Wikipedia ffwiki https://ff.wikipedia.org/wiki/Hello_ja%C9%93%C9%93orgo MediaWiki 1.46.0-wmf.21 first-letter Media Special Talk User User talk Wikipedia Wikipedia talk File File talk MediaWiki MediaWiki talk Template Template talk Help Help talk Category Category talk TimedText TimedText talk Module Module talk Event Event talk Ayobami Adebayo 0 7073 158132 157908 2026-03-28T23:10:19Z Adamu mc 10501 Edit 158132 wikitext text/x-wiki {{Databox}} '''Ayobami Adébáyọ''' (jibinaa ko yalnde sapponde didi e jeweey nayi 29 lewru Yanaayru 1988) ko binndoowo leydi [[Naajeeriya]].<ref>{{Cite news|url=https://www.ft.com/content/e771c6cb-f7de-4146-842b-6133108dcf3c|title=When fake news is funny (and when it's not)|newspaper=Financial Times|date=23 March 2017|access-date=3 April 2017|language=en}}</ref> Deftere makko adannde e hitaande 2017, ''Stay With Me'', heɓi njeenaari 9mobile ngam binndol e njeenaari [[Afirik|Afrik]].<ref name=":3">{{cite web|url=https://www.jamesmurua.com/ayobami-adebayo-is-9mobile-prize-for-literature-2017-winner/|title=Ayobami Adebayo is 9mobile Prize for Literature 2017 winner|website=James Murua's African Literature Blog|first=James|last=Murua|date=8 August 2019|access-date=14 August 2019|archive-date=14 August 2019|archive-url=https://web.archive.org/web/20190814142251/https://www.jamesmurua.com/ayobami-adebayo-is-9mobile-prize-for-literature-2017-winner/|url-status=usurped}}</ref> O heɓi njeenaari Afrik wiyeteende The Future Awards ngam naalankaagal e pinal e hitaande 2017.<ref name=":1">{{Cite web|url=https://guardian.ng/life/whatsnew/the-future-awards-africa-2017-full-list-of-winners/|first=Chidirim|last=Ndeche|title=The Future Awards Africa 2017: Full List Of Winners|date=10 December 2017|access-date=2 March 2021|website=guardian.ng}}</ref> == Duuɓi gadani == Ayọ̀bámi Adébáyọ̀ jibinaa ko to [[Lagos]], leydi Najeriya, ñalnde 29 lewru Yarkomaa hitaande 1988. Caggal ɗuum seeɗa, ɓesngu makko ummiima to Ilesa, caggal ɗuum to Ile-Ife, ɗo o waɗi ko ɓuri heewde e cukaagu makko e nder suudu gollotooɓe e duɗal jaaɓi haaɗtirde Obafemi Awolowo.<ref>{{Cite news|first=Sian|last=Cain|author2=Claire Armitstead|author3=produced by Susannah Tresilian|date=14 March 2017|title=Baileys longlist author Ayòbámi Adébáyò, and London book fair – books podcast|language=en-GB|work=[[The Guardian]]|format=podcast|url=https://www.theguardian.com/books/audio/2017/mar/14/baileys-ayobami-adebayo-london-book-fair-podcast|access-date=3 April 2017|issn=0261-3077|author2-link=Claire Armitstead}}</ref> == Golle binndol == Adébáyọ̀ janngi to duɗal jaaɓi haaɗtirde Obafemi Awolowo, o heɓi dipolomaaji BA e MA e binndol e ɗemngal Engele. O yahi haa o janngi binndol (MA Prose fiction) to duɗal jaaɓi haaɗtirde East Anglia, ɗo o heɓi bursi hakkunde leyɗeele.<ref name=":0">[http://www.bbc.co.uk/programmes/b08hl5w2 " Nigerian writer Ayobami Adebayo, Tying the knot after 65, Japan's comfort women"], [[BBC]] ''[[Woman's Hour]]'', 16 March 2017.</ref><ref>{{Cite web|title=The UEA Creative Writing International Scholarships - UEA|url=https://www.uea.ac.uk/literature/creative-writing/uea-creative-writing-international-scholarships|access-date=3 April 2017|website=www.uea.ac.uk|language=en-GB}}</ref> O janngi kadi binndol e [[Chimamanda Ngozi Adichie]] e [[Margaret Atwood]].<ref>{{Cite web|title=Konversations with Karibee – Ayọ̀bámi Adébáyọ̀|website=Karibee Books|date=24 May 2017|url=http://www.karibeebooks.com/konversations-with-karibee-ayobami-adebayo/|access-date=27 May 2020|language=en-GB|archive-date=23 October 2021|archive-url=https://web.archive.org/web/20211023194040/http://www.karibeebooks.com/konversations-with-karibee-ayobami-adebayo/|url-status=dead}}</ref> E hitaande 2015, Adébáyọ̀ limtaama e nder limlebbi Financial Times e nder koode jalbooje binndol Naajeeriya.<ref>{{Cite web|url=https://www.ft.com/content/2aaa2182-670c-11e5-97d0-1456a776a4f5|first=Tolu|last=Ogunlesi|author-link=Tolu Ogunlesi|title=A new chapter in Nigeria's literature|website=Financial Times|date=6 October 2015|access-date=3 April 2017}}</ref> Deftere makko adannde, Stay With Me, yaltinaa e hitaande 2017 e defte Canongate, nde heɓi weltaare mawnde.<ref>{{Cite news|url=https://www.thetimes.com/culture/books/article/books-stay-with-me-by-ayobami-adebayo-k8zm2mdn7|title=Books: Stay With Me by Ayobami Adebayo|first=Francesca|last=Angelini|newspaper=[[The Times]]|date=19 March 2017|access-date=3 April 2017|language=en}}</ref><ref>{{Cite news|url=https://www.theguardian.com/books/2017/mar/09/stay-with-me-by-ayobami-adebayo-review|title=Stay With Me by Ayòbámi Adébáyò review – a big-hearted Nigerian debut|last=Evans|first=Diana|date=9 March 2017|work=The Guardian|access-date=3 April 2017|language=en-GB|issn=0261-3077}}</ref><ref>{{Cite news|url=https://www.pressandjournal.co.uk/fp/lifestyle/books-reviews/1202170/book-review-stay-ayobami-adebayo/|title=Book Review: Stay With Me by Ayobami Adebayo|first=Ella|last=Walker|work=The Press and Journal|date=27 March 2017|access-date=3 April 2017|language=en-US}}</ref> Michiko Kakutani e nder ƴeewndo mum ''Stay With Me'' ngam ''The New York Times'' siftinii Adébáyọ̀ wonde "haaloowo daartol keeriiɗo", o ɓeydi heen: "O winndaani tan e moƴƴere mawnde kono e hakkille goonga e yiɗde e majjude e mbaawka rimɗude. O winndii deftere nde ina waɗi doole e nder naalankaagal." yaltini ɗum to Amerik ko Alfred A. Knopf, to Niiseer ko defte Ouida. Nde firtaama e ko ɓuri 18 ɗemngal. Nde suɓaama e deftere maantiniinde e hitaande ndee e jaayɗe keewɗe, ina jeyaa heen jaaynde wiyeteende ''New York Times'', jaaynde faggudu, jaaynde ''Wall Street'' e jaaynde ''The Guardian''.<ref>{{Cite news|date=22 November 2017|title=100 Notable Books of 2017 (Published 2017)|language=en-US|work=The New York Times|first=Olimpia|last=Zagnoli|url=https://www.nytimes.com/2017/11/22/books/review/100-notable-books-2017.html|access-date=2 March 2021|issn=0362-4331}}</ref><ref>{{Cite web|date=18 December 2017|title=The Ultimate Best Books of 2017 List|url=https://lithub.com/the-ultimate-best-books-of-2017-list/|access-date=2 March 2021|website=Literary Hub|language=en-US}}</ref> Stay with Me suɓaama ngam heɓde ''Wellcome Book Prize'',<ref name=":2">{{Cite web|url=https://publishingperspectives.com/2018/03/wellcome-book-prize-shortlist-2018/|title=Wellcome Book Prize's 2018 Shortlist: Five of Six Titles Are by Women|first=Porter|last=Anderson|date=19 March 2018|work=Publishing Perspectives|access-date=15 June 2018|language=en-US}}</ref> njeenaari rewɓe Baileys ngam fiction,<ref name=":0" /><ref>{{Cite news|url=https://www.theguardian.com/books/2017/mar/08/baileys-womens-prize-2017-longlist-sees-established-names-eclipse-debuts|title=Baileys women's prize 2017 longlist sees established names eclipse debuts|last=Kean|first=Danuta|date=7 March 2017|newspaper=The Guardian|access-date=3 April 2017|language=en-GB|issn=0261-3077}}</ref><ref>{{Cite news|url=https://www.bbc.com/news/entertainment-arts-39478026|title=Baileys Prize reveals 'daring and intimate' shortlist|date=3 April 2017|work=BBC News|access-date=16 April 2017|language=en-GB}}</ref> kam e njeenaari 9mobile ngam binndol (ko adii ɗuum ko njeenaari Etisalat ngam binndol),<ref>{{Cite magazine|url=https://www.thebookseller.com/news/adebayo-15k-african-literature-prize-689501|title=Adebayo up for £15k African Literature prize|magazine=[[The Bookseller]]|first=Natasha|last=Onwuemezi|date=22 December 2017|access-date=15 June 2018}}</ref> ndi deftere ndee heɓi e hitaande 2019.<ref>Murua, James (8 August 2019), {{usurped|[https://web.archive.org/web/20190814142251/https://www.jamesmurua.com/ayobami-adebayo-is-9mobile-prize-for-literature-2017-winner/ "Ayobami Adebayo is 9mobile Prize for Literature 2017 winner"]}}, ''James Murua's Literature Blog''.</ref><ref>Obi-Young, Otosirieze (8 August 2019), [https://brittlepaper.com/2019/08/ayobami-adebayo-wins-the-9mobile-prize-for-literature-for-stay-with-me/ "Ayobami Adebayo Wins the 9Mobile Prize for Literature, for Stay with Me"], ''[[Brittle Paper]]''.</ref> Kadi nde limtaama e doggol juutngol ngam heɓde njeenaari binndol hakkunde leyɗeele Dublin e njeenaari Dylan Thomas.<ref>{{Cite news|url=https://zodml.org/blog/ayobami-adebayo-longlisted-dylan-thomas-prize#.WyPtE6dKjIU|title=Ayobami Adebayo, longlisted for Dylan Thomas Prize|first=Nkem|last=Egenuka|date=15 March 2018|work=ZODML|access-date=15 June 2018|language=en|archive-url=https://web.archive.org/web/20190406205816/https://zodml.org/blog/ayobami-adebayo-longlisted-dylan-thomas-prize#.WyPtE6dKjIU|archive-date=6 April 2019|url-status=dead}}</ref> Ko adii nde deftere ndee yaltata, deftere ndee ina joginoo doggol juutngol wonande Kwani? Eɓɓoore binndol juuɗe,<ref>[https://web.archive.org/web/20191121154928/http://manuscript.kwani.org/kwani-manuscript-project-shortlists.php "Shortlist"] {{Webarchive|url=https://web.archive.org/web/20191121154928/http://manuscript.kwani.org/kwani-manuscript-project-shortlists.php|date=21 November 2019}}, The Kwani? Manuscript Project, 2013.</ref><ref>{{Cite web|url=http://bookslive.co.za/blog/2013/06/20/shortlist-for-the-kwani-manuscript-prize/|author=Lindsay|date=20 June 2013|title=Shortlist for the Kwani? Manuscript Prize|website=Sunday Times Books LIVE @ Sunday Times Books LIVE|language=en|access-date=3 April 2017}}</ref><ref name="100under40">[https://web.archive.org/web/20170118135752/http://nwaward.com/2016/12/28/100-most-influential-nigerian-writers-under-40-2016-list/ "100 MOST INFLUENTIAL NIGERIAN WRITERS UNDER 40. (2016 LIST)"] {{Webarchive|url=https://web.archive.org/web/20170118135752/http://nwaward.com/2016/12/28/100-most-influential-nigerian-writers-under-40-2016-list/|date=18 January 2017}}, Nigerian Writers Awards, 28 December 2016.</ref> njeenaari ngam binndol ngol yaltinaaka. Koolaaɗo kuuɓal oo ko Ellah Wakatama Allfrey.<ref>[https://web.archive.org/web/20170802000950/http://manuscript.kwani.org/kwani-manuscript-project-news.php "Ellah Wakatama Allfrey is Series Editor for Kwani? Manuscript Project"] {{Webarchive|url=https://web.archive.org/web/20170802000950/http://manuscript.kwani.org/kwani-manuscript-project-news.php|date=2 August 2017}}, The Kwani? Manuscript Project website, 27 November 2013.</ref> E hitaande 2020, Reste Avec Moi, firo Farayse heddo e am, heɓi njeenaari Afrik. Firo ngo Josette Chicheportiche yaltini e hitaande 2019 e nder jaaynde wiyeteende Charleston.<ref>{{cite web|url=https://thenewpublishingstandard.com/2020/11/29/ayobami-adebayos-reste-avec-moi-is-prix-les-afriques-2020-winner/|title=Ayobami Adebayo's 'Reste Avec Moi' is Prix Les Afriques 2020 winner|first=Mark|last=Williams|website=TNPS (The New Publishing Standard)|date=29 November 2020|access-date=15 May 2022}}</ref> Adébáyọ̀ wonnoo ko binndoowo e nder hoɗorde Ledig House Omi, Hedgebrook, Duɗal Pinal Sinthian, Duɗal Naalankaagal Ox-Bow, Koloni MacDowell e Ebedi Hills.<ref>"[https://web.archive.org/web/20180905215109/http://www.ox-bow.org/residency-overview/ Residencies & Fellowships] {{Webarchive|url=https://web.archive.org/web/20180905215109/http://www.ox-bow.org/residency-overview/|date=2018-09-05}}", section, "Fall 2016 Resident Artists and Writers". Ox-Box School of Art&nbsp;&#x26; Artists' Residency. ox-bow.org. Retrieved 30&nbsp;July 2017.</ref><ref>{{Cite web|url=http://www.sienaart.org/Dettaglio-figura/id:269/|title=Dettaglio figura - Siena Art Institute Onlus|last=(Italy)|first=Siena Art Institute Onlus - Via Tommaso Pendola 37 - 53100 Siena|website=www.sienaart.org|access-date=3 April 2017}}</ref><ref>[http://www.ayobamiadebayo.com/about-ayobami/ "About Ayọ̀bámi"], Ayọ̀bámi Adébáyọ̀ website.</ref> O suɓaama ngam heɓde bursi Miles Morland e hitaande 2014 e hitaande 2015.<ref name="100under402">[https://web.archive.org/web/20170118135752/http://nwaward.com/2016/12/28/100-most-influential-nigerian-writers-under-40-2016-list/ "100 MOST INFLUENTIAL NIGERIAN WRITERS UNDER 40. (2016 LIST)"] {{Webarchive|url=https://web.archive.org/web/20170118135752/http://nwaward.com/2016/12/28/100-most-influential-nigerian-writers-under-40-2016-list/|date=18 January 2017}}, Nigerian Writers Awards, 28 December 2016.</ref><ref>{{Cite web|url=http://bookslive.co.za/blog/2015/11/25/7-south-africans-make-the-2015-morland-writing-scholarships-shortlist/|title=7 South Africans Make the 2015 Morland Writing Scholarships Shortlist|author=Jennifer|website=Sunday Times Books LIVE @ Sunday Times Books LIVE|language=en|date=25 November 2015|access-date=3 April 2017}}</ref><ref>lanredahunsi (26 November 2014), [http://www.opportunitiesforafricans.com/winners-announced-for-the-2014-miles-morland-foundation-writing-scholarship-for-african-writers/ "Winners Announced for the 2014 Miles Morland Foundation Writing Scholarship for African Writers"], OFA.</ref><ref>[https://web.archive.org/web/20170404045318/https://www.milesmorlandfoundation.com/shortlist-2015 2015 shortlist] {{Webarchive|url=https://web.archive.org/web/20170404045318/https://www.milesmorlandfoundation.com/shortlist-2015|date=4 April 2017}}, Miles Morland Foundation.</ref> E hitaande 2021, deftere Adébáyọ̀ ɗiɗmere, A Spell of Good Things – sifotoo ko "ko faati e sirluuji e jokkondiral ɓesngu, yaakaare ɓuuɓnde, e goongaaji bonɗi nguurndam e nder renndo keewngo ŋakkeende potal" – anndinaama ngam yaltineede e juuɗe Canongate (UK) e Knopf (US]4. Yalti e hitaande 2023, A Spell of Good Things heɓi ƴeewndo moƴƴo, haa arti noon e jaaynde wiyeteende The Observer (to nde siforaa wonde "ina waawi janngeede no feewi") <ref>{{cite magazine|url=https://www.thebookseller.com/news/canongate-acquires-rising-global-star-ay-b-mi-ad-b-y-s-latest-novel-1256488|title=Canongate acquires latest from 'rising global star' Adébáyọ̀|website=The Bookseller|first=Ruth|last=Comerford|date=23 April 2021}}</ref> e jaaynde wiyeteende The New York Times, tawi Aamina Ahmad hollitii wonde ɗo daartol ɓuuɓngol, ɓuuɓngol, semmbini Adéyth mbaydi mbelndi, teddundi e konnguɗi ɗii ina addana en reentaade, ina reena sentimentalité".<ref>{{cite news|url=https://www.nytimes.com/2023/02/05/books/review/ayobami-adebayo-a-spell-of-good-things.html|title=A Novelist Bridges the Class Divide in Contemporary Nigeria|first=Aamina|last=Ahmad|newspaper=The New York Times|date=5 February 2023}}</ref> Nde limtaama e doggol juutngol ngam heɓde njeenaari Booker 2023,<ref name=":4">{{Cite web|date=2023-08-11|title=Nigerian Adebayo's Latest Novel Longlisted for Booker Prize 2023|url=https://allafrica.com/view/group/main/main/id/00086633.html|access-date=2024-07-05|website=allAfrica.com|language=en}}</ref><ref name=":3" /><ref name="Okay">{{cite web|url=https://www.okayafrica.com/ayobami-adebayo-on-longlist-for-booker-prize-2023-2662670289|title=Ayọ̀bámi Adébáyọ̀'s Novel, ''A Spell of Good Things'', Secures Spot on the Longlist for the 2023 Booker Prize|first=Adedayo|last=Laketu|date=1 August 2023|website=[[OkayAfrica]]|access-date=2 August 2023}}</ref> nde limtaama kadi e doggol juutngol ngam heɓde njeenaari Dylan Thomas.<ref name=":5">{{Cite magazine|title=Caleb Azumah Nelson, A K Blakemore and Ayòbámi Adébáyò shortlisted for £20k Dylan Thomas Prize|url=https://www.thebookseller.com/news/caleb-azumah-nelson-a-k-blakemore-and-ayobami-adebayo-shortlisted-for-20k-dylan-thomas-prize|first=Heloise|last=Wood|date=21 March 2024|access-date=2024-07-05|magazine=The Bookseller|language=En}}</ref> A Spell of Good Things suɓaama ngam heɓde njeenaari Encore 2024, ndi fedde binndol laamɗo rokki ngam mawninde "deftere ɗiɗmere saɗtunde" nde jokki e binndol binndol.<ref name=":6">{{cite magazine|url=https://www.thebookseller.com/news/novels-by-isabella-hammad-and-ayobami-adebayo-vying-for-the-10k-encore-award|title=Novels by Isabella Hammad and Ayọ̀bámi Adébáyọ̀ vying for the 10k Encore Award|magazine=The Bookseller|first=Melina|last=Spanoudi|date=30 May 2024|access-date=19 June 2024}}</ref> == Golle binndol goɗɗe == E hitaande 2024, Adébáyọ̀ wonnoo ko ñaawoowo e njeenaari rewɓe ngam fijirde,<ref>{{cite web|url=https://brittlepaper.com/2023/11/ayobami-adebayo-is-judging-the-prestigious-womens-prize-for-fiction-in-2024/|title=Ayobami Adebayo is Judging the Prestigious Women's Prize for Fiction in 2024!|first=Kuhelika|last=Ghosh|website=Brittle Paper|date=6 November 2023|access-date=26 December 2024}}</ref>, o anndinaama wonde tergal jury ngam njeenaari Booker 2025.<ref>{{cite news|url=https://www.the-independent.com/news/uk/booker-prize-sarah-jessica-parker-adjoa-andoh-hollywood-irish-b2661865.html|title=Sarah Jessica Parker joins Booker Prize 2025 judging panel|newspaper=[[The Independent]]|first=Charlotte|last=McLaughlin|date=10 December 2024}}</ref><ref>{{cite web|url=https://www.writingafrica.com/ayobami-adebayo-kiley-reid-are-booker-prize-2025-jury-members/|title=Ayòbámi Adébáyò, Kiley Reid are Booker Prize 2025 jury members|website=Writing Africa|access-date=26 December 2024}}</ref> == Ngeendam neɗɗo == Adébáyọ̀ ko debbo Emanuwel Iduma.<ref>{{Cite web|date=28 January 2021|title=Novelists Emmanuel Iduma & Ayobami Adebayo Are Married, Share Love Letters|author-link=Otosirieze Obi-Young|last=Obi-Young|first=Otosirieze|url=https://opencountrymag.com/novelists-emmanuel-iduma-ayobami-adebayo-are-married-share-love-letters/|access-date=2 March 2021|website=Open Country Mag|language=en-US}}</ref> Ɓee ɗiɗo kollitii dewgal maɓɓe ko e hitaande 2021, hay so tawii e nder ciimtol makko, Iduma teskiima wonde dewgal maɓɓe waɗi ko e hitaande 2020.<ref>{{Cite web|title=I Am Still With You: A Reckoning with Silence, Inheritance and History|url=https://www.williamcollinsbooks.co.uk/products/i-am-still-with-you-a-reckoning-with-silence-inheritance-and-history-emmanuel-iduma-9780008430740/|access-date=2024-07-05|website=William Collins|language=en-GB}}</ref> == Tuugnorgal == {{Reflist}} [[Category:Rewɓe Naajeeriya]] [[Category:Naajeeriya]] mmwetguszd4mkl7t9p5r4dkp5ye3vxq 158133 158132 2026-03-28T23:11:43Z Adamu mc 10501 /* Golle binndol goɗɗe */ 158133 wikitext text/x-wiki {{Databox}} '''Ayobami Adébáyọ''' (jibinaa ko yalnde sapponde didi e jeweey nayi 29 lewru Yanaayru 1988) ko binndoowo leydi [[Naajeeriya]].<ref>{{Cite news|url=https://www.ft.com/content/e771c6cb-f7de-4146-842b-6133108dcf3c|title=When fake news is funny (and when it's not)|newspaper=Financial Times|date=23 March 2017|access-date=3 April 2017|language=en}}</ref> Deftere makko adannde e hitaande 2017, ''Stay With Me'', heɓi njeenaari 9mobile ngam binndol e njeenaari [[Afirik|Afrik]].<ref name=":3">{{cite web|url=https://www.jamesmurua.com/ayobami-adebayo-is-9mobile-prize-for-literature-2017-winner/|title=Ayobami Adebayo is 9mobile Prize for Literature 2017 winner|website=James Murua's African Literature Blog|first=James|last=Murua|date=8 August 2019|access-date=14 August 2019|archive-date=14 August 2019|archive-url=https://web.archive.org/web/20190814142251/https://www.jamesmurua.com/ayobami-adebayo-is-9mobile-prize-for-literature-2017-winner/|url-status=usurped}}</ref> O heɓi njeenaari Afrik wiyeteende The Future Awards ngam naalankaagal e pinal e hitaande 2017.<ref name=":1">{{Cite web|url=https://guardian.ng/life/whatsnew/the-future-awards-africa-2017-full-list-of-winners/|first=Chidirim|last=Ndeche|title=The Future Awards Africa 2017: Full List Of Winners|date=10 December 2017|access-date=2 March 2021|website=guardian.ng}}</ref> == Duuɓi gadani == Ayọ̀bámi Adébáyọ̀ jibinaa ko to [[Lagos]], leydi Najeriya, ñalnde 29 lewru Yarkomaa hitaande 1988. Caggal ɗuum seeɗa, ɓesngu makko ummiima to Ilesa, caggal ɗuum to Ile-Ife, ɗo o waɗi ko ɓuri heewde e cukaagu makko e nder suudu gollotooɓe e duɗal jaaɓi haaɗtirde Obafemi Awolowo.<ref>{{Cite news|first=Sian|last=Cain|author2=Claire Armitstead|author3=produced by Susannah Tresilian|date=14 March 2017|title=Baileys longlist author Ayòbámi Adébáyò, and London book fair – books podcast|language=en-GB|work=[[The Guardian]]|format=podcast|url=https://www.theguardian.com/books/audio/2017/mar/14/baileys-ayobami-adebayo-london-book-fair-podcast|access-date=3 April 2017|issn=0261-3077|author2-link=Claire Armitstead}}</ref> == Golle binndol == Adébáyọ̀ janngi to duɗal jaaɓi haaɗtirde Obafemi Awolowo, o heɓi dipolomaaji BA e MA e binndol e ɗemngal Engele. O yahi haa o janngi binndol (MA Prose fiction) to duɗal jaaɓi haaɗtirde East Anglia, ɗo o heɓi bursi hakkunde leyɗeele.<ref name=":0">[http://www.bbc.co.uk/programmes/b08hl5w2 " Nigerian writer Ayobami Adebayo, Tying the knot after 65, Japan's comfort women"], [[BBC]] ''[[Woman's Hour]]'', 16 March 2017.</ref><ref>{{Cite web|title=The UEA Creative Writing International Scholarships - UEA|url=https://www.uea.ac.uk/literature/creative-writing/uea-creative-writing-international-scholarships|access-date=3 April 2017|website=www.uea.ac.uk|language=en-GB}}</ref> O janngi kadi binndol e [[Chimamanda Ngozi Adichie]] e [[Margaret Atwood]].<ref>{{Cite web|title=Konversations with Karibee – Ayọ̀bámi Adébáyọ̀|website=Karibee Books|date=24 May 2017|url=http://www.karibeebooks.com/konversations-with-karibee-ayobami-adebayo/|access-date=27 May 2020|language=en-GB|archive-date=23 October 2021|archive-url=https://web.archive.org/web/20211023194040/http://www.karibeebooks.com/konversations-with-karibee-ayobami-adebayo/|url-status=dead}}</ref> E hitaande 2015, Adébáyọ̀ limtaama e nder limlebbi Financial Times e nder koode jalbooje binndol Naajeeriya.<ref>{{Cite web|url=https://www.ft.com/content/2aaa2182-670c-11e5-97d0-1456a776a4f5|first=Tolu|last=Ogunlesi|author-link=Tolu Ogunlesi|title=A new chapter in Nigeria's literature|website=Financial Times|date=6 October 2015|access-date=3 April 2017}}</ref> Deftere makko adannde, Stay With Me, yaltinaa e hitaande 2017 e defte Canongate, nde heɓi weltaare mawnde.<ref>{{Cite news|url=https://www.thetimes.com/culture/books/article/books-stay-with-me-by-ayobami-adebayo-k8zm2mdn7|title=Books: Stay With Me by Ayobami Adebayo|first=Francesca|last=Angelini|newspaper=[[The Times]]|date=19 March 2017|access-date=3 April 2017|language=en}}</ref><ref>{{Cite news|url=https://www.theguardian.com/books/2017/mar/09/stay-with-me-by-ayobami-adebayo-review|title=Stay With Me by Ayòbámi Adébáyò review – a big-hearted Nigerian debut|last=Evans|first=Diana|date=9 March 2017|work=The Guardian|access-date=3 April 2017|language=en-GB|issn=0261-3077}}</ref><ref>{{Cite news|url=https://www.pressandjournal.co.uk/fp/lifestyle/books-reviews/1202170/book-review-stay-ayobami-adebayo/|title=Book Review: Stay With Me by Ayobami Adebayo|first=Ella|last=Walker|work=The Press and Journal|date=27 March 2017|access-date=3 April 2017|language=en-US}}</ref> Michiko Kakutani e nder ƴeewndo mum ''Stay With Me'' ngam ''The New York Times'' siftinii Adébáyọ̀ wonde "haaloowo daartol keeriiɗo", o ɓeydi heen: "O winndaani tan e moƴƴere mawnde kono e hakkille goonga e yiɗde e majjude e mbaawka rimɗude. O winndii deftere nde ina waɗi doole e nder naalankaagal." yaltini ɗum to Amerik ko Alfred A. Knopf, to Niiseer ko defte Ouida. Nde firtaama e ko ɓuri 18 ɗemngal. Nde suɓaama e deftere maantiniinde e hitaande ndee e jaayɗe keewɗe, ina jeyaa heen jaaynde wiyeteende ''New York Times'', jaaynde faggudu, jaaynde ''Wall Street'' e jaaynde ''The Guardian''.<ref>{{Cite news|date=22 November 2017|title=100 Notable Books of 2017 (Published 2017)|language=en-US|work=The New York Times|first=Olimpia|last=Zagnoli|url=https://www.nytimes.com/2017/11/22/books/review/100-notable-books-2017.html|access-date=2 March 2021|issn=0362-4331}}</ref><ref>{{Cite web|date=18 December 2017|title=The Ultimate Best Books of 2017 List|url=https://lithub.com/the-ultimate-best-books-of-2017-list/|access-date=2 March 2021|website=Literary Hub|language=en-US}}</ref> Stay with Me suɓaama ngam heɓde ''Wellcome Book Prize'',<ref name=":2">{{Cite web|url=https://publishingperspectives.com/2018/03/wellcome-book-prize-shortlist-2018/|title=Wellcome Book Prize's 2018 Shortlist: Five of Six Titles Are by Women|first=Porter|last=Anderson|date=19 March 2018|work=Publishing Perspectives|access-date=15 June 2018|language=en-US}}</ref> njeenaari rewɓe Baileys ngam fiction,<ref name=":0" /><ref>{{Cite news|url=https://www.theguardian.com/books/2017/mar/08/baileys-womens-prize-2017-longlist-sees-established-names-eclipse-debuts|title=Baileys women's prize 2017 longlist sees established names eclipse debuts|last=Kean|first=Danuta|date=7 March 2017|newspaper=The Guardian|access-date=3 April 2017|language=en-GB|issn=0261-3077}}</ref><ref>{{Cite news|url=https://www.bbc.com/news/entertainment-arts-39478026|title=Baileys Prize reveals 'daring and intimate' shortlist|date=3 April 2017|work=BBC News|access-date=16 April 2017|language=en-GB}}</ref> kam e njeenaari 9mobile ngam binndol (ko adii ɗuum ko njeenaari Etisalat ngam binndol),<ref>{{Cite magazine|url=https://www.thebookseller.com/news/adebayo-15k-african-literature-prize-689501|title=Adebayo up for £15k African Literature prize|magazine=[[The Bookseller]]|first=Natasha|last=Onwuemezi|date=22 December 2017|access-date=15 June 2018}}</ref> ndi deftere ndee heɓi e hitaande 2019.<ref>Murua, James (8 August 2019), {{usurped|[https://web.archive.org/web/20190814142251/https://www.jamesmurua.com/ayobami-adebayo-is-9mobile-prize-for-literature-2017-winner/ "Ayobami Adebayo is 9mobile Prize for Literature 2017 winner"]}}, ''James Murua's Literature Blog''.</ref><ref>Obi-Young, Otosirieze (8 August 2019), [https://brittlepaper.com/2019/08/ayobami-adebayo-wins-the-9mobile-prize-for-literature-for-stay-with-me/ "Ayobami Adebayo Wins the 9Mobile Prize for Literature, for Stay with Me"], ''[[Brittle Paper]]''.</ref> Kadi nde limtaama e doggol juutngol ngam heɓde njeenaari binndol hakkunde leyɗeele Dublin e njeenaari Dylan Thomas.<ref>{{Cite news|url=https://zodml.org/blog/ayobami-adebayo-longlisted-dylan-thomas-prize#.WyPtE6dKjIU|title=Ayobami Adebayo, longlisted for Dylan Thomas Prize|first=Nkem|last=Egenuka|date=15 March 2018|work=ZODML|access-date=15 June 2018|language=en|archive-url=https://web.archive.org/web/20190406205816/https://zodml.org/blog/ayobami-adebayo-longlisted-dylan-thomas-prize#.WyPtE6dKjIU|archive-date=6 April 2019|url-status=dead}}</ref> Ko adii nde deftere ndee yaltata, deftere ndee ina joginoo doggol juutngol wonande Kwani? Eɓɓoore binndol juuɗe,<ref>[https://web.archive.org/web/20191121154928/http://manuscript.kwani.org/kwani-manuscript-project-shortlists.php "Shortlist"] {{Webarchive|url=https://web.archive.org/web/20191121154928/http://manuscript.kwani.org/kwani-manuscript-project-shortlists.php|date=21 November 2019}}, The Kwani? Manuscript Project, 2013.</ref><ref>{{Cite web|url=http://bookslive.co.za/blog/2013/06/20/shortlist-for-the-kwani-manuscript-prize/|author=Lindsay|date=20 June 2013|title=Shortlist for the Kwani? Manuscript Prize|website=Sunday Times Books LIVE @ Sunday Times Books LIVE|language=en|access-date=3 April 2017}}</ref><ref name="100under40">[https://web.archive.org/web/20170118135752/http://nwaward.com/2016/12/28/100-most-influential-nigerian-writers-under-40-2016-list/ "100 MOST INFLUENTIAL NIGERIAN WRITERS UNDER 40. (2016 LIST)"] {{Webarchive|url=https://web.archive.org/web/20170118135752/http://nwaward.com/2016/12/28/100-most-influential-nigerian-writers-under-40-2016-list/|date=18 January 2017}}, Nigerian Writers Awards, 28 December 2016.</ref> njeenaari ngam binndol ngol yaltinaaka. Koolaaɗo kuuɓal oo ko Ellah Wakatama Allfrey.<ref>[https://web.archive.org/web/20170802000950/http://manuscript.kwani.org/kwani-manuscript-project-news.php "Ellah Wakatama Allfrey is Series Editor for Kwani? Manuscript Project"] {{Webarchive|url=https://web.archive.org/web/20170802000950/http://manuscript.kwani.org/kwani-manuscript-project-news.php|date=2 August 2017}}, The Kwani? Manuscript Project website, 27 November 2013.</ref> E hitaande 2020, Reste Avec Moi, firo Farayse heddo e am, heɓi njeenaari Afrik. Firo ngo Josette Chicheportiche yaltini e hitaande 2019 e nder jaaynde wiyeteende Charleston.<ref>{{cite web|url=https://thenewpublishingstandard.com/2020/11/29/ayobami-adebayos-reste-avec-moi-is-prix-les-afriques-2020-winner/|title=Ayobami Adebayo's 'Reste Avec Moi' is Prix Les Afriques 2020 winner|first=Mark|last=Williams|website=TNPS (The New Publishing Standard)|date=29 November 2020|access-date=15 May 2022}}</ref> Adébáyọ̀ wonnoo ko binndoowo e nder hoɗorde Ledig House Omi, Hedgebrook, Duɗal Pinal Sinthian, Duɗal Naalankaagal Ox-Bow, Koloni MacDowell e Ebedi Hills.<ref>"[https://web.archive.org/web/20180905215109/http://www.ox-bow.org/residency-overview/ Residencies & Fellowships] {{Webarchive|url=https://web.archive.org/web/20180905215109/http://www.ox-bow.org/residency-overview/|date=2018-09-05}}", section, "Fall 2016 Resident Artists and Writers". Ox-Box School of Art&nbsp;&#x26; Artists' Residency. ox-bow.org. Retrieved 30&nbsp;July 2017.</ref><ref>{{Cite web|url=http://www.sienaart.org/Dettaglio-figura/id:269/|title=Dettaglio figura - Siena Art Institute Onlus|last=(Italy)|first=Siena Art Institute Onlus - Via Tommaso Pendola 37 - 53100 Siena|website=www.sienaart.org|access-date=3 April 2017}}</ref><ref>[http://www.ayobamiadebayo.com/about-ayobami/ "About Ayọ̀bámi"], Ayọ̀bámi Adébáyọ̀ website.</ref> O suɓaama ngam heɓde bursi Miles Morland e hitaande 2014 e hitaande 2015.<ref name="100under402">[https://web.archive.org/web/20170118135752/http://nwaward.com/2016/12/28/100-most-influential-nigerian-writers-under-40-2016-list/ "100 MOST INFLUENTIAL NIGERIAN WRITERS UNDER 40. (2016 LIST)"] {{Webarchive|url=https://web.archive.org/web/20170118135752/http://nwaward.com/2016/12/28/100-most-influential-nigerian-writers-under-40-2016-list/|date=18 January 2017}}, Nigerian Writers Awards, 28 December 2016.</ref><ref>{{Cite web|url=http://bookslive.co.za/blog/2015/11/25/7-south-africans-make-the-2015-morland-writing-scholarships-shortlist/|title=7 South Africans Make the 2015 Morland Writing Scholarships Shortlist|author=Jennifer|website=Sunday Times Books LIVE @ Sunday Times Books LIVE|language=en|date=25 November 2015|access-date=3 April 2017}}</ref><ref>lanredahunsi (26 November 2014), [http://www.opportunitiesforafricans.com/winners-announced-for-the-2014-miles-morland-foundation-writing-scholarship-for-african-writers/ "Winners Announced for the 2014 Miles Morland Foundation Writing Scholarship for African Writers"], OFA.</ref><ref>[https://web.archive.org/web/20170404045318/https://www.milesmorlandfoundation.com/shortlist-2015 2015 shortlist] {{Webarchive|url=https://web.archive.org/web/20170404045318/https://www.milesmorlandfoundation.com/shortlist-2015|date=4 April 2017}}, Miles Morland Foundation.</ref> E hitaande ndungu 2021, deftere Adébáyọ̀ ɗiɗmere, A Spell of Good Things – sifotoo ko "ko faati e sirluuji e jokkondiral ɓesngu, yaakaare ɓuuɓnde, e goongaaji bonɗi nguurndam e nder renndo keewngo ŋakkeende potal" – anndinaama ngam yaltineede e juuɗe Canongate (UK) e Knopf (US] Yalti e hitaande 2023, A Spell of Good Things heɓi ƴeewndo moƴƴo, haa arti noon e jaaynde wiyeteende The Observer (to nde siforaa wonde "ina waawi janngeede no feewi") <ref>{{cite magazine|url=https://www.thebookseller.com/news/canongate-acquires-rising-global-star-ay-b-mi-ad-b-y-s-latest-novel-1256488|title=Canongate acquires latest from 'rising global star' Adébáyọ̀|website=The Bookseller|first=Ruth|last=Comerford|date=23 April 2021}}</ref> e jaaynde wiyeteende The New York Times, tawi Aamina Ahmad hollitii wonde ɗo daartol ɓuuɓngol, ɓuuɓngol, semmbini Adéyth mbaydi mbelndi, teddundi e konnguɗi ɗii ina addana en reentaade, ina reena sentimentalité".<ref>{{cite news|url=https://www.nytimes.com/2023/02/05/books/review/ayobami-adebayo-a-spell-of-good-things.html|title=A Novelist Bridges the Class Divide in Contemporary Nigeria|first=Aamina|last=Ahmad|newspaper=The New York Times|date=5 February 2023}}</ref> Nde limtaama e doggol juutngol ngam heɓde njeenaari Booker 2023,<ref name=":4">{{Cite web|date=2023-08-11|title=Nigerian Adebayo's Latest Novel Longlisted for Booker Prize 2023|url=https://allafrica.com/view/group/main/main/id/00086633.html|access-date=2024-07-05|website=allAfrica.com|language=en}}</ref><ref name=":3" /><ref name="Okay">{{cite web|url=https://www.okayafrica.com/ayobami-adebayo-on-longlist-for-booker-prize-2023-2662670289|title=Ayọ̀bámi Adébáyọ̀'s Novel, ''A Spell of Good Things'', Secures Spot on the Longlist for the 2023 Booker Prize|first=Adedayo|last=Laketu|date=1 August 2023|website=[[OkayAfrica]]|access-date=2 August 2023}}</ref> nde limtaama kadi e doggol juutngol ngam heɓde njeenaari Dylan Thomas.<ref name=":5">{{Cite magazine|title=Caleb Azumah Nelson, A K Blakemore and Ayòbámi Adébáyò shortlisted for £20k Dylan Thomas Prize|url=https://www.thebookseller.com/news/caleb-azumah-nelson-a-k-blakemore-and-ayobami-adebayo-shortlisted-for-20k-dylan-thomas-prize|first=Heloise|last=Wood|date=21 March 2024|access-date=2024-07-05|magazine=The Bookseller|language=En}}</ref> A Spell of Good Things suɓaama ngam heɓde njeenaari Encore 2024, ndi fedde binndol laamɗo rokki ngam mawninde "deftere ɗiɗmere saɗtunde" nde jokki e binndol binndol.<ref name=":6">{{cite magazine|url=https://www.thebookseller.com/news/novels-by-isabella-hammad-and-ayobami-adebayo-vying-for-the-10k-encore-award|title=Novels by Isabella Hammad and Ayọ̀bámi Adébáyọ̀ vying for the 10k Encore Award|magazine=The Bookseller|first=Melina|last=Spanoudi|date=30 May 2024|access-date=19 June 2024}}</ref> == Golle binndol goɗɗe == E hitaande 2024, Adébáyọ̀ wonnoo ko ñaawoowo e njeenaari rewɓe ngam fijirde,<ref>{{cite web|url=https://brittlepaper.com/2023/11/ayobami-adebayo-is-judging-the-prestigious-womens-prize-for-fiction-in-2024/|title=Ayobami Adebayo is Judging the Prestigious Women's Prize for Fiction in 2024!|first=Kuhelika|last=Ghosh|website=Brittle Paper|date=6 November 2023|access-date=26 December 2024}}</ref>, o anndinaama wonde tergal jury ngam njeenaari Booker e ndungu 2025.<ref>{{cite news|url=https://www.the-independent.com/news/uk/booker-prize-sarah-jessica-parker-adjoa-andoh-hollywood-irish-b2661865.html|title=Sarah Jessica Parker joins Booker Prize 2025 judging panel|newspaper=[[The Independent]]|first=Charlotte|last=McLaughlin|date=10 December 2024}}</ref><ref>{{cite web|url=https://www.writingafrica.com/ayobami-adebayo-kiley-reid-are-booker-prize-2025-jury-members/|title=Ayòbámi Adébáyò, Kiley Reid are Booker Prize 2025 jury members|website=Writing Africa|access-date=26 December 2024}}</ref> == Ngeendam neɗɗo == Adébáyọ̀ ko debbo Emanuwel Iduma.<ref>{{Cite web|date=28 January 2021|title=Novelists Emmanuel Iduma & Ayobami Adebayo Are Married, Share Love Letters|author-link=Otosirieze Obi-Young|last=Obi-Young|first=Otosirieze|url=https://opencountrymag.com/novelists-emmanuel-iduma-ayobami-adebayo-are-married-share-love-letters/|access-date=2 March 2021|website=Open Country Mag|language=en-US}}</ref> Ɓee ɗiɗo kollitii dewgal maɓɓe ko e hitaande 2021, hay so tawii e nder ciimtol makko, Iduma teskiima wonde dewgal maɓɓe waɗi ko e hitaande 2020.<ref>{{Cite web|title=I Am Still With You: A Reckoning with Silence, Inheritance and History|url=https://www.williamcollinsbooks.co.uk/products/i-am-still-with-you-a-reckoning-with-silence-inheritance-and-history-emmanuel-iduma-9780008430740/|access-date=2024-07-05|website=William Collins|language=en-GB}}</ref> == Tuugnorgal == {{Reflist}} [[Category:Rewɓe Naajeeriya]] [[Category:Naajeeriya]] siscgpv5pe372v4oy6rsku71dwjxhh3 Galileo Galilei 0 7645 158196 95364 2026-03-29T10:02:48Z Adamu mc 10501 edit 158196 wikitext text/x-wiki [[File:Galileo.arp.300pix.jpg|thumb]] '''Galileo Galilei'''o daayaama ƴande sappo e joowey 15 lewru colter hiitande ndunngu alif 1564-kohowti 8 lewru seedto nduungu alif 1642 liesdi italia anduuɗo andal lingal lissafi beeɗow<ref>https://simple.m.wikipedia.org/wiki/Help:IPA/Italian</ref> italiya o maarake dinga hiitade nduungu alif 1642 o <ref>https://en.m.wikipedia.org/wiki/Galileo_Galilei#cite_note-4</ref>heebeti taftande lambawal andal [[lingal]] lissafi ander [[isochronism]] o heebeti ndaatal kaafitol. naurawol balletowol aranol Kuma o waadite kowgol e naurawol balletowol aranol ngal hettongo e winndetande, ==Jetiter satellites sunspots== E nder crater e [[duuniyaru]] lemɓe dou hoocitemo baba andaal [[kimiyy]] haa too les [[duuniyaru]] ==Daayurde== O dayaama e lisde italiya taa Nder leyyaal yahududanko,en ==Hiimoɓe== [[Category:Stub]] l7p1lrvpny8ht4481yq9y5ojj5curbt Bimbo Thomas 0 7846 158149 149550 2026-03-29T04:54:13Z Adamu mc 10501 Edit 158149 wikitext text/x-wiki {{Databox}} '''Bimbo Thomas''' // C ko debbo [[Naajeeriya|Naajeriya]], ko o baawɗo waɗde filmuuji, ko o jom ngalu.<ref>{{Cite web|last=keetu|date=2021-04-24|title=Bimbo Thomas: Age, Husband, Biography And Net Worth (2022)|url=https://schoolings.org/bimbo-thomas-age-husband-biography-and-net-worth/|access-date=2022-08-25|language=en-US|archive-date=August 25, 2022|archive-url=https://web.archive.org/web/20220825203456/https://schoolings.org/bimbo-thomas-age-husband-biography-and-net-worth/|url-status=live}}</ref><ref name="Vanguard News 2018">{{cite web|title=There are few actors I admire and could kiss – Bimbo Thomas|website=Vanguard News|date=September 1, 2018|url=https://www.vanguardngr.com/2018/09/there-are-few-actors-i-admire-and-could-kiss-bimbo-thomas/|access-date=July 26, 2022|archive-date=July 26, 2022|archive-url=https://web.archive.org/web/20220726072713/https://www.vanguardngr.com/2018/09/there-are-few-actors-i-admire-and-could-kiss-bimbo-thomas/|url-status=live}}</ref><ref name="Husseini 2021">{{cite web|last=Husseini|first=Shaibu|title=Spotlighting 'Bigz Galz' and 'Bigz Boiz' Of Omo Ghetto - Nigeria and World News|website=The Guardian Nigeria News - Nigeria and World News|date=February 13, 2021|url=https://guardian.ng/saturday-magazine/celebrity/spotlighting-bigz-galz-and-bigz-boiz-of-omo-ghetto/|access-date=July 26, 2022|archive-date=February 13, 2021|archive-url=https://web.archive.org/web/20210213122643/https://guardian.ng/saturday-magazine/celebrity/spotlighting-bigz-galz-and-bigz-boiz-of-omo-ghetto/|url-status=live}}</ref> Nguurndam e jaŋde puɗɗagol Bimbo Thomas jibinaa ko to Lagos e nder galle yimɓe njeeɗiɗo. O heɓi dipolom makko ko faati e ganndal (Creative Arts) to duɗal jaaɓi haaɗtirde Lagos. == Kugal == Thomas fuɗɗii golle mum ko e fijirde ko e jannginoowo e fedde Odun Ifa. O anndaa ko e darnde makko e nder Omo Ghetto e jokkondire mum Omo Ghetto: Saga.<ref name="Vanguard News 2015">{{cite web|title=Bimbo Thomas|website=Vanguard News|date=August 23, 2015|url=https://www.vanguardngr.com/2015/08/i-cant-stand-short-men-bimbo-thomas/|access-date=July 26, 2022|archive-date=July 26, 2022|archive-url=https://web.archive.org/web/20220726072836/https://www.vanguardngr.com/2015/08/i-cant-stand-short-men-bimbo-thomas/|url-status=live}}</ref><ref name="Peoples Gazette 2021">{{cite web|title=Funke Akindele's 'Omo Ghetto' racks up N500 million at box office|website=Peoples Gazette|date=February 4, 2021|url=https://gazettengr.com/funke-akindeles-omo-ghetto-racks-up-n500-million-at-box-office/|access-date=July 26, 2022|archive-date=October 24, 2022|archive-url=https://web.archive.org/web/20221024152512/https://gazettengr.com/funke-akindeles-omo-ghetto-racks-up-n500-million-at-box-office/|url-status=live}}</ref><ref name="Pulse Nigeria 2016">{{cite web|title=J Martins, Joke Silva, Olisa Adibua, Bimbo Thomas are a year older today|website=Pulse Nigeria|date=September 29, 2016|url=https://www.pulse.ng/entertainment/celebrities/celebrity-birthdays-j-martins-joke-silva-olisa-adibua-bimbo-thomas-are-a-year-older/bg0mpwh|access-date=July 26, 2022|archive-date=July 26, 2022|archive-url=https://web.archive.org/web/20220726075718/https://www.pulse.ng/entertainment/celebrities/celebrity-birthdays-j-martins-joke-silva-olisa-adibua-bimbo-thomas-are-a-year-older/bg0mpwh|url-status=live}}</ref><ref>{{Cite web|last=Jonathan|first=Oladayo|date=2021-01-30|title=Movie Review: 'Omo Ghetto: The Saga' is an engaging tribute to shanty gangsterism|url=https://www.premiumtimesng.com/entertainment/nollywood/439564-movie-review-omo-ghetto-the-saga-is-an-engaging-tribute-to-shanty-gangsterism.html|access-date=2022-07-26|website=Premium Times Nigeria|language=en-GB|archive-date=July 26, 2022|archive-url=https://web.archive.org/web/20220726074519/https://www.premiumtimesng.com/entertainment/nollywood/439564-movie-review-omo-ghetto-the-saga-is-an-engaging-tribute-to-shanty-gangsterism.html|url-status=live}}</ref> == Filmogaraafi == Omo Ghetto: Saga (2020) - Nikky Omo Ghetto (2010) - Nikki Jelili (2011) - Olusoro Oludamoran == Aye Ko == Eruku Nla Farayola (2009) == Omo poli == Omoniyun (2019) Puccu jeynge (2019)- Debbo Omoniyun (2019) Palava lewru njuumri (2021) Rankor (2022) == Tuugnorgal == h5h44pne98gdznfeapdpwdi0niipcd9 158150 158149 2026-03-29T04:54:37Z Adamu mc 10501 Edit 158150 wikitext text/x-wiki {{Databox}} '''Bimbo Thomas''' // C ko debbo [[Naajeeriya|Naajeriya]], ko o baawɗo waɗde filmuuji, ko o jom ngalu.<ref>{{Cite web|last=keetu|date=2021-04-24|title=Bimbo Thomas: Age, Husband, Biography And Net Worth (2022)|url=https://schoolings.org/bimbo-thomas-age-husband-biography-and-net-worth/|access-date=2022-08-25|language=en-US|archive-date=August 25, 2022|archive-url=https://web.archive.org/web/20220825203456/https://schoolings.org/bimbo-thomas-age-husband-biography-and-net-worth/|url-status=live}}</ref><ref name="Vanguard News 2018">{{cite web|title=There are few actors I admire and could kiss – Bimbo Thomas|website=Vanguard News|date=September 1, 2018|url=https://www.vanguardngr.com/2018/09/there-are-few-actors-i-admire-and-could-kiss-bimbo-thomas/|access-date=July 26, 2022|archive-date=July 26, 2022|archive-url=https://web.archive.org/web/20220726072713/https://www.vanguardngr.com/2018/09/there-are-few-actors-i-admire-and-could-kiss-bimbo-thomas/|url-status=live}}</ref><ref name="Husseini 2021">{{cite web|last=Husseini|first=Shaibu|title=Spotlighting 'Bigz Galz' and 'Bigz Boiz' Of Omo Ghetto - Nigeria and World News|website=The Guardian Nigeria News - Nigeria and World News|date=February 13, 2021|url=https://guardian.ng/saturday-magazine/celebrity/spotlighting-bigz-galz-and-bigz-boiz-of-omo-ghetto/|access-date=July 26, 2022|archive-date=February 13, 2021|archive-url=https://web.archive.org/web/20210213122643/https://guardian.ng/saturday-magazine/celebrity/spotlighting-bigz-galz-and-bigz-boiz-of-omo-ghetto/|url-status=live}}</ref> Nguurndam e jaŋde puɗɗagol Bimbo Thomas jibinaa ko to Lagos e nder galle yimɓe njeeɗiɗo. O heɓi dipolom makko ko faati e ganndal (Creative Arts) to duɗal jaaɓi haaɗtirde [[Lagos]]. == Kugal == Thomas fuɗɗii golle mum ko e fijirde ko e jannginoowo e fedde Odun Ifa. O anndaa ko e darnde makko e nder Omo Ghetto e jokkondire mum Omo Ghetto: Saga.<ref name="Vanguard News 2015">{{cite web|title=Bimbo Thomas|website=Vanguard News|date=August 23, 2015|url=https://www.vanguardngr.com/2015/08/i-cant-stand-short-men-bimbo-thomas/|access-date=July 26, 2022|archive-date=July 26, 2022|archive-url=https://web.archive.org/web/20220726072836/https://www.vanguardngr.com/2015/08/i-cant-stand-short-men-bimbo-thomas/|url-status=live}}</ref><ref name="Peoples Gazette 2021">{{cite web|title=Funke Akindele's 'Omo Ghetto' racks up N500 million at box office|website=Peoples Gazette|date=February 4, 2021|url=https://gazettengr.com/funke-akindeles-omo-ghetto-racks-up-n500-million-at-box-office/|access-date=July 26, 2022|archive-date=October 24, 2022|archive-url=https://web.archive.org/web/20221024152512/https://gazettengr.com/funke-akindeles-omo-ghetto-racks-up-n500-million-at-box-office/|url-status=live}}</ref><ref name="Pulse Nigeria 2016">{{cite web|title=J Martins, Joke Silva, Olisa Adibua, Bimbo Thomas are a year older today|website=Pulse Nigeria|date=September 29, 2016|url=https://www.pulse.ng/entertainment/celebrities/celebrity-birthdays-j-martins-joke-silva-olisa-adibua-bimbo-thomas-are-a-year-older/bg0mpwh|access-date=July 26, 2022|archive-date=July 26, 2022|archive-url=https://web.archive.org/web/20220726075718/https://www.pulse.ng/entertainment/celebrities/celebrity-birthdays-j-martins-joke-silva-olisa-adibua-bimbo-thomas-are-a-year-older/bg0mpwh|url-status=live}}</ref><ref>{{Cite web|last=Jonathan|first=Oladayo|date=2021-01-30|title=Movie Review: 'Omo Ghetto: The Saga' is an engaging tribute to shanty gangsterism|url=https://www.premiumtimesng.com/entertainment/nollywood/439564-movie-review-omo-ghetto-the-saga-is-an-engaging-tribute-to-shanty-gangsterism.html|access-date=2022-07-26|website=Premium Times Nigeria|language=en-GB|archive-date=July 26, 2022|archive-url=https://web.archive.org/web/20220726074519/https://www.premiumtimesng.com/entertainment/nollywood/439564-movie-review-omo-ghetto-the-saga-is-an-engaging-tribute-to-shanty-gangsterism.html|url-status=live}}</ref> == Filmogaraafi == Omo Ghetto: Saga (2020) - Nikky Omo Ghetto (2010) - Nikki Jelili (2011) - Olusoro Oludamoran == Aye Ko == Eruku Nla Farayola (2009) == Omo poli == Omoniyun (2019) Puccu jeynge (2019)- Debbo Omoniyun (2019) Palava lewru njuumri (2021) Rankor (2022) == Tuugnorgal == pmbivo8ucldinwi8kdd66vondvpntta Francisca Ashietey-Odunton 0 8009 158184 91414 2026-03-29T08:22:19Z Adamu mc 10501 Edit 158184 wikitext text/x-wiki   {{Databox}} '''Francisca Ashietey yahi nder Aburi Girls' Senior High School ngam heɓugo certification dow dow dow dow e dow dow. O yahi to Kwame Nkrumah University of Science and Technology to o heɓii jaŋde Bachelor of Arts nder Social Sciences e jaŋde e English. [Njiɗitol ko haani]Francisca Ashietey-Odunton''' (woowo Ashieteye) woni habaruɗo [[Gana|Ghanaan]], hawrinoowo e diplomate. O laati ardiiɗo jaayndiyankeejo [[Leydi|lesdi]] Ghana Broadcasting Corporation e nder jooni o woni ardiiɗo lesdi Ghana to Turki (2020-date), o waɗi golle e Kenya (2017-2020).<ref name="FRANCISCA">Graphic Ghana,[https://www.graphic.com.gh/news/general-news/gbc-s-francisca-ashitey-odunton-appointed-high-commissioner-to-kenya.html "GBC's Francisca Ashitey-Odunton appointed High Commissioner to Kenya"], Graphic Online, 03 August 2017.</ref> == Ɓiɗɗo == Francisca Ashietey yahi nder Aburi Girls' Senior High School ngam heɓugo certification dow dow dow dow. O yahi to Kwame Nkrumah University of Science and Technology to o heɓii jaŋde Bachelor of Arts nder Social Sciences e jaŋde e English.   <sup class="noprint Inline-Template Template-Fact" style="white-space:nowrap;">&#x5B;''<nowiki><span title="This claim needs references to reliable sources. (February 2024)">citation needed</span></nowiki>''&#x5D;</sup> O wondi laamiiɗo to law e nder duuɓi sappo e joowey go'o 16 e nder jaaynde, o nodditii to Ghana Bar caggal nde o heɓii LLB to Ghana School of Law e hitaande 1997. O jogii jaŋde magistri nder habaru e habaru diga London School of Economics. O heɓii kadi jaaynde nde o jaayndi e nder hakkiilo yimɓe/tawiida e nder lesdi e nder jaŋde United Nations University e Tokyo, [[Japan|Japon]]. == Kuugal == Francisca Ashietey-Odunton ina woodi duuɓi 20 ha nder golle nder nder galle Broadcasting Ghana. O hawti e Ghana Broadcasting Corporation nder 1990 bana mawɗo jaaynde mawɗo jaayɗe to division jaaynde nde o huwti e nder kuugal feere feere hawti e ''Kyekyekule'', Ɓiɗɗo hoore, Jaaynde mawɓe e leydi. O ɗon wondi boo mo hollata tele. O ɓeydi nder nder nder nder limgal nder kuugal mawɗo e mawɗo, caggal ɗum o jeyi to suudu teleediyooji nder hitaande 1994. O huuwani nder kuugal feere feere ɗon bana jaajotooɗo bolle, editor e koresponteejo hooreejo leydi duuɓi ujune. O laati ardiiɗo jaaynde e o jeyaa to suudu jaaynde nde o jeyaa e hooreejo jaaynde. Ashietey-Odunton hawti e jaayndeeji keeri, hawti e kawtal kawtal kawgel Afrik, kawtal Ecowas e Kawtal nyaamdu duniyaaru. O fuɗɗii darnde hooreejo hooreejo leydi Ghana Broadcasting Corporation nder lewru Noofambar 2013. O waɗii ɓaawo ɗun o waɗii hooreejo jaayndeejo lesdi Ganni Broadcasting Corporation e lewru Mee, 2016. == Tawiima Ambassador == Nder arde 2 August 2017, hooreejo leydi Gana; Nana Akuffo-Addo suɓii Francisca Ashietey-Odunton bana komisaaru mawɗo [[Gana|Ghana]] to [[Kenya]]. O wondi e nder yimɓe Ghanaaɓe goɗɗi nayi ɓeen ɓeen ɓe noddi ngam ardaago kuugal diplomatiiki Ghanaaɓe nder duuniyaaru.<ref name="FRANCISCA">Graphic Ghana,[https://www.graphic.com.gh/news/general-news/gbc-s-francisca-ashitey-odunton-appointed-high-commissioner-to-kenya.html "GBC's Francisca Ashitey-Odunton appointed High Commissioner to Kenya"], Graphic Online, 03 August 2017.</ref>O laatii laatii laamɗo Ghana to Turki nder hitaande 2020 e jooni o jeyaa e laamu makko.   <sup class="noprint Inline-Template Template-Fact" style="white-space:nowrap;">&#x5B;''<nowiki><span title="This claim needs references to reliable sources. (February 2024)">citation needed</span></nowiki>''&#x5D;</sup> == Nolde hoore == Ashietey-Odunton ɗon waree Olu Christopher Odunton; ɗiɗo ɗon mari ɓiɓɓe ɗiɗo.   <sup class="noprint Inline-Template Template-Fact" style="white-space:nowrap;">&#x5B;''<nowiki><span title="This claim needs references to reliable sources. (February 2024)">citation needed</span></nowiki>''&#x5D;</sup> == Firooji == .mw-parser-output .reflist{font-size:90%;margin-bottom:0.5em;list-style-type:decimal}.mw-parser-output .reflist .references{font-size:100%;margin-bottom:0;list-style-type:inherit}.mw-parser-output .reflist-columns-2{column-width:30em}.mw-parser-output .reflist-columns-3{column-width:25em}.mw-parser-output .reflist-columns{margin-top:0.3em}.mw-parser-output .reflist-columns ol{margin-top:0}.mw-parser-output .reflist-columns li{page-break-inside:avoid;break-inside:avoid-column}.mw-parser-output .reflist-upper-alpha{list-style-type:upper-alpha}.mw-parser-output .reflist-upper-roman{list-style-type:upper-roman}.mw-parser-output .reflist-lower-alpha{list-style-type:lower-alpha}.mw-parser-output .reflist-lower-greek{list-style-type:lower-greek}.mw-parser-output .reflist-lower-roman{list-style-type:lower-roman} [[Category:Rewɓe Naajeeriya]] [[Category:Rewɓe]] [[Category:Yimɓe wuurɓe]] 62mabfwur7fl0hzcm2e20j33oju33cz Hasrat 0 9511 158064 78579 2026-03-28T12:49:54Z Adamu mc 10501 Edit 158064 wikitext text/x-wiki {{Databox}}'''Hasrat''' ko innde lollunde ɓurnde huutoreede e nder duunde Indiya. Kadi ko innde binndol ɓurnde lollude wonande [[yimooɓe]] [[Urduun|Urdu]] e nder leydi Indiya e Pakistaan. E ɗemngal Hindi e Urdu, helmere Hasrat firti ko "yiɗde" walla "yiɗde".<ref name="RakerShukla2008">{{cite book|last1=Raker|first1=Joseph W.|last2=Shukla|first2=Rama Shankar|title=Star English-Hindi Hindi-English combined dictionary|date=2008|publisher=Star Publications|isbn=978-81-7650-326-6|language=English}}</ref> Yimmɓe Urdu teskinɓe huutortooɓe ndee innde binndol ina njeyaa heen: Muhammadu Abdul Kadiir Siddiqi Kadri ‘Hasrat’ (1871-1962), Hasrat Jaipuri (1922-1977) e Hasrat Mohani (1875-1951) Ashfaqulla Khan (1900-1927) gooto kadi ina winnda jimɗi Urdu e ndee innde binndol ; innde Ashfaq timmunde wonnoo ko Mohammadu Ashfaqulla Khan Warsi 'Hasrat'. Koolol makko lollungol "zindagi (زن قدم) baad-e-fanaa tujhko milegii 'Hasrat', Teraa jiinaa tere marne ki badault hogaa." (en: Yaa Hasrat! aɗa heɓa nguurndam goonga caggal maayde maa, Aɗa wuura e ɓerɗe yimɓe caggal sadak maa.)[2] == Tuugnorgal == <references /> g9epam0vw3iwhazjgurycc9dqwr8rw2 Yolandi Visser 0 10191 158124 112463 2026-03-28T23:02:26Z Adamu mc 10501 Edit 158124 wikitext text/x-wiki {{Databox}}'''Anri du Toit''' (jibinaa ko e hitaande dubi alif 1984 ), ganndiraaɗo e golle mum ko '''Yolandi Visser''' (ina wiyee '''¥o-Landi Vi$$er'''),<ref>{{cite web|url=http://www.iol.co.za/capetimes/news/band-have-the-answer-to-secret-of-success-1233050|title=Band have the answer to secret of success.|work=IOL.co.za|author=Michelle Jones|date=13 February 2012|access-date=4 March 2017|archive-date=10 October 2023|archive-url=https://web.archive.org/web/20231010155712/https://www.iol.co.za/capetimes/news/band-have-the-answer-to-secret-of-success-1233050|url-status=live}}</ref> ko jimoowo e jimoowo [[Afrik]] worgo.  Ko kanko woni debbo jimoowo e nder fedde rap-rave wiyeteende Die Antwoord.  Sehil makko e nder fedde ndee ko Ninja (Watkin Tudor Jones). Visser feeñii e filmo Chappie mo Neill Blomkamp waɗi e hitaande 2015.<ref name="auto2">{{Cite web|url=http://screenprism.com/insights/article/why-cast-die-antwoord-in-chappie-what-is-zef-was-all-the-obvious-product-pl|title=Why cast Die Antwoord in "Chappie"? What is Zef? Was all the obvious product placement good or bad {{!}} ScreenPrism|last=ScreenPrism|website=screenprism.com|language=en|access-date=2020-02-13|archive-date=13 February 2020|archive-url=https://web.archive.org/web/20200213143445/http://screenprism.com/insights/article/why-cast-die-antwoord-in-chappie-what-is-zef-was-all-the-obvious-product-pl|url-status=dead}}</ref> == Nguurndam gadano == Anri du Toit jibinaa ko ñalnde 3 marse 1984 to Port Alfred, to [[Afrik]] worgo. O jibinaa ko e juuɗe diineyanke biyeteeɗo Reverend Ben du Toit, gollotonooɗo e gardagol jokkondiral e Egliis Reformed Holanndee to [[Afrik]] worgo e hitaande 2012, e debbo makko, kadi omo jogii miñiiko mawɗo jibinaaɗo, hono Leon (maayɗo 2015).<ref name="IOL">{{cite web|url=http://www.iol.co.za/capetimes/band-have-the-answer-to-secret-of-success-1.1233050?ot=inmsa.ArticlePrintPageLayout.ot|title=Band have the answer to secret of success|access-date=2012-02-29|last=Jones|first=Michelle|date=13 February 2012|work=IOL|archive-date=24 February 2012|archive-url=https://web.archive.org/web/20120224223209/http://www.iol.co.za/capetimes/band-have-the-answer-to-secret-of-success-1.1233050?ot=inmsa.ArticlePrintPageLayout.ot|url-status=live}}</ref><ref>{{Cite web|url=https://www.netwerk24.com/Nuus/Yolandi-Visser-se-broer-sterf-20150802|title=Yolandi Visser se broer sterf|website=Netwerk24.com|access-date=6 February 2020|archive-date=6 February 2020|archive-url=https://web.archive.org/web/20200206072846/https://www.netwerk24.com/Nuus/Yolandi-Visser-se-broer-sterf-20150802|url-status=live}}</ref> E nder mawnugol makko, o wiyi o nanii wonde o fotaani wonde walla o jeyaaka e hay nokku gooto, o siftinii hoore makko wonde ko o ‘punk tokooso’ keewɗo naatde e fitinaaji, o heɗoo jimɗi Nirvana, PJ Harvey, Nine Inch Nails, Cypress Hill, Eminem, Marilyn Twin Manson e Aphe. Nde o heɓi duuɓi 16, du Toit neldaa Pretoria ngam yahde duɗal jaaɓi haaɗtirde Die Hoërskool Menlopark, duɗal jaaɓi haaɗtirde ngal, ngal woɗɗi galle galle makko waktuuji jeenay. Du Toit wiyi o ɓuuɓtii e nder yimɓe woɗɓe jogiiɓe hakkillaaji tafngo e naalankaagal nde o woni toon ndee. Du Toit anndaa hay huunde e jibnaaɓe mum, ko jiidaa e wonde yumma mum ko ɓaleejo, o naamndii leñol makko caggal nde naalanke potɗo "anndude daartol renndo" wiyi mo wonde omo jogii "mbaydi yeeso nanndundi e ɓaleeɓe." Visser fuɗɗiima miijaade wonde ko o ɓaleejo, kono o miijii wonde, nde tawnoo o jibinaa ko e jamaanu apartaayd, ina gasa tawa baaba makko ko ɓaleejo, kadi yumma makko ina foti woppude mo ngam ƴettude mo, sibu jokkondiral hakkunde leƴƴi ceertuɗi ko huunde nde rewaani laawol e hitaande 1984. == Kugal == === Korporaasiyoŋ Konstruktuur === Winndannde mawnde: Korporaasiyoŋ Construkteer Du Toit naamnaama e Watkin Tudor Jones (aka "Ninja") ngam rokkude daande ngam eɓɓoore makko ''The Constructure Corporation''. O limtaa ko e ''Anica the Snuffling.'' Fedde nde yaltinii yeewtere mum en adannde e albom mum tan ko The Ziggrat e hitaande 2003. === MaxNormal.TV === Winndannde mawnde: MaxNormal.TV Du Toit wonnoo ko tergal fedde hip-hop Afrik worgo MaxNormal.TV, nde o waɗi darnde e ballal Max Normal. E nder MaxNormal.TV, o yahi e innde dingiral Yolandi Visser. E nder jimɗi ɗii "Tik Tik Tik", Du Toit ko mbaydi mbaylaandi ina laaɓti. Jimol ngol ina hollita wonde o jibinaa ko e baasal e nder galle mawɗo, haa o dañi heen geɗal e baasal e keewal. E nder "''Option A''", o hawri e yeeyoowo dorog, haa o fuɗɗii golloraade mo, o nawta dorog ngam waylude nguura e kaalis. O wonta addicted e meth, o nimsani cuɓagol makko. E nder "''Option B''", o yejjiti yeeyoowo dorog nde o etoo haaldude e makko, e oon sahaa o fuɗɗii golle e nder cafe, o rennda toon suudu. Ndeen o rokketee ko ''MaxNormal''.TV caggal nde o ndaari rap show to yaasi cafe. Fedde nde yaltinii yeewtere mum en adannde e albom maɓɓe ''Good Morning'' [[Afrik]] worgo e hitaande 2008. DVD ina waɗi 13 skits, wideyooji jimɗi e filmuuji juutɗi, tiitoonde mum ko Goeie Morge Zuid Afrika. === Maayde Antword === Winndannde mawnde: Maayde Antwoord Du Toit ko hannde tergal e fedde rap-rave Afrik worgo wiyeteende Die Antwoord. Ko du Toit, gollodiiɗo mum e oon sahaa, hono Tudor Jones, e peewnoowo HITEK5000 (ina wiyee DJ Hi-Tek e Alla) sosi fedde ndee. Gila ndeen ɓe ɓeydi heen peewnoowo ɗiɗmo biyeteeɗo Lil2Hood. Die Antwoord ina jeyaa e fedde wiyeteende zef e nder Afrik worgo. Wonande fedde nde, du Toit ina yahra e innde dingiral ¥o-Landi Vi$$er. O waɗi gaasa makko e mullet bleach-blonde e fuɗɗoode fedde nde, ko adii fof ko ngam jogaade edge. O wiyi taƴde ɓoggi makko ina nanndi e jibinannde, e haala outsider e zef mawnikinaare. Fedde nde yaltinii albom mum gadano $O$ e hitaande 2009. Nde waɗiraa ko e internet tawa ko e dow wellitaare, nde dañii hakkillaaji winndere ndee kala ngam wideyoo maɓɓe "Enter the Ninja". Ɓe ciifondiri e Interscope Records ko juuti, ɓe njalti caggal nde ɓe ndartini lefol ngol ngam ɓeydaade generik. du Toit hollitii wonde Interscope "ina jokki e ƴattaade min ngam ɓurde generik" ngam ɓeydaade dañde kaalis: "So aɗa etoo waɗde jimɗi ɗi yimɓe woɗɓe njiɗi, fedde maa wonata ko shit. Aɗa foti waɗde ko njiɗɗaa. So ɗum jokkondirii, ko kaawis, kono ɗum waɗi ko e Die Antwoord." Ɓe cosi fedde maɓɓe keertinnde, Zef Recordz, ɓe njaltini albom maɓɓe ɗiɗaɓo biyeteeɗo Tension e nder mayre. Gila ndeen ɓe njaltinii albomuuji tati goɗɗi : Donker Mag e hitaande 2014, Mount Ninji e da Nice Time Kid e hitaande 2016, e House of Zef e hitaande 2020. Ko wonaa ɗum koo, du Toit waɗii darnde hoore mum e ¥o-Landi Vi$$er e filmo Neill Blom e hitaande 2015. == Nguurndam neɗɗo == Du Toit ina jogii ɓiɗɗo debbo ina wiyee Sappo e jeegom (jibinaa ko e hitaande 2005) e Watkin Tudor Jones. Du Toit e Tudor Jones kadi ƴetti walla njibini sukaaɓe tato. E hitaande 2019, wideyoo gooto ummoriiɗo e hitaande 2012 yalti, ina hollita Tudor Jones e Visser ina kaɓa ina njumpa e Andy Butler, sosɗo eɓɓaande jimɗi Ameriknaajo biyeteeɗo Hercules e Love Affair. Tudor Jones wiyi ko neɗɗo ƴettuɗo wideyoo oo, wayli ɗum ngam waɗde ɗum no ɓe ngoniri e fenaande nii. == Diskogaraafi == === Sosiyetee Konstruktus === Ziggurat (2003) MaksumNoormal.Tele Rap waɗii ko weeɓi (2007) Jam hiiri e Afrik worgo (2008) === Maayde Antword === $O$ (2009) SAPPO (2012) Donker Mag (2014) Tufnde Ninji e ɓiɗɗo sahaa moƴƴo (2016) Suudu Zef (2020) Pokemon (2024) === Filmogaraafi === Goeie more zuid afrik DVD (2008) Tokoloshe (2011) Umshimi wam (2011) Chappie (2015) – ina waɗi "Ɓiɗɗo ina yiite", "Ɓiɗɗo bonɗo", "Kuutorgal ɓuuɓngal" e "Naatde e Ninja". ZEF: Daartol maayde ƴiiƴam (2024) == Tuugnorgal == [[Category:Stub]] epel12y4jislr7iorc60x0gdvqv9b68 158125 158124 2026-03-28T23:03:10Z Adamu mc 10501 Edit 158125 wikitext text/x-wiki {{Databox}}'''Anri du Toit''' (jibinaa ko e hitaande dubi alif 1984 ), ganndiraaɗo e golle mum ko '''Yolandi Visser''' (ina wiyee '''¥o-Landi Vi$$er'''),<ref>{{cite web|url=http://www.iol.co.za/capetimes/news/band-have-the-answer-to-secret-of-success-1233050|title=Band have the answer to secret of success.|work=IOL.co.za|author=Michelle Jones|date=13 February 2012|access-date=4 March 2017|archive-date=10 October 2023|archive-url=https://web.archive.org/web/20231010155712/https://www.iol.co.za/capetimes/news/band-have-the-answer-to-secret-of-success-1233050|url-status=live}}</ref> ko jimoowo e jimoowo [[Afrik]] worgo.  Ko kanko woni [[Debbo golloowo|debbo]] jimoowo e nder fedde rap-rave wiyeteende Die Antwoord.  Sehil makko e nder fedde ndee ko Ninja (Watkin Tudor Jones). Visser feeñii e filmo Chappie mo Neill Blomkamp waɗi e hitaande 2015.<ref name="auto2">{{Cite web|url=http://screenprism.com/insights/article/why-cast-die-antwoord-in-chappie-what-is-zef-was-all-the-obvious-product-pl|title=Why cast Die Antwoord in "Chappie"? What is Zef? Was all the obvious product placement good or bad {{!}} ScreenPrism|last=ScreenPrism|website=screenprism.com|language=en|access-date=2020-02-13|archive-date=13 February 2020|archive-url=https://web.archive.org/web/20200213143445/http://screenprism.com/insights/article/why-cast-die-antwoord-in-chappie-what-is-zef-was-all-the-obvious-product-pl|url-status=dead}}</ref> == Nguurndam gadano == Anri du Toit jibinaa ko ñalnde 3 marse 1984 to Port Alfred, to [[Afrik]] worgo. O jibinaa ko e juuɗe diineyanke biyeteeɗo Reverend Ben du Toit, gollotonooɗo e gardagol jokkondiral e Egliis Reformed Holanndee to [[Afrik]] worgo e hitaande 2012, e debbo makko, kadi omo jogii miñiiko mawɗo jibinaaɗo, hono Leon (maayɗo 2015).<ref name="IOL">{{cite web|url=http://www.iol.co.za/capetimes/band-have-the-answer-to-secret-of-success-1.1233050?ot=inmsa.ArticlePrintPageLayout.ot|title=Band have the answer to secret of success|access-date=2012-02-29|last=Jones|first=Michelle|date=13 February 2012|work=IOL|archive-date=24 February 2012|archive-url=https://web.archive.org/web/20120224223209/http://www.iol.co.za/capetimes/band-have-the-answer-to-secret-of-success-1.1233050?ot=inmsa.ArticlePrintPageLayout.ot|url-status=live}}</ref><ref>{{Cite web|url=https://www.netwerk24.com/Nuus/Yolandi-Visser-se-broer-sterf-20150802|title=Yolandi Visser se broer sterf|website=Netwerk24.com|access-date=6 February 2020|archive-date=6 February 2020|archive-url=https://web.archive.org/web/20200206072846/https://www.netwerk24.com/Nuus/Yolandi-Visser-se-broer-sterf-20150802|url-status=live}}</ref> E nder mawnugol makko, o wiyi o nanii wonde o fotaani wonde walla o jeyaaka e hay nokku gooto, o siftinii hoore makko wonde ko o ‘punk tokooso’ keewɗo naatde e fitinaaji, o heɗoo jimɗi Nirvana, PJ Harvey, Nine Inch Nails, Cypress Hill, Eminem, Marilyn Twin Manson e Aphe. Nde o heɓi duuɓi 16, du Toit neldaa Pretoria ngam yahde duɗal jaaɓi haaɗtirde Die Hoërskool Menlopark, duɗal jaaɓi haaɗtirde ngal, ngal woɗɗi galle galle makko waktuuji jeenay. Du Toit wiyi o ɓuuɓtii e nder yimɓe woɗɓe jogiiɓe hakkillaaji tafngo e naalankaagal nde o woni toon ndee. Du Toit anndaa hay huunde e jibnaaɓe mum, ko jiidaa e wonde yumma mum ko ɓaleejo, o naamndii leñol makko caggal nde naalanke potɗo "anndude daartol renndo" wiyi mo wonde omo jogii "mbaydi yeeso nanndundi e ɓaleeɓe." Visser fuɗɗiima miijaade wonde ko o ɓaleejo, kono o miijii wonde, nde tawnoo o jibinaa ko e jamaanu apartaayd, ina gasa tawa baaba makko ko ɓaleejo, kadi yumma makko ina foti woppude mo ngam ƴettude mo, sibu jokkondiral hakkunde leƴƴi ceertuɗi ko huunde nde rewaani laawol e hitaande 1984. == Kugal == === Korporaasiyoŋ Konstruktuur === Winndannde mawnde: Korporaasiyoŋ Construkteer Du Toit naamnaama e Watkin Tudor Jones (aka "Ninja") ngam rokkude daande ngam eɓɓoore makko ''The Constructure Corporation''. O limtaa ko e ''Anica the Snuffling.'' Fedde nde yaltinii yeewtere mum en adannde e albom mum tan ko The Ziggrat e hitaande 2003. === MaxNormal.TV === Winndannde mawnde: MaxNormal.TV Du Toit wonnoo ko tergal fedde hip-hop Afrik worgo MaxNormal.TV, nde o waɗi darnde e ballal Max Normal. E nder MaxNormal.TV, o yahi e innde dingiral Yolandi Visser. E nder jimɗi ɗii "Tik Tik Tik", Du Toit ko mbaydi mbaylaandi ina laaɓti. Jimol ngol ina hollita wonde o jibinaa ko e baasal e nder galle mawɗo, haa o dañi heen geɗal e baasal e keewal. E nder "''Option A''", o hawri e yeeyoowo dorog, haa o fuɗɗii golloraade mo, o nawta dorog ngam waylude nguura e kaalis. O wonta addicted e meth, o nimsani cuɓagol makko. E nder "''Option B''", o yejjiti yeeyoowo dorog nde o etoo haaldude e makko, e oon sahaa o fuɗɗii golle e nder cafe, o rennda toon suudu. Ndeen o rokketee ko ''MaxNormal''.TV caggal nde o ndaari rap show to yaasi cafe. Fedde nde yaltinii yeewtere mum en adannde e albom maɓɓe ''Good Morning'' [[Afrik]] worgo e hitaande 2008. DVD ina waɗi 13 skits, wideyooji jimɗi e filmuuji juutɗi, tiitoonde mum ko Goeie Morge Zuid Afrika. === Maayde Antword === Winndannde mawnde: Maayde Antwoord Du Toit ko hannde tergal e fedde rap-rave Afrik worgo wiyeteende Die Antwoord. Ko du Toit, gollodiiɗo mum e oon sahaa, hono Tudor Jones, e peewnoowo HITEK5000 (ina wiyee DJ Hi-Tek e Alla) sosi fedde ndee. Gila ndeen ɓe ɓeydi heen peewnoowo ɗiɗmo biyeteeɗo Lil2Hood. Die Antwoord ina jeyaa e fedde wiyeteende zef e nder Afrik worgo. Wonande fedde nde, du Toit ina yahra e innde dingiral ¥o-Landi Vi$$er. O waɗi gaasa makko e mullet bleach-blonde e fuɗɗoode fedde nde, ko adii fof ko ngam jogaade edge. O wiyi taƴde ɓoggi makko ina nanndi e jibinannde, e haala outsider e zef mawnikinaare. Fedde nde yaltinii albom mum gadano $O$ e hitaande 2009. Nde waɗiraa ko e internet tawa ko e dow wellitaare, nde dañii hakkillaaji winndere ndee kala ngam wideyoo maɓɓe "Enter the Ninja". Ɓe ciifondiri e Interscope Records ko juuti, ɓe njalti caggal nde ɓe ndartini lefol ngol ngam ɓeydaade generik. du Toit hollitii wonde Interscope "ina jokki e ƴattaade min ngam ɓurde generik" ngam ɓeydaade dañde kaalis: "So aɗa etoo waɗde jimɗi ɗi yimɓe woɗɓe njiɗi, fedde maa wonata ko shit. Aɗa foti waɗde ko njiɗɗaa. So ɗum jokkondirii, ko kaawis, kono ɗum waɗi ko e Die Antwoord." Ɓe cosi fedde maɓɓe keertinnde, Zef Recordz, ɓe njaltini albom maɓɓe ɗiɗaɓo biyeteeɗo Tension e nder mayre. Gila ndeen ɓe njaltinii albomuuji tati goɗɗi : Donker Mag e hitaande 2014, Mount Ninji e da Nice Time Kid e hitaande 2016, e House of Zef e hitaande 2020. Ko wonaa ɗum koo, du Toit waɗii darnde hoore mum e ¥o-Landi Vi$$er e filmo Neill Blom e hitaande 2015. == Nguurndam neɗɗo == Du Toit ina jogii ɓiɗɗo debbo ina wiyee Sappo e jeegom (jibinaa ko e hitaande 2005) e Watkin Tudor Jones. Du Toit e Tudor Jones kadi ƴetti walla njibini sukaaɓe tato. E hitaande 2019, wideyoo gooto ummoriiɗo e hitaande 2012 yalti, ina hollita Tudor Jones e Visser ina kaɓa ina njumpa e Andy Butler, sosɗo eɓɓaande jimɗi Ameriknaajo biyeteeɗo Hercules e Love Affair. Tudor Jones wiyi ko neɗɗo ƴettuɗo wideyoo oo, wayli ɗum ngam waɗde ɗum no ɓe ngoniri e fenaande nii. == Diskogaraafi == === Sosiyetee Konstruktus === Ziggurat (2003) MaksumNoormal.Tele Rap waɗii ko weeɓi (2007) Jam hiiri e Afrik worgo (2008) === Maayde Antword === $O$ (2009) SAPPO (2012) Donker Mag (2014) Tufnde Ninji e ɓiɗɗo sahaa moƴƴo (2016) Suudu Zef (2020) Pokemon (2024) === Filmogaraafi === Goeie more zuid afrik DVD (2008) Tokoloshe (2011) Umshimi wam (2011) Chappie (2015) – ina waɗi "Ɓiɗɗo ina yiite", "Ɓiɗɗo bonɗo", "Kuutorgal ɓuuɓngal" e "Naatde e Ninja". ZEF: Daartol maayde ƴiiƴam (2024) == Tuugnorgal == [[Category:Stub]] 1mpa5bypij714jsjra5orsb4uprxoa9 Berom language 0 11447 158162 79110 2026-03-29T05:48:42Z Adamu mc 10501 Edit 158162 wikitext text/x-wiki {{Databox}}'''Berom''' walla Birom (Cèn Bèrom) woni [[ɗemngal]] Plateau ɓurngal haaleede e nder leydi Najeriya. Ɗemngal ngal ina waɗi nafoore to bannge limoore e nder nokkuuji ɗii, tee ina haalda e Berom e nder duuɓi kala e nder gure teeru. Kono Berom en ina njillondiri e Hausa en e nder gure.<ref name="BlenchAtlas4">{{Cite book|title=An Atlas of Nigerian Languages|last=Blench|first=Roger|publisher=Kay Williamson Educational Foundation|year=2019|edition=4th|location=Cambridge}}</ref> Ɗemɗe tokoose Cen e Nincut ina mbaawi wonde ɗemɗe ceertuɗe. Ko ina tolnoo e miliyoŋaaji 1 (2010) neɗɗo ina kaala ngal ɗemngal. Berom ina haalee e nokku mawɗo, gila e won e nokkuuji koɗki ko adii koloñaal, gonɗi e nder wuro Jos haa fuɗnaange wuro Jos haa e Barkin Ladi e Riyom e nder diiwaan Plateau, leydi Najeriya..<ref name="e18" /> The small Cen and [[Nincut language|Nincut]] dialects may be separate languages. Approximately 1 million (2010) people speak in this language.<ref name="e18" /> Peccitagol yimɓe Berom ina jokki e daande maayo Jos e nder laamu Sopp e nder nokku laamu nokku Riyom. === Tariya Berom en ina njokkondiri e pinal Nok, ko siwil gonɗo hakkunde 200 ko adii jibineede Iisaa haa 1 000 ko adii jibineede Iisaa.<ref name="Blench2021" /> Haa teeŋti noon, haalooɓe Berom ɓee ina nganndiraa wonde ina nguuri e nder core Jos Plateau e les ŋoral leslesal e nder diiwaan Kaduna.<ref>{{Cite web|url=https://thisisafrica.me/lifestyle/berom-people-nigeria/|title=The Berom people of Nigeria|last=Mbamalu|first=Socrates|date=2017-02-16|website=This is Africa|language=en-US|access-date=2019-11-21}}</ref>Ɗemɗe Koɗki ɗemɗe Berom ɗee ko:[4] === === Gyel–Kuru–Vwang Du-Foron Fan-Ropp-Rim-Riyom-Heikpang Bakit Gashish Rahoos-Tahos Fonoloji Konnguɗi Berom fuɗnaange ina waɗi foneeji alkule capanɗe ɗiɗi e nay:<ref name="Blench20212">{{cite web|last=Blench|first=Roger|year=2021|url=https://www.academia.edu/48907901|title=Introduction to Berom: Reading and Writing Guide|version=Draft}}{{self-published source|date=August 2024}}</ref> === === Konnguɗi Alveolaar Labial Palatal Velaar Labiyo- velar Glotal Plosif mo alaa daande p t k kp daande b d g gb Afrikaaji ɗi ngalaa daande (ts) tʃ daande dʒ Daande frikatif f s ʃ h daande v z Nofru m n ɲ ŋ Rotik r Ko ɓadii l j w /ts/ ina tawee e ɗemngal Foron. /p/ /b/, /m/ ko binndi, /f/ e /v/ ko binndi. /tʃ/, /dʒ/, e /ʃ/ ko palato-alveolaaji, /ɲ/ e /j/ ko palatal. E nder Berom, ɓadtiiɗi ina tawee e mbaydi cakkitiindi, yeru, binndol rou ko /ròw/ e vei ko /vèj/. === === Wowel Ngal ɗemngal waɗi ko foneeji alkule jeeɗiɗi : === === Wowel Yeeso Cakaare Caggal Uddu i u Ko ɓadii-hakkunde e o Uddit-hakkunde ɛ ɔ Uddit a Berom ina waɗi sifaaji toɓɓe tati e toɓɓe nay glide (Bouquiaux 1970). Toonuuji glide ɗii ina mbaɗee ɗoo ko tonngooɗe ummotooɗe e faddotooɗe. Toonuuji ɗii ko nii : === /tút / = (ƴeeŋde) ngam tonngoode toownde /شl/ = (toɓɓere) Alaa maande tonngoode hollirteende wonande tonngoode Mid. /bàsa/ = (jannginde, janngude,) ngam tonngoode lesre /nepâs/ = (keso) ngam tonngoode fadnde /sǎn/ = (meere) ngam tonngoode ummotoonde === Ortogaraafi Binndol Berom:[4] === a, b, c, d, e, ɛ, f, g, gb, h, i, j, k, kp, l, m, n, ng, o, ɔ, p, r, s, sh, t, ts, u, v, w, y, z s5fbkd9zo24nz4rcts3q54fk5l1iea9 Anioma people 0 11541 158141 78798 2026-03-29T04:45:31Z Adamu mc 10501 Edit 158141 wikitext text/x-wiki {{Databox}}Anioma people Yimmɓe '''Anioma''' ko leñol ɓurngol heewde haalooɓe Igboid, tawaangol e nder diiwaan Delta, leydi Najeriya hannde. Ɓe kawti e ɓe ngoni ko e renndooji ɗi njiidaa e nokkuuji nay gonɗi to bannge worgo-fuɗnaange e nder diiwaan Delta. To bannge politik, Anioma en ina njogii diiwaan Senaa Delta North, ɗo ɓe ɓuri heewde. Hannde, diiwaan seneraal oo waɗi ko Enuani en (Oshimili/Aniocha). Aniomaaji ina ndenndi keeri e yimɓe haalooɓe Kwale- e Ika ɓe ngondaani e Aniomaaji. Anioma en ko njulaagu eggooɓe ummoriiɓe fuɗnaange-rewo, haa teeŋti noon ummoriiɓe Imo e Anambra. Ikoro Agbor to Ika kam e Onu Ika ɗon ƴama ɓe ɗon nder Anioma ko ɗum ajenda Biafra ngam heɓugo lesɗe e gure ɗuuɗɗe ɗe mari bawɗe petroŋ. Ko ɓuri heewde e nebam ina tawee e nokkuuji Ika e Kwale e nder diiwaan Delta ina mbiya ko agitators diiwaan Anioma.<ref>{{cite journal|title=Federal Republic of Nigeria, Official gazette|issue=24|year=2007|volume=94}}</ref> Leñol ɓooyngol, golloowo, Anioma en ina limtee hannde ko ina tolnoo e miliyoŋaaji 1,8 neɗɗo.<ref>{{Cite web|title=About|url=https://www.aniomavoice.org/about/|access-date=2021-09-18|website=ANIOMA VOICE WORLDWIDE FOUNDATION|language=en-US|archive-date=2021-04-27|archive-url=https://web.archive.org/web/20210427210444/https://www.aniomavoice.org/about/|url-status=dead}}</ref> Ko ɓuri mawnude e koɗki Anioma e nokku wuro ko laamorgo leydi Delta, ngo hawri e wuro Asaba e dow Niiseer, e Okpanam e Igbuzor e renndooji koɗdiiɗi heen. === Geografi Anioma en ina tawee ɗoon e ɗoon to fuɗnaange-rewo Edo Central Plains e dow ŋoral ndiyam e dow ŋoral hirnaange maayo Niiseer e nder diiwaan Delta hannde oo. Leydi Anioma ina hawra e leydi fotde 6 300 km2 [citation ina haani]. To bannge politik, Anioma ina heewi wiyeede e nder geɗe dowlaaji ko Delta Fuɗnaange, ko wayi no yimɓe diiwanuuji senateeruuji Delta Fuɗnaange e Delta Cakaare nder Delta. Anioma ina keerori Fuɗnaange e diiwaan Anambra, fuɗnaange-rewo e diiwaan Imo e Rivers, fuɗnaange-rewo e diiwaan Bayelsa, fuɗnaange-rewo e Isoko, hirnaange-rewo e leñol Urhobo, fuɗnaange-rewo e diiwaan Edo e fuɗnaange-rewo e diiwaan Kogi. Ko ɗum waɗi Anioma ina waawi siforeede no feewi e leƴƴi hoɗdiiɓe mum keewɗi no feewi. Yimɓe ɓee ƴettii pinal mum en e humpitooji mum en sabu fenaande jokkondirnde e leƴƴi e renndooji goɗɗi keewɗi ko ɗum siforii Anioma ko diiwaan jamyankeewo to bannge geɗe ngenndiije.<ref>{{Cite web|title=NED NWOKO’S STATE CREATION BILL – THISDAYLIVE|url=https://www.thisdaylive.com/index.php/2024/07/26/ned-nwokos-state-creation-bill/|access-date=2024-07-26|website=www.thisdaylive.com}}</ref> Hannde, Aniomaaji ina mawnina ndeeɗoo sifaa hitaande kala e koɗki jimɗi gaadanteeji ɗi Fedde toppitiinde ƴellitaare pinal aniomaaji (OFAAC) yuɓɓinta. Ko adii fof ko e hitaande 2003, fiesta pinal ina renndini denndaangal nokkuuji diisnondiral nokkuuji e nder Aniomaland ngam mawninde koye mum en. === Won nokkuuje 25 laamu nokkuure nder diiwal Delta, nden 9 les ɗo woni diiwal Anioma: === Aniocha Fuɗnaange Aniocha Fuɗnaange Ika Fuɗnaange-rewo Ika Sud Ndokwa Fuɗnaange Ndokwa hirnaange Osimili Fuɗnaange Oshimili Fuɗnaange Uwuani Wolde Yimɓe Anioma ɓuri haalde ko ɗemngal Igbo e ɗemɗe ngenndiije ceertuɗe ina jeyaa heen ɗemngal Enuani kaaleteengal e Ibusa, Ogwashi-Uku, Isheagu, Asaba, geɗe Igbodo, Illah, Issele, Idumuje, Onicha ekn, ɗemngal Ika Agbor, Umunede, Owa, Igba , Boji-Boji ekn... e batte ɗemngal teeŋtuɗe ummoraade e Bini, ɗemngal Edoid, ɗemngal Ukwuani-Aboh e nder dental Ukwuani-Aboh-Ndoni ɓurngal haaleede ko leƴƴi Ndokwa. Ina woodi leƴƴi Anioma tokoosi e nder diiwanuuji Edo (Igbanke), Ute-Oheze, Iru, Owariozor, Obagie N’Oheze, Ekpon, Owanikeke, Iyenle, Anambra (Onitsha, Ozobulu, Obosi, Oraifite) e dowlaaji Imo (Oguta). Minorités ɓe ngonaa haalooɓe Igbo e taariindi ina ngoodi e Igala en e nder nokkuuji ɓurɗi woɗɗude leydi Anioma to Ebu to keerol hakkunde diiwaan Edo e Umuebu to Ukwuani<ref>{{Cite web|date=2020-05-19|title=How the term ‘Anioma’ was derived|url=https://freshangleng.com/10745/how-the-term-%E2%80%98anioma%E2%80%99-was-derived|access-date=2024-07-26|website=Freshangle News|language=en}}</ref>kam e Yoruboid Olukumi[6] to Aniocha. kinɗeDoggol gure e renndooji Anioma Wurooji e renndooji Anioma ina limtaa e alkule les ɗee: === Abah, Abala Anikoko, Abavo, Abi, Abodei, Aboh, Adai, Adonta, Afor, Agbor, Akakpan-Isumpe, Ankara, Akoku, Akuku-Akumazi, Akumazi-Umuocha, Akwukwu-Igbo, Alasime, Alidinma, Alihagu, Amai, Anakwa , Anifekide, Aninwalo, Aninkama-Jeta, Aniofu, Aniogo, Anioma, Anuregu, Anwai, Asaba, Asaba-Ase, Asaba-Ubulu, Ashaka, Ashama, Atuma, Atuma-Iga, Azagba-Ogwashi, Azagba-Ubieni, Boji-Boji , Ebedi, Ebu, Edo-Ogwashi, Egbudu-Akah, Egbudu-Ogwashi, Ejeme-Agbor, Ejeme-Aniogo, Ejeme-Unor, Ekpecho, Ekpon, Ekwuemusana, Emu, Emuhu, Etua Etiti, Etua Ukpo, Ewuokpor, Ezi, Ezi , Ezionum, Ibodoni, Ibrode, Ibusa, Idumuesah, Idumuje-Ugboko, Idumuje-Unor, Idumu-Ogo, Igbanke, Igbodo, Igbogiri, Igbuku, Illah, Iru, Isa-Ogwashi, Iselegu, Isheagu, Isigbati-Ishiagu , Issele-Mkpitime, Issele-Uku, Isumpe, Kwale, Mbiri, Ndemiri, Ndokwa, Abbi, Inam-Abbi, Eziunm, Nkpolenyi, Nsukwa, Obeti, Obi Anyima, Obi Umutu, Obi, Obiaruku, Obikwele, Obinomba, Obior, Obodo -Eti, Obomkpa, Ogbe, Ogode, Ogume, Ogwashi-Uku, Oko Anala, Oko/Ogbele, Oko-Amakom, Okotomi, Okpa, Okpanam, Okwe, Oligbo, Oligbo, Olor-Usisa, Olu-Odu, Omaja, Onicha Olona , Onicha-Ugbo, Onicha-Uku, Onitsha-Ukwuani, Onogbokor, Onuseti, Onya, Oolor-Ogwashi, Otolokpo, Otulu, Owa Nta, Owa-Abi, Owa-Alero, Owa-Ofie, Owa-Oyibo, Owerri-Olubor, Ubulubu, Ubulu-Okiti, Ubulu-Okiti, Ubulu-Ukwu, Ubulu-Unor, Udumeje, Ugboba, Ugbodu, Ugbolu, Ugiliamai, Ukala-Okpunor, Ukala-Okwute, Ukwuani, Ukwunzu, Ukwu-Oba, Umuabu, Umushaka-Ebu Adoni , Umuhu, Umukwem, Umukwota, Umunede, Umuolu, Umute, Umutu, Unor, Unor, Unuaja, Ushie, Usisa, Utagba-Ogbe, Utagba-Unor, Utchi, Ute Aru, Ute Enugu, Ute Erumu, Utegbeje, Ute Obagie N' Oheze, Ute-Oheze, Ute-Okpu, Utuoku. a37sbclkbcebt9r4zweubdwoxjaaj1k A better time 0 12012 158199 154086 2026-03-29T10:05:14Z Adamu mc 10501 Edit 158199 wikitext text/x-wiki {{Infobox album | name = A Better Time | type = studio | artist = [[Davido]] | cover = A Better Time by Davido cover art.jpg | alt = | released = {{Start date|2020|11|13|df=y}} | recorded = | studio = | genre = [[Afropop]] | length = 54:00 | label = {{hlist|[[Davido Music Worldwide|DMW]]|[[RCA Records|RCA]]|[[Sony Music Entertainment|Sony]]}} | producer = {{hlist|[[Hit-Boy]]|Speroach Beatz|[[Fresh VDM]]|Lord Sky|Nick Papz|Xander|[[CKay]]|Blaise Beats|[[Kiddominant]]|Napji|[[Mayorkun]]|Masterdon|Semzi|Dante|El Jack|Chillz|Magicboi}} | prev_title = [[A Good Time]] | prev_year = 2019 | next_title = [[Timeless (Davido album)|Timeless]] | next_year = 2023 }} '''A Better Time''' woni albom tataɓo mo jimoowo [[Naajeeriya]] biyeteeɗo [[Davido]] waɗi. Nde yalti ko ñalnde sappo e tati 13 Lewru noowammbar hiitande ndungu 2020, rewrude e jimɗi Davido (DMW), RCA Records e Sony Music.<ref>{{cite web|author=Admin|title=Davido on the Power of Afrobeats Music and Nigeria's|url=http://afromovement.co.uk/music/davido-on-the-power-of-afrobeats-music-and-nigerias/|website=Afromovement|accessdate=19 April 2021|date=25 March 2021}}</ref> Albom oo ina waɗi koɗorɗe ummoriiɗe e [[Nicki Minaj]], Nas, Young Thug, Mayorkun, [[Chris Brown]], [[Tiwa Savage]], Mugeez, [[CKay]], Lil Baby, Hit-Boy, Sho Madjozi, Bella Shmurda e Sauti Sol.<ref>{{cite web|first=Dennis|last=Milmo|title=Sauti Sol, Nicki Minaj & Chris Brown featured in Davido upcoming Album 'A Better Time'|url=https://www.pulselive.co.ke/entertainment/celebrities/sauti-sol-nicki-minaj-and-chris-brown-featured-in-davido-upcoming-album-a-better-time/xr9dfcs|website=Pulse Live|accessdate=19 April 2021|date=11 November 2020|archive-date=7 May 2021|archive-url=https://web.archive.org/web/20210507133702/https://www.pulselive.co.ke/entertainment/celebrities/sauti-sol-nicki-minaj-and-chris-brown-featured-in-davido-upcoming-album-a-better-time/xr9dfcs|url-status=live}}</ref> Peewnugol maggol ko Hit-Boy, Napji, Fresh VDM, Peruzzi e Speroach Beatz, e woɗɓe.<ref name="OkayAfrica 1">{{cite web|author=Rufaro Samanga|title=Listen to Davido's New Album 'A Good Time'|url=https://www.okayafrica.com/davido-new-album-a-good-time-listen/|website=OkayAfrica|accessdate=23 November 2019|date=November 22, 2019|archive-url=https://web.archive.org/web/20191123164111/https://www.okayafrica.com/davido-new-album-a-good-time-listen/|archive-date=23 November 2019|url-status=live}}</ref> Davido anniyaaki yaltinde albom e hitaande 2020, nde tawnoo o habriino njillu makko to Amerik worgo ngam wallitde albom makko 2019, A Good Time o sikkaano o heɓat waktu ngam winndude, tawi njillu nguu ina foti fuɗɗaade e ndunngu e... joofna e ndunngu 2020.<ref>{{cite web|author1=Matthew Strauss|title=Davido Announces North American Tour|url=https://pitchfork.com/news/davido-announces-north-american-tour/|website=Pitchfork|accessdate=10 January 2020|date=December 17, 2019|archive-url=https://web.archive.org/web/20191218194155/https://pitchfork.com/news/davido-announces-north-american-tour/|archive-date=18 December 2019|url-status=live}}</ref> Kono, e lewru marse 2020 o fotnoo ko woppude njillu nguu 26-show mo o yeeynoo<ref>{{cite web|author1=Benjamin Njoku|title=Davido saddened as his US tour is postponed|url=https://www.vanguardngr.com/2020/03/davido-saddened-as-his-us-tour-is-postponed/|website=Vanguard|accessdate=15 March 2020|date=March 14, 2020|archive-date=14 March 2020|archive-url=https://web.archive.org/web/20200314135700/https://www.vanguardngr.com/2020/03/davido-saddened-as-his-us-tour-is-postponed/|url-status=live}}</ref>sabu rafi COVID-19 mo o jokki,<ref>{{cite web|author=Jon Pareles|title=Davido's Enjoying The Best Of Both Worlds|url=https://www.nytimes.com/2020/11/11/arts/music/davido-a-better-time.html|work=New York Times|accessdate=19 April 2021|date=11 November 2020|archive-date=7 May 2021|archive-url=https://web.archive.org/web/20210507133710/https://www.nytimes.com/2020/11/11/arts/music/davido-a-better-time.html|url-status=live}}</ref> e ko ɗum waɗi o arti e suudu ngam winndude jimɗi ɗi ngonti A Better Time.<ref>{{cite web|first=DJ|last=First Class|title=Davido releases new album 'A Better Time'|url=https://www.revolt.tv/new-music/2020/11/13/21563408/davido-a-better-time-album|website=Revolt|accessdate=19 April 2021|date=13 November 2020|archive-date=7 May 2021|archive-url=https://web.archive.org/web/20210507133700/https://www.revolt.tv/new-music/2020/11/13/21563408/davido-a-better-time-album|url-status=live}}</ref> == Himobe == {{Reflist}} [[Category:Stub]] 64l043jtks3fiobil2vq7q3koj02ekm 158200 158199 2026-03-29T10:05:45Z Adamu mc 10501 Edit 158200 wikitext text/x-wiki {{Infobox album | name = A Better Time | type = studio | artist = [[Davido]] | cover = A Better Time by Davido cover art.jpg | alt = | released = {{Start date|2020|11|13|df=y}} | recorded = | studio = | genre = [[Afropop]] | length = 54:00 | label = {{hlist|[[Davido Music Worldwide|DMW]]|[[RCA Records|RCA]]|[[Sony Music Entertainment|Sony]]}} | producer = {{hlist|[[Hit-Boy]]|Speroach Beatz|[[Fresh VDM]]|Lord Sky|Nick Papz|Xander|[[CKay]]|Blaise Beats|[[Kiddominant]]|Napji|[[Mayorkun]]|Masterdon|Semzi|Dante|El Jack|Chillz|Magicboi}} | prev_title = [[A Good Time]] | prev_year = 2019 | next_title = [[Timeless (Davido album)|Timeless]] | next_year = 2023 }} '''A Better Time''' woni albom tataɓo mo jimoowo [[Naajeeriya]] biyeteeɗo [[Davido]] waɗi. Nde yalti ko ñalnde sappo e tati 13 Lewru noowammbar hiitande ndungu 2020, rewrude e jimɗi Davido (DMW), RCA Records e Sony Music.<ref>{{cite web|author=Admin|title=Davido on the Power of Afrobeats Music and Nigeria's|url=http://afromovement.co.uk/music/davido-on-the-power-of-afrobeats-music-and-nigerias/|website=Afromovement|accessdate=19 April 2021|date=25 March 2021}}</ref> Albom oo ina waɗi koɗorɗe ummoriiɗe e [[Nicki Minaj]], Nas, Young Thug, Mayorkun, [[Chris Brown]], [[Tiwa Savage]], Mugeez, [[CKay]], Lil Baby, Hit-Boy, Sho Madjozi, Bella Shmurda e Sauti Sol.<ref>{{cite web|first=Dennis|last=Milmo|title=Sauti Sol, Nicki Minaj & Chris Brown featured in Davido upcoming Album 'A Better Time'|url=https://www.pulselive.co.ke/entertainment/celebrities/sauti-sol-nicki-minaj-and-chris-brown-featured-in-davido-upcoming-album-a-better-time/xr9dfcs|website=Pulse Live|accessdate=19 April 2021|date=11 November 2020|archive-date=7 May 2021|archive-url=https://web.archive.org/web/20210507133702/https://www.pulselive.co.ke/entertainment/celebrities/sauti-sol-nicki-minaj-and-chris-brown-featured-in-davido-upcoming-album-a-better-time/xr9dfcs|url-status=live}}</ref> Peewnugol maggol ko Hit-Boy, Napji, Fresh VDM, Peruzzi e Speroach Beatz, e woɗɓe.<ref name="OkayAfrica 1">{{cite web|author=Rufaro Samanga|title=Listen to Davido's New Album 'A Good Time'|url=https://www.okayafrica.com/davido-new-album-a-good-time-listen/|website=OkayAfrica|accessdate=23 November 2019|date=November 22, 2019|archive-url=https://web.archive.org/web/20191123164111/https://www.okayafrica.com/davido-new-album-a-good-time-listen/|archive-date=23 November 2019|url-status=live}}</ref> Davido anniyaaki yaltinde albom e hitaande 2020, nde tawnoo o habriino njillu makko to Amerik worgo ngam wallitde albom makko e hitaande ndungu 2019, A Good Time o sikkaano o heɓat waktu ngam winndude, tawi njillu nguu ina foti fuɗɗaade e ndunngu e... joofna e ndunngu 2020.<ref>{{cite web|author1=Matthew Strauss|title=Davido Announces North American Tour|url=https://pitchfork.com/news/davido-announces-north-american-tour/|website=Pitchfork|accessdate=10 January 2020|date=December 17, 2019|archive-url=https://web.archive.org/web/20191218194155/https://pitchfork.com/news/davido-announces-north-american-tour/|archive-date=18 December 2019|url-status=live}}</ref> Kono, e lewru marse 2020 o fotnoo ko woppude njillu nguu 26-show mo o yeeynoo<ref>{{cite web|author1=Benjamin Njoku|title=Davido saddened as his US tour is postponed|url=https://www.vanguardngr.com/2020/03/davido-saddened-as-his-us-tour-is-postponed/|website=Vanguard|accessdate=15 March 2020|date=March 14, 2020|archive-date=14 March 2020|archive-url=https://web.archive.org/web/20200314135700/https://www.vanguardngr.com/2020/03/davido-saddened-as-his-us-tour-is-postponed/|url-status=live}}</ref>sabu rafi COVID-19 mo o jokki,<ref>{{cite web|author=Jon Pareles|title=Davido's Enjoying The Best Of Both Worlds|url=https://www.nytimes.com/2020/11/11/arts/music/davido-a-better-time.html|work=New York Times|accessdate=19 April 2021|date=11 November 2020|archive-date=7 May 2021|archive-url=https://web.archive.org/web/20210507133710/https://www.nytimes.com/2020/11/11/arts/music/davido-a-better-time.html|url-status=live}}</ref> e ko ɗum waɗi o arti e suudu ngam winndude jimɗi ɗi ngonti A Better Time.<ref>{{cite web|first=DJ|last=First Class|title=Davido releases new album 'A Better Time'|url=https://www.revolt.tv/new-music/2020/11/13/21563408/davido-a-better-time-album|website=Revolt|accessdate=19 April 2021|date=13 November 2020|archive-date=7 May 2021|archive-url=https://web.archive.org/web/20210507133700/https://www.revolt.tv/new-music/2020/11/13/21563408/davido-a-better-time-album|url-status=live}}</ref> == Himobe == {{Reflist}} [[Category:Stub]] q3pbsi62oza92pq5fiwvkrjqq1dutif Abubakar Balarabe Mahmoud 0 12360 158178 129648 2026-03-29T08:06:12Z Adamu mc 10501 Edit 158178 wikitext text/x-wiki {{Databox}} '''Abubakar balarabe "A.B." Mahmoud''' (jibinaa ko yalnde sappo e joowey 15 lewru Yarkomaa 1955) ko Awokaa mawɗo leydi [[Naajeeriya]] ummoriiɗo [[Kano|Diiwaal Kano]], o wonnoo ko hooreejo fedde awokaaji leydi [[Naajeeriya]], kadi ko kanko woni == Nguurndam e jaŋde puɗɗagol == Mahmoud jibinaa ko e nder diiwaan [[Kano]], o fuɗɗii jaŋde makko leslesre ko to Kano, o janngi to duɗal jaaɓi haaɗtirde Ahmadu Bello Zaria ɗo o heɓi Baccalauréat e sariya e hitaande 1979 e 1984 ɗo o heɓi Baccalauréat e sariya o yahi to duɗal sariya leydi [[Naajeeriya|Najeriya]] ɗo o woni o janngi ko o golloowo sariya, o noddiraa ko bar e lewru mee 1979.<ref>{{Cite web|title=ABUBAKAR BALARABE MAHMOUD, SAN, OON – KUST WUDIL|url=https://kustwudil.edu.ng/blog/profile/cody-l-ball/|access-date=2021-07-12|language=en-US}}</ref> == Kugal == Mahmoud fuɗɗii golle mum ko e hitaande 1979 e nder diiso diiwaan e ministeer ñaawoore diiwaan [[Kano]] haa yettii ñaawoowo mawɗo e komisariyaajo diiwaan Kano o woppi golle o sosi fedde awokaaji Dikko & Mahmoud e hitaande 1993,<ref>{{Cite web|last=Biurher|first=Yurii|title=DIKKO & MAHMOUD – Overview {{!}} aiHit|url=https://www.aihitdata.com/company/00C7E4D6/dikko-mahmoud/overview|access-date=2021-02-22|website=www.aihitdata.com|language=en}}</ref> o suɓaama hooreejo fedde awokaaji leydi [[Naajeeriya|Najeriya]], ''Branch'' [[Kano]] kadi e hitaande 1993. o wonti mawɗo awokaaji leydi [[Naajeeriya|Najeriya]] e hitaande 2001 kadi o suɓaama hooreejo fedde awokaaji leydi [[Naajeeriya|Najeriya]] ɗo o golli hakkunde 2016 e 2018 <ref>{{Cite web|title=Ahead Of NBA Presidential Elections, A B Mahmoud SAN Speaks On His Plans For The Bar|url=https://www.thenigerianvoice.com/news/221394/ahead-of-nba-presidential-elections-a-b-mahmoud-san-speaks.html|access-date=2021-02-22|website=Nigerian Voice}}</ref><ref>{{Cite web|last=Elites|first=The|date=2016-08-26|title=AB Mahmoud Takes Over As 28th NBA President|url=https://www.theelitesng.com/ab-mahmoud-takes-over-as-28th-nba-president/|access-date=2021-02-22|website=The Elites Nigeria|language=en-US}}</ref><ref>{{Cite web|date=2016-08-30|title=A TEA CUP THOUGHT ON THE 56TH NIGERIAN BAR ASSOCIATION ANNUAL GENERAL CONFERENCE|url=https://lawpavilion.com/blog/a-tea-cup-thought-on-the-56th-nigerian-bar-association-annual-general-conference/|access-date=2021-02-22|website=The LawPavilion Blog|language=en-US}}</ref><ref>{{Cite web|last=Ifeoma|first=Peters|title=Ex-NBA President A.B Mahmoud SAN Appointed to the Board of MTN – DNL Legal and Style|url=https://dnllegalandstyle.com/2019/ex-nba-president-a-b-mahmoud-san-appointed-to-the-board-of-mtn/|access-date=2021-02-22|language=en-US}}</ref><ref>{{Cite web|title=National Judicial Council|url=https://njc.gov.ng/council/profile/22|access-date=2021-02-22|website=njc.gov.ng}}</ref><ref>{{Cite web|title=PROFILE – A.B Mahmoud SAN|date=15 July 2016|url=https://www.legalnaija.com/2016/07/profile-ab-mahmoud-san.html|access-date=2021-02-22}}</ref><ref>{{Cite web|last=Chila Andrew Aondofa|date=2020-02-11|title=ABUBAKAR MAHMOUD, SAN: Legal Icon And Former President NBA|url=https://www.theabusites.com/abubakar-mahmoud-san-president-nba/|access-date=2021-02-22|website=The Abusites|language=en-US}}</ref> Ko kanko woni cukko hooreejo gadano e bursi leydi [[Naajeeriya]]<ref>{{Cite web|title=Abubakar Mahmoud|url=http://www.nse.com.ng/about-us/corporate-governance/national-council-members/abubakar-mahmoud|access-date=2021-02-22|website=www.nse.com.ng|date=17 August 2020}}</ref><ref>{{Cite web|date=2016-08-30|title=Nigeria bar association : the manor farm|url=https://t.guardian.ng/features/law/nigeria-bar-association-the-manor-farm/|access-date=2021-07-12|website=The Guardian Nigeria News – Nigeria and World News|language=en-US}}</ref> Ko kanko woni diiso gonnooɗo guwerneer banke mawɗo leydi [[Naajeeriya|Najeriya]] e gonnooɗo amir Kano [[Sanusi Lamido Sanusi]].<ref>{{Cite web|title=Press Statement by Emir Sanusi's legal team led by A.B. Mahmoud|url=https://dailytrust.com/press-statement-by-emir-sanusis-legal-team-led-by-a-b-mahmoud|access-date=2021-02-22|website=Daily Trust|date=10 March 2020|language=en}}</ref><ref>{{Cite web|title=Metro – NBA President, Mahmoud, Takes Position On Hijab Controversy|url=https://www.nigerianbulletin.com/threads/nba-president-mahmoud-takes-position-on-hijab-controversy.261764/|access-date=2021-02-22|website=Nigeria News Links {{!}} Today's Updates – Nigerian Bulletin|date=16 December 2017|language=en-US}}</ref><ref>{{Cite web|last=Edokwe|first=Bridget|date=2018-06-02|title=Ikeja NBA Branch members petitions AB Mahmoud over Alleged conversion of branch fund and abuse of office by Adesina Ogunlana|url=https://www.barristerng.com/ikeja-nba-branch-members-petitions-ab-mahmoud-over-alleged-conversion-of-branch-fund-and-abuse-of-office-by-adesina-ogunlana/|access-date=2021-02-22|website=BarristerNG.com|language=en-US}}</ref><ref>{{Cite web|date=2017-12-25|title=AB Mahmoud|url=https://newswirelawandevents.com/nba-presidents-message-xmas-celebration/ab-mahmoud-6/|access-date=2021-02-22|website=Newswire Law and Events|language=en-US}}</ref><ref>{{Cite web|date=2016-02-24|title=Legal profession must take responsibility in fight against corruption – AB Mahmoud|url=https://businessday.ng/news/legal-business/article/legal-profession-must-take-responsibility-in-fight-against-corruption-ab-mahmoud/|access-date=2021-02-22|website=Businessday NG|language=en-US}}</ref><ref>{{Cite web|date=2015-01-14|title=Hon. Justice Patricia Mahmoud: Righteousness in the Kano judiciary|url=https://www.vanguardngr.com/2015/01/hon-justice-patricia-mahmoud-righteousness-kano-judiciary/|access-date=2021-02-22|website=Vanguard News|language=en-US}}</ref> == Tuugnorgal == {{Reflist}} [[Category:Yimɓe wuurɓe]] [[Category:Yimɓe Naajeeriya]] lkhli1u3zhht4l4h0ypntl2cmu4ehjg 158179 158178 2026-03-29T08:06:37Z Adamu mc 10501 Edit 158179 wikitext text/x-wiki {{Databox}} '''Abubakar balarabe "A.B." Mahmoud''' (jibinaa ko yalnde sappo e joowey 15 lewru Yarkomaa 1955) ko Awokaa mawɗo leydi [[Naajeeriya]] ummoriiɗo [[Kano|Diiwaal Kano]], o wonnoo ko hooreejo fedde awokaaji leydi [[Naajeeriya]], kadi ko kanko woni == Nguurndam e jaŋde puɗɗagol == Mahmoud jibinaa ko e nder diiwaan [[Kano]], o fuɗɗii jaŋde makko leslesre ko to Kano, o janngi to duɗal jaaɓi haaɗtirde Ahmadu Bello Zaria ɗo o heɓi Baccalauréat e sariya e hitaande ndungu alif 1979 e 1984 ɗo o heɓi Baccalauréat e sariya o yahi to duɗal sariya leydi [[Naajeeriya|Najeriya]] ɗo o woni o janngi ko o golloowo sariya, o noddiraa ko bar e lewru mee 1979.<ref>{{Cite web|title=ABUBAKAR BALARABE MAHMOUD, SAN, OON – KUST WUDIL|url=https://kustwudil.edu.ng/blog/profile/cody-l-ball/|access-date=2021-07-12|language=en-US}}</ref> == Kugal == Mahmoud fuɗɗii golle mum ko e hitaande 1979 e nder diiso diiwaan e ministeer ñaawoore diiwaan [[Kano]] haa yettii ñaawoowo mawɗo e komisariyaajo diiwaan Kano o woppi golle o sosi fedde awokaaji Dikko & Mahmoud e hitaande 1993,<ref>{{Cite web|last=Biurher|first=Yurii|title=DIKKO & MAHMOUD – Overview {{!}} aiHit|url=https://www.aihitdata.com/company/00C7E4D6/dikko-mahmoud/overview|access-date=2021-02-22|website=www.aihitdata.com|language=en}}</ref> o suɓaama hooreejo fedde awokaaji leydi [[Naajeeriya|Najeriya]], ''Branch'' [[Kano]] kadi e hitaande 1993. o wonti mawɗo awokaaji leydi [[Naajeeriya|Najeriya]] e hitaande 2001 kadi o suɓaama hooreejo fedde awokaaji leydi [[Naajeeriya|Najeriya]] ɗo o golli hakkunde 2016 e 2018 <ref>{{Cite web|title=Ahead Of NBA Presidential Elections, A B Mahmoud SAN Speaks On His Plans For The Bar|url=https://www.thenigerianvoice.com/news/221394/ahead-of-nba-presidential-elections-a-b-mahmoud-san-speaks.html|access-date=2021-02-22|website=Nigerian Voice}}</ref><ref>{{Cite web|last=Elites|first=The|date=2016-08-26|title=AB Mahmoud Takes Over As 28th NBA President|url=https://www.theelitesng.com/ab-mahmoud-takes-over-as-28th-nba-president/|access-date=2021-02-22|website=The Elites Nigeria|language=en-US}}</ref><ref>{{Cite web|date=2016-08-30|title=A TEA CUP THOUGHT ON THE 56TH NIGERIAN BAR ASSOCIATION ANNUAL GENERAL CONFERENCE|url=https://lawpavilion.com/blog/a-tea-cup-thought-on-the-56th-nigerian-bar-association-annual-general-conference/|access-date=2021-02-22|website=The LawPavilion Blog|language=en-US}}</ref><ref>{{Cite web|last=Ifeoma|first=Peters|title=Ex-NBA President A.B Mahmoud SAN Appointed to the Board of MTN – DNL Legal and Style|url=https://dnllegalandstyle.com/2019/ex-nba-president-a-b-mahmoud-san-appointed-to-the-board-of-mtn/|access-date=2021-02-22|language=en-US}}</ref><ref>{{Cite web|title=National Judicial Council|url=https://njc.gov.ng/council/profile/22|access-date=2021-02-22|website=njc.gov.ng}}</ref><ref>{{Cite web|title=PROFILE – A.B Mahmoud SAN|date=15 July 2016|url=https://www.legalnaija.com/2016/07/profile-ab-mahmoud-san.html|access-date=2021-02-22}}</ref><ref>{{Cite web|last=Chila Andrew Aondofa|date=2020-02-11|title=ABUBAKAR MAHMOUD, SAN: Legal Icon And Former President NBA|url=https://www.theabusites.com/abubakar-mahmoud-san-president-nba/|access-date=2021-02-22|website=The Abusites|language=en-US}}</ref> Ko kanko woni cukko hooreejo gadano e bursi leydi [[Naajeeriya]]<ref>{{Cite web|title=Abubakar Mahmoud|url=http://www.nse.com.ng/about-us/corporate-governance/national-council-members/abubakar-mahmoud|access-date=2021-02-22|website=www.nse.com.ng|date=17 August 2020}}</ref><ref>{{Cite web|date=2016-08-30|title=Nigeria bar association : the manor farm|url=https://t.guardian.ng/features/law/nigeria-bar-association-the-manor-farm/|access-date=2021-07-12|website=The Guardian Nigeria News – Nigeria and World News|language=en-US}}</ref> Ko kanko woni diiso gonnooɗo guwerneer banke mawɗo leydi [[Naajeeriya|Najeriya]] e gonnooɗo amir Kano [[Sanusi Lamido Sanusi]].<ref>{{Cite web|title=Press Statement by Emir Sanusi's legal team led by A.B. Mahmoud|url=https://dailytrust.com/press-statement-by-emir-sanusis-legal-team-led-by-a-b-mahmoud|access-date=2021-02-22|website=Daily Trust|date=10 March 2020|language=en}}</ref><ref>{{Cite web|title=Metro – NBA President, Mahmoud, Takes Position On Hijab Controversy|url=https://www.nigerianbulletin.com/threads/nba-president-mahmoud-takes-position-on-hijab-controversy.261764/|access-date=2021-02-22|website=Nigeria News Links {{!}} Today's Updates – Nigerian Bulletin|date=16 December 2017|language=en-US}}</ref><ref>{{Cite web|last=Edokwe|first=Bridget|date=2018-06-02|title=Ikeja NBA Branch members petitions AB Mahmoud over Alleged conversion of branch fund and abuse of office by Adesina Ogunlana|url=https://www.barristerng.com/ikeja-nba-branch-members-petitions-ab-mahmoud-over-alleged-conversion-of-branch-fund-and-abuse-of-office-by-adesina-ogunlana/|access-date=2021-02-22|website=BarristerNG.com|language=en-US}}</ref><ref>{{Cite web|date=2017-12-25|title=AB Mahmoud|url=https://newswirelawandevents.com/nba-presidents-message-xmas-celebration/ab-mahmoud-6/|access-date=2021-02-22|website=Newswire Law and Events|language=en-US}}</ref><ref>{{Cite web|date=2016-02-24|title=Legal profession must take responsibility in fight against corruption – AB Mahmoud|url=https://businessday.ng/news/legal-business/article/legal-profession-must-take-responsibility-in-fight-against-corruption-ab-mahmoud/|access-date=2021-02-22|website=Businessday NG|language=en-US}}</ref><ref>{{Cite web|date=2015-01-14|title=Hon. Justice Patricia Mahmoud: Righteousness in the Kano judiciary|url=https://www.vanguardngr.com/2015/01/hon-justice-patricia-mahmoud-righteousness-kano-judiciary/|access-date=2021-02-22|website=Vanguard News|language=en-US}}</ref> == Tuugnorgal == {{Reflist}} [[Category:Yimɓe wuurɓe]] [[Category:Yimɓe Naajeeriya]] eexgwa2jn9zv8fno8hwm4uvemrnb8c6 158180 158179 2026-03-29T08:17:10Z Adamu mc 10501 Edit 158180 wikitext text/x-wiki {{Databox}} '''Abubakar balarabe "A.B." Mahmoud''' (jibinaa ko yalnde sappo e joowey 15 lewru Yarkomaa 1955) ko Awokaa mawɗo leydi [[Naajeeriya]] ummoriiɗo [[Kano|Diiwaal Kano]], o wonnoo ko hooreejo fedde awokaaji leydi [[Naajeeriya]], kadi ko kanko woni. == Nguurndam e jaŋde puɗɗagol == Mahmoud jibinaa ko e nder diiwaan [[Kano]], o fuɗɗii jaŋde makko leslesre ko to Kano, o janngi to duɗal jaaɓi haaɗtirde Ahmadu Bello Zaria ɗo o heɓi Baccalauréat e sariya e hitaande ndungu alif 1979 e 1984 ɗo o heɓi Baccalauréat e sariya o yahi to duɗal sariya leydi [[Naajeeriya|Najeriya]] ɗo o woni o janngi ko o golloowo sariya, o noddiraa ko bar e lewru mee e hitaande ndungu alif 1979.<ref>{{Cite web|title=ABUBAKAR BALARABE MAHMOUD, SAN, OON – KUST WUDIL|url=https://kustwudil.edu.ng/blog/profile/cody-l-ball/|access-date=2021-07-12|language=en-US}}</ref> == Kugal == Mahmoud fuɗɗii golle mum ko e hitaande 1979 e nder diiso diiwaan e ministeer ñaawoore diiwaan [[Kano]] haa yettii ñaawoowo mawɗo e komisariyaajo diiwaan Kano o woppi golle o sosi fedde awokaaji Dikko & Mahmoud e hitaande 1993,<ref>{{Cite web|last=Biurher|first=Yurii|title=DIKKO & MAHMOUD – Overview {{!}} aiHit|url=https://www.aihitdata.com/company/00C7E4D6/dikko-mahmoud/overview|access-date=2021-02-22|website=www.aihitdata.com|language=en}}</ref> o suɓaama hooreejo fedde awokaaji leydi [[Naajeeriya|Najeriya]], ''Branch'' [[Kano]] kadi e hitaande 1993. o wonti mawɗo awokaaji leydi [[Naajeeriya|Najeriya]] e hitaande 2001 kadi o suɓaama hooreejo fedde awokaaji leydi [[Naajeeriya|Najeriya]] ɗo o golli hakkunde 2016 e 2018 <ref>{{Cite web|title=Ahead Of NBA Presidential Elections, A B Mahmoud SAN Speaks On His Plans For The Bar|url=https://www.thenigerianvoice.com/news/221394/ahead-of-nba-presidential-elections-a-b-mahmoud-san-speaks.html|access-date=2021-02-22|website=Nigerian Voice}}</ref><ref>{{Cite web|last=Elites|first=The|date=2016-08-26|title=AB Mahmoud Takes Over As 28th NBA President|url=https://www.theelitesng.com/ab-mahmoud-takes-over-as-28th-nba-president/|access-date=2021-02-22|website=The Elites Nigeria|language=en-US}}</ref><ref>{{Cite web|date=2016-08-30|title=A TEA CUP THOUGHT ON THE 56TH NIGERIAN BAR ASSOCIATION ANNUAL GENERAL CONFERENCE|url=https://lawpavilion.com/blog/a-tea-cup-thought-on-the-56th-nigerian-bar-association-annual-general-conference/|access-date=2021-02-22|website=The LawPavilion Blog|language=en-US}}</ref><ref>{{Cite web|last=Ifeoma|first=Peters|title=Ex-NBA President A.B Mahmoud SAN Appointed to the Board of MTN – DNL Legal and Style|url=https://dnllegalandstyle.com/2019/ex-nba-president-a-b-mahmoud-san-appointed-to-the-board-of-mtn/|access-date=2021-02-22|language=en-US}}</ref><ref>{{Cite web|title=National Judicial Council|url=https://njc.gov.ng/council/profile/22|access-date=2021-02-22|website=njc.gov.ng}}</ref><ref>{{Cite web|title=PROFILE – A.B Mahmoud SAN|date=15 July 2016|url=https://www.legalnaija.com/2016/07/profile-ab-mahmoud-san.html|access-date=2021-02-22}}</ref><ref>{{Cite web|last=Chila Andrew Aondofa|date=2020-02-11|title=ABUBAKAR MAHMOUD, SAN: Legal Icon And Former President NBA|url=https://www.theabusites.com/abubakar-mahmoud-san-president-nba/|access-date=2021-02-22|website=The Abusites|language=en-US}}</ref> Ko kanko woni cukko hooreejo gadano e bursi leydi [[Naajeeriya]]<ref>{{Cite web|title=Abubakar Mahmoud|url=http://www.nse.com.ng/about-us/corporate-governance/national-council-members/abubakar-mahmoud|access-date=2021-02-22|website=www.nse.com.ng|date=17 August 2020}}</ref><ref>{{Cite web|date=2016-08-30|title=Nigeria bar association : the manor farm|url=https://t.guardian.ng/features/law/nigeria-bar-association-the-manor-farm/|access-date=2021-07-12|website=The Guardian Nigeria News – Nigeria and World News|language=en-US}}</ref> Ko kanko woni diiso gonnooɗo guwerneer banke mawɗo leydi [[Naajeeriya|Najeriya]] e gonnooɗo amir Kano [[Sanusi Lamido Sanusi]].<ref>{{Cite web|title=Press Statement by Emir Sanusi's legal team led by A.B. Mahmoud|url=https://dailytrust.com/press-statement-by-emir-sanusis-legal-team-led-by-a-b-mahmoud|access-date=2021-02-22|website=Daily Trust|date=10 March 2020|language=en}}</ref><ref>{{Cite web|title=Metro – NBA President, Mahmoud, Takes Position On Hijab Controversy|url=https://www.nigerianbulletin.com/threads/nba-president-mahmoud-takes-position-on-hijab-controversy.261764/|access-date=2021-02-22|website=Nigeria News Links {{!}} Today's Updates – Nigerian Bulletin|date=16 December 2017|language=en-US}}</ref><ref>{{Cite web|last=Edokwe|first=Bridget|date=2018-06-02|title=Ikeja NBA Branch members petitions AB Mahmoud over Alleged conversion of branch fund and abuse of office by Adesina Ogunlana|url=https://www.barristerng.com/ikeja-nba-branch-members-petitions-ab-mahmoud-over-alleged-conversion-of-branch-fund-and-abuse-of-office-by-adesina-ogunlana/|access-date=2021-02-22|website=BarristerNG.com|language=en-US}}</ref><ref>{{Cite web|date=2017-12-25|title=AB Mahmoud|url=https://newswirelawandevents.com/nba-presidents-message-xmas-celebration/ab-mahmoud-6/|access-date=2021-02-22|website=Newswire Law and Events|language=en-US}}</ref><ref>{{Cite web|date=2016-02-24|title=Legal profession must take responsibility in fight against corruption – AB Mahmoud|url=https://businessday.ng/news/legal-business/article/legal-profession-must-take-responsibility-in-fight-against-corruption-ab-mahmoud/|access-date=2021-02-22|website=Businessday NG|language=en-US}}</ref><ref>{{Cite web|date=2015-01-14|title=Hon. Justice Patricia Mahmoud: Righteousness in the Kano judiciary|url=https://www.vanguardngr.com/2015/01/hon-justice-patricia-mahmoud-righteousness-kano-judiciary/|access-date=2021-02-22|website=Vanguard News|language=en-US}}</ref> == Tuugnorgal == {{Reflist}} [[Category:Yimɓe wuurɓe]] [[Category:Yimɓe Naajeeriya]] f1mybabksl8d8ta4ydgkhmym1o36v2s 158181 158180 2026-03-29T08:17:47Z Adamu mc 10501 Edit 158181 wikitext text/x-wiki {{Databox}} '''Abubakar balarabe "A.B." Mahmoud''' (jibinaa ko yalnde sappo e joowey 15 lewru Yarkomaa 1955) ko Awokaa mawɗo leydi [[Naajeeriya]] ummoriiɗo [[Kano|Diiwaal Kano]], o wonnoo ko hooreejo fedde awokaaji [[leydi]] Naajeeriya, kadi ko kanko woni. == Nguurndam e jaŋde puɗɗagol == Mahmoud jibinaa ko e nder diiwaan [[Kano]], o fuɗɗii jaŋde makko leslesre ko to Kano, o janngi to duɗal jaaɓi haaɗtirde Ahmadu Bello Zaria ɗo o heɓi Baccalauréat e sariya e hitaande ndungu alif 1979 e 1984 ɗo o heɓi Baccalauréat e sariya o yahi to duɗal sariya leydi [[Naajeeriya|Najeriya]] ɗo o woni o janngi ko o golloowo sariya, o noddiraa ko bar e lewru mee e hitaande ndungu alif 1979.<ref>{{Cite web|title=ABUBAKAR BALARABE MAHMOUD, SAN, OON – KUST WUDIL|url=https://kustwudil.edu.ng/blog/profile/cody-l-ball/|access-date=2021-07-12|language=en-US}}</ref> == Kugal == Mahmoud fuɗɗii golle mum ko e hitaande 1979 e nder diiso diiwaan e ministeer ñaawoore diiwaan [[Kano]] haa yettii ñaawoowo mawɗo e komisariyaajo diiwaan Kano o woppi golle o sosi fedde awokaaji Dikko & Mahmoud e hitaande 1993,<ref>{{Cite web|last=Biurher|first=Yurii|title=DIKKO & MAHMOUD – Overview {{!}} aiHit|url=https://www.aihitdata.com/company/00C7E4D6/dikko-mahmoud/overview|access-date=2021-02-22|website=www.aihitdata.com|language=en}}</ref> o suɓaama hooreejo fedde awokaaji leydi [[Naajeeriya|Najeriya]], ''Branch'' [[Kano]] kadi e hitaande 1993. o wonti mawɗo awokaaji leydi [[Naajeeriya|Najeriya]] e hitaande 2001 kadi o suɓaama hooreejo fedde awokaaji leydi [[Naajeeriya|Najeriya]] ɗo o golli hakkunde 2016 e 2018 <ref>{{Cite web|title=Ahead Of NBA Presidential Elections, A B Mahmoud SAN Speaks On His Plans For The Bar|url=https://www.thenigerianvoice.com/news/221394/ahead-of-nba-presidential-elections-a-b-mahmoud-san-speaks.html|access-date=2021-02-22|website=Nigerian Voice}}</ref><ref>{{Cite web|last=Elites|first=The|date=2016-08-26|title=AB Mahmoud Takes Over As 28th NBA President|url=https://www.theelitesng.com/ab-mahmoud-takes-over-as-28th-nba-president/|access-date=2021-02-22|website=The Elites Nigeria|language=en-US}}</ref><ref>{{Cite web|date=2016-08-30|title=A TEA CUP THOUGHT ON THE 56TH NIGERIAN BAR ASSOCIATION ANNUAL GENERAL CONFERENCE|url=https://lawpavilion.com/blog/a-tea-cup-thought-on-the-56th-nigerian-bar-association-annual-general-conference/|access-date=2021-02-22|website=The LawPavilion Blog|language=en-US}}</ref><ref>{{Cite web|last=Ifeoma|first=Peters|title=Ex-NBA President A.B Mahmoud SAN Appointed to the Board of MTN – DNL Legal and Style|url=https://dnllegalandstyle.com/2019/ex-nba-president-a-b-mahmoud-san-appointed-to-the-board-of-mtn/|access-date=2021-02-22|language=en-US}}</ref><ref>{{Cite web|title=National Judicial Council|url=https://njc.gov.ng/council/profile/22|access-date=2021-02-22|website=njc.gov.ng}}</ref><ref>{{Cite web|title=PROFILE – A.B Mahmoud SAN|date=15 July 2016|url=https://www.legalnaija.com/2016/07/profile-ab-mahmoud-san.html|access-date=2021-02-22}}</ref><ref>{{Cite web|last=Chila Andrew Aondofa|date=2020-02-11|title=ABUBAKAR MAHMOUD, SAN: Legal Icon And Former President NBA|url=https://www.theabusites.com/abubakar-mahmoud-san-president-nba/|access-date=2021-02-22|website=The Abusites|language=en-US}}</ref> Ko kanko woni cukko hooreejo gadano e bursi leydi [[Naajeeriya]]<ref>{{Cite web|title=Abubakar Mahmoud|url=http://www.nse.com.ng/about-us/corporate-governance/national-council-members/abubakar-mahmoud|access-date=2021-02-22|website=www.nse.com.ng|date=17 August 2020}}</ref><ref>{{Cite web|date=2016-08-30|title=Nigeria bar association : the manor farm|url=https://t.guardian.ng/features/law/nigeria-bar-association-the-manor-farm/|access-date=2021-07-12|website=The Guardian Nigeria News – Nigeria and World News|language=en-US}}</ref> Ko kanko woni diiso gonnooɗo guwerneer banke mawɗo leydi [[Naajeeriya|Najeriya]] e gonnooɗo amir Kano [[Sanusi Lamido Sanusi]].<ref>{{Cite web|title=Press Statement by Emir Sanusi's legal team led by A.B. Mahmoud|url=https://dailytrust.com/press-statement-by-emir-sanusis-legal-team-led-by-a-b-mahmoud|access-date=2021-02-22|website=Daily Trust|date=10 March 2020|language=en}}</ref><ref>{{Cite web|title=Metro – NBA President, Mahmoud, Takes Position On Hijab Controversy|url=https://www.nigerianbulletin.com/threads/nba-president-mahmoud-takes-position-on-hijab-controversy.261764/|access-date=2021-02-22|website=Nigeria News Links {{!}} Today's Updates – Nigerian Bulletin|date=16 December 2017|language=en-US}}</ref><ref>{{Cite web|last=Edokwe|first=Bridget|date=2018-06-02|title=Ikeja NBA Branch members petitions AB Mahmoud over Alleged conversion of branch fund and abuse of office by Adesina Ogunlana|url=https://www.barristerng.com/ikeja-nba-branch-members-petitions-ab-mahmoud-over-alleged-conversion-of-branch-fund-and-abuse-of-office-by-adesina-ogunlana/|access-date=2021-02-22|website=BarristerNG.com|language=en-US}}</ref><ref>{{Cite web|date=2017-12-25|title=AB Mahmoud|url=https://newswirelawandevents.com/nba-presidents-message-xmas-celebration/ab-mahmoud-6/|access-date=2021-02-22|website=Newswire Law and Events|language=en-US}}</ref><ref>{{Cite web|date=2016-02-24|title=Legal profession must take responsibility in fight against corruption – AB Mahmoud|url=https://businessday.ng/news/legal-business/article/legal-profession-must-take-responsibility-in-fight-against-corruption-ab-mahmoud/|access-date=2021-02-22|website=Businessday NG|language=en-US}}</ref><ref>{{Cite web|date=2015-01-14|title=Hon. Justice Patricia Mahmoud: Righteousness in the Kano judiciary|url=https://www.vanguardngr.com/2015/01/hon-justice-patricia-mahmoud-righteousness-kano-judiciary/|access-date=2021-02-22|website=Vanguard News|language=en-US}}</ref> == Tuugnorgal == {{Reflist}} [[Category:Yimɓe wuurɓe]] [[Category:Yimɓe Naajeeriya]] 3axrbo69kuoi0jq250x85xfnywar3ly 158182 158181 2026-03-29T08:18:40Z Adamu mc 10501 Add link 158182 wikitext text/x-wiki {{Databox}} '''Abubakar balarabe "A.B." Mahmoud''' (jibinaa ko yalnde sappo e joowey 15 lewru Yarkomaa 1955) ko Awokaa mawɗo leydi [[Naajeeriya]] ummoriiɗo [[Kano|Diiwaal Kano]], o wonnoo ko hooreejo fedde awokaaji [[leydi]] Naajeeriya, kadi ko kanko woni. == Nguurndam e jaŋde puɗɗagol == Mahmoud jibinaa ko e nder diiwaan [[Kano]], o fuɗɗii jaŋde makko leslesre ko to Kano, o janngi to duɗal jaaɓi haaɗtirde Ahmadu Bello Zaria ɗo o heɓi Baccalauréat e sariya e hitaande ndungu alif 1979 e 1984 ɗo o heɓi Baccalauréat e sariya o yahi to duɗal sariya leydi [[Naajeeriya|Najeriya]] ɗo o woni o janngi ko o golloowo sariya, o noddiraa ko bar e lewru mee e hitaande ndungu alif 1979.<ref>{{Cite web|title=ABUBAKAR BALARABE MAHMOUD, SAN, OON – KUST WUDIL|url=https://kustwudil.edu.ng/blog/profile/cody-l-ball/|access-date=2021-07-12|language=en-US}}</ref> == Kugal == Mahmoud fuɗɗii golle mum ko e hitaande dubi alif 1979 e nder diiso diiwaan e ministeer ñaawoore diiwaan [[Kano]] haa yettii ñaawoowo mawɗo e komisariyaajo diiwaan Kano o woppi golle o sosi fedde awokaaji Dikko & Mahmoud e hitaande 1993,<ref>{{Cite web|last=Biurher|first=Yurii|title=DIKKO & MAHMOUD – Overview {{!}} aiHit|url=https://www.aihitdata.com/company/00C7E4D6/dikko-mahmoud/overview|access-date=2021-02-22|website=www.aihitdata.com|language=en}}</ref> o suɓaama hooreejo fedde awokaaji leydi [[Naajeeriya|Najeriya]], ''Branch'' [[Kano]] kadi e hitaande ndungu alif 1993. o wonti mawɗo awokaaji leydi [[Naajeeriya|Najeriya]] e hitaande 2001 kadi o suɓaama hooreejo fedde awokaaji leydi [[Naajeeriya|Najeriya]] ɗo o golli hakkunde 2016 e 2018 <ref>{{Cite web|title=Ahead Of NBA Presidential Elections, A B Mahmoud SAN Speaks On His Plans For The Bar|url=https://www.thenigerianvoice.com/news/221394/ahead-of-nba-presidential-elections-a-b-mahmoud-san-speaks.html|access-date=2021-02-22|website=Nigerian Voice}}</ref><ref>{{Cite web|last=Elites|first=The|date=2016-08-26|title=AB Mahmoud Takes Over As 28th NBA President|url=https://www.theelitesng.com/ab-mahmoud-takes-over-as-28th-nba-president/|access-date=2021-02-22|website=The Elites Nigeria|language=en-US}}</ref><ref>{{Cite web|date=2016-08-30|title=A TEA CUP THOUGHT ON THE 56TH NIGERIAN BAR ASSOCIATION ANNUAL GENERAL CONFERENCE|url=https://lawpavilion.com/blog/a-tea-cup-thought-on-the-56th-nigerian-bar-association-annual-general-conference/|access-date=2021-02-22|website=The LawPavilion Blog|language=en-US}}</ref><ref>{{Cite web|last=Ifeoma|first=Peters|title=Ex-NBA President A.B Mahmoud SAN Appointed to the Board of MTN – DNL Legal and Style|url=https://dnllegalandstyle.com/2019/ex-nba-president-a-b-mahmoud-san-appointed-to-the-board-of-mtn/|access-date=2021-02-22|language=en-US}}</ref><ref>{{Cite web|title=National Judicial Council|url=https://njc.gov.ng/council/profile/22|access-date=2021-02-22|website=njc.gov.ng}}</ref><ref>{{Cite web|title=PROFILE – A.B Mahmoud SAN|date=15 July 2016|url=https://www.legalnaija.com/2016/07/profile-ab-mahmoud-san.html|access-date=2021-02-22}}</ref><ref>{{Cite web|last=Chila Andrew Aondofa|date=2020-02-11|title=ABUBAKAR MAHMOUD, SAN: Legal Icon And Former President NBA|url=https://www.theabusites.com/abubakar-mahmoud-san-president-nba/|access-date=2021-02-22|website=The Abusites|language=en-US}}</ref> Ko kanko woni cukko hooreejo gadano e bursi leydi [[Naajeeriya]]<ref>{{Cite web|title=Abubakar Mahmoud|url=http://www.nse.com.ng/about-us/corporate-governance/national-council-members/abubakar-mahmoud|access-date=2021-02-22|website=www.nse.com.ng|date=17 August 2020}}</ref><ref>{{Cite web|date=2016-08-30|title=Nigeria bar association : the manor farm|url=https://t.guardian.ng/features/law/nigeria-bar-association-the-manor-farm/|access-date=2021-07-12|website=The Guardian Nigeria News – Nigeria and World News|language=en-US}}</ref> Ko kanko woni diiso gonnooɗo guwerneer banke mawɗo leydi [[Naajeeriya|Najeriya]] e gonnooɗo amir Kano [[Sanusi Lamido Sanusi]].<ref>{{Cite web|title=Press Statement by Emir Sanusi's legal team led by A.B. Mahmoud|url=https://dailytrust.com/press-statement-by-emir-sanusis-legal-team-led-by-a-b-mahmoud|access-date=2021-02-22|website=Daily Trust|date=10 March 2020|language=en}}</ref><ref>{{Cite web|title=Metro – NBA President, Mahmoud, Takes Position On Hijab Controversy|url=https://www.nigerianbulletin.com/threads/nba-president-mahmoud-takes-position-on-hijab-controversy.261764/|access-date=2021-02-22|website=Nigeria News Links {{!}} Today's Updates – Nigerian Bulletin|date=16 December 2017|language=en-US}}</ref><ref>{{Cite web|last=Edokwe|first=Bridget|date=2018-06-02|title=Ikeja NBA Branch members petitions AB Mahmoud over Alleged conversion of branch fund and abuse of office by Adesina Ogunlana|url=https://www.barristerng.com/ikeja-nba-branch-members-petitions-ab-mahmoud-over-alleged-conversion-of-branch-fund-and-abuse-of-office-by-adesina-ogunlana/|access-date=2021-02-22|website=BarristerNG.com|language=en-US}}</ref><ref>{{Cite web|date=2017-12-25|title=AB Mahmoud|url=https://newswirelawandevents.com/nba-presidents-message-xmas-celebration/ab-mahmoud-6/|access-date=2021-02-22|website=Newswire Law and Events|language=en-US}}</ref><ref>{{Cite web|date=2016-02-24|title=Legal profession must take responsibility in fight against corruption – AB Mahmoud|url=https://businessday.ng/news/legal-business/article/legal-profession-must-take-responsibility-in-fight-against-corruption-ab-mahmoud/|access-date=2021-02-22|website=Businessday NG|language=en-US}}</ref><ref>{{Cite web|date=2015-01-14|title=Hon. Justice Patricia Mahmoud: Righteousness in the Kano judiciary|url=https://www.vanguardngr.com/2015/01/hon-justice-patricia-mahmoud-righteousness-kano-judiciary/|access-date=2021-02-22|website=Vanguard News|language=en-US}}</ref> == Tuugnorgal == {{Reflist}} [[Category:Yimɓe wuurɓe]] [[Category:Yimɓe Naajeeriya]] 7cyacjen96p6bgqtb7io5i6qyflfrmw A Squatter's Tale 0 12890 158197 101333 2026-03-29T10:03:52Z Adamu mc 10501 Edit 158197 wikitext text/x-wiki {{Databox}} '''A Squatter's Tale''' woni deftere nde winndiyanke [[Naajeeriya]] biyeteeɗo Ike Oguine winndi e hitaande dubi alif 1997.<ref name=":0">{{Cite book|title=New Novels in African Literature Today|last=Okonkwo|first=Christopher|publisher=Boydell & Brewer|year=2009|isbn=9781846156892|editor-last=Emenyonu|editor-first=Ernest N.|editor-link=Ernest Emenyonu|pages=130–144|chapter=@Coming to America@: Ike Oguine's A Squatter's Tale & the Nigerian/African Immigrant's Narrative|chapter-url=https://www.cambridge.org/core/books/new-novels-in-african-literature-today/coming-to-america-ike-oguines-a-squatters-tale-and-the-nigerianafrican-immigrants-narrative/3E4A24B86536273AAADBD540913EF99C|via=Cambridge Core}}</ref> Deftere nde ina teskaa e humpito Afriknaaɓe ummoriiɓe to leyɗeele dentuɗe Amerik,<ref name=":0" /> e caɗeele ɗe ɓe njogori dañde e nder diiwaan Afrik hannde oo.<ref>{{Cite journal|last1=Nyitse|first1=L. M.|last2=Iorhii|first2=J. A.|date=2012-01-01|title=Nigerian Literature, Nationalism and the Experience of the African Diaspora: an Appraisal of Ike Oguine's A Squatter's Tale|url=https://www.ajol.info/index.php/ijah/article/view/106394|journal=AFRREV IJAH: An International Journal of Arts and Humanities|language=en|volume=1|issue=4|pages=1–12|issn=2227-5452}}</ref> Teemedde goɗɗe ina heen yeewtere politik faggudu Afrik.<ref name=":1">{{Cite web|url=http://africaoilgasreport.com/2014/05/petroleum-people/oguine-novelist-is-nigerias-top-petroleum-lawyer/|title=Oguine, Novelist, Is Nigeria's Top Petroleum Lawyer - Africa Oil+Gas Report|website=africaoilgasreport.com|language=en-US|access-date=2018-02-07}}</ref> Deftere nde heɓi njeenaari fedde winndooɓe Naajeeriya e hitaande 1997 ngam fiction.<ref name=":1" /> Deftere nde yalti ko e nder deftere winndooɓe Afrik e hitaande ndungu 2000.<ref>{{Cite web|url=https://searchworks.stanford.edu/view/4469832|title=A squatter's tale in SearchWorks catalog|website=searchworks.stanford.edu|language=en|access-date=2018-02-07}}</ref> == Himobe == {{Reflist}} [[Category:Stub]] k7ihvo9upsbvczy7cwli1wdaody8u0c 158198 158197 2026-03-29T10:04:23Z Adamu mc 10501 Edit 158198 wikitext text/x-wiki {{Databox}} '''A Squatter's Tale''' woni deftere nde winndiyanke [[Naajeeriya]] biyeteeɗo Ike Oguine winndi e hitaande dubi alif 1997.<ref name=":0">{{Cite book|title=New Novels in African Literature Today|last=Okonkwo|first=Christopher|publisher=Boydell & Brewer|year=2009|isbn=9781846156892|editor-last=Emenyonu|editor-first=Ernest N.|editor-link=Ernest Emenyonu|pages=130–144|chapter=@Coming to America@: Ike Oguine's A Squatter's Tale & the Nigerian/African Immigrant's Narrative|chapter-url=https://www.cambridge.org/core/books/new-novels-in-african-literature-today/coming-to-america-ike-oguines-a-squatters-tale-and-the-nigerianafrican-immigrants-narrative/3E4A24B86536273AAADBD540913EF99C|via=Cambridge Core}}</ref> Deftere nde ina teskaa e humpito Afriknaaɓe ummoriiɓe to leyɗeele dentuɗe [[Amerik]],<ref name=":0" /> e caɗeele ɗe ɓe njogori dañde e nder diiwaan Afrik hannde oo.<ref>{{Cite journal|last1=Nyitse|first1=L. M.|last2=Iorhii|first2=J. A.|date=2012-01-01|title=Nigerian Literature, Nationalism and the Experience of the African Diaspora: an Appraisal of Ike Oguine's A Squatter's Tale|url=https://www.ajol.info/index.php/ijah/article/view/106394|journal=AFRREV IJAH: An International Journal of Arts and Humanities|language=en|volume=1|issue=4|pages=1–12|issn=2227-5452}}</ref> Teemedde goɗɗe ina heen yeewtere politik faggudu Afrik.<ref name=":1">{{Cite web|url=http://africaoilgasreport.com/2014/05/petroleum-people/oguine-novelist-is-nigerias-top-petroleum-lawyer/|title=Oguine, Novelist, Is Nigeria's Top Petroleum Lawyer - Africa Oil+Gas Report|website=africaoilgasreport.com|language=en-US|access-date=2018-02-07}}</ref> Deftere nde heɓi njeenaari fedde winndooɓe Naajeeriya e hitaande 1997 ngam fiction.<ref name=":1" /> Deftere nde yalti ko e nder deftere winndooɓe Afrik e hitaande ndungu 2000.<ref>{{Cite web|url=https://searchworks.stanford.edu/view/4469832|title=A squatter's tale in SearchWorks catalog|website=searchworks.stanford.edu|language=en|access-date=2018-02-07}}</ref> == Himobe == {{Reflist}} [[Category:Stub]] 8pvczzpaqi7dseip6w7z0lmd2k9em5f Abrah Comfort Rosemond 0 15833 158119 115779 2026-03-28T22:58:29Z Adamu mc 10501 Edit 158119 wikitext text/x-wiki {{Databox}} [[File:National Anti-Slavery Standard (IA 8b782d4a-6390-452c-b946-1ef130b88bb1).pdf|thumb]] '''Abrah Comfort Rosemond''' (yalnde sapponde e jeweey go'o 16 Lewru sulyee 1960) ko debbo dawriyanke [[Ganaajo]]. O woniino tergal parlemaa ngam diiwaan Weija Gbawe.<ref>{{cite web|title=Hon. Comfort Rosemond Abrah|url=http://www.odekro.org/person/comfort-rosemond-abrah/|website=odekro|publisher=Odekro|accessdate=25 February 2017|archive-url=https://web.archive.org/web/20170226050338/http://www.odekro.org/person/comfort-rosemond-abrah/|archive-date=26 February 2017|url-status=dead}}</ref><ref>{{Cite web|title=Gbawe MP Provides Classroom|url=https://www.modernghana.com/news/743615/gbawe-mp-provides-classroom.html|access-date=2025-03-18|website=Modern Ghana|language=en}}</ref> ==Nguurndam e jaŋde puɗɗagol== O heɓi MPhil (ardorde e wasiyaaji) to duɗal jaaɓi haaɗtirde ''Cape Coast'' e hitaande 2002. ==Kugal== Comfort kadi ko jannginoowo jannguɗo, o toɗɗaa gardiiɗo diiwaan Biro diiwaan Kwaebibirem mo GES. O dañii wooteeji parlemaa 2012 e 32 861 woote ko 53,59% e wooteeji ɗi o heɓi ɗii fof. == Nguurndam neɗɗo == Comfort Rosemond ina jogii ɓiɓɓe ɗiɗo. == Tuugnorgal == [[Category:Stub]] mt0rq2iytu1b7ndjqgn5y7cycrefwle 158120 158119 2026-03-28T22:58:47Z Adamu mc 10501 Edit 158120 wikitext text/x-wiki {{Databox}} [[File:National Anti-Slavery Standard (IA 8b782d4a-6390-452c-b946-1ef130b88bb1).pdf|thumb]] '''Abrah Comfort Rosemond''' (yalnde sapponde e jeweey go'o 16 Lewru sulyee hiitande dubi alif 1960) ko debbo dawriyanke [[Ganaajo]]. O woniino tergal parlemaa ngam diiwaan Weija Gbawe.<ref>{{cite web|title=Hon. Comfort Rosemond Abrah|url=http://www.odekro.org/person/comfort-rosemond-abrah/|website=odekro|publisher=Odekro|accessdate=25 February 2017|archive-url=https://web.archive.org/web/20170226050338/http://www.odekro.org/person/comfort-rosemond-abrah/|archive-date=26 February 2017|url-status=dead}}</ref><ref>{{Cite web|title=Gbawe MP Provides Classroom|url=https://www.modernghana.com/news/743615/gbawe-mp-provides-classroom.html|access-date=2025-03-18|website=Modern Ghana|language=en}}</ref> ==Nguurndam e jaŋde puɗɗagol== O heɓi MPhil (ardorde e wasiyaaji) to duɗal jaaɓi haaɗtirde ''Cape Coast'' e hitaande 2002. ==Kugal== Comfort kadi ko jannginoowo jannguɗo, o toɗɗaa gardiiɗo diiwaan Biro diiwaan Kwaebibirem mo GES. O dañii wooteeji parlemaa 2012 e 32 861 woote ko 53,59% e wooteeji ɗi o heɓi ɗii fof. == Nguurndam neɗɗo == Comfort Rosemond ina jogii ɓiɓɓe ɗiɗo. == Tuugnorgal == [[Category:Stub]] n46sb6r4htaytfuenpshb87d4a9z450 158121 158120 2026-03-28T22:59:20Z Adamu mc 10501 Edit 158121 wikitext text/x-wiki {{Databox}} [[File:National Anti-Slavery Standard (IA 8b782d4a-6390-452c-b946-1ef130b88bb1).pdf|thumb]] '''Abrah Comfort Rosemond''' (yalnde sapponde e jeweey go'o 16 Lewru sulyee hiitande dubi alif 1960) ko debbo dawriyanke [[Ganaajo]]. O woniino tergal parlemaa ngam diiwaan Weija Gbawe.<ref>{{cite web|title=Hon. Comfort Rosemond Abrah|url=http://www.odekro.org/person/comfort-rosemond-abrah/|website=odekro|publisher=Odekro|accessdate=25 February 2017|archive-url=https://web.archive.org/web/20170226050338/http://www.odekro.org/person/comfort-rosemond-abrah/|archive-date=26 February 2017|url-status=dead}}</ref><ref>{{Cite web|title=Gbawe MP Provides Classroom|url=https://www.modernghana.com/news/743615/gbawe-mp-provides-classroom.html|access-date=2025-03-18|website=Modern Ghana|language=en}}</ref> ==Nguurndam e jaŋde puɗɗagol== O heɓi MPhil (ardorde e wasiyaaji) to duɗal jaaɓi haaɗtirde ''Cape Coast'' e hitaande ndungu 2002. ==Kugal== Comfort kadi ko jannginoowo jannguɗo, o toɗɗaa gardiiɗo diiwaan Biro diiwaan Kwaebibirem mo GES. O dañii wooteeji parlemaa 2012 e 32 861 woote ko 53,59% e wooteeji ɗi o heɓi ɗii fof. == Nguurndam neɗɗo == Comfort Rosemond ina jogii ɓiɓɓe ɗiɗo. == Tuugnorgal == [[Category:Stub]] a413v9z5cwsg19uv6o0kxajdfn7629z FannyAnn Viola Eddy 0 19456 158165 80976 2026-03-29T06:12:01Z Adamu mc 10501 Added link 158165 wikitext text/x-wiki {{Databox}}'''FannyAnn Viola Eddy''' (daygo e yalnde sapponde e nayi 14 lewru juko hiitande dubi alif 1974 – 29 suwee 2004) ko daraniiɗo LGBT Siyera Leyoon, o sosi Fedde Lesbiyen en e Gay en (SSLGA) e hitaande 2002, fedde LGBT gadane e nder leydi ndii.<ref name=":0">{{cite news|date=5 October 2004|title=Sierra Leone gay activist killed|work=[[BBC News]]|publisher=|url=http://news.bbc.co.uk/1/hi/world/africa/3716768.stm|access-date=26 June 2008}}</ref> Eddy ina daranii hakkeeji LGBT e nder Siyeraa Leyoon kam e nder Afrik fof, e lewru abriil 2004 o haaliino e Fedde Ngenndiije Dentuɗe to Geneve ngam wallitde ƴettugol kuulal Beresiil.<ref name=":5">{{Cite book|last1=Morgan|first1=Ruth|title=Tommy Boys, Lesbian Men, and Ancestral Wives: Female Same-sex Practices in Africa|last2=Wieringa|first2=Saskia|publisher=Jacana Media|year=2005|isbn=9781770090934|location=Johannesburg|pages=20|language=en}}</ref> O waraa ko e biro makko to Freetown e lewru suwee 2004, e bonannde nde haa jooni ƴeewtaaka. == Nguurndam neɗɗo == Eddy jibinaa ko ñalnde 14 lewru juko hitaande 1974 to Siyera Leyoon, hay so tawii noon o waɗii heen geɗal mawngal e nder nguurndam makko e nder nokkuuji mooliiɓe to bannge worgo Afrik sabu wolde hakkunde leyɗeele Siyera Leyoon.<ref name=":2">{{Cite web|date=20 May 2016|title=FannyAnn Viola Eddy|url=https://www.makingqueerhistory.com/articles/2016/12/20/fannyann-viola-eddy-speaking-against-silence|access-date=23 September 2023|website=Making Queer History|language=en}}</ref> E sahaa maayde makko, Eddy ina joginoo ɓiɗɗo gorko jahroowo e duuɓi 10, ina wiyee Valentine, e gollodiiɗo biyeteeɗo Esther Chikalipa.<ref name=":3">{{cite web|last=|first=|author-link=|date=4 October 2004|title=Activist Murdered|url=http://www.mask.org.za/article.php?cat=latestnews&id=482&pagenumber=1|url-status=dead|archive-url=https://web.archive.org/web/20060925173933/http://www.mask.org.za/article.php?cat=latestnews&id=482&pagenumber=1|archive-date=25 September 2006|access-date=26 June 2008|website=Behind the Mask|publisher=}}</ref> == Golle == E hitaande 2002, caggal nde o waɗi waktuuji e gollodaade e GALZ, fedde LGBT to Zimbaabwee, Eddy sosi Fedde Lesbiyen en e Gay en Siyeraa Leyoon (SLLGA), fedde adannde e nder leydi ndii. Fedde nde ina rokka yimɓe LGBT ballal renndo e hakkillaaji, ko jiidaa e winnditaade ko fayti e ƴaañgol, nanngugol e nanngugol e dow fenaande LGBT Sierra Leonenaaɓe.<ref name=":4">{{Cite web|date=5 October 2004|title=Sierra Leone: Lesbian Rights Activist Brutally Murdered|url=https://www.hrw.org/news/2004/10/05/sierra-leone-lesbian-rights-activist-brutally-murdered|access-date=14 January 2021|website=[[Human Rights Watch]]|language=en}}</ref> So tawii dingiral LGBT to Siyeraa Leyoon ina siforee "les leydi" sabu tooñanngeeji keewɗi, Eddy ina teskaa wonde ko neɗɗo yiyteteeɗo, mo nganndu-ɗaa ko gaynaako, mo nganndu-ɗaa ko kañum woni gaynaako gooto, mo ƴaañii jaagorɗe laamu ngam ƴellitde hakkeeji e haajuuji yimɓe LGBT e nder ko o inniri "Sierra giɗo makko". Leyon. E lewru abriil 2004, fedde wiyeteende Human Rights Watch e Fedde Adunaare toppitiinde hakkeeji gaynaako e lesbinaaɓe mballitii fedde daraniiɓe LGBT, ina jeyaa heen Eddy, ngam tawtoreede batu hitaande kala Fedde Ngenndiije Dentuɗe to Geneve, to leydi Siwis.[5] Eddy haaliino to Komisariyaa ONU toppitiiɗo hakkeeji aadee to bannge njuɓɓudi, ɗo o seedtii ko fayti e « ƴaañgal e bonanndeeji keewɗi » ɗi LGBT en mbaɗata e nder Siyera Leyoon, o wiyi kadi yo kuulal ngal Beresiil ƴetti, ngal yiɗi ko anndinde jojjanɗe aadee LGBT en. Ko adii maayde makko seeɗa, Eddy wonti tergal sosngal fedde Lesbiyen Afrik. == Wade == Ñalnde 29 suwee 2004, fedde worɓe ko famɗi fof tato naati e biro SLLGA to Freetown, ɗo Eddy ƴaañii, fiyi ɗum, daande makko haa jooni ɓuuɓnaama. == Njawdi == Caggal maayde makko, Human Rights Watch siftinii Eddy wonde "neɗɗo jaambaaro e nuunɗal keewngal", e noddi laamu Siyeraa Leyoon nde ƴeewtotoo warngo makko "e nder nuunɗal e timmal". Porogaraam Fedde Ngenndiije Dentuɗe ngam haɓaade VIH/SIDA yaltinii bayyinaango ina siftina "kulol mum mawngol" e maayde makko. Maayde Eddy ko jaayɗe LGBT kaali ɗum e nder winndere ndee kala; Advocate oo ina mettini e "silence" "daande doole", Out siftini mo wonde ko kampaañ "mo alaa ɗo haaɗi" ngam haɓaade hakkeeji LGBT. Haa e hitaande 2022, warngo Eddy ina heddii ko laaɓtaani. Wiɗto laamu nguu hollitii wonde maayde makko jokkondirtaa e politik makko walla e jokkondiral makko. Gila Eddy maayi, SLLGA ina jokki golle mum, jooni ko e innde Fedde Ndimaagu. E hitaande 2005, deftere wiyeteende Tommy Boys, worɓe lesbiyankooɓe e rewɓe taaniraaɓe: golle rewɓe e nder Afrik, nde Ruth Morgan e Saskia Wieringa mbinndi, nde Eddy winndi. Fedde Hirschfeld Eddy, fedde daraniinde jojjanɗe aadee, sosaa ko e hitaande 2007, nde inniraa ko kanko e ganndo Almaañnaajo biyeteeɗo Magnus Hirschfeld. Hitaande rewtunde ndee, njeenaari yimre FannyAnn Eddy sosaa ngam teddinde mo. Ƴeew kadi Fitinaaji baɗeteeɗi e yimɓe LGBT Hakkeeji LGBT e nder leydi Siyera Leyoon == Tuugnorgal == {{Reflist}} qonz3fckewicfzwgjjpk4hzj3qdfifk 158166 158165 2026-03-29T06:12:26Z Adamu mc 10501 Edit 158166 wikitext text/x-wiki {{Databox}}'''FannyAnn Viola Eddy''' (daygo e yalnde sapponde e nayi 14 lewru juko hiitande dubi alif 1974 – 29 suwee 2004) ko daraniiɗo LGBT Siyera Leyoon, o sosi Fedde Lesbiyen en e Gay en (SSLGA) e hitaande 2002, fedde LGBT gadane e nder leydi ndii.<ref name=":0">{{cite news|date=5 October 2004|title=Sierra Leone gay activist killed|work=[[BBC News]]|publisher=|url=http://news.bbc.co.uk/1/hi/world/africa/3716768.stm|access-date=26 June 2008}}</ref> Eddy ina daranii hakkeeji LGBT e nder Siyeraa Leyoon kam e nder Afrik fof, e lewru abriil 2004 o haaliino e Fedde Ngenndiije Dentuɗe to Geneve ngam wallitde ƴettugol kuulal Beresiil.<ref name=":5">{{Cite book|last1=Morgan|first1=Ruth|title=Tommy Boys, Lesbian Men, and Ancestral Wives: Female Same-sex Practices in Africa|last2=Wieringa|first2=Saskia|publisher=Jacana Media|year=2005|isbn=9781770090934|location=Johannesburg|pages=20|language=en}}</ref> O waraa ko e biro makko to Freetown e lewru suwee E hitaande ndungu 2004, e bonannde nde haa jooni ƴeewtaaka. == Nguurndam neɗɗo == Eddy jibinaa ko ñalnde 14 lewru juko hitaande 1974 to Siyera Leyoon, hay so tawii noon o waɗii heen geɗal mawngal e nder nguurndam makko e nder nokkuuji mooliiɓe to bannge worgo Afrik sabu wolde hakkunde leyɗeele Siyera Leyoon.<ref name=":2">{{Cite web|date=20 May 2016|title=FannyAnn Viola Eddy|url=https://www.makingqueerhistory.com/articles/2016/12/20/fannyann-viola-eddy-speaking-against-silence|access-date=23 September 2023|website=Making Queer History|language=en}}</ref> E sahaa maayde makko, Eddy ina joginoo ɓiɗɗo gorko jahroowo e duuɓi 10, ina wiyee Valentine, e gollodiiɗo biyeteeɗo Esther Chikalipa.<ref name=":3">{{cite web|last=|first=|author-link=|date=4 October 2004|title=Activist Murdered|url=http://www.mask.org.za/article.php?cat=latestnews&id=482&pagenumber=1|url-status=dead|archive-url=https://web.archive.org/web/20060925173933/http://www.mask.org.za/article.php?cat=latestnews&id=482&pagenumber=1|archive-date=25 September 2006|access-date=26 June 2008|website=Behind the Mask|publisher=}}</ref> == Golle == E hitaande 2002, caggal nde o waɗi waktuuji e gollodaade e GALZ, fedde LGBT to Zimbaabwee, Eddy sosi Fedde Lesbiyen en e Gay en Siyeraa Leyoon (SLLGA), fedde adannde e nder leydi ndii. Fedde nde ina rokka yimɓe LGBT ballal renndo e hakkillaaji, ko jiidaa e winnditaade ko fayti e ƴaañgol, nanngugol e nanngugol e dow fenaande LGBT Sierra Leonenaaɓe.<ref name=":4">{{Cite web|date=5 October 2004|title=Sierra Leone: Lesbian Rights Activist Brutally Murdered|url=https://www.hrw.org/news/2004/10/05/sierra-leone-lesbian-rights-activist-brutally-murdered|access-date=14 January 2021|website=[[Human Rights Watch]]|language=en}}</ref> So tawii dingiral LGBT to Siyeraa Leyoon ina siforee "les leydi" sabu tooñanngeeji keewɗi, Eddy ina teskaa wonde ko neɗɗo yiyteteeɗo, mo nganndu-ɗaa ko gaynaako, mo nganndu-ɗaa ko kañum woni gaynaako gooto, mo ƴaañii jaagorɗe laamu ngam ƴellitde hakkeeji e haajuuji yimɓe LGBT e nder ko o inniri "Sierra giɗo makko". Leyon. E lewru abriil 2004, fedde wiyeteende Human Rights Watch e Fedde Adunaare toppitiinde hakkeeji gaynaako e lesbinaaɓe mballitii fedde daraniiɓe LGBT, ina jeyaa heen Eddy, ngam tawtoreede batu hitaande kala Fedde Ngenndiije Dentuɗe to Geneve, to leydi Siwis.[5] Eddy haaliino to Komisariyaa ONU toppitiiɗo hakkeeji aadee to bannge njuɓɓudi, ɗo o seedtii ko fayti e « ƴaañgal e bonanndeeji keewɗi » ɗi LGBT en mbaɗata e nder Siyera Leyoon, o wiyi kadi yo kuulal ngal Beresiil ƴetti, ngal yiɗi ko anndinde jojjanɗe aadee LGBT en. Ko adii maayde makko seeɗa, Eddy wonti tergal sosngal fedde Lesbiyen Afrik. == Wade == Ñalnde 29 suwee 2004, fedde worɓe ko famɗi fof tato naati e biro SLLGA to Freetown, ɗo Eddy ƴaañii, fiyi ɗum, daande makko haa jooni ɓuuɓnaama. == Njawdi == Caggal maayde makko, Human Rights Watch siftinii Eddy wonde "neɗɗo jaambaaro e nuunɗal keewngal", e noddi laamu Siyeraa Leyoon nde ƴeewtotoo warngo makko "e nder nuunɗal e timmal". Porogaraam Fedde Ngenndiije Dentuɗe ngam haɓaade VIH/SIDA yaltinii bayyinaango ina siftina "kulol mum mawngol" e maayde makko. Maayde Eddy ko jaayɗe LGBT kaali ɗum e nder winndere ndee kala; Advocate oo ina mettini e "silence" "daande doole", Out siftini mo wonde ko kampaañ "mo alaa ɗo haaɗi" ngam haɓaade hakkeeji LGBT. Haa e hitaande 2022, warngo Eddy ina heddii ko laaɓtaani. Wiɗto laamu nguu hollitii wonde maayde makko jokkondirtaa e politik makko walla e jokkondiral makko. Gila Eddy maayi, SLLGA ina jokki golle mum, jooni ko e innde Fedde Ndimaagu. E hitaande 2005, deftere wiyeteende Tommy Boys, worɓe lesbiyankooɓe e rewɓe taaniraaɓe: golle rewɓe e nder Afrik, nde Ruth Morgan e Saskia Wieringa mbinndi, nde Eddy winndi. Fedde Hirschfeld Eddy, fedde daraniinde jojjanɗe aadee, sosaa ko e hitaande 2007, nde inniraa ko kanko e ganndo Almaañnaajo biyeteeɗo Magnus Hirschfeld. Hitaande rewtunde ndee, njeenaari yimre FannyAnn Eddy sosaa ngam teddinde mo. Ƴeew kadi Fitinaaji baɗeteeɗi e yimɓe LGBT Hakkeeji LGBT e nder leydi Siyera Leyoon == Tuugnorgal == {{Reflist}} pj1vxv9wuptf01iovy9fagd92ue7bzv 158167 158166 2026-03-29T06:12:55Z Adamu mc 10501 Edit 158167 wikitext text/x-wiki {{Databox}}'''FannyAnn Viola Eddy''' (daygo e yalnde sapponde e nayi 14 lewru juko hiitande dubi alif 1974 – 29 suwee 2004) ko daraniiɗo LGBT Siyera Leyoon, o sosi Fedde Lesbiyen en e Gay en (SSLGA) e hitaande 2002, fedde LGBT gadane e nder leydi ndii.<ref name=":0">{{cite news|date=5 October 2004|title=Sierra Leone gay activist killed|work=[[BBC News]]|publisher=|url=http://news.bbc.co.uk/1/hi/world/africa/3716768.stm|access-date=26 June 2008}}</ref> Eddy ina daranii hakkeeji LGBT e nder Siyeraa Leyoon kam e nder Afrik fof, e lewru abriil 2004 o haaliino e Fedde Ngenndiije Dentuɗe to Geneve ngam wallitde ƴettugol kuulal Beresiil.<ref name=":5">{{Cite book|last1=Morgan|first1=Ruth|title=Tommy Boys, Lesbian Men, and Ancestral Wives: Female Same-sex Practices in Africa|last2=Wieringa|first2=Saskia|publisher=Jacana Media|year=2005|isbn=9781770090934|location=Johannesburg|pages=20|language=en}}</ref> O waraa ko e biro makko to Freetown e lewru suwee E hitaande ndungu 2004, e bonannde nde haa jooni ƴeewtaaka. == Nguurndam neɗɗo == Eddy jibinaa ko ñalnde sappo e nayi 14 lewru juko hitaande 1974 to Siyera Leyoon, hay so tawii noon o waɗii heen geɗal mawngal e nder nguurndam makko e nder nokkuuji mooliiɓe to bannge worgo Afrik sabu wolde hakkunde leyɗeele Siyera Leyoon.<ref name=":2">{{Cite web|date=20 May 2016|title=FannyAnn Viola Eddy|url=https://www.makingqueerhistory.com/articles/2016/12/20/fannyann-viola-eddy-speaking-against-silence|access-date=23 September 2023|website=Making Queer History|language=en}}</ref> E sahaa maayde makko, Eddy ina joginoo ɓiɗɗo gorko jahroowo e duuɓi 10, ina wiyee Valentine, e gollodiiɗo biyeteeɗo Esther Chikalipa.<ref name=":3">{{cite web|last=|first=|author-link=|date=4 October 2004|title=Activist Murdered|url=http://www.mask.org.za/article.php?cat=latestnews&id=482&pagenumber=1|url-status=dead|archive-url=https://web.archive.org/web/20060925173933/http://www.mask.org.za/article.php?cat=latestnews&id=482&pagenumber=1|archive-date=25 September 2006|access-date=26 June 2008|website=Behind the Mask|publisher=}}</ref> == Golle == E hitaande 2002, caggal nde o waɗi waktuuji e gollodaade e GALZ, fedde LGBT to Zimbaabwee, Eddy sosi Fedde Lesbiyen en e Gay en Siyeraa Leyoon (SLLGA), fedde adannde e nder leydi ndii. Fedde nde ina rokka yimɓe LGBT ballal renndo e hakkillaaji, ko jiidaa e winnditaade ko fayti e ƴaañgol, nanngugol e nanngugol e dow fenaande LGBT Sierra Leonenaaɓe.<ref name=":4">{{Cite web|date=5 October 2004|title=Sierra Leone: Lesbian Rights Activist Brutally Murdered|url=https://www.hrw.org/news/2004/10/05/sierra-leone-lesbian-rights-activist-brutally-murdered|access-date=14 January 2021|website=[[Human Rights Watch]]|language=en}}</ref> So tawii dingiral LGBT to Siyeraa Leyoon ina siforee "les leydi" sabu tooñanngeeji keewɗi, Eddy ina teskaa wonde ko neɗɗo yiyteteeɗo, mo nganndu-ɗaa ko gaynaako, mo nganndu-ɗaa ko kañum woni gaynaako gooto, mo ƴaañii jaagorɗe laamu ngam ƴellitde hakkeeji e haajuuji yimɓe LGBT e nder ko o inniri "Sierra giɗo makko". Leyon. E lewru abriil 2004, fedde wiyeteende Human Rights Watch e Fedde Adunaare toppitiinde hakkeeji gaynaako e lesbinaaɓe mballitii fedde daraniiɓe LGBT, ina jeyaa heen Eddy, ngam tawtoreede batu hitaande kala Fedde Ngenndiije Dentuɗe to Geneve, to leydi Siwis.[5] Eddy haaliino to Komisariyaa ONU toppitiiɗo hakkeeji aadee to bannge njuɓɓudi, ɗo o seedtii ko fayti e « ƴaañgal e bonanndeeji keewɗi » ɗi LGBT en mbaɗata e nder Siyera Leyoon, o wiyi kadi yo kuulal ngal Beresiil ƴetti, ngal yiɗi ko anndinde jojjanɗe aadee LGBT en. Ko adii maayde makko seeɗa, Eddy wonti tergal sosngal fedde Lesbiyen Afrik. == Wade == Ñalnde 29 suwee 2004, fedde worɓe ko famɗi fof tato naati e biro SLLGA to Freetown, ɗo Eddy ƴaañii, fiyi ɗum, daande makko haa jooni ɓuuɓnaama. == Njawdi == Caggal maayde makko, Human Rights Watch siftinii Eddy wonde "neɗɗo jaambaaro e nuunɗal keewngal", e noddi laamu Siyeraa Leyoon nde ƴeewtotoo warngo makko "e nder nuunɗal e timmal". Porogaraam Fedde Ngenndiije Dentuɗe ngam haɓaade VIH/SIDA yaltinii bayyinaango ina siftina "kulol mum mawngol" e maayde makko. Maayde Eddy ko jaayɗe LGBT kaali ɗum e nder winndere ndee kala; Advocate oo ina mettini e "silence" "daande doole", Out siftini mo wonde ko kampaañ "mo alaa ɗo haaɗi" ngam haɓaade hakkeeji LGBT. Haa e hitaande 2022, warngo Eddy ina heddii ko laaɓtaani. Wiɗto laamu nguu hollitii wonde maayde makko jokkondirtaa e politik makko walla e jokkondiral makko. Gila Eddy maayi, SLLGA ina jokki golle mum, jooni ko e innde Fedde Ndimaagu. E hitaande 2005, deftere wiyeteende Tommy Boys, worɓe lesbiyankooɓe e rewɓe taaniraaɓe: golle rewɓe e nder Afrik, nde Ruth Morgan e Saskia Wieringa mbinndi, nde Eddy winndi. Fedde Hirschfeld Eddy, fedde daraniinde jojjanɗe aadee, sosaa ko e hitaande 2007, nde inniraa ko kanko e ganndo Almaañnaajo biyeteeɗo Magnus Hirschfeld. Hitaande rewtunde ndee, njeenaari yimre FannyAnn Eddy sosaa ngam teddinde mo. Ƴeew kadi Fitinaaji baɗeteeɗi e yimɓe LGBT Hakkeeji LGBT e nder leydi Siyera Leyoon == Tuugnorgal == {{Reflist}} 3pzp27ir2t78028acp5yhpugetro4fo 158168 158167 2026-03-29T06:13:23Z Adamu mc 10501 /* Wade */ 158168 wikitext text/x-wiki {{Databox}}'''FannyAnn Viola Eddy''' (daygo e yalnde sapponde e nayi 14 lewru juko hiitande dubi alif 1974 – 29 suwee 2004) ko daraniiɗo LGBT Siyera Leyoon, o sosi Fedde Lesbiyen en e Gay en (SSLGA) e hitaande 2002, fedde LGBT gadane e nder leydi ndii.<ref name=":0">{{cite news|date=5 October 2004|title=Sierra Leone gay activist killed|work=[[BBC News]]|publisher=|url=http://news.bbc.co.uk/1/hi/world/africa/3716768.stm|access-date=26 June 2008}}</ref> Eddy ina daranii hakkeeji LGBT e nder Siyeraa Leyoon kam e nder Afrik fof, e lewru abriil 2004 o haaliino e Fedde Ngenndiije Dentuɗe to Geneve ngam wallitde ƴettugol kuulal Beresiil.<ref name=":5">{{Cite book|last1=Morgan|first1=Ruth|title=Tommy Boys, Lesbian Men, and Ancestral Wives: Female Same-sex Practices in Africa|last2=Wieringa|first2=Saskia|publisher=Jacana Media|year=2005|isbn=9781770090934|location=Johannesburg|pages=20|language=en}}</ref> O waraa ko e biro makko to Freetown e lewru suwee E hitaande ndungu 2004, e bonannde nde haa jooni ƴeewtaaka. == Nguurndam neɗɗo == Eddy jibinaa ko ñalnde sappo e nayi 14 lewru juko hitaande 1974 to Siyera Leyoon, hay so tawii noon o waɗii heen geɗal mawngal e nder nguurndam makko e nder nokkuuji mooliiɓe to bannge worgo Afrik sabu wolde hakkunde leyɗeele Siyera Leyoon.<ref name=":2">{{Cite web|date=20 May 2016|title=FannyAnn Viola Eddy|url=https://www.makingqueerhistory.com/articles/2016/12/20/fannyann-viola-eddy-speaking-against-silence|access-date=23 September 2023|website=Making Queer History|language=en}}</ref> E sahaa maayde makko, Eddy ina joginoo ɓiɗɗo gorko jahroowo e duuɓi 10, ina wiyee Valentine, e gollodiiɗo biyeteeɗo Esther Chikalipa.<ref name=":3">{{cite web|last=|first=|author-link=|date=4 October 2004|title=Activist Murdered|url=http://www.mask.org.za/article.php?cat=latestnews&id=482&pagenumber=1|url-status=dead|archive-url=https://web.archive.org/web/20060925173933/http://www.mask.org.za/article.php?cat=latestnews&id=482&pagenumber=1|archive-date=25 September 2006|access-date=26 June 2008|website=Behind the Mask|publisher=}}</ref> == Golle == E hitaande 2002, caggal nde o waɗi waktuuji e gollodaade e GALZ, fedde LGBT to Zimbaabwee, Eddy sosi Fedde Lesbiyen en e Gay en Siyeraa Leyoon (SLLGA), fedde adannde e nder leydi ndii. Fedde nde ina rokka yimɓe LGBT ballal renndo e hakkillaaji, ko jiidaa e winnditaade ko fayti e ƴaañgol, nanngugol e nanngugol e dow fenaande LGBT Sierra Leonenaaɓe.<ref name=":4">{{Cite web|date=5 October 2004|title=Sierra Leone: Lesbian Rights Activist Brutally Murdered|url=https://www.hrw.org/news/2004/10/05/sierra-leone-lesbian-rights-activist-brutally-murdered|access-date=14 January 2021|website=[[Human Rights Watch]]|language=en}}</ref> So tawii dingiral LGBT to Siyeraa Leyoon ina siforee "les leydi" sabu tooñanngeeji keewɗi, Eddy ina teskaa wonde ko neɗɗo yiyteteeɗo, mo nganndu-ɗaa ko gaynaako, mo nganndu-ɗaa ko kañum woni gaynaako gooto, mo ƴaañii jaagorɗe laamu ngam ƴellitde hakkeeji e haajuuji yimɓe LGBT e nder ko o inniri "Sierra giɗo makko". Leyon. E lewru abriil 2004, fedde wiyeteende Human Rights Watch e Fedde Adunaare toppitiinde hakkeeji gaynaako e lesbinaaɓe mballitii fedde daraniiɓe LGBT, ina jeyaa heen Eddy, ngam tawtoreede batu hitaande kala Fedde Ngenndiije Dentuɗe to Geneve, to leydi Siwis.[5] Eddy haaliino to Komisariyaa ONU toppitiiɗo hakkeeji aadee to bannge njuɓɓudi, ɗo o seedtii ko fayti e « ƴaañgal e bonanndeeji keewɗi » ɗi LGBT en mbaɗata e nder Siyera Leyoon, o wiyi kadi yo kuulal ngal Beresiil ƴetti, ngal yiɗi ko anndinde jojjanɗe aadee LGBT en. Ko adii maayde makko seeɗa, Eddy wonti tergal sosngal fedde Lesbiyen Afrik. == Wade == Ñalnde sapponde didi e jeweey nayi 29 suwee 2004, fedde worɓe ko famɗi fof tato naati e biro SLLGA to Freetown, ɗo Eddy ƴaañii, fiyi ɗum, daande makko haa jooni ɓuuɓnaama. == Njawdi == Caggal maayde makko, Human Rights Watch siftinii Eddy wonde "neɗɗo jaambaaro e nuunɗal keewngal", e noddi laamu Siyeraa Leyoon nde ƴeewtotoo warngo makko "e nder nuunɗal e timmal". Porogaraam Fedde Ngenndiije Dentuɗe ngam haɓaade VIH/SIDA yaltinii bayyinaango ina siftina "kulol mum mawngol" e maayde makko. Maayde Eddy ko jaayɗe LGBT kaali ɗum e nder winndere ndee kala; Advocate oo ina mettini e "silence" "daande doole", Out siftini mo wonde ko kampaañ "mo alaa ɗo haaɗi" ngam haɓaade hakkeeji LGBT. Haa e hitaande 2022, warngo Eddy ina heddii ko laaɓtaani. Wiɗto laamu nguu hollitii wonde maayde makko jokkondirtaa e politik makko walla e jokkondiral makko. Gila Eddy maayi, SLLGA ina jokki golle mum, jooni ko e innde Fedde Ndimaagu. E hitaande 2005, deftere wiyeteende Tommy Boys, worɓe lesbiyankooɓe e rewɓe taaniraaɓe: golle rewɓe e nder Afrik, nde Ruth Morgan e Saskia Wieringa mbinndi, nde Eddy winndi. Fedde Hirschfeld Eddy, fedde daraniinde jojjanɗe aadee, sosaa ko e hitaande 2007, nde inniraa ko kanko e ganndo Almaañnaajo biyeteeɗo Magnus Hirschfeld. Hitaande rewtunde ndee, njeenaari yimre FannyAnn Eddy sosaa ngam teddinde mo. Ƴeew kadi Fitinaaji baɗeteeɗi e yimɓe LGBT Hakkeeji LGBT e nder leydi Siyera Leyoon == Tuugnorgal == {{Reflist}} 9j66ey07k6njiwckiddf7hr3rq1q0dw 158169 158168 2026-03-29T06:14:22Z Adamu mc 10501 Tayto 158169 wikitext text/x-wiki {{Databox}}'''FannyAnn Viola Eddy''' (daygo e yalnde sapponde e nayi 14 lewru juko hiitande dubi alif 1974 – 29 suwee 2004) ko daraniiɗo LGBT Siyera Leyoon, o sosi Fedde Lesbiyen en e Gay en (SSLGA) e hitaande 2002, fedde LGBT gadane e nder leydi ndii.<ref name=":0">{{cite news|date=5 October 2004|title=Sierra Leone gay activist killed|work=[[BBC News]]|publisher=|url=http://news.bbc.co.uk/1/hi/world/africa/3716768.stm|access-date=26 June 2008}}</ref> Eddy ina daranii hakkeeji LGBT e nder Siyeraa Leyoon kam e nder Afrik fof, e lewru abriil 2004 o haaliino e Fedde Ngenndiije Dentuɗe to Geneve ngam wallitde ƴettugol kuulal Beresiil.<ref name=":5">{{Cite book|last1=Morgan|first1=Ruth|title=Tommy Boys, Lesbian Men, and Ancestral Wives: Female Same-sex Practices in Africa|last2=Wieringa|first2=Saskia|publisher=Jacana Media|year=2005|isbn=9781770090934|location=Johannesburg|pages=20|language=en}}</ref> O waraa ko e biro makko to Freetown e lewru suwee E hitaande ndungu 2004, e bonannde nde haa jooni ƴeewtaaka. == Nguurndam neɗɗo == Eddy jibinaa ko ñalnde sappo e nayi 14 lewru juko hitaande 1974 to Siyera Leyoon, hay so tawii noon o waɗii heen geɗal mawngal e nder nguurndam makko e nder nokkuuji mooliiɓe to bannge worgo Afrik sabu wolde hakkunde leyɗeele Siyera Leyoon.<ref name=":2">{{Cite web|date=20 May 2016|title=FannyAnn Viola Eddy|url=https://www.makingqueerhistory.com/articles/2016/12/20/fannyann-viola-eddy-speaking-against-silence|access-date=23 September 2023|website=Making Queer History|language=en}}</ref> E sahaa maayde makko, Eddy ina joginoo ɓiɗɗo gorko jahroowo e duuɓi 10, ina wiyee Valentine, e gollodiiɗo biyeteeɗo Esther Chikalipa.<ref name=":3">{{cite web|last=|first=|author-link=|date=4 October 2004|title=Activist Murdered|url=http://www.mask.org.za/article.php?cat=latestnews&id=482&pagenumber=1|url-status=dead|archive-url=https://web.archive.org/web/20060925173933/http://www.mask.org.za/article.php?cat=latestnews&id=482&pagenumber=1|archive-date=25 September 2006|access-date=26 June 2008|website=Behind the Mask|publisher=}}</ref> == Golle == E hitaande 2002, caggal nde o waɗi waktuuji e gollodaade e GALZ, fedde LGBT to Zimbaabwee, Eddy sosi Fedde Lesbiyen en e Gay en Siyeraa Leyoon (SLLGA), fedde adannde e nder leydi ndii. Fedde nde ina rokka yimɓe LGBT ballal renndo e hakkillaaji, ko jiidaa e winnditaade ko fayti e ƴaañgol, nanngugol e nanngugol e dow fenaande LGBT Sierra Leonenaaɓe.<ref name=":4">{{Cite web|date=5 October 2004|title=Sierra Leone: Lesbian Rights Activist Brutally Murdered|url=https://www.hrw.org/news/2004/10/05/sierra-leone-lesbian-rights-activist-brutally-murdered|access-date=14 January 2021|website=[[Human Rights Watch]]|language=en}}</ref> So tawii dingiral LGBT to Siyeraa Leyoon ina siforee "les leydi" sabu tooñanngeeji keewɗi, Eddy ina teskaa wonde ko neɗɗo yiyteteeɗo, mo nganndu-ɗaa ko gaynaako, mo nganndu-ɗaa ko kañum woni gaynaako gooto, mo ƴaañii jaagorɗe laamu ngam ƴellitde hakkeeji e haajuuji yimɓe LGBT e nder ko o inniri "Sierra giɗo makko". Leyon. E lewru abriil 2004, fedde wiyeteende Human Rights Watch e Fedde Adunaare toppitiinde hakkeeji gaynaako e lesbinaaɓe mballitii fedde daraniiɓe LGBT, ina jeyaa heen Eddy, ngam tawtoreede batu hitaande kala Fedde Ngenndiije Dentuɗe to Geneve, to leydi Siwis.[5] Eddy haaliino to Komisariyaa ONU toppitiiɗo hakkeeji aadee to bannge njuɓɓudi, ɗo o seedtii ko fayti e « ƴaañgal e bonanndeeji keewɗi » ɗi LGBT en mbaɗata e nder Siyera Leyoon, o wiyi kadi yo kuulal ngal Beresiil ƴetti, ngal yiɗi ko anndinde jojjanɗe aadee LGBT en. Ko adii maayde makko seeɗa, Eddy wonti tergal sosngal fedde Lesbiyen [[Afrik]]. == Wade == Ñalnde sapponde didi e jeweey nayi 29 suwee 2004, fedde worɓe ko famɗi fof tato naati e biro SLLGA to Freetown, ɗo Eddy ƴaañii, fiyi ɗum, daande makko haa jooni ɓuuɓnaama. == Njawdi == Caggal maayde makko, Human Rights Watch siftinii Eddy wonde "neɗɗo jaambaaro e nuunɗal keewngal", e noddi laamu Siyeraa Leyoon nde ƴeewtotoo warngo makko "e nder nuunɗal e timmal". Porogaraam Fedde Ngenndiije Dentuɗe ngam haɓaade VIH/SIDA yaltinii bayyinaango ina siftina "kulol mum mawngol" e maayde makko. Maayde Eddy ko jaayɗe LGBT kaali ɗum e nder winndere ndee kala; Advocate oo ina mettini e "silence" "daande doole", Out siftini mo wonde ko kampaañ "mo alaa ɗo haaɗi" ngam haɓaade hakkeeji LGBT. Haa e hitaande 2022, warngo Eddy ina heddii ko laaɓtaani. Wiɗto laamu nguu hollitii wonde maayde makko jokkondirtaa e politik makko walla e jokkondiral makko. Gila Eddy maayi, SLLGA ina jokki golle mum, jooni ko e innde Fedde Ndimaagu. E hitaande 2005, deftere wiyeteende Tommy Boys, worɓe lesbiyankooɓe e rewɓe taaniraaɓe: golle rewɓe e nder Afrik, nde Ruth Morgan e Saskia Wieringa mbinndi, nde Eddy winndi. Fedde Hirschfeld Eddy, fedde daraniinde jojjanɗe aadee, sosaa ko e hitaande 2007, nde inniraa ko kanko e ganndo Almaañnaajo biyeteeɗo Magnus Hirschfeld. Hitaande rewtunde ndee, njeenaari yimre FannyAnn Eddy sosaa ngam teddinde mo. Ƴeew kadi Fitinaaji baɗeteeɗi e yimɓe LGBT Hakkeeji LGBT e nder leydi Siyera Leyoon == Tuugnorgal == {{Reflist}} t9kzc8jovrfgezh0ilzfijiqu0rbi02 Federal College of Education (Technical), Potiskum 0 20400 158170 124572 2026-03-29T06:15:27Z Adamu mc 10501 Edit 158170 wikitext text/x-wiki {{Databox}} '''Jaaɓi-haaɗtirde Jaŋde (Technique), Potiskum''' ko duɗal jaaɓi-haaɗtirde laamu fedde nde, woni ko e wuro [[Pataskumo|Potiskum]], to diiwaan Yobe, [[leydi]] [[Najiriya|Najeriya]]. Nde fuɗɗii ko jokkondirde e Duɗal Jaaɓi-haaɗtirde Teknoloji Fedde [[Minna]] caggal ɗuum nde lomtinaa Duɗal Jaaɓi-haaɗtirde [[Abubakar Tafawa Balewa]] ngam ƴellitde porogaraamuuji mayre. Koolaaɗo kuuɓal oo fuɗɗii rokkude porogaraamuuji ''PGDE'' ko e hitaande 2021. Jooni ko ''Provost'' kolees oo woni [[Doktoor Muhammadu Madu Yunusa]].<ref>{{Cite web|title=Mohammed reappointed provost FCE (Technical) Potiskum|url=https://dailytrust.com/mohammed-reappointed-provost-fce-technical-potiskum|access-date=2021-08-13|website=Daily Trust|date=14 July 2017|language=en}}</ref><ref>{{Cite web|url=https://aljazirahnews.com/tag/muhammad-madu-yunusa/|title=Muhammad Madu Yunusa Archives|access-date=2021-12-14|archive-date=2021-12-14|archive-url=https://web.archive.org/web/20211214074743/https://aljazirahnews.com/tag/muhammad-madu-yunusa/|url-status=dead}}</ref> == Tariya == [[File:Provost gate.jpg|thumb|Damal Provost]] Koolaaɗo kuuɓal jaŋde (Technique), [[Potiskum]] sosaa ko e hitaande 1991. Ko adii fof ko Koolaaɗo kuuɓal jannginooɓe (FATC), [[Yola Woila|Yola]].<ref>{{Cite web|title=ATBU Portal - Official Website|url=https://www.atbu.edu.ng/faculty-of-technology-education|access-date=2021-08-13|website=www.atbu.edu.ng}}</ref> == Duɗe == *Kolleeji ɗii ina njogii ɗeeɗoo duɗe : *Duɗal Jaŋde Ganndal *Duɗal jaŋde karallaagal *Duɗal Jaŋde Njulaagu *Duɗal jaŋde karallaagal *Duɗal Jaŋde == Departemaaji == *Duɗal Jaŋde Ganndal ina jogii ɗeeɗoo departemaaji *Kompleks kemikal *Kompleks Fisik *Kompleks Hiisawal *Koolol Biyoloji *Kompleks ganndal kuuɓtidinngal *Duɗal jaŋde karallaagal ina jogii ɗeeɗoo departemaaji : *Koolol ganndal ndema *Kompleks faggudu galle [[File:Applied Art.jpg|thumb|Art kuutorteeɗo]] *Kompleks ''Art Fine'' e Appliqué *Duɗal jaŋde karallaagal ina jogii *ɗeeɗoo departemaaji *Kompleks kuuraa Kompleks mahdi Koolol golle leɗɗe Kompleks golle njamndi Duɗal Jaŋde Njulaagu ina jogii ɗeeɗoo departemaaji Kompleks binndol Kompleks hiisa [[File:School library. jpg.jpg|thumb|Defterdu Duɗal]] Duɗal Jaŋde ina jogii ɗeeɗoo departemaaji Koolol jaŋde leslesre Koolaaɗo kuuɓal jaŋde sukaaɓe == Kursuuji == Duɗal ngal ina rokka ɗeeɗoo jaŋde; Jaŋde e fisik Jaŋde karallaagal mahngo Jaŋde karallaagal leɗɗe Jaŋde e ganndal kuuɓtidinngal Ganndal/fisik kuuɓtidinngal Jaŋde e ganndal ordinateer Jaŋde e hiisa Faggudu galle [[File:Central administration.jpg|thumb|Njuɓɓudi hakkundeeri]] Jaŋde ordinateer/kemikal Kimiiya/ganndal kuuɓtidinngal Jaŋde ordinateer/fisik Jaŋde elektirik/elektronik Jaŋde karallaagal otooji Jaŋde e kemikal Biyoloji/ganndal kuuɓtidinngal Ganndal ndema e jaŋde [[File:Pocket Guest House.jpg|thumb|Suudu Hoɓɓe Pocket]] Jaŋde e biyoloji Jaŋde njulaagu Jaŋde ordinateer/biyoloji Jaŋde ordinateer/hiisa Ganndal ndema Jaŋde toppitagol sukaaɓe Jaŋde karallaagal Naalankaagal moƴƴal e kuutoragol Jaŋde jaŋde leslesre [[File:Wikipedia Promotion in Yobe WPY (33).jpg|thumb|damal mawngal naatgol e nder duɗal jaaɓi haaɗtirde (Technique) Potiskum]] Ganndal ordinateer/biyoloji Jaŋde karallaagal golle njamndi == Jokkondiral == Duɗal ngal ina jokkondiri e duɗal jaaɓi haaɗtirde [[Abubakar Tafawa Balewa]] ngam rokkude porogaraamuuji jowitiiɗi e jaŋde leslesre. Jaŋde & hiisa Jaŋde karallaagal golle njamndi Jaŋde e biyoloji Golle leɗɗe/jaŋde Jaŋde karallaagal otooji Jaŋde elektirik/elektronik [[File:Applied Art FCE(T) Potiskum.jpg|thumb|Naalankaagal kuutorteengal FCE(T) Potiskum]] Jaŋde e kemikal Jaŋde & ganndal ordinateer Jaŋde & fisik Mahngo jaŋde Ganndal ndema e jaŋde == Ƴeew kadi == Doggol duɗe toowɗe e nder diiwaan Yobe ==Himobe== lq536gfjbwxtwh1vo3bulsw5phcdq1i 1979 Cross River State ngam suɓugo gomnati 0 22679 158201 133655 2026-03-29T10:06:58Z Adamu mc 10501 Add link 158201 wikitext text/x-wiki {{Databox}} '''1979 Cross River State gubernatorial election''' ko ñalnde sapponde didi e jeweey nayi 28 lewru juko hitaande dubi alif 1979.<ref>{{Cite web|url=https://africanelections.tripod.com/ng_governorship.html|title=African Elections Database|publisher=African Elections|access-date=May 17, 2021}}</ref> Clement Isong mo NPN heɓi suɓol ngam manndaa arandeere ngam laataago guwerneer arandeejo lesdi Cross River ardiiɗum e, fooli luutooɓe mawɓe nder kawtal ngal.<ref>{{Cite web|url=http://allafrica.com/stories/200901140197.html?page=2|title=Where Are Second Republic Governors?|publisher=ThisDay|author=Adeyemo, Ademola|website=All Africa|date=January 13, 2009|access-date=May 18, 2021}}</ref><ref>{{Cite web|url=http://countrystudies.us/nigeria/29.htm|title=THE SECOND REPUBLIC, 1979-83|publisher=Countryside Studies|access-date=May 18, 2021}}</ref><ref>{{Cite web|url=https://repository.up.ac.za/bitstream/handle/2263/53451/Nyam_Analysis_2015.pdf?sequence=1&isAllowed=y|title=AN ANALYSIS OF THE 2003 AND 2007 ELECTORAL VIOLENCE IN NIGERIA|author=Aondowase, Nyam|year=2015|format=PDF|access-date=May 22, 2021}}</ref><ref>{{Cite web|url=http://www.worldstatesmen.org/Nigeria_federal_states.htm|title=Nigerian States|publisher=World Statesmen|access-date=2021-05-23|archive-url=https://web.archive.org/web/20100528072649/http://www.worldstatesmen.org/Nigeria_federal_states.htm|archive-date=28 May 2010|url-status=live}}</ref><ref>{{Cite journal|last=Okpu|first=Ugbana|date=1985|title=Inter-Party Political Relations in Nigeria 1979-1983|format=JSTOR|publisher=Sage Publications, Ltd.|journal=Africa Spectrum|volume=20|number=2|pages=191–209|jstor=40174204|url=https://www.jstor.org/stable/40174204|access-date=May 28, 2021}}</ref><ref>{{Cite journal|last=Joseph|first=Richard A.|date=1981|title=The Ethnic Trap: Notes on the Nigerian Campaign and Elections, 1978-79|publisher=Cambridge University Press|format=JSTOR|journal=Issue: A Journal of Opinion|volume=11|number=1/2|pages=17–23|doi=10.2307/1166229|jstor=1166229|url=https://www.jstor.org/stable/1166229|access-date=May 28, 2021}}</ref><ref>{{Cite news|url=https://www.tmcnet.com/usubmit/2010/04/13/4724999.htm|title=Rimi - Exit of a Glamorous Politician [column]|date=April 13, 2010|publisher=TMCNET News|access-date=May 28, 2021}}</ref><ref>{{Cite news|url=https://m.guardian.ng/opinion/isong-integrity-personified/|title=Isong: Integrity Personified|author=Ekpu, Ray|date=September 3, 2019|work=The Guardian|access-date=May 29, 2021}}</ref><ref>{{Cite book|title=Crippled giant: Nigeria since independence|url-access=registration|author=Osaghae, Eghosa E.|publisher=Indiana University Press|year=1998|isbn=0-253-21197-2|page=144|access-date=May 29, 2021|url=https://archive.org/details/isbn_9780253211972/page/144}}</ref><ref>{{Cite news|url=https://www.premiumtimesng.com/news/146343-solomon-lars-death-depletes-rank-of-nigerias-second-republic-governors.html|title=Solomon Lar's death depletes rank of Nigeria's Second Republic Governors|author=Owete, Festus|date=October 10, 2013|publisher=Premium Times|access-date=May 30, 2011}}</ref> Clement Isong warii mo heɓii ko o heɓii nder filti laamu NPN. Ko o jogiiɗo mo woni Mathias Ofoboche.<ref>{{Cite web|url=https://rainbownigeria.com/2020/10/08/state-governors-and-their-deputies/|title=State Governors and Their Deputies|author=Emmanuel, Odang|website=Rainbow Nigeria|date=October 8, 2020|access-date=May 31, 2021}}</ref> == Fedde suɓaaje == Goobnore Cross River State ɗon lataaki naftoraaki sistem haɓuki ɗuuɗal. == Koɗol == Wonno partiiji siyasa jowi je je je je nderji ha nder Fedde Election Commission (FEDECO) ngam je je je ha nderji. Clement Nyong Isong nder NPN heɓii ko o heɓii ko ɓuri heewde e nder nder nder nder jaɓɓaare. == Firooji == {{Reflist}} [[Category:Stub]] [[Category:Naajeeriya]] 00h5nev4janxw5k8im85tzybr2lzcax 158202 158201 2026-03-29T10:07:44Z Adamu mc 10501 Edit 158202 wikitext text/x-wiki {{Databox}} '''1979 Cross River State gubernatorial election''' ko ñalnde sapponde, didi e jeweey nayi 28 lewru juko hitaande dubi alif 1979.<ref>{{Cite web|url=https://africanelections.tripod.com/ng_governorship.html|title=African Elections Database|publisher=African Elections|access-date=May 17, 2021}}</ref> Clement Isong mo NPN heɓi suɓol ngam manndaa arandeere ngam laataago guwerneer arandeejo lesdi Cross River ardiiɗum e, fooli luutooɓe mawɓe nder kawtal ngal.<ref>{{Cite web|url=http://allafrica.com/stories/200901140197.html?page=2|title=Where Are Second Republic Governors?|publisher=ThisDay|author=Adeyemo, Ademola|website=All Africa|date=January 13, 2009|access-date=May 18, 2021}}</ref><ref>{{Cite web|url=http://countrystudies.us/nigeria/29.htm|title=THE SECOND REPUBLIC, 1979-83|publisher=Countryside Studies|access-date=May 18, 2021}}</ref><ref>{{Cite web|url=https://repository.up.ac.za/bitstream/handle/2263/53451/Nyam_Analysis_2015.pdf?sequence=1&isAllowed=y|title=AN ANALYSIS OF THE 2003 AND 2007 ELECTORAL VIOLENCE IN NIGERIA|author=Aondowase, Nyam|year=2015|format=PDF|access-date=May 22, 2021}}</ref><ref>{{Cite web|url=http://www.worldstatesmen.org/Nigeria_federal_states.htm|title=Nigerian States|publisher=World Statesmen|access-date=2021-05-23|archive-url=https://web.archive.org/web/20100528072649/http://www.worldstatesmen.org/Nigeria_federal_states.htm|archive-date=28 May 2010|url-status=live}}</ref><ref>{{Cite journal|last=Okpu|first=Ugbana|date=1985|title=Inter-Party Political Relations in Nigeria 1979-1983|format=JSTOR|publisher=Sage Publications, Ltd.|journal=Africa Spectrum|volume=20|number=2|pages=191–209|jstor=40174204|url=https://www.jstor.org/stable/40174204|access-date=May 28, 2021}}</ref><ref>{{Cite journal|last=Joseph|first=Richard A.|date=1981|title=The Ethnic Trap: Notes on the Nigerian Campaign and Elections, 1978-79|publisher=Cambridge University Press|format=JSTOR|journal=Issue: A Journal of Opinion|volume=11|number=1/2|pages=17–23|doi=10.2307/1166229|jstor=1166229|url=https://www.jstor.org/stable/1166229|access-date=May 28, 2021}}</ref><ref>{{Cite news|url=https://www.tmcnet.com/usubmit/2010/04/13/4724999.htm|title=Rimi - Exit of a Glamorous Politician [column]|date=April 13, 2010|publisher=TMCNET News|access-date=May 28, 2021}}</ref><ref>{{Cite news|url=https://m.guardian.ng/opinion/isong-integrity-personified/|title=Isong: Integrity Personified|author=Ekpu, Ray|date=September 3, 2019|work=The Guardian|access-date=May 29, 2021}}</ref><ref>{{Cite book|title=Crippled giant: Nigeria since independence|url-access=registration|author=Osaghae, Eghosa E.|publisher=Indiana University Press|year=1998|isbn=0-253-21197-2|page=144|access-date=May 29, 2021|url=https://archive.org/details/isbn_9780253211972/page/144}}</ref><ref>{{Cite news|url=https://www.premiumtimesng.com/news/146343-solomon-lars-death-depletes-rank-of-nigerias-second-republic-governors.html|title=Solomon Lar's death depletes rank of Nigeria's Second Republic Governors|author=Owete, Festus|date=October 10, 2013|publisher=Premium Times|access-date=May 30, 2011}}</ref> Clement Isong warii mo heɓii ko o heɓii nder filti laamu NPN. Ko o jogiiɗo mo woni Mathias Ofoboche.<ref>{{Cite web|url=https://rainbownigeria.com/2020/10/08/state-governors-and-their-deputies/|title=State Governors and Their Deputies|author=Emmanuel, Odang|website=Rainbow Nigeria|date=October 8, 2020|access-date=May 31, 2021}}</ref> == Fedde suɓaaje == Goobnore Cross River State ɗon lataaki naftoraaki sistem haɓuki ɗuuɗal. == Koɗol == Wonno partiiji siyasa jowi je je je je nderji ha nder Fedde Election Commission (FEDECO) ngam je je je ha nderji. Clement Nyong Isong nder NPN heɓii ko o heɓii ko ɓuri heewde e nder nder nder nder jaɓɓaare. == Firooji == {{Reflist}} [[Category:Stub]] [[Category:Naajeeriya]] b8o3p3pox5sec8je4mdzb5v6hcu7h5e Antonio Thrasybule Kébreau 0 23864 158142 83986 2026-03-29T04:46:56Z Adamu mc 10501 Edit 158142 wikitext text/x-wiki {{Databox}} <references /> Antonio Thrasybule Kébreau ( 11 noowammbar 1909 – 11 lewru bowte hiitande dubi alif 1963) ko hooreejo Diiso konu (e Farayse: Président du Conseil militaire) waɗti mo hooreejo leydi Haiti e nder dumunna tuggi 14 suwee – 22 oktoobar 1977 . 1] [2] Laamu makko juutngu rewi ko e laamu Daniyel Fignolé, adii laamu François Duvalier. E laamu makko, soldateeɓe wonɓe e laamu Kébreau mbarii teemedde keewɗe, so wonaa ujunnaaje keewɗe, wallitooɓe Fignolé fitinaaji. <ref name=":0">{{Cite news|last=|first=|date=1957-09-28|title=Haiti's Soldier Chief; Antonio Thrasybule Kebreau|language=en-US|work=The New York Times|url=https://www.nytimes.com/1957/09/28/archives/haitis-soldier-chief-antonio-thrasybule-kebreau.html|access-date=2023-05-17|issn=0362-4331}}</ref> Kaŋko o waɗi laamu nde, Kébreau waɗi gollaaku nder wayloore hooreejo leydi Daniel Fignolé e jaɓɓugo mo nder leydi. E wi'uki Bernard Diederich nder deftere mum ''Papa Doc,'' Kébreau waɗi hoore maako gam o woni baawɗe hakkude Duvalier, bana ardiiɗo konu. Ngam holla ko woodi laamu, Duvalier waɗi o neldi to nokkuure diplomatiye nden o wurtini mo kuugal maako nder lesdi. Kébreau jaɓii ɗum bana haɗuki, o dilli to Domiinikkoore ngam ɗaɓɓude dille, haa o yahra nder lesdi feere o nastina kuugal diplomati. Kébreau laatii laaminoowo Haiti to Itali. O maayi bee tampere nder 13 lewru Janngo 1963. Woni, o jeyaa e dow umroore Duvalier. == Firooji == {{Reflist}} == Wurooji wurooji == [[Category:Tanzania]] [[Category:Pages with unreviewed translations]] qtcwq52agw7047rn7wjxr66jdf3sgq4 Douglas R. MacFarlane 0 24143 158183 91342 2026-03-29T08:20:08Z Adamu mc 10501 Edit 158183 wikitext text/x-wiki {{Databox}}'''Douglas Robert MacFarlane''' FRS FAA FTSE ko ganndo kemikal, binndoowo e wiɗtoowo to [[Ostarali]]. O anndaa ko e darnde makko e yiytude e ƴellitde ndiyam iyon e ƴellitde feere duumotoonde ngam sinkude amoniak. == Jaŋde e golle == MacFarlane jaɓi jaŋde e jaŋde science (Hons), first class in chemistry e jaŋnde arts e hitaande ndungu alif 1979 diga Victoria University of Wellington. O waɗi kuugal doktoor maako nder jaŋde jannginoowo C. Austen Angell nder Purdue University, o jaŋgi doktoor maako e 1982. O wartii to Victoria University of Wellington ngam waɗugo kuugal wiɗto nder lewru Desemba 1982. Ha sakkindi 1983, o hawti e Fedde Fedde Fuuta Monash ha nder janngirde Fedde Fannde Fedde Funde Fedde Fanditaare; o laatii jannginoowo Fedde Fande Fanditaande e hitaande 1995 e jannginooɗo Fedde Fandu Fanditaade Sir John Monash e hitaande ndungu 2019. MacFarlane boo o jannginoowo teddungal dow jaŋde Queens Belfast. O waɗii darnde mawnde e yiytude e ƴellitde ndiyam iyon, kadi o wondi ko e porfeseer Jennifer Pringle e Dr Mega Kar deftere janngirnde "Fundeeji ndiyam iyon: gila e kemikal haa e kuutorɗe".<ref>{{Cite book|url=https://onlinelibrary.wiley.com/doi/book/10.1002/9783527340033|title=Fundamentals of Ionic Liquids: From Chemistry to Applications|date=2017|doi=10.1002/9783527340033|last1=MacFarlane|first1=Douglas R.|last2=Kar|first2=Mega|last3=Pringle|first3=Jennifer M.|isbn=978-3-527-33999-0}}</ref> E hitaande 2021 MacFarlane, e gollanɗo maɓɓe A/Prof Alexandr Simonov, ɓe mari bandiraaki Jupiter Ionics Pty/Ltd ngam ɓeydude teknoloji fuɗnaaki ''ammonia'' jaayngal ngal ɓe huɓɓii. == Koore e jaaynde == E hitaande 2007 MacFarlane suɓii wonde Fellows of the Australian Academy of Science. E hitaande 2018 o heɓii koode David Craig Medal e Lecture ngam darnde mum to fannuuji kemia.Nder hiitande dubi 2009, o suɓiiɗo wonde Fellow of the Australian Academy of Technology and Engineering. O laati mo'o mo'o barkiɗinoowo Australasia'en nder Royal Society of Chemistry nder 2015. MacFarlane heɓi sariya Victoria e nder 2018 ngam anndal e ɓamtaare. o suɓii wonde Fellows of the International Society for Electrochemistry nder hitaande 2019. Yimɓe maako ɓe keɓii ko'e maɓɓe nder hitaande 2023 Horizon Prize for Environment, Sustainability and Energy, nder Royal Society of Chemistry. O heɓii jaabawol Max Bredig nder Electrochemistry Society nder 2024. O ɗon hawrita bana Clarivate Author hawritaama diga hitaande ndungu 2020. O suɓii wonde Fellows of the Royal Society nder hitaande 2024. == Firooji == {{Reflist}} <references /> [[Category:Osterliya]] [[Category:Pages with unreviewed translations]] [[Category:Yimɓe wuurɓe]] 3t8ww6oysuimuxp685jo8d2tltxvb2v Hajar Dabbagi 0 26166 158062 87764 2026-03-28T12:47:47Z Adamu mc 10501 Edit 158062 wikitext text/x-wiki {{Databox}} [[File:Hajar Dabbaghi.jpg|thumb|Hajar Dabbagi]] '''Hajar Dabbaghi ​​Ashrafi Varnosfaderani''' (jibinaa ko yalnde sapponde didi e didi 22 Lewru marse hiitande dubi alif 1999), ganndiraaɗo Hajar Dabbaghi ​​(e ɗemngal Perse: هاجر دباغی), ko fukuyanke Iraannaajo, fiyoowo ko yeeso e nder fedde fuku koyɗe rewɓe Kowsar wiyeteende Sepahan SC e fedde ngenndiire rewɓe Iraan. O fiyi kadi e fedde rewɓe wiyeteende Gokulam Kerala. == Golle winndereeje == {| class="wikitable" !Kay. ! Nyalade ! Wakere ! Luutndiiɗo ! Limgal ! Sappinol ! Dadi-dadi |- | 1. | rowspan="2" | 8 noowammbar 2018 | rowspan="3" | IPE Stade Campus Chonburi, Chonburi, [[Tailannde|Taylande]] | rowspan="2" |</img> Leydi Liban | align="center" | '''5-0''' | rowspan="2" align="center" | 8-0 | rowspan="5" | 2020 kawgel rewɓe AFC ngam suɓaade ngam tawtoreede Olimpiyaaji |- | 2. | align="center" | '''8-0''' |- | 3. | 13 noowammbar 2018 |</img> Hong Kong | align="center" | '''1''' –1 | align="center" | 1-1 |- | 4. | rowspan="2" | 6 abriil 2019 | rowspan="2" | Stade Sawuud bin Abdulrahmaan, Al Wakrah, [[Qatar]] | rowspan="2" |</img> Palestiin | align="center" | '''2-0''' | rowspan="2" align="center" | 9-0 |- | 5. | align="center" | '''3-0''' |- | 6. | 22 suwee 2021 | Stade Milliy, Taskent, leydi Usbekistaan |</img> Banngalteer | align="center" | '''4-0''' | align="center" | 5-0 | 2022 AFC rewɓe ngam tawtoreede kawgel Asii |- |} == Tuugnorgal == {{Reflist}} [[Category:Iranian women]] i7mh6nrjbz36r02iy1lbsrtf2bvc8mz 158063 158062 2026-03-28T12:48:23Z Adamu mc 10501 Edit 158063 wikitext text/x-wiki {{Databox}} [[File:Hajar Dabbaghi.jpg|thumb|Hajar Dabbagi]] '''Hajar Dabbaghi ​​Ashrafi Varnosfaderani''' (jibinaa ko yalnde sapponde didi e didi 22 Lewru marse hiitande dubi alif 1999), ganndiraaɗo Hajar Dabbaghi ​​(e ɗemngal Perse: هاجر دباغی), ko fukuyanke Iraannaajo, fiyoowo ko yeeso e nder fedde fuku koyɗe rewɓe Kowsar wiyeteende Sepahan SC e fedde ngenndiire rewɓe Iraan. O fiyi kadi e fedde [[rewɓe]] wiyeteende Gokulam Kerala. == Golle winndereeje == {| class="wikitable" !Kay. ! Nyalade ! Wakere ! Luutndiiɗo ! Limgal ! Sappinol ! Dadi-dadi |- | 1. | rowspan="2" | 8 noowammbar 2018 | rowspan="3" | IPE Stade Campus Chonburi, Chonburi, [[Tailannde|Taylande]] | rowspan="2" |</img> Leydi Liban | align="center" | '''5-0''' | rowspan="2" align="center" | 8-0 | rowspan="5" | 2020 kawgel rewɓe AFC ngam suɓaade ngam tawtoreede Olimpiyaaji |- | 2. | align="center" | '''8-0''' |- | 3. | 13 noowammbar 2018 |</img> Hong Kong | align="center" | '''1''' –1 | align="center" | 1-1 |- | 4. | rowspan="2" | 6 abriil 2019 | rowspan="2" | Stade Sawuud bin Abdulrahmaan, Al Wakrah, [[Qatar]] | rowspan="2" |</img> Palestiin | align="center" | '''2-0''' | rowspan="2" align="center" | 9-0 |- | 5. | align="center" | '''3-0''' |- | 6. | 22 suwee 2021 | Stade Milliy, Taskent, leydi Usbekistaan |</img> Banngalteer | align="center" | '''4-0''' | align="center" | 5-0 | 2022 AFC rewɓe ngam tawtoreede kawgel Asii |- |} == Tuugnorgal == {{Reflist}} [[Category:Iranian women]] 2qy0ov7zjwzw7mx51t3iieykghcwd9q Blackspring Ridge Wind Project 0 28723 158145 106887 2026-03-29T04:50:33Z Adamu mc 10501 Edit 158145 wikitext text/x-wiki {{Databox}}'''Eɓɓaande henndu Blackspring Ridge''' ko nokku henndu gonɗo e nder diiwaan Vulcan, to [[leydi]] Alberta. Gese henndu ina ngadda 300 MW kuuraa, ko kañum woni gese henndu ɓurɗe mawnude e nder hirnaange Kanadaa e mbaawkaaji liggortooɗi, haa nde gese henndu Whitla, Alberta timmini, ɓeydaama haa 353MW<ref>{{Cite web|url=https://www.edf-re.com/project/blackspring-ridge-wind/|title=Blackspring Ridge Wind {{!}} Greengate Power {{!}} Sustainable Vestas Turbines|website=EDF Renewables|language=en-US|access-date=2020-01-20}}</ref> e lewru desaambar Nder hiitande ndungu 2021. <ref>{{cite news|title=Whitla Wind, now Alberta's largest, online since Dec. 1|first=Collin|last=Gallant|date=2021-12-04|work=[[Medicine Hat News]]|url=https://medicinehatnews.com/news/local-news/2021/12/04/whitla-wind-now-albertas-largest-online-since-dec-1/|access-date=2022-02-08}}</ref>Ko EDF e Enbridge jeyi ɗum.<ref name="Blackridge">{{Cite web|url=https://www.power-technology.com/projects/blackspring-ridge-wind-project-alberta/|title=Blackspring Ridge Wind Project, Alberta|website=Power Technology {{!}} Energy News and Market Analysis|language=en-GB|access-date=2020-01-20}}</ref> == Tuugnorgal == <references /> ewsemf0ym352ri4pk52ihf0t5xq2r9k Bisoye Tejuoso 0 28936 158161 110703 2026-03-29T05:05:42Z Adamu mc 10501 Edit 158161 wikitext text/x-wiki {{Databox}} [[File:Cheif Mrs Esther Bisoye Tejuoso Sulturs.jpg|thumb|Cheif Mrs Esther Bisoye Tejuoso Sulturs]] '''Mawɗo Esther Bisoye Tejuoso''' ( e hiitande dubi alif 1916 – 19 Lewru suwee 1996) ko debbo njulaagu Najeriyaajo ummoriiɗo [[Abeokuta]].<ref>{{Cite web|url=https://www.instagram.com/p/Bc3HtItALoq/|archive-url=https://ghostarchive.org/iarchive/s/instagram/Bc3HtItALoq|archive-date=26 December 2021|url-access=registration|title=Alaafin Adisa on Instagram: "-Mrs Bisoye Esther Tejuosho is Nigeria's first female industrialist. Bisoye Tejuoso was a prominent Nigerian businesswoman from Abeokuta.…"|website=Instagram|language=en|access-date=30 October 2019}}{{cbignore}}</ref> O jibinaa ko e galle remoowo Egba, laamɗo kadi to [[Abeokuta]]. Kanko e hoore makko omo joginoo laamu Iyalode, ko ɗum addani mo wonde mawɗo no feewi e geɗe Egba..<ref>{{cite web|url=http://thisdayonline.info/archive/2004/02/14/20040214cov02.html|title=Thisdayonline.info|accessdate=15 December 2010|url-status=dead|archiveurl=https://web.archive.org/web/20110831031254/http://thisdayonline.info/archive/2004/02/14/20040214cov02.html|archivedate=31 August 2011}}</ref> '''''Ngendam''''' Tejuosho jibinaa ko e galle laamɗo Egba, mawniiko ko Oba Karunwi, Osile mo Oke-Ona, [[Abeokuta]]. O janngi to duɗal leslesal Igbein, [[Abeokuta]] hade makko yahde to duɗal jaaɓi haaɗtirde jannginooɓe Idi [[Aba]], [[Abeokuta]].<ref>Kuti, A. (1999). Ten years on, a decade of royal selfless service 20 May 1989 to 20 May 1999: Salute to Kabiyesi Alaiyeluwa Oba Dr. Adedapo Adewale Tejuoso. Abuja, Nigeria. P. 74-76</ref> Nde o heɓi duuɓi 18, o resi jannginoowo gooto, biyeteeɗo Joseph Somoye Tejuoso, caggal ɗuum o yahdi e makko haa Zaria, ɗo o gollotoo ɗoo. To Zaria, Tejuoso ina ƴellitoo e njulaagu nguura e yimɓe leydi Nijeer to bannge worgo ; o huutoriima laawol laana njoorndi ngam nawde marsandiis ummoraade Zaria haa [[Lagos]]. E fuɗɗoode kitaale 1950, o wonti awokaa e Sosiyetee [[Afrik]] Dentuɗo,[citation needed] e duuɓi garooji ɗii, o ɓeydi heen Vono industries e doggol makko yeeyooɓe. O wonti ƴaañoowo no feewi e ooɗoo sahaa, o dañii kadi jeyi leydi e nder nokkuuji keewɗi e nder leydi ndii. E fuɗɗoode kitaale 1960, o wonnoo ko yeeyoowo mawɗo matelas Vono to Broad St, o ɓadtiima jom ngalu Norwees gooto ngam gollodaade e fedde peewnugol foam. Gollondiral ngal fuɗɗii ko e hitaande 1964 nde fedde nde wonaa laamuyankoore fuɗɗii waɗde marke mum ''Cool Foams''.[citation needed] Career e maayde E hitaande 1970, caggal nde o luurdi e gollodiiɓe makko e nder fedde peewnugol foam e tapi, o felliti mahde usine makko. O heɓi nyaamdu diga Banki lesdi [[Naajeeriya]], o sosi, Teju ''Industries'', fedde nde ɗon mari bawɗe waɗugo foam. Duuɓi ɗii fof, o ƴetti golle goɗɗe. O siftortee ko debbo piilaaɗo, keɓɗo tolno jeytaare kaalis e nafoore.<ref>{{Cite web|url=https://www.manpower.com.ng/people/16488/bisoye-tejuoso|title=Bisoye Tejuoso biography, net worth, age, family, contact & picture|website=www.manpower.com.ng|access-date=30 October 2019}}</ref>.<ref>{{cite web|url=http://thisdayonline.info/archive/2004/02/14/20040214cov02.html|title=Thisdayonline.info|accessdate=15 December 2010|url-status=dead|archiveurl=https://web.archive.org/web/20110831031254/http://thisdayonline.info/archive/2004/02/14/20040214cov02.html|archivedate=31 August 2011}}</ref> O waraa ko ñalnde 19 suwee 1996<ref>{{Citation|title=A harvest of assassinations|date=3 April 2013|url=http://books.openedition.org/ifra/502|work=The Architecture of Fear : Urban Design and Construction Response to Urban Violence in Lagos, Nigeria|pages=121–122|series=African Dynamics|publisher=IFRA-Nigeria|isbn=9791092312065|access-date=30 October 2019}}</ref> tawi omo yahra e duuɓi 80 e nder luural jowitiingal e obaship Egbaland. Haa hannde, warngo makko ngo laamuuji leydi [[Najiriya|Najeriya]] ndartinaani.<ref>{{cite web|url=http://thisdayonline.info/archive/2004/02/14/20040214cov02.html|title=Thisdayonline.info|accessdate=15 December 2010|url-status=dead|archiveurl=https://web.archive.org/web/20110831031254/http://thisdayonline.info/archive/2004/02/14/20040214cov02.html|archivedate=31 August 2011}}</ref> == '''Ƴeew kadi''' == * [[List of unsolved murders]] == '''Tuugnorgal''' == <references /> 8kayoqbkl3xieypnhxa3zesl20nxubc Bibata Ouédraogo 0 29005 158151 107988 2026-03-29T04:55:37Z Adamu mc 10501 Edit 158151 wikitext text/x-wiki {{Databox}}'''ko debbo Burkinaabe,''' daraniiɗo hakkeeji rewɓe, gonnooɗo jannginoowo duɗal.<ref>{{Cite web|title=My Body My Rights Burkina Faso|url=https://www.amnesty.org/en/latest/campaigns/2015/07/my-body-my-rights-burkina-faso/|access-date=2021-08-10|website=www.amnesty.org|language=en}}</ref> == Kugal == O anndaama no feewi e darnde makko e ƴellitde hakkeeji jowitiiɗi e rewɓe e jibinannde kam e hakkeeji cellal yumma wonande rewɓe e nder leydi Burkina Faso.<ref>{{Cite web|title=Burkina Faso: child marriage puts thousands of girls at grave risk|url=https://www.amnesty.org.uk/press-releases/burkina-faso-child-marriage-puts-thousands-girls-grave-risk|access-date=2021-08-10|website=www.amnesty.org.uk}}</ref> O waɗii kadi wiɗtooji e kampaañuuji ngam humpitaade ko faati e haɓaade VIH/SIDA, o woni kadi daraniiɗo haɓaade njiyaagu e dewgal sukaaɓe.<ref>{{Cite web|title=The women driving change in Burkina Faso|url=https://www.amnesty.org.uk/women-driving-change-burkina-faso|access-date=2021-08-10|website=www.amnesty.org.uk}}</ref> O wonii hannde hooreejo catal Ouahigouya AFDEB ko fedde rewɓe ngam ɓamtaare [[leydi]] [[Burkina Faso|Burkina]] Faso. O golliima kadi ko jannginoowo, o woppi janngingol e hitaande 2013.<ref>{{Cite web|last=Hernández|first=Hortensia|date=2016-06-01|title=Equal rights for women worldwide: Bibata Ouédraogo|url=http://equalrights4womenworldwide.blogspot.com/2016/06/bibata-ouedraogo.html|access-date=2021-08-10|website=Equal rights for women worldwide}}</ref>O jokki e golle makko neɗɗankaagal e darnde makko haa caggal nde o woppi jaŋde.[citation needed] E lewru ut 2021, o limtaama e nder rewɓe Afriknaaɓe njeeɗiɗo daraniiɓe hakkeeji aadee, potɓe winndeede e Wikipedia, fedde wiyeteende Global Citizen, fedde winndereyankoore e fedde daraniiɓe haɓaade rafiiji.<ref name=":0">{{Cite web|title=7 Notable African Women Activists Who Deserve Wikipedia Pages|url=https://www.globalcitizen.org/en/content/african-women-activists-wikipedia-wikigap/|access-date=2021-08-10|website=Global Citizen|language=en}}</ref> == Tuugnorgal == <references /> eensg6ymz8qh33ck1sgz60qj695xmlc Bhutanese red rice 0 30650 158144 125523 2026-03-29T04:49:22Z Adamu mc 10501 Tayto 158144 wikitext text/x-wiki [[File:Bhutanese red rice with chicken and spinach.jpg|thumb|Bhutanese red rice with chicken and spinach]] '''Maaro boɗeejo Bhutan''' ko maaro hakkundeejo ndema e nder Laamu Butaan to fuɗnaange Himalaya.<ref>{{Cite web|title=What is Red Rice and Why it is a Famous Food of Bhutan|url=https://compassandfork.com/recipe/what-is-red-rice-why-famous-food-bhutan/|access-date=2024-12-27|website=compassandfork}}</ref> Ko maaro staple [[leñol]] Bhutannaaɓe. Maaro boɗeejo Bhutan ko maaro japonica boɗeejo. Ko semi-milled—won e bran boɗeejo ina heddii e dow maaro. Sabu ɗuum, nde defata ko seeɗa e maaro daneejo mo alaa ko bonnata. So defaama, maaro oo ina ɓuuɓi, ina softi, ina ɓuuɓna seeɗa. Ooɗoo maaro heɓaa e leyɗeele dentuɗe [[Amerik]] e cakkital kitaale 1990 nde Lotus Foods fuɗɗii naatde heen, hannde ko kañum tan woni geɗe ndema ummoriiɗe e leydi Butaan. == '''Geɗe cellal e geɗe ñamri''' == Ko wayi no gabbe, maaro boɗeejo Butan ina usta ƴiiƴam, ina moƴƴina kolesterol, ina usta ñawu ɓernde, ina usta baasal jabet fannu 2, ina usta kadi baasal e nder kanseer keewɗo. Ñaamde moƴƴere kadi ina wallita e jogaade teddeendi cellundi.<ref>{{Cite web|title=Order Bhutanese Red Rice from DreamsofBhutan.com {{!}} one of the healthiest and most versatile rice varieties in the world|url=https://dreamsofbhutan.com/about-red-rice|access-date=2024-12-27|website=dreamsofbhutan.com}}</ref> Gaagaa wonde mo alaa gluten, maaro boɗeejo Bhutan ko ɓuuɓri mawndi, potaasiyom, mangaan, selenium, kalsiyum, magnesium, njamndi, sink, e witamin B. Ina anndaa kadi ina jogii njamndi e sink ɓurndi heewde e maaro mo daneejo, ɓaleejo, walla ɓaleejo.<ref>{{Cite web|title=Relish Your Taste Buds With 8 Delectable Bhutanese Staple Food|url=https://www.dailybhutan.com/article/relish-your-taste-buds-with-8-delectable-bhutanese-staple-food|access-date=2024-12-27|website=www.dailybhutan.com|language=en}}</ref> == '''Ƴeew kadi''' == * [[Red rice]] == '''Tuugnorgal''' == <references /> 24cqvmpchw52k2smlurhyjnx5d52g3a Blanchelande College 0 31470 158152 129915 2026-03-29T04:56:47Z Adamu mc 10501 Edit 158152 wikitext text/x-wiki {{Databox}} '''Koolaaɗo kuuɓal Blanchelande''' ko duɗal 2–18 jillondirngal, katolik en, duɗal keeringal e duɗal go’aɓal to Saint Andrew, Guernsey. Nder sosaa ko e hitaande ndungu 1902, nde woni ko e diiwaan katolik Roma to Portsmouth. Ko duɗal gadanal jeytaare to Guernsey wonti jillondirngal timmungal. Departemaa jaŋde ina renndini ɗum e duɗal Angalteer caggal leydi. == Tariya == Duɗal jaaɓi-haaɗtirde Blanchelande sosaa ko e hitaande 1902, arti e nokku mum hannde to Les Vauxbelets e hitaande 1999. E hitaande 2011, duɗal ngal dartinii jaŋde mum go’aɓere sabu ŋakkeende limoore, maa ngal ƴeewte e hitaande 2013. E lewru feebariyee 2019, ngal anndinaama wonde duɗal ngal maa udditan jaŋde go’aɓere gila lewru suwee 2020, ngal rokka heen geɗe keewɗe ɗe A-Level. Kuulal udditagol ngal waɗiraa ko sabu ɗaɓɓaande almudɓe e jibnaaɓe, limoore maggal ɓeydiima ko ɓuri 20% e nder lebbi 18 jawtuɗi ɗii, naatgol sukaaɓe worɓe e duɗal mawngal ngal ko adii fof e lewru suwee 2015, ko ɗum waɗi ngal tan ko duɗal keeringal jillondirngal timmungal e nder Guernsey e oon sahaa, kam e ispection was it'ts report Inspekteer duɗe caggal ƴeewndo mum e lewru oktoobar 2018. == Tuugnorgal<ref>{{cite web|title=Principal's welcome|url=https://www.blanchelande.co.uk/about-us/principals-welcome/|website=Blanchelande College|accessdate=9 September 2019}}</ref> <ref>{{cite web|title=Blanchelande College|url=http://www.portsmouthdiocese.org.uk/directory/organisation/372.htm|website=Directory|publisher=Roman Catholic Diocese of Portsmouth|accessdate=9 September 2019|language=en}}</ref> <ref>{{cite web|title=British schools overseas: accredited schools inspection reports|url=https://www.gov.uk/government/publications/british-schools-overseas-inspection-reports/british-schools-overseas-accredited-schools-inspection-reports|website=Department for Education|publisher=GOV.UK|accessdate=21 May 2020|date=19 March 2020}}</ref> <ref>{{cite news|title=Guernsey boys accepted at all girls Catholic school|url=https://www.bbc.co.uk/news/world-europe-guernsey-26477066|accessdate=2 November 2020|work=BBC News|date=7 March 2014}}</ref> <ref>{{cite news|title=Guernsey's Blanchelande College suspends its sixth form|url=https://www.bbc.co.uk/news/world-europe-guernsey-12474056|accessdate=9 September 2019|work=BBC News|date=16 February 2011}}</ref> == gd6rj47ju8m8k1ot5no2rndluuioxrv 158153 158152 2026-03-29T04:57:34Z Adamu mc 10501 Tayto 158153 wikitext text/x-wiki {{Databox}} '''Koolaaɗo kuuɓal Blanchelande''' ko duɗal 2–18 jillondirngal, katolik en, duɗal keeringal e duɗal go’aɓal to Saint Andrew, Guernsey. Nder sosaa ko e hitaande ndungu 1902, nde woni ko e diiwaan katolik Roma to Portsmouth. Ko duɗal gadanal jeytaare to Guernsey wonti jillondirngal timmungal. Departemaa jaŋde ina renndini ɗum e duɗal Angalteer caggal leydi. == Tariya == Duɗal jaaɓi-haaɗtirde Blanchelande sosaa ko e hitaande 1902, arti e nokku mum hannde to Les Vauxbelets e hitaande alif 1999. E hitaande ndungu 2011, duɗal ngal dartinii jaŋde mum go’aɓere sabu ŋakkeende limoore, maa ngal ƴeewte e hitaande 2013. E lewru feebariyee hiitande dubi 2019, ngal anndinaama wonde duɗal ngal maa udditan jaŋde go’aɓere gila lewru suwee 2020, ngal rokka heen geɗe keewɗe ɗe A-Level. Kuulal udditagol ngal waɗiraa ko sabu ɗaɓɓaande almudɓe e jibnaaɓe, limoore maggal ɓeydiima ko ɓuri 20% e nder lebbi 18 jawtuɗi ɗii, naatgol sukaaɓe worɓe e duɗal mawngal ngal ko adii fof e lewru suwee 2015, ko ɗum waɗi ngal tan ko duɗal keeringal jillondirngal timmungal e nder Guernsey e oon sahaa, kam e ispection was it'ts report Inspekteer duɗe caggal ƴeewndo mum e lewru oktoobar 2018. == Tuugnorgal<ref>{{cite web|title=Principal's welcome|url=https://www.blanchelande.co.uk/about-us/principals-welcome/|website=Blanchelande College|accessdate=9 September 2019}}</ref> <ref>{{cite web|title=Blanchelande College|url=http://www.portsmouthdiocese.org.uk/directory/organisation/372.htm|website=Directory|publisher=Roman Catholic Diocese of Portsmouth|accessdate=9 September 2019|language=en}}</ref> <ref>{{cite web|title=British schools overseas: accredited schools inspection reports|url=https://www.gov.uk/government/publications/british-schools-overseas-inspection-reports/british-schools-overseas-accredited-schools-inspection-reports|website=Department for Education|publisher=GOV.UK|accessdate=21 May 2020|date=19 March 2020}}</ref> <ref>{{cite news|title=Guernsey boys accepted at all girls Catholic school|url=https://www.bbc.co.uk/news/world-europe-guernsey-26477066|accessdate=2 November 2020|work=BBC News|date=7 March 2014}}</ref> <ref>{{cite news|title=Guernsey's Blanchelande College suspends its sixth form|url=https://www.bbc.co.uk/news/world-europe-guernsey-12474056|accessdate=9 September 2019|work=BBC News|date=16 February 2011}}</ref> == j5va8vf9e0mvhvfi86288h5eumr1h30 Mike Bamiloye 0 31609 158175 130546 2026-03-29T07:02:53Z MOIBARDE 10068 158175 wikitext text/x-wiki {{Databox}} '''Mike Abayomi Bamiloye''' ko fijoowo, fijoowo, peewnoowo, e gardotooɗo filmuuji linjiila leydi [[Naajeeriya|Najeriya]].<ref>"Adeboye urges Nollywood actors to seek supernatural help". Vanguard News. Retrieved 25 February 2015</ref> Ko o linjiila kadi ko o sosɗo e hooreejo sosiyetee peewnugol filmuuji biyeteeɗo ''Mount Zion Faith Ministries''<ref>How my wife supported my ministry with her NYSC allowance – Mike Bamiloye". Punch Newspapers. 4 February 2022. Retrieved 17 July 2022.</ref> e Teleeji ''Mount Zion''.<ref>Adebayo, Tireni (6 January 2022). "God embarrasses Mike Bamiloye with back to back blessings in two weeks (photos)". Kemi Filani News. Retrieved 12 March 2022</ref> == Nguurndam == Mike Bamiloye jibinaa ko Ilesa, wuro wonngo e nder diiwaan Osun to fuɗnaange-rewo leydi [[Naajeeriya|Najeriya]] ñalnde 13 lewru abriil hitaande 1960 kono o ummorii ko Ijebu-Ijesa to [[Diiwal Osun|diiwaan Osun]]. O janngi ko to duɗal jaaɓi haaɗtirde jannginooɓe diiwaan to Ipetumodu ɗo o fuɗɗii golle makko. Bamiloye sosi tufnde Siyon ñalnde 5 lewru bowte hitaande 1985. Diɗɗal Bamiloye gadanal ngal ''Hell in Conference'' waɗi ko e kawral ngenndiwal jannginooɓe Kerecee’en e hitaande 1986 to Ilesa to [[Diiwal Osun|diiwaan Osun]]. O waɗii, o waɗii, o ardii filmuuji gospel keewɗi e nder leydi [[Naajeeriya|Najeriya]] e nder duuɓi.<ref>"How we moved from church drama to movies –Bamiloye". Daily Independent, Nigerian Newspaper. Archived from the original on 25 February 2015. Retrieved 25 February 2015</ref> Filmu mo hollirta nguurndam makko gila e cukaagu makko e fuɗɗoode golle makko yalti ko e hitaande 2020 ngam mawninde duuɓi makko 60. == Nguurndam neɗɗo == Mike Bamiloye ina resndi Gloria Bamiloye, debbo [[Naajeeriya|Najeriya]], debbo fiyoowo filmuuji, linjiila, gila ñalnde 8 oktoobar 1988 . Ɓe kawri, ɓe ndañi ɓiɓɓe tato, Damilola Mike-Bamiloye, Josuwa Mike-Bamiloye, e Darasimi Gomba-Oyor, kamɓe tato fof ko ɓe fiyooɓe. Omo jogii taaniraaɓe jeegom.<ref>"Mike Bamiloye's Family: Meet His Wife and Children from Damilola to Joshua"</ref> == Filmogaraafi == {| class="wikitable" |+ !Year !Film !Role !Notes !Ref(s) |- |2001 |''Apoti Eri'' | | | |- |1992 |''Agbara nla 1-4'' |as Isawuru | | |- |2005 |''The Haunting Shadows 1'' | |with Shade Agboola, Gloria Bamiloye | |- |2005 |''The Haunting Shadows 2'' | | | |- |2005 |''The Haunting Shadows 3'' | | |<ref>{{Cite web|last=|first=|date=|title=The Haunting Shadows 3|url=https://m.youtube.com/watch?v=gk90kwY56S0|access-date=|website=[[YouTube]]}}</ref> |- |2006 |''The Forgotten Ones'' 1-4 | | | |- |2008 |''One Careless Night'' 1-5 | | | |- | |''The Ultimate Power'' 1-4 | | | |- | |''The Foundation'' | | | |- | |''Broken Pitchers'' | | | |- | |''Wounded Heart'' | | | |- | |''Captive of the Mighty'' | | | |- | |''Asise Nla'' | | | |- | |''The Gods Are Dead'' | | | |- |2013 |Journey in circle |Akande's father | | |- | |''Abejoye 1, 2 and 3'' |as Abejoye | |<ref name="BoomFresh">{{cite web | title=Mike Bamiloye sets to release Abejoye Season 6 | website=BoomFresh | date=November 27, 2022 | url=https://boomfresh.com.ng/abejoye/mike-bamiloye-sets-to-release-abejoye-season-6/ | access-date=November 27, 2022}}</ref> |- | |''Shackles 1 & 2'' |Gashiki | | |- |2020 |''The Train (The journey of faith)'' | | |<ref>{{youTube|id=5mFvb62VMkc|THE TRAIN}}</ref> |- |2021 |''Abejoye season 4'' |Abejoye | | |- | |''Heart Pain'' |The Pastor & Doctor | |<ref>{{cite web |title=WATCH: Mike Bamiloye's 'Heart Pain' examines effect of ministerial duty on family stability |url=https://www.youtube.com/watch?v=PBLE547KrE8 |website=The Cable |publisher=Kunle Daramola}}</ref> |- |2022 |Magdalene |The Pastor | |<ref>{{Cite web |last=Israel |first=Abegunde |date=2022-06-01 |title=Latest Nigerian Christian Movies by Mount Zion [2021/2022] |url=https://naijabanquet.com/latest-nigerian-christian-movies-by-mount-zion-2021-2022/ |access-date=2022-08-30 |website=Naija Banquet |language=en-US}}</ref> |- |2023 |Stranded |Baba |with Tokunbo Jarrett, Taiwo Adeniyi | |} == Tuugnorgal == ff8kmjdnjm4g1wvrghz8eajfhgr921g Blood Sisters (TV series) 0 32419 158147 134171 2026-03-29T04:52:23Z Adamu mc 10501 Tayto 158147 wikitext text/x-wiki '''''Blood Sisters''''' ko teleeji leydi Najeriya . Series oo, mo siforaama no series Netflix Original gadano mo Nijeer, hoodereeji Ini Dima-Okojie e Nancy Isime ina ardii, tawi ko Ramsey Nouah, Kate Henshaw , [[Tope Tedela|Wale]] Ojo, [[Kehinde Bankole]] [[Deyemi Okanlawon|.]] Sereeji ɗii pecce nay njalti ko ñalnde 5 Lewru mee hiitande ndungu 2022 e Netflix . Yahdu nduu ko ballondiral hakkunde Netflix e [[Mo Abudu]] rewrude e sosiyetee makko jaayndeyaagal, Ebonylife TV . ''Miñiraaɓe ƴiiƴam'' ko Biyi Bandele e Kenneth Gyang ardii filmo oo.<ref name=":13">{{Cite web|title=Blood Sisters: Lai Mohammed speaks on first Nigerian series on Netflix - P.M. News|url=https://pmnewsnigeria.com/2022/05/05/blood-sisters-lai-mohammed-speaks-on-first-nigerian-series-on-netflix/|first=Michael|last=Adesina|date=5 May 2022|access-date=6 May 2022|language=en-US}}</ref><ref>{{Cite web|date=5 May 2022|title=Lai Mohammed hails first Nigerian series on Netflix|url=https://gazettengr.com/lai-mohammed-hails-first-nigerian-series-on-netflix/|access-date=6 May 2022|website=Peoples Gazette|language=en-US}}</ref><ref name=":02">{{Cite web|date=5 May 2022|first=Peace|last=Akinyode|title=Blood Sisters: Tweeps applaud Ramsey Nouah, Kate Henshaw, others|url=https://punchng.com/blood-sisters-tweeps-applaud-ramsey-nouah-kate-henshaw-others/|access-date=6 May 2022|website=Punch Newspapers|language=en-US}}</ref><ref>{{Cite web|date=7 April 2022|title=Netflix, Ebonylife to release new movie, 'Blood Sisters' May 5|url=https://www.vanguardngr.com/2022/04/netflix-ebonylife-to-release-new-movie-blood-sisters-may-5/|access-date=6 May 2022|website=Vanguard News|language=en-GB}}</ref> <ref>{{Cite web|date=10 April 2022|title=Netflix, Ebonylife announce date for star-studded 'Blood Sisters'|url=https://tribuneonlineng.com/netflix-ebonylife-announce-date-for-star-studded-blood-sisters/|first=Segun|last=Adebayo|access-date=6 May 2022|website=The Express Tribune|language=en-GB}}</ref><ref name=":23">{{Cite web|last=Ravindran|first=Manori|date=6 May 2022|title=A Wedding That Goes Horribly Wrong Tells a Universal Story in Netflix's First Nigerian TV Original 'Blood Sisters'|url=https://variety.com/2022/tv/global/blood-sisters-netflix-nigeria-1235259615/|access-date=7 May 2022|website=Variety|language=en-US}}</ref> == Sinopsis == Crime thriller ina rewi e daartol sehilaaɓe ɗiɗo, Sarah e Kemi, wonnooɓe dognooɓe caggal nde gorko Sarah wonnoo, Kola majjii e sirlu e ñalngu maɓɓe jokkere enɗam, ngonkaaji taariindi majjugol makko wonti sirlu e jamaanu haa nde o (Kola dewbody his fellow a declared a. Ngolɗoo ngonka noon waɗii Sarah e Kemi yiɗde dogde, nde tawnoo ko kamɓe poti yaltude wuro ngam daɗde e nguurndam maɓɓe. No gooto fof etotoo yiytude waroowo Kola nii, sirluuji goɗɗi jowitiiɗi e Kola, banndiraaɓe mum, yumma mum e luural galle mum peeñii.<ref name=":03">{{Cite web|date=5 May 2022|first=Peace|last=Akinyode|title=Blood Sisters: Tweeps applaud Ramsey Nouah, Kate Henshaw, others|url=https://punchng.com/blood-sisters-tweeps-applaud-ramsey-nouah-kate-henshaw-others/|access-date=6 May 2022|website=Punch Newspapers|language=en-US}}</ref><ref>{{Cite web|title=Watch Blood Sisters {{!}} Netflix Official Site|url=https://www.netflix.com/title/81521086|access-date=6 May 2022|website=www.netflix.com|language=en}}</ref> * Ini dima-okojie bi Sarah Duru(la bride) * Nancy isime ko kemi sanya e golloowo teddungal * [[Deyemi Okanlawon|Deyemi okanlawon]] ko kola ademola * Jibriil Afolayan ko Femi Ademola * Ramsey Nouah ko kaaw B * Kate henshaw ko Uduak Ademola * [[Kehinde Bankole]] as Yinka Ademola * Genoveva Umeh ko Timeyin * Uche jombo ni inna saara * Wale Ojo ko Inspekteer Joe * [[Tope Tedela]] ko Dr Adeboye/Doktoor moƴƴo * [[Toke Makinwa]] ko Abby * [[Segun Arinze|Segun arinze]] ko tijano * Daniyel Etim-Effiong ko Akin Bassey * Ibraahiima Sileymaani ko kenni * Keppy ekpeyong bassey ko ifeanyi * Moris Sam ko Blade * Jahdiel Olaoluwa Akinrowo as FJ Ademola * Omobola akinde ko debbo mawɗo * Alet Haaruuna ko Kisal Otel * Zara udofia ejoh ko miñi mum debbo Rose == Pewnugol e yaltinde == ''Blood Sisters'' waɗi ko to Lagos , yaltinaama e Netflix ñalnde 5 mee 2022, tawi ko ñalnde 4 mee 2022, tawtoreede yeewtere ndee, nde yimɓe heewɓe mbaɗi [[Nollywood|e Nollywood]], ko jaagorgal leydi Nijeer to bannge humpito e pinal, hono Lai Mohammed, mo limti filmo oo njulaagu tago. Tiitoonde hiirde ndee ko "Boɗeejo e Dogɗo", hoɓɓe tawtoranooɓe hiirde ndee ɓoornii ko no tiitoonde ndee holliri nii.<ref name=":22">{{Cite web|last=Ravindran|first=Manori|date=6 May 2022|title=A Wedding That Goes Horribly Wrong Tells a Universal Story in Netflix's First Nigerian TV Original 'Blood Sisters'|url=https://variety.com/2022/tv/global/blood-sisters-netflix-nigeria-1235259615/|access-date=7 May 2022|website=Variety|language=en-US}}</ref><ref name=":12">{{Cite web|title=Blood Sisters: Lai Mohammed speaks on first Nigerian series on Netflix - P.M. News|url=https://pmnewsnigeria.com/2022/05/05/blood-sisters-lai-mohammed-speaks-on-first-nigerian-series-on-netflix/|first=Michael|last=Adesina|date=5 May 2022|access-date=6 May 2022|language=en-US}}</ref><ref>{{Cite web|first=Nimi|last=Princewill|title=Nollywood stars turn out for Netflix premiere of Blood Sisters|url=https://www.cnn.com/2022/05/05/entertainment/netflix-premiere-blood-sisters-lgs-intl/index.html|date=6 May 2022|access-date=6 May 2022|publisher=CNN}}</ref><ref>{{Cite web|last=Yaakugh|first=Kumashe|date=5 May 2022|title=Red and Fugitive: Nancy Isime, 6 others rock edgy looks for movie premiere|url=https://www.legit.ng/entertainment/fashion/1468597-blood-sisters-nancy-isime-6-others-go-dangerous-fabulous-looks-movie-premiere/|access-date=6 May 2022|website=Legit.ng - Nigeria news.|language=en}}</ref><ref>{{Cite web|date=5 May 2022|title=Who Nailed The 'Red & Fugitive' Theme At The 'Blood Sisters' Series Premiere? VOTE Now|url=https://www.bellanaijastyle.com/best-celebslooks-at-bloodsisters-premiere/|access-date=6 May 2022|website=BN Style|language=en-US}}</ref> == Tuugnorgal == twhc1dkcopiqtjwfcbh8f2p7adt0ymr 158148 158147 2026-03-29T04:52:58Z Adamu mc 10501 Added link 158148 wikitext text/x-wiki '''''Blood Sisters''''' ko teleeji leydi [[Naajeeriya|Naajeriya]] . Series oo, mo siforaama no series Netflix Original gadano mo Nijeer, hoodereeji Ini Dima-Okojie e Nancy Isime ina ardii, tawi ko Ramsey Nouah, Kate Henshaw , [[Tope Tedela|Wale]] Ojo, [[Kehinde Bankole]] [[Deyemi Okanlawon|.]] Sereeji ɗii pecce nay njalti ko ñalnde 5 Lewru mee hiitande ndungu 2022 e Netflix . Yahdu nduu ko ballondiral hakkunde Netflix e [[Mo Abudu]] rewrude e sosiyetee makko jaayndeyaagal, Ebonylife TV . ''Miñiraaɓe ƴiiƴam'' ko Biyi Bandele e Kenneth Gyang ardii filmo oo.<ref name=":13">{{Cite web|title=Blood Sisters: Lai Mohammed speaks on first Nigerian series on Netflix - P.M. News|url=https://pmnewsnigeria.com/2022/05/05/blood-sisters-lai-mohammed-speaks-on-first-nigerian-series-on-netflix/|first=Michael|last=Adesina|date=5 May 2022|access-date=6 May 2022|language=en-US}}</ref><ref>{{Cite web|date=5 May 2022|title=Lai Mohammed hails first Nigerian series on Netflix|url=https://gazettengr.com/lai-mohammed-hails-first-nigerian-series-on-netflix/|access-date=6 May 2022|website=Peoples Gazette|language=en-US}}</ref><ref name=":02">{{Cite web|date=5 May 2022|first=Peace|last=Akinyode|title=Blood Sisters: Tweeps applaud Ramsey Nouah, Kate Henshaw, others|url=https://punchng.com/blood-sisters-tweeps-applaud-ramsey-nouah-kate-henshaw-others/|access-date=6 May 2022|website=Punch Newspapers|language=en-US}}</ref><ref>{{Cite web|date=7 April 2022|title=Netflix, Ebonylife to release new movie, 'Blood Sisters' May 5|url=https://www.vanguardngr.com/2022/04/netflix-ebonylife-to-release-new-movie-blood-sisters-may-5/|access-date=6 May 2022|website=Vanguard News|language=en-GB}}</ref> <ref>{{Cite web|date=10 April 2022|title=Netflix, Ebonylife announce date for star-studded 'Blood Sisters'|url=https://tribuneonlineng.com/netflix-ebonylife-announce-date-for-star-studded-blood-sisters/|first=Segun|last=Adebayo|access-date=6 May 2022|website=The Express Tribune|language=en-GB}}</ref><ref name=":23">{{Cite web|last=Ravindran|first=Manori|date=6 May 2022|title=A Wedding That Goes Horribly Wrong Tells a Universal Story in Netflix's First Nigerian TV Original 'Blood Sisters'|url=https://variety.com/2022/tv/global/blood-sisters-netflix-nigeria-1235259615/|access-date=7 May 2022|website=Variety|language=en-US}}</ref> == Sinopsis == Crime thriller ina rewi e daartol sehilaaɓe ɗiɗo, Sarah e Kemi, wonnooɓe dognooɓe caggal nde gorko Sarah wonnoo, Kola majjii e sirlu e ñalngu maɓɓe jokkere enɗam, ngonkaaji taariindi majjugol makko wonti sirlu e jamaanu haa nde o (Kola dewbody his fellow a declared a. Ngolɗoo ngonka noon waɗii Sarah e Kemi yiɗde dogde, nde tawnoo ko kamɓe poti yaltude wuro ngam daɗde e nguurndam maɓɓe. No gooto fof etotoo yiytude waroowo Kola nii, sirluuji goɗɗi jowitiiɗi e Kola, banndiraaɓe mum, yumma mum e luural galle mum peeñii.<ref name=":03">{{Cite web|date=5 May 2022|first=Peace|last=Akinyode|title=Blood Sisters: Tweeps applaud Ramsey Nouah, Kate Henshaw, others|url=https://punchng.com/blood-sisters-tweeps-applaud-ramsey-nouah-kate-henshaw-others/|access-date=6 May 2022|website=Punch Newspapers|language=en-US}}</ref><ref>{{Cite web|title=Watch Blood Sisters {{!}} Netflix Official Site|url=https://www.netflix.com/title/81521086|access-date=6 May 2022|website=www.netflix.com|language=en}}</ref> * Ini dima-okojie bi Sarah Duru(la bride) * Nancy isime ko kemi sanya e golloowo teddungal * [[Deyemi Okanlawon|Deyemi okanlawon]] ko kola ademola * Jibriil Afolayan ko Femi Ademola * Ramsey Nouah ko kaaw B * Kate henshaw ko Uduak Ademola * [[Kehinde Bankole]] as Yinka Ademola * Genoveva Umeh ko Timeyin * Uche jombo ni inna saara * Wale Ojo ko Inspekteer Joe * [[Tope Tedela]] ko Dr Adeboye/Doktoor moƴƴo * [[Toke Makinwa]] ko Abby * [[Segun Arinze|Segun arinze]] ko tijano * Daniyel Etim-Effiong ko Akin Bassey * Ibraahiima Sileymaani ko kenni * Keppy ekpeyong bassey ko ifeanyi * Moris Sam ko Blade * Jahdiel Olaoluwa Akinrowo as FJ Ademola * Omobola akinde ko debbo mawɗo * Alet Haaruuna ko Kisal Otel * Zara udofia ejoh ko miñi mum debbo Rose == Pewnugol e yaltinde == ''Blood Sisters'' waɗi ko to Lagos , yaltinaama e Netflix ñalnde 5 mee 2022, tawi ko ñalnde 4 mee 2022, tawtoreede yeewtere ndee, nde yimɓe heewɓe mbaɗi [[Nollywood|e Nollywood]], ko jaagorgal leydi Nijeer to bannge humpito e pinal, hono Lai Mohammed, mo limti filmo oo njulaagu tago. Tiitoonde hiirde ndee ko "Boɗeejo e Dogɗo", hoɓɓe tawtoranooɓe hiirde ndee ɓoornii ko no tiitoonde ndee holliri nii.<ref name=":22">{{Cite web|last=Ravindran|first=Manori|date=6 May 2022|title=A Wedding That Goes Horribly Wrong Tells a Universal Story in Netflix's First Nigerian TV Original 'Blood Sisters'|url=https://variety.com/2022/tv/global/blood-sisters-netflix-nigeria-1235259615/|access-date=7 May 2022|website=Variety|language=en-US}}</ref><ref name=":12">{{Cite web|title=Blood Sisters: Lai Mohammed speaks on first Nigerian series on Netflix - P.M. News|url=https://pmnewsnigeria.com/2022/05/05/blood-sisters-lai-mohammed-speaks-on-first-nigerian-series-on-netflix/|first=Michael|last=Adesina|date=5 May 2022|access-date=6 May 2022|language=en-US}}</ref><ref>{{Cite web|first=Nimi|last=Princewill|title=Nollywood stars turn out for Netflix premiere of Blood Sisters|url=https://www.cnn.com/2022/05/05/entertainment/netflix-premiere-blood-sisters-lgs-intl/index.html|date=6 May 2022|access-date=6 May 2022|publisher=CNN}}</ref><ref>{{Cite web|last=Yaakugh|first=Kumashe|date=5 May 2022|title=Red and Fugitive: Nancy Isime, 6 others rock edgy looks for movie premiere|url=https://www.legit.ng/entertainment/fashion/1468597-blood-sisters-nancy-isime-6-others-go-dangerous-fabulous-looks-movie-premiere/|access-date=6 May 2022|website=Legit.ng - Nigeria news.|language=en}}</ref><ref>{{Cite web|date=5 May 2022|title=Who Nailed The 'Red & Fugitive' Theme At The 'Blood Sisters' Series Premiere? VOTE Now|url=https://www.bellanaijastyle.com/best-celebslooks-at-bloodsisters-premiere/|access-date=6 May 2022|website=BN Style|language=en-US}}</ref> == Tuugnorgal == h71x7a1y5gagnwyaty2u0wgp8w11u4i Fawzi Mulki 0 32703 158171 135398 2026-03-29T06:16:43Z Adamu mc 10501 Edit 158171 wikitext text/x-wiki {{Databox}}'''Fawzi El-Mulki''' (jiibanada hiitande dubi alif 1910–1962; Arab: فوزي الملقي) ko dipolomaat e dawriyanke to leydi Jordani. Nde o woni ammbasadeer to Angalteer e fuɗɗoode kitaale 1950, o seerti e laamɗo Huseyn, janngoowo toon. E hitaande 1953 Huseyn toɗɗii al-Mulki yo won gardiiɗo jaagorɗe leydi Jordani 10ɓo. O riiwaa e hitaande 1954 caggal nde politik makko liberal saabi fitinaaji e nder leydi ndii kala. Nguurndam gadano Mulki jibinaa ko e hitaande 1910 to Irbid, jeyaa ko e galle ummoriiɗo to Hama, to leydi Siri. == Kugal == E hitaande 1934 o gollinaa e Departemaa Jaŋde (jooni ministeer Jaŋde). Tuggi 1940 haa 1947 o wonii cukko hooreejo nguura, caggal ɗuum o wonii jaagorgal faggudu laamu nguu. E hitaande 1947 o woni Konsul Jeneraal to Kayhayɗi e jaagorgal Jordani to Ejipt e jaagorgal geɗe caggal leydi Jordani. E nder wolde Palestiin 1948 ko o jaagorgal ndeenka e nder kabine Tawfik Abu al-Hudaa (28 desaambar 1947 – 12 abriil 1950). E hitaande 1951 ko o jaagorgal to Pari (Farayse). Tuggi noowammbar 1951 haa 1953 o woniino jaagorgal/ammbasadeer to Londres (Angalteer) tawi Huseyn mo Jordani ina janngi. Tuggi 5 mee 1953 haa 2 mee 1954 ko o gardiiɗo jaagorɗe leydi Jordani. E nder kabine gooto e hitaande 1956 ko o jaagorgal geɗe caggal leydi e jaŋde. Jokkondire yaajɗe Lowre enternet gardiiɗo jaagorɗe leydi Jordani == Tuugnorgal<ref>{{Cite web|date=2018-06-08|title=Demonstrations in Jordan: For bread or political change?|url=https://www.arabnews.pk/node/1318196|access-date=2023-12-15|website=Arab News PK|language=en}}</ref><ref>{{Cite web|title=فوزي الملقي.. فارس من مرحلة التغيير والمأسسة|url=https://alrai.com/article/299564/%D8%A3%D8%A8%D9%88%D8%A7%D8%A8/%D9%81%D9%88%D8%B2%D9%8A-%D8%A7%D9%84%D9%85%D9%84%D9%82%D9%8A-%D9%81%D8%A7%D8%B1%D8%B3-%D9%85%D9%86-%D9%85%D8%B1%D8%AD%D9%84%D8%A9-%D8%A7%D9%84%D8%AA%D8%BA%D9%8A%D9%8A%D8%B1-%D9%88%D8%A7%D9%84%D9%85%D8%A3%D8%B3%D8%B3%D8%A9|access-date=2023-12-15|website=alrainewspaper|language=ar}}</ref> <ref>The Middle East and North Africa, 1961, [https://books.google.com/books?id=0AYfAQAAMAAJ&q=%22to+France+51%3B+Minister+to+Great+Britain+Nov.+51-+Dec.+52,+Ambassador+52-53%3B+Prime+Minister+53-54,+Ambassador+to+Egypt+56%3B+Deputy+Prime+Minister+and+Minister+of+Foreign+Affairs+and+Education+56%3B+del.+Arab+League+meetings%3B+Jordanian+rep.%22 p. 492]</ref> == 8lcixxl3z6cemufnm7suuss1ehvph3p 158172 158171 2026-03-29T06:17:02Z Adamu mc 10501 Edit 158172 wikitext text/x-wiki {{Databox}}'''Fawzi El-Mulki''' (jiibanada hiitande dubi alif 1910–1962; Arab: فوزي الملقي) ko dipolomaat e dawriyanke to leydi Jordani. Nde o woni ammbasadeer to Angalteer e fuɗɗoode kitaale 1950, o seerti e laamɗo Huseyn, janngoowo toon. E hitaande 1953 Huseyn toɗɗii al-Mulki yo won gardiiɗo jaagorɗe leydi Jordani 10ɓo. O riiwaa e hitaande dubi alif 1954 caggal nde politik makko liberal saabi fitinaaji e nder leydi ndii kala. Nguurndam gadano Mulki jibinaa ko e hitaande 1910 to Irbid, jeyaa ko e galle ummoriiɗo to Hama, to leydi Siri. == Kugal == E hitaande 1934 o gollinaa e Departemaa Jaŋde (jooni ministeer Jaŋde). Tuggi 1940 haa 1947 o wonii cukko hooreejo nguura, caggal ɗuum o wonii jaagorgal faggudu laamu nguu. E hitaande 1947 o woni Konsul Jeneraal to Kayhayɗi e jaagorgal Jordani to Ejipt e jaagorgal geɗe caggal leydi Jordani. E nder wolde Palestiin 1948 ko o jaagorgal ndeenka e nder kabine Tawfik Abu al-Hudaa (28 desaambar 1947 – 12 abriil 1950). E hitaande 1951 ko o jaagorgal to Pari (Farayse). Tuggi noowammbar 1951 haa 1953 o woniino jaagorgal/ammbasadeer to Londres (Angalteer) tawi Huseyn mo Jordani ina janngi. Tuggi 5 mee 1953 haa 2 mee 1954 ko o gardiiɗo jaagorɗe leydi Jordani. E nder kabine gooto e hitaande 1956 ko o jaagorgal geɗe caggal leydi e jaŋde. Jokkondire yaajɗe Lowre enternet gardiiɗo jaagorɗe leydi Jordani == Tuugnorgal<ref>{{Cite web|date=2018-06-08|title=Demonstrations in Jordan: For bread or political change?|url=https://www.arabnews.pk/node/1318196|access-date=2023-12-15|website=Arab News PK|language=en}}</ref><ref>{{Cite web|title=فوزي الملقي.. فارس من مرحلة التغيير والمأسسة|url=https://alrai.com/article/299564/%D8%A3%D8%A8%D9%88%D8%A7%D8%A8/%D9%81%D9%88%D8%B2%D9%8A-%D8%A7%D9%84%D9%85%D9%84%D9%82%D9%8A-%D9%81%D8%A7%D8%B1%D8%B3-%D9%85%D9%86-%D9%85%D8%B1%D8%AD%D9%84%D8%A9-%D8%A7%D9%84%D8%AA%D8%BA%D9%8A%D9%8A%D8%B1-%D9%88%D8%A7%D9%84%D9%85%D8%A3%D8%B3%D8%B3%D8%A9|access-date=2023-12-15|website=alrainewspaper|language=ar}}</ref> <ref>The Middle East and North Africa, 1961, [https://books.google.com/books?id=0AYfAQAAMAAJ&q=%22to+France+51%3B+Minister+to+Great+Britain+Nov.+51-+Dec.+52,+Ambassador+52-53%3B+Prime+Minister+53-54,+Ambassador+to+Egypt+56%3B+Deputy+Prime+Minister+and+Minister+of+Foreign+Affairs+and+Education+56%3B+del.+Arab+League+meetings%3B+Jordanian+rep.%22 p. 492]</ref> == jz0q5rwuuvu13axgu001h3v1w905b6e Beveridge model 0 33453 158129 138632 2026-03-28T23:07:14Z Adamu mc 10501 Edit 158129 wikitext text/x-wiki {{Databox}}'''Model Beveridge''' ko njuɓɓudi toppitiindi cellal ndi laamu nguu rokkata cellal ɓiɓɓe leydi mum fof rewrude e yoɓde njoɓdi njoɓdi. Ndeeɗoo feere noon ko Lord Beveridge adii sosde e nder leydi Angalteer e hitaande dubi alif 1948. E nder ooɗoo sifaa, ko ɓuri heewde e opitaaluuji e kilinikuuji ko laamu jeyi ɗum ; won safrooɓe e toppitiiɓe cellal ko gollotooɓe laamu, kono kadi ina woodi juɓɓule keeriiɗe mooftuɗe njoɓdi mum en e laamu.<ref name=":0">{{Cite web|url=https://www.pnhp.org/single_payer_resources/health_care_systems_four_basic_models.php|title=Health Care Systems – Four Basic Models {{!}} Physicians for a National Health Program|website=www.pnhp.org|access-date=2020-01-31}}</ref><ref>{{Cite web|url=https://pphr.princeton.edu/2017/12/02/unhealthy-health-care-a-cursory-overview-of-major-health-care-systems/|title=Health Care Reform: Learning From Other Major Health Care Systems {{!}} Princeton Public Health Review|website=pphr.princeton.edu|access-date=2020-01-31}}</ref> E nder laamu nguu ko yoɓoowo gooto e nder ndeeɗoo feere cellal, ina itta kawgel e nder luumo toppitiingo cellal, ina wallita kadi e jogaade njoɓdiiji ɗi ngalaa. Huutoraade njoɓdi ngalu ngam heɓde kaalis mawɗo ngam cellal ina addana sarwisaaji ɗii waasde jogaade njoɓdi to bannge golle, e darnde ñawɓe ɓee e njoɓdiiji njoɓdiiji ngam njoɓdi cellal mum en.<ref>{{Cite web|url=https://morningsignout.com/international-health-care-systems-part-1-the-beveridge-model/|title=International Health Care Systems Part 1: The Beveridge Model|date=2017-08-15|website=Morning Sign Out|language=en-US|access-date=2020-02-07}}</ref> Model Beveridge teeŋtinii cellal ko hakke neɗɗo. Nii woni, coverage winndereejo ko laamu rokki ɗum e kala mo ɓiyleydi ina rokketee ko ina wona 100 000 neɗɗo ina rokka ɗum e heɓde cellal. Model Beveridge ina jogii politikaaji mum , kono ko ɓuri heewde e leyɗeele ina kuutoroo mbayliigaaji ngalɗoo mbaadi tawa ina hawra e laabi cellal goɗɗi ɗii. Leyɗeele gollotooɗe e won e mbayliigu mbaadi Beveridge ɓuri huutoraade ko njuɓɓudi cellal winnderewal. Siistem cellal winndereejo oo ina addana hoɗɓe e nder leydi kala, ina ɗaɓɓi heɓde cellal.Le leyɗeele ɗe jooni ina kuutoroo politikaaji mbaadiiji Beveridge, ina jeyaa heen Angalteer, Itali, Espaañ, Denmark, Suwed, Norwees, Norwees, Nuwel Selannde e ko nanndi heen. == Tariya == Model cellal Beveridge ko William Beveridge, ganndo ko faati e faggudu Angalteer e reformeer renndo, mo miijooji mum addani ɗum en sosde Sarwisaaji Cellal leydi Angalteer (NHS) e hitaande 1948.[1] Model oo ummorii ko e leydi Angalteer, ina yaaji e nokkuuji keewɗi e nder Fuɗnaange Orop e winndere ndee. Wolde do goɗɗo E wiyde Joseph Kutzin, gardiiɗo politik kaalis cellal to Fedde Adunaare Cellal, ngoƴa ko fayti e njuɓɓudi ndii ko no laamu nguu jogori jaabaade e caɗeele cellal. So tawii ko emergency ngenndi, kaalis ngam cellal ina waawi ustaade so tawii ngalu renndo ina ustoo. Hono ngool ngonka ina addana ñawɓe ɓee caɗeele keewɗe, tee feere ina foti rokkude kaalis emergency ko adii kala kiris. == Ƴeew kadi == * Rajo Beveridge * Model Bismarck * Model Semashko * Sellinde Amerik * Daartol dowla wellitaare e nder leydi Angalteer == Tuugnorgal == <references /> <references /> q21cjj4bi6wd4a3e1cu7kywxh4kq530 158130 158129 2026-03-28T23:07:46Z Adamu mc 10501 Edit 158130 wikitext text/x-wiki {{Databox}}'''Model Beveridge''' ko njuɓɓudi toppitiindi cellal ndi laamu nguu rokkata cellal ɓiɓɓe [[leydi]] mum fof rewrude e yoɓde njoɓdi njoɓdi. Ndeeɗoo feere noon ko Lord Beveridge adii sosde e nder leydi Angalteer e hitaande dubi alif 1948. E nder ooɗoo sifaa, ko ɓuri heewde e opitaaluuji e kilinikuuji ko laamu jeyi ɗum ; won safrooɓe e toppitiiɓe cellal ko gollotooɓe laamu, kono kadi ina woodi juɓɓule keeriiɗe mooftuɗe njoɓdi mum en e laamu.<ref name=":0">{{Cite web|url=https://www.pnhp.org/single_payer_resources/health_care_systems_four_basic_models.php|title=Health Care Systems – Four Basic Models {{!}} Physicians for a National Health Program|website=www.pnhp.org|access-date=2020-01-31}}</ref><ref>{{Cite web|url=https://pphr.princeton.edu/2017/12/02/unhealthy-health-care-a-cursory-overview-of-major-health-care-systems/|title=Health Care Reform: Learning From Other Major Health Care Systems {{!}} Princeton Public Health Review|website=pphr.princeton.edu|access-date=2020-01-31}}</ref> E nder laamu nguu ko yoɓoowo gooto e nder ndeeɗoo feere cellal, ina itta kawgel e nder luumo toppitiingo cellal, ina wallita kadi e jogaade njoɓdiiji ɗi ngalaa. Huutoraade njoɓdi ngalu ngam heɓde kaalis mawɗo ngam cellal ina addana sarwisaaji ɗii waasde jogaade njoɓdi to bannge golle, e darnde ñawɓe ɓee e njoɓdiiji njoɓdiiji ngam njoɓdi cellal mum en.<ref>{{Cite web|url=https://morningsignout.com/international-health-care-systems-part-1-the-beveridge-model/|title=International Health Care Systems Part 1: The Beveridge Model|date=2017-08-15|website=Morning Sign Out|language=en-US|access-date=2020-02-07}}</ref> Model Beveridge teeŋtinii cellal ko hakke neɗɗo. Nii woni, coverage winndereejo ko laamu rokki ɗum e kala mo ɓiyleydi ina rokketee ko ina wona 100 000 neɗɗo ina rokka ɗum e heɓde cellal. Model Beveridge ina jogii politikaaji mum , kono ko ɓuri heewde e leyɗeele ina kuutoroo mbayliigaaji ngalɗoo mbaadi tawa ina hawra e laabi cellal goɗɗi ɗii. Leyɗeele gollotooɗe e won e mbayliigu mbaadi Beveridge ɓuri huutoraade ko njuɓɓudi cellal winnderewal. Siistem cellal winndereejo oo ina addana hoɗɓe e nder leydi kala, ina ɗaɓɓi heɓde cellal.Le leyɗeele ɗe jooni ina kuutoroo politikaaji mbaadiiji Beveridge, ina jeyaa heen Angalteer, Itali, Espaañ, Denmark, Suwed, Norwees, Norwees, Nuwel Selannde e ko nanndi heen. == Tariya == Model cellal Beveridge ko William Beveridge, ganndo ko faati e faggudu Angalteer e reformeer renndo, mo miijooji mum addani ɗum en sosde Sarwisaaji Cellal leydi Angalteer (NHS) e hitaande 1948.[1] Model oo ummorii ko e leydi Angalteer, ina yaaji e nokkuuji keewɗi e nder Fuɗnaange Orop e winndere ndee. Wolde do goɗɗo E wiyde Joseph Kutzin, gardiiɗo politik kaalis cellal to Fedde Adunaare Cellal, ngoƴa ko fayti e njuɓɓudi ndii ko no laamu nguu jogori jaabaade e caɗeele cellal. So tawii ko emergency ngenndi, kaalis ngam cellal ina waawi ustaade so tawii ngalu renndo ina ustoo. Hono ngool ngonka ina addana ñawɓe ɓee caɗeele keewɗe, tee feere ina foti rokkude kaalis emergency ko adii kala kiris. == Ƴeew kadi == * Rajo Beveridge * Model Bismarck * Model Semashko * Sellinde Amerik * Daartol dowla wellitaare e nder leydi Angalteer == Tuugnorgal == <references /> <references /> 09q06ufegv2h51h61pa8joowlpktbed 158131 158130 2026-03-28T23:08:50Z Adamu mc 10501 Edit 158131 wikitext text/x-wiki {{Databox}}'''Model Beveridge''' ko njuɓɓudi toppitiindi cellal ndi laamu nguu rokkata cellal ɓiɓɓe [[leydi]] mum fof rewrude e yoɓde njoɓdi njoɓdi. Ndeeɗoo feere noon ko Lord Beveridge adii sosde e nder leydi Angalteer e hitaande dubi alif 1948. E nder ooɗoo sifaa, ko ɓuri heewde e opitaaluuji e kilinikuuji ko laamu jeyi ɗum ; won safrooɓe e toppitiiɓe cellal ko gollotooɓe laamu, kono kadi ina woodi juɓɓule keeriiɗe mooftuɗe njoɓdi mum en e laamu.<ref name=":0">{{Cite web|url=https://www.pnhp.org/single_payer_resources/health_care_systems_four_basic_models.php|title=Health Care Systems – Four Basic Models {{!}} Physicians for a National Health Program|website=www.pnhp.org|access-date=2020-01-31}}</ref><ref>{{Cite web|url=https://pphr.princeton.edu/2017/12/02/unhealthy-health-care-a-cursory-overview-of-major-health-care-systems/|title=Health Care Reform: Learning From Other Major Health Care Systems {{!}} Princeton Public Health Review|website=pphr.princeton.edu|access-date=2020-01-31}}</ref> E nder laamu nguu ko yoɓoowo gooto e nder ndeeɗoo feere cellal, ina itta kawgel e nder luumo toppitiingo cellal, ina wallita kadi e jogaade njoɓdiiji ɗi ngalaa. Huutoraade njoɓdi ngalu ngam heɓde kaalis mawɗo ngam cellal ina addana sarwisaaji ɗii waasde jogaade njoɓdi to bannge golle, e darnde ñawɓe ɓee e njoɓdiiji njoɓdiiji ngam njoɓdi cellal mum en.<ref>{{Cite web|url=https://morningsignout.com/international-health-care-systems-part-1-the-beveridge-model/|title=International Health Care Systems Part 1: The Beveridge Model|date=2017-08-15|website=Morning Sign Out|language=en-US|access-date=2020-02-07}}</ref> Model Beveridge teeŋtinii cellal ko hakke neɗɗo. Nii woni, coverage winndereejo ko laamu rokki ɗum e kala mo ɓiyleydi ina rokketee ko ina wona lemngal 100 000 neɗɗo ina rokka ɗum e heɓde cellal. Model Beveridge ina jogii politikaaji mum , kono ko ɓuri heewde e leyɗeele ina kuutoroo mbayliigaaji ngalɗoo mbaadi tawa ina hawra e laabi cellal goɗɗi ɗii. Leyɗeele gollotooɗe e won e mbayliigu mbaadi Beveridge ɓuri huutoraade ko njuɓɓudi cellal winnderewal. Siistem cellal winndereejo oo ina addana hoɗɓe e nder leydi kala, ina ɗaɓɓi heɓde cellal.Le leyɗeele ɗe jooni ina kuutoroo politikaaji mbaadiiji Beveridge, ina jeyaa heen Angalteer, Itali, Espaañ, Denmark, Suwed, Norwees, Norwees, Nuwel Selannde e ko nanndi heen. == Tariya == Model cellal Beveridge ko William Beveridge, ganndo ko faati e faggudu Angalteer e reformeer renndo, mo miijooji mum addani ɗum en sosde Sarwisaaji Cellal leydi Angalteer (NHS) e hitaande 1948.[1] Model oo ummorii ko e leydi Angalteer, ina yaaji e nokkuuji keewɗi e nder Fuɗnaange Orop e winndere ndee. Wolde do goɗɗo E wiyde Joseph Kutzin, gardiiɗo politik kaalis cellal to Fedde Adunaare Cellal, ngoƴa ko fayti e njuɓɓudi ndii ko no laamu nguu jogori jaabaade e caɗeele cellal. So tawii ko emergency ngenndi, kaalis ngam cellal ina waawi ustaade so tawii ngalu renndo ina ustoo. Hono ngool ngonka ina addana ñawɓe ɓee caɗeele keewɗe, tee feere ina foti rokkude kaalis emergency ko adii kala kiris. == Ƴeew kadi == * Rajo Beveridge * Model Bismarck * Model Semashko * Sellinde Amerik * Daartol dowla wellitaare e nder leydi Angalteer == Tuugnorgal == <references /> <references /> b6abdol4di15rvn8gn104ah2xgczmtu Benign paroxysmal vertigo of childhood 0 33693 158128 139637 2026-03-28T23:06:35Z Adamu mc 10501 Edit 158128 wikitext text/x-wiki {{Databox}} '''Vertigo paroxysmal benigne cukaagu''' ko ñawu nguu ina addana sukaaɓe ɓuuɓde, woni sifaa ɓuuɓri. Ina jeyaa e ko ɓuri heewde e sabaabuuji vertigo e sukaaɓe, ina hiisee wonde ko sifaa gonɗo e ɓuuɓri. BPVC ina maantiniri ɓuuɓri keewndi, ɓuuɓri gonndi e ɓuuɓri, ndi joofnata tawa alaa ko waɗata heen, ndi heewi wonde ko hojomaaji seeɗa. Ina sikkaa ko sabu ustaare ƴiiƴam e nder ɓalndu, ko kañum reennata ballal ɓanndu e senngo ngonka e nder weeyo. Ɗeeɗoo ñawanɗe ɗaɓɓaani safaara, tee ina keewi safreede ko e cukaagu.<ref name=":0">{{Citation|last1=Gurberg|first1=Joshua|title=Benign paroxysmal vertigo of childhood|date=2023|series=Handbook of Clinical Neurology|volume=198|pages=229–240|url=https://linkinghub.elsevier.com/retrieve/pii/B9780128233566000044|access-date=|publisher=Elsevier|language=en|doi=10.1016/b978-0-12-823356-6.00004-4|isbn=978-0-12-823356-6|last2=Tomczak|first2=Kinga K.|last3=Brodsky|first3=Jacob R.|pmid=38043965|url-access=subscription}}</ref> == Sappinol == BPVC ina hollita ko wayi no ɓuuɓri gonndi e ɓuuɓri, ndi waɗata tawa jeertinaani, ndi joofnata ko e hoore mum. Ɗeeɗoo ñalɗi ina keewi juutde hojomaaji seeɗa, kono won sukaaɓe ina keɓa ñalɗi duumotooɗi waktuuji. Hakkunde episoduuji, sukaaɓe wonduɓe e BPVC ina njogii maale, ina ngolloo no haanirta nii Episodeeji ina mbaawi arde e ɗanngal moƴƴal walla e ñaamdu keeriiɗo, hay so tawii noon sabaabu mum anndaaka e nder kala sahaa. Nanduɗo e vertigo positionnel paroxysmal bénigne (BPPV), episoduuji ɗii ummotoo ko e waylo waylo ngonka hoore.<ref name=":1">{{Cite journal|last1=Jahn|first1=Klaus|last2=Langhagen|first2=Thyra|last3=Heinen|first3=Florian|date=2015-02-28|title=Vertigo and dizziness in children|url=https://journals.lww.com/00019052-201502000-00014|journal=Current Opinion in Neurology|language=en|volume=28|issue=1|pages=78–82|doi=10.1097/WCO.0000000000000157|pmid=25502049|issn=1350-7540|url-access=subscription}}</ref> Ɗeeɗoo pijirlooji ina mbaawi jokkondirde e: Nistagmus - dille gite jaawɗe, ɗe njiɗaa Ataxia - ŋakkeende ballondiral e jokkondiral Nausee e/walla ɓuuɓri == Laral ɓalewal == Feere kulol Senngo e annoore e/walla daande Aura yiytere Sukaaɓe wonduɓe e BPVC ustata hakkillaaji mum en e nder episoduuji.Ɓuuɓri hoore wonaa sifaa ooɗoo ngonka.<ref name=":2">{{Cite journal|last1=Gioacchini|first1=Federico Maria|last2=Alicandri-Ciufelli|first2=Matteo|last3=Kaleci|first3=Shaniko|last4=Magliulo|first4=Giuseppe|last5=Re|first5=Massimo|date=2014-02-15|title=Prevalence and diagnosis of vestibular disorders in children: A review|url=https://linkinghub.elsevier.com/retrieve/pii/S0165587614000986|journal=International Journal of Pediatric Otorhinolaryngology|language=en|volume=78|issue=5|pages=718–724|doi=10.1016/j.ijporl.2014.02.009|pmid=24612555|url-access=subscription|hdl=11380/1137746|hdl-access=free}}</ref> == Patofisiyoloji == Hay so tawii feere keeriinde ndee faamnaaka no feewi, ina sikkaa wonde BPVC ina heɓtoo sabu ŋakkeende ƴiiƴam e nder noppi nder noppi, ɗum noon ina addana ustude oksijen e nder ɓalndu, ko ɗum addanta ɓalndu nduu jogaade ballondiral e mbaydi ɓanndu. == Ñawu nguu == BPVC ina hiisee wonde ko sifaa mboros. Ñawbuuli BPVC ina mbaɗee e nder safaara. E fawaade e [[sifaaji]] ƴeewndo ICHD-3 (ICHD-3), ñawɓe ɓee ina poti heɓde ko famɗi fof balɗe joy (5) gonɗe e ɓuuɓri, tawi ko ɗoon e ɗoon, tawi ina safra e hoore mum. Episodeeji ɗii ina poti jokkondirde e nistagmus, ataksi, ɓuuɓri, ɓalndu ɓuuɓndu, walla ɓuuɓri kulɓiniindi, tawa kadi ɗi mbaawataa yahdude e majjugol hakkille. Nande e golle neurologique ina poti wonde no woorunoo hakkunde episoduuji.<ref name=":3">{{Cite journal|last1=Galluzzi|first1=Francesca|last2=Garavello|first2=Werner|date=2022-03-18|title=Benign Paroxysmal Positional Vertigo in Children: A Narrative Review|url=https://advancedotology.org//en/benign-paroxysmal-positional-vertigo-in-children-a-narrative-review-131713|journal=The Journal of International Advanced Otology|volume=18|issue=2|pages=177–182|doi=10.5152/iao.2022.20087|pmc=9449967|pmid=35418367}}</ref> Elektroensefalogram alaa ko nafata ngam ƴeewndaade kono ina waawi naftoraade ngam ittude sabaabuuji goɗɗi baawɗi wonde.<ref>{{Cite journal|last1=Abu-Arafeh|first1=Ishaq|last2=Gelfand|first2=Amy A.|date=2021-07-17|title=The childhood migraine syndrome|url=https://www.nature.com/articles/s41582-021-00497-6|journal=Nature Reviews Neurology|language=en|volume=17|issue=7|pages=449–458|doi=10.1038/s41582-021-00497-6|pmid=34040231|issn=1759-4758|url-access=subscription}}</ref> == Ñawu ceertuɗo == Hay so tawii BPVC ina jeyaa e ko ɓuri heewde e sabaabuuji vertigo e sukaaɓe, ina woodi sabaabuuji goɗɗi keewɗi baawɗi saabaade ɗum. Migraine vestibulaire (VM) - Ko huunde woɗnde ɓurnde heewde saabaade ɓuuɓri e nder sukaaɓe. No BPVC nii, VM ko sifaa migraine e sifaa episodik ; kono ina sikkaa ko ɓuuɓri hoore e nder sahaaji ɓuuɓri. Vertigo positionnel paroxysmal bénigne (BPPV) - Ko ɗum ɓuri heewde e mawɓe, kono ɓuri famɗude e sukaaɓe. BPPV wayi ko no BPVC nii, ko waylooji ngonka hoore ina ummina ɗum. Otitis media e neuritis vestibulaire - Ko wayi no BPVC nii, ɗeeɗoo geɗe fof ina njokkondiri e ɓuuɓri noppi walla e ɓuuɓri noppi, tee vertigo oo wonaa episodik. == Trauma hoore == Tuumre ngaandi Ɓooygol otooji - Ɗum ina maantini e ɓuuɓri hoore wonaa ɓuuɓri. == Epidemiyoloji == BPVC ina jeyaa e ko ɓuri heewde e sabaabuuji vertigo e sukaaɓe, ina sikkaa ko 2,6% e nder sukaaɓe.Rewɓe ɓuri waawde heɓde BPVC e worɓe. Episodeeji ɗii ina keewi fuɗɗoraade hakkunde duuɓi 3 e 6, ina njuppa e cukaagu. == Hurgol == Reende kala ko ina addana BPV anndaade ina waɗi nafoore mawnde e ƴellitde BPV. Safaara heewaani holliteede e BPVC sabu mboros oo ina juuti, ina safra duuɓi seeɗa caggal nde o fuɗɗii. Sukaaɓe ɓe keɓata ɓuuɓri ɓurndi juutde ina mbaawi naftoraade leɗɗe kaɓtorɗe ɓuuɓri ko wayi no meclizine. Dowlaaji seeɗa ina ngoodi ngam ƴeewde darnde leɗɗe cafrorteeɗe walla cuɓe goɗɗe njuɓɓudi ko wayi no safaara ɓanndu. == Njeñtudi == BPVC ina heewi safrude e hoore mum hade mum jibineede. Kono sukaaɓe wonduɓe e BPVC ina ɓuri waawde heɓde rafi goɗɗo e nder cukaagu mum en walla e nder mawɓe mum en. == Tuugnorgal == 6xz0lsmai7v0z6q13de9pky5izw0fvh Biochemical detection 0 33804 158146 140064 2026-03-29T04:51:29Z Adamu mc 10501 Added link 158146 wikitext text/x-wiki {{Databox}}'''Detektirgol biyokimikaaji''' ko ganndal e karallaagal yiytude biokimikaaji e njuuteendi mum en ɗo ƴeewndo batte mum woni ɗoo, ɗum heewi waɗeede ko e huutoraade mikroo-balance kiristaal kuuraa, ko ɗum fotnoo fotde masse e nder nokku gooto e fotde waylo-waylo weeyo resonator kiristaal kuuraa. Laawol goɗngol ko e nanooji.<ref>{{cite web|title=ARS Project: Molecular & Biochemical Detection & Intervention Methods for Bacterial and Viral Pathogens in Aquaculture Products (410793)|url=https://permanent.fdlp.gov/LPS119643/LPS119643/www.ars.usda.gov/research/projects/projects.htm-ACCN_NO=410793.htm|website=permanent.fdlp.gov}}</ref> == Tariya == Daande yiytugol biyokimikaaji ina yahra e fuɗɗoode teeminannde 20ɓiire e ƴellitgol ƴeewndorɗe kolorimetrik ngam janngude no enzim en mbaɗirta. E nder jamaanu, fannu oo ƴellitii e naatgol karallaagal immunologique ko wayi no ELISA e kitaale 1970, rewi heen ko ƴellitaare biyoloji molekulaaji ko wayi no PCR e kitaale ndungu alif 1980. Teeminannde 21ɓiire yiytii ɓeydagol e ustude kaɓirɗe ƴeewndo, addani biosensoruuji portaabe e ɓoorneteeɗi baawɗi waɗde jarribooji baɗɗiiɗi e nokkuuji toppitiiɗi.<ref>{{Cite news|date=23 March 2010|journal=[[Nature (journal)|Nature]]|doi=10.1038/news.2010.143|title=Nanoparticle kit could diagnose disease early|first=Katharine|last=Sanderson}}</ref> == Laabi == Teknikaaji yiytugol biyokemikal ina keewi renndineede e laabi enzimatik, immunoloji, e molekulaaji. Yeruuji gaadanteeji ina njeyaa heen :<ref>{{cite book|editor-first1=Qingjun|editor-last1=Liu|title=Portable and Wearable Sensing Systems|url=https://onlinelibrary.wiley.com/doi/book/10.1002/9783527841080|publisher=Wiley|language=en|doi=10.1002/9783527841080|date=15 March 2024|isbn=978-3-527-35183-1}}</ref> Fooyre immunosorbent jokkondirnde e enzim (ELISA) – ina yiytoo antigen walla antibiotik kuutortooɗo reagents markeeji enzim. Spektrofotometri – ina fotnoo ƴeewde ƴellitaare annoore e geɗe gonɗe e mbaydi mbaylaandi.<ref>{{cite book|editor-first1=Qingjun|editor-last1=Liu|title=Portable and Wearable Sensing Systems|url=https://onlinelibrary.wiley.com/doi/book/10.1002/9783527841080|publisher=Wiley|language=en|doi=10.1002/9783527841080|date=15 March 2024|isbn=978-3-527-35183-1}}</ref> Fooyre kolorimetrik – waylude mbaydi ngam jaabaade geɗe pawaaɗe (yeru, yiytude suukara). Reaksiyoŋ polimeraas (PCR) – ina ɓeyda ADN ngam anndude ñawu nguu. Senngo elektoro-kimiya : Ina fotnoo ƴeewde maandeeji kuuraa peeñɗi e jokkondire biokimikaaji. Lateral flow assays — Pooɗondiral jaawngal, baɗngal kaayitaaji, kuutorteengal no feewi e nder ƴeewndorɗe ladde (yeru, ƴeewndorɗe reedu, ƴeewndorɗe antigen COVID-19). Kuutorɗe == Ñawbuuli safaara == E nder nokkuuji safrirde, ƴeewndo biyokimikaaji ina waɗi nafoore mawnde ngam anndude ñawuuji, ƴeewtaade caɗeele mbaylaandi, e ardude e kuule safaara. Meeteeruuji suukara e nder ƴiiƴam ngam jabet, ƴeewndo troponin ngam ƴeewde ñawu nguu, e ƴeewndo amplifikaasiyoŋ asid nukleik (NAAT) ngam ñawuuji mborosaaji, ko ɗum fof woni yeruuji ƴeewndo biyokimikaaji. == Kisal nguura e cellal renndo == Detektirgol biyokimikaaji ina jogii darnde mawnde e tabitinde kisal nguura e nder mikroo-biyoloji. Fedde wiɗtooji ndema to Amerik (ARS) ƴettii laabi jaawɗi tuugiiɗi e enzim e molekul ngam anndude ñawbuuli bakteriiji e mborosaaji e nder geɗe ndema ndiyam. Ina jeyaa e ɗeen ƴeewndorɗe RT-PCR e ELISA ngam ƴeewde tagopeeje ko wayi no Vibrio e Norovirus. ARS ina ƴeewtoo kadi golle caggal nde yiytaa ko wayi no peewnugol toowngol ngam ustude ñawbuuli, ɓeyda peeje kisal nguura kuuɓtodinɗe. == Yiylaade nokkuuji == Sensooruuji biyokimikaaji ina kuutoree no feewi ngam yiytude mborosaaji, tooke, walla mborosaaji e nder sammeeji leydi e ndiyam. Ɓe mballita e ƴeewtaade batte weeyo ko wayi no njamndi teddundi, ñawbuuli, e mborosaaji mborosaaji. Biosensoruuji kuutortooɗi geɗe mikroobiyoŋ walla enzim ina ndokka keeriindi toowndi wonande mborosaaji pawaaɗi. Kaɓirɗe portaabe e ɓoorneteeɗe Yahrugol yeeso ko ɓooyaani e nder peewnugol mikroo-fabrikaasiyoŋ e elektoronik ɓuuɓɗo addani ƴellitgol kaɓirɗe ƴeewndorɗe biyokimikaaji portaabe e ɓoorneteeɗe. Ɗee kaɓirɗe ina mbaawi ƴeewtaade e sahaa tigi-rigi, tawa alaa ko nafata heen, ko wayi no ƴiiƴam (yeru, ɓuuɓri, ƴiiƴam) e ɓeydaade jokkondirde e telefoŋaaji cinnde ngam ƴeewndaade nokkuuji toppitiiɗi. Karallaagal ko wayi no senngo elektoro-kemikal, ƴeewndo tuugiingo e fluoresans, e mikroo-fluidics ko e nder ɗeen peeje kese. Nafooje e caɗeele == Nafooje: == Keertinagol toowngol e sensitivite Njeñtudi jaawndi e nder geɗe keewɗe Ko famɗi fof peewnugol sample ina ɗaɓɓi Ladde-deployable e nder mbaydiiji portaabe Keeri: Ina waawi ɗaɓɓude desorɗe coofɗe walla reagents caɗtuɗi Naatgol e geɗe goɗɗe (fenaande moƴƴere/bonnde) Coodguuli ina mbaawi seertude fawaade e sifaa assay e karallaagal == Tiitoonde yeeso == Wiɗtooji jokkiiɗi ɗii ina paandaale ɓeydude sensitiviteeji, keertiiɗi, e portability (portabiliteeji) e nder njuɓɓudiiji ƴeewndo biyokimikaaji. Naatgol e hakkille artifisiyel, nanoteknoloji, e laylaytol lab-on-a-chip ina ɗaminaa maa ɓeydu huutoraade ɗum en e cellal to woɗɗi, e ƴeewndorɗe nokkuuji, e kisal nguurndam. == Tuugnorgal == 1onqeadp3ot60iahdjwz6me1hh81gi5 Bolaji Abdullahi 0 34041 158154 141546 2026-03-29T04:58:24Z Adamu mc 10501 Edit 158154 wikitext text/x-wiki {{Databox}} '''Bolaji Abdullahi Ganiyu jibinaa''' ko ñalnde sapponde didi e didi 12 lewru bowte hitaande 1969) ko dawriyanke, jaayndiyanke, binndoowo, jeyaaɗo to Ilorin, diiwaan Kwara. O golliima e nder kabine hooreejo leydi Niiseer ɓooyɗo, hono Goodluck Jonathan, hono jaagorgal teddungal ƴellitaare sukaaɓe e lewru sulyee 2011, e jaagorgal dingiral haa hitaande 2014. O woniino kadi gardiiɗo jaagorɗe ngenndiije e nder Kongres All Progressives (2016-2018). Ko kanko winndi deftere sappo e jeegom (16) mbelnde, nde JAMB/UME ƴetti 2019–2020 ; e Dow Platter kaŋŋe-No Jonathan heɓiri e no majjiri [[Naajeeriya]]. O ɗon mari haaje suɓol lesdi Naajeeriya ngam o laato suudu joonde diidaaɗi lesdi Naajeeriya.<ref name=":0">{{cite news|url=http://www.ids.ac.uk/person/bolaji-abdullahi|title=Bolaji Abdullahi - IDS Alumni, Nigeria|work=Institute of Development Studies|access-date=2018-05-06|language=en}}</ref> == Nguurndam e jaŋde puɗɗagol == O waɗi duuɓi makko gadani ko e nder diiwaan Kontagora Niiseer ɗo o fuɗɗii jaŋde makko leslesre. O timmini jaŋde makko leslesre to duɗal leslesal Baraka LSMB to Ilorin e hitaande 1981. O janngi ko juuti to duɗal hakkundeewal renndo Iponrin hade makko yahde to duɗal hakkundeewal laamu, Kwali Abuja ɗo o timmini jaŋde makko hakkundeere e hitaande 1987. O fuɗɗii jaŋde makko to duɗal toowngal to duɗal ganndal (Science) leydi Niger1 e nder duɗal Art8 State1 caggal ɗuum o yahri to duɗal jaaɓi haaɗtirde Lagos ɗo o heɓi dipolom makko to duɗal jaaɓi haaɗtirde (baccalauréat) to bannge jokkondiral hakkunde leyɗeele e hitaande 1994. E hitaande 2001, o heɓi bursi laamu Biritaan biyeteeɗo Chevening Scholarship ngam janngude ngam heɓde dipolom makko master to duɗal jaaɓi haaɗtirde Suvelonp UK to duɗal jaaɓi haaɗtirde Suvelop B o heɓi Distinction e hitaande 2002. O naatii e kursuuji to duɗal jaaɓi haaɗtirde Harvard to duɗal laamu Kennedy ; Duɗal ardorde biyeteengal Theodore Heuss to Gummersbach, to leydi Almaañ ; Duɗal Banke Adunanke to Wasinton ; e to Duɗal Njulaagu Ashridge, to Berkhamsted, to leydi Angalteer.<ref>{{cite web|url=https://www.thecable.ng/international-youth-day-associates-of-bolaji-abdullahi-to-hold-omoluabi-summit|title=International Youth Day: Associates of Bolaji Abdullahi to hold 'Omoluabi summit'|date=30 June 2022}}</ref> == Kugal == E hitaande 1997, Abdullahi naati e golle jaayndeeji This Day ngam wonde jaayndiyanke kono o yalti hitaande wootere caggal ɗuum o fayi to [[Afirik|Afrik]] Leadership Forum, fedde winndereyankoore renndo siwil nde gonnooɗo hooreejo leydi Najeriya, [[Olusegun Obasanjo]], sosi, ɗo o yuɓɓini binndanɗe fedde nde, o ardii kadi porogaraamuuji janngingol ardorde demokaraasi. O arti e hitaande 2001 e This Day o ummii o wonti cukko hooreejo jaaynde ndee e hitaande 2003. O winndi heen yeewtere renndo e politik yontere kala e lowre jaaynde ndee, o fuɗɗii heen taƴre Development jaaynde ndee.<ref>{{cite news|url=https://www.tori.ng/news/47318/bolaji-abdullahi-7-things-you-should-know-about-ap.html|title=Bolaji Abdullahi: 7 Things You Should Know About APC New Spokesperson|date=December 1, 2016|work=Tori Nigeria|access-date=2018-05-06}}</ref> Abdullahi fuɗɗi kuugal maako nder kuugal laamu nder hitaande 2003 nde o toɗɗaama arandejum bana balloowo keeriiɗo, jokkindiral e dabare haa Governor kuugal lesdi Kwara nden, Dr. Bukola Saraki nder hitaande 2003, nden ɓaawo man o laati jaagorgal keertaangal dow siyaasaaku e dabare diiwal Kwan, o toɗɗaama lesdi Kwaer Science e hitaande 2005 Karallaagal tuggi 2007 haa 2011, e nder oon sahaa o woni ko e ƴaañde gooto e peeje jaŋde ɓurɗe yuumtude e nder leydi ndii, o udditi kadi yeewtere wiyeteende Every Child Counts, nde addani teemedde sukaaɓe ngartude e duɗe laamu. E lewru Siilo hitaande 2011, o toɗɗaama e nder kabine gonnooɗo hooreejo leydi Naajeeriya, Goodluck Jonathan, nde o toɗɗaa e jaagorgal teddungal ngam ƴellitaare sukaaɓe e lewru Siilo hitaande 2011, caggal ɗuum o woni jaagorgal teddungal e nder dingiral nde o ardii kippu leydi Naajeeriya e Super Cunder the World of U7 Kop ko laabi 5..<ref>{{cite news|url=https://www.tori.ng/news/47318/bolaji-abdullahi-7-things-you-should-know-about-ap.html|title=Bolaji Abdullahi: 7 Things You Should Know About APC New Spokesperson|date=December 1, 2016|work=Tori Nigeria|access-date=2018-05-06}}</ref> E lewru Duujal 2016, Abdullahi anndinaama wonde Sekreteruuji Jaayndeeji ngenndiiji e nder Kongres All Progressives, darnde nde o joginoo caggal nde o suɓaa e dow keewal e nder batu ngenndiwal lannda ka e lewru sulyee 2018 lannda ngam naatde e lannda demokaraasi ɓesngu.Abdullahi wari bee Sweet Sixteen nder hitaande 2017. Deftere nde'e ɗon yewta dow Aliya, debbo pamaro mo doole siftora baaba maako dow o natti ɓingel amma o laati suka mawɗo. Sweet Sixteen ɗon holla nder hitaande 2019 e 2020 kawtal jaɓɓaago e matriculaire nder lesdi Naajeeriya bana binndi jannguki kuugal. Deftere nde ina haalda e tiitooɗe caɗeele sukaaɓe, ardorde jibnaaɓe, yiɗde, ganndal, e binndol sukaaɓe. Rewindaade jaaynde The Guardian, Akin Oseni, hollitii wonde "so tawii Bolaji Abdullahi ina joginoo nafoore e nder politik walla ko wonaa ɗuum, ko jeewte tan ɗe annduɓe politik mbaawi yeewtidde. Kono e dokkal ngal Sweet Sixteen rokki, ina gasa tawa binndol men ina waawi jogaade ko ɓuri ko ina rokka e nder politik." The Daily Trust winndi dow ɗum "taariiha cemmbiɗɗum, ɗuuɗɗum bee neɗɗaaku nden boo ɗon mari haala ɗuuɗka bee limngal sukaaɓe mawɓe... taariiha, bestie am, OMG bee woɓɓe feere." Abdullahi winndi deftere nde wonaa fijirde dow limngal kaŋŋe: No Jonathan heɓiri e no majjini Naajeeriya dow no hooreejo leydi Goodluck Jonathan heɓi laamu.<ref>{{Cite news|url=https://www.premiumtimesng.com/news/headlines/216883-revealed-sarakis-man-bolaji-abdullahi-emerged-apc-spokesperson.html|title=Revealed: How Saraki's man, Bolaji Abdullahi, emerged APC spokesperson - Premium Times Nigeria|last=Tukur|first=Sani|date=2016-12-01|work=Premium Times Nigeria|access-date=2018-05-06|language=en-GB}}</ref>.<ref>{{cite news|url=https://www.premiumtimesng.com/news/headlines/278488-breaking-apc-spokesperson-bolaji-abdullahi-defects-from-party.html|title=APC spokesperson, Bolaji Abdullahi, defected to the Peoples Democratic Party (PDP)|date=2018-08-01|work=Premium Times Nigeria|access-date=2018-08-01|language=en-GB}}</ref> Ñalnde 12 lewru bowte hitaande 2020, Abdullahi fuɗɗii e dow laabi, porogaraam janngingol ganndiraaɗo Bolaji Abdullahi (BAMP). BAMP ko porogaram lebbi jeegom ngam semmbiɗinki sukaaɓe Naajeeriya dow ardungal e mahngo gikkuuji. Gila nde sosaa, nde dañii yimɓe toowɓe, ina jeyaa heen Seun Onigbinde mo BudgIT e Mrs Maryam Uwais mo biro cukko hooreejo leydi. == Tuugnorgal == 2a521dnoq2urg3z6h6lfkzj90a0v5ig 158155 158154 2026-03-29T04:59:13Z Adamu mc 10501 Edit 158155 wikitext text/x-wiki {{Databox}} '''Bolaji Abdullahi Ganiyu jibinaa''' ko ñalnde sapponde didi e didi 12 lewru bowte hitaande 1969) ko dawriyanke, jaayndiyanke, binndoowo, jeyaaɗo to Ilorin, diiwaan Kwara. O golliima e nder kabine hooreejo leydi Niiseer ɓooyɗo, hono Goodluck Jonathan, hono jaagorgal teddungal ƴellitaare sukaaɓe e lewru sulyee 2011, e jaagorgal dingiral haa hitaande 2014. O woniino kadi gardiiɗo jaagorɗe ngenndiije e nder Kongres All Progressives (2016-2018). Ko kanko winndi deftere sappo e jeegom (16) mbelnde, nde JAMB/UME ƴetti 2019–2020 ; e Dow Platter kaŋŋe-No Jonathan heɓiri e no majjiri [[Naajeeriya]]. O ɗon mari haaje suɓol lesdi Naajeeriya ngam o laato suudu joonde diidaaɗi [[Lesdi Swanaaland|lesdi]] Naajeeriya.<ref name=":0">{{cite news|url=http://www.ids.ac.uk/person/bolaji-abdullahi|title=Bolaji Abdullahi - IDS Alumni, Nigeria|work=Institute of Development Studies|access-date=2018-05-06|language=en}}</ref> == Nguurndam e jaŋde puɗɗagol == O waɗi duuɓi makko gadani ko e nder diiwaan Kontagora Niiseer ɗo o fuɗɗii jaŋde makko leslesre. O timmini jaŋde makko leslesre to duɗal leslesal Baraka LSMB to Ilorin e hitaande 1981. O janngi ko juuti to duɗal hakkundeewal renndo Iponrin hade makko yahde to duɗal hakkundeewal laamu, Kwali Abuja ɗo o timmini jaŋde makko hakkundeere e hitaande 1987. O fuɗɗii jaŋde makko to duɗal toowngal to duɗal ganndal (Science) leydi Niger1 e nder duɗal Art8 State1 caggal ɗuum o yahri to duɗal jaaɓi haaɗtirde Lagos ɗo o heɓi dipolom makko to duɗal jaaɓi haaɗtirde (baccalauréat) to bannge jokkondiral hakkunde leyɗeele e hitaande 1994. E hitaande 2001, o heɓi bursi laamu Biritaan biyeteeɗo Chevening Scholarship ngam janngude ngam heɓde dipolom makko master to duɗal jaaɓi haaɗtirde Suvelonp UK to duɗal jaaɓi haaɗtirde Suvelop B o heɓi Distinction e hitaande 2002. O naatii e kursuuji to duɗal jaaɓi haaɗtirde Harvard to duɗal laamu Kennedy ; Duɗal ardorde biyeteengal Theodore Heuss to Gummersbach, to leydi Almaañ ; Duɗal Banke Adunanke to Wasinton ; e to Duɗal Njulaagu Ashridge, to Berkhamsted, to leydi Angalteer.<ref>{{cite web|url=https://www.thecable.ng/international-youth-day-associates-of-bolaji-abdullahi-to-hold-omoluabi-summit|title=International Youth Day: Associates of Bolaji Abdullahi to hold 'Omoluabi summit'|date=30 June 2022}}</ref> == Kugal == E hitaande 1997, Abdullahi naati e golle jaayndeeji This Day ngam wonde jaayndiyanke kono o yalti hitaande wootere caggal ɗuum o fayi to [[Afirik|Afrik]] Leadership Forum, fedde winndereyankoore renndo siwil nde gonnooɗo hooreejo leydi Najeriya, [[Olusegun Obasanjo]], sosi, ɗo o yuɓɓini binndanɗe fedde nde, o ardii kadi porogaraamuuji janngingol ardorde demokaraasi. O arti e hitaande 2001 e This Day o ummii o wonti cukko hooreejo jaaynde ndee e hitaande 2003. O winndi heen yeewtere renndo e politik yontere kala e lowre jaaynde ndee, o fuɗɗii heen taƴre Development jaaynde ndee.<ref>{{cite news|url=https://www.tori.ng/news/47318/bolaji-abdullahi-7-things-you-should-know-about-ap.html|title=Bolaji Abdullahi: 7 Things You Should Know About APC New Spokesperson|date=December 1, 2016|work=Tori Nigeria|access-date=2018-05-06}}</ref> Abdullahi fuɗɗi kuugal maako nder kuugal laamu nder hitaande 2003 nde o toɗɗaama arandejum bana balloowo keeriiɗo, jokkindiral e dabare haa Governor kuugal lesdi Kwara nden, Dr. Bukola Saraki nder hitaande 2003, nden ɓaawo man o laati jaagorgal keertaangal dow siyaasaaku e dabare diiwal Kwan, o toɗɗaama lesdi Kwaer Science e hitaande 2005 Karallaagal tuggi 2007 haa 2011, e nder oon sahaa o woni ko e ƴaañde gooto e peeje jaŋde ɓurɗe yuumtude e nder leydi ndii, o udditi kadi yeewtere wiyeteende Every Child Counts, nde addani teemedde sukaaɓe ngartude e duɗe laamu. E lewru Siilo hitaande 2011, o toɗɗaama e nder kabine gonnooɗo hooreejo leydi Naajeeriya, Goodluck Jonathan, nde o toɗɗaa e jaagorgal teddungal ngam ƴellitaare sukaaɓe e lewru Siilo hitaande 2011, caggal ɗuum o woni jaagorgal teddungal e nder dingiral nde o ardii kippu leydi Naajeeriya e Super Cunder the World of U7 Kop ko laabi 5..<ref>{{cite news|url=https://www.tori.ng/news/47318/bolaji-abdullahi-7-things-you-should-know-about-ap.html|title=Bolaji Abdullahi: 7 Things You Should Know About APC New Spokesperson|date=December 1, 2016|work=Tori Nigeria|access-date=2018-05-06}}</ref> E lewru Duujal 2016, Abdullahi anndinaama wonde Sekreteruuji Jaayndeeji ngenndiiji e nder Kongres All Progressives, darnde nde o joginoo caggal nde o suɓaa e dow keewal e nder batu ngenndiwal lannda ka e lewru sulyee 2018 lannda ngam naatde e lannda demokaraasi ɓesngu.Abdullahi wari bee Sweet Sixteen nder hitaande 2017. Deftere nde'e ɗon yewta dow Aliya, debbo pamaro mo doole siftora baaba maako dow o natti ɓingel amma o laati suka mawɗo. Sweet Sixteen ɗon holla nder hitaande 2019 e 2020 kawtal jaɓɓaago e matriculaire nder lesdi Naajeeriya bana binndi jannguki kuugal. Deftere nde ina haalda e tiitooɗe caɗeele sukaaɓe, ardorde jibnaaɓe, yiɗde, ganndal, e binndol sukaaɓe. Rewindaade jaaynde The Guardian, Akin Oseni, hollitii wonde "so tawii Bolaji Abdullahi ina joginoo nafoore e nder politik walla ko wonaa ɗuum, ko jeewte tan ɗe annduɓe politik mbaawi yeewtidde. Kono e dokkal ngal Sweet Sixteen rokki, ina gasa tawa binndol men ina waawi jogaade ko ɓuri ko ina rokka e nder politik." The Daily Trust winndi dow ɗum "taariiha cemmbiɗɗum, ɗuuɗɗum bee neɗɗaaku nden boo ɗon mari haala ɗuuɗka bee limngal sukaaɓe mawɓe... taariiha, bestie am, OMG bee woɓɓe feere." Abdullahi winndi deftere nde wonaa fijirde dow limngal kaŋŋe: No Jonathan heɓiri e no majjini Naajeeriya dow no hooreejo leydi Goodluck Jonathan heɓi laamu.<ref>{{Cite news|url=https://www.premiumtimesng.com/news/headlines/216883-revealed-sarakis-man-bolaji-abdullahi-emerged-apc-spokesperson.html|title=Revealed: How Saraki's man, Bolaji Abdullahi, emerged APC spokesperson - Premium Times Nigeria|last=Tukur|first=Sani|date=2016-12-01|work=Premium Times Nigeria|access-date=2018-05-06|language=en-GB}}</ref>.<ref>{{cite news|url=https://www.premiumtimesng.com/news/headlines/278488-breaking-apc-spokesperson-bolaji-abdullahi-defects-from-party.html|title=APC spokesperson, Bolaji Abdullahi, defected to the Peoples Democratic Party (PDP)|date=2018-08-01|work=Premium Times Nigeria|access-date=2018-08-01|language=en-GB}}</ref> Ñalnde 12 lewru bowte hitaande 2020, Abdullahi fuɗɗii e dow laabi, porogaraam janngingol ganndiraaɗo Bolaji Abdullahi (BAMP). BAMP ko porogaram lebbi jeegom ngam semmbiɗinki sukaaɓe Naajeeriya dow ardungal e mahngo gikkuuji. Gila nde sosaa, nde dañii yimɓe toowɓe, ina jeyaa heen Seun Onigbinde mo BudgIT e Mrs Maryam Uwais mo biro cukko hooreejo leydi. == Tuugnorgal == 3ev8dv9ljhglpoiluoc17hr1ov7mhyy 158156 158155 2026-03-29T05:00:36Z Adamu mc 10501 Edit 158156 wikitext text/x-wiki {{Databox}} '''Bolaji Abdullahi Ganiyu jibinaa''' ko ñalnde sapponde didi e didi 12 lewru bowte hitaande 1969) ko dawriyanke, jaayndiyanke, binndoowo, jeyaaɗo to Ilorin, diiwaan Kwara. O golliima e nder kabine hooreejo leydi Niiseer ɓooyɗo, hono Goodluck Jonathan, hono jaagorgal teddungal ƴellitaare sukaaɓe e lewru sulyee 2011, e jaagorgal dingiral haa hitaande 2014. O woniino kadi gardiiɗo jaagorɗe ngenndiije e nder Kongres All Progressives (2016-2018). Ko kanko winndi deftere sappo e jeegom (16) mbelnde, nde JAMB/UME ƴetti 2019–2020 ; e Dow Platter kaŋŋe-No Jonathan heɓiri e no majjiri [[Naajeeriya]]. O ɗon mari haaje suɓol lesdi Naajeeriya ngam o laato suudu joonde diidaaɗi [[Lesdi Swanaaland|lesdi]] Naajeeriya.<ref name=":0">{{cite news|url=http://www.ids.ac.uk/person/bolaji-abdullahi|title=Bolaji Abdullahi - IDS Alumni, Nigeria|work=Institute of Development Studies|access-date=2018-05-06|language=en}}</ref> == Nguurndam e jaŋde puɗɗagol == O waɗi duuɓi makko gadani ko e nder diiwaan Kontagora Niiseer ɗo o fuɗɗii jaŋde makko leslesre. O timmini jaŋde makko leslesre to duɗal leslesal Baraka LSMB to Ilorin e hitaande 1981. O janngi ko juuti to duɗal hakkundeewal renndo Iponrin hade makko yahde to duɗal hakkundeewal laamu, Kwali Abuja ɗo o timmini jaŋde makko hakkundeere e hitaande 1987. O fuɗɗii jaŋde makko to duɗal toowngal to duɗal ganndal (Science) leydi Niger1 e nder duɗal Art8 State1 caggal ɗuum o yahri to duɗal jaaɓi haaɗtirde Lagos ɗo o heɓi dipolom makko to duɗal jaaɓi haaɗtirde (baccalauréat) to bannge jokkondiral hakkunde leyɗeele e hitaande 1994. E hitaande 2001, o heɓi bursi laamu Biritaan biyeteeɗo Chevening Scholarship ngam janngude ngam heɓde dipolom makko master to duɗal jaaɓi haaɗtirde Suvelonp UK to duɗal jaaɓi haaɗtirde Suvelop B o heɓi Distinction e hitaande 2002. O naatii e kursuuji to duɗal jaaɓi haaɗtirde Harvard to duɗal laamu Kennedy ; Duɗal ardorde biyeteengal Theodore Heuss to Gummersbach, to leydi Almaañ ; Duɗal Banke Adunanke to Wasinton ; e to Duɗal Njulaagu Ashridge, to Berkhamsted, to leydi Angalteer.<ref>{{cite web|url=https://www.thecable.ng/international-youth-day-associates-of-bolaji-abdullahi-to-hold-omoluabi-summit|title=International Youth Day: Associates of Bolaji Abdullahi to hold 'Omoluabi summit'|date=30 June 2022}}</ref> == Kugal == E hitaande 1997, Abdullahi naati e golle jaayndeeji This Day ngam wonde jaayndiyanke kono o yalti hitaande wootere caggal ɗuum o fayi to [[Afirik|Afrik]] Leadership Forum, fedde winndereyankoore renndo siwil nde gonnooɗo hooreejo leydi Najeriya, [[Olusegun Obasanjo]], sosi, ɗo o yuɓɓini binndanɗe fedde nde, o ardii kadi porogaraamuuji janngingol ardorde demokaraasi. O arti e hitaande 2001 e This Day o ummii o wonti cukko hooreejo jaaynde ndee e hitaande 2003. O winndi heen yeewtere renndo e politik yontere kala e lowre jaaynde ndee, o fuɗɗii heen taƴre Development jaaynde ndee.<ref>{{cite news|url=https://www.tori.ng/news/47318/bolaji-abdullahi-7-things-you-should-know-about-ap.html|title=Bolaji Abdullahi: 7 Things You Should Know About APC New Spokesperson|date=December 1, 2016|work=Tori Nigeria|access-date=2018-05-06}}</ref> Abdullahi fuɗɗi kuugal maako nder kuugal laamu nder hitaande ndungu 2003 nde o toɗɗaama arandejum bana balloowo keeriiɗo, jokkindiral e dabare haa Governor kuugal lesdi Kwara nden, Dr. Bukola Saraki nder hitaande 2003, nden ɓaawo man o laati jaagorgal keertaangal dow siyaasaaku e dabare diiwal Kwan, o toɗɗaama lesdi Kwaer Science e hitaande 2005 Karallaagal tuggi 2007 haa 2011, e nder oon sahaa o woni ko e ƴaañde gooto e peeje jaŋde ɓurɗe yuumtude e nder leydi ndii, o udditi kadi yeewtere wiyeteende Every Child Counts, nde addani teemedde sukaaɓe ngartude e duɗe laamu. E lewru Siilo hitaande 2011, o toɗɗaama e nder kabine gonnooɗo hooreejo leydi Naajeeriya, Goodluck Jonathan, nde o toɗɗaa e jaagorgal teddungal ngam ƴellitaare sukaaɓe e lewru Siilo hitaande 2011, caggal ɗuum o woni jaagorgal teddungal e nder dingiral nde o ardii kippu leydi Naajeeriya e Super Cunder the World of U7 Kop ko laabi 5..<ref>{{cite news|url=https://www.tori.ng/news/47318/bolaji-abdullahi-7-things-you-should-know-about-ap.html|title=Bolaji Abdullahi: 7 Things You Should Know About APC New Spokesperson|date=December 1, 2016|work=Tori Nigeria|access-date=2018-05-06}}</ref> E lewru Duujal 2016, Abdullahi anndinaama wonde Sekreteruuji Jaayndeeji ngenndiiji e nder Kongres All Progressives, darnde nde o joginoo caggal nde o suɓaa e dow keewal e nder batu ngenndiwal lannda ka e lewru sulyee 2018 lannda ngam naatde e lannda demokaraasi ɓesngu.Abdullahi wari bee Sweet Sixteen nder hitaande 2017. Deftere nde'e ɗon yewta dow Aliya, debbo pamaro mo doole siftora baaba maako dow o natti ɓingel amma o laati suka mawɗo. Sweet Sixteen ɗon holla nder hitaande 2019 e 2020 kawtal jaɓɓaago e matriculaire nder lesdi Naajeeriya bana binndi jannguki kuugal. Deftere nde ina haalda e tiitooɗe caɗeele sukaaɓe, ardorde jibnaaɓe, yiɗde, ganndal, e binndol sukaaɓe. Rewindaade jaaynde The Guardian, Akin Oseni, hollitii wonde "so tawii Bolaji Abdullahi ina joginoo nafoore e nder politik walla ko wonaa ɗuum, ko jeewte tan ɗe annduɓe politik mbaawi yeewtidde. Kono e dokkal ngal Sweet Sixteen rokki, ina gasa tawa binndol men ina waawi jogaade ko ɓuri ko ina rokka e nder politik." The Daily Trust winndi dow ɗum "taariiha cemmbiɗɗum, ɗuuɗɗum bee neɗɗaaku nden boo ɗon mari haala ɗuuɗka bee limngal sukaaɓe mawɓe... taariiha, bestie am, OMG bee woɓɓe feere." Abdullahi winndi deftere nde wonaa fijirde dow limngal kaŋŋe: No Jonathan heɓiri e no majjini Naajeeriya dow no hooreejo leydi Goodluck Jonathan heɓi laamu.<ref>{{Cite news|url=https://www.premiumtimesng.com/news/headlines/216883-revealed-sarakis-man-bolaji-abdullahi-emerged-apc-spokesperson.html|title=Revealed: How Saraki's man, Bolaji Abdullahi, emerged APC spokesperson - Premium Times Nigeria|last=Tukur|first=Sani|date=2016-12-01|work=Premium Times Nigeria|access-date=2018-05-06|language=en-GB}}</ref>.<ref>{{cite news|url=https://www.premiumtimesng.com/news/headlines/278488-breaking-apc-spokesperson-bolaji-abdullahi-defects-from-party.html|title=APC spokesperson, Bolaji Abdullahi, defected to the Peoples Democratic Party (PDP)|date=2018-08-01|work=Premium Times Nigeria|access-date=2018-08-01|language=en-GB}}</ref> Ñalnde 12 lewru bowte hitaande 2020, Abdullahi fuɗɗii e dow laabi, porogaraam janngingol ganndiraaɗo Bolaji Abdullahi (BAMP). BAMP ko porogaram lebbi jeegom ngam semmbiɗinki sukaaɓe Naajeeriya dow ardungal e mahngo gikkuuji. Gila nde sosaa, nde dañii yimɓe toowɓe, ina jeyaa heen Seun Onigbinde mo BudgIT e Mrs Maryam Uwais mo biro cukko hooreejo leydi. == Tuugnorgal == 612y0af01lf5zwmx1b65a8ivzu86lva 158157 158156 2026-03-29T05:01:47Z Adamu mc 10501 Edit 158157 wikitext text/x-wiki {{Databox}} '''Bolaji Abdullahi Ganiyu jibinaa''' ko ñalnde sapponde didi e didi 12 lewru bowte hitaande 1969) ko dawriyanke, jaayndiyanke, binndoowo, jeyaaɗo to Ilorin, diiwaan Kwara. O golliima e nder kabine hooreejo leydi Niiseer ɓooyɗo, hono Goodluck Jonathan, hono jaagorgal teddungal ƴellitaare sukaaɓe e lewru sulyee 2011, e jaagorgal dingiral haa hitaande 2014. O woniino kadi gardiiɗo jaagorɗe ngenndiije e nder Kongres All Progressives (2016-2018). Ko kanko winndi deftere sappo e jeegom (16) mbelnde, nde JAMB/UME ƴetti 2019–2020 ; e Dow Platter kaŋŋe-No Jonathan heɓiri e no majjiri [[Naajeeriya]]. O ɗon mari haaje suɓol lesdi Naajeeriya ngam o laato suudu joonde diidaaɗi [[Lesdi Swanaaland|lesdi]] Naajeeriya.<ref name=":0">{{cite news|url=http://www.ids.ac.uk/person/bolaji-abdullahi|title=Bolaji Abdullahi - IDS Alumni, Nigeria|work=Institute of Development Studies|access-date=2018-05-06|language=en}}</ref> == Nguurndam e jaŋde puɗɗagol == O waɗi duuɓi makko gadani ko e nder diiwaan Kontagora Niiseer ɗo o fuɗɗii jaŋde makko leslesre. O timmini jaŋde makko leslesre to duɗal leslesal Baraka LSMB to Ilorin e hitaande 1981. O janngi ko juuti to duɗal hakkundeewal renndo Iponrin hade makko yahde to duɗal hakkundeewal laamu, Kwali Abuja ɗo o timmini jaŋde makko hakkundeere e hitaande 1987. O fuɗɗii jaŋde makko to duɗal toowngal to duɗal ganndal (Science) leydi Niger1 e nder duɗal Art8 State1 caggal ɗuum o yahri to duɗal jaaɓi haaɗtirde Lagos ɗo o heɓi dipolom makko to duɗal jaaɓi haaɗtirde (baccalauréat) to bannge jokkondiral hakkunde leyɗeele e hitaande 1994. E hitaande 2001, o heɓi bursi laamu Biritaan biyeteeɗo Chevening Scholarship ngam janngude ngam heɓde dipolom makko master to duɗal jaaɓi haaɗtirde Suvelonp UK to duɗal jaaɓi haaɗtirde Suvelop B o heɓi Distinction e hitaande 2002. O naatii e kursuuji to duɗal jaaɓi haaɗtirde Harvard to duɗal laamu Kennedy ; Duɗal ardorde biyeteengal Theodore Heuss to Gummersbach, to leydi Almaañ ; Duɗal Banke Adunanke to Wasinton ; e to Duɗal Njulaagu Ashridge, to Berkhamsted, to leydi Angalteer.<ref>{{cite web|url=https://www.thecable.ng/international-youth-day-associates-of-bolaji-abdullahi-to-hold-omoluabi-summit|title=International Youth Day: Associates of Bolaji Abdullahi to hold 'Omoluabi summit'|date=30 June 2022}}</ref> == Kugal == E hitaande 1997, Abdullahi naati e golle jaayndeeji This Day ngam wonde jaayndiyanke kono o yalti hitaande wootere caggal ɗuum o fayi to [[Afirik|Afrik]] Leadership Forum, fedde winndereyankoore renndo siwil nde gonnooɗo hooreejo leydi Najeriya, [[Olusegun Obasanjo]], sosi, ɗo o yuɓɓini binndanɗe fedde nde, o ardii kadi porogaraamuuji janngingol ardorde demokaraasi. O arti e hitaande 2001 e This Day o ummii o wonti cukko hooreejo jaaynde ndee e hitaande 2003. O winndi heen yeewtere renndo e politik yontere kala e lowre jaaynde ndee, o fuɗɗii heen taƴre Development jaaynde ndee.<ref>{{cite news|url=https://www.tori.ng/news/47318/bolaji-abdullahi-7-things-you-should-know-about-ap.html|title=Bolaji Abdullahi: 7 Things You Should Know About APC New Spokesperson|date=December 1, 2016|work=Tori Nigeria|access-date=2018-05-06}}</ref> Abdullahi fuɗɗi kuugal maako nder kuugal laamu nder hitaande ndungu 2003 nde o toɗɗaama arandejum bana balloowo keeriiɗo, jokkindiral e dabare haa Governor kuugal lesdi Kwara nden, Dr. Bukola Saraki nder hitaande 2003, nden ɓaawo man o laati jaagorgal keertaangal dow siyaasaaku e dabare diiwal Kwan, o toɗɗaama lesdi Kwaer Science e hitaande 2005 Karallaagal tuggi 2007 haa 2011, e nder oon sahaa o woni ko e ƴaañde gooto e peeje jaŋde ɓurɗe yuumtude e nder leydi ndii, o udditi kadi yeewtere wiyeteende Every Child Counts, nde addani teemedde sukaaɓe ngartude e duɗe laamu. E lewru Siilo hitaande 2011, o toɗɗaama e nder kabine gonnooɗo hooreejo leydi Naajeeriya, Goodluck Jonathan, nde o toɗɗaa e jaagorgal teddungal ngam ƴellitaare sukaaɓe e lewru Siilo hitaande 2011, caggal ɗuum o woni jaagorgal teddungal e nder dingiral nde o ardii kippu leydi Naajeeriya e Super Cunder the World of U7 Kop ko laabi 5..<ref>{{cite news|url=https://www.tori.ng/news/47318/bolaji-abdullahi-7-things-you-should-know-about-ap.html|title=Bolaji Abdullahi: 7 Things You Should Know About APC New Spokesperson|date=December 1, 2016|work=Tori Nigeria|access-date=2018-05-06}}</ref> E lewru Duujal 2016, Abdullahi anndinaama wonde Sekreteruuji Jaayndeeji ngenndiiji e nder Kongres All Progressives, darnde nde o joginoo caggal nde o suɓaa e dow keewal e nder batu ngenndiwal lannda ka e lewru sulyee 2018 lannda ngam naatde e lannda demokaraasi ɓesngu.Abdullahi wari bee Sweet Sixteen nder hitaande ndungu 2017. Deftere nde'e ɗon yewta dow Aliya, debbo pamaro mo doole siftora baaba maako dow o natti ɓingel amma o laati suka mawɗo. Sweet Sixteen ɗon holla nder hitaande 2019 e 2020 kawtal jaɓɓaago e matriculaire nder lesdi Naajeeriya bana binndi jannguki kuugal. Deftere nde ina haalda e tiitooɗe caɗeele sukaaɓe, ardorde jibnaaɓe, yiɗde, ganndal, e binndol sukaaɓe. Rewindaade jaaynde The Guardian, Akin Oseni, hollitii wonde "so tawii Bolaji Abdullahi ina joginoo nafoore e nder politik walla ko wonaa ɗuum, ko jeewte tan ɗe annduɓe politik mbaawi yeewtidde. Kono e dokkal ngal Sweet Sixteen rokki, ina gasa tawa binndol men ina waawi jogaade ko ɓuri ko ina rokka e nder politik." The Daily Trust winndi dow ɗum "taariiha cemmbiɗɗum, ɗuuɗɗum bee neɗɗaaku nden boo ɗon mari haala ɗuuɗka bee limngal sukaaɓe mawɓe... taariiha, bestie am, OMG bee woɓɓe feere." Abdullahi winndi deftere nde wonaa fijirde dow limngal kaŋŋe: No Jonathan heɓiri e no majjini Naajeeriya dow no hooreejo leydi Goodluck Jonathan heɓi laamu.<ref>{{Cite news|url=https://www.premiumtimesng.com/news/headlines/216883-revealed-sarakis-man-bolaji-abdullahi-emerged-apc-spokesperson.html|title=Revealed: How Saraki's man, Bolaji Abdullahi, emerged APC spokesperson - Premium Times Nigeria|last=Tukur|first=Sani|date=2016-12-01|work=Premium Times Nigeria|access-date=2018-05-06|language=en-GB}}</ref>.<ref>{{cite news|url=https://www.premiumtimesng.com/news/headlines/278488-breaking-apc-spokesperson-bolaji-abdullahi-defects-from-party.html|title=APC spokesperson, Bolaji Abdullahi, defected to the Peoples Democratic Party (PDP)|date=2018-08-01|work=Premium Times Nigeria|access-date=2018-08-01|language=en-GB}}</ref> Ñalnde 12 lewru bowte hitaande 2020, Abdullahi fuɗɗii e dow laabi, porogaraam janngingol ganndiraaɗo Bolaji Abdullahi (BAMP). BAMP ko porogaram lebbi jeegom ngam semmbiɗinki sukaaɓe Naajeeriya dow ardungal e mahngo gikkuuji. Gila nde sosaa, nde dañii yimɓe toowɓe, ina jeyaa heen Seun Onigbinde mo BudgIT e Mrs Maryam Uwais mo biro cukko hooreejo leydi. == Tuugnorgal == ghjp8etcn89hypordjswjz4w6tiu5tg 158158 158157 2026-03-29T05:02:21Z Adamu mc 10501 Edit 158158 wikitext text/x-wiki {{Databox}} '''Bolaji Abdullahi Ganiyu jibinaa''' ko ñalnde sapponde didi e didi 12 lewru bowte hitaande alif 1969) ko dawriyanke, jaayndiyanke, binndoowo, jeyaaɗo to Ilorin, diiwaan Kwara. O golliima e nder kabine hooreejo leydi Niiseer ɓooyɗo, hono Goodluck Jonathan, hono jaagorgal teddungal ƴellitaare sukaaɓe e lewru sulyee 2011, e jaagorgal dingiral haa hitaande 2014. O woniino kadi gardiiɗo jaagorɗe ngenndiije e nder Kongres All Progressives (2016-2018). Ko kanko winndi deftere sappo e jeegom (16) mbelnde, nde JAMB/UME ƴetti 2019–2020 ; e Dow Platter kaŋŋe-No Jonathan heɓiri e no majjiri [[Naajeeriya]]. O ɗon mari haaje suɓol lesdi Naajeeriya ngam o laato suudu joonde diidaaɗi [[Lesdi Swanaaland|lesdi]] Naajeeriya.<ref name=":0">{{cite news|url=http://www.ids.ac.uk/person/bolaji-abdullahi|title=Bolaji Abdullahi - IDS Alumni, Nigeria|work=Institute of Development Studies|access-date=2018-05-06|language=en}}</ref> == Nguurndam e jaŋde puɗɗagol == O waɗi duuɓi makko gadani ko e nder diiwaan Kontagora Niiseer ɗo o fuɗɗii jaŋde makko leslesre. O timmini jaŋde makko leslesre to duɗal leslesal Baraka LSMB to Ilorin e hitaande 1981. O janngi ko juuti to duɗal hakkundeewal renndo Iponrin hade makko yahde to duɗal hakkundeewal laamu, Kwali Abuja ɗo o timmini jaŋde makko hakkundeere e hitaande 1987. O fuɗɗii jaŋde makko to duɗal toowngal to duɗal ganndal (Science) leydi Niger1 e nder duɗal Art8 State1 caggal ɗuum o yahri to duɗal jaaɓi haaɗtirde Lagos ɗo o heɓi dipolom makko to duɗal jaaɓi haaɗtirde (baccalauréat) to bannge jokkondiral hakkunde leyɗeele e hitaande 1994. E hitaande 2001, o heɓi bursi laamu Biritaan biyeteeɗo Chevening Scholarship ngam janngude ngam heɓde dipolom makko master to duɗal jaaɓi haaɗtirde Suvelonp UK to duɗal jaaɓi haaɗtirde Suvelop B o heɓi Distinction e hitaande 2002. O naatii e kursuuji to duɗal jaaɓi haaɗtirde Harvard to duɗal laamu Kennedy ; Duɗal ardorde biyeteengal Theodore Heuss to Gummersbach, to leydi Almaañ ; Duɗal Banke Adunanke to Wasinton ; e to Duɗal Njulaagu Ashridge, to Berkhamsted, to leydi Angalteer.<ref>{{cite web|url=https://www.thecable.ng/international-youth-day-associates-of-bolaji-abdullahi-to-hold-omoluabi-summit|title=International Youth Day: Associates of Bolaji Abdullahi to hold 'Omoluabi summit'|date=30 June 2022}}</ref> == Kugal == E hitaande 1997, Abdullahi naati e golle jaayndeeji This Day ngam wonde jaayndiyanke kono o yalti hitaande wootere caggal ɗuum o fayi to [[Afirik|Afrik]] Leadership Forum, fedde winndereyankoore renndo siwil nde gonnooɗo hooreejo leydi Najeriya, [[Olusegun Obasanjo]], sosi, ɗo o yuɓɓini binndanɗe fedde nde, o ardii kadi porogaraamuuji janngingol ardorde demokaraasi. O arti e hitaande 2001 e This Day o ummii o wonti cukko hooreejo jaaynde ndee e hitaande 2003. O winndi heen yeewtere renndo e politik yontere kala e lowre jaaynde ndee, o fuɗɗii heen taƴre Development jaaynde ndee.<ref>{{cite news|url=https://www.tori.ng/news/47318/bolaji-abdullahi-7-things-you-should-know-about-ap.html|title=Bolaji Abdullahi: 7 Things You Should Know About APC New Spokesperson|date=December 1, 2016|work=Tori Nigeria|access-date=2018-05-06}}</ref> Abdullahi fuɗɗi kuugal maako nder kuugal laamu nder hitaande ndungu 2003 nde o toɗɗaama arandejum bana balloowo keeriiɗo, jokkindiral e dabare haa Governor kuugal lesdi Kwara nden, Dr. Bukola Saraki nder hitaande 2003, nden ɓaawo man o laati jaagorgal keertaangal dow siyaasaaku e dabare diiwal Kwan, o toɗɗaama lesdi Kwaer Science e hitaande 2005 Karallaagal tuggi 2007 haa 2011, e nder oon sahaa o woni ko e ƴaañde gooto e peeje jaŋde ɓurɗe yuumtude e nder leydi ndii, o udditi kadi yeewtere wiyeteende Every Child Counts, nde addani teemedde sukaaɓe ngartude e duɗe laamu. E lewru Siilo hitaande 2011, o toɗɗaama e nder kabine gonnooɗo hooreejo leydi Naajeeriya, Goodluck Jonathan, nde o toɗɗaa e jaagorgal teddungal ngam ƴellitaare sukaaɓe e lewru Siilo hitaande 2011, caggal ɗuum o woni jaagorgal teddungal e nder dingiral nde o ardii kippu leydi Naajeeriya e Super Cunder the World of U7 Kop ko laabi 5..<ref>{{cite news|url=https://www.tori.ng/news/47318/bolaji-abdullahi-7-things-you-should-know-about-ap.html|title=Bolaji Abdullahi: 7 Things You Should Know About APC New Spokesperson|date=December 1, 2016|work=Tori Nigeria|access-date=2018-05-06}}</ref> E lewru Duujal 2016, Abdullahi anndinaama wonde Sekreteruuji Jaayndeeji ngenndiiji e nder Kongres All Progressives, darnde nde o joginoo caggal nde o suɓaa e dow keewal e nder batu ngenndiwal lannda ka e lewru sulyee 2018 lannda ngam naatde e lannda demokaraasi ɓesngu.Abdullahi wari bee Sweet Sixteen nder hitaande ndungu 2017. Deftere nde'e ɗon yewta dow Aliya, debbo pamaro mo doole siftora baaba maako dow o natti ɓingel amma o laati suka mawɗo. Sweet Sixteen ɗon holla nder hitaande 2019 e 2020 kawtal jaɓɓaago e matriculaire nder lesdi Naajeeriya bana binndi jannguki kuugal. Deftere nde ina haalda e tiitooɗe caɗeele sukaaɓe, ardorde jibnaaɓe, yiɗde, ganndal, e binndol sukaaɓe. Rewindaade jaaynde The Guardian, Akin Oseni, hollitii wonde "so tawii Bolaji Abdullahi ina joginoo nafoore e nder politik walla ko wonaa ɗuum, ko jeewte tan ɗe annduɓe politik mbaawi yeewtidde. Kono e dokkal ngal Sweet Sixteen rokki, ina gasa tawa binndol men ina waawi jogaade ko ɓuri ko ina rokka e nder politik." The Daily Trust winndi dow ɗum "taariiha cemmbiɗɗum, ɗuuɗɗum bee neɗɗaaku nden boo ɗon mari haala ɗuuɗka bee limngal sukaaɓe mawɓe... taariiha, bestie am, OMG bee woɓɓe feere." Abdullahi winndi deftere nde wonaa fijirde dow limngal kaŋŋe: No Jonathan heɓiri e no majjini Naajeeriya dow no hooreejo leydi Goodluck Jonathan heɓi laamu.<ref>{{Cite news|url=https://www.premiumtimesng.com/news/headlines/216883-revealed-sarakis-man-bolaji-abdullahi-emerged-apc-spokesperson.html|title=Revealed: How Saraki's man, Bolaji Abdullahi, emerged APC spokesperson - Premium Times Nigeria|last=Tukur|first=Sani|date=2016-12-01|work=Premium Times Nigeria|access-date=2018-05-06|language=en-GB}}</ref>.<ref>{{cite news|url=https://www.premiumtimesng.com/news/headlines/278488-breaking-apc-spokesperson-bolaji-abdullahi-defects-from-party.html|title=APC spokesperson, Bolaji Abdullahi, defected to the Peoples Democratic Party (PDP)|date=2018-08-01|work=Premium Times Nigeria|access-date=2018-08-01|language=en-GB}}</ref> Ñalnde 12 lewru bowte hitaande 2020, Abdullahi fuɗɗii e dow laabi, porogaraam janngingol ganndiraaɗo Bolaji Abdullahi (BAMP). BAMP ko porogaram lebbi jeegom ngam semmbiɗinki sukaaɓe Naajeeriya dow ardungal e mahngo gikkuuji. Gila nde sosaa, nde dañii yimɓe toowɓe, ina jeyaa heen Seun Onigbinde mo BudgIT e Mrs Maryam Uwais mo biro cukko hooreejo leydi. == Tuugnorgal == j76okyazv0ma5yztoelz4d4t5a755ai Binta Mamman 0 34211 158126 143102 2026-03-28T23:04:37Z Adamu mc 10501 Edit 158126 wikitext text/x-wiki {{Databox}}'''Binta Mamman''' ko debbo dawruɗo jeyaaɗo to diiwaan Nijeer, [[leydi]] [[Najeeriya (Nigeria)|Najeeriya]]. Ko o jannginoowo to bannge njuɓɓudi njulaagu. Ko adii nde o naatata e politik o wonnoo ko house wif Mamman fuɗɗi siyaasaaku maako bee lanyol Peoples Democratic Party (PDP) nder hitaande ndungu 2015, nden o heɓi suɓol dow tergal wakili'en Gurara, diiwal ngal lesdi Naajeeriya, nden o suɓaama nder hitaande 2019 les APC.<ref>{{Cite web|last=Dennis|first=Priscilla|date=2020-06-18|title=Niger State Assembly calls for death penalty for Rape offenders|url=https://dailypost.ng/2020/06/18/niger-state-assembly-calls-for-death-penalty-for-rape-offenders/|access-date=2023-02-19|website=Daily Post Nigeria|language=en-US}}</ref><ref>{{Cite web|title=Niger State Governor, Abubakar Sani Bello Signs two Bills into Law|url=https://ngf.org.ng/index.php/99-news-from-the-states/2020-niger-state-governor-abubakar-sani-bello-signs-two-bills-into-law|access-date=2023-02-18|website=ngf.org.ng}}</ref> Mamman woni jooni tergal debbo gooto e nder suudu sarɗiiji leydi Nijeer, lomtotooɗo diiwaan Gurara e les njiimaandi Kongres All Progressives (APC). Ko kanko woni hooreejo goomu suudu sarɗiiji leydi Nijeer ko feewti e geɗe rewɓe e worɓe e ƴellitaare renndo. O suɓaama ngam wonde debbo gadano gardiiɗo NSHA..<ref>{{Cite web|last=Rapheal|date=2020-07-17|title=Niger lawmakers sack House leader, deputy|url=https://www.sunnewsonline.com/niger-lawmakers-sack-house-leader-deputy/|access-date=2023-02-19|website=The Sun Nigeria|language=en-US}}</ref> E hitaande 2017, o hokkaama njeenaari ngam wonde icon ƴellitaare renndo e nder Dowla Nijeer e nder Fedde Adunaare toppitiinde ko fayti e Taariindi e hitaande 2021, o wallitorii kuulal jowitiingal e fitinaaji hakkunde rewɓe e worɓe, taƴaaɗo sariya Dowla Nijeer ngam haɓaade fitinaaji dow yimɓe (Haɗeede) ko ɗum haɗata ɓeydagol fitinaaji e nder dowla Ba the Gender. O waɗi kadi ɗaɓɓaande ngam ñaawde Rapists e hitaande 2020. == Tuugnorgal == 1u0pztn3xxgcuctnzy34b4dkn61bmlu 158127 158126 2026-03-28T23:05:11Z Adamu mc 10501 Edit 158127 wikitext text/x-wiki {{Databox}}'''Binta Mamman''' ko debbo dawruɗo jeyaaɗo to diiwaan Nijeer, [[leydi]] [[Najeeriya (Nigeria)|Najeeriya]]. Ko o jannginoowo to bannge njuɓɓudi njulaagu. Ko adii nde o naatata e politik o wonnoo ko house wif Mamman fuɗɗi siyaasaaku maako bee lanyol Peoples Democratic Party (PDP) nder hitaande ndungu 2015, nden o heɓi suɓol dow tergal wakili'en Gurara, diiwal ngal lesdi Naajeeriya, nden o suɓaama nder hitaande 2019 les APC.<ref>{{Cite web|last=Dennis|first=Priscilla|date=2020-06-18|title=Niger State Assembly calls for death penalty for Rape offenders|url=https://dailypost.ng/2020/06/18/niger-state-assembly-calls-for-death-penalty-for-rape-offenders/|access-date=2023-02-19|website=Daily Post Nigeria|language=en-US}}</ref><ref>{{Cite web|title=Niger State Governor, Abubakar Sani Bello Signs two Bills into Law|url=https://ngf.org.ng/index.php/99-news-from-the-states/2020-niger-state-governor-abubakar-sani-bello-signs-two-bills-into-law|access-date=2023-02-18|website=ngf.org.ng}}</ref> Mamman woni jooni tergal debbo gooto e nder suudu sarɗiiji leydi Nijeer, lomtotooɗo diiwaan Gurara e les njiimaandi Kongres All Progressives (APC). Ko kanko woni hooreejo goomu suudu sarɗiiji leydi Nijeer ko feewti e geɗe rewɓe e worɓe e ƴellitaare renndo. O suɓaama ngam wonde debbo gadano gardiiɗo NSHA..<ref>{{Cite web|last=Rapheal|date=2020-07-17|title=Niger lawmakers sack House leader, deputy|url=https://www.sunnewsonline.com/niger-lawmakers-sack-house-leader-deputy/|access-date=2023-02-19|website=The Sun Nigeria|language=en-US}}</ref> E hitaande ndungu 2017, o hokkaama njeenaari ngam wonde icon ƴellitaare renndo e nder Dowla Nijeer e nder Fedde Adunaare toppitiinde ko fayti e Taariindi e hitaande 2021, o wallitorii kuulal jowitiingal e fitinaaji hakkunde rewɓe e worɓe, taƴaaɗo sariya Dowla Nijeer ngam haɓaade fitinaaji dow yimɓe (Haɗeede) ko ɗum haɗata ɓeydagol fitinaaji e nder dowla Ba the Gender. O waɗi kadi ɗaɓɓaande ngam ñaawde Rapists e hitaande 2020. == Tuugnorgal == 3cjeb1o9o0h2at3cailhcnf7tpmq2l5 Aminu Abdullahi Shagali 0 34323 158137 144354 2026-03-29T04:41:42Z Adamu mc 10501 Tayto 158137 wikitext text/x-wiki {{Databox}}'''Aminu Abdullahi ShagaliListenR''' ko siyaasyanje [[Naajeeriya]], jannginoowo, golloowo laamu. Ko kanko woni jooni komisinaajo ministeer koɗki e ƴellitaare wuro.O woniino jaagorgal keeringal to bannge politik to Gov. Nasir El-Rufai e mbaawka goota e nder kampaañ guwerneer APC ngam suɓngooji mawɗi e hitaande ndungu 2023. Yanti heen, o woniino hooreejo Asaambele 5ɓo [[Kaduna]].<ref name=":0">{{Cite web|date=2022-05-26|title=El-Rufai appoints Kaduna ex-speaker Aminu Shagali as political aide - Dateline Nigeria|url=https://www.dateline.ng/el-rufai-appoints-kaduna-ex-speaker-aminu-shagali-as-political-aide/|access-date=2022-12-09|language=en-US}}</ref><ref>{{Cite web|last=Lere|first=Mohammed|date=2021-04-29|title=Kaduna Assembly declares seat of former Speaker vacant|url=https://www.premiumtimesng.com/regional/nwest/458391-kaduna-assembly-declares-seat-of-former-speaker-vacant.html|access-date=2022-12-09|website=Premium Times Nigeria|language=en-GB}}</ref> == Nguurndam e jaŋde puɗɗagol == Shagali jibinaa ko ñalnde 13 lewru feebariyee hitaande 1980, ko ɓiɗɗo joyaɓo Alhaji Abdullaahi Shagali kadi joyaɓo Hajia Zulaihat Shagali. O janngi to duɗal leslesal Bako Zuntu, to Zaria (1986–1993), to duɗal jaaɓi haaɗtirde laamu fedde, to Daura to diiwaan Katsina (1993–1999), e to duɗal jaaɓi haaɗtirde Kaduna, to Zaria (jooni ko to duɗal jaaɓi haaɗtirde Nuhu Bamalli) ɗo o jooɗii e duɗal jaaɓi haaɗtirde hakkundeere e hitaande 2019.<ref>{{Cite web|date=2019-06-23|title=Fresh air in states as young Speakers take the gavel|url=https://m.guardian.ng/saturday-magazine/cover/fresh-air-in-states-as-young-speakers-take-the-gavel/|access-date=2020-06-24|website=The Guardian Nigeria News - Nigeria and World News|language=en-US}}</ref><ref>{{Cite web|date=2019-06-15|title=Behold under-40s in the saddle in state assemblies|url=https://thenationonlineng.net/behold-under-40s-in-the-saddle-in-state-assemblies/|access-date=2020-06-24|website=Latest Nigeria News, Nigerian Newspapers, Politics|language=en-US}}</ref> Shagali janngi ganndal siyaas to duɗal jaaɓi haaɗtirde Usmanu Danfodiyo, Sokoto, o timmini jaŋde makko leslesre to duɗal jaaɓi haaɗtirde [[Ahmadu Bello]] Zaria e hitaande 2008.O heɓi kadi jaŋde makko leslesre woɗnde to bannge njuɓɓudi e njuɓɓudi musibbaaji. O heɓi doktoraa (PhD) e ƴellitaare teeru to duɗal jaaɓi haaɗtirde Bakhtalruda, to leydi Sudaan.<ref>{{Cite news|date=23 June 2019|title=Speakers take the gavel|work=The Guardian Nigeria|url=https://www.pressreader.com/nigeria/the-guardian-nigeria/20190623/281741270950884|url-access=subscription|access-date=27 June 2023}}</ref><ref name="Author">{{Cite web|last=Author|date=2023-09-01|title=In ABU, 25 academic staff promoted Professors, 29 Readers - Ahmadu Bello University|url=https://abu.edu.ng/in-abu-25-academic-staff-promoted-professors-29-readers/|access-date=2024-02-29|website=abu.edu.ng|language=en-US}}</ref> Master goɗɗo e filosofi heɓaama to njuɓɓudi laamu e hitaande 2019, to duɗal jaaɓi haaɗtirde Ahmadu Bello. O heɓi PhD nder Departemaa hukuumaaji lesdi haa jaami'aare Ahmadu Bello Zaria, ɓaawo o waɗi wiɗitaaki dow kuuɗe hukuumaaji pamari lesdi Kaduna..<ref>{{Cite web|date=2015-07-02|title=APC and the other side of merger|url=https://www.vanguardngr.com/2015/07/apc-and-the-other-side-of-merger/|access-date=2020-06-24|website=Vanguard News|language=en-US}}</ref><ref>{{Cite web|last=Ezeamalu|first=Ben|date=2013-04-18|title=ACN convention approves merger into APC {{!}} Premium Times Nigeria|url=https://www.premiumtimesng.com/news/top-news/130166-acn-convention-approves-merger-into-apc.html|access-date=2020-06-24|language=en-GB}}</ref> Ko o binnduɗo binndanɗe 24 e nder jaayndeeji jaŋde, o hollitii kadi binndanɗe 12 e nder batuuji politik e njuɓɓudi. == Golle politik == E hitaande 2013, lanndaaji dawrugol joy ina heen CPC kawri, mbaɗti fedde wiyeteende All Progressives Congress (APC), lannda keɓɗo njeenaari wooteeji leydi Najeriya, 2015.<ref>{{Cite web|date=2017-09-18|title=#KADInvest: Kaduna State's economic reforms pay off with $100 million animal feed mill investment|url=https://www.africanliberty.org/2017/09/18/kadinvest-kaduna-states-economic-reforms-pay-off-with-100-million-animal-feed-mill-investment/|access-date=2022-12-09|website=African Liberty|language=en-US}}</ref> Ñalnde 11 abriil 2015, Shagali toɗɗaa kadi ngam lomtaade diiwaan mum e nder parlemaa diiwaan oo. Hakkunde 2011 e lewru suwee 2015, Shagali ina joginoo golle keewɗe teeŋtuɗe e nder Asaambele ; o woniino cukko hooreejo minorité e hooreejo, goomu suudu sarɗiiji ngam ganndal e karallaagal, cukko hooreejo, goomu suudu sarɗiiji ngam hajju e geɗe lislaam, e cukko hooreejo goomu suudu sarɗiiji ngam peewnugol faggudu. E hitaande 2022, Shagali toɗɗaama e juuɗe mawɗo leydi ndii hono Nasir El rufa’I ngam wonde jaagorgal keeringal ngam geɗe politik leydi ndii. O fotaani toɗɗaade e Mallam Uba Sani ngam wonde jaagorgal keeringal e geɗe politik goote e nder diɗɗal kampaañ guwerneeruuji diiwaan Kaduna ñalnde 27 oktoobar 2022. Wondiiɓe Shagali suɓii mo hooreejo suudu sarɗiiji 5ɓo ñalnde 8 lewru nduu hitaande 2015.O woni tergal lomtotooɗo diiwaan Sabon Gari e nder suudu sarɗiiji leydi Kaduna gila 2011. O suɓaama e les njiimaandi Kongres ngam waylo-waylo weeyo (CPC), gooto e lanndaaji luulndo Buhamdu makko. Shagali suɓaama kadi tergal nder cuɓi Governor e Asamblee lesdi nder lewru mars 2019 fooli kanndidaajo PDP e lanndaaji siyaasaaku feere, o suɓaama bee kawtal hooreejo Asamblee lesdi nyande 12 lewru Juko hitaande 2019 nden o huuwi nder lebbi 8 o resigned dow balɗe 10 e o siifondiri hooreejo leydi keso cuɓaaɗo Hon.Yusuf Ibraahiima Zailani. == Bills e motion ballitooje == Shagali woni hooreejo 5ɓo nder suudu joonde diidaaɗi lesdi Kaduna, les wakkati maako bana hooreejo lesdi 5ɓo, ko hewti 86 billji keɓaama, 82 billji ɗon waɗa sariya. O walli e o jaɓi kuugal hukuumaaji pamari ɗi lesdi Kaduna, ko ɗon hokka laawol ngam hukuumaaji pamari ɗi lesdi Kaduna (KADIPA) heɓuki kuuɗe e duumingol faggudu.[ == Tuugnorgal == g7zd4mnerh1dfgyi9l3uwnudauuuzbm 158138 158137 2026-03-29T04:42:16Z Adamu mc 10501 Tayto 158138 wikitext text/x-wiki {{Databox}}'''Aminu Abdullahi ShagaliListenR''' ko siyaasyanje [[Naajeeriya]], jannginoowo, golloowo laamu. Ko kanko woni jooni komisinaajo ministeer koɗki e ƴellitaare wuro.O woniino jaagorgal keeringal to bannge politik to Gov. Nasir El-Rufai e mbaawka goota e nder kampaañ guwerneer APC ngam suɓngooji mawɗi e hitaande ndungu 2023. Yanti heen, o woniino hooreejo Asaambele 5ɓo [[Kaduna]].<ref name=":0">{{Cite web|date=2022-05-26|title=El-Rufai appoints Kaduna ex-speaker Aminu Shagali as political aide - Dateline Nigeria|url=https://www.dateline.ng/el-rufai-appoints-kaduna-ex-speaker-aminu-shagali-as-political-aide/|access-date=2022-12-09|language=en-US}}</ref><ref>{{Cite web|last=Lere|first=Mohammed|date=2021-04-29|title=Kaduna Assembly declares seat of former Speaker vacant|url=https://www.premiumtimesng.com/regional/nwest/458391-kaduna-assembly-declares-seat-of-former-speaker-vacant.html|access-date=2022-12-09|website=Premium Times Nigeria|language=en-GB}}</ref> == Nguurndam e jaŋde puɗɗagol == Shagali jibinaa ko ñalnde 13 lewru feebariyee hitaande dubi alif 1980, ko ɓiɗɗo joyaɓo Alhaji Abdullaahi Shagali kadi joyaɓo Hajia Zulaihat Shagali. O janngi to duɗal leslesal Bako Zuntu, to Zaria (1986–1993), to duɗal jaaɓi haaɗtirde laamu fedde, to Daura to diiwaan Katsina (1993–1999), e to duɗal jaaɓi haaɗtirde Kaduna, to Zaria (jooni ko to duɗal jaaɓi haaɗtirde Nuhu Bamalli) ɗo o jooɗii e duɗal jaaɓi haaɗtirde hakkundeere e hitaande 2019.<ref>{{Cite web|date=2019-06-23|title=Fresh air in states as young Speakers take the gavel|url=https://m.guardian.ng/saturday-magazine/cover/fresh-air-in-states-as-young-speakers-take-the-gavel/|access-date=2020-06-24|website=The Guardian Nigeria News - Nigeria and World News|language=en-US}}</ref><ref>{{Cite web|date=2019-06-15|title=Behold under-40s in the saddle in state assemblies|url=https://thenationonlineng.net/behold-under-40s-in-the-saddle-in-state-assemblies/|access-date=2020-06-24|website=Latest Nigeria News, Nigerian Newspapers, Politics|language=en-US}}</ref> Shagali janngi ganndal siyaas to duɗal jaaɓi haaɗtirde Usmanu Danfodiyo, Sokoto, o timmini jaŋde makko leslesre to duɗal jaaɓi haaɗtirde [[Ahmadu Bello]] Zaria e hitaande 2008.O heɓi kadi jaŋde makko leslesre woɗnde to bannge njuɓɓudi e njuɓɓudi musibbaaji. O heɓi doktoraa (PhD) e ƴellitaare teeru to duɗal jaaɓi haaɗtirde Bakhtalruda, to leydi Sudaan.<ref>{{Cite news|date=23 June 2019|title=Speakers take the gavel|work=The Guardian Nigeria|url=https://www.pressreader.com/nigeria/the-guardian-nigeria/20190623/281741270950884|url-access=subscription|access-date=27 June 2023}}</ref><ref name="Author">{{Cite web|last=Author|date=2023-09-01|title=In ABU, 25 academic staff promoted Professors, 29 Readers - Ahmadu Bello University|url=https://abu.edu.ng/in-abu-25-academic-staff-promoted-professors-29-readers/|access-date=2024-02-29|website=abu.edu.ng|language=en-US}}</ref> Master goɗɗo e filosofi heɓaama to njuɓɓudi laamu e hitaande 2019, to duɗal jaaɓi haaɗtirde Ahmadu Bello. O heɓi PhD nder Departemaa hukuumaaji lesdi haa jaami'aare Ahmadu Bello [[Zariya|Zaria]], ɓaawo o waɗi wiɗitaaki dow kuuɗe hukuumaaji pamari lesdi Kaduna..<ref>{{Cite web|date=2015-07-02|title=APC and the other side of merger|url=https://www.vanguardngr.com/2015/07/apc-and-the-other-side-of-merger/|access-date=2020-06-24|website=Vanguard News|language=en-US}}</ref><ref>{{Cite web|last=Ezeamalu|first=Ben|date=2013-04-18|title=ACN convention approves merger into APC {{!}} Premium Times Nigeria|url=https://www.premiumtimesng.com/news/top-news/130166-acn-convention-approves-merger-into-apc.html|access-date=2020-06-24|language=en-GB}}</ref> Ko o binnduɗo binndanɗe 24 e nder jaayndeeji jaŋde, o hollitii kadi binndanɗe 12 e nder batuuji politik e njuɓɓudi. == Golle politik == E hitaande 2013, lanndaaji dawrugol joy ina heen CPC kawri, mbaɗti fedde wiyeteende All Progressives Congress (APC), lannda keɓɗo njeenaari wooteeji leydi Najeriya, 2015.<ref>{{Cite web|date=2017-09-18|title=#KADInvest: Kaduna State's economic reforms pay off with $100 million animal feed mill investment|url=https://www.africanliberty.org/2017/09/18/kadinvest-kaduna-states-economic-reforms-pay-off-with-100-million-animal-feed-mill-investment/|access-date=2022-12-09|website=African Liberty|language=en-US}}</ref> Ñalnde 11 abriil 2015, Shagali toɗɗaa kadi ngam lomtaade diiwaan mum e nder parlemaa diiwaan oo. Hakkunde 2011 e lewru suwee 2015, Shagali ina joginoo golle keewɗe teeŋtuɗe e nder Asaambele ; o woniino cukko hooreejo minorité e hooreejo, goomu suudu sarɗiiji ngam ganndal e karallaagal, cukko hooreejo, goomu suudu sarɗiiji ngam hajju e geɗe lislaam, e cukko hooreejo goomu suudu sarɗiiji ngam peewnugol faggudu. E hitaande 2022, Shagali toɗɗaama e juuɗe mawɗo leydi ndii hono Nasir El rufa’I ngam wonde jaagorgal keeringal ngam geɗe politik leydi ndii. O fotaani toɗɗaade e Mallam Uba Sani ngam wonde jaagorgal keeringal e geɗe politik goote e nder diɗɗal kampaañ guwerneeruuji diiwaan Kaduna ñalnde 27 oktoobar 2022. Wondiiɓe Shagali suɓii mo hooreejo suudu sarɗiiji 5ɓo ñalnde 8 lewru nduu hitaande 2015.O woni tergal lomtotooɗo diiwaan Sabon Gari e nder suudu sarɗiiji leydi Kaduna gila 2011. O suɓaama e les njiimaandi Kongres ngam waylo-waylo weeyo (CPC), gooto e lanndaaji luulndo Buhamdu makko. Shagali suɓaama kadi tergal nder cuɓi Governor e Asamblee lesdi nder lewru mars 2019 fooli kanndidaajo PDP e lanndaaji siyaasaaku feere, o suɓaama bee kawtal hooreejo Asamblee lesdi nyande 12 lewru Juko hitaande 2019 nden o huuwi nder lebbi 8 o resigned dow balɗe 10 e o siifondiri hooreejo leydi keso cuɓaaɗo Hon.Yusuf Ibraahiima Zailani. == Bills e motion ballitooje == Shagali woni hooreejo 5ɓo nder suudu joonde diidaaɗi lesdi Kaduna, les wakkati maako bana hooreejo lesdi 5ɓo, ko hewti 86 billji keɓaama, 82 billji ɗon waɗa sariya. O walli e o jaɓi kuugal hukuumaaji pamari ɗi lesdi Kaduna, ko ɗon hokka laawol ngam hukuumaaji pamari ɗi lesdi Kaduna (KADIPA) heɓuki kuuɗe e duumingol faggudu.[ == Tuugnorgal == lf3j0rvmbd0yuwqdim6nr0863zm9wbe 158139 158138 2026-03-29T04:42:47Z Adamu mc 10501 Added link 158139 wikitext text/x-wiki {{Databox}}'''Aminu Abdullahi ShagaliListenR''' ko siyaasyanje [[Naajeeriya]], jannginoowo, golloowo laamu. Ko kanko woni jooni komisinaajo ministeer koɗki e ƴellitaare wuro.O woniino jaagorgal keeringal to bannge politik to Gov. Nasir El-Rufai e mbaawka goota e nder kampaañ guwerneer APC ngam suɓngooji mawɗi e hitaande ndungu 2023. Yanti heen, o woniino hooreejo Asaambele 5ɓo [[Kaduna]].<ref name=":0">{{Cite web|date=2022-05-26|title=El-Rufai appoints Kaduna ex-speaker Aminu Shagali as political aide - Dateline Nigeria|url=https://www.dateline.ng/el-rufai-appoints-kaduna-ex-speaker-aminu-shagali-as-political-aide/|access-date=2022-12-09|language=en-US}}</ref><ref>{{Cite web|last=Lere|first=Mohammed|date=2021-04-29|title=Kaduna Assembly declares seat of former Speaker vacant|url=https://www.premiumtimesng.com/regional/nwest/458391-kaduna-assembly-declares-seat-of-former-speaker-vacant.html|access-date=2022-12-09|website=Premium Times Nigeria|language=en-GB}}</ref> == Nguurndam e jaŋde puɗɗagol == Shagali jibinaa ko ñalnde 13 lewru feebariyee hitaande dubi alif 1980, ko ɓiɗɗo joyaɓo Alhaji Abdullaahi Shagali kadi joyaɓo Hajia Zulaihat Shagali. O janngi to duɗal leslesal Bako Zuntu, to Zaria (1986–1993), to duɗal jaaɓi haaɗtirde laamu fedde, to Daura to diiwaan Katsina (1993–1999), e to duɗal jaaɓi haaɗtirde Kaduna, to Zaria (jooni ko to duɗal jaaɓi haaɗtirde Nuhu Bamalli) ɗo o jooɗii e duɗal jaaɓi haaɗtirde hakkundeere e hitaande 2019.<ref>{{Cite web|date=2019-06-23|title=Fresh air in states as young Speakers take the gavel|url=https://m.guardian.ng/saturday-magazine/cover/fresh-air-in-states-as-young-speakers-take-the-gavel/|access-date=2020-06-24|website=The Guardian Nigeria News - Nigeria and World News|language=en-US}}</ref><ref>{{Cite web|date=2019-06-15|title=Behold under-40s in the saddle in state assemblies|url=https://thenationonlineng.net/behold-under-40s-in-the-saddle-in-state-assemblies/|access-date=2020-06-24|website=Latest Nigeria News, Nigerian Newspapers, Politics|language=en-US}}</ref> Shagali janngi ganndal siyaas to duɗal jaaɓi haaɗtirde Usmanu Danfodiyo, Sokoto, o timmini jaŋde makko leslesre to duɗal jaaɓi haaɗtirde [[Ahmadu Bello]] Zaria e hitaande 2008.O heɓi kadi jaŋde makko leslesre woɗnde to bannge njuɓɓudi e njuɓɓudi musibbaaji. O heɓi doktoraa (PhD) e ƴellitaare teeru to duɗal jaaɓi haaɗtirde Bakhtalruda, to leydi [[Sudan|Sudaan]].<ref>{{Cite news|date=23 June 2019|title=Speakers take the gavel|work=The Guardian Nigeria|url=https://www.pressreader.com/nigeria/the-guardian-nigeria/20190623/281741270950884|url-access=subscription|access-date=27 June 2023}}</ref><ref name="Author">{{Cite web|last=Author|date=2023-09-01|title=In ABU, 25 academic staff promoted Professors, 29 Readers - Ahmadu Bello University|url=https://abu.edu.ng/in-abu-25-academic-staff-promoted-professors-29-readers/|access-date=2024-02-29|website=abu.edu.ng|language=en-US}}</ref> Master goɗɗo e filosofi heɓaama to njuɓɓudi laamu e hitaande 2019, to duɗal jaaɓi haaɗtirde Ahmadu Bello. O heɓi PhD nder Departemaa hukuumaaji lesdi haa jaami'aare Ahmadu Bello [[Zariya|Zaria]], ɓaawo o waɗi wiɗitaaki dow kuuɗe hukuumaaji pamari lesdi Kaduna..<ref>{{Cite web|date=2015-07-02|title=APC and the other side of merger|url=https://www.vanguardngr.com/2015/07/apc-and-the-other-side-of-merger/|access-date=2020-06-24|website=Vanguard News|language=en-US}}</ref><ref>{{Cite web|last=Ezeamalu|first=Ben|date=2013-04-18|title=ACN convention approves merger into APC {{!}} Premium Times Nigeria|url=https://www.premiumtimesng.com/news/top-news/130166-acn-convention-approves-merger-into-apc.html|access-date=2020-06-24|language=en-GB}}</ref> Ko o binnduɗo binndanɗe 24 e nder jaayndeeji jaŋde, o hollitii kadi binndanɗe 12 e nder batuuji politik e njuɓɓudi. == Golle politik == E hitaande 2013, lanndaaji dawrugol joy ina heen CPC kawri, mbaɗti fedde wiyeteende All Progressives Congress (APC), lannda keɓɗo njeenaari wooteeji leydi Najeriya, 2015.<ref>{{Cite web|date=2017-09-18|title=#KADInvest: Kaduna State's economic reforms pay off with $100 million animal feed mill investment|url=https://www.africanliberty.org/2017/09/18/kadinvest-kaduna-states-economic-reforms-pay-off-with-100-million-animal-feed-mill-investment/|access-date=2022-12-09|website=African Liberty|language=en-US}}</ref> Ñalnde 11 abriil 2015, Shagali toɗɗaa kadi ngam lomtaade diiwaan mum e nder parlemaa diiwaan oo. Hakkunde 2011 e lewru suwee 2015, Shagali ina joginoo golle keewɗe teeŋtuɗe e nder Asaambele ; o woniino cukko hooreejo minorité e hooreejo, goomu suudu sarɗiiji ngam ganndal e karallaagal, cukko hooreejo, goomu suudu sarɗiiji ngam hajju e geɗe lislaam, e cukko hooreejo goomu suudu sarɗiiji ngam peewnugol faggudu. E hitaande 2022, Shagali toɗɗaama e juuɗe mawɗo leydi ndii hono Nasir El rufa’I ngam wonde jaagorgal keeringal ngam geɗe politik leydi ndii. O fotaani toɗɗaade e Mallam Uba Sani ngam wonde jaagorgal keeringal e geɗe politik goote e nder diɗɗal kampaañ guwerneeruuji diiwaan Kaduna ñalnde 27 oktoobar 2022. Wondiiɓe Shagali suɓii mo hooreejo suudu sarɗiiji 5ɓo ñalnde 8 lewru nduu hitaande 2015.O woni tergal lomtotooɗo diiwaan Sabon Gari e nder suudu sarɗiiji leydi Kaduna gila 2011. O suɓaama e les njiimaandi Kongres ngam waylo-waylo weeyo (CPC), gooto e lanndaaji luulndo Buhamdu makko. Shagali suɓaama kadi tergal nder cuɓi Governor e Asamblee lesdi nder lewru mars 2019 fooli kanndidaajo PDP e lanndaaji siyaasaaku feere, o suɓaama bee kawtal hooreejo Asamblee lesdi nyande 12 lewru Juko hitaande 2019 nden o huuwi nder lebbi 8 o resigned dow balɗe 10 e o siifondiri hooreejo leydi keso cuɓaaɗo Hon.Yusuf Ibraahiima Zailani. == Bills e motion ballitooje == Shagali woni hooreejo 5ɓo nder suudu joonde diidaaɗi lesdi Kaduna, les wakkati maako bana hooreejo lesdi 5ɓo, ko hewti 86 billji keɓaama, 82 billji ɗon waɗa sariya. O walli e o jaɓi kuugal hukuumaaji pamari ɗi lesdi Kaduna, ko ɗon hokka laawol ngam hukuumaaji pamari ɗi lesdi Kaduna (KADIPA) heɓuki kuuɗe e duumingol faggudu.[ == Tuugnorgal == f0cy6kvgi13ctce360zxz5tnbt03oco 158140 158139 2026-03-29T04:43:44Z Adamu mc 10501 Edit 158140 wikitext text/x-wiki {{Databox}}'''Aminu Abdullahi ShagaliListenR''' ko siyaasyanje [[Naajeeriya]], jannginoowo, golloowo laamu. Ko kanko woni jooni komisinaajo ministeer koɗki e ƴellitaare wuro.O woniino jaagorgal keeringal to bannge politik to Gov. Nasir El-Rufai e mbaawka goota e nder kampaañ guwerneer APC ngam suɓngooji mawɗi e hitaande ndungu 2023. Yanti heen, o woniino hooreejo Asaambele 5ɓo [[Kaduna]].<ref name=":0">{{Cite web|date=2022-05-26|title=El-Rufai appoints Kaduna ex-speaker Aminu Shagali as political aide - Dateline Nigeria|url=https://www.dateline.ng/el-rufai-appoints-kaduna-ex-speaker-aminu-shagali-as-political-aide/|access-date=2022-12-09|language=en-US}}</ref><ref>{{Cite web|last=Lere|first=Mohammed|date=2021-04-29|title=Kaduna Assembly declares seat of former Speaker vacant|url=https://www.premiumtimesng.com/regional/nwest/458391-kaduna-assembly-declares-seat-of-former-speaker-vacant.html|access-date=2022-12-09|website=Premium Times Nigeria|language=en-GB}}</ref> == Nguurndam e jaŋde puɗɗagol == Shagali jibinaa ko ñalnde 13 lewru feebariyee hitaande dubi alif 1980, ko ɓiɗɗo joyaɓo Alhaji Abdullaahi Shagali kadi joyaɓo Hajia Zulaihat Shagali. O janngi to duɗal leslesal Bako Zuntu, to Zaria (1986–1993), to duɗal jaaɓi haaɗtirde laamu fedde, to Daura to diiwaan Katsina (1993–1999), e to duɗal jaaɓi haaɗtirde Kaduna, to Zaria (jooni ko to duɗal jaaɓi haaɗtirde Nuhu Bamalli) ɗo o jooɗii e duɗal jaaɓi haaɗtirde hakkundeere e hitaande 2019.<ref>{{Cite web|date=2019-06-23|title=Fresh air in states as young Speakers take the gavel|url=https://m.guardian.ng/saturday-magazine/cover/fresh-air-in-states-as-young-speakers-take-the-gavel/|access-date=2020-06-24|website=The Guardian Nigeria News - Nigeria and World News|language=en-US}}</ref><ref>{{Cite web|date=2019-06-15|title=Behold under-40s in the saddle in state assemblies|url=https://thenationonlineng.net/behold-under-40s-in-the-saddle-in-state-assemblies/|access-date=2020-06-24|website=Latest Nigeria News, Nigerian Newspapers, Politics|language=en-US}}</ref> Shagali janngi ganndal siyaas to duɗal jaaɓi haaɗtirde Usmanu Danfodiyo, Sokoto, o timmini jaŋde makko leslesre to duɗal jaaɓi haaɗtirde [[Ahmadu Bello]] Zaria e hitaande 2008.O heɓi kadi jaŋde makko leslesre woɗnde to bannge njuɓɓudi e njuɓɓudi musibbaaji. O heɓi doktoraa (PhD) e ƴellitaare teeru to duɗal jaaɓi haaɗtirde Bakhtalruda, to leydi [[Sudan|Sudaan]].<ref>{{Cite news|date=23 June 2019|title=Speakers take the gavel|work=The Guardian Nigeria|url=https://www.pressreader.com/nigeria/the-guardian-nigeria/20190623/281741270950884|url-access=subscription|access-date=27 June 2023}}</ref><ref name="Author">{{Cite web|last=Author|date=2023-09-01|title=In ABU, 25 academic staff promoted Professors, 29 Readers - Ahmadu Bello University|url=https://abu.edu.ng/in-abu-25-academic-staff-promoted-professors-29-readers/|access-date=2024-02-29|website=abu.edu.ng|language=en-US}}</ref> Master goɗɗo e filosofi heɓaama to njuɓɓudi laamu e hitaande 2019, to duɗal jaaɓi haaɗtirde Ahmadu Bello. O heɓi PhD nder Departemaa hukuumaaji lesdi haa jaami'aare Ahmadu Bello [[Zariya|Zaria]], ɓaawo o waɗi wiɗitaaki dow kuuɗe hukuumaaji pamari lesdi Kaduna..<ref>{{Cite web|date=2015-07-02|title=APC and the other side of merger|url=https://www.vanguardngr.com/2015/07/apc-and-the-other-side-of-merger/|access-date=2020-06-24|website=Vanguard News|language=en-US}}</ref><ref>{{Cite web|last=Ezeamalu|first=Ben|date=2013-04-18|title=ACN convention approves merger into APC {{!}} Premium Times Nigeria|url=https://www.premiumtimesng.com/news/top-news/130166-acn-convention-approves-merger-into-apc.html|access-date=2020-06-24|language=en-GB}}</ref> Ko o binnduɗo binndanɗe 24 e nder jaayndeeji jaŋde, o hollitii kadi binndanɗe 12 e nder batuuji politik e njuɓɓudi. == Golle politik == E hitaande 2013, lanndaaji dawrugol joy ina heen CPC kawri, mbaɗti fedde wiyeteende All Progressives Congress (APC), lannda keɓɗo njeenaari wooteeji leydi Najeriya, 2015.<ref>{{Cite web|date=2017-09-18|title=#KADInvest: Kaduna State's economic reforms pay off with $100 million animal feed mill investment|url=https://www.africanliberty.org/2017/09/18/kadinvest-kaduna-states-economic-reforms-pay-off-with-100-million-animal-feed-mill-investment/|access-date=2022-12-09|website=African Liberty|language=en-US}}</ref> Ñalnde 11 abriil 2015, Shagali toɗɗaa kadi ngam lomtaade diiwaan mum e nder parlemaa diiwaan oo. Hakkunde 2011 e lewru suwee 2015, Shagali ina joginoo golle keewɗe teeŋtuɗe e nder Asaambele ; o woniino cukko hooreejo minorité e hooreejo, goomu suudu sarɗiiji ngam ganndal e karallaagal, cukko hooreejo, goomu suudu sarɗiiji ngam hajju e geɗe lislaam, e cukko hooreejo goomu suudu sarɗiiji ngam peewnugol faggudu. E hitaande 2022, Shagali toɗɗaama e juuɗe mawɗo leydi ndii hono Nasir El rufa’I ngam wonde jaagorgal keeringal ngam geɗe politik leydi ndii. O fotaani toɗɗaade e Mallam Uba Sani ngam wonde jaagorgal keeringal e geɗe politik goote e nder diɗɗal kampaañ guwerneeruuji diiwaan Kaduna ñalnde sapponde didi e jeweey tati 27 oktoobar 2022. Wondiiɓe Shagali suɓii mo hooreejo suudu sarɗiiji 5ɓo ñalnde 8 lewru nduu hitaande 2015.O woni tergal lomtotooɗo diiwaan Sabon Gari e nder suudu sarɗiiji leydi Kaduna gila 2011. O suɓaama e les njiimaandi Kongres ngam waylo-waylo weeyo (CPC), gooto e lanndaaji luulndo Buhamdu makko. Shagali suɓaama kadi tergal nder cuɓi Governor e Asamblee lesdi nder lewru mars 2019 fooli kanndidaajo PDP e lanndaaji siyaasaaku feere, o suɓaama bee kawtal hooreejo Asamblee lesdi nyande 12 lewru Juko hitaande 2019 nden o huuwi nder lebbi 8 o resigned dow balɗe 10 e o siifondiri hooreejo leydi keso cuɓaaɗo Hon.Yusuf Ibraahiima Zailani. == Bills e motion ballitooje == Shagali woni hooreejo 5ɓo nder suudu joonde diidaaɗi lesdi Kaduna, les wakkati maako bana hooreejo lesdi 5ɓo, ko hewti 86 billji keɓaama, 82 billji ɗon waɗa sariya. O walli e o jaɓi kuugal hukuumaaji pamari ɗi lesdi Kaduna, ko ɗon hokka laawol ngam hukuumaaji pamari ɗi lesdi Kaduna (KADIPA) heɓuki kuuɗe e duumingol faggudu.[ == Tuugnorgal == c1juy8ea1kugjw7a196osx5yanvv8jt Andrew Uchendu 0 34346 158143 144474 2026-03-29T04:48:03Z Adamu mc 10501 Edit 158143 wikitext text/x-wiki {{Databox}}'''Andere Igbonule Uchendu''' ko siyaasyanke [[Naajeeriya]]. O wonii hannde tergal Senaa Naajeeriya lomtotooɗo diiwaan senaa Rivers East. O woniino tergal lannda Demokaraasi Leñol haa hitaande 2014 nde o wayli alkule makko e lannda All Progressives Congress. Hakkunde ndungu 2003 e hiitande ndungu 2015, o woniino gardiiɗo diiwaan Ikwerre–Emohua e nder suudu sarɗiiji [[leydi]] ndii.<ref name="ref105">{{cite news|url=http://punchng.com/senator-uchendu-gets-certificate-of-return-attacks-wike/|title=Senator Uchendu gets certificate of return, attacks Wike|date=30 August 2017|work=The Punch|access-date=12 October 2017}}</ref> == Nguurndam e jaŋde puɗɗagol == Uchendu jibinaa ko to wuro wiyeteengo Mgbuitanwo, to Emohua, to galle laamɗo biyeteeɗo Uchendu Osi. O heɓi seedantaagal makko gadanal yaltude duɗal jaaɓi haaɗtirde e hitaande 1962, seedantaagal duɗal hirnaange [[Afirik|Afrik]] e hitaande 1971 o yahri to duɗal jaaɓi haaɗtirde Hope Waddell to Calabar, ɗo o heɓi seedantaagal makko duɗal toowngal (HSC) e hitaande 1973. O heɓi dipolom makko baccalauréat to duɗal jaaɓi haaɗtirde agriculturel e agricultural to duɗal jaaɓi haaɗtirde I B.Sc. (Hons) Kalaas ɗiɗaɓo (Division Toowɗo).<ref name="thewhistler.ng">{{Cite web|title=HON. Andrew Uchendu: From Quintessential Rep To Senator|url=https://thewhistler.ng/hon-andrew-uchendu-from-quintessential-rep-to-senator/|date=2016-02-02|website=The Whistler NG|language=en-GB|access-date=2020-05-30}}</ref> == Kugal == O golliima e pelle keewɗe, ina jeyaa heen Ministeer njulaagu e njeeygu dowri Rivers ; Banke ndema e koperatiif Naajeeriya Ltd., [[Kaduna]]; e njuɓɓudi ƴellitaare diiwaan Niiseer. E lewru marse 1985, o toɗɗaa gardiiɗo mawɗo/hooreejo gollordu Risonpalm Ltd. E hitaande 1989, o toɗɗaa e jappeere gardiiɗo/hooreejo gollordu, ko noon o woniri gardiiɗo gadano e sosiyatee jeyaaɗo e dowla Rivers. E nder laamu makko to Risonpalm, sosiyetee oo waɗii ngalu e nder duuɓi jeeɗiɗi jokkondirɗi.<ref name="thenigerianvoice.com">{{Cite web|title=Hon. Andrew Uchendu: From Quintessential Rep To Senator|url=https://www.thenigerianvoice.com/news/173886/hon-andrew-uchendu-from-quintessential-rep-to-senator.html|website=Nigerian Voice|access-date=2020-05-30}}</ref> == Njeenaaje e baɗte == Uchendu woni keɓoowo njeenaari ndi laamu lesdi Naajeeriya hokkata nder hitaande 1992, ndi njeenaari ɓurndi mawnugo ko hokkata kala golloowo nder kuugal laamu lesdi Naajeeriya. O woni ko e hitaande 1994, o winnditaa e politik e fedde pinal Ogbakor Ikwerre. O lomtii LGAaji Emohua, Ikwerre e Obio/Akpor e batu doosɗe ngenndiijo 1994/1995. Gooto nder terɗe suudu sarɗiiji ɓurduɓe, Hon. Uchendu waɗii mojobere jeegom teeŋtunde. Ina jeyaa e ɗeen eɓɓaaɗe ko faati e caɗeele Ogbakiri, moƴƴitingol laawol mawngol Fuɗnaange/Hirnaange, sosde nokku petroŋ Oloibiri, ŋakkeende golle sukaaɓe e ŋakkeende kisal e nder diiwaan Nijeer, e ŋakkeende kisal e nder diiwaan Nijeer, e naatgol Hoodlums e nder suudu sarɗiiji leydi Rivers. O waɗii, ko jiidaa e ɗuum, ballondiral e kuule tati teskinɗe e nder suudu nduu. Ko ɗeen ngoni « Laabi teskinɗi » ngam rokkude kontraaji e nder golle laamu (ko ɓuri anndeede e Due Process), « Porogaraam ngenndiijo » ngam ƴellitde sukaaɓe, e waylude sariya jowitiiɗo e kaalis ƴellitaare karallaagal petroŋ. E nder dumunna mo o woni tergal suudu sarɗiiji, Uchendu dañii heen geɗe keewɗe eɓɓooje Fedde nde e dowlaaji,[4] woni; Eɓɓooje ndiyam to Oduoha-Ogbakiri, Rumuche-Emohua, Ovogo e Rumuodogo II to Odegu. Duɗe leslese to Mgbueto to Emohua, Ipo e Omademe to LGA Ikwerre Nokku keɓgol karallaagal ngenndiwal to Elele. == Nokku ƴellitaare sukaaɓe to Emohua. == Annoore laawol naange to Mgbuitanwo, Emohua. Nokku ordinateer renndo to Ndele e Emohua. Peccitagol mobelaaji e defte Duɗal hakkundeewal ngam Emohua e Ubima. Peccitagol Transformateur ngam Mgbuetor, Rumuche, Elele, Isiokpo, Aluu e Elele Baraks Armée. == Koolol renndo to Aluu. == Koolol ɓuuɓngol njamndi mboɗeeri to Emohua. == Laabi nder leydi Rumuche. == Waɗii batte e mahngo opitaal mawɗo Mgbuitanwo, laawol Mgbuetor. == Laawol nder Rumuakwunde == Semmbini mahngo laawol Fuɗnaange/Hirnaange-Elibrada-Oduoha-Fuɗnaange/Hirnaange. == Laawol nder Okporowo-Ogbakiri. == Ballal ñamri wonande 100 debbo jom suudu Keɓgol karallaagal wonande ko ɓuri 30 Sukaaɓe Ballal kaalis wonande 300 Ɓiɓɓe leydi waasɓe e nder Diiwaan am. Gila e ngalu makko keeriiɗo, o fuɗɗii rokkude bursiiji almudɓe waasɓe e nder duɗe toowɗe e nder Diiwaan makko. E daawal gadanal ngal, o joginoo ko 64 Nafoore, ɗiɗo e nder kala diiwaan fedde Ikwerre/Emohua. E nder daawal ɗiɗmal ngal, o yaajtinii Bursi oo fotde 140 Beneficiaire, 5 almuudo e nder kala ward e nder diiwaan makko Fedde nde. Jooni noon, yoɓde hitaande adannde ndee timmaani. Yanti heen, o wallitii golloraade ko ina tolnoo e 15 Konstituyeer e nder Sarwiis laamu Fedde Ngenndiije Dentuɗe e Parastataluuji. Ngam golle makko e Renndo ngoo, o rokkaama tiitoonde laamu Ochi Aliri II mo Emohua e ko ɓooyaani koo tan, o fuɗɗiima e nder (Ohna), Diisnondiral Aadaaji ɓurngal toowde e nder Laamu Emohua. Ko e teskaade ɗeeɗoo geɗe fof Rt. (Hon.) Andrew Uchendu rokkaama kadi teddungal goɗngal e hitaande 2008, hono Ofisee Ordo Niiseer (OON). == Omo jogii debbo, omo jogii ɓiɓɓe njoyo. == == Tuugnorgal == hoiopnzv4xn6womtgtnxsoiomsriho3 Adebayo Alao-Akala 0 34391 158122 144786 2026-03-28T23:00:45Z Adamu mc 10501 Edit 158122 wikitext text/x-wiki {{Databox}} '''Christopher Adebayo Alao-Akala /'''/ ⓘ (yalnde tati 3 Lewru June hiitande dubi alif 1950 – 12 January 2022) was a Nigerian politician and police officer who served as the governor of Oyo State in 2006, and again from 2007 to 2011. He was the candidate of the Action Democratic Party in the 2019 Oyo State gubernatorial election.<ref>{{Cite web|date=2022-01-12|title=Former Oyo governor Alao-Akala is dead|url=https://editor.guardian.ng/news/former-oyo-governor-alao-akala-is-dead/|access-date=2022-02-23|website=The Guardian Nigeria News - Nigeria and World News|language=en-US|archive-date=15 December 2023|archive-url=https://web.archive.org/web/20231215232956/https://editor.guardian.ng/news/former-oyo-governor-alao-akala-is-dead/|url-status=dead}}</ref><ref>{{Cite web|date=2022-01-12|title=BREAKING: Former governor of Oyo, Alao-Akala, dies at 71|url=https://punchng.com/breaking-former-governor-of-oyo-alao-akala-dies-at-71/|access-date=2022-03-31|website=Punch Newspapers|language=en-US}}</ref> Alao-Akala previously served as deputy governor of Oyo State from May 2003 to January 2006 succeeding Rashidi Ladoja when he was impeached, but later reverting to the office when Ladoja was reinstated in December 2006. He was elected governor in 2007, and lost reelection in 2011 to Abiola Ajimobi of the Action Congress of Nigeria.<ref name="Manpower">{{cite web|title=Christopher Adebayo Alao-Akala Biography / Profile|url=https://www.manpower.com.ng/people/15835/christopher-adebayo-alao-akala|website=Manpower Nigeria|access-date=27 January 2019}}</ref> == Early years == Born on 3 June 1950 at Ogbomoso, in the Ogbomoso North Local Government Area of Oyo State, Alao-Akala had his elementary school at Osupa Baptist Day School, Ogbomoso. Alao-Akala proceeded to the Kamina Barracks Middle School, 5th Battalion of Infantry in Tamale, Ghana.He passed Staff College (Psc) 1990, Diploma in Business Administration (1998), Doctor of Civil Law (DCL) Honoris Causa, LAUTECH, Ogbomoso (2006), Doctor of Science (Political Science) Honoris Causa, Lead City University, Ibadan (2008). Alao-Akala was enlisted as Cadet Inspector of Police in June 1974, at the Nigeria Police College, Ikeja. He was recommended for overseas training at the Hendon Police College, in London. He has also attended the Administrative Staff College, Topo, Badagry; the Nigeria Institute of International Affairs (NIIA), Victoria Island, [[Lagos]]; Police Staff College, Jos; Command and Staff College, Jaji. Otunba Alao-Akala has participated as a Nigerian delegate at two INTERPOL conferences in Nice, France and in Málaga, Spain. == Police career == From the position of Station Officer in the Nigeria Police, he became the Administrative Officer, Federal Operations at the Force Headquarters, Lagos. He later rose to the position of Operations Officer, FEDOPS, Lagos. He became the Personal Assistant to the Assistant Inspector-General of Police and subsequently the ADC to the Inspector-General of Police. Alao-Akala held several command positions in the Police Force. He was O/C Advanced Training Wing, Police College, Ikeja; Divisional Police Officer, Bode Thomas, Lagos; Divisional Police Officer, Iponri Police Station, Lagos; Railway Divisional Police Officer, Nigeria Railways, Ebutte Meta, Lagos; Area Commander, Western District, Nigeria Railway Police, Ibadan; CSP Admin. Gongola State Command, Yola; CSP Admin. Kwara State Command, Ilorin; Assistant Commissioner of Police, Agodi Area Command, Ibadan, Oyo State Police Command, Ibadan. In September 1995,Otunba (Dr) Adebayo retired from the Nigeria Police as the Assistant Commissioner of Police in charge of Logistics and Supply, Oyo State Police Command, Eleyele, Ibadan. Besides public service, Dr. Alao-Akala was a businessman. He was the founder and chairman of TDB Global Ventures and Parrot FM radio station, both in Ogbomoso, Oyo State. Golle polis Gila e darnde Ofiisaajo Station nder Polis'en lesdi [[Naajeeriya]], o laati Ofiisaajo hukuumaaji lesdi Naajeeriya, kuuɗe lesdi Naajeeriya haa hukuumaaji pamari, Lagos. Caggal ɗuum o ummiima e jappeere Ofisee Operaasiyoŋ, FEDOPS, Lagos. O wonti balloowo keeriiɗo e balloowo inspekteer mawɗo polis, caggal ɗuum ADC e inspekteer mawɗo polis. Alao-Akala ina joginoo golle komanndaaji keewɗe e nder Polis. O woniino O/C Wing heblo toowngo, Koldaa polis, Ikeja ; Polis diiwaan oo, Bode Thomas, Lagos; Polis diiwaan, polis Iponri, Lagos; Poliis diiwaan laana njoorndi, laana njoorndi leydi Naajeeriya, Ebutte Meta, Lagos; Komandaajo nokkuure, diiwal hirnaange, polis'en laawol laanawol lesdi Naajeeriya, Ibadan; Gardiiɗo CSP. Komanda dowla Gongola, Yola; Gardiiɗo CSP. Komanda dowla Kwara, Ilorin; Balloowo komisinaajo polis, komannda nokkuure Agodi, Ibadan, komannda polis diiwal Oyo, Ibadan. E lewru Seeɗto hitaande 1995, Otunba (Dr) Adebayo woppii golle polis Naajeeriya, o woni balloowo komisinaajo polis toppitiiɗo ko fayti e njulaagu e ballal, e nder polis diiwaan Oyo, Eleyele, Ibadan. Gaagaa golle laamu, Doktoor Alao-Akala ko jom njulaagu. Ko kanko woni sosɗo e hooreejo TDB Global Ventures e rajo Parrot FM, ɗiɗo fof ko to Ogbomoso, to diiwaan Oyo. === Nguurndam politik === Otunba (Dr) Adebayo Alao-Akala fuɗɗii golle mum politik ko e tergal fedde New Dimension. O tawtoraama woote laamu nokkuyankooje zero-parti e hitaande 1996, caggal ɗuum o wondi e sosde UNP hade mum hawrude e UNC ngam sosde UNCP. O tawtoraama suɓngooji arandeeji ɗi UNCP waɗi e nder diiwaan Ogbomoso (One) e hitaande 1997. O tawtoraama, o dañii jooɗorde hooreejo laamu nokkuyankeewu Ogbomoso worgo wondude e dipiteeji jeeɗiɗi e les njiimaandi APP e hitaande 1998. O suɓaama cukko hooreejo State Cha99p, hakkunde OyoG290. Alao-Akala sosi fedde wootere Ogbomoso, fedde politik nde caggal mum naati e PDP. Ko kanko woni hooreejo laamu nokkuure Ogbomoso woylaare gila 1999 haa 2002. Alao-Akala woniino cukko guwerneer diiwaan Oyo tuggi lewru mee 2003 haa lewru Yarkomaa 2006. Caggal nde guwerneer Rashidi Ladoja, gonɗo e laamu oo, woppitaa laamu, Alao-Akala huniima laamu e lewru Yarkomaa 2006, o waɗii lebbi 11. E lewru desaambar 2006, Ñaawirde Toownde ƴetti kuulal ngal, Rashidi Ladoja artiraa e laamu. Alao-Akala haɓaama e woote guwerneer e hitaande 2007 e les njiimaandi lannda Demokaraasi Leñol (PDP) o wonti Guwerneer kuuɓtodinɗo diiwaan Oyo, o waɗii manndaa timmuɗo haa lewru Mee 2011. Ñalnde 8 lewru Duujal hitaande 2014, Otunba (Dr) Adebayo Alao-Akala ummii e lannda gollotooɓe e nder diiwaan Oyo, ummoraade e lannda PDP. Ñalnde 10 lewru Duujal hitaande 2014, o hollitii e dow laawol anniya makko ngam artirde wooteeji guwerneeruuji diiwaan Oyo e dow laylaytol lannda Labour e nder wooteeji mawɗi 2015 to leydi Najeriya. E nder bayyinaango makko, denndaangal yiɗɓe wonde guwerneeruuji lannda keddiiɗi ɗii, njippiima e makko, ɗum addani mo yaltude e gardagol guwerneeruuji lannda Labour e nder diiwaan Oyo. Ñalnde 16 lewru Duujal hitaande 2017, o woppi laamu nguu e nder kewu mawngu to Ibadan, laamorgo diiwaan Oyo. E lewru oktoobar 2018, Alao-Akala ƴetti lannda Action Democratic Party (ADP) ɗo o heɓi tikket guwerneer ngam tawtoreede jappeere laamu Oyo e wooteeji gardagol leydi 2019 (e wondude e Prof. Abideen Olaiya, kanndidaa cukko guwerneer). Caggal wooteeji hooreejo leydi e Asaambeleeji ngenndiiji ñalnde 23 feebariyee 2019, Akala ruttitii e Kongres All Progressive, ɗum noon o woppi laamu ngam wonde Guwerneer diiwaan Oyo e les njiimaandi lannda Demokaraasi Action. == Nguurndam e maayde neɗɗo == Alao-Akala ko neɗɗo keewɗo ɗemɗe, haaloowo ɗemɗe Engele, Yoruba, Hawsa e Ganaa (Tiv, Fanti e Dagbani) no feewi. O jibini ɓiɓɓe njeeɗiɗo, o maayi ko ñalnde 12 lewru bowte hitaande 2022, omo yahra e duuɓi 71. == Tuugnorgal == 5tr2ieo8bo262h4sbar4bfb7fetdm0y 158123 158122 2026-03-28T23:01:34Z Adamu mc 10501 Edit 158123 wikitext text/x-wiki {{Databox}} '''Christopher Adebayo Alao-Akala /'''/ ⓘ (yalnde tati 3 Lewru June hiitande dubi alif 1950 – 12 January nder ndungu 2022) was a Nigerian politician and police officer who served as the governor of Oyo State in 2006, and again from 2007 to 2011. He was the candidate of the Action Democratic Party in the 2019 Oyo State gubernatorial election.<ref>{{Cite web|date=2022-01-12|title=Former Oyo governor Alao-Akala is dead|url=https://editor.guardian.ng/news/former-oyo-governor-alao-akala-is-dead/|access-date=2022-02-23|website=The Guardian Nigeria News - Nigeria and World News|language=en-US|archive-date=15 December 2023|archive-url=https://web.archive.org/web/20231215232956/https://editor.guardian.ng/news/former-oyo-governor-alao-akala-is-dead/|url-status=dead}}</ref><ref>{{Cite web|date=2022-01-12|title=BREAKING: Former governor of Oyo, Alao-Akala, dies at 71|url=https://punchng.com/breaking-former-governor-of-oyo-alao-akala-dies-at-71/|access-date=2022-03-31|website=Punch Newspapers|language=en-US}}</ref> Alao-Akala previously served as deputy governor of Oyo State from May 2003 to January 2006 succeeding Rashidi Ladoja when he was impeached, but later reverting to the office when Ladoja was reinstated in December 2006. He was elected governor in 2007, and lost reelection in 2011 to Abiola Ajimobi of the Action Congress of Nigeria.<ref name="Manpower">{{cite web|title=Christopher Adebayo Alao-Akala Biography / Profile|url=https://www.manpower.com.ng/people/15835/christopher-adebayo-alao-akala|website=Manpower Nigeria|access-date=27 January 2019}}</ref> == Early years == Born on 3 June 1950 at Ogbomoso, in the Ogbomoso North Local Government Area of Oyo State, Alao-Akala had his elementary school at Osupa Baptist Day School, Ogbomoso. Alao-Akala proceeded to the Kamina Barracks Middle School, 5th Battalion of Infantry in Tamale, Ghana.He passed Staff College (Psc) 1990, Diploma in Business Administration (1998), Doctor of Civil Law (DCL) Honoris Causa, LAUTECH, Ogbomoso (2006), Doctor of Science (Political Science) Honoris Causa, Lead City University, Ibadan (2008). Alao-Akala was enlisted as Cadet Inspector of Police in June 1974, at the Nigeria Police College, Ikeja. He was recommended for overseas training at the Hendon Police College, in London. He has also attended the Administrative Staff College, Topo, Badagry; the Nigeria Institute of International Affairs (NIIA), Victoria Island, [[Lagos]]; Police Staff College, Jos; Command and Staff College, Jaji. Otunba Alao-Akala has participated as a Nigerian delegate at two INTERPOL conferences in Nice, France and in Málaga, Spain. == Police career == From the position of Station Officer in the Nigeria Police, he became the Administrative Officer, Federal Operations at the Force Headquarters, Lagos. He later rose to the position of Operations Officer, FEDOPS, Lagos. He became the Personal Assistant to the Assistant Inspector-General of Police and subsequently the ADC to the Inspector-General of Police. Alao-Akala held several command positions in the Police Force. He was O/C Advanced Training Wing, Police College, Ikeja; Divisional Police Officer, Bode Thomas, Lagos; Divisional Police Officer, Iponri Police Station, Lagos; Railway Divisional Police Officer, Nigeria Railways, Ebutte Meta, Lagos; Area Commander, Western District, Nigeria Railway Police, Ibadan; CSP Admin. Gongola State Command, Yola; CSP Admin. Kwara State Command, Ilorin; Assistant Commissioner of Police, Agodi Area Command, Ibadan, Oyo State Police Command, Ibadan. In September 1995,Otunba (Dr) Adebayo retired from the Nigeria Police as the Assistant Commissioner of Police in charge of Logistics and Supply, Oyo State Police Command, Eleyele, Ibadan. Besides public service, Dr. Alao-Akala was a businessman. He was the founder and chairman of TDB Global Ventures and Parrot FM radio station, both in Ogbomoso, Oyo State. Golle polis Gila e darnde Ofiisaajo Station nder Polis'en lesdi [[Naajeeriya]], o laati Ofiisaajo hukuumaaji lesdi Naajeeriya, kuuɗe lesdi Naajeeriya haa hukuumaaji pamari, Lagos. Caggal ɗuum o ummiima e jappeere Ofisee Operaasiyoŋ, FEDOPS, Lagos. O wonti balloowo keeriiɗo e balloowo inspekteer mawɗo polis, caggal ɗuum ADC e inspekteer mawɗo polis. Alao-Akala ina joginoo golle komanndaaji keewɗe e nder Polis. O woniino O/C Wing heblo toowngo, Koldaa polis, Ikeja ; Polis diiwaan oo, Bode Thomas, Lagos; Polis diiwaan, polis Iponri, Lagos; Poliis diiwaan laana njoorndi, laana njoorndi leydi Naajeeriya, Ebutte Meta, Lagos; Komandaajo nokkuure, diiwal hirnaange, polis'en laawol laanawol lesdi Naajeeriya, Ibadan; Gardiiɗo CSP. Komanda dowla Gongola, Yola; Gardiiɗo CSP. Komanda dowla Kwara, Ilorin; Balloowo komisinaajo polis, komannda nokkuure Agodi, Ibadan, komannda polis diiwal Oyo, Ibadan. E lewru Seeɗto hitaande 1995, Otunba (Dr) Adebayo woppii golle polis Naajeeriya, o woni balloowo komisinaajo polis toppitiiɗo ko fayti e njulaagu e ballal, e nder polis diiwaan Oyo, Eleyele, Ibadan. Gaagaa golle laamu, Doktoor Alao-Akala ko jom njulaagu. Ko kanko woni sosɗo e hooreejo TDB Global Ventures e rajo Parrot FM, ɗiɗo fof ko to Ogbomoso, to diiwaan Oyo. === Nguurndam politik === Otunba (Dr) Adebayo Alao-Akala fuɗɗii golle mum politik ko e tergal fedde New Dimension. O tawtoraama woote laamu nokkuyankooje zero-parti e hitaande 1996, caggal ɗuum o wondi e sosde UNP hade mum hawrude e UNC ngam sosde UNCP. O tawtoraama suɓngooji arandeeji ɗi UNCP waɗi e nder diiwaan Ogbomoso (One) e hitaande 1997. O tawtoraama, o dañii jooɗorde hooreejo laamu nokkuyankeewu Ogbomoso worgo wondude e dipiteeji jeeɗiɗi e les njiimaandi APP e hitaande 1998. O suɓaama cukko hooreejo State Cha99p, hakkunde OyoG290. Alao-Akala sosi fedde wootere Ogbomoso, fedde politik nde caggal mum naati e PDP. Ko kanko woni hooreejo laamu nokkuure Ogbomoso woylaare gila 1999 haa 2002. Alao-Akala woniino cukko guwerneer diiwaan Oyo tuggi lewru mee 2003 haa lewru Yarkomaa 2006. Caggal nde guwerneer Rashidi Ladoja, gonɗo e laamu oo, woppitaa laamu, Alao-Akala huniima laamu e lewru Yarkomaa 2006, o waɗii lebbi 11. E lewru desaambar 2006, Ñaawirde Toownde ƴetti kuulal ngal, Rashidi Ladoja artiraa e laamu. Alao-Akala haɓaama e woote guwerneer e hitaande 2007 e les njiimaandi lannda Demokaraasi Leñol (PDP) o wonti Guwerneer kuuɓtodinɗo diiwaan Oyo, o waɗii manndaa timmuɗo haa lewru Mee 2011. Ñalnde 8 lewru Duujal hitaande 2014, Otunba (Dr) Adebayo Alao-Akala ummii e lannda gollotooɓe e nder diiwaan Oyo, ummoraade e lannda PDP. Ñalnde 10 lewru Duujal hitaande 2014, o hollitii e dow laawol anniya makko ngam artirde wooteeji guwerneeruuji diiwaan Oyo e dow laylaytol lannda Labour e nder wooteeji mawɗi 2015 to leydi Najeriya. E nder bayyinaango makko, denndaangal yiɗɓe wonde guwerneeruuji lannda keddiiɗi ɗii, njippiima e makko, ɗum addani mo yaltude e gardagol guwerneeruuji lannda Labour e nder diiwaan Oyo. Ñalnde 16 lewru Duujal hitaande 2017, o woppi laamu nguu e nder kewu mawngu to Ibadan, laamorgo diiwaan Oyo. E lewru oktoobar 2018, Alao-Akala ƴetti lannda Action Democratic Party (ADP) ɗo o heɓi tikket guwerneer ngam tawtoreede jappeere laamu Oyo e wooteeji gardagol leydi 2019 (e wondude e Prof. Abideen Olaiya, kanndidaa cukko guwerneer). Caggal wooteeji hooreejo leydi e Asaambeleeji ngenndiiji ñalnde 23 feebariyee 2019, Akala ruttitii e Kongres All Progressive, ɗum noon o woppi laamu ngam wonde Guwerneer diiwaan Oyo e les njiimaandi lannda Demokaraasi Action. == Nguurndam e maayde neɗɗo == Alao-Akala ko neɗɗo keewɗo ɗemɗe, haaloowo ɗemɗe Engele, Yoruba, Hawsa e Ganaa (Tiv, Fanti e Dagbani) no feewi. O jibini ɓiɓɓe njeeɗiɗo, o maayi ko ñalnde 12 lewru bowte hitaande 2022, omo yahra e duuɓi 71. == Tuugnorgal == b38rew6ax5z5igzt5q0c24d6x4um3vu Bode Olowoporoku 0 34407 158159 144747 2026-03-29T05:03:32Z Adamu mc 10501 Edit 158159 wikitext text/x-wiki {{Databox}}'''Bode Olowoporoku''' (jiibanada ko hiitande dubi alif 1945-2021) ko dawruyanke Najeriya. O woniino jaagorgal ganndal e karallaagal to Republique ɗiɗaɓere, caggal ɗuum o woniino senaateer lomtotooɗo diiwaan senateeruuji Ekiti Sud e nder Asammbele ngenndi 5ɓo. O sankii ko ñalnde 24 marse 2021, tawi omo yahra e duuɓi 84, caggal rafi seeɗa.<ref>{{Cite web|last=Nation|first=The|date=2021-07-24|title=Remembering Olowoporoku _ The Nation News Nigeria|url=https://thenationonlineng.net/remembering-olowoporoku/|access-date=2025-01-17|website=The Nation Newspaper|language=en-US}}</ref><ref>{{Cite web|last=danivert|date=2021-03-25|title=Ex-Ekiti senator, Olowoporoku, passes on|url=https://thesun.ng/ex-ekiti-senator-olowoporoku-passes-on/|access-date=2025-01-17|website=The Sun Nigeria|language=en}}</ref> == Nguurndam e jaŋde puɗɗagol == Olowoporoku jibinaa ko hitaande 1945 to Ilawe Ekiti, to nokku laamu Ekiti to bannge worgo leydi Ekiti. O janngi to duɗal jaaɓi haaɗtirde Ife (hannde ko duɗal jaaɓi haaɗtirde Obafemi Awolowo), o heɓi ɗoon seedantaagal faggudu. Caggal ɗuum o dañii bursi ummoraade e fedde wiyeteende Ford Foundation ngam janngude to duɗal jaaɓi haaɗtirde Manchester, ɗo o heɓi dipolom makko master e faggudu e hitaande 1972. O ɓeydi heen jaŋde makko, o heɓi doktoraa makko e faggudu ɓamtaare to duɗal gootal e hitaande 1975.<ref>{{Cite web|title=Second Republic Minister, Bode Olowoporoku, is Dead – THISDAYLIVE|url=https://www.thisdaylive.com/index.php/2021/03/25/second-republic-minister-bode-olowoporoku-is-dead/|access-date=2025-01-17|website=www.thisdaylive.com|language=en-US}}</ref> == Golle politik == E hitaande 1979, Olowoporoku toɗɗaa komisariyaajo toppitiiɗo peewnugol faggudu e limto to diiwaan Ondo.<ref>{{Cite web|last=Nation|first=The|date=2021-07-24|title=Remembering Olowoporoku _ The Nation News Nigeria|url=https://thenationonlineng.net/remembering-olowoporoku/|access-date=2025-01-17|website=The Nation Newspaper|language=en-US}}</ref><ref>{{Cite web|last=danivert|date=2021-03-25|title=Ex-Ekiti senator, Olowoporoku, passes on|url=https://thesun.ng/ex-ekiti-senator-olowoporoku-passes-on/|access-date=2025-01-17|website=The Sun Nigeria|language=en}}</ref> E hitaande 1983, o wonti jaagorgal ganndal e karallaagal e gardagol hooreejo leydi ndii, hono Shehu Shagari. Kono, laamu makko taƴaa ko e kuudetaa militeer en e ndeen hitaande. Tuggi hitaande 2003 haa hitaande 2007, Olowoporoku ɗonno wakiiliijo lesdi Naajeeriya haa lesdi Naajeeriya, o ɗon no tergal lanyol yimɓe lesdi (PDP). == Wade == Olowoporoku maayi ko ñalnde 24 marse 2021, caggal rafi seeɗa. == Ƴeew kadi == == Diiwaan Ekiti == Senateeruuji leydi Najeriya to suudu sarɗiiji 5ɓo == Tuugnorgal == cexurgdr0n5cawqrm21wyj4tajatygd 158160 158159 2026-03-29T05:04:05Z Adamu mc 10501 /* Nguurndam e jaŋde puɗɗagol */ 158160 wikitext text/x-wiki {{Databox}}'''Bode Olowoporoku''' (jiibanada ko hiitande dubi alif 1945-2021) ko dawruyanke Najeriya. O woniino jaagorgal ganndal e karallaagal to Republique ɗiɗaɓere, caggal ɗuum o woniino senaateer lomtotooɗo diiwaan senateeruuji Ekiti Sud e nder Asammbele ngenndi 5ɓo. O sankii ko ñalnde sapponde didi e nayi 24 marse 2021, tawi omo yahra e duuɓi 84, caggal rafi seeɗa.<ref>{{Cite web|last=Nation|first=The|date=2021-07-24|title=Remembering Olowoporoku _ The Nation News Nigeria|url=https://thenationonlineng.net/remembering-olowoporoku/|access-date=2025-01-17|website=The Nation Newspaper|language=en-US}}</ref><ref>{{Cite web|last=danivert|date=2021-03-25|title=Ex-Ekiti senator, Olowoporoku, passes on|url=https://thesun.ng/ex-ekiti-senator-olowoporoku-passes-on/|access-date=2025-01-17|website=The Sun Nigeria|language=en}}</ref> == Nguurndam e jaŋde puɗɗagol == Olowoporoku jibinaa ko hitaande 1945 to Ilawe Ekiti, to nokku laamu Ekiti to bannge worgo leydi Ekiti. O janngi to duɗal jaaɓi haaɗtirde Ife (hannde ko duɗal jaaɓi haaɗtirde Obafemi Awolowo), o heɓi ɗoon seedantaagal faggudu. Caggal ɗuum o dañii bursi ummoraade e fedde wiyeteende Ford Foundation ngam janngude to duɗal jaaɓi haaɗtirde Manchester, ɗo o heɓi dipolom makko master e faggudu e hitaande 1972. O ɓeydi heen jaŋde makko, o heɓi doktoraa makko e faggudu ɓamtaare to duɗal gootal e hitaande 1975.<ref>{{Cite web|title=Second Republic Minister, Bode Olowoporoku, is Dead – THISDAYLIVE|url=https://www.thisdaylive.com/index.php/2021/03/25/second-republic-minister-bode-olowoporoku-is-dead/|access-date=2025-01-17|website=www.thisdaylive.com|language=en-US}}</ref> == Golle politik == E hitaande 1979, Olowoporoku toɗɗaa komisariyaajo toppitiiɗo peewnugol faggudu e limto to diiwaan Ondo.<ref>{{Cite web|last=Nation|first=The|date=2021-07-24|title=Remembering Olowoporoku _ The Nation News Nigeria|url=https://thenationonlineng.net/remembering-olowoporoku/|access-date=2025-01-17|website=The Nation Newspaper|language=en-US}}</ref><ref>{{Cite web|last=danivert|date=2021-03-25|title=Ex-Ekiti senator, Olowoporoku, passes on|url=https://thesun.ng/ex-ekiti-senator-olowoporoku-passes-on/|access-date=2025-01-17|website=The Sun Nigeria|language=en}}</ref> E hitaande 1983, o wonti jaagorgal ganndal e karallaagal e gardagol hooreejo leydi ndii, hono Shehu Shagari. Kono, laamu makko taƴaa ko e kuudetaa militeer en e ndeen hitaande. Tuggi hitaande 2003 haa hitaande 2007, Olowoporoku ɗonno wakiiliijo lesdi Naajeeriya haa lesdi Naajeeriya, o ɗon no tergal lanyol yimɓe lesdi (PDP). == Wade == Olowoporoku maayi ko ñalnde 24 marse 2021, caggal rafi seeɗa. == Ƴeew kadi == == Diiwaan Ekiti == Senateeruuji leydi Najeriya to suudu sarɗiiji 5ɓo == Tuugnorgal == qzworurvrocf1n14ayn4uh8yqhrptgq 158163 158160 2026-03-29T06:09:49Z Adamu mc 10501 Edit 158163 wikitext text/x-wiki {{Databox}}'''Bode Olowoporoku''' (jiibanada ko hiitande dubi alif 1945-2021) ko dawruyanke Naajeriya. O woniino jaagorgal ganndal e karallaagal to Republique ɗiɗaɓere, caggal ɗuum o woniino senaateer lomtotooɗo diiwaan senateeruuji Ekiti Sud e nder Asammbele ngenndi 5 ɓo. O sankii ko ñalnde sapponde didi e nayi 24 marse 2021, tawi omo yahra e duuɓi 84, caggal rafi seeɗa.<ref>{{Cite web|last=Nation|first=The|date=2021-07-24|title=Remembering Olowoporoku _ The Nation News Nigeria|url=https://thenationonlineng.net/remembering-olowoporoku/|access-date=2025-01-17|website=The Nation Newspaper|language=en-US}}</ref><ref>{{Cite web|last=danivert|date=2021-03-25|title=Ex-Ekiti senator, Olowoporoku, passes on|url=https://thesun.ng/ex-ekiti-senator-olowoporoku-passes-on/|access-date=2025-01-17|website=The Sun Nigeria|language=en}}</ref> == Nguurndam e jaŋde puɗɗagol == Olowoporoku jibinaa ko hitaande 1945 to Ilawe Ekiti, to nokku laamu Ekiti to bannge worgo leydi Ekiti. O janngi to duɗal jaaɓi haaɗtirde Ife (hannde ko duɗal jaaɓi haaɗtirde Obafemi Awolowo), o heɓi ɗoon seedantaagal faggudu. Caggal ɗuum o dañii bursi ummoraade e fedde wiyeteende Ford Foundation ngam janngude to duɗal jaaɓi haaɗtirde Manchester, ɗo o heɓi dipolom makko master e faggudu e hitaande 1972. O ɓeydi heen jaŋde makko, o heɓi doktoraa makko e faggudu ɓamtaare to duɗal gootal e hitaande 1975.<ref>{{Cite web|title=Second Republic Minister, Bode Olowoporoku, is Dead – THISDAYLIVE|url=https://www.thisdaylive.com/index.php/2021/03/25/second-republic-minister-bode-olowoporoku-is-dead/|access-date=2025-01-17|website=www.thisdaylive.com|language=en-US}}</ref> == Golle politik == E hitaande 1979, Olowoporoku toɗɗaa komisariyaajo toppitiiɗo peewnugol faggudu e limto to diiwaan Ondo.<ref>{{Cite web|last=Nation|first=The|date=2021-07-24|title=Remembering Olowoporoku _ The Nation News Nigeria|url=https://thenationonlineng.net/remembering-olowoporoku/|access-date=2025-01-17|website=The Nation Newspaper|language=en-US}}</ref><ref>{{Cite web|last=danivert|date=2021-03-25|title=Ex-Ekiti senator, Olowoporoku, passes on|url=https://thesun.ng/ex-ekiti-senator-olowoporoku-passes-on/|access-date=2025-01-17|website=The Sun Nigeria|language=en}}</ref> E hitaande 1983, o wonti jaagorgal ganndal e karallaagal e gardagol hooreejo leydi ndii, hono Shehu Shagari. Kono, laamu makko taƴaa ko e kuudetaa militeer en e ndeen hitaande. Tuggi hitaande 2003 haa hitaande 2007, Olowoporoku ɗonno wakiiliijo lesdi Naajeeriya haa lesdi Naajeeriya, o ɗon no tergal lanyol yimɓe lesdi (PDP). == Wade == Olowoporoku maayi ko ñalnde 24 marse 2021, caggal rafi seeɗa. == Ƴeew kadi == == Diiwaan Ekiti == Senateeruuji leydi Najeriya to suudu sarɗiiji 5ɓo == Tuugnorgal == 71in3dwgby4kwzcfjbltd0qm5uge9ms 158164 158163 2026-03-29T06:10:34Z Adamu mc 10501 Edit 158164 wikitext text/x-wiki {{Databox}}'''Bode Olowoporoku''' (jiibanada ko hiitande dubi alif 1945-2021) ko dawruyanke Naajeriya. O woniino jaagorgal ganndal e karallaagal to Republique ɗiɗaɓere, caggal ɗuum o woniino senaateer lomtotooɗo diiwaan senateeruuji Ekiti Sud e nder Asammbele ngenndi 5 ɓo. O sankii ko ñalnde sapponde didi e nayi 24 marse 2021, tawi omo yahra e duuɓi 84, caggal rafi seeɗa.<ref>{{Cite web|last=Nation|first=The|date=2021-07-24|title=Remembering Olowoporoku _ The Nation News Nigeria|url=https://thenationonlineng.net/remembering-olowoporoku/|access-date=2025-01-17|website=The Nation Newspaper|language=en-US}}</ref><ref>{{Cite web|last=danivert|date=2021-03-25|title=Ex-Ekiti senator, Olowoporoku, passes on|url=https://thesun.ng/ex-ekiti-senator-olowoporoku-passes-on/|access-date=2025-01-17|website=The Sun Nigeria|language=en}}</ref> == Nguurndam e jaŋde puɗɗagol == Olowoporoku jibinaa ko hitaande 1945 to Ilawe Ekiti, to nokku laamu Ekiti to bannge worgo leydi Ekiti. O janngi to duɗal jaaɓi haaɗtirde Ife (hannde ko duɗal jaaɓi haaɗtirde Obafemi Awolowo), o heɓi ɗoon seedantaagal faggudu. Caggal ɗuum o dañii bursi ummoraade e fedde wiyeteende Ford Foundation ngam janngude to duɗal jaaɓi haaɗtirde Manchester, ɗo o heɓi dipolom makko master e faggudu e hitaande 1972. O ɓeydi heen jaŋde makko, o heɓi doktoraa makko e faggudu ɓamtaare to duɗal gootal e hitaande ndungu alif 1975.<ref>{{Cite web|title=Second Republic Minister, Bode Olowoporoku, is Dead – THISDAYLIVE|url=https://www.thisdaylive.com/index.php/2021/03/25/second-republic-minister-bode-olowoporoku-is-dead/|access-date=2025-01-17|website=www.thisdaylive.com|language=en-US}}</ref> == Golle politik == E hitaande 1979, Olowoporoku toɗɗaa komisariyaajo toppitiiɗo peewnugol faggudu e limto to diiwaan Ondo.<ref>{{Cite web|last=Nation|first=The|date=2021-07-24|title=Remembering Olowoporoku _ The Nation News Nigeria|url=https://thenationonlineng.net/remembering-olowoporoku/|access-date=2025-01-17|website=The Nation Newspaper|language=en-US}}</ref><ref>{{Cite web|last=danivert|date=2021-03-25|title=Ex-Ekiti senator, Olowoporoku, passes on|url=https://thesun.ng/ex-ekiti-senator-olowoporoku-passes-on/|access-date=2025-01-17|website=The Sun Nigeria|language=en}}</ref> E hitaande 1983, o wonti jaagorgal ganndal e karallaagal e gardagol hooreejo leydi ndii, hono Shehu Shagari. Kono, laamu makko taƴaa ko e kuudetaa militeer en e ndeen hitaande. Tuggi hitaande 2003 haa hitaande 2007, Olowoporoku ɗonno wakiiliijo lesdi Naajeeriya haa lesdi Naajeeriya, o ɗon no tergal lanyol yimɓe lesdi (PDP). == Wade == Olowoporoku maayi ko ñalnde 24 marse 2021, caggal rafi seeɗa. == Ƴeew kadi == == Diiwaan Ekiti == Senateeruuji leydi Najeriya to suudu sarɗiiji 5ɓo == Tuugnorgal == 87qb5ce8tgnx48lp7twxs5ck7uti1ct 158176 158164 2026-03-29T08:04:40Z Adamu mc 10501 Edit 158176 wikitext text/x-wiki {{Databox}}'''Bode Olowoporoku''' (jiibanada ko hiitande dubi alif 1945-2021) ko dawruyanke Naajeriya. O woniino jaagorgal ganndal, e karallaagal to Republique ɗiɗaɓere, caggal ɗuum o woniino senaateer lomtotooɗo diiwaan senateeruuji Ekiti Sud e nder Asammbele ngenndi 5 ɓo. O sankii ko ñalnde sapponde didi e nayi 24 Lewru marse 2021, tawi omo yahra e duuɓi 84, caggal rafi seeɗa.<ref>{{Cite web|last=Nation|first=The|date=2021-07-24|title=Remembering Olowoporoku _ The Nation News Nigeria|url=https://thenationonlineng.net/remembering-olowoporoku/|access-date=2025-01-17|website=The Nation Newspaper|language=en-US}}</ref><ref>{{Cite web|last=danivert|date=2021-03-25|title=Ex-Ekiti senator, Olowoporoku, passes on|url=https://thesun.ng/ex-ekiti-senator-olowoporoku-passes-on/|access-date=2025-01-17|website=The Sun Nigeria|language=en}}</ref> == Nguurndam e jaŋde puɗɗagol == Olowoporoku jibinaa ko hitaande 1945 to Ilawe Ekiti, to nokku laamu Ekiti to bannge worgo leydi Ekiti. O janngi to duɗal jaaɓi haaɗtirde Ife (hannde ko duɗal jaaɓi haaɗtirde Obafemi Awolowo), o heɓi ɗoon seedantaagal faggudu. Caggal ɗuum o dañii bursi ummoraade e fedde wiyeteende Ford Foundation ngam janngude to duɗal jaaɓi haaɗtirde Manchester, ɗo o heɓi dipolom makko master e faggudu e hitaande 1972. O ɓeydi heen jaŋde makko, o heɓi doktoraa makko e faggudu ɓamtaare to duɗal gootal e hitaande ndungu alif 1975.<ref>{{Cite web|title=Second Republic Minister, Bode Olowoporoku, is Dead – THISDAYLIVE|url=https://www.thisdaylive.com/index.php/2021/03/25/second-republic-minister-bode-olowoporoku-is-dead/|access-date=2025-01-17|website=www.thisdaylive.com|language=en-US}}</ref> == Golle politik == E hitaande 1979, Olowoporoku toɗɗaa komisariyaajo toppitiiɗo peewnugol faggudu e limto to diiwaan Ondo.<ref>{{Cite web|last=Nation|first=The|date=2021-07-24|title=Remembering Olowoporoku _ The Nation News Nigeria|url=https://thenationonlineng.net/remembering-olowoporoku/|access-date=2025-01-17|website=The Nation Newspaper|language=en-US}}</ref><ref>{{Cite web|last=danivert|date=2021-03-25|title=Ex-Ekiti senator, Olowoporoku, passes on|url=https://thesun.ng/ex-ekiti-senator-olowoporoku-passes-on/|access-date=2025-01-17|website=The Sun Nigeria|language=en}}</ref> E hitaande 1983, o wonti jaagorgal ganndal e karallaagal e gardagol hooreejo leydi ndii, hono Shehu Shagari. Kono, laamu makko taƴaa ko e kuudetaa militeer en e ndeen hitaande. Tuggi hitaande 2003 haa hitaande 2007, Olowoporoku ɗonno wakiiliijo lesdi Naajeeriya haa lesdi Naajeeriya, o ɗon no tergal lanyol yimɓe lesdi (PDP). == Wade == Olowoporoku maayi ko ñalnde 24 marse 2021, caggal rafi seeɗa. == Ƴeew kadi == == Diiwaan Ekiti == Senateeruuji leydi Najeriya to suudu sarɗiiji 5ɓo == Tuugnorgal == q1tfyw19rzvye6br33kht7f7hpwfx8r 158177 158176 2026-03-29T08:05:11Z Adamu mc 10501 Edit 158177 wikitext text/x-wiki {{Databox}}'''Bode Olowoporoku''' (jiibanada ko hiitande dubi alif 1945-2021) ko dawruyanke Naajeriya. O woniino jaagorgal ganndal, e karallaagal to Republique ɗiɗaɓere, caggal ɗuum o woniino senaateer lomtotooɗo diiwaan senateeruuji Ekiti Sud e nder Asammbele ngenndi 5 ɓo. O sankii ko ñalnde sapponde didi e nayi 24 Lewru marse 2021, tawi omo yahra e duuɓi 84, caggal rafi seeɗa.<ref>{{Cite web|last=Nation|first=The|date=2021-07-24|title=Remembering Olowoporoku _ The Nation News Nigeria|url=https://thenationonlineng.net/remembering-olowoporoku/|access-date=2025-01-17|website=The Nation Newspaper|language=en-US}}</ref><ref>{{Cite web|last=danivert|date=2021-03-25|title=Ex-Ekiti senator, Olowoporoku, passes on|url=https://thesun.ng/ex-ekiti-senator-olowoporoku-passes-on/|access-date=2025-01-17|website=The Sun Nigeria|language=en}}</ref> == Nguurndam e jaŋde puɗɗagol == Olowoporoku jibinaa ko hitaande 1945 to Ilawe Ekiti, to nokku laamu Ekiti to bannge worgo leydi Ekiti. O janngi to duɗal jaaɓi haaɗtirde Ife (hannde ko duɗal jaaɓi haaɗtirde Obafemi Awolowo), o heɓi ɗoon seedantaagal faggudu. Caggal ɗuum o dañii bursi ummoraade e fedde wiyeteende Ford Foundation ngam janngude to duɗal jaaɓi haaɗtirde Manchester, ɗo o heɓi dipolom makko master e faggudu e hitaande 1972. O ɓeydi heen jaŋde makko, o heɓi doktoraa makko e faggudu ɓamtaare to duɗal gootal e hitaande ndungu alif 1975.<ref>{{Cite web|title=Second Republic Minister, Bode Olowoporoku, is Dead – THISDAYLIVE|url=https://www.thisdaylive.com/index.php/2021/03/25/second-republic-minister-bode-olowoporoku-is-dead/|access-date=2025-01-17|website=www.thisdaylive.com|language=en-US}}</ref> == Golle politik == E hitaande 1979, Olowoporoku toɗɗaa komisariyaajo toppitiiɗo peewnugol faggudu e limto to diiwaan Ondo.<ref>{{Cite web|last=Nation|first=The|date=2021-07-24|title=Remembering Olowoporoku _ The Nation News Nigeria|url=https://thenationonlineng.net/remembering-olowoporoku/|access-date=2025-01-17|website=The Nation Newspaper|language=en-US}}</ref><ref>{{Cite web|last=danivert|date=2021-03-25|title=Ex-Ekiti senator, Olowoporoku, passes on|url=https://thesun.ng/ex-ekiti-senator-olowoporoku-passes-on/|access-date=2025-01-17|website=The Sun Nigeria|language=en}}</ref> E hitaande 1983, o wonti jaagorgal ganndal e karallaagal e gardagol hooreejo leydi ndii, hono Shehu Shagari. Kono, laamu makko taƴaa ko e kuudetaa militeer en e ndeen hitaande. Tuggi hitaande ndungu 2003 haa hitaande 2007, Olowoporoku ɗonno wakiiliijo lesdi Naajeeriya haa lesdi Naajeeriya, o ɗon no tergal lanyol yimɓe lesdi (PDP). == Wade == Olowoporoku maayi ko ñalnde 24 marse 2021, caggal rafi seeɗa. == Ƴeew kadi == == Diiwaan Ekiti == Senateeruuji leydi Najeriya to suudu sarɗiiji 5ɓo == Tuugnorgal == 0xvk0vmszkold4unkm4jbum3grey7t7 Anna-Maria Fernandez 0 37678 158134 156664 2026-03-29T04:39:27Z Adamu mc 10501 Edit 158134 wikitext text/x-wiki {{Databox}}'''Anna-Maria Fernandez''' (jibinaa ko ñalnde sapponde didi e didi 22 Lewru oktoobar hiitande dubi alif 1960) ko Ameriknaajo gonnooɗo tennis, golloowo e kitaale 1980. O dañii njeenaaje joy WTA e nder nguurndam makko, tawi fof ko e doggol ɗiɗmol. Kuugal maako mawngal nder limngal 19, nder hitaande 1979-1980. O jeyaa ko e kippu kawgel ngenndiwal duɗal jaaɓi-haaɗtirde Kaliforni fuɗnaange (1979 e 1980) o heɓi kadi tiitoonde kawgel ngenndiwal AIAW e hitaande 1981. O innitiraa ko ƴaañoowo ngenndiijo ɓurɗo waawde fiyde (1981) o heɓi njeenaari Broderick Award (jooni ko Honda the Awardmale S fiyoowo tennis. O heɓi dipolom makko BA e jaayndeyaagal to duɗal jaaɓi haaɗtirde USC (1983). O resi ko gonnooɗo tennis biyeteeɗo Ray Ruffels, ko yumma golfooɓe karallaagal Ryan Ruffels e Gabriela Ruffels. O jeyaa ko e iwdi Ameriknaajo Peru. <ref>{{Cite web|url=https://usctrojans.com/news/2007/5/29/usc_s_lindsey_nelson_earns_second_honda_award_nomination.aspx|title=USC's Lindsey Nelson Earns Second Honda Award Nomination|website=USC Athletics|language=en|access-date=2020-04-17}}</ref><ref>{{Cite web|url=https://www.collegiatewomensportsawards.com/archives/tennis|title=Tennis|website=CWSA|language=en|access-date=2020-04-17}}</ref><ref>{{cite web|author1=Bruce Young|title=Herbert and Ruffels qualify at US Junior|url=http://www.iseekgolf.com/news/herbert-and-ruffels-qualify-at-us-junior|publisher=iseekgolf.com|date=July 24, 2013}}</ref><ref>{{cite web|url=http://www.scotsman.com/sport/golf/ryan-ruffels-stays-calm-as-education-continues-1-3795879|title=Ryan Ruffels stays calm as education continues {{!}} The Scotsman}}</ref> Finndeeji njillu WTA Gooto 1 == Tariya == Njeñtudi No. Ñalngu Kawgel Surface Gaño Njoɓdi Loss 1. Noowammbar 1978 Clearwater, Florida, Amerik, Dental Dowlaaji Amerik tiiɗngal, Virginia Wade 4-6, 6-7(1-7) Ɗiɗi 5 (4-1) == Tariya == Tiitooɗe e dow leydi Njeñtudi No. Ñalngu Kawgel Surface Partner Luutndiiɓe Njoɓdi Losko 1. Jan 1984 Pittsburgh, Pennsylvanie, Amerik Tapi Dental Dowlaaji Amerik Trey Lewis Siwis Kiristaan ​​Jolissaint Hollande Marsella Mesker 6-7, 4-6 Winndere 2. Abriil 1984 Durban, Afrik worgo leydi Amerik tiiɗndi Afrik worgo Beverli Mould 7-5, 5-7, 6-1 Winndere 3. Oktoobar 1986 Singapuur Hard Nuwel Selannde Juli Richardson Dental Dowlaaji Amerik Sandy Collins Leyɗeele dentuɗe Amerik Sharon Walsh 6-3, 6-2 Win 4. Jan 1987 Auckland, Nuwel Selannde Hard Nuwel Selannde Julie Richardson Dental Dowlaaji Amerik Gretchen Magers Ostarali Ilisabet Minter 4-6, 6-4, 6-2 Win 5. Abriil 1987 Singapuur Hard Nuwel Selannde Juuli Richardson Dental Dowlaaji Amerik Barbara Gerken Leyɗeele dentuɗe Amerik Heeter Ludlof 6-1, 6-4 == Tuugnorgal == ptuak4464xkads9abmulzmn3kkvnd7j 158135 158134 2026-03-29T04:40:02Z Adamu mc 10501 Tayto 158135 wikitext text/x-wiki {{Databox}}'''Anna-Maria Fernandez''' (jibinaa ko ñalnde sapponde didi e didi 22 Lewru oktoobar hiitande dubi alif 1960) ko Ameriknaajo gonnooɗo tennis, golloowo e kitaale 1980. O dañii njeenaaje joy WTA e nder nguurndam makko, tawi fof ko e doggol ɗiɗmol. Kuugal maako mawngal nder limngal 19, nder hitaande dubi alif 1979-1980. O jeyaa ko e kippu kawgel ngenndiwal duɗal jaaɓi-haaɗtirde Kaliforni fuɗnaange (1979 e 1980) o heɓi kadi tiitoonde kawgel ngenndiwal AIAW e hitaande 1981. O innitiraa ko ƴaañoowo ngenndiijo ɓurɗo waawde fiyde (1981) o heɓi njeenaari Broderick Award (jooni ko Honda the Awardmale S fiyoowo tennis. O heɓi dipolom makko BA e jaayndeyaagal to duɗal jaaɓi haaɗtirde USC (1983). O resi ko gonnooɗo tennis biyeteeɗo Ray Ruffels, ko yumma golfooɓe karallaagal Ryan Ruffels e Gabriela Ruffels. O jeyaa ko e iwdi Ameriknaajo Peru. <ref>{{Cite web|url=https://usctrojans.com/news/2007/5/29/usc_s_lindsey_nelson_earns_second_honda_award_nomination.aspx|title=USC's Lindsey Nelson Earns Second Honda Award Nomination|website=USC Athletics|language=en|access-date=2020-04-17}}</ref><ref>{{Cite web|url=https://www.collegiatewomensportsawards.com/archives/tennis|title=Tennis|website=CWSA|language=en|access-date=2020-04-17}}</ref><ref>{{cite web|author1=Bruce Young|title=Herbert and Ruffels qualify at US Junior|url=http://www.iseekgolf.com/news/herbert-and-ruffels-qualify-at-us-junior|publisher=iseekgolf.com|date=July 24, 2013}}</ref><ref>{{cite web|url=http://www.scotsman.com/sport/golf/ryan-ruffels-stays-calm-as-education-continues-1-3795879|title=Ryan Ruffels stays calm as education continues {{!}} The Scotsman}}</ref> Finndeeji njillu WTA Gooto 1 == Tariya == Njeñtudi No. Ñalngu Kawgel Surface Gaño Njoɓdi Loss 1. Noowammbar 1978 Clearwater, Florida, Amerik, Dental Dowlaaji Amerik tiiɗngal, Virginia Wade 4-6, 6-7(1-7) Ɗiɗi 5 (4-1) == Tariya == Tiitooɗe e dow leydi Njeñtudi No. Ñalngu Kawgel Surface Partner Luutndiiɓe Njoɓdi Losko 1. Jan 1984 Pittsburgh, Pennsylvanie, Amerik Tapi Dental Dowlaaji Amerik Trey Lewis Siwis Kiristaan ​​Jolissaint Hollande Marsella Mesker 6-7, 4-6 Winndere 2. Abriil 1984 Durban, Afrik worgo leydi Amerik tiiɗndi Afrik worgo Beverli Mould 7-5, 5-7, 6-1 Winndere 3. Oktoobar 1986 Singapuur Hard Nuwel Selannde Juli Richardson Dental Dowlaaji Amerik Sandy Collins Leyɗeele dentuɗe Amerik Sharon Walsh 6-3, 6-2 Win 4. Jan 1987 Auckland, Nuwel Selannde Hard Nuwel Selannde Julie Richardson Dental Dowlaaji Amerik Gretchen Magers Ostarali Ilisabet Minter 4-6, 6-4, 6-2 Win 5. Abriil 1987 Singapuur Hard Nuwel Selannde Juuli Richardson Dental Dowlaaji Amerik Barbara Gerken Leyɗeele dentuɗe Amerik Heeter Ludlof 6-1, 6-4 == Tuugnorgal == mvnsg9vw7tndwawsnnkdn72t4dzu7zu 158136 158135 2026-03-29T04:40:41Z Adamu mc 10501 Tayto 158136 wikitext text/x-wiki {{Databox}}'''Anna-Maria Fernandez''' (jibinaa ko ñalnde sapponde didi e didi 22 Lewru oktoobar hiitande dubi alif 1960) ko Ameriknaajo gonnooɗo tennis, golloowo e kitaale 1980. O dañii njeenaaje joy WTA e nder nguurndam makko, tawi fof ko e doggol ɗiɗmol. Kuugal maako mawngal nder limngal 19, nder hitaande dubi alif 1979-1980. O jeyaa ko e kippu kawgel ngenndiwal duɗal jaaɓi-haaɗtirde Kaliforni fuɗnaange (1979 e 1980) o heɓi kadi tiitoonde kawgel ngenndiwal AIAW e hitaande 1981. O innitiraa ko ƴaañoowo ngenndiijo ɓurɗo waawde fiyde (1981) o heɓi njeenaari Broderick Award (jooni ko Honda the Awardmale S fiyoowo tennis. O heɓi dipolom makko BA e jaayndeyaagal to duɗal jaaɓi haaɗtirde USC (1983). O resi ko gonnooɗo tennis biyeteeɗo Ray Ruffels, ko yumma golfooɓe karallaagal Ryan Ruffels e Gabriela Ruffels. O jeyaa ko e iwdi Ameriknaajo Peru. <ref>{{Cite web|url=https://usctrojans.com/news/2007/5/29/usc_s_lindsey_nelson_earns_second_honda_award_nomination.aspx|title=USC's Lindsey Nelson Earns Second Honda Award Nomination|website=USC Athletics|language=en|access-date=2020-04-17}}</ref><ref>{{Cite web|url=https://www.collegiatewomensportsawards.com/archives/tennis|title=Tennis|website=CWSA|language=en|access-date=2020-04-17}}</ref><ref>{{cite web|author1=Bruce Young|title=Herbert and Ruffels qualify at US Junior|url=http://www.iseekgolf.com/news/herbert-and-ruffels-qualify-at-us-junior|publisher=iseekgolf.com|date=July 24, 2013}}</ref><ref>{{cite web|url=http://www.scotsman.com/sport/golf/ryan-ruffels-stays-calm-as-education-continues-1-3795879|title=Ryan Ruffels stays calm as education continues {{!}} The Scotsman}}</ref> Finndeeji njillu WTA Gooto 1 == Tariya == Njeñtudi No. Ñalngu Kawgel Surface Gaño Njoɓdi Loss 1. Noowammbar 1978 Clearwater, Florida, Amerik, Dental Dowlaaji Amerik tiiɗngal, Virginia Wade 4-6, 6-7(1-7) Ɗiɗi 5 (4-1) == Tariya == Tiitooɗe e dow leydi Njeñtudi No. Ñalngu Kawgel Surface Partner Luutndiiɓe Njoɓdi Losko go'o 1. Jan 1984 Pittsburgh, Pennsylvanie, Amerik Tapi Dental Dowlaaji Amerik Trey Lewis Siwis Kiristaan ​​Jolissaint Hollande Marsella Mesker 6-7, 4-6 Winndere 2. Abriil 1984 Durban, Afrik worgo leydi Amerik tiiɗndi Afrik worgo Beverli Mould 7-5, 5-7, 6-1 Winndere 3. Oktoobar 1986 Singapuur Hard Nuwel Selannde Juli Richardson Dental Dowlaaji Amerik Sandy Collins Leyɗeele dentuɗe Amerik Sharon Walsh 6-3, 6-2 Win 4. Jan 1987 Auckland, Nuwel Selannde Hard Nuwel Selannde Julie Richardson Dental Dowlaaji Amerik Gretchen Magers Ostarali Ilisabet Minter 4-6, 6-4, 6-2 Win 5. Abriil 1987 Singapuur Hard Nuwel Selannde Juuli Richardson Dental Dowlaaji Amerik Barbara Gerken Leyɗeele dentuɗe Amerik Heeter Ludlof 6-1, 6-4 == Tuugnorgal == d5f717tdkbxdfdydcuafbebjv4znf5z Chloe-Beth Morgan 0 38120 158093 157955 2026-03-28T16:47:39Z InternetArchiveBot 6960 Rescuing 1 sources and tagging 0 as dead.) #IABot (v2.0.9.5 158093 wikitext text/x-wiki {{Databox}}'''Chloe-Beth Morgan''' (jibinaa ko 1986) ko debbo Gallesnaajo, jom tiitoonde e nder kawgel belngel, keɓɗo njeenaari Miss Galles 2008, tawtoraaɗo kawgel Miss World 2008 yuɓɓinaango to Afrik worgo, caggal ndeen hitaande. Morgan ɓuri heewde e depiteeji Angalteer e nder Miss World 2008, o suɓaama ngam lomtaade leydi Angalteer e Miss International 2009, ɗo o woni tataɓo.[citation needed] Omo jogii dipolomaaji ngenndiiji jogiiɗi seedantaagal e nder pijirlooji, kadi omo jogii seedantaagal jannginoowo fitinaaji. o heɓi kadi njeenaari Miss Universe Angalteer 2011 e o lomtii Angalteer e kawgel Miss Universe 2011 to Beresiil.<ref>[https://web.archive.org/web/20100515183024/http://www.misswales.co.uk/chloebethsyear.html Miss Wales 2008] {{webarchive|url=https://web.archive.org/web/20100515183024/http://www.misswales.co.uk/chloebethsyear.html|date=15 May 2010}}</ref><ref>{{cite web|last=Hawkins|first=Harry|title=Miss Wales takes to world stage|website=South Wales Argus|date=18 November 2008|url=https://www.southwalesargus.co.uk/news/3855738.miss-wales-takes-to-world-stage/|access-date=18 August 2024}}</ref><ref>{{cite web|title=Chloe-Beth up for Miss International crown|website=Free Press Series|date=9 November 2009|url=https://www.freepressseries.co.uk/news/4727975.chloe-beth-up-for-miss-international-crown/|access-date=18 August 2024}}</ref> == Tuugnorgal == <references /> ig3u3fcafd2pggv0xfb4ffi1g4kkzaz Baba Dee 0 38131 158060 158023 2026-03-28T12:45:25Z Adamu mc 10501 Edit 158060 wikitext text/x-wiki {{Databox}}'''Dare Fasasi''', ganndiraaɗo e golle mum '''Baba Dee''', ko gardo filmo Suwednaajo-Niiseer, kadi ko naalanke dancehall. Ko kanko woni mawniiko jimoowo-winndoowo [[Naajeeriya]], ''Sound'' Sultan, mo o sosi e mum fedde wiyeteende [[Naija]] Ninja ''Entertainment Production Company''.<ref name=":2">{{Cite web|last=Radio|first=Sveriges|title=First Nollywood film produced by Swedish director - Radio Sweden|url=https://sverigesradio.se/artikel/6157793|access-date=2021-08-21|website=sverigesradio.se|language=en}}</ref><ref name="Veteran artiste shows off cute son">{{Cite news|date=2015-04-01|title=Veteran artiste shows off cute son|url=https://www.pulse.ng/entertainment/celebrities/baba-dee-veteran-artiste-shows-off-cute-son/52w0z68|access-date=2021-09-30|newspaper=[[Pulse Nigeria]]|language=en}}</ref><ref>{{Cite news|date=2021-07-13|title=Baba Dee to Sound Sultan: Even in death, you're a symbol of grace|url=http://lifestyle.thecable.ng/baba-dee-to-sound-sultan-even-in-death-youre-a-symbol-of-grace/|access-date=2021-09-30|newspaper=[[TheCable]]|language=en-US}}</ref><ref>{{Cite news|date=2021-07-11|title=OBITUARY: Sound Sultan, the 'naija ninja' and basketball aficionado who taught 'BODMAS' in a song|url=https://www.thecable.ng/1976-2021-sound-sultan-the-naija-ninja-and-basketball-aficionado-who-taught-bodmas-in-a-song|access-date=2021-09-30|newspaper=[[TheCable]]|language=en-US}}</ref><ref name="Baba Dee is a year older today">{{Cite web|date=2015-11-11|title=Baba Dee is a year older today|url=https://thenet.ng/baba-dee-is-a-year-older-today/|access-date=2021-09-30|website=Nigerian Entertainment Today|language=en-US}}</ref> ==Jaŋde e golle== Baba Dee heɓi dipoloma mum ko fayti e ganndal pijirlooji to duɗal jaaɓi haaɗtirde [[Ibadan]], o heɓi kadi dipolom makko ko fayti e ardorde ngam dingiral e filmuuji mawɗi. Fijo makko gadano e jimɗi ko Lekki ''Splash Talent Hunt'' ɗo o fotnoo hawrude e dañɓe njeenayo woɗɓe, o heɓi heen nafoore e hitaande 1995.<ref name="thenet.ng">{{Cite web|date=2015-11-11|title=Baba Dee is a year older today|url=https://thenet.ng/baba-dee-is-a-year-older-today/|access-date=2021-08-26|website=Nigerian Entertainment Today|language=en-US}}</ref><ref>{{Cite web|title=Directors {{!}} African Film Festival, Inc.|url=https://africanfilmny.org/directors/#dare-fasasi|access-date=2021-08-26|language=en-US}}</ref><ref name="thenet.ng" /><ref name="vanguardngr.com">{{Cite news|date=2013-03-21|title=My passion for music is waning - Baba Dee|url=https://www.vanguardngr.com/2013/03/my-passion-for-music-is-waning-baba-dee/|location=Lagos, Nigeria|access-date=2021-08-21|newspaper=[[Vanguard (Nigeria)|Vanguard]]|language=en-US}}</ref><ref>{{Cite web|date=2014-09-16|title=Baba Dee shows off his son, Tunde|url=https://thenet.ng/baba-dee-shows-off-his-son-tunde/|access-date=2021-08-26|website=Nigerian Entertainment Today|language=en-US}}</ref> Nafoore makko ina waɗi kadi nanondiral ngam waɗde jimɗi, ngal addani mo naatde e dingiral jimɗi leydi Nijeer, caggal ɗuum o heɓi nanondiral goɗɗo e Astro ''Entertainment'' to leydi [[Suwed]], ngal o yahdi e mum e nder Orop e naalankooɓe woɗɓe.<ref>{{Cite news|date=2014-12-12|title=I don’t use sex as propaganda to sell my music - BabaDee|url=https://www.vanguardngr.com/2014/12/dont-use-sex-propaganda-sell-music-babadee/|location=Lagos, Nigeria|access-date=2021-08-21|newspaper=[[Vanguard (Nigeria)|Vanguard]]|language=en-US}}</ref> E nder yeewtere makko e hitaande 2014, o hollitii wonde o huutortaako jokkere enɗam ngam ɓamtude jimɗi makko.<ref>{{Cite web|date=2015-04-27|title=2face, Sound Sultan to tour Europe in promotion of 'Head Gone'|url=https://thenet.ng/2face-sound-sultan-to-tour-europe-in-promotion-of-head-gone/|access-date=2021-08-26|website=Nigerian Entertainment Today|language=en-US}}</ref><ref>{{Cite web|date=2014-11-07|title=Basketmouth, 2Face Idibia Set To Star In New Comedy Film Full Of Africa's Biggest Stars|url=http://saharareporters.com/2014/11/07/basketmouth-2face-idibia-set-star-new-comedy-film-full-africas-biggest-stars|access-date=2021-08-26|website=Sahara Reporters}}</ref><ref>{{Cite news|date=2014-12-13|title=All-star in Baba Dee's Head Gone movie|url=https://thenationonlineng.net/star-baba-dees-head-gone-movie/|location=Lagos, Nigeria|access-date=2021-08-26|newspaper=[[The Nation (Nigeria)|The Nation]]|language=en-US}}</ref><ref>{{Cite web|last=Radio|first=Sveriges|title=First Nollywood film produced by Swedish director - Radio Sweden|url=https://sverigesradio.se/artikel/6157793|access-date=2021-08-26|website=sverigesradio.se|language=en}}</ref> Baba Dee ardii film mum gadano, Head Gone, e hitaande 2014. Film o, mo o waɗi e miñiiko gorko biyeteeɗo Sound Sultan, ina waɗi jimoowo [[Naajeeriya|Najeriya]] biyeteeɗo Tuface, [[Alibaba Akpobome]], [[Basketmouth]], [[Eniola Badmus]], [[Akpotoro|Akpororo]], e woɗɓe. Head Gone kadi hollitaama to Suwed e Berlin e hitaande 2014, ina wiyee ko filmo [[Nollywood]] gadano mo gardo Suwednaajo waɗi. E hitaande 2013, Baba Dee hollitii anniya mum ngam suɓaade hooreejo leydi [[Naajeeriya]] e nder hitaande 2015. O woniino kadi tergal e yiilirde fedde toppitiinde ko fayti e hakkeeji aadee en leydi Nijeer.<ref name="vanguardngr.com2" /><ref>{{Cite web|last=eventnewsafrica|last2=eventnewsafrica|date=2015-08-28|title=Police IG assures COSON of full support in the war against copyright theft|url=https://www.eventnews.tv/press-release/coson-copyright-theft/|access-date=2021-08-26|website=Eventnews Africa|language=en-US}}</ref> ==Nguurndam neɗɗo== Baba Dee woni mawniiko yimoowo e fijoowo kuuje [[Naajeeriya]], ''Sound'' Sultan, mo maayi nyande 11 [[lewru]] Siilo hitaande 2021. E nder teddungal miñiiko maayɗo e lewru sulyee 2021, o etinooma yuɓɓinde miñiraaɓe ɗiɗo ɗiɗo [[Peter Okoye]] e [[Paul Okoye]], ko kamɓe ngoni jimɗiyankooɓe P-Square maayɓe ɓe ngonnoo ko e haɓaade. Omo jogii ɓiɗɗo gorko jillondirɗo e leñol ina wiyee Tunde Vahlberg Fasasi. ==Filmogaraafi== Hoore Gone (2014) - Gardiiɗo ==Diskogaraafi== Alkule suudu Laawol 4 darnde (2018) Boom Boom (2014) Ko heewi (2007) Ɓuri yiɗeede (1997) Ko gooto & EPs "Daggarin" ko huunde nde. Jayci (2019) "Ko woni e maa fof" (2017) Njeenaaje e nominaasiyoŋaaji Hitaande njeenaari Categori Njeñtudi golle Ref 2007 Headies Albom Reggae/Dancehall ɓurɗo moƴƴude mo heewɓe keɓi 2013 Headies ɓurɗo moƴƴude e jimɗi Reggae/Dancehall "Go Down" toɗɗaa ==Tuugnorgal== rueprcisq2vbnn7aep0j2v0x5ymm3zo 158061 158060 2026-03-28T12:46:00Z Adamu mc 10501 Edit 158061 wikitext text/x-wiki {{Databox}}'''Dare Fasasi''', ganndiraaɗo e golle mum '''Baba Dee''', ko gardo filmo Suwednaajo-Niiseer, kadi ko naalanke dancehall. Ko kanko woni mawniiko jimoowo-winndoowo [[Naajeeriya]], ''Sound'' Sultan, mo o sosi e mum fedde wiyeteende [[Naija]] Ninja ''Entertainment Production Company''.<ref name=":2">{{Cite web|last=Radio|first=Sveriges|title=First Nollywood film produced by Swedish director - Radio Sweden|url=https://sverigesradio.se/artikel/6157793|access-date=2021-08-21|website=sverigesradio.se|language=en}}</ref><ref name="Veteran artiste shows off cute son">{{Cite news|date=2015-04-01|title=Veteran artiste shows off cute son|url=https://www.pulse.ng/entertainment/celebrities/baba-dee-veteran-artiste-shows-off-cute-son/52w0z68|access-date=2021-09-30|newspaper=[[Pulse Nigeria]]|language=en}}</ref><ref>{{Cite news|date=2021-07-13|title=Baba Dee to Sound Sultan: Even in death, you're a symbol of grace|url=http://lifestyle.thecable.ng/baba-dee-to-sound-sultan-even-in-death-youre-a-symbol-of-grace/|access-date=2021-09-30|newspaper=[[TheCable]]|language=en-US}}</ref><ref>{{Cite news|date=2021-07-11|title=OBITUARY: Sound Sultan, the 'naija ninja' and basketball aficionado who taught 'BODMAS' in a song|url=https://www.thecable.ng/1976-2021-sound-sultan-the-naija-ninja-and-basketball-aficionado-who-taught-bodmas-in-a-song|access-date=2021-09-30|newspaper=[[TheCable]]|language=en-US}}</ref><ref name="Baba Dee is a year older today">{{Cite web|date=2015-11-11|title=Baba Dee is a year older today|url=https://thenet.ng/baba-dee-is-a-year-older-today/|access-date=2021-09-30|website=Nigerian Entertainment Today|language=en-US}}</ref> ==Jaŋde e golle== Baba Dee heɓi dipoloma mum ko fayti e ganndal pijirlooji to duɗal jaaɓi haaɗtirde [[Ibadan]], o heɓi kadi dipolom makko ko fayti e ardorde ngam dingiral e filmuuji mawɗi. Fijo makko gadano e jimɗi ko Lekki ''Splash Talent Hunt'' ɗo o fotnoo hawrude e dañɓe njeenayo woɗɓe, o heɓi heen nafoore e hitaande 1995.<ref name="thenet.ng">{{Cite web|date=2015-11-11|title=Baba Dee is a year older today|url=https://thenet.ng/baba-dee-is-a-year-older-today/|access-date=2021-08-26|website=Nigerian Entertainment Today|language=en-US}}</ref><ref>{{Cite web|title=Directors {{!}} African Film Festival, Inc.|url=https://africanfilmny.org/directors/#dare-fasasi|access-date=2021-08-26|language=en-US}}</ref><ref name="thenet.ng" /><ref name="vanguardngr.com">{{Cite news|date=2013-03-21|title=My passion for music is waning - Baba Dee|url=https://www.vanguardngr.com/2013/03/my-passion-for-music-is-waning-baba-dee/|location=Lagos, Nigeria|access-date=2021-08-21|newspaper=[[Vanguard (Nigeria)|Vanguard]]|language=en-US}}</ref><ref>{{Cite web|date=2014-09-16|title=Baba Dee shows off his son, Tunde|url=https://thenet.ng/baba-dee-shows-off-his-son-tunde/|access-date=2021-08-26|website=Nigerian Entertainment Today|language=en-US}}</ref> Nafoore makko ina waɗi kadi nanondiral ngam waɗde jimɗi, ngal addani mo naatde e dingiral jimɗi leydi Nijeer, caggal ɗuum o heɓi nanondiral goɗɗo e Astro ''Entertainment'' to leydi [[Suwed]], ngal o yahdi e mum e nder Orop e naalankooɓe woɗɓe.<ref>{{Cite news|date=2014-12-12|title=I don’t use sex as propaganda to sell my music - BabaDee|url=https://www.vanguardngr.com/2014/12/dont-use-sex-propaganda-sell-music-babadee/|location=Lagos, Nigeria|access-date=2021-08-21|newspaper=[[Vanguard (Nigeria)|Vanguard]]|language=en-US}}</ref> E nder yeewtere makko e hitaande 2014, o hollitii wonde o huutortaako jokkere enɗam ngam ɓamtude jimɗi makko.<ref>{{Cite web|date=2015-04-27|title=2face, Sound Sultan to tour Europe in promotion of 'Head Gone'|url=https://thenet.ng/2face-sound-sultan-to-tour-europe-in-promotion-of-head-gone/|access-date=2021-08-26|website=Nigerian Entertainment Today|language=en-US}}</ref><ref>{{Cite web|date=2014-11-07|title=Basketmouth, 2Face Idibia Set To Star In New Comedy Film Full Of Africa's Biggest Stars|url=http://saharareporters.com/2014/11/07/basketmouth-2face-idibia-set-star-new-comedy-film-full-africas-biggest-stars|access-date=2021-08-26|website=Sahara Reporters}}</ref><ref>{{Cite news|date=2014-12-13|title=All-star in Baba Dee's Head Gone movie|url=https://thenationonlineng.net/star-baba-dees-head-gone-movie/|location=Lagos, Nigeria|access-date=2021-08-26|newspaper=[[The Nation (Nigeria)|The Nation]]|language=en-US}}</ref><ref>{{Cite web|last=Radio|first=Sveriges|title=First Nollywood film produced by Swedish director - Radio Sweden|url=https://sverigesradio.se/artikel/6157793|access-date=2021-08-26|website=sverigesradio.se|language=en}}</ref> Baba Dee ardii film mum gadano, Head Gone, e hitaande 2014. Film o, mo o waɗi e miñiiko gorko biyeteeɗo Sound Sultan, ina waɗi jimoowo [[Naajeeriya|Najeriya]] biyeteeɗo Tuface, [[Alibaba Akpobome]], [[Basketmouth]], [[Eniola Badmus]], [[Akpotoro|Akpororo]], e woɗɓe. Head Gone kadi hollitaama to Suwed e Berlin e hitaande 2014, ina wiyee ko filmo [[Nollywood]] gadano mo gardo Suwednaajo waɗi. E hitaande ndungu 2013, Baba Dee hollitii anniya mum ngam suɓaade hooreejo leydi [[Naajeeriya]] e nder hitaande 2015. O woniino kadi tergal e yiilirde fedde toppitiinde ko fayti e hakkeeji aadee en leydi Nijeer.<ref name="vanguardngr.com2" /><ref>{{Cite web|last=eventnewsafrica|last2=eventnewsafrica|date=2015-08-28|title=Police IG assures COSON of full support in the war against copyright theft|url=https://www.eventnews.tv/press-release/coson-copyright-theft/|access-date=2021-08-26|website=Eventnews Africa|language=en-US}}</ref> ==Nguurndam neɗɗo== Baba Dee woni mawniiko yimoowo e fijoowo kuuje [[Naajeeriya]], ''Sound'' Sultan, mo maayi nyande 11 [[lewru]] Siilo hitaande 2021. E nder teddungal miñiiko maayɗo e lewru sulyee 2021, o etinooma yuɓɓinde miñiraaɓe ɗiɗo ɗiɗo [[Peter Okoye]] e [[Paul Okoye]], ko kamɓe ngoni jimɗiyankooɓe P-Square maayɓe ɓe ngonnoo ko e haɓaade. Omo jogii ɓiɗɗo gorko jillondirɗo e leñol ina wiyee Tunde Vahlberg Fasasi. ==Filmogaraafi== Hoore Gone (2014) - Gardiiɗo ==Diskogaraafi== Alkule suudu Laawol 4 darnde (2018) Boom Boom (2014) Ko heewi (2007) Ɓuri yiɗeede (1997) Ko gooto & EPs "Daggarin" ko huunde nde. Jayci (2019) "Ko woni e maa fof" (2017) Njeenaaje e nominaasiyoŋaaji Hitaande njeenaari Categori Njeñtudi golle Ref 2007 Headies Albom Reggae/Dancehall ɓurɗo moƴƴude mo heewɓe keɓi 2013 Headies ɓurɗo moƴƴude e jimɗi Reggae/Dancehall "Go Down" toɗɗaa ==Tuugnorgal== ayjpxza9wnv2pj2l06jxu760dmvakd4 Chulakshi Ranathunga 0 38141 158055 158054 2026-03-28T12:00:05Z Ilya Discuss 10103 158055 wikitext text/x-wiki {{Databox}}'''Chulakshi Saubhagya Ranathunga''' (Sinhala: චූලක්ෂි) (jibinaa ko ñalnde 13 lewru bowte hitaande 2019 jogiiɗo tiitoonde kawgel ngel. Ko kanko heɓi tiitoonde Miss Sri Lanka e hitaande 2014. Ko kanko lomtii Sri Lanka e kawgel Miss World 2014 waɗnoo ñalnde 14 desaambar 2014 to ExCeL Londres.<ref>{{cite web|title=Chulakshi Ranathunga|url=http://chulakshi.com/#about|access-date=7 June 2018|archive-url=https://web.archive.org/web/20180612151619/http://chulakshi.com/#about|archive-date=12 June 2018|url-status=dead}}</ref><ref>{{cite web|url=https://www.silumina.lk/2024/12/14/rasanduna/31140/රූපණයෙන්-පොහොසත්-සිනමා-ත/|title=රූපණයෙන් පොහොසත් සිනමා තරුව චුලක්ෂි|publisher=silumina.lk|date=12 January 2025|access-date=12 January 2025}}</ref><ref>{{cite news|title=Glittering finale for Miss World Sri Lanka|date=14 August 2014|access-date=7 June 2018|url=http://www.sundaytimes.lk/140810/plus/glittering-finale-for-miss-world-sri-lanka-109976.html}}</ref><ref>{{Cite web|title=Glittering finale for Miss World Sri Lanka {{!}} The Sundaytimes Sri Lanka|url=http://www.sundaytimes.lk/140810/plus/glittering-finale-for-miss-world-sri-lanka-109976.html|access-date=14 February 2022}}</ref> == Nguurndam neɗɗo == Ranathunga jibinaa ko ñalnde 11 feebariyee 1989 to Kolombo, leydi Sri Lanka, ko kanko woni ɗiɗaɓo e nder galle hee. O timmini jaŋde makko to duɗal jaaɓi haaɗtirde sukaaɓe rewɓe Maliyadeva, ɗo o ɓuri waawde basket ngam tolno ngenndi. Omo jogii mawniiko gooto.<ref>{{cite web|title=කලාකරුවන් ඇතුඵ සැමට සුබ උපන්දිනක්වේවා|url=https://suratha.lk/2024/02/11/11-02-2024-suratha-bd/|publisher=suratha.lk|access-date=7 June 2025}}</ref><ref>{{cite web|title=මම දුරින් ඉඳන් ඔහුට පෙම්බඳිනවා|url=https://blog.hirutv.lk/news/2450/මම-දුරින්-ඉඳන්-ඔහුට-පෙම්බඳිනවා-ඒ-ආදරය-ප්%E2%80%8Dරකාශ-කරලා-නැහැ-චූලක්%E2%80%8Cෂි-රණතුංග|publisher=hirutv.lk|access-date=7 June 2025}}</ref> == Kugal == E hitaande 2014, Ranathunga heɓi njeenaari Miss Sri Lanka, o lomtii Sri Lanka e kawgel Miss World waɗnoo to Angalteer e hitaande 2014.O janngii fijirde e les njiimaandi Kaushalya Fernando. O waɗi kadi yeewtere makko adannde e filmo Dedunu Akase e hitaande 2017, ɗo o woni hooreejo fijo ngo o hawri e Hemal Ranasinghe. Film o wonti njulaagu, o sosi Ranathunga no fijoowo filmo. E nder hitaande ndee tan, o waɗii filmo thriller biyeteeɗo Nilanjana e darnde ballitoore. E hitaande 2019, o waɗii filmo taariindi Sunil Ariyaratne biyeteeɗo Vijayaba Kollaya laabi ɗiɗaɓi o wondi e Hemal. O heɓi njeenaari ɓurndi moƴƴude e fijooji ngam darnde makko "Hamidumma" e njeenaari Sarasaviya e hitaande 2024 E hitaande 2021, o waɗii geɗel gootel e nder filmo mawɓe biyeteeɗo Ginimal Pokury, caggal ɗuum o waɗii geɗe ballitooje e nder filmuuji ɓennuɗi Gindari 2 e Guththila. E hitaande 2024, o waɗii darnde tiitoonde e nder filmo ɓuuɓɗo biyeteeɗo Mandara. E hitaande 2025, o waɗii geɗel gootel e nder filmo jaleeɗe biyeteeɗo House Full. laawol ɗiɗaɓol ngol ko feewti e Isuru Lokuhettiarachchi caggal Ginimal Pokuru. == Filmogaraafi == == Kuɓlol == † Ina hollita peewnugol filmuuji walla teleeji ɗi njaltinaaka tawo Hitaande Film Role Notes 2017 Dedunu Akase Vihangi 2017 Nilanjana Amanda 2019 Vijayaba kollaya hamiduma 2021 Ginimal pokuru piyumi 2022 Gindari 2 Laamiiɗo Ibliis 2023 Ko udditgol 2023 Laamɗo debbo Guttila 2023 Midunu Vishwaya Danny - Sumadya 2024 mandara mandara 2025 Suudu timmundu Umeshi TBA Limoore Case 447 † filmo TBA Replika † Ko debbo Ashan TBA Meeduma Tharanaya † == Tuugnorgal == 0r26lp30t2x0ej4ye7atvhwrs9psq2f 158056 158055 2026-03-28T12:24:28Z Ilya Discuss 10103 158056 wikitext text/x-wiki {{Databox}}'''Chulakshi Saubhagya Ranathunga''' (Sinhala: චූලක්ෂි) (jibinaa ko ñalnde 13 lewru bowte hitaande 2019 jogiiɗo tiitoonde kawgel ngel. Ko kanko heɓi tiitoonde Miss Sri Lanka e hitaande 2014. Ko kanko lomtii Sri Lanka e kawgel Miss World 2014 waɗnoo ñalnde 14 desaambar 2014 to ExCeL Londres.<ref>{{cite web|title=Chulakshi Ranathunga|url=http://chulakshi.com/#about|access-date=7 June 2018|archive-url=https://web.archive.org/web/20180612151619/http://chulakshi.com/#about|archive-date=12 June 2018|url-status=dead}}</ref><ref>{{cite web|url=https://www.silumina.lk/2024/12/14/rasanduna/31140/රූපණයෙන්-පොහොසත්-සිනමා-ත/|title=රූපණයෙන් පොහොසත් සිනමා තරුව චුලක්ෂි|publisher=silumina.lk|date=12 January 2025|access-date=12 January 2025}}</ref><ref>{{cite news|title=Glittering finale for Miss World Sri Lanka|date=14 August 2014|access-date=7 June 2018|url=http://www.sundaytimes.lk/140810/plus/glittering-finale-for-miss-world-sri-lanka-109976.html}}</ref><ref>{{Cite web|title=Glittering finale for Miss World Sri Lanka {{!}} The Sundaytimes Sri Lanka|url=http://www.sundaytimes.lk/140810/plus/glittering-finale-for-miss-world-sri-lanka-109976.html|access-date=14 February 2022}}</ref> == Nguurndam neɗɗo == Ranathunga jibinaa ko ñalnde 11 feebariyee 1989 to Kolombo, leydi Sri Lanka, ko kanko woni ɗiɗaɓo e nder galle hee. O timmini jaŋde makko to duɗal jaaɓi haaɗtirde sukaaɓe rewɓe Maliyadeva, ɗo o ɓuri waawde basket ngam tolno ngenndi. Omo jogii mawniiko gooto.<ref>{{cite web|title=කලාකරුවන් ඇතුඵ සැමට සුබ උපන්දිනක්වේවා|url=https://suratha.lk/2024/02/11/11-02-2024-suratha-bd/|publisher=suratha.lk|access-date=7 June 2025}}</ref><ref>{{cite web|title=මම දුරින් ඉඳන් ඔහුට පෙම්බඳිනවා|url=https://blog.hirutv.lk/news/2450/මම-දුරින්-ඉඳන්-ඔහුට-පෙම්බඳිනවා-ඒ-ආදරය-ප්%E2%80%8Dරකාශ-කරලා-නැහැ-චූලක්%E2%80%8Cෂි-රණතුංග|publisher=hirutv.lk|access-date=7 June 2025}}</ref> == Kugal == E hitaande 2014, Ranathunga heɓi njeenaari Miss Sri Lanka, o lomtii Sri Lanka e kawgel Miss World waɗnoo to Angalteer e hitaande 2014.O janngii fijirde e les njiimaandi Kaushalya Fernando. O waɗi kadi yeewtere makko adannde e filmo Dedunu Akase e hitaande 2017, ɗo o woni hooreejo fijo ngo o hawri e Hemal Ranasinghe. Film o wonti njulaagu, o sosi Ranathunga no fijoowo filmo. E nder hitaande ndee tan, o waɗii filmo thriller biyeteeɗo Nilanjana e darnde ballitoore. E hitaande 2019, o waɗii filmo taariindi Sunil Ariyaratne biyeteeɗo Vijayaba Kollaya laabi ɗiɗaɓi o wondi e Hemal. O heɓi njeenaari ɓurndi moƴƴude e fijooji ngam darnde makko "Hamidumma" e njeenaari Sarasaviya e hitaande 2024 E hitaande 2021, o waɗii geɗel gootel e nder filmo mawɓe biyeteeɗo Ginimal Pokury, caggal ɗuum o waɗii geɗe ballitooje e nder filmuuji ɓennuɗi Gindari 2 e Guththila. E hitaande 2024, o waɗii darnde tiitoonde e nder filmo ɓuuɓɗo biyeteeɗo Mandara. E hitaande 2025, o waɗii geɗel gootel e nder filmo jaleeɗe biyeteeɗo House Full. laawol ɗiɗaɓol ngol ko feewti e Isuru Lokuhettiarachchi caggal Ginimal Pokuru.<ref>{{cite web|title=දැනගෙන කතරගම ගිය කොළඹගේ නිමැවූ 'දේදුනු ආකා|url=https://www.ada.lk/entertainment/e0b6afe0b790e0b6b1e0b69ce0b799e0b6b1-e0b69ae0b6ade0b6bbe0b69ce0b6b8/8-289769|publisher=ada.lk|access-date=7 June 2025}}</ref><ref>{{cite web|title=සිනමාවට තරු එළියක් ගෙනෙන දේදුනු ආකා|url=https://www.ada.lk/entertainment/e0b783e0b792e0b6b1e0b6b8e0b78fe0b780e0b6a7-e0b6ade0b6bbe0b794-e0b69/8-284143|publisher=ada.lk|access-date=7 June 2025}}</ref><ref>{{cite web|title=New Romantic Movie "Dedunu Akase" From October|url=http://www.asianmirror.lk/entertainment/item/25371-dedunu-akase-from-october|publisher=asianmirror.lk|access-date=7 June 2018}}</ref><ref>{{cite web|title=මන් කවදා හරි ලංකාවේ ජනප්‍රියම රංගන ශිල්පිනිය වෙනවා. තරුණයෝ පිස්සු වට්ටන චුලක්ෂි රණතුංග|url=https://puwath.lk/article/chulakshi-ranathunga-1646932344|publisher=puwath.lk|access-date=7 June 2025}}</ref><ref name="sarasaviya" /><ref>{{cite web|title=2024 සරසවිය අබිසෙස් ලැබුවෝ|url=https://sarasaviya.lk/2024-සරසවිය-අබිසෙස්-ලැබුවෝ/|publisher=sarasaviya.lk|access-date=7 June 2025}}</ref> == Filmogaraafi == == Kuɓlol == † Ina hollita peewnugol filmuuji walla teleeji ɗi njaltinaaka tawo Hitaande Film Role Notes 2017 Dedunu Akase Vihangi 2017 Nilanjana Amanda 2019 Vijayaba kollaya hamiduma 2021 Ginimal pokuru piyumi 2022 Gindari 2 Laamiiɗo Ibliis 2023 Ko udditgol 2023 Laamɗo debbo Guttila 2023 Midunu Vishwaya Danny - Sumadya 2024 mandara mandara 2025 Suudu timmundu Umeshi TBA Limoore Case 447 † filmo TBA Replika † Ko debbo Ashan TBA Meeduma Tharanaya † == Tuugnorgal == 1aj0bfyqc30sc6fvgutdi0dttz9c20t Kolleen Shields 0 38143 158057 2026-03-28T12:30:42Z Ilya Discuss 10103 Created page with "{{Databox}}Kolleen Casey Shields (jibinaa ko 1959) ko jimoowo, tawtoraaɗo Amerik e Olimpiyaaji Montreal 1976. O joofniri ko 23ɓo e doggol ngol, ko kewu mo Nadia Comăneci heɓi. Ko kanko woni kaɓantooɗo leydi Amerik e hitaande 1975 e nder dogdu (vault). Shields hawri e duɗal jaaɓi haaɗtirde Missouri State to bannge worgo-fuɗnaange tuggi 1977 haa 1979, ɗo o heɓi njeenaari Honda Sports Award ngam wonde debbo ɓurɗo waawde jimɗi e nder ngenndi ndii e hitaande 19..." 158057 wikitext text/x-wiki {{Databox}}Kolleen Casey Shields (jibinaa ko 1959) ko jimoowo, tawtoraaɗo Amerik e Olimpiyaaji Montreal 1976. O joofniri ko 23ɓo e doggol ngol, ko kewu mo Nadia Comăneci heɓi. Ko kanko woni kaɓantooɗo leydi Amerik e hitaande 1975 e nder dogdu (vault). Shields hawri e duɗal jaaɓi haaɗtirde Missouri State to bannge worgo-fuɗnaange tuggi 1977 haa 1979, ɗo o heɓi njeenaari Honda Sports Award ngam wonde debbo ɓurɗo waawde jimɗi e nder ngenndi ndii e hitaande 1979. O arti e duɗal jaaɓi haaɗtirde Minnesota, o heɓi dipolomaaji makko e ganndal ɓalliwal. Shields wonti ganndo ko faati e ɓanndu to duɗal jaaɓi haaɗtirde Iowa. Tuugnorgal j5hdyuxwuz0uh1zcfcu6oxjymld5psm 158058 158057 2026-03-28T12:32:19Z Ilya Discuss 10103 158058 wikitext text/x-wiki {{Databox}}'''Kolleen Casey Shields''' (jibinaa ko 1959) ko jimoowo, tawtoraaɗo Amerik e Olimpiyaaji Montreal 1976. O joofniri ko 23ɓo e doggol ngol, ko kewu mo Nadia Comăneci heɓi. Ko kanko woni kaɓantooɗo leydi Amerik e hitaande 1975 e nder dogdu (vault). Shields hawri e duɗal jaaɓi haaɗtirde Missouri State to bannge worgo-fuɗnaange tuggi 1977 haa 1979, ɗo o heɓi njeenaari Honda Sports Award ngam wonde debbo ɓurɗo waawde jimɗi e nder ngenndi ndii e hitaande 1979. O arti e duɗal jaaɓi haaɗtirde Minnesota, o heɓi dipolomaaji makko e ganndal ɓalliwal. Shields wonti ganndo ko faati e ɓanndu to duɗal jaaɓi haaɗtirde Iowa. == Tuugnorgal == m6knz3pncb0jcnma6ps6wanyocy57dn 158059 158058 2026-03-28T12:34:46Z Ilya Discuss 10103 158059 wikitext text/x-wiki {{Databox}}'''Kolleen Casey Shields''' (jibinaa ko 1959) ko jimoowo, tawtoraaɗo Amerik e Olimpiyaaji Montreal 1976. O joofniri ko 23ɓo e doggol ngol, ko kewu mo Nadia Comăneci heɓi. Ko kanko woni kaɓantooɗo leydi Amerik e hitaande 1975 e nder dogdu (vault). Shields hawri e duɗal jaaɓi haaɗtirde Missouri State to bannge worgo-fuɗnaange tuggi 1977 haa 1979, ɗo o heɓi njeenaari Honda Sports Award ngam wonde debbo ɓurɗo waawde jimɗi e nder ngenndi ndii e hitaande 1979. O arti e duɗal jaaɓi haaɗtirde Minnesota, o heɓi dipolomaaji makko e ganndal ɓalliwal. Shields wonti ganndo ko faati e ɓanndu to duɗal jaaɓi haaɗtirde Iowa.<ref>{{Cite web|url=https://www.gymn-forum.net/bios/women/casey.html|title=Gymn Forum: Kolleen Casey Biography|website=www.gymn-forum.net|access-date=2020-03-22}}</ref><ref>{{Cite web|url=https://missouristatebears.com/honors/msu-athletics-hall-of-fame/kolleen-casey-shields/259|title=Kolleen Casey Shields (1985) - MSU Athletics Hall of Fame|website=Missouri State|language=en|access-date=2020-03-22}}</ref><ref>{{Cite journal|url=https://www.collegiatewomensportsawards.com/archives/gymnastics|title=Gymnastics|website=CWSA|language=en|access-date=2020-03-22}}</ref> == Tuugnorgal == 63o2ubgtjm5fjqic5xmclx98qew9ses Bolaji Badejo 0 38144 158065 2026-03-28T14:28:42Z MOIBARDE 10068 Created page with "{{Databox}}'''Bolaji Badejo''' (HeɗtoR) (23 lewru bowte hitaande 1953 – 22 lewru desaambar hitaande 1992) ko naalanke jiylotooɗo] e fijoowo. O anndiraa ko fiyde Alien e nder filmo Ridley Scott mo 1979 biyeteeɗo Alien. O waɗii 208 cm (6 ft 10 inches) tooweeki, ko ɗum addani Scott waawde waɗde mo e darnde ndee. Ko ɗum tan woni njeenaari makko e golle. ==Nguurndam e golle== Badejo jibinaa ko Lagos, ko iwdi Yoruba, ko ɓiy gardiiɗo fedde jaayndeeji leydi Najeriya...." 158065 wikitext text/x-wiki {{Databox}}'''Bolaji Badejo''' (HeɗtoR) (23 lewru bowte hitaande 1953 – 22 lewru desaambar hitaande 1992) ko naalanke jiylotooɗo] e fijoowo. O anndiraa ko fiyde Alien e nder filmo Ridley Scott mo 1979 biyeteeɗo Alien. O waɗii 208 cm (6 ft 10 inches) tooweeki, ko ɗum addani Scott waawde waɗde mo e darnde ndee. Ko ɗum tan woni njeenaari makko e golle. ==Nguurndam e golle== Badejo jibinaa ko Lagos, ko iwdi Yoruba, ko ɓiy gardiiɗo fedde jaayndeeji leydi Najeriya. O janngii to Ecoppi, caggal ɗuum to Amerik hade makko yahde Londres ngam janngude ko fayti e diisnondiral (graphique). Badejo yiytaa ko e nder pub Soho, ko tergal e fedde gardiiɗo Ridley Scott, njiylotonooɗo kanndidaa ngam fiyde tagoore tiitoonde e nder filmo makko kulɓiniiɗo biyeteeɗo Alien. E darnde makko e 208 cm (6 ft 10 ''inches'') toownde, o suɓaama ngam waɗde heen geɗel sabu tooweendi makko e "koyɗe makko juutɗe no feewi". O siforaama no "moƴƴi" e "mo woppi" e set, e gardotooɗo batte keertiiɗe Nick Allder wiyi "Wontude nokku ɗo yimɓe fof njiɗi... ɗum huunde hulɓiniinde e makko." Alien yaltinaama e hitaande 1979 ngam heɓde nafoore mawnde e njulaagu, e Screen Rant winndi e nder ƴeewndo retrospective wonde o "waddii Xenomorph e nguurndam ... Badejo ina wallita no feewi e waɗde tagoore ndee e nder kulhuli ɓurɗi anndeede." Nafoore Alien jibini fransiskaare Alien. Badejo hokkaama darnde nder fijirde nde, ammaa o warti Naajeeriya nder hitaande 1980; ɗum addani jokkondire ɗee waɗde ko ɓuri heewde e puppetry e animation e bannge waɗooɓe suturaaji keewɗi. Alien woni film makko gooto. Caggal nde o arti leydi Naajeeriya, Badejo fuɗɗii jogaade galle makko e hitaande 1983. O maayi ko e rafi sickle cell, omo yahra e duuɓi 39 e hitaande 1992. ==Filmogaraafi== Doggol golle Bolaji Badejo Hitaande Tiitoonde Darnde Teskorɗe 1979 Filmu Ɓooyɗo / Xenomorph ==Ƴeew kadi== ==Fiyoowo tagoore== ==Tuugnorgal== 8d9useryqi4ng2w1zlqg4hu7aohc27a 158066 158065 2026-03-28T14:41:27Z MOIBARDE 10068 158066 wikitext text/x-wiki {{Databox}}'''Bolaji Badejo''' (HeɗtoR) (23 [[lewru]] bowte hitaande 1953 – 22 lewru desaambar hitaande 1992) ko naalanke jiylotooɗo] e fijoowo. O anndiraa ko fiyde ''Alien'' e nder filmo Ridley Scott mo 1979 biyeteeɗo Alien. O waɗii 208 cm (6 ft 10 inches) tooweeki, ko ɗum addani Scott waawde waɗde mo e darnde ndee. Ko ɗum tan woni njeenaari makko e golle. ==Nguurndam e golle== Badejo jibinaa ko [[Lagos]], ko iwdi [[Yoruba language|Yoruba]], ko ɓiy gardiiɗo fedde jaayndeeji leydi [[Naajeeriya|Najeriya]]. O janngii to [[Ecoppi]], caggal ɗuum to [[Amerik]] hade makko yahde Londres ngam janngude ko fayti e diisnondiral (graphique). Badejo yiytaa ko e nder pub Soho, ko tergal e fedde gardiiɗo Ridley Scott, njiylotonooɗo kanndidaa ngam fiyde tagoore tiitoonde e nder filmo makko kulɓiniiɗo biyeteeɗo Alien. E darnde makko e 208 cm (6 ft 10 ''inches'') toownde, o suɓaama ngam waɗde heen geɗel sabu tooweendi makko e "koyɗe makko juutɗe no feewi". O siforaama no "moƴƴi" e "mo woppi" e set, e gardotooɗo batte keertiiɗe Nick Allder wiyi "Wontude nokku ɗo yimɓe fof njiɗi... ɗum huunde hulɓiniinde e makko." ''Alien'' yaltinaama e hitaande 1979 ngam heɓde nafoore mawnde e njulaagu, e ''Screen Rant'' winndi e nder ƴeewndo retrospective wonde o "waddii Xenomorph e nguurndam ... Badejo ina wallita no feewi e waɗde tagoore ndee e nder kulhuli ɓurɗi anndeede." Nafoore Alien jibini fransiskaare Alien. Badejo hokkaama darnde nder fijirde nde, ammaa o warti [[Naajeeriya]] nder hitaande 1980; ɗum addani jokkondire ɗee waɗde ko ɓuri heewde e puppetry e animation e bannge waɗooɓe suturaaji keewɗi. ''Alien'' woni ''film'' makko gooto. Caggal nde o arti leydi Naajeeriya, Badejo fuɗɗii jogaade galle makko e hitaande 1983. O maayi ko e rafi sickle cell, omo yahra e duuɓi 39 e hitaande 1992. ==Filmogaraafi== Doggol golle Bolaji Badejo Hitaande Tiitoonde Darnde Teskorɗe 1979 Filmu Ɓooyɗo / Xenomorph ==Ƴeew kadi== ==Fiyoowo tagoore== ==Tuugnorgal== qgsx7g68x6sd7jquvuon6fq42i5rct1 158173 158066 2026-03-29T06:47:36Z MOIBARDE 10068 158173 wikitext text/x-wiki {{Databox}}'''Bolaji Badejo''' (HeɗtoR) (23 [[lewru]] bowte hitaande 1953 – 22 lewru desaambar hitaande 1992) ko naalanke jiylotooɗo] e fijoowo. O anndiraa ko fiyde ''Alien'' e nder filmo Ridley Scott mo 1979 biyeteeɗo Alien. O waɗii 208 ''cm'' (6 ft 10 inches) tooweeki, ko ɗum addani Scott waawde waɗde mo e darnde ndee. Ko ɗum tan woni njeenaari makko e golle.<ref name="HoyCinema2016">{{Cite news|url=http://hoycinema.abc.es/noticias/20160418/abci-alien-guerrero-actor-201604151948.html|title=Bolaji Badejo, dos metros y 18 centímetros de extrema delgadez dentro de Alien|last=Staff|date=7 March 2016|work=Hoy Cinema|access-date=8 May 2016|archive-date=3 December 2016|archive-url=https://web.archive.org/web/20161203083625/http://hoycinema.abc.es/noticias/20160418/abci-alien-guerrero-actor-201604151948.html|url-status=dead}}</ref><ref name="CNN2016">{{Cite news|last=Page|first=Thomas|date=7 March 2016|title=Bolaji Badejo: The Nigerian giant who played 'Alien'|work=CNN|url=https://edition.cnn.com/2016/03/07/africa/bolaji-badejo-alien/|access-date=28 November 2018}}</ref><ref name="CNN2016" /> ==Nguurndam e golle== Badejo jibinaa ko [[Lagos]], ko iwdi [[Yoruba language|Yoruba]], ko ɓiy gardiiɗo fedde jaayndeeji leydi [[Naajeeriya|Najeriya]]. O janngii to [[Ecoppi]], caggal ɗuum to [[Amerik]] hade makko yahde Londres ngam janngude ko fayti e diisnondiral (graphique). Badejo yiytaa ko e nder pub Soho, ko tergal e fedde gardiiɗo Ridley Scott, njiylotonooɗo kanndidaa ngam fiyde tagoore tiitoonde e nder filmo makko kulɓiniiɗo biyeteeɗo Alien. E darnde makko e 208 cm (6 ft 10 ''inches'') toownde, o suɓaama ngam waɗde heen geɗel sabu tooweendi makko e "koyɗe makko juutɗe no feewi". O siforaama no "moƴƴi" e "mo woppi" e set, e gardotooɗo batte keertiiɗe Nick Allder wiyi "Wontude nokku ɗo yimɓe fof njiɗi... ɗum huunde hulɓiniinde e makko." ''Alien'' yaltinaama e hitaande 1979 ngam heɓde nafoore mawnde e njulaagu, e ''Screen Rant'' winndi e nder ƴeewndo retrospective wonde o "waddii Xenomorph e nguurndam ... Badejo ina wallita no feewi e waɗde tagoore ndee e nder kulhuli ɓurɗi anndeede." Nafoore Alien jibini fransiskaare Alien. Badejo hokkaama darnde nder fijirde nde, ammaa o warti [[Naajeeriya]] nder hitaande 1980; ɗum addani jokkondire ɗee waɗde ko ɓuri heewde e puppetry e animation e bannge waɗooɓe suturaaji keewɗi. ''Alien'' woni ''film'' makko gooto. Caggal nde o arti leydi [[Naajeeriya]], Badejo fuɗɗii jogaade galle makko e hitaande 1983. O maayi ko e rafi sickle cell, omo yahra e duuɓi 39 e hitaande 1992. ==Filmogaraafi== Doggol golle Bolaji Badejo Hitaande Tiitoonde Darnde Teskorɗe 1979 Filmu Ɓooyɗo / Xenomorph ==Ƴeew kadi== ==Fiyoowo tagoore== ==Tuugnorgal== 3a32mwugmzsah382xwksytqqqdari7c 158174 158173 2026-03-29T06:56:50Z MOIBARDE 10068 158174 wikitext text/x-wiki {{Databox}}'''Bolaji Badejo''' (HeɗtoR) (23 lewru bowte hitaande 1953 – 22 lewru desaambar hitaande 1992) ko naalanke jiylotooɗo] e fijoowo. O anndiraa ko fiyde Alien e nder filmo Ridley Scott mo 1979 biyeteeɗo Alien. O waɗii 208 cm (6 ft 10 inches) tooweeki, ko ɗum addani Scott waawde waɗde mo e darnde ndee. Ko ɗum tan woni njeenaari makko e golle. ==Nguurndam e golle== Badejo jibinaa ko Lagos, ko iwdi Yoruba, ko ɓiy gardiiɗo fedde jaayndeeji leydi Najeriya. O janngii to Ecoppi, caggal ɗuum to Amerik hade makko yahde Londres ngam janngude ko fayti e diisnondiral (graphique). Badejo yiytaa ko e nder pub Soho, ko tergal e fedde gardiiɗo Ridley Scott, njiylotonooɗo kanndidaa ngam fiyde tagoore tiitoonde e nder filmo makko kulɓiniiɗo biyeteeɗo Alien. E darnde makko e 208 cm (6 ft 10 ''inches'') toownde, o suɓaama ngam waɗde heen geɗel sabu tooweendi makko e "koyɗe makko juutɗe no feewi". O siforaama no "moƴƴi" e "mo woppi" e set, e gardotooɗo batte keertiiɗe Nick Allder wiyi "Wontude nokku ɗo yimɓe fof njiɗi... ɗum huunde hulɓiniinde e makko." Alien yaltinaama e hitaande 1979 ngam heɓde nafoore mawnde e njulaagu, e Screen Rant winndi e nder ƴeewndo retrospective wonde o "waddii Xenomorph e nguurndam ... Badejo ina wallita no feewi e waɗde tagoore ndee e nder kulhuli ɓurɗi anndeede." Nafoore Alien jibini fransiskaare Alien. Badejo hokkaama darnde nder fijirde nde, ammaa o warti Naajeeriya nder hitaande 1980; ɗum addani jokkondire ɗee waɗde ko ɓuri heewde e puppetry e animation e bannge waɗooɓe suturaaji keewɗi. Alien woni film makko gooto. Caggal nde o arti leydi Naajeeriya, Badejo fuɗɗii jogaade galle makko e hitaande 1983. O maayi ko e rafi sickle cell, omo yahra e duuɓi 39 e hitaande 1992. ==Filmogaraafi== Doggol golle Bolaji Badejo Hitaande Tiitoonde Darnde Teskorɗe 1979 Filmu Ɓooyɗo / Xenomorph ==Ƴeew kadi== Fiyoowo tagoore ==Tuugnorgal== 6nns1suwnez365rq8k6f53d3e39kojy Barbara Krause 0 38145 158067 2026-03-28T15:23:46Z Ilya Discuss 10103 Created page with "{{Databox}}Barbara Krause (caggal ɗuum Wanja, jibinaa ko ñalnde 7 sulyee 1959 to Fuɗnaange Berlin) ko gonnooɗo njuumri, ummoriiɗo Almaañ fuɗnaange. O woniino njeenaari kaŋŋe Olimpiyaade laabi tati, kadi ko o keɓɗo limre winndereere laabi jeetati. E nder Olimpiyaaji 1980 to Mosku, Krause dañii medayuuji kaŋŋe e nder 100 m e 200 m e nder dogdu 4×100 m. Jom suudu makko, Lutz Wanja, kadi ko njulaagu Olimpiyaade Almaañnaajo, mo o woppi golle. Doping Almaañ..." 158067 wikitext text/x-wiki {{Databox}}Barbara Krause (caggal ɗuum Wanja, jibinaa ko ñalnde 7 sulyee 1959 to Fuɗnaange Berlin) ko gonnooɗo njuumri, ummoriiɗo Almaañ fuɗnaange. O woniino njeenaari kaŋŋe Olimpiyaade laabi tati, kadi ko o keɓɗo limre winndereere laabi jeetati. E nder Olimpiyaaji 1980 to Mosku, Krause dañii medayuuji kaŋŋe e nder 100 m e 200 m e nder dogdu 4×100 m. Jom suudu makko, Lutz Wanja, kadi ko njulaagu Olimpiyaade Almaañnaajo, mo o woppi golle. Doping Almaañ fuɗnaange Krause, hono no heewɓe e atletee en Almaañ fuɗnaange e oon sahaa nii, ko coftal ɓalli mum doppi ɗum e yamiroore Stasi. E sahaa Olimpiyaaji 1976 to Montreal, Krause dogi yaltinaama e kippu njulaagu Almaañ fuɗnaange sabu "safrooɓe kippuuji ɗii limtii doosgal leɗɗe makko, ina kuli wonde maa o wontu e rafi o e nder Pijirlooji ɗii". Ɓiɓɓe makko ɗiɗo ɓee fof njibinaama e koyɗe ɓutte, ko ɗum addani mo huutoraade steroid. Ƴeew kadi Doggol terɗe fedde winndereyankoore njuɓɓudi njulaagu Tuugnorgal 3r29h9aazn36ll0eqait9li6wxqqbrm 158068 158067 2026-03-28T15:25:16Z Ilya Discuss 10103 158068 wikitext text/x-wiki {{Databox}}'''Barbara Krause''' (caggal ɗuum Wanja, jibinaa ko ñalnde 7 sulyee 1959 to Fuɗnaange Berlin) ko gonnooɗo njuumri, ummoriiɗo Almaañ fuɗnaange. O woniino njeenaari kaŋŋe Olimpiyaade laabi tati, kadi ko o keɓɗo limre winndereere laabi jeetati. E nder Olimpiyaaji 1980 to Mosku, Krause dañii medayuuji kaŋŋe e nder 100 m e 200 m e nder dogdu 4×100 m. Jom suudu makko, Lutz Wanja, kadi ko njulaagu Olimpiyaade Almaañnaajo, mo o woppi golle. == Doping Almaañ fuɗnaange == Krause, hono no heewɓe e atletee en Almaañ fuɗnaange e oon sahaa nii, ko coftal ɓalli mum doppi ɗum e yamiroore Stasi. E sahaa Olimpiyaaji 1976 to Montreal, Krause dogi yaltinaama e kippu njulaagu Almaañ fuɗnaange sabu "safrooɓe kippuuji ɗii limtii doosgal leɗɗe makko, ina kuli wonde maa o wontu e rafi o e nder Pijirlooji ɗii". Ɓiɓɓe makko ɗiɗo ɓee fof njibinaama e koyɗe ɓutte, ko ɗum addani mo huutoraade steroid. == Ƴeew kadi == Doggol terɗe fedde winndereyankoore njuɓɓudi njulaagu == Tuugnorgal == bir5soe884829cgb2vcl2581levfw21 158069 158068 2026-03-28T15:28:41Z Ilya Discuss 10103 158069 wikitext text/x-wiki {{Databox}}'''Barbara Krause''' (caggal ɗuum Wanja, jibinaa ko ñalnde 7 sulyee 1959 to Fuɗnaange Berlin) ko gonnooɗo njuumri, ummoriiɗo Almaañ fuɗnaange. O woniino njeenaari kaŋŋe Olimpiyaade laabi tati, kadi ko o keɓɗo limre winndereere laabi jeetati. E nder Olimpiyaaji 1980 to Mosku, Krause dañii medayuuji kaŋŋe e nder 100 m e 200 m e nder dogdu 4×100 m.<ref>{{cite web|url=http://www.ishof.org/honorees/88/88bkrause.html|title=Barbara Krause|website=ISHOF.org|publisher=[[International Swimming Hall of Fame]]|archive-url=https://web.archive.org/web/20081204124640/http://www.ishof.org/honorees/88/88bkrause.html|archive-date=4 December 2008|access-date=2 September 2012}}</ref><ref>{{cite web|url=http://www.ishof.org/honorees/german_doping.htm|title=The East German Doping Machine|website=ISHOF.org|publisher=International Swimming Hall of Fame|archive-url=https://web.archive.org/web/20090814124528/http://www.ishof.org/honorees/german_doping.htm|archive-date=14 August 2009|access-date=2 September 2012}}</ref><ref>Andrew Curry (18 January 2008). [https://www.wired.com/politics/security/magazine/16-02/ff_stasi?currentPage=all Piecing Together the Dark Legacy of East Germany's Secret Police]</ref><ref>{{cite news|first=Michael|last=Janofsky|url=https://query.nytimes.com/gst/fullpage.html?sec=health&res=9D0CE1DA1731F930A35751C1A967958260|title=Olympics; coaches concede that steroids fueled East Germany's success in swimming|work=[[The New York Times]]|date=3 December 1991|access-date=2 September 2012}}</ref><ref>{{cite news|url=http://www.cbc.ca/sports/photoessay/top10-doping/index2.html|title=Top 10: Notable drug scandals|work=[[CBC Sports]]|date=27 July 2006|access-date=2 September 2012|archive-url=https://web.archive.org/web/20121103091941/http://www.cbc.ca/sports/photoessay/top10-doping/index2.html|archive-date=3 November 2012}}</ref> Jom suudu makko, Lutz Wanja, kadi ko njulaagu Olimpiyaade Almaañnaajo, mo o woppi golle. == Doping Almaañ fuɗnaange == Krause, hono no heewɓe e atletee en Almaañ fuɗnaange e oon sahaa nii, ko coftal ɓalli mum doppi ɗum e yamiroore Stasi. E sahaa Olimpiyaaji 1976 to Montreal, Krause dogi yaltinaama e kippu njulaagu Almaañ fuɗnaange sabu "safrooɓe kippuuji ɗii limtii doosgal leɗɗe makko, ina kuli wonde maa o wontu e rafi o e nder Pijirlooji ɗii". Ɓiɓɓe makko ɗiɗo ɓee fof njibinaama e koyɗe ɓutte, ko ɗum addani mo huutoraade steroid. == Ƴeew kadi == Doggol terɗe fedde winndereyankoore njuɓɓudi njulaagu == Tuugnorgal == hkartynguzpblnvg7l4qi3h6tbu0hq2 158070 158069 2026-03-28T15:30:08Z Ilya Discuss 10103 158070 wikitext text/x-wiki {{Databox}}'''Barbara Krause''' (caggal ɗuum Wanja, jibinaa ko ñalnde 7 sulyee 1959 to Fuɗnaange Berlin) ko gonnooɗo njuumri, ummoriiɗo Almaañ fuɗnaange. O woniino njeenaari kaŋŋe Olimpiyaade laabi tati, kadi ko o keɓɗo limre winndereere laabi jeetati. E nder Olimpiyaaji 1980 to Mosku, Krause dañii medayuuji kaŋŋe e nder 100 m e 200 m e nder dogdu 4×100 m.<ref>{{cite web|url=http://www.ishof.org/honorees/88/88bkrause.html|title=Barbara Krause|website=ISHOF.org|publisher=[[International Swimming Hall of Fame]]|archive-url=https://web.archive.org/web/20081204124640/http://www.ishof.org/honorees/88/88bkrause.html|archive-date=4 December 2008|access-date=2 September 2012}}</ref><ref>{{cite web|url=http://www.ishof.org/honorees/german_doping.htm|title=The East German Doping Machine|website=ISHOF.org|publisher=International Swimming Hall of Fame|archive-url=https://web.archive.org/web/20090814124528/http://www.ishof.org/honorees/german_doping.htm|archive-date=14 August 2009|access-date=2 September 2012}}</ref><ref>Andrew Curry (18 January 2008). [https://www.wired.com/politics/security/magazine/16-02/ff_stasi?currentPage=all Piecing Together the Dark Legacy of East Germany's Secret Police]</ref><ref>{{cite news|first=Michael|last=Janofsky|url=https://query.nytimes.com/gst/fullpage.html?sec=health&res=9D0CE1DA1731F930A35751C1A967958260|title=Olympics; coaches concede that steroids fueled East Germany's success in swimming|work=[[The New York Times]]|date=3 December 1991|access-date=2 September 2012}}</ref><ref>{{cite news|url=http://www.cbc.ca/sports/photoessay/top10-doping/index2.html|title=Top 10: Notable drug scandals|work=[[CBC Sports]]|date=27 July 2006|access-date=2 September 2012|archive-url=https://web.archive.org/web/20121103091941/http://www.cbc.ca/sports/photoessay/top10-doping/index2.html|archive-date=3 November 2012}}</ref> Jom suudu makko, Lutz Wanja, kadi ko njulaagu Olimpiyaade Almaañnaajo, mo o woppi golle. == Doping Almaañ fuɗnaange == Krause, hono no heewɓe e atletee en Almaañ fuɗnaange e oon sahaa nii, ko coftal ɓalli mum doppi ɗum e yamiroore Stasi. E sahaa Olimpiyaaji 1976 to Montreal, Krause dogi yaltinaama e kippu njulaagu Almaañ fuɗnaange sabu "safrooɓe kippuuji ɗii limtii doosgal leɗɗe makko, ina kuli wonde maa o wontu e rafi o e nder Pijirlooji ɗii".<ref>{{cite Sports-Reference|archive-url=https://web.archive.org/web/20200417090458/https://www.sports-reference.com/olympics/athletes/kr/barbara-krause-1.html|title=Barbara Krause|archive-date=2020-04-17|url=https://www.sports-reference.com/olympics/athletes/kr/barbara-krause-1.html|url-status=dead}}</ref> Ɓiɓɓe makko ɗiɗo ɓee fof njibinaama e koyɗe ɓutte, ko ɗum addani mo huutoraade steroid. == Ƴeew kadi == Doggol terɗe fedde winndereyankoore njuɓɓudi njulaagu == Tuugnorgal == niizjymtkozdn9rx9y3o2bzwos1dr8v Caren Metschuck 0 38146 158071 2026-03-28T15:34:55Z Ilya Discuss 10103 Created page with "Caren Metschuck (caggal ɗuum Caren Mahn, jibinaa ko ñalnde 27 suwee 1963) ko Almaañnaajo gonnooɗo njuumri, keɓɗo njeenaaje kaŋŋe keewɗe e Olimpiyaaji. E nder Olimpiyaade 1980 to Mosku, o dañii medayuuji kaŋŋe e nder 100 m butterfly, 4×100 m e nder kippu 4×100 m e nder 4×100 m medley, o woni debbo ɓurɗo waawde tawtoreede Pijirlooji Olimpiyaaji e oon hitaande. Hitaande wootere caggal ɗuum, o dañii njeenaari Orop to Split e nder 100 m, o heɓi kadi nafoo..." 158071 wikitext text/x-wiki Caren Metschuck (caggal ɗuum Caren Mahn, jibinaa ko ñalnde 27 suwee 1963) ko Almaañnaajo gonnooɗo njuumri, keɓɗo njeenaaje kaŋŋe keewɗe e Olimpiyaaji. E nder Olimpiyaade 1980 to Mosku, o dañii medayuuji kaŋŋe e nder 100 m butterfly, 4×100 m e nder kippu 4×100 m e nder 4×100 m medley, o woni debbo ɓurɗo waawde tawtoreede Pijirlooji Olimpiyaaji e oon hitaande. Hitaande wootere caggal ɗuum, o dañii njeenaari Orop to Split e nder 100 m, o heɓi kadi nafoore e 4×100 m e kippu 4×100 m medley. Caggal nde o heɓi tiitoonde winndereere e nder dogdu 4×100 m e hitaande 1982, o joofni golle makko juutɗe, o wonti jannginoowo duɗal. E nder golle makko o waɗii limlebbi tati winndereyankooji e nder kewuuji estaad. E hitaande 1990 o naatnaa e suudu mawndu winndereeru ngam njulaagu. Caggal dental Almaañ o golliima e njuɓɓudi njulaagu to fedde makko SC Empor Rostock. Ƴeew kadi Doggol terɗe fedde winndereyankoore njuɓɓudi njulaagu Rekord winndereejo yahrude yeeso 4 × 100 meeter estaad freestyle Rekord winndereejo yahrude yeeso 4 × 100 meeteruuji estaad medley Tuugnorgal 7e7w3gp4jhvfxobzy6zcvuvyyeyi9b6 158072 158071 2026-03-28T15:36:06Z Ilya Discuss 10103 158072 wikitext text/x-wiki {{Databox}} Caren Metschuck (caggal ɗuum Caren Mahn, jibinaa ko ñalnde 27 suwee 1963) ko Almaañnaajo gonnooɗo njuumri, keɓɗo njeenaaje kaŋŋe keewɗe e Olimpiyaaji. E nder Olimpiyaade 1980 to Mosku, o dañii medayuuji kaŋŋe e nder 100 m butterfly, 4×100 m e nder kippu 4×100 m e nder 4×100 m medley, o woni debbo ɓurɗo waawde tawtoreede Pijirlooji Olimpiyaaji e oon hitaande. Hitaande wootere caggal ɗuum, o dañii njeenaari Orop to Split e nder 100 m, o heɓi kadi nafoore e 4×100 m e kippu 4×100 m medley. Caggal nde o heɓi tiitoonde winndereere e nder dogdu 4×100 m e hitaande 1982, o joofni golle makko juutɗe, o wonti jannginoowo duɗal. E nder golle makko o waɗii limlebbi tati winndereyankooji e nder kewuuji estaad. E hitaande 1990 o naatnaa e suudu mawndu winndereeru ngam njulaagu. Caggal dental Almaañ o golliima e njuɓɓudi njulaagu to fedde makko SC Empor Rostock. Ƴeew kadi Doggol terɗe fedde winndereyankoore njuɓɓudi njulaagu Rekord winndereejo yahrude yeeso 4 × 100 meeter estaad freestyle Rekord winndereejo yahrude yeeso 4 × 100 meeteruuji estaad medley Tuugnorgal 4zhvcmc94k29tki7t5fi76x4d0ihiyi 158073 158072 2026-03-28T15:37:06Z Ilya Discuss 10103 158073 wikitext text/x-wiki {{Databox}} '''Caren Metschuck''' (caggal ɗuum Caren Mahn, jibinaa ko ñalnde 27 suwee 1963) ko Almaañnaajo gonnooɗo njuumri, keɓɗo njeenaaje kaŋŋe keewɗe e Olimpiyaaji. E nder Olimpiyaade 1980 to Mosku, o dañii medayuuji kaŋŋe e nder 100 m butterfly, 4×100 m e nder kippu 4×100 m e nder 4×100 m medley, o woni debbo ɓurɗo waawde tawtoreede Pijirlooji Olimpiyaaji e oon hitaande. Hitaande wootere caggal ɗuum, o dañii njeenaari Orop to Split e nder 100 m, o heɓi kadi nafoore e 4×100 m e kippu 4×100 m medley. Caggal nde o heɓi tiitoonde winndereere e nder dogdu 4×100 m e hitaande 1982, o joofni golle makko juutɗe, o wonti jannginoowo duɗal. E nder golle makko o waɗii limlebbi tati winndereyankooji e nder kewuuji estaad. E hitaande 1990 o naatnaa e suudu mawndu winndereeru ngam njulaagu. Caggal dental Almaañ o golliima e njuɓɓudi njulaagu to fedde makko SC Empor Rostock. == Ƴeew kadi == Doggol terɗe fedde winndereyankoore njuɓɓudi njulaagu Rekord winndereejo yahrude yeeso 4 × 100 meeter estaad freestyle Rekord winndereejo yahrude yeeso 4 × 100 meeteruuji estaad medley == Tuugnorgal == odpqqu31oldg0w4zyvg56jh0u7fid2s Y.U. Mad 0 38147 158074 2026-03-28T15:41:59Z Ilya Discuss 10103 Created page with "{{Databox}}"Y.U. Mad" ko jimol hip hop ngol Ameriknaajo biyeteeɗo Birdman. Jimol ngol ina waɗi naalankooɓe biyeteeɓe Nicki Minaj e Lil Wayne. Jimol ngol neldaama to rajo U.S. Urban ñalnde 20 suwee 2011. e rajo U.S. Rhythmic ñalnde 11 oktoobar 2011. Wideyoo jimɗi Ñalnde 15 oktoobar 2011, hollitaama wonde wideyoo oo waɗiraa ko to Miami, ko Gil Green ardii ɗum.Wideyoo oo fuɗɗii ko e Sucker Free ñalnde 27 noowammbar, e 106 & Park ñalnde 28 noowammbar jimɗi ma..." 158074 wikitext text/x-wiki {{Databox}}"Y.U. Mad" ko jimol hip hop ngol Ameriknaajo biyeteeɗo Birdman. Jimol ngol ina waɗi naalankooɓe biyeteeɓe Nicki Minaj e Lil Wayne. Jimol ngol neldaama to rajo U.S. Urban ñalnde 20 suwee 2011. e rajo U.S. Rhythmic ñalnde 11 oktoobar 2011. Wideyoo jimɗi Ñalnde 15 oktoobar 2011, hollitaama wonde wideyoo oo waɗiraa ko to Miami, ko Gil Green ardii ɗum.Wideyoo oo fuɗɗii ko e Sucker Free ñalnde 27 noowammbar, e 106 & Park ñalnde 28 noowammbar jimɗi makko "Stupid Hoe", ummoraade e albom makko ɗiɗaɓo biyeteeɗo Pink Friday: Roman Reloaded. E nder aaya Birdman, o yiytaa ko omo jooɗii e taabal, YMCMB – ko ɗum woni ko wiyetee « Miliyaaruuji kaalis kaalis sukaaɓe », ina tuugnii e naalankooɓe lefol Lil Wayne biyeteengol Young Money Entertainment – ​​ina paarnoo koɗorɗe caggal makko. Wideyoo oo ina waɗi kameraaji ummoriiɗi e Mack Maine, DJ Khaled e Cortez Bryant. Karte Kartal (2011) Toɓɓere wonde Tablooji Amerik ɓurɗi welde 100 68 Jimi R&B/Hip-Hop Amerik (Alluwal) 46 Jimi Rap ɓuuɓɗi Amerik (Alluwal) 25 Woppu daartol Leydi Ñalngu Format Lefol Ref Leyɗeele dentuɗe Amerik 13 suwee 2011 Download Digital Kaalis Kaalis Records oktoobar 2011 Rajo eɓɓoore Tuugnorgal dvx7vpyiot64cnz2e9amukdgc0n0cuy 158075 158074 2026-03-28T15:44:02Z Ilya Discuss 10103 158075 wikitext text/x-wiki {{Databox}}'''"Y.U. Mad"''' ko jimol hip hop ngol Ameriknaajo biyeteeɗo Birdman. Jimol ngol ina waɗi naalankooɓe biyeteeɓe Nicki Minaj e Lil Wayne. Jimol ngol neldaama to rajo U.S. Urban ñalnde 20 suwee 2011. e rajo U.S. Rhythmic ñalnde 11 oktoobar 2011. == Wideyoo jimɗi == Ñalnde 15 oktoobar 2011, hollitaama wonde wideyoo oo waɗiraa ko to Miami, ko Gil Green ardii ɗum.Wideyoo oo fuɗɗii ko e Sucker Free ñalnde 27 noowammbar, e 106 & Park ñalnde 28 noowammbar jimɗi makko "Stupid Hoe", ummoraade e albom makko ɗiɗaɓo biyeteeɗo Pink Friday: Roman Reloaded. E nder aaya Birdman, o yiytaa ko omo jooɗii e taabal, YMCMB – ko ɗum woni ko wiyetee « Miliyaaruuji kaalis kaalis sukaaɓe », ina tuugnii e naalankooɓe lefol Lil Wayne biyeteengol Young Money Entertainment – ​​ina paarnoo koɗorɗe caggal makko. Wideyoo oo ina waɗi kameraaji ummoriiɗi e Mack Maine, DJ Khaled e Cortez Bryant. == Karte == Kartal (2011) Toɓɓere == wonde == Tablooji Amerik ɓurɗi welde 100 68 Jimi R&B/Hip-Hop Amerik (Alluwal) 46 Jimi Rap ɓuuɓɗi Amerik (Alluwal) 25 == Woppu daartol == Leydi Ñalngu Format Lefol Ref Leyɗeele dentuɗe Amerik 13 suwee 2011 Download Digital Kaalis Kaalis Records oktoobar 2011 Rajo eɓɓoore == Tuugnorgal == h77glxfa9tfalbc0dw1ckkp89ex8mo3 158076 158075 2026-03-28T15:45:07Z Ilya Discuss 10103 158076 wikitext text/x-wiki {{Databox}}'''"Y.U. Mad"''' ko jimol hip hop ngol Ameriknaajo biyeteeɗo Birdman. Jimol ngol ina waɗi naalankooɓe biyeteeɓe Nicki Minaj e Lil Wayne. Jimol ngol neldaama to rajo U.S. Urban ñalnde 20 suwee 2011. e rajo U.S. Rhythmic ñalnde 11 oktoobar 2011..<ref>{{cite web|url=http://gfa.radioandrecords.com/publishGFA/GFANextPage.asp?sDate%3D09%2F20%2F2011%26Format%3D5|title=®R&R :: Going for Adds™ :: Urban|access-date=October 26, 2011|url-status=dead|archive-url=https://web.archive.org/web/20120331022048/http://gfa.radioandrecords.com/publishGFA/GFANextPage.asp?sDate=09/20/2011&Format=5|archive-date=March 31, 2012}}</ref><ref>{{Cite web|url=http://www.allaccess.com/top40-rhythmic/future-releases|title=Top 40 Rhythmic Future Releases &#124; R&B Song and Hip-Hop Music Release Dates &#124;|access-date=2011-10-03|archive-date=2011-09-30|archive-url=https://web.archive.org/web/20110930173855/http://www.allaccess.com/top40-rhythmic/future-releases|url-status=dead}}</ref> == Wideyoo jimɗi == Ñalnde 15 oktoobar 2011, hollitaama wonde wideyoo oo waɗiraa ko to Miami, ko Gil Green ardii ɗum.Wideyoo oo fuɗɗii ko e Sucker Free ñalnde 27 noowammbar, e 106 & Park ñalnde 28 noowammbar jimɗi makko "Stupid Hoe", ummoraade e albom makko ɗiɗaɓo biyeteeɗo Pink Friday: Roman Reloaded. E nder aaya Birdman, o yiytaa ko omo jooɗii e taabal, YMCMB – ko ɗum woni ko wiyetee « Miliyaaruuji kaalis kaalis sukaaɓe », ina tuugnii e naalankooɓe lefol Lil Wayne biyeteengol Young Money Entertainment – ​​ina paarnoo koɗorɗe caggal makko. Wideyoo oo ina waɗi kameraaji ummoriiɗi e Mack Maine, DJ Khaled e Cortez Bryant. == Karte == Kartal (2011) Toɓɓere == wonde == Tablooji Amerik ɓurɗi welde 100 68 Jimi R&B/Hip-Hop Amerik (Alluwal) 46 Jimi Rap ɓuuɓɗi Amerik (Alluwal) 25 == Woppu daartol == Leydi Ñalngu Format Lefol Ref Leyɗeele dentuɗe Amerik 13 suwee 2011 Download Digital Kaalis Kaalis Records oktoobar 2011 Rajo eɓɓoore == Tuugnorgal == 0nx7hy9a1wcv428iyjbl6ty0qpoechz 158077 158076 2026-03-28T15:46:30Z Ilya Discuss 10103 158077 wikitext text/x-wiki {{Databox}}'''"Y.U. Mad"''' ko jimol hip hop ngol Ameriknaajo biyeteeɗo Birdman. Jimol ngol ina waɗi naalankooɓe biyeteeɓe Nicki Minaj e Lil Wayne. Jimol ngol neldaama to rajo U.S. Urban ñalnde 20 suwee 2011. e rajo U.S. Rhythmic ñalnde 11 oktoobar 2011..<ref>{{cite web|url=http://gfa.radioandrecords.com/publishGFA/GFANextPage.asp?sDate%3D09%2F20%2F2011%26Format%3D5|title=®R&R :: Going for Adds™ :: Urban|access-date=October 26, 2011|url-status=dead|archive-url=https://web.archive.org/web/20120331022048/http://gfa.radioandrecords.com/publishGFA/GFANextPage.asp?sDate=09/20/2011&Format=5|archive-date=March 31, 2012}}</ref><ref>{{Cite web|url=http://www.allaccess.com/top40-rhythmic/future-releases|title=Top 40 Rhythmic Future Releases &#124; R&B Song and Hip-Hop Music Release Dates &#124;|access-date=2011-10-03|archive-date=2011-09-30|archive-url=https://web.archive.org/web/20110930173855/http://www.allaccess.com/top40-rhythmic/future-releases|url-status=dead}}</ref> == Wideyoo jimɗi == Ñalnde 15 oktoobar 2011, hollitaama wonde wideyoo oo waɗiraa ko to Miami, ko Gil Green ardii ɗum.Wideyoo oo fuɗɗii ko e Sucker Free ñalnde 27 noowammbar, e 106 & Park ñalnde 28 noowammbar jimɗi makko "Stupid Hoe", ummoraade e albom makko ɗiɗaɓo biyeteeɗo Pink Friday: Roman Reloaded. E nder aaya Birdman, o yiytaa ko omo jooɗii e taabal, YMCMB – ko ɗum woni ko wiyetee « Miliyaaruuji kaalis kaalis sukaaɓe », ina tuugnii e naalankooɓe lefol Lil Wayne biyeteengol Young Money Entertainment – ​​ina paarnoo koɗorɗe caggal makko. Wideyoo oo ina waɗi kameraaji ummoriiɗi e Mack Maine, DJ Khaled e Cortez Bryant.<ref>{{Cite web|url=http://www.rap-up.com/2011/10/15/nicki-minaj-shoots-y-u-mad-video-with-birdman/|title=Nicki Minaj Shoots 'Y.U. Mad' Video with Birdman}}</ref> == Karte == Kartal (2011) Toɓɓere == wonde == Tablooji Amerik ɓurɗi welde 100 68 Jimi R&B/Hip-Hop Amerik (Alluwal) 46 Jimi Rap ɓuuɓɗi Amerik (Alluwal) 25 == Woppu daartol == Leydi Ñalngu Format Lefol Ref Leyɗeele dentuɗe Amerik 13 suwee 2011 Download Digital Kaalis Kaalis Records oktoobar 2011 Rajo eɓɓoore == Tuugnorgal == 0k758fe9iqsl8p9hatr47p88cyqvqx9 158078 158077 2026-03-28T15:47:45Z Ilya Discuss 10103 158078 wikitext text/x-wiki {{Databox}}'''"Y.U. Mad"''' ko jimol hip hop ngol Ameriknaajo biyeteeɗo Birdman. Jimol ngol ina waɗi naalankooɓe biyeteeɓe Nicki Minaj e Lil Wayne. Jimol ngol neldaama to rajo U.S. Urban ñalnde 20 suwee 2011. e rajo U.S. Rhythmic ñalnde 11 oktoobar 2011..<ref>{{cite web|url=http://gfa.radioandrecords.com/publishGFA/GFANextPage.asp?sDate%3D09%2F20%2F2011%26Format%3D5|title=®R&R :: Going for Adds™ :: Urban|access-date=October 26, 2011|url-status=dead|archive-url=https://web.archive.org/web/20120331022048/http://gfa.radioandrecords.com/publishGFA/GFANextPage.asp?sDate=09/20/2011&Format=5|archive-date=March 31, 2012}}</ref><ref>{{Cite web|url=http://www.allaccess.com/top40-rhythmic/future-releases|title=Top 40 Rhythmic Future Releases &#124; R&B Song and Hip-Hop Music Release Dates &#124;|access-date=2011-10-03|archive-date=2011-09-30|archive-url=https://web.archive.org/web/20110930173855/http://www.allaccess.com/top40-rhythmic/future-releases|url-status=dead}}</ref> == Wideyoo jimɗi == Ñalnde 15 oktoobar 2011, hollitaama wonde wideyoo oo waɗiraa ko to Miami, ko Gil Green ardii ɗum.Wideyoo oo fuɗɗii ko e Sucker Free ñalnde 27 noowammbar, e 106 & Park ñalnde 28 noowammbar jimɗi makko "Stupid Hoe", ummoraade e albom makko ɗiɗaɓo biyeteeɗo Pink Friday: Roman Reloaded. E nder aaya Birdman, o yiytaa ko omo jooɗii e taabal, YMCMB – ko ɗum woni ko wiyetee « Miliyaaruuji kaalis kaalis sukaaɓe », ina tuugnii e naalankooɓe lefol Lil Wayne biyeteengol Young Money Entertainment – ​​ina paarnoo koɗorɗe caggal makko. Wideyoo oo ina waɗi kameraaji ummoriiɗi e Mack Maine, DJ Khaled e Cortez Bryant.<ref>{{Cite web|url=http://www.rap-up.com/2011/10/15/nicki-minaj-shoots-y-u-mad-video-with-birdman/|title=Nicki Minaj Shoots 'Y.U. Mad' Video with Birdman}}</ref> == Karte == Kartal (2011) Toɓɓere == wonde == Tablooji Amerik ɓurɗi welde 100 68|<ref name="Y.U. Mad - Single by Birdman - United States">[https://music.apple.com/us/album/y-u-mad-feat-nicki-minaj/464867790 iTunes] . iTunes.com. Retrieved October 27, 2011.</ref> Jimi R&B/Hip-Hop Amerik (Alluwal) 46 Jimi Rap ɓuuɓɗi Amerik (Alluwal) 25 == Woppu daartol == Leydi Ñalngu Format Lefol Ref Leyɗeele dentuɗe Amerik 13 suwee 2011 Download Digital Kaalis Kaalis Records oktoobar 2011 Rajo eɓɓoore == Tuugnorgal == d7jf7ozvaxb294n92ztf1c694rdv7sh Leila Meskhi 0 38148 158079 2026-03-28T15:50:57Z Ilya Discuss 10103 Created page with "{{Databox}}Leila Meskhi (e ɗemngal Joorji: ლეილა მესხი, e ɗemngal romaan: leila meskhi, ina wiyee [leila mesχi]; jibinaa ko ñalnde 5 lewru Yarkomaa 1968) ko tenisyanke Joorji mo joofni golle mum. Meskhi heɓii njeenaaje joy e nder kawgel WTA Tour. O dañii kadi tiitoonde wootere e tiitooɗe ɗiɗi e nder kawgel ITF Women's Circuit. Ñalnde 5 ut 1991, o yettii limre makko ɓurnde moƴƴude e limlebbi gooto e winndere ndee, hono 12. Ñalnde 10 abri..." 158079 wikitext text/x-wiki {{Databox}}Leila Meskhi (e ɗemngal Joorji: ლეილა მესხი, e ɗemngal romaan: leila meskhi, ina wiyee [leila mesχi]; jibinaa ko ñalnde 5 lewru Yarkomaa 1968) ko tenisyanke Joorji mo joofni golle mum. Meskhi heɓii njeenaaje joy e nder kawgel WTA Tour. O dañii kadi tiitoonde wootere e tiitooɗe ɗiɗi e nder kawgel ITF Women's Circuit. Ñalnde 5 ut 1991, o yettii limre makko ɓurnde moƴƴude e limlebbi gooto e winndere ndee, hono 12. Ñalnde 10 abriil 1995, o yettii limre 21 e nder limlebbi ɗiɗi WTA. Ko ɓuri moƴƴude e golle makko e kawgel Grand Slam ko nde o arti e kawgel ngel e hitaande 1990, o fooli Akiko Kijimuta, Natasha Zvereva, Katia Piccolini e Linda Ferrando hade makko foolde Gabriela Sabatini, kañum woni kaɓantooɗo haa jooni, e nder setuuji juutɗi. Finaluuji golle WTA Gooto : 11 (5 tiitooɗe, 6 ɗiɗaɓere) 32td3x9okj3jk07bqb62f4hf4jtfkdj 158080 158079 2026-03-28T15:52:41Z Ilya Discuss 10103 158080 wikitext text/x-wiki {{Databox}}'''Leila Meskhi''' (e ɗemngal Joorji: ლეილა მესხი, e ɗemngal romaan: leila meskhi, ina wiyee [leila mesχi]; jibinaa ko ñalnde 5 lewru Yarkomaa 1968) ko tenisyanke Joorji mo joofni golle mum. Meskhi heɓii njeenaaje joy e nder kawgel WTA Tour. O dañii kadi tiitoonde wootere e tiitooɗe ɗiɗi e nder kawgel ITF Women's Circuit. Ñalnde 5 ut 1991, o yettii limre makko ɓurnde moƴƴude e limlebbi gooto e winndere ndee, hono 12. Ñalnde 10 abriil 1995, o yettii limre 21 e nder limlebbi ɗiɗi WTA. Ko ɓuri moƴƴude e golle makko e kawgel Grand Slam ko nde o arti e kawgel ngel e hitaande 1990, o fooli Akiko Kijimuta, Natasha Zvereva, Katia Piccolini e Linda Ferrando hade makko foolde Gabriela Sabatini, kañum woni kaɓantooɗo haa jooni, e nder setuuji juutɗi. Finaluuji golle WTA Gooto : 11 (5 tiitooɗe, 6 ɗiɗaɓere) qs0wq7gpnrbe117mi7jn2tug5xb1hrr Catherine Barclay 0 38149 158081 2026-03-28T15:55:49Z Ilya Discuss 10103 Created page with "{{Databox}}Catherine Barclay (jibinaa ko 12 suwee 1973) ko gonnooɗo ƴarotooɗo tenis, ummoriiɗo Ostarali. Jibnaaɓe Barclay ko joom en nokku tennis to Sydney, o fuɗɗii fiyde tennis ko omo yahra e duuɓi jeetati. E nder nguurndam makko tokosam, o woniino keɓtinaaɗo e kawgel ngel sukaaɓe rewɓe ɗiɗo Wimbledon. E nder golle makko karallaagal, o dañii tiitooɗe tati ITF e nder kawgel gootol, capanɗe tati e nder kawgel ɗiɗmel. O woniino nayaɓo e kawgel Wimbl..." 158081 wikitext text/x-wiki {{Databox}}Catherine Barclay (jibinaa ko 12 suwee 1973) ko gonnooɗo ƴarotooɗo tenis, ummoriiɗo Ostarali. Jibnaaɓe Barclay ko joom en nokku tennis to Sydney, o fuɗɗii fiyde tennis ko omo yahra e duuɓi jeetati. E nder nguurndam makko tokosam, o woniino keɓtinaaɗo e kawgel ngel sukaaɓe rewɓe ɗiɗo Wimbledon. E nder golle makko karallaagal, o dañii tiitooɗe tati ITF e nder kawgel gootol, capanɗe tati e nder kawgel ɗiɗmel. O woniino nayaɓo e kawgel Wimbledon hakkunde rewɓe ɗiɗo e kawgel jillondirngel. E hitaande 2002, o dañii tiitoonde ɗiɗi e nder WTA Tour. Ñalnde 30 ut 2000, o rokkaa njeenaari dingiral Ostarali sabu darnde makko tiiɗnde e tennis. Catherine Barclay woppi golle mum e hitaande 2004. E hitaande 2003, o resi Christopher Reitz, ƴarotooɗo hockey to Almaañ, ɓe ngoni ko e wuro Sidney, to Ostarali. Finndeeji njillu WTA Ɗiɗi : 8 (tiitoonde 2, 6 ɗiɗmere) Tariya Kawgel Grand Slam Premier M & Premier 5 Gardiiɗo jaagorɗe Hakkunde leyɗeele (2–6) Njeñtudi W/L Ñalngu Kawgel Surface Partner Luutndiiɓe Score Majjugol 0–1 lewru Juko hitaande 1994 Birmingham, leydi Angalteer, leydi Ostarali Dental Sowiyet Larisa Savcenko 4-6, 4-6 Losko 0–2 sulyee 1997 Kop Warsaw, Poloñ leydi Almaañ Meike Babel Rumaani Ruksandra Dragomir Arjantiin Ines Gorrosategui 4-6, 0-6 Losko 0–3 Abriil 1999 Japon udditii, Tokyo Hard Ostarali Kerry-Anne Guse Dental Dowlaaji Amerik Corina Morariu Leyɗeele dentuɗe Amerik Kimberli Po 3-6, 2-6 Losko 0–4 lewru juko hitaande 2000 Rosmalen udditii, Pays-Bas huɗo Slowaki Karina Habšudová Dental Dowlaaji Amerik Erika deLone Ostarali Nikol Pratt 6-7(4-7), 3-4 ret. Losko 0–5 sulyee 2000 Kaɓirɗe Knokke-Heist, Belsik leydi Danemark Eva Dyrberg Itali Giulia Casoni Usbekistaan ​​Iroda Tuliyanova 6-2, 4-6, 4-6 Majjugol 0–6 lewru Yarkomaa 2002 Hobart hakkunde leyɗeele, Ostarali Hard Ostarali Kristina Wheeler Itali Tathiana Garbin Itaali Rita Grande 2-6, 6-7(3-7) Winndere 1–6 abriil 2002, kawgel mawngel Budapest, Hong Kong leydi Farayse Émilie Loit Riisi Elena Bovina Hongiriya 4-6, 6-3, 6-3 Winndere 2–6 lewru juko hitaande 2002, udditgol Rosmalen, Pays-Bas huɗo Almaañ Martina Müller Almaañ Bianka Lamade Bulgari Magdalena Maleeva 6-4, 7-5 Finaluuji cirkooji ITF Tariya 000 dolaar ko kawgel ngel 000 dolaar ko kawgel ngel 000 dolaar ko kawgel ngel 000 dolaar ko kawgel Gooto: 10 (3-7) 0fe2jmnunwazgsicvikgsoy96qkwyju 158082 158081 2026-03-28T16:01:07Z Ilya Discuss 10103 158082 wikitext text/x-wiki {{Databox}}'''Catherine Barclay''' (jibinaa ko 12 suwee 1973) ko gonnooɗo ƴarotooɗo tenis, ummoriiɗo Ostarali. Jibnaaɓe Barclay ko joom en nokku tennis to Sydney, o fuɗɗii fiyde tennis ko omo yahra e duuɓi jeetati. E nder nguurndam makko tokosam, o woniino keɓtinaaɗo e kawgel ngel sukaaɓe rewɓe ɗiɗo Wimbledon. E nder golle makko karallaagal, o dañii tiitooɗe tati ITF e nder kawgel gootol, capanɗe tati e nder kawgel ɗiɗmel. O woniino nayaɓo e kawgel Wimbledon hakkunde rewɓe ɗiɗo e kawgel jillondirngel. E hitaande 2002, o dañii tiitoonde ɗiɗi e nder WTA Tour. Ñalnde 30 ut 2000, o rokkaa njeenaari dingiral Ostarali sabu darnde makko tiiɗnde e tennis. Catherine Barclay woppi golle mum e hitaande 2004. E hitaande 2003, o resi Christopher Reitz, ƴarotooɗo hockey to Almaañ, ɓe ngoni ko e wuro Sidney, to Ostarali. == Finndeeji njillu WTA == Ɗiɗi : 8 (tiitoonde 2, 6 ɗiɗmere) == Tariya == Kawgel Grand Slam Premier M & Premier 5 == Gardiiɗo jaagorɗe == Hakkunde leyɗeele (2–6) Njeñtudi W/L Ñalngu Kawgel Surface Partner Luutndiiɓe Score Majjugol 0–1 lewru Juko hitaande 1994 Birmingham, leydi Angalteer, leydi Ostarali Dental Sowiyet Larisa Savcenko 4-6, 4-6 Losko 0–2 sulyee 1997 Kop Warsaw, Poloñ leydi Almaañ Meike Babel Rumaani Ruksandra Dragomir Arjantiin Ines Gorrosategui 4-6, 0-6 Losko 0–3 Abriil 1999 Japon udditii, Tokyo Hard Ostarali Kerry-Anne Guse Dental Dowlaaji Amerik Corina Morariu Leyɗeele dentuɗe Amerik Kimberli Po 3-6, 2-6 Losko 0–4 lewru juko hitaande 2000 Rosmalen udditii, Pays-Bas huɗo Slowaki Karina Habšudová Dental Dowlaaji Amerik Erika deLone Ostarali Nikol Pratt 6-7(4-7), 3-4 ret. Losko 0–5 sulyee 2000 Kaɓirɗe Knokke-Heist, Belsik leydi Danemark Eva Dyrberg Itali Giulia Casoni == Usbekistaan ​​Iroda Tuliyanova 6-2, 4-6, 4-6 == Majjugol 0–6 lewru Yarkomaa 2002 Hobart hakkunde leyɗeele, Ostarali Hard Ostarali Kristina Wheeler Itali Tathiana Garbin == Itaali Rita Grande 2-6, 6-7(3-7) == Winndere 1–6 abriil 2002, kawgel mawngel Budapest, Hong Kong leydi Farayse Émilie Loit Riisi Elena Bovina == Hongiriya 4-6, 6-3, 6-3 == Winndere 2–6 lewru juko hitaande 2002, udditgol Rosmalen, Pays-Bas huɗo Almaañ Martina Müller Almaañ Bianka Lamade Bulgari Magdalena Maleeva 6-4, 7-5 Finaluuji cirkooji ITF == Tariya == 000 dolaar ko kawgel ngel 000 dolaar ko kawgel ngel 000 dolaar ko kawgel ngel 000 dolaar ko kawgel == Gooto: 10 (3-7) == c7wdzd6jz6jtskjqlwmhq6qa9l7jnkg Rawinda Prajongjai 0 38150 158083 2026-03-28T16:06:45Z Ilya Discuss 10103 Created page with "Rawinda Prajongjai (e ɗemngal Taylande; jibinaa ko ñalnde 29 lewru nduu hitaande 1993) ko ƴarotooɗo badminton Taylande.[1] O jeyaa ko e kippu ngenndiijo rewɓe keɓɗo njeenaari kaŋŋe e Pijirlooji SEA 2015, 2017, 2019, 2021, e 2023 ; e kadi heɓde tiitoonde rewɓe ɗiɗo e hitaande 2017. Fuɗɗoraad{{Databox}}e golle mum ko e fiyde gooto, Prajongjai heɓi tiitoonde mum adannde e nder kawgel winnderewal Smiling Fish 2013. Caggal ɗuum o waɗti hakkille makko e fiyde..." 158083 wikitext text/x-wiki Rawinda Prajongjai (e ɗemngal Taylande; jibinaa ko ñalnde 29 lewru nduu hitaande 1993) ko ƴarotooɗo badminton Taylande.[1] O jeyaa ko e kippu ngenndiijo rewɓe keɓɗo njeenaari kaŋŋe e Pijirlooji SEA 2015, 2017, 2019, 2021, e 2023 ; e kadi heɓde tiitoonde rewɓe ɗiɗo e hitaande 2017. Fuɗɗoraad{{Databox}}e golle mum ko e fiyde gooto, Prajongjai heɓi tiitoonde mum adannde e nder kawgel winnderewal Smiling Fish 2013. Caggal ɗuum o waɗti hakkille makko e fiyde e doggol ɗiɗmol, o heɓi njeenaari makko gadani e kawgel ngel e hitaande 2015, tawi omo wondi e Jongkolphan Kititharakul. Ɓe ɗiɗo fof kadi kawri ko e Taylande e nder kawgel ngel rewɓe ɗiɗo mbaɗata e Olimpiyaaji 2020 e 2024. Baɗte Kaɓirɗe Asii Duuɓi rewɓe Hitaande Nokku Partner Gaño Njoɓdi Njoɓdi 2023 Sheek Rashid Bin Hamdan suudu nder suudu, Dubaï, Emiraaji Arab Dentuɗi Taylande Jongkolfan Kititarakul Japon Yuki Fukushima Japon Sayaka Hirota 18-21, 15-21 Njamndi mboɗeeri Pijirlooji SEA Duuɓi rewɓe Hitaande Nokku Partner Gaño Njoɓdi Njoɓdi 2017 Arena Aksiyaata, Kuala Lumpur, Malaysi Taylande Jongkolphan Kititharakul Taylande Puttita Supajirakul Taylande 21-16, 7-8 pentiir kaŋŋe kaŋŋe BWF World Tour (tiitooɗe 4, 6 ɗiɗmere) Turtol winndereewol BWF, ngol anndinaa ñalnde 19 marse 2017, ngol huutoraa e hitaande 2018, ko kawgel ngel Fedde Adunaare Badminton (BWF) yamiri. Jaɓɓungal winnderewal BWF feccii ko e tolnooji Final Jaɓɓungal Adunawal, Suuper 1000, Suuper 750, Suuper 500, Suuper 300, e Suuper Jaɓɓungal BWF Suuper 100. Duuɓi rewɓe Hitaande Kawgel Toɓɓere Partner Gaño Njoɓdi Njoɓdi 2018 Taylande Masters Super 300 Taylande Jongkolphan Kititarakul Indoneesi Anggia Shitta Awanda Indoneesi Ni Ketut Mahadewi Istarani 21-19, 21-17 nokku gadano, keɓɗo medal kaŋŋe(ɓe) Jaaliiɗo 2018 Inndo Open Super 500 Taylande Jongkolphan Kititarakul Indoneesi Greysiya Polii Indoneesi Apriyani Rahayu 18-21, 15-21 Nokku ɗiɗaɓo, keɓɗo medal kaalis(ɓe) Ɗiɗaɓo 2019 Siin Taipei Udditii Super 300 Taylande Jongkolphan Kititarakul Koree du Sud Kim So-yeong Koree worgo Kong Hee-yong 21-19, 18-21, 28-26 nokku gadano, keɓɗo medal kaŋŋe (ɓe) Jaaliiɗo 2019 Macau Open Super 300 Taylande Jongkolphan Kititarakul Siin Du Yue Siin Li Yinhui 16-21, 21-10, 12-21 2ɓo, keɓɗo medal kaalis(ɓe) Ɗiɗaɓo 2020 (I) Taylande udditi Super 1000 Taylande Jongkolphan Kititarakul Indoneesi Greysiya Polii Indoneesi Apriyani Rahayu 15-21, 12-21 nokku ɗiɗaɓo, keɓɗo medal kaalis(ɓe) Ɗiɗaɓo 2021 Orléans Masters Super 100 Taylande Jongkolfan Kititarakul Bulgari Gabriyela Stoeva Bulgari Stefani Stoeva 21-16, 21-16 nokku gadano, keɓɗo medal kaŋŋe(ɓe) Jaaliiɗo 2022 Hylo Open Super 300 Taylande Jongkolphan Kititarakul Taylande Benyapa Aimsaard Taylande Nuntakarn Aimsaard 18-21, 21-18, 17-21 Nokku ɗiɗmo, keɓɗo medal kaalis(ɓe) Ɗiɗaɓo 2023 Arctic Open Super 500 Taylande Jongkolfan Kititarakul Siin Liu Shengshu Siin Tan Ning 13-21, 22-24 2ɓo, keɓɗo medal kaalis(ɓe) Ɗiɗaɓo 2023 Farayse udditii Super 750 Taylande Jongkolfan Kititarakul Siin Liu Shengshu Siin Tan Ning 24-26, 19-21 2ɓo, keɓɗo medal kaalis(ɓe) Ɗiɗaɓo 2024 Taylande udditi Super 500 Taylande Jongkolphan Kititarakul Indoneesi Febriana Dwipuji Kusuma Indoneesi Amallia Cahaya Pratiwi 21-14, 21-14 nokku gadano, keɓɗo medal kaŋŋe(ɓe) Jaaliiɗo Prix ​​mawɗo BWF (tiitooɗe 3, 2 ɗiɗmere) Prix ​​BWF ina waɗi toɓɓe ɗiɗi, Prix mawɗo e Prix mawɗo kaŋŋe. Ko kawgel badminton ngel Fedde Adunaare Badminton (BWF) yamiri, ngel yuɓɓinaama hakkunde 2007 e 2017. 9i3rn13xdocy9f071ffnhvnbigdiew3 158084 158083 2026-03-28T16:10:52Z Ilya Discuss 10103 158084 wikitext text/x-wiki '''Rawinda Prajongjai''' (e ɗemngal Taylande; jibinaa ko ñalnde 29 lewru nduu hitaande 1993) ko ƴarotooɗo badminton Taylande.[1] O jeyaa ko e kippu ngenndiijo rewɓe keɓɗo njeenaari kaŋŋe e Pijirlooji SEA 2015, 2017, 2019, 2021, e 2023 ; e kadi heɓde tiitoonde rewɓe ɗiɗo e hitaande 2017. Fuɗɗoraad{{Databox}}e golle mum ko e fiyde gooto, Prajongjai heɓi tiitoonde mum adannde e nder kawgel winnderewal Smiling Fish 2013. Caggal ɗuum o waɗti hakkille makko e fiyde e doggol ɗiɗmol, o heɓi njeenaari makko gadani e kawgel ngel e hitaande 2015, tawi omo wondi e Jongkolphan Kititharakul. Ɓe ɗiɗo fof kadi kawri ko e Taylande e nder kawgel ngel rewɓe ɗiɗo mbaɗata e Olimpiyaaji 2020 e 2024. == Baɗte == == Kaɓirɗe Asii == == Duuɓi rewɓe == Hitaande Nokku Partner Gaño Njoɓdi Njoɓdi 2023 Sheek Rashid Bin Hamdan suudu nder suudu, Dubaï, Emiraaji Arab Dentuɗi Taylande Jongkolfan Kititarakul Japon Yuki Fukushima Japon Sayaka Hirota 18-21, 15-21 Njamndi mboɗeeri Pijirlooji SEA Duuɓi rewɓe Hitaande Nokku Partner Gaño Njoɓdi Njoɓdi 2017 Arena Aksiyaata, Kuala Lumpur, Malaysi Taylande Jongkolphan Kititharakul Taylande Puttita Supajirakul Taylande 21-16, 7-8 pentiir kaŋŋe kaŋŋe BWF World Tour (tiitooɗe 4, 6 ɗiɗmere) Turtol winndereewol BWF, ngol anndinaa ñalnde 19 marse 2017, ngol huutoraa e hitaande 2018, ko kawgel ngel Fedde Adunaare Badminton (BWF) yamiri. Jaɓɓungal winnderewal BWF feccii ko e tolnooji Final Jaɓɓungal Adunawal, Suuper 1000, Suuper 750, Suuper 500, Suuper 300, e Suuper Jaɓɓungal BWF Suuper 100. == Duuɓi rewɓe == Hitaande Kawgel Toɓɓere Partner Gaño Njoɓdi Njoɓdi 2018 Taylande Masters Super 300 Taylande Jongkolphan Kititarakul Indoneesi Anggia Shitta Awanda Indoneesi Ni Ketut Mahadewi Istarani 21-19, 21-17 nokku gadano, keɓɗo medal kaŋŋe(ɓe) Jaaliiɗo 2018 Inndo Open Super 500 Taylande Jongkolphan Kititarakul Indoneesi Greysiya Polii Indoneesi Apriyani Rahayu 18-21, 15-21 Nokku ɗiɗaɓo, keɓɗo medal kaalis(ɓe) Ɗiɗaɓo 2019 Siin Taipei Udditii Super 300 Taylande Jongkolphan Kititarakul Koree du Sud Kim So-yeong Koree worgo Kong Hee-yong 21-19, 18-21, 28-26 nokku gadano, keɓɗo medal kaŋŋe (ɓe) Jaaliiɗo 2019 Macau Open Super 300 Taylande Jongkolphan Kititarakul Siin Du Yue Siin Li Yinhui 16-21, 21-10, 12-21 2ɓo, keɓɗo medal kaalis(ɓe) Ɗiɗaɓo 2020 (I) Taylande udditi Super 1000 Taylande Jongkolphan Kititarakul Indoneesi Greysiya Polii Indoneesi Apriyani Rahayu 15-21, 12-21 nokku ɗiɗaɓo, keɓɗo medal kaalis(ɓe) Ɗiɗaɓo 2021 Orléans Masters Super 100 Taylande Jongkolfan Kititarakul Bulgari Gabriyela Stoeva Bulgari Stefani Stoeva 21-16, 21-16 nokku gadano, keɓɗo medal kaŋŋe(ɓe) Jaaliiɗo 2022 Hylo Open Super 300 Taylande Jongkolphan Kititarakul Taylande Benyapa Aimsaard Taylande Nuntakarn Aimsaard 18-21, 21-18, 17-21 Nokku ɗiɗmo, keɓɗo medal kaalis(ɓe) Ɗiɗaɓo 2023 Arctic Open Super 500 Taylande Jongkolfan Kititarakul Siin Liu Shengshu Siin Tan Ning 13-21, 22-24 2ɓo, keɓɗo medal kaalis(ɓe) Ɗiɗaɓo 2023 Farayse udditii Super 750 Taylande Jongkolfan Kititarakul Siin Liu Shengshu Siin Tan Ning 24-26, 19-21 2ɓo, keɓɗo medal kaalis(ɓe) Ɗiɗaɓo 2024 Taylande udditi Super 500 Taylande Jongkolphan Kititarakul Indoneesi Febriana Dwipuji Kusuma Indoneesi Amallia Cahaya Pratiwi 21-14, 21-14 nokku gadano, keɓɗo medal kaŋŋe(ɓe) Jaaliiɗo Prix ​​mawɗo BWF (tiitooɗe 3, 2 ɗiɗmere) Prix ​​BWF ina waɗi toɓɓe ɗiɗi, Prix mawɗo e Prix mawɗo kaŋŋe. Ko kawgel badminton ngel Fedde Adunaare Badminton (BWF) yamiri, ngel yuɓɓinaama hakkunde 2007 e 2017. dnl19n17vqvsd8rnc9c9mv03myk4ey3 158085 158084 2026-03-28T16:14:48Z Ilya Discuss 10103 158085 wikitext text/x-wiki '''Rawinda Prajongjai''' (e ɗemngal Taylande; jibinaa ko ñalnde 29 lewru nduu hitaande 1993) ko ƴarotooɗo badminton Taylande.[1] O jeyaa ko e kippu ngenndiijo rewɓe keɓɗo njeenaari kaŋŋe e Pijirlooji SEA 2015, 2017, 2019, 2021, e 2023 ; e kadi heɓde tiitoonde rewɓe ɗiɗo e hitaande 2017. Fuɗɗoraad{{Databox}}e golle mum ko e fiyde gooto, Prajongjai heɓi tiitoonde mum adannde e nder kawgel winnderewal Smiling Fish 2013. Caggal ɗuum o waɗti hakkille makko e fiyde e doggol ɗiɗmol, o heɓi njeenaari makko gadani e kawgel ngel e hitaande 2015, tawi omo wondi e Jongkolphan Kititharakul. Ɓe ɗiɗo fof kadi kawri ko e Taylande e nder kawgel ngel rewɓe ɗiɗo mbaɗata e Olimpiyaaji 2020 e 2024.<ref>{{cite web|title=Players: Rawinda Prajongjai|url=http://bwfbadminton.com/player/84669/rawinda-prajongjai|publisher=[[Badminton World Federation]]|access-date=8 November 2016}}</ref><ref name="Paris 2024">{{cite web|title=PRAJONGJAI Rawinda|url=https://olympics.com/en/paris-2024/athlete/rawinda-prajongjai_1926339|work=[[Paris 2024 Olympics]]|url-status=dead|archive-url=https://web.archive.org/web/20241007120024/https://olympics.com/en/paris-2024/athlete/rawinda-prajongjai_1926339|archive-date=7 October 2024}}</ref> == Baɗte == == Kaɓirɗe Asii == == Duuɓi rewɓe == Hitaande Nokku Partner Gaño Njoɓdi Njoɓdi 2023 Sheek Rashid Bin Hamdan suudu nder suudu, Dubaï, Emiraaji Arab Dentuɗi Taylande Jongkolfan Kititarakul Japon Yuki Fukushima Japon Sayaka Hirota 18-21, 15-21 Njamndi mboɗeeri Pijirlooji SEA Duuɓi rewɓe Hitaande Nokku Partner Gaño Njoɓdi Njoɓdi 2017 Arena Aksiyaata, Kuala Lumpur, Malaysi Taylande Jongkolphan Kititharakul Taylande Puttita Supajirakul Taylande 21-16, 7-8 pentiir kaŋŋe kaŋŋe BWF World Tour (tiitooɗe 4, 6 ɗiɗmere) Turtol winndereewol BWF, ngol anndinaa ñalnde 19 marse 2017, ngol huutoraa e hitaande 2018, ko kawgel ngel Fedde Adunaare Badminton (BWF) yamiri. Jaɓɓungal winnderewal BWF feccii ko e tolnooji Final Jaɓɓungal Adunawal, Suuper 1000, Suuper 750, Suuper 500, Suuper 300, e Suuper Jaɓɓungal BWF Suuper 100. == Duuɓi rewɓe == Hitaande Kawgel Toɓɓere Partner Gaño Njoɓdi Njoɓdi 2018 Taylande Masters Super 300 Taylande Jongkolphan Kititarakul Indoneesi Anggia Shitta Awanda Indoneesi Ni Ketut Mahadewi Istarani 21-19, 21-17 nokku gadano, keɓɗo medal kaŋŋe(ɓe) Jaaliiɗo 2018 Inndo Open Super 500 Taylande Jongkolphan Kititarakul Indoneesi Greysiya Polii Indoneesi Apriyani Rahayu 18-21, 15-21 Nokku ɗiɗaɓo, keɓɗo medal kaalis(ɓe) Ɗiɗaɓo 2019 Siin Taipei Udditii Super 300 Taylande Jongkolphan Kititarakul Koree du Sud Kim So-yeong Koree worgo Kong Hee-yong 21-19, 18-21, 28-26 nokku gadano, keɓɗo medal kaŋŋe (ɓe) Jaaliiɗo 2019 Macau Open Super 300 Taylande Jongkolphan Kititarakul Siin Du Yue Siin Li Yinhui 16-21, 21-10, 12-21 2ɓo, keɓɗo medal kaalis(ɓe) Ɗiɗaɓo 2020 (I) Taylande udditi Super 1000 Taylande Jongkolphan Kititarakul Indoneesi Greysiya Polii Indoneesi Apriyani Rahayu 15-21, 12-21 nokku ɗiɗaɓo, keɓɗo medal kaalis(ɓe) Ɗiɗaɓo 2021 Orléans Masters Super 100 Taylande Jongkolfan Kititarakul Bulgari Gabriyela Stoeva Bulgari Stefani Stoeva 21-16, 21-16 nokku gadano, keɓɗo medal kaŋŋe(ɓe) Jaaliiɗo 2022 Hylo Open Super 300 Taylande Jongkolphan Kititarakul Taylande Benyapa Aimsaard Taylande Nuntakarn Aimsaard 18-21, 21-18, 17-21 Nokku ɗiɗmo, keɓɗo medal kaalis(ɓe) Ɗiɗaɓo 2023 Arctic Open Super 500 Taylande Jongkolfan Kititarakul Siin Liu Shengshu Siin Tan Ning 13-21, 22-24 2ɓo, keɓɗo medal kaalis(ɓe) Ɗiɗaɓo 2023 Farayse udditii Super 750 Taylande Jongkolfan Kititarakul Siin Liu Shengshu Siin Tan Ning 24-26, 19-21 2ɓo, keɓɗo medal kaalis(ɓe) Ɗiɗaɓo 2024 Taylande udditi Super 500 Taylande Jongkolphan Kititarakul Indoneesi Febriana Dwipuji Kusuma Indoneesi Amallia Cahaya Pratiwi 21-14, 21-14 nokku gadano, keɓɗo medal kaŋŋe(ɓe) Jaaliiɗo Prix ​​mawɗo BWF (tiitooɗe 3, 2 ɗiɗmere) Prix ​​BWF ina waɗi toɓɓe ɗiɗi, Prix mawɗo e Prix mawɗo kaŋŋe. Ko kawgel badminton ngel Fedde Adunaare Badminton (BWF) yamiri, ngel yuɓɓinaama hakkunde 2007 e 2017. furgggtzakp047n862hvezrds6zzu2w Shelley Scott 0 38151 158086 2026-03-28T16:18:26Z Ilya Discuss 10103 Created page with "{{Databox}}Shelley Scott (jibinaa ko 16 marse 1988) ko fukuyanke kuule Ostarali, fiyoowo Geelong e kawgel rewɓe AFL. O winnditaa ko Melbourne e suɓngo maɓɓe jeegom e capanɗe jeegom e go'o e nder doggol AFL Women's 2016. O waɗii yeewtere makko adannde e doggol toɓɓe sappo e joy ɗe o dañi e Brisbane to Casey Fields e doggol udditgol hitaande 2017. O ŋakki pottital gootal e nder yontere nde, pottital joyaɓal hakkunde makko e Greater Western Sydney sabu gaañannd..." 158086 wikitext text/x-wiki {{Databox}}Shelley Scott (jibinaa ko 16 marse 1988) ko fukuyanke kuule Ostarali, fiyoowo Geelong e kawgel rewɓe AFL. O winnditaa ko Melbourne e suɓngo maɓɓe jeegom e capanɗe jeegom e go'o e nder doggol AFL Women's 2016. O waɗii yeewtere makko adannde e doggol toɓɓe sappo e joy ɗe o dañi e Brisbane to Casey Fields e doggol udditgol hitaande 2017. O ŋakki pottital gootal e nder yontere nde, pottital joyaɓal hakkunde makko e Greater Western Sydney sabu gaañannde e koyngal. Melbourne siifondirii e Scott ngam hitaande 2018 e nder sahaa njulaagu e lewru mee 2017. E lewru desaambar 2018, Scott e Elise O'Dea kollitaama wonde ko kapiteenuuji Melbourne, kapiteen ɓennuɗo oo, hono Daisy Pearce ƴettii lewru jibinannde. E lewru Juko hitaande 2022, Scott yeeytaama e Jacqueline Parry to Geelong ngam waylude Jordan Ivey e suɓaade 51. Tuugnorgal hqzbi19ydyc0k1jwc6csifqdvuul8z8 158087 158086 2026-03-28T16:20:42Z Ilya Discuss 10103 158087 wikitext text/x-wiki {{Databox}}'''Shelley Scott''' (jibinaa ko 16 marse 1988) ko fukuyanke kuule Ostarali, fiyoowo Geelong e kawgel rewɓe AFL. O winnditaa ko Melbourne e suɓngo maɓɓe jeegom e capanɗe jeegom e go'o e nder doggol AFL Women's 2016. O waɗii yeewtere makko adannde e doggol toɓɓe sappo e joy ɗe o dañi e Brisbane to Casey Fields e doggol udditgol hitaande 2017. O ŋakki pottital gootal e nder yontere nde, pottital joyaɓal hakkunde makko e Greater Western Sydney sabu gaañannde e koyngal. Melbourne siifondirii e Scott ngam hitaande 2018 e nder sahaa njulaagu e lewru mee 2017. E lewru desaambar 2018, Scott e Elise O'Dea kollitaama wonde ko kapiteenuuji Melbourne, kapiteen ɓennuɗo oo, hono Daisy Pearce ƴettii lewru jibinannde. E lewru Juko hitaande 2022, Scott yeeytaama e Jacqueline Parry to Geelong ngam waylude Jordan Ivey e suɓaade 51. == Tuugnorgal == 0ock9l375bs1yqkvmvo3j1wfcwlumng 158088 158087 2026-03-28T16:22:33Z Ilya Discuss 10103 158088 wikitext text/x-wiki {{Databox}}'''Shelley Scott''' (jibinaa ko 16 marse 1988) ko fukuyanke kuule Ostarali, fiyoowo Geelong e kawgel rewɓe AFL. O winnditaa ko Melbourne e suɓngo maɓɓe jeegom e capanɗe jeegom e go'o e nder doggol AFL Women's 2016. O waɗii yeewtere makko adannde e doggol toɓɓe sappo e joy ɗe o dañi e Brisbane to Casey Fields e doggol udditgol hitaande 2017. O ŋakki pottital gootal e nder yontere nde, pottital joyaɓal hakkunde makko e Greater Western Sydney sabu gaañannde e koyngal.<ref>{{cite news|url=http://www.melbournefc.com.au/news/2016-10-12/no25-lauren-pearce|title=No.25: Lauren Pearce|last=Burgan|first=Matt|date=12 October 2016|work=MelbourneFC.com.au|publisher=Bigpond|access-date=15 May 2017}}</ref><ref>{{cite web|url=http://www.foxsports.com.au/afl/womens-afl/aflw-teams-round-5-full-squads-named-for-fourth-week-of-afl-womens-competition/news-story/3c2b31614b3547b309d1c2f444022332|title=AFLW Teams Round 5: Full squads named for fifth week of AFL Women's competition|date=2 March 2017|work=[[Fox Sports (Australia)]]|publisher=[[News Corp Australia]]|access-date=15 May 2017}}</ref> Melbourne siifondirii e Scott ngam hitaande 2018 e nder sahaa njulaagu e lewru mee 2017. E lewru desaambar 2018, Scott e Elise O'Dea kollitaama wonde ko kapiteenuuji Melbourne, kapiteen ɓennuɗo oo, hono Daisy Pearce ƴettii lewru jibinannde. E lewru Juko hitaande 2022, Scott yeeytaama e Jacqueline Parry to Geelong ngam waylude Jordan Ivey e suɓaade 51. == Tuugnorgal == rtgfncl2oqnhq8ksru9ak0sdjmst7kv 158089 158088 2026-03-28T16:23:50Z Ilya Discuss 10103 158089 wikitext text/x-wiki {{Databox}}'''Shelley Scott''' (jibinaa ko 16 marse 1988) ko fukuyanke kuule Ostarali, fiyoowo Geelong e kawgel rewɓe AFL. O winnditaa ko Melbourne e suɓngo maɓɓe jeegom e capanɗe jeegom e go'o e nder doggol AFL Women's 2016. O waɗii yeewtere makko adannde e doggol toɓɓe sappo e joy ɗe o dañi e Brisbane to Casey Fields e doggol udditgol hitaande 2017. O ŋakki pottital gootal e nder yontere nde, pottital joyaɓal hakkunde makko e Greater Western Sydney sabu gaañannde e koyngal.<ref>{{cite news|url=http://www.melbournefc.com.au/news/2016-10-12/no25-lauren-pearce|title=No.25: Lauren Pearce|last=Burgan|first=Matt|date=12 October 2016|work=MelbourneFC.com.au|publisher=Bigpond|access-date=15 May 2017}}</ref><ref>{{cite web|url=http://www.foxsports.com.au/afl/womens-afl/aflw-teams-round-5-full-squads-named-for-fourth-week-of-afl-womens-competition/news-story/3c2b31614b3547b309d1c2f444022332|title=AFLW Teams Round 5: Full squads named for fifth week of AFL Women's competition|date=2 March 2017|work=[[Fox Sports (Australia)]]|publisher=[[News Corp Australia]]|access-date=15 May 2017}}</ref> Melbourne siifondirii e Scott ngam hitaande 2018 e nder sahaa njulaagu e lewru mee 2017. E lewru desaambar 2018, Scott e Elise O'Dea kollitaama wonde ko kapiteenuuji Melbourne, kapiteen ɓennuɗo oo, hono Daisy Pearce ƴettii lewru jibinannde.<ref>{{cite news|last=Matthews|first=Bruce|title=AFLW: Dees announce co-captains to replace Daisy|url=https://www.afl.com.au/news/2018-12-19/aflw-dees-announce-cocaptains-to-replace-daisy|work=afl.com.au|date=19 December 2018|access-date=19 December 2018}}</ref> E lewru Juko hitaande 2022, Scott yeeytaama e Jacqueline Parry to Geelong ngam waylude Jordan Ivey e suɓaade 51. == Tuugnorgal == bfe0xl6g6dq6c4yscmwbf1fw2as475c 158090 158089 2026-03-28T16:25:12Z Ilya Discuss 10103 158090 wikitext text/x-wiki {{Databox}}'''Shelley Scott''' (jibinaa ko 16 marse 1988) ko fukuyanke kuule Ostarali, fiyoowo Geelong e kawgel rewɓe AFL. O winnditaa ko Melbourne e suɓngo maɓɓe jeegom e capanɗe jeegom e go'o e nder doggol AFL Women's 2016. O waɗii yeewtere makko adannde e doggol toɓɓe sappo e joy ɗe o dañi e Brisbane to Casey Fields e doggol udditgol hitaande 2017. O ŋakki pottital gootal e nder yontere nde, pottital joyaɓal hakkunde makko e Greater Western Sydney sabu gaañannde e koyngal.<ref>{{cite news|url=http://www.melbournefc.com.au/news/2016-10-12/no25-lauren-pearce|title=No.25: Lauren Pearce|last=Burgan|first=Matt|date=12 October 2016|work=MelbourneFC.com.au|publisher=Bigpond|access-date=15 May 2017}}</ref><ref>{{cite web|url=http://www.foxsports.com.au/afl/womens-afl/aflw-teams-round-5-full-squads-named-for-fourth-week-of-afl-womens-competition/news-story/3c2b31614b3547b309d1c2f444022332|title=AFLW Teams Round 5: Full squads named for fifth week of AFL Women's competition|date=2 March 2017|work=[[Fox Sports (Australia)]]|publisher=[[News Corp Australia]]|access-date=15 May 2017}}</ref> Melbourne siifondirii e Scott ngam hitaande 2018 e nder sahaa njulaagu e lewru mee 2017.<ref>{{cite web|url=https://www.geelongcats.com.au/news/1140535/cats-welcome-demons-duo-on-day-three|title=Cats Welcome Demons Duo on Day Three|publisher=[[Telstra]]|work=[[Geelong Football Club|Geelong]]|date=2 June 2022}}</ref> E lewru desaambar 2018, Scott e Elise O'Dea kollitaama wonde ko kapiteenuuji Melbourne, kapiteen ɓennuɗo oo, hono Daisy Pearce ƴettii lewru jibinannde.<ref>{{cite news|last=Matthews|first=Bruce|title=AFLW: Dees announce co-captains to replace Daisy|url=https://www.afl.com.au/news/2018-12-19/aflw-dees-announce-cocaptains-to-replace-daisy|work=afl.com.au|date=19 December 2018|access-date=19 December 2018}}</ref> E lewru Juko hitaande 2022, Scott yeeytaama e Jacqueline Parry to Geelong ngam waylude Jordan Ivey e suɓaade 51. == Tuugnorgal == bd7u75p9yakjzoo4y2ghikwttgjqoa1 Canada women's national softball team 0 38152 158091 2026-03-28T16:31:10Z Ilya Discuss 10103 Created page with "{{Databox}}Kippu softball ngenndiijo rewɓe Kanadaa ina lomtoo Kanadaa e softball hakkunde leyɗeele. Ko Softball Canada, fedde toppitiinde softball to Kanadaa toppitii ɓe. Ɓe njeyaa ko e kippuuji softball ɓurɗi mawnude e winndere ndee. Kippu oo ina lomtoo Kanadaa e kawgel winnderewal ko wayi no kawgel winnderewal ISF, kawgel winnderewal e kewuuji Pan-Am Games e kawgel ngel e kawgel Olimpiyaaji 1996 to Atlanta. Kippu oo heɓi njamndi mboɗeeri e Olimpiyaaji 2020, to..." 158091 wikitext text/x-wiki {{Databox}}Kippu softball ngenndiijo rewɓe Kanadaa ina lomtoo Kanadaa e softball hakkunde leyɗeele. Ko Softball Canada, fedde toppitiinde softball to Kanadaa toppitii ɓe. Ɓe njeyaa ko e kippuuji softball ɓurɗi mawnude e winndere ndee. Kippu oo ina lomtoo Kanadaa e kawgel winnderewal ko wayi no kawgel winnderewal ISF, kawgel winnderewal e kewuuji Pan-Am Games e kawgel ngel e kawgel Olimpiyaaji 1996 to Atlanta. Kippu oo heɓi njamndi mboɗeeri e Olimpiyaaji 2020, to Tokiyoo ; ko ngol woni go’o ko Olimpiyaade ina waɗi softball (alaa softball e hitaande 2012 walla 2016). Kippu oo heɓi kaŋŋe e Pijirlooji Pan-Amerik 1983 to Karakas e Pijirlooji Pan-Amerik 2015 to Toronto. Kippu nguu heɓi njamndi mboɗeeri e kawgel fuku winndere 2018. Geeɓe Doggol Kanadaa ngol 15 daɗndoowo inniraa ko ñalnde 12 mee 2021, tawi heen 4 ko terɗe kippu cakkitiiɗo tawtoreede Olimpiyaade (Lawrie, Rafter, Regula e Sailing). Softball e Olimpiyaade 2020 – doggol Kanadaa Fulɓe Coftal ɓalli Pittaali 15 Daniyel Lawri 17 Saara Ɓooyɗo 29 Jenna Kayira 38 Lawɗo Bay-Regula Nanngooɓe 2 Nataali Jaajɗo 55 Kalee Rafter Ɓeen nder ladde 1 Kelsey Harsman 5 Joey Liyee 7 Jenifer ko jom suudu 14 Janet Leung 19 Emma Ɓooyɗo Yaasiiji 3 Erika Polidori 8 Wiktooriya Hayward 25 Jennifer Gilbert 26 Lariisa Franklin Dowuwo 0 Mark Smith Koolaaɗo kuuɓal Lonni alameda Mel Basiliyo Kiris Jones Rekorde kawgel Champions Runners-up Nokku tataɓo Nokku nayaɓo Kawgel ngel yuɓɓinaama haa timmi walla ko seeɗa e leydi galle Pijirlooji Olimpiyaaji Rekord Pijirlooji Olimpiyaaji Hitaande fof darnde Pld W L GF GA Squad Leyɗeele dentuɗe Amerik 1996 Taƴre fedde 5ɓiire 7 3 4 15 17 Eɓɓoore Ostarali 2000 Taƴre fedde 8ɓo 7 1 6 6 30 Eɓɓoore Grece 2004 Taƴre fedde 5e 7 3 4 6 14 Eɓɓoore Siin 2008 Nokku nayaɓo 4ɓo 8 3 5 20 28 Eɓɓoore Japon 2020 Medaal njamndi 3ɓo 6 4 2 22 6 Kaɓirgal Leyɗeele dentuɗe Amerik 2028 Ngam anndinde Toɓɓere njamndi mboɗeeri 5/5 35 14 21 69 95 — Kop winndere rewɓe 10ijiqw4cu9yjo30sdhia5018a212ff 158092 158091 2026-03-28T16:36:21Z Ilya Discuss 10103 158092 wikitext text/x-wiki {{Databox}}'''Kippu softball ngenndiijo rewɓe Kanadaa ina lomtoo Kanadaa e softball hakkunde leyɗeele'''. Ko Softball Canada, fedde toppitiinde softball to Kanadaa toppitii ɓe. Ɓe njeyaa ko e kippuuji softball ɓurɗi mawnude e winndere ndee. Kippu oo ina lomtoo Kanadaa e kawgel winnderewal ko wayi no kawgel winnderewal ISF, kawgel winnderewal e kewuuji Pan-Am Games e kawgel ngel e kawgel Olimpiyaaji 1996 to Atlanta. Kippu oo heɓi njamndi mboɗeeri e Olimpiyaaji 2020, to Tokiyoo ; ko ngol woni go’o ko Olimpiyaade ina waɗi softball (alaa softball e hitaande 2012 walla 2016). Kippu oo heɓi kaŋŋe e Pijirlooji Pan-Amerik 1983 to Karakas e Pijirlooji Pan-Amerik 2015 to Toronto. Kippu nguu heɓi njamndi mboɗeeri e kawgel fuku winndere 2018. == Geeɓe == Doggol Kanadaa ngol 15 daɗndoowo inniraa ko ñalnde 12 mee 2021, tawi heen 4 ko terɗe kippu cakkitiiɗo tawtoreede Olimpiyaade (Lawrie, Rafter, Regula e Sailing). Softball e Olimpiyaade 2020 – doggol Kanadaa Fulɓe Coftal ɓalli Pittaali 15 Daniyel Lawri 17 Saara Ɓooyɗo 29 Jenna Kayira 38 Lawɗo Bay-Regula Nanngooɓe 2 Nataali Jaajɗo 55 Kalee Rafter Ɓeen nder ladde 1 Kelsey Harsman 5 Joey Liyee 7 Jenifer ko jom suudu 14 Janet Leung 19 Emma Ɓooyɗo Yaasiiji 3 Erika Polidori 8 Wiktooriya Hayward 25 Jennifer Gilbert 26 Lariisa Franklin Dowuwo 0 Mark Smith Koolaaɗo kuuɓal Lonni alameda Mel Basiliyo Kiris Jones == Rekorde kawgel == Champions Runners-up Nokku tataɓo Nokku nayaɓo Kawgel ngel yuɓɓinaama haa timmi walla ko seeɗa e leydi galle == Pijirlooji Olimpiyaaji == Rekord Pijirlooji Olimpiyaaji Hitaande fof darnde Pld W L GF GA Squad Leyɗeele dentuɗe Amerik 1996 Taƴre fedde 5ɓiire 7 3 4 15 17 Eɓɓoore Ostarali 2000 Taƴre fedde 8ɓo 7 1 6 6 30 Eɓɓoore Grece 2004 Taƴre fedde 5e 7 3 4 6 14 Eɓɓoore Siin 2008 Nokku nayaɓo 4ɓo 8 3 5 20 28 Eɓɓoore Japon 2020 Medaal njamndi 3ɓo 6 4 2 22 6 Kaɓirgal Leyɗeele dentuɗe Amerik 2028 Ngam anndinde Toɓɓere njamndi mboɗeeri 5/5 35 14 21 69 95 — Kop winndere rewɓe == Tuugnorgal == nnhb6ns6o3n2qvwlh5o1qywtnqu2hpz Virginia Cavaliers women's basketball 0 38153 158094 2026-03-28T16:50:41Z Ilya Discuss 10103 Created page with "{{Databox}}Kippu basket rewɓe Virginia Cavaliers ina lomtoo duɗal jaaɓi haaɗtirde Virginia e basket rewɓe. Duɗal ngal ina tawtoree kawgel ngel e nder diiwaan I Fedde Ngenndiije Dentuɗe (NCAA). Cavaliers ina fija basket e nder galleeji mum en to nokku biyeteeɗo John Paul Jones Arena to wuro Charlottesville, to leydi Virginie. Jooni ko Amaka Agugua-Hamilton, mo ɓe keɓi ñalnde 21 marse 2022, woni coftuɗo ɓe. Fulɓe Limooje pentirɗe Winndannde mawnde: Doggol l..." 158094 wikitext text/x-wiki {{Databox}}Kippu basket rewɓe Virginia Cavaliers ina lomtoo duɗal jaaɓi haaɗtirde Virginia e basket rewɓe. Duɗal ngal ina tawtoree kawgel ngel e nder diiwaan I Fedde Ngenndiije Dentuɗe (NCAA). Cavaliers ina fija basket e nder galleeji mum en to nokku biyeteeɗo John Paul Jones Arena to wuro Charlottesville, to leydi Virginie. Jooni ko Amaka Agugua-Hamilton, mo ɓe keɓi ñalnde 21 marse 2022, woni coftuɗo ɓe. Fulɓe Limooje pentirɗe Winndannde mawnde: Doggol limooje retireede basket worɓe NCAA Cavaliers ƴettii limooje nay haa hannde : Dawn Staley (naamo) e Wendy Palmer, yoga e fukuyaŋkooɓe ɓe limooje mum en njooɗiima Limlebbi Virginia Kavaliers retiree No. Fijoowo Pos. Kugal 11 Donna Holt G hitaande 1985-88 24 Fajiri Staley PG hitaande 1988-1992 25 Kaati Grimes F hitaande 1981-84 31 Wendi palmer F hitaande 1992-96 Rekordeeji dumunna gila 1990 Cavaliers yettii Final Four e nder duuɓi tati jokkondirɗi, yettii kawgel tiitoonde e hitaande 1991, ɓe ndonki Tennessee 70-67 e nder waktuuji ɓeydaaɗi. Season Rekord Koolol Rekord Coach 1989-90 29-6 11-3 (2ɓo) Debi Ryan 1990-91 31-3 14-0 (1ɓo) 1991-92 32-2 15-1 (1ɓo) 1992-93 26-6 13-3 (1ɓo) 1993-94 27-5 15-1 (1ɓo) 1994-95 27-5 16-0 (1ɓo) 1995-96 26-7 13-3 (1ɓo) 1996-97 23-8 12-4 (2ɓo) 1997-98 19-10 9-7 (5ɓo) 1998-99 20-9 12-4 (2ɓo) 1999-00 25-9 13-3 (1ɓo) 2000-01 18-14 8-8 (5ɓo) 2001-02 17-13 9-7 (T-3ɓo) 2002-03 17-14 9-7 (3ɓo) 2003-04 13-16 6-10 (7ɓo) 2004-05 21-11 8-6 (5ɓo) 2005-06 20-12 5-9 (9ɓo) 2006-07 19-15 5-9 (8ɓo) 2007-08 24-10 10-4 (T-3ɓo) 2008-09 24-10 8-6 (T-5ɓo) 2009-10 21-10 9-5 (3ɓo) 2010-11 19-16 5-9 (T-8ɓo) 2011-12 25-11 9-7 (T-5) Johanne Boyle 2012-13 16-14 8-10 (6ɓo) 2013-14 14-17 6-10 (10ɓo) 2014-15 17-14 7-9 (9ɓo) 2015-16 18-16 6-10 (9ɓo) 2016-17 20-13 7-9 (7ɓo) 2017-18 19-14 10-6 (T-6ɓo) 2018-19 12-19 5-11 (12ɓo) Tiina Tomson 2019-20 13-17 8-10 (T-9) 2020-21 0-5 0-2 (alaa) 2021-22 5-22 2-16 (T-14ɓo) 2022-23 15-15 4-14 (T-13e) Amaka Agugua-Hamilton 2023-24 16-16 7-11 (T-10ɓo) 2024-25 17-15 8-10 (T-10ɓo) 2025-26 22-11 11-7 (T-8) Njeñtudi kawgel NCAA fch3adw7uj0u8acdl5ykq4obj7y9ffr 158097 158094 2026-03-28T16:55:15Z Ilya Discuss 10103 158097 wikitext text/x-wiki {{Databox}}'''Kippu basket rewɓe Virginia Cavaliers ina lomtoo duɗal jaaɓi haaɗtirde''' Virginia e basket rewɓe. Duɗal ngal ina tawtoree kawgel ngel e nder diiwaan I Fedde Ngenndiije Dentuɗe (NCAA). Cavaliers ina fija basket e nder galleeji mum en to nokku biyeteeɗo John Paul Jones Arena to wuro Charlottesville, to leydi Virginie. Jooni ko Amaka Agugua-Hamilton, mo ɓe keɓi ñalnde 21 marse 2022, woni coftuɗo ɓe. Fulɓe Limooje pentirɗe Winndannde mawnde: Doggol limooje retireede basket worɓe NCAA Cavaliers ƴettii limooje nay haa hannde : Dawn Staley (naamo) e Wendy Palmer, yoga e fukuyaŋkooɓe ɓe limooje mum en njooɗiima Limlebbi Virginia Kavaliers retiree No. Fijoowo Pos. Kugal 11 Donna Holt G hitaande 1985-88 24 Fajiri Staley PG hitaande 1988-1992 25 Kaati Grimes F hitaande 1981-84 31 Wendi palmer F hitaande 1992-96 Rekordeeji dumunna gila 1990 Cavaliers yettii Final Four e nder duuɓi tati jokkondirɗi, yettii kawgel tiitoonde e hitaande 1991, ɓe ndonki Tennessee 70-67 e nder waktuuji ɓeydaaɗi. Season Rekord Koolol Rekord Coach 1989-90 29-6 11-3 (2ɓo) Debi Ryan 1990-91 31-3 14-0 (1ɓo) 1991-92 32-2 15-1 (1ɓo) 1992-93 26-6 13-3 (1ɓo) 1993-94 27-5 15-1 (1ɓo) 1994-95 27-5 16-0 (1ɓo) 1995-96 26-7 13-3 (1ɓo) 1996-97 23-8 12-4 (2ɓo) 1997-98 19-10 9-7 (5ɓo) 1998-99 20-9 12-4 (2ɓo) 1999-00 25-9 13-3 (1ɓo) 2000-01 18-14 8-8 (5ɓo) 2001-02 17-13 9-7 (T-3ɓo) 2002-03 17-14 9-7 (3ɓo) 2003-04 13-16 6-10 (7ɓo) 2004-05 21-11 8-6 (5ɓo) 2005-06 20-12 5-9 (9ɓo) 2006-07 19-15 5-9 (8ɓo) 2007-08 24-10 10-4 (T-3ɓo) 2008-09 24-10 8-6 (T-5ɓo) 2009-10 21-10 9-5 (3ɓo) 2010-11 19-16 5-9 (T-8ɓo) 2011-12 25-11 9-7 (T-5) Johanne Boyle 2012-13 16-14 8-10 (6ɓo) 2013-14 14-17 6-10 (10ɓo) 2014-15 17-14 7-9 (9ɓo) 2015-16 18-16 6-10 (9ɓo) 2016-17 20-13 7-9 (7ɓo) 2017-18 19-14 10-6 (T-6ɓo) 2018-19 12-19 5-11 (12ɓo) Tiina Tomson 2019-20 13-17 8-10 (T-9) 2020-21 0-5 0-2 (alaa) 2021-22 5-22 2-16 (T-14ɓo) 2022-23 15-15 4-14 (T-13e) Amaka Agugua-Hamilton 2023-24 16-16 7-11 (T-10ɓo) 2024-25 17-15 8-10 (T-10ɓo) 2025-26 22-11 11-7 (T-8) Njeñtudi kawgel NCAA m7ksbfc5jbpcvmj0zbz3sinnea9ruqn 158098 158097 2026-03-28T16:56:16Z Ilya Discuss 10103 158098 wikitext text/x-wiki {{Databox}}'''Kippu basket rewɓe Virginia Cavaliers ina lomtoo duɗal jaaɓi haaɗtirde''' Virginia e basket rewɓe. Duɗal ngal ina tawtoree kawgel ngel e nder diiwaan I Fedde Ngenndiije Dentuɗe (NCAA). Cavaliers ina fija basket e nder galleeji mum en to nokku biyeteeɗo John Paul Jones Arena to wuro Charlottesville, to leydi Virginie. Jooni ko Amaka Agugua-Hamilton, mo ɓe keɓi ñalnde 21 marse 2022, woni coftuɗo ɓe. Fulɓe Limooje pentirɗe Winndannde mawnde: Doggol limooje retireede basket worɓe NCAA Cavaliers ƴettii limooje nay haa hannde : Dawn Staley (naamo) e Wendy Palmer, yoga e fukuyaŋkooɓe ɓe limooje mum en njooɗiima Limlebbi Virginia Kavaliers retiree No. Fijoowo Pos. Kugal 11 Donna Holt G hitaande 1985-88 24 Fajiri Staley PG hitaande 1988-1992 25 Kaati Grimes F hitaande 1981-84 31 Wendi palmer F hitaande 1992-96 Rekordeeji dumunna gila 1990 Cavaliers yettii Final Four e nder duuɓi tati jokkondirɗi, yettii kawgel tiitoonde e hitaande 1991, ɓe ndonki Tennessee 70-67 e nder waktuuji ɓeydaaɗi. Season Rekord Koolol Rekord Coach 1989-90 29-6 11-3 (2ɓo) Debi Ryan 1990-91 31-3 14-0 (1ɓo) 1991-92 32-2 15-1 (1ɓo) 1992-93 26-6 13-3 (1ɓo) 1993-94 27-5 15-1 (1ɓo) 1994-95 27-5 16-0 (1ɓo) 1995-96 26-7 13-3 (1ɓo) 1996-97 23-8 12-4 (2ɓo) 1997-98 19-10 9-7 (5ɓo) 1998-99 20-9 12-4 (2ɓo) 1999-00 25-9 13-3 (1ɓo) 2000-01 18-14 8-8 (5ɓo) 2001-02 17-13 9-7 (T-3ɓo) 2002-03 17-14 9-7 (3ɓo) 2003-04 13-16 6-10 (7ɓo) 2004-05 21-11 8-6 (5ɓo) 2005-06 20-12 5-9 (9ɓo) 2006-07 19-15 5-9 (8ɓo) 2007-08 24-10 10-4 (T-3ɓo) 2008-09 24-10 8-6 (T-5ɓo) 2009-10 21-10 9-5 (3ɓo) 2010-11 19-16 5-9 (T-8ɓo) 2011-12 25-11 9-7 (T-5) Johanne Boyle 2012-13 16-14 8-10 (6ɓo) 2013-14 14-17 6-10 (10ɓo) 2014-15 17-14 7-9 (9ɓo) 2015-16 18-16 6-10 (9ɓo) 2016-17 20-13 7-9 (7ɓo) 2017-18 19-14 10-6 (T-6ɓo) 2018-19 12-19 5-11 (12ɓo) Tiina Tomson 2019-20 13-17 8-10 (T-9) 2020-21 0-5 0-2 (alaa) 2021-22 5-22 2-16 (T-14ɓo) 2022-23 15-15 4-14 (T-13e) Amaka Agugua-Hamilton 2023-24 16-16 7-11 (T-10ɓo) 2024-25 17-15 8-10 (T-10ɓo) 2025-26 22-11 11-7 (T-8) Njeñtudi kawgel NCAA == Tuugnorgal == 5wexyeczwagpyfmok2mtkg9o08iu17s 158099 158098 2026-03-28T16:58:07Z Ilya Discuss 10103 158099 wikitext text/x-wiki {{Databox}}'''Kippu basket rewɓe Virginia Cavaliers ina lomtoo duɗal jaaɓi haaɗtirde''' Virginia e basket rewɓe. Duɗal ngal ina tawtoree kawgel ngel e nder diiwaan I Fedde Ngenndiije Dentuɗe (NCAA). Cavaliers ina fija basket e nder galleeji mum en to nokku biyeteeɗo John Paul Jones Arena to wuro Charlottesville, to leydi Virginie. Jooni ko Amaka Agugua-Hamilton, mo ɓe keɓi ñalnde 21 marse 2022, woni coftuɗo ɓe. Fulɓe Limooje pentirɗe Winndannde mawnde: Doggol limooje retireede basket worɓe NCAA Cavaliers ƴettii limooje nay haa hannde :<ref>{{cite web|url=http://www.virginiasports.com/sports/w-baskbl/va-w-baskbl-body.html|title=University of Virginia Official Athletics Website – UVA Cavaliers Women's Basketball|website=VirginiaSports.com|access-date=2017-01-28}}</ref><ref>{{cite web|url=https://virginiasports.com/news/2022/03/21/coach-mox/|title=Amaka Agugua-Hamilton Named Head Women's Basketball Coach|date=21 March 2022}}</ref> Dawn Staley (naamo) e Wendy Palmer, yoga e fukuyaŋkooɓe ɓe limooje mum en njooɗiima Limlebbi Virginia Kavaliers retiree No. Fijoowo Pos. Kugal 11 Donna Holt G hitaande 1985-88 24 Fajiri Staley PG hitaande 1988-1992 25 Kaati Grimes F hitaande 1981-84 31 Wendi palmer F hitaande 1992-96 Rekordeeji dumunna gila 1990 Cavaliers yettii Final Four e nder duuɓi tati jokkondirɗi, yettii kawgel tiitoonde e hitaande 1991, ɓe ndonki Tennessee 70-67 e nder waktuuji ɓeydaaɗi. Season Rekord Koolol Rekord Coach 1989-90 29-6 11-3 (2ɓo) Debi Ryan 1990-91 31-3 14-0 (1ɓo) 1991-92 32-2 15-1 (1ɓo) 1992-93 26-6 13-3 (1ɓo) 1993-94 27-5 15-1 (1ɓo) 1994-95 27-5 16-0 (1ɓo) 1995-96 26-7 13-3 (1ɓo) 1996-97 23-8 12-4 (2ɓo) 1997-98 19-10 9-7 (5ɓo) 1998-99 20-9 12-4 (2ɓo) 1999-00 25-9 13-3 (1ɓo) 2000-01 18-14 8-8 (5ɓo) 2001-02 17-13 9-7 (T-3ɓo) 2002-03 17-14 9-7 (3ɓo) 2003-04 13-16 6-10 (7ɓo) 2004-05 21-11 8-6 (5ɓo) 2005-06 20-12 5-9 (9ɓo) 2006-07 19-15 5-9 (8ɓo) 2007-08 24-10 10-4 (T-3ɓo) 2008-09 24-10 8-6 (T-5ɓo) 2009-10 21-10 9-5 (3ɓo) 2010-11 19-16 5-9 (T-8ɓo) 2011-12 25-11 9-7 (T-5) Johanne Boyle 2012-13 16-14 8-10 (6ɓo) 2013-14 14-17 6-10 (10ɓo) 2014-15 17-14 7-9 (9ɓo) 2015-16 18-16 6-10 (9ɓo) 2016-17 20-13 7-9 (7ɓo) 2017-18 19-14 10-6 (T-6ɓo) 2018-19 12-19 5-11 (12ɓo) Tiina Tomson 2019-20 13-17 8-10 (T-9) 2020-21 0-5 0-2 (alaa) 2021-22 5-22 2-16 (T-14ɓo) 2022-23 15-15 4-14 (T-13e) Amaka Agugua-Hamilton 2023-24 16-16 7-11 (T-10ɓo) 2024-25 17-15 8-10 (T-10ɓo) 2025-26 22-11 11-7 (T-8) Njeñtudi kawgel NCAA == Tuugnorgal == 2klygohio7w2brhyngg3mvx8pscr8tu 158100 158099 2026-03-28T16:59:35Z Ilya Discuss 10103 158100 wikitext text/x-wiki {{Databox}}'''Kippu basket rewɓe Virginia Cavaliers ina lomtoo duɗal jaaɓi haaɗtirde''' Virginia e basket rewɓe. Duɗal ngal ina tawtoree kawgel ngel e nder diiwaan I Fedde Ngenndiije Dentuɗe (NCAA). Cavaliers ina fija basket e nder galleeji mum en to nokku biyeteeɗo John Paul Jones Arena to wuro Charlottesville, to leydi Virginie. Jooni ko Amaka Agugua-Hamilton, mo ɓe keɓi ñalnde 21 marse 2022, woni coftuɗo ɓe. Fulɓe Limooje pentirɗe Winndannde mawnde: Doggol limooje retireede basket worɓe NCAA Cavaliers ƴettii limooje nay haa hannde :<ref>{{cite web|url=http://www.virginiasports.com/sports/w-baskbl/va-w-baskbl-body.html|title=University of Virginia Official Athletics Website – UVA Cavaliers Women's Basketball|website=VirginiaSports.com|access-date=2017-01-28}}</ref><ref>{{cite web|url=https://virginiasports.com/news/2022/03/21/coach-mox/|title=Amaka Agugua-Hamilton Named Head Women's Basketball Coach|date=21 March 2022}}</ref> Dawn Staley (naamo) e Wendy Palmer, yoga e fukuyaŋkooɓe ɓe limooje mum en njooɗiima Limlebbi Virginia Kavaliers retiree No. Fijoowo Pos. Kugal 11 Donna Holt G hitaande 1985-88 24 Fajiri Staley PG hitaande 1988-1992 25 Kaati Grimes F hitaande 1981-84 31 Wendi palmer F hitaande 1992-96 Rekordeeji dumunna gila 1990 Cavaliers yettii Final Four e nder duuɓi tati jokkondirɗi, yettii kawgel tiitoonde e hitaande 1991, ɓe ndonki Tennessee 70-67 e nder waktuuji ɓeydaaɗi.<ref>{{cite web|url=http://grfx.cstv.com/photos/schools/va/sports/w-baskbl/auto_pdf/2016-17/misc_non_event/201617WBBFactBook.pdf|title=Virginia 2016–17 Cavalier Basketball|website=Grfx.cstv.com|access-date=2017-01-28|archive-date=2017-02-02|archive-url=https://web.archive.org/web/20170202060330/http://grfx.cstv.com/photos/schools/va/sports/w-baskbl/auto_pdf/2016-17/misc_non_event/201617WBBFactBook.pdf|url-status=dead}}</ref><ref>{{cite web|url=http://www.virginiasports.com/sports/w-baskbl/spec-rel/coaching-records.html|title=University of Virginia Official Athletics Website – UVA Cavaliers Women's Basketball|website=VirginiaSports.com|access-date=2017-01-28}}</ref> Season Rekord Koolol Rekord Coach 1989-90 29-6 11-3 (2ɓo) Debi Ryan 1990-91 31-3 14-0 (1ɓo) 1991-92 32-2 15-1 (1ɓo) 1992-93 26-6 13-3 (1ɓo) 1993-94 27-5 15-1 (1ɓo) 1994-95 27-5 16-0 (1ɓo) 1995-96 26-7 13-3 (1ɓo) 1996-97 23-8 12-4 (2ɓo) 1997-98 19-10 9-7 (5ɓo) 1998-99 20-9 12-4 (2ɓo) 1999-00 25-9 13-3 (1ɓo) 2000-01 18-14 8-8 (5ɓo) 2001-02 17-13 9-7 (T-3ɓo) 2002-03 17-14 9-7 (3ɓo) 2003-04 13-16 6-10 (7ɓo) 2004-05 21-11 8-6 (5ɓo) 2005-06 20-12 5-9 (9ɓo) 2006-07 19-15 5-9 (8ɓo) 2007-08 24-10 10-4 (T-3ɓo) 2008-09 24-10 8-6 (T-5ɓo) 2009-10 21-10 9-5 (3ɓo) 2010-11 19-16 5-9 (T-8ɓo) 2011-12 25-11 9-7 (T-5) Johanne Boyle 2012-13 16-14 8-10 (6ɓo) 2013-14 14-17 6-10 (10ɓo) 2014-15 17-14 7-9 (9ɓo) 2015-16 18-16 6-10 (9ɓo) 2016-17 20-13 7-9 (7ɓo) 2017-18 19-14 10-6 (T-6ɓo) 2018-19 12-19 5-11 (12ɓo) Tiina Tomson 2019-20 13-17 8-10 (T-9) 2020-21 0-5 0-2 (alaa) 2021-22 5-22 2-16 (T-14ɓo) 2022-23 15-15 4-14 (T-13e) Amaka Agugua-Hamilton 2023-24 16-16 7-11 (T-10ɓo) 2024-25 17-15 8-10 (T-10ɓo) 2025-26 22-11 11-7 (T-8) Njeñtudi kawgel NCAA == Tuugnorgal == 0xv1f9so3rihv4kwg4lmwru2dreh8ef Marian McKnight 0 38154 158095 2026-03-28T16:50:45Z SUZYFATIMA 13856 Created page with "Marian McKnight ko Ameriknaajo fijoowo, model, gonnooɗo keɓtinaaɗo e kawgel ŋarɗugol. O heɓi njeenaari Miss Amerik e hitaande 1957. Pijirlooji O heɓi tiitoonde Miss Amerik e hitaande 1957 e golle Marilyn Monroe e nder feccere talannde. Caggal ɗuum o gollodii e gonnooɗo jom suudu Monroe, hono Joe DiMaggio, e nder fedde wiyeteende Virginia, nde o rokkata nokkuuji konu. Ko wonaa luural Donald Spoto, winndiyanke nguurndam Monroe, McKnight yeddi wonde kanko e DiMagg..." 158095 wikitext text/x-wiki Marian McKnight ko Ameriknaajo fijoowo, model, gonnooɗo keɓtinaaɗo e kawgel ŋarɗugol. O heɓi njeenaari Miss Amerik e hitaande 1957. Pijirlooji O heɓi tiitoonde Miss Amerik e hitaande 1957 e golle Marilyn Monroe e nder feccere talannde. Caggal ɗuum o gollodii e gonnooɗo jom suudu Monroe, hono Joe DiMaggio, e nder fedde wiyeteende Virginia, nde o rokkata nokkuuji konu. Ko wonaa luural Donald Spoto, winndiyanke nguurndam Monroe, McKnight yeddi wonde kanko e DiMaggio ɓe ngondi ko e giɗli. Kugal E hitaande 1967, McKnight waɗii fijirde yumma Jack e nder fijirde Hanna-Barbera nde Jack e Beanstalk, fijirde heɓunde njeenaari Emmy nde Gene Kelly ardii, nde o feeñi kadi e mbaadi Jeremy yeeyoowo. Daande makko ko Janet Waldo innitiri ɗum ngam o nannda no feewi e nanndude e laamɗo debbo biyeteeɗo Serena. O feeñii e yeewtere Laana giɗli e hitaande 1984, kanko e Jean Bartel, debbo Amerik 1943 ; Nansi Fleming, debbo Ameriknaajo 1961; e Vanessa L. Wiliyam, debbo Ameriknaajo 1984. Nguurndam neɗɗo McKnight resii fijoowo biyeteeɗo Gary Conway e hitaande 1958 caggal nde ɓe njokkondiri to duɗal jaaɓi haaɗtirde UCLA. Ɓe njogii ko ɓiɓɓe ɗiɗo (Gareth e Kathleen). McKnight e Conway ko kam en ngonnoo joom en njulaagu Carmody McKnight. Tuugnorgal 2nsb0uan86sroodybvlegual8gkmhym 158096 158095 2026-03-28T16:53:07Z SUZYFATIMA 13856 158096 wikitext text/x-wiki {{Databox}}'''Marian McKnight''' ko Ameriknaajo fijoowo, model, gonnooɗo keɓtinaaɗo e kawgel ŋarɗugol. O heɓi njeenaari Miss Amerik e hitaande 1957. Pijirlooji O heɓi tiitoonde Miss Amerik e hitaande 1957 e golle Marilyn Monroe e nder feccere talannde. Caggal ɗuum o gollodii e gonnooɗo jom suudu Monroe, hono Joe DiMaggio, e nder fedde wiyeteende Virginia, nde o rokkata nokkuuji konu. Ko wonaa luural Donald Spoto, winndiyanke nguurndam Monroe, McKnight yeddi wonde kanko e DiMaggio ɓe ngondi ko e giɗli. Kugal E hitaande 1967, McKnight waɗii fijirde yumma Jack e nder fijirde Hanna-Barbera nde Jack e Beanstalk, fijirde heɓunde njeenaari Emmy nde Gene Kelly ardii, nde o feeñi kadi e mbaadi Jeremy yeeyoowo. Daande makko ko Janet Waldo innitiri ɗum ngam o nannda no feewi e nanndude e laamɗo debbo biyeteeɗo Serena. O feeñii e yeewtere Laana giɗli e hitaande 1984, kanko e Jean Bartel, debbo Amerik 1943 ; Nansi Fleming, debbo Ameriknaajo 1961; e Vanessa L. Wiliyam, debbo Ameriknaajo 1984. Nguurndam neɗɗo McKnight resii fijoowo biyeteeɗo Gary Conway e hitaande 1958 caggal nde ɓe njokkondiri to duɗal jaaɓi haaɗtirde UCLA. Ɓe njogii ko ɓiɓɓe ɗiɗo (Gareth e Kathleen). McKnight e Conway ko kam en ngonnoo joom en njulaagu Carmody McKnight. == Tuugnorgal == 0wcpxyirs2mrevae5lhzmacavrn78jn 158103 158096 2026-03-28T17:05:12Z SUZYFATIMA 13856 158103 wikitext text/x-wiki {{Databox}}'''Marian McKnight''' ko Ameriknaajo fijoowo, model, gonnooɗo keɓtinaaɗo e kawgel ŋarɗugol. O heɓi njeenaari Miss Amerik e hitaande 1957. Pijirlooji O heɓi tiitoonde Miss Amerik e hitaande 1957 e golle Marilyn Monroe e nder feccere talannde. Caggal ɗuum o gollodii e gonnooɗo jom suudu Monroe, hono Joe DiMaggio, e nder fedde wiyeteende Virginia, nde o rokkata nokkuuji konu. Ko wonaa luural Donald Spoto, winndiyanke nguurndam Monroe, McKnight yeddi wonde kanko e DiMaggio ɓe ngondi ko e giɗli. Kugal E hitaande 1967, McKnight waɗii fijirde yumma Jack e nder fijirde Hanna-Barbera nde Jack e Beanstalk, fijirde heɓunde njeenaari Emmy nde Gene Kelly ardii, nde o feeñi kadi e mbaadi Jeremy yeeyoowo. Daande makko ko Janet Waldo innitiri ɗum ngam o nannda no feewi e nanndude e laamɗo debbo biyeteeɗo Serena. O feeñii e yeewtere Laana giɗli e hitaande 1984, kanko e Jean Bartel, debbo Amerik 1943 ; Nansi Fleming, debbo Ameriknaajo 1961; e Vanessa L. Wiliyam, debbo Ameriknaajo 1984. Nguurndam neɗɗo McKnight resii fijoowo biyeteeɗo Gary Conway e hitaande 1958 caggal nde ɓe njokkondiri to duɗal jaaɓi haaɗtirde UCLA. Ɓe njogii ko ɓiɓɓe ɗiɗo (Gareth e Kathleen). McKnight e Conway ko kam en ngonnoo joom en njulaagu Carmody McKnight.<ref>[http://www.hartsvillemessenger.com/Lifestyles/050520_lifestyles4.php South Carolina's first Miss America, Marian McKnight ''The Hartsville Messenger''], May 20, 2005 (removed from site)</ref><ref name="People people">{{cite web|first1=Michelle|last1=Tauber|first2=Mike|last2=Neill|first3=Lisa|last3=Russell|first4=Joanne|last4=Fowler|first5=Julie|last5=Dam|first6=Alex|last6=Tresniowski|first7=Samantha|last7=Miller|first8=Steve|last8=Dougherty|first9=Ting|last9=Yu|title=American Beauties: 80 Years|work=People|url=https://people.com/archive/american-beauties-80-years-vol-54-no-16/|date=October 16, 2000}}</ref><ref>{{Cite web|url=https://news.google.com/newspapers?id=y14QAAAAIBAJ&sjid=ZIoDAAAAIBAJ&pg=7402,6154674&dq=gary-conway|title=The Free Lance-Star - Google News Archive Search|website=news.google.com}}</ref> == Tuugnorgal == <references /> 97gtcd8rayfzs57c4h77qrh3fsgz2kb Yanis David 0 38155 158101 2026-03-28T17:02:43Z Ilya Discuss 10103 Created page with "{{Databox}}Yanis Esmerelda David ko daɗndoowo Faraysenaajo, jibinaa ko ñalnde 12 desaambar 1997. Yanis ko karallo ko faati e diɗɗal rewɓe, ina lomtoo Farayse e departemaa mum caggal leydi biyeteeɗo Guadeloupe e kawgel hakkunde leyɗeele. Ngendam David jibinaa ko e hitaande 1997 to Les Abymes. O naati duɗal jaaɓi haaɗtirde to Abymes, Guadeloupe, o winnditii e hitaande 2015 to duɗal jaaɓi haaɗtirde Florida. David heɓi kaŋŋe e nder pottital diwgol tati e nd..." 158101 wikitext text/x-wiki {{Databox}}Yanis Esmerelda David ko daɗndoowo Faraysenaajo, jibinaa ko ñalnde 12 desaambar 1997. Yanis ko karallo ko faati e diɗɗal rewɓe, ina lomtoo Farayse e departemaa mum caggal leydi biyeteeɗo Guadeloupe e kawgel hakkunde leyɗeele. Ngendam David jibinaa ko e hitaande 1997 to Les Abymes. O naati duɗal jaaɓi haaɗtirde to Abymes, Guadeloupe, o winnditii e hitaande 2015 to duɗal jaaɓi haaɗtirde Florida. David heɓi kaŋŋe e nder pottital diwgol tati e nder Pijirlooji Olimpiyaaji sukaaɓe 2014 to Nanjing, Siin. O naatii e kawgel Orop 2015 ngam tawtoreede diɗɗal juutngal, kono o fuɗɗaaki. E maande 6,48 m Yanis artiri limre CARIFTA nde duuɓi 27 wonande rewɓe e diwgol juutngol e hitaande 2016 to St George's, Grenade. E nder kawgel winnderewal IAAF U20 Bydgoszcz 2016, Yanis heɓi njeenaari kaŋŋe e nder diɗɗal diwgol juutngal, o laɓɓini 6,42m. Kolez Nde o woni Florida, o heɓi njeenaari Honda Sports Award ngam wonde debbo ɓurɗo waawde fiyde e nder leydi ndii e hitaande 2019. Ko ɓuri moƴƴude e neɗɗo Ko ɓuri moƴƴude e neɗɗo Kewu Mark Nokku Ñalngu Diwgol juutngol e yaasi 6,67m Knoxville 12 mee 2018 Staasiyoŋ Koldaa nder suudu 6.49m 24 feebariyee 2018 Diwgol tatiwol e nder weeyo 14,15m Tarragona 29 suwee 2018 Koɗki 14.11m nder suudu 25 feebariyee 2018 Tuugnorgal hb4wm4fbf7xvcu56y3km0kl84ws5sym 158102 158101 2026-03-28T17:05:02Z Ilya Discuss 10103 158102 wikitext text/x-wiki {{Databox}}'''Yanis Esmerelda David''' ko daɗndoowo Faraysenaajo, jibinaa ko ñalnde 12 desaambar 1997. Yanis ko karallo ko faati e diɗɗal rewɓe, ina lomtoo Farayse e departemaa mum caggal leydi biyeteeɗo Guadeloupe e kawgel hakkunde leyɗeele. == Ngendam == David jibinaa ko e hitaande 1997 to Les Abymes. O naati duɗal jaaɓi haaɗtirde to Abymes, Guadeloupe, o winnditii e hitaande 2015 to duɗal jaaɓi haaɗtirde Florida. David heɓi kaŋŋe e nder pottital diwgol tati e nder Pijirlooji Olimpiyaaji sukaaɓe 2014 to Nanjing, Siin. O naatii e kawgel Orop 2015 ngam tawtoreede diɗɗal juutngal, kono o fuɗɗaaki. E maande 6,48 m Yanis artiri limre CARIFTA nde duuɓi 27 wonande rewɓe e diwgol juutngol e hitaande 2016 to St George's, Grenade. E nder kawgel winnderewal IAAF U20 Bydgoszcz 2016, Yanis heɓi njeenaari kaŋŋe e nder diɗɗal diwgol juutngal, o laɓɓini 6,42m. == Kolez == Nde o woni Florida, o heɓi njeenaari Honda Sports Award ngam wonde debbo ɓurɗo waawde fiyde e nder leydi ndii e hitaande 2019. == Ko ɓuri moƴƴude e neɗɗo == Ko ɓuri moƴƴude e neɗɗo == Kewu Mark Nokku Ñalngu == Diwgol juutngol e yaasi 6,67m Knoxville 12 mee 2018 Staasiyoŋ Koldaa nder suudu 6.49m 24 feebariyee 2018 Diwgol tatiwol e nder weeyo 14,15m Tarragona 29 suwee 2018 Koɗki 14.11m nder suudu 25 feebariyee 2018 == Tuugnorgal == enqzp085x14r4y33uu1dupwqadczfej 158104 158102 2026-03-28T17:06:17Z Ilya Discuss 10103 158104 wikitext text/x-wiki {{Databox}}'''Yanis Esmerelda David''' ko daɗndoowo Faraysenaajo, jibinaa ko ñalnde 12 desaambar 1997. Yanis ko karallo ko faati e diɗɗal rewɓe, ina lomtoo Farayse e departemaa mum caggal leydi biyeteeɗo Guadeloupe e kawgel hakkunde leyɗeele.<ref>{{cite web|url=http://floridagators.com/roster.aspx?rp_id=6256|title=Yanis David Profile|website=floridagators.com|access-date=6 September 2016}}</ref> == Ngendam == David jibinaa ko e hitaande 1997 to Les Abymes. O naati duɗal jaaɓi haaɗtirde to Abymes, Guadeloupe, o winnditii e hitaande 2015 to duɗal jaaɓi haaɗtirde Florida. David heɓi kaŋŋe e nder pottital diwgol tati e nder Pijirlooji Olimpiyaaji sukaaɓe 2014 to Nanjing, Siin. O naatii e kawgel Orop 2015 ngam tawtoreede diɗɗal juutngal, kono o fuɗɗaaki. E maande 6,48 m Yanis artiri limre CARIFTA nde duuɓi 27 wonande rewɓe e diwgol juutngol e hitaande 2016 to St George's, Grenade. E nder kawgel winnderewal IAAF U20 Bydgoszcz 2016, Yanis heɓi njeenaari kaŋŋe e nder diɗɗal diwgol juutngal, o laɓɓini 6,42m. == Kolez == Nde o woni Florida, o heɓi njeenaari Honda Sports Award ngam wonde debbo ɓurɗo waawde fiyde e nder leydi ndii e hitaande 2019. == Ko ɓuri moƴƴude e neɗɗo == Ko ɓuri moƴƴude e neɗɗo == Kewu Mark Nokku Ñalngu == Diwgol juutngol e yaasi 6,67m Knoxville 12 mee 2018 Staasiyoŋ Koldaa nder suudu 6.49m 24 feebariyee 2018 Diwgol tatiwol e nder weeyo 14,15m Tarragona 29 suwee 2018 Koɗki 14.11m nder suudu 25 feebariyee 2018 == Tuugnorgal == 4qa6tc5phsyovalfd5po49yakw4zsue 158105 158104 2026-03-28T17:07:42Z Ilya Discuss 10103 158105 wikitext text/x-wiki {{Databox}}'''Yanis Esmerelda David''' ko daɗndoowo Faraysenaajo, jibinaa ko ñalnde 12 desaambar 1997. Yanis ko karallo ko faati e diɗɗal rewɓe, ina lomtoo Farayse e departemaa mum caggal leydi biyeteeɗo Guadeloupe e kawgel hakkunde leyɗeele.<ref>{{cite web|url=http://floridagators.com/roster.aspx?rp_id=6256|title=Yanis David Profile|website=floridagators.com|access-date=6 September 2016}}</ref> == Ngendam == David jibinaa ko e hitaande 1997 to Les Abymes. O naati duɗal jaaɓi haaɗtirde to Abymes, Guadeloupe, o winnditii e hitaande 2015 to duɗal jaaɓi haaɗtirde Florida.<ref name="athletics_results_book_yog_2014">{{Cite web|title=Athletics Results Book|url=http://doc.rero.ch/record/211434/files/Results_Book_Athletics_V1.0.pdf|url-status=dead|archive-url=https://web.archive.org/web/20161026234354/http://doc.rero.ch/record/211434/files/Results_Book_Athletics_V1.0.pdf|archive-date=26 October 2016|access-date=17 August 2020|website=2014 Summer Youth Olympics}}</ref> David heɓi kaŋŋe e nder pottital diwgol tati e nder Pijirlooji Olimpiyaaji sukaaɓe 2014 to Nanjing, Siin. O naatii e kawgel Orop 2015 ngam tawtoreede diɗɗal juutngal, kono o fuɗɗaaki. E maande 6,48 m Yanis artiri limre CARIFTA nde duuɓi 27 wonande rewɓe e diwgol juutngol e hitaande 2016 to St George's, Grenade. E nder kawgel winnderewal IAAF U20 Bydgoszcz 2016, Yanis heɓi njeenaari kaŋŋe e nder diɗɗal diwgol juutngal, o laɓɓini 6,42m. == Kolez == Nde o woni Florida, o heɓi njeenaari Honda Sports Award ngam wonde debbo ɓurɗo waawde fiyde e nder leydi ndii e hitaande 2019. == Ko ɓuri moƴƴude e neɗɗo == Ko ɓuri moƴƴude e neɗɗo == Kewu Mark Nokku Ñalngu == Diwgol juutngol e yaasi 6,67m Knoxville 12 mee 2018 Staasiyoŋ Koldaa nder suudu 6.49m 24 feebariyee 2018 Diwgol tatiwol e nder weeyo 14,15m Tarragona 29 suwee 2018 Koɗki 14.11m nder suudu 25 feebariyee 2018 == Tuugnorgal == gaynxhg2jolq2crwif249ge93calu67 158106 158105 2026-03-28T17:09:13Z Ilya Discuss 10103 158106 wikitext text/x-wiki {{Databox}}'''Yanis Esmerelda David''' ko daɗndoowo Faraysenaajo, jibinaa ko ñalnde 12 desaambar 1997. Yanis ko karallo ko faati e diɗɗal rewɓe, ina lomtoo Farayse e departemaa mum caggal leydi biyeteeɗo Guadeloupe e kawgel hakkunde leyɗeele.<ref>{{cite web|url=http://floridagators.com/roster.aspx?rp_id=6256|title=Yanis David Profile|website=floridagators.com|access-date=6 September 2016}}</ref> == Ngendam == David jibinaa ko e hitaande 1997 to Les Abymes. O naati duɗal jaaɓi haaɗtirde to Abymes, Guadeloupe, o winnditii e hitaande 2015 to duɗal jaaɓi haaɗtirde Florida.<ref name="athletics_results_book_yog_2014">{{Cite web|title=Athletics Results Book|url=http://doc.rero.ch/record/211434/files/Results_Book_Athletics_V1.0.pdf|url-status=dead|archive-url=https://web.archive.org/web/20161026234354/http://doc.rero.ch/record/211434/files/Results_Book_Athletics_V1.0.pdf|archive-date=26 October 2016|access-date=17 August 2020|website=2014 Summer Youth Olympics}}</ref> David heɓi kaŋŋe e nder pottital diwgol tati e nder Pijirlooji Olimpiyaaji sukaaɓe 2014 to Nanjing, Siin. O naatii e kawgel Orop 2015 ngam tawtoreede diɗɗal juutngal, kono o fuɗɗaaki.<ref>{{cite web|url=https://www.iaaf.org/competitions/iaaf-world-u20-championships/iaaf-world-u20-championships-bydgoszcz-2016-5680/results/women/long-jump/final/series|title=Long Jump Women, IAAF World U20 Championships Bydgoszcz 2016|website=iaaf.org|date=2016-07-22|access-date=6 September 2016}}</ref> E maande 6,48 m Yanis artiri limre CARIFTA nde duuɓi 27 wonande rewɓe e diwgol juutngol e hitaande 2016 to St George's, Grenade. E nder kawgel winnderewal IAAF U20 Bydgoszcz 2016, Yanis heɓi njeenaari kaŋŋe e nder diɗɗal diwgol juutngal, o laɓɓini 6,42m. == Kolez == Nde o woni Florida, o heɓi njeenaari Honda Sports Award ngam wonde debbo ɓurɗo waawde fiyde e nder leydi ndii e hitaande 2019. == Ko ɓuri moƴƴude e neɗɗo == Ko ɓuri moƴƴude e neɗɗo == Kewu Mark Nokku Ñalngu == Diwgol juutngol e yaasi 6,67m Knoxville 12 mee 2018 Staasiyoŋ Koldaa nder suudu 6.49m 24 feebariyee 2018 Diwgol tatiwol e nder weeyo 14,15m Tarragona 29 suwee 2018 Koɗki 14.11m nder suudu 25 feebariyee 2018 == Tuugnorgal == sic0i126i1zvs6n5ial11ecnlcfy83u 158107 158106 2026-03-28T17:10:08Z Ilya Discuss 10103 158107 wikitext text/x-wiki {{Databox}}'''Yanis Esmerelda David''' ko daɗndoowo Faraysenaajo, jibinaa ko ñalnde 12 desaambar 1997. Yanis ko karallo ko faati e diɗɗal rewɓe, ina lomtoo Farayse e departemaa mum caggal leydi biyeteeɗo Guadeloupe e kawgel hakkunde leyɗeele.<ref>{{cite web|url=http://floridagators.com/roster.aspx?rp_id=6256|title=Yanis David Profile|website=floridagators.com|access-date=6 September 2016}}</ref> == Ngendam == David jibinaa ko e hitaande 1997 to Les Abymes. O naati duɗal jaaɓi haaɗtirde to Abymes, Guadeloupe, o winnditii e hitaande 2015 to duɗal jaaɓi haaɗtirde Florida.<ref name="athletics_results_book_yog_2014">{{Cite web|title=Athletics Results Book|url=http://doc.rero.ch/record/211434/files/Results_Book_Athletics_V1.0.pdf|url-status=dead|archive-url=https://web.archive.org/web/20161026234354/http://doc.rero.ch/record/211434/files/Results_Book_Athletics_V1.0.pdf|archive-date=26 October 2016|access-date=17 August 2020|website=2014 Summer Youth Olympics}}</ref> David heɓi kaŋŋe e nder pottital diwgol tati e nder Pijirlooji Olimpiyaaji sukaaɓe 2014 to Nanjing, Siin. O naatii e kawgel Orop 2015 ngam tawtoreede diɗɗal juutngal, kono o fuɗɗaaki.<ref>{{cite web|url=https://www.iaaf.org/competitions/iaaf-world-u20-championships/iaaf-world-u20-championships-bydgoszcz-2016-5680/results/women/long-jump/final/series|title=Long Jump Women, IAAF World U20 Championships Bydgoszcz 2016|website=iaaf.org|date=2016-07-22|access-date=6 September 2016}}</ref> E maande 6,48 m Yanis artiri limre CARIFTA nde duuɓi 27 wonande rewɓe e diwgol juutngol e hitaande 2016 to St George's, Grenade. E nder kawgel winnderewal IAAF U20 Bydgoszcz 2016, Yanis heɓi njeenaari kaŋŋe e nder diɗɗal diwgol juutngal, o laɓɓini 6,42m.2019.<ref>{{Cite web|url=https://floridagators.com/news/2019/6/14/david-named-honda-sport-award-winner-for-track-and-field.aspx|title=David Named Honda Sport Award Winner for Track and Field|website=Florida Gators|language=en|access-date=2020-03-25}}</ref><ref>{{Cite journal|url=https://www.collegiatewomensportsawards.com/releases/2018-19/20190614david|title=Yanis David of the University of Florida Named Honda Sport Award Winner for Track & Field|date=2019-06-14|website=CWSA|language=en|access-date=2020-03-25}}</ref> == Kolez == Nde o woni Florida, o heɓi njeenaari Honda Sports Award ngam wonde debbo ɓurɗo waawde fiyde e nder leydi ndii e hitaande 2019. == Ko ɓuri moƴƴude e neɗɗo == Ko ɓuri moƴƴude e neɗɗo == Kewu Mark Nokku Ñalngu == Diwgol juutngol e yaasi 6,67m Knoxville 12 mee 2018 Staasiyoŋ Koldaa nder suudu 6.49m 24 feebariyee 2018 Diwgol tatiwol e nder weeyo 14,15m Tarragona 29 suwee 2018 Koɗki 14.11m nder suudu 25 feebariyee 2018 == Tuugnorgal == 8vodzmfuqomf7y0odm8ymnombghy2p5 Tereza Mrdeža 0 38156 158108 2026-03-28T17:13:42Z Ilya Discuss 10103 Created page with "{{Databox}}Tereza Mrdeža (jibinaa ko 14 noowammbar 1990) ko tenisyanke Korowasi. O dañii tiitooɗe jeetati e nder kawgel gootol e nayi e nder kawgel ɗiɗmel e nder kawgel rewɓe ITF. Ñalnde 12 oktoobar 2015, o heɓi limre makko ɓurnde moƴƴude e limlebbi gooto e winndere ndee, hono 150. Ñalnde 23 abriil 2018, o heɓi limre 163 e nder limlebbi ɗiɗi. Mrdeža waɗii ñalngu mum gadano e Fed Cup e hitaande 2012. Nde o fijiraa e kippu Fed Cup Croatie, o jogii ko 5..." 158108 wikitext text/x-wiki {{Databox}}Tereza Mrdeža (jibinaa ko 14 noowammbar 1990) ko tenisyanke Korowasi. O dañii tiitooɗe jeetati e nder kawgel gootol e nayi e nder kawgel ɗiɗmel e nder kawgel rewɓe ITF. Ñalnde 12 oktoobar 2015, o heɓi limre makko ɓurnde moƴƴude e limlebbi gooto e winndere ndee, hono 150. Ñalnde 23 abriil 2018, o heɓi limre 163 e nder limlebbi ɗiɗi. Mrdeža waɗii ñalngu mum gadano e Fed Cup e hitaande 2012. Nde o fijiraa e kippu Fed Cup Croatie, o jogii ko 5–4. Waktuuji golle Grand Slam Kuɓlol W F SF QF #R RR Q# P# DNQ A Z# PO G S B NMS NTI P NH (W) jaaliiɗo; (F) joofnirde; (SF) semi-finaal; (QF) ƴaañoowo; (#R) cirƴam 4, 3, 2, 1; (RR) dingiral cirƴam ; (Q#) ronndo jaŋde; (P#) doggol adanngol; (DNQ) heɓaani ; (A) alaa; (Z#) Fedde Zone Kop Davis/Fed (e limoore hollitoore) walla (PO) ƴaañorgal ; (G) kaŋŋe, (S) kaalis walla (B) medal Olimpiya/Paralimpiya njamndi ; (NMS) wonaa kawgel Masters ; (NTI) wonaa kawgel Tier I ; (P) joɗɗinaama; (NH) waɗaaka; (SR) tolno strike (kewuuji keɓaaɗi / kawraaɗi); (W–L) winndannde winndere–waasde. Ngam woɗɗitaade jiiɓru e limde laabi ɗiɗi, ɗeen karte ina kesɗitinee e joofnirde kawgel walla nde tawtoreede joloowo oo joofi. Ceerno Kawgel ngel ... 2026 W–L Udditgol Ostarali A Q3 Q1 A A A Q2 A Q1 Q1 Q1 0–0 Farayse Uddit A Q1 A Q3 A A A Q1 Q1 Q1 A 0–0 Wimbledon A Q1 A Q1 Q1 A Q2 NH Q1 A 0–0 Udditgol Amerik Q1 Q3 A 1R Q1 A Q1 Q1 Q1 A Q1 A 0–1 Nasaraaku-nafoore 0-0 0-0 0-0 0-1 0-0 0-0 0-0 0-0 0-0 0-0 0-0 0-1 Finaluuji cirkooji ITF Gooto : 26 (8 tiitoonde, 18 ɗiɗaɓere) Tariya $50/60 000 kawgel 000 dolaar ko kawgel ngel 000 dolaar ko kawgel Finaluuji e dow leydi Tiiɗnde (2-3) Loyre (6-15) h1l0utf8j9f3jo85e0rbmz607i70c1x 158109 158108 2026-03-28T17:16:10Z Ilya Discuss 10103 158109 wikitext text/x-wiki {{Databox}}'''Tereza Mrdeža''' (jibinaa ko 14 noowammbar 1990) ko tenisyanke Korowasi. O dañii tiitooɗe jeetati e nder kawgel gootol e nayi e nder kawgel ɗiɗmel e nder kawgel rewɓe ITF. Ñalnde 12 oktoobar 2015, o heɓi limre makko ɓurnde moƴƴude e limlebbi gooto e winndere ndee, hono 150. Ñalnde 23 abriil 2018, o heɓi limre 163 e nder limlebbi ɗiɗi. Mrdeža waɗii ñalngu mum gadano e Fed Cup e hitaande 2012. Nde o fijiraa e kippu Fed Cup Croatie, o jogii ko 5–4. Waktuuji golle Grand Slam Kuɓlol W F SF QF #R RR Q# P# DNQ A Z# PO G S B NMS NTI P NH (W) jaaliiɗo; (F) joofnirde; (SF) semi-finaal; (QF) ƴaañoowo; (#R) cirƴam 4, 3, 2, 1; (RR) dingiral cirƴam ; (Q#) ronndo jaŋde; (P#) doggol adanngol; (DNQ) heɓaani ; (A) alaa; (Z#) Fedde Zone Kop Davis/Fed (e limoore hollitoore) walla (PO) ƴaañorgal ; (G) kaŋŋe, (S) kaalis walla (B) medal Olimpiya/Paralimpiya njamndi ; (NMS) wonaa kawgel Masters ; (NTI) wonaa kawgel Tier I ; (P) joɗɗinaama; (NH) waɗaaka; (SR) tolno strike (kewuuji keɓaaɗi / kawraaɗi); (W–L) winndannde winndere–waasde. Ngam woɗɗitaade jiiɓru e limde laabi ɗiɗi, ɗeen karte ina kesɗitinee e joofnirde kawgel walla nde tawtoreede joloowo oo joofi. Ceerno Kawgel ngel ... 2026 W–L Udditgol Ostarali A Q3 Q1 A A A Q2 A Q1 Q1 Q1 0–0 Farayse Uddit A Q1 A Q3 A A A Q1 Q1 Q1 A 0–0 Wimbledon A Q1 A Q1 Q1 A Q2 NH Q1 A 0–0 Udditgol Amerik Q1 Q3 A 1R Q1 A Q1 Q1 Q1 A Q1 A 0–1 Nasaraaku-nafoore 0-0 0-0 0-0 0-1 0-0 0-0 0-0 0-0 0-0 0-0 0-0 0-1 Finaluuji cirkooji ITF Gooto : 26 (8 tiitoonde, 18 ɗiɗaɓere) == Tariya == $50/60 000 kawgel 000 dolaar ko kawgel ngel 000 dolaar ko kawgel Finaluuji e dow leydi Tiiɗnde (2-3) Loyre (6-15) d1bekfj5nbxjhmjiygj91pson0999t4 158110 158109 2026-03-28T17:16:43Z Ilya Discuss 10103 158110 wikitext text/x-wiki {{Databox}}'''Tereza Mrdeža''' (jibinaa ko 14 noowammbar 1990) ko tenisyanke Korowasi. O dañii tiitooɗe jeetati e nder kawgel gootol e nayi e nder kawgel ɗiɗmel e nder kawgel rewɓe ITF. Ñalnde 12 oktoobar 2015, o heɓi limre makko ɓurnde moƴƴude e limlebbi gooto e winndere ndee, hono 150. Ñalnde 23 abriil 2018, o heɓi limre 163 e nder limlebbi ɗiɗi. Mrdeža waɗii ñalngu mum gadano e Fed Cup e hitaande 2012. Nde o fijiraa e kippu Fed Cup Croatie, o jogii ko 5–4. Waktuuji golle Grand Slam Kuɓlol W F SF QF #R RR Q# P# DNQ A Z# PO G S B NMS NTI P NH (W) jaaliiɗo; (F) joofnirde; (SF) semi-finaal; (QF) ƴaañoowo; (#R) cirƴam 4, 3, 2, 1; (RR) dingiral cirƴam ; (Q#) ronndo jaŋde; (P#) doggol adanngol; (DNQ) heɓaani ; (A) alaa; (Z#) Fedde Zone Kop Davis/Fed (e limoore hollitoore) walla (PO) ƴaañorgal ; (G) kaŋŋe, (S) kaalis walla (B) medal Olimpiya/Paralimpiya njamndi ; (NMS) wonaa kawgel Masters ; (NTI) wonaa kawgel Tier I ; (P) joɗɗinaama; (NH) waɗaaka; (SR) tolno strike (kewuuji keɓaaɗi / kawraaɗi); (W–L) winndannde winndere–waasde. Ngam woɗɗitaade jiiɓru e limde laabi ɗiɗi, ɗeen karte ina kesɗitinee e joofnirde kawgel walla nde tawtoreede joloowo oo joofi. Ceerno Kawgel ngel ... 2026 W–L Udditgol Ostarali A Q3 Q1 A A A Q2 A Q1 Q1 Q1 0–0 Farayse Uddit A Q1 A Q3 A A A Q1 Q1 Q1 A 0–0 Wimbledon A Q1 A Q1 Q1 A Q2 NH Q1 A 0–0 Udditgol Amerik Q1 Q3 A 1R Q1 A Q1 Q1 Q1 A Q1 A 0–1 Nasaraaku-nafoore 0-0 0-0 0-0 0-1 0-0 0-0 0-0 0-0 0-0 0-0 0-0 0-1 Finaluuji cirkooji ITF Gooto : 26 (8 tiitoonde, 18 ɗiɗaɓere) == Tariya == $50/60 000 kawgel 000 dolaar ko kawgel ngel 000 dolaar ko kawgel Finaluuji e dow leydi Tiiɗnde (2-3) Loyre (6-15) == Tuugnorgal == gfjom2ek99owqabt9fv9k4naozw451k Clothkits 0 38157 158111 2026-03-28T17:22:24Z SUZYFATIMA 13856 Created page with "Clothkits ko sosiyetee Angalteernaajo koltu e karallaagal, jooɗiiɗo to Chichester, West Sussex ina yeeyda koltu kit, kits mbaylaandi, kaɓirɗe mbaylaandi, masiŋaaji sewnde e kala sifaa kaɓirɗe sewnde goɗɗe. Ko jiidaa e ooɗoo nokku yeeyirde brik e mortar, sosiyetee oo ina jogii njulaagu mawngu e internet, ina janngina janngirɗe ɓoornaade comci gila e suudu maɓɓe ɓoornungal jamaanu. Clothkits ko keeriiɗo e yeeyde comci kit colourful pre-printed ngam sukaaɓ..." 158111 wikitext text/x-wiki Clothkits ko sosiyetee Angalteernaajo koltu e karallaagal, jooɗiiɗo to Chichester, West Sussex ina yeeyda koltu kit, kits mbaylaandi, kaɓirɗe mbaylaandi, masiŋaaji sewnde e kala sifaa kaɓirɗe sewnde goɗɗe. Ko jiidaa e ooɗoo nokku yeeyirde brik e mortar, sosiyetee oo ina jogii njulaagu mawngu e internet, ina janngina janngirɗe ɓoornaade comci gila e suudu maɓɓe ɓoornungal jamaanu. Clothkits ko keeriiɗo e yeeyde comci kit colourful pre-printed ngam sukaaɓe e mawɓe, pucci e kaɓirɗe. Tesko-ɗen ko kituuji jacket padded ngam sukaaɓe jogiiɓe daabaaji tokoosi ngam pop e nder poosuuji ngam pijirlooji e yahdu. Siyno Clothkits printed kit ina waɗi nate tappirɗe e dow mbaydi ngam waawde taƴde e mooftude tawa alaa ko haani pinnude nate kaayitaaji. Kite ɗee ina teskaa kadi ina njogii denndaangal kaɓirɗe potɗe huutoreede ngam timminde gartirgol walla eɓɓaande ndee. Kits goɗɗi ina yeeyee kuutortooɗi patterns kaayitaaji gaadanteeji e mbaydi e notions. Clothkits fuɗɗii ko e wuro wiyeteengo Lewes, to Sussex fuɗnaange. Sosaa ko e njulaagu postooji e hitaande 1969, Anne Kennedy soodi ɗum e hitaande 1988, Clothkits e sahaa gooto ina gollina 400 gollotooɗo, ina joginoo 7 butelaaji. Clothkits ko Freemans jeyi ɗum e oon sahaa, ko njulaagu ɓurngu mawnude e catal yamiroore postooji, kadi ko seeɗa tan o waɗtaa e hitaande 1991. E kitaale 1970 e 1980, kitte peewnaa ko e gardagol Janet Kennedy. Ɗaɗi spare taariindi pecce pattern mawɗo oo sahaa e sahaa fof ina hollira pattern sized pull ngam garment gooto.Ko noon kadi e kits tappirɗe, e sahaa gooto ɓe njeeynoo ko comci peewnaaɗi e coordination geɗe njuumri ko wayi no jumpers e tights. Marque Clothkits soodaa ko e hitaande 2007 e juuɗe naalanke biyeteeɗo Kay Mawer e sosiyetee oo artiri ɗum e fuɗɗoode hitaande 2008. Clothkits ina jokki e feewnude comci kit e ndee miijo asliijo. Gollal e naalankooɓe e diisnondirooɓe hannde ɓee ko kañum woni ngoƴa njulaagu nguu, e gollondiral ina jeyaa heen e Jane Foster, naalanke taƴoowo kaayitaaji Rob Ryan e diisneteeɓe People Will Always Need Plates. Hono ɗeen kitte njiyii nafoore hesere sabu kulhuli jowitiiɗi e duumingol moodel jaawɗo ɓoornaade. Tuugnorgal 897qgpin7ft16k1a7qy1b00lb8im60f 158112 158111 2026-03-28T17:25:55Z SUZYFATIMA 13856 158112 wikitext text/x-wiki {{Databox}}'''Clothkits''' ko sosiyetee Angalteernaajo koltu e karallaagal, jooɗiiɗo to Chichester, West Sussex ina yeeyda koltu kit, kits mbaylaandi, kaɓirɗe mbaylaandi, masiŋaaji sewnde e kala sifaa kaɓirɗe sewnde goɗɗe. Ko jiidaa e ooɗoo nokku yeeyirde brik e mortar, sosiyetee oo ina jogii njulaagu mawngu e internet, ina janngina janngirɗe ɓoornaade comci gila e suudu maɓɓe ɓoornungal jamaanu. Clothkits ko keeriiɗo e yeeyde comci kit colourful pre-printed ngam sukaaɓe e mawɓe, pucci e kaɓirɗe. Tesko-ɗen ko kituuji jacket padded ngam sukaaɓe jogiiɓe daabaaji tokoosi ngam pop e nder poosuuji ngam pijirlooji e yahdu. Siyno Clothkits printed kit ina waɗi nate tappirɗe e dow mbaydi ngam waawde taƴde e mooftude tawa alaa ko haani pinnude nate kaayitaaji. Kite ɗee ina teskaa kadi ina njogii denndaangal kaɓirɗe potɗe huutoreede ngam timminde gartirgol walla eɓɓaande ndee. Kits goɗɗi ina yeeyee kuutortooɗi patterns kaayitaaji gaadanteeji e mbaydi e notions. Clothkits fuɗɗii ko e wuro wiyeteengo Lewes, to Sussex fuɗnaange. Sosaa ko e njulaagu postooji e hitaande 1969, Anne Kennedy soodi ɗum e hitaande 1988, Clothkits e sahaa gooto ina gollina 400 gollotooɗo, ina joginoo 7 butelaaji. Clothkits ko Freemans jeyi ɗum e oon sahaa, ko njulaagu ɓurngu mawnude e catal yamiroore postooji, kadi ko seeɗa tan o waɗtaa e hitaande 1991. E kitaale 1970 e 1980, kitte peewnaa ko e gardagol Janet Kennedy. Ɗaɗi spare taariindi pecce pattern mawɗo oo sahaa e sahaa fof ina hollira pattern sized pull ngam garment gooto.Ko noon kadi e kits tappirɗe, e sahaa gooto ɓe njeeynoo ko comci peewnaaɗi e coordination geɗe njuumri ko wayi no jumpers e tights. Marque Clothkits soodaa ko e hitaande 2007 e juuɗe naalanke biyeteeɗo Kay Mawer e sosiyetee oo artiri ɗum e fuɗɗoode hitaande 2008. Clothkits ina jokki e feewnude comci kit e ndee miijo asliijo. Gollal e naalankooɓe e diisnondirooɓe hannde ɓee ko kañum woni ngoƴa njulaagu nguu, e gollondiral ina jeyaa heen e Jane Foster, naalanke taƴoowo kaayitaaji Rob Ryan e diisneteeɓe People Will Always Need Plates. Hono ɗeen kitte njiyii nafoore hesere sabu kulhuli jowitiiɗi e duumingol moodel jaawɗo ɓoornaade. == Tuugnorgal == 7k7a3h86dqy9dcz92ph7gyb9cvzlzfy 158113 158112 2026-03-28T17:37:54Z SUZYFATIMA 13856 158113 wikitext text/x-wiki {{Databox}}'''Clothkits''' ko sosiyetee Angalteernaajo koltu e karallaagal, jooɗiiɗo to Chichester, West Sussex ina yeeyda koltu kit, kits mbaylaandi, kaɓirɗe mbaylaandi, masiŋaaji sewnde e kala sifaa kaɓirɗe sewnde goɗɗe. Ko jiidaa e ooɗoo nokku yeeyirde brik e mortar, sosiyetee oo ina jogii njulaagu mawngu e internet, ina janngina janngirɗe ɓoornaade comci gila e suudu maɓɓe ɓoornungal jamaanu. Clothkits ko keeriiɗo e yeeyde comci kit colourful pre-printed ngam sukaaɓe e mawɓe, pucci e kaɓirɗe. Tesko-ɗen ko kituuji jacket padded ngam sukaaɓe jogiiɓe daabaaji tokoosi ngam pop e nder poosuuji ngam pijirlooji e yahdu. Siyno Clothkits printed kit ina waɗi nate tappirɗe e dow mbaydi ngam waawde taƴde e mooftude tawa alaa ko haani pinnude nate kaayitaaji. Kite ɗee ina teskaa kadi ina njogii denndaangal kaɓirɗe potɗe huutoreede ngam timminde gartirgol walla eɓɓaande ndee. Kits goɗɗi ina yeeyee kuutortooɗi patterns kaayitaaji gaadanteeji e mbaydi e notions. Clothkits fuɗɗii ko e wuro wiyeteengo Lewes, to Sussex fuɗnaange. Sosaa ko e njulaagu postooji e hitaande 1969, Anne Kennedy soodi ɗum e hitaande 1988, Clothkits e sahaa gooto ina gollina 400 gollotooɗo, ina joginoo 7 butelaaji. Clothkits ko Freemans jeyi ɗum e oon sahaa, ko njulaagu ɓurngu mawnude e catal yamiroore postooji, kadi ko seeɗa tan o waɗtaa e hitaande 1991. E kitaale 1970 e 1980, kitte peewnaa ko e gardagol Janet Kennedy. Ɗaɗi spare taariindi pecce pattern mawɗo oo sahaa e sahaa fof ina hollira pattern sized pull ngam garment gooto.Ko noon kadi e kits tappirɗe, e sahaa gooto ɓe njeeynoo ko comci peewnaaɗi e coordination geɗe njuumri ko wayi no jumpers e tights. Marque Clothkits soodaa ko e hitaande 2007 e juuɗe naalanke biyeteeɗo Kay Mawer e sosiyetee oo artiri ɗum e fuɗɗoode hitaande 2008. Clothkits ina jokki e feewnude comci kit e ndee miijo asliijo. Gollal e naalankooɓe e diisnondirooɓe hannde ɓee ko kañum woni ngoƴa njulaagu nguu, e gollondiral ina jeyaa heen e Jane Foster, naalanke taƴoowo kaayitaaji Rob Ryan e diisneteeɓe People Will Always Need Plates. Hono ɗeen kitte njiyii nafoore hesere sabu kulhuli jowitiiɗi e duumingol moodel jaawɗo ɓoornaade.<ref>{{cite web|title=The Collection: Materials and Making|url=http://www.manchestergalleries.org/our-other-venues/platt-hall-gallery-of-costume/the-collection/collection-themes/narrative.php?themeback=1&CostumeTheme=Materials+and+Making&irn=44|url-status=dead|archive-url=https://web.archive.org/web/20070927002555/http://www.manchestergalleries.org/our-other-venues/platt-hall-gallery-of-costume/the-collection/collection-themes/narrative.php?themeback=1&CostumeTheme=Materials+and+Making&irn=44|archive-date=2007-09-27|access-date=2007-04-04|website=Manchester Art Gallery}}</ref><ref name="Malkin2008">{{cite news|last1=Malkin|first1=Bonnie|last2=Davies|first2=Rob|title=Seventies style Clothkits revived on the web|url=https://www.telegraph.co.uk/news/uknews/2028699/Seventies-style-Clothkits-revived-on-the-internet.html|access-date=2019-02-08|newspaper=[[The Daily Telegraph]]|location=London|date=2008-05-26}}</ref><ref>{{cite news|last1=Kelly|first1=Clare|last2=Fisher|first2=Alice|title=Seventies fad of kit clothes is born again|url=https://www.theguardian.com/lifeandstyle/2008/may/25/fashion.ethicalfashion|access-date=2019-02-08|newspaper=[[The Guardian]]|location=London|date=2008-05-24}}</ref><ref>{{cite web|url=http://www.vivalewes.com/issues/00029/content/articles/viva_00029_26.html|title=Disappearing Lewes - Clothkits|website=Viva Lewes|access-date=2007-04-04|archive-url=https://web.archive.org/web/20070930042444/http://www.vivalewes.com/issues/00029/content/articles/viva_00029_26.html|archive-date=2007-09-30|url-status=dead}}</ref><ref>{{cite news|last1=Robertson|first1=Helen|title=Exhibition recalls how Victoria's colours revitalised the humble gansie|url=https://www.shetlandtimes.co.uk/2017/06/14/1093896-gansie|access-date=2019-02-08|newspaper=[[The Shetland Times]]|date=2017-06-14}}</ref><ref>{{cite news|last1=Stroud|first1=Clover|title=A home-sewing revival: the return of Clothkits|url=https://www.telegraph.co.uk/lifestyle/7813874/A-home-sewing-revival-the-return-of-Clothkits.html|archive-url=https://web.archive.org/web/20190209125626/https://www.telegraph.co.uk/lifestyle/7813874/A-home-sewing-revival-the-return-of-Clothkits.html|url-status=dead|archive-date=2019-02-09|access-date=2019-02-08|newspaper=The Daily Telegraph|location=London|date=2010-06-09}}</ref><ref>{{cite web|title=My Collaborations|url=https://www.janefoster.co.uk/collaborations/|website=Jane Foster Designs|access-date=2019-02-08}}</ref><ref>{{cite web|title=Trellick Tower Skirts|url=https://www.retrotogo.com/2008/08/trellick-tower.html|website=Retro to Go|access-date=2019-02-08|date=2008-08-18}}</ref><ref>{{Cite news|last=Knight|first=India|title=We had self-sufficiency sewn up in the Seventies|language=en|url=https://www.thetimes.com/comment/article/we-had-self-sufficiency-sewn-up-in-the-seventies-wqgrqrxx9|newspaper=[[The Times]]|location=London|access-date=2022-06-02|issn=0140-0460}}</ref> == Tuugnorgal == <references /> avyiq1f89zjr5mjyx2cjz8v89l2wdkd Lliklla 0 38158 158114 2026-03-28T17:43:03Z SUZYFATIMA 13856 Created page with "Lliklla (kechuwaa, binndol hispanik liclla, llicla, lliclla) ko mbaydi njuuteendi, njuumri juuɗe. Ko rewɓe Kechuwa en wonɓe e diiwaan Andes to Boliwi e Peru ɓoornotonoo ɗum. E aadaaji ina fawee e yeeso huutoraade pinndi pawaaɗi ina wiyee tupu. E nder renndo Chinchero haalooɓe ɗemngal Kechua, worɓe e rewɓe ina ɓoornoo comci ceertuɗi, ɗi nganndu-ɗaa ko ɗi jinnaaɓe e renndo mum en. Ɗee comci ina njuɓɓinee e pecce ɗiɗi — luurondirɗe simmetiriije ɗe..." 158114 wikitext text/x-wiki Lliklla (kechuwaa, binndol hispanik liclla, llicla, lliclla) ko mbaydi njuuteendi, njuumri juuɗe. Ko rewɓe Kechuwa en wonɓe e diiwaan Andes to Boliwi e Peru ɓoornotonoo ɗum. E aadaaji ina fawee e yeeso huutoraade pinndi pawaaɗi ina wiyee tupu. E nder renndo Chinchero haalooɓe ɗemngal Kechua, worɓe e rewɓe ina ɓoornoo comci ceertuɗi, ɗi nganndu-ɗaa ko ɗi jinnaaɓe e renndo mum en. Ɗee comci ina njuɓɓinee e pecce ɗiɗi — luurondirɗe simmetiriije ɗe njuɓɓinaama. Banngeeji daneeji yaajɗi biyeteeɗi pampakuna, walla gese, ina ceerti e panneeji keewɗi mbaydiiji keewɗi, keewɗi nate joometiri. Ko ɓuri heewde, gese indigo-blue ko sifaa koltu rewɓe Chinchero. Q'ipirina ina nanndi e lliklla kono ina mawni, ina ɓoornee dow ɓaleeri ngam nawde sukaaɓe tokosɓe walla kala ko ina wona geɗe, ina njuutee e yeeso. Tuugnorgal gwksork2iaraf3lm5y3ehmoil6zsy38 158115 158114 2026-03-28T18:13:24Z SUZYFATIMA 13856 158115 wikitext text/x-wiki {{Databox}}'''Lliklla''' (kechuwaa, binndol hispanik liclla, llicla, lliclla) ko mbaydi njuuteendi, njuumri juuɗe. Ko rewɓe Kechuwa en wonɓe e diiwaan Andes to Boliwi e Peru ɓoornotonoo ɗum. E aadaaji ina fawee e yeeso huutoraade pinndi pawaaɗi ina wiyee tupu. E nder renndo Chinchero haalooɓe ɗemngal Kechua, worɓe e rewɓe ina ɓoornoo comci ceertuɗi, ɗi nganndu-ɗaa ko ɗi jinnaaɓe e renndo mum en. Ɗee comci ina njuɓɓinee e pecce ɗiɗi — luurondirɗe simmetiriije ɗe njuɓɓinaama. Banngeeji daneeji yaajɗi biyeteeɗi pampakuna, walla gese, ina ceerti e panneeji keewɗi mbaydiiji keewɗi, keewɗi nate joometiri. Ko ɓuri heewde, gese indigo-blue ko sifaa koltu rewɓe Chinchero. Q'ipirina ina nanndi e lliklla kono ina mawni, ina ɓoornee dow ɓaleeri ngam nawde sukaaɓe tokosɓe walla kala ko ina wona geɗe, ina njuutee e yeeso. == Tuugnorgal == oqsbs0rcnz6xumag4r73exqwgkiqeoy 158116 158115 2026-03-28T18:18:25Z SUZYFATIMA 13856 158116 wikitext text/x-wiki {{Databox}}'''Lliklla''' (kechuwaa, binndol hispanik liclla, llicla, lliclla) ko mbaydi njuuteendi, njuumri juuɗe. Ko rewɓe Kechuwa en wonɓe e diiwaan Andes to Boliwi e Peru ɓoornotonoo ɗum. E aadaaji ina fawee e yeeso huutoraade pinndi pawaaɗi ina wiyee tupu. E nder renndo Chinchero haalooɓe ɗemngal Kechua, worɓe e rewɓe ina ɓoornoo comci ceertuɗi, ɗi nganndu-ɗaa ko ɗi jinnaaɓe e renndo mum en. Ɗee comci ina njuɓɓinee e pecce ɗiɗi — luurondirɗe simmetiriije ɗe njuɓɓinaama. Banngeeji daneeji yaajɗi biyeteeɗi pampakuna, walla gese, ina ceerti e panneeji keewɗi mbaydiiji keewɗi, keewɗi nate joometiri. Ko ɓuri heewde, gese indigo-blue ko sifaa koltu rewɓe Chinchero. Q'ipirina ina nanndi e lliklla kono ina mawni, ina ɓoornee dow ɓaleeri ngam nawde sukaaɓe tokosɓe walla kala ko ina wona geɗe, ina njuutee e yeeso.<ref>{{Cite web|title=Tupu (pin) {{!}} Wari or Inca (?)|url=https://www.metmuseum.org/art/collection/search/309229|access-date=2023-03-16|website=The Metropolitan Museum of Art|language=en}}</ref><ref>''Diccionario Quechua - Español - Quechua, Academía Mayor de la Lengua Quechua, Gobierno Regional Cusco'', Cusco 2005</ref><ref>[http://www.myperu.org/traditional_clothing_peru.html myperu.org] A Guide to the Culture and Traditions of the Andean Communities of Peru, Traditional Quechua Clothing</ref><ref>{{Cite web|title=Tupu (pin) {{!}} Wari or Inca (?)|url=https://www.metmuseum.org/art/collection/search/309229|access-date=2023-03-16|website=The Metropolitan Museum of Art|language=en}}</ref><ref>{{cite web|title=Women's Shawl (''Lliqlla'')|url=http://www.brooklynmuseum.org/opencollection/objects/163980/Womans_Shawl_Lliqlla#!lb_uri=http%3A%2F%2Fwww.brooklynmuseum.org%2Fopencollection%2Fobject_image%2F22531%2Fsize%2F4%2Flarger|website=Brooklyn Museum|accessdate=22 July 2014}}</ref> == Tuugnorgal == <references /> 18nrxbz3cmrcd4n25jv01mwqavcsxbm 158117 158116 2026-03-28T21:23:59Z InternetArchiveBot 6960 Rescuing 1 sources and tagging 0 as dead.) #IABot (v2.0.9.5 158117 wikitext text/x-wiki {{Databox}}'''Lliklla''' (kechuwaa, binndol hispanik liclla, llicla, lliclla) ko mbaydi njuuteendi, njuumri juuɗe. Ko rewɓe Kechuwa en wonɓe e diiwaan Andes to Boliwi e Peru ɓoornotonoo ɗum. E aadaaji ina fawee e yeeso huutoraade pinndi pawaaɗi ina wiyee tupu. E nder renndo Chinchero haalooɓe ɗemngal Kechua, worɓe e rewɓe ina ɓoornoo comci ceertuɗi, ɗi nganndu-ɗaa ko ɗi jinnaaɓe e renndo mum en. Ɗee comci ina njuɓɓinee e pecce ɗiɗi — luurondirɗe simmetiriije ɗe njuɓɓinaama. Banngeeji daneeji yaajɗi biyeteeɗi pampakuna, walla gese, ina ceerti e panneeji keewɗi mbaydiiji keewɗi, keewɗi nate joometiri. Ko ɓuri heewde, gese indigo-blue ko sifaa koltu rewɓe Chinchero. Q'ipirina ina nanndi e lliklla kono ina mawni, ina ɓoornee dow ɓaleeri ngam nawde sukaaɓe tokosɓe walla kala ko ina wona geɗe, ina njuutee e yeeso.<ref>{{Cite web|title=Tupu (pin) {{!}} Wari or Inca (?)|url=https://www.metmuseum.org/art/collection/search/309229|access-date=2023-03-16|website=The Metropolitan Museum of Art|language=en}}</ref><ref>''Diccionario Quechua - Español - Quechua, Academía Mayor de la Lengua Quechua, Gobierno Regional Cusco'', Cusco 2005</ref><ref>[https://web.archive.org/web/20170811115418/http://www.myperu.org/traditional_clothing_peru.html myperu.org] A Guide to the Culture and Traditions of the Andean Communities of Peru, Traditional Quechua Clothing</ref><ref>{{Cite web|title=Tupu (pin) {{!}} Wari or Inca (?)|url=https://www.metmuseum.org/art/collection/search/309229|access-date=2023-03-16|website=The Metropolitan Museum of Art|language=en}}</ref><ref>{{cite web|title=Women's Shawl (''Lliqlla'')|url=http://www.brooklynmuseum.org/opencollection/objects/163980/Womans_Shawl_Lliqlla#!lb_uri=http%3A%2F%2Fwww.brooklynmuseum.org%2Fopencollection%2Fobject_image%2F22531%2Fsize%2F4%2Flarger|website=Brooklyn Museum|accessdate=22 July 2014}}</ref> == Tuugnorgal == <references /> 7byuwd3ovcywvb454clc7r1nvzabn4o 158118 158117 2026-03-28T22:57:38Z Adamu mc 10501 Added link 158118 wikitext text/x-wiki {{Databox}}'''Lliklla''' (kechuwaa, binndol hispanik liclla, llicla, lliclla) ko mbaydi njuuteendi, njuumri juuɗe. Ko rewɓe Kechuwa en wonɓe e diiwaan Andes to Boliwi e Peru ɓoornotonoo ɗum. E aadaaji ina fawee e yeeso huutoraade pinndi pawaaɗi ina wiyee tupu. E nder renndo Chinchero haalooɓe [[ɗemngal]] Kechua, worɓe e rewɓe ina ɓoornoo comci ceertuɗi, ɗi nganndu-ɗaa ko ɗi jinnaaɓe e renndo mum en. Ɗee comci ina njuɓɓinee e pecce ɗiɗi — luurondirɗe simmetiriije ɗe njuɓɓinaama. Banngeeji daneeji yaajɗi biyeteeɗi pampakuna, walla gese, ina ceerti e panneeji keewɗi mbaydiiji keewɗi, keewɗi nate joometiri. Ko ɓuri heewde, gese indigo-blue ko sifaa koltu rewɓe Chinchero. Q'ipirina ina nanndi e lliklla kono ina mawni, ina ɓoornee dow ɓaleeri ngam nawde sukaaɓe tokosɓe walla kala ko ina wona geɗe, ina njuutee e yeeso.<ref>{{Cite web|title=Tupu (pin) {{!}} Wari or Inca (?)|url=https://www.metmuseum.org/art/collection/search/309229|access-date=2023-03-16|website=The Metropolitan Museum of Art|language=en}}</ref><ref>''Diccionario Quechua - Español - Quechua, Academía Mayor de la Lengua Quechua, Gobierno Regional Cusco'', Cusco 2005</ref><ref>[https://web.archive.org/web/20170811115418/http://www.myperu.org/traditional_clothing_peru.html myperu.org] A Guide to the Culture and Traditions of the Andean Communities of Peru, Traditional Quechua Clothing</ref><ref>{{Cite web|title=Tupu (pin) {{!}} Wari or Inca (?)|url=https://www.metmuseum.org/art/collection/search/309229|access-date=2023-03-16|website=The Metropolitan Museum of Art|language=en}}</ref><ref>{{cite web|title=Women's Shawl (''Lliqlla'')|url=http://www.brooklynmuseum.org/opencollection/objects/163980/Womans_Shawl_Lliqlla#!lb_uri=http%3A%2F%2Fwww.brooklynmuseum.org%2Fopencollection%2Fobject_image%2F22531%2Fsize%2F4%2Flarger|website=Brooklyn Museum|accessdate=22 July 2014}}</ref> == Tuugnorgal == 52czj3d4eyy66tmck5lhh3ajfwmn6yj French knickers 0 38159 158185 2026-03-29T08:38:17Z SUZYFATIMA 13856 Created page with "Knickers Farayse (anndiraa kadi tap pants to Amerik) ko sifaa limce rewɓe walla limce les. Helmere ndee ɓuri huutoreede ko e leydi Angalteer e Ostarali[citation needed] ngam siftinde paɗe ɓutte nannduɗe e paɗe juutɗe. Koppi Farayse ina njooɗii e ŋoral, ina sudda ŋoral toowngal, ina suuɗa ŋoral haa timma. Eɗe njogii 'koyngal udditiingal', firti ko udditirɗe koyɗe ɗee ko loowɗe wonaa elastik, ina addana fittaandu ɓurndu welde. Kuutorgal taƴngal juutngal..." 158185 wikitext text/x-wiki Knickers Farayse (anndiraa kadi tap pants to Amerik) ko sifaa limce rewɓe walla limce les. Helmere ndee ɓuri huutoreede ko e leydi Angalteer e Ostarali[citation needed] ngam siftinde paɗe ɓutte nannduɗe e paɗe juutɗe. Koppi Farayse ina njooɗii e ŋoral, ina sudda ŋoral toowngal, ina suuɗa ŋoral haa timma. Eɗe njogii 'koyngal udditiingal', firti ko udditirɗe koyɗe ɗee ko loowɗe wonaa elastik, ina addana fittaandu ɓurndu welde. Kuutorgal taƴngal juutngal ina waawi wonde laaɓngal walla fawaade e mbaydiiji pawaaɗi, kadi mbaydi ndii ina heewi taƴeede ngam moƴƴinde drape e yahdu. Knickers Farayse fotaani jiiɓde e mbaydiiji paɗe goɗɗe ko wayi no hipsters, briefs, bottoms bikini e boyshorts, ɗiin fof ina njogii udditgol koyɗe elastik, ina njahda e ɓanndu. Knickers Farayse ina moƴƴi e yahdude e jokkere enɗam timmunde, flared, e A-Line, pantalon, e mbaydiiji, nde tawnoo ina mbaawi ɓeydude bulk e feewnude liggey panty yiyteteeɗo (VPL). Huunde ndee ko alternatiif teskinɗo e welɗo e mbaydiiji ɓurɗi fittaandu e mbaydiiji limtooji e mbaydiiji teskinɗi ko wayi no siliki ina keewi huutoreede e peewnugol mum en. Tariya Sifaa knicker Farayse ummorii ko e pantalettes e drawers udditiiɗi, ko ɗiin ngoni comci lesɗi, juutɗi, ɓoornotonooɗi e jamaanu Victoria. Ina gasa tawa helmere ndee ummorii ko e pantalettes frilled jokkondirɗe e yimooɓe Pari Can-Can, mbaydi ɓurndi heewde gila e darorɗe teeminannde 19ɓiire haa e fuɗɗoode teeminannde 20ɓiire. Kono helmere ‘knickers français’ ndee, Faraysenaaɓe kuutortaako ɗum. E kitaale 1920 e 1930, knickers Farayse ina njiɗnoo no feewi. Kono, e kitaale 1940 e 1950, limce juutɗe – ɗe keewi wonde ko limce ɓuuɓɗe – ngonti ko ɓuri heewde e rewɓe ɓuri yiɗde, ma a taw ko sabu ŋakkeende limce e ŋakkeende silki. E kitaale 1950, ko ɓuri heewde e yimɓe ina ɓoornoo comci fittaandu. E nder ummital nostalji e kitaale 1970, knickers Farayse keɓtii darnde mum en e diisnondiral Janet Reger e woɗɓe, haa teeŋti noon e weltinde luumo keeriiɗo e kitaale 1980. Lowre maɓɓe ustii kadi e kitaale 1990 nde soodooɓe ɓurɓe famɗude ɓee njiɗi soodde mbaydiiji goɗɗi, ko wayi no ɓuuɓri e ɓuuɓri. Hannde, knickers Farayse ina keddii e heɓde, ko adii fof ko e markeeji jibinannde ɓooyɗi e yeeyooɓe keertiiɗi. Tuugnorgal 2t8ie0i73svxuu85bcbgeurm5badkg2 158186 158185 2026-03-29T08:40:04Z SUZYFATIMA 13856 158186 wikitext text/x-wiki {{Databox}}'''Knickers Farayse''' (anndiraa kadi tap pants to Amerik) ko sifaa limce rewɓe walla limce les. Helmere ndee ɓuri huutoreede ko e leydi Angalteer e Ostarali[citation needed] ngam siftinde paɗe ɓutte nannduɗe e paɗe juutɗe. Koppi Farayse ina njooɗii e ŋoral, ina sudda ŋoral toowngal, ina suuɗa ŋoral haa timma. Eɗe njogii 'koyngal udditiingal', firti ko udditirɗe koyɗe ɗee ko loowɗe wonaa elastik, ina addana fittaandu ɓurndu welde. Kuutorgal taƴngal juutngal ina waawi wonde laaɓngal walla fawaade e mbaydiiji pawaaɗi, kadi mbaydi ndii ina heewi taƴeede ngam moƴƴinde drape e yahdu. Knickers Farayse fotaani jiiɓde e mbaydiiji paɗe goɗɗe ko wayi no hipsters, briefs, bottoms bikini e boyshorts, ɗiin fof ina njogii udditgol koyɗe elastik, ina njahda e ɓanndu. Knickers Farayse ina moƴƴi e yahdude e jokkere enɗam timmunde, flared, e A-Line, pantalon, e mbaydiiji, nde tawnoo ina mbaawi ɓeydude bulk e feewnude liggey panty yiyteteeɗo (VPL). Huunde ndee ko alternatiif teskinɗo e welɗo e mbaydiiji ɓurɗi fittaandu e mbaydiiji limtooji e mbaydiiji teskinɗi ko wayi no siliki ina keewi huutoreede e peewnugol mum en. Tariya Sifaa knicker Farayse ummorii ko e pantalettes e drawers udditiiɗi, ko ɗiin ngoni comci lesɗi, juutɗi, ɓoornotonooɗi e jamaanu Victoria. Ina gasa tawa helmere ndee ummorii ko e pantalettes frilled jokkondirɗe e yimooɓe Pari Can-Can, mbaydi ɓurndi heewde gila e darorɗe teeminannde 19ɓiire haa e fuɗɗoode teeminannde 20ɓiire. Kono helmere ‘knickers français’ ndee, Faraysenaaɓe kuutortaako ɗum. E kitaale 1920 e 1930, knickers Farayse ina njiɗnoo no feewi. Kono, e kitaale 1940 e 1950, limce juutɗe – ɗe keewi wonde ko limce ɓuuɓɗe – ngonti ko ɓuri heewde e rewɓe ɓuri yiɗde, ma a taw ko sabu ŋakkeende limce e ŋakkeende silki. E kitaale 1950, ko ɓuri heewde e yimɓe ina ɓoornoo comci fittaandu. E nder ummital nostalji e kitaale 1970, knickers Farayse keɓtii darnde mum en e diisnondiral Janet Reger e woɗɓe, haa teeŋti noon e weltinde luumo keeriiɗo e kitaale 1980. Lowre maɓɓe ustii kadi e kitaale 1990 nde soodooɓe ɓurɓe famɗude ɓee njiɗi soodde mbaydiiji goɗɗi, ko wayi no ɓuuɓri e ɓuuɓri. Hannde, knickers Farayse ina keddii e heɓde, ko adii fof ko e markeeji jibinannde ɓooyɗi e yeeyooɓe keertiiɗi. == Tuugnorgal == hgkqardr5os7rj6cstx8tu53vn2kuw7 158187 158186 2026-03-29T08:45:03Z SUZYFATIMA 13856 158187 wikitext text/x-wiki {{Databox}}'''Knickers Farayse''' (anndiraa kadi tap pants to Amerik) ko sifaa limce rewɓe walla limce les. Helmere ndee ɓuri huutoreede ko e leydi Angalteer e Ostarali[citation needed] ngam siftinde paɗe ɓutte nannduɗe e paɗe juutɗe. Koppi Farayse ina njooɗii e ŋoral, ina sudda ŋoral toowngal, ina suuɗa ŋoral haa timma. Eɗe njogii 'koyngal udditiingal', firti ko udditirɗe koyɗe ɗee ko loowɗe wonaa elastik, ina addana fittaandu ɓurndu welde. Kuutorgal taƴngal juutngal ina waawi wonde laaɓngal walla fawaade e mbaydiiji pawaaɗi, kadi mbaydi ndii ina heewi taƴeede ngam moƴƴinde drape e yahdu. Knickers Farayse fotaani jiiɓde e mbaydiiji paɗe goɗɗe ko wayi no hipsters, briefs, bottoms bikini e boyshorts, ɗiin fof ina njogii udditgol koyɗe elastik, ina njahda e ɓanndu. Knickers Farayse ina moƴƴi e yahdude e jokkere enɗam timmunde, flared, e A-Line, pantalon, e mbaydiiji, nde tawnoo ina mbaawi ɓeydude bulk e feewnude liggey panty yiyteteeɗo (VPL). Huunde ndee ko alternatiif teskinɗo e welɗo e mbaydiiji ɓurɗi fittaandu e mbaydiiji limtooji e mbaydiiji teskinɗi ko wayi no siliki ina keewi huutoreede e peewnugol mum en. Tariya Sifaa knicker Farayse ummorii ko e pantalettes e drawers udditiiɗi, ko ɗiin ngoni comci lesɗi, juutɗi, ɓoornotonooɗi e jamaanu Victoria. Ina gasa tawa helmere ndee ummorii ko e pantalettes frilled jokkondirɗe e yimooɓe Pari Can-Can, mbaydi ɓurndi heewde gila e darorɗe teeminannde 19ɓiire haa e fuɗɗoode teeminannde 20ɓiire. Kono helmere ‘knickers français’ ndee, Faraysenaaɓe kuutortaako ɗum. E kitaale 1920 e 1930, knickers Farayse ina njiɗnoo no feewi. Kono, e kitaale 1940 e 1950, limce juutɗe – ɗe keewi wonde ko limce ɓuuɓɗe – ngonti ko ɓuri heewde e rewɓe ɓuri yiɗde, ma a taw ko sabu ŋakkeende limce e ŋakkeende silki. E kitaale 1950, ko ɓuri heewde e yimɓe ina ɓoornoo comci fittaandu. E nder ummital nostalji e kitaale 1970, knickers Farayse keɓtii darnde mum en e diisnondiral Janet Reger e woɗɓe, haa teeŋti noon e weltinde luumo keeriiɗo e kitaale 1980. Lowre maɓɓe ustii kadi e kitaale 1990 nde soodooɓe ɓurɓe famɗude ɓee njiɗi soodde mbaydiiji goɗɗi, ko wayi no ɓuuɓri e ɓuuɓri. Hannde, knickers Farayse ina keddii e heɓde, ko adii fof ko e markeeji jibinannde ɓooyɗi e yeeyooɓe keertiiɗi.<ref name="Julie">{{cite web|title=A history of designer lingerie: French knickers|url=http://www.zimbio.com/Designer+Lingerie/articles/SF-IpO9TqfX/history+designer+lingerie+French+knickers|work=ZIMBIO|publisher=Zimbio, Inc|access-date=13 May 2012|author=Julie|date=19 July 2009}}</ref><ref>{{cite encyclopedia|title=A Brief History of Knickers|url=http://www.localhistories.org/knickers.html|encyclopedia=A World History Encyclopedia|publisher=Tim Lambert|access-date=13 May 2012|author=Tim Lambert|year=2001–2012}}</ref> == Tuugnorgal == <references /> 564dfwyflwa3lvjm1hkb9shjkb3thwo Lap-lap 0 38160 158188 2026-03-29T08:50:52Z SUZYFATIMA 13856 Created page with "Lap-lap ko wutte walla wutte gonɗo e Papouasie-Nouvelle-Guinée e Pasifik worgo. Ooɗoo comci ina waɗi geɗe tati : ɓuuɓri yeeso, ɓuuɓri caggal, e ɓuuɓri ngam haɓɓude ɗi e koyɗe. Banngeeji ɗii ina keewi udditaade. No foti ko ɓuuɓri yeeso e caggal ina seerti. Jokkondirnde e lap-lap ko lava-lava, woni mbaydi njuuteendi, ndi Polineesinaaɓe ɓoornotonoo no kilt walla jokkere enɗam nii. Ndeeɗoo sifaa ina jokki e aadaaji, ko adii koloñaal, koɗki. Kuutorag..." 158188 wikitext text/x-wiki Lap-lap ko wutte walla wutte gonɗo e Papouasie-Nouvelle-Guinée e Pasifik worgo. Ooɗoo comci ina waɗi geɗe tati : ɓuuɓri yeeso, ɓuuɓri caggal, e ɓuuɓri ngam haɓɓude ɗi e koyɗe. Banngeeji ɗii ina keewi udditaade. No foti ko ɓuuɓri yeeso e caggal ina seerti. Jokkondirnde e lap-lap ko lava-lava, woni mbaydi njuuteendi, ndi Polineesinaaɓe ɓoornotonoo no kilt walla jokkere enɗam nii. Ndeeɗoo sifaa ina jokki e aadaaji, ko adii koloñaal, koɗki. Kuutoragol hannde ngol ina yaaji e ngol: ‘Laplap: ko 6uu6ol, 6uu6ol 6uu6ol, kala huunde 6uu6ol walla huunde yoornde, 6uu6ol’.[ Ko konngol Fiiji huutorteengol kadi e nder Melanesia hirnaange.{op. cit., p. 120} Tuugnorgal 90bdqfpnh0kpn3r7mlfsihs2imtxi85 158189 158188 2026-03-29T08:55:20Z SUZYFATIMA 13856 158189 wikitext text/x-wiki {{Databox}}'''Lap-lap''' ko wutte walla wutte gonɗo e Papouasie-Nouvelle-Guinée e Pasifik worgo. Ooɗoo comci ina waɗi geɗe tati : ɓuuɓri yeeso, ɓuuɓri caggal, e ɓuuɓri ngam haɓɓude ɗi e koyɗe. Banngeeji ɗii ina keewi udditaade. No foti ko ɓuuɓri yeeso e caggal ina seerti. Jokkondirnde e lap-lap ko lava-lava, woni mbaydi njuuteendi, ndi Polineesinaaɓe ɓoornotonoo no kilt walla jokkere enɗam nii. Ndeeɗoo sifaa ina jokki e aadaaji, ko adii koloñaal, koɗki. Kuutoragol hannde ngol ina yaaji e ngol: ‘Laplap: ko 6uu6ol, 6uu6ol 6uu6ol, kala huunde 6uu6ol walla huunde yoornde, 6uu6ol’.[ Ko konngol Fiiji huutorteengol kadi e nder Melanesia hirnaange.{op. cit., p. 120} == Tuugnorgal == 7af9c8gap6vwlgzawu6tqrvnh6rjzt2 158190 158189 2026-03-29T09:03:40Z SUZYFATIMA 13856 158190 wikitext text/x-wiki {{Databox}}'''Lap-lap''' ko wutte walla wutte gonɗo e Papouasie-Nouvelle-Guinée e Pasifik worgo. Ooɗoo comci ina waɗi geɗe tati : ɓuuɓri yeeso, ɓuuɓri caggal, e ɓuuɓri ngam haɓɓude ɗi e koyɗe. Banngeeji ɗii ina keewi udditaade. No foti ko ɓuuɓri yeeso e caggal ina seerti. Jokkondirnde e lap-lap ko lava-lava, woni mbaydi njuuteendi, ndi Polineesinaaɓe ɓoornotonoo no kilt walla jokkere enɗam nii. Ndeeɗoo sifaa ina jokki e aadaaji, ko adii koloñaal, koɗki. Kuutoragol hannde ngol ina yaaji e ngol: ‘Laplap: ko 6uu6ol, 6uu6ol 6uu6ol, kala huunde 6uu6ol walla huunde yoornde, 6uu6ol’.[ Ko konngol Fiiji huutorteengol kadi e nder Melanesia hirnaange.{op. cit., p. 120}<ref>Mihalic, F 1971, ''The Jacaranda dictionary and grammar of Melanesian Pidgin'', Jacaranda Press, Milton, Qld</ref> == Tuugnorgal == <references /> 1ejoon7ozw6bz3otda87d2kvm2kyan7 Shampoo and set 0 38161 158191 2026-03-29T09:08:38Z SUZYFATIMA 13856 Created page with "Shampoo e set ko ñawndorde ɓuuɓnde, nde fuɗɗii huutoreede e nder leydi Angalteer gila e kitaale 1930. Safaara oo ko lootde ƴiye ɗee e shampoo, waɗde heen loowdi setting e ƴiye ɗee e waɗde ƴiye ɗee e dow rogere ƴiye, caggal ɗuum yoorde ɗum ngam settingol mbaadi ƴiye ɗee e mbaadi cuɓaandi ndii. Rogereeji ɗii ina njogori jogaade nokku, ina ndeenee e laylaytol, e laylaytol hoore ina ɓoornee dow mum ngam reende laylaytol-e-rollers ngol e nguleeki. Gila e..." 158191 wikitext text/x-wiki Shampoo e set ko ñawndorde ɓuuɓnde, nde fuɗɗii huutoreede e nder leydi Angalteer gila e kitaale 1930. Safaara oo ko lootde ƴiye ɗee e shampoo, waɗde heen loowdi setting e ƴiye ɗee e waɗde ƴiye ɗee e dow rogere ƴiye, caggal ɗuum yoorde ɗum ngam settingol mbaadi ƴiye ɗee e mbaadi cuɓaandi ndii. Rogereeji ɗii ina njogori jogaade nokku, ina ndeenee e laylaytol, e laylaytol hoore ina ɓoornee dow mum ngam reende laylaytol-e-rollers ngol e nguleeki. Gila e hitaande 2016 shampoo e set oo majjii e mbaydi mum ɓooyndi e nder leydi Angalteer, so wonaa e terɗe yonta mawɗo jokkondirɗo e mbaydiiji ɓooyɗi ɗaɓɓooji ɗum. Tuugnorgal bdk706divb5f31nlr2w0sab2qqhv8aq 158192 158191 2026-03-29T09:15:58Z SUZYFATIMA 13856 158192 wikitext text/x-wiki {{Databox}}'''Shampoo e set''' ko ñawndorde ɓuuɓnde, nde fuɗɗii huutoreede e nder leydi Angalteer gila e kitaale 1930. Safaara oo ko lootde ƴiye ɗee e shampoo, waɗde heen loowdi setting e ƴiye ɗee e waɗde ƴiye ɗee e dow rogere ƴiye, caggal ɗuum yoorde ɗum ngam settingol mbaadi ƴiye ɗee e mbaadi cuɓaandi ndii. Rogereeji ɗii ina njogori jogaade nokku, ina ndeenee e laylaytol, e laylaytol hoore ina ɓoornee dow mum ngam reende laylaytol-e-rollers ngol e nguleeki. Gila e hitaande 2016 shampoo e set oo majjii e mbaydi mum ɓooyndi e nder leydi Angalteer, so wonaa e terɗe yonta mawɗo jokkondirɗo e mbaydiiji ɓooyɗi ɗaɓɓooji ɗum. == Tuugnorgal == jwqcp6er7136dkpr60a0b1sphcz0zc8 158193 158192 2026-03-29T09:21:04Z SUZYFATIMA 13856 158193 wikitext text/x-wiki {{Databox}}'''Shampoo e set''' ko ñawndorde ɓuuɓnde, nde fuɗɗii huutoreede e nder leydi Angalteer gila e kitaale 1930. Safaara oo ko lootde ƴiye ɗee e shampoo, waɗde heen loowdi setting e ƴiye ɗee e waɗde ƴiye ɗee e dow rogere ƴiye, caggal ɗuum yoorde ɗum ngam settingol mbaadi ƴiye ɗee e mbaadi cuɓaandi ndii. Rogereeji ɗii ina njogori jogaade nokku, ina ndeenee e laylaytol, e laylaytol hoore ina ɓoornee dow mum ngam reende laylaytol-e-rollers ngol e nguleeki. Gila e hitaande 2016 shampoo e set oo majjii e mbaydi mum ɓooyndi e nder leydi Angalteer, so wonaa e terɗe yonta mawɗo jokkondirɗo e mbaydiiji ɓooyɗi ɗaɓɓooji ɗum.<ref name="BBC36854809">{{Cite web|url=https://www.bbc.co.uk/news/magazine-36854809|title=The end of the shampoo and set|date=2016-07-24|website=BBC News|access-date=2016-07-24}}</ref> == Tuugnorgal == <references /> kx2yyaz1edw4hapjt0v4tnsaxvqs4n6 158194 158193 2026-03-29T09:59:48Z Adamu mc 10501 Edit 158194 wikitext text/x-wiki {{Databox}}'''Shampoo e set''' ko ñawndorde ɓuuɓnde, nde fuɗɗii huutoreede e nder leydi Angalteer gila e kitaale ndungu alif 1930. Safaara oo ko lootde ƴiye ɗee e shampoo, waɗde heen loowdi setting e ƴiye ɗee e waɗde ƴiye ɗee e dow rogere ƴiye, caggal ɗuum yoorde ɗum ngam settingol mbaadi ƴiye ɗee e mbaadi cuɓaandi ndii. Rogereeji ɗii ina njogori jogaade nokku, ina ndeenee e laylaytol, e laylaytol hoore ina ɓoornee dow mum ngam reende laylaytol-e-rollers ngol e nguleeki. Gila e hitaande 2016 shampoo e set oo majjii e mbaydi mum ɓooyndi e nder leydi Angalteer, so wonaa e terɗe yonta mawɗo jokkondirɗo e mbaydiiji ɓooyɗi ɗaɓɓooji ɗum.<ref name="BBC36854809">{{Cite web|url=https://www.bbc.co.uk/news/magazine-36854809|title=The end of the shampoo and set|date=2016-07-24|website=BBC News|access-date=2016-07-24}}</ref> == Tuugnorgal == <references /> buq09050chbxe351556fmqrym1uln1e 158195 158194 2026-03-29T10:00:18Z Adamu mc 10501 Edit 158195 wikitext text/x-wiki {{Databox}}'''Shampoo e set''' ko ñawndorde ɓuuɓnde, nde fuɗɗii huutoreede e nder leydi Angalteer gila e kitaale ndungu alif 1930. Safaara oo ko lootde ƴiye ɗee e shampoo, waɗde heen loowdi setting e ƴiye ɗee e waɗde ƴiye ɗee e dow rogere ƴiye, caggal ɗuum yoorde ɗum ngam settingol mbaadi ƴiye ɗee e mbaadi cuɓaandi ndii. Rogereeji ɗii ina njogori jogaade nokku, ina ndeenee e laylaytol, e laylaytol hoore ina ɓoornee dow mum ngam reende laylaytol-e-rollers ngol e nguleeki. Gila e hitaande ndungu 2016 shampoo e set oo majjii e mbaydi mum ɓooyndi e nder [[leydi]] Angalteer, so wonaa e terɗe yonta mawɗo jokkondirɗo e mbaydiiji ɓooyɗi ɗaɓɓooji ɗum.<ref name="BBC36854809">{{Cite web|url=https://www.bbc.co.uk/news/magazine-36854809|title=The end of the shampoo and set|date=2016-07-24|website=BBC News|access-date=2016-07-24}}</ref> == Tuugnorgal == <references /> npogtpzflppngr4zayenbodoybmtdnt Nüshu 0 38162 158203 2026-03-29T10:35:09Z Adam644 9917 Created page with "'''Nüshu''' (𛆁𛈬 ; Sinuwaa hoybinaande: 女书; Sinuwaa gaadanteejo: 女書; pinyin: Nǚshū; [ny˨˩˨ʂu˦]; 'binndol rewɓe') ko binndol sillabik ummoriingol e alkule Sinuwaa ever]umen kuutortenooɗe e Ya1d Jiangyong, ko diiwaan e nder diiwaan Hunan to bannge worgo leydi Siin. Gila e fuɗɗoode teeminannde 21ɓiire won golle laawɗuɗe ngam wuurtinde binndol ngol, kam e kollitooje nafoore hesere e nder renndo ngo.[2] Nüshu ko fonetik, kala alkulal mum ko ina t..." 158203 wikitext text/x-wiki '''Nüshu''' (𛆁𛈬 ; Sinuwaa hoybinaande: 女书; Sinuwaa gaadanteejo: 女書; pinyin: Nǚshū; [ny˨˩˨ʂu˦]; 'binndol rewɓe') ko binndol sillabik ummoriingol e alkule Sinuwaa ever]umen kuutortenooɗe e Ya1d Jiangyong, ko diiwaan e nder diiwaan Hunan to bannge worgo leydi Siin. Gila e fuɗɗoode teeminannde 21ɓiire won golle laawɗuɗe ngam wuurtinde binndol ngol, kam e kollitooje nafoore hesere e nder renndo ngo.[2] Nüshu ko fonetik, kala alkulal mum ko ina tolnoo e 600–700 ina hollira alkulal. Golle Nüshu ko laawol ngam rewɓe hollirde miijooji mum en e jikkuuji mum en e jokkondirde e renndo yurmeende.[3] Ko ɓuri heewde e sukaaɓe rewɓe tato walla nayo, ɓe ngonaa banndiraaɓe, ina fotnoo waɗde sehilaagal e binndol ɓataakeeji e yimde jimɗi e ɗemngal Nüshu hakkunde mum en. E oon sahaa, rewɓe ɓee, ko ɓuri heewde, njanngaani janngude e winndude binndol Sinuwaa mawngol ngol.[3] Anndaaka nde Nüshu fuɗɗii, kono ina wayi no nde yettiima tolno mum e nder daawal gadanal laamu Qing (1644–1911). Ngam hisnude binndol ngol no ndonu pinal ngol alaa ko woni e mum, laamuuji Siin sosi musee Nüshu e hitaande 2002, toɗɗii "Nüshu transmetters" fuɗɗoraade e hitaande 2003. Kulol wonde sifaaji binndol ngol ina mbaylee e darnde yeeyde ngol ngam njulaagu binndol ngol2. Feere e jaɓgol Nüshu huutortenoo ko ngam winndude mbaydi Sinuwaa ceertundi anndiraandi Xiangnan Tuhua ndi yimɓe Yao sinkaaɓe ɓee kaaldata e nder diiwaan maayo Xiao e maayo Yongming to fuɗnaange Jiangyong, Hunan.[4] Ndeeɗoo ɗemngal, ceertunde no feewi e ɗemngal nokkuuji goɗɗi e nder Hunan, haa arti noon e hakkillaaji mum en seeɗa, ina anndaa e haalooɓe maggal ko [tifɯə] ‘ɗemngal Dong’. Miijooji ina ceerti e senngo Xiangnan Tuhua, sibu ina jogii sifaaji keewɗi ceertuɗi e mbaydiiji Siin. Won annduɓe ina limta ɗum e les ɗemngal Sinuwaa Xiang walla Pinghua, annduɓe woɗɓe ina limta ɗum e ɗemngal jillondirngal.[4] Ko ɓuri heewde e hoɗɓe e Jiangyong ko ɗemɗe ɗiɗi e ɗemngal Xiangnan Tuhua e ɗemngal Hunan e ɗemngal Mandarin Fuɗnaange-rewo.[4][5] Xiangnan Tuhua ina winndee tan e kuutoragol Nüshu,[6] kadi nde huutoraaka ngam winndude ɗemɗe goɗɗe, ko wayi no ɗemngal Mandarin Fuɗnaange-rewo kaaleteengal e Hunan, walla ɗemngal Yao nokku oo.[7][5] Nushu Kartal renndinde Nushu Kartal renndinde Nandugol e ɗemngal Sinuwaa binndaangal, ɗo kala alkulal Sinuwaa ko logogaraafi, ina hollira konngol walla feccere e konngol, Nüshu ko fonetik, ko ina tolnoo e 600–700 alkulal ina hollira alkule ɗe Xiangnan Tuhua haali. Ɗumɗoo ko hedde feccere e limoore ɗaɓɓaande ngam hollirde denndaangal alkule ɗemngal ngal, nde tawnoo ceertugol tonngoode ina heewi yejjiteede, ɗum noon ko "hoybinde alkule Sinuwaa ɓurɗe waylude e laaɓtude ɗe meeɗaa ƴeewteede".[8] Zhou Shuoyi, sifotoo ko gorko gooto tan ganndi binndol ngol, winndi saggitorde ina limta 1 800 alkule ceertuɗe e allographe.[9] Ina sikkaa wonde alkule Nüshu ummorii ko e mbaadiiji ceertuɗi e alkule Sinuwaa, hono no yiyraa e innde binndol ngol nii, hay so tawii won heen ko waylaa no feewi ngam ɓurde yahdude e mbaydiiji mbaylaandi winndaa ko e coloŋaaji ndartiiɗi dogdu gila ñaamo haa nano, kono e nder ngonkaaji hannde ɗii ina waawi winndeede e diidi gonɗi e dow nano haa ñaamo, hono no Sinuwaa hannde oo nii. Nandugol e ɗemngal Sinuwaa gaadoraangal, binndol Nüshu e diidi laaɓtuɗi no feewi, fotde jolɗe, ina yiyee ko maande binndol laaɓtungol. Fotde feccere e Nüshu ko alkule Sinuwaa baylaaɗe kuutorteeɗe e logogaraafi.[dubious – discuss] E nder ko ina wona 100, alkule ɗee fof ina njaɓee e waylo-waylo seeɗa so wonaa ustude kaɓirgal ngal gila e karte haa e romboid, sahaa e sahaa fof ina wayla ɗe (natal daarorgal), tee ina heewi ustude limoore strokeeji. Teemedere woɗnde waylaama e strokeeji mum en, kono haa jooni ina weeɓi anndeede, hono no nü (女; ‘debbo’) dow nii. Fotde 200 ina mbayla no feewi, kono batte alkule Sinuwaa asliije ina njiyee haa jooni. Heddii ko alkule ɗee ko fonetik. Ko alkule baylaaɗe, hono no dow nii, walla geɗe ƴettaaɗe e alkule. Ɗe kuutortee ko e 130 nafoore fonetik, heen gooto fof ina huutoree ngam winndude e nder ordinateeruuji sappo kelme homofone walla ko famɗi fof homofone, hay so tawii noon ina woodi allograafiiji kadi ; rewɓe ina ceerti e hol alkulal Sinuwaa ɓe ɓuri yiɗde ngam nafoore fonetik keeriiɗo.[8] bkfjkcolugrwntry03mh3l7jqe1nol4 158204 158203 2026-03-29T10:35:25Z Adam644 9917 158204 wikitext text/x-wiki '''Nüshu''' (𛆁𛈬 ; Sinuwaa hoybinaande: 女书; Sinuwaa gaadanteejo: 女書; pinyin: Nǚshū; [ny˨˩˨ʂu˦]; 'binndol rewɓe') ko binndol sillabik ummoriingol e alkule Sinuwaa ever]umen kuutortenooɗe e Ya1d Jiangyong, ko diiwaan e nder diiwaan Hunan to bannge worgo leydi Siin. Gila e fuɗɗoode teeminannde 21ɓiire won golle laawɗuɗe ngam wuurtinde binndol ngol, kam e kollitooje nafoore hesere e nder renndo ngo.[2] Nüshu ko fonetik, kala alkulal mum ko ina tolnoo e 600–700 ina hollira alkulal. Golle Nüshu ko laawol ngam rewɓe hollirde miijooji mum en e jikkuuji mum en e jokkondirde e renndo yurmeende.[3] Ko ɓuri heewde e sukaaɓe rewɓe tato walla nayo, ɓe ngonaa banndiraaɓe, ina fotnoo waɗde sehilaagal e binndol ɓataakeeji e yimde jimɗi e ɗemngal Nüshu hakkunde mum en. E oon sahaa, rewɓe ɓee, ko ɓuri heewde, njanngaani janngude e winndude binndol Sinuwaa mawngol ngol.[3] Anndaaka nde Nüshu fuɗɗii, kono ina wayi no nde yettiima tolno mum e nder daawal gadanal laamu Qing (1644–1911). Ngam hisnude binndol ngol no ndonu pinal ngol alaa ko woni e mum, laamuuji Siin sosi musee Nüshu e hitaande 2002, toɗɗii "Nüshu transmetters" fuɗɗoraade e hitaande 2003. Kulol wonde sifaaji binndol ngol ina mbaylee e darnde yeeyde ngol ngam njulaagu binndol ngol2. == Feere e jaɓgol == Nüshu huutortenoo ko ngam winndude mbaydi Sinuwaa ceertundi anndiraandi Xiangnan Tuhua ndi yimɓe Yao sinkaaɓe ɓee kaaldata e nder diiwaan maayo Xiao e maayo Yongming to fuɗnaange Jiangyong, Hunan.[4] Ndeeɗoo ɗemngal, ceertunde no feewi e ɗemngal nokkuuji goɗɗi e nder Hunan, haa arti noon e hakkillaaji mum en seeɗa, ina anndaa e haalooɓe maggal ko [tifɯə] ‘ɗemngal Dong’. Miijooji ina ceerti e senngo Xiangnan Tuhua, sibu ina jogii sifaaji keewɗi ceertuɗi e mbaydiiji Siin. Won annduɓe ina limta ɗum e les ɗemngal Sinuwaa Xiang walla Pinghua, annduɓe woɗɓe ina limta ɗum e ɗemngal jillondirngal.[4] Ko ɓuri heewde e hoɗɓe e Jiangyong ko ɗemɗe ɗiɗi e ɗemngal Xiangnan Tuhua e ɗemngal Hunan e ɗemngal Mandarin Fuɗnaange-rewo.[4][5] Xiangnan Tuhua ina winndee tan e kuutoragol Nüshu,[6] kadi nde huutoraaka ngam winndude ɗemɗe goɗɗe, ko wayi no ɗemngal Mandarin Fuɗnaange-rewo kaaleteengal e Hunan, walla ɗemngal Yao nokku oo.[7][5] Nushu Kartal renndinde Nushu Kartal renndinde Nandugol e ɗemngal Sinuwaa binndaangal, ɗo kala alkulal Sinuwaa ko logogaraafi, ina hollira konngol walla feccere e konngol, Nüshu ko fonetik, ko ina tolnoo e 600–700 alkulal ina hollira alkule ɗe Xiangnan Tuhua haali. Ɗumɗoo ko hedde feccere e limoore ɗaɓɓaande ngam hollirde denndaangal alkule ɗemngal ngal, nde tawnoo ceertugol tonngoode ina heewi yejjiteede, ɗum noon ko "hoybinde alkule Sinuwaa ɓurɗe waylude e laaɓtude ɗe meeɗaa ƴeewteede".[8] Zhou Shuoyi, sifotoo ko gorko gooto tan ganndi binndol ngol, winndi saggitorde ina limta 1 800 alkule ceertuɗe e allographe.[9] Ina sikkaa wonde alkule Nüshu ummorii ko e mbaadiiji ceertuɗi e alkule Sinuwaa, hono no yiyraa e innde binndol ngol nii, hay so tawii won heen ko waylaa no feewi ngam ɓurde yahdude e mbaydiiji mbaylaandi winndaa ko e coloŋaaji ndartiiɗi dogdu gila ñaamo haa nano, kono e nder ngonkaaji hannde ɗii ina waawi winndeede e diidi gonɗi e dow nano haa ñaamo, hono no Sinuwaa hannde oo nii. Nandugol e ɗemngal Sinuwaa gaadoraangal, binndol Nüshu e diidi laaɓtuɗi no feewi, fotde jolɗe, ina yiyee ko maande binndol laaɓtungol. Fotde feccere e Nüshu ko alkule Sinuwaa baylaaɗe kuutorteeɗe e logogaraafi.[dubious – discuss] E nder ko ina wona 100, alkule ɗee fof ina njaɓee e waylo-waylo seeɗa so wonaa ustude kaɓirgal ngal gila e karte haa e romboid, sahaa e sahaa fof ina wayla ɗe (natal daarorgal), tee ina heewi ustude limoore strokeeji. Teemedere woɗnde waylaama e strokeeji mum en, kono haa jooni ina weeɓi anndeede, hono no nü (女; ‘debbo’) dow nii. Fotde 200 ina mbayla no feewi, kono batte alkule Sinuwaa asliije ina njiyee haa jooni. Heddii ko alkule ɗee ko fonetik. Ko alkule baylaaɗe, hono no dow nii, walla geɗe ƴettaaɗe e alkule. Ɗe kuutortee ko e 130 nafoore fonetik, heen gooto fof ina huutoree ngam winndude e nder ordinateeruuji sappo kelme homofone walla ko famɗi fof homofone, hay so tawii noon ina woodi allograafiiji kadi ; rewɓe ina ceerti e hol alkulal Sinuwaa ɓe ɓuri yiɗde ngam nafoore fonetik keeriiɗo.[8] b70gvma4kifm1xppbcguki2lr5qrzee 158205 158204 2026-03-29T10:35:51Z Adam644 9917 158205 wikitext text/x-wiki {{Databox}}'''Nüshu''' (𛆁𛈬 ; Sinuwaa hoybinaande: 女书; Sinuwaa gaadanteejo: 女書; pinyin: Nǚshū; [ny˨˩˨ʂu˦]; 'binndol rewɓe') ko binndol sillabik ummoriingol e alkule Sinuwaa ever]umen kuutortenooɗe e Ya1d Jiangyong, ko diiwaan e nder diiwaan Hunan to bannge worgo leydi Siin. Gila e fuɗɗoode teeminannde 21ɓiire won golle laawɗuɗe ngam wuurtinde binndol ngol, kam e kollitooje nafoore hesere e nder renndo ngo.[2] Nüshu ko fonetik, kala alkulal mum ko ina tolnoo e 600–700 ina hollira alkulal. Golle Nüshu ko laawol ngam rewɓe hollirde miijooji mum en e jikkuuji mum en e jokkondirde e renndo yurmeende.[3] Ko ɓuri heewde e sukaaɓe rewɓe tato walla nayo, ɓe ngonaa banndiraaɓe, ina fotnoo waɗde sehilaagal e binndol ɓataakeeji e yimde jimɗi e ɗemngal Nüshu hakkunde mum en. E oon sahaa, rewɓe ɓee, ko ɓuri heewde, njanngaani janngude e winndude binndol Sinuwaa mawngol ngol.[3] Anndaaka nde Nüshu fuɗɗii, kono ina wayi no nde yettiima tolno mum e nder daawal gadanal laamu Qing (1644–1911). Ngam hisnude binndol ngol no ndonu pinal ngol alaa ko woni e mum, laamuuji Siin sosi musee Nüshu e hitaande 2002, toɗɗii "Nüshu transmetters" fuɗɗoraade e hitaande 2003. Kulol wonde sifaaji binndol ngol ina mbaylee e darnde yeeyde ngol ngam njulaagu binndol ngol2. == Feere e jaɓgol == Nüshu huutortenoo ko ngam winndude mbaydi Sinuwaa ceertundi anndiraandi Xiangnan Tuhua ndi yimɓe Yao sinkaaɓe ɓee kaaldata e nder diiwaan maayo Xiao e maayo Yongming to fuɗnaange Jiangyong, Hunan.[4] Ndeeɗoo ɗemngal, ceertunde no feewi e ɗemngal nokkuuji goɗɗi e nder Hunan, haa arti noon e hakkillaaji mum en seeɗa, ina anndaa e haalooɓe maggal ko [tifɯə] ‘ɗemngal Dong’. Miijooji ina ceerti e senngo Xiangnan Tuhua, sibu ina jogii sifaaji keewɗi ceertuɗi e mbaydiiji Siin. Won annduɓe ina limta ɗum e les ɗemngal Sinuwaa Xiang walla Pinghua, annduɓe woɗɓe ina limta ɗum e ɗemngal jillondirngal.[4] Ko ɓuri heewde e hoɗɓe e Jiangyong ko ɗemɗe ɗiɗi e ɗemngal Xiangnan Tuhua e ɗemngal Hunan e ɗemngal Mandarin Fuɗnaange-rewo.[4][5] Xiangnan Tuhua ina winndee tan e kuutoragol Nüshu,[6] kadi nde huutoraaka ngam winndude ɗemɗe goɗɗe, ko wayi no ɗemngal Mandarin Fuɗnaange-rewo kaaleteengal e Hunan, walla ɗemngal Yao nokku oo.[7][5] Nushu Kartal renndinde Nushu Kartal renndinde Nandugol e ɗemngal Sinuwaa binndaangal, ɗo kala alkulal Sinuwaa ko logogaraafi, ina hollira konngol walla feccere e konngol, Nüshu ko fonetik, ko ina tolnoo e 600–700 alkulal ina hollira alkule ɗe Xiangnan Tuhua haali. Ɗumɗoo ko hedde feccere e limoore ɗaɓɓaande ngam hollirde denndaangal alkule ɗemngal ngal, nde tawnoo ceertugol tonngoode ina heewi yejjiteede, ɗum noon ko "hoybinde alkule Sinuwaa ɓurɗe waylude e laaɓtude ɗe meeɗaa ƴeewteede".[8] Zhou Shuoyi, sifotoo ko gorko gooto tan ganndi binndol ngol, winndi saggitorde ina limta 1 800 alkule ceertuɗe e allographe.[9] Ina sikkaa wonde alkule Nüshu ummorii ko e mbaadiiji ceertuɗi e alkule Sinuwaa, hono no yiyraa e innde binndol ngol nii, hay so tawii won heen ko waylaa no feewi ngam ɓurde yahdude e mbaydiiji mbaylaandi winndaa ko e coloŋaaji ndartiiɗi dogdu gila ñaamo haa nano, kono e nder ngonkaaji hannde ɗii ina waawi winndeede e diidi gonɗi e dow nano haa ñaamo, hono no Sinuwaa hannde oo nii. Nandugol e ɗemngal Sinuwaa gaadoraangal, binndol Nüshu e diidi laaɓtuɗi no feewi, fotde jolɗe, ina yiyee ko maande binndol laaɓtungol. Fotde feccere e Nüshu ko alkule Sinuwaa baylaaɗe kuutorteeɗe e logogaraafi.[dubious – discuss] E nder ko ina wona 100, alkule ɗee fof ina njaɓee e waylo-waylo seeɗa so wonaa ustude kaɓirgal ngal gila e karte haa e romboid, sahaa e sahaa fof ina wayla ɗe (natal daarorgal), tee ina heewi ustude limoore strokeeji. Teemedere woɗnde waylaama e strokeeji mum en, kono haa jooni ina weeɓi anndeede, hono no nü (女; ‘debbo’) dow nii. Fotde 200 ina mbayla no feewi, kono batte alkule Sinuwaa asliije ina njiyee haa jooni. Heddii ko alkule ɗee ko fonetik. Ko alkule baylaaɗe, hono no dow nii, walla geɗe ƴettaaɗe e alkule. Ɗe kuutortee ko e 130 nafoore fonetik, heen gooto fof ina huutoree ngam winndude e nder ordinateeruuji sappo kelme homofone walla ko famɗi fof homofone, hay so tawii noon ina woodi allograafiiji kadi ; rewɓe ina ceerti e hol alkulal Sinuwaa ɓe ɓuri yiɗde ngam nafoore fonetik keeriiɗo.[8] d95weespd5wiy2g3xyysx6i9pqoui59 JCPenney Classic 0 38163 158206 2026-03-29T10:39:14Z Ilya Discuss 10103 Created page with "{{Databox}}JCPenney Classic ko kawgel golf jillondirngel e kippuuji PGA e LPGA. Kippuuji ɗii ko gooto e PGA Tour e gooto e LPGA Tour (so wonaa e hitaande 1967 nde kippuuji ɗii ngonnoo worɓe tan). Nde fijiraa ko to Kaliforni e Floride. Waɗooɓe ɗum ɓee ko Haig & Haig, Pepsi-Cola e JCPenney. E hitaande 2000, kawgel ngel lomtinaa ko kawgel Valspar. Hoɗɓe kawgel ngel Duuɓi Nokku Kursuum 1960-64, fedde nde ina wiyee Avon Park, Florida Saal ɓurɗo tiiɗde Sebring,..." 158206 wikitext text/x-wiki {{Databox}}JCPenney Classic ko kawgel golf jillondirngel e kippuuji PGA e LPGA. Kippuuji ɗii ko gooto e PGA Tour e gooto e LPGA Tour (so wonaa e hitaande 1967 nde kippuuji ɗii ngonnoo worɓe tan). Nde fijiraa ko to Kaliforni e Floride. Waɗooɓe ɗum ɓee ko Haig & Haig, Pepsi-Cola e JCPenney. E hitaande 2000, kawgel ngel lomtinaa ko kawgel Valspar. Hoɗɓe kawgel ngel Duuɓi Nokku Kursuum 1960-64, fedde nde ina wiyee Avon Park, Florida Saal ɓurɗo tiiɗde Sebring, Floride 1965-67 La Kosta, Kaliforniya 1976 Doral leydi Doral, Floride 1977-1989, wuro wiyeteengo Largo, Florida 1990-99, nokkuure ɓuuɓnde Innisbrook, Florida Jaaltaaɓe JCPenney ko ɓooyɗo 1999 John Dali e Laura Daawi 1998 Sitef Pate e Meg Mallon 1997 Kilaren Roos e Ami Fruwirt 1996 Miik Hulbert e Donna Andrews 1995 Davis Yiɗde III e Bet Daniyel 1994 Brad Bryant e Marta Figueras-Dotti 1993 Miik e Melisa Maknamara 1992 Dan Forsman e Doti Mokri 1991 Billi Andrade e Kriis Tseter 1990 Davis Yiɗde III e Bet Danie 1989 Biil Gilason e Pat Bradley 1988 John Huston e Ami Benz 1987 Sitif Jones e Jane Krafter 1986 Tom Purtzer e Juli Inkster 1985 Laari Rinker e Lori Rinker JCPenney jillondirɗo e kippu kilaasiik 1984 Mayk Donald e Viki Alvares 1983 Fred Couples e Jan Stefanson 1982 John Mahaffey e JoAnne Karner 1981 Tom Kite e Bet Daaniyel 1980 Curtis Strange e Nansi Lopez 1979 Daawe e Murle Breer 1978 Lon Hinkle e Pat Bradley Kaɓirɗe kippuuji jillondirɗi Pepsi-Cola 1977 Jeeri Pate e Hollis Stasi 1976 Chi-Chi Rodriguez e Jo Ann lootooɓe 1968–75 Alaa kawgel Haig & Haig Ecoppi Nayi 1967 Laurie Hammer e Dave Stockton (kippuuji worɓe fof) 1966 Jack Rule, Ɓiɗɗo e Sandra Spuzich 1965 Gardner Dikinson e Ruut Jesen 1964 Sam Snead e Shirley Englehorn 1963 Dave Ragan e Miki Rait 1962 Mason Rudolf e Kati Witwort 1961 Dave Ragan e Miki Rait 1960 Jim Turnesa e Gloria Armstrong Tuugnorgal ag5fgy7f4wsbmbs2zl0fpkvadep9tqu 158207 158206 2026-03-29T10:46:54Z Ilya Discuss 10103 158207 wikitext text/x-wiki {{Databox}}'''JCPenney Classic''' ko kawgel golf jillondirngel e kippuuji PGA e LPGA. Kippuuji ɗii ko gooto e PGA Tour e gooto e LPGA Tour (so wonaa e hitaande 1967 nde kippuuji ɗii ngonnoo worɓe tan). Nde fijiraa ko to Kaliforni e Floride. Waɗooɓe ɗum ɓee ko Haig & Haig, Pepsi-Cola e JCPenney. E hitaande 2000, kawgel ngel lomtinaa ko kawgel Valspar. Hoɗɓe kawgel ngel == Duuɓi Nokku Kursuum == 1960-64, fedde nde ina wiyee Avon Park, Florida Saal ɓurɗo tiiɗde Sebring, Floride 1965-67 La Kosta, Kaliforniya 1976 Doral leydi Doral, Floride 1977-1989, wuro wiyeteengo Largo, Florida 1990-99, nokkuure ɓuuɓnde Innisbrook, Florida == Jaaltaaɓe == JCPenney ko ɓooyɗo 1999 John Dali e Laura Daawi 1998 Sitef Pate e Meg Mallon 1997 Kilaren Roos e Ami Fruwirt 1996 Miik Hulbert e Donna Andrews 1995 Davis Yiɗde III e Bet Daniyel 1994 Brad Bryant e Marta Figueras-Dotti 1993 Miik e Melisa Maknamara 1992 Dan Forsman e Doti Mokri 1991 Billi Andrade e Kriis Tseter 1990 Davis Yiɗde III e Bet Danie 1989 Biil Gilason e Pat Bradley 1988 John Huston e Ami Benz 1987 Sitif Jones e Jane Krafter 1986 Tom Purtzer e Juli Inkster 1985 Laari Rinker e Lori Rinker JCPenney jillondirɗo e kippu kilaasiik 1984 Mayk Donald e Viki Alvares 1983 Fred Couples e Jan Stefanson 1982 John Mahaffey e JoAnne Karner 1981 Tom Kite e Bet Daaniyel 1980 Curtis Strange e Nansi Lopez 1979 Daawe e Murle Breer 1978 Lon Hinkle e Pat Bradley Kaɓirɗe kippuuji jillondirɗi Pepsi-Cola 1977 Jeeri Pate e Hollis Stasi 1976 Chi-Chi Rodriguez e Jo Ann lootooɓe 1968–75 Alaa kawgel Haig & Haig Ecoppi Nayi 1967 Laurie Hammer e Dave Stockton (kippuuji worɓe fof) 1966 Jack Rule, Ɓiɗɗo e Sandra Spuzich 1965 Gardner Dikinson e Ruut Jesen 1964 Sam Snead e Shirley Englehorn 1963 Dave Ragan e Miki Rait 1962 Mason Rudolf e Kati Witwort 1961 Dave Ragan e Miki Rait 1960 Jim Turnesa e Gloria Armstrong == Tuugnorgal == t9qvpegm9rsbq6rdsnrjjubccgx97bz 158208 158207 2026-03-29T10:48:20Z Ilya Discuss 10103 158208 wikitext text/x-wiki {{Databox}}'''JCPenney Classic''' ko kawgel golf jillondirngel e kippuuji PGA e LPGA. Kippuuji ɗii ko gooto e PGA Tour e gooto e LPGA Tour (so wonaa e hitaande 1967 nde kippuuji ɗii ngonnoo worɓe tan). Nde fijiraa ko to Kaliforni e Floride. Waɗooɓe ɗum ɓee ko Haig & Haig, Pepsi-Cola e JCPenney.<ref>{{Cite web|title=Grant Thornton Invitational Sparks Memories From Mixed-Team Champions {{!}} LPGA {{!}} Ladies Professional Golf Association|url=https://www.lpga.com/news/2023/grant-thornton-invitational-sparks-memories-from-mixed-team-champions|access-date=2024-08-04|website=LPGA|language=en}}</ref> E hitaande 2000, kawgel ngel lomtinaa ko kawgel Valspar. Hoɗɓe kawgel ngel == Duuɓi Nokku Kursuum == 1960-64, fedde nde ina wiyee Avon Park, Florida Saal ɓurɗo tiiɗde Sebring, Floride 1965-67 La Kosta, Kaliforniya 1976 Doral leydi Doral, Floride 1977-1989, wuro wiyeteengo Largo, Florida 1990-99, nokkuure ɓuuɓnde Innisbrook, Florida == Jaaltaaɓe == JCPenney ko ɓooyɗo 1999 John Dali e Laura Daawi 1998 Sitef Pate e Meg Mallon 1997 Kilaren Roos e Ami Fruwirt 1996 Miik Hulbert e Donna Andrews 1995 Davis Yiɗde III e Bet Daniyel 1994 Brad Bryant e Marta Figueras-Dotti 1993 Miik e Melisa Maknamara 1992 Dan Forsman e Doti Mokri 1991 Billi Andrade e Kriis Tseter 1990 Davis Yiɗde III e Bet Danie 1989 Biil Gilason e Pat Bradley 1988 John Huston e Ami Benz 1987 Sitif Jones e Jane Krafter 1986 Tom Purtzer e Juli Inkster 1985 Laari Rinker e Lori Rinker JCPenney jillondirɗo e kippu kilaasiik 1984 Mayk Donald e Viki Alvares 1983 Fred Couples e Jan Stefanson 1982 John Mahaffey e JoAnne Karner 1981 Tom Kite e Bet Daaniyel 1980 Curtis Strange e Nansi Lopez 1979 Daawe e Murle Breer 1978 Lon Hinkle e Pat Bradley Kaɓirɗe kippuuji jillondirɗi Pepsi-Cola 1977 Jeeri Pate e Hollis Stasi 1976 Chi-Chi Rodriguez e Jo Ann lootooɓe 1968–75 Alaa kawgel Haig & Haig Ecoppi Nayi 1967 Laurie Hammer e Dave Stockton (kippuuji worɓe fof) 1966 Jack Rule, Ɓiɗɗo e Sandra Spuzich 1965 Gardner Dikinson e Ruut Jesen 1964 Sam Snead e Shirley Englehorn 1963 Dave Ragan e Miki Rait 1962 Mason Rudolf e Kati Witwort 1961 Dave Ragan e Miki Rait 1960 Jim Turnesa e Gloria Armstrong == Tuugnorgal == kqgbwbpqqlvuc97jmr2lp8f6lajjzr2 158209 158208 2026-03-29T10:50:06Z Ilya Discuss 10103 158209 wikitext text/x-wiki {{Databox}}'''JCPenney Classic''' ko kawgel golf jillondirngel e kippuuji PGA e LPGA. Kippuuji ɗii ko gooto e PGA Tour e gooto e LPGA Tour (so wonaa e hitaande 1967 nde kippuuji ɗii ngonnoo worɓe tan). Nde fijiraa ko to Kaliforni e Floride. Waɗooɓe ɗum ɓee ko Haig & Haig, Pepsi-Cola e JCPenney.<ref>{{Cite web|title=Grant Thornton Invitational Sparks Memories From Mixed-Team Champions {{!}} LPGA {{!}} Ladies Professional Golf Association|url=https://www.lpga.com/news/2023/grant-thornton-invitational-sparks-memories-from-mixed-team-champions|access-date=2024-08-04|website=LPGA|language=en}}</ref> E hitaande 2000, kawgel ngel lomtinaa ko kawgel Valspar.<ref name=":1">{{Cite web|title=JCPenney Classic {{!}} Tour Results - Winners {{!}} Where2Golf|url=https://www.where2golf.com/golf-tournaments/jcpenney-classic/|access-date=2024-08-04|website=www.where2golf.com|language=en}}</ref> Hoɗɓe kawgel ngel == Duuɓi Nokku Kursuum == 1960-64, fedde nde ina wiyee Avon Park, Florida Saal ɓurɗo tiiɗde Sebring, Floride 1965-67 La Kosta, Kaliforniya 1976 Doral leydi Doral, Floride 1977-1989, wuro wiyeteengo Largo, Florida 1990-99, nokkuure ɓuuɓnde Innisbrook, Florida == Jaaltaaɓe == JCPenney ko ɓooyɗo 1999 John Dali e Laura Daawi 1998 Sitef Pate e Meg Mallon 1997 Kilaren Roos e Ami Fruwirt 1996 Miik Hulbert e Donna Andrews 1995 Davis Yiɗde III e Bet Daniyel 1994 Brad Bryant e Marta Figueras-Dotti 1993 Miik e Melisa Maknamara 1992 Dan Forsman e Doti Mokri 1991 Billi Andrade e Kriis Tseter 1990 Davis Yiɗde III e Bet Danie 1989 Biil Gilason e Pat Bradley 1988 John Huston e Ami Benz 1987 Sitif Jones e Jane Krafter 1986 Tom Purtzer e Juli Inkster 1985 Laari Rinker e Lori Rinker JCPenney jillondirɗo e kippu kilaasiik 1984 Mayk Donald e Viki Alvares 1983 Fred Couples e Jan Stefanson 1982 John Mahaffey e JoAnne Karner 1981 Tom Kite e Bet Daaniyel 1980 Curtis Strange e Nansi Lopez 1979 Daawe e Murle Breer 1978 Lon Hinkle e Pat Bradley Kaɓirɗe kippuuji jillondirɗi Pepsi-Cola 1977 Jeeri Pate e Hollis Stasi 1976 Chi-Chi Rodriguez e Jo Ann lootooɓe 1968–75 Alaa kawgel Haig & Haig Ecoppi Nayi 1967 Laurie Hammer e Dave Stockton (kippuuji worɓe fof) 1966 Jack Rule, Ɓiɗɗo e Sandra Spuzich 1965 Gardner Dikinson e Ruut Jesen 1964 Sam Snead e Shirley Englehorn 1963 Dave Ragan e Miki Rait 1962 Mason Rudolf e Kati Witwort 1961 Dave Ragan e Miki Rait 1960 Jim Turnesa e Gloria Armstrong == Tuugnorgal == 654sg9505qg8h1sb9ma4i57h157iqfq 158210 158209 2026-03-29T10:53:07Z Ilya Discuss 10103 158210 wikitext text/x-wiki {{Databox}}'''JCPenney Classic''' ko kawgel golf jillondirngel e kippuuji PGA e LPGA. Kippuuji ɗii ko gooto e PGA Tour e gooto e LPGA Tour (so wonaa e hitaande 1967 nde kippuuji ɗii ngonnoo worɓe tan). Nde fijiraa ko to Kaliforni e Floride. Waɗooɓe ɗum ɓee ko Haig & Haig, Pepsi-Cola e JCPenney.<ref>{{Cite web|title=Grant Thornton Invitational Sparks Memories From Mixed-Team Champions {{!}} LPGA {{!}} Ladies Professional Golf Association|url=https://www.lpga.com/news/2023/grant-thornton-invitational-sparks-memories-from-mixed-team-champions|access-date=2024-08-04|website=LPGA|language=en}}</ref><ref>{{Cite web|title=ESPN Golf Online: Davies-Daly rally to win final JCPenney Classic|url=https://www.espn.com/golfonline/tours/lga/1999/991205/00003818.html|access-date=2024-08-04|website=www.espn.com}}</ref><ref name=":0">{{Cite web|date=2023-03-19|title=Meet some of the most successful duos from the JCPenney Classic, as mixed-team format returns to PGA Tour/LPGA schedules in December|url=https://sports.yahoo.com/meet-most-successful-duos-jcpenney-120047592.html|access-date=2024-08-04|website=sports.yahoo.com|language=en-US}}</ref><ref>{{Cite news|agency=Associated Press|date=1998-12-07|title=PLUS: GOLF -- J.C. PENNEY CLASSIC; Mallon-Pate Set Record in Victory|url=https://www.nytimes.com/1998/12/07/sports/plus-golf-jc-penney-classic-mallon-pate-set-record-in-victory.html|access-date=2024-08-04|work=The New York Times|language=en-US|issn=0362-4331}}</ref> E hitaande 2000, kawgel ngel lomtinaa ko kawgel Valspar.<ref name=":1">{{Cite web|title=JCPenney Classic {{!}} Tour Results - Winners {{!}} Where2Golf|url=https://www.where2golf.com/golf-tournaments/jcpenney-classic/|access-date=2024-08-04|website=www.where2golf.com|language=en}}</ref> Hoɗɓe kawgel ngel == Duuɓi Nokku Kursuum == 1960-64, fedde nde ina wiyee Avon Park, Florida Saal ɓurɗo tiiɗde Sebring, Floride 1965-67 La Kosta, Kaliforniya 1976 Doral leydi Doral, Floride 1977-1989, wuro wiyeteengo Largo, Florida 1990-99, nokkuure ɓuuɓnde Innisbrook, Florida == Jaaltaaɓe == JCPenney ko ɓooyɗo 1999 John Dali e Laura Daawi 1998 Sitef Pate e Meg Mallon 1997 Kilaren Roos e Ami Fruwirt 1996 Miik Hulbert e Donna Andrews 1995 Davis Yiɗde III e Bet Daniyel 1994 Brad Bryant e Marta Figueras-Dotti 1993 Miik e Melisa Maknamara 1992 Dan Forsman e Doti Mokri 1991 Billi Andrade e Kriis Tseter 1990 Davis Yiɗde III e Bet Danie 1989 Biil Gilason e Pat Bradley 1988 John Huston e Ami Benz 1987 Sitif Jones e Jane Krafter 1986 Tom Purtzer e Juli Inkster 1985 Laari Rinker e Lori Rinker JCPenney jillondirɗo e kippu kilaasiik 1984 Mayk Donald e Viki Alvares 1983 Fred Couples e Jan Stefanson 1982 John Mahaffey e JoAnne Karner 1981 Tom Kite e Bet Daaniyel 1980 Curtis Strange e Nansi Lopez 1979 Daawe e Murle Breer 1978 Lon Hinkle e Pat Bradley Kaɓirɗe kippuuji jillondirɗi Pepsi-Cola 1977 Jeeri Pate e Hollis Stasi 1976 Chi-Chi Rodriguez e Jo Ann lootooɓe 1968–75 Alaa kawgel Haig & Haig Ecoppi Nayi 1967 Laurie Hammer e Dave Stockton (kippuuji worɓe fof) 1966 Jack Rule, Ɓiɗɗo e Sandra Spuzich 1965 Gardner Dikinson e Ruut Jesen 1964 Sam Snead e Shirley Englehorn 1963 Dave Ragan e Miki Rait 1962 Mason Rudolf e Kati Witwort 1961 Dave Ragan e Miki Rait 1960 Jim Turnesa e Gloria Armstrong == Tuugnorgal == ao1wthju34k86ued05qs3gdht4r8cut Heather Bowie Young 0 38164 158211 2026-03-29T11:00:37Z Ilya Discuss 10103 Created page with "{{Databox}}Heather Bowie Young (jibinaa ko 23 marse 1975) ko golfoowo Ameriknaajo, fiyoowo e kawgel LPGA. O fiyi e innde makko adannde, Heather Bowie, haa dewgal makko e hitaande 2006, kadi omo wiyee Heather Young. Bowie jibinaa ko to Washington, D.C. O fiyi golf kolees to duɗal jaaɓi haaɗtirde Arizona State, o fiyi e kippuuji ɗiɗi NCAA ɗi rewɓe Division I e hitaande 1994 e 1995. O arti to Duɗal Jaaɓihaaɗtirde Texas o heɓi njeenaari NCAA Division I gooto e hi..." 158211 wikitext text/x-wiki {{Databox}}Heather Bowie Young (jibinaa ko 23 marse 1975) ko golfoowo Ameriknaajo, fiyoowo e kawgel LPGA. O fiyi e innde makko adannde, Heather Bowie, haa dewgal makko e hitaande 2006, kadi omo wiyee Heather Young. Bowie jibinaa ko to Washington, D.C. O fiyi golf kolees to duɗal jaaɓi haaɗtirde Arizona State, o fiyi e kippuuji ɗiɗi NCAA ɗi rewɓe Division I e hitaande 1994 e 1995. O arti to Duɗal Jaaɓihaaɗtirde Texas o heɓi njeenaari NCAA Division I gooto e hitaande 1997. Nde o woni to Texas, o woniino Honda Honda Awinner mo Texas Njeenaari dingiral) ngam golf. O heɓi njeenaari golf wiyeteende Edith Cummings Munson e hitaande 1995 sabu makko nafoore golf e jaŋde makko. Bowie wonti karallo e hitaande 1997, o fiyi e futures Tour e hitaande 1998 e hitaande 1999. Bowie naati LPGA Tour e hitaande 2000, o dañii heen laawol gootol e Tour e hitaande 2005. Bowie fiyiino e kippu Amerik e kawgel Solheim 2003. Professionnel heɓi (1) LPGA Tour heɓi (1) No. Date Turne Jaɓɓungal limngal Margin of nasaraaku Ɗiɗaɓo 10 sulyee 2005 Jamie Farr Owens Corning Classic –10 (72-66-69-67=274) Koree worgo Gloria Park Rekorde LPGA Tour (1-0) No. Hitaande kawgel gaño(s) Njeñtudi 1 2005 Jamie Farr Owens Corning Koree worgo Gloria Park heɓi e par e ɓuuɓri tataɓiri ɓeydaandi Peeñgol ekipaaji Aandi kugal Kop Solheim (wakilaade leyɗeele dentuɗe Amerik): 2003 Tuugnorgal cx97sr241exw77b276iliwldk687k0g 158212 158211 2026-03-29T11:03:05Z Ilya Discuss 10103 158212 wikitext text/x-wiki {{Databox}}'''Heather Bowie Young''' (jibinaa ko 23 marse 1975) ko golfoowo Ameriknaajo, fiyoowo e kawgel LPGA. O fiyi e innde makko adannde, Heather Bowie, haa dewgal makko e hitaande 2006, kadi omo wiyee Heather Young. Bowie jibinaa ko to Washington, D.C. O fiyi golf kolees to duɗal jaaɓi haaɗtirde Arizona State, o fiyi e kippuuji ɗiɗi NCAA ɗi rewɓe Division I e hitaande 1994 e 1995. O arti to Duɗal Jaaɓihaaɗtirde Texas o heɓi njeenaari NCAA Division I gooto e hitaande 1997. Nde o woni to Texas, o woniino Honda Honda Awinner mo Texas Njeenaari dingiral) ngam golf. O heɓi njeenaari golf wiyeteende Edith Cummings Munson e hitaande 1995 sabu makko nafoore golf e jaŋde makko. Bowie wonti karallo e hitaande 1997, o fiyi e futures Tour e hitaande 1998 e hitaande 1999. Bowie naati LPGA Tour e hitaande 2000, o dañii heen laawol gootol e Tour e hitaande 2005. Bowie fiyiino e kippu Amerik e kawgel Solheim 2003. Professionnel heɓi (1) LPGA Tour heɓi (1) No. Date Turne Jaɓɓungal limngal Margin of == nasaraaku Ɗiɗaɓo == 10 sulyee 2005 Jamie Farr Owens Corning Classic –10 (72-66-69-67=274) Koree worgo Gloria Park Rekorde LPGA Tour (1-0) No. Hitaande kawgel gaño(s) Njeñtudi 1 2005 Jamie Farr Owens Corning Koree worgo Gloria Park heɓi e par e ɓuuɓri tataɓiri ɓeydaandi Peeñgol ekipaaji == Aandi kugal == Kop Solheim (wakilaade leyɗeele dentuɗe Amerik): 2003 == Tuugnorgal == ad7nrvn02y4lfuhg0jnyd1pftjkc90s 158213 158212 2026-03-29T11:05:03Z Ilya Discuss 10103 158213 wikitext text/x-wiki {{Databox}}'''Heather Bowie Young''' (jibinaa ko 23 marse 1975) ko golfoowo Ameriknaajo, fiyoowo e kawgel LPGA. O fiyi e innde makko adannde, Heather Bowie, haa dewgal makko e hitaande 2006, kadi omo wiyee Heather Young.<ref name="bio">{{Cite web|url=http://www.lpga.com/content/2010PlayerBiosPDF/BowieYoung,Heather-10.pdf|title=LPGA profile|access-date=2010-07-07|archive-url=https://web.archive.org/web/20110629132611/http://www.lpga.com/content/2010PlayerBiosPDF/BowieYoung,Heather-10.pdf|archive-date=2011-06-29|url-status=dead}}</ref><ref name="bio" /><ref>{{Cite web|url=https://texassports.com/news/2018/11/6/womens-golf-heather-bowie-young-selected-for-induction-into-wgca-players-hall-of-fame.aspx|title=Heather Bowie Young selected for induction into WGCA Players Hall of Fame|website=University of Texas Athletics|date=November 7, 2018|language=en|access-date=2020-03-19}}</ref><ref>{{Cite web|url=https://www.collegiatewomensportsawards.com/archives/golf|title=Golf|publisher=CWSA|access-date=2020-03-28}}</ref> Bowie jibinaa ko to Washington, D.C. O fiyi golf kolees to duɗal jaaɓi haaɗtirde Arizona State, o fiyi e kippuuji ɗiɗi NCAA ɗi rewɓe Division I e hitaande 1994 e 1995. O arti to Duɗal Jaaɓihaaɗtirde Texas o heɓi njeenaari NCAA Division I gooto e hitaande 1997. Nde o woni to Texas, o woniino Honda Honda Awinner mo Texas Njeenaari dingiral) ngam golf. O heɓi njeenaari golf wiyeteende Edith Cummings Munson e hitaande 1995 sabu makko nafoore golf e jaŋde makko. Bowie wonti karallo e hitaande 1997, o fiyi e futures Tour e hitaande 1998 e hitaande 1999. Bowie naati LPGA Tour e hitaande 2000, o dañii heen laawol gootol e Tour e hitaande 2005. Bowie fiyiino e kippu Amerik e kawgel Solheim 2003. Professionnel heɓi (1) LPGA Tour heɓi (1) No. Date Turne Jaɓɓungal limngal Margin of == nasaraaku Ɗiɗaɓo == 10 sulyee 2005 Jamie Farr Owens Corning Classic –10 (72-66-69-67=274) Koree worgo Gloria Park Rekorde LPGA Tour (1-0) No. Hitaande kawgel gaño(s) Njeñtudi 1 2005 Jamie Farr Owens Corning Koree worgo Gloria Park heɓi e par e ɓuuɓri tataɓiri ɓeydaandi Peeñgol ekipaaji == Aandi kugal == Kop Solheim (wakilaade leyɗeele dentuɗe Amerik): 2003 == Tuugnorgal == h695wwkbi2kn9t045ijxrqegdv98wb7 158214 158213 2026-03-29T11:06:35Z Ilya Discuss 10103 158214 wikitext text/x-wiki {{Databox}}'''Heather Bowie Young''' (jibinaa ko 23 marse 1975) ko golfoowo Ameriknaajo, fiyoowo e kawgel LPGA. O fiyi e innde makko adannde, Heather Bowie, haa dewgal makko e hitaande 2006, kadi omo wiyee Heather Young.<ref name="bio">{{Cite web|url=http://www.lpga.com/content/2010PlayerBiosPDF/BowieYoung,Heather-10.pdf|title=LPGA profile|access-date=2010-07-07|archive-url=https://web.archive.org/web/20110629132611/http://www.lpga.com/content/2010PlayerBiosPDF/BowieYoung,Heather-10.pdf|archive-date=2011-06-29|url-status=dead}}</ref><ref name="bio" /><ref>{{Cite web|url=https://texassports.com/news/2018/11/6/womens-golf-heather-bowie-young-selected-for-induction-into-wgca-players-hall-of-fame.aspx|title=Heather Bowie Young selected for induction into WGCA Players Hall of Fame|website=University of Texas Athletics|date=November 7, 2018|language=en|access-date=2020-03-19}}</ref><ref>{{Cite web|url=https://www.collegiatewomensportsawards.com/archives/golf|title=Golf|publisher=CWSA|access-date=2020-03-28}}</ref> Bowie jibinaa ko to Washington, D.C. O fiyi golf kolees to duɗal jaaɓi haaɗtirde Arizona State, o fiyi e kippuuji ɗiɗi NCAA ɗi rewɓe Division I e hitaande 1994 e 1995. O arti to Duɗal Jaaɓihaaɗtirde Texas o heɓi njeenaari NCAA Division I gooto e hitaande 1997. Nde o woni to Texas, o woniino Honda Honda Awinner mo Texas Njeenaari dingiral) ngam golf. O heɓi njeenaari golf wiyeteende Edith Cummings Munson e hitaande 1995 sabu makko nafoore golf e jaŋde makko.<ref>{{Cite web|url=http://www.lpga.com/content/All-timeWinnersList.pdf|title=LPGA All-Time Winners List|access-date=July 7, 2010|archive-date=December 29, 2010|archive-url=https://web.archive.org/web/20101229053926/http://www.lpga.com/content/All-timeWinnersList.pdf|url-status=dead}}</ref><ref>[http://www.lpga.com/content/Chronology2000-2008.pdf LPGA Tournament Chronology 2000-08] {{webarchive|url=https://web.archive.org/web/20110304105055/http://www.lpga.com/content/Chronology2000-2008.pdf|date=2011-03-04}}</ref> Bowie wonti karallo e hitaande 1997, o fiyi e futures Tour e hitaande 1998 e hitaande 1999. Bowie naati LPGA Tour e hitaande 2000, o dañii heen laawol gootol e Tour e hitaande 2005. Bowie fiyiino e kippu Amerik e kawgel Solheim 2003. Professionnel heɓi (1) LPGA Tour heɓi (1) No. Date Turne Jaɓɓungal limngal Margin of == nasaraaku Ɗiɗaɓo == 10 sulyee 2005 Jamie Farr Owens Corning Classic –10 (72-66-69-67=274) Koree worgo Gloria Park Rekorde LPGA Tour (1-0) No. Hitaande kawgel gaño(s) Njeñtudi 1 2005 Jamie Farr Owens Corning Koree worgo Gloria Park heɓi e par e ɓuuɓri tataɓiri ɓeydaandi Peeñgol ekipaaji == Aandi kugal == Kop Solheim (wakilaade leyɗeele dentuɗe Amerik): 2003 == Tuugnorgal == 4kwo5dz67m1qi5n6mqjw2wajp6g16ja Laura Garrone 0 38165 158215 2026-03-29T11:11:42Z Ilya Discuss 10103 Created page with "{{Databox}}Laura Garrone (jibinaa ko 15 noowammbar 1967) ko gonnooɗo ƴarotooɗo tennis, ummoriiɗo Itali. E nder golle makko, Garrone dañii njeenaaje joy e nder WTA Tour. Oon ñaamo yettiima toɓɓere mum ɓurnde toowde e nguurndam mum, hono 32ɓo e winndere ndee ñalnde 19 lewru bowte hitaande 1987. Ko ɓuri moƴƴude e makko e Grand Slam ko doggol nayaɓol e nder kawgel ngel to Roland Garros e hitaande 1986. Finaluuji golle WTA Ɗiɗi : 7 (5 tiitoonde, 2 ɗiɗmere..." 158215 wikitext text/x-wiki {{Databox}}Laura Garrone (jibinaa ko 15 noowammbar 1967) ko gonnooɗo ƴarotooɗo tennis, ummoriiɗo Itali. E nder golle makko, Garrone dañii njeenaaje joy e nder WTA Tour. Oon ñaamo yettiima toɓɓere mum ɓurnde toowde e nguurndam mum, hono 32ɓo e winndere ndee ñalnde 19 lewru bowte hitaande 1987. Ko ɓuri moƴƴude e makko e Grand Slam ko doggol nayaɓol e nder kawgel ngel to Roland Garros e hitaande 1986. Finaluuji golle WTA Ɗiɗi : 7 (5 tiitoonde, 2 ɗiɗmere) Tariya Tiitooɗe e dow leydi Njeñtudi W/L Ñalngu Kawgel Surface Partner Luutndiiɓe Score Winndere 1–0 ut 1989 Sofiya, Bulgari leydi Itali Laura Golarsa Hirnaange Almaañ Silke Meier Bulgari, Elena Pampoulova 6-4, 7-5 Losko 1–1 mee 1990 Rome, Itali Leydi Itali Laura Golarsa Kanadaa Helen Kelesi Monika Seles 3-6, 4-6 Win 2–1 sulyee 1990 Palermo, Itali leydi Luksemburg Itaali Barbara Romano 6-2, 6-4 Winndere 3–1 settaambar 1990 Aten, leydi Geres leydi Luksemburg Cekoslowaki Jana Pospisilova 6-0, 1-6, 7-6(8-6) 1991 Bol, Yugoslawi leydi Itali Sandra Cecchini Itali Laura Golarsa Bulgari Magdalena Maleeva yalti Win 4–2 sulyee 1994 Palermo, leydi Itali leydi Rumaani Itali Giliya Kasoni 6-1, 6-0 Winndere 5–2 settaambar 1995 Varsovie, Poloñ leydi Itali Slowaki Denisa Sabova 5-7, 6-2, 6-3 Finaluuji cirkooji ITF Gooto: 5 (4-1) 100 000 dolaar ko kawgel 000 dolaar ko kawgel ngel 000 dolaar ko kawgel ngel 000 dolaar ko kawgel ngel 000 dolaar ko kawgel Njiylawu No. Ñalngu Nokku Surface Gaño Njoɓdi Losko 1. 16 abriil 1984 Monviso, Itali leydi Suwed Karina Karlson 4-6, 5-7 Win 1. 16 sulyee 1984 Cava de' Tirreni, Itali leydi Bulgari Katerina Maleeva 6-1, 7-5 Nafoore 2. 15 abriil 1985 Kaserta, Itali leydi Itali Laura Golarsa 5-7, 6-2, 6-4 Nafoore 3. 10 mee 1993 Putignato, Itali Itali tiiɗɗo Rita Grande 2-6, 6-3, 6-1 Win 4. 1 suwee 1997 Spoleto, Itali leydi Espaañ Alisiya Ortuño w/o Ɗiɗi: 7 (5-2) Njiylawu No. Ñalngu Nokku Surface Partner Luutndiiɓe Njoɓdi Winndere 1. 7 suwee 1992 Arsachena, Italie leydi Italie Laura Golarsa Italie Linda Ferrando Itaali Silviya Farina Eliya 6-4, 4-6, 6-4 Losko 1. 12 sulyee 1993 Darmstadt, Almaañ leydi Sloveni Tina Krijan Poloñ Magdalena Feistel Poloñ Katarzina Teodorowic 6-4, 4-6, 5-7 Win 2. 13 lewru juko hitaande 1994 Sezze, Itali leydi Itali Rita mawɗo Arjantiin Laura Montalvo Espaañ Silviya Ramon-Kortes 6-4, 6-4 Win 3. 3 juillet 995 Sezze, leydi Itali leydi Itali Gloria Pizzichini leydi Cekoslowaki Leydi Almaañ mawndi 7-6, 6-2 Win 4. 14 lewru bowte hitaande 1995 Maribor, Sloveni Leydi Sloveni Tina Krijan Cekoslowaki Eva Melicharová Leydi Cekoslowaki Helena Vildova 6-4, 3-6, 6-2 14 sulyee 1996 Istanbul, Turki Itali tiiɗɗo Leɗɗe timmuɗe Sloveni Tina Križan Ukrani Olga Lugina 4-6, 2-6 Winndere 5. 30 lewru juko hitaande 1997 Sezze, Itali leydi Itali elena savoldi riisi anna linkova Rumaani Andree Vanc 6-3, 6-0 Tuugnorgal 7khw5o0sg6iyri7ma60xmb8mqpz9vp4 158216 158215 2026-03-29T11:17:38Z Ilya Discuss 10103 158216 wikitext text/x-wiki {{Databox}}'''Laura Garrone''' (jibinaa ko 15 noowammbar 1967) ko gonnooɗo ƴarotooɗo tennis, ummoriiɗo Itali. E nder golle makko, Garrone dañii njeenaaje joy e nder WTA Tour. Oon ñaamo yettiima toɓɓere mum ɓurnde toowde e nguurndam mum, hono 32ɓo e winndere ndee ñalnde 19 lewru bowte hitaande 1987. Ko ɓuri moƴƴude e makko e Grand Slam ko doggol nayaɓol e nder kawgel ngel to Roland Garros e hitaande 1986. Finaluuji golle WTA Ɗiɗi : 7 (5 tiitoonde, 2 ɗiɗmere) == Tariya == Tiitooɗe e dow leydi Njeñtudi W/L Ñalngu Kawgel Surface Partner Luutndiiɓe Score Winndere 1–0 ut 1989 Sofiya, Bulgari leydi Itali Laura Golarsa Hirnaange Almaañ Silke Meier Bulgari, Elena Pampoulova 6-4, 7-5 Losko 1–1 mee 1990 Rome, Itali Leydi Itali Laura Golarsa Kanadaa Helen Kelesi Monika Seles 3-6, 4-6 Win 2–1 sulyee 1990 Palermo, Itali leydi Luksemburg Itaali Barbara Romano 6-2, 6-4 Winndere 3–1 settaambar 1990 Aten, leydi Geres leydi Luksemburg Cekoslowaki Jana Pospisilova 6-0, 1-6, 7-6(8-6) 1991 Bol, Yugoslawi leydi Itali Sandra Cecchini Itali Laura Golarsa Bulgari Magdalena Maleeva yalti Win 4–2 sulyee 1994 Palermo, leydi Itali leydi Rumaani Itali Giliya Kasoni 6-1, 6-0 Winndere 5–2 settaambar 1995 Varsovie, Poloñ leydi Itali Slowaki Denisa Sabova 5-7, 6-2, 6-3 Finaluuji cirkooji ITF Gooto: 5 (4-1) 100 000 dolaar ko kawgel 000 dolaar ko kawgel ngel 000 dolaar ko kawgel ngel 000 dolaar ko kawgel ngel 000 dolaar ko kawgel Njiylawu No. Ñalngu Nokku Surface Gaño Njoɓdi Losko 1. 16 abriil 1984 Monviso, Itali leydi Suwed Karina Karlson 4-6, 5-7 Win 1. 16 sulyee 1984 Cava de' Tirreni, Itali leydi Bulgari Katerina Maleeva 6-1, 7-5 Nafoore 2. 15 abriil 1985 Kaserta, Itali leydi Itali Laura Golarsa 5-7, 6-2, 6-4 Nafoore 3. 10 mee 1993 Putignato, Itali Itali tiiɗɗo Rita Grande 2-6, 6-3, 6-1 Win 4. 1 suwee 1997 Spoleto, Itali leydi Espaañ Alisiya Ortuño w/o Ɗiɗi: 7 (5-2) Njiylawu No. Ñalngu Nokku Surface Partner Luutndiiɓe Njoɓdi Winndere 1. 7 suwee 1992 Arsachena, Italie leydi Italie Laura Golarsa Italie Linda Ferrando Itaali Silviya Farina Eliya 6-4, 4-6, 6-4 Losko 1. 12 sulyee 1993 Darmstadt, Almaañ leydi Sloveni Tina Krijan Poloñ Magdalena Feistel Poloñ Katarzina Teodorowic 6-4, 4-6, 5-7 Win 2. 13 lewru juko hitaande 1994 Sezze, Itali leydi Itali Rita mawɗo Arjantiin Laura Montalvo Espaañ Silviya Ramon-Kortes 6-4, 6-4 Win 3. 3 juillet 995 Sezze, leydi Itali leydi Itali Gloria Pizzichini leydi Cekoslowaki Leydi Almaañ mawndi 7-6, 6-2 Win 4. 14 lewru bowte hitaande 1995 Maribor, Sloveni Leydi Sloveni Tina Krijan Cekoslowaki Eva Melicharová Leydi Cekoslowaki Helena Vildova 6-4, 3-6, 6-2 14 sulyee 1996 Istanbul, Turki Itali tiiɗɗo Leɗɗe timmuɗe Sloveni Tina Križan Ukrani Olga Lugina 4-6, 2-6 Winndere 5. 30 lewru juko hitaande 1997 Sezze, Itali leydi Itali elena savoldi riisi anna linkova Rumaani Andree Vanc 6-3, 6-0 == Tuugnorgal == nplwktjiml8dl6b4s8aaqelryrd6yu8 Mali women's national football team 0 38166 158217 2026-03-29T11:21:51Z Ilya Discuss 10103 Created page with "{{Databox}}Kippu ngenndiijo fuku koyɗe rewɓe Mali ina lomtoo Mali e nder fuku koyɗe hakkunde leyɗeele rewɓe, ina toppitii ɗum Fedde Fuku koyɗe Mali, fedde toppitiinde fuku koyɗe e nder leydi Mali. Ɓe mbaɗata ko pottitte maɓɓe ko e Stade Modibo Kéïta, woni estaad keewɗo faayiida, tawaaɗo e wuro Bamako. Jooni noon, Mali woni ko e doggol 85ɓo e doggol rewɓe FIFA. Ɓe meeɗaa naatde e kawgel fuku winndere FIFA, kono ɓe mbaɗii kawgel ngel ko ina tolnoo e..." 158217 wikitext text/x-wiki {{Databox}}Kippu ngenndiijo fuku koyɗe rewɓe Mali ina lomtoo Mali e nder fuku koyɗe hakkunde leyɗeele rewɓe, ina toppitii ɗum Fedde Fuku koyɗe Mali, fedde toppitiinde fuku koyɗe e nder leydi Mali. Ɓe mbaɗata ko pottitte maɓɓe ko e Stade Modibo Kéïta, woni estaad keewɗo faayiida, tawaaɗo e wuro Bamako. Jooni noon, Mali woni ko e doggol 85ɓo e doggol rewɓe FIFA. Ɓe meeɗaa naatde e kawgel fuku winndere FIFA, kono ɓe mbaɗii kawgel ngel ko ina tolnoo e balɗe jeetati e nder kawgel rewɓe Afrik gila e hitaande 2002. Natal kippu Stade galle Kippu ngenndi leydi Mali rewɓe fuku koyɗe ina yuɓɓina pottitte galleeji mum en to Stade Modibo Kéïta. Njeñtudi e fiɓnde Winndannde mawnde: Njeñtudi kawgel fuku koyɗe rewɓe Mali Ƴeew kadi : 2022 e nder fuku koyɗe fedde, 2022 e nder dingiral, e Limlebbi pottitte hakkunde leyɗeele FIFA Ko ɗoo woni doggol njeñtudi pottitte e nder lebbi 12 ɓennuɗi ɗii, kam e kala pottitte garooje potɗe yuɓɓineede. Tariya Winnde Draw Waɗde Fixture 2024 1 Duujal 2024Mali sehil 0–1 Bostwana Tanger, Maruk 3 Duujal 2024Maruk sehilaaɓe 1–0 Mali Tetuaan, Maruk 2025 20 feebariyee 20252026 WAFCON kawgel ngel Gabon 0–6 Mali Faraysewiil, Gabon 25 feebariyee 20252026 WAFCON ina jogori heɓde Mali 4-1 (10–1 agg.) Gabon Bamako, leydi Mali 22 lewru Mbooy 20252025 Kop WAFU Zone A GS Moritani 0–5 Mali Nouakchott, Moritani 24 lewru Mbooy 20252025 Kop WAFU Zone A GS Gine Bisaawo 1–4 Mali Nuwaaksot, Muritani 26 mee 20252025 Kop WAFU Zone A GS Mali 1–1 Liberiya Nuwaaksot, Muritani 28 lewru Mbooy 20252025 Kop WAFU Zone A SF Mali 0–1 Siyeraa Leyoon Nuwaaksot, Moritani 31 lewru Mbooy 20252025 WAFU Zone A Cup 3ɓo Mali 0–1 Liberiya Nuwaaksot, Moritani 7 lewru juko 2024 GS Mali 1−0 Tansani Berkane, Maruk 11 lewru juko 2024 GS Ganaa 1-1 Mali Berkane, Maruk 14 lewru juko CAF WAFCON 2024 GS Afrik worgo 4−0 Mali Oujda, Maruk 18 lewru jukoWAFCON 2024 QF Maruk 3–1 Mali Rabat, Maruk 24 oktoobar 20252026 WAFCON kawgel ngel Kap Verde 0–1 Mali Praya 28 oktoobar 20252026 WAFCON kawgel ngel Mali 2–4 Kap Verde Bamako Gollotooɓe coftal ɓalli Gollotooɓe coftal ɓalli jooni Innde darnde Ref. Gardiiɗo coftal ɓalli Mali Birama Konate Gonnooɗo gardiiɗo Maali bintou camara Fulɓe Ƴeew kadi: Category:Fuɗɓe fuku koyɗe hakkunde leyɗeele rewɓe Mali Squad jooni oo Ko 21 fukuyaŋkooɓe arooɓe ɓee noddiraa ngam tawtoreede kawgel ngel rewɓe 2026 mbaɗata ngam tawtoreede kawgel fuku Afrik, potngel waɗeede ñalnde 24 e 28 oktoobar 2025.[2] Kappanɗe e golle ɗe njaltinaaka e dow laabi ; duuɓi hiisaaɗi gila 24 oktoobar 2025. Alaa. Pos. Fiyoowo Ñalngu jibinannde (duuɓi) Club 1 GK Fatoumata Karantao 8 noowammbar 1990 (duuɓi 34) Fedde fuku koyɗe Mali USFAS Bamako 16 GK Mariam Camara 19 feebariyee 2002 (duuɓi 23) Fedde Fulɓe Mali USFAS Bamako 2 DF Coulouba Sogoré 3 suwee 1997 (duuɓi 28) Fedde Fulɓe Farayse Auxerre 3 DF Kani Konté 13 abriil 1989 (duuɓi 36) Fedde Fulɓe Farayse Issy 4 DF Fatou Dembele 30 noowammbar 2000 (duuɓi 24) Fedde fuku koyɗe laamɗo Espaañ Tenerife 5 DF Maimouna Traoré 31 desammbar 1998 (duuɓi 26) Fedde fuku koyɗe Mali USFAS Bamako 6 DF Bintou Guindo 22 feebariyee 1997 (duuɓi 28) Fedde Fulɓe Mali USFAS Bamako 7 DF Aaycha Samake [fr; ha] 13 suwee 1994 (duuɓi 31) Fedde Fuku Mali USFAS Bamako 8 MF Yakaré Niakaté 12 lewru Yarkomaa 1997 (duuɓi 28) Fedde Fulɓe Farayse Niiseer 9 MF Saratou Traoré 27 suwee 2002 (duuɓi 23) Fedde fuku koyɗe Siin Wuhan Jianghan 10 MF Bintou Koité 20 noowammbar 1995 (duuɓi 29) Fedde fuku koyɗe Arabi Sawdit United Eagles FC 11 MF Korotoumou Keita 12 suwee 2000 (duuɓi 25) Fedde fuku koyɗe Mali AS Mandé 12 MF Coumba Dembele 25 oktoobar 2001 (duuɓi 23) Fedde Fulɓe Farayse Rubais Wervicq 13 MF Kadidiatou Diabate 5 feebariyee 2007 (duuɓi 18) Fedde Fulɓe Mali USFAS Bamako 14 FW Fatoumata Diarra 15 abriil 1986 (duuɓi 39) Fedde Fulɓe Tansani Tausi 15 FW Djamako Traoré Fedde Fulɓe Mali (USFAS) Bamako 16 FW Oumou Kone 20 Duujal 1999 (duuɓi 25) Fedde Fuku Mali USFAS Bamako 17 FW Salimata Diarra [ha] 24 oktoobar 1994 (duuɓi 31) Fedde fuku koyɗe laamɗo Maruk FUS Rabat 18 FW Agueissa Diarra 30 sulyee 1998 (duuɓi 27) Fedde Fulɓe Farayse Paris Sen Germain 19 FW Aïssata Traoré 9 suwee 1997 (duuɓi 28) Fedde fuku koyɗe Amerik Legaasi Boston 20 FW Nountene Traoré Fedde Fulɓe Mali AS Mandé Noddaali cakkitiiɗi 5kj22b1h18b7ozde115228wkjs7f1n2 158218 158217 2026-03-29T11:28:46Z Ilya Discuss 10103 158218 wikitext text/x-wiki {{Databox}}'''Kippu ngenndiijo fuku koyɗe rewɓe''' Mali ina lomtoo Mali e nder fuku koyɗe hakkunde leyɗeele rewɓe, ina toppitii ɗum Fedde Fuku koyɗe Mali, fedde toppitiinde fuku koyɗe e nder leydi Mali. Ɓe mbaɗata ko pottitte maɓɓe ko e Stade Modibo Kéïta, woni estaad keewɗo faayiida, tawaaɗo e wuro Bamako. Jooni noon, Mali woni ko e doggol 85ɓo e doggol rewɓe FIFA. Ɓe meeɗaa naatde e kawgel fuku winndere FIFA, kono ɓe mbaɗii kawgel ngel ko ina tolnoo e balɗe jeetati e nder kawgel rewɓe Afrik gila e hitaande 2002. == Natal kippu == == Stade galle == Kippu ngenndi leydi Mali rewɓe fuku koyɗe ina yuɓɓina pottitte galleeji mum en to Stade Modibo Kéïta. Njeñtudi e fiɓnde Winndannde mawnde: Njeñtudi kawgel fuku koyɗe rewɓe Mali == Ƴeew kadi == : 2022 e nder fuku koyɗe fedde, 2022 e nder dingiral, e Limlebbi pottitte hakkunde leyɗeele FIFA Ko ɗoo woni doggol njeñtudi pottitte e nder lebbi 12 ɓennuɗi ɗii, kam e kala pottitte garooje potɗe yuɓɓineede. == Tariya == Winnde Draw Waɗde Fixture 2024 1 Duujal 2024Mali sehil 0–1 Bostwana Tanger, Maruk 3 Duujal 2024Maruk sehilaaɓe 1–0 Mali Tetuaan, Maruk 2025 20 feebariyee 20252026 WAFCON kawgel ngel Gabon 0–6 Mali Faraysewiil, Gabon 25 feebariyee 20252026 WAFCON ina jogori heɓde Mali 4-1 (10–1 agg.) Gabon Bamako, leydi Mali 22 lewru Mbooy 20252025 Kop WAFU Zone A GS Moritani 0–5 Mali Nouakchott, Moritani 24 lewru Mbooy 20252025 Kop WAFU Zone A GS Gine Bisaawo 1–4 Mali Nuwaaksot, Muritani 26 mee 20252025 Kop WAFU Zone A GS Mali 1–1 Liberiya Nuwaaksot, Muritani 28 lewru Mbooy 20252025 Kop WAFU Zone A SF Mali 0–1 Siyeraa Leyoon Nuwaaksot, Moritani 31 lewru Mbooy 20252025 WAFU Zone A Cup 3ɓo Mali 0–1 Liberiya Nuwaaksot, Moritani 7 lewru juko 2024 GS Mali 1−0 Tansani Berkane, Maruk 11 lewru juko 2024 GS Ganaa 1-1 Mali Berkane, Maruk 14 lewru juko CAF WAFCON 2024 GS Afrik worgo 4−0 Mali Oujda, Maruk 18 lewru jukoWAFCON 2024 QF Maruk 3–1 Mali Rabat, Maruk 24 oktoobar 20252026 WAFCON kawgel ngel Kap Verde 0–1 Mali Praya 28 oktoobar 20252026 WAFCON kawgel ngel Mali 2–4 Kap Verde Bamako == Gollotooɓe coftal ɓalli == Gollotooɓe coftal ɓalli jooni == Innde darnde Ref. == Gardiiɗo coftal ɓalli Mali Birama Konate == Gonnooɗo gardiiɗo == == Maali bintou camara == == Fulɓe == Ƴeew kadi: Category:Fuɗɓe fuku koyɗe hakkunde leyɗeele rewɓe Mali == Squad jooni oo == Ko 21 fukuyaŋkooɓe arooɓe ɓee noddiraa ngam tawtoreede kawgel ngel rewɓe 2026 mbaɗata ngam tawtoreede kawgel fuku Afrik, potngel waɗeede ñalnde 24 e 28 oktoobar 2025. Kappanɗe e golle ɗe njaltinaaka e dow laabi ; duuɓi hiisaaɗi gila 24 oktoobar 2025. Alaa. Pos. Fiyoowo Ñalngu jibinannde (duuɓi) Club 1 GK Fatoumata Karantao 8 noowammbar 1990 (duuɓi 34) Fedde fuku koyɗe Mali USFAS Bamako 16 GK Mariam Camara 19 feebariyee 2002 (duuɓi 23) Fedde Fulɓe Mali USFAS Bamako 2 DF Coulouba Sogoré 3 suwee 1997 (duuɓi 28) Fedde Fulɓe Farayse Auxerre 3 DF Kani Konté 13 abriil 1989 (duuɓi 36) Fedde Fulɓe Farayse Issy 4 DF Fatou Dembele 30 noowammbar 2000 (duuɓi 24) Fedde fuku koyɗe laamɗo Espaañ Tenerife 5 DF Maimouna Traoré 31 desammbar 1998 (duuɓi 26) Fedde fuku koyɗe Mali USFAS Bamako 6 DF Bintou Guindo 22 feebariyee 1997 (duuɓi 28) Fedde Fulɓe Mali USFAS Bamako 7 DF Aaycha Samake [fr; ha] 13 suwee 1994 (duuɓi 31) Fedde Fuku Mali USFAS Bamako 8 MF Yakaré Niakaté 12 lewru Yarkomaa 1997 (duuɓi 28) Fedde Fulɓe Farayse Niiseer 9 MF Saratou Traoré 27 suwee 2002 (duuɓi 23) Fedde fuku koyɗe Siin Wuhan Jianghan 10 MF Bintou Koité 20 noowammbar 1995 (duuɓi 29) Fedde fuku koyɗe Arabi Sawdit United Eagles FC 11 MF Korotoumou Keita 12 suwee 2000 (duuɓi 25) Fedde fuku koyɗe Mali AS Mandé 12 MF Coumba Dembele 25 oktoobar 2001 (duuɓi 23) Fedde Fulɓe Farayse Rubais Wervicq 13 MF Kadidiatou Diabate 5 feebariyee 2007 (duuɓi 18) Fedde Fulɓe Mali USFAS Bamako 14 FW Fatoumata Diarra 15 abriil 1986 (duuɓi 39) Fedde Fulɓe Tansani Tausi 15 FW Djamako Traoré Fedde Fulɓe Mali (USFAS) Bamako 16 FW Oumou Kone 20 Duujal 1999 (duuɓi 25) Fedde Fuku Mali USFAS Bamako 17 FW Salimata Diarra [ha] 24 oktoobar 1994 (duuɓi 31) Fedde fuku koyɗe laamɗo Maruk FUS Rabat 18 FW Agueissa Diarra 30 sulyee 1998 (duuɓi 27) Fedde Fulɓe Farayse Paris Sen Germain 19 FW Aïssata Traoré 9 suwee 1997 (duuɓi 28) Fedde fuku koyɗe Amerik Legaasi Boston 20 FW Nountene Traoré Fedde Fulɓe Mali AS Mandé == Noddaali cakkitiiɗi == airq1javfrriwq3l2hgdfm0c4uxj4lg Wang Shi-ting 0 38167 158219 2026-03-29T11:31:45Z Ilya Discuss 10103 Created page with "{{Databox}}Wang Shi-ting Ayaare Ngewte Jaangugo Waylu iwdi Yiytu daartol Kuutorɗe ina cuuɗii Golle Dimbol Fu Ko jokkondiri ɗoo Waylooji jowitiiɗi heen Jokkorde duumiinde Kabaaru hello Siftor ngoo hello Heɓ URL juutɗo Yaajnude fof Waylu jokkorɗe hakkunde ɗemɗe Tappirde/yaltinde Sosde ɗum e PDF Version mo mbaaw-ɗaa tappirde E nder eɓɓooji goɗɗi Koolol Wikimedia Piye Wikidata Nafoore suuɗde Mode ñalngu nguu (Globe ɓiɗɗo) Footay huwa Softinaama Jokkude..." 158219 wikitext text/x-wiki {{Databox}}Wang Shi-ting Ayaare Ngewte Jaangugo Waylu iwdi Yiytu daartol Kuutorɗe ina cuuɗii Golle Dimbol Fu Ko jokkondiri ɗoo Waylooji jowitiiɗi heen Jokkorde duumiinde Kabaaru hello Siftor ngoo hello Heɓ URL juutɗo Yaajnude fof Waylu jokkorɗe hakkunde ɗemɗe Tappirde/yaltinde Sosde ɗum e PDF Version mo mbaaw-ɗaa tappirde E nder eɓɓooji goɗɗi Koolol Wikimedia Piye Wikidata Nafoore suuɗde Mode ñalngu nguu (Globe ɓiɗɗo) Footay huwa Softinaama Jokkude humpitaade ko fayti e mbaadi ñalngu jibinannde Wolde Pamarron Je aandin Manga Yajjol Je aandin Yaaji Nokkuure (beta) Otomatik Anoora Balwi Gila e Wikipedia, ansiklopiiji ɗi ngalaa njoɓdi Wang Shi-ting Innde ngenndiire 王思婷 Leydi (dingiral) Siin Taipei Hoɗorde Tainan Jibinaa ko ñalnde 19 ut 1973 (duuɓi 52) Tainan Toowgol 1,70 m (5 ft 7 in) Warti pro hitaande 1991 O woppi golle hitaande 2000 Fijirta Nyaamo (juuɗe ɗiɗi ɓaawo) Njeenaari ndii ko 775 006 dolaar Ceerno Nate kuugal 218-130 Tiitooɗe golle 6 WTA, 8 ITF Toɓɓere ɓurnde toowde Nokku 26 (1 noowammbar 1993) Njeñtudi kawgel ngel Grand Slam Udditgol Ostarali 3R (1997) Farayse udditiinde 3R (1994, 1995) Wimbeldon 2R (1997, 1998) Udditgol Amerik 3R (1994) Ɗiɗi Rekorde golle 74–87 Tiitooɗe golle 1 ITF Toɓɓere ɓurnde toowde No. 39 (23 feebariyee 1998) Grand Slam ina ɓeyda njeñtudi laabi ɗiɗi Udditgol Ostarali 3R (1997, 1998) Farayse udditiinde 3R (1996) Wimbeldon 2R (1997, 1998) Udditgol Amerik 3R (1996, 1998) Pijirlooji kippuuji Kop Fed 51-25 Rekorde medal E nder ndee innde Sinuwaa, innde galle oo ko Wang. Wang Shi-Ting (sinuwaa : 王思婷 ; pinyin : Wáng Sītíng ; jibinaa ko 19 oktoobar 1973) ko gonnooɗo tennis ummoriiɗo Taywaan. O wonti karallo ko e hitaande 1991. E nder golle makko, o dañii tiitooɗe jeegom e nder WTA Tour. O fiyi laabi 49 e nder duuɓi 11 e nder kippu Siin Taipei Fed Cup, o dañii 51–25 e nder kawgel ngel, o waɗi kadi limre kippuuji keewɗi. Wang woppii njillu nguu e hitaande 2000. Gila 2006, ko kanko woni kapiteen kippu Siin to Taipei Fed Cup. Finndeeji njillu WTA Gooto : 7 (6 tiitoonde, 1 ɗiɗaɓo) Jaabawol No. Ñalngu Turnament Surface Gaño Score Nasaraaku 1. Suwee 1993 Hong Kong Udditii Dental Dowlaaji Amerik 6-4, 3-6, 7-5 Jaaliiɗo 2. Oktoobar 1993 Taipei udditii, Taiwan tiiɗɗo Amerik Linda Wild 6-1, 7-6(7-4) Jaaliiɗo 3. Noowammbar 1994 Taipei udditii, Taiwan Japon tiiɗɗo Kyoko Nagatsuka 6-1, 6-3 Ɗiɗaɓo 1. Septembre 1995 Siin udditii Amerik Linda Wild 5-7, 2-6 Dogɗo 4. Oktoobar 1995 Surabaya, Indoneesi Siin tiiɗɗo Yi Jingqian 6-1, 6-1 Jaaliiɗo 5. Oktoobar 1996 Surabaya, Indoneesi Japon tiiɗɗo Nana Miyagi 6-4, 6-0 Jaaliiɗo 6. Oktoobar 1996 Siin udditi Siin tiiɗɗo Chen Li 6-3, 6-4 Ɗiɗi : 3 (ɗiɗaɓo) Jaabawol No. Ñalngu Turnament Surface Partner Luutndiiɓe Njoɓdi Ɗiɗaɓo 1. Sep 1995 Siin udditi Pays-Bas tiiɗɗo Stephanie Rottier Almaañ Claudia Porwik Leyɗeele dentuɗe Amerik Linda Wild 1-6, 0-6 Ɗiɗaɓo 2. Sep 1996 Tokiyoo hakkunde leyɗeele, Japon Hard Koree worgo Park Sung-hee Afrik worgo Amanda Coetzer Faransa Mariya Piirsi 3-6, 6-7 Jan 1998 Rewɓe Ostarali ina njuɓɓina ñalɗi tiiɗɗi Koree worgo Park Sung-hee Riisi Elena Likhovtseva Japon Ai Sugiyama 6-1, 3-6, 4-6 Finaluuji ITF Tariya 000 dolaar ko kawgel ngel 000 dolaar ko kawgel ngel 000 dolaar ko kawgel Gooto (8–1) Jaabawol No. Ñalngu Turnament Surface Gaño Score Nafoore 1. 29 abriil 1991 ITF Kuala Lumpur, Malesi Siin tiiɗɗo Li Fang 6-4, 6-2 Nafoore 2. 12 mee 1991 ITF Manila, Filipiin Siin tiiɗɗo Yang Li Hua 6-1, 4-6, 6-3 Nafoore 3. 5 ut 1991 ITF Taipei, Taiwan Koree worgo tiiɗɗo Kim Il-soon 4-6, 6-4, 6-4 Nafoore 4. 18 ut 1991 ITF Taipei, Taiwan Koree worgo tiiɗɗo Sohn Mi-ae 6-2, 6-3 Nafoore 5. 19 ut 1991 ITF Taipei, Taiwan leydi Koree worgo Kim Il-soon 6-2, 2-6, 6-2 Nafoore 6. 26 ut 1991 ITF Taipei, Taiwan leydi Koree worgo Kim Yeon-sook 3-6, 6-3, 6-1 Ɗiɗaɓo 7. 10 noowammbar 1991 ITF Kofu, Japon Japon tiiɗɗo Mana Endo 4-6, 0-6 Nafoore 8. 10 ut 1997 ITF Jakarta, Indoneesi leydi Arjantiin 6-1, 6-4 Jaaliiɗo 9. 2 Mbooy 1999 Kōfu Udditgol hakkunde leyɗeele, Japon huɗo Koree worgo Park Sung-hee 6-7, 7-5, 6-2 Ɗiɗi (1-1) Jaabawol No. Ñalngu Turnament Surface Partner Luutndiiɓe Njoɓdi Nafoore 1. 21 sulyee 1997 ITF Jakarta, Indoneesi Leydi Sinuwaa Taipei Hsu Hsueh-li Japon Tomoe Hotta Japon Yoriko Yamagishi 6-4, 6-4 Ɗiɗaɓo 2. 14 suwee 1997 ITF Seoul, Koree worgo Hard Koree worgo Park Sung-hee Ostarali Catherine Barclay Ostarali Keri-Anne Guse 6-4, 4-6, 1-6 Jokkondire yaajɗe 7j74pqivher6wruaoquqvaf5ao7rwla 158220 158219 2026-03-29T11:40:44Z Ilya Discuss 10103 158220 wikitext text/x-wiki {{Databox}}'''Wang Shi-ting''' Ayaare Ngewte Jaangugo Waylu iwdi Yiytu daartol Kuutorɗe ina cuuɗii == Golle == Dimbol == Fu == Ko jokkondiri ɗoo Waylooji jowitiiɗi heen Jokkorde duumiinde Kabaaru hello Siftor ngoo hello Heɓ URL juutɗo Yaajnude fof Waylu jokkorɗe hakkunde ɗemɗe Tappirde/yaltinde Sosde ɗum e PDF Version mo mbaaw-ɗaa tappirde E nder eɓɓooji goɗɗi Koolol Wikimedia Piye Wikidata Nafoore suuɗde Mode ñalngu nguu (Globe ɓiɗɗo) Footay huwa Softinaama Jokkude humpitaade ko fayti e mbaadi ñalngu jibinannde Wolde Pamarron Je aandin Manga Yajjol Je aandin == Yaaji == Nokkuure (beta) Otomatik Anoora == Balwi == Gila e Wikipedia, ansiklopiiji ɗi ngalaa njoɓdi Wang Shi-ting Innde ngenndiire 王思婷 Leydi (dingiral) Siin Taipei Hoɗorde Tainan Jibinaa ko ñalnde 19 ut 1973 (duuɓi 52) == Tainan == Toowgol 1,70 m (5 ft 7 in) Warti pro hitaande 1991 O woppi golle hitaande 2000 Fijirta Nyaamo (juuɗe ɗiɗi ɓaawo) Njeenaari ndii ko 775 006 dolaar == Ceerno == Nate kuugal 218-130 Tiitooɗe golle 6 WTA, 8 ITF Toɓɓere ɓurnde toowde Nokku 26 (1 noowammbar 1993) Njeñtudi kawgel ngel Grand Slam Udditgol Ostarali 3R (1997) Farayse udditiinde 3R (1994, 1995) Wimbeldon 2R (1997, 1998) Udditgol Amerik 3R (1994) == Ɗiɗi == Rekorde golle 74–87 Tiitooɗe golle 1 ITF Toɓɓere ɓurnde toowde No. 39 (23 feebariyee 1998) Grand Slam ina ɓeyda njeñtudi laabi ɗiɗi Udditgol Ostarali 3R (1997, 1998) Farayse udditiinde 3R (1996) Wimbeldon 2R (1997, 1998) Udditgol Amerik 3R (1996, 1998) Pijirlooji kippuuji Kop Fed 51-25 Rekorde medal E nder ndee innde Sinuwaa, innde galle oo ko Wang. Wang Shi-Ting (sinuwaa : 王思婷 ; pinyin : Wáng Sītíng ; jibinaa ko 19 oktoobar 1973) ko gonnooɗo tennis ummoriiɗo Taywaan. O wonti karallo ko e hitaande 1991. E nder golle makko, o dañii tiitooɗe jeegom e nder WTA Tour. O fiyi laabi 49 e nder duuɓi 11 e nder kippu Siin Taipei Fed Cup, o dañii 51–25 e nder kawgel ngel, o waɗi kadi limre kippuuji keewɗi. Wang woppii njillu nguu e hitaande 2000. Gila 2006, ko kanko woni kapiteen kippu Siin to Taipei Fed Cup. Finndeeji njillu WTA Gooto : 7 (6 tiitoonde, 1 ɗiɗaɓo) Jaabawol No. Ñalngu Turnament Surface Gaño Score Nasaraaku 1. Suwee 1993 Hong Kong Udditii Dental Dowlaaji Amerik 6-4, 3-6, 7-5 Jaaliiɗo 2. Oktoobar 1993 Taipei udditii, Taiwan tiiɗɗo Amerik Linda Wild 6-1, 7-6(7-4) Jaaliiɗo 3. Noowammbar 1994 Taipei udditii, Taiwan Japon tiiɗɗo Kyoko Nagatsuka 6-1, 6-3 Ɗiɗaɓo 1. Septembre 1995 Siin udditii Amerik Linda Wild 5-7, 2-6 Dogɗo 4. Oktoobar 1995 Surabaya, Indoneesi Siin tiiɗɗo Yi Jingqian 6-1, 6-1 Jaaliiɗo 5. Oktoobar 1996 Surabaya, Indoneesi Japon tiiɗɗo Nana Miyagi 6-4, 6-0 Jaaliiɗo 6. Oktoobar 1996 Siin udditi Siin tiiɗɗo Chen Li 6-3, 6-4 Ɗiɗi : 3 (ɗiɗaɓo) aabawol No. Ñalngu Turnament Surface Partner Luutndiiɓe Njoɓdi Ɗiɗaɓo 1. Sep 1995 Siin udditi Pays-Bas tiiɗɗo Stephanie Rottier Almaañ Claudia Porwik Leyɗeele dentuɗe Amerik Linda Wild 1-6, 0-6 Ɗiɗaɓo 2. Sep 1996 Tokiyoo hakkunde leyɗeele, Japon Hard Koree worgo Park Sung-hee Afrik worgo Amanda Coetzer Faransa Mariya Piirsi 3-6, 6-7 Jan 1998 Rewɓe Ostarali ina njuɓɓina ñalɗi tiiɗɗi Koree worgo Park Sung-hee Riisi Elena Likhovtseva Japon Ai Sugiyama 6-1, 3-6, 4-6 Finaluuji ITF Tariya 000 dolaar ko kawgel ngel 000 dolaar ko kawgel ngel 000 dolaar ko kawgel Gooto (8–1) Jaabawol No. Ñalngu Turnament Surface Gaño Score Nafoore 1. 29 abriil 1991 ITF Kuala Lumpur, Malesi Siin tiiɗɗo Li Fang 6-4, 6-2 Nafoore 2. 12 mee 1991 ITF Manila, Filipiin Siin tiiɗɗo Yang Li Hua 6-1, 4-6, 6-3 Nafoore 3. 5 ut 1991 ITF Taipei, Taiwan Koree worgo tiiɗɗo Kim Il-soon 4-6, 6-4, 6-4 Nafoore 4. 18 ut 1991 ITF Taipei, Taiwan Koree worgo tiiɗɗo Sohn Mi-ae 6-2, 6-3 Nafoore 5. 19 ut 1991 ITF Taipei, Taiwan leydi Koree worgo Kim Il-soon 6-2, 2-6, 6-2 Nafoore 6. 26 ut 1991 ITF Taipei, Taiwan leydi Koree worgo Kim Yeon-sook 3-6, 6-3, 6-1 Ɗiɗaɓo 7. 10 noowammbar 1991 ITF Kofu, Japon Japon tiiɗɗo Mana Endo 4-6, 0-6 Nafoore 8. 10 ut 1997 ITF Jakarta, Indoneesi leydi Arjantiin 6-1, 6-4 Jaaliiɗo 9. 2 Mbooy 1999 Kōfu Udditgol hakkunde leyɗeele, Japon huɗo Koree worgo Park Sung-hee 6-7, 7-5, 6-2 Ɗiɗi (1-1) Jaabawol No. Ñalngu Turnament Surface Partner Luutndiiɓe Njoɓdi Nafoore 1. 21 sulyee 1997 ITF Jakarta, Indoneesi Leydi Sinuwaa Taipei Hsu Hsueh-li Japon Tomoe Hotta Japon Yoriko Yamagishi 6-4, 6-4 Ɗiɗaɓo 2. 14 suwee 1997 ITF Seoul, Koree worgo Hard Koree worgo Park Sung-hee Ostarali Catherine Barclay Ostarali Keri-Anne Guse 6-4, 4-6, 1-6 Jokkondire yaajɗe 0vuo5rdpd3rylxp0vz9qh6oq954m5ti