Wikipedia
ffwiki
https://ff.wikipedia.org/wiki/Hello_ja%C9%93%C9%93orgo
MediaWiki 1.46.0-wmf.21
first-letter
Media
Special
Talk
User
User talk
Wikipedia
Wikipedia talk
File
File talk
MediaWiki
MediaWiki talk
Template
Template talk
Help
Help talk
Category
Category talk
TimedText
TimedText talk
Module
Module talk
Event
Event talk
90 (binndi)
0
2746
157933
138202
2026-03-28T06:34:58Z
Adamu mc
10501
Edit
157933
wikitext
text/x-wiki
{| class="infobox" style="width: 20em;"
|-
! colspan="2" style="text-align:center; font:10em verdana; background:#ccc;"| 90
|-
|}
{{Databox}}
'''Cappanɗe joweenayi''' (''Cappanɗe joweenay'' , ''Hemre e sappo'') , limle 90.
== Tuunorngal ==
[[Catégorie:Limle]]
[[Category:Stub]]
k7guhf2fw1nijbkxpohzclvj54wphjv
Bukar Abba Ibrahim
0
4625
157949
154929
2026-03-28T07:38:34Z
Adamu mc
10501
Edit
157949
wikitext
text/x-wiki
{{databox}}
'''Bukar Abba Ibrahim''' (dubi daygo e nder hiitande ɗumngu alif 19450 - 2024) e diiwal [[Yobe State University|Yobe]] taa wondutu fabbenare hukumare famarde de ngodeli mo laamake arduungal ngamnati diiwal [[Diiwal Yobe|jihar Yobe]] modenno teefungo ardungal lesdi [[Naajeeriya]] hiitande ndungu alif 2017 e nder arduwgal kautal mawngal. Laamu maako huwii kadi nder ɓesdi lammɓe.
jammiyare [[Leydi|Lesdi]] de kautal hoore ardunmngal jammi'yawal. Ngal NNPP.<ref>https://saharareporters.com/2023/02/24/how-apc-senator-uses-women-groups-subtle-vote-buying-gombe</ref>
{{stub}}
[[Category: nyaddo]]
==Himmoɓe==
{{reflist}}
[[Catégorie: Yimɓe
[[Catégorie: Yimɓeriya]]
[[Catégorie: Naajeeriya]]
[[Catégorie :Yimɓe maayɓe]]
[[Category:Stub]]
bk5y6fr8rpu54airy7x39qdjquqbr3h
157950
157949
2026-03-28T07:39:34Z
Adamu mc
10501
Edit
157950
wikitext
text/x-wiki
{{databox}}
'''Bukar Abba Ibrahim''' (dubi dayyego e nder hiitande ɗumngu alif 19450 - 2024) e diiwal [[Yobe State University|Yobe]] taa wondutu fabbenare hukumare famarde de ngodeli mo laamake arduungal ngamnati diiwal [[Diiwal Yobe|jihar Yobe]] modenno teefungo ardungal lesdi [[Naajeeriya]] hiitande ndungu alif 2017 e nder arduwgal kautal mawngal. Laamu maako huwii kadi nder ɓesdi lammɓe.
jammiyare [[Leydi|Lesdi]] de kautal hoore ardunmngal jammi'yawal. Ngal NNPP.<ref>https://saharareporters.com/2023/02/24/how-apc-senator-uses-women-groups-subtle-vote-buying-gombe</ref>
{{stub}}
[[Category: nyaddo]]
==Himmoɓe==
{{reflist}}
[[Catégorie: Yimɓe
[[Catégorie: Yimɓeriya]]
[[Catégorie: Naajeeriya]]
[[Catégorie :Yimɓe maayɓe]]
[[Category:Stub]]
6ggjkm4js77wctcdtlspow8pa86awmm
Abadam
0
4668
157941
112108
2026-03-28T06:44:50Z
Adamu mc
10501
Edit
157941
wikitext
text/x-wiki
{{databox}}
'''Abadam''' Doum Hukuma Pamaren nder [[Diiwal Borno]] [[Naajeeriya]] Doum Fuuna Weeɗu ɓela Chadi. Hautirɗe ɗen eɗa gila ɗer gelle Malum Fatori. Eɗi woodi geɓeɗe 3,973km2 e ɗuɗirka [[yimmɓe]] 100,180 limgal e hiitande dubi 2006. Lamba wuro noddirga geɓel gel hanka woni 602.<ref>http://www.nipost.gov.ng/PostCode.aspx | accessdate = 2009-10-20 | archiveurl= https://web.archive.org/web/20091007011423/http://www.nipost.gov.ng/PostCode.aspx| archivedate= 7 October 2009 | url-status= dead}}</ref>
Eɗe go’o eɗer hukumaji pamari sappo e jewe go’o e ɗun latiɗun lamorde Borno, diiwal ngal nɗumngal areji naneneno Borno ha [[Naajeeriya]].<ref>https://books.google.com/books| edition = Millennium
| publisher = Federal Ministry of Information
| isbn = 9780104089
| volume = 2, State Surveys
| last = Nigeria
| title = Nigeria: a people united, a future assured
| location = Abuja, Nigeria
| date = 2000
| page = 106
}}</ref> E lewru Oktoba hiitande dubi 2014 honoɓe Boko Haram ɓe teti gelle Abadam ɗenbo ɓe paɗɗi [[yimmɓe]] bano 40 amma ɓe ɗoggi gaɗa honugo gen e honobe hautugo koppi ɗun leydi e [[leydi]] (MNJTF) ɓe yarani ɓe.
Dun tefi joɗeɓe inare ɗen latiɓe woɓɓe maɓɓe unɓe doggudu ɓagol yari dau kerii Niijar e ɓe ngarta. E ñalɗe 2 ɗun lewru Fabarairu hiitande ndungu 2015 mobgal soji’en [[Naajeeriya]] ɓiyi ɓe jaɓi (tetogi) Abadam e jungo biɓɓe Boko Haram hauti e gelle Gamboru e Mafa e Mallam Fatori ɗen e Marte gonɗun haade e maɓɓe haala goɗɗun laggodu hautugo koppi e soji’en [[Naajeeriya]] eɓe [[Kamerun]] ɓe gaɗi e honoɓe kaya danejun ɗen e balɗe tatii kone-koni ɗe Chadi.<ref>https://news.yahoo.com/nigeria-claims-gamboru-four-towns-recaptured-boko-haram-182136983.html
}}</ref> Goɗɗun hari bam ɗun ɗunyari eta dau ɗun feshifeshshini e shaka wonɗe jonɗe maide ɗunɗun naunii [[Yimɓe Olukumi|yimɓe]] 27 hauti e fuɗɗugo yimɓe 37.<ref>https://www.bbc.com/news/world-africa-31521279
}}</ref>Haidai bo Ardiɗo rumfaru ɗotti en [[diiwal Borno]] Baba kak Garbai mo wiii e [[lewru]] Fabarairu 2016 wiki ha ungiyare ɗen jogi e Abadam majoor janar Lucky Irabor mobo hollini der [[lewru]] August 2016 wiki Abadam e ley Ardugal honoɓe.<ref>http://pulse.ng/local/boko-haram-sect-still-controls-half-of-borno-senator-says-id4661653.html|title='Sect still controls half of Borno,' Senator says |work= Pulse Nigeria|date=8 February 2016}}</ref>
==Hiimobe==
{{Reflist}}
[[Catégorie:Hukuma Pamarun Borno]]
[[Catégorie:Naajeeriya]]
qagvknivu3yzmr82zwrwai94dfj0n7w
Halima Buba
0
4782
157971
151080
2026-03-28T08:25:10Z
Adamu mc
10501
Added link
157971
wikitext
text/x-wiki
{{databox}}
<ref>https://ff.wikipedia.org/w/index.php?title=Halima_Buba&veaction=edit</ref>'''Halima Buba''' mou [[pullo]] ɓiyi [[Naajeeriya]] un godowo lumo ɗen kumowo e [[Banki Tanzaniya|banki]] lattiɗo gurtoyiɗo gada [[Diiwal Adamawa]] e kononi jonii e mo huwa e ɗau mawɗo bankiwal ''Sun Trust Bank Plc''. <ref>https://www.thisdaylive.com/index.php/2020/01/21/buba-now-suntrust-bank-ceo/|access-date=2021-11-18|website=THISDAYLIVE|language=en-US}}</ref><ref>https://leadership.ng/sun-trust-bank-appoints-halima-buba-as-md-ceo/|access-date=2021-11-18|website=Leadership News - Nigeria News, Breaking News, Politics and more|language=en-GB}}</ref>
[[Category: nyaddo]]
== Distinorɗe Jande ==
''Halima'' mo himmini digiri maako artuɗun e ɗiɗaɓun eɗau kononi luɓe fuu e [[Janngirɗe Maiduguri|Janngirɗe ''Maiduguri'']]''.'' <ref>https://www.channelstv.com/2021/07/18/women-on-the-rise-seven-female-mds-leading-nigerian-banks/|access-date=2021-11-18|website=Channels Television}}</ref><ref>https://www.thecable.ng/nneka-onyeali-ikpe-miriam-olusanya-female-bank-mds-shattering-the-ceiling|access-date=2021-11-18|website=TheCable|language=en-US}}</ref> Jonguɗo kiido e [[Janngirɗe Laagos]] ɗen un membajo e wuudu kutirka Banki ɗun [[leydi]] ɗen bo kuwowo e wuudu jahiroru hokkoɓe shaawaraji. Ɗun ɓilimo e ɗau mawɗo bankiwol ''Sun Trust Bank'' e lewru haraamji January nder ndunngu 2021 diga mo huwii e ɗu ɓallitowo mawɗo e [[Ecobank]].<ref>https://independent.ng/sun-trust-bank-appoints-halima-buba-as-md-ceo/|access-date=2021-11-18|website=Independent Newspaper Nigeria|language=en-GB}}</ref><ref>https://thenationonlineng.net/halima-bubas-uncommon-aura/|access-date=2021-11-18|website=The Nation Newspaper|language=en-US}}</ref>
== Hiimoɓe ==
{{Reflist}}
16974vuumhsteehwf70j6nu53uyizpo
Lilin Baba
0
4893
158026
141244
2026-03-28T10:55:26Z
MOIBARDE
10068
158026
wikitext
text/x-wiki
{{databox}}
'''Shu’aibu Ahmed Abbas ('''Ɓe ɗañiimo haa ñalɗe [[lewru]] 1992) O ɓe ɓurii anɗigo be inɗe Maako '''Lilin Baba''' gimoowo haa [[Naajeeriya]], bindiwo’on, banbaɗo’on, ɓi fijigo fim beɗi bo ɓi luumo. <ref>https://web.archive.org/web/20220717132551/https://dailytrust.com/fast-rising-kannywood-stars-to-watch-out-for |access-date=2022-07-17 |website=Daily Trust |language=en}}</ref><ref>https://web.archive.org/web/20191225081717/https://leadership.ng/2019/03/16/i-was-a-frustrated-depressed-teenager-lilin-baba/ |website=leadership.ng |publisher=Leadership.ng |accessdate=25 December 2019}}</ref>
Lilin baba anɗaɗo ha ɓe filata beɗi fim [[kannywood]] gam wamarɗe je oyaɓi bedi fim mako aranɗe mo mari inɗe Hauwa kulu. <ref>https://hausa.leadership.ng/2019/08/11/mun-shirya-fim-din-hauwa-kulu-ne-don-maganace-matsalar-fyade-maishadda/ |website=hausa.leadership.ng |accessdate=25 December 2019}}</ref>
Ɓe subɓi mo ha ''city people entertainment awards'' je hitanɗe 2018 ha dar ɗe ''arewa most promising music act of the year''. <ref>http://www.citypeopleonline.com/nominations-list-for-arewa-musicians-for-city-people-music-awards/ |website=City People Magazine |accessdate=25 December 2019 |date=6 October 2018}}</ref> Otahi caahu ''arewa best RnB music act of the year'' ha hitanɗe 2019 ha ''city people entertainment awards''.
==Fulu maako je Aranɗe==
Lilin baba ɗenbo wadon sora malli malloje ha lumo bata je woni ha annaji fete fagge ha [[Kano]]. <ref>https://web.archive.org/web/20250222184143/https://dailytrust.com/how-i-moved-from-ice-block-seller-to-singer-lilin-baba/ |access-date=2022-05-18 |website=Daily Trust |language=en}}</ref> Ɓawo olori [[Abuja]] be ɗer ɗiko sa otiggi filu sorugo mota be ɓarugo sare.
==O fuɗɗi Gimol==
Ɓawo otiggi filu mako ohautiɓe furodusa ɗiɗi “''shadow” be'' “''Garkuwa''”. Ɓe balli taraɓe owurtini gimol mako je aranɗe inɗe man “AREWA”. Ɓawo don owaɗi gimi fere owondi be Bala Usher be Mr. Cash. Ohuyi be mista Bangis, [[Adam A. Zango]], Don Adah, Bash Em, Davido, be Skales.
==Hiimobe==
{{Reflist}}
hjwt8c73m63uhn1mrikspb949mbktgk
Ibrahim Shekarau
0
4934
157937
40705
2026-03-28T06:39:30Z
Adamu mc
10501
Added link
157937
wikitext
text/x-wiki
{{databox}}
'''Ibrahim Shekarau''' (o ɗanyaama yalnde jeweey 5 lewru Jolal hiitande ndungu alif 1955) un ministajo ilmu [[Leydi|leysdi]] [[Naajeeriya]] kiiɗo ɗembo ngomnajo jihar [[Kano]] nɗer Hautugo Naajeeriya o cubtaama ngomnajo [[Diiwal Kano]] haa nɗe ɗiɗi o cubtaama ɗer Sedto 2003 ɗen o fuu'utugo cubteeki ɗer Sedto ɗungu 2007. O mambaajo partie keesun biaɗun ''New Nigeria People Party'' ('''NNPP'''). E mo ɗer teefooɓe jooɗorgal laamu leysdi Naajeeriya ɗer cuɓaal gaaɗaagal mobgal Naajeeriya ɗebe cuɓaal 2011.<ref>https://web.archive.org/web/20120423175058/http://www.inecnigeria.org/results/presidential/</ref>
==Taarihiwol==
Shekarau un ɗanyaamo anyuumo ɗer ɗi Kurmawa quartaare ɗun Kano, mo ɓiɗɗo mo taaduugal polisjo O jangi eɗe gidan makama jangirde primarie duuɓi alif 1961-1967), ɗen [[Kooleejiwal Kano]] ngal luumorde ɗin nduubi (1967-1973) e himmirde [[Janngirɗe Ahmadu Bello]] ngoonɗe [[Zariya]] (1973-1977. Inaare ɗemoo heeɓi digiriwal maako artungal e fannu janɗe ''mathematics''. Ɓaawo timminki digiriwal maako o huuwi e jonɗe gollitowo komo fuɗɗa janginki e [[Janngirɗe Kimiyyya be Fasahaje, Kano|Janngirde Wudil]] no modibbo janginowo ''mathematics'' nɗer duuɓi 1978. Duuɓi ɗiɗi gaɗa ɗon o lattake princifaljo e jangirde famar de ɗe [[Wudil]].
==Hiimoɓe==
{{Reflist}}
[[Category:Naajeeriya]]
[[Category:Yimɓe]]
[[Category:Yimɓe Naajeeriya]]
[[Category:Pelaajo Kano]]
[[Category:Pelaajo Naajeeriya]]
edjotwues463p76wfebbewf2xctntqr
157938
157937
2026-03-28T06:40:14Z
Adamu mc
10501
Edit
157938
wikitext
text/x-wiki
{{databox}}
'''Ibrahim Shekarau''' (o ɗanyaama yalnde jeweey 5 lewru Jolal hiitande ndungu alif 1955) un ministajo ilmu [[Leydi|leysdi]] [[Naajeeriya]] kiiɗo ɗembo ngomnajo jihar [[Kano]] nɗer Hautugo Naajeeriya o cubtaama ngomnajo [[Diiwal Kano]] haa nɗe ɗiɗi o cubtaama ɗer Sedto 2003 ɗen o fuu'utugo cubteeki ɗer Sedto ɗungu 2007. O mambaajo partie keesun biaɗun ''New Nigeria People Party'' ('''NNPP'''). E mo ɗer teefooɓe jooɗorgal laamu leysdi Naajeeriya ɗer cuɓaal gaaɗaagal mobgal Naajeeriya ɗebe cuɓaal hiitande ndungu 2011.<ref>https://web.archive.org/web/20120423175058/http://www.inecnigeria.org/results/presidential/</ref>
==Taarihiwol==
Shekarau un ɗanyaamo anyuumo ɗer ɗi Kurmawa quartaare ɗun Kano, mo ɓiɗɗo mo taaduugal polisjo O jangi eɗe gidan makama jangirde primarie duuɓi alif 1961-1967), ɗen [[Kooleejiwal Kano]] ngal luumorde ɗin nduubi (1967-1973) e himmirde [[Janngirɗe Ahmadu Bello]] ngoonɗe [[Zariya]] (1973-1977. Inaare ɗemoo heeɓi digiriwal maako artungal e fannu janɗe ''mathematics''. Ɓaawo timminki digiriwal maako o huuwi e jonɗe gollitowo komo fuɗɗa janginki e [[Janngirɗe Kimiyyya be Fasahaje, Kano|Janngirde Wudil]] no modibbo janginowo ''mathematics'' nɗer duuɓi 1978. Duuɓi ɗiɗi gaɗa ɗon o lattake princifaljo e jangirde famar de ɗe [[Wudil]].
==Hiimoɓe==
{{Reflist}}
[[Category:Naajeeriya]]
[[Category:Yimɓe]]
[[Category:Yimɓe Naajeeriya]]
[[Category:Pelaajo Kano]]
[[Category:Pelaajo Naajeeriya]]
d8wqocuoezfyykrjdicrdpejlnmvci4
Abdullahi Mohammed Dahir
0
5292
157926
101585
2026-03-28T06:20:33Z
Adamu mc
10501
Edit
157926
wikitext
text/x-wiki
{{databox}}
'''Abdullahi Mohammed Dahir''' (Somaaliya:Cabdillaahi Maxamed Daahir) haanoo anndiraaɗo e ɗe cukuse un o gimɗo cuɓal tufleeji [[leydi]] [[Somaaliya]] hannko latti wooni ministaajo jawdi e ndeemal ɗun [[Somaaliya]] daga Colte 2016 yari Bowtal 2017. Haa ɓaawo o ministaajo ɗun anndinnki lilal e deenal [[leydi]] ɗun [[Somaaliya]] daga Morso 2013 yaari lewru Colte hiitande ndungu 2016.<ref>{{Cite web|url=http://www.somalilandsun.com/somaliland-information-minister-to-sue-mp-qabille-for-incrimination|title=Somaliland: Information Minister to sue MP Qabille for Incrimination|website=Somaliland Sun|date=2013-10-26|access-date=2020-03-29|language=en}}</ref><ref>{{Cite web|url=https://www.garoweonline.com/en/news/somaliland/somalia-saudi-lifts-livestock-export-ban-for-somaliland|title=Saudi Arabia lifts Livestock Export ban for Somaliland|website=Garowe Online|date=2017-02-18|access-date=2017-07-24|language=en}}</ref><ref>{{Cite web|url=http://kaafimedia.com/2017/09/30/wasiirka-xanaanada-xoolaha-somaliland-claahi-cukuse-oo-soo-bandhigay-in-kulmiye-uu-ku-tartamayo-waxqabka-uu-qabtay-mudada-xilka-haysay|title=Wasiirka Xanaanada Xoolaha Somaliland C/laahi Cukuse Oo Soo Bandhigay In KULMIYE Uu Ku Tartamayo Waxqabka Uu Qabtay Mudada Xilka haysay|website=Kaafi Media|date=2017-09-30|access-date=2020-03-29|language=so}}</ref><ref>{{Cite web|url=https://somalilandpost.net/wasiirka-warfaafinta-furay-oo-buug-ka-hadlaya-tayaynta-waddooyinka-somaliland|title=Wasiirka Warfaafinta Furay Oo Buug Ka Hadlaya Tayaynta Waddooyinka Somaliland|website=Somaliland Post|date=2015-06-30|access-date=2020-03-29|language=so}}</ref>
==Hemobe==
{{reflist}}
[[Category:Jibinannde karniwol 20th]]
lo3k2x5cdliyabivd68h0smt3y1583l
157927
157926
2026-03-28T06:21:45Z
Adamu mc
10501
Edit
157927
wikitext
text/x-wiki
{{databox}}
'''Abdullahi Mohammed Dahir''' (Somaaliya:Cabdillaahi Maxamed Daahir) haanoo anndiraaɗo e ɗe cukuse un o gimɗo cuɓal tufleeji [[leydi]] [[Somaaliya]] hannko latti wooni ministaajo jawdi e ndeemal ɗun [[Somaaliya]] daga Colte 2016 yari Bowtal hiitande ndungu 2017. Haa ɓaawo o ministaajo ɗun anndinnki lilal e deenal [[leydi]] ɗun [[Somaaliya]] daga e lewru Morso nder hitaande dubi 2013 yaari lewru Colte hiitande ndungu 2016.<ref>{{Cite web|url=http://www.somalilandsun.com/somaliland-information-minister-to-sue-mp-qabille-for-incrimination|title=Somaliland: Information Minister to sue MP Qabille for Incrimination|website=Somaliland Sun|date=2013-10-26|access-date=2020-03-29|language=en}}</ref><ref>{{Cite web|url=https://www.garoweonline.com/en/news/somaliland/somalia-saudi-lifts-livestock-export-ban-for-somaliland|title=Saudi Arabia lifts Livestock Export ban for Somaliland|website=Garowe Online|date=2017-02-18|access-date=2017-07-24|language=en}}</ref><ref>{{Cite web|url=http://kaafimedia.com/2017/09/30/wasiirka-xanaanada-xoolaha-somaliland-claahi-cukuse-oo-soo-bandhigay-in-kulmiye-uu-ku-tartamayo-waxqabka-uu-qabtay-mudada-xilka-haysay|title=Wasiirka Xanaanada Xoolaha Somaliland C/laahi Cukuse Oo Soo Bandhigay In KULMIYE Uu Ku Tartamayo Waxqabka Uu Qabtay Mudada Xilka haysay|website=Kaafi Media|date=2017-09-30|access-date=2020-03-29|language=so}}</ref><ref>{{Cite web|url=https://somalilandpost.net/wasiirka-warfaafinta-furay-oo-buug-ka-hadlaya-tayaynta-waddooyinka-somaliland|title=Wasiirka Warfaafinta Furay Oo Buug Ka Hadlaya Tayaynta Waddooyinka Somaliland|website=Somaliland Post|date=2015-06-30|access-date=2020-03-29|language=so}}</ref>
==Hemobe==
{{reflist}}
[[Category:Jibinannde karniwol 20th]]
aj1teln2vrnxvp632yansa1bwehu4ny
157928
157927
2026-03-28T06:22:39Z
Adamu mc
10501
Edit
157928
wikitext
text/x-wiki
{{databox}}
'''Abdullahi Mohammed Dahir''' (Somaaliya:Cabdillaahi Maxamed Daahir) haano anndiraaɗo e ɗe cukuse un o gimɗo cuɓal tufleeji [[leydi]] [[Somaaliya]] hannko latti wooni ministaajo jawdi e ndeemal ɗun [[Somaaliya]] daga Colte 2016 yari Bowtal hiitande ndungu 2017. Haa ɓaawo o ministaajo ɗun anndinnki lilal e deenal [[leydi]] ɗun [[Somaaliya]] daga e lewru Morso nder hitaande dubi 2013 yaari lewru Colte hiitande ndungu 2016.<ref>{{Cite web|url=http://www.somalilandsun.com/somaliland-information-minister-to-sue-mp-qabille-for-incrimination|title=Somaliland: Information Minister to sue MP Qabille for Incrimination|website=Somaliland Sun|date=2013-10-26|access-date=2020-03-29|language=en}}</ref><ref>{{Cite web|url=https://www.garoweonline.com/en/news/somaliland/somalia-saudi-lifts-livestock-export-ban-for-somaliland|title=Saudi Arabia lifts Livestock Export ban for Somaliland|website=Garowe Online|date=2017-02-18|access-date=2017-07-24|language=en}}</ref><ref>{{Cite web|url=http://kaafimedia.com/2017/09/30/wasiirka-xanaanada-xoolaha-somaliland-claahi-cukuse-oo-soo-bandhigay-in-kulmiye-uu-ku-tartamayo-waxqabka-uu-qabtay-mudada-xilka-haysay|title=Wasiirka Xanaanada Xoolaha Somaliland C/laahi Cukuse Oo Soo Bandhigay In KULMIYE Uu Ku Tartamayo Waxqabka Uu Qabtay Mudada Xilka haysay|website=Kaafi Media|date=2017-09-30|access-date=2020-03-29|language=so}}</ref><ref>{{Cite web|url=https://somalilandpost.net/wasiirka-warfaafinta-furay-oo-buug-ka-hadlaya-tayaynta-waddooyinka-somaliland|title=Wasiirka Warfaafinta Furay Oo Buug Ka Hadlaya Tayaynta Waddooyinka Somaliland|website=Somaliland Post|date=2015-06-30|access-date=2020-03-29|language=so}}</ref>
==Hemobe==
{{reflist}}
[[Category:Jibinannde karniwol 20th]]
9wv3l7edxal2qwh17tbhhitkfy5ijw8
Sani Bello
0
5382
157951
145297
2026-03-28T07:42:04Z
Adamu mc
10501
Edit
157951
wikitext
text/x-wiki
{{databox}}
<ref>https://military-history.fandom.com/wiki/Sani_Bello</ref>'''Kanaljo Sani Bello''' (dubi dayyigo e Nder ñyalde sapponde didi e jeweey tati 27 lewru Jolal hitaade ɗumngu alif 1942) un dottiijo lesdi [[Naajeeriya]] nden kadi kakkilanoowa harkaaji [[soja]] laatiiɗo gaɗɗo Gomnaajo diiwal Kano diga hitaade nder 1975 haa yahi hitaade dubi alif 1978. Gaɗa ɓaawo o waadi ritaaya, O moftii jawdi duuɗudi ta ɗatal hawtuki junngo e harkaaji nebba,kamfaniiji jottal e hiitee lantarki; O ha kadi waɗugo Ko faaki Yeeso gam ɗatal tigguki [[Sani Bello]] Foundation<ref>https://www.sanibellofoundation.org.ng/about-us.html</ref>.
[[Category: nyaddo]]
==TAARIHI MAAKO==
Ɗun dañyi sani Bello e ñyalde 27 ngu lewru jolal ɗumngu ngu 1942 haa [[Kontagora]],ɓiɗɗo gooto tall mo Bello Mustapha e hajja Abu<ref>https://web.archive.org/web/20230907225113/https://dailytrust.com/the-day-ironsi-died-colonel-sani-bello-his-former-adc/</ref>. O heeɓi ilmu diina islaama, nden kadi O halarti jangirde firamaare nde central, Kontagora daga ɗumngu ngu 1950 yaahi haa ɗumngu ngu 1957.Daga ɗumngu ngu 1957 yahri haa ɗumngu 1962 Bello halartake janngirde lakol koleeji nde Gomnaajjo e Bida, hawti e soobiraaɓe maako [[Ibrahim Badamasi Babangida]], [[Abdulsalami Abubakar]], [[Mamman Vatsa]], [[Mohammed magoro]],[[Garba Duba]] [[Gado Nasko]] e [[Mohammed Sani sami]].
==Kuugal solja==
Sani Bello O nasti kuugal solja<ref>https://www.thecable.ng/ex-adc-how-aguiyi-ironsi-was-marched-into-the-bush-and-shot-during-july-1966-coup/amp</ref> [[Naajeeriya]] eii lewru Bowtal ɗumngu 1962.hawti e soobiraaɓe maako be fido ñyiiam ,o waadi rijistaa e dow jonnɗe soljiijo mawɗo ndun koleeji fooraaki solji'en dun [[Naajeeriya]] (noddirte ɗun jooni koleeji deenal ngal [[Naajeeriya]] e [[Kaduna]]) ko O fa'a Yeeso yaaki koleeji ndun solji'en ɗun [[Royal Sandhurst]] inaare ɗe O hokka izinii jonnɗe ɗiiɗaaɓo laftanarjo ɗun solji'en [[Naajeeriya]] Nder lewru julie 1965. O wittowee [[Naajeeriya]] nden boo o hokkaama mawngu bataliyaawal ngal 1 gongal [[Enugu]] e jonnɗe komondaajo platoon. O waadi ko kuugal nder solji'en [[Naajeeriya]] O jogaake muƙaamiiji fere-fere nden O ñyeegi muƙaami, hawti e [[Aide-de-camp]] (ARC) Yaahi haa janarjo mawɗo mo [[Johnson aguiyin-Ironsi]], mawɗo lamido laamu solja [[Naajeeriya]] Artuuɗo.
==Gomnaajo solja==
Kanarjo sani Bello O lattake Gomnaajo laamu solja<ref>https://www.forbes.com/profile/sani-bello/?sh=520ac4e85517</ref> ɗun kiingal Diiwal [[Kano]] (incl.
Diiwal [[Jigawa]] eii hitaade ɗumngu alif 1975.
==HIIMOƁE==
{{REFLIST}}
==Margo==
Dañyorde [[kontagora]],27 sedto dubi alif 1942 (duuɓi 80)
Lesdi [[Naajeeriya]]
[[Ɗemngal]] daada [[Hausare]]
==Jannde==
Jangirde [[Royal military Academy Sandhurst]] (en)
Ɗemle Turankoore
Hausa
Pidgin ɗun [[Naajeeriya]]
==Sana'aji==
Siyaasaaji e harkaaji luumo.
[[Category:Yimɓe wuurɓe]]
g310qbh1fwmr1f0tnbn266v0aknhmri
157952
157951
2026-03-28T07:42:49Z
Adamu mc
10501
Edit
157952
wikitext
text/x-wiki
{{databox}}
<ref>https://military-history.fandom.com/wiki/Sani_Bello</ref>'''Kanaljo Sani Bello''' (dubi dayyigo e Nder ñyalde sapponde didi e jeweey tati 27 lewru Jolal hitaade ɗumngu alif 1942) un dottiijo lesdi [[Naajeeriya]] nden kadi kakkilanoowa harkaaji [[soja]] laatiiɗo gaɗɗo Gomnaajo diiwal Kano diga hitaade nder hiitande dubi alif 1975 haa yahi hitaade dubi alif 1978. Gaɗa ɓaawo o waadi ritaaya, O moftii jawdi duuɗudi ta ɗatal hawtuki junngo e harkaaji nebba,kamfaniiji jottal e hiitee lantarki; O ha kadi waɗugo Ko faaki Yeeso gam ɗatal tigguki [[Sani Bello]] Foundation<ref>https://www.sanibellofoundation.org.ng/about-us.html</ref>.
[[Category: nyaddo]]
==TAARIHI MAAKO==
Ɗun dañyi sani Bello e ñyalde 27 ngu lewru jolal ɗumngu ngu 1942 haa [[Kontagora]],ɓiɗɗo gooto tall mo Bello Mustapha e hajja Abu<ref>https://web.archive.org/web/20230907225113/https://dailytrust.com/the-day-ironsi-died-colonel-sani-bello-his-former-adc/</ref>. O heeɓi ilmu diina islaama, nden kadi O halarti jangirde firamaare nde central, Kontagora daga ɗumngu ngu 1950 yaahi haa ɗumngu ngu 1957.Daga ɗumngu ngu 1957 yahri haa ɗumngu 1962 Bello halartake janngirde lakol koleeji nde Gomnaajjo e Bida, hawti e soobiraaɓe maako [[Ibrahim Badamasi Babangida]], [[Abdulsalami Abubakar]], [[Mamman Vatsa]], [[Mohammed magoro]],[[Garba Duba]] [[Gado Nasko]] e [[Mohammed Sani sami]].
==Kuugal solja==
Sani Bello O nasti kuugal solja<ref>https://www.thecable.ng/ex-adc-how-aguiyi-ironsi-was-marched-into-the-bush-and-shot-during-july-1966-coup/amp</ref> [[Naajeeriya]] eii lewru Bowtal ɗumngu 1962.hawti e soobiraaɓe maako be fido ñyiiam ,o waadi rijistaa e dow jonnɗe soljiijo mawɗo ndun koleeji fooraaki solji'en dun [[Naajeeriya]] (noddirte ɗun jooni koleeji deenal ngal [[Naajeeriya]] e [[Kaduna]]) ko O fa'a Yeeso yaaki koleeji ndun solji'en ɗun [[Royal Sandhurst]] inaare ɗe O hokka izinii jonnɗe ɗiiɗaaɓo laftanarjo ɗun solji'en [[Naajeeriya]] Nder lewru julie 1965. O wittowee [[Naajeeriya]] nden boo o hokkaama mawngu bataliyaawal ngal 1 gongal [[Enugu]] e jonnɗe komondaajo platoon. O waadi ko kuugal nder solji'en [[Naajeeriya]] O jogaake muƙaamiiji fere-fere nden O ñyeegi muƙaami, hawti e [[Aide-de-camp]] (ARC) Yaahi haa janarjo mawɗo mo [[Johnson aguiyin-Ironsi]], mawɗo lamido laamu solja [[Naajeeriya]] Artuuɗo.
==Gomnaajo solja==
Kanarjo sani Bello O lattake Gomnaajo laamu solja<ref>https://www.forbes.com/profile/sani-bello/?sh=520ac4e85517</ref> ɗun kiingal Diiwal [[Kano]] (incl.
Diiwal [[Jigawa]] eii hitaade ɗumngu alif 1975.
==HIIMOƁE==
{{REFLIST}}
==Margo==
Dañyorde [[kontagora]],27 sedto dubi alif 1942 (duuɓi 80)
Lesdi [[Naajeeriya]]
[[Ɗemngal]] daada [[Hausare]]
==Jannde==
Jangirde [[Royal military Academy Sandhurst]] (en)
Ɗemle Turankoore
Hausa
Pidgin ɗun [[Naajeeriya]]
==Sana'aji==
Siyaasaaji e harkaaji luumo.
[[Category:Yimɓe wuurɓe]]
ccnfy0wyi785puxjp81z5wlh4h9zkpq
Idris Garba
0
5400
157972
113186
2026-03-28T08:26:28Z
Adamu mc
10501
Edit
157972
wikitext
text/x-wiki
{{databox}}
'''Manjo Janarajjo Idris Garba''' O laatake Gomnaajo soja ɗun [[Diiwal Benue]] diga hitaade ɗumngu dubi alif 1987 yahiki ɗumngu ngu duuɓi alif 1988 e kadi ma Gomnaajo diiwal [[Kano]] dega ɗumngu ngu dubi alif 1989 yahiki nder hitaande dubi alif 1992.<ref name=benstate>{{cite web
|url=http://greaterbenue.com/index2.php?option=com_content&do_pdf=1&id=122
|archive-url=https://web.archive.org/web/20110711123458/http://greaterbenue.com/index2.php?option=com_content&do_pdf=1&id=122
|url-status=dead
|archive-date=2011-07-11
|title=Colonel Idris Garba
|publisher=Government of Benue State of Nigeria
|access-date=2009-11-29}}</ref>
[[Category: nyaddo]]
==Taariku Maako==
Idris Garba O danñyaama nder lewru ngawawɓe ɗun ɗumngu 1947 e nɗer gelle Gulu nde hukuma pamarum lapai Diiwal [[Diiwal Niger|Neja]], [[Naajeeriya]]. O janngi e jangirde solji'en [[Naajeeriya]], [[Zariya]] gada ɗumngu ngu 1963 haa yaari hiitande dubi alif 1967 .
==Ekkitaaki Kuugal Solja==
O nasti jangirde ekiitaaki kuugal solja [[Naajeeriya]], <ref>https://www.premiumtimesng.com/news/headlines/547966-train-attack-gunmen-release-six-family-members-of-ex-military-governor.html?tztc=1</ref>[[Kaduna]] ɗen ɗun ayyaniimo jonnɗe laftanarjo kanal ɗiɗaaɓo nder hitaande 1968. O halartake kosji ɗuɗɗi kama no o wonntiri e jergol laabi mɓe yaaki kama bano:
[[Artillery Troop]] [[Commanders]] [[course]] USSR,JULY 1971-September
Artillery Troop Commanders Course USSR, July 1970 -
September 1971
Young Officer Course Nowshera [[Pakistan]]
Young Officers Course Nowshera, [[Pakistan]], July -December, 1972
Technical Gunnery Course Larkhill, Salisbury, UK, May -
August, 1975.
Field Artillery Officers Advanced Course, Forstill,
Oklahoma, USA June 1977 to February 1978;
Command and Staff College, Jaji August 1978 to September, 1979
Regiment Battalion Commanders Course
[[Nigerian Army]]
School of Infantry, Jaji in 1981.
==Gomnajo Haa nde Solja==
E ɗumngu ngu 1988, Janarjo [[Ibrahim Babangida Babangida]] lamminiimo Gomnaajo solja ɗun [[diiwal Benue]]. Dega ɗon dum lammini mo Gomnaajo diiwal [[Kano]] e [[lewru]] nduwawɓe 1988 O huuwi haa yahi 1992 wakkitire nde O hokkiti laamu e yimɓe lesdi [[Kabiru Ibrahim Gaya]] haa ɗun waddi jamhuuriyaawal tataɓal ngal [[Naajeeriya]].Col. [[Idris Garba]] o waɗii goɗdum dookawal laatiingal jippinki dokaaji caaliiɗi hawti e hokkuki huutirde fiijo nde diiwal [[Kano]] daama hoosuki teddudun mawngu e nɗer harkaaji fiijo e diiwal ngal [[Idris Garba]] Jawjawngel, 1988- ndu Haaramru,1992 ← Mohammed Ndatsu Umaru (en) - [[Kabiru Ibrahim Gaya]] → 1987 toe 1987 ← Ishaya Bakut (en) - Fidelis Makka (en) → Rayuwa.
==MARGU==
Dañnorde lapai, hitaade Nduwawɓe,1947 (Duuɓi 75)
[[Leydi]] [[Naajeeriya]]
[[Lasngol]] [[Hausare]]
[[Ɗemngal]] inna [[Hausa]]<nowiki>re}}</nowiki>
[[Jannɗe]] [[Hausare]], [[EngilisI]], [[Pidgin]] nde [[Naajeeriya]]
[[Sana'aji]] Gimɗo [[Siyaasaaji]]
Gomnaajo Diiwal [[kano]]
Gomnaajo [[Diiwal Benue]].
==Hiimobe==
[[Category:Yimɓe wuurɓe]]
pfugn3xn70s7vxej9ikt6uoylwqoczu
Maayo Benuwe
0
5465
157939
97518
2026-03-28T06:42:43Z
Adamu mc
10501
Edit
157939
wikitext
text/x-wiki
{{Databox}}
[[File:River Benue banks.jpg|thumb|maayo Benue bannge]]
[[File:Cleaning the rivers.jpg|thumb|Suka ina laɓɓina maayooji]]
'''Maayo Benuwe''' ko benuine ma Binuinair, o woodi darnde kiilomitaje 1,400 fuudda omo daga hooseere [[Adamawa|Adamawa]], e ledde [[Kamerun]] yahugo maayo man [[Niiser]] e berniiwol [[Lokoja]]. Feetel man walooji kanjim’on [[Maayo Faaro|maayoji Faro]], [[Gonngola]] be boo [[Maayo Kebbi]].
O tokki nder berniiji Garwa (Kamerun), [[Ƴola]] (Naajeeriya) be bo [[Makurɗi]]
== Tuunorngal ==
{{reflist}}
[[Category:Maayooji]]
[[Category:Naajeeriya]]
[[Category:Kamerun]]
[[Category:Stub]]
1q9byb3n1jvkif4o6di97hot2il931r
157940
157939
2026-03-28T06:43:36Z
Adamu mc
10501
Edit
157940
wikitext
text/x-wiki
{{Databox}}
[[File:River Benue banks.jpg|thumb|maayo Benue bannge]]
[[File:Cleaning the rivers.jpg|thumb|Suka ina laɓɓina maayooji]]
'''Maayo Benuwe''' ko benuine ma Binuinair, o woodi darnde kiilomitaje 1,400 fuudda omo daga hooseere [[Adamawa|Adamawa]], e ledde [[Kamerun]] yahugo maayo man [[Niiser]] e berniiwol [[Lokoja]]. Feetel man walooji kanjim’on [[Maayo Faaro|maayoji Faro]], [[Gonngola]] bee boo [[Maayo Kebbi]].
O tokki nder berniiji Garwa (Kamerun), [[Ƴola]] (Naajeeriya) be bo [[Makurɗi]]
== Tuunorngal ==
{{reflist}}
[[Category:Maayooji]]
[[Category:Naajeeriya]]
[[Category:Kamerun]]
[[Category:Stub]]
qr7wcltz7ur02szwmr5z6ta06ex3h5j
Abubakar Gumi
0
5739
157961
90382
2026-03-28T08:17:17Z
Adamu mc
10501
Edit
157961
wikitext
text/x-wiki
{{Databox}}
'''Abubakar Mahmud Gumi''' (daayaama ƴande joowey 5 Jolal hiitande ndunngu alif 1922 - 11 Selto 1992) o wonnoo jannginoowo [[Lislaamu]] [[Naajeeriya]] e Grand Khadi leydi [[Naajeeriya]] fuunaare (1962 - 1967), darnde waɗi mo [[laamorde]] mawnde nder faamiila [[sharia]] e nder [[leydi]] ndi.
Gumi fuɗɗii ardeede e hooreeɓe Sufi'en, goɗɗi ɗi o ɗon njogii dow teleeji e nder d
Ndungu alif 1970 e 1980. Ha wakkati oon, o heɓii hakkilantaaku makko ngam waɗugo jamirooje haalde e nder juulde Kaduna Central Mosque (Sultan Bello Mosque). O huutori jamirooje ngam ummitinde kalfinaaji mum dow laamuuji ɗi o jogii dow miijooji mum dow wayloode to laawol fuɗɗam walla ngam jaɓugo kuuɗe laaɓnde Islaam. O boo o nganndini masin hawtaade mistik e huutoreeji Sufi'en.
O woodi ɗuuɗal ɓiɓɓe, amma ɓurɗo ɓiyugo ɓiyum ɗum Dr Ahmad Abubakar Gumi mo o jeyaa baaba maako bana jannginoowo juulde [[kaduna]] (Sultan Bello), Dr Ahmad Gumi woni doktoor mo jaɓɓiɗo doktoor e jaŋde [[Ahmadu Bello]] [[Zaria]] e o laati ardiiɗo konu, o acci konu konu konu e o yahdi janngugo fiqh (ji'aakuji Islaami) e umm [[Alqur'aana|Al-Qura]] University e [[Makka, Sa'udi Arabiya]] to o heɓii PhD maako.
Abubakar Gumi hollii wonde o walaa ko hawti e ɓaawo [[Boko Haram]] nder lesdi [[Naajeeriya]] ngam o ɗon jaɓɓa demokaraasi, sariyaaji ɗi [[yimmɓe]] ɓeen e jaangoji hirnaange diga duuɓi maako fuɗɗi bana jannginoowo, o ɗon wi'a diga o wi'i, " nder suɓaaji, jaɓugo ko ɓuri haani haa do'a".
Gumi woni jaɓoowo jannde Maliki, ɗum waɗi e nder defte mum hawti e tafsir Qur'ani (Raddul azhaan ila ma'anil Qur'an) e defte goɗɗe bana (hullu nizam ala nuzuul isa)
[[Category: nyaddo]]
== Biograafiwol ==
== Ɓiɗɗo e janngirde ==
Gumi jibinaa nder wuro Gummi jooni wonde nokku dowla [[Diiwal Zamfara]] nder jemmaare je'e Ramazan nder hitaande Lislaami 1344, nder saare Mahmud, mo anndude Lislaami e Alkali (taƴa) Gummi. O fuɗɗii janngude nder nder galle saare maako nde o jeyaa e ekkitinol Islaam baaba maako. Ɓaawo maajum o neldi nder suudu janngirde nder lesdi Ambursa, nder lesdi Sokoto. Nder ɗon o anndini Fiqh o janngi defte e ko'e ma'a dow annabi. Jaango maako arande nder duniyaaru o jeyaa ko Dogondaji Primary School, nder jaango maako, o hawti e Sultana 18th [[Sokoto]], Ibrahim Dasuki o jeyaa nder kuuɗe diina. O waɗi Hakimin Salla (joofta do'a) nden o hokki mo hakkiilo ngam hokkude jannginooɓe kuugal diina. Ha nder hitaande, o hooti haa [[Sokoto]] Middle School, to Ahmadu Bello ɗon ekkitina. Nder ɗon o anndini Shehu Shagari, Waziri Muhammadu Junaidu, e Yahaya Gusau; o woni mo hawri e jama'atu Nasril Islam, wonande darnde Musulmana [[Naajeeriya]].
Caggal nde o timmini janngude mum nder jaŋde hakkundeere, o yahi [[Kano]] ngam janngude sariya e o jannginaama bana Qadi. O fuɗɗi gollaade bana mawɗo jaŋde to Qadi Attahiru kono o ɓeydi o ɓeydi e ko o waɗata. O hokki darnde fawde e islaam e tafsir ngam hisnugo e ɓeydaare maako. O maayi baaba maako nder hitaande 1937 nde o ɗon haa jaŋde hakkundeere. O waree Maryam duuɓi 3 ɓaawo maajum nder hitaande 1941 nde o woodi duuɓi 19 tan.
== Fuɗɗam golle ==
E hitaande ndunngu alif 1947, Abubakar Gumi dilli gelle mum nder o laamɗo to Qadi Attahiru o yahi o janngina e [[Kano]] Law School, nde o yahdi. Nde o wondi e [[Kano]], o hawri e Sheik Sa'id Hayatu, gorko mo ɓe ndaaraani gooto e ɓurɓe yiɗde laamu nguurndam. Hayatu o woni ardiiɗo mawɗo Mahdiyya e o ɓooyi gila o jooɗii e [[leydi]] [[Kameruun]]. Abubakar heɓi yiɗde e ekkitinol mawɗo Mahdiyya o warti jaɓoowo; o fuɗɗii o ware ɓiɗɗo debbo Hayatu, Maryam.
E hitaande ndunngu alif 1949, Gumi waɗi gollal jannginoowo e nder janngirde e Maru, Sokoto. Jaŋde nden woodi jannginoowo mo anndiraaɗo, [[Aminu Kano]], mo woni mo fuɗɗiiɗo jaŋde jannginooɓe woyla e jaŋde jannginooɓe fewre juulɓe. Aminu e Gumi hawti e miijooji dow semmbe ummatoore aada e diina Islaam, e kadi e dow yidde walla jaɓugol ɗum hokki to haala Bida walla syncretism e nder sufi'en.[1]
O dilli Maru ngam o jaŋde e janngirde Arabji e [[Kano]]. Nde o timmini janngirde maako, o laati jannginoowo duuɓi ɗiɗi e janngirde. O jaŋdi boo janngirde janngirde e [[Sudan]].
Nder hitaande ndunngu alif 1957, o laati mo fassara ngam laamu [[Naajeeriya]] fuunaaŋgo dow dow dowla [[Sa'udiya.]]
== Fijooji ==
==HIIMOƁE==
jpa2d0mw918n6y7wn8rq8n5y3yk3s4u
157962
157961
2026-03-28T08:18:11Z
Adamu mc
10501
Edit
157962
wikitext
text/x-wiki
{{Databox}}
'''Abubakar Mahmud Gumi''' (daayaama ƴande joowey 5 Jolal hiitande ndunngu alif 1922 - 11 Selto 1992) o wonnoo jannginoowo [[Lislaamu]] [[Naajeeriya]] e Grand Khadi leydi [[Naajeeriya]] fuunaare (1962 - 1967), darnde waɗi mo [[laamorde]] mawnde nder faamiila [[sharia]] e nder [[leydi]] ndi.
Gumi fuɗɗii ardeede e hooreeɓe Sufi'en, goɗɗi ɗi o ɗon njogii dow teleeji e nder d
Ndungu alif 1970 e 1980. Ha wakkati oon, o heɓii hakkilantaaku makko ngam waɗugo jamirooje haalde e nder juulde Kaduna Central Mosque (Sultan Bello Mosque). O huutori jamirooje ngam ummitinde kalfinaaji mum dow laamuuji ɗi o jogii dow miijooji mum dow wayloode to laawol fuɗɗam walla ngam jaɓugo kuuɗe laaɓnde Islaam. O boo o nganndini masin hawtaade mistik e huutoreeji Sufi'en.
O woodi ɗuuɗal ɓiɓɓe, amma ɓurɗo ɓiyugo ɓiyum ɗum Dr Ahmad Abubakar Gumi mo o jeyaa baaba maako bana jannginoowo juulde [[kaduna]] (Sultan Bello), Dr Ahmad Gumi woni doktoor mo jaɓɓiɗo doktoor e jaŋde [[Ahmadu Bello]] [[Zaria]] e o laati ardiiɗo konu, o acci konu konu konu e o yahdi janngugo fiqh (ji'aakuji Islaami) e umm [[Alqur'aana|Al-Qura]] University e [[Makka, Sa'udi Arabiya]] to o heɓii PhD maako.
Abubakar Gumi hollii wonde o walaa ko hawti e ɓaawo [[Boko Haram]] nder lesdi [[Naajeeriya]] ngam o ɗon jaɓɓa demokaraasi, sariyaaji ɗi [[yimmɓe]] ɓeen e jaangoji hirnaange diga duuɓi maako fuɗɗi bana jannginoowo, o ɗon wi'a diga o wi'i, " nder suɓaaji, jaɓugo ko ɓuri haani haa do'a".
Gumi woni jaɓoowo jannde Maliki, ɗum waɗi e nder defte mum hawti e tafsir Qur'ani (Raddul azhaan ila ma'anil Qur'an) e defte goɗɗe bana (hullu nizam ala nuzuul isa)
[[Category: nyaddo]]
== Biograafiwol ==
== Ɓiɗɗo e janngirde ==
Gumi jibinaa nder wuro Gummi jooni wonde nokku dowla [[Diiwal Zamfara]] nder jemmaare je'e Ramazan nder hitaande Lislaami 1344, nder saare Mahmud, mo anndude Lislaami e Alkali (taƴa) Gummi. O fuɗɗii janngude nder nder galle saare maako nde o jeyaa e ekkitinol Islaam baaba maako. Ɓaawo maajum o neldi nder suudu janngirde nder lesdi Ambursa, nder lesdi Sokoto. Nder ɗon o anndini Fiqh o janngi defte e ko'e ma'a dow annabi. Jaango maako arande nder duniyaaru o jeyaa ko Dogondaji Primary School, nder jaango maako, o hawti e Sultana 18th [[Sokoto]], Ibrahim Dasuki o jeyaa nder kuuɗe diina. O waɗi Hakimin Salla (joofta do'a) nden o hokki mo hakkiilo ngam hokkude jannginooɓe kuugal diina. Ha nder hitaande, o hooti haa [[Sokoto]] Middle School, to Ahmadu Bello ɗon ekkitina. Nder ɗon o anndini Shehu Shagari, Waziri Muhammadu Junaidu, e Yahaya Gusau; o woni mo hawri e jama'atu Nasril Islam, wonande darnde Musulmana [[Naajeeriya]].
Caggal nde o timmini janngude mum nder jaŋde hakkundeere, o yahi [[Kano]] ngam janngude sariya e o jannginaama bana Qadi. O fuɗɗi gollaade bana mawɗo jaŋde to Qadi Attahiru kono o ɓeydi o ɓeydi e ko o waɗata. O hokki darnde fawde e islaam e tafsir ngam hisnugo e ɓeydaare maako. O maayi baaba maako nder hitaande 1937 nde o ɗon haa jaŋde hakkundeere. O waree Maryam duuɓi 3 ɓaawo maajum nder hitaande 1941 nde o woodi duuɓi 19 tan.
== Fuɗɗam golle ==
E hitaande ndunngu alif 1947, Abubakar Gumi dilli gelle mum nder o laamɗo to Qadi Attahiru o yahi o janngina e [[Kano]] Law School, nde o yahdi. Nde o wondi e [[Kano]], o hawri e Sheik Sa'id Hayatu, gorko mo ɓe ndaaraani gooto e ɓurɓe yiɗde laamu nguurndam. Hayatu o woni ardiiɗo mawɗo Mahdiyya e o ɓooyi gila o jooɗii e [[leydi]] [[Kameruun]]. Abubakar heɓi yiɗde e ekkitinol mawɗo Mahdiyya o warti jaɓoowo; o fuɗɗii o ware ɓiɗɗo debbo Hayatu, Maryam.
E hitaande ndunngu alif 1949, Gumi waɗi gollal jannginoowo e nder janngirde e Maru, Sokoto. Jaŋde nden woodi jannginoowo mo anndiraaɗo, [[Aminu Kano]], mo woni mo fuɗɗiiɗo jaŋde jannginooɓe woyla e jaŋde jannginooɓe fewre juulɓe. Aminu e Gumi hawti e miijooji dow semmbe ummatoore aada e diina Islaam, e kadi e dow yidde walla jaɓugol ɗum hokki to haala Bida walla syncretism e nder sufi'en.[1]
O dilli Maru ngam o jaŋde e janngirde Arabji e [[Kano]]. Nde o timmini janngirde maako, o laati jannginoowo duuɓi ɗiɗi e janngirde. O jaŋdi boo janngirde janngirde e [[Sudan]].
Nder hitaande ndunngu alif 1957, o laati mo fassara ngam laamu [[Naajeeriya]] fuunaaŋgo dow dow dowla [[Sa'udiya.]]
== Fijooji ==
==HIMMOƁE==
kusq3fsdhwh7mka7l7hiio16k7lk6g9
Charles Babbage
0
6045
157967
109529
2026-03-28T08:22:10Z
Adamu mc
10501
Edit
157967
wikitext
text/x-wiki
{{databox}}
[[File:Charles Babbage, 1792-1871 LCCN2003680395.jpg|thumb]]
[[File:Charles Babbage grave Kensal Green 2014.jpg|thumb]]
'''Charles babbage''' (dubi daygo e nyalde sappande didi e jeewey go'o 26 lewru Silto hiitande ndungu alif 1791 e nder [[leydi]]. [[ingila]] nder diiwaan [[London]] nder hukumare [[London]] ngal kautal hurreje [[Leydi]] nasaranko'en duniyaaru Charles Babbage. Hakkoke
[[nyaddo]] <ref>https://en.m.wikipedia.org/wiki/Charles_Babbage#cite_note-babb-2</ref><ref>https://en.m.wikipedia.org/wiki/Charles_Babbage#cite_note-Whalen1999-1</ref><ref>https://archive.org/details/charlesbabbagefa00hala</ref>foodutuɗo taagugo'o na'urawal kumfuuta e nder jayri [[duniiyaru]] o sowweyti jeewenayi (18) lewru yarkuma hiitande ndungu alif (1871).e diiwal smart Lebone.
== Fiññde ==
[[Leydi|Leddi]] england kautal hurre leddi [[uroper]] o fiilosofaajo. annduɗo anndal lemngal ngal lissafije kautuɗo anndal jeytul naa'ura kumfuta e nder [[duniiyaru]] o janngi janngirde digeri e don anndal [[limngal]] too les ndatal mertal enjiniyare
== Maarango Charles babbage babbage ==
[[File:Charles Babbage - 1860.jpg|thumb]]
Ɗou heebeti sabanije bulwee too dou modiitarde daayurde Charles babbage Amma Oxford dictionary of biography e gaadital bincikeeji de matiinurde. daayurde.
Charles babbage e lambawal sappande naayi e nayi (44) Crosby row Walworth road London lisde ingila 8 kautal larcom Street e walworth road emo tunto tarajedin dou hakketi yande daayingo mak e nder waadi mako nder the time kama yalnde 26 lewru selto Sai bamɗi ko, winndeti yiyoore o daayurde Charles babbage e dowgu go,o saalide hiitade alif 1791 e nder littafiwol rajista ngal Coco St Mary's newington Landon o hallita yiyore Charles babbage o waadite baftisma e ƴande 6 lewru silto hiitade ndungu alif (1792) o baawit nduungu daagyugomo e hakkode alif (1791) babban c 1850
Charles babbage o go,otojow too nder bekkol Benjamin babbage
e detsy plumleigh teape daayurde mako ou kawtardo Banki e willian praed e praed 8 Co too fleet Street [[Landon]] e nder 1808 laayal babbage be eggite too hungo wuro rowdens ta huunare.
Teignmouth e saree duubi 8 be lillete Charles babbage yaango jaangerde lisde alphington jikke Exeter gamma hemgo jaangerde grammar King Edward VI e Totnes South devon Amma jaamumako waadite howtungo too Dou cherles babbage o Neste jangirde holmwood wandi dalibije 30 e Baker Street Enfield Middleser Les reverend Stephen freeman (15) jaangerde artunde taa baade combridge o foodite e modibbo takkobe ndaatal bishara amma Jangirde Totnes wooduden dowgu 16 Ko 17 didowre o modibbo [[Oxford]] e Lew Charles babbage o ya'arete dimma hurre jo suudu jaangerde Jami'awal combridge o heebii jaabengo.
== Janngirdee jami,awol combrid charles babbage ==
[[File:Combridge Farm at Combridge - geograph.org.uk - 2914145.jpg|thumb]]
e nder lewru yarkoma e dubi alif (1810) ɗon ariite ekkitta, ngomo anndaal anndol lissawol ngal zamanu o jinngite Robert woodhouse Joseph lauis Lagrange e Marie agnesi e sa'ere nond o nannite semtungo too ɗou ekkotungo anndal lissafije ɗe jamia're de
Babbage John Hershel george peacock e wobbe sooba,en kowtardow be dubi alif 1812 kuma ɓe laatiike e hiitande ndunngu alif 1812 kuma ɓe laatiike baade Edward Ryan e dimma almajirijow babbage o laatiike membarjo woobbe [[Yimmɓe|yimmbe]] kama ba ghost club damtido too benkeje yimmbe allahntalaka e kama extractor club wooje hokkoke hurre gamma jaabutuke membaje wuro hauka e nder hiitande dubi alif (1812)
Charles Babbage hoote peter hause combrige hakkoke baba andudo andal lissafije amma o heeyiti jannde digiriwal na,eto wango jarrabawaje e nɗer dubi alif (1814)
== Ɓaawo jannde e combrige kwalejin ==
Gamma laaruke e inde babbage o yawitande wudo laamurde andal tawarije e dimma fellow of the royal [[society]] e 1816 ɓaawo henyungo jinnde o teetite lamuwal o wadintayi nasarakow e nɗer nduugu alif 1816 o laatiike
[[File:Charles Babbage by Antoine Claudet c1847-51-crop.jpg|thumb]]
== Maidee Charles babbage ==
O sowweyti ƴande sappo e jeewenyi 18 leyru yarkoma hiitande ndunngu alif (1871).e gelle smart lope
== Kowjee babbage ==
Babbage o howweti kouje andal kimiyyaje taa ndatal mathematics engeniyaare political economic janngirde de kimiyyawal kumfuuta
== Andal lissafije Charles babbage ==
Babbage o janngi e janngirde trinity kwalejin combrige
[[File:Children retro car.jpg|thumb]]
==Beekol cherles babbage ==
# charles whitmore
# dugal bramhead more
# betsy plumleigh teape
# benjamin babbage
== Hiimoɓe ==
[[Category: nyaddo]]
[[Category: nyaddo]]
hppoptu462a08av732zq46jvgupw5f6
Adolf Hitler
0
6051
157959
138232
2026-03-28T08:15:23Z
Adamu mc
10501
Edit
157959
wikitext
text/x-wiki
[[File:Adolf Hitler cropped restored.jpg|thumb]]
{{Databox}}
'''Adolf Hitler''' (dubi daygo e nder ñalnde sapponde didi 20 lewru setto hiitande ndunngu alif 1889) e leydi [[Otiris]] hakkowde [[leydi]] uroper Adolf Hitler o arduujo ardungal siiyasawol nazi takkowɗo laamu <ref>https://en.m.wikipedia.org/wiki/Adolf_Hitler#cite_note-1</ref>jeetuɓe jaagurde [[Laamorde Bichi|Laamorde]] Ndsp.
hiitande ndungu alif (1934) moo heebeti arduwgal lesdi Jamanie nder ndunngu (1945) nder wakkaatire arduungal laamu adolt Hitler o waaɗite hoonurde lesdi sobiya e u.s.a ardite nɗatal taa jaagurde.
== Daygo ==
Adolf Hitler jibinaa ko ñalnde sappande didi 20 abriil 1889 to Braunau am Inn, wuro wiyeteengo Otiris-Hongiri (Otiris hannde), ɓadiiɗo keeri laamu Almaañ. Ko kanko woni nayaɓo e nder ɓiɓɓe jeegom ɓe Alois Hitler e debbo mum tataɓo, Klara Pölzl njibini. Tato e banndiraaɓe Hitler—Gustav, Ida e Otto—maayi ko e cukaagu mum en. Hoɗɓe e galle hee kadi ko ɓiɓɓe Alois ummoriiɓe e dewgal makko ɗiɗaɓal: Alois Jr. (jibinaa ko 1882) e Angela (jibinaa ko 1883). Nde Hitler heɓi duuɓi tati, ɓesngu nguu ummiima Passau, to leydi Almaañ. Ko ɗoon o heɓi ɗemngal Bavaria les ngal ceertungal, wonaa ɗemngal Almaañ Otiris, ngal maantiniri haala makko e nder nguurndam makko fof. Ɓesngu nguu arti to Otiris, hoɗi to Leonding e hitaande 1894, e lewru suwee 1895 Alois arti e golle mum to Hafeld, sara Lambach, ɗo o remnoo e ndema beeli. Hitler janngii to duɗal jaaɓi haaɗtirde Volksschule (duɗal leslesal ngal laamu rokkata kaalis) to Fischlham saraaji mum
== Bawwo konu duniyaaru ==
Caggal wolde adunaare adannde, Hitler arti [[Munich]]. O alaa jaŋde toownde walla golle, o woni ko e konu. E lewru sulyee hiitande dubi alif 1919, o toɗɗaa Verbindungsmann (jogorɗo humpitaade) e nder Aufklärungskommando (fedde toppitiinde ko faati e humpito) Reichswehr, o halfinaa ko ngam semmbinde soldateeɓe woɗɓe e naatde e lannda gollotooɓe Almaañ (DAP). E batu DAP ñalnde 12 suwee 1919, hooreejo lannda oo, hono Anton Drexler, ina weltii e karallaagal Hitler e haalde. O rokki mo deftere makko wiyeteende My Political Awakening, nde ina waɗi miijooji luulndiiɗi juulɓe, ngenndiyankooɓe, luulndiiɓe kapitaalisma, e luulndiiɓe marxist E yamiroore mawɓe konu makko, Hitler ɗaɓɓiri naatde e lannda kaa,[89] e nder yontere wootere o jaɓaa wonde tergal lannda 555 (lannda kaa fuɗɗii limtude terɗe mum ko 500 ngam rokkude miijo wonde ko ɓe lannda ɓurɗo mawnude)
== Laamu ==
*Ardungal lamuje lesdi Jamani
*E nder jamm'eyare NSDP
==Himmoɓe==
[[Category: nyaddo]]
7cxc3kx01e3radgpsteyt7xum10hzyo
157960
157959
2026-03-28T08:16:20Z
Adamu mc
10501
Edit
157960
wikitext
text/x-wiki
[[File:Adolf Hitler cropped restored.jpg|thumb]]
{{Databox}}
'''Adolf Hitler''' (dubi daygo e nder ñalnde sapponde didi 20 lewru setto hiitande ndunngu alif 1889) e leydi [[Otiris]] hakkowde [[leydi]] uroper Adolf Hitler o arduujo ardungal siiyasawol nazi takkowɗo laamu <ref>https://en.m.wikipedia.org/wiki/Adolf_Hitler#cite_note-1</ref>jeetuɓe jaagurde [[Laamorde Bichi|Laamorde]] (NDSP),
hiitande ndungu alif (1934) moo heebeti arduwgal lesdi Jamanie nder ndunngu (1945) nder wakkaatire arduungal laamu adolt Hitler o waaɗite hoonurde lesdi sobiya e u.s.a ardite nɗatal taa jaagurde.
== Daygo ==
Adolf Hitler jibinaa ko ñalnde sappande didi 20 abriil 1889 to Braunau am Inn, wuro wiyeteengo Otiris-Hongiri (Otiris hannde), ɓadiiɗo keeri laamu Almaañ. Ko kanko woni nayaɓo e nder ɓiɓɓe jeegom ɓe Alois Hitler e debbo mum tataɓo, Klara Pölzl njibini. Tato e banndiraaɓe Hitler—Gustav, Ida e Otto—maayi ko e cukaagu mum en. Hoɗɓe e galle hee kadi ko ɓiɓɓe Alois ummoriiɓe e dewgal makko ɗiɗaɓal: Alois Jr. (jibinaa ko 1882) e Angela (jibinaa ko 1883). Nde Hitler heɓi duuɓi tati, ɓesngu nguu ummiima Passau, to leydi Almaañ. Ko ɗoon o heɓi ɗemngal Bavaria les ngal ceertungal, wonaa ɗemngal Almaañ Otiris, ngal maantiniri haala makko e nder nguurndam makko fof. Ɓesngu nguu arti to Otiris, hoɗi to Leonding e hitaande 1894, e lewru suwee 1895 Alois arti e golle mum to Hafeld, sara Lambach, ɗo o remnoo e ndema beeli. Hitler janngii to duɗal jaaɓi haaɗtirde Volksschule (duɗal leslesal ngal laamu rokkata kaalis) to Fischlham saraaji mum
== Bawwo konu duniyaaru ==
Caggal wolde adunaare adannde, Hitler arti [[Munich]]. O alaa jaŋde toownde walla golle, o woni ko e konu. E lewru sulyee hiitande dubi alif 1919, o toɗɗaa Verbindungsmann (jogorɗo humpitaade) e nder Aufklärungskommando (fedde toppitiinde ko faati e humpito) Reichswehr, o halfinaa ko ngam semmbinde soldateeɓe woɗɓe e naatde e lannda gollotooɓe Almaañ (DAP). E batu DAP ñalnde 12 suwee 1919, hooreejo lannda oo, hono Anton Drexler, ina weltii e karallaagal Hitler e haalde. O rokki mo deftere makko wiyeteende My Political Awakening, nde ina waɗi miijooji luulndiiɗi juulɓe, ngenndiyankooɓe, luulndiiɓe kapitaalisma, e luulndiiɓe marxist E yamiroore mawɓe konu makko, Hitler ɗaɓɓiri naatde e lannda kaa,[89] e nder yontere wootere o jaɓaa wonde tergal lannda 555 (lannda kaa fuɗɗii limtude terɗe mum ko 500 ngam rokkude miijo wonde ko ɓe lannda ɓurɗo mawnude)
== Laamu ==
*Ardungal lamuje lesdi Jamani
*E nder jamm'eyare NSDP
==Himmoɓe==
[[Category: nyaddo]]
p0yeziyelr1a64s8jy8y8muynpw7ulm
Halima Abubakar
0
6080
157969
90384
2026-03-28T08:24:04Z
Adamu mc
10501
Edit
157969
wikitext
text/x-wiki
{{Databox}}
'''Halima Abubakar''' (o dayyigo e nder nyannde sappo e didi 12 lewru Juuli hitaande ndungu alif 1985) ko actressjo [[Naajeeriya]]. Nder hitaande 2011, o heɓii sariya Afro ''[[Hollywood]] Best'' ''Actress''.
[[Category:Articles with hCards]]
[[Category: nyaddo]]
== Nolde hoore ==
Halima danyimo nder [[Diiwal Kano]] amma o jeyi [[Diiwal Kogi|Kogi]]. O yahi suudu [[Janngirɗe Bayero Kano|jaŋde]] mawɗo nder Kano nden o janngini ''Sociology'' haa [[Janngirɗe Bayero Kano|Janngirde Bayero, Kano]]. Nder lewru Oktoobar 2018, Abubakar holli o ɗon haaje.
== Kuugal ==
O fuɗɗi gollude nder hitaande 2001 nde o waɗi o waɗi kuugal ɓii-ɓii-ɓooyngal nder film Rejected. Ko o waɗi nder filmji maako fu, o waɗi nder "''Gangster Paradise''". O woni boo hooreejo mawɗo Modhouse Entertainment, marɗo huutoreeje e marɗo huuterde.
== Filmography ==
* ''Slip of Fate''
* ''Ceyɗeeje Ɓiɗɗo''
* ''Ɓaɓɓude ɓooyɗe''
* ''Gangster Paradise''
* ''Mama nokkuure''
* ''Yimɓe nder yiɗde (filim)''
* ''Castle yiɗde''
== Firooji ==
{{Reflist}}
[[Category:Yimɓe]]
[[Category:Yimɓe Naajeeriya]]
[[Category:Yimɓe Afrik]]
[[Category:Filmi Naajeeriya]]
[[Category:Danyeeki 1985]]
edyvzl21ogln46vxxe7w0bs36j4byhx
Ayobami Adebayo
0
7073
157908
131136
2026-03-28T02:26:14Z
InternetArchiveBot
6960
Rescuing 2 sources and tagging 0 as dead.) #IABot (v2.0.9.5
157908
wikitext
text/x-wiki
{{Databox}}
'''Ayobami Adébáyọ''' (jibinaa ko 29 lewru Yanaayru 1988) ko binndoowo leydi [[Naajeeriya]].<ref>{{Cite news|url=https://www.ft.com/content/e771c6cb-f7de-4146-842b-6133108dcf3c|title=When fake news is funny (and when it's not)|newspaper=Financial Times|date=23 March 2017|access-date=3 April 2017|language=en}}</ref> Deftere makko adannde e hitaande 2017, ''Stay With Me'', heɓi njeenaari 9mobile ngam binndol e njeenaari [[Afirik|Afrik]].<ref name=":3">{{cite web|url=https://www.jamesmurua.com/ayobami-adebayo-is-9mobile-prize-for-literature-2017-winner/|title=Ayobami Adebayo is 9mobile Prize for Literature 2017 winner|website=James Murua's African Literature Blog|first=James|last=Murua|date=8 August 2019|access-date=14 August 2019|archive-date=14 August 2019|archive-url=https://web.archive.org/web/20190814142251/https://www.jamesmurua.com/ayobami-adebayo-is-9mobile-prize-for-literature-2017-winner/|url-status=usurped}}</ref> O heɓi njeenaari Afrik wiyeteende The Future Awards ngam naalankaagal e pinal e hitaande 2017.<ref name=":1">{{Cite web|url=https://guardian.ng/life/whatsnew/the-future-awards-africa-2017-full-list-of-winners/|first=Chidirim|last=Ndeche|title=The Future Awards Africa 2017: Full List Of Winners|date=10 December 2017|access-date=2 March 2021|website=guardian.ng}}</ref>
== Duuɓi gadani ==
Ayọ̀bámi Adébáyọ̀ jibinaa ko to [[Lagos]], leydi Najeriya, ñalnde 29 lewru Yarkomaa hitaande 1988. Caggal ɗuum seeɗa, ɓesngu makko ummiima to Ilesa, caggal ɗuum to Ile-Ife, ɗo o waɗi ko ɓuri heewde e cukaagu makko e nder suudu gollotooɓe e duɗal jaaɓi haaɗtirde Obafemi Awolowo.<ref>{{Cite news|first=Sian|last=Cain|author2=Claire Armitstead|author3=produced by Susannah Tresilian|date=14 March 2017|title=Baileys longlist author Ayòbámi Adébáyò, and London book fair – books podcast|language=en-GB|work=[[The Guardian]]|format=podcast|url=https://www.theguardian.com/books/audio/2017/mar/14/baileys-ayobami-adebayo-london-book-fair-podcast|access-date=3 April 2017|issn=0261-3077|author2-link=Claire Armitstead}}</ref>
== Golle binndol ==
Adébáyọ̀ janngi to duɗal jaaɓi haaɗtirde Obafemi Awolowo, o heɓi dipolomaaji BA e MA e binndol e ɗemngal Engele. O yahi haa o janngi binndol (MA Prose fiction) to duɗal jaaɓi haaɗtirde East Anglia, ɗo o heɓi bursi hakkunde leyɗeele.<ref name=":0">[http://www.bbc.co.uk/programmes/b08hl5w2 " Nigerian writer Ayobami Adebayo, Tying the knot after 65, Japan's comfort women"], [[BBC]] ''[[Woman's Hour]]'', 16 March 2017.</ref><ref>{{Cite web|title=The UEA Creative Writing International Scholarships - UEA|url=https://www.uea.ac.uk/literature/creative-writing/uea-creative-writing-international-scholarships|access-date=3 April 2017|website=www.uea.ac.uk|language=en-GB}}</ref> O janngi kadi binndol e [[Chimamanda Ngozi Adichie]] e [[Margaret Atwood]].<ref>{{Cite web|title=Konversations with Karibee – Ayọ̀bámi Adébáyọ̀|website=Karibee Books|date=24 May 2017|url=http://www.karibeebooks.com/konversations-with-karibee-ayobami-adebayo/|access-date=27 May 2020|language=en-GB|archive-date=23 October 2021|archive-url=https://web.archive.org/web/20211023194040/http://www.karibeebooks.com/konversations-with-karibee-ayobami-adebayo/|url-status=dead}}</ref>
E hitaande 2015, Adébáyọ̀ limtaama e nder limlebbi Financial Times e nder koode jalbooje binndol Naajeeriya.<ref>{{Cite web|url=https://www.ft.com/content/2aaa2182-670c-11e5-97d0-1456a776a4f5|first=Tolu|last=Ogunlesi|author-link=Tolu Ogunlesi|title=A new chapter in Nigeria's literature|website=Financial Times|date=6 October 2015|access-date=3 April 2017}}</ref>
Deftere makko adannde, Stay With Me, yaltinaa e hitaande 2017 e defte Canongate, nde heɓi weltaare mawnde.<ref>{{Cite news|url=https://www.thetimes.com/culture/books/article/books-stay-with-me-by-ayobami-adebayo-k8zm2mdn7|title=Books: Stay With Me by Ayobami Adebayo|first=Francesca|last=Angelini|newspaper=[[The Times]]|date=19 March 2017|access-date=3 April 2017|language=en}}</ref><ref>{{Cite news|url=https://www.theguardian.com/books/2017/mar/09/stay-with-me-by-ayobami-adebayo-review|title=Stay With Me by Ayòbámi Adébáyò review – a big-hearted Nigerian debut|last=Evans|first=Diana|date=9 March 2017|work=The Guardian|access-date=3 April 2017|language=en-GB|issn=0261-3077}}</ref><ref>{{Cite news|url=https://www.pressandjournal.co.uk/fp/lifestyle/books-reviews/1202170/book-review-stay-ayobami-adebayo/|title=Book Review: Stay With Me by Ayobami Adebayo|first=Ella|last=Walker|work=The Press and Journal|date=27 March 2017|access-date=3 April 2017|language=en-US}}</ref> Michiko Kakutani e nder ƴeewndo mum ''Stay With Me'' ngam ''The New York Times'' siftinii Adébáyọ̀ wonde "haaloowo daartol keeriiɗo", o ɓeydi heen: "O winndaani tan e moƴƴere mawnde kono e hakkille goonga e yiɗde e majjude e mbaawka rimɗude. O winndii deftere nde ina waɗi doole e nder naalankaagal." yaltini ɗum to Amerik ko Alfred A. Knopf, to Niiseer ko defte Ouida. Nde firtaama e ko ɓuri 18 ɗemngal. Nde suɓaama e deftere maantiniinde e hitaande ndee e jaayɗe keewɗe, ina jeyaa heen jaaynde wiyeteende ''New York Times'', jaaynde faggudu, jaaynde ''Wall Street'' e jaaynde ''The Guardian''.<ref>{{Cite news|date=22 November 2017|title=100 Notable Books of 2017 (Published 2017)|language=en-US|work=The New York Times|first=Olimpia|last=Zagnoli|url=https://www.nytimes.com/2017/11/22/books/review/100-notable-books-2017.html|access-date=2 March 2021|issn=0362-4331}}</ref><ref>{{Cite web|date=18 December 2017|title=The Ultimate Best Books of 2017 List|url=https://lithub.com/the-ultimate-best-books-of-2017-list/|access-date=2 March 2021|website=Literary Hub|language=en-US}}</ref>
Stay with Me suɓaama ngam heɓde ''Wellcome Book Prize'',<ref name=":2">{{Cite web|url=https://publishingperspectives.com/2018/03/wellcome-book-prize-shortlist-2018/|title=Wellcome Book Prize's 2018 Shortlist: Five of Six Titles Are by Women|first=Porter|last=Anderson|date=19 March 2018|work=Publishing Perspectives|access-date=15 June 2018|language=en-US}}</ref> njeenaari rewɓe Baileys ngam fiction,<ref name=":0" /><ref>{{Cite news|url=https://www.theguardian.com/books/2017/mar/08/baileys-womens-prize-2017-longlist-sees-established-names-eclipse-debuts|title=Baileys women's prize 2017 longlist sees established names eclipse debuts|last=Kean|first=Danuta|date=7 March 2017|newspaper=The Guardian|access-date=3 April 2017|language=en-GB|issn=0261-3077}}</ref><ref>{{Cite news|url=https://www.bbc.com/news/entertainment-arts-39478026|title=Baileys Prize reveals 'daring and intimate' shortlist|date=3 April 2017|work=BBC News|access-date=16 April 2017|language=en-GB}}</ref> kam e njeenaari 9mobile ngam binndol (ko adii ɗuum ko njeenaari Etisalat ngam binndol),<ref>{{Cite magazine|url=https://www.thebookseller.com/news/adebayo-15k-african-literature-prize-689501|title=Adebayo up for £15k African Literature prize|magazine=[[The Bookseller]]|first=Natasha|last=Onwuemezi|date=22 December 2017|access-date=15 June 2018}}</ref> ndi deftere ndee heɓi e hitaande 2019.<ref>Murua, James (8 August 2019), {{usurped|[https://web.archive.org/web/20190814142251/https://www.jamesmurua.com/ayobami-adebayo-is-9mobile-prize-for-literature-2017-winner/ "Ayobami Adebayo is 9mobile Prize for Literature 2017 winner"]}}, ''James Murua's Literature Blog''.</ref><ref>Obi-Young, Otosirieze (8 August 2019), [https://brittlepaper.com/2019/08/ayobami-adebayo-wins-the-9mobile-prize-for-literature-for-stay-with-me/ "Ayobami Adebayo Wins the 9Mobile Prize for Literature, for Stay with Me"], ''[[Brittle Paper]]''.</ref> Kadi nde limtaama e doggol juutngol ngam heɓde njeenaari binndol hakkunde leyɗeele Dublin e njeenaari Dylan Thomas.<ref>{{Cite news|url=https://zodml.org/blog/ayobami-adebayo-longlisted-dylan-thomas-prize#.WyPtE6dKjIU|title=Ayobami Adebayo, longlisted for Dylan Thomas Prize|first=Nkem|last=Egenuka|date=15 March 2018|work=ZODML|access-date=15 June 2018|language=en|archive-url=https://web.archive.org/web/20190406205816/https://zodml.org/blog/ayobami-adebayo-longlisted-dylan-thomas-prize#.WyPtE6dKjIU|archive-date=6 April 2019|url-status=dead}}</ref>
Ko adii nde deftere ndee yaltata, deftere ndee ina joginoo doggol juutngol wonande Kwani? Eɓɓoore binndol juuɗe,<ref>[https://web.archive.org/web/20191121154928/http://manuscript.kwani.org/kwani-manuscript-project-shortlists.php "Shortlist"] {{Webarchive|url=https://web.archive.org/web/20191121154928/http://manuscript.kwani.org/kwani-manuscript-project-shortlists.php|date=21 November 2019}}, The Kwani? Manuscript Project, 2013.</ref><ref>{{Cite web|url=http://bookslive.co.za/blog/2013/06/20/shortlist-for-the-kwani-manuscript-prize/|author=Lindsay|date=20 June 2013|title=Shortlist for the Kwani? Manuscript Prize|website=Sunday Times Books LIVE @ Sunday Times Books LIVE|language=en|access-date=3 April 2017}}</ref><ref name="100under40">[https://web.archive.org/web/20170118135752/http://nwaward.com/2016/12/28/100-most-influential-nigerian-writers-under-40-2016-list/ "100 MOST INFLUENTIAL NIGERIAN WRITERS UNDER 40. (2016 LIST)"] {{Webarchive|url=https://web.archive.org/web/20170118135752/http://nwaward.com/2016/12/28/100-most-influential-nigerian-writers-under-40-2016-list/|date=18 January 2017}}, Nigerian Writers Awards, 28 December 2016.</ref> njeenaari ngam binndol ngol yaltinaaka. Koolaaɗo kuuɓal oo ko Ellah Wakatama Allfrey.<ref>[https://web.archive.org/web/20170802000950/http://manuscript.kwani.org/kwani-manuscript-project-news.php "Ellah Wakatama Allfrey is Series Editor for Kwani? Manuscript Project"] {{Webarchive|url=https://web.archive.org/web/20170802000950/http://manuscript.kwani.org/kwani-manuscript-project-news.php|date=2 August 2017}}, The Kwani? Manuscript Project website, 27 November 2013.</ref>
E hitaande 2020, Reste Avec Moi, firo Farayse heddo e am, heɓi njeenaari Afrik. Firo ngo Josette Chicheportiche yaltini e hitaande 2019 e nder jaaynde wiyeteende Charleston.<ref>{{cite web|url=https://thenewpublishingstandard.com/2020/11/29/ayobami-adebayos-reste-avec-moi-is-prix-les-afriques-2020-winner/|title=Ayobami Adebayo's 'Reste Avec Moi' is Prix Les Afriques 2020 winner|first=Mark|last=Williams|website=TNPS (The New Publishing Standard)|date=29 November 2020|access-date=15 May 2022}}</ref>
Adébáyọ̀ wonnoo ko binndoowo e nder hoɗorde Ledig House Omi, Hedgebrook, Duɗal Pinal Sinthian, Duɗal Naalankaagal Ox-Bow, Koloni MacDowell e Ebedi Hills.<ref>"[https://web.archive.org/web/20180905215109/http://www.ox-bow.org/residency-overview/ Residencies & Fellowships] {{Webarchive|url=https://web.archive.org/web/20180905215109/http://www.ox-bow.org/residency-overview/|date=2018-09-05}}", section, "Fall 2016 Resident Artists and Writers". Ox-Box School of Art & Artists' Residency. ox-bow.org. Retrieved 30 July 2017.</ref><ref>{{Cite web|url=http://www.sienaart.org/Dettaglio-figura/id:269/|title=Dettaglio figura - Siena Art Institute Onlus|last=(Italy)|first=Siena Art Institute Onlus - Via Tommaso Pendola 37 - 53100 Siena|website=www.sienaart.org|access-date=3 April 2017}}</ref><ref>[http://www.ayobamiadebayo.com/about-ayobami/ "About Ayọ̀bámi"], Ayọ̀bámi Adébáyọ̀ website.</ref> O suɓaama ngam heɓde bursi Miles Morland e hitaande 2014 e hitaande 2015.<ref name="100under402">[https://web.archive.org/web/20170118135752/http://nwaward.com/2016/12/28/100-most-influential-nigerian-writers-under-40-2016-list/ "100 MOST INFLUENTIAL NIGERIAN WRITERS UNDER 40. (2016 LIST)"] {{Webarchive|url=https://web.archive.org/web/20170118135752/http://nwaward.com/2016/12/28/100-most-influential-nigerian-writers-under-40-2016-list/|date=18 January 2017}}, Nigerian Writers Awards, 28 December 2016.</ref><ref>{{Cite web|url=http://bookslive.co.za/blog/2015/11/25/7-south-africans-make-the-2015-morland-writing-scholarships-shortlist/|title=7 South Africans Make the 2015 Morland Writing Scholarships Shortlist|author=Jennifer|website=Sunday Times Books LIVE @ Sunday Times Books LIVE|language=en|date=25 November 2015|access-date=3 April 2017}}</ref><ref>lanredahunsi (26 November 2014), [http://www.opportunitiesforafricans.com/winners-announced-for-the-2014-miles-morland-foundation-writing-scholarship-for-african-writers/ "Winners Announced for the 2014 Miles Morland Foundation Writing Scholarship for African Writers"], OFA.</ref><ref>[https://web.archive.org/web/20170404045318/https://www.milesmorlandfoundation.com/shortlist-2015 2015 shortlist] {{Webarchive|url=https://web.archive.org/web/20170404045318/https://www.milesmorlandfoundation.com/shortlist-2015|date=4 April 2017}}, Miles Morland Foundation.</ref>
E hitaande 2021, deftere Adébáyọ̀ ɗiɗmere, A Spell of Good Things – sifotoo ko "ko faati e sirluuji e jokkondiral ɓesngu, yaakaare ɓuuɓnde, e goongaaji bonɗi nguurndam e nder renndo keewngo ŋakkeende potal" – anndinaama ngam yaltineede e juuɗe Canongate (UK) e Knopf (US]4. Yalti e hitaande 2023, A Spell of Good Things heɓi ƴeewndo moƴƴo, haa arti noon e jaaynde wiyeteende The Observer (to nde siforaa wonde "ina waawi janngeede no feewi") <ref>{{cite magazine|url=https://www.thebookseller.com/news/canongate-acquires-rising-global-star-ay-b-mi-ad-b-y-s-latest-novel-1256488|title=Canongate acquires latest from 'rising global star' Adébáyọ̀|website=The Bookseller|first=Ruth|last=Comerford|date=23 April 2021}}</ref> e jaaynde wiyeteende The New York Times, tawi Aamina Ahmad hollitii wonde ɗo daartol ɓuuɓngol, ɓuuɓngol, semmbini Adéyth mbaydi mbelndi, teddundi e konnguɗi ɗii ina addana en reentaade, ina reena sentimentalité".<ref>{{cite news|url=https://www.nytimes.com/2023/02/05/books/review/ayobami-adebayo-a-spell-of-good-things.html|title=A Novelist Bridges the Class Divide in Contemporary Nigeria|first=Aamina|last=Ahmad|newspaper=The New York Times|date=5 February 2023}}</ref> Nde limtaama e doggol juutngol ngam heɓde njeenaari Booker 2023,<ref name=":4">{{Cite web|date=2023-08-11|title=Nigerian Adebayo's Latest Novel Longlisted for Booker Prize 2023|url=https://allafrica.com/view/group/main/main/id/00086633.html|access-date=2024-07-05|website=allAfrica.com|language=en}}</ref><ref name=":3" /><ref name="Okay">{{cite web|url=https://www.okayafrica.com/ayobami-adebayo-on-longlist-for-booker-prize-2023-2662670289|title=Ayọ̀bámi Adébáyọ̀'s Novel, ''A Spell of Good Things'', Secures Spot on the Longlist for the 2023 Booker Prize|first=Adedayo|last=Laketu|date=1 August 2023|website=[[OkayAfrica]]|access-date=2 August 2023}}</ref> nde limtaama kadi e doggol juutngol ngam heɓde njeenaari Dylan Thomas.<ref name=":5">{{Cite magazine|title=Caleb Azumah Nelson, A K Blakemore and Ayòbámi Adébáyò shortlisted for £20k Dylan Thomas Prize|url=https://www.thebookseller.com/news/caleb-azumah-nelson-a-k-blakemore-and-ayobami-adebayo-shortlisted-for-20k-dylan-thomas-prize|first=Heloise|last=Wood|date=21 March 2024|access-date=2024-07-05|magazine=The Bookseller|language=En}}</ref> A Spell of Good Things suɓaama ngam heɓde njeenaari Encore 2024, ndi fedde binndol laamɗo rokki ngam mawninde "deftere ɗiɗmere saɗtunde" nde jokki e binndol binndol.<ref name=":6">{{cite magazine|url=https://www.thebookseller.com/news/novels-by-isabella-hammad-and-ayobami-adebayo-vying-for-the-10k-encore-award|title=Novels by Isabella Hammad and Ayọ̀bámi Adébáyọ̀ vying for the 10k Encore Award|magazine=The Bookseller|first=Melina|last=Spanoudi|date=30 May 2024|access-date=19 June 2024}}</ref>
== Golle binndol goɗɗe ==
E hitaande 2024, Adébáyọ̀ wonnoo ko ñaawoowo e njeenaari rewɓe ngam fijirde,<ref>{{cite web|url=https://brittlepaper.com/2023/11/ayobami-adebayo-is-judging-the-prestigious-womens-prize-for-fiction-in-2024/|title=Ayobami Adebayo is Judging the Prestigious Women's Prize for Fiction in 2024!|first=Kuhelika|last=Ghosh|website=Brittle Paper|date=6 November 2023|access-date=26 December 2024}}</ref>, o anndinaama wonde tergal jury ngam njeenaari Booker 2025.<ref>{{cite news|url=https://www.the-independent.com/news/uk/booker-prize-sarah-jessica-parker-adjoa-andoh-hollywood-irish-b2661865.html|title=Sarah Jessica Parker joins Booker Prize 2025 judging panel|newspaper=[[The Independent]]|first=Charlotte|last=McLaughlin|date=10 December 2024}}</ref><ref>{{cite web|url=https://www.writingafrica.com/ayobami-adebayo-kiley-reid-are-booker-prize-2025-jury-members/|title=Ayòbámi Adébáyò, Kiley Reid are Booker Prize 2025 jury members|website=Writing Africa|access-date=26 December 2024}}</ref>
== Ngeendam neɗɗo ==
Adébáyọ̀ ko debbo Emanuwel Iduma.<ref>{{Cite web|date=28 January 2021|title=Novelists Emmanuel Iduma & Ayobami Adebayo Are Married, Share Love Letters|author-link=Otosirieze Obi-Young|last=Obi-Young|first=Otosirieze|url=https://opencountrymag.com/novelists-emmanuel-iduma-ayobami-adebayo-are-married-share-love-letters/|access-date=2 March 2021|website=Open Country Mag|language=en-US}}</ref> Ɓee ɗiɗo kollitii dewgal maɓɓe ko e hitaande 2021, hay so tawii e nder ciimtol makko, Iduma teskiima wonde dewgal maɓɓe waɗi ko e hitaande 2020.<ref>{{Cite web|title=I Am Still With You: A Reckoning with Silence, Inheritance and History|url=https://www.williamcollinsbooks.co.uk/products/i-am-still-with-you-a-reckoning-with-silence-inheritance-and-history-emmanuel-iduma-9780008430740/|access-date=2024-07-05|website=William Collins|language=en-GB}}</ref>
== Tuugnorgal ==
{{Reflist}}
[[Category:Rewɓe Naajeeriya]]
[[Category:Naajeeriya]]
l5jl6im6s94jndagkviu4g6ka3i0z44
Kiristanci
0
8078
157932
96905
2026-03-28T06:33:03Z
Adamu mc
10501
Edit
157932
wikitext
text/x-wiki
{{Databox}}
[[File:Christianity Symbol.svg|thumb]]
'''kiristanci''' (diina kiristanci [[Ɗemngal|demngal]] Englishe Kristian) ɗou diina nasara kaaɓe kauti e nder koodiye lungaaje ɗe [[Duniiyaru|duniiyaaru]] taa nɗaatal kownuu'je e wa'azije e burna [[yimmɓe]] ɓe tumkaraki diina kiristanci ɗon ngal howterde yimmɓe gaaɗitowal imaani dow Allah e go'otojo amma ɓe buure hokkongo buuretal dow yesu al'masihu o diina musulunci e
innatamo e dimma Annabiijo Isa (A. S) kiristaa'en baawita e nder bolle lettafiwal injila baibul (buble) e kowje ɗe ɓegaadite kiristanci ɗon diina gakka Innde e duniiyaaru kama e howtungo nɗatal darikaje dooɗe kamma yimmɓe darikawal katolika e [[protestan]] e kooreɗe
== Al adaaje diina kiristanci ==
* Baibul (Bible)
* Dookawal ngal waadungo howterde
* Yesu Kristi (Al masihu)
==Himoɓe==
[[Category:Stub]]
ejfvbwdo6ls287i1hjci7xly0bye3e8
Adeyinka Asekun
0
9328
157929
105382
2026-03-28T06:24:17Z
Adamu mc
10501
Edit
157929
wikitext
text/x-wiki
{{Databox}}'''Adeyinka Olatokunbo''' Asekun (jibinaa ko ñalnde sappo e go'o 11 lewru juko hitaande 1956 to leydi [[Najeeriya (Nigeria)|Najeeriya]]) ko bankeejo leydi Najeriya, o dipolomaasi.<ref>{{Cite web|date=2021-01-19|title=Unveiling Nigeria's envoys-designate {{!}} The Nation|url=https://thenationonlineng.net/unveiling-nigerias-envoys-designate/|access-date=2021-01-29|website=Latest Nigeria News, Nigerian Newspapers, Politics|language=en-US}}</ref> Ko kanko woni ammbasadeer leydi Najeriya to Kanadaa hannde.
Jaangirde
Asekun janngii to duɗal jaaɓi haaɗtirde Wisconsin ɗo o janngi njuɓɓudi njulaagu, o heɓi BSc e njuɓɓudi njulaagu o woni ko e Marketing. O janngi kadi to duɗal jaaɓi haaɗtirde Kaliforni, o heɓi MBA.
== Tuunorgal ==
[[Category:Stub]]
o3xpiypod0w8o3rdoie85j9g2m6skrf
157930
157929
2026-03-28T06:25:08Z
Adamu mc
10501
Edit
157930
wikitext
text/x-wiki
{{Databox}}'''Adeyinka Olatokunbo''' Asekun (jibinaa ko ñalnde sappo e go'o 11 lewru juko hitaande 1956 to leydi [[Najeeriya (Nigeria)|Najeeriya]]) ko bankeejo [[leydi]] Naajeriya, o dipolomaasi.<ref>{{Cite web|date=2021-01-19|title=Unveiling Nigeria's envoys-designate {{!}} The Nation|url=https://thenationonlineng.net/unveiling-nigerias-envoys-designate/|access-date=2021-01-29|website=Latest Nigeria News, Nigerian Newspapers, Politics|language=en-US}}</ref> Ko kanko woni ammbasadeer leydi Naajeriya to Kanadaa hannde.
Jaangirde
Asekun janngii to duɗal jaaɓi haaɗtirde Wisconsin ɗo o janngi njuɓɓudi njulaagu, o heɓi BSc e njuɓɓudi njulaagu o woni ko e Marketing. O janngi kadi to duɗal jaaɓi haaɗtirde Kaliforni, o heɓi MBA.
== Tuunorgal ==
[[Category:Stub]]
c418sik87qch78jbrxyh4afa0oh9ou6
157931
157930
2026-03-28T06:25:40Z
Adamu mc
10501
Added link
157931
wikitext
text/x-wiki
{{Databox}}'''Adeyinka Olatokunbo''' Asekun (jibinaa ko ñalnde sappo e go'o 11 lewru juko hitaande dubi alif 1956 to leydi [[Najeeriya (Nigeria)|Najeeriya]]) ko bankeejo [[leydi]] Naajeriya, o dipolomaasi.<ref>{{Cite web|date=2021-01-19|title=Unveiling Nigeria's envoys-designate {{!}} The Nation|url=https://thenationonlineng.net/unveiling-nigerias-envoys-designate/|access-date=2021-01-29|website=Latest Nigeria News, Nigerian Newspapers, Politics|language=en-US}}</ref> Ko kanko woni ammbasadeer leydi Naajeriya to Kanadaa hannde.
Jaangirde
Asekun janngii to duɗal jaaɓi haaɗtirde Wisconsin ɗo o janngi njuɓɓudi njulaagu, o heɓi BSc e njuɓɓudi njulaagu o woni ko e Marketing. O janngi kadi to duɗal jaaɓi haaɗtirde Kaliforni, o heɓi MBA.
== Tuunorgal ==
[[Category:Stub]]
dskyl7wn2scsgk84da0fp0j7cbmj2eq
Charles Awurum
0
9719
158001
138737
2026-03-28T09:53:43Z
MOIBARDE
10068
158001
wikitext
text/x-wiki
{{Databox}}'''Charles Awurum''' /ɑːˈwu.rum/ c O jibinaa ko ñalnde 23 lewru Desemmba hitaande 1964. Ko o fijoowo, pewjanoowo, gardotooɗo e koolaaɗo kuuɓal.<ref>{{Cite web|date=2022-09-12|title=Charles Awurum Biography and Net Worth 2024|url=https://buzznigeria.com/charles-awurum-biography-and-net-worth/|access-date=2024-11-11|language=en-US}}</ref> O ummorii ko to bannge worgo-fuɗnaange leydi [[Naajeeriya]] Imo ''State'' tigi.<ref>{{Cite web|date=2022-09-12|title=Charles Awurum Biography and Net Worth 2024|url=https://buzznigeria.com/charles-awurum-biography-and-net-worth/|access-date=2024-11-11|language=en-US}}</ref>
== Ngeendam gadano ==
Awurum mawni ko e diiwaan [[Lagos]], o joginoo yiɗde wonde fijoowo karallaagal gila e cukaagu makko. O winndi e peewnitooɓe ''Village Headmaste''r (film [[Naajeeriya]] mo joofnaaka) wonde omo yiɗi jeyeede e fedde filmuuji ɗii. Haa jooni o heɓi noddaango e juuɗe peewnitooɓe, kono o waawaano tawtoreede e nder hiirde nde sabu duuɓi makko tokoosi e ballal seeɗa e yimɓe ɓee e renndo makko.<ref>{{Cite interview|last=Awurum|first=Charles|interviewer=Mary Ekah|title=Nigeria: Charles Awurum - My Embarrassing Moments|url=http://allafrica.com/stories/201501300693.html|access-date=19 February 2019|newspaper=[[This Day]]|location=Lagos|date=30 January 2015|via=[[AllAfrica]]}}</ref> O jokki e waɗde ''drama'' e nder ekkol kam e duɗal ngal o janngi.<ref>{{Cite interview|last=Awurum|first=Charles|interviewer=Saturday Beats|title=Bleaching is a sign of inferiority complex – Charles Awurum|url=https://punchng.com/bleaching-is-a-sign-of-inferiority-complex-charles-awurum/|access-date=20 December 2019|website=[[The Punch]]|date=19 February 2019|language=en-US}}</ref>
== Jaangirde ==
Charles heɓii jaŋde mum leslesre e hakkundeere to diiwaan [[Lagos]].<ref>{{Cite web|date=2022-09-12|title=Charles Awurum Biography and Net Worth 2024|url=https://buzznigeria.com/charles-awurum-biography-and-net-worth/|access-date=2024-11-11|language=en-US}}</ref> O ummii diiwaan [[Lagos]], o yahi o janngi jaŋde makko to duɗal jaaɓi haaɗtirde Calabar ɗo o heɓi ''Bachelor to'' Théâtre ''Arts''.<ref>{{Cite web|date=2022-09-12|title=Charles Awurum Biography and Net Worth 2024|url=https://buzznigeria.com/charles-awurum-biography-and-net-worth/|access-date=2024-11-11|language=en-US}}</ref>
== Kugal ==
Awurum fuɗɗii fiyde ko e nder ekkol mum kam e duɗal mum haa nde o timmini jaŋde makko to duɗal jaaɓi haaɗtirde, o woniino fiyoowo moƴƴo, keewɗo golle. O ari e [[Nollywood]] omo ƴetta tan ko geɗe '''serious''<nowiki/>', caggal ɗuum e sahaa gooto e nguurndam makko o felliti waɗde tan ko geɗe komedi ɗe e daawal gadanal e miijo ngoo miijo, o saliima sabu "mean looks" makko.<ref>{{Cite interview|last=Awurum|first=Charles|interviewer=Benjamin Njoku|title=People don’t see me as a serious person — Charles Awurum|url=http://www.vanguardngr.com/2014/06/people-dont-see-serious-person-charles-awurum/|access-date=19 February 2017|newspaper=[[Vanguard (Nigeria)|Vanguard]]|date=14 June 2014|language=en-US}}</ref>
== Dealuuji jaɓgol ==
E hitaande 2014, Awurum wonti ambassadeur marque e sosiyetee telefoŋaaji leyɗeele keewɗe biyeteeɗo Globacom mo jom jawdi en [[Naajeeriya]] biyeteeɗo Mike Adenuga jeyi.<ref>{{Cite news|last=Dachen|first=Isaac|date=7 July 2014|title=Comic Actor Charles Awurum Set To Become Glo Ambassador|language=en-US|website=Pulse Nigeria|url=http://pulse.ng/gist/price-of-hard-work-comic-actor-charles-awurum-set-to-become-glo-ambassador-id2969105.html|access-date=4 February 2017}}</ref>
== Hosting njeenaari hollirta ==
‘Njeenaari ɓurndi moƴƴude’ 2016, yuɓɓinaandi e fedde wiyeteende « Njeenaaje Akademi Filmuuji [[Afirik|Afrik]] » (MAFAA), ko Charles Awurum yuɓɓini ɗum.<ref>{{Cite news|last=Njoku|first=Benjamin|date=18 November 2016|title=When Charles Awurum honoured Nollywood patrons|language=en-US|newspaper=[[Vanguard (Nigeria)|Vanguard]]|url=http://www.vanguardngr.com/2016/11/charles-awurum-honoured-nollywood-patrons-2/|access-date=3 February 2017}}</ref>
== Nguurndam neɗɗo ==
Awurum ina joginoo debbo gila 2005, ina jogii ɓiɓɓe 3.<ref>{{Cite web|last=Ogbeche|first=Danielle|date=3 August 2016|title=I fasted 7 days for a wife - Actor, Charles Awurum|url=http://dailypost.ng/2016/08/03/fasted-7-days-wife-actor-charles-awurum/|access-date=19 February 2017|website=[[Daily Post (Nigeria)|Daily Post]]}}</ref><ref>{{Cite web|last=Njoku|first=Benjamin|date=30 July 2016|title=My girlfriend's mum blocked our marriage plans- Awurum, top Nollywood actor|url=https://www.vanguardngr.com/2016/07/girlfriends-mum-blocked-marriage-plans-awurum-top-nollywood-actor/|access-date=20 December 2019|website=Vanguard|language=en-US}}</ref><ref>{{Cite web|last=Omogbolagun|first=Tope|date=30 November 2019|title=My marriage…with Charles Awurum|url=https://punchng.com/my-marriage-with-charles-awurum/|access-date=20 December 2019|website=The Punch|language=en-US}}</ref> O woni ko e miijo wonde Alla ina ñaawa denndaangal waasɓe suɓaade e nder wooteeji garooji ɗii 2023.<ref>{{Cite web|last=Olowolagba|first=Fikayo|date=18 July 2022|title=2023: God will punish those who don't vote - Charles Awurum [VIDEO]|url=https://dailypost.ng/2022/07/18/2023-god-will-punish-those-who-dont-vote-charles-awurum-video/|access-date=2 August 2022|website=Daily Post Nigeria|language=en-US}}</ref> O mawni ko e galle 10 Sukaaɓe hay so tawii 3 maayi. Baaba maako golli haa hukuumaaji porto lesdi Naajeeriya (NPA) ko adi o maayata. Charles ko jom suudu.<ref>{{Cite web|date=2022-09-12|title=Charles Awurum Biography and Net Worth 2024|url=https://buzznigeria.com/charles-awurum-biography-and-net-worth/|access-date=2024-11-11|language=en-US}}</ref>
== Filmji ==
* ''A Country Called Ghana (2024)''
* ''The Rising Sun (2023)''
* ''Lockdown (2021) as Papa Sunny''
* ''The Album (2020) as Ihejirika''
* ''Trusted Enemy I & II (2016) as Johnbull''
* ''Gold Dust Ikenga (2015)'' as Raymond
* ''Jack & Jill I & II (2011) as Kelvin''
* ''Most Wanted Kidnappers I & II (2010)'' ''as Mgada''
* ''Yahooze Prophets I & II (2009)''
* ''Marcus 'D' Millionaire I & II (2008)''
* ''Away Match I & II (2007) as Edwin''
* ''Fools on the Run (2007)''
* ''Game Fools Play I & II (2007) as Theo''
* ''JohnBull & Rosekate (2007) as Anthony''
* ''Lost in the Jungle I & II (2007) as Sumo''
* ''Toronto Connection I & II (2007)''
* ''Four Forty I & II (2006) as Odoh''
* ''Silence of the Gods I & II (2006)''
* ''Store Keeper I & II (2006)''
* ''The Barrister I & II (2006) as'' Jonah
* ''The Journalist I & II (2006)''
* ''Friends & Lovers I & II (2005)''
* ''I Need a Man I & II (2005)''
* ''Nothing For Nothing I, II & III (2005) as Acho''
* ''No Way Out I & II (2005)''
* ''A Million Madness (2004) as Nsi Udene''
* ''Love & Marriage (2004)''
* ''World Apart I & II (2004) as Godwin''
* ''Under Fire (2003)''
* ''Sweet Banana I & II (2003) as Okezie''
* ''Battle Line I & II (2002)''
* I''feonye Metalu (2002) as Priest''
* ''Wisdom & Riches I & II (2002)''
* ''Hatred II (2001) as Native Doctor''
* The Three Egungun Brothers<ref>{{Cite web|date=2022-09-12|title=Charles Awurum Biography and Net Worth 2024|url=https://buzznigeria.com/charles-awurum-biography-and-net-worth/|access-date=2024-11-11|language=en-US}}</ref>
== Firooji ==
<references />
[[Category:Stub]]
rpg9bhbn73xnujaix63rh9uygp08vnc
Molara Wood
0
10050
158009
132518
2026-03-28T10:19:54Z
InternetArchiveBot
6960
Rescuing 1 sources and tagging 0 as dead.) #IABot (v2.0.9.5
158009
wikitext
text/x-wiki
{{Databox}}'''Molara Wood''' (nacida en 1967) es una escritora, periodista y crítica creativa nigeriana. Ha sido descrita como "una de las voces eminentes de las artes en Nigeria".<ref name="Sentinel">[https://web.archive.org/web/20190709144931/http://www.sentinelpoetry.org.uk/quarterlymagazine/index_files/page0003.html "Reviews Editor"], Editorial Board, ''Sentinel Poetry Quarterly''.</ref> is Sus cuentos, ficción flash, poesía y ensayos han aparecido en numerosas publicaciones. Estos incluyen African Literature Today, Chimurenga, Farafina Magazine, Sentinel Poetry, DrumVoices Revue, Sable LitMag, Eclectica Magazine, The New Gong Book of New Nigerian Short Stories (ed. Adewale Maja-Pearce, 2007) y One World: A Global Anthology. of Short Stories (ed. Chris Brazier; New Internationalist, 2009).<ref name="Aké">Oyebade Dosunmu, [https://web.archive.org/web/20171201042102/http://akereview.com/peripatetic-lives-an-interview-with-molara-wood-author-of-indigo-by-oyebade-dosunmu/ "Peripatetic Lives: An Interview with Molara Wood, Author of Indigo"] (interview), ''Aké Review'', 30 November 2015.</ref><ref>{{Cite web|title=Molara Wood|url=https://www.rockefellerfoundation.org/profile/molara-wood/|access-date=2025-01-20|website=The Rockefeller Foundation|language=en-US}}</ref>
Actualmente vive en [[Lagos]].<ref name="Wordsbody">[https://www.blogger.com/profile/17965726929008839788 Wordsbody] blog.</ref><ref>{{Cite web|last=Murua|first=James|date=2020-01-08|title=Molara Wood appointed Chief Editor at Ouida Books, One Read Africa.|url=https://www.writingafrica.com/molara-wood-appointed-chief-editor-at-ouida-books-one-read-africa/|access-date=2025-01-20|language=en-GB}}</ref>
== Ɓawo ==
Molara Wood jibinaa ko to Ilase-Ijesa, Osun State, Nigeria,<ref name="Tribune">{{cite web|url=https://tribuneonlineng.com/i-atrocious-memory-molara-wood/|title=I have an atrocious memory —Molara Wood|website=tribuneonlineng.com|location=Nigeria|date=31 July 2016|access-date=10 January 2025}}</ref> Molara Wood wuuri ko o sifotoo ko "nguurndam njuumri no feewi", ina hawra e duuɓi capanɗe ɗiɗi e nder leydi Inngila, ɗo o fuɗɗii yahde janngude ("Duuɓi tati walla nayi max, wonnoo ko peeje. Kono nguurndam ina waɗa. A yiyataa duuɓi ɗii ina ummoo e nder Inngila goɗɗum fotde duuɓi 20").<ref>Miriam N. Kotzin, [http://www.percontra.net/archive/13woodinterview.htm "Molara Wood, The Per Contra Interview"], ''Per Contra: The International Journal of the Arts, Literature and Ideas''.</ref> E nder yeewtere 2015 e Oyebade Dosunmu ngam Aké Review, Wood hollitii: "Haa ko ɓooyi ko adii balɗe am to Inngila, miɗo hoɗi e Fuɗnaange e Fuɗnaange-rewo [[Naajeeriya]] e kadi Los Angeles—fof e duuɓi sappo e go’o walla sappo e ɗiɗi. Ina woodi miijo ngo aɗa wondi e sahaa kala, aɗa wondi e duuɓi ɗi ngalaa nokku—e duuɓi am Woɗɗude e wartugo haa Naajeeriya, ɗum wayliti tan, bana no yimɓe ɗon wi’a dow am ɗon wara bana goɗɗo diga ‘woɗɗugo’, koo to mi ɗon fooɗa nastugo nder maajum. Mi ɗon mari anndal masin dow waylugo ummaatoore e nastugo lesdi Naajeeriya laati bana windo nder duniyaaru egguɓe Naajeeriya, hollugo anndal maɓɓe.”
E hitaande 2007, fiction makko heɓi njeenaari mawndi e nder kawgel ngel Fedde Jaayndeeji Commonwealth waɗi.<ref>{{Cite web|url=https://www.scoop.co.nz/stories/CU0711/S00250/zambian-woman-wins-commonwealth-short-story-comp.htm|title=Zambian Woman Wins Commonwealth Short Story Comp {{!}} Scoop News|date=20 November 2007|website=www.scoop.co.nz|access-date=13 February 2020|last=Commonwealth Broadcasting Press Association}}</ref> E hitaande 2008, Wood heɓi njeenaari adanndi e kawgel ciftorgol John La Rose.<ref name=":0">Joseph Omotayo, [http://criticalliteraturereview.blogspot.co.uk/2013/12/indigo-by-molara-wood.html "''Indigo'' by Molara Wood" (review)], ''Critical Literature Review'', 31 December 2013.</ref> Gila o warti Naajeeriya, o wonii hooreejo jaaynde Next (nde dartinaama e hitaande 2011), o woniino winndiyanke jaaynde wiyeteende The Guardian to Lagos, ɗo o woni jooni ɗoo.<ref name=":0" /> E wakkati maako haa Next, o laati ardiiɗo deftere Teju Cole ́s Letters to winndiyanke sukaaɓe.<ref name=":1">[https://web.archive.org/web/20190709144932/https://prize.etisalat.com.ng/judges.php Judges], Etisalat Prize for Literature.</ref> Kadi ko o blogger.<ref name="Wordsbody" />
Deftere makko nde o winndi e daartol juutngol, Indigo, yaltinaa ko e hitaande 2013 to jaaynde Parrésia.<ref>{{cite web|title=Library of Africa and African Diaspora Announces West African Writer Fellowship Residents|url=https://nigeriabroad.com/-library-of-africa-and-african-diaspora-announces-west-african-writer-fellowship-residents/|first=|last=|website=Nigeria Abroad|date=25 February 2022|access-date=30 December 2023}}</ref> Indigo jaɓɓaama no feewi, nde tawnoo Critical Literature Review wiyi ɗum ko "weltaare janngoowo".<ref name=":0" /> No Oyebade Dosunmu winndiri nii: "Leɗɗe ina kaala daartol yimɓe hoɗɓe e hakkunde nokkuuji ‘indigo’ : leydi keeriindi immigration, leydi ndi alaa ko woni e mum ndi pinal keewngal e keeri njilluuji renndo. Ɗee adunaaji ina cirƴa hakkunde mum en e hoɗɓe e mum en ina njirloo, ina kaalda e keerol aadee, ina cirƴa glamour, madness, maayde—hare, e oon sahaa fof, ngam aawde ɗaɗi e nder sanngara ɓuuɓɗo."<ref name="Aké" /> Ko heewi e daartol ngol ina haala nguurndam rewɓe Afriknaaɓe kaaldigal e kulhuli ko wayi no ŋakkere, dewgal keewngal e jommbaajo. Wood wiyi wonde "ɗee ko binndanɗe debbo e debbo. Miɗo jogii yurmeende mawnde, miɗo jogii heen miijo mawngo e ko rewɓe njahrata e mum. Mi sikkaani so ɗeen ina ndokkee njuɓɓudi no haanirta nii e nder binndanɗe winndooɓe worɓe, ɗum noon ko enen, winndooɓe rewɓe, tan foti ɓurde daande rewɓe e humpitooji."
Wood wonnoo ko ñaawoowo e njeenaari Etisalat 2015 ngam binndol.<ref name=":1" /> O woni ko e Yiilirde Wasiyaaji Fedde Naalankaagal e Defte Aké, o tawtoraama kewuuji binndol keewɗi, ina jeyaa heen Fedde Lagos Book & Art Festival.<ref>[https://web.archive.org/web/20161127215246/http://www.lagosbookartfestival.org/bookartville/molara-wood-reads-from-indigo-other-works-at-quintessence/ "Molara Wood Reads from 'Indigo', Other Works, At Quintessence"], [[Committee for Relevant Art|CORA]] 2016 Events, 5 July 2016.</ref>
E hitaande 2022, o toɗɗaa binndoowo-hoɗorde e nder defterdu [[Afirik|Afrik]] e Diaspora Afrik (LOATAD), jooɗiiɗo to Accra, Ganaa.<ref>{{cite web|title=Library of Africa and African Diaspora Announces West African Writer Fellowship Residents|url=https://nigeriabroad.com/-library-of-africa-and-african-diaspora-announces-west-african-writer-fellowship-residents/|first=|last=|website=Nigeria Abroad|date=25 February 2022|access-date=30 December 2023}}</ref>
== Fondo ==
[[Category:Stub]]
ebdmzuca94fcsm91n9dmd1td4syfoet
Haruna Aziz Zeego
0
11779
157944
95732
2026-03-28T07:04:12Z
Adamu mc
10501
Edit
157944
wikitext
text/x-wiki
{{Databox}}'''Haruna Aziz Zeego suɓaama''' Senator ngam diiwal Kaduna, lesdi Kaduna, lesdi Naajeeriya, haa fuɗɗam lesdi Naajeeriya, o ɗon ƴaɓɓoo dow laynde lesdi Naajeeriya. O heɓi laamu ko ñalnde 29 mee 1999.[1]
Caggal nde o jooɗii e Senaa e lewru suwee 1999, o toɗɗaa e goomuuji Aviation (cukko hooreejo), Geɗe Polis, Geɗe Rewɓe, Geɗe nder leydi, Turism & Pinal e Ƴellitaare Renndo & Pijirlooji.[2] Caggal mum o toɗɗaama hooreejo goomu toppitiingu ko fayti e privatisation (privatisation) sosiyetee kisal leydi Najeriya.[3] E lewru mee 2001, o noddii Komiseer ngenndiijo keeriiɗo ngam artirde njuɓɓudi lanndaaji ɗiɗi ɗii ngam haɗde lanndaaji leƴƴi feeñde.[4]
[[Category:Stub]]
ni6drpqty402i8qcorn5u0oyxmypyj5
157945
157944
2026-03-28T07:05:26Z
Adamu mc
10501
Add link
157945
wikitext
text/x-wiki
{{Databox}}'''Haruna Aziz Zeego suɓaama''' Senator ngam diiwal Kaduna, lesdi Kaduna, lesdi Naajeeriya, haa fuɗɗam lesdi [[Naajeeriya]], o ɗon ƴaɓɓoo dow laynde lesdi Naajeeriya. O heɓi laamu ko ñalnde sappo e joowey nayi 29 lewru mee hiitande dubi alif 1999.[1]
Caggal nde o jooɗii e Senaa e lewru suwee 1999, o toɗɗaa e goomuuji Aviation (cukko hooreejo), Geɗe Polis, Geɗe Rewɓe, Geɗe nder leydi, Turism & Pinal e Ƴellitaare Renndo & Pijirlooji.[2] Caggal mum o toɗɗaama hooreejo goomu toppitiingu ko fayti e privatisation (privatisation) sosiyetee kisal leydi Najeriya.[3] E lewru mee 2001, o noddii Komiseer ngenndiijo keeriiɗo ngam artirde njuɓɓudi lanndaaji ɗiɗi ɗii ngam haɗde lanndaaji leƴƴi feeñde.[4]
[[Category:Stub]]
2ji2j4yvsv0v6rw7ttbe9rz0jjo96za
157946
157945
2026-03-28T07:05:57Z
Adamu mc
10501
Edit
157946
wikitext
text/x-wiki
{{Databox}}'''Haruna Aziz Zeego suɓaama''' Senator ngam diiwal Kaduna, lesdi Kaduna, lesdi Naajeeriya, haa fuɗɗam lesdi [[Naajeeriya]], o ɗon ƴaɓɓoo dow laynde lesdi Naajeeriya. O heɓi laamu ko ñalnde sappo e joowey nayi 29 lewru mee hiitande dubi alif 1999.[1]
Caggal nde o jooɗii e Senaa e lewru suwee 1999, o toɗɗaa e goomuuji Aviation (cukko hooreejo), Geɗe Polis, Geɗe Rewɓe, Geɗe nder leydi, Turism & Pinal e Ƴellitaare Renndo & Pijirlooji.[2] Caggal mum o toɗɗaama hooreejo goomu toppitiingu ko fayti e privatisation (privatisation) sosiyetee kisal leydi Najeriya.[3] E lewru mee 2001, o noddii Komiseer ngenndiijo keeriiɗo ngam artirde njuɓɓudi lanndaaji ɗiɗi ɗii ngam haɗde lanndaaji leƴƴi feeñde.
== Tuunorngal ==
[[Category:Stub]]
b4loku64hqf7j3vvnty6nln8vkspufg
157947
157946
2026-03-28T07:06:26Z
Adamu mc
10501
Edit
157947
wikitext
text/x-wiki
{{Databox}}'''Haruna Aziz Zeego suɓaama''' Senator ngam diiwal Kaduna, lesdi Kaduna, lesdi Naajeeriya, haa fuɗɗam lesdi [[Naajeeriya]], o ɗon ƴaɓɓoo dow laynde lesdi Naajeeriya. O heɓi laamu ko ñalnde sappo e joowey nayi 29 lewru mee hiitande dubi alif 1999.[1]
Caggal nde o jooɗii e Senaa e lewru suwee e nder hiitande dubi alif 1999, o toɗɗaa e goomuuji Aviation (cukko hooreejo), Geɗe Polis, Geɗe Rewɓe, Geɗe nder leydi, Turism & Pinal e Ƴellitaare Renndo & Pijirlooji.[2] Caggal mum o toɗɗaama hooreejo goomu toppitiingu ko fayti e privatisation (privatisation) sosiyetee kisal leydi Najeriya.[3] E lewru mee 2001, o noddii Komiseer ngenndiijo keeriiɗo ngam artirde njuɓɓudi lanndaaji ɗiɗi ɗii ngam haɗde lanndaaji leƴƴi feeñde.
== Tuunorngal ==
[[Category:Stub]]
b9ho6b0clle8hflsdrgrl7urxu8nvc1
157948
157947
2026-03-28T07:07:19Z
Adamu mc
10501
Edit
157948
wikitext
text/x-wiki
{{Databox}}'''Haruna Aziz Zeego suɓaama''' Senator ngam diiwal Kaduna, [[lesdi]] [[Kaduna]], lesdi Naajeeriya, haa fuɗɗam lesdi [[Naajeeriya]], o ɗon ƴaɓɓoo dow laynde lesdi Naajeeriya. O heɓi laamu ko ñalnde sappo e joowey nayi 29 lewru mee hiitande dubi alif 1999.[1]
Caggal nde o jooɗii e Senaa e lewru suwee e nder hiitande dubi alif 1999, o toɗɗaa e goomuuji Aviation (cukko hooreejo), Geɗe Polis, Geɗe Rewɓe, Geɗe nder leydi, Turism & Pinal e Ƴellitaare Renndo & Pijirlooji.[2] Caggal mum o toɗɗaama hooreejo goomu toppitiingu ko fayti e privatisation (privatisation) sosiyetee kisal leydi Najeriya.[3] E lewru mee 2001, o noddii Komiseer ngenndiijo keeriiɗo ngam artirde njuɓɓudi lanndaaji ɗiɗi ɗii ngam haɗde lanndaaji leƴƴi feeñde.
== Tuunorngal ==
[[Category:Stub]]
jyjikl4lq16zn9vis7hm1mn2l5d9yyt
Abubakar Bashir Mai shadda
0
11943
157919
115819
2026-03-28T06:14:56Z
Adamu mc
10501
Add link
157919
wikitext
text/x-wiki
{{Databox}}'''Abubakar Bashir Abdulkarim''' (Abubakar Bashir Abdulkarim) ina anndiraa '''Abubakar Bashir Maishadda''' (jibinaa ko 2 lewru bowte hitaande dubi alif 1988) ko neɗɗo Najeriyanaajo peewnoowo filmuuji, golloowo e nder dingiral filmuuji ''kannywood''.<ref>{{Cite web|last=Bassey|first=Rosemary|date=2022-07-02|title=Top grossing Nigerian movies of all times|url=https://dailytrust.com/top-grossing-nigerian-movies-of-all-times|access-date=2022-07-17|website=Daily Trust|language=en|archive-date=2022-07-17|archive-url=https://web.archive.org/web/20220717125124/https://dailytrust.com/top-grossing-nigerian-movies-of-all-times|url-status=live}}</ref> Ko kanko sosi ''Maishadda Global Resources LTD'', o waɗii filmuuji keewɗi e les njiimaandi makko ɗi o waɗi heen hoodereeji ''Kannywood'' ko wayi no [[Ali Nuhu]], [[Sadiq sani sadiq|Sadiq Sani Sadiq]], [[Maryam Yahaya|Maryam Yahaya,]] [[Yakubu Mohammed|Yakubu Muhammed]], [[Rahama Sadau]] e nder filmuuji bayɗi no ''Takanas Ta Kano'' (2014). ), ''Daga Murna'' (2015), ''Wutar Kara'' <ref>{{cite web|title=You Can Watch 'Wutar Kara' Movie For Another One Week In Filmhouse Cinema {{!}} The Links News|url=https://thelinksnews.com/2019/10/11/you-can-watch-wutar-kara-movie-for-another-one-week-in-filmhouse-cinema/|website=Thelinksnews|accessdate=8 February 2020|archive-date=27 September 2021|archive-url=https://web.archive.org/web/20210927172306/https://thelinksnews.com/2019/10/11/you-can-watch-wutar-kara-movie-for-another-one-week-in-filmhouse-cinema/|url-status=usurped}}</ref> (2019), Hafeez (2019), ''Mujadala'' (2019), Mariya (2019), Ana Dara Ga Dare (2018) e Hauwa Kulu (2019), e peewnugol keewngol sosiyeteeji bayɗi no Sareena (2019), e Suɓngo moƴƴo (2020). Abubakar Bashir Maishadda ina heewi wiyeede ko « laamɗo kaalis ». O heɓii njeenaaje keewɗe ko wayi no njeenaaje wellitaare yimɓe wuro 2018 e 2019, njeenaaje 2015 ɓurɗe moƴƴude e cate ɗemɗe ngenndiije (Hausa).<ref>{{cite web|title=The Full AMVCA 2015 Winners List|url=https://twmagazine.net/news/entertainment/the-full-amvca-2015-winners-list/|website=TW Magazine Website|accessdate=8 February 2020|date=7 March 2015}}{{Dead link|date=August 2024|bot=InternetArchiveBot|fix-attempted=yes}}</ref>
== Nguurndam e mbaydi puɗɗaandi ==
Abubakar Bashir Maishadda jibinaa ko ñalnde 2 lewru bowte hitaande 1988 to wuro Dandishe, laamu nokkuure Dala to diiwaan Kano. O mawni ko to Gadon Kaya, laamu Gwale to diiwaan [[Kano]]. Kanko woni ɓii Alhaji Bashir Abdulkarim Maishadda e Safiya Sani Na’ibi.
Maishadda naati duɗal leslesal hakkunde leyɗeele Shukura Kurna ngam duɗal mum leslesal, caggal ɗuum o yahi ''Gadon Kaya'' ɗo o jokki jaŋde makko leslesre to ACE ''Academy''. O timmini jaŋde makko leslesre e hakkundeere to duɗal jaaɓi haaɗtirde Sheek Bashir El-rayyah. O heɓi Dipolom ngenndiijo e ganndal informatik e goɗɗo e filmuuji to duɗal jaaɓi haaɗtirde ''Northwest''.
== Kugal ==
Maishadda naati e fedde filmuuji [[Kannywood]] e hitaande 2012 e ballal Abubakar A.S Mai Kwai. Caggal ɗuum o hawri e Ibraahiima Bala, ko kanko kadi woni gardo filmo e nder dingiral filmuuji ''Kannywood''. Ɓe ngollodii, ɓe peewni filmo ina wiyee Ba Girma (2014), ko ɗum woni filmo makko gadano.
Maishadda waɗii ko ina ɓura 50 filmo e ɗemngal [[Hausa language|Hausa]] e Engele. O gollodiima e Kabiru Jammaje ngam waɗde filmuuji e ɗemngal Engele ko wayi no Annoore e niɓɓere (2016), E njiylawu laamɗo (2018), e Ko ɗum woni laawol (2018).
2019 woni hitaande waylo-waylo wonande Maishadda caggal nde o yaltini Hauwa Kulu (Hare ngam haɓaade fenaande) (2019), ɗo o haali haala fenaande. Hauwa Kulu heɓi film ɓurɗo moƴƴude e hitaande ndee e njeenaaje 2019 ngam weltinde yimɓe wuro.
E hitaande 2020, Maishadda gollodiima e [[Ali Nuhu]] e Kabiru Jammaje ngam waɗde filmo ɓurɗo heewde bidsee[laɓɓitinde ina haani] Suɓngo moƴƴo (2020), mo hoodereeji mawɗi ''Nollywood'' mbaɗi.
== Njeenaaje ==
Njeñtudi Filmu Categori Njeenaari Hitaande
2015 2015 Afrik ƴeewooɓe maagiyaŋkooɓe cuɓagol njeenaari ɓurndi moƴƴude e peewnugol Binkice Won
2016 Afrik Magic Yiyooɓe Njeenaaje Suɓngo Filmo ɓurɗo moƴƴude Sakaina suɓaama
2017 City People njeenaaje weltaare ɓurɗo moƴƴude e peewnugol toɗɗaaɗo
2018 City People njeenaari weltaare ɓurnde moƴƴude e peewnugol won
2019 Fedde Zuma Njeenaari ɓurndi moƴƴude e peewnugol Mariya Won
2019 wuro yimɓe weltaare njeenaari ɓurndi moƴƴude e peewnugol Hauwa Kulu Won
2019 wuro yimɓe weltaare njeenaari film ɓurɗo moƴƴude Hauwa kulu won
2020 Afrik Magic Yiyooɓe Njeenaaje Suɓngo Filmo ɓurɗo moƴƴude Maria suɓaama
== Filmografi peewnoowo ==
Tiitoonde Hitaande Darnde
Wiɗto 2014 peewnoowo
Pewnitoowo 2014 jom suudu
Fedde nde 2014 peewnugol
Ɗemngal ɓalewal 2014 peewnitoowo
Sakaina 2014 peewnoowo
Farin gani 2014 peewnoowo
Zee Zee 2014 peewnoowo
Hakkeeji gorko 2014 peewnoowo
Munubiya 2014 peewnoowo
Cirkel 2014 peewnoowo
Ko adii Safiya 2014 peewnoowo
Gobarar mata 2014 peewnitoowo
Takanas Ta Kano 2015 ko peewnoowo
Dan Gaske 2015 ko peewnoowo
Mafiya 2015 ko peewnoowo
Daga murna anga jaka 2015 producteur
Kishiya Da Kishiya 2015 ko peewnoowo
Gidan Anubi 2016 ko peewnoowo
Kowa Darling 2016 ko gardiiɗo peewnugol
Karfen nasara 2016 peewnoowo
Tsakar Gidan Jatau 2016 peewnoowo
Kwamandan mata 2016 ko peewnoowo
Kauyawa 2016 ko peewnoowo
Mijin Aro 2016 peewnoowo
Biki buduri 2016 producteur
Kanwar dubarudu 2016 producteur
Ruwa A Jallo 2016 peewnoowo
Burin Faatima 2016 peewnitoowo
Mubeena 2016 peewnoowo
Bashi hanji 2016 ko peewnoowo
Dije rama 2016 peewnoowo
Kalan Dangi 2016 ko peewnoowo
Mariya 2018 ko peewnoowo
Mujadala 2018 peewnoowo
Ko ɗum woni Way 2018 peewnoowo
E njiylawu Laamɗo 2018 peewnoowo
Ana dara ga dare 2018 producteur
Sarkakiya 2018 peewnoowo
Hafeez 2019 ko peewnoowo
Sareena 2019 ko peewnoowo
Halimatus Sadiya 2019 pewjoowo
Nadiya 2019 peewnoowo
Wutar kara 2019 peewnitoowo
Hauwa kulu 2019 pewjoowo
Bana bakwai 2019 pewnitoowo
Ciwon idanu na 2019 producteur
So Da So 2019 peewnoowo
Ana barin halak 2019 ko peewnoowo
Karki manta dani 2019 koolaaɗo kuuɓal
Ana dara ga dare 2019 producteur
Suɓngo moƴƴo 2020 peewnoowo
Bintu 2020 peewnoowo
Sarki goma zamani goma 2021 producteur exécutif
== Ƴeew kadi ==
IMDb
== Nguurndam neɗɗo ==
Ñalnde 18 lewru juko hitaande 2022, Maishadda resi debbo fijoowo ''Kannywood'' ganndiraaɗo Hassana Muhammadu.
== Tuugnorgal ==
[[Category:Stub]]
a7gqsqycjomtmk6a2wdy4ek6luy8i77
157920
157919
2026-03-28T06:15:27Z
Adamu mc
10501
Edit
157920
wikitext
text/x-wiki
{{Databox}}'''Abubakar Bashir Abdulkarim''' (Abubakar Bashir Abdulkarim) ina anndiraa '''Abubakar Bashir Maishadda''' (jibinaa ko yalnde didi 2 lewru bowte hitaande dubi alif 1988) ko neɗɗo Najeriyanaajo peewnoowo filmuuji, golloowo e nder dingiral filmuuji ''kannywood''.<ref>{{Cite web|last=Bassey|first=Rosemary|date=2022-07-02|title=Top grossing Nigerian movies of all times|url=https://dailytrust.com/top-grossing-nigerian-movies-of-all-times|access-date=2022-07-17|website=Daily Trust|language=en|archive-date=2022-07-17|archive-url=https://web.archive.org/web/20220717125124/https://dailytrust.com/top-grossing-nigerian-movies-of-all-times|url-status=live}}</ref> Ko kanko sosi ''Maishadda Global Resources LTD'', o waɗii filmuuji keewɗi e les njiimaandi makko ɗi o waɗi heen hoodereeji ''Kannywood'' ko wayi no [[Ali Nuhu]], [[Sadiq sani sadiq|Sadiq Sani Sadiq]], [[Maryam Yahaya|Maryam Yahaya,]] [[Yakubu Mohammed|Yakubu Muhammed]], [[Rahama Sadau]] e nder filmuuji bayɗi no ''Takanas Ta Kano'' (2014). ), ''Daga Murna'' (2015), ''Wutar Kara'' <ref>{{cite web|title=You Can Watch 'Wutar Kara' Movie For Another One Week In Filmhouse Cinema {{!}} The Links News|url=https://thelinksnews.com/2019/10/11/you-can-watch-wutar-kara-movie-for-another-one-week-in-filmhouse-cinema/|website=Thelinksnews|accessdate=8 February 2020|archive-date=27 September 2021|archive-url=https://web.archive.org/web/20210927172306/https://thelinksnews.com/2019/10/11/you-can-watch-wutar-kara-movie-for-another-one-week-in-filmhouse-cinema/|url-status=usurped}}</ref> (2019), Hafeez (2019), ''Mujadala'' (2019), Mariya (2019), Ana Dara Ga Dare (2018) e Hauwa Kulu (2019), e peewnugol keewngol sosiyeteeji bayɗi no Sareena (2019), e Suɓngo moƴƴo (2020). Abubakar Bashir Maishadda ina heewi wiyeede ko « laamɗo kaalis ». O heɓii njeenaaje keewɗe ko wayi no njeenaaje wellitaare yimɓe wuro 2018 e 2019, njeenaaje 2015 ɓurɗe moƴƴude e cate ɗemɗe ngenndiije (Hausa).<ref>{{cite web|title=The Full AMVCA 2015 Winners List|url=https://twmagazine.net/news/entertainment/the-full-amvca-2015-winners-list/|website=TW Magazine Website|accessdate=8 February 2020|date=7 March 2015}}{{Dead link|date=August 2024|bot=InternetArchiveBot|fix-attempted=yes}}</ref>
== Nguurndam e mbaydi puɗɗaandi ==
Abubakar Bashir Maishadda jibinaa ko ñalnde 2 lewru bowte hitaande 1988 to wuro Dandishe, laamu nokkuure Dala to diiwaan Kano. O mawni ko to Gadon Kaya, laamu Gwale to diiwaan [[Kano]]. Kanko woni ɓii Alhaji Bashir Abdulkarim Maishadda e Safiya Sani Na’ibi.
Maishadda naati duɗal leslesal hakkunde leyɗeele Shukura Kurna ngam duɗal mum leslesal, caggal ɗuum o yahi ''Gadon Kaya'' ɗo o jokki jaŋde makko leslesre to ACE ''Academy''. O timmini jaŋde makko leslesre e hakkundeere to duɗal jaaɓi haaɗtirde Sheek Bashir El-rayyah. O heɓi Dipolom ngenndiijo e ganndal informatik e goɗɗo e filmuuji to duɗal jaaɓi haaɗtirde ''Northwest''.
== Kugal ==
Maishadda naati e fedde filmuuji [[Kannywood]] e hitaande 2012 e ballal Abubakar A.S Mai Kwai. Caggal ɗuum o hawri e Ibraahiima Bala, ko kanko kadi woni gardo filmo e nder dingiral filmuuji ''Kannywood''. Ɓe ngollodii, ɓe peewni filmo ina wiyee Ba Girma (2014), ko ɗum woni filmo makko gadano.
Maishadda waɗii ko ina ɓura 50 filmo e ɗemngal [[Hausa language|Hausa]] e Engele. O gollodiima e Kabiru Jammaje ngam waɗde filmuuji e ɗemngal Engele ko wayi no Annoore e niɓɓere (2016), E njiylawu laamɗo (2018), e Ko ɗum woni laawol (2018).
2019 woni hitaande waylo-waylo wonande Maishadda caggal nde o yaltini Hauwa Kulu (Hare ngam haɓaade fenaande) (2019), ɗo o haali haala fenaande. Hauwa Kulu heɓi film ɓurɗo moƴƴude e hitaande ndee e njeenaaje 2019 ngam weltinde yimɓe wuro.
E hitaande 2020, Maishadda gollodiima e [[Ali Nuhu]] e Kabiru Jammaje ngam waɗde filmo ɓurɗo heewde bidsee[laɓɓitinde ina haani] Suɓngo moƴƴo (2020), mo hoodereeji mawɗi ''Nollywood'' mbaɗi.
== Njeenaaje ==
Njeñtudi Filmu Categori Njeenaari Hitaande
2015 2015 Afrik ƴeewooɓe maagiyaŋkooɓe cuɓagol njeenaari ɓurndi moƴƴude e peewnugol Binkice Won
2016 Afrik Magic Yiyooɓe Njeenaaje Suɓngo Filmo ɓurɗo moƴƴude Sakaina suɓaama
2017 City People njeenaaje weltaare ɓurɗo moƴƴude e peewnugol toɗɗaaɗo
2018 City People njeenaari weltaare ɓurnde moƴƴude e peewnugol won
2019 Fedde Zuma Njeenaari ɓurndi moƴƴude e peewnugol Mariya Won
2019 wuro yimɓe weltaare njeenaari ɓurndi moƴƴude e peewnugol Hauwa Kulu Won
2019 wuro yimɓe weltaare njeenaari film ɓurɗo moƴƴude Hauwa kulu won
2020 Afrik Magic Yiyooɓe Njeenaaje Suɓngo Filmo ɓurɗo moƴƴude Maria suɓaama
== Filmografi peewnoowo ==
Tiitoonde Hitaande Darnde
Wiɗto 2014 peewnoowo
Pewnitoowo 2014 jom suudu
Fedde nde 2014 peewnugol
Ɗemngal ɓalewal 2014 peewnitoowo
Sakaina 2014 peewnoowo
Farin gani 2014 peewnoowo
Zee Zee 2014 peewnoowo
Hakkeeji gorko 2014 peewnoowo
Munubiya 2014 peewnoowo
Cirkel 2014 peewnoowo
Ko adii Safiya 2014 peewnoowo
Gobarar mata 2014 peewnitoowo
Takanas Ta Kano 2015 ko peewnoowo
Dan Gaske 2015 ko peewnoowo
Mafiya 2015 ko peewnoowo
Daga murna anga jaka 2015 producteur
Kishiya Da Kishiya 2015 ko peewnoowo
Gidan Anubi 2016 ko peewnoowo
Kowa Darling 2016 ko gardiiɗo peewnugol
Karfen nasara 2016 peewnoowo
Tsakar Gidan Jatau 2016 peewnoowo
Kwamandan mata 2016 ko peewnoowo
Kauyawa 2016 ko peewnoowo
Mijin Aro 2016 peewnoowo
Biki buduri 2016 producteur
Kanwar dubarudu 2016 producteur
Ruwa A Jallo 2016 peewnoowo
Burin Faatima 2016 peewnitoowo
Mubeena 2016 peewnoowo
Bashi hanji 2016 ko peewnoowo
Dije rama 2016 peewnoowo
Kalan Dangi 2016 ko peewnoowo
Mariya 2018 ko peewnoowo
Mujadala 2018 peewnoowo
Ko ɗum woni Way 2018 peewnoowo
E njiylawu Laamɗo 2018 peewnoowo
Ana dara ga dare 2018 producteur
Sarkakiya 2018 peewnoowo
Hafeez 2019 ko peewnoowo
Sareena 2019 ko peewnoowo
Halimatus Sadiya 2019 pewjoowo
Nadiya 2019 peewnoowo
Wutar kara 2019 peewnitoowo
Hauwa kulu 2019 pewjoowo
Bana bakwai 2019 pewnitoowo
Ciwon idanu na 2019 producteur
So Da So 2019 peewnoowo
Ana barin halak 2019 ko peewnoowo
Karki manta dani 2019 koolaaɗo kuuɓal
Ana dara ga dare 2019 producteur
Suɓngo moƴƴo 2020 peewnoowo
Bintu 2020 peewnoowo
Sarki goma zamani goma 2021 producteur exécutif
== Ƴeew kadi ==
IMDb
== Nguurndam neɗɗo ==
Ñalnde 18 lewru juko hitaande 2022, Maishadda resi debbo fijoowo ''Kannywood'' ganndiraaɗo Hassana Muhammadu.
== Tuugnorgal ==
[[Category:Stub]]
01ypzjmdeg9g1uwave9gaqnhkrxjmvz
157921
157920
2026-03-28T06:15:57Z
Adamu mc
10501
Edit
157921
wikitext
text/x-wiki
{{Databox}}'''Abubakar Bashir Abdulkarim''' (Abubakar Bashir Abdulkarim) ina anndiraa '''Abubakar Bashir Maishadda''' (jibinaa ko yalnde didi 2 lewru bowte hitaande dubi alif 1988) ko neɗɗo Najeriyanaajo peewnoowo filmuuji, golloowo e nder dingiral filmuuji ''kannywood''.<ref>{{Cite web|last=Bassey|first=Rosemary|date=2022-07-02|title=Top grossing Nigerian movies of all times|url=https://dailytrust.com/top-grossing-nigerian-movies-of-all-times|access-date=2022-07-17|website=Daily Trust|language=en|archive-date=2022-07-17|archive-url=https://web.archive.org/web/20220717125124/https://dailytrust.com/top-grossing-nigerian-movies-of-all-times|url-status=live}}</ref> Ko kanko sosi ''Maishadda Global Resources LTD'', o waɗii filmuuji keewɗi e les njiimaandi makko ɗi o waɗi heen hoodereeji ''Kannywood'' ko wayi no [[Ali Nuhu]], [[Sadiq sani sadiq|Sadiq Sani Sadiq]], [[Maryam Yahaya|Maryam Yahaya,]] [[Yakubu Mohammed|Yakubu Muhammed]], [[Rahama Sadau]] e nder filmuuji bayɗi no ''Takanas Ta Kano'' (2014). ), ''Daga Murna'' (2015), ''Wutar Kara'' <ref>{{cite web|title=You Can Watch 'Wutar Kara' Movie For Another One Week In Filmhouse Cinema {{!}} The Links News|url=https://thelinksnews.com/2019/10/11/you-can-watch-wutar-kara-movie-for-another-one-week-in-filmhouse-cinema/|website=Thelinksnews|accessdate=8 February 2020|archive-date=27 September 2021|archive-url=https://web.archive.org/web/20210927172306/https://thelinksnews.com/2019/10/11/you-can-watch-wutar-kara-movie-for-another-one-week-in-filmhouse-cinema/|url-status=usurped}}</ref> (2019), Hafeez (2019), ''Mujadala'' (2019), Mariya (2019), Ana Dara Ga Dare (2018) e Hauwa Kulu (2019), e peewnugol keewngol sosiyeteeji bayɗi no Sareena (2019), e Suɓngo moƴƴo (2020). Abubakar Bashir Maishadda ina heewi wiyeede ko « laamɗo kaalis ». O heɓii njeenaaje keewɗe ko wayi no njeenaaje wellitaare yimɓe wuro hiitande dubi 2018 e 2019, njeenaaje 2015 ɓurɗe moƴƴude e cate ɗemɗe ngenndiije (Hausa).<ref>{{cite web|title=The Full AMVCA 2015 Winners List|url=https://twmagazine.net/news/entertainment/the-full-amvca-2015-winners-list/|website=TW Magazine Website|accessdate=8 February 2020|date=7 March 2015}}{{Dead link|date=August 2024|bot=InternetArchiveBot|fix-attempted=yes}}</ref>
== Nguurndam e mbaydi puɗɗaandi ==
Abubakar Bashir Maishadda jibinaa ko ñalnde 2 lewru bowte hitaande 1988 to wuro Dandishe, laamu nokkuure Dala to diiwaan Kano. O mawni ko to Gadon Kaya, laamu Gwale to diiwaan [[Kano]]. Kanko woni ɓii Alhaji Bashir Abdulkarim Maishadda e Safiya Sani Na’ibi.
Maishadda naati duɗal leslesal hakkunde leyɗeele Shukura Kurna ngam duɗal mum leslesal, caggal ɗuum o yahi ''Gadon Kaya'' ɗo o jokki jaŋde makko leslesre to ACE ''Academy''. O timmini jaŋde makko leslesre e hakkundeere to duɗal jaaɓi haaɗtirde Sheek Bashir El-rayyah. O heɓi Dipolom ngenndiijo e ganndal informatik e goɗɗo e filmuuji to duɗal jaaɓi haaɗtirde ''Northwest''.
== Kugal ==
Maishadda naati e fedde filmuuji [[Kannywood]] e hitaande 2012 e ballal Abubakar A.S Mai Kwai. Caggal ɗuum o hawri e Ibraahiima Bala, ko kanko kadi woni gardo filmo e nder dingiral filmuuji ''Kannywood''. Ɓe ngollodii, ɓe peewni filmo ina wiyee Ba Girma (2014), ko ɗum woni filmo makko gadano.
Maishadda waɗii ko ina ɓura 50 filmo e ɗemngal [[Hausa language|Hausa]] e Engele. O gollodiima e Kabiru Jammaje ngam waɗde filmuuji e ɗemngal Engele ko wayi no Annoore e niɓɓere (2016), E njiylawu laamɗo (2018), e Ko ɗum woni laawol (2018).
2019 woni hitaande waylo-waylo wonande Maishadda caggal nde o yaltini Hauwa Kulu (Hare ngam haɓaade fenaande) (2019), ɗo o haali haala fenaande. Hauwa Kulu heɓi film ɓurɗo moƴƴude e hitaande ndee e njeenaaje 2019 ngam weltinde yimɓe wuro.
E hitaande 2020, Maishadda gollodiima e [[Ali Nuhu]] e Kabiru Jammaje ngam waɗde filmo ɓurɗo heewde bidsee[laɓɓitinde ina haani] Suɓngo moƴƴo (2020), mo hoodereeji mawɗi ''Nollywood'' mbaɗi.
== Njeenaaje ==
Njeñtudi Filmu Categori Njeenaari Hitaande
2015 2015 Afrik ƴeewooɓe maagiyaŋkooɓe cuɓagol njeenaari ɓurndi moƴƴude e peewnugol Binkice Won
2016 Afrik Magic Yiyooɓe Njeenaaje Suɓngo Filmo ɓurɗo moƴƴude Sakaina suɓaama
2017 City People njeenaaje weltaare ɓurɗo moƴƴude e peewnugol toɗɗaaɗo
2018 City People njeenaari weltaare ɓurnde moƴƴude e peewnugol won
2019 Fedde Zuma Njeenaari ɓurndi moƴƴude e peewnugol Mariya Won
2019 wuro yimɓe weltaare njeenaari ɓurndi moƴƴude e peewnugol Hauwa Kulu Won
2019 wuro yimɓe weltaare njeenaari film ɓurɗo moƴƴude Hauwa kulu won
2020 Afrik Magic Yiyooɓe Njeenaaje Suɓngo Filmo ɓurɗo moƴƴude Maria suɓaama
== Filmografi peewnoowo ==
Tiitoonde Hitaande Darnde
Wiɗto 2014 peewnoowo
Pewnitoowo 2014 jom suudu
Fedde nde 2014 peewnugol
Ɗemngal ɓalewal 2014 peewnitoowo
Sakaina 2014 peewnoowo
Farin gani 2014 peewnoowo
Zee Zee 2014 peewnoowo
Hakkeeji gorko 2014 peewnoowo
Munubiya 2014 peewnoowo
Cirkel 2014 peewnoowo
Ko adii Safiya 2014 peewnoowo
Gobarar mata 2014 peewnitoowo
Takanas Ta Kano 2015 ko peewnoowo
Dan Gaske 2015 ko peewnoowo
Mafiya 2015 ko peewnoowo
Daga murna anga jaka 2015 producteur
Kishiya Da Kishiya 2015 ko peewnoowo
Gidan Anubi 2016 ko peewnoowo
Kowa Darling 2016 ko gardiiɗo peewnugol
Karfen nasara 2016 peewnoowo
Tsakar Gidan Jatau 2016 peewnoowo
Kwamandan mata 2016 ko peewnoowo
Kauyawa 2016 ko peewnoowo
Mijin Aro 2016 peewnoowo
Biki buduri 2016 producteur
Kanwar dubarudu 2016 producteur
Ruwa A Jallo 2016 peewnoowo
Burin Faatima 2016 peewnitoowo
Mubeena 2016 peewnoowo
Bashi hanji 2016 ko peewnoowo
Dije rama 2016 peewnoowo
Kalan Dangi 2016 ko peewnoowo
Mariya 2018 ko peewnoowo
Mujadala 2018 peewnoowo
Ko ɗum woni Way 2018 peewnoowo
E njiylawu Laamɗo 2018 peewnoowo
Ana dara ga dare 2018 producteur
Sarkakiya 2018 peewnoowo
Hafeez 2019 ko peewnoowo
Sareena 2019 ko peewnoowo
Halimatus Sadiya 2019 pewjoowo
Nadiya 2019 peewnoowo
Wutar kara 2019 peewnitoowo
Hauwa kulu 2019 pewjoowo
Bana bakwai 2019 pewnitoowo
Ciwon idanu na 2019 producteur
So Da So 2019 peewnoowo
Ana barin halak 2019 ko peewnoowo
Karki manta dani 2019 koolaaɗo kuuɓal
Ana dara ga dare 2019 producteur
Suɓngo moƴƴo 2020 peewnoowo
Bintu 2020 peewnoowo
Sarki goma zamani goma 2021 producteur exécutif
== Ƴeew kadi ==
IMDb
== Nguurndam neɗɗo ==
Ñalnde 18 lewru juko hitaande 2022, Maishadda resi debbo fijoowo ''Kannywood'' ganndiraaɗo Hassana Muhammadu.
== Tuugnorgal ==
[[Category:Stub]]
tac7zq4y6nyounsflp62haftfnehj0f
157922
157921
2026-03-28T06:16:49Z
Adamu mc
10501
/* Nguurndam e mbaydi puɗɗaandi */
157922
wikitext
text/x-wiki
{{Databox}}'''Abubakar Bashir Abdulkarim''' (Abubakar Bashir Abdulkarim) ina anndiraa '''Abubakar Bashir Maishadda''' (jibinaa ko yalnde didi 2 lewru bowte hitaande dubi alif 1988) ko neɗɗo Najeriyanaajo peewnoowo filmuuji, golloowo e nder dingiral filmuuji ''kannywood''.<ref>{{Cite web|last=Bassey|first=Rosemary|date=2022-07-02|title=Top grossing Nigerian movies of all times|url=https://dailytrust.com/top-grossing-nigerian-movies-of-all-times|access-date=2022-07-17|website=Daily Trust|language=en|archive-date=2022-07-17|archive-url=https://web.archive.org/web/20220717125124/https://dailytrust.com/top-grossing-nigerian-movies-of-all-times|url-status=live}}</ref> Ko kanko sosi ''Maishadda Global Resources LTD'', o waɗii filmuuji keewɗi e les njiimaandi makko ɗi o waɗi heen hoodereeji ''Kannywood'' ko wayi no [[Ali Nuhu]], [[Sadiq sani sadiq|Sadiq Sani Sadiq]], [[Maryam Yahaya|Maryam Yahaya,]] [[Yakubu Mohammed|Yakubu Muhammed]], [[Rahama Sadau]] e nder filmuuji bayɗi no ''Takanas Ta Kano'' (2014). ), ''Daga Murna'' (2015), ''Wutar Kara'' <ref>{{cite web|title=You Can Watch 'Wutar Kara' Movie For Another One Week In Filmhouse Cinema {{!}} The Links News|url=https://thelinksnews.com/2019/10/11/you-can-watch-wutar-kara-movie-for-another-one-week-in-filmhouse-cinema/|website=Thelinksnews|accessdate=8 February 2020|archive-date=27 September 2021|archive-url=https://web.archive.org/web/20210927172306/https://thelinksnews.com/2019/10/11/you-can-watch-wutar-kara-movie-for-another-one-week-in-filmhouse-cinema/|url-status=usurped}}</ref> (2019), Hafeez (2019), ''Mujadala'' (2019), Mariya (2019), Ana Dara Ga Dare (2018) e Hauwa Kulu (2019), e peewnugol keewngol sosiyeteeji bayɗi no Sareena (2019), e Suɓngo moƴƴo (2020). Abubakar Bashir Maishadda ina heewi wiyeede ko « laamɗo kaalis ». O heɓii njeenaaje keewɗe ko wayi no njeenaaje wellitaare yimɓe wuro hiitande dubi 2018 e 2019, njeenaaje 2015 ɓurɗe moƴƴude e cate ɗemɗe ngenndiije (Hausa).<ref>{{cite web|title=The Full AMVCA 2015 Winners List|url=https://twmagazine.net/news/entertainment/the-full-amvca-2015-winners-list/|website=TW Magazine Website|accessdate=8 February 2020|date=7 March 2015}}{{Dead link|date=August 2024|bot=InternetArchiveBot|fix-attempted=yes}}</ref>
== Nguurndam e mbaydi puɗɗaandi ==
Abubakar Bashir Maishadda jibinaa ko ñalnde 2 lewru bowte hitaande 1988 to wuro Dandishe, laamu nokkuure Dala to diiwaan Kano. O mawni ko to Gadon Kaya, laamu Gwale to diiwaan [[Kano]]. Kanko woni ɓii Alhaji Bashir Abdulkarim Maishadda e Safiya Sani Na’ibi.
Maishadda naati duɗal leslesal hakkunde leyɗeele Shukura Kurna ngam duɗal mum leslesal, caggal ɗuum o yahi ''Gadon Kaya'' ɗo o jokki jaŋde makko leslesre to ACE ''Academy''. O timmini jaŋde makko leslesre e hakkundeere to duɗal jaaɓi haaɗtirde Sheek Bashir El-rayyah. O heɓi Dipolom ngenndiijo e ganndal informatik e goɗɗo e filmuuji to duɗal jaaɓi haaɗtirde ''Northwest''.
== Kugal ==
Maishadda naati e fedde filmuuji [[Kannywood]] e hitaande ndungu 2012 e ballal Abubakar A.S Mai Kwai. Caggal ɗuum o hawri e Ibraahiima Bala, ko kanko kadi woni gardo filmo e nder dingiral filmuuji ''Kannywood''. Ɓe ngollodii, ɓe peewni filmo ina wiyee Ba Girma (2014), ko ɗum woni filmo makko gadano.
Maishadda waɗii ko ina ɓura 50 filmo e ɗemngal [[Hausa language|Hausa]] e Engele. O gollodiima e Kabiru Jammaje ngam waɗde filmuuji e ɗemngal Engele ko wayi no Annoore e niɓɓere (2016), E njiylawu laamɗo (2018), e Ko ɗum woni laawol (2018).
2019 woni hitaande waylo-waylo wonande Maishadda caggal nde o yaltini Hauwa Kulu (Hare ngam haɓaade fenaande) (2019), ɗo o haali haala fenaande. Hauwa Kulu heɓi film ɓurɗo moƴƴude e hitaande ndee e njeenaaje 2019 ngam weltinde yimmɓe wuro.
E hitaande 2020, Maishadda gollodiima e [[Ali Nuhu]] e Kabiru Jammaje ngam waɗde filmo ɓurɗo heewde bidsee[laɓɓitinde ina haani] Suɓngo moƴƴo (2020), mo hoodereeji mawɗi ''Nollywood'' mbaɗi.
== Njeenaaje ==
Njeñtudi Filmu Categori Njeenaari Hitaande
2015 2015 Afrik ƴeewooɓe maagiyaŋkooɓe cuɓagol njeenaari ɓurndi moƴƴude e peewnugol Binkice Won
2016 Afrik Magic Yiyooɓe Njeenaaje Suɓngo Filmo ɓurɗo moƴƴude Sakaina suɓaama
2017 City People njeenaaje weltaare ɓurɗo moƴƴude e peewnugol toɗɗaaɗo
2018 City People njeenaari weltaare ɓurnde moƴƴude e peewnugol won
2019 Fedde Zuma Njeenaari ɓurndi moƴƴude e peewnugol Mariya Won
2019 wuro yimɓe weltaare njeenaari ɓurndi moƴƴude e peewnugol Hauwa Kulu Won
2019 wuro yimɓe weltaare njeenaari film ɓurɗo moƴƴude Hauwa kulu won
2020 Afrik Magic Yiyooɓe Njeenaaje Suɓngo Filmo ɓurɗo moƴƴude Maria suɓaama
== Filmografi peewnoowo ==
Tiitoonde Hitaande Darnde
Wiɗto 2014 peewnoowo
Pewnitoowo 2014 jom suudu
Fedde nde 2014 peewnugol
Ɗemngal ɓalewal 2014 peewnitoowo
Sakaina 2014 peewnoowo
Farin gani 2014 peewnoowo
Zee Zee 2014 peewnoowo
Hakkeeji gorko 2014 peewnoowo
Munubiya 2014 peewnoowo
Cirkel 2014 peewnoowo
Ko adii Safiya 2014 peewnoowo
Gobarar mata 2014 peewnitoowo
Takanas Ta Kano 2015 ko peewnoowo
Dan Gaske 2015 ko peewnoowo
Mafiya 2015 ko peewnoowo
Daga murna anga jaka 2015 producteur
Kishiya Da Kishiya 2015 ko peewnoowo
Gidan Anubi 2016 ko peewnoowo
Kowa Darling 2016 ko gardiiɗo peewnugol
Karfen nasara 2016 peewnoowo
Tsakar Gidan Jatau 2016 peewnoowo
Kwamandan mata 2016 ko peewnoowo
Kauyawa 2016 ko peewnoowo
Mijin Aro 2016 peewnoowo
Biki buduri 2016 producteur
Kanwar dubarudu 2016 producteur
Ruwa A Jallo 2016 peewnoowo
Burin Faatima 2016 peewnitoowo
Mubeena 2016 peewnoowo
Bashi hanji 2016 ko peewnoowo
Dije rama 2016 peewnoowo
Kalan Dangi 2016 ko peewnoowo
Mariya 2018 ko peewnoowo
Mujadala 2018 peewnoowo
Ko ɗum woni Way 2018 peewnoowo
E njiylawu Laamɗo 2018 peewnoowo
Ana dara ga dare 2018 producteur
Sarkakiya 2018 peewnoowo
Hafeez 2019 ko peewnoowo
Sareena 2019 ko peewnoowo
Halimatus Sadiya 2019 pewjoowo
Nadiya 2019 peewnoowo
Wutar kara 2019 peewnitoowo
Hauwa kulu 2019 pewjoowo
Bana bakwai 2019 pewnitoowo
Ciwon idanu na 2019 producteur
So Da So 2019 peewnoowo
Ana barin halak 2019 ko peewnoowo
Karki manta dani 2019 koolaaɗo kuuɓal
Ana dara ga dare 2019 producteur
Suɓngo moƴƴo 2020 peewnoowo
Bintu 2020 peewnoowo
Sarki goma zamani goma 2021 producteur exécutif
== Ƴeew kadi ==
IMDb
== Nguurndam neɗɗo ==
Ñalnde 18 lewru juko hitaande 2022, Maishadda resi debbo fijoowo ''Kannywood'' ganndiraaɗo Hassana Muhammadu.
== Tuugnorgal ==
[[Category:Stub]]
ntdgno7a6wa37t6pf4o4ctkcu3mm5r4
157923
157922
2026-03-28T06:17:23Z
Adamu mc
10501
Edit
157923
wikitext
text/x-wiki
{{Databox}}'''Abubakar Bashir Abdulkarim''' (Abubakar Bashir Abdulkarim) ina anndiraa '''Abubakar Bashir Maishadda''' (jibinaa ko yalnde didi 2 lewru bowte hitaande dubi alif 1988) ko neɗɗo Najeriyanaajo peewnoowo filmuuji, golloowo e nder dingiral filmuuji ''kannywood''.<ref>{{Cite web|last=Bassey|first=Rosemary|date=2022-07-02|title=Top grossing Nigerian movies of all times|url=https://dailytrust.com/top-grossing-nigerian-movies-of-all-times|access-date=2022-07-17|website=Daily Trust|language=en|archive-date=2022-07-17|archive-url=https://web.archive.org/web/20220717125124/https://dailytrust.com/top-grossing-nigerian-movies-of-all-times|url-status=live}}</ref> Ko kanko sosi ''Maishadda Global Resources LTD'', o waɗii filmuuji keewɗi e les njiimaandi makko ɗi o waɗi heen hoodereeji ''Kannywood'' ko wayi no [[Ali Nuhu]], [[Sadiq sani sadiq|Sadiq Sani Sadiq]], [[Maryam Yahaya|Maryam Yahaya,]] [[Yakubu Mohammed|Yakubu Muhammed]], [[Rahama Sadau]] e nder filmuuji bayɗi no ''Takanas Ta Kano'' (2014). ), ''Daga Murna'' (2015), ''Wutar Kara'' <ref>{{cite web|title=You Can Watch 'Wutar Kara' Movie For Another One Week In Filmhouse Cinema {{!}} The Links News|url=https://thelinksnews.com/2019/10/11/you-can-watch-wutar-kara-movie-for-another-one-week-in-filmhouse-cinema/|website=Thelinksnews|accessdate=8 February 2020|archive-date=27 September 2021|archive-url=https://web.archive.org/web/20210927172306/https://thelinksnews.com/2019/10/11/you-can-watch-wutar-kara-movie-for-another-one-week-in-filmhouse-cinema/|url-status=usurped}}</ref> (2019), Hafeez (2019), ''Mujadala'' (2019), Mariya (2019), Ana Dara Ga Dare (2018) e Hauwa Kulu (2019), e peewnugol keewngol sosiyeteeji bayɗi no Sareena (2019), e Suɓngo moƴƴo (2020). Abubakar Bashir Maishadda ina heewi wiyeede ko « laamɗo kaalis ». O heɓii njeenaaje keewɗe ko wayi no njeenaaje wellitaare yimɓe wuro hiitande dubi 2018 e 2019, njeenaaje 2015 ɓurɗe moƴƴude e cate [[Ɗemɗe Senegaal|ɗemɗe]] ngenndiije (Hausa).<ref>{{cite web|title=The Full AMVCA 2015 Winners List|url=https://twmagazine.net/news/entertainment/the-full-amvca-2015-winners-list/|website=TW Magazine Website|accessdate=8 February 2020|date=7 March 2015}}{{Dead link|date=August 2024|bot=InternetArchiveBot|fix-attempted=yes}}</ref>
== Nguurndam e mbaydi puɗɗaandi ==
Abubakar Bashir Maishadda jibinaa ko ñalnde 2 lewru bowte hitaande 1988 to wuro Dandishe, laamu nokkuure Dala to diiwaan Kano. O mawni ko to Gadon Kaya, laamu Gwale to diiwaan [[Kano]]. Kanko woni ɓii Alhaji Bashir Abdulkarim Maishadda e Safiya Sani Na’ibi.
Maishadda naati duɗal leslesal hakkunde leyɗeele Shukura Kurna ngam duɗal mum leslesal, caggal ɗuum o yahi ''Gadon Kaya'' ɗo o jokki jaŋde makko leslesre to ACE ''Academy''. O timmini jaŋde makko leslesre e hakkundeere to duɗal jaaɓi haaɗtirde Sheek Bashir El-rayyah. O heɓi Dipolom ngenndiijo e ganndal informatik e goɗɗo e filmuuji to duɗal jaaɓi haaɗtirde ''Northwest''.
== Kugal ==
Maishadda naati e fedde filmuuji [[Kannywood]] e hitaande ndungu 2012 e ballal Abubakar A.S Mai Kwai. Caggal ɗuum o hawri e Ibraahiima Bala, ko kanko kadi woni gardo filmo e nder dingiral filmuuji ''Kannywood''. Ɓe ngollodii, ɓe peewni filmo ina wiyee Ba Girma (2014), ko ɗum woni filmo makko gadano.
Maishadda waɗii ko ina ɓura 50 filmo e ɗemngal [[Hausa language|Hausa]] e Engele. O gollodiima e Kabiru Jammaje ngam waɗde filmuuji e ɗemngal Engele ko wayi no Annoore e niɓɓere (2016), E njiylawu laamɗo (2018), e Ko ɗum woni laawol (2018).
2019 woni hitaande waylo-waylo wonande Maishadda caggal nde o yaltini Hauwa Kulu (Hare ngam haɓaade fenaande) (2019), ɗo o haali haala fenaande. Hauwa Kulu heɓi film ɓurɗo moƴƴude e hitaande ndee e njeenaaje 2019 ngam weltinde yimmɓe wuro.
E hitaande 2020, Maishadda gollodiima e [[Ali Nuhu]] e Kabiru Jammaje ngam waɗde filmo ɓurɗo heewde bidsee[laɓɓitinde ina haani] Suɓngo moƴƴo (2020), mo hoodereeji mawɗi ''Nollywood'' mbaɗi.
== Njeenaaje ==
Njeñtudi Filmu Categori Njeenaari Hitaande
2015 2015 Afrik ƴeewooɓe maagiyaŋkooɓe cuɓagol njeenaari ɓurndi moƴƴude e peewnugol Binkice Won
2016 Afrik Magic Yiyooɓe Njeenaaje Suɓngo Filmo ɓurɗo moƴƴude Sakaina suɓaama
2017 City People njeenaaje weltaare ɓurɗo moƴƴude e peewnugol toɗɗaaɗo
2018 City People njeenaari weltaare ɓurnde moƴƴude e peewnugol won
2019 Fedde Zuma Njeenaari ɓurndi moƴƴude e peewnugol Mariya Won
2019 wuro yimɓe weltaare njeenaari ɓurndi moƴƴude e peewnugol Hauwa Kulu Won
2019 wuro yimɓe weltaare njeenaari film ɓurɗo moƴƴude Hauwa kulu won
2020 Afrik Magic Yiyooɓe Njeenaaje Suɓngo Filmo ɓurɗo moƴƴude Maria suɓaama
== Filmografi peewnoowo ==
Tiitoonde Hitaande Darnde
Wiɗto 2014 peewnoowo
Pewnitoowo 2014 jom suudu
Fedde nde 2014 peewnugol
Ɗemngal ɓalewal 2014 peewnitoowo
Sakaina 2014 peewnoowo
Farin gani 2014 peewnoowo
Zee Zee 2014 peewnoowo
Hakkeeji gorko 2014 peewnoowo
Munubiya 2014 peewnoowo
Cirkel 2014 peewnoowo
Ko adii Safiya 2014 peewnoowo
Gobarar mata 2014 peewnitoowo
Takanas Ta Kano 2015 ko peewnoowo
Dan Gaske 2015 ko peewnoowo
Mafiya 2015 ko peewnoowo
Daga murna anga jaka 2015 producteur
Kishiya Da Kishiya 2015 ko peewnoowo
Gidan Anubi 2016 ko peewnoowo
Kowa Darling 2016 ko gardiiɗo peewnugol
Karfen nasara 2016 peewnoowo
Tsakar Gidan Jatau 2016 peewnoowo
Kwamandan mata 2016 ko peewnoowo
Kauyawa 2016 ko peewnoowo
Mijin Aro 2016 peewnoowo
Biki buduri 2016 producteur
Kanwar dubarudu 2016 producteur
Ruwa A Jallo 2016 peewnoowo
Burin Faatima 2016 peewnitoowo
Mubeena 2016 peewnoowo
Bashi hanji 2016 ko peewnoowo
Dije rama 2016 peewnoowo
Kalan Dangi 2016 ko peewnoowo
Mariya 2018 ko peewnoowo
Mujadala 2018 peewnoowo
Ko ɗum woni Way 2018 peewnoowo
E njiylawu Laamɗo 2018 peewnoowo
Ana dara ga dare 2018 producteur
Sarkakiya 2018 peewnoowo
Hafeez 2019 ko peewnoowo
Sareena 2019 ko peewnoowo
Halimatus Sadiya 2019 pewjoowo
Nadiya 2019 peewnoowo
Wutar kara 2019 peewnitoowo
Hauwa kulu 2019 pewjoowo
Bana bakwai 2019 pewnitoowo
Ciwon idanu na 2019 producteur
So Da So 2019 peewnoowo
Ana barin halak 2019 ko peewnoowo
Karki manta dani 2019 koolaaɗo kuuɓal
Ana dara ga dare 2019 producteur
Suɓngo moƴƴo 2020 peewnoowo
Bintu 2020 peewnoowo
Sarki goma zamani goma 2021 producteur exécutif
== Ƴeew kadi ==
IMDb
== Nguurndam neɗɗo ==
Ñalnde 18 lewru juko hitaande 2022, Maishadda resi debbo fijoowo ''Kannywood'' ganndiraaɗo Hassana Muhammadu.
== Tuugnorgal ==
[[Category:Stub]]
k7kg4pcp68nz1kviha13cdwevpttnpd
157924
157923
2026-03-28T06:18:14Z
Adamu mc
10501
Edit
157924
wikitext
text/x-wiki
{{Databox}}'''Abubakar Bashir Abdulkarim''' (Abubakar Bashir Abdulkarim) ina anndiraa '''Abubakar Bashir Maishadda''' (jibinaa ko yalnde didi 2 lewru bowte hitaande dubi alif 1988) ko neɗɗo Najeriyanaajo peewnoowo filmuuji, golloowo e nder dingiral filmuuji ''kannywood''.<ref>{{Cite web|last=Bassey|first=Rosemary|date=2022-07-02|title=Top grossing Nigerian movies of all times|url=https://dailytrust.com/top-grossing-nigerian-movies-of-all-times|access-date=2022-07-17|website=Daily Trust|language=en|archive-date=2022-07-17|archive-url=https://web.archive.org/web/20220717125124/https://dailytrust.com/top-grossing-nigerian-movies-of-all-times|url-status=live}}</ref> Ko kanko sosi ''Maishadda Global Resources LTD'', o waɗii filmuuji keewɗi e les njiimaandi makko ɗi o waɗi heen hoodereeji ''Kannywood'' ko wayi no [[Ali Nuhu]], [[Sadiq sani sadiq|Sadiq Sani Sadiq]], [[Maryam Yahaya|Maryam Yahaya,]] [[Yakubu Mohammed|Yakubu Muhammed]], [[Rahama Sadau]] e nder filmuuji bayɗi no ''Takanas Ta [[Kano]]'' (2014). ), ''Daga Murna'' (2015), ''Wutar Kara'' <ref>{{cite web|title=You Can Watch 'Wutar Kara' Movie For Another One Week In Filmhouse Cinema {{!}} The Links News|url=https://thelinksnews.com/2019/10/11/you-can-watch-wutar-kara-movie-for-another-one-week-in-filmhouse-cinema/|website=Thelinksnews|accessdate=8 February 2020|archive-date=27 September 2021|archive-url=https://web.archive.org/web/20210927172306/https://thelinksnews.com/2019/10/11/you-can-watch-wutar-kara-movie-for-another-one-week-in-filmhouse-cinema/|url-status=usurped}}</ref> (2019), Hafeez (2019), ''Mujadala'' (2019), Mariya (2019), Ana Dara Ga Dare (2018) e Hauwa Kulu (2019), e peewnugol keewngol sosiyeteeji bayɗi no Sareena (2019), e Suɓngo moƴƴo (2020). Abubakar Bashir Maishadda ina heewi wiyeede ko « laamɗo kaalis ». O heɓii njeenaaje keewɗe ko wayi no njeenaaje wellitaare yimɓe wuro hiitande dubi 2018 e 2019, njeenaaje 2015 ɓurɗe moƴƴude e cate [[Ɗemɗe Senegaal|ɗemɗe]] ngenndiije (Hausa).<ref>{{cite web|title=The Full AMVCA 2015 Winners List|url=https://twmagazine.net/news/entertainment/the-full-amvca-2015-winners-list/|website=TW Magazine Website|accessdate=8 February 2020|date=7 March 2015}}{{Dead link|date=August 2024|bot=InternetArchiveBot|fix-attempted=yes}}</ref>
== Nguurndam e mbaydi puɗɗaandi ==
Abubakar Bashir Maishadda jibinaa ko ñalnde 2 lewru bowte hitaande 1988 to wuro Dandishe, laamu nokkuure Dala to diiwaan Kano. O mawni ko to Gadon Kaya, laamu Gwale to diiwaan [[Kano]]. Kanko woni ɓii Alhaji Bashir Abdulkarim Maishadda e Safiya Sani Na’ibi.
Maishadda naati duɗal leslesal hakkunde leyɗeele Shukura Kurna ngam duɗal mum leslesal, caggal ɗuum o yahi ''Gadon Kaya'' ɗo o jokki jaŋde makko leslesre to ACE ''Academy''. O timmini jaŋde makko leslesre e hakkundeere to duɗal jaaɓi haaɗtirde Sheek Bashir El-rayyah. O heɓi Dipolom ngenndiijo e ganndal informatik e goɗɗo e filmuuji to duɗal jaaɓi haaɗtirde ''Northwest''.
== Kugal ==
Maishadda naati e fedde filmuuji [[Kannywood]] e hitaande ndungu 2012 e ballal Abubakar A.S Mai Kwai. Caggal ɗuum o hawri e Ibraahiima Bala, ko kanko kadi woni gardo filmo e nder dingiral filmuuji ''Kannywood''. Ɓe ngollodii, ɓe peewni filmo ina wiyee Ba Girma (2014), ko ɗum woni filmo makko gadano.
Maishadda waɗii ko ina ɓura 50 filmo e ɗemngal [[Hausa language|Hausa]] e Engele. O gollodiima e Kabiru Jammaje ngam waɗde filmuuji e ɗemngal Engele ko wayi no Annoore e niɓɓere (2016), E njiylawu laamɗo (2018), e Ko ɗum woni laawol (2018).
2019 woni hitaande waylo-waylo wonande Maishadda caggal nde o yaltini Hauwa Kulu (Hare ngam haɓaade fenaande) (2019), ɗo o haali haala fenaande. Hauwa Kulu heɓi film ɓurɗo moƴƴude e hitaande ndee e njeenaaje 2019 ngam weltinde yimmɓe wuro.
E hitaande 2020, Maishadda gollodiima e [[Ali Nuhu]] e Kabiru Jammaje ngam waɗde filmo ɓurɗo heewde bidsee[laɓɓitinde ina haani] Suɓngo moƴƴo (2020), mo hoodereeji mawɗi ''Nollywood'' mbaɗi.
== Njeenaaje ==
Njeñtudi Filmu Categori Njeenaari Hitaande
2015 2015 Afrik ƴeewooɓe maagiyaŋkooɓe cuɓagol njeenaari ɓurndi moƴƴude e peewnugol Binkice Won
2016 Afrik Magic Yiyooɓe Njeenaaje Suɓngo Filmo ɓurɗo moƴƴude Sakaina suɓaama
2017 City People njeenaaje weltaare ɓurɗo moƴƴude e peewnugol toɗɗaaɗo
2018 City People njeenaari weltaare ɓurnde moƴƴude e peewnugol won
2019 Fedde Zuma Njeenaari ɓurndi moƴƴude e peewnugol Mariya Won
2019 wuro yimɓe weltaare njeenaari ɓurndi moƴƴude e peewnugol Hauwa Kulu Won
2019 wuro yimɓe weltaare njeenaari film ɓurɗo moƴƴude Hauwa kulu won
2020 Afrik Magic Yiyooɓe Njeenaaje Suɓngo Filmo ɓurɗo moƴƴude Maria suɓaama
== Filmografi peewnoowo ==
Tiitoonde Hitaande Darnde
Wiɗto 2014 peewnoowo
Pewnitoowo 2014 jom suudu
Fedde nde 2014 peewnugol
Ɗemngal ɓalewal 2014 peewnitoowo
Sakaina 2014 peewnoowo
Farin gani 2014 peewnoowo
Zee Zee 2014 peewnoowo
Hakkeeji gorko 2014 peewnoowo
Munubiya 2014 peewnoowo
Cirkel 2014 peewnoowo
Ko adii Safiya 2014 peewnoowo
Gobarar mata 2014 peewnitoowo
Takanas Ta Kano 2015 ko peewnoowo
Dan Gaske 2015 ko peewnoowo
Mafiya 2015 ko peewnoowo
Daga murna anga jaka 2015 producteur
Kishiya Da Kishiya 2015 ko peewnoowo
Gidan Anubi 2016 ko peewnoowo
Kowa Darling 2016 ko gardiiɗo peewnugol
Karfen nasara 2016 peewnoowo
Tsakar Gidan Jatau 2016 peewnoowo
Kwamandan mata 2016 ko peewnoowo
Kauyawa 2016 ko peewnoowo
Mijin Aro 2016 peewnoowo
Biki buduri 2016 producteur
Kanwar dubarudu 2016 producteur
Ruwa A Jallo 2016 peewnoowo
Burin Faatima 2016 peewnitoowo
Mubeena 2016 peewnoowo
Bashi hanji 2016 ko peewnoowo
Dije rama 2016 peewnoowo
Kalan Dangi 2016 ko peewnoowo
Mariya 2018 ko peewnoowo
Mujadala 2018 peewnoowo
Ko ɗum woni Way 2018 peewnoowo
E njiylawu Laamɗo 2018 peewnoowo
Ana dara ga dare 2018 producteur
Sarkakiya 2018 peewnoowo
Hafeez 2019 ko peewnoowo
Sareena 2019 ko peewnoowo
Halimatus Sadiya 2019 pewjoowo
Nadiya 2019 peewnoowo
Wutar kara 2019 peewnitoowo
Hauwa kulu 2019 pewjoowo
Bana bakwai 2019 pewnitoowo
Ciwon idanu na 2019 producteur
So Da So 2019 peewnoowo
Ana barin halak 2019 ko peewnoowo
Karki manta dani 2019 koolaaɗo kuuɓal
Ana dara ga dare 2019 producteur
Suɓngo moƴƴo 2020 peewnoowo
Bintu 2020 peewnoowo
Sarki goma zamani goma 2021 producteur exécutif
== Ƴeew kadi ==
IMDb
== Nguurndam neɗɗo ==
Ñalnde 18 lewru juko hitaande 2022, Maishadda resi debbo fijoowo ''Kannywood'' ganndiraaɗo Hassana Muhammadu.
== Tuugnorgal ==
[[Category:Stub]]
15hbnn7ijmxsv6x2mdwk5keizh69y4t
157925
157924
2026-03-28T06:18:45Z
Adamu mc
10501
Edit
157925
wikitext
text/x-wiki
{{Databox}}'''Abubakar Bashir Abdulkarim''' (Abubakar Bashir Abdulkarim) ina anndiraa '''Abubakar Bashir Maishadda''' (jibinaa ko yalnde didi 2 lewru bowte hitaande dubi alif 1988) ko nyeɗɗo Najeriyanaajo peewnoowo filmuuji, golloowo e nder dingiral filmuuji ''kannywood''.<ref>{{Cite web|last=Bassey|first=Rosemary|date=2022-07-02|title=Top grossing Nigerian movies of all times|url=https://dailytrust.com/top-grossing-nigerian-movies-of-all-times|access-date=2022-07-17|website=Daily Trust|language=en|archive-date=2022-07-17|archive-url=https://web.archive.org/web/20220717125124/https://dailytrust.com/top-grossing-nigerian-movies-of-all-times|url-status=live}}</ref> Ko kanko sosi ''Maishadda Global Resources LTD'', o waɗii filmuuji keewɗi e les njiimaandi makko ɗi o waɗi heen hoodereeji ''Kannywood'' ko wayi no [[Ali Nuhu]], [[Sadiq sani sadiq|Sadiq Sani Sadiq]], [[Maryam Yahaya|Maryam Yahaya,]] [[Yakubu Mohammed|Yakubu Muhammed]], [[Rahama Sadau]] e nder filmuuji bayɗi no ''Takanas Ta [[Kano]]'' (2014). ), ''Daga Murna'' (2015), ''Wutar Kara'' <ref>{{cite web|title=You Can Watch 'Wutar Kara' Movie For Another One Week In Filmhouse Cinema {{!}} The Links News|url=https://thelinksnews.com/2019/10/11/you-can-watch-wutar-kara-movie-for-another-one-week-in-filmhouse-cinema/|website=Thelinksnews|accessdate=8 February 2020|archive-date=27 September 2021|archive-url=https://web.archive.org/web/20210927172306/https://thelinksnews.com/2019/10/11/you-can-watch-wutar-kara-movie-for-another-one-week-in-filmhouse-cinema/|url-status=usurped}}</ref> (2019), Hafeez (2019), ''Mujadala'' (2019), Mariya (2019), Ana Dara Ga Dare (2018) e Hauwa Kulu (2019), e peewnugol keewngol sosiyeteeji bayɗi no Sareena (2019), e Suɓngo moƴƴo (2020). Abubakar Bashir Maishadda ina heewi wiyeede ko « laamɗo kaalis ». O heɓii njeenaaje keewɗe ko wayi no njeenaaje wellitaare yimɓe wuro hiitande dubi 2018 e 2019, njeenaaje 2015 ɓurɗe moƴƴude e cate [[Ɗemɗe Senegaal|ɗemɗe]] ngenndiije (Hausa).<ref>{{cite web|title=The Full AMVCA 2015 Winners List|url=https://twmagazine.net/news/entertainment/the-full-amvca-2015-winners-list/|website=TW Magazine Website|accessdate=8 February 2020|date=7 March 2015}}{{Dead link|date=August 2024|bot=InternetArchiveBot|fix-attempted=yes}}</ref>
== Nguurndam e mbaydi puɗɗaandi ==
Abubakar Bashir Maishadda jibinaa ko ñalnde 2 lewru bowte hitaande 1988 to wuro Dandishe, laamu nokkuure Dala to diiwaan Kano. O mawni ko to Gadon Kaya, laamu Gwale to diiwaan [[Kano]]. Kanko woni ɓii Alhaji Bashir Abdulkarim Maishadda e Safiya Sani Na’ibi.
Maishadda naati duɗal leslesal hakkunde leyɗeele Shukura Kurna ngam duɗal mum leslesal, caggal ɗuum o yahi ''Gadon Kaya'' ɗo o jokki jaŋde makko leslesre to ACE ''Academy''. O timmini jaŋde makko leslesre e hakkundeere to duɗal jaaɓi haaɗtirde Sheek Bashir El-rayyah. O heɓi Dipolom ngenndiijo e ganndal informatik e goɗɗo e filmuuji to duɗal jaaɓi haaɗtirde ''Northwest''.
== Kugal ==
Maishadda naati e fedde filmuuji [[Kannywood]] e hitaande ndungu 2012 e ballal Abubakar A.S Mai Kwai. Caggal ɗuum o hawri e Ibraahiima Bala, ko kanko kadi woni gardo filmo e nder dingiral filmuuji ''Kannywood''. Ɓe ngollodii, ɓe peewni filmo ina wiyee Ba Girma (2014), ko ɗum woni filmo makko gadano.
Maishadda waɗii ko ina ɓura 50 filmo e ɗemngal [[Hausa language|Hausa]] e Engele. O gollodiima e Kabiru Jammaje ngam waɗde filmuuji e ɗemngal Engele ko wayi no Annoore e niɓɓere (2016), E njiylawu laamɗo (2018), e Ko ɗum woni laawol (2018).
2019 woni hitaande waylo-waylo wonande Maishadda caggal nde o yaltini Hauwa Kulu (Hare ngam haɓaade fenaande) (2019), ɗo o haali haala fenaande. Hauwa Kulu heɓi film ɓurɗo moƴƴude e hitaande ndee e njeenaaje 2019 ngam weltinde yimmɓe wuro.
E hitaande 2020, Maishadda gollodiima e [[Ali Nuhu]] e Kabiru Jammaje ngam waɗde filmo ɓurɗo heewde bidsee[laɓɓitinde ina haani] Suɓngo moƴƴo (2020), mo hoodereeji mawɗi ''Nollywood'' mbaɗi.
== Njeenaaje ==
Njeñtudi Filmu Categori Njeenaari Hitaande
2015 2015 Afrik ƴeewooɓe maagiyaŋkooɓe cuɓagol njeenaari ɓurndi moƴƴude e peewnugol Binkice Won
2016 Afrik Magic Yiyooɓe Njeenaaje Suɓngo Filmo ɓurɗo moƴƴude Sakaina suɓaama
2017 City People njeenaaje weltaare ɓurɗo moƴƴude e peewnugol toɗɗaaɗo
2018 City People njeenaari weltaare ɓurnde moƴƴude e peewnugol won
2019 Fedde Zuma Njeenaari ɓurndi moƴƴude e peewnugol Mariya Won
2019 wuro yimɓe weltaare njeenaari ɓurndi moƴƴude e peewnugol Hauwa Kulu Won
2019 wuro yimɓe weltaare njeenaari film ɓurɗo moƴƴude Hauwa kulu won
2020 Afrik Magic Yiyooɓe Njeenaaje Suɓngo Filmo ɓurɗo moƴƴude Maria suɓaama
== Filmografi peewnoowo ==
Tiitoonde Hitaande Darnde
Wiɗto 2014 peewnoowo
Pewnitoowo 2014 jom suudu
Fedde nde 2014 peewnugol
Ɗemngal ɓalewal 2014 peewnitoowo
Sakaina 2014 peewnoowo
Farin gani 2014 peewnoowo
Zee Zee 2014 peewnoowo
Hakkeeji gorko 2014 peewnoowo
Munubiya 2014 peewnoowo
Cirkel 2014 peewnoowo
Ko adii Safiya 2014 peewnoowo
Gobarar mata 2014 peewnitoowo
Takanas Ta Kano 2015 ko peewnoowo
Dan Gaske 2015 ko peewnoowo
Mafiya 2015 ko peewnoowo
Daga murna anga jaka 2015 producteur
Kishiya Da Kishiya 2015 ko peewnoowo
Gidan Anubi 2016 ko peewnoowo
Kowa Darling 2016 ko gardiiɗo peewnugol
Karfen nasara 2016 peewnoowo
Tsakar Gidan Jatau 2016 peewnoowo
Kwamandan mata 2016 ko peewnoowo
Kauyawa 2016 ko peewnoowo
Mijin Aro 2016 peewnoowo
Biki buduri 2016 producteur
Kanwar dubarudu 2016 producteur
Ruwa A Jallo 2016 peewnoowo
Burin Faatima 2016 peewnitoowo
Mubeena 2016 peewnoowo
Bashi hanji 2016 ko peewnoowo
Dije rama 2016 peewnoowo
Kalan Dangi 2016 ko peewnoowo
Mariya 2018 ko peewnoowo
Mujadala 2018 peewnoowo
Ko ɗum woni Way 2018 peewnoowo
E njiylawu Laamɗo 2018 peewnoowo
Ana dara ga dare 2018 producteur
Sarkakiya 2018 peewnoowo
Hafeez 2019 ko peewnoowo
Sareena 2019 ko peewnoowo
Halimatus Sadiya 2019 pewjoowo
Nadiya 2019 peewnoowo
Wutar kara 2019 peewnitoowo
Hauwa kulu 2019 pewjoowo
Bana bakwai 2019 pewnitoowo
Ciwon idanu na 2019 producteur
So Da So 2019 peewnoowo
Ana barin halak 2019 ko peewnoowo
Karki manta dani 2019 koolaaɗo kuuɓal
Ana dara ga dare 2019 producteur
Suɓngo moƴƴo 2020 peewnoowo
Bintu 2020 peewnoowo
Sarki goma zamani goma 2021 producteur exécutif
== Ƴeew kadi ==
IMDb
== Nguurndam neɗɗo ==
Ñalnde 18 lewru juko hitaande 2022, Maishadda resi debbo fijoowo ''Kannywood'' ganndiraaɗo Hassana Muhammadu.
== Tuugnorgal ==
[[Category:Stub]]
bhqry20wcehyvh17qgitu6lflkqt1ze
Abdoul Naseer Garba
0
16277
157981
109149
2026-03-28T08:34:05Z
Adamu mc
10501
Added databox
157981
wikitext
text/x-wiki
{{Databox}}
'''Abdoul Nasser Adamou Garba''' (jibinaa ko ñalnde 23 lewru Duujal hitaande 1991) ko Niiseernaajo biyeteeɗo fuku koyngel, ko kañum woni difaajo e nder fedde Douanes. O wonnoo ko tergal e fedde nde ngam tawtoreede kawgel ngel 2020.<ref>{{NFT player|68979}}</ref>
== Tuugnorgal ==
{{Reflist}}
[[Category:Stub]]
tmvafk8e408kcg6q3qywzcrstob9wx8
157982
157981
2026-03-28T08:34:40Z
Adamu mc
10501
Edit
157982
wikitext
text/x-wiki
{{Databox}}
'''Abdoul Nasser Adamou Garba''' (jibinaa ko ñalnde 23 lewru Duujal hitaande 1991) ko Niiseernaajo biyeteeɗo fuku koyngel, ko kañum woni difaajo e nder fedde Douanes. O wonnoo ko tergal e fedde nde ngam tawtoreede kawgel ngel ndungu 2020.<ref>{{NFT player|68979}}</ref>
== Tuugnorgal ==
{{Reflist}}
[[Category:Stub]]
dz6m10qcqn3b899hm9alhyzdrqyjfs2
157983
157982
2026-03-28T08:35:16Z
Adamu mc
10501
Edit
157983
wikitext
text/x-wiki
{{Databox}}
'''Abdoul Nasser Adamou Garba''' (jibinaa ko ñalnde sapponde didi e tati 23 lewru Duujal hitaande 1991) ko Niiseernaajo biyeteeɗo fuku koyngel, ko kañum woni difaajo e nder fedde Douanes. O wonnoo ko tergal e fedde nde ngam tawtoreede kawgel ngel ndungu 2020.<ref>{{NFT player|68979}}</ref>
== Tuugnorgal ==
{{Reflist}}
[[Category:Stub]]
1bty3l5y99mrft30iw5vcqf4zs406i6
Alexander Crombie (surgeon)
0
20352
157842
80262
2026-03-27T14:39:37Z
Adamu mc
10501
Added link
157842
wikitext
text/x-wiki
[[File:AlexanderCrombieHumphreysPortrait.jpg|thumb|Alexander Crombie CB (2 desaambar 1845 – 29 suwee 1906) ko cafroowo Ecoppinaajo, naati e sarwiis safaara leydi Indiya, o wonti cafroowo jooɗiiɗo to duɗal jaaɓi haaɗtirde safaara Calcutta, to leydi Indiya, ɗo o wonti porfeseer materia medica.]]
{{Databox}}'''Alexander Crombie CB (2 desaambar 1845 – 29 suwee 1906)''' ko cafroowo Ecoppinaajo, naati e sarwiis safaara leydi Indiya, o wonti cafroowo jooɗiiɗo to duɗal jaaɓi haaɗtirde safaara Calcutta, to leydi [[Indiya]], ɗo o wonti porfeseer materia medica.
O golliima e cirridiiɗo siwil to Dacca hade makko wonde cirridiiɗo siwil jokkondirɗo to Simla, caggal ɗuum o naati e Diisnondiral Cafrirɗe to Biro Indiya, e oon sahaa kadi o golliima e Diɗɗal Cafrirɗe to Biro Konu. To Calcutta, o fuɗɗii huutoraade morfin hipodermik ngam weeɓtinde huutoraade anestetik kuloroform, ko ɗum woni daartol gadanol binndaangol ko fayti e safaara.
Nde o arti Angalteer o toɗɗaa jannginoowo e ñawuuji ɓuuɓɗi to duɗal jaaɓi haaɗtirde Middlesex e duɗal jaaɓi haaɗtirde Londres. E hitaande 1904 o limtaa e tergal e fedde safrooɓe teddunde to opitaal laamɗo Edward VII ngam ofiseeji.
Nguurndam e jaŋde puɗɗagol
Alexandre Crombie jibinaa ko ñalnde 2 lewru Duujal hitaande 1845 to Fifeshire, to leydi Ecoppi.<ref name="Crombie1906">{{cite journal|title=Alexander Crombie, M.D., C.B.|journal=[[British Medical Journal]]|date=20 October 1906|volume=2|issue=2390|pages=1069–1070|pmid=2382534|pmc=2382534|issn=0007-1447}}</ref> O naati duɗal jaaɓi haaɗtirde St. Andrews, caggal ɗuum o janngi safaara to duɗal jaaɓi haaɗtirde Edinburgh, ɗo o heɓi e hitaande 1867 seedantaagal M.B. e teddungal (kañum e Licentiate to duɗal jaaɓi haaɗtirde laamɗo to Edinburgh), o heɓi doktoraa e hitaande 1870.[2] E lewru marse 1871, nde naatgol makko e nder sarwiis safaara leydi Indiya (IMS) udditaa ko juuti, o dañi naatgol e nder sarwiis safaara konu (AMS)[2] tuggi 1 abriil, o ari e jappeere adannde e ƴeewndorɗe AMS.<ref name="WhosWho">{{cite encyclopedia|url=https://www.ukwhoswho.com/view/10.1093/ww/9780199540891.001.0001/ww-9780199540884-e-185086|year=2007|access-date=12 April 2021|language=en|doi=10.1093/ww/9780199540884.013.U185086|url-access=subscription|title=Crombie, Brigade-Surgeon Lt-Col Alexander, (1845–29 Sept. 1906), Fellow Calcutta Univ.|encyclopedia=[[Who's Who (UK)|Who's Who & Who Was Who]]|isbn=978-0-19-954089-1}}</ref> E lewru desaambar 1872, o woppi golle AMS e udditgol IMS, o arti kadi e jappeere adannde e jaŋdeeji potɗi waɗeede.<ref name="Crombie19062" /> In March 1871, with admission into the [[Indian Medical Service]] (IMS) temporarily closed, he gained entry to the [[Army Medical Services|Army Medical Service]] (AMS)<ref name="Crombie19062" /> effective 1 April, coming first place in the AMS examinations.<ref name="lancet" /> In December 1872, he resigned from the AMS at the reopening of the IMS, and once again came first place in the necessary examinations.<ref name="Crombie19062" />
Kugal
Crombie yotti leydi Indiya e lewru juko hitaande 1872, o toɗɗaa surgeon jooɗiiɗo to duɗal jaaɓi haaɗtirde Calcutta (CMC) hitaande rewtunde ndee.<ref name="Crombie19063" /> At the CMC he became professor of [[materia medica]] in 1874 and wrote for ''[[The Indian Medical Gazette]]''.<ref name="Crombie19063" /> In February 1875, he was appointed junior civil surgeon at [[Rangoon]], where he was also its port health officer, a position he held until April of 1877.<ref name="Crombie19063" /> To CMC o wonti porfeseer materia medica e hitaande 1874, o winndi e jaaynde safaara leydi Indiya. E lewru feebariyee 1875, o toɗɗaa surgeon civil junior to Rangoon, ɗo o woni kadi gardiiɗo cellal porto mum, oon sahaa o woni haa e lewru abriil 1877.<ref name="Crombie19064" /> In From April 1880 into 1881, he was joint civil surgeon at [[Simla]], where he reported an outbreak of "Hill diarrhoea".<ref name="Crombie19064" />Caggal ɗuum, o golliima to duɗal jaaɓi haaɗtirde Dacca, o waɗtaa e gardagol nokku ɗo ɓe ngoni e hakkillaaji e opitaal wonande yimɓe nokku oo. E hitaande Tuggi lewru abriil 1880 haa 1881, o woniino cirridiiɗo siwil gooto to Simla, ɗo o habri ñawu "Hill diarrhoea".<ref name="Gracey1991">{{cite book|last=Gracey|first=Michael|title=Diarrhea|url=https://books.google.com/books?id=F7EhCyocTGgC&pg=PA135|year=1991|publisher=CRC Press|isbn=978-0-8493-8819-4|page=135}}</ref> O artirta e golle makko ɓooyɗe to Dacca caggal ɗuum, o woni ɗoon haa hitaande 1888, ndeen o artiraa Calcutta.
Ko o surgeon-superintendent to opitaal mawɗo hooreejo leydi, to Calcutta, ko kanko adii huutoraade morfiin e sirinji ngam weeɓtinde njuɓɓudi anestetik kuloroform, ko ɗum woni ko adii binnditagol ko fayti e safaara.<ref name="BahetiLaheri2018">{{cite book|last1=Divekar|first1=Vasumathi M.|chapter-url=https://books.google.com/books?id=foJXDwAAQBAJ&pg=PA18|title=Understanding Anesthetic Equipment & Procedures: A Practical Approach|publisher=JP Medical Ltd|year=2018|isbn=978-93-5270-316-6|editor-last=Baheti|editor-first=Dwarkadas K.|edition=2nd|location=New Delhi|pages=18–19|language=English|chapter=2. Anaesthesia equipment in India - A historical perspective|editor-last2=Laheri|editor-first2=Vandana V.}}</ref><nowiki><ref name="Divekar2001"> O wonti sehil e duɗal jaaɓi haaɗtirde Calcutta, kadi o woni tergal e caggal ɗuum hooreejo fedde safaara Calcutta.[2] Konngol makko hooreejo leydi e hitaande 1894, to batu safaara leydi Indiya to Calcutta, o haali ko faati e renndinde ñawuuji[7] ɗi o jokkondiri e gure teeŋtuɗe e nder leydi Indiya ko wayi no ñawu Calcutta e ñawu Bombay. O siftinii kadi ñawu tifoyid, ñawu nguu ngu alaa malaria e ñawu nguu ina jokki e hoyre mum.</ref></nowiki> He became a fellow of [[Calcutta University]], and a member and later president of the [[Calcutta Medical Society]].<ref name="Crombie19065" /> O woppi golle e nder golle safaara leydi Indiya e hitaande 1898, o woni surgeon brigade e darnde makko fotde lietnaa kolonel.
E hitaande 1900, duuɓi ɗiɗi caggal nde o woppi golle, o naati e fedde safaara to biro leydi Indiya e nder duuɓi tati ɗi o wondi e maɓɓe kadi o golliima e fedde safaara to biro konu. Nde o arti Angalteer, o toɗɗaa jannginoowo ñawuuji ɓuuɓɗi to duɗal jaaɓi haaɗtirde Middlesex e nder duɗal jaaɓi haaɗtirde Londres.
Njeenaaje e teddungal
Crombie rokkaama tergal fedde St. John de Jerusalem[laɓɓingol ina haani] e nder nguurndam makko, kadi o waɗtaa kadi sehil Bath (division civil) e hitaande 1902. E hitaande 1904, o winnditaa e tergal e nder fedde safrooɓe teddunde to suudu safrirdu laamɗo Edward VII ngam ofiseeji.
Neɗɗo e ɓesngu
Crombie resii ɓiy William Bell, gardiiɗo opitaaluuji. Ɓe ndañi ɓiɗɗo gorko gooto e ɓiɓɓe rewɓe ɗiɗo.<ref name="Ramanna">{{cite book|last1=Ramanna|first1=Mridula|title=Western Medicine and Public Health in Colonial Bombay, 1845–1895|year=2002|publisher=Orient Blackswan|isbn=978-81-250-2302-9|pages=145–146|url=https://books.google.com/books?id=NsGG0s_HxH0C&dq=Alexander+Crombie+calcutta&pg=PA146|language=en}}</ref>
Wade
Crombie maayi ko ñalnde 29 suwee 1906 caggal rafi kanseer mo o heɓi e ɓalndu makko.
Binndanɗe cuɓaaɗe
Korombi, A. (2 noowammbar 1874). "Lectures dow ƴiiƴam-ɓernde". Jaaynde safaara leydi Indiya. 9 (11): 281-283. ISSN 0019-5863. PMC 5128246. PMID 28995080.
Korombi, A. (1 ut 1882). "Kuutoragol Morfiya e Kuloroform". Jaaynde safaara leydi Indiya. 17 (8): 223. Ɓoornugol 0019-5863. PMC 5152022. PMID 28998955.
Korombi, A. (lewru mee 1892). "Safaara ñawu nguu". Jaaynde safaara leydi Indiya. 27 (5): 129-132. ISSN 0019-5863. PMC 5136780. PMID 28999901.
Tuugnorgal
Lancet oo. Feccere 2. Vol. 2. J. Ko waɗi. 13 oktoobar 1906. p. 1035.
"Aleksandar Krombi, M.D., C.B." Jaaynde safaara Angalteer. 2 (2390): 1069-1070. 20 oktoobar 1906. ISSN 0007-1447. PMC 2382534. PMID 2382534.
“Crombie, Lietnaa-Kolonel Alexander, (1845-29 Seeɗto 1906), sehil jaaɓi-haaɗtirde Calcutta.” Mo woni Mo & Mo Wonno Mo. 2007. Doi:10.1093/ww/9780199540884.013.U185086. ISBN 978-0-19-954089-1. Keɓtinaama ñalnde 12 Abriil 2021.
Gracey, Mikael (1991). Caarol. Jaaynde CRC. p. 135. ISBN 978-0-8493-8819-4.
Divekar, Va
pamvdjsy9xe02q08l9z8qwfbra2esm6
1991 Yobe State gubernatorial election
0
22781
157974
133681
2026-03-28T08:29:21Z
Adamu mc
10501
Edit
157974
wikitext
text/x-wiki
{{Databox}}
'''1991 Yobe State gubernatorial election''' ñalnde sappo e nayi 14 lewru Duujal hitaande ɗumngu alif 1991. Kanndidaa SDP biyeteeɗo [[Bukar Abba Ibrahim|Bukar Ibraahiima]] heɓiino woote ɗee, o fooli NRC Sadiq Maina.<ref>{{Cite web|title=Elections in Nigeria|url=https://africanelections.tripod.com/ng_governorship.html|access-date=2021-05-15|website=africanelections.tripod.com}}</ref><ref>{{Cite web|title=How we politicked in the past, by veterans|url=https://dailytrust.com/how-we-politicked-in-the-past-by-veterans|access-date=2021-05-31|website=Daily Trust|date=March 9, 2019|language=en}}</ref><ref>{{Cite web|title=CONTRADICTING ITSELF An Undemocratic Transition Seeks To Bring Democracy Nearer|url=https://www.hrw.org/legacy/reports/pdfs/n/nigeria/nigeria924.pdf|url-status=live|archive-url=https://web.archive.org/web/20090210080216/http://www.hrw.org/legacy/reports/pdfs/n/nigeria/nigeria924.pdf|archive-date=February 10, 2009}}</ref><ref>{{Cite web|title=GOVERNORSHIP AND HOUSE OF ASSEMBLY ELECTIONS, DECEMBER 14, 1991|url=https://www.ifes.org/sites/default/files/ce01273.pdf|url-status=live|archive-url=https://web.archive.org/web/20171204145243/http://www.ifes.org/sites/default/files/ce01273.pdf|archive-date=December 4, 2017}}</ref>
Suɓngo gomnati waɗii e huutoreeɓe suɓaaɓe. Firooje ngam ɗiɗo ɓaŋge ngam suɓugo ɓe ɗon mari bandiraama'en waɗii nder lewru Oktoobar 19, 1991.<ref>{{Cite book|last1=Commission|first1=Nigeria National Electoral|url=https://books.google.com/books?id=-RUmAQAAMAAJ|title=Governorship and House of Assembly Elections, December 14, 1991|last2=Iredia|first2=Tonnie O.|date=1991|publisher=National Electoral Commission|language=en}}</ref><ref>{{Cite web|title=GOVERNORSHIP AND HOUSE OF ASSEMBLY ELECTIONS, DECEMBER 14, 1991|url=https://www.ifes.org/sites/default/files/ce01273.pdf|url-status=live|archive-url=https://web.archive.org/web/20171204145243/http://www.ifes.org/sites/default/files/ce01273.pdf|archive-date=December 4, 2017}}</ref>
Suɓngo waɗii e 14 lewru Desambar 1991. SDP moɓɓaako [[Bukar Abba Ibrahim|Bukar Ibrahim]] o heɓii je footi, o ɓacci NRC Sadiq Maina. [[Bukar Abba Ibrahim|Bukar Ibrahim]] waɗi jaɓɓaare 127,935 e Sadiq Maina waɗi jaɓɓɓaare 104,542.
== Firooji ==
{{Reflist}}
[[Category:Stub]]
[[Category:Naajeeriya]]
nukea6jxxejglxbeyx4nfs33vzrs1f1
157975
157974
2026-03-28T08:30:02Z
Adamu mc
10501
Edit
157975
wikitext
text/x-wiki
{{Databox}}
'''1991 Yobe State gubernatorial election''' ñalnde sappo e nayi 14 lewru Duujal hitaande ɗumngu alif 1991. Kanndidaa SDP biyeteeɗo [[Bukar Abba Ibrahim|Bukar Ibraahiima]] heɓiino woote ɗee, o fooli NRC Sadiq Maina.<ref>{{Cite web|title=Elections in Nigeria|url=https://africanelections.tripod.com/ng_governorship.html|access-date=2021-05-15|website=africanelections.tripod.com}}</ref><ref>{{Cite web|title=How we politicked in the past, by veterans|url=https://dailytrust.com/how-we-politicked-in-the-past-by-veterans|access-date=2021-05-31|website=Daily Trust|date=March 9, 2019|language=en}}</ref><ref>{{Cite web|title=CONTRADICTING ITSELF An Undemocratic Transition Seeks To Bring Democracy Nearer|url=https://www.hrw.org/legacy/reports/pdfs/n/nigeria/nigeria924.pdf|url-status=live|archive-url=https://web.archive.org/web/20090210080216/http://www.hrw.org/legacy/reports/pdfs/n/nigeria/nigeria924.pdf|archive-date=February 10, 2009}}</ref><ref>{{Cite web|title=GOVERNORSHIP AND HOUSE OF ASSEMBLY ELECTIONS, DECEMBER 14, 1991|url=https://www.ifes.org/sites/default/files/ce01273.pdf|url-status=live|archive-url=https://web.archive.org/web/20171204145243/http://www.ifes.org/sites/default/files/ce01273.pdf|archive-date=December 4, 2017}}</ref>
Suɓngo gomnati waɗii e huutoreeɓe suɓaaɓe. Firooje ngam ɗiɗo ɓaŋge ngam suɓugo ɓe ɗon mari bandiraama'en waɗii nder lewru Oktoobar yalnde sappo e joowey nayi 19, 1991.<ref>{{Cite book|last1=Commission|first1=Nigeria National Electoral|url=https://books.google.com/books?id=-RUmAQAAMAAJ|title=Governorship and House of Assembly Elections, December 14, 1991|last2=Iredia|first2=Tonnie O.|date=1991|publisher=National Electoral Commission|language=en}}</ref><ref>{{Cite web|title=GOVERNORSHIP AND HOUSE OF ASSEMBLY ELECTIONS, DECEMBER 14, 1991|url=https://www.ifes.org/sites/default/files/ce01273.pdf|url-status=live|archive-url=https://web.archive.org/web/20171204145243/http://www.ifes.org/sites/default/files/ce01273.pdf|archive-date=December 4, 2017}}</ref>
Suɓngo waɗii e 14 lewru Desambar 1991. SDP moɓɓaako [[Bukar Abba Ibrahim|Bukar Ibrahim]] o heɓii je footi, o ɓacci NRC Sadiq Maina. [[Bukar Abba Ibrahim|Bukar Ibrahim]] waɗi jaɓɓaare 127,935 e Sadiq Maina waɗi jaɓɓɓaare 104,542.
== Firooji ==
{{Reflist}}
[[Category:Stub]]
[[Category:Naajeeriya]]
fga7gmnh4lmgytnre008wnb0ail2z48
1983 Benue State ngam suɓugo gomnati
0
23073
157935
133664
2026-03-28T06:37:44Z
Adamu mc
10501
Edit
157935
wikitext
text/x-wiki
{{Databox}}
'''1983 Benue State gubernatorial election''' haa [[Lesdi Swanaaland|lesdi]] [[Naajeeriya]] nyande sappo e tati 13 lewru bowte hitaande 1983. Aper Aku, mo NPN heɓi, fooli kanndidaaji feere.<ref>{{Cite web|date=2021-05-20|title=Nigeria: Where Are Second Republic Governors?|url=https://allafrica.com/stories/200901140197.html|url-status=live|access-date=2009-01-13|website=This Day|archive-url=https://web.archive.org/web/20110604161632/https://allafrica.com/stories/200901140197.html|archive-date=June 4, 2011}}</ref><ref>{{Cite journal|last=Okpu|first=Ugbana|date=1985|title=Inter-Party Political Relations in Nigeria 1979-1983|url=https://www.jstor.org/stable/40174204|journal=Africa Spectrum|volume=20|issue=2|pages=191–209|jstor=40174204|issn=0002-0397}}</ref><ref>{{Cite web|title=Nigerian States|url=https://www.worldstatesmen.org/Nigeria_federal_states.htm|access-date=2021-05-20|website=www.worldstatesmen.org}}</ref><ref>{{Cite web|last=Emmanuel|first=Odang|title=Nigeria Second Republic Governors - Rainbownigeria|date=September 19, 2020|url=https://rainbownigeria.com/2020/09/19/nigeria-second-republic-governors/|access-date=2021-05-20|language=en-US}}</ref>
== Firooji ==
{{Reflist}}
[[Category:Stub]]
[[Category:Naajeeriya]]
i99bxcbhrwhn9feaq7j7x8m55kc1uma
157936
157935
2026-03-28T06:38:14Z
Adamu mc
10501
Edit
157936
wikitext
text/x-wiki
{{Databox}}
'''1983 Benue State gubernatorial election''' haa [[Lesdi Swanaaland|lesdi]] [[Naajeeriya]] nyande sappo e tati 13 lewru bowte hitaande dubi alif 1983. Aper Aku, mo NPN heɓi, fooli kanndidaaji feere.<ref>{{Cite web|date=2021-05-20|title=Nigeria: Where Are Second Republic Governors?|url=https://allafrica.com/stories/200901140197.html|url-status=live|access-date=2009-01-13|website=This Day|archive-url=https://web.archive.org/web/20110604161632/https://allafrica.com/stories/200901140197.html|archive-date=June 4, 2011}}</ref><ref>{{Cite journal|last=Okpu|first=Ugbana|date=1985|title=Inter-Party Political Relations in Nigeria 1979-1983|url=https://www.jstor.org/stable/40174204|journal=Africa Spectrum|volume=20|issue=2|pages=191–209|jstor=40174204|issn=0002-0397}}</ref><ref>{{Cite web|title=Nigerian States|url=https://www.worldstatesmen.org/Nigeria_federal_states.htm|access-date=2021-05-20|website=www.worldstatesmen.org}}</ref><ref>{{Cite web|last=Emmanuel|first=Odang|title=Nigeria Second Republic Governors - Rainbownigeria|date=September 19, 2020|url=https://rainbownigeria.com/2020/09/19/nigeria-second-republic-governors/|access-date=2021-05-20|language=en-US}}</ref>
== Firooji ==
{{Reflist}}
[[Category:Stub]]
[[Category:Naajeeriya]]
byzg5axs78m54nbk29tvb1uc68tye68
2003 Anambra State gubernatorial election
0
23116
157976
101293
2026-03-28T08:31:24Z
Adamu mc
10501
Edit
157976
wikitext
text/x-wiki
{{Databox}}
'''2003 Anambra State gubernatorial election''' waɗi ko ñalnde sappo e joowey nayi 19 abriil 2003.<ref>{{Cite book|url=https://www.google.com/search?q=2003+kaduna+governorship+election+results|title=Nigeria Presidential and Gubernatorial Elections 2003|publisher=EU Election Observation Mission|location=Abuja|format=PDF|date=April 22, 2003|access-date=May 25, 2021}}</ref><ref>{{Cite web|url=https://africanelections.tripod.com/id85.html|title=19 April 2003 Gubernatorial Elections in Nigeria|publisher=African Elections Database|access-date=May 25, 2021}}</ref><ref>{{Cite web|url=https://dawodu.com/aluko44.htm|title=A Preliminary Forensic Analysis of INEC's Website So Far|last=Aluko|first=Mobolaji E.|date=April 28, 2003|publisher=Dawodu.com|access-date=May 25, 2021}}</ref><ref>{{Cite web|url=https://www.europarl.europa.eu/cmsdata/212733/Nigeria-general-elections_12-&-19-April-03-May-20016_EU-EOM-report.pdf|title=Nigeria General Elections 12 & 19 April 2003 and 03 May 2003|publisher=European Union Election Observation Mission|access-date=May 22, 2021}}</ref><ref>{{Cite web|url=https://www.refworld.org/docid/412eef5b4.html|title=Nigeria's 2003 Elections: The Unacknowledged Violence|publisher=Ref World|access-date=May 22, 2021}}</ref> Chris Ngige mo PDP heɓi woote, o fooli Peter Obi mo APGA e kanndidaaji goɗɗi.<ref>{{Cite web|url=http://news.biafranigeriaworld.com/archive/2003/apr/22/072.html|url-status=live|title=PDP captures 27 states; ANPP-7; AD-1 l Obasanjo set for victory|date=April 22, 2003|publisher=Biafra Nigeria World.com|archive-url=https://web.archive.org/web/20130327221428/http://news.biafranigeriaworld.com/archive/2003/apr/22/072.html|access-date=May 20, 2021|archive-date=March 27, 2013}}</ref><ref>{{Cite web|url=http://www.mepbdp.org.ng/politics.php|title=Politics|publisher=Ministry of Economic Planning, Budget and Development Partners|access-date=May 21, 2021}}</ref><ref>{{Cite web|url=https://www.scoop.co.nz/stories/WL0307/S00248/cablegate-attempted-coup-in-anambra-state-harbinger-of.htm|title=Cablegate: Attempted Coup in Anambra State: Harbinger Of|publisher=Wikileaks|website=Scoop|date=July 25, 2003|access-date=May 21, 2021}}</ref><ref>{{Cite web|url=https://www.sunnewsonline.com/pdps-renewed-quest-for-anambra-govt-house/|title=PDP's renewed quest for Anambra Govt House|date=August 31, 2020|publisher=The Sun Online|location=[[Abuja]]|author=Orji, Ndubuisi|access-date=May 21, 2021}}</ref><ref>{{Cite web|title=Nigerian States|url=https://www.worldstatesmen.org/Nigeria_federal_states.htm|access-date=2021-05-20|website=World Statesmen}}</ref><ref>{{Cite journal|publisher=Wiley Online Library|journal=Africa Research Bulletin: Political, Social and Cultural Series|volume=40|issue=4|pages=15255–15290|title=Africa Research Bulletin: Political, Social and Cultural Series, April 1st-30th 2003 Published May 29th 2003|date=May 23, 2003|doi=10.1111/1467-825X.00177|url=https://doi.org/10.1111/1467-825X.00177|access-date=May 23, 2021}}</ref>
Chinwoke Mbadinuju heɓi nasaraaku nder wooteeji arandeeji PDP, amma noddaango man hokkaama [[Chris Ngige]],<ref>{{Cite news|url=https://www.thecable.ng/atiku-how-i-blocked-a-former-anambra-governor-from-returning-to-office/amp|title=Atiku: How I blocked a former Anambra governor from returning to office|author=Owolabi, Femi|publisher=TheCable|date=January 31, 2019|access-date=May 21, 2021}}</ref><ref>{{Cite web|url=https://dawodu.com/edike1.htm|title=How Anambra Governorship Poll Was Rigged|author=Edike, Tony|publisher=Dawodu.com|access-date=May 21, 2021}}</ref><ref>{{Cite news|url=https://thewillnigeria.com/news/anambra-governorship-aspirants-jostle-for-pdps-ticket/|title=Anambra Governorship: Aspirants Jostle for PDP's Ticket|author=Ike, Charles|date=May 2, 2021|publisher=The Will Nigeria|access-date=May 21, 2021}}</ref><ref>{{Cite news|url=https://www.vanguardngr.com/2009/11/how-obasanjo-used-bode-george-uba-against-me-by-mbadinuju/|title=How Obasanjo used Bode George, Uba against me, by Mbadinuju|date=November 30, 2009|author=Ndiribe, Okey|publisher=Vanguard|access-date=May 21, 2021}}</ref> ɗum waɗi mo o waylita haa AD. Okey Udeh, gonɗo e doggol Ngige.
== Sifaa woote ==
Gomnaajo lesdi Anambra suɓaama bee nanta kuuɗe ɗuuɗal yimɓe.
== Sappinolji ==
Ko ina tolnoo e kanndidaaji jeeɗiɗi mbinnditiima e Komisariyaa ngenndiijo jeytaare ngam tawtoreede woote ɗee.[24] Kanndidaajo PDP Chris Ngige heɓi woote ngam laamu arandeere, o fooli kanndidaajo APGA, Peter Obi e kanndidaaji feere.
Limngal wootooɓe winnditiiɓe e nder diiwaan hee fof ko 1 859 795 neɗɗo.[7] Kono tan, ko 47,22 % (ɗum woni 878 212) e wootooɓe winnditiiɓe ɓee tawtoraama golle ɗee.[6
== Firooji ==
{{Reflist}}
[[Category:Stub]]
fwaayxe9ocgui2wvxg4dkttbz98bo81
Cliff Blake
0
23726
157963
91291
2026-03-28T08:19:04Z
Adamu mc
10501
Edit
157963
wikitext
text/x-wiki
{{Databox}}'''Clifford Douglas (C. D.) Blake''' AO <ref name="It's an Honour - 26 January 2002 - BLAKE, Clifford Douglas">{{cite web|url=https://honours.pmc.gov.au/honours/awards/1132152|title=BLAKE, Clifford Douglas - Officer of the Order of Australia|date=26 January 2002|work=It's an Honour|publisher=[[Department of the Prime Minister and Cabinet (Australia)]]|accessdate=3 October 2015|archive-url=https://web.archive.org/web/20151007032640/http://www.itsanhonour.gov.au/honours/honour_roll/search.cfm?aus_award_id=1132152&search_type=advanced&showInd=true|archive-date=7 October 2015|url-status=live}}</ref> ko ganndo ndema e jaŋde to Ostarali, wonnooɗo cukko hooreejo gadano to duɗal jaaɓi haaɗtirde Charles Sturt, tuggi 1990 haa to Nder hiitande ndungu 2001 caggal ɗuum caggal nde o woppi golle makko e CSU e lewru sulyee 2001, o ƴetti golle cukko hooreejo duɗal jaaɓi haaɗtirde to duɗal jaaɓi haaɗtirde Duɗal jaaɓi haaɗtirde Adelaide gila lewru ut 2001.<ref name="University of Adelaide - 13 August 2001 - Adelaide University Appoints Vice-Chancellor">{{cite web|url=https://www.adelaide.edu.au/news/news257.html|title=Adelaide University Appoints Vice-Chancellor|date=13 August 2001|publisher=[[University of Adelaide]]|accessdate=3 October 2015}}</ref>
Blake jibini nder [[New South Wales]]">Muswellbrook, New South Wales nder 1937. O janngini e nder Sunifiske Sydney e nder ''Rothamsted Experimental Station'' nder Ingiltere, to o heɓii doktoor to University of London.
Caggal nde o timmini Rockefeller Traveling Fellowship nder United States, to o booyi ciimtol ekkitinol e kuudi biologic, Blake laati mo mo jannginoowo nder ilmu patology ha University of Sydney e Wilson Fellow e Senior Tutor ha St Andrew's College.
Nder hitaande 1971 o laatii hooreejo jaŋde Riverina College of Advanced Education, nde o ɓamta haa gooto e ardiiɓe jaŋde jaŋde haa ɗo nder lesdi Australia, o hokki jaŋde nder jaŋde, jaŋde e anndal. Caggal nde o hawti e Wagga Agricultural College, o heɓii laawol haɓɓugo darnde nder agriculture e o jeyaa College to nokkuuje kesum to woyla wuro. Nder hitaande 1981, o laarani haɓɓuki kolleeji e Goulburn College of Advanced Education ngam warugo Riverina-Murray Institute of Higher Education.
O wonnoo kadi ardiiɗo jaango jaangoɓe mawɓe nder New South Wales, ardiiɗo Jaangoɓe jaangoɓe jaangirde dow komise dow jaangoɓe dow jaangooji dow jaangooje dow jaangoore dow jaangoowo jaangoɓe ɓe ɓe ɓe ɓe njogii e hooreejo jaangoɓe janngooɓe jaangooji jaangoɓe NSW. E hitaande 1988 o waɗii wonde ardiiɗo Orde Australia nden ɓaawo ɗun o laatii Vice-Chancellor ardiiɗo to Charles Sturt University.
O jeyaaɗo to Fellows of the Australian Institute of Agricultural Science e o hokki Farrer Memorial Medal nder hitaande 1996 ngam kuuɗe maako to science agriculture.
[[Category: nyaddo]]
== Firooji ==
{{reflist}}
<references />
[[Category:Osterliya]]
[[Category:Pages with unreviewed translations]]
[[Category:Yimɓe wuurɓe]]
kzap1k0lk5vd698pdfe4drpr0q178hg
Abd-Rabbo al-Barassi
0
23729
157978
131362
2026-03-28T08:32:15Z
Adamu mc
10501
Edit
157978
wikitext
text/x-wiki
{{Databox}}
'''Abd-Rabbo al-Barassi''' (ɗemngal Arabe: عبد ربّه البرعصي) woni hooreejo laamu Barqa, feccere fuɗnaange leydi [[Libiya]]. E ɓamtude ajenda fedde, o toɗɗaa ñalnde tati 3 Noofemmba, 2013 e batu to Ajdabiya. Laamu hakkundeejo Libiya, gonɗo to Tiripoli, jaɓaani laamu makko walla ndimaagu Barqa. <ref>[https://web.archive.org/web/20160305141633/http://uk.reuters.com/article/uk-libya-security-idUKBRE9A20ER20131103 East Libya movement launches government, challenges Tripoli]. Retrieved 2013-11-04.</ref>
== Himobe ==
<references />
[[Category:Libyan]]
[[Category:Stub]]
ampe30mwmyftw6ojs6r0v0f2s7g6sym
157979
157978
2026-03-28T08:32:42Z
Adamu mc
10501
Edit
157979
wikitext
text/x-wiki
{{Databox}}
'''Abd-Rabbo al-Barassi''' (ɗemngal Arabe: عبد ربّه البرعصي) woni hooreejo laamu Barqa, feccere fuɗnaange leydi [[Libiya]]. E ɓamtude ajenda fedde, o toɗɗaa ñalnde tati 3 Noofemmba, hiitande ndungu 2013 e batu to Ajdabiya. Laamu hakkundeejo Libiya, gonɗo to Tiripoli, jaɓaani laamu makko walla ndimaagu Barqa. <ref>[https://web.archive.org/web/20160305141633/http://uk.reuters.com/article/uk-libya-security-idUKBRE9A20ER20131103 East Libya movement launches government, challenges Tripoli]. Retrieved 2013-11-04.</ref>
== Himobe ==
<references />
[[Category:Libyan]]
[[Category:Stub]]
dsue6tbwmdexrksw0qv7975hqvatxot
157980
157979
2026-03-28T08:33:12Z
Adamu mc
10501
Added link
157980
wikitext
text/x-wiki
{{Databox}}
'''Abd-Rabbo al-Barassi''' (ɗemngal Arabe: عبد ربّه البرعصي) woni hooreejo laamu Barqa, feccere fuɗnaange leydi [[Libiya]]. E ɓamtude ajenda fedde, o toɗɗaa ñalnde tati 3 Noofemmba, hiitande ndungu 2013 e batu to Ajdabiya. Laamu hakkundeejo [[Libiya]], gonɗo to Tiripoli, jaɓaani laamu makko walla ndimaagu Barqa. <ref>[https://web.archive.org/web/20160305141633/http://uk.reuters.com/article/uk-libya-security-idUKBRE9A20ER20131103 East Libya movement launches government, challenges Tripoli]. Retrieved 2013-11-04.</ref>
== Himobe ==
<references />
[[Category:Libyan]]
[[Category:Stub]]
hkonvav6l5jpb0m0dbsnu2vp9po8gk1
Elery Hamilton-Smith
0
24000
157968
89595
2026-03-28T08:23:10Z
Adamu mc
10501
Edit
157968
wikitext
text/x-wiki
{{Databox}}'''Elery Hamilton-Smith''' AM (Daygo nyalde sapponde didi e jeweey nayi 28 lewru desaambar hiitande ndungu alif 1929 – 27 suwee 2015) ko ganndo e jannginoowo hakkunde fannuuji to [[Ostarali]], caggal ɗuum o woni porfeseer gardiiɗo ganndal e nokkuuji to duɗal jaaɓi haaɗtirde Charles Sturt.<ref>{{cite news|url=http://www.smh.com.au/comment/obituaries/elery-hamiltonsmith-am-caves-just-part-of-conservationists-pursuits-20150830-gjb76i.html|title=Elery Hamilton-Smith, AM: Caves just part of conservationist's pursuits|date=August 30, 2015|publisher=[[The Sydney Morning Herald]]|accessdate=13 November 2015}}</ref><ref>{{cite web|url=http://www.scenicspectrums.com.au/blog/2015/7/21/blog-2-vale-professor-elery-hamilton-smith-am|title=Blog #2 - Vale Professor Elery Hamilton-Smith AM — SCENIC SPECTRUMS|website=www.scenicspectrums.com.au|url-status=dead|archive-url=https://web.archive.org/web/20160304095116/http://www.scenicspectrums.com.au/blog/2015/7/21/blog-2-vale-professor-elery-hamilton-smith-am|archive-date=2016-03-04}}</ref>
[[Category: nyaddo]]
== Ɓaawoore ==
Elery Hamilton-Smith jibini nder wuro biyeteeɗo ''Shady Grove'', ɓadi Hahndorf nden mawnini nder lesdi lesdi Australiya.
O walaa janngirde janngirde, o jaɓi Jaŋde Adelaide e diploma nder fannuuji ummaatoore e hitaande 1956.
Firo maako nder kuuɗe nder kuuɗe nder lesdi 50 hawti e anndal, e anndal e ekkitinol.
* Daga 1949 haa 1968 o huuwani nder ekkitinol e kuugal ummaatoore.
* Daga 1969 haa 1977 o laati marɗo siyasa ummatoore & jaangooji, e darnde teddungal bo zoologu to South Australia Museum. Kuugal maako hawti e jannginki ɗuuɗɗi dow kiita ummatoore e nokkuure feere nder Victoria, Australia.
* Nder duuɓi 1980 e 90 o laati mo moolinoowo e o waɗi moolinoojo, ɓaawo maajum o waɗi moolooɓe e jaangooji nder jaangooji ɓaawo, nder jaangoore Phillip Institute of Technology (jo jooni RMIT University), Melbourne.
* Prof, Daartol Fedde Fedde Ɓamtaare Dun Dun Dun Dun, Charles Sturt University
* O waɗi duuɓi 15 nder lesdi Australia ngam huuwugo ngam UNESCO World Heritage Bureau e United Nations Development Program. Fedde janngirde
* Fellowship e laamu Kanada.
* O waɗi duuɓi ɗuuɗɗi nder kuugal (jo bana bolondiral) nder kuugal IUCN feere feere.
== Kuɓol golle ==
Hamilton-Smith woodi ɓesngu ɗuuɗal. O huuwi dow:
* ɓamtaare politik social e kuuje ɗe hawti e haala ɓesngu.
* ɓamtaare kuuɗe jaayɗe e jaayɗe nder suudu
* Hakkiilo, ɓurna fuu tooruji e jaɓɓorgo boowoji nder ladde e nder kuuje lesdi
* Kuugal cembiɗe e karst
* jaŋde jaŋde e jaŋde hawtaade.
== Jaɓɓorgo Kewuuji ==
* Hooreejo Orde Australia (AM) nder nder nder Australia Day Honors List nder hitaande 2001
* hooreejo fedde fedde feddaare Association of Australian Social Workers
== Bibliography ==
* Elery Hamilton-Smith. 2013. Laamu natural e ummatoore hawti e jaŋde. Nder Stewart Lockie e Heather Aslin (eds.) hawtiɓe e ummatoore hawti e jaŋde. Charles Darwin University Press. Peeje 136-149.
* Elery Hamilton-Smith. 2010. ''Click Go the Cameras at Jenolan Caves 1860-1940'' Paper No. 6 Jenolan Caves History & Preservation Society.
* Brian Finlayson & Elery Hamilton-Smith (eds.) 2003. Ha dow duniyaaru: Tariha Natural of Australian Caves. University of New South Wales Press.
* Elery Hamilton-Smith (ed.) 1992. Kuugal duɗal parki ngam jaangoore ɓurɗe footi Footi e nder kuugal do'aare nde Daartol jaangooji ɓaawo, Phillip Institute of Technology ha haɓɓii e Charles Sturt University e Melbourne Water, 24-26 lewru Juun 1992.
* Elery Hamilton-Smith, David Mercer. 1991. Parkiji wuro e boowooɓe maɓɓe. Melbourne e Metropolitan Board of Works.
* David Mercer, Elery Hamilton-Smith. 1980. Lanndi ngam huutoreeje e ummaatoore nder Australia. Sorrett Publishing.
* Elery Hamilton-Smith, Colin John Balmer 1972. Broadmeadows - Duule Ɓamtaare. Dental Darnde Darnde Darnugo Darnugo Dental Darnugo, Dental Darndooji Darnugo Fedde Dental Darndaangal. 586pp.
== Firooji ==
{{reflist}}
<references />
[[Category:Osterliya]]
[[Category:Pages with unreviewed translations]]
t0t8cryt2xmv78ht0gbn37p9z3m2jfg
A. Welford Castleman Jr.
0
25163
157934
135910
2026-03-28T06:35:59Z
Adamu mc
10501
Edit
157934
wikitext
text/x-wiki
{{Databox}}
'''Albert Welford Castleman Jr.''' (7 lewrujanaayru hiitande dubi alif 1936 – 28 Faburayru 2017)<ref name="nas">{{Cite web|url=http://www.nasonline.org/member-directory/deceased-members/57048.html|title=A. Welford Castleman, Jr.|publisher=[[National Academy of Sciences]]|accessdate=August 22, 2016}}</ref> ko ganndo fisik e kemikal Ameriknaajo, wonnooɗo hooreejo ganndal tedduɗo to duɗal jaaɓi haaɗtirde ganndal Eberly, to duɗal jaaɓi haaɗtirde Pennsylvania.<ref>{{Cite web|url=http://science.psu.edu/about/honors/endowed|title=Holders of Endowed Chairs|publisher=science.psu.edu|accessdate=August 22, 2016|archive-url=https://web.archive.org/web/20160913182910/http://science.psu.edu/about/honors/endowed|archive-date=September 13, 2016|url-status=dead}}</ref> O suɓaama tergal e Akademi ngenndiijo ganndal, o woni kadi tergal e Akademi Ameriknaajo ganndal e gannde, kamɓe ɗiɗo fof e hitaande 1998.<ref name="nas" /> E hitaande ndungu 2010, Castleman rokkaa njeenaari Irving Langmuir.<ref>{{cite news|title=Castleman receives 2010 Irving Langmuir Award in Chemical Physics|url=https://news.psu.edu/story/172765/2009/11/02/academics/castleman-receives-2010-irving-langmuir-award-chemical-physics|accessdate=December 17, 2018|publisher=Pennsylvania State University|date=November 2, 2009}}</ref>
== Wurooji ==
Goomu Castleman nder University State Pennsylvania
== Hiimobe ==
{{Reflist}}
[[Category:Stub]]
{{Stub}}
4thf4vfnipf17itpfdx3f0nt0vfozq4
Darren Amoo
0
26728
157964
94383
2026-03-28T08:19:51Z
Adamu mc
10501
Added link
157964
wikitext
text/x-wiki
'''Darren Amoo''' (jibinaa ko ñalnde Didi 2 lewru juko hitaande ndungu alif 1988) ko gonnooɗo fuku koyɗe leyde [[Ganaa]].
== Kugal ==
Amoo jibinaa ko to Accra, leydi Gana, o fijiraa ko fuku koyɗe to duɗal jaaɓi haaɗtirde Liberty hakkunde 2008 e 2011. <ref>{{cite web|url=http://www.libertychampion.com/2012/01/amoo-aseweh-selected-by-major-league-soccer/|title=Amoo, Aseweh selected by Major League Soccer|publisher=The Liberty Champion|date=|accessdate=2012-08-28}}</ref>
Ñalnde 17 lewru bowte hitaande 2012, Amoo ƴettaa ko e Columbus Crew e nder doggol tataɓol MLS 2012 (48ɓo e doggol).[4] Kono, o siynaaka e fedde MLS.
Amoo siifondirii e fedde USL Pro ñalnde 29 marse 2012.
== Tuugnorgal ==
"Darren Amoo | MLSfuku".
"Darren Amoo".
"Darren Amoo | Fulɓe worɓe". Yiite ndimaagu. Heɓtinaa ko ñalnde 28 lewru nduu 2012.
"Amoo, Aseweh suɓaama e Ligue des Champions". Kaɓirgal Ndimaagu. Heɓtinaama ñalnde 28 lewru nduu 2012.
== Himmobe ==
[[Category: nyaddo]]
[[Category:Stub]]
742ok1yi7kn9sz1o4nsnrz62zfzptjd
157966
157964
2026-03-28T08:20:34Z
Adamu mc
10501
Added databox
157966
wikitext
text/x-wiki
{{Databox}}
'''Darren Amoo''' (jibinaa ko ñalnde Didi 2 lewru juko hitaande ndungu alif 1988) ko gonnooɗo fuku koyɗe leyde [[Ganaa]].
== Kugal ==
Amoo jibinaa ko to Accra, leydi Gana, o fijiraa ko fuku koyɗe to duɗal jaaɓi haaɗtirde Liberty hakkunde 2008 e 2011. <ref>{{cite web|url=http://www.libertychampion.com/2012/01/amoo-aseweh-selected-by-major-league-soccer/|title=Amoo, Aseweh selected by Major League Soccer|publisher=The Liberty Champion|date=|accessdate=2012-08-28}}</ref>
Ñalnde 17 lewru bowte hitaande 2012, Amoo ƴettaa ko e Columbus Crew e nder doggol tataɓol MLS 2012 (48ɓo e doggol).[4] Kono, o siynaaka e fedde MLS.
Amoo siifondirii e fedde USL Pro ñalnde 29 marse 2012.
== Tuugnorgal ==
"Darren Amoo | MLSfuku".
"Darren Amoo".
"Darren Amoo | Fulɓe worɓe". Yiite ndimaagu. Heɓtinaa ko ñalnde 28 lewru nduu 2012.
"Amoo, Aseweh suɓaama e Ligue des Champions". Kaɓirgal Ndimaagu. Heɓtinaama ñalnde 28 lewru nduu 2012.
== Himmobe ==
[[Category: nyaddo]]
[[Category:Stub]]
teysncudsq1h1oyvvtwx2rdszov7nei
Nyaddo
0
26738
157839
98719
2026-03-27T14:36:31Z
Adamu mc
10501
Edit
157839
wikitext
text/x-wiki
[[File:Sikh man, Agra 10.jpg|thumb]]
'''nyaddo''' ko nyado so en mbiyii "gorko" e [[ɗemngal]] [[fulfulde]] firti ko neɗɗo, so gorko walla debbo ko gorko, ɗum noon "gorko" firti ko gorko, "debbo" firti ko debbo.
== Himmobe ==
[[Category:Nyaddo| ]]
[[Category:Stub]]
hs30n408ttr90lhl3nifk8n7xjos7wa
157840
157839
2026-03-27T14:37:29Z
Adamu mc
10501
Edit
157840
wikitext
text/x-wiki
[[File:Sikh man, Agra 10.jpg|thumb]]
'''nyaddo''' ko nyado so en mbiyii "gorko" e [[ɗemngal]] [[fulfulde]] firti ko neɗɗo, so gorko walla [[Debbo golloowo|debbo]] ko gorko, ɗum noon "gorko" firti ko gorko, "debbo" firti ko debbo.
== Himmobe ==
[[Category:Nyaddo| ]]
[[Category:Stub]]
1b41639kqwh24ozubg4dy5c0bf94ugd
157841
157840
2026-03-27T14:38:06Z
Adamu mc
10501
Edit
157841
wikitext
text/x-wiki
[[File:Sikh man, Agra 10.jpg|thumb]]{{Databox}}
'''nyaddo''' ko nyado so en mbiyii "gorko" e [[ɗemngal]] [[fulfulde]] firti ko neɗɗo, so gorko walla [[Debbo golloowo|debbo]] ko gorko, ɗum noon "gorko" firti ko gorko, "debbo" firti ko debbo.
== Himmobe ==
[[Category:Nyaddo| ]]
[[Category:Stub]]
qu6ihf9laj7kpv087w3x8q3366ikyzd
Pascal Atuma
0
31342
157988
129347
2026-03-28T09:27:29Z
MOIBARDE
10068
157988
wikitext
text/x-wiki
{{Infobox biography
| name = Pascal Atuma
| image =
| caption =
| birth_name =
|nationality = Nigerian
| birth_date =
| birth_place = [[Abia State]], Nigeria
| alma_mater = [[University of Port Harcourt]]
| occupation = Actor, screenwriter, film producer
}}
== Nguurndam gadano ==
'''Pascal Atuma''' ko ngulɗo [[Naajeeriya|Naajiriya]], taɓɓita, waɗɗo filim, jeytuɗo e jeyngal filim, e ngam woni ɗaɓɓita. O woni CEO maaɓe TABIC Record Label. O waɗi kabɓe nder Ikwuano, Umuahia, Abia State. O jangi nder ''Government College'', [[Umuahia North|Umuahia]], e kadi nder ''University of Port Harcourt, Rivers State''. O jangi nder KD ''Conservatory-College of Film & Dramatic Arts'' e Dallas, Texas, US, tee o jogii ''Certificate of Entrepreneurship Specialization'' haa ''University. of Pennsylvania''.<ref>{{Cite web|date=2022-02-22|title=Bad Choice Of Leaders Keeping Nigeria From Reaching Full Potential – Pascal Atuma|url=https://independent.ng/bad-choice-of-leaders-keeping-nigeria-from-reaching-full-potential-pascal-atuma/|access-date=2022-07-17|website=Independent Newspaper Nigeria|language=en-GB}}</ref>
== Kugal ==
O waɗii filmuuji ko wayi no ''Sweet Revenge'', ''Ñaamde ɓuuɓri am'' ndi Lions Gate waɗi, ''Ƴiiƴam'', ''Poliseeji Afriknaaɓe LAPD'', ''Bannge goɗɗo yiɗde'', ''Infirmiye am Ameriknaajo'', e ''Sirlu ɓennuɗo.'' Ko kanko woni jaɓɓiiɗo ''Aduna gooto e Pascal Atuma'', ''Suudu sarɗiiji.'' O ardii jeewte sappo e tati gadane ɗe ''porfeseer Johnbull'' e ''Clash'' (2019).
O woodi nanondiral gollondiral e ministeer sukaaɓe e ƴellitaare fijooji e nder [[diiwaan Kastina]].<ref>{{Cite news|last=Njoku|first=Benjamin|date=October 26, 2024|title=Why I'm partnering with Kastina State Govt. To develop football academy.|url=https://www.vanguardngr.com/2024/10/why-im-partnering-kastina-state-govt-to-develop-football-academy-in-the-state/|work=Vanguard}}</ref>
== Nguurndam neɗɗo ==
Fijoowo [[Naajeeriya]] oo ina hoɗi to leydi [[Kanada|Kanadaa]].<ref>{{Cite news|last=Onodjae|first=Efe|date=September 14, 2024|title=Filmmaker, Pascal Atuma ro release movie on JAPA syndrome featuring Omoni Oboli, others|url=https://www.vanguardngr.com/2024/09/filmmaker-pascal-atuma-to-release-movie-on-japa-syndrome-featuring-omoni-oboli-others/|work=Vanguard}}</ref>
== Filmogaraafi ==
=== Fijowo ===
{| class="wikitable"
!Hittande
! Hoore
! Kugal
|-
| 2004
| ''Nguurndam to Nuwaasoot''
| Oskaar
|-
| 2004
| ''E nder Kiss makko''
| Laamɗo [[Afrik]]
|-
| 2004
| ''Nguurndam Aksidaa''
| Oon Boy
|-
| 2005
| ''Ko to Amerik tan''
| Manndelaa
|-
| 2006
| ''Infirmier am Ameriknaajo''
| Sehu
|-
| 2008
| ''Rewrude e gilaas'' (e Stefani Okereke)
| Awokaa biyeteeɗo Robert
|-
| 2009
| ''Hurricane e nder Jardiin Rose''
| Doktoor Yuusuf Sehu
|-
| 2010
| ''Infirmier am Ameriknaajo 2''
| Sehu
|-
| 2011
| ''Sirru ɓennuɗo''
| Desmond
|-
| 2011
| ''Okoto ko nelaaɗo''
| Okoto
|-
| 2012
| ''Mekanik-Mo woni Gorko''
| Kumaasi
|-
| 2013
| ''Hawa'' (Juutɗo)
| Yunus
|-
| 2014
| ''Laabi ƴiiƴam''
| Ikon
|-
| 2016
| ''LAPD Poliseeji [[Afrik]]''
| Ofisee Ganaa
|-
| 2018
| ''Nguurndam Busted''
| Windowo
|-
| 2018
| ''Revenge belɗo'' (Juutɗo)
| Mister Mandelaa
|-
| 2019
| ''Miin e Aan tan'' (caggal peewnugol)
| Fil
|-
| 2020
| ''Hare''
| Mawɗo Okereke
|}
=== Pewnitoowo ===
{| class="wikitable"
!Hittande
! Hoore
! Kugal
|-
| 2005
| ''Ko to Amerik tan''
| Pewnitoowo
|-
| 2006
| ''Infirmier am Ameriknaajo''
| Pewjanoowo / Pewnitoowo kuuɓtodinɗo
|-
| 2009
| ''Hurricane nder jarne Rose'' (Wideyoo)
| rowspan="3" | Pewnitoowo
|-
| 2010
| ''Infirmier am Ameriknaajo 2''
|-
| 2011
| ''Okoto ko nelaaɗo''
|-
| 2012
| ''Mekanik-Mo woni Gorko''
| Pewjanoowo / Pewnitoowo kuuɓtodinɗo
|-
| 2014
| ''Laabi ƴiiƴam''
| Pewnitoowo
|-
| 2016
| ''LAPD Polis en [[Afrik]]''
| Pewjanoowo / Pewnitoowo kuuɓtodinɗo
|-
| 2018
| ''Revenge belɗo'' (Juutɗo)
| rowspan="2" | Pewnitoowo
|-
| 2020
| ''Hare''
|}
=== Winndiyanke / Senaare ===
{| class="wikitable"
!Hittande
! Hoore
|-
| 2005
| ''Ko to [[Amerik]] tan''
|-
| 2006
| ''Infirmier am Ameriknaajo''
|-
| 2009
| ''Hurricane nder jarne Rose'' (Wideyoo)
|-
| 2010
| ''Infirmier am Ameriknaajo 2'' (Senario & Daartol)
|-
| 2011
| ''Okoto ko nelaaɗo''
|-
| 2012
| ''Mekanik-Mo woni Gorko''
|-
| 2014
| ''Laabi ƴiiƴam''
|-
| 2016
| ''LAPD Poliseeji Afrik''
|-
| 2018
| ''Revenge belɗo'' (Juutɗo)
|-
| 2020
| ''Hare''
|}
=== Arduɗo ===
{| class="wikitable"
!Hittande
! Hoore
|-
| 2006
| ''Infirmier am Ameriknaajo''
|-
| 2010
| ''Infirmier am Ameriknaajo 2''
|-
| 2011
| ''Okoto ko nelaaɗo''
|-
| 2012
| ''Mekanik-Mo woni Gorko''
|-
| 2014
| ''Laabi ƴiiƴam''
|-
| 2016
| ''LAPD Poliseeji Afrik''
|-
| 2017
| ''Yahi To Amerik''
|-
| 2018
| ''Revenge belɗo'' (Juutɗo)
|-
| 2020
| ''Hare''
|}
=== Departemaa Casting ===
{| class="wikitable"
!Hittande
! Hoore
! Kugal
|-
| 2011
| ''Okoto ko nelaaɗo''
| Casting
|}
=== Be hoore ===
{| class="wikitable"
!Hittande
! Hoore
! Kugal
|-
| 2018
| ''Mister Tachyon'' (Dokumentaaji teleeji)
| Doktoor Takiyon
|}
== Njeenaaje ==
Atuma heɓi njeenaari ɓurndi moƴƴude e fijooji gorko e nder hitaande 2012 e 2015 e nder njeenaari filmuuji Akademi Icons Golden (GIAMA). O rokkaama njeenaari 2013 ngam ƴellitde filmuuji e nder nguurndam makko e nder njeenaari filmuuji Nollywood (LANFA) to Los-Angeles e hitaande 2015, film makko ''[[L.A.P.D. African Cops|LAPD African Cops]]'' heɓi njeenaari filmuuji ɓurɗi moƴƴude e GIAMA.
== Ƴeew kadi ==
* Doggol peewnitooɓe filmuuji leydi Najeriya
== Tuugnorgal ==
[[Category:Yimɓe wuurɓe]]
ai45jlfzonpt0blg7gfw7zj49uqf56n
Okey Bakassi
0
31630
158043
130671
2026-03-28T11:31:25Z
MOIBARDE
10068
158043
wikitext
text/x-wiki
{{Databox}}
'''Okechukwu Anthony Onyegbule''' (innde mum), ganndiraaɗo Okey Bakassi (innde mum) (jibinaa ko ñalnde 23 oktoobar 1969) to diiwaan Imo, ko neɗɗo [[Naajeeriya|Najeriya]], koolaaɗo kuuɓal, koolaaɗo kuuɓal. E hitaande 2014, o heɓi njeenaari "Ɓurɗo moƴƴude e fijooji ([[Igbo]])" e nder hitaande 2014, e njeenaari ɓurndi moƴƴude e Nollywood ngam darnde makko e filmo Onye Ozi.<ref>Egole, Anozie; Arenyeka, Laju (3 February 2013). "I'll always be a politician – Okey Bakassi". Vanguard Newspaper. Retrieved 29 March 2016</ref><ref>Adegun, Aanu (5 December 2013). "Comedian Okey Bakassi, from grass to stardom". Newswatch Times. Retrieved 29 March 2016</ref><ref>Oleniju, Segun (17 October 2014). "BON Awards 2014 Complete List Of Winners". 36NG. Retrieved 29 March 2016</ref>
== Nguurndam e jaŋde puɗɗagol ==
Okey jibinaa ko ñalnde 23 [[Lewru|lewru]] Oktoobar hitaande 1969, ko ɓiɗɗo mawɗo e nder sukaaɓe njoyo, e nder wuro Mbaise. O fuɗɗii jaŋde makko ko e duɗal seppo Alvan Ikoku, o heɓi seedantaagal makko gadanal yaltude duɗal. Caggal mum o naati duɗal hakkundeewal Mbaise, to [[Diiwaan Imo|diiwaan Imo]], hade makko yahde to duɗal jaaɓi haaɗtirde laamu fedde ndee, to Port Harcourt, to diiwaan Rivers, ɗo o heɓi seedantaagal makko to duɗal jaaɓi haaɗtirde [[Afrik]] hirnaange.<ref>"Okey Bakassi biography, net worth, age, family, contact & picture". www.manpower.com.ng. Retrieved 2024-10-28.</ref>
Caggal duɗal hakkundeewal, o heɓi naatde e duɗal jaaɓi haaɗtirde Rivers State, to Port Harcourt, ngam janngude Innjiniyaaruuji ndema. Porogaraam man waɗi duuɓi jowi, nden o timmini jangirde maako nder hitaande 1992.Nde o timmini jangirde maako, o neldaama haa Lagos ngam taskaramji kuugal sukaaɓe lesdi (NYSC) nden o huwi haa Banki Ɓamtaare ''Industry'' [[Naajeeriya]].
== Nguurndam neɗɗo ==
Okey ina joginoo debbo mum Ezinne, ko ina wona duuɓi 17, ɓe ndañi ɓiɓɓe tato. Ɓesngu makko ina jooɗii to Kanadaa ɗo debbo makko timmini jaŋde mum, ina golloo hannde.<ref>Reporters, Our (2021-11-05). "My marriage...with Okey Bakassi". Punch Newspapers. Retrieved 2024-10-28.</ref>
== Kugal ==
Yaakaare makko e showbiz fuɗɗii ko e duɗal jaaɓi haaɗtirde laamu leydi ndii to Port Harcourt, ɗo o heewi ƴattaade jeewte, o acca banndiraaɓe makko e duɗal ngal fof ina mbeltoo. Kono, ko nde o naati duɗal jaaɓi haaɗtirde, nafoore makko ƴetti goonga. O naati e fedde wiyeteende ''Theatre Colleagues'', omo tawtoree pijirlooji dingiral e sketchuuji ''stand-up comedy''. Ko ɗeen ngoni balɗe makko gadane, ɗe njiɗnoo-mi tan ko yiɗde hollirde peeje e wellitaare, wonaa dañde ngalu. O woni [[Lagos]] caggal nde o waɗi golle makko e nder fedde sukaaɓe leydi ndii (NYSC), o fotti e Zeb Ejiro, gardiiɗo e pewjanoowo, o rokki mo darnde makko adannde e teleeji e hitaande 1993 e nder filmo 'Fortune'. O fiyi Nick, garde Johnsons, fotde balɗe 11 hade makko waylude e nder dingiral wideyooji galle.
O waɗii, o yalti e filmuuji keewɗi, ina jeyaa heen ‘Kuulal cakkitiingal’ (1996) e ‘All for Winnie’ (1998). Golle makko keɓii semmbe e hitaande 2014 e 'Onye Ozi', mo Obi Emelonye ardii, o heɓi njeenaari makko adanndi, "Acteur ɓurɗo moƴƴude e darnde ardiinde (Igbo)" e nder hitaande 2014 e njeenaari ɓurndi moƴƴude e [[Nollywood]]. O waɗii filmuuji ceertuɗi kadi omo jogii darnde rewrude e teleeji komedi ‘My Flat mate’ ɗi gollodiiɗo makko Basketmouth feewni e ardii.
Hono no golle makko e komedi e nder balɗe makko jaŋde waɗii feere makko e nder aduna stand-up comedy ko weeɓi. O waɗi yeewtere makko adannde e nder hitaande 1995, nde o gollodii e Opa Williams e Reginald Ebere e nder 'Nite of a Thousand Laughs', yeewtere nde o waɗi e nokkuuji ceertuɗi e nder leydi Najeriya, o fuɗɗii golle makko.<ref>Okey Bakassi biography, net worth, age, family, contact & picture". www.manpower.com.ng. Retrieved 2024-10-31</ref>
Okey ina yuɓɓina jeewte ɗiɗi : ‘Ɗum ina moƴƴi e Okey’ e Lagos Talks 91.3FM, jeewte ñalnde kala ina mbaɗa Accapella e Senator Jaaynde, e ‘Kabaruuji goɗɗi’ e Channels TV.
== Golle politik ==
E hitaande 2012, o woppi gite yimɓe ngam o waɗta hakkille makko e golle laamu, o woni jaagorgal mawngal to bannge wellitaare to guwerneer Ikedi Ohakim mo diiwaan Imo.<ref>ANOZIE EGOLE & LAJU ARENYEKA (February 3, 2013). "I'll always be a politician – Okey bakassi". Vanguardngr</ref>
== Tuugnorgal ==
hlwqyp3v1x5nchsq4qifthicq7r1d3z
158045
158043
2026-03-28T11:33:37Z
MOIBARDE
10068
158045
wikitext
text/x-wiki
{{Databox}}
'''Okechukwu Anthony Onyegbule''' (innde mum), ganndiraaɗo Okey Bakassi (innde mum) (jibinaa ko ñalnde 23 oktoobar 1969) to diiwaan Imo, ko neɗɗo [[Naajeeriya|Najeriya]], koolaaɗo kuuɓal, koolaaɗo kuuɓal. E hitaande 2014, o heɓi njeenaari "Ɓurɗo moƴƴude e fijooji ([[Igbo]])" e nder hitaande 2014, e njeenaari ɓurndi moƴƴude e [[Nollywood]] ngam darnde makko e filmo Onye Ozi.<ref>Egole, Anozie; Arenyeka, Laju (3 February 2013). "I'll always be a politician – Okey Bakassi". Vanguard Newspaper. Retrieved 29 March 2016</ref><ref>Adegun, Aanu (5 December 2013). "Comedian Okey Bakassi, from grass to stardom". Newswatch Times. Retrieved 29 March 2016</ref><ref>Oleniju, Segun (17 October 2014). "BON Awards 2014 Complete List Of Winners". 36NG. Retrieved 29 March 2016</ref>
== Nguurndam e jaŋde puɗɗagol ==
Okey jibinaa ko ñalnde 23 [[Lewru|lewru]] Oktoobar hitaande 1969, ko ɓiɗɗo mawɗo e nder sukaaɓe njoyo, e nder wuro Mbaise. O fuɗɗii jaŋde makko ko e duɗal seppo Alvan Ikoku, o heɓi seedantaagal makko gadanal yaltude duɗal. Caggal mum o naati duɗal hakkundeewal Mbaise, to [[Diiwaan Imo|diiwaan Imo]], hade makko yahde to duɗal jaaɓi haaɗtirde laamu fedde ndee, to Port Harcourt, to diiwaan Rivers, ɗo o heɓi seedantaagal makko to duɗal jaaɓi haaɗtirde [[Afrik]] hirnaange.<ref>"Okey Bakassi biography, net worth, age, family, contact & picture". www.manpower.com.ng. Retrieved 2024-10-28.</ref>
Caggal duɗal hakkundeewal, o heɓi naatde e duɗal jaaɓi haaɗtirde Rivers State, to Port Harcourt, ngam janngude Innjiniyaaruuji ndema. Porogaraam man waɗi duuɓi jowi, nden o timmini jangirde maako nder hitaande 1992.Nde o timmini jangirde maako, o neldaama haa Lagos ngam taskaramji kuugal sukaaɓe lesdi (NYSC) nden o huwi haa Banki Ɓamtaare ''Industry'' [[Naajeeriya]].
== Nguurndam neɗɗo ==
Okey ina joginoo debbo mum Ezinne, ko ina wona duuɓi 17, ɓe ndañi ɓiɓɓe tato. Ɓesngu makko ina jooɗii to Kanadaa ɗo debbo makko timmini jaŋde mum, ina golloo hannde.<ref>Reporters, Our (2021-11-05). "My marriage...with Okey Bakassi". Punch Newspapers. Retrieved 2024-10-28.</ref>
== Kugal ==
Yaakaare makko e showbiz fuɗɗii ko e duɗal jaaɓi haaɗtirde laamu leydi ndii to Port Harcourt, ɗo o heewi ƴattaade jeewte, o acca banndiraaɓe makko e duɗal ngal fof ina mbeltoo. Kono, ko nde o naati duɗal jaaɓi haaɗtirde, nafoore makko ƴetti goonga. O naati e fedde wiyeteende ''Theatre Colleagues'', omo tawtoree pijirlooji dingiral e sketchuuji ''stand-up comedy''. Ko ɗeen ngoni balɗe makko gadane, ɗe njiɗnoo-mi tan ko yiɗde hollirde peeje e wellitaare, wonaa dañde ngalu. O woni [[Lagos]] caggal nde o waɗi golle makko e nder fedde sukaaɓe leydi ndii (NYSC), o fotti e Zeb Ejiro, gardiiɗo e pewjanoowo, o rokki mo darnde makko adannde e teleeji e hitaande 1993 e nder filmo '''Fortune''<nowiki/>'. O fiyi Nick, garde Johnsons, fotde balɗe 11 hade makko waylude e nder dingiral wideyooji galle.
O waɗii, o yalti e filmuuji keewɗi, ina jeyaa heen ‘Kuulal cakkitiingal’ (1996) e ‘''All for Winnie''’ (1998). Golle makko keɓii semmbe e hitaande 2014 e 'Onye Ozi', mo Obi Emelonye ardii, o heɓi njeenaari makko adanndi, "Acteur ɓurɗo moƴƴude e darnde ardiinde (Igbo)" e nder hitaande 2014 e njeenaari ɓurndi moƴƴude e [[Nollywood]]. O waɗii filmuuji ceertuɗi kadi omo jogii darnde rewrude e teleeji komedi ‘My Flat mate’ ɗi gollodiiɗo makko Basketmouth feewni e ardii.
Hono no golle makko e komedi e nder balɗe makko jaŋde waɗii feere makko e nder aduna stand-up comedy ko weeɓi. O waɗi yeewtere makko adannde e nder hitaande 1995, nde o gollodii e Opa Williams e Reginald Ebere e nder 'Nite of a Thousand Laughs', yeewtere nde o waɗi e nokkuuji ceertuɗi e nder leydi [[Naajeeriya|Najeriya]], o fuɗɗii golle makko.<ref>Okey Bakassi biography, net worth, age, family, contact & picture". www.manpower.com.ng. Retrieved 2024-10-31</ref>
Okey ina yuɓɓina jeewte ɗiɗi : ‘Ɗum ina moƴƴi e Okey’ e [[Lagos]] Talks 91.3FM, jeewte ñalnde kala ina mbaɗa Accapella e ''Senator'' Jaaynde, e ‘Kabaruuji goɗɗi’ e Channels TV.
== Golle politik ==
E hitaande 2012, o woppi gite yimɓe ngam o waɗta hakkille makko e golle laamu, o woni jaagorgal mawngal to bannge wellitaare to guwerneer Ikedi Ohakim mo diiwaan Imo.<ref>ANOZIE EGOLE & LAJU ARENYEKA (February 3, 2013). "I'll always be a politician – Okey bakassi". Vanguardngr</ref>
== Tuugnorgal ==
h0asjexgphfwqifhrl6vndhiun7b4d3
Tobi Bakre
0
31654
158048
130840
2026-03-28T11:41:14Z
MOIBARDE
10068
158048
wikitext
text/x-wiki
{{Databox}}
'''Tobi Bakre''' (jibinaa ko 1 lewru juko hitaande 1994) ko fijoowo, model, jaɓɓoowo, kompare, e fotoowo.<ref>BBNaija star Tobi Bakre opens up on when he plans to get married". Legit.ng. 6 December 2019</ref> (Woto jiiɓru e fiyoowo filmo Angalteer biyeteeɗo Tobi Bakare). Tobi ummii e lollude caggal nde o timmini golle mum e nder yeewtere teleeji ''Big Brother'' Naija (duuɓi 3) e hitaande 2018.<ref>Tobi Bakre: Big Brother To The World!". Guardian Nigeria. Retrieved 9 January 2020</ref><ref>"Pulse List 2019: 10 hottest Nigerian male celebrities of the year". Pulse Nigeria. Retrieved 9 January 2020</ref><ref>Abulude, Samuel (20 May 2023). "AMVCA 2023: Tobi Bakre Wins First Award As Broda Shaggi, Ighodaro Shine". Retrieved 8 June 2023</ref>
== Nguurndam e jaŋde puɗɗagol ==
Tobi ummii ko e [[diiwaan Ogun]], leydi [[Naajeeriya|Najeriya]], o jibinaa ko e galle sukaaɓe nayo. Ko kanko woni ɓiɗɗo ɗiɗaɓo mawɗo Olufemi Bakre, Otunba Bobaselu mo Laamu Awa-Ijebu, Ago-Iwoye, [[Diiwaan Ogun]], kanko kadi woni hooreejo / hooreejo banke Parallex.<ref>Oluomo Femi Bakre, wife, Funke bag Chieftaincy titles at Awa-Ijebu - GREAT ACHIEVER MAGAZINE". www.greatachievermagazine.com.ng. Retrieved 19 July 2024</ref>
Mawniiko gorko ko Femi Bakre, hooreejo Kraks TV, omo jogii miñiraaɓe ɗiɗo rewɓe. O heɓi dipolom makko Baccalauréat to duɗal jaaɓi haaɗtirde [[Lagos]] ɗo o heɓi seedantaagal makko to duɗal jaaɓi haaɗtirde (''Second Class Honors Upper Division'') e nder Banke e Kaalis, o rewi e laawol baaba makko jahroowo e duɗal jaaɓi haaɗtirde gootal, o janngi e oon fannu.<ref>"Parallex Bank MD wins Banker of the Year 2023". Champion Newspapers LTD. 21 February 2024. Retrieved 19 July 2024</ref>
== Kugal ==
Tobi meeɗiino wonde banke investissement nde tawnoo o golliima e biro Konte Jeneral Fedde nde e nder bankeeji ɗii duuɓi nay. E hitaande 2018, o tawtoraama eɓɓoore teleeji biyeteeɗo ''Big Brother Naija'' (duuɓi 3) .
== Nguurndam neɗɗo ==
Tobi Bakre resndi Anu Oladosu, ɓe njaɓɓi ɓiɗɗo maɓɓe ɗiɗaɓo ñalnde 19 [[lewru]] Seeɗto hitaande 2023. Tobi e Anu ina njogii ɓiɓɓe 2, gorko e debbo.<ref>Adigun, Abisola (19 September 2023). "BBNaija: Tobi Bakare welcomes second child". Tribune Online. Retrieved 22 January 2024.</ref>
== Filmogaraafi ==
=== Vidiyo ===
{| class = "wikitable sortable"
|-
! Year
! Title
! Role
! Notes
|-
| 2018
| ''[[Mokalik]]''
| Goke
|with [[Simi (singer)|Simi]] directed by [[Kunle Afolayan]]
|-
| rowspan="2" | 2019
| ''Fix Us''
| Jojo
|with [[Yvonne Nelson]], [[Yvonne Okoro]]
|-
| ''[[Sugar Rush (2019 film)|Sugar Rush]]''
| Andy
|with [[Adesua Etomi]], [[Bimbo Ademoye]], and [[Bisola Aiyeola]]
|-
| rowspan="2" |2020
|''[[Rattlesnake: The Ahanna Story|RattleSnake: The Ahanna Story]]''
|Ike
|with [[Stan Nze]], [[Osas Ighodaro]], [[Bucci Franklin]]
|-
|''[[Sanitation Day]]''
|Dead Guy
|with [[Blossom Chukwujekwu]], Elozonam, [[Nse Ikpe-Etim]]
|-
| rowspan="2" |2021
|''The Blood Covenant''
|Eddy
|with [[Uzor Arukwe]], directed by Fiyin Gambo
|-
|''Unintentional''
|Ladi
|with [[Kate Henshaw|Kate Henshaw-Nutta]]<nowiki/>l, [[Efa Iwara]], [[Omowumi Dada|Omowunmi Dada]]
|-
|2022
|''[[Brotherhood (2022 film)|Brotherhood]]''
|Akin Adetula
|with [[OC Ukeje]] and [[Falz]], a [[Jade Osiberu]] movie.
|-
| rowspan="3" |2023
|''[[Gangs of Lagos]]''
|Obalola
|with [[Adesua Etomi]], [[Bimbo Ademoye]], [[Chike (singer)|Chike]], a [[Jadesola Osiberu|Jade Osiberu]] movie
|-
|''The Bloom Boys''
|Inspector Daniel
|with Bolanle Ninalowo, Timini Egbuson
|-
|''Sabinus the Bestman''
|Paul
|with Sophia Chisom, Stephanie Aleye Chiori
|-
|2024
|''[[Farmer's Bride|Farmer’s Bride]]''
|Femi
|with [[Femi Branch]], [[Gbubemi Ejeye]]
|-
| rowspan="2" |2025
|''[[Suky]]''
|Adigun
|with [[Bimbo Ademoye]], [[Ibrahim Yekini]]
|-
|''[[Red Circle (2025 film)|Red Circle]]''
|
|
|}
== Tuugnorgal ==
la3vpd52y6qmulaazdp4z5alemua86b
Claire Schapira
0
36511
157909
156600
2026-03-28T03:44:09Z
InternetArchiveBot
6960
Rescuing 1 sources and tagging 0 as dead.) #IABot (v2.0.9.5
157909
wikitext
text/x-wiki
{{Databox}}'''Claire Schapira''' (jibinaa ko 19 lewru bowte hitaande 1946 to Pari)<ref>{{cite book|title=The Musical Woman: An International Perspective|last=Overhauser|first=Catherine|editor1-first=Judith Lang|editor1-last=Zaimont|editor1-link=Judith Lang Zaimont|editor2-last=Gottlieb|editor2-first=Jane|year=1984|publisher=Greenwood Press|isbn=9780313235870}}{{page needed|date=August 2022}}</ref> ko Faraysenaajo, jimoowo, jimoowo, jimoowo.<ref name="Cdmc">[https://web.archive.org/web/20241102152252/http://www.cdmc.asso.fr/en/ressources/compositeurs/biographies/schapira-claire-1946 "Schapira, Claire (1946)"], [[Centre de documentation de la musique contemporaine]] (Cdmc)</ref>
O janngi piyanɗe, harpsichord, tiyaataar jimɗi e jimɗi, o heɓi bak makko to duɗal jaaɓi haaɗtirde Paris.<ref>{{BrahmsOnline|2876|Claire Schapira}}</ref> O woniino hoɗnooɗo to Villa Medici to Rome, o waɗii stage to Ircam. O heɓi dokkal ummoraade e ministeer pinal Farayse e hitaande 1985 ngam winndude opera La Partition de sable. Golle makko mbaɗaama e nder winndere ndee.<ref name="Cdmc2">[https://web.archive.org/web/20241102152252/http://www.cdmc.asso.fr/en/ressources/compositeurs/biographies/schapira-claire-1946 "Schapira, Claire (1946)"], [[Centre de documentation de la musique contemporaine]] (Cdmc)</ref><ref>{{BrahmsOnline|2876|Claire Schapira}}</ref><ref>{{cite book|title=The Musical Woman: An International Perspective|last=Overhauser|first=Catherine|editor1-first=Judith Lang|editor1-last=Zaimont|editor1-link=Judith Lang Zaimont|editor2-last=Gottlieb|editor2-first=Jane|year=1984|publisher=Greenwood Press|isbn=9780313235870}}{{page needed|date=August 2022}}</ref>
== Golle ==
Golle cuɓaaɗe ina heen :
* La Feccere de sable, opera
* Trameeji
* Ko laaɓaani
* Tenebreeji
* Feccere insolite
* Le Ciel ko duuɓi am e nder weltaare
* Akemiin
* Siftorde
* Requiem pour la paix (ko Rajo Farayse yamiri ɗum)
* La Chaine (1981)
* Yimre cousu (1985)
* Rumeur (1986)
* On njaaraama (Orkestra Simfoni Ngenndiijo RAI)
* E nder njaaweeki
* Interjections II (Festival de Pari)[laɓɓingol ina haani].
* Contes (Musica[laɓɓitingol ina haani] e ñalngu Salzburg)
* Jimol ngol ɗiɗo
* Antigon
* Sans craindre le vertige et le vent'
* Jimɗi mêlés
* Sisife
* Kasandre
* Stabat Mater (e ballal Fedde Beaumarchais)
* Ɓoornugol Kasandre, opera
== Tuugnorgal ==
5rojyc0zhnpseanrj7mdyek9lmvpgpy
Oregon Parks and Recreation Department
0
37120
158038
154965
2026-03-28T11:19:13Z
InternetArchiveBot
6960
Rescuing 1 sources and tagging 0 as dead.) #IABot (v2.0.9.5
158038
wikitext
text/x-wiki
{{Databox}}'''Departemaa Parkeeji e Fijooji Oregon (OPRD),anndiraaɗo e dow laabi (e sariya dowla)''' ko Departemaa Parkeeji e Fijooji Dowla, ko njuɓɓudi laamu dowla Oregon Amerik gollortooɗo system mum parkeeji dowri. Yanti heen, ina jogii porogaraamuuji ngam reende e rokkude yimɓe mbaawka heɓde geɗe tago e daartol nder diiwaan hee, ina jeyaa heen Ofis toppitiiɗo taariindi leydi ndii, Komisariyaa toppitiiɗo ko fayti e taariindi Oregon, Komisariyaa Oregon ngam ƴeewde yanaande daartol, laabi njulaagu, nokku njulaagu Ocean Shores, laabi ndiyam ɓuuɓɗi e maayo Willamette Greenway. Ko ɓuri heewde e kaalis departemaa oo ko Oregon Lottery, njoɓdi kuutortooɗo parkeeji dowri. e njoɓdi laylaytol otooji fijooji. Departemaa oo ina joginoo kadi njuɓɓudi nokkuuji fooftere e saraaji laabi mawɗi e laabi mawɗi nder diiwaan oo. E hitaande 2006 departemaa oo halfinaa golle ngam yuɓɓinde Fedde Dowlaaji Dentuɗi Oregon.<ref>1921 is the date given by [https://web.archive.org/web/20201018122521/http://records.sos.state.or.us/ORSOSWebDrawer/RecordView/7589747 the state Bluebook], though [http://records.sos.state.or.us/ORSOSWebDrawer/RecordView/7589736 ODOT's history] says the foundation was laid by legislation passed in 1925.</ref>
Departemaa oo sosaa ko e hitaande 1927, ko calɗi Departemaa Laabi Oregon (ko adii Departemaa Jaɓɓugol Oregon hannde oo). Asamblee Legislative Oregon e hitaande 1989 rokki laamu nguu e departemaa keso sosaaɗo e innde mum hannde ndee, gila 1 lewru Yarkomaa 1990.<ref>[https://www.oregonlegislature.gov/bills_laws/ors/ors390.html Oregon Revised Statutes, Chapter 390 — State and Local Parks; Recreation Programs; Scenic Waterways; Recreation Trails], accessed April 2008: "'''390.111 Creation of department; jurisdiction and authority.''' (1) The State Parks and Recreation Department is created. The department consists of the State Parks and Recreation Commission, the State Parks and Recreation Director and all other officers and employees of the department."</ref><ref name="Heine">Heine, Steven Robert. ''The Oregon State Fair Images of America''. Arcadia Publishing. 2007-08-20. pp. 7–8.</ref>
E hitaande 2019, parkeeji diiwaan Oregon ngaddi 55 miliyoŋ njillu, ko 1,3% ɓeydii e hitaande 2019. Wonande hitaande ngalu 2010, Oregon woni ko e dowlaaji Amerik gadani e nder tolno huutoraade mbaawkaaji parkeeji dowlaaji, ko ɗum hollirta wonde parkooji dowlaaji Oregon ɓuri huutoreede. Haa e hitaande 2012, 7,5 e nder teemedere e ngalu loteriiji to Oregon, ko parkeeji dowri e nokkuuji, ɗum addani keɓgol parkeeji kesi e ustude ŋakkeende toppitagol e parkeeji goodɗi ɗii. Ko wonaa ɗuum koo, Oregon woni ko e 30ɓo e nder ngenndi ndii e nder 1 000 neɗɗo. E oon sahaa kadi, nde wonii ɗiɗaɓere e nder leydi ndii e limoore njilluuji parkeeji e nder ektaar gooto, ko ɗum hollirta wonde nokkuuji parkeeji ɗi dowri ndii ina huutoree no feewi.<ref name="jea">{{cite journal|url=https://repository.lib.ncsu.edu/bitstream/handle/1840.2/2705/Siderelis_jem.pdf?sequence=1|title=A nationwide production analysis of state park attendance in the United States|journal=Journal of Environmental Management|first1=Christos|last1=Siderelisa|first2=Roger L.|last2=Moorea|first3=Yu-Fai|last3=Leunga|first4=Jordan W.|last4=Smith|volume=99|pages=18–26|year=2012|doi=10.1016/j.jenvman.2012.01.005|pmid=22306082|bibcode=2012JEnvM..99...18S|access-date=2020-05-30}}</ref>.<ref>{{cite web|title=10 Year Plan for Oregon Project: Healthy Environment Policy Vision|url=http://www.oregon.gov/COO/TEN/docs/Environment.pdf|date=April 2012|publisher=State of Oregon|archive-url=https://web.archive.org/web/20160304193335/http://www.oregon.gov/COO/TEN/docs/Environment.pdf|archive-date=2016-03-04|page=10}}</ref>
== Ƴeew kadi ==
Doggol parkeeji dowri Oregon
== Teskorɗe ==
im4z37z0834f2sn0cztfiwy181gyof7
Duɗal jaŋde to Pekin
0
37764
157917
156867
2026-03-28T05:47:44Z
InternetArchiveBot
6960
Rescuing 2 sources and tagging 0 as dead.) #IABot (v2.0.9.5
157917
wikitext
text/x-wiki
{{Databox}}
'''Beijing Institute of Education''' (Cina: 北京教育学院), tawii ko hitaande 1953, ko jaŋde jaŋde nde anndini ha nder janngirde mawɓe nder lesdi lesdi [[Ciina|China]], nder lesdi China. [https://web.archive.org/web/20180828075620/http://www.chinatefl.com/beijing/study/bjie.html] Arkifinaa 2018-08-28 to
== Jokkondire yaajɗe ==
* [https://web.archive.org/web/20081105183802/http://www.bjie.ac.cn/ Lowre laawɗunde]
Porogaraamuuji duɗal Beiyan e duɗal jaŋde Pekin : [http://www.sinolingua.org/ http://www.ɗemngal sinno.org/] * [https://web.archive.org/web/20250917180916/http://www.sinolingua.org/ Lowre laawɗunde]
sfvt5gtcux00rez2krx9ee9qmgj8gls
Duɗal jaŋde Guangdong
0
37780
157916
156902
2026-03-28T05:44:39Z
InternetArchiveBot
6960
Rescuing 1 sources and tagging 0 as dead.) #IABot (v2.0.9.5
157916
wikitext
text/x-wiki
{{Databox}}
'''Duɗal jaŋde Guangdong''' (simplified Chinese) ko duɗal jaaɓi-haaɗtirde toowngal e nder diiwaan [[Guangzhou]], e nder diiwaan [[Guangdong]], to leydi Siin.<ref> Introduction to the Guangdong Institute of Education Archived 2009-02-26 at the Wayback Machine (in Chinese)</ref>
== Tariya ==
Duɗal jaaɓi haaɗtirde ngal sosaa ko e hitaande 1955.
== Tuugnorgal ==
== Jokkondire yaajɗe ==
* [https://web.archive.org/web/20200202022259/http://www.gdei.edu.cn/ Lowre laawɗunde duɗal jaaɓi haaɗtirde Guangdong]
03lpiyk7pa54r9z956kkm7igkacqfmu
Duɗal jaaɓi haaɗtirde Hangzhou
0
37784
157911
156909
2026-03-28T05:37:39Z
InternetArchiveBot
6960
Rescuing 1 sources and tagging 0 as dead.) #IABot (v2.0.9.5
157911
wikitext
text/x-wiki
{{Databox}}
'''Duɗal jaaɓi haaɗtirde Hangzhou''' ( simplified Chinese ), walla '''Duɗal jaaɓi-haaɗtirde jannginooɓe Hangzhou''', ko duɗal jaaɓi-haaɗtirde laamu to Hangzhou, laamorgo diiwaan Zhejiang to [[Ciina|Siin]] .
Nde HNU hawri e duɗal jaaɓi haaɗtirde jaŋde Hangzhou e duɗal jaaɓi haaɗtirde safaara Hangzhou, HNU ina waɗi duɗe jeenay (9) ɗe njaajeendi mum en tolnii e 513 590 m <sup>2.</sup><ref> ":: 杭州师范大学 ::". Archived from the original on 2011-09-25. Retrieved 2011-09-27.</ref>
HNU ina jogii fotde 12 000 almuudo timmuɗo, heen 9 000 ko janngooɓe leslese. E nder ko ina tolnoo e 1 000 jannginoowo, ko ina tolnoo e 100 ina njogii doktoraa walla ina njogii Ph.D. kanndidaaji, e 283 ina njogii dipolomaaji master. Ina waɗi fotde 490 porfeseer (wiɗtooɓe) e porfeseeruuji jokkondirɗi (wiɗtooɓe jokkondirɓe).
== Tariya ==
E hitaande 1905, guwerneer diiwaan Zhejiang sosi duɗal janngingol ngam heblude jannginooɓe duɗe toowɗe e duɗe leslese e nder diiwaan hee. E hitaande 1908, duɗal ngal innitiraa ko Duɗal hakkundeewal laawɗungal Zhejiang (浙江官立两级师范学堂) ngal woni ko e adres Zhejiang Gongyuan (浙江贡院). Shen Junru toɗɗaa ko gardiiɗo e hitaande 1909.
E hitaande 1912, e gardagol Departemaa Jaŋde leydi Siin, duɗal ngal wonti gooto e duɗe jeegom jaŋde toownde ganndaaɗe ngam jannginde e oon sahaa. Nde yaltinii binndanɗe mayre, ko wayi no ''Baiyang'' (白阳) e ''Zhejiang Trendy'' (浙江新潮). Nde sosi feddeeji, ko wayi no fedde Music Rock (乐石社), Fedde Yimre Lakeside (湖畔诗社), e Fedde Mingyuan (明远学社). Ko jannginoowo biyeteeɗo Jing Hengyi (经亨颐) woni hooreejo duɗal ngal ; jaagorgal mawngal ko wayi no Li Shutong e Lu Xun ina njanngina toon ; Feng Zikai, Qian Xuesen, e Pan Tianshou njanngii e duɗal ngal.
== Kabaaru kuuɓtodinɗo ==
Ko ɗum duɗal jaaɓi-haaɗtirde mawngal, Duɗal jaaɓi-haaɗtirde Hangzhou ina jogii nokkuuji joy — Duɗal Xiasha (下沙校区), Duɗal Wenyilu (文一校区), Duɗal Yuhuangshan (玉皇山校区), Duɗal Xiangwan (双校区). (湘湖校区) — ina waɗi ko ina tolnoo e 1,400 . Nde o heɓi leydi fotde 558 mu (37,2). ha), duɗal jaaɓi haaɗtirde ngal ina mahi goɗɗo ina wiyee Duɗal Cangqian (仓前校区).
E nder duɗe 18 ɗe ndokkata 49 jaŋde leslesre e 39 jaŋde leslesre, duɗal jaaɓi haaɗtirde ngal ina waɗi jaŋdeeji tati jogiiɗi sifaaji to bannge dowri ; 11 mawzi e fannuuji jeegom mawzi to bannge diiwaan ; kursus gooto mo kalite mum laaɓtuɗe to bannge dowla ; e 18 kursus kalite fine to bannge diiwaan.
Duɗal ngal ina jaɓɓoo 18 597 almuudo leslesre e 1 341 almuudo caggal duɗal jaaɓi haaɗtirde, ina gollina ko ina tolnoo e 2 100 gollotooɓe e jannginooɓe. E nder 1 388 jannginooɓe timmuɓe, heen 700 ko porfeseeruuji walla porfeseeruuji jokkondirɗi. Yanti heen, jannginooɓe nayo tedduɓe gollodiiɓe ina ngolloo ngam waɗde darnde tiiɗnde e golle jaŋde.
== Tuugnorgal ==
== Jokkondire yaajɗe ==
* [http://www.hznu.edu.cn/ Lowre laawɗunde e duɗal jaaɓi haaɗtirde Hangzhou] ( Sinuwaa ) .
* [https://www.sinosplice.com/life/archives/2003/06/04/studying-chinese-in-hangzhou Ƴeewndo binndol e porogaraam HTC Sinuwaa]
* [https://web.archive.org/web/20220315190638/https://nibc.education/ Koolaaɗo kuuɓal njulaagu hakkunde leyɗeele Nanyang Singapuur] Archived
riy14kr547tvlc3bevwj5ehp3cbivmj
Glass City Classic
0
37816
157943
156985
2026-03-28T06:55:24Z
InternetArchiveBot
6960
Rescuing 1 sources and tagging 0 as dead.) #IABot (v2.0.9.5
157943
wikitext
text/x-wiki
{{Databox}}'''Glass City Classic''' ko kawgel golf e nder LPGA Tour, ngel waɗnoo ko e hitaande 1966 tan. Sandra Haynie heɓi njeenaari ndii e kawgel ngel, ngel Gloria Ehret waɗi.<ref>[https://web.archive.org/web/20110629124254/http://www.lpga.com/content/Chronology60-69.pdf LPGA Tournament Chronology 1960-1969] {{webarchive|url=https://web.archive.org/web/20110629124254/http://www.lpga.com/content/Chronology60-69.pdf|date=June 29, 2011}}</ref><ref>[https://news.google.com/newspapers?id=Pe9RAAAAIBAJ&sjid=T3QDAAAAIBAJ&pg=1953,5596216&dq=glass+city+sandra+haynie&hl=en Haynie Takes Glass Classic]</ref>
== Ƴeew kadi ==
Jamie Farr Toledo Classic: ko kewu LPGA mo ɓe mbaɗata e suudu golf Highland Meadows gila 1989.
== Tuugnorgal ==
4p0du9sj7yhr94mqkfy06ow9f7xfhaf
Airag Lake
0
37871
157907
157138
2026-03-28T01:44:40Z
InternetArchiveBot
6960
Rescuing 1 sources and tagging 0 as dead.) #IABot (v2.0.9.5
157907
wikitext
text/x-wiki
Gila e Wikipedia, ansiklopiiji ɗi ngalaa njoɓdi
'''Ladde Airag'''
Natal satelit maayo
Natal satelit ƴettaa ko e Landsat 7.
Lake Airag woni ko e leydi MongoliLake AiragLake Airag
Nokku Uvs aimag, leydi Mongoli
Koolaaɗo kuuɓal 48°53′ Fuɗnaange 93°25′ Fuɗnaange
Lake type ndiyam laaɓɗam
Ko adii fof ko maayo Zavkhan, maayo Khüngüin
Ko adii fof ko maayo Khyargas yaltata
Leyɗeele Basin Mongoli, Riisi
Maks. njuuteendi mum ko 18 km (11 miil)
Maks. njaajeendi mum ko 13 km (8,1 mi)
Wertallo leydi ndii ko 143,3 km2 (55,3 km2)
Hakindo luggiɗgol ngol ko 5,7 m (19 ft)
Maks. luggiɗde 10 m (33 meeteer)
Ɗaɗi ndiyam ɗii ko 819,6 m3 (28 940 ft kuu)
Toowgol leydi ndii ko 1 030 m (3 380 ft)
Ramsar ko nokku ɓuuɓɗo
Innde laawɗunde ko Ayrag Nuur
Toɗɗaa ko ñalnde 13 abriil 1999
Nokkuure tuugnorgal. 977.<ref>[https://archive.today/20120905022154/http://www.medeelel.mn/index.php?page=land&sm=73&s=1372 Medeelel.mn] {{Webarchive|url=https://archive.today/20120905022154/http://www.medeelel.mn/index.php?page=land&sm=73&s=1372|date=2012-09-05}}; Айраг нуур</ref>
Lake Airag woni ko e leydi MongoliLake AiragLake Airag
Laana Airag (Mongoli)
Lake Airag[a] ko maayo Zavkhan, e nder diiwaan Uvs, to leydi Mongoli e nder ŋoral maayo mawngo. Ko e nder njuɓɓudi maayooji jokkondirɗi : Khar-Us, Khar, Dörgön, e Khyargas.
Leydi ndii ina wonnoo e nder weendu wooturu e maayo Khyargas e jamaanu ɓooyɗo.
Lugge maayo ngoo ina heewi feeñde e ɓuuɓol maayo naatngo ngoo. Leydi ndii ina ilna e nder maayo Khyargas e dow weendu 5 km njuuteendi, 200–300 m njaajeendi, ndu ɓuuɓataa e ndunngu.
E nder ndunngu, maayo ngoo ina ɓuuɓta fotde les. Hay e ndunngu, nguleeki ina heddii no feewi, 1 - 2,5 °C. So en ƴeewtindiima e maayooji goɗɗi ɗii, ndiyam ɗam laaɓaani no feewi.<ref>{{Cite web|title=Ayrag Nuur|website=[[Ramsar Convention|Ramsar]] Sites Information Service|url=https://rsis.ramsar.org/ris/977|accessdate=25 April 2018}}</ref>
== Teskorɗe ==
Mongol: Айраг нуур, romaan: Airag nuur, mbiyatee ko [ɛ́ːrə̆q nʊːr].
Ɗemngal Mongol ɓooyngal: ᠨᠠᠭᠤᠷ [ˈaɪrək ˈnʊːr].
== Tuugnorgal ==
n1ltp9ajqf1dzontoly3y4szwrakur7
Kira (Bhutan)
0
37874
157987
157145
2026-03-28T08:44:26Z
InternetArchiveBot
6960
Rescuing 1 sources and tagging 0 as dead.) #IABot (v2.0.9.5
157987
wikitext
text/x-wiki
{{Databox}}'''Kira (Dzongkha: ད ⴹ''' , , , , , romaan : dkyi-ra, dkyis-ras ) ko mbaydi ngenndi ndi rewɓe Butaan ɓoornotonoo. Ko ɓoornungal njuuteendi koyɗe, ngal waɗi ko mbaydi njuuteendi njuuteendi. Ina taarii, ina taarii ɓanndu nduu, ina pinniree e koyɗe ɗiɗi ɗee kala, ina heewi wonde e ɓuuɓri kaalis (innde mum ko koma), ina haɓɓaa e koyɗe e ŋoral juutngal. Kira oo heewi ɓoorneede ko e wonju (blusa juutɗo) e nder mum e jaak juutɗo walla toego (Dzongkha: nokku ɗo, romaan: stod-go) yaasi.
A rachu (narrow embroidered cloth draped over the left shoulder) is worn over the traditional dress kira.<ref name="Schicklgruber">{{cite book|title=Bhutan: Mountain Fortress of the Gods|first=Christian|last=Schicklgruber|publisher=Shambhala|year=1998|page=263|url=https://books.google.com/books?id=8Q1uAAAAMAAJ|access-date=2011-08-21}}</ref><ref>{{cite book|title=Thunder Dragon Textiles from Bhutan: the Bartholomew Collection|first=Mark|last=Bartholomew|publisher=Shikōsha|year=1985|pages=14, 94, 100|url=https://books.google.com/books?id=WQRKAQAAIAAJ|access-date=2011-10-16}}</ref><ref>{{cite book|title=Encyclopedia of Modern Asia: China-India relations to Hyogo|volume=2|series=Encyclopedia of Modern Asia|first1=David|last1=Levinson|first2=Karen|last2=Christensen|publisher=Charles Scribner's Sons|year=2002|pages=104–105|isbn=0-684-31243-3|url=https://books.google.com/books?id=jFQYAAAAIAAJ|access-date=2011-10-15}}</ref><ref name="BO1">{{cite web|url=http://www.bhutanobserver.bt/bhutan%E2%80%99s-queen-home/|title=Bhutan's New Queen Is at Home|first1=Tandin|last1=Pem|first2=Jigme|last2=Wangchuk|publisher=[[Bhutan Observer]] online|date=2011-10-14|access-date=2011-10-15|url-status=dead|archive-url=https://web.archive.org/web/20120121064325/http://www.bhutanobserver.bt/bhutan%E2%80%99s-queen-home/|archive-date=2012-01-21}}</ref><ref name="LP">{{cite book|title=Bhutan|series=Country Guides|first1=Lindsay|last1=Brown|first2=Stan|last2=Armington|edition=3|publisher=[[Lonely Planet]]|year=2007|pages=50, 58, 113|isbn=1-74059-529-7|url=https://books.google.com/books?id=s-L8NUlW_QgC|access-date=2011-10-15}}</ref><ref>{{cite book|title=Radio Shangri-La: What I Learned in Bhutan, the Happiest Kingdom on Earth|first=Lisa|last=Napoli|publisher=Random House Digital|year=2011|isbn=0-307-45302-2|page=137|url=https://books.google.com/books?id=38zmcLtN-GEC|access-date=2011-10-15}}</ref><ref>[https://dailybhutan.com/article/the-different-types-of-ceremonial-scarves-in-bhutan Daily Bhutan]</ref><ref>[https://web.archive.org/web/20161008003908/http://www.bhutanmajestictravel.com/news/2008/the-bhutanese-ladies-scarf-or-rachu-should-be-worn-hanging-from-the-left-shoulder.html Bhutan Majestic Travel] {{webarchive|url=https://web.archive.org/web/20161008003908/http://www.bhutanmajestictravel.com/news/2008/the-bhutanese-ladies-scarf-or-rachu-should-be-worn-hanging-from-the-left-shoulder.html|date=2016-10-08}}</ref>
== Tuugnorgal ==
<references />
8trmy8pgz1nlurny6lj6ikwwr0evzp5
Duɗal jaaɓi haaɗtirde Huaibei
0
37879
157912
157156
2026-03-28T05:38:24Z
InternetArchiveBot
6960
Rescuing 1 sources and tagging 0 as dead.) #IABot (v2.0.9.5
157912
wikitext
text/x-wiki
{{Databox}}
'''Duɗal jaaɓi-haaɗtirde Huaibei''' ( Sinuwaa :淮北师范大学 ), ko adii fof ko '''Duɗal Jaaɓihaaɗtirde Jannginooɓe Kuuɓal Huaibei''' ( Sinuwaa :淮北煤炭师范学院 ), ko duɗal jaaɓi-haaɗtirde toowngal to Huaibei, to leydi Anhui Pro'vin.
== Tariya ==
Kolleeji ɗii sosaa ko e hitaande 1974, ndeen ko Duɗal Jaaɓi-haaɗtirde Anhui, Duɗal Jaaɓi-haaɗtirde Huaibei. Nde [[State Council of the People's Republic of China|Diiso Dowla]] jaɓi ɗum e lewru desaambar 1978, nde inniraa ko Koldaa Jannginooɓe Kuuɓal Kuuɓal Huaibei, jokkondirnde e Ministeer Kuuɓal Kuuɓal e oon sahaa. E hitaande 1981, jaɓaa yo rokkire bakkaa.
Gila lewru suwee 1998, kolees oo woni ko e les njiimaandi laamuuji hakkundeeji e laamuuji nokkuuji ɗii, tawi ko ɓuri heewde e mum en ko diiwaan Anhui. E hitaande 2003, jaɓaama yo rokke master.
E hitaande 2010, nde wayli innde mayre, nde wonti Duɗal Jaaɓi-haaɗtirde Normal Huaibei.
== Jokkondire yaajɗe ==
* (in English) [https://web.archive.org/web/20081226182145/http://210.45.128.35/hbmsy/Site/English/index.htm Official website of HBCITC]
eljc56s5q1mm7v4o2bfd7zndr5hxrcm
Rachel Dawson
0
37904
158051
157232
2026-03-28T11:50:05Z
InternetArchiveBot
6960
Rescuing 1 sources and tagging 0 as dead.) #IABot (v2.0.9.5
158051
wikitext
text/x-wiki
{{Databox}}'''Rachel Dawson''' (jibinaa ko ñalnde didi 2 lewru hiitande dubi alif 1985) ko Ameriknaajo, ƴarotooɗo hockey e nder ladde. Ko o diɗɗal hakkundeewal / caggal, o dañii cap makko gadano e golle mawɗe vs [[Australian Greenhouse Office|Australia]] ñalnde joowi 5 lewru juko hitaande 2005. Dawson innitiraa ko e kippu hockey ladde Amerik ngam Olimpiyaaji 2008 e Olimpiyaaji e nder hiitande dubi 2012, tawi kippu oo timminii e 8ɓo e 12ɓo.
Dawson jibinaa ko to Camden, New Jersey, gooto e sukaaɓe njeetato, mawni ko to Berlin, New Jersey, o naati duɗal jaaɓi haaɗtirde diiwaan fuɗnaange, ɗo o heɓi bak makko e hitaande dubi 2003. O heɓi bak makko to duɗal jaaɓi haaɗtirde Carolina worgo to Chapel Hill e hitaande dubi 2007, o hoɗi ko to Carolina worgo.<ref name="London2012">{{cite web|url=http://www.london2012.com/athlete/dawson-rachel-1132679/|title=Rachel Dawson|website=London2012.com|archive-url=https://web.archive.org/web/20130524102730/http://www.london2012.com/athlete/dawson-rachel-1132679/|archive-date=May 24, 2013}}</ref><ref name="womenshockeyteam">[https://web.archive.org/web/20080630084840/http://fieldhockey.teamusa.org/news/article/2204 2008 U.S. Olympic Women's Field Hockey Team announced]</ref><ref>{{cite Sports-Reference|url=https://www.sports-reference.com/olympics/athletes/da/rachel-dawson-1.html|archive-url=https://web.archive.org/web/20200418104724/https://www.sports-reference.com/olympics/athletes/da/rachel-dawson-1.html|url-status=dead|archive-date=April 18, 2020|title=Rachel Dawson|access-date=December 18, 2015}}</ref>
== Kolez ==
E hitaande 2008, nde o woni to Karolina worgo, Dawson heɓi njeenaari Honda Sports ngam wonde debbo ɓurɗo waawde fiyde hockey e nder leydi ndii..<ref>[https://web.archive.org/web/20071214063509/http://www.usfieldhockey.com/teams/women/dawson_r.htm Rachel Dawson] {{Webarchive|url=https://web.archive.org/web/20071214063509/http://www.usfieldhockey.com/teams/women/dawson_r.htm|date=2007-12-14}}, [[USA Field Hockey]]. Accessed December 20, 2007.</ref>
Kawgel mawɓe hakkunde leyɗeele
2006 – Ñalnde kawgel fuku winndere, Rome (4ɓo)<ref>{{Cite web|url=https://nj1015.com/nj-olympians-field-hockey-rachel-dawson/|title=NJ Olympians: Field Hockey Rachel Dawson|last=Katz|first=Melissa|website=New Jersey 101.5|date=6 August 2012|language=en|access-date=2020-03-29}}</ref><ref>{{Citation|title=Chapter Two. The Hockey Dream: Hockey as Escape, Freedom, Utopia|date=2010-01-31|work=Canadian Hockey Literature|publisher=University of Toronto Press|doi=10.3138/9781442698512-004|isbn=978-1-4426-9851-2}}</ref>
== Tuugnorgal ==
73cvygzsmps80omd3gx8pvgklqqopwf
Jude Akuwudike
0
37917
157958
157331
2026-03-28T08:14:57Z
InternetArchiveBot
6960
Rescuing 1 sources and tagging 0 as dead.) #IABot (v2.0.9.5
157958
wikitext
text/x-wiki
{{Databox}}'''Jude Akuwudike''' Heɗtoⓘ (jibinaa ko 1965) ko fijoowo fijoowo leydi [[Naajeeriya|Najeriya]]. O ɓuri golloraade ko to leydi Angalteer, e ekran e dingiral.<ref>{{Cite web|last=NetflixReleases|title=Jude Akuwudike|url=https://www.netflixreleases.com/person/jude-akuwudike/|access-date=2022-05-30|website=www.netflixreleases.com|language=en}}</ref>
O feeñii e peewnugol Sosiyetee ''Royal Shakespeare'' e Teyaatre ngenndiire ''Royal''.
==Nguurndam gadano==
Akuwudike jibinaa ko to leydi [[Naajeeriya|Najeriya]], to [[Afrik]] hirnaange, o ummiima to leydi Angalteer, o janngi to duɗal jaaɓi haaɗtirde St Augustine to ''Westgate-on-Sea'', to leydi Kent, duɗal jaaɓi haaɗtirde katolik en jeyaangal e leydi mum.<ref>Tiziana Morosetti, ''Africa on the Contemporary London Stage'' (2018), p. 104.</ref><ref>Jane Milling, ''Modern British Playwriting: the 80s'' (2012), p. 211.</ref> E hitaande 1985, o fuɗɗii janngude ngam waɗde fijirde to duɗal jaaɓi haaɗtirde laamɗowal ganndal dingiral, o heɓi bak makko e hitaande 1987.
==Kugal==
E hitaande 1988, Akuwudike waɗii fijirde Kapiteen Watkin Tench e nder filmo moƴƴo leydi men to suudu dingiral laamɗo. Ko adii fof ko e hitaande ndee, o woni almuudo e nder filmo A ''World Apart''.<ref>J. T. Rogers, ''The Overwhelming'' (2006), "Biographies".</ref><ref>"The Fatherland", programme from the [[Riverside Studios|Bush Theatre at Riverside]], 1989.</ref><ref>{{Cite web|date=2024-10-03|title=Who is Jude Akuwudike? Stage career, shows and more|url=https://www.whatsonstage.com/stage-names/jude-akuwudike|access-date=2025-06-07|language=en-US}}</ref> Darnde makko adannde ardiinde ari ko e hitaande 1989 e nder pijirlooji biyeteeɗi « Leydi baaba » ɗi Murray Watts waɗi, to suudu pijirlooji ''Bush to Riverside''''Italic text'', e darnde makko adannde maantiniinde e tele ko no ''Sergeant Gummer'' e nder pijirlooji biyeteeɗi ''Virtual Murder'' (1991).
E nder nguurndam makko fof, Akuwudike ɓuri golloraade ko e dingiral, ina jeyaa heen feeñde e peeje keewɗe ngam waɗde dingiral ngenndiwal, teeŋti noon e Not About Nightingales, Lewru e dow mbaydi [[lewru]], e Ion[citation needed].<ref>[https://web.archive.org/web/20191211195126/https://shakespeare.nd.edu/actors-from-the-london-stage/on-tour/recent-tours/fall-2013/cast-profiles/ About the Players] {{Webarchive|url=https://web.archive.org/web/20191211195126/https://shakespeare.nd.edu/actors-from-the-london-stage/on-tour/recent-tours/fall-2013/cast-profiles/|date=11 December 2019}} at shakespeare.nd.edu (Shakespeare at Notre Dame). Retrieved 21 February 2019.</ref> O feeñii kadi e sosiyetee ''Royal Shakespeare'', o golliima kadi e Broadway. O waɗii kadi geɗe keewɗe e nder filmuuji e teleeji, ko o daande.<ref>''Plays and Players Applause'', Issue 521 (1998), p. 9.</ref><ref>''Plays International'', Volume 18 (Chancery Publications, 2002), p. 14.</ref>
E hitaande 1998, e nder peewnugol gadanol Angalteer « ''Not About Nightingales'' » ngol Tennessee Williams waɗi, ngol Trevor Nunn ardii to suudu dingiral ngenndiwal, Akuwudike fuɗɗii ko e feccere « laamɗo debbo », kasoo gaynaako. E hitaande 2002 o waɗii pimp ɓaleejo e nder peewnugol suudu dingiral laamɗo Edmond, tawi Kenneth Branagh ina woni e darnde tiitoonde.
Tuggi lewru feebariyee haa lewru mee 2011, Akuwudike wonnoo ko Abel Magwitch e nder peewnugol pijirlooji Engele en, ko wayi no “Great Expectations” (ko Tanika Gupta ƴetti), tawi ko Lynn Farleigh woni Miss Havisham.
E nder filmo Cary Joji Fukunaga biyeteeɗo « Daabaaji ɗi ngalaa ngenndi » (2015), Akuwudike woni ko e wonde Komandaajo mawɗo biyeteeɗo Dada ''Goodblood'', hooreejo leydi [[Afrik]] hirnaange ndi innde mum anndaaka, ndi hare nder leydi taarii.
E lewru suwee 2018, anndaa wonde Akuwudike ina wondi e Joe Cole e Sope Dirisu e nder teleeji kesi Cinemax ina wiyee ''Gangs of'' [[London]], ndeen ina woni e peewnugol.
Golle ''Actor'' o ko e golle dingiral tawi ina jeyaa heen geɗe maantiniiɗe e nder peewnugol filmuuji ngam ''National Theatre'' e ''Royal Shakespeare Company''.
==Filmogaraafi==
===Vidiyo===
Kuɓlol
† Ina hollita peewnugol filmuuji walla teleeji ɗi njaltinaaka tawo
Hitaande ''Film Role Notes''
1988 Drama Limaam ''Apart'' Aduna
1997 Filmo teleeji Richard II Scroop
Filmo tele Fakeeva biyeteeɗo Ebb-Tide
2000 Nanndugol e nder filmo tele Levi Pryor mo kaaƴe
2005 Sahara Imaam jeereende
2007 Seede Yeehova Percy ''Short''
2010 Drama laana ndiwoowa Tempest
2015 Daabaaji ɗi ngalaa leñol Dada ƴiiƴam moƴƴam ''Drama'' / Hare
2020 Eyimofe Mofe
2021 Barke Almaami Docudrama
2023 Ɓiɗɗo debbo tokooso Joshua
2024 Joomiraawo Ɓiɓɓe: Konu Rohirrim Joomiraawo Thorne Daande
===Teleeji===
Hitaande Tiitoonde Darnde Teskorɗe
1990 Senngo Thomas 1 episode: "Leydi koyɗi".
1992 Warngo virtuel Sergeant Gummer Sereeji jooɗɗi
6 eɓɓoore
1993 Hakkunde laabi Sergeant Custody 1 episode: "Kuule sukaaɓe mawɓe: Feccere II".
1994 Bill Mr Jensen 1 feccere: "Fooyre e nder suudu ndeenka".
1996-1999 Roger Roger Henri Sereeji keewɗi
12 eɓɓoore
1998 Nguleeki naange Elihu Mwangi : "Dingiral laamɓe".
1999 Kavanagh QC Matthew Atta : « Ñaawooje ɓennuɗe ».
2003 Seede mum deƴƴuɗo Malcolm Linden: "Dogde e dow meere".
Holby City Derek Fletcher Episode: "Anndu nde foti folde".
2005 Ɓiɓɓe rewɓe bonɓe Leroy 1 episode
Detektif Bradshaw cakkitiiɗo: "Towpaths teddungal".
2007 Seede Willi Deƴƴuɗo Episode: "Torra sukaaɓe".
2009 Muusaa Jones Matiyas Mutukula Mini-seriiji
3 eɓɓooje
Oswald Ranta, fedde detektif rewɓe No. 1: "Ɓiɗɗo gorko mo ɓernde Afriknaajo"
Holby City Marvin Stewart: "Ko Wuurtata e men"
2010 Sariya e njuɓɓudi: Angalteer Marcus Wright : "Kosam".
2012 Holby City Gabriel Vaughan: "Jam hiiri Sesaar".
2013 Safrooɓe tomaas tembe 3 episodes
2015 Kuuɓal Ralph Sulivan 1 episode
2016 Stan Lee, gorko barkinɗo Dr. Marghai: "''Twist of Fate''"
Koppi Al 1 episode
Jamma Aljumaa Jamma ''Custody Sergeant Episode'': "Janngo"
2017 Ɓoorno-ɗaa wutte Alex: "Duuɓi ko huunde so wonaa limoore"
Maayde e nder aljanna Tony Garret Episode: "E nder koyɗe waroowo".
Konngol ngol Vincent Daniyel 3 episod
2017-2018 Doktoor Adebimpe Darnde ɓuuɓnde
10 eɓɓoore
2018 Kiri tedduɗo lipide 1 episode
2018-2020 E nder Dumunna juutɗo Kaaw Akie Sereeji jooni jooni
7 eɓɓoore
2019 Yahdu dow Doktoor Bello: "''Frozen''".
Plebs Agrippa Ɗaɓɓaande: "Ko ñalngu nguu".
2020 Fedde Londres Charlie Carter Darnde rewtinnde
9 eɓɓoore
Episode Baba Edge: "BBW".
2021 Manhunt Delroy Dokkal Sereeji ko woowaa
4 eɓɓoore
2022 Koɗo Sidney Johnson Episode: "Mou Mou".
2023 Caɗeele Clark Johnson: "Alaa ko mettini heen".
Aybooɓe Carl Marking Episode: "Taarde e nder taarde".
2025 Warngooji Midsomer Richard Clissold : "Ngalu niɓɓere"
=== Yaɓɓorde ===
Hitaande Tiitoonde Darnde Nokku Notes
1988 Koolol dingiral Park Norman, Sheffield
Lewru e dow ŋoral lewru Ketch Almeida, Islington, Londres
Leydi men moƴƴo Kapiteen Watkin Tench suudu laamɗo, Londres
Ofisee recruitment Scruple/Costar Pearmain/Maccuɗo Balance kadi njillu winndere
1989 "Master Harold"...e sukaaɓe Sam Bristol Vic ɓooyɗo, Bristol
1990 Maayde e puccu laamɗo Olunde mbayliigu laamɗo, Manchester
1991 Laawol juutngol ummoraade e galle Tomi, to Kilburn, to Londres
Annoore e nder wuro Rodes Traverse, to Edinburgh
1993 Seppo ngam yahde suudu dingiral laamɗo Fausa Sssi, to Londres
Hakkilantaagal Skapino Leandre Teyaatre Clwyd, Mold
1994 Ion Hermes-Aten Pit, nokku Barbikan, Londres
Miskineeɓe mawɓe Shannon Traverse Teyaatre, Edinburgh
1995 Richard II Sir Stephen Scroop/Tiyatiri ''Lord Fitwater'' Kottesloe, Tiyaatiri ngenndi laamɗo, Londres
Ko Masiŋaaji Ɓooyɗi William
1996 Nuremberg : Ñaawoore bonanndeeji wolde, suudu pijirlooji tati, Kilburn, Londres
1998 Wonaa ko fayti e Nightingales Teyaatre laamɗo debbo Cottesloe, teyaatre ngenndiire laamɗo, Londres
1999 Hono! Teyaatre Olivier [[Turkiya|Turki]] mbonɗo, teyaatre ngenndiire laamɗo, Londres
2000 Suudu puccu Nils Krogstad Ambasadeeruuji dingiral, Londres
2001 Jaayngol Saul Merser Pit, nokku Barbikan, Londres
Suka Hamlet Laamiiɗo Claudius Suka Vic, Taƴre, Londres
Haalaaji Brixton Ossie Pit, Barbican Centre, Londres kadi UK ''Tour''
2002 Haala winndere Antigonus Suudu ronndo, ngesa kaaƴe, Londres e suudu pijirlooji laamɗo Seksepiir, Stratford-upon-Avon
Perikles Serimon
2003 Dingiral Henri V Pistol Olivier, Dingiral ngenndiwal laamɗo, Londres
Edmond ko jom suudu
2004 Deftere ladde Akela Northampton ''Royal'', Northampton
2005 Perikles Antikus/Lisinikus Globe tiyaataar, Londres
2006 Dingiral Joseph Cottesloe ɓurngal mawnude, dingiral ngenndiwal laamɗo, Londres e fedde dingiral ''Out of Joint''
2007, suudu pijirlooji Macbeth Banquo, to Stratford-dow-Avon
Makbet Glamis
2008 Alla e nder majjere Soho, Soho, Londres
Ɓooygol Arturo Ui Dullfeet, Londres
Odame Almeida, Islington, Londres, e Tiata Fahodzi
2009 Mawɗo Iya-Ile Adeyemi Soho, Soho, Londres
Otelo Otelo ɓiɓɓe leydi, wuro Glasgow
Rime Mariner ɓooyɗo Catal Mariner Southbank, Londres
2011 Tampere mawnde e nder galle laamorɗo Magwitch, Watford
Ɓooygol henndu ñaawoore keso Wolsey, Ipswich feccere e ñalngu Pulse Fringe
Masiŋaaji goonɗinal Lawrence/Patrick, suudu dingiral laamɗo, Londres
Ko suudu jimɗi Biritaan Burrhus Wilton, Shadwell, Londres
2012 Lewru e dow ŋoral ŋoral Charlie Adams Cottesloe, dingiral ngenndiwal laamɗo, Londres kadi njillu leydi Angalteer
Jahrugol Dr Nasir al-Maliki Hampstead, Londres
2013 Otelo Otelo Kokpit Teyaatre, Londres kadi USA Tour
2015 Hamlet ɗaɓɓoowo asilo Claudius UK njillu e sosiyetee tiyaataar Talawa
Koolaaɗo kuuɓal Parris Bristol Vic ɓooyɗo, Bristol
2016 Kuutorgal Negatif Mkhize Gate Teyaatre, Londres
Koolol Royale Wynton Bush, Bush gaynaako, Londres
2017 Lugge leslese Abram Ivanik Medvediyev Arkola Teyaatre, Londres
Yermolai Alekseyevitch Lopakhin
2018 Banndiraaɓe ɗiɗo tedduɓe Teseus Globe, Londres
Kaaw Vic mo wayli, Cut, London
2019 Miñiraaɓe tato rewɓe Eze Lyttelton, suudu pijirlooji ngenndi laamɗo, Londres
2022 Henri V laamɗo Farayse/Arɗo biskop Canterbury/Sir Thomas Erpingham Depooji Donmar, Londres
Suudu Ife Suleymaani Bush, to Londres
2023 Jaagorgal ko feewti e dingiral ''Greenwich'', Londres
Ache seeɗa Feere Greenwich Teyaatre, Londres
===Pijirlooji===
Hitaande Tiitoonde Darnde Teskorɗe
2021 GTFO Doktoor Abeo Dauda
==Njeenaaje e nominaasiyoŋaaji==
Hitaande njeenaari Categori Njeñtudi golle Ref.
1994 Martini Rossi TMA heɓi njeenaari ɓurndi moƴƴude e fijooji ballitooji miskineeɓe ɓurɓe waawde
2008 Fedde Filmuuji Red Rock - Njeenaari mawndi Jury Jaɓɓungal keeringal e nder golle Seede Yeehova heɓi
2016 Njeenaaje Filmu Leñol e Teleeji Ekran Filmo winndereejo ɓurɗo yiɗeede (e Idris Elba & Ama K. Abebrese) Daabaaji ɗi ngalaa leñol keɓii
2021 Njeenaari Akademi Filmuuji Afrik ko fijoowo ɓurɗo moƴƴude e darnde ardiinde Eyimofe suɓaama
==Teskorɗe==
hid622tpmvjdz9haf5axwaky1mx9159
Duɗal jaaɓi haaɗtirde Qinghai
0
37974
157913
157496
2026-03-28T05:40:38Z
InternetArchiveBot
6960
Rescuing 1 sources and tagging 0 as dead.) #IABot (v2.0.9.5
157913
wikitext
text/x-wiki
{{Databox}}[[File:Qinghai_Normal_University,_Chengxi_campus_(20230927091724).jpg|thumb|Duɗal jaaɓi haaɗtirde Chengxi]]
'''Qinghai Normal University''' (simplified Chinese: 青海师范大学; traditional Chinese: 青海師範大學; pinyin: Qīnghǎi Shīfàn Dàxué) is a university in [[Xining]], [[Qinghai]], [[Ciina|China]]. Founded in 1956, it lies on the [[Huangshui River]] and has 2 colleges, 14 departments, 3 branches and a research institute.
== Tuugnorgal ==
* [https://web.archive.org/web/20150707005622/http://210.27.144.79/engver/englishv.htm Lowre laawɗunde] Archived
8shdp3vizjculfsimwzcabnnntxojin
Duɗal jaaɓi haaɗtirde Shenyang
0
37981
157914
157509
2026-03-28T05:42:30Z
InternetArchiveBot
6960
Rescuing 1 sources and tagging 0 as dead.) #IABot (v2.0.9.5
157914
wikitext
text/x-wiki
{{Databox}}
'''Duɗal jaaɓi haaɗtirde Shenyang''' ( simplified Chinese ; '''SYNU''' ) ko duɗal jaaɓi-haaɗtirde jaajngal to Shenyang, e nder diiwaan Liaoning, [[Ciina|Siin]] e les laamu diiwaan oo.
== Tariya ==
Duɗal jaaɓi haaɗtirde Shenyang Normal sosaa ko e hitaande 1951, ko duɗal jaaɓi haaɗtirde jaŋde worgo-fuɗnaange. E nder nguurndam mum duɗal jaaɓi haaɗtirde ngal waylii inɗe laabi keewɗi, ko adii fof ko duɗal jaaɓi haaɗtirde jannginooɓe Shenyang e hitaande 1953, caggal ɗuum ko duɗal jaaɓi haaɗtirde jannginooɓe gadanal Liaoning e hitaande 1965, caggal ɗuum ko duɗal jaaɓi haaɗtirde jannginooɓe Shenyang Liaoning e hitaande 1978. Innde hannde ndee ummorii ko e hitaande 2001 nde duɗal jaaɓi haaɗtirde Techers Ea'n Shenyang e oon sahaa wonnoo Kolez. Ooɗoo kolees ko fedde nde wonaa laamuyankoore.
== Caahu ==
Duɗal jaaɓi-haaɗtirde Shenyang Normal ina waɗi koleesuuji 18, pecciiɗi e departemaaji 30, ina heen duɗal jaaɓi-haaɗtirde jaŋde leslesre e nder diiwaan Liaoning e duɗal jaaɓi-haaɗtirde ganndal jaŋde, duɗal ganndal e humpitooji Software, duɗal jaaɓi-haaɗtirde njulaagu hakkunde leyɗeele, duɗal karallaagal humpito e duɗal jaaɓi-haaɗtirde ɗemɗe janane De, duɗal jaaɓi-haaɗtirde ɗemɗe janane, duɗal jaaɓi-haaɗtirde [[Dramatic arts|ganndal ɗemɗe janane]] . Kolleeji e departemaaji feere-feere ina ndokka fotde 47 porogaraam ngam janngooɓe ngam heɓde [[Bachelor's degree|dipolomaaji baccalauréat]] e 31 ngam janngooɓe ngam heɓde [[Master's degree|dipolomaaji master]]
== Ƴeew kadi ==
* Duɗal jaaɓi haaɗtirde leydi Fort Hays
== Jokkondire yaajɗe ==
* [https://web.archive.org/web/20060519113546/http://www.synu.edu.cn/ Duɗal jaaɓi haaɗtirde Shenyang Normal Siin]
* [http://www.synu.edu.cn/2018/0928/c610a3474/page.htm Duɗal jaaɓi haaɗtirde Shenyang Normal Engele]
dukjh15xo6n3eu8ku1b8k2a66zo0w70
Duɗal jaaɓi haaɗtirde Yili
0
38016
157915
157579
2026-03-28T05:43:14Z
InternetArchiveBot
6960
Rescuing 1 sources and tagging 0 as dead.) #IABot (v2.0.9.5
157915
wikitext
text/x-wiki
{{Databox}}
'''Duɗal jaaɓi haaɗtirde Yili Normal''' ( Chinese ; Kazakh ) ko [[Normal school|duɗal toowngal toowngal]] to [[Ili Kazakh Autonomous Prefecture|diiwaan Ili Kazakh]], [[Xinjiang|to Xinjiang]], [[Ciina|Siin]] . Ko ministeer jaŋde, laamu leydi Xinjiang Uygur, e laamu diiwaan [[Jiangsu]] mballiti ɗum e ballal [[Nanjing University|duɗal jaaɓi haaɗtirde Nanjing]] e [[Nanjing Normal University|duɗal jaaɓi haaɗtirde Nanjing Normal]].
== Tariya ==
* Ñalnde 17 abriil 1948 : Koolaaɗo kuuɓal Yili
* Oktoobar 1949 : Koolaaɗo kuuɓal Ehmetjan
* 1953 Duɗal Yili 伊犁师范学校
* Ñalnde 7 mee 1980 : Duɗal jaaɓi haaɗtirde Yili (伊犁师范学院;
* Desammbar, 2018: Duɗal jaaɓi-haaɗtirde Yili (伊犁师范大学;
== Jokkondire yaajɗe ==
* [https://web.archive.org/web/20190715142902/http://www.ylsy.edu.cn/ Duɗal jaaɓi haaɗtirde Yili Normal] Archived (in Chinese)
by0q0jkk0xa9wn1xoe411edrloadp22
Mike Sylvester
0
38025
158007
157603
2026-03-28T10:12:35Z
InternetArchiveBot
6960
Rescuing 2 sources and tagging 0 as dead.) #IABot (v2.0.9.5
158007
wikitext
text/x-wiki
{{Databox}}'''Michael Joseph''' "Mike" Sylvester (jibinaa ko ñalnde 10 desaambar 1951) ko Ameriknaajo e Itaalinaajo, gonnooɗo ƴarotooɗo basket, ƴarotooɗo basket, kadi ko coftuɗo basket. E nder golle makko fijo basket, e tooweeki 1,97 m (6 ft 5+1⁄2 in), o anndiranoo ko fiyoowo laaɓɗo. Sabu Amerik boykotde Olimpiyaaji 1980, ko kanko tan woni Ameriknaajo dañɗo medal e ɗeen pijirlooji, o huutorii ɓiyleydaagu ɗiɗmu ngam fiyde e kippu basket ngenndiijo Itaali mawɗo.<ref name="Mike">[https://web.archive.org/web/20110704061411/http://195.56.77.208/player/?id=SIL-MIK Mike Silvester] {{in lang|it}}</ref><ref>[http://www.baskettiamo.com/baskettiamo/archives/1935/italia-sempre-nel-cuore-di-mike-sylvester/ Italy Always In the Heart of Mike Sylvester] {{in lang|it}}</ref>
== Nguurndam e golle puɗɗaaɗe ==
Sylvester jibinaa ko ñalnde 10 desaambar 1951, to wuro wiyeteengo Cincinnati, to Ohio. O heɓi bak makko to duɗal jaaɓi haaɗtirde Moeller, ɗo o tawtoraa dingiral baseball e basket, e teddungal Amerik fof. Caggal duɗal jaaɓi haaɗtirde o fiyi basket to duɗal jaaɓi haaɗtirde Dayton, e fedde Dayton Fyers.<ref>[http://www.enquirer.com/editions/2004/07/11/spt_sptoly1ab.html Moeller grad was only American to medal in '80 ]</ref><ref>Sarantakes, Nicholas Evan (2010). ''Dropping the Torch: Jimmy Carter, the Olympic Boycott, and the Cold War''. New York: Cambridge University Press. {{ISBN|1139788566}}. p. 133.</ref>
== Golle basket kolees ==
Ko ɓuri teeŋtude e nguurndam Sylvester e nder duɗal jaaɓi haaɗtirde e Dayton Flyers, waɗi ko e kawgel NCAA 1974, e nder pottital ngal o dañi 36 toɓɓe, e nder pottital ngal Flyers dooli waktuuji tati ɓeydaaɗi, e fotde mettinde Bill Walton UCLA Bruins.<ref name="Mike2">[https://web.archive.org/web/20110704061411/http://195.56.77.208/player/?id=SIL-MIK Mike Silvester] {{in lang|it}}</ref><ref>[http://www.baskettiamo.com/baskettiamo/archives/1935/italia-sempre-nel-cuore-di-mike-sylvester/ Italy Always In the Heart of Mike Sylvester] {{in lang|it}}</ref>
== Golle basket karallo ==
Caggal nde o woni e golle basket to duɗal jaaɓi haaɗtirde, Sylvester hollitii wonde o naatii e fedde NBA e fedde basket Amerik. O suɓaama e daawal go’aɓal, e doggol 105ɓol e nder kawgel ngel, ko Detroit Pistons, e doggol NBA 1974. O suɓaama kadi e piilngal sappoɓal, e Carolina Cougars, e nder doggol ABA. Caggal ɗeen binndanɗe, Cesare Rubini, gardiiɗo coftal ɓalli kippu Olimpia Milano, noddi mo ngam tawtoreede kippu nguu e kawgel FIBA Korać 1974–75, to bannge tolno 3ɓo e nder Orop fof.
Hooreejo Olimpia Milano e oon sahaa, yamiriino Rubini yo yiylo basketball Ameriknaajo iwdi Itaali, yiɗɓe wonde ɓiɗɓe leydi Itaali, e fiyde e kippu ngenndiijo mawɗo Itaali. Sylvester heɓi, sabu gooto e mawniiko en ko immigrant itaalinaajo. Sylvester (anndiraaɗo to Itali e binndol « Silvester »), joofniri ko siynude e Milano. Sylvester wonnoo ko tergal mawngal e kippu Milano keɓɗo njeenaari Orop e nder tolno 2ɓo e hitaande 1975–76 FIBA, njeenaari kawgel Oropnaaɓe. Duuɓi Milano keɓɗi nafoore e Sylvester maa njokku e hitaande 1980, sibu caggal nde o jokkondiri e sehil makko C. J. Kupec, gardiiɗo kippu oo, hono Dan Peterson, maa ɗaɓɓu yo Sylvester yaltu e kippu nguu. Sylvester maa jokku e yahde to fedde Itaali wiyeteende VL Pesaro, e njoɓdi 500 000 dolaar Amerik.<ref>[http://www.enquirer.com/editions/2004/07/11/spt_sptoly1ab.html Moeller grad was only American to medal in '80 ]</ref><ref>Sarantakes, Nicholas Evan (2010). ''Dropping the Torch: Jimmy Carter, the Olympic Boycott, and the Cold War''. New York: Cambridge University Press. {{ISBN|1139788566}}. p. 133.</ref>
Sylvester waɗii duuɓi jeegom e fedde Itaali wiyeteende Scavolini Pesaro. O walli ardaade Pesaro ngam heɓde limlebbi ɗiɗi e nder Ligue Italie, e nder duuɓi 1981-82 e 1984-85, tiitoonde Kop Saporta FIBA 1982-83, tiitoonde Kop Saporta FIBA 1983-84 (Semifinaal Kop Itaali e hitaande 1985). 1985-86 Kop Saporta FIBA.
Sylvester waɗii golle basket e nder ligue italienne, ina jeyaa heen kadi fijde e Basket Rimini e Virtus Bologna,<ref>[http://enquirer.com/editions/2000/12/01/spt_moeller_star_upholds.html Moeller star upholds family tradition]</ref><ref>[http://www.elevenwarriors.com/ohio-state-basketball/2015/03/50875/how-one-shot-10-years-ago-changed-everything-for-the-ohio-state-program How One Shot 10 Years Ago Changed Everything for Ohio State Basketball ]</ref> e Basket Marsala.
== Golle basket ekipaaji ngenndiiji ==
Sylvester heɓi ɓiyleydi Itaali e hitaande 1977. Duuɓi tati caggal ɗuum, o noddaama ngam tawtoreede kippu basket ngenndiijo mawɗo Itaali, o waɗii kadi golle maantiniiɗe e kawgel FIBA Oropnaaɓe 1980, ngel rokki Itaalinaaɓe nokku e Pijirlooji Olimpiyaaji Mosku 1980. Kono, nde Sylvester nani tan Amerik ina ardii boykot Olimpiyaaji 1980, Sylvester naamndii so tawii o foti ko jokkude, haa teeŋti noon e wonde jolfo Itaali, salaade noddaango Olimpiyaaji ina waawi addande mo haɗde jolngo e karallaagal.
O jokkondiri e Departemaa Amerik, o wasiyii Sylvester yo fiy. Haa jooni o woppii woote e nder kippu Itaali ko fayti e boykot, o wiyi o rewata ko e kuulal ngal kippu nguu ƴetti – Itaalinaaɓe ina njogori fiyde, hay so tawii ko e les njiimaandi Olimpiya. Hay so tawii o dañii caɗeele e koyngal makko e nder kawgel basket Olimpiyaaji 1980, o dañii medal kaalis, caggal nde Itaalinaaɓe mettini e Dental Sowiyet, hade makko foolde e Yugoslawi e kawgel finaal Olimpiyaaji. Ko Sylvester tan woni Ameriknaajo keɓɗo medal e ɗeen pijirlooji.<ref>[http://www.museodelbasket-milano.it/leggi.php?idcontenuti=222 Sylvester Michael Joseph] {{in lang|it}}</ref><ref>[http://www.museodelbasket-milano.it/leggi.php?idcontenuti=222 Sylvester Michael Joseph] {{in lang|it}}</ref>
Sylvester kadi ina yahdi e leydi Itali e kawgel FIBA 1981.
== Golle coftal ɓalli basket ==
Caggal nde golle makko fijirde timmi, Sylvester wonti coftuɗo basket. Ko kanko woni mawɗo coftal ɓalli Dayton Wings, mo o ardii e kawgel fuku winndere e hitaande 1992. Sylvester kadi golliima e gardo coftal ɓalli duɗal jaaɓi haaɗtirde Cincinnati Hills.<ref>[http://enquirer.com/editions/2000/12/01/spt_moeller_star_upholds.html Moeller star upholds family tradition]</ref><ref>[http://www.elevenwarriors.com/ohio-state-basketball/2015/03/50875/how-one-shot-10-years-ago-changed-everything-for-the-ohio-state-program How One Shot 10 Years Ago Changed Everything for Ohio State Basketball ]</ref>
== Golle beisbol ==
Sylvester kadi ina fijira dingiral baseball e cukaagu mum. O suɓaama e hitaande 1970 e nder doggol MLB, e nder fedde baseball mawnde wiyeteende Chicago Cubs,[8] e nder doggol 12ɓol doggol ngol, e 282ɓo doggol doggol ngol.[9]
Sylvester tawtoraama kawgel ngel e kawgel ngel, e hitaande 1978, nde o fijiraa e Diavia Bollate. Ko o pitcher, e nder pottitte 11 ɗe o fijiraa, Sylvester ina joginoo fotde 66 innings pittaali, tawi ko 3,55 dogdu keɓaaɗo (ERA). Haplate, o waɗii batte e nder 13 pottital ngal o waɗi. E nder 29 total e batte, o winnditii batte .269.
== Nguurndam neɗɗo ==
Silvester ko jooɗiiɗo hannde to wuro wiyeteengo Loveland, to Ohio.[10] Galle Sylvester ina jogii aadaaji dingiral. Miñiraaɓe Mike, Steve e Vince, ko fukuyaŋkooɓe Ameriknaaɓe, gadano oo yettiima NFL, fiyi Oakland Raiders, ɗiɗaɓo oo ko hoodere kolees to duɗal jaaɓi haaɗtirde Cincinnati. Ɓiɗɗo Mike Matt kadi ko basketball, o fiyi e duɗal jaaɓi haaɗtirde ngam Ohio State, hade makko yahde Orop ngam fiyde karallaagal no baaba makko nii.[11][12]
== Tuugnorgal ==
rn0oxh1xkg7homsws7k4cwd8l0f70iy
Ginnie Crawford
0
38028
157942
157620
2026-03-28T06:54:19Z
InternetArchiveBot
6960
Rescuing 3 sources and tagging 0 as dead.) #IABot (v2.0.9.5
157942
wikitext
text/x-wiki
{{Databox}}'''Virginia Crawford''' (jibinaa ko Powell ; jibinaa ko ñalnde 7 suwee 1983) ko Ameriknaajo jahroowo e duuɓi 50, keɓtinaaɗo e dogdu. Jooni ko o jannginoowo to duɗal 4ɓo caggal nde o woppi golle atletik.<ref>{{cite web|title=Ginnie Crawford|url=https://twitter.com/ginniecrawford|website=twitter|publisher=Ginnie Crawford}}</ref>
O fuɗɗii golle makko e nder dingiral hakkunde leyɗeele ko e kawgel winnderewal sukaaɓe e atletik e hitaande 1999, o yettiima e kawgel finaal 100 meeter. O heɓi medal makko gadanal mawngal e kawgel fuku winndere IAAF 2006, o joofniri ko 12,90 leƴƴannde. O adii tawtoreede kawgel winnderewal IAAF e hitaande 2005, o yettiima e kawgel finaal kawgel ngel e hitaande 2007 e hitaande 2009, o woni joyaɓo e jeegoɓo..<ref>[https://web.archive.org/web/20210419063239/http://legacy.usatf.org/events/2006/USAOutdoorTFChampionships/results/F47.asp 2006 US Championships Women 100 Meter Hurdles]. [[USATF]]. Retrieved on 2009-09-21.</ref><ref>[https://web.archive.org/web/20210419060246/http://legacy.usatf.org/events/2007/USAOutdoorTFChampionships/results/F47.asp 2007 US Championships Women 100 Meter Hurdles]. [[USATF]]. Retrieved on 2009-09-21.</ref><ref>[https://web.archive.org/web/20210419063612/http://www.legacy.usatf.org/news/view.aspx?DUID=USATF_2006_06_14_06_08_11 Carter named Athlete of the Week]. [[USATF]] (2006-06-14). Retrieved on 2009-09-21.</ref><ref>{{cite web|url=http://grfx.cstv.com/photos/schools/usc/sports/c-track/auto_pdf/2014-15/misc_non_event/w-track-media-guide-15.pdf|title=2015 TROJAN WOMEN'S: ATHLETE BIOGRAPHIES|archive-url=https://web.archive.org/web/20150714123358/http://grfx.cstv.com/photos/schools/usc/sports/c-track/auto_pdf/2014-15/misc_non_event/w-track-media-guide-15.pdf|archive-date=14 July 2015|access-date=14 July 2015|url-status=dead}}</ref>
Powell ko kaɓantooɗo leydi Amerik laabi ɗiɗi e nder dogdu 100 meeter, o heɓi njeenaari ndii e hitaande 2006 e hitaande 2007. O woniino kadi daɗndoowo kolees keɓtinaaɗo, o dañii njeenaari ɗiɗi NCAA e nder dogdu rewɓe e nder weeyo, nde o woni almuudo to duɗal jaaɓi haaɗtirde Kaliforni fuɗnaange. E kawgel NCAA 2006, o joofniri semi-finaal e leƴƴanɗe 12,55 (o fooli limre kolees Gail Devers) o dañii finaal ñalnde heen e leƴƴanɗe 12,48, o waɗii waktu ɓurɗo mawnude e winndere ndee.
E hitaande 2006, o heɓi njeenaari Honda Sports Award ngam wonde debbo ɓurɗo waawde fiyde e nder leydi ndii.
E hitaande 2010, o resi Shawn Crawford mo woni kala ina jogii medal olimpiyaade e nder dingiral.<ref>{{Cite web|url=https://usctrojans.com/news/2006/6/12/USC_s_Virginia_Powell_Named_Honda_Award_Winner_For_Track_And_Field.aspx|title=USC's Virginia Powell Named Honda Award Winner For Track And Field|website=USC Athletics|language=en|access-date=2020-03-26}}</ref><ref>{{Cite journal|url=https://www.collegiatewomensportsawards.com/archives/trackfield|title=Track & Field|website=CWSA|language=en|access-date=2020-03-26}}</ref>
== Ko ɓuri moƴƴude e neɗɗo ==
Waktu kewu (sec) Ñalngu nokku
55 meeteruuji 7,71 Los Anjeles, Kaliforni, Dental Dowlaaji Amerik ñalnde 15 feebariyee 2003
60 meeteruuji 7,84 Fayetteville, Arkansas, Dental Dowlaaji Amerik ñalnde 10 marse 2006
100 meeteruuji 12.45 wuro New York, New York, Dental Dowlaaji Amerik ñalnde 2 lewru juko hitaande 2007
60 meeteer 7,21 Fayeteviil, Arkansas, Dental Dowlaaji Amerik ñalnde 10 marse 2006
100 meeteer 11,10 Yugene, Oregon, Dental Dowlaaji Amerik ñalnde 14 mee 2006
200 meeteer 23,29 Los Anjeles, Kaliforni, Dental Dowlaaji Amerik ñalnde 29 abriil 2006
Kabaaruuji ɗii fof ƴettaa ko e lowre IAAF.
== Tuugnorgal ==
79ck8zt5e4wd3zx4e68cosr073wdqal
Chigozie Atuanya
0
38083
157878
157796
2026-03-27T20:09:47Z
MOIBARDE
10068
157878
wikitext
text/x-wiki
{{Databox}}'''Zeal Chigozie Atuanya'''// c (jibinaa ko 13 suwee 1980) ko fiyoowo filmuuji, peewnoowo filmuuji, jom ngalu. Ko kanko woni hooreejo fedde Skybridimpex roof e TV kaaw Lala.<ref>{{cite web|url=http://www.nigeriafilms.com/news/29612/61/chigozie-atunaya-leaving-the-movies-for-the-field.html|title=Chigozie Atunaya Leaving The Movies For The Field? - nigeriafilms.com|first=Maryjane|last=Ezeh/Nigeriafilms.com|accessdate=6 June 2016|url-status=dead|archiveurl=https://web.archive.org/web/20160605071530/http://www.nigeriafilms.com/news/29612/61/chigozie-atunaya-leaving-the-movies-for-the-field.html|archivedate=5 June 2016}}</ref><ref>{{cite web|url=http://allafrica.com/stories/201602250115.html|title=Nigeria: I'll Preserve Igbo Culture With Movies - Atuanya|author=|date=|publisher=|accessdate=6 June 2016}}</ref><ref>{{Cite news|last=danivert|date=2023-04-23|title=Chigozie Atuanya bags Miles Star Excellence Award for his contribution to Nollywood|url=https://thesun.ng/chigozie-atuanya-bags-miles-star-excellence-award-for-his-contribution-to-nollywood/|location=Lagos, Nigeria|access-date=2024-10-25|newspaper=[[The Sun (Nigeria)|The Sun]]|language=en-US}}</ref>
==Nguurndam e jaŋde puɗɗagol==
Atuanya jibinaa ko to Aba, to diiwaan Abia, to leydi [[Naajeeriya|Najeriya]], o jeyaa ko to Nri to [[Diiwal Anambra|diiwaan Anambra]]. O heɓi B.Sc makko. e nder njuɓɓudi laamu to duɗal jaaɓi haaɗtirde ganndal e karallaagal leydi [[Enugu]].<ref>{{Cite news|title=Chigozie Atuanya: Coping as an entertainer after COVID-19 lockdown|newspaper=[[Vanguard (Nigeria)|Vanguard]]|date=2020-08-17|url=https://www.vanguardngr.com/2020/08/chigozie-atuanya-coping-as-an-entertainer-after-covid-19-lockdown/|location=Lagos, Nigeria|access-date=2026-03-14}}</ref><ref name="Staff">{{Cite web|last=Staff|first=Uyo Gist|date=2024-08-18|title=Chigozie Atuanya Biography And Net Worth|url=https://www.uyomoneygist.com/2024/08/18/chigozie-atuanya-biography-and-net-worth/|access-date=2024-10-28|website=Uyo Money Gist|language=en-US}}</ref><ref name="nollywoodcommunity.com">{{cite web|url=http://nollywoodcommunity.com/happy-birthday-to-chigozie-atuanya-born-september-13/|archive-url=https://web.archive.org/web/20160624132021/http://nollywoodcommunity.com/happy-birthday-to-chigozie-atuanya-born-september-13/|url-status=usurped|archive-date=June 24, 2016|title=Happy birthday to Chigozie Atuanya, born September 13!|author=|date=13 September 2015|publisher=|accessdate=6 June 2016}}</ref>
==Kugal==
Atuanya waɗii yeewtere mum adannde e ekran e hitaande 1998 ina wiyee King Jaja of Opobo, gila ndeen o yahri yeeso e peewnugol e hollitde filmuuji keewɗi. O meeɗiino wonde ''model'' Delta ''Soap'', o feeñi e gooto e jeewte maɓɓe teleeji.
==Nguurndam neɗɗo==
Atuanya ina resndi Jennifer Obianuju Oranika, jannginoowo sariya to duɗal jaaɓi haaɗtirde Igbinedion, to diiwaan Edo. Dewgal gaadanteewal hakkunde maɓɓe waɗi ko ñalnde 31 marse 2013, rewi heen ko dewgal danewal ñalnde 3 ut 2013. Ɓe njogii ɓiɗɗo debbo biyeteeɗo Kaima, jibinaaɗo ñalnde 6 suwee 2014.
==Filmogaraafi cuɓaaɗo==
Ndee doggol jowitiingol e filmo timmaani ; aɗa waawi wallude e ɓeydude geɗe ŋakkuɗe. ([[Lewru]] mee 2016)
Jeertinaango sakkitiingo (2002)
Jawdi mbonndi (2003)
Yumma mawɗo
Maleyka am (2004)
Miijooji ɓuuɓɗi (2005)
Mbooy 3
Ladde bonnde
Sukaaɓe Lumba (2008)
Fedde rewɓe (2011) ko Mike
Dogooɓe ɓaleeɓe (2010)
Miijooji ɓuuɓɗi (2005) hono Robert
Miñi am debbo mbelɗo (2006)
Ɓoornugol ɗiɗmol (2006)
Galle laamorɗo (2005)
Chetanna (2015) ko Emeka
Gardiiɗo miñiraagel (2014) ko warhoore
Bojel jibinannde (2018) ko Chike
Wujjaaɗo (2019)
Nkem (2020)
Feccere (2020) ko Kalu
Obidike (2022) ko obidike
Hisnu Laamiiɗo debbo (2022) bana Nkemjika
Kawral teskinngal (2022)
Mr Debbo (2023) ko Chibuzor
==Njeenaaje e nominaasiyoŋaaji==
Ndee doggol timmaani; aɗa waawi wallude e ɓeydude geɗe ŋakkuɗe. (Lewru mee 2016)
Hitaande njeenaari kewu njeenaari Njeñtudi Ref
2011 2011 ''City People'' Njeenaaje Fijoowo ɓurɗo moƴƴude Won
2014 Njeenaaje filmuuji Akademi Ikonuuji kaŋŋe (GIAMA) Filmuuji ɓurɗi moƴƴude e nder leydi –Chetanna heɓi
2015 2015 Njeenaaje Akademi Filmuuji Afrik Zulu Ko ɓuri moƴƴude e fiyooɓe koɗki (gorko) Won
2016 4ɓo Afrik Magic Viewers Choice Awards Peewnoowo filmo ɓurɗo moƴƴude e ɗemngal ngenndiwal (Igbo) toɗɗaama
Ƴeew kadi
Doggol fijooɓe [[Naajeeriya]]
==Tuugnorgal==
rbeqxz4e8jl5uwgu3wbintend20vx78
157910
157878
2026-03-28T05:22:56Z
MOIBARDE
10068
157910
wikitext
text/x-wiki
{{Databox}}'''Zeal Chigozie Atuanya'''// c (jibinaa ko 13 suwee 1980) ko fiyoowo filmuuji, peewnoowo filmuuji, jom ngalu. Ko kanko woni hooreejo fedde Skybridimpex roof e TV kaaw Lala.<ref>{{cite web|url=http://www.nigeriafilms.com/news/29612/61/chigozie-atunaya-leaving-the-movies-for-the-field.html|title=Chigozie Atunaya Leaving The Movies For The Field? - nigeriafilms.com|first=Maryjane|last=Ezeh/Nigeriafilms.com|accessdate=6 June 2016|url-status=dead|archiveurl=https://web.archive.org/web/20160605071530/http://www.nigeriafilms.com/news/29612/61/chigozie-atunaya-leaving-the-movies-for-the-field.html|archivedate=5 June 2016}}</ref><ref>{{cite web|url=http://allafrica.com/stories/201602250115.html|title=Nigeria: I'll Preserve Igbo Culture With Movies - Atuanya|author=|date=|publisher=|accessdate=6 June 2016}}</ref><ref>{{Cite news|last=danivert|date=2023-04-23|title=Chigozie Atuanya bags Miles Star Excellence Award for his contribution to Nollywood|url=https://thesun.ng/chigozie-atuanya-bags-miles-star-excellence-award-for-his-contribution-to-nollywood/|location=Lagos, Nigeria|access-date=2024-10-25|newspaper=[[The Sun (Nigeria)|The Sun]]|language=en-US}}</ref>
==Nguurndam e jaŋde puɗɗagol==
Atuanya jibinaa ko to Aba, to diiwaan Abia, to leydi [[Naajeeriya|Najeriya]], o jeyaa ko to Nri to [[Diiwal Anambra|diiwaan Anambra]]. O heɓi B.Sc makko. e nder njuɓɓudi laamu to duɗal jaaɓi haaɗtirde ganndal e karallaagal leydi [[Enugu]].<ref>{{Cite news|title=Chigozie Atuanya: Coping as an entertainer after COVID-19 lockdown|newspaper=[[Vanguard (Nigeria)|Vanguard]]|date=2020-08-17|url=https://www.vanguardngr.com/2020/08/chigozie-atuanya-coping-as-an-entertainer-after-covid-19-lockdown/|location=Lagos, Nigeria|access-date=2026-03-14}}</ref><ref name="Staff">{{Cite web|last=Staff|first=Uyo Gist|date=2024-08-18|title=Chigozie Atuanya Biography And Net Worth|url=https://www.uyomoneygist.com/2024/08/18/chigozie-atuanya-biography-and-net-worth/|access-date=2024-10-28|website=Uyo Money Gist|language=en-US}}</ref><ref name="nollywoodcommunity.com">{{cite web|url=http://nollywoodcommunity.com/happy-birthday-to-chigozie-atuanya-born-september-13/|archive-url=https://web.archive.org/web/20160624132021/http://nollywoodcommunity.com/happy-birthday-to-chigozie-atuanya-born-september-13/|url-status=usurped|archive-date=June 24, 2016|title=Happy birthday to Chigozie Atuanya, born September 13!|author=|date=13 September 2015|publisher=|accessdate=6 June 2016}}</ref>
==Kugal==
Atuanya waɗii yeewtere mum adannde e ekran e hitaande 1998 ina wiyee King Jaja of Opobo, gila ndeen o yahri yeeso e peewnugol e hollitde filmuuji keewɗi. O meeɗiino wonde ''model'' Delta ''Soap'', o feeñi e gooto e jeewte maɓɓe teleeji.
==Nguurndam neɗɗo==
Atuanya ina resndi Jennifer Obianuju Oranika, jannginoowo sariya to duɗal jaaɓi haaɗtirde Igbinedion, to diiwaan Edo. Dewgal gaadanteewal hakkunde maɓɓe waɗi ko ñalnde 31 marse 2013, rewi heen ko dewgal danewal ñalnde 3 ut 2013. Ɓe njogii ɓiɗɗo debbo biyeteeɗo Kaima, jibinaaɗo ñalnde 6 suwee 2014.
==Filmogaraafi cuɓaaɗo==
Ndee doggol jowitiingol e filmo timmaani ; aɗa waawi wallude e ɓeydude geɗe ŋakkuɗe. ([[Lewru]] mee 2016)
Jeertinaango sakkitiingo (2002)
Jawdi mbonndi (2003)
Yumma mawɗo
Maleyka am (2004)
Miijooji ɓuuɓɗi (2005)
Mbooy 3
Ladde bonnde
Sukaaɓe Lumba (2008)
Fedde rewɓe (2011) ko Mike
Dogooɓe ɓaleeɓe (2010)
Miijooji ɓuuɓɗi (2005) hono Robert
Miñi am debbo mbelɗo (2006)
Ɓoornugol ɗiɗmol (2006)
Galle laamorɗo (2005)
Chetanna (2015) ko Emeka
Gardiiɗo miñiraagel (2014) ko warhoore
Bojel jibinannde (2018) ko Chike
Wujjaaɗo (2019)
Nkem (2020)
Feccere (2020) ko Kalu
Obidike (2022) ko obidike
Hisnu Laamiiɗo debbo (2022) bana Nkemjika
Kawral teskinngal (2022)
Mr Debbo (2023) ko Chibuzor
==Njeenaaje e nominaasiyoŋaaji==
Ndee doggol timmaani; aɗa waawi wallude e ɓeydude geɗe ŋakkuɗe. (Lewru mee 2016)
Hitaande njeenaari kewu njeenaari Njeñtudi Ref
2011 2011 ''City People'' Njeenaaje Fijoowo ɓurɗo moƴƴude Won
2014 Njeenaaje filmuuji Akademi Ikonuuji kaŋŋe (GIAMA) Filmuuji ɓurɗi moƴƴude e nder leydi –Chetanna heɓi
2015 2015 Njeenaaje Akademi Filmuuji [[Afrik]] Zulu Ko ɓuri moƴƴude e fiyooɓe koɗki (gorko) Won
4ɓo [[Afrik]] ''Magic Viewers Choice Awards'' Peewnoowo filmo ɓurɗo moƴƴude e ɗemngal ngenndiwal ([[Igbo]]) toɗɗaama
== Ƴeew kadi ==
Doggol fijooɓe [[Naajeeriya]]
==Tuugnorgal==
ecs7cuk7o2h3ugfbeu5e5i5qpzcf8rz
157918
157910
2026-03-28T06:13:52Z
Adamu mc
10501
Edit
157918
wikitext
text/x-wiki
{{Databox}}'''Zeal Chigozie Atuanya'''// c (jibinaa ko yalnde sappo e tati 13 Lewru suwee hiitande dubi alif 1980) ko fiyoowo filmuuji, peewnoowo filmuuji, jom ngalu. Ko kanko woni hooreejo fedde Skybridimpex roof e TV kaaw Lala.<ref>{{cite web|url=http://www.nigeriafilms.com/news/29612/61/chigozie-atunaya-leaving-the-movies-for-the-field.html|title=Chigozie Atunaya Leaving The Movies For The Field? - nigeriafilms.com|first=Maryjane|last=Ezeh/Nigeriafilms.com|accessdate=6 June 2016|url-status=dead|archiveurl=https://web.archive.org/web/20160605071530/http://www.nigeriafilms.com/news/29612/61/chigozie-atunaya-leaving-the-movies-for-the-field.html|archivedate=5 June 2016}}</ref><ref>{{cite web|url=http://allafrica.com/stories/201602250115.html|title=Nigeria: I'll Preserve Igbo Culture With Movies - Atuanya|author=|date=|publisher=|accessdate=6 June 2016}}</ref><ref>{{Cite news|last=danivert|date=2023-04-23|title=Chigozie Atuanya bags Miles Star Excellence Award for his contribution to Nollywood|url=https://thesun.ng/chigozie-atuanya-bags-miles-star-excellence-award-for-his-contribution-to-nollywood/|location=Lagos, Nigeria|access-date=2024-10-25|newspaper=[[The Sun (Nigeria)|The Sun]]|language=en-US}}</ref>
==Nguurndam e jaŋde puɗɗagol==
Atuanya jibinaa ko to Aba, to diiwaan Abia, to leydi [[Naajeeriya|Najeriya]], o jeyaa ko to Nri to [[Diiwal Anambra|diiwaan Anambra]]. O heɓi B.Sc makko. e nder njuɓɓudi laamu to duɗal jaaɓi haaɗtirde ganndal e karallaagal leydi [[Enugu]].<ref>{{Cite news|title=Chigozie Atuanya: Coping as an entertainer after COVID-19 lockdown|newspaper=[[Vanguard (Nigeria)|Vanguard]]|date=2020-08-17|url=https://www.vanguardngr.com/2020/08/chigozie-atuanya-coping-as-an-entertainer-after-covid-19-lockdown/|location=Lagos, Nigeria|access-date=2026-03-14}}</ref><ref name="Staff">{{Cite web|last=Staff|first=Uyo Gist|date=2024-08-18|title=Chigozie Atuanya Biography And Net Worth|url=https://www.uyomoneygist.com/2024/08/18/chigozie-atuanya-biography-and-net-worth/|access-date=2024-10-28|website=Uyo Money Gist|language=en-US}}</ref><ref name="nollywoodcommunity.com">{{cite web|url=http://nollywoodcommunity.com/happy-birthday-to-chigozie-atuanya-born-september-13/|archive-url=https://web.archive.org/web/20160624132021/http://nollywoodcommunity.com/happy-birthday-to-chigozie-atuanya-born-september-13/|url-status=usurped|archive-date=June 24, 2016|title=Happy birthday to Chigozie Atuanya, born September 13!|author=|date=13 September 2015|publisher=|accessdate=6 June 2016}}</ref>
==Kugal==
Atuanya waɗii yeewtere mum adannde e ekran e hitaande 1998 ina wiyee King Jaja of Opobo, gila ndeen o yahri yeeso e peewnugol e hollitde filmuuji keewɗi. O meeɗiino wonde ''model'' Delta ''Soap'', o feeñi e gooto e jeewte maɓɓe teleeji.
==Nguurndam neɗɗo==
Atuanya ina resndi Jennifer Obianuju Oranika, jannginoowo sariya to duɗal jaaɓi haaɗtirde Igbinedion, to diiwaan Edo. Dewgal gaadanteewal hakkunde maɓɓe waɗi ko ñalnde 31 marse 2013, rewi heen ko dewgal danewal ñalnde 3 ut 2013. Ɓe njogii ɓiɗɗo debbo biyeteeɗo Kaima, jibinaaɗo ñalnde 6 suwee 2014.
==Filmogaraafi cuɓaaɗo==
Ndee doggol jowitiingol e filmo timmaani ; aɗa waawi wallude e ɓeydude geɗe ŋakkuɗe. ([[Lewru]] mee 2016)
Jeertinaango sakkitiingo (2002)
Jawdi mbonndi (2003)
Yumma mawɗo
Maleyka am (2004)
Miijooji ɓuuɓɗi (2005)
Mbooy 3
Ladde bonnde
Sukaaɓe Lumba (2008)
Fedde rewɓe (2011) ko Mike
Dogooɓe ɓaleeɓe (2010)
Miijooji ɓuuɓɗi (2005) hono Robert
Miñi am debbo mbelɗo (2006)
Ɓoornugol ɗiɗmol (2006)
Galle laamorɗo (2005)
Chetanna (2015) ko Emeka
Gardiiɗo miñiraagel (2014) ko warhoore
Bojel jibinannde (2018) ko Chike
Wujjaaɗo (2019)
Nkem (2020)
Feccere (2020) ko Kalu
Obidike (2022) ko obidike
Hisnu Laamiiɗo debbo (2022) bana Nkemjika
Kawral teskinngal (2022)
Mr Debbo (2023) ko Chibuzor
==Njeenaaje e nominaasiyoŋaaji==
Ndee doggol timmaani; aɗa waawi wallude e ɓeydude geɗe ŋakkuɗe. (Lewru mee 2016)
Hitaande njeenaari kewu njeenaari Njeñtudi Ref
2011 2011 ''City People'' Njeenaaje Fijoowo ɓurɗo moƴƴude Won
2014 Njeenaaje filmuuji Akademi Ikonuuji kaŋŋe (GIAMA) Filmuuji ɓurɗi moƴƴude e nder leydi –Chetanna heɓi
2015 2015 Njeenaaje Akademi Filmuuji [[Afrik]] Zulu Ko ɓuri moƴƴude e fiyooɓe koɗki (gorko) Won
4ɓo [[Afrik]] ''Magic Viewers Choice Awards'' Peewnoowo filmo ɓurɗo moƴƴude e ɗemngal ngenndiwal ([[Igbo]]) toɗɗaama
== Ƴeew kadi ==
Doggol fijooɓe [[Naajeeriya]]
==Tuugnorgal==
4541ptw1ivlf43r0rme5x3ybkjpzsqu
Janine Thompson
0
38095
157838
157837
2026-03-27T14:34:22Z
Adamu mc
10501
Edit
157838
wikitext
text/x-wiki
{{Databox}}'''Janine G. Thompson Tremelling''' (jibinaa ko yalnde sappo e didi 12 lewru suwee hiitande dubi alif 1967) ko gonnooɗo fijoowo tennis ummoriiɗo Ostarali, keɓɗo njeenaari sukaaɓe rewɓe e kawgel Wimbledon hitaande 1985, kanko e Louise Field.<ref>{{cite web|url=http://www.wimbledon.com/en_GB/roll_of_honour/girlsdoubles.html|title=Girls Doubles Finals 1982-2016|work=Wimbledon: Rolls of Honour|publisher=All England Lawn Tennis Club|access-date=13 April 2017}}</ref>
Haa e lewru oktoobar 2014 omo fijira e njillu mawɓe. Ko o fijoowo gooto e ɗiɗo, o tawtoraama e kawgel Ostarali e US Opens, Wimbledon e Roland Garros hakkunde 1985 e 1990. O waɗii limre 39-58 e nder golle makko, e limre ɗiɗo 110-78.<ref name="ITFpro">{{cite web|url=http://www.itftennis.com/procircuit/players/player/profile.aspx?playerid=100027746|title=Janine TREMELLING, Player Profile|publisher=ITF Tennis}}</ref>
Thompson heɓi njeenaari gooto e hitaande 1986, o heɓi kadi njeenaari ɗiɗo to Wellington, Rome e to Almaañ e hitaande 1989, o heɓi kadi njeenaari kawgel to Nashville e hitaande 1988.
Finndeeji njillu WTA
Gooto (1 tiitoonde)
Njeñtudi W–L Ñalngu Kawgel Surface Gaño Njoɓdi
Nasaraaku 1-0 Mars 1986 Hershey, Dental Dowlaaji Amerika (i) Farayse Catherine Suire 6-1, 6-4
== Ɗiɗi (tiitooɗe 4, 5 ɗiɗaɓere) ==
Njiylawu W–L Ñalngu Kawgel Surface Partner Luutndiiɓe Njoɓdi
Losko 0–1 mee 1986 Lugano, Siwis Leydi Ostarali Jenny Birne Dental Dowlaaji Amerik Elise Burgin
== Leyɗeele dentuɗe Amerik Betsi Nagelsen 2-6, 3-6 ==
Majjugol 0–2 lewru Yarkomaa 1987 Sidney, Ostarali Huɗo Ostarali Jenny Byrne Dental Dowlaaji Amerik Betsy Nagelsen
== Ostarali Elisabeth Smili 7-6(7-5), 5-7, 1-6 ==
Losko 0–3 mee 1988 Rome, Itali Leydi Ostarali Jenny Byrne Cekoslowaki Jana Novotná
== Faransa Catarin Suire 3-6, 6-4, 5-7 ==
Losko 0–4 mee 1988 Strasbourg, Farayse leydi Ostarali Jenny Byrne Pays-Bas Manon Bollegraf
== Nikol Provis mo Ostarali 5-7, 7-6(13-11), 3-6 ==
Winndere 1–4 Oktoobar 1988 Nashville, Dental Dowlaaji Amerik Hard (i) Ostarali Elisabeth Smylie Dental Dowlaaji Amerik Elise Burgin
== Afrik worgo Rosalin Feerbank 7-5, 6-7(1-7), 6-4 ==
Losko 1–5 lewru Yarkomaa 1989 Auckland, Nuwel Selannde Ostarali tiiɗɗo Elisabeth Smylie Dental Dowlaaji Amerik Patty Fendick
== Kanadaa Jill Heterinton 4-6, 4-6 ==
Win 2–5 feebariyee 1989 Wellington, Nuwel Selannde Ostarali tiiɗɗo Elisabeth Smylie Ostarali Tracey Morton
== Otiris Heidi 7-6(7-3), 6-1 ==
Winndere 3–5 lewru Mbooy 1989 Rome, Itali Leydi Ostarali Elisabeth Smylie Pays-Bas Manon Bollegraf
== Arjantiin Mersedes Paz 6-4, 6-3 ==
Win 4–5 mee 1989 Berlin hirnaange, Almaañ hirnaange Clay Ostarali Elizabeth Smylie Afrik worgo Lise Gregory
Leyɗeele dentuɗe Amerik Gretchen Magers 5-7, 6-3, 6-2
== Tuugnorgal ==
bnay9vppy11cb91ky4ccdg9bjv51cjc
Topstitch
0
38096
157843
2026-03-27T14:47:38Z
SUZYFATIMA
13856
Created page with "Topstitching ko karallaagal sewnde ɗo diidi sewnde ɗii mbaɗetee ngam yiyeede e yaasi comci ɗii, tawa ko pawɗi walla ko gollorɗi. Topstitching ɓuri huutoreede ko e ŋoral comci ko wayi no ŋoral e ŋoral, ɗo ɗum wallitata facings jogaade nokku e rokkude ŋoral ɓuuɓngal. Ina waawi kadi huutoreede ngam jokkondirde e defte ko wayi no poosuuji walla taƴe e dow zippers, haa teeŋti noon e saakuuji. Topstitching dekoraasiyoŋ ina waɗi ngam hollirde, ina waawi waɗ..."
157843
wikitext
text/x-wiki
Topstitching ko karallaagal sewnde ɗo diidi sewnde ɗii mbaɗetee ngam yiyeede e yaasi comci ɗii, tawa ko pawɗi walla ko gollorɗi.
Topstitching ɓuri huutoreede ko e ŋoral comci ko wayi no ŋoral e ŋoral, ɗo ɗum wallitata facings jogaade nokku e rokkude ŋoral ɓuuɓngal. Ina waawi kadi huutoreede ngam jokkondirde e defte ko wayi no poosuuji walla taƴe e dow zippers, haa teeŋti noon e saakuuji. Topstitching dekoraasiyoŋ ina waɗi ngam hollirde, ina waawi waɗeede e mbaydi fanniyankeeri walla e sifaa mbaydi keeriindi. So wonaa ɗuum, topstitching ina heewi waɗeede ko e huutoraade stitch juɓɓuɗo e jolngo nanndungo e mbaydi mojobere.
Tuugnorgal
sxgdylt4ggyh541ztz9k5sy3ieqs3ye
157844
157843
2026-03-27T14:48:29Z
SUZYFATIMA
13856
157844
wikitext
text/x-wiki
{{Databox}}'''Topstitching''' ko karallaagal sewnde ɗo diidi sewnde ɗii mbaɗetee ngam yiyeede e yaasi comci ɗii, tawa ko pawɗi walla ko gollorɗi.
Topstitching ɓuri huutoreede ko e ŋoral comci ko wayi no ŋoral e ŋoral, ɗo ɗum wallitata facings jogaade nokku e rokkude ŋoral ɓuuɓngal. Ina waawi kadi huutoreede ngam jokkondirde e defte ko wayi no poosuuji walla taƴe e dow zippers, haa teeŋti noon e saakuuji. Topstitching dekoraasiyoŋ ina waɗi ngam hollirde, ina waawi waɗeede e mbaydi fanniyankeeri walla e sifaa mbaydi keeriindi. So wonaa ɗuum, topstitching ina heewi waɗeede ko e huutoraade stitch juɓɓuɗo e jolngo nanndungo e mbaydi mojobere.
== Tuugnorgal ==
hn7xsburp5rnpql98vklebqfcfmi3i1
157845
157844
2026-03-27T14:52:40Z
SUZYFATIMA
13856
157845
wikitext
text/x-wiki
{{Databox}}'''Topstitching''' ko karallaagal sewnde ɗo diidi sewnde ɗii mbaɗetee ngam yiyeede e yaasi comci ɗii, tawa ko pawɗi walla ko gollorɗi.
Topstitching ɓuri huutoreede ko e ŋoral comci ko wayi no ŋoral e ŋoral, ɗo ɗum wallitata facings jogaade nokku e rokkude ŋoral ɓuuɓngal. Ina waawi kadi huutoreede ngam jokkondirde e defte ko wayi no poosuuji walla taƴe e dow zippers, haa teeŋti noon e saakuuji. Topstitching dekoraasiyoŋ ina waɗi ngam hollirde, ina waawi waɗeede e mbaydi fanniyankeeri walla e sifaa mbaydi keeriindi. So wonaa ɗuum, topstitching ina heewi waɗeede ko e huutoraade stitch juɓɓuɗo e jolngo nanndungo e mbaydi mojobere.<ref>{{Cite book|title=The Better Bag Maker|last=Mallalieu|first=Nicole|publisher=C&T Publishing|year=2014|isbn=978-1-60705-805-2|location=Concord, CA|pages=23}}</ref><ref>{{Cite book|title=Bags—The Modern Classics|last=Kim|first=Sue|publisher=C&T Publishing|year=2011|isbn=978-1-60705-388-0|location=Concord, CA|pages=7}}</ref><ref>{{Cite web|url=http://www.taunton.com/threads/pages/t00023.asp|title=Tools for Topstitching|last=Conlon|first=Jane|website=Threads|publisher=Taunton|access-date=2015-03-29}}</ref>
== Tuugnorgal ==
<references />
d5vvxwsym2anxxkuwgsln5n3kl9ghkb
Kraplap
0
38097
157846
2026-03-27T14:55:14Z
SUZYFATIMA
13856
Created page with "Kraplap ko comci gaadanteeji Holanndee en, baɗaaɗi e ɓuuɓri, ɓuuɓndi, ndi rewɓe ɓoornotonoo e nder Holannda fof kono ndi majjii e fuɗɗoode teeminannde 21ɓiire."
157846
wikitext
text/x-wiki
Kraplap ko comci gaadanteeji Holanndee en, baɗaaɗi e ɓuuɓri, ɓuuɓndi, ndi rewɓe ɓoornotonoo e nder Holannda fof kono ndi majjii e fuɗɗoode teeminannde 21ɓiire.
7h9mglky6f8wvffiq4hncqyp2n9k5np
157847
157846
2026-03-27T14:56:57Z
SUZYFATIMA
13856
157847
wikitext
text/x-wiki
Kraplap ko comci gaadanteeji Holanndee en, baɗaaɗi e ɓuuɓri, ɓuuɓndi, ndi rewɓe ɓoornotonoo e nder Holannda fof kono ndi majjii e fuɗɗoode teeminannde 21ɓiire.
Tuugnorgal
1yhnolaefqzq892cfizrdagyyvqfvnq
157848
157847
2026-03-27T14:57:53Z
SUZYFATIMA
13856
157848
wikitext
text/x-wiki
{{Databox}}'''Kraplap''' ko comci gaadanteeji Holanndee en, baɗaaɗi e ɓuuɓri, ɓuuɓndi, ndi rewɓe ɓoornotonoo e nder Holannda fof kono ndi majjii e fuɗɗoode teeminannde 21ɓiire.
== Tuugnorgal ==
or7ubzezn2qca463v5gbjjdu8z6lif9
157849
157848
2026-03-27T14:59:59Z
SUZYFATIMA
13856
157849
wikitext
text/x-wiki
{{Databox}}'''Kraplap''' ko comci gaadanteeji Holanndee en, baɗaaɗi e ɓuuɓri, ɓuuɓndi, ndi rewɓe ɓoornotonoo e nder Holannda fof kono ndi majjii e fuɗɗoode teeminannde 21ɓiire.<ref name="BoultwoodHindle2018">{{cite book|author1=Anne Boultwood|author2=Sian Hindle|title=Culture, Costume and Dress: The Proceedings of the 1st International Conference|url=https://books.google.com/books?id=RyRLDwAAQBAJ&pg=PA145|date=8 February 2018|publisher=Gold Word|isbn=978-1-909379-26-8|page=145}}</ref>
== Tuugnorgal ==
<references />
ov79q3cw9of0r17ynrjny2gmo8441lm
Daenggi
0
38098
157850
2026-03-27T15:03:42Z
SUZYFATIMA
13856
Created page with "Daenggi (Kore: 댕기) ko limre aadaaji koreeji kuutorteeɗe ngam haɓɓude e faarnoraade gaasaaji ɓuuɓɗi.E wiyde Daartol Laamuuji Fuɗnaange, sukaaɓe rewɓe Baekje ina kaɓɓoo gaasaaji mum en caggal ina njuppa ɗum, debbo dewbo ina ɓoorna gaasaaji mum e secu ɗii ɗiɗi. Daenggi ina waɗi sifaaji keewɗi fawaade e faandaare, duuɓi, e ngonka renndo. Tteoguji daenggi, maegae daenggi, doturak daenggi e deurim daenggi ina kuutoree ngam waɗde kewu ; ina heen jebibur..."
157850
wikitext
text/x-wiki
Daenggi (Kore: 댕기) ko limre aadaaji koreeji kuutorteeɗe ngam haɓɓude e faarnoraade gaasaaji ɓuuɓɗi.E wiyde Daartol Laamuuji Fuɗnaange, sukaaɓe rewɓe Baekje ina kaɓɓoo gaasaaji mum en caggal ina njuppa ɗum, debbo dewbo ina ɓoorna gaasaaji mum e secu ɗii ɗiɗi.
Daenggi ina waɗi sifaaji keewɗi fawaade e faandaare, duuɓi, e ngonka renndo. Tteoguji daenggi, maegae daenggi, doturak daenggi e deurim daenggi ina kuutoree ngam waɗde kewu ; ina heen jebiburi, doturank, jjok, e malttuk. Daenggi ɗii kuutortenoo ko e "Kungnyŏ", walla rewɓe laamɗo, e jamaanu Joseon ko daenggi negadak e patip daenggi.
Tuugnorgal
ebo57vecmwbmxzhqomis7twj0jier30
157851
157850
2026-03-27T15:05:44Z
SUZYFATIMA
13856
157851
wikitext
text/x-wiki
{{Databox}}'''Daenggi''' (Kore: 댕기) ko limre aadaaji koreeji kuutorteeɗe ngam haɓɓude e faarnoraade gaasaaji ɓuuɓɗi.E wiyde Daartol Laamuuji Fuɗnaange, sukaaɓe rewɓe Baekje ina kaɓɓoo gaasaaji mum en caggal ina njuppa ɗum, debbo dewbo ina ɓoorna gaasaaji mum e secu ɗii ɗiɗi.
Daenggi ina waɗi sifaaji keewɗi fawaade e faandaare, duuɓi, e ngonka renndo. Tteoguji daenggi, maegae daenggi, doturak daenggi e deurim daenggi ina kuutoree ngam waɗde kewu ; ina heen jebiburi, doturank, jjok, e malttuk. Daenggi ɗii kuutortenoo ko e "Kungnyŏ", walla rewɓe laamɗo, e jamaanu Joseon ko daenggi negadak e patip daenggi.
== Tuugnorgal ==
n5pa4ye1b4qzowqz2s0vtl4qxrnd2a5
157852
157851
2026-03-27T15:10:02Z
SUZYFATIMA
13856
157852
wikitext
text/x-wiki
{{Databox}}'''Daenggi''' (Kore: 댕기) ko limre aadaaji koreeji kuutorteeɗe ngam haɓɓude e faarnoraade gaasaaji ɓuuɓɗi.E wiyde Daartol Laamuuji Fuɗnaange, sukaaɓe rewɓe Baekje ina kaɓɓoo gaasaaji mum en caggal ina njuppa ɗum, debbo dewbo ina ɓoorna gaasaaji mum e secu ɗii ɗiɗi.
Daenggi ina waɗi sifaaji keewɗi fawaade e faandaare, duuɓi, e ngonka renndo. Tteoguji daenggi, maegae daenggi, doturak daenggi e deurim daenggi ina kuutoree ngam waɗde kewu ; ina heen jebiburi, doturank, jjok, e malttuk. Daenggi ɗii kuutortenoo ko e "Kungnyŏ", walla rewɓe laamɗo, e jamaanu Joseon ko daenggi negadak e patip daenggi.<ref>[http://www.koreaconvention.org/enu/CU/CU_EN_8_1_2.jsp]{{dead link|date=October 2018}}</ref><ref>{{Cite web|url=http://100.nate.com/dicsearch/pentry.html?s=K&i=241788&v=43|script-title=ko:'댕기' - 네이트 백과사전|access-date=2009-03-01|archive-url=https://web.archive.org/web/20110610044330/http://100.nate.com/dicsearch/pentry.html?s=K&i=241788&v=43|archive-date=2011-06-10|url-status=dead}}</ref>
== Tuugnorgal ==
<references />
cke2wqxamn790del50cc4buddnw3l95
Paul Abbott (basketball)
0
38099
157853
2026-03-27T15:42:52Z
Isa Oumar
9821
Created page with "'''Paul Abbott''' wonnoo ko coftuɗo basket e nder fedde worɓe Colorado Bears gila 1916 haa 1917, e hitaande wootere o waɗii 5-7 walla .417 e nder fedde worɓe duɗal ngal.<ref>{{cite web|title=Paul Abbott Coaching Record|url=https://www.sports-reference.com/cbb/coaches/paul-abbott-1.html|website=College Basketball at Sports-Reference.com|publisher=[[Sports Reference LLC]]|accessdate=August 9, 2018|language=en}}</ref><ref>{{cite web|title=Paul Abbott Coaching Record|ur..."
157853
wikitext
text/x-wiki
'''Paul Abbott''' wonnoo ko coftuɗo basket e nder fedde worɓe Colorado Bears gila 1916 haa 1917, e hitaande wootere o waɗii 5-7 walla .417 e nder fedde worɓe duɗal ngal.<ref>{{cite web|title=Paul Abbott Coaching Record|url=https://www.sports-reference.com/cbb/coaches/paul-abbott-1.html|website=College Basketball at Sports-Reference.com|publisher=[[Sports Reference LLC]]|accessdate=August 9, 2018|language=en}}</ref><ref>{{cite web|title=Paul Abbott Coaching Record|url=https://www.sports-reference.com/cbb/coaches/paul-abbott-1.html|website=College Basketball at Sports-Reference.com|publisher=[[Sports Reference LLC]]|accessdate=August 9, 2018|language=en}}</ref>
== Tuugnorgal ==
5x3oduqdzu415osycvkol5hgaqec7gf
157854
157853
2026-03-27T15:43:04Z
Isa Oumar
9821
157854
wikitext
text/x-wiki
{{Databox}}'''Paul Abbott''' wonnoo ko coftuɗo basket e nder fedde worɓe Colorado Bears gila 1916 haa 1917, e hitaande wootere o waɗii 5-7 walla .417 e nder fedde worɓe duɗal ngal.<ref>{{cite web|title=Paul Abbott Coaching Record|url=https://www.sports-reference.com/cbb/coaches/paul-abbott-1.html|website=College Basketball at Sports-Reference.com|publisher=[[Sports Reference LLC]]|accessdate=August 9, 2018|language=en}}</ref><ref>{{cite web|title=Paul Abbott Coaching Record|url=https://www.sports-reference.com/cbb/coaches/paul-abbott-1.html|website=College Basketball at Sports-Reference.com|publisher=[[Sports Reference LLC]]|accessdate=August 9, 2018|language=en}}</ref>
== Tuugnorgal ==
6thnmnhr4uc9v5o4elr5qsswb5dafpm
Ron Abegglen
0
38100
157855
2026-03-27T15:51:16Z
Isa Oumar
9821
Created page with "Ron Abegglen (19 ut 1937 – 19 desaambar 2018) ko gardiiɗo basket to duɗal jaaɓi haaɗtirde.<ref>{{Cite web|url=https://www.chicagotribune.com/news/ct-xpm-1999-03-13-9903130089-story.html|title=Weber St. Story Not Over, But Ugly End Is Written|last=Morrissey|first=Rick|date=March 13, 1999|website=[[Chicago Tribune]]|publisher=[[Tribune Publishing]]|language=en-US|access-date=December 21, 2018}}</ref><ref>{{Cite web|url=https://www.deseretnews.com/article/687026/Weber..."
157855
wikitext
text/x-wiki
Ron Abegglen (19 ut 1937 – 19 desaambar 2018) ko gardiiɗo basket to duɗal jaaɓi haaɗtirde.<ref>{{Cite web|url=https://www.chicagotribune.com/news/ct-xpm-1999-03-13-9903130089-story.html|title=Weber St. Story Not Over, But Ugly End Is Written|last=Morrissey|first=Rick|date=March 13, 1999|website=[[Chicago Tribune]]|publisher=[[Tribune Publishing]]|language=en-US|access-date=December 21, 2018}}</ref><ref>{{Cite web|url=https://www.deseretnews.com/article/687026/Weber-State-replaces-Abegglen-with-assistant-coach-Cravens.html|archive-url=https://web.archive.org/web/20181007060158/https://www.deseretnews.com/article/687026/Weber-State-replaces-Abegglen-with-assistant-coach-Cravens.html|url-status=dead|archive-date=October 7, 2018|title=Weber State replaces Abegglen with assistant coach Cravens He becomes the eighth head coach in Wildcat history|last=Rock|first=Brad|date=March 22, 1999|website=[[Deseret News]]|publisher=[[Deseret News Publishing Company]]|language=en|access-date=December 21, 2018}}</ref>
== Golle karallaagal ==
Abegglen ko gardiiɗo kippu biyeteeɗo Weber State Wildcats tuggi 1991 haa 1999, e nder duɗal jaaɓi haaɗtirde Alaska-Anchorage Seawolves tuggi 1986 haa 1991..<ref>{{Cite web|url=https://www.sltrib.com/sports/2018/12/21/ron-abegglen-former-weber/|title=Ron Abegglen, former Weber State basketball coach, dies at 81|date=December 20, 2018|website=[[The Salt Lake Tribune]]|publisher=Huntsman Family Investments, LLC|language=en-US|access-date=December 21, 2018}}</ref><ref>{{Cite web|url=https://www.deseretnews.com/article/900047498/weber-state-mourns-death-of-former-mens-basketball-coach-ron-abegglen.html|archive-url=https://web.archive.org/web/20181221090543/https://www.deseretnews.com/article/900047498/weber-state-mourns-death-of-former-mens-basketball-coach-ron-abegglen.html|url-status=dead|archive-date=December 21, 2018|title=Weber State mourns death of former men's basketball coach Ron Abegglen|last=Grua|first=Paul|date=December 20, 2018|website=[[Deseret News]]|publisher=[[Deseret News Publishing Company]]|language=en|access-date=December 21, 2018}}</ref>
To Weber State, o ardii Wildcats e mettere Carolina worgo e daawal gadanal kawgel NCAA 1999. Haa e darorɗe hitaande 2019–20, ko Abegglen tan woni coftuɗo gila NCAA itti byes doggol adanngol e hitaande 1980 ngam foolde Tar Heels e doggol adanngol. Ndeen Wildcats ndartinii Florida haa ɓe ɓeydi waktuuji hade maɓɓe waasde 82-74. Duuɓi nay ko adii ɗuum, Wildcats mo Abegglen, aawdi 14, mettini e dowla Michigan 79-72, ari e nder toɓɓe ɗiɗi mettini Georgetown. 1995 e 1999 mettinii e dogdu ɓurndu luggiɗde e kippu Big Sky gila Idaho yetti Sweet 16 e hitaande 1982.<ref>{{Cite web|title=Ron Abegglen, former Weber State basketball coach, dies at 81|url=https://sltrib.com/sports/2018/12/21/ron-abegglen-former-weber|access-date=2020-12-07|website=The Salt Lake Tribune|language=en-US}}</ref><ref>{{Cite web|last=Hein|first=Brett|title=Former Weber State basketball coach Ron Abegglen dies at 81|url=https://www.standard.net/sports/weber-state/former-weber-state-basketball-coach-ron-abegglen-dies-at-81/article_66f6e19f-3b4e-55fe-bd19-1de566e21a45.html|access-date=2020-12-07|website=Standard-Examiner|language=en}}</ref>
E lewru ut—lebbi seeɗa ko adii mettere Tar Heels—Abegglen haɓdi e debbo mum e oon sahaa, Nedra, ɗum addani Nedra heɓde junngo ɓuuɓngo. Abegglen ko ñaawaaɗo warngooji nder galle. E hawrude e Weber State wonnoo ko e jarribo NCAA caggal nde Abegglen nanngaa ina rokka fukuyaŋkooɓe mum nafooje ɗe fotaani, hooreejo duɗal ngal Paul Thompson dooli Abegglen yo woppu golle mum e darorɗe hitaande ndee tawa o ƴeewaani no Wildcats waɗiri e ñaawirdu nduu. Hay caggal nde Wildcats mettini e Carolina worgo e kawgel NCAA, Thompson miijaaki accude Abegglen arta e hitaande 1999-2000.<ref>{{Cite web|url=https://www.chicagotribune.com/news/ct-xpm-1999-03-13-9903130089-story.html|title=Weber St. Story Not Over, But Ugly End Is Written|last=Morrissey|first=Rick|date=March 13, 1999|website=[[Chicago Tribune]]|publisher=[[Tribune Publishing]]|language=en-US|access-date=December 21, 2018}}</ref><ref>{{Cite web|url=https://www.deseretnews.com/article/687026/Weber-State-replaces-Abegglen-with-assistant-coach-Cravens.html|archive-url=https://web.archive.org/web/20181007060158/https://www.deseretnews.com/article/687026/Weber-State-replaces-Abegglen-with-assistant-coach-Cravens.html|url-status=dead|archive-date=October 7, 2018|title=Weber State replaces Abegglen with assistant coach Cravens He becomes the eighth head coach in Wildcat history|last=Rock|first=Brad|date=March 22, 1999|website=[[Deseret News]]|publisher=[[Deseret News Publishing Company]]|language=en|access-date=December 21, 2018}}</ref>
Abegglen woni kala sahaa coftal ɓalli jaalɗingol teemedere ardii UAA Seawolves e limto nguurndam 109–45 ngam .708[5] jaalɗi e nder teemedere. Duuɓi maako haa UAA teddinaama bee nasaraaku maako nder hitaande 1989 dow Michigan Wolverines, 70-66.<ref>{{Cite web|title=Ron Abegglen, former Weber State basketball coach, dies at 81|url=https://sltrib.com/sports/2018/12/21/ron-abegglen-former-weber|access-date=2020-12-07|website=The Salt Lake Tribune|language=en-US}}</ref><ref>{{Cite web|last=Hein|first=Brett|title=Former Weber State basketball coach Ron Abegglen dies at 81|url=https://www.standard.net/sports/weber-state/former-weber-state-basketball-coach-ron-abegglen-dies-at-81/article_66f6e19f-3b4e-55fe-bd19-1de566e21a45.html|access-date=2020-12-07|website=Standard-Examiner|language=en}}</ref>
O sankii ko ñalnde 19 lewru Duujal hitaande 2018, omo yahra e duuɓi 81..<ref>{{Cite web|url=https://www.sltrib.com/sports/2018/12/21/ron-abegglen-former-weber/|title=Ron Abegglen, former Weber State basketball coach, dies at 81|date=December 20, 2018|website=[[The Salt Lake Tribune]]|publisher=Huntsman Family Investments, LLC|language=en-US|access-date=December 21, 2018}}</ref><ref>{{Cite web|url=https://www.deseretnews.com/article/900047498/weber-state-mourns-death-of-former-mens-basketball-coach-ron-abegglen.html|archive-url=https://web.archive.org/web/20181221090543/https://www.deseretnews.com/article/900047498/weber-state-mourns-death-of-former-mens-basketball-coach-ron-abegglen.html|url-status=dead|archive-date=December 21, 2018|title=Weber State mourns death of former men's basketball coach Ron Abegglen|last=Grua|first=Paul|date=December 20, 2018|website=[[Deseret News]]|publisher=[[Deseret News Publishing Company]]|language=en|access-date=December 21, 2018}}</ref>
== Tuugnorgal ==
n4vd1ca2f015mdesgg4mas5ewn83fta
157856
157855
2026-03-27T15:51:30Z
Isa Oumar
9821
157856
wikitext
text/x-wiki
'''Ron Abegglen''' (19 ut 1937 – 19 desaambar 2018) ko gardiiɗo basket to duɗal jaaɓi haaɗtirde.<ref>{{Cite web|url=https://www.chicagotribune.com/news/ct-xpm-1999-03-13-9903130089-story.html|title=Weber St. Story Not Over, But Ugly End Is Written|last=Morrissey|first=Rick|date=March 13, 1999|website=[[Chicago Tribune]]|publisher=[[Tribune Publishing]]|language=en-US|access-date=December 21, 2018}}</ref><ref>{{Cite web|url=https://www.deseretnews.com/article/687026/Weber-State-replaces-Abegglen-with-assistant-coach-Cravens.html|archive-url=https://web.archive.org/web/20181007060158/https://www.deseretnews.com/article/687026/Weber-State-replaces-Abegglen-with-assistant-coach-Cravens.html|url-status=dead|archive-date=October 7, 2018|title=Weber State replaces Abegglen with assistant coach Cravens He becomes the eighth head coach in Wildcat history|last=Rock|first=Brad|date=March 22, 1999|website=[[Deseret News]]|publisher=[[Deseret News Publishing Company]]|language=en|access-date=December 21, 2018}}</ref>
== Golle karallaagal ==
Abegglen ko gardiiɗo kippu biyeteeɗo Weber State Wildcats tuggi 1991 haa 1999, e nder duɗal jaaɓi haaɗtirde Alaska-Anchorage Seawolves tuggi 1986 haa 1991..<ref>{{Cite web|url=https://www.sltrib.com/sports/2018/12/21/ron-abegglen-former-weber/|title=Ron Abegglen, former Weber State basketball coach, dies at 81|date=December 20, 2018|website=[[The Salt Lake Tribune]]|publisher=Huntsman Family Investments, LLC|language=en-US|access-date=December 21, 2018}}</ref><ref>{{Cite web|url=https://www.deseretnews.com/article/900047498/weber-state-mourns-death-of-former-mens-basketball-coach-ron-abegglen.html|archive-url=https://web.archive.org/web/20181221090543/https://www.deseretnews.com/article/900047498/weber-state-mourns-death-of-former-mens-basketball-coach-ron-abegglen.html|url-status=dead|archive-date=December 21, 2018|title=Weber State mourns death of former men's basketball coach Ron Abegglen|last=Grua|first=Paul|date=December 20, 2018|website=[[Deseret News]]|publisher=[[Deseret News Publishing Company]]|language=en|access-date=December 21, 2018}}</ref>
To Weber State, o ardii Wildcats e mettere Carolina worgo e daawal gadanal kawgel NCAA 1999. Haa e darorɗe hitaande 2019–20, ko Abegglen tan woni coftuɗo gila NCAA itti byes doggol adanngol e hitaande 1980 ngam foolde Tar Heels e doggol adanngol. Ndeen Wildcats ndartinii Florida haa ɓe ɓeydi waktuuji hade maɓɓe waasde 82-74. Duuɓi nay ko adii ɗuum, Wildcats mo Abegglen, aawdi 14, mettini e dowla Michigan 79-72, ari e nder toɓɓe ɗiɗi mettini Georgetown. 1995 e 1999 mettinii e dogdu ɓurndu luggiɗde e kippu Big Sky gila Idaho yetti Sweet 16 e hitaande 1982.<ref>{{Cite web|title=Ron Abegglen, former Weber State basketball coach, dies at 81|url=https://sltrib.com/sports/2018/12/21/ron-abegglen-former-weber|access-date=2020-12-07|website=The Salt Lake Tribune|language=en-US}}</ref><ref>{{Cite web|last=Hein|first=Brett|title=Former Weber State basketball coach Ron Abegglen dies at 81|url=https://www.standard.net/sports/weber-state/former-weber-state-basketball-coach-ron-abegglen-dies-at-81/article_66f6e19f-3b4e-55fe-bd19-1de566e21a45.html|access-date=2020-12-07|website=Standard-Examiner|language=en}}</ref>
E lewru ut—lebbi seeɗa ko adii mettere Tar Heels—Abegglen haɓdi e debbo mum e oon sahaa, Nedra, ɗum addani Nedra heɓde junngo ɓuuɓngo. Abegglen ko ñaawaaɗo warngooji nder galle. E hawrude e Weber State wonnoo ko e jarribo NCAA caggal nde Abegglen nanngaa ina rokka fukuyaŋkooɓe mum nafooje ɗe fotaani, hooreejo duɗal ngal Paul Thompson dooli Abegglen yo woppu golle mum e darorɗe hitaande ndee tawa o ƴeewaani no Wildcats waɗiri e ñaawirdu nduu. Hay caggal nde Wildcats mettini e Carolina worgo e kawgel NCAA, Thompson miijaaki accude Abegglen arta e hitaande 1999-2000.<ref>{{Cite web|url=https://www.chicagotribune.com/news/ct-xpm-1999-03-13-9903130089-story.html|title=Weber St. Story Not Over, But Ugly End Is Written|last=Morrissey|first=Rick|date=March 13, 1999|website=[[Chicago Tribune]]|publisher=[[Tribune Publishing]]|language=en-US|access-date=December 21, 2018}}</ref><ref>{{Cite web|url=https://www.deseretnews.com/article/687026/Weber-State-replaces-Abegglen-with-assistant-coach-Cravens.html|archive-url=https://web.archive.org/web/20181007060158/https://www.deseretnews.com/article/687026/Weber-State-replaces-Abegglen-with-assistant-coach-Cravens.html|url-status=dead|archive-date=October 7, 2018|title=Weber State replaces Abegglen with assistant coach Cravens He becomes the eighth head coach in Wildcat history|last=Rock|first=Brad|date=March 22, 1999|website=[[Deseret News]]|publisher=[[Deseret News Publishing Company]]|language=en|access-date=December 21, 2018}}</ref>
Abegglen woni kala sahaa coftal ɓalli jaalɗingol teemedere ardii UAA Seawolves e limto nguurndam 109–45 ngam .708[5] jaalɗi e nder teemedere. Duuɓi maako haa UAA teddinaama bee nasaraaku maako nder hitaande 1989 dow Michigan Wolverines, 70-66.<ref>{{Cite web|title=Ron Abegglen, former Weber State basketball coach, dies at 81|url=https://sltrib.com/sports/2018/12/21/ron-abegglen-former-weber|access-date=2020-12-07|website=The Salt Lake Tribune|language=en-US}}</ref><ref>{{Cite web|last=Hein|first=Brett|title=Former Weber State basketball coach Ron Abegglen dies at 81|url=https://www.standard.net/sports/weber-state/former-weber-state-basketball-coach-ron-abegglen-dies-at-81/article_66f6e19f-3b4e-55fe-bd19-1de566e21a45.html|access-date=2020-12-07|website=Standard-Examiner|language=en}}</ref>
O sankii ko ñalnde 19 lewru Duujal hitaande 2018, omo yahra e duuɓi 81..<ref>{{Cite web|url=https://www.sltrib.com/sports/2018/12/21/ron-abegglen-former-weber/|title=Ron Abegglen, former Weber State basketball coach, dies at 81|date=December 20, 2018|website=[[The Salt Lake Tribune]]|publisher=Huntsman Family Investments, LLC|language=en-US|access-date=December 21, 2018}}</ref><ref>{{Cite web|url=https://www.deseretnews.com/article/900047498/weber-state-mourns-death-of-former-mens-basketball-coach-ron-abegglen.html|archive-url=https://web.archive.org/web/20181221090543/https://www.deseretnews.com/article/900047498/weber-state-mourns-death-of-former-mens-basketball-coach-ron-abegglen.html|url-status=dead|archive-date=December 21, 2018|title=Weber State mourns death of former men's basketball coach Ron Abegglen|last=Grua|first=Paul|date=December 20, 2018|website=[[Deseret News]]|publisher=[[Deseret News Publishing Company]]|language=en|access-date=December 21, 2018}}</ref>
== Tuugnorgal ==
irilznjnmbp8kou9oduc4o89m2wvrv8
157857
157856
2026-03-27T15:51:40Z
Isa Oumar
9821
157857
wikitext
text/x-wiki
{{Databox}}'''Ron Abegglen''' (19 ut 1937 – 19 desaambar 2018) ko gardiiɗo basket to duɗal jaaɓi haaɗtirde.<ref>{{Cite web|url=https://www.chicagotribune.com/news/ct-xpm-1999-03-13-9903130089-story.html|title=Weber St. Story Not Over, But Ugly End Is Written|last=Morrissey|first=Rick|date=March 13, 1999|website=[[Chicago Tribune]]|publisher=[[Tribune Publishing]]|language=en-US|access-date=December 21, 2018}}</ref><ref>{{Cite web|url=https://www.deseretnews.com/article/687026/Weber-State-replaces-Abegglen-with-assistant-coach-Cravens.html|archive-url=https://web.archive.org/web/20181007060158/https://www.deseretnews.com/article/687026/Weber-State-replaces-Abegglen-with-assistant-coach-Cravens.html|url-status=dead|archive-date=October 7, 2018|title=Weber State replaces Abegglen with assistant coach Cravens He becomes the eighth head coach in Wildcat history|last=Rock|first=Brad|date=March 22, 1999|website=[[Deseret News]]|publisher=[[Deseret News Publishing Company]]|language=en|access-date=December 21, 2018}}</ref>
== Golle karallaagal ==
Abegglen ko gardiiɗo kippu biyeteeɗo Weber State Wildcats tuggi 1991 haa 1999, e nder duɗal jaaɓi haaɗtirde Alaska-Anchorage Seawolves tuggi 1986 haa 1991..<ref>{{Cite web|url=https://www.sltrib.com/sports/2018/12/21/ron-abegglen-former-weber/|title=Ron Abegglen, former Weber State basketball coach, dies at 81|date=December 20, 2018|website=[[The Salt Lake Tribune]]|publisher=Huntsman Family Investments, LLC|language=en-US|access-date=December 21, 2018}}</ref><ref>{{Cite web|url=https://www.deseretnews.com/article/900047498/weber-state-mourns-death-of-former-mens-basketball-coach-ron-abegglen.html|archive-url=https://web.archive.org/web/20181221090543/https://www.deseretnews.com/article/900047498/weber-state-mourns-death-of-former-mens-basketball-coach-ron-abegglen.html|url-status=dead|archive-date=December 21, 2018|title=Weber State mourns death of former men's basketball coach Ron Abegglen|last=Grua|first=Paul|date=December 20, 2018|website=[[Deseret News]]|publisher=[[Deseret News Publishing Company]]|language=en|access-date=December 21, 2018}}</ref>
To Weber State, o ardii Wildcats e mettere Carolina worgo e daawal gadanal kawgel NCAA 1999. Haa e darorɗe hitaande 2019–20, ko Abegglen tan woni coftuɗo gila NCAA itti byes doggol adanngol e hitaande 1980 ngam foolde Tar Heels e doggol adanngol. Ndeen Wildcats ndartinii Florida haa ɓe ɓeydi waktuuji hade maɓɓe waasde 82-74. Duuɓi nay ko adii ɗuum, Wildcats mo Abegglen, aawdi 14, mettini e dowla Michigan 79-72, ari e nder toɓɓe ɗiɗi mettini Georgetown. 1995 e 1999 mettinii e dogdu ɓurndu luggiɗde e kippu Big Sky gila Idaho yetti Sweet 16 e hitaande 1982.<ref>{{Cite web|title=Ron Abegglen, former Weber State basketball coach, dies at 81|url=https://sltrib.com/sports/2018/12/21/ron-abegglen-former-weber|access-date=2020-12-07|website=The Salt Lake Tribune|language=en-US}}</ref><ref>{{Cite web|last=Hein|first=Brett|title=Former Weber State basketball coach Ron Abegglen dies at 81|url=https://www.standard.net/sports/weber-state/former-weber-state-basketball-coach-ron-abegglen-dies-at-81/article_66f6e19f-3b4e-55fe-bd19-1de566e21a45.html|access-date=2020-12-07|website=Standard-Examiner|language=en}}</ref>
E lewru ut—lebbi seeɗa ko adii mettere Tar Heels—Abegglen haɓdi e debbo mum e oon sahaa, Nedra, ɗum addani Nedra heɓde junngo ɓuuɓngo. Abegglen ko ñaawaaɗo warngooji nder galle. E hawrude e Weber State wonnoo ko e jarribo NCAA caggal nde Abegglen nanngaa ina rokka fukuyaŋkooɓe mum nafooje ɗe fotaani, hooreejo duɗal ngal Paul Thompson dooli Abegglen yo woppu golle mum e darorɗe hitaande ndee tawa o ƴeewaani no Wildcats waɗiri e ñaawirdu nduu. Hay caggal nde Wildcats mettini e Carolina worgo e kawgel NCAA, Thompson miijaaki accude Abegglen arta e hitaande 1999-2000.<ref>{{Cite web|url=https://www.chicagotribune.com/news/ct-xpm-1999-03-13-9903130089-story.html|title=Weber St. Story Not Over, But Ugly End Is Written|last=Morrissey|first=Rick|date=March 13, 1999|website=[[Chicago Tribune]]|publisher=[[Tribune Publishing]]|language=en-US|access-date=December 21, 2018}}</ref><ref>{{Cite web|url=https://www.deseretnews.com/article/687026/Weber-State-replaces-Abegglen-with-assistant-coach-Cravens.html|archive-url=https://web.archive.org/web/20181007060158/https://www.deseretnews.com/article/687026/Weber-State-replaces-Abegglen-with-assistant-coach-Cravens.html|url-status=dead|archive-date=October 7, 2018|title=Weber State replaces Abegglen with assistant coach Cravens He becomes the eighth head coach in Wildcat history|last=Rock|first=Brad|date=March 22, 1999|website=[[Deseret News]]|publisher=[[Deseret News Publishing Company]]|language=en|access-date=December 21, 2018}}</ref>
Abegglen woni kala sahaa coftal ɓalli jaalɗingol teemedere ardii UAA Seawolves e limto nguurndam 109–45 ngam .708[5] jaalɗi e nder teemedere. Duuɓi maako haa UAA teddinaama bee nasaraaku maako nder hitaande 1989 dow Michigan Wolverines, 70-66.<ref>{{Cite web|title=Ron Abegglen, former Weber State basketball coach, dies at 81|url=https://sltrib.com/sports/2018/12/21/ron-abegglen-former-weber|access-date=2020-12-07|website=The Salt Lake Tribune|language=en-US}}</ref><ref>{{Cite web|last=Hein|first=Brett|title=Former Weber State basketball coach Ron Abegglen dies at 81|url=https://www.standard.net/sports/weber-state/former-weber-state-basketball-coach-ron-abegglen-dies-at-81/article_66f6e19f-3b4e-55fe-bd19-1de566e21a45.html|access-date=2020-12-07|website=Standard-Examiner|language=en}}</ref>
O sankii ko ñalnde 19 lewru Duujal hitaande 2018, omo yahra e duuɓi 81..<ref>{{Cite web|url=https://www.sltrib.com/sports/2018/12/21/ron-abegglen-former-weber/|title=Ron Abegglen, former Weber State basketball coach, dies at 81|date=December 20, 2018|website=[[The Salt Lake Tribune]]|publisher=Huntsman Family Investments, LLC|language=en-US|access-date=December 21, 2018}}</ref><ref>{{Cite web|url=https://www.deseretnews.com/article/900047498/weber-state-mourns-death-of-former-mens-basketball-coach-ron-abegglen.html|archive-url=https://web.archive.org/web/20181221090543/https://www.deseretnews.com/article/900047498/weber-state-mourns-death-of-former-mens-basketball-coach-ron-abegglen.html|url-status=dead|archive-date=December 21, 2018|title=Weber State mourns death of former men's basketball coach Ron Abegglen|last=Grua|first=Paul|date=December 20, 2018|website=[[Deseret News]]|publisher=[[Deseret News Publishing Company]]|language=en|access-date=December 21, 2018}}</ref>
== Tuugnorgal ==
jh1hcqj88mgogfxp4inufjczcq5y03k
Kate Achter
0
38101
157858
2026-03-27T15:54:41Z
Isa Oumar
9821
Created page with "Kate Achter ko gardiiɗo basket Ameriknaajo, kadi ko gonnooɗo gardiiɗo basket, ko kanko woni hannde gardiiɗo kippu basket rewɓe Michigan Broncos.<ref>{{Cite web|title=Kate Achter - Women's Basketball Coach|url=https://detroittitans.com/sports/womens-basketball/roster/coaches/kate-achter/1248|access-date=2025-03-29|website=University of Detroit Mercy Athletics|language=en}}</ref> == Nguurndam e jaŋde puɗɗagol == Achter jibinaa ko to leydi Oregon e hitaande 1986.<r..."
157858
wikitext
text/x-wiki
Kate Achter ko gardiiɗo basket Ameriknaajo, kadi ko gonnooɗo gardiiɗo basket, ko kanko woni hannde gardiiɗo kippu basket rewɓe Michigan Broncos.<ref>{{Cite web|title=Kate Achter - Women's Basketball Coach|url=https://detroittitans.com/sports/womens-basketball/roster/coaches/kate-achter/1248|access-date=2025-03-29|website=University of Detroit Mercy Athletics|language=en}}</ref>
== Nguurndam e jaŋde puɗɗagol ==
Achter jibinaa ko to leydi Oregon e hitaande 1986.<ref name="BGSUt">{{Cite web|title=Kate Achter|url=https://bgsufalcons.com/sports/womens-basketball/roster/kate-achter/11877|access-date=2025-03-29|website=Bowling Green Athletics|language=en-US}}</ref><ref name="BGSUt2">{{Cite web|title=Kate Achter|url=https://bgsufalcons.com/sports/womens-basketball/roster/kate-achter/11877|access-date=2025-03-29|website=Bowling Green Athletics|language=en-US}}</ref> O naati Bowling Green ɗo o woni basketball e les njiimaandi Curt Miller ɗo o heɓi njeenaari MAC Championships nayi, o feeñi e kawgel tati NCAA ina heen dogdu 16 belndu e hitaande 2007. O heɓi dipolom bakkaa e jaŋde e hitaande 2009 e master e hitaande 2010.<ref>{{Cite web|title=Kate Achter - Women's Basketball Coach|url=https://detroittitans.com/sports/womens-basketball/roster/coaches/kate-achter/1248|access-date=2025-03-29|website=University of Detroit Mercy Athletics|language=en}}</ref> O fiyi sahaa gooto e karallaagal e Palaio Faliro B.C. to leydi Geres
== Golle coftal ɓalli ==
'''Ko adii golle coftal ɓalli<ref name=":02">{{Cite web|date=2025-03-28|title=Western Michigan University Names Kate Achter as Head Women's Basketball Coach|url=https://wmubroncos.com/news/2025/3/28/womens-basketball-western-michigan-university-names-kate-achter-as-head-womens-basketball-coach.aspx|access-date=2025-03-29|website=Western Michigan University Athletics|language=en}}</ref>'''
Achter fuɗɗii golle mum coftal ɓalli to duɗal jaaɓi haaɗtirde Bowling Green State e hitaande 2009-10 ko o balloowo jaŋde toownde e nder fedde basket rewɓe.[4] Tuggi 2010 haa 2015, o waɗii duuɓi joy ko o balloowo e balloowo mawɗo coftal ɓalli e nder fedde basket rewɓe St.<ref>{{Cite web|last=Paul|first=Tony|date=March 28, 2025|title=Western Michigan women's basketball hires Kate Achter away from Detroit Mercy|url=https://www.detroitnews.com/story/sports/college/more-colleges/2025/03/28/western-michigan-womens-basketball-hires-kate-achter-new-coach-detroit-mercy/82696232007/|access-date=2025-03-29|website=[[The Detroit News]]|language=en-US}}</ref>
== Yurmeende Detroit ==
Achter innitiraama hooreejo 14ɓo e nder daartol porogaraam Mercy to duɗal jaaɓi haaɗtirde Detroit ñalnde 27 lewru abriil hitaande 2022.<ref>{{Cite web|title=Kate Achter - Women's Basketball Coach|url=https://detroittitans.com/sports/womens-basketball/roster/coaches/kate-achter/1248|access-date=2025-03-29|website=University of Detroit Mercy Athletics|language=en}}</ref> E nder duuɓi tati ɗi o ardii Titans, Achter ina joginoo limre 37–56, ina heen duuɓi gadani ɗi o heɓi e porogaraam oo gila 2016–17.<ref name=":0">{{Cite web|date=2025-03-28|title=Western Michigan University Names Kate Achter as Head Women's Basketball Coach|url=https://wmubroncos.com/news/2025/3/28/womens-basketball-western-michigan-university-names-kate-achter-as-head-womens-basketball-coach.aspx|access-date=2025-03-29|website=Western Michigan University Athletics|language=en}}</ref>
== Hirnaange Michigan ==
Ñalnde 28 mars 2025, Achter toɗɗaama hooreejo coftal ɓalli jeeɗiɗaɓo e nder daartol porogaraam duɗal jaaɓi haaɗtirde Michigan hirnaange.<ref>{{Cite web|last=Paul|first=Tony|date=March 28, 2025|title=Western Michigan women's basketball hires Kate Achter away from Detroit Mercy|url=https://www.detroitnews.com/story/sports/college/more-colleges/2025/03/28/western-michigan-womens-basketball-hires-kate-achter-new-coach-detroit-mercy/82696232007/|access-date=2025-03-29|website=[[The Detroit News]]|language=en-US}}</ref>
== Tuugnorgal ==
2ur9h5ncc9v6ru7ljoo66snhsl4fvwf
157859
157858
2026-03-27T15:54:52Z
Isa Oumar
9821
157859
wikitext
text/x-wiki
'''Kate Achter''' ko gardiiɗo basket Ameriknaajo, kadi ko gonnooɗo gardiiɗo basket, ko kanko woni hannde gardiiɗo kippu basket rewɓe Michigan Broncos.<ref>{{Cite web|title=Kate Achter - Women's Basketball Coach|url=https://detroittitans.com/sports/womens-basketball/roster/coaches/kate-achter/1248|access-date=2025-03-29|website=University of Detroit Mercy Athletics|language=en}}</ref>
== Nguurndam e jaŋde puɗɗagol ==
Achter jibinaa ko to leydi Oregon e hitaande 1986.<ref name="BGSUt">{{Cite web|title=Kate Achter|url=https://bgsufalcons.com/sports/womens-basketball/roster/kate-achter/11877|access-date=2025-03-29|website=Bowling Green Athletics|language=en-US}}</ref><ref name="BGSUt2">{{Cite web|title=Kate Achter|url=https://bgsufalcons.com/sports/womens-basketball/roster/kate-achter/11877|access-date=2025-03-29|website=Bowling Green Athletics|language=en-US}}</ref> O naati Bowling Green ɗo o woni basketball e les njiimaandi Curt Miller ɗo o heɓi njeenaari MAC Championships nayi, o feeñi e kawgel tati NCAA ina heen dogdu 16 belndu e hitaande 2007. O heɓi dipolom bakkaa e jaŋde e hitaande 2009 e master e hitaande 2010.<ref>{{Cite web|title=Kate Achter - Women's Basketball Coach|url=https://detroittitans.com/sports/womens-basketball/roster/coaches/kate-achter/1248|access-date=2025-03-29|website=University of Detroit Mercy Athletics|language=en}}</ref> O fiyi sahaa gooto e karallaagal e Palaio Faliro B.C. to leydi Geres
== Golle coftal ɓalli ==
'''Ko adii golle coftal ɓalli<ref name=":02">{{Cite web|date=2025-03-28|title=Western Michigan University Names Kate Achter as Head Women's Basketball Coach|url=https://wmubroncos.com/news/2025/3/28/womens-basketball-western-michigan-university-names-kate-achter-as-head-womens-basketball-coach.aspx|access-date=2025-03-29|website=Western Michigan University Athletics|language=en}}</ref>'''
Achter fuɗɗii golle mum coftal ɓalli to duɗal jaaɓi haaɗtirde Bowling Green State e hitaande 2009-10 ko o balloowo jaŋde toownde e nder fedde basket rewɓe.[4] Tuggi 2010 haa 2015, o waɗii duuɓi joy ko o balloowo e balloowo mawɗo coftal ɓalli e nder fedde basket rewɓe St.<ref>{{Cite web|last=Paul|first=Tony|date=March 28, 2025|title=Western Michigan women's basketball hires Kate Achter away from Detroit Mercy|url=https://www.detroitnews.com/story/sports/college/more-colleges/2025/03/28/western-michigan-womens-basketball-hires-kate-achter-new-coach-detroit-mercy/82696232007/|access-date=2025-03-29|website=[[The Detroit News]]|language=en-US}}</ref>
== Yurmeende Detroit ==
Achter innitiraama hooreejo 14ɓo e nder daartol porogaraam Mercy to duɗal jaaɓi haaɗtirde Detroit ñalnde 27 lewru abriil hitaande 2022.<ref>{{Cite web|title=Kate Achter - Women's Basketball Coach|url=https://detroittitans.com/sports/womens-basketball/roster/coaches/kate-achter/1248|access-date=2025-03-29|website=University of Detroit Mercy Athletics|language=en}}</ref> E nder duuɓi tati ɗi o ardii Titans, Achter ina joginoo limre 37–56, ina heen duuɓi gadani ɗi o heɓi e porogaraam oo gila 2016–17.<ref name=":0">{{Cite web|date=2025-03-28|title=Western Michigan University Names Kate Achter as Head Women's Basketball Coach|url=https://wmubroncos.com/news/2025/3/28/womens-basketball-western-michigan-university-names-kate-achter-as-head-womens-basketball-coach.aspx|access-date=2025-03-29|website=Western Michigan University Athletics|language=en}}</ref>
== Hirnaange Michigan ==
Ñalnde 28 mars 2025, Achter toɗɗaama hooreejo coftal ɓalli jeeɗiɗaɓo e nder daartol porogaraam duɗal jaaɓi haaɗtirde Michigan hirnaange.<ref>{{Cite web|last=Paul|first=Tony|date=March 28, 2025|title=Western Michigan women's basketball hires Kate Achter away from Detroit Mercy|url=https://www.detroitnews.com/story/sports/college/more-colleges/2025/03/28/western-michigan-womens-basketball-hires-kate-achter-new-coach-detroit-mercy/82696232007/|access-date=2025-03-29|website=[[The Detroit News]]|language=en-US}}</ref>
== Tuugnorgal ==
blr1wewys11zon5hm62efa7kjbg02sy
157860
157859
2026-03-27T15:55:02Z
Isa Oumar
9821
157860
wikitext
text/x-wiki
{{Databox}}'''Kate Achter''' ko gardiiɗo basket Ameriknaajo, kadi ko gonnooɗo gardiiɗo basket, ko kanko woni hannde gardiiɗo kippu basket rewɓe Michigan Broncos.<ref>{{Cite web|title=Kate Achter - Women's Basketball Coach|url=https://detroittitans.com/sports/womens-basketball/roster/coaches/kate-achter/1248|access-date=2025-03-29|website=University of Detroit Mercy Athletics|language=en}}</ref>
== Nguurndam e jaŋde puɗɗagol ==
Achter jibinaa ko to leydi Oregon e hitaande 1986.<ref name="BGSUt">{{Cite web|title=Kate Achter|url=https://bgsufalcons.com/sports/womens-basketball/roster/kate-achter/11877|access-date=2025-03-29|website=Bowling Green Athletics|language=en-US}}</ref><ref name="BGSUt2">{{Cite web|title=Kate Achter|url=https://bgsufalcons.com/sports/womens-basketball/roster/kate-achter/11877|access-date=2025-03-29|website=Bowling Green Athletics|language=en-US}}</ref> O naati Bowling Green ɗo o woni basketball e les njiimaandi Curt Miller ɗo o heɓi njeenaari MAC Championships nayi, o feeñi e kawgel tati NCAA ina heen dogdu 16 belndu e hitaande 2007. O heɓi dipolom bakkaa e jaŋde e hitaande 2009 e master e hitaande 2010.<ref>{{Cite web|title=Kate Achter - Women's Basketball Coach|url=https://detroittitans.com/sports/womens-basketball/roster/coaches/kate-achter/1248|access-date=2025-03-29|website=University of Detroit Mercy Athletics|language=en}}</ref> O fiyi sahaa gooto e karallaagal e Palaio Faliro B.C. to leydi Geres
== Golle coftal ɓalli ==
'''Ko adii golle coftal ɓalli<ref name=":02">{{Cite web|date=2025-03-28|title=Western Michigan University Names Kate Achter as Head Women's Basketball Coach|url=https://wmubroncos.com/news/2025/3/28/womens-basketball-western-michigan-university-names-kate-achter-as-head-womens-basketball-coach.aspx|access-date=2025-03-29|website=Western Michigan University Athletics|language=en}}</ref>'''
Achter fuɗɗii golle mum coftal ɓalli to duɗal jaaɓi haaɗtirde Bowling Green State e hitaande 2009-10 ko o balloowo jaŋde toownde e nder fedde basket rewɓe.[4] Tuggi 2010 haa 2015, o waɗii duuɓi joy ko o balloowo e balloowo mawɗo coftal ɓalli e nder fedde basket rewɓe St.<ref>{{Cite web|last=Paul|first=Tony|date=March 28, 2025|title=Western Michigan women's basketball hires Kate Achter away from Detroit Mercy|url=https://www.detroitnews.com/story/sports/college/more-colleges/2025/03/28/western-michigan-womens-basketball-hires-kate-achter-new-coach-detroit-mercy/82696232007/|access-date=2025-03-29|website=[[The Detroit News]]|language=en-US}}</ref>
== Yurmeende Detroit ==
Achter innitiraama hooreejo 14ɓo e nder daartol porogaraam Mercy to duɗal jaaɓi haaɗtirde Detroit ñalnde 27 lewru abriil hitaande 2022.<ref>{{Cite web|title=Kate Achter - Women's Basketball Coach|url=https://detroittitans.com/sports/womens-basketball/roster/coaches/kate-achter/1248|access-date=2025-03-29|website=University of Detroit Mercy Athletics|language=en}}</ref> E nder duuɓi tati ɗi o ardii Titans, Achter ina joginoo limre 37–56, ina heen duuɓi gadani ɗi o heɓi e porogaraam oo gila 2016–17.<ref name=":0">{{Cite web|date=2025-03-28|title=Western Michigan University Names Kate Achter as Head Women's Basketball Coach|url=https://wmubroncos.com/news/2025/3/28/womens-basketball-western-michigan-university-names-kate-achter-as-head-womens-basketball-coach.aspx|access-date=2025-03-29|website=Western Michigan University Athletics|language=en}}</ref>
== Hirnaange Michigan ==
Ñalnde 28 mars 2025, Achter toɗɗaama hooreejo coftal ɓalli jeeɗiɗaɓo e nder daartol porogaraam duɗal jaaɓi haaɗtirde Michigan hirnaange.<ref>{{Cite web|last=Paul|first=Tony|date=March 28, 2025|title=Western Michigan women's basketball hires Kate Achter away from Detroit Mercy|url=https://www.detroitnews.com/story/sports/college/more-colleges/2025/03/28/western-michigan-womens-basketball-hires-kate-achter-new-coach-detroit-mercy/82696232007/|access-date=2025-03-29|website=[[The Detroit News]]|language=en-US}}</ref>
== Tuugnorgal ==
h91js4yzv04dix6yprtrqibr06zm5ii
Harry F. Adams
0
38102
157861
2026-03-27T16:00:38Z
Isa Oumar
9821
Created page with "'''Harry Franks Adams''' (4 desaambar 1895 – 24 noowammbar 1977) ko gardiiɗo dingiral kolees Ameriknaajo e nder feccere adannde e teeminannde 20ɓiire. O ɓuri teeŋtude ko gardiiɗo kippu atletik to duɗal jaaɓi haaɗtirde Montana ko ina ɓura duuɓi 35.<ref>{{cite web|title=Harry Adams retired at 70|url=https://scholarworks.umt.edu/cgi/viewcontent.cgi?article=2895&context=newsreleases|website=Scholar Works|publisher=University of Montana|access-date=December 10, 20..."
157861
wikitext
text/x-wiki
'''Harry Franks Adams''' (4 desaambar 1895 – 24 noowammbar 1977) ko gardiiɗo dingiral kolees Ameriknaajo e nder feccere adannde e teeminannde 20ɓiire. O ɓuri teeŋtude ko gardiiɗo kippu atletik to duɗal jaaɓi haaɗtirde Montana ko ina ɓura duuɓi 35.<ref>{{cite web|title=Harry Adams retired at 70|url=https://scholarworks.umt.edu/cgi/viewcontent.cgi?article=2895&context=newsreleases|website=Scholar Works|publisher=University of Montana|access-date=December 10, 2025|date=April 6, 1966}}</ref>
== Nguurndam ==
Caggal nde o naati duɗal jaaɓi haaɗtirde Weatherwax to Aberdeen, Washington, Adams wonti almuudo to duɗal jaaɓi haaɗtirde dowla Montana, caggal ɗuum duɗal jaaɓi haaɗtirde Montana, e hitaande 1915 ɗo o waɗi dingiral keewngal. Adams innitiraa ko laabi tati gardiiɗo kawgel ngel, o woniino gardiiɗo diɗɗal basket fotde duuɓi ɗiɗi e gardagol Jerry Nissen. O dogi seeɗa e kippu atletik hade makko yahde haɓde e wolde adunaare adannde. Caggal ɗuum o wonti balloowo coftal ɓalli e nder dingiral tati ngal fof hakkunde 1921 e 1924 hade makko golloraade dumunna juutɗo to duɗal jaaɓi haaɗtirde DePaul. Ko kanko woni hooreejo kippu basket gila 1924 haa 1925, o ardii ɓe haa ɓe keɓi 6–13. O ɓeydi heen ko gardiiɗo kippu fuku koyɗe Blue Demons e hitaande 1924, o ardii ɓe haa ɓe keɓi 5-4-1.<ref>{{cite web|title=Harry Adams retired at 70|url=https://scholarworks.umt.edu/cgi/viewcontent.cgi?article=2895&context=newsreleases|website=Scholar Works|publisher=University of Montana|access-date=December 10, 2025|date=April 6, 1966}}</ref>
Adams arti Montana e hitaande 1925, o woni balloowo coftal ɓalli e nder kippu atletik e kippu fuku koyɗe. O toɗɗaa e jappeere gardiiɗo kippu atletik e hitaande 1933. O jokki e jappeere haa wolde adunaare ɗiɗmere ɗo o gollinoo e konu, o yettii darnde kolonel. Nde o arti caggal wolde, o jokki golle makko e wonde gardiiɗo coftal ɓalli, o ɓeydi heen kadi waɗde njilluuji ngam ƴeewde kippu fuku koyɗe haa hitaande 1948. O innitiraa ko Helms Athletic Foundation Hall of Fame e hitaande 1961. Caggal nde o woppi golle e hitaande 1966 1999. Adams ko jannginoowo Ameriknaaɓe njeeɗiɗo, ina heen Doug Brown. O naati e suudu teskinndu e nder dingiral Grizzly e hitaande 1993.
Adams maayi ko ñalnde 24 noowammbar 1977, to galle safrooɓe renndo to Missoula, to leydi Montana.<ref>{{cite web|title=Harry Adams|url=https://gogriz.com/honors/grizzly-sports-hall-of-fame/harry--adams/2|website=Grizzly Sports Hall of Fame|publisher=University of Montana|access-date=December 10, 2025}}</ref><ref>{{cite web|title=Harry Adams|url=https://gogriz.com/honors/grizzly-sports-hall-of-fame/harry--adams/2|website=Grizzly Sports Hall of Fame|publisher=University of Montana|access-date=December 10, 2025}}</ref>
== Tuugnorgal ==
f0t4kl2561i1j9sifm87xo76rw8t556
157862
157861
2026-03-27T16:00:50Z
Isa Oumar
9821
157862
wikitext
text/x-wiki
{{Databox}}'''Harry Franks Adams''' (4 desaambar 1895 – 24 noowammbar 1977) ko gardiiɗo dingiral kolees Ameriknaajo e nder feccere adannde e teeminannde 20ɓiire. O ɓuri teeŋtude ko gardiiɗo kippu atletik to duɗal jaaɓi haaɗtirde Montana ko ina ɓura duuɓi 35.<ref>{{cite web|title=Harry Adams retired at 70|url=https://scholarworks.umt.edu/cgi/viewcontent.cgi?article=2895&context=newsreleases|website=Scholar Works|publisher=University of Montana|access-date=December 10, 2025|date=April 6, 1966}}</ref>
== Nguurndam ==
Caggal nde o naati duɗal jaaɓi haaɗtirde Weatherwax to Aberdeen, Washington, Adams wonti almuudo to duɗal jaaɓi haaɗtirde dowla Montana, caggal ɗuum duɗal jaaɓi haaɗtirde Montana, e hitaande 1915 ɗo o waɗi dingiral keewngal. Adams innitiraa ko laabi tati gardiiɗo kawgel ngel, o woniino gardiiɗo diɗɗal basket fotde duuɓi ɗiɗi e gardagol Jerry Nissen. O dogi seeɗa e kippu atletik hade makko yahde haɓde e wolde adunaare adannde. Caggal ɗuum o wonti balloowo coftal ɓalli e nder dingiral tati ngal fof hakkunde 1921 e 1924 hade makko golloraade dumunna juutɗo to duɗal jaaɓi haaɗtirde DePaul. Ko kanko woni hooreejo kippu basket gila 1924 haa 1925, o ardii ɓe haa ɓe keɓi 6–13. O ɓeydi heen ko gardiiɗo kippu fuku koyɗe Blue Demons e hitaande 1924, o ardii ɓe haa ɓe keɓi 5-4-1.<ref>{{cite web|title=Harry Adams retired at 70|url=https://scholarworks.umt.edu/cgi/viewcontent.cgi?article=2895&context=newsreleases|website=Scholar Works|publisher=University of Montana|access-date=December 10, 2025|date=April 6, 1966}}</ref>
Adams arti Montana e hitaande 1925, o woni balloowo coftal ɓalli e nder kippu atletik e kippu fuku koyɗe. O toɗɗaa e jappeere gardiiɗo kippu atletik e hitaande 1933. O jokki e jappeere haa wolde adunaare ɗiɗmere ɗo o gollinoo e konu, o yettii darnde kolonel. Nde o arti caggal wolde, o jokki golle makko e wonde gardiiɗo coftal ɓalli, o ɓeydi heen kadi waɗde njilluuji ngam ƴeewde kippu fuku koyɗe haa hitaande 1948. O innitiraa ko Helms Athletic Foundation Hall of Fame e hitaande 1961. Caggal nde o woppi golle e hitaande 1966 1999. Adams ko jannginoowo Ameriknaaɓe njeeɗiɗo, ina heen Doug Brown. O naati e suudu teskinndu e nder dingiral Grizzly e hitaande 1993.
Adams maayi ko ñalnde 24 noowammbar 1977, to galle safrooɓe renndo to Missoula, to leydi Montana.<ref>{{cite web|title=Harry Adams|url=https://gogriz.com/honors/grizzly-sports-hall-of-fame/harry--adams/2|website=Grizzly Sports Hall of Fame|publisher=University of Montana|access-date=December 10, 2025}}</ref><ref>{{cite web|title=Harry Adams|url=https://gogriz.com/honors/grizzly-sports-hall-of-fame/harry--adams/2|website=Grizzly Sports Hall of Fame|publisher=University of Montana|access-date=December 10, 2025}}</ref>
== Tuugnorgal ==
2qjjc8c7br2zoer8qx5r2wade3zdj0r
Harry C. Adams
0
38103
157863
2026-03-27T16:02:44Z
Isa Oumar
9821
Created page with "Harry Charles Adams (20 sulyee 1915 – 4 noowammbar 2011)<ref>{{cite web|title=Harry Adams Obituary (2011) - Chicago, IL - Suburban Life Publications|url=https://www.legacy.com/us/obituaries/chicagosuburbannews/name/harry-adams-obituary?id=25945040|access-date=30 October 2025}}</ref> ko gardiiɗo basket worɓe to duɗal jaaɓi haaɗtirde Ameriknaajo. Ko kanko woni hooreejo coftal ɓalli Kent State, mo o ardi e 28–16 e nder duuɓi ɗiɗi tuggi 1946 haa 1948.<ref>{{cite..."
157863
wikitext
text/x-wiki
Harry Charles Adams (20 sulyee 1915 – 4 noowammbar 2011)<ref>{{cite web|title=Harry Adams Obituary (2011) - Chicago, IL - Suburban Life Publications|url=https://www.legacy.com/us/obituaries/chicagosuburbannews/name/harry-adams-obituary?id=25945040|access-date=30 October 2025}}</ref> ko gardiiɗo basket worɓe to duɗal jaaɓi haaɗtirde Ameriknaajo. Ko kanko woni hooreejo coftal ɓalli Kent State, mo o ardi e 28–16 e nder duuɓi ɗiɗi tuggi 1946 haa 1948.<ref>{{cite book|last1=Gilgenbach|first1=Cara|last2=Walton|first2=Theresa|title=Kent State University Athletics: Images in Sports|publisher=Arcardia Publishing|year=2008|isbn=978-0-7385-5176-0}}</ref><ref>{{cite book|last1=Gilgenbach|first1=Cara|last2=Walton|first2=Theresa|title=Kent State University Athletics: Images in Sports|publisher=Arcardia Publishing|year=2008|isbn=978-0-7385-5176-0}}</ref> O woni kadi balloowo e fedde fuku koyɗe Kent State.<ref>{{Cite web|last=|first=|title=Harry Adams Coaching Record|work=|publisher=Sports-Reference.com|date=|url=https://www.sports-reference.com/cbb/coaches/harry-adams-1.html|doi=|accessdate=January 21, 2011}}</ref><ref>{{Cite web|last=|first=|title=Harry Adams Coaching Record|work=|publisher=Sports-Reference.com|date=|url=https://www.sports-reference.com/cbb/coaches/harry-adams-1.html|doi=|accessdate=January 21, 2011}}</ref><ref>{{cite book|last1=Gilgenbach|first1=Cara|last2=Walton|first2=Theresa|title=Kent State University Athletics: Images in Sports|publisher=Arcardia Publishing|year=2008|isbn=978-0-7385-5176-0}}</ref>
== Tuugnorgal ==
o86wwcaxen2psnf7pk2dkd35lm624om
157864
157863
2026-03-27T16:02:59Z
Isa Oumar
9821
157864
wikitext
text/x-wiki
'''Harry Charles Adams''' (20 sulyee 1915 – 4 noowammbar 2011)<ref>{{cite web|title=Harry Adams Obituary (2011) - Chicago, IL - Suburban Life Publications|url=https://www.legacy.com/us/obituaries/chicagosuburbannews/name/harry-adams-obituary?id=25945040|access-date=30 October 2025}}</ref> ko gardiiɗo basket worɓe to duɗal jaaɓi haaɗtirde Ameriknaajo. Ko kanko woni hooreejo coftal ɓalli Kent State, mo o ardi e 28–16 e nder duuɓi ɗiɗi tuggi 1946 haa 1948.<ref>{{cite book|last1=Gilgenbach|first1=Cara|last2=Walton|first2=Theresa|title=Kent State University Athletics: Images in Sports|publisher=Arcardia Publishing|year=2008|isbn=978-0-7385-5176-0}}</ref><ref>{{cite book|last1=Gilgenbach|first1=Cara|last2=Walton|first2=Theresa|title=Kent State University Athletics: Images in Sports|publisher=Arcardia Publishing|year=2008|isbn=978-0-7385-5176-0}}</ref> O woni kadi balloowo e fedde fuku koyɗe Kent State.<ref>{{Cite web|last=|first=|title=Harry Adams Coaching Record|work=|publisher=Sports-Reference.com|date=|url=https://www.sports-reference.com/cbb/coaches/harry-adams-1.html|doi=|accessdate=January 21, 2011}}</ref><ref>{{Cite web|last=|first=|title=Harry Adams Coaching Record|work=|publisher=Sports-Reference.com|date=|url=https://www.sports-reference.com/cbb/coaches/harry-adams-1.html|doi=|accessdate=January 21, 2011}}</ref><ref>{{cite book|last1=Gilgenbach|first1=Cara|last2=Walton|first2=Theresa|title=Kent State University Athletics: Images in Sports|publisher=Arcardia Publishing|year=2008|isbn=978-0-7385-5176-0}}</ref>
== Tuugnorgal ==
lvk7c8r8730fwk7o7ei2w9kx3gh4orj
157865
157864
2026-03-27T16:03:09Z
Isa Oumar
9821
157865
wikitext
text/x-wiki
{{Databox}}'''Harry Charles Adams''' (20 sulyee 1915 – 4 noowammbar 2011)<ref>{{cite web|title=Harry Adams Obituary (2011) - Chicago, IL - Suburban Life Publications|url=https://www.legacy.com/us/obituaries/chicagosuburbannews/name/harry-adams-obituary?id=25945040|access-date=30 October 2025}}</ref> ko gardiiɗo basket worɓe to duɗal jaaɓi haaɗtirde Ameriknaajo. Ko kanko woni hooreejo coftal ɓalli Kent State, mo o ardi e 28–16 e nder duuɓi ɗiɗi tuggi 1946 haa 1948.<ref>{{cite book|last1=Gilgenbach|first1=Cara|last2=Walton|first2=Theresa|title=Kent State University Athletics: Images in Sports|publisher=Arcardia Publishing|year=2008|isbn=978-0-7385-5176-0}}</ref><ref>{{cite book|last1=Gilgenbach|first1=Cara|last2=Walton|first2=Theresa|title=Kent State University Athletics: Images in Sports|publisher=Arcardia Publishing|year=2008|isbn=978-0-7385-5176-0}}</ref> O woni kadi balloowo e fedde fuku koyɗe Kent State.<ref>{{Cite web|last=|first=|title=Harry Adams Coaching Record|work=|publisher=Sports-Reference.com|date=|url=https://www.sports-reference.com/cbb/coaches/harry-adams-1.html|doi=|accessdate=January 21, 2011}}</ref><ref>{{Cite web|last=|first=|title=Harry Adams Coaching Record|work=|publisher=Sports-Reference.com|date=|url=https://www.sports-reference.com/cbb/coaches/harry-adams-1.html|doi=|accessdate=January 21, 2011}}</ref><ref>{{cite book|last1=Gilgenbach|first1=Cara|last2=Walton|first2=Theresa|title=Kent State University Athletics: Images in Sports|publisher=Arcardia Publishing|year=2008|isbn=978-0-7385-5176-0}}</ref>
== Tuugnorgal ==
fec7n5oojklnipzoucbo8j4hn5ektiy
Peggy Michel
0
38104
157866
2026-03-27T16:48:09Z
Ilya Discuss
10103
Created page with "{{Databox}}Margaret "Peggy" Michel (jibinaa ko ñalnde 2 feebariyee 1949) ko gonnooɗo tennis karallo ummoriiɗo Amerik. O jibinaa ko to Santa Monika, to Kaliforni. Final Slam mawɗo Ɗiɗi 4 (3-1) Result Hitaande Kaɓirɗe Surface Partner Luutndiiɓe Score 1969 Wimbledon huɗo Amerik Patti Hogan Ostarali Margaret Ñaawirde Ostarali Judi Tegart Dalton 7-9, 2-6 Win 1974 Ostarali udditirɗo huɗo Ostarali Evonne Goolagong Ostarali Kerry Melville Keri Haris mo Ostarali 7-..."
157866
wikitext
text/x-wiki
{{Databox}}Margaret "Peggy" Michel (jibinaa ko ñalnde 2 feebariyee 1949) ko gonnooɗo tennis karallo ummoriiɗo Amerik.
O jibinaa ko to Santa Monika, to Kaliforni.
Final Slam mawɗo
Ɗiɗi 4 (3-1)
Result Hitaande Kaɓirɗe Surface Partner Luutndiiɓe Score
1969 Wimbledon huɗo Amerik Patti Hogan Ostarali Margaret Ñaawirde
Ostarali Judi Tegart Dalton 7-9, 2-6
Win 1974 Ostarali udditirɗo huɗo Ostarali Evonne Goolagong Ostarali Kerry Melville
Keri Haris mo Ostarali 7-5, 6-3
1974 Wimbledon huɗo Ostarali Evonne Goolagong Ostarali Helen Gourlay
Ostarali Karen Krantzke 2-6, 6-4, 6-3
Win 1975 Ostarali udditiiɗi huɗo Ostarali Evonne Goolagong Ostarali Margaret Ñaawirde
Dental Sowiyet Olga Morozova 7-6, 7-6
Finaluuji golle
Ɗiɗi (tiitoonde 9)
Njiylawu W–L Ñalngu Kawgel Surface Partner Luutndiiɓe Njoɓdi
Win 1–0 mars 1969 Phoenix, Amerik Amerik tiiɗɗo Patti Hogan Afrik worgo Esmé Emanuel
Leyɗeele dentuɗe Amerik Sesiliya Martines 3-6, 6-3, 6-1
Losko 1–1 sulyee 1969 Wimbledon huɗo Dental Dowlaaji Amerik Patti Hogan Ostarali Ñaawirde Margaret
Ostarali Judi Tegart Dalton 7-9, 2-6
Winndere 2–1 lewru juko hitaande 1970 Beckenham, UK Grass Dental Dowlaaji Amerik
Ostarali Evonne Goolagong 6-3, 6-4
Winndere 3–1 ut 1973 udditgol Kanadaa, Toronto Clay Ostarali Evonne Goolagong Farayse Gail Chanfreau
Leydi Cekoslowaki Martina Navratilova 6-3, 6-2
Winndere 4–1 lewru Yarkomaa 1974 Udditgol Ostarali, Melbourne huɗo Ostarali Evonne Goolagong Ostarali Kerry Harris
Ostarali Keri Melviil 7-5, 6-3
Winndere 5–1 sulyee 1974 Wimbledon huɗo Ostarali Evonne Goolagong Ostarali Helen Gourlay
Ostarali Karen Krantzke 2-6, 6-3, 6-4
Win 6–1 Dec 1974 Brisbane, Ostarali Huɗo Ostarali Evonne Goolagong Ostarali Viki Lancaster
Leyɗeele dentuɗe Amerik Ceci Martines 6-1, 6-2
Win 7–1 Dec 1974 Adelaide, Ostarali Huɗo Ostarali Evonne Goolagong Cekoslowaki Martina Navratilova
Japon Kazuko Sawamatsu 6-3, 4-6, 7-5
Winndere 8–1 desaambar 1974 Sidney, Ostarali huɗo Ostarali Evonne Goolagong Dental Sowiyet Olga Morozova
Leydi Cekoslowaki Martina Navratilova 6-7, 6-4, 6-1
Winndere 9–1 lewru Yarkomaa 1975 Udditgol Ostarali, Melbourne huɗo Ostarali Evonne Goolagong Ostarali Margaret Ñaawirde
Dental Sowiyet Olga Morozova 7-6, 7-6
Jokkondire yaajɗe
eynqkzdwokd5h47uu8jj6r8updmko3k
157867
157866
2026-03-27T16:54:13Z
Ilya Discuss
10103
157867
wikitext
text/x-wiki
{{Databox}}'''Margaret "Peggy" Michel''' (jibinaa ko ñalnde 2 feebariyee 1949) ko gonnooɗo tennis karallo ummoriiɗo Amerik.
O jibinaa ko to Santa Monika, to Kaliforni.
== Final Slam mawɗo ==
Ɗiɗi 4 (3-1)
Result Hitaande Kaɓirɗe Surface Partner Luutndiiɓe Score
1969 Wimbledon huɗo Amerik Patti Hogan Ostarali Margaret Ñaawirde
Ostarali Judi Tegart Dalton 7-9, 2-6
Win 1974 Ostarali udditirɗo huɗo Ostarali Evonne Goolagong Ostarali Kerry Melville
Keri Haris mo Ostarali 7-5, 6-3
1974 Wimbledon huɗo Ostarali Evonne Goolagong Ostarali Helen Gourlay
Ostarali Karen Krantzke 2-6, 6-4, 6-3
Win 1975 Ostarali udditiiɗi huɗo Ostarali Evonne Goolagong Ostarali Margaret Ñaawirde
Dental Sowiyet Olga Morozova 7-6, 7-6
Finaluuji golle
Ɗiɗi (tiitoonde 9)
Njiylawu W–L Ñalngu Kawgel Surface Partner Luutndiiɓe Njoɓdi
Win 1–0 mars 1969 Phoenix, Amerik Amerik tiiɗɗo Patti Hogan Afrik worgo Esmé Emanuel
Leyɗeele dentuɗe Amerik Sesiliya Martines 3-6, 6-3, 6-1
Losko 1–1 sulyee 1969 Wimbledon huɗo Dental Dowlaaji Amerik Patti Hogan Ostarali Ñaawirde Margaret
Ostarali Judi Tegart Dalton 7-9, 2-6
Winndere 2–1 lewru juko hitaande 1970 Beckenham, UK Grass Dental Dowlaaji Amerik
Ostarali Evonne Goolagong 6-3, 6-4
Winndere 3–1 ut 1973 udditgol Kanadaa, Toronto Clay Ostarali Evonne Goolagong Farayse Gail Chanfreau
Leydi Cekoslowaki Martina Navratilova 6-3, 6-2
Winndere 4–1 lewru Yarkomaa 1974 Udditgol Ostarali, Melbourne huɗo Ostarali Evonne Goolagong Ostarali Kerry Harris
Ostarali Keri Melviil 7-5, 6-3
Winndere 5–1 sulyee 1974 Wimbledon huɗo Ostarali Evonne Goolagong Ostarali Helen Gourlay
Ostarali Karen Krantzke 2-6, 6-3, 6-4
Win 6–1 Dec 1974 Brisbane, Ostarali Huɗo Ostarali Evonne Goolagong Ostarali Viki Lancaster
Leyɗeele dentuɗe Amerik Ceci Martines 6-1, 6-2
Win 7–1 Dec 1974 Adelaide, Ostarali Huɗo Ostarali Evonne Goolagong Cekoslowaki Martina Navratilova
Japon Kazuko Sawamatsu 6-3, 4-6, 7-5
Winndere 8–1 desaambar 1974 Sidney, Ostarali huɗo Ostarali Evonne Goolagong Dental Sowiyet Olga Morozova
Leydi Cekoslowaki Martina Navratilova 6-7, 6-4, 6-1
Winndere 9–1 lewru Yarkomaa 1975 Udditgol Ostarali, Melbourne huɗo Ostarali Evonne Goolagong Ostarali Margaret Ñaawirde
Dental Sowiyet Olga Morozova 7-6, 7-6
== Jokkondire yaajɗe ==
nsib6lp9rvglhp9tv36qu5j1zuni4i2
Elva Goulbourne
0
38105
157868
2026-03-27T17:00:17Z
Ilya Discuss
10103
Created page with "{{Databox}}Elva Elizabeth Goulbourne (jibinaa ko 21 lewru Yarkomaa 1980) ko Jamaykaajo gonnooɗo daɗndoowo, keɓtinaaɗo e diwgol juutngol. Njillu makko ɓurngu moƴƴude ko 7.16 m (23 ft 5+3⁄4 in), keɓaaɗo e hitaande 2004. O lomtii Jamayka e kawgel winnderewal nay jokkondirɗe e atletik, tuggi 2001 haa 2007. Ko o yaltunoo tan e Olimpiyaaji e Pijirlooji Sydney 2000, ko kañum kadi woni golle makko ɓurɗe moƴƴude e winndere ndee, o woni nayaɓo. Ko kanko woni ke..."
157868
wikitext
text/x-wiki
{{Databox}}Elva Elizabeth Goulbourne (jibinaa ko 21 lewru Yarkomaa 1980) ko Jamaykaajo gonnooɗo daɗndoowo, keɓtinaaɗo e diwgol juutngol. Njillu makko ɓurngu moƴƴude ko 7.16 m (23 ft 5+3⁄4 in), keɓaaɗo e hitaande 2004.
O lomtii Jamayka e kawgel winnderewal nay jokkondirɗe e atletik, tuggi 2001 haa 2007. Ko o yaltunoo tan e Olimpiyaaji e Pijirlooji Sydney 2000, ko kañum kadi woni golle makko ɓurɗe moƴƴude e winndere ndee, o woni nayaɓo.
Ko kanko woni keɓɗo njeenaari kaalis e diwgol juutngol e Pijirlooji Commonwealth 2002. E nder ndeeɗoo kawgel o dañii kaalis e kippu rewɓe Jamayka 4×100 meeter. Ko kanko woni keɓɗo njeenaari njamndi mboɗeeri e Pijirlooji Pan-Amerik 1999, kadi ko kanko woni kaɓantooɗo laabi ɗiɗi e kawgel fuku koyɗe Amerik hakkundeejo e Kariibi (2001 e 2003).
Kolez
Nde o woni to duɗal jaaɓi haaɗtirde Auburn e les njiimaandi coftuɗo Henry Rolle, o heɓi njeenaari Honda Sports Award ngam wonde debbo ɓurɗo waawde fiyde e nder leydi ndii e hitaande 2003.
Rekord kawgel
Hitaande kawgel Nokku Darnde Notes Kewu
Wakiiliijo Jamayka
1997 Kaɓirɗe Pan Amerik sukaaɓe Havana, Kubaa 1er Diwgol juutngol 6,10 m
1998 Pijirlooji KARIFTA (U20) Port Espaañ, Trinidad e Tobago ɗiɗmo 100 m 11,62
2ɓo 200 m 23,32 (w)
3ɓo Diwgol juutngol 6,08 m
Kaɓirɗe sukaaɓe Amerik hakkundeejo e Kariibi (U20) Georgetown, duunde Kayman 6ɓo 100 m 12,21
1ɓo 4 × 100 m 45,24
2ɓo Diwgol juutngol 5,95 m
Kaɓirɗe winndere sukaaɓe Annecy, Farayse 19ɓo (q) Diwgol juutngol 6,06 m (henndu: -0,4 m/s)
1999 Kaɓirɗe Pan Amerik sukaaɓe Tampa, Amerik 2ɓo Diwgol juutngol 6,31 m
Pijirlooji Pan Amerik Winnipeg, Kanadaa 3ɓo Diwgol juutngol 6,41 m
Pijirlooji Olimpiyaaji 2000 Sidney, Ostarali 9ɓo Diwgol juutngol 6,43 m
2001 Kaɓirɗe Amerik hakkundeejo e Kariibi Wuro Guatemala, Guatemala 1ɓo Diwgol juutngol 6,77 m
Kaɓirɗe winndere Edmonton, Kanadaa 5ɓo (h) 4 × 100 m 43,09
10ɓo Diwgol juutngol 6,62 m
Pijirlooji Komonwelt 2002 Manchester, Dental Dowlaaji Amerik ɗiɗaɓal 4 × 100 m 42,73
1er Diwgol juutngol 6,70 m
2003 Kapiteen Amerik hakkundeejo e Kariibi St. George, Grenada 1er Diwgol juutngol 6,96 m (w)
Kaɓirɗe winndere Pari, Farayse 3ɓo (h) 4 × 100 m estaad 43,05
20ɓo (q) Diwgol juutngol 6,27 m
Final atletik winndere Monte Carlo, Monako 6ɓo Diwgol juutngol 6,49 m
2004 Kaɓirɗe winndere nder suudu Budapest, Hong Kong 17ɓo (q) Diwgol juutngol 6,43 m
2005 Kaɓirɗe Amerik hakkundeejo e Kariibi Nassau, Bahamas 2ɓo Diwgol juutngol 6,78 m (w)
Kaɓirɗe winndere Helsinki, Finlande 12ɓo Diwgol juutngol 6,21 m
2006 Pijirlooji Kommonwel Melbourne, Ostarali 9ɓo Diwgol juutngol 6,34 m
Pijirlooji Pan-Amerik 2007 Rio de Janeiro, Beresiil 6ɓo (h) 4 × 100 m 44,12
4ɓo Diwgol juutngol 6,48 m
Kaɓirɗe winndere Osaka, Japon 26ɓo (q) Diwgol juutngol 6,32 m
Tuugnorgal
748r8jqiof4bnnwhx7hzldodhvfedce
157869
157868
2026-03-27T17:05:11Z
Ilya Discuss
10103
157869
wikitext
text/x-wiki
{{Databox}}'''Elva Elizabeth Goulbourne''' (jibinaa ko 21 lewru Yarkomaa 1980) ko Jamaykaajo gonnooɗo daɗndoowo, keɓtinaaɗo e diwgol juutngol. Njillu makko ɓurngu moƴƴude ko 7.16 m (23 ft 5+3⁄4 in), keɓaaɗo e hitaande 2004.
O lomtii Jamayka e kawgel winnderewal nay jokkondirɗe e atletik, tuggi 2001 haa 2007. Ko o yaltunoo tan e Olimpiyaaji e Pijirlooji Sydney 2000, ko kañum kadi woni golle makko ɓurɗe moƴƴude e winndere ndee, o woni nayaɓo.
Ko kanko woni keɓɗo njeenaari kaalis e diwgol juutngol e Pijirlooji Commonwealth 2002. E nder ndeeɗoo kawgel o dañii kaalis e kippu rewɓe Jamayka 4×100 meeter. Ko kanko woni keɓɗo njeenaari njamndi mboɗeeri e Pijirlooji Pan-Amerik 1999, kadi ko kanko woni kaɓantooɗo laabi ɗiɗi e kawgel fuku koyɗe Amerik hakkundeejo e Kariibi (2001 e 2003).
== Kolez ==
Nde o woni to duɗal jaaɓi haaɗtirde Auburn e les njiimaandi coftuɗo Henry Rolle, o heɓi njeenaari Honda Sports Award ngam wonde debbo ɓurɗo waawde fiyde e nder leydi ndii e hitaande 2003.
Rekord kawgel
Hitaande kawgel Nokku Darnde Notes Kewu
== Wakiiliijo Jamayka ==
1997 Kaɓirɗe Pan Amerik sukaaɓe Havana, Kubaa 1er Diwgol juutngol 6,10 m
1998 Pijirlooji KARIFTA (U20) Port Espaañ, Trinidad e Tobago ɗiɗmo 100 m 11,62
2ɓo 200 m 23,32 (w)
3ɓo Diwgol juutngol 6,08 m
Kaɓirɗe sukaaɓe Amerik hakkundeejo e Kariibi (U20) Georgetown, duunde Kayman 6ɓo 100 m 12,21
1ɓo 4 × 100 m 45,24
2ɓo Diwgol juutngol 5,95 m
Kaɓirɗe winndere sukaaɓe Annecy, Farayse 19ɓo (q) Diwgol juutngol 6,06 m (henndu: -0,4 m/s)
1999 Kaɓirɗe Pan Amerik sukaaɓe Tampa, Amerik 2ɓo Diwgol juutngol 6,31 m
Pijirlooji Pan Amerik Winnipeg, Kanadaa 3ɓo Diwgol juutngol 6,41 m
Pijirlooji Olimpiyaaji 2000 Sidney, Ostarali 9ɓo Diwgol juutngol 6,43 m
2001 Kaɓirɗe Amerik hakkundeejo e Kariibi Wuro Guatemala, Guatemala 1ɓo Diwgol juutngol 6,77 m
Kaɓirɗe winndere Edmonton, Kanadaa 5ɓo (h) 4 × 100 m 43,09
10ɓo Diwgol juutngol 6,62 m
Pijirlooji Komonwelt 2002 Manchester, Dental Dowlaaji Amerik ɗiɗaɓal 4 × 100 m 42,73
1er Diwgol juutngol 6,70 m
2003 Kapiteen Amerik hakkundeejo e Kariibi St. George, Grenada 1er Diwgol juutngol 6,96 m (w)
Kaɓirɗe winndere Pari, Farayse 3ɓo (h) 4 × 100 m estaad 43,05
20ɓo (q) Diwgol juutngol 6,27 m
Final atletik winndere Monte Carlo, Monako 6ɓo Diwgol juutngol 6,49 m
2004 Kaɓirɗe winndere nder suudu Budapest, Hong Kong 17ɓo (q) Diwgol juutngol 6,43 m
2005 Kaɓirɗe Amerik hakkundeejo e Kariibi Nassau, Bahamas 2ɓo Diwgol juutngol 6,78 m (w)
Kaɓirɗe winndere Helsinki, Finlande 12ɓo Diwgol juutngol 6,21 m
2006 Pijirlooji Kommonwel Melbourne, Ostarali 9ɓo Diwgol juutngol 6,34 m
Pijirlooji Pan-Amerik 2007 Rio de Janeiro, Beresiil 6ɓo (h) 4 × 100 m 44,12
4ɓo Diwgol juutngol 6,48 m
Kaɓirɗe winndere Osaka, Japon 26ɓo (q) Diwgol juutngol 6,32 m
== Tuugnorgal ==
eih1oxwl8szt4cxepp8hnftupwsthp3
157870
157869
2026-03-27T17:06:18Z
Ilya Discuss
10103
157870
wikitext
text/x-wiki
{{Databox}}'''Elva Elizabeth Goulbourne''' (jibinaa ko 21 lewru Yarkomaa 1980) ko Jamaykaajo gonnooɗo daɗndoowo, keɓtinaaɗo e diwgol juutngol. Njillu makko ɓurngu moƴƴude ko 7.16 m (23 ft 5+3⁄4 in), keɓaaɗo e hitaande 2004.<ref>{{Cite web|url=https://auburntigers.com/news/2003/5/27/Elva_Gouldbourne_Wins_Honda_Sports_Award_For_Track_and_Field.aspx|title=Elva Gouldbourne Wins Honda Sports Award For Track and Field|website=Auburn University Athletics|language=en|access-date=2020-03-26}}</ref><ref>{{Cite web|url=https://www.collegiatewomensportsawards.com/archives/trackfield|title=Track & Field|website=CWSA|language=en|access-date=2020-03-26}}</ref>
O lomtii Jamayka e kawgel winnderewal nay jokkondirɗe e atletik, tuggi 2001 haa 2007. Ko o yaltunoo tan e Olimpiyaaji e Pijirlooji Sydney 2000, ko kañum kadi woni golle makko ɓurɗe moƴƴude e winndere ndee, o woni nayaɓo.
Ko kanko woni keɓɗo njeenaari kaalis e diwgol juutngol e Pijirlooji Commonwealth 2002. E nder ndeeɗoo kawgel o dañii kaalis e kippu rewɓe Jamayka 4×100 meeter. Ko kanko woni keɓɗo njeenaari njamndi mboɗeeri e Pijirlooji Pan-Amerik 1999, kadi ko kanko woni kaɓantooɗo laabi ɗiɗi e kawgel fuku koyɗe Amerik hakkundeejo e Kariibi (2001 e 2003).
== Kolez ==
Nde o woni to duɗal jaaɓi haaɗtirde Auburn e les njiimaandi coftuɗo Henry Rolle, o heɓi njeenaari Honda Sports Award ngam wonde debbo ɓurɗo waawde fiyde e nder leydi ndii e hitaande 2003.
Rekord kawgel
Hitaande kawgel Nokku Darnde Notes Kewu
== Wakiiliijo Jamayka ==
1997 Kaɓirɗe Pan Amerik sukaaɓe Havana, Kubaa 1er Diwgol juutngol 6,10 m
1998 Pijirlooji KARIFTA (U20) Port Espaañ, Trinidad e Tobago ɗiɗmo 100 m 11,62
2ɓo 200 m 23,32 (w)
3ɓo Diwgol juutngol 6,08 m
Kaɓirɗe sukaaɓe Amerik hakkundeejo e Kariibi (U20) Georgetown, duunde Kayman 6ɓo 100 m 12,21
1ɓo 4 × 100 m 45,24
2ɓo Diwgol juutngol 5,95 m
Kaɓirɗe winndere sukaaɓe Annecy, Farayse 19ɓo (q) Diwgol juutngol 6,06 m (henndu: -0,4 m/s)
1999 Kaɓirɗe Pan Amerik sukaaɓe Tampa, Amerik 2ɓo Diwgol juutngol 6,31 m
Pijirlooji Pan Amerik Winnipeg, Kanadaa 3ɓo Diwgol juutngol 6,41 m
Pijirlooji Olimpiyaaji 2000 Sidney, Ostarali 9ɓo Diwgol juutngol 6,43 m
2001 Kaɓirɗe Amerik hakkundeejo e Kariibi Wuro Guatemala, Guatemala 1ɓo Diwgol juutngol 6,77 m
Kaɓirɗe winndere Edmonton, Kanadaa 5ɓo (h) 4 × 100 m 43,09
10ɓo Diwgol juutngol 6,62 m
Pijirlooji Komonwelt 2002 Manchester, Dental Dowlaaji Amerik ɗiɗaɓal 4 × 100 m 42,73
1er Diwgol juutngol 6,70 m
2003 Kapiteen Amerik hakkundeejo e Kariibi St. George, Grenada 1er Diwgol juutngol 6,96 m (w)
Kaɓirɗe winndere Pari, Farayse 3ɓo (h) 4 × 100 m estaad 43,05
20ɓo (q) Diwgol juutngol 6,27 m
Final atletik winndere Monte Carlo, Monako 6ɓo Diwgol juutngol 6,49 m
2004 Kaɓirɗe winndere nder suudu Budapest, Hong Kong 17ɓo (q) Diwgol juutngol 6,43 m
2005 Kaɓirɗe Amerik hakkundeejo e Kariibi Nassau, Bahamas 2ɓo Diwgol juutngol 6,78 m (w)
Kaɓirɗe winndere Helsinki, Finlande 12ɓo Diwgol juutngol 6,21 m
2006 Pijirlooji Kommonwel Melbourne, Ostarali 9ɓo Diwgol juutngol 6,34 m
Pijirlooji Pan-Amerik 2007 Rio de Janeiro, Beresiil 6ɓo (h) 4 × 100 m 44,12
4ɓo Diwgol juutngol 6,48 m
Kaɓirɗe winndere Osaka, Japon 26ɓo (q) Diwgol juutngol 6,32 m
== Tuugnorgal ==
8078j3s1syh8auxcit10x74a53bqwli
Sheila Echols
0
38106
157871
2026-03-27T17:12:58Z
Ilya Discuss
10103
Created page with "{{Databox}}Sheila Ann Echols (jibinaa ko ñalnde 2 oktoobar 1964) ko daɗndoowo Ameriknaajo, daɗndoowo 100 meeter e diwgol juutngol. O dañii njeenaari kaŋŋe e Pijirlooji Olimpiyaaji 1988 e nder dogdu 4 × 100 m. O heɓi kadi tiitoonde 100 m e hitaande 1989 e kawgel fuku winndere IAAF. Kugal Echols jibinaa ko to wuro wiyeteengo Memfis, to leydi Amerik. E Pijirlooji Olimpiyaaji 1988 to Seoul, Koree worgo, o dañii njeenaari kaŋŋe e dogdu 4 × 100 meeter, o wondi e w..."
157871
wikitext
text/x-wiki
{{Databox}}Sheila Ann Echols (jibinaa ko ñalnde 2 oktoobar 1964) ko daɗndoowo Ameriknaajo, daɗndoowo 100 meeter e diwgol juutngol. O dañii njeenaari kaŋŋe e Pijirlooji Olimpiyaaji 1988 e nder dogdu 4 × 100 m. O heɓi kadi tiitoonde 100 m e hitaande 1989 e kawgel fuku winndere IAAF.
Kugal
Echols jibinaa ko to wuro wiyeteengo Memfis, to leydi Amerik. E Pijirlooji Olimpiyaaji 1988 to Seoul, Koree worgo, o dañii njeenaari kaŋŋe e dogdu 4 × 100 meeter, o wondi e wondiiɓe makko Alice Brown, Florence Griffith Joyner, njeenaari kaŋŋe 100 m, e Evelyn Ashford, njeenaari kaalis 100 m. Ɓe ndogi ko 41,98 leƴƴannde. O woniino kadi diwoowo juutɗo hakkunde leyɗeele, o tawtoraama ndeen hiirde e Olimpiyaaji ɗiɗi. To Seoul, o dañaani yahde finaal, o woni 16ɓo e diwgol 6,37m. E hitaande 1992, e Pijirlooji Olimpiyaaji to Barselona, o woni 7ɓo e kawgel ngel, o diwi 6,62m. O dañii medal kaalis e nder estaad sprint e kawgel winnderewal 1993, ɗo o dogi e nder heats kono wonaa e finaal. Nafoore makko ɓurnde mawnude e neɗɗo gooto ari ko nde o heɓi njeenaari 100 meeteruuji e hitaande 1989, o ardi e Mary Onyali e Silke Gladisch-Moller, kaɓantooɗo winndere ndee jooni. Ko ɓuri moƴƴude e 100 meeteruuji makko, ko 10,83, o heɓi ɗum ko e jarribooji Olimpiyaaji Amerik e hitaande 1988.
Echols doggi piste to duɗal jaaɓi haaɗtirde leydi Louisiana.
Ko ɓuri moƴƴude e neɗɗo
Diwgol juutngol — 6,94 m (1987)
100 meeteer — 10,83 (1988)
Tuugnorgal
endlkqkcnwuk3cle4ktl1dsn6jevu94
157872
157871
2026-03-27T17:14:40Z
Ilya Discuss
10103
157872
wikitext
text/x-wiki
{{Databox}}'''Sheila Ann Echols''' (jibinaa ko ñalnde 2 oktoobar 1964) ko daɗndoowo Ameriknaajo, daɗndoowo 100 meeter e diwgol juutngol. O dañii njeenaari kaŋŋe e Pijirlooji Olimpiyaaji 1988 e nder dogdu 4 × 100 m. O heɓi kadi tiitoonde 100 m e hitaande 1989 e kawgel fuku winndere IAAF.
== Kugal ==
Echols jibinaa ko to wuro wiyeteengo Memfis, to leydi Amerik. E Pijirlooji Olimpiyaaji 1988 to Seoul, Koree worgo, o dañii njeenaari kaŋŋe e dogdu 4 × 100 meeter, o wondi e wondiiɓe makko Alice Brown, Florence Griffith Joyner, njeenaari kaŋŋe 100 m, e Evelyn Ashford, njeenaari kaalis 100 m. Ɓe ndogi ko 41,98 leƴƴannde. O woniino kadi diwoowo juutɗo hakkunde leyɗeele, o tawtoraama ndeen hiirde e Olimpiyaaji ɗiɗi. To Seoul, o dañaani yahde finaal, o woni 16ɓo e diwgol 6,37m. E hitaande 1992, e Pijirlooji Olimpiyaaji to Barselona, o woni 7ɓo e kawgel ngel, o diwi 6,62m. O dañii medal kaalis e nder estaad sprint e kawgel winnderewal 1993, ɗo o dogi e nder heats kono wonaa e finaal. Nafoore makko ɓurnde mawnude e neɗɗo gooto ari ko nde o heɓi njeenaari 100 meeteruuji e hitaande 1989, o ardi e Mary Onyali e Silke Gladisch-Moller, kaɓantooɗo winndere ndee jooni. Ko ɓuri moƴƴude e 100 meeteruuji makko, ko 10,83, o heɓi ɗum ko e jarribooji Olimpiyaaji Amerik e hitaande 1988.
Echols doggi piste to duɗal jaaɓi haaɗtirde leydi Louisiana.
Ko ɓuri moƴƴude e neɗɗo
Diwgol juutngol — 6,94 m (1987)
100 meeteer — 10,83 (1988)
== Tuugnorgal ==
61ozhujzpnlzkwjzns2u7lz3m7xz7z3
GIF art
0
38107
157873
2026-03-27T18:29:39Z
Galadima002
13879
Created page with "Naalankaagal GIF ko sifaa naalankaagal dijital ngal fuɗɗii feeñde e hitaande 1987. Karallaagal GIF jiimngal ina ɓeydoo yahrude yeeso e nder duuɓi. Caggal hitaande 2010, yonta keso naalankooɓe ƴetti feere ngam jarribaade mbaawka mum ngam hollirde peeje e nder lowre winndereere. Heɓde internet e yimɓe heewɓe addani GIF-ji maɓɓe yahde e yaawre e viral e nder internet, rewrude e lowe renndo ko wayi no Tumblr e Giphy, e anndireede ko sifaa naalankaagal kesal. ==..."
157873
wikitext
text/x-wiki
Naalankaagal GIF ko sifaa naalankaagal dijital ngal fuɗɗii feeñde e hitaande 1987. Karallaagal GIF jiimngal ina ɓeydoo yahrude yeeso e nder duuɓi. Caggal hitaande 2010, yonta keso naalankooɓe ƴetti feere ngam jarribaade mbaawka mum ngam hollirde peeje e nder lowre winndereere. Heɓde internet e yimɓe heewɓe addani GIF-ji maɓɓe yahde e yaawre e viral e nder internet, rewrude e lowe renndo ko wayi no Tumblr e Giphy, e anndireede ko sifaa naalankaagal kesal.
== Tariya ==
Naalankaagal GIF ina woodi gila 1987, ina ɓeydoo heɓde hakkillaaji yimɓe won e duuɓi caggal 2000.[1] Gooto e kuutorɗe gadane ɗe naalankaagal GIF ina waawi rewrude e diisnondiral web ɗo ɗe kuutortenoo ko no banndiraagal nii,[citation needed] caggal ɗuum ɗe ƴettaa e nder pinal meme ɓurngal mawnude ko no niche nii, jooni ɗe ngonti ko ɓuri teeŋtude e internet rewrude e laylayti renndo ɓurɗi teeŋtude gila e Giphy, Reddit e Tumblr.[citation needed]
== GIF Naalankaagal e nder naalankaagal jamaanu e kollirɗe jamaanu ==
"Ars Longa" mo naalanke GIF biyeteeɗo Sholim, hitaande
Animaaji naalankaagal GIF kolliraama e nder galleeji e pijirlooji e nder winndere ndee kala. Won e golle kolliraaɗe e mbaadi natal ɓalliwal, lentikulaaji tappirɗe. Galleeji naalankooɓe jamaanu e juɓɓule hono Musée de l'Image Mouvement ina njiɗi sukaaɓe naalankooɓe heewɓe.
== Ƴeew kadi ==
Animation – Laawol peewnugol natal dilloowal
Design Graphic – Catal hakkunde fannuuji diisnondiral e ñeeñal laaɓtungal
Sinemaagraf – Foto jogiiɗo geɗe gonɗe e nguurndam
Naalankaagal ordinateer – Fannu naalankaagal
Natal ordinateer – Natal peewnaangal e kuutoragol ordinateer
New Media Art – Golle naalankaagal peewnaaɗe e peewnaaɗe e karallaagal jaayndeeji elektoronik
== Tuugnorgal ==
kyhuhr8euaddkjhc7omogw66tefjvxy
Hey Girl! (play)
0
38108
157874
2026-03-27T18:31:42Z
Galadima002
13879
Created page with "Hey Bojel! ko pijirlooji ɗi gardo Itaalinaajo biyeteeɗo Romeo Castellucci waɗi e hitaande 2007. E wiyde Neil Genzlinger, ganndo ko faati e tiyaataar, Hey Bojel! ko limre tablooji dingiral baɗaaɗi e rewɓe walla, ko ɓuri laaɓtude, daartol tooñanngeeji rewɓe. == Tuugnorgal =="
157874
wikitext
text/x-wiki
Hey Bojel! ko pijirlooji ɗi gardo Itaalinaajo biyeteeɗo Romeo Castellucci waɗi e hitaande 2007. E wiyde Neil Genzlinger, ganndo ko faati e tiyaataar, Hey Bojel! ko limre tablooji dingiral baɗaaɗi e rewɓe walla, ko ɓuri laaɓtude, daartol tooñanngeeji rewɓe.
== Tuugnorgal ==
8czoj1j7efr4xjxbkifdlbagk9hihfs
Infomorph
0
38109
157875
2026-03-27T18:35:03Z
Galadima002
13879
Created page with "Infomorf ko ɓanndu humpito wirtotoondu jogiindu hakkille e senngo. Helmere ndee sosaa ko e deftere Charles Platt winndi e hitaande 1991, wiyeteende The Silicon Man, ɗo nde firti ko hakkille gooto biyoloji gonɗo e nder ordinateer rewrude e peeje mbayliigu hakkille. E nder deftere nde, jikku ina siftina infomorph ko "hakkille jogaaɗo e nder ciimtol ordinateer", e "ko huunde humpito". E nder fijo 2002 wiyeteengo Transhuman Space, infomorph ko kala sifaa porogaraam ordi..."
157875
wikitext
text/x-wiki
Infomorf ko ɓanndu humpito wirtotoondu jogiindu hakkille e senngo. Helmere ndee sosaa ko e deftere Charles Platt winndi e hitaande 1991, wiyeteende The Silicon Man, ɗo nde firti ko hakkille gooto biyoloji gonɗo e nder ordinateer rewrude e peeje mbayliigu hakkille. E nder deftere nde, jikku ina siftina infomorph ko "hakkille jogaaɗo e nder ciimtol ordinateer", e "ko huunde humpito".
E nder fijo 2002 wiyeteengo Transhuman Space, infomorph ko kala sifaa porogaraam ordinateer jiɗɗo walla ɓadiiɗo jikku, baawɗo wonde tan e nder laylayti ordinateer walla jogaade ɓanndu : roboo, android, huunde wuurnde (« wetware », « bioshell »). Eɗe mbaawi wonde sifaaji ɗiɗi mawɗi : emulaasiyoŋ hakkille (hakkillaaji aadee gonɗi e hakkille) e hakkillaaji artificiel "native". Ɗeeɗoo sifaaji ina ɓeydoo fecciteede e sifaaji tokoosi.
E nder EVE Online, fiyooɓe ko geɗe caggal aadee anndiraaɗe kapsuleeji : komanndaaji laanaaji weeyo ɗi maayataa, baawɗi foolde maayde e skannde e waylude hakkillaaji mum en e nder tagopeeje woɗɗuɗe. "Psychologie Infomorph" e "Psychologie Infomorph Avancée" ko karallaagal ɓeydugol neeruuji wonande piloteeɓe huutortooɓe "clones jump" ngam ustude batte mettuɗe e ittude hakkille neɗɗo e nawde ɗum e nder clone woɗɗuɗo.
== Ƴeew kadi ==
Asamaan (Damal koode)
Hakkille ina jolna
Toɓɓere Omega
Goonga siimtuɗo
== Tuugnorgal ==
4p59b1542erf52svr6zdeeppyoerrnf
Les Arcades du Lac
0
38110
157876
2026-03-27T18:38:21Z
Galadima002
13879
Created page with "Arcades du Lac, mahaaɗo e hitaande 1981, ko dental galleeji gonɗi e nder wuro wiyeteengo Saint-Quentin-en-Yvelines, to Farayse, sara Versailles. Ko Ricardo Bofill Taller de Architectura waɗi cuuɗi wuro ngo e nokkuure HLM, ɗum waɗi ɗum ko caka wuro, e feccere hakkundeere "Le Viaduc" ina yalta e maayo artificiel ummoraade e daande maayo. Design oo ko e Pont d'Avignon, e Château de Chenonceau e Aqueduc Segovie. Eɓɓoore ndee fof ko Charles Jencks, ganndo ko faati..."
157876
wikitext
text/x-wiki
Arcades du Lac, mahaaɗo e hitaande 1981, ko dental galleeji gonɗi e nder wuro wiyeteengo Saint-Quentin-en-Yvelines, to Farayse, sara Versailles. Ko Ricardo Bofill Taller de Architectura waɗi cuuɗi wuro ngo e nokkuure HLM, ɗum waɗi ɗum ko caka wuro, e feccere hakkundeere "Le Viaduc" ina yalta e maayo artificiel ummoraade e daande maayo. Design oo ko e Pont d'Avignon, e Château de Chenonceau e Aqueduc Segovie.
Eɓɓoore ndee fof ko Charles Jencks, ganndo ko faati e mahdi, siforii ɗum ko waylude Versailles hono "Versailles wonande yimɓe" tawa ina teskaa batte Claude Nicolas Ledoux e nder detal toowngal. Anniya Bofill e diisnondiral mum ko rokkude feere hakkunde galleeji kesi ɗi kitaale 1970 e 1980 e eɓɓooji galleeji gadani ɗi Le Corbusier ƴetti e kitaale 1950 e kitaale 1960.
== Ƴeew kadi ==
Doggol golle Rikardo Bofill Taller de Arkitektura
== Tuugnorgal ==
6kl8ireaupi5dozebfo22w8bbql7si2
Miss Temptation
0
38111
157877
2026-03-27T18:54:06Z
Galadima002
13879
Created page with "Miss Temptation" ko daartol juutngol ngol Kurt Vonnegut winndi, yaltinaa e jaaynde wiyeteende The Saturday Evening Post e hitaande 1956. Daartol ngol mooftaa ko e deftere Vonnegut lollunde e hitaande 1968 wiyeteende « Jaɓɓaade galle ɓowɗi » , nde winndi e internet e hitaande 2011. == Ciimtol firo == Innde Miss Temptation tigi-rigi ko Susanna, omo hoɗi e suudu tokoosru dow galle yiite, e nder wuro tokooso ina waɗi teyaaɗere, ɗo o ɗaminii waɗde yeewtere makko..."
157877
wikitext
text/x-wiki
Miss Temptation" ko daartol juutngol ngol Kurt Vonnegut winndi, yaltinaa e jaaynde wiyeteende The Saturday Evening Post e hitaande 1956. Daartol ngol mooftaa ko e deftere Vonnegut lollunde e hitaande 1968 wiyeteende « Jaɓɓaade galle ɓowɗi » , nde winndi e internet e hitaande 2011.
== Ciimtol firo ==
Innde Miss Temptation tigi-rigi ko Susanna, omo hoɗi e suudu tokoosru dow galle yiite, e nder wuro tokooso ina waɗi teyaaɗere, ɗo o ɗaminii waɗde yeewtere makko adannde e nder fijirde. Susanna ina weli, ina weltini, kadi ko koyɗol kala gorko; omo ɓoornoo noppi hoop, omo woni e koyɗe haa abada. E mooɓooɓe e nder defterdu leydi ngam yiyde mo omo waɗa "naatgol" makko ñalnde kala, omo addana mo lewru e aduna mettuɗo. Kono, e Norman Fuller, suka gorko jom semmbe, jom suudu, ŋarɗugol makko ina heewi muñde. E nder tikkere makko, ɓuuɓnde e duuɓi jaɓgol e mettere e jikkuuji debbo, o yaltini mette makko e denndaangal sukaaɓe rewɓe jom en gite.
Kono Fuller walla hay gooto anndaano no Susanna woniri tigi rigi, no 6uu6ri nii. Ko kanko tan woni e wuro keso, hay gorko gooto jahroowo e duuɓi makko yaltataa e laawol maɓɓe ngam weltinde mo. E nder ɓernde Fuller, Susanna felliti yaltude suudu mum — kono ñalnde o foti yaltude, Fuller ari e damal mum. Caggal yeewtere mettunde, Susanna yaafnii Fuller e konnguɗi mum mettuɗi ɗii, kamɓe ɗiɗo fof ɓe njahi e laawol mawngol, ɓe njaɓɓorii Susanna nde o arti e "leñol aadee".
== Tuugnorgal ==
b8trs8m7ici8yx5alki3gm1otzxk0n6
Katrin Meissner
0
38112
157879
2026-03-27T20:24:57Z
Ilya Discuss
10103
Created page with "{{Databox}}Katrin Meissner (e ɗemngal Almaañ: Katrin Meißner, jibinaa ko 17 lewru Yarkomaa 1973) ko gonnooɗo njuumri, ummoriiɗo Almaañ fuɗnaange, keɓɗo medayuuji tati e nder Olimpiyaaji 1988 to Seoul, Koree worgo. Duuɓi sappo e joy, o dañii nafoore e kippu rewɓe RDA e nder 4×100 m medley e nder 4×100 m, o woni tataɓo e 50 m.[1] Meissner ina jeyaa e lummbotooɓe Almaañ fuɗnaange seeɗa kadi lummbotooɓe Almaañ caggal nde ɓe kawri, ko ɓuri heewde e mum..."
157879
wikitext
text/x-wiki
{{Databox}}Katrin Meissner (e ɗemngal Almaañ: Katrin Meißner, jibinaa ko 17 lewru Yarkomaa 1973) ko gonnooɗo njuumri, ummoriiɗo Almaañ fuɗnaange, keɓɗo medayuuji tati e nder Olimpiyaaji 1988 to Seoul, Koree worgo. Duuɓi sappo e joy, o dañii nafoore e kippu rewɓe RDA e nder 4×100 m medley e nder 4×100 m, o woni tataɓo e 50 m.[1]
Meissner ina jeyaa e lummbotooɓe Almaañ fuɗnaange seeɗa kadi lummbotooɓe Almaañ caggal nde ɓe kawri, ko ɓuri heewde e mum en ko e estaad. O lomtii Almaañ e Olimpiyaaji 2000. Meissner woppi golle mum e hitaande 2004 caggal nde o suɓaaka e Olimpiyaaji 2004.[2]
Ƴeew kadi
Doggol nate Almaañ e nder njulaagu
Tuugnorgal
olgylrqz9onita973vemt9gecbeminc
157880
157879
2026-03-27T20:26:34Z
Ilya Discuss
10103
157880
wikitext
text/x-wiki
{{Databox}}'''Katrin Meissner''' (e ɗemngal Almaañ: Katrin Meißner, jibinaa ko 17 lewru Yarkomaa 1973) ko gonnooɗo njuumri, ummoriiɗo Almaañ fuɗnaange, keɓɗo medayuuji tati e nder Olimpiyaaji 1988 to Seoul, Koree worgo. Duuɓi sappo e joy, o dañii nafoore e kippu rewɓe RDA e nder 4×100 m medley e nder 4×100 m, o woni tataɓo e 50 m.
Meissner ina jeyaa e lummbotooɓe Almaañ fuɗnaange seeɗa kadi lummbotooɓe Almaañ caggal nde ɓe kawri, ko ɓuri heewde e mum en ko e estaad. O lomtii Almaañ e Olimpiyaaji 2000. Meissner woppi golle mum e hitaande 2004 caggal nde o suɓaaka e Olimpiyaaji 2004.
== Ƴeew kadi ==
Doggol nate Almaañ e nder njulaagu
== Tuugnorgal ==
nmazyye29lf99rvw0ox99vo437vduqx
157881
157880
2026-03-27T20:27:54Z
Ilya Discuss
10103
157881
wikitext
text/x-wiki
{{Databox}}'''Katrin Meissner''' (e ɗemngal Almaañ: Katrin Meißner, jibinaa ko 17 lewru Yarkomaa 1973) ko gonnooɗo njuumri, ummoriiɗo Almaañ fuɗnaange, keɓɗo medayuuji tati e nder Olimpiyaaji 1988 to Seoul, Koree worgo. Duuɓi sappo e joy, o dañii nafoore e kippu rewɓe RDA e nder 4×100 m medley e nder 4×100 m, o woni tataɓo e 50 m.<ref>{{cite Sports-Reference|title=Katrin Meißner|url=https://www.sports-reference.com/olympics/athletes/me/katrin-meissner-1.html|archive-url=https://web.archive.org/web/20161203153010/https://www.sports-reference.com/olympics/athletes/me/katrin-meissner-1.html|archive-date=3 December 2016}}</ref>
Meissner ina jeyaa e lummbotooɓe Almaañ fuɗnaange seeɗa kadi lummbotooɓe Almaañ caggal nde ɓe kawri, ko ɓuri heewde e mum en ko e estaad. O lomtii Almaañ e Olimpiyaaji 2000. Meissner woppi golle mum e hitaande 2004 caggal nde o suɓaaka e Olimpiyaaji 2004.
== Ƴeew kadi ==
Doggol nate Almaañ e nder njulaagu
== Tuugnorgal ==
2d3gdqo6o0o022iy859ffk7v21glwcs
157882
157881
2026-03-27T20:29:08Z
Ilya Discuss
10103
157882
wikitext
text/x-wiki
{{Databox}}'''Katrin Meissner''' (e ɗemngal Almaañ: Katrin Meißner, jibinaa ko 17 lewru Yarkomaa 1973) ko gonnooɗo njuumri, ummoriiɗo Almaañ fuɗnaange, keɓɗo medayuuji tati e nder Olimpiyaaji 1988 to Seoul, Koree worgo. Duuɓi sappo e joy, o dañii nafoore e kippu rewɓe RDA e nder 4×100 m medley e nder 4×100 m, o woni tataɓo e 50 m.<ref>{{cite Sports-Reference|title=Katrin Meißner|url=https://www.sports-reference.com/olympics/athletes/me/katrin-meissner-1.html|archive-url=https://web.archive.org/web/20161203153010/https://www.sports-reference.com/olympics/athletes/me/katrin-meissner-1.html|archive-date=3 December 2016}}</ref>
Meissner ina jeyaa e lummbotooɓe Almaañ fuɗnaange seeɗa kadi lummbotooɓe Almaañ caggal nde ɓe kawri, ko ɓuri heewde e mum en ko e estaad. O lomtii Almaañ e Olimpiyaaji 2000. Meissner woppi golle mum e hitaande 2004 caggal nde o suɓaaka e Olimpiyaaji 2004.<ref name="e264">{{cite web|title=Katrin MEISSNER|website=Olympics.com|date=2017-01-17|url=https://olympics.com/de/athleten/katrin-meissner|language=de|access-date=2024-07-18}}</ref>
== Ƴeew kadi ==
Doggol nate Almaañ e nder njulaagu
== Tuugnorgal ==
4qy8gv88gxgol9r0skdnigmu44gbvvi
Marubini Lubengo
0
38113
157883
2026-03-27T20:32:26Z
Ilya Discuss
10103
Created page with "{{Databox}}Marubini Lourane Lubengo ko politikyanke Afrik worgo wonande Kongres ngenndiijo Afrik, o wonnoo tergal e Asaambele ngenndi Afrik worgo gila 2019 haa 2024. Lubengo meeɗiino wonde tergal e suudu sarɗiiji diiwaan Limpopo. Lubengo golliima e Goomu portfolio Asammbele ngenndi ngam ƴellitaare njulaagu tokoosi e Goomu jooɗiiɗo ngam konte laamu. Tuugnorgal"
157883
wikitext
text/x-wiki
{{Databox}}Marubini Lourane Lubengo ko politikyanke Afrik worgo wonande Kongres ngenndiijo Afrik, o wonnoo tergal e Asaambele ngenndi Afrik worgo gila 2019 haa 2024. Lubengo meeɗiino wonde tergal e suudu sarɗiiji diiwaan Limpopo.
Lubengo golliima e Goomu portfolio Asammbele ngenndi ngam ƴellitaare njulaagu tokoosi e Goomu jooɗiiɗo ngam konte laamu.
Tuugnorgal
s40e7oqd2nakcji1qj0mbrw9xsag2j7
157884
157883
2026-03-27T20:33:47Z
Ilya Discuss
10103
157884
wikitext
text/x-wiki
{{Databox}}'''Marubini Lourane Lubengo''' ko politikyanke Afrik worgo wonande Kongres ngenndiijo Afrik, o wonnoo tergal e Asaambele ngenndi Afrik worgo gila 2019 haa 2024. Lubengo meeɗiino wonde tergal e suudu sarɗiiji diiwaan Limpopo.
Lubengo golliima e Goomu portfolio Asammbele ngenndi ngam ƴellitaare njulaagu tokoosi e Goomu jooɗiiɗo ngam konte laamu.
== Tuugnorgal ==
iyebhty8sx81z3999528umju5jlzggh
157885
157884
2026-03-27T20:35:01Z
Ilya Discuss
10103
157885
wikitext
text/x-wiki
{{Databox}}'''Marubini Lourane Lubengo''' ko politikyanke Afrik worgo wonande Kongres ngenndiijo Afrik, o wonnoo tergal e Asaambele ngenndi Afrik worgo gila 2019 haa 2024. Lubengo meeɗiino wonde tergal e suudu sarɗiiji diiwaan Limpopo.<ref>{{Cite web|title=SEE: These are the people who will represent you in Parliament, provincial legislatures|url=https://www.news24.com/news24/Elections/News/see-these-are-the-people-who-will-represent-you-in-parliament-provincial-legislatures-20190515|access-date=2021-09-16|website=News24|language=en-US}}</ref><ref>{{Cite web|title=Marubini Lourane Lubengo|url=http://www.pa.org.za/person/ms-lubengo-lourane-marubini/|access-date=2021-09-16|website=People's Assembly|language=en}}</ref>
Lubengo golliima e Goomu portfolio Asammbele ngenndi ngam ƴellitaare njulaagu tokoosi e Goomu jooɗiiɗo ngam konte laamu.
== Tuugnorgal ==
8iot2wyjouozvtmp5pd908zivi19r99
157886
157885
2026-03-27T20:36:10Z
Ilya Discuss
10103
157886
wikitext
text/x-wiki
{{Databox}}'''Marubini Lourane Lubengo''' ko politikyanke Afrik worgo wonande Kongres ngenndiijo Afrik, o wonnoo tergal e Asaambele ngenndi Afrik worgo gila 2019 haa 2024. Lubengo meeɗiino wonde tergal e suudu sarɗiiji diiwaan Limpopo.<ref>{{Cite web|title=SEE: These are the people who will represent you in Parliament, provincial legislatures|url=https://www.news24.com/news24/Elections/News/see-these-are-the-people-who-will-represent-you-in-parliament-provincial-legislatures-20190515|access-date=2021-09-16|website=News24|language=en-US}}</ref><ref>{{Cite web|title=Marubini Lourane Lubengo|url=http://www.pa.org.za/person/ms-lubengo-lourane-marubini/|access-date=2021-09-16|website=People's Assembly|language=en}}</ref>
Lubengo golliima e Goomu portfolio Asammbele ngenndi ngam ƴellitaare njulaagu tokoosi e Goomu jooɗiiɗo ngam konte laamu.<ref>{{Cite web|title=Ms Marubini Lourane Lubengo - Parliament of South Africa|url=https://www.parliament.gov.za/person-details/133|access-date=2021-09-16|website=www.parliament.gov.za}}</ref>
== Tuugnorgal ==
imc6xus8myl2fybr5c5czk1cib8rhc4
Rozanne L. Ridgway
0
38114
157887
2026-03-27T20:40:44Z
Ilya Discuss
10103
Created page with "{{Databox}}Rozanne Lejeanne Ridgway (jibinaa ko ñalnde 22 ut 1935) ko dipolomaat Ameriknaajo, gollinooɗo duuɓi 32 e nder Departemaa Dowlaaji Dentuɗi Amerik, joginooɗo golle keewɗe, ina jeyaa heen ammbasadeer to Finlande e to Almaañ fuɗnaange, o joofniri golle makko ko balloowo jaagorgal Dowlaaji Dentuɗi to bannge geɗe Orop e Kanadaa. Ridgway ko gardiiɗo politik caggal leydi Amerik gila e laamu Richard Nixon. O waɗii golle kaaldigal hakkunde leyɗeele e innde..."
157887
wikitext
text/x-wiki
{{Databox}}Rozanne Lejeanne Ridgway (jibinaa ko ñalnde 22 ut 1935) ko dipolomaat Ameriknaajo, gollinooɗo duuɓi 32 e nder Departemaa Dowlaaji Dentuɗi Amerik, joginooɗo golle keewɗe, ina jeyaa heen ammbasadeer to Finlande e to Almaañ fuɗnaange, o joofniri golle makko ko balloowo jaagorgal Dowlaaji Dentuɗi to bannge geɗe Orop e Kanadaa.
Ridgway ko gardiiɗo politik caggal leydi Amerik gila e laamu Richard Nixon. O waɗii golle kaaldigal hakkunde leyɗeele e innde leyɗeele dentuɗe Amerik.
Golle politik
E fuɗɗoode kitaale 1800, Ridgway kaaldii e geɗe juutɗe ko fayti e hakkeeji liɗɗi to Beresiil, Peru e Bahamas. Ɗum addani mo toɗɗaade e hitaande 1976, cukko balloowo hooreejo leydi to bannge geec e liɗɗi. E nder laamu makko, o kaaldii e nanondiral hakkeeji liɗɗi fotde 370 km. Kaaldigal Ridgway caggal ɗuum addani mo artirde jawdi ɓiɓɓe leydi Amerik ummoriiɓe Cekoslowaki.
Ko o balloowo keeriiɗo to bannge kaaldigal, caggal ɗuum, balloowo to bannge geɗe Orop e Kanadaa, ko kanko woni gardiiɗo kaaldigal e batuuji nay ɗii fof hakkunde Reagan e Gorbachev. Ɗee ngaddi ustaare mawnde adannde e kaɓirɗe nukliyeer, kolliri fuɗɗoode joofgol kominist en e wolde huuɓtodinnde, e sosde mbayliigu teskinngu e doole winndere nde Amerik ina hesɗitina naatde e teeminannde noogas e go’o.
Hakkunde golle Ridgway to Departemaa Dowlaaji Dentuɗi, o woniino Ambasadeer Amerik to Finlande tuggi 1977 haa 1980, o woniino Ambasadeer to Republiik Demokaratik Almaañ hakkunde 1983 e 1985.
O jeyaa ko e ɗeeɗoo pelle :
Diiso jokkondiral caggal leydi
Komisoŋ tati
Fedde Bilderberg
Fedde Ngenndiije Dentuɗe (Hooreejo)
Duɗal Brookings (Hooreejo)
Ko kanko wonnoo hooreejo Diiso Atlantik tuggi 1989 haa 1996, hannde ko kanko woni hooreejo Fedde Ndimaagu Baltik-Amerik.
Teddungal
E hitaande 1998, Ridgway naati e nder suudu mawndu rewɓe ngenndi.
Tuugnorgal
etisibqdeze4yh8x82bolmj5rxappa4
157888
157887
2026-03-27T20:44:10Z
Ilya Discuss
10103
157888
wikitext
text/x-wiki
{{Databox}}'''Rozanne Lejeanne Ridgway''' (jibinaa ko ñalnde 22 ut 1935) ko dipolomaat Ameriknaajo, gollinooɗo duuɓi 32 e nder Departemaa Dowlaaji Dentuɗi Amerik, joginooɗo golle keewɗe, ina jeyaa heen ammbasadeer to Finlande e to Almaañ fuɗnaange, o joofniri golle makko ko balloowo jaagorgal Dowlaaji Dentuɗi to bannge geɗe Orop e Kanadaa.
Ridgway ko gardiiɗo politik caggal leydi Amerik gila e laamu Richard Nixon. O waɗii golle kaaldigal hakkunde leyɗeele e innde leyɗeele dentuɗe Amerik.
== Golle politik ==
E fuɗɗoode kitaale 1800, Ridgway kaaldii e geɗe juutɗe ko fayti e hakkeeji liɗɗi to Beresiil, Peru e Bahamas. Ɗum addani mo toɗɗaade e hitaande 1976, cukko balloowo hooreejo leydi to bannge geec e liɗɗi. E nder laamu makko, o kaaldii e nanondiral hakkeeji liɗɗi fotde 370 km. Kaaldigal Ridgway caggal ɗuum addani mo artirde jawdi ɓiɓɓe leydi Amerik ummoriiɓe Cekoslowaki.
Ko o balloowo keeriiɗo to bannge kaaldigal, caggal ɗuum, balloowo to bannge geɗe Orop e Kanadaa, ko kanko woni gardiiɗo kaaldigal e batuuji nay ɗii fof hakkunde Reagan e Gorbachev. Ɗee ngaddi ustaare mawnde adannde e kaɓirɗe nukliyeer, kolliri fuɗɗoode joofgol kominist en e wolde huuɓtodinnde, e sosde mbayliigu teskinngu e doole winndere nde Amerik ina hesɗitina naatde e teeminannde noogas e go’o.
Hakkunde golle Ridgway to Departemaa Dowlaaji Dentuɗi, o woniino Ambasadeer Amerik to Finlande tuggi 1977 haa 1980, o woniino Ambasadeer to Republiik Demokaratik Almaañ hakkunde 1983 e 1985.
== O jeyaa ko e ɗeeɗoo pelle : ==
Diiso jokkondiral caggal leydi
== Komisoŋ tati ==
Fedde Bilderberg
Fedde Ngenndiije Dentuɗe (Hooreejo)
Duɗal Brookings (Hooreejo)
Ko kanko wonnoo hooreejo Diiso Atlantik tuggi 1989 haa 1996, hannde ko kanko woni hooreejo Fedde Ndimaagu Baltik-Amerik.
== Teddungal ==
E hitaande 1998, Ridgway naati e nder suudu mawndu rewɓe ngenndi.
== Tuugnorgal ==
cwa6klpnbhnqvactvjnlqrakknctoix
157889
157888
2026-03-27T20:45:55Z
Ilya Discuss
10103
157889
wikitext
text/x-wiki
{{Databox}}'''Rozanne Lejeanne Ridgway''' (jibinaa ko ñalnde 22 ut 1935) ko dipolomaat Ameriknaajo, gollinooɗo duuɓi 32 e nder Departemaa Dowlaaji Dentuɗi Amerik, joginooɗo golle keewɗe, ina jeyaa heen ammbasadeer to Finlande e to Almaañ fuɗnaange, o joofniri golle makko ko balloowo jaagorgal Dowlaaji Dentuɗi to bannge geɗe Orop e Kanadaa.<ref name="greatwomen.org">{{cite web|title=Ridgway, Rozanne L.|url=https://www.womenofthehall.org/inductee/rozanne-l-ridgway/|website=National Women's Hall of Fame|access-date=14 September 2017}}</ref>
Ridgway ko gardiiɗo politik caggal leydi Amerik gila e laamu Richard Nixon. O waɗii golle kaaldigal hakkunde leyɗeele e innde leyɗeele dentuɗe Amerik.
== Golle politik ==
E fuɗɗoode kitaale 1800, Ridgway kaaldii e geɗe juutɗe ko fayti e hakkeeji liɗɗi to Beresiil, Peru e Bahamas. Ɗum addani mo toɗɗaade e hitaande 1976, cukko balloowo hooreejo leydi to bannge geec e liɗɗi. E nder laamu makko, o kaaldii e nanondiral hakkeeji liɗɗi fotde 370 km. Kaaldigal Ridgway caggal ɗuum addani mo artirde jawdi ɓiɓɓe leydi Amerik ummoriiɓe Cekoslowaki.
Ko o balloowo keeriiɗo to bannge kaaldigal, caggal ɗuum, balloowo to bannge geɗe Orop e Kanadaa, ko kanko woni gardiiɗo kaaldigal e batuuji nay ɗii fof hakkunde Reagan e Gorbachev. Ɗee ngaddi ustaare mawnde adannde e kaɓirɗe nukliyeer, kolliri fuɗɗoode joofgol kominist en e wolde huuɓtodinnde, e sosde mbayliigu teskinngu e doole winndere nde Amerik ina hesɗitina naatde e teeminannde noogas e go’o.
Hakkunde golle Ridgway to Departemaa Dowlaaji Dentuɗi, o woniino Ambasadeer Amerik to Finlande tuggi 1977 haa 1980, o woniino Ambasadeer to Republiik Demokaratik Almaañ hakkunde 1983 e 1985.
== O jeyaa ko e ɗeeɗoo pelle : ==
Diiso jokkondiral caggal leydi
== Komisoŋ tati ==
Fedde Bilderberg
Fedde Ngenndiije Dentuɗe (Hooreejo)
Duɗal Brookings (Hooreejo)
Ko kanko wonnoo hooreejo Diiso Atlantik tuggi 1989 haa 1996, hannde ko kanko woni hooreejo Fedde Ndimaagu Baltik-Amerik.
== Teddungal ==
E hitaande 1998, Ridgway naati e nder suudu mawndu rewɓe ngenndi.
== Tuugnorgal ==
3g7bhghjr3xxdxadxk3otbqfm39873z
157890
157889
2026-03-27T20:46:57Z
Ilya Discuss
10103
157890
wikitext
text/x-wiki
{{Databox}}'''Rozanne Lejeanne Ridgway''' (jibinaa ko ñalnde 22 ut 1935) ko dipolomaat Ameriknaajo, gollinooɗo duuɓi 32 e nder Departemaa Dowlaaji Dentuɗi Amerik, joginooɗo golle keewɗe, ina jeyaa heen ammbasadeer to Finlande e to Almaañ fuɗnaange, o joofniri golle makko ko balloowo jaagorgal Dowlaaji Dentuɗi to bannge geɗe Orop e Kanadaa.<ref name="greatwomen.org">{{cite web|title=Ridgway, Rozanne L.|url=https://www.womenofthehall.org/inductee/rozanne-l-ridgway/|website=National Women's Hall of Fame|access-date=14 September 2017}}</ref>
Ridgway ko gardiiɗo politik caggal leydi Amerik gila e laamu Richard Nixon. O waɗii golle kaaldigal hakkunde leyɗeele e innde leyɗeele dentuɗe Amerik.<ref>[http://solutions.3m.com/wps/portal/3M/en_US/our/company/information/leadership/board-directors/Ridgway/ Rozanne L. Ridgway] [https://web.archive.org/web/20071225103525/http://solutions.3m.com/wps/portal/3M/en_US/our/company/information/leadership/board-directors/Ridgway/ archived copy]</ref>
== Golle politik ==
E fuɗɗoode kitaale 1800, Ridgway kaaldii e geɗe juutɗe ko fayti e hakkeeji liɗɗi to Beresiil, Peru e Bahamas. Ɗum addani mo toɗɗaade e hitaande 1976, cukko balloowo hooreejo leydi to bannge geec e liɗɗi. E nder laamu makko, o kaaldii e nanondiral hakkeeji liɗɗi fotde 370 km. Kaaldigal Ridgway caggal ɗuum addani mo artirde jawdi ɓiɓɓe leydi Amerik ummoriiɓe Cekoslowaki.
Ko o balloowo keeriiɗo to bannge kaaldigal, caggal ɗuum, balloowo to bannge geɗe Orop e Kanadaa, ko kanko woni gardiiɗo kaaldigal e batuuji nay ɗii fof hakkunde Reagan e Gorbachev. Ɗee ngaddi ustaare mawnde adannde e kaɓirɗe nukliyeer, kolliri fuɗɗoode joofgol kominist en e wolde huuɓtodinnde, e sosde mbayliigu teskinngu e doole winndere nde Amerik ina hesɗitina naatde e teeminannde noogas e go’o.
Hakkunde golle Ridgway to Departemaa Dowlaaji Dentuɗi, o woniino Ambasadeer Amerik to Finlande tuggi 1977 haa 1980, o woniino Ambasadeer to Republiik Demokaratik Almaañ hakkunde 1983 e 1985.
== O jeyaa ko e ɗeeɗoo pelle : ==
Diiso jokkondiral caggal leydi
== Komisoŋ tati ==
Fedde Bilderberg
Fedde Ngenndiije Dentuɗe (Hooreejo)
Duɗal Brookings (Hooreejo)
Ko kanko wonnoo hooreejo Diiso Atlantik tuggi 1989 haa 1996, hannde ko kanko woni hooreejo Fedde Ndimaagu Baltik-Amerik.
== Teddungal ==
E hitaande 1998, Ridgway naati e nder suudu mawndu rewɓe ngenndi.
== Tuugnorgal ==
3c3sfamher7svagzjjhev0nxqnxitrz
157891
157890
2026-03-27T20:48:54Z
Ilya Discuss
10103
157891
wikitext
text/x-wiki
{{Databox}}'''Rozanne Lejeanne Ridgway''' (jibinaa ko ñalnde 22 ut 1935) ko dipolomaat Ameriknaajo, gollinooɗo duuɓi 32 e nder Departemaa Dowlaaji Dentuɗi Amerik, joginooɗo golle keewɗe, ina jeyaa heen ammbasadeer to Finlande e to Almaañ fuɗnaange, o joofniri golle makko ko balloowo jaagorgal Dowlaaji Dentuɗi to bannge geɗe Orop e Kanadaa.<ref name="greatwomen.org">{{cite web|title=Ridgway, Rozanne L.|url=https://www.womenofthehall.org/inductee/rozanne-l-ridgway/|website=National Women's Hall of Fame|access-date=14 September 2017}}</ref>
Ridgway ko gardiiɗo politik caggal leydi Amerik gila e laamu Richard Nixon. O waɗii golle kaaldigal hakkunde leyɗeele e innde leyɗeele dentuɗe Amerik.<ref>[http://solutions.3m.com/wps/portal/3M/en_US/our/company/information/leadership/board-directors/Ridgway/ Rozanne L. Ridgway] [https://web.archive.org/web/20071225103525/http://solutions.3m.com/wps/portal/3M/en_US/our/company/information/leadership/board-directors/Ridgway/ archived copy]</ref>
== Golle politik ==
E fuɗɗoode kitaale 1800, Ridgway kaaldii e geɗe juutɗe ko fayti e hakkeeji liɗɗi to Beresiil, Peru e Bahamas. Ɗum addani mo toɗɗaade e hitaande 1976, cukko balloowo hooreejo leydi to bannge geec e liɗɗi. E nder laamu makko, o kaaldii e nanondiral hakkeeji liɗɗi fotde 370 km. Kaaldigal Ridgway caggal ɗuum addani mo artirde jawdi ɓiɓɓe leydi Amerik ummoriiɓe Cekoslowaki.om Foundation]].<ref>{{cite news|title=Building on success, investing in Human Capital|author=Giovanni Angioni|newspaper=Estonian Free Press|date=2010-09-20|url=http://www.estonianfreepress.com/2010/09/building-on-success-investing-in-human-capital/|access-date=2010-09-27}}</ref>
Ko o balloowo keeriiɗo to bannge kaaldigal, caggal ɗuum, balloowo to bannge geɗe Orop e Kanadaa, ko kanko woni gardiiɗo kaaldigal e batuuji nay ɗii fof hakkunde Reagan e Gorbachev. Ɗee ngaddi ustaare mawnde adannde e kaɓirɗe nukliyeer, kolliri fuɗɗoode joofgol kominist en e wolde huuɓtodinnde, e sosde mbayliigu teskinngu e doole winndere nde Amerik ina hesɗitina naatde e teeminannde noogas e go’o.
Hakkunde golle Ridgway to Departemaa Dowlaaji Dentuɗi, o woniino Ambasadeer Amerik to Finlande tuggi 1977 haa 1980, o woniino Ambasadeer to Republiik Demokaratik Almaañ hakkunde 1983 e 1985.
== O jeyaa ko e ɗeeɗoo pelle : ==
Diiso jokkondiral caggal leydi
== Komisoŋ tati ==
Fedde Bilderberg
Fedde Ngenndiije Dentuɗe (Hooreejo)
Duɗal Brookings (Hooreejo)
Ko kanko wonnoo hooreejo Diiso Atlantik tuggi 1989 haa 1996, hannde ko kanko woni hooreejo Fedde Ndimaagu Baltik-Amerik.
== Teddungal ==
E hitaande 1998, Ridgway naati e nder suudu mawndu rewɓe ngenndi.
== Tuugnorgal ==
9x0lcchpxbtvd7rw0ltl37mkm6ncccp
Dorothy Mabiletsa
0
38115
157892
2026-03-27T21:27:14Z
Ilya Discuss
10103
Created page with "{{Databox}}Maidi Dorothy Mabiletsa ko politikyanke Afrik worgo, gonnooɗo depitee (depitee) e nder fedde wiyeteende Afrik ngenndiire. Mabiletsa yalti parlemaa ko e wooteeji 2024. Tuugnorgal"
157892
wikitext
text/x-wiki
{{Databox}}Maidi Dorothy Mabiletsa ko politikyanke Afrik worgo, gonnooɗo depitee (depitee) e nder fedde wiyeteende Afrik ngenndiire.
Mabiletsa yalti parlemaa ko e wooteeji 2024.
Tuugnorgal
et58xdyapd9c8ioof16sb0im7if9c83
157893
157892
2026-03-27T21:28:17Z
Ilya Discuss
10103
157893
wikitext
text/x-wiki
{{Databox}}'''Maidi Dorothy Mabiletsa''' ko politikyanke Afrik worgo, gonnooɗo depitee (depitee) e nder fedde wiyeteende Afrik ngenndiire.
Mabiletsa yalti parlemaa ko e wooteeji 2024.
== Tuugnorgal ==
6v91i0mtsb71sus7gfu633eph09vv9y
157894
157893
2026-03-27T21:29:46Z
Ilya Discuss
10103
157894
wikitext
text/x-wiki
{{Databox}}'''Maidi Dorothy Mabiletsa''' ko politikyanke Afrik worgo, gonnooɗo depitee (depitee) e nder fedde wiyeteende Afrik ngenndiire..<ref>{{Cite web|title=Ms Maidi Dorothy Mabiletsa - Parliament of South Africa|url=https://www.parliament.gov.za/person-details/140|access-date=2021-09-15|website=www.parliament.gov.za}}</ref>
Mabiletsa yalti parlemaa ko e wooteeji 2024.
== Tuugnorgal ==
quj2ungrt9xk0ntphdkui971z371gj7
157895
157894
2026-03-27T21:30:32Z
Ilya Discuss
10103
157895
wikitext
text/x-wiki
{{Databox}}'''Maidi Dorothy Mabiletsa''' ko politikyanke Afrik worgo, gonnooɗo depitee (depitee) e nder fedde wiyeteende Afrik ngenndiire..<ref>{{Cite web|title=Ms Maidi Dorothy Mabiletsa - Parliament of South Africa|url=https://www.parliament.gov.za/person-details/140|access-date=2021-09-15|website=www.parliament.gov.za}}</ref>
Mabiletsa yalti parlemaa ko e wooteeji 2024.<ref>{{Cite web|title=Maidi Dorothy Mabiletsa|url=https://www.pa.org.za/person/maidi-dorothy-mabiletsa/|access-date=2024-12-02|website=People's Assembly|language=en}}</ref>
== Tuugnorgal ==
18f8e5bzr53r9729wksf14o7rzn4xbg
St. Petersburg Ladies' Trophy
0
38116
157896
2026-03-27T21:34:03Z
Ilya Discuss
10103
Created page with "{{Databox}}Koppi rewɓe Saint-Pétersbourg (e ɗemngal Riisi: Трофей Санкт-Петербурга, e ɗemngal romaan: Trofey Sankt-Peterburga ; ko adii fof ko Kop Neva rewɓe) ko kawgel ngel rewɓe fiyooɓe tennis karallaagal mbaɗata e nder cuuɗi cafrirɗi. Kewu nguu limtaa ko e kawgel WTA 500, ngu fuɗɗii yuɓɓineede ko to St. Petersburg e hitaande 2003 haa 2022. Tariya Kewu nguu yuɓɓinaama gila 2003 to wuro Saint-Pétersbourg. Ko kewu ITF Women’s Circ..."
157896
wikitext
text/x-wiki
{{Databox}}Koppi rewɓe Saint-Pétersbourg (e ɗemngal Riisi: Трофей Санкт-Петербурга, e ɗemngal romaan: Trofey Sankt-Peterburga ; ko adii fof ko Kop Neva rewɓe) ko kawgel ngel rewɓe fiyooɓe tennis karallaagal mbaɗata e nder cuuɗi cafrirɗi. Kewu nguu limtaa ko e kawgel WTA 500, ngu fuɗɗii yuɓɓineede ko to St. Petersburg e hitaande 2003 haa 2022.
Tariya
Kewu nguu yuɓɓinaama gila 2003 to wuro Saint-Pétersbourg. Ko kewu ITF Women’s Circuit haa hitaande 2015. E hitaande 2016, nde ɓeydaa e kawgel WTA Premier e hitaande 2016, nde rokki njeenaari 753 000 dolaar, tawi ko 25 000 e 50 000 dolaar tan nde heɓi e duuɓi ɓennuɗi ɗii. Kewu nguu lomtii ko Pijirlooji Proximus Diamond e nder njillu WTA gila 2016.
Finaluuji ɓennuɗi
Ceerno
Hitaande Kampiyoŋ ɗiɗaɓo Score
↓ Kewu ITF ↓
2003 Riisi Evgenia Linetskaya Bielorussi Tatsiana Uvarova 5-7, 6-4, 6-4
2004 Bielorussi Anastasiya Yakimova Finlande Emma Laine 3-6, 6-2, 6-1
2005 Riisi Ekaterina Bichkova Finlande Emma Laine 6-1, 6-2
2006 Itaali Alberta Brianti Riisi Alla Kudriyavtseva 6-1, 6-4
2007 Waɗaaka
2008 Slowaki Magdalena Ribarikova Riisi Anna Lapushenkova 6-4, 6-2
2009–14 Waɗaaka
2015 Letoni Jelena Ostapenko Rumaani Patrisiya Mariya Țig 3-6, 7-5, 6-2
↓ Kawgel WTA ↓
2016 Itali Roberta Vinci Siwis Belinda Bensik 6-4, 6-3
2017 Farayse, Kasakstan, Yuliya Putintseva 6-2, 6-7(3-7), 6-4
2018 Leydi Cekoslowaki Petra Kitova Farayse Kristina Mladenovic 6-1, 6-2
2019 Pays-Bas Kiki Bertens Korowasi Donna Vekić 7-6(7-2), 6-4
2020 Pays-Bas Kiki Bertens (2) Kasakstan Elena Ribakina 6-1, 6-3
↓ Kawgel WTA 500 ↓
2021 Riisi Dariya Kasatkina Riisi Margarita Gasparyan 6-3, 2-1 ret.
2022 Estoni Anet Kontaveit Geres Mariyam Sakkari 5-7, 7-6(7-4), 7-5
Ɗiɗi
Hitaande Champions Ɗiɗaɓol Njoɓdi
↓ Kewu ITF ↓
2003 Riisi Goulnara Fattakhetdinova
Russi galina fokina russi irina bulykina
Bielorusi Elena Yariska 6-0, 6-3
2004 Riisi Mariyam Goloviznina
Riisi Evgeniya Kulikovskaya Bielorussi Darya Kustova
Ukraniya Elena Tatarkova 7-5, 6-1
2005 Riisi Nina Bratchikova
Riisi Ekaterina Makarova Riisi Ekaterina Kosminskaya
Leydi Russiya 7-6(7-2), 6-2
2006 Riisi Anastasiya Pavlyuchenkova
Riisi Yuliya Solonitskaya Ukrani Yuliya Beygelzimer
Leydi Russiya 6-1, 6-4
2007 Waɗaaka
2008 Leydi Cekoslowaki Nikola Fraňkova
Riisi Anastasiya Pavlyuchenkova (2) Riisi Nina Bratchikova
Riisi Vasilisa Dawidova 6-2, 6-2
2009–14 Waɗaaka
2015 Siwis Viktoriya Golubic
Bielorussi Aliaksandra Sasnovich Farayse Stefani Foretz
Korowasi Ana Virlij 6-4, 7-5
↓ Kawgel WTA ↓
2016 Siwis Martina Hingis
Leydi Indiya Sania Mirza Riisi Vera Dushevina
Leydi Cekoslowaki Barbora Krejikova 6-3, 6-1
2017 Letoni Jeļena Ostapenko
Poloñ Alice Rosolska Korowasi Darija Jurak
Siwis Xenia Knoll 3-6, 6-2, [10-5]
2018 Suwis Timea Bacsinszky
Riisi Vera Zvonareva Riisi Alla Kudryavtseva
Sloveni 2-6, 6-1, [10-3]
2019 Riisi Margarita Gasparyan
Riisi Ekaterina Makarova (2) Riisi Anna Kalinskaya
Slowaki Viktoriya Kujmova 7-5, 7-5
2020 Japon Shuko Aoyama
Japon Ena Shibahara Dental Dowlaaji Amerik Kaitlyn Kerecee'en
Siili Aleksa Guarachi 4-6, 6-0, [10-3]
↓ Kawgel WTA 500 ↓
2021 Ukrani Nadiya Kichenok
Rumaani Raluca Olaru Dental Dowlaaji Amerik Kaitlyn Kerecee'en
Leyɗeele dentuɗe Amerik 2-6, 6-3, [10-8]
2022 Riisi Anna Kalinskaya
Leyɗeele dentuɗe Amerik Caty McNally Poloñ Alicja Rosolska
Erin Ruutliffe mo leydi Nuwel Selannde 6-3, 6-7(5-7), [10-4]
Ƴeew kadi
Petersburg Open – kawgel worɓe
Tuugnorgal
2d6wlvgjr8f4n4tot1ln8gcxwwq23tm
157897
157896
2026-03-27T21:44:20Z
Ilya Discuss
10103
157897
wikitext
text/x-wiki
{{Databox}}'''Koppi rewɓe Saint-Pétersbourg''' (e ɗemngal Riisi: Трофей Санкт-Петербурга, e ɗemngal romaan: Trofey Sankt-Peterburga ; ko adii fof ko Kop Neva rewɓe) ko kawgel ngel rewɓe fiyooɓe tennis karallaagal mbaɗata e nder cuuɗi cafrirɗi. Kewu nguu limtaa ko e kawgel WTA 500, ngu fuɗɗii yuɓɓineede ko to St. Petersburg e hitaande 2003 haa 2022.
== Tariya ==
Kewu nguu yuɓɓinaama gila 2003 to wuro Saint-Pétersbourg. Ko kewu ITF Women’s Circuit haa hitaande 2015. E hitaande 2016, nde ɓeydaa e kawgel WTA Premier e hitaande 2016, nde rokki njeenaari 753 000 dolaar, tawi ko 25 000 e 50 000 dolaar tan nde heɓi e duuɓi ɓennuɗi ɗii. Kewu nguu lomtii ko Pijirlooji Proximus Diamond e nder njillu WTA gila 2016.
== Finaluuji ɓennuɗi ==
== Ceerno ==
Hitaande Kampiyoŋ ɗiɗaɓo Score
↓ Kewu ITF ↓
2003 Riisi Evgenia Linetskaya Bielorussi Tatsiana Uvarova 5-7, 6-4, 6-4
2004 Bielorussi Anastasiya Yakimova Finlande Emma Laine 3-6, 6-2, 6-1
2005 Riisi Ekaterina Bichkova Finlande Emma Laine 6-1, 6-2
2006 Itaali Alberta Brianti Riisi Alla Kudriyavtseva 6-1, 6-4
2007 Waɗaaka
2008 Slowaki Magdalena Ribarikova Riisi Anna Lapushenkova 6-4, 6-2
2009–14 Waɗaaka
2015 Letoni Jelena Ostapenko Rumaani Patrisiya Mariya Țig 3-6, 7-5, 6-2
↓ Kawgel WTA ↓
2016 Itali Roberta Vinci Siwis Belinda Bensik 6-4, 6-3
2017 Farayse, Kasakstan, Yuliya Putintseva 6-2, 6-7(3-7), 6-4
2018 Leydi Cekoslowaki Petra Kitova Farayse Kristina Mladenovic 6-1, 6-2
2019 Pays-Bas Kiki Bertens Korowasi Donna Vekić 7-6(7-2), 6-4
2020 Pays-Bas Kiki Bertens (2) Kasakstan Elena Ribakina 6-1, 6-3
↓ Kawgel WTA 500 ↓
2021 Riisi Dariya Kasatkina Riisi Margarita Gasparyan 6-3, 2-1 ret.
2022 Estoni Anet Kontaveit Geres Mariyam Sakkari 5-7, 7-6(7-4), 7-5
== Ɗiɗi ==
Hitaande Champions Ɗiɗaɓol Njoɓdi
↓ Kewu ITF ↓
2003 Riisi Goulnara Fattakhetdinova
Russi galina fokina russi irina bulykina
Bielorusi Elena Yariska 6-0, 6-3
2004 Riisi Mariyam Goloviznina
Riisi Evgeniya Kulikovskaya Bielorussi Darya Kustova
Ukraniya Elena Tatarkova 7-5, 6-1
2005 Riisi Nina Bratchikova
Riisi Ekaterina Makarova Riisi Ekaterina Kosminskaya
Leydi Russiya 7-6(7-2), 6-2
2006 Riisi Anastasiya Pavlyuchenkova
Riisi Yuliya Solonitskaya Ukrani Yuliya Beygelzimer
Leydi Russiya 6-1, 6-4
2007 Waɗaaka
2008 Leydi Cekoslowaki Nikola Fraňkova
Riisi Anastasiya Pavlyuchenkova (2) Riisi Nina Bratchikova
Riisi Vasilisa Dawidova 6-2, 6-2
2009–14 Waɗaaka
2015 Siwis Viktoriya Golubic
Bielorussi Aliaksandra Sasnovich Farayse Stefani Foretz
Korowasi Ana Virlij 6-4, 7-5
↓ Kawgel WTA ↓
2016 Siwis Martina Hingis
Leydi Indiya Sania Mirza Riisi Vera Dushevina
Leydi Cekoslowaki Barbora Krejikova 6-3, 6-1
2017 Letoni Jeļena Ostapenko
Poloñ Alice Rosolska Korowasi Darija Jurak
Siwis Xenia Knoll 3-6, 6-2, [10-5]
2018 Suwis Timea Bacsinszky
Riisi Vera Zvonareva Riisi Alla Kudryavtseva
Sloveni 2-6, 6-1, [10-3]
2019 Riisi Margarita Gasparyan
Riisi Ekaterina Makarova (2) Riisi Anna Kalinskaya
Slowaki Viktoriya Kujmova 7-5, 7-5
2020 Japon Shuko Aoyama
Japon Ena Shibahara Dental Dowlaaji Amerik Kaitlyn Kerecee'en
Siili Aleksa Guarachi 4-6, 6-0, [10-3]
↓ Kawgel WTA 500 ↓
2021 Ukrani Nadiya Kichenok
Rumaani Raluca Olaru Dental Dowlaaji Amerik Kaitlyn Kerecee'en
Leyɗeele dentuɗe Amerik 2-6, 6-3, [10-8]
2022 Riisi Anna Kalinskaya
Leyɗeele dentuɗe Amerik Caty McNally Poloñ Alicja Rosolska
Erin Ruutliffe mo leydi Nuwel Selannde 6-3, 6-7(5-7), [10-4]
== Ƴeew kadi ==
Petersburg Open – kawgel worɓe
== Tuugnorgal ==
4g1725q7rdaoueq09cdqtzbw0vl9n2f
157898
157897
2026-03-27T21:46:34Z
Ilya Discuss
10103
157898
wikitext
text/x-wiki
{{Databox}}'''Koppi rewɓe Saint-Pétersbourg''' (e ɗemngal Riisi: Трофей Санкт-Петербурга, e ɗemngal romaan: Trofey Sankt-Peterburga ; ko adii fof ko Kop Neva rewɓe) ko kawgel ngel rewɓe fiyooɓe tennis karallaagal mbaɗata e nder cuuɗi cafrirɗi. Kewu nguu limtaa ko e kawgel WTA 500, ngu fuɗɗii yuɓɓineede ko to St. Petersburg e hitaande 2003 haa 2022.
== Tariya ==
Kewu nguu yuɓɓinaama gila 2003 to wuro Saint-Pétersbourg. Ko kewu ITF Women’s Circuit haa hitaande 2015. E hitaande 2016, nde ɓeydaa e kawgel WTA Premier e hitaande 2016, nde rokki njeenaari 753 000 dolaar, tawi ko 25 000 e 50 000 dolaar tan nde heɓi e duuɓi ɓennuɗi ɗii. Kewu nguu lomtii ko Pijirlooji Proximus Diamond e nder njillu WTA gila 2016.<ref>{{Cite web|last=Palmer|first=Kevin|date=2021-03-22|title=Daria Kasatkina claims her second WTA title of the year in St Petersburg|url=https://www.tennis365.com/wta-tour/daria-kasatkina-wta-tennis|access-date=2025-06-20|website=Tennis365|language=en}}</ref>
== Finaluuji ɓennuɗi ==
== Ceerno ==
Hitaande Kampiyoŋ ɗiɗaɓo Score
↓ Kewu ITF ↓
2003 Riisi Evgenia Linetskaya Bielorussi Tatsiana Uvarova 5-7, 6-4, 6-4
2004 Bielorussi Anastasiya Yakimova Finlande Emma Laine 3-6, 6-2, 6-1
2005 Riisi Ekaterina Bichkova Finlande Emma Laine 6-1, 6-2
2006 Itaali Alberta Brianti Riisi Alla Kudriyavtseva 6-1, 6-4
2007 Waɗaaka
2008 Slowaki Magdalena Ribarikova Riisi Anna Lapushenkova 6-4, 6-2
2009–14 Waɗaaka
2015 Letoni Jelena Ostapenko Rumaani Patrisiya Mariya Țig 3-6, 7-5, 6-2
↓ Kawgel WTA ↓
2016 Itali Roberta Vinci Siwis Belinda Bensik 6-4, 6-3
2017 Farayse, Kasakstan, Yuliya Putintseva 6-2, 6-7(3-7), 6-4
2018 Leydi Cekoslowaki Petra Kitova Farayse Kristina Mladenovic 6-1, 6-2
2019 Pays-Bas Kiki Bertens Korowasi Donna Vekić 7-6(7-2), 6-4
2020 Pays-Bas Kiki Bertens (2) Kasakstan Elena Ribakina 6-1, 6-3
↓ Kawgel WTA 500 ↓
2021 Riisi Dariya Kasatkina Riisi Margarita Gasparyan 6-3, 2-1 ret.
2022 Estoni Anet Kontaveit Geres Mariyam Sakkari 5-7, 7-6(7-4), 7-5
== Ɗiɗi ==
Hitaande Champions Ɗiɗaɓol Njoɓdi
↓ Kewu ITF ↓
2003 Riisi Goulnara Fattakhetdinova
Russi galina fokina russi irina bulykina
Bielorusi Elena Yariska 6-0, 6-3
2004 Riisi Mariyam Goloviznina
Riisi Evgeniya Kulikovskaya Bielorussi Darya Kustova
Ukraniya Elena Tatarkova 7-5, 6-1
2005 Riisi Nina Bratchikova
Riisi Ekaterina Makarova Riisi Ekaterina Kosminskaya
Leydi Russiya 7-6(7-2), 6-2
2006 Riisi Anastasiya Pavlyuchenkova
Riisi Yuliya Solonitskaya Ukrani Yuliya Beygelzimer
Leydi Russiya 6-1, 6-4
2007 Waɗaaka
2008 Leydi Cekoslowaki Nikola Fraňkova
Riisi Anastasiya Pavlyuchenkova (2) Riisi Nina Bratchikova
Riisi Vasilisa Dawidova 6-2, 6-2
2009–14 Waɗaaka
2015 Siwis Viktoriya Golubic
Bielorussi Aliaksandra Sasnovich Farayse Stefani Foretz
Korowasi Ana Virlij 6-4, 7-5
↓ Kawgel WTA ↓
2016 Siwis Martina Hingis
Leydi Indiya Sania Mirza Riisi Vera Dushevina
Leydi Cekoslowaki Barbora Krejikova 6-3, 6-1
2017 Letoni Jeļena Ostapenko
Poloñ Alice Rosolska Korowasi Darija Jurak
Siwis Xenia Knoll 3-6, 6-2, [10-5]
2018 Suwis Timea Bacsinszky
Riisi Vera Zvonareva Riisi Alla Kudryavtseva
Sloveni 2-6, 6-1, [10-3]
2019 Riisi Margarita Gasparyan
Riisi Ekaterina Makarova (2) Riisi Anna Kalinskaya
Slowaki Viktoriya Kujmova 7-5, 7-5
2020 Japon Shuko Aoyama
Japon Ena Shibahara Dental Dowlaaji Amerik Kaitlyn Kerecee'en
Siili Aleksa Guarachi 4-6, 6-0, [10-3]
↓ Kawgel WTA 500 ↓
2021 Ukrani Nadiya Kichenok
Rumaani Raluca Olaru Dental Dowlaaji Amerik Kaitlyn Kerecee'en
Leyɗeele dentuɗe Amerik 2-6, 6-3, [10-8]
2022 Riisi Anna Kalinskaya
Leyɗeele dentuɗe Amerik Caty McNally Poloñ Alicja Rosolska
Erin Ruutliffe mo leydi Nuwel Selannde 6-3, 6-7(5-7), [10-4]
== Ƴeew kadi ==
Petersburg Open – kawgel worɓe
== Tuugnorgal ==
fw6den9b425z5ntu6q4u2mtzsx9r3m6
Laura Davis (volleyball)
0
38117
157899
2026-03-27T21:50:56Z
Ilya Discuss
10103
Created page with "{{Databox}}Laura Davis (jibinaa ko ñalnde 26 noowammbar 1973) ko debbo Ameriknaajo, ƴaañoowo volleyball. O jeyaa ko e kippu ngenndiijo rewɓe Amerik e kawgel fuku winndere FIVB to Japon e hitaande 1998. E hitaande 1995, o heɓi njeenaari Honda-Broderick (hannde njeenaari Honda Sports) ngam wonde debbo ɓurɗo waawde fiyde volleyball kolees e nder ngenndi ndii. Tuugnorgal"
157899
wikitext
text/x-wiki
{{Databox}}Laura Davis (jibinaa ko ñalnde 26 noowammbar 1973) ko debbo Ameriknaajo, ƴaañoowo volleyball. O jeyaa ko e kippu ngenndiijo rewɓe Amerik e kawgel fuku winndere FIVB to Japon e hitaande 1998. E hitaande 1995, o heɓi njeenaari Honda-Broderick (hannde njeenaari Honda Sports) ngam wonde debbo ɓurɗo waawde fiyde volleyball kolees e nder ngenndi ndii.
Tuugnorgal
8k89ufe6mlu1f3vwhh5baexzqgdd7um
157900
157899
2026-03-27T21:52:15Z
Ilya Discuss
10103
157900
wikitext
text/x-wiki
{{Databox}}'''Laura Davis''' (jibinaa ko ñalnde 26 noowammbar 1973) ko debbo Ameriknaajo, ƴaañoowo volleyball. O jeyaa ko e kippu ngenndiijo rewɓe Amerik e kawgel fuku winndere FIVB to Japon e hitaande 1998. E hitaande 1995, o heɓi njeenaari Honda-Broderick (hannde njeenaari Honda Sports) ngam wonde debbo ɓurɗo waawde fiyde volleyball kolees e nder ngenndi ndii.
== Tuugnorgal ==
atw7mi4qft5d90enb0njihbuz9s1kiw
157901
157900
2026-03-27T21:54:13Z
Ilya Discuss
10103
157901
wikitext
text/x-wiki
{{Databox}}'''Laura Davis''' (jibinaa ko ñalnde 26 noowammbar 1973) ko debbo Ameriknaajo, ƴaañoowo volleyball. O jeyaa ko e kippu ngenndiijo rewɓe Amerik e kawgel fuku winndere FIVB to Japon e hitaande 1998. E hitaande 1995, o heɓi njeenaari Honda-Broderick (hannde njeenaari Honda Sports) ngam wonde debbo ɓurɗo waawde fiyde volleyball kolees e nder ngenndi ndii.<ref>{{cite web|title=Women Volleyball XIII World Championship 1998 - Teams Composition. - United States|url=http://todor66.com/volleyball/World/Women_1998.html|work=todor66.com|access-date=29 November 2015|url-status=bot: unknown|archiveurl=https://web.archive.org/web/20150626205707/http://todor66.com/volleyball/World/Women_1998.html|archivedate=26 June 2015}}</ref><ref>{{Cite journal|url=https://www.collegiatewomensportsawards.com/archives/volleyball|title=Volleyball|website=CWSA|language=en|access-date=2020-03-27}}</ref>
== Tuugnorgal ==
lj27uqllrq7kcqdz95egqpcqk59ppn3
Manuela Stellmach
0
38118
157902
2026-03-27T21:57:21Z
Ilya Discuss
10103
Created page with "{{Databox}}Manuela Stellmach (jibinaa ko 22 feebariyee 1970 to Berlin) ko gonnooɗo njuumri, ummoriiɗo Almaañ fuɗnaange, jeyaaɗo e kippu rewɓe keɓɗo njeenaari kaŋŋe e nder njuumri 4×100 m e nder Olimpiyaaji 1988 to Seoul, Koree worgo. E nder kawgel ngel o heɓi njeenaari njamndi mboɗeeri e nder 200 m gooto. Duuɓi nay caggal ɗuum, nde Barseloon, Espaañ yuɓɓini Olimpiyaaji dabbunde, Stellmach joofniri ko tataɓo (njamndi) e kippu rewɓe estaad ummoriiɗo Al..."
157902
wikitext
text/x-wiki
{{Databox}}Manuela Stellmach (jibinaa ko 22 feebariyee 1970 to Berlin) ko gonnooɗo njuumri, ummoriiɗo Almaañ fuɗnaange, jeyaaɗo e kippu rewɓe keɓɗo njeenaari kaŋŋe e nder njuumri 4×100 m e nder Olimpiyaaji 1988 to Seoul, Koree worgo. E nder kawgel ngel o heɓi njeenaari njamndi mboɗeeri e nder 200 m gooto. Duuɓi nay caggal ɗuum, nde Barseloon, Espaañ yuɓɓini Olimpiyaaji dabbunde, Stellmach joofniri ko tataɓo (njamndi) e kippu rewɓe estaad ummoriiɗo Almaañ Dentuɗo.
Jokkondire yaajɗe
90dx3gmzt6y1iqkvtwma8ivrvhm5019
157903
157902
2026-03-27T21:59:01Z
Ilya Discuss
10103
157903
wikitext
text/x-wiki
{{Databox}}'''Manuela Stellmach''' (jibinaa ko 22 feebariyee 1970 to Berlin) ko gonnooɗo njuumri, ummoriiɗo Almaañ fuɗnaange, jeyaaɗo e kippu rewɓe keɓɗo njeenaari kaŋŋe e nder njuumri 4×100 m e nder Olimpiyaaji 1988 to Seoul, Koree worgo. E nder kawgel ngel o heɓi njeenaari njamndi mboɗeeri e nder 200 m gooto. Duuɓi nay caggal ɗuum, nde Barseloon, Espaañ yuɓɓini Olimpiyaaji dabbunde, Stellmach joofniri ko tataɓo (njamndi) e kippu rewɓe estaad ummoriiɗo Almaañ Dentuɗo.
== Jokkondire yaajɗe ==
5ptfucg28dnzenp27yxwq34rq1trmxb
Hope Spivey
0
38119
157904
2026-03-27T22:03:11Z
Ilya Discuss
10103
Created page with "{{Databox}}Teresa Hope Spivey (jibinaa ko 27 sulyee 1971) ko gonnooɗo jimoowo. Nde o woni to Georgia, o heɓi njeenaari Honda-Broderick ngam wonde debbo ɓurɗo waawde jimɗi e nder leydi ndii e hitaande 1991. O woni ko e nokku Valdosta, GA ɗo o jogii jimɗi. O tawtoraama kippu ngenndiijo Amerik e Olimpiyaaji 1988. O naatnaa e duɗal jaaɓi-haaɗtirde Georgia e hitaande 2007 e suudu teddungal dingiral Georgia e hitaande 2015. Tuugnorgal"
157904
wikitext
text/x-wiki
{{Databox}}Teresa Hope Spivey (jibinaa ko 27 sulyee 1971) ko gonnooɗo jimoowo. Nde o woni to Georgia, o heɓi njeenaari Honda-Broderick ngam wonde debbo ɓurɗo waawde jimɗi e nder leydi ndii e hitaande 1991. O woni ko e nokku Valdosta, GA ɗo o jogii jimɗi. O tawtoraama kippu ngenndiijo Amerik e Olimpiyaaji 1988. O naatnaa e duɗal jaaɓi-haaɗtirde Georgia e hitaande 2007 e suudu teddungal dingiral Georgia e hitaande 2015.
Tuugnorgal
55l20picp61ebzqmw42dfk5j078afv2
157905
157904
2026-03-27T22:04:55Z
Ilya Discuss
10103
157905
wikitext
text/x-wiki
{{Databox}}'''Teresa Hope Spivey''' (jibinaa ko 27 sulyee 1971) ko gonnooɗo jimoowo. Nde o woni to Georgia, o heɓi njeenaari Honda-Broderick ngam wonde debbo ɓurɗo waawde jimɗi e nder leydi ndii e hitaande 1991. O woni ko e nokku Valdosta, GA ɗo o jogii jimɗi. O tawtoraama kippu ngenndiijo Amerik e Olimpiyaaji 1988. O naatnaa e duɗal jaaɓi-haaɗtirde Georgia e hitaande 2007 e suudu teddungal dingiral Georgia e hitaande 2015.
== Tuugnorgal ==
5zyjvenk22v3jzcwi9t6bwf1uh20rl1
157906
157905
2026-03-27T22:07:19Z
Ilya Discuss
10103
157906
wikitext
text/x-wiki
{{Databox}}'''Teresa Hope Spivey''' (jibinaa ko 27 sulyee 1971) ko gonnooɗo jimoowo. Nde o woni to Georgia, o heɓi njeenaari Honda-Broderick ngam wonde debbo ɓurɗo waawde jimɗi e nder leydi ndii e hitaande 1991. O woni ko e nokku Valdosta, GA ɗo o jogii jimɗi. O tawtoraama kippu ngenndiijo Amerik e Olimpiyaaji 1988. O naatnaa e duɗal jaaɓi-haaɗtirde Georgia e hitaande 2007 e suudu teddungal dingiral Georgia e hitaande 2015.<ref>{{Cite web|url=https://georgiadogs.com/sports/2017/6/17/ot-geo-honda-award-html.aspx|title=UGA Honda Award Winners|website=University of Georgia Athletics|language=en|access-date=2020-03-22}}</ref><ref>{{Cite journal|url=https://www.collegiatewomensportsawards.com/archives/gymnastics|title=Gymnastics|website=CWSA|language=en|access-date=2020-03-22}}</ref><ref>[https://www.sports-reference.com/olympics/athletes/sp/hope-spivey-1.html "Hope Spivey Biography and Olympic Results"] {{webarchive|url=https://web.archive.org/web/20121114143105/http://www.sports-reference.com/olympics/athletes/sp/hope-spivey-1.html|date=2012-11-14}}. sports-reference.com. Retrieved August 20, 2012.</ref><ref>{{cite web|url=https://georgiadogs.com/sports/2017/6/17/ot-geo-honda-award-html.aspx|title=Circle of Honor - Gymnastics|website=University of Georgia Athletics|language=en|access-date=December 7, 2023}}</ref><ref>{{Cite web|url=http://nashvillesportsmix.com/2014/09/kessler-mcclendon-spivey-chosen-for-georgia-sports-hall-of-fame/|title=葫芦岛敢媒工艺品有限责任公司|access-date=2014-09-19|archive-date=2014-09-22|archive-url=https://web.archive.org/web/20140922014410/http://nashvillesportsmix.com/2014/09/kessler-mcclendon-spivey-chosen-for-georgia-sports-hall-of-fame/|url-status=usurped}}</ref><ref>{{Cite web|url=http://georgiasportshalloffame.com/site/our-inductees/|title=Our Inductees|website=Georgia Sports Hall of Fame|language=en-US|access-date=2020-03-22|archive-date=2019-03-13|archive-url=https://web.archive.org/web/20190313051322/http://georgiasportshalloffame.com/site/our-inductees/|url-status=dead}}</ref>
== Tuugnorgal ==
gikxww3j4mes8xq5kj8zkfxcwba8jqk
Chloe-Beth Morgan
0
38120
157953
2026-03-28T08:00:13Z
SUZYFATIMA
13856
Created page with "Chloe-Beth Morgan (jibinaa ko 1986) ko debbo Gallesnaajo, jom tiitoonde e nder kawgel belngel, keɓɗo njeenaari Miss Galles 2008, tawtoraaɗo kawgel Miss World 2008 yuɓɓinaango to Afrik worgo, caggal ndeen hitaande. Morgan ɓuri heewde e depiteeji Angalteer e nder Miss World 2008, o suɓaama ngam lomtaade leydi Angalteer e Miss International 2009, ɗo o woni tataɓo.[citation needed] Omo jogii dipolomaaji ngenndiiji jogiiɗi seedantaagal e nder pijirlooji, kadi omo j..."
157953
wikitext
text/x-wiki
Chloe-Beth Morgan (jibinaa ko 1986) ko debbo Gallesnaajo, jom tiitoonde e nder kawgel belngel, keɓɗo njeenaari Miss Galles 2008, tawtoraaɗo kawgel Miss World 2008 yuɓɓinaango to Afrik worgo, caggal ndeen hitaande.
Morgan ɓuri heewde e depiteeji Angalteer e nder Miss World 2008, o suɓaama ngam lomtaade leydi Angalteer e Miss International 2009, ɗo o woni tataɓo.[citation needed] Omo jogii dipolomaaji ngenndiiji jogiiɗi seedantaagal e nder pijirlooji, kadi omo jogii seedantaagal jannginoowo fitinaaji. o heɓi kadi njeenaari Miss Universe Angalteer 2011 e o lomtii Angalteer e kawgel Miss Universe 2011 to Beresiil.
Tuugnorgal
fs5qgx2ujfhhluzyt1onun27b71i1ko
157954
157953
2026-03-28T08:02:28Z
SUZYFATIMA
13856
157954
wikitext
text/x-wiki
{{Databox}}'''Chloe-Beth Morgan''' (jibinaa ko 1986) ko debbo Gallesnaajo, jom tiitoonde e nder kawgel belngel, keɓɗo njeenaari Miss Galles 2008, tawtoraaɗo kawgel Miss World 2008 yuɓɓinaango to Afrik worgo, caggal ndeen hitaande.
Morgan ɓuri heewde e depiteeji Angalteer e nder Miss World 2008, o suɓaama ngam lomtaade leydi Angalteer e Miss International 2009, ɗo o woni tataɓo.[citation needed] Omo jogii dipolomaaji ngenndiiji jogiiɗi seedantaagal e nder pijirlooji, kadi omo jogii seedantaagal jannginoowo fitinaaji. o heɓi kadi njeenaari Miss Universe Angalteer 2011 e o lomtii Angalteer e kawgel Miss Universe 2011 to Beresiil.
== Tuugnorgal ==
114ltkl5o5xbqartkc9x8xhxgf55mtt
157955
157954
2026-03-28T08:05:49Z
SUZYFATIMA
13856
157955
wikitext
text/x-wiki
{{Databox}}'''Chloe-Beth Morgan''' (jibinaa ko 1986) ko debbo Gallesnaajo, jom tiitoonde e nder kawgel belngel, keɓɗo njeenaari Miss Galles 2008, tawtoraaɗo kawgel Miss World 2008 yuɓɓinaango to Afrik worgo, caggal ndeen hitaande.
Morgan ɓuri heewde e depiteeji Angalteer e nder Miss World 2008, o suɓaama ngam lomtaade leydi Angalteer e Miss International 2009, ɗo o woni tataɓo.[citation needed] Omo jogii dipolomaaji ngenndiiji jogiiɗi seedantaagal e nder pijirlooji, kadi omo jogii seedantaagal jannginoowo fitinaaji. o heɓi kadi njeenaari Miss Universe Angalteer 2011 e o lomtii Angalteer e kawgel Miss Universe 2011 to Beresiil.<ref>[http://www.misswales.co.uk/chloebethsyear.html Miss Wales 2008] {{webarchive|url=https://web.archive.org/web/20100515183024/http://www.misswales.co.uk/chloebethsyear.html|date=15 May 2010}}</ref><ref>{{cite web|last=Hawkins|first=Harry|title=Miss Wales takes to world stage|website=South Wales Argus|date=18 November 2008|url=https://www.southwalesargus.co.uk/news/3855738.miss-wales-takes-to-world-stage/|access-date=18 August 2024}}</ref><ref>{{cite web|title=Chloe-Beth up for Miss International crown|website=Free Press Series|date=9 November 2009|url=https://www.freepressseries.co.uk/news/4727975.chloe-beth-up-for-miss-international-crown/|access-date=18 August 2024}}</ref>
== Tuugnorgal ==
<references />
6zb42qc2hzsr92vagez33u0vlwegx79
Sulu (skirt)
0
38121
157956
2026-03-28T08:10:54Z
SUZYFATIMA
13856
Created page with "Sulu ko comci nannduɗi e kilt ɗi worɓe e rewɓe ɓoornotonoo e nder leydi Fiyi gila e koloñaal e teeminannde sappo e jeenay. Etimoloji Konngol sulu (wiyre: soo-loo) firti ko comci walla comci e ɗemngal iTaukei. Sulusuuji gadani ɗii ko misiyoŋaaji ummoriiɗi Tonga ngaddi ɗi e teeminannde sappo e jeenay, ɗi Fijinaaɓe iTaukei ɓoornotonoo ɗi e fuɗɗoode ngam hollirde naatgol maɓɓe e diine kerecee en. Jooni noon, ko ɗum ɓoornanteeri ngenndi Fiji hay so tawi..."
157956
wikitext
text/x-wiki
Sulu ko comci nannduɗi e kilt ɗi worɓe e rewɓe ɓoornotonoo e nder leydi Fiyi gila e koloñaal e teeminannde sappo e jeenay.
Etimoloji Konngol sulu (wiyre: soo-loo) firti ko comci walla comci e ɗemngal iTaukei.
Sulusuuji gadani ɗii ko misiyoŋaaji ummoriiɗi Tonga ngaddi ɗi e teeminannde sappo e jeenay, ɗi Fijinaaɓe iTaukei ɓoornotonoo ɗi e fuɗɗoode ngam hollirde naatgol maɓɓe e diine kerecee en. Jooni noon, ko ɗum ɓoornanteeri ngenndi Fiji hay so tawii noon ko adii koloñaal iTaukei, ɓoornanteeri aadaaji Fiyi ina waɗi ɓoornanteeri loincloth ko wayi no malo e liku.
Ina waɗi njuuteendi mbaydi mbaylaandi, hakkunde les-koppi e njuuteendi koyɗe, ina taarii ŋoral, ina fawii e aadaaji, ina jokkondiri e ŋoral walla ina jogii ŋoral elastik. Sulus worɓe hannde ina waawi jogaade jokkere enɗam. Ndeeɗoo mbaydi sulu ina sikkaa ko Ratu Sir Lala Sukuna waɗi ɗum ngam ɓoornaade comci.
Sulus casual walla ñalnde kala ina anndiraa sulu-vaka-toga (maanaa sulu Tonga). Wondude e ɓoornanteeri rewɓe eklesiya walla kewu, sulus koyɗol jogiiɗo wuttudu elastik ina yaaji haa e koyɗe ina anndiraa sulus-i-ra. Ko ɓuri elegant timmuɗo ɓee ngam ñalɗi dressy hono sulu jaba. Sulu worɓe ina nganndiree sulu taqaga (suluuji jogiiɗi poos).
Sulus tailored e poosuuji ina keewi ɓoorneede e nder golle worɓe Fiji e ɓoornaade comci njuɓɓudi, e limce e sandaaji e cuɓagol jacket e karawal mbaydi hirnaange. E won e ngonkaaji, ko wayi no naatde e ekkol, ɓoornaade sulu ina yiyee ko teddungal. Sulus taƴaaɗo ina tawee kadi e uniformeeji polis e konu. Uniforme laawɗuɗo sulus ina ara e les koppi e ina waɗi mbaydi zigzag ceertundi.
To leydi Fiji, sulu ina yiyee ko hollirde mbaydi leñol Fiji. So tawii ɓoornaade sulu ina heewi wonde doosgal wonande Fijinaaɓe e won e nokkuuji, ko adii ɗuum, terɗe leƴƴi goɗɗi ina keewi waasde ɓoornaade ɗum. Hannde, ina weli yiyde leƴƴi kala ina ɓoornii sulu.
Tuugnorgal
oo7gwkdeym4jr3kctscjwmwv14w07ib
157957
157956
2026-03-28T08:11:57Z
SUZYFATIMA
13856
157957
wikitext
text/x-wiki
{{Databox}}'''Sulu''' ko comci nannduɗi e kilt ɗi worɓe e rewɓe ɓoornotonoo e nder leydi Fiyi gila e koloñaal e teeminannde sappo e jeenay.
Etimoloji Konngol sulu (wiyre: soo-loo) firti ko comci walla comci e ɗemngal iTaukei.
Sulusuuji gadani ɗii ko misiyoŋaaji ummoriiɗi Tonga ngaddi ɗi e teeminannde sappo e jeenay, ɗi Fijinaaɓe iTaukei ɓoornotonoo ɗi e fuɗɗoode ngam hollirde naatgol maɓɓe e diine kerecee en. Jooni noon, ko ɗum ɓoornanteeri ngenndi Fiji hay so tawii noon ko adii koloñaal iTaukei, ɓoornanteeri aadaaji Fiyi ina waɗi ɓoornanteeri loincloth ko wayi no malo e liku.
Ina waɗi njuuteendi mbaydi mbaylaandi, hakkunde les-koppi e njuuteendi koyɗe, ina taarii ŋoral, ina fawii e aadaaji, ina jokkondiri e ŋoral walla ina jogii ŋoral elastik. Sulus worɓe hannde ina waawi jogaade jokkere enɗam. Ndeeɗoo mbaydi sulu ina sikkaa ko Ratu Sir Lala Sukuna waɗi ɗum ngam ɓoornaade comci.
Sulus casual walla ñalnde kala ina anndiraa sulu-vaka-toga (maanaa sulu Tonga). Wondude e ɓoornanteeri rewɓe eklesiya walla kewu, sulus koyɗol jogiiɗo wuttudu elastik ina yaaji haa e koyɗe ina anndiraa sulus-i-ra. Ko ɓuri elegant timmuɗo ɓee ngam ñalɗi dressy hono sulu jaba. Sulu worɓe ina nganndiree sulu taqaga (suluuji jogiiɗi poos).
Sulus tailored e poosuuji ina keewi ɓoorneede e nder golle worɓe Fiji e ɓoornaade comci njuɓɓudi, e limce e sandaaji e cuɓagol jacket e karawal mbaydi hirnaange. E won e ngonkaaji, ko wayi no naatde e ekkol, ɓoornaade sulu ina yiyee ko teddungal. Sulus taƴaaɗo ina tawee kadi e uniformeeji polis e konu. Uniforme laawɗuɗo sulus ina ara e les koppi e ina waɗi mbaydi zigzag ceertundi.
To leydi Fiji, sulu ina yiyee ko hollirde mbaydi leñol Fiji. So tawii ɓoornaade sulu ina heewi wonde doosgal wonande Fijinaaɓe e won e nokkuuji, ko adii ɗuum, terɗe leƴƴi goɗɗi ina keewi waasde ɓoornaade ɗum. Hannde, ina weli yiyde leƴƴi kala ina ɓoornii sulu.
== Tuugnorgal ==
ni1zn7cg72tpe52uu19bne59nckvxep
157965
157957
2026-03-28T08:19:53Z
SUZYFATIMA
13856
157965
wikitext
text/x-wiki
{{Databox}}'''Sulu''' ko comci nannduɗi e kilt ɗi worɓe e rewɓe ɓoornotonoo e nder leydi Fiyi gila e koloñaal e teeminannde sappo e jeenay.
Etimoloji Konngol sulu (wiyre: soo-loo) firti ko comci walla comci e ɗemngal iTaukei.
Sulusuuji gadani ɗii ko misiyoŋaaji ummoriiɗi Tonga ngaddi ɗi e teeminannde sappo e jeenay, ɗi Fijinaaɓe iTaukei ɓoornotonoo ɗi e fuɗɗoode ngam hollirde naatgol maɓɓe e diine kerecee en. Jooni noon, ko ɗum ɓoornanteeri ngenndi Fiji hay so tawii noon ko adii koloñaal iTaukei, ɓoornanteeri aadaaji Fiyi ina waɗi ɓoornanteeri loincloth ko wayi no malo e liku.
Ina waɗi njuuteendi mbaydi mbaylaandi, hakkunde les-koppi e njuuteendi koyɗe, ina taarii ŋoral, ina fawii e aadaaji, ina jokkondiri e ŋoral walla ina jogii ŋoral elastik. Sulus worɓe hannde ina waawi jogaade jokkere enɗam. Ndeeɗoo mbaydi sulu ina sikkaa ko Ratu Sir Lala Sukuna waɗi ɗum ngam ɓoornaade comci.
Sulus casual walla ñalnde kala ina anndiraa sulu-vaka-toga (maanaa sulu Tonga). Wondude e ɓoornanteeri rewɓe eklesiya walla kewu, sulus koyɗol jogiiɗo wuttudu elastik ina yaaji haa e koyɗe ina anndiraa sulus-i-ra. Ko ɓuri elegant timmuɗo ɓee ngam ñalɗi dressy hono sulu jaba. Sulu worɓe ina nganndiree sulu taqaga (suluuji jogiiɗi poos).
Sulus tailored e poosuuji ina keewi ɓoorneede e nder golle worɓe Fiji e ɓoornaade comci njuɓɓudi, e limce e sandaaji e cuɓagol jacket e karawal mbaydi hirnaange. E won e ngonkaaji, ko wayi no naatde e ekkol, ɓoornaade sulu ina yiyee ko teddungal. Sulus taƴaaɗo ina tawee kadi e uniformeeji polis e konu. Uniforme laawɗuɗo sulus ina ara e les koppi e ina waɗi mbaydi zigzag ceertundi.
To leydi Fiji, sulu ina yiyee ko hollirde mbaydi leñol Fiji. So tawii ɓoornaade sulu ina heewi wonde doosgal wonande Fijinaaɓe e won e nokkuuji, ko adii ɗuum, terɗe leƴƴi goɗɗi ina keewi waasde ɓoornaade ɗum. Hannde, ina weli yiyde leƴƴi kala ina ɓoornii sulu.<ref>{{cite web|url=http://www.go-fiji.com/clothing.html|title=Clothing and dress in Fiji|publisher=Go-Fiji.com|accessdate=2011-11-01|archive-url=https://web.archive.org/web/20110903150118/http://www.go-fiji.com/clothing.html|archive-date=2011-09-03|url-status=live}}</ref><ref>{{cite book|last1=Brewster|first1=Adolph|title=The Hill Tribes of Fiji|date=1922|publisher=Seeley|location=London|page=[https://archive.org/details/hilltribesoffiji00brew/page/25 25]|url=https://archive.org/details/hilltribesoffiji00brew}}</ref><ref>{{cite web|url=http://www.fijitimes.com/story.aspx?id=63424|title=Sukuna and native land|author=Sitiveni Rabuka|author-link=Sitiveni Rabuka|publisher=[[Fiji Times]]|date=2007-05-27|accessdate=2013-11-01|archive-url=https://web.archive.org/web/20131102170421/http://www.fijitimes.com/story.aspx?id=63424|archive-date=2013-11-02|url-status=dead}}</ref><ref name="seattle2suva">{{cite web|url=https://fromseattletosuva.wordpress.com/2013/06/16/skirts-for-men-or-everything-you-always-wanted-to-know-about-the-sulu/|title=Skirts for men, or everything you always wanted to know about the sulu|date=2013-06-16|accessdate=2013-11-01|archive-url=https://web.archive.org/web/20131106084243/https://fromseattletosuva.wordpress.com/2013/06/16/skirts-for-men-or-everything-you-always-wanted-to-know-about-the-sulu/|archive-date=2013-11-06|url-status=live}}</ref><ref>{{cite web|url=http://www.fijitimes.com/story.aspx?id=213699|title=Get ready for the sale|author=Frederica Elbourne|publisher=[[Fiji Times]]|date=2012-10-05|accessdate=2013-11-01|archive-url=https://web.archive.org/web/20131102170848/http://www.fijitimes.com/story.aspx?id=213699|archive-date=2013-11-02|url-status=dead}}</ref><ref>{{cite web|url=http://www.fiji.resortspacific.com/tourism/culture.cfm|title=People & Culture of Fiji Islands|publisher=Fiji.ResortsPacific.com|accessdate=2013-11-01|archive-url=https://web.archive.org/web/20131103050530/http://www.fiji.resortspacific.com/tourism/culture.cfm|archive-date=2013-11-03|url-status=dead}}</ref><ref>{{cite web|url=http://www.perthnow.com.au/news/tiny-fijian-island-bans-mens-pants-on-sundays/story-e6frg12c-1225763255884|title=Tiny Fijian island bans men's pants on Sundays|author=Tamara McLean|publisher=[[Perth Now]]|date=2009-08-18|accessdate=2013-11-01|archive-url=https://web.archive.org/web/20131210221359/http://www.perthnow.com.au/news/tiny-fijian-island-bans-mens-pants-on-sundays/story-e6frg12c-1225763255884|archive-date=2013-12-10|url-status=dead}}</ref><ref>{{cite web|url=https://www.nytimes.com/1987/05/23/world/fiji-army-returns-to-barracks-in-political-accord.html|title=Fiji army returns to barracks in political accord|author=Nicholas D. Kristof|work=[[New York Times]]|date=1987-05-23|accessdate=2013-11-01|archive-url=https://web.archive.org/web/20131114073644/http://www.nytimes.com/1987/05/23/world/fiji-army-returns-to-barracks-in-political-accord.html|archive-date=2013-11-14|url-status=live}}</ref><ref>{{cite web|url=http://www.fijitimes.com/story.aspx?id=60572|title=Media dress code mooted|publisher=[[Fiji Times]]|date=2007-04-12|accessdate=2013-11-01|archive-url=https://web.archive.org/web/20131102170335/http://www.fijitimes.com/story.aspx?id=60572|archive-date=2013-11-02|url-status=dead}}</ref><ref>{{cite web|url=http://www.fijitimes.com/story.aspx?id=157973|title=T-shirt ban on women|author=Serafina Silaitoga|publisher=[[Fiji Times]]|date=2010-10-15|accessdate=2013-11-01|archive-url=https://web.archive.org/web/20131102170657/http://www.fijitimes.com/story.aspx?id=157973|archive-date=2013-11-02|url-status=dead}}</ref><ref>{{cite web|url=http://www.fijitimes.com/story.aspx?id=139250|title=Sulu uproar|author=Theresa Ralogaivau|publisher=[[Fiji Times]]|date=2010-02-06|accessdate=2013-11-01|archive-url=https://web.archive.org/web/20131102170655/http://www.fijitimes.com/story.aspx?id=139250|archive-date=2013-11-02|url-status=dead}}</ref>
== Tuugnorgal ==
<references />
t0hquh6mn1hvixvyokej0e9gys34o0w
Fly (clothing)
0
38122
157970
2026-03-28T08:24:26Z
SUZYFATIMA
13856
Created page with "Fly (juutɗo e fly-front) ko mbaydi huunde ɓuuɓnde e udditgol e dow comci, udditirtee ko heewi ko e zipper walla e butoŋ. Ina heewi taweede e nokku gonɗo e saraaji paɗe e yeeso coktirɗe. Ina waawi kadi feeñde e won e comci worɓe lesɗi ko wayi no boksi walla ɓuuɓri ngam newnude ɓuuɓri, anndiraandi ɓuuɓri keyhole ; e nder ɗuum alaa uddugol e dow udditgol ngol, ko mbaydi ɓuuɓndi tan. E comci worɓe, mboros oo ina udditoo sahaa kala e bannge ñaamo ɓoornii..."
157970
wikitext
text/x-wiki
Fly (juutɗo e fly-front) ko mbaydi huunde ɓuuɓnde e udditgol e dow comci, udditirtee ko heewi ko e zipper walla e butoŋ. Ina heewi taweede e nokku gonɗo e saraaji paɗe e yeeso coktirɗe. Ina waawi kadi feeñde e won e comci worɓe lesɗi ko wayi no boksi walla ɓuuɓri ngam newnude ɓuuɓri, anndiraandi ɓuuɓri keyhole ; e nder ɗuum alaa uddugol e dow udditgol ngol, ko mbaydi ɓuuɓndi tan. E comci worɓe, mboros oo ina udditoo sahaa kala e bannge ñaamo ɓoorniiɗo ɗum oo ; e dow comci rewɓe, ina waawi udditaade bannge nano walla bannge ñaamo.
Tariya
Serla
Pantalon ina ceerti e nder daartol so tawii ina jogii mborosaaji walla alaa. E fuɗɗoode, pantalon ngalaano ɓuuɓri walla udditgol goɗɗol, ina ɓuuɓnee les ngam golle laaɓtuɗe. Huutoraade codpiece, ko ɓuuɓri ceertundi jokkondirndi e paɗe, wonti huunde huuɓtodinnde e Orop e teeminannde 16ɓiire, haa caggal ɗuum, wonti fall-front (walla fall jaajɗo) jokkondirɗo. Fly-front (fall feccere) yalti ko caggal. E fuɗɗoode, ko ɓowɗi mbaɗetee tan e comci worɓe, sibu ina yiyee wonde ina fotnoo rewɓe ɓoornaade comci ɗi mbaawata ittude e no feewi.
Modeluuji gadani mboros ngam comci worɓe, ina heen jokkorgal njamndi, ina ngoodi e kitaale 1850, kono ina keewi ɓuuɓde, ina udditoo sahaa e sahaa fof tawa anniyaaka. E teeminannde 20ɓiire, konu Amerik ina jeyaa e soodooɓe ɓowɗi, e zippers, naatni ɗum en e uniformeeji mum en e wolde adunaare adannde.
Koɗorɗe
Koɗo paleto mo yeeso mum woni (1903)
Ɓowɗi ina tawee kadi e coktirɗe ko wayi no coktirɗe paletot, gila ko famɗi fof ko ina wona hitaande 1900.
Udditgol jowitiingol heen
Udditgol nanndungol e ngol, sahaa e sahaa fof ina wiyee "fly front", ko plaquet butoŋ suuɗiiɗo.
Tuugnorgal
84a6at2bgdhh464ccm8qdhd6s0x01tx
157973
157970
2026-03-28T08:27:18Z
SUZYFATIMA
13856
157973
wikitext
text/x-wiki
{{Databox}}'''Fly (juutɗo e fly-front)''' ko mbaydi huunde ɓuuɓnde e udditgol e dow comci, udditirtee ko heewi ko e zipper walla e butoŋ. Ina heewi taweede e nokku gonɗo e saraaji paɗe e yeeso coktirɗe. Ina waawi kadi feeñde e won e comci worɓe lesɗi ko wayi no boksi walla ɓuuɓri ngam newnude ɓuuɓri, anndiraandi ɓuuɓri keyhole ; e nder ɗuum alaa uddugol e dow udditgol ngol, ko mbaydi ɓuuɓndi tan. E comci worɓe, mboros oo ina udditoo sahaa kala e bannge ñaamo ɓoorniiɗo ɗum oo ; e dow comci rewɓe, ina waawi udditaade bannge nano walla bannge ñaamo.
Tariya
Serla
Pantalon ina ceerti e nder daartol so tawii ina jogii mborosaaji walla alaa. E fuɗɗoode, pantalon ngalaano ɓuuɓri walla udditgol goɗɗol, ina ɓuuɓnee les ngam golle laaɓtuɗe. Huutoraade codpiece, ko ɓuuɓri ceertundi jokkondirndi e paɗe, wonti huunde huuɓtodinnde e Orop e teeminannde 16ɓiire, haa caggal ɗuum, wonti fall-front (walla fall jaajɗo) jokkondirɗo. Fly-front (fall feccere) yalti ko caggal. E fuɗɗoode, ko ɓowɗi mbaɗetee tan e comci worɓe, sibu ina yiyee wonde ina fotnoo rewɓe ɓoornaade comci ɗi mbaawata ittude e no feewi.
Modeluuji gadani mboros ngam comci worɓe, ina heen jokkorgal njamndi, ina ngoodi e kitaale 1850, kono ina keewi ɓuuɓde, ina udditoo sahaa e sahaa fof tawa anniyaaka. E teeminannde 20ɓiire, konu Amerik ina jeyaa e soodooɓe ɓowɗi, e zippers, naatni ɗum en e uniformeeji mum en e wolde adunaare adannde.
Koɗorɗe
Koɗo paleto mo yeeso mum woni (1903)
Ɓowɗi ina tawee kadi e coktirɗe ko wayi no coktirɗe paletot, gila ko famɗi fof ko ina wona hitaande 1900.
Udditgol jowitiingol heen
Udditgol nanndungol e ngol, sahaa e sahaa fof ina wiyee "fly front", ko plaquet butoŋ suuɗiiɗo.
== Tuugnorgal ==
b9yaxra56zlmoj92cq1gyt39no7mim8
157977
157973
2026-03-28T08:32:09Z
SUZYFATIMA
13856
157977
wikitext
text/x-wiki
{{Databox}}'''Fly (juutɗo e fly-front)''' ko mbaydi huunde ɓuuɓnde e udditgol e dow comci, udditirtee ko heewi ko e zipper walla e butoŋ. Ina heewi taweede e nokku gonɗo e saraaji paɗe e yeeso coktirɗe. Ina waawi kadi feeñde e won e comci worɓe lesɗi ko wayi no boksi walla ɓuuɓri ngam newnude ɓuuɓri, anndiraandi ɓuuɓri keyhole ; e nder ɗuum alaa uddugol e dow udditgol ngol, ko mbaydi ɓuuɓndi tan. E comci worɓe, mboros oo ina udditoo sahaa kala e bannge ñaamo ɓoorniiɗo ɗum oo ; e dow comci rewɓe, ina waawi udditaade bannge nano walla bannge ñaamo.
Tariya
Serla
Pantalon ina ceerti e nder daartol so tawii ina jogii mborosaaji walla alaa. E fuɗɗoode, pantalon ngalaano ɓuuɓri walla udditgol goɗɗol, ina ɓuuɓnee les ngam golle laaɓtuɗe. Huutoraade codpiece, ko ɓuuɓri ceertundi jokkondirndi e paɗe, wonti huunde huuɓtodinnde e Orop e teeminannde 16ɓiire, haa caggal ɗuum, wonti fall-front (walla fall jaajɗo) jokkondirɗo. Fly-front (fall feccere) yalti ko caggal. E fuɗɗoode, ko ɓowɗi mbaɗetee tan e comci worɓe, sibu ina yiyee wonde ina fotnoo rewɓe ɓoornaade comci ɗi mbaawata ittude e no feewi.
Modeluuji gadani mboros ngam comci worɓe, ina heen jokkorgal njamndi, ina ngoodi e kitaale 1850, kono ina keewi ɓuuɓde, ina udditoo sahaa e sahaa fof tawa anniyaaka. E teeminannde 20ɓiire, konu Amerik ina jeyaa e soodooɓe ɓowɗi, e zippers, naatni ɗum en e uniformeeji mum en e wolde adunaare adannde.
Koɗorɗe
Koɗo paleto mo yeeso mum woni (1903)
Ɓowɗi ina tawee kadi e coktirɗe ko wayi no coktirɗe paletot, gila ko famɗi fof ko ina wona hitaande 1900.
Udditgol jowitiingol heen
Udditgol nanndungol e ngol, sahaa e sahaa fof ina wiyee "fly front", ko plaquet butoŋ suuɗiiɗo.<ref>{{Cite book|last1=Lee|first1=Jaeil|url=https://books.google.com/books?id=ofsqAwAAQBAJ&pg=PA93|title=Technical Sourcebook for Designers|last2=Steen|first2=Camille|year=2014|publisher=A&C Black|isbn=978-1-60901-856-6|pages=93|language=en}}</ref><ref>Croonborg, Frederick: ''The Blue Book of Men's Tailoring''. Croonborg Sartorial Co. New York and Chicago, 1907. p. 123</ref><ref name=":0">{{Cite web|date=2024-05-06|title=Zip it up: The zipper's 130-year history – DW – 08/29/2023|website=[[Deutsche Welle]]|url=https://www.dw.com/en/zip-it-up-the-zippers-130-year-history/a-66660527|access-date=2025-03-31|archive-url=https://web.archive.org/web/20240506031029/https://www.dw.com/en/zip-it-up-the-zippers-130-year-history/a-66660527|archive-date=6 May 2024}}</ref><ref>https://houseofmisssew.com/adding-a-fly-front-or-concealed-buttonstand</ref>
== Tuugnorgal ==
<references />
tcg0x56h2gx7j96obixb9hq0xfa5xxz
Finding (jewelcrafting)
0
38123
157984
2026-03-28T08:36:53Z
SUZYFATIMA
13856
Created page with "Yiyngooji jeewte ko geɗe kuutorteeɗe ngam hawrude e geɗe jeewte ngam waɗde winndannde timmunde. Fannuuji Clasps ngam timminde jokkere enɗam e jokkere enɗam Noppi ngam jokkondirde noppi e noppi ɓoorniiɗo Blankeeji cirƴam ngam waɗde cirƴam koppi Bails, loope njamndi, e cirƴe diwtuɗe, ngam timminde jeewte. Jump rings ina mbaawi huutoreede e koye mum en ngam kaɓirɗe Pin stems e mooɓondiral broos Tuxedo stud njiylawuuji, alkule alkule, njuɓɓudi njuɓ..."
157984
wikitext
text/x-wiki
Yiyngooji jeewte ko geɗe kuutorteeɗe ngam hawrude e geɗe jeewte ngam waɗde winndannde timmunde.
Fannuuji
Clasps ngam timminde jokkere enɗam e jokkere enɗam
Noppi ngam jokkondirde noppi e noppi ɓoorniiɗo
Blankeeji cirƴam ngam waɗde cirƴam koppi
Bails, loope njamndi, e cirƴe diwtuɗe, ngam timminde jeewte. Jump rings ina mbaawi huutoreede e koye mum en ngam kaɓirɗe
Pin stems e mooɓondiral broos
Tuxedo stud njiylawuuji, alkule alkule, njuɓɓudi njuɓɓudi, njamndi mboɗeeri e balle
Plastik, mbaydi walla njamndi mboɗeeri ngam jolnude beɗi
Yiytugol ngol ina tawee e denndaangal njamndiiji jeewte—kaalis ɓuuɓɗo, kaalis ɓuuɓɗo, kaŋŋe, niobiyum, titanium, aluminium, e njamndi mboɗeeri.
Tuugnorgal
dewry3206w2xateoae8jcp69np3nwbr
157985
157984
2026-03-28T08:38:51Z
SUZYFATIMA
13856
157985
wikitext
text/x-wiki
{{Databox}}'''Yiyngooji jeewte''' ko geɗe kuutorteeɗe ngam hawrude e geɗe jeewte ngam waɗde winndannde timmunde.
Fannuuji
Clasps ngam timminde jokkere enɗam e jokkere enɗam
Noppi ngam jokkondirde noppi e noppi ɓoorniiɗo
Blankeeji cirƴam ngam waɗde cirƴam koppi
Bails, loope njamndi, e cirƴe diwtuɗe, ngam timminde jeewte. Jump rings ina mbaawi huutoreede e koye mum en ngam kaɓirɗe
Pin stems e mooɓondiral broos
Tuxedo stud njiylawuuji, alkule alkule, njuɓɓudi njuɓɓudi, njamndi mboɗeeri e balle
Plastik, mbaydi walla njamndi mboɗeeri ngam jolnude beɗi
Yiytugol ngol ina tawee e denndaangal njamndiiji jeewte—kaalis ɓuuɓɗo, kaalis ɓuuɓɗo, kaŋŋe, niobiyum, titanium, aluminium, e njamndi mboɗeeri.
== Tuugnorgal ==
kg92iy9b340cvzut1l0e929xch9sdn5
157986
157985
2026-03-28T08:41:51Z
SUZYFATIMA
13856
157986
wikitext
text/x-wiki
{{Databox}}'''Yiyngooji jeewte''' ko geɗe kuutorteeɗe ngam hawrude e geɗe jeewte ngam waɗde winndannde timmunde.
Fannuuji
Clasps ngam timminde jokkere enɗam e jokkere enɗam
Noppi ngam jokkondirde noppi e noppi ɓoorniiɗo
Blankeeji cirƴam ngam waɗde cirƴam koppi
Bails, loope njamndi, e cirƴe diwtuɗe, ngam timminde jeewte. Jump rings ina mbaawi huutoreede e koye mum en ngam kaɓirɗe
Pin stems e mooɓondiral broos
Tuxedo stud njiylawuuji, alkule alkule, njuɓɓudi njuɓɓudi, njamndi mboɗeeri e balle
Plastik, mbaydi walla njamndi mboɗeeri ngam jolnude beɗi
Yiytugol ngol ina tawee e denndaangal njamndiiji jeewte—kaalis ɓuuɓɗo, kaalis ɓuuɓɗo, kaŋŋe, niobiyum, titanium, aluminium, e njamndi mboɗeeri.<ref>Dorothy Wood The Knotting & Braiding Bible: The Complete Guide to Creative ...2014 - 1446362779 "Basic jewellery findings : These are the basic components of many styles of jewellery. All findings are now available in a range of different metallic finishes including antique, so choose the most suitable colour to match or contrast with your ..."</ref>
== Tuugnorgal ==
<references />
bma1d3eudins9fwj7rkitvul5xub7es
Vilmarie Castellvi
0
38124
157989
2026-03-28T09:29:54Z
Ilya Discuss
10103
Created page with "{{Databox}}Vilmarie Castellvi (jibinaa ko 21 marse 1981) ko gonnooɗo ƴarotooɗo tenis, ummoriiɗo Porto Riko. O heɓi kaayitaaji ngam fiyde e Sunfeast Open 2005, o fooli Emmanuelle Gagliardi e daawal gadanal kono o fooli Karolina Šprem e daawal ɗiɗmal ngal ; ko ɗum woni golle makko ɓurɗe moƴƴude e WTA Tour. O heɓaani hay kawgel Grand Slam. Kolez Nde o woni to Tennessee, Castellvi heɓi njeenaari Honda ngam wonde debbo ɓurɗo waawde fiyde tennis e nder leydi..."
157989
wikitext
text/x-wiki
{{Databox}}Vilmarie Castellvi (jibinaa ko 21 marse 1981) ko gonnooɗo ƴarotooɗo tenis, ummoriiɗo Porto Riko.
O heɓi kaayitaaji ngam fiyde e Sunfeast Open 2005, o fooli Emmanuelle Gagliardi e daawal gadanal kono o fooli Karolina Šprem e daawal ɗiɗmal ngal ; ko ɗum woni golle makko ɓurɗe moƴƴude e WTA Tour. O heɓaani hay kawgel Grand Slam.
Kolez
Nde o woni to Tennessee, Castellvi heɓi njeenaari Honda ngam wonde debbo ɓurɗo waawde fiyde tennis e nder leydi ndii e hitaande 2003.
Finaluuji ITF
000 dolaar ko kawgel ngel
000 dolaar ko kawgel ngel
000 dolaar ko kawgel
Gooto (2–5)
Njeñtudi No. Ñalngu Kawgel Surface Gaño Njoɓdi
Losko 1. 1 ut 1999 ITF Baltimore,
Leyɗeele dentuɗe Amerik tiiɗɗe ɗe Whitney Laiho 6-3, 3-6, 4-6
Winndere 2. 30 sulyee 2002 ITF Harisonburg,
Leyɗeele dentuɗe Amerik tiiɗɗe Amerik Varvara Lepchenko 6-2, 6-0
Losko 3. 13 sulyee 2003 Udditgol Vancouver, 2003.
Kanadaa Almaañ tiiɗɗo Anna-Lena Gronfeld 2-6, 4-6
Nasaraaku 4. 13 oktoobar 2003 ITF Meksik Siti Hard Farayse Kildine Sevalier 6-2, 4-6, 7-6(4)
Losko 5. 4 abriil 2004 ITF Augusta, 2004.
Leyɗeele dentuɗe Amerik tiiɗɗe Tara Snyder 5-7, 2-6
Losko 6. 8 ut 2004 ITF Luwisviil,
Leyɗeele dentuɗe Amerik tiiɗɗe Japon Aiko Nakamura 4-6, 2-6
Losko 7. 5 suwee 2005 ITF Pekin, 2005.
Tapi Siin (i) Siin Yuan Meng 6-4, 4-6, 4-6
Ɗiɗi (4-1)
Njeñtudi No. Ñalngu Kawgel Surface Partner Luutndiiɓe Njoɓdi
Win 1. 29 lewru juko hitaande 2001 ITF Evansville, Amerik Amerik tiiɗɗo Alison Ojeda Afrik worgo Anca Anastasiu
Afrik worgo Lara van Royen 6-2, 6-3
Win 2. 21 sulyee 2002 ITF Baltimore, Dental Dowlaaji Amerik tiiɗngal Dental Dowlaaji Amerik
Koree fombina Kim Jin-hee 6-1, 3-6, 6-3
Losko 3. 16 mee 2004 ITF Charlottesville, Amerik Clay Amerik Sunitha Rao Arjantiin Erika Krauth
Leyɗeele dentuɗe Amerik Jesika Lehnhoff 0-6, 1-6
Win 4. 31 sulyee 2005 ITF Lexington, Amerik Amerik tiiɗɗo Samanta Reeves Japon Kumiko Iijima
Namigata Japon 6-2, 6-1
Win 5. 26 lewru juko hitaande 2007 ITF Edmond, Amerik Amerik tiiɗɗo Kim Anh Nguyen Slowaki Dominika Diešková
Leyɗeele dentuɗe Amerik Koorti Nagle 7-5, 1-6, 6-2
Tuugnorgal
detibkyfm1v7h1mz7vk45ft695geu00
157990
157989
2026-03-28T09:34:58Z
Ilya Discuss
10103
157990
wikitext
text/x-wiki
{{Databox}}'''Vilmarie Castellvi''' (jibinaa ko 21 marse 1981) ko gonnooɗo ƴarotooɗo tenis, ummoriiɗo Porto Riko.
O heɓi kaayitaaji ngam fiyde e Sunfeast Open 2005, o fooli Emmanuelle Gagliardi e daawal gadanal kono o fooli Karolina Šprem e daawal ɗiɗmal ngal ; ko ɗum woni golle makko ɓurɗe moƴƴude e WTA Tour. O heɓaani hay kawgel Grand Slam.
== Kolez ==
Nde o woni to Tennessee, Castellvi heɓi njeenaari Honda ngam wonde debbo ɓurɗo waawde fiyde tennis e nder leydi ndii e hitaande 2003.
== Finaluuji ITF ==
000 dolaar ko kawgel ngel
000 dolaar ko kawgel ngel
000 dolaar ko kawgel
Gooto (2–5)
Njeñtudi No. Ñalngu Kawgel Surface Gaño Njoɓdi
Losko 1. 1 ut 1999 ITF Baltimore,
Leyɗeele dentuɗe Amerik tiiɗɗe ɗe Whitney Laiho 6-3, 3-6, 4-6
Winndere 2. 30 sulyee 2002 ITF Harisonburg,
Leyɗeele dentuɗe Amerik tiiɗɗe Amerik Varvara Lepchenko 6-2, 6-0
Losko 3. 13 sulyee 2003 Udditgol Vancouver, 2003.
Kanadaa Almaañ tiiɗɗo Anna-Lena Gronfeld 2-6, 4-6
Nasaraaku 4. 13 oktoobar 2003 ITF Meksik Siti Hard Farayse Kildine Sevalier 6-2, 4-6, 7-6(4)
Losko 5. 4 abriil 2004 ITF Augusta, 2004.
Leyɗeele dentuɗe Amerik tiiɗɗe Tara Snyder 5-7, 2-6
Losko 6. 8 ut 2004 ITF Luwisviil,
Leyɗeele dentuɗe Amerik tiiɗɗe Japon Aiko Nakamura 4-6, 2-6
Losko 7. 5 suwee 2005 ITF Pekin, 2005.
Tapi Siin (i) Siin Yuan Meng 6-4, 4-6, 4-6
Ɗiɗi (4-1)
Njeñtudi No. Ñalngu Kawgel Surface Partner Luutndiiɓe Njoɓdi
Win 1. 29 lewru juko hitaande 2001 ITF Evansville, Amerik Amerik tiiɗɗo Alison Ojeda Afrik worgo Anca Anastasiu
Afrik worgo Lara van Royen 6-2, 6-3
Win 2. 21 sulyee 2002 ITF Baltimore, Dental Dowlaaji Amerik tiiɗngal Dental Dowlaaji Amerik
Koree fombina Kim Jin-hee 6-1, 3-6, 6-3
Losko 3. 16 mee 2004 ITF Charlottesville, Amerik Clay Amerik Sunitha Rao Arjantiin Erika Krauth
Leyɗeele dentuɗe Amerik Jesika Lehnhoff 0-6, 1-6
Win 4. 31 sulyee 2005 ITF Lexington, Amerik Amerik tiiɗɗo Samanta Reeves Japon Kumiko Iijima
== Namigata Japon 6-2, 6-1 ==
Win 5. 26 lewru juko hitaande 2007 ITF Edmond, Amerik Amerik tiiɗɗo Kim Anh Nguyen Slowaki Dominika Diešková
Leyɗeele dentuɗe Amerik Koorti Nagle 7-5, 1-6, 6-2
== Tuugnorgal ==
93y69844016fsd9oggouwcuw178cgjf
157991
157990
2026-03-28T09:36:18Z
Ilya Discuss
10103
157991
wikitext
text/x-wiki
{{Databox}}'''Vilmarie Castellvi''' (jibinaa ko 21 marse 1981) ko gonnooɗo ƴarotooɗo tenis, ummoriiɗo Porto Riko.
O heɓi kaayitaaji ngam fiyde e Sunfeast Open 2005, o fooli Emmanuelle Gagliardi e daawal gadanal kono o fooli Karolina Šprem e daawal ɗiɗmal ngal ; ko ɗum woni golle makko ɓurɗe moƴƴude e WTA Tour. O heɓaani hay kawgel Grand Slam.<ref>{{Cite web|url=https://utsports.com/news/2003/6/2/UT_LADY_VOL_VILMARIE_CASTELLVI_RECEIVES_HONDA_SPORTS_AWARD_FOR_TENNIS.aspx|title=UT LADY VOL VILMARIE CASTELLVI RECEIVES HONDA SPORTS AWARD FOR TENNIS|website=University of Tennessee Athletics|language=en|access-date=2020-03-25}}</ref><ref>{{Cite web|url=https://www.collegiatewomensportsawards.com/archives/tennis|title=Tennis|website=CWSA|language=en|access-date=2020-03-25}}</ref>
== Kolez ==
Nde o woni to Tennessee, Castellvi heɓi njeenaari Honda ngam wonde debbo ɓurɗo waawde fiyde tennis e nder leydi ndii e hitaande 2003.
== Finaluuji ITF ==
000 dolaar ko kawgel ngel
000 dolaar ko kawgel ngel
000 dolaar ko kawgel
Gooto (2–5)
Njeñtudi No. Ñalngu Kawgel Surface Gaño Njoɓdi
Losko 1. 1 ut 1999 ITF Baltimore,
Leyɗeele dentuɗe Amerik tiiɗɗe ɗe Whitney Laiho 6-3, 3-6, 4-6
Winndere 2. 30 sulyee 2002 ITF Harisonburg,
Leyɗeele dentuɗe Amerik tiiɗɗe Amerik Varvara Lepchenko 6-2, 6-0
Losko 3. 13 sulyee 2003 Udditgol Vancouver, 2003.
Kanadaa Almaañ tiiɗɗo Anna-Lena Gronfeld 2-6, 4-6
Nasaraaku 4. 13 oktoobar 2003 ITF Meksik Siti Hard Farayse Kildine Sevalier 6-2, 4-6, 7-6(4)
Losko 5. 4 abriil 2004 ITF Augusta, 2004.
Leyɗeele dentuɗe Amerik tiiɗɗe Tara Snyder 5-7, 2-6
Losko 6. 8 ut 2004 ITF Luwisviil,
Leyɗeele dentuɗe Amerik tiiɗɗe Japon Aiko Nakamura 4-6, 2-6
Losko 7. 5 suwee 2005 ITF Pekin, 2005.
Tapi Siin (i) Siin Yuan Meng 6-4, 4-6, 4-6
Ɗiɗi (4-1)
Njeñtudi No. Ñalngu Kawgel Surface Partner Luutndiiɓe Njoɓdi
Win 1. 29 lewru juko hitaande 2001 ITF Evansville, Amerik Amerik tiiɗɗo Alison Ojeda Afrik worgo Anca Anastasiu
Afrik worgo Lara van Royen 6-2, 6-3
Win 2. 21 sulyee 2002 ITF Baltimore, Dental Dowlaaji Amerik tiiɗngal Dental Dowlaaji Amerik
Koree fombina Kim Jin-hee 6-1, 3-6, 6-3
Losko 3. 16 mee 2004 ITF Charlottesville, Amerik Clay Amerik Sunitha Rao Arjantiin Erika Krauth
Leyɗeele dentuɗe Amerik Jesika Lehnhoff 0-6, 1-6
Win 4. 31 sulyee 2005 ITF Lexington, Amerik Amerik tiiɗɗo Samanta Reeves Japon Kumiko Iijima
== Namigata Japon 6-2, 6-1 ==
Win 5. 26 lewru juko hitaande 2007 ITF Edmond, Amerik Amerik tiiɗɗo Kim Anh Nguyen Slowaki Dominika Diešková
Leyɗeele dentuɗe Amerik Koorti Nagle 7-5, 1-6, 6-2
== Tuugnorgal ==
54xnqn5h75oep32o207lyb83pqkhdvw
157992
157991
2026-03-28T09:38:01Z
Ilya Discuss
10103
157992
wikitext
text/x-wiki
{{Databox}}'''Vilmarie Castellvi''' (jibinaa ko 21 marse 1981) ko gonnooɗo ƴarotooɗo tenis, ummoriiɗo Porto Riko.
O heɓi kaayitaaji ngam fiyde e Sunfeast Open 2005, o fooli Emmanuelle Gagliardi e daawal gadanal kono o fooli Karolina Šprem e daawal ɗiɗmal ngal ; ko ɗum woni golle makko ɓurɗe moƴƴude e WTA Tour. O heɓaani hay kawgel Grand Slam.<ref>{{Cite web|url=https://utsports.com/news/2003/6/2/UT_LADY_VOL_VILMARIE_CASTELLVI_RECEIVES_HONDA_SPORTS_AWARD_FOR_TENNIS.aspx|title=UT LADY VOL VILMARIE CASTELLVI RECEIVES HONDA SPORTS AWARD FOR TENNIS|website=University of Tennessee Athletics|language=en|access-date=2020-03-25}}</ref><ref>{{Cite web|url=https://www.collegiatewomensportsawards.com/archives/tennis|title=Tennis|website=CWSA|language=en|access-date=2020-03-25}}</ref>
== Kolez ==
Nde o woni to Tennessee, Castellvi heɓi njeenaari Honda ngam wonde debbo ɓurɗo waawde fiyde tennis e nder leydi ndii e hitaande 2003.<ref>[https://web.archive.org/web/20160304114332/http://www.utsports.com/sports/w-tennis/mtt/castellvi_vilmarie00.html 'Vilmarie Castellvi profile at UT Sports Tennis'], archived on 4 March 2016</ref>
== Finaluuji ITF ==
000 dolaar ko kawgel ngel
000 dolaar ko kawgel ngel
000 dolaar ko kawgel
Gooto (2–5)
Njeñtudi No. Ñalngu Kawgel Surface Gaño Njoɓdi
Losko 1. 1 ut 1999 ITF Baltimore,
Leyɗeele dentuɗe Amerik tiiɗɗe ɗe Whitney Laiho 6-3, 3-6, 4-6
Winndere 2. 30 sulyee 2002 ITF Harisonburg,
Leyɗeele dentuɗe Amerik tiiɗɗe Amerik Varvara Lepchenko 6-2, 6-0
Losko 3. 13 sulyee 2003 Udditgol Vancouver, 2003.
Kanadaa Almaañ tiiɗɗo Anna-Lena Gronfeld 2-6, 4-6
Nasaraaku 4. 13 oktoobar 2003 ITF Meksik Siti Hard Farayse Kildine Sevalier 6-2, 4-6, 7-6(4)
Losko 5. 4 abriil 2004 ITF Augusta, 2004.
Leyɗeele dentuɗe Amerik tiiɗɗe Tara Snyder 5-7, 2-6
Losko 6. 8 ut 2004 ITF Luwisviil,
Leyɗeele dentuɗe Amerik tiiɗɗe Japon Aiko Nakamura 4-6, 2-6
Losko 7. 5 suwee 2005 ITF Pekin, 2005.
Tapi Siin (i) Siin Yuan Meng 6-4, 4-6, 4-6
Ɗiɗi (4-1)
Njeñtudi No. Ñalngu Kawgel Surface Partner Luutndiiɓe Njoɓdi
Win 1. 29 lewru juko hitaande 2001 ITF Evansville, Amerik Amerik tiiɗɗo Alison Ojeda Afrik worgo Anca Anastasiu
Afrik worgo Lara van Royen 6-2, 6-3
Win 2. 21 sulyee 2002 ITF Baltimore, Dental Dowlaaji Amerik tiiɗngal Dental Dowlaaji Amerik
Koree fombina Kim Jin-hee 6-1, 3-6, 6-3
Losko 3. 16 mee 2004 ITF Charlottesville, Amerik Clay Amerik Sunitha Rao Arjantiin Erika Krauth
Leyɗeele dentuɗe Amerik Jesika Lehnhoff 0-6, 1-6
Win 4. 31 sulyee 2005 ITF Lexington, Amerik Amerik tiiɗɗo Samanta Reeves Japon Kumiko Iijima
== Namigata Japon 6-2, 6-1 ==
Win 5. 26 lewru juko hitaande 2007 ITF Edmond, Amerik Amerik tiiɗɗo Kim Anh Nguyen Slowaki Dominika Diešková
Leyɗeele dentuɗe Amerik Koorti Nagle 7-5, 1-6, 6-2
== Tuugnorgal ==
e6oww7rcm0433m4coddxqsg9yuhdlep
Jide Awobona
0
38125
157993
2026-03-28T09:38:55Z
MOIBARDE
10068
Created page with "{{Databox}}Babajide '''Saheed "Jide" Awobona''' ListenR(jibinaa ko 9 feebariyee 1985) ko fijoowo, winndiyanke e waɗoowo filmuuji Najeriya. O jibinaa o mawni ko to Lagos kono o ummorii ko to [[diiwaan Ogun]]. O dañii lollude sabu darnde makko e Sam e nder sitcom Jenifa's ''Diary''. ==Nguurndam gadano== Jide Awobona jibinaa ko ñalnde 9 feebariyee 1985 to diiwaan Lagos, leydi Nijeer. Oon noon, ko o jeyaaɗo to diiwaan Ogun, to leydi Nijeer. ==Jaangirde== Jide Awobona j..."
157993
wikitext
text/x-wiki
{{Databox}}Babajide '''Saheed "Jide" Awobona''' ListenR(jibinaa ko 9 feebariyee 1985) ko fijoowo, winndiyanke e waɗoowo filmuuji Najeriya. O jibinaa o mawni ko to Lagos kono o ummorii ko to [[diiwaan Ogun]]. O dañii lollude sabu darnde makko e Sam e nder sitcom Jenifa's ''Diary''.
==Nguurndam gadano==
Jide Awobona jibinaa ko ñalnde 9 feebariyee 1985 to diiwaan Lagos, leydi Nijeer. Oon noon, ko o jeyaaɗo to diiwaan Ogun, to leydi Nijeer.
==Jaangirde==
Jide Awobona janngi jaŋde mum leslesre to duɗal leslesal Wesley Memorial to wuro [[Lagos]]. O heɓi jaŋde makko hakkundeere to duɗal hakkundeewal Amuwo Odofin, caggal ɗuum o heɓi dipolom makko to duɗal jaaɓi haaɗtirde Olabisi Onabanjo to [[Diiwaan Ogun|diiwaan Ogun]].
==Kugal==
Jide Awobona fuɗɗii golle mum ko e hitaande 2002, ko ndeen hitaande o fuɗɗii heblo mum ko e Jovies ''Perfection Press''. Golle makko puɗɗii ko e hitaande 2003 nde o waɗi golle mawɗe e nder filmo teleeji leydi Najeriya biyeteeɗo ''Super Story'', Last Honor.[4] Gila ndeen, o hollii e o waɗii filmuuji keewɗi e nder leydi Nijeer. O suɓaama ngam ɓurde waawde fijde e nder golle (Yoruba) e njeenaaje BON e hitaande 2020.
==Filmogaraafi cuɓaaɗo==
Jaaynde Jenifa (2013) ko Sam
Ko ƴamatnooɓe (2017) ko Alhaji
Ranti mi (2018) ko jide
Ñaawaaɗo (2019)
Olopa Olorun (2019)
Alimi (2021) ko Samuwel
Akaba (2021)
Kokooɓe (2021) ko Bayo
Waktu (2019)
Olokun (2021)
Kewu nguu (2017)
Olawura (2022) e bannge Tierni Olaler
Lisabi: Ummital (2024) hono Osobande
==Njeenaaje e nominaasiyoŋaaji==
Hitaande Kewu Njeenaari Film Result Ref
2017 Maya ''Awards'' [[Afrik]] ɓurɗo waawde fiyde e teleeji (Diary Jenifa) —N/a Won
2020 BON Awards Fijoowo ɓurɗo moƴƴude e darnde mawnde ([[Yoruba language|Yoruba]]) Ko aan woni mi toɗɗaa
==Ƴeew kadi==
Liste omo [[Yoruba language|Yoruba]]
Doggol fijooɓe [[Naajeeriya]]
==Tuugnorgal==
ixq4c8tjeaia3v60y0a5mvbi0dwaawu
157996
157993
2026-03-28T09:48:15Z
MOIBARDE
10068
157996
wikitext
text/x-wiki
{{Databox}}Babajide '''Saheed "Jide" Awobona''' <ref>{{Cite web|date=16 September 2021|title=Jide Awobona (Actor) {{!}} Photo and Movies {{!}} INSIDENOLLY|url=https://www.insidenolly.ng/jide-awobona/|access-date=2021-09-16|website=www.insidenolly.ng|language=en|archive-date=16 September 2021|archive-url=https://web.archive.org/web/20210916162041/https://www.insidenolly.ng/jide-awobona/|url-status=dead}}</ref>ListenR(jibinaa ko 9 feebariyee 1985) ko fijoowo, winndiyanke e waɗoowo filmuuji [[Naajeeriya|Najeriya]]. O jibinaa o mawni ko to Lagos kono o ummorii ko to [[diiwaan Ogun]]. O dañii lollude sabu darnde makko e Sam e nder sitcom Jenifa's ''Diary''.
==Nguurndam gadano==
Jide Awobona jibinaa ko ñalnde 9 feebariyee 1985 to diiwaan [[Lagos]], leydi Nijeer. Oon noon, ko o jeyaaɗo to [[diiwaan Ogun]], to leydi Nijeer.<ref>{{Cite news|title=I'm Not Comfortable With Gigolo Roles – Jide Awobona|url=https://independent.ng/im-not-comfortable-with-gigolo-roles-jide-awobona/|location=Lagos, Nigeria|access-date=2021-09-16|newspaper=[[Independent (Nigeria)|Independent]]|date=14 September 2019|language=en-GB}}</ref><ref>{{Cite news|title=I'm Not Comfortable With Gigolo Roles – Jide Awobona|url=https://independent.ng/im-not-comfortable-with-gigolo-roles-jide-awobona/|location=Lagos, Nigeria|access-date=2021-09-16|newspaper=[[Independent (Nigeria)|Independent]]|date=14 September 2019|language=en-GB}}</ref>
==Jaangirde==
Jide Awobona janngi jaŋde mum leslesre to duɗal leslesal Wesley Memorial to wuro [[Lagos]]. O heɓi jaŋde makko hakkundeere to duɗal hakkundeewal Amuwo Odofin, caggal ɗuum o heɓi dipolom makko to duɗal jaaɓi haaɗtirde Olabisi Onabanjo to [[Diiwaan Ogun|diiwaan Ogun]]<ref>{{Cite news|date=2020-12-02|title=2020 BON: Here are 5 nominees for 'Best Kiss' category|url=https://www.premiumtimesng.com/entertainment/naija-fashion/429108-2020-bon-here-are-5-nominees-for-best-kiss-category.html|access-date=2021-09-16|language=en-GB|newspaper=[[Premium Times]]}}</ref><ref>{{Cite web|last=BellaNaija.com|date=2020-11-16|title=Temi Otedola, "Living In Bondage: Breaking Free", Kayode Kasum score BON Award 2020 Nominations|url=https://www.bellanaija.com/2020/11/bon-awards-2020-nominees/|access-date=2021-09-16|website=BellaNaija|language=en-US}}</ref>.
==Kugal==
Jide Awobona fuɗɗii golle mum ko e hitaande 2002, ko ndeen hitaande o fuɗɗii heblo mum ko e Jovies ''Perfection Press''. Golle makko puɗɗii ko e hitaande 2003 nde o waɗi golle mawɗe e nder filmo teleeji leydi Najeriya biyeteeɗo ''Super Story'', Last Honor. Gila ndeen, o hollii e o waɗii filmuuji keewɗi e nder leydi Nijeer.<ref>{{Cite web|title=ABAJIDE AWOBONA is one of the fast rising Nollywood actors. He has featured in lots of soaps and movies including Family Ties, Champions of our Time, The Ransom, Tinsel, Edun Ara, Eku Meji, Igbinmo, etc. A couple of weeks back, it was rumoured that the dude is in hot romance with actress Ayo Adesanya. {{!}} Encomium Magazine|date=12 December 2013|url=https://encomium.ng/how-on-earth-can-i-romance-my-sister-actor-babajide-awobona-denies-dating-ayo-adesanya/|access-date=2021-09-25|language=en-US}}</ref> O suɓaama ngam ɓurde waawde fijde e nder golle ([[Yoruba language|Yoruba]]) e njeenaaje BON e hitaande 2020.
==Filmogaraafi cuɓaaɗo==
Jaaynde Jenifa (2013) ko Sam
Ko ƴamatnooɓe (2017) ko Alhaji
Ranti mi (2018) ko jide
Ñaawaaɗo (2019)
Olopa Olorun (2019)
Alimi (2021) ko Samuwel
Akaba (2021)
Kokooɓe (2021) ko Bayo
Waktu (2019)
Olokun (2021)
Kewu nguu (2017)
Olawura (2022) e bannge Tierni Olaler
Lisabi: Ummital (2024) hono Osobande
==Njeenaaje e nominaasiyoŋaaji==
Hitaande Kewu Njeenaari Film Result Ref
2017 Maya ''Awards'' [[Afrik]] ɓurɗo waawde fiyde e teleeji (''Diary'' Jenifa) —N/a Won
2020 BON Awards Fijoowo ɓurɗo moƴƴude e darnde mawnde ([[Yoruba language|Yoruba]]) Ko aan woni mi toɗɗaa
==Ƴeew kadi==
Liste omo [[Yoruba language|Yoruba]]
Doggol fijooɓe [[Naajeeriya]]
==Tuugnorgal==
0o9yjzkb3slnykeud8is71c518647zs
Inés Gorrochategui
0
38126
157994
2026-03-28T09:42:20Z
Ilya Discuss
10103
Created page with "{{Databox}}Inés Gorrochategui (jibinaa ko 13 suwee 1973) ko debbo gonnooɗo karallo tenis, jeyaaɗo to leydi Arjantiin. O yettiima e doggol 19ɓo e nder nguurndam makko, ñalnde 17 oktoobar 1994. Ko ɓuri moƴƴude e golle makko e kawgel Grand Slam ko nde o arti e kawgel ngel, o fooli Michelle Jaggard-Lai, Naoko Sawamatsu, Helena Sujova Ijosing. Inés Gorrochategui ina lomtii leydi mum e sahaa kala e nder kawgel ngel tuggi 1990 haa 1999, o yettii semi-finaal e hitaande..."
157994
wikitext
text/x-wiki
{{Databox}}Inés Gorrochategui (jibinaa ko 13 suwee 1973) ko debbo gonnooɗo karallo tenis, jeyaaɗo to leydi Arjantiin. O yettiima e doggol 19ɓo e nder nguurndam makko, ñalnde 17 oktoobar 1994. Ko ɓuri moƴƴude e golle makko e kawgel Grand Slam ko nde o arti e kawgel ngel, o fooli Michelle Jaggard-Lai, Naoko Sawamatsu, Helena Sujova Ijosing. Inés Gorrochategui ina lomtii leydi mum e sahaa kala e nder kawgel ngel tuggi 1990 haa 1999, o yettii semi-finaal e hitaande 1993 e Labat e Tarabini.
Finaluuji golle WTA
Ɗiɗi : 14 (7 tiitoonde, 7 ɗiɗmere)
Tariya
Kawgel Slam mawɗo (0–1)
Toɓɓere I (1-0)
Toɓɓere ɗiɗaɓere (1-5)
Toɓɓere tataɓere, nayaɓere e joyaɓere (4-2)
Finaluuji e dow leydi
Saɗti (0-1)
Huɗo (0-2)
Loyre (5-4)
Tapi (1-1)
gwy24nkal34d0n16gewsfw6pxh3wijm
157995
157994
2026-03-28T09:44:24Z
Ilya Discuss
10103
157995
wikitext
text/x-wiki
{{Databox}}'''Inés Gorrochategui''' (jibinaa ko 13 suwee 1973) ko debbo gonnooɗo karallo tenis, jeyaaɗo to leydi Arjantiin. O yettiima e doggol 19ɓo e nder nguurndam makko, ñalnde 17 oktoobar 1994. Ko ɓuri moƴƴude e golle makko e kawgel Grand Slam ko nde o arti e kawgel ngel, o fooli Michelle Jaggard-Lai, Naoko Sawamatsu, Helena Sujova Ijosing. Inés Gorrochategui ina lomtii leydi mum e sahaa kala e nder kawgel ngel tuggi 1990 haa 1999, o yettii semi-finaal e hitaande 1993 e Labat e Tarabini.
Finaluuji golle WTA
Ɗiɗi : 14 (7 tiitoonde, 7 ɗiɗmere)
== Tariya ==
Kawgel Slam mawɗo (0–1)
Toɓɓere I (1-0)
Toɓɓere ɗiɗaɓere (1-5)
Toɓɓere tataɓere, nayaɓere e joyaɓere (4-2)
== Finaluuji e dow leydi ==
Saɗti (0-1)
Huɗo (0-2)
Loyre (5-4)
Tapi (1-1)
fqsks8ng759y5qyvz1h943eoj592t3j
Peggy Michell
0
38127
157997
2026-03-28T09:48:42Z
Ilya Discuss
10103
Created page with "{{Databox}}Margaret « Peggy » Amy Michell (jibinaa ko Saunders ; 28 lewru Yarkomaa 1905 – 19 Suwee 1941) ko debbo Angalteernaajo, golloowo e kitaale 1920. O anndaa kadi ko e innde dewgal makko, hono Peggy Saunders-Michell. O janngi ko to duɗal sukaaɓe rewɓe St Paul to Londres. O wondi e Phoebe Holcroft, o dañii njeenaaje ɗiɗi jokkondirɗe e nder kawgel rewɓe ɗiɗo to Wimbledon (1928 e 1929) e kawgel ngenndiwal rewɓe Amerik e hitaande 1929. E kanko e gollod..."
157997
wikitext
text/x-wiki
{{Databox}}Margaret « Peggy » Amy Michell (jibinaa ko Saunders ; 28 lewru Yarkomaa 1905 – 19 Suwee 1941) ko debbo Angalteernaajo, golloowo e kitaale 1920. O anndaa kadi ko e innde dewgal makko, hono Peggy Saunders-Michell.
O janngi ko to duɗal sukaaɓe rewɓe St Paul to Londres.
O wondi e Phoebe Holcroft, o dañii njeenaaje ɗiɗi jokkondirɗe e nder kawgel rewɓe ɗiɗo to Wimbledon (1928 e 1929) e kawgel ngenndiwal rewɓe Amerik e hitaande 1929. E kanko e gollodiiɗo gooto, o yettii kawgel finaal e kawgel Farayse e hitaande 1927 ɗo Herecow e Bobbir Peaine fooli ɗum en.
Njeñtudi makko ɓurndi moƴƴude e kawgel Grand Slam ari ko e hitaande 1929 nde o yettii doggol nayaɓol to Wimbledon e doggol nayaɓol to kawgel U.S. ɗo o fooli Elsie Goldsack e Helen Wills. Michell tawtoraama kawgel Wimbledon jeenay hakkunde 1925 e 1938.
O dañii tiitoonde gooto e kawgel ngel e nder kawgel ngel, o fiyi e dow dingiral leɗɗe e nder Queen's Club to Londres, e hitaande 1926 e 1929. E nder oon sahaa gooto o dañii kadi tiitoonde ngel e nder kawgel ɗiɗmel gila 1929 haa 1933, e sehilaaɓe nayo ceertuɓe, e kawgel ɗiɗmel jillondirngel e hitaande 1998.
Michell jeyaa ko e kippu Wightman Cup Angalteer e hitaande 1928, 1929 e 1932, o heɓi kadi kawgel ngel e Amerik e hitaande 1928.
Final Slam mawɗo
Ɗiɗi (tiitooɗe 3, 1 ɗiɗaɓo)
Result Hitaande Kaɓirɗe Surface Partner Luutndiiɓe Score
Losko 1927 e kawgel Farayse Clay Dental Dowlaaji Amerik Phoebe Watson Afrik worgo Irene Bowder Peacock
Afrik worgo Bobbi Heine 2-6, 1-6
1928 Wimbledon huɗo leydi Angalteer Phoebe Watson leydi Angalteer Ermintrude Harvey
Leydi Biritaniya Eyilin Bennet 6-2, 6-3
Winndere 1929 Wimbledon huɗo leydi Angalteer Phoebe Watson leydi Angalteer Phyllis Covell
Dorothy Shepherd mo lesdi Biritaniya 6-4, 8-6
Naatde e hitaande 1929 e nder kawgel ngenndiwal Amerik, huɗo leydi Angalteer Phoebe Watson leydi Angalteer Phyllis Covell
Dorothy Shepherd mo lesdi Biritaniya 2-6, 6-3, 6-4
Tuugnorgal
mv6ec0qgr3dn88mpnvp87po69ymqhlc
157998
157997
2026-03-28T09:51:07Z
Ilya Discuss
10103
157998
wikitext
text/x-wiki
{{Databox}}'''Margaret « Peggy » Amy Michell''' (jibinaa ko Saunders ; 28 lewru Yarkomaa 1905 – 19 Suwee 1941) ko debbo Angalteernaajo, golloowo e kitaale 1920. O anndaa kadi ko e innde dewgal makko, hono Peggy Saunders-Michell.
O janngi ko to duɗal sukaaɓe rewɓe St Paul to Londres.
O wondi e Phoebe Holcroft, o dañii njeenaaje ɗiɗi jokkondirɗe e nder kawgel rewɓe ɗiɗo to Wimbledon (1928 e 1929) e kawgel ngenndiwal rewɓe Amerik e hitaande 1929. E kanko e gollodiiɗo gooto, o yettii kawgel finaal e kawgel Farayse e hitaande 1927 ɗo Herecow e Bobbir Peaine fooli ɗum en.
Njeñtudi makko ɓurndi moƴƴude e kawgel Grand Slam ari ko e hitaande 1929 nde o yettii doggol nayaɓol to Wimbledon e doggol nayaɓol to kawgel U.S. ɗo o fooli Elsie Goldsack e Helen Wills. Michell tawtoraama kawgel Wimbledon jeenay hakkunde 1925 e 1938.
O dañii tiitoonde gooto e kawgel ngel e nder kawgel ngel, o fiyi e dow dingiral leɗɗe e nder Queen's Club to Londres, e hitaande 1926 e 1929. E nder oon sahaa gooto o dañii kadi tiitoonde ngel e nder kawgel ɗiɗmel gila 1929 haa 1933, e sehilaaɓe nayo ceertuɓe, e kawgel ɗiɗmel jillondirngel e hitaande 1998.
Michell jeyaa ko e kippu Wightman Cup Angalteer e hitaande 1928, 1929 e 1932, o heɓi kadi kawgel ngel e Amerik e hitaande 1928.
== Final Slam mawɗo ==
Ɗiɗi (tiitooɗe 3, 1 ɗiɗaɓo)
Result Hitaande Kaɓirɗe Surface Partner Luutndiiɓe Score
Losko 1927 e kawgel Farayse Clay Dental Dowlaaji Amerik Phoebe Watson Afrik worgo Irene Bowder Peacock
Afrik worgo Bobbi Heine 2-6, 1-6
1928 Wimbledon huɗo leydi Angalteer Phoebe Watson leydi Angalteer Ermintrude Harvey
Leydi Biritaniya Eyilin Bennet 6-2, 6-3
Winndere 1929 Wimbledon huɗo leydi Angalteer Phoebe Watson leydi Angalteer Phyllis Covell
Dorothy Shepherd mo lesdi Biritaniya 6-4, 8-6
Naatde e hitaande 1929 e nder kawgel ngenndiwal Amerik, huɗo leydi Angalteer Phoebe Watson leydi Angalteer Phyllis Covell
Dorothy Shepherd mo lesdi Biritaniya 2-6, 6-3, 6-4
== Tuugnorgal ==
dzr0kyd19g3ur3b7a13pbe3y9r0h4vt
157999
157998
2026-03-28T09:52:25Z
Ilya Discuss
10103
157999
wikitext
text/x-wiki
{{Databox}}'''Margaret « Peggy » Amy Michell''' (jibinaa ko Saunders ; 28 lewru Yarkomaa 1905 – 19 Suwee 1941) ko debbo Angalteernaajo, golloowo e kitaale 1920. O anndaa kadi ko e innde dewgal makko, hono Peggy Saunders-Michell.<ref name="wimbledon">{{cite web|title=Wimbledon player archive – Peggy Michell (Saunders)|url=http://www.wimbledon.com/en_GB/scores/draws/archive/players/29251dae-8071-4beb-824a-8c2b41ab8079/index.html|publisher=AELTC}}</ref><ref name="lowe1935" /><ref>{{cite news|title=Helen Wills Takes Sixth National Title|url=http://archives.chicagotribune.com/1929/08/25/page/29/article/helen-wills-takes-sixth-national-title|work=[[Chicago Tribune]]|agency=AP|date=August 25, 1929|page=1, Part 2}}</ref>
O janngi ko to duɗal sukaaɓe rewɓe St Paul to Londres.
O wondi e Phoebe Holcroft, o dañii njeenaaje ɗiɗi jokkondirɗe e nder kawgel rewɓe ɗiɗo to Wimbledon (1928 e 1929) e kawgel ngenndiwal rewɓe Amerik e hitaande 1929. E kanko e gollodiiɗo gooto, o yettii kawgel finaal e kawgel Farayse e hitaande 1927 ɗo Herecow e Bobbir Peaine fooli ɗum en.
Njeñtudi makko ɓurndi moƴƴude e kawgel Grand Slam ari ko e hitaande 1929 nde o yettii doggol nayaɓol to Wimbledon e doggol nayaɓol to kawgel U.S. ɗo o fooli Elsie Goldsack e Helen Wills. Michell tawtoraama kawgel Wimbledon jeenay hakkunde 1925 e 1938.
O dañii tiitoonde gooto e kawgel ngel e nder kawgel ngel, o fiyi e dow dingiral leɗɗe e nder Queen's Club to Londres, e hitaande 1926 e 1929. E nder oon sahaa gooto o dañii kadi tiitoonde ngel e nder kawgel ɗiɗmel gila 1929 haa 1933, e sehilaaɓe nayo ceertuɓe, e kawgel ɗiɗmel jillondirngel e hitaande 1998.
Michell jeyaa ko e kippu Wightman Cup Angalteer e hitaande 1928, 1929 e 1932, o heɓi kadi kawgel ngel e Amerik e hitaande 1928.
== Final Slam mawɗo ==
Ɗiɗi (tiitooɗe 3, 1 ɗiɗaɓo)
Result Hitaande Kaɓirɗe Surface Partner Luutndiiɓe Score
Losko 1927 e kawgel Farayse Clay Dental Dowlaaji Amerik Phoebe Watson Afrik worgo Irene Bowder Peacock
Afrik worgo Bobbi Heine 2-6, 1-6
1928 Wimbledon huɗo leydi Angalteer Phoebe Watson leydi Angalteer Ermintrude Harvey
Leydi Biritaniya Eyilin Bennet 6-2, 6-3
Winndere 1929 Wimbledon huɗo leydi Angalteer Phoebe Watson leydi Angalteer Phyllis Covell
Dorothy Shepherd mo lesdi Biritaniya 6-4, 8-6
Naatde e hitaande 1929 e nder kawgel ngenndiwal Amerik, huɗo leydi Angalteer Phoebe Watson leydi Angalteer Phyllis Covell
Dorothy Shepherd mo lesdi Biritaniya 2-6, 6-3, 6-4
== Tuugnorgal ==
mjn2tk3yof6uh3q9w1tc4b1tkqozsg0
158000
157999
2026-03-28T09:53:25Z
Ilya Discuss
10103
158000
wikitext
text/x-wiki
{{Databox}}'''Margaret « Peggy » Amy Michell''' (jibinaa ko Saunders ; 28 lewru Yarkomaa 1905 – 19 Suwee 1941) ko debbo Angalteernaajo, golloowo e kitaale 1920. O anndaa kadi ko e innde dewgal makko, hono Peggy Saunders-Michell.<ref name="wimbledon">{{cite web|title=Wimbledon player archive – Peggy Michell (Saunders)|url=http://www.wimbledon.com/en_GB/scores/draws/archive/players/29251dae-8071-4beb-824a-8c2b41ab8079/index.html|publisher=AELTC}}</ref><ref name="lowe1935" /><ref>{{cite news|title=Helen Wills Takes Sixth National Title|url=http://archives.chicagotribune.com/1929/08/25/page/29/article/helen-wills-takes-sixth-national-title|work=[[Chicago Tribune]]|agency=AP|date=August 25, 1929|page=1, Part 2}}</ref>
O janngi ko to duɗal sukaaɓe rewɓe St Paul to Londres.
O wondi e Phoebe Holcroft, o dañii njeenaaje ɗiɗi jokkondirɗe e nder kawgel rewɓe ɗiɗo to Wimbledon (1928 e 1929) e kawgel ngenndiwal rewɓe Amerik e hitaande 1929. E kanko e gollodiiɗo gooto, o yettii kawgel finaal e kawgel Farayse e hitaande 1927 ɗo Herecow e Bobbir Peaine fooli ɗum en.<ref name="mckelvie">{{cite book|last=McKelvie|first=Roy|title=The Queen's Club Story, 1886-1986|year=1986|publisher=Stanley Paul|location=London|isbn=0091660602|pages=257–258}}</ref>
Njeñtudi makko ɓurndi moƴƴude e kawgel Grand Slam ari ko e hitaande 1929 nde o yettii doggol nayaɓol to Wimbledon e doggol nayaɓol to kawgel U.S. ɗo o fooli Elsie Goldsack e Helen Wills. Michell tawtoraama kawgel Wimbledon jeenay hakkunde 1925 e 1938.
O dañii tiitoonde gooto e kawgel ngel e nder kawgel ngel, o fiyi e dow dingiral leɗɗe e nder Queen's Club to Londres, e hitaande 1926 e 1929. E nder oon sahaa gooto o dañii kadi tiitoonde ngel e nder kawgel ɗiɗmel gila 1929 haa 1933, e sehilaaɓe nayo ceertuɓe, e kawgel ɗiɗmel jillondirngel e hitaande 1998.
Michell jeyaa ko e kippu Wightman Cup Angalteer e hitaande 1928, 1929 e 1932, o heɓi kadi kawgel ngel e Amerik e hitaande 1928.
== Final Slam mawɗo ==
Ɗiɗi (tiitooɗe 3, 1 ɗiɗaɓo)
Result Hitaande Kaɓirɗe Surface Partner Luutndiiɓe Score
Losko 1927 e kawgel Farayse Clay Dental Dowlaaji Amerik Phoebe Watson Afrik worgo Irene Bowder Peacock
Afrik worgo Bobbi Heine 2-6, 1-6
1928 Wimbledon huɗo leydi Angalteer Phoebe Watson leydi Angalteer Ermintrude Harvey
Leydi Biritaniya Eyilin Bennet 6-2, 6-3
Winndere 1929 Wimbledon huɗo leydi Angalteer Phoebe Watson leydi Angalteer Phyllis Covell
Dorothy Shepherd mo lesdi Biritaniya 6-4, 8-6
Naatde e hitaande 1929 e nder kawgel ngenndiwal Amerik, huɗo leydi Angalteer Phoebe Watson leydi Angalteer Phyllis Covell
Dorothy Shepherd mo lesdi Biritaniya 2-6, 6-3, 6-4
== Tuugnorgal ==
mwjl826c125v17oadyy9xzeyrm0qbwy
Deitre Collins
0
38128
158002
2026-03-28T09:58:11Z
Ilya Discuss
10103
Created page with "{{Databox}}Deitre Collins (jibinaa ko ñalnde 3 marse 1962) ko gardiiɗo Ameriknaajo, gonnooɗo kadi balloowo. O tawtoraama kawgel rewɓe e Olimpiyaaji 1988. Nde o woni Hawai'i, o heɓi njeenaari Broderick (jooni njeenaari Honda Sports) ngam wonde balloowo ɓurɗo mawnude e nder leydi ndi e hitaande 1983 e hitaande 1984. Collins fiyiino karallaagal to Itali e Farayse, o dañii njeenaaje ɗiɗi Ligue des Champions Farayse. Caggal nde o woppi golle makko e hitaande 1992,..."
158002
wikitext
text/x-wiki
{{Databox}}Deitre Collins (jibinaa ko ñalnde 3 marse 1962) ko gardiiɗo Ameriknaajo, gonnooɗo kadi balloowo. O tawtoraama kawgel rewɓe e Olimpiyaaji 1988. Nde o woni Hawai'i, o heɓi njeenaari Broderick (jooni njeenaari Honda Sports) ngam wonde balloowo ɓurɗo mawnude e nder leydi ndi e hitaande 1983 e hitaande 1984.
Collins fiyiino karallaagal to Itali e Farayse, o dañii njeenaaje ɗiɗi Ligue des Champions Farayse. Caggal nde o woppi golle makko e hitaande 1992, o fuɗɗii golle makko coftal ɓalli. O gollinaama ngam wonde balloowo to Houston e les njiimaandi Bill Walton e hitaande 1993, caggal ɗuum o waɗii golle ɗee to Fuɗnaange Arizona e Alabama Fuɗnaange. Collins jaɓi golle mum gadane gardiiɗo coftal ɓalli to UNLV e hitaande 1996, ɗo o waɗi duuɓi jeetati. O waɗii kadi golle gardiiɗo coftal ɓalli to Cornell e San Diego State hade makko naatde e gollordu Coastal Carolina ngam wonde gardiiɗo coftal ɓalli e hitaande 2021. Collins naati e gollordu Arizona ngam wonde balloowo coftal ɓalli e hitaande 2023. E lewru desaambar 2023, anndinaama wonde o gollinaama ngam wonde balloowo coftal ɓalli to San Diego Mojo mo Fedde Pro Volleyball ko adii nde o fuɗɗotoo e hitaande 2024.
Tuugnorgal
h8c98zo8hhkb9xp116rxwfuupmqno2k
158003
158002
2026-03-28T10:00:40Z
Ilya Discuss
10103
158003
wikitext
text/x-wiki
{{Databox}}'''Deitre Collins''' (jibinaa ko ñalnde 3 marse 1962) ko gardiiɗo Ameriknaajo, gonnooɗo kadi balloowo. O tawtoraama kawgel rewɓe e Olimpiyaaji 1988. Nde o woni Hawai'i, o heɓi njeenaari Broderick (jooni njeenaari Honda Sports) ngam wonde balloowo ɓurɗo mawnude e nder leydi ndi e hitaande 1983 e hitaande 1984.
Collins fiyiino karallaagal to Itali e Farayse, o dañii njeenaaje ɗiɗi Ligue des Champions Farayse. Caggal nde o woppi golle makko e hitaande 1992, o fuɗɗii golle makko coftal ɓalli. O gollinaama ngam wonde balloowo to Houston e les njiimaandi Bill Walton e hitaande 1993, caggal ɗuum o waɗii golle ɗee to Fuɗnaange Arizona e Alabama Fuɗnaange. Collins jaɓi golle mum gadane gardiiɗo coftal ɓalli to UNLV e hitaande 1996, ɗo o waɗi duuɓi jeetati. O waɗii kadi golle gardiiɗo coftal ɓalli to Cornell e San Diego State hade makko naatde e gollordu Coastal Carolina ngam wonde gardiiɗo coftal ɓalli e hitaande 2021. Collins naati e gollordu Arizona ngam wonde balloowo coftal ɓalli e hitaande 2023. E lewru desaambar 2023, anndinaama wonde o gollinaama ngam wonde balloowo coftal ɓalli to San Diego Mojo mo Fedde Pro Volleyball ko adii nde o fuɗɗotoo e hitaande 2024.
== Tuugnorgal ==
prh0qma1hfija78zoe0vxvxdzx3ewbl
158004
158003
2026-03-28T10:03:08Z
Ilya Discuss
10103
158004
wikitext
text/x-wiki
{{Databox}}'''Deitre Collins''' (jibinaa ko ñalnde 3 marse 1962) ko gardiiɗo Ameriknaajo, gonnooɗo kadi balloowo. O tawtoraama kawgel rewɓe e Olimpiyaaji 1988. Nde o woni Hawai'i, o heɓi njeenaari Broderick (jooni njeenaari Honda Sports) ngam wonde balloowo ɓurɗo mawnude e nder leydi ndi e hitaande 1983 e hitaande 1984.
Collins fiyiino karallaagal to Itali e Farayse, o dañii njeenaaje ɗiɗi Ligue des Champions Farayse. Caggal nde o woppi golle makko e hitaande 1992, o fuɗɗii golle makko coftal ɓalli. O gollinaama ngam wonde balloowo to Houston e les njiimaandi Bill Walton e hitaande 1993, caggal ɗuum o waɗii golle ɗee to Fuɗnaange Arizona e Alabama Fuɗnaange. Collins jaɓi golle mum gadane gardiiɗo coftal ɓalli to UNLV e hitaande 1996, ɗo o waɗi duuɓi jeetati. O waɗii kadi golle gardiiɗo coftal ɓalli to Cornell e San Diego State hade makko naatde e gollordu Coastal Carolina ngam wonde gardiiɗo coftal ɓalli e hitaande 2021. Collins naati e gollordu Arizona ngam wonde balloowo coftal ɓalli e hitaande 2023. E lewru desaambar 2023, anndinaama wonde o gollinaama ngam wonde balloowo coftal ɓalli to San Diego Mojo mo Fedde Pro Volleyball ko adii nde o fuɗɗotoo e hitaande 2024.<ref name="SportsRef">{{cite Sports-Reference|url=https://www.sports-reference.com/olympics/athletes/co/deitre-collins-1.html|archive-url=https://web.archive.org/web/20200418100921/https://www.sports-reference.com/olympics/athletes/co/deitre-collins-1.html|url-status=dead|archive-date=April 18, 2020|title=Deitre Collins Olympic Results|access-date=February 9, 2019}}</ref><ref>{{Cite web|url=https://goaztecs.com/sports/womens-volleyball/roster/coaches/deitre-collins-parker/482|title=Deitre Collins-Parker - Women's Volleyball Coach|website=SDSU Athletics|language=en|access-date=March 27, 2020}}</ref><ref>{{Cite web|url=https://www.collegiatewomensportsawards.com/archives/volleyball|title=Volleyball|website=CWSA|language=en|access-date=March 27, 2020}}</ref><ref name="Cisco1999">{{cite book|author=Dan Cisco|title=Hawai'i Sports: History, Facts, and Statistics|url=https://books.google.com/books?id=s4QWvle-CR8C&pg=PA386|year=1999|publisher=University of Hawaii Press|isbn=978-0-8248-2121-0|pages=386–}}</ref>
== Tuugnorgal ==
kf0xylmhq6tfop2l046vxzrxdip9sz2
158006
158004
2026-03-28T10:07:18Z
Ilya Discuss
10103
158006
wikitext
text/x-wiki
{{Databox}}'''Deitre Collins''' (jibinaa ko ñalnde 3 marse 1962) ko gardiiɗo Ameriknaajo, gonnooɗo kadi balloowo. O tawtoraama kawgel rewɓe e Olimpiyaaji 1988. Nde o woni Hawai'i, o heɓi njeenaari Broderick (jooni njeenaari Honda Sports) ngam wonde balloowo ɓurɗo mawnude e nder leydi ndi e hitaande 1983 e hitaande 1984.
Collins fiyiino karallaagal to Itali e Farayse, o dañii njeenaaje ɗiɗi Ligue des Champions Farayse. Caggal nde o woppi golle makko e hitaande 1992, o fuɗɗii golle makko coftal ɓalli. O gollinaama ngam wonde balloowo to Houston e les njiimaandi Bill Walton e hitaande 1993, caggal ɗuum o waɗii golle ɗee to Fuɗnaange Arizona e Alabama Fuɗnaange. Collins jaɓi golle mum gadane gardiiɗo coftal ɓalli to UNLV e hitaande 1996, ɗo o waɗi duuɓi jeetati. O waɗii kadi golle gardiiɗo coftal ɓalli to Cornell e San Diego State hade makko naatde e gollordu Coastal Carolina ngam wonde gardiiɗo coftal ɓalli e hitaande 2021. Collins naati e gollordu Arizona ngam wonde balloowo coftal ɓalli e hitaande 2023. E lewru desaambar 2023, anndinaama wonde o gollinaama ngam wonde balloowo coftal ɓalli to San Diego Mojo mo Fedde Pro Volleyball ko adii nde o fuɗɗotoo e hitaande 2024.<ref name="SportsRef">{{cite Sports-Reference|url=https://www.sports-reference.com/olympics/athletes/co/deitre-collins-1.html|archive-url=https://web.archive.org/web/20200418100921/https://www.sports-reference.com/olympics/athletes/co/deitre-collins-1.html|url-status=dead|archive-date=April 18, 2020|title=Deitre Collins Olympic Results|access-date=February 9, 2019}}</ref><ref>{{Cite web|url=https://goaztecs.com/sports/womens-volleyball/roster/coaches/deitre-collins-parker/482|title=Deitre Collins-Parker - Women's Volleyball Coach|website=SDSU Athletics|language=en|access-date=March 27, 2020}}</ref><ref>{{Cite web|url=https://www.collegiatewomensportsawards.com/archives/volleyball|title=Volleyball|website=CWSA|language=en|access-date=March 27, 2020}}</ref><ref name="Cisco1999">{{cite book|author=Dan Cisco|title=Hawai'i Sports: History, Facts, and Statistics|url=https://books.google.com/books?id=s4QWvle-CR8C&pg=PA386|year=1999|publisher=University of Hawaii Press|isbn=978-0-8248-2121-0|pages=386–}}</ref><ref name="hawaii">{{cite web|url=https://hawaiiathletics.com/news/2023/1/23/womens-volleyball-extraordinary-the-story-of-deitre-collins|title=Extraordinary: The Story of Deitre Collins-Parker|publisher=Hawaii Rainbow Wahine|first=Lance|last=Tominaga|date=January 23, 2023|access-date=January 20, 2024}}</ref><ref name="hawaii" /><ref name="hawaii" /><ref>{{cite web|url=https://goccusports.com/sports/womens-volleyball/roster/coaches/deitre-collins-parker/2105|title=Deitre Collins-Parker|publisher=Coastal Carolina Chanticleers|access-date=January 20, 2024}}</ref><ref>{{cite web|url=https://arizonawildcats.com/sports/womens-volleyball/roster/coaches/deitre-collins-parker/5795|title=Deitre Collins-Parker|publisher=Arizona Wildcats|access-date=January 20, 2024}}</ref><ref>{{cite news|url=https://www.sandiegouniontribune.com/sports/story/2023-12-12/sd-sp-mojo-1213|title=Mojo acquire 6 in draft, trade, add former Aztecs coach to staff for inaugural season|work=[[The San Diego Union-Tribune]]|first=Ryan|last=Finley|date=December 12, 2023|access-date=January 20, 2024}}</ref>
== Tuugnorgal ==
m5nd9ag43v78rngk0n91h45jbqyk45l
Ayoola Ayolola
0
38129
158005
2026-03-28T10:03:18Z
MOIBARDE
10068
Created page with "{{Databox}}'''Ayoola Ayolola''' (jibinaa ko 12 lewru Yarkomaa 1987) ko jimoowo, jimoowo, e fijoowo [[Naajeeriya|Najeriya]]. O heɓi njeenaari 5ɓiri ''Projet'' ''Fame'' [[Afrik]] hirnaange ñalnde 29 suwee 2012. ==Nguurndam e jaŋde puɗɗagol== Ayolola jibinaa ko to [[Kano]], to worgo leydi Nijeer. Ko kanko ɓuri ɓiɓɓe njoyo. O naati duɗal jaaɓi haaɗtirde Covenant, Ota, to diiwaan Ogun ɗo o janngi biyokimiya. ==Kugal== Eɓɓoore Fame Afrik hirnaange Ayolola he..."
158005
wikitext
text/x-wiki
{{Databox}}'''Ayoola Ayolola''' (jibinaa ko 12 lewru Yarkomaa 1987) ko jimoowo, jimoowo, e fijoowo [[Naajeeriya|Najeriya]]. O heɓi njeenaari 5ɓiri ''Projet'' ''Fame'' [[Afrik]] hirnaange ñalnde 29 suwee 2012.
==Nguurndam e jaŋde puɗɗagol==
Ayolola jibinaa ko to [[Kano]], to worgo leydi Nijeer. Ko kanko ɓuri ɓiɓɓe njoyo. O naati duɗal jaaɓi haaɗtirde Covenant, Ota, to diiwaan Ogun ɗo o janngi biyokimiya.
==Kugal==
Eɓɓoore Fame Afrik hirnaange
Ayolola heɓi njeenaari 5ɓiri e Project Fame West Africa, ɗo o rokkaa oto, njoɓdi kaalis miliyoŋaaji ɗiɗi e feccere ''naira'' e nanondiral hitaande ngam winndude. O adii tawtoreede kawgel yimre goɗɗo Nigerian Idol ɗo o heɓi riiweede e nder doggol adanngol caggal nde o waɗi 12 ''final''.
==Golle fijirde==
Ayolola dartini golle mum e nder jimɗi ngam waɗde fijirde e hitaande 2015, o waɗii Mide e nder yeewtere Youtube Skinny Girl in Transit caggal ɗuum. O waɗii kadi filmuuji ko wayi no Isoken.
==Filmogaraafi==
===Kollirɗe teleeji===
Hitaande Tiitoonde Darnde Teskorɗe Ref
2025 Lannda oo
2018–20 Fedde worɓe Aminu Garba Ko yeewtere web nde ''Red TV'' waɗi
2017 Shagayas e kalaaks Chidi kalaark
Jemeji Oviyon Ko [[Afrik]] ''Magic'' asli
2015–20 Bojel ɓuuɓngel e nder njillu Mide Sereeji web ɗi Ndani TV waɗi
2012–15 Rewɓe Lekki
===Filmuuji===
Hitaande Tiitoonde Darnde Teskorɗe Ref
2024 Ojai Professeur Drama / Ganndal
2022 Ngaree e am Jason Drama
2020 Limon Ayo Daniyel Drama
2019 Ko Set Up Bamidele Esho Bonannde / Drama
Bling lagosiyankoo yoruba jinne drama
The Crescent Filmu anndinoore ƴiiƴam
2018 So tawii ko mi hooreejo leydi Zinachi Ohams Ɓooygol politik
2017 Toɓɓe tokoose weltaare Femi Ojo
Haa jooni Caggal Akin
Isoken Seye
2015 Capanɗe joyi MC
Hex Bode Kulɓiniiɗo / Juutɗo
==Tuugnorgal==
eswc2p999hlstlthc98g1h97w5cpnca
158008
158005
2026-03-28T10:17:38Z
MOIBARDE
10068
158008
wikitext
text/x-wiki
{{Databox}}'''Ayoola Ayolola''' (jibinaa ko 12 lewru Yarkomaa 1987) ko jimoowo, jimoowo, e fijoowo [[Naajeeriya|Najeriya]]. O heɓi njeenaari 5ɓiri ''Projet'' ''Fame'' [[Afrik]] hirnaange ñalnde 29 suwee 2012.<ref>{{Cite news|url=https://punchng.com/why-acting-has-displaced-my-music-career-ayoola-ayolola/|title=Why acting has displaced my music career – Ayoola Ayolola|newspaper=[[The Punch]]|access-date=7 Feb 2020}}</ref><ref>{{Cite news|date=2021-11-10|title=Actor Ayoola contradicts TMC team, says producers aware of 'temporary' relocation|url=https://punchng.com/actor-ayoola-contradicts-tmc-team-says-producers-aware-of-temporary-relocation/|access-date=2022-07-17|newspaper=[[The Punch]]|language=en-US}}</ref><ref>{{Cite news|url=https://www.premiumtimesng.com/entertainment/102013-ayo-emerges-project-fame-winner.html|title=AYO emerges Project Fame winner|newspaper=[[Premium Times]]|date=September 30, 2012}}</ref><ref>{{Cite news|url=https://www.pulse.ng/entertainment/movies/ayoola-ayobami-actors-are-the-most-genuine-set-of-people-so-far/3mqdmbx|title="Actors are the most genuine set of people so far"|date=June 28, 2017|newspaper=[[Pulse Nigeria]]}}</ref><ref>{{Cite web|url=https://www.bellanaija.com/2017/12/skinny-girl-transit-star-ayoola-ayolola-talks-music-acting-love-new-episode-talk-temi-watch/|website=Bella Naija|title='Skinny Girl in Transit' star Ayoola Ayolola talks Music, Acting & Love on a New Episode of "Talk with Temi" | Watch | BellaNaija}}</ref>
==Nguurndam e jaŋde puɗɗagol==
Ayolola jibinaa ko to [[Kano]], to worgo leydi Nijeer. Ko kanko ɓuri ɓiɓɓe njoyo. O naati duɗal jaaɓi haaɗtirde Covenant, Ota, to [[diiwaan Ogun]] ɗo o janngi biyokimiya.Ayolola<ref>{{Cite web|url=https://www.informationng.com/2014/04/project-fame-winner-ayoola-i-wouldnt-have-been-where-i-am-today-without-covenant-university.html|title=Project Fame Winner, Ayoola: 'I wouldn't have been where I am today without Covenant University.|date=April 17, 2014}}</ref><ref>{{Cite web|url=https://iono.fm/e/711375|title=Ayobami Ayoola Ayolola, Actor (Nollywood), Speaker, Singer and 5th Winner of the Project Fame West Africa.|first=Channel|last=Africa|via=iono.fm}}</ref>
==Kugal==
=== Eɓɓoore Fame Afrik hirnaange ===
Ayolola heɓi njeenaari 5ɓiri e ''Project Fame West Africa'', ɗo o rokkaa oto, njoɓdi kaalis miliyoŋaaji ɗiɗi e feccere ''naira'' e nanondiral hitaande ngam winndude. O adii tawtoreede kawgel yimre goɗɗo Nigerian Idol ɗo o heɓi riiweede e nder doggol adanngol caggal nde o waɗi 12 ''final''.
==Golle fijirde==
Ayolola dartini golle mum e nder jimɗi ngam waɗde fijirde e hitaande 2015, o waɗii Mide e nder yeewtere Youtube Skinny Girl in Transit caggal ɗuum. O waɗii kadi filmuuji ko wayi no Isoken.
==Filmogaraafi==
===Kollirɗe teleeji===
Hitaande Tiitoonde Darnde Teskorɗe Ref
2025 Lannda oo
2018–20 Fedde worɓe Aminu Garba Ko yeewtere web nde ''Red TV'' waɗi
2017 Shagayas e kalaaks Chidi kalaark
Jemeji Oviyon Ko [[Afrik]] ''Magic'' asli
2015–20 Bojel ɓuuɓngel e nder njillu Mide Sereeji web ɗi Ndani TV waɗi
2012–15 Rewɓe Lekki
===Filmuuji===
Hitaande Tiitoonde Darnde Teskorɗe Ref
2024 Ojai Professeur Drama / Ganndal
2022 Ngaree e am Jason Drama
2020 Limon Ayo Daniyel ''Drama''
2019 Ko Set Up Bamidele Esho Bonannde / ''Drama''
Bling lagosiyankoo [[Yoruba language|yoruba]] jinne ''drama''
''The Crescent'' Filmu anndinoore ƴiiƴam
2018 So tawii ko mi hooreejo leydi Zinachi Ohams Ɓooygol politik
2017 Toɓɓe tokoose weltaare Femi Ojo
Haa jooni Caggal Akin
Isoken Seye
2015 Capanɗe joyi MC
Hex Bode Kulɓiniiɗo / Juutɗo
==Tuugnorgal==
s9k6c9of5ikn9rbfwimoyr9gtp0tgrj
Helén Pettersson
0
38130
158010
2026-03-28T10:31:06Z
Ilya Discuss
10103
Created page with "{{Databox}}Agnes Helén Pettersson (e nder Riksdag Helén Pettersson to Umeå) (jibinaa ko ñalnde 4 abriil 1972 to Parroisse Umeå) ko politikyanke Suwednaajo. O wonii tergal Riksdag gila 2006. O wonii hannde e jooɗorde 109 ngam diiwaan Västerbotten. O adii toɗɗaade ko Goomu toppitiingu ko fayti e weeyo e ndema, goomu ngu o gollinoo haa hitaande 2014. Caggal hitaande 2014, o toɗɗaa ko Goomu luumo golle. O woniino kadi lomto delegaasiyoŋ Suwed to Diiso Nordik. Gi..."
158010
wikitext
text/x-wiki
{{Databox}}Agnes Helén Pettersson (e nder Riksdag Helén Pettersson to Umeå) (jibinaa ko ñalnde 4 abriil 1972 to Parroisse Umeå) ko politikyanke Suwednaajo. O wonii tergal Riksdag gila 2006. O wonii hannde e jooɗorde 109 ngam diiwaan Västerbotten. O adii toɗɗaade ko Goomu toppitiingu ko fayti e weeyo e ndema, goomu ngu o gollinoo haa hitaande 2014. Caggal hitaande 2014, o toɗɗaa ko Goomu luumo golle. O woniino kadi lomto delegaasiyoŋ Suwed to Diiso Nordik.
Gila 2012, Pettersson woni kaalirde fedde wiyeteende Arbetarnas (ABF).
Tuugnorgal
ayxq6ohzwapf4q72f5jeyakqm5nbsp5
158011
158010
2026-03-28T10:32:25Z
Ilya Discuss
10103
158011
wikitext
text/x-wiki
{{Databox}}'''Agnes Helén Pettersson''' (e nder Riksdag Helén Pettersson to Umeå) (jibinaa ko ñalnde 4 abriil 1972 to Parroisse Umeå) ko politikyanke Suwednaajo. O wonii tergal Riksdag gila 2006. O wonii hannde e jooɗorde 109 ngam diiwaan Västerbotten. O adii toɗɗaade ko Goomu toppitiingu ko fayti e weeyo e ndema, goomu ngu o gollinoo haa hitaande 2014. Caggal hitaande 2014, o toɗɗaa ko Goomu luumo golle. O woniino kadi lomto delegaasiyoŋ Suwed to Diiso Nordik.
Gila 2012, Pettersson woni kaalirde fedde wiyeteende Arbetarnas (ABF).
== Tuugnorgal ==
bfngekrvlgj0pesi4pgeo484v9la2gv
158012
158011
2026-03-28T10:33:58Z
Ilya Discuss
10103
158012
wikitext
text/x-wiki
{{Databox}}'''Agnes Helén Pettersson''' (e nder Riksdag Helén Pettersson to Umeå) (jibinaa ko ñalnde 4 abriil 1972 to Parroisse Umeå) ko politikyanke Suwednaajo. O wonii tergal Riksdag gila 2006. O wonii hannde e jooɗorde 109 ngam diiwaan Västerbotten. O adii toɗɗaade ko Goomu toppitiingu ko fayti e weeyo e ndema, goomu ngu o gollinoo haa hitaande 2014. Caggal hitaande 2014, o toɗɗaa ko Goomu luumo golle. O woniino kadi lomto delegaasiyoŋ Suwed to Diiso Nordik.
Gila 2012, Pettersson woni kaalirde fedde wiyeteende Arbetarnas (ABF).<ref>Sveriges befolkning 1990, CD-ROM, Version 1.00, [[National Archives of Sweden|Riksarkivet]] (2011).</ref><ref>{{cite web|title=Helén Pettersson|url=https://www.ratsit.se/19720404-Agnes_Helen_Pettersson_Umea/ur_-23MLcHae-sLpd_9_KPvT8Q4AJrWu-idUoAw23mQ|website=ratsit.se|access-date=14 October 2020}}</ref>
== Tuugnorgal ==
oepgfz7b1mgbr2zarx95jde9wlmy574
Baba Dee
0
38131
158013
2026-03-28T10:35:12Z
MOIBARDE
10068
Created page with "{{Databox}}'''Dare Fasasi''', ganndiraaɗo e golle mum '''Baba Dee''', ko gardo filmo Suwednaajo-Niiseer, kadi ko naalanke dancehall. Ko kanko woni mawniiko jimoowo-winndoowo [[Naajeeriya]], ''Sound'' Sultan, mo o sosi e mum fedde wiyeteende Naija Ninja ''Entertainment Production Company''. ==Jaŋde e golle== Baba Dee heɓi dipoloma mum ko fayti e ganndal pijirlooji to duɗal jaaɓi haaɗtirde [[Ibadan]], o heɓi kadi dipolom makko ko fayti e ardorde ngam dingiral e fil..."
158013
wikitext
text/x-wiki
{{Databox}}'''Dare Fasasi''', ganndiraaɗo e golle mum '''Baba Dee''', ko gardo filmo Suwednaajo-Niiseer, kadi ko naalanke dancehall. Ko kanko woni mawniiko jimoowo-winndoowo [[Naajeeriya]], ''Sound'' Sultan, mo o sosi e mum fedde wiyeteende Naija Ninja ''Entertainment Production Company''.
==Jaŋde e golle==
Baba Dee heɓi dipoloma mum ko fayti e ganndal pijirlooji to duɗal jaaɓi haaɗtirde [[Ibadan]], o heɓi kadi dipolom makko ko fayti e ardorde ngam dingiral e filmuuji mawɗi. Fijo makko gadano e jimɗi ko Lekki Splash Talent Hunt ɗo o fotnoo hawrude e dañɓe njeenayo woɗɓe, o heɓi heen nafoore e hitaande 1995. Nafoore makko ina waɗi kadi nanondiral ngam waɗde jimɗi, ngal addani mo naatde e dingiral jimɗi leydi Nijeer, caggal ɗuum o heɓi nanondiral goɗɗo e Astro ''Entertainment'' to leydi [[Suwed]], ngal o yahdi e mum e nder Orop e naalankooɓe woɗɓe.
E nder yeewtere makko e hitaande 2014, o hollitii wonde o huutortaako jokkere enɗam ngam ɓamtude jimɗi makko.
Baba Dee ardii film mum gadano, Head Gone, e hitaande 2014. Film o, mo o waɗi e miñiiko gorko biyeteeɗo Sound Sultan, ina waɗi jimoowo [[Naajeeriya|Najeriya]] biyeteeɗo Tuface, Alibaba Akpobome, Basketmouth, Eniola Badmus, Akpororo, e woɗɓe. Head Gone kadi hollitaama to Suwed e Berlin e hitaande 2014, ina wiyee ko filmo Nollywood gadano mo gardo Suwednaajo waɗi.
E hitaande 2013, Baba Dee hollitii anniya mum ngam suɓaade hooreejo leydi Naajeeriya e nder hitaande 2015. O woniino kadi tergal e yiilirde fedde toppitiinde ko fayti e hakkeeji aadee en leydi Nijeer.
==Nguurndam neɗɗo==
Baba Dee woni mawniiko yimoowo e fijoowo kuuje [[Naajeeriya]], ''Sound'' Sultan, mo maayi nyande 11 lewru Siilo hitaande 2021.
E nder teddungal miñiiko maayɗo e lewru sulyee 2021, o etinooma yuɓɓinde miñiraaɓe ɗiɗo ɗiɗo Peter Okoye e Paul Okoye, ko kamɓe ngoni jimɗiyankooɓe P-Square maayɓe ɓe ngonnoo ko e haɓaade.
Omo jogii ɓiɗɗo gorko jillondirɗo e leñol ina wiyee Tunde Vahlberg Fasasi.
==Filmogaraafi==
Hoore Gone (2014) - Gardiiɗo
==Diskogaraafi==
Alkule suudu
Laawol 4 darnde (2018)
Boom Boom (2014)
Ko heewi (2007)
Ɓuri yiɗeede (1997)
Ko gooto & EPs
"Daggarin" ko huunde nde. Jayci (2019)
"Ko woni e maa fof" (2017)
Njeenaaje e nominaasiyoŋaaji
Hitaande njeenaari Categori Njeñtudi golle Ref
2007 Headies Albom Reggae/Dancehall ɓurɗo moƴƴude mo heewɓe keɓi
2013 Headies ɓurɗo moƴƴude e jimɗi Reggae/Dancehall "Go Down" toɗɗaa
==Tuugnorgal==
an7n02t006eqks711rbaw6tsjki36ya
158023
158013
2026-03-28T10:49:25Z
MOIBARDE
10068
158023
wikitext
text/x-wiki
{{Databox}}'''Dare Fasasi''', ganndiraaɗo e golle mum '''Baba Dee''', ko gardo filmo Suwednaajo-Niiseer, kadi ko naalanke dancehall. Ko kanko woni mawniiko jimoowo-winndoowo [[Naajeeriya]], ''Sound'' Sultan, mo o sosi e mum fedde wiyeteende Naija Ninja ''Entertainment Production Company''.<ref name=":2">{{Cite web|last=Radio|first=Sveriges|title=First Nollywood film produced by Swedish director - Radio Sweden|url=https://sverigesradio.se/artikel/6157793|access-date=2021-08-21|website=sverigesradio.se|language=en}}</ref><ref name="Veteran artiste shows off cute son">{{Cite news|date=2015-04-01|title=Veteran artiste shows off cute son|url=https://www.pulse.ng/entertainment/celebrities/baba-dee-veteran-artiste-shows-off-cute-son/52w0z68|access-date=2021-09-30|newspaper=[[Pulse Nigeria]]|language=en}}</ref><ref>{{Cite news|date=2021-07-13|title=Baba Dee to Sound Sultan: Even in death, you're a symbol of grace|url=http://lifestyle.thecable.ng/baba-dee-to-sound-sultan-even-in-death-youre-a-symbol-of-grace/|access-date=2021-09-30|newspaper=[[TheCable]]|language=en-US}}</ref><ref>{{Cite news|date=2021-07-11|title=OBITUARY: Sound Sultan, the 'naija ninja' and basketball aficionado who taught 'BODMAS' in a song|url=https://www.thecable.ng/1976-2021-sound-sultan-the-naija-ninja-and-basketball-aficionado-who-taught-bodmas-in-a-song|access-date=2021-09-30|newspaper=[[TheCable]]|language=en-US}}</ref><ref name="Baba Dee is a year older today">{{Cite web|date=2015-11-11|title=Baba Dee is a year older today|url=https://thenet.ng/baba-dee-is-a-year-older-today/|access-date=2021-09-30|website=Nigerian Entertainment Today|language=en-US}}</ref>
==Jaŋde e golle==
Baba Dee heɓi dipoloma mum ko fayti e ganndal pijirlooji to duɗal jaaɓi haaɗtirde [[Ibadan]], o heɓi kadi dipolom makko ko fayti e ardorde ngam dingiral e filmuuji mawɗi. Fijo makko gadano e jimɗi ko Lekki ''Splash Talent Hunt'' ɗo o fotnoo hawrude e dañɓe njeenayo woɗɓe, o heɓi heen nafoore e hitaande 1995.<ref name="thenet.ng">{{Cite web|date=2015-11-11|title=Baba Dee is a year older today|url=https://thenet.ng/baba-dee-is-a-year-older-today/|access-date=2021-08-26|website=Nigerian Entertainment Today|language=en-US}}</ref><ref>{{Cite web|title=Directors {{!}} African Film Festival, Inc.|url=https://africanfilmny.org/directors/#dare-fasasi|access-date=2021-08-26|language=en-US}}</ref><ref name="thenet.ng" /><ref name="vanguardngr.com">{{Cite news|date=2013-03-21|title=My passion for music is waning - Baba Dee|url=https://www.vanguardngr.com/2013/03/my-passion-for-music-is-waning-baba-dee/|location=Lagos, Nigeria|access-date=2021-08-21|newspaper=[[Vanguard (Nigeria)|Vanguard]]|language=en-US}}</ref><ref>{{Cite web|date=2014-09-16|title=Baba Dee shows off his son, Tunde|url=https://thenet.ng/baba-dee-shows-off-his-son-tunde/|access-date=2021-08-26|website=Nigerian Entertainment Today|language=en-US}}</ref> Nafoore makko ina waɗi kadi nanondiral ngam waɗde jimɗi, ngal addani mo naatde e dingiral jimɗi leydi Nijeer, caggal ɗuum o heɓi nanondiral goɗɗo e Astro ''Entertainment'' to leydi [[Suwed]], ngal o yahdi e mum e nder Orop e naalankooɓe woɗɓe.<ref>{{Cite news|date=2014-12-12|title=I don’t use sex as propaganda to sell my music - BabaDee|url=https://www.vanguardngr.com/2014/12/dont-use-sex-propaganda-sell-music-babadee/|location=Lagos, Nigeria|access-date=2021-08-21|newspaper=[[Vanguard (Nigeria)|Vanguard]]|language=en-US}}</ref>
E nder yeewtere makko e hitaande 2014, o hollitii wonde o huutortaako jokkere enɗam ngam ɓamtude jimɗi makko.<ref>{{Cite web|date=2015-04-27|title=2face, Sound Sultan to tour Europe in promotion of 'Head Gone'|url=https://thenet.ng/2face-sound-sultan-to-tour-europe-in-promotion-of-head-gone/|access-date=2021-08-26|website=Nigerian Entertainment Today|language=en-US}}</ref><ref>{{Cite web|date=2014-11-07|title=Basketmouth, 2Face Idibia Set To Star In New Comedy Film Full Of Africa's Biggest Stars|url=http://saharareporters.com/2014/11/07/basketmouth-2face-idibia-set-star-new-comedy-film-full-africas-biggest-stars|access-date=2021-08-26|website=Sahara Reporters}}</ref><ref>{{Cite news|date=2014-12-13|title=All-star in Baba Dee's Head Gone movie|url=https://thenationonlineng.net/star-baba-dees-head-gone-movie/|location=Lagos, Nigeria|access-date=2021-08-26|newspaper=[[The Nation (Nigeria)|The Nation]]|language=en-US}}</ref><ref>{{Cite web|last=Radio|first=Sveriges|title=First Nollywood film produced by Swedish director - Radio Sweden|url=https://sverigesradio.se/artikel/6157793|access-date=2021-08-26|website=sverigesradio.se|language=en}}</ref>
Baba Dee ardii film mum gadano, Head Gone, e hitaande 2014. Film o, mo o waɗi e miñiiko gorko biyeteeɗo Sound Sultan, ina waɗi jimoowo [[Naajeeriya|Najeriya]] biyeteeɗo Tuface, [[Alibaba Akpobome]], [[Basketmouth]], [[Eniola Badmus]], [[Akpotoro|Akpororo]], e woɗɓe. Head Gone kadi hollitaama to Suwed e Berlin e hitaande 2014, ina wiyee ko filmo [[Nollywood]] gadano mo gardo Suwednaajo waɗi.
E hitaande 2013, Baba Dee hollitii anniya mum ngam suɓaade hooreejo leydi [[Naajeeriya]] e nder hitaande 2015. O woniino kadi tergal e yiilirde fedde toppitiinde ko fayti e hakkeeji aadee en leydi Nijeer.<ref name="vanguardngr.com2" /><ref>{{Cite web|last=eventnewsafrica|last2=eventnewsafrica|date=2015-08-28|title=Police IG assures COSON of full support in the war against copyright theft|url=https://www.eventnews.tv/press-release/coson-copyright-theft/|access-date=2021-08-26|website=Eventnews Africa|language=en-US}}</ref>
==Nguurndam neɗɗo==
Baba Dee woni mawniiko yimoowo e fijoowo kuuje [[Naajeeriya]], ''Sound'' Sultan, mo maayi nyande 11 [[lewru]] Siilo hitaande 2021.
E nder teddungal miñiiko maayɗo e lewru sulyee 2021, o etinooma yuɓɓinde miñiraaɓe ɗiɗo ɗiɗo [[Peter Okoye]] e [[Paul Okoye]], ko kamɓe ngoni jimɗiyankooɓe P-Square maayɓe ɓe ngonnoo ko e haɓaade.
Omo jogii ɓiɗɗo gorko jillondirɗo e leñol ina wiyee Tunde Vahlberg Fasasi.
==Filmogaraafi==
Hoore Gone (2014) - Gardiiɗo
==Diskogaraafi==
Alkule suudu
Laawol 4 darnde (2018)
Boom Boom (2014)
Ko heewi (2007)
Ɓuri yiɗeede (1997)
Ko gooto & EPs
"Daggarin" ko huunde nde. Jayci (2019)
"Ko woni e maa fof" (2017)
Njeenaaje e nominaasiyoŋaaji
Hitaande njeenaari Categori Njeñtudi golle Ref
2007 Headies Albom Reggae/Dancehall ɓurɗo moƴƴude mo heewɓe keɓi
2013 Headies ɓurɗo moƴƴude e jimɗi Reggae/Dancehall "Go Down" toɗɗaa
==Tuugnorgal==
do8g0hqldtliyv7nd7w0jdo617hu0z4
Sibusiso Gumede
0
38132
158014
2026-03-28T10:36:37Z
Ilya Discuss
10103
Created page with "{{Databox}}Sibusiso Nigel Gumede ko neɗɗo siyaasyanke mo Afrik worgo, o woniino depitee (depitee) e nder dipiteeji leydi Afrik gila 2019 haa 2024. Tuugnorgal"
158014
wikitext
text/x-wiki
{{Databox}}Sibusiso Nigel Gumede ko neɗɗo siyaasyanke mo Afrik worgo, o woniino depitee (depitee) e nder dipiteeji leydi Afrik gila 2019 haa 2024.
Tuugnorgal
h6i6u39hoob5b55oduua162anojqb46
158015
158014
2026-03-28T10:37:42Z
Ilya Discuss
10103
158015
wikitext
text/x-wiki
{{Databox}}'''Sibusiso Nigel Gumede''' ko neɗɗo siyaasyanke mo Afrik worgo, o woniino depitee (depitee) e nder dipiteeji leydi Afrik gila 2019 haa 2024.
== Tuugnorgal ==
sjs5l2heqoj1roucqn1z5lg32s0xebb
158016
158015
2026-03-28T10:38:29Z
Ilya Discuss
10103
158016
wikitext
text/x-wiki
{{Databox}}'''Sibusiso Nigel Gumede''' ko neɗɗo siyaasyanke mo Afrik worgo, o woniino depitee (depitee) e nder dipiteeji leydi Afrik gila 2019 haa 2024.<ref>{{Cite web|title=Mr Sibusiso Nigel Gumede - Parliament of South Africa|url=https://www.parliament.gov.za/person-details/77|access-date=2021-09-13|website=www.parliament.gov.za}}</ref><ref>{{Cite web|title=Sibusiso Nigel Gumede|url=https://www.pa.org.za/person/sibusiso-nigel-gumede/|access-date=2024-11-29|website=People's Assembly|language=en}}</ref>
== Tuugnorgal ==
od0683dfudwkq44jx4x4odjh5fccs70
Cymatolege (mythology)
0
38133
158017
2026-03-28T10:41:07Z
Ilya Discuss
10103
Created page with "{{Databox}}E nder daartol Gerek en, Cymatolege (Gerek ɓooyɗo: Κυματολήγη Kymatolege firti ko ‘ɓurɗo ɓuuɓde’) ina jeyaa e 50 Nereid en, ɓiɓɓe rewɓe nimfaaji geec ‘Mawɗo Geec’ Nereus e Doris Oseanid. Teskorɗe Kerenyi, p. 65; Evelyn-White, teskorde 2 haa 253. Hesiyod, Teyogoni 253. Tuugnorgal"
158017
wikitext
text/x-wiki
{{Databox}}E nder daartol Gerek en, Cymatolege (Gerek ɓooyɗo: Κυματολήγη Kymatolege firti ko ‘ɓurɗo ɓuuɓde’) ina jeyaa e 50 Nereid en, ɓiɓɓe rewɓe nimfaaji geec ‘Mawɗo Geec’ Nereus e Doris Oseanid.
Teskorɗe
Kerenyi, p. 65; Evelyn-White, teskorde 2 haa 253.
Hesiyod, Teyogoni 253.
Tuugnorgal
j91eyoap06crjwcz1ofssljptl2exms
158018
158017
2026-03-28T10:42:39Z
Ilya Discuss
10103
158018
wikitext
text/x-wiki
{{Databox}}'''E nder daartol Gerek en, Cymatolege''' (Gerek ɓooyɗo: Κυματολήγη Kymatolege firti ko ‘ɓurɗo ɓuuɓde’) ina jeyaa e 50 Nereid en, ɓiɓɓe rewɓe nimfaaji geec ‘Mawɗo Geec’ Nereus e Doris Oseanid.
== Teskorɗe ==
Kerenyi, p. 65; Evelyn-White, teskorde 2 haa 253.
Hesiyod, Teyogoni 253.
== Tuugnorgal ==
49hj5u0x4su5lqrvkw55l8y3ma8y93p
158019
158018
2026-03-28T10:44:01Z
Ilya Discuss
10103
158019
wikitext
text/x-wiki
{{Databox}}'''E nder daartol Gerek en, Cymatolege''' (Gerek ɓooyɗo: Κυματολήγη Kymatolege firti ko ‘ɓurɗo ɓuuɓde’) ina jeyaa e 50 Nereid en, ɓiɓɓe rewɓe nimfaaji geec ‘Mawɗo Geec’ Nereus e Doris Oseanid.<ref>Kerenyi, [https://archive.org/details/godsofgreeks00kerrich/page/64/mode/2up?view=theater p. 65]; Evelyn-White, [http://www.perseus.tufts.edu/hopper/text?doc=urn:cts:greekLit:tlg0020.tlg001.perseus-eng1:240-269#note2 note 2 to 253].</ref>.<ref>[[Hesiod]], ''[[Theogony]]'' [http://data.perseus.org/citations/urn:cts:greekLit:tlg0020.tlg001.perseus-eng1:240-269 253].</ref>
== Teskorɗe ==
Kerenyi, p. 65; Evelyn-White, teskorde 2 haa 253.
Hesiyod, Teyogoni 253.
== Tuugnorgal ==
70kakpiqxpoyl8zr1s3o7hqvqa1zbi9
Zuzana Zemenová
0
38134
158020
2026-03-28T10:47:12Z
Ilya Discuss
10103
Created page with "{{Databox}}Zuzana Zemenová (jibinaa ko 5 suwee 1984) ko gonnooɗo tennis karallo ummoriiɗo Slowaki. Zemenová jibinaa ko to Gelnica (e jibnaaɓe mum Marian e Anna), o dañii tiitooɗe jeegom e nder gooto e tiitooɗe jeeɗiɗi e nder ɗiɗo (ɗee fof ko e dow dingiral loope) e nder dingiral rewɓe ITF. E hitaande 2004, o jokki golle makko e nder duɗal jaaɓi haaɗtirde Baylor to Amerik. O felliti rewde laawol kolees, o jeyaa ko e kippu tennis Baylor Bears e Lady Bear..."
158020
wikitext
text/x-wiki
{{Databox}}Zuzana Zemenová (jibinaa ko 5 suwee 1984) ko gonnooɗo tennis karallo ummoriiɗo Slowaki.
Zemenová jibinaa ko to Gelnica (e jibnaaɓe mum Marian e Anna), o dañii tiitooɗe jeegom e nder gooto e tiitooɗe jeeɗiɗi e nder ɗiɗo (ɗee fof ko e dow dingiral loope) e nder dingiral rewɓe ITF.
E hitaande 2004, o jokki golle makko e nder duɗal jaaɓi haaɗtirde Baylor to Amerik. O felliti rewde laawol kolees, o jeyaa ko e kippu tennis Baylor Bears e Lady Bears tuggi 2004 haa 2008. O yettiima e kawgel finaal NCAA Division I e kawgel tennis rewɓe e hitaande 2005, o heɓi njeenaari ndii, o fooli Audra Cohen.
O innitiraa ko keɓɗo njeenaari Honda Sports Award ngam wonde debbo ɓurɗo waawde fiyde tennis e nder leydi ndii e hitaande 2005.
Tuugnorgal
7rto37ano5ulf1i4fabkuw82y7012ko
158021
158020
2026-03-28T10:48:28Z
Ilya Discuss
10103
158021
wikitext
text/x-wiki
{{Databox}}'''Zuzana Zemenová''' (jibinaa ko 5 suwee 1984) ko gonnooɗo tennis karallo ummoriiɗo Slowaki.
Zemenová jibinaa ko to Gelnica (e jibnaaɓe mum Marian e Anna), o dañii tiitooɗe jeegom e nder gooto e tiitooɗe jeeɗiɗi e nder ɗiɗo (ɗee fof ko e dow dingiral loope) e nder dingiral rewɓe ITF.
E hitaande 2004, o jokki golle makko e nder duɗal jaaɓi haaɗtirde Baylor to Amerik. O felliti rewde laawol kolees, o jeyaa ko e kippu tennis Baylor Bears e Lady Bears tuggi 2004 haa 2008. O yettiima e kawgel finaal NCAA Division I e kawgel tennis rewɓe e hitaande 2005, o heɓi njeenaari ndii, o fooli Audra Cohen.
O innitiraa ko keɓɗo njeenaari Honda Sports Award ngam wonde debbo ɓurɗo waawde fiyde tennis e nder leydi ndii e hitaande 2005.
== Tuugnorgal ==
2qnhrxse2nr5sa2yo56wgd6dwueqlp1
158022
158021
2026-03-28T10:49:17Z
Ilya Discuss
10103
158022
wikitext
text/x-wiki
{{Databox}}'''Zuzana Zemenová''' (jibinaa ko 5 suwee 1984) ko gonnooɗo tennis karallo ummoriiɗo Slowaki..<ref>{{Cite web|title=Tennis Abstract: Zuzana Zemenová ATP Match Results, Splits, and Analysis|url=http://www.tennisabstract.com/cgi-bin/wplayer.cgi?p=ZuzanaZemenova|access-date=2021-04-04|website=www.tennisabstract.com}}</ref>
Zemenová jibinaa ko to Gelnica (e jibnaaɓe mum Marian e Anna), o dañii tiitooɗe jeegom e nder gooto e tiitooɗe jeeɗiɗi e nder ɗiɗo (ɗee fof ko e dow dingiral loope) e nder dingiral rewɓe ITF.
E hitaande 2004, o jokki golle makko e nder duɗal jaaɓi haaɗtirde Baylor to Amerik. O felliti rewde laawol kolees, o jeyaa ko e kippu tennis Baylor Bears e Lady Bears tuggi 2004 haa 2008. O yettiima e kawgel finaal NCAA Division I e kawgel tennis rewɓe e hitaande 2005, o heɓi njeenaari ndii, o fooli Audra Cohen.
O innitiraa ko keɓɗo njeenaari Honda Sports Award ngam wonde debbo ɓurɗo waawde fiyde tennis e nder leydi ndii e hitaande 2005.
== Tuugnorgal ==
0bewz2qthvfp67arksovee1od0rswor
158024
158022
2026-03-28T10:51:11Z
Ilya Discuss
10103
158024
wikitext
text/x-wiki
{{Databox}}'''Zuzana Zemenová''' (jibinaa ko 5 suwee 1984) ko gonnooɗo tennis karallo ummoriiɗo Slowaki..<ref>{{Cite web|title=Tennis Abstract: Zuzana Zemenová ATP Match Results, Splits, and Analysis|url=http://www.tennisabstract.com/cgi-bin/wplayer.cgi?p=ZuzanaZemenova|access-date=2021-04-04|website=www.tennisabstract.com}}</ref>
Zemenová jibinaa ko to Gelnica (e jibnaaɓe mum Marian e Anna), o dañii tiitooɗe jeegom e nder gooto e tiitooɗe jeeɗiɗi e nder ɗiɗo (ɗee fof ko e dow dingiral loope) e nder dingiral rewɓe ITF.<ref>{{cite news|url=http://www.collegetennisonline.com/BaylorUniversity-W-Tennis/Player.aspx?plId=43724|title=Zuzana Zemenova's Profile|publisher=www.collegetennisonline.com|archive-date=2022-03-31|access-date=2021-04-04|archive-url=https://web.archive.org/web/20220331120419/http://www.collegetennisonline.com/BaylorUniversity-W-Tennis/Player.aspx?plId=43724|url-status=dead}}</ref><ref>{{cite news|url=https://baylorbears.com/sports/womens-tennis/roster/zuzana-zemenova/4926|title=ZUZANA ZEMENOVA|publisher=www.baylorbears.com}}</ref><ref>{{cite news|url=https://big12sports.com/news/2005/5/29/1520632.aspx|title=Baylor's Zemenova Claims NCAA Women's Tennis Singles Title|publisher=www.big12sports.com}}</ref>
E hitaande 2004, o jokki golle makko e nder duɗal jaaɓi haaɗtirde Baylor to Amerik. O felliti rewde laawol kolees, o jeyaa ko e kippu tennis Baylor Bears e Lady Bears tuggi 2004 haa 2008. O yettiima e kawgel finaal NCAA Division I e kawgel tennis rewɓe e hitaande 2005, o heɓi njeenaari ndii, o fooli Audra Cohen.
O innitiraa ko keɓɗo njeenaari Honda Sports Award ngam wonde debbo ɓurɗo waawde fiyde tennis e nder leydi ndii e hitaande 2005.
== Tuugnorgal ==
0u2zutlpwu31k7u39cum0iy4vwtqbx8
158025
158024
2026-03-28T10:52:50Z
Ilya Discuss
10103
158025
wikitext
text/x-wiki
{{Databox}}'''Zuzana Zemenová''' (jibinaa ko 5 suwee 1984) ko gonnooɗo tennis karallo ummoriiɗo Slowaki..<ref>{{Cite web|title=Tennis Abstract: Zuzana Zemenová ATP Match Results, Splits, and Analysis|url=http://www.tennisabstract.com/cgi-bin/wplayer.cgi?p=ZuzanaZemenova|access-date=2021-04-04|website=www.tennisabstract.com}}</ref>
Zemenová jibinaa ko to Gelnica (e jibnaaɓe mum Marian e Anna), o dañii tiitooɗe jeegom e nder gooto e tiitooɗe jeeɗiɗi e nder ɗiɗo (ɗee fof ko e dow dingiral loope) e nder dingiral rewɓe ITF.<ref>{{cite news|url=http://www.collegetennisonline.com/BaylorUniversity-W-Tennis/Player.aspx?plId=43724|title=Zuzana Zemenova's Profile|publisher=www.collegetennisonline.com|archive-date=2022-03-31|access-date=2021-04-04|archive-url=https://web.archive.org/web/20220331120419/http://www.collegetennisonline.com/BaylorUniversity-W-Tennis/Player.aspx?plId=43724|url-status=dead}}</ref><ref>{{cite news|url=https://baylorbears.com/sports/womens-tennis/roster/zuzana-zemenova/4926|title=ZUZANA ZEMENOVA|publisher=www.baylorbears.com}}</ref><ref>{{cite news|url=https://big12sports.com/news/2005/5/29/1520632.aspx|title=Baylor's Zemenova Claims NCAA Women's Tennis Singles Title|publisher=www.big12sports.com}}</ref>
E hitaande 2004, o jokki golle makko e nder duɗal jaaɓi haaɗtirde Baylor to Amerik. O felliti rewde laawol kolees, o jeyaa ko e kippu tennis Baylor Bears e Lady Bears tuggi 2004 haa 2008. O yettiima e kawgel finaal NCAA Division I e kawgel tennis rewɓe e hitaande 2005, o heɓi njeenaari ndii, o fooli Audra Cohen.
O innitiraa ko keɓɗo njeenaari Honda Sports Award ngam wonde debbo ɓurɗo waawde fiyde tennis e nder leydi ndii e hitaande 2005.<ref>{{cite news|url=https://baylorbears.com/story.aspx?filename=Tennis_Zemenova_Earns_National_Award&file_date=6/8/2005&path=wten|title=Tennis' Zemenova Earns National Award|publisher=www.baylorbears.com|archive-date=2025-01-20|access-date=2021-04-04|archive-url=https://web.archive.org/web/20250120143137/https://baylorbears.com/story.aspx?filename=Tennis_Zemenova_Earns_National_Award&file_date=6/8/2005&path=wten|url-status=dead}}</ref>
== Tuugnorgal ==
q4k5h9nyav7ketbd21muj1kbyghkpmf
Bea Bielik
0
38135
158027
2026-03-28T10:56:26Z
Ilya Discuss
10103
Created page with "{{Databox}}Beatrix Bielik (jibinaa ko 28 noowammbar 1980), ko Ameriknaajo gonnooɗo ƴarotooɗo tennis. Toɓɓere makko ɓurnde toowde e WTA ko 130, nde o yettii ñalnde 25 ut 2003. E hitaande 2002, o dañii kawgel tennis rewɓe e nder fedde ngenndiire (NCAA) e nder kawgel ngel, omo lomtoo duɗal jaaɓi haaɗtirde Wake Forest ; caggal ɗuum Bielik rokkaama Wild Card e nder doggol mawngol US Open. O naati kawgel ngel ko e 1 102ɓo e winndere ndee. E daawal gadanal ngal o..."
158027
wikitext
text/x-wiki
{{Databox}}Beatrix Bielik (jibinaa ko 28 noowammbar 1980), ko Ameriknaajo gonnooɗo ƴarotooɗo tennis. Toɓɓere makko ɓurnde toowde e WTA ko 130, nde o yettii ñalnde 25 ut 2003. E hitaande 2002, o dañii kawgel tennis rewɓe e nder fedde ngenndiire (NCAA) e nder kawgel ngel, omo lomtoo duɗal jaaɓi haaɗtirde Wake Forest ; caggal ɗuum Bielik rokkaama Wild Card e nder doggol mawngol US Open. O naati kawgel ngel ko e 1 102ɓo e winndere ndee. E daawal gadanal ngal o fooli Renata Voráčová mo leydi Cekoslowaki limto 148 e nder winndere ndee e setuuji juɓɓuɗi, 6–4, 6–4, kono mettere mawnde ndee ari ko e daawal ɗiɗaɓal, nde o fooli e jam Tamarine Tanasugarn mo Taylande, mo wonnoo top 30 e oon sahaa,6–2. Ndeen o foolii e doggol tataɓol ngol Justine Henin, limto 6ɓo winndere ndee, 7-5, 6-1. O innitiraa ko debbo atleet ACC mo hitaande 2002 e batu Atlantik Coast. E hitaande 2003, o dañaani naatde e kawgel ngel, kono o naati e kawgel ngel, o fooli Svetlana Kuznetsova e kawgel gadanel ngel. O fooli kadi e daawal gadanal US Open, oo sahaa ko Patty Schnyder. Kaɓirgal Bielik ɓurngal mawnude ko serve makko doole.
Kolez
Nde o woni to Wake Forest, o heɓi njeenaari Honda Sports ngam wonde debbo ɓurɗo waawde fiyde tennis e nder leydi ndii e hitaande 2002.
Tuugnorgal
c4iaaqfgoq5q34e6tpzxsd7t2x4zl34
158028
158027
2026-03-28T10:57:50Z
Ilya Discuss
10103
158028
wikitext
text/x-wiki
{{Databox}}'''Beatrix Bielik''' (jibinaa ko 28 noowammbar 1980), ko Ameriknaajo gonnooɗo ƴarotooɗo tennis. Toɓɓere makko ɓurnde toowde e WTA ko 130, nde o yettii ñalnde 25 ut 2003. E hitaande 2002, o dañii kawgel tennis rewɓe e nder fedde ngenndiire (NCAA) e nder kawgel ngel, omo lomtoo duɗal jaaɓi haaɗtirde Wake Forest ; caggal ɗuum Bielik rokkaama Wild Card e nder doggol mawngol US Open. O naati kawgel ngel ko e 1 102ɓo e winndere ndee. E daawal gadanal ngal o fooli Renata Voráčová mo leydi Cekoslowaki limto 148 e nder winndere ndee e setuuji juɓɓuɗi, 6–4, 6–4, kono mettere mawnde ndee ari ko e daawal ɗiɗaɓal, nde o fooli e jam Tamarine Tanasugarn mo Taylande, mo wonnoo top 30 e oon sahaa,6–2. Ndeen o foolii e doggol tataɓol ngol Justine Henin, limto 6ɓo winndere ndee, 7-5, 6-1. O innitiraa ko debbo atleet ACC mo hitaande 2002 e batu Atlantik Coast. E hitaande 2003, o dañaani naatde e kawgel ngel, kono o naati e kawgel ngel, o fooli Svetlana Kuznetsova e kawgel gadanel ngel. O fooli kadi e daawal gadanal US Open, oo sahaa ko Patty Schnyder. Kaɓirgal Bielik ɓurngal mawnude ko serve makko doole.
== Kolez ==
Nde o woni to Wake Forest, o heɓi njeenaari Honda Sports ngam wonde debbo ɓurɗo waawde fiyde tennis e nder leydi ndii e hitaande 2002.
== Tuugnorgal ==
ll4s521vyt72tvsob344big0s0wspka
158029
158028
2026-03-28T11:01:48Z
Ilya Discuss
10103
158029
wikitext
text/x-wiki
{{Databox}}'''Beatrix Bielik''' (jibinaa ko 28 noowammbar 1980), ko Ameriknaajo gonnooɗo ƴarotooɗo tennis. Toɓɓere makko ɓurnde toowde e WTA ko 130, nde o yettii ñalnde 25 ut 2003. E hitaande 2002, o dañii kawgel tennis rewɓe e nder fedde ngenndiire (NCAA) e nder kawgel ngel, omo lomtoo duɗal jaaɓi haaɗtirde Wake Forest ; caggal ɗuum Bielik rokkaama Wild Card e nder doggol mawngol US Open. O naati kawgel ngel ko e 1 102ɓo e winndere ndee. E daawal gadanal ngal o fooli Renata Voráčová mo leydi Cekoslowaki limto 148 e nder winndere ndee e setuuji juɓɓuɗi, 6–4, 6–4, kono mettere mawnde ndee ari ko e daawal ɗiɗaɓal, nde o fooli e jam Tamarine Tanasugarn mo Taylande, mo wonnoo top 30 e oon sahaa,6–2. Ndeen o foolii e doggol tataɓol ngol Justine Henin, limto 6ɓo winndere ndee, 7-5, 6-1. O innitiraa ko debbo atleet ACC mo hitaande 2002 e batu Atlantik Coast. E hitaande 2003, o dañaani naatde e kawgel ngel, kono o naati e kawgel ngel, o fooli Svetlana Kuznetsova e kawgel gadanel ngel. O fooli kadi e daawal gadanal US Open, oo sahaa ko Patty Schnyder. Kaɓirgal Bielik ɓurngal mawnude ko serve makko doole.<ref>"[http://www.wtatennis.com/page/Player/Stats/0,,12781~909,00.html Bea Bielik]", WTA, retrieved 2011-07-12</ref><ref>{{Cite web|url=https://247sports.com/college/wake-forest/Article/National-Champion-Bea-Bielik-Wins-NCAA-Singles-104036620/|title=National Champion! Bea Bielik Wins NCAA Singles|website=DemonDeaconDigest.com|language=en-US|access-date=2020-03-25}}</ref><ref>{{Cite web|url=https://www.newsday.com/sports/u-s-open-no-place-like-home-valley-stream-s-bielik-rolls-in-pro-debut-1.407775|title=U.S. OPEN / No Place Like Home / Valley Stream's Bielik rolls in pro debut|date=August 26, 2002|first=Jeff|last=Williams|website=Newsday|language=en|access-date=2020-03-25}}</ref><ref>{{Cite web|url=https://godeacs.com/news/2002/4/26/Bea_Bielik_Named_ACC_Player_of_the_Year.aspx|title=Bea Bielik Named ACC Player of the Year|website=Wake Forest University Athletics|language=en|access-date=2020-03-25}}</ref><ref>{{Cite web|url=https://godeacs.com/news/2003/6/20/Bielik_Qualifies_For_Wimbledon.aspx|title=Bielik Qualifies For Wimbledon|website=Wake Forest University Athletics|language=en|access-date=2020-03-25}}</ref>
== Kolez ==
Nde o woni to Wake Forest, o heɓi njeenaari Honda Sports ngam wonde debbo ɓurɗo waawde fiyde tennis e nder leydi ndii e hitaande 2002.
== Tuugnorgal ==
9q0em6lsmopgenepmz5b63yv1z2dgy8
2006 China Open (tennis)
0
38136
158030
2026-03-28T11:05:00Z
Ilya Discuss
10103
Created page with "{{Databox}}Siin Open 2006 ko kawgel tennis hakkunde leyɗeele ATP e WTA Tour Tier II, yuɓɓinaango to Pekin, Siin. Kawgel worɓe ngel waɗi ko ñalnde 11–18 suwee, rewɓe ngel waɗi ko ñalnde 18–25 suwee Marcos Baghdatis heɓi tiitoonde mum adannde e hitaande ndee, e golle mum. Svetlana Kuznetsova heɓi njeenaari mum ɗiɗmiri e hitaande ndee. Finaluuji Worɓe cehilaaɓe Winndannde mawnde: 2006 Siin Open – Worɓe gooto Siprus Marcos Bagdatis fooli Korowasi Mari..."
158030
wikitext
text/x-wiki
{{Databox}}Siin Open 2006 ko kawgel tennis hakkunde leyɗeele ATP e WTA Tour Tier II, yuɓɓinaango to Pekin, Siin. Kawgel worɓe ngel waɗi ko ñalnde 11–18 suwee, rewɓe ngel waɗi ko ñalnde 18–25 suwee
Marcos Baghdatis heɓi tiitoonde mum adannde e hitaande ndee, e golle mum. Svetlana Kuznetsova heɓi njeenaari mum ɗiɗmiri e hitaande ndee.
Finaluuji
Worɓe cehilaaɓe
Winndannde mawnde: 2006 Siin Open – Worɓe gooto
Siprus Marcos Bagdatis fooli Korowasi Mario Ancic, 6-4, 6-0
Rewɓe cehilaaɓe
Winndannde mawnde: 2006 Siin Open – Rewɓe ɓe ngonaa jom en galleeji
Riisi fooli Farayse Amélie Mauresmo, 6-4, 6-0.
Dowlaaji worɓe
Winndannde mawnde : 2006 Siin Open – Worɓe ɗiɗo
Korowasi Mariyo Ančić / Inndo Mahesh Bupathi fooli Almaañ Mikael Berrer / Danemark Kenneth Karlsen, 6-4, 6-3
Duuɓi rewɓe
Winndannde mawnde: 2006 Siin Open – Ɗiɗi rewɓe
Espaañ Virginie Ruano Paskual / Arjantiin Paola Suares fooli Riisi Anna Chakvetadze / Riisi Elena Vesnina, 6-2, 6-4
Tuugnorgal
8h9iu9t4i1tckbkdcpusl62x6xegfmt
158031
158030
2026-03-28T11:08:02Z
Ilya Discuss
10103
158031
wikitext
text/x-wiki
{{Databox}}Siin Open 2006 ko kawgel tennis hakkunde leyɗeele ATP e WTA Tour Tier II, yuɓɓinaango to Pekin, Siin. Kawgel worɓe ngel waɗi ko ñalnde 11–18 suwee, rewɓe ngel waɗi ko ñalnde 18–25 suwee
Marcos Baghdatis heɓi tiitoonde mum adannde e hitaande ndee, e golle mum. Svetlana Kuznetsova heɓi njeenaari mum ɗiɗmiri e hitaande ndee.
== Finaluuji ==
Worɓe cehilaaɓe
Winndannde mawnde: 2006 Siin Open – Worɓe gooto
Siprus Marcos Bagdatis fooli Korowasi Mario Ancic, 6-4, 6-0
== Rewɓe cehilaaɓe ==
Winndannde mawnde: 2006 Siin Open – Rewɓe ɓe ngonaa jom en galleeji
Riisi fooli Farayse Amélie Mauresmo, 6-4, 6-0.
== Dowlaaji worɓe ==
Winndannde mawnde : 2006 Siin Open – Worɓe ɗiɗo
Korowasi Mariyo Ančić / Inndo Mahesh Bupathi fooli Almaañ Mikael Berrer / Danemark Kenneth Karlsen, 6-4, 6-3
== Duuɓi rewɓe ==
Winndannde mawnde: 2006 Siin Open – Ɗiɗi rewɓe
Espaañ Virginie Ruano Paskual / Arjantiin Paola Suares fooli Riisi Anna Chakvetadze / Riisi Elena Vesnina, 6-2, 6-4
== Tuugnorgal ==
6pbnzmqfjauuj2t62lkilctl03k1n4f
158032
158031
2026-03-28T11:09:05Z
Ilya Discuss
10103
158032
wikitext
text/x-wiki
{{Databox}}'''Siin Open 2006''' ko kawgel tennis hakkunde leyɗeele ATP e WTA Tour Tier II, yuɓɓinaango to Pekin, Siin. Kawgel worɓe ngel waɗi ko ñalnde 11–18 suwee, rewɓe ngel waɗi ko ñalnde 18–25 suwee
Marcos Baghdatis heɓi tiitoonde mum adannde e hitaande ndee, e golle mum. Svetlana Kuznetsova heɓi njeenaari mum ɗiɗmiri e hitaande ndee.
== Finaluuji ==
Worɓe cehilaaɓe
Winndannde mawnde: 2006 Siin Open – Worɓe gooto
Siprus Marcos Bagdatis fooli Korowasi Mario Ancic, 6-4, 6-0
== Rewɓe cehilaaɓe ==
Winndannde mawnde: 2006 Siin Open – Rewɓe ɓe ngonaa jom en galleeji
Riisi fooli Farayse Amélie Mauresmo, 6-4, 6-0.
== Dowlaaji worɓe ==
Winndannde mawnde : 2006 Siin Open – Worɓe ɗiɗo
Korowasi Mariyo Ančić / Inndo Mahesh Bupathi fooli Almaañ Mikael Berrer / Danemark Kenneth Karlsen, 6-4, 6-3
== Duuɓi rewɓe ==
Winndannde mawnde: 2006 Siin Open – Ɗiɗi rewɓe
Espaañ Virginie Ruano Paskual / Arjantiin Paola Suares fooli Riisi Anna Chakvetadze / Riisi Elena Vesnina, 6-2, 6-4
== Tuugnorgal ==
058a7s40in2n8rjl0kpsdbq46yydqts
158034
158032
2026-03-28T11:10:06Z
Ilya Discuss
10103
158034
wikitext
text/x-wiki
{{Databox}}'''Siin Open 2006''' ko kawgel tennis hakkunde leyɗeele ATP e WTA Tour Tier II, yuɓɓinaango to Pekin, Siin. Kawgel worɓe ngel waɗi ko ñalnde 11–18 suwee, rewɓe ngel waɗi ko ñalnde 18–25 suwee.<ref>{{Cite web|date=2006-09-17|title=Baghdatis earns first ATP title with China Open victory|url=https://www.espn.com/sports/tennis/news/story?id=2591235|access-date=2024-11-19|website=ESPN.com|language=en}}</ref><ref>{{Cite news|date=2006-09-17|title=Baghdatis romps to maiden title|url=http://news.bbc.co.uk/sport2/hi/tennis/5354032.stm|access-date=2024-11-19|language=en-GB}}</ref>
Marcos Baghdatis heɓi tiitoonde mum adannde e hitaande ndee, e golle mum. Svetlana Kuznetsova heɓi njeenaari mum ɗiɗmiri e hitaande ndee.
== Finaluuji ==
Worɓe cehilaaɓe
Winndannde mawnde: 2006 Siin Open – Worɓe gooto
Siprus Marcos Bagdatis fooli Korowasi Mario Ancic, 6-4, 6-0
== Rewɓe cehilaaɓe ==
Winndannde mawnde: 2006 Siin Open – Rewɓe ɓe ngonaa jom en galleeji
Riisi fooli Farayse Amélie Mauresmo, 6-4, 6-0.
== Dowlaaji worɓe ==
Winndannde mawnde : 2006 Siin Open – Worɓe ɗiɗo
Korowasi Mariyo Ančić / Inndo Mahesh Bupathi fooli Almaañ Mikael Berrer / Danemark Kenneth Karlsen, 6-4, 6-3
== Duuɓi rewɓe ==
Winndannde mawnde: 2006 Siin Open – Ɗiɗi rewɓe
Espaañ Virginie Ruano Paskual / Arjantiin Paola Suares fooli Riisi Anna Chakvetadze / Riisi Elena Vesnina, 6-2, 6-4
== Tuugnorgal ==
a8its7fe441nt56qutb90gwn8i7ezre
158035
158034
2026-03-28T11:11:10Z
Ilya Discuss
10103
158035
wikitext
text/x-wiki
{{Databox}}'''Siin Open 2006''' ko kawgel tennis hakkunde leyɗeele ATP e WTA Tour Tier II, yuɓɓinaango to Pekin, Siin. Kawgel worɓe ngel waɗi ko ñalnde 11–18 suwee, rewɓe ngel waɗi ko ñalnde 18–25 suwee.<ref>{{Cite web|date=2006-09-17|title=Baghdatis earns first ATP title with China Open victory|url=https://www.espn.com/sports/tennis/news/story?id=2591235|access-date=2024-11-19|website=ESPN.com|language=en}}</ref><ref>{{Cite news|date=2006-09-17|title=Baghdatis romps to maiden title|url=http://news.bbc.co.uk/sport2/hi/tennis/5354032.stm|access-date=2024-11-19|language=en-GB}}</ref>
Marcos Baghdatis heɓi tiitoonde mum adannde e hitaande ndee, e golle mum. Svetlana Kuznetsova heɓi njeenaari mum ɗiɗmiri e hitaande ndee.<ref>{{Cite web|title=Kuznetsova beats Mauresmo in Beijing - UPI.com|url=https://www.upi.com/Sports_News/2006/09/24/Kuznetsova-beats-Mauresmo-in-Beijing/UPI-96721159137780/?st_rec=67761241443548|access-date=2024-11-19|website=UPI|language=en}}</ref>
== Finaluuji ==
Worɓe cehilaaɓe
Winndannde mawnde: 2006 Siin Open – Worɓe gooto
Siprus Marcos Bagdatis fooli Korowasi Mario Ancic, 6-4, 6-0
== Rewɓe cehilaaɓe ==
Winndannde mawnde: 2006 Siin Open – Rewɓe ɓe ngonaa jom en galleeji
Riisi fooli Farayse Amélie Mauresmo, 6-4, 6-0.
== Dowlaaji worɓe ==
Winndannde mawnde : 2006 Siin Open – Worɓe ɗiɗo
Korowasi Mariyo Ančić / Inndo Mahesh Bupathi fooli Almaañ Mikael Berrer / Danemark Kenneth Karlsen, 6-4, 6-3
== Duuɓi rewɓe ==
Winndannde mawnde: 2006 Siin Open – Ɗiɗi rewɓe
Espaañ Virginie Ruano Paskual / Arjantiin Paola Suares fooli Riisi Anna Chakvetadze / Riisi Elena Vesnina, 6-2, 6-4
== Tuugnorgal ==
c06xsl25n4x7npag6oanjla7mkqzunx
Tunde Babalola
0
38137
158033
2026-03-28T11:09:43Z
MOIBARDE
10068
Created page with "{{Databox}}'''Tunde Babalola''' ko winndiyanke [[Naajeeriya]] e nder cinema [[Naajeeriya]] e teleeji Biritaan. O ɓuri anndeede ko e winndude filmuuji ko wayi no ''Last Fligh''t to [[Abuja]], Critical Assignment, 1 Oktoobar e Citation, kam e filmuuji Najeriya biyeteeɗi Tinsel e filmuuji Angalteer biyeteeɗi The Bill e In Exile. O waɗii kadi filmo Deep Freeze mo hitaande 2001, kono wonaa laawol golle ngol o wiyi omo anniya jokkude. ==Nguurndam neɗɗo== O jibinaa, o ma..."
158033
wikitext
text/x-wiki
{{Databox}}'''Tunde Babalola''' ko winndiyanke [[Naajeeriya]] e nder cinema [[Naajeeriya]] e teleeji Biritaan. O ɓuri anndeede ko e winndude filmuuji ko wayi no ''Last Fligh''t to [[Abuja]], Critical Assignment, 1 Oktoobar e Citation, kam e filmuuji Najeriya biyeteeɗi Tinsel e filmuuji Angalteer biyeteeɗi The Bill e In Exile. O waɗii kadi filmo Deep Freeze mo hitaande 2001, kono wonaa laawol golle ngol o wiyi omo anniya jokkude.
==Nguurndam neɗɗo==
O jibinaa, o mawni ko to Angalteer. Caggal mum, o hooti [[Naajeeriya]] kanko e jibnaaɓe makko e banndiraaɓe makko. Baaba makko ko konte, yumma makko ko Banke mawɗo. E les ardungal kaawu maako, Lietnaa-Kolonel nder konu lesdi [[Naajeeriya]], Babalola doole ngam o ɗaɓɓita janngirde ndennde [[Naajeeriya]] (NDA). Kono yumma makko rokkaani mo yamiroore. Ko ɗum waɗi o dañi naatde e jaŋde ganndal dingiral to duɗal jaaɓi haaɗtirde [[Obafemi Awolowo]].
==Kugal==
Nde o heɓi duuɓi 14, o winndi binndol makko gadanol filmo biyeteeɗo In The Raw. Caggal nde o arti to leydi Angalteer, o naati e Channel 4, o winndi pijirlooji ngam waɗde sitcom ina wiyee ''In Exile''. Caggal ɗuum o gollodii e teleeji keewɗi : BBC, Tele Carlton e Tele Chrysalis.
Babalola fuɗɗorii ko binndol e teleeji biyeteeɗi ''The Bill''. Caggal nde seppo ngoo heɓi weltaare mawnde, o winndi seppooji tati teleeji ɗii e hitaande 1997 : Goonga e nguurndam, Bonannde yiɗde ɓurnde famɗude e Armed e ''Dangerous''. E hitaande 1998, o winndi seppo gooto, yeesooji ɗiɗi. Caggal mum e hitaande 2002, o waɗii yeewtere sinemaa gadano e nder filmo kulɓiniiɗo biyeteeɗo Deep Freeze. O waɗii golle ɗee ko pilot elikopteer.
E hitaande 2014, o winndii nate filmo 1 oktoobar mo yimɓe fof njiɗi, ɗo o ƴetti jonte nay ngam winndude eɓɓoore adannde filmo oo e eɓɓooje tati tan ƴetti ko ina wona yontere ngam timminde. Binndol ngol fuɗɗii ko e tiitoonde ''Dust'', teeŋti noon sabu daartol ngol waɗi ko e wuro duusɗo no feewi. Hay so tawii Afolayan yiɗaano waɗde eɓɓooji bidsee mawɗi e oon sahaa, omo anndi o alaa feere, sibu o yiɗiino firtude yiɗde winndiyaŋke oo no haanirta nii sabu ko "film ngenndiijo jogiiɗo eeraango winndereyankeewo". O hollitii wonde o yiɗii daartol 1 oktoobar sabu ko ngol pecce periode, ɗe o meeɗaa waɗde ko adii ɗuum kadi "ɗum ina maantini kadi e ngonka leydi [[Naajeeriya|Najeriya]] hannde". Ko ɗum waɗi o felliti ƴeewtaade filmo oo, o ɓeydi heen miijooji makko e binndanɗe binndol garooje ɗee.
E hitaande 2015, o naati e binndol e peewnoowo peewnoowo teleeji komedi ''Rib Busters'': Komedi ''Show''. E hitaande 2015, Babalola heɓi njeenaari ɓurndi moƴƴude e winndiyanke komedi ngam filmo The meeting e winndiyanke ɓurɗo moƴƴude e filmo 1 oktoobar ''to Africa Magic Viewers’ Choice Awards''.
==Filmogaraafi==
Hitaande Filmo Darnde Genre Ref.
1997 Teleeji binndoowo Bill
1997 Goonga e nguurndam ''Player'' winndiyanke teleeji
1997 Bonannde ɓurnde famɗude yiɗde winndiyanke teleeji
1997 Winndiyanke teleeji armeeji e kulɓiniiɗi
1998 E nder Exile winndiyanke teleeji
1998 Gorko gooto, yeesooji ɗiɗi winndiyanke teleeji
2002 Daande wootere winndiyanke teleeji
2002 Fijoowo filmo: Filmo Shockley
2004 Senaare gollal teskinngal, winndiyanke ''Film''
2008 Nguurndam e nder Slow Motion winndiyanke Filmo juutɗo
2011 Maami senaare Filmu
2012 Diwgol cakkitiingol to [[Abuja]] daartol ''Film''
2012 Kawral winndiyanke ''Film''
2014 1 oktoobar winndiyanke ''Film''
2016 CEO winndiyanke ''Film''
2018 Hawaa (''film'' 2018) winndiyanke Film
2019 Mokalik (Mekanik) winndiyanke Filmo
2020 Binndoowo ciimtol Filmo
2021 La Femme Anjola winndiyanke Film
2024 [[Funmilayo Ransome-Kuti|Funmilayo Ransom-Kuti]] (2024) winndiyanke Film .
==Tuugnorgal==
gt0q4b0r0hc58bt9zvwfrddb3rw8c85
158039
158033
2026-03-28T11:24:51Z
MOIBARDE
10068
158039
wikitext
text/x-wiki
{{Databox}}'''Tunde Babalola''' ko winndiyanke [[Naajeeriya]] e nder cinema [[Naajeeriya]] e teleeji Biritaan. O ɓuri anndeede ko e winndude filmuuji ko wayi no ''Last Flight to'' [[Abuja]], ''Critical Assignment'', 1 Oktoobar e Citation, kam e filmuuji [[Naajeeriya|Najeriya]] biyeteeɗi Tinsel e filmuuji Angalteer biyeteeɗi ''The Bill'' e ''In Exile''. O waɗii kadi filmo ''Deep Freeze'' mo hitaande 2001, kono wonaa laawol golle ngol o wiyi omo anniya jokkude.<ref>{{cite web|url=https://www.modernghana.com/nollywood/34800/actress-anne-njemanze-steps-out-with-sneakers.html|title=Actress, Anne Njemanze Steps out with Sneakers on Native Attire|publisher=modernghana|accessdate=11 October 2020}}</ref><ref>{{cite web|url=https://mubi.com/cast/tunde-babalola|title=Tunde Babalola: Screenwriter, story|publisher=MUBI|accessdate=11 October 2020}}</ref><ref>{{Cite news|url=https://thenationonlineng.net/as-a-scriptwriter-i-faced-rejection-for-three-years-in-uk-tunde-babalola/|location=Lagos, Nigeria|title=Tunde Babalola's interview with The Nation|accessdate=14 April 2023|newspaper=[[The Nation (Nigeria)|The Nation]]}}</ref>
==Nguurndam neɗɗo==
O jibinaa, o mawni ko to Angalteer. Caggal mum, o hooti [[Naajeeriya]] kanko e jibnaaɓe makko e banndiraaɓe makko. Baaba makko ko konte, yumma makko ko Banke mawɗo. <ref>{{cite web|url=https://www2.bfi.org.uk/films-tv-people/4ce2bbc76de5f|archive-url=https://web.archive.org/web/20201017125630/https://www2.bfi.org.uk/films-tv-people/4ce2bbc76de5f|url-status=dead|archive-date=17 October 2020|title=Tunde Babalola: Filmography|publisher=British Film Institute|accessdate=11 October 2020}}</ref><ref name="Tunde2" />E les ardungal kaawu maako, Lietnaa-Kolonel nder konu lesdi [[Naajeeriya]], Babalola doole ngam o ɗaɓɓita janngirde ndennde [[Naajeeriya]] (NDA). Kono yumma makko rokkaani mo yamiroore. Ko ɗum waɗi o dañi naatde e jaŋde ganndal dingiral to duɗal jaaɓi haaɗtirde [[Obafemi Awolowo]].<ref name="Tunde">{{Cite news|url=https://thenationonlineng.net/as-a-scriptwriter-i-faced-rejection-for-three-years-in-uk-tunde-babalola/|location=Lagos, Nigeria|title=As a scriptwriter, I faced rejection for three years in UK–Tunde Babalola|accessdate=11 October 2020|newspaper=[[The Nation (Nigeria)|The Nation]]}}</ref>
==Kugal==
Nde o heɓi duuɓi 14, o winndi binndol makko gadanol filmo biyeteeɗo ''In The Raw''. Caggal nde o arti to leydi Angalteer, o naati e ''Channel'' 4, o winndi pijirlooji ngam waɗde sitcom ina wiyee ''In Exile''. Caggal ɗuum o gollodii e teleeji keewɗi : BBC, Tele Carlton e Tele Chrysalis.
Babalola fuɗɗorii ko binndol e teleeji biyeteeɗi ''The Bill''. Caggal nde seppo ngoo heɓi weltaare mawnde, o winndi seppooji tati teleeji ɗii e hitaande 1997 : Goonga e nguurndam, Bonannde yiɗde ɓurnde famɗude e ''Armed'' e ''Dangerous''. E hitaande 1998, o winndi seppo gooto, yeesooji ɗiɗi. Caggal mum e hitaande 2002, o waɗii yeewtere sinemaa gadano e nder filmo kulɓiniiɗo biyeteeɗo Deep Freeze. O waɗii golle ɗee ko pilot elikopteer.
E hitaande 2014, o winndii nate filmo 1 oktoobar mo yimɓe fof njiɗi, ɗo o ƴetti jonte nay ngam winndude eɓɓoore adannde filmo oo e eɓɓooje tati tan ƴetti ko ina wona yontere ngam timminde. Binndol ngol fuɗɗii ko e tiitoonde ''Dust'', teeŋti noon sabu daartol ngol waɗi ko e wuro duusɗo no feewi. Hay so tawii Afolayan yiɗaano waɗde eɓɓooji bidsee mawɗi e oon sahaa, omo anndi o alaa feere, sibu o yiɗiino firtude yiɗde winndiyaŋke oo no haanirta nii sabu ko "film ngenndiijo jogiiɗo eeraango winndereyankeewo". O hollitii wonde o yiɗii daartol 1 oktoobar sabu ko ngol pecce periode, ɗe o meeɗaa waɗde ko adii ɗuum kadi "ɗum ina maantini kadi e ngonka leydi [[Naajeeriya|Najeriya]] hannde". Ko ɗum waɗi o felliti ƴeewtaade filmo oo, o ɓeydi heen miijooji makko e binndanɗe binndol garooje ɗee.
E hitaande 2015, o naati e binndol e peewnoowo peewnoowo teleeji komedi ''Rib Busters'': Komedi ''Show''. E hitaande 2015, Babalola heɓi njeenaari ɓurndi moƴƴude e winndiyanke komedi ngam filmo The meeting e winndiyanke ɓurɗo moƴƴude e filmo 1 oktoobar ''to Africa Magic Viewers’ Choice Awards''.
==Filmogaraafi==
Hitaande Filmo Darnde Genre Ref.
1997 Teleeji binndoowo Bill
1997 Goonga e nguurndam ''Player'' winndiyanke teleeji
1997 Bonannde ɓurnde famɗude yiɗde winndiyanke teleeji
1997 Winndiyanke teleeji armeeji e kulɓiniiɗi
1998 E nder Exile winndiyanke teleeji
1998 Gorko gooto, yeesooji ɗiɗi winndiyanke teleeji
2002 Daande wootere winndiyanke teleeji
2002 Fijoowo filmo: Filmo Shockley
2004 Senaare gollal teskinngal, winndiyanke ''Film''
2008 Nguurndam e nder ''Slow Motion'' winndiyanke Filmo juutɗo
2011 Maami senaare Filmu
2012 Diwgol cakkitiingol to [[Abuja]] daartol ''Film''
2012 Kawral winndiyanke ''Film''
2014 1 oktoobar winndiyanke ''Film''
2016 CEO winndiyanke ''Film''
2018 Hawaa (''film'' 2018) winndiyanke Film
2019 Mokalik (Mekanik) winndiyanke Filmo
2020 Binndoowo ciimtol Filmo
2021 La Femme Anjola winndiyanke Film
2024 [[Funmilayo Ransome-Kuti|Funmilayo Ransom-Kuti]] (2024) winndiyanke ''Film'' .
==Tuugnorgal==
67vy1bhr2c5wfclkppj5zqubs0e9qjw
Linda Wild
0
38138
158036
2026-03-28T11:14:24Z
Ilya Discuss
10103
Created page with "{{Databox}}Linda Harvey Wild (jibinaa ko 11 feebariyee 1971) ko ƴarotooɗo tennis, ummoriiɗo Amerik. O jibinaa ko Linda Harvey, caggal ɗuum o huutorii innde galle baaba makko jom suudu makko, coftuɗo Steve Wild. Wild wonti karallo ko e hitaande 1989. E nder daawal gadanal kawgel makko gadanel e lewru feebariyee 1990 to wuro makko Chicago, o fooli Arantxa Sánchez Vicario, joyaɓo e oon sahaa. E nder golle makko e nder WTA Tour, o dañii tiitoonde joy e nder kawgel n..."
158036
wikitext
text/x-wiki
{{Databox}}Linda Harvey Wild (jibinaa ko 11 feebariyee 1971) ko ƴarotooɗo tennis, ummoriiɗo Amerik. O jibinaa ko Linda Harvey, caggal ɗuum o huutorii innde galle baaba makko jom suudu makko, coftuɗo Steve Wild.
Wild wonti karallo ko e hitaande 1989. E nder daawal gadanal kawgel makko gadanel e lewru feebariyee 1990 to wuro makko Chicago, o fooli Arantxa Sánchez Vicario, joyaɓo e oon sahaa. E nder golle makko e nder WTA Tour, o dañii tiitoonde joy e nder kawgel ngel, joy e nder kawgel ngel. Ko ɓuri moƴƴude e golle makko e nder kawgel ngel, ko e hitaande 1996, o fooli Park Sung-hee, Kristie Boogert, Barbara Rittner e Lindsay Davenport ngam yettaade kawgel ngel, ɗo o fooli Conchita Martínez. Njeñtudi makko ɓurndi moƴƴude e doggol ɗiɗmol ngol o heɓi e kawgel Wimbledon 1996, o yettii semi-finaal e Elizabeth Smylie.
Wild wonnoo ko tergal e kippu Fed Cup Amerik keɓɗo 1996 tiitoonde ndee. O yettiima toɓɓere ɓurnde toowde e nguurndam makko, woni 23ɓo e nder doggol gootol (e lewru suwee 1996) e 17ɓo e nder doggol ɗiɗmol (e lewru sulyee 1996). O woppi njillu nguu e hitaande 2000.
Finaluuji golle WTA
Legend (gooto)
Gooto : 9 (5 tiitooɗe, 4 ɗiɗaɓere)
Njeñtudi W/L Ñalngu Kawgel Surface Gaño Njoɓdi
Lori McNeil 4-6, 4-6
Majjugol 0-2 Noowammbar 1992 Indiyanapolis, Amerik tiiɗɗo (i) Cekoslowaki Helena Sukova 4-6, 3-6
Nasaraaku 1-2 lewru juko 1993 Porto Riko udditi lesdi Amerika Ann Grossman 6-3, 5-7, 6-3
Nafoore 2-2 lewru Seeɗto 1993 Sapporo, Japon Tapi (i) Rumaani Irina Spirlea 6-4, 6-3
2-3 Oktoobar 1993 Taipei, Taiwan Sinuwaa en tiiɗɓe Taipei Wang Shi-ting 1-6, 6-7(4-7)
Majjugol 2-4 lewru Juko hitaande 1994 Leydi Leydi Leydi Amerik, Leyɗeele dentuɗe Amerik Meredith McGrath 2-6, 4-6
Nasaraaku 3-4 suwee 1995 Nagoya, Japon Tapi (i) Cekoslowaki Sandra Kleinova 6-4, 6-2
Nasaraaku 4-4 lewru settaambar 1995 Siin udditi Siin Taipei 7-5, 6-2
Win 5–4 Abriil 1996 Jakarta udditaa, Indoneesi tiiɗnde Indoneesi Yayuk Basuki Walkover
Ɗiɗi : 11 (5 tiitoonde, 6 ɗiɗmere)
Njeñtudi W/L Ñalngu Kawgel Surface Partner Luutndiiɓe Score
Losko 0–1 mars 1992 VS Florida, Amerik Espaañ tiiɗɗo Konsita Martines Letoni Larisa Neiland
Bielorussi Natasha Zvereva 2-6, 2-6
1993 Nichirei Open, Japon Hard Afrik worgo Amanda Coetzer Dental Dowlaaji Amerik Lisa Raymond
Leyɗeele dentuɗe Amerik Chanda Rubin 4-6, 1-6
Winndere 1–2 lewru Yarkomaa 1994 Hobart hakkunde leyɗeele, Ostarali Hard Dental Dowlaaji Amerik Chanda Rubin Ostarali Jenny Byrne
Ostarali Rasiel Makkilan 7-5, 4-6, 7-6(7-1)
Winndere 2–2 lewru Mbooy 1994 Udditgol Prague, leydi Cekoslowaki leydi Afrik worgo Amanda Coetzer Pays-Bas Kristie Boogert
Itaali Laura Golarsa 6-4, 3-6, 6-2
Losko 2–3 Oktoobar 1994 Caɗeele Bell, Kanadaa Tapi (i) Dental Dowlaaji Amerik Chanda Rubin Afrik worgo Elna Reinach
Farayse Natali Tausiyat 4-6, 3-6
Losko 2–4 feebariyee 1995 Porto Riko udditi tiiɗnde Itali Laura Golarsa Otiris Karin Kschwendt
Kanadaa Rene Simpson 2-6, 6-0, 4-6
Winndere 3–4 lewru Mbooy 1995 Udditgol Prague, Cekoslowaki Leyɗeele Dental Dowlaaji Amerik Chanda Rubin Suwed Maria Lindström
Suwed Mariya Strandund 6-7(3-7), 6-3, 6-2
1995 Japon udditi Afrik worgo tiiɗɗo Amanda Coetzer Dental Dowlaaji Amerik Lindsay Davenport
Leyɗeele dentuɗe Amerik Mariya Jo Fernandes 3-6, 2-6
Winndere 4–5 settaambar 1995 Siin udditi Almaañ tiiɗɗo Claudia Porwik Siin Taipei Wang Shi-ting
Hollande Stefani Rotiyer 6-1, 6-0
Winndere 5–5 lewru juko hitaande 1996 Birmingham, leydi Angalteer huɗo Ostarali Elizabeth Smylie Dental Dowlaaji Amerik Lori McNeil
Farayse Natali Tausiyat 6-3, 3-6, 6-1
Losko 5–6 lewru Juko hitaande 1997 Birmingham, leydi Angalteer, leydi Farayse
Larisa Neyland 2-6, 3-6
Tuugnorgal
c3h571h2nz5afsqtub9qldn6950jc04
158037
158036
2026-03-28T11:18:54Z
Ilya Discuss
10103
158037
wikitext
text/x-wiki
{{Databox}}'''Linda Harvey Wild''' (jibinaa ko 11 feebariyee 1971) ko ƴarotooɗo tennis, ummoriiɗo Amerik. O jibinaa ko Linda Harvey, caggal ɗuum o huutorii innde galle baaba makko jom suudu makko, coftuɗo Steve Wild.
Wild wonti karallo ko e hitaande 1989. E nder daawal gadanal kawgel makko gadanel e lewru feebariyee 1990 to wuro makko Chicago, o fooli Arantxa Sánchez Vicario, joyaɓo e oon sahaa. E nder golle makko e nder WTA Tour, o dañii tiitoonde joy e nder kawgel ngel, joy e nder kawgel ngel. Ko ɓuri moƴƴude e golle makko e nder kawgel ngel, ko e hitaande 1996, o fooli Park Sung-hee, Kristie Boogert, Barbara Rittner e Lindsay Davenport ngam yettaade kawgel ngel, ɗo o fooli Conchita Martínez. Njeñtudi makko ɓurndi moƴƴude e doggol ɗiɗmol ngol o heɓi e kawgel Wimbledon 1996, o yettii semi-finaal e Elizabeth Smylie.
Wild wonnoo ko tergal e kippu Fed Cup Amerik keɓɗo 1996 tiitoonde ndee. O yettiima toɓɓere ɓurnde toowde e nguurndam makko, woni 23ɓo e nder doggol gootol (e lewru suwee 1996) e 17ɓo e nder doggol ɗiɗmol (e lewru sulyee 1996). O woppi njillu nguu e hitaande 2000.
== Finaluuji golle WTA ==
== Legend (gooto) ==
Gooto : 9 (5 tiitooɗe, 4 ɗiɗaɓere)
Njeñtudi W/L Ñalngu Kawgel Surface Gaño Njoɓdi
Lori McNeil 4-6, 4-6
Majjugol 0-2 Noowammbar 1992 Indiyanapolis, Amerik tiiɗɗo (i) Cekoslowaki Helena Sukova 4-6, 3-6
Nasaraaku 1-2 lewru juko 1993 Porto Riko udditi lesdi Amerika Ann Grossman 6-3, 5-7, 6-3
Nafoore 2-2 lewru Seeɗto 1993 Sapporo, Japon Tapi (i) Rumaani Irina Spirlea 6-4, 6-3
2-3 Oktoobar 1993 Taipei, Taiwan Sinuwaa en tiiɗɓe Taipei Wang Shi-ting 1-6, 6-7(4-7)
Majjugol 2-4 lewru Juko hitaande 1994 Leydi Leydi Leydi Amerik, Leyɗeele dentuɗe Amerik Meredith McGrath 2-6, 4-6
Nasaraaku 3-4 suwee 1995 Nagoya, Japon Tapi (i) Cekoslowaki Sandra Kleinova 6-4, 6-2
Nasaraaku 4-4 lewru settaambar 1995 Siin udditi Siin Taipei 7-5, 6-2
Win 5–4 Abriil 1996 Jakarta udditaa, Indoneesi tiiɗnde Indoneesi Yayuk Basuki Walkover
Ɗiɗi : 11 (5 tiitoonde, 6 ɗiɗmere)
Njeñtudi W/L Ñalngu Kawgel Surface Partner Luutndiiɓe Score
Losko 0–1 mars 1992 VS Florida, Amerik Espaañ tiiɗɗo Konsita Martines Letoni Larisa Neiland
Bielorussi Natasha Zvereva 2-6, 2-6
1993 Nichirei Open, Japon Hard Afrik worgo Amanda Coetzer Dental Dowlaaji Amerik Lisa Raymond
Leyɗeele dentuɗe Amerik Chanda Rubin 4-6, 1-6
Winndere 1–2 lewru Yarkomaa 1994 Hobart hakkunde leyɗeele, Ostarali Hard Dental Dowlaaji Amerik Chanda Rubin Ostarali Jenny Byrne
Ostarali Rasiel Makkilan 7-5, 4-6, 7-6(7-1)
Winndere 2–2 lewru Mbooy 1994 Udditgol Prague, leydi Cekoslowaki leydi Afrik worgo Amanda Coetzer Pays-Bas Kristie Boogert
Itaali Laura Golarsa 6-4, 3-6, 6-2
Losko 2–3 Oktoobar 1994 Caɗeele Bell, Kanadaa Tapi (i) Dental Dowlaaji Amerik Chanda Rubin Afrik worgo Elna Reinach
Farayse Natali Tausiyat 4-6, 3-6
Losko 2–4 feebariyee 1995 Porto Riko udditi tiiɗnde Itali Laura Golarsa Otiris Karin Kschwendt
Kanadaa Rene Simpson 2-6, 6-0, 4-6
Winndere 3–4 lewru Mbooy 1995 Udditgol Prague, Cekoslowaki Leyɗeele Dental Dowlaaji Amerik Chanda Rubin Suwed Maria Lindström
Suwed Mariya Strandund 6-7(3-7), 6-3, 6-2
1995 Japon udditi Afrik worgo tiiɗɗo Amanda Coetzer Dental Dowlaaji Amerik Lindsay Davenport
Leyɗeele dentuɗe Amerik Mariya Jo Fernandes 3-6, 2-6
Winndere 4–5 settaambar 1995 Siin udditi Almaañ tiiɗɗo Claudia Porwik Siin Taipei Wang Shi-ting
Hollande Stefani Rotiyer 6-1, 6-0
Winndere 5–5 lewru juko hitaande 1996 Birmingham, leydi Angalteer huɗo Ostarali Elizabeth Smylie Dental Dowlaaji Amerik Lori McNeil
Farayse Natali Tausiyat 6-3, 3-6, 6-1
Losko 5–6 lewru Juko hitaande 1997 Birmingham, leydi Angalteer, leydi Farayse
Larisa Neyland 2-6, 3-6
== Tuugnorgal ==
2u3ahfbbdkq85r6ri5ivgwozso4ack3
Katie Reinprecht
0
38139
158040
2026-03-28T11:27:40Z
Ilya Discuss
10103
Created page with "{{Databox}}Katherine "Katie" Reinprecht (jibinaa ko ñalnde 1 noowammbar 1989) ko Ameriknaajo, tawtoraaɗo Olimpiyaaji 2012 e 2016. O tawtoraama kippu ngenndiijo rewɓe Amerik e kawgel hockey e hitaande 2012 e 2016. Kugal Reinprecht jibinaa ko to wuro Filadelfi.O heɓi bak makko to duɗal jaaɓi haaɗtirde Mount Saint Joseph e hitaande 2008, o yahi to duɗal jaaɓi haaɗtirde Princeton. O ƴetti hitaande e jaŋde makko to duɗal jaaɓi haaɗtirde ngam heblo ngam yahde O..."
158040
wikitext
text/x-wiki
{{Databox}}Katherine "Katie" Reinprecht (jibinaa ko ñalnde 1 noowammbar 1989) ko Ameriknaajo, tawtoraaɗo Olimpiyaaji 2012 e 2016. O tawtoraama kippu ngenndiijo rewɓe Amerik e kawgel hockey e hitaande 2012 e 2016.
Kugal
Reinprecht jibinaa ko to wuro Filadelfi.O heɓi bak makko to duɗal jaaɓi haaɗtirde Mount Saint Joseph e hitaande 2008, o yahi to duɗal jaaɓi haaɗtirde Princeton. O ƴetti hitaande e jaŋde makko to duɗal jaaɓi haaɗtirde ngam heblo ngam yahde Olimpiyaaji 2012.Nde o arti e duɗal, o walli ardaade Tigers e kawgel maɓɓe gadanel ngel NCAA, caggal ɗuum o rokkaa njeenaari Honda Sports Award ngam hockey ladde.Miñiiko debbo, Julia, kadi ina njuɓɓina20ton1 Kippuuji hockey Olimpiyaaji Amerik.
Jooni noon, ko Ritual Hockey woni ko e wallitde mo.
Nguurndam neɗɗo
E lewru suwee 2018, o resi jom suudu makko, hono Taylor Fedun, ƴarotooɗo hockey.
Ƴeew kadi
Doggol Olimpiyankooɓe to duɗal jaaɓi haaɗtirde Princeton
Tuugnorgal
izo1hipqbofpw10q9i2s8rziuuuovfl
158041
158040
2026-03-28T11:29:24Z
Ilya Discuss
10103
158041
wikitext
text/x-wiki
{{Databox}}'''Katherine "Katie" Reinprecht''' (jibinaa ko ñalnde 1 noowammbar 1989) ko Ameriknaajo, tawtoraaɗo Olimpiyaaji 2012 e 2016. O tawtoraama kippu ngenndiijo rewɓe Amerik e kawgel hockey e hitaande 2012 e 2016.
== Kugal ==
Reinprecht jibinaa ko to wuro Filadelfi.O heɓi bak makko to duɗal jaaɓi haaɗtirde Mount Saint Joseph e hitaande 2008, o yahi to duɗal jaaɓi haaɗtirde Princeton. O ƴetti hitaande e jaŋde makko to duɗal jaaɓi haaɗtirde ngam heblo ngam yahde Olimpiyaaji 2012.Nde o arti e duɗal, o walli ardaade Tigers e kawgel maɓɓe gadanel ngel NCAA, caggal ɗuum o rokkaa njeenaari Honda Sports Award ngam hockey ladde.Miñiiko debbo, Julia, kadi ina njuɓɓina20ton1 Kippuuji hockey Olimpiyaaji Amerik.
Jooni noon, ko Ritual Hockey woni ko e wallitde mo.
== Nguurndam neɗɗo ==
E lewru suwee 2018, o resi jom suudu makko, hono Taylor Fedun, ƴarotooɗo hockey.
== Ƴeew kadi ==
Doggol Olimpiyankooɓe to duɗal jaaɓi haaɗtirde Princeton
== Tuugnorgal ==
m6pyvo8yo4minrfi7tkorujhaa4hxs8
158042
158041
2026-03-28T11:30:54Z
Ilya Discuss
10103
158042
wikitext
text/x-wiki
{{Databox}}'''Katherine "Katie" Reinprecht''' (jibinaa ko ñalnde 1 noowammbar 1989) ko Ameriknaajo, tawtoraaɗo Olimpiyaaji 2012 e 2016. O tawtoraama kippu ngenndiijo rewɓe Amerik e kawgel hockey e hitaande 2012 e 2016.<ref name="London2012">{{cite web|url=http://www.london2012.com/athlete/reinprecht-katherine-1133540/|title=Katherine Reinprecht|website=London2012.com|archive-url=https://web.archive.org/web/20130524130019/http://www.london2012.com/athlete/reinprecht-katherine-1133540/|archive-date=May 24, 2013}}</ref><ref name="teamusa">{{cite web|url=http://www.teamusa.org/Athletes/RE/Katie-Reinprecht.aspx|archive-url=https://web.archive.org/web/20120425072956/http://www.teamusa.org/Athletes/RE/Katie-Reinprecht.aspx|url-status=dead|archive-date=April 25, 2012|title=Katie Reinprecht|publisher=[[USA Field Hockey]].|access-date=July 31, 2012}}</ref><ref name="princeton">{{cite web|url=http://www.goprincetontigers.com/ViewArticle.dbml?DB_OEM_ID=10600&ATCLID=1568592|title=Katie Reinprecht|website=GoPrincetonTigers.com|publisher=Princeton University}}</ref><ref>{{cite web|url=http://www.london2012.com/hockey/event/women/teams/team=united-states-how400usa01/|title=Hockey: Women: United States|website=London2012.com|archive-url=https://web.archive.org/web/20130402152100/http://www.london2012.com/hockey/event/women/teams/team%3Dunited-states-how400usa01/|archive-date=April 2, 2013|url-status=dead}}</ref>
== Kugal ==
Reinprecht jibinaa ko to wuro Filadelfi.O heɓi bak makko to duɗal jaaɓi haaɗtirde Mount Saint Joseph e hitaande 2008, o yahi to duɗal jaaɓi haaɗtirde Princeton. O ƴetti hitaande e jaŋde makko to duɗal jaaɓi haaɗtirde ngam heblo ngam yahde Olimpiyaaji 2012.Nde o arti e duɗal, o walli ardaade Tigers e kawgel maɓɓe gadanel ngel NCAA, caggal ɗuum o rokkaa njeenaari Honda Sports Award ngam hockey ladde.Miñiiko debbo, Julia, kadi ina njuɓɓina20ton1 Kippuuji hockey Olimpiyaaji Amerik.
Jooni noon, ko Ritual Hockey woni ko e wallitde mo.
== Nguurndam neɗɗo ==
E lewru suwee 2018, o resi jom suudu makko, hono Taylor Fedun, ƴarotooɗo hockey.
== Ƴeew kadi ==
Doggol Olimpiyankooɓe to duɗal jaaɓi haaɗtirde Princeton
== Tuugnorgal ==
n9yic9dsim6w038qmeaib74gfdct9x1
158044
158042
2026-03-28T11:33:13Z
Ilya Discuss
10103
158044
wikitext
text/x-wiki
{{Databox}}'''Katherine "Katie" Reinprecht''' (jibinaa ko ñalnde 1 noowammbar 1989) ko Ameriknaajo, tawtoraaɗo Olimpiyaaji 2012 e 2016. O tawtoraama kippu ngenndiijo rewɓe Amerik e kawgel hockey e hitaande 2012 e 2016.<ref name="London2012">{{cite web|url=http://www.london2012.com/athlete/reinprecht-katherine-1133540/|title=Katherine Reinprecht|website=London2012.com|archive-url=https://web.archive.org/web/20130524130019/http://www.london2012.com/athlete/reinprecht-katherine-1133540/|archive-date=May 24, 2013}}</ref><ref name="teamusa">{{cite web|url=http://www.teamusa.org/Athletes/RE/Katie-Reinprecht.aspx|archive-url=https://web.archive.org/web/20120425072956/http://www.teamusa.org/Athletes/RE/Katie-Reinprecht.aspx|url-status=dead|archive-date=April 25, 2012|title=Katie Reinprecht|publisher=[[USA Field Hockey]].|access-date=July 31, 2012}}</ref><ref name="princeton">{{cite web|url=http://www.goprincetontigers.com/ViewArticle.dbml?DB_OEM_ID=10600&ATCLID=1568592|title=Katie Reinprecht|website=GoPrincetonTigers.com|publisher=Princeton University}}</ref><ref>{{cite web|url=http://www.london2012.com/hockey/event/women/teams/team=united-states-how400usa01/|title=Hockey: Women: United States|website=London2012.com|archive-url=https://web.archive.org/web/20130402152100/http://www.london2012.com/hockey/event/women/teams/team%3Dunited-states-how400usa01/|archive-date=April 2, 2013|url-status=dead}}</ref>
== Kugal ==
Reinprecht jibinaa ko to wuro Filadelfi.O heɓi bak makko to duɗal jaaɓi haaɗtirde Mount Saint Joseph e hitaande 2008, o yahi to duɗal jaaɓi haaɗtirde Princeton. O ƴetti hitaande e jaŋde makko to duɗal jaaɓi haaɗtirde ngam heblo ngam yahde Olimpiyaaji 2012.Nde o arti e duɗal, o walli ardaade Tigers e kawgel maɓɓe gadanel ngel NCAA, caggal ɗuum o rokkaa njeenaari Honda Sports Award ngam hockey ladde.Miñiiko debbo, Julia, kadi ina njuɓɓina20ton1 Kippuuji hockey Olimpiyaaji Amerik.
Jooni noon, ko Ritual Hockey woni ko e wallitde mo..<ref name="teamusa2" /><ref>{{Cite journal|url=https://www.collegiatewomensportsawards.com/releases/2012-13/field_hockey|title=Katie Reinprecht, Princeton University|website=CWSA|language=en|access-date=2020-03-31}}</ref><ref>{{Cite web|url=https://paw.princeton.edu/article/field-hockey-wins-first-ncaa-championship|title=Field hockey wins first NCAA championship|date=2016-01-21|website=Princeton Alumni Weekly|language=en|access-date=2020-03-29}}</ref><ref name="teamusa2" /><ref name="princeton2" />
== Nguurndam neɗɗo ==
E lewru suwee 2018, o resi jom suudu makko, hono Taylor Fedun, ƴarotooɗo hockey.
== Ƴeew kadi ==
Doggol Olimpiyankooɓe to duɗal jaaɓi haaɗtirde Princeton
== Tuugnorgal ==
2pj55ux1l4nqyqpvl0mwqfjfcq1nqq6
Beth Ross
0
38140
158046
2026-03-28T11:39:54Z
Ilya Discuss
10103
Created page with "{{Databox}}Elizabeth Ross (jibinaa ko 6 oktoobar 1996) ko jolfo wakiliijo leydi Nuwel Selannde. O heɓi njeenaari kaŋŋe e nder fedde rewɓe jeetati e kawgel winnderewal 2019. Tuugnorgal"
158046
wikitext
text/x-wiki
{{Databox}}Elizabeth Ross (jibinaa ko 6 oktoobar 1996) ko jolfo wakiliijo leydi Nuwel Selannde. O heɓi njeenaari kaŋŋe e nder fedde rewɓe jeetati e kawgel winnderewal 2019.
Tuugnorgal
p1x7f9ih6w883pev3r34t433bb512fr
158047
158046
2026-03-28T11:41:09Z
Ilya Discuss
10103
158047
wikitext
text/x-wiki
{{Databox}}'''Elizabeth Ross''' (jibinaa ko 6 oktoobar 1996) ko jolfo wakiliijo leydi Nuwel Selannde. O heɓi njeenaari kaŋŋe e nder fedde rewɓe jeetati e kawgel winnderewal 2019.
== Tuugnorgal ==
i2aio5uheqe3x2u33yhvxfjqmr5tw7a
158049
158047
2026-03-28T11:42:17Z
Ilya Discuss
10103
158049
wikitext
text/x-wiki
{{Databox}}'''Elizabeth Ross''' (jibinaa ko 6 oktoobar 1996) ko jolfo wakiliijo leydi Nuwel Selannde. O heɓi njeenaari kaŋŋe e nder fedde rewɓe jeetati e kawgel winnderewal 2019.<ref>{{cite web|title=Elizabeth Ross|url=http://www.worldrowing.com/athletes/athlete/45390/ross-elizabeth|publisher=[[International Rowing Federation]]|access-date=8 September 2019|archive-date=2 September 2019|archive-url=https://web.archive.org/web/20190902020205/http://www.worldrowing.com/athletes/athlete/45390/ross-elizabeth|url-status=dead}}</ref><ref>{{cite news|title=Women's eight win gold as NZ top medal charts|url=https://www.rnz.co.nz/news/sport/397925/women-s-eight-win-gold-as-nz-top-medal-charts|work=[[Radio New Zealand]]|access-date=8 September 2019|date=2 September 2019}}</ref>
== Tuugnorgal ==
pkm8pw89xgz1cyxpr1yygdjhjjhc65x
Chulakshi Ranathunga
0
38141
158050
2026-03-28T11:47:57Z
Ilya Discuss
10103
Created page with "{{Databox}}Chulakshi Saubhagya Ranathunga (Sinhala: චූලක්ෂි) (jibinaa ko ñalnde 13 lewru bowte hitaande 2019 jogiiɗo tiitoonde kawgel ngel. Ko kanko heɓi tiitoonde Miss Sri Lanka e hitaande 2014. Ko kanko lomtii Sri Lanka e kawgel Miss World 2014 waɗnoo ñalnde 14 desaambar 2014 to ExCeL Londres. Nguurndam neɗɗo Ranathunga jibinaa ko ñalnde 11 feebariyee 1989 to Kolombo, leydi Sri Lanka, ko kanko woni ɗiɗaɓo e nder galle hee. O timmini jaŋde mak..."
158050
wikitext
text/x-wiki
{{Databox}}Chulakshi Saubhagya Ranathunga (Sinhala: චූලක්ෂි) (jibinaa ko ñalnde 13 lewru bowte hitaande 2019 jogiiɗo tiitoonde kawgel ngel. Ko kanko heɓi tiitoonde Miss Sri Lanka e hitaande 2014. Ko kanko lomtii Sri Lanka e kawgel Miss World 2014 waɗnoo ñalnde 14 desaambar 2014 to ExCeL Londres.
Nguurndam neɗɗo
Ranathunga jibinaa ko ñalnde 11 feebariyee 1989 to Kolombo, leydi Sri Lanka, ko kanko woni ɗiɗaɓo e nder galle hee. O timmini jaŋde makko to duɗal jaaɓi haaɗtirde sukaaɓe rewɓe Maliyadeva, ɗo o ɓuri waawde basket ngam tolno ngenndi. Omo jogii mawniiko gooto.
Kugal
E hitaande 2014, Ranathunga heɓi njeenaari Miss Sri Lanka, o lomtii Sri Lanka e kawgel Miss World waɗnoo to Angalteer e hitaande 2014.O janngii fijirde e les njiimaandi Kaushalya Fernando.
O waɗi kadi yeewtere makko adannde e filmo Dedunu Akase e hitaande 2017, ɗo o woni hooreejo fijo ngo o hawri e Hemal Ranasinghe. Film o wonti njulaagu, o sosi Ranathunga no fijoowo filmo. E nder hitaande ndee tan, o waɗii filmo thriller biyeteeɗo Nilanjana e darnde ballitoore. E hitaande 2019, o waɗii filmo taariindi Sunil Ariyaratne biyeteeɗo Vijayaba Kollaya laabi ɗiɗaɓi o wondi e Hemal. O heɓi njeenaari ɓurndi moƴƴude e fijooji ngam darnde makko "Hamidumma" e njeenaari Sarasaviya e hitaande 2024
E hitaande 2021, o waɗii geɗel gootel e nder filmo mawɓe biyeteeɗo Ginimal Pokury, caggal ɗuum o waɗii geɗe ballitooje e nder filmuuji ɓennuɗi Gindari 2 e Guththila. E hitaande 2024, o waɗii darnde tiitoonde e nder filmo ɓuuɓɗo biyeteeɗo Mandara. E hitaande 2025, o waɗii geɗel gootel e nder filmo jaleeɗe biyeteeɗo House Full. laawol ɗiɗaɓol ngol ko feewti e Isuru Lokuhettiarachchi caggal Ginimal Pokuru.
Filmogaraafi
Kuɓlol
† Ina hollita peewnugol filmuuji walla teleeji ɗi njaltinaaka tawo
Hitaande Film Role Notes
2017 Dedunu Akase Vihangi
2017 Nilanjana Amanda
2019 Vijayaba kollaya hamiduma
2021 Ginimal pokuru piyumi
2022 Gindari 2 Laamiiɗo Ibliis
2023 Ko udditgol
2023 Laamɗo debbo Guttila
2023 Midunu Vishwaya Danny - Sumadya
2024 mandara mandara
2025 Suudu timmundu Umeshi
TBA Limoore Case 447 † filmo
TBA Replika † Ko debbo Ashan
TBA Meeduma Tharanaya †
Tuugnorgal
6lg2nsr0xm7f3vi5uvbzw9pngarip0a
158053
158050
2026-03-28T11:50:50Z
Ilya Discuss
10103
158053
wikitext
text/x-wiki
{{Databox}}'''Chulakshi Saubhagya Ranathunga''' (Sinhala: චූලක්ෂි) (jibinaa ko ñalnde 13 lewru bowte hitaande 2019 jogiiɗo tiitoonde kawgel ngel. Ko kanko heɓi tiitoonde Miss Sri Lanka e hitaande 2014. Ko kanko lomtii Sri Lanka e kawgel Miss World 2014 waɗnoo ñalnde 14 desaambar 2014 to ExCeL Londres.
== Nguurndam neɗɗo ==
Ranathunga jibinaa ko ñalnde 11 feebariyee 1989 to Kolombo, leydi Sri Lanka, ko kanko woni ɗiɗaɓo e nder galle hee. O timmini jaŋde makko to duɗal jaaɓi haaɗtirde sukaaɓe rewɓe Maliyadeva, ɗo o ɓuri waawde basket ngam tolno ngenndi. Omo jogii mawniiko gooto.
== Kugal ==
E hitaande 2014, Ranathunga heɓi njeenaari Miss Sri Lanka, o lomtii Sri Lanka e kawgel Miss World waɗnoo to Angalteer e hitaande 2014.O janngii fijirde e les njiimaandi Kaushalya Fernando.
O waɗi kadi yeewtere makko adannde e filmo Dedunu Akase e hitaande 2017, ɗo o woni hooreejo fijo ngo o hawri e Hemal Ranasinghe. Film o wonti njulaagu, o sosi Ranathunga no fijoowo filmo. E nder hitaande ndee tan, o waɗii filmo thriller biyeteeɗo Nilanjana e darnde ballitoore. E hitaande 2019, o waɗii filmo taariindi Sunil Ariyaratne biyeteeɗo Vijayaba Kollaya laabi ɗiɗaɓi o wondi e Hemal. O heɓi njeenaari ɓurndi moƴƴude e fijooji ngam darnde makko "Hamidumma" e njeenaari Sarasaviya e hitaande 2024
E hitaande 2021, o waɗii geɗel gootel e nder filmo mawɓe biyeteeɗo Ginimal Pokury, caggal ɗuum o waɗii geɗe ballitooje e nder filmuuji ɓennuɗi Gindari 2 e Guththila. E hitaande 2024, o waɗii darnde tiitoonde e nder filmo ɓuuɓɗo biyeteeɗo Mandara. E hitaande 2025, o waɗii geɗel gootel e nder filmo jaleeɗe biyeteeɗo House Full. laawol ɗiɗaɓol ngol ko feewti e Isuru Lokuhettiarachchi caggal Ginimal Pokuru.
== Filmogaraafi ==
== Kuɓlol ==
† Ina hollita peewnugol filmuuji walla teleeji ɗi njaltinaaka tawo
Hitaande Film Role Notes
2017 Dedunu Akase Vihangi
2017 Nilanjana Amanda
2019 Vijayaba kollaya hamiduma
2021 Ginimal pokuru piyumi
2022 Gindari 2 Laamiiɗo Ibliis
2023 Ko udditgol
2023 Laamɗo debbo Guttila
2023 Midunu Vishwaya Danny - Sumadya
2024 mandara mandara
2025 Suudu timmundu Umeshi
TBA Limoore Case 447 † filmo
TBA Replika † Ko debbo Ashan
TBA Meeduma Tharanaya †
== Tuugnorgal ==
e5k4w1gdkr4bkotbx3z58m2i6fmpwu5
158054
158053
2026-03-28T11:52:48Z
Ilya Discuss
10103
158054
wikitext
text/x-wiki
{{Databox}}'''Chulakshi Saubhagya Ranathunga''' (Sinhala: චූලක්ෂි) (jibinaa ko ñalnde 13 lewru bowte hitaande 2019 jogiiɗo tiitoonde kawgel ngel. Ko kanko heɓi tiitoonde Miss Sri Lanka e hitaande 2014. Ko kanko lomtii Sri Lanka e kawgel Miss World 2014 waɗnoo ñalnde 14 desaambar 2014 to ExCeL Londres.<ref>{{cite web|title=Chulakshi Ranathunga|url=http://chulakshi.com/#about|access-date=7 June 2018|archive-url=https://web.archive.org/web/20180612151619/http://chulakshi.com/#about|archive-date=12 June 2018|url-status=dead}}</ref><ref>{{cite web|url=https://www.silumina.lk/2024/12/14/rasanduna/31140/රූපණයෙන්-පොහොසත්-සිනමා-ත/|title=රූපණයෙන් පොහොසත් සිනමා තරුව චුලක්ෂි|publisher=silumina.lk|date=12 January 2025|access-date=12 January 2025}}</ref><ref>{{cite news|title=Glittering finale for Miss World Sri Lanka|date=14 August 2014|access-date=7 June 2018|url=http://www.sundaytimes.lk/140810/plus/glittering-finale-for-miss-world-sri-lanka-109976.html}}</ref><ref>{{Cite web|title=Glittering finale for Miss World Sri Lanka {{!}} The Sundaytimes Sri Lanka|url=http://www.sundaytimes.lk/140810/plus/glittering-finale-for-miss-world-sri-lanka-109976.html|access-date=14 February 2022}}</ref>
== Nguurndam neɗɗo ==
Ranathunga jibinaa ko ñalnde 11 feebariyee 1989 to Kolombo, leydi Sri Lanka, ko kanko woni ɗiɗaɓo e nder galle hee. O timmini jaŋde makko to duɗal jaaɓi haaɗtirde sukaaɓe rewɓe Maliyadeva, ɗo o ɓuri waawde basket ngam tolno ngenndi. Omo jogii mawniiko gooto.
== Kugal ==
E hitaande 2014, Ranathunga heɓi njeenaari Miss Sri Lanka, o lomtii Sri Lanka e kawgel Miss World waɗnoo to Angalteer e hitaande 2014.O janngii fijirde e les njiimaandi Kaushalya Fernando.
O waɗi kadi yeewtere makko adannde e filmo Dedunu Akase e hitaande 2017, ɗo o woni hooreejo fijo ngo o hawri e Hemal Ranasinghe. Film o wonti njulaagu, o sosi Ranathunga no fijoowo filmo. E nder hitaande ndee tan, o waɗii filmo thriller biyeteeɗo Nilanjana e darnde ballitoore. E hitaande 2019, o waɗii filmo taariindi Sunil Ariyaratne biyeteeɗo Vijayaba Kollaya laabi ɗiɗaɓi o wondi e Hemal. O heɓi njeenaari ɓurndi moƴƴude e fijooji ngam darnde makko "Hamidumma" e njeenaari Sarasaviya e hitaande 2024
E hitaande 2021, o waɗii geɗel gootel e nder filmo mawɓe biyeteeɗo Ginimal Pokury, caggal ɗuum o waɗii geɗe ballitooje e nder filmuuji ɓennuɗi Gindari 2 e Guththila. E hitaande 2024, o waɗii darnde tiitoonde e nder filmo ɓuuɓɗo biyeteeɗo Mandara. E hitaande 2025, o waɗii geɗel gootel e nder filmo jaleeɗe biyeteeɗo House Full. laawol ɗiɗaɓol ngol ko feewti e Isuru Lokuhettiarachchi caggal Ginimal Pokuru.
== Filmogaraafi ==
== Kuɓlol ==
† Ina hollita peewnugol filmuuji walla teleeji ɗi njaltinaaka tawo
Hitaande Film Role Notes
2017 Dedunu Akase Vihangi
2017 Nilanjana Amanda
2019 Vijayaba kollaya hamiduma
2021 Ginimal pokuru piyumi
2022 Gindari 2 Laamiiɗo Ibliis
2023 Ko udditgol
2023 Laamɗo debbo Guttila
2023 Midunu Vishwaya Danny - Sumadya
2024 mandara mandara
2025 Suudu timmundu Umeshi
TBA Limoore Case 447 † filmo
TBA Replika † Ko debbo Ashan
TBA Meeduma Tharanaya †
== Tuugnorgal ==
rnwwc8jbn29yqrqqp1siimaw01wo9mi
Saheed Balogun
0
38142
158052
2026-03-28T11:50:21Z
MOIBARDE
10068
Created page with "{{Databox}}'''Saheed Balogun''' (waktuuji goɗɗi ina winndaa "Saidi") (ListenR)(jibinaa ko ñalnde 5 feebariyee 1967) ko fijoowo, filmo-maker, gardo, e peewnoowo filmuuji keewɗi ko wayi no filmuuji 2 gadani e nder Afrik e filmuuji 3 gadani e nder [[Afrik]] hirnaange ekn. ==Nguurndam e golle puɗɗaaɗe== Saheed Balogun jibinaama nyande 5 lewru February, lesdi Enugu, lesdi [[Naajeeriya]] haa woyla-fuunaange lesdi Naajeeriya amma o ɗonno diga lesdi Oyo, lesdi Naajeer..."
158052
wikitext
text/x-wiki
{{Databox}}'''Saheed Balogun''' (waktuuji goɗɗi ina winndaa "Saidi") (ListenR)(jibinaa ko ñalnde 5 feebariyee 1967) ko fijoowo, filmo-maker, gardo, e peewnoowo filmuuji keewɗi ko wayi no filmuuji 2 gadani e nder Afrik e filmuuji 3 gadani e nder [[Afrik]] hirnaange ekn.
==Nguurndam e golle puɗɗaaɗe==
Saheed Balogun jibinaama nyande 5 lewru February, lesdi Enugu, lesdi [[Naajeeriya]] haa woyla-fuunaange lesdi Naajeeriya amma o ɗonno diga lesdi Oyo, lesdi [[Naajeeriya]] haa lesdi [[Naajeeriya]] o janngi jaangirde arandeere, hakkundeere e lesdi. O heɓi bak makko ko to duɗal jaaɓi haaɗtirde Politeknik dowla Kwara. O fuɗɗii golle makko ko e hitaande 1978, nde o waɗi eɓɓoore makko adannde e teleeji ina wiyee "Youth Today" e NTA. O waɗii film makko gadano biyeteeɗo City Girl e hitaande 1989, kono kadi o waɗiino filmuuji goɗɗi ; e o waɗi e o ardii filmuuji keewɗi e nder leydi Najeriya ko adii ɗuum.
==Nguurndam neɗɗo==
Saheed Balogun fuɗɗiima resde ko ñalnde 7 suwee 2000. e debbo fiyoowo filmo biyeteeɗo Fathia Balogun kono ɓe ceerti ɓe ceerti.
O resii kadi, omo jogii ɓiɓɓe nayo.
==Filmogaraafi cuɓaaɗo==
Modupe Temi (Jettooɗe) - Filmo gadano mo yimɓe ɗiɗo mbaɗata e nder [[Afrik]]
Gbogbo Ere (Njoɓdi fof) - Filmo tato gadano e nder hirnaange [[Afrik]]
Fedde tataɓere - Filmu ankara gadano e nder [[Afrik]]
Atlantaa (2004) - Tola
Fin Mosè (2006) hono Fred
Tomo tiya (2008) - Yemi
Ɓiɓɓe e dow yiite (2011)
Rogbodiyan (2017) ko Doktoor
Annoore E Niɓɓere (2019) ko Kay
Woto Majju Heɓ Haa (2019) as Kasali
Lanndaaji ɓuuɓɗi (2020) hono Akuwe
Lefol Inikpi (2020) hono Oracle
Terapist (2021)[10] ko Mr Priye
Haala Herbert Macaulay (2019) hono Eshugbayi Eleko
Annoore e nder niɓɓere (2018), ko filmo gonɗo e njiimaandi Angel Unigwe, Joke Silvia, Rita Dominik e woɗɓe.
Ɓiɓɓe suukara (2020) ko alhaji
Weltaare - Daneejo (2021)
E nder laylaytol (2021)
Yiytude Ireti (2022)
Ñawu (2022)
Itedara (2022) ko gardiiɗo
Mrs Ko woni heen fof (2023)
Ko juuti (2024)
O waɗi kadi e filmo biyeteeɗo ologbo dudu ko walata,''film'' kola olotu
==Jokkondire yaajɗe==
Saheed Balogun to IMDb
==Tuugnorgal==
9rpkh97601jetnsblrk0urr5cm6h555