and branches#Main branches or denominations}}{{See also|Shia–Sunni relations}}
=== Sunni ===
{{Main|Sunni Islam}}
[[File:Sahih Al-Bukhari in English.png|thumb|right|The nine volumes of [[Sahih Al-Bukhari]], one of the [[Al-Kutub Al-Sittah|six Sunni hadith books]]]]
Sunni Musulinsi, bee Sunnism, n-nyɛ Musulinsin adiini pubu yaɣili din galisi pam.<ref>{{Cite encyclopedia |url=https://www.britannica.com/topic/Sunni |title=Sunni |encyclopedia=[[Encyclopædia Britannica]] |access-date=17 September 2021 |archive-date=30 April 2015 |archive-url=https://web.archive.org/web/20150430101807/http://www.britannica.com/EBchecked/topic/574006/Sunnite |url-status=live }}</ref><ref>{{cite encyclopedia |title=Sunni Islam |editor-first=John L. |editor-last=Esposito |encyclopedia=The Oxford Dictionary of Islam |publisher=Oxford University Press |location=Oxford |year=2014 |url=http://www.oxfordislamicstudies.com/article/opr/t125/e2280 |access-date=10 January 2010 |archive-date=5 October 2018 |archive-url=https://web.archive.org/web/20181005013247/http://www.oxfordislamicstudies.com/article/opr/t125/e2280 |url-status=dead }}</ref><ref>Denny, Frederick. 2010. [https://books.google.com/books?id=D5_N97bAiJ0C&pg=PA3 ''Sunni Islam: Oxford Bibliographies Online Research Guide'']. Oxford: [[Oxford University Press]]. p. 3. "Sunni Islam is the dominant division of the global Muslim community, and throughout history it has made up a substantial majority (85 to 90%) of that community."</ref> Lala bachi ŋɔ nyɛla bachi din nyɛ "ahl as-sunna wa'l-jamaat" zaɣ'ŋmaa,ka di gbunni nyɛ "[[Sunnah|sunna]] niriba (Muhammad tuuntumsa) ni mabiligu".<ref>{{cite encyclopedia |title=Ahl as-Sunnah |encyclopedia=[[Islam Ansiklopedisi]] |publisher=Turkish Diyanet Foundation |location=Istanbul |url=https://islamansiklopedisi.org.tr/ehl-i-sunnet |last=Yavuz |first=Yusuf Şevki |date=1994 |volume=10 |pages=525–530 |lang=tr |access-date=28 December 2021 |archive-date=28 December 2021 |archive-url=https://web.archive.org/web/20211228114411/https://islamansiklopedisi.org.tr/ehl-i-sunnet |url-status=live }}</ref> Sunni Musulinsi adiini nyɛla bɛ ni booni shɛli saha shɛŋa "orthodox Islam",<ref>{{cite book |author1=John Richard Thackrah |title=Dictionary of Terrorism |date=2013 |publisher=Routledge |isbn=978-1135165956 |edition=2, revised |page=252}}</ref><ref>{{cite book |title=The Status of Women Under Islamic Law and Modern Islamic Legislation |url=https://archive.org/details/statusofwomenund0000nasi_k9w1 |date=2009 |publisher=Brill |isbn=978-9004172739 |editor1-last=Nasir |editor1-first=Jamal J. |edition=revised |page=[https://archive.org/details/statusofwomenund0000nasi_k9w1/page/11 11]}}</ref><ref>{{cite book |author1=George W. Braswell |title=What You Need to Know about Islam & Muslims |url=https://archive.org/details/whatyouneedtokno0000bras |date=2000 |publisher=B&H Publishing Group |isbn=978-0805418293 |edition=illustrated |page=[https://archive.org/details/whatyouneedtokno0000bras/page/62 62]}}</ref> amaa baŋdiba shɛba bi saɣiti li, ka ban pa Sunni nima pam ni tooi nyɛ ka di nyɛ taali.<ref>An Introduction to the Hadith. John Burton. Published by Edinburgh University Press. 1996. p. 201. Cite: "Sunni: Of or pertaining ''sunna'', especially the ''Sunna'' of the Prophet. Used in conscious opposition to Shi'a, Shi'í. There being no ecclesia or centralized magisterium, the translation 'orthodox' is inappropriate. To the Muslim 'unorthodox' implies heretical, ''mubtadi'', from ''bid'a'', the contrary of ''sunna'' and so 'innovation'."</ref> Sunni nima, bee saha shɛŋa "Sunnites", ni tuuli "caliphs" niriba anahi n-daa nyɛ ban zani Muhammad zaai ka zaŋ di shɛhira dalim hadiisi nima dibaa ayɔbu, ka doli di puuni yini: [[Hanafi]], [[Hanbali]], [[Maliki]] bee [[Shafi'i]].<ref name="Lexico">{{cite web |title=sharia |url=https://www.lexico.com/definition/sharia |archive-url=https://web.archive.org/web/20200122164555/https://www.lexico.com/definition/sharia |archive-date=22 January 2020 |website=Lexico |publisher=[[Oxford University Press]] |url-status=dead}}</ref><ref>{{harvp|Esposito|2003|pp=275, 306}}</ref>
=== Shia ===
{{Main|Shia Islam}}
[[File:Nahj al-Balagha.jpg|thumb|[[Nahj al-balagha]], collection of sermons, letters, and sayings attributed to [[Ali|Imam Ali]].]]
Shia Islam, bee Shi'ism, n-nyɛ Musulinsi adiini din galisin pahi buyi Musulinsi adiini pubu ni.<ref>{{cite web |title=Field Listing :: Religions |url=https://www.cia.gov/library/publications/the-world-factbook/fields/2122.html |url-status=dead |archive-url=https://web.archive.org/web/20100706231326/https://www.cia.gov/library/publications/the-world-factbook/fields/2122.html |archive-date=6 July 2010 |access-date=25 October 2010 |website=[[The World Factbook]] |publisher=[[Central Intelligence Agency]] |quote=Sunni Islam accounts for over 75% of the world's Muslim population." ... "Shia Islam represents 10–15% of Muslims worldwide.}}</ref><ref>{{cite web |title=Sunni |url=https://berkleycenter.georgetown.edu/essays/sunni |url-status=dead |archive-url=https://web.archive.org/web/20200614103622/https://berkleycenter.georgetown.edu/essays/sunni |archive-date=14 June 2020 |access-date=24 May 2020 |publisher=[[Berkley Center for Religion, Peace, and World Affairs]] |quote=Sunni Islam is the largest denomination of Islam, comprising about 85% of the world's over 1.5 billion Muslims.}}</ref>{{sfnp|Pew Forum for Religion & Public Life|2009|p=1|ps=. "Of the total Muslim population, 10–13% are Shia Muslims and 87–90% are Sunni Muslims."}} Shias, bee Shiites, za mi ni Muhammad fa'diriba ban nyɛ toondaannima nyƐla ban yina Muhammad daŋ ni bɛ ni boli shɛba [[Ahl al-Bayt]] ni lala kpamba, bɛ ni boli shɛba "[[Imamate in Shia doctrine|Imam]]s", nyɛla ban mali tabiibi.<ref>{{cite encyclopedia|url=https://www.britannica.com/topic/Shii|title=Shiʿi|last=Newman|first=Andrew J.|publisher=Encyclopedia Britannica|access-date=28 December 2021|archive-date=20 July 2019|archive-url=https://web.archive.org/web/20190720054917/https://www.britannica.com/topic/Shii|url-status=live}}</ref><ref>{{Cite encyclopedia |year=2004 |title=Sunni Islam |encyclopedia=The Encyclopedia of the Modern Middle East and North Africa |publisher=[[Macmillan Publishers|MacMillan]] Reference |editor-last=Philip Mattar |edition=2nd |author=Tayeb El-Hibri, Maysam J. al Faruqi}}</ref> Shias nyɛla ban doli [[Ja'fari school|Ja'fari school of jurisprudence]].<ref>{{Cite book |author=John Corrigan, Frederick Denny, Martin S Jaffee, Carlos Eire |year=2011 |title=Jews, Christians, Muslims: A Comparative Introduction to Monotheistic Religions |publisher= Cambridge University Press |id=978-0205026340 }}</ref>
{{multiple image
| align = center
| image1 = Imam_Ali_shrine_-_1_May_2015_19.jpg
| width1 = 217
| alt1 =
| caption1 = [[Imam Ali Shrine]] in [[Najaf]], the third holiest place for Shia Muslims after Mecca and Medina.
| image2 = حرم الامام الحسين.jpg
| width2 = 200
| alt2 =
| caption2 = [[Imam Hussein Shrine]] in [[Karbala]], a holy site for Shia Muslims.
| width3 = 289
| alt3 =
| footer =
| image3 = ImamReza(A).jpg
| caption3 = [[Imam Reza shrine]], the world's largest mosque, in [[Mashhad]], [[Iran]]. 25 million Shias visiting the shrine each year.
}}
=== Muhakkima ===
{{Main|Muhakkima|Ibadi Islam|Kharijites}}
Ban doli [[Ibadi Islam]] bee [[Ibadism]] paai kamani Musulinima 1.45 million dunia yaɣa zaa (~0.08% Musulinima), ka bɛ pam be [[Oman]].<ref>{{Cite book |last=Robert Brenton Betts |url=https://books.google.com/books?id=vFq_KUqqWJMC&pg=PA15 |title=The Sunni-Shi'a Divide: Islam's Internal Divisions and Their Global Consequences |date=31 July 2013 |isbn=978-1-61234-522-2 |pages=14–15 |publisher=Potomac Books |access-date=7 January 2015 |archive-date=28 December 2023 |archive-url=https://web.archive.org/web/20231228024743/https://books.google.com/books?id=vFq_KUqqWJMC&pg=PA15#v=onepage&q&f=false |url-status=live }}</ref> Ibadism nyɛla bɛ ni lihi shɛili ka di nyɛ [[kharijites]] balishɛli, amaa Ibadis maŋmaŋa bɛ saɣiti lala yɛltɔɣa ŋɔ. Kharijites daa nyɛla ninvuɣi shɛba ban ni gaaba ni Caliph Ali ni o ni daa saɣiti ninvuɣi so bɛ ni daa dihitabili ni o tumdila taya ni bɛ bɔ maligu taba sunsuuni.Kamani kharijite pubu pa, Ibadism bɛ kali ninvuɣ'shɛba ban tumdi taya pahi ban bi ti yarida ni. Ibadi hadiisi, kamani[[Jami Sahih]] lahabali, malila ban daa daŋna ha yɛltɔɣa n-tumdi tuma, amaa Ibadi hadiisinima pam gba nyɛla din be Sunni lahabaya din zani di naba zuɣu ni ka Ibadis tooi saɣiritiri lala Sunni lahabaya ŋɔ.<ref>{{Cite book|first= Valerie Jon|last= Hoffman|title= The Essentials of Ibadi Islam|location= [[Syracuse, New York|Syracuse]]|pages=3–4|publisher= [[Syracuse University Press]]|year= 2012|isbn= 9780815650843|url= https://books.google.com/books?id=JNxvMRJM3EAC}}</ref>
[[File:Islam branches and schools.png|centre|An overview of the major sects and ''madhahib'' of Islam]]
=== Other denominations ===
* "[[Ahmadiyya Movement]]" daa kpala British India yuuni 1889 ka ŋun daa kpali nyɛ [[Mirza Ghulam Ahmad]] ŋun yina [[Qadian]], ŋun daa yɛli ni o nyɛla [[Messiah]] so yɛla bɛ ni yɛli ("[[Jesus in Islam|Christ]] buyi labbu na ni"), Musulinima daa gulila [[Mahdi]] n-ti tabili [[Prophethood (Ahmadiyya)|"subordinate" prophet]] zaŋ ti Musulinsi adiini toondana Muhammad (S.W.A).<ref name="Upal 2021">{{cite book|author-last=Upal|author-first=M. Afzal|title=Handbook of Islamic Sects and Movements|publisher=[[Brill Publishers]]|year=2021|isbn=978-90-04-43554-4|editor1-last=Cusack|editor1-first=Carole M.|editor1-link=Carole M. Cusack|series=Brill Handbooks on Contemporary Religion|volume=21|location=[[Leiden]] and [[Boston]]|pages=637–657|chapter=The Cultural Genetics of the Aḥmadiyya Muslim Jamāʿat|doi=10.1163/9789004435544_034|issn=1874-6691|author-link=Afzal Upal|editor2-last=Upal|editor2-first=M. Afzal|doi-access=free}}</ref><ref name="Turner 2003">{{cite book|last=Turner|first=Richard Brent|title=Islam in the African-American Experience|publisher=[[Indiana University Press]]|year=2003|isbn=9780253216304|edition=2nd|location=[[Bloomington, Indiana]] and [[Indianapolis]]|pages=109–146|chapter=The Ahmadiyya Mission to America: A Multi-Racial Model for American Islam|lccn=2003009791|chapter-url=https://books.google.com/books?id=4XMuLWlTgjMC&pg=PA109|origyear=1997}}</ref> Dihitabili balibbu beni ni Ahmadis wuhibu zaŋ maɣisi Musulinsi adiininima din pahi,<ref name="Upal 2021"/><ref name="Drover 2020"/><ref>{{cite book|last1=Korbel|first1=Jonathan|title=Religious Dynamics under the Impact of Imperialism and Colonialism|last2=Preckel|first2=Claudia|publisher=[[Brill Publishers]]|year=2016|isbn=978-90-04-32511-1|editor1-last=Bentlage|editor1-first=Björn|series=Numen Book Series|volume=154|location=[[Leiden]]|pages=426–442|chapter=Ghulām Aḥmad al-Qādiyānī: The Messiah of the Christians—Peace upon Him—in India (India, 1908)|doi=10.1163/9789004329003_034|editor2-last=Eggert|editor2-first=Marion|editor3-last=Krämer|editor3-first=Hans-Martin|editor4-last=Reichmuth|editor4-first=Stefan|editor4-link=Stefan Reichmuth (academic)|chapter-url=https://books.google.com/books?id=ZtY6DQAAQBAJ&pg=PA426}}</ref><ref name="Turner 2003"/> n-ti tabili kahigibu ni Quranic yɛltɔga kpani ''[[Khatam an-Nabiyyin]]''<ref>{{Cite book|last=Balzani|first=Marzia|title=Ahmadiyya Islam and the Muslim Diaspora: Living at the End of Days|isbn=978-1-315-19728-9|location=Abingdon, Oxon|pages=6–8|oclc=1137739779}}</ref> ni Anabi yisa labbu na din pahiri buyi ("[[Jesus in Ahmadiyya Islam|Messiah's Second Coming]]").<ref name="Drover 2020"/><ref>{{Cite web|date=2016-03-23|title=What are the Signs of the Second Coming of the Messiah?|url=https://www.reviewofreligions.org/12457/what-are-the-signs-of-the-second-coming-of-the-messiah/|access-date=2020-06-23|website=Review of Religions|language=en-GB}}</ref> Musulinima shɛba nyɛla ban zaɣisi li<ref>{{Cite web|last=Paracha|first=Nadeem F.|date=2013-11-21|title=The 1974 ouster of the 'heretics': What really happened?|url=http://www.dawn.com/news/1057427|archive-url=https://web.archive.org/web/20150613025520/http://www.dawn.com/news/1057427|archive-date=13 June 2015|access-date=2024-03-19|website=DAWN.COM|language=en}}</ref> ni [[Persecution of Ahmadis|Ahmadis]] shɛba kubu tiŋgbani shɛŋa ni,<ref name="Drover 2020">{{cite book|author-last=Drover|author-first=Lauren|title=New Religious Movements in Modern Asian History: Socio-Cultural Alternatives|publisher=[[Rowman & Littlefield]]|year=2020|isbn=978-1-7936-3403-0|editor-last=Kim|editor-first=David W.|series=Ethnographies of Religion|location=[[Lanham, Maryland]]|pages=21–36|chapter=The Ahmadiyya Muslim Jamaat: A New Religious Movement Derived from Islam?|oclc=1220880253|chapter-url=https://books.google.com/books?id=9WQGEAAAQBAJ&pg=PA21}}</ref> di bahi bahindi [[Ahmadiyya in Pakistan|Pakistan]],<ref name="Drover 2020"/><ref>{{cite book|last=Uddin|first=Asma T.|title=State Responses to Minority Religions|publisher=[[Ashgate Publishing]]/[[Routledge]]|year=2014|isbn=978-1-4724-1647-6|editor-last=Kirkham|editor-first=David M.|series=Ashgate Inform Series on Minority Religions and Spiritual Movements|location=[[Farnham|Farnham, U.K.]] and [[Burlington, Vermont]]|pages=81–98|chapter=A Legal Analysis of Ahmadi Persecution in Pakistan|lccn=2013019344|chapter-url=https://books.google.com/books?id=k9TVCQAAQBAJ&pg=PA81|via=[[Google Books]]}}</ref> luɣ'shɛli [[Government of Pakistan|Pakistan]] gɔ~mnanti ni yɛli ni bɛ pala Musulinima.<ref>{{Cite web|title=Constitution (Second Amendment) Act, 1974|url=https://pakistani.org/pakistan/constitution/amendments/2amendment.html|archive-url=https://web.archive.org/web/20170717144752/http://www.pakistani.org/pakistan/constitution/amendments/2amendment.html|archive-date=17 July 2017|access-date=2024-03-19|website=pakistani.org}}</ref> Ban doli Ahmadiyya Movement Musulinsi adiini puuni pula buyi: Tuuli dini n-nyɛ "[[Ahmadiyya Muslim Community]]", din na galisi saha ŋɔ ni, ni [[Lahore Ahmadiyya Movement for the Propagation of Islam]].<ref name="Drover 2020"/>
* "[[Alevism]]" nyɛla "[[Syncretism|syncretic]]" ni "[[Heterodoxy|heterodox]]" Musulinsi adiini kali, ban doli ([[Batin (Islam)|bāṭenī]]) baŋsibu zaŋ chaŋ Ali mini [[Haji Bektash Veli]].<ref>{{cite web|last1=Algar|first1=Hamid|date=December 15, 1989|title=Bektāšīya|url=http://www.iranicaonline.org/articles/bektasiya|url-status=live|archive-url=https://web.archive.org/web/20150910201955/http://www.iranicaonline.org/articles/bektasiya|archive-date=10 September 2015|access-date=13 February 2019|website=Encyclopaedia Iranica}}</ref> Alevism nyɛla 14th century Turkish ni dihi shɛli tabili taba laɣimbu.<ref>Jorgen S Nielsen Muslim ''Political Participation in Europe'' [[Edinburgh University Press]] 2013 {{ISBN|978-0-748-67753-5}} page 255</ref> Buɣisibu buɣisiya ni 10 million zaŋ chaŋ 20 million (~0.5–1% Musulinima zaa puuni) n-nyɛ Alevis duniya zaa.<ref>[http://www.alevi.dk/ENGELSK/Turkish_Alevis_Today.pdf ''John Shindeldecker: Turkish Alevis Today: II Alevi Population Size and Distribution''] {{Webarchive|url=https://web.archive.org/web/20161130111738/http://www.alevi.dk/ENGELSK/Turkish_Alevis_Today.pdf|date=30 November 2016}}, PDF-Datei, See also [http://i-cias.com/e.o/alevi.htm ''Encyclopaedia of the Orient: Alevi''] {{Webarchive|url=https://web.archive.org/web/20210613045624/https://i-cias.com/e.o/alevi.htm|date=13 June 2021}}, consulted on 30 May 2017.</ref>
* [[Quranism]] nyɛla Musulinsi adiini laɣingu yaɣ'shɛli ka di wuhiri ni Musulinsi adiini zalisi mini di baŋsibu tu ni di tam [[Quran]] zuɣu ka di pa ni [[sunnah]] bee [[Hadith]],<ref>{{Cite journal|last=Musa|first=Aisha Y.|date=2010|title=The Qur'anists|journal=Religion Compass|publisher=John Wiley & Sons|volume=4|issue=1|pages=12–21|doi=10.1111/j.1749-8171.2009.00189.x}}</ref> ni Alikuraani baŋdiba baŋsibu zaŋ chaŋ Musulinsi adiini daantalisi anu la ni.<ref>{{Cite journal|last=Musa|first=Aisha Y.|year=2010|title=The Qur'anists|url=https://www.academia.edu/1035742|url-status=live|journal=Religion Compass|language=en|volume=4|issue=1|pages=12–21|doi=10.1111/j.1749-8171.2009.00189.x|issn=1749-8171|archive-url=https://web.archive.org/web/20220128062123/https://www.academia.edu/1035742|archive-date=28 January 2022|access-date=8 June 2021}}</ref> Lala laɣingu ŋɔ pili la 19th century zaŋ kana, ni ban tɛhiri kamani [[Syed Ahmad Khan]], Abdullah Chakralawi ni [[Ghulam Ahmed Perwez]] ŋun be India m-bɔhiri hadiisi pilli.<ref>{{Cite book|last=Brown|first=Daniel W.|url=https://books.google.com/books?id=6RPcYgx5u_MC|title=Rethinking Tradition in Modern Islamic Thought|date=1999-03-04|publisher=Cambridge University Press|isbn=978-0-521-65394-7|pages=7–45, 68|language=en}}</ref> Egypt tiŋgbani ni, [[Muhammad Tawfiq Sidqi]] sabila lahabali din nyɛ "''Islam is the Quran alone"'' ''[[Al-Manār (magazine)|Al-Manār]] lahabali ni'', ka ŋme nangbankpeeni ni Quran konko zaŋ tumtuma.<ref>{{Cite book|last=Juynboll|first=G. H. A.|url=https://books.google.com/books?id=xAUVAAAAIAAJ|title=The Authenticity of the Tradition Literature: Discussions in Modern Egypt,... G.H.A. Juynboll,...|date=1969|publisher=Brill Archive|pages=23–25|language=en}}</ref> 20th century bahigu Quran baŋda [[Rashad Khalifa]], Egyptian-American baŋdi ŋun yɛli ni o daa yimina ni "[[Numerology|numerological]] [[Quran code|code in the Quran]]", ka kpa Quran baŋdiba laɣingu [[United Submitters International]].<ref>{{Cite journal|date=September 1989|title=Why the name change?|url=http://www.quranalone.com/SP/57_1989_09.pdf|url-status=live|journal=Submission Perspective|volume=57|page=1|archive-url=https://web.archive.org/web/20210731115713/https://www.quranalone.com/SP/57_1989_09.pdf|archive-date=31 July 2021|access-date=29 August 2022}}</ref>
{{multiple image
| align = center
| image1 = Imam_Ali_shrine_-_1_May_2015_19.jpg
| width1 = 217
| alt1 =
| caption1 = [[Imam Ali Shrine]] in [[Najaf]], the third holiest place for Shia Muslims after Mecca and Medina.
| image2 = حرم الامام الحسين.jpg
| width2 = 200
| alt2 =
| caption2 = [[Imam Hussein Shrine]] in [[Karbala]], a holy site for Shia Muslims.
| width3 = 289
| alt3 =
| footer =
| image3 = ImamReza(A).jpg
| caption3 = [[Imam Reza shrine]], the world's largest mosque, in [[Mashhad]], [[Iran]]. 25 million Shias visiting the shrine each year.
}}
== Law and jurisprudence ==
{{Main|Sharia|Fiqh}}{{See also|Logic in Islamic philosophy#Islamic law and theology}}
[[Sharia]] n-nyɛ adiini zaligu din pahi nam Musulunsi kaya ni taɣa.<ref name="Lexico2" />{{sfnp|Esposito|2002b|pp=17, 111–112, 118}} Di yimina Musulunsi adiini puuni, di bahi bahindi Quran mini Hadith. Larigu ni, bachi din nyɛ sharīʿah zanimi ti Naawuni ni bɔri zali shɛli ka di gabiri ni ''[[fiqh]]'', din zani ti di baŋsibu tɔnyɛligi.<ref name="ODI">{{cite web|editor-last=Esposito|editor-first=John L.|editor-link=John Esposito|title=Islamic Law|url=http://www.oxfordislamicstudies.com/print/opr/t125/e1107|url-status=dead|archive-url=https://web.archive.org/web/20170203033813/http://www.oxfordislamicstudies.com/print/opr/t125/e1107|archive-date=3 February 2017|work=[[The Oxford Dictionary of Islam]]|via=Oxford Islamic Studies Online}}</ref><ref name="vikor">Vikør, Knut S. 2014. "[https://web.archive.org/web/20140604214623/http://bridgingcultures.neh.gov/muslimjourneys/items/show/226 Sharīʿah]." In ''The Oxford Encyclopedia of Islam and Politics'', edited by [[Emad Shahin|E. Shahin]]. Oxford: [[Oxford University Press]]. Archived from the [http://bridgingcultures.neh.gov/muslimjourneys/items/show/226 original] on 4 June 2014. Retrieved 25 May 2020.</ref> Bɛ ni mali li tumdi tuma ʒaamani ŋɔ nyɛla din tahiri nangbankpeeni na nadaa Musulinima mini ban niŋdi taɣibunima.<ref name="Lexico2" />
Nadaaha lahabali din jendi zalisi gbubila sharia ni yi luɣ'shɛŋa na yaɣa dibaa anahi: dini n-nyɛ Quran, sunnah (''Hadith'' ni [[Prophetic biography|''Sira'']]), [[qiyas]], n-ti pahi ''[[ijma]]''.<ref>{{Cite book|last1=Esposito|first1=John L.|url={{google books|plainurl=y|id=MOmaDq8HKCgC|page=2}}|title=Women in Muslim Family Law|last2=DeLong-Bas|first2=Natana J.|publisher=[[Syracuse University Press]]|year=2001|isbn=978-0-8156-2908-5|pages=2–|author-link=John Esposito|author-link2=Natana J. DeLong-Bas}} Quote: "[...], by the ninth century, the classical theory of law fixed the sources of Islamic law at four: the ''Quran'', the ''Sunnah'' of the Prophet, ''qiyas'' (analogical reasoning), and ''ijma'' (consensus)."</ref> Shikuruti pam kpuɣila sochibisi balibu ni di yihi sharia zalisi kundunima ni ka di nyɛla bɛ yɛn dolila so shɛli bɛ ni boli ''[[ijtihad]]''.<ref name="ODI" /> Nadaa zalisi gbubila yaɣa dibaa ayi,''[[Ibadah|ʿibādāt]]'' (rituals) mini ''[[Muamalat|muʿāmalāt]]'' (social relations), ka di laɣim taba gbubi yaɣa pam.<ref name="ODI" /> Di tuma chaŋmi ti gbaai pubu dibaa anu la puuni yini, [[ahkam]]: "mandatory" (''[[fard]]''), "recommended" (''[[mustahabb]]''), "permitted" (''[[mubah]]''), "abhorred" (''[[makruh]]''), "prohibited" (''[[haram]]'').<ref name="ODI" /><ref name="vikor" /> Champaŋ nyɛla Musulinsi ni kpaŋsi shɛli{{sfnp|Leaman|2006|page=[{{google books|plainurl=y|id=isDgI0-0Ip4C|page=214}} 214]}} ka tibidarigibo niŋ talahi ti taali tumdiba ni bɛ ni tum taali maa shɛm tariga.{{sfnp|Nigosian|2004|p=[{{google books|plainurl=y|id=my7hnALd_NkC|page=116}} 116]}} Sharia shɛŋa chanimi kperi "Western notion of law" ni ka di shɛŋa mi chanmi doli Naawuni ni bɔri shɛli biɛhigu ni.<ref name="vikor" />
<ref>{{Cite journal|last=Hajjar|first=Lisa|year=2004|title=Religion, State Power, and Domestic Violence in Muslim Societies: A Framework for Comparative Analysis|url=https://archive.org/details/sim_law-social-inquiry_winter-2004_29_1/page/1|journal=[[Law & Social Inquiry]]|volume=29|issue=1|pages=1–38|doi=10.1111/j.1747-4469.2004.tb00329.x|jstor=4092696|s2cid=145681085}}</ref>
=== Schools of jurisprudence ===
{{Main|Madhhab}}
[[Lahabali_kɔligu:Madhhab_Map3.png|right|thumb|Islamic [[Madh'hab|schools of law]] in the [[Muslim world]]]]
== Society ==
=== Daily and family life ===
{{See also|Adab (Islam)|Islamic dietary laws|Islam and children|Marriage in Islam|Women in Islam|Polygyny in Islam}}
[[File:Salat Eid al-Fitr, Tehran (113344343).jpg|thumb|[[Hijab|Islamic veils]] represent [[Morality in Islam#Humility|modesty]]]]
Dakulo pam tuma chaŋmi n-ti lu n-zahim ''adab'', bee "etiquette". Bindiri shɛŋa din chihiri n-nyɛ kurichu nimdi, ʒim mini binkpiŋ nimdi. Alaafee nyɛla bɛ ni nyɛ ka shɛli nyɛ dihitabili din yina Naawuni sani, kamani daam binnyura nyɛla din chihira.<ref>{{cite book|author=Fahd Salem Bahammam|title=Food and Dress in Islam: An explanation of matters relating to food and drink and dress in Islam|url=https://books.google.com/books?id=CRojJ7lnb18C&pg=PP1|publisher=Modern Guide|isbn=978-1-909322-99-8|page=1}}</ref> Nimdi kam tum ni di yina nimadi din dibu bi chihiri ni ka bɛ lahi kɔrigili ni Naawuni yuli, Jew, be Doldolo, gbaai yihi tɔhigu dini bee zahim din gbahi kuliga ni.<ref>{{harvp|Curtis|2005|p=164}}</ref><ref>{{harvp|Esposito|2002b|p=111}}</ref><ref>{{harvc |c=Slaughter |first=Ersilia |last=Francesca |year=n.d. |in=McAuliffe}}</ref> Kɔbiri nyɛla bɛ ni kpaŋsiri shɛli dobba ni<ref>{{Cite news |last=De Sondy |first=Amanullah |date=28 January 2016|title=The relationship between Muslim men and their beards is a tangled one|work=[[The Guardian]] |url=https://www.theguardian.com/commentisfree/2016/jan/28/muslim-men-beards-facial-hair-islam |access-date=7 March 2022}}</ref> ni ningbuna malibu, kamani dalima din ka nyahibu sabi pa ningbuna zuɣunyɛla bɛ ni mɔŋ shɛli.{{efn|Some Muslims in dynastic era China resisted [[footbinding]] of girls for the same reason.<ref>{{cite book|url=https://archive.org/details/religionsofchina00legg|quote=mohammedan.|title=The religions of China: Confucianism and Tâoism described and compared with Christianity|first=James|last=Legge|year=1880|publisher=Hodder and Stoughton|location=London|page=[https://archive.org/details/religionsofchina00legg/page/111 111]|access-date=28 June 2010}}(Original from Harvard University)</ref> }}<ref>{{cite web |url=https://www.learnreligions.com/tattoos-in-islam-2004393 |title=Are Muslims Allowed to Get Tattoos? |website= |access-date=7 March 2022 |archive-date=8 March 2022 |archive-url=https://web.archive.org/web/20220308040238/https://www.learnreligions.com/tattoos-in-islam-2004393 |url-status=dead }}</ref> "Silk" mini salima nyɛla bɛ ni mɔŋ Musulinsi adiini dobba ni bɛ zaŋ niŋ bɛ maŋa.<ref>{{cite book |last1=Glassé |first1=Cyril |title=The New Encyclopedia of Islam |url=https://archive.org/details/newencyclopediao0000glas_u8y1 |publisher=AltaMira Press |page=[https://archive.org/details/newencyclopediao0000glas_u8y1/page/158 158] |language=en|year=2001}}</ref> ''[[Haya (Islam)|Haya]]'', ka bɛ tooi lɛbigiri di gbunni "vi" bee "gahimbu", nyɛla bɛ ni kpaŋsi ni Musulimi mali shɛli<ref>{{cite book |last1=Zine |first1=Jasmin |last2=Babana-Hampton |first2=Safoi |last3=Mazid |first3=Nergis |last4=Bullock |first4=Katherine |last5=Chishti |first5=Maliha |title=American Journal of Islamic Social Sciences 19:4 |publisher=International Institute of Islamic Thought (IIIT) |page=59 |url=https://books.google.com/books?id=0JM4DwAAQBAJ&q=haya+islam&pg=PA59 |access-date=4 June 2020 |language=en}}</ref> ka wuhiri Musulimi biɛɣu kulo kam biɛhigu. Kamani shɛhira, nema yɛbu Musulinsi adiini ni tumi ni di gahim, din nima n-nyɛ "''[[hijab]]"'' zaŋ ti paɣaba. Lala n-lahi nyɛli, ninsalisili sabita gba nyɛla bɛ ni kpaŋsi shɛli.<ref>{{cite web |last=Esposito |first=John |title=Oxford Islamic Studies Online |publisher=Oxford University Press |url=http://www.oxfordislamicstudies.com/article/opr/t243/e4 |access-date=3 May 2013 |url-status=dead |archive-url=https://web.archive.org/web/20161114153249/http://www.oxfordislamicstudies.com/article/opr/t243/e4 |archive-date=14 November 2016}}</ref> Yɛlimaŋ'tibo ni adiininima din pahi (''[[tasamuh]]'') nyɛla Sunni Musulinsi mabiligu ni saɣiti shɛli.<ref name="usm1">{{cite journal |last1=Mihlar Abdul Muthaliff |first1=Mohamed |title=RELIGIOUS HARMONY AND PEACEFUL COEXISTENCE: A QURANIC PERSPECTIVE |journal=UNIVERSITI SAINS ISLAM MALAYSIA - Journal of Islamic Social Sciences and Humanities |date=May 2016 |volume=7 |page=47 |url=https://oarep.usim.edu.my/server/api/core/bitstreams/657d2550-283c-4333-bec6-c1599f1c9257/content |access-date=2024-08-19 |archive-date=2024-08-11 |archive-url=https://web.archive.org/web/20240811134259/https://oarep.usim.edu.my/server/api/core/bitstreams/657d2550-283c-4333-bec6-c1599f1c9257/content |url-status=dead }}</ref><ref name="mw1">{{cite web |title=Maksud Tasamuh |url=https://www.mywilayah.com/2022/05/maksud-tasamuh.html |access-date=11 August 2024}}</ref><ref name="ahcm">{{cite web |last1=Centre |first1=Al-Haq |title=AMALKAN SIKAP ‘TASAMUH’ (TOLERANSI) KERANA IA ADALAH AKHLAK TERPUJI DAN SYARAT KERUKUNAN DALAM MASYARAKAT {{!}} Al-Haq Centre Malaysia |url=https://alhaqcentremalaysia.com/?p=3304 |access-date=11 August 2024 |date=14 June 2022}}</ref>
[[File:Muslim Couple (cropped).jpg|thumb|A Muslim couple]]
Musulinsi amiliya niŋbu ni, doo maa tumi ni o yo asadaachi (''[[mahr]]'').<ref>{{harvp|Waines|2003|pp=93–96}}</ref><ref>{{harvp|Esposito|2003|p=339}}</ref><ref>{{harvp|Esposito|1998|p=79}}</ref>
Musulinima pam mali paɣa yini yini.<ref>{{Cite book |last=Newby |first=Gordon D. |url=https://archive.org/details/conciseencyclope00newb |title=A concise encyclopedia of Islam |publisher=[[Oneworld Publications|Oneworld]] |year=2002 |isbn=978-1-85168-295-9 |location=Oxford |page=[https://archive.org/details/conciseencyclope00newb/page/141 141]}}</ref><ref>{{Cite book |last=Nasr |first=Seyyed Hossein |url=https://archive.org/details/islamreligionhis00nasr_0/page/68 |title=Islam : religion, history, and civilization |publisher=[[HarperOne]] |year=2001 |isbn=978-0-06-050714-5 |location=New York |page=[https://archive.org/details/islamreligionhis00nasr_0/page/68 68]}}</ref> Musulim dobaa ni tooi mali paɣa bɔbigu kani doo bɔ paɣa paai anahi. Musulinsi kpaŋsiya ni doo yi ku tooi tum adalich o paɣaba sunsuuni, ni din ŋuna ŋun bɔm paɣa yini. Di daliri shɛli nyɛla ni doo yi bo paɣaba pam o ni tooi sɔŋ ban ku tooi nyaŋ kamani liɣiri polo (e.g. pakoya). Amaa, paɣa tuuli mini o yidana ni tooi gbaai ni o bi lahi yɛn bo paɣa pahi.<ref>{{cite book|author=Ratno Lukito|title=Legal Pluralism in Indonesia: Bridging the Unbridgeable|page=81|publisher=[[Routledge]]}}</ref><ref>{{cite web |url=http://www.islamweb.net/ver2/fatwa/ShowFatwa.php?lang=A&Id=18444&Option=FatwaId |title=IslamWeb |publisher=IslamWeb |date=7 February 2002 |access-date=13 September 2011}}</ref> Amiliya niŋbu lahi mali balibu zaŋ chaŋ taɣada nima ni.<ref>{{Cite book |last=Eaton |first=Gai |url=https://archive.org/details/rememberinggodre0000eato |title=Remembering God: Reflections on Islam |publisher=The [[Islamic Texts Society]] |year=2000 |isbn=978-0-946621-84-2 |location=Cambridge |pages=[https://archive.org/details/rememberinggodre0000eato/page/92 92–93]}}</ref> Musulinsi adiini bi saɣiti ni paɣa mali yidaannima pam.<ref>{{cite web |title=Why Can't a Woman have 2 Husbands? |url=http://www.14publications.com/question-and-answer/why-cant-a-woman-have-2-husbands/ |access-date=27 December 2015 |url-status=dead |archive-url=https://web.archive.org/web/20151223012707/http://www.14publications.com/question-and-answer/why-cant-a-woman-have-2-husbands/ |archive-date=23 December 2015 |website=14 Publications}}</ref>
[[File:عکس های مراسم ترتیل خوانی یا جزء خوانی یا قرائت قرآن در ایام ماه رمضان در حرم فاطمه معصومه در شهر قم 20.jpg|thumb|[[Shia]] Muslim girls studying the [[Quran]] placed atop folding [[lectern]]s ([[Rehal (book rest)|''rehal'']]) during [[Ramadan]] in [[Qom]], [[Iran]]]]
Bɛ yi dɔɣi bia naai, bɛ moonil la jiŋli n-niŋ o nudirigu ni ka yiɣisi jiŋli n-niŋ o nuzaa ni.{{sfnp|Campo|2009|p=106}} Dabaa ayopɔin dali, ka bɛ niŋ suuna, ka bɛ kɔrigi binkɔbigu ka piri o nimdi tari ban bi nyanda.{{sfnp|Nigosian|2004|p=[{{google books|plainurl=y|id=my7hnALd_NkC|page=120}} 120]}} Bɛ pindila bia maa zuɣ, ka bɔ zabiri maa liɣiri ti ban ka yi ko.{{sfnp|Nigosian|2004|p=[{{google books|plainurl=y|id=my7hnALd_NkC|page=120}} 120]}} Do gunibu, bɛ ni boli shɛli ''[[Khitan (circumcision)|khitan]]'',<ref>{{cite encyclopedia |year=2014 |title=Khitān |encyclopedia=[[Encyclopædia Britannica]] |publisher=[[Encyclopædia Britannica, Inc.]] |url=https://www.britannica.com/topic/khitan-Islam |access-date=27 May 2020 |archive-url=https://web.archive.org/web/20200127165754/https://www.britannica.com/topic/khitan-Islam |archive-date=27 January 2020 |url-status=live}}</ref> nyɛla Musulinima ni niŋdi shɛli.<ref>{{cite journal |date=January 2017 |title=Reported Male Circumcision Practices in a Muslim-Majority Setting |journal=[[BioMed Research International]] |publisher=[[Hindawi Publishing Corporation]] |volume=2017 |pages=1–8 |doi=10.1155/2017/4957348 |pmc=5282422 |pmid=28194416 |doi-access=free |author1-last=Anwer |author1-first=Abdul Wahid |author2-last=Samad |author2-first=Lubna |author3-last=Baig-Ansari |author3-first=Naila |author4-last=Iftikhar |author4-first=Sundus}}</ref><ref>{{cite web |date=13 August 2009 |title=Islam: Circumcision of boys |url=http://www.bbc.co.uk/religion/religions/islam/islamethics/malecircumcision.shtml |url-status=live |archive-url=https://web.archive.org/web/20121112170938/http://www.bbc.co.uk/religion/religions/islam/islamethics/malecircumcision.shtml |archive-date=12 November 2012 |access-date=27 May 2020 |work=Religion & ethics—Islam |publisher=[[Bbc.co.uk]]}}</ref> Daadam laamba jilima tibu, ka lahi yuuniba viɛnyɛla nyɛa jama.{{sfnp|Campo|2009|p=136}}
Bɛ kpaŋsiya ni Musulimi yi yɛn kpi ka o yɛli S''hahada'' o yɛltɔga bahigu.<ref>{{Cite book| isbn = 9783643900678| title =Changing European Death Ways| location = Austria| year = 2013| last1=Mathijssen| first1=Brenda|last2=Venhorst|first2=Claudia|last3=Venbrux|first3=Eric|last4=Quartier|first4=Thomas| url =| page = 265 |publisher=Lit }}</ref> Ku'yiya chandi nyɛla bɛ ni tibigi shɛli. Kpim sɔɣibu Musulinsi adiini ni, di ku tu ni nira yi kuli kpi ka bɛ sɔɣi o yomyom, ka hawa pishi ni anahi zuɣu ni. Bɛ surila kum maa kom, gbaa yihi "martyrs", paɣa surila paɣaba ka dobba suri dobba, ka bɛ niŋ o situra yuli booni ''kafan''.{{sfnp|Stefon|2010|p=[https://archive.org/details/islamicbeliefspr0000stef/page/83 83]}} Kum jiŋli yuli booni ''[[Salat al-Janazah]]'' nyɛla bɛ ni puhiri shɛli. Pampam kuhibu bi saɣiti. Bɛ dii bi kpaŋsi kum adakanima ka bi lahi dalindi gbala, hali nanima gba.<ref>{{Cite news |last=Rahman|first=Rema |date=25 October 2011|title=Who, What, Why: What are the burial customs in Islam?|work=BBC |url=https://www.bbc.com/news/magazine-15444275|access-date=28 January 2022}}</ref>
=== Arts and culture ===
{{Main|Islamic culture}}
{{See also|Islamic art|Islamic architecture|Islamic literature|Islam in association football|Cultural Muslims}}
<gallery class="left">
File:Sixty Dome Mosque,Bagerhat.jpg|14th century [[Sixty Dome Mosque]], in [[Khalifatabad]], [[Bangladesh]]
File:Djenne great mud mosque.jpg|[[Great Mosque of Djenné]], in the [[west Africa]]n country of [[Mali]]
File:Closeup of Mir-i-Arab Madrasa.jpg|Dome in [[Po-i-Kalyan]], [[Bukhara]], [[Uzbekistan]]
File:1 great mosque xian 2011.JPG|14th century [[Great Mosque of Xi'an]] in China
File:Masjid Menara Kudus.jpg|16th century [[Menara Kudus Mosque]] in Indonesia showing Indian influence
File:Basmalah-1wm.svg|The phrase ''[[Basmala|Bismillah]]'' in an 18th-century Islamic calligraphy from the [[Ottoman empire|Ottoman]] region
File:Roof hafez tomb.jpg|Geometric arabesque tiling on the underside of the dome of Hafiz Shirazi's tomb in [[Shiraz]], [[Iran]]
</gallery>
=== Malaika nima ===
[[File:Rashid al-Din Tabib - Jami al-Tawarikh, f.45v detail - c. 1306-15.png|thumb|Muhammad receiving his first revelation from the angel Gabriel. From the manuscript [[Jami' al-Tawarikh]] by [[Rashid-al-Din Hamadani]], 1307.]]
{{Main|Angels in Islam}}
Malaika nima ({{lang-ar|ملك|link=no}}, ''{{transliteration|ar|ALA|malak}}'') nyɛla binnamda shɛŋa yɛltɔɣa bɛ ni yɛlli Alquran {{sfnp|Burge|2015|p=23}} mini hadiisi ni.{{sfnp|Burge|2015|p=79}} Bɛ nyɛla bɛ buɣirisi shɛba Naawuni ni nam ni bɛ Jam o ka lahi tumdi tun'shɛŋa kamani yɛligu din yina Naawuni sani, sabiri ninsali kam tuma ka deeri ninsali kam nyɛvuli o kpibu saha. Bɛ nyɛla bɛ ni buɣisi ni bɛ zaŋ la neeisim nam ba ([[Nūr (Islam)|''nūr'']])<ref>"[https://www.encyclopedia.com/religion/dictionaries-thesauruses-pictures-and-press-releases/nur Nūr] {{Webarchive|url=https://web.archive.org/web/20220423085030/https://www.encyclopedia.com/religion/dictionaries-thesauruses-pictures-and-press-releases/nur|date=23 April 2022}}." ''[[Oxford Dictionary of World Religions|The Concise Oxford Dictionary of World Religions]]''. – via ''[[Encyclopedia.com]]''.</ref><ref>{{harvc|last1=Hartner, W.|last2=Tj Boer |year=2012 |c=Nūr |in=Encyclopaedia of Islam (2nd ed.)}} {{doi|10.1163/1573-3912_islam_COM_0874}}</ref><ref>{{harvc |last=Elias |first=Jamal J. |year=2003|c=Light |in=McAuliffe}} {{doi|10.1163/1875-3922_q3_EQSIM_00261}}</ref> bee buɣum (''nār'').<ref>{{harvc|last=Campo|first=Juan E.|url=https://www.encyclopedia.com/religion/encyclopedias-almanacs-transcripts-and-maps/nar|c=Nar|in=Martin|year=2004}}. – via [[Encyclopedia.com]].</ref><ref>{{harvc|last=Fahd, T. |year=2012 |c=Nār |in=Encyclopaedia of Islam (2nd ed.)}} {{doi|10.1163/1573-3912_islam_COM_0846}}</ref><ref>{{harvc |last=Toelle |first=Heidi |year=2002 |c=Fire |in=McAuliffe}} {{doi|10.1163/1875-3922_q3_EQSIM_00156}}</ref><ref>{{harvp|McAuliffe|2003|p=45}}</ref> Musulinsi adiini malaika nima tooi zooi ka bɛ nyɛla [[Anthropomorphism|anthropomorphic forms]] ka laɣim ni [[supernatural]] anfooni nima kamani kpiŋkpana, nyɛ ban galisi.{{sfnp|Burge|2015|pp=97–99}}<ref>{{harvp|Esposito|2002b|pp=26–28}}</ref><ref>{{harvc |last=Webb |first=Gisela |c=Angel |year=n.d. |in=McAuliffe}}</ref><ref>{{harvc|last1=MacDonald, D. B.|last2=Madelung, W. |year=2012 |c=Malāʾika |in=Encyclopaedia of Islam (2nd ed.)}}{{doi|10.1163/1573-3912_islam_COM_0642}}</ref> Nahingbana din niŋ bayana zaŋ n-ti malaika nima nyɛ bɛ ka niŋgbana yɛlibora mini suhiyurilim kamani dibu mini nyubu.{{sfnp|Çakmak|2017|p=140}} Bɛ shɛba kamani [[Gabriel]] (''Jibrīl'') mini [[Michael (archangel)|Michael]] (''Mika'il'') nyɛla Alquran ni boli shɛba yuya. Malaika nima nyɛla ban tuma galisi "literature" zaŋ jandi [[Isra and Mi'raj|Mi'raj]], ni ka Muhammad daa nya malaika nima pam o chani alizanda ni.{{sfnp|Burge|2015|p=79}}
== Mysticism ==
{{Main|Sufism}}
{{See also|Sufi–Salafi relations}}
[[File:Mevlana Konya.jpg|thumb|The Whirling Dervishes, or [[Mevlevi Order]] by the tomb of Sufi-mystic [[Rumi]]]]
[[File:Sema ceremony many.jpg|thumb|[[Sufism]] in [[Konya]], [[Turkey]]]]
Sufism (Arabic: {{lang-ar|تصوف|translit=tasawwuf|label=none}}),nyɛla "[[mystical]]-[[ascetic]]" sodoligu zaŋ chaŋ Musulinsi adiini din bɔri Nawwuni miribu ka doli Naawuni ni adalichi.<ref name="msk2">{{cite book |title=Minhaj Al-Salikin: Path of the Wayfarer, Abd ar-Rahman as-Sadi |url=https://kitaabun.com/shopping3/minhaj-salikin-path-wayfarer-rahman-sadi-p-5378.html}}</ref><ref name="mas1">{{cite book |last1=Hanan |first1=Tengku Muda ibni Abdul |title=Mikraj al-salikin |url=https://www.google.com.my/books/edition/Mikraj_al_salikin/mOxFnwEACAAJ?hl=en |access-date=18 August 2024 |language=ms}}</ref><ref name="mkb1">{{cite web |last1=Al-Bakri |first1=Dr Zulkifli Mohamad |title=#2645: Hakikat Ibadat |url=https://maktabahalbakri.com/2645-hakikat-ibadat/ |website=Maktabah al Bakri |access-date=18 August 2024 |date=16 August 2023 |archive-date=3 November 2024 |archive-url=https://web.archive.org/web/20241103191919/https://maktabahalbakri.com/2645-hakikat-ibadat/ |url-status=dead }}</ref> Sufi baŋdiba kahigi ''tasawwuf'' ka di nyɛla "n-niŋ suhu kasi ka mɔŋ binshɛɣu kam dolibu ka doli Naawuni ko", Qur'an karimbu ni sunnah dolibu mini [[fiqh]] zaŋ tum tuma ninsali biɛhigu ni.<ref name="junayd1">{{cite web |last1=Elias |first1=Abu Amina |title=Junayd on Tasawwuf: True Sufism based on Quran, Sunnah, and Fiqh |url=https://www.abuaminaelias.com/dailyhadithonline/2021/09/14/sufism-quran-sunnah-fiqh/ |website=www.abuaminaelias.com |access-date=18 August 2024 |date=14 September 2021}}</ref><ref>{{harvp|Esposito|2003|p=302}}</ref><ref>{{harvp|Malik|Hinnells|2006|p=3}}</ref><ref>{{harvp|Turner|1998|p=145}}</ref><ref>{{harvp|Trimingham|1998|p=1}}</ref> [[Ahmad ibn Ajiba]] kahigi tasawwuf ka di nyɛla "kali ni labbu, ka di piligu nyɛ baŋsim, di sunsuuni n-nyɛ zaŋ ku bukaata [lala baŋsim maa nyaaŋa], ka di bahigu nyɛ pini [din yina Naawuni sani]."<ref>{{cite book |last1=Ibn-ʿAǧība |first1=Aḥmad Ibn-Muḥammad |last2=Aresmouk |first2=Mohamed Fouad |last3=Fitzgerald |first3=Michael Abdurrahman |last4=Ibn-ʿAǧība |first4=Aḥmad Ibn-Muḥammad |title=The Book of ascension to the essential truths of Sufism: a lexicon of Sufic terminology = Miʿrāj al-tashawwuf ilā ḥaqāʾiq al-taṣawwuf |date=2011 |publisher=Fons Vitae |location=Louisville, KY |isbn=1891785842}}</ref>Di pala musulinsi adiini pubu yaɣ'shɛli, ka ban be din ni be Musulinsi adiini pubu yaɣ'shɛŋa. [[Isma'ilism]], ban baŋsibu yirina [[Gnosticism]] mini [[Neoplatonism]] ni<ref>Andani, Khalil. "A Survey of Ismaili Studies Part 1: Early Ismailism and Fatimid Ismailism." Religion Compass 10.8 (2016): 191–206.</ref> n-ti tabili "[[Illuminationism|Illuminationist]]" mini "[[School of Isfahan|Isfahan]]"Musulinsi adiini baŋsim shikuru, nyɛla din yina ni Musulinsi adiini kahigibu.<ref>[[Mehdi Aminrazavi|Aminrazavi, Mehdi]]. [2009] 2016. "[https://plato.stanford.edu/archives/sum2016/entries/arabic-islamic-mysticism/ Mysticism in Arabic and Islamic Philosophy]." ''[[Stanford Encyclopedia of Philosophy|The Stanford Encyclopedia of Philosophy]]'', edited by [[Edward N. Zalta|E. N. Zalta]]. Retrieved 25 May 2020.</ref> [[Hasan al-Basri]], tuuli Sufi nyɛla bɛ ni tooi kani so pahiri tuuli tuuli ha Sufinima ni,<ref>Knysh, Alexander. 2015. ''Islam in Historical Perspective''. Routledge. {{ISBN|978-1-317-34712-5}}. p. 214.</ref> ka di yaa jendi dabiɛm zaŋ chaŋ tum birigi Naawuni ni bɔri shɛm ni. Zaŋ maɣisi ni, Sufinima ban daa doli nyaaŋa na ka mali yuya, kamani [[Mansur Al-Hallaj]] mini [[Rumi|Jalaluddin Rumi]], daa lihila adiini ni yurilim zaŋ ti Naawuni.<ref>{{Cite news|last=Haviland|first=Charles|date=30 September 2007|title=The roar of Rumi – 800 years on|work=BBC News|url=http://news.bbc.co.uk/2/hi/7016090.stm|access-date=10 August 2011}}</ref><ref>{{cite web|date=1 September 2009|title=Islam: Jalaluddin Rumi|url=http://www.bbc.co.uk/religion/religions/islam/art/rumi_1.shtml|access-date=10 August 2011|publisher=BBC}}</ref>
=== Prayer ===
{{Main|Salah}}
{{See also|Mosque|Jumu'ah}}
[[File:Mosque.jpg|thumb|Muslim men [[prostration|prostrating]] in prayer, at the [[Umayyad Mosque]], [[Damascus]]]]
Suhigu musulinsi puuni ka bɛ booni [[salah|as-salah]] bee aṣ-ṣalāt ({{lang-ar|الصلاة|link=no}}), di nyɛla soli shɛli bɛ ni doli diri Naawuni fiila ka nyɛ din mali binshɛli ka bɛ kuli niŋdi labiri niŋda ka booni li [[rakat]] di ni nyɛ [[Ruku|bowing]] mini [[Sujud|prostrating]] zaŋ n-ti Naawuni. Dabisili kam puuni bɛ suhiri la Naawuni bunu. Suhigu ŋɔ nyɛla bɛ ni niŋdi shɛli Larigu balli ni ka nyɛ ban tuhiri [[Kaaba]]. Di nyɛla din lahi bori kashi tali niŋbu di ni nyɛ ''[[wudu]]'' ritual wash bee talahi tali ni ''[[ghusl]]'' niŋgbana zaa paɣibu.<ref>{{harvp|Esposito|2002b|pp=18, 19}}</ref><ref>{{harvp|Hedayetullah|2006|pp=53–55}}</ref><ref>{{harvp|Kobeisy|2004|pp=22–34}}</ref><ref>{{harvp|Momen|1987|p=178}}</ref>
[[mosque|Jiŋli ni]] nyɛla [[places of worship|place of worship]] zaŋ n-ti musulinnima ka bɛ tooi booni Larigu balli puuni ''masjid''. Jiŋli tuma nyɛla luɣ'shɛli musulininma ni laɣindi taba suhiri Naawuni amaa di lahi nyɛla laɣingu shɛŋa din kpa talahi shee zaŋ n-ti [[ummah|Muslim community]]. Kamani ŋmahinli, [[Al-Masjid an-Nabawi|Masjid an-Nabawi]] ("Prophetic Mosque") din be Medina, [[Saudi Arabia]],nyɛla biɛhigu shee zaŋ n-ti fakari ni mali shɛba.<ref>{{cite encyclopedia |last=Mattson |first=Ingrid |year=2006 |title=Women, Islam, and Mosques |pages=615–629 |encyclopedia=Encyclopedia of Women and Religion in North America |series=Volume 2, Part VII. Islam |editor1=R. S. Keller |name-list-style=and |editor2=R. R. Ruether |place=Bloomington and Indianapolis |publisher=[[Indiana University Press]] |isbn=978-0-253-34687-2 |url=https://books.google.com/books?id=WPILfbtT5tQC&pg=PA615 |access-date=2 October 2021 |archive-date=28 December 2023 |archive-url=https://web.archive.org/web/20231228023019/https://books.google.com/books?id=WPILfbtT5tQC&pg=PA615#v=onepage&q&f=false |url-status=live }}</ref> [[Minaret]]s nyɛla ban yunsiri boligu shɛli bɛ ni boli [[adhan]], boligu din wuhiri suhibu saha.<ref>Pedersen, J., R. Hillenbrand, [[John Burton-Page|J. Burton-Page]], et al. 2010. "{{Doi-inline|10.1163/9789004206106_eifo_COM_0694|Masd̲j̲id}}." ''Encyclopedia of Islam''. Leiden: [[Brill Publishers|Brill]]. Retrieved 25 May 2020.</ref><ref>{{cite encyclopedia |url=https://www.britannica.com/topic/mosque |title=Mosque |encyclopedia=[[Encyclopædia Britannica]] |access-date=17 September 2021 |url-access=subscription |archive-date=28 September 2021 |archive-url=https://web.archive.org/web/20210928065350/https://www.britannica.com/topic/mosque |url-status=live }}</ref>
=== Almsgiving ===
{{Main|Zakat}}
{{See also|Sadaqah}}
[[File:Slot at the Zaouia Moulay Idriss II 1.jpg|thumb|A slot for giving zakat at the [[Zawiya of Moulay Idris II]] in [[Fez, Morocco]]]]
[[Zakat]] ([[Arabic language|Arabic]]: {{lang-ar|زكاة|translit=zakāh|label=none}}), di ni tooi lahi sabi ''Zakāt'' bee ''Zakah'', nyɛla [[almsgiving|Naawuni zuɣu]] tibu balli shɛli ka nyɛ din mali di ni tiri shɛm tariga (yuuni puuni kɔbigi puuni vaabu 2.5% )<ref>Ahmed, Medani, and Sebastian Gianci. "Zakat." p. 479 in ''Encyclopedia of Taxation and Tax Policy''.</ref> zaŋ n-ti [[Financial capital|accumulated wealth]] n-ti ninvuɣ shɛba ban ni tooi niŋ li sɔŋ fara ni mali ninvuɣ shɛba kamani samli ni mali ninvuɣ shɛba, ŋun doli soli, n-ti pahi ninvuɣ shɛba zaa ban to zakat deebu. Di nyɛla binshɛli din nyɛ [[welfare]] n-ti musulinsi ʒilɛni.<ref>{{Cite book |last=Ariff |first=Mohamed |url=https://books.google.com/books?id=NP4ZL0TJ9s4C&pg=PA55 |title=The Islamic Voluntary Sector in Southeast Asia: Islam and the Economic Development of Southeast Asia |publisher=[[Institute of Southeast Asian Studies]] |year=1991 |isbn=978-981-3016-07-1 |pages=55– |access-date=7 October 2017 |archive-date=28 December 2023 |archive-url=https://web.archive.org/web/20231228023007/https://books.google.com/books?id=NP4ZL0TJ9s4C&&pg=PA55 |url-status=live }}</ref> Di nyɛla adiini maa daatali yini ni bɛ sɔŋmi ban ka bee ban to zakat ŋɔ deebu dama lala buni shɛŋa zaa bɛ ni mali maa nyɛla Naawuni dini ,<ref>{{harvp|Esposito|2010|p=109-110}}: This is not regarded as charity because it is not really voluntary but instead is owed, by those who have received their wealth as a trust from God's bounty, to the poor.</ref> ka lahi nyɛ din niŋdi niri buni kashi.<ref>{{Cite book| publisher = RoutledgeCurzon| isbn = 9780415297967| title =Major World Religions: From Their Origins to the Present.| location = United Kingdom| year = 2003| last=Ridgeon| first=Lloyd| url =https://archive.org/details/majorworldreligi0000unse| page = [https://archive.org/details/majorworldreligi0000unse/page/258 258]|quote=Aside from its function of purifying believers' wealth, the payment of zakat may have contributed in no small way to the economic welfare of the Muslim community in Mecca.}}</ref> <ref>{{Cite news |date=1 June 2012 |title=A faith-based aid revolution in the Muslim world |work=[[The New Humanitarian]] |url=https://www.thenewhumanitarian.org/report/95564/analysis-faith-based-aid-revolution-muslim-world |access-date=27 August 2023 |archive-date=14 January 2021 |archive-url=https://web.archive.org/web/20210114014900/https://www.thenewhumanitarian.org/report/95564/analysis-faith-based-aid-revolution-muslim-world |url-status=live }}</ref> [[Sadaqah]], din ŋmani Zakat nyɛla bɛ ni kpaŋsiri niriba ka di leei nyɛ suhiyubu Naawuni zuɣu tibu.<ref>{{Cite book |last=Said |first=Abdul Aziz |url=https://books.google.com/books?id=4bs7g0O4eLYC&pg=PA145 |title=Contemporary Islam: Dynamic, Not Static |publisher=[[Taylor & Francis]] |year=2006 |isbn=978-0-415-77011-8 |page=145 |display-authors=etal |access-date=7 October 2017 |archive-date=28 December 2023 |archive-url=https://web.archive.org/web/20231228023121/https://books.google.com/books?id=4bs7g0O4eLYC&pg=PA145 |url-status=live }}</ref>{{sfnp|Stefon|2010|p=[https://archive.org/details/islamicbeliefspr0000stef/page/72 72]}} [[Waqf]] gba nyɛla [[charitable trust]] ka bɛ leei mali sɔŋdi ashibiti nima mini shikuruti nima ni musulim nima ʒilɛni .<ref>{{cite book |last=Hudson |first=A. |title=Equity and Trusts |year=2003 |edition=3rd |page=32 |location=London |publisher=Cavendish Publishing |isbn=1-85941-729-9}}</ref>
=== Pilgrimage ===
{{Main|Hajj|Umrah}}
{{See also|Holiest sites in Islam}}
[[File:A packed house - Flickr - Al Jazeera English.jpg|thumb|right|Pilgrims at the [[Great Mosque of Mecca]] during the [[Hajj]] season]]
Musulinsi adiini [[pilgrimage]],bɛ booni li la "{{transliteration|ar|ALA|ḥajj}}" ({{lang-ar|حج|link=no}}), di nyɛla binshɛli musulimi nima ni niŋdi kamani yim niri nyɛvuli puuni di yi niŋ ka a mali di yiko [[Islamic calendar|Islamic month]] zaŋ n-ti [[Dhu al-Hijjah]]. Lala Hajj ŋɔ lahabaya tooi nyɛla din jandi [[Abraham in Islam|Abraham]] daŋ. [[Mecca]], Hajj niŋdiba nyɛla ban chani gindi [[Kaaba]] buyopɔin zuɣu ka musulim nima mali dihitabili ni Abraham n-daa miɛ li jama shee, ka chani gindi Mount [[Safa and Marwa]] buyopɔin zuɣu, labiri kaani Abraham's paɣa [[Hagar]] chandi, ŋun daa lihiri m-bori kom shee ni o ti o bia yuli booni [[Ishmael in Islam|Ishmael]] kurumbuna ni ha pɔi ka Mecca lɛbigi tiŋa.<ref>{{harvp|Goldschmidt|Davidson|2005|p=48}}</ref><ref>{{harvp|Farah|1994|pp=145–147}}</ref><ref>{{Cite encyclopedia |title=Hajj |encyclopedia=Encyclopædia Britannica Online}}</ref> Aʒi ŋɔ gba nyɛla dabisili bɛ ni suhiri ka jamdi [[Mount Arafat]] ka di nahingbaŋ nyɛ [[Stoning of the Devil|stoning the Devil]].<ref>{{Cite book |last=Peters |first=F.E. |title=Islam: A Guide for Jews and Christians |date=2009 |isbn=978-1-4008-2548-6 |url=https://books.google.com/books?id=HYJ2c9E9IM8C&pg=PA19 |page=20 |publisher=Princeton University Press |access-date=7 October 2014 |archive-date=28 December 2023 |archive-url=https://web.archive.org/web/20231228023112/https://books.google.com/books?id=HYJ2c9E9IM8C&pg=PA19#v=onepage&q&f=false |url-status=live }}</ref> Musulimi nima ban nyɛ dabba zaa nyɛla ban yɛri neen'piɛlli ayi ka bɛ boli [[Ihram clothing|ihram]].<ref>{{cite book |last=Cornell |first=Vincent J. |title=Voices of Islam: Voices of tradition |url=https://books.google.com/books?id=g5LNUS0ciAAC&pg=PA29 |access-date=26 August 2012 |year=2007 |publisher=Greenwood Publishing Group |isbn=978-0-275-98733-6 |page=29}}</ref><ref>{{harvp|Glassé|2003|p=[https://books.google.com/books?id=focLrox-frUC&pg=PA207 207]}}</ref> Aʒi ŋɔ biɛhi shɛli nyɛ, [[Umrah]], di pa talahi ka nyɛ di ni tooi niŋ saha kam yuuni puuni. Aʒi ŋɔ binshɛŋa nyɛla din niŋdi [[Medina]],ni ka Muhammad daa kpi n-ti pahi [[Jerusalem]], tiŋa zaŋ [[Al-Aqsa]].<ref>{{cite book|author=Michigan Consortium for Medieval and Early Modern Studies|url=https://books.google.com/books?id=p44kAQAAMAAJ|title=The Meeting of Two Worlds: Cultural Exchange Between East and West During the Period of the Crusades|publisher=Medieval Institute Publications, Western Michigan University|year=1986|isbn=0918720583|editor1=Goss, V. P.|volume=21|page=208|editor2=Bornstein, C. V.|access-date=15 January 2023|archive-date=28 December 2023|archive-url=https://web.archive.org/web/20231228023032/https://books.google.com/books?id=p44kAQAAMAAJ|url-status=live}}</ref><ref>[[Yaroslav Trofimov|Trofimov, Yaroslav]]. 2008. ''The Siege of Mecca: The 1979 Uprising at Islam's Holiest Shrine''. [[Knopf]]. New York. {{ISBN|978-0-307-47290-8}}. p. 79.</ref>
=== Other acts of worship ===
[[File:Men reading the Koran in Umayyad Mosque, Damascus, Syria.jpg|thumb|Muslim men reading the Quran]]
{{Seealso|Quran#Recitation|Dua|Dhikr}}
Musulimi nima nyɛla ban karindi ka gbaari Alquran zaa bee di yaɣa shɛŋa. [[Tajwid]] nyɛ zalikpana zaŋ n-ti Alquran viɛnyɛla bolibu .<ref>{{Cite book| publisher = | isbn = | title = Foundation of Tajweed| location = | year = 2013|edition=2| last=Aboo Yahyaa| url = | page = 1
| quote = }}</ref> Musulimi nima pam nyɛla ban karindi Alquran noliri goli ni.{{sfnp|Stefon|2010|p=[https://archive.org/details/islamicbeliefspr0000stef/page/42 42–43]}} Bɛ booni la ninvuɣ so ŋun gbaai Alquran zaa niŋ o zuɣu hafiz ("memorizer"), ka hadiisi yɛli ni lala niriba ŋɔ nyɛla ban sani tooi suhi deei shɛba Judgment Day.{{sfnp|Nigosian|2004|p=[{{google books|plainurl=y|id=my7hnALd_NkC|page=70}} 70]}}
Adua suhi ti Naawuni, Larigu balli ni Arabic {{transl|ar|DIN|duʿāʾ}} ({{lang-ar|دعاء}} {{IPA|ar|dʊˈʕæːʔ|IPA}}) nyɛla din mali di zalikpana kamani [[Raising hands in dua|raising hands]] kamani nuhi wuhibu.<ref>{{Cite book| publisher = Brill| isbn = 9789004335523| title = The Quṣṣāṣ of Early Islam| location = Netherlands| year = 2016| last=Armstrong| first=Lyall| url = | page = 184| quote = }}</ref>
{{Listen
|filename=112.AlIkhlas-MisharyRashedAlafasy.ogg
|title=''Al-Ikhlas''
|pos=right
|description= ''[[Al-Ikhlas|Sincerity]]'' is the Quran's [[List of surahs in the Quran|112{{sup|th}}]] [[surah|chapter]] as recited by [[Imam]] [[Mishary Rashid Alafasy]]
|format=[[Ogg]]
}}
Arkan al-Islam (five pillars of Islam):<ref name=Naden/>
#[[Shahada]]
#[[Asalaati]]
#[[Nolɔri]]
#[[Zaka]]
#[[Aʒi]]
== Influences on other religions ==
{{See also|Islam and Druze}}
Laɣinsi shɛŋa, kamani [[Druze]],<ref>{{Cite book |last=De McLaurin |first=Ronald |url=https://archive.org/details/politicalroleofm0000unse |title=The Political Role of Minority Groups in the Middle East |publisher=Michigan University Press |year=1979 |isbn=978-0-03-052596-4 |page=[https://archive.org/details/politicalroleofm0000unse/page/114 114] |quote=Theologically, one would have to conclude that the Druze are not Muslims. They do not accept the five pillars of Islam. In place of these principles, the Druze have instituted the seven precepts noted above...}}</ref><ref>{{Cite book |last=Hunter |first=Shireen |url=https://archive.org/details/politicsofislami0000unse |title=The Politics of Islamic Revivalism: Diversity and Unity: Center for Strategic and International Studies (Washington, D.C.), Georgetown University. Center for Strategic and International Studies |publisher=[[University of Michigan Press]] |year=2010 |isbn=978-0-253-34549-3 |page=[https://archive.org/details/politicsofislami0000unse/page/33 33] |quote=Druze – An offshoot of Shi'ism; its members are not considered Muslims by orthodox Muslims.}}</ref><ref>{{Cite book |last=R. Williams |first=Victoria |title=Indigenous Peoples: An Encyclopedia of Culture, History, and Threats to Survival [4 volumes] |publisher=[[ABC-CLIO]] |year=2020 |isbn=978-1-4408-6118-5 |page=318 |quote=As Druze is a nonritualistic religion without requirements to pray, fast, make pilgrimages, or observe days of rest, the Druze are not considered an Islamic people by Sunni Muslims.}}</ref> [[Berghouata]] ni [[Ha-Mim]], nyɛla din yina Musulinsi ni bee ka di mini Musulinsi adiini mali dihitabili yinsi, amaa di zaa nyɛla adiini yini bee di yila Musulinsi adiini ni na nyɛla nangbankpeeni ni be shɛli.<ref>{{Cite book |last=D. Grafton |first=David |title=Piety, Politics, and Power: Lutherans Encountering Islam in the Middle East |publisher=[[Wipf and Stock Publishers]] |year=2009 |isbn=978-1-63087-718-7 |page=14 |quote=In addition, there are several quasi-Muslim sects, in that, although they follow many of the beliefs and practices of orthodox Islam, the majority of Sunnis consider them heretical. These would be the Ahmadiyya, Druze, Ibadi, and the Yazidis.}}</ref> [[Druze]] lahi nyɛla din chaŋ pirigi[[Isma'ilism]] pirim la di ni mali di maŋ zalisi la, ka naan yi waligi ka che Ismāʿīlīsm mini Islam zaa; di shɛŋa n-nyɛ dihitabili din nyɛ ni Imam [[Al-Hakim bi-Amr Allah|Al-Ḥākim bi-Amr Allāh]] daa nyɛla Naawuni taɣimalisi.<ref>{{cite journal |last=Poonawala |first=Ismail K. |date=July–September 1999 |title=Review: ''The Fatimids and Their Traditions of Learning'' by Heinz Halm |url=https://archive.org/details/sim_journal-of-the-american-oriental-society_july-september-1999_119_3/page/542 |journal=[[Journal of the American Oriental Society]] |publisher=[[American Oriental Society]] |volume=119 |issue=3 |page=542 |doi=10.2307/605981 |issn=0003-0279 |jstor=605981 |lccn=12032032 |oclc=47785421}}</ref><ref>{{cite journal | last = Bryer | first = David R. W. | title = The Origins of the Druze Religion (Fortsetzung) | journal = [[Der Islam]] | year = 1975 | volume = 52 | issue = 2 | pages = 239–262 | doi = 10.1515/islm.1975.52.2.239 | s2cid = 162363556 | url = https://doi.org/10.1515/islm.1975.52.2.239 | issn = 1613-0928 | ref = {{harvid|Bryer|1975b}} }}</ref> [[Yazdânism]] nyɛla din laɣim Kurdish dihitabili mini Islamic Sufi soya din kpe[[Kurdistan]] ni , [[Sheikh Adi ibn Musafir]] ni daa ʒi shɛli na 12th century.<ref>{{cite book |last=Foltz |first=Richard |title=Religions of Iran: From Prehistory to the Present |url=https://archive.org/details/religionsofiranf0000folt |date=7 November 2013 |isbn=978-1-78074-307-3 |page=[https://archive.org/details/religionsofiranf0000folt/page/219 219] |chapter=Two Kurdish Sects: The Yezidis and the Yaresan |publisher=Oneworld Publications |chapter-url= |chapter-url-access=}}</ref> [[Bábism]] yimina Twelver Shia ni ka yina [[Siyyid 'Ali Muhammad i-Shirazi al-Bab]] sani ka o nyaandoliba puuni yino Mirza Husayn 'Ali Nuri [[Baha'u'llah]] kpa [[Baháʼí Faith]].<ref>{{cite web |last=House of Justice |first=Universal |title=One Common Faith |url=http://reference.bahai.org/en/t/bic/OCF/ocf-8.html |access-date=1 April 2017 |website=reference.bahai.org}}</ref> [[Sikhism]], [[Guru Nanak]] ni kpa shɛli 15th century bahigu [[Punjab]], ka di kperi ni [[Hinduism]], ni Musulinsi adiini yaɣ'shɛŋa.<ref>Elsberg, Constance (2003), ''Graceful Women.'' [[University of Tennessee Press]]. {{ISBN|978-1-57233-214-0}}. pp. 27–28.</ref>
===Citations===
{{reflist}}
===Sources===
{{Refbegin|30em}}
* {{cite book |last=Ahmed |first=Imad-ad-Dean |title=Signs in the heavens |volume=2 |publisher=Amana Publications |year=2006 |isbn=1-59008-040-8}}
* {{cite book |last=Arnold|first=Thomas |title=The Preaching of Islam: A History of the Propagation of the Muslim Faith.|url=https://archive.org/details/in.gov.ignca.21207|volume= |publisher= |year=1896 |isbn=}}
* {{Cite book |last=Bennett |first=Clinton |title=Interpreting the Qur'an: a guide for the uninitiated |url=https://archive.org/details/interpretingqura0000benn |publisher=[[Continuum International Publishing Group]] |year=2010 |isbn=978-0-8264-9944-8 |page=[https://archive.org/details/interpretingqura0000benn/page/101 101] |author-link=Clinton Bennett}}
* {{cite book |last=Blankinship |first=K. |year=2008 |chapter=The early creed |editor=T. Winter |title=The Cambridge Companion to Classical Islamic Theology |url=https://archive.org/details/cambridgecompani0000unse_o9b4 |series=Cambridge Companions to Religion |pages=[https://archive.org/details/cambridgecompani0000unse_o9b4/page/33 33]–54 |place=Cambridge |publisher=Cambridge University Press |doi=10.1017/CCOL9780521780582.003|isbn=978-0-521-78058-2 }}
* {{Cite book |last=Brockopp |first=Jonathan E. |title=Islamic Ethics of Life: abortion, war and euthanasia |url=https://archive.org/details/islamicethicsofl0000unse |publisher=[[University of South Carolina Press]] |year=2003 |isbn=978-1-57003-471-8}}
*{{Cite book|last=Bulliet|first=Richard| publisher = [[Houghton Mifflin Harcourt|Houghton Mifflin]]| isbn = 0-618-42770-8| title = The Earth and Its Peoples
| location = Boston| year = 2005| url =https://archive.org/details/earthitspeoplesg0000unse_q4r6| page = | quote = }}
* {{Cite book |last=Burge|first=Stephen|year=2015|title=Angels in Islam: Jalal al-Din al-Suyuti's al-Haba'ik fi akhbar al-mala'ik |place=London |publisher=Routledge |isbn=978-1-136-50473-0}}
* {{cite book |last=Çakmak |first=Cenap |title=Islam: A Worldwide Encyclopedia |url=https://archive.org/details/islamworldwideen0002unse |series=4 volumes |publisher=[[ABC-CLIO]] |year=2017 |isbn=978-1-61069-217-5}}
* {{Cite book |last=Campo |first=Juan E. |title=Encyclopedia of Islam |publisher=[[Infobase Publishing]] |year=2009 |isbn=978-0-8160-5454-1 |url=https://books.google.com/books?id=OZbyz_Hr-eIC}}
* {{Cite book |last=Chittick |first=William C |title=Sufism: A Beginner's Guide |year=2008 |publisher=Simon and Schuster |isbn=978-1-78074-052-2 |url={{google books|plainurl=y|id=LI0kjBlXS5UC}} |access-date=17 January 2015}}
* {{Cite book |last=Cohen-Mor |first=Dalya |title=A Matter of Fate: The Concept of Fate in the Arab World as Reflected in Modern Arabic Literature |url=https://archive.org/details/matteroffateconc0000cohe |publisher=[[Oxford University Press]] |year=2001 |isbn=978-0-19-513398-1}}
* {{Cite book |last=Curtis |first=Patricia A. |url=https://archive.org/details/guidetofoodlawsr0000curt |title=A Guide to Food Laws and Regulations |publisher=[[Wiley-Blackwell|Blackwell Publishing Professional]] |year=2005 |isbn=978-0-8138-1946-4 |url-access=registration}}
* {{Cite book |last=Esposito |first=John |url=https://archive.org/details/islamstraightpat0000espo |title=Islam: The Straight Path |publisher=[[Oxford University Press]] |year=1998 |isbn=978-0-19-511234-4 |edition=3rd |author-link=John Esposito}}
* {{Cite book |editor-last=Esposito |editor-first=John |title=The Oxford History of Islam |publisher=[[Oxford University Press]] |year=1999 |isbn=978-0-19-510799-9 |url=https://archive.org/details/oxfordhistoryofi00john |editor-mask=1}}
* {{Cite book |editor-last=Esposito |editor-first=John |title=The Oxford History of Islam |publisher=[[Oxford University Press]] |year=2000 |isbn=978-0-19-510799-9 |url=https://archive.org/details/oxfordhistoryofi00john |editor-mask=1}}
* {{Cite book |last=Esposito |first=John |url=https://archive.org/details/unholywarterrori0000espo |title=Unholy War: Terror in the Name of Islam |publisher=[[Oxford University Press]] |year=2002a |isbn=978-0-19-516886-0 |author-mask=1}}
* {{Cite book |last=Esposito |first=John |title=What Everyone Needs to Know about Islam |url=https://archive.org/details/whateveryoneneed0000espo |publisher=[[Oxford University Press]] |year=2002b |isbn=978-0-19-515713-0 |author-mask=1}}
* {{Cite book |last=Esposito |first=John |url=https://archive.org/details/islamstraightpat0001espo |title=Islam: The Straight Path |publisher=[[Oxford University Press]] |year=2005 |isbn=978-0-19-518266-8 |edition=Revised 3rd |author-mask=1}}
* {{Cite book |last=Esposito |first=John |title=Islam: The Straight Path |url=https://archive.org/details/islamstraightpat0000espo_e0l3 |publisher=[[Oxford University Press]] |year=2010 |isbn=978-0-19-539600-3 |edition=4th |author-mask=1}}
* {{cite book |last=Esposito |first=John |year=2011 |title=What Everyone Needs to Know about Islam |url=https://archive.org/details/whateveryoneneed0000espo_n1c8 |edition=2nd |place=Oxford |publisher=[[Oxford University Press]] |isbn=978-0-19-979413-3 |author-mask=1}}[https://web.archive.org/web/20080204031050/http://www.oxfordislamicstudies.com/Public/book_wenkai.html Lay summary]
* {{Cite book |last1=Esposito |first1=John |url=https://archive.org/details/muslimsonamerica00yvon |title=Muslims on the Americanization Path? |last2=Haddad |first2=Yvonne Yazbeck |publisher=[[Oxford University Press]] |year=2000 |isbn=978-0-19-513526-8}}
* {{Cite book |last=Farah |first=Caesar |title=Islam: Beliefs and Observances |publisher=[[Barron's Educational Series]] |year=1994 |isbn=978-0-8120-1853-0 |edition=5th |author-link=Caesar E. Farah}}
* {{Cite book |last=Farah |first=Caesar |url=https://archive.org/details/islambeliefsobse00fara_0 |title=Islam: Beliefs and Observances |publisher=[[Barron's Educational Series]] |year=2003 |isbn=978-0-7641-2226-2 |edition=7th |author-mask=1}}
* {{Cite book |last=Firestone |first=Reuven |title=Jihad: The Origin of Holy War in Islam |url=https://archive.org/details/jihadoriginofhol0000fire |publisher=[[Oxford University Press]] |year=1999 |isbn=978-0-19-512580-1}}
* {{Cite book | last1=Goldschmidt | first1=Arthur Jr. |title=A Concise History of the Middle East |last2=Davidson |first2=Lawrence |publisher=[[Westview Press]] |year=2005 |isbn=978-0-8133-4275-7 |edition=8th |url=https://archive.org/details/concisehistoryof0008gold |url-access=registration}}
* {{Cite book |last1=Griffith |first1=Ruth Marie |author1-link=Ruth Marie Griffith |title=Women and Religion in the African Diaspora: Knowledge, Power, and Performance |url=https://archive.org/details/womenreligionina0000unse_t8y4 |last2=Savage |first2=Barbara Dianne |author2-link=Barbara D. Savage |publisher=[[Johns Hopkins University Press]] |year=2006 |isbn=978-0-8018-8370-5}}
* {{Cite book |last1=Haddad |first1=Yvonne Yazbeck |last2=Smith |first2=Jane I. |author-link=Jane Idleman Smith |title=Muslims in the West: Visible and Invisible |place=Walnut Creek, CA |publisher=Altamira |year=2002}}
* {{Cite book |last=Hedayetullah |first=Muhammad |title=Dynamics of Islam: An Exposition |publisher=[[Trafford Publishing]] |year=2006 |isbn=978-1-55369-842-5}}
* {{Cite book |editor-last1=Holt |editor-first1=P.M. |editor-last2=Lewis |editor-first2=Bernard |publisher=[[Cambridge University Press]] |year=1977 |isbn=978-0-521-29136-1 |title=The Cambridge History of Islam |volume=1 |author-link2=Bernard Lewis}}
* {{Cite book |editor-last1=Holt |editor-first1=P.M. |editor-last2=Lambton |editor-first2=Ann K.S. |editor2-link=Ann Lambton |editor-last3=Lewis |editor-first3=Bernard |publisher=Cambridge University Press |year=1977 |isbn=978-0-521-29137-8 |title=The Cambridge History of Islam |volume=2}}
* {{Cite book |editor-last1=Holt |editor-first1=P.M. |editor-last2=Lambton |editor-first2=Ann K.S. |editor-last3=Lewis |editor-first3=Bernard |title=The Cambridge History of Islam |volume=1A |publisher=Cambridge University Press |year=2000 |isbn=978-0-521-21946-4 |url=https://archive.org/details/cambridgehistory00holt_798 |url-access=registration}}
* {{Cite book |last1=Hourani |first1=Albert |url=https://archive.org/details/historyofarabpeo0122hour_06BYS |title=A History of the Arab Peoples |publisher=[[Belknap Press]] |year=2002 |isbn=978-0-674-01017-8 |author-link=Albert Hourani}}
* {{cite book |title=The Caliphate of Banu Umayyah the first Phase, Ibn Katheer, Taken from Al-Bidayah wan-Nihayah |author=Ismāʻīl ibn ʻUmar Ibn Kathīr |isbn=978-603-500-080-2 |translator=Yoosuf Al-Hajj Ahmad |place=Riyadh |publisher=Maktaba Dar-us-Salam |year=2012}}
* {{Cite book |last=Kobeisy |first=Ahmed Nezar |title=Counseling American Muslims: Understanding the Faith and Helping the People |url=https://archive.org/details/counselingameric0000kobe |publisher=[[Greenwood Publishing Group|Praeger Publishers]] |year=2004 |isbn=978-0-313-32472-7}}
* {{Cite book |last=Kramer |first=Martin |title=Shi'Ism, Resistance, and Revolution |url=https://archive.org/details/shiismresistance0000unse |publisher=[[Westview Press]] |year=1987 |isbn=978-0-8133-0453-3}}
* {{Cite book |last=Lapidus |first=Ira |title=A History of Islamic Societies |url=https://archive.org/details/historyofislamic0000lapi_t2d2 |publisher=[[Cambridge University Press]] |year=2002 |isbn=978-0-521-77933-3 |edition=2nd}}
* {{Cite book |last=Lewis |first=Bernard |title=The Jews of Islam |publisher=[[Routledge & Kegan Paul]] |year=1984 |isbn=978-0-7102-0462-2 |author-link=Bernard Lewis}}
* {{Cite book |last=Lewis |first=Bernard |title=The Arabs in History |url=https://archive.org/details/arabsinhistory0000bern |publisher=[[Oxford University Press]] |year=1993 |isbn=978-0-19-285258-8 |author-mask=1}}
* {{Cite book |last=Lewis |first=Bernard |url=https://archive.org/details/middleeastbriefh0000lewi |title=The Middle East |publisher=[[Charles Scribner's Sons|Scribner]] |year=1997 |isbn=978-0-684-83280-7 |author-mask=1}}
* {{Cite book |last=Lewis |first=Bernard |url=https://archive.org/details/islaminhistory00bern |title=Islam in History: Ideas, People, and Events in the Middle East |publisher=[[Open Court Publishing Company]]|year=2001 |isbn=978-0-8126-9518-2 |edition=2nd |author-mask=1 |url-access=registration}}
* {{Cite book |last=Lewis |first=Bernard |url=https://archive.org/details/whatwentwrongcl00lewi |title=What Went Wrong?: The Clash Between Islam and Modernity in the Middle East |publisher=[[Harper Perennial]] |year=2003 |isbn=978-0-06-051605-5 |edition=reprint |author-mask=1}}
* {{Cite book |last=Lewis |first=Bernard |url=https://archive.org/details/crisisofislam00bern |title=The Crisis of Islam: Holy War and Unholy Terror |publisher=[[Random House, Inc.]], New York |year=2004 |isbn=978-0-8129-6785-2 |author-mask=1}}
* {{Cite book |last=Madelung |first=Wilferd |title=The Succession to Muhammad: A Study of the Early Caliphate |url=https://archive.org/details/successiontomuam0000made |publisher=[[Cambridge University Press]] |year=1996 |isbn=978-0-521-64696-3 |author-link=Wilferd Madelung}}
* {{Cite book |last1=Malik |first1=Jamal |title=Sufism in the West |url=https://archive.org/details/isbn_9780415274074 |last2=Hinnells |first2=John R. |publisher=[[Routledge]] |year=2006 |isbn=978-0-415-27408-1}}
* {{Cite book |last=Momen |first=Moojan |title=An Introduction to Shi'i Islam: The History and Doctrines of Twelver Shi'ism |publisher=[[Yale University Press]] |year=1987 |isbn=978-0-300-03531-5}}
* {{Cite book |last=Nasr |first=Seyed Hossein |author-link=Seyyed Hossein Nasr |year=2003 |title=The Heart of Islam: Enduring Values for Humanity|url=https://archive.org/details/isbn_9780060099244 }}
* {{Cite book |last=Nasr |first=Seyed Muhammad |url=https://archive.org/details/ourreligions00shar |title=Our Religions: The Seven World Religions Introduced by Preeminent Scholars from Each Tradition (Chapter 7) |publisher=[[HarperCollins]] |year=1994 |isbn=978-0-06-067700-8}}
* {{Cite book |last=Nigosian |first=Solomon Alexander |title=Islam: Its History, Teaching, and Practices |publisher=[[Indiana University Press]] |year=2004 |isbn=978-0-253-21627-4 |url=https://archive.org/details/islamitshistoryt0000nigo |url-access=registration}}
* {{Cite book |last=Peacock|first=A.C.S.|title=Islam, Literature and Society in Mongol Anatolia|date=2019 |publisher=Cambridge University Press |volume= |page=|doi= 10.1017/9781108582124|isbn=978-1-108-58212-4|s2cid=211657444}}
* {{Cite book |last=Peters |first=F. E. |url=https://archive.org/details/islamguideforjew00fepe |title=Islam: A Guide for Jews and Christians |publisher=[[Princeton University Press]] |year=2003 |isbn=978-0-691-11553-5}}
* {{Cite report |date=October 2009 |title=Mapping the Global Muslim Population: A Report on the Size and Distribution of the World's Muslim Population |publisher=[[Pew Research Center]] |url=https://www.pewresearch.org/wp-content/uploads/sites/7/2009/10/Muslimpopulation.pdf |access-date=25 May 2020 |ref={{sfnref|Pew Forum for Religion & Public Life|2009}} }} [https://www.pewforum.org/2009/10/07/mapping-the-global-muslim-population/ Overview].
* {{Cite book |last=Rippin |first=Andrew |url=https://archive.org/details/muslimstheirreli0000ripp |title=Muslims: Their Religious Beliefs and Practices |publisher=[[Routledge]] |year=2001 |isbn=978-0-415-21781-1 |edition=2nd |author-link=Andrew Rippin}}
* {{cite journal |last=Serjeant |first=R.B. |date=1978 |title=Sunnah Jami'ah, pacts with the Yathrib Jews, and the Tahrim of Yathrib |journal=[[Bulletin of the School of Oriental and African Studies]] |volume=41 |pages=1–42 |publisher=[[Cambridge University Press]]|doi=10.1017/S0041977X00057761 |s2cid=161485671 }}
* {{Cite book |last=Sachedina |first=Abdulaziz |title=The Just Ruler in Shi'ite Islam: The Comprehensive Authority of the Jurist in Imamite Jurisprudence |publisher=[[Oxford University Press]] US |year=1998 |isbn=978-0-19-511915-2 |author-link=Abdulaziz Sachedina}}
* {{Cite book |last=Smith |first=Jane I. |author-link=Jane Idleman Smith |title=The Islamic Understanding of Death and Resurrection |publisher=[[Oxford University Press]] |year=2006 |isbn=978-0-19-515649-2}}
* {{Cite book |editor-last=Stefon |editor-first=Matt |title=Islamic Beliefs and Practices |publisher=[[Britannica Educational Publishing]] |year=2010 |isbn=978-1-61530-060-0 |location=New York |url=https://archive.org/details/islamicbeliefspr0000stef |url-access=registration}}
* {{Cite book |last1=Ṭabāṭabāʼī |first1=Sayyid Mohammad Hosayn |title=Shi'ite Islam |url=https://archive.org/details/shiiteislam0000taba |translator-last=Nasr |translator-first=Seyyed Hossein |publisher=[[SUNY Press]] |year=1979 |isbn=978-0-87395-272-9 |author-link=Allameh Tabatabaei}}
* {{Cite book |last=Teece |first=Geoff |url=https://archive.org/details/islam0000teec_a5d6 |title=Religion in Focus: Islam |publisher=[[Grolier|Franklin Watts Ltd]] |year=2003 |isbn=978-0-7496-4796-4}}
* {{Cite book |last=Trimingham |first=John Spencer |title=The Sufi Orders in Islam |url=https://archive.org/details/sufiordersinisla0000trim_x5k7 |publisher=[[Oxford University Press]] |year=1998 |isbn=978-0-19-512058-5}}
* {{Cite book |last=Turner |first=Colin |title=Islam: the Basics |url=https://archive.org/details/islambasics0000turn |publisher=[[Routledge]] |year=2006 |isbn=978-0-415-34106-6 |location=London}}
* {{Cite book |last=Turner |first=Bryan S. |title=Weber and Islam |url=https://archive.org/details/weberislam0001turn |publisher=[[Routledge]] |year=1998 |isbn=978-0-415-17458-9 |location=London}}
* {{Cite book |last=Waines |first=David |title=An Introduction to Islam |url=https://archive.org/details/introductiontois0000wain_y8x7 |publisher=[[Cambridge University Press]] |year=2003 |isbn=978-0-521-53906-7}}
* {{Cite book |last=Watt |first=W. Montgomery |title=The Formative Period of Islamic Thought |url=https://archive.org/details/formativeperiodo0000watt |publisher=University Press Edinburgh |year=1973 |isbn=978-0-85224-245-2 |author-link=William Montgomery Watt}}
* {{Cite book |last=Watt |first=W. Montgomery |url=https://archive.org/details/muhammadprophets00watt |title=Muhammad: Prophet and Statesman |publisher=[[Oxford University Press]] |year=1974 |isbn=978-0-19-881078-0 |edition=New |author-mask=1}}
* {{Cite book |last=Weiss |first=Bernard G. |title=Studies in Islamic Legal Theory |publisher=[[Brill Publishers|Brill Academic publishers]] |year=2002 |isbn=978-90-04-12066-2 |location=Boston |author-link=Bernard G. Weiss}}
{{Refend}}
=== Encyclopedias and dictionaries ===
{{Refbegin|30em}}
* {{harvc |last1=Gardet|first1=L.|last2=Jomier|first2=J.|year=2012|c=Islām |in=Encyclopaedia of Islam (2nd ed.)}} {{doi|10.1163/1573-3912_islam_COM_0387}}
* {{Cite encyclopedia |title=Encyclopædia Britannica |publisher=[[Encyclopædia Britannica, Inc.]]}}
* {{Cite encyclopedia |ref={{harvid|Fahlbusch et al|2001}} |editor-last=Fahlbusch |editor-first=Erwin |display-editors=etal |url={{google books|plainurl=y|id=yaecVMhMWaEC}} |title=The Encyclopedia of Christianity |publisher=[[Brill Publishers]] |year=2001 |isbn=978-90-04-11695-5 |volume=2}}
* {{cite encyclopedia |year=1913–1936 |title=[[Encyclopaedia of Islam]] |editor1-last=Houtsma |editor1-first=M.T. |editor1-link=Martijn Theodoor Houtsma |editor2-first=T.W. |editor2-last=Arnold |editor2-link=Thomas Walker Arnold |editor3-first=R. |editor3-last=Basset |editor4-first=R. |editor4-last=Hartmann |edition=1st |place=Leiden |publisher=[[Brill Publishers|Brill]] |isbn=978-90-04-08265-6 |ref={{harvid|Encyclopaedia of Islam (1st ed.)|1913–1936}}}}
* {{cite encyclopedia |year=2012 |title=[[Encyclopaedia of Islam]] |editor-last=Bearman |editor-first=P.J. |issn=1573-3912 |editor1-link=Peri Bearman |editor2-first=Th. |editor2-last=Bianquis |editor3-first=C.E. |editor3-last=Bosworth |editor3-link=Clifford Edmund Bosworth |editor4-first=E. |editor4-last=van Donzel |editor5-first=W.P. |editor5-last=Heinrichs |editor5-link=Wolfhart Heinrichs |edition=2nd |place=Leiden |publisher=[[Brill Publishers|Brill]] |isbn=978-90-04-16121-4 |ref={{harvid|Encyclopaedia of Islam (2nd ed.)|2012}}}}
* {{Cite encyclopedia |title=Encyclopaedia of Islam Online |publisher=[[Brill Academic Publishers]] |editor-last=Bearman |editor-first=P.J. |issn=1573-3912 |editor1-link=Peri Bearman |editor2-first=Th. |editor2-last=Bianquis |editor3-first=C.E. |editor3-last=Bosworth |editor3-link=Clifford Edmund Bosworth |editor4-first=E. |editor4-last=van Donzel |editor5-first=W.P. |editor5-last=Heinrichs |editor5-link=Wolfhart Heinrichs |ref={{harvid|Encyclopaedia of Islam Online|n.d.}} |year=n.d. |url=https://brill.com/view/package/eio?language=en |url-access=subscription}}
* {{Cite encyclopedia |year=2004 |title=Encyclopedia of Islam and the Muslim World |series=[[Macmillan Reference Books]] |publisher=[[Thomson-Gale]] |url=https://archive.org/details/encyclopediaofis0001unse |editor-last=Martin |editor-first=Richard C. |isbn=978-0-02-865603-8}}
* {{Cite encyclopedia |title=[[Encyclopaedia of the Qur'an|Encyclopaedia of the Qur'an Online]] |publisher=[[Brill Academic Publishers]] |year=n.d.|editor-first=Jane Dammen|editor-last=McAuliffe|editor-link=Jane Dammen McAuliffe}}
* {{cite encyclopedia |title=[[Encyclopaedia of the Qurʾān]] |volume=2 |editor-first=Jane Dammen |editor-last=McAuliffe |publisher=[[Brill Academic Publishers]] |year=2002}}
* {{cite encyclopedia |title=[[Encyclopaedia of the Qurʾān]] |volume=3 |editor-first=Jane Dammen |editor-last=McAuliffe |publisher=[[Brill Academic Publishers]] |year=2003}}
* {{Cite encyclopedia |title=Encyclopedia of Religious Rites, Rituals, and Festivals |publisher=[[Routledge]] |editor-last=Salamone |editor-first=Frank |edition=1st |isbn=978-0-415-94180-8 |series=Routledge Encyclopedias of Religion and Society |volume=6 |url=https://archive.org/details/encyclopediaofre00sala |jstor=j.ctt1jd94wq |year=2004 <!-- no bot -->}}
* {{Cite encyclopedia |year=2003 |title=The New Encyclopedia of Islam |publisher=[[AltaMira Press]] |url=https://archive.org/details/newencyclopediao0000glas |editor-last=Glassé |editor-first=Cyril |series=Revised Edition of the Concise Encyclopedia of Islam |isbn=978-0-7591-0190-6 |url-access=registration}}
* {{Cite encyclopedia |editor-last=Esposito |editor-first=John |title=The Oxford Dictionary of Islam |publisher=[[Oxford University Press]] |year=2003 |isbn=978-0-19-512558-0 |url=https://archive.org/details/oxforddictionary00bada |url-access=registration}} {{doi|10.1093/acref/9780195125580.001.0001}} – via Oxford Reference.
* {{Cite encyclopedia |editor-last=Esposito |editor-first=John |year=2004 |title=The Oxford Dictionary of Islam |place=Oxford |publisher=[[Oxford University Press]] |isbn=978-0-19-975726-8 |url=https://books.google.com/books?id=E324pQEEQQcC}}
* {{Cite encyclopedia |year=2006 |title=The Qur'an: An Encyclopedia |publisher=[[Routledge]] |url={{google books|plainurl=y|id=isDgI0-0Ip4C|page=}} |editor-last=Leaman |editor-first=Oliver |isbn=978-0-415-32639-1}}
{{Refend}}
== Further reading ==
{{Sister project links |wikt=Islam |commons=Category:Islam |b=Subject:Islam |n=Category:Islam |q=Islam |s=Portal:Islam |v=Islam |voy=Islam |species=no |d=Q432 |m=no|mw=no}}
{{Refbegin}}
* [https://www.barnesandnoble.com/w/encyclopedia-of-sahih-al-bukhari-arabic-virtual-translation-center/1134457685?ean=2940160787701 Encyclopedia of Sahih Al-Bukhari] by Arabic Virtual Translation Center (New York 2019, [[Barnes & Noble]] {{ISBN|978-0-359-67265-3}}). The foundation of Islam: from revelation to tawhid.
* Abdul-Haqq, Abdiyah Akbar (1980). ''Sharing Your Faith with a Muslim''. Minneapolis: [[Bethany House Publishers]]. ''N.B''. Presents the genuine doctrines and concepts of Islam and of the Holy Qur'an, and this religion's affinities with Christianity and its Sacred Scriptures, in order to "dialogue" on the basis of what both faiths really teach. {{ISBN|0-87123-553-6}}
* {{Cite encyclopedia |year=2008 |encyclopedia=The Encyclopedia of Libertarianism |publisher=[[SAGE Publishing|SAGE]]; [[Cato Institute]] |location=Thousand Oaks, CA |last=Ahmad |first=Imad-ad-Dean |title=Islam |author-link=Imad-ad-Dean Ahmad |editor-last=Hamowy |editor-first=Ronald |editor-link=Ronald Hamowy |pages=256–258 |doi=10.4135/9781412965811.n155 |isbn=978-1-4129-6580-4 |lccn=2008009151 |oclc=750831024 |url={{Google books|yxNgXs3TkJYC|plainurl=yes}} }}
* {{Cite book |last=Akyol |first=Mustafa |url=https://archive.org/details/islamwithoutextr0000akyo |title=Islam Without Extremes |publisher=[[W.W. Norton & Company]] |year=2011 |isbn=978-0-393-07086-6 |edition=1st |author-link=Mustafa Akyol }}
* {{Cite book |last=Arberry |first=A.J. |url=https://archive.org/details/koraninterpreted00ajar |title=The Koran Interpreted: A Translation |publisher=Touchstone |year=1996 |isbn=978-0-684-82507-6 |edition=1st |author-link=A. J. Arberry }}
* Cragg, Kenneth (1975). ''The House of Islam'', in ''The Religious Life of Man Series''. Second ed. Belmont, CA: [[Wadsworth Publishing Company]] 1975. xiii, 145 p. {{ISBN|0-8221-0139-4}}.
* Hourani, Albert (1991). ''Islam in European Thought''. First pbk. ed. Cambridge, Eng.: [[Cambridge University Press]], 1992, cop. 1991. xi, 199 p. {{ISBN|0-521-42120-9}}; alternative ISBN on back cover, 0-521-42120-0.
* {{Cite book |last1=Khan |first1=Muhammad Muhsin |title=Noble Quran |last2=Al-Hilali Khan |last3=Muhammad Taqi-ud-Din |publisher=[[Dar-us-Salam Publications]] |year=1999 |isbn=978-9960-740-79-9 |edition=1st |author-link=Muhammad Muhsin Khan}}
* Khanbaghi, A, (2006). ''The Fire, the Star and the Cross: Minority Religions in Medieval and Early Modern Iran''. [[I. B. Tauris]].
* Khavari, Farid A. (1990). ''Oil and Islam: the Ticking Bomb''. First ed. Malibu, Calif.: Roundtable Publications. viii, 277 p., ill. with maps and charts. {{ISBN|0-915677-55-5}}.
* {{Cite book |title=The Jewish Discovery of Islam: Studies in Honor of Bernard Lewis |url=https://archive.org/details/jewishdiscoveryo0000unse |publisher=[[Syracuse University Press]] |year=1999 |isbn=978-965-224-040-8 |editor-last=Kramer |editor-first=Martin |editor-link=Martin Kramer}}
* {{Cite book |last=Kuban |first=Dogan |title=Muslim Religious Architecture |publisher=[[Brill Academic Publishers]] |year=1974 |isbn=978-90-04-03813-4}}
* {{Cite book |last=Lewis |first=Bernard |url=https://archive.org/details/islamwest00lewi_0 |title=Islam and the West |publisher=[[Oxford University Press]] |year=1994 |isbn=978-0-19-509061-1 }}
* {{Cite book |last=Lewis |first=Bernard |url=https://archive.org/details/culturesinconfli0000lewi |title=Cultures in Conflict: Christians, Muslims, and Jews in the Age of Discovery |publisher=[[Oxford University Press]] |year=1996 |isbn=978-0-19-510283-3 |url-access=registration }}
* {{Cite book |last=Mubarkpuri |first=Saifur-Rahman |title=The Sealed Nectar: Biography of the Prophet |publisher=[[Dar-us-Salam Publications]] |year=2002 |isbn=978-1-59144-071-0}}
* {{Cite book |last=Najeebabadi |first=Akbar Shah |title=History of Islam |publisher=[[Dar-us-Salam Publications]] |year=2001 |isbn=978-1-59144-034-5}}
* {{Cite book |last=Rahman |first=Fazlur |url=https://archive.org/details/isbn_9780226702810 |title=Islam |publisher=[[University of Chicago Press]] |year=1979 |isbn=978-0-226-70281-0 |edition=2nd |author-link=Fazlur Rahman Malik }}
* {{Cite book |last=Schimmel |first=Annemarie |url=https://www.giffordlectures.org/books/deciphering-signs-god-phenomenological-approach-islam |title=Deciphering the Signs of God: A Phenomenological Approach to Islam |publisher=[[State University of New York Press]] |year=1994 |isbn=978-0-7914-1982-3 |author-link=Annemarie Schimmel |access-date=31 January 2019 |archive-date=22 April 2019 |archive-url=https://web.archive.org/web/20190422154518/https://www.giffordlectures.org/books/deciphering-signs-god-phenomenological-approach-islam |url-status=dead }}
* {{Cite book |last=Schuon |first=Frithjof |title=Understanding Islam |url=https://archive.org/details/understandingisl0000schu |publisher=[[Allen & Unwin]] |year=1963 |isbn=978-0941532242 |edition=3rd |author-link=Frithjof Schuon}}
* {{Cite book |last=Tausch |first=Arno |title=What 1.3 Billion Muslims Really Think: An Answer to a Recent Gallup Study, Based on the "World Values Survey". Foreword Mansoor Moaddel, Eastern Michigan University |publisher=[[Nova Science Publishers]], New York |year=2009 |isbn=978-1-60692-731-1 |edition=1st }}
* {{Cite book |last1=Tausch |first1=Arno |title=The political algebra of global value change. General models and implications for the Muslim world |first2=Almas |last2=Heshmati |first3=Hichem |last3=Karoui |publisher=[[Nova Science Publishers]] |place=New York |year=2015 |isbn=978-1-62948-899-8 |edition=1st }} Prepublication text available at: {{cite web |last1=Tausch |first1=Arno |last2=Heshmati |first2=Almas |last3=Karoui |first3=Hichem |date=January 2014 |title=The political algebra of global value change. General models and implications for the Muslim world |website=ResearchGate |url=https://www.researchgate.net/publication/290349218 }}
* {{Cite book |last1=Tausch |first1=Arno |title=Political Islam and Religiously Motivated Political Extremism |series=SpringerBriefs in Political Science |publisher=[[Springer Nature]] |place=Cham |year=2023 |doi=10.1007/978-3-031-24854-2 |isbn=978-3-031-24853-5 |s2cid=256852082 |edition=1st |url=https://link.springer.com/book/10.1007/978-3-031-24854-2 }}
* {{Cite book |last=Walker |first=Benjamin |title=Foundations of Islam: The Making of a World Faith |url=https://archive.org/details/foundationsofisl0000walk |publisher=[[Peter Owen Publishers]] |year=1998 |isbn=978-0-7206-1038-3 |author-link=Benjamin Walker (author)}}
{{Refend}}
{{Islam topics}}
{{Religion topics}}
{{Authority control}}
{{Portal bar|Islam|Religions}}
[[Category:Islam| ]]
[[Category:610 establishments]]
[[Category:Abrahamic religions]]
[[Category:Monotheistic religions]]
[[Category:Religious organizations established in the 7th century]]
==Kundivihira==
<references/>
{{Musulunsi}}
[[Pubu:Musulunsi| ]]
{{stub}}
<references group="lower-roman" />
lc5ji4wpqpjvqzb97os5ylifmfovxt4
Mɔŋgu
0
9093
146377
143217
2026-08-16T05:16:13Z
Abdul Gafaru 100%
6794
Added informatiom
146377
wikitext
text/x-wiki
{{Databox}}
'''Mɔŋgu'''<ref>Naden, Tony. 2014. [https://www.webonary.org/dagbani/download/ ''Dagbani dictionary''] {{Webarchive|url=https://web.archive.org/web/20211007011509/https://www.webonary.org/dagbani/download/ |date=2021-10-07 }}. Webonary.</ref> '''(moongu)''' nyɛla binwali shɛli ninsalinim mini binkɔb'shabi ni dira.
Taxonomy - O piligu ni balibu
Bε yεra ni mango yila tiŋa din be northwestern Myanmar, Bangladesh, ni northeastern India sunsuuni.
Bε mi booni li "evolutionary anachronism" domin bε tεhira ni tuuli binniεma gaŋda "megafauna" n-daa di li ka chεri o bihi ka o saɣim tiŋsi.[8][9][10]
Di piligu tiŋa ni, mango daa yoori n-leei balibu ayi din bi gbaai taba:
Subtropical Indian group - India yaɣili. Di nyεla di bihi yini ko "monoembryonic fruit".
Tropical Southeast Asian group - Southeast Asia yaɣili. Di nyεla di bihi pam "polyembryonic fruit".[9][8]
Piligu, bε daa tεhi ni bε daa ŋmani mango yini ko South Asia ka di nyaaŋa ka di saɣim chaŋ Southeast Asia. Amaa 2019 bɔhimbu yɛli ni bε bi nya diversity center India. Di nyaaŋa, Southeast Asian cultivars mali genetic diversity pam ka che Indian cultivars. Din wuhiri ni di tooi niŋ ka bε piligi ŋmani mango tuuli Southeast Asia ka naan yi zaŋ li kpe South Asia.
Amaa bε yεli ni Southeast Asia diversity maa tooi nyεla domin di laɣim ni Mangifera balibu shεŋa Malesian yaɣili ni. Bɛ yaɣa ayi maa wuhiri ni mango ŋmani nyεla kavi - di tooi nyεla bε ŋmani li luɣu ayi, Southeast Asia ni South Asia.
Mangifera balibu shεŋa mi miŋdi "mangoes" ka bε di. Di pam be Malesian ecoregion.[9][8][11]
Cultivars - Balibu balibu
Mango balibu yuli bε zaŋ piili kɔbigihi. Bε tooi ŋmani balibu pam yini ni ni di sɔŋ bɛ niŋbu.
Balibu pam nyεla "monoembryonic" ka bε niŋdi li ni "grafting" ka di leei di zaa.
Balibu din gaŋ pam n-nyε 'Alphonso' - bε booni li "mangoes nima kpεma". Bε kɔligu li pam.[12]
Balibu shεŋa diŋdi tiŋa yini, ka di yi chaŋ tiŋa shεli di ku tooi di.
Misaali: Indian balibu kamani 'Julie' - di ŋmari pam Jamaica. Amaa Florida, di niŋ ka bε teeri li fungicide yuuni yuuni domin dɔrɔ "anthracnose" ku kpi li. Asian mangoes mi zaba anthracnose.[13]
Zuŋɔ western market maa di pam nyεla 'Tommy Atkins'. Di yila 'Haden' ni, ka di tuuli di 1940 Florida. Piligu Florida nima daa bi bɔri li. Amaa zuŋɔ dunia zaa bɔri li domin di ŋmari pam, di zaba dɔrɔ, di tooi paai n-kɔli, di nyagila, di galisiya, ni di vεri gaŋ.
Ama di yi paai niŋbu, niriba pam bɔra balibu shεŋa ka che Tommy Atkins kamani Alphonso domin di nyεvεla.[14][15]
== Di Balibu; ==
# Karachi mɔŋgu
# Dookudooku
# Mɔŋgu maŋli
== Di Tuma ==
== Di Daanfani ==
1.moongu nyɛla daadama nim nidiri shɛli n karti kum.
2. Di dari nyɛla tini mali shɛli n maani buɣim n duɣiri bindirigu.
3. Moongu vari maa ti mali tiri binkɔbiri kadi leeri bɛ bindirigu.
4. Ti mali n bori ariziki.
5. Di nyɛla tii shɛli din mali mahim pam ka bin vuhira vuhiri digbni.
6. Bɛ mali m-pahiri maani binnura.
==Kundivihira==
<references/>
[[Pubu:Tia]]
{{stub}}
9ijp0dazop6gjyy7335t7d5mw2qpgvv
146378
146377
2026-08-16T05:17:29Z
Abdul Gafaru 100%
6794
Added information
146378
wikitext
text/x-wiki
{{Databox}}
[[Lahabali kɔligu:Paitan Sabah Common-mango-Mangifera-indica-01.jpg|thumb|mango tree. ]]
'''Mɔŋgu'''<ref>Naden, Tony. 2014. [https://www.webonary.org/dagbani/download/ ''Dagbani dictionary''] {{Webarchive|url=https://web.archive.org/web/20211007011509/https://www.webonary.org/dagbani/download/ |date=2021-10-07 }}. Webonary.</ref> '''(moongu)''' nyɛla binwali shɛli ninsalinim mini binkɔb'shabi ni dira.
Taxonomy - O piligu ni balibu
Bε yεra ni mango yila tiŋa din be northwestern Myanmar, Bangladesh, ni northeastern India sunsuuni.
Bε mi booni li "evolutionary anachronism" domin bε tεhira ni tuuli binniεma gaŋda "megafauna" n-daa di li ka chεri o bihi ka o saɣim tiŋsi.[8][9][10]
Di piligu tiŋa ni, mango daa yoori n-leei balibu ayi din bi gbaai taba:
Subtropical Indian group - India yaɣili. Di nyεla di bihi yini ko "monoembryonic fruit".
Tropical Southeast Asian group - Southeast Asia yaɣili. Di nyεla di bihi pam "polyembryonic fruit".[9][8]
Piligu, bε daa tεhi ni bε daa ŋmani mango yini ko South Asia ka di nyaaŋa ka di saɣim chaŋ Southeast Asia. Amaa 2019 bɔhimbu yɛli ni bε bi nya diversity center India. Di nyaaŋa, Southeast Asian cultivars mali genetic diversity pam ka che Indian cultivars. Din wuhiri ni di tooi niŋ ka bε piligi ŋmani mango tuuli Southeast Asia ka naan yi zaŋ li kpe South Asia.
Amaa bε yεli ni Southeast Asia diversity maa tooi nyεla domin di laɣim ni Mangifera balibu shεŋa Malesian yaɣili ni. Bɛ yaɣa ayi maa wuhiri ni mango ŋmani nyεla kavi - di tooi nyεla bε ŋmani li luɣu ayi, Southeast Asia ni South Asia.
Mangifera balibu shεŋa mi miŋdi "mangoes" ka bε di. Di pam be Malesian ecoregion.[9][8][11]
Cultivars - Balibu balibu
Mango balibu yuli bε zaŋ piili kɔbigihi. Bε tooi ŋmani balibu pam yini ni ni di sɔŋ bɛ niŋbu.
Balibu pam nyεla "monoembryonic" ka bε niŋdi li ni "grafting" ka di leei di zaa.
Balibu din gaŋ pam n-nyε 'Alphonso' - bε booni li "mangoes nima kpεma". Bε kɔligu li pam.[12]
Balibu shεŋa diŋdi tiŋa yini, ka di yi chaŋ tiŋa shεli di ku tooi di.
Misaali: Indian balibu kamani 'Julie' - di ŋmari pam Jamaica. Amaa Florida, di niŋ ka bε teeri li fungicide yuuni yuuni domin dɔrɔ "anthracnose" ku kpi li. Asian mangoes mi zaba anthracnose.[13]
Zuŋɔ western market maa di pam nyεla 'Tommy Atkins'. Di yila 'Haden' ni, ka di tuuli di 1940 Florida. Piligu Florida nima daa bi bɔri li. Amaa zuŋɔ dunia zaa bɔri li domin di ŋmari pam, di zaba dɔrɔ, di tooi paai n-kɔli, di nyagila, di galisiya, ni di vεri gaŋ.
Ama di yi paai niŋbu, niriba pam bɔra balibu shεŋa ka che Tommy Atkins kamani Alphonso domin di nyεvεla.[14][15]
== Di Balibu; ==
# Karachi mɔŋgu
# Dookudooku
# Mɔŋgu maŋli
== Di Tuma ==
== Di Daanfani ==
1.moongu nyɛla daadama nim nidiri shɛli n karti kum.
2. Di dari nyɛla tini mali shɛli n maani buɣim n duɣiri bindirigu.
3. Moongu vari maa ti mali tiri binkɔbiri kadi leeri bɛ bindirigu.
4. Ti mali n bori ariziki.
5. Di nyɛla tii shɛli din mali mahim pam ka bin vuhira vuhiri digbni.
6. Bɛ mali m-pahiri maani binnura.
==Kundivihira==
<references/>
[[Pubu:Tia]]
{{stub}}
119lduy38u1likl76uveg1xx9t4xvcg
Juliana Azumah-Mensah
0
11705
146365
60277
2026-08-15T15:04:46Z
Yakubu Yoo
8571
146365
wikitext
text/x-wiki
'''Juliana Azumah-Mensah''' nyɛla [[Ghana]] alaafee baŋda (Nurse) ni siyaasa nira. O nyɛla minista nti Paɣaba mini Bihi biɛhigu ([[minster for Wowen and Children's Affairs]]), ŋuni lahi nyɛ jintɔra nti [[Ho East]] piibupiibu yaɣili din be [[Volta Region]].<ref>{{Cite web|title=Juliana Jocelyn Azumah-Mensah, Biography|url=https://mobile.ghanaweb.com/person/Juliana-Jocelyn-Azumah-Mensah-1180|access-date=2022-02-12|website=mobile.ghanaweb.com}}</ref><ref>{{Cite web|date=2021-10-15|title=Capturing Positive Change: How Ideas are Vetted|url=http://dx.doi.org/10.1302/3114-210082|access-date=2022-02-12|website=OrthoMedia}}</ref><ref>{{Cite web|title=Parliamentary Candidates for Volta Region|url=https://www.ghanaweb.com/GhanaHomePage/election2008/parliamentary.candidates.php?region=9|access-date=2022-02-12|website=www.ghanaweb.com}}</ref>
== Piligu bɛhigu mini Shikuru Baŋsim ==
Koforidua din nyɛ Eastern Region tiŋzuɣula ka bi dɔɣi Juliana silimiin-goli June biɛɣu piya ni anu yuuni 1950. Zaŋ gbaai yuuni 1956-1964, o chaŋla Roman Catholic primary mini Local Authority Middle Schools din be Agortime-Kpetoe Volta Region. O daa chaŋla Secondary School OLA Girls Secondary school, Ho din nyɛ Volta Region tiŋzuɣula n daa deei shahara gbaŋ GCE Ordinary Level yuuni 1969. O daa chaŋ United Kingdom Ipswich East Anglia Shikurulani nti bohim nursing Sufollk, n daa lee State Registered Nurse silimiin-goli August, yuuni 1973. Yuuni nyanga, ka o daa lahi chaŋ Saint Peter's Hospital din be Chertsey la n daa ti yina yuuni 1975 n lɛbi State Certified Midwife.<ref>{{Citation|title=Government of Ghana|date=2022-01-13|url=https://en.wikipedia.org/w/index.php?title=Government_of_Ghana&oldid=1065504536|work=Wikipedia|language=en|access-date=2022-02-12}}</ref>
O daa lahi chaŋ University of Birmingham nti niŋ o postgraduate studies n deegi o Msc in Health management in Administration yuuni 1997.<ref>{{Cite web|title=Juliana Jocelyn Azumah-Mensah, Biography|url=https://www.ghanaweb.com/person/Juliana-Jocelyn-Azumah-Mensah-MP-1180|access-date=2022-02-12|website=www.ghanaweb.com}}</ref>
== Tuma ==
Azumah daa pilila tuma Ministry of Business and Economic Planning office yuuni 1969. O daa lahi chaŋ nti tuɣi o shikuru UK yuuni nyaŋga. O daa tum Ashibitinim pam United Kingdom n nyɛ Nurse mini Midwife.
Azumah daa lahi chaŋ Saudi Arabia nti tum King Abdulaziz University hospital zaŋ gbaai yuuni 1978-1984. O daa lahi labi United Kingdom nti tum Mayday University Hospital zaŋ gbaai yuuni 1984 hali ni 1987.
Di nyaaŋa o daa labi na Ghana nti lɛbi Principal nurse Ho Ashibitilani yuma ayi yunni 1988 la. Zaŋ gbaai yuuni 2001-2005, o mini Catholic alaafee tuma yilinima n daa tumda ka o be Ho n nye Executive Secretary / Director of Health service Ho Diocese ni Regional Co-ordinating Council.
== Siyaasa ==
Juliana Azumah-Mensah, daa kpela jinaduu yuuni 2004 o siyaasa piligu nti zani ti Ho East piibupiibu yaɣili zaŋti National Democratic Congress, tudunima ni mi sheli lɛm paati la. O daa kpela jinaduu silimiin-goli January dabaa ayopɔin yuuni 2005. Yuuni 2008 piibupiibulani ka o daa lahi di kuɣu maa.
Tiŋgbani zuɣulana John Atta Mills daa piigi o la Minister of Tourism yuuni 2009. Ka bi daa lahi zaŋɔ lɛbi Minister for Wowen and Children's Affairs yuuni 2010 hali ni yuuni 2012.
== O daŋ ==
Juliana Azumah-Mensah nyɛla dooyili lana n malila bihi ayi. O yila Agortime-Kpetoe din be Volta Region Ghana.
== Kundivihira ==
<references />
[[Pubu:Lahabaya zaa]]
[[Pubu:Ninsala ŋun na be o nyɛvuli ni]]
0x23mh8o9npf05ebjktan57ffrvcl2h
Dzifa Attivor
0
11713
146366
41034
2026-08-15T15:50:25Z
Yakubu Yoo
8571
146366
wikitext
text/x-wiki
{{Bio}}
{{E-Class}}
'''Dzifa Attivor''' daa nyɛla [[Ghana]] siyaasa nira ni daabia ŋun nyɛ paɣa. O daa nyɛla Minister of Transport Ghana<ref>{{Cite web|date=2021-11-16|title=Former Transport Minister Dzifa Attivor passes on|url=https://citinewsroom.com/2021/11/former-transport-minister-dzifa-attivor-passes-on/|access-date=2022-02-13|website=Citinewsroom - Comprehensive News in Ghana|language=en-US}}</ref> hali daa ti zaɣisi li dibahi bahindi yɛltɔɣa din daa yina Airbus Rebranding contract saha la. Atta Mills gominan-ti ni, ka o daa piigi o silimiin-goli February 2013<ref>{{Cite web|date=2021-11-16|title=Former Transport Minister, Dzifa Attivor passes on - MyJoyOnline.com|url=https://www.myjoyonline.com/former-transport-minister-dzifa-attivor-passes-on/|access-date=2022-02-13|website=www.myjoyonline.com|language=en-US}}</ref>.
== Piligu bɛhigu mini Shikuru Baŋsim ==
Silimiin-goli February biɛɣu pishi ayi dali yuuni 1956(22 February, 1956). O piligu shikuru n daa nyɛ Evangelical Presbyterian Primary din be Abutia-Teti la. O daa chaŋli zaŋ gbaai yuuni 1960 ti kpa yuuni 1970. O Senior secondary school nyɛla Kpedze mini Peki secondary di zaa be Volta Region Ghana zaŋ gbaai yuuni 1970 ti kpa yuuni 1975. Attivor daa lahi chaŋ Government Secretariat school n-ti lɛbi Stenographer secretary yuuni 1981.
N daa lahi deei shɛhira gbaŋ din nyɛ secretarial silver Diploma din yi Pitman College, United Kingdom.
O graduate qualifications daa yila American Century University, ni n deei Bachelor of science degree in Administration yuuni 2007 ni Masters degree in Human Resource yuuni 2012.
== Tuma ==
Dzifa Attivor daa tumla Bank of Ghana zaŋ gbaai yuuni 1976 ti kpa 2003 n-nyɛ research clerk n-ti pahi Personal Assistant n-ti Deputy Governors niriba ata. O daa lahi nyɛla Personal Assistant n-ti head of treasury in charge of general administrative lala Baŋki ŋɔ ni yaha.
=== Minister of Transport ===
Attivor daa nyɛla National Democratic Congress paati nima puuni yino ŋun daa zani n-ti Ho West din be Volta Region jintɔraba primaries n-ti lala piibupiibu yaɣili maa ka daa bi nya nasara. Emmanuel Kwasi Bedzrah n daa di li ŋuni n daa lahi nyɛ nasara yuuni 2008 piibupiibu din daa nip December silimiin-golini la. Pirinla o daa bi nya nasara zuɣu, tiŋgbani zuɣulana John Atta-Mills daa piigi o la Deputy Minister of Transport zaŋ gbaai yuuni 2009 ti kpa yuuni 2012. John Dramani Mahama ni daa lɛbi tiŋgbani zuɣulana, ka Attivor daa lɛbi Minister of Transport. O daa ti chɛla tuma ŋɔ dama yɛlgɔla daa Tina zaŋ chaŋ gɔmnanti bus Rebranding lani. O daa mali la tɛha ni o taɣi bi ni kuli piiri la dabba lala piibupiibu yaɣili ka chɛ paɣaba la, o daa bori mi ni bi pii paɣa Ka o gbibi Region ŋɔ, din pahi ŋun daa pun nyɛ daambolo maa daa bi tumda dibahi bahindi o ni daa gbaai ba niya shɛŋa la, amaa ka daa bi nyɛ nasara ka daa kpaŋsi o nyandoliba ni bi zani mi ŋun di maa nyaanga ka paati maa ti nyɛ nasara. O daa bi tooi nyɛ nasara silimiin-goli September yuuni 2018 parliamentary candidate primaries saha, o daa nyɛla kalinli kobisita ni pisopɔin ni anahi (374), Ka ŋun daa di maa John Kudzo Gyapong mi daa mali kalinli kobisinahi ni pihiwɔi ni yini (491).
=== Dedefund ===
Attivor ni daa chɛ gɔmnanti Tuma, o daa labila daabiligu tuma ni. O daa kpala Ʒɛngama zuɣu laɣiŋgu n boli li Dedefund din daa yina ni di ti sɔŋ bihi ban mali fahim ka bori soŋsim, paɣiba bɛri suŋ ni bi'pɔla, lala Ʒɛngama laɣiŋgu ŋɔ daa lahi soŋ kɔnsi ban kalinli yiɣisi kobigi ni pishi (120).
=== Regional Chairperson Toontali Bɔbu ===
Attivor daa niŋ la niya ka chɛ ka salo baŋ ni o ni yina ti kpa o campaign ni o lɛbi Volta Regional Daambilo (Chairperson) n-ti National Democratic Congress paati silimiin-goli August yuuni 2018. O daa mali la tɛha ni o taɣi bi ni kuli piiri la dabba lala piibupiibu yaɣili ka chɛ paɣaba la, o daa bori mi ni bi pii paɣa ka o gbibi Region maa, din pahi ŋun daa pun nyɛ daambolo maa daa bi tumda dibahi bahindi o ni daa gbaai ba niya shɛŋa, amaa ka daa bi nyɛ nasara ka da kpaŋsi o nyandoliba ni bi zani mi ŋun di maa nyaanga ka paati maa ti nyɛ nasara. O daa bi tooi nyɛ nasara silimiin-goli September yuuni 2018 parliamentary candidate primaries lani, o daa nyɛla kalinli kobisita ni pisopɔin ni anahi (374), Ka ŋun daa di maa John Kudzo Gyapong mi daa mali kalinli kobisinahi ni pihiwɔi ni yini (491).
=== Tiŋduya tuma ===
Bɛ daa pii la Attivor n lɛbi gbansabila laɣiŋgu din nyɛ Economic Community Of West Africa States (ECOWAS) medical village daambolo ni Eco-medical n deei li Peter Ahiekpor ŋun daa lahi nyɛ executive chief officer ni daambolo, amaa ka bi zaŋ o niŋ Chief Executive Officer (CEO) ka Attivor nyɛ daambolo n-ti medical project. EMV nyɛla maŋsulinsi tuma din niya kpa ni di ŋme Ashibiti gahindili n-ti West Africa sub-regions din yan baligi gbansabila yi n-chaŋ ti bori tibiri suŋ South Africa, North America, EU, Cuba ni India tiŋgbanini. O tuma daa nyɛla o lihi ka EMV kpa. Tiŋkpaŋ bili ŋɔ daa miɛmi tam acre pihinahi Ankara, Ghana ka mali satellite hospital units ka di be gbansabila tiŋgbana zaa. Tuma ŋɔ lahi tiri la medical, mobility ni accessibility nɛima n-ti tiŋsi zaa din be subregion.
== O daŋ ==
Attivor daa kuli la Raphael Napoleon Kwaku Attivor ŋun daa kpi yuuni 2019 la. O dɔɣila bihi ata ka nyɛ Evangelical Presbyterian Church, Ghana puuni yino.
== O kpibu ==
O daa kpila silimiin-goli November biɛɣu piiya ni ayobu dali yuuni 2021 University of Ghana Medical Center o daa doni barigu ni bela ka naai kpi.
== Kundivihira ==
{{Reflist}}
[[Pubu:Lahabaya zaa]]
[[Pubu:Ninsala ŋun na be o nyɛvuli ni]]
gzc70kx7dgfigo9z5ypxxhu6axic9my
Daniel Carvajal
0
12514
146367
46850
2026-08-15T18:28:32Z
Abdul Gafaru 100%
6794
Added information
146367
wikitext
text/x-wiki
{{Databox}}
'''Daniel Carvajal''' nyɛla bol' ŋmɛra so ŋun ŋmɛri tiri La Liga club [[Real Madrid]].
==O bol'ŋmɛri baŋsim==
Daniel Carvajal Ramos
[daˈnjel kaɾβaˈxal ˈramos]
O dɔɣi o la 11 January 1992. O nyɛla bol'ŋmɛra Spanish so ŋun ŋmɛri "right-back". Ninvuɣu pam mi o ni o nyɛla "right-back" ŋun gaŋdi wɔlli ŋɔ saha ŋɔ.
O yila Real Madrid bihi shikuru ni, ka daa chaŋ ŋmɛ Germany tiŋa Bayer Leverkusen yuuni yini. Din nyaaŋa o daa lɛbi na Real Madrid. O daa kpe tuuli bol'ŋmɛri shɛba ni 2013, ka naan yi deei pini 27 Real Madrid. Din ni shɛli n-nyɛ La Liga 4, Copa del Rey 2, ni Champions League 6. Pini 6 maa ni o ni nɛma Paco Gento, Luka Modrić, Toni Kroos ni Nacho.
Youth ni, o daa di 2011 European Championship ni bol'ŋmɛri bihi ban nyɛ yuun 19, ni 2013 mi ni ban nyɛ yuun 21. O tuuli ŋmɛ senior team 2014. O daa ŋmɛ World Cup 2018 ni 2022. Yuuni 2024 o daa be Spain bol'ŋmɛri shɛba ban daa di UEFA European Championship. 2023 UEFA Nations League mi ni, o n daa teei penalty maa na ka Spain di pini maa.
Club ŋmɛbu
Real Madrid Castilla
Bɛ dɔɣi o la Leganés, Madrid yaɣa. O daa kpɛ Real Madrid bihi shikuru yuun 10. 2010 o daa paai Castilla.
O yuuni tuuli, o daa nyɛla captain. Yuuni din daa paya, o daa ŋmɛ 38 ka teei goal 2, ka bɛ lɛbi na Segunda División.
Bayer Leverkusen
11 July 2012, o daa saɣiti ni o chaŋ Bayer Leverkusen yuun 5. Real Madrid daa yɛli ni bɛ ni tooi lɛbi deei o €6.5 million.
1 September 2012 o daa tuuli ŋmɛ Bundesliga. 25 November o daa teei o tuuli goal.
Yuuni naabu ni, niriba daa piigi o ni o nyɛ "right-back" ŋun gaŋdi ata ni.
Real Madrid naabu
3 June 2013, Real Madrid daa lɛbi deei o €6.5 million.
18 August 2013 o daa tuuli ŋmɛ La Liga. O daa ŋmɛ 45 yuuni maa, ka teei goal 2. O daa ŋmɛ Champions League final 2014 ka bɛ di li.
2016 Super Cup ni o daa teei goal 119th minute. 2017 o daa saɣiti ni o be o ni ha hali ni 2022.
1 June 2024, o daa teei o 2nd Champions League goal header ni final ni Borussia Dortmund. Din ni o daa ti pahi niriba ban di Champions League 6.
5 October 2024, o daa nya gɔligɔli tooni o puuni Villarreal ŋmɛbu ni. Daktarinim' yɛli ni o niŋ chira 8-10. Bi daa lɛbi yɛligi o contract hali ni 2026.
9 July 2025, o daa lɛbi na ŋmɛbu ni Club World Cup semi-final. 2025-26 season ni, Modrić chaŋbu nyaaŋa, bɛ daa ti o ni o leei captain.
18 May 2026, o daa yɛli ni o ni yɛn yɛli Real Madrid na yuuni maa naabu, din ni o be ni ha yuun 13 ka ŋmɛ ŋmɛri 400.
Tiŋduya ŋmɛbu - Spain
Bihi ni o daa di 2013 U21 Euro.
29 August 2014, bɛ daa tuuli boli o senior team. 4 September 2014 o daa tuuli ŋmɛ France.
O daa be 2018 World Cup ni. 2022 World Cup mi o daa ŋmɛ Germany ni Japan.
2023 Nations League final ni, o n daa teei panenka penalty na ka Spain di Croatia.
2024 Euro ni, 15 June o daa teei o tuuli goal ti Spain vs Croatia. Yuun 32 ni, o leei doo so ŋun gaŋdi teei goal Euro ni Spain. Final ni o daa ŋmɛ ka Spain di England 2-1.
2026 World Cup, coach Luis de la Fuente daa bi boli o, domin gɔligɔli mini ŋmɛbu kɔŋ.
O ŋmɛbu yaa
Bɛ mi o ni o nyɛ ŋun wumda, ŋun yari, ka tiri bɔli viɛnyɛla. O mi dɔɣu, ka mi ni o niŋ shɛm. O lahi kɔŋdi bɔli, ka tooi chaŋ tooni m-bohiri. O nyɛla ŋun mali himma ni kpaŋmaŋa. O gɔligɔli pam nyɛla din daa kpaŋsi o.
O biɛhigu
O kuli la Daphne Cañizares, ka bɛ mali bia. O paɣa twin sister Melanie ku la o tooni bol'ŋmɛra Joselu. O ba nyɛla Police Inspector.
8 April 2026, Andorra judge daa boli o ni bɛ bɔhiri o ni watch smuggling so bɛ ni yɛli ni o niŋ.
==O ni ŋmɛri shɛm==
==O maŋmaŋa biɛhigu==
== Kundivihira ==
[[Pubu: Lahabaya zaa]]
[[Pubu:Real Madrid bol'ŋmɛriba]]
55x2re5dstysfgb9sjeb52u1umwyagu
Rashford
0
20198
146368
69085
2026-08-15T19:15:20Z
Abdul Gafaru 100%
6794
Added information
146368
wikitext
text/x-wiki
== Marcus Rashford ==
Marcus Rashford
O dɔɣi o la 31 October 1997. O nyɛla England bol'ŋmɛra ŋun ŋmɛri tooni. O ŋmɛri Manchester United Premier League club ni, ni lahi ŋmɛri England tiŋduya bol'ŋmɛri team.
O yila Manchester United bihi shikuru ni. O daa kpɛ United yuun 7. Yuun 18, Rashford daa teei goal 2 o tuuli ŋmɛbu ni Europa League ni Midtjylland February 2016. Days 3 din nyaaŋa o daa lahi teei goal 2 Premier League ni Arsenal. O lahi teei goal o tuuli Manchester derby ni, ni EFL Cup ni Champions League tuuli ŋmɛbu ni.
United ni, o di FA Cup 2, EFL Cup 2, Community Shield, ni UEFA Europa League. 2025 o daa chaŋ Aston Villa ŋmɛ loan, din nyaaŋa Barcelona. Barcelona ni o daa di 2025–26 La Liga pini.
England ni, o daa teei goal o tuuli ŋmɛbu ni May 2016. Din ni o leei bia so ŋun gaŋdi teei goal o tuuli England match ni. O daa ŋmɛ Euro 2016, ka o daa nyɛ bia so ŋun kperi ni tournament maa ni. 2020 Euro final mi ni o daa ŋmɛ, England daa di 2nd. O daa lahi be World Cup 2018, 2022, ni 2026 England squad ni.
Niriba pam mi Rashford domin o ni tumdi viɛnyɛla tiŋa. O nyɛla ŋun kɔŋdi racism, ŋun bɔri ni bia nabi kuli, ni ŋun kɔŋdi ni ninsala yɛn na kom. Bɛ piigi o pini pam, ka bɛ lahi mɛ o hoti Withington.
O piligu biɛhigu
Bɛ dɔɣi Marcus Rashford 31 October 1997 Manchester. Bɛ zooi o la Fallowfield, Withington, ni Wythenshawe. O ba yila Jamaica, o ma mi yila Kittitian, o ma naba dɔɣim Saint Kitts.
O yila gɔrifɔŋ sunsuuni. O ma yuli booni Melanie Maynard, paɣa ŋun yi o yidana, ŋun tumsa pam. Wɔlli shɛŋa o ma daa bi di bindirigu domin o bihi nyaɣisi.
O mali mabihi anahi: mabihi ayi Dwaine ni Dane, ban pahiri o tumtumdiba. Paɣibihi ayi Chantelle ni Claire. O lahi nyɛla Lois Maynard kpiɛma, ŋun ŋmɛri Radcliffe.
Rashford daa su Manchester United piligu. O daa chaŋ Ashton-on-Mersey School, shikuru United academy nima chaŋdi. O daa karim BTEC Sport.
Club ŋmɛbu - Piligu
Rashford daa piligi ŋmɛbu Fletcher Moss Rangers yuun 5. O piligu o daa nyɛla goalkeeper. Bɛ daa yɛli ni o nyɛla ŋun gaŋdi pam.
O daa ŋmɛ Manchester City bihi ni wɔlli yini, din nyaaŋa o daa kpɛ Manchester United academy yuun 7. Everton ni Liverpool lahi bɔra o.
O piligu o daa nyɛla talahi o ni chaŋ training domin o ma mini o mabihi daa tumdi. Coach nima Bushell, Mulvey, ni Whelan daa sɔŋ o ni o nya niya.
Yuun 11 o daa leei bia so ŋun gaŋdi kpɛ "Schoolboy Scholars" ni. O daa ŋmɛ cage football ni Pogba, Lingard ni Morrison.
2014, The Guardian daa yɛli ni o nyɛla United bia so ŋun ni tooi chaŋ tooni.
2015, Nicky Butt daa ti o captaincy. 21 November 2015, Van Gaal daa zaŋ o du bench tuuli vs Watford. Bɛ daa ti o number 39.
Manchester United
2015–2016: O tuuli yuuni
25 February 2016, Midtjylland ŋmɛbu ni, Martial gɔli nyaaŋa, bɛ daa zaŋ Rashford piligi. O daa teei goal 2, 5-1. Din ni o leei United bia so ŋun gaŋdi teei goal Europe ni.
Days 3 din nyaaŋa Arsenal, o daa lahi teei 2, ka tiri assist 1. 3-2.
20 March 2016, o daa teei goal yini Manchester derby ni, ka leei bia so ŋun gaŋdi teei goal derby ni.
13 April FA Cup vs West Ham o daa teei goal. 16 April vs Aston Villa o daa teei goal yini.
21 May FA Cup final vs Crystal Palace, o daa ŋmɛ ka United di. O daa di o tuuli pini.
O daa ŋmɛ ŋmɛri 18, ka teei goal 8. Bɛ daa ti o "Jimmy Murphy Young Player".
2016–2018: O kpa tooni
Mourinho daa ti o number 19. Ibrahimović naabu nyaaŋa o daa nyɛla bench.
O tuuli goal yuuni maa 27 August vs Hull City. September ni o daa teei 3.
26 February 2017, o daa di EFL Cup.
16 April o daa teei Chelsea. 20 April Europa vs Anderlecht o daa teei 107th minute.
24 May o daa piligi Europa final vs Ajax, United daa di 2-0.
2017-18 ni, 12 September o daa teei o tuuli Champions League goal vs Basel.
10 March 2018, o daa teei 2 vs Liverpool.
2018-19 ni bɛ daa ti o number 10 shirt.
2018–2021: Goal pam saha
1 July 2019, o daa saɣiti contract kura hali ni 2023.
Opening week o daa teei 2 vs Chelsea 4-0.
October ni o daa teei Liverpool.
19 January 2020, o daa nya gɔligɔli o puuni, ka daa paagi o ni chira pam.
COVID nyaaŋa, 4 July 2020 o daa lɛbi na teei goal.
16 July o daa teei o 17th league goal.
20 October 2020, o daa teei winning goal vs PSG Champions League.
28 October, o daa teei hat-trick tuuli o niŋ RB Leipzig 5-0. O leei United 6th so ŋun teei Champions League hat-trick.
26 December, o daa leei United 3rd bia so ŋun teei Premier League goal 50.
== Kundivihir ==
f8rxwy65hilblhr3qdd06bf70rztpyj
146369
146368
2026-08-15T19:25:49Z
Abdul Gafaru 100%
6794
Added information
146369
wikitext
text/x-wiki
== Marcus Rashford ==
Marcus Rashford
O dɔɣi o la 31 October 1997. O nyɛla England bol'ŋmɛra ŋun ŋmɛri tooni. O ŋmɛri Manchester United Premier League club ni, ni lahi ŋmɛri England tiŋduya bol'ŋmɛri team.
O yila Manchester United bihi shikuru ni. O daa kpɛ United yuun 7. Yuun 18, Rashford daa teei goal 2 o tuuli ŋmɛbu ni Europa League ni Midtjylland February 2016. Days 3 din nyaaŋa o daa lahi teei goal 2 Premier League ni Arsenal. O lahi teei goal o tuuli Manchester derby ni, ni EFL Cup ni Champions League tuuli ŋmɛbu ni.
United ni, o di FA Cup 2, EFL Cup 2, Community Shield, ni UEFA Europa League. 2025 o daa chaŋ Aston Villa ŋmɛ loan, din nyaaŋa Barcelona. Barcelona ni o daa di 2025–26 La Liga pini.
England ni, o daa teei goal o tuuli ŋmɛbu ni May 2016. Din ni o leei bia so ŋun gaŋdi teei goal o tuuli England match ni. O daa ŋmɛ Euro 2016, ka o daa nyɛ bia so ŋun kperi ni tournament maa ni. 2020 Euro final mi ni o daa ŋmɛ, England daa di 2nd. O daa lahi be World Cup 2018, 2022, ni 2026 England squad ni.
Niriba pam mi Rashford domin o ni tumdi viɛnyɛla tiŋa. O nyɛla ŋun kɔŋdi racism, ŋun bɔri ni bia nabi kuli, ni ŋun kɔŋdi ni ninsala yɛn na kom. Bɛ piigi o pini pam, ka bɛ lahi mɛ o hoti Withington.
O piligu biɛhigu
Bɛ dɔɣi Marcus Rashford 31 October 1997 Manchester. Bɛ zooi o la Fallowfield, Withington, ni Wythenshawe. O ba yila Jamaica, o ma mi yila Kittitian, o ma naba dɔɣim Saint Kitts.
O yila gɔrifɔŋ sunsuuni. O ma yuli booni Melanie Maynard, paɣa ŋun yi o yidana, ŋun tumsa pam. Wɔlli shɛŋa o ma daa bi di bindirigu domin o bihi nyaɣisi.
O mali mabihi anahi: mabihi ayi Dwaine ni Dane, ban pahiri o tumtumdiba. Paɣibihi ayi Chantelle ni Claire. O lahi nyɛla Lois Maynard kpiɛma, ŋun ŋmɛri Radcliffe.
Rashford daa su Manchester United piligu. O daa chaŋ Ashton-on-Mersey School, shikuru United academy nima chaŋdi. O daa karim BTEC Sport.
Club ŋmɛbu - Piligu
Rashford daa piligi ŋmɛbu Fletcher Moss Rangers yuun 5. O piligu o daa nyɛla goalkeeper. Bɛ daa yɛli ni o nyɛla ŋun gaŋdi pam.
O daa ŋmɛ Manchester City bihi ni wɔlli yini, din nyaaŋa o daa kpɛ Manchester United academy yuun 7. Everton ni Liverpool lahi bɔra o.
O piligu o daa nyɛla talahi o ni chaŋ training domin o ma mini o mabihi daa tumdi. Coach nima Bushell, Mulvey, ni Whelan daa sɔŋ o ni o nya niya.
Yuun 11 o daa leei bia so ŋun gaŋdi kpɛ "Schoolboy Scholars" ni. O daa ŋmɛ cage football ni Pogba, Lingard ni Morrison.
2014, The Guardian daa yɛli ni o nyɛla United bia so ŋun ni tooi chaŋ tooni.
2015, Nicky Butt daa ti o captaincy. 21 November 2015, Van Gaal daa zaŋ o du bench tuuli vs Watford. Bɛ daa ti o number 39.
Manchester United
2015–2016: O tuuli yuuni
25 February 2016, Midtjylland ŋmɛbu ni, Martial gɔli nyaaŋa, bɛ daa zaŋ Rashford piligi. O daa teei goal 2, 5-1. Din ni o leei United bia so ŋun gaŋdi teei goal Europe ni.
Days 3 din nyaaŋa Arsenal, o daa lahi teei 2, ka tiri assist 1. 3-2.
20 March 2016, o daa teei goal yini Manchester derby ni, ka leei bia so ŋun gaŋdi teei goal derby ni.
13 April FA Cup vs West Ham o daa teei goal. 16 April vs Aston Villa o daa teei goal yini.
21 May FA Cup final vs Crystal Palace, o daa ŋmɛ ka United di. O daa di o tuuli pini.
O daa ŋmɛ ŋmɛri 18, ka teei goal 8. Bɛ daa ti o "Jimmy Murphy Young Player".
2016–2018: O kpa tooni
Mourinho daa ti o number 19. Ibrahimović naabu nyaaŋa o daa nyɛla bench.
O tuuli goal yuuni maa 27 August vs Hull City. September ni o daa teei 3.
26 February 2017, o daa di EFL Cup.
16 April o daa teei Chelsea. 20 April Europa vs Anderlecht o daa teei 107th minute.
24 May o daa piligi Europa final vs Ajax, United daa di 2-0.
2017-18 ni, 12 September o daa teei o tuuli Champions League goal vs Basel.
10 March 2018, o daa teei 2 vs Liverpool.
2018-19 ni bɛ daa ti o number 10 shirt.
2018–2021: Goal pam saha
1 July 2019, o daa saɣiti contract kura hali ni 2023.
Opening week o daa teei 2 vs Chelsea 4-0.
October ni o daa teei Liverpool.
19 January 2020, o daa nya gɔligɔli o puuni, ka daa paagi o ni chira pam.
COVID nyaaŋa, 4 July 2020 o daa lɛbi na teei goal.
16 July o daa teei o 17th league goal.
20 October 2020, o daa teei winning goal vs PSG Champions League.
28 October, o daa teei hat-trick tuuli o niŋ RB Leipzig 5-0. O leei United 6th so ŋun teei Champions League hat-trick.
26 December, o daa leei United 3rd bia so ŋun teei Premier League goal 50.O daa teei tuuli goal Leicester away ŋmɛbu ni ka match maa daa ti na 2–2.[135]
12 January 2021, Rashford daa tiri Pogba assist ka o teei goal yini Burnley. Din ni United daa lɛbi table zuɣu tuuli piligu saha nyaaŋa 2012–13 season.
2 February, o daa teei goal 2nd Southampton ni 9–0. Din nyɛ Premier League record.
9 February FA Cup ni West Ham 1-0, Rashford daa ŋmɛ o 250th match United. O leei bia so ŋun gaŋdi pa 250.
April ESPN yɛli ni o "bi ŋmɛ match yini din ni o bi nya gɔligɔli" yuun 2. O gɔligɔli nyɛla o gbabipiɛli, o puuni, ni o nabi.
Euro 2020 naabu, doctor nima daa yɛli ni bɛ niŋ o operation. O daa nya operation "ka di chaŋ viɛnyɛla" ka bɛ yɛli ni o ni kpe hali ni October 2021–22 season.
2021–2024: Ŋmɛbu yihi na yihi ni, ni goal 30 season
Rashford daa lɛbi na training 11 October 2021. O daa lɛbi na teei goal Leicester away 4-2, ka o yina bench ka ti match maa 2-2.
22 January 2022 vs West Ham 1-0, o daa yina 63rd minute ka teei 93rd minute winner. Din ni o daa leei so ŋun mali Premier League "last-minute winner" pam - 4. Coach Rangnick yɛli ni o nyɛla "England tooni bol'ŋmɛra ŋun gaŋdi".
Erik ten Hag naabu ni, pre-season daa chaŋ viɛnyɛla. Ten Hag daa zaŋ o ŋmɛ tooni ni left wing. 2022-23 piligu ni o daa teei Liverpool 2-1, ni Arsenal 3-1 goal 2. Assist 2 mi o daa ti. Din ni o daa ti pahi o yuuni piligu contributions.
30 October, o daa teei o 100th goal United vs West Ham 1-0. O leei 22nd so ŋun paai 100 United, ni tuuli Rooney nyaaŋa yuun 13.
20 December, bɛ daa yɛligi o contract yuuni yini. Amaa 31 December vs Wolves bɛ daa bi zaŋ o piligi domin o daa paari team meeting late. O daa yina ka teei goal yini 1-0.
14 January 2023 Manchester derby 2-1, o daa pahi bɔli maa ni ka bɛ teei equaliser, din nyaaŋa mins 4 o daa teei winner. Yuuni maa ni o ŋmɛbu daa nyɛla ŋmɛbu gaŋda pam.
16 February, o daa teei Barcelona Camp Nou ni Europa League 2-2. O leei 3rd United so ŋun teei Barcelona.
26 February EFL Cup final vs Newcastle, o daa teei United 2nd goal ka bɛ di pini maa. Piligu bɛ daa yɛli ni Botman n-teei own goal, ka naan yi ti Rashford.
May, o daa teei o 30th goal Chelsea 4-1. Ten Hag yɛli ni o tooi paai 40. O leei tuuli United so ŋun paai 30 Rooney van Persie 2012-13 nyaaŋa. Season naabu, fans ni players daa piigi o "Sir Matt Busby Player of the Year" ni "Players' Player".[163][164][165]
18 July 2023, o daa saɣiti contract kura hali ni 2028. Bɛ yɛli ni o chira pini £325,000.
8 November, o daa nya red card Champions League ni Copenhagen 4-3.
January 2024, o daa yɛli ni o nyara, ka bi ŋmɛ FA Cup vs Newport. United yɛli ni bɛ niŋ li internal matter. Yuuni piligu ni o daa teei goal 4. November mi Ten Hag daa bi zaŋ o domin o daa ŋmɛ birthday party ka bɛ kɔ City. Gary Neville yɛli ni o ŋmɛbu bi chaŋ viɛnyɛla.
Season naabu, o daa di FA Cup 2nd, ka bɛ di City 2-1 final ni.
Ten Hag bɛ daa yɛli o 28 October. Ruben Amorim daa na. O tuuli ŋmɛbu 24 November, Rashford daa teei tuuli goal mins 90 Ipswich 1-1.
1 December, o daa teei 2 Everton 4-0.
15 December, Amorim daa bi zaŋ o squad ni vs Manchester City. O yɛli ni o bi nya problem, o ko n-bi bɔri ni o zaŋ o.
Days 2 din nyaaŋa Rashford yɛli ni o "ready for new challenge".
December hali January 2025, bɛ daa bi zaŋ o squad ni. O daa kɔ ŋmɛri 10. Amorim yɛli ni o bi bɔri ŋun "bi tim o kpaŋmaŋa zaa".
2025–2026: Loan chaŋ Aston Villa ni Barcelona
2 February 2025, Rashford daa chaŋ Aston Villa loan hali ni season naabu. Bɛ yɛli ni Villa ni tooi deei o £40 million.
9 February, o daa tuuli yina vs Tottenham FA Cup 2-1.
30 March, o daa teei o tuuli goal 2 Villa ni Preston 3-0 FA Cup.
Days 3 din nyaaŋa, o daa teei o tuuli league goal Brighton 3-0.
May, United yɛli ni bɛ ni tooi yɛli Rashford.
23 July, o daa chaŋ Barcelona loan yuuni yini. Bɛ ni tooi deei o €35 million.
16 August, o daa tuuli yina vs Mallorca 3-0.
18 September 2025, o daa teei goal 2 o tuuli Champions League vs Newcastle 2-1.
5 October, o daa teei o tuuli La Liga goal Sevilla 4-1.
21 October, o daa lahi teei Champions League goal 2 Olympiacos 6-1.
10 May 2026, o daa teei free kick goal Real Madrid 2-0 El Clásico. Din ni Barcelona daa di La Liga 29th, ni o tuuli league pini.
Barcelona daa mali option €30 million ni bɛ deei o, ama bɛ daa bi zaŋ li domin bɛ daa deei Anthony Gordon.
Tiŋduya ŋmɛbu - England
Bihi
2012, bɛ daa boli o U16 camp. O daa ŋmɛ U16 vs Northern Ireland ni Wales.
2016, o daa ŋmɛ U20 ka tiri assist Canada.
August 2016, bɛ daa boli o U21. O daa teei hat-trick Norway 6-1.
Senior
Bɛ daa boli o Euro 2016. 27 May 2016, o daa teei goal Australia 2-1. O leei bia so ŋun gaŋdi teei goal England debut ni.
Euro 2016, o daa leei bia so ŋun gaŋdi ŋmɛ Euro Wales ni.
4 September 2017, o daa teei o tuuli competitive goal Slovakia 2-1 World Cup qualifier.
2018 World Cup, o daa be squad ni. O daa teei Costa Rica warm-up ni.
8 September 2018, o daa teei Spain Nations League ni.
Euro 2020 final vs Italy 2021, bɛ daa zaŋ o ŋmɛ penalty ka o teei post. Ninvuɣu pam daa sabi o racism. Bɛ daa kpa o hoti Withington ka niriba daa lɛbi zaŋ hearts n-piigi li.
2022 World Cup Qatar, o daa yina Iran ni ka teei goal mins 1 ni. O daa lahi teei 2 Wales 3-0. O goal 2nd maa nyɛla England 100th World Cup goal.
Bɛ daa bi boli o Euro 2024.
22 May 2026, bɛ daa lahi boli o 2026 World Cup. O daa yina ka teei Croatia 4-2.
O ŋmɛbu yaa
Rashford tooi ŋmɛri tooni "centre forward" bee left wing. O suhuri nyɛla left, domin o ni tooi yɛli na ka teei o damdili damba. O mi ni o yɛli na n-dɔri bɔli ka piligi attack.
O coach nima yɛli ni o niŋ o suhuri ni goal scoring, ka zaŋ o kpeem ni o yihi na defence nyaaŋa.
O nyɛla ŋun kpeem, ŋun yari, ka mi ni o yɛli chaŋ goal yaɣa.
== Kundivihir ==
09xlud7edmt20j9h809qyowsc3lmzb5
146370
146369
2026-08-15T19:27:30Z
Abdul Gafaru 100%
6794
Added information
146370
wikitext
text/x-wiki
[[Lahabali kɔligu:Marcus Rashford England v Ghana 23 June 2026-072.jpg|thumb|Marcus Rashford England vs Ghana 23 June 2026]]
== Marcus Rashford ==
Marcus Rashford
O dɔɣi o la 31 October 1997. O nyɛla England bol'ŋmɛra ŋun ŋmɛri tooni. O ŋmɛri Manchester United Premier League club ni, ni lahi ŋmɛri England tiŋduya bol'ŋmɛri team.
O yila Manchester United bihi shikuru ni. O daa kpɛ United yuun 7. Yuun 18, Rashford daa teei goal 2 o tuuli ŋmɛbu ni Europa League ni Midtjylland February 2016. Days 3 din nyaaŋa o daa lahi teei goal 2 Premier League ni Arsenal. O lahi teei goal o tuuli Manchester derby ni, ni EFL Cup ni Champions League tuuli ŋmɛbu ni.
United ni, o di FA Cup 2, EFL Cup 2, Community Shield, ni UEFA Europa League. 2025 o daa chaŋ Aston Villa ŋmɛ loan, din nyaaŋa Barcelona. Barcelona ni o daa di 2025–26 La Liga pini.
England ni, o daa teei goal o tuuli ŋmɛbu ni May 2016. Din ni o leei bia so ŋun gaŋdi teei goal o tuuli England match ni. O daa ŋmɛ Euro 2016, ka o daa nyɛ bia so ŋun kperi ni tournament maa ni. 2020 Euro final mi ni o daa ŋmɛ, England daa di 2nd. O daa lahi be World Cup 2018, 2022, ni 2026 England squad ni.
Niriba pam mi Rashford domin o ni tumdi viɛnyɛla tiŋa. O nyɛla ŋun kɔŋdi racism, ŋun bɔri ni bia nabi kuli, ni ŋun kɔŋdi ni ninsala yɛn na kom. Bɛ piigi o pini pam, ka bɛ lahi mɛ o hoti Withington.
O piligu biɛhigu
Bɛ dɔɣi Marcus Rashford 31 October 1997 Manchester. Bɛ zooi o la Fallowfield, Withington, ni Wythenshawe. O ba yila Jamaica, o ma mi yila Kittitian, o ma naba dɔɣim Saint Kitts.
O yila gɔrifɔŋ sunsuuni. O ma yuli booni Melanie Maynard, paɣa ŋun yi o yidana, ŋun tumsa pam. Wɔlli shɛŋa o ma daa bi di bindirigu domin o bihi nyaɣisi.
O mali mabihi anahi: mabihi ayi Dwaine ni Dane, ban pahiri o tumtumdiba. Paɣibihi ayi Chantelle ni Claire. O lahi nyɛla Lois Maynard kpiɛma, ŋun ŋmɛri Radcliffe.
Rashford daa su Manchester United piligu. O daa chaŋ Ashton-on-Mersey School, shikuru United academy nima chaŋdi. O daa karim BTEC Sport.
Club ŋmɛbu - Piligu
Rashford daa piligi ŋmɛbu Fletcher Moss Rangers yuun 5. O piligu o daa nyɛla goalkeeper. Bɛ daa yɛli ni o nyɛla ŋun gaŋdi pam.
O daa ŋmɛ Manchester City bihi ni wɔlli yini, din nyaaŋa o daa kpɛ Manchester United academy yuun 7. Everton ni Liverpool lahi bɔra o.
O piligu o daa nyɛla talahi o ni chaŋ training domin o ma mini o mabihi daa tumdi. Coach nima Bushell, Mulvey, ni Whelan daa sɔŋ o ni o nya niya.
Yuun 11 o daa leei bia so ŋun gaŋdi kpɛ "Schoolboy Scholars" ni. O daa ŋmɛ cage football ni Pogba, Lingard ni Morrison.
2014, The Guardian daa yɛli ni o nyɛla United bia so ŋun ni tooi chaŋ tooni.
2015, Nicky Butt daa ti o captaincy. 21 November 2015, Van Gaal daa zaŋ o du bench tuuli vs Watford. Bɛ daa ti o number 39.
Manchester United
2015–2016: O tuuli yuuni
25 February 2016, Midtjylland ŋmɛbu ni, Martial gɔli nyaaŋa, bɛ daa zaŋ Rashford piligi. O daa teei goal 2, 5-1. Din ni o leei United bia so ŋun gaŋdi teei goal Europe ni.
Days 3 din nyaaŋa Arsenal, o daa lahi teei 2, ka tiri assist 1. 3-2.
20 March 2016, o daa teei goal yini Manchester derby ni, ka leei bia so ŋun gaŋdi teei goal derby ni.
13 April FA Cup vs West Ham o daa teei goal. 16 April vs Aston Villa o daa teei goal yini.
21 May FA Cup final vs Crystal Palace, o daa ŋmɛ ka United di. O daa di o tuuli pini.
O daa ŋmɛ ŋmɛri 18, ka teei goal 8. Bɛ daa ti o "Jimmy Murphy Young Player".
2016–2018: O kpa tooni
Mourinho daa ti o number 19. Ibrahimović naabu nyaaŋa o daa nyɛla bench.
O tuuli goal yuuni maa 27 August vs Hull City. September ni o daa teei 3.
26 February 2017, o daa di EFL Cup.
16 April o daa teei Chelsea. 20 April Europa vs Anderlecht o daa teei 107th minute.
24 May o daa piligi Europa final vs Ajax, United daa di 2-0.
2017-18 ni, 12 September o daa teei o tuuli Champions League goal vs Basel.
10 March 2018, o daa teei 2 vs Liverpool.
2018-19 ni bɛ daa ti o number 10 shirt.
2018–2021: Goal pam saha
1 July 2019, o daa saɣiti contract kura hali ni 2023.
Opening week o daa teei 2 vs Chelsea 4-0.
October ni o daa teei Liverpool.
19 January 2020, o daa nya gɔligɔli o puuni, ka daa paagi o ni chira pam.
COVID nyaaŋa, 4 July 2020 o daa lɛbi na teei goal.
16 July o daa teei o 17th league goal.
20 October 2020, o daa teei winning goal vs PSG Champions League.
28 October, o daa teei hat-trick tuuli o niŋ RB Leipzig 5-0. O leei United 6th so ŋun teei Champions League hat-trick.
26 December, o daa leei United 3rd bia so ŋun teei Premier League goal 50.O daa teei tuuli goal Leicester away ŋmɛbu ni ka match maa daa ti na 2–2.[135]
12 January 2021, Rashford daa tiri Pogba assist ka o teei goal yini Burnley. Din ni United daa lɛbi table zuɣu tuuli piligu saha nyaaŋa 2012–13 season.
2 February, o daa teei goal 2nd Southampton ni 9–0. Din nyɛ Premier League record.
9 February FA Cup ni West Ham 1-0, Rashford daa ŋmɛ o 250th match United. O leei bia so ŋun gaŋdi pa 250.
April ESPN yɛli ni o "bi ŋmɛ match yini din ni o bi nya gɔligɔli" yuun 2. O gɔligɔli nyɛla o gbabipiɛli, o puuni, ni o nabi.
Euro 2020 naabu, doctor nima daa yɛli ni bɛ niŋ o operation. O daa nya operation "ka di chaŋ viɛnyɛla" ka bɛ yɛli ni o ni kpe hali ni October 2021–22 season.
2021–2024: Ŋmɛbu yihi na yihi ni, ni goal 30 season
Rashford daa lɛbi na training 11 October 2021. O daa lɛbi na teei goal Leicester away 4-2, ka o yina bench ka ti match maa 2-2.
22 January 2022 vs West Ham 1-0, o daa yina 63rd minute ka teei 93rd minute winner. Din ni o daa leei so ŋun mali Premier League "last-minute winner" pam - 4. Coach Rangnick yɛli ni o nyɛla "England tooni bol'ŋmɛra ŋun gaŋdi".
Erik ten Hag naabu ni, pre-season daa chaŋ viɛnyɛla. Ten Hag daa zaŋ o ŋmɛ tooni ni left wing. 2022-23 piligu ni o daa teei Liverpool 2-1, ni Arsenal 3-1 goal 2. Assist 2 mi o daa ti. Din ni o daa ti pahi o yuuni piligu contributions.
30 October, o daa teei o 100th goal United vs West Ham 1-0. O leei 22nd so ŋun paai 100 United, ni tuuli Rooney nyaaŋa yuun 13.
20 December, bɛ daa yɛligi o contract yuuni yini. Amaa 31 December vs Wolves bɛ daa bi zaŋ o piligi domin o daa paari team meeting late. O daa yina ka teei goal yini 1-0.
14 January 2023 Manchester derby 2-1, o daa pahi bɔli maa ni ka bɛ teei equaliser, din nyaaŋa mins 4 o daa teei winner. Yuuni maa ni o ŋmɛbu daa nyɛla ŋmɛbu gaŋda pam.
16 February, o daa teei Barcelona Camp Nou ni Europa League 2-2. O leei 3rd United so ŋun teei Barcelona.
26 February EFL Cup final vs Newcastle, o daa teei United 2nd goal ka bɛ di pini maa. Piligu bɛ daa yɛli ni Botman n-teei own goal, ka naan yi ti Rashford.
May, o daa teei o 30th goal Chelsea 4-1. Ten Hag yɛli ni o tooi paai 40. O leei tuuli United so ŋun paai 30 Rooney van Persie 2012-13 nyaaŋa. Season naabu, fans ni players daa piigi o "Sir Matt Busby Player of the Year" ni "Players' Player".[163][164][165]
18 July 2023, o daa saɣiti contract kura hali ni 2028. Bɛ yɛli ni o chira pini £325,000.
8 November, o daa nya red card Champions League ni Copenhagen 4-3.
January 2024, o daa yɛli ni o nyara, ka bi ŋmɛ FA Cup vs Newport. United yɛli ni bɛ niŋ li internal matter. Yuuni piligu ni o daa teei goal 4. November mi Ten Hag daa bi zaŋ o domin o daa ŋmɛ birthday party ka bɛ kɔ City. Gary Neville yɛli ni o ŋmɛbu bi chaŋ viɛnyɛla.
Season naabu, o daa di FA Cup 2nd, ka bɛ di City 2-1 final ni.
Ten Hag bɛ daa yɛli o 28 October. Ruben Amorim daa na. O tuuli ŋmɛbu 24 November, Rashford daa teei tuuli goal mins 90 Ipswich 1-1.
1 December, o daa teei 2 Everton 4-0.
15 December, Amorim daa bi zaŋ o squad ni vs Manchester City. O yɛli ni o bi nya problem, o ko n-bi bɔri ni o zaŋ o.
Days 2 din nyaaŋa Rashford yɛli ni o "ready for new challenge".
December hali January 2025, bɛ daa bi zaŋ o squad ni. O daa kɔ ŋmɛri 10. Amorim yɛli ni o bi bɔri ŋun "bi tim o kpaŋmaŋa zaa".
2025–2026: Loan chaŋ Aston Villa ni Barcelona
2 February 2025, Rashford daa chaŋ Aston Villa loan hali ni season naabu. Bɛ yɛli ni Villa ni tooi deei o £40 million.
9 February, o daa tuuli yina vs Tottenham FA Cup 2-1.
30 March, o daa teei o tuuli goal 2 Villa ni Preston 3-0 FA Cup.
Days 3 din nyaaŋa, o daa teei o tuuli league goal Brighton 3-0.
May, United yɛli ni bɛ ni tooi yɛli Rashford.
23 July, o daa chaŋ Barcelona loan yuuni yini. Bɛ ni tooi deei o €35 million.
16 August, o daa tuuli yina vs Mallorca 3-0.
18 September 2025, o daa teei goal 2 o tuuli Champions League vs Newcastle 2-1.
5 October, o daa teei o tuuli La Liga goal Sevilla 4-1.
21 October, o daa lahi teei Champions League goal 2 Olympiacos 6-1.
10 May 2026, o daa teei free kick goal Real Madrid 2-0 El Clásico. Din ni Barcelona daa di La Liga 29th, ni o tuuli league pini.
Barcelona daa mali option €30 million ni bɛ deei o, ama bɛ daa bi zaŋ li domin bɛ daa deei Anthony Gordon.
Tiŋduya ŋmɛbu - England
Bihi
2012, bɛ daa boli o U16 camp. O daa ŋmɛ U16 vs Northern Ireland ni Wales.
2016, o daa ŋmɛ U20 ka tiri assist Canada.
August 2016, bɛ daa boli o U21. O daa teei hat-trick Norway 6-1.
Senior
Bɛ daa boli o Euro 2016. 27 May 2016, o daa teei goal Australia 2-1. O leei bia so ŋun gaŋdi teei goal England debut ni.
Euro 2016, o daa leei bia so ŋun gaŋdi ŋmɛ Euro Wales ni.
4 September 2017, o daa teei o tuuli competitive goal Slovakia 2-1 World Cup qualifier.
2018 World Cup, o daa be squad ni. O daa teei Costa Rica warm-up ni.
8 September 2018, o daa teei Spain Nations League ni.
Euro 2020 final vs Italy 2021, bɛ daa zaŋ o ŋmɛ penalty ka o teei post. Ninvuɣu pam daa sabi o racism. Bɛ daa kpa o hoti Withington ka niriba daa lɛbi zaŋ hearts n-piigi li.
2022 World Cup Qatar, o daa yina Iran ni ka teei goal mins 1 ni. O daa lahi teei 2 Wales 3-0. O goal 2nd maa nyɛla England 100th World Cup goal.
Bɛ daa bi boli o Euro 2024.
22 May 2026, bɛ daa lahi boli o 2026 World Cup. O daa yina ka teei Croatia 4-2.
O ŋmɛbu yaa
Rashford tooi ŋmɛri tooni "centre forward" bee left wing. O suhuri nyɛla left, domin o ni tooi yɛli na ka teei o damdili damba. O mi ni o yɛli na n-dɔri bɔli ka piligi attack.
O coach nima yɛli ni o niŋ o suhuri ni goal scoring, ka zaŋ o kpeem ni o yihi na defence nyaaŋa.
O nyɛla ŋun kpeem, ŋun yari, ka mi ni o yɛli chaŋ goal yaɣa.
== Kundivihir ==
fk50p54bsxfnk9smj1wmhi0vbqgi397
146371
146370
2026-08-15T19:29:16Z
Abdul Gafaru 100%
6794
Added information
146371
wikitext
text/x-wiki
[[Lahabali kɔligu:Marcus Rashford England v Ghana 23 June 2026-072.jpg|thumb|Marcus Rashford England vs Ghana 23 June 2026]]
[[Lahabali kɔligu:Amir Murillo Marcus Rashford England v Panama 27 June 26-081.jpg|thumb|England vs Panama ]]
== Marcus Rashford ==
Marcus Rashford
O dɔɣi o la 31 October 1997. O nyɛla England bol'ŋmɛra ŋun ŋmɛri tooni. O ŋmɛri Manchester United Premier League club ni, ni lahi ŋmɛri England tiŋduya bol'ŋmɛri team.
O yila Manchester United bihi shikuru ni. O daa kpɛ United yuun 7. Yuun 18, Rashford daa teei goal 2 o tuuli ŋmɛbu ni Europa League ni Midtjylland February 2016. Days 3 din nyaaŋa o daa lahi teei goal 2 Premier League ni Arsenal. O lahi teei goal o tuuli Manchester derby ni, ni EFL Cup ni Champions League tuuli ŋmɛbu ni.
United ni, o di FA Cup 2, EFL Cup 2, Community Shield, ni UEFA Europa League. 2025 o daa chaŋ Aston Villa ŋmɛ loan, din nyaaŋa Barcelona. Barcelona ni o daa di 2025–26 La Liga pini.
England ni, o daa teei goal o tuuli ŋmɛbu ni May 2016. Din ni o leei bia so ŋun gaŋdi teei goal o tuuli England match ni. O daa ŋmɛ Euro 2016, ka o daa nyɛ bia so ŋun kperi ni tournament maa ni. 2020 Euro final mi ni o daa ŋmɛ, England daa di 2nd. O daa lahi be World Cup 2018, 2022, ni 2026 England squad ni.
Niriba pam mi Rashford domin o ni tumdi viɛnyɛla tiŋa. O nyɛla ŋun kɔŋdi racism, ŋun bɔri ni bia nabi kuli, ni ŋun kɔŋdi ni ninsala yɛn na kom. Bɛ piigi o pini pam, ka bɛ lahi mɛ o hoti Withington.
O piligu biɛhigu
Bɛ dɔɣi Marcus Rashford 31 October 1997 Manchester. Bɛ zooi o la Fallowfield, Withington, ni Wythenshawe. O ba yila Jamaica, o ma mi yila Kittitian, o ma naba dɔɣim Saint Kitts.
O yila gɔrifɔŋ sunsuuni. O ma yuli booni Melanie Maynard, paɣa ŋun yi o yidana, ŋun tumsa pam. Wɔlli shɛŋa o ma daa bi di bindirigu domin o bihi nyaɣisi.
O mali mabihi anahi: mabihi ayi Dwaine ni Dane, ban pahiri o tumtumdiba. Paɣibihi ayi Chantelle ni Claire. O lahi nyɛla Lois Maynard kpiɛma, ŋun ŋmɛri Radcliffe.
Rashford daa su Manchester United piligu. O daa chaŋ Ashton-on-Mersey School, shikuru United academy nima chaŋdi. O daa karim BTEC Sport.
Club ŋmɛbu - Piligu
Rashford daa piligi ŋmɛbu Fletcher Moss Rangers yuun 5. O piligu o daa nyɛla goalkeeper. Bɛ daa yɛli ni o nyɛla ŋun gaŋdi pam.
O daa ŋmɛ Manchester City bihi ni wɔlli yini, din nyaaŋa o daa kpɛ Manchester United academy yuun 7. Everton ni Liverpool lahi bɔra o.
O piligu o daa nyɛla talahi o ni chaŋ training domin o ma mini o mabihi daa tumdi. Coach nima Bushell, Mulvey, ni Whelan daa sɔŋ o ni o nya niya.
Yuun 11 o daa leei bia so ŋun gaŋdi kpɛ "Schoolboy Scholars" ni. O daa ŋmɛ cage football ni Pogba, Lingard ni Morrison.
2014, The Guardian daa yɛli ni o nyɛla United bia so ŋun ni tooi chaŋ tooni.
2015, Nicky Butt daa ti o captaincy. 21 November 2015, Van Gaal daa zaŋ o du bench tuuli vs Watford. Bɛ daa ti o number 39.
Manchester United
2015–2016: O tuuli yuuni
25 February 2016, Midtjylland ŋmɛbu ni, Martial gɔli nyaaŋa, bɛ daa zaŋ Rashford piligi. O daa teei goal 2, 5-1. Din ni o leei United bia so ŋun gaŋdi teei goal Europe ni.
Days 3 din nyaaŋa Arsenal, o daa lahi teei 2, ka tiri assist 1. 3-2.
20 March 2016, o daa teei goal yini Manchester derby ni, ka leei bia so ŋun gaŋdi teei goal derby ni.
13 April FA Cup vs West Ham o daa teei goal. 16 April vs Aston Villa o daa teei goal yini.
21 May FA Cup final vs Crystal Palace, o daa ŋmɛ ka United di. O daa di o tuuli pini.
O daa ŋmɛ ŋmɛri 18, ka teei goal 8. Bɛ daa ti o "Jimmy Murphy Young Player".
2016–2018: O kpa tooni
Mourinho daa ti o number 19. Ibrahimović naabu nyaaŋa o daa nyɛla bench.
O tuuli goal yuuni maa 27 August vs Hull City. September ni o daa teei 3.
26 February 2017, o daa di EFL Cup.
16 April o daa teei Chelsea. 20 April Europa vs Anderlecht o daa teei 107th minute.
24 May o daa piligi Europa final vs Ajax, United daa di 2-0.
2017-18 ni, 12 September o daa teei o tuuli Champions League goal vs Basel.
10 March 2018, o daa teei 2 vs Liverpool.
2018-19 ni bɛ daa ti o number 10 shirt.
2018–2021: Goal pam saha
1 July 2019, o daa saɣiti contract kura hali ni 2023.
Opening week o daa teei 2 vs Chelsea 4-0.
October ni o daa teei Liverpool.
19 January 2020, o daa nya gɔligɔli o puuni, ka daa paagi o ni chira pam.
COVID nyaaŋa, 4 July 2020 o daa lɛbi na teei goal.
16 July o daa teei o 17th league goal.
20 October 2020, o daa teei winning goal vs PSG Champions League.
28 October, o daa teei hat-trick tuuli o niŋ RB Leipzig 5-0. O leei United 6th so ŋun teei Champions League hat-trick.
26 December, o daa leei United 3rd bia so ŋun teei Premier League goal 50.O daa teei tuuli goal Leicester away ŋmɛbu ni ka match maa daa ti na 2–2.[135]
12 January 2021, Rashford daa tiri Pogba assist ka o teei goal yini Burnley. Din ni United daa lɛbi table zuɣu tuuli piligu saha nyaaŋa 2012–13 season.
2 February, o daa teei goal 2nd Southampton ni 9–0. Din nyɛ Premier League record.
9 February FA Cup ni West Ham 1-0, Rashford daa ŋmɛ o 250th match United. O leei bia so ŋun gaŋdi pa 250.
April ESPN yɛli ni o "bi ŋmɛ match yini din ni o bi nya gɔligɔli" yuun 2. O gɔligɔli nyɛla o gbabipiɛli, o puuni, ni o nabi.
Euro 2020 naabu, doctor nima daa yɛli ni bɛ niŋ o operation. O daa nya operation "ka di chaŋ viɛnyɛla" ka bɛ yɛli ni o ni kpe hali ni October 2021–22 season.
2021–2024: Ŋmɛbu yihi na yihi ni, ni goal 30 season
Rashford daa lɛbi na training 11 October 2021. O daa lɛbi na teei goal Leicester away 4-2, ka o yina bench ka ti match maa 2-2.
22 January 2022 vs West Ham 1-0, o daa yina 63rd minute ka teei 93rd minute winner. Din ni o daa leei so ŋun mali Premier League "last-minute winner" pam - 4. Coach Rangnick yɛli ni o nyɛla "England tooni bol'ŋmɛra ŋun gaŋdi".
Erik ten Hag naabu ni, pre-season daa chaŋ viɛnyɛla. Ten Hag daa zaŋ o ŋmɛ tooni ni left wing. 2022-23 piligu ni o daa teei Liverpool 2-1, ni Arsenal 3-1 goal 2. Assist 2 mi o daa ti. Din ni o daa ti pahi o yuuni piligu contributions.
30 October, o daa teei o 100th goal United vs West Ham 1-0. O leei 22nd so ŋun paai 100 United, ni tuuli Rooney nyaaŋa yuun 13.
20 December, bɛ daa yɛligi o contract yuuni yini. Amaa 31 December vs Wolves bɛ daa bi zaŋ o piligi domin o daa paari team meeting late. O daa yina ka teei goal yini 1-0.
14 January 2023 Manchester derby 2-1, o daa pahi bɔli maa ni ka bɛ teei equaliser, din nyaaŋa mins 4 o daa teei winner. Yuuni maa ni o ŋmɛbu daa nyɛla ŋmɛbu gaŋda pam.
16 February, o daa teei Barcelona Camp Nou ni Europa League 2-2. O leei 3rd United so ŋun teei Barcelona.
26 February EFL Cup final vs Newcastle, o daa teei United 2nd goal ka bɛ di pini maa. Piligu bɛ daa yɛli ni Botman n-teei own goal, ka naan yi ti Rashford.
May, o daa teei o 30th goal Chelsea 4-1. Ten Hag yɛli ni o tooi paai 40. O leei tuuli United so ŋun paai 30 Rooney van Persie 2012-13 nyaaŋa. Season naabu, fans ni players daa piigi o "Sir Matt Busby Player of the Year" ni "Players' Player".[163][164][165]
18 July 2023, o daa saɣiti contract kura hali ni 2028. Bɛ yɛli ni o chira pini £325,000.
8 November, o daa nya red card Champions League ni Copenhagen 4-3.
January 2024, o daa yɛli ni o nyara, ka bi ŋmɛ FA Cup vs Newport. United yɛli ni bɛ niŋ li internal matter. Yuuni piligu ni o daa teei goal 4. November mi Ten Hag daa bi zaŋ o domin o daa ŋmɛ birthday party ka bɛ kɔ City. Gary Neville yɛli ni o ŋmɛbu bi chaŋ viɛnyɛla.
Season naabu, o daa di FA Cup 2nd, ka bɛ di City 2-1 final ni.
Ten Hag bɛ daa yɛli o 28 October. Ruben Amorim daa na. O tuuli ŋmɛbu 24 November, Rashford daa teei tuuli goal mins 90 Ipswich 1-1.
1 December, o daa teei 2 Everton 4-0.
15 December, Amorim daa bi zaŋ o squad ni vs Manchester City. O yɛli ni o bi nya problem, o ko n-bi bɔri ni o zaŋ o.
Days 2 din nyaaŋa Rashford yɛli ni o "ready for new challenge".
December hali January 2025, bɛ daa bi zaŋ o squad ni. O daa kɔ ŋmɛri 10. Amorim yɛli ni o bi bɔri ŋun "bi tim o kpaŋmaŋa zaa".
2025–2026: Loan chaŋ Aston Villa ni Barcelona
2 February 2025, Rashford daa chaŋ Aston Villa loan hali ni season naabu. Bɛ yɛli ni Villa ni tooi deei o £40 million.
9 February, o daa tuuli yina vs Tottenham FA Cup 2-1.
30 March, o daa teei o tuuli goal 2 Villa ni Preston 3-0 FA Cup.
Days 3 din nyaaŋa, o daa teei o tuuli league goal Brighton 3-0.
May, United yɛli ni bɛ ni tooi yɛli Rashford.
23 July, o daa chaŋ Barcelona loan yuuni yini. Bɛ ni tooi deei o €35 million.
16 August, o daa tuuli yina vs Mallorca 3-0.
18 September 2025, o daa teei goal 2 o tuuli Champions League vs Newcastle 2-1.
5 October, o daa teei o tuuli La Liga goal Sevilla 4-1.
21 October, o daa lahi teei Champions League goal 2 Olympiacos 6-1.
10 May 2026, o daa teei free kick goal Real Madrid 2-0 El Clásico. Din ni Barcelona daa di La Liga 29th, ni o tuuli league pini.
Barcelona daa mali option €30 million ni bɛ deei o, ama bɛ daa bi zaŋ li domin bɛ daa deei Anthony Gordon.
Tiŋduya ŋmɛbu - England
Bihi
2012, bɛ daa boli o U16 camp. O daa ŋmɛ U16 vs Northern Ireland ni Wales.
2016, o daa ŋmɛ U20 ka tiri assist Canada.
August 2016, bɛ daa boli o U21. O daa teei hat-trick Norway 6-1.
Senior
Bɛ daa boli o Euro 2016. 27 May 2016, o daa teei goal Australia 2-1. O leei bia so ŋun gaŋdi teei goal England debut ni.
Euro 2016, o daa leei bia so ŋun gaŋdi ŋmɛ Euro Wales ni.
4 September 2017, o daa teei o tuuli competitive goal Slovakia 2-1 World Cup qualifier.
2018 World Cup, o daa be squad ni. O daa teei Costa Rica warm-up ni.
8 September 2018, o daa teei Spain Nations League ni.
Euro 2020 final vs Italy 2021, bɛ daa zaŋ o ŋmɛ penalty ka o teei post. Ninvuɣu pam daa sabi o racism. Bɛ daa kpa o hoti Withington ka niriba daa lɛbi zaŋ hearts n-piigi li.
2022 World Cup Qatar, o daa yina Iran ni ka teei goal mins 1 ni. O daa lahi teei 2 Wales 3-0. O goal 2nd maa nyɛla England 100th World Cup goal.
Bɛ daa bi boli o Euro 2024.
22 May 2026, bɛ daa lahi boli o 2026 World Cup. O daa yina ka teei Croatia 4-2.
O ŋmɛbu yaa
Rashford tooi ŋmɛri tooni "centre forward" bee left wing. O suhuri nyɛla left, domin o ni tooi yɛli na ka teei o damdili damba. O mi ni o yɛli na n-dɔri bɔli ka piligi attack.
O coach nima yɛli ni o niŋ o suhuri ni goal scoring, ka zaŋ o kpeem ni o yihi na defence nyaaŋa.
O nyɛla ŋun kpeem, ŋun yari, ka mi ni o yɛli chaŋ goal yaɣa.
== Kundivihir ==
14ntkw944c4waerzv89tbe1w1qv5w98
146372
146371
2026-08-15T19:57:08Z
Abdul Gafaru 100%
6794
Added information
146372
wikitext
text/x-wiki
[[Lahabali kɔligu:Marcus Rashford England v Ghana 23 June 2026-072.jpg|thumb|Marcus Rashford England vs Ghana 23 June 2026]]
[[Lahabali kɔligu:Amir Murillo Marcus Rashford England v Panama 27 June 26-081.jpg|thumb|England vs Panama ]]
== Marcus Rashford ==
Marcus Rashford
O dɔɣi o la 31 October 1997. O nyɛla England bol'ŋmɛra ŋun ŋmɛri tooni. O ŋmɛri Manchester United Premier League club ni, ni lahi ŋmɛri England tiŋduya bol'ŋmɛri team.
O yila Manchester United bihi shikuru ni. O daa kpɛ United yuun 7. Yuun 18, Rashford daa teei goal 2 o tuuli ŋmɛbu ni Europa League ni Midtjylland February 2016. Days 3 din nyaaŋa o daa lahi teei goal 2 Premier League ni Arsenal. O lahi teei goal o tuuli Manchester derby ni, ni EFL Cup ni Champions League tuuli ŋmɛbu ni.
United ni, o di FA Cup 2, EFL Cup 2, Community Shield, ni UEFA Europa League. 2025 o daa chaŋ Aston Villa ŋmɛ loan, din nyaaŋa Barcelona. Barcelona ni o daa di 2025–26 La Liga pini.
England ni, o daa teei goal o tuuli ŋmɛbu ni May 2016. Din ni o leei bia so ŋun gaŋdi teei goal o tuuli England match ni. O daa ŋmɛ Euro 2016, ka o daa nyɛ bia so ŋun kperi ni tournament maa ni. 2020 Euro final mi ni o daa ŋmɛ, England daa di 2nd. O daa lahi be World Cup 2018, 2022, ni 2026 England squad ni.
Niriba pam mi Rashford domin o ni tumdi viɛnyɛla tiŋa. O nyɛla ŋun kɔŋdi racism, ŋun bɔri ni bia nabi kuli, ni ŋun kɔŋdi ni ninsala yɛn na kom. Bɛ piigi o pini pam, ka bɛ lahi mɛ o hoti Withington.
O piligu biɛhigu
Bɛ dɔɣi Marcus Rashford 31 October 1997 Manchester. Bɛ zooi o la Fallowfield, Withington, ni Wythenshawe. O ba yila Jamaica, o ma mi yila Kittitian, o ma naba dɔɣim Saint Kitts.
O yila gɔrifɔŋ sunsuuni. O ma yuli booni Melanie Maynard, paɣa ŋun yi o yidana, ŋun tumsa pam. Wɔlli shɛŋa o ma daa bi di bindirigu domin o bihi nyaɣisi.
O mali mabihi anahi: mabihi ayi Dwaine ni Dane, ban pahiri o tumtumdiba. Paɣibihi ayi Chantelle ni Claire. O lahi nyɛla Lois Maynard kpiɛma, ŋun ŋmɛri Radcliffe.
Rashford daa su Manchester United piligu. O daa chaŋ Ashton-on-Mersey School, shikuru United academy nima chaŋdi. O daa karim BTEC Sport.
Club ŋmɛbu - Piligu
Rashford daa piligi ŋmɛbu Fletcher Moss Rangers yuun 5. O piligu o daa nyɛla goalkeeper. Bɛ daa yɛli ni o nyɛla ŋun gaŋdi pam.
O daa ŋmɛ Manchester City bihi ni wɔlli yini, din nyaaŋa o daa kpɛ Manchester United academy yuun 7. Everton ni Liverpool lahi bɔra o.
O piligu o daa nyɛla talahi o ni chaŋ training domin o ma mini o mabihi daa tumdi. Coach nima Bushell, Mulvey, ni Whelan daa sɔŋ o ni o nya niya.
Yuun 11 o daa leei bia so ŋun gaŋdi kpɛ "Schoolboy Scholars" ni. O daa ŋmɛ cage football ni Pogba, Lingard ni Morrison.
2014, The Guardian daa yɛli ni o nyɛla United bia so ŋun ni tooi chaŋ tooni.
2015, Nicky Butt daa ti o captaincy. 21 November 2015, Van Gaal daa zaŋ o du bench tuuli vs Watford. Bɛ daa ti o number 39.
Manchester United
2015–2016: O tuuli yuuni
25 February 2016, Midtjylland ŋmɛbu ni, Martial gɔli nyaaŋa, bɛ daa zaŋ Rashford piligi. O daa teei goal 2, 5-1. Din ni o leei United bia so ŋun gaŋdi teei goal Europe ni.
Days 3 din nyaaŋa Arsenal, o daa lahi teei 2, ka tiri assist 1. 3-2.
20 March 2016, o daa teei goal yini Manchester derby ni, ka leei bia so ŋun gaŋdi teei goal derby ni.
13 April FA Cup vs West Ham o daa teei goal. 16 April vs Aston Villa o daa teei goal yini.
21 May FA Cup final vs Crystal Palace, o daa ŋmɛ ka United di. O daa di o tuuli pini.
O daa ŋmɛ ŋmɛri 18, ka teei goal 8. Bɛ daa ti o "Jimmy Murphy Young Player".
2016–2018: O kpa tooni
Mourinho daa ti o number 19. Ibrahimović naabu nyaaŋa o daa nyɛla bench.
O tuuli goal yuuni maa 27 August vs Hull City. September ni o daa teei 3.
26 February 2017, o daa di EFL Cup.
16 April o daa teei Chelsea. 20 April Europa vs Anderlecht o daa teei 107th minute.
24 May o daa piligi Europa final vs Ajax, United daa di 2-0.
2017-18 ni, 12 September o daa teei o tuuli Champions League goal vs Basel.
10 March 2018, o daa teei 2 vs Liverpool.
2018-19 ni bɛ daa ti o number 10 shirt.
2018–2021: Goal pam saha
1 July 2019, o daa saɣiti contract kura hali ni 2023.
Opening week o daa teei 2 vs Chelsea 4-0.
October ni o daa teei Liverpool.
19 January 2020, o daa nya gɔligɔli o puuni, ka daa paagi o ni chira pam.
COVID nyaaŋa, 4 July 2020 o daa lɛbi na teei goal.
16 July o daa teei o 17th league goal.
20 October 2020, o daa teei winning goal vs PSG Champions League.
28 October, o daa teei hat-trick tuuli o niŋ RB Leipzig 5-0. O leei United 6th so ŋun teei Champions League hat-trick.
26 December, o daa leei United 3rd bia so ŋun teei Premier League goal 50.O daa teei tuuli goal Leicester away ŋmɛbu ni ka match maa daa ti na 2–2.[135]
12 January 2021, Rashford daa tiri Pogba assist ka o teei goal yini Burnley. Din ni United daa lɛbi table zuɣu tuuli piligu saha nyaaŋa 2012–13 season.
2 February, o daa teei goal 2nd Southampton ni 9–0. Din nyɛ Premier League record.
9 February FA Cup ni West Ham 1-0, Rashford daa ŋmɛ o 250th match United. O leei bia so ŋun gaŋdi pa 250.
April ESPN yɛli ni o "bi ŋmɛ match yini din ni o bi nya gɔligɔli" yuun 2. O gɔligɔli nyɛla o gbabipiɛli, o puuni, ni o nabi.
Euro 2020 naabu, doctor nima daa yɛli ni bɛ niŋ o operation. O daa nya operation "ka di chaŋ viɛnyɛla" ka bɛ yɛli ni o ni kpe hali ni October 2021–22 season.
2021–2024: Ŋmɛbu yihi na yihi ni, ni goal 30 season
Rashford daa lɛbi na training 11 October 2021. O daa lɛbi na teei goal Leicester away 4-2, ka o yina bench ka ti match maa 2-2.
22 January 2022 vs West Ham 1-0, o daa yina 63rd minute ka teei 93rd minute winner. Din ni o daa leei so ŋun mali Premier League "last-minute winner" pam - 4. Coach Rangnick yɛli ni o nyɛla "England tooni bol'ŋmɛra ŋun gaŋdi".
Erik ten Hag naabu ni, pre-season daa chaŋ viɛnyɛla. Ten Hag daa zaŋ o ŋmɛ tooni ni left wing. 2022-23 piligu ni o daa teei Liverpool 2-1, ni Arsenal 3-1 goal 2. Assist 2 mi o daa ti. Din ni o daa ti pahi o yuuni piligu contributions.
30 October, o daa teei o 100th goal United vs West Ham 1-0. O leei 22nd so ŋun paai 100 United, ni tuuli Rooney nyaaŋa yuun 13.
20 December, bɛ daa yɛligi o contract yuuni yini. Amaa 31 December vs Wolves bɛ daa bi zaŋ o piligi domin o daa paari team meeting late. O daa yina ka teei goal yini 1-0.
14 January 2023 Manchester derby 2-1, o daa pahi bɔli maa ni ka bɛ teei equaliser, din nyaaŋa mins 4 o daa teei winner. Yuuni maa ni o ŋmɛbu daa nyɛla ŋmɛbu gaŋda pam.
16 February, o daa teei Barcelona Camp Nou ni Europa League 2-2. O leei 3rd United so ŋun teei Barcelona.
26 February EFL Cup final vs Newcastle, o daa teei United 2nd goal ka bɛ di pini maa. Piligu bɛ daa yɛli ni Botman n-teei own goal, ka naan yi ti Rashford.
May, o daa teei o 30th goal Chelsea 4-1. Ten Hag yɛli ni o tooi paai 40. O leei tuuli United so ŋun paai 30 Rooney van Persie 2012-13 nyaaŋa. Season naabu, fans ni players daa piigi o "Sir Matt Busby Player of the Year" ni "Players' Player".[163][164][165]
18 July 2023, o daa saɣiti contract kura hali ni 2028. Bɛ yɛli ni o chira pini £325,000.
8 November, o daa nya red card Champions League ni Copenhagen 4-3.
January 2024, o daa yɛli ni o nyara, ka bi ŋmɛ FA Cup vs Newport. United yɛli ni bɛ niŋ li internal matter. Yuuni piligu ni o daa teei goal 4. November mi Ten Hag daa bi zaŋ o domin o daa ŋmɛ birthday party ka bɛ kɔ City. Gary Neville yɛli ni o ŋmɛbu bi chaŋ viɛnyɛla.
Season naabu, o daa di FA Cup 2nd, ka bɛ di City 2-1 final ni.
Ten Hag bɛ daa yɛli o 28 October. Ruben Amorim daa na. O tuuli ŋmɛbu 24 November, Rashford daa teei tuuli goal mins 90 Ipswich 1-1.
1 December, o daa teei 2 Everton 4-0.
15 December, Amorim daa bi zaŋ o squad ni vs Manchester City. O yɛli ni o bi nya problem, o ko n-bi bɔri ni o zaŋ o.
Days 2 din nyaaŋa Rashford yɛli ni o "ready for new challenge".
December hali January 2025, bɛ daa bi zaŋ o squad ni. O daa kɔ ŋmɛri 10. Amorim yɛli ni o bi bɔri ŋun "bi tim o kpaŋmaŋa zaa".
2025–2026: Loan chaŋ Aston Villa ni Barcelona
2 February 2025, Rashford daa chaŋ Aston Villa loan hali ni season naabu. Bɛ yɛli ni Villa ni tooi deei o £40 million.
9 February, o daa tuuli yina vs Tottenham FA Cup 2-1.
30 March, o daa teei o tuuli goal 2 Villa ni Preston 3-0 FA Cup.
Days 3 din nyaaŋa, o daa teei o tuuli league goal Brighton 3-0.
May, United yɛli ni bɛ ni tooi yɛli Rashford.
23 July, o daa chaŋ Barcelona loan yuuni yini. Bɛ ni tooi deei o €35 million.
16 August, o daa tuuli yina vs Mallorca 3-0.
18 September 2025, o daa teei goal 2 o tuuli Champions League vs Newcastle 2-1.
5 October, o daa teei o tuuli La Liga goal Sevilla 4-1.
21 October, o daa lahi teei Champions League goal 2 Olympiacos 6-1.
10 May 2026, o daa teei free kick goal Real Madrid 2-0 El Clásico. Din ni Barcelona daa di La Liga 29th, ni o tuuli league pini.
Barcelona daa mali option €30 million ni bɛ deei o, ama bɛ daa bi zaŋ li domin bɛ daa deei Anthony Gordon.
Tiŋduya ŋmɛbu - England
Bihi
2012, bɛ daa boli o U16 camp. O daa ŋmɛ U16 vs Northern Ireland ni Wales.
2016, o daa ŋmɛ U20 ka tiri assist Canada.
August 2016, bɛ daa boli o U21. O daa teei hat-trick Norway 6-1.
Senior
Bɛ daa boli o Euro 2016. 27 May 2016, o daa teei goal Australia 2-1. O leei bia so ŋun gaŋdi teei goal England debut ni.
Euro 2016, o daa leei bia so ŋun gaŋdi ŋmɛ Euro Wales ni.
4 September 2017, o daa teei o tuuli competitive goal Slovakia 2-1 World Cup qualifier.
2018 World Cup, o daa be squad ni. O daa teei Costa Rica warm-up ni.
8 September 2018, o daa teei Spain Nations League ni.
Euro 2020 final vs Italy 2021, bɛ daa zaŋ o ŋmɛ penalty ka o teei post. Ninvuɣu pam daa sabi o racism. Bɛ daa kpa o hoti Withington ka niriba daa lɛbi zaŋ hearts n-piigi li.
2022 World Cup Qatar, o daa yina Iran ni ka teei goal mins 1 ni. O daa lahi teei 2 Wales 3-0. O goal 2nd maa nyɛla England 100th World Cup goal.
Bɛ daa bi boli o Euro 2024.
22 May 2026, bɛ daa lahi boli o 2026 World Cup. O daa yina ka teei Croatia 4-2.
O ŋmɛbu yaa
Rashford tooi ŋmɛri tooni "centre forward" bee left wing. O suhuri nyɛla left, domin o ni tooi yɛli na ka teei o damdili damba. O mi ni o yɛli na n-dɔri bɔli ka piligi attack.
O coach nima yɛli ni o niŋ o suhuri ni goal scoring, ka zaŋ o kpeem ni o yihi na defence nyaaŋa.
O nyɛla ŋun kpeem, ŋun yari, ka mi ni o yɛli chaŋ goal yaɣa.
Rashford tooni coach José Mourinho yɛli ni o "bi nyɛ target man, o nyɛla man of movement. O bi nyɛ pure number 9".
England coach Gareth Southgate mi yɛli ni o koŋdi ni o nya o nyaaŋa ka gbori bɔli "hold-up play" ka bi nyɛ o gaŋdi yaa. O gaŋdi ka o yina wing ni ka kpe tooni "wide raider".
United captain Harry Maguire mi yɛli ni Rashford ŋmɛbu gaŋdi yaa nyɛla o yibu na mini o "clever play".
Coach Ole Gunnar Solskjær mi daa sɔŋ o pam. O daa ti o yɛlim ni o ŋmɛ wing ka di sɔŋ o m-maɣi.
Rashford lahi nyɛla ŋun mi niŋ bɔli "dribbling", ni ŋun teei goal "ruthless". Bɛ daa di o ni Ruud van Nistelrooy. McGuinness daa yɛli ni o niŋ o bɔhisi.
Rashford mi ni tooni bol'ŋmɛra niŋ ka o tooi teei goal 20-25 yuuni yini. Bɛ yɛra ni o mali suhudoo ni o mi niŋ shɛm.
O lahi nyɛla ŋun teei penalty ni free kick. O lahi mi niŋ "knuckleball" free kick Cristiano Ronaldo ni daa piligi.
England kpee Phil Foden yɛli ni o teei yaa be "top 3 dunia ni".
Niriba yɛra ni o kpaŋmaŋa din be pitch ni ni pitch polo n-ti o na. Bihi pam yɛra o ni bɛ kpɛma. O yɛra ni o "focus and dedication" yi la Robin van Persie sani. O daa mi Carrington ni bɛ zaŋ Beckham ni Scholes hoti n-zaŋ, ka o yɛli ni o mi paai bɛ luɣu.
McGuinness yɛli 2020 ni Rashford daa nyɛla ŋun wumda ni ŋun mali o haŋkali. Bia ni o nyɛla kpɛma. Hargreaves yɛli ni o mali yaa ni o leei captain.
O daa yɛli ni Ibrahimović ni Mourinho daa sɔŋ o ni o maɣi haŋkali.
Bɛ mi o ni "big game player" domin o ŋmɛri viɛnyɛla match nima gaŋdi ni, ni o tuuli ŋmɛbu nima.
Solskjær yɛli ni o ni "run through brick wall" domin o team. Maguire yɛra ni o nyɛla ŋun yara.
Van Gaal ni Fletcher Moss coach Dave Horrocks daa yɛli ni o mi zaŋ ninvuɣu sabirigu.
Bɛ ni di o ni so
Bɛ di o ni Thierry Henry domin bɛ ŋmɛbu yaa ni bɛ nyagili.
Van Gaal yɛli ni o piligu ŋmɛbu gbaai Patrick Kluivert.
Ten Hag di o ni Kylian Mbappe.
O piligu, o daa bɔra ni o ŋmɛ Ronaldo Brazil. O daa nya Ronaldo teei hat-trick Real Madrid Champions League Old Trafford. O yɛli: "N daa nya o pam. O daa ŋmɛri ka o suhuri be ni."
O lahi bɔra Cristiano Ronaldo ni Wayne Rooney. O yɛli ni Ronaldo nyɛla "inspiration gaŋda". Southgate, Solskjær, ni McGuinness daa di bɛ ayi.
O yɛli ni Rooney professionalism sɔŋ o. Bɛ yɛra ni o ni tooi kɔhi Rooney record 253 goals.
O lahi yɛra ni o bɔhiri Messi ni Agüero ŋmɛbu ni o bohim.
Tumsa ti salo - Charity
Bindirigu kɔŋ campaign
October 2019, Rashford ni Selfridges piligi "In the Box" ni bɛ ti ninvuɣu ban na shee bindirigu Christmas. O ni o ma daa chaŋ shelters ti li. O daa lahi tim Saint Kitts.
March 2020 COVID lockdown, o daa laɣim FareShare ti bia ban bi nya school bindirigu Manchester. Bɛ piligu daa bɔra ni bɛ sɔŋ bia 400,000, ka bɛ daa laɣim £20 million. June o yɛli ni bɛ ti bindirigu 3 million. July ka di paai 4 million.
15 June, o daa ŋma liha ti UK gɔmnanti ni bɛ kɔhi bia nabi kuli. Days yini din nyaaŋa gɔmnanti daa lɛbi yɛli ni bɛ ni ti bia bindirigu summer. Bɛ yɛli ni Rashford campaign n-lee di. O yɛli ni o "yari" domin 1.3 million bia.
The Guardian yɛli ni o niŋ "political masterclass".
1 September, o daa piligi "Child Food Poverty Task Force".
Bɛ daa ti o MBE October. O daa piligi petition Parliament ni bɛ yɛli ni bɛ yɛn ti bia bindirigu. 10 hours ni di daa paai 100,000 signatures.
O daa zaŋ o Twitter yɛli ni businesses ni sɔŋ FareShare. Mayor Andy Burnham daa sɔŋ o. Bɛ daa zaŋ o ma yuli boli warehouse "Melanie Maynard House". Petition maa daa paai 1 million.
8 November 2020, gɔmnanti yɛli ni bɛ ni ti £400m sɔŋ gɔriba yuuni yini.
January 2021, o daa lahi yɛli ni supplier Chartwells ti bia bindirigu bi gaŋ. PM Boris Johnson yɛli ni Rashford nyɛla opposition gaŋda ka che Keir Starmer.
April 2021, o ni chef Tom Kerridge daa piligi recipe videos ni bɛ wuhi salo ni bɛ teei bindirigu kɔŋ.[362]
Universal Credit campaign
October 2020, o daa bɔhi Chancellor Rishi Sunak ni bɛ yɛn yɛn ti £20 Universal Credit.
December, bɛ yɛli ni o ni bɔhiri Secretary Thérèse Cofeer.
Pini ni bɛ ti o
April 2020, Jay-Z agency Roc Nation daa zaŋ o.
July 2020, University of Manchester daa ti o honorary doctorate. O leei bia so ŋun gaŋdi nya li.
October 2021, Vice-Chancellor yɛli ni o nyɛla "bia so ŋun mali suhunima".
O daa be British Vogue cover.
October, bɛ daa ti o MBE.
2020 Pride of Britain, o daa di "Special Recognition".
Artist Akse daa mɛ o hoti Withington.
BBC Sports Personality, FIFA Foundation Award, Powerlist 100 Black Britons.
January 2021, The Guardian Footballer of the Year. FWA Tribute Award.
February Time 100 Next. April Forbes 30 Under 30. May Sunday Times Giving List number 1.
2023, New Statesman daa zaŋ o 42nd "Left Power List" - "one-man opposition party".
Karimbu campaign
2020 World Book Day, o daa sɔŋ "share a million stories". O daa bɔhiri sign language ni o karim bia ban bi wumdi.
November, o ni Macmillan piligi book club. O daa ŋma sabi buku "You Are A Champion" ka di di "Book of the Year 2022".
April 2021, bɛ daa piligi di ni bɛ ti buku 50,000.
O biɛhigu
May 2022, o daa yɛli ni o niŋ Lucia Loi. Bɛ daa chaŋ shikuru taba. Amaa June 2023 bɛ daa yɛli ni bɛ pala.
Rashford nyɛla Christian. O yɛra ni: "Ti suhudoo ni Naawuni be ti ni ti nyɛ so". O yɛra ni o ma n-daa nyɛ o kpɛma.
O su PlayStation, ka wumdi rap ni grime. O su Dave. Bɛ daa laɣim ŋmɛ ad "Never Beaten" 2022.
2023, Nike daa mɛ o boots o yuli.
== Kundivihir ==
ph4mo9jrl6q7mlwv3wfdysriu197a92
Alexa Ilacad
0
30618
146379
131614
2026-08-16T09:36:03Z
~2026-44837-31
9101
/* Television */
146379
wikitext
text/x-wiki
{{Infobox person
| name = Alexa Ilacad
| image =
| caption =
| birth_name = Alexandra Mamangun Ilacad
| birth_date = {{Birth date and age|2000|02|26}}
| birth_place = [[Pasig]], [[Metro Manila]], Philippines
| years_active = 2002–present
| agent = [[Star Magic]] (2008–present)
| known_for =
| partner =
| website = https://alexailacad.carrd.co
| module = {{Infobox musical artist
| embed = yes
| background = solo_singer
| genre = [[Music of the Philippines#OPM|OPM]]<br>[[Pop Rock]]
| years_active = 2012; 2016–present
| label = {{plainlist|
* [[Star Music]] (2012, 2016–2020, 2023–present)
* [[UMG Philippines|Off The Record]] (2020–2023)}}
}}
| module2 = {{Infobox YouTube personality
| embed = yes
| channels = [https://www.youtube.com/c/alexailacad Alexa Ilacad]
| genre = [[Music]]<br>[[Vlogging]]
| years_active = 2016–present
| subscribers = 712,000
| views = 24,600,000
| silver_button = yes
| silver_year = 2017
}}
| occupation = {{Hlist | Actress | singer | host | dancer | vlogger | model}}
| alma_mater = Treston International College
}}
'''Alexandra Mamangun Ilacad'''<ref>{{YouTube|id=8amAH9DTRk0|title=REACTING TO MY GOOGLE SEARCHES! {{!}} Alexa Ilacad}}</ref> ( bɛ dɔɣi o la silimiingoli February bɛɣu pishi ni ayɔbu dali, yuuni 2000) o nyɛla ŋun nyɛ [[Philippines|Filipino]] kpɛrikpɛrita, yiliyiina, wawara,ŋun yina [[ABS-CBN Corporation|ABS-CBN]] ni pam .
==Filmography==
===Television===
{| class="wikitable"
! Year !! Title !! Role !! Network
!Ref.
|-
| 2008 || ''[[Gagambino]]'' || Young Leah || [[GMA Network]]
|
|-
| 2008–2013 || ''[[Goin' Bulilit]]'' || Herself || rowspan="35" | [[ABS-CBN]]
|
|-
| rowspan="2"| 2009 || ''[[May Bukas Pa (2009 TV series)|May Bukas Pa]]'' || Michelle
|
|-
| ''[[Komiks (TV series)|Komiks Presents]]: [[Nasaan Ka Maruja?]]'' || Young Maruja/Cristy
|
|-
| 2010 || ''[[Maalaala Mo Kaya|Maalaala Mo Kaya: Plane Ticket]]'' || Young Mercy
|
|-
| rowspan="5"| 2011 || ''[[Goin' Bulilit|Goin' Bulilit Presents: In My Dreams]]'' || Maan
|
|-
| ''[[Maalaala Mo Kaya|Maalaala Mo Kaya: Tulay]]'' || Karina
|
|-
| ''[[Maalaala Mo Kaya|Maalaala Mo Kaya: Tumba-Tumba]]'' || Selenia
|
|-
| ''[[Nasaan Ka, Elisa?]]'' || Ella Altamira
|
|-
| ''[[Wansapanataym|Wansapanataym: Housemates ni Lola]]''
| Lily
|<ref>{{Citation |last=Villarin |first=Jon |title=Housemates ni lola |date=November 26, 2011 |url=https://www.imdb.com/title/tt2122254/?ref_=nm_flmg_act_13_ep_show |series=Wansapanataym |access-date=September 12, 2022}}</ref>
|-
| rowspan="4"| 2012 || ''[[Maalaala Mo Kaya]]: [[Maalaala Mo Kaya (season 20)|Ensaymada]]'' || Daughter ||
|-
| ''[[Maalaala Mo Kaya]]: [[Maalaala Mo Kaya (season 20)|Tinapay]]'' || Teen Meanne ||
|-
| ''[[A Beautiful Affair]]'' || Young Genevieve "Gen" Saavedra ||
|-
| ''[[Maalaala Mo Kaya]]: [[Maalaala Mo Kaya (season 20)|Police Uniform]]'' || Young Roana ||
|-
| 2013-2016 || ''[[Luv U]]'' || Alexis "Lexie" Domingo ||
|-
| rowspan="5"| 2013 || ''[[Maalaala Mo Kaya|Maalaala Mo Kaya: Krus]]'' || Young Diana ||
|-
| ''[[Maalaala Mo Kaya|Maalaala Mo Kaya: Tirintas]]'' || Jane || <ref>[https://web.archive.org/web/20130921100850/http://abscbnpr.com/bulilit-kids-fall-in-love-in-mmk/ "'Bulilit' Kids Fall in Love in 'MMK'"], September 19, 2012, [[ABS-CBN Corporation|ABS-CBN]]</ref>
|-
| ''[[Toda Max]]'' || Jhing Jhing ||
|-
| ''[[Honesto (TV series)|Honesto]]'' || Young Marie ||
|-
| ''[[Maria Mercedes (Philippine TV series)|Maria Mercedes]]'' || Young Maria Mercedes Muñoz ||
|-
| rowspan="2"| 2014 ||''[[Wansapanataym|Wansapanataym: Enchanted House]]'' || Alice Agustin ||
|-
| ''[[Wansapanataym|Wansapanataym: Perfecto]]'' || Kylie ||
|-
| 2014–2015 || ''[[Bagito]]'' || Camille "Cam/Princess" Lorenzo ||
|-
| 2014–present || ''[[ASAP (Philippine TV program)|ASAP]]'' || Host / Performer ||
|-
| 2016 || ''[[We Love OPM]]'' || Contestant / Member of "''Team [[Yeng Constantino|Yeng]] - Oh My Girls''" ||
|-
| 2016–2017 || ''[[Doble Kara]]'' || Patricia Hernandez ||
|-
| rowspan="3" | 2017 || ''[[Maalaala Mo Kaya |Maalaala Mo Kaya: Autograph]]'' || Teen [[Karla Estrada]] ||
|-
| ''[[Maalaala Mo Kaya |Maalaala Mo Kaya: Kulungan]]'' || Joy ||
|-
| ''[[Home Sweetie Home]]'' || Sharon || <ref>{{Cite web |date=May 7, 2017 |title=Romeo at Julie, pinangaralan ang magnobyang sina Kiko at Sharon |url=https://ent.abs-cbn.com/homesweetiehome/videos/03050717-romeo-at-julie-pinangaralan-ang-magnobyang-sina-kiko-at-sharon-128262 |website=ABS-CBN Entertainment}}</ref>
|-
| 2017–2018 || ''[[The Good Son (TV series)|The Good Son]]'' || Justine Asuncion ||
|-
| rowspan="3"| 2018 || ''[[Ipaglaban Mo!|Ipaglaban Mo!: Panganay]]'' || Cindy ||
|-
| ''[[Maalaala Mo Kaya |Maalaala Mo Kaya: Hapag Kainan]]'' || Bea ||
|-
| ''[[Maalaala Mo Kaya]]: [[Maalaala Mo Kaya (season 20)|Red Lipstick]]'' || Marjorie ||
|-
| rowspan="5"| 2019 || ''[[Maalaala Mo Kaya |Maalaala Mo Kaya: Family Portrait]]'' || Katerina "Katya" Angara ||
|-
| ''[[Maalaala Mo Kaya |Maalaala Mo Kaya: Passport]]'' || Mindy ||
|-
| ''[[The Killer Bride]]'' || Luna Dela Cuesta ||
|-
| ''[[Call Me Tita]]'' || Rose || [[iWantTFC]] || <ref name="Call Me Tita">{{Citation|title=Call Me Tita|date=August 18, 2019|url=https://www.imdb.com/title/tt10763654/|type=Comedy|access-date=September 11, 2022}}</ref>
|-
| ''[[Ipaglaban Mo!|Ipaglaban Mo!: Iskolar]]''|| Abby || rowspan="2" |[[ABS-CBN]]
|
|-
| 2020 || ''[[Ipaglaban Mo!|Ipaglaban Mo!: Yes Sir]]'' || Wendy Cervantes
|
|-
| rowspan="3"| 2021 || ''[[Init sa Magdamag (TV series)|Init sa Magdamag]]'' || Hannah Salcedo || [[Kapamilya Channel]] / [[A2Z (Philippine TV channel)|A2Z]] / [[TV5 (Philippine TV network)|TV5]] ||
|-
| ''[[Maalaala Mo Kaya|Maalaala Mo Kaya: Libro]]'' || Valerie || rowspan="2"|[[Kapamilya Channel]] / [[A2Z (Philippine TV channel)|A2Z]] ||
|-
| ''[[Pinoy Big Brother: Kumunity Season 10]]'' || Celebrity Housemate ||
|-
| rowspan="2"| 2022 || ''Don't Cry Janna'' || Janna Gives || [[Kumu (social network)|KUMU]] ||
|-
| ''[[Run to Me (miniseries)|Run to Me]]'' || Jewel "Juju" Riccio || [[iWantTFC]] / [[Kumu (social network)|KUMU]] ||
|-
| 2023-2024 || ''[[Pira-Pirasong Paraiso]]'' || Angela Medina / Elizabeth Marie "Beth" Barrameda-Paraiso || rowspan="2"|[[Kapamilya Channel]], [[A2Z (Philippine TV channel)|A2Z]], [[TV5 (Philippine TV network)|TV5]] ||
|-
| rowspan="3" |2024 || ''[[Pinoy Big Brother: Gen 11]]'' || Host ||
|-
|''[[Eat Bulaga!]]''
|Guest / Performer
|[[TV5 (Philippine TV network)|TV5]], [[RPTV (TV channel)|RPTV]]
|
|-
|''[[TV Patrol]]''
|Guest Star Patroller
|[[Kapamilya Channel]], [[A2Z (TV channel)|A2Z]], [[All TV|ALLTV]], [[TeleRadyo Serbisyo]], [[Prime TV (Philippine TV channel)|Prime TV]], [[ABS-CBN News Channel|ANC]]
|
|-
| 2024-2025 || ''[[It's Showtime (Philippine TV program)|It's Showtime]]'' || Guest / Performer || [[Kapamilya Channel]], [[A2Z (TV channel)|A2Z]], [[All TV|ALLTV]], [[GMA Network]], [[GTV (Philippine TV network)|GTV]]
|
|-
| 2025-2026 || ''[[Your Face Sounds Familiar (Philippine TV series) season 4|Your Face Sounds Familiar]]'' || Herself / Contestant || [[Kapamilya Channel]], [[A2Z (TV channel)|A2Z]], [[TV5 (Philippine TV network)|TV5]], [[All TV|ALLTV]]
|
|}
===Film===
{| class="wikitable"
! Year !! Title !! Role
!Director!! Production film company
!Notes
|-
| 2008 || ''[[For the First Time (2008 film)|For the First Time]]'' || Nicole
|[[Joyce Bernal]]|| [[Star Cinema]]
|
|-
| rowspan="2"|2012 || ''[[The Reunion (2012 film)|The Reunion]]'' || Marie Suarez
|Frasco Mortiz|| [[Star Cinema]]
|
|-
| ''[[Amorosa (2012 film)|Amorosa: The Revenge]]'' || Young Amanda
|[[Topel Lee]]|| [[Skylight Films]]
|
|-
| 2016 || ''[[Everything About Her]]'' || Jewel
|[[Joyce Bernal]]|| [[Star Cinema]]
|
|-
| rowspan="2"|2017 || ''[[Extra Service (film)|Extra Service]]'' || Julia
|[[Chris Martinez (director)|Chris Martinez]]|| [[Star Cinema]]
|
|-
| ''[[Finally Found Someone (film)|Finally Found Someone]]'' || Junilyn Esguerra
|[[Theodore Boborol]]|| [[Star Cinema]], [[Viva Films]]
|
|-
| 2018 || ''[[Open (2019 film)|Open]]'' || Mika
|[[Andoy Ranay]]|| [[Black Sheep Productions]], T-Rex Entertainment
|
|-
| 2019 || ''[[Santigwar]]'' || Hasmin
|Joven Tan|| [[Reality Entertainment]], Horseshoe Studios
|
|-
| 2020 || ''[[Four Sisters Before the Wedding]]'' || Roberta Olivia "Bobbie" Salazar
|[[Mae Cruz-Alviar]]|| SCX, [[Star Cinema]]
|
|-
|2023
|''Toss Coin''
|Pia
|[[Cathy Garcia-Sampana]]
|[[Star Cinema]]
|Philippines' official entry for the 20th Hong Kong Asian Film Festival 2023
|-
|2024
|''Mujigae''
| Sunny
|Randolph Longjas
|UXS
|
|-
|{{TBA}}
|''Reset U/I''
|Adie Catapang
| JP Habac
|[[Anima (film company)|Anima]]
|
|}
=== Shows hosted ===
{| class="wikitable"
!Year
!Title
!Role
!Platform
!with Co-host
|-
|2015
|[[Myx|''MYX'']]
|MYX Celebrity VJ
|[[Myx|MYX]], [[YouTube]]
|[[Nash Aguas]]
|-
|2017
|''One Music POPSSSS''
|Host
|[[One Music PH]], [[Facebook]]
|[[Iñigo Pascual]], [[Maris Racal]], John Roa, [[Tony Labrusca]], [[AC Bonifacio]], and Ryle Santiago.
|-
|2022
|''Quiz Mo Ko''
|Host, Quizmaster
|[[Kumu (social network)|KUMU]]
|{{N/a}}
|-
|2024
|''Pinoy Big Brother''
|Host, Gen-Z Bestie ni Kuya
|[[Kapamilya Online Live]]
|[[Bianca Gonzalez]], [[Robi Domingo]], [[Melai Cantiveros]], [[Kim Chiu]], and [[Enchong Dee]]
|-
|}
=== Musical Plays ===
{| class="wikitable"
!Year
!Title
!Role (Performance)
!Role (Production)
!Venue/ Platform
!Show Production
!Ref.
|-
|2021
|''Takot ang Pinoy''
|Sirena
|Lyricist, Composer
|[[Facebook]], [[Kumu (streaming service)|Kumu]], [[Kapamilya Channel]], [[A2Z (Philippine TV channel)|A2Z]]
|[[Pinoy Big Brother: Kumunity Season 10|Pinoy Big Brother]]
|
|-
|2023
|''Walang Aray''
|Julia
|{{N/a}}
|PETA Theater
|[[Philippine Educational Theater Association|Philippine Educational Theater Association (PETA)]]
|<ref>{{Cite web |date=November 29, 2019 |title=Peta's 'Walang Aray': Rare, intelligent gem |url=https://lifestyle.inquirer.net/351938/petas-walang-aray-rare-intelligent-gem/ |access-date=November 23, 2022 |website=Lifestyle.INQ |language=en-US}}</ref><ref>{{Cite web |last=Leah |first=Bueno |date=November 14, 2022 |title=KDLex to topbill PETA's stage play 'Walang Aray' |url=https://push.abs-cbn.com/2022/11/14/fresh-scoops/kdlex-to-topbill-petas-stage-play-walang-aray-203694 |website=PUSH}}</ref><ref>{{Cite web |first=Christa I. |last=De La Cruz |title=PBB's Alexa Ilacad and KD Estrada Headline PETA's Walang Aray |url=https://www.spot.ph/arts-culture/performing-arts-2/91300/cast-of-peta-theater-walang-aray-alexa-ilacad-kd-estrada-a833-20221119 |access-date=November 23, 2022 |website=SPOT.PH |language=en}}</ref>
|}
=== Music Videos ===
{| class="wikitable"
!Year
!Title
!Performed by
!Directed by
!Label
!Notes
|-
|2010
|''Munting Hiling''
|'''Alexa Ilacad''', [[Mika dela Cruz|Mika Dela Cruz]]
(originally by Hannah Flores)
|[[Edgar Mortiz]], [[Badjie Mortiz]], Frasco Mortiz
|[[Star Songs]]
|Special Music Video by [[Goin' Bulilit]]
|-
| rowspan="2" |2014
|''Simpleng Tulad Mo''
|[[Daniel Padilla]]
|{{N/a}}
|[[Star Music]]
|Special Music Video by [[Polytechnic University of the Philippines]]
|-
|''Batang Bata Ka Pa''
|Chiro
|{{N/a}}
|[[Star Music]]
|Special Music Video, [[Bagito]] OST
|-
|2015
|''Chuva Choo Choo''
|[[Jolina Magdangal]]
|[[Edgar Mortiz]], [[Badjie Mortiz]], Frasco Mortiz
|[[Star Music]]
|Special Music Video by [[Luv U]]
|-
| rowspan="2" |2016
|''Gusto Ko''
|[[Gracenote (band)|Gracenote]] ft. '''Alexa Ilacad'''
|{{N/a}}
|[[Warner Music Philippines]], Soupstar Entertainment
|{{N/a}}
|-
|''Pakipot, Suplado''
|Alexa Ilacad
|[[Kean Cipriano]]
|[[Star Music]]
|{{N/a}}
|-
| rowspan="4" |2017
|''Ikaw Ang Sunshine Ko, Isang Pamilya Tayo''
|'''Alexa Ilacad''', [[BoybandPH|BoyBand PH]], [[Maymay Entrata]], [[Kisses Delavin]], [[Yong Muhajil]], and [[Edward Barber (actor)|Edward Barber]], [[Noven Belleza]], [[Sam Mangubat]], Froilan Canlas, [[Sue Ramirez]], [[Kristel Fulgar]], [[Sharlene San Pedro]], [[Kira Balinger]], and [[Ylona Garcia]].
|{{N/a}}
|[[ABS-CBN]], [[Star Music]]
|[[ABS-CBN]] Summer Station ID 2017
|-
|''Kung Pwede Lang''
|Alexa Ilacad
|Chad V. Vidanes
|[[Star Music]]
|{{N/a}}
|-
|''Kahit Saan, Kahit Kailan''
|Alexa Ilacad
|James A. Muleta
|[[Star Music]]
|{{N/a}}
|-
|''I'll Be There For You''
|[[Jake Zyrus]]
|{{N/a}}
|[[Star Music]]
|Special Music Video, [[The Good Son (TV series)|The Good Son]] OST
|-
| rowspan="2" |2020
|''Love At First Sight''
|Alexa Ilacad
|Alexa Ilacad
|[[UMG Philippines#Off the Record (distribution only)|Off The Record]]
|{{N/a}}
|-
|''Maligaya Ang Buhay Ko''
|[[Iñigo Pascual]]
|{{N/a}}
|[[Star Music]]
|Special Christmas Video, [[Four Sisters Before the Wedding|Four Sisters Before The Wedding]] OST
|-
|2021
|''Ibang Planeta''
|[[Zild Benitez|Zild]]
|{{N/a}}
|[[Star Music]]
|Special Music Video, [[Init sa Magdamag (TV series)|Init Sa Magdamag]] OST
|-
| rowspan="6" |2022
|''Paano''
|Alexa Ilacad
|James Ocampo
|[[UMG Philippines#Off the Record (distribution only)|Off The Record]]
|{{N/a}}
|-
|''Pag-Isipan Mo Ang Boto Mo''
|ABS-CBN Music All Star ('''Alexa Ilacad''', [[KD Estrada]], [[Angela Ken]], Antenorcruz, FANA, iDolls, [[Janine Berdin]], JM Yosures, JMKO, [[Jona Viray|Jona]], Anji Salvacion, [[Lara Maigue]], Reiven Umali, [[TNT Boys]])
|{{N/a}}
|[[ABS-CBN]], [[Star Music]]
|2022 Presidential Elections Anthem
|-
|''Misteryo''
|'''Alexa Ilacad''', [[KD Estrada]]
|Jefferson Hao
|[[Star Music]]
|{{N/a}}
|-
|''TagumPIE''
|'''Alexa Ilacad''', [[KD Estrada]], [[Bini (group)|BINI]], John Roa, Reneé Dominique
|{{N/a}}
|[[PIE (TV channel)|PIE]]
|{{N/a}}
|-
|''Pabalik Sa'yo''
|[[Darren Espanto]]
|[[Darren Espanto]], Jonathan Tal Placido
|[[Republic Records Philippines]], [[UMUSIC Philippines]]
|{{N/a}}
|-
|''Tayo Ang Ligaya ng Isa’t Isa''
|'''Alexa Ilacad''', [[KD Estrada]], [[Jane de Leon]], [[Janella Salvador]], [[Joshua Garcia]], [[Donny Pangilinan]], [[Belle Mariano]], [[Daniel Padilla]], [[Kathryn Bernardo]], [[Ogie Alcasid]], [[Anne Curtis]], [[Kim Chiu]], [[Martin Nievera]], [[Zsa Zsa Padilla]], [[Sarah Geronimo]], [[Gary Valenciano]], [[Regine Velasquez|Regine Velasquez-Alcasid]], [[Jolina Magdangal]], [[Melai Cantiveros]], [[AC Bonifacio]], [[Andrea Brillantes]], [[Seth Fedelin]], [[Francine Diaz]], [[Darren Espanto]], [[Kyle Echarri]], [[Jed Madela]], [[Klarisse de Guzman]], [[Morissette (singer)|Morissette]], [[Angeline Quinto]], [[Erik Santos]], [[KZ Tandingan]], [[Elha Nympha]], [[Khimo Gumatay]], [[Anji Salvacion]], [[Bailey May]], [[Piolo Pascual]], [[Chito Miranda]], [[Moira Dela Torre|Moira dela Torre]], [[Sharon Cuneta]] and the DYCI Dagalak Choir
|Paolo Ramos
|[[ABS-CBN]], [[Star Music]]
|[[ABS-CBN]] Christmas Station ID 2022
|-
| rowspan="2" |2023
|''Days''
|[[KD Estrada]]
|Carl Tejada
|[[Star Music]]
|
|-
|''Pangako Yan''
|'''Alexa Ilacad''', [[KD Estrada]], with the PETA ensemble (Yeyin dela Cruz, Ayla Garcia, Ada Tayao, Tom Bienvenida, Donn Boco, Csai Habla)
|Ian Segarra
|[[Philippine Educational Theater Association|Philippine Educational Theater Association (PETA)]]
|Walang Aray Cast Recording
|}
==Discography==
=== Singles ===
{| class="wikitable"
!Year
!Title
!Label
!Performed by
!Notes
!{{abbr|Ref.|References}}
|-
|2023
|''Stay Right Here (Summer Remix)''
|[[UMG Philippines#Off the Record (distribution only)|Off The Record]]
|Alexa Ilacad
|
|
|-
| rowspan="4" |2022
|''Misteryo (Dancehall Remix)''
| rowspan="3" |[[Star Music|StarPop]]
|'''Alexa Ilacad''', [[KD Estrada]], Theo Martel
|{{N/a}}
|
|-
|''Misteryo''
|'''Alexa Ilacad''', [[KD Estrada]]
|{{N/a}}
|<ref>{{Cite web|last=C|first=Toff|date=February 1, 2022|title=Alexa Ilacad and KD Estrada record first song collaboration|url=https://push.abs-cbn.com/2022/2/1/fresh-scoops/alexa-ilacad-and-kd-estrada-record-first-song-coll-198308|access-date=February 15, 2022|website=Push}}</ref>
|-
|''When I See You Again''
|'''Alexa Ilacad''', [[KD Estrada]]
|[[Pinoy Big Brother: Kumunity Season 10|Pinoy Big Brother: Kumunity Season 10 - Adult Edition]] Eviction Song
|<ref name="WISYA">{{cite web|title="Metro Talks," Featuring KD Estrada And Alexa Ilacad |date=February 22, 2022 |url=https://metro.style/people/celebrities/kdlex-kd-estrada-alexa-ilacad-metro-talks-closer/32468 |website=Metro.style|access-date=February 22, 2022}}</ref>
|-
|''Paano''
| rowspan="5" |[[UMG Philippines#Off the Record (distribution only)|Off The Record]]
|Alexa Ilacad
|{{N/a}}
|<ref>{{cite web|title=After 'PBB,' Alexa Ilacad set to release new single 'Paano'|url=https://news.abs-cbn.com/entertainment/01/17/22/alexa-ilacad-set-to-release-new-single-paano|date=January 17, 2022|website=ABS-CBN News|access-date=January 23, 2022}}</ref>
|-
| rowspan="3" |2021
|''Stay Right Here''
|Alexa Ilacad
|{{N/a}}
|<ref>{{Cite web |date=April 26, 2021 |title=Alexa Ilacad is all grown up on her new single 'Stay Right Here' |url=https://mb.com.ph/2021/04/26/alexa-ilacad-is-all-grown-up-on-her-new-single-stay-right-here/ |access-date=April 18, 2022 |website=Manila Bulletin |language=en-US}}</ref>
|-
|''Love At First Sight (Acoustic)''
|Alexa Ilacad
|{{N/a}}
|
|-
|''Love At First Sight (Frank Pole Remix)''
|'''Alexa Ilacad''', Frank Pole
|{{N/a}}
|
|-
|2020
|''Love At First Sight''
|Alexa Ilacad
|{{N/a}}
|
|-
|2016
|''Pakipot, Suplado''
|[[Star Music]]
|Alexa Ilacad
|{{N/a}}
|
|}
=== Albums ===
==== Extended plays ====
{| class="wikitable"
!Year
!Album
!Song title
!Performed by
!Label
!Ref.
|-
| rowspan="7" |2016
| rowspan="7" |''To The Moon & Back''
|Not Too Young
| rowspan="6" |Alexa Ilacad
| rowspan="7" |[[Star Music]]
| rowspan="7" |<ref>{{Cite web |date=November 24, 2016 |title=Alexa Ilacad Launches Her Debut Album |url=https://www.onemusic.ph/news/alexa-ilacad-launches-her-debut-album-2165 |access-date=April 18, 2022 |website=One Music PH}}</ref>
|-
|Kung Pwede Lang
|-
|Pakipot Suplado
|-
|Kahit Saan Kahit Kailan
|-
|Dream Boat
|-
|Puso
|-
|Kahit Saan Kahit Kailan - Acoustic Version
|'''Alexa Ilacad''', [[Nash Aguas]]
|-
| rowspan="5" |2012
| rowspan="5" |''Tweens Of Pop''
|Crush
| rowspan="5" |Tweens Of Pop ('''Alexa Ilacad''', Angel Sy, [[Mika dela Cruz|Mika Dela Cruz]], [[Noemi Oineza]])
| rowspan="5" |[[Star Music]]
| rowspan="5" |<ref name="lionheartv.net">{{Cite web|date=July 7, 2012|title=Former "Goin' Bulilit" Alexa Ilacad, Angel Sy, Noemi Oineza, and Mika dela Cruz, now "Tweens of Pop"|url=https://www.lionheartv.net/2012/07/former-goin-bulilit-alexa-ilacad-angel-sy-noemi-oineza-and-mika-dela-cruz-now-tweens-of-pop/|access-date=February 15, 2022|website=LionhearTV|language=en-US}}</ref>
|-
|Bestfriend 4ever
|-
|Sumayaw Tayo
|-
|Yugyugan
|-
|Crush / Bestfriend 4ever / Sumayaw Tayo / Yugyugan - Medley
|}
==== Soundtrack/Compilation Albums ====
{| class="wikitable"
!Year
!Album
!Song Title
!Performed by
!Label
!Ref.
|-
| rowspan="6" |2022
|''StarPop - The Remixes''
|Misteryo - Dancehall Remix
|'''Alexa Ilacad''', [[KD Estrada]], Theo Martel
| rowspan="6" |[[Star Music|StarPop]]
|
|-
| rowspan="5" |''Run To Me (Original Soundtrack)''
|Misteryo
| rowspan="2" |'''Alexa Ilacad''', [[KD Estrada]]
| rowspan="5" |<ref name=":0">{{Cite web|date=May 28, 2022|title=Alexa Ilacad, KD Estrada dominate iTunes PH chart with 'Run To Me' album|url=https://news.abs-cbn.com/entertainment/05/28/22/alexa-kd-dominate-itunes-ph-chart-with-run-to-me|website=ABS-CBN News}}</ref>
|-
|When I See You Again
|-
|Kasi, Kung, Kahit
|Alexa Ilacad
|-
|Hiwaga
| rowspan="2" |'''Alexa Ilacad''', [[KD Estrada]]
|-
|Palagi
|}
=== Appears on ===
==== As a featured artist ====
{| class="wikitable"
!Year
!Title
!Album
!Performed by
!Label
!Note
|-
|2022
|''Pag-Isipan Mo Ang Boto Mo''
|{{N/a}}
|[[ABS-CBN]] [[Star Music|Music]] All Star ('''Alexa Ilacad''', [[KD Estrada]], [[Angela Ken]], Antenorcruz, FANA, iDolls, [[Janine Berdin]], [[JM Yosures]], JMKO, [[Jona Viray|Jona]], Anji Salvacion, [[Lara Maigue]], Reiven Umali, [[TNT Boys]])
|[[ABS-CBN]], [[Star Music]]
|2022 Presidential Elections Anthem
|-
|2019
|''Gusto Ko''
|&
|[[Gracenote (band)|Gracenote]], '''Alexa Ilacad'''
|[[Warner Music Philippines]], Soupstar Entertainment
|{{N/a}}
|-
|2016
|''Gusto Ko''
|Transparent
|[[Gracenote (band)|Gracenote]], '''Alexa Ilacad'''
|[[Warner Music Philippines]], Soupstar Entertainment
|{{N/a}}
|}
==== Station ID ====
{| class="wikitable"
!Year
!Title
!Performed by
!Label
|-
|2017
|''Ikaw Ang Sunshine Ko, Isang Pamilya Tayo''
|'''Alexa Ilacad''', [[BoybandPH|BoyBand PH]], [[Maymay Entrata]], [[Kisses Delavin]], [[Yong Muhajil]], [[Edward Barber (actor)|Edward Barber]], [[Noven Belleza]], [[Sam Mangubat]], Froilan Canlas, [[Sue Ramirez]], [[Kristel Fulgar]], [[Sharlene San Pedro]], [[Kira Balinger]], and [[Ylona Garcia]].
|[[ABS-CBN]], [[Star Music]]
|-
| rowspan="2" |2022
|''TagumPIE''
|'''Alexa Ilacad''', [[KD Estrada]], [[Bini (group)|BINI]], John Roa, Reneé Dominique.
|[[PIE (TV channel)|PIE]]
|-
|''Tayo Ang Ligaya ng Isa’t Isa''
|'''Alexa Ilacad''', [[KD Estrada]], [[Jane de Leon]], [[Janella Salvador]], [[Joshua Garcia]], [[Donny Pangilinan]], [[Belle Mariano]], [[Daniel Padilla]], [[Kathryn Bernardo]], [[Ogie Alcasid]], [[Anne Curtis]], [[Kim Chiu]], [[Martin Nievera]], [[Zsa Zsa Padilla]], [[Sarah Geronimo]], [[Gary Valenciano]], [[Regine Velasquez|Regine Velasquez-Alcasid]], [[Jolina Magdangal]], [[Melai Cantiveros]], [[AC Bonifacio]], [[Andrea Brillantes]], [[Seth Fedelin]], [[Francine Diaz]], [[Darren Espanto]], [[Kyle Echarri]], [[Jed Madela]], [[Klarisse de Guzman]], [[Morissette (singer)|Morissette]], [[Angeline Quinto]], [[Erik Santos]], [[KZ Tandingan]], [[Elha Nympha]], [[Khimo Gumatay]], [[Anji Salvacion]], [[Bailey May]], [[Piolo Pascual]], [[Chito Miranda]], [[Moira Dela Torre|Moira dela Torre]], [[Sharon Cuneta]] and the DYCI Dagalak Choir
|[[ABS-CBN]], [[Star Music]]
|}
==== OST ====
{| class="wikitable"
!Year
!Title
!Show
!Performed by
!Label
!Ref.
|-
| rowspan="6" |2022
|''Kasi, Kung, Kahit''
| rowspan="5" |[[Run To Me (series)|Run To Me]]
|Alexa Ilacad
| rowspan="6" |[[Star Music|StarPop]]
| rowspan="5" |<ref name=":0" />
|-
|''Palagi''
| rowspan="5" |'''Alexa Ilacad''', [[KD Estrada]]
|-
|''Hiwaga''
|-
|''When I See You Again''
|-
|''Misteryo''
|-
|''When I See You Again''
|[[Pinoy Big Brother: Kumunity Season 10|Pinoy Big Brother: Kumunity Season 10 - Adult Edition]]
|<ref name="WISYA" />
|-
|2012
|''Crush''
|[[Luv U]]
|Tweens of Pop ('''Alexa Ilacad''', Angel Sy, [[Mika dela Cruz|Mika Dela Cruz]], [[Noemi Oineza]])
|[[Star Music]]
|<ref name="lionheartv.net"/>
|}
=== Composition credits ===
{| class="wikitable"
!Year
!Title
!Performed by
!Written and composed by
!Produced by
!With credit (on Spotify)
!With credit (on Youtube)
!Label
!Ref.
|-
| rowspan="7" |2022
|''Misteryo (Dancehall Remix)''
|'''Alexa Ilacad''', [[KD Estrada]], Theo Martel
|'''Alexa Ilacad''', [[Gracenote (band)|Eunice Jorge of Gracenote]]
|
|{{Ya}}
|{{Ya}}
| rowspan="7" |[[Star Music|StarPop]]
|
|-
|''Kasi, Kung, Kahit''
|Alexa Ilacad
|'''Alexa Ilacad''', [[KD Estrada]]
| rowspan="3" |[[Jonathan Manalo]]
|{{Ya}}
|{{Ya}}
| rowspan="3" |<ref name=":0" />
|-
|''Hiwaga''
|'''Alexa Ilacad''', [[KD Estrada]]
|'''Alexa Ilacad''', [[KD Estrada]]
|{{Ya}}
|{{Ya}}
|-
|''Palagi''
|'''Alexa Ilacad''', [[KD Estrada]]
|'''Alexa Ilacad''', [[KD Estrada]]
|{{Ya}}
|{{Ya}}
|-
|''Misteryo''
|'''Alexa Ilacad''', [[KD Estrada]]
|'''Alexa Ilacad''', [[Gracenote (band)|Eunice Jorge of Gracenote]]
|[[Gracenote (band)|Eunice Jorge of Gracenote]], Velvet Playground
|{{Ya}}
|{{Ya}}
| rowspan="2" |<ref>{{Cite web |date=March 10, 2022 |title=KD and Alexa convey their history and harmony in 'Misteryo,' 'When I See You Again' |url=https://mb.com.ph/2022/03/10/kd-and-alexa-convey-their-history-and-harmony-in-misteryo-when-i-see-you-again/ |access-date=April 18, 2022 |website=Manila Bulletin |language=en-US}}</ref>
|-
|''When I See You Again''
|'''Alexa Ilacad''', [[KD Estrada]]
|'''Alexa Ilacad''', [[KD Estrada]]
|[[Jonathan Manalo]]
|{{Ya}}
|{{Ya}}
|-
|''Paano''
|Alexa Ilacad
|'''Alexa Ilacad''', [[Gracenote (band)|Eunice Jorge of Gracenote]]
|Ricky Ilacad, [[Gracenote (band)|Eunice Jorge of Gracenote]]
|{{Ya}}
|{{Ya}}
|[[UMG Philippines#Off the Record (distribution only)|Off The Record]]
|<ref>{{Cite web |last=Pasajol |first=Anne |date=February 27, 2022 |title=Alexa Ilacad admits Nash Aguas was her first love, inspiration behind song 'Paano' |url=https://entertainment.inquirer.net/439362/alexa-ilacad-admits-nash-aguas-was-her-first-love-inspiration-behind-song-paano |access-date=April 18, 2022 |website=inquirer.net |language=en}}</ref>
|}
== Awards and nominations ==
=== Movies, Television, and Theater awards ===
{| class="wikitable"
!Year
!Award ceremony
!Category
!Nominated work
!Result
!Ref.
|-
|2013
| rowspan="3" |''[[PMPC Star Award for Best Youth-Oriented Program|PMPC Star Awards for Television]]''
| rowspan="2" |Best Youth-Oriented Program
| rowspan="3" |[[Luv U]]
|{{won}}
|<ref>{{Cite web |title="LUV U" hailed as the Best Youth Oriented Show in PMPC Star Awards |url=https://lopezlink.ph/32-lifestyle/kapamilya-entertainment/3279-luv-u-hailed-as-the-best-youth-oriented-show-in-pmpc-star-awards.html |access-date=April 18, 2022 |website=lopezlink.ph |language=en-gb }}{{Dead link|date=March 2026 |bot=InternetArchiveBot |fix-attempted=yes }}</ref>
|-
|2014
|{{won}}
|<ref>{{Cite web |title=Complete List of Winners: 28th PMPC Star Awards for TV 2014 |url=https://www.thesummitexpress.com/2014/11/complete-list-of-winners-28th-pmpc-star-awards-for-tv-2014.html |access-date=April 18, 2022 |website=The Summit Express|date=November 24, 2014 }}</ref>
|-
| rowspan="2" |2015
|Best Comedy Program
|{{nom}}
|
|-
|''PEPlist Awards''
|Most Promising Pair <small>(shared with [[Nash Aguas]])</small>
|{{n/a}}
|{{won}}
|<ref>{{Cite web |title=#PEPspotted: Most Promising Stars Nash Aguas and Alexa Ilacad goofing around at The PEP List Year 2! |url=https://www.pep.ph/lifestyle/7083/pepspotted-most-promising-stars-nash-aguas-and-alexa-ilacad-goofing-around-at-the-pep-list-year-2 |access-date=April 18, 2022 |website=PEP.ph |language=en}}</ref>
|-
| rowspan="3" |2018
|''Catholic Mass Media Award''
|Best Drama Series
| rowspan="3" |[[The Good Son (TV series)|The Good Son]]
|{{won}}
|
|-
|''Guild of Educators, Mentors, and Students (GEMS) Hiyas ng Sining Awards''
|Best TV Series
|{{won}}
|
|-
|''[[Box Office Entertainment Awards|49th Box Office Entertainment Awards]]''
|Best Ensemble Performance of the Year
|{{won}}
|
|-
|2020
|''69th [[FAMAS Award|FAMAS Annual Awards]]''
|Best Picture
|[[Four Sisters Before the Wedding|Four Sisters Before The Wedding]]
|{{nom}}
|
|-
| rowspan="10" |2022
| rowspan="3" |''37th Star Awards for Movies''
|Movie of the Year
| rowspan="3" |[[Four Sisters Before the Wedding|Four Sisters Before The Wedding]]
|{{nominated}}
| rowspan="3" |<ref>{{Cite web |date=September 19, 2022 |title=LIST: Nominees for the 37th Star Awards for Movies released |url=https://news.abs-cbn.com/entertainment/09/19/22/nominees-for-the-37th-star-awards-for-movies-released |website=ABS-CBN News}}</ref><ref>{{Cite web |last=Matalog |first=Patricia |date=September 20, 2022 |title='Four Sisters Before the Wedding', 'Fan Girl' nominated for top awards at 37th Star Awards for Movies |url=https://starcinema.abs-cbn.com/2022/9/20/news/four-sisters-before-the-wedding-fan-girl-nomi-74780 |website=Star Cinema}}</ref>
|-
|Movie Ensemble Acting of the Year <small>(shared with the cast of [[Four Sisters Before the Wedding]])</small>
|{{nominated}}
|-
|Movie Love Team of the Year <small>(shared with [[Joao Constancia]])</small>
|{{nominated}}
|-
|''6th Asia Pacific Luminare Awards''
|Asia's Most Promising Love Team of the Year <small>(shared with [[KD Estrada]])</small>
|{{N/a}}
|{{Won}}
|<ref>{{Cite twitter|number=1593220222592638977|user=MpjNetwork|title=We are hoping Alexa Ilacad @alexailacad & KD Estrada @kdestrada_can come on Nov. 23 6PM to receive their awards at the Okada Manila for Asia's Most Promising Love Team of the Year.|author=MPJ Network|date=November 17, 2022|access-date=November 23, 2022}}</ref>
|-
| rowspan="2" |''Star Magical Christmas''
|[[Metro (magazine)|METRO]] Best Couple <small>(shared with [[KD Estrada]])</small>
|{{N/a}}
|{{Won}}
| rowspan="2" |<ref>{{Cite web |date=November 28, 2022 |title=KD Estrada, Alexa Ilacad win Best Couple at Star Magical Christmas |url=https://news.abs-cbn.com/entertainment/11/28/22/kd-alexa-win-best-couple-at-star-magical-christmas |website=ABS-CBN News}}</ref>
|-
|[[Metro (magazine)|METRO]] Best in Costume Female
|{{N/a}}
|{{Won}}
|-
| rowspan="4" |''RAWR Awards 2022''
|Breakthrough Artist of the Year <small>(shared with [[KD Estrada]])</small>
|{{N/a}}
|{{Won}}
| rowspan="4" |<ref>{{Cite web |title=RAWR Awards 2022 |url=https://www.lionheartv.net/rawr-awards-2022/ |access-date=December 14, 2022 |website=LionhearTV |date=December 14, 2022 |language=en-US}}</ref>
|-
|Digital Series of the Year
|[[Run To Me (miniseries)|Run To Me]]
|{{Won}}
|-
|Love Team of the Year <small>(shared with [[KD Estrada]])</small>
|{{N/a}}
|{{Won}}
|-
|Fan Club of the Year <small>(shared with [[KD Estrada]])</small>
|{{N/a}}
|{{Won}}
|-
| rowspan="11" |2023
|''2022 Tag Awards Chicago''
|Best Love Team (Bronze) <small>(shared with [[KD Estrada]])</small>
|{{N/a}}
|{{Won}}
|
|-
|''35th Star Awards for Television''
|Best Drama Supporting Actress
|[[Init sa Magdamag (TV series)|Init Sa Magdamag]]
|{{Nominated}}
|
|-
| rowspan="3" |''4th VP Choice Awards''
|Fandom of the Year <small>(shared with [[KD Estrada]])</small>
|{{N/a}}
|{{Nominated}}
|
|-
|Love Team of the Year <small>(shared with [[KD Estrada]])</small>
|{{N/a}}
|{{Nominated}}
|
|-
|Promising Female Star
|{{N/a}}
|{{Nominated}}
|
|-
|''8th Push Awards 2022''
|Push Popular Love Team of the Year <small>(shared with [[KD Estrada]])</small>
|{{N/a}}
|{{Won}}
|
|-
|''[[ABS-CBN]] Ball 2023''
|Most Beautiful Body Award
|{{N/a}}
|{{Won}}
|
|-
| rowspan="3" |''Gawad Buhay''
|Female Lead Performance in a Musical
| rowspan="3" |''Walang Aray''
|{{Pending}}
| rowspan="3" |<ref>{{Cite web |last=De La Cruz |first=Christa |date=August 2, 2023 |title=Walang Aray Gets Most Midyear Citations for Gawad Buhay 2023 |url=https://www.spot.ph/arts-culture/performing-arts-2/105783/philippine-theater-gawad-buhay-midyear-citations-for-2023-a833-20230802 |website=Spot.ph}}</ref>
|-
|Outstanding Ensemble Performance for a Musical
|{{Pending}}
|-
|Outstanding Musical – Original or Translation/Adaptation
|{{Pending}}
|-
|''2023 Tag Awards Chicago''
|Best Supporting Actress
|[[Pira-Pirasong Paraiso]]
|{{Pending}}
|
|}
=== Music awards ===
{| class="wikitable"
!Year
!Award ceremony
!Category
!Nominated work
!Result
!Ref.
|-
|2016
|''[[Myx Music Awards 2016|11th Annual MYX Music Awards]]''
|MYX Music Award for MYX Celebrity VJ of the Year
|{{N/a}}
|{{Nom}}
|
|-
| rowspan="3" |2017
| rowspan="5" |''[[Awit Awards]]''
|Best Pop Recording
| rowspan="2" |Pakipot, Suplado
|{{nom}}
|
|-
|Best Performance by a New Female Recording Artist|Best Performance by a New Female Recording Artist
|{{nom}}
|
|-
|People's Choice - Favorite New Female Recording Artist|People's Choice - Favorite New Female Recording Artist
|{{N/a}}
|{{won}}
|<ref>{{Cite web |date=November 25, 2020 |title=Fall in love at first listen with Alexa Ilacad's new single, 'Love at First Sight' |url=https://pop.inquirer.net/102444/fall-in-love-at-first-listen-with-alexa-ilacads-new-single-love-at-first-sight |access-date=April 18, 2022 |website=POP! |language=en-US}}</ref>
|-
|2021
|Best Dance Recording
|Love At First Sight|Love At First Sight
|{{nom}}
|
|-
|2023
|Best Remix Recording
|Misteryo (Dancehall Remix)
|{{Pending}}
|
|}
=== Creator awards ===
{| class="wikitable"
!Year
!Award ceremony
!Award
!Notes
!Awards issued by
|-
|2017
|''[[YouTube Creator Awards]]''
|[[Silver Play Button|Silver Creator Award]]
|100,000 subscribers
|[[YouTube]]
|}
==Kundivihira==
{{Reflist}}
==External links==
*{{IMDb name|nm3567136|Alexa Ilacad}}
{{authority control}}
{{DEFAULTSORT:Ilacad, Alexa}}
[[Category:2000 births]]
[[Category:Living people]]
[[Category:Star Magic]]
[[Category:Star Music artists]]
[[Category:ABS-CBN people]]
[[Category:Intercontinental Broadcasting Corporation personalities]]
[[Category:Filipino television actresses]]
[[Category:Filipino child actresses]]
[[Category:Filipino child singers]]
[[Category:Contraltos]]
[[Category:21st-century Filipino women singers]]
[[Category:Actresses from Parañaque]]
[[Category:Pinoy Big Brother contestants]]
[[Category:21st-century Filipino actresses]]
[[Category:Filipino film actresses]]
[[Category:Filipino women pop singers]]
[[Category:Singers from Parañaque]]
[[Category:Filipino women comedians]]
[[Category:Filipino sketch comedians]]
[[Category:Comedians from Parañaque]]
nxgpnwm30mqq64m7vm41f0ahgo5hzow
146380
146379
2026-08-16T09:54:30Z
~2026-44837-31
9101
146380
wikitext
text/x-wiki
{{Infobox person
| name = Alexa Ilacad
| image =
| caption =
| birth_name = Alexandra Mamangun Ilacad
| birth_date = {{Birth date and age|2000|02|26}}
| birth_place = [[Pasig]], [[Metro Manila]], Philippines
| years_active = 2002–present
| agent = [[Star Magic]] (2008–present)
| known_for =
| partner =
| website = https://alexailacad.carrd.co
| module = {{Infobox musical artist
| embed = yes
| background = solo_singer
| genre = [[Music of the Philippines#OPM|OPM]]<br>[[Pop Rock]]
| years_active = 2012; 2016–present
| label = {{plainlist|
* [[Star Music]] (2012, 2016–2020, 2023–present)
* [[UMG Philippines|Off The Record]] (2020–2023)}}
}}
| module2 = {{Infobox YouTube personality
| embed = yes
| channels = [https://www.youtube.com/c/alexailacad Alexa Ilacad]
| genre = [[Music]]<br>[[Vlogging]]
| years_active = 2016–present
| subscribers = 712,000
| views = 24,600,000
| silver_button = yes
| silver_year = 2017
}}
| occupation = {{Hlist | Actress | singer | host | dancer | vlogger | model}}
| alma_mater = Treston International College
}}
'''Alexandra Mamangun Ilacad'''<ref>{{YouTube|id=8amAH9DTRk0|title=REACTING TO MY GOOGLE SEARCHES! {{!}} Alexa Ilacad}}</ref> ( bɛ dɔɣi o la silimiingoli February bɛɣu pishi ni ayɔbu dali, yuuni 2000) o nyɛla ŋun nyɛ [[Philippines|Filipino]] kpɛrikpɛrita, yiliyiina, wawara,ŋun yina [[ABS-CBN Corporation|ABS-CBN]] ni pam .
==Filmography==
===Television===
{| class="wikitable"
! Year !! Title !! Role !! Network
!Ref.
|-
| 2008 || ''[[Gagambino]]'' || Young Leah || [[GMA Network]]
|
|-
| 2008–2013 || ''[[Goin' Bulilit]]'' || Herself || rowspan="35" | [[ABS-CBN]]
|
|-
| rowspan="2"| 2009 || ''[[May Bukas Pa (2009 TV series)|May Bukas Pa]]'' || Michelle
|
|-
| ''[[Komiks (TV series)|Komiks Presents]]: [[Nasaan Ka Maruja?]]'' || Young Maruja/Cristy
|
|-
| 2010 || ''[[Maalaala Mo Kaya|Maalaala Mo Kaya: Plane Ticket]]'' || Young Mercy
|
|-
| rowspan="5"| 2011 || ''[[Goin' Bulilit|Goin' Bulilit Presents: In My Dreams]]'' || Maan
|
|-
| ''[[Maalaala Mo Kaya|Maalaala Mo Kaya: Tulay]]'' || Karina
|
|-
| ''[[Maalaala Mo Kaya|Maalaala Mo Kaya: Tumba-Tumba]]'' || Selenia
|
|-
| ''[[Nasaan Ka, Elisa?]]'' || Ella Altamira
|
|-
| ''[[Wansapanataym|Wansapanataym: Housemates ni Lola]]''
| Lily
|<ref>{{Citation |last=Villarin |first=Jon |title=Housemates ni lola |date=November 26, 2011 |url=https://www.imdb.com/title/tt2122254/?ref_=nm_flmg_act_13_ep_show |series=Wansapanataym |access-date=September 12, 2022}}</ref>
|-
| rowspan="4"| 2012 || ''[[Maalaala Mo Kaya]]: [[Maalaala Mo Kaya (season 20)|Ensaymada]]'' || Daughter ||
|-
| ''[[Maalaala Mo Kaya]]: [[Maalaala Mo Kaya (season 20)|Tinapay]]'' || Teen Meanne ||
|-
| ''[[A Beautiful Affair]]'' || Young Genevieve "Gen" Saavedra ||
|-
| ''[[Maalaala Mo Kaya]]: [[Maalaala Mo Kaya (season 20)|Police Uniform]]'' || Young Roana ||
|-
| 2013-2016 || ''[[Luv U]]'' || Alexis "Lexie" Domingo ||
|-
| rowspan="5"| 2013 || ''[[Maalaala Mo Kaya|Maalaala Mo Kaya: Krus]]'' || Young Diana ||
|-
| ''[[Maalaala Mo Kaya|Maalaala Mo Kaya: Tirintas]]'' || Jane || <ref>[https://web.archive.org/web/20130921100850/http://abscbnpr.com/bulilit-kids-fall-in-love-in-mmk/ "'Bulilit' Kids Fall in Love in 'MMK'"], September 19, 2012, [[ABS-CBN Corporation|ABS-CBN]]</ref>
|-
| ''[[Toda Max]]'' || Jhing Jhing ||
|-
| ''[[Honesto (TV series)|Honesto]]'' || Young Marie ||
|-
| ''[[Maria Mercedes (Philippine TV series)|Maria Mercedes]]'' || Young Maria Mercedes Muñoz ||
|-
| rowspan="2"| 2014 ||''[[Wansapanataym|Wansapanataym: Enchanted House]]'' || Alice Agustin ||
|-
| ''[[Wansapanataym|Wansapanataym: Perfecto]]'' || Kylie ||
|-
| 2014–2015 || ''[[Bagito]]'' || Camille "Cam/Princess" Lorenzo ||
|-
| 2014–present || ''[[ASAP (Philippine TV program)|ASAP]]'' || Host / Performer ||
|-
| 2016 || ''[[We Love OPM]]'' || Contestant / Member of "''Team [[Yeng Constantino|Yeng]] - Oh My Girls''" ||
|-
| 2016–2017 || ''[[Doble Kara]]'' || Patricia Hernandez ||
|-
| rowspan="3" | 2017 || ''[[Maalaala Mo Kaya |Maalaala Mo Kaya: Autograph]]'' || Teen [[Karla Estrada]] ||
|-
| ''[[Maalaala Mo Kaya |Maalaala Mo Kaya: Kulungan]]'' || Joy ||
|-
| ''[[Home Sweetie Home]]'' || Sharon || <ref>{{Cite web |date=May 7, 2017 |title=Romeo at Julie, pinangaralan ang magnobyang sina Kiko at Sharon |url=https://ent.abs-cbn.com/homesweetiehome/videos/03050717-romeo-at-julie-pinangaralan-ang-magnobyang-sina-kiko-at-sharon-128262 |website=ABS-CBN Entertainment}}</ref>
|-
| 2017–2018 || ''[[The Good Son (TV series)|The Good Son]]'' || Justine Asuncion ||
|-
| rowspan="3"| 2018 || ''[[Ipaglaban Mo!|Ipaglaban Mo!: Panganay]]'' || Cindy ||
|-
| ''[[Maalaala Mo Kaya |Maalaala Mo Kaya: Hapag Kainan]]'' || Bea ||
|-
| ''[[Maalaala Mo Kaya]]: [[Maalaala Mo Kaya (season 20)|Red Lipstick]]'' || Marjorie ||
|-
| rowspan="5"| 2019 || ''[[Maalaala Mo Kaya |Maalaala Mo Kaya: Family Portrait]]'' || Katerina "Katya" Angara ||
|-
| ''[[Maalaala Mo Kaya |Maalaala Mo Kaya: Passport]]'' || Mindy ||
|-
| ''[[The Killer Bride]]'' || Luna Dela Cuesta ||
|-
| ''[[Call Me Tita]]'' || Rose || [[iWantTFC]] || <ref name="Call Me Tita">{{Citation|title=Call Me Tita|date=August 18, 2019|url=https://www.imdb.com/title/tt10763654/|type=Comedy|access-date=September 11, 2022}}</ref>
|-
| ''[[Ipaglaban Mo!|Ipaglaban Mo!: Iskolar]]''|| Abby || rowspan="2" |[[ABS-CBN]]
|
|-
| 2020 || ''[[Ipaglaban Mo!|Ipaglaban Mo!: Yes Sir]]'' || Wendy Cervantes
|
|-
| rowspan="3"| 2021 || ''[[Init sa Magdamag (TV series)|Init sa Magdamag]]'' || Hannah Salcedo || [[Kapamilya Channel]] / [[A2Z (Philippine TV channel)|A2Z]] / [[TV5 (Philippine TV network)|TV5]] ||
|-
| ''[[Maalaala Mo Kaya|Maalaala Mo Kaya: Libro]]'' || Valerie || rowspan="2"|[[Kapamilya Channel]] / [[A2Z (Philippine TV channel)|A2Z]] ||
|-
| ''[[Pinoy Big Brother: Kumunity Season 10]]'' || Celebrity Housemate ||
|-
| rowspan="2"| 2022 || ''Don't Cry Janna'' || Janna Gives || [[Kumu (social network)|KUMU]] ||
|-
| ''[[Run to Me (miniseries)|Run to Me]]'' || Jewel "Juju" Riccio || [[iWantTFC]] / [[Kumu (social network)|KUMU]] ||
|-
| 2023-2024 || ''[[Pira-Pirasong Paraiso]]'' || Angela Medina / Elizabeth Marie "Beth" Barrameda-Paraiso || rowspan="2"|[[Kapamilya Channel]], [[A2Z (Philippine TV channel)|A2Z]], [[TV5 (Philippine TV network)|TV5]] ||
|-
| rowspan="3" |2024 || ''[[Pinoy Big Brother: Gen 11]]'' || Host ||
|-
|''[[Eat Bulaga!]]''
|Guest / Performer
|[[TV5 (Philippine TV network)|TV5]], [[RPTV (TV channel)|RPTV]]
|
|-
|''[[TV Patrol]]''
|Guest Star Patroller
|[[Kapamilya Channel]], [[A2Z (TV channel)|A2Z]], [[All TV|ALLTV]], [[TeleRadyo Serbisyo]], [[Prime TV (Philippine TV channel)|Prime TV]], [[ABS-CBN News Channel|ANC]]
|
|-
| 2024-2025 || ''[[It's Showtime (Philippine TV program)|It's Showtime]]'' || Guest / Performer || [[Kapamilya Channel]], [[A2Z (TV channel)|A2Z]], [[All TV|ALLTV]], [[GMA Network]], [[GTV (Philippine TV network)|GTV]]
|
|-
| 2025-2026 || ''[[Your Face Sounds Familiar (Philippine TV series) season 4|Your Face Sounds Familiar]]'' || Herself / Contestant || [[Kapamilya Channel]], [[A2Z (TV channel)|A2Z]], [[TV5 (Philippine TV network)|TV5]], [[All TV|ALLTV]]
|<ref>{{Citation|title=The Grand Showdown: JMielle wins the ‘Bakit Di Na Lang Totohanin Ang Lahat’ award - YFSF 2026|url=https://m.youtube.com/watch?v=GP0JOJ38CDo|language=en|access-date=April 5, 2026}}</ref><ref>{{Citation|title=The Grand Showdown: Pepe Herrera hands the “Todo Na ’To” Award to Alexa Ilacad - YFSF 2026|url=https://m.youtube.com/watch?v=Keu0Od2J9G4|language=en|access-date=April 11, 2026}}</ref><ref>{{Citation|title=The Grand Showdown: Jason Dy takes home the Fun “Parrot Yarn” award - YFSF 2026|url=https://m.youtube.com/watch?v=h8m7DrutddA|language=en|access-date=April 5, 2026}}</ref><ref>{{Citation|title=The Grand Showdown: Pepe Herrera gives Akira Morishita the “Boy Band Multiverse” award - YFSF 2026|url=https://m.youtube.com/watch?v=a6LUu-Gubec|language=en|access-date=April 11, 2026}}</ref><ref>{{Citation|title=The Grand Showdown: Jarlo Base bags the “Borta Babe” Award - YFSF 2026|url=https://m.youtube.com/watch?v=B-bl22TfMzI|language=en|access-date=April 5, 2026}}</ref><ref>{{Citation|title=The Grand Showdown: Pepe Herrera presents the “Ultimate Good Vibes” Award to Rufa - YFSF 2026|url=https://m.youtube.com/watch?v=D8lFnzQIHEs|language=en|access-date=April 12, 2026}}</ref><ref>{{Citation|title=The Grand Showdown: Pepe Herrera presents the “Plakadong Face Card” Award to Dia Mate - YFSF 2026|url=https://m.youtube.com/watch?v=D61k8Sr0ZOg|language=en|access-date=April 11, 2026}}</ref>
|}
===Film===
{| class="wikitable"
! Year !! Title !! Role
!Director!! Production film company
!Notes
|-
| 2008 || ''[[For the First Time (2008 film)|For the First Time]]'' || Nicole
|[[Joyce Bernal]]|| [[Star Cinema]]
|
|-
| rowspan="2"|2012 || ''[[The Reunion (2012 film)|The Reunion]]'' || Marie Suarez
|Frasco Mortiz|| [[Star Cinema]]
|
|-
| ''[[Amorosa (2012 film)|Amorosa: The Revenge]]'' || Young Amanda
|[[Topel Lee]]|| [[Skylight Films]]
|
|-
| 2016 || ''[[Everything About Her]]'' || Jewel
|[[Joyce Bernal]]|| [[Star Cinema]]
|
|-
| rowspan="2"|2017 || ''[[Extra Service (film)|Extra Service]]'' || Julia
|[[Chris Martinez (director)|Chris Martinez]]|| [[Star Cinema]]
|
|-
| ''[[Finally Found Someone (film)|Finally Found Someone]]'' || Junilyn Esguerra
|[[Theodore Boborol]]|| [[Star Cinema]], [[Viva Films]]
|
|-
| 2018 || ''[[Open (2019 film)|Open]]'' || Mika
|[[Andoy Ranay]]|| [[Black Sheep Productions]], T-Rex Entertainment
|
|-
| 2019 || ''[[Santigwar]]'' || Hasmin
|Joven Tan|| [[Reality Entertainment]], Horseshoe Studios
|
|-
| 2020 || ''[[Four Sisters Before the Wedding]]'' || Roberta Olivia "Bobbie" Salazar
|[[Mae Cruz-Alviar]]|| SCX, [[Star Cinema]]
|
|-
|2023
|''Toss Coin''
|Pia
|[[Cathy Garcia-Sampana]]
|[[Star Cinema]]
|Philippines' official entry for the 20th Hong Kong Asian Film Festival 2023
|-
|2024
|''Mujigae''
| Sunny
|Randolph Longjas
|UXS
|
|-
|{{TBA}}
|''Reset U/I''
|Adie Catapang
| JP Habac
|[[Anima (film company)|Anima]]
|
|}
=== Shows hosted ===
{| class="wikitable"
!Year
!Title
!Role
!Platform
!with Co-host
|-
|2015
|[[Myx|''MYX'']]
|MYX Celebrity VJ
|[[Myx|MYX]], [[YouTube]]
|[[Nash Aguas]]
|-
|2017
|''One Music POPSSSS''
|Host
|[[One Music PH]], [[Facebook]]
|[[Iñigo Pascual]], [[Maris Racal]], John Roa, [[Tony Labrusca]], [[AC Bonifacio]], and Ryle Santiago.
|-
|2022
|''Quiz Mo Ko''
|Host, Quizmaster
|[[Kumu (social network)|KUMU]]
|{{N/a}}
|-
|2024
|''Pinoy Big Brother''
|Host, Gen-Z Bestie ni Kuya
|[[Kapamilya Online Live]]
|[[Bianca Gonzalez]], [[Robi Domingo]], [[Melai Cantiveros]], [[Kim Chiu]], and [[Enchong Dee]]
|-
|}
=== Musical Plays ===
{| class="wikitable"
!Year
!Title
!Role (Performance)
!Role (Production)
!Venue/ Platform
!Show Production
!Ref.
|-
|2021
|''Takot ang Pinoy''
|Sirena
|Lyricist, Composer
|[[Facebook]], [[Kumu (streaming service)|Kumu]], [[Kapamilya Channel]], [[A2Z (Philippine TV channel)|A2Z]]
|[[Pinoy Big Brother: Kumunity Season 10|Pinoy Big Brother]]
|
|-
|2023
|''Walang Aray''
|Julia
|{{N/a}}
|PETA Theater
|[[Philippine Educational Theater Association|Philippine Educational Theater Association (PETA)]]
|<ref>{{Cite web |date=November 29, 2019 |title=Peta's 'Walang Aray': Rare, intelligent gem |url=https://lifestyle.inquirer.net/351938/petas-walang-aray-rare-intelligent-gem/ |access-date=November 23, 2022 |website=Lifestyle.INQ |language=en-US}}</ref><ref>{{Cite web |last=Leah |first=Bueno |date=November 14, 2022 |title=KDLex to topbill PETA's stage play 'Walang Aray' |url=https://push.abs-cbn.com/2022/11/14/fresh-scoops/kdlex-to-topbill-petas-stage-play-walang-aray-203694 |website=PUSH}}</ref><ref>{{Cite web |first=Christa I. |last=De La Cruz |title=PBB's Alexa Ilacad and KD Estrada Headline PETA's Walang Aray |url=https://www.spot.ph/arts-culture/performing-arts-2/91300/cast-of-peta-theater-walang-aray-alexa-ilacad-kd-estrada-a833-20221119 |access-date=November 23, 2022 |website=SPOT.PH |language=en}}</ref>
|}
=== Music Videos ===
{| class="wikitable"
!Year
!Title
!Performed by
!Directed by
!Label
!Notes
|-
|2010
|''Munting Hiling''
|'''Alexa Ilacad''', [[Mika dela Cruz|Mika Dela Cruz]]
(originally by Hannah Flores)
|[[Edgar Mortiz]], [[Badjie Mortiz]], Frasco Mortiz
|[[Star Songs]]
|Special Music Video by [[Goin' Bulilit]]
|-
| rowspan="2" |2014
|''Simpleng Tulad Mo''
|[[Daniel Padilla]]
|{{N/a}}
|[[Star Music]]
|Special Music Video by [[Polytechnic University of the Philippines]]
|-
|''Batang Bata Ka Pa''
|Chiro
|{{N/a}}
|[[Star Music]]
|Special Music Video, [[Bagito]] OST
|-
|2015
|''Chuva Choo Choo''
|[[Jolina Magdangal]]
|[[Edgar Mortiz]], [[Badjie Mortiz]], Frasco Mortiz
|[[Star Music]]
|Special Music Video by [[Luv U]]
|-
| rowspan="2" |2016
|''Gusto Ko''
|[[Gracenote (band)|Gracenote]] ft. '''Alexa Ilacad'''
|{{N/a}}
|[[Warner Music Philippines]], Soupstar Entertainment
|{{N/a}}
|-
|''Pakipot, Suplado''
|Alexa Ilacad
|[[Kean Cipriano]]
|[[Star Music]]
|{{N/a}}
|-
| rowspan="4" |2017
|''Ikaw Ang Sunshine Ko, Isang Pamilya Tayo''
|'''Alexa Ilacad''', [[BoybandPH|BoyBand PH]], [[Maymay Entrata]], [[Kisses Delavin]], [[Yong Muhajil]], and [[Edward Barber (actor)|Edward Barber]], [[Noven Belleza]], [[Sam Mangubat]], Froilan Canlas, [[Sue Ramirez]], [[Kristel Fulgar]], [[Sharlene San Pedro]], [[Kira Balinger]], and [[Ylona Garcia]].
|{{N/a}}
|[[ABS-CBN]], [[Star Music]]
|[[ABS-CBN]] Summer Station ID 2017
|-
|''Kung Pwede Lang''
|Alexa Ilacad
|Chad V. Vidanes
|[[Star Music]]
|{{N/a}}
|-
|''Kahit Saan, Kahit Kailan''
|Alexa Ilacad
|James A. Muleta
|[[Star Music]]
|{{N/a}}
|-
|''I'll Be There For You''
|[[Jake Zyrus]]
|{{N/a}}
|[[Star Music]]
|Special Music Video, [[The Good Son (TV series)|The Good Son]] OST
|-
| rowspan="2" |2020
|''Love At First Sight''
|Alexa Ilacad
|Alexa Ilacad
|[[UMG Philippines#Off the Record (distribution only)|Off The Record]]
|{{N/a}}
|-
|''Maligaya Ang Buhay Ko''
|[[Iñigo Pascual]]
|{{N/a}}
|[[Star Music]]
|Special Christmas Video, [[Four Sisters Before the Wedding|Four Sisters Before The Wedding]] OST
|-
|2021
|''Ibang Planeta''
|[[Zild Benitez|Zild]]
|{{N/a}}
|[[Star Music]]
|Special Music Video, [[Init sa Magdamag (TV series)|Init Sa Magdamag]] OST
|-
| rowspan="6" |2022
|''Paano''
|Alexa Ilacad
|James Ocampo
|[[UMG Philippines#Off the Record (distribution only)|Off The Record]]
|{{N/a}}
|-
|''Pag-Isipan Mo Ang Boto Mo''
|ABS-CBN Music All Star ('''Alexa Ilacad''', [[KD Estrada]], [[Angela Ken]], Antenorcruz, FANA, iDolls, [[Janine Berdin]], JM Yosures, JMKO, [[Jona Viray|Jona]], Anji Salvacion, [[Lara Maigue]], Reiven Umali, [[TNT Boys]])
|{{N/a}}
|[[ABS-CBN]], [[Star Music]]
|2022 Presidential Elections Anthem
|-
|''Misteryo''
|'''Alexa Ilacad''', [[KD Estrada]]
|Jefferson Hao
|[[Star Music]]
|{{N/a}}
|-
|''TagumPIE''
|'''Alexa Ilacad''', [[KD Estrada]], [[Bini (group)|BINI]], John Roa, Reneé Dominique
|{{N/a}}
|[[PIE (TV channel)|PIE]]
|{{N/a}}
|-
|''Pabalik Sa'yo''
|[[Darren Espanto]]
|[[Darren Espanto]], Jonathan Tal Placido
|[[Republic Records Philippines]], [[UMUSIC Philippines]]
|{{N/a}}
|-
|''Tayo Ang Ligaya ng Isa’t Isa''
|'''Alexa Ilacad''', [[KD Estrada]], [[Jane de Leon]], [[Janella Salvador]], [[Joshua Garcia]], [[Donny Pangilinan]], [[Belle Mariano]], [[Daniel Padilla]], [[Kathryn Bernardo]], [[Ogie Alcasid]], [[Anne Curtis]], [[Kim Chiu]], [[Martin Nievera]], [[Zsa Zsa Padilla]], [[Sarah Geronimo]], [[Gary Valenciano]], [[Regine Velasquez|Regine Velasquez-Alcasid]], [[Jolina Magdangal]], [[Melai Cantiveros]], [[AC Bonifacio]], [[Andrea Brillantes]], [[Seth Fedelin]], [[Francine Diaz]], [[Darren Espanto]], [[Kyle Echarri]], [[Jed Madela]], [[Klarisse de Guzman]], [[Morissette (singer)|Morissette]], [[Angeline Quinto]], [[Erik Santos]], [[KZ Tandingan]], [[Elha Nympha]], [[Khimo Gumatay]], [[Anji Salvacion]], [[Bailey May]], [[Piolo Pascual]], [[Chito Miranda]], [[Moira Dela Torre|Moira dela Torre]], [[Sharon Cuneta]] and the DYCI Dagalak Choir
|Paolo Ramos
|[[ABS-CBN]], [[Star Music]]
|[[ABS-CBN]] Christmas Station ID 2022
|-
| rowspan="2" |2023
|''Days''
|[[KD Estrada]]
|Carl Tejada
|[[Star Music]]
|
|-
|''Pangako Yan''
|'''Alexa Ilacad''', [[KD Estrada]], with the PETA ensemble (Yeyin dela Cruz, Ayla Garcia, Ada Tayao, Tom Bienvenida, Donn Boco, Csai Habla)
|Ian Segarra
|[[Philippine Educational Theater Association|Philippine Educational Theater Association (PETA)]]
|Walang Aray Cast Recording
|}
==Discography==
=== Singles ===
{| class="wikitable"
!Year
!Title
!Label
!Performed by
!Notes
!{{abbr|Ref.|References}}
|-
|2023
|''Stay Right Here (Summer Remix)''
|[[UMG Philippines#Off the Record (distribution only)|Off The Record]]
|Alexa Ilacad
|
|
|-
| rowspan="4" |2022
|''Misteryo (Dancehall Remix)''
| rowspan="3" |[[Star Music|StarPop]]
|'''Alexa Ilacad''', [[KD Estrada]], Theo Martel
|{{N/a}}
|
|-
|''Misteryo''
|'''Alexa Ilacad''', [[KD Estrada]]
|{{N/a}}
|<ref>{{Cite web|last=C|first=Toff|date=February 1, 2022|title=Alexa Ilacad and KD Estrada record first song collaboration|url=https://push.abs-cbn.com/2022/2/1/fresh-scoops/alexa-ilacad-and-kd-estrada-record-first-song-coll-198308|access-date=February 15, 2022|website=Push}}</ref>
|-
|''When I See You Again''
|'''Alexa Ilacad''', [[KD Estrada]]
|[[Pinoy Big Brother: Kumunity Season 10|Pinoy Big Brother: Kumunity Season 10 - Adult Edition]] Eviction Song
|<ref name="WISYA">{{cite web|title="Metro Talks," Featuring KD Estrada And Alexa Ilacad |date=February 22, 2022 |url=https://metro.style/people/celebrities/kdlex-kd-estrada-alexa-ilacad-metro-talks-closer/32468 |website=Metro.style|access-date=February 22, 2022}}</ref>
|-
|''Paano''
| rowspan="5" |[[UMG Philippines#Off the Record (distribution only)|Off The Record]]
|Alexa Ilacad
|{{N/a}}
|<ref>{{cite web|title=After 'PBB,' Alexa Ilacad set to release new single 'Paano'|url=https://news.abs-cbn.com/entertainment/01/17/22/alexa-ilacad-set-to-release-new-single-paano|date=January 17, 2022|website=ABS-CBN News|access-date=January 23, 2022}}</ref>
|-
| rowspan="3" |2021
|''Stay Right Here''
|Alexa Ilacad
|{{N/a}}
|<ref>{{Cite web |date=April 26, 2021 |title=Alexa Ilacad is all grown up on her new single 'Stay Right Here' |url=https://mb.com.ph/2021/04/26/alexa-ilacad-is-all-grown-up-on-her-new-single-stay-right-here/ |access-date=April 18, 2022 |website=Manila Bulletin |language=en-US}}</ref>
|-
|''Love At First Sight (Acoustic)''
|Alexa Ilacad
|{{N/a}}
|
|-
|''Love At First Sight (Frank Pole Remix)''
|'''Alexa Ilacad''', Frank Pole
|{{N/a}}
|
|-
|2020
|''Love At First Sight''
|Alexa Ilacad
|{{N/a}}
|
|-
|2016
|''Pakipot, Suplado''
|[[Star Music]]
|Alexa Ilacad
|{{N/a}}
|
|}
=== Albums ===
==== Extended plays ====
{| class="wikitable"
!Year
!Album
!Song title
!Performed by
!Label
!Ref.
|-
| rowspan="7" |2016
| rowspan="7" |''To The Moon & Back''
|Not Too Young
| rowspan="6" |Alexa Ilacad
| rowspan="7" |[[Star Music]]
| rowspan="7" |<ref>{{Cite web |date=November 24, 2016 |title=Alexa Ilacad Launches Her Debut Album |url=https://www.onemusic.ph/news/alexa-ilacad-launches-her-debut-album-2165 |access-date=April 18, 2022 |website=One Music PH}}</ref>
|-
|Kung Pwede Lang
|-
|Pakipot Suplado
|-
|Kahit Saan Kahit Kailan
|-
|Dream Boat
|-
|Puso
|-
|Kahit Saan Kahit Kailan - Acoustic Version
|'''Alexa Ilacad''', [[Nash Aguas]]
|-
| rowspan="5" |2012
| rowspan="5" |''Tweens Of Pop''
|Crush
| rowspan="5" |Tweens Of Pop ('''Alexa Ilacad''', Angel Sy, [[Mika dela Cruz|Mika Dela Cruz]], [[Noemi Oineza]])
| rowspan="5" |[[Star Music]]
| rowspan="5" |<ref name="lionheartv.net">{{Cite web|date=July 7, 2012|title=Former "Goin' Bulilit" Alexa Ilacad, Angel Sy, Noemi Oineza, and Mika dela Cruz, now "Tweens of Pop"|url=https://www.lionheartv.net/2012/07/former-goin-bulilit-alexa-ilacad-angel-sy-noemi-oineza-and-mika-dela-cruz-now-tweens-of-pop/|access-date=February 15, 2022|website=LionhearTV|language=en-US}}</ref>
|-
|Bestfriend 4ever
|-
|Sumayaw Tayo
|-
|Yugyugan
|-
|Crush / Bestfriend 4ever / Sumayaw Tayo / Yugyugan - Medley
|}
==== Soundtrack/Compilation Albums ====
{| class="wikitable"
!Year
!Album
!Song Title
!Performed by
!Label
!Ref.
|-
| rowspan="6" |2022
|''StarPop - The Remixes''
|Misteryo - Dancehall Remix
|'''Alexa Ilacad''', [[KD Estrada]], Theo Martel
| rowspan="6" |[[Star Music|StarPop]]
|
|-
| rowspan="5" |''Run To Me (Original Soundtrack)''
|Misteryo
| rowspan="2" |'''Alexa Ilacad''', [[KD Estrada]]
| rowspan="5" |<ref name=":0">{{Cite web|date=May 28, 2022|title=Alexa Ilacad, KD Estrada dominate iTunes PH chart with 'Run To Me' album|url=https://news.abs-cbn.com/entertainment/05/28/22/alexa-kd-dominate-itunes-ph-chart-with-run-to-me|website=ABS-CBN News}}</ref>
|-
|When I See You Again
|-
|Kasi, Kung, Kahit
|Alexa Ilacad
|-
|Hiwaga
| rowspan="2" |'''Alexa Ilacad''', [[KD Estrada]]
|-
|Palagi
|}
=== Appears on ===
==== As a featured artist ====
{| class="wikitable"
!Year
!Title
!Album
!Performed by
!Label
!Note
|-
|2022
|''Pag-Isipan Mo Ang Boto Mo''
|{{N/a}}
|[[ABS-CBN]] [[Star Music|Music]] All Star ('''Alexa Ilacad''', [[KD Estrada]], [[Angela Ken]], Antenorcruz, FANA, iDolls, [[Janine Berdin]], [[JM Yosures]], JMKO, [[Jona Viray|Jona]], Anji Salvacion, [[Lara Maigue]], Reiven Umali, [[TNT Boys]])
|[[ABS-CBN]], [[Star Music]]
|2022 Presidential Elections Anthem
|-
|2019
|''Gusto Ko''
|&
|[[Gracenote (band)|Gracenote]], '''Alexa Ilacad'''
|[[Warner Music Philippines]], Soupstar Entertainment
|{{N/a}}
|-
|2016
|''Gusto Ko''
|Transparent
|[[Gracenote (band)|Gracenote]], '''Alexa Ilacad'''
|[[Warner Music Philippines]], Soupstar Entertainment
|{{N/a}}
|}
==== Station ID ====
{| class="wikitable"
!Year
!Title
!Performed by
!Label
|-
|2017
|''Ikaw Ang Sunshine Ko, Isang Pamilya Tayo''
|'''Alexa Ilacad''', [[BoybandPH|BoyBand PH]], [[Maymay Entrata]], [[Kisses Delavin]], [[Yong Muhajil]], [[Edward Barber (actor)|Edward Barber]], [[Noven Belleza]], [[Sam Mangubat]], Froilan Canlas, [[Sue Ramirez]], [[Kristel Fulgar]], [[Sharlene San Pedro]], [[Kira Balinger]], and [[Ylona Garcia]].
|[[ABS-CBN]], [[Star Music]]
|-
| rowspan="2" |2022
|''TagumPIE''
|'''Alexa Ilacad''', [[KD Estrada]], [[Bini (group)|BINI]], John Roa, Reneé Dominique.
|[[PIE (TV channel)|PIE]]
|-
|''Tayo Ang Ligaya ng Isa’t Isa''
|'''Alexa Ilacad''', [[KD Estrada]], [[Jane de Leon]], [[Janella Salvador]], [[Joshua Garcia]], [[Donny Pangilinan]], [[Belle Mariano]], [[Daniel Padilla]], [[Kathryn Bernardo]], [[Ogie Alcasid]], [[Anne Curtis]], [[Kim Chiu]], [[Martin Nievera]], [[Zsa Zsa Padilla]], [[Sarah Geronimo]], [[Gary Valenciano]], [[Regine Velasquez|Regine Velasquez-Alcasid]], [[Jolina Magdangal]], [[Melai Cantiveros]], [[AC Bonifacio]], [[Andrea Brillantes]], [[Seth Fedelin]], [[Francine Diaz]], [[Darren Espanto]], [[Kyle Echarri]], [[Jed Madela]], [[Klarisse de Guzman]], [[Morissette (singer)|Morissette]], [[Angeline Quinto]], [[Erik Santos]], [[KZ Tandingan]], [[Elha Nympha]], [[Khimo Gumatay]], [[Anji Salvacion]], [[Bailey May]], [[Piolo Pascual]], [[Chito Miranda]], [[Moira Dela Torre|Moira dela Torre]], [[Sharon Cuneta]] and the DYCI Dagalak Choir
|[[ABS-CBN]], [[Star Music]]
|}
==== OST ====
{| class="wikitable"
!Year
!Title
!Show
!Performed by
!Label
!Ref.
|-
| rowspan="6" |2022
|''Kasi, Kung, Kahit''
| rowspan="5" |[[Run To Me (series)|Run To Me]]
|Alexa Ilacad
| rowspan="6" |[[Star Music|StarPop]]
| rowspan="5" |<ref name=":0" />
|-
|''Palagi''
| rowspan="5" |'''Alexa Ilacad''', [[KD Estrada]]
|-
|''Hiwaga''
|-
|''When I See You Again''
|-
|''Misteryo''
|-
|''When I See You Again''
|[[Pinoy Big Brother: Kumunity Season 10|Pinoy Big Brother: Kumunity Season 10 - Adult Edition]]
|<ref name="WISYA" />
|-
|2012
|''Crush''
|[[Luv U]]
|Tweens of Pop ('''Alexa Ilacad''', Angel Sy, [[Mika dela Cruz|Mika Dela Cruz]], [[Noemi Oineza]])
|[[Star Music]]
|<ref name="lionheartv.net"/>
|}
=== Composition credits ===
{| class="wikitable"
!Year
!Title
!Performed by
!Written and composed by
!Produced by
!With credit (on Spotify)
!With credit (on Youtube)
!Label
!Ref.
|-
| rowspan="7" |2022
|''Misteryo (Dancehall Remix)''
|'''Alexa Ilacad''', [[KD Estrada]], Theo Martel
|'''Alexa Ilacad''', [[Gracenote (band)|Eunice Jorge of Gracenote]]
|
|{{Ya}}
|{{Ya}}
| rowspan="7" |[[Star Music|StarPop]]
|
|-
|''Kasi, Kung, Kahit''
|Alexa Ilacad
|'''Alexa Ilacad''', [[KD Estrada]]
| rowspan="3" |[[Jonathan Manalo]]
|{{Ya}}
|{{Ya}}
| rowspan="3" |<ref name=":0" />
|-
|''Hiwaga''
|'''Alexa Ilacad''', [[KD Estrada]]
|'''Alexa Ilacad''', [[KD Estrada]]
|{{Ya}}
|{{Ya}}
|-
|''Palagi''
|'''Alexa Ilacad''', [[KD Estrada]]
|'''Alexa Ilacad''', [[KD Estrada]]
|{{Ya}}
|{{Ya}}
|-
|''Misteryo''
|'''Alexa Ilacad''', [[KD Estrada]]
|'''Alexa Ilacad''', [[Gracenote (band)|Eunice Jorge of Gracenote]]
|[[Gracenote (band)|Eunice Jorge of Gracenote]], Velvet Playground
|{{Ya}}
|{{Ya}}
| rowspan="2" |<ref>{{Cite web |date=March 10, 2022 |title=KD and Alexa convey their history and harmony in 'Misteryo,' 'When I See You Again' |url=https://mb.com.ph/2022/03/10/kd-and-alexa-convey-their-history-and-harmony-in-misteryo-when-i-see-you-again/ |access-date=April 18, 2022 |website=Manila Bulletin |language=en-US}}</ref>
|-
|''When I See You Again''
|'''Alexa Ilacad''', [[KD Estrada]]
|'''Alexa Ilacad''', [[KD Estrada]]
|[[Jonathan Manalo]]
|{{Ya}}
|{{Ya}}
|-
|''Paano''
|Alexa Ilacad
|'''Alexa Ilacad''', [[Gracenote (band)|Eunice Jorge of Gracenote]]
|Ricky Ilacad, [[Gracenote (band)|Eunice Jorge of Gracenote]]
|{{Ya}}
|{{Ya}}
|[[UMG Philippines#Off the Record (distribution only)|Off The Record]]
|<ref>{{Cite web |last=Pasajol |first=Anne |date=February 27, 2022 |title=Alexa Ilacad admits Nash Aguas was her first love, inspiration behind song 'Paano' |url=https://entertainment.inquirer.net/439362/alexa-ilacad-admits-nash-aguas-was-her-first-love-inspiration-behind-song-paano |access-date=April 18, 2022 |website=inquirer.net |language=en}}</ref>
|}
== Awards and nominations ==
=== Movies, Television, and Theater awards ===
{| class="wikitable"
!Year
!Award ceremony
!Category
!Nominated work
!Result
!Ref.
|-
|2013
| rowspan="3" |''[[PMPC Star Award for Best Youth-Oriented Program|PMPC Star Awards for Television]]''
| rowspan="2" |Best Youth-Oriented Program
| rowspan="3" |[[Luv U]]
|{{won}}
|<ref>{{Cite web |title="LUV U" hailed as the Best Youth Oriented Show in PMPC Star Awards |url=https://lopezlink.ph/32-lifestyle/kapamilya-entertainment/3279-luv-u-hailed-as-the-best-youth-oriented-show-in-pmpc-star-awards.html |access-date=April 18, 2022 |website=lopezlink.ph |language=en-gb }}{{Dead link|date=March 2026 |bot=InternetArchiveBot |fix-attempted=yes }}</ref>
|-
|2014
|{{won}}
|<ref>{{Cite web |title=Complete List of Winners: 28th PMPC Star Awards for TV 2014 |url=https://www.thesummitexpress.com/2014/11/complete-list-of-winners-28th-pmpc-star-awards-for-tv-2014.html |access-date=April 18, 2022 |website=The Summit Express|date=November 24, 2014 }}</ref>
|-
| rowspan="2" |2015
|Best Comedy Program
|{{nom}}
|
|-
|''PEPlist Awards''
|Most Promising Pair <small>(shared with [[Nash Aguas]])</small>
|{{n/a}}
|{{won}}
|<ref>{{Cite web |title=#PEPspotted: Most Promising Stars Nash Aguas and Alexa Ilacad goofing around at The PEP List Year 2! |url=https://www.pep.ph/lifestyle/7083/pepspotted-most-promising-stars-nash-aguas-and-alexa-ilacad-goofing-around-at-the-pep-list-year-2 |access-date=April 18, 2022 |website=PEP.ph |language=en}}</ref>
|-
| rowspan="3" |2018
|''Catholic Mass Media Award''
|Best Drama Series
| rowspan="3" |[[The Good Son (TV series)|The Good Son]]
|{{won}}
|
|-
|''Guild of Educators, Mentors, and Students (GEMS) Hiyas ng Sining Awards''
|Best TV Series
|{{won}}
|
|-
|''[[Box Office Entertainment Awards|49th Box Office Entertainment Awards]]''
|Best Ensemble Performance of the Year
|{{won}}
|
|-
|2020
|''69th [[FAMAS Award|FAMAS Annual Awards]]''
|Best Picture
|[[Four Sisters Before the Wedding|Four Sisters Before The Wedding]]
|{{nom}}
|
|-
| rowspan="10" |2022
| rowspan="3" |''37th Star Awards for Movies''
|Movie of the Year
| rowspan="3" |[[Four Sisters Before the Wedding|Four Sisters Before The Wedding]]
|{{nominated}}
| rowspan="3" |<ref>{{Cite web |date=September 19, 2022 |title=LIST: Nominees for the 37th Star Awards for Movies released |url=https://news.abs-cbn.com/entertainment/09/19/22/nominees-for-the-37th-star-awards-for-movies-released |website=ABS-CBN News}}</ref><ref>{{Cite web |last=Matalog |first=Patricia |date=September 20, 2022 |title='Four Sisters Before the Wedding', 'Fan Girl' nominated for top awards at 37th Star Awards for Movies |url=https://starcinema.abs-cbn.com/2022/9/20/news/four-sisters-before-the-wedding-fan-girl-nomi-74780 |website=Star Cinema}}</ref>
|-
|Movie Ensemble Acting of the Year <small>(shared with the cast of [[Four Sisters Before the Wedding]])</small>
|{{nominated}}
|-
|Movie Love Team of the Year <small>(shared with [[Joao Constancia]])</small>
|{{nominated}}
|-
|''6th Asia Pacific Luminare Awards''
|Asia's Most Promising Love Team of the Year <small>(shared with [[KD Estrada]])</small>
|{{N/a}}
|{{Won}}
|<ref>{{Cite twitter|number=1593220222592638977|user=MpjNetwork|title=We are hoping Alexa Ilacad @alexailacad & KD Estrada @kdestrada_can come on Nov. 23 6PM to receive their awards at the Okada Manila for Asia's Most Promising Love Team of the Year.|author=MPJ Network|date=November 17, 2022|access-date=November 23, 2022}}</ref>
|-
| rowspan="2" |''Star Magical Christmas''
|[[Metro (magazine)|METRO]] Best Couple <small>(shared with [[KD Estrada]])</small>
|{{N/a}}
|{{Won}}
| rowspan="2" |<ref>{{Cite web |date=November 28, 2022 |title=KD Estrada, Alexa Ilacad win Best Couple at Star Magical Christmas |url=https://news.abs-cbn.com/entertainment/11/28/22/kd-alexa-win-best-couple-at-star-magical-christmas |website=ABS-CBN News}}</ref>
|-
|[[Metro (magazine)|METRO]] Best in Costume Female
|{{N/a}}
|{{Won}}
|-
| rowspan="4" |''RAWR Awards 2022''
|Breakthrough Artist of the Year <small>(shared with [[KD Estrada]])</small>
|{{N/a}}
|{{Won}}
| rowspan="4" |<ref>{{Cite web |title=RAWR Awards 2022 |url=https://www.lionheartv.net/rawr-awards-2022/ |access-date=December 14, 2022 |website=LionhearTV |date=December 14, 2022 |language=en-US}}</ref>
|-
|Digital Series of the Year
|[[Run To Me (miniseries)|Run To Me]]
|{{Won}}
|-
|Love Team of the Year <small>(shared with [[KD Estrada]])</small>
|{{N/a}}
|{{Won}}
|-
|Fan Club of the Year <small>(shared with [[KD Estrada]])</small>
|{{N/a}}
|{{Won}}
|-
| rowspan="11" |2023
|''2022 Tag Awards Chicago''
|Best Love Team (Bronze) <small>(shared with [[KD Estrada]])</small>
|{{N/a}}
|{{Won}}
|
|-
|''35th Star Awards for Television''
|Best Drama Supporting Actress
|[[Init sa Magdamag (TV series)|Init Sa Magdamag]]
|{{Nominated}}
|
|-
| rowspan="3" |''4th VP Choice Awards''
|Fandom of the Year <small>(shared with [[KD Estrada]])</small>
|{{N/a}}
|{{Nominated}}
|
|-
|Love Team of the Year <small>(shared with [[KD Estrada]])</small>
|{{N/a}}
|{{Nominated}}
|
|-
|Promising Female Star
|{{N/a}}
|{{Nominated}}
|
|-
|''8th Push Awards 2022''
|Push Popular Love Team of the Year <small>(shared with [[KD Estrada]])</small>
|{{N/a}}
|{{Won}}
|
|-
|''[[ABS-CBN]] Ball 2023''
|Most Beautiful Body Award
|{{N/a}}
|{{Won}}
|
|-
| rowspan="3" |''Gawad Buhay''
|Female Lead Performance in a Musical
| rowspan="3" |''Walang Aray''
|{{Pending}}
| rowspan="3" |<ref>{{Cite web |last=De La Cruz |first=Christa |date=August 2, 2023 |title=Walang Aray Gets Most Midyear Citations for Gawad Buhay 2023 |url=https://www.spot.ph/arts-culture/performing-arts-2/105783/philippine-theater-gawad-buhay-midyear-citations-for-2023-a833-20230802 |website=Spot.ph}}</ref>
|-
|Outstanding Ensemble Performance for a Musical
|{{Pending}}
|-
|Outstanding Musical – Original or Translation/Adaptation
|{{Pending}}
|-
|''2023 Tag Awards Chicago''
|Best Supporting Actress
|[[Pira-Pirasong Paraiso]]
|{{Pending}}
|
|}
=== Music awards ===
{| class="wikitable"
!Year
!Award ceremony
!Category
!Nominated work
!Result
!Ref.
|-
|2016
|''[[Myx Music Awards 2016|11th Annual MYX Music Awards]]''
|MYX Music Award for MYX Celebrity VJ of the Year
|{{N/a}}
|{{Nom}}
|
|-
| rowspan="3" |2017
| rowspan="5" |''[[Awit Awards]]''
|Best Pop Recording
| rowspan="2" |Pakipot, Suplado
|{{nom}}
|
|-
|Best Performance by a New Female Recording Artist|Best Performance by a New Female Recording Artist
|{{nom}}
|
|-
|People's Choice - Favorite New Female Recording Artist|People's Choice - Favorite New Female Recording Artist
|{{N/a}}
|{{won}}
|<ref>{{Cite web |date=November 25, 2020 |title=Fall in love at first listen with Alexa Ilacad's new single, 'Love at First Sight' |url=https://pop.inquirer.net/102444/fall-in-love-at-first-listen-with-alexa-ilacads-new-single-love-at-first-sight |access-date=April 18, 2022 |website=POP! |language=en-US}}</ref>
|-
|2021
|Best Dance Recording
|Love At First Sight|Love At First Sight
|{{nom}}
|
|-
|2023
|Best Remix Recording
|Misteryo (Dancehall Remix)
|{{Pending}}
|
|}
=== Creator awards ===
{| class="wikitable"
!Year
!Award ceremony
!Award
!Notes
!Awards issued by
|-
|2017
|''[[YouTube Creator Awards]]''
|[[Silver Play Button|Silver Creator Award]]
|100,000 subscribers
|[[YouTube]]
|}
==Kundivihira==
{{Reflist}}
==External links==
*{{IMDb name|nm3567136|Alexa Ilacad}}
{{authority control}}
{{DEFAULTSORT:Ilacad, Alexa}}
[[Category:2000 births]]
[[Category:Living people]]
[[Category:Star Magic]]
[[Category:Star Music artists]]
[[Category:ABS-CBN people]]
[[Category:Intercontinental Broadcasting Corporation personalities]]
[[Category:Filipino television actresses]]
[[Category:Filipino child actresses]]
[[Category:Filipino child singers]]
[[Category:Contraltos]]
[[Category:21st-century Filipino women singers]]
[[Category:Actresses from Parañaque]]
[[Category:Pinoy Big Brother contestants]]
[[Category:21st-century Filipino actresses]]
[[Category:Filipino film actresses]]
[[Category:Filipino women pop singers]]
[[Category:Singers from Parañaque]]
[[Category:Filipino women comedians]]
[[Category:Filipino sketch comedians]]
[[Category:Comedians from Parañaque]]
05bbfvqln5xvzpy9zwdcbgbsdoysxnl