Wikipedia emlwiki https://eml.wikipedia.org/wiki/PP MediaWiki 1.45.0-wmf.6 first-letter Media Speciale Discussione Utente Discussioni utente Wikipedia Discussioni Wikipedia File Discussioni file MediaWiki Discussioni MediaWiki Template Discussioni template Aiuto Discussioni aiuto Categoria Discussioni categoria TimedText TimedText talk Mòdul Discusiòun dal Mòdul Emégglia-Rumâgna 0 1883 160600 157185 2025-06-23T21:35:11Z Mirandolese 1879 160600 wikitext text/x-wiki {{Metacaixa |id=0 |color= |bt1=Arzân |bt2=Bulgnaiṡ |bt3=Mudnés |bt4=Piasintëin |bt5=Pramsân |bt6=Rumagnòl |bt7=Fraréś |bticona1=[[File:Bandiera_di_Reggio_Emilia.PNG|16px]] |bticona2=[[File:Bandiera_di_Bologna.PNG|16px]] |bticona3=[[File:Bandiera_di_Modena.PNG|16px]] |bticona4=[[File:Bandiera_di_Piacenza.PNG|16px]] |bticona5=[[File:Bandiera_di_Parma.PNG|16px]] |bticona6=[[File:Bandiera_della_Romagna.PNG|16px]] |bticona7=[[File:Bandiera_di_Ferrara.PNG|16px]] |ps1= __NOTOC__ {{dialort | dial=Arzân}} [[File:Pruvénzi2.png|right|thumb|330px|Al pruvînci ed l' Emélia Rumâgna]] L''''Emélia-Rumâgna''' l' é ‘na [[regiòun]] [[Italia|italiâna]] cun pió ed 4 miliòun d’ abitânt. La só capitêl l'é [[Bulåggna|Bològna]]. La cunfîna a matèina cun al [[Mèr Adriâtic|Mêr Adriâtich]], a l’ albasèin cun al [[Vènet]] e cun la [[Lumbardìa]], a sîra cun al [[Piemånt|Piemûnt]] e la [[Ligûria|Ligória]], a mezdé cun la [[Tuschèna|Tuscâna]], al [[Mèrch|Mêrchi]] e [[San Marein|San Marèin]]. La regiòun l'é stèda mésa insèm da l'uniòun ed dō vèci regiòun, l'[[Emégglia|Emélia]] (al pruvînci ed [[Pruvincia d' Piasëinsa|Piasèinsa]], pruvîncia ed [[Pèrma]], [[pruvîncia ed Rèz|Rèz]], [[pruvîncia ed Mòdna|Mòdna]], pruvîncia ed [[Frèra|Frêra]] e la [[zitè metrupulitèna ed Bulåggna|pruvîncia ed Bològna]] sèinsa [[Iommla|Imola]]) a dréta dal turèint [[Séler]]. L'êtra pêrt (al pruvînci ed [[pruvîncia ed Furlè-Ziséna|Furlè-Ceséna]], pruvîncia ed [[Ravänna|Ravèna]] e pruvîncia ed [[Rèmin|Rémin]] a fân pêrt, invêci, ed la [[Rumâgna]]. La vècia Rumâgna la gh'iva ânca di teritôri ind la [[Tuscâna]] e ind al [[Mèrch|Mêrchi]]. |ps2= {{dialortBlg | dial=Bulgnaiṡ}} [[File:Pruvénzi2.png|right|thumb|330px|Al pruvénzi d'l Emégglia-Rumâgna]] L''''Emégglia-Rumâgna''' l é 'na [[regiån]] [[Itâglia|itaglièna]] cun 4 miglión d'abitànt. La só capitèla l é [[Bulåggna]]. La cunféṅna a matéṅna col [[Mèr Adriâtic]], pió só col [[Vênet]] e la [[Lunbardî]], a sîra col [[Piemånt]] e la [[Ligûria]], pió zå cun la [[Tuschèna]], äl [[Mèrch]] e [[San Marén]]. La regiån l é stè massa insàmm da l'ugnån ed dåu vèci región, l'[[Emégglia]] (pruvénzi ed [[Piesänza]], [[Pèrma]], [[Rèz|Rażż]], [[Modna|Môdna]], [[Frèra]] e la pruvénzia ed [[Bulåggna]] a sîra del turänt [[Séller]] (praticamänt sänza al distratt ed [[Iómmla]]). L'ètra pèrt (al distratt ed [[Iómmla]], al pruvénzi ed [[Furlé-Ziṡêna]], [[Ravänna]] e [[Rémmin]] fan pèrt invêzi dla [[Rumâgna]]. La vècia Rumâgna la tôl insàmm anca pèrt dla [[Tuschèna]] e däl [[Mèrch]]. |ps3= {{dialort | dial=Mudnés}} [[File:Pruvénzi2.png|right|thumb|330px|Al pruvèinzi d'l Eméglia-Rumàgna]] L''''Emélia-Rumàgna''' l'è na [[regiòun]] [[Italia|italiàna]] cun pió ed 4 miliòun ed cristiân. La sô capitêl l'è [[Bulágna]]. La cunfèina a Est cun al [[Mêr Adriàtich]], pió só col [[Vènet]] e cun la [[Lumbardìa]], a Ovest cun al [[Piemòunt]] e la [[Ligûria|Legória]], pió żò cun la [[Tuschèna]], al [[Mèrch|Mèrchi]] e [[San Marén|San Marèin]]. La regiòun l'è stèda mésa insèm da l'uniòun ed dô vèci regiòuni, l'[[Emélia]] (él pruvèinzi ed [[Pruvincia d' Piasëinsa|Piasèinsa]], [[Pèrma]], [[pruvîncia ed Rèz|Rèz]], [[pruvîncia ed Mòdna|Mòdna]], [[Frèra]] e la [[Bulåggna|pruvèinza ed Bulágna]] sèinza [[Iommla|Imola]]) a dêstra del turèint [[Silèr]]. L'ètra pèrt (él pruvèinzi ed [[pruvèinza ed Furlè-Ceséna|Furlè-Ceséna]], [[pruvèinza ed Ravèna|Ravèna]] e [[pruvèinza ed Rémmin|Rémmin]] i fan pèrt, invéz, d'la [[Rumàgna]]. La vècia Rumàgna la gh'iva anca di teritòri in d'la [[Tuschèna]] e in d'al [[Mèrchi]]. |ps4= {{dialort | dial=Piasintëin}} [[File:Pruvénzi2.png|right|thumb|330px|Il pruvinci d'l Emilia-Rumagna]] L''''Emilia-Rumagna''' l'é 'na [[region]] [[Italia|italiana]] cun 4 milion d'abitant. La so capitäla l'é [[Bulògna]]. La cunfëina a est cun al [[Mär Adriatic]], a nord cul [[Venet]] e cun la [[Lumbardia]], a ovest cun al [[Piemont]] e la [[Ligüria]], a süd cun la [[Tuscana]], il [[Marchi]] e [[San Marëin]]. La region a l'é l'ünion ad dü regiòn storich tach: l'[[Emilia]] (il pruvinci ad [[Pruvincia d' Piasëinsa|Piasëinsa]], [[Pärma]], [[Rëz]], [[Modna]], [[Ferära]] e la [[pruvincia ad Bulogna]] sëinsa [[Imula]]) a destra dal turëint [[Sillaro]]. L'ätra pärt (il pruvinci ad [[Forlì-Cesena]], [[Ravenna]] e [[Rimini]] i fan pärt d'la [[Rumagna]]. La vecia Rumagna la g'äva anca di teritòri in d'la Tuscana e in dil [[Marchi]]. |ps5= {{dialort | dial=Pramsân}} [[File:Pruvénzi2.png|right|thumb|330px|J provénsi d'l Emilia-Römagnä]] L''''Emilja-Römagnä''' l'è na [[región]] [[Italja|italjana]] con 4 miliòn d'abitànt. La so capitäla l'è [[Bológna]]. La confén'na a l'est col [[Mär Adriâtic]], pù d'sōra col [[Vènet]] e la [[Lombardîä]], a l'ovest col [[Piemónt]] e la [[Ligûriä]], äd sóta con la [[Toscäna]], î [[Mèrchî]] e [[San Marén]]. La regiòn l'è stè mäsa insèmen da l'unión äd du vèci regiòn, l'[[Emilja]] (coi provénsi äd [[Piasänsa]], [[Pärma]], [[Rès]], [[Módna]], [[Frèra]] e la provénsa äd [[Bològna]] a ovest dal torént [[Silér]] (praticamént sensa al distrétt äd [[Imöla]]). L'ètra pèrtä (al distrétt äd [[Imöla]], î provénsi äd [[Förlì-Sesén'na]], [[Ravēna]] e [[Rîmin]] fan pèrta invéci d'la [[Römagnä]]. La vècia Römagnä la tòl insémma anca pèrta d'la [[Toscanä]] e dî [[Mèrchî]]. |ps6= {{dialort | dial=Rumagnòl}} [[File:Pruvénzi2.png|right|thumb|330px|Al pruvénzi d'l Emélia-Rumàgna]] L''''Emélia-Rumâgna''' l'è na regioun [[Itâglia|italièna]] cun 4 milioun d'abitìnt. La so capitèla l'è [[Bulògna]]. La cunféna a est s'e [[Mèr Adriatic]], a nord s'al [[Vènet]] e la [[Lunbardî]], a ovest s'al [[Piemont]] e la [[Ligûria]], a sud s'la [[Tuschèna]], al [[Mèrchi]] e la ripòblica ad [[San Marein]]. La regioun l'è furmèda da l'union ad dò teritori dversì tra lor, l'[[Emèlia]] (pruvénzi ad [[Piasènza]], [[Pèrma]], [[Rèz t'l'Emèlia]], [[Modna]], [[Fràra]] e la pruvénza ad [[Bulògna]] fin sòra e fiòm [[Siller]] (pasèd e quèl e tàca e distrèt ad [[Iommla|Iomla]]). Cl'èlta pèrta ([[Iommla|Iomla]]), al pruvénzi ad Furlè-[[Zisèna]], [[Ravêna]] e [[Rèmin]] fan pèrt invici d'la [[Rumâgna]]. La Rumâgna storica l'ardusa enca pèrt d'la [[Tuschèna]] (cumòni ad '''Marredi''', '''Palazol''' e '''Firenzuòla''') e dal [[Mèrchi]] (e Montefèltre e al cumòni ad '''Al Gabezi''' e '''Gradèra'''). |ps7= {{dialort | dial=Fraréś}} [[File:Pruvénzi2.png|right|thumb|330px|Al pruvénzi d'l Emégglia-Rumâgna]] L''''Emiglia-Rumagna''' l’è na [[regioŋ]] [[Itaglia|itagliana]] con 4 miliun d’abitant. La só capital l’è [[Bulógna]]. La cunfína a lvant col [[Mar Adriàtich]], in meźanòt col [[Vènet]] e la [[Lumbardié]], a sira col [[Piemónt]] e la [[Liguria]], in meźdí con la [[Tuscana]], ill [[Marchi]] e la repùblica ad [[San Marin]]. La regioŋ l’è furmàda da l’unioŋ ad dó teritorî difarint, l’[[Emiglia]] (pruvinc ad [[Piaśenza]], [[Parma]], [[Rèź]], [[Mòdna]], [[Frara|Frara]] e [[Bulógna]] fiŋ fium [[Sélar]] doncana senza [[Ìmula]]) e la [[Rumagna]] (pruvinc d [[Ìmula]], [[Furlí-Ziśéna]], [[Ravéna]] e [[Rimin]]. La Rumagna antiga la tuléva insiém anca part ad la [[Tuscana]] e dill [[Marchi]]. |sel=1 }} {{REGIONI_ITALIANE}} [[Categoria:Emégglia-Rumâgna]] [[Categoria:REGIONIDITALIA]] 1vuj4psw3h4w38gzyim2k0apvgfik8q 160601 160600 2025-06-23T21:39:03Z Mirandolese 1879 160601 wikitext text/x-wiki {{Metacaixa |id=0 |color= |bt1=Arzân |bt2=Bulgnaiṡ |bt3=Mudnés |bt4=Piasintëin |bt5=Pramsân |bt6=Rumagnòl |bt7=Fraréś |bticona1=[[File:Bandiera_di_Reggio_Emilia.PNG|16px]] |bticona2=[[File:Bandiera_di_Bologna.PNG|16px]] |bticona3=[[File:Bandiera_di_Modena.PNG|16px]] |bticona4=[[File:Bandiera_di_Piacenza.PNG|16px]] |bticona5=[[File:Bandiera_di_Parma.PNG|16px]] |bticona6=[[File:Bandiera_della_Romagna.PNG|16px]] |bticona7=[[File:Bandiera_di_Ferrara.PNG|16px]] |ps1= __NOTOC__ {{dialort | dial=Arzân}} [[File:Pruvénzi2.png|right|thumb|330px|Al pruvînci ed l' Emélia Rumâgna]] L''''Emélia-Rumâgna''' l' é ‘na [[regiòun]] [[Italia|italiâna]] cun pió ed 4 miliòun d’ abitânt. La só capitêl l'é [[Bulåggna|Bològna]]. La cunfîna a matèina cun al [[Mèr Adriâtic|Mêr Adriâtich]], a l’ albasèin cun al [[Vènet]] e cun la [[Lumbardìa]], a sîra cun al [[Piemånt|Piemûnt]] e la [[Ligûria|Ligória]], a mezdé cun la [[Tuschèna|Tuscâna]], al [[Mèrch|Mêrchi]] e [[San Marein|San Marèin]]. La regiòun l'é stèda mésa insèm da l'uniòun ed dō vèci regiòun, l'[[Emégglia|Emélia]] (al pruvînci ed [[Pruvincia d' Piasëinsa|Piasèinsa]], pruvîncia ed [[Pèrma]], [[pruvîncia ed Rèz|Rèz]], [[pruvîncia ed Mòdna|Mòdna]], pruvîncia ed [[Frèra|Frêra]] e la [[zitè metrupulitèna ed Bulåggna|pruvîncia ed Bològna]] sèinsa [[Iommla|Imola]]) a dréta dal turèint [[Séler]]. L'êtra pêrt (al pruvînci ed [[pruvîncia ed Furlè-Ziséna|Furlè-Ceséna]], pruvîncia ed [[Ravänna|Ravèna]] e pruvîncia ed [[Rèmin|Rémin]] a fân pêrt, invêci, ed la [[Rumâgna]]. La vècia Rumâgna la gh'iva ânca di teritôri ind la [[Tuscâna]] e ind al [[Mèrch|Mêrchi]]. == Sit == * [http://www.regione.emilia-romagna.it/ Al Sit ufizièl] * [https://www.treccani.it/enciclopedia/emilia-romagna/ Emégglia-Rumâgna - ''Treccani''] |ps2= {{dialortBlg | dial=Bulgnaiṡ}} [[File:Pruvénzi2.png|right|thumb|330px|Al pruvénzi d'l Emégglia-Rumâgna]] L''''Emégglia-Rumâgna''' l é 'na [[regiån]] [[Itâglia|itaglièna]] cun 4 miglión d'abitànt. La só capitèla l é [[Bulåggna]]. La cunféṅna a matéṅna col [[Mèr Adriâtic]], pió só col [[Vênet]] e la [[Lunbardî]], a sîra col [[Piemånt]] e la [[Ligûria]], pió zå cun la [[Tuschèna]], äl [[Mèrch]] e [[San Marén]]. La regiån l é stè massa insàmm da l'ugnån ed dåu vèci región, l'[[Emégglia]] (pruvénzi ed [[Piesänza]], [[Pèrma]], [[Rèz|Rażż]], [[Modna|Môdna]], [[Frèra]] e la pruvénzia ed [[Bulåggna]] a sîra del turänt [[Séller]] (praticamänt sänza al distratt ed [[Iómmla]]). L'ètra pèrt (al distratt ed [[Iómmla]], al pruvénzi ed [[Furlé-Ziṡêna]], [[Ravänna]] e [[Rémmin]] fan pèrt invêzi dla [[Rumâgna]]. La vècia Rumâgna la tôl insàmm anca pèrt dla [[Tuschèna]] e däl [[Mèrch]]. == Sit == * [http://www.regione.emilia-romagna.it/ Al Sit ufizièl] * [https://www.treccani.it/enciclopedia/emilia-romagna/ Emégglia-Rumâgna - ''Treccani''] |ps3= {{dialort | dial=Mudnés}} [[File:Pruvénzi2.png|right|thumb|330px|Al pruvèinzi d'l Eméglia-Rumàgna]] L''''Emélia-Rumàgna''' l'è na [[regiòun]] [[Italia|italiàna]] cun pió ed 4 miliòun ed cristiân. La sô capitêl l'è [[Bulágna]]. La cunfèina a Est cun al [[Mêr Adriàtich]], pió só col [[Vènet]] e cun la [[Lumbardìa]], a Ovest cun al [[Piemòunt]] e la [[Ligûria|Legória]], pió żò cun la [[Tuschèna]], al [[Mèrch|Mèrchi]] e [[San Marén|San Marèin]]. La regiòun l'è stèda mésa insèm da l'uniòun ed dô vèci regiòuni, l'[[Emélia]] (él pruvèinzi ed [[Pruvincia d' Piasëinsa|Piasèinsa]], [[Pèrma]], [[pruvîncia ed Rèz|Rèz]], [[pruvîncia ed Mòdna|Mòdna]], [[Frèra]] e la [[Bulåggna|pruvèinza ed Bulágna]] sèinza [[Iommla|Imola]]) a dêstra del turèint [[Silèr]]. L'ètra pèrt (él pruvèinzi ed [[pruvèinza ed Furlè-Ceséna|Furlè-Ceséna]], [[pruvèinza ed Ravèna|Ravèna]] e [[pruvèinza ed Rémmin|Rémmin]] i fan pèrt, invéz, d'la [[Rumàgna]]. La vècia Rumàgna la gh'iva anca di teritòri in d'la [[Tuschèna]] e in d'al [[Mèrchi]]. == Sit == * [http://www.regione.emilia-romagna.it/ Al Sit ufizièl] * [https://www.treccani.it/enciclopedia/emilia-romagna/ Emégglia-Rumâgna - ''Treccani''] |ps4= {{dialort | dial=Piasintëin}} [[File:Pruvénzi2.png|right|thumb|330px|Il pruvinci d'l Emilia-Rumagna]] L''''Emilia-Rumagna''' l'é 'na [[region]] [[Italia|italiana]] cun 4 milion d'abitant. La so capitäla l'é [[Bulògna]]. La cunfëina a est cun al [[Mär Adriatic]], a nord cul [[Venet]] e cun la [[Lumbardia]], a ovest cun al [[Piemont]] e la [[Ligüria]], a süd cun la [[Tuscana]], il [[Marchi]] e [[San Marëin]]. La region a l'é l'ünion ad dü regiòn storich tach: l'[[Emilia]] (il pruvinci ad [[Pruvincia d' Piasëinsa|Piasëinsa]], [[Pärma]], [[Rëz]], [[Modna]], [[Ferära]] e la [[pruvincia ad Bulogna]] sëinsa [[Imula]]) a destra dal turëint [[Sillaro]]. L'ätra pärt (il pruvinci ad [[Forlì-Cesena]], [[Ravenna]] e [[Rimini]] i fan pärt d'la [[Rumagna]]. La vecia Rumagna la g'äva anca di teritòri in d'la Tuscana e in dil [[Marchi]]. == Sit == * [http://www.regione.emilia-romagna.it/ Al Sit ufizièl] * [https://www.treccani.it/enciclopedia/emilia-romagna/ Emégglia-Rumâgna - ''Treccani''] |ps5= {{dialort | dial=Pramsân}} [[File:Pruvénzi2.png|right|thumb|330px|J provénsi d'l Emilia-Römagnä]] L''''Emilja-Römagnä''' l'è na [[región]] [[Italja|italjana]] con 4 miliòn d'abitànt. La so capitäla l'è [[Bológna]]. La confén'na a l'est col [[Mär Adriâtic]], pù d'sōra col [[Vènet]] e la [[Lombardîä]], a l'ovest col [[Piemónt]] e la [[Ligûriä]], äd sóta con la [[Toscäna]], î [[Mèrchî]] e [[San Marén]]. La regiòn l'è stè mäsa insèmen da l'unión äd du vèci regiòn, l'[[Emilja]] (coi provénsi äd [[Piasänsa]], [[Pärma]], [[Rès]], [[Módna]], [[Frèra]] e la provénsa äd [[Bològna]] a ovest dal torént [[Silér]] (praticamént sensa al distrétt äd [[Imöla]]). L'ètra pèrtä (al distrétt äd [[Imöla]], î provénsi äd [[Förlì-Sesén'na]], [[Ravēna]] e [[Rîmin]] fan pèrta invéci d'la [[Römagnä]]. La vècia Römagnä la tòl insémma anca pèrta d'la [[Toscanä]] e dî [[Mèrchî]]. == Sit == * [http://www.regione.emilia-romagna.it/ Al Sit ufizièl] * [https://www.treccani.it/enciclopedia/emilia-romagna/ Emégglia-Rumâgna - ''Treccani''] |ps6= {{dialort | dial=Rumagnòl}} [[File:Pruvénzi2.png|right|thumb|330px|Al pruvénzi d'l Emélia-Rumàgna]] L''''Emélia-Rumâgna''' l'è na regioun [[Itâglia|italièna]] cun 4 milioun d'abitìnt. La so capitèla l'è [[Bulògna]]. La cunféna a est s'e [[Mèr Adriatic]], a nord s'al [[Vènet]] e la [[Lunbardî]], a ovest s'al [[Piemont]] e la [[Ligûria]], a sud s'la [[Tuschèna]], al [[Mèrchi]] e la ripòblica ad [[San Marein]]. La regioun l'è furmèda da l'union ad dò teritori dversì tra lor, l'[[Emèlia]] (pruvénzi ad [[Piasènza]], [[Pèrma]], [[Rèz t'l'Emèlia]], [[Modna]], [[Fràra]] e la pruvénza ad [[Bulògna]] fin sòra e fiòm [[Siller]] (pasèd e quèl e tàca e distrèt ad [[Iommla|Iomla]]). Cl'èlta pèrta ([[Iommla|Iomla]]), al pruvénzi ad Furlè-[[Zisèna]], [[Ravêna]] e [[Rèmin]] fan pèrt invici d'la [[Rumâgna]]. La Rumâgna storica l'ardusa enca pèrt d'la [[Tuschèna]] (cumòni ad '''Marredi''', '''Palazol''' e '''Firenzuòla''') e dal [[Mèrchi]] (e Montefèltre e al cumòni ad '''Al Gabezi''' e '''Gradèra'''). == Sit == * [http://www.regione.emilia-romagna.it/ Al Sit ufizièl] * [https://www.treccani.it/enciclopedia/emilia-romagna/ Emégglia-Rumâgna - ''Treccani''] |ps7= {{dialort | dial=Fraréś}} [[File:Pruvénzi2.png|right|thumb|330px|Al pruvénzi d'l Emégglia-Rumâgna]] L''''Emiglia-Rumagna''' l’è na [[regioŋ]] [[Itaglia|itagliana]] con 4 miliun d’abitant. La só capital l’è [[Bulógna]]. La cunfína a lvant col [[Mar Adriàtich]], in meźanòt col [[Vènet]] e la [[Lumbardié]], a sira col [[Piemónt]] e la [[Liguria]], in meźdí con la [[Tuscana]], ill [[Marchi]] e la repùblica ad [[San Marin]]. La regioŋ l’è furmàda da l’unioŋ ad dó teritorî difarint, l’[[Emiglia]] (pruvinc ad [[Piaśenza]], [[Parma]], [[Rèź]], [[Mòdna]], [[Frara|Frara]] e [[Bulógna]] fiŋ fium [[Sélar]] doncana senza [[Ìmula]]) e la [[Rumagna]] (pruvinc d [[Ìmula]], [[Furlí-Ziśéna]], [[Ravéna]] e [[Rimin]]. La Rumagna antiga la tuléva insiém anca part ad la [[Tuscana]] e dill [[Marchi]]. == Sit == * [http://www.regione.emilia-romagna.it/ Al Sit ufizièl] * [https://www.treccani.it/enciclopedia/emilia-romagna/ Emégglia-Rumâgna - ''Treccani''] |sel=1 }} {{REGIONI_ITALIANE}} [[Categoria:Emégglia-Rumâgna]] [[Categoria:REGIONIDITALIA]] paj8t2200hsya8cq92k78s1hmyi9jwy Lunbardî 0 1885 160597 147864 2025-06-23T21:20:55Z Mirandolese 1879 160597 wikitext text/x-wiki {{Metacaixa |id=0 |color= |bt1=Arzân |bt2=Bulgnaiṡ |bt3=Piasintëin |bticona1=[[File:Bandiera_di_Reggio_Emilia.PNG|16px]] |bticona2=[[File:Bandiera_di_Bologna.PNG|16px]] |bticona3=[[File:Bandiera_di_Piacenza.PNG|16px]] |ps1= __NOTOC__ {{dialort | dial=Arzân}} [[File:Lombardy Provinces.png|right|thumb|280px|Al pruvînci Lumbêrdi]] La '''Lumbardéia''' l'é ‘na [[regiòun]] [[Itâlia|italiâna]] cun cîrca nōv miliòun d'abitânt. La só capitêl l'é [[Milàn|Milân]]. La Lumbardéia la cunfîna a mezanôt cun la [[Svézzra|Svésra]] ([[Cantòun Ticîn]] e [[Cantòun Grisòun|Grisòun]]), a sîra cun al [[Piemånt|Piemûnt]], a matèina cun al [[Vènet]] e cun al [[Trentén-Elt Adds|Trintèin-Êlt Âdis]]/Sudtirōl, e a mezdé cun l' [[Emélia-Rumâgna]]. L'aministrasiòun regiunêla l'é int al [[Gratacēl Pirelli]], a Milân. == Al nòm == Al nòm ''Lumbardéia'' al vîn da la parôla tedèsca e longobêrda ''Langbardland'' o ''Langbardaland'', che cun al tradusiòun ch' în stêdi fâti dôp l’é dvintê préma ''Langbard'' e dôp ''Longobardia'' o ''Langobardia'' fîn ad arivêr a ''Lumbardéia'', ch' al vré dîr "Tèra di Longobêrd". == I cèinter principêl dal pruvînci Lumbêrdi == * [[Milàn|Milân]] * [[Còm]] * [[Lècch|Léch]] * [[Pavî|Pavéia]] * [[Månza|Mòunsa]] e [[Briänza|Briânsa]] * [[Bêrgum]] * [[Brësa|Brèsa]] * [[Mantva|Mântva]] * [[Carmånna|Cremòuna]] * [[Sondri|Sòndri]] * [[Varais|Varèiş]] * [[Lôd]] |ps2= {{dialortBlg | dial=Bulgnaiṡ}} [[File:Lombardy Provinces.png|right|thumb|280px|Al pruvénzi lunbèrd]] La '''Lunbardî''' l'è na [[regiån]] [[Itâglia|itaglièna]] con stra sè e nå nôv migliòn d'abitànt. La so capitèla l'è [[Milàn]]. La Lunbardî la cunféna piò sò cun la [[Svézzra]] ([[Cantån Tizén]] e [[Cantån Grisòn|Grisòn]]), a sîra col [[Piemånt]], a maténna col [[Vènet]] e col [[Trentén-Elt Égg’]]/Südtirol, e piò zå cun l'[[Emégglia-Rumâgna]]. L'aministraziån regiunèl l'è int'al [[Gratazîl Pirelli]], a Milàn. == Al nòmm == Al nòmm ''Lunbardî'' al vénn da la parola germànica e lungubèrda ''Langbardland'' o ''Langbardaland'', che cun al traduziòn ch'ali én stè fati dåpp l'è advintè prémma ''Langbard'' e dåpp ''Longobardia'' o ''Langobardia'' fén ad arrivèr a ''Lunbardî'', ch'al vré dîr "Tèra dî Lungubèrd". == Äl chèplôg ed pruvénzia d'la Lunbardî == * [[Milàn]] * [[Còm]] * [[Lècch]] * [[Pavî]] * [[Månza]] e [[Briänza]] * [[Bêrgum]] * [[Brësa|Brèsa]] * [[Mantva]] * [[Carmånna]] * [[Sondri]] * [[Varais]] * [[Lôd]] |ps3= {{dialort | dial=Piasintëin}} [[File:Lombardy Provinces.png|right|thumb|280px|Al pruvénzi lumbàrdi]] La Lumbardia (in italian: Lombardia) l'é una region d' l'[[Italia]] nord-ucidentäla. In dil so 12 pruvinci i ga stan pö d' növ milion d'abitant. La so capitäla l'é [[Milan]]. La cunfëina a nord cun la Svisera, a ovest cul Piemont, a est cul Venet e cul Trintëin-Ält Adige e a süd cun l'[[Emilia-Rumagna]]. Al num Lumbardia al vegna da la parola germanica-lungubärda ''Langbardland'' o ''Langbardaland'' che, dop dil mudifich in latëin e in italian, l'é cambiä in ''Langbard'', po in ''Longobardia'' o ''Langobardia'' par 'rivä al num d'incö. Völ di "''Tera di Lungubärd''", la tera d' cul popul germanic ca l'era vegn zu in Italia in dal 568 d.C. e l'äva mis la so capitäla a Pavia. Alura la Longobardia l'era una zona bëin püsè granda d' cula d'adès. Al simbul d' la region l'é la rösla camuna (in bianc cun dré dal verd) e l'é stä ispirä da un'incision in sil predi d' la Val Camonica ch' i ävan fat i om d' l'antiga civiltä di Camuni. Cun la rösla i völan ricurdä la storia milenäria e la caltüra antiga d' la region. A gh'é una leg' d' la region par dä o dä mia 'l parmès da druä al simbul lumbärd. Al ''motto'' üficiäl d' la Lumbardia l'é: "''Una regione per fare''" (una region par fä). == Geugrafia == La Lumbardia la s' divìda quäsi a metä tra pianüra (pö o menu 'l 47,1%) e muntagna (40,5%). Al 12,4% ca 'l resta la culëina. La region la pöl ves dividì anca in quatar zoni par descriv il carateristich geugrafich: la pärt propri cun i Älp, vüna d' meza muntagna (Preälp) o culëina, un'ätra d' pianüra (Älta e Basa) e cula suta 'l [[Po]]. |sel=1 }} {{REGIONI_ITALIANE}} [[Categoria:REGIONIDITALIA]] 32mv8oer3ne0vrgyddnhi15r0z3o8v4 Tuschèna 0 1889 160611 142782 2025-06-23T22:05:48Z Mirandolese 1879 160611 wikitext text/x-wiki {{Metacaixa |id=0 |color= |bt1=Bulgnaiṡ |bticona1=[[File:Bandiera_di_Bologna.PNG|16px]] |ps1= __NOTOC__ {{dialortBlg | dial=Bulgnaiṡ}} [[File:Toscana-Bandiera2.png|left|thumb|200px|La bandîra]] [[Immagine:Map_of_region_of_Tuscany,_Italy,_with_provinces-it.svg|thumb|right|180px|La Tuschèna]] La '''Tuschèna''' l'é na [[regiån]] [[Itâglia|itaglièna]] cun 3,5 miglión d abitànt. La sô capitèla l'é [[Fiuränza]]. ==Riferimént== * {{it}} [https://www.treccani.it/enciclopedia/toscana/ Purtèl regiunèl] * {{it}} [https://www.treccani.it/enciclopedia/lazio/ La Tuschèna su la Treccani] {{REGIONI ITALIANE}} |sel=1 }} [[Categoria:REGIONIDITALIA]] r8rty4rty2p2hq7rqexa3k7wrgic0r3 Vènet 0 1906 160614 153782 2025-06-23T22:17:40Z Mirandolese 1879 160614 wikitext text/x-wiki {{Metacaixa |id=0 |color= |bt1=Bulgnaiṡ |bticona1=[[File:Bandiera_di_Bologna.PNG|16px]] |ps1= __NOTOC__ {{dialort | dial=Bulgnaiṡ}} [[File:Veneto_in_Italy.svg|right|thumb|320px|Al Vènet]] [[File:Provinces of Veneto map.png|right|thumb|320px|Al pruvénzi dal Vènet]] Al '''Vènet''' l'è 'na [[regiån]] [[Itâglia|itaglièna]], cun 7 pruvénzi: [[Venêzia]], [[Belón]], [[Pèdva]], [[Ruvîg]], [[Trevîs]], [[Verånna]] e [[Vizänza]]. Al languv piò bacajè ali én al vènet e l'[[itagliàn]]. Al Vènet al s truva int'l Elta Itâglia ed maténna e l'a na popolaziån ed 4.490.000 d'abitànt (2001). == Geografî == Al cunféna piò sò cun l'[[Austria]] (såul pr'un pzulén), a maténna col [[Friåul]] e col [[Mèr Adriâtic]], piò zå cun l'[[Emégglia-Rumâgna]] e a sîra cun la [[Lunbardî]] e col [[Trentén-Elt Égg’]]. === Fiòmm e lèg === Al Vènet l'è traversè par du fiòmm impurtant: al [[Po]] al cunfén cun l'Emégglia-Rumâgna; l'[[Égg’]], ch'al pasa par [[Verånna]] e tais a [[Ruvîg]]; la [[Brenta]] ch' la pasa par [[Pèdva]], al [[Pièv]] ch'al pasa par [[Belòn]], al [[Tajamänt]] al cunfén col Friåul, al Sile ch'al lambéss [[Trevîs]] e ch'l é anca al térz fiòmm d'[[aqua|âcua]] risurgîva d'l [[Euròpa]]. == Curiositè == Ai é trai cmónni d'la [[pruvénzia ed Belón]], ([[Curténna]], [[Col]] e [[Livénnalónngh]]) ch'al vrénn pasèr al [[Égg’]]. I àn belì vudè al referendum e la zänt l'à squèsi totta dètt ed sé. Adès l'è al parlamänt ch'l arà da dezîder. Un quèl da vadder l'è sanza dobbi al [[Lagón ed Venêzia]]. A sîra ai é anch'al [[Lèg ed Ghèrda]]. == Zänt famåusa nèda in Vènet == * [[Giacomo Casanova]], sfrunblån veneziàn * [[Giorgio Panto]], dirizänt e puléttic * [[Roberto Baggio]], zugadåur ed balån * [[Carlo Goldoni]], scritåur ed cumêdi * [[Angelo Beolco]], ciamè el Ruzante scritåur ed cumêdi * [[Giorgione]], pitåur da Casteo ==Riferimént== * {{it}} [http://www.regione.veneto.it/ Purtèl regiunèl] * {{it}} [https://www.treccani.it/enciclopedia/veneto/ Al Vènet su la Treccani] {{REGIONI ITALIANE}} |sel=1 }} [[Categoria:REGIONIDITALIA]] hngp4yult6i2s5vm9zcm1dth6f2ul12 Piemånt 0 1908 160608 157374 2025-06-23T21:59:07Z Mirandolese 1879 160608 wikitext text/x-wiki {{Metacaixa |id=0 |color= |bt1=Bulgnaiṡ |bticona1=[[File:Bandiera_di_Bologna.PNG|16px]] |ps1= __NOTOC__ {{dialortBlg | dial=Bulgnaiṡ}} [[File:Piedmont Provinces.png|right|thumb|400px|Al pruvénzi dal Piemånt]] Al '''Piemånt''' l é 'na [[regiån]] [[Itâglia|itaglièna]] cun stra sé e nå 4'200'000 d'abitànt. Al cunféṅna pió só cun la [[Val d'Aosta]] e la [[Svézzra]], a sîra cun la [[Fränza]], a matéṅna cun la [[Lunbardî]] e l'[[Emégglia-Rumâgna]], pió zå cun la [[Ligûria]]. La capitèla dla regiån l é [[Turén]], c l é stè anca capitèla d Itâglia fén al 1866. == Al pruvénzi dal Piemånt == * [[Turén]] * [[Alesàndria]] * [[Ast]] * [[Biela]] * [[Cònni]] * [[Nuvèra]] * [[Verzèll]] * [[Verbâgna]] == Fiòmm e lèg piemuntîs == * [[Po]] * [[Tizén]] * [[Lèg Mazåur]] ==Riferimént== * {{it}} [http://www.regione.piemonte.it/ Purtèl regiunèl] * {{it}} [https://www.treccani.it/enciclopedia/lazio/ Al Lâzi su la Treccani] {{REGIONI ITALIANE}} |sel=1 }} [[Category:Piemånt]] 339kuc9sjr4yx799rqwkfsq0hn7napb Trentén-Elt Égg’ 0 1934 160612 140095 2025-06-23T22:09:21Z Mirandolese 1879 160612 wikitext text/x-wiki {{Metacaixa |id=0 |color= |bt1=Bulgnaiṡ |bticona1=[[File:Bandiera_di_Bologna.PNG|16px]] |ps1= __NOTOC__ {{dialortBlg | dial=Bulgnaiṡ}} [[File:Trentino-South_Tyrol_Provinces.png|thumb|right|280px|Al pruvénzi dal Trentén-Elt Égg’]] Al '''Trentén-Èlt Égg’''' (in [[itagliàn]]: ''Trentino-Alto Adige'', in [[tudàssch]] e [[ladén]]: ''Trentino-Südtirol'', ufizièl: ''Trentino-Alto Adige/Südtirol'') l'è 'na [[regiån]] [[Itaglia|itaglièna]] [[autònoma]]. L'è fata ed dåu pèrt, al [[Trentén]] indòvv as dscårr in itagliàn e l' [[Elt Égg’]] indòvv as dscårr tudàssch. Prémma ch'la dvintéss itaglièna dal 1919, la regiån l'éra såtta i tugnén d'l Austria. Stra l 1919 e l 1947 as ciaméva ''Venezia Tridentina''. == Ligâm ed fòra== * {{it}} {{de}} [http://www.regione.taa.it/ Purtèl regiunèl] * {{it}} [https://www.treccani.it/enciclopedia/trentino-alto-adige/ Al Trentén-Èlt Égg’ su la Treccani] {{REGIONI ITALIANE}} |sel=1 }} [[Categoria:REGIONIDITALIA]] 5xbbpkofzhz8d6f6bigd5bp2pulgdib Mèrch 0 2090 160606 142783 2025-06-23T21:55:33Z Mirandolese 1879 160606 wikitext text/x-wiki {{Metacaixa |id=0 |color= |bt1=Bulgnaiṡ |bt2=Rumagnòl |bticona1=[[File:Bandiera_di_Bologna.PNG|16px]] |bticona2=[[File:Bandiera_della_Romagna.PNG|16px]] |ps1= __NOTOC__ {{dialortBlg | dial=Bulgnaiṡ}} [[File:Marche Provinces.png|right|thumb|340px|Äl pruvénzi däl Mèrc]] Äl '''Mèrc''' (''in [[itagliàn]]: Regione Marche'') én na [[regiån]] dl'[[Itâglia]] centrèl cun 1,4 miglión d abitànt. La sô capitèl l'é [[Ancåṅna]]. Äl cunféṅnen cun l'[[Emégglia-Rumâgna]], la [[Tuschèna]], l'[[Ónbria]], l [[Abrózz]], al [[Lâzi]] es al [[Mèr Adriâtic]]. == Äl pruvénzi == * [[Pruvénzia ed Pêṡer e Urbén]] ('''PU''') * [[Pruvénzia d Ancåṅna]] ('''AN''') * [[Pruvénzia ed Mazerè]] ('''MC''') * [[Pruvénzia ed Fairum]] ('''FM''') * [[Pruvénzia d Âscuel]] ('''AP''') == Geografî == Äl Mèrc, regiån dal zänter dl'[[Itâglia]] aj s câten a mèża vî dla côsta adriàtica. La côsta l'é fâta ed dimónndi ed spiâż ed rèna. Al [[Månt Cònero]] l é al pió èlt. An i è brîṡa di mónt èlt int i [[Apenén]]. Int la cadäṅna di [[Mónt Sibillini]], int la pruvénzia d [[Âscuel]], ai é al Månt Vettore (2.478 m). Di èter mónt impurtànt par la regiån én: Månt Nironi (1.526 m), Månt Càtria (1.702 m), Månt Pennino (1.570 m), Månt Rotondo (2.103 m), Månt Fema (1.575 m), Månt Priore (2.334 m), Månt Bove (2.143 m), Månt Sibilla (2.175 m), Månt Valdilonga (2.221 m), Månt Porco (2.335 m), Månt Argentella (2.201 m). Al clémma l é bån. Estè chèldi, mo frasschi pr al [[mèr]], invêren cun däl [[piòva|piôv]] regolèri. Int l intéren invézi ai é di estè frasschi e invêren cån grândi pusibilitè ch'al [[naiv]]a. == Economî == L'economî däl Mèrc l'é såura tótt cunpòsta d indósstri céṅni sparpajè in tótt al teritòri. Ai é däli indósstri ed schèrp, mòbil e mecânica, dal vén e dla costruziån däl nèv. == Ligâm ed fòra== * [http://www.regione.marche.it Purtèl regiunèl] * [http://www.turismo.marche.it Al sit ufizièl (Turismo Marche)] * [http://www.provincia.ps.it Al sit ed la pruvénzia ed Pêṡer e Urbén] * [http://www.provincia.ancona.it Al sit ed la pruvénzia 'd Ancåṅna] * [http://www.provincia.mc.it Al sit ed la pruvénzia ed Mazerè] * [http://www.provincia.ap.it Al sit ed la pruvénzia 'd Âscuel] |ps2= {{dialort | dial=Rumagnòl}} Le '''Mèrchi''' l'è na regioun [[Itagliàn|italièna]] cun 1 522 608 d'abitìnt. La so capitèla l'è Ancona. La cunféna a est s'e [[Mèr Adriâtic|Mèr Adriatic]], a nord s'al'[[Emégglia-Rumâgna|Emélia-Rumâgna]], a ovest s'la [[Tuschèna]], l'[[Ónbria|Onbria]] e al Lazio, a sud s'al'[[Abrózz]]. |sel=1 }} {{REGIONI ITALIANE}} [[Categoria:REGIONIDITALIA]] 1u6v1c3ewqvy9xhgdjk8dddkyh4grj5 Friåul-Venêzia Giógglia 0 2257 160602 154057 2025-06-23T21:45:29Z Mirandolese 1879 160602 wikitext text/x-wiki {{Metacaixa |id=0 |color= |bt1=Bulgnaiṡ |bticona1=[[File:Bandiera_di_Bologna.PNG|16px]] |ps1= __NOTOC__ {{dialortBlg | dial=Bulgnaiṡ}} [[File:Map_of_region_of_Friuli-Venezia_Giulia,_Italy,_with_provinces-it.svg|350px|thumb|right|Pruvénzi dal Friåul Vnézia Giógglia]] Al '''Friåul-Venêzia Giógglia''' (''Furlanija-Julijska krajina'' in [[sluvên]], ''Friaul-Julisch Venetien'' in [[tudassch|tudassc]]) l é na [[regiån]] [[Itâglia|itaglièna]] dl'Itâglia ed matéṅna cun scuèṡi 1,2 miglión d abitànt. La sô capitèl l'é [[Trieste|Tarièst]]. Al Friåul-Vnêzia Giógglia l é una [[regiån autònoma a statûd spzièl]], fâta dâl [[Friåul]] (pruvénzi d Ódden e Purdnån e na pèrt dla pruvénzia d Gurézzia), e dâla [[Vnézia Giógglia|Vnêzia Giógglia]] (pruvénzia d Tarièst e la pèrt ed sîra dla pruvénzia d Gurézzia), divîṡi dâl [[fiòmm|fiómm]] [[Isonzo|Isånnz]]. La cunféṅna d matéṅna cun la [[Slovégna|Sluvêgna]] ([[Elta Cargnôla|Èlta Cargnôla]]/''Gorenjska'' e cun la [[Côsta]]/''Primorska''), só cun l'[[Austria]] ([[Carénzia]]), ed sîra col [[Vènet]], żå l é mujè dâl [[Mèr Adriâtic]]. == Stòria nôva == Al Friåu-Vnêzia Giógglia l é stè mitó insamm int i ân dåpp dla Secånnda guèra mundièla. Sénd che Tarièst l êra pasè a l'[[Itâglia]] (suzès int l ân [[1954]]), la zitè l'îva pêrs tótti äl tèr ed drî e la Vnêzia Giógglia l'êra bèle tótta såtta Juguṡlâvia; par quasst i dezidénn ed mètter insamm Trièst e l [[Friåul]] e dénn a la nôva regiån na zêrta avtonomî anc parché l'êra la pèrt pió d såura dla famåuṡa [[Curténna ed fèr|Curtéṅna d fèr]]. Par savair quèl ed pió dla stòria d prémma, vadd: :[[Friåul antîg]] :[[Vnézia Giógglia|Vnêzia Giógglia]] == Galerî ed fotografî == <gallery> File:Castello Gorizia.JPG|Gurézzia File:Pordenone-Municipio.JPG|Purdnån File:Trieste 003.jpg|Tarièst File:Udine panor.jpg|Ódden </gallery> ==Riferimént== * {{it}} [https://www.regione.fvg.it/ Al sit ufizièl] * {{it}} [https://www.treccani.it/enciclopedia/friuli-venezia-giulia/ Al Friåul-Venêzia Giógglia int la ''Treccani''] {{REGIONI ITALIANE}} |sel=1 }} [[Categoria:REGIONIDITALIA]] 8jprbr8ah3s5rx8uh74r60uo9z9guef Ligûria 0 2284 160605 151539 2025-06-23T21:49:08Z Mirandolese 1879 160605 wikitext text/x-wiki {{Metacaixa |id=0 |color= |bt1=Bulgnaiṡ |bticona1=[[File:Bandiera_di_Bologna.PNG|16px]] |ps1= __NOTOC__ {{dialortBlg | dial=Bulgnaiṡ}} [[File:Liguria Provinces.png|400px|thumb|right|Äl pruvénzi dla Ligûria.]] La '''Ligûria''', l'é na regiån dl'[[Èlta Itâglia]] granda 5.410 km², cun 1.609.013 d abitànt (2003), cun capitèl [[Żêna]]. La cunféṅna ed matéṅna cun la [[Tuschèna]] e l'[[Emégglia-Rumâgna]], pió só col [[Piemånt]], ed sîra cun la [[Fränza]] e pió żå col [[Mèr Lîgur]]. Al nómm al vén da l'antîga popolaziån dî '''liguri'''. == Capitèl däl pruvénzi == Äl capitèl däl pruvénzi dla Ligûria én: (da sîra a matéṅna): * [[Inpêria|Inpèria]] * [[Savåṅna]] * [[Żêna|Żaṅna]] * [[La Spezia|Spèzia]]. == Sit == * {{it}} [http://www.regione.liguria.it/ Al sit ufisiàł dla regiòṅ] * {{it}} [https://www.treccani.it/enciclopedia/liguria/ La sò paśna su 'l sit dla ''Treccani''] {{REGIONI ITALIANE}} |sel=1 }} [[Categoria:REGIONIDITALIA]] ddl4lob22k3w77ayxl5mcpqxzks4xwv Template:REGIONI ITALIANE 10 2688 160595 135629 2025-06-23T21:18:43Z Mirandolese 1879 160595 wikitext text/x-wiki {{Navbox generic |name = REGIONI ITALIANE |state = collapsed |title = '''Regiòn d'[[Itâglia]]''' |image = [[File:Flag of Italy.svg|80px]] |group1 = '''Regiòun''' |list1 = [[Abròzz]]{{·}}[[Basilichèda]]{{·}}[[Calâbria]]{{·}}[[Canpâgna]]{{·}}[[Emégglia-Rumâgna]]{{·}}[[Friåul]]{{·}}[[Lâzi]]{{·}}[[Ligûria]]{{·}}[[Lunbardî]]{{·}}[[Mèrch]]{{·}}[[Mulîs]]{{·}}[[Piemånt]]{{·}}[[Pògglia]]{{·}}[[Sardàggna]]{{·}}[[Sizégglia]]{{·}}[[Tuschèna]]{{·}}[[Trentén-Elt Adds]]{{·}}[[Onbria]]{{·}}[[Val d'Aosta]]{{·}}[[Vènet]] }} jb7rdg0sjyivqtg0r3yoe0smydtcj87 Sizégglia 0 2730 160610 157792 2025-06-23T22:02:22Z Mirandolese 1879 160610 wikitext text/x-wiki {{Metacaixa |id=0 |color= |bt1=Arzân |bt2=Bulgnaiṡ |bticona1=[[File:Bandiera_di_Reggio_Emilia.PNG|16px]] |bticona2=[[File:Bandiera_di_Bologna.PNG|16px]] |ps1= __NOTOC__ {{dialort | dial=Arzân}} [[File:Flag of Sicily.svg|right|thumb|280px|Sicélia: la bandēra]] La '''Sicélia''' (in siciliân ''Sicìlia'') l'è la pió grôsa regiòun ‘d l'[[Itâglia|Itâlia]] (cèinter pió importânt: [[Palèrum|Palermo]]) l’è l'íşola pió grôsa dal Mêr[[Mèr Mediterraneo| ''Mediterraneo'']]. Nòm uficêl in [[itagliàn|itâlian]]: ''Regione Siciliana.'' == Pruvînci == Al pruvînci ‘d l'a Sicélia: * [[Pruvîncia 'd Agrigēnto]] ([[Agrigento|Agrigēnto]]) * [[Pruvîncia 'd Caltanişèta]] ([[Caltaniséta|Caltanişèta]]) * [[Pruvîncia 'd Catâgnia]] [[Catania|Catâgnia]] * [[Pruvîncia 'd Èna]] ([[Enna|Èna]]) * [[Pruvîncia 'd Mesîna]] ([[Messina|Mesîna]]) * [[Pruvîncia 'd Palêrum]] ([[Palèrum|Palêrum]]) *[[Pruvîncia 'd Ragûşa]] ([[Ragusa|Ragûşa]]) * [[Pruvîncia 'd Siracûşa]] ([[Siracusa|Siracûşa]]) *[[ Pruvîncia 'd Tràpani]] ([[Trapani|Tràpani]]) |ps2= {{dialort |dial=Bulgnaiṡ}} [[File:Flag of Sicily.svg|right|thumb|280px|Sizégglia: la bandîra]] La '''Sizégglia''' (in [[sicigliàn]] ''Sicìlia'') l'è la piò grand regiån dl'[[Itâglia]] (chèplôg: [[Palèrum|Palermo]]) e l'îsla piò grand dal [[Mèr Mediterraneo]]. Nomm ufiziél in [[itagliàn]]: Regione Siciliana. == Pruvénzi == Äl pruvénzi dl'a Sizégglia: * [[Pruvénzia d'Agrigento]] ([[Agrigento]]) * [[Pruvénzia 'd Caltaniséta]] ([[Caltaniséta]]) * [[Pruvénzia 'd Catania]] ([[Catania]]) * [[Pruvénzia d' Enna]] ([[Enna]]) * [[Pruvénzia 'd Messina]] ([[Messina]]) * [[Pruvénzia 'd Palèrum]] ([[Palèrum]]) * [[Pruvénzia 'd Ragusa]] ([[Ragusa]]) * [[Pruvénzia 'd Siracusa]] ([[Siracusa]]) * [[Pruvénzia 'd Trapani]] ([[Trapani]]) <br><gallery> Palermo-116-Kathedrale-1986-gje.jpg|Palermo Catania-104-Elefant-Santa Agata-1986-gje.jpg|Catania Segesta-124-Tempel-1986-gje.jpg|Segesta Selinunte-104-Tempel E-zwei Saeulen-1986-gje.jpg|Selinunte Agrigento-114-Concordia-Tempel-Westfassade-1986-gje.jpg|Agrigento Aetna-160-Krater-Rasthaus-1986-gje.jpg|Aetna Taormina-290-Strand im N-1986-gje.jpg|Taormina </gallery> |sel=1 }} {{REGIONI_ITALIANE}} [[Categoria:REGIONIDITALIA]] ix8kcwdvgkdmjis650t13tam4gr4wk5 Chèsla 0 3168 160624 155231 2025-06-24T11:28:48Z InternetArchiveBot 20843 Rescuing 1 sources and tagging 0 as dead.) #IABot (v2.0.9.5 160624 wikitext text/x-wiki {{Variant|RUM}} Chèsla (''Casola Valsenio'') l'è un cumùn ad 2.791 abitant pió o menc. L'è sôta la pruvinza ad Ravêna. {{ProvRAVENNA}} *[http://www.comune.casolavalsenio.ra.it/ Comune di Casola Valsenio] *[http://proloco-casolavalsenio.blogspot.com/ Proloco di Casola Valsenio] *[http://www.ilgiardinodelleerbe.it/ Giardino delle Erbe] *[http://proloco-casolavalsenio.blogspot.com/search/label/Festa%20di%20Primavera Festa di Primavera e dei Carri di Pensiero] *[https://web.archive.org/web/20090303155257/http://www.fruttidimenticati.org/ Festa dei Frutti Dimenticati] *[https://web.archive.org/web/20110708061131/http://proloco-casolavalsenio.blogspot.com/2008/01/mercatino-serale-delle-erbe-edizione.html Mercatino Serale delle Erbe] *[http://proloco-casolavalsenio.blogspot.com/search/label/Festa%20dei%20Marroni Erbe in Fiore] *[https://web.archive.org/web/20080509072606/http://www.venadelgesso.org/ Vena del Gesso Romagnola] *[https://web.archive.org/web/20120113081449/http://www.montebattaglia.it/frame/fhome.htm Monte Battaglia] olrn03zv6rqaqvxwe5xxzlw81rwhpk5 Matteo Maria Boiardo 0 3272 160591 136551 2025-06-23T17:25:42Z Mirandolese 1879 160591 wikitext text/x-wiki {{Metacaixa | id=0 | color= | bt1=Arzân | bticona1=[[File:Bandiera di Reggio Emilia.PNG|16px]] | ps1= __NOTOC__ {{dialort | dial=Arzân}} [[Image:Matteo_Maria_Boiardo.gif|thumb|right|220px|Matteo Maria Boiardo]] [[File:Boiardo - Amorum libri, a di XVIIII decembre 1499 - 2476442 ib00831000 TMD MASTER IMG Scan00009.tif|thumb|right|220px|''Amorum libri'', 1499]] {{CITAZIONE|Sola non cura il mio tristo languire,<br/>e sola il può curar; ché solo a lei<br/>il mio viver è in mano e il mio morire.|Matteo Maria Boiardo, ''Amorum libri tres''}} '''Matteo Maria Boiardo''' ([[Scandiân]], 1441 – [[Rèz]] 19 dicèmber 1494) l’é stê un poēta leterê italiân. Al deṣvîn da ‘na réca e nobîla faméja, l’êra anvōd dal poēta umanésta [[Tito Vespasiano Strozzi]]. Armêṣ ôrfen a l’etê ed dêṣ ân, al s’é spustê dal tót a [[Frèra|Frêra]] int al 1476 dóve l’é andê dèinter a la cōrt [[Estèins]] dal dóca [[Ercole II]], che da ló l’à ricevû divêrs incâregh polétich cme al gvernatorêt ed [[Mòdna]] (dal 1480 al 1483) e còl ed Rèz (dal 1487 fîn a la môrt sucèsa int al 1494). Dotê ed ‘na bòuna educasiòun ed gèner umanéstich, dôp l’inési cun soquânti traduziòun in volghêr dal latèin ([[Cornelio Nepote]], [[Apuleio]]) e dal grêch ([[Erodoto]], [[Senofonte]]), l’à prudòt dal sô ôvri, sia in latèin ( a s’arcôrden i ''Carmina de laudibus Estensium'' (1463 ca.) in unōr di J Este e i '' Pastoralia'', 10 poeṣèi pastorêli d’ispirasiòun virgiliâna) , sia vulghêri, cme la tragèdia ''Timone'', ridusiòun pr’al teâter ‘d un diâlogh dal criticòun grêch Luciano. Mó al só ôvri pió famōṣi în sèins’êter al só cansunêr (dóve al tétol d’ispirasiòun ovidiâna l’ è ''Amorum libri tres'' per via ed la só divisiòun in trî léber) ispirê a l’amôr per Antonio Caprara e al poēma erôich ed l’ [[Orlando innamorato]], ch’ l’à ‘vû al mêrit d’unîr la ''matèria ed Frância'' osèja i fât famōṣ e erôich di paladèin ed Carlo Magno a còla ''ed Bretâgna'' (da Tristano e Isotta a la têvla rotònda), in ‘na spiegasiòun garbêda e incantêda, lôgica cun la só cundisiòun d’òm ed l’umanèiṣem sé, mó cun nèti fantasèi e insugnamèint ed l’època fedvêla. ==Vōṣ corelêdi== *[[Orlando innamorato]] *[[Poema epico]] *[[Ludovico Ariosto]] *[[Orlando furioso]] ==Sît== * [https://www.treccani.it/enciclopedia/matteo-maria-boiardo/ Matteo Maria Boiardo sul sit ed la ''Treccani''] <div style="font-size:80%;"> Nôta: sta pâgina ché l'é stêda inviêda cun na tradusiòun da [[:it:Matteo_Maria_Boiardo]]</div> | sel=1 }} {{DEFAULTSORT:Boiardo Matteo Maria}} [[Categoria:Persunàǵ Emigliàṅ e Rumagnōi]] [[Categoria:LETTERATURA]] [[Categoria:ER POESIA]] egjhkom7f5d2m708ct7z4j8oo630pbf Ónbria 0 3601 160613 153050 2025-06-23T22:14:00Z Mirandolese 1879 160613 wikitext text/x-wiki {{Metacaixa |id=0 |color= |bt1=Bulgnaiṡ |bticona1=[[File:Bandiera_di_Bologna.PNG|16px]] |ps1= __NOTOC__ {{dialortBlg | dial=Bulgnaiṡ}} [[File:Map_of_region_of_Umbria,_Italy,_with_provinces-it.svg|thumb|right|250px|La regiån Ónbria al zänter d'l Itâglia]] L''''Ónbria''' l'è 'na regiån d'l Itâglia ed mèz con 834.210 abitànt (''dal [[2003]]''), e al so chèplôg l'è [[Perûgia]]. Ed såura e a maténna la cunfénna col [[Mèrch]], ed sîra e sänper ed såura pr'un pzulén cun la [[Tuschèna]], ed såtta col [[Lâzi]]. La só superfézzi l'è ed 8.457 chmq. Al scutmâj d'l Ónbria l'è ed ''pulmån vaird d'l Itâglia'' tant ch'l'è pénna ed bûsc. La s câta såura a la cadänna 'd [[muntâgna|muntâgn]] dî [[Apenén]] e l'è traversè dal fiómm [[Têver]]. == Cmónna == La regiån l'à dåu pruvénzi: qualla ed [[Perûgia]] ('''PG''') con 59 cmónni e qualla ed [[Têren]] ('''TR''') con 33 cmónni. == Ligâm estêren == * {{it}} [http://www.regione.umbria.it/home Purtèl regiunèl] * {{it}} [https://www.treccani.it/enciclopedia/umbria/ L'Ónbria su la Treccani] {{REGIONI ITALIANE}} |sel=1 }} {{DEFAULTSORT:Onbria}} [[Categoria:REGIONIDITALIA]] 2n5yo203n265o4irnwwhbenprejdeq9 Lâzi 0 4077 160603 160023 2025-06-23T21:46:11Z Mirandolese 1879 160603 wikitext text/x-wiki {{Metacaixa |id=0 |color= |bt1=Bulgnaiṡ |bticona1=[[File:Bandiera_di_Bologna.PNG|16px]] |ps1= __NOTOC__ {{dialortBlg | dial=Bulgnaiṡ}} [[Immagine:Map Region of Lazio.svg|thumb|right|260px|Al Lâzi]] Al '''Lâzi''' l'è 'na [[regiån]] d'l'[[Itâglia ed mèz]] ed stra sé e nå 5,5 miglión d'abitànt (acsé i dîsen ali ûtmi stémm ISTAT), con chèplôgh [[Råmma]]. La cunfénna só a sîra cun la [[Tuschèna]], só con l'[[Ónnbria]], só a maténna col [[Mèrch]], a maténna con l'[[Abrózz]] e al [[Mulîs]], zå a maténna con la [[Canpâgna]], zå a sîra col [[Mèr Tirèn]] e po dänter a gh'è anch la [[Zitè dal Vaticàn]]. == Ligâm estêren == * [http://www.regione.lazio.it/ Sit uficiàl dla regiòṅ dal Lâzi] * [http://www.parchilazio.it/parchi/index.jsp I parc dal Lâzi] * [https://web.archive.org/web/20071213023630/http://www.wwf.it/Lazio/ WWF dal Lâzi: urganiśasiòṅ mundiàla p'r al mantenimènt dla natùra] * [https://web.archive.org/web/20071231162549/http://www.archeologicalazio.it/ Soprintendénsa Archeulògica Lâzi] * [https://web.archive.org/web/20090317044547/http://www.meteowebcam.it/index.php?page=lazio Webcam Lâzi] ==Riferimént== * {{it}} [https://www.treccani.it/enciclopedia/lazio/ Al Lâzi su la Treccani] {{REGIONI ITALIANE}} |sel=1 }} [[Categoria:GEOGRAFIA]] [[Categoria:REGIONIDITALIA]] 9fft9htybouya84c70lwoe5me30c8go Fiurinsöla 0 4096 160593 155656 2025-06-23T21:11:35Z Mirandolese 1879 160593 wikitext text/x-wiki {{Metacaixa |id=0 |color= |bt1=Piasintëin |bticona1=[[File:Provincia di Piacenza-Stemma.png|16px]] |ps1= __NOTOC__ {{dialort | dial=Piasintëin}} [[Immagine:Map_of_comune_of_Fiorenzuola_d'Arda_(province_of_Piacenza,_region_Emilia-Romagna,_Italy).svg|thumb|left|210px|Fiurinsöla]] '''Fiurinsöla''' (''Fiorenzuola d'Arda'' in italian) l'e un cumõn italian ad 15.379 abitant in [[Pruvincia d' Piasëinsa]]. == Geugrafia fisica == === Teritori === Al teritori dal cumõn ad Fiurinsöla l'e tra i cumõn d'la pianüra, in d'la region ad l'a Val d'Arda; l'eta utantadü metar ad sura l'mar. L'e taca i cumõn d'Alsëin, La Cadé, [[Castél San Giuàn|Castél]] Arcuä, Carpané, Curtmagiùr e [[Bṡinson]]. Fiurinsöla l'e al cumõn pü s'e gros d'la pruvincia dopa Piasëinsa. == Storia == === Simbul === ==== Stëmma ==== [[File:Fiorenzuola_d'Arda-Stemma.svg|120px|thumb|right|Al Stëmma]] {{CITAZIONE|L'inisi d'lo stëmma l'é misteriüs: i ghen tri legëndi chi pruan ad racüntarla. Üna d'le stori pü s'è interesanti l'è cula d'na bataia in dal 73 prima'd Crist cumbatì dal Marco Lucullo. Par cul cal'dis al racont, Lucullo al gava pagüra a da iniṡi ad'la bataia parchè s'era in poc: l'era al cmand ad sedas plüton contar i sinquanta dal nemig; all'imprüvis, un vent chal vniva d'la pianüra l'à pürtà in cà süa ün gran nümar ad rösi. Al rösi s'ien firmà in sima i casc e gli scüdi di süldà ad Lucullo, chi l'ha pensà al purtis furtõna, atsìl'atacà al nemig cün gran cürağ e ad l'cava a masaj tüt. Second n'atra storia al rösi i rapresentan tri fiöli d'un gran siür d'la Val d'Arda. Na tersa legenda la raconta che 'na besčia l'a gava ciülà tüta al doni d'un vilağ d'la Val d'Arda. Quatar cavaliér s'ien dat cün la besčia e tri ad cüsti ien mort. Al püsè giüan l'gà massà la besčia, alüra la principösa Fiüra l'gà cucì tri fiür in sima al mantel.|Storie e Legëndi d'lo Stëmma ad Fiurinsöla}} === Ricürensi === Al patròn ad Fiürinsola l'é San Fiürens, e la fësta l'è al 17 Utubar. {{ProvPIACENZA}} {{Piasëinsa e pruvincia}} |sel=1 }} [[Categoria:Cumoin d' la Pruvincia d' Piasëinsa]] e52enq83lfmr4suhk4yfi0ox3ky2apr Abrózz 0 4241 160598 141010 2025-06-23T21:24:59Z Mirandolese 1879 160598 wikitext text/x-wiki {{Metacaixa |id=0 |color= |bt1=Bulgnaiṡ |bticona1=[[File:Bandiera_di_Bologna.PNG|16px]] |ps1= __NOTOC__ {{dialortBlg | dial=Bulgnaiṡ}} [[File:Abruzzo_in_Italy.svg|140px|thumb|right|L'Abrózz]] L''''Abrózz''' l é ‘na regiån dl’[[Itâglia]] meridiunèl stra l'[[Apenén]] zentrèl e la maréṅna dl [[Mèr Adriâtich|Adriâtic]], la cunféṅna pió só col [[Mèrc]]. ==Riferimént== * {{it}} [http://www.regione.abruzzo.it/ Al sit ufizièl] * {{it}} [https://www.treccani.it/enciclopedia/abruzzo/ L'Abrózz int la ''Treccani''] {{REGIONI_ITALIANE}} |sel=1 }} [[Categoria:REGIONIDITALIA‎]] jp95vrsbu4qb9kregeqe6figlc8etti Umiliasiòun ed Canòsa 0 9316 160590 156574 2025-06-23T17:20:27Z Mirandolese 1879 160590 wikitext text/x-wiki {{Metacaixa | id=0 | color= | bt1=Arzân | bticona1=[[File:Bandiera di Reggio Emilia.PNG|16px]] | ps1= __NOTOC__ {{dialort | dial=Arzân}} [[Immagine:Canossa-three.jpg|right|thumb|335px|[[Enrico IV dal Sâcher Rumân Impēr]] davânti a [[Gregorio VII]] a [[Canòsa]]]] [[Immagine:Schwoiser Heinrich vor Canossa.jpg|thumb|335px|right|Enrico IV a Canòsa, quêder ed Eduard Schwoiser, 1862]] L' '''umiliasiòun ed Canòsa''' l'é un fât sucès al [[Castèl ed Canòsa]] al tèimp ed la lôta polética ch'l'à vést a cunfrûnt l'avtoritê 'd la Cēşa, guidêda da pêpa Gregorio VII, e còla imperiêla 'd Enrico IV che, per utgnîr al ritîr ed la scomónica fâta dal pêpa, l'é stê custrèt a umiliêres a spetêr inznucê per trî dé e trèi [[Nôt (pêrt dal giōren)|nôt]] davanti al purtòun dal castèl ed [[Matélda ed Canòsa|Matélda]], mèinter a gh' ēra 'na burâsca ed nèiva. ==Còl ch'é sucès préma dal fât== Al gvêren ed l'imperadōr Enrico IV l'é stê caraterişê dal tentatîv ed rifursêr l'avtoritê imperiêla. In realtê as tratêva ed catêr un difécil quiléberio ind l'asicurêres da 'na pêrt la fedeltê di nôbil sèinsa, da cl'êtra, pêrder l'apôg dal pêpa. Enrico l'à més in perécol tót dû i lavōr quând al decéd ed dêr la diòceşa ed [[Milân]] dvintêda lébra. Còst l'à fât e-scupiêr 'na grôsa quistiòun cun pêpa Gregorio VII, ch'l'é pasêda a la stôria cun al nòm "[[Lôta p'r al j investidûr]]". ==I fât== Quând Enrico IV int al 1702 l'à mandê al cûnt Eberardo in [[Lumbardéia]] per cumbâter i ''[[patari]]'', e numinê al cèregh Tedaldo a la diòceşa ed Milân l'à scatenê 'na rabiōşa e lònga lît cun al papêt. Gregorio VII l'à rispôst, l' 8 [[dicèmber]], cun 'na lètra dûra, in dó, tr' al jêtri côşi, al dêva la cōlpa a l'imperadōr 'd avèir magnê la parôla e 'd avèir cuntinvê a sustgnîr i cunsiliêr scumunichê, ind l'istès mumèint al gh'à mandê ânch un mesâg a vōş ch' al lasêva capîr che al pèiş di delét, che ghe srén stê inculpê, al prîvacórer al rés'c, mia sôl, 'd èser més al bând da la Cēşa mó ânca còl ed pêrder la curòuna. Enrico an 's n'é mia tôt gnân un pô e int al cuncéli ed [[Worms]] tgnû al 24 de [[znêr]] 1076 al pêpa al vîn dichiarê scadû e a vîn dmandê a i rumân ed catêren 'n êter nôv <ref>https://web.archive.org/web/20141112003454/http://www.fordham.edu/halsall/source/henry4-to-g7a.html</ref>. La reasiòun ed Gregorio la rîva al 22 ed [fervêr]] 1076, quând al dichiâra la sentèinsa de scomónica cûntra l'imperadōr, al şlîga i sódit dal giuramèint ed fedeltê e al scunsâcra l'impēr. Al fât al mânda in bèstia i prîncip tedèsch che ind l' [[otòber]] a Tribûr impònen al l'imperadōr ed fêr la pêş cun al pêpa dèint'r un ân, e, in pió, fisêr un apuntamèint per 'n' asembléia da tgnîres cun Gregorio a 'd Augusta al 2 ed [[fervêr]] ed l'ân dôp.<ref>Cluadio Rendina, ''I Papi'', p. 389</ref>Enrico, apèina l'à savû che al pêpa l'ēra drē partîr per Augusta, l'é gnû zò in Itâlia cun al só eşêrcit dirèt a [[Ròma]], mèinter Gregorio, gnû a savèir ed l' arîv 'd Enrico, as lóga al [[Castèl ed Canòsa]], a cà ed Matélda. ==A Canòsa== Int l'invêren fr' al 1076 e al 1077 Enrîco, la mêdra ed só mujēra, la cuntèsa [[Adelaide ed Susa]], a cumîncen la procesiòun ed penitèinsa a [[Canòsa]], sēgh a gh'ēra ânch al cugnê [[Amedeo II ed Savoia]] al marchèiş Azzorre 'd Este. Per trî dé e trèi nôt, dal 25 al 27 znêr 1077 Enrico l'é stê custrèt a 'd arbasêres, a spetêr, davânti al purtòun 'd ingrès dal castèl ed la cuntèsa [[Matélda ed Canòsa]], 'd èser fât pasêr e purtê davânti al pêpa: al fât l'é sucès mèinter a gh'ēra 'na burâsca ed nèiva e Enrico l'ēra inznucê ed frûnt al purtòun sarê cun la tèsta stremnêda ed sèndra, deschêlsa e vistî cun 'na tònga da frê. Sôl dōp, grâsia a la mediasiòun dal padrèin, abê ed Cluny, Ugo, e 'd la cuntèsa Matélda, l'à prû èser ricevû dal pêpa al 28 de znêr. ==Al cunseguèinsi dal fât== L'umiliasiòun ed Canòsa la gh' à 'vû un fôrt efèt morêl mó i rişultê prâtich în stê prèst ed n'êter gèner. Turnê in [[Germâgna]]. Enrico as n' acôrş che ché al gh'îva pió cunsèins, ânsi, al 15 ed [[mêrs]] a Forchheim i prîncip tedèsch a l'îven butê zò e in só pôst îven elèt só cugnê Rodolfo de Şvèsia, ch'l'è stê incuronê a [[Magonza]] da l'arsivèschev Sigifrido. Enrico l'à batû dō vôlti l'aversâri e Gregorio VIII al 17 ed mêrs 1080 a l'à scumunichê incòra cun l' acûşa 'd an vèir mia rispetê i pât ed Canòsa e 'd avèir impidî l' andamèint ed l'asembléia 'd Augusta. La lôta p'r al j invistidûri l'é andêda avânti cun la batûda 'd Rodolfo, ch' al mōr in batâlia, la nômina a Bresanòun, da pêrt di vèschev fedêl a Enrico in un cuncéli urganişê da Enrico 'stès p'r al 25 ed [[zógn]] 1080, ed 'n antipêpa int la persòuna ed Guiberto arsivèschev ed Ravèna, ch' al tōş al nòm ed Clemente III, la gnûda in Itâlia 'd Enrico e la cunquésta da pêrt dal só eşêrcit ed Ròma, cun al pêpa Gregorio VII sarê dèinter Castèl Sant'Anzél. Chiló per cuntrastêr Enrico e l'antipêpa, as fà aleê cun al normân Robero al Guiscardo, mia préma 'd avèirêgh tôt via al 28 ed zògn la scumónica ch' al gh'îva impôst sē ân préma p'r avèir ocupê al teritôri dal pêpa ed [[Benevento]] <ref>Caludio Rendina, ''I Papi'', p. 392</ref> ==Môd ed dîr== Da cól fât ed la stôria è nasû al dét "[[Andêr a Canòsa]]" ch' as dîş 'd ûn ch' al 's umélia e/o ch' l'arcgnòs 'd avèir sbaliê. ==Nôti== <references /> ==Elèinch di léber== *Claudio Rendina, ''I papi'', Ed. Newton Compton, Roma, 1990 == Êter progèt== {{interprogetto|commons=Category:Walk to Canossa}} <div class="Riferimeint GrisOrlee"> <div style="font-size:90%;"> '''Nôta''': cla pâgina ché l'é stêda inviêda cun 'na tradusiòun da '''[[:it: Umiliasiòun ed Canòsa | Umiliasiòun ed Canòsa]]''' trâta da '''[[:it:|it.wikipedia.org]]'''.<br/>Guêrda la '''[http://it.wikipedia.org{{localurl: Umiliasiòun ed Canòsa |action=history}} stôria ed la pâgina uriginêla]''' per cgnòser l'elèinch 'd j autōr. </div></div> | sel=1 }} [[Categoria:STORIA|Umiliasiòun ed Canòsa]] 10myncs0mbc5ua7dnta9qgksb0ap5fy Lucàgna 0 11230 160594 147846 2025-06-23T21:16:31Z Mirandolese 1879 160594 wikitext text/x-wiki {{Metacaixa |id=0 |color= |bt1=Miranduléś |bticona1=[[File:Mirandola-stemma.gif|16px]] |ps1= __NOTOC__ {{dialort | dial=Miranduléś}} [[File:Regione-Basilicata-Stemma.svg|140px|thumb|right|Al stéma dla regiòṅ]] [[File:Basilicata_in_Italy.svg|260px|thumb|left|La Lucàgna (in rós) a 'l intéran dl'Itàglia]] [[File:Basilicata_Matera7_tango7174.jpg|360px|thumb|right|I giaròṅ ad Matéra]] La '''Lucàgna''' (''Basilicata'' in [[Italiàn]]) l'è na regiòṅ dl'[[Itâlia|Itàglia]] dal sud ad 586.725 abitànt, cun capitàla [[Puténsa]] e cun dū pruvìsi: [[Puténsa]] (68.299 abitànt) e [[Matéra]] (61.026 abitànt). Àtar paiśèṅ impurtànt i èṅ [[Mélfi]] (17.613 abitànt), [[Pistìs]] (17.953 abitànt) e [[Pulicōr]] (16.571 abitànt). La cunfìna a nòrd e a èst cun la [[Pùglia]], a òvest cun la [[Campàgna]] e a sud cun la [[Calàbria]]. L'è bagnàda da dū mar: al [[Mar Tirēn]] a òvest e al [[Mar Jògno]] a èst. Al teritòri al gh'à dimóndi muntàgni (47%) e culìni (45%) e sōl na piàna, quéla dal ''Metapònt''. Prima 'd unìr-as a 'l [[Régn 'd Itàglia]] cal teritòri lè al fava part dal [[Régn dal dū Sicìgli]]. ==Vóś ligàdi== * [[Puténsa]] * [[Matéra]] * [[dialèt lucàṅ]] * [[dialèt dl'àrea antìga calabréś-lucàna]] == Culegamènt estéran == * {{it}} [https://www.basilicatanet.it/ Al sit ufisiàł dla regiòṅ] * {{it}} [https://www.treccani.it/enciclopedia/basilicata/ La sò paśna su 'l sit dla ''Treccani''] |sel=1 }} {{REGIONI_ITALIANE}} [[Categoria:REGIONIDITALIA]] mww42ljh71m3fmflo0lw4fkq70zp1z0 160596 160594 2025-06-23T21:19:16Z Mirandolese 1879 160596 wikitext text/x-wiki {{Metacaixa |id=0 |color= |bt1=Miranduléś |bticona1=[[File:Mirandola-stemma.gif|16px]] |ps1= __NOTOC__ {{dialort | dial=Miranduléś}} [[File:Regione-Basilicata-Stemma.svg|140px|thumb|right|Al stéma dla regiòṅ]] [[File:Basilicata_in_Italy.svg|260px|thumb|left|La Lucàgna (in rós) a 'l intéran dl'Itàglia]] [[File:Basilicata_Matera7_tango7174.jpg|360px|thumb|right|I giaròṅ ad Matéra]] La '''Lucàgna''' (''Basilicata'' in [[Italiàn]]) l'è na regiòṅ dl'[[Itâlia|Itàglia]] dal sud ad 586.725 abitànt, cun capitàla [[Puténsa]] e cun dū pruvìsi: [[Puténsa]] (68.299 abitànt) e [[Matéra]] (61.026 abitànt). Àtar paiśèṅ impurtànt i èṅ [[Mélfi]] (17.613 abitànt), [[Pistìs]] (17.953 abitànt) e [[Pulicōr]] (16.571 abitànt). La cunfìna a nòrd e a èst cun la [[Pùglia]], a òvest cun la [[Campàgna]] e a sud cun la [[Calàbria]]. L'è bagnàda da dū mar: al [[Mar Tirēn]] a òvest e al [[Mar Jògno]] a èst. Al teritòri al gh'à dimóndi muntàgni (47%) e culìni (45%) e sōl na piàna, quéla dal ''Metapònt''. Prima 'd unìr-as a 'l [[Régn 'd Itàglia]] cal teritòri lè al fava part dal [[Régn dal dū Sicìgli]]. ==Vóś ligàdi== * [[Puténsa]] * [[Matéra]] * [[dialèt lucàṅ]] * [[dialèt dl'àrea antìga calabréś-lucàna]] == Culegamènt estéran == * {{it}} [https://www.basilicatanet.it/ Al sit ufisiàł dla regiòṅ] * {{it}} [https://www.treccani.it/enciclopedia/basilicata/ La sò paśna su 'l sit dla ''Treccani''] {{REGIONI ITALIANE}} |sel=1 }} [[Categoria:REGIONIDITALIA]] grm9x80bx5159rnksniywc70jnlp1pr 3 (nùmer) 0 16293 160592 131960 2025-06-23T20:38:22Z Gloria sah 6529 160592 wikitext text/x-wiki {{Metacaixa |id=0 |color= |bt1=Carpśàn |bticona1=[[File:Carpi-Stemma.svg|16px]] |ps1= __NOTOC__ {{dialort | dial=Carpśàn}} ''(S 't î drē a serchèr minga 'l '''nùmer 3''', mo invéci 'l '''[[3|an 3]]''' dòp ch'l era nê [[Noster Sgnōr]], 't ê d'andèr [[3|chè]])''<br><br><br> Al '''3''' ('''trī''', ''tre'' in [[itagliàṅ]], ''tres'' in [[latèin]]) 'l è 'l [[nùmer]] [[nómmer naturèl|naturèl]] (<math>\mathbb N</math>) ch'a seguìs al [[2 (nùmer)|2 (dū)]] e 'l vin prìma dal [[4 (nùmer)|4 (quater)]]. In dla [[Nùmer romàṅ|numerasiòun]] di [[Ròma antìga|romàṅ antìg]] 'l era scrit '''III'''. In dla [[nùmer ordinêl|numerasiòun ordinèla]] al tōś al '''ters''' post. ==Proprietê matemàtichi== [[File:Altpoertel Doppeluhr.jpg|thumb|right|350px|'L [[arlói|arlòj]] ch'al sègna tri óri in sìm'ala [[Vècia Porta (Speyer)|Vècia Porta]] 'd [[Speyer]] in dla [[Germàgna]].]] [[File:Bremer Kluten (01).jpg|thumb|right|250px|Tri śolèti 'd [[sùcher]] [[ciocolèta|ciocolatèdi]].]] [[File:Chatlabai.jpg|thumb|right|250px|[[Poker]] ed '''trī'''.]] [[File:Dice trad.png|thumb|right|150px|Al trī in dla ghìgna 'd sóver 'd un [[dêd]].]] * Al '''3''' 'l è al secònd edla sequèinsa di [[nùmer prim]], gnènd dòp dal [[2 (nùmer)|2]] e prìma dal [[5 (nùmer)|5]]:<ref>{{en}} [https://oeis.org/A000040/b000040.txt 'N elèinc dimòndi gròs] di [[nùmer prim]] in dal sit edl’''[[OEIS]]''.</ref><br> [[2 (nùmer)|2]], [[3 (nùmer)|3]], [[5 (nùmer)|5]], [[7 (nùmer)|7]], [[11 (nùmer)|11]], [[13 (nùmer)|13]], [[17 (nùmer)|17]], [[19 (nùmer)|19]], [[23 (nùmer)|23]], [[29 (nùmer)|29]], [[31 (nùmer)|31]], [[37 (nùmer)|37]], [[41 (nùmer)|41]], [[43 (nùmer)|43]], [[47 (nùmer)|47]], [[53 (nùmer)|53]], [[59 (nùmer)|59]], [[61 (nùmer)|61]], [[67 (nùmer)|67]], [[71 (nùmer)|71]], [[73 (nùmer)|73]], [[79 (nùmer)|79]] ...<ref>{{en}} [https://oeis.org/A000040 Sequèinsa OEIS A000040] di nùmer prim in dal ''web''.</ref><br><br> * 'L è 'l prìm edla séri di [[nùmer prim ed Fermat]]:<br> :<math>3, 5, 17, 257, 65537.</math><ref>{{en}} [http://oeis.org/A019434 Sequèinsa OEIS A019434] di [[nùmer prim ed Fermat]].</ref><br><br> * 'L è 'l secònd nùmer dla séri di [[nùmer prìm ed Sophie Germain]]:<br> :<math>2, 3, 5, 11, 23, 29, 41, 53, 83, 89, 113, 131, 173, 179, 191, 233, 239, 251, \dots </math><ref>{{en}} [https://oeis.org/A005384 Sequèinsa OEIS A005384] di [[nùmer prìm ed Sophie Germain]].</ref><br><br> * 'L è 'l prìm nùmer ch'a s cata in dla séri di [[nùmer prìm ed Mersenne]], 3 = 2² − 1, in dla forma (2^p - 1):<br> :<math> 3, 7, 31, 127, 8191, 131071, 524287, 2147483647, 2305843009213693951, \dots </math><ref>{{en}} [https://oeis.org/A000668 Sequèinsa OEIS A000668] di [[nùmer prìm ed Mersenne]].</ref><br><br> * 'L è 'l secònd edla séri di [[nùmer evclidèv]]:<br> :<math>2, 3, 7, 31, 211, 2311, 30031, 510511, 9699691, 223092871, 6469693231, \dots </math><ref>{{en}} [http://oeis.org/A006862 Sequèinsa OEIS A006862] di [[nùmer evclidèv]].</ref>.<br><br> * 'L è 'l quert nùmer edla [[sucesiòun]] [[sucesiòun ed Fibonacci|ed Fibonacci]], gnènd dop dal [[2 (nùmer)|2]]. Difât i só prìm nùmer, in sequèinsa, egl'ìn:<br> :<math>1,1,2,3,5,8,13,21,34,55,89,144,233, 377, 610, 987, 1597, 2584, \dots </math><ref>{{en}} [https://oeis.org/A000045 Sequèinsa OEIS A000045] di [[sucesiòun ed Fibonacci|nùmer ed Fibonacci]].</ref><br><br> * 'L è 'l ters nùmer edla [[sucesiòun ed Lucas]], gnènd dop edl [[1 (nùmer)|1]] e prìma dal [[4 (nùmer)|4]]:<br> :<math>2, 1, 3, 4, 7, 11, 18, 29, 47, 76, 123, 199, 322, 521, 843, 1364, 2207, 3571, \dots </math><ref>{{en}} [http://oeis.org/A000032 Sequèinsa OEIS A000032] di [[sucesiòun ed Lucas|nùmer ed Lucas]].</ref><br><br> * 'L è 'l secònd elemèint edla sucesiòun di [[nùmer triangolèr]], gnend dôp edl [[1 (nùmer)|1]]:<br> :<math>1, 3, 6, 10, 15, 21, 28, 36, 45, 55, 66, 78, 91, 105, 120, 136, 153, 171, 190, \dots </math><ref>{{en}} [https://oeis.org/A000217 Sequèinsa OEIS A000217] di [[nùmer triangolèr]].</ref><br> :[[File:Triangolèr 3.PNG|65px]]<br><br> * 'L è 'l ters edla [[nùmer idònev|séri di nùmer idònev]]: :<math> 1, 2, 3, 4, 5, 6, 7, 8, 9, 10, 12, 13, 15, 16, 18, 21, 22, 24, 25, 28, 30, 33, 37, 40, \dots </math><ref>{{en}} [https://oeis.org/A000926 Sequèinsa OEIS A000926] di [[nùmer idònev]].</ref><br><br> * 'L è 'l ters nùmer edla [[sucesiòun 'd Ulam]] (1, 2): :<math> 1, 2, 3, 4, 6, 8, 11, 13, 16, 18, 26, 28, 36, 38, 47, 48, 53, 57, 62, 69, 72, 77, 82, \dots </math><ref>{{en}} [https://oeis.org/A002858 Sequèinsa OEIS A002858] di [[sucesiòun 'd Ulam|nùmer 'd Ulam]].</ref><br><br> * 'L è 'l ters nùmer da mêś a la séri 'd [[nùmer 'd Harshad|quī 'd Harshad]] in dla [[sistéma numèric decimêl|bêś 10]]: :<math> 1, 2, 3, 4, 5, 6, 7, 8, 9, 10, 12, 18, 20, 21, 24, 27, 30, 36, 40, 42, 45, 48, 50, 54, \dots </math><ref>{{en}} [https://oeis.org/A005349 Sequèinsa OEIS A005349] di [[nùmer 'd Harshad|nùm'r ed Harshad]].</ref><br><br> * 'L è 'l prìm nùmer dla séri di [[nùmer perfêt totiìnt]]:<br> :<math> 3, 9, 15, 27, 39, 81, 111, 183, 243, 255, 327, 363, 471, 729, 2187, 2199, 3063, \dots </math><ref>{{en}} [https://oeis.org/A082897 Sequèinsa OEIS A082897] di [[nùmer perfêt totiìnt]].</ref><br><br> * 'L è 'l quint nùmer edla [[nùmer 'd Wedderburn-Etherington|sucesiòun 'd Wedderburn-Etherington]], gnènd dop dal [[2 (nùmer)|2]]: :<math> 1, 1, 1, 2, 3, 6, 11, 23, 46, 98, 207, 451, 983, 2179, 4850, 10905, 24631, 56011, \dots </math><ref>{{en}} [http://oeis.org/A001190 Sequèinsa OEIS A001190] di [[nùmer 'd Wedderburn-Etherington]].</ref><br><br> * Al fà pêrt edla prìma [[terna pitagòrica]]: <math>3,4,5 .</math><br><br> * In dla [[sistéma numèric decimêl|bêś 10]], al '''3''' 'l è 'l ters nùmer dla séri di [[nùmer stretamèint mìa palìndrom]]:<br> :<math> 1, 2, 3, 4, 6, 11, 19, 47, 53, 79, 103, 137, 139, 149, 163, 167, 179, 223, 263, 269, \dots </math><ref>{{en}} [https://oeis.org/A016038 Sequèinsa OEIS A016038] di [[nùmer stretamèint mìa palìndrom]].</ref><br><br> * 'L è 'n [[nùmer palìndrom]] in dal [[sistéma numèric binàri]], che difât 'l al scrîv '''11'''. ==Al nùmer 3 in dla Giometrìa== Al [[polìgon]] ch'al gh'à '''trī''' cô in dal só perìmeter 'l è 'l '''[[triàngol]]''', sia regolèr che minga. <gallery> File:Triangle-acute.svg|La figùra piàna 'd un [[triàngol]] basta ch'a sìa. File:Golden triangle.svg|Un [[triàngol àvrev|triàngol, o gnumòun, àvrev]]. File:Triangolo-Equilatero.png|Un [[triàngol equilàter]]. File:Elements of Euclid page 004 figure 02.svg|Un [[triàngol retàngol]]. </gallery> ==Al nùmer 3 in dla chìmica== Al '''3''' 'l è 'l [[nùmer atómic|nùm'r atómic]] dal [[lìti|lìti (Li)]]. <gallery> File:Stylised atom with three Bohr model orbits and stylised nucleus.svg|Al schéma [[disègn|disgnê]] edl [[àtom]] dal [[lìti]]. </gallery> ==I simbol dal nùmer 3== ====In dla śmórfia ed [[Napol]]==== In dla [[śmòrfia]], al nùmer '''3''' al vōl dìr "la [[gat|gàta]]" (''’a jatta'' in [[napoletàṅ]], ''la gatta'' in [[itagliàṅ]]). ==Manéri 'd dìr== * {{carpś}} Al '''tri''' in dal [[2 (nùmer)|dū]] al ghe strìca, {{it}} (lett.) ''Il tre nel due non è ricompreso'', (fig.) ''Impossibile da realizzarsi''. * {{carpś}} A stem come '''tri''' in na [[scrana]], {{it}} (lett.) ''Stiamo come in tre su una seggiola'', (fig.) ''Situazione difficile''. * {{carpś}} A n'gh'è du sàinsa '''tri''', {{it}} ''Non c'è due senza tre''. * {{carpś}} Śughèr in '''tri''' col mort, {{it}} (lett.) ''Giocare in tre col morto'', (fig.) ''Agire o parlare come che un certo componente di un gruppo capisse (e invece, neanche lontanamente...)''. * {{carpś}} '''Dòunca, sì che si dòunca, tri cunchìn i fan na còunca''': 'n intercalèr intànt ch'a 's è drē a pinsèr a di lavōr, mo a gh'è anc dal calcol 'd amśùri, perchè dabòun tri scudèli cìchi i fèven na còunca più granda da dèr al magnèr da biasèr ai vidē. <br> {{CITAZIONE2|Un, du, '''tri''', quèl 'd in mèś 'l è 'n pò imbambî...|Uno, due, tre, quello in mezzo è un po' imbranato.|Na [[sirudèla|sirudlinèina]] carpśàna bèle sintìda da cal tèinp in piàsa.|DIALETTO={{it}}|LINGUA={{carpś}}}} <br> ==Vōś lighèdi== * [[nómmer|nùmer]] * [[nómmer naturèl|nùmer naturèl]] * [[nùmer intēr]] * [[nùmer prim]] * [[nùmer evclidèv]] * [[nùmer prim ed Fermat]] * [[nùmer prìm ed Sophie Germain]] * [[nùmer prìm ed Mersenne]] * [[nùmer triangolèr]] * [[nùmer idònev]] * [[sucesiòun 'd Ulam]] * [[nùmer 'd Harshad]] * [[nùmer perfêt totiìnt]] * [[nùmer 'd Wedderburn-Etherington]] * [[nùmer stretamèint mìa palìndrom‎]] ==Referèinsi== {{references}} ==Èter progèt== {{interprogetto|commons=Category:3 (number)|wikt=en:trī}} ==Colegamèint estèren== * {{it}} [http://www.treccani.it/vocabolario/ricerca/tre/ La vóś] in sìm'a 'l vocabolàri ''Treccani''. * {{it}} [http://www.etimo.it/?term=tre&find=Cerca D'indû a deśvìn al só nòm] in sìm'a ''etimo.it''. * {{en}} [http://oeis.org/A000040 La sequèinsa OEIS A000040] di [[nùmer prim]] in dal ''web''. * {{en}} [http://oeis.org/A023394 La equèinsa OEIS A023394] di fatōr prìm di [[nùmer ed Fermat]] in dla réda. * {{en}} [https://oeis.org/A005384 La sequèinsa OEIS A005384] di [[nùmer prìm ed Sophie Germain]] in dal sit edl [[OEIS]]. * {{en}} [https://oeis.org/A000668 La sequèinsa OEIS A000668] di [[nùmer prìm ed Mersenne]] in dal ''web''. * {{en}} [http://oeis.org/A006862 La sequèinsa OEIS A006862] di [[nùmer evclidèv]] in dla réda. * {{en}} [https://oeis.org/A000045 La sequèinsa OEIS A000045] di [[sucesiòun ed Fibonacci|nùmer ed Fibonacci]] in dal sit edl [[OEIS]]. * {{en}} [http://oeis.org/A000032 La sequèinsa OEIS A000032] di [[sucesiòun ed Lucas|nùmer ed Lucas]] in dal ''web''. * {{en}} [https://oeis.org/A000217 La sequèinsa OEIS A000217] di [[nùmer triangolèr]] in dla réda. * {{en}} [https://oeis.org/A000926 La sequèinsa OEIS A000926] di [[nùmer idònev]] in dal sit edl [[OEIS]]. * {{en}} [https://oeis.org/A002858 La sequèinsa OEIS A002858] di [[sucesiòun 'd Ulam|nùmer 'd Ulam]] in dal ''web''. * {{en}} [https://oeis.org/A005349 La sequèinsa OEIS A005349] di [[nùmer 'd Harshad|nùm'r ed Harshad]] in dla réda. * {{en}} [https://oeis.org/A082897 La sequèinsa OEIS A082897] di [[nùmer perfêt totiìnt]] in dal sit edl [[OEIS]]. * {{en}} [http://oeis.org/A001190 La sequèinsa OEIS A001190] di [[nùmer 'd Wedderburn-Etherington]] in dal ''web''. * {{en}} [https://oeis.org/A016038 La sequèinsa OEIS A016038] di [[nùmer stretamèint mìa palìndrom]] in dla réda. |sel=1 }} {{DEFAULTSORT:0000000003}} [[Categoria:MATEMATICA]] [[Categoria:Nùmer naturêl]] [[Categoria:Nùmer intēr]] [[Categoria:Nùmer prìm]] [[Categoria:Nùmer evclidèv]] [[Categoria:Nùmer prìm ed Fermat]] [[Categoria:Nùmer prìm ed Sophie Germain]] [[Categoria:Nùmer prìm ed Mersenne]] [[Categoria:Nùmer triangolèr]] [[Categoria:Nùmer idònev]] [[Categoria:Nùmer 'd Ulam]] [[Categoria:Nùmer 'd Harshad]] [[Categoria:Nùmer perfêt totiìnt]] [[Categoria:Nùmer 'd Wedderburn-Etherington]] [[Categoria:Nùmer stretamèint mìa palìndrom]]‎ lv4oxb8biek17oftqjij9sb1rlbkp94 160617 160592 2025-06-24T09:25:42Z Gloria sah 6529 160617 wikitext text/x-wiki {{Metacaixa |id=0 |color= |bt1=Carpśàn |bticona1=[[File:Carpi-Stemma.svg|16px]] |ps1= __NOTOC__ {{dialort | dial=Carpśàn}} ''(S 't î drē a serchèr minga 'l '''nùmer 3''', mo invéci 'l '''[[3|an 3]]''' dòp ch'l era nê [[Noster Sgnōr]], 't ê d'andèr [[3|chè]])''<br><br><br> Al '''3''' ('''trī''', ''tre'' in [[itagliàṅ]], ''tres'' in [[latèin]]) 'l è 'l [[nùmer]] [[nómmer naturèl|naturèl]] (<math>\mathbb N</math>) ch'a seguìs al [[2 (nùmer)|2 (dū)]] e 'l vin prìma dal [[4 (nùmer)|4 (quater)]]. In dla [[Nùmer romàṅ|numerasiòun]] di [[Ròma antìga|romàṅ antìg]] 'l era scrit '''III'''. In dla [[nùmer ordinêl|numerasiòun ordinèla]] al tōś al '''ters''' post. ==Proprietê matemàtichi== [[File:Altpoertel Doppeluhr.jpg|thumb|right|350px|'L [[arlói|arlòj]] ch'al sègna tri óri in sìm'ala [[Vècia Porta (Speyer)|Vècia Porta]] 'd [[Speyer]] in dla [[Germàgna]].]] [[File:Bremer Kluten (01).jpg|thumb|right|250px|Tri śolèti 'd [[sùcher]] [[ciocolèta|ciocolatèdi]].]] [[File:Chatlabai.jpg|thumb|right|250px|[[Poker]] ed '''trī'''.]] [[File:Dice trad.png|thumb|right|150px|Al trī in dla ghìgna 'd sóver 'd un [[dêd]].]] * Al '''3''' 'l è al secònd edla sequèinsa di [[nùmer prim]], gnènd dòp dal [[2 (nùmer)|2]] e prìma dal [[5 (nùmer)|5]]:<ref>{{en}} [https://oeis.org/A000040/b000040.txt 'N elèinc dimòndi gròs] di [[nùmer prim]] in dal sit edl’''[[OEIS]]''.</ref><br> [[2 (nùmer)|2]], [[3 (nùmer)|3]], [[5 (nùmer)|5]], [[7 (nùmer)|7]], [[11 (nùmer)|11]], [[13 (nùmer)|13]], [[17 (nùmer)|17]], [[19 (nùmer)|19]], [[23 (nùmer)|23]], [[29 (nùmer)|29]], [[31 (nùmer)|31]], [[37 (nùmer)|37]], [[41 (nùmer)|41]], [[43 (nùmer)|43]], [[47 (nùmer)|47]], [[53 (nùmer)|53]], [[59 (nùmer)|59]], [[61 (nùmer)|61]], [[67 (nùmer)|67]], [[71 (nùmer)|71]], [[73 (nùmer)|73]], [[79 (nùmer)|79]] ...<ref>{{en}} [https://oeis.org/A000040 Sequèinsa OEIS A000040] di nùmer prim in dal ''web''.</ref><br><br> ** 'L è 'l 1<sup>im</sup> edla séri di [[nùmer prim ed Fermat]]:<br>[[3 (nùmer)|3]], [[5 (nùmer)|5]], [[17 (nùmer)|17]], [[257 (nùmer)|257]], 65537.<ref>{{en}} [https://oeis.org/A019434 Sequèinsa OEIS A019434] di [[nùmer prim ed Fermat]].</ref><br><br> ** Al fà pèrt edla séri di [[nùmer prim ed Sophie Germain]], al 2<sup>nd</sup> edla só séri:<ref>{{en}} [https://oeis.org/A005384/b005384.txt 'N elèinc dimòndi gròs] di [[nùmer prim ed Sophie Germain]] in dal sit edl’''OEIS''.</ref><br>[[2 (nùmer)|2]], [[3 (nùmer)|3]], [[5 (nùmer)|5]], [[11 (nùmer)|11]], [[23 (nùmer)|23]], [[29 (nùmer)|29]], [[41 (nùmer)|41]], [[53 (nùmer)|53]], [[83 (nùmer)|83]], [[89 (nùmer)|89]], [[113 (nùmer)|113]], [[131 (nùmer)|131]], [[173 (nùmer)|173]], [[179 (nùmer)|179]], [[191 (nùmer)|191]], [[233 (nùmer)|233]], [[239 (nùmer)|239]], [[251 (nùmer)|251]], [[281 (nùmer)|281]] ...<ref>{{en}} [https://oeis.org/A005384 Sequèinsa OEIS A005384] di nùmer prim ed Sophie Germain in dal ''web''.</ref><br>che difàt: <math> 2\cdot3 + 1 = 7 </math> ch'l è incòr un [[nùmer prim]]. *** al 2<sup>nd</sup> ed chi [[nùmer prim ed Sophie Germain|prìm ed Sophie Germain]] indû la sòma dal só [[ciffra|ciffri]] l'armàgn incòr<br>un [[nùmer prim ed Sophie Germain]]:<ref>{{en}} [https://oeis.org/A118504/list 'N elèinc dimòndi gròs] ed chi [[nùmer prim ed Sophie Germain|prìm ed Sophie Germain]] indû la sòma dal só [[ciffra|ciffri]] l'armàgn incòr un [[nùmer prim ed Sophie Germain]], in dal sit edl’''OEIS''.</ref> [[2 (nùmer)|2]], [[3 (nùmer)|3]], [[5 (nùmer)|5]], [[11 (nùmer)|11]], [[23 (nùmer)|23]], [[29 (nùmer)|29]], [[41 (nùmer)|41]], [[83 (nùmer)|83]], [[113 (nùmer)|113]], [[131 (nùmer)|131]] ...<ref>{{en}} [https://oeis.org/A118504 Sequèinsa OEIS A118504] ed chi prìm ed Sophie Germain indû la sòma dal só ciffri l'armàgn incòr un nùmer prim ed Sophie Germain.</ref><br>che difàt: <math> 3 = 3 </math> 'l è sèinper lò 'l [[nùmer prim ed Sophie Germain]].<br><br> * 'L è 'l prìm nùmer ch'a s cata in dla séri di [[nùmer prìm ed Mersenne]], 3 = 2² − 1, in dla forma (2^p - 1):<br> :<math> 3, 7, 31, 127, 8191, 131071, 524287, 2147483647, 2305843009213693951, \dots </math><ref>{{en}} [https://oeis.org/A000668 Sequèinsa OEIS A000668] di [[nùmer prìm ed Mersenne]].</ref><br><br> * 'L è 'l secònd edla séri di [[nùmer evclidèv]]:<br> :<math>2, 3, 7, 31, 211, 2311, 30031, 510511, 9699691, 223092871, 6469693231, \dots </math><ref>{{en}} [http://oeis.org/A006862 Sequèinsa OEIS A006862] di [[nùmer evclidèv]].</ref>.<br><br> * 'L è 'l quert nùmer edla [[sucesiòun]] [[sucesiòun ed Fibonacci|ed Fibonacci]], gnènd dop dal [[2 (nùmer)|2]]. Difât i só prìm nùmer, in sequèinsa, egl'ìn:<br> :<math>1,1,2,3,5,8,13,21,34,55,89,144,233, 377, 610, 987, 1597, 2584, \dots </math><ref>{{en}} [https://oeis.org/A000045 Sequèinsa OEIS A000045] di [[sucesiòun ed Fibonacci|nùmer ed Fibonacci]].</ref><br><br> * 'L è 'l ters nùmer edla [[sucesiòun ed Lucas]], gnènd dop edl [[1 (nùmer)|1]] e prìma dal [[4 (nùmer)|4]]:<br> :<math>2, 1, 3, 4, 7, 11, 18, 29, 47, 76, 123, 199, 322, 521, 843, 1364, 2207, 3571, \dots </math><ref>{{en}} [http://oeis.org/A000032 Sequèinsa OEIS A000032] di [[sucesiòun ed Lucas|nùmer ed Lucas]].</ref><br><br> * 'L è 'l secònd elemèint edla sucesiòun di [[nùmer triangolèr]], gnend dôp edl [[1 (nùmer)|1]]:<br> :<math>1, 3, 6, 10, 15, 21, 28, 36, 45, 55, 66, 78, 91, 105, 120, 136, 153, 171, 190, \dots </math><ref>{{en}} [https://oeis.org/A000217 Sequèinsa OEIS A000217] di [[nùmer triangolèr]].</ref><br> :[[File:Triangolèr 3.PNG|65px]]<br><br> * 'L è 'l ters edla [[nùmer idònev|séri di nùmer idònev]]: :<math> 1, 2, 3, 4, 5, 6, 7, 8, 9, 10, 12, 13, 15, 16, 18, 21, 22, 24, 25, 28, 30, 33, 37, 40, \dots </math><ref>{{en}} [https://oeis.org/A000926 Sequèinsa OEIS A000926] di [[nùmer idònev]].</ref><br><br> * 'L è 'l ters nùmer edla [[sucesiòun 'd Ulam]] (1, 2): :<math> 1, 2, 3, 4, 6, 8, 11, 13, 16, 18, 26, 28, 36, 38, 47, 48, 53, 57, 62, 69, 72, 77, 82, \dots </math><ref>{{en}} [https://oeis.org/A002858 Sequèinsa OEIS A002858] di [[sucesiòun 'd Ulam|nùmer 'd Ulam]].</ref><br><br> * 'L è 'l ters nùmer da mêś a la séri 'd [[nùmer 'd Harshad|quī 'd Harshad]] in dla [[sistéma numèric decimêl|bêś 10]]: :<math> 1, 2, 3, 4, 5, 6, 7, 8, 9, 10, 12, 18, 20, 21, 24, 27, 30, 36, 40, 42, 45, 48, 50, 54, \dots </math><ref>{{en}} [https://oeis.org/A005349 Sequèinsa OEIS A005349] di [[nùmer 'd Harshad|nùm'r ed Harshad]].</ref><br><br> * 'L è 'l prìm nùmer dla séri di [[nùmer perfêt totiìnt]]:<br> :<math> 3, 9, 15, 27, 39, 81, 111, 183, 243, 255, 327, 363, 471, 729, 2187, 2199, 3063, \dots </math><ref>{{en}} [https://oeis.org/A082897 Sequèinsa OEIS A082897] di [[nùmer perfêt totiìnt]].</ref><br><br> * 'L è 'l quint nùmer edla [[nùmer 'd Wedderburn-Etherington|sucesiòun 'd Wedderburn-Etherington]], gnènd dop dal [[2 (nùmer)|2]]: :<math> 1, 1, 1, 2, 3, 6, 11, 23, 46, 98, 207, 451, 983, 2179, 4850, 10905, 24631, 56011, \dots </math><ref>{{en}} [http://oeis.org/A001190 Sequèinsa OEIS A001190] di [[nùmer 'd Wedderburn-Etherington]].</ref><br><br> * Al fà pêrt edla prìma [[terna pitagòrica]]: <math>3,4,5 .</math><br><br> * In dla [[sistéma numèric decimêl|bêś 10]], al '''3''' 'l è 'l ters nùmer dla séri di [[nùmer stretamèint mìa palìndrom]]:<br> :<math> 1, 2, 3, 4, 6, 11, 19, 47, 53, 79, 103, 137, 139, 149, 163, 167, 179, 223, 263, 269, \dots </math><ref>{{en}} [https://oeis.org/A016038 Sequèinsa OEIS A016038] di [[nùmer stretamèint mìa palìndrom]].</ref><br><br> * 'L è 'n [[nùmer palìndrom]] in dal [[sistéma numèric binàri]], che difât 'l al scrîv '''11'''. ==Al nùmer 3 in dla Giometrìa== Al [[polìgon]] ch'al gh'à '''trī''' cô in dal só perìmeter 'l è 'l '''[[triàngol]]''', sia regolèr che minga. <gallery> File:Triangle-acute.svg|La figùra piàna 'd un [[triàngol]] basta ch'a sìa. File:Golden triangle.svg|Un [[triàngol àvrev|triàngol, o gnumòun, àvrev]]. File:Triangolo-Equilatero.png|Un [[triàngol equilàter]]. File:Elements of Euclid page 004 figure 02.svg|Un [[triàngol retàngol]]. </gallery> ==Al nùmer 3 in dla chìmica== Al '''3''' 'l è 'l [[nùmer atómic|nùm'r atómic]] dal [[lìti|lìti (Li)]]. <gallery> File:Stylised atom with three Bohr model orbits and stylised nucleus.svg|Al schéma [[disègn|disgnê]] edl [[àtom]] dal [[lìti]]. </gallery> ==I simbol dal nùmer 3== ====In dla śmórfia ed [[Napol]]==== In dla [[śmòrfia]], al nùmer '''3''' al vōl dìr "la [[gat|gàta]]" (''’a jatta'' in [[napoletàṅ]], ''la gatta'' in [[itagliàṅ]]). ==Manéri 'd dìr== * {{carpś}} Al '''tri''' in dal [[2 (nùmer)|dū]] al ghe strìca, {{it}} (lett.) ''Il tre nel due non è ricompreso'', (fig.) ''Impossibile da realizzarsi''. * {{carpś}} A stem come '''tri''' in na [[scrana]], {{it}} (lett.) ''Stiamo come in tre su una seggiola'', (fig.) ''Situazione difficile''. * {{carpś}} A n'gh'è du sàinsa '''tri''', {{it}} ''Non c'è due senza tre''. * {{carpś}} Śughèr in '''tri''' col mort, {{it}} (lett.) ''Giocare in tre col morto'', (fig.) ''Agire o parlare come che un certo componente di un gruppo capisse (e invece, neanche lontanamente...)''. * {{carpś}} '''Dòunca, sì che si dòunca, tri cunchìn i fan na còunca''': 'n intercalèr intànt ch'a 's è drē a pinsèr a di lavōr, mo a gh'è anc dal calcol 'd amśùri, perchè dabòun tri scudèli cìchi i fèven na còunca più granda da dèr al magnèr da biasèr ai vidē. <br> {{CITAZIONE2|Un, du, '''tri''', quèl 'd in mèś 'l è 'n pò imbambî...|Uno, due, tre, quello in mezzo è un po' imbranato.|Na [[sirudèla|sirudlinèina]] carpśàna bèle sintìda da cal tèinp in piàsa.|DIALETTO={{it}}|LINGUA={{carpś}}}} <br> ==Vōś lighèdi== * [[nómmer|nùmer]] * [[nómmer naturèl|nùmer naturèl]] * [[nùmer intēr]] * [[nùmer prim]] * [[nùmer evclidèv]] * [[nùmer prim ed Fermat]] * [[nùmer prìm ed Sophie Germain]] * [[nùmer prìm ed Mersenne]] * [[nùmer triangolèr]] * [[nùmer idònev]] * [[sucesiòun 'd Ulam]] * [[nùmer 'd Harshad]] * [[nùmer perfêt totiìnt]] * [[nùmer 'd Wedderburn-Etherington]] * [[nùmer stretamèint mìa palìndrom‎]] ==Referèinsi== {{references}} ==Èter progèt== {{interprogetto|commons=Category:3 (number)|wikt=en:trī}} ==Colegamèint estèren== * {{it}} [http://www.treccani.it/vocabolario/ricerca/tre/ La vóś] in sìm'a 'l vocabolàri ''Treccani''. * {{it}} [http://www.etimo.it/?term=tre&find=Cerca D'indû a deśvìn al só nòm] in sìm'a ''etimo.it''. * {{en}} [http://oeis.org/A000040 La sequèinsa OEIS A000040] di [[nùmer prim]] in dal ''web''. * {{en}} [http://oeis.org/A023394 La equèinsa OEIS A023394] di fatōr prìm di [[nùmer ed Fermat]] in dla réda. * {{en}} [https://oeis.org/A005384 La sequèinsa OEIS A005384] di [[nùmer prìm ed Sophie Germain]] in dal sit edl [[OEIS]]. * {{en}} [https://oeis.org/A000668 La sequèinsa OEIS A000668] di [[nùmer prìm ed Mersenne]] in dal ''web''. * {{en}} [http://oeis.org/A006862 La sequèinsa OEIS A006862] di [[nùmer evclidèv]] in dla réda. * {{en}} [https://oeis.org/A000045 La sequèinsa OEIS A000045] di [[sucesiòun ed Fibonacci|nùmer ed Fibonacci]] in dal sit edl [[OEIS]]. * {{en}} [http://oeis.org/A000032 La sequèinsa OEIS A000032] di [[sucesiòun ed Lucas|nùmer ed Lucas]] in dal ''web''. * {{en}} [https://oeis.org/A000217 La sequèinsa OEIS A000217] di [[nùmer triangolèr]] in dla réda. * {{en}} [https://oeis.org/A000926 La sequèinsa OEIS A000926] di [[nùmer idònev]] in dal sit edl [[OEIS]]. * {{en}} [https://oeis.org/A002858 La sequèinsa OEIS A002858] di [[sucesiòun 'd Ulam|nùmer 'd Ulam]] in dal ''web''. * {{en}} [https://oeis.org/A005349 La sequèinsa OEIS A005349] di [[nùmer 'd Harshad|nùm'r ed Harshad]] in dla réda. * {{en}} [https://oeis.org/A082897 La sequèinsa OEIS A082897] di [[nùmer perfêt totiìnt]] in dal sit edl [[OEIS]]. * {{en}} [http://oeis.org/A001190 La sequèinsa OEIS A001190] di [[nùmer 'd Wedderburn-Etherington]] in dal ''web''. * {{en}} [https://oeis.org/A016038 La sequèinsa OEIS A016038] di [[nùmer stretamèint mìa palìndrom]] in dla réda. |sel=1 }} {{DEFAULTSORT:0000000003}} [[Categoria:MATEMATICA]] [[Categoria:Nùmer naturêl]] [[Categoria:Nùmer intēr]] [[Categoria:Nùmer prìm]] [[Categoria:Nùmer evclidèv]] [[Categoria:Nùmer prìm ed Fermat]] [[Categoria:Nùmer prìm ed Sophie Germain]] [[Categoria:Nùmer prìm ed Mersenne]] [[Categoria:Nùmer triangolèr]] [[Categoria:Nùmer idònev]] [[Categoria:Nùmer 'd Ulam]] [[Categoria:Nùmer 'd Harshad]] [[Categoria:Nùmer perfêt totiìnt]] [[Categoria:Nùmer 'd Wedderburn-Etherington]] [[Categoria:Nùmer stretamèint mìa palìndrom]]‎ 512yxdwmdanhb5kb2q8ntg507hiig16 160618 160617 2025-06-24T09:42:14Z Gloria sah 6529 160618 wikitext text/x-wiki {{Metacaixa |id=0 |color= |bt1=Carpśàn |bticona1=[[File:Carpi-Stemma.svg|16px]] |ps1= __NOTOC__ {{dialort | dial=Carpśàn}} ''(S 't î drē a serchèr minga 'l '''nùmer 3''', mo invéci 'l '''[[3|an 3]]''' dòp ch'l era nê [[Noster Sgnōr]], 't ê d'andèr [[3|chè]])''<br><br><br> Al '''3''' ('''trī''', ''tre'' in [[itagliàṅ]], ''tres'' in [[latèin]]) 'l è 'l [[nùmer]] [[nómmer naturèl|naturèl]] (<math>\mathbb N</math>) ch'a seguìs al [[2 (nùmer)|2 (dū)]] e 'l vin prìma dal [[4 (nùmer)|4 (quater)]]. In dla [[Nùmer romàṅ|numerasiòun]] di [[Ròma antìga|romàṅ antìg]] 'l era scrit '''III'''. In dla [[nùmer ordinêl|numerasiòun ordinèla]] al tōś al '''ters''' post. ==Proprietê [[matemàtica|matemàtichi]]== * 'L è 'n [[nùmer despèra]].<br><br> [[File:Altpoertel Doppeluhr.jpg|thumb|right|350px|'L [[arlói|arlòj]] ch'al sègna tri óri in sìm'ala [[Vècia Porta (Speyer)|Vècia Porta]] 'd [[Speyer]] in dla [[Germàgna]].]] [[File:Bremer Kluten (01).jpg|thumb|right|250px|Tri śolèti 'd [[sùcher]] [[ciocolèta|ciocolatèdi]].]] [[File:Chatlabai.jpg|thumb|right|250px|[[Poker]] ed '''trī'''.]] [[File:Dice trad.png|thumb|right|150px|Al trī in dla ghìgna 'd sóver 'd un [[dêd]].]] * Al '''3''' 'l è 'l 2<sup>nd</sup> edla sequèinsa di [[nùmer prim]], gnènd dòp dal [[2 (nùmer)|2]] e prìma dal [[5 (nùmer)|5]]:<ref>{{en}} [https://oeis.org/A000040/b000040.txt 'N elèinc dimòndi gròs] di [[nùmer prim]] in dal sit edl’''[[OEIS]]''.</ref><br> [[2 (nùmer)|2]], [[3 (nùmer)|3]], [[5 (nùmer)|5]], [[7 (nùmer)|7]], [[11 (nùmer)|11]], [[13 (nùmer)|13]], [[17 (nùmer)|17]], [[19 (nùmer)|19]], [[23 (nùmer)|23]], [[29 (nùmer)|29]], [[31 (nùmer)|31]], [[37 (nùmer)|37]], [[41 (nùmer)|41]], [[43 (nùmer)|43]], [[47 (nùmer)|47]], [[53 (nùmer)|53]], [[59 (nùmer)|59]], [[61 (nùmer)|61]], [[67 (nùmer)|67]], [[71 (nùmer)|71]], [[73 (nùmer)|73]], [[79 (nùmer)|79]] ...<ref>{{en}} [https://oeis.org/A000040 Sequèinsa OEIS A000040] di nùmer prim in dal ''web''.</ref><br><br> ** Al fà pèrt edla séri di [[nùmer prim ed Sophie Germain]], al 2<sup>nd</sup> edla só séri:<ref>{{en}} [https://oeis.org/A005384/b005384.txt 'N elèinc dimòndi gròs] di [[nùmer prim ed Sophie Germain]] in dal sit edl’''OEIS''.</ref><br>[[2 (nùmer)|2]], [[3 (nùmer)|3]], [[5 (nùmer)|5]], [[11 (nùmer)|11]], [[23 (nùmer)|23]], [[29 (nùmer)|29]], [[41 (nùmer)|41]], [[53 (nùmer)|53]], [[83 (nùmer)|83]], [[89 (nùmer)|89]], [[113 (nùmer)|113]], [[131 (nùmer)|131]], [[173 (nùmer)|173]], [[179 (nùmer)|179]], [[191 (nùmer)|191]], [[233 (nùmer)|233]], [[239 (nùmer)|239]], [[251 (nùmer)|251]], [[281 (nùmer)|281]] ...<ref>{{en}} [https://oeis.org/A005384 Sequèinsa OEIS A005384] di nùmer prim ed Sophie Germain in dal ''web''.</ref><br>che difàt: <math> 2\cdot3 + 1 = 7 </math> ch'l è incòr un [[nùmer prim]]. *** al 2<sup>nd</sup> ed chi [[nùmer prim ed Sophie Germain|prìm ed Sophie Germain]] indû la sòma dal só [[ciffra|ciffri]] l'armàgn incòr<br>un [[nùmer prim ed Sophie Germain]]:<ref>{{en}} [https://oeis.org/A118504/list 'N elèinc dimòndi gròs] ed chi [[nùmer prim ed Sophie Germain|prìm ed Sophie Germain]] indû la sòma dal só [[ciffra|ciffri]] l'armàgn incòr un [[nùmer prim ed Sophie Germain]], in dal sit edl’''OEIS''.</ref> [[2 (nùmer)|2]], [[3 (nùmer)|3]], [[5 (nùmer)|5]], [[11 (nùmer)|11]], [[23 (nùmer)|23]], [[29 (nùmer)|29]], [[41 (nùmer)|41]], [[83 (nùmer)|83]], [[113 (nùmer)|113]], [[131 (nùmer)|131]] ...<ref>{{en}} [https://oeis.org/A118504 Sequèinsa OEIS A118504] ed chi prìm ed Sophie Germain indû la sòma dal só ciffri l'armàgn incòr un nùmer prim ed Sophie Germain.</ref><br>che difàt: <math> 3 = 3 </math> 'l è sèinper lò 'l [[nùmer prim ed Sophie Germain]].<br><br> ** 'L è 'l 2<sup>nd</sup> edla sequèinsa di [[nùmer prim aditìv]], gnend dòp dal [[2 (nùmer)|2]] e prìma dal [[5 (nùmer)|5]]:<ref>{{en}} [https://oeis.org/A046704/b046704.txt 'N elèinc dimòndi gròs] di [[nùmer prim aditìv]] in dal sit edl’''OEIS''.</ref><br>[[2 (nùmer)|2]], [[3 (nùmer)|3]], [[5 (nùmer)|5]], [[7 (nùmer)|7]], [[11 (nùmer)|11]], [[23 (nùmer)|23]], [[29 (nùmer)|29]], [[41 (nùmer)|41]], [[43 (nùmer)|43]], [[47 (nùmer)|47]], [[61 (nùmer)|61]], [[67 (nùmer)|67]], [[83 (nùmer)|83]], [[89 (nùmer)|89]], [[101 (nùmer)|101]], [[113 (nùmer)|113]], [[131 (nùmer)|131]], [[137 (nùmer)|137]], [[139 (nùmer)|139]], [[151 (nùmer)|151]], [[157 (nùmer)|157]] ...<ref>{{en}} [https://oeis.org/A046704 Sequèinsa OEIS A046704] di nùmer prim aditìv in dal ''web''.</ref><br>che difàt la [[sòma]] dal só [[ciffra|ciffri]] <math> 2 + 3 = 5 </math> l'è incòra un [[nùmer prim]].<br><br> ** 'L è 'l 1<sup>im</sup> edla séri di [[nùmer prim ed Fermat]]:<br>[[3 (nùmer)|3]], [[5 (nùmer)|5]], [[17 (nùmer)|17]], [[257 (nùmer)|257]], 65537.<ref>{{en}} [https://oeis.org/A019434 Sequèinsa OEIS A019434] di [[nùmer prim ed Fermat]].</ref><br><br> ** 'L è 'l 1<sup>im</sup> edla séri di [[nùmer prim regolèr]], gnend prìma dal [[5 (nùmer)|5]]:<ref>{{en}} [https://oeis.org/A007703/b007703.txt 'N elèinc dimòndi gròs] di [[nùmer prim regolèr]] in dal sit edl’''OEIS''.</ref><br>[[3 (nùmer)|3]], [[5 (nùmer)|5]], [[7 (nùmer)|7]], [[11 (nùmer)|11]], [[13 (nùmer)|13]], [[17 (nùmer)|17]], [[19 (nùmer)|19]], [[23 (nùmer)|23]], [[29 (nùmer)|29]], [[31 (nùmer)|31]], [[41 (nùmer)|41]], [[43 (nùmer)|43]], [[47 (nùmer)|47]], [[53 (nùmer)|53]], [[61 (nùmer)|61]], [[71 (nùmer)|71]], [[73 (nùmer)|73]], [[79 (nùmer)|79]], [[83 (nùmer)|83]], [[89 (nùmer)|89]], [[97 (nùmer)|97]], [[107 (nùmer)|107]] ...<ref>{{en}} [https://oeis.org/A007703 Sequèinsa OEIS A007703] di nùmer prim regolèr in dla réda.</ref><br><br> ** Al cumparìs in dla sequèinsa di [[nùmer prim ed Fortune]] tulèndegh al 1<sup>im</sup> post:<ref>{{en}} [https://oeis.org/A005235/b005235.txt 'N elèinc dimòndi gròs] di [[nùmer prim ed Fortune]] in dal sit edl’''OEIS''.</ref><br>[[3 (nùmer)|3]], [[5 (nùmer)|5]], [[7 (nùmer)|7]], [[13 (nùmer)|13]], [[23 (nùmer)|23]], [[17 (nùmer)|17]], [[19 (nùmer)|19]], [[23 (nùmer)|23]], [[37 (nùmer)|37]], [[61 (nùmer)|61]], [[67 (nùmer)|67]], [[61 (nùmer)|61]], [[71 (nùmer)|71]], [[47 (nùmer)|47]], [[107 (nùmer)|107]], [[59 (nùmer)|59]], [[61 (nùmer)|61]], [[109 (nùmer)|109]], [[89 (nùmer)|89]], [[103 (nùmer)|103]], [[59 (nùmer)|59]], [[61 (nùmer)|61]] ...<ref>{{en}} [https://oeis.org/A005235 Sequèinsa OEIS A005235] di nùmer prim ed Fortune in dla réda.</ref><br><br> ** 'L è 'l 1<sup>im</sup> di [[nùmer prìm ed Mersenne]], gnend prìma dal [[7 (nùmer)|7]]:<ref>{{en}} [https://oeis.org/A000668/list Dimòndi nùmer prim ed Mersenne] in dal sit edl’''OEIS''.</ref><br>[[3 (nùmer)|3]], [[7 (nùmer)|7]], [[31 (nùmer)|31]], [[127 (nùmer)|127]], [[8191 (nùmer)|8191]], 131071, 524287, 2147483647, 2305843009213693951 ...<ref>{{en}} [https://oeis.org/A000668 Sequèinsa OEIS A000668] di [[nùmer prìm ed Mersenne]] in dal ''web''.</ref><br><br> * 'L è 'l secònd edla séri di [[nùmer evclidèv]]:<br> :<math>2, 3, 7, 31, 211, 2311, 30031, 510511, 9699691, 223092871, 6469693231, \dots </math><ref>{{en}} [http://oeis.org/A006862 Sequèinsa OEIS A006862] di [[nùmer evclidèv]].</ref>.<br><br> * 'L è 'l quert nùmer edla [[sucesiòun]] [[sucesiòun ed Fibonacci|ed Fibonacci]], gnènd dop dal [[2 (nùmer)|2]]. Difât i só prìm nùmer, in sequèinsa, egl'ìn:<br> :<math>1,1,2,3,5,8,13,21,34,55,89,144,233, 377, 610, 987, 1597, 2584, \dots </math><ref>{{en}} [https://oeis.org/A000045 Sequèinsa OEIS A000045] di [[sucesiòun ed Fibonacci|nùmer ed Fibonacci]].</ref><br><br> * 'L è 'l ters nùmer edla [[sucesiòun ed Lucas]], gnènd dop edl [[1 (nùmer)|1]] e prìma dal [[4 (nùmer)|4]]:<br> :<math>2, 1, 3, 4, 7, 11, 18, 29, 47, 76, 123, 199, 322, 521, 843, 1364, 2207, 3571, \dots </math><ref>{{en}} [http://oeis.org/A000032 Sequèinsa OEIS A000032] di [[sucesiòun ed Lucas|nùmer ed Lucas]].</ref><br><br> * 'L è 'l secònd elemèint edla sucesiòun di [[nùmer triangolèr]], gnend dôp edl [[1 (nùmer)|1]]:<br> :<math>1, 3, 6, 10, 15, 21, 28, 36, 45, 55, 66, 78, 91, 105, 120, 136, 153, 171, 190, \dots </math><ref>{{en}} [https://oeis.org/A000217 Sequèinsa OEIS A000217] di [[nùmer triangolèr]].</ref><br> :[[File:Triangolèr 3.PNG|65px]]<br><br> * 'L è 'l ters edla [[nùmer idònev|séri di nùmer idònev]]: :<math> 1, 2, 3, 4, 5, 6, 7, 8, 9, 10, 12, 13, 15, 16, 18, 21, 22, 24, 25, 28, 30, 33, 37, 40, \dots </math><ref>{{en}} [https://oeis.org/A000926 Sequèinsa OEIS A000926] di [[nùmer idònev]].</ref><br><br> * 'L è 'l ters nùmer edla [[sucesiòun 'd Ulam]] (1, 2): :<math> 1, 2, 3, 4, 6, 8, 11, 13, 16, 18, 26, 28, 36, 38, 47, 48, 53, 57, 62, 69, 72, 77, 82, \dots </math><ref>{{en}} [https://oeis.org/A002858 Sequèinsa OEIS A002858] di [[sucesiòun 'd Ulam|nùmer 'd Ulam]].</ref><br><br> * 'L è 'l ters nùmer da mêś a la séri 'd [[nùmer 'd Harshad|quī 'd Harshad]] in dla [[sistéma numèric decimêl|bêś 10]]: :<math> 1, 2, 3, 4, 5, 6, 7, 8, 9, 10, 12, 18, 20, 21, 24, 27, 30, 36, 40, 42, 45, 48, 50, 54, \dots </math><ref>{{en}} [https://oeis.org/A005349 Sequèinsa OEIS A005349] di [[nùmer 'd Harshad|nùm'r ed Harshad]].</ref><br><br> * 'L è 'l prìm nùmer dla séri di [[nùmer perfêt totiìnt]]:<br> :<math> 3, 9, 15, 27, 39, 81, 111, 183, 243, 255, 327, 363, 471, 729, 2187, 2199, 3063, \dots </math><ref>{{en}} [https://oeis.org/A082897 Sequèinsa OEIS A082897] di [[nùmer perfêt totiìnt]].</ref><br><br> * 'L è 'l quint nùmer edla [[nùmer 'd Wedderburn-Etherington|sucesiòun 'd Wedderburn-Etherington]], gnènd dop dal [[2 (nùmer)|2]]: :<math> 1, 1, 1, 2, 3, 6, 11, 23, 46, 98, 207, 451, 983, 2179, 4850, 10905, 24631, 56011, \dots </math><ref>{{en}} [http://oeis.org/A001190 Sequèinsa OEIS A001190] di [[nùmer 'd Wedderburn-Etherington]].</ref><br><br> * Al fà pêrt edla prìma [[terna pitagòrica]]: <math>3,4,5 .</math><br><br> * In dla [[sistéma numèric decimêl|bêś 10]], al '''3''' 'l è 'l ters nùmer dla séri di [[nùmer stretamèint mìa palìndrom]]:<br> :<math> 1, 2, 3, 4, 6, 11, 19, 47, 53, 79, 103, 137, 139, 149, 163, 167, 179, 223, 263, 269, \dots </math><ref>{{en}} [https://oeis.org/A016038 Sequèinsa OEIS A016038] di [[nùmer stretamèint mìa palìndrom]].</ref><br><br> * 'L è 'n [[nùmer palìndrom]] in dal [[sistéma numèric binàri]], che difât 'l al scrîv '''11'''. ==Al nùmer 3 in dla Giometrìa== Al [[polìgon]] ch'al gh'à '''trī''' cô in dal só perìmeter 'l è 'l '''[[triàngol]]''', sia regolèr che minga. <gallery> File:Triangle-acute.svg|La figùra piàna 'd un [[triàngol]] basta ch'a sìa. File:Golden triangle.svg|Un [[triàngol àvrev|triàngol, o gnumòun, àvrev]]. File:Triangolo-Equilatero.png|Un [[triàngol equilàter]]. File:Elements of Euclid page 004 figure 02.svg|Un [[triàngol retàngol]]. </gallery> ==Al nùmer 3 in dla chìmica== Al '''3''' 'l è 'l [[nùmer atómic|nùm'r atómic]] dal [[lìti|lìti (Li)]]. <gallery> File:Stylised atom with three Bohr model orbits and stylised nucleus.svg|Al schéma [[disègn|disgnê]] edl [[àtom]] dal [[lìti]]. </gallery> ==I simbol dal nùmer 3== ====In dla śmórfia ed [[Napol]]==== In dla [[śmòrfia]], al nùmer '''3''' al vōl dìr "la [[gat|gàta]]" (''’a jatta'' in [[napoletàṅ]], ''la gatta'' in [[itagliàṅ]]). ==Manéri 'd dìr== * {{carpś}} Al '''tri''' in dal [[2 (nùmer)|dū]] al ghe strìca, {{it}} (lett.) ''Il tre nel due non è ricompreso'', (fig.) ''Impossibile da realizzarsi''. * {{carpś}} A stem come '''tri''' in na [[scrana]], {{it}} (lett.) ''Stiamo come in tre su una seggiola'', (fig.) ''Situazione difficile''. * {{carpś}} A n'gh'è du sàinsa '''tri''', {{it}} ''Non c'è due senza tre''. * {{carpś}} Śughèr in '''tri''' col mort, {{it}} (lett.) ''Giocare in tre col morto'', (fig.) ''Agire o parlare come che un certo componente di un gruppo capisse (e invece, neanche lontanamente...)''. * {{carpś}} '''Dòunca, sì che si dòunca, tri cunchìn i fan na còunca''': 'n intercalèr intànt ch'a 's è drē a pinsèr a di lavōr, mo a gh'è anc dal calcol 'd amśùri, perchè dabòun tri scudèli cìchi i fèven na còunca più granda da dèr al magnèr da biasèr ai vidē. <br> {{CITAZIONE2|Un, du, '''tri''', quèl 'd in mèś 'l è 'n pò imbambî...|Uno, due, tre, quello in mezzo è un po' imbranato.|Na [[sirudèla|sirudlinèina]] carpśàna bèle sintìda da cal tèinp in piàsa.|DIALETTO={{it}}|LINGUA={{carpś}}}} <br> ==Vōś lighèdi== * [[nómmer|nùmer]] * [[nómmer naturèl|nùmer naturèl]] * [[nùmer intēr]] * [[nùmer prim]] * [[nùmer evclidèv]] * [[nùmer prim ed Fermat]] * [[nùmer prìm ed Sophie Germain]] * [[nùmer prìm ed Mersenne]] * [[nùmer triangolèr]] * [[nùmer idònev]] * [[sucesiòun 'd Ulam]] * [[nùmer 'd Harshad]] * [[nùmer perfêt totiìnt]] * [[nùmer 'd Wedderburn-Etherington]] * [[nùmer stretamèint mìa palìndrom‎]] ==Referèinsi== {{references}} ==Èter progèt== {{interprogetto|commons=Category:3 (number)|wikt=en:trī}} ==Colegamèint estèren== * {{it}} [http://www.treccani.it/vocabolario/ricerca/tre/ La vóś] in sìm'a 'l vocabolàri ''Treccani''. * {{it}} [http://www.etimo.it/?term=tre&find=Cerca D'indû a deśvìn al só nòm] in sìm'a ''etimo.it''. * {{en}} [http://oeis.org/A000040 La sequèinsa OEIS A000040] di [[nùmer prim]] in dal ''web''. * {{en}} [http://oeis.org/A023394 La equèinsa OEIS A023394] di fatōr prìm di [[nùmer ed Fermat]] in dla réda. * {{en}} [https://oeis.org/A005384 La sequèinsa OEIS A005384] di [[nùmer prìm ed Sophie Germain]] in dal sit edl [[OEIS]]. * {{en}} [https://oeis.org/A000668 La sequèinsa OEIS A000668] di [[nùmer prìm ed Mersenne]] in dal ''web''. * {{en}} [http://oeis.org/A006862 La sequèinsa OEIS A006862] di [[nùmer evclidèv]] in dla réda. * {{en}} [https://oeis.org/A000045 La sequèinsa OEIS A000045] di [[sucesiòun ed Fibonacci|nùmer ed Fibonacci]] in dal sit edl [[OEIS]]. * {{en}} [http://oeis.org/A000032 La sequèinsa OEIS A000032] di [[sucesiòun ed Lucas|nùmer ed Lucas]] in dal ''web''. * {{en}} [https://oeis.org/A000217 La sequèinsa OEIS A000217] di [[nùmer triangolèr]] in dla réda. * {{en}} [https://oeis.org/A000926 La sequèinsa OEIS A000926] di [[nùmer idònev]] in dal sit edl [[OEIS]]. * {{en}} [https://oeis.org/A002858 La sequèinsa OEIS A002858] di [[sucesiòun 'd Ulam|nùmer 'd Ulam]] in dal ''web''. * {{en}} [https://oeis.org/A005349 La sequèinsa OEIS A005349] di [[nùmer 'd Harshad|nùm'r ed Harshad]] in dla réda. * {{en}} [https://oeis.org/A082897 La sequèinsa OEIS A082897] di [[nùmer perfêt totiìnt]] in dal sit edl [[OEIS]]. * {{en}} [http://oeis.org/A001190 La sequèinsa OEIS A001190] di [[nùmer 'd Wedderburn-Etherington]] in dal ''web''. * {{en}} [https://oeis.org/A016038 La sequèinsa OEIS A016038] di [[nùmer stretamèint mìa palìndrom]] in dla réda. |sel=1 }} {{DEFAULTSORT:0000000003}} [[Categoria:MATEMATICA]] [[Categoria:Nùmer naturêl]] [[Categoria:Nùmer intēr]] [[Categoria:Nùmer prìm]] [[Categoria:Nùmer evclidèv]] [[Categoria:Nùmer prìm ed Fermat]] [[Categoria:Nùmer prìm ed Sophie Germain]] [[Categoria:Nùmer prìm ed Mersenne]] [[Categoria:Nùmer triangolèr]] [[Categoria:Nùmer idònev]] [[Categoria:Nùmer 'd Ulam]] [[Categoria:Nùmer 'd Harshad]] [[Categoria:Nùmer perfêt totiìnt]] [[Categoria:Nùmer 'd Wedderburn-Etherington]] [[Categoria:Nùmer stretamèint mìa palìndrom]]‎ sovtms59isvtw84t1niflgzs4lq94r2 160619 160618 2025-06-24T09:59:04Z Gloria sah 6529 160619 wikitext text/x-wiki {{Metacaixa |id=0 |color= |bt1=Carpśàn |bticona1=[[File:Carpi-Stemma.svg|16px]] |ps1= __NOTOC__ {{dialort | dial=Carpśàn}} ''(S 't î drē a serchèr minga 'l '''nùmer 3''', mo invéci 'l '''[[3|an 3]]''' dòp ch'l era nê [[Noster Sgnōr]], 't ê d'andèr [[3|chè]])''<br><br><br> Al '''3''' ('''trī''', ''tre'' in [[itagliàṅ]], ''tres'' in [[latèin]]) 'l è 'l [[nùmer]] [[nómmer naturèl|naturèl]] (<math>\mathbb N</math>) ch'a seguìs al [[2 (nùmer)|2 (dū)]] e 'l vin prìma dal [[4 (nùmer)|4 (quater)]]. In dla [[Nùmer romàṅ|numerasiòun]] di [[Ròma antìga|romàṅ antìg]] 'l era scrit '''III'''. In dla [[nùmer ordinêl|numerasiòun ordinèla]] al tōś al '''ters''' post. ==Proprietê [[matemàtica|matemàtichi]]== * 'L è 'n [[nùmer despèra]].<br><br> [[File:Altpoertel Doppeluhr.jpg|thumb|right|350px|'L [[arlói|arlòj]] ch'al sègna tri óri in sìm'ala [[Vècia Porta (Speyer)|Vècia Porta]] 'd [[Speyer]] in dla [[Germàgna]].]] [[File:Bremer Kluten (01).jpg|thumb|right|250px|Tri śolèti 'd [[sùcher]] [[ciocolèta|ciocolatèdi]].]] [[File:Chatlabai.jpg|thumb|right|250px|[[Poker]] ed '''trī'''.]] [[File:Dice trad.png|thumb|right|150px|Al trī in dla ghìgna 'd sóver 'd un [[dêd]].]] * Al '''3''' 'l è 'l 2<sup>nd</sup> edla sequèinsa di [[nùmer prim]], gnènd dòp dal [[2 (nùmer)|2]] e prìma dal [[5 (nùmer)|5]]:<ref>{{en}} [https://oeis.org/A000040/b000040.txt 'N elèinc dimòndi gròs] di [[nùmer prim]] in dal sit edl’''[[OEIS]]''.</ref><br> [[2 (nùmer)|2]], [[3 (nùmer)|3]], [[5 (nùmer)|5]], [[7 (nùmer)|7]], [[11 (nùmer)|11]], [[13 (nùmer)|13]], [[17 (nùmer)|17]], [[19 (nùmer)|19]], [[23 (nùmer)|23]], [[29 (nùmer)|29]], [[31 (nùmer)|31]], [[37 (nùmer)|37]], [[41 (nùmer)|41]], [[43 (nùmer)|43]], [[47 (nùmer)|47]], [[53 (nùmer)|53]], [[59 (nùmer)|59]], [[61 (nùmer)|61]], [[67 (nùmer)|67]], [[71 (nùmer)|71]], [[73 (nùmer)|73]], [[79 (nùmer)|79]] ...<ref>{{en}} [https://oeis.org/A000040 Sequèinsa OEIS A000040] di nùmer prim in dal ''web''.</ref><br><br> ** Al fà pèrt edla séri di [[nùmer prim ed Sophie Germain]], al 2<sup>nd</sup> edla só séri:<ref>{{en}} [https://oeis.org/A005384/b005384.txt 'N elèinc dimòndi gròs] di [[nùmer prim ed Sophie Germain]] in dal sit edl’''OEIS''.</ref><br>[[2 (nùmer)|2]], [[3 (nùmer)|3]], [[5 (nùmer)|5]], [[11 (nùmer)|11]], [[23 (nùmer)|23]], [[29 (nùmer)|29]], [[41 (nùmer)|41]], [[53 (nùmer)|53]], [[83 (nùmer)|83]], [[89 (nùmer)|89]], [[113 (nùmer)|113]], [[131 (nùmer)|131]], [[173 (nùmer)|173]], [[179 (nùmer)|179]], [[191 (nùmer)|191]], [[233 (nùmer)|233]], [[239 (nùmer)|239]], [[251 (nùmer)|251]], [[281 (nùmer)|281]] ...<ref>{{en}} [https://oeis.org/A005384 Sequèinsa OEIS A005384] di nùmer prim ed Sophie Germain in dal ''web''.</ref><br>che difàt: <math> 2\cdot3 + 1 = 7 </math> ch'l è incòr un [[nùmer prim]]. *** al 2<sup>nd</sup> ed chi [[nùmer prim ed Sophie Germain|prìm ed Sophie Germain]] indû la sòma dal só [[ciffra|ciffri]] l'armàgn incòr<br>un [[nùmer prim ed Sophie Germain]]:<ref>{{en}} [https://oeis.org/A118504/list 'N elèinc dimòndi gròs] ed chi [[nùmer prim ed Sophie Germain|prìm ed Sophie Germain]] indû la sòma dal só [[ciffra|ciffri]] l'armàgn incòr un [[nùmer prim ed Sophie Germain]], in dal sit edl’''OEIS''.</ref> [[2 (nùmer)|2]], [[3 (nùmer)|3]], [[5 (nùmer)|5]], [[11 (nùmer)|11]], [[23 (nùmer)|23]], [[29 (nùmer)|29]], [[41 (nùmer)|41]], [[83 (nùmer)|83]], [[113 (nùmer)|113]], [[131 (nùmer)|131]] ...<ref>{{en}} [https://oeis.org/A118504 Sequèinsa OEIS A118504] ed chi prìm ed Sophie Germain indû la sòma dal só ciffri l'armàgn incòr un nùmer prim ed Sophie Germain.</ref><br>che difàt: <math> 3 = 3 </math> 'l è sèinper lò 'l [[nùmer prim ed Sophie Germain]].<br><br> ** 'L è 'l 2<sup>nd</sup> edla sequèinsa di [[nùmer prim aditìv]], gnend dòp dal [[2 (nùmer)|2]] e prìma dal [[5 (nùmer)|5]]:<ref>{{en}} [https://oeis.org/A046704/b046704.txt 'N elèinc dimòndi gròs] di [[nùmer prim aditìv]] in dal sit edl’''OEIS''.</ref><br>[[2 (nùmer)|2]], [[3 (nùmer)|3]], [[5 (nùmer)|5]], [[7 (nùmer)|7]], [[11 (nùmer)|11]], [[23 (nùmer)|23]], [[29 (nùmer)|29]], [[41 (nùmer)|41]], [[43 (nùmer)|43]], [[47 (nùmer)|47]], [[61 (nùmer)|61]], [[67 (nùmer)|67]], [[83 (nùmer)|83]], [[89 (nùmer)|89]], [[101 (nùmer)|101]], [[113 (nùmer)|113]], [[131 (nùmer)|131]], [[137 (nùmer)|137]], [[139 (nùmer)|139]], [[151 (nùmer)|151]], [[157 (nùmer)|157]] ...<ref>{{en}} [https://oeis.org/A046704 Sequèinsa OEIS A046704] di nùmer prim aditìv in dal ''web''.</ref><br>che difàt la [[sòma]] dal só [[ciffra|ciffri]] <math> 3 = 3 </math> 'l è sèinper lò 'n [[nùmer prim]].<br><br> ** 'L è 'l 1<sup>im</sup> edla séri di [[nùmer prim ed Fermat]]:<br>[[3 (nùmer)|3]], [[5 (nùmer)|5]], [[17 (nùmer)|17]], [[257 (nùmer)|257]], 65537.<ref>{{en}} [https://oeis.org/A019434 Sequèinsa OEIS A019434] di [[nùmer prim ed Fermat]].</ref><br><br> ** 'L è 'l 1<sup>im</sup> edla séri di [[nùmer prim regolèr]], gnend prìma dal [[5 (nùmer)|5]]:<ref>{{en}} [https://oeis.org/A007703/b007703.txt 'N elèinc dimòndi gròs] di [[nùmer prim regolèr]] in dal sit edl’''OEIS''.</ref><br>[[3 (nùmer)|3]], [[5 (nùmer)|5]], [[7 (nùmer)|7]], [[11 (nùmer)|11]], [[13 (nùmer)|13]], [[17 (nùmer)|17]], [[19 (nùmer)|19]], [[23 (nùmer)|23]], [[29 (nùmer)|29]], [[31 (nùmer)|31]], [[41 (nùmer)|41]], [[43 (nùmer)|43]], [[47 (nùmer)|47]], [[53 (nùmer)|53]], [[61 (nùmer)|61]], [[71 (nùmer)|71]], [[73 (nùmer)|73]], [[79 (nùmer)|79]], [[83 (nùmer)|83]], [[89 (nùmer)|89]], [[97 (nùmer)|97]], [[107 (nùmer)|107]] ...<ref>{{en}} [https://oeis.org/A007703 Sequèinsa OEIS A007703] di nùmer prim regolèr in dla réda.</ref><br><br> ** Al cumparìs in dla sequèinsa di [[nùmer prim ed Fortune]] tulèndegh al 1<sup>im</sup> post:<ref>{{en}} [https://oeis.org/A005235/b005235.txt 'N elèinc dimòndi gròs] di [[nùmer prim ed Fortune]] in dal sit edl’''OEIS''.</ref><br>[[3 (nùmer)|3]], [[5 (nùmer)|5]], [[7 (nùmer)|7]], [[13 (nùmer)|13]], [[23 (nùmer)|23]], [[17 (nùmer)|17]], [[19 (nùmer)|19]], [[23 (nùmer)|23]], [[37 (nùmer)|37]], [[61 (nùmer)|61]], [[67 (nùmer)|67]], [[61 (nùmer)|61]], [[71 (nùmer)|71]], [[47 (nùmer)|47]], [[107 (nùmer)|107]], [[59 (nùmer)|59]], [[61 (nùmer)|61]], [[109 (nùmer)|109]], [[89 (nùmer)|89]], [[103 (nùmer)|103]], [[59 (nùmer)|59]], [[61 (nùmer)|61]] ...<ref>{{en}} [https://oeis.org/A005235 Sequèinsa OEIS A005235] di nùmer prim ed Fortune in dla réda.</ref><br><br> ** 'L è 'l 1<sup>im</sup> di [[nùmer prìm ed Mersenne]], gnend prìma dal [[7 (nùmer)|7]]:<ref>{{en}} [https://oeis.org/A000668/list Dimòndi nùmer prim ed Mersenne] in dal sit edl’''OEIS''.</ref><br>[[3 (nùmer)|3]], [[7 (nùmer)|7]], [[31 (nùmer)|31]], [[127 (nùmer)|127]], [[8191 (nùmer)|8191]], 131071, 524287, 2147483647, 2305843009213693951 ...<ref>{{en}} [https://oeis.org/A000668 Sequèinsa OEIS A000668] di [[nùmer prìm ed Mersenne]] in dal ''web''.</ref><br><br> * 'L è 'l quert nùmer edla [[sucesiòun]] [[sucesiòun ed Fibonacci|ed Fibonacci]], gnènd dop dal [[2 (nùmer)|2]]. Difât i só prìm nùmer, in sequèinsa, egl'ìn:<br> :<math>1,1,2,3,5,8,13,21,34,55,89,144,233, 377, 610, 987, 1597, 2584, \dots </math><ref>{{en}} [https://oeis.org/A000045 Sequèinsa OEIS A000045] di [[sucesiòun ed Fibonacci|nùmer ed Fibonacci]].</ref><br><br> * 'L è 'l ters nùmer edla [[sucesiòun ed Lucas]], gnènd dop edl [[1 (nùmer)|1]] e prìma dal [[4 (nùmer)|4]]:<br> :<math>2, 1, 3, 4, 7, 11, 18, 29, 47, 76, 123, 199, 322, 521, 843, 1364, 2207, 3571, \dots </math><ref>{{en}} [http://oeis.org/A000032 Sequèinsa OEIS A000032] di [[sucesiòun ed Lucas|nùmer ed Lucas]].</ref><br><br> * 'L è 'l secònd elemèint edla sucesiòun di [[nùmer triangolèr]], gnend dôp edl [[1 (nùmer)|1]]:<br> :<math>1, 3, 6, 10, 15, 21, 28, 36, 45, 55, 66, 78, 91, 105, 120, 136, 153, 171, 190, \dots </math><ref>{{en}} [https://oeis.org/A000217 Sequèinsa OEIS A000217] di [[nùmer triangolèr]].</ref><br> :[[File:Triangolèr 3.PNG|65px]]<br><br> * 'L è 'l ters edla [[nùmer idònev|séri di nùmer idònev]]: :<math> 1, 2, 3, 4, 5, 6, 7, 8, 9, 10, 12, 13, 15, 16, 18, 21, 22, 24, 25, 28, 30, 33, 37, 40, \dots </math><ref>{{en}} [https://oeis.org/A000926 Sequèinsa OEIS A000926] di [[nùmer idònev]].</ref><br><br> * 'L è 'l ters nùmer edla [[sucesiòun 'd Ulam]] (1, 2): :<math> 1, 2, 3, 4, 6, 8, 11, 13, 16, 18, 26, 28, 36, 38, 47, 48, 53, 57, 62, 69, 72, 77, 82, \dots </math><ref>{{en}} [https://oeis.org/A002858 Sequèinsa OEIS A002858] di [[sucesiòun 'd Ulam|nùmer 'd Ulam]].</ref><br><br> * 'L è 'l ters nùmer da mêś a la séri 'd [[nùmer 'd Harshad|quī 'd Harshad]] in dla [[sistéma numèric decimêl|bêś 10]]: :<math> 1, 2, 3, 4, 5, 6, 7, 8, 9, 10, 12, 18, 20, 21, 24, 27, 30, 36, 40, 42, 45, 48, 50, 54, \dots </math><ref>{{en}} [https://oeis.org/A005349 Sequèinsa OEIS A005349] di [[nùmer 'd Harshad|nùm'r ed Harshad]].</ref><br><br> * 'L è 'l prìm nùmer dla séri di [[nùmer perfêt totiìnt]]:<br> :<math> 3, 9, 15, 27, 39, 81, 111, 183, 243, 255, 327, 363, 471, 729, 2187, 2199, 3063, \dots </math><ref>{{en}} [https://oeis.org/A082897 Sequèinsa OEIS A082897] di [[nùmer perfêt totiìnt]].</ref><br><br> * 'L è 'l quint nùmer edla [[nùmer 'd Wedderburn-Etherington|sucesiòun 'd Wedderburn-Etherington]], gnènd dop dal [[2 (nùmer)|2]]: :<math> 1, 1, 1, 2, 3, 6, 11, 23, 46, 98, 207, 451, 983, 2179, 4850, 10905, 24631, 56011, \dots </math><ref>{{en}} [http://oeis.org/A001190 Sequèinsa OEIS A001190] di [[nùmer 'd Wedderburn-Etherington]].</ref><br><br> * Al fà pêrt edla prìma [[terna pitagòrica]]: <math>3,4,5 .</math><br><br> * In dla [[sistéma numèric decimêl|bêś 10]], al '''3''' 'l è 'l ters nùmer dla séri di [[nùmer stretamèint mìa palìndrom]]:<br> :<math> 1, 2, 3, 4, 6, 11, 19, 47, 53, 79, 103, 137, 139, 149, 163, 167, 179, 223, 263, 269, \dots </math><ref>{{en}} [https://oeis.org/A016038 Sequèinsa OEIS A016038] di [[nùmer stretamèint mìa palìndrom]].</ref><br><br> * 'L è 'n [[nùmer palìndrom]] in dal [[sistéma numèric binàri]], che difât 'l al scrîv '''11'''. ==Al nùmer 3 in dla Giometrìa== Al [[polìgon]] ch'al gh'à '''trī''' cô in dal só perìmeter 'l è 'l '''[[triàngol]]''', sia regolèr che minga. <gallery> File:Triangle-acute.svg|La figùra piàna 'd un [[triàngol]] basta ch'a sìa. File:Golden triangle.svg|Un [[triàngol àvrev|triàngol, o gnumòun, àvrev]]. File:Triangolo-Equilatero.png|Un [[triàngol equilàter]]. File:Elements of Euclid page 004 figure 02.svg|Un [[triàngol retàngol]]. </gallery> ==Al nùmer 3 in dla chìmica== Al '''3''' 'l è 'l [[nùmer atómic|nùm'r atómic]] dal [[lìti|lìti (Li)]]. <gallery> File:Stylised atom with three Bohr model orbits and stylised nucleus.svg|Al schéma [[disègn|disgnê]] edl [[àtom]] dal [[lìti]]. </gallery> ==I simbol dal nùmer 3== ====In dla śmórfia ed [[Napol]]==== In dla [[śmòrfia]], al nùmer '''3''' al vōl dìr "la [[gat|gàta]]" (''’a jatta'' in [[napoletàṅ]], ''la gatta'' in [[itagliàṅ]]). ==Manéri 'd dìr== * {{carpś}} Al '''tri''' in dal [[2 (nùmer)|dū]] al ghe strìca, {{it}} (lett.) ''Il tre nel due non è ricompreso'', (fig.) ''Impossibile da realizzarsi''. * {{carpś}} A stem come '''tri''' in na [[scrana]], {{it}} (lett.) ''Stiamo come in tre su una seggiola'', (fig.) ''Situazione difficile''. * {{carpś}} A n'gh'è du sàinsa '''tri''', {{it}} ''Non c'è due senza tre''. * {{carpś}} Śughèr in '''tri''' col mort, {{it}} (lett.) ''Giocare in tre col morto'', (fig.) ''Agire o parlare come che un certo componente di un gruppo capisse (e invece, neanche lontanamente...)''. * {{carpś}} '''Dòunca, sì che si dòunca, tri cunchìn i fan na còunca''': 'n intercalèr intànt ch'a 's è drē a pinsèr a di lavōr, mo a gh'è anc dal calcol 'd amśùri, perchè dabòun tri scudèli cìchi i fèven na còunca più granda da dèr al magnèr da biasèr ai vidē. <br> {{CITAZIONE2|Un, du, '''tri''', quèl 'd in mèś 'l è 'n pò imbambî...|Uno, due, tre, quello in mezzo è un po' imbranato.|Na [[sirudèla|sirudlinèina]] carpśàna bèle sintìda da cal tèinp in piàsa.|DIALETTO={{it}}|LINGUA={{carpś}}}} <br> ==Vōś lighèdi== * [[nùmer]] * [[nùmer naturèl]] * [[nùmer intēr]] * [[nùmer prim]] * [[nùmer prim ed Fermat]] * [[nùmer prìm ed Sophie Germain]] * [[nùmer prìm ed Mersenne]] * [[nùmer triangolèr]] * [[nùmer idònev]] * [[sucesiòun 'd Ulam]] * [[nùmer 'd Harshad]] * [[nùmer perfêt totiìnt]] * [[nùmer 'd Wedderburn-Etherington]] * [[nùmer stretamèint mìa palìndrom‎]] ==Referèinsi== {{references}} ==Èter progèt== {{interprogetto|commons=Category:3 (number)|wikt=en:trī}} ==Colegamèint estèren== * {{it}} [https://www.treccani.it/vocabolario/ricerca/tre/ La vóś] in sìm'a 'l vocabolàri ''Treccani''. * {{it}} [https://www.etimo.it/?term=tre&find=Cerca D'indû a deśvìn al só nòm] in sìm'a ''etimo.it''. * {{en}} [https://oeis.org/A000040 La sequèinsa OEIS A000040] di [[nùmer prim]] in dal ''web''. * {{en}} [https://oeis.org/A023394 La equèinsa OEIS A023394] di fatōr prìm di [[nùmer ed Fermat]] in dla réda. * {{en}} [https://oeis.org/A005384 La sequèinsa OEIS A005384] di [[nùmer prìm ed Sophie Germain]] in dal sit edl’''[[OEIS]]''. * {{en}} [https://oeis.org/A000668 La sequèinsa OEIS A000668] di [[nùmer prìm ed Mersenne]] in dal ''web''. * {{en}} [https://oeis.org/A000045 La sequèinsa OEIS A000045] di [[sucesiòun ed Fibonacci|nùmer ed Fibonacci]] in dla réda. * {{en}} [https://oeis.org/A000032 La sequèinsa OEIS A000032] di [[sucesiòun ed Lucas|nùmer ed Lucas]] in dal ''web''. * {{en}} [https://oeis.org/A000217 La sequèinsa OEIS A000217] di [[nùmer triangolèr]] in dla réda. * {{en}} [https://oeis.org/A000926 La sequèinsa OEIS A000926] di [[nùmer idònev]] in dal ''web''. * {{en}} [https://oeis.org/A002858 La sequèinsa OEIS A002858] di [[sucesiòun 'd Ulam|nùmer 'd Ulam]] in dal ''web''. * {{en}} [https://oeis.org/A005349 La sequèinsa OEIS A005349] di [[nùmer 'd Harshad|nùm'r ed Harshad]] in dla réda. * {{en}} [https://oeis.org/A082897 La sequèinsa OEIS A082897] di [[nùmer perfêt totiìnt]] in dal ''web''. * {{en}} [https://oeis.org/A001190 La sequèinsa OEIS A001190] di [[nùmer 'd Wedderburn-Etherington]] in dal ''web''. * {{en}} [https://oeis.org/A016038 La sequèinsa OEIS A016038] di [[nùmer stretamèint mìa palìndrom]] in dla réda. * {{en}} [https://www.fields.utoronto.ca/programs/scientific/11-12/Mtl-To-numbertheory/slides/Deza.pdf Na spiegasiòun] di [[nùmer figurê]] dl'Elena Deza e 'd Michel Deza in PDF, 2011. |sel=1 }} {{DEFAULTSORT:0000000003}} [[Categoria:MATEMATICA]] [[Categoria:Nùmer naturêl]] [[Categoria:Nùmer intēr]] [[Categoria:Nùmer prìm]] [[Categoria:Nùmer prìm ed Fermat]] [[Categoria:Nùmer prìm ed Sophie Germain]] [[Categoria:Nùmer prìm ed Mersenne]] [[Categoria:Nùmer triangolèr]] [[Categoria:Nùmer idònev]] [[Categoria:Nùmer 'd Ulam]] [[Categoria:Nùmer 'd Harshad]] [[Categoria:Nùmer perfêt totiìnt]] [[Categoria:Nùmer 'd Wedderburn-Etherington]] [[Categoria:Nùmer stretamèint mìa palìndrom]]‎ 2ieiiggaj9b96smu03lvhygxtzkom5h 160620 160619 2025-06-24T10:12:50Z Gloria sah 6529 under construction... 160620 wikitext text/x-wiki {{Metacaixa |id=0 |color= |bt1=Carpśàn |bticona1=[[File:Carpi-Stemma.svg|16px]] |ps1= __NOTOC__ {{dialort | dial=Carpśàn}} ''(S 't î drē a serchèr minga 'l '''nùmer 3''', mo invéci 'l '''[[3|an 3]]''' dòp ch'l era nê [[Noster Sgnōr]], 't ê d'andèr [[3|chè]])''<br><br><br> Al '''3''' ('''trī''', ''tre'' in [[itagliàṅ]], ''tres'' in [[latèin]]) 'l è 'l [[nùmer]] [[nómmer naturèl|naturèl]] (<math>\mathbb N</math>) ch'a seguìs al [[2 (nùmer)|2 (dū)]] e 'l vin prìma dal [[4 (nùmer)|4 (quater)]]. In dla [[Nùmer romàṅ|numerasiòun]] di [[Ròma antìga|romàṅ antìg]] 'l era scrit '''III'''. In dla [[nùmer ordinêl|numerasiòun ordinèla]] al tōś al '''ters''' post. ==Proprietê [[matemàtica|matemàtichi]]== * 'L è 'n [[nùmer despèra]].<br><br> [[File:Altpoertel Doppeluhr.jpg|thumb|right|350px|'L [[arlói|arlòj]] ch'al sègna tri óri in sìm'ala [[Vècia Porta (Speyer)|Vècia Porta]] 'd [[Speyer]] in dla [[Germàgna]].]] [[File:Bremer Kluten (01).jpg|thumb|right|250px|Tri śolèti 'd [[sùcher]] [[ciocolèta|ciocolatèdi]].]] [[File:Chatlabai.jpg|thumb|right|250px|[[Poker]] ed '''trī'''.]] [[File:Dice trad.png|thumb|right|150px|Al trī in dla ghìgna 'd sóver 'd un [[dêd]].]] * Al '''3''' 'l è 'l 2<sup>nd</sup> edla sequèinsa di [[nùmer prim]], gnènd dòp dal [[2 (nùmer)|2]] e prìma dal [[5 (nùmer)|5]]:<ref>{{en}} [https://oeis.org/A000040/b000040.txt 'N elèinc dimòndi gròs] di [[nùmer prim]] in dal sit edl’''[[OEIS]]''.</ref><br> [[2 (nùmer)|2]], [[3 (nùmer)|3]], [[5 (nùmer)|5]], [[7 (nùmer)|7]], [[11 (nùmer)|11]], [[13 (nùmer)|13]], [[17 (nùmer)|17]], [[19 (nùmer)|19]], [[23 (nùmer)|23]], [[29 (nùmer)|29]], [[31 (nùmer)|31]], [[37 (nùmer)|37]], [[41 (nùmer)|41]], [[43 (nùmer)|43]], [[47 (nùmer)|47]], [[53 (nùmer)|53]], [[59 (nùmer)|59]], [[61 (nùmer)|61]], [[67 (nùmer)|67]], [[71 (nùmer)|71]], [[73 (nùmer)|73]], [[79 (nùmer)|79]] ...<ref>{{en}} [https://oeis.org/A000040 Sequèinsa OEIS A000040] di nùmer prim in dal ''web''.</ref><br><br> ** Al fà pèrt edla séri di [[nùmer prim ed Sophie Germain]], al 2<sup>nd</sup> edla só séri:<ref>{{en}} [https://oeis.org/A005384/b005384.txt 'N elèinc dimòndi gròs] di [[nùmer prim ed Sophie Germain]] in dal sit edl’''OEIS''.</ref><br>[[2 (nùmer)|2]], [[3 (nùmer)|3]], [[5 (nùmer)|5]], [[11 (nùmer)|11]], [[23 (nùmer)|23]], [[29 (nùmer)|29]], [[41 (nùmer)|41]], [[53 (nùmer)|53]], [[83 (nùmer)|83]], [[89 (nùmer)|89]], [[113 (nùmer)|113]], [[131 (nùmer)|131]], [[173 (nùmer)|173]], [[179 (nùmer)|179]], [[191 (nùmer)|191]], [[233 (nùmer)|233]], [[239 (nùmer)|239]], [[251 (nùmer)|251]] ...<ref>{{en}} [https://oeis.org/A005384 Sequèinsa OEIS A005384] di nùmer prim ed Sophie Germain in dal ''web''.</ref><br>che difàt: <math> 2\cdot3 + 1 = 7 </math> ch'l è incòr un [[nùmer prim]]. *** al 2<sup>nd</sup> ed chi [[nùmer prim ed Sophie Germain|prìm ed Sophie Germain]] indû la sòma dal só [[ciffra|ciffri]] l'armàgn incòr<br>un [[nùmer prim ed Sophie Germain]]:<ref>{{en}} [https://oeis.org/A118504/list 'N elèinc dimòndi gròs] ed chi [[nùmer prim ed Sophie Germain|prìm ed Sophie Germain]] indû la sòma dal só [[ciffra|ciffri]] l'armàgn incòr un [[nùmer prim ed Sophie Germain]], in dal sit edl’''OEIS''.</ref> [[2 (nùmer)|2]], [[3 (nùmer)|3]], [[5 (nùmer)|5]], [[11 (nùmer)|11]], [[23 (nùmer)|23]], [[29 (nùmer)|29]], [[41 (nùmer)|41]], [[83 (nùmer)|83]], [[113 (nùmer)|113]], [[131 (nùmer)|131]] ...<ref>{{en}} [https://oeis.org/A118504 Sequèinsa OEIS A118504] ed chi prìm ed Sophie Germain indû la sòma dal só ciffri l'armàgn incòr un nùmer prim ed Sophie Germain.</ref><br>che difàt: <math> 3 = 3 </math> 'l è sèinper lò 'l [[nùmer prim ed Sophie Germain]].<br><br> ** 'L è 'l 2<sup>nd</sup> edla sequèinsa di [[nùmer prim aditìv]], gnend dòp dal [[2 (nùmer)|2]] e prìma dal [[5 (nùmer)|5]]:<ref>{{en}} [https://oeis.org/A046704/b046704.txt 'N elèinc dimòndi gròs] di [[nùmer prim aditìv]] in dal sit edl’''OEIS''.</ref><br>[[2 (nùmer)|2]], [[3 (nùmer)|3]], [[5 (nùmer)|5]], [[7 (nùmer)|7]], [[11 (nùmer)|11]], [[23 (nùmer)|23]], [[29 (nùmer)|29]], [[41 (nùmer)|41]], [[43 (nùmer)|43]], [[47 (nùmer)|47]], [[61 (nùmer)|61]], [[67 (nùmer)|67]], [[83 (nùmer)|83]], [[89 (nùmer)|89]], [[101 (nùmer)|101]], [[113 (nùmer)|113]], [[131 (nùmer)|131]], [[137 (nùmer)|137]], [[139 (nùmer)|139]], [[151 (nùmer)|151]] ...<ref>{{en}} [https://oeis.org/A046704 Sequèinsa OEIS A046704] di nùmer prim aditìv in dal ''web''.</ref><br>che difàt la [[sòma]] dal só [[ciffra|ciffri]] <math> 3 = 3 </math> 'l è sèinper lò 'n [[nùmer prim]].<br><br> ** 'L è 'l 2<sup>nd</sup> edla sequèinsa 'd chi [[nùmer prim|prìm]] ch'i nn'ìn minga di [[nùmer breśigliàṅ]]:<ref>{{en}} [https://oeis.org/A220627/b220627.txt 'N elèinc dimòndi gròs] ed chi [[nùmer prim|prìm]] ch'i nn'ìn minga di [[nùmer breśigliàṅ]], in dal sit edl’''OEIS''.</ref><br>[[2 (nùmer)|2]], [[3 (nùmer)|3]], [[5 (nùmer)|5]], [[11 (nùmer)|11]], [[17 (nùmer)|17]], [[19 (nùmer)|19]], [[23 (nùmer)|23]], [[29 (nùmer)|29]], [[37 (nùmer)|37]], [[41 (nùmer)|41]], [[47 (nùmer)|47]], [[53 (nùmer)|53]], [[59 (nùmer)|59]], [[61 (nùmer)|61]], [[67 (nùmer)|67]], [[71 (nùmer)|71]], [[79 (nùmer)|79]], [[83 (nùmer)|83]], [[89 (nùmer)|89]], [[97 (nùmer)|97]], [[101 (nùmer)|101]] ...<ref>{{en}} [https://oeis.org/A220627 Sequèinsa OEIS A220627] ed chi prìm ch'i nn'ìn minga di nùmer breśigliàṅ.</ref><br><br> ** 'L è 'l 1<sup>im</sup> edla sequèinsa di [[nùmer prim ed Fermat]]:<br>[[3 (nùmer)|3]], [[5 (nùmer)|5]], [[17 (nùmer)|17]], [[257 (nùmer)|257]], 65537.<ref>{{en}} [https://oeis.org/A019434 Sequèinsa OEIS A019434] di [[nùmer prim ed Fermat]].</ref><br><br> ** 'L è 'l 1<sup>im</sup> edla sequèinsa di [[nùmer prim regolèr]], gnend prìma dal [[5 (nùmer)|5]]:<ref>{{en}} [https://oeis.org/A007703/b007703.txt 'N elèinc dimòndi gròs] di [[nùmer prim regolèr]] in dal sit edl’''OEIS''.</ref><br>[[3 (nùmer)|3]], [[5 (nùmer)|5]], [[7 (nùmer)|7]], [[11 (nùmer)|11]], [[13 (nùmer)|13]], [[17 (nùmer)|17]], [[19 (nùmer)|19]], [[23 (nùmer)|23]], [[29 (nùmer)|29]], [[31 (nùmer)|31]], [[41 (nùmer)|41]], [[43 (nùmer)|43]], [[47 (nùmer)|47]], [[53 (nùmer)|53]], [[61 (nùmer)|61]], [[71 (nùmer)|71]], [[73 (nùmer)|73]], [[79 (nùmer)|79]], [[83 (nùmer)|83]], [[89 (nùmer)|89]], [[97 (nùmer)|97]] ...<ref>{{en}} [https://oeis.org/A007703 Sequèinsa OEIS A007703] di nùmer prim regolèr in dla réda.</ref><br><br> ** Al cumparìs in dla sequèinsa di [[nùmer prim ed Fortune]] tulèndegh al 1<sup>im</sup> post:<ref>{{en}} [https://oeis.org/A005235/b005235.txt 'N elèinc dimòndi gròs] di [[nùmer prim ed Fortune]] in dal sit edl’''OEIS''.</ref><br>[[3 (nùmer)|3]], [[5 (nùmer)|5]], [[7 (nùmer)|7]], [[13 (nùmer)|13]], [[23 (nùmer)|23]], [[17 (nùmer)|17]], [[19 (nùmer)|19]], [[23 (nùmer)|23]], [[37 (nùmer)|37]], [[61 (nùmer)|61]], [[67 (nùmer)|67]], [[61 (nùmer)|61]], [[71 (nùmer)|71]], [[47 (nùmer)|47]], [[107 (nùmer)|107]], [[59 (nùmer)|59]], [[61 (nùmer)|61]], [[109 (nùmer)|109]], [[89 (nùmer)|89]], [[103 (nùmer)|103]] ...<ref>{{en}} [https://oeis.org/A005235 Sequèinsa OEIS A005235] di nùmer prim ed Fortune in dla réda.</ref><br><br> ** 'L è 'l 1<sup>im</sup> edla sequèinsa di [[nùmer prìm ed Mersenne]], gnend prìma dal [[7 (nùmer)|7]]:<ref>{{en}} [https://oeis.org/A000668/list Dimòndi nùmer prim ed Mersenne] in dal sit edl’''OEIS''.</ref><br>[[3 (nùmer)|3]], [[7 (nùmer)|7]], [[31 (nùmer)|31]], [[127 (nùmer)|127]], [[8191 (nùmer)|8191]], 131071, 524287, 2147483647, 2305843009213693951 ...<ref>{{en}} [https://oeis.org/A000668 Sequèinsa OEIS A000668] di [[nùmer prìm ed Mersenne]] in dal ''web''.</ref><br><br> * 'L è 'l quert nùmer edla [[sucesiòun]] [[sucesiòun ed Fibonacci|ed Fibonacci]], gnènd dop dal [[2 (nùmer)|2]]. Difât i só prìm nùmer, in sequèinsa, egl'ìn:<br> :<math>1,1,2,3,5,8,13,21,34,55,89,144,233, 377, 610, 987, 1597, 2584, \dots </math><ref>{{en}} [https://oeis.org/A000045 Sequèinsa OEIS A000045] di [[sucesiòun ed Fibonacci|nùmer ed Fibonacci]].</ref><br><br> * 'L è 'l ters nùmer edla [[sucesiòun ed Lucas]], gnènd dop edl [[1 (nùmer)|1]] e prìma dal [[4 (nùmer)|4]]:<br> :<math>2, 1, 3, 4, 7, 11, 18, 29, 47, 76, 123, 199, 322, 521, 843, 1364, 2207, 3571, \dots </math><ref>{{en}} [http://oeis.org/A000032 Sequèinsa OEIS A000032] di [[sucesiòun ed Lucas|nùmer ed Lucas]].</ref><br><br> * 'L è 'l secònd elemèint edla sucesiòun di [[nùmer triangolèr]], gnend dôp edl [[1 (nùmer)|1]]:<br> :<math>1, 3, 6, 10, 15, 21, 28, 36, 45, 55, 66, 78, 91, 105, 120, 136, 153, 171, 190, \dots </math><ref>{{en}} [https://oeis.org/A000217 Sequèinsa OEIS A000217] di [[nùmer triangolèr]].</ref><br> :[[File:Triangolèr 3.PNG|65px]]<br><br> * 'L è 'l ters edla [[nùmer idònev|séri di nùmer idònev]]: :<math> 1, 2, 3, 4, 5, 6, 7, 8, 9, 10, 12, 13, 15, 16, 18, 21, 22, 24, 25, 28, 30, 33, 37, 40, \dots </math><ref>{{en}} [https://oeis.org/A000926 Sequèinsa OEIS A000926] di [[nùmer idònev]].</ref><br><br> * 'L è 'l ters nùmer edla [[sucesiòun 'd Ulam]] (1, 2): :<math> 1, 2, 3, 4, 6, 8, 11, 13, 16, 18, 26, 28, 36, 38, 47, 48, 53, 57, 62, 69, 72, 77, 82, \dots </math><ref>{{en}} [https://oeis.org/A002858 Sequèinsa OEIS A002858] di [[sucesiòun 'd Ulam|nùmer 'd Ulam]].</ref><br><br> * 'L è 'l ters nùmer da mêś a la séri 'd [[nùmer 'd Harshad|quī 'd Harshad]] in dla [[sistéma numèric decimêl|bêś 10]]: :<math> 1, 2, 3, 4, 5, 6, 7, 8, 9, 10, 12, 18, 20, 21, 24, 27, 30, 36, 40, 42, 45, 48, 50, 54, \dots </math><ref>{{en}} [https://oeis.org/A005349 Sequèinsa OEIS A005349] di [[nùmer 'd Harshad|nùm'r ed Harshad]].</ref><br><br> * 'L è 'l prìm nùmer dla séri di [[nùmer perfêt totiìnt]]:<br> :<math> 3, 9, 15, 27, 39, 81, 111, 183, 243, 255, 327, 363, 471, 729, 2187, 2199, 3063, \dots </math><ref>{{en}} [https://oeis.org/A082897 Sequèinsa OEIS A082897] di [[nùmer perfêt totiìnt]].</ref><br><br> * 'L è 'l quint nùmer edla [[nùmer 'd Wedderburn-Etherington|sucesiòun 'd Wedderburn-Etherington]], gnènd dop dal [[2 (nùmer)|2]]: :<math> 1, 1, 1, 2, 3, 6, 11, 23, 46, 98, 207, 451, 983, 2179, 4850, 10905, 24631, 56011, \dots </math><ref>{{en}} [http://oeis.org/A001190 Sequèinsa OEIS A001190] di [[nùmer 'd Wedderburn-Etherington]].</ref><br><br> * Al fà pêrt edla prìma [[terna pitagòrica]]: <math>3,4,5 .</math><br><br> * In dla [[sistéma numèric decimêl|bêś 10]], al '''3''' 'l è 'l ters nùmer dla séri di [[nùmer stretamèint mìa palìndrom]]:<br> :<math> 1, 2, 3, 4, 6, 11, 19, 47, 53, 79, 103, 137, 139, 149, 163, 167, 179, 223, 263, 269, \dots </math><ref>{{en}} [https://oeis.org/A016038 Sequèinsa OEIS A016038] di [[nùmer stretamèint mìa palìndrom]].</ref><br><br> * 'L è 'n [[nùmer palìndrom]] in dal [[sistéma numèric binàri]], che difât 'l al scrîv '''11'''. ==Al nùmer 3 in dla Giometrìa== Al [[polìgon]] ch'al gh'à '''trī''' cô in dal só perìmeter 'l è 'l '''[[triàngol]]''', sia regolèr che minga. <gallery> File:Triangle-acute.svg|La figùra piàna 'd un [[triàngol]] basta ch'a sìa. File:Golden triangle.svg|Un [[triàngol àvrev|triàngol, o gnumòun, àvrev]]. File:Triangolo-Equilatero.png|Un [[triàngol equilàter]]. File:Elements of Euclid page 004 figure 02.svg|Un [[triàngol retàngol]]. </gallery> ==Al nùmer 3 in dla chìmica== Al '''3''' 'l è 'l [[nùmer atómic|nùm'r atómic]] dal [[lìti|lìti (Li)]]. <gallery> File:Stylised atom with three Bohr model orbits and stylised nucleus.svg|Al schéma [[disègn|disgnê]] edl [[àtom]] dal [[lìti]]. </gallery> ==I simbol dal nùmer 3== ====In dla śmórfia ed [[Napol]]==== In dla [[śmòrfia]], al nùmer '''3''' al vōl dìr "la [[gat|gàta]]" (''’a jatta'' in [[napoletàṅ]], ''la gatta'' in [[itagliàṅ]]). ==Manéri 'd dìr== * {{carpś}} Al '''tri''' in dal [[2 (nùmer)|dū]] al ghe strìca, {{it}} (lett.) ''Il tre nel due non è ricompreso'', (fig.) ''Impossibile da realizzarsi''. * {{carpś}} A stem come '''tri''' in na [[scrana]], {{it}} (lett.) ''Stiamo come in tre su una seggiola'', (fig.) ''Situazione difficile''. * {{carpś}} A n'gh'è du sàinsa '''tri''', {{it}} ''Non c'è due senza tre''. * {{carpś}} Śughèr in '''tri''' col mort, {{it}} (lett.) ''Giocare in tre col morto'', (fig.) ''Agire o parlare come che un certo componente di un gruppo capisse (e invece, neanche lontanamente...)''. * {{carpś}} '''Dòunca, sì che si dòunca, tri cunchìn i fan na còunca''': 'n intercalèr intànt ch'a 's è drē a pinsèr a di lavōr, mo a gh'è anc dal calcol 'd amśùri, perchè dabòun tri scudèli cìchi i fèven na còunca più granda da dèr al magnèr da biasèr ai vidē. <br> {{CITAZIONE2|Un, du, '''tri''', quèl 'd in mèś 'l è 'n pò imbambî...|Uno, due, tre, quello in mezzo è un po' imbranato.|Na [[sirudèla|sirudlinèina]] carpśàna bèle sintìda da cal tèinp in piàsa.|DIALETTO={{it}}|LINGUA={{carpś}}}} <br> ==Vōś lighèdi== * [[nùmer]] * [[nùmer naturèl]] * [[nùmer intēr]] * [[nùmer prim]] * [[nùmer prim ed Fermat]] * [[nùmer prìm ed Sophie Germain]] * [[nùmer prìm ed Mersenne]] * [[nùmer triangolèr]] * [[nùmer idònev]] * [[sucesiòun 'd Ulam]] * [[nùmer 'd Harshad]] * [[nùmer perfêt totiìnt]] * [[nùmer 'd Wedderburn-Etherington]] * [[nùmer stretamèint mìa palìndrom‎]] ==Referèinsi== {{references}} ==Èter progèt== {{interprogetto|commons=Category:3 (number)|wikt=en:trī}} ==Colegamèint estèren== * {{it}} [https://www.treccani.it/vocabolario/ricerca/tre/ La vóś] in sìm'a 'l vocabolàri ''Treccani''. * {{it}} [https://www.etimo.it/?term=tre&find=Cerca D'indû a deśvìn al só nòm] in sìm'a ''etimo.it''. * {{en}} [https://oeis.org/A000040 La sequèinsa OEIS A000040] di [[nùmer prim]] in dal ''web''. * {{en}} [https://oeis.org/A023394 La equèinsa OEIS A023394] di fatōr prìm di [[nùmer ed Fermat]] in dla réda. * {{en}} [https://oeis.org/A005384 La sequèinsa OEIS A005384] di [[nùmer prìm ed Sophie Germain]] in dal sit edl’''[[OEIS]]''. * {{en}} [https://oeis.org/A000668 La sequèinsa OEIS A000668] di [[nùmer prìm ed Mersenne]] in dal ''web''. * {{en}} [https://oeis.org/A000045 La sequèinsa OEIS A000045] di [[sucesiòun ed Fibonacci|nùmer ed Fibonacci]] in dla réda. * {{en}} [https://oeis.org/A000032 La sequèinsa OEIS A000032] di [[sucesiòun ed Lucas|nùmer ed Lucas]] in dal ''web''. * {{en}} [https://oeis.org/A000217 La sequèinsa OEIS A000217] di [[nùmer triangolèr]] in dla réda. * {{en}} [https://oeis.org/A000926 La sequèinsa OEIS A000926] di [[nùmer idònev]] in dal ''web''. * {{en}} [https://oeis.org/A002858 La sequèinsa OEIS A002858] di [[sucesiòun 'd Ulam|nùmer 'd Ulam]] in dal ''web''. * {{en}} [https://oeis.org/A005349 La sequèinsa OEIS A005349] di [[nùmer 'd Harshad|nùm'r ed Harshad]] in dla réda. * {{en}} [https://oeis.org/A082897 La sequèinsa OEIS A082897] di [[nùmer perfêt totiìnt]] in dal ''web''. * {{en}} [https://oeis.org/A001190 La sequèinsa OEIS A001190] di [[nùmer 'd Wedderburn-Etherington]] in dal ''web''. * {{en}} [https://oeis.org/A016038 La sequèinsa OEIS A016038] di [[nùmer stretamèint mìa palìndrom]] in dla réda. * {{en}} [https://www.fields.utoronto.ca/programs/scientific/11-12/Mtl-To-numbertheory/slides/Deza.pdf Na spiegasiòun] di [[nùmer figurê]] dl'Elena Deza e 'd Michel Deza in PDF, 2011. |sel=1 }} {{DEFAULTSORT:0000000003}} [[Categoria:MATEMATICA]] [[Categoria:Nùmer naturêl]] [[Categoria:Nùmer intēr]] [[Categoria:Nùmer prìm]] [[Categoria:Nùmer prìm ed Fermat]] [[Categoria:Nùmer prìm ed Sophie Germain]] [[Categoria:Nùmer prìm ed Mersenne]] [[Categoria:Nùmer triangolèr]] [[Categoria:Nùmer idònev]] [[Categoria:Nùmer 'd Ulam]] [[Categoria:Nùmer 'd Harshad]] [[Categoria:Nùmer perfêt totiìnt]] [[Categoria:Nùmer 'd Wedderburn-Etherington]] [[Categoria:Nùmer stretamèint mìa palìndrom]]‎ s3sxngnvnpr4m1lrq30x90wuhwghkes 160622 160620 2025-06-24T10:32:21Z Gloria sah 6529 160622 wikitext text/x-wiki {{Metacaixa |id=0 |color= |bt1=Carpśàn |bticona1=[[File:Carpi-Stemma.svg|16px]] |ps1= __NOTOC__ {{dialort | dial=Carpśàn}} ''(S 't î drē a serchèr minga 'l '''nùmer 3''', mo invéci 'l '''[[3|an 3]]''' dòp ch'l era nê [[Noster Sgnōr]], 't ê d'andèr [[3|chè]])''<br><br><br> Al '''3''' ('''trī''', ''tre'' in [[itagliàṅ]], ''tres'' in [[latèin]]) 'l è 'l [[nùmer]] [[nómmer naturèl|naturèl]] (<math>\mathbb N</math>) ch'a seguìs al [[2 (nùmer)|2 (dū)]] e 'l vin prìma dal [[4 (nùmer)|4 (quater)]]. In dla [[Nùmer romàṅ|numerasiòun]] di [[Ròma antìga|romàṅ antìg]] 'l era scrit '''III'''. In dla [[nùmer ordinêl|numerasiòun ordinèla]] al tōś al '''ters''' post. ==Proprietê [[matemàtica|matemàtichi]]== * 'L è 'n [[nùmer despèra]].<br><br> [[File:Altpoertel Doppeluhr.jpg|thumb|right|350px|'L [[arlói|arlòj]] ch'al sègna tri óri in sìm'ala [[Vècia Porta (Speyer)|Vècia Porta]] 'd [[Speyer]] in dla [[Germàgna]].]] [[File:Bremer Kluten (01).jpg|thumb|right|250px|Tri śolèti 'd [[sùcher]] [[ciocolèta|ciocolatèdi]].]] [[File:Chatlabai.jpg|thumb|right|250px|[[Poker]] ed '''trī'''.]] [[File:Dice trad.png|thumb|right|150px|Al trī in dla ghìgna 'd sóver 'd un [[dêd]].]] * Al '''3''' 'l è 'l 2<sup>nd</sup> edla sequèinsa di [[nùmer prim]], gnènd dòp dal [[2 (nùmer)|2]] e prìma dal [[5 (nùmer)|5]]:<ref>{{en}} [https://oeis.org/A000040/b000040.txt 'N elèinc dimòndi gròs] di [[nùmer prim]] in dal sit edl’''[[OEIS]]''.</ref><br> [[2 (nùmer)|2]], [[3 (nùmer)|3]], [[5 (nùmer)|5]], [[7 (nùmer)|7]], [[11 (nùmer)|11]], [[13 (nùmer)|13]], [[17 (nùmer)|17]], [[19 (nùmer)|19]], [[23 (nùmer)|23]], [[29 (nùmer)|29]], [[31 (nùmer)|31]], [[37 (nùmer)|37]], [[41 (nùmer)|41]], [[43 (nùmer)|43]], [[47 (nùmer)|47]], [[53 (nùmer)|53]], [[59 (nùmer)|59]], [[61 (nùmer)|61]], [[67 (nùmer)|67]], [[71 (nùmer)|71]], [[73 (nùmer)|73]], [[79 (nùmer)|79]] ...<ref>{{en}} [https://oeis.org/A000040 Sequèinsa OEIS A000040] di nùmer prim in dal ''web''.</ref><br><br> ** Al fà pèrt edla séri di [[nùmer prim ed Sophie Germain]], al 2<sup>nd</sup> edla só séri:<ref>{{en}} [https://oeis.org/A005384/b005384.txt 'N elèinc dimòndi gròs] di [[nùmer prim ed Sophie Germain]] in dal sit edl’''OEIS''.</ref><br>[[2 (nùmer)|2]], [[3 (nùmer)|3]], [[5 (nùmer)|5]], [[11 (nùmer)|11]], [[23 (nùmer)|23]], [[29 (nùmer)|29]], [[41 (nùmer)|41]], [[53 (nùmer)|53]], [[83 (nùmer)|83]], [[89 (nùmer)|89]], [[113 (nùmer)|113]], [[131 (nùmer)|131]], [[173 (nùmer)|173]], [[179 (nùmer)|179]], [[191 (nùmer)|191]], [[233 (nùmer)|233]], [[239 (nùmer)|239]], [[251 (nùmer)|251]] ...<ref>{{en}} [https://oeis.org/A005384 Sequèinsa OEIS A005384] di nùmer prim ed Sophie Germain in dal ''web''.</ref><br>che difàt: <math> 2\cdot3 + 1 = 7 </math> ch'l è incòr un [[nùmer prim]]. *** al 2<sup>nd</sup> ed chi [[nùmer prim ed Sophie Germain|prìm ed Sophie Germain]] indû la sòma dal só [[ciffra|ciffri]] l'armàgn incòr<br>un [[nùmer prim ed Sophie Germain]]:<ref>{{en}} [https://oeis.org/A118504/list 'N elèinc dimòndi gròs] ed chi [[nùmer prim ed Sophie Germain|prìm ed Sophie Germain]] indû la sòma dal só [[ciffra|ciffri]] l'armàgn incòr un [[nùmer prim ed Sophie Germain]], in dal sit edl’''OEIS''.</ref> [[2 (nùmer)|2]], [[3 (nùmer)|3]], [[5 (nùmer)|5]], [[11 (nùmer)|11]], [[23 (nùmer)|23]], [[29 (nùmer)|29]], [[41 (nùmer)|41]], [[83 (nùmer)|83]], [[113 (nùmer)|113]], [[131 (nùmer)|131]] ...<ref>{{en}} [https://oeis.org/A118504 Sequèinsa OEIS A118504] ed chi prìm ed Sophie Germain indû la sòma dal só ciffri l'armàgn incòr un nùmer prim ed Sophie Germain.</ref><br>che difàt: <math> 3 = 3 </math> 'l è sèinper lò 'l [[nùmer prim ed Sophie Germain]].<br><br> ** 'L è 'l 2<sup>nd</sup> edla sequèinsa di [[nùmer prim aditìv]], gnend dòp dal [[2 (nùmer)|2]] e prìma dal [[5 (nùmer)|5]]:<ref>{{en}} [https://oeis.org/A046704/b046704.txt 'N elèinc dimòndi gròs] di [[nùmer prim aditìv]] in dal sit edl’''OEIS''.</ref><br>[[2 (nùmer)|2]], [[3 (nùmer)|3]], [[5 (nùmer)|5]], [[7 (nùmer)|7]], [[11 (nùmer)|11]], [[23 (nùmer)|23]], [[29 (nùmer)|29]], [[41 (nùmer)|41]], [[43 (nùmer)|43]], [[47 (nùmer)|47]], [[61 (nùmer)|61]], [[67 (nùmer)|67]], [[83 (nùmer)|83]], [[89 (nùmer)|89]], [[101 (nùmer)|101]], [[113 (nùmer)|113]], [[131 (nùmer)|131]], [[137 (nùmer)|137]], [[139 (nùmer)|139]], [[151 (nùmer)|151]] ...<ref>{{en}} [https://oeis.org/A046704 Sequèinsa OEIS A046704] di nùmer prim aditìv in dal ''web''.</ref><br>che difàt la [[sòma]] dal só [[ciffra|ciffri]] <math> 3 = 3 </math> 'l è sèinper lò 'n [[nùmer prim]].<br><br> ** 'L è 'l 2<sup>nd</sup> edla sequèinsa 'd chi [[nùmer prim|prìm]] ch'i nn'ìn minga di [[nùmer breśigliàṅ]]:<ref>{{en}} [https://oeis.org/A220627/b220627.txt 'N elèinc dimòndi gròs] ed chi [[nùmer prim|prìm]] ch'i nn'ìn minga di [[nùmer breśigliàṅ]], in dal sit edl’''OEIS''.</ref><br>[[2 (nùmer)|2]], [[3 (nùmer)|3]], [[5 (nùmer)|5]], [[11 (nùmer)|11]], [[17 (nùmer)|17]], [[19 (nùmer)|19]], [[23 (nùmer)|23]], [[29 (nùmer)|29]], [[37 (nùmer)|37]], [[41 (nùmer)|41]], [[47 (nùmer)|47]], [[53 (nùmer)|53]], [[59 (nùmer)|59]], [[61 (nùmer)|61]], [[67 (nùmer)|67]], [[71 (nùmer)|71]], [[79 (nùmer)|79]], [[83 (nùmer)|83]], [[89 (nùmer)|89]], [[97 (nùmer)|97]], [[101 (nùmer)|101]] ...<ref>{{en}} [https://oeis.org/A220627 Sequèinsa OEIS A220627] ed chi prìm ch'i nn'ìn minga di nùmer breśigliàṅ.</ref><br><br> ** 'L è 'l 1<sup>im</sup> edla sequèinsa di [[nùmer prim ed Fermat]]:<br>[[3 (nùmer)|3]], [[5 (nùmer)|5]], [[17 (nùmer)|17]], [[257 (nùmer)|257]], 65537.<ref>{{en}} [https://oeis.org/A019434 Sequèinsa OEIS A019434] di [[nùmer prim ed Fermat]].</ref><br><br> ** 'L è 'l 1<sup>im</sup> edla sequèinsa di [[nùmer prim regolèr]], gnend prìma dal [[5 (nùmer)|5]]:<ref>{{en}} [https://oeis.org/A007703/b007703.txt 'N elèinc dimòndi gròs] di [[nùmer prim regolèr]] in dal sit edl’''OEIS''.</ref><br>[[3 (nùmer)|3]], [[5 (nùmer)|5]], [[7 (nùmer)|7]], [[11 (nùmer)|11]], [[13 (nùmer)|13]], [[17 (nùmer)|17]], [[19 (nùmer)|19]], [[23 (nùmer)|23]], [[29 (nùmer)|29]], [[31 (nùmer)|31]], [[41 (nùmer)|41]], [[43 (nùmer)|43]], [[47 (nùmer)|47]], [[53 (nùmer)|53]], [[61 (nùmer)|61]], [[71 (nùmer)|71]], [[73 (nùmer)|73]], [[79 (nùmer)|79]], [[83 (nùmer)|83]], [[89 (nùmer)|89]], [[97 (nùmer)|97]] ...<ref>{{en}} [https://oeis.org/A007703 Sequèinsa OEIS A007703] di nùmer prim regolèr in dla réda.</ref><br><br> ** Al cumparìs in dla sequèinsa di [[nùmer prim ed Fortune]] tulèndegh al 1<sup>im</sup> post:<ref>{{en}} [https://oeis.org/A005235/b005235.txt 'N elèinc dimòndi gròs] di [[nùmer prim ed Fortune]] in dal sit edl’''OEIS''.</ref><br>[[3 (nùmer)|3]], [[5 (nùmer)|5]], [[7 (nùmer)|7]], [[13 (nùmer)|13]], [[23 (nùmer)|23]], [[17 (nùmer)|17]], [[19 (nùmer)|19]], [[23 (nùmer)|23]], [[37 (nùmer)|37]], [[61 (nùmer)|61]], [[67 (nùmer)|67]], [[61 (nùmer)|61]], [[71 (nùmer)|71]], [[47 (nùmer)|47]], [[107 (nùmer)|107]], [[59 (nùmer)|59]], [[61 (nùmer)|61]], [[109 (nùmer)|109]], [[89 (nùmer)|89]], [[103 (nùmer)|103]] ...<ref>{{en}} [https://oeis.org/A005235 Sequèinsa OEIS A005235] di nùmer prim ed Fortune in dla réda.</ref><br><br> ** 'L è 'l 1<sup>im</sup> edla sequèinsa di [[nùmer prìm ed Mersenne]], gnend prìma dal [[7 (nùmer)|7]]:<ref>{{en}} [https://oeis.org/A000668/list Dimòndi nùmer prim ed Mersenne] in dal sit edl’''OEIS''.</ref><br>[[3 (nùmer)|3]], [[7 (nùmer)|7]], [[31 (nùmer)|31]], [[127 (nùmer)|127]], [[8191 (nùmer)|8191]], 131071, 524287, 2147483647, 2305843009213693951 ...<ref>{{en}} [https://oeis.org/A000668 Sequèinsa OEIS A000668] di [[nùmer prìm ed Mersenne]] in dal ''web''.</ref><br><br> * 'L è 'l 4<sup>rt</sup> edla sequèinsa di [[nùmer ed Fibonacci]], gnend dòp dal [[2 (nùmer)|2]] e prìma dal [[5 (nùmer)|5]]:<ref>{{en}} [https://oeis.org/A000045/list 'N elèinc dimòndi gròs] di [[nùmer ed Fibonacci]] in dal sit edl’''OEIS''.</ref><br>[[1 (nùmer)|1]], [[1 (nùmer)|1]], [[2 (nùmer)|2]], [[3 (nùmer)|3]], [[5 (nùmer)|5]], [[8 (nùmer)|8]], [[13 (nùmer)|13]], [[21 (nùmer)|21]], [[34 (nùmer)|34]], [[55 (nùmer)|55]], [[89 (nùmer)|89]], [[144 (nùmer)|144]], [[233 (nùmer)|233]], [[377 (nùmer)|377]], [[610 (nùmer)|610]], [[987 (nùmer)|987]], [[1597 (nùmer)|1597]], 2584, 4181 ... <ref>{{en}} [https://oeis.org/A000045 Sequèinsa OEIS A000045] di nùmer ed Fibonacci in dal ''web''.</ref><br><br> * 'L è 'l ters nùmer edla [[sucesiòun ed Lucas]], gnènd dop edl [[1 (nùmer)|1]] e prìma dal [[4 (nùmer)|4]]:<br> :<math>2, 1, 3, 4, 7, 11, 18, 29, 47, 76, 123, 199, 322, 521, 843, 1364, 2207, 3571, \dots </math><ref>{{en}} [http://oeis.org/A000032 Sequèinsa OEIS A000032] di [[sucesiòun ed Lucas|nùmer ed Lucas]].</ref><br><br> * 'L è 'l 2<sup>nd</sup> edla sequèinsa di [[nùmer triangolèr]], gnend dòp edl [[1 (nùmer)|1]] e prìma dal [[6 (nùmer)|6]]:<br>[[1 (nùmer)|1]], [[3 (nùmer)|3]], [[6 (nùmer)|6]], [[10 (nùmer)|10]], [[15 (nùmer)|15]], [[21 (nùmer)|21]], [[28 (nùmer)|28]], [[36 (nùmer)|36]], [[45 (nùmer)|45]], [[55 (nùmer)|55]], [[66 (nùmer)|66]], [[78 (nùmer)|78]], [[91 (nùmer)|91]], [[105 (nùmer)|105]], [[120 (nùmer)|120]], [[136 (nùmer)|136]], [[153 (nùmer)|153]], [[171 (nùmer)|171]], [[190 (nùmer)|190]], [[210 (nùmer)|210]] ...<ref>{{en}} [https://oeis.org/A000217 Sequèinsa OEIS A000217] di [[nùmer triangolèr]] in dla réda.</ref><br> :[[File:Triangolèr 3.PNG|65px]]<br><br> * 'L è 'l ters edla [[nùmer idònev|séri di nùmer idònev]]: :<math> 1, 2, 3, 4, 5, 6, 7, 8, 9, 10, 12, 13, 15, 16, 18, 21, 22, 24, 25, 28, 30, 33, 37, 40, \dots </math><ref>{{en}} [https://oeis.org/A000926 Sequèinsa OEIS A000926] di [[nùmer idònev]].</ref><br><br> * 'L è 'l ters nùmer edla [[sucesiòun 'd Ulam]] (1, 2): :<math> 1, 2, 3, 4, 6, 8, 11, 13, 16, 18, 26, 28, 36, 38, 47, 48, 53, 57, 62, 69, 72, 77, 82, \dots </math><ref>{{en}} [https://oeis.org/A002858 Sequèinsa OEIS A002858] di [[sucesiòun 'd Ulam|nùmer 'd Ulam]].</ref><br><br> * 'L è 'l ters nùmer da mêś a la séri 'd [[nùmer 'd Harshad|quī 'd Harshad]] in dla [[sistéma numèric decimêl|bêś 10]]: :<math> 1, 2, 3, 4, 5, 6, 7, 8, 9, 10, 12, 18, 20, 21, 24, 27, 30, 36, 40, 42, 45, 48, 50, 54, \dots </math><ref>{{en}} [https://oeis.org/A005349 Sequèinsa OEIS A005349] di [[nùmer 'd Harshad|nùm'r ed Harshad]].</ref><br><br> * 'L è 'l prìm nùmer dla séri di [[nùmer perfêt totiìnt]]:<br> :<math> 3, 9, 15, 27, 39, 81, 111, 183, 243, 255, 327, 363, 471, 729, 2187, 2199, 3063, \dots </math><ref>{{en}} [https://oeis.org/A082897 Sequèinsa OEIS A082897] di [[nùmer perfêt totiìnt]].</ref><br><br> * 'L è 'l quint nùmer edla [[nùmer 'd Wedderburn-Etherington|sucesiòun 'd Wedderburn-Etherington]], gnènd dop dal [[2 (nùmer)|2]]: :<math> 1, 1, 1, 2, 3, 6, 11, 23, 46, 98, 207, 451, 983, 2179, 4850, 10905, 24631, 56011, \dots </math><ref>{{en}} [http://oeis.org/A001190 Sequèinsa OEIS A001190] di [[nùmer 'd Wedderburn-Etherington]].</ref><br><br> * Al fà pêrt edla prìma [[terna pitagòrica]]: <math>3,4,5 .</math><br><br> * In dla [[sistéma numèric decimêl|bêś 10]], al '''3''' 'l è 'l ters nùmer dla séri di [[nùmer stretamèint mìa palìndrom]]:<br> :<math> 1, 2, 3, 4, 6, 11, 19, 47, 53, 79, 103, 137, 139, 149, 163, 167, 179, 223, 263, 269, \dots </math><ref>{{en}} [https://oeis.org/A016038 Sequèinsa OEIS A016038] di [[nùmer stretamèint mìa palìndrom]].</ref><br><br> * 'L è 'n [[nùmer palìndrom]] in dal [[sistéma numèric binàri]], che difât 'l al scrîv '''11'''. ==Al nùmer 3 in dla Giometrìa== Al [[polìgon]] ch'al gh'à '''trī''' cô in dal só perìmeter 'l è 'l '''[[triàngol]]''', sia regolèr che minga. <gallery> File:Triangle-acute.svg|La figùra piàna 'd un [[triàngol]] basta ch'a sìa. File:Golden triangle.svg|Un [[triàngol àvrev|triàngol, o gnumòun, àvrev]]. File:Triangolo-Equilatero.png|Un [[triàngol equilàter]]. File:Elements of Euclid page 004 figure 02.svg|Un [[triàngol retàngol]]. </gallery> ==Al nùmer 3 in dla chìmica== Al '''3''' 'l è 'l [[nùmer atómic|nùm'r atómic]] dal [[lìti|lìti (Li)]]. <gallery> File:Stylised atom with three Bohr model orbits and stylised nucleus.svg|Al schéma [[disègn|disgnê]] edl [[àtom]] dal [[lìti]]. </gallery> ==I simbol dal nùmer 3== ====In dla śmórfia ed [[Napol]]==== In dla [[śmòrfia]], al nùmer '''3''' al vōl dìr "la [[gat|gàta]]" (''’a jatta'' in [[napoletàṅ]], ''la gatta'' in [[itagliàṅ]]). ==Manéri 'd dìr== * {{carpś}} Al '''tri''' in dal [[2 (nùmer)|dū]] al ghe strìca, {{it}} (lett.) ''Il tre nel due non è ricompreso'', (fig.) ''Impossibile da realizzarsi''. * {{carpś}} A stem come '''tri''' in na [[scrana]], {{it}} (lett.) ''Stiamo come in tre su una seggiola'', (fig.) ''Situazione difficile''. * {{carpś}} A n'gh'è du sàinsa '''tri''', {{it}} ''Non c'è due senza tre''. * {{carpś}} Śughèr in '''tri''' col mort, {{it}} (lett.) ''Giocare in tre col morto'', (fig.) ''Agire o parlare come che un certo componente di un gruppo capisse (e invece, neanche lontanamente...)''. * {{carpś}} '''Dòunca, sì che si dòunca, tri cunchìn i fan na còunca''': 'n intercalèr intànt ch'a 's è drē a pinsèr a di lavōr, mo a gh'è anc dal calcol 'd amśùri, perchè dabòun tri scudèli cìchi i fèven na còunca più granda da dèr al magnèr da biasèr ai vidē. <br> {{CITAZIONE2|Un, du, '''tri''', quèl 'd in mèś 'l è 'n pò imbambî...|Uno, due, tre, quello in mezzo è un po' imbranato.|Na [[sirudèla|sirudlinèina]] carpśàna bèle sintìda da cal tèinp in piàsa.|DIALETTO={{it}}|LINGUA={{carpś}}}} <br> ==Vōś lighèdi== * [[nùmer]] * [[nùmer naturèl]] * [[nùmer intēr]] * [[nùmer prim]] * [[nùmer prim ed Fermat]] * [[nùmer prìm ed Sophie Germain]] * [[nùmer prìm ed Mersenne]] * [[nùmer ed Fibonacci]] * [[nùmer triangolèr]] * [[nùmer idònev]] * [[sucesiòun 'd Ulam]] * [[nùmer 'd Harshad]] * [[nùmer perfêt totiìnt]] * [[nùmer 'd Wedderburn-Etherington]] * [[nùmer stretamèint mìa palìndrom‎]] ==Referèinsi== {{references}} ==Èter progèt== {{interprogetto|commons=Category:3 (number)|wikt=en:trī}} ==Colegamèint estèren== * {{it}} [https://www.treccani.it/vocabolario/ricerca/tre/ La vóś] in sìm'a 'l vocabolàri ''Treccani''. * {{it}} [https://www.etimo.it/?term=tre&find=Cerca D'indû a deśvìn al só nòm] in sìm'a ''etimo.it''. * {{en}} [https://oeis.org/A000040 La sequèinsa OEIS A000040] di [[nùmer prim]] in dal ''web''. * {{en}} [https://oeis.org/A023394 La sequèinsa OEIS A023394] di fatōr prim di [[nùmer ed Fermat]] in dla réda. * {{en}} [https://oeis.org/A005384 La sequèinsa OEIS A005384] di [[nùmer prìm ed Sophie Germain]] in dal sit edl’''[[OEIS]]''. * {{en}} [https://oeis.org/A000668 La sequèinsa OEIS A000668] di [[nùmer prìm ed Mersenne]] in dal ''web''. * {{en}} [https://oeis.org/A000045 La sequèinsa OEIS A000045] di [[nùmer ed Fibonacci]] in dla réda. * {{en}} [https://oeis.org/A000032 La sequèinsa OEIS A000032] di [[sucesiòun ed Lucas|nùmer ed Lucas]] in dal ''web''. * {{en}} [https://oeis.org/A000217 La sequèinsa OEIS A000217] di [[nùmer triangolèr]] in dla réda. * {{en}} [https://oeis.org/A000926 La sequèinsa OEIS A000926] di [[nùmer idònev]] in dal ''web''. * {{en}} [https://oeis.org/A002858 La sequèinsa OEIS A002858] di [[sucesiòun 'd Ulam|nùmer 'd Ulam]] in dal ''web''. * {{en}} [https://oeis.org/A005349 La sequèinsa OEIS A005349] di [[nùmer 'd Harshad|nùm'r ed Harshad]] in dla réda. * {{en}} [https://oeis.org/A082897 La sequèinsa OEIS A082897] di [[nùmer perfêt totiìnt]] in dal ''web''. * {{en}} [https://oeis.org/A001190 La sequèinsa OEIS A001190] di [[nùmer 'd Wedderburn-Etherington]] in dal ''web''. * {{en}} [https://oeis.org/A016038 La sequèinsa OEIS A016038] di [[nùmer stretamèint mìa palìndrom]] in dla réda. * {{en}} [https://www.fields.utoronto.ca/programs/scientific/11-12/Mtl-To-numbertheory/slides/Deza.pdf Na spiegasiòun] di [[nùmer figurê]] dl'Elena Deza e 'd Michel Deza in PDF, 2011. |sel=1 }} {{DEFAULTSORT:0000000003}} [[Categoria:MATEMATICA]] [[Categoria:Nùmer naturêl]] [[Categoria:Nùmer intēr]] [[Categoria:Nùmer prìm]] [[Categoria:Nùmer prìm ed Fermat]] [[Categoria:Nùmer prìm ed Sophie Germain]] [[Categoria:Nùmer prìm ed Mersenne]] [[Categoria:Nùmer triangolèr]] [[Categoria:Nùmer idònev]] [[Categoria:Nùmer 'd Ulam]] [[Categoria:Nùmer 'd Harshad]] [[Categoria:Nùmer perfêt totiìnt]] [[Categoria:Nùmer 'd Wedderburn-Etherington]] [[Categoria:Nùmer stretamèint mìa palìndrom]]‎ sz022oni5d6i3e7xzfu6ogpde4o3630 160623 160622 2025-06-24T10:42:16Z Gloria sah 6529 160623 wikitext text/x-wiki {{Metacaixa |id=0 |color= |bt1=Carpśàn |bticona1=[[File:Carpi-Stemma.svg|16px]] |ps1= __NOTOC__ {{dialort | dial=Carpśàn}} ''(S 't î drē a serchèr minga 'l '''nùmer 3''', mo invéci 'l '''[[3|an 3]]''' dòp ch'l era nê [[Noster Sgnōr]], 't ê d'andèr [[3|chè]])''<br><br><br> Al '''3''' ('''trī''', ''tre'' in [[itagliàṅ]], ''tres'' in [[latèin]]) 'l è 'l [[nùmer]] [[nómmer naturèl|naturèl]] (<math>\mathbb N</math>) ch'a seguìs al [[2 (nùmer)|2 (dū)]] e 'l vin prìma dal [[4 (nùmer)|4 (quater)]]. In dla [[Nùmer romàṅ|numerasiòun]] di [[Ròma antìga|romàṅ antìg]] 'l era scrit '''III'''. In dla [[nùmer ordinêl|numerasiòun ordinèla]] al tōś al '''ters''' post. ==Proprietê [[matemàtica|matemàtichi]]== * 'L è 'n [[nùmer despèra]].<br><br> [[File:Altpoertel Doppeluhr.jpg|thumb|right|350px|'L [[arlói|arlòj]] ch'al sègna tri óri in sìm'ala [[Vècia Porta (Speyer)|Vècia Porta]] 'd [[Speyer]] in dla [[Germàgna]].]] [[File:Bremer Kluten (01).jpg|thumb|right|250px|Tri śolèti 'd [[sùcher]] [[ciocolèta|ciocolatèdi]].]] [[File:Chatlabai.jpg|thumb|right|250px|[[Poker]] ed '''trī'''.]] [[File:Dice trad.png|thumb|right|150px|Al trī in dla ghìgna 'd sóver 'd un [[dêd]].]] * Al '''3''' 'l è 'l 2<sup>nd</sup> edla sequèinsa di [[nùmer prim]], gnènd dòp dal [[2 (nùmer)|2]] e prìma dal [[5 (nùmer)|5]]:<ref>{{en}} [https://oeis.org/A000040/b000040.txt 'N elèinc dimòndi gròs] di [[nùmer prim]] in dal sit edl’''[[OEIS]]''.</ref><br> [[2 (nùmer)|2]], [[3 (nùmer)|3]], [[5 (nùmer)|5]], [[7 (nùmer)|7]], [[11 (nùmer)|11]], [[13 (nùmer)|13]], [[17 (nùmer)|17]], [[19 (nùmer)|19]], [[23 (nùmer)|23]], [[29 (nùmer)|29]], [[31 (nùmer)|31]], [[37 (nùmer)|37]], [[41 (nùmer)|41]], [[43 (nùmer)|43]], [[47 (nùmer)|47]], [[53 (nùmer)|53]], [[59 (nùmer)|59]], [[61 (nùmer)|61]], [[67 (nùmer)|67]], [[71 (nùmer)|71]], [[73 (nùmer)|73]], [[79 (nùmer)|79]] ...<ref>{{en}} [https://oeis.org/A000040 Sequèinsa OEIS A000040] di nùmer prim in dal ''web''.</ref><br><br> ** Al fà pèrt edla séri di [[nùmer prim ed Sophie Germain]], al 2<sup>nd</sup> edla só séri:<ref>{{en}} [https://oeis.org/A005384/b005384.txt 'N elèinc dimòndi gròs] di [[nùmer prim ed Sophie Germain]] in dal sit edl’''OEIS''.</ref><br>[[2 (nùmer)|2]], [[3 (nùmer)|3]], [[5 (nùmer)|5]], [[11 (nùmer)|11]], [[23 (nùmer)|23]], [[29 (nùmer)|29]], [[41 (nùmer)|41]], [[53 (nùmer)|53]], [[83 (nùmer)|83]], [[89 (nùmer)|89]], [[113 (nùmer)|113]], [[131 (nùmer)|131]], [[173 (nùmer)|173]], [[179 (nùmer)|179]], [[191 (nùmer)|191]], [[233 (nùmer)|233]], [[239 (nùmer)|239]], [[251 (nùmer)|251]] ...<ref>{{en}} [https://oeis.org/A005384 Sequèinsa OEIS A005384] di nùmer prim ed Sophie Germain in dal ''web''.</ref><br>che difàt: <math> 2\cdot3 + 1 = 7 </math> ch'l è incòr un [[nùmer prim]]. *** al 2<sup>nd</sup> ed chi [[nùmer prim ed Sophie Germain|prìm ed Sophie Germain]] indû la sòma dal só [[ciffra|ciffri]] l'armàgn incòr<br>un [[nùmer prim ed Sophie Germain]]:<ref>{{en}} [https://oeis.org/A118504/list 'N elèinc dimòndi gròs] ed chi [[nùmer prim ed Sophie Germain|prìm ed Sophie Germain]] indû la sòma dal só [[ciffra|ciffri]] l'armàgn incòr un [[nùmer prim ed Sophie Germain]], in dal sit edl’''OEIS''.</ref> [[2 (nùmer)|2]], [[3 (nùmer)|3]], [[5 (nùmer)|5]], [[11 (nùmer)|11]], [[23 (nùmer)|23]], [[29 (nùmer)|29]], [[41 (nùmer)|41]], [[83 (nùmer)|83]], [[113 (nùmer)|113]], [[131 (nùmer)|131]] ...<ref>{{en}} [https://oeis.org/A118504 Sequèinsa OEIS A118504] ed chi prìm ed Sophie Germain indû la sòma dal só ciffri l'armàgn incòr un nùmer prim ed Sophie Germain.</ref><br>che difàt: <math> 3 = 3 </math> 'l è sèinper lò 'l [[nùmer prim ed Sophie Germain]].<br><br> ** 'L è 'l 2<sup>nd</sup> edla sequèinsa di [[nùmer prim aditìv]], gnend dòp dal [[2 (nùmer)|2]] e prìma dal [[5 (nùmer)|5]]:<ref>{{en}} [https://oeis.org/A046704/b046704.txt 'N elèinc dimòndi gròs] di [[nùmer prim aditìv]] in dal sit edl’''OEIS''.</ref><br>[[2 (nùmer)|2]], [[3 (nùmer)|3]], [[5 (nùmer)|5]], [[7 (nùmer)|7]], [[11 (nùmer)|11]], [[23 (nùmer)|23]], [[29 (nùmer)|29]], [[41 (nùmer)|41]], [[43 (nùmer)|43]], [[47 (nùmer)|47]], [[61 (nùmer)|61]], [[67 (nùmer)|67]], [[83 (nùmer)|83]], [[89 (nùmer)|89]], [[101 (nùmer)|101]], [[113 (nùmer)|113]], [[131 (nùmer)|131]], [[137 (nùmer)|137]], [[139 (nùmer)|139]], [[151 (nùmer)|151]] ...<ref>{{en}} [https://oeis.org/A046704 Sequèinsa OEIS A046704] di nùmer prim aditìv in dal ''web''.</ref><br>che difàt la [[sòma]] dal só [[ciffra|ciffri]] <math> 3 = 3 </math> 'l è sèinper lò 'n [[nùmer prim]].<br><br> ** 'L è 'l 2<sup>nd</sup> edla sequèinsa 'd chi [[nùmer prim|prìm]] ch'i nn'ìn minga di [[nùmer breśigliàṅ]]:<ref>{{en}} [https://oeis.org/A220627/b220627.txt 'N elèinc dimòndi gròs] ed chi [[nùmer prim|prìm]] ch'i nn'ìn minga di [[nùmer breśigliàṅ]], in dal sit edl’''OEIS''.</ref><br>[[2 (nùmer)|2]], [[3 (nùmer)|3]], [[5 (nùmer)|5]], [[11 (nùmer)|11]], [[17 (nùmer)|17]], [[19 (nùmer)|19]], [[23 (nùmer)|23]], [[29 (nùmer)|29]], [[37 (nùmer)|37]], [[41 (nùmer)|41]], [[47 (nùmer)|47]], [[53 (nùmer)|53]], [[59 (nùmer)|59]], [[61 (nùmer)|61]], [[67 (nùmer)|67]], [[71 (nùmer)|71]], [[79 (nùmer)|79]], [[83 (nùmer)|83]], [[89 (nùmer)|89]], [[97 (nùmer)|97]], [[101 (nùmer)|101]] ...<ref>{{en}} [https://oeis.org/A220627 Sequèinsa OEIS A220627] ed chi prìm ch'i nn'ìn minga di nùmer breśigliàṅ.</ref><br><br> ** 'L è 'l 1<sup>im</sup> edla sequèinsa di [[nùmer prim regolèr]], gnend prìma dal [[5 (nùmer)|5]]:<ref>{{en}} [https://oeis.org/A007703/b007703.txt 'N elèinc dimòndi gròs] di [[nùmer prim regolèr]] in dal sit edl’''OEIS''.</ref><br>[[3 (nùmer)|3]], [[5 (nùmer)|5]], [[7 (nùmer)|7]], [[11 (nùmer)|11]], [[13 (nùmer)|13]], [[17 (nùmer)|17]], [[19 (nùmer)|19]], [[23 (nùmer)|23]], [[29 (nùmer)|29]], [[31 (nùmer)|31]], [[41 (nùmer)|41]], [[43 (nùmer)|43]], [[47 (nùmer)|47]], [[53 (nùmer)|53]], [[61 (nùmer)|61]], [[71 (nùmer)|71]], [[73 (nùmer)|73]], [[79 (nùmer)|79]], [[83 (nùmer)|83]], [[89 (nùmer)|89]], [[97 (nùmer)|97]] ...<ref>{{en}} [https://oeis.org/A007703 Sequèinsa OEIS A007703] di nùmer prim regolèr in dla réda.</ref><br><br> ** Al cumparìs in dla sequèinsa di [[nùmer prim ed Fortune]] tulèndegh al 1<sup>im</sup> post:<ref>{{en}} [https://oeis.org/A005235/b005235.txt 'N elèinc dimòndi gròs] di [[nùmer prim ed Fortune]] in dal sit edl’''OEIS''.</ref><br>[[3 (nùmer)|3]], [[5 (nùmer)|5]], [[7 (nùmer)|7]], [[13 (nùmer)|13]], [[23 (nùmer)|23]], [[17 (nùmer)|17]], [[19 (nùmer)|19]], [[23 (nùmer)|23]], [[37 (nùmer)|37]], [[61 (nùmer)|61]], [[67 (nùmer)|67]], [[61 (nùmer)|61]], [[71 (nùmer)|71]], [[47 (nùmer)|47]], [[107 (nùmer)|107]], [[59 (nùmer)|59]], [[61 (nùmer)|61]], [[109 (nùmer)|109]], [[89 (nùmer)|89]], [[103 (nùmer)|103]] ...<ref>{{en}} [https://oeis.org/A005235 Sequèinsa OEIS A005235] di nùmer prim ed Fortune in dla réda.</ref><br><br> ** 'L è 'l 1<sup>im</sup> edla sequèinsa di [[nùmer prìm ed Mersenne]], gnend prìma dal [[7 (nùmer)|7]]:<ref>{{en}} [https://oeis.org/A000668/list Dimòndi nùmer prim ed Mersenne] in dal sit edl’''OEIS''.</ref><br>[[3 (nùmer)|3]], [[7 (nùmer)|7]], [[31 (nùmer)|31]], [[127 (nùmer)|127]], [[8191 (nùmer)|8191]], 131071, 524287, 2147483647, 2305843009213693951 ...<ref>{{en}} [https://oeis.org/A000668 Sequèinsa OEIS A000668] di [[nùmer prìm ed Mersenne]] in dal ''web''.</ref><br><br> ** 'L è 'l 1<sup>im</sup> edla sequèinsa di [[nùmer prim ed Fermat]]:<br>[[3 (nùmer)|3]], [[5 (nùmer)|5]], [[17 (nùmer)|17]], [[257 (nùmer)|257]], 65537.<ref>{{en}} [https://oeis.org/A019434 Sequèinsa OEIS A019434] di [[nùmer prim ed Fermat]].</ref><br><br> * Acsè cum'a gh'sucéd a tùt i nùmer prim, anc al '''3''' 'l è 'n [[nùmer difetìv]]:<ref>{{en}} [https://oeis.org/A005100/b005100.txt 'N elèinc dimòndi gròs] di [[nùmer difetìv]] in dal sit edl’''OEIS''.</ref><ref>{{en}} [https://oeis.org/A005100 Sequèinsa OEIS A005100] di nùmer difetìv in dla réda.</ref><br><br> * 'L è 'l 4<sup>rt</sup> edla sequèinsa di [[nùmer ed Fibonacci]], gnend dòp dal [[2 (nùmer)|2]] e prìma dal [[5 (nùmer)|5]]:<ref>{{en}} [https://oeis.org/A000045/list 'N elèinc dimòndi gròs] di [[nùmer ed Fibonacci]] in dal sit edl’''OEIS''.</ref><br>[[1 (nùmer)|1]], [[1 (nùmer)|1]], [[2 (nùmer)|2]], [[3 (nùmer)|3]], [[5 (nùmer)|5]], [[8 (nùmer)|8]], [[13 (nùmer)|13]], [[21 (nùmer)|21]], [[34 (nùmer)|34]], [[55 (nùmer)|55]], [[89 (nùmer)|89]], [[144 (nùmer)|144]], [[233 (nùmer)|233]], [[377 (nùmer)|377]], [[610 (nùmer)|610]], [[987 (nùmer)|987]], [[1597 (nùmer)|1597]], 2584, 4181 ... <ref>{{en}} [https://oeis.org/A000045 Sequèinsa OEIS A000045] di nùmer ed Fibonacci in dal ''web''.</ref><br><br> * 'L è 'l ters nùmer edla [[sucesiòun ed Lucas]], gnènd dop edl [[1 (nùmer)|1]] e prìma dal [[4 (nùmer)|4]]:<br> :<math>2, 1, 3, 4, 7, 11, 18, 29, 47, 76, 123, 199, 322, 521, 843, 1364, 2207, 3571, \dots </math><ref>{{en}} [http://oeis.org/A000032 Sequèinsa OEIS A000032] di [[sucesiòun ed Lucas|nùmer ed Lucas]].</ref><br><br> * 'L è 'l 2<sup>nd</sup> edla sequèinsa di [[nùmer triangolèr]], gnend dòp edl [[1 (nùmer)|1]] e prìma dal [[6 (nùmer)|6]]:<br>[[1 (nùmer)|1]], [[3 (nùmer)|3]], [[6 (nùmer)|6]], [[10 (nùmer)|10]], [[15 (nùmer)|15]], [[21 (nùmer)|21]], [[28 (nùmer)|28]], [[36 (nùmer)|36]], [[45 (nùmer)|45]], [[55 (nùmer)|55]], [[66 (nùmer)|66]], [[78 (nùmer)|78]], [[91 (nùmer)|91]], [[105 (nùmer)|105]], [[120 (nùmer)|120]], [[136 (nùmer)|136]], [[153 (nùmer)|153]], [[171 (nùmer)|171]], [[190 (nùmer)|190]], [[210 (nùmer)|210]] ...<ref>{{en}} [https://oeis.org/A000217 Sequèinsa OEIS A000217] di [[nùmer triangolèr]] in dla réda.</ref><br> :[[File:Triangolèr 3.PNG|65px]]<br><br> * 'L è 'l ters edla [[nùmer idònev|séri di nùmer idònev]]: :<math> 1, 2, 3, 4, 5, 6, 7, 8, 9, 10, 12, 13, 15, 16, 18, 21, 22, 24, 25, 28, 30, 33, 37, 40, \dots </math><ref>{{en}} [https://oeis.org/A000926 Sequèinsa OEIS A000926] di [[nùmer idònev]].</ref><br><br> * 'L è 'l ters nùmer edla [[sucesiòun 'd Ulam]] (1, 2): :<math> 1, 2, 3, 4, 6, 8, 11, 13, 16, 18, 26, 28, 36, 38, 47, 48, 53, 57, 62, 69, 72, 77, 82, \dots </math><ref>{{en}} [https://oeis.org/A002858 Sequèinsa OEIS A002858] di [[sucesiòun 'd Ulam|nùmer 'd Ulam]].</ref><br><br> * 'L è 'l ters nùmer da mêś a la séri 'd [[nùmer 'd Harshad|quī 'd Harshad]] in dla [[sistéma numèric decimêl|bêś 10]]: :<math> 1, 2, 3, 4, 5, 6, 7, 8, 9, 10, 12, 18, 20, 21, 24, 27, 30, 36, 40, 42, 45, 48, 50, 54, \dots </math><ref>{{en}} [https://oeis.org/A005349 Sequèinsa OEIS A005349] di [[nùmer 'd Harshad|nùm'r ed Harshad]].</ref><br><br> * 'L è 'l prìm nùmer dla séri di [[nùmer perfêt totiìnt]]:<br> :<math> 3, 9, 15, 27, 39, 81, 111, 183, 243, 255, 327, 363, 471, 729, 2187, 2199, 3063, \dots </math><ref>{{en}} [https://oeis.org/A082897 Sequèinsa OEIS A082897] di [[nùmer perfêt totiìnt]].</ref><br><br> * 'L è 'l quint nùmer edla [[nùmer 'd Wedderburn-Etherington|sucesiòun 'd Wedderburn-Etherington]], gnènd dop dal [[2 (nùmer)|2]]: :<math> 1, 1, 1, 2, 3, 6, 11, 23, 46, 98, 207, 451, 983, 2179, 4850, 10905, 24631, 56011, \dots </math><ref>{{en}} [http://oeis.org/A001190 Sequèinsa OEIS A001190] di [[nùmer 'd Wedderburn-Etherington]].</ref><br><br> * Al fà pêrt edla prìma [[terna pitagòrica]]: <math>3,4,5 .</math><br><br> * In dla [[sistéma numèric decimêl|bêś 10]], al '''3''' 'l è 'l ters nùmer dla séri di [[nùmer stretamèint mìa palìndrom]]:<br> :<math> 1, 2, 3, 4, 6, 11, 19, 47, 53, 79, 103, 137, 139, 149, 163, 167, 179, 223, 263, 269, \dots </math><ref>{{en}} [https://oeis.org/A016038 Sequèinsa OEIS A016038] di [[nùmer stretamèint mìa palìndrom]].</ref><br><br> * 'L è 'n [[nùmer palìndrom]] in dal [[sistéma numèric binàri]], che difât 'l al scrîv '''11'''. ==Al nùmer 3 in dla Giometrìa== Al [[polìgon]] ch'al gh'à '''trī''' cô in dal só perìmeter 'l è 'l '''[[triàngol]]''', sia regolèr che minga. <gallery> File:Triangle-acute.svg|La figùra piàna 'd un [[triàngol]] basta ch'a sìa. File:Golden triangle.svg|Un [[triàngol àvrev|triàngol, o gnumòun, àvrev]]. File:Triangolo-Equilatero.png|Un [[triàngol equilàter]]. File:Elements of Euclid page 004 figure 02.svg|Un [[triàngol retàngol]]. </gallery> ==Al nùmer 3 in dla chìmica== Al '''3''' 'l è 'l [[nùmer atómic|nùm'r atómic]] dal [[lìti|lìti (Li)]]. <gallery> File:Stylised atom with three Bohr model orbits and stylised nucleus.svg|Al schéma [[disègn|disgnê]] edl [[àtom]] dal [[lìti]]. </gallery> ==I simbol dal nùmer 3== ====In dla śmórfia ed [[Napol]]==== In dla [[śmòrfia]], al nùmer '''3''' al vōl dìr "la [[gat|gàta]]" (''’a jatta'' in [[napoletàṅ]], ''la gatta'' in [[itagliàṅ]]). ==Manéri 'd dìr== * {{carpś}} Al '''tri''' in dal [[2 (nùmer)|dū]] al ghe strìca, {{it}} (lett.) ''Il tre nel due non è ricompreso'', (fig.) ''Impossibile da realizzarsi''. * {{carpś}} A stem come '''tri''' in na [[scrana]], {{it}} (lett.) ''Stiamo come in tre su una seggiola'', (fig.) ''Situazione difficile''. * {{carpś}} A n'gh'è du sàinsa '''tri''', {{it}} ''Non c'è due senza tre''. * {{carpś}} Śughèr in '''tri''' col mort, {{it}} (lett.) ''Giocare in tre col morto'', (fig.) ''Agire o parlare come che un certo componente di un gruppo capisse (e invece, neanche lontanamente...)''. * {{carpś}} '''Dòunca, sì che si dòunca, tri cunchìn i fan na còunca''': 'n intercalèr intànt ch'a 's è drē a pinsèr a di lavōr, mo a gh'è anc dal calcol 'd amśùri, perchè dabòun tri scudèli cìchi i fèven na còunca più granda da dèr al magnèr da biasèr ai vidē. <br> {{CITAZIONE2|Un, du, '''tri''', quèl 'd in mèś 'l è 'n pò imbambî...|Uno, due, tre, quello in mezzo è un po' imbranato.|Na [[sirudèla|sirudlinèina]] carpśàna bèle sintìda da cal tèinp in piàsa.|DIALETTO={{it}}|LINGUA={{carpś}}}} <br> ==Vōś lighèdi== * [[nùmer]] * [[nùmer naturèl]] * [[nùmer intēr]] * [[nùmer prim]] * [[nùmer prim ed Fermat]] * [[nùmer prìm ed Sophie Germain]] * [[nùmer prìm ed Mersenne]] * [[nùmer ed Fibonacci]] * [[nùmer triangolèr]] * [[nùmer idònev]] * [[sucesiòun 'd Ulam]] * [[nùmer 'd Harshad]] * [[nùmer perfêt totiìnt]] * [[nùmer 'd Wedderburn-Etherington]] * [[nùmer stretamèint mìa palìndrom‎]] ==Referèinsi== {{references}} ==Èter progèt== {{interprogetto|commons=Category:3 (number)|wikt=en:trī}} ==Colegamèint estèren== * {{it}} [https://www.treccani.it/vocabolario/ricerca/tre/ La vóś] in sìm'a 'l vocabolàri ''Treccani''. * {{it}} [https://www.etimo.it/?term=tre&find=Cerca D'indû a deśvìn al só nòm] in sìm'a ''etimo.it''. * {{en}} [https://oeis.org/A000040 La sequèinsa OEIS A000040] di [[nùmer prim]] in dal ''web''. * {{en}} [https://oeis.org/A023394 La sequèinsa OEIS A023394] di fatōr prim di [[nùmer ed Fermat]] in dla réda. * {{en}} [https://oeis.org/A005384 La sequèinsa OEIS A005384] di [[nùmer prìm ed Sophie Germain]] in dal sit edl’''[[OEIS]]''. * {{en}} [https://oeis.org/A000668 La sequèinsa OEIS A000668] di [[nùmer prìm ed Mersenne]] in dal ''web''. * {{en}} [https://oeis.org/A000045 La sequèinsa OEIS A000045] di [[nùmer ed Fibonacci]] in dla réda. * {{en}} [https://oeis.org/A000032 La sequèinsa OEIS A000032] di [[sucesiòun ed Lucas|nùmer ed Lucas]] in dal ''web''. * {{en}} [https://oeis.org/A000217 La sequèinsa OEIS A000217] di [[nùmer triangolèr]] in dla réda. * {{en}} [https://oeis.org/A000926 La sequèinsa OEIS A000926] di [[nùmer idònev]] in dal ''web''. * {{en}} [https://oeis.org/A002858 La sequèinsa OEIS A002858] di [[sucesiòun 'd Ulam|nùmer 'd Ulam]] in dal ''web''. * {{en}} [https://oeis.org/A005349 La sequèinsa OEIS A005349] di [[nùmer 'd Harshad|nùm'r ed Harshad]] in dla réda. * {{en}} [https://oeis.org/A082897 La sequèinsa OEIS A082897] di [[nùmer perfêt totiìnt]] in dal ''web''. * {{en}} [https://oeis.org/A001190 La sequèinsa OEIS A001190] di [[nùmer 'd Wedderburn-Etherington]] in dal ''web''. * {{en}} [https://oeis.org/A016038 La sequèinsa OEIS A016038] di [[nùmer stretamèint mìa palìndrom]] in dla réda. * {{en}} [https://www.fields.utoronto.ca/programs/scientific/11-12/Mtl-To-numbertheory/slides/Deza.pdf Na spiegasiòun] di [[nùmer figurê]] dl'Elena Deza e 'd Michel Deza in PDF, 2011. |sel=1 }} {{DEFAULTSORT:0000000003}} [[Categoria:MATEMATICA]] [[Categoria:Nùmer naturêl]] [[Categoria:Nùmer intēr]] [[Categoria:Nùmer prìm]] [[Categoria:Nùmer prìm ed Fermat]] [[Categoria:Nùmer prìm ed Sophie Germain]] [[Categoria:Nùmer prìm ed Mersenne]] [[Categoria:Nùmer triangolèr]] [[Categoria:Nùmer idònev]] [[Categoria:Nùmer 'd Ulam]] [[Categoria:Nùmer 'd Harshad]] [[Categoria:Nùmer perfêt totiìnt]] [[Categoria:Nùmer 'd Wedderburn-Etherington]] [[Categoria:Nùmer stretamèint mìa palìndrom]]‎ 0wc549o7ysad3700nqzz0khumkvchol Four Lions 0 20586 160616 97055 2025-06-23T22:36:28Z Mirandolese 1879 160616 wikitext text/x-wiki {{Metacaixa |id=0 |color= |bt1=Miranduléś |bticona1=[[File:Mirandola-stemma.gif|16px]] |ps1= __NOTOC__ {{dialort | dial=Miranduléś}} {{Film |Foto=Four Lions.png |Didascalia=Kayvan Novak e Riz Ahmed in na figùra dal film |Tìtul uriginäl=Four Lions |Tìtul in ITA= |Tìtul in EML=Quàtar Lèòṅ |Ann=2010 |Regia=Chris Morris |Scritùr=Chris Morris • Sam Bain • Simon Blackwell |Atùr=[[Riz Ahmed]] • [[Kayvan Novak]] • [[Nigel Lindsay]]<br>[[Adeel Akhtar]] • [[Preeya Kalidas]] • [[Craig Parkinson]]<br>[[Will Adamsdale]] • [[Arsher Ali]] • [[Julia Davis]] |Müsica=[[Aphex Twin]] • [[Jeff Beck]] • [[Sherman Kelly]] |Dürä dal film=94 |Lengua=[[Ingléś]] • [[Àrab]] • [[Urdu]] |Nasiòn=[[Régn Unî]] • [[Frància]] }} {{CITAZIONE|Pôc lèòṅ, dimóndi...|''Tagline'' dal film}} '''Four Lions''' (''Quàtar Lèòṅ'') l'è na cumèdia négra ingléśa e francéśa dal 2010 ad [[Chris Morris]]. L'è stada prudóta c'n un budget ad dū migliòṅ e mèś ad sterlìni e la 'n à pò fati sù dagnóra sèt. == Sunt == Quàtar śōvan musulmàṅ ad [[Sheffield]] i vrévan dvintàr di suldâ par la [[Guèra santa]]. Al cap dal grup al s ciàma ''Omar'' ([[Riz Ahmed]]) e al fà la guàrdia giuràda, sò cugnâ mèś minciòṅ 'l è ''Waj'' ([[Kayvan Novak]]), pò a gh'è 'n ingléś cunvertî sèmp'r arliâ, ''Barry'' ([[Nigel Lindsay]]), e par finìr ''Faisal'' ([[Adeel Akhtar]]), òṅ ch'al gh'à la suca vōda e ch'al vrév insgnàr a i [[córuv]] a purtàr dal bómbi su i barsàj. In dal méntar che ''Omar'' e ''Waj'' i èṅ in [[Pakistan]] a far di diśàstar durànt 'l adestramènt in un camp par terurìsta, ''Barry'' al cata sù 'n àt'r elemènt par la càuśa, ''Hassan'' ([[Arsher Ali]]). Dòp che ''Faisal'' al salta p'r ària par śbali, chi àt'r i decìd'n ad tōr part a na cursa a pē, cun di custùm ad carnevàł adòs, par far sćiupiàr dal bómbi lugàdi sóta i sò vistî sénsa dar in d'l òć. == Culegamènt estéran == * {{it}} [https://www.imdb.com/it/title/tt1341167/ La schéda dal film in s'l ''IMDb''] * {{it}} [https://www.filmtv.it/film/43580/four-lions/ La schéda dal film in sal ''FilmTV''] * {{it}} [https://www.commissionefilmcei.it/film/four-lions/ La schéda dal film in sal sit dla ''Cunferénsa Episcupàla''] |sel=1 }} {{DEFAULTSORT:Four Lions}} [[Categoria:CINEMA]] [[Categoria:FILM]] cbcz118fjp16fm5zsmnjf9rgnawfzai Tèvla ed sìmbol matemàtic per data 'd introdusiòun 0 24840 160625 132367 2025-06-24T11:56:51Z InternetArchiveBot 20843 Rescuing 1 sources and tagging 0 as dead.) #IABot (v2.0.9.5 160625 wikitext text/x-wiki {{CASSETTO|MUD}} 'L elèinc in dla tèvla chè drē al mèt in parèda soquànt [[sìmbol]] specìfic druê tùt i dè in dla [[matemâtica|matemàtica]], mìs in fila per la data ch'i ìn stê druê per la prìma volta. <br />{{clear}} {| class="wikitable sortable" border="1" |- bgcolor=#a0e0a0 ! <div style="font-size:130%;">Symbol</div> ! Nòm ! Data dal prìm druamèint ! Prìm avtōr a druèr-el |- | bgcolor=#d0f0d0 align=center| <div style="font-size:200%;">+</div> | [[sègn più e méno|sègn più]] | a 'l incìrca 1360 (abreviasiòun dal [[latèin]] ''et'' ch'al parìva al sègn "più") | [[Nicole Oresme]] |- | bgcolor=#d0f0d0 align=center| <div style="font-size:200%;">−</div> | [[sègn più e méno|sègn méno]] | 1489 (prìma aparisiòun dal sègn "méno", e anca prìma aparisiòun dal sègn "più" in dla stampa) | [[Johannes Widmann]] |- | bgcolor=#d0f0d0 align=center| <div style="font-size:200%;">√</div> | sìmbol raìśa (per [[raîś quèdra]]) | 1525 (sàinsa al [[vìncol (sìmbol)|vìncol]] in sìm'a 'l [[radicànd]]) | [[Christoff Rudolff]] |- | rowspan=2 bgcolor=#d0f0d0 align=center| <div style="font-size:200%;">(…)</div> | rowspan=2| [[Parèinteś ( )|parèinteś]] (per tōr insèm di quêl) | 1544 (in dal nóti scrìti a màṅ) | [[Michael Stifel]] |- | 1556 | [[Niccolò Fontana Tartaglia|Niccolò Tartaglia]] |- | bgcolor=#d0f0d0 align=center| <div style="font-size:200%;">=</div> | [[sègn 'd uguêl]] | 1557 | [[Robert Recorde]] |- | bgcolor=#d0f0d0 align=center| <div style="font-size:200%;">&times;</div> | [[sègn ed moltìplica|Sègn]] ed [[moltìplica]] | 1618 | rowspan=3| [[William Oughtred]] |- | bgcolor=#d0f0d0 align=center| <div style="font-size:200%;">±</div> | [[sègn più-méno]] | rowspan=2| 1628 |- | bgcolor=#d0f0d0 align=center| <div style="font-size:200%;">∷</div> | [[sègn ed proporsiòun]] |- | bgcolor=#d0f0d0 align=center| <div style="font-size:200%;"><sup>''n''</sup>√<br />&nbsp;</div> | sìmbol radichêl (per [[radichêl (matemàtica)|raîś ''n''-éśma]]) | 1629 | [[Albert Girard]] |- | bgcolor=#d0f0d0 align=center| <div style="font-size:200%;"><<br />></div> | sègn ed [[diśuguagliàṅsa (matemàtica)|diśuguagliàṅsa]] (''sègn minōr'' e ''sègn magiōr'' o ''più grand'') | 1631 | [[Thomas Harriot]] |- | rowspan=2 bgcolor=#d0f0d0 align=center| <div style="font-size:200%;">''x<sup>y</sup>''<br />&nbsp;</div> | rowspan=2| [[scritùra cìca in élta]] (per i [[esponèint]]) | 1636 (druènd i [[nùmer romàṅ]] cìc lè in élta) | [[James Hume (matemàtic)|James Hume]] |- | style=border-bottom:none| 1637 (in dla forma modèrna) | [[René Descartes]] |- | bgcolor=#d0f0d0 align=center| <div style="font-size:200%;">√ ̅ </div> | sìmbol dla raìśa (per [[raîś quèdra]]) | style=border-bottom:none| 1637 (col sìmbol dal [[vìncol (sìmbol)|vìncol]] in sìm'a 'l [[radicànd]]) | [[René Descartes|Cartèśi]] |- | bgcolor=#d0f0d0 align=center| <div style="font-size:200%;">%</div> | [[sègn persentvêl]] | a 'l incìrca 1650 | mìa cgnusû |- | bgcolor=#d0f0d0 align=center| <div style="font-size:200%;">÷</div> | ''sègn ed diviśiòun'' ([[obēl]]) | 1659 | [[Johann Rahn]] |- | bgcolor=#d0f0d0 align=center| <div style="font-size:200%;">∞</div> | sègn edl [[infinî]] | 1655 | rowspan=2| [[John Wallis]] |- | rowspan=2 bgcolor=#d0f0d0 align=center| <div style="font-size:200%;">≤<br /><br />≥</div> | rowspan=2| [[diśeguagliànsa (matemàtica)|sègn 'd diśuguagliànsa mìa strìca]] (sègn ed ''minōr o cumpâgn'' e ''sègn ed magiōr o cumpâgn'') | 1670 (col sègn edl uguêl oriśontêl in sìm'a quêl edla diśuguagliànsa invéci che sòta) |- | 1734 (c'n un dòpi sègn oriśontêl sòt'a quêl dla diśuguagliànsa) | [[Pierre Bouguer]] |- | bgcolor=#d0f0d0 align=center| <div style="font-size:200%;">d</div> | sègn [[diferensiêl (calcol)|diferensiêl]] | rowspan=2| 1675 | rowspan=4| [[Gottfried Leibniz]] |- | bgcolor=#d0f0d0 align=center| <div style="font-size:200%;">∫</div> | [[sègn integrêl]] |- | bgcolor=#d0f0d0 align=center| <div style="font-size:200%;">:</div> | [[du pùnt (puntegiadùra)|du pùnt]] (per la [[diviśiòun (matemàtica)|diviśiòun]]) | 1684 (deśgnû da 'l druamèint di du pùnt p'r indichèr el frasiòun, fîn da 'l 1633) |- | bgcolor=#d0f0d0 align=center| <div style="font-size:200%;">·</div> | [[punt in dal mêś]] (per la [[multiplicasiòun]]) | 1698 (fórsi deśgnû da n'abitùdin dimòndi antìga ed druèr al punt in dal mêś per divìder di nùmer eśvèin) |- | bgcolor=#d0f0d0 align=center|<div style="font-size:200%;">⁄</div> | [[bara (puntegiadùra)|bara ed diviśiòun]] | 1718 (deśgnùda dala bara oriśontèla ed frasiòun, invintèda dai Àreb in dal 12śum sécol) | [[Thomas Twining (merchant)|Thomas Twining]] |- | bgcolor=#d0f0d0 align=center| <div style="font-size:200%;">≠</div> | sègn ed [[diśuguagliànsa (matemàtica)|diśuguagliànsa]] (''mìa cumpâgn a'') | mìa cgnusû | rowspan=2| [[Leonhard Euler]] |- | bgcolor=#d0f0d0 align=center| <div style="font-size:200%;">∑</div> | sìmbol [[somatòria]] | 1755 |- | bgcolor=#d0f0d0 align=center| <div style="font-size:200%;">∝</div> | sègn ed [[proporsionalitê (matemàtica)|proporsionalitê]] | 1768 | [[William Emerson (matemàtic)|William Emerson]] |- | bgcolor=#d0f0d0 align=center| <div style="font-size:200%;">∂</div> | sègn ed [[derivèda parsièla]] (o delta 'd [[Carl Gustav Jacob Jacobi|Jacobi]]) | rowspan=2| 1770 | [[Marquis de Condorcet]] |- | bgcolor=#d0f0d0 align=center| <div style="font-size:200%;">''x''&prime;</div> | [[prìm (sìmbol)|sìmbol prìm]] (per [[derivèda]]) | [[Joseph Louis Lagrange]] |- | bgcolor=#d0f0d0 align=center| <div style="font-size:200%;">≡</div> | sègn 'd [[identitê (matemàtica)|identitê]] (per na [[relasiòun ed congruèinsa]]) | 1801 (prìma aparisiòun stampê; prìma druê in di scrìt personêl ed Gauss) | rowspan=3| [[Carl Friedrich Gauss]] |- | bgcolor=#d0f0d0 align=center| <div style="font-size:200%;">[''x'']<br />&nbsp;</div> | ''[[pêrt intéra (matemàtica)|pêrt intéra]]'' | 1808 |- | bgcolor=#d0f0d0 align=center| <div style="font-size:200%;">∏</div> | sìmbol ed [[multéplica|prodòt]] | 1812 |- | bgcolor=#d0f0d0 align=center| <div style="font-size:200%;">!</div> | [[fatoriêl]] | 1808 | [[Christian Kramp]] |- | rowspan=2 bgcolor=#d0f0d0 align=center| <div style="font-size:200%;">⊂<br />⊃</div> | rowspan=2| [[set inclusion]] signs (''subset of'', ''superset of'') | 1817 | [[Joseph Gergonne]] |- | 1890 | [[Ernst Schröder]] |- | rowspan=2 bgcolor=#d0f0d0 align=center| <div style="font-size:200%;">|…|</div> | notasiòun ed [[valōr asolû]] | rowspan=2| 1841 | [[Karl Weierstrass]] |- | [[determinànt]] ed na matrìśa | rowspan=2| [[Arthur Cayley]] |- | bgcolor=#d0f0d0 align=center| <div style="font-size:200%; white-space:nowrap;">‖…‖</div> | notasiòun dal [[matrìśa (matemàtica)|matrîśi]] | 1843 |- | bgcolor=#d0f0d0 align=center| <div style="font-size:200%;">∇</div> | [[nabla|sìmbol nabla]] (per i [[vetōr diferensiêl]]) | 1846 (prìma druê da 'l Hamilton c'ma sègn uvradōr ed frèśi generèli) | [[William Rowan Hamilton]] |- | bgcolor=#d0f0d0 align=center| <div style="font-size:200%;">∩<br /><br />∪</div> | sègn 'd [[intersesiòun (teorìa di insèm)|intersesiòun]] e 'd [[uniòun (teorìa di insèm)|uniòun]] | 1888 | rowspan=3| [[Giuseppe Peano]] |- | bgcolor=#d0f0d0 align=center| <div style="font-size:200%;">∈</div> | sègn 'd [[incluśiòun (matemàtica)]] (''’l è 'n [[elemèint (matemàtica)|elemèint]] ed'') | 1894 |- | bgcolor=#d0f0d0 align=center| <div style="font-size:200%;">∃</div> | [[quantificadōr eśistensiêl]] ("a gh'è") | 1897 |- | bgcolor=#d0f0d0 align=center| <div style="font-size:200%;" class="Unicode">ℵ</div> | sìmbol edl [[nùmer àleph|àleph]] (per [[nùmer tràṅsfinî]]) | 1893 | rowspan=2| [[Georg Cantor]] |- | bgcolor=#d0f0d0 align=center| <div style="font-size:200%;">{…}</div> | [[parèinteś gràfi]] (per scrìver i [[Insèm (matemàtica)|insèm]]) | rowspan=2| 1895 |- | bgcolor=#d0f0d0 align=center| <div style="font-size:200%;" class="Unicode">ℕ</div> | "N" maiùscla [[grasèt filetê|grasèta filetèda]] (per 'l insèm di [[nùmer naturêl]]) | [[Giuseppe Peano]] |- | bgcolor=#d0f0d0 align=center| <div style="font-size:200%;">·</div> | [[middle dot]] (for [[dot product]]) | rowspan=2| 1902 | rowspan=2| [[J. Willard Gibbs]]? |- | bgcolor=#d0f0d0 align=center| <div style="font-size:200%;">&times;</div> | [[multiplication sign]] (for [[cross product]]) |- | bgcolor=#d0f0d0 align=center| <div style="font-size:200%;">∨</div> | [[diśgiunsiòun lògica]] (o, ''vel'', ''OR'') | 1906 | [[Bertrand Russell]] |- | bgcolor=#d0f0d0 align=center| <div style="font-size:200%;">(…)</div> | rowspan=2| [[matrix (mathematics)|matrices]] notation | 1909 | [[Gerhard Kowalewski]] |- | bgcolor=#d0f0d0 align=center| <div style="font-size:200%;">[…]<br />&nbsp;</div> | 1913 | [[Cuthbert Edmund Cullis]] |- | bgcolor=#d0f0d0 align=center| <div style="font-size:200%;">∮</div> | [[line integral|contour integral]] sign | 1917 | [[Arnold Sommerfeld]] |- | bgcolor=#d0f0d0 align=center| <div style="font-size:200%;" class="Unicode">ℤ</div> | [[Blackboard bold]] capital Z (for [[integer]] numbers set) | 1930 | [[Edmund Landau]] |- | bgcolor=#d0f0d0 align=center| <div style="font-size:200%;" class="Unicode">ℚ</div> | [[Blackboard bold]] capital Q (for [[rational number]]s set) | | |- | bgcolor=#d0f0d0 align=center| <div style="font-size:200%;">∀</div> | [[universal quantifier]] (''for all'') | 1935 | [[Gerhard Gentzen]] |- | bgcolor=#d0f0d0 align=center| <div style="font-size:200%;" class="Unicode">∅</div> | [[empty set]] sign | 1939 | [[André Weil]] / [[Nicolas Bourbaki]]<ref>{{citation|title=The Apprenticeship of a Mathematician|first=André|last=Weil|authorlink=André Weil|publisher=Springer|year=1992|isbn=9783764326500|page=114|url=https://books.google.com/books?id=73REHmJ9JNUC&pg=PA114}}.</ref> |- | bgcolor=#d0f0d0 align=center| <div style="font-size:200%;" class="Unicode">ℂ</div> | [[Blackboard bold]] capital C (for [[complex number]]s set) | 1939 | [[Nathan Jacobson]] |- | rowspan=2 bgcolor=#d0f0d0 align=center| <div style="font-size:200%;">→</div> | rowspan=2| [[arrow]] (for [[function (mathematics)|function]] notation) | 1936 (to denote images of specific elements) | [[Øystein Ore]] |- | 1940 (in the present form of f: X → Y) | [[Witold Hurewicz]] |- | bgcolor=#d0f0d0 align=center| <div style="font-size:200%;" class="Unicode">⌊''x''⌋<br />&nbsp;</div> | ''integral part'' (a.k.a. [[floor and ceiling functions|floor]]) | 1962 | [[Kenneth E. Iverson]] |- | bgcolor=#d0f0d0 align=center| <div style="font-size:200%;" class="Unicode">∎</div> | sègn dla [[fin dal discōrs]] ([[tombstone (tipografìa))|''tombstone'']]) | 1950 | [[Paul Halmos]] <!-- |- | rowspan=6 bgcolor=#d0f0d0 align=center|<br /><div style="font-size:200%;">⊕</div> <br><br><div style="font-size:200%;">⊻</div> ||[[exclusive or]] | rowspan=3| The statement ''A'' ⊕ ''B'' is true when either A or B, but not both, are true. ''A'' ⊻ ''B'' means the same. | rowspan=3| (¬''A'') ⊕ ''A'' is always true, ''A'' ⊕ ''A'' is always false. |- |align=center|xor |- |align=right|[[propositional logic]], [[Boolean algebra]] |- ||[[Direct_sum_of_modules|direct sum]] |rowspan=3|The direct sum is a special way of combining several one modules into one general module (the symbol ⊕ is used, ⊻ is only for logic).<br><br> |rowspan=3|Most commonly, for vector spaces ''U'', ''V'', and ''W'', the following consequence is used:<br> ''U'' = ''V'' ⊕ ''W'' ⇔ (''U'' = ''V'' + ''W'') ∧ (''V'' ∩ ''W'' = {{0/}}) |- |align=center|direct sum of |- |align=right|[[Abstract_algebra|Abstract algebra]] |- | rowspan=3 bgcolor=#d0f0d0 align=center|<div style="font-size:200%;">&exist;!</div> ||[[uniqueness quantification]] | rowspan=3|&exist;!&nbsp;''x'': ''P''(''x'') means there is exactly one ''x'' such that ''P''(''x'') is true. | rowspan=3|&exist;!&nbsp;''n''&nbsp;∈ ℕ: ''n''&nbsp;+ 5&nbsp;= 2''n''. |- |align=center|there exists exactly one |- |align=right|[[predicate logic]] |- | rowspan=3 bgcolor=#d0f0d0 align=center|<div style="font-size:200%;">:=<br><br> ≡<br><br>:⇔</div> ||[[definition]] | rowspan=3|''x''&nbsp;:= ''y'' or ''x''&nbsp;≡ ''y'' means ''x'' is defined to be another name for ''y''<br><br>(''Some writers use'' ≡ ''to mean [[congruence]]'').<br><br> ''P''&nbsp;:⇔ ''Q'' means ''P'' is defined to be logically equivalent to ''Q''. | rowspan=3|cosh&nbsp;''x''&nbsp;:= (1/2)(exp&nbsp;''x''&nbsp;+ exp&nbsp;(&minus;''x''))<br><br> ''A''&nbsp;'''xor'''&nbsp;''B'' :⇔ (''A''&nbsp;∨&nbsp;''B'')&nbsp;∧&nbsp;¬(''A''&nbsp;∧&nbsp;''B'') |- |align=center|is defined as |- |align=right|everywhere |- | rowspan=3 bgcolor=#d0f0d0 align=center|<div style="font-size:200%;">{&nbsp;,&nbsp;}</div> ||[[Set (mathematics)|set]] brackets | rowspan=3|{''a'',''b'',''c''} means the set consisting of ''a'', ''b'', and ''c''. | rowspan=3|ℕ&nbsp;= {&nbsp;1, 2, 3, …} |- |align=center|the set of … |- |align=right|[[naive set theory|set theory]] |- | rowspan=3 bgcolor=#d0f0d0 align=center|<div style="font-size:200%;"> <math>\Delta</math> </div> ||[[symmetric difference]] | rowspan=3|<math> A\Delta B</math> means the set of elements in exactly one of ''A'' or ''B''. | rowspan=3|{1,5,6,8} <math>\Delta</math> {2,5,8} = {1,2,6} |- |align=center|symmetric difference |- |align=right|[[naive set theory|set theory]] |- | rowspan=3 bgcolor=#d0f0d0 align=center|<div style="font-size:200%;">∖</div> ||[[complement (set theory)|set-theoretic complement]] | rowspan=3|''A''&nbsp;∖ ''B'' means the set that contains all those elements of ''A'' that are not in ''B''. | rowspan=3|{1,2,3,4} ∖ {3,4,5,6} = {1,2} |- |align=center|minus; without |- |align=right|[[naive set theory|set theory]] |- | rowspan=6 bgcolor=#d0f0d0 align=center|<div style="font-size:200%;">( )</div> ||[[function (mathematics)|function]] application | rowspan=3|''f''(''x'') means the value of the function ''f'' at the element ''x''. | rowspan=3|If ''f''(''x'')&nbsp;:= ''x''<sup>2</sup>, then ''f''(3)&nbsp;= 3<sup>2</sup>&nbsp;= 9. |- |align=center|of |- |align=right|[[naive set theory|set theory]] |- | rowspan=3 bgcolor=#d0f0d0 align=center|<div style="font-size:200%;"><small>o</small></div> ||[[function composition]] | rowspan=3|''f''<small>o</small>''g'' is the function, such that (''f''<small>o</small>''g'')(''x'') = ''f''(''g''(''x'')). | rowspan=3|if ''f''(''x'') := 2''x'', and ''g''(''x'') := ''x'' + 3, then (''f''<small>o</small>''g'')(''x'') = 2(''x'' + 3). |- |align=center|composed with |- |align=right|[[naive set theory|set theory]] |- | rowspan=3 bgcolor=#d0f0d0 align=center|<div style="font-size:200%;"> '''''π'''''</div>||pi | rowspan=3|'''''π''''' is the ratio of a [[circle]]'s circumference to its diameter. Its value is 3.14159265...&nbsp;. | rowspan=3|''A''&nbsp;= '''''π'''''&nbsp;''r''² is the area of a circle with radius ''r''<br><br> '''''π'''''&nbsp;[[radian]]s = [[degree (angle)|180°]]<br><br> '''''π'''''&nbsp;≈ 22&nbsp;/&nbsp;7 |- |align=center|pi |- |align=right|[[Euclidean geometry]] |- | rowspan=3 bgcolor=#d0f0d0 align=center|<div style="font-size:200%;"><nowiki>||</nowiki>…<nowiki>||</nowiki></div> ||[[normed vector space|norm]] | rowspan=3| <nowiki>||</nowiki>&nbsp;''x''&nbsp;<nowiki>||</nowiki> is the [[norm (mathematics)|norm]] of the element ''x'' of a [[normed vector space]]. | rowspan=3| <nowiki>||</nowiki>&nbsp;''x''&nbsp; + ''y''&nbsp;<nowiki>||</nowiki> ≤&nbsp; <nowiki>||</nowiki>&nbsp;''x''&nbsp;<nowiki>||</nowiki>&nbsp; +&nbsp; <nowiki>||</nowiki>&nbsp;''y''&nbsp;<nowiki>||</nowiki> |- |align=center|norm of<br><br> length of |- |align=right| [[linear algebra]] |- ||[[Cartesian product]] | rowspan=3| <math>\prod_{i=0}^{n}{Y_i}</math> means the set of all [[n-tuple|(n+1)-tuples]] ::(''y''<sub>0</sub>, …, ''y''<sub>''n''</sub>). | rowspan=3| <math>\prod_{n=1}^{3}{\mathbb{R}} = \mathbb{R}\times\mathbb{R}\times\mathbb{R} = \mathbb{R}^3</math> |- |align=center|the Cartesian product of; the direct product of |- |align=right|[[naive set theory|set theory]] |- | rowspan=3 bgcolor=#d0f0d0 align=center|<div style="font-size:200%;">∐</div> ||[[coproduct]] | rowspan=3| | rowspan=3| |- |align=center|coproduct over … from … to … of |- |align=right|[[category theory]] |- |[[Boundary (topology)|boundary]] | rowspan=3| ∂''M'' means the boundary of ''M'' | rowspan=3| ∂{x : <nowiki>||</nowiki>x<nowiki>||</nowiki> ≤ 2} = {x : <nowiki>||</nowiki>x<nowiki>||</nowiki> = 2} |- |align=center|boundary of |- |align=right|[[topology]] |- | rowspan=6 bgcolor=#d0f0d0 align=center|<div style="font-size:200%;">&perp;</div> ||[[perpendicular]] | rowspan=3|''x'' &perp; ''y'' means ''x'' is perpendicular to ''y''; or more generally ''x'' is orthogonal to ''y''. | rowspan=3|If ''l'' &perp; ''m'' and ''m'' &perp; ''n'' then ''l'' <nowiki>||</nowiki> ''n''. |- |align=center|is perpendicular to |- |align=right|[[geometry]] |- ||[[bottom element]] | rowspan=3|''x'' = &perp; means ''x'' is the smallest element. | rowspan=3|&forall;''x'' : ''x'' ∧ &perp; = &perp; |- |align=center|the bottom element |- |align=right|[[Lattice (order)|lattice theory]] |- | rowspan=3 bgcolor=#d0f0d0 align=center|<div style="font-size:200%;"><nowiki>||</nowiki></div> ||[[parallel (geometry)|parallel]] | rowspan=3|''x'' <nowiki>||</nowiki> ''y'' means ''x'' is parallel to ''y''. | rowspan=3|If ''l'' <nowiki>||</nowiki> ''m'' and ''m'' &perp; ''n'' then ''l'' &perp; ''n''. |- |align=center|is parallel to |- |align=right|[[geometry]] |- | rowspan=3 bgcolor=#d0f0d0 align=center| <div style="font-size:200%;">⊧</div> ||[[entailment]] | rowspan=3| ''A'' ⊧ ''B'' means the sentence ''A'' entails the sentence ''B'', that is every model in which ''A'' is true, ''B'' is also true. | rowspan=3| ''A'' ⊧ ''A'' ∨ ¬''A'' |- |align=center|entails |- |align=right| [[model theory]] |- | rowspan=3 bgcolor=#d0f0d0 align=center| <div style="font-size:200%;">⊢</div> ||[[inference]] | rowspan=3|''x'' ⊢ ''y'' means ''y'' is derived from ''x''. | rowspan=3| ''A'' → ''B'' ⊢ ¬''B'' → ¬''A'' |- |align=center|infers or is derived from |- |align=right|[[propositional logic]], [[predicate logic]] |- | rowspan=3 bgcolor=#d0f0d0 align=center| <div style="font-size:200%;"> ◅ </div> ||[[normal subgroup]] | rowspan=3| ''N'' ◅ ''G'' means that ''N'' is a normal subgroup of group ''G''. | rowspan=3| ''Z''(''G'') ◅ ''G'' |- |align=center|is a normal subgroup of |- |align=right|[[group theory]] |- | rowspan=6 bgcolor=#d0f0d0 align=center|<div style="font-size:200%;"> / </div> ||[[quotient group]] | rowspan=3| ''G''/''H'' means the quotient of group ''G'' [[modulo]] its subgroup ''H''. | rowspan=3| {0, ''a'', 2''a'', ''b'', ''b''+''a'', ''b''+2''a''} / {0, ''b''} = {{0, ''b''}, {''a'', ''b''+''a''}, {2''a'', ''b''+2''a''}} |- |align=center| mod |- |align=right| [[group theory]] |- |quotient set | rowspan=3| ''A''/~ means the set of all ~ [[equivalence class]]es in ''A''. |- |align=center| |- |align=right| [[set theory]] |- | rowspan=6 bgcolor=#d0f0d0 align=center|<div style="font-size:200%;"> ≈ </div> ||[[isomorphism]] | rowspan=3| ''G'' ≈ ''H'' means that group ''G'' is isomorphic to group ''H'' | rowspan=3| ''Q'' / {1, &minus;1} ≈ ''V'', <br />where ''Q'' is the [[quaternion group]] and ''V'' is the [[Klein four-group]]. |- |align=center | is isomorphic to |- |align=right| [[group theory]] |- |approximately equal | rowspan=3|''x'' ≈ ''y'' means ''x'' is approximately equal to ''y'' | rowspan=3|π ≈ 3.14159 |- |align=center|is approximately equal to |- |align=right|everywhere |- | rowspan=3 bgcolor=#d0f0d0 align=center|<div style="font-size:200%;">~</div> ||same [[order of magnitude]] | rowspan=3| ''m''&nbsp;~ ''n'', means the quantities ''m'' and ''n'' have the [[order of magnitude|general size]]. <br><br>(''Note that'' ~ ''is used for an approximation that is poor, otherwise use '' ≈&nbsp;.) | rowspan=3|2 ~ 5<br><br> 8&nbsp;×&nbsp;9&nbsp;~ 100<br><br> but π<sup>2</sup> ≈ 10 |- |align=right|roughly similar<br><br> [[approximation|poorly approximates]] |- |align=right|[[Approximation theory]] |- | rowspan=3 bgcolor=#d0f0d0 align=center|<div style="font-size:200%;">〈,〉<br/><br/>( | )<br/><br/>·<br/><br/>:</div> ||[[Inner_product_space|inner product]] | rowspan=3|〈''x'',''y''〉 means the inner product of ''x'' and ''y'' as defined in an [[Inner_product_space|inner product space]]. <br/> For spatial vectors, the [[dot product]] notation, ''x''·''y'' is common. <br/> For matricies, the colon notation may be used. | rowspan=3|The [[Dot product|standard inner product]] between two vectors ''x'' = (2, 3) and ''y'' = (−1, 5) is:<br />〈x, y〉 = 2×−1 + 3×5 = 13<br/> <math>A:B = \sum_{i,j} A_{ij}B_{ij}</math> |- |align=center|inner product of |- |align=right|[[Vector_algebra|vector algebra]] |- | rowspan=3 bgcolor=#d0f0d0 align=center|<div style="font-size:200%;"> ⊗ </div> ||[[tensor product]] | rowspan=3| ''V'' ⊗ ''U'' means the tensor product of ''V'' and ''U''. | rowspan=3| {1, 2, 3, 4} ⊗ {1,1,2} = <br /> {{1, 2, 3, 4}, {1, 2, 3, 4}, {2, 4, 6, 8}} |- |align=center| tensor product of |- |align=right| [[linear algebra]] |- | rowspan=3 bgcolor=#d0f0d0 align=center|<div style="font-size:200%;"> * </div> ||[[convolution]] | rowspan=3| ''f'' * ''g'' means the convolution of ''f'' and ''g''. | rowspan=3| <math>(f * g )(t) = \int f(\tau) g(t - \tau)\, d\tau</math> |- |align=center| convolution |- |align=right| --> |} ==Vōś lighèdi== ==Colegamèint estèren== * [https://web.archive.org/web/20090304032905/http://jeff560.tripod.com/mathword.html La pâśna "''Earliest Known Uses of Some of the Words of Mathematics''"] dal Jeff Miller in dal sît ''Mathword''. ==Referèinsi== {{references}} {{FINE_CASSETTO}} [[Categoria:Notasiòun matemàtica]] [[Categoria:Elèinc edla matemàtica]] [[Categoria:Sìmbol matemàtic]] [[Categoria:Lìgna dal tèimp in matemàtica]] [[Categoria:Stòria dla matemàtica]] qury9hxsqwwlidd615cc93inflt956p Laurel Canyon (film) 0 32715 160615 119602 2025-06-23T22:31:00Z Mirandolese 1879 160615 wikitext text/x-wiki {{Metacaixa |id=0 |color= |bt1=Miranduléś |bticona1=[[File:Mirandola-stemma.gif|16px]] |ps1= __NOTOC__ {{dialort | dial=Miranduléś}} {{Film |Foto=Laurel Canyon (film).png |Didascalia=Nivola e la Beckinsale bcâ a lèt da Bale |Tìtul uriginäl=Laurel Canyon |Tìtul in ITA= |Tìtul in EML=id. |Ann=2002 |Regia=[[Lisa Cholodenko]] |Scritùr=Lisa Cholodenko |Atùr=[[Frances McDormand]] • [[Natascha McElhone]]<br>[[Christian Bale]] • [[Imaad Wasif]] • [[Alessandro Nivola]]<br>[[Lou Barlow]] • [[Russell Pollard]] • [[Melissa De Sousa]]<br>[[Rick Gonzalez]] • [[Kate Beckinsale]] • [[Reef Karim]] |Müsica=Craig Wedren |Dürä dal film=103 |Lengua=[[Ingléś]] |Nasiòn=[[Stat Unî]] }} {{CITAZIONE|Lung la via vèrs na vita parfèta a gh pōl anc èsar na quàlc śvultàda.|''Tagline'' dal film}} '''Laurel Canyon''' (''id.'') 'l è 'n film dramàtic americàṅ dal 2002 scrit e dirèt par la [[Lisa Cholodenko]]. La prutagunìsta [[Frances McDormand]] l'à vins al prèmi par l'atōra più brava a 'l [[Fèstival ad Gijón]] dal 2003. La pelìcula l'à fat sù in tut da piò ad quàtar migliòṅ e quàt'r ad dòlar. == Sunt == ''Sam'' ([[Christian Bale]]), dòp ès'r-as péna laureâ in [[neuropsichiatrìa]], al decìd 'd andàr a lauràr in 'n uśdàł ad [[Los Angeles]] e 'l partìs par la [[Califòrgna]] insém a la sò muróśa ''Alex'' ([[Kate Beckinsale]]) ch'la fà la mèdaga anc lē e ch'l'è drē a far na téśi su i crumuśòma di [[musrèṅ]]. Cardénd che sò màdar ''Jane'' ([[Frances McDormand]]), prudutōra discugràfica, la sia andàda a star c'n al sò óm in dla cà ch'la gh'à a [[Malibù]], lasànd libra la vila lung la strada 'd [[Laurel Canyon]], quànd al riva ''Sam'' al créd ad catàr-la vōda mo invéci a n è mia acsè parchè la ''Jane'' l'è lè parchè la gh'à da finìr un disc cun soquànt sunadōr. Òṅ ad chi lōr 'l è anc al sò muróś 'd adès, al cantànt ''Ian McKnight'' ([[Alessandro Nivola]]), un śōvan ch'al gh'à séd'ś an ad méno. Ma la dóna la n s fà mancàr gnint e la gh'à anc n'amànta 'd culōr, la ''Claudia'' ([[Melissa De Sousa]]). Méntar l’''Alex'' la taca a pasiunàr-'s a 'l mónd artìstic dla ''Jane'', la mòla lè la téśi par far-'s al cani e scultàr al registrasiòṅ dgénd la sua, ''Sam'' al dvénta amìg dna dutōra sò culéga, la ''Sara'' ([[Natascha McElhone]]). Na nòt, mént'r al sò muróś 'l è a 'l uśdàł ad tùran, l’''Alex'' la finìs in pisìna cun la ''Jane'' e ''Ian'' e i faṅ un quèl a tri. == Culegamènt estéran == * {{it}} [https://www.imdb.com/it/title/tt0298408/ La schéda dal film in s'l ''IMDb''] * {{it}} [https://www.filmtv.it/film/25852/laurel-canyon/ La schéda dal film in sal ''FilmTV''] * {{it}} [https://www.commissionefilmcei.it/film/laurel-canyon/ La schéda dal film in sal sit dla ''Cunferésca Episcupàla''] |sel=1 }} {{DEFAULTSORT:Laurel Canyon (film)}} [[Categoria:CINEMA]] [[Categoria:FILM]] 980puxxdgp4o4gmawhdssqb596ghd2h Mulìś 0 35658 160607 147843 2025-06-23T21:56:32Z Mirandolese 1879 160607 wikitext text/x-wiki {{Metacaixa |id=0 |color= |bt1=Miranduléś |bticona1=[[File:Mirandola-stemma.gif|16px]] |ps1= __NOTOC__ {{dialort | dial=Miranduléś}} [[File:Regione-Molise-Stemma.svg|135px|thumb|right|Al stéma dla regiòṅ]] [[File:Molise_in_Italy.svg|270px|thumb|left|La regiòṅ Mulìś (in rós) a 'l intéran dl'Itàglia]] [[File:Miranda (IS) - panoramio.jpg|135px|thumb|right|Vduda 'd Mirànda]] Al '''Mulìś''' (''Molise'' in [[Itagliàṅ]]) l'è na regiòṅ dla [[Basitàglia]] ad tarśènt-mila abitànt a 'l incìrca (c'n un 3,4% ad furastēr). La sò capitàla l'è [[Campbàs]] méntar [[Tèrmuli]] e [[Iśèrgna]] (secónd caplōg ad pruìnsa) i èṅ di àtar sènt'r impurtànt ch'i pàs'n i vint-mila abitànt. Al cunfìna a nòrd cun 'l [[Abrùs]], regiòṅ 'd in dua la s è dastacàda in dal 1963, a òvest c'n al [[Lasi]], a sud cun la [[Campàgna]] e la [[Pùglia]], a èst c'n al [[mâr Adriàtic]]. La sò còsta, batśàda ''Còsta di Delfîṅ'', l'è lunga trénta-sinc km. C'n i sò 4438 km² al ''Mulìś'' l'è la regiòṅ più pìcula 'd [[Itàglia]] a part la [[Val 'd Aósta]] ma l'elèś listés dū deputâ e dū senadōr. Al sò [[PIL]] par parsòna al s davśìna a i vint-mila euro 'l an. Prima 'd unìr-as a 'l [[Régn 'd Itàglia]] cal teritòri lè, ch'al s divìd in un 55,3% ad muntàggna e 'n 44,7% ad culìna, al fava part dal [[Régn dal dū Sicìgli]]. == Culegamènt estéran == * {{it}} [http://www.regione.molise.it/ Al sit ufisiàł] {{REGIONI_ITALIANE}} |sel=1 }} [[Categoria:REGIONIDITALIA]] 07452tlcsqqm81lafxog25bpwp1axel 89 (nùmer) 0 35689 160621 160500 2025-06-24T10:27:52Z Gloria sah 6529 160621 wikitext text/x-wiki {{Metacaixa |id=0 |color= |bt1=Carpśàn |bticona1=[[File:Carpi-Stemma.svg|16px]] |ps1= __NOTOC__ {{dialort | dial=Carpśàn}} ''(S 't î drē a serchèr minga 'l '''nùmer 89''', mo invéci 'l '''[[89|an 89]]''' dòp ch'l era nê [[Noster Sgnōr]], 't ê d'andèr [[89|chè]])''<br><br> [[File:Kateřina Kristelová 2015.JPG|thumb|right|240px|L'atóra céca Kateřina Kristelová cun indòs 'l '''89''' in sim'ala maièta.]]<br> 'L '''89''' ('''utantanōv''', ''ottantanove'' in [[itagliàṅ]]) 'l è 'l [[nùmer]] [[nómmer naturèl|naturèl]] (<math>\mathbb N</math>) ch'a seguìs 'l [[88 (nùmer)|88 (utantòt)]] e 'l vin prìma dal [[90 (nùmer)|90 (novànta)]]. In dla numerasiòun di [[Ròma antìga|romàṅ antìg]] 'l era scrit '''LXXXIX'''. In dla [[nùmer ordinêl|numerasiòun ordinèla]] al tōś 'l '''utantanovéśim''' post. ==Proprietê matemàtichi== * 'L è 'n [[nùmer despèra]].<br><br> * 'L '''89''' 'l è 'l 24<sup>śim</sup> edla séri di [[nùmer prim]], gnend dòp edl [[83 (nùmer)|83]] e prìma dal [[97 (nùmer)|97]]:<ref>{{en}} [https://oeis.org/A000040/b000040.txt 'N elèinc dimòndi gròs] di [[nùmer prim]] in dal sit edl’''[[OEIS]]''.</ref><br>... [[17 (nùmer)|17]], [[19 (nùmer)|19]], [[23 (nùmer)|23]], [[29 (nùmer)|29]], [[31 (nùmer)|31]], [[37 (nùmer)|37]], [[41 (nùmer)|41]], [[43 (nùmer)|43]], [[47 (nùmer)|47]], [[53 (nùmer)|53]], [[59 (nùmer)|59]], [[61 (nùmer)|61]], [[67 (nùmer)|67]], [[71 (nùmer)|71]], [[73 (nùmer)|73]], [[79 (nùmer)|79]], [[83 (nùmer)|83]], [[89 (nùmer)|89]], [[97 (nùmer)|97]], [[101 (nùmer)|101]] ...<ref>{{en}} [https://oeis.org/A000040 Sequèinsa OEIS A000040] di [[nùmer prim]] in dla réda.</ref> ** al 13<sup>śim</sup> edla sequèinsa 'd chi [[nùmer prim|prìm]] ch'i s caten cun la scrìta <math> p = 3n - 1 </math> <ref>{{en}} [https://oeis.org/A003627/b003627.txt 'N elèinc dimòndi gròs] ed chi [[nùmer prim|prìm]] ch'i s caten cun la scrìta <math> p = 3n - 1 </math> in dal sit edl’''OEIS''.</ref><br>[[2 (nùmer)|2]], [[5 (nùmer)|5]], [[11 (nùmer)|11]], [[17 (nùmer)|17]], [[23 (nùmer)|23]], [[29 (nùmer)|29]], [[41 (nùmer)|41]], [[47 (nùmer)|47]], [[53 (nùmer)|53]], [[59 (nùmer)|59]], [[71 (nùmer)|71]], [[83 (nùmer)|83]], [[89 (nùmer)|89]], [[101 (nùmer)|101]], [[107 (nùmer)|107]], [[113 (nùmer)|113]], [[131 (nùmer)|131]], [[137 (nùmer)|137]], [[149 (nùmer)|149]] ...<ref>{{en}} [https://oeis.org/A003627 Sequèinsa OEIS A003627] ed chi prìm ch'i s caten cun la scrìta <math> p = 3n - 1 </math></ref><br>che difàt: <math> 89 = 3\cdot30 - 1 </math> ** al 12<sup>śim</sup> edla sequèinsa 'd chi [[nùmer prim|prìm]] ch'i s caten cun la scrìta <math> n = 6k-1 </math> <ref>{{en}} [https://oeis.org/A007528/list 'N elèinc dimòndi gròs] ed chi [[nùmer prim|prìm]] ch'i s caten cun la scrìta <math>n=6k-1</math> in dal sit edl’''OEIS''.</ref><br>[[5 (nùmer)|5]], [[11 (nùmer)|11]], [[17 (nùmer)|17]], [[23 (nùmer)|23]], [[29 (nùmer)|29]], [[41 (nùmer)|41]], [[47 (nùmer)|47]], [[53 (nùmer)|53]], [[59 (nùmer)|59]], [[71 (nùmer)|71]], [[83 (nùmer)|83]], [[89 (nùmer)|89]], [[101 (nùmer)|101]], [[107 (nùmer)|107]], [[113 (nùmer)|113]], [[131 (nùmer)|131]], [[137 (nùmer)|137]], [[149 (nùmer)|149]] ...<ref>{{en}} [https://oeis.org/A007528 Sequèinsa OEIS A007528] ed chi prìm ch'i s caten cun la scrìta <math>n=6k-1</math></ref><br>che difàt: <math> 89 = 6\cdot15 - 1 </math> ** al 10<sup>im</sup> edla sequèinsa 'd chi [[nùmer prim|prìm]] ch'i s caten cun la scrìta <math> p = 4\cdot k + 1</math> <ref>{{en}} [https://oeis.org/A002144/b002144.txt 'N elèinc dimòndi gròs] ed chi [[nùmer prim|prìm]] ch'i s caten cun la scrìta <math> p = 4\cdot k + 1</math> in dal sit edl’''OEIS''.</ref><br>[[5 (nùmer)|5]], [[13 (nùmer)|13]], [[17 (nùmer)|17]], [[29 (nùmer)|29]], [[37 (nùmer)|37]], [[41 (nùmer)|41]], [[53 (nùmer)|53]], [[61 (nùmer)|61]], [[73 (nùmer)|73]], [[89 (nùmer)|89]], [[97 (nùmer)|97]], [[101 (nùmer)|101]], [[109 (nùmer)|109]], [[113 (nùmer)|113]], [[137 (nùmer)|137]], [[149 (nùmer)|149]], [[157 (nùmer)|157]], [[173 (nùmer)|173]] ...<ref>{{en}} [https://oeis.org/A002144 Sequèinsa OEIS A002144] ed chi prìm ch'i s caten cun la scrìta <math> p = 4\cdot k + 1</math></ref><br>che difàt: <math> 89 = 4\cdot22 + 1 </math> ** al 6<sup>st</sup> edla sequèinsa 'd chi [[nùmer prim|prìm]] ch'i s caten cun la scrìta <math> p = 12\cdot k + 5</math> <ref>{{en}} [https://oeis.org/A040117/b040117.txt 'N elèinc dimòndi gròs] ed chi [[nùmer prim|prìm]] ch'i s caten cun la scrìta <math> p = 12\cdot k + 5</math> in dal sit edl’''OEIS''.</ref><br>[[5 (nùmer)|5]], [[17 (nùmer)|17]], [[29 (nùmer)|29]], [[41 (nùmer)|41]], [[53 (nùmer)|53]], [[89 (nùmer)|89]], [[101 (nùmer)|101]], [[113 (nùmer)|113]], [[137 (nùmer)|137]], [[149 (nùmer)|149]], [[173 (nùmer)|173]], [[197 (nùmer)|197]], [[233 (nùmer)|233]], [[257 (nùmer)|257]], [[269 (nùmer)|269]], [[281 (nùmer)|281]], [[293 (nùmer)|293]] ...<ref>{{en}} [https://oeis.org/A040117 Sequèinsa OEIS A040117] ed chi prìm ch'i s caten cun la scrìta <math> p = 12\cdot k + 5</math> </ref><br>che difàt <math> 89 = 12\cdot 7 + 5</math> ** al 5<sup>nt</sup> edla sequèinsa 'd chi [[nùmer prim|prìm]] ch'i s caten cun la scrìta <math> p = 10\cdot n + 9 </math> <ref>{{en}} [https://oeis.org/A030433/b030433.txt 'N elèinc dimòndi gròs] ed chi [[nùmer prim|prìm]] ch'i s caten cun la scrìta <math> p = 10\cdot n + 9 </math> in dal sit edl’''OEIS''.</ref><br>[[19 (nùmer)|19]], [[29 (nùmer)|29]], [[59 (nùmer)|59]], [[79 (nùmer)|79]], [[89 (nùmer)|89]], [[109 (nùmer)|109]], [[139 (nùmer)|139]], [[149 (nùmer)|149]], [[179 (nùmer)|179]], [[199 (nùmer)|199]], [[229 (nùmer)|229]], [[239 (nùmer)|239]], [[269 (nùmer)|269]], [[349 (nùmer)|349]], [[359 (nùmer)|359]], [[379 (nùmer)|379]], [[389 (nùmer)|389]] ...<ref>{{en}} [https://oeis.org/A030433 Sequèinsa OEIS A030433] ed chi prìm ch'i s caten cun la scrìta <math> p = 10\cdot n + 9 </math></ref><br>che difàt <math> 89 = 10\cdot 8 + 9 </math> ** al 4<sup>rt</sup> edla sequèinsa 'd chi [[nùmer prim|prìm]] ch'i s caten cun la scrìta <math> p = 8\cdot n + 1</math> <ref>{{en}} [https://oeis.org/A007519/b007519.txt 'N elèinc dimòndi gròs] ed chi [[nùmer prim|prìm]] ch'i s caten cun la scrìta <math> p = 8\cdot n + 1</math> in dal sit edl’''OEIS''.</ref><br>[[17 (nùmer)|17]], [[41 (nùmer)|41]], [[73 (nùmer)|73]], [[89 (nùmer)|89]], [[97 (nùmer)|97]], [[113 (nùmer)|113]], [[137 (nùmer)|137]], [[193 (nùmer)|193]], [[233 (nùmer)|233]], [[241 (nùmer)|241]], [[257 (nùmer)|257]], [[281 (nùmer)|281]], [[313 (nùmer)|313]], [[337 (nùmer)|337]], [[353 (nùmer)|353]], [[401 (nùmer)|401]] ...<ref>{{en}} [https://oeis.org/A007519 Sequèinsa OEIS A007519] ed chi prìm ch'i s caten cun la scrìta <math> p = 8\cdot n + 1</math></ref><br>che difàt: <math> 89 = 8\cdot11 + 1 </math> ** al 3<sup>rs</sup> edla sequèinsa 'd chi [[nùmer prim|prìm]] ch'i s caten cun la scrìta <math> p = 30\cdot n + 29 </math> <ref>{{en}} [https://oeis.org/A132236/list 'N elèinc dimòndi gròs] ed chi [[nùmer prim|prìm]] ch'i s caten cun la scrìta <math> p = 30\cdot n + 29 </math> in dal sit edl’''OEIS''.</ref><br>[[29 (nùmer)|29]], [[59 (nùmer)|59]], [[89 (nùmer)|89]], [[149 (nùmer)|149]], [[179 (nùmer)|179]], [[239 (nùmer)|239]], [[269 (nùmer)|269]], [[359 (nùmer)|359]], [[389 (nùmer)|389]], [[419 (nùmer)|419]], [[449 (nùmer)|449]], [[479 (nùmer)|479]], [[509 (nùmer)|509]], [[569 (nùmer)|569]], [[599 (nùmer)|599]], [[659 (nùmer)|659]] ...<ref>{{en}} [https://oeis.org/A132236 Sequèinsa OEIS A132236] ed chi prìm ch'i s caten cun la scrìta <math> p = 30\cdot n + 29 </math></ref><br>che difàt <math> 89 = 30\cdot 2 + 29 </math> ** al 3<sup>rs</sup> edla sequèinsa 'd chi [[nùmer prim|prìm]] ch'i s caten cun la scrìta <math> p = 11\cdot n + 1 </math> <ref>{{en}} [https://oeis.org/A141849/b141849.txt 'N elèinc dimòndi gròs] ed chi [[nùmer prim|prìm]] ch'i s caten cun la scrìta <math> p = 11\cdot n + 1 </math> in dal sit edl’''OEIS''.</ref><br>[[23 (nùmer)|23]], [[67 (nùmer)|67]], [[89 (nùmer)|89]], [[199 (nùmer)|199]], [[331 (nùmer)|331]], [[353 (nùmer)|353]], [[397 (nùmer)|397]], [[419 (nùmer)|419]], [[463 (nùmer)|463]], [[617 (nùmer)|617]], [[661 (nùmer)|661]], [[683 (nùmer)|683]], [[727 (nùmer)|727]], [[859 (nùmer)|859]], [[881 (nùmer)|881]], [[947 (nùmer)|947]] ...<ref>{{en}} [https://oeis.org/A141849 Sequèinsa OEIS A141849] ed chi prìm ch'i s caten cun la scrìta <math> p = 11\cdot n + 1 </math></ref><br>che difàt <math> 89 = 11\cdot 8 + 1 </math> ** al 3<sup>rs</sup> edla sequèinsa 'd chi [[nùmer prim|prìm]] ch'i s caten cun la scrìta <math> p = 29\cdot n + 2 </math> <ref>{{en}} [https://oeis.org/A141978/list 'N elèinc dimòndi gròs] ed chi [[nùmer prim|prìm]] ch'i s caten cun la scrìta <math> p = 29\cdot n + 2 </math> in dal sit edl’''OEIS''.</ref><br>[[2 (nùmer)|2]], [[31 (nùmer)|31]], [[89 (nùmer)|89]], [[263 (nùmer)|263]], [[379 (nùmer)|379]], [[727 (nùmer)|727]], [[1249 (nùmer)|1249]], [[1307 (nùmer)|1307]], [[1423 (nùmer)|1423]], [[1481 (nùmer)|1481]], [[1597 (nùmer)|1597]], 2003, 2293, 2351 ...<ref>{{en}} [https://oeis.org/A141978 Sequèinsa OEIS A141978] ed chi prìm ch'i s caten cun la scrìta <math> p = 29\cdot n + 2 </math></ref><br>che difàt <math> 89 = 29\cdot 3 + 2 </math> ** al 2<sup>nd</sup> edla sequèinsa 'd chi [[nùmer prim|prìm]] ch'i s caten cun la scrìta <math> p = 20\cdot n + 9 </math> <ref>{{en}} [https://oeis.org/A141883/list 'N elèinc dimòndi gròs] ed chi [[nùmer prim|prìm]] ch'i s caten cun la scrìta <math> p = 20\cdot n + 9 </math> in dal sit edl’''OEIS''.</ref><br>[[29 (nùmer)|29]], [[89 (nùmer)|89]], [[109 (nùmer)|109]], [[149 (nùmer)|149]], [[229 (nùmer)|229]], [[269 (nùmer)|269]], [[349 (nùmer)|349]], [[389 (nùmer)|389]], [[409 (nùmer)|409]], [[449 (nùmer)|449]], [[509 (nùmer)|509]], [[569 (nùmer)|569]], [[709 (nùmer)|709]], [[769 (nùmer)|769]], [[809 (nùmer)|809]], [[829 (nùmer)|829]] ...<ref>{{en}} [https://oeis.org/A141883 Sequèinsa OEIS A141883] ed chi prìm ch'i s caten cun la scrìta <math> p = 20\cdot n + 9 </math></ref><br>che difàt <math> 89 = 20\cdot 4 + 9 </math><br><br> ** 'L è 'l 20<sup>śim</sup> edla séri di [[nùmer prim regolèr]], gnend dòp edl [[83 (nùmer)|83]] e prìma dal [[97 (nùmer)|97]]:<ref>{{en}} [https://oeis.org/A007703/b007703.txt 'N elèinc dimòndi gròs] di [[nùmer prim regolèr]] in dal sit edl’''OEIS''.</ref><br>[[3 (nùmer)|3]], [[5 (nùmer)|5]], [[7 (nùmer)|7]], [[11 (nùmer)|11]], [[13 (nùmer)|13]], [[17 (nùmer)|17]], [[19 (nùmer)|19]], [[23 (nùmer)|23]], [[29 (nùmer)|29]], [[31 (nùmer)|31]], [[41 (nùmer)|41]], [[43 (nùmer)|43]], [[47 (nùmer)|47]], [[53 (nùmer)|53]], [[61 (nùmer)|61]], [[71 (nùmer)|71]], [[73 (nùmer)|73]], [[79 (nùmer)|79]], [[83 (nùmer)|83]], [[89 (nùmer)|89]], [[97 (nùmer)|97]], [[107 (nùmer)|107]] ...<ref>{{en}} [https://oeis.org/A007703 Sequèinsa OEIS A007703] di nùmer prim regolèr in dal ''web''.</ref><br><br> ** 'L è al 19<sup>śim</sup> edla séri di [[nùmer prim ed Fortune]], dòp dal [[109 (nùmer)|109]] e prìma dal [[103 (nùmer)|103]]:<ref>{{en}} [https://oeis.org/A005235/b005235.txt 'N elèinc dimòndi gròs] di [[nùmer prim ed Fortune]] in dal sit edl’''OEIS''.</ref><br>... [[37 (nùmer)|37]], [[61 (nùmer)|61]], [[67 (nùmer)|67]], [[61 (nùmer)|61]], [[71 (nùmer)|71]], [[47 (nùmer)|47]], [[107 (nùmer)|107]], [[59 (nùmer)|59]], [[61 (nùmer)|61]], [[109 (nùmer)|109]], [[89 (nùmer)|89]], [[103 (nùmer)|103]], [[79 (nùmer)|79]], [[151 (nùmer)|151]], [[197 (nùmer)|197]], [[101 (nùmer)|101]], [[103 (nùmer)|103]], [[233 (nùmer)|233]] ...<ref>{{en}} [https://oeis.org/A005235 Sequèinsa OEIS A005235] di nùmer prim ed Fortune in dla réda.</ref><br><br> ** 'L è 'l 19<sup>śim</sup> edla sequèinsa 'd chi [[nùmer prim|prìm]] ch'i nn'ìn minga di [[nùmer breśigliàṅ]]:<ref>{{en}} [https://oeis.org/A220627/b220627.txt 'N elèinc dimòndi gròs] ed chi [[nùmer prim|prìm]] ch'i nn'ìn minga di [[nùmer breśigliàṅ]], in dal sit edl’''OEIS''.</ref><br>... [[37 (nùmer)|37]], [[41 (nùmer)|41]], [[47 (nùmer)|47]], [[53 (nùmer)|53]], [[59 (nùmer)|59]], [[61 (nùmer)|61]], [[67 (nùmer)|67]], [[71 (nùmer)|71]], [[79 (nùmer)|79]], [[83 (nùmer)|83]], [[89 (nùmer)|89]], [[97 (nùmer)|97]], [[101 (nùmer)|101]], [[103 (nùmer)|103]], [[107 (nùmer)|107]], [[109 (nùmer)|109]], [[113 (nùmer)|113]], [[131 (nùmer)|131]] ...<ref>{{en}} [https://oeis.org/A220627 Sequèinsa OEIS A220627] ed chi prìm ch'i nn'ìn minga di nùmer breśigliàṅ.</ref><br><br> ** 'L è 'l 14<sup>śim</sup> edla séri di [[nùmer prim aditìv]], gnend dòp edl [[83 (nùmer)|83]] e prìma dal [[101 (nùmer)|101]]:<ref>{{en}} [https://oeis.org/A046704/b046704.txt 'N elèinc dimòndi gròs] ed chi nùmer prim ch'i ìn di [[nùmer prim aditìv|prim aditìv]] in dal sit edl’''OEIS''.</ref><br>... [[11 (nùmer)|11]], [[23 (nùmer)|23]], [[29 (nùmer)|29]], [[41 (nùmer)|41]], [[43 (nùmer)|43]], [[47 (nùmer)|47]], [[61 (nùmer)|61]], [[67 (nùmer)|67]], [[83 (nùmer)|83]], [[89 (nùmer)|89]], [[101 (nùmer)|101]], [[113 (nùmer)|113]], [[131 (nùmer)|131]], [[137 (nùmer)|137]], [[139 (nùmer)|139]], [[151 (nùmer)|151]], [[157 (nùmer)|157]], [[173 (nùmer)|173]] ...<ref>{{en}} [https://oeis.org/A046704 Sequèinsa OEIS A046704] ed chi nùmer prim ch'i ìn di prim aditìv in dal ''web''.</ref><br>che difàt la [[sòma]] dal só [[ciffra|ciffri]] <math> 8 + 9 = 17 </math> l'è incòra un [[nùmer prim]].<br><br> ** 'L è 'l 13<sup>śim</sup> edla séri di [[nùmer prim 'd Eisenstein]], dòp edl [[83 (nùmer)|83]] e prìma dal [[101 (nùmer)|101]]:<ref>{{en}} [https://oeis.org/A003627/b003627.txt 'N elèinc dimòndi gròs] di [[nùmer prim 'd Eisenstein]] in dal sit edl’''OEIS''.</ref><br>... [[23 (nùmer)|23]], [[29 (nùmer)|29]], [[41 (nùmer)|41]], [[47 (nùmer)|47]], [[53 (nùmer)|53]], [[59 (nùmer)|59]], [[71 (nùmer)|71]], [[83 (nùmer)|83]], [[89 (nùmer)|89]], [[101 (nùmer)|101]], [[107 (nùmer)|107]], [[113 (nùmer)|113]], [[131 (nùmer)|131]], [[137 (nùmer)|137]], [[149 (nùmer)|149]], [[167 (nùmer)|167]], [[173 (nùmer)|173]] ...<ref>{{en}} [https://oeis.org/A003627 Sequèinsa OEIS A003627] di nùmer prim 'd Eisenstein in dla réda.</ref><br><br> ** 'L è 'l 10<sup>im</sup> di [[nùmer prim ed Sophie Germain]], dòp edl [[83 (nùmer)|83]] e prìma dal [[113 (nùmer)|113]]:<ref>{{en}} [https://oeis.org/A005384/b005384.txt 'N elèinc dimòndi gròs] di [[nùmer prim ed Sophie Germain]] in dal sit edl’''OEIS''.</ref><br>[[2 (nùmer)|2]], [[3 (nùmer)|3]], [[5 (nùmer)|5]], [[11 (nùmer)|11]], [[23 (nùmer)|23]], [[29 (nùmer)|29]], [[41 (nùmer)|41]], [[53 (nùmer)|53]], [[83 (nùmer)|83]], [[89 (nùmer)|89]], [[113 (nùmer)|113]], [[131 (nùmer)|131]], [[173 (nùmer)|173]], [[179 (nùmer)|179]], [[191 (nùmer)|191]], [[233 (nùmer)|233]], [[239 (nùmer)|239]], [[251 (nùmer)|251]] ...<ref>{{en}} [https://oeis.org/A005384 Sequèinsa OEIS A005384] di nùmer prim ed Sophie Germain in dal ''web''.</ref><br>che difàt: <math> 2\cdot89 + 1 = 179 </math> ch'l è incòr un [[nùmer prim]].<br><br> * Acsè cum'a gh'sucéd a tùt i nùmer prim, anc 'l 89 'l è 'n [[nùmer difetìv]]:<ref>{{en}} [https://oeis.org/A005100/b005100.txt 'N elèinc dimòndi gròs] di [[nùmer difetìv]] in dal sit edl’''OEIS''.</ref><br>... [[77 (nùmer)|77]], [[79 (nùmer)|79]], [[81 (nùmer)|81]], [[82 (nùmer)|82]], [[83 (nùmer)|83]], [[85 (nùmer)|85]], [[86 (nùmer)|86]], [[87 (nùmer)|87]], [[89 (nùmer)|89]], [[91 (nùmer)|91]], [[92 (nùmer)|92]], [[93 (nùmer)|93]], [[94 (nùmer)|94]], [[95 (nùmer)|95]], [[97 (nùmer)|97]], [[98 (nùmer)|98]], [[99 (nùmer)|99]], [[101 (nùmer)|101]], [[103 (nùmer)|103]] ...<ref>{{en}} [https://oeis.org/A005100 Sequèinsa OEIS A005100] di nùmer difetìv in dla réda.</ref><br><br> * 'L è 'l 11<sup>śim</sup> edla sequèinsa di [[nùmer ed Fibonacci]], dòp dal [[55 (nùmer)|55]] e prìma dal [[144 (nùmer)|144]]:<ref>{{en}} [https://oeis.org/A000045/list 'N elèinc dimòndi gròs] di [[nùmer ed Fibonacci]] in dal sit edl’''OEIS''.</ref><br>[[1 (nùmer)|1]], [[1 (nùmer)|1]], [[2 (nùmer)|2]], [[3 (nùmer)|3]], [[5 (nùmer)|5]], [[8 (nùmer)|8]], [[13 (nùmer)|13]], [[21 (nùmer)|21]], [[34 (nùmer)|34]], [[55 (nùmer)|55]], [[89 (nùmer)|89]], [[144 (nùmer)|144]], [[233 (nùmer)|233]], [[377 (nùmer)|377]], [[610 (nùmer)|610]], [[987 (nùmer)|987]], [[1597 (nùmer)|1597]], 2584, 4181 ... <ref>{{en}} [https://oeis.org/A000045 Sequèinsa OEIS A000045] di nùmer ed Fibonacci in dal ''web''.</ref><br><br> * 'L è 'l 10<sup>im</sup> edla séri di [[nùmer altamèint cototiìnt]], dòp edl [[83 (nùmer)|83]] e prìma dal [[113 (nùmer)|113]]:<ref>{{en}} [https://oeis.org/A100827/b100827.txt 'N elèinc dimòndi gròs] di [[nùmer altamèint cototiìnt]] in dal sit edl’''OEIS''.</ref><br>[[2 (nùmer)|2]], [[4 (nùmer)|4]], [[8 (nùmer)|8]], [[23 (nùmer)|23]], [[35 (nùmer)|35]], [[47 (nùmer)|47]], [[59 (nùmer)|59]], [[63 (nùmer)|63]], [[83 (nùmer)|83]], [[89 (nùmer)|89]], [[113 (nùmer)|113]], [[119 (nùmer)|119]], [[167 (nùmer)|167]], [[209 (nùmer)|209]], [[269 (nùmer)|269]], [[299 (nùmer)|299]], [[329 (nùmer)|329]], [[389 (nùmer)|389]], [[419 (nùmer)|419]] ...<ref>{{en}} [https://oeis.org/A100827 Sequèinsa OEIS A100827] di nùmer altamèint cototiìnt in dla réda.</ref> ** al 6<sup>st</sup> edla séri di nùmer altamèint cototiìnt ch'i ìn anca di [[nùmer prim|prìm]]:<ref>{{en}} [https://oeis.org/A105440/list 'N elèinc dimòndi gròs] ed chi nùmer altamèint cototiìnt ch'i ìn anca di [[nùmer prim|prìm]] in dal sit edl’''OEIS''.</ref><br>[[2 (nùmer)|2]], [[23 (nùmer)|23]], [[47 (nùmer)|47]], [[59 (nùmer)|59]], [[83 (nùmer)|83]], [[89 (nùmer)|89]], [[113 (nùmer)|113]], [[167 (nùmer)|167]], [[269 (nùmer)|269]], [[389 (nùmer)|389]], [[419 (nùmer)|419]], [[509 (nùmer)|509]], [[659 (nùmer)|659]], [[839 (nùmer)|839]], [[1049 (nùmer)|1049]], [[1259 (nùmer)|1259]] ...<ref>{{en}} [https://oeis.org/A105440 Sequèinsa OEIS A105440] ed chi nùmer altamèint cototiìnt ch'i ìn anca di prìm.</ref><br><br> * 'L è 'l 2<sup>nd</sup> edla sequèinsa di [[nùmer poligonèl|nùmer 89-gonèl]], gnend dòp edl [[1 (nùmer)|1]] e prìma dal [[264 (nùmer)|264]]:<br>[[1 (nùmer)|1]], [[89 (nùmer)|89]], [[264 (nùmer)|264]], [[526 (nùmer)|526]], [[875 (nùmer)|875]], [[1311 (nùmer)|1311]], [[1834 (nùmer)|1834]], 2444, 3141, 3925, 4796, 5754, 6799, 7931 ...<br><br> [[File:Regular polygon 89.svg|thumb|right|185px|Al [[polìgon]] regolèr con '''89''' [[cô (giometrìa)|cô]].]] ==Proprietê [[giometrìa|giomètrichi]]== ==Al nùmer 89 in dla [[Chìmica]]== ==Vóś lighèdi== * [[nùmer]] * [[nùmer naturèl]] * [[nùmer intēr]] * [[nùmer prim]] * [[nùmer prim regolèr]] * [[nùmer prim ed Fortune]] * [[nùmer prim aditìv]] * [[nùmer prim 'd Eisenstein]] * [[nùmer prim ed Sophie Germain]] * [[nùmer difetìv]] * [[nùmer ed Fibonacci]] * [[nùmer altamèint cototiìnt]] * [[nùmer poligonèl|nùmer 89-gonèl]] ==Referèinsi== {{references}} ==Èter progèt== {{interprogetto|commons=Category:89 (number)|wikt=en:utantanōv}} ==Colegamèint estèren== * {{en}} [https://oeis.org/A000040 La sequèinsa OEIS A000040] di [[nùmer prim]] in dal ''web''. * {{en}} [https://oeis.org/A007703 La sequèinsa OEIS A007703] di [[nùmer prim regolèr]] in dla réda. * {{en}} [https://oeis.org/A005235 La sequèinsa OEIS A005235] di [[nùmer prim ed Fortune]] in dal ''web''. * {{en}} [https://oeis.org/A046704 La sequèinsa OEIS A046704] di [[nùmer prim aditìv]] in dla réda. * {{en}} [https://oeis.org/A003627 La sequèinsa OEIS A003627] di [[nùmer prim 'd Eisenstein]]. * {{en}} [https://oeis.org/A005384 La sequèinsa OEIS A005384] di [[nùmer prim ed Sophie Germain]] in dal ''web''. * {{it}}, {{en}} e {{fr}} [http://dm.unife.it/geometria/storia/Letteregermain_en.pdf Soquànti lettri che la Sophie Germain la scrivìva a di só amìg matemàtic dal só tèinp] ind un sit in dla réda. * {{en}} [https://oeis.org/A005100/b005100.txt I nùmer difetìv elenchê] in dal sit edl’''[[OEIS]]'' in dal ''web''. * {{en}} [https://primes.utm.edu/glossary/page.php?sort=DeficientNumber I nùmer difetìv] in dal sit ''Prime Glossary''. * {{en}} [https://mathworld.wolfram.com/DeficientNumber.html I nùmer difetìv] in dal sit ''MathWorld''. * {{en}} [https://planetmath.org/DeficientNumber I nùmer difetìv] in dal sit ''PlanetMath''. * {{en}} [https://oeis.org/A000045 La sequèinsa OEIS A000045] di [[nùmer ed Fibonacci]] in dla réda. * {{en}} [https://oeis.org/A100827 La sequèinsa OEIS A100827] di [[nùmer altamèint cototiìnt]] in dal ''web''. * {{en}} [https://www.fields.utoronto.ca/programs/scientific/11-12/Mtl-To-numbertheory/slides/Deza.pdf Na spiegasiòun] di [[nùmer figurê]] dl'Elena Deza e 'd Michel Deza in PDF, 2011. * {{en}} [https://oeis.org/search?q=89&fmt=short Al nùmer 89 in dimòndi sequèinsi 'd intēr indû 'l s cata], elenchèdi in dal sit edl’''OEIS''. |sel=1 }} {{DEFAULTSORT:0000000089}} [[Categoria:MATEMATICA]] [[Categoria:Nùmer naturêl]] [[Categoria:Nùmer intēr]] [[Categoria:Nùmer prìm]] [[Categoria:Nùmer prim regolèr]] [[Categoria:Nùmer prim ed Fortune]] [[Categoria:Nùmer prim minga breśigliàṅ]] [[Categoria:Nùmer prim aditìv]] [[Categoria:Nùmer prìm 'd Eisenstein]] [[Categoria:Nùmer prìm ed Sophie Germain]] [[Categoria:Nùmer difetìv]] [[Categoria:Nùmer ed Fibonacci]] [[Categoria:Nùmer altamèint cototiìnt]] [[Categoria:Nùmer 89-gonèl]] a0tj6ad57cz0amg71hk2k34t0aabdm9 Pógglia 0 41716 160609 158467 2025-06-23T22:00:43Z Mirandolese 1879 160609 wikitext text/x-wiki {{Metacaixa |id=0 |color= |bt1=Bulgnaiṡ |bticona1=[[File:Bandiera_di_Bologna.PNG|16px]] |ps1= __NOTOC__ {{dialortBlg | dial=Bulgnaiṡ}} [[File:Apulia Provinces.png|right|thumb|400px|Al pruvénzi dla Pógglia]] La '''Pógglia''' l'è 'na [[regiån]] [[Itâglia|itaglièna]] cun stra sé e nå 4'000'000 d'abitànt. Al cunféṅna piò sò cun al [[Mulîs]], a sîra cun la [[Canpâgna]] e la [[Basilichèda]], a matéṅna cun al [[mèr Adriâtic]], piò zå cun la [[Ligûria]] e al [[mèr Jôni]]. La capitèla d'la regiån l'è [[Bèr]]. == Äl pruvénzi dla Pógglia== * [[Fògia]] * [[Barlàtta-Andria-Tràn|Barlàtta-Èndria-Tràn]] * [[Bèr]] * [[Bréṅndis]] * [[Làzz]] * [[Târent]] == Fiómm e lèg puglîs == * [[Baṡàṅnt]] * [[Ôfent]] *[[Lâg ed Lîṡna]] == Ligâm ed fòra== * [https://www.regione.puglia.it/ Purtèl regiunèl] {{REGIONI ITALIANE}} |sel=1 }} [[Categoria:REGIONIDITALIA]] 97dz607tsiazekl1kus1owq4d7dmk69 MediaWiki:GrowthExperimentsSuggestedEdits.json 8 44525 160588 157233 2025-06-23T16:41:36Z Maintenance script 9362 Adding version data 160588 json application/json { "$version": "1.0.0", "GEInfoboxTemplates": [], "copyedit": { "disabled": false, "templates": [], "excludedTemplates": [], "excludedCategories": [], "learnmore": "" }, "expand": { "disabled": false, "templates": [], "excludedTemplates": [], "excludedCategories": [], "learnmore": "" }, "image_recommendation": { "disabled": false, "excludedTemplates": [], "excludedCategories": [], "learnmore": "", "maxTasksPerDay": 25, "templates": [] }, "link_recommendation": { "disabled": false, "excludedTemplates": [], "excludedCategories": [], "learnmore": "", "maximumLinksToShowPerTask": 3, "excludedSections": [ "bibliugrafia", "bibliugrafìa", "note", "noti", "noti e referèinsi", "nòti", "referèinsi", "riferimëint", "stòria", "vad anch", "vadd anch" ], "maxTasksPerDay": 25, "underlinkedWeight": 0.5, "minimumLinkScore": 0.6, "maximumEditsTaskIsAvailable": "no" }, "links": { "disabled": false, "templates": [], "excludedTemplates": [], "excludedCategories": [], "learnmore": "" }, "references": { "disabled": false, "templates": [], "excludedTemplates": [], "excludedCategories": [], "learnmore": "" }, "section_image_recommendation": { "disabled": false, "excludedTemplates": [], "excludedCategories": [], "learnmore": "", "maxTasksPerDay": 25 }, "update": { "disabled": false, "templates": [], "excludedTemplates": [], "excludedCategories": [], "learnmore": "" } } kzvlx6fjundstgcq90uaboh8kjebgss 160589 160588 2025-06-23T17:06:41Z Maintenance script 9362 Migrating data to new format 160589 json application/json { "$version": "2.0.0", "GEInfoboxTemplates": [], "copyedit": { "disabled": false, "templates": [], "excludedTemplates": [], "excludedCategories": [], "learnmore": "" }, "expand": { "disabled": false, "templates": [], "excludedTemplates": [], "excludedCategories": [], "learnmore": "" }, "image_recommendation": { "disabled": false, "excludedTemplates": [], "excludedCategories": [], "learnmore": "", "maxTasksPerDay": 25, "templates": [] }, "link_recommendation": { "disabled": false, "excludedTemplates": [], "excludedCategories": [], "learnmore": "", "maximumLinksToShowPerTask": 3, "excludedSections": [ "bibliugrafia", "bibliugrafìa", "note", "noti", "noti e referèinsi", "nòti", "referèinsi", "riferimëint", "stòria", "vad anch", "vadd anch" ], "maxTasksPerDay": 25, "underlinkedWeight": 0.5, "minimumLinkScore": 0.6, "maximumEditsTaskIsAvailable": "no" }, "links": { "disabled": false, "templates": [], "excludedTemplates": [], "excludedCategories": [], "learnmore": "" }, "references": { "disabled": false, "templates": [], "excludedTemplates": [], "excludedCategories": [], "learnmore": "" }, "section_image_recommendation": { "disabled": false, "excludedTemplates": [], "excludedCategories": [], "learnmore": "", "maxTasksPerDay": 25 }, "update": { "disabled": false, "templates": [], "excludedTemplates": [], "excludedCategories": [], "learnmore": "" } } 01f5l4rh2vcnppt2i36filxu1389s9x Calâbria 0 44589 160599 157872 2025-06-23T21:27:11Z Mirandolese 1879 160599 wikitext text/x-wiki {{Metacaixa |id=0 |color= |bt1=Piasintëin |bticona1=[[File:Provincia di Piacenza-Stemma.png|16px]] |ps1= __NOTOC__ {{dialort | dial=Piasintëin}} [[File:Map of region of Calabria, Italy, with provinces-it.svg|right|thumb|180px|Al pruvìnsi d'la Calâbria]] [[File:Reggio calabria.jpg|min|Panurama ad [[Rèz Calâbria]], la sitä püsà granda ad'la regiòn]] La '''Calâbria''' all'è 'na [[regiån]] [[Itâglia|itagliana]], cun 5 pruvìnsi: [[Catanzar]], [[Cusëinsa]], [[Crotòn]], [[Vibo Valentia]], [[Rèz Calâbria]]. La lèngua püsà parlè all'è al calabrès e l'[[itagliàn]]. La Calâbria al s truva int'la Bàsa Itâglia ed maténna e l'a na popolaziån ed 1.833.953 d'abitànt (2024). == Lèngui == In d'la Calâbria 'ass parla amò dal Lèngui d'àtar pòsi, tàme al dialëtt Napulitàn o al dialètt sicigliän. == Stòria == Quant i Rumàn i'enn rivà chemò, la Calâbria la's ciamàva amò ''Mrutium'', anca se la regiòn la g'ha sëimpar vìd l'inflüeinsa greca. == Bibliugrafìa == Valerio Lugani (a cura di), ''Meravigliosa ITALIA, Enciclopedia delle Regioni, CALABRIA,'' Milan, Edizioni Aristea, 1978 == Gèint famåusa nasìda in Calâbria == * [[Nicodemo Gentile]], aucä e scritòr == Ligamm ad föra == * [https://www.regione.calabria.it/ Sìt üficiäl] * [https://www.treccani.it/enciclopedia/calabria/ La Calâbria su la ''Treccani''] {{REGIONI ITALIANE}} |sel=1 }} [[Categoria:REGIONIDITALIA]] [[Categoria:Calâbria|Calâbria]] 933oleoyo9js5s52znle5v5c8ekcdbi Jack Palance 0 45175 160584 160583 2025-06-23T15:08:49Z Mirandolese 1879 160584 wikitext text/x-wiki {{Metacaixa |id=0 |color= |bt1=Miranduléś |bticona1=[[File:Mirandola-stemma.gif|16px]] |ps1= __NOTOC__ {{dialort | dial=Miranduléś}} [[File:Jack Palance - 1954 (cropped).jpg|280px|thumb|left|Jack Palance tòlt śò in dal 1954]] '''Volodymyr Palahniuk''', cgnusû méj c'n al nóm 'd art ad '''Jack Palance''' ([[Hazleton (Pennsylvania)|Hazleton]], 18 ad Favràr dal 1919 - [[Montecito (Califòrgna)|Montecito]], 10 ad Nuvémbar dal 2006, a s lèś [d͡ʒæk ˈpæləns] in [[ingléś]]), 'l è stâ 'n atōr americàṅ cun di urìgini ucraìni. 'L è arcurdâ specialmènt p'r i sò film [[western]] e p'r al sò parti da catìṿ, anc p'r al fat 'd avēr na ghigna ch'l'è armàśa uféśa dòp 'n incidènt in aparéćs durànt la [[secónda guèra mundiàla]]. In dla sò lunga caréra 'd sinquànt'an, 'l atōr uriginàri dla [[Pennsylvania]] 'l è stâ candidâ a i [[Prèmi Òscar]] tri vòlti, in dal 1953 par [[So che mi ucciderai]], in dal 1954 par [[Il cavaliere della valle solitaria]] e in dal 1992 par [[Scappo dalla città - La vita, l'amore e le vacche]] in dua 'l à vins in dla categurìa di atōr minga prutagunìsta. ''Palance'' 'l à fat al sò debùt a 'l cìnema cun [[Elia Kazan]] in [[Bandiera gialla (film 1950)|Bandiera gialla]], film cun [[Richard Widmark]] e la [[Barbara Bel Geddes]]. In di [[an Sinquànta]] 'l è pò impgnâ in pelìculi ad [[Douglas Sirk]] e 'd [[Robert Aldrich]]. In dal 1963 al rècita insém a la [[Brigitte Bardot]] e a [[Michel Piccoli]] in [[Il disprezzo (film)|Il disprezzo]], film ad [[Jean-Luc Godard]] trat da 'n rumànś 'd [[Alberto Moravia]]. In di [[an Stanta]] 'l à laurâ dimóndi in [[Itàglia]] tulénd part a di film ad [[Fernando Di Leo]], [[Duccio Tessari]] e [[Bruno Corbucci]]. In dal 1989 'l à fat la part ad ''Carl Grissom'' in [[Batman (film 1989)|Batman]]. Al gh'à na stéla in dla [[Hollywood Walk of Fame]]. == Filmugrafìa == [[File:Constance Smith-Jack Palance in Man in the Attic.jpg|280px|thumb|right|''Na maṅ in dl'òra'' (1953)]] [[File:Aldrich Attack movie trailer screenshot (12).jpg|280px|thumb|right|''Prima lìnea'' (1956)]] [[File:I mongoli (film).jpg|280px|thumb|right|''I móngui'' (1961)]] [[File:Rosmunda_e_Alboino_(1961)_Jack_Palance_(3).png|280px|thumb|right|''Rosmunda e Alboino'' (1961)]] [[File:Dracula (1973) - Jack Palance 6.png|280px|thumb|right|''Al démun négar'' (1974)]] [[File:Buio macchiato di rosso.png|280px|thumb|right|''Al scûr maciâ 'd rós'' (1974)]] * <small>1950</small> - ''[[Bandiera gialla (film 1950)|Bandiera gialla]] (Panic in the Streets)'', regìa 'd [[Elia Kazan]] * <small>1951</small> - ''[[Okinawa (film)|Okinawa]]'' (''Halls of Montezuma''), regìa ad [[Lewis Milestone]] * <small>1952</small> - ''[[So che mi ucciderai]] (Sudden Fear)'', regìa ad [[David Miller (regìsta)|David Miller]] * <small>1953</small> - ''[[Il cavaliere della valle solitaria]] (Shane)'', regìa ad [[George Stevens]] * <small>1953</small> - ''[[Duello sulla Sierra Madre]]'' (''Second Chance''), regìa ad [[Rudolph Maté]] * <small>1953</small> - ''[[La freccia insanguinata]]'' (''Arrowhead''), regìa ad [[Charles Marquis Warren]] * <small>1953</small> - ''[[Contrabbando a Tangeri]]'' (''Flight to Tangier''), regìa ad [[Charles Marquis Warren]] * <small>1953</small> - ''[[Una mano nell'ombra]] (Man in the Attic)'', regìa 'd [[Hugo Fregonese]] * <small>1954</small> - ''[[Il calice d'argento]]'' (''The Silver Chalice''), regìa ad [[Victor Saville]] * <small>1954</small> - ''[[Il re dei barbari]]'' (''Sign of the Pagan''), regìa ad [[Douglas Sirk]] * <small>1955</small> - ''[[Il grande coltello]] (The Big Knife)'', regìa ad [[Robert Aldrich]] * <small>1955</small> - ''[[Bacio di fuoco]]'' (''Kiss of Fire''), regìa ad [[Joseph M. Newman]] * <small>1955</small> - ''[[Tutto finì alle sei]] (I Died a Thousand Times)'', regìa ad [[Stuart Heisler]] * <small>1956</small> - ''[[Prima linea (film)|Prima linea]] (Attack!)'', regìa ad [[Robert Aldrich]] * <small>1957</small> - ''[[L'uomo solitario]] (The Lonely Man)'', regìa 'd [[Henry Levin]] * <small>1957</small> - ''[[L'evaso di San Quintino]] (House of Numbers)'', regìa ad [[Russell Rouse]] * <small>1958</small> - ''[[Oltre il confine (film 1958)|Oltre il confine]]'' (''The Man Inside''), regìa ad [[John Gilling]] * <small>1959</small> - ''[[Oltre ogni limite (film 1959)|Oltre ogni limite]]'' (''Flor de mayo''), regìa ad [[Roberto Gavaldón]] * <small>1959</small> - ''[[Dieci secondi col diavolo]]'' (''Ten Seconds to Hell''), regìa ad [[Robert Aldrich]] * <small>1960</small> - ''[[La battaglia di Austerlitz|Napoleone ad Austerlitz]]'' (''Austerlitz''), regìa 'd [[Abel Gance]] * <small>1960</small> - ''[[Revak, lo schiavo di Cartagine]]'' (''The Barbarians''), regìa ad [[Rudolph Maté]] * <small>1961</small> - ''[[Il giudizio universale]]'', regìa ad [[Vittorio De Sica]] * <small>1961</small> - ''[[Rosmunda e Alboino]]'', regìa ad [[Carlo Campogalliani]] * <small>1961</small> - ''[[I mongoli]]'', regìa 'd [[André De Toth]] e 'd [[Leopoldo Savona]] * <small>1961</small> - ''[[Barabba (film 1961)|Barabba]]'', regìa ad [[Richard Fleischer]] * <small>1962</small> - ''[[La guerra continua]]'', regìa ad [[Leopoldo Savona]] * <small>1962</small> - ''[[Il criminale]]'', regìa ad [[Marcello Baldi]] * <small>1963</small> - ''[[Il disprezzo (film)|Il disprezzo]]'' (''Le Mépris''), regìa ad [[Jean-Luc Godard]] * <small>1965</small> - ''[[L'ultimo omicidio]]'' (''Once a Thief''), regìa ad [[Ralph Nelson]] * <small>1966</small> - ''[[I professionisti]]'' (''The Professionals''), regìa ad [[Richard Brooks]] * <small>1967</small> - ''[[La spia dal cappello verde]]'' (''The Spy in the Green Hat''), regìa ad [[Joseph Sargent]] * <small>1967</small> - ''[[Il giardino delle torture]]'' (''Torture Garden''), regìa ad [[Freddie Francis]] * <small>1967</small> - ''[[I mercenari di Macao]]'' (''Kill a Dragon''), regìa ad [[Michael D. Moore]] * <small>1968</small> - ''[[Il mercenario]]'', regìa ad [[Sergio Corbucci]] * <small>1968</small> - ''[[Radiografia di un colpo d'oro]]'' (''Las Vegas, 500 millones''), regìa 'd [[Antonio Isasi-Isasmendi]] * <small>1968</small> - ''[[Lo strano caso del dottor Jekyll e mr. Hyde (film)|Lo strano caso del dottor Jekyll e mr. Hyde]]'' (''The Strange Case of Dr. Jekyll and Mr. Hyde''), regìa ad [[Charles Jarrott]] – film TV * <small>1969</small> - ''[[L'urlo dei giganti]]'' (''Hora cero: Operación Rommel''), regìa ad [[León Klimovsky]] * <small>1969</small> - ''[[Che!]]'', regìa ad [[Richard Fleischer]] * <small>1969</small> - ''[[Non uccidevano mai la domenica]]'' (''The Desperados''), regìa 'd [[Henry Levin]] * <small>1969</small> - ''[[Justine, ovvero le disavventure della virtù]]'' (''Marqus De Sade: Justine''), regìa ad [[Jesús Franco]] * <small>1969</small> - ''[[La legione dei dannati]]'', regìa 'd [[Umberto Lenzi]] * <small>1970</small> - ''[[L'ultimo tramonto sulla terra dei McMasters]]'' (''The McMasters''), regìa 'd [[Alf Kjellin]] * <small>1970</small> - ''[[Monty Walsh, un uomo duro a morire]]'' (''Monte Walsh''), regìa ad [[William A. Fraker]] * <small>1970</small> - ''[[Vamos a matar compañeros]]'', regìa ad [[Sergio Corbucci]] * <small>1971</small> - ''[[Cavalieri selvaggi]]'' (''The Horsemen''), regìa ad [[John Frankenheimer]] * <small>1972</small> - ''[[Si può fare... amigo]]'', regìa ad [[Maurizio Lucidi]] * <small>1972</small> - ''[[Tedeum]]'', regìa ad [[Enzo G. Castellari]] * <small>1972</small> - ''[[Chato]]'' (''Chato's Land''), regìa ad [[Michael Winner]] * <small>1973</small> - ''[[Blu Gang - E vissero per sempre felici e ammazzati]]'', regìa ad [[Luigi Bazzoni]] * <small>1973</small> - ''[[I duri di Oklahoma]]'' (''Oklahoma Crude''), regìa ad [[Stanley Kramer]] * <small>1974</small> - ''[[Il buio macchiato di rosso]]'' (''Craze''), regìa ad [[Freddie Francis]] * <small>1974</small> - ''[[Il demone nero]]'' (''Dracula''), regìa ad [[Dan Curtis]] – film TV * <small>1974</small> - ''[[The Godchild]]'', regìa ad [[John Badham]] – film TV * <small>1975</small> - ''[[La lunga faida]]'' (''The Hatfields and the McCoys''), regìa ad [[Clyde Ware]] - film TV * <small>1975</small> - ''[[Il richiamo del lupo]]'', regìa ad [[Gianfranco Baldanello]] * <small>1975</small> - ''[[Chicago anni '30 via col piombo]]'' (''The Four Deuces''), regìa ad [[William H. Bushnell]] * <small>1975</small> - ''[[Africa Express]]'', regìa ad [[Michele Lupo (regìsta)|Michele Lupo]] * <small>1975</small> - ''[[L'infermiera]]'', regìa ad [[Nello Rossati]] * <small>1976</small> - ''[[Squadra antiscippo]]'', regìa ad [[Bruno Corbucci]] * <small>1976</small> - ''[[Eva nera]]'', regìa ad [[Joe D'Amato]] * <small>1976</small> - ''[[Safari Express]]'', regìa ad [[Duccio Tessari]] * <small>1976</small> - ''[[Diamante Lobo]]'', regìa ad [[Gianfranco Parolini|Frank Kramer]] * <small>1976</small> - ''[[I padroni della città]]'', regìa ad [[Fernando Di Leo]] * <small>1976</small> - ''[[Sangue di sbirro]]'', regìa 'd [[Alfonso Brescia]] * <small>1977</small> - ''[[Welcome to Blood City]]'', regìa ad [[Peter Sasdy]] * <small>1978</small> - ''[[The One Man Jury]]'', regìa ad [[Charles Martin (regìsta)|Charles Martin]] * <small>1979</small> - ''[[Ritratto di un killer]]'' (''Portrait of a Hitman''), regìa 'd [[Allan A. Buckantz]] * <small>1979</small> - ''[[Angels' Brigade]]'', regìa ad [[Greydon Clark]] * <small>1979</small> - ''[[Il pianeta ribelle]]'' (''The Shape of Things to Come''), regìa ad [[George McCowan]] * <small>1979</small> - ''[[Cocaine Cowboys]]'', regìa 'd [[Ulli Lommel]] * <small>1979</small> - ''[[La banda Dalton]]'' (''The Last Ride of the Dalton Gang''), regìa ad [[Dan Curtis]] - film TV * <small>1980</small> - ''[[La scimmia d'avorio]]'' (''The Ivory Ape''), regìa ad [[Tsugunobu Kotani]] - film TV * <small>1980</small> - ''[[Olimpiade: un amore]]'' (''The Golden Moment: An Olympic Love Story''), regìa ad [[Richard C. Sarafian]] - film TV * <small>1980</small> - ''[[Horror - Caccia ai terrestri]]'' (''Without Warning''), regìa ad [[Greydon Clark]] * <small>1980</small> - ''[[La spada di Hok]]'' (''Hawk the Slayer''), regìa ad [[Terry Marcel]] * <small>1982</small> - ''[[Nel buio da soli]]'' (''Alone in the Dark''), regìa ad [[Jack Sholder]] * <small>1987</small> - ''[[Gor (film)|Gor]]'', regìa ad [[Fritz Kiersch]] * <small>1987</small> - ''[[Bagdad Café]]'' (''Out of Rosenheim''), regìa ad [[Percy Adlon]] * <small>1988</small> - ''[[Young Guns - Giovani pistole]]'' (''Young Guns''), regìa ad [[Christopher Cain]] * <small>1988</small> - ''[[Ritorno a Gor]]'' (''Outlaw of Gor''), regìa ad [[John Cardos]] * <small>1989</small> - ''[[Batman (film 1989)|Batman]]'', regìa ad [[Tim Burton]] * <small>1989</small> - ''[[Tango & Cash]]'', regìa 'd [[Andrej Končalovskij]] * <small>1990</small> - ''[[Solar Crisis]]'', regìa ad [[Richard C. Sarafian]] * <small>1991</small> - ''[[Scappo dalla città - La vita, l'amore e le vacche]]'' (''City Slickers''), regìa ad [[Ron Underwood]] [[File:Oscar mini icon.png]] * <small>1992</small> - ''[[Punto di svolta]]'' (''Keep the Change''), regìa 'd [[Andy Tennant]] - film TV * <small>1992</small> - ''[[Eli's Lesson]]'', regìa ad [[Peter D. Marshall]] * <small>1993</small> - ''[[Cyborg 2]]'' (''Cyborg 2: Glass Shadow''), regìa ad [[Michael Schroeder]] * <small>1994</small> - ''[[Poliziotti a domicilio]]'' (''Cops and Robbersons''), regìa ad [[Michael Ritchie]] * <small>1994</small> - ''[[Scappo dalla città 2]]'' (''City Slickers II: The Legend of Curly's Gold''), regìa ad [[Paul Weiland]] * <small>1994</small> - ''[[L'incantesimo del lago]]'' (''The Swan Princess''), regìa ad [[Richard Rich]] - vōś * <small>1994</small> - ''[[Ai confini della realtà - I tesori perduti]]'' (''Twilight Zone: Rod Serling's Lost Classics''), regìa ad [[Robert Markowitz]] - film TV * <small>1997</small> - ''[[A casa per Natale]]'' (''I'll Be Home for Christmas''), regìa ad [[Jerry London]] - film TV * <small>1998</small> - ''[[Ebenezer (film)|Ebenezer]]'', regìa ad [[Ken Jubenville]] – film TV * <small>1998</small> - ''[[Marco Polo (film 1998)|Marco Polo]]'' (''The Incredible Adventures of Marco Polo''), regìa ad [[George Erschbamer]] * <small>1999</small> - ''[[L'isola del tesoro (film 1999)|L'isola del tesoro]]'' (''Treasure Island''), regìa ad [[Peter Rowe]] * <small>1999</small> - ''[[La fine dell'inverno]]'' (''Sarah, Plain & Tall: Winter's End''), regìa ad [[Glenn Jordan]] - film TV * <small>2001</small> - ''[[Prancer - Una renna per amico]]'' (''Prancer Returns''), regìa ad [[Joshua Butler]] == Culegamènt estéran == * {{it}} [https://www.imdb.com/it/name/nm0001588/ Filmugrafìa su ''IMDb''] * {{it}} [https://www.treccani.it/enciclopedia/jack-palance/ La sò paśna su 'l sit dla ''Treccani''] == Àtar prugèt == {{interprogetto|commons=Category:Jack Palance|q=it:Jack Palance}} |sel=1 }} {{DEFAULTSORT:Palance, Jack}} [[Categoria:CINEMA]] [[Categoria:Atōr americàṅ]] 5043srdjmds0fd69vv5x9j3crfijx17 Morgan Freeman 0 45176 160585 2025-06-23T15:57:04Z Mirandolese 1879 Creata pagina con "{{Metacaixa |id=0 |color= |bt1=Miranduléś |bticona1=[[File:Mirandola-stemma.gif|16px]] |ps1= __NOTOC__ {{dialort | dial=Miranduléś}} [[File:Morgan Freeman (255277982) (cropped).jpg|220px|thumb|left|Freeman tòlt śò in dal 1990]] '''Morgan Freeman''' ([[Memphis]], 1 ad Śugn dal 1937, a s lèś [ˈmɔɹɡən ˈfɹimən] in [[ingléś]]) 'l è 'n atōr e prudutōr americàṅ. C'n al sò stîł càlum e dignitóś 'l è stâ candidâ a i [[Prèmi Òscar]] par si..." 160585 wikitext text/x-wiki {{Metacaixa |id=0 |color= |bt1=Miranduléś |bticona1=[[File:Mirandola-stemma.gif|16px]] |ps1= __NOTOC__ {{dialort | dial=Miranduléś}} [[File:Morgan Freeman (255277982) (cropped).jpg|220px|thumb|left|Freeman tòlt śò in dal 1990]] '''Morgan Freeman''' ([[Memphis]], 1 ad Śugn dal 1937, a s lèś [ˈmɔɹɡən ˈfɹimən] in [[ingléś]]) 'l è 'n atōr e prudutōr americàṅ. C'n al sò stîł càlum e dignitóś 'l è stâ candidâ a i [[Prèmi Òscar]] par sinc vòlti, in dal 1988 par [[Street Smart - Per le strade di New York]], in dal 1990 p'r [[A spasso con Daisy]], in dal 1995 par [[Le ali della libertà]], in dal 2005 par [[Million Dollar Baby]] (pò vinsidōr cuma atōr minga prutagunìsta) e in dal 2010 p'r [[Invictus - L'invincibile]]. In dla sò caréra 'l à anc purtâ a cà dū [[Golden Globe]] e dimóndi àtar prèmi. Fra 'l sò atri òvri più impurtànti a 'rcurdém [[Il falò delle vanità (film)|Il falò delle vanità]] ad [[Brian De Palma]], al thriller [[Seven]], pelìcula cun [[Brad Pitt]], la [[Gwyneth Paltrow]] e [[Kevin Spacey]], [[Amistad (film)|Amistad]] ad [[Steven Spielberg]], al film 'd asiòṅ [[Al vertice della tensione]] fat insém a [[Ben Affleck]], [[Batman Begins]] e [[Il cavaliere oscuro]] ad [[Christopher Nolan]]. In dal 1993 'l à dirèt [[Malcolm McDowell]] in dal film [[Bopha!]] méntar da prudutōr eśecutìṿ 'l à mis la sò firma in [[Under Suspicion (film 2000)|Under Suspicion]], [[Nella morsa del ragno]], [[Levity]], [[10 cose di noi]], [[The Maiden Heist - Colpo grosso al museo]] e [[Invictus - L'invincibile]]. Al gh'à na stéla in dla [[Hollywood Walk of Fame]]. == Filmugrafìa == [[File:Nella morsa del ragno.png|300px|thumb|right|''In dla strica dal ragn'' (2001)]] [[File:Affleck Clancy Freeman.jpg|300px|thumb|right|Morgan insém a [[Ben Affleck|Affleck]] e a 'l scritōr [[Tom Clancy|Clancy]] (2002)]] [[File:Morgan Freeman y Paz Vega en Madrid 01.jpg|300px|thumb|right|'L atōr cun la culéga [[Paz Vega]] (2007)]] == Culegamènt estéran == * {{it}} [https://www.imdb.com/it/name/nm0000151/ Filmugrafìa su ''IMDb''] * {{it}} [https://www.treccani.it/enciclopedia/morgan-freeman/ La sò paśna su 'l sit dla ''Treccani''] == Àtar prugèt == {{interprogetto|commons=Category:Morgan Freeman|q=it:Morgan Freeman}} |sel=1 }} {{DEFAULTSORT:Freeman, Morgan}} [[Categoria:CINEMA]] [[Categoria:Atōr americàṅ]] rqctnnwnqskgwchawr10xwqvguusb9p 160586 160585 2025-06-23T16:18:35Z Mirandolese 1879 160586 wikitext text/x-wiki {{Metacaixa |id=0 |color= |bt1=Miranduléś |bticona1=[[File:Mirandola-stemma.gif|16px]] |ps1= __NOTOC__ {{dialort | dial=Miranduléś}} [[File:Morgan Freeman (255277982) (cropped).jpg|220px|thumb|left|Freeman tòlt śò in dal 1990]] '''Morgan Freeman''' ([[Memphis]], 1 ad Śugn dal 1937, a s lèś [ˈmɔɹɡən ˈfɹimən] in [[ingléś]]) 'l è 'n atōr e prudutōr americàṅ. C'n al sò stîł càlum e dignitóś 'l è stâ candidâ a i [[Prèmi Òscar]] par sinc vòlti, in dal 1988 par [[Street Smart - Per le strade di New York]], in dal 1990 p'r [[A spasso con Daisy]], in dal 1995 par [[Le ali della libertà]], in dal 2005 par [[Million Dollar Baby]] (pò vinsidōr cuma atōr minga prutagunìsta) e in dal 2010 p'r [[Invictus - L'invincibile]]. In dla sò caréra 'l à anc purtâ a cà dū [[Golden Globe]] e dimóndi àtar prèmi. Fra 'l sò atri òvri più impurtànti a 'rcurdém [[Il falò delle vanità (film)|Il falò delle vanità]] ad [[Brian De Palma]], al thriller [[Seven]], pelìcula cun [[Brad Pitt]], la [[Gwyneth Paltrow]] e [[Kevin Spacey]], [[Amistad (film)|Amistad]] ad [[Steven Spielberg]], al film 'd asiòṅ [[Al vertice della tensione]] fat insém a [[Ben Affleck]], [[Batman Begins]] e [[Il cavaliere oscuro]] ad [[Christopher Nolan]]. In dal 1993 'l à dirèt [[Malcolm McDowell]] in dal film [[Bopha!]] méntar da prudutōr eśecutìṿ 'l à mis la sò firma in [[Under Suspicion (film 2000)|Under Suspicion]], [[Nella morsa del ragno]], [[Levity]], [[10 cose di noi]], [[The Maiden Heist - Colpo grosso al museo]] e [[Invictus - L'invincibile]]. Al gh'à na stéla in dla [[Hollywood Walk of Fame]]. == Filmugrafìa == [[File:Nella morsa del ragno.png|310px|thumb|right|''In dla strica dal ragn'' (2001)]] [[File:Affleck Clancy Freeman.jpg|310px|thumb|right|Morgan insém a [[Ben Affleck|Affleck]] e a 'l scritōr [[Tom Clancy|Clancy]] (2002)]] [[File:Morgan Freeman y Paz Vega en Madrid 01.jpg|310px|thumb|right|'L atōr cun la culéga [[Paz Vega]] (2007)]] * <small>1964</small> - ''[[L'uomo del banco dei pegni]]'' (''The Pawnbroker''), regìa ad [[Sidney Lumet]] * <small>1966</small> - ''[[La pelle brucia]]'' (''A Man Called Adam''), regìa ad [[Leo Penn]] * <small>1968</small> - ''[[Che cosa hai fatto quando siamo rimasti al buio?]]'' (''Where Were You When the Lights Went Out?''), regìa ad [[Hy Averback]] * <small>1971</small> - ''[[Una fattoria a New York City]]'' (''Who Says I Can't Ride a Rainbow?''), regìa 'd [[Edward Mann]] * <small>1973</small> - ''[[Blade, il duro della Criminalpol]]'' (''Blade''), regìa 'd [[Ernest Pintoff]] * <small>1980</small> - ''[[Brubaker]]'', regìa ad [[Stuart Rosenberg]] * <small>1981</small> - ''[[Uno scomodo testimone]]'' (''Eyewitness''), regìa ad [[Peter Yates]] * <small>1984</small> - ''[[Harry & Son]]'', regìa ad [[Paul Newman]] * <small>1984</small> - ''[[Teachers (film)|Teachers]]'', regìa 'd [[Arthur Hiller]] * <small>1985</small> - ''[[Una donna, una storia vera]]'' (''Marie''), regìa ad [[Roger Donaldson]] * <small>1985</small> - ''[[Due vite in una]] (That Was Then... This Is Now)'', regìa ad [[Christopher Cain]] * <small>1986</small> - ''[[Un posto per riposare]]'' (''Resting Place''), regìa ad [[John Korty]] – film TV * <small>1987</small> - ''[[Street Smart - Per le strade di New York]]'' (''Street Smart''), regìa ad [[Jerry Schatzberg]] * <small>1987</small> - ''[[Lotta per la vita (film 1987)|Lotta per la vita]]'' (''Fight for Life''), regìa 'd [[Elliot Silverstein]] – film TV * <small>1988</small> - ''[[Fuori dal tunnel (film)|Fuori dal tunnel]]'' (''Clean and Sober''), regìa ad [[Glenn Gordon Caron]] * <small>1988</small> - ''[[La contropartita]]'' (''Clinton and Nadine''), regìa ad [[Jerry Schatzberg]] – film TV * <small>1989</small> - ''[[Conta su di me (film 1989)|Conta su di me]]'' (''Lean on Me''), regìa ad [[John G. Avildsen]] * <small>1989</small> - ''[[Johnny il bello]]'' (''Johnny Handsome''), regìa ad [[Walter Hill (regìsta)|Walter Hill]] * <small>1989</small> - ''[[A spasso con Daisy]]'' (''Driving Miss Daisy''), regìa ad [[Bruce Beresford]] * <small>1989</small> - ''[[Glory - Uomini di gloria]]'' (''Glory''), regìa 'd [[Edward Zwick]] * <small>1990</small> - ''[[Il falò delle vanità (film)|Il falò delle vanità]]'' (''The Bonfire of the Vanities''), regìa ad [[Brian De Palma]] * <small>1991</small> - ''[[Robin Hood - Principe dei ladri]]'' (''Robin Hood: Prince of Thieves''), regìa ad [[Kevin Reynolds]] * <small>1992</small> - ''[[La forza del singolo (film)|La forza del singolo]]'' (''The Power of One''), regìa ad [[John G. Avildsen]] * <small>1992</small> - ''[[Gli spietati]]'' (''Unforgiven''), regìa ad [[Clint Eastwood]] * <small>1994</small> - ''[[Le ali della libertà]]'' (''The Shawshank Redemption''), regìa ad [[Frank Darabont]] * <small>1995</small> - ''[[Virus letale]]'' (''Outbreak''), regìa ad [[Wolfgang Petersen]] * <small>1995</small> - ''[[Seven]]'', regìa ad [[David Fincher]] * <small>1996</small> - ''[[Moll Flanders (film)|Moll Flanders]]'', regìa ad [[Pen Densham]] * <small>1996</small> - ''[[Reazione a catena (film 1996)|Reazione a catena]]'' (''Chain Reaction''), regìa 'd [[Andrew Davis]] * <small>1997</small> - ''[[Il collezionista (film 1997)|Il collezionista]]'' (''Kiss the Girls''), regìa ad [[Gary Fleder]] * <small>1997</small> - ''[[Amistad (film)|Amistad]]'', regìa ad [[Steven Spielberg]] * <small>1998</small> - ''[[Pioggia infernale]]'' (''Hard Rain''), regìa ad [[Mikael Salomon]] * <small>1998</small> - ''[[Deep Impact (film)|Deep Impact]]'', regìa dla [[Mimi Leder]] * <small>2000</small> - ''[[Betty Love]]'' (''Nurse Betty''), regìa ad [[Neil LaBute]] * <small>2000</small> - ''[[Under Suspicion (film 2000)|Under Suspicion]]'', regìa ad [[Stephen Hopkins]] * <small>2001</small> - ''[[Nella morsa del ragno]]'' (''Along Came a Spider''), regìa ad [[Lee Tamahori]] * <small>2002</small> - ''[[High Crimes - Crimini di stato]]'' (''High Crimes''), regìa ad [[Carl Franklin]] * <small>2002</small> - ''[[Al vertice della tensione]]'' (''The Sum of All Fears''), regìa ad [[Phil Alden Robinson]] * <small>2003</small> - ''[[Drug War - L'ora della vendetta]]'' (''Drug War''), regìa ad [[Po Johns]] * <small>2003</small> - ''[[Levity]]'', regìa 'd [[Ed Solomon]] * <small>2003</small> - ''[[L'acchiappasogni (film)|L'acchiappasogni]]'' (''Dreamcatcher''), regìa ad [[Lawrence Kasdan]] * <small>2003</small> - ''[[Una settimana da Dio]]'' (''Bruce Almighty''), regìa ad [[Tom Shadyac]] * <small>2004</small> - ''[[Brivido biondo]]'' (''The Big Bounce''), regìa ad [[George Armitage]] * <small>2004</small> - ''[[Million Dollar Baby]]'', regìa ad [[Clint Eastwood]] [[File:Oscar mini icon.png]] * <small>2005</small> - ''[[Danny the Dog]]'', regìa ad [[Louis Leterrier]] * <small>2005</small> - ''[[Batman Begins]]'', regìa ad [[Christopher Nolan]] * <small>2005</small> - ''[[Il vento del perdono]]'' (''An Unfinished Life''), regìa ad [[Lasse Hallström]] * <small>2005</small> - ''[[Edison City]]'' (''Edison Force''), regìa ad [[David J. Burke]] * <small>2006</small> - ''[[Slevin - Patto criminale]]'' (''Lucky Number Slevin''), regìa ad [[Paul McGuigan (regìsta)|Paul McGuigan]] * <small>2006</small> - ''[[The Contract (film 2006)|The Contract]]'', regìa ad [[Bruce Beresford]] * <small>2006</small> - ''[[10 cose di noi]]'' (''10 Items or Less''), regìa ad [[Brad Silberling]] * <small>2007</small> - ''[[Un'impresa da Dio]]'' (''Evan Almighty''), regìa ad [[Tom Shadyac]] * <small>2007</small> - ''[[Feast of Love]]'', regìa ad [[Robert Benton]] * <small>2007</small> - ''[[Gone Baby Gone]]'', regìa ad [[Ben Affleck]] * <small>2007</small> - ''[[Non è mai troppo tardi (film 2007)|Non è mai troppo tardi]]'' (''The Bucket List''), regìa ad [[Rob Reiner]] * <small>2008</small> - ''[[Wanted - Scegli il tuo destino]]'' (''Wanted''), regìa ad [[Timur Bekmambetov]] * <small>2008</small> - ''[[Il cavaliere oscuro]]'' (''The Dark Knight''), regìa ad [[Christopher Nolan]] * <small>2009</small> - ''[[The Code (film 2009)|The Code]]'' (''Thick as Thieves''), regìa dla [[Mimi Leder]] * <small>2009</small> - ''[[The Maiden Heist - Colpo grosso al museo]]'' (''The Maiden Heist''), regìa ad [[Peter Hewitt]] * <small>2009</small> - ''[[Invictus - L'invincibile]]'' (''Invictus''), regìa ad [[Clint Eastwood]] * <small>2010</small> - ''[[Red (film 2010)|Red]]'', regìa ad [[Robert Schwentke]] * <small>2011</small> - ''[[L'incredibile storia di Winter il delfino]]'' (''Dolphin Tale''), regìa ad [[Charles Martin Smith]] * <small>2012</small> - ''[[The Magic of Belle Isle]]'', regìa ad [[Rob Reiner]] * <small>2012</small> - ''[[Il cavaliere oscuro - Il ritorno]]'' (''The Dark Knight Rises''), regìa ad [[Christopher Nolan]] * <small>2013</small> - ''[[Attacco al potere - Olympus Has Fallen]]'' (''Olympus Has Fallen''), regìa 'd [[Antoine Fuqua]] * <small>2013</small> - ''[[Oblivion (film 2013)|Oblivion]]'', regìa ad [[Joseph Kosinski]] * <small>2013</small> - ''[[Now You See Me - I maghi del crimine]]'' (''Now You See Me''), regìa ad [[Louis Leterrier]] * <small>2013</small> - ''[[Last Vegas]]'', regìa ad [[Jon Turteltaub]] * <small>2014</small> - ''[[Transcendence (film)|Transcendence]]'', regìa ad [[Wally Pfister]] * <small>2014</small> - ''[[Lucy (film 2014)|Lucy]]'', regìa ad [[Luc Besson]] * <small>2014</small> - ''[[L'incredibile storia di Winter il delfino 2]]'' (''Dolphin Tale 2''), regìa ad [[Charles Martin Smith]] * <small>2014</small> - ''[[Ruth & Alex - L'amore cerca casa]]'' (''5 Flights Up''), regìa ad [[Richard Loncraine]] * <small>2015</small> - ''[[Ted 2]]'', regìa ad [[Seth MacFarlane]] * <small>2015</small> - ''[[Last Knights]]'', regìa ad [[Kazuaki Kiriya]] * <small>2015</small> - ''[[Momentum (film 2015)|Momentum]]'', regìa ad [[Stephen Campanelli]] * <small>2016</small> - ''[[Attacco al potere 2]]'' (''London Has Fallen''), regìa ad [[Babak Najafi]] * <small>2016</small> - ''[[Now You See Me 2]]'', regìa ad [[Jon M. Chu]] * <small>2016</small> - ''[[Ben-Hur (film 2016)|Ben-Hur]]'', regìa ad [[Timur Bekmambetov]] * <small>2017</small> - ''[[Insospettabili sospetti]]'' (''Going in Style''), regìa ad [[Zach Braff]] * <small>2017</small> - ''[[È solo l'inizio]]'' (''Just Getting Started''), regìa ad [[Ron Shelton]] * <small>2018</small> - ''[[Brian Banks - La partita della vita]]'' (''Brian Banks''), regìa ad [[Tom Shadyac]] * <small>2018</small> - ''[[Lo schiaccianoci e i quattro regni]]'' (''The Nutcracker and the Four Realms''), regìa ad [[Lasse Hallström]] e 'd [[Joe Johnston]] * <small>2019</small> - ''[[Attacco al potere 3 - Angel Has Fallen]]'' (''Angel Has Fallen''), regìa ad [[Ric Roman Waugh]] * <small>2019</small> - ''[[La rosa velenosa]]'' (''The Poison Rose''), regìa ad [[George Gallo]], [[Francesco Cinquemani]] e [[Luca Giliberto]] * <small>2020</small> - ''[[C'era una truffa a Hollywood]]'' (''The Comeback Trail''), regìa ad [[George Gallo]] * <small>2021</small> - ''[[Il principe cerca figlio]]'' (''Coming 2 America''), regìa ad [[Craig Brewer]] * <small>2021</small> - ''[[Vanquish (film)|Vanquish]]'', regìa ad [[George Gallo]] * <small>2021</small> - ''[[Come ti ammazzo il bodyguard 2 - La moglie del sicario]]'' (''Hitman's Wife's Bodyguard''), regìa ad [[Patrick Hughes (regìsta)|Patrick Hughes]] * <small>2022</small> - ''[[Paradise Highway]]'', regìa dl'[[Anna Gutto]] * <small>2022</small> - ''[[Mississippi Secrets]]'' (''The Minute You Wake Up Dead''), regìa ad [[Michael Mailer]] * <small>2023</small> - ''[[Muti - The Ritual Killer]]'', regìa ad [[George Gallo]] * <small>2023</small> - ''[[A Good Person]]'', regìa ad [[Zach Braff]] * <small>2023</small> - ''[[57 secondi]]'' (''57 Seconds''), regìa ad [[Rusty Cundieff]] * <small>2024</small> - ''[[Gunner (film 2024)|Gunner]]'', regìa ad [[Dimitri Logothetis]] * <small>2024</small> - ''[[La mia amica Zoe]]'' (''My Dead Friend Zoe''), regìa ad [[Kyle Hausmann-Stokes]] == Culegamènt estéran == * {{it}} [https://www.imdb.com/it/name/nm0000151/ Filmugrafìa su ''IMDb''] * {{it}} [https://www.treccani.it/enciclopedia/morgan-freeman/ La sò paśna su 'l sit dla ''Treccani''] == Àtar prugèt == {{interprogetto|commons=Category:Morgan Freeman|q=it:Morgan Freeman}} |sel=1 }} {{DEFAULTSORT:Freeman, Morgan}} [[Categoria:CINEMA]] [[Categoria:Atōr americàṅ]] 73eqj3tr1iy7ocxlesxgijm7ajo3pje 160587 160586 2025-06-23T16:20:38Z Mirandolese 1879 160587 wikitext text/x-wiki {{Metacaixa |id=0 |color= |bt1=Miranduléś |bticona1=[[File:Mirandola-stemma.gif|16px]] |ps1= __NOTOC__ {{dialort | dial=Miranduléś}} [[File:Morgan Freeman (255277982) (cropped).jpg|220px|thumb|left|Freeman tòlt śò in dal 1990]] '''Morgan Freeman''' ([[Memphis]], 1 ad Śugn dal 1937, a s lèś [ˈmɔɹɡən ˈfɹimən] in [[ingléś]]) 'l è 'n atōr e prudutōr americàṅ. C'n al sò stîł càlum e dignitóś 'l è stâ candidâ a i [[Prèmi Òscar]] par sinc vòlti, in dal 1988 par [[Street Smart - Per le strade di New York]], in dal 1990 p'r [[A spasso con Daisy]], in dal 1995 par [[Le ali della libertà]], in dal 2005 par [[Million Dollar Baby]] (pò vinsidōr cuma atōr minga prutagunìsta) e in dal 2010 p'r [[Invictus - L'invincibile]]. In dla sò caréra 'l à anc purtâ a cà dū [[Golden Globe]] e dimóndi àtar prèmi. Fra 'l sò atri òvri più impurtànti a 'rcurdém [[Il falò delle vanità (film)|Il falò delle vanità]] ad [[Brian De Palma]], al thriller [[Seven]], pelìcula cun [[Brad Pitt]], la [[Gwyneth Paltrow]] e [[Kevin Spacey]], [[Amistad (film)|Amistad]] ad [[Steven Spielberg]], al film 'd asiòṅ [[Al vertice della tensione]] fat insém a [[Ben Affleck]], [[Batman Begins]] e [[Il cavaliere oscuro]] ad [[Christopher Nolan]]. In dal 1993 'l à dirèt [[Malcolm McDowell]] in dal film [[Bopha!]] méntar da prudutōr eśecutìṿ 'l à mis la sò firma in [[Under Suspicion (film 2000)|Under Suspicion]], [[Nella morsa del ragno]], [[Levity]], [[10 cose di noi]], [[The Maiden Heist - Colpo grosso al museo]] e [[Invictus - L'invincibile]]. Al gh'à na stéla in dla [[Hollywood Walk of Fame]]. == Filmugrafìa == [[File:Nella morsa del ragno.png|310px|thumb|right|''In dla strica dal ragn'' (2001)]] [[File:Affleck Clancy Freeman.jpg|310px|thumb|right|Morgan insém a [[Ben Affleck|Affleck]] e a 'l scritōr [[Tom Clancy|Clancy]] (2002)]] [[File:Morgan Freeman y Paz Vega en Madrid 01.jpg|310px|thumb|right|'L atōr cun la culéga [[Paz Vega]] (2007)]] * <small>1964</small> - ''[[L'uomo del banco dei pegni]]'' (''The Pawnbroker''), regìa ad [[Sidney Lumet]] * <small>1966</small> - ''[[La pelle brucia]]'' (''A Man Called Adam''), regìa ad [[Leo Penn]] * <small>1968</small> - ''[[Che cosa hai fatto quando siamo rimasti al buio?]]'' (''Where Were You When the Lights Went Out?''), regìa ad [[Hy Averback]] * <small>1971</small> - ''[[Una fattoria a New York City]]'' (''Who Says I Can't Ride a Rainbow?''), regìa 'd [[Edward Mann]] * <small>1973</small> - ''[[Blade, il duro della Criminalpol]]'' (''Blade''), regìa 'd [[Ernest Pintoff]] * <small>1980</small> - ''[[Brubaker]]'', regìa ad [[Stuart Rosenberg]] * <small>1981</small> - ''[[Uno scomodo testimone]]'' (''Eyewitness''), regìa ad [[Peter Yates]] * <small>1984</small> - ''[[Harry & Son]]'', regìa ad [[Paul Newman]] * <small>1984</small> - ''[[Teachers (film)|Teachers]]'', regìa 'd [[Arthur Hiller]] * <small>1985</small> - ''[[Una donna, una storia vera]]'' (''Marie''), regìa ad [[Roger Donaldson]] * <small>1985</small> - ''[[Due vite in una]] (That Was Then... This Is Now)'', regìa ad [[Christopher Cain]] * <small>1986</small> - ''[[Un posto per riposare]]'' (''Resting Place''), regìa ad [[John Korty]] – film TV * <small>1987</small> - ''[[Street Smart - Per le strade di New York]]'' (''Street Smart''), regìa ad [[Jerry Schatzberg]] * <small>1987</small> - ''[[Lotta per la vita (film 1987)|Lotta per la vita]]'' (''Fight for Life''), regìa 'd [[Elliot Silverstein]] – film TV * <small>1988</small> - ''[[Fuori dal tunnel (film)|Fuori dal tunnel]]'' (''Clean and Sober''), regìa ad [[Glenn Gordon Caron]] * <small>1988</small> - ''[[La contropartita]]'' (''Clinton and Nadine''), regìa ad [[Jerry Schatzberg]] – film TV * <small>1989</small> - ''[[Conta su di me (film 1989)|Conta su di me]]'' (''Lean on Me''), regìa ad [[John G. Avildsen]] * <small>1989</small> - ''[[Johnny il bello]]'' (''Johnny Handsome''), regìa ad [[Walter Hill (regìsta)|Walter Hill]] * <small>1989</small> - ''[[A spasso con Daisy]]'' (''Driving Miss Daisy''), regìa ad [[Bruce Beresford]] * <small>1989</small> - ''[[Glory - Uomini di gloria]]'' (''Glory''), regìa 'd [[Edward Zwick]] * <small>1990</small> - ''[[Il falò delle vanità (film)|Il falò delle vanità]]'' (''The Bonfire of the Vanities''), regìa ad [[Brian De Palma]] * <small>1991</small> - ''[[Robin Hood - Principe dei ladri]]'' (''Robin Hood: Prince of Thieves''), regìa ad [[Kevin Reynolds]] * <small>1992</small> - ''[[La forza del singolo (film)|La forza del singolo]]'' (''The Power of One''), regìa ad [[John G. Avildsen]] * <small>1992</small> - ''[[Gli spietati]]'' (''Unforgiven''), regìa ad [[Clint Eastwood]] * <small>1994</small> - ''[[Le ali della libertà]]'' (''The Shawshank Redemption''), regìa ad [[Frank Darabont]] * <small>1995</small> - ''[[Virus letale]]'' (''Outbreak''), regìa ad [[Wolfgang Petersen]] * <small>1995</small> - ''[[Seven]]'', regìa ad [[David Fincher]] * <small>1996</small> - ''[[Moll Flanders (film)|Moll Flanders]]'', regìa ad [[Pen Densham]] * <small>1996</small> - ''[[Reazione a catena (film 1996)|Reazione a catena]]'' (''Chain Reaction''), regìa 'd [[Andrew Davis]] * <small>1997</small> - ''[[Il collezionista (film 1997)|Il collezionista]]'' (''Kiss the Girls''), regìa ad [[Gary Fleder]] * <small>1997</small> - ''[[Amistad (film)|Amistad]]'', regìa ad [[Steven Spielberg]] * <small>1998</small> - ''[[Pioggia infernale]]'' (''Hard Rain''), regìa ad [[Mikael Salomon]] * <small>1998</small> - ''[[Deep Impact (film)|Deep Impact]]'', regìa dla [[Mimi Leder]] * <small>2000</small> - ''[[Betty Love]]'' (''Nurse Betty''), regìa ad [[Neil LaBute]] * <small>2000</small> - ''[[Under Suspicion (film 2000)|Under Suspicion]]'', regìa ad [[Stephen Hopkins]] * <small>2001</small> - ''[[Nella morsa del ragno]]'' (''Along Came a Spider''), regìa ad [[Lee Tamahori]] * <small>2002</small> - ''[[High crimes - Crimini di stato]]'' (''High Crimes''), regìa ad [[Carl Franklin]] * <small>2002</small> - ''[[Al vertice della tensione]]'' (''The Sum of All Fears''), regìa ad [[Phil Alden Robinson]] * <small>2003</small> - ''[[Drug War - L'ora della vendetta]]'' (''Drug War''), regìa ad [[Po Johns]] * <small>2003</small> - ''[[Levity]]'', regìa 'd [[Ed Solomon]] * <small>2003</small> - ''[[L'acchiappasogni (film)|L'acchiappasogni]]'' (''Dreamcatcher''), regìa ad [[Lawrence Kasdan]] * <small>2003</small> - ''[[Una settimana da Dio]]'' (''Bruce Almighty''), regìa ad [[Tom Shadyac]] * <small>2004</small> - ''[[Brivido biondo]]'' (''The Big Bounce''), regìa ad [[George Armitage]] * <small>2004</small> - ''[[Million Dollar Baby]]'', regìa ad [[Clint Eastwood]] [[File:Oscar mini icon.png]] * <small>2005</small> - ''[[Danny the Dog]]'', regìa ad [[Louis Leterrier]] * <small>2005</small> - ''[[Batman Begins]]'', regìa ad [[Christopher Nolan]] * <small>2005</small> - ''[[Il vento del perdono]]'' (''An Unfinished Life''), regìa ad [[Lasse Hallström]] * <small>2005</small> - ''[[Edison City]]'' (''Edison Force''), regìa ad [[David J. Burke]] * <small>2006</small> - ''[[Slevin - Patto criminale]]'' (''Lucky Number Slevin''), regìa ad [[Paul McGuigan (regìsta)|Paul McGuigan]] * <small>2006</small> - ''[[The Contract (film 2006)|The Contract]]'', regìa ad [[Bruce Beresford]] * <small>2006</small> - ''[[10 cose di noi]]'' (''10 Items or Less''), regìa ad [[Brad Silberling]] * <small>2007</small> - ''[[Un'impresa da Dio]]'' (''Evan Almighty''), regìa ad [[Tom Shadyac]] * <small>2007</small> - ''[[Feast of Love]]'', regìa ad [[Robert Benton]] * <small>2007</small> - ''[[Gone Baby Gone]]'', regìa ad [[Ben Affleck]] * <small>2007</small> - ''[[Non è mai troppo tardi (film 2007)|Non è mai troppo tardi]]'' (''The Bucket List''), regìa ad [[Rob Reiner]] * <small>2008</small> - ''[[Wanted - Scegli il tuo destino]]'' (''Wanted''), regìa ad [[Timur Bekmambetov]] * <small>2008</small> - ''[[Il cavaliere oscuro]]'' (''The Dark Knight''), regìa ad [[Christopher Nolan]] * <small>2009</small> - ''[[The Code (film 2009)|The Code]]'' (''Thick as Thieves''), regìa dla [[Mimi Leder]] * <small>2009</small> - ''[[The Maiden Heist - Colpo grosso al museo]]'' (''The Maiden Heist''), regìa ad [[Peter Hewitt]] * <small>2009</small> - ''[[Invictus - L'invincibile]]'' (''Invictus''), regìa ad [[Clint Eastwood]] * <small>2010</small> - ''[[Red (film 2010)|Red]]'', regìa ad [[Robert Schwentke]] * <small>2011</small> - ''[[L'incredibile storia di Winter il delfino]]'' (''Dolphin Tale''), regìa ad [[Charles Martin Smith]] * <small>2012</small> - ''[[The Magic of Belle Isle]]'', regìa ad [[Rob Reiner]] * <small>2012</small> - ''[[Il cavaliere oscuro - Il ritorno]]'' (''The Dark Knight Rises''), regìa ad [[Christopher Nolan]] * <small>2013</small> - ''[[Attacco al potere - Olympus Has Fallen]]'' (''Olympus Has Fallen''), regìa 'd [[Antoine Fuqua]] * <small>2013</small> - ''[[Oblivion (film 2013)|Oblivion]]'', regìa ad [[Joseph Kosinski]] * <small>2013</small> - ''[[Now You See Me - I maghi del crimine]]'' (''Now You See Me''), regìa ad [[Louis Leterrier]] * <small>2013</small> - ''[[Last Vegas]]'', regìa ad [[Jon Turteltaub]] * <small>2014</small> - ''[[Transcendence (film)|Transcendence]]'', regìa ad [[Wally Pfister]] * <small>2014</small> - ''[[Lucy (film 2014)|Lucy]]'', regìa ad [[Luc Besson]] * <small>2014</small> - ''[[L'incredibile storia di Winter il delfino 2]]'' (''Dolphin Tale 2''), regìa ad [[Charles Martin Smith]] * <small>2014</small> - ''[[Ruth & Alex - L'amore cerca casa]]'' (''5 Flights Up''), regìa ad [[Richard Loncraine]] * <small>2015</small> - ''[[Ted 2]]'', regìa ad [[Seth MacFarlane]] * <small>2015</small> - ''[[Last Knights]]'', regìa ad [[Kazuaki Kiriya]] * <small>2015</small> - ''[[Momentum (film 2015)|Momentum]]'', regìa ad [[Stephen Campanelli]] * <small>2016</small> - ''[[Attacco al potere 2]]'' (''London Has Fallen''), regìa ad [[Babak Najafi]] * <small>2016</small> - ''[[Now You See Me 2]]'', regìa ad [[Jon M. Chu]] * <small>2016</small> - ''[[Ben-Hur (film 2016)|Ben-Hur]]'', regìa ad [[Timur Bekmambetov]] * <small>2017</small> - ''[[Insospettabili sospetti]]'' (''Going in Style''), regìa ad [[Zach Braff]] * <small>2017</small> - ''[[È solo l'inizio]]'' (''Just Getting Started''), regìa ad [[Ron Shelton]] * <small>2018</small> - ''[[Brian Banks - La partita della vita]]'' (''Brian Banks''), regìa ad [[Tom Shadyac]] * <small>2018</small> - ''[[Lo schiaccianoci e i quattro regni]]'' (''The Nutcracker and the Four Realms''), regìa ad [[Lasse Hallström]] e 'd [[Joe Johnston]] * <small>2019</small> - ''[[Attacco al potere 3 - Angel Has Fallen]]'' (''Angel Has Fallen''), regìa ad [[Ric Roman Waugh]] * <small>2019</small> - ''[[La rosa velenosa]]'' (''The Poison Rose''), regìa ad [[George Gallo]], [[Francesco Cinquemani]] e [[Luca Giliberto]] * <small>2020</small> - ''[[C'era una truffa a Hollywood]]'' (''The Comeback Trail''), regìa ad [[George Gallo]] * <small>2021</small> - ''[[Il principe cerca figlio]]'' (''Coming 2 America''), regìa ad [[Craig Brewer]] * <small>2021</small> - ''[[Vanquish (film)|Vanquish]]'', regìa ad [[George Gallo]] * <small>2021</small> - ''[[Come ti ammazzo il bodyguard 2 - La moglie del sicario]]'' (''Hitman's Wife's Bodyguard''), regìa ad [[Patrick Hughes (regìsta)|Patrick Hughes]] * <small>2022</small> - ''[[Paradise Highway]]'', regìa dl'[[Anna Gutto]] * <small>2022</small> - ''[[Mississippi Secrets]]'' (''The Minute You Wake Up Dead''), regìa ad [[Michael Mailer]] * <small>2023</small> - ''[[Muti - The Ritual Killer]]'', regìa ad [[George Gallo]] * <small>2023</small> - ''[[A Good Person]]'', regìa ad [[Zach Braff]] * <small>2023</small> - ''[[57 secondi]]'' (''57 Seconds''), regìa ad [[Rusty Cundieff]] * <small>2024</small> - ''[[Gunner (film 2024)|Gunner]]'', regìa ad [[Dimitri Logothetis]] * <small>2024</small> - ''[[La mia amica Zoe]]'' (''My Dead Friend Zoe''), regìa ad [[Kyle Hausmann-Stokes]] == Culegamènt estéran == * {{it}} [https://www.imdb.com/it/name/nm0000151/ Filmugrafìa su ''IMDb''] * {{it}} [https://www.treccani.it/enciclopedia/morgan-freeman/ La sò paśna su 'l sit dla ''Treccani''] == Àtar prugèt == {{interprogetto|commons=Category:Morgan Freeman|q=it:Morgan Freeman}} |sel=1 }} {{DEFAULTSORT:Freeman, Morgan}} [[Categoria:CINEMA]] [[Categoria:Atōr americàṅ]] mgmdauyydr3ccasyd2npfnfpf457k8u Żêna 0 45177 160604 2025-06-23T21:49:02Z Mirandolese 1879 Redirect alla pagina [[Zêna]] 160604 wikitext text/x-wiki #RINVIA[[Zêna]] a3iuttg6pr825drtbla3vre53lhhpp2