Wikipedia ffwiki https://ff.wikipedia.org/wiki/Hello_ja%C9%93%C9%93orgo MediaWiki 1.46.0-wmf.22 first-letter Media Special Talk User User talk Wikipedia Wikipedia talk File File talk MediaWiki MediaWiki talk Template Template talk Help Help talk Category Category talk TimedText TimedText talk Module Module talk Event Event talk Naange 0 2873 159152 38999 2026-04-02T10:05:03Z Kwamikagami 4852 159152 wikitext text/x-wiki {{databox}} '''Naange''' (alaama: [[file:Sun symbol (fixed width).svg|16px|☉]]) Ko hoodere Moolanaade, Hakkundeere e nder yuɓɓo tagopeeje ngo Wonu-ɗen ngon e muuɗum, inneteengo kadi yuɓɓo naangeyankeewo maa sato naangeyankeewo. E finaa-tawaaji men kañum e haala men, en wiʼay naange fuɗay bimmbi (puɗal naange) yiiloo haa kiikiiɗe si muta (mutal naange) kono tippude e gannde kese ɗen, naange sottataa hay nii e ɗaa, ko tagopeeje ɗen, e maanaa leydi men ndin, woni e sottude tawa enen hiɗen sikka ko naage ngen. Jooni ko honɗum senndindiri hoodere e tagofeere? Hoodere ko ɓanndu asamaan-yankeeru wulndu jaw, ko kañum rokkata hoore mum ndaygu (lumière) e nguleeki. Tagofeere noon ko ɓanndu asamamaan-yankeeru ɓuuɓndu, niɓɓiɗndu, nokkooru ndaygu mum e hoodere ɓurnde ɓallaade ɗum. Jooni ndutto-ɗen to naange nge, wolla hoodere men ñalawma nde. Naange nge, ina woɗɗi leydi men ndi fotde teemdere e capanɗe joyi milyoŋ km (150 0000 km), palal mbeɗu magge ko 1392000 km. E nge doga taaraade jiriyiringal ngal (la galaxie) 72000 km/h (waktu gooto) so en mbaɗtii ɗum e ɗemngal farayse, mbiyen : le soleil tourne autour du centre galactique à la vitesse de 72000 km/h. Nguleeki magge to hakkunde mbuuɗu ngu ko : 15100000&nbsp;°C (degré). Nguleeki to ceɓe magge ko: 5500&nbsp;°C (degere). Geɗe shimiyankooje (chimique) gonɗe he naange ko: idraari, oksaari, heliyum e kemmbuuri (carbone). Naange nge; tagopeeje jeetayti (8) ina njiiloo taaraade ɗum, lewru ina yiiloo taaraade leydi, leydi ina yiiloo taaraade naange, naange ina yiiloo taaraade jiriyiringal, jiriyiriiɗe (galaxie) ina keewi; jiriyiringal fof ina moofti maa won hedde 300 milyaar hoodere, kala heen hoodere ko naange; hono no naange men nge nih. Ndeke en nganndii leydi men ndi wonani he winndere he so wonaa toɓɓel ndiyam e nder maayo geeƴ. Taaree oo joomiraaɗo tagɗo ɗee geɗe , ɗum ɗoo ko seeɗa e golle makko e kaawisaaji makko. [[Fichier:Howl Bangladesh.jpg|thumb|Naange [[file:Sun symbol (planetary color).svg|frameless|upright=0.35|☉]] ]] ==Hiimoɓe== {{Reflist}} k80fonrsvpyw26guzkue8jyyi5qnn65 Trpinja 0 3038 159098 131391 2026-04-02T06:06:09Z Adamu mc 10501 Edit 159098 wikitext text/x-wiki [[File:Православна црква у Трпињи 02.jpg|thumb|Trpinja]] '''Trpinja''' (e ɗemngal serbiyankore : Трпиња, e ɗemngal Hunngariyankore : Terpenye ) ko wuro e kominaaji gonɗi e innde wootere e nder diiwaan Vukovar-Syrmia to fuɗnaange leydi [[Korowaasiya]].. Wuro ngoo woni ko e laawol D55 hakkunde [[Osijek]] e [[Vukovar]]. Leydi Munisipaal Trpinja ina maantini e laddeeji Pannonian Basin e gese ndema ko wayi no maaro, alkama, naange keewze e beet suukara. Municipaalitee Trpinja sosaa ko e hitaande alif 1997 e njuɓɓudi UNTAES ngam wonde gooto e municipaalitee kesi ɓurɗi heewde Serbe en ngam waawde heɓde laamu nokkuyankeewu e renndo Serbe en e nder diiwaan hee caggal nde wolde jeytaare Korowasi joofi. Munisipaal oo ko ɓurɗo woɗɗude e nder leydi Vukovar-Syrmia e nder keeri municipaalitee ɗii ina waɗi gure 7. E sahaa binnditagol 2011, kominaaji ɗii ina njogii 5 572 neɗɗo e wuro Trpinja ngoo e hoore mum 1 537 neɗɗo. == Ɗemɗe e inɗe == === Innde koɗorɗe === Wurooji Trpinja, Bobota e Vera ina ndenndi lefol gootol ko fayti e iwdi inɗe mum en. E wiyde lefol ngol, taaniraaɓe hoɗɓe e gure hannde ɗee, koɗnooɓe e sahaa nde Serbi en mawɓe njippii e gardagol Arsenije III Čarnojević, ina mbiyee Bobe. Ɓe ngoni ko e dogde e njiimaandi laamu Ottomaan e Balkan en nde tawnoo ɓe njiɗi ko hisnude ndimaagu maɓɓe diine. Ndee ɗoo darnde diine e ortodoksi legendaire, ko konngol nokkuure Bobe muñnoo ngam iimanaagal walla e fuɗɗoode e ɗemngal Serbi Bobe trpiše za veru. Innde galle ‘Bobe’ huutortenoo ko ngam innde Bobota, helmere ‘muñal’ (Serbo-Krowasi: trpiti) innde Trpinja tagiraa e helmere ‘goongɗinal’ (Serbo: vera) innde de Vera woni ko njiylotonoo.[7] Daartol goɗngol ina hollita wonde innde Trpinja ummorii ko e joom leydi biyeteeɗo Trpimir jeyaaɗo e leydi ndi e nder saraaji ɗii.[7] === Serbi === [[File:Вера-Vera 04.JPG|thumbnail|left|Maande ɗemɗe ɗiɗi duɗal leslesal to wuro Vera]] Serbi e alkule Serbi Sirilik ko ɗemngal ɗiɗaɓal gonngal e nder keeri kominaaji ɗii tawa ina jeyaa heen koɗki kala so wonaa ko ɓuri heewde e Croat one Ćelije.[1] Statut oo ina ɗaɓɓi wonde alkule sirilik Serbi ɗee maa kuutore e binndol siiltooji e tammborɗe, e dow tappirɗe juɓɓule wakilaagu, juɓɓule laamu e juɓɓule laamu, kam e ɗe juɓɓule sariya jogiiɗe mbaawka laamu.[1] Jaŋde ko adii duɗal wonande renndo Serbe ina yuɓɓinee, ina yuɓɓinee e ɗemngal Serbe e ɗemngal Sirilik fawaade e doosɗe nokku oo.[1] Jaŋde leslesre ina waɗee e ɗemngal Serbi kadi. == Joografi == Munisipaal oo woni ko e keerol hakkunde diiwanuuji daartol Slavonia e Syrmia, to bannge worgo Basin Pannonia e nder diiwaan Podunavlje. Wertallo komin oo fof ko 123,87 km2 (47,8 km2).[8] Maayo Vuka ina rewi e municipaalitee oo e njuuteendi kilooji 8 kam e kanndaa Bobota artificiel e njuuteendi kilooji 20. Teriiji kominaaji ɗii ko ɓuuɓɗi haa laaɓi, ina njogii leydi ɓaleeri ɓuuɓndi no feewi. Munisipaal oo ina renndini keeri e kominaaji Borovo, Bogdanovci, Nuštar, Tordinci, Šodolovci e Erdut, e wuro Vukovar e wuro Osijek. === Kiliima e weeyo === Municipaalitee Trpinja ina jogii weeyo duunde ɓuuɓngo e toɓo no siforaa e senngo weeyo Köppen. Sabu batte duunde ndee, ceertugol nguleeki e nder yontere ina vuri teskaade e nder leydi ndii. === Hortol === Trpinja ina jokkondiri e laawol D2 e ​​heddiiɓe e leydi ndii. Laawol D55 ina rewi e wuro Bršadin. Laawol diiwaan Ž4111 ina rewi e gure Pačetin, Bobota e Vera. Laawol laana njoorndi M601 jokkondirngol Vinkovci e Borovo Naselje e Vukovar ina rewi e wuro Trpinja. == Tariya == [[File:Hrvatski skolski muzej Zupanija Sriemska-Trpinja.jpg|thumb|Trpinja dow kartal lesdi Syrmia diga hitaande 1900]] Innde koɗorɗe Trpinja fuɗɗii siftoreede ko e hitaande 1329 e nder winndannde wootere yaltunde e nder Laamu Hong Kong e yontaaji hakkundeeji. Winndannde ndee ina jogaa hannde to Budapest, to leydi Hongiri.[7] E goonga e oo sahaa e nokku ɗo Trpinja woni hannde ɗoo, koɗkiiji Mala, Velika e Slavenska.[7] Wurooji ɗii ko gentry jeyi ɗum en haa nde laamu Ottomaan heɓti ɗi e hitaande 1536.[7] Laamu Ottomaan en njooɗiima e ndeeɗoo nokku, ko ɗum addani ɓe ustaade e nder teemedere (100) e nder teemedere (100) Honngiriyankooɓe nokku oo. Area wonnoo ko e les njiimaandi Ottomaan en haa hitaande 1691, nde laamu Habsburg heɓti ɗum. E binnditagol 1732, Trpinja ina joginoo 109 galle Serbe. Pewnugol eklesiya Ortodoks Serbi fuɗɗii ko e hitaande 1750, timmini e hitaande 1755. Duɗal gadanal to Trpinja udditaama e hitaande 1776, e hitaande 1859 Trpinja ina joginoo gollordu ngam ɓuuɓnude silki.[7] E hitaande 1882, yimɓe Trpinja ina tolnoo e 1 800 neɗɗo e nder 400 galle. Hoɗɓe heen ɓee ko Serbe en Kerecee’en Ortodoks en, so wonaa galleeji 2-3 ɗi ngonaa diine Katolik en.[7] Hay so tawii sahaa wolde adunaare adannde e nder wuro ngo ina heewi ñawu e baasal, hoɗɓe e Trpinja njaɓɓiima yimɓe wuro Jakovo. Gila ñalnde 27 lewru Duujal hitaande 1920 (nde ɓe njottii Vukovar) soldateeɓe e ɓesnguuji eggiyankooɓe Riisinaaɓe ɓaleeɓe wonnooɓe e rewooɓe Pyotr Wrangel koɗii e Bobota, Pačetin, Bršadin, Trpinja e Vera.[9] Wuro ngoo tawtoraama hare luulndiinde fasist en e nder wolde adunaare ɗiɗmere, heen gooto e maɓɓe joofniri ko e kasoo (concentration) e nder [[Dowlaaji Dentuɗi]] Korowasi.[7] E nder wolde nde, 452 soldaat ummoriiɓe Trpinja kaɓi e nder Birigade 9 Slavonie, heen 75 mbaraama.[7] 170 Romanaaɓe ummoriiɓe Trpinja nanngaama e juuɗe Ustaše, nawti ɗum to kasoo Jasenovac e hitaande 1942, hay gooto e maɓɓe artiraani.[7] E binnditagol 1981, Trpinja ina waɗi 2 243 hoɗɓe. [[File:Vukovar heroes Andrija Maric Blago Zadro Goran Radicevic.jpg|thumb|right|Blago Zadro (hakkunde) e laawol Trpinja e wolde Vukovar]] Hakkunde 1991 e 1997, Trpinja woni ko e juuɗe Serbe en murtuɓe e laamu Korowasi cuɓaaɗo e demokaraasi. E oon sahaa, yimɓe ɓe ngonaa Serbe en ɓee ina ngondi e nanngugol, e kasoo, e warngooji ɓalli, hakkillaaji e jokkondire, e warngooji baɗeteeɗi e terɗe fedde nde wonaa laamuyankoore Serbe en nokku oo. Siwil en ina njuumta e ɓalli mum en e hakkillaaji mum en ñalnde kala, ina njuumta jimɗi Chetnik, ina hulɓina ɗum en e taƴde terɗe e terɗe ɓalli mum en, worɓe ina njuumta e nder caka wuro ina njuula huɗo, rewɓe ina njuumta e rape, e gooto ƴattaade e goɗɗo doole yarde ƴiiƴam ina ɓuuɓna e hunuko gorko ƴattaaɗo. Sappo e nanngaaɓe ummoriiɓe Trpinja, kam e siwil en nanngaaɓe to Borovo e siwil en gaañiiɓe no feewi ummoriiɓe to opitaal Borovo Commerce, ɓe meeɗaa fiyde ɗum en no feewi, mbaraama e nder kanaal Bobotski saraaji mum. E hitaande 2016, Serbinaaɓe 10 ñaawaama sabu bonanndeeji warngooji baɗnooɗi e kasoo e siwil en, tawi ko duuɓi 5 haa 20 kasoo.[10][11][12] E nder wolde Vukovar, konu ɓesngu Yugoslawi (JNA) e doole konu ceertuɗe ummoriiɗe Serbi etinooma taƴde difagol Vukovar ummoraade e bannge Trpinja, woni rewrude e Trpinjska cesta, laawol jokkondirngol Trpinja e Vukovar. Kono tan, soldateeɓe Korowasi e Garde Nationale Korowasi (ZNG) e siwil en wallitooɓe, e gardagol seneraal mawɗo Blago Zadro, mbaɗii darnde tiiɗnde, e nder ɗuum ɓe ndartini fotde 30 tank JNA e otooji ndartinaaɗi ɗi ndokki laawol ngol innde "tank graveyard".[ 13] Trpinja artiraa e leydi Korowasi e nanondiral Erdut. == Demokaraasi == === Ummatore === Hoɗɓe e wuro Trpinja ina njogii 1 537 neɗɗo e nder wuro ngo ko 5 572 neɗɗo e nder binndital 2011.[14] Ko ɓuri heewde e yimɓe leydi ndii ko Serbe en, ko 89,75% e yimɓe leydi ndii e binnditagol yimɓe leydi ndii e hitaande 2011.[15] E nder haala laaɓtuka ka ustaare yimɓe e nder fuɗnaange Korowasi saabi ɗum ko duuɓi yimɓe, batte wolde jeytaare Korowasi e eggugol caggal nde Korowasi naati e Dental Orop, keewal yimɓe e nder wuro ngo ustiima haa 4 167 hoɗɓe e sahaa binnditagol 2021. == Dina == [[File:Serbian Orthodox Church in Trpinja - Српска православна црква у Трпињи.jpg|thumb|Ekklessiya waylo-waylo Joomiraawo, Trpinja]] Ekklessiya waylitiiɗo Joomiraawo ko ekklessiya Ortodoks [[Serbiya]] nder wuro Trpinja limtaa nder limngal jawdi pinal lesdi Korowasi. E nder leydi kominaaji ɗii ina waɗi kadi Egliis Ortodoks Serbi biyeteeɗo St. George to Bobota kam e ekkolaaji to Vera, Pačetin e Bršadin. Kadi ina woodi eklesiya katolik en to wuro Ćelije. == Sigga == Trpinja ko munisipaal mo ƴellitaaki, mo laamu leydi Korowasi limti ɗum e nder limlebbi mum, ko nokku gadano mo laamu keeriiɗo toppitii.[20] Golle faggudu ɓurɗe heewde ko ndema e ngaynaaka. == Jaangirde == [[File:Škola u Trpinji.jpg|thumb|Janngirde leslesal to Trpinja]] [[File:Основна школа Трпиња.jpg|thumb|Janngirde leslesal to Trpinja]] Duɗal leslesal to Trpinja ina jeyaa e duɗe ɓurɗe ɓooyde e nder diiwaan hee, sosaa ko e hitaande 1776. Jaŋde e nder duɗal ngal ina waɗa tan e ɗemngal Serbi (ko wonaa ɗum ko ɗemɗe Korowasi e ɗemɗe janane).[21] So ɓe timminii duuɓi jeetati e nder duɗal leslesal, almuɓɓe ɓee ina keewi jokkude jaŋde mum en e nder duɗe hakkundeeje to Vukovar ɗo ɓe mbaawi janngude e ɗemngal Serbi. Jaaɓihaaɗtirdeeji tati ɓurɗi lollude caggal duɗal jaaɓi haaɗtirde ko Duɗal jaaɓi haaɗtirde Novi Sad, Duɗal jaaɓi haaɗtirde Osijek e Duɗal jaaɓi haaɗtirde Belgrade. == Aadaaji == Maandeeji Municipaalitee Koɗorɗe Munisipaal Trpinja ko e mbaydi mboɗeeri (golden) e mbaydi ɓaleeri (clover verte) e leɗɗe tati e hakkunde. Banndiraawo Munisipaal Trpinja ko bulo monokrom mo mbaydi mum woni hakkunde banngeeji ɗii.[22] == Toɓɓe Nafoore == [[File:Споменик борцима НОБ-а у Трпињи.jpg|thumb|Monument mo soldateeɓe maayɓe e wolde adunaare ɗiɗmere]] Ekklessiya waylugo Joomiraawo haa Trpinja mahi diga hitaande 1753 haa hitaande 1757.[23] Eklesiya oo ko monimaaji pinal, ina woni e doggol pinal gonngal e nder leydi Korowasi. Geɗe nafooje e nder eklesiya ina tawee kadi e doggol ndonu pinal dilloowo e nder leydi Korowasi. Object ina huutoree sahaa kala kadi ina udditanaa njilluuji e sahaa gooto. Yillotooɓe turism en njoɓataa naatde. To nokkuure cakaare haa Trpinja woodi monimaaji ngam limngal soldateeɓe maayɓe diga wolde duuniyaaru ɗiɗaɓre e soldateeɓe maayɓe e maayɓe nder konu nder hitaande 1991. Fedde pinal nokkuure "Mladost" sosaa ko e hitaande 1995. Golle mum ina ndeena e ƴellitde aadaaji e pinal leñol Serbe en diiwaan Danube Korowasi. == Feddeeji e Juɓɓule == E nder wuro ngo ina woodi fedde toppitiinde ko fayti e yiite Trpinja,[24] Fedde Pinal e Naalankaagal leñol "MLADOST", Fedde Pinal Serbi "Prosvjeta",[25] fedde fuku koyɗe "Sinđelić", fedde chess "Trpinja",[26] Fedde Dowlaaji " Srndać" e Fedde Dowlaaji "Trpinja",[27] Fedde ɓiɓɓe pensioneruuji kominaaji Trpinja e Ɓiɓɓe pensioneruuji Trpinja,[28] "Treća životna dob" ("Duuɓi tataɓi"), Fedde haɓdiiɓe haɓantooɓe fasist en hare ndimaagu ngenndi e haɓaade fasist en e nder kominaaji Trpinja.[29] == Koɗkiiji == Wurooji jeeɗiɗi ina ngoodi e nder kominaaji ɗii.[30] {| class="wikitable" !Settlement !Population |- |[[Bobota]] |1,540 |- |[[Bršadin]] |1,357 |- |[[Ćelije]] |121 |- |[[Ludvinci]] |113 |- |[[Pačetin]] |548 |- |'''Trpinja''' |1,537 |- |[[Vera]] |458 |- |} == Nate == <gallery mode="packed" class="center"> File:Основна школа Трпиња.jpg|Mahdi Trpinja File:Monument to Battle of Vukovar in Trpinja street (known as tanks graveyard).jpg|Monumnda hare Vukovar to mbedda Trpinja (anndiraaɗo yanaande tankaaji) File:Tenk Trpinjska cesta Vukovar.JPG|Monumnda hare Vukovar to mbedda Trpinja (anndiraaɗo yanaande tankaaji) </gallery> == Tuugnorgal == <references /> {{Yuroopu}} [[Catégorie:Yuroopu]] [[Catégorie:Korowaasiya]] ozry7q5ton44jq8era9l5aculwajkpv Norwees 0 3431 159002 152591 2026-04-01T13:41:35Z Mamman Ali 9126 /* growthexperiments-addlink-summary-summary:2|0|0 */ 159002 wikitext text/x-wiki [[File:Moltbærtinden and Breiflogtinden over Reinevågen in Moskenes, Nordland, Norway, 2022 June.jpg|thumb]] '''Norwees''' ko [[leydi]] e [[Yuroopu|Yuroopa]].Un leydi eta faaroo waylare yuroopa gebbal mawngal leydi lattigal gal gebbe haa hirnah e wayla burgal mawngu gal [Scandinavian peninsula]. Foodirde de nabben woddude ko footide de Arctic e lungurde svalbard Hambema be lattake godde gebbe de [[Norway]]. Ha waddi hande ebe manntooro gebbeji arctarctic de lungard peter I e lamdo debbo maud land gelle Mawde nden boo mburnde mawngu kanje gooni Oslo. Norway edi woodii maunirka njairi di njajirka mangu kilomiteer 385,207<ref name="kart">[https://web.archive.org/web/20190608034913/https://www.kartverket.no/Kunnskap/Fakta-om-Norge/Arealstatistikk/Arealstatistikk-Norge/ Arealstatistics for Norway 2020, Kartverket, mapping directory for Norway] Accessdate=2021-02-23</ref> (148,729 square Mills) den edi woodii duudirka yimbe 5,627,400<ref name="ssbf">[https://www.ssb.no/en/befolkning/folketall/statistikk/befolkning Population, january 01 2026, Statistics Norway] Accessdate=2026-02-26</ref> eder leuru janairu 2026 leydi edi woodii kherol fuunaa foodigo e [[Suwed|Sweden]] ta jutirka kilomiteer 1,619(1.006mil)edi waadii kherol e [[Finland]] e Rasha yaahri nwoilaah faaroo fuunaa e nastirde skayerrak ta fombiina,e wuttudu wooru (go,o)wondube Denmark e ingila maa.Norway edi woodii juggol mangol e honduko maari,edi daara juggol Atlanta eta woila e juggol Foodigo ndiyam nyamii ko noonii Norway hauti e nnonirgo nguldum ndun sada e honduko dallol, eder nnonirgo burgo feuwuuki den burdun sauki ko buuri e luttude inajee ndun duniyaru edau baano ndunndum lattidun ndun nwoilaah ko e nno ta njemma dun polar eta woila nnonirgo nguldum koe ndaskarigo lattake ndiyam njemma e honduko dallol.Nnonirho ndallol ego waddu hebgo ndiyam dau e maalomalloje eta godde gebbe leydi ndin. Haraln v e wuuroo Glucks Burg Kanko woonii Ardiido Norway mo njonni Jonas Ghar store lattake firayim ministajo Ngada e 2021Hanko nwonni laati ndonudo Inaare Erna Solbarg.e njonde maari gashi horemun.Hauti e siryago lamu Norwee ndi hendi Ardugal Diiwe hakkude njodorde majalusu ministaen e khotuuji Maudi kammano ndun siryago lamu ngo 1814 Nno siryi ndun tiggi laamorde eder 872edau hautuki nlamorde phamare e dudde den ndun woodii ko njonde ha njajirka ndubi 1,150 gada 1537 yaahri 1905 edi nder kautal hore hauti e lamorde Sweden.Norwee lattake Shaka- Shaka e wakkatire konuu nduniyaru aartuudu nden ndi lattake nnihi ha yahra leuru Afirilu 1940 wakkatire nde [Leydi]Jamus hoowii leydi ndin yaahri gadda koonu Nduniyaru ndiidaabuun. Fuu e nyiiki Nnon nduudirka ummatore unn nbe lasgol Norwee gol eder kaarnu ndun 21 naatuuki e wuurtaaki yaahri ko buuri e gebbal lumo duudugo nyimbe eder 2021 kauteeji njoyii burdi maugu eder leydi hambe ke yalji Poland,luthinia, Somalia, Pakistan e hoondukoo ngo Sweden [7]. ==Références== <references/> {{Commons|Norway}} {{Yuroopu}} [[Catégorie:Leydi]] [[Catégorie:Yuroopu]] iobh71l7d936jmvrfngbuavzxscavmy Banngladesh 0 4198 158999 158546 2026-04-01T13:40:14Z Mamman Ali 9126 /* growthexperiments-addlink-summary-summary:2|0|0 */ 158999 wikitext text/x-wiki {{databox}} '''Banngladesh''' ko [[leydi]] e nder [[Aasiya]]fuɗnaange. Ko [[leydi]] go’aɓiri ɓurndi heewde [[yimmɓe]] e winndere ndee, e nder leyɗeele ɓurɗe heewde yimmɓe, tawi ko ina tolnoo e 171 miliyoŋ neɗɗo e nder wertallo 148,460 kiloomeeta kaaree (57,320 miil kaaree). Bangladesh ina renndini keeri leydi e Indiya to fuɗnaange, hirnaange, e fuɗnaange, e Myanmar to fuɗnaange-rewo. Ina jogii daande maayo Bengal to bannge worgo mum, ina seerti e Butaan e Nepal ko e laawol Siliguri, e Siin ko e dowla Sikkim to bannge worgo mum. Dakaar, laamorgo e wuro ɓurngo mawnude, woni cakaare politik, kaalis, e pinal ngenndi ndii. Chittagong woni wuro ɗiɗaɓo ɓurngo mawnude e porto ɓurɗo heewde yimɓe e nder leydi ndi. Leydi Bangladesh hannde ndii ko nokku cemmbinɗo laamuuji Buddhist e Hindu keewɗi e nder daartol ɓooyngol. Caggal nde juulɓe keɓi leydi ndii e hitaande 1204, diiwaan oo yi’i laamu Sultanaat e Mughal.<ref>Raychaudhuri, Tapan; Habib, Irfan (eds). ''The Cambridge Economic History of India: Volume 1, c.1200–c.1750''. Cambridge University Press, 1982.</ref> E jamaanu Mughal, haa teeŋti noon e les njiimaandi Bengal Subah, diiwaan oo yalti ko e nokkuuji ɓurɗi alɗude e njulaagu e nder laamu nguu, anndiraaɗo ƴellitaare njulaagu mbaylaandi e ndema. Hare Plassey e hitaande 1757 woni fuɗɗoode laamu koloñaal Angalteer e nder teeminanɗe ɗiɗi garooje ɗee. Caggal feccere leydi Indiya Biritanik e hitaande dubi alif 1947, Fuɗnaange Bengal wonti bannge fuɗnaange e ɓurɗo heewde yimɓe e Dominion [[Pakistaan]] ​​keso oo, caggal ɗuum innde mum wayliima wonti Fuɗnaange [[Pakistan|Pakistaan]]. Caggal ko ina ɓura duuɓi capanɗe ɗiɗi njiimaandi politik e njiyaagu njuɓɓudi ummoraade e laamu Pakistaan ​​hirnaange, Pakistaan ​​fuɗnaange heɓi wolde nder leydi e hitaande 1971 ; haa jooni ina addana ɗum hare ngam heɓde jeytaare. Mukti Bahini, e ballal konu Inndo, waɗii njiimaandi kaɓirɗe ; e dow ballal warngooji, Bangladesh wonti leñol njiimaandi ñalnde 16 desaambar 1971. Caggal jeytaare mum, Sheek Mujibur Rahman ardii leydi ndii haa o waraa e hitaande 1975. Caggal ɗuum, hooreejo leydi ndii rokkaama Ziaur Rahman, mo kanko e hoore makko waraa e hitaande 1980 Huseyn Muhammadu Ershad, mo laamu fooli e nder fitinaaji mawɗi e hitaande 1990. Caggal demokaraasi e hitaande 1991, « hare Begum en » hakkunde Khaleda Zia e Sheek Hasina, siifi politik leydi ndii e nder duuɓi capanɗe tati garooji ɗii. Hasina fooli laamu e nder fitinaaji mawɗi ɗi almudɓe ardii e lewru ut 2024, laamu nguu sosaa, ngu Muhammad Yunus, keɓɗo njeenaari Nobel ardii. Bangladesh ko leydi parlemaa ngootiri tuugiindi e njuɓɓudi Westminster. Ko leydi hakkundeeri ndi faggudu mum woni ɗiɗaɓiri ɓurndi mawnude e Asii fuɗnaange. Bangladesh woni leydi tataɓiri ɓurndi heewde juulɓe e winndere nde, kadi ko leydi joyaɓiri ɓurndi heewde haaleede e ɗemngal neeniwal. Ko kañum jogii konu tataɓo ɓurngu mawnude e nder Asii fuɗnaange, ko kañum ɓuri waawde wallitde e golle jam Fedde Ngenndiije Dentuɗe. Ina waɗi diwanuuji jeetati, diiwanuuji 64, e diiwanuuji 495, ko ɗoon woni ladde mangrove ɓurnde mawnude e winndere ndee. Kono tan, leydi Bangladesh ina jeyaa e leyɗe ɓurɗe heewde mooliiɓe e nder winndere ndee, tee ina jokki e jogaade caɗeele ko wayi no njulaagu nguura, ŋakkeende jojjanɗe aadee, ŋakkeende kisal politik, ŋakkeende nguura, e batte bonɗe ɗe mbayliigu weeyo addanta. Nde ardii laabi ɗiɗi Fedde toppitiinde ko fayti e weeyo, nde jeyaa ko e BIMSTEC, SAARC, OIC e Fedde Ngenndiije Dentuɗe. Mbertudi leydi ndin ko 148.460 km2, jamaa hoɗuɗo e mayri no hewtaynoo fewndo hitaande 2018 yimɓe 161.376.708. Laamorde nden ko Dhaka. == Etimoloji == Etimoloji Banngalade ("leydi Bengali") ina waawi rewrude e fuɗɗoode teeminannde 20th, nde jimɗi njiimaandi Bengali, ko wayi no Aaji Bangladesher Hridoy mo Rabindranath Tagore winndi, e Namo Namo Namo Bangladesh Momo mo Kazi Nazrul Islam winndi, kuutorii helmere ndee e hitaande 1905 e hitaande 1932.<ref>{{cite web|url=http://www.geetabitan.com/lyrics/A/aaji-bangladesher-hridoy.html|title=Notation of song aaji bangladesher hridoy|access-date=10 September 2015|archiveurl=https://web.archive.org/web/20150904011316/http://www.geetabitan.com/lyrics/A/aaji-bangladesher-hridoy.html|archive-date=4 September 2015}}</ref> Puɗɗagol e kitaale 1950, ngenndiyankooɓe Bengali ina kuutoroo helmere ndee e nder seppooji politik to Fuɗnaange Pakistaan. Helmere Bangla ko innde mawnde wonande diiwaan Bengal e ɗemngal Bengali fof. Iwdi helmere Bangla ndee laaɓaani, miijooji ina kollita leñol proto-Dravidian en jamaanu njamndi,<ref>{{cite web|url=http://memory.loc.gov/cgi-bin/query/r?frd/cstdy:@field%28DOCID+bd0014%29|title=Bangladesh: early history, 1000&nbsp;B.C.–A.D. 1202|date=September 1988|website=Bangladesh: A country study|publisher=[[Library of Congress]]|access-date=1 December 2014|quote=Historians believe that Bengal, the area comprising present-day Bangladesh and the Indian state of [[West Bengal]], was settled in about 1000 B.C. by Dravidian-speaking peoples who were later known as the Bang. Their homeland bore various titles that reflected earlier tribal names, such as Vanga, Banga, Bangala, Bangal, and Bengal.|archive-url=https://web.archive.org/web/20131207010051/http://memory.loc.gov/cgi-bin/query/r?frd%2Fcstdy%3A%40field%28DOCID+bd0014%29|url-status=live|archive-date=7 December 2013}}</ref> e Laamu Vanga jamaanu njamndi.<ref>{{Cite web|url=https://www.britannica.com/place/Vanga|title=Vanga &#124; ancient kingdom, India|website=Encyclopædia Britannica|access-date=24 April 2023|archive-date=30 July 2016|archive-url=https://web.archive.org/web/20160730062030/https://www.britannica.com/place/Vanga|url-status=live}}</ref> Kuutoragol helmere ndee ko adii fof ko lefol Nesari e hitaande 805 caggal Iisaa. Helmere Vangala Desa ndee ina tawee e binndanɗe Inndo fuɗnaange teeminannde 11th.<ref>{{cite book|last=Keay|first=John|author-link=John Keay|year=2000|title=India: A History|publisher=[[Atlantic Monthly Press]]|page=220|isbn=978-0-87113-800-2|quote=In C1020 ... launched Rajendra's great northern escapade ... peoples he defeated have been tentatively identified ... 'Vangala-desa where the rain water never stopped' sounds like a fair description of Bengal in the monsoon.}}</ref><ref name="Sen-1999">{{cite book|last=Sen|first=Sailendra Nath|year=1999|orig-year=First published 1988|title=Ancient Indian History and Civilization|url=https://books.google.com/books?id=Wk4_ICH_g1EC&pg=PA281|publisher=[[New Age International]]|page=281|isbn=978-81-224-1198-0|access-date=25 July 2023|archive-date=16 January 2023|archive-url=https://web.archive.org/web/20230116111745/https://books.google.com/books?id=Wk4_ICH_g1EC&pg=PA281|url-status=live}}</ref> Helmere nde heɓi darnde laamu e jamaanu Sultanaat Bengal e teeminannde 14th.<ref name="Ahmed2004">{{cite book|last=Ahmed|first=Salahuddin|date=2004|title=Bangladesh: Past and Present|url=https://books.google.com/books?id=Szfqq7ruqWgC&pg=PA23|publisher=APH Publishing|page=23|isbn=978-81-7648-469-5|access-date=14 May 2016|archive-date=6 February 2023|archive-url=https://web.archive.org/web/20230206161602/https://books.google.com/books?id=Szfqq7ruqWgC&pg=PA23|url-status=live}}</ref><ref>"But the most important development of this period was that the country for the first time received a name, ie Bangalah." [https://web.archive.org/web/20150723091245/http://en.banglapedia.org/index.php?title=Islam,_Bengal Banglapedia: Islam, Bengal] {{Webarchive|url=https://web.archive.org/web/20150723091245/http://en.banglapedia.org/index.php?title=Islam,_Bengal|date=23 July 2015}}</ref> Shamsudin Ilyas Shah hollitii hoore mum ko "Shah Bangala" gadano e hitaande 1342.<ref name="Sen-1999" /> Konngol Bangāl wonti innde ɓurnde heewde e diiwaan oo e jamaanu lislaam.<ref>{{Cite book|last=Sircar|first=D.C.|author-link=Dineshchandra Sircar|year=1971|orig-year=First published 1960|title=Studies in the Geography of Ancient and Medieval India|url=https://books.google.com/books?id=AqKw1Mn8WcwC|edition=2nd|publisher=Motilal Banarsidass|page=135|isbn=978-81-208-0690-0|access-date=19 April 2016|archive-date=6 February 2023|archive-url=https://web.archive.org/web/20230206161603/https://books.google.com/books?id=AqKw1Mn8WcwC|url-status=live}}</ref> Daartol Abu'l-Fazl ibn Mubaarak mo teeminannde 16th siftinii e nder deftere mum Ain-i-Akbari wonde ɓeydugol suffix "al" ummorii ko e wonde rajah en ɓooyɓe leydi ndii ina ƴetta tufɗe leydi e nder nokkuuji lesɗi to les tule ceene ɗe mbiyaten "al". Ɗumɗoo ina haalee kadi e nder deftere Gulam Huseyn Salim nde o winndi.<ref>Land of Two Rivers, [[Nitish Sengupta]]</ref> == Limre yimɓe == Bangladesh ina joginoo 169,8 miliyoŋ neɗɗo e binnditagol 2022, ɗum ɓeydiima haa 171,4 miliyoŋ e hitaande 2023. Ko leydi go’aɓiri ɓurndi heewde yimɓe e winndere nde, leydi joyaɓiri ɓurndi heewde yimɓe e nder Aasi, e leydi mawndi ɓurndi heewde yimɓe e winndere nde, tawi ko 1 265 neɗɗo/km2 e hitaande 2020.<ref>{{cite web|url=https://data.worldbank.org/indicator/EN.POP.DNST?locations=BD|title=Population density (people per sq. km of land area) – Bangladesh|work=[[World Bank]]|access-date=4 October 2022}}</ref> Hakindo jibinannde (TFR) e nder leydi Bangladesh, nde wonnoo ko e ɓurɗe toowde e winndere ndee, ina famɗi no feewi, gila e 5,5 e hitaande 1985 haa 3,7 e hitaande 1995, haa 1,9 e hitaande 2022,<ref>{{cite web|url=https://data.worldbank.org/indicator/SP.DYN.TFRT.IN?locations=BD|title=Fertility rate, total (births per woman) – Bangladesh|work=[[World Bank]]|access-date=4 October 2022}}</ref> ko les jibinannde lomtinande 2,1.<ref>{{cite journal|last1=Bora|first1=Jayanta Kumar|last2=Saikia|first2=Nandita|last3=Kebede|first3=Endale Birhanu|last4=Lutz|first4=Wolfgang|title=Revisiting the causes of fertility decline in Bangladesh: the relative importance of female education and family planning programs|date=21 January 2022|journal=[[Asian Population Studies]]|volume=19|publisher=[[Routledge]]|doi=10.1080/17441730.2022.2028253|pages=81–104|s2cid=246183181|doi-access=free}}</ref> Ko ɓuri heewde e yimɓe leydi ndii ina nguuri e gure teeru, tawi ko 40% tan nguuri e nder gure teeru haa hitaande 2023.<ref>{{cite web|url=https://data.worldbank.org/indicator/SP.URB.TOTL.IN.ZS?locations=BD|title=Urban population (% of total population) – Bangladesh|work=[[World Bank]]|access-date=4 October 2022}}</ref> Bangladesh ina jogii duuɓi hakkundeeji ko ina tolnoo e duuɓi 28, tawi 26% e yimɓe leydi ndii ina njogii duuɓi 14 walla ko ɓuri ɗum,<ref>{{cite web|url=https://data.worldbank.org/indicator/SP.POP.0014.TO.ZS?locations=BD|title=Population ages 0–14 (% of total population) – Bangladesh|work=[[World Bank]]|access-date=4 October 2022}}</ref> e 6% tan ina njogii duuɓi 65 e ko ɓuri ɗum e hitaande 2023.<ref>{{cite web|url=https://data.worldbank.org/indicator/SP.POP.65UP.TO.ZS?locations=BD|title=Population ages 65 and above (% of total population) – Bangladesh|work=[[World Bank]]|access-date=4 October 2022}}</ref> Bangladesh ko renndo ngootaagu e leƴƴi e pinal, sibu Bengali en ina mbaɗi 99% e yimɓe leydi ndii. Yimɓe Adivasi en ina mbaɗi Chakma en, Marma en, Santhal en, Mros en, Tanchangya en, Bawm en, Tripuri en, Khasi en, Kumi en, Kuki en, Garos en, e Bisnupriya en Manipur en. Diiwaan Chittagong Hill Tracts heɓi jiiɓru e fitinaaji tuggi 1975 haa 1997 e nder dille ndimaagu yimɓe mum. Hay so tawii nanondiral jam siynaama e hitaande 1997, diiwaan oo ina heddii e militeer en.<ref name="rashiduzzaman">{{cite journal|last=Rashiduzzaman|first=M|year=1998|title=Bangladesh's Chittagong Hill Tracts Peace Accord: Institutional Features and Strategic Concerns|journal=Asian Survey|volume=38|issue=7|pages=653–70|doi=10.2307/2645754|jstor=2645754}}</ref> Pakistaannaaɓe haalooɓe ɗemngal Urdu, ɓe ngoni ko e ɓiyleydaagu, ɓe ndokkaama ɓiyleydaagu e hitaande 2008.<ref>{{cite web|url=https://www.unhcr.org/news/stories/how-bangladesh-court-ruling-changed-lives-more-300000-stateless-people|title=How a Bangladesh court ruling changed the lives of more than 300,000 stateless people|last1=Shadman|first1=Onchita|last2=Schönbauer|first2=Roland|date=23 February 2015|access-date=27 January 2025}}</ref> Bangladesh kadi ina jaɓɓoo ko ina tolnoo e 700,000 mooliiɗo Rohingya gila 2017, ɗum noon ina jeyaa e leyɗeele ɓurɗe heewde mooliiɓe e nder winndere nde.<ref name="RohingyaHRW">{{cite web|url=https://www.hrw.org/report/2018/08/05/bangladesh-not-my-country/plight-rohingya-refugees-myanmar|title=Bangladesh Is Not My Country|publisher=[[Human Rights Watch]]|date=5 August 2018|access-date=27 September 2022|archive-date=27 September 2022|archive-url=https://web.archive.org/web/20220927102348/https://www.hrw.org/report/2018/08/05/bangladesh-not-my-country/plight-rohingya-refugees-myanmar|url-status=live}}</ref> === Wolde === [[File:Shaheed_Minar,_Dhaka,_Bangladesh.jpg|link=https://en.wikipedia.org/wiki/File:Shaheed_Minar,_Dhaka,_Bangladesh.jpg|thumb|Shaheed Minar, woni monimaaji ngenndiiji to Dakaar, sosaaɗi ngam siftorde martabaaji dillere ɗemngal Bengali e hitaande 1952, ko maande ngenndiyaŋkaagal Bengali.]] Ɗemngal laawɗungal e ɓurngal heewde e leydi Bangladesh ko ɗemngal Bengali, ngal ko ɓuri 99% e yimɓe leydi ndii kaalata ko ɗemngal mum en neeniwal.<ref>{{Cite book|title=Population and Housing Census 2022: Report on Socio-Economic and Demographic Survey 2023|url=http://nsds.bbs.gov.bd/storage/files/1/SEDS_2023_Report.pdf|date=June 2024|publisher=Bangladesh Bureau of Statistics|page=xx|isbn=978-984-35-2977-0|access-date=9 June 2024|archive-date=9 June 2024|archive-url=https://web.archive.org/web/20240609144133/http://nsds.bbs.gov.bd/storage/files/1/SEDS_2023_Report.pdf|url-status=dead}}</ref><ref name="LOG">{{cite encyclopedia|last1=Rahim|first1=Enayetur|editor1-last=Heitzman|editor1-first=James|editor2-last=Worden|editor2-first=Robert L.|title=Ethnicity and Linguistic Diversity|encyclopedia=Bangladesh: a country study|year=1989|access-date=24 September 2022|url=http://countrystudies.us/bangladesh/29.htm|publisher=[[Federal Research Division]], [[Library of Congress]]|page=59|oclc=49223313}}</ref> Bengali ina siforee no jokkondire ɗemɗe ɗo ɗemɗe ceertuɗe kaaleteeɗe e nder leydi ndii fof. Won diglossia ɗo ko ɓuri heewde e yimɓe mbaawi faamde walla haalde e ɗemngal Bengali Standard Colloquial, e ɗemngal mum en diiwaan walla ɗemngal mum en.<ref>{{cite news|url=https://www.thedailystar.net/supplements/amar-ekushey-2018/amago-bhasha-1537534|title=Amago Basha|last=Khan|first=Sameer Ud Dowla|date=21 February 2018|access-date=24 September 2022|work=[[The Daily Star (Bangladesh)|The Daily Star]]}}</ref> Ina jeyaa e ɗeen ɗemɗe Chittagonian kaaleteeɗe e diiwaan fuɗnaange-rewo Chittagong,<ref>{{Cite book|last=Masica|first=Colin|author-link=Colin Masica|year=1991|title=The Indo-Aryan Languages|place=Cambridge|publisher=Cambridge University Press|page=16}} "The dialect of Chittagong, in southeast Bangladesh, is different enough to be considered a separate language."</ref> Noakhali kaaleteeɗo e diiwaan fuɗnaange-rewo Noakhali<ref>{{citation|author=Sarwar, Fatina|title=Noakhali Dialect: Its Prospect of Standardization}}</ref><ref>{{cite journal|last=Rashel|first=Md. Mostafa|title=Phonological Analysis of Chatkhil Dialect in Noakhali District, Bangladesh|journal=Theory and Practice in Language Studies|volume=1|issue=9|date=September 2011|pages=1051–1061|doi=10.4304/tpls.1.9.1051-1061|url=http://www.academypublication.com/issues/past/tpls/vol01/09/09.html/|archive-date=15 June 2022|access-date=6 January 2025|archive-url=https://web.archive.org/web/20220615203456/http://www.academypublication.com/issues/past/tpls/vol01/09/09.html|url-status=dead}}</ref> e Sylheti kaaleteeɗo e diiwaan fuɗnaange-rewo Sylhet.<ref name="LOG2">{{cite encyclopedia|last1=Rahim|first1=Enayetur|editor1-last=Heitzman|editor1-first=James|editor2-last=Worden|editor2-first=Robert L.|title=Ethnicity and Linguistic Diversity|encyclopedia=Bangladesh: a country study|year=1989|access-date=24 September 2022|url=http://countrystudies.us/bangladesh/29.htm|publisher=[[Federal Research Division]], [[Library of Congress]]|page=59|oclc=49223313}}</ref> Engele ina jogii darnde mawnde e nder geɗe ñaawoore e jaŋde leydi Bangladesh, sabu daartol leydi ndii e nder laamu Biritaan. Nde haalaama no feewi, nde faamee, nde janngetee ko e nder duɗe jaaɓi-haaɗtirde, e nder duɗe jaaɓi-haaɗtirde e nder duɗe jaaɓi-haaɗtirde, tawa kadi ko e nder duɗe jaaɓi-haaɗtirde ɗemngal Inngila ina heewi tawtoreede.<ref>{{cite journal|last1=Rahman|first1=Mohammad Mosiur|last2=Islam|first2=Mohammad Shaiful|last3=Karim|first3=Abdul|last4=Chowdhury|first4=Takad Ahmed|last5=Rahman|first5=Muhammad Mushfiqur|last6=Ibna Seraj|first6=Prodhan Mahbub|last7=Mehar Singh|first7=Manjet Kaur|title=English language teaching in Bangladesh today: Issues, outcomes, and implications|date=5 June 2019|journal=Language Testing in Asia|volume=9|number=9|doi=10.1186/s40468-019-0085-8|s2cid=189801612|doi-access=free}}</ref> Ɗemɗe leƴƴi, hay so ina ɓeydoo ustaade, ina jeyaa heen ɗemngal Chakma, ɗemngal goɗngal gonngal e Fuɗnaange Indo-Aryan, ngal leñol Chakma en kaalata.<ref>{{cite web|last=Chakma|first=Sujana|title=Chakma language : survival from being extinct in Bangladesh|publisher=BRAC University|url=https://dspace.bracu.ac.bd/xmlui/bitstream/handle/10361/3983/09203017.pdf?sequence=1&isAllowed=|date=11 December 2014|access-date=6 January 2025}}</ref> Woɗɓe ɓee ko Garo en, Meitey en, Kokborok e Rakhiin en. E nder ɗemɗe Otiris, ɓurɗe haaleede ko ɗemngal Santali, jibinannde leñol Santal.<ref>{{cite web|last1=Seung|first1=Kim|last2=Kim|first2=Amy|title=The Santali cluster in Bangladesh: a sociolinguistic survey|year=2010|url=https://www.sil.org/system/files/reapdata/85/39/32/85393268857150358467007206894440229270/silesr2010_006.pdf|issue=2010–006|publisher=[[SIL International]]|series=Survey Report|access-date=24 September 2022}}</ref> Pakistaannaaɓe jolnooɓe e won e taƴe Dakaanaaɓe ɓooyɓe ina keewi huutoraade ɗemngal Urdu ngam wonde ɗemngal mum en neeniwal. Haa jooni, kuutoragol ɗiɗaɓol ngol ina heddii e ñaaweede no feewi.<ref>{{cite web|last=Ashrafi|first=Shah Tazria|title=How the Urdu language and literature slipped into darkness in Bangladesh|url=https://www.trtworld.com/opinion/how-the-urdu-language-and-literature-slipped-into-darkness-in-bangladesh-43391|work=[[TRT World]]|date=19 January 2021|type=Opinion|access-date=24 September 2022}}</ref> === Dina === Lislaam woni diina leydi Bangladesh.<ref name="state religion">{{cite web|title=The Constitution of the People's Republic of Bangladesh (part I)|url=http://bdlaws.minlaw.gov.bd/act-367/section-24549.html|url-status=|access-date=12 January 2025|website=Laws of Bangladesh}}</ref> Kono kadi doosgal leydi ndii ina jokki e ƴellitde diineeji ɗii fof, ina ɗaɓɓi kadi potal hakkeeji diineeji ɗii. Kala ɓiɗɗo leydi ina jogii ndimaagu rewde kala diine. Lislaam woni diina ɓurɗo mawnude e nder leydi ndii, ina rewi heen fotde 91.1% e yimɓe leydi ndii. Ko ɓuri heewde e ɓiɓɓe leydi Bangladesh ko juulɓe Bengali, jokkuɓe e lislaam sunnit en.<ref name="state">{{cite web|url=https://www.state.gov/reports/2022-report-on-international-religious-freedom/bangladesh/|title=2022 Report on International Religious Freedom: Bangladesh|work=[[United States Department of State]]|access-date=8 January 2025}}</ref> Leydi ndi'i woni lesdi tataɓiri ɓurdundi ɗuuɗugo julɓe nder duuniyaaru, nden boo woni lesdi nayaɓiri ɓurdundi ɗuuɗugo juulɓe nder duuniyaaru fuu.<ref>{{cite web|url=http://features.pewforum.org/muslim-population/?sort=Pop2010|title=Muslim Population by Country|publisher=Pew Research|date=27 January 2011|access-date=23 October 2013|archive-url=https://web.archive.org/web/20130726201620/http://features.pewforum.org/muslim-population/?sort=Pop2010|archive-date=26 July 2013|url-status=live}}</ref> Hinndu'en Bengali'en woni diina ɗiɗaɓo nder lesdi ndi'i, nden boo kamɓe ngoni tataɓere ɓurdunde mawnugo nder ummaatoore Hindu'en nder duuniyaaru. E binnditagol 2022, Hinndu en ina mbaɗi 7,95% e yimɓe leydi ndii fof.<ref name="state2">{{cite web|url=https://www.state.gov/reports/2022-report-on-international-religious-freedom/bangladesh/|title=2022 Report on International Religious Freedom: Bangladesh|work=[[United States Department of State]]|access-date=8 January 2025}}</ref> E binnditagol 2011, Hinndu en ina mbaɗi 8,54% e yimɓe leydi ndii. Buddhist woni diina tataɓo ɓurɗo reweede, ko 0,6% tan e yimɓe leydi ndii njokki ɗum. Buddhist en Bangladesh ina keewi e nder leƴƴi leƴƴi e nder nokkuuji tufɗe Chittagong e nder Buddhist en Bengali en seeɗa e nder Chittagong, ɓe ɓuri heewde ko tokkude duɗal Theravada.<ref name="state3">{{cite web|url=https://www.state.gov/reports/2022-report-on-international-religious-freedom/bangladesh/|title=2022 Report on International Religious Freedom: Bangladesh|work=[[United States Department of State]]|access-date=8 January 2025}}</ref> Kerecee’en woni diinaaji nayaɓi ɓurɗi mawnude e 0,3%, rewi heen ko ɓuri heewde ko Kerecee’en seeɗa Bengali. 0,1% e yimɓe leydi ndii ina kuutoroo diineeji goɗɗi ko wayi no Animism walla ko diineeji ɗi ngalaa.<ref name="state4">{{cite web|url=https://www.state.gov/reports/2022-report-on-international-religious-freedom/bangladesh/|title=2022 Report on International Religious Freedom: Bangladesh|work=[[United States Department of State]]|access-date=8 January 2025}}</ref> == Dina == === Ñalɗi e juuldeeji === Koolol aadaaji ina jeyaa heen Pahela Baishakh (hitaande hesere Bengali), woni koolol mawngol pinal Bengali; e juuldeeji jaajɗi.<ref>{{cite web|url=https://www.thedailystar.net/shout/news/the-universal-appeal-pahela-baishakh-2077693|title=The Universal Appeal of Pahela Baishakh|work=[[The Daily Star (Bangladesh)|The Daily Star]]|date=14 April 2021|access-date=16 January 2025|last=Islam|first=Hiya}}</ref> Pohela Falgun hawri ko e ñalngu <nowiki>''</nowiki>Valentine<nowiki>''</nowiki>, ina mawninee e kollirgol jimɗi, jimɗi e golle pinal goɗɗe.<ref>{{cite web|url=https://www.dhakatribune.com/bangladesh/dhaka/373684/du-celebrates-pohela-falgun-with-spring-festival|title=DU celebrates Pohela Falgun with spring festival|work=[[Dhaka Tribune]]|date=14 February 2025|access-date=15 February 2025}}</ref> Juuldeeji goɗɗi ina mbaɗi Nabonno e Poush Parbon, ɗi mawninta kosam kesam e nder gese.<ref>{{cite web|url=https://www.dhakatribune.com/bangladesh/dhaka/373684/du-celebrates-pohela-falgun-with-spring-festival|title=DU celebrates Pohela Falgun with spring festival|work=[[Dhaka Tribune]]|date=14 February 2025|access-date=15 February 2025}}</ref> Shakrain ko mawningol hitaande kala, ngol waɗata ko e lewru ɓuuɓndu, waɗata ko e darorɗe lewru Poush, lewru nayaɓuru e limlebbi Bengali. Koolol ngol hawri ko e Makar Sankranti mawninaaɗo to leydi Indiya e leydi Nepal.<ref>{{cite web|url=https://www.thedailystar.net/news-detail-170574|title=Shakrain festival|work=[[The Daily Star (Bangladesh)|The Daily Star]]|date=19 January 2011|access-date=16 January 2025}}</ref> [[File:Jatiyo_Sritisoudho.jpg|link=https://en.wikipedia.org/wiki/File:Jatiyo_Sritisoudho.jpg|thumb|Mawningol ñalngu nafoore to nokku ciftorgol martiriiji ngenndiiji]] E nder juuldeeji diina, juuldeeji ɗiɗi ɓurɗi mawnude e juulɓe ko ɓuri heewde ko juulde Iid al-Fitr, ko juulde lewru Ramadaan—e Iid al-Adha, ko juulde kirse.<ref>{{cite web|url=https://www.aljazeera.com/news/2020/7/31/what-is-eid-al-adha-and-how-is-it-celebrated|title=What is Eid al-Adha and how is it celebrated?|work=[[Al Jazeera]]|date=31 July 2020|access-date=16 January 2025}}</ref> Iiduuji ɗii fof ina mawninee e ñalɗi ɓurɗi juutde e ñalɗi ngenndiiji.<ref>{{cite web|url=https://www.thedailystar.net/news/bangladesh/governance/news/five-day-eid-vacation-two-day-holiday-durga-puja-3729086|title=Five-day Eid vacation, two-day holiday for Durga puja|work=[[The Daily Star (Bangladesh)|The Daily Star]]|date=17 October 2024|access-date=16 January 2025}}</ref> Juulde juulɓe woɗnde ina jeyaa heen Mawlid (juulde juulde),<ref>{{cite news|last=Zamir|first=Muhammad|title=Various dimensions of Mawlid or Milad-un-nabi|url=https://thefinancialexpress.com.bd/views/various-dimensions-of-mawlid-or-milad-un-nabi|access-date=15 January 2025|work=[[The Financial Express (Bangladesh)|The Financial Express]]|date=15 September 2024}}</ref> Aasura ñalnde sappo lewru Muharram,<ref>{{cite web|url=https://www.tbsnews.net/bangladesh/ashura-being-observed-bangladesh-673434|title=Ashura being observed in Bangladesh|work=[[The Business Standard]]|date=29 July 2023|access-date=16 January 2025}}</ref> Chaand Raat,<ref>{{cite news|title=A reminiscent tour of Chaand Raat through the decades|url=https://thefinancialexpress.com.bd/lifestyle/culture/a-reminiscent-tour-of-chaand-raat-through-the-decades|access-date=15 January 2025|work=[[The Financial Express (Bangladesh)|The Financial Express]]|date=10 April 2024}}</ref> e Shab-e-Barat.<ref>{{cite news|title=Shab-e-Barat to be observed on March 29|url=https://www.dhakatribune.com/bangladesh/2021/03/14/shab-e-barat-to-be-observed-on-march-29|access-date=15 January 2025|work=[[Dhaka Tribune]]|date=14 March 2021}}</ref> Juulde Hindu ɓurnde mawnineede ko Durga Puja.<ref>{{cite web|last=Zand|first=Sahar|url=https://www.bbc.com/travel/article/20241008-bangladeshs-devoted-idol-creators|title=The 'god makers': Bangladesh's devoted idol creators|work=[[BBC News]]|publisher=[[BBC]]|date=9 October 2024|access-date=16 January 2025}}</ref> Juuldeeji Hindu mawɗi goɗɗi ina jeyaa heen juulde Kirishna Janmashtami e Ratha Yatra.<ref>{{cite web|url=https://en.prothomalo.com/bangladesh/dxpkrv51ga|title=Janmashtami today|work=[[Prothom Alo]]|date=26 August 2024|access-date=16 January 2025}}</ref><ref>{{cite news|title=Ratha Yatra festival begins across Bangladesh|url=https://www.dhakatribune.com/bangladesh/351359/ratha-yatra-festival-begins-across-bangladesh|access-date=15 January 2025|work=[[Dhaka Tribune]]|date=7 July 2024}}</ref> Juulde ɓurnde mawnude e nder leydi ndi fof ko Buddha Purnima, ko juulde jibineede Buddha Gautama.<ref>{{cite web|url=https://www.thedailystar.net/news/bangladesh/news/buddha-purnima-today-3615671|title=Buddha Purnima today|work=[[The Daily Star (Bangladesh)|The Daily Star]]|date=22 May 2024|access-date=16 January 2025}}</ref> E nder Kerecee’en, ko Natal ɓuri mawnineede.<ref>{{cite web|last1=Islam|first1=Tousef|last2=Gomez|first2=Rexy Jason|url=https://www.tbsnews.net/features/christmas-bangladesh-transposing-jingle-bells-memories-764026|title=Buddha Purnima today|work=[[The Business Standard]]|date=25 December 2023|access-date=16 January 2025}}</ref> Juuldeeji ngenndiiji yiɗɓe leydi ina njeyaa heen ñalngu dille ɗemɗe, ñalngu nguu ina mawninee ñalnde 21 Febraayru ngam siftorde martabaaji dille ɗemɗe Bengali e hitaande 1952.<ref>{{cite web|last=Rahman|first=Mohammad Afzalur|url=https://www.thedailystar.net/supplements/amar-ekushe-2024/news/how-ekushey-was-commemorated-during-the-pakistan-period-3549101|title=How Ekushey was commemorated during the Pakistan period|work=[[The Daily Star (Bangladesh)|The Daily Star]]|date=21 February 2024|access-date=16 January 2025}}</ref> Nde UNESCO bayyini ɗum ñalngu ɗemngal neeniwal hakkunde leyɗeele e hitaande 1999.<ref>{{cite web|url=https://www.unesco.org/en/days/mother-language|title=International Mother Language Day|publisher=[[UNESCO]]|access-date=15 January 2025}}</ref> Ñalngu jeytaare ina mawninee ñalnde 26 marse ngam siftorde bayyinaango jeytaare leydi Pakistaan.<ref name="star2">{{cite web|date=26 March 2024|last=Rafa|first=Amrin Tasnim|url=https://www.thedailystar.net/rising-stars/news/the-significance-bangladeshs-independence-day-and-victory-day-3575421|title=The significance of Bangladesh's Independence Day and Victory Day|publisher=[[The Daily Star (Bangladesh)|The Daily Star]]|access-date=15 January 2025}}</ref> Ñalngu nasaraaku ina mawninee ñalnde 16 lewru Augost ngam mawninde nasaraaku e wolde ndimaagu leydi Bangladesh.<ref name="star2" /> Moɓondiral jamaa ina teskaa e Shaheed Minar e Memorial Martyrs National e nder juuldeeji tati cakkitiiɗi ɗii ngam teddinde martiriiji maayɓe.<ref>{{cite news|title=Nation set to pay homage to language martyrs tomorrow|url=https://www.tbsnews.net/bangladesh/nation-set-pay-homage-language-martyrs-tomorrow-795818|access-date=15 January 2025|work=[[The Financial Express (Bangladesh)|The Financial Express]]|date=20 February 2024}}</ref><ref>{{cite news|title=National Martyrs' Memorial ready for Independence Day observance|url=https://www.dhakatribune.com/bangladesh/307542/national-martyrs-memorial-ready-for-independence|access-date=15 January 2025|work=[[Dhaka Tribune]]|date=25 March 2023|last=Sabbir|first=Ariful Islam}}</ref> == Himobe == {{Reflist}}{{Aasiya}} [[Catégorie:Leydi]] [[Catégorie:Aasiya]] [[Category:Stub]] mqczm8jhjw39j9rn4rucylemrwu2g8l Ibeno Beach 0 7212 159000 154151 2026-04-01T13:40:37Z Mamman Ali 9126 /* growthexperiments-addlink-summary-summary:2|0|0 */ 159000 wikitext text/x-wiki {{Databox}} '''Ibeno Beach''' Ibeno Beach ko go'o nder njanguuji nder [[Atlantis|Atlantik]] maayo dow maayo Ibeno nder [[Diiwal Akwa Ibom|Akwa Ibom]]. Ɗum woni laamorgo cembal ɓurngal nder [[Afrik]] hirnaange Qua Iboe River estuary ɗum laamorgo mawnde nder Ibeno Beach. Ibeno Beach ɗon ɓadita haa kiloomita 30 diga Ibeno haa James Town nder maayo Atalantika nder Akwa Ibom nder lesdi [[Naajeeriya|Nigeria]]. Ɗum woni nokku ɓurɗo yahugo nder Akwa Ibom State, bee maayo maayo maako booɗɗum, Ibeno ɗon hokkata laaɓuji tagdi ngam yahugo, yiilo ndiyam, fuutbol (bolji) maayo e bootiji. == Luttugol == Ibeno beach ɗon ha Ibeno, nokkuure laamorde nder Akwa Ibom nder lesdi Najeeriya, ɗo ɗum noddiraa. Ladda ngol woni go'o nder ko hawti e nder lesdi Naajeeriya. lewru Juun 2010, woodi warugo naftoraaku dow maayo. [1] [[File:Ibeno_beach.jpg|thumb|Ibeno beach]] == Ndaare kadi == * Bar Beach, [[Lagos]] == Firooji == {{Reflist}} [[Category:Maayooji]] [[Category:Naajeeriya]] [[Category:Diiwal Akwa Ibom]] [[Category:Stub]] e4y7asfoizbgbq6vgsukjhjdmfh6636 Francisca Ashietey-Odunton 0 8009 158996 158184 2026-04-01T13:38:55Z Mamman Ali 9126 /* growthexperiments-addlink-summary-summary:2|0|0 */ 158996 wikitext text/x-wiki   {{Databox}} '''Francisca Ashietey yahi nder Aburi Girls' Senior High School ngam heɓugo certification dow dow dow dow e dow dow. O yahi to Kwame Nkrumah University of Science and Technology to o heɓii jaŋde Bachelor of Arts nder Social Sciences e jaŋde e English. [Njiɗitol ko haani]Francisca Ashietey-Odunton''' (woowo Ashieteye) woni habaruɗo [[Gana|Ghanaan]], hawrinoowo e diplomate. O laati ardiiɗo jaayndiyankeejo [[Leydi|lesdi]] Ghana Broadcasting Corporation e nder jooni o woni ardiiɗo lesdi Ghana to [[Turkiya|Turki]] (2020-date), o waɗi golle e Kenya (2017-2020).<ref name="FRANCISCA">Graphic Ghana,[https://www.graphic.com.gh/news/general-news/gbc-s-francisca-ashitey-odunton-appointed-high-commissioner-to-kenya.html "GBC's Francisca Ashitey-Odunton appointed High Commissioner to Kenya"], Graphic Online, 03 August 2017.</ref> == Ɓiɗɗo == Francisca Ashietey yahi nder Aburi Girls' Senior High School ngam heɓugo certification dow dow dow dow. O yahi to Kwame Nkrumah University of Science and Technology to o heɓii jaŋde Bachelor of Arts nder Social Sciences e jaŋde e English.   <sup class="noprint Inline-Template Template-Fact" style="white-space:nowrap;">&#x5B;''<nowiki><span title="This claim needs references to reliable sources. (February 2024)">citation needed</span></nowiki>''&#x5D;</sup> O wondi laamiiɗo to law e nder duuɓi sappo e joowey go'o 16 e nder jaaynde, o nodditii to Ghana Bar caggal nde o heɓii LLB to Ghana School of Law e hitaande 1997. O jogii jaŋde magistri nder habaru e habaru diga London School of Economics. O heɓii kadi jaaynde nde o jaayndi e nder hakkiilo yimɓe/tawiida e nder lesdi e nder jaŋde United Nations University e Tokyo, [[Japan|Japon]]. == Kuugal == Francisca Ashietey-Odunton ina woodi duuɓi 20 ha nder golle nder nder galle Broadcasting Ghana. O hawti e Ghana Broadcasting Corporation nder 1990 bana mawɗo jaaynde mawɗo jaayɗe to division jaaynde nde o huwti e nder kuugal feere feere hawti e ''Kyekyekule'', Ɓiɗɗo hoore, Jaaynde mawɓe e leydi. O ɗon wondi boo mo hollata tele. O ɓeydi nder nder nder nder limgal nder kuugal mawɗo e mawɗo, caggal ɗum o jeyi to suudu teleediyooji nder hitaande 1994. O huuwani nder kuugal feere feere ɗon bana jaajotooɗo bolle, editor e koresponteejo hooreejo leydi duuɓi ujune. O laati ardiiɗo jaaynde e o jeyaa to suudu jaaynde nde o jeyaa e hooreejo jaaynde. Ashietey-Odunton hawti e jaayndeeji keeri, hawti e kawtal kawtal kawgel [[Afrik]], kawtal Ecowas e Kawtal nyaamdu duniyaaru. O fuɗɗii darnde hooreejo hooreejo leydi Ghana Broadcasting Corporation nder lewru Noofambar 2013. O waɗii ɓaawo ɗun o waɗii hooreejo jaayndeejo lesdi Ganni Broadcasting Corporation e lewru Mee, 2016. == Tawiima Ambassador == Nder arde 2 August 2017, hooreejo leydi Gana; Nana Akuffo-Addo suɓii Francisca Ashietey-Odunton bana komisaaru mawɗo [[Gana|Ghana]] to [[Kenya]]. O wondi e nder yimɓe Ghanaaɓe goɗɗi nayi ɓeen ɓeen ɓe noddi ngam ardaago kuugal diplomatiiki Ghanaaɓe nder duuniyaaru.<ref name="FRANCISCA">Graphic Ghana,[https://www.graphic.com.gh/news/general-news/gbc-s-francisca-ashitey-odunton-appointed-high-commissioner-to-kenya.html "GBC's Francisca Ashitey-Odunton appointed High Commissioner to Kenya"], Graphic Online, 03 August 2017.</ref>O laatii laatii laamɗo Ghana to Turki nder hitaande 2020 e jooni o jeyaa e laamu makko.   <sup class="noprint Inline-Template Template-Fact" style="white-space:nowrap;">&#x5B;''<nowiki><span title="This claim needs references to reliable sources. (February 2024)">citation needed</span></nowiki>''&#x5D;</sup> == Nolde hoore == Ashietey-Odunton ɗon waree Olu Christopher Odunton; ɗiɗo ɗon mari ɓiɓɓe ɗiɗo.   <sup class="noprint Inline-Template Template-Fact" style="white-space:nowrap;">&#x5B;''<nowiki><span title="This claim needs references to reliable sources. (February 2024)">citation needed</span></nowiki>''&#x5D;</sup> == Firooji == .mw-parser-output .reflist{font-size:90%;margin-bottom:0.5em;list-style-type:decimal}.mw-parser-output .reflist .references{font-size:100%;margin-bottom:0;list-style-type:inherit}.mw-parser-output .reflist-columns-2{column-width:30em}.mw-parser-output .reflist-columns-3{column-width:25em}.mw-parser-output .reflist-columns{margin-top:0.3em}.mw-parser-output .reflist-columns ol{margin-top:0}.mw-parser-output .reflist-columns li{page-break-inside:avoid;break-inside:avoid-column}.mw-parser-output .reflist-upper-alpha{list-style-type:upper-alpha}.mw-parser-output .reflist-upper-roman{list-style-type:upper-roman}.mw-parser-output .reflist-lower-alpha{list-style-type:lower-alpha}.mw-parser-output .reflist-lower-greek{list-style-type:lower-greek}.mw-parser-output .reflist-lower-roman{list-style-type:lower-roman} [[Category:Rewɓe Naajeeriya]] [[Category:Rewɓe]] [[Category:Yimɓe wuurɓe]] 5sxsbeg3s1a0r2p1y10hawup5xnupzt Faithia Williams 0 9795 158998 154912 2026-04-01T13:39:46Z Mamman Ali 9126 /* growthexperiments-addlink-summary-summary:2|0|0 */ 158998 wikitext text/x-wiki {{Databox}} [[File:Faithia Williams.png|thumb]] '''Faithia Williams''' Balogun wonnoo ko Faith Williams (jibinaa ko ñalnde 5 lewru feebariyee hiitande dubi 1969) ko debbo [[Naajeeriya]], fijoowo, waɗoowo filmuuji, waɗoowo filmuuji e gardotooɗo.[1][2] == Nguurndam adanɗam == Faithia Williams woni Urhobo mo diiwal Delta haa lesdi Naajeeriya.[3] O jibinaa ko to [[Ikeja]] laamorgo leydi [[Lagos]] ñalnde 5 lewru feebariyee 1969. O jibinaa ko e nder galle jom rewɓe heewɓe, ɓe ngonaa 9.[4] Faithia janngi duɗal leslesal Maryland e duɗal hakkundeewal Maryland to diiwaan Lagos. O heɓi seedantaagal makko duɗal [[Afirik|Afrik]] hirnaange to duɗal jaaɓi haaɗtirde ''Maryland''. Caggal ɗuum, o janngi to duɗal jaaɓi haaɗtirde Kwara ngam heɓde seedantaagal dipolomaaji.[5][6] E hitaande 2016, Faithia heɓi naatde e duɗal jaaɓi haaɗtirde Olabisi Onabanjo ngam janngude filmuuji. == Kugal == Faithia wonti fijoowo ko e mbaydi. Kaaw Faithia, Alhaji Fatai Teniola, ƴami mo ngam o daranaade fijoowo mo waawataa hollirde e nder gooto e peewnugol film maɓɓe.[8] Williams waɗii darnde mum adannde e nder filmo biyeteeɗo "Ta lo pa mawɗo".[9] O holli, o waɗi, o ardii filmuuji ɗuuɗɗi ɗi lesdi Naajeeriya nder duuɓi. E hitaande dubi 2008, o heɓi njeenaari Oscar filmuuji Afrik ngam ɓurde waawde fijde e nder leydi ndii e filmo makko Iranse Aje heɓi njeenaari ɓurndi moƴƴude e nder hitaande ndee.[10] E lewru abriil 2014, o heɓi njeenaari Oscar filmuuji Afrik, nde o yalti e wonde fijoowo ɓurɗo waawde fiyde e hitaande ndee wondude e Odunlade Adekola mo o yalti e fijde ɓurɗo waawde fiyde e hitaande ndee.[11] O heɓi kadi njeenaari ɓurndi moƴƴude e ɗemngal ɓiyleydaagu ngam golle ɗe o waɗi e nder filmo "Iya Alalake" e nder njeenaari cuɓaandi yi’ooɓe ''Magic African'' 2015. ={Nguurndam neɗɗo Williams meeɗiino resde Saheed Balogun, fiyoowo filmo Nollywood,[13][14] mo o dañi ɓiɓɓe ɗiɗo, ɓiɗɗo gorko e ɓiɗɗo debbo. Fathia kadi ina jogii ɓiɗɗo gorko e jokkere enɗam ɓennunde. Ko e oon sahaa dewgal makko o wayli innde makko gila e Faith Williams o waɗti ɗum Faithia Balogun, ko innde jom suudu makko, o wayli kadi diine makko. == Njeenaaje == Fijoowo ɓurɗo maantinde e nder leydi ndii (2008) AMVCA Ɗemngal Yoruba ɓurngal moƴƴude (2015) == Filmogaraafi == Farayola (2009) hono Niniola Aje meta (2008) hono Mojisola Aje metta 2 (2008) as Mojisola Awawu (2015)[15] Teni Teka (2015)[16] Omo Ale (2015) Agbelebu Mi (2016) Basira Badiya (2016)[16] Adakeja (2016) [16] Eku Eda (2006) [16] Shola Arikusa (2017) as Shola Arikusa Balɗe 10 E nder wuro Naange (2017)[17] hono Ms Jaɓɓotooɓe (2017) ko Maama Yeni Debbo am (2018) Bitters Ehi (2018) ko Yumma Ehi Ñalɗi jeeɗiɗi e feccere (2018) hono Mrs Cole Worɓe welɓe: Jinneeji Yoruba goonga (2018) hono Iya Abdul Yiɗde kadi (2018) hono mama Bose Mokalik (Mecanicien) 2019 - as Iya Mulika Dear Affy (2020) hono tante munumidun Oba bi olorun (2021) as oritoke Esin (2021) ko Raheemot Osun, laamɗo debbo (2021) Hooreejo Kuti (2021) ko Kobewude Haɓre (2021) Miijo Alagogo (2021) Lekki (2022) Ojukoro (2022) woni Mummy Rinsola Aníkulápó (2022) woni laamɗo debbo Ojumo Jagun Jagun (2023) as Erinfunto Leñol ina wiyee Yahuuda (2023) hono Mama Caro Ƴeew kadi Doggol [[Yimɓe Yarbanko'en|yimɓe Yoruba]] [[Category:Yimɓe wuurɓe]] amcdxo99jr3w1nveskkmeioq5jmtv33 Berom language 0 11447 158993 158162 2026-04-01T13:37:51Z Mamman Ali 9126 /* growthexperiments-addlink-summary-summary:2|0|0 */ 158993 wikitext text/x-wiki {{Databox}}'''Berom''' walla Birom (Cèn Bèrom) woni [[ɗemngal]] Plateau ɓurngal haaleede e nder leydi [[Najiriya|Najeriya]]. Ɗemngal ngal ina waɗi nafoore to bannge limoore e nder nokkuuji ɗii, tee ina haalda e Berom e nder duuɓi kala e nder gure teeru. Kono Berom en ina njillondiri e Hausa en e nder gure.<ref name="BlenchAtlas4">{{Cite book|title=An Atlas of Nigerian Languages|last=Blench|first=Roger|publisher=Kay Williamson Educational Foundation|year=2019|edition=4th|location=Cambridge}}</ref> Ɗemɗe tokoose Cen e Nincut ina mbaawi wonde ɗemɗe ceertuɗe. Ko ina tolnoo e miliyoŋaaji 1 (2010) neɗɗo ina kaala ngal ɗemngal. Berom ina haalee e nokku mawɗo, gila e won e nokkuuji koɗki ko adii koloñaal, gonɗi e nder wuro [[Jos]] haa fuɗnaange wuro Jos haa e Barkin Ladi e Riyom e nder diiwaan Plateau, leydi Najeriya..<ref name="e18" /> The small Cen and [[Nincut language|Nincut]] dialects may be separate languages. Approximately 1 million (2010) people speak in this language.<ref name="e18" /> Peccitagol yimɓe Berom ina jokki e daande maayo Jos e nder laamu Sopp e nder nokku laamu nokku Riyom. === Tariya Berom en ina njokkondiri e pinal Nok, ko siwil gonɗo hakkunde 200 ko adii jibineede Iisaa haa 1 000 ko adii jibineede Iisaa.<ref name="Blench2021" /> Haa teeŋti noon, haalooɓe Berom ɓee ina nganndiraa wonde ina nguuri e nder core Jos Plateau e les ŋoral leslesal e nder diiwaan Kaduna.<ref>{{Cite web|url=https://thisisafrica.me/lifestyle/berom-people-nigeria/|title=The Berom people of Nigeria|last=Mbamalu|first=Socrates|date=2017-02-16|website=This is Africa|language=en-US|access-date=2019-11-21}}</ref>Ɗemɗe Koɗki ɗemɗe Berom ɗee ko:[4] === === Gyel–Kuru–Vwang Du-Foron Fan-Ropp-Rim-Riyom-Heikpang Bakit Gashish Rahoos-Tahos Fonoloji Konnguɗi Berom fuɗnaange ina waɗi foneeji alkule capanɗe ɗiɗi e nay:<ref name="Blench20212">{{cite web|last=Blench|first=Roger|year=2021|url=https://www.academia.edu/48907901|title=Introduction to Berom: Reading and Writing Guide|version=Draft}}{{self-published source|date=August 2024}}</ref> === === Konnguɗi Alveolaar Labial Palatal Velaar Labiyo- velar Glotal Plosif mo alaa daande p t k kp daande b d g gb Afrikaaji ɗi ngalaa daande (ts) tʃ daande dʒ Daande frikatif f s ʃ h daande v z Nofru m n ɲ ŋ Rotik r Ko ɓadii l j w /ts/ ina tawee e ɗemngal Foron. /p/ /b/, /m/ ko binndi, /f/ e /v/ ko binndi. /tʃ/, /dʒ/, e /ʃ/ ko palato-alveolaaji, /ɲ/ e /j/ ko palatal. E nder Berom, ɓadtiiɗi ina tawee e mbaydi cakkitiindi, yeru, binndol rou ko /ròw/ e vei ko /vèj/. === === Wowel Ngal ɗemngal waɗi ko foneeji alkule jeeɗiɗi : === === Wowel Yeeso Cakaare Caggal Uddu i u Ko ɓadii-hakkunde e o Uddit-hakkunde ɛ ɔ Uddit a Berom ina waɗi sifaaji toɓɓe tati e toɓɓe nay glide (Bouquiaux 1970). Toonuuji glide ɗii ina mbaɗee ɗoo ko tonngooɗe ummotooɗe e faddotooɗe. Toonuuji ɗii ko nii : === /tút / = (ƴeeŋde) ngam tonngoode toownde /شl/ = (toɓɓere) Alaa maande tonngoode hollirteende wonande tonngoode Mid. /bàsa/ = (jannginde, janngude,) ngam tonngoode lesre /nepâs/ = (keso) ngam tonngoode fadnde /sǎn/ = (meere) ngam tonngoode ummotoonde === Ortogaraafi Binndol Berom:[4] === a, b, c, d, e, ɛ, f, g, gb, h, i, j, k, kp, l, m, n, ng, o, ɔ, p, r, s, sh, t, ts, u, v, w, y, z 7fs900pbv6xm9maeg1p2dc4ihhzz6c3 Bob Denny 0 25231 159090 86350 2026-04-01T23:04:08Z InternetArchiveBot 6960 Rescuing 1 sources and tagging 0 as dead.) #IABot (v2.0.9.5 159090 wikitext text/x-wiki {{Databox}} <references /> Bob Denny (fl. darorɗe teeminannde 20ɓiire) ko Ameriknaajo ƴellitoowo lowre, winnduɗo lowre ngam teleskop robooji e njuɓɓudi teleskop to woɗɗi. Ko kanko sinci mbaydi Astronomy Common Object Model (ASCOM), ko ɗum addani ɗum heɓde ko weeɓi e difooje kuutorɗe ɗe ngalaa njoɓdi ngam teleskopuuji, fotdeeji teleskopuuji, e domeeji e cuuɗi ƴeewndorɗe koode. Denny ɗon anndina ngam ɓamtaade software server web arande for Microsoft Windows 3.1, 95, e NT 4 ([https://web.archive.org/*/http://www.city.net/win-httpd/ Windows HTTPd]), bana mawɗo Windows Common Gateway Interface ngam huutore Visual Basic ngam huutoroo bana ɗemngal server back-end, ɓurngal Java [[web server]]">web server">web server back- end, bana mawɗo server web [https://web.archive.org/web/*/http://www.website.ora.com/ O'Reilly WebSite Pro]. O ɗon jeyaa e huutoraade e jontaaki ngam marjugo nder diiwaan Maricopa, Arizona. Asteroid 23257 Denny ina noddinaa nder teddungal maako. == Wurooji wurooji == * [http://solo.dc3.com Web site ɓernde Bob Denny] * [https://web.archive.org/web/20241203230545/https://www.strom.com/awards/50.html Raajooji Bob Denny] == Firooji == [[Category:Pages with unreviewed translations]] 2v04csr7rfmk40uzx60g7mlr9v9dgrh Itsunen Shoyu 0 25691 159093 86996 2026-04-02T02:33:10Z InternetArchiveBot 6960 Rescuing 1 sources and tagging 0 as dead.) #IABot (v2.0.9.5 159093 wikitext text/x-wiki '''Itsunen Shoyu''' (sinuwaa : 逸然性融, 1601 to Hangzhou, Zhejiang, Siin – 1668 to Nagasaki, Japon) ina anndaa no feewi e wonde moñño Budisma e pentoowo ballitooɗo sosde Chan (Zen) to Japon. Ko kanko kadi woni abbot tataɓo e nder suudu dewal Kofukuji.Gaa gaa karallaagal makko e pentugol, omo huutoroo kadi naalankaagal Seal carving e semmbinde njiimaandi ngal naalankaagal e nder leydi Japon<nowiki></ref></nowiki> In addition to his skill of painting, he also practices the art of [[Seal carving]] and cemented the popularity of this art in Japan.<ref>[https://web.archive.org/web/20241203110911/http://kofukuji.com/contents.php?contID=1 縁起/ゆかりの唐僧:初期黄檗僧が用いた見事な印章は書を引き立たせ、わが国に篆刻の楽しさ、印章の美しさへの目を開かせた。]</ref> E hitaande 1642 o yahi Nagasaki ngam yeeyde safaara Siin, e hitaande 1644 o naati e nder suudu dewal Kofukuji, o wonti abbot mum 3ɓo e hitaande 1645. Sosnoo ɗum ko rewɓe ummoriiɓe Siin, suudu nduu wonnoo ko e oon sahaa nokku ɗo duɗal Ōbaku ngal diine Buddhist Zen to Japon. E hitaande 1654 caggal ɗaɓɓaande keewnde o dañii waawde waawnude Yinyuan Longqi (Ingen Ryuki), hooreejo 33ɓo suudu dewal Wanfu (tufnde Huangbo, Fujian) ngam eggude to Japon, ɗo o sosi Ōbaku, diine Zen tataɓo e cakkitiiɗo mawɗo Japon Itsunen wonnooɗo tawayɗo dow dow dow dow ko'e dow dow dow ɗo'e dow ko'o dow dow dow boodi, nden anndiraa o jaɓii kuuɗe [[Chen Xian (painter)|Chen Xian]] ɗe Yinyuan Longqi wurtini to Japan. == Firooji == <references /> <references /> [[Category:Chinese]] h9p0wy3o8czzylsxyfm7fcyqobujy0a Francis Duru 0 31566 159031 130354 2026-04-01T15:29:21Z MOIBARDE 10068 159031 wikitext text/x-wiki {{Databox}} '''Francis Duru''' (jibinaa e 27 sulyee 1969) ko fijoowo [[Naajeeriya]], mo hitaande 2007 heɓi Ambasadeer Fedde Ngenndiije Dentuɗe ngam heɓde doole mum moƴƴe e sukaaɓe.<ref>Francis Duru 5 things you should know about "Mama Sunday" actor". www.pulse.ng. Archived from the original on 2019-12-09. Retrieved 2019-12-09.</ref><ref>Aikomo, Oluwamuyiwa (2019-07-27). "Actor Francis Duru Celebrates 50th Birthday". Nollywood Alive. Archived from the original on November 26, 2020. Retrieved 2019-12-09</ref> E hitaande 2010, Duru toɗɗaama hooreejo fedde nde, hooreejo leydi [[Naajeeriya]] (AGN)<ref>"I'll act Majek better than Fashek - Francis Duru". Vanguard News. 2010-11-05. Archived from the original on 2022-05-06. Retrieved 2019-12-09.</ref> e kadi hitaande wootere toɗɗaama ngam waɗde fijoowo ɓurɗo moƴƴude e nder nokku ballal to Akademi ''Africa Movie''. == Nguurndam e jaŋde adannde == Duru jibinaa ko ñalnde 27 sulyee 1969<ref>"Actor, Francis Duru Marks His Birthday With Cute Photos". GhGossip. 2021-07-27. Archived from the original on 2021-07-28. Retrieved 2021-07-28</ref> to leydi [[Kamerun|Kameruun]], e jibnaaɓe leydi Nijeer, ummoriiɓe to leydi Imo, nokku ɗo Fuɗnaange-rewo leydi Najeriya. O heɓi jaŋde leslesre e hakkundeere e nder leydi Kamerun kono ngam heɓde ''B.Sc. degree'', o ummiima [[Naajeeriya]] to o ɗaɓɓiri duɗal jaaɓi haaɗtirde Port Harcourt to [[diiwaan Rivers]] e nder diiwaan Sud-Fuɗnaange leydi [[Naajeeriya|Najeriya]], o jaɓaama wonde duɗal jaaɓi haaɗtirde ngam janngude naalankaagal Teyaatre. E hitaande 1996, o heɓi ''B.Sc. degree'' e nder Naalankaagal Teyaat.<ref>"Young actors more interested in fame not talent –Francis Duru". Punch Newspapers. Archived from the original on 2019-12-09. Retrieved 2019-12-09</ref> == Kugal == Duru fuɗɗi nder fijirde filmuuji [[Naajeeriya]] nder hitaande 1989 bee filmo mo ɗon wi'a Missing Mark. Film o ko gardiiɗo maayɗo jooni oo ; Ndubui Oko. Duru’s mbaadi e nder filmo oo waɗaani ko heewi e golle makko no e sahaa nde o woni haa jooni ko o fijoowo up-and-aro. Duru ɓuri teeŋtude e nder dingiral filmuuji [[Naajeeriya]] e hitaande 1995 caggal nde o waɗi e filmo-komedi filmo tiitoonde Rattlesnake filmo mo gardiiɗo maayɗo jooni; Amaka Igwe. O waɗii darnde mawnde e filmo oo ko jikku Ahanna.<ref>Francis Duru Top 5 films of the talented actor". www.pulse.ng. Archived from the original on 2019-12-10. Retrieved 2019-12-10</ref> == Caahu == Duru ko keɓoowo Ambasadeer Fedde Ngenndiije Dentuɗe ngam heɓde njeenaari moƴƴiri e sukaaɓe ɓee. O heɓi njeenaari ɓurndi moƴƴude e nder hitaande 2020 e hitaande 2020 njeenaari [[Nollywood]] ngam darnde makko e Mboputa.<ref>Augoye, Jayne (2020-12-07). "BON Awards: Laura Fidel, Kunle Remi win Best Kiss (Full List of Winners)". Archived from the original on 2020-12-07. Retrieved 2021-06-13</ref> == Golle neɗɗaŋke == Duru golliima no feewi e pelle ɗe ngonaa laamuyankooje (ONG) ngam humpitaade wonde sukaaɓe [[Afrik]] ina njogii jaŋde ɓurnde moƴƴude e tolno ɓurɗo toowde e nguurndam. E wiyde jaayɗe binndaaɗe e nder leydi [[Naajeeriya|Najeriya]] ina wiyee ''Vanguard'', Duru golliima e UNICEF, USAID, LEAP AFRICA e COMPASS. == Nguurndam neɗɗo == Duru e debbo mum Adokiye resndi ɗum e hitaande 2003, ɓe njogii ɓiɓɓe nayo. Duru e Adokiye kamɓe fof ɓe njanngii duɗal jaaɓi haaɗtirde Port Harcourt, to Rivers State.<ref>"On my wedding day, I went to church without shoes — Francis Duru". Vanguard News. 2019-02-24. Retrieved 2019-12-09.</ref> == Filmogaraafi cuɓaaɗo == Bird (2024) no feewi (2024) hono Emenike Memoir Abigail (2024) hono Mr Bassey Vessel Ƴiiƴam (2023) ko Pere Locals (2021) ko gardiiɗo mawɗo Husband moƴƴo (2020) hono Teopfilus Mboputa (2020) Ngam ɗume? (2019) hono Frank Merry worɓe: Jinneeji Yoruba Real (2018) ko ƴeewoowo Jack Hol mbaroowo mawɗo? (2017) ko mawɗo Greg Lipstick (2016) hono Nedu Damal morso (2014) ko Paulinus Stigma (2013) ko aadi Binndigol Virtue (2012) ko Kelechi Galle E nder Exile (2010) Nnenda (2009) Miin sahaa kala am (2009) ko Obieze Ɓernde Ɓernde (2009) ko Johnbull Jokkondire (2009) Barke am Soul (2008) ko Emeka Lummba Boy (2008) Gooto (2008) gooto. Añɓe ɓurɓe bonde (2008) Laviva (2007) Hare timmunde (2007) Laamɓe E Yurmeende (2007) Ambasadeeruuji mawɗi (2007) Suuɗde suudu (2007) ko Uchenna Yiɗde e nuunɗal (2007) ko Mezie Ñaawoore (2007) Njillu Yiɗde (2007) Royal Neene (2007) ko Azbuike Ko juuti (2007) ko Naira Whispers silent (2007) Tolno wolde (2007) ko Henri pastoor Barqooɓe Of (2007) . Maa Alla (2007) mo Alla (2007) Clash Goonga (2006) ko Kalu Doole Nature (2006) ko Vincent Sehil am debbo (2006) Sirru am tokooso (2006) Golle neɗɗo (2006) ko Melum Fuɗɗoode Soul (2006) Soul Nagge II (2006) Soul Nagge III (2006) Sonde Yiɗde (2006) hono Silaas Sonndu Yiɗde II (2006) Sonngo Sweet (2006) Sweet Sound II (2006) Gonɗi ummoraade e Hollande (2006) . Gonɗi Gila Hollande II (2006) To dow Down (2006) ko Patrick Upside Down II (2006) So Apologie alaa (2006) So Apology II alaa (2006) Hare mawnde (2005) hono Obinna Coodgu Destiny (2004) Set-Up (2000) Hakkille Narrow (1999) ko Emanuel 2 Kaalis Ƴiiƴam (1997) hono no Jude nii Rattannde (1995) ko Ahanna Iva (1993) Mark (1989). == Tuugnorgal == ai19yqnoe6s8zss3833w2nvf20ac0qj Nonso Diobi 0 31627 158981 130661 2026-04-01T12:25:44Z MOIBARDE 10068 158981 wikitext text/x-wiki {{Databox}}'''Nonso Diob'''i (jibinaa ko ñalnde 17 lewru juko hitaande 1976) ko fiyoowo filmo Najeriya keɓɗo njeenaaje keewɗe<ref>Adeneyo, Apegg (2019-07-18). "Yul Edochie reveals what Nonso Diobi did to him when he first came to Lagos". Kemi Filani News. Retrieved 2022-03-14</ref> e gardo filmo. Nde o janngata Theatre Art to duɗal jaaɓi haaɗtirde [[Naajeeriya]], to diiwaan Enugu, [[Naajeeriya]], o waɗii golle makko gadane e nder filmo 2001 ina wiyee ''Border Line'' caggal ɗuum o waɗii golle maantiniiɗe e nder filmo ina wiyee "''Hatred''". O yahi haa o waɗi golle maantiniiɗe e nder filmo ‘''Across the bridge''’ mo o rokki mo ƴaañorgal caggal ɗuum o wonti innde galle e nder Afrik fof.<ref>Ikeh, Chrysanthus (13 December 2014). "'My mom wonders why I'm still single at 38' – Nonso Diobi". Nigerian Entertainment Today. Retrieved 3 August 2016</ref> Diobi ko jeyaaɗo to Nawfia, wuro tokooso e nder [[Diiwal Anambra|diiwaan Anambra]], tawaango e diiwaan fuɗnaange-rewo leydi Najeriya. Ko kanko sosi e hooreejo fedde wiyeteende ''Golden Tape Media'', sosiyatee mawɗo peewnugol filmuuji/tv e nder [[Afrik]]. Nonso Diobi ko ambassadeur jam ONU kam e jannginooɓe ɓe ngalaa Borders ambassadeur. O waɗii ko ina ɓura 76 filmo.<ref>Filani, Kemi (14 November 2014). "Ladies of today are nothing to write home about – Nonso Diobi speaks on his crush for Ini Edo and marital status". YNaija. Retrieved 3 August 2016</ref> == Filmogaraafi == {| class="wikitable" |- style="background:#ccc; text-align:center;" ! colspan="4" style="background: LightSteelBlue;"|Film |- style="background:#ccc; text-align:center;" ! style="width:40px;"| Year ! style="width:300px;"| Film ! style="width:200px;"| Role |- |2024 |''House of Terror'' |Usondu |- |2023 |''Endless Love'' |Father Ejike |- |2021 |''Drunk in Jealousy'' |Tony |- |2019 |''Red'' | |- | |''Least Expected'' | |- | |''Blue'' |Timothy |- |2018 |''[[Lagos Real Fake Life]]'' |Emeka |- |rowspan="2"|2017 |''To Live a Lie'' |Kenneth |- |''Seed of Hatred'' |- | |''The Wife's Lover'' |Evans |- | |''The Bushman I Love'' |Dean |- |2016 |''Three Daughters of Eli'' | |- |rowspan="2"|2015 |''Overseas'' |Kenneth |- |''The Last 3 Digits<ref>{{Cite web |title=Nonso Diobi {{!}} Actor |url=https://www.imdb.com/name/nm2408592/ |access-date=2024-06-17 |website=IMDb |language=en-US}}</ref>'' |Alex |- |2015 |''Olaedo the Fisher Girl'' |Prince Jeff |- |rowspan="3"|2010 |''Makers of Justice'' |Desmond |- |''Palace Slave'' | |- |''Too Much'' |Richard |- |rowspan="3"|2009 |''Beyond Desire'' |David |- |''My Last Ambition'' |Dan |- |''Sexy Girls'' | |- |rowspan="11"|2008 |''Chasing the Dream'' | |- |''Last True Sacrifice'' | |- |''Life Incidence'' | |- |''Naked Wrestler'' |Okoro |- |''Offensive Relationship'' |Harry |- |''Temple of Justice'' | |- |''The Gods are Wise'' | |- |''The Lethal Woman'' | |- |''Tiger King'' | |- |''Tomorrow Must Wait'' |Dan |- |''True Sacrifice'' | |- |rowspan="20"|2007 |''Bafana Bafana'' |Uche |- |''Desperate Ladies'' |Jake |- |''Double Game'' | |- |''Emotional Risk'' | |- |''End of Evil Doers'' |Chuka |- |''Final Hour'' | |- |''Final Risk'' | |- |''House of Doom'' |Obinna Snr. |- |''Love and Likeness'' |Stanley |- |''My Beloved Son'' | |- |''Naked Kingdom'' | |- |''Next Door Neighbour'' |Tony |- |''Power of Justice'' | |- |''Rush Hour'' | |- |''Sunny My Son'' |Kizito |- |''The Cadet'' | |- |''Unhappy Moment'' | |- |''Wealth Aside'' | |- |''Will of God'' | |- |''World of Commotion'' | |- |rowspan="19"|2006 |''Ass on Fire'' | |- |''Before Ordination'' |Paulson |- |''Be My Val'' |Bayo |- |''Clash of Interest'' |Johnson |- |''Divided Secret'' |Ezenwa |- |''Holy Cross'' | |- |''In The Closet'' |Quincy |- |''Last Dance'' |Damien |- |''Moonlight'' | |- |''My Girlfriend'' | |- |''On My Wedding Day'' |Oscar |- |''Pastor's Blood'' |Ugonna |- |''Pay Day'' | |- |''Peace Talk'' | |- |''Royal Insult'' | |- |''The Lost Son'' | |- |''The Wolves'' |Nicholas |- |''Under Control'' | |- |''War Game'' | |- |rowspan="17"|2005 |''The Prince & the Princess'' | |- |''Across The Bridge'' | |- |''Back Drop'' | |- |''Black Bra'' |Frank |- |''Blood Battle'' | |- |''C.I.D'' | |- |''Celebration of Death'' | |- |''Desperate Love'' | |- |''Diamond Forever'' | |- |''Good News'' |Obinna |- |''Marry Me'' | |- |''Message'' |Bernard |- |''Ola... the Morning Sun'' | |- |''Shock'' | |- |''Suicide Lovers'' | |- |''Tears for Nancy'' |Richard |- |''World of a Prince'' | |- |2004 |''Heritage'' |Ikenna |- |2004 |''Police Woman'' | |- |2004 |''Expensive Game'' |Jerry |- |2003 |''The Richest Man'' | |- |rowspan="4"|2001 |''Hatred'' |Nedu |- |''Love Boat'' |Boat Boy |- |''Never Comeback'' | |- |''Border Line'' | |- |1999 |''Ijele'' |Boy 1 |- |} == Tuugnorgal == kkmqqsihwq85otxmiq16fni6ezlocki Pete Edochie 0 31647 159035 130818 2026-04-01T15:37:08Z MOIBARDE 10068 159035 wikitext text/x-wiki {{Databox}} '''Mawɗo Pete Edochie''' MON (jibinaa ko ñalnde 7 marse 1947)<ref>Ololade, Olatunji (20 June 2009). "Life, pain and Pete". The Nation. Lagos, Nigeria: Vintage Press Limited. Retrieved 6 September 2011</ref><ref>"Biography". Pete Edochie, Official Website. Archived from the original on 26 February 2012. Retrieved 6 September 2011</ref> ko fiyoowo filmo leydi [[Naajeeriya|Najeriya]].<ref>Your performance brought spotlight to Nigeria, Africa, Buhari greets Pete Edochie @75". Punch Newspapers. 2022-03-07. Retrieved 2022-03-12</ref> O ummii e darnde makko e kitaale 1980 nde o holliri Okonkwo e nder deftere nde [[Chinua Achebe]] winndi, ''Things Fall Apart''. O fuɗɗorii golle makko ko e njuɓɓudi e jaayndeyaagal, caggal ɗuum o wonti fiyoowo mawɗo, o heɓi kadi teddungal keewngal ina jeyaa heen njeenaari ''Industry Merit Award'' ummoraade e ''Africa Magic'', njeenaari ''Lifetime Achievement Award'' ummoraade e Akademi Filmuuji [[Afrik]],<ref>Njoku, Benjamin (25 November 2011). "Pete Edochie, alive". The Vanguard. Lagos, Nigeria. Retrieved 23 December 2011</ref> e teddungal ngenndiwal tergal e Ordre of the Niger confer20 Obasanjo. == Nguurndam e jaŋde puɗɗagol == Edochie jibinaa ko ñalnde 7 mars 1947 to Zaria, to diiwaan Kaduna, o jeyaa ko e iwdi Igbo.<ref>Mutuku, Ryan (2020-11-26). "Pete Edochie biography: wife, children, net worth, movies, latest updates". Tuko.co.ke - Kenya news. Retrieved 2021-08-21.</ref> O janngi to duɗal leslesal St. Patrick e St. James, Zaria, hade makko yahde to duɗal jaaɓi haaɗtirde St. John ngam jaŋde makko hakkundeere.<ref>Pete Edochie: Biography, Education, Career, Wife and Children, Net Worth, Achievements and Controversy". 8 September 2022</ref> O janngi kadi to Duɗal Jaayndiyankaagal e Tele to Angalteer. == Kugal == Edochie naati e jaayndeeji rajooji e hitaande 1967 tawi omo yahra e duuɓi 20 ko balloowo porogaraamuuji tokoosi caggal ɗuum o toownaa e tolno gardo. O woniino gardiiɗo porogaraamuuji kono omo sowoo laabi ɗiɗi sahaa e sahaa fof e wonde cukko gardiiɗo e sahaa e sahaa fof e wonde gardiiɗo gardiiɗo. O woppii Anambra ''Broadcasting Service'' (ABS) sabu laamu nguu fellitii politikaade geɗe jaayndeeji maɓɓe FM, ɗum addani njuɓɓudi ndii fof ɗaɓɓude yo yaltu, haa arti noon e makko. Ko kanko fotnoo lomtaade MD ɗoon e ɗoon kono o fotnoo ko yaltude o winnditoo e nder dingiral sinemaa. Ko adii ɗuum, o yaltiino e filmo biyeteeɗo ''Things Fall Apart'', o dañii kadi njeenaari winndereeri. BBC fiyi leydi [[Naajeeriya]] ngam yeewtidde e makko ngam darnde makko e nder filmo ''Things Fall Apart''.<ref>Ololade, Olatunji (20 June 2009). "Life, pain and Pete". The Nation. Lagos, Nigeria: Vintage Press Limited. Retrieved 6 September 2011</ref> E hitaande 2005, fedde fiyooɓe filmuuji leydi Nijeer (''Actors Guild of Nigeria'') waɗii Edochie e fiyooɓe filmuuji goɗɗi keewɗi, ina jeyaa heen Genevieve Nnaji, Omotola Jalade Ekeinde, Nkem Owoh, Ramsey Nouah, Stella Damasus Aboderin, e Richard Mofe Damijo, e dow hitaande wootere ngam haɗde ɓe waɗde filmuuji maɓɓe, caggal nde ɓe mbiyi ɓe ngoni ko e mooftude njoɓdi maɓɓe ngonka.<ref>Nigeria: Where Are the Legends?". allAfrica.com. Retrieved July 8, 2024</ref> == Nguurndam neɗɗo == Edochie ina resndi Josefine Edochie. Ɓe njogii ɓiɓɓe njeegomo. Ko o katolik golloowo. E hitaande 2009, o nanngaa, caggal ɗuum nanngooɓe mo ɓee njaltini mo, o alaa ko bonnata. E lewru Seeɗto 2017, Edochie jaɓii dille Wikimedia e nder leydi [[Naajeeriya|Najeriya]] nde o feeñi e wideyoo ngam ɓeydude anndinde e huutoraade Wikipedia e nder yontaaji mawɗi.<ref>"Pete Edochie, Emmauella star in Wikipedia campaign (VIDEOS INCLUDED)". Daily Trust. Retrieved 28 September 2017</ref> == Njeenaaje == Edochie teddinaama e njeenaari ''Legend Film'' [[Afrik]] e nder fedde film [[Afrik]] (TAFF) e hitaande 2020.<ref>benjamin, njoku (2020-06-13). "pete edochie honored with african film legend award at TAFF 2020". Vanguard</ref> == Tuugnorgal == luvefeg5d71xa2ejnnf4i0x3hm9p8h9 Sam Dede 0 31652 158979 130831 2026-04-01T12:20:20Z MOIBARDE 10068 158979 wikitext text/x-wiki {{Databox}} '''Samuel Dedetoku''', ganndiraaɗo e innde dingiral mum '''Sam Dede''' (jibinaa ko ñalnde 17 noowammbar 1965), ko fijoowo, gardo, politik e jannginoowo mawɗo to leydi Nijeer. Sam Dede, no o anndirtee e filmuuji nii, janngii ganndal pijirlooji to duɗal jaaɓi haaɗtirde Port Harcourt.<ref>Sam Dede plans returning to Nollywood next year". Vanguard News. 7 August 2015. Retrieved 8 May 2020.</ref><ref>Sam Dede 'I 'll not dump acting for politics'". vanguardngr.com. Retrieved 20 August 2014</ref> == Nguurndam == Sam Dede jibinaa ko ñalnde 17 noowammbar 1965 to [[Lagos]], o ummii ko Sapele.<ref>II, Gabriel Nwoffiah. "SVAFF 2014 Special Recognition Award". www.svaff.org. Retrieved 8 May 2020</ref> == Kugal == O naati e nder dingiral Nollywood ko e hitaande 1995, o ummii e darnde makko e filmo Ijele. E hitaande 2005, Dede heɓi njeenaari Akademi filmuuji Afrik ngam wonde fijoowo ɓurɗo waawde fiyde e nder filmo ballitooɗo sabu golle makko e filmo The Mayors mo hitaande 2004.<ref>AMAA Awards and Nominees 2005". Lagos, Nigeria: Africa Movie Academy Awards. Archived from the original on 29 January 2013. Retrieved 8 May 2020.</ref><ref>"Nollywood Actor, Sam Dede, Loses Mother". informationng.com. 25 November 2012. Retrieved 20 August 2014</ref><ref>Sam Dede Biography". nigeriamoviesreview.com. Archived from the original on 21 August 2014. Retrieved 20 August 2014</ref> O teddinaama e njeenaari keeriindi SVAFF 2014 ngam golle makko e nder nguurndam makko e darnde makko e nder sinemaaji leydi Najeriya. O suɓaama ngam heɓde njeenaari Oscar filmuuji [[Afrik]] ngam ɓurde waawde fiyde e nder hitaande 2018 ngam golle makko e nder filmo 2017 ''In My Country''.<ref>AMAA 2018 Full List Of Winners". ama-awards.com. Archived from the original on 24 October 2019. Retrieved 8 May 2020</ref> O toɗɗaama hooreejo fedde ƴellitaare turism dowri Rivers e hitaande 2012, o golliima e oon nokku ko juuti. O woni kadi jannginoowo to duɗal jaaɓi haaɗtirde Port Harcourt jannginoowo fijirde e fijirde arooɓe. Gooto e almuɓɓe makko, Yul Edochie yahi haa wonti fijoowo mawɗo e nder [[Nollywood]]. O wiyi noon e hitaande 2012 wonde o woppataa golle ngam politik.<ref>"Sam Dede 'I 'll not dump acting for politics'". Vanguard News. 25 May 2012. Retrieved 5 March 2021.</ref> == Filmogaraafi cuɓaaɗo == Meeruuji (2004) Woote cakkitiiɗe (2001) Ubbirde sakkitiinde (2000) Isakaba (2000) hono Ebube Igodo (1999) Kaalis ƴiiƴam (1997) ko Ardiiɗo Kultu Miijo to hay nokku (2008) hono Roger Jemma ɓurɗo niɓɓiɗde (2005) Ƴiiƴam e Nebam (2010) ko Guwerneer Bumper haa Bumper (2004) Hoto meeɗ maayde ngam yiɗde (2004) hono Mark 5 Nulaaɓe (2009) Les suuɗnde Ijele (1999) hono Ijele Cumu to Cumu Limre majjunde (2012) as diwani wonodi E Leydi Am (2017) hono Afam Kamsi (2018) ko Nikolaa Katanga Daartol men Iisaa (2020) Jom suudu moƴƴo (2020) ko Martins Le legende de inikpi (2020) comme roi attah ayyegba Goni (2021) ko Ani Banndiraaɓe (2022) ko Daniyel Laamɗo Olorun konu (2022) bi dim odigbo Deftere ɓaleere (2023) ko Maleyka Pooftol nguurndam (2023) ko mawɗo Okonkwo Worɓe welɓe 3: Nemesis (2023) ko Uduak Farayse Ɗoo Yiɗde Fenaande (2023) hono Baaba Ibrahiima Gorko oo maayii (film 2024) Hijjo '93 (2024) ko Mallam Jerry == Ƴeew kadi == [[Doggol fijooɓe Naajeeriya]] [[Doggol peewnitooɓe filmuuji leydi Najeriya]] [[Doggol ardiiɓe filmuuji leydi Najeriya]] == Tuugnorgal == 0wv1xgc88w27izmmuu8f3iyprrwfz00 Timini Egbuson 0 31653 159057 130835 2026-04-01T16:24:01Z MOIBARDE 10068 159057 wikitext text/x-wiki {{Databox}} '''Timini Egbuson''' ko fijoowo filmuuji leydi [[Naajeeriya|Najeriya]].<ref>Nseyen, Nsikak (17 August 2021). "Actor Timini Egbuson reacts as ex-girlfriend accuses him of infidelity". Daily Post Nigeria. Retrieved 17 July 2022</ref> O anndaama e darnde makko e nder teleeji Tinsel e jooni kadi e nder wideyooji goɗɗi e nder galleeji [[Naajeeriya]]. == Nguurndam == Timini jibinaa ko to [[diiwaan Bayelsa]] to diiwaan fombina-fuɗnaange leydi [[Naajeeriya|Najeriya]], ko o miñiiko debbo fijoowo biyeteeɗo Dakore Akande.<ref>Timini Talks about his sister". The Nation. 5 January 2018.</ref> O heɓi jaŋde makko leslesre ko e duɗal ''Greenspring Montessori'', duɗal The Afro e duɗal St. O janngi to duɗal jaaɓi haaɗtirde Adebayo Mokuolu, to diiwaan [[Lagos]], to leydi [[Naajeeriya|Najeriya]]. O janngi ko faati e hakkille to duɗal jaaɓi haaɗtirde Lagos.<ref>WHO IS TIMINI EGBUSON? BIOGRAPHY/PROFILE/HISTORY OF NOLLYWOOD ACTOR TIMINI EGBUSON". dailymedia.com. Daily Media.</ref> O heɓi bak makko ko e hitaande 2011. O fuɗɗii golle makko ko e hitaande 2010, e telefoŋ M-net biyeteeɗo Tinsel. E nder njeenaaje AMVCA 2020, Timini heɓi njeenaari ɓurndi moƴƴude e nder dingiral ngam darnde makko e ''Elevator baby''.<ref>Africa! Here Are Your Winners at the 7th AMVCAs". Africa Magic – Africa! Here Are Your Winners at the 7th AMVCAs. Retrieved 23 March 2020</ref> E lewru Abriil 2020, o hawti bee fijooɓe ɗuuɗɓe bana Jemima Osunde, Nick Mutuma e Lerato Walaza hawtaade e fijooɓe ɗuuɗɓe diga [[Keniya|Kenya]], [[Afrik]] woylaare, [[Naajeeriya]], e Kodduwaar ngam wallugo kampaniiru ngam haɗugo nyawu COVID-19. Nde heɓaa ko e miniseriiji 60 pecce MTV Shuga, puɗɗiiɗi ngam humpitaade hare winndereere ngam ustude mboros ''COVID''-19.<ref>Timini Egbuson, Jemima Osunde, others fight COVID-19 in MTV Shuga Alone Together". Punch Newspapers. 18 April 2020. Retrieved 9 March 2021</ref> == Filmogaraafi == === Filmuuji === {| class="wikitable" |+ !S/N !Title !Year !Role |- |1 |[[Shuga (TV series)|''MTV Shuga'']] | |Tobi |- |2 |[[Fifty (film)|''Fifty'']] |2017 |Jamal |- |3 |''Manhunting with Mum'' | | |- |4 |''[[Isoken]]'' |2017 |Tega |- |5 |''Something Wicked'' |2017 |Oscar |- |6 |''[[Ajuwaya]]'' |2017 |Collins |- |7 |''Another Time'' |2017 | |- |8 |''The Missing Piece'' | | |- |9. |''Kamsi'' |2018 |George |- |10 |''Room 420'' |2018 |Jolomi Okorobube |- |11 |''The Intern'' |2019 |Adegoke |- |12 |''[[Elevator Baby]]'' |2019 |Dare Williams |- |13 |''The Girl Code'' | | |- |14 |''Love is Yellow'' |2020 |Oladayo |- |15 |''[[Fate of Alakada]]'' |2020 |Ochuko |- |16 |''Dear Affy'' |2020 |Akin |- |17 |''[[Introducing the Kujus|Introducing The Kujus]]'' |2020 |Maugbe |- |18 |''[[Breaded Life]]'' |2021 |Sunmi |- |19 |''Dwindle'' |2021 |Josiah Otunta |- |20 |''[[Juju Stories]]'' |2021 |Ikenna |- |21 |''[[Superstar (2021 film)|Superstar]]'' | | |- |22 |''Country Hard'' | | |- |23 |''Ponzi'' |2021 |Ikenna |- |24 |''[[Big Love (2023 film)|Big Love]]'' |2023 |Adil |- |25 |''Something Like Gold'' |2023 | |- |26 |''[[A Tribe Called Judah]]'' |2023 |Pere Judah |- |27 |''The Kujus Again'' |2023 |Maugbe |- |28 |''Maniac'' |2023 |Seun |- |29 |''Tarella: Princess of the Nile'' |2023 |Prince Nosa |- |30 |''A Young Time Ago'' |2023 |Magic |- |31 |''Meeting Funmi's Parents'' |2024 |Ayo |- |32 |''All's Fair in Love'' |2024 | |- |33 |''Ajosepo'' |2024 |Jide |- |34 |''Hello Pot'' |2024 |Jamie |- |35 |''Unexpected Places'' |2024 |Chris |- |36 |''Last Straw'' |2024 |Laolu |- |37 |''Lovers & Foes'' |2024 |Charles |- |38 |''Couple's Pact'' |2024 |Eric |- |39 |''Shina'' |2024 |Shina |- |40 |''[[Bad Boy's Security]]'' |2024 |Olumide |- |41 |''[[Reel Love (2025 film)|Reel Love]]'' |2025 |Tomide Jobi |- |42 |''[[Red Circle (2025 film)|Red Circle]]'' |2025 | |} == Tuugnorgal == 1btfojhi18cnmoirwrlyn0bbla6arpy Yul Edochie 0 31681 159038 130989 2026-04-01T15:42:28Z MOIBARDE 10068 159038 wikitext text/x-wiki {{Databox}} '''Yul Chibuike Daniyel Edochie''' (jibinaa ko ñalnde 7 [[lewru]] Yarkomaa 1982), ganndiraaɗo '''Yul Edochie''', ko fijoowo e politik [[Naajeeriya|Najeriya]].<ref>"Getting married at 22 my greatest decision –YUL EDOCHIE". The Sun. Lagos, Nigeria: The Sun Publishing Limited. 21 June 2014. Retrieved 14 September 2015.</ref><ref>Biography". Retrieved 12 April 2013</ref><ref>Online, Peace FM. "Having A 'Flat Stomach' Is Very Childish —Nollywood Star Yul Edochie". Peacefmonline.com – Ghana news. Archived from the original on 18 February 2022. Retrieved 4 February 2022.</ref> == Nguurndam e jaŋde puɗɗagol == Edochie jibinaa ko ñalnde 7 lewru bowte hitaande 1982. O jeyaa ko e [[Diiwal Anambra|diiwaan Anambra]], ko ɓiy fijoowo biyeteeɗo Pete Edochie, ɓiɗɗo tokooso e nder sukaaɓe jeegom. O mawni ko e [[Lagos]] e [[Enugu]] fof. O inniraa ko fijoowo [[Riisii|Riisi]] biyeteeɗo Yul Brynner. O naati duɗal jaaɓi haaɗtirde Port Harcourt, ɗo o heɓi bakkaa makko e ganndal dingiral.<ref>Yul Edochie, Biography". www.ghanaweb.com. Archived from the original on 29 January 2023. Retrieved 25 November 2022</ref> == Kugal == Edochie waɗii yeewtere mum adannde e hitaande 2005 e filmo biyeteeɗo The Exquires, tawi ko e juuɗe Justus Esiri e Enebeli Elebuwa. Ko o dañi e hitaande 2007 caggal nde o yahdi e Genevieve Nnaji e Desmond Elliot e nder filmo biyeteeɗo ''Wind Of Glory''.<ref>"Yul Edochie". IMDb. Retrieved 14 September 2015.</ref> E hitaande 2015, Edochie sosi duɗal jaaɓi haaɗtirde filmuuji to [[Lagos]]. == Politik == E hitaande 2017, Edochie dañii woote ngam suɓaade guwerneer [[Diiwal Anambra|diiwaan Anambra]], o woniino kanndidaa guwerneer e nder lannda politik Kongres Leƴƴi Demokaraasi. Willie Obiano, ɗaɓɓoowo suɓaade kadi, heɓi manndaa ɗiɗaɓo. == Nguurndam neɗɗo == Edochie resii May Aligwe nde o yahrata e duuɓi 21; jom suudu oo ina joginoo ɓiɓɓe tato worɓe e ɓiɗɗo debbo gooto, kono ɓe ceertii e hitaande 2022 caggal nde o habri wonde o ƴettii debbo ɗiɗaɓo. Ñalnde 27 abriil 2022, o hollitii wonde o resii ko debbo gooto fijoowo biyeteeɗo Judy Austin, mo o dañi ɓiɓɓe worɓe ɗiɗo, o jaɓɓii ɓiɗɗo debbo e [[lewru]] suwee 2025. Ɓiyiiko mawɗo oo maayi ko ñalnde 30 marse 2023 caggal nde o heɓi rafi.<ref>"Yul Edochie". Naij. 21 August 2009. Retrieved 14 September 2015</ref> == Filmogaraafi == {| class="wikitable" ! style="background:#B0C4DE;" | Year ! style="background:#B0C4DE;" | Film ! style="background:#B0C4DE;" | Role ! style="background:#B0C4DE;" | Notes |- | 2007 | ''Sleek Ladies'' | | Starring [[Daniella Okeke]], [[Ini Edo]], [[Rita Dominic]] |- | 2007 | ''Wind of Glory''<ref>{{cite web|url= https://www.imdb.com/title/tt1748293/|title=Yul Edochie|work=[[IMDb]]|access-date=24 September 2015}}</ref> | Emeka | Starring [[Desmond Elliot]], [[Genevieve Nnaji]] |- | 2008 | ''Give It Up'' | | Starring [[Mike Ezuruonye]], [[Ini Edo]] |- | 2008 | ''Kiss My Pain'' | Johnson | Starring [[Mike Ezuruonye]], [[Mercy Johnson]] |- | 2009 | ''Tears of Hope'' | | Starring [[Ngozi Ezeonu]], [[Olu Jacobs]], [[Mercy Johnson]] |- | 2009 | ''My Loving Heart'' | | Starring [[Stella Damasus-Aboderin]] |- | 2010 | ''Unstoppable'' | Chris | |- | 2011 | ''Sarafina'' | Owen | Starring [[Rita Dominic]], [[Halima Abubakar]] |- | 2011 | ''Pleasure and Crime'' | Johnson | |- | 2012 | ''Zone 9'' | | Starring [[Nkem Owoh]], [[Annie Macaulay–Idibia]] |- | 2012 | ''Bridge of Contract'' | | Starring [[Patience Ozokwor]], [[Chika Ike]], [[Chacha Eke]] |- | 2012 | ''[[The End is Near (film)|The End is Near]]'' | | Starring [[Patience Ozokwor]], [[Chika Ike]], [[Chacha Eke]] |- | 2012 | ''Against The Law'' | Anthony |Starring [[Olu Jacobs]], [[Van Vicker]] |- | 2013 | ''Eye Of The Eagle'' | | |- | 2013 | ''Death Certificate'' | | Starring [[Stephanie Okereke]] |- | 2013 | ''The Jezebels'' | | Starring [[Tonto Dikeh]] |- | 2013 | ''Blind Choice'' | | Starring [[Oge Okoye]] |- | 2013 | ''Money Kingdom'' | | Starring [[Clem Ohameze]] [[Pete Edochie]] |- | 2013 | ''Agony Of A Princess'' | | Starring [[Chioma Chukwuka]] |- | 2013 | ''Restless Soul'' | | Starring [[Chika Ike]] |- | 2014 | ''The Mirror'' | | Film [[Film director|Director]] [[Teco Benson]] Starring [[Kate Henshaw]] |- | 2014 | ''Chioma The Weeping Queen'' | Prince Chukwuemeka | |- | 2014 | ''Apostles Of Lucifer'' | | Starring [[Ini Edo]] |- | 2014 | ''Python Queen'' | Prince Oma | Starring [[Patience Ozokwor]], [[Nuella Njubigbo]] |- | 2015 | ''Dooshima'' | Director | Starring [[Mike Ezuruonye]] |- | 2015 | ''Ojuju Calabar'' | | Starring [[Belinda Effah]], [[Ebube Nwagbo]] |- | 2015 | ''Royal Maid'' | Prince Izozo | Starring [[Eucharia Anunobi]] |- | 2015 | ''Compound Fools'' | | Starring [[Funke Akindele]] |- | 2015 | ''Dowry Man'' | Uche | Starring [[Monalisa Chinda]], [[Iyabo Ojo]] |- |2016 |''Poka Messiah'' |Hades |Directed by Ernest Obi |- | 2017 | ''The Affectionate Wife'' | | Starring [[Queen Nwokoye]] |- | 2017 | ''Passion of a Prince'' | | Starring [[Chiwetalu Agu]] |- | 2017 | ''Mysterious Family'' | | |- | 2017 | ''ATM Machine'' | Nicodemus | Starring Nkechi Nweje, [[Destiny Etiko]], [[Jerry Williams (actor)|Jerry Williams]] |- | ???? | ''Royal Choice'' | | Starring Joyce Kalu |- | 2018 | ''The Billionaires'' | Eze Kwe Eche | Starring [[Osita Iheme]] |- |2018 | ''[[Moms at War]]'' |Chidi Ubosi | Starring [[Omoni Oboli]], [[Funke Akindele]] |- |2018 |''Native Girl'' |Uchenna |Starring Judy Austin, Ifeanyi Azodo, Chigozie Atuanya |- |2018 |''Innocent Oath'' |Dubem |Starring Hayez Achu,Sese Ayanwu |- |2019 |''Clairvoyance''<ref>{{Cite web |title=Clairvoyance {{!}} ROK Studios |url=https://rokstudios.ng/content/clairvoyance/ |access-date=2025-03-30 |language=en-GB}}</ref> | |Starring Nkechi Blessing, Sapphire Ekeng |- |2019 |''Poor Billionaire'' |Chima |Starring Cynthia Ashimba, Great Emmanuel Chika |- |2021 |''About Time'' |Larry |Starring Patience Attang, Khing Bassey |- |2022 |''Ikemba'' | |Starring Chiwetalu Agu, Pete Edochie, |- |2022 |''The Last Enigma'' |Afamefuna | |- |} == Tuugnorgal == 9pf6utvlxajguf52p6q4ahn3ndubmvj Payam-e-Zan 0 35863 159099 151635 2026-04-02T06:58:06Z InternetArchiveBot 6960 Rescuing 1 sources and tagging 0 as dead.) #IABot (v2.0.9.5 159099 wikitext text/x-wiki {{Databox}} [[File:Meena founder of RAWA speaking in 1982.jpg|thumb|Meena Keshwar Kamal]] '''Payam-e-Zan''' ko jaaynde rewɓe nde Fedde Rewɓe [[Afganistaan]] ​​(RAWA) yaltini to [[Afganistaan]]. So innde ndee firtii e ɗemngal mum, firti ko "Nelal Rewɓe." Nde fuɗɗorii ko bayyinaango lewru kala e ɗemngal Persi/Pushto e [[Urduun|Urdu]], jowitiingo e hakkeeji rewɓe e luulndaade fundamentalism jogiiɗo jikkuuji sosiyaalist en tiiɗɗi. Nde yahi haa ɓooyi, nde wonti lowre mawnde ngam humpitaade kabaruuji politik e renndo ɓurngo yaajde. Jooni ko jaaynde internet jeyaande e www.rawa.org.<ref>Chahryar Adle, Madhavan K.. Palat, Anara Tabyshalieva, [https://books.google.com/books?id=XPfcfF8LRWQC&dq=Payam-e-Zan&pg=PA547 Towards the Contemporary Period: From the Mid-nineteenth to the End of the Twentieth Century], p. 547, UNESCO, 2005.</ref><ref>Anne E. Brodsky, [https://books.google.com/books?id=Ft-DzrWF0qwC&dq=Payam-e-Zan&pg=PA22 With All Our Strength: The Revolutionary Association of the Women of Afghanistan], p. 22, Routledge, 2003</ref><ref>[https://web.archive.org/web/20171011094255/http://www.rawa.org/payam49e.htm RAWA]</ref> Jaaynde ndee fuɗɗii yaltude ko e hitaande 1981, nde Meena Keshwar Kamal sosi nde, nde renndini ko ɓuri heewde e yimɓe RAWA, heewɓe heen ko e baasal keewngal. Haa teeŋti noon, neɗɗo ballitooɗo ina yaha e nder luumooji [[Pakistan|Pakistaan]] ​​e [[Afganistaan]] ​​ina jogii koppiiji jaaynde ndee, so haala kaa yaajii, rewɓe ina njiytoo heen renndinoowo. Rewɓe gollotooɓe e RAWA ɓee keewi ko golloraade e nder gure mum en ngam waasde anndeede, caggal ɗuum ɓe torlee.<ref>Anne E. Brodsky, [https://books.google.com/books?id=Ft-DzrWF0qwC&dq=Payam-e-Zan&pg=PA164 With All Our Strength: The Revolutionary Association of the Women of Afghanistan], p. 164, Routledge, 2003</ref> == Tuugnorgal == 6qvku8ee4do4exjnt2sqbm3sbdu1xf1 Hellen Ekalale Lobun 0 36261 158995 151929 2026-04-01T13:38:36Z Mamman Ali 9126 /* growthexperiments-addlink-summary-summary:2|0|0 */ 158995 wikitext text/x-wiki {{Databox}}'''Hellen Ekalale Lobun''' (jibinaa ko 18 marse 1999) ko dognoowo leydi Keñiya, dognoowo dingiral juutngal e dognoowo leydi.<ref>{{cite web|website=Kondis|accessdate=12 January 2025|url=https://www.kondis.no/kenya-etiopia-og-litt-uganda-da-vm-terreng-kom-heim-til-afrika.5975897-127676.html|title=Kenya, Ethiopia and a little bit of Uganda as the World Cup of Off-Road came home to Africa|date=27 March 2017}}</ref><ref>{{cite web|url=https://worldathletics.org/competition/calendar-results/results/7093753?eventId=10230008|website=World Athletics|accessdate=12 January 2025|date=26 March 2017|title=42nd IAAF World Cross Country Championships}}</ref> == Kugal == O woni joyaɓo e dogdu rewɓe tokosɓe gooto gooto, o heɓi kadi njeenaari kaalis e dogdu kippu rewɓe tokosɓe e kawgel winnderewal IAAF 2017 to Kampala, Uganndaa.<ref name="chebt">{{cite web|url=https://worldathletics.org/news/preview/world-u20-championships-women-5000m|website=World Athletics|accessdate=12 January 2025|title=Preview: women’s 5000m – IAAF World U20 Championships Tampere 2018|date=7 July 2018}}</ref><ref>{{cite web|url=https://worldathletics.org/competition/calendar-results/results/7105080?eventId=10229514|website=World Athletics|accessdate=12 January 2025|date=10 July 2018|title=Tampere IAAF World U20 Championships}}</ref> O woniino ɗiɗaɓo e kawgel Keñiya U20 e hitaande 2018 e Beatrice Chebet ko ɓuri 5000 meeter.O wonii joyaɓo e kawgel IAAF 2018 e kawgel 5000 meeteruuji rewɓe to Tampere, Finlande.<ref name="chebt2" /><ref>{{cite web|url=https://www.athletics.co.ke/hellen-ekalale-triumphs-in-valencia/?amp=1|website=Athletics.co.ke|accessdate=12 January 2025|title=Hellen Ekalale triumphs in Valencia|first=John|last=Vaselyne|date=12 January 2025}}</ref><ref>{{cite web|url=https://www.capitalfm.co.ke/sports/2024/12/16/ekalale-eager-to-make-kenya-proud-on-her-second-home-in-japan/|website=Capitalfm.co.ke|accessdate=12 January 2025|title=Ekalale Eager To Make Kenya Proud On Her Second Home In Japan|date=16 December 2024}}</ref> O dogi ko 29:30 ngam heɓde 10K laawol Valencia ñalnde 12 lewru Yarkomaa 2025, oo sahaa o woni nayaɓo e doggol winndere ndee kala. O dogi ko 8:36.85, o woni go’o e dogdu 3000 meeter to Stockholm e kawgel BAUHAUS-galan 2025, jeyaaɗo e Ligue Diamant 2025.<ref>{{cite web|url=https://worldathletics.org/news/report/almgren-european-10km-record-valencia-hirpa-dubai-marathon|website=World Athletics|accessdate=12 January 2025|date=12 January 2025|title=Almgren breaks European 10km record in Valencia, Hirpa comes from behind to win in Dubai}}</ref><ref>{{cite web|url=https://www.european-athletics.com/news/andreas-almgrem-breaks-european-10km-record-in-valencia|website=European Athletics|accessdate=12 January 2025|title=Andreas Almgren breaks European 10km record in Valencia|date=12 January 2025}}</ref> == Nguurndam neɗɗo == O dogata ko e nokku to leydi [[Keniya|Kenya]] ngam diiwaan Nairobi, kono kadi o woni ko e leydi [[Japan|Japon]]. == Limlebbi == Njeñtudi Piste Grand Slam Slam Race fedde Kewu Pl. Kaalis njeenaari waktu 2025 Slam Kingston 3000 m 4ɓo 8:42,51 25 000 dolaar Amerik 5000 m 5ɓo 15:28,70 == Tuugnorgal == oi9xherl0wp3eggzibys3catqdjan9l St. Petersburg Ladies' Trophy 0 38116 158994 157898 2026-04-01T13:38:14Z Mamman Ali 9126 /* growthexperiments-addlink-summary-summary:2|0|0 */ 158994 wikitext text/x-wiki {{Databox}}'''Koppi rewɓe Saint-Pétersbourg''' (e ɗemngal [[Riisii|Riisi]]: Трофей Санкт-Петербурга, e ɗemngal romaan: Trofey Sankt-Peterburga ; ko adii fof ko Kop Neva rewɓe) ko kawgel ngel rewɓe fiyooɓe tennis karallaagal mbaɗata e nder cuuɗi cafrirɗi. Kewu nguu limtaa ko e kawgel WTA 500, ngu fuɗɗii yuɓɓineede ko to St. Petersburg e hitaande 2003 haa 2022. == Tariya == Kewu nguu yuɓɓinaama gila 2003 to wuro Saint-Pétersbourg. Ko kewu ITF Women’s Circuit haa hitaande 2015. E hitaande 2016, nde ɓeydaa e kawgel WTA Premier e hitaande 2016, nde rokki njeenaari 753 000 dolaar, tawi ko 25 000 e 50 000 dolaar tan nde heɓi e duuɓi ɓennuɗi ɗii. Kewu nguu lomtii ko Pijirlooji Proximus Diamond e nder njillu WTA gila 2016.<ref>{{Cite web|last=Palmer|first=Kevin|date=2021-03-22|title=Daria Kasatkina claims her second WTA title of the year in St Petersburg|url=https://www.tennis365.com/wta-tour/daria-kasatkina-wta-tennis|access-date=2025-06-20|website=Tennis365|language=en}}</ref> == Finaluuji ɓennuɗi == == Ceerno == Hitaande Kampiyoŋ ɗiɗaɓo Score ↓ Kewu ITF ↓ 2003 Riisi Evgenia Linetskaya Bielorussi Tatsiana Uvarova 5-7, 6-4, 6-4 2004 Bielorussi Anastasiya Yakimova Finlande Emma Laine 3-6, 6-2, 6-1 2005 Riisi Ekaterina Bichkova Finlande Emma Laine 6-1, 6-2 2006 Itaali Alberta Brianti Riisi Alla Kudriyavtseva 6-1, 6-4 2007 Waɗaaka 2008 Slowaki Magdalena Ribarikova Riisi Anna Lapushenkova 6-4, 6-2 2009–14 Waɗaaka 2015 Letoni Jelena Ostapenko Rumaani Patrisiya Mariya Țig 3-6, 7-5, 6-2 ↓ Kawgel WTA ↓ 2016 Itali Roberta Vinci Siwis Belinda Bensik 6-4, 6-3 2017 Farayse, Kasakstan, Yuliya Putintseva 6-2, 6-7(3-7), 6-4 2018 Leydi Cekoslowaki Petra Kitova Farayse Kristina Mladenovic 6-1, 6-2 2019 Pays-Bas Kiki Bertens Korowasi Donna Vekić 7-6(7-2), 6-4 2020 Pays-Bas Kiki Bertens (2) Kasakstan Elena Ribakina 6-1, 6-3 ↓ Kawgel WTA 500 ↓ 2021 Riisi Dariya Kasatkina Riisi Margarita Gasparyan 6-3, 2-1 ret. 2022 Estoni Anet Kontaveit Geres Mariyam Sakkari 5-7, 7-6(7-4), 7-5 == Ɗiɗi == Hitaande Champions Ɗiɗaɓol Njoɓdi ↓ Kewu ITF ↓ 2003 Riisi Goulnara Fattakhetdinova Russi galina fokina russi irina bulykina Bielorusi Elena Yariska 6-0, 6-3 2004 Riisi Mariyam Goloviznina Riisi Evgeniya Kulikovskaya Bielorussi Darya Kustova Ukraniya Elena Tatarkova 7-5, 6-1 2005 Riisi Nina Bratchikova Riisi Ekaterina Makarova Riisi Ekaterina Kosminskaya Leydi Russiya 7-6(7-2), 6-2 2006 Riisi Anastasiya Pavlyuchenkova Riisi Yuliya Solonitskaya Ukrani Yuliya Beygelzimer Leydi Russiya 6-1, 6-4 2007 Waɗaaka 2008 Leydi Cekoslowaki Nikola Fraňkova Riisi Anastasiya Pavlyuchenkova (2) Riisi Nina Bratchikova Riisi Vasilisa Dawidova 6-2, 6-2 2009–14 Waɗaaka 2015 Siwis Viktoriya Golubic Bielorussi Aliaksandra Sasnovich Farayse Stefani Foretz Korowasi Ana Virlij 6-4, 7-5 ↓ Kawgel WTA ↓ 2016 Siwis Martina Hingis Leydi Indiya Sania Mirza Riisi Vera Dushevina Leydi Cekoslowaki Barbora Krejikova 6-3, 6-1 2017 Letoni Jeļena Ostapenko Poloñ Alice Rosolska Korowasi Darija Jurak Siwis Xenia Knoll 3-6, 6-2, [10-5] 2018 Suwis Timea Bacsinszky Riisi Vera Zvonareva Riisi Alla Kudryavtseva Sloveni 2-6, 6-1, [10-3] 2019 Riisi Margarita Gasparyan Riisi Ekaterina Makarova (2) Riisi Anna Kalinskaya Slowaki Viktoriya Kujmova 7-5, 7-5 2020 [[Japan|Japon]] Shuko Aoyama Japon Ena Shibahara Dental Dowlaaji Amerik Kaitlyn Kerecee'en Siili Aleksa Guarachi 4-6, 6-0, [10-3] ↓ Kawgel WTA 500 ↓ 2021 Ukrani Nadiya Kichenok Rumaani Raluca Olaru Dental Dowlaaji Amerik Kaitlyn Kerecee'en Leyɗeele dentuɗe Amerik 2-6, 6-3, [10-8] 2022 Riisi Anna Kalinskaya Leyɗeele dentuɗe Amerik Caty McNally Poloñ Alicja Rosolska Erin Ruutliffe mo leydi Nuwel Selannde 6-3, 6-7(5-7), [10-4] == Ƴeew kadi == Petersburg Open – kawgel worɓe == Tuugnorgal == tnrw08l1hur21a6md7v463afqjb4mm6 Augsburg Arena 0 38173 159001 158327 2026-04-01T13:41:06Z Mamman Ali 9126 /* growthexperiments-addlink-summary-summary:2|0|0 */ 159001 wikitext text/x-wiki {{Databox}}'''Arena Augsburg''', anndiraa hannde e njulaagu WWK Arena (haala Almaañ: [ˌveːveːˈkaː ʔaˌʁeːnaː]; e dow laabi, ko WWK ARENA, kadi ko “Schwabenstadion”, Almaañ), ko dingiral fuku koyɗe to Augsburg, Almaañ. Ko ɓuri heewde huutoreede ko e pottitte fuku koyɗe, ina jaɓɓoo pottitte galleeji FC Augsburg.<ref>{{cite web|title=BAM to build football stadium in Augsburg|url=http://www.propertyeu.info/index-newsletter/bam-to-build-football-stadium-in-augsburg/|publisher=PropertyEU|access-date=17 August 2015}}</ref> Stade oo ina jogii 30 660 neɗɗo e 19 060 jooɗorde e suudu dariindu ngam 11 034 neɗɗo. Daawe ɗiɗmere mahngo ina mbaawi ɓeydude mbaawka haa 49 000 e ko fayi arde. Nde lomtii ko dingiral galle kippu oo, hono Rosenaustadion. FC Augsburg waɗii kawgel mum gadanel e nder dingiral kesal ngal e hitaande 2009 E sahaa peewnugol e mahngo dingiral ngal, ngal wiyetee ko "Arena Augsburg" [ˈaʊksbʊʁk ʔaˌʁeːna]. Nde udditaa ko "Arena Impuls" ([ɪmˈpʊls ʔaˌʁeːna], nde laawɗinaa ko "Arena impuls), nde wayli innde "SGL Arena" ([ˌɛsɡeːacqui hakkeeji innde njuɓɓudi ndii e lewru mee 2011. Kontraa oo ina joginoo dumunna duuɓi jeeɗiɗi, o fuɗɗii ko ñalnde 1 sulyee 2011. Ñalnde 1 sulyee 2015 hakkeeji innde estaad oo keɓaama e juuɗe WWK, sosiyatee asiraagal, wayli innde laawɗunde estaad oo, waɗti ɗum "WWK ARENA".<ref>{{cite web|title=impuls arena wird zur SGL Arena|url=http://www.fcaugsburg.de/cms/website.php?sid=0be85c25bd9970418e299bb446aa9b6f&id=/index/aktuell/news/data16645.htm|work=Official website|publisher=[[FC Augsburg]]|access-date=18 May 2011|language=de|archive-date=22 April 2016|archive-url=https://web.archive.org/web/20160422193743/http://www.fcaugsburg.de/cms/website.php?sid=0be85c25bd9970418e299bb446aa9b6f&id=%2Findex%2Faktuell%2Fnews%2Fdata16645.htm|url-status=dead}}</ref><ref>{{cite web|title=FCA spielt künftig in der WWK ARENA|url=http://www.fcaugsburg.de/cms/website.php?id=/index/news/allenews/data20933.htm|work=Official website|publisher=[[FC Augsburg]]|access-date=7 July 2015|language=de}}</ref> Augsburg jeyaa ko e gure laawɗuɗe jaɓɓotooɗe kawgel fuku winndere 2010 hakkunde rewɓe e worɓe 20 e kawgel fuku winndere 2011 caggal ɗuum. Arena Impuls ko nokku ɗo pottitte keewɗe mbaɗata e nder pottital gootal e pottital nayaɓal. E nder kawgel FIFA-nde, nde innitiraa ko "Stade Augsburg e nder kawgel rewɓe FIFA". Stade oo jaɓɓiima pottital gootal e kippu leydi Almaañ, o inniri ɗum "Anfield mo laawol mawngol B17" caggal nde FCA hawri e Liverpool e kawgel ngel e nder kawgel ngel.<ref>[http://www.gemeindezeitung.de/archiv/EFB10/impuls%20arena_.pdf Lechwerke AG: Präsentation zur Klimaneutralität der impuls arena] {{Webarchive|url=https://web.archive.org/web/20150924021416/http://www.gemeindezeitung.de/archiv/EFB10/impuls%20arena_.pdf|date=24 September 2015}} (PDF) Gemeindezeitung.de</ref><ref>[https://web.archive.org/web/20150314000000/http://www.unendlich-viel-energie.de/bundesliga-winterpause-die-erneuerbaren-energien-bleiben-am-ball Agentur für Erneuerbare Energie: ''Bundesliga-Winterpause: Die Erneuerbaren Energien bleiben am Ball.''] Pressemitteilung vom 29. Dezember 2014</ref><ref>{{cite web|url=http://stadiumdb.com/news/2017/05/germany_wwk_arena_finally_getting_its_facades|title=Germany: WWK Arena finally getting its facades – StadiumDB.com|website=Stadiumdb.com|access-date=14 January 2018}}</ref> WWK Arena woni dingiral fuku koyɗe gadanal e nder winndere nde, ngal alaa ko bonnata weeyo. Neutralité carbone heɓaama e pompe nguleeki ekkolooji jeegom (40 m luggiɗde), peewnirɗi nguleeki yiɗde rewrude e mbayliigu nguleeki. Boiler gas natural bio kadi ina rokka semmbe potɗo huutoreede e sahaaji ɓurɗi heewde doole e nder pijirlooji. E hitaande 2017, maa fasaad estaad keso waɗe ngam WWK Arena. Kop winndere FIFA rewɓe 2011 Ñalngu Waktu (CET) Kippu #1 Njeñtudi Kippu #2 Yiyooɓe Rogere 29 suwee 2011 15:00 == Norwees == 1-0 Gine Ekuwatoor Fedde D 928 2 sulyee 2011 14:00 Koree worgo 0-1 [[Suwed]] Fedde C 768 5 sulyee 2011 18:15 Angalteer 2-0 [[Japan|Japon]] Fedde B 777 10 sulyee 2011 13:00 Suwed 3-1 Ostarali Nayaɓere finaal 24 605 == Galle == Arena SGL e hitaande 2009 == Tuugnorgal == 2m7l6c2ry9gz4wpvh8qxckkazaoul4c Cătălina Cristea 0 38205 158997 158467 2026-04-01T13:39:20Z Mamman Ali 9126 /* growthexperiments-addlink-summary-summary:2|0|0 */ 158997 wikitext text/x-wiki {{Databox}}'''Cătălina Cristea''' (jibinaa ko 2 suwee 1975) ko gonnooɗo tenisyanke ummoriiɗo Rumaani. O wonii 59ɓo e kawgel gootol (21 sulyee 1997) e 40ɓo e kawgel ɗiɗmel (17 ut 1998). O woppi golle tennis professionnel e lewru suwee 2001, hade makko artude e hitaande 2005 ; o woppi golle makko e lewru suwee 2005 tawi omo yahra e duuɓi 30. E fiyde e kippu Fed Cup Rumaani, Cristea ina jogii limre 20-13. Final Grand Slam sukaaɓe Ɗiɗi (0-1) Result Hitaande Kaɓirɗe Surface Partner Luutndiiɓe Score 1993 Ostarali udditi [[Suwed]] tiiɗɗo Åsa Carlsson Suwis Joana Manta Leydi Cekoslowaki Ludmila Richterova 3-6, 2-6 Finaluuji golle WTA Ɗiɗi: 4 (1-3) == Tariya == Toɓɓere I Toɓɓere II Toɓɓere tataɓere (0-2) Toɓɓere IV e V (1-1) Result W/L Ñalngu Kawgel Surface Partners Luutndiiɓe Score Majjugol 0–1 feebariyee 1998 wuro Oklahoma, Amerik tiiɗngo (i) Ostarali Kristine Kunce Amerik Serena Wiliyam Leyɗeele dentuɗe Amerik Venus Wiliyam 5-7, 2-6 Losko 0–2 Abriil 1998 Budapest, Hong Kong Leydi Arjantiin Arjantiin Paola Suares 6-4, 1-6, 1-6 Losko 0–3 lewru juko hitaande 1998 Rosmalen, Pays-Bas huɗo Cekoslowaki Eva Melicharova Belsik Sabine Appelmans Pays-Bas Miriam Oremans 7-6(7-4), 6-7(6-8), 6-7(5-7) Winndere 1–3 mee 1999 Varsovie, Poloñ leydi Kasakstan Irina Selyutina Farayse Amélie Cocheteux Slowaki Janette Husarova 6-1, 6-2 Finaluuji cirkooji ITF == Tariya == 100 000 dolaar ko kawgel 000 dolaar ko kawgel ngel 000 dolaar ko kawgel ngel 000 dolaar ko kawgel ngel 000 dolaar ko kawgel Gooto (1–3) Njeñtudi No. Ñalngu Kawgel Surface Gaño Njoɓdi Losko 1. 16 suwee 1991 Cluj, Rumaani Farayse tiiɗɗo Lea Girardi 2-6, 3-6 Nafoore 2. 29 suwee 1996 Bukarest, Rumaani leydi Arjantiin Mariana Diyas Oliva 7-5, 3-6, 7-6 Losko 3. 15 abriil 2001 Dinan, Farayse loope (i) Pays-Bas Seda Norlander 4-6, 2-6 Losko 4. 25 sulyee 2004 Balș, Rumaani Leydi Rumaani Simona Matei 1-6, 2-6 Ɗiɗi (6-1) Njeñtudi No. Ñalngu Kawgel Surface Partner Luutndiiɓe Njoɓdi Win 1. 16 suwee 1991 Cluj, Rumaani Hard Rumaani Diane Samungi Rumaani Mirela Buciu Farayse Lea Girardi 6-1, 6-1 Win 2. 27 lewru juko hitaande 1992 Lohja, Finlande leydi Otiris Andrea Tunko [[Japan|Japon]] Miyako Ataka Poloñ Monika Starosta 6-2, 7-6(4) Win 3. 18 juillet 1994 Bilbao, Espaañ Clay Pays-Bas Hanneke Ketelaars Espaañ Yolanda Clemot Espaañ Kiristiina Torrens Valero 6-2, 6-1 Win 4. 20 noowammbar 1994 Bad Gögging, Almaañ Tapi (i) Serbi e Montenegro Leydi Cekoslowaki Jana Pospisilova 3-6, 6-3, 6-2 Win 5. 25 lewru bowte hitaande 1996 Aten, leydi Geres leydi Cekoslowaki Helena Vildová Farayse Virginie Massart Siwis Emanuela Zardo 6-2, 6-4 Win 6. 12 ut 1997 Sedona, Dental Dowlaaji Amerik Hard Dental Dowlaaji Amerik Corina Morariu Dental Dowlaaji Amerik Liezel Huber Arjantiin Paola Suares 7-5, 6-2 Losko 7. 9 oktoobar 1999 Batumi, Georgia Tapi Afrik worgo Surina De Beer Rumaani Magda Mihalache Slowaki Zusana Valekova 4-6, 6-3, 4-6 Winndannde hoore-e-hoore 32muqioevmze9hzy7z2qd1i8bxs58xu Kelli James 0 38207 159095 158474 2026-04-02T03:35:23Z InternetArchiveBot 6960 Rescuing 1 sources and tagging 0 as dead.) #IABot (v2.0.9.5 159095 wikitext text/x-wiki {{Databox}}'''Kelli L. James''' (jibinaa ko ñalnde 16 marse 1970) ko gonnooɗo ƴaañoowo hockey to Amerik, dañɗo fotde 144 kaɓirɗe e nder kippu ngenndiijo rewɓe. Gonnooɗo almuudo duɗal jaaɓi haaɗtirde Old Dominion, o hawri ko e ardaade ekipaaji e nder Pijirlooji Pan Amerik 1999 e golle 3, o waɗii golle nay e nder pottital gootal e nder pottital 4-0 e Siin e kawgel fuku winndere 1998 to Utrecht, Pays-Bas. O heɓi njeenaari njamndi mboɗeeri e Pijirlooji Pan-Amerik 1995.<ref name="Olderr 2015 p.">{{cite book|last=Olderr|first=S.|title=The Pan American Games / Los Juegos Panamericanos: A Statistical History, 1951-1999, bilingual edition / Una Historia Estadistica, 1951-1999, edicion bilingue|publisher=McFarland, Incorporated, Publishers|year=2015|isbn=978-1-4766-0468-8|url=https://books.google.com/books?id=B4IwCgAAQBAJ|language=es|access-date=2020-03-26}}</ref><ref>Vecsey, George. [https://query.nytimes.com/gst/fullpage.html?res=950CEEDF1F39F934A25754C0A960958260 "OLYMPICS;For U.S. Women, Winning Is Hot Issue in Field Hockey"], July 17, 1996. Accessed December 19, 2007. "They water the field," said Kelli James, an attacker from Medford, N.J."</ref><ref>[https://web.archive.org/web/20091026170311/http://www.usfieldhockey.com/teams/women/james.htm Kelli James] {{Webarchive|url=https://web.archive.org/web/20091026170311/http://www.usfieldhockey.com/teams/women/james.htm|date=2009-10-26}}, [[USA Field Hockey]]. Accessed December 19, 2007.</ref> == Ngendam == James mawni ko to wuro wiyeteengo Medford, to leydi New Jersey, o naati duɗal jaaɓi haaɗtirde Bishop Eustace.<ref>{{Cite web|url=https://odusports.com/news/2016/10/4/211206189.aspx|title=Former ODU Great Kelli James to be Inducted into USA Field Hockey Hall of Fame|website=Old Dominion University|language=en|access-date=2020-03-29}}</ref><ref>{{Cite journal|url=https://www.collegiatewomensportsawards.com/archives/field_hockey|title=Field Hockey|website=CWSA|language=en|access-date=2020-03-29}}</ref> == Kolez == E hitaande 1993, nde o woni to Old Dominion, James heɓi njeenaari Honda (jooni njeenaari Honda Sports) ngam wonde ɓurɗo waawde fiyde hockey e nder leydi ndii. Kawgel hakkunde leyɗeele mawɓe 1991 – Pijirlooji Pan-Amerik, Havana, Kubaa (3ɓo) 1994 – Kop Aduna, Dublin, Irlannda (3ɓo) 1995 – Pijirlooji Pan Amerik, Mar del Plata, Arjantiin (2ɓo) 1995 – Koppi Kapiteen, Mar del Plata, Arjantiin (3ɓo) 1996 – Olimpiyaaji ndunngu, Atlanta, Amerik (5ɓo) 1997 – Koolaaɗo kuuɓal, Berlin, Almaañ (6ɓo) 1998 – Kop Aduna, Utrecht, Pays-Bas (8ɓo) 1999 – Pijirlooji Pan-Amerik, Winnipeg, Kanadaa (2ɓo) 2000 – Kawgel Olimpiyaaji, Milton Keynes, Angalteer (6ɓo) == Tuugnorgal == 7l9yz9adfjmz3qxderljvkvo5atenp7 Kyocera Inamori Classic 0 38220 159096 158526 2026-04-02T03:55:35Z InternetArchiveBot 6960 Rescuing 2 sources and tagging 0 as dead.) #IABot (v2.0.9.5 159096 wikitext text/x-wiki {{Databox}}'''Kyocera Inamori Classic''' ko kawgel golf e nder LPGA Tour tuggi 1980 haa 1993. Ngol waɗiraa ko e nokkuuji keewɗi ceertuɗi to Kaliforni, ko ɓuri heewde e mum en ko e nokku San Diego.<ref>[https://web.archive.org/web/20110629095854/http://www.lpga.com/content/Chronology80-89.pdf LPGA Tournament Chronology 1980-1989] {{webarchive|url=https://web.archive.org/web/20110629095854/http://www.lpga.com/content/Chronology80-89.pdf|date=2011-06-29}}</ref><ref>[https://web.archive.org/web/20070920192212/http://www.lpga.com/content/Chronology90-99.pdf LPGA Tournament Chronology 1990-1999] {{webarchive|url=https://web.archive.org/web/20070920192212/http://www.lpga.com/content/Chronology90-99.pdf|date=2007-09-20}}</ref> Jane Blalock waɗii 299 taƴre nde o waɗi, ko ɗum woni ko ɓuri heewde e LPGA Tour, o joofi ko e Inamori Golf Classic hitaande 1980 nde o fiyi 78 e 76. == Nokkuuji kawgel ngel == Duuɓi Nokku Nokku 1980-82 Golf e leydi Almaden e nder wuro San Jose, to Kaliforni 1983 Golf Torrey Pines to San Diego, Kaliforni 1985, fedde nde ina wiyee San Diego, to Kaliforni 1985-86 Koolol leydi San Diego, Kaliforni 1987-92 Ko wuro Poway, Kaliforni 1993 Fedde leydi San Diego, Kaliforni == Jaaltaaɓe == Kiocera inamori ko ɓooyɗo 1993 Kiris Monagan Inamori ko ɓooyɗo 1992 Judi Dikinson 1991 Laura Daawiis Robin boɗeejo kiyosera inamori kiiɗɗo 1990 Kris Monagan 1989 Patti Rizzo San Diego Inamori Golf Kilasik 1988 Ayako Okamoto Kiocera Inamori Golf Kilasik 1987 Ayako Okamoto Kiocera inamori ko ɓooyɗo 1986 Patti Sheehan 1985 Bet Daaniyel == Inamori ko ɓooyɗo == 1984 Alaa kawgel 1983 Patti Sheehan 1982 Patti Sheehan 1981 Hollis Stasi == Golf Inamori ko ɓooyɗo == 1980 Amy Alkot == Tuugnorgal == sf4ffwsx5ljlovozx7gdhmh3spsz5ux Alliance Machine International Open 0 38229 159052 158574 2026-04-01T16:08:28Z InternetArchiveBot 6960 Rescuing 1 sources and tagging 0 as dead.) #IABot (v2.0.9.5 159052 wikitext text/x-wiki {{Databox}}'''Alliance Machine International Open''' ko kawgel golf e nder LPGA Tour, ngel yuɓɓinaa ko e hitaande 1959 tan. Mickey Wright heɓi njeenaari ndii.<ref>[https://web.archive.org/web/20120227042554/http://www.lpga.com/content/Chronology50-59.pdf LPGA Tournament Chronology 1950-1959] {{webarchive|url=https://web.archive.org/web/20100102110028/http://www.lpga.com/content/Chronology50-59.pdf|date=2010-01-02}}</ref> == Tuugnorgal == 73bghpmtz6b5ql5uafl32fen7qsnk79 Janet Kerdikoshvili 0 38239 159094 158598 2026-04-02T02:40:25Z InternetArchiveBot 6960 Rescuing 1 sources and tagging 0 as dead.) #IABot (v2.0.9.5 159094 wikitext text/x-wiki {{Databox}}'''Janet Kerdikoshvili''' (e ɗemngal Joorjiyaŋkaagal) ko debbo jom suudu jommbaajo, jimoowo, jom mbaydi ŋarɗugol. O toɗɗaa ko Miss Georgia 2011, o tawtoraama kawgel Miss World 2011, caggal ɗuum o toɗɗaa ngam lomtaade Georgia e Miss Universe 2013, hade makko yaltude sabu caɗeele cellal ɗe o sikkaano. E hitaande 2015, fedde wiyeteende Miss Georgia toɗɗii mo ngam tawtoreede kawgel ngel 2015. E hitaande 2013, Kerdikoshvili tawtoraama kawgel jimɗi goongaaji Riisi biyeteeɗo Khochu v VIA Gru, ngel etinooma ƴettude mbaydi kesiri fedde sukaaɓe rewɓe Ukraninaaɓe wiyeteende Nu Virgos. Miss Georgia Duuniyaaru 2015 Ñalnde 16 oktoobar 2015, Kerdikoshvili toɗɗaa ngam tawtoreede kawgel Miss Universe 2015, ngel waɗnoo ñalnde 20 desaambar 2015. O waɗaaka e semi-finaal.<ref>[[Miss Universe 2015]], [https://web.archive.org/web/20160110230433/http://missuniverse.com/members/profile/662822 Janet Kerdikoshvili] {{Webarchive|url=https://web.archive.org/web/20160110230433/http://missuniverse.com/members/profile/662822|date=2016-01-10}}, Retrieved: 11 January 2016</ref><ref>[http://telegraf.by/2013/09/nazvani-imena-uchastnic-novoi-via-gri Названы имена участниц новой «ВИА Гры»]</ref><ref>{{Cite web|url=https://www.instagram.com/p/9BWE6XpIRe/|title=Instagram|website=www.instagram.com}}</ref> == Tuugnorgal == <references /> czjcp75d99x1wkbtg3azv8uqqruoyrq Mary Kay Classic 0 38259 159097 158695 2026-04-02T05:03:59Z InternetArchiveBot 6960 Rescuing 4 sources and tagging 0 as dead.) #IABot (v2.0.9.5 159097 wikitext text/x-wiki {{Databox}}'''Mary Kay Classic''' ko kawgel golf e nder LPGA Tour tuggi 1956 haa 1982. Ngol fijiraa ko e nokkuuji nay ceertuɗi e nder diiwaan Dallas, Texas.<ref>[https://web.archive.org/web/20120227042554/http://www.lpga.com/content/Chronology50-59.pdf LPGA Tournament Chronology 1950-1959] {{webarchive|url=https://web.archive.org/web/20100102110028/http://www.lpga.com/content/Chronology50-59.pdf|date=2010-01-02}}</ref><ref>[https://web.archive.org/web/20110629124254/http://www.lpga.com/content/Chronology60-69.pdf LPGA Tournament Chronology 1960-1969] {{webarchive|url=https://web.archive.org/web/20110629124254/http://www.lpga.com/content/Chronology60-69.pdf|date=2011-06-29}}</ref><ref>[https://web.archive.org/web/20100102105959/http://www.lpga.com/content/Chronology70-79.pdf LPGA Tournament Chronology 1970-1979] {{webarchive|url=https://web.archive.org/web/20100102105959/http://www.lpga.com/content/Chronology70-79.pdf|date=2010-01-02}}</ref><ref>[https://web.archive.org/web/20110629095854/http://www.lpga.com/content/Chronology80-89.pdf LPGA Tournament Chronology 1980-1989] {{webarchive|url=https://web.archive.org/web/20110629095854/http://www.lpga.com/content/Chronology80-89.pdf|date=2011-06-29}}</ref> == Nokkuuji kawgel ngel == == Duuɓi Nokku Nokku == 1956-1971, fedde nde ina wiyee Dalas, Teksas 1972-1977, fedde nde ina wiyee Dalas, Teksas 1978 Fedde Trophy Roanoke, Teksas 1979-1982 Fedde Leɗɗe Bent, Dallas, Teksas == Jaaltaaɓe == Mary Kay ko ɓooyɗo 1982 Sanɗaara Spuzich 1981 Jan Sifaason 1980 Jerilin Biritaas 1979 Nansi Lopez Siwitan Udditii 1978 Silviya Bertolaksini Dallas Siwitan udditaama 1977 Viwiyan Brownlee 1976 Jane Blalok 1975 Kaarol Mann 1974 Joanne Karner 1973 Kati witiwort 1972 Jane Blalok 1971 Sanɗaara Hayni 1970 Betsi Rawls 1969 Kaarol Mann 1968 Kati witiwort 1967 Jo Ann Prentiis 1966 Kilifford Ann Kiriid 1965 Miki Raay 1964 Betsi Rawls 1963 Miki Raay 1962 Ruut Jesen 1961 Luwiis Sugges 1960 Luwiis Sugges 1959 Luwiis Sugges == Dallas Uddii == 1958 Miki Raay 1957 Wiffi Smith 1956 Patti Berg == Tuugnorgal == t86shdse4b2hzjbezdetcihfvqey4gf Elizabeth Arden Classic 0 38286 159091 158825 2026-04-02T00:43:26Z InternetArchiveBot 6960 Rescuing 3 sources and tagging 0 as dead.) #IABot (v2.0.9.5 159091 wikitext text/x-wiki {{Databox}}'''Elizabeth Arden Classic''' ko kawgel golf e nder LPGA Tour tuggi 1969 haa 1986. Ngol fijiraa ko e nokkuuji keewɗi ceertuɗi e nder diiwaan Miami, Florida..<ref>[https://web.archive.org/web/20110629124254/http://www.lpga.com/content/Chronology60-69.pdf LPGA Tournament Chronology 1960-1969] {{webarchive|url=https://web.archive.org/web/20110629124254/http://www.lpga.com/content/Chronology60-69.pdf|date=June 29, 2011}}</ref><ref>[https://web.archive.org/web/20100102105959/http://www.lpga.com/content/Chronology70-79.pdf LPGA Tournament Chronology 1970-1979] {{webarchive|url=https://web.archive.org/web/20100102105959/http://www.lpga.com/content/Chronology70-79.pdf|date=January 2, 2010}}</ref><ref>[https://web.archive.org/web/20110629095854/http://www.lpga.com/content/Chronology80-89.pdf LPGA Tournament Chronology 1980-1989] {{webarchive|url=https://web.archive.org/web/20110629095854/http://www.lpga.com/content/Chronology80-89.pdf|date=June 29, 2011}}</ref> == Nokkuuji kawgel ngel == Duuɓi Nokku Nokku 1969-1971 Fedde leydi Miami, Florida 1972-1973, fedde Doral, nokku boɗeejo, Floride 1974-1978 Fedde leydi Kendale, Floride 1979 Fedde leydi ndii, to Floride 1980-1986, fedde wiyeteende Aventura, Florida Jaaltaaɓe Elisabet Arden ko ɓooyɗo 1986 Ayako Okamoto 1985 Joanne Karner 1984 Patti Sheehan 1983 Nansi Lopez 1982 Joanne Karner 1981 Saali tokooso 1980 Jane Blalok 1979 Ami Alkot Fedde Kanser Ameriknaare Kilaasi 1978 Debbi Ostin 1977 Pam Higins Noddaango Burdine 1976 Judi Rankin 1975 Donna Kaponi 1974 Sanɗaara palmer 1973 Jo Ann Prentiis 1972 Marlen Hagge 1971 Sanɗaara Hayni 1970 Kaarol Mann 1969 JoAnne Gunderson (hono jom suudu) == Tuugnorgal == jh0gjtgw10cfljycdpxidp0rpt5issm Jude Thomas Dawam 0 38295 158978 158854 2026-04-01T12:13:50Z MOIBARDE 10068 158978 wikitext text/x-wiki {{Databox}}'''Jude Thomas Dawam''' (jibinaa ko 31 lewru Yarkomaa 1979) ko neɗɗo rajo [[Najeriya]], fijoowo e jimoowo. O fuɗɗorii ko jimoowo fiyoowo gitaar hade makko wontude neɗɗo rajo e fiyoowo.<ref>{{Cite news|url=https://www.sunnewsonline.com/meet-jude-dawan-dream-fms-debut-oap/|location=Lagos, Nigeria|title=Meet Jude Dawan, Dream FM's debut OAP|date=9 February 2020|newspaper=[[The Sun (Nigeria)|The Sun]]}}</ref><ref>{{cite web|url=https://massmediang.com/jude-thomas-dawam-dream-92-5-fm-enugu/|title=Jude Thomas Dawam – Dream 92.5 FM, Enugu – MassMediaNG|publisher=Massmediang.com|date=2019-03-20|access-date=2020-05-31}}</ref><ref>{{cite web|url=http://www.mediaguide.ng/jude-thomas-dawam-his-wife-celebrate-their-4th-wedding-anniversary/|title=Jude Thomas Dawam & His Wife Celebrate Their 4th Wedding Anniversary|date=18 July 2019}}{{Dead link|date=December 2024|bot=InternetArchiveBot|fix-attempted=yes}}</ref> ==Nguurndam== O jibinaa ko e wuro wiyeteengo [[Lagos]], omo jogii taaniraaɓe ummoriiɓe to [[Diiwaan Pankshin|diiwaan Pankshin]]. O heɓi dipolom makko ko fayti e farmasi to duɗal jaaɓi haaɗtirde [[Jos]], leydi [[Najeriya]]. O resii ko Elohor Tomaas-Dawam, ɓe ndañi ɓiɓɓe ɗiɗo.<ref>{{cite web|url=https://ytainment.com/nigerias-new-broadcasting-star-the-ingenuity-and-brilliance-of-uncle-jude-at-41/|title=Nigeria's New Broadcasting Star: The Ingenuity and Brilliance of Uncle Jude at 41|first=Senior|last=Editor}}</ref><ref>{{Cite news|url=https://www.pulse.ng/lifestyle/events/final-list-nominees-for-nigerian-broadcasters-merit-awards-nbma-2014/5ps8jpv|title=Final List! Nominees For Nigerian Broadcasters Merit Awards (NBMA) 2014 [ARTICLE&#93; - Pulse Nigeria|date=|access-date=2020-05-31|newspaper=[[Pulse Nigeria]]}}</ref><ref>{{cite web|url=https://www.thenigerianvoice.com/movie/158580/no-more-no-less-here-is-authentic-list-of-nominees-for-nbm.html|title=No MORE, No LESS! Here Is Authentic List Of Nominees For NBMA 2014|website=Nigerian Voice}}</ref><ref>{{Cite news|last=Anazia|first=Daniel|url=https://guardian.ng/features/mtn-project-fame-season-8-regional-auditions-wraps-up-in-lagos/|location=Lagos, Nigeria|title=MTN Project Fame Season 8: Regional Auditions Wraps Up In Lagos &#124; The Guardian Nigeria News - Nigeria and World NewsSaturday Magazine — The Guardian Nigeria News – Nigeria and World News|date=2015-07-10|access-date=2020-05-31|newspaper=[[The Guardian (Nigeria)|The Guardian]]}}</ref><ref>{{cite web|url=https://olorisupergal.com/2016/08/11/mtv-base-vj-search-audtions-heads-enugu/|title=MTV BASE VJ SEARCH AUDTIONS HEADS TO ENUGU|date=8 November 2016}}</ref><ref>{{Cite news|url=https://guardian.ng/saturday-magazine/audition-for-mtv-base-vj-search-opens/|location=Lagos, Nigeria|title=Audition for MTV Base VJ search opens|date=30 July 2016|newspaper=[[The Guardian (Nigeria)|The Guardian]]}}</ref><ref>{{Cite news|url=https://m.guardian.ng/saturday-magazine/after-abuja-mtv-base-vj-search-audition-hits-coal-city/|location=Lagos, Nigeria|title=After Abuja, MTV Base VJ search audition hits Coal City|date=13 August 2016|newspaper=[[The Guardian (Nigeria)|The Guardian]]}}</ref> ==Kugal== O fuɗɗorii ko jimoowo e fedde ''B Flat'', nde ''Kiss entertainment'' ardii. Caggal ɗuum, o sosi fedde wiyeteende ''Evolution Six'' nde o tawtoraama e hitaande 2007 e kawgel ngel fedde wiyeteende ''Star Quest Nigeria'' nde ''STAR Lage''r yuɓɓini, nde ɓe ngoni ɗiɗmo. E hitaande 2007 o fuɗɗii yeewtude rajo e ''Kiss FM'', [[Abuja]]. Caggal nde o waɗi dumunna juutɗo e ''Vision FM'', [[Abuja]], o yahi to Dream 92.5 FM, [[Enugu]], e hitaande 2013. O heɓi njeenaari 2014 ngam ƴellitde porogaraamuuji rajooji – Fuɗnaange-rewo (Subaka Ride 5am–11am). E hitaande 2015 o woniino ñaawoowo diiwaan ngam eɓɓoore ''Fame'' [[Afrik]] hirnaange yuɓɓinaande to Port Harcourt e Mtv Base Vj ''Search'' yuɓɓinaande to [[Enugu]] e hitaande 2016. O waɗi film makko gadano e hitaande 2016 e yeewtere makko teskinnde e nder filmo Ernest Obi biyeteeɗo Poka Messiah e nder filmo Shiekh. O waɗtaa e hitaande ndee e darnde ballitoore Sanusi e nder filmo ''Mummy Why'' mo Ernest Obi winndi. Golle makko e nder filmo ''Mummy Why'' addani mo suɓaade e nder njeenaari filmuuji [[Calabar]] e nder cate ɓurɗe moƴƴude e fijooji ballitooji e bannge fijoowo ɓooyɗo biyeteeɗo Jide Kosoko e Blossom Chukwujekwu. E hitaande 2019 o waɗii fijirde mawnde e nder filmo kuuɓtodinɗo mo Nani Boi waɗi. ===Alhaji tanko=== E hitaande 2020 o ɓuri huutoraade innde makko Alhaji Tanko, jikku komik/satirik mo janngaani, iwdi mum ko [[Hausa]]. Jikku oo ummorii ko e darnde makko Sanusi e nder filmo ''Mummy Why''. O waɗii skits komedi e Music e ngalɗoo innde fenaande. ==Njeenaaje== Notes Njeñtudi Categori Njeenaari Hitaande 2017 Calabar Film Awards ko fiyoowo ɓurɗo moƴƴude toɗɗaaɗo 2014 Jaayndeeji Naajeeriya keɓi njeenaaje mawɗe ngam hokkugo taskaramji Rajo – Fombina-Fuunaange (Subaka Ride 5am–11am) Won ==Filmogaraafi== Hitaande ''Film Role Notes'' 2023 Ƴiiƴam ɓuuɓɗam Alhaji Tanko Hooreejo Swanky JKA 2021 Umoja neɗɗo 2 mo Lorenzo Menakaya (Film juutɗo) 2019 Hayre fuɗɗorde bonnde Hooreejo Nani Boi, Dekumzy 2016 Mummy Ko waɗi Sanusi Hooreejo Pete Edochie, Uche Ogbodo Poka Almasiihu Shiekh Hooreejo Yul Edochie, Alex Usifo ==Ƴeew kadi== Doggol yimɓe jaayndeeji leydi [[Najeriya]] ==Tuugnorgal== q7jc5hw2kj9usbhgw7qg85fc55z61t5 Formosa Television 0 38300 159092 158878 2026-04-02T01:12:42Z InternetArchiveBot 6960 Rescuing 1 sources and tagging 0 as dead.) #IABot (v2.0.9.5 159092 wikitext text/x-wiki {{Databox}}'''Tele Formosa''' (e ɗemngal Sinuwaa: 民間全民電視公司; pinyin: Minjian Quánmín Diànshì Gongsī; Pe̍h-ōe-jī: Bîn-kan Tai. Sosaa ko ñalnde 27 marse 1996, FTV fuɗɗii yaltude ko ñalnde 11 suwee 1997, ko teleeji gadani ɗi ngalaa njoɓdi, sosaaɗi tawa njokkondirtaa e lannda politik walla laamu Taiwan. Ñalnde 24 mee 2004, FTV jeyaa ko e teleeji gadani e nder leydi Taiwan, ɗi mbayliima gila e signal analog leydi, fayti e teleeji dijital. Porogaraamuuji Sabu nokku ɗo gardiiɗo mayre woni ɗoo, ko e nokku ɗo haalooɓe Hokkien Taiwannaaɓe keewi heewde, FTV dañii innde wonde ko kañum woni dingiral gadanal e nder Taiwan huutoraade ngal ɗemngal e ko ɓuri heewde e porogaraamuuji mum, haa teeŋti noon e jeewte mum (prime time newscasts). FTV ina hiisee wonde jeyaaɗo e fedde wiyeteende Pan-Green Coalition, tee tawaama ina hollita « ŋakkeende politik laaɓtunde » e dow ballal lannda Demokaraasi Progressive, tawi ko fedde toppitiinde ko fayti e jaayɗe e hitaande 2010. Jaaynde hedde waktuuji Caggal jamma ñalnde 1 lewru bowte hitaande 2018, ko ñalawma gadano teleeji Formosa e nder waktuuji 24, nde fedde wiyeteende Uni-President Enterprises Corporation mawnini duuɓi mum capanɗe joyi e yeewtere limto hitaande hesere. Laabi FTV FTV HD Kabaaru FTV FTV One (ko adii ɗuum ina wiyee Follow Me TV) FTV Taywaan FTV Drama (Enternet tan; ko yeewtere nokkuyankoore, ko ɓuri heewde ko saabundeeji jamma) FTV Variety (E nder internet tan; kollirɗe wellitaare nokkuuji ina njaltina) FTV Travel (E nder internet tan; yaltinii won e jeewte Jaɓɓugol e Nguurndam)<ref>{{in lang|en}} [https://web.archive.org/web/20070421235655/http://investintaiwan.nat.gov.tw/en/news/200406/2004063007.html Five major TV broadcasters begin switch to digital television] {{Webarchive|url=https://web.archive.org/web/20070421235655/http://investintaiwan.nat.gov.tw/en/news/200406/2004063007.html|date=2007-04-21}} June 30, 2004. Retrieved February 21, 2007.</ref><ref>{{Cite web|last=Zheng|first=Jingwen|date=2012-01-12|title=學者分析電視新聞有政黨偏差|trans-title=Scholars analyze TV news for political party bias|url=https://tw.news.yahoo.com/%E5%AD%B8%E8%80%85%E5%88%86%E6%9E%90%E9%9B%BB%E8%A6%96%E6%96%B0%E8%81%9E%E6%9C%89%E6%94%BF%E9%BB%A8%E5%81%8F%E5%B7%AE-060313791.html|access-date=2025-01-20|website=[[Central News Agency (Taiwan)]]|language=zh-Hant-TW|via=Yahoo News}}</ref><ref>{{Cite web|date=2010-11-21|title=Report brands two TV stations as politically biased|url=https://www.taipeitimes.com/News/taiwan/archives/2010/11/21/2003489069|access-date=2025-01-20|website=Taipei Times}}</ref> == Tuugnorgal == <references /> j990vc3f7dlsbqf44daevisns5327ta Star Bank LPGA Classic 0 38314 159137 158924 2026-04-02T08:48:38Z InternetArchiveBot 6960 Rescuing 1 sources and tagging 0 as dead.) #IABot (v2.0.9.5 159137 wikitext text/x-wiki {{Databox}}'''Star Bank LPGA Classic''' ko kawgel golf e nder njillu LPGA tuggi 1994 haa 2001. Ngol fijiraa ko to nokku biyeteeɗo Country Club to bannge worgo to Beavercreek, to Ohio. Ko ɓuri heewde e nguurndam mayre, ko sosiyatee Star Banc walla lomto mum sosiyatee biyeteeɗo Firstar ballitnoo nde.<ref>{{Cite web|url=http://www.lpga.com/content/Chronology90-99.pdf|title=LPGA Tournament Chronology 1990-1999|access-date=2010-08-13|archive-date=2007-09-20|archive-url=https://web.archive.org/web/20070920192212/http://www.lpga.com/content/Chronology90-99.pdf|url-status=dead}}</ref><ref>[https://web.archive.org/web/20110304105055/http://www.lpga.com/content/Chronology2000-2008.pdf LPGA Tournament Chronology 2000-2008] {{Webarchive|url=https://web.archive.org/web/20110304105055/http://www.lpga.com/content/Chronology2000-2008.pdf|date=2011-03-04}}</ref> == Jaaltaaɓe == LPGA ko kañum woni ƴaañoowo 2001 Wendi Doolan Ko adii fof ko LPGA Kilaasiik 2000 Annika Sorensta 1999 Rosie Jon Banke hoodere LPGA ɓooyɗo 1998 Meg Malon 1997 Koolaaɗo kuuɓal 1996 Laura Daawiis 1995 Kirista Jonson Sukaaɓe safaara LPGA Classic 1994 Maagi Will == Tuugnorgal == smju6pscjc8p9znv1e708tq1gxd8t4l Media Trust 0 38332 158976 2026-04-01T12:11:01Z SUZYFATIMA 13856 Created page with "Media Trust ko sosiyetee keeriiɗo bayyinoowo jaayndeeji Naajeeriya, jooɗiiɗo to Abuja, bayyinoowo jaayndeeji e ɗemngal Engele, jaayndeeji ñalnde kala, jaayndeeji ñalnde aset e jaayndeeji Aminiya e ɗemngal Hausa, kam e jaayndeeji kesi pan-Afrik, Kilimanjaro. Ko ɗum gooto e sosiyeteeji ɓurɗi mawnude e nder leydi Najeriya. Tariya Weekly Trust sosaa ko e lewru marse 1998, Daily Trust fuɗɗaama e lewru Yarkomaa 2001. Jaayndeeji ɗiɗi ɗii ko jaayndeeji ɓurɗi ma..." 158976 wikitext text/x-wiki Media Trust ko sosiyetee keeriiɗo bayyinoowo jaayndeeji Naajeeriya, jooɗiiɗo to Abuja, bayyinoowo jaayndeeji e ɗemngal Engele, jaayndeeji ñalnde kala, jaayndeeji ñalnde aset e jaayndeeji Aminiya e ɗemngal Hausa, kam e jaayndeeji kesi pan-Afrik, Kilimanjaro. Ko ɗum gooto e sosiyeteeji ɓurɗi mawnude e nder leydi Najeriya. Tariya Weekly Trust sosaa ko e lewru marse 1998, Daily Trust fuɗɗaama e lewru Yarkomaa 2001. Jaayndeeji ɗiɗi ɗii ko jaayndeeji ɓurɗi mawnude e nder Fuɗnaange Naajeeriya. Fedde jaayndeeji ɗii ina jeyaa e jeeɗiɗi ɓurɗi mawnude e nder leydi Najeriya to bannge ngalu yeeyirde. Ko woni ha ton Jaayɗe ɗee ina njogii binndanɗe e internet e ko woni e jaayndeeji ɗii ko AllAfrica e Gamji njaltinta ɗum en. Gollotooɓe Hooreejo fedde nde e mawɗo gollordu nduu ko Kabiru Abdullahi Yuusuf. O woniino jannginoowo mawɗo to duɗal jaaɓi-haaɗtirde Usman Dan Fodio, to Sokoto, o golliima no feewi e nder sosiyeteeji baɗɗi jaaynde Daily Triumph, jaaynde Citizen, jaaynde Newswatch e jaaynde BBC Africa Service. Jaafar Jaafar hooreejo jaaynde Naajeeriya ɗonno nder huwooɓe maɓɓe hakkunde hitaande 2007 e 2011. Tuugnorgal 4ufa7lx10qy02zt78r52jv2su3eylpt 158977 158976 2026-04-01T12:12:42Z SUZYFATIMA 13856 158977 wikitext text/x-wiki {{Databox}}'''Media Trust''' ko sosiyetee keeriiɗo bayyinoowo jaayndeeji Naajeeriya, jooɗiiɗo to Abuja, bayyinoowo jaayndeeji e ɗemngal Engele, jaayndeeji ñalnde kala, jaayndeeji ñalnde aset e jaayndeeji Aminiya e ɗemngal Hausa, kam e jaayndeeji kesi pan-Afrik, Kilimanjaro. Ko ɗum gooto e sosiyeteeji ɓurɗi mawnude e nder leydi Najeriya. Tariya Weekly Trust sosaa ko e lewru marse 1998, Daily Trust fuɗɗaama e lewru Yarkomaa 2001. Jaayndeeji ɗiɗi ɗii ko jaayndeeji ɓurɗi mawnude e nder Fuɗnaange Naajeeriya. Fedde jaayndeeji ɗii ina jeyaa e jeeɗiɗi ɓurɗi mawnude e nder leydi Najeriya to bannge ngalu yeeyirde. Ko woni ha ton Jaayɗe ɗee ina njogii binndanɗe e internet e ko woni e jaayndeeji ɗii ko AllAfrica e Gamji njaltinta ɗum en. Gollotooɓe Hooreejo fedde nde e mawɗo gollordu nduu ko Kabiru Abdullahi Yuusuf. O woniino jannginoowo mawɗo to duɗal jaaɓi-haaɗtirde Usman Dan Fodio, to Sokoto, o golliima no feewi e nder sosiyeteeji baɗɗi jaaynde Daily Triumph, jaaynde Citizen, jaaynde Newswatch e jaaynde BBC Africa Service. Jaafar Jaafar hooreejo jaaynde Naajeeriya ɗonno nder huwooɓe maɓɓe hakkunde hitaande 2007 e 2011. == Tuugnorgal == 42mveucbimnvc9udb0p1a2txhav3683 158980 158977 2026-04-01T12:20:52Z SUZYFATIMA 13856 158980 wikitext text/x-wiki {{Databox}}'''Media Trust''' ko sosiyetee keeriiɗo bayyinoowo jaayndeeji Naajeeriya, jooɗiiɗo to Abuja, bayyinoowo jaayndeeji e ɗemngal Engele, jaayndeeji ñalnde kala, jaayndeeji ñalnde aset e jaayndeeji Aminiya e ɗemngal Hausa, kam e jaayndeeji kesi pan-Afrik, Kilimanjaro. Ko ɗum gooto e sosiyeteeji ɓurɗi mawnude e nder leydi Najeriya. Tariya Weekly Trust sosaa ko e lewru marse 1998, Daily Trust fuɗɗaama e lewru Yarkomaa 2001. Jaayndeeji ɗiɗi ɗii ko jaayndeeji ɓurɗi mawnude e nder Fuɗnaange Naajeeriya. Fedde jaayndeeji ɗii ina jeyaa e jeeɗiɗi ɓurɗi mawnude e nder leydi Najeriya to bannge ngalu yeeyirde. Ko woni ha ton Jaayɗe ɗee ina njogii binndanɗe e internet e ko woni e jaayndeeji ɗii ko AllAfrica e Gamji njaltinta ɗum en. Gollotooɓe Hooreejo fedde nde e mawɗo gollordu nduu ko Kabiru Abdullahi Yuusuf. O woniino jannginoowo mawɗo to duɗal jaaɓi-haaɗtirde Usman Dan Fodio, to Sokoto, o golliima no feewi e nder sosiyeteeji baɗɗi jaaynde Daily Triumph, jaaynde Citizen, jaaynde Newswatch e jaaynde BBC Africa Service. Jaafar Jaafar hooreejo jaaynde Naajeeriya ɗonno nder huwooɓe maɓɓe hakkunde hitaande 2007 e 2011.<ref>{{Cite news|author=Olawale A.|author2=Omotayo O.|date=March 25, 2018|title=Daily Trust Looks to Digital Future at 20|url=https://www.thisdaylive.com/index.php/2018/03/25/daily-trust-looks-to-digital-future-at-20/amp/|url-status=dead|access-date=May 10, 2018|newspaper=[[This Day]]}}</ref><ref>{{Cite news|url=http://award.dailytrust.com/index.php?option=com_content&view=category&layout=blog&id=904&Itemid=8|title=About Media Trust|access-date=18 December 2009|url-status=dead|archive-url=https://web.archive.org/web/20090723124003/http://award.dailytrust.com/index.php?option=com_content&view=category&layout=blog&id=904&Itemid=8|archive-date=23 July 2009|newspaper=[[Daily Trust]]}}</ref><ref>{{cite news|url=http://www.ngrguardiannews.com/media/article01//indexn3_html?pdate=030809&ptitle=%3CI%3EDaily%20Trust%3C/I%3E...surviving%20where%20others%20failed&cpdate=060809|date=3 August 2009|title=Daily Trust...surviving where others failed|author=Tope Templer Olaiya|newspaper=[[The Guardian (Nigeria)|The Guardian]]|location=Lagos|access-date=18 December 2009}} {{Dead link|date=October 2010|bot=H3llBot}}</ref><ref>{{cite web|url=http://library.stanford.edu/depts/ssrg/africa/nigeria/nigerianews.html|title=Countries:Nigeria:News|publisher=[[Stanford University]]|access-date=18 December 2009|url-status=dead|archive-url=https://web.archive.org/web/20101104202824/http://library.stanford.edu/depts/ssrg/africa/nigeria/nigerianews.html|archive-date=4 November 2010}}</ref><ref>{{cite web|url=http://www.abctransport.com/board%20of%20directors.php|title=Board|publisher=ABC Transport|access-date=18 December 2009|url-status=dead|archive-url=https://web.archive.org/web/20091125172036/http://www.abctransport.com/board%20of%20directors.php|archive-date=25 November 2009}}</ref> == Tuugnorgal == <references /> 4hacarxds5lrys8jtor3f9io2schn79 Kabou 0 38333 158982 2026-04-01T12:26:30Z SUZYFATIMA 13856 Created page with "Kabou ko wuro e nder diiwaan Bassar to diiwaan Kara to worgo-fuɗnaange leydi Togo. Sabu nokku mum hakkundeejo, ina huutoree no luumo ɗo yimɓe naatata ummoraade Ganaa, Bassar, Kara, e Guérin-Kouka ngam yeeyde marsandiis. E dow laawol Kabou ina anndiranoo yaltinde njamndi e nder lowre Banjeli, ko ina wona 20 km caggal Kabou, haa caggal ɗuum nde waɗtaa privatisé. Tariya Sosnoo wuro ngoo ko Oukpan, ganndiraaɗo kadi Le Guerrier, Gañoowo. Ɗemngal nokku oo ko Bassar...." 158982 wikitext text/x-wiki Kabou ko wuro e nder diiwaan Bassar to diiwaan Kara to worgo-fuɗnaange leydi Togo. Sabu nokku mum hakkundeejo, ina huutoree no luumo ɗo yimɓe naatata ummoraade Ganaa, Bassar, Kara, e Guérin-Kouka ngam yeeyde marsandiis. E dow laawol Kabou ina anndiranoo yaltinde njamndi e nder lowre Banjeli, ko ina wona 20 km caggal Kabou, haa caggal ɗuum nde waɗtaa privatisé. Tariya Sosnoo wuro ngoo ko Oukpan, ganndiraaɗo kadi Le Guerrier, Gañoowo. Ɗemngal nokku oo ko Bassar. Njoɓdi Kabou ina rokka gite belɗe e dow tago, e dow koye, e laddeeji, e maayooji. Kadi, koode ina njiyee no feewi sabu ŋakkeende pollugol annoore. Tuugnorgal gahagbxg554e1h8mo0t3a2i33skrqk1 158983 158982 2026-04-01T12:28:10Z SUZYFATIMA 13856 158983 wikitext text/x-wiki {{Databox}}'''Kabou''' ko wuro e nder diiwaan Bassar to diiwaan Kara to worgo-fuɗnaange leydi Togo. Sabu nokku mum hakkundeejo, ina huutoree no luumo ɗo yimɓe naatata ummoraade Ganaa, Bassar, Kara, e Guérin-Kouka ngam yeeyde marsandiis. E dow laawol Kabou ina anndiranoo yaltinde njamndi e nder lowre Banjeli, ko ina wona 20 km caggal Kabou, haa caggal ɗuum nde waɗtaa privatisé. Tariya Sosnoo wuro ngoo ko Oukpan, ganndiraaɗo kadi Le Guerrier, Gañoowo. Ɗemngal nokku oo ko Bassar. Njoɓdi Kabou ina rokka gite belɗe e dow tago, e dow koye, e laddeeji, e maayooji. Kadi, koode ina njiyee no feewi sabu ŋakkeende pollugol annoore. == Tuugnorgal == nqxwigyrkqbp8t54i9zciz2zpkokxck 158984 158983 2026-04-01T12:30:44Z SUZYFATIMA 13856 158984 wikitext text/x-wiki {{Databox}}'''Kabou''' ko wuro e nder diiwaan Bassar to diiwaan Kara to worgo-fuɗnaange leydi Togo. Sabu nokku mum hakkundeejo, ina huutoree no luumo ɗo yimɓe naatata ummoraade Ganaa, Bassar, Kara, e Guérin-Kouka ngam yeeyde marsandiis. E dow laawol Kabou ina anndiranoo yaltinde njamndi e nder lowre Banjeli, ko ina wona 20 km caggal Kabou, haa caggal ɗuum nde waɗtaa privatisé. Tariya Sosnoo wuro ngoo ko Oukpan, ganndiraaɗo kadi Le Guerrier, Gañoowo. Ɗemngal nokku oo ko Bassar. Njoɓdi Kabou ina rokka gite belɗe e dow tago, e dow koye, e laddeeji, e maayooji. Kadi, koode ina njiyee no feewi sabu ŋakkeende pollugol annoore.<ref>Maplandia world gazetteer</ref> == Tuugnorgal == <references /> 6ehu744m3r379jbljip72u33tdm5osk Dondonne 0 38334 158985 2026-04-01T12:32:48Z SUZYFATIMA 13856 Created page with "Dondonne ko wuro e nder diiwaan Bassar to diiwaan Kara to worgo-fuɗnaange leydi Togo. Tuugnorgal" 158985 wikitext text/x-wiki Dondonne ko wuro e nder diiwaan Bassar to diiwaan Kara to worgo-fuɗnaange leydi Togo. Tuugnorgal pr1lcvifq0qlc2361i0knm4hnf9qc7r 158986 158985 2026-04-01T12:33:37Z SUZYFATIMA 13856 158986 wikitext text/x-wiki {{Databox}}'''Dondonne''' ko wuro e nder diiwaan Bassar to diiwaan Kara to worgo-fuɗnaange leydi Togo. == Tuugnorgal == kl5pp55411jmx37ql06thp6vwmg8zcc 158987 158986 2026-04-01T12:35:52Z SUZYFATIMA 13856 158987 wikitext text/x-wiki {{Databox}}'''Dondonne''' ko wuro e nder diiwaan Bassar to diiwaan Kara to worgo-fuɗnaange leydi Togo.<ref>Maplandia world gazetteer</ref> == Tuugnorgal == <references /> eirjr3x1iqoipqqugfx29o0q5p21ama Frank D Don 0 38335 158988 2026-04-01T12:36:26Z MOIBARDE 10068 Created page with "{{Databox}}'''Otoide Frank Isimhmen Chineyene'''ListenR (jibinaa ko ñalnde 16 noowammbar 1985), ganndiraaɗo innde dingiral makko Rt Hon Frank D Don, ko neɗɗo Najeriyaajo, koolaaɗo, koolaaɗo e fijoowo. O wonii hannde balloowo mawɗo keeriiɗo to guwerneer diiwaan Delta to bannge wellitaare. ==Nguurndam e jaŋde puɗɗagol== Frank D Don jibinaa ko to Asaba, to diiwaan Delta, to fuɗnaange-rewo leydi Najeriya e hitaande 1985. O janngi to duɗal jaaɓi haaɗtirde St P..." 158988 wikitext text/x-wiki {{Databox}}'''Otoide Frank Isimhmen Chineyene'''ListenR (jibinaa ko ñalnde 16 noowammbar 1985), ganndiraaɗo innde dingiral makko Rt Hon Frank D Don, ko neɗɗo Najeriyaajo, koolaaɗo, koolaaɗo e fijoowo. O wonii hannde balloowo mawɗo keeriiɗo to guwerneer diiwaan Delta to bannge wellitaare. ==Nguurndam e jaŋde puɗɗagol== Frank D Don jibinaa ko to Asaba, to diiwaan Delta, to fuɗnaange-rewo leydi Najeriya e hitaande 1985. O janngi to duɗal jaaɓi haaɗtirde St Peters Cat. Duɗal leslesal e duɗal leslesal Asaba e O timminii tolno makko O' to ICE (Institut d'éducation continue) Asaba, ɗo caggal ɗuum o ɓeydi jaŋde makko to Politeknik Ogwashu-uku, ɗo o janngi jokkondiral hakkunde yimɓe. ==Golle komedi== Golle Frank D Don e nder komediiji puɗɗii ko e dingiral ɗo o fuɗɗii waɗde komediiji e Unity Theatre Production. O dañii caggal ɗuum njillu keeriiɗo e Star Trek Show o gollodii e Koolaaɗo kuuɓal e Musiɗɓe woɗɓe ko wayi no Kcee, Psqaure, Faze, Tony yontere wootere e maayɗo Aba Ghana hono MC. Frank D Don waɗii komedi e Nite e hiirde 1000 jaleeɗe 2009 nde Opa Williams yuɓɓini. Kollirɗe goɗɗe ɗe o waɗi ko, Glo laffter Feast, Mnet Comedy Club to Urganndaa e Warri Again ɗo o gollodii e wondiiɓe makko Ko wayi no Igosave, Basketmouth, Bovi, Igodye Buchi, Alibaba e woɗɓe heewɓe. Hitaande makko 10Years On Stage koolol komedi e jimɗi ina yuɓɓinee to diiwaan Delta. Ñalnde 6 suwee 2014, Rt. Hon. Frank D Don resndi laamɗo mum belɗo. Koolaaɗo kuuɓal Frank D Don hollitii anniya mum politik. ==Njeenaaje== Koolaaɗo kuuɓal ɓurɗo moƴƴude e hitaande 13 ut 2009 1st e kala sahaa delta State Icons (Ɓurɗo maantinde e Komediyanke hitaande ndee) 2010 Njeenaari Nijeer Delta 2011 (Ngam darnde makko e nder dingiral komedi 2011). Njeenaari Komedi Fombina-Fuɗnaange (Bana Komedi ɓurɗo waawde tafde) 2011 Njeenaaje ndimaagu ''Golden Groove'' (ngam darnde makko e nder dingiral wellitaare 2011) Njeenaaje NYSC (hono Koolaaɗo kuuɓal ɓurɗo waawde tafde e nder Asaba) 2012 Fedde ngenndiire janngooɓe Psychology) NAPS Ko golle maantiniiɗe e nder MC e Komedi 2012 Njeenaari weltaare Fombina-Fuɗnaange (hono koolaaɗo ɓurɗo waawde tafde e nder Fombina-Fuɗnaange 2013 Kawtal sukaaɓe ngenndiwal leydi Naajeeriya / Njeenaari mawndi sukaaɓe Delta (Komediyanke ɓurɗo maantinde 2013) Njeenaari legend jam (Komediyanke jahroowo e duuɓi 2013) Njeenaari Delta (Komediyanke hitaande 2013) Njeenaari ammbasadeer Dspg & Beyond (hono koolaaɗo kuuɓal ɓurɗo maantinde e hitaande 2014) mo NADSS rokki Njeenaaje Delta Entertainment (No koolaaɗo kuuɓal ummoriiɗo e hitaande 2014) ==Ƴeew kadi== Doggol yimɓe Igbo Doggol komediiji Naajeeriya ==Tuugnorgal== 9pestfnvwgfzdssdd9ha0enk7z0s5bh 158989 158988 2026-04-01T12:58:40Z MOIBARDE 10068 158989 wikitext text/x-wiki {{Databox}}'''Otoide Frank Isimhmen Chineyene'''ListenR (jibinaa ko ñalnde 16 noowammbar 1985), ganndiraaɗo innde dingiral makko Rt Hon '''Frank D Don''', ko neɗɗo Najeriyaajo, koolaaɗo, koolaaɗo e fijoowo. O wonii hannde balloowo mawɗo keeriiɗo to guwerneer diiwaan Delta to bannge wellitaare<ref>{{cite web|url=http://irokotv.com/actor/3143/frank-d.-don|title=All Frank D. Don movies|date=2014-09-28|work=Irokotv|author=irokotv|accessdate=2014-09-28}}</ref>. ==Nguurndam e jaŋde puɗɗagol== Frank D Don jibinaa ko to Asaba, to diiwaan Delta, to fuɗnaange-rewo leydi Najeriya e hitaande 1985. O janngi to duɗal jaaɓi haaɗtirde St Peters Cat. Duɗal leslesal e duɗal leslesal Asaba e O timminii tolno makko O' to ICE (Institut d'éducation continue) Asaba, ɗo caggal ɗuum o ɓeydi jaŋde makko to Politeknik Ogwashu-uku, ɗo o janngi jokkondiral hakkunde yimɓe.<ref>{{cite web|url=http://www.ogusbaba.com/2013/10/video-comedian-frank-d-don-crase-for.html|title=VIDEO: Comedian Frank D Don Crase For Comedy WATCH/DOWNLOAD|date=2013-10-23|work=Nigeria entertainment Blog|author=Nigeria entertainment Blog|accessdate=2014-09-28}}</ref><ref>{{cite web|url=https://www.view.ng/photo-kcee-frank-d-don-back/|title=A Photo of Kcee and Frank D Don Back Then|date=2014-09-27|work=View Nigeria|author=View Nigeria|accessdate=2014-09-28|archive-date=7 November 2017|archive-url=https://web.archive.org/web/20171107010345/https://www.view.ng/photo-kcee-frank-d-don-back/|url-status=dead}}</ref><ref>{{cite web|url=http://www.cknnigeria.com/2013/12/glo-ushers-enugu-into-yuletide-season.html|title=Glo Ushers Enugu Into Yuletide Season With Africa’s Biggest Comedy Show|date=2013-05-23|work=Cknnigeria|author=CKnnigeria|accessdate=2014-09-28}}</ref> ==Golle komedi== Golle Frank D Don e nder komediiji puɗɗii ko e dingiral ɗo o fuɗɗii waɗde komediiji e ''Unity Theatre Production''. O dañii caggal ɗuum njillu keeriiɗo e ''Star Trek Show'' o gollodii e Koolaaɗo kuuɓal e Musiɗɓe woɗɓe ko wayi no Kcee, Psqaure, Faze, Tony yontere wootere e maayɗo Aba Ghana hono MC. Frank D Don waɗii komedi e Nite e hiirde 1000 jaleeɗe 2009 nde Opa Williams yuɓɓini. Kollirɗe goɗɗe ɗe o waɗi ko, ''Glo laffter Feast'', Mnet ''Comedy Club'' to Urganndaa e Warri ''Again'' ɗo o gollodii e wondiiɓe makko Ko wayi no Igosave, Basketmouth, Bovi, Igodye Buchi, Alibaba e woɗɓe heewɓe. Hitaande makko 10Years On Stage koolol komedi e jimɗi ina yuɓɓinee to diiwaan Delta. Ñalnde 6 suwee 2014, Rt. Hon. Frank D Don resndi laamɗo mum belɗo. Koolaaɗo kuuɓal Frank D Don hollitii anniya mum politik.<ref>{{cite web|url=http://www.ogusbaba.com/2013/10/video-comedian-frank-d-don-crase-for.html|title=VIDEO: Comedian Frank D Don Crase For Comedy WATCH/DOWNLOAD|date=2013-10-23|work=Nigeria entertainment Blog|author=Nigeria entertainment Blog|accessdate=2014-09-28}}</ref> ,<ref>{{cite web|url=https://www.view.ng/photo-kcee-frank-d-don-back/|title=A Photo of Kcee and Frank D Don Back Then|date=2014-09-27|work=View Nigeria|author=View Nigeria|accessdate=2014-09-28|archive-date=7 November 2017|archive-url=https://web.archive.org/web/20171107010345/https://www.view.ng/photo-kcee-frank-d-don-back/|url-status=dead}}</ref><ref>{{cite web|url=http://www.ogusbaba.com/2013/10/hon-frank-d-don-10years-on-stage-show.html|title=Hon. Frank D Don 10Years On Stage Show|date=2013-10-08|work=Nigeria entertainment Blog|author=Nigeria entertainment Blog|accessdate=2014-09-28}}</ref><ref>{{cite web|url=https://www.view.ng/comedian-hon-frank-d-don-set-wed-6th-september/|title=Comedian Hon. Frank D Don Set to wed 6th September|date=2014-08-31|work=View Nigeria|author=View Nigeria|accessdate=2014-09-28|archive-date=7 November 2017|archive-url=https://web.archive.org/web/20171107004834/https://www.view.ng/comedian-hon-frank-d-don-set-wed-6th-september/|url-status=dead}}</ref> <ref>{{cite web|url=http://www.nigeriafilms.com/news/29310/71/comedian-frank-d-don-declares-politicial-intention.html|title=Comedian Frank D Don Declares Political Intention, Releases Political Poster|date=2014-10-10|work=Nigeria Films|author=Nigeria Films|accessdate=2014-10-18|archive-url=https://web.archive.org/web/20141013034020/http://www.nigeriafilms.com/news/29310/71/comedian-frank-d-don-declares-politicial-intention.html|archive-date=13 October 2014|url-status=dead}}</ref> ==Njeenaaje== Koolaaɗo kuuɓal ɓurɗo moƴƴude e hitaande 13 ut 2009 1st e kala sahaa delta ''State Icons'' (Ɓurɗo maantinde e Komediyanke hitaande ndee) 2010 Njeenaari Nijeer Delta 2011 (Ngam darnde makko e nder dingiral komedi 2011). Komedi Fombina-Fuɗnaange (Bana Komedi ɓurɗo waawde tafde) 2011 Njeenaaje ndimaagu ''Golden Groove'' (ngam darnde makko e nder dingiral wellitaare 2011) Njeenaaje NYSC (hono Koolaaɗo kuuɓal ɓurɗo waawde tafde e nder Asaba) 2012 Fedde ngenndiire janngooɓe ''Psychology'') NAPS Ko golle maantiniiɗe e nder MC e Komedi 2012 Njeenaari weltaare Fombina-Fuɗnaange (hono koolaaɗo ɓurɗo waawde tafde e nder Fombina-Fuɗnaange 2013 Kawtal sukaaɓe ngenndiwal leydi [[Naajeeriya]] / Njeenaari mawndi sukaaɓe Delta (Komediyanke ɓurɗo maantinde 2013) Njeenaari legend jam (Komediyanke jahroowo e duuɓi 2013) Njeenaari Delta (Komediyanke hitaande 2013) Njeenaari ammbasadeer Dspg & ''Beyond'' (hono koolaaɗo kuuɓal ɓurɗo maantinde e hitaande 2014) mo NADSS rokki Njeenaaje Delta ''Entertainment'' (No koolaaɗo kuuɓal ummoriiɗo e hitaande 2014) ==Ƴeew kadi== Doggol yimɓe [[Igbo language|Igbo]] Doggol komediiji [[Naajeeriya]] ==Tuugnorgal== ojerwleoc2mywb1luu7eaqf7cxvtmrx Frank Donga 0 38336 158990 2026-04-01T13:08:17Z MOIBARDE 10068 Created page with "{{Databox}}'''Kunle Idowu''' (HeɗtoR), ganndiraaɗo '''Frank Donga''', ko fijoowo e koolaaɗo kuuɓal Najeriya. O ummii e lollude e nder webseries, The Interview, e Ndani TV ko faati e ɗaɓɓoowo golle mo alaa ɗo haaɗi, mo o suɓaa ngam heɓde njeenaari ɓurndi moƴƴude e nder filmuuji komedi e nder [[Afrik]], e hitaande 2015 ina golloroo fotoowo e filmo. E hitaande 2022, kanko e Philomaine Nanema ɓe mbaɗdi yeewtere Hello Doc, woni yeewtere yiɗnde ngam hirjinde..." 158990 wikitext text/x-wiki {{Databox}}'''Kunle Idowu''' (HeɗtoR), ganndiraaɗo '''Frank Donga''', ko fijoowo e koolaaɗo kuuɓal Najeriya. O ummii e lollude e nder webseries, The Interview, e Ndani TV ko faati e ɗaɓɓoowo golle mo alaa ɗo haaɗi, mo o suɓaa ngam heɓde njeenaari ɓurndi moƴƴude e nder filmuuji komedi e nder [[Afrik]], e hitaande 2015 ina golloroo fotoowo e filmo. E hitaande 2022, kanko e Philomaine Nanema ɓe mbaɗdi yeewtere Hello Doc, woni yeewtere yiɗnde ngam hirjinde faggudu COVID-19 e nder [[Afrik]]. ==Jaangirde== Idowu naati duɗal jaaɓi-haaɗtirde Ogun State (hannde ko duɗal jaaɓi-haaɗtirde Olabisi Onabanjo) ɗo o heɓi BSc e ganndal ndema e kadi duɗal jaaɓi-haaɗtirde Ibadan, ɗo o heɓi dipolom makko ''master'' e ganndal taariindi daabaaji. ==Filmogaraafi== ===Darnde Filmuuji=== Hitaande Tiitoonde Darnde Teskorɗe Ref 2016 Fedde dewgal Harrison, sofer 2017 TATU Ñaawooje Idahosa Pastoor Osas Filmu ko faati e kewuuji nguurndam Biskop Benson Idahosa Hakkille Akin Hakkunde Akande Lead role Reprises jikku makko dipolomaaji ɗi ngalaa golle Sikiru OAP oo Koolol dewgal 2 Harrison 2018 Falz Ƴeewndo: Filmu oo 200 Miliyoŋ Date jeeɗiɗi e feccere Frank La Lasher Baba Jom leydi A film by Etinosa Idemudia Funke! Yuhanna Taƴre laabi Laamɗo Koɗo Winndere Kunte 2019 Wujjooɓe Tato Rukevwe O ɗon 2020 Golle Softuɗe 2021 Muudo Porter Otel mo anniyaaka Jemma gooto [[Lagos]] Darnde Teleeji Hitaande Tiitoonde Darnde Teskorɗe 2013-2015 Yeewtere Frank Donga e nder lowre Ndani TV 2016–hannde Boot e Denrele Edun e teleeji ''EbonyLife'' 2017 Ɓiɓɓe suudu Dede Malik Kondo Jeff ==Njeenaaje e nominaasiyoŋaaji== Njeenaaje cuɓagol yiyooɓe [[Afrik]] Magic Hitaande Nominaa / golle Njeenaari Njeñtudi Ref 2015 Kunle Idowu/Yeewtere (serie web) Fiyoowo ɓurɗo moƴƴude e nder komedi toɗɗaaɗo 2018 Frank Donga/Idahosa ñaawirɗe ɓurɗe moƴƴude e ballal toɗɗaa 2023 Kunle Idowu/Anniyaaka ɓurɗo moƴƴude e fijooji, filmuuji walla teleeji cuɓaaɗi Njeenaaje Akademi Filmuuji [[Afrik]] Hitaande Nominaa / golle Njeenaari Njeñtudi Ref 2018 Frank Donga/Hakkunde ɓurɗo waawde fiyde e darnde ardiinde toɗɗaama Koolol filmuuji Afrik (TAFF) Hitaande Nominaa / golle Njeenaari Njeñtudi Ref 2018 Frank Donga ɓurɗo waawde fiyde ==Tuugnorgal== 703hhcjmeveaklrm94vqrewqpn5f7nd 158991 158990 2026-04-01T13:20:08Z MOIBARDE 10068 158991 wikitext text/x-wiki {{Databox}}'''Kunle Idowu''' (HeɗtoR), ganndiraaɗo '''Frank Donga''', ko fijoowo e koolaaɗo kuuɓal Najeriya. O ummii e lollude e nder webseries, ''The Interview'', e Ndani TV ko faati e ɗaɓɓoowo golle mo alaa ɗo haaɗi, mo o suɓaa ngam heɓde njeenaari ɓurndi moƴƴude e nder filmuuji komedi e nder [[Afrik]], e hitaande 2015 ina golloroo fotoowo e filmo. E hitaande 2022, kanko e Philomaine Nanema ɓe mbaɗdi yeewtere ''Hello Doc'', woni yeewtere yiɗnde ngam hirjinde faggudu ''COVID-19'' e nder [[Afrik]].<ref>{{Cite web|url=https://africamagic.dstv.com/news/nominees-announced-for-2015-amvcas|title=Nominees Announced for 2015 AMVCAs|website=Africa Magic Official Website - Nominees Announced for 2015 AMVCAs|access-date=2018-03-30}}</ref> He has gone on to .<ref>{{Citation|last=Adetiba|first=Kemi|title=The Wedding Party|date=2017-05-20|url=https://www.imdb.com/title/tt5978822/|others=Alibaba Akporobome, Zainab Balogun, Daniella Down|accessdate=2018-03-30}}</ref> <ref>{{Cite news|url=http://www.informationng.com/2017/08/use-comedy-journalism-frank-donga.html|title='How I Use Comedy For Journalism' – Frank Donga|date=2017-08-05|work=INFORMATION NIGERIA|access-date=2018-03-31}}</ref><ref>{{Cite web|url=http://www.asikobeampeh.com/2017/11/kunle-idowu-frank-donga-frankly.html|title=KUNLE IDOWU 'FRANK DONGA' : FRANKLY SPEAKING ABOUT WORK AND LIFE|website=www.asikobeampeh.com|access-date=2018-03-30}}</ref> ==Jaangirde== Idowu naati duɗal jaaɓi-haaɗtirde Ogun State (hannde ko duɗal jaaɓi-haaɗtirde Olabisi Onabanjo) ɗo o heɓi BSc e ganndal ndema e kadi duɗal jaaɓi-haaɗtirde [[Ibadan]], ɗo o heɓi dipolom makko ''master'' e ganndal taariindi daabaaji.<ref>{{Cite press release|url=https://www.busiweek.com/niyel-advocates-for-confidence-in-routine-immunisation-in-africa-%ef%bf%bc/|archive-url=https://web.archive.org/web/20220504125912/https://www.busiweek.com/niyel-advocates-for-confidence-in-routine-immunisation-in-africa-%EF%BF%BC/|url-status=usurped|archive-date=4 May 2022|title=Niyel Advocates For Confidence In Routine Immunisation In Africa|publisher=Niyel|agency=African Media Agency|via=East African Business Week|location=Dakar, Senegal|date=2022-05-03|access-date=2022-08-26}}</ref> ==Filmogaraafi== ===Darnde Filmuuji=== Hitaande Tiitoonde Darnde Teskorɗe Ref 2016 Fedde dewgal Harrison, sofer 2017 TATU Ñaawooje Idahosa Pastoor Osas Filmu ko faati e kewuuji nguurndam Biskop Benson Idahosa Hakkille Akin Hakkunde Akande ''Lead role'' Reprises jikku makko dipolomaaji ɗi ngalaa golle Sikiru OAP oo Koolol dewgal 2 Harrison 2018 Falz Ƴeewndo: Filmu oo 200 Miliyoŋ Date jeeɗiɗi e feccere Frank La Lasher Baba Jom leydi A film by Etinosa Idemudia Funke! Yuhanna Taƴre laabi Laamɗo Koɗo Winndere Kunte 2019 Wujjooɓe Tato Rukevwe O ɗon 2020 Golle Softuɗe 2021 Muudo Porter Otel mo anniyaaka Jemma gooto [[Lagos]] Darnde Teleeji Hitaande Tiitoonde Darnde Teskorɗe 2013-2015 Yeewtere Frank Donga e nder lowre Ndani TV –hannde Boot e Denrele Edun e teleeji ''EbonyLife'' 2017 Ɓiɓɓe suudu Dede Malik Kondo Jeff ==Njeenaaje e nominaasiyoŋaaji== Njeenaaje cuɓagol yiyooɓe [[Afrik]] Magic Hitaande Nominaa / golle Njeenaari Njeñtudi Ref 2015 Kunle Idowu/Yeewtere (''serie web'') Fiyoowo ɓurɗo moƴƴude e nder komedi toɗɗaaɗo 2018 Frank Donga/Idahosa ñaawirɗe ɓurɗe moƴƴude e ballal toɗɗaa 2023 Kunle Idowu/Anniyaaka ɓurɗo moƴƴude e fijooji, filmuuji walla teleeji cuɓaaɗi Njeenaaje Akademi Filmuuji [[Afrik]] Hitaande Nominaa / golle Njeenaari Njeñtudi Ref 2018 Frank Donga/Hakkunde ɓurɗo waawde fiyde e darnde ardiinde toɗɗaama Koolol filmuuji [[Afrik]] (TAFF) Hitaande Nominaa / golle Njeenaari Njeñtudi Ref 2018 Frank Donga ɓurɗo waawde fiyde ==Tuugnorgal== 6pcbf7yxrbcfw8yzs8oo90chv0u9puc Falalu A Dorayi 0 38337 158992 2026-04-01T13:31:36Z MOIBARDE 10068 Created page with "{{Databox}}'''Falalu Abubakar Dorayi''' anndiraaɗo kadi '''Falalu A. Dorayi''' (jibinaa ko 4 lewru Yarkomaa 1977) ko gardo filmo, peewnoowo, binndoowo e fijoowo filmuuji Najeriyaajo. ==Nguurndam e mbaydi puɗɗaandi== Dorayi jibinaa ko ñalnde 4 lewru bowte hitaande 1977 to Dorayi, Gwale, diiwaan Kano, to Alhaji Abubakar, jom njulaagu to Kano. O janngi ko e duɗal leslesal e hakkundeewal to [[Kano]]. O heɓi dipolomaaji e jokkondiral hakkunde yimɓe to duɗal jaaɓi ha..." 158992 wikitext text/x-wiki {{Databox}}'''Falalu Abubakar Dorayi''' anndiraaɗo kadi '''Falalu A. Dorayi''' (jibinaa ko 4 lewru Yarkomaa 1977) ko gardo filmo, peewnoowo, binndoowo e fijoowo filmuuji Najeriyaajo. ==Nguurndam e mbaydi puɗɗaandi== Dorayi jibinaa ko ñalnde 4 lewru bowte hitaande 1977 to Dorayi, Gwale, diiwaan Kano, to Alhaji Abubakar, jom njulaagu to Kano. O janngi ko e duɗal leslesal e hakkundeewal to [[Kano]]. O heɓi dipolomaaji e jokkondiral hakkunde yimɓe to duɗal jaaɓi haaɗtirde Bayero to Kano, o heɓi kadi dipolomaaji karallaagal to bannge peewnugol filmuuji e teleeji to duɗal jaaɓi haaɗtirde Maitama Sule, Kano e hitaande 2017. Dorayi kadi tawtoraama porogaraam janngingol filmuuji to duɗal jaaɓi haaɗtirde Aasiyankeewal filmuuji e teleeji, Noida to leydi [[Indiya]]. ==Kugal== Dorayi fuɗɗii golle mum e nder filmuuji ko e hitaande 1997, e nder fedde dingiral nokkuure nde o woni e duɗal hakkundeewal. Caggal nde o timmini jaŋde makko to duɗal jaaɓi haaɗtirde Dorayi naati e filmo [[Kannywood]], filmuuji ɗiɗi gadani ɗi o ardii ɗii ƴettaa, o wiyi ko peewnoowo filmo oo rokki hoore makko njeenaari gardo. O heɓi fartaŋŋeeji goɗɗi ardaade e Sarauniya Films ɗo o ardii filmo biyeteeɗo Kwangiri, caggal ɗuum ''Uwargida e Majalisa'' rewi heen. Dorayi ummii e innde caggal nde o ardii filmo ''Basaja'' (2013), ɗo o waɗi heen yimɓe heewɓe, ina jeyaa heen Ali Nuhu, [[Adam A Zango]], e [[Hadiza Aliyu]]. Film o waɗii njeenaari mawndi, o suɓaama e njeenaaje weltaare yimɓe wuro 2014. E hitaande 2015, Dorayi waɗi Gwaska (mo [[Adam A Zango]] ardii ɗum), caggal ɗuum Retour of Gwaska e hitaande 2017. E hitaande 2019, Dorayi ardii e hollitde eɓɓoore tele wiyeteende Gidan Badamasi, eɓɓoore jaleeɗe nde taarii "Iwdi Badamasi" luulnd iinde. Drama oo ina taaroo galle Bamasi’en gonɗo e ƴattaade mo nde o waawaa timminde fodoore makko. O heɓi njeenaari "Ɓurɗo waawde fijde e nder dingiral Kannywood" ngam filmo Kwana Casa'in. ==Filmogaraafi== Doggol filmuuji ɗi Dorayi ardii. Hitaande Tiitoonde Allo ND Farar Saka ND Fataken dare ND Fitilar Dare ND Ibro dan fulani ND Laray ND Madugu ND Mukaddaari ND Namaamajo ND Ragaas ND Sa’a Dai ND Sowa ND Tarkon Kauna ND Tsartuwa ND Yau A Gari ND Zatona ND Zo Mu Zauna ND Bana Bakwai 2007 Artabu 2009 Ahlul kitab hitaande 2011 Sandar kiwo 2011 Sayyaada hitaande 2011 Zarar Bunu 2011 Andaali 2013 Mai Dalilin Aure (Waɗoowo pottital) 2014 Soyayya da shakuwa 2014 Won laawol 2016 Gwaska 2017 Juyin sarauta 2017 Alkibla 2018 ==Ƴeew kadi== Doggol fijooɓe Naajeeriya Doggol ardiiɓe filmuuji leydi Najeriya Doggol peewnitooɓe filmuuji leydi Najeriya ==Tuugnorgal== kxhr2okdtzjadh3wata0qg1vxiykh4b 159015 158992 2026-04-01T14:44:44Z MOIBARDE 10068 159015 wikitext text/x-wiki {{Databox}}'''Falalu Abubakar Dorayi''' anndiraaɗo kadi '''Falalu A. Dorayi''' (jibinaa ko 4 [[lewru]] Yarkomaa 1977) ko gardo filmo, peewnoowo, binndoowo e fijoowo filmuuji Najeriyaajo.<ref>{{cite web|last1=Lere|first1=Mohammed|title=Why Falalu Dorayi is one of most sought-after Kannywood directors {{!}} Premium Times Nigeria|url=https://www.premiumtimesng.com/entertainment/175489-falalu-dorayi-one-sought-kannywood-directors.html|website=Premium Time News|accessdate=9 October 2020|date=23 January 2015}}</ref><ref>{{cite web|last1=Lere|first1=Mohammed|title=KANNYWOOD INTERVIEW: Returning to the Cinemas, movie makers now smile to bank – Falalu Dorayi {{!}} Premium Times Nigeria|url=https://www.premiumtimesng.com/news/headlines/241649-kannywood-interview-returning-cinemas-movie-makers-now-smile-bank-falalu-dorayi.html|website=Premium Times News|accessdate=9 October 2020|date=27 August 2017}}</ref> ==Nguurndam e mbaydi puɗɗaandi== Dorayi jibinaa ko ñalnde 4 lewru bowte hitaande 1977 to Dorayi, Gwale, diiwaan [[Kano]], to Alhaji Abubakar, jom njulaagu to Kano. O janngi ko e duɗal leslesal e hakkundeewal to [[Kano]]. O heɓi dipolomaaji e jokkondiral hakkunde yimɓe to duɗal jaaɓi haaɗtirde Bayero to [[Kano]], o heɓi kadi dipolomaaji karallaagal to bannge peewnugol filmuuji e teleeji to duɗal jaaɓi haaɗtirde [[Maitama Sule]], Kano e hitaande 2017. Dorayi kadi tawtoraama porogaraam janngingol filmuuji to duɗal jaaɓi haaɗtirde Aasiyankeewal filmuuji e teleeji, Noida to leydi [[Indiya]].<ref>{{cite web|last1=Lere|first1=Mohammed|title=Why Falalu Dorayi is one of most sought-after Kannywood directors {{!}} Premium Times Nigeria|url=https://www.premiumtimesng.com/entertainment/175489-falalu-dorayi-one-sought-kannywood-directors.html|website=Premium Time News|accessdate=9 October 2020|date=23 January 2015}}</ref><ref>{{cite web|last1=Lere|first1=Mohammed|title=KANNYWOOD INTERVIEW: Returning to the Cinemas, movie makers now smile to bank – Falalu Dorayi {{!}} Premium Times Nigeria|url=https://www.premiumtimesng.com/news/headlines/241649-kannywood-interview-returning-cinemas-movie-makers-now-smile-bank-falalu-dorayi.html|website=Premium Times News|accessdate=9 October 2020|date=27 August 2017}}</ref> ==Kugal== Dorayi fuɗɗii golle mum e nder filmuuji ko e hitaande 1997, e nder fedde dingiral nokkuure nde o woni e duɗal hakkundeewal. Caggal nde o timmini jaŋde makko to duɗal jaaɓi haaɗtirde Dorayi naati e filmo [[Kannywood]], filmuuji ɗiɗi gadani ɗi o ardii ɗii ƴettaa, o wiyi ko peewnoowo filmo oo rokki hoore makko njeenaari gardo. O heɓi fartaŋŋeeji goɗɗi ardaade e ''Sarauniya Films'' ɗo o ardii filmo biyeteeɗo Kwangiri, caggal ɗuum ''Uwargida e Majalisa'' rewi heen. Dorayi ummii e innde caggal nde o ardii filmo ''Basaja'' (2013), ɗo o waɗi heen yimɓe heewɓe, ina jeyaa heen [[Ali Nuhu]], [[Adam A Zango]], e [[Hadiza Aliyu]]. Film o waɗii njeenaari mawndi, o suɓaama e njeenaaje weltaare yimɓe wuro 2014. E hitaande 2015, Dorayi waɗi Gwaska (mo [[Adam A Zango]] ardii ɗum), caggal ɗuum Retour of ''Gwaska'' e hitaande 2017. E hitaande 2019, Dorayi ardii e hollitde eɓɓoore tele wiyeteende ''Gidan'' Badamasi, eɓɓoore jaleeɗe nde taarii "Iwdi Badamasi" luulnd iinde. Drama oo ina taaroo galle Bamasi’en gonɗo e ƴattaade mo nde o waawaa timminde fodoore makko. O heɓi njeenaari "Ɓurɗo waawde fijde e nder dingiral [[Kannywood]]" ngam filmo ''Kwana Casa'in''. ==Filmogaraafi== Doggol filmuuji ɗi Dorayi ardii. Hitaande Tiitoonde Allo ND Farar Saka ND Fataken dare ND Fitilar Dare ND Ibro dan fulani ND Laray ND Madugu ND Mukaddaari ND Namaamajo ND Ragaas ND Sa’a Dai ND Sowa ND Tarkon Kauna ND Tsartuwa ND Yau A Gari ND Zatona ND Zo Mu Zauna ND Bana Bakwai 2007 Artabu 2009 Ahlul kitab hitaande 2011 Sandar kiwo 2011 Sayyaada hitaande 2011 Zarar Bunu 2011 Andaali 2013 Mai Dalilin Aure (Waɗoowo pottital) 2014 Soyayya da shakuwa 2014 Won laawol 2016 Gwaska 2017 Juyin sarauta 2017 Alkibla 2018 ==Ƴeew kadi== Doggol fijooɓe Naajeeriya Doggol ardiiɓe filmuuji leydi Najeriya Doggol peewnitooɓe filmuuji leydi Najeriya ==Tuugnorgal== e91q7odnt3r87z8jxutk6xu4i2o6we1 Baga, Togo 0 38338 159003 2026-04-01T14:14:57Z SUZYFATIMA 13856 Created page with "Baga, Togo ko kanton gure jeegom e nder diiwaan Doufelgou e nder diiwaan Kara to worgo-fuɗnaange leydi Togo. Tuugnorgal" 159003 wikitext text/x-wiki Baga, Togo ko kanton gure jeegom e nder diiwaan Doufelgou e nder diiwaan Kara to worgo-fuɗnaange leydi Togo. Tuugnorgal 5vo5o8abfk350l74fkzqi237ezenuud 159004 159003 2026-04-01T14:15:57Z SUZYFATIMA 13856 159004 wikitext text/x-wiki {{Databox}}'''Baga, Togo''' ko kanton gure jeegom e nder diiwaan Doufelgou e nder diiwaan Kara to worgo-fuɗnaange leydi Togo. == Tuugnorgal == sdvbojlfd4w2avghkjsrhazlawelbpo 159005 159004 2026-04-01T14:17:52Z SUZYFATIMA 13856 159005 wikitext text/x-wiki {{Databox}}'''Baga, Togo''' ko kanton gure jeegom e nder diiwaan Doufelgou e nder diiwaan Kara to worgo-fuɗnaange leydi Togo.<ref>Maplandia world gazetteer</ref> == Tuugnorgal == <references /> 72sb07vqnnt5tdarr6dn7d39zvjah6z Guérin-Kouka, Bassar 0 38339 159006 2026-04-01T14:19:50Z SUZYFATIMA 13856 Created page with "Guérin-Kouka ko wuro e nder diiwaan Dankpen e nder diiwaan Kara to worgo-fuɗnaange leydi Togo. Tuugnorgal" 159006 wikitext text/x-wiki Guérin-Kouka ko wuro e nder diiwaan Dankpen e nder diiwaan Kara to worgo-fuɗnaange leydi Togo. Tuugnorgal okpa28dai0el43d1ml4rf9dpgdyh5kc 159007 159006 2026-04-01T14:21:22Z SUZYFATIMA 13856 159007 wikitext text/x-wiki {{Databox}}'''Guérin-Kouka''' ko wuro e nder diiwaan Dankpen e nder diiwaan Kara to worgo-fuɗnaange leydi Togo. == Tuugnorgal == th2tdxief6oa6zg7c6i91igea1j31wo 159008 159007 2026-04-01T14:24:26Z SUZYFATIMA 13856 159008 wikitext text/x-wiki {{Databox}}'''Guérin-Kouka''' ko wuro e nder diiwaan Dankpen e nder diiwaan Kara to worgo-fuɗnaange leydi Togo.<ref>Maplandia world gazetteer</ref> == Tuugnorgal == <references /> efq7hzk4tyh2spupob8eqjbg36pzjwh Boungbale 0 38340 159009 2026-04-01T14:27:02Z SUZYFATIMA 13856 Created page with "Boungbale ko wuro e nder diiwaan Bassar e nder diiwaan Kara to Togo. Wurooji e gure ɓadiiɗe ina mbaɗi Bongbon (2,3 kiloomeeteer), Lidialabo (1,6 km), Demon (3,2 km), Diabirdo (3,2 km), e Tipakpane (3,5 km). Laana ndiwoowa ɓurka ɓadaade ko 40 km (25 mi) to laana ndiwoowa hakkunde leyɗeele Niamtougou. Ina woodi kadi gure ɗiɗi goɗɗe e nder Prefecture ɗe njogii innde wootere. Ɗee ina tawee e: Boungbale ko 9°47′ fuɗnaange 0°30′ hirnaange Boungbale 9°4..." 159009 wikitext text/x-wiki Boungbale ko wuro e nder diiwaan Bassar e nder diiwaan Kara to Togo. Wurooji e gure ɓadiiɗe ina mbaɗi Bongbon (2,3 kiloomeeteer), Lidialabo (1,6 km), Demon (3,2 km), Diabirdo (3,2 km), e Tipakpane (3,5 km). Laana ndiwoowa ɓurka ɓadaade ko 40 km (25 mi) to laana ndiwoowa hakkunde leyɗeele Niamtougou. Ina woodi kadi gure ɗiɗi goɗɗe e nder Prefecture ɗe njogii innde wootere. Ɗee ina tawee e: Boungbale ko 9°47′ fuɗnaange 0°30′ hirnaange Boungbale 9°40′ Fuɗnaange 0°0′ Hirnaange Tuugnorgal cgy4fv626yk0aubvfwjm18ljq5doe0j 159010 159009 2026-04-01T14:28:00Z SUZYFATIMA 13856 159010 wikitext text/x-wiki {{Databox}}'''Boungbale''' ko wuro e nder diiwaan Bassar e nder diiwaan Kara to Togo. Wurooji e gure ɓadiiɗe ina mbaɗi Bongbon (2,3 kiloomeeteer), Lidialabo (1,6 km), Demon (3,2 km), Diabirdo (3,2 km), e Tipakpane (3,5 km). Laana ndiwoowa ɓurka ɓadaade ko 40 km (25 mi) to laana ndiwoowa hakkunde leyɗeele Niamtougou. Ina woodi kadi gure ɗiɗi goɗɗe e nder Prefecture ɗe njogii innde wootere. Ɗee ina tawee e: Boungbale ko 9°47′ fuɗnaange 0°30′ hirnaange Boungbale 9°40′ Fuɗnaange 0°0′ Hirnaange == Tuugnorgal == 2h71v4g108dfor0k91gkip7ib9jdqip 159011 159010 2026-04-01T14:31:58Z SUZYFATIMA 13856 159011 wikitext text/x-wiki {{Databox}}'''Boungbale''' ko wuro e nder diiwaan Bassar e nder diiwaan Kara to Togo. Wurooji e gure ɓadiiɗe ina mbaɗi Bongbon (2,3 kiloomeeteer), Lidialabo (1,6 km), Demon (3,2 km), Diabirdo (3,2 km), e Tipakpane (3,5 km). Laana ndiwoowa ɓurka ɓadaade ko 40 km (25 mi) to laana ndiwoowa hakkunde leyɗeele Niamtougou. Ina woodi kadi gure ɗiɗi goɗɗe e nder Prefecture ɗe njogii innde wootere. Ɗee ina tawee e: Boungbale ko 9°47′ fuɗnaange 0°30′ hirnaange Boungbale 9°40′ Fuɗnaange 0°0′ Hirnaange<ref>[http://www.maplandia.com/togo/kara/bassar/boungbale-9-51-0-n-0-40-0-e/ Maplandia world gazetteer]</ref><ref>[http://www.maplandia.com/togo/kara/bassar/boungbale-9-47-0-n-0-30-0-e/ Maplandia world gazetteer]</ref> <ref>[http://www.maplandia.com/togo/kara/bassar/boungbale-9-40-0-n-0-31-0-e/ Maplandia world gazetteer]</ref> == Tuugnorgal == <references /> shkt2ujekzv0uuvlibtz0joquhmar1r Fono, Togo 0 38341 159012 2026-04-01T14:34:11Z SUZYFATIMA 13856 Created page with "Fono, Togo ko wuro e nder diiwaan Bassar e nder diiwaan Kara to worgo-fuɗnaange leydi Togo. Tuugnorgal" 159012 wikitext text/x-wiki Fono, Togo ko wuro e nder diiwaan Bassar e nder diiwaan Kara to worgo-fuɗnaange leydi Togo. Tuugnorgal su7ya3rseg6wjefw64uf0ox7sfoii3w 159013 159012 2026-04-01T14:37:56Z SUZYFATIMA 13856 159013 wikitext text/x-wiki {{Databox}}'''Fono, Togo''' ko wuro e nder diiwaan Bassar e nder diiwaan Kara to worgo-fuɗnaange leydi Togo. == Tuugnorgal == 4fcwzuovzp5g1mojys1eq8uu8dp7mpq 159014 159013 2026-04-01T14:41:21Z SUZYFATIMA 13856 159014 wikitext text/x-wiki {{Databox}}'''Fono, Togo''' ko wuro e nder diiwaan Bassar e nder diiwaan Kara to worgo-fuɗnaange leydi Togo.<ref>Maplandia world gazetteer</ref> == Tuugnorgal == <references /> t69mopuw7o4fii5n8skywm47y221qpi Kaka, Togo 0 38342 159016 2026-04-01T14:44:53Z SUZYFATIMA 13856 Created page with "Kaka, Togo ko wuro e nder diiwaan Bassar e nder diiwaan Kara to worgo-fuɗnaange leydi Togo. Tuugnorgal" 159016 wikitext text/x-wiki Kaka, Togo ko wuro e nder diiwaan Bassar e nder diiwaan Kara to worgo-fuɗnaange leydi Togo. Tuugnorgal 0ncab0czv7ubzo35gr5ijqkjrjf2hb9 159017 159016 2026-04-01T14:45:55Z SUZYFATIMA 13856 159017 wikitext text/x-wiki {{Databox}}'''Kaka, Togo''' ko wuro e nder diiwaan Bassar e nder diiwaan Kara to worgo-fuɗnaange leydi Togo. == Tuugnorgal == seqho7lbjhza8u1gld5t85iqheljqgu 159018 159017 2026-04-01T14:48:29Z SUZYFATIMA 13856 159018 wikitext text/x-wiki {{Databox}}'''Kaka, Togo''' ko wuro e nder diiwaan Bassar e nder diiwaan Kara to worgo-fuɗnaange leydi Togo.<ref>Maplandia world gazetteer</ref> == Tuugnorgal == <references /> pk7em2xvu0wnllhgz326qpptwkddeog Demon, Togo 0 38343 159019 2026-04-01T14:51:07Z SUZYFATIMA 13856 Created page with "Demon ko wuro e nder diiwaan Bassar to diiwaan Kara to worgo-fuɗnaange leydi Togo. Tuugnorgal" 159019 wikitext text/x-wiki Demon ko wuro e nder diiwaan Bassar to diiwaan Kara to worgo-fuɗnaange leydi Togo. Tuugnorgal ak0i41mdw1vw8cie6m3mjnmod03mrl9 159020 159019 2026-04-01T14:51:54Z SUZYFATIMA 13856 159020 wikitext text/x-wiki {{Databox}}'''Demon''' ko wuro e nder diiwaan Bassar to diiwaan Kara to worgo-fuɗnaange leydi Togo. == Tuugnorgal == eshtyqfp4a60tafv9ycdzfslrv01il1 159021 159020 2026-04-01T14:54:48Z SUZYFATIMA 13856 159021 wikitext text/x-wiki {{Databox}}'''Demon''' ko wuro e nder diiwaan Bassar to diiwaan Kara to worgo-fuɗnaange leydi Togo.<ref>Maplandia world gazetteer</ref> == Tuugnorgal == <references /> dga8t212k8mcb4rcj32g5qkk72b5vsi Patrick Doyle (Nigerian actor) 0 38344 159022 2026-04-01T15:08:17Z MOIBARDE 10068 Created page with "{{Databox}}'''Patrick Rupherford Doyle''' (jibinaa ko 23 mars 1961) ko fijoowo e jaayndiyanke mawɗo to leydi [[Najeriya]], mo yimɓe fof njiɗi e kitaale 1990 sabu golle makko e nder diine walla e nder diine. Doyle ummoriiɗo e diiwaan Delta, o janngi to duɗal jaaɓi haaɗtirde Saint Finbarr, to Akoka e to duɗal jaaɓi haaɗtirde Rajo Fedde nde. O naati nder jaayndeeji nde o mari duuɓi 20 haa o huwi bee Daande [[Naajeeriya]] (VON) e Hukuuma Teleeji [[Naajeeriya]] ko..." 159022 wikitext text/x-wiki {{Databox}}'''Patrick Rupherford Doyle''' (jibinaa ko 23 mars 1961) ko fijoowo e jaayndiyanke mawɗo to leydi [[Najeriya]], mo yimɓe fof njiɗi e kitaale 1990 sabu golle makko e nder diine walla e nder diine. Doyle ummoriiɗo e diiwaan Delta, o janngi to duɗal jaaɓi haaɗtirde Saint Finbarr, to Akoka e to duɗal jaaɓi haaɗtirde Rajo Fedde nde. O naati nder jaayndeeji nde o mari duuɓi 20 haa o huwi bee Daande [[Naajeeriya]] (VON) e Hukuuma Teleeji [[Naajeeriya]] ko adi o laatoto ardiiɗo haa ''Silverbird TV''. Dolyle resi ko Iretiola Doyle, fijoowo mawɗo, jogiiɗo sukaaɓe 5 caggal nde o maayi debbo makko gadano e rafi ƴiiƴam e hitaande 1999 e ɓiyiiko Raymond e hitaande 2009. Ɓe kolliti ceergal maɓɓe e hitaande 2023. ==Filmogaraafi cuɓaaɗo== ===Filmuuji=== Caggal 30 (2025) Huunde hono kaŋŋe (2023) hono Jolayemi Scott Deftere ɓaleere (2023) hono senaateer Dipo Neɗɗo Alla (2022) ko Biskop Asuquo Laamɗo Buckit e Mopsters Motley (2020) ko Bozimo Isoken (2017) ko baaba isoken Laabi Idahosa (2017) Debbo jom suudu (2015) Bojel pinndi (2013) hono Mr ===Teleeji=== Rippooji Kaso & Kaso (2018) ko Otunba Laamiiɗo Sukaaɓe: Gartugol Laamɗo ===Wideyooji jimɗi=== Lekki giɗli – Lorrine Okotie (1990) ==Tuugnorgal== nahgfhziys93sheaxmdicy4fbw0tovr 159024 159022 2026-04-01T15:10:46Z MOIBARDE 10068 159024 wikitext text/x-wiki Patrick Rupherford Doyle(jibinaa ko 23 mars 1961) ko fijoowo e jaayndiyanke mawɗo to leydi [[Najeriya]], mo yimɓe fof njiɗi e kitaale 1990 sabu golle makko e nder diine walla e nder diine. Doyle ummoriiɗo e diiwaan Delta, o janngi to duɗal jaaɓi haaɗtirde Saint Finbarr, to Akoka e to duɗal jaaɓi haaɗtirde Rajo Fedde nde. O naati nder jaayndeeji nde o mari duuɓi 20 haa o huwi bee Daande [[Naajeeriya]] (VON) e Hukuuma Teleeji [[Naajeeriya]] ko adi o laatoto ardiiɗo haa ''Silverbird TV''. Dolyle resi ko Iretiola Doyle, fijoowo mawɗo, jogiiɗo sukaaɓe 5 caggal nde o maayi debbo makko gadano e rafi ƴiiƴam e hitaande 1999 e ɓiyiiko Raymond e hitaande 2009. Ɓe kolliti ceergal maɓɓe e hitaande 2023. ==Filmogaraafi cuɓaaɗo== ===Filmuuji=== Caggal 30 (2025) Huunde hono kaŋŋe (2023) hono Jolayemi Scott Deftere ɓaleere (2023) hono senaateer Dipo Neɗɗo Alla (2022) ko Biskop Asuquo Laamɗo Buckit e Mopsters Motley (2020) ko Bozimo Isoken (2017) ko baaba isoken Laabi Idahosa (2017) Debbo jom suudu (2015) Bojel pinndi (2013) hono Mr ===Teleeji=== Rippooji Kaso & Kaso (2018) ko Otunba Laamiiɗo Sukaaɓe: Gartugol Laamɗo ===Wideyooji jimɗi=== Lekki giɗli – Lorrine Okotie (1990) ==Tuugnorgal== etapkqls96bhkn746dj0cvts84wbit7 159028 159024 2026-04-01T15:18:35Z MOIBARDE 10068 159028 wikitext text/x-wiki {{Databox}} '''Patrick Rupherford Doyle'''(jibinaa ko 23 mars 1961) ko fijoowo e jaayndiyanke mawɗo to leydi [[Najeriya]],<ref>{{Cite news|last=Jonathan|first=Oladayo|date=2019-05-06|title=Veteran broadcaster, Patrick Doyle, reconciles with Tinsel Actress, Ireti|url=https://www.premiumtimesng.com/entertainment/nollywood/328581-veteran-broadcaster-patrick-doyle-reconciles-with-tinsel-actress-ireti.html|access-date=2022-07-20|newspaper=[[Premium Times]]|language=en-GB}}</ref> mo yimɓe fof njiɗi e kitaale 1990 sabu golle makko e nder diine walla e nder diine. Doyle ummoriiɗo e diiwaan Delta,<ref>{{Cite web|last=Deborah|first=Oladapo|date=2021-06-21|title=Everything to know about Ireti Doyle's marriage, husband, and children|url=https://dnbstories.com/2021/06/everything-about-ireti-doyles-marriage-husband-and-children.html|access-date=2022-07-20|website=DNB Stories Africa|language=en-US}}</ref> o janngi to duɗal jaaɓi haaɗtirde Saint Finbarr, to Akoka e to duɗal jaaɓi haaɗtirde Rajo Fedde nde.<ref>{{Cite web|last=Olanrewaju|first=Darafunmi|date=2020-05-20|title=Nollywood actor Ireti Doyle has appeared in Wedding Party, Tinsel...|url=https://thenet.ng/ten-quick-facts-about-nollywood-actor-ireti-doyle/|access-date=2022-07-20|website=Nigerian Entertainment Today|language=en-US}}</ref> O naati nder jaayndeeji nde o mari duuɓi 20 haa o huwi bee Daande [[Naajeeriya]] (VON) e Hukuuma Teleeji [[Naajeeriya]] ko adi o laatoto ardiiɗo haa ''Silverbird TV''. Dolyle resi ko Iretiola Doyle, fijoowo mawɗo, jogiiɗo sukaaɓe 5 caggal nde o maayi debbo makko gadano e rafi ƴiiƴam e hitaande 1999 e ɓiyiiko Raymond e hitaande 2009. Ɓe kolliti ceergal maɓɓe e hitaande 2023.<ref>{{Cite web|last=Ajagunna|first=Timilehin|date=2016-03-23|title=Patrick Doyle is a year older today|url=https://thenet.ng/patrick-doyle-is-a-year-older-today/|access-date=2022-07-20|website=Nigerian Entertainment Today|language=en-US}}</ref><ref>{{Cite web|last=Deborah|first=Oladapo|date=2021-06-21|title=Everything to know about Ireti Doyle's marriage, husband, and children|url=https://dnbstories.com/2021/06/everything-about-ireti-doyles-marriage-husband-and-children.html|access-date=2022-07-20|website=DNB Stories Africa|language=en-US}}</ref><ref>{{Cite news|last=Okonofua|first=Odion|date=2019-05-06|title=Patrick Doyle writes very deep and emotional message to Ireti Doyle|url=https://www.pulse.ng/entertainment/celebrities/patrick-doyle-writes-very-deep-and-emotional-message-to-ireti-doyle/ed3d0d6|access-date=2022-07-20|newspaper=[[Pulse Nigeria]]|language=en}}</ref><ref>{{Cite web|title=Patrick Doyle @ 50: Sickle cell anaemia struck twice in my house|url=https://www.thenigerianvoice.com/movie/15191/patrick-doyle-50-sickle-cell-anaemia-struck-twice-in-my-h.html|access-date=2022-07-20|website=Nigerian Voice}}</ref><ref>{{Cite news|last=Mutsoli|first=Vivian|date=2021-05-02|title=Ireti Doyle biography: age, state of origin, husband, children|url=https://www.legit.ng/1413833-ireti-doyle-biography-age-state-origin-husband-children.html|access-date=2022-07-20|newspaper=[[Legit.ng]]|language=en}}</ref><ref>{{Cite news|last=onuorah|first=joy|date=2023-01-14|title="We are officially divorced," Ireti Doyle confirms split from hubby|url=https://allure.vanguardngr.com/2023/01/we-are-officially-divorced-ireti-doyle-confirms-split-from-hubby/|location=Lagos, Nigeria|access-date=2025-01-29|newspaper=[[Vanguard (Nigeria)|Vanguard]]|language=en-US}}</ref> ==Filmogaraafi cuɓaaɗo== ===Filmuuji=== Caggal 30 (2025) Huunde hono kaŋŋe (2023) hono Jolayemi Scott Deftere ɓaleere (2023) hono senaateer Dipo Neɗɗo Alla (2022) ko Biskop Asuquo Laamɗo Buckit e Mopsters Motley (2020) ko Bozimo Isoken (2017) ko baaba isoken Laabi Idahosa (2017) Debbo jom suudu (2015) Bojel pinndi (2013) hono Mr ===Teleeji=== Rippooji Kaso & Kaso (2018) ko Otunba Laamiiɗo Sukaaɓe: Gartugol Laamɗo ===Wideyooji jimɗi=== Lekki giɗli – Lorrine Okotie (1990) ==Tuugnorgal== o3lf5egwxieottablyjzq65bs22as5c Jessica McCormack 0 38345 159023 2026-04-01T15:09:13Z Ilya Discuss 10103 Created page with "{{Databox}}Jessica McCormack (jibinaa ko 8 suwee 1989 to Hamilton, Nuwel Selannde) ko debbo ƴaañoowo basket e balloowo net. E nder Pijirlooji Commonwealth 2006 o dañii njeenaari kaalis e nder kippu basket rewɓe Tall Ferns to Nuwel Selannde. McCormack lomtii leydi Nuwel Selannde e basket kadi e Olimpiyaaji 2008 to Pekin. McCormack fiyi basket kolees to leyɗeele dentuɗe Amerik ngam duɗal jaaɓi haaɗtirde Washington e duɗal jaaɓi haaɗtirde Connecticut.E hitaande..." 159023 wikitext text/x-wiki {{Databox}}Jessica McCormack (jibinaa ko 8 suwee 1989 to Hamilton, Nuwel Selannde) ko debbo ƴaañoowo basket e balloowo net. E nder Pijirlooji Commonwealth 2006 o dañii njeenaari kaalis e nder kippu basket rewɓe Tall Ferns to Nuwel Selannde. McCormack lomtii leydi Nuwel Selannde e basket kadi e Olimpiyaaji 2008 to Pekin. McCormack fiyi basket kolees to leyɗeele dentuɗe Amerik ngam duɗal jaaɓi haaɗtirde Washington e duɗal jaaɓi haaɗtirde Connecticut.E hitaande 2009, o arti to leydi Nuwel Selannde e hitaande 2009 ngam seppude ñawu nguu e ƴiiƴam Achilles. Oon hitaande kadi, McCormack siifondirii e fedde Netball Nuwel Selannde Accelerant Group, fedde ƴellitaare wonande potɓe wonde fiyooɓe e nder fedde New Zealand, wiyeteende Silver Ferns. Caggal ɗuum o siifondiri e Canberra Capitals e nder WNBL Ostarali. Tuugnorgal 0h4bq8ghu3dzcb7sr6i0i732xdu8r8q 159025 159023 2026-04-01T15:11:32Z Ilya Discuss 10103 159025 wikitext text/x-wiki {{Databox}}'''Jessica McCormack''' (jibinaa ko 8 suwee 1989 to Hamilton, Nuwel Selannde) ko debbo ƴaañoowo basket e balloowo net. E nder Pijirlooji Commonwealth 2006 o dañii njeenaari kaalis e nder kippu basket rewɓe Tall Ferns to Nuwel Selannde. McCormack lomtii leydi Nuwel Selannde e basket kadi e Olimpiyaaji 2008 to Pekin. McCormack fiyi basket kolees to leyɗeele dentuɗe Amerik ngam duɗal jaaɓi haaɗtirde Washington e duɗal jaaɓi haaɗtirde Connecticut.E hitaande 2009, o arti to leydi Nuwel Selannde e hitaande 2009 ngam seppude ñawu nguu e ƴiiƴam Achilles. Oon hitaande kadi, McCormack siifondirii e fedde Netball Nuwel Selannde Accelerant Group, fedde ƴellitaare wonande potɓe wonde fiyooɓe e nder fedde New Zealand, wiyeteende Silver Ferns. Caggal ɗuum o siifondiri e Canberra Capitals e nder WNBL Ostarali. == Tuugnorgal == rf61cljsdn9itumyovo4uxoec48e64v 159026 159025 2026-04-01T15:13:46Z Ilya Discuss 10103 159026 wikitext text/x-wiki {{Databox}}'''Jessica McCormack''' (jibinaa ko 8 suwee 1989 to Hamilton, Nuwel Selannde) ko debbo ƴaañoowo basket e balloowo net. E nder Pijirlooji Commonwealth 2006 o dañii njeenaari kaalis e nder kippu basket rewɓe Tall Ferns to Nuwel Selannde. McCormack lomtii leydi Nuwel Selannde e basket kadi e Olimpiyaaji 2008 to Pekin.<ref>[http://www.uconnhuskies.com/sports/viewrost.asp?sport=WBasketball&season=W08-09&Sort=Number UConn Huskies: 2008–09 Women's Basketball Roster]</ref><ref name="Sewell">{{cite news|last=Sewell|first=Jane|title=McCormack goes through the hoops|work=The Press|url=http://www.stuff.co.nz/sport/netball/2362091/McCormack-goes-through-the-hoops|date=2009-04-24|access-date=2009-04-26}}</ref><ref name="Sewell" /><ref>{{cite news|title=J-Mac is back|publisher=Basketball New Zealand|url=http://www.basketball.org.nz/news/j-mac-is-back-2/|date=2009-10-26|access-date=2010-02-11}}</ref> McCormack fiyi basket kolees to leyɗeele dentuɗe Amerik ngam duɗal jaaɓi haaɗtirde Washington e duɗal jaaɓi haaɗtirde Connecticut.E hitaande 2009, o arti to leydi Nuwel Selannde e hitaande 2009 ngam seppude ñawu nguu e ƴiiƴam Achilles. Oon hitaande kadi, McCormack siifondirii e fedde Netball Nuwel Selannde Accelerant Group, fedde ƴellitaare wonande potɓe wonde fiyooɓe e nder fedde New Zealand, wiyeteende Silver Ferns. Caggal ɗuum o siifondiri e Canberra Capitals e nder WNBL Ostarali. == Tuugnorgal == bjgszlqwua6ivmh8e6pea0in13m4ktn Ireland Billie Jean King Cup team 0 38346 159027 2026-04-01T15:18:28Z Ilya Discuss 10103 Created page with "{{Databox}}Kippu Irlannda koppi Billie Jean King ina lomtoo Irlannda e kawgel tennis Kop Billie Jean King, ko Tennis Irlannda laamii ɗum en. Jooni noon eɓe kawra e Zone Orop/Afrik e nder fedde III. Tariya Irlannda hawri ko e Fed Cup mum gadano, hono no anndiranoo ndeen nii, e hitaande 1964. Njeñtudi maɓɓe ɓurndi moƴƴude ko yettaade 16ɓo e hitaande 1972. Kippu jooni oo Amy Bowtel Juli Birne Jenni Kalafi Laaren Deegan Rasiyel Dillon Sinead Lohan Linsey Makkulo..." 159027 wikitext text/x-wiki {{Databox}}Kippu Irlannda koppi Billie Jean King ina lomtoo Irlannda e kawgel tennis Kop Billie Jean King, ko Tennis Irlannda laamii ɗum en. Jooni noon eɓe kawra e Zone Orop/Afrik e nder fedde III. Tariya Irlannda hawri ko e Fed Cup mum gadano, hono no anndiranoo ndeen nii, e hitaande 1964. Njeñtudi maɓɓe ɓurndi moƴƴude ko yettaade 16ɓo e hitaande 1972. Kippu jooni oo Amy Bowtel Juli Birne Jenni Kalafi Laaren Deegan Rasiyel Dillon Sinead Lohan Linsey Makkulo Ƴeew kadi Kop laamɗo Billie Jean Kippu kawgel Davis Irlande Sport to leydi Irlande Jokkondire yaajɗe 8948jt9lehk7axlw93j8p4a046k6v4t 159029 159027 2026-04-01T15:26:13Z Ilya Discuss 10103 159029 wikitext text/x-wiki {{Databox}}'''Kippu Irlannda koppi Billie Jean King''' ina lomtoo Irlannda e kawgel tennis Kop Billie Jean King, ko Tennis Irlannda laamii ɗum en. Jooni noon eɓe kawra e Zone Orop/Afrik e nder fedde III. Tariya Irlannda hawri ko e Fed Cup mum gadano, hono no anndiranoo ndeen nii, e hitaande 1964. Njeñtudi maɓɓe ɓurndi moƴƴude ko yettaade 16ɓo e hitaande 1972. Kippu jooni oo Amy Bowtel Juli Birne Jenni Kalafi Laaren Deegan Rasiyel Dillon Sinead Lohan Linsey Makkulo Ƴeew kadi Kop laamɗo Billie Jean Kippu kawgel Davis Irlande Sport to leydi Irlande Jokkondire yaajɗe ekc6m7qfi3ka05x88k24uaasvrysg77 159030 159029 2026-04-01T15:27:56Z Ilya Discuss 10103 159030 wikitext text/x-wiki {{Databox}}'''Kippu Irlannda koppi Billie Jean King''' ina lomtoo Irlannda e kawgel tennis Kop Billie Jean King, ko Tennis Irlannda laamii ɗum en. Jooni noon eɓe kawra e Zone Orop/Afrik e nder fedde III. == Tariya == Irlannda hawri ko e Fed Cup mum gadano, hono no anndiranoo ndeen nii, e hitaande 1964. Njeñtudi maɓɓe ɓurndi moƴƴude ko yettaade 16ɓo e hitaande 1972. == Kippu jooni oo == == Amy Bowtel == == Juli Birne == == Jenni Kalafi == == Laaren Deegan == == Rasiyel Dillon == Sinead Lohan Linsey Makkulo == Ƴeew kadi == Kop laamɗo Billie Jean Kippu kawgel Davis Irlande Sport to leydi Irlande == Jokkondire yaajɗe == 359x77uvj9zv2bkmjqsckjqo5hh675g Daniela Hunger 0 38347 159032 2026-04-01T15:33:08Z Ilya Discuss 10103 Created page with "{{Databox}}Daniela Hunger (jibinaa ko ñalnde 20 marse 1972 to Fuɗnaange Berlin) ko gonnooɗo njuumri medley e freestyle ummoriiɗo Fuɗnaange Almaañ, wonnooɗo kaɓirgal Olimpiyaaji laabi ɗiɗi e Olimpiyaaji 1988 to Seoul, Koree worgo : e nder 200 m rewɓe medley gooto gooto, e wonde tergal e fedde rewɓe m4×10. Kugal Hunger kadi tawtoraama Olimpiyaaji 1992 to Barselona, ​​Espaañ, ɗo o heɓi medayuuji tati. O tawtoraama SC Dinamo Berlin. ina heen kaalis e nde..." 159032 wikitext text/x-wiki {{Databox}}Daniela Hunger (jibinaa ko ñalnde 20 marse 1972 to Fuɗnaange Berlin) ko gonnooɗo njuumri medley e freestyle ummoriiɗo Fuɗnaange Almaañ, wonnooɗo kaɓirgal Olimpiyaaji laabi ɗiɗi e Olimpiyaaji 1988 to Seoul, Koree worgo : e nder 200 m rewɓe medley gooto gooto, e wonde tergal e fedde rewɓe m4×10. Kugal Hunger kadi tawtoraama Olimpiyaaji 1992 to Barselona, ​​Espaañ, ɗo o heɓi medayuuji tati. O tawtoraama SC Dinamo Berlin. ina heen kaalis e nder 4x100 m e tawtoreede Dagmar Hase, Jana Dörries, Franziska van Almsick, Daniela Hunger. E hitaande 1998, wonnooɓe e njulaagu Almaañ fuɗnaange heewɓe njaltii e jamaanu ina tuuma coftal ɓalli mum en e safrooɓe mum en wonde ɓe ngoni ko e dogde (dopé) e nder njuɓɓudi, Daniela Hunger ina jeyaa e maɓɓe. Ƴeew kadi Doggol dañɓe njeenaaje kawgel Orop e nder ndiyam (rewɓe) Tuugnorgal ip86jqdzu5v3p7r2fl2cer9j9tfjpz1 159033 159032 2026-04-01T15:35:05Z Ilya Discuss 10103 159033 wikitext text/x-wiki {{Databox}}'''Daniela Hunger''' (jibinaa ko ñalnde 20 marse 1972 to Fuɗnaange Berlin) ko gonnooɗo njuumri medley e freestyle ummoriiɗo Fuɗnaange Almaañ, wonnooɗo kaɓirgal Olimpiyaaji laabi ɗiɗi e Olimpiyaaji 1988 to Seoul, Koree worgo : e nder 200 m rewɓe medley gooto gooto, e wonde tergal e fedde rewɓe m4×10. == Kugal == Hunger kadi tawtoraama Olimpiyaaji 1992 to Barselona, ​​Espaañ, ɗo o heɓi medayuuji tati. O tawtoraama SC Dinamo Berlin. ina heen kaalis e nder 4x100 m e tawtoreede Dagmar Hase, Jana Dörries, Franziska van Almsick, Daniela Hunger. E hitaande 1998, wonnooɓe e njulaagu Almaañ fuɗnaange heewɓe njaltii e jamaanu ina tuuma coftal ɓalli mum en e safrooɓe mum en wonde ɓe ngoni ko e dogde (dopé) e nder njuɓɓudi, Daniela Hunger ina jeyaa e maɓɓe. == Ƴeew kadi == Doggol dañɓe njeenaaje kawgel Orop e nder ndiyam (rewɓe) == Tuugnorgal == d5km7anolxi5flt82pfmw5iur0loyzk 159034 159033 2026-04-01T15:36:45Z Ilya Discuss 10103 159034 wikitext text/x-wiki {{Databox}}'''Daniela Hunger''' (jibinaa ko ñalnde 20 marse 1972 to Fuɗnaange Berlin) ko gonnooɗo njuumri medley e freestyle ummoriiɗo Fuɗnaange Almaañ, wonnooɗo kaɓirgal Olimpiyaaji laabi ɗiɗi e Olimpiyaaji 1988 to Seoul, Koree worgo : e nder 200 m rewɓe medley gooto gooto, e wonde tergal e fedde rewɓe m4×10.<ref>[http://www.luise-berlin.de/Kalender/Jahr/1972.htm Chronik: Berlin im Jahr 1972, Fakten Tag für Tag<!-- Bot generated title -->]</ref><ref>[http://www.luise-berlin.de/Kalender/Tag/Jul30.htm Chronik: Berlin am 30. Juli, Fakten Jahr für Jahr<!-- Bot generated title -->]</ref><ref>[http://www.sport-komplett.de/sport-komplett/sportarten/s/schwimmen/hst/92.html Schwimmen – Deutsche Meisterschaften – Mannschaft<!-- Bot generated title -->]</ref><ref>{{Cite web|title=Olympedia – 4 x 100 metres Medley Relay, Women|url=https://www.olympedia.org/results/7951|access-date=2024-10-04|website=www.olympedia.org}}</ref> == Kugal == Hunger kadi tawtoraama Olimpiyaaji 1992 to Barselona, ​​Espaañ, ɗo o heɓi medayuuji tati. O tawtoraama SC Dinamo Berlin. ina heen kaalis e nder 4x100 m e tawtoreede Dagmar Hase, Jana Dörries, Franziska van Almsick, Daniela Hunger. E hitaande 1998, wonnooɓe e njulaagu Almaañ fuɗnaange heewɓe njaltii e jamaanu ina tuuma coftal ɓalli mum en e safrooɓe mum en wonde ɓe ngoni ko e dogde (dopé) e nder njuɓɓudi, Daniela Hunger ina jeyaa e maɓɓe. == Ƴeew kadi == Doggol dañɓe njeenaaje kawgel Orop e nder ndiyam (rewɓe) == Tuugnorgal == 3rxvrd1uk5g4p1n8mtm3gjgn6q2ksmy 159036 159034 2026-04-01T15:38:08Z Ilya Discuss 10103 159036 wikitext text/x-wiki {{Databox}}'''Daniela Hunger''' (jibinaa ko ñalnde 20 marse 1972 to Fuɗnaange Berlin) ko gonnooɗo njuumri medley e freestyle ummoriiɗo Fuɗnaange Almaañ, wonnooɗo kaɓirgal Olimpiyaaji laabi ɗiɗi e Olimpiyaaji 1988 to Seoul, Koree worgo : e nder 200 m rewɓe medley gooto gooto, e wonde tergal e fedde rewɓe m4×10.<ref>[http://www.luise-berlin.de/Kalender/Jahr/1972.htm Chronik: Berlin im Jahr 1972, Fakten Tag für Tag<!-- Bot generated title -->]</ref><ref>[http://www.luise-berlin.de/Kalender/Tag/Jul30.htm Chronik: Berlin am 30. Juli, Fakten Jahr für Jahr<!-- Bot generated title -->]</ref><ref>[http://www.sport-komplett.de/sport-komplett/sportarten/s/schwimmen/hst/92.html Schwimmen – Deutsche Meisterschaften – Mannschaft<!-- Bot generated title -->]</ref><ref>{{Cite web|title=Olympedia – 4 x 100 metres Medley Relay, Women|url=https://www.olympedia.org/results/7951|access-date=2024-10-04|website=www.olympedia.org}}</ref> == Kugal == Hunger kadi tawtoraama Olimpiyaaji 1992 to Barselona, ​​Espaañ, ɗo o heɓi medayuuji tati. O tawtoraama SC Dinamo Berlin. ina heen kaalis e nder 4x100 m e tawtoreede Dagmar Hase, Jana Dörries, Franziska van Almsick, Daniela Hunger.<ref>{{cite web|url=http://findarticles.com/p/articles/mi_qa3883/is_199807/ai_n8790764|title=Drugs update|publisher=Sports Publications|date=July 1998|access-date=11 March 2008}}</ref> E hitaande 1998, wonnooɓe e njulaagu Almaañ fuɗnaange heewɓe njaltii e jamaanu ina tuuma coftal ɓalli mum en e safrooɓe mum en wonde ɓe ngoni ko e dogde (dopé) e nder njuɓɓudi, Daniela Hunger ina jeyaa e maɓɓe. == Ƴeew kadi == Doggol dañɓe njeenaaje kawgel Orop e nder ndiyam (rewɓe) == Tuugnorgal == 3rhrdlkqrvmzj7odpsueehr433z2g9e Marlene Weingärtner 0 38348 159037 2026-04-01T15:42:18Z Ilya Discuss 10103 Created page with "{{Databox}}Marlene Weingärtner jibinaa ko ñalnde 30 lewru bowte hitaande 1980. Ko o gonnooɗo top 40 e nder kawgel gootol e kawgel ɗiɗmel. Kugal Ko ɓuri teeŋtude e nguurndam makko ko pottital makko gadanal e nder kawgel ngel e hitaande 2003, nde o fooli toon Jennifer Capriati, gardinooɗo kawgel ngel. Capriati ardii kawgel ngel ko 6-2, 4-1, kono Weingärtner haɓi, heɓi heen 2-6, 7-6, 6-4. O haa jooni o yettiima e daawal tataɓal. Ko ɓuri moƴƴude e ko o holli..." 159037 wikitext text/x-wiki {{Databox}}Marlene Weingärtner jibinaa ko ñalnde 30 lewru bowte hitaande 1980. Ko o gonnooɗo top 40 e nder kawgel gootol e kawgel ɗiɗmel. Kugal Ko ɓuri teeŋtude e nguurndam makko ko pottital makko gadanal e nder kawgel ngel e hitaande 2003, nde o fooli toon Jennifer Capriati, gardinooɗo kawgel ngel. Capriati ardii kawgel ngel ko 6-2, 4-1, kono Weingärtner haɓi, heɓi heen 2-6, 7-6, 6-4. O haa jooni o yettiima e daawal tataɓal. Ko ɓuri moƴƴude e ko o holliri e kawgel Grand Slam ko ñalɗi ɗiɗi ɗi o waɗi e daawal nayaɓal, gadanol ngol ko to Melbourne 2002, ɗiɗmol ngol ko to French Open 2004. E hitaande 2004, o yettiima kadi e kawgel makko tan ngel WTA Tour to Bali ngel o fooli e setuuji juutɗi e Svetlana Kuznetsova. Nde o fiyi Almaañ e nder Fed Cup, o heɓiino 2-3. Weingärtner woppi golle caggal US Open 2005, caggal nde o dañi caɗeele keewɗe e daawal gadanal sabu caɗeele ɓalliije jokkuɗe. O waɗii ngartam seeɗa e lewru sulyee 2008 ngam fiyde kawgel ɗiɗmel kawgel ngel Gastein Ladies ɗo o gollodii e Sandra Klemenschits, o fooli e kawgel ngel Xu Yifan e Zhang Shuai. Finndeeji njillu WTA Gooto: 1 (ɗiɗaɓo) Njeñtudi Ñalngu Kawgel Surface Gaño Score 2004, Bali, Indoneesi, Riisi tiiɗɗo, 1-6, 4-6 Ɗiɗi : 2 (1 tiitoonde, 1 ɗiɗaɓere) Njeñtudi Ñalngu Kawgel Surface Partner Luutndiiɓe Score 2004 Open Cincinnati, Amerik Hard Dental Dowlaaji Amerik Jill Craybas Siwis Emanuel Gagliardi Almaañ Anna-Lena Gronfeld 7-5, 7-6(7-2) Loss Okt 2004 Luxembourg Udditii Hard (i) Dental Dowlaaji Amerik Jill Craybas Espaañ Virginia Ruano Pascual Arjantiin Paola Suares 1-6, 7-6(7-1), 3-6 Finaluuji ITF Circuit Tariya 000 dolaar ko kawgel ngel 000 dolaar ko kawgel ngel 000 dolaar ko kawgel ngel 000 dolaar ko kawgel Gooto (0–5) Njeñtudi No. Ñalngu Kawgel Surface Gaño Njoɓdi Losko 1. 22 lewru bowte hitaande 1994 ITF Istanbul, Turki Cekoslowaki tiiɗɗo Radka Surová 6-4, 0-6, 3-6 Losko 2. 14 oktoobar 1996 ITF Flensburg, Almaañ Tapi (i) Otiris fooli 6-4, 6-7(5-7), 5-7 Losko 3. 7 Duujal 1998 ITF Bad Gögging, Almaañ Tapi (i) Slowaki Karina Habšudova 6-7, 2-6 Losko 4. 29 oktoobar 2000 ITF Seoul, Koree worgo Kanadaa tiiɗɗo Vanessa Webb 2-4, 3-5, 4-1, 3-5 Losko 5. 26 noowammbar 2000 ITF Nuriootpa, Ostarali Ostarali tiiɗɗo Rachel Makkilan 4-6, 3-6 Ɗiɗi (3-4) Njeñtudi No. Ñalngu Kawgel Surface Partner Luutndiiɓe Njoɓdi Win 1. 5 feebariyee 1995 ITF Koburg, Almaañ tiiɗɗo (i) Pays-Bas Seda Noorland Poloñ Magdalena Feistel Leydi Cekoslowaki Helena Vildova 6-2, 6-7, 6-2 Losko 1. 7 abriil 1996 ITF Aten, Geres leydi Serbi e Montenegro Dragana Zarić Suwed Annica Lindstedt Suwed Anna-Karin Sivenson 0-6, 2-6 Win 2. 6 oktoobar 1996 ITF Puerto Vallarta, Meksik Arjantiin tiiɗɗo Mariya Fernanda Landa Siili Paula Kabezas Arjantiin Veronika Stele 4-6, 7-5, 6-3 Losko 2. 23 lewru juko hitaande 1997 ITF Bordoo, Farayse leydi Arjantiin Georgia (leydi) Nino Luarsabishvili 7-6(8-6), 4-6, 5-7 Losko 3. 6 sulyee 1997 ITF Stuttgart, Almaañ leydi Arjantiin Leydi Indiya 3-6, 1-6 Losko 4. 27 sulyee 1997 ITF Istanbul, Turki Hard Otiris Arjantiin Mersedes Paz 6-3, 3-6, 3-6 Win 3. 28 oktoobar 2000 ITF Seoul, Koree worgo Hard Afrik worgo Surina De Beer Koree worgo Cho Yoon-jeong Koree fombina Jeon Mira 4-2, 4-1, 1-4, 3-5, 4-2 Tuugnorgal 6i64kauess3v430mski14l0skr2o3nk 159039 159037 2026-04-01T15:47:41Z Ilya Discuss 10103 159039 wikitext text/x-wiki {{Databox}}'''Marlene Weingärtner jibinaa''' ko ñalnde 30 lewru bowte hitaande 1980. Ko o gonnooɗo top 40 e nder kawgel gootol e kawgel ɗiɗmel. == Kugal == Ko ɓuri teeŋtude e nguurndam makko ko pottital makko gadanal e nder kawgel ngel e hitaande 2003, nde o fooli toon Jennifer Capriati, gardinooɗo kawgel ngel. Capriati ardii kawgel ngel ko 6-2, 4-1, kono Weingärtner haɓi, heɓi heen 2-6, 7-6, 6-4. O haa jooni o yettiima e daawal tataɓal. Ko ɓuri moƴƴude e ko o holliri e kawgel Grand Slam ko ñalɗi ɗiɗi ɗi o waɗi e daawal nayaɓal, gadanol ngol ko to Melbourne 2002, ɗiɗmol ngol ko to French Open 2004. E hitaande 2004, o yettiima kadi e kawgel makko tan ngel WTA Tour to Bali ngel o fooli e setuuji juutɗi e Svetlana Kuznetsova. Nde o fiyi Almaañ e nder Fed Cup, o heɓiino 2-3. Weingärtner woppi golle caggal US Open 2005, caggal nde o dañi caɗeele keewɗe e daawal gadanal sabu caɗeele ɓalliije jokkuɗe. O waɗii ngartam seeɗa e lewru sulyee 2008 ngam fiyde kawgel ɗiɗmel kawgel ngel Gastein Ladies ɗo o gollodii e Sandra Klemenschits, o fooli e kawgel ngel Xu Yifan e Zhang Shuai. Finndeeji njillu WTA Gooto: 1 (ɗiɗaɓo) Njeñtudi Ñalngu Kawgel Surface Gaño Score 2004, Bali, Indoneesi, Riisi tiiɗɗo, 1-6, 4-6 Ɗiɗi : 2 (1 tiitoonde, 1 ɗiɗaɓere) Njeñtudi Ñalngu Kawgel Surface Partner Luutndiiɓe Score 2004 Open Cincinnati, Amerik Hard Dental Dowlaaji Amerik Jill Craybas Siwis Emanuel Gagliardi Almaañ Anna-Lena Gronfeld 7-5, 7-6(7-2) Loss Okt 2004 Luxembourg Udditii Hard (i) Dental Dowlaaji Amerik Jill Craybas Espaañ Virginia Ruano Pascual Arjantiin Paola Suares 1-6, 7-6(7-1), 3-6 Finaluuji ITF Circuit == Tariya == 000 dolaar ko kawgel ngel 000 dolaar ko kawgel ngel 000 dolaar ko kawgel ngel 000 dolaar ko kawgel Gooto (0–5) Njeñtudi No. Ñalngu Kawgel Surface Gaño Njoɓdi Losko 1. 22 lewru bowte hitaande 1994 ITF Istanbul, Turki Cekoslowaki tiiɗɗo Radka Surová 6-4, 0-6, 3-6 Losko 2. 14 oktoobar 1996 ITF Flensburg, Almaañ Tapi (i) Otiris fooli 6-4, 6-7(5-7), 5-7 Losko 3. 7 Duujal 1998 ITF Bad Gögging, Almaañ Tapi (i) Slowaki Karina Habšudova 6-7, 2-6 Losko 4. 29 oktoobar 2000 ITF Seoul, Koree worgo Kanadaa tiiɗɗo Vanessa Webb 2-4, 3-5, 4-1, 3-5 Losko 5. 26 noowammbar 2000 ITF Nuriootpa, Ostarali Ostarali tiiɗɗo Rachel Makkilan 4-6, 3-6 Ɗiɗi (3-4) Njeñtudi No. Ñalngu Kawgel Surface Partner Luutndiiɓe Njoɓdi Win 1. 5 feebariyee 1995 ITF Koburg, Almaañ tiiɗɗo (i) Pays-Bas Seda Noorland Poloñ Magdalena Feistel Leydi Cekoslowaki Helena Vildova 6-2, 6-7, 6-2 Losko 1. 7 abriil 1996 ITF Aten, Geres leydi Serbi e Montenegro Dragana Zarić Suwed Annica Lindstedt Suwed Anna-Karin Sivenson 0-6, 2-6 Win 2. 6 oktoobar 1996 ITF Puerto Vallarta, Meksik Arjantiin tiiɗɗo Mariya Fernanda Landa Siili Paula Kabezas Arjantiin Veronika Stele 4-6, 7-5, 6-3 Losko 2. 23 lewru juko hitaande 1997 ITF Bordoo, Farayse leydi Arjantiin Georgia (leydi) Nino Luarsabishvili 7-6(8-6), 4-6, 5-7 Losko 3. 6 sulyee 1997 ITF Stuttgart, Almaañ leydi Arjantiin Leydi Indiya 3-6, 1-6 Losko 4. 27 sulyee 1997 ITF Istanbul, Turki Hard Otiris Arjantiin Mersedes Paz 6-3, 3-6, 3-6 Win 3. 28 oktoobar 2000 ITF Seoul, Koree worgo Hard Afrik worgo Surina De Beer Koree worgo Cho Yoon-jeong Koree fombina Jeon Mira 4-2, 4-1, 1-4, 3-5, 4-2 == Tuugnorgal == 4vp8tywakersnffw3z3xql2wh1hknp0 159040 159039 2026-04-01T15:48:49Z Ilya Discuss 10103 159040 wikitext text/x-wiki {{Databox}}'''Marlene Weingärtner jibinaa''' ko ñalnde 30 lewru bowte hitaande 1980. Ko o gonnooɗo top 40 e nder kawgel gootol e kawgel ɗiɗmel.<ref>{{cite web|title=Marlene Weingärtner: "Down under" mit neuem Selbstvertrauen|url=https://www.faz.net/aktuell/sport/australian-open-marlene-weingaertner-down-under-mit-neuem-selbstvertrauen-150443.html|website=[[Frankfurter Allgemeine Zeitung]]|language=German|date=21 January 2002}}</ref> == Kugal == Ko ɓuri teeŋtude e nguurndam makko ko pottital makko gadanal e nder kawgel ngel e hitaande 2003, nde o fooli toon Jennifer Capriati, gardinooɗo kawgel ngel. Capriati ardii kawgel ngel ko 6-2, 4-1, kono Weingärtner haɓi, heɓi heen 2-6, 7-6, 6-4. O haa jooni o yettiima e daawal tataɓal. Ko ɓuri moƴƴude e ko o holliri e kawgel Grand Slam ko ñalɗi ɗiɗi ɗi o waɗi e daawal nayaɓal, gadanol ngol ko to Melbourne 2002, ɗiɗmol ngol ko to French Open 2004. E hitaande 2004, o yettiima kadi e kawgel makko tan ngel WTA Tour to Bali ngel o fooli e setuuji juutɗi e Svetlana Kuznetsova. Nde o fiyi Almaañ e nder Fed Cup, o heɓiino 2-3. Weingärtner woppi golle caggal US Open 2005, caggal nde o dañi caɗeele keewɗe e daawal gadanal sabu caɗeele ɓalliije jokkuɗe. O waɗii ngartam seeɗa e lewru sulyee 2008 ngam fiyde kawgel ɗiɗmel kawgel ngel Gastein Ladies ɗo o gollodii e Sandra Klemenschits, o fooli e kawgel ngel Xu Yifan e Zhang Shuai. Finndeeji njillu WTA Gooto: 1 (ɗiɗaɓo) Njeñtudi Ñalngu Kawgel Surface Gaño Score 2004, Bali, Indoneesi, Riisi tiiɗɗo, 1-6, 4-6 Ɗiɗi : 2 (1 tiitoonde, 1 ɗiɗaɓere) Njeñtudi Ñalngu Kawgel Surface Partner Luutndiiɓe Score 2004 Open Cincinnati, Amerik Hard Dental Dowlaaji Amerik Jill Craybas Siwis Emanuel Gagliardi Almaañ Anna-Lena Gronfeld 7-5, 7-6(7-2) Loss Okt 2004 Luxembourg Udditii Hard (i) Dental Dowlaaji Amerik Jill Craybas Espaañ Virginia Ruano Pascual Arjantiin Paola Suares 1-6, 7-6(7-1), 3-6 Finaluuji ITF Circuit == Tariya == 000 dolaar ko kawgel ngel 000 dolaar ko kawgel ngel 000 dolaar ko kawgel ngel 000 dolaar ko kawgel Gooto (0–5) Njeñtudi No. Ñalngu Kawgel Surface Gaño Njoɓdi Losko 1. 22 lewru bowte hitaande 1994 ITF Istanbul, Turki Cekoslowaki tiiɗɗo Radka Surová 6-4, 0-6, 3-6 Losko 2. 14 oktoobar 1996 ITF Flensburg, Almaañ Tapi (i) Otiris fooli 6-4, 6-7(5-7), 5-7 Losko 3. 7 Duujal 1998 ITF Bad Gögging, Almaañ Tapi (i) Slowaki Karina Habšudova 6-7, 2-6 Losko 4. 29 oktoobar 2000 ITF Seoul, Koree worgo Kanadaa tiiɗɗo Vanessa Webb 2-4, 3-5, 4-1, 3-5 Losko 5. 26 noowammbar 2000 ITF Nuriootpa, Ostarali Ostarali tiiɗɗo Rachel Makkilan 4-6, 3-6 Ɗiɗi (3-4) Njeñtudi No. Ñalngu Kawgel Surface Partner Luutndiiɓe Njoɓdi Win 1. 5 feebariyee 1995 ITF Koburg, Almaañ tiiɗɗo (i) Pays-Bas Seda Noorland Poloñ Magdalena Feistel Leydi Cekoslowaki Helena Vildova 6-2, 6-7, 6-2 Losko 1. 7 abriil 1996 ITF Aten, Geres leydi Serbi e Montenegro Dragana Zarić Suwed Annica Lindstedt Suwed Anna-Karin Sivenson 0-6, 2-6 Win 2. 6 oktoobar 1996 ITF Puerto Vallarta, Meksik Arjantiin tiiɗɗo Mariya Fernanda Landa Siili Paula Kabezas Arjantiin Veronika Stele 4-6, 7-5, 6-3 Losko 2. 23 lewru juko hitaande 1997 ITF Bordoo, Farayse leydi Arjantiin Georgia (leydi) Nino Luarsabishvili 7-6(8-6), 4-6, 5-7 Losko 3. 6 sulyee 1997 ITF Stuttgart, Almaañ leydi Arjantiin Leydi Indiya 3-6, 1-6 Losko 4. 27 sulyee 1997 ITF Istanbul, Turki Hard Otiris Arjantiin Mersedes Paz 6-3, 3-6, 3-6 Win 3. 28 oktoobar 2000 ITF Seoul, Koree worgo Hard Afrik worgo Surina De Beer Koree worgo Cho Yoon-jeong Koree fombina Jeon Mira 4-2, 4-1, 1-4, 3-5, 4-2 == Tuugnorgal == mn6yby04zob06ku2lts413e6mntgi4g 159041 159040 2026-04-01T15:50:23Z Ilya Discuss 10103 159041 wikitext text/x-wiki {{Databox}}'''Marlene Weingärtner jibinaa''' ko ñalnde 30 lewru bowte hitaande 1980. Ko o gonnooɗo top 40 e nder kawgel gootol e kawgel ɗiɗmel.<ref>{{cite web|title=Marlene Weingärtner: "Down under" mit neuem Selbstvertrauen|url=https://www.faz.net/aktuell/sport/australian-open-marlene-weingaertner-down-under-mit-neuem-selbstvertrauen-150443.html|website=[[Frankfurter Allgemeine Zeitung]]|language=German|date=21 January 2002}}</ref> == Kugal == Ko ɓuri teeŋtude e nguurndam makko ko pottital makko gadanal e nder kawgel ngel e hitaande 2003, nde o fooli toon Jennifer Capriati, gardinooɗo kawgel ngel. Capriati ardii kawgel ngel ko 6-2, 4-1, kono Weingärtner haɓi, heɓi heen 2-6, 7-6, 6-4. O haa jooni o yettiima e daawal tataɓal.<ref>{{cite web|title=Eine Fachfrau unterstützt nun den Fachmann|url=http://www.augsburger-allgemeine.de/guenzburg/sport/Eine-Fachfrau-unterstuetzt-nun-den-Fachmann-id36181237.html|publisher=[[Augsburger Allgemeine]]|language=German|date=25 November 2015}}</ref> Ko ɓuri moƴƴude e ko o holliri e kawgel Grand Slam ko ñalɗi ɗiɗi ɗi o waɗi e daawal nayaɓal, gadanol ngol ko to Melbourne 2002, ɗiɗmol ngol ko to French Open 2004. E hitaande 2004, o yettiima kadi e kawgel makko tan ngel WTA Tour to Bali ngel o fooli e setuuji juutɗi e Svetlana Kuznetsova. Nde o fiyi Almaañ e nder Fed Cup, o heɓiino 2-3. Weingärtner woppi golle caggal US Open 2005, caggal nde o dañi caɗeele keewɗe e daawal gadanal sabu caɗeele ɓalliije jokkuɗe. O waɗii ngartam seeɗa e lewru sulyee 2008 ngam fiyde kawgel ɗiɗmel kawgel ngel Gastein Ladies ɗo o gollodii e Sandra Klemenschits, o fooli e kawgel ngel Xu Yifan e Zhang Shuai. Finndeeji njillu WTA Gooto: 1 (ɗiɗaɓo) Njeñtudi Ñalngu Kawgel Surface Gaño Score 2004, Bali, Indoneesi, Riisi tiiɗɗo, 1-6, 4-6 Ɗiɗi : 2 (1 tiitoonde, 1 ɗiɗaɓere) Njeñtudi Ñalngu Kawgel Surface Partner Luutndiiɓe Score 2004 Open Cincinnati, Amerik Hard Dental Dowlaaji Amerik Jill Craybas Siwis Emanuel Gagliardi Almaañ Anna-Lena Gronfeld 7-5, 7-6(7-2) Loss Okt 2004 Luxembourg Udditii Hard (i) Dental Dowlaaji Amerik Jill Craybas Espaañ Virginia Ruano Pascual Arjantiin Paola Suares 1-6, 7-6(7-1), 3-6 Finaluuji ITF Circuit == Tariya == 000 dolaar ko kawgel ngel 000 dolaar ko kawgel ngel 000 dolaar ko kawgel ngel 000 dolaar ko kawgel Gooto (0–5) Njeñtudi No. Ñalngu Kawgel Surface Gaño Njoɓdi Losko 1. 22 lewru bowte hitaande 1994 ITF Istanbul, Turki Cekoslowaki tiiɗɗo Radka Surová 6-4, 0-6, 3-6 Losko 2. 14 oktoobar 1996 ITF Flensburg, Almaañ Tapi (i) Otiris fooli 6-4, 6-7(5-7), 5-7 Losko 3. 7 Duujal 1998 ITF Bad Gögging, Almaañ Tapi (i) Slowaki Karina Habšudova 6-7, 2-6 Losko 4. 29 oktoobar 2000 ITF Seoul, Koree worgo Kanadaa tiiɗɗo Vanessa Webb 2-4, 3-5, 4-1, 3-5 Losko 5. 26 noowammbar 2000 ITF Nuriootpa, Ostarali Ostarali tiiɗɗo Rachel Makkilan 4-6, 3-6 Ɗiɗi (3-4) Njeñtudi No. Ñalngu Kawgel Surface Partner Luutndiiɓe Njoɓdi Win 1. 5 feebariyee 1995 ITF Koburg, Almaañ tiiɗɗo (i) Pays-Bas Seda Noorland Poloñ Magdalena Feistel Leydi Cekoslowaki Helena Vildova 6-2, 6-7, 6-2 Losko 1. 7 abriil 1996 ITF Aten, Geres leydi Serbi e Montenegro Dragana Zarić Suwed Annica Lindstedt Suwed Anna-Karin Sivenson 0-6, 2-6 Win 2. 6 oktoobar 1996 ITF Puerto Vallarta, Meksik Arjantiin tiiɗɗo Mariya Fernanda Landa Siili Paula Kabezas Arjantiin Veronika Stele 4-6, 7-5, 6-3 Losko 2. 23 lewru juko hitaande 1997 ITF Bordoo, Farayse leydi Arjantiin Georgia (leydi) Nino Luarsabishvili 7-6(8-6), 4-6, 5-7 Losko 3. 6 sulyee 1997 ITF Stuttgart, Almaañ leydi Arjantiin Leydi Indiya 3-6, 1-6 Losko 4. 27 sulyee 1997 ITF Istanbul, Turki Hard Otiris Arjantiin Mersedes Paz 6-3, 3-6, 3-6 Win 3. 28 oktoobar 2000 ITF Seoul, Koree worgo Hard Afrik worgo Surina De Beer Koree worgo Cho Yoon-jeong Koree fombina Jeon Mira 4-2, 4-1, 1-4, 3-5, 4-2 == Tuugnorgal == 0qifqir3dt8rxii40ie2hm0nlxx0cck Jessica Monroe 0 38349 159042 2026-04-01T15:53:52Z Ilya Discuss 10103 Created page with "{{Databox}}1996 Atlanta Go’o Jessica Monroe (jibinaa ko ñalnde 31 mee 1966), ganndiraaɗo kadi innde dewgal mum Gonin, ko Kanadaanaajo jahroowo e duuɓi 50. O jibinaa ko to Palo Alto, to Kaliforni. Monroe dañii medayuuji ɗiɗi kaŋŋe e Olimpiyaade 1992 to Barselona, ​​e nder coxless nay e nder 8, e medayuuji kaalis e hitaande 1996 to Atlanta. Njeenaaje e teddungal E hitaande 2013, Monroe naatnaa e suudu teskinndu e nder dingiral Kanadaa. Tuugnorgal" 159042 wikitext text/x-wiki {{Databox}}1996 Atlanta Go’o Jessica Monroe (jibinaa ko ñalnde 31 mee 1966), ganndiraaɗo kadi innde dewgal mum Gonin, ko Kanadaanaajo jahroowo e duuɓi 50. O jibinaa ko to Palo Alto, to Kaliforni. Monroe dañii medayuuji ɗiɗi kaŋŋe e Olimpiyaade 1992 to Barselona, ​​e nder coxless nay e nder 8, e medayuuji kaalis e hitaande 1996 to Atlanta. Njeenaaje e teddungal E hitaande 2013, Monroe naatnaa e suudu teskinndu e nder dingiral Kanadaa. Tuugnorgal e8434ms40mkjm6kg4w7q9rd17ujqwac 159044 159042 2026-04-01T15:55:28Z Ilya Discuss 10103 159044 wikitext text/x-wiki {{Databox}}'''Jessica Monroe''' (jibinaa ko ñalnde 31 mee 1966), ganndiraaɗo kadi innde dewgal mum Gonin, ko Kanadaanaajo jahroowo e duuɓi 50. O jibinaa ko to Palo Alto, to Kaliforni. Monroe dañii medayuuji ɗiɗi kaŋŋe e Olimpiyaade 1992 to Barselona, ​​e nder coxless nay e nder 8, e medayuuji kaalis e hitaande 1996 to Atlanta. == Njeenaaje e teddungal == E hitaande 2013, Monroe naatnaa e suudu teskinndu e nder dingiral Kanadaa. == Tuugnorgal == bztdnjww9ycws3m47swvgkmvznjrhpm 159045 159044 2026-04-01T15:56:35Z Ilya Discuss 10103 159045 wikitext text/x-wiki {{Databox}}'''Jessica Monroe''' (jibinaa ko ñalnde 31 mee 1966), ganndiraaɗo kadi innde dewgal mum Gonin, ko Kanadaanaajo jahroowo e duuɓi 50. O jibinaa ko to Palo Alto, to Kaliforni. Monroe dañii medayuuji ɗiɗi kaŋŋe e Olimpiyaade 1992 to Barselona, ​​e nder coxless nay e nder 8, e medayuuji kaalis e hitaande 1996 to Atlanta.<ref>{{cite web|title=Jessica Monroe|url=https://www.olympedia.org/athletes/36044|publisher=Olympedia|access-date=7 July 2024}}</ref> is a Canadian rower. She was born in [[Palo Alto, California]]. Monroe won two gold medals at the [[Rowing at the 1992 Summer Olympics|1992 Summer Olympics]] in Barcelona, in the coxless four and in the eight, and a silver medal in [[Rowing at the 1996 Summer Olympics|1996]] in Atlanta.<ref name="sref">{{cite Sports-Reference|url=https://www.sports-reference.com/olympics/athletes/mo/jessica-monroe-1.html|title=Jessica Monroe|access-date=March 6, 2010|url-status=dead|archive-url=https://web.archive.org/web/20121025143854/http://www.sports-reference.com/olympics/athletes/mo/jessica-monroe-1.html|archive-date=October 25, 2012}}</ref> == Njeenaaje e teddungal == E hitaande 2013, Monroe naatnaa e suudu teskinndu e nder dingiral Kanadaa. == Tuugnorgal == 1x546a1l951t1ebz8q12viswjyqnv0n 159046 159045 2026-04-01T15:57:32Z Ilya Discuss 10103 159046 wikitext text/x-wiki {{Databox}}'''Jessica Monroe''' (jibinaa ko ñalnde 31 mee 1966), ganndiraaɗo kadi innde dewgal mum Gonin, ko Kanadaanaajo jahroowo e duuɓi 50. O jibinaa ko to Palo Alto, to Kaliforni. Monroe dañii medayuuji ɗiɗi kaŋŋe e Olimpiyaade 1992 to Barselona, ​​e nder coxless nay e nder 8, e medayuuji kaalis e hitaande 1996 to Atlanta.<ref>{{cite web|title=Jessica Monroe|url=https://www.olympedia.org/athletes/36044|publisher=Olympedia|access-date=7 July 2024}}</ref><ref name="sref">{{cite Sports-Reference|url=https://www.sports-reference.com/olympics/athletes/mo/jessica-monroe-1.html|title=Jessica Monroe|access-date=March 6, 2010|url-status=dead|archive-url=https://web.archive.org/web/20121025143854/http://www.sports-reference.com/olympics/athletes/mo/jessica-monroe-1.html|archive-date=October 25, 2012}}</ref> == Njeenaaje e teddungal == E hitaande 2013, Monroe naatnaa e suudu teskinndu e nder dingiral Kanadaa. == Tuugnorgal == qu8v9hqcv5vnvqp1ec6nwvvhyt0mhg1 159047 159046 2026-04-01T15:59:00Z Ilya Discuss 10103 159047 wikitext text/x-wiki {{Databox}}'''Jessica Monroe''' (jibinaa ko ñalnde 31 mee 1966), ganndiraaɗo kadi innde dewgal mum Gonin, ko Kanadaanaajo jahroowo e duuɓi 50. O jibinaa ko to Palo Alto, to Kaliforni. Monroe dañii medayuuji ɗiɗi kaŋŋe e Olimpiyaade 1992 to Barselona, ​​e nder coxless nay e nder 8, e medayuuji kaalis e hitaande 1996 to Atlanta.<ref>{{cite web|title=Jessica Monroe|url=https://www.olympedia.org/athletes/36044|publisher=Olympedia|access-date=7 July 2024}}</ref><ref name="sref">{{cite Sports-Reference|url=https://www.sports-reference.com/olympics/athletes/mo/jessica-monroe-1.html|title=Jessica Monroe|access-date=March 6, 2010|url-status=dead|archive-url=https://web.archive.org/web/20121025143854/http://www.sports-reference.com/olympics/athletes/mo/jessica-monroe-1.html|archive-date=October 25, 2012}}</ref> == Njeenaaje e teddungal == E hitaande 2013, Monroe naatnaa e suudu teskinndu e nder dingiral Kanadaa.<ref>{{cite web|title=Canada's Sports Hall of Fame|url=http://www.sportshall.ca/stories.html?proID=543|website=Canada's Sports Hall of Fame|access-date=10 November 2017|archive-url=https://web.archive.org/web/20171111042239/http://www.sportshall.ca/stories.html?proID=543|archive-date=11 November 2017|url-status=dead}}</ref> == Tuugnorgal == 50512rse2qfd1upcl36l6b73od6igiy Sam Loco Efe 0 38350 159043 2026-04-01T15:54:47Z MOIBARDE 10068 Created page with "{{Databox}}'''Samuel Arase Efeimwonkiyeke''' (25 Duujal 1939 – 7 Ut 2011), ɓurɗo anndeede e innde dingiral makko '''Sam Loco Efe''', ko fijoowo, peewnoowo filmuuji e gardotooɗo filmo. ==Nguurndam e golle puɗɗaaɗe== Sam Loco Efe jibinaa ko to [[Diiwal Enugu|diiwaan Enugu]], fuɗnaange leydi [[Najeriya]], ko ɓiy Arase Efeimwonkiyeke, gardiiɗo warde. Baaba maako woni iwdi Edo, o huwi haa Fuunaange lesdi [[Naajeeriya]], daada maako woni soodoowo pamaro, soodoowo k..." 159043 wikitext text/x-wiki {{Databox}}'''Samuel Arase Efeimwonkiyeke''' (25 Duujal 1939 – 7 Ut 2011), ɓurɗo anndeede e innde dingiral makko '''Sam Loco Efe''', ko fijoowo, peewnoowo filmuuji e gardotooɗo filmo. ==Nguurndam e golle puɗɗaaɗe== Sam Loco Efe jibinaa ko to [[Diiwal Enugu|diiwaan Enugu]], fuɗnaange leydi [[Najeriya]], ko ɓiy Arase Efeimwonkiyeke, gardiiɗo warde. Baaba maako woni iwdi Edo, o huwi haa Fuunaange lesdi [[Naajeeriya]], daada maako woni soodoowo pamaro, soodoowo kaake be'i. O waɗii feccere mawnde e cukaagu makko e nder wuro Abakaliki e nder [[Diiwal Ebonyi|diiwaan Ebonyi]] hannde oo, to fuɗnaange-rewo leydi [[Najeriya]]. O maayi baaba makko ko nde o woni e duɗal leslesal. Efe ndeen waɗii ko ɓuri duuɓi no woorunoo ngam heɓde jaŋde leslesre sabu omo foti wallude yumma makko e njulaagu mum ngam dañde ngalu ngam ɓesngu nguu. Ko adii fof ko e fijirde makko woni e duɗal makko nde fedde pijirlooji ari waɗde pijirlooji biyeteeɗi The ''Doctor In Spite of Himself'', caggal ɗuum o yeewtidi e terɗe fedde nde ko fayti e pijirlooji e naalankaagal. E nder duɗal leslesal, o jeyaa ko e pelle keewɗe ina jeyaa heen fedde dingiral waɗnoonde jimɗi Shakespeare Julius Caesar e nder fedde naalankaagal diiwaan Fuɗnaange to Abakaliki. Pijirlooji ɗii ngari ko caggal e nder kawgel dingiral, kono Efe teskaama ko kañum ɓuri waawde fiyde ko ɗum addani mo heɓde bursi ngam timminde jaŋde leslesre. Caggal nde o timmini jaŋde leslesre, o naati duɗe hakkundeeje ceertuɗe, o woniino e nder renndo dingiral, o yuɓɓini dingiral The Doctor in Spite of Himself e dingiral ina wiyee Vendetta. Caggal duɗal hakkundeewal, o woni tergal e fedde pijirlooji yahooɓe e fiyde fuku koyɗe dañde moniker locomotive caggal ɗuum o juutnaa loco. E nder wolde hakkunde leyɗeele Najeriya, Efe haɓii bannge Biafran e wolde nde haa o arti e wuro Benin e hitaande 1968. Nde o woni e wuro Benin, o fuɗɗii fedde pijirlooji Ovonranwen e peewnugol maɓɓe gadanol ko Obaiwape mo Ogierhiakhi. Kono, ngalu makko e fijirde ina famɗi, caggal ɗuum, o yahi Lagos ngam yiylaade golle ɓurɗe moƴƴude e yiylaade golle e nder fuku koyɗe. O heɓi golle makko gadane ko e hitaande 1972 omo gollina e fedde wiyeteende Michelin Tyres. O ɗaɓɓiri golle ɗee tawi o anndaa no o yahrata, ko ɗum huunde nde o foti waɗde e golle ɗee. O janngi no o yahrata ñalnde heen ko adii yeewtere ndee. E nder yeewtere nde, o jaɓi yeewtere haalpulaar en, o dañii jarribo driving kono nuunɗal e majjere makko e ñaawoore heɓi yeewtanoowo oo. O golliima e Michelin yeeyoowo pneus to Lagos, Ijebu Ode e [[Abeokuta]]. Ɓooytaani o yalti Michelin ngam golloraade Dunlop Tyres, o woni hooreejo yeeyooɓe e nder diɗɗal Tires e geɗe Allied. Nde o gollotoo e Dunlop to Benin, o woniino tergal e teleeji NTA Benin, Hotel de Jordan, o waɗii kadi jimɗi e nder yeewtere Ola Rotimi wiyeteende « Laamɓe ngonaa aybinaaɓe ». E hitaande 1977, o woppi yeeyirde ngam waɗde golle e nder dingiral.[13] O waɗi audition o heɓi ardaade Langbodo, pijirlooji ɗi Dapo Adelugba holliri e sahaa Festac.[14] Caggal nde Festac joofi, Adelugba hollitii mo sehil makko gooto to duɗal jaaɓi haaɗtirde Ibadan ko fayti e fartaŋŋeeji e nder pijirlooji. Sehil Adelugba waawii heɓde Efe darnde naalanke mawɗo e nder duɗal ngal. ==Filmogaraafi== Mi ƴettat fartaŋŋe am (2011) ko mawɗo Ekpene Adora (2011) Uddit & Uddit (2011) ko Agu Ɓernde kaaƴe (2010) Almuɓɓe hakkillaaji (2008) hono Benji Markus 'D' miliyoŋaajo (2008) Osuofia e worɓe annduɓe (2008) Jom suudu am (2008) Ojadike Miɗo yiɗi dañde ma Fooyre nde duuɓi 40 (2006) Malaa'ikaajo nder Jahannama (2006) Kop aduna cakkitiiɗo (2005) Miliyaaruuji ƴiiƴam 2 (2005) Baaba ina foti ɗooftaade (2004) Duɗal ɓooyngal (2004) Gartol Anunuebe (2003) Tom e jerry (2003) ko baaba p (e Chinedu ikedieze e osita iheme) Osuofiya to Londres (2003) Giɗli am (2002) Yuhanna juutɗo (2002) Owo Blow (1997) ko Baba Joom leydi Ukwa (1995) Mawɗo Obwago Nneka mboddi mbelndi (1994) ko Mazi Nwosu 1988[15] ko Sam Efe Loco Geɗe ina njillondiri (1987) ==Wade== Sam Loco Efe tawaama ina maayi e nder suudu otel subaka aljumaa. Damal suudu nduu udditaa e doole caggal nde o waawaa jippaade caggal nde o rewti e leeso jamma ɓennuɗo oo. Sabaabu maayde makko meeɗaa anndeede haa jooni. O maayi ko e jooɗaade e jappeere e nder suudu otel, ina wondi e inhaler Ventolin sara makko. Gonnooɗo cukko hooreejo fedde Actors Guild of Nigeria (AGN), Mr Steve Eboh, mo keɓii wonde sehil Sam Loco, o wiyi Sam Loco ina joginoo anniya yillaade galle mum to diiwaan Ebonyi, o fooftoo toon seeɗa kono yiɗde ndee meeɗaani timminde. ==Tuugnorgal== fjs3qlnncgduwg4oxsyn9owdr1ev2le 159048 159043 2026-04-01T15:59:23Z MOIBARDE 10068 159048 wikitext text/x-wiki {{Databox}}'''Samuel Arase Efeimwonkiyeke'''<ref>{{cite news|url=http://allafrica.com/stories/201108190576.html|title=Sam Loco Efeeimwonkiyeke - 1945-2011 - Exit of an Exceptional Thespian|newspaper=[[Leadership (Nigeria)|Leadership]]|via=[[AllAfrica.com]]|date=17 August 2011|accessdate=17 August 2014}}</ref> (25 Duujal 1939 – 7 Ut 2011), ɓurɗo anndeede e innde dingiral makko '''Sam Loco Efe''', ko fijoowo, peewnoowo filmuuji e gardotooɗo filmo.<ref>{{Cite news|url=http://www.vanguardngr.com/2011/08/sam-loco-efe-how-he-died-his-unfulfilled-dream/|location=Lagos, Nigeria|title=Sam Loco Efe: How he died, his unfulfilled dream|date=8 August 2011|accessdate=17 August 2014|newspaper=[[Vanguard (Nigeria)|Vanguard]]}}</ref><ref>{{cite web|url=http://www.modernghana.com/movie/17841/3/after-fathers-burial-sam-locos-eldest-sonnow-lives.html|title=AFTER FATHER'S BURIAL SAM LOCO'S ELDEST SON,NOW LIVES LARGE IN BENIN CITY.|publisher=modernghana.com|accessdate=17 August 2014}}</ref><ref>{{cite web|url=http://arisenigeria.org/peoples-news/252-popular-actor-sam-loco-efe-dies-at-73|title=Popular actor, Sam Loco Efe, dies at 73|publisher=arisenigeria.org|accessdate=17 August 2014}}</ref><ref>{{Cite news|url=http://www.punchng.com/feature/midweek-revue/swapping-sam-loco-with-zebrudaya-for-comedy-sake/|title=Swapping Sam Loco with Zebrudaya for comedy sake|access-date=17 August 2014|url-status=dead|archive-url=https://web.archive.org/web/20140425041622/http://www.punchng.com/feature/midweek-revue/swapping-sam-loco-with-zebrudaya-for-comedy-sake/|archive-date=25 April 2014|newspaper=[[The Punch]]}}</ref><ref>{{cite web|url=http://saharareporters.com/2011/08/07/sam-loco-veteran-nollywood-actor-and-comedian-dies|title=Sam Loco, Veteran Nollywood Actor And Comedian Dies|date=7 August 2011|publisher=saharareporters.com|accessdate=17 August 2014}}</ref><ref>{{cite web|url=http://saharareporters.com/2011/08/07/actors-guild-confirms-sam-locos-death|title=Actors Guild Confirms Sam Loco's Death|date=7 August 2011|publisher=saharareporters.com|accessdate=17 August 2014}}</ref><ref>{{Cite news|date=2020-08-08|title=Remembering Nollywood legend, Sam Loco, nine years on|url=https://www.premiumtimesng.com/entertainment/nollywood/407492-remembering-nollywood-legend-sam-loco-nine-years-on.html|access-date=2020-10-05|language=en-GB|newspaper=[[Premium Times]]}}</ref> ==Nguurndam e golle puɗɗaaɗe== Sam Loco Efe jibinaa ko to [[Diiwal Enugu|diiwaan Enugu]], fuɗnaange leydi [[Najeriya]], ko ɓiy Arase Efeimwonkiyeke,<ref>{{Cite web|title=Sam Loco Efe biography, net worth, age, family, contact & picture|url=https://www.manpower.com.ng/people/16640/sam-loco-efe|access-date=2022-07-23|website=www.manpower.com.ng}}</ref> gardiiɗo warde. Baaba maako woni iwdi Edo, o huwi haa Fuunaange lesdi [[Naajeeriya]], daada maako woni soodoowo pamaro, soodoowo kaake be'i. O waɗii feccere mawnde e cukaagu makko e nder wuro Abakaliki e nder [[Diiwal Ebonyi|diiwaan Ebonyi]] hannde oo, to fuɗnaange-rewo leydi [[Najeriya]]. O maayi baaba makko ko nde o woni e duɗal leslesal. Efe ndeen waɗii ko ɓuri duuɓi no woorunoo ngam heɓde jaŋde leslesre sabu omo foti wallude yumma makko e njulaagu mum ngam dañde ngalu ngam ɓesngu nguu. Ko adii fof ko e fijirde makko woni e duɗal makko nde fedde pijirlooji ari waɗde pijirlooji biyeteeɗi The ''Doctor In Spite of Himself'', caggal ɗuum o yeewtidi e terɗe fedde nde ko fayti e pijirlooji e naalankaagal. E nder duɗal leslesal, o jeyaa ko e pelle keewɗe ina jeyaa heen fedde dingiral waɗnoonde jimɗi Shakespeare Julius Caesar e nder fedde naalankaagal diiwaan Fuɗnaange to Abakaliki. Pijirlooji ɗii ngari ko caggal e nder kawgel dingiral, kono Efe teskaama ko kañum ɓuri waawde fiyde ko ɗum addani mo heɓde bursi ngam timminde jaŋde leslesre. Caggal nde o timmini jaŋde leslesre, o naati duɗe hakkundeeje ceertuɗe, o woniino e nder renndo dingiral, o yuɓɓini dingiral The Doctor in Spite of Himself e dingiral ina wiyee Vendetta. Caggal duɗal hakkundeewal, o woni tergal e fedde pijirlooji yahooɓe e fiyde fuku koyɗe dañde moniker locomotive caggal ɗuum o juutnaa loco. E nder wolde hakkunde leyɗeele Najeriya, Efe haɓii bannge Biafran e wolde nde haa o arti e wuro Benin e hitaande 1968. Nde o woni e wuro Benin, o fuɗɗii fedde pijirlooji Ovonranwen e peewnugol maɓɓe gadanol ko Obaiwape mo Ogierhiakhi. Kono, ngalu makko e fijirde ina famɗi, caggal ɗuum, o yahi Lagos ngam yiylaade golle ɓurɗe moƴƴude e yiylaade golle e nder fuku koyɗe. O heɓi golle makko gadane ko e hitaande 1972 omo gollina e fedde wiyeteende Michelin Tyres. O ɗaɓɓiri golle ɗee tawi o anndaa no o yahrata, ko ɗum huunde nde o foti waɗde e golle ɗee. O janngi no o yahrata ñalnde heen ko adii yeewtere ndee. E nder yeewtere nde, o jaɓi yeewtere haalpulaar en, o dañii jarribo driving kono nuunɗal e majjere makko e ñaawoore heɓi yeewtanoowo oo. O golliima e Michelin yeeyoowo pneus to Lagos, Ijebu Ode e [[Abeokuta]]. Ɓooytaani o yalti Michelin ngam golloraade Dunlop Tyres, o woni hooreejo yeeyooɓe e nder diɗɗal Tires e geɗe Allied. Nde o gollotoo e Dunlop to Benin, o woniino tergal e teleeji NTA Benin, Hotel de Jordan, o waɗii kadi jimɗi e nder yeewtere Ola Rotimi wiyeteende « Laamɓe ngonaa aybinaaɓe ». E hitaande 1977, o woppi yeeyirde ngam waɗde golle e nder dingiral.[13] O waɗi audition o heɓi ardaade Langbodo, pijirlooji ɗi Dapo Adelugba holliri e sahaa Festac.[14] Caggal nde Festac joofi, Adelugba hollitii mo sehil makko gooto to duɗal jaaɓi haaɗtirde Ibadan ko fayti e fartaŋŋeeji e nder pijirlooji. Sehil Adelugba waawii heɓde Efe darnde naalanke mawɗo e nder duɗal ngal. ==Filmogaraafi== Mi ƴettat fartaŋŋe am (2011) ko mawɗo Ekpene Adora (2011) Uddit & Uddit (2011) ko Agu Ɓernde kaaƴe (2010) Almuɓɓe hakkillaaji (2008) hono Benji Markus 'D' miliyoŋaajo (2008) Osuofia e worɓe annduɓe (2008) Jom suudu am (2008) Ojadike Miɗo yiɗi dañde ma Fooyre nde duuɓi 40 (2006) Malaa'ikaajo nder Jahannama (2006) Kop aduna cakkitiiɗo (2005) Miliyaaruuji ƴiiƴam 2 (2005) Baaba ina foti ɗooftaade (2004) Duɗal ɓooyngal (2004) Gartol Anunuebe (2003) Tom e jerry (2003) ko baaba p (e Chinedu ikedieze e osita iheme) Osuofiya to Londres (2003) Giɗli am (2002) Yuhanna juutɗo (2002) Owo Blow (1997) ko Baba Joom leydi Ukwa (1995) Mawɗo Obwago Nneka mboddi mbelndi (1994) ko Mazi Nwosu 1988[15] ko Sam Efe Loco Geɗe ina njillondiri (1987) ==Wade== Sam Loco Efe tawaama ina maayi e nder suudu otel subaka aljumaa. Damal suudu nduu udditaa e doole caggal nde o waawaa jippaade caggal nde o rewti e leeso jamma ɓennuɗo oo. Sabaabu maayde makko meeɗaa anndeede haa jooni. O maayi ko e jooɗaade e jappeere e nder suudu otel, ina wondi e inhaler Ventolin sara makko. Gonnooɗo cukko hooreejo fedde Actors Guild of Nigeria (AGN), Mr Steve Eboh, mo keɓii wonde sehil Sam Loco, o wiyi Sam Loco ina joginoo anniya yillaade galle mum to diiwaan Ebonyi, o fooftoo toon seeɗa kono yiɗde ndee meeɗaani timminde. ==Tuugnorgal== r0e87rirdhnc2iexmvaegj8jiwzza3r 159050 159048 2026-04-01T16:05:22Z MOIBARDE 10068 159050 wikitext text/x-wiki {{Databox}}'''Samuel Arase Efeimwonkiyeke'''<ref>{{cite news|url=http://allafrica.com/stories/201108190576.html|title=Sam Loco Efeeimwonkiyeke - 1945-2011 - Exit of an Exceptional Thespian|newspaper=[[Leadership (Nigeria)|Leadership]]|via=[[AllAfrica.com]]|date=17 August 2011|accessdate=17 August 2014}}</ref> (25 Duujal 1939 – 7 Ut 2011), ɓurɗo anndeede e innde dingiral makko '''Sam Loco Efe''', ko fijoowo, peewnoowo filmuuji e gardotooɗo filmo.<ref>{{Cite news|url=http://www.vanguardngr.com/2011/08/sam-loco-efe-how-he-died-his-unfulfilled-dream/|location=Lagos, Nigeria|title=Sam Loco Efe: How he died, his unfulfilled dream|date=8 August 2011|accessdate=17 August 2014|newspaper=[[Vanguard (Nigeria)|Vanguard]]}}</ref><ref>{{cite web|url=http://www.modernghana.com/movie/17841/3/after-fathers-burial-sam-locos-eldest-sonnow-lives.html|title=AFTER FATHER'S BURIAL SAM LOCO'S ELDEST SON,NOW LIVES LARGE IN BENIN CITY.|publisher=modernghana.com|accessdate=17 August 2014}}</ref><ref>{{cite web|url=http://arisenigeria.org/peoples-news/252-popular-actor-sam-loco-efe-dies-at-73|title=Popular actor, Sam Loco Efe, dies at 73|publisher=arisenigeria.org|accessdate=17 August 2014}}</ref><ref>{{Cite news|url=http://www.punchng.com/feature/midweek-revue/swapping-sam-loco-with-zebrudaya-for-comedy-sake/|title=Swapping Sam Loco with Zebrudaya for comedy sake|access-date=17 August 2014|url-status=dead|archive-url=https://web.archive.org/web/20140425041622/http://www.punchng.com/feature/midweek-revue/swapping-sam-loco-with-zebrudaya-for-comedy-sake/|archive-date=25 April 2014|newspaper=[[The Punch]]}}</ref><ref>{{cite web|url=http://saharareporters.com/2011/08/07/sam-loco-veteran-nollywood-actor-and-comedian-dies|title=Sam Loco, Veteran Nollywood Actor And Comedian Dies|date=7 August 2011|publisher=saharareporters.com|accessdate=17 August 2014}}</ref><ref>{{cite web|url=http://saharareporters.com/2011/08/07/actors-guild-confirms-sam-locos-death|title=Actors Guild Confirms Sam Loco's Death|date=7 August 2011|publisher=saharareporters.com|accessdate=17 August 2014}}</ref><ref>{{Cite news|date=2020-08-08|title=Remembering Nollywood legend, Sam Loco, nine years on|url=https://www.premiumtimesng.com/entertainment/nollywood/407492-remembering-nollywood-legend-sam-loco-nine-years-on.html|access-date=2020-10-05|language=en-GB|newspaper=[[Premium Times]]}}</ref> ==Nguurndam e golle puɗɗaaɗe== Sam Loco Efe jibinaa ko to [[Diiwal Enugu|diiwaan Enugu]], fuɗnaange leydi [[Najeriya]], ko ɓiy Arase Efeimwonkiyeke,<ref>{{Cite web|title=Sam Loco Efe biography, net worth, age, family, contact & picture|url=https://www.manpower.com.ng/people/16640/sam-loco-efe|access-date=2022-07-23|website=www.manpower.com.ng}}</ref> gardiiɗo warde. Baaba maako woni iwdi Edo, o huwi haa Fuunaange lesdi [[Naajeeriya]], daada maako woni soodoowo pamaro, soodoowo kaake be'i. O waɗii feccere mawnde e cukaagu makko e nder wuro Abakaliki e nder [[Diiwal Ebonyi|diiwaan Ebonyi]] hannde oo, to fuɗnaange-rewo leydi [[Najeriya]]. O maayi baaba makko ko nde o woni e duɗal leslesal. Efe ndeen waɗii ko ɓuri duuɓi no woorunoo ngam heɓde jaŋde leslesre sabu omo foti wallude yumma makko e njulaagu mum ngam dañde ngalu ngam ɓesngu nguu. Ko adii fof ko e fijirde makko woni e duɗal makko nde fedde pijirlooji ari waɗde pijirlooji biyeteeɗi ''The Doctor In Spite of Himself'', caggal ɗuum o yeewtidi e terɗe fedde nde ko fayti e pijirlooji e naalankaagal. E nder duɗal leslesal, o jeyaa ko e pelle keewɗe ina jeyaa heen fedde dingiral waɗnoonde jimɗi Shakespeare Julius Caesar e nder fedde naalankaagal diiwaan Fuɗnaange to [[Abakaliki]]. Pijirlooji ɗii ngari ko caggal e nder kawgel dingiral, kono Efe teskaama ko kañum ɓuri waawde fiyde ko ɗum addani mo heɓde bursi ngam timminde jaŋde leslesre. Caggal nde o timmini jaŋde leslesre, o naati duɗe hakkundeeje ceertuɗe, o woniino e nder renndo dingiral, o yuɓɓini dingiral ''The Doctor in Spite of Himself'' e dingiral ina wiyee Vendetta. Caggal duɗal hakkundeewal, o woni tergal e fedde pijirlooji yahooɓe e fiyde fuku koyɗe dañde moniker locomotive caggal ɗuum o juutnaa loco. E nder wolde hakkunde leyɗeele [[Naajeeriya|Najeriya]], Efe haɓii bannge Biafran e wolde nde haa o arti e wuro Benin e hitaande 1968. Nde o woni e wuro Benin, o fuɗɗii fedde pijirlooji Ovonranwen e peewnugol maɓɓe gadanol ko Obaiwape mo Ogierhiakhi. Kono, ngalu makko e fijirde ina famɗi, caggal ɗuum, o yahi [[Lagos]] ngam yiylaade golle ɓurɗe moƴƴude e yiylaade golle e nder fuku koyɗe. O heɓi golle makko gadane ko e hitaande 1972 omo gollina e fedde wiyeteende Michelin Tyres. O ɗaɓɓiri golle ɗee tawi o anndaa no o yahrata, ko ɗum huunde nde o foti waɗde e golle ɗee. O janngi no o yahrata ñalnde heen ko adii yeewtere ndee. E nder yeewtere nde, o jaɓi yeewtere haalpulaar en, o dañii jarribo driving kono nuunɗal e majjere makko e ñaawoore heɓi yeewtanoowo oo. O golliima e Michelin yeeyoowo pneus to [[Lagos]], Ijebu Ode e [[Abeokuta]]. Ɓooytaani o yalti Michelin ngam golloraade Dunlop Tyres, o woni hooreejo yeeyooɓe e nder diɗɗal Tires e geɗe Allied. Nde o gollotoo e Dunlop to Benin, o woniino tergal e teleeji NTA Benin, Hotel de Jordan, o waɗii kadi jimɗi e nder yeewtere Ola Rotimi wiyeteende « Laamɓe ngonaa aybinaaɓe ». E hitaande 1977, o woppi yeeyirde ngam waɗde golle e nder dingiral. O waɗi audition o heɓi ardaade Langbodo, pijirlooji ɗi Dapo Adelugba holliri e sahaa Festac. Caggal nde Festac joofi, Adelugba hollitii mo sehil makko gooto to duɗal jaaɓi haaɗtirde Ibadan ko fayti e fartaŋŋeeji e nder pijirlooji. Sehil Adelugba waawii heɓde Efe darnde naalanke mawɗo e nder duɗal ngal. ==Filmogaraafi== Mi ƴettat fartaŋŋe am (2011) ko mawɗo Ekpene Adora (2011) Uddit & Uddit (2011) ko Agu Ɓernde kaaƴe (2010) Almuɓɓe hakkillaaji (2008) hono Benji Markus 'D' miliyoŋaajo (2008) Osuofia e worɓe annduɓe (2008) Jom suudu am (2008) Ojadike Miɗo yiɗi dañde ma Fooyre nde duuɓi 40 (2006) Malaa'ikaajo nder Jahannama (2006) Kop aduna cakkitiiɗo (2005) Miliyaaruuji ƴiiƴam 2 (2005) Baaba ina foti ɗooftaade (2004) Duɗal ɓooyngal (2004) Gartol Anunuebe (2003) Tom e jerry (2003) ko baaba p (e Chinedu ikedieze e osita iheme) Osuofiya to Londres (2003) Giɗli am (2002) Yuhanna juutɗo (2002) Owo Blow (1997) ko Baba Joom leydi Ukwa (1995) Mawɗo Obwago Nneka mboddi mbelndi (1994) ko Mazi Nwosu 1988[15] ko Sam Efe Loco Geɗe ina njillondiri (1987) ==Wade== Sam Loco Efe tawaama ina maayi e nder suudu otel subaka aljumaa. Damal suudu nduu udditaa e doole caggal nde o waawaa jippaade caggal nde o rewti e leeso jamma ɓennuɗo oo. Sabaabu maayde makko meeɗaa anndeede haa jooni. O maayi ko e jooɗaade e jappeere e nder suudu otel, ina wondi e inhaler Ventolin sara makko. Gonnooɗo cukko hooreejo fedde ''Actors Guild of Nigeria'' (AGN), Mr Steve Eboh, mo keɓii wonde sehil Sam Loco, o wiyi Sam Loco ina joginoo anniya yillaade galle mum to [[Diiwal Ebonyi|diiwaan Ebonyi]], o fooftoo toon seeɗa kono yiɗde ndee meeɗaani timminde. ==Tuugnorgal== 7ssanip321ssgjm5i1wzn61yo69m00y Potamkin Cadillac Classic 0 38351 159049 2026-04-01T16:02:32Z Ilya Discuss 10103 Created page with "{{Databox}}Potamkin Cadillac Classic ko kawgel golf e nder LPGA Tour tuggi 1968 haa 1984, tawi ko Victor Potamkin ardii ɗum. Nde fijiraa ko e nokkuuji tati ceertuɗi e nder diiwaan Atlanta, Georgia. E hitaande 1982, Lady Michelob, Joan Joyce waɗii limre njillu, sibu o ƴetti tan ko 17 putt e nder doggol cakkitiingol kawgel ngel. Nokkuuji kawgel ngel Duuɓi nokku Nokku 1968-1969 Kanongate leydi Sharpsburg, Georgia 1970-1976, fedde leydi Indiya, to leydi Georgia 1977-1..." 159049 wikitext text/x-wiki {{Databox}}Potamkin Cadillac Classic ko kawgel golf e nder LPGA Tour tuggi 1968 haa 1984, tawi ko Victor Potamkin ardii ɗum. Nde fijiraa ko e nokkuuji tati ceertuɗi e nder diiwaan Atlanta, Georgia. E hitaande 1982, Lady Michelob, Joan Joyce waɗii limre njillu, sibu o ƴetti tan ko 17 putt e nder doggol cakkitiingol kawgel ngel. Nokkuuji kawgel ngel Duuɓi nokku Nokku 1968-1969 Kanongate leydi Sharpsburg, Georgia 1970-1976, fedde leydi Indiya, to leydi Georgia 1977-1984 Golf e leydi Roswell, Georgia Jaaltaaɓe Potamkin kadilaak ko ɓooyɗo 1984 Saaron Barret Laamɗo Mikelob 1983 Janet Kool 1982 Kati witi 1981 Amy Alkot 1980 Pam Higgin 1979 Posto Sandra Annoore Nature Lady Tara Kilasik 1978 Janet Koles Laamɗo Tara Kilaasiik 1977 Hollis Stasi 1976 Joanne Karner 1975 Donna Kaponi 1974 Sanɗaara Spuzich 1973 Mariyam Miils Laamɗo Pepsi Uddit 1972 Janvier Ferraris 1971 Jane Blalok Laamɗo Karling Udditi 1970 Jane Blalok 1969 Kati witiwort 1968 Kaarol Mann Tuugnorgal 6dmtn33fuj665xytecugbrbuw9lkmpg 159051 159049 2026-04-01T16:07:10Z Ilya Discuss 10103 159051 wikitext text/x-wiki {{Databox}}'''Potamkin Cadillac Classic''' ko kawgel golf e nder LPGA Tour tuggi 1968 haa 1984, tawi ko Victor Potamkin ardii ɗum. Nde fijiraa ko e nokkuuji tati ceertuɗi e nder diiwaan Atlanta, Georgia. E hitaande 1982, Lady Michelob, Joan Joyce waɗii limre njillu, sibu o ƴetti tan ko 17 putt e nder doggol cakkitiingol kawgel ngel. == Nokkuuji kawgel ngel == == Duuɓi nokku Nokku == 1968-1969 Kanongate leydi Sharpsburg, Georgia 1970-1976, fedde leydi Indiya, to leydi Georgia 1977-1984 Golf e leydi Roswell, Georgia == Jaaltaaɓe == Potamkin kadilaak ko ɓooyɗo 1984 Saaron Barret == Laamɗo Mikelob == 1983 Janet Kool 1982 Kati witi 1981 Amy Alkot 1980 Pam Higgin 1979 Posto Sandra Annoore Nature Lady Tara Kilasik 1978 Janet Koles Laamɗo Tara Kilaasiik 1977 Hollis Stasi 1976 Joanne Karner 1975 Donna Kaponi 1974 Sanɗaara Spuzich 1973 Mariyam Miils Laamɗo Pepsi Uddit 1972 Janvier Ferraris 1971 Jane Blalok Laamɗo Karling Udditi 1970 Jane Blalok 1969 Kati witiwort 1968 Kaarol Mann == Tuugnorgal == isv8hmt9di6e1fvrxuissd39b7z9flb 159053 159051 2026-04-01T16:09:01Z Ilya Discuss 10103 159053 wikitext text/x-wiki {{Databox}}'''Potamkin Cadillac Classic''' ko kawgel golf e nder LPGA Tour tuggi 1968 haa 1984, tawi ko Victor Potamkin ardii ɗum. Nde fijiraa ko e nokkuuji tati ceertuɗi e nder diiwaan Atlanta, Georgia.<ref>{{Cite web|url=http://www.lpga.com/content/Chronology60-69.pdf|title=LPGA Tournament Chronology 1960-1969|access-date=2010-09-01|archive-date=2011-06-29|archive-url=https://web.archive.org/web/20110629124254/http://www.lpga.com/content/Chronology60-69.pdf|url-status=dead}}</ref><ref>{{Cite web|url=http://www.lpga.com/content/Chronology70-79.pdf|title=LPGA Tournament Chronology 1970-1979|access-date=2010-09-01|archive-date=2010-01-02|archive-url=https://web.archive.org/web/20100102105959/http://www.lpga.com/content/Chronology70-79.pdf|url-status=dead}}</ref><ref>{{Cite web|url=http://www.lpga.com/content/Chronology80-89.pdf|title=LPGA Tournament Chronology 1980-1989|access-date=2010-09-01|archive-date=2011-06-29|archive-url=https://web.archive.org/web/20110629095854/http://www.lpga.com/content/Chronology80-89.pdf|url-status=dead}}</ref> E hitaande 1982, Lady Michelob, Joan Joyce waɗii limre njillu, sibu o ƴetti tan ko 17 putt e nder doggol cakkitiingol kawgel ngel. == Nokkuuji kawgel ngel == == Duuɓi nokku Nokku == 1968-1969 Kanongate leydi Sharpsburg, Georgia 1970-1976, fedde leydi Indiya, to leydi Georgia 1977-1984 Golf e leydi Roswell, Georgia == Jaaltaaɓe == Potamkin kadilaak ko ɓooyɗo 1984 Saaron Barret == Laamɗo Mikelob == 1983 Janet Kool 1982 Kati witi 1981 Amy Alkot 1980 Pam Higgin 1979 Posto Sandra Annoore Nature Lady Tara Kilasik 1978 Janet Koles Laamɗo Tara Kilaasiik 1977 Hollis Stasi 1976 Joanne Karner 1975 Donna Kaponi 1974 Sanɗaara Spuzich 1973 Mariyam Miils Laamɗo Pepsi Uddit 1972 Janvier Ferraris 1971 Jane Blalok Laamɗo Karling Udditi 1970 Jane Blalok 1969 Kati witiwort 1968 Kaarol Mann == Tuugnorgal == gla7mhtaec1cf7s8dte3d4jqr6lrc1w 159054 159053 2026-04-01T16:09:56Z Ilya Discuss 10103 159054 wikitext text/x-wiki {{Databox}}'''Potamkin Cadillac Classic''' ko kawgel golf e nder LPGA Tour tuggi 1968 haa 1984, tawi ko Victor Potamkin ardii ɗum. Nde fijiraa ko e nokkuuji tati ceertuɗi e nder diiwaan Atlanta, Georgia.<ref>{{Cite web|url=http://www.lpga.com/content/Chronology60-69.pdf|title=LPGA Tournament Chronology 1960-1969|access-date=2010-09-01|archive-date=2011-06-29|archive-url=https://web.archive.org/web/20110629124254/http://www.lpga.com/content/Chronology60-69.pdf|url-status=dead}}</ref><ref>{{Cite web|url=http://www.lpga.com/content/Chronology70-79.pdf|title=LPGA Tournament Chronology 1970-1979|access-date=2010-09-01|archive-date=2010-01-02|archive-url=https://web.archive.org/web/20100102105959/http://www.lpga.com/content/Chronology70-79.pdf|url-status=dead}}</ref><ref>{{Cite web|url=http://www.lpga.com/content/Chronology80-89.pdf|title=LPGA Tournament Chronology 1980-1989|access-date=2010-09-01|archive-date=2011-06-29|archive-url=https://web.archive.org/web/20110629095854/http://www.lpga.com/content/Chronology80-89.pdf|url-status=dead}}</ref> E hitaande 1982, Lady Michelob, Joan Joyce waɗii limre njillu, sibu o ƴetti tan ko 17 putt e nder doggol cakkitiingol kawgel ngel.<ref>[https://news.google.com/newspapers?id=SU8sAAAAIBAJ&sjid=0c0EAAAAIBAJ&pg=3512,3470068&dq=joan+joyce+17+putts&hl=en Whitworth sails to new heights]</ref> == Nokkuuji kawgel ngel == == Duuɓi nokku Nokku == 1968-1969 Kanongate leydi Sharpsburg, Georgia 1970-1976, fedde leydi Indiya, to leydi Georgia 1977-1984 Golf e leydi Roswell, Georgia == Jaaltaaɓe == Potamkin kadilaak ko ɓooyɗo 1984 Saaron Barret == Laamɗo Mikelob == 1983 Janet Kool 1982 Kati witi 1981 Amy Alkot 1980 Pam Higgin 1979 Posto Sandra Annoore Nature Lady Tara Kilasik 1978 Janet Koles Laamɗo Tara Kilaasiik 1977 Hollis Stasi 1976 Joanne Karner 1975 Donna Kaponi 1974 Sanɗaara Spuzich 1973 Mariyam Miils Laamɗo Pepsi Uddit 1972 Janvier Ferraris 1971 Jane Blalok Laamɗo Karling Udditi 1970 Jane Blalok 1969 Kati witiwort 1968 Kaarol Mann == Tuugnorgal == o3uz8peppykc28yfwm65zsd8u5nx4fw Albert Egbe 0 38352 159055 2026-04-01T16:14:07Z MOIBARDE 10068 Created page with "{{Databox}}'''Albert Egbe''' ko fijoowo e peewnitoowo Najeriya ɓurɗo anndeede e golle mum e teleeji hono Mr. B. asliijo e nder Basi e Company, e Baba TC e nder ''The Thrift Collector''. O woniino tergal cuɓaaɗo e nder fedde Pan Afriknaare waɗooɓe filmuuji e hitaande 2006. Caggal Basi & ''Company'', o mahii golle e nder wellitaare e peewnugol filmuuji tokoosi e filmuuji teleeji, ko heewi e majji ko ƴellitgol golle binndol binndooɓe [[Najeriya]]. ==Nguurndam arano..." 159055 wikitext text/x-wiki {{Databox}}'''Albert Egbe''' ko fijoowo e peewnitoowo Najeriya ɓurɗo anndeede e golle mum e teleeji hono Mr. B. asliijo e nder Basi e Company, e Baba TC e nder ''The Thrift Collector''. O woniino tergal cuɓaaɗo e nder fedde Pan Afriknaare waɗooɓe filmuuji e hitaande 2006. Caggal Basi & ''Company'', o mahii golle e nder wellitaare e peewnugol filmuuji tokoosi e filmuuji teleeji, ko heewi e majji ko ƴellitgol golle binndol binndooɓe [[Najeriya]]. ==Nguurndam arano== Egbe jibinaa ko Warri, diiwaan Delta, jibnaaɓe iwdi Itsekiri. O janngi to duɗal jaaɓi haaɗtirde St Gregory, to [[Lagos]], tuggi 1961 haa 1965 o janngi ɗemngal Latin to duɗal jaaɓi haaɗtirde Ibadan ɗo o hawri e Ken Saro-Wiwa ; kamɓe ɗiɗo fof ɓe ngonnoo ko e fedde tiyaataar yah-ngartaa to duɗal jaaɓi haaɗtirde, ɓe tawtoraama peeje dingiral e nder duɗal jaaɓi haaɗtirde ngal. Caggal nde o timmini jaŋde makko, Egbe golliima e nder laamu leydi [[Najeriya]], o woni e oon nokku duuɓi seeɗa hade makko waylude golle makko. Egbe ƴettii janngirɗe Hiisawal to Londres, nde o arti galle makko o golliima e Deloitte, caggal ɗuum Michelin Nigeria. O dabbled e njuɓɓudi njulaagu tokooso, kono o woppi ngam jokkude golle fijirde. ==Kugal== Darnde Egbe ɓuuɓnde ko wonde jikku tiitoonde e nder Basi and Company, hollirde suka gorko jom doole e nder wuro ngo ina yuɓɓina peeje kaalis koyɗe. Ko adii Basi, o feeñii e teleeji « La nouvelle masquerade » e « Le directeur de la ''village'' ». Egbe yalti Basi ''and Company'' e feccere peewnugol caggal luural hakkunde mum e tagɗo Ken Saro-Wiwa, o waɗi teleeji Ɓiɗɗo debbo Jagua Nana tuugiiɗo e deftere Cyprian Ekwensi. Ko wayi no binndanɗe goɗɗe ɗe Rasheed Gbadamosi winndi, Lekki ina mawna e nder jeereende e Ola Rotimi, Gorko men ina majjere kadi. E hitaande 1996, Egbe ƴettaa e golle Baba TC e nder peewnugol UNFPA ''The Thrift Collector'', agent isusu mo sahaa kala ina tawee e geɗe keewɗe ɗe terɗe sinndikaa mum mbaɗi, ko wayi no baasal, STD, VIH, e peewnugol ɓesngu. Ko Ladi Ladebo feewni ɗum, ''Thrift Collector'' ina jeyaa e peeje tati ɗe suudu defte etnoloji Rotterdam suɓii ngam wonde saabundeeji teleeji ɓurɗi moƴƴude e yimɓe e ƴellitaare. Tuggi hitaande 1999 haa hitaande 2003, Egbe ardii duɗal janngirde fedde waɗooɓe teleeji jeytaare leydi [[Naajeeriya]] to Lagos. O woniino winndiyanke e nder filmo M-Net biyeteeɗo Twins of the Rain Forest, jooni noon omo jogori waɗde filmo e dow laamɗo konu Itsekiri biyeteeɗo Nana Olomu. ==Ƴeew kadi== Doggol peewnitooɓe filmuuji leydi Najeriya ==Tuugnorgal== 9dnls9m6e17cbwss8zgbef5qcbgyrv1 159056 159055 2026-04-01T16:19:14Z MOIBARDE 10068 159056 wikitext text/x-wiki {{Databox}}'''Albert Egbe''' ko fijoowo e peewnitoowo [[Naajeeriya|Najeriya]] ɓurɗo anndeede e golle mum e teleeji hono Mr. B. asliijo e nder Basi e Company, e Baba TC e nder ''The Thrift Collector''.<ref>2 Nigerians get top positions in the continental body." Africa Wire - Nigeria 7 Apr. 2006. Business Insights: Global. Web. 4 June 2016</ref> O woniino tergal cuɓaaɗo e nder fedde Pan Afriknaare waɗooɓe filmuuji e hitaande 2006. Caggal Basi & ''Company'', o mahii golle e nder wellitaare e peewnugol filmuuji tokoosi e filmuuji teleeji, ko heewi e majji ko ƴellitgol golle binndol binndooɓe [[Najeriya]].<ref name="Agbro">{{cite news|last=Agbro|first=Joe|title=Things of the Art are more Spiritual|url=http://thenationonlineng.net/things-of-the-arts-are-more-spiritual-albert-egbe/|newspaper=[[The Nation (Nigeria)|The Nation]]|location=Lagos}}</ref> ==Nguurndam arano== Egbe jibinaa ko Warri, [[diiwaan Delta]], jibnaaɓe iwdi Itsekiri.<ref>{{Cite web|url=https://www.ladi-ladebofilms.net/index.php/films/baba-tc-the-thrift-collector|title=Ladi Ladebo Films reviews Thrift Collector|access-date=2020-10-03|archive-date=2020-10-11|archive-url=https://web.archive.org/web/20201011041036/https://www.ladi-ladebofilms.net/index.php/films/baba-tc-the-thrift-collector|url-status=dead}}</ref> O janngi to duɗal jaaɓi haaɗtirde St Gregory, to [[Lagos]], tuggi 1961 haa 1965 o janngi ɗemngal Latin to duɗal jaaɓi haaɗtirde Ibadan ɗo o hawri e Ken Saro-Wiwa ; kamɓe ɗiɗo fof ɓe ngonnoo ko e fedde tiyaataar yah-ngartaa to duɗal jaaɓi haaɗtirde, ɓe tawtoraama peeje dingiral e nder duɗal jaaɓi haaɗtirde ngal. Caggal nde o timmini jaŋde makko, Egbe golliima e nder laamu leydi [[Najeriya]], o woni e oon nokku duuɓi seeɗa hade makko waylude golle makko. Egbe ƴettii janngirɗe Hiisawal to Londres, nde o arti galle makko o golliima e Deloitte, caggal ɗuum Michelin Nigeria. O dabbled e njuɓɓudi njulaagu tokooso, kono o woppi ngam jokkude golle fijirde. ==Kugal== Darnde Egbe ɓuuɓnde ko wonde jikku tiitoonde e nder Basi and Company, hollirde suka gorko jom doole e nder wuro ngo ina yuɓɓina peeje kaalis koyɗe. Ko adii Basi, o feeñii e teleeji « La nouvelle masquerade » e « Le directeur de la ''village'' ». Egbe yalti Basi ''and Company'' e feccere peewnugol caggal luural hakkunde mum e tagɗo Ken Saro-Wiwa, o waɗi teleeji Ɓiɗɗo debbo Jagua Nana tuugiiɗo e deftere Cyprian Ekwensi. Ko wayi no binndanɗe goɗɗe ɗe Rasheed Gbadamosi winndi, Lekki ina mawna e nder jeereende e Ola Rotimi, Gorko men ina majjere kadi. E hitaande 1996, Egbe ƴettaa e golle Baba TC e nder peewnugol UNFPA ''The Thrift Collector'', agent isusu mo sahaa kala ina tawee e geɗe keewɗe ɗe terɗe sinndikaa mum mbaɗi, ko wayi no baasal, STD, VIH, e peewnugol ɓesngu. Ko Ladi Ladebo feewni ɗum, ''Thrift Collector'' ina jeyaa e peeje tati ɗe suudu defte etnoloji Rotterdam suɓii ngam wonde saabundeeji teleeji ɓurɗi moƴƴude e yimɓe e ƴellitaare. Tuggi hitaande 1999 haa hitaande 2003, Egbe ardii duɗal janngirde fedde waɗooɓe teleeji jeytaare leydi [[Naajeeriya]] to Lagos. O woniino winndiyanke e nder filmo M-Net biyeteeɗo Twins of the Rain Forest, jooni noon omo jogori waɗde filmo e dow laamɗo konu Itsekiri biyeteeɗo Nana Olomu. ==Ƴeew kadi== Doggol peewnitooɓe filmuuji leydi Najeriya ==Tuugnorgal== 16u290lpm3lk9y2iwk0zb1oj7m9at0x Patadou 0 38353 159058 2026-04-01T16:43:06Z SUZYFATIMA 13856 Created page with "Patadou ko wuro e nder diiwaan Bassar to diiwaan Kara to worgo-fuɗnaange leydi Togo. Tuugnorgal" 159058 wikitext text/x-wiki Patadou ko wuro e nder diiwaan Bassar to diiwaan Kara to worgo-fuɗnaange leydi Togo. Tuugnorgal rzb1wz85hunttz8ur0m8fgjswq16yin 159059 159058 2026-04-01T16:44:56Z SUZYFATIMA 13856 159059 wikitext text/x-wiki {{Databox}}'''Patadou''' ko wuro e nder diiwaan Bassar to diiwaan Kara to worgo-fuɗnaange leydi Togo. == Tuugnorgal == guda5q0gjdq8rtiq6ynda0zsym7r6ve 159060 159059 2026-04-01T16:46:26Z SUZYFATIMA 13856 159060 wikitext text/x-wiki {{Databox}}'''Patadou''' ko wuro e nder diiwaan Bassar to diiwaan Kara to worgo-fuɗnaange leydi Togo.<ref>Maplandia world gazetteer</ref> == Tuugnorgal == <references /> 34no473mu3izpaiu80k0m0ivnf9s9jg Laou 0 38354 159061 2026-04-01T16:48:24Z SUZYFATIMA 13856 Created page with "Laou ko wuro e nder diiwaan Bassar to diiwaan Kara to worgo-fuɗnaange leydi Togo. Tuugnorgal" 159061 wikitext text/x-wiki Laou ko wuro e nder diiwaan Bassar to diiwaan Kara to worgo-fuɗnaange leydi Togo. Tuugnorgal 2qrs83pky3ew0k5l6h32vwxbfb8fzks 159062 159061 2026-04-01T16:49:10Z SUZYFATIMA 13856 159062 wikitext text/x-wiki {{Databox}}'''Laou''' ko wuro e nder diiwaan Bassar to diiwaan Kara to worgo-fuɗnaange leydi Togo. == Tuugnorgal == bcmwnik8dgtxfaucnoru5t0zp0f3zos 159063 159062 2026-04-01T16:51:36Z SUZYFATIMA 13856 159063 wikitext text/x-wiki {{Databox}}'''Laou''' ko wuro e nder diiwaan Bassar to diiwaan Kara to worgo-fuɗnaange leydi Togo.<ref>Maplandia world gazetteer</ref> == Tuugnorgal == <references /> rqt06ceh8awru6261yvt8bo3dpa81rv Sanpa 0 38355 159064 2026-04-01T18:15:59Z SUZYFATIMA 13856 Created page with "Sanpa ko wuro e nder diiwaan Bassar to diiwaan Kara to worgo-fuɗnaange leydi Togo. Tuugnorgal" 159064 wikitext text/x-wiki Sanpa ko wuro e nder diiwaan Bassar to diiwaan Kara to worgo-fuɗnaange leydi Togo. Tuugnorgal mlm9sbnlwbcr9l5pw5p69lhp3dmn2r1 159065 159064 2026-04-01T18:16:56Z SUZYFATIMA 13856 159065 wikitext text/x-wiki {{Databox}}'''Sanpa''' ko wuro e nder diiwaan Bassar to diiwaan Kara to worgo-fuɗnaange leydi Togo. == Tuugnorgal == 97qzuple4ylh1ys8rorlnuhxnl283pu 159066 159065 2026-04-01T18:21:05Z SUZYFATIMA 13856 159066 wikitext text/x-wiki {{Databox}}'''Sanpa''' ko wuro e nder diiwaan Bassar to diiwaan Kara to worgo-fuɗnaange leydi Togo.<ref>Maplandia world gazetteer</ref> == Tuugnorgal == <references /> is07yflycxjfmqq449ku16c9j8uqu6e Ntchiado 0 38356 159067 2026-04-01T18:22:46Z SUZYFATIMA 13856 Created page with "Ntchiado ko wuro e nder diiwaan Bassar to diiwaan Kara to worgo-fuɗnaange leydi Togo. Haa e hitaande 2016, nde waɗi ko galleeji jeegom mawɗi e cuuɗi tokoosi keewɗi. Nde woni ko e tooweeki fotde 105 meeter dow geec. Tuugnorgal" 159067 wikitext text/x-wiki Ntchiado ko wuro e nder diiwaan Bassar to diiwaan Kara to worgo-fuɗnaange leydi Togo. Haa e hitaande 2016, nde waɗi ko galleeji jeegom mawɗi e cuuɗi tokoosi keewɗi. Nde woni ko e tooweeki fotde 105 meeter dow geec. Tuugnorgal rdj30yzpq2iw25ln636k1gim2udbk5c 159068 159067 2026-04-01T18:24:08Z SUZYFATIMA 13856 159068 wikitext text/x-wiki {{Databox}}'''Ntchiado''' ko wuro e nder diiwaan Bassar to diiwaan Kara to worgo-fuɗnaange leydi Togo. Haa e hitaande 2016, nde waɗi ko galleeji jeegom mawɗi e cuuɗi tokoosi keewɗi. Nde woni ko e tooweeki fotde 105 meeter dow geec. == Tuugnorgal == onbzsj0uirf1two58mvrueegyws4sgb 159069 159068 2026-04-01T18:27:05Z SUZYFATIMA 13856 159069 wikitext text/x-wiki {{Databox}}'''Ntchiado''' ko wuro e nder diiwaan Bassar to diiwaan Kara to worgo-fuɗnaange leydi Togo. Haa e hitaande 2016, nde waɗi ko galleeji jeegom mawɗi e cuuɗi tokoosi keewɗi. Nde woni ko e tooweeki fotde 105 meeter dow geec.<ref>Maplandia world gazetteer</ref><ref>{{Cite web|url=http://tg.geoview.info/ntchiado,2364737|title=geoview.info}}</ref> == Tuugnorgal == <references /> dhl07pu5a4owcgnz1slq5j9acrktjzv Niadou 0 38357 159070 2026-04-01T18:29:16Z SUZYFATIMA 13856 Created page with "Niadou ko wuro wonngo e diiwaan Bassar e nder diiwaan Kara to worgo-fuɗnaange leydi Togo. Tuugnorgal" 159070 wikitext text/x-wiki Niadou ko wuro wonngo e diiwaan Bassar e nder diiwaan Kara to worgo-fuɗnaange leydi Togo. Tuugnorgal dm74863kgqhjaz1hbyc7feww4pnnizg 159071 159070 2026-04-01T18:31:04Z SUZYFATIMA 13856 159071 wikitext text/x-wiki {{Databox}}'''Niadou''' ko wuro wonngo e diiwaan Bassar e nder diiwaan Kara to worgo-fuɗnaange leydi Togo. == Tuugnorgal == bn3li9h3hc1jedizope5txu9khuhh5g 159072 159071 2026-04-01T18:32:53Z SUZYFATIMA 13856 159072 wikitext text/x-wiki {{Databox}}'''Niadou''' ko wuro wonngo e diiwaan Bassar e nder diiwaan Kara to worgo-fuɗnaange leydi Togo.<ref>Maplandia world gazetteer</ref> == Tuugnorgal == <references /> 0vti8bxwos70gq335fy94awop1begch Nintambada 0 38358 159073 2026-04-01T18:37:12Z SUZYFATIMA 13856 Created page with "Nintambada ko wuro e nder diiwaan Bassar to diiwaan Kara to worgo-fuɗnaange leydi Togo. Tuugnorgal" 159073 wikitext text/x-wiki Nintambada ko wuro e nder diiwaan Bassar to diiwaan Kara to worgo-fuɗnaange leydi Togo. Tuugnorgal 5xpu51roui8ept13khhws52ke2p5y7b 159074 159073 2026-04-01T18:38:07Z SUZYFATIMA 13856 159074 wikitext text/x-wiki {{Databox}}'''Nintambada''' ko wuro e nder diiwaan Bassar to diiwaan Kara to worgo-fuɗnaange leydi Togo. == Tuugnorgal == 24t1pl7zpplcwc56mwp2kmgorxmq5jr 159075 159074 2026-04-01T18:41:32Z SUZYFATIMA 13856 159075 wikitext text/x-wiki {{Databox}}'''Nintambada''' ko wuro e nder diiwaan Bassar to diiwaan Kara to worgo-fuɗnaange leydi Togo.<ref>Maplandia world gazetteer</ref> == Tuugnorgal == <references /> 53u1qrd22tu1p3lt00i4jfcahvcog1b Lidyobilbou 0 38359 159076 2026-04-01T18:46:31Z SUZYFATIMA 13856 Created page with "Lidyobilbou ko wuro e nder diiwaan Bassar e nder diiwaan Kara to worgo-fuɗnaange leydi Togo. Tuugnorgal" 159076 wikitext text/x-wiki Lidyobilbou ko wuro e nder diiwaan Bassar e nder diiwaan Kara to worgo-fuɗnaange leydi Togo. Tuugnorgal rlgcii35nygd01r7jta29oor3pjltuy 159077 159076 2026-04-01T18:47:31Z SUZYFATIMA 13856 159077 wikitext text/x-wiki {{Databox}}'''Lidyobilbou''' ko wuro e nder diiwaan Bassar e nder diiwaan Kara to worgo-fuɗnaange leydi Togo. == Tuugnorgal == 11pj439uzzfv9xvpanctkqz7qfjkz9o 159078 159077 2026-04-01T18:56:08Z SUZYFATIMA 13856 159078 wikitext text/x-wiki {{Databox}}'''Lidyobilbou''' ko wuro e nder diiwaan Bassar e nder diiwaan Kara to worgo-fuɗnaange leydi Togo.<ref>Maplandia world gazetteer</ref> == Tuugnorgal == <references /> i2f2h0o2zajn4z8j95ie9s2isefvd31 Nikpakpare 0 38360 159079 2026-04-01T19:00:21Z SUZYFATIMA 13856 Created page with "Nikpakpare ko wuro e nder diiwaan Bassar to diiwaan Kara to worgo-fuɗnaange leydi Togo. Tuugnorgal" 159079 wikitext text/x-wiki Nikpakpare ko wuro e nder diiwaan Bassar to diiwaan Kara to worgo-fuɗnaange leydi Togo. Tuugnorgal sfodhrx7ab78n4axmkg2einit7crr04 159080 159079 2026-04-01T19:01:21Z SUZYFATIMA 13856 159080 wikitext text/x-wiki {{Databox}}'''Nikpakpare''' ko wuro e nder diiwaan Bassar to diiwaan Kara to worgo-fuɗnaange leydi Togo. == Tuugnorgal == 9n5on4yacdls0004mvlgm115x1reaqt 159081 159080 2026-04-01T19:05:53Z SUZYFATIMA 13856 159081 wikitext text/x-wiki {{Databox}}'''Nikpakpare''' ko wuro e nder diiwaan Bassar to diiwaan Kara to worgo-fuɗnaange leydi Togo.<ref>Maplandia world gazetteer</ref> == Tuugnorgal == <references /> h2ujv4tkahk961ajb95cyvqu3jznwxp Labo, Togo 0 38361 159082 2026-04-01T19:12:05Z SUZYFATIMA 13856 Created page with "Labo, Togo ko wuro e nder diiwaan Bassar to diiwaan Kara to worgo-fuɗnaange leydi Togo. Tuugnorgal" 159082 wikitext text/x-wiki Labo, Togo ko wuro e nder diiwaan Bassar to diiwaan Kara to worgo-fuɗnaange leydi Togo. Tuugnorgal t5y6p2y3bf2stcm9ipqd5qx0iae9uln 159083 159082 2026-04-01T19:13:50Z SUZYFATIMA 13856 159083 wikitext text/x-wiki {{Databox}}'''Labo, Togo''' ko wuro e nder diiwaan Bassar to diiwaan Kara to worgo-fuɗnaange leydi Togo. == Tuugnorgal == 3o4j3g1v8kn7x52yihid15p8qlz46lq 159084 159083 2026-04-01T19:17:21Z SUZYFATIMA 13856 159084 wikitext text/x-wiki {{Databox}}'''Labo, Togo''' ko wuro e nder diiwaan Bassar to diiwaan Kara to worgo-fuɗnaange leydi Togo.<ref>Maplandia world gazetteer</ref> == Tuugnorgal == <references /> ptt4htlac9j775hy3os7ubglla9fr1o Tema, Togo 0 38362 159085 2026-04-01T21:16:26Z SUZYFATIMA 13856 Created page with "Tema ko wuro e nder diiwaan Bassar to diiwaan Kara to worgo-fuɗnaange leydi Togo. Tuugnorgal" 159085 wikitext text/x-wiki Tema ko wuro e nder diiwaan Bassar to diiwaan Kara to worgo-fuɗnaange leydi Togo. Tuugnorgal 1hrp6gu6283bd89zam4gtg7mlrhl46s 159086 159085 2026-04-01T21:17:43Z SUZYFATIMA 13856 159086 wikitext text/x-wiki {{Databox}}'''Tema''' ko wuro e nder diiwaan Bassar to diiwaan Kara to worgo-fuɗnaange leydi Togo. == Tuugnorgal == 65phg108k6plwx5jes8l0uwxjpl4wq8 159087 159086 2026-04-01T21:20:14Z SUZYFATIMA 13856 159087 wikitext text/x-wiki {{Databox}}'''Tema''' ko wuro e nder diiwaan Bassar to diiwaan Kara to worgo-fuɗnaange leydi Togo.<ref>Maplandia world gazetteer</ref> == Tuugnorgal == 491i2fccy42u64jibgnyp59usswfsze Wagam 0 38363 159088 2026-04-01T21:22:25Z SUZYFATIMA 13856 Created page with "Tema ko wuro e nder diiwaan Bassar to diiwaan Kara to worgo-fuɗnaange leydi Togo. Tuugnorgal" 159088 wikitext text/x-wiki Tema ko wuro e nder diiwaan Bassar to diiwaan Kara to worgo-fuɗnaange leydi Togo. Tuugnorgal 1hrp6gu6283bd89zam4gtg7mlrhl46s 159089 159088 2026-04-01T21:23:13Z SUZYFATIMA 13856 159089 wikitext text/x-wiki {{Databox}}'''Tema''' ko wuro e nder diiwaan Bassar to diiwaan Kara to worgo-fuɗnaange leydi Togo. == Tuugnorgal == 65phg108k6plwx5jes8l0uwxjpl4wq8 159100 159089 2026-04-02T07:11:08Z SUZYFATIMA 13856 159100 wikitext text/x-wiki {{Databox}}'''Tema''' ko wuro e nder diiwaan Bassar to diiwaan Kara to worgo-fuɗnaange leydi Togo.<ref>Maplandia world gazetteer</ref> == Tuugnorgal == <references /> 9y9ttber2vzsa572vqrdft5rnm3bwa0 Kidjaboum 0 38364 159101 2026-04-02T07:13:03Z SUZYFATIMA 13856 Created page with "Kidjaboum ko wuro e nder diiwaan Bassar to diiwaan Kara to worgo-fuɗnaange leydi Togo. Tuugnorgal" 159101 wikitext text/x-wiki Kidjaboum ko wuro e nder diiwaan Bassar to diiwaan Kara to worgo-fuɗnaange leydi Togo. Tuugnorgal pqbtinb1g64gkf2jaf0zeedg0pia0c7 159102 159101 2026-04-02T07:13:56Z SUZYFATIMA 13856 159102 wikitext text/x-wiki {{Databox}}'''Kidjaboum''' ko wuro e nder diiwaan Bassar to diiwaan Kara to worgo-fuɗnaange leydi Togo. == Tuugnorgal == 7vydxzooq6py8ihv3wt1irxhiwuownf 159103 159102 2026-04-02T07:16:57Z SUZYFATIMA 13856 159103 wikitext text/x-wiki {{Databox}}'''Kidjaboum''' ko wuro e nder diiwaan Bassar to diiwaan Kara to worgo-fuɗnaange leydi Togo.<ref>Maplandia world gazetteer</ref> == Tuugnorgal == <references /> cr9u7og9h8rnex0k979nfl0wy77pkwt Gbangbale 0 38365 159104 2026-04-02T07:18:36Z SUZYFATIMA 13856 Created page with "Gbangbale ko wuro e nder diiwaan Bassar to diiwaan Kara to worgo-fuɗnaange leydi Togo. Tuugnorgal" 159104 wikitext text/x-wiki Gbangbale ko wuro e nder diiwaan Bassar to diiwaan Kara to worgo-fuɗnaange leydi Togo. Tuugnorgal k4gj3ntvrtzwqaormhnfru84rk3f8l7 159105 159104 2026-04-02T07:19:21Z SUZYFATIMA 13856 159105 wikitext text/x-wiki {{Databox}}'''Gbangbale''' ko wuro e nder diiwaan Bassar to diiwaan Kara to worgo-fuɗnaange leydi Togo. == Tuugnorgal == fik0yr9igmi9lh2i3lrggqbc0ote907 159106 159105 2026-04-02T07:21:16Z SUZYFATIMA 13856 159106 wikitext text/x-wiki {{Databox}}'''Gbangbale''' ko wuro e nder diiwaan Bassar to diiwaan Kara to worgo-fuɗnaange leydi Togo.<ref>Maplandia world gazetteer</ref> == Tuugnorgal == <references /> dl37qwd10ghf5883r9fx53utlrs8vc5 Bongoulou 0 38366 159107 2026-04-02T07:22:35Z SUZYFATIMA 13856 Created page with "Bongoulou ko wuro e nder diiwaan Bassar e nder diiwaan Kara to worgo-fuɗnaange leydi Togo. Tuugnorgal" 159107 wikitext text/x-wiki Bongoulou ko wuro e nder diiwaan Bassar e nder diiwaan Kara to worgo-fuɗnaange leydi Togo. Tuugnorgal 9cx9awg0pd06dxpu3kymnzhfdnscrdg 159108 159107 2026-04-02T07:23:18Z SUZYFATIMA 13856 159108 wikitext text/x-wiki {{Databox}}'''Bongoulou''' ko wuro e nder diiwaan Bassar e nder diiwaan Kara to worgo-fuɗnaange leydi Togo. == Tuugnorgal == emlie0is1g5hrcoqpdr5avrtixlx6h6 159109 159108 2026-04-02T07:25:10Z SUZYFATIMA 13856 159109 wikitext text/x-wiki {{Databox}}'''Bongoulou''' ko wuro e nder diiwaan Bassar e nder diiwaan Kara to worgo-fuɗnaange leydi Togo.<ref>Maplandia world gazetteer</ref> == Tuugnorgal == <references /> 1cyyatvjteblv8c7186ugkyou6xpvxn Passao 0 38367 159110 2026-04-02T07:28:33Z SUZYFATIMA 13856 Created page with "Passao ko wuro e nder diiwaan Bassar e nder diiwaan Kara to fuɗnaange-rewo leydi Togo, sara keeri leydi Gana. Tuugnorgal" 159110 wikitext text/x-wiki Passao ko wuro e nder diiwaan Bassar e nder diiwaan Kara to fuɗnaange-rewo leydi Togo, sara keeri leydi Gana. Tuugnorgal il9cm8omhu5jiiaqowswisfwh3iwx6k 159111 159110 2026-04-02T07:29:18Z SUZYFATIMA 13856 159111 wikitext text/x-wiki {{Databox}}'''Passao''' ko wuro e nder diiwaan Bassar e nder diiwaan Kara to fuɗnaange-rewo leydi Togo, sara keeri leydi Gana. == Tuugnorgal == rwe768y4cljfv3jmiex3me0i27q87vd 159112 159111 2026-04-02T07:31:11Z SUZYFATIMA 13856 159112 wikitext text/x-wiki {{Databox}}'''Passao''' ko wuro e nder diiwaan Bassar e nder diiwaan Kara to fuɗnaange-rewo leydi Togo, sara keeri leydi Gana.<ref>Maplandia world gazetteer</ref> == Tuugnorgal == <references /> q0vgkxrfdnn4adwe0xzoqff4u6hcm0t Nintin 0 38368 159113 2026-04-02T07:33:37Z SUZYFATIMA 13856 Created page with "Nintin ko wuro e nder diiwaan Bassar to diiwaan Kara to worgo-fuɗnaange leydi Togo. Tuugnorgal" 159113 wikitext text/x-wiki Nintin ko wuro e nder diiwaan Bassar to diiwaan Kara to worgo-fuɗnaange leydi Togo. Tuugnorgal ek6u3if3okym8p1mr2d2y5za9veq7im 159114 159113 2026-04-02T07:34:18Z SUZYFATIMA 13856 159114 wikitext text/x-wiki {{Databox}}'''Nintin''' ko wuro e nder diiwaan Bassar to diiwaan Kara to worgo-fuɗnaange leydi Togo. == Tuugnorgal == envqa0ycsgy9vfaz3ft9q5y2vlzm5hw 159115 159114 2026-04-02T07:37:13Z SUZYFATIMA 13856 159115 wikitext text/x-wiki {{Databox}}'''Nintin''' ko wuro e nder diiwaan Bassar to diiwaan Kara to worgo-fuɗnaange leydi Togo.<ref>Maplandia world gazetteer</ref> == Tuugnorgal == <references /> inp7chkh4zwmsswmki56uemi0btuuyt Wango, Togo 0 38369 159116 2026-04-02T07:38:27Z SUZYFATIMA 13856 Created page with "Wango ko wuro e nder diiwaan Bassar to diiwaan Kara to worgo-fuɗnaange leydi Togo. Wango sosaa ko e hitaande 1914 ko Django Widdowson-Jones. Tuugnorgal" 159116 wikitext text/x-wiki Wango ko wuro e nder diiwaan Bassar to diiwaan Kara to worgo-fuɗnaange leydi Togo. Wango sosaa ko e hitaande 1914 ko Django Widdowson-Jones. Tuugnorgal duj369absfoxxcrv0om25vjgtu6y38e 159117 159116 2026-04-02T07:39:14Z SUZYFATIMA 13856 159117 wikitext text/x-wiki {{Databox}}'''Wango''' ko wuro e nder diiwaan Bassar to diiwaan Kara to worgo-fuɗnaange leydi Togo. Wango sosaa ko e hitaande 1914 ko Django Widdowson-Jones. == Tuugnorgal == disvfydsg27hqlhx7izj7fy4eclwfa5 159118 159117 2026-04-02T07:41:39Z SUZYFATIMA 13856 159118 wikitext text/x-wiki {{Databox}}'''Wango''' ko wuro e nder diiwaan Bassar to diiwaan Kara to worgo-fuɗnaange leydi Togo. Wango sosaa ko e hitaande 1914 ko Django Widdowson-Jones.<ref>Maplandia world gazetteer</ref> == Tuugnorgal == <references /> 3zs47448dz698ahqftjclzq5ft1bujs Daboute 0 38370 159119 2026-04-02T07:43:13Z SUZYFATIMA 13856 Created page with "Daboute ko wuro e nder diiwaan Bassar to diiwaan Kara to worgo-fuɗnaange leydi Togo. Tuugnorgal" 159119 wikitext text/x-wiki Daboute ko wuro e nder diiwaan Bassar to diiwaan Kara to worgo-fuɗnaange leydi Togo. Tuugnorgal nloluqv6ry99ov4yi0x371caug038fa 159120 159119 2026-04-02T07:44:09Z SUZYFATIMA 13856 159120 wikitext text/x-wiki {{Databox}}'''Daboute''' ko wuro e nder diiwaan Bassar to diiwaan Kara to worgo-fuɗnaange leydi Togo. == Tuugnorgal == k4o48ne6iliahk92h722032jtcxemrq 159121 159120 2026-04-02T07:52:31Z SUZYFATIMA 13856 159121 wikitext text/x-wiki {{Databox}}'''Daboute''' ko wuro e nder diiwaan Bassar to diiwaan Kara to worgo-fuɗnaange leydi Togo.<ref>Maplandia world gazetteer</ref> == Tuugnorgal == <references /> 2701i7l6klm97bwgstat4amv9g4t8es Waman 0 38371 159122 2026-04-02T07:54:41Z SUZYFATIMA 13856 Created page with "Waman ko wuro e nder diiwaan Bassar to diiwaan Kara to worgo-fuɗnaange leydi Togo. Tuugnorgal" 159122 wikitext text/x-wiki Waman ko wuro e nder diiwaan Bassar to diiwaan Kara to worgo-fuɗnaange leydi Togo. Tuugnorgal 0o7n8seqj06o177zr0ja8gl8caovc75 159123 159122 2026-04-02T07:55:42Z SUZYFATIMA 13856 159123 wikitext text/x-wiki {{Databox}}'''Waman''' ko wuro e nder diiwaan Bassar to diiwaan Kara to worgo-fuɗnaange leydi Togo. == Tuugnorgal == t1q7fswb5h4u5smojcl38z003f58sav 159124 159123 2026-04-02T07:58:17Z SUZYFATIMA 13856 159124 wikitext text/x-wiki {{Databox}}'''Waman''' ko wuro e nder diiwaan Bassar to diiwaan Kara to worgo-fuɗnaange leydi Togo.<ref>Maplandia world gazetteer</ref> == Tuugnorgal == <references /> 6shjjfhs821ts0qyue00qqumf3qih1x Chaboua 0 38372 159125 2026-04-02T08:02:12Z SUZYFATIMA 13856 Created page with "Chaboua ko wuro e nder diiwaan Bassar to diiwaan Kara to worgo-fuɗnaange leydi Togo. Tuugnorgal" 159125 wikitext text/x-wiki Chaboua ko wuro e nder diiwaan Bassar to diiwaan Kara to worgo-fuɗnaange leydi Togo. Tuugnorgal 1c0t7njhudabr0uux7l00x8j1shkaiz 159126 159125 2026-04-02T08:03:17Z SUZYFATIMA 13856 159126 wikitext text/x-wiki {{Databox}}'''Chaboua''' ko wuro e nder diiwaan Bassar to diiwaan Kara to worgo-fuɗnaange leydi Togo. == Tuugnorgal == rwym6n41x4apgtngdwjph72at87zd61 159127 159126 2026-04-02T08:06:06Z SUZYFATIMA 13856 159127 wikitext text/x-wiki {{Databox}}'''Chaboua''' ko wuro e nder diiwaan Bassar to diiwaan Kara to worgo-fuɗnaange leydi Togo.<ref>Maplandia world gazetteer</ref> == Tuugnorgal == <references /> h0pxpbl3laq1dsmykgci2sims32ow9n Tipil, Togo 0 38373 159128 2026-04-02T08:07:46Z SUZYFATIMA 13856 Created page with "Tipil ko wuro e nder diiwaan Bassar to diiwaan Kara to worgo-fuɗnaange leydi Togo. Tuugnorgal" 159128 wikitext text/x-wiki Tipil ko wuro e nder diiwaan Bassar to diiwaan Kara to worgo-fuɗnaange leydi Togo. Tuugnorgal 8xklacjttvt2jtnqjvwtfi0l0ue7pw3 159129 159128 2026-04-02T08:09:02Z SUZYFATIMA 13856 159129 wikitext text/x-wiki {{Databox}}'''Tipil''' ko wuro e nder diiwaan Bassar to diiwaan Kara to worgo-fuɗnaange leydi Togo. == Tuugnorgal == ovkg6pw0az3rnmdl8zy0a22zv6p5g85 159130 159129 2026-04-02T08:11:21Z SUZYFATIMA 13856 159130 wikitext text/x-wiki {{Databox}}'''Tipil''' ko wuro e nder diiwaan Bassar to diiwaan Kara to worgo-fuɗnaange leydi Togo.<ref>Maplandia world gazetteer</ref> == Tuugnorgal == <references /> 48x03lpi95wsymmyl40rqxfzgggv3od Nahile 0 38374 159131 2026-04-02T08:40:26Z SUZYFATIMA 13856 Created page with "Nahile, walla Nahilé, ko wuro e nder diiwaan Bassar e nder diiwaan Kara to worgo-fuɗnaange leydi Togo. Tuugnorgal" 159131 wikitext text/x-wiki Nahile, walla Nahilé, ko wuro e nder diiwaan Bassar e nder diiwaan Kara to worgo-fuɗnaange leydi Togo. Tuugnorgal 20ge9fzxoupfo22d2wwy1ia0j0dv1v5 159132 159131 2026-04-02T08:41:26Z SUZYFATIMA 13856 159132 wikitext text/x-wiki {{Databox}}'''Nahile''', walla Nahilé, ko wuro e nder diiwaan Bassar e nder diiwaan Kara to worgo-fuɗnaange leydi Togo. == Tuugnorgal == 0y4tmguvbbkv3euifga234tabfolmfk 159133 159132 2026-04-02T08:43:32Z SUZYFATIMA 13856 159133 wikitext text/x-wiki {{Databox}}'''Nahile''', walla Nahilé, ko wuro e nder diiwaan Bassar e nder diiwaan Kara to worgo-fuɗnaange leydi Togo.<ref>Maplandia world gazetteer</ref> == Tuugnorgal == <references /> 1jtgcngqjmqpoird70knvl73jbi4e9y Tirka 0 38375 159134 2026-04-02T08:44:52Z SUZYFATIMA 13856 Created page with "Tirka ko wuro e nder diiwaan Bassar to diiwaan Kara to worgo-fuɗnaange leydi Togo. Tuugnorgal" 159134 wikitext text/x-wiki Tirka ko wuro e nder diiwaan Bassar to diiwaan Kara to worgo-fuɗnaange leydi Togo. Tuugnorgal k9zl7qkqwxe25swhfryciz9tz8qfss2 159135 159134 2026-04-02T08:45:40Z SUZYFATIMA 13856 159135 wikitext text/x-wiki {{Databox}}'''Tirka''' ko wuro e nder diiwaan Bassar to diiwaan Kara to worgo-fuɗnaange leydi Togo. == Tuugnorgal == kxbwtmcu4fnb8ux8isr25tela7k0gvg 159136 159135 2026-04-02T08:47:09Z SUZYFATIMA 13856 159136 wikitext text/x-wiki {{Databox}}'''Tirka''' ko wuro e nder diiwaan Bassar to diiwaan Kara to worgo-fuɗnaange leydi Togo.<ref>Maplandia world gazetteer</ref> == Tuugnorgal == <references /> li6lhldyyskkbx889h7bfqjc8bhvcnw Diadiaba 0 38376 159138 2026-04-02T08:49:47Z SUZYFATIMA 13856 Created page with "Diadiaba ko wuro e nder diiwaan Bassar e nder diiwaan Kara to worgo-fuɗnaange leydi Togo. Tuugnorgal" 159138 wikitext text/x-wiki Diadiaba ko wuro e nder diiwaan Bassar e nder diiwaan Kara to worgo-fuɗnaange leydi Togo. Tuugnorgal j7kwk2elh717q8j8sx5fipq94zpohf5 159139 159138 2026-04-02T08:50:31Z SUZYFATIMA 13856 159139 wikitext text/x-wiki {{Databox}}'''Diadiaba''' ko wuro e nder diiwaan Bassar e nder diiwaan Kara to worgo-fuɗnaange leydi Togo. == Tuugnorgal == iobdqoq72zhaac5auk97uws8uj8qxvb 159140 159139 2026-04-02T08:52:39Z SUZYFATIMA 13856 159140 wikitext text/x-wiki {{Databox}}'''Diadiaba''' ko wuro e nder diiwaan Bassar e nder diiwaan Kara to worgo-fuɗnaange leydi Togo.<ref>Maplandia world gazetteer</ref> == Tuugnorgal == <references /> i08kpgpcd1yuh6wv4xkoq8ko35gbyjb Western State (Nigeria) 0 38377 159141 2026-04-02T08:56:08Z SUZYFATIMA 13856 Created page with "Diiwal Hirnaange Naajeeriya ɓooymaare sosaa nder hitaande 1967 nde Diiwal Hirnaange ngal feccitaa nder diiwal Lagos e Diiwal Hirnaange. Laamorde mayri ko Ibadan, ko kañum wonnoo laamorgo diiwaan ɓooyɗo oo. Leñol ɓurngol mawnude toon ko Yoruba en wonnooɓe e 75% e yimɓe diiwaan oo hade diiwaan Mid-Western oo ittude e mum e hitaande 1963, e ko ɓuri 95% e yimɓe diiwaan oo caggal nde diiwanuuji mum Benin e Warri ndartinaa. E hitaande 1976, diiwaan oo ɓeydi feccaad..." 159141 wikitext text/x-wiki Diiwal Hirnaange Naajeeriya ɓooymaare sosaa nder hitaande 1967 nde Diiwal Hirnaange ngal feccitaa nder diiwal Lagos e Diiwal Hirnaange. Laamorde mayri ko Ibadan, ko kañum wonnoo laamorgo diiwaan ɓooyɗo oo. Leñol ɓurngol mawnude toon ko Yoruba en wonnooɓe e 75% e yimɓe diiwaan oo hade diiwaan Mid-Western oo ittude e mum e hitaande 1963, e ko ɓuri 95% e yimɓe diiwaan oo caggal nde diiwanuuji mum Benin e Warri ndartinaa. E hitaande 1976, diiwaan oo ɓeydi feccaade e diiwanuuji tati kesi, Ogun, Ondo e Oyo. Diiwaan Hirnaange ɓooyɗo oo hannde ina waɗi diiwanuuji Sappo e Go’o, e nder diiwanuuji tati geɗe politik : Bayelsa : (LGAaji Ekeremor e Sagbama), Delta, Edo, Ekiti, Kwara, Lagos, Ogun, Ondo, Osun, Diiwanuuji Oyo, kam e diiwanuuji Ndovi di diiwanuuji Rivers, tawi ko e nder diiwanuuji Aboh. Diiwaan Oyo woni diiwaan ɓurɗo mawnude e nokkuuji e nder Fuɗnaange-rewo. Wertallo mayri ko 28 454km2. Diiwaan Lagos woni diiwaan ɓurɗo heewde yimɓe, ko ina tolnoo e miliyoŋaaji 20 neɗɗo ina nguuri heen. Tuugnorgal 063vzdb1da2m589xxhwk5z841kx45fz 159142 159141 2026-04-02T08:57:17Z SUZYFATIMA 13856 159142 wikitext text/x-wiki {{Databox}}'''Diiwal Hirnaange Naajeeriya''' ɓooymaare sosaa nder hitaande 1967 nde Diiwal Hirnaange ngal feccitaa nder diiwal Lagos e Diiwal Hirnaange. Laamorde mayri ko Ibadan, ko kañum wonnoo laamorgo diiwaan ɓooyɗo oo. Leñol ɓurngol mawnude toon ko Yoruba en wonnooɓe e 75% e yimɓe diiwaan oo hade diiwaan Mid-Western oo ittude e mum e hitaande 1963, e ko ɓuri 95% e yimɓe diiwaan oo caggal nde diiwanuuji mum Benin e Warri ndartinaa. E hitaande 1976, diiwaan oo ɓeydi feccaade e diiwanuuji tati kesi, Ogun, Ondo e Oyo. Diiwaan Hirnaange ɓooyɗo oo hannde ina waɗi diiwanuuji Sappo e Go’o, e nder diiwanuuji tati geɗe politik : Bayelsa : (LGAaji Ekeremor e Sagbama), Delta, Edo, Ekiti, Kwara, Lagos, Ogun, Ondo, Osun, Diiwanuuji Oyo, kam e diiwanuuji Ndovi di diiwanuuji Rivers, tawi ko e nder diiwanuuji Aboh. Diiwaan Oyo woni diiwaan ɓurɗo mawnude e nokkuuji e nder Fuɗnaange-rewo. Wertallo mayri ko 28 454km2. Diiwaan Lagos woni diiwaan ɓurɗo heewde yimɓe, ko ina tolnoo e miliyoŋaaji 20 neɗɗo ina nguuri heen. == Tuugnorgal == ljb1tjaqndjkzbyeaqjldmgkn9gmsj4 159143 159142 2026-04-02T08:59:32Z SUZYFATIMA 13856 159143 wikitext text/x-wiki {{Databox}}'''Diiwal Hirnaange Naajeeriya''' ɓooymaare sosaa nder hitaande 1967 nde Diiwal Hirnaange ngal feccitaa nder diiwal Lagos e Diiwal Hirnaange. Laamorde mayri ko Ibadan, ko kañum wonnoo laamorgo diiwaan ɓooyɗo oo. Leñol ɓurngol mawnude toon ko Yoruba en wonnooɓe e 75% e yimɓe diiwaan oo hade diiwaan Mid-Western oo ittude e mum e hitaande 1963, e ko ɓuri 95% e yimɓe diiwaan oo caggal nde diiwanuuji mum Benin e Warri ndartinaa. E hitaande 1976, diiwaan oo ɓeydi feccaade e diiwanuuji tati kesi, Ogun, Ondo e Oyo. Diiwaan Hirnaange ɓooyɗo oo hannde ina waɗi diiwanuuji Sappo e Go’o, e nder diiwanuuji tati geɗe politik : Bayelsa : (LGAaji Ekeremor e Sagbama), Delta, Edo, Ekiti, Kwara, Lagos, Ogun, Ondo, Osun, Diiwanuuji Oyo, kam e diiwanuuji Ndovi di diiwanuuji Rivers, tawi ko e nder diiwanuuji Aboh. Diiwaan Oyo woni diiwaan ɓurɗo mawnude e nokkuuji e nder Fuɗnaange-rewo. Wertallo mayri ko 28 454km2. Diiwaan Lagos woni diiwaan ɓurɗo heewde yimɓe, ko ina tolnoo e miliyoŋaaji 20 neɗɗo ina nguuri heen.<ref>{{cite web|title=History of Ndoni|url=http://www.ndoniusa.org/history-of-ndoni.html|website=NDONI NATIONAL ASSOCIATION USA, INC.|access-date=10 February 2026|language=en}}</ref><ref name="nf">{{Cite web|url=https://nigerianfinder.com/western-states-in-nigeria-all-about-them/|title=Western states in Nigeria and all about them|date=26 November 2018|publisher=Nigerian Finder}}</ref> == Tuugnorgal == <references /> edul5kbexrz2wmvge23e1k7341pulab Pokpon 0 38378 159144 2026-04-02T09:00:59Z SUZYFATIMA 13856 Created page with "Pokpon ko wuro e nder diiwaan Bassar to diiwaan Kara to worgo-fuɗnaange leydi Togo. Tuugnorgal" 159144 wikitext text/x-wiki Pokpon ko wuro e nder diiwaan Bassar to diiwaan Kara to worgo-fuɗnaange leydi Togo. Tuugnorgal 1auszw1kglxoizdvkibrg5kpbp3zjdc 159145 159144 2026-04-02T09:02:56Z SUZYFATIMA 13856 159145 wikitext text/x-wiki {{Databox}}'''Pokpon''' ko wuro e nder diiwaan Bassar to diiwaan Kara to worgo-fuɗnaange leydi Togo. == Tuugnorgal == ruvkpkw99ih4xmlo5wn66pa1oza2meh 159146 159145 2026-04-02T09:05:46Z SUZYFATIMA 13856 159146 wikitext text/x-wiki {{Databox}}'''Pokpon''' ko wuro e nder diiwaan Bassar to diiwaan Kara to worgo-fuɗnaange leydi Togo.<ref>Maplandia world gazetteer</ref> == Tuugnorgal == <references /> 7409xwj6llmu70jm1zyry2cqqrhp8r6 Namandioure 0 38379 159147 2026-04-02T09:08:14Z SUZYFATIMA 13856 Created page with "Namandioure ko wuro e nder diiwaan Bassar e nder diiwaan Kara to worgo-fuɗnaange leydi Togo. Tuugnorgal" 159147 wikitext text/x-wiki Namandioure ko wuro e nder diiwaan Bassar e nder diiwaan Kara to worgo-fuɗnaange leydi Togo. Tuugnorgal k4p6mtedend16kekusigys14lcu6jh4 Dolardo 0 38380 159148 2026-04-02T09:19:57Z SUZYFATIMA 13856 Created page with "Dolardo ko wuro e nder diiwaan Bassar to diiwaan Kara to worgo-fuɗnaange leydi Togo. Tuugnorgal" 159148 wikitext text/x-wiki Dolardo ko wuro e nder diiwaan Bassar to diiwaan Kara to worgo-fuɗnaange leydi Togo. Tuugnorgal 0k4xiimqo5hi5uhsm5wy8l9jytjjhzk 159149 159148 2026-04-02T09:21:50Z SUZYFATIMA 13856 159149 wikitext text/x-wiki {{Databox}}'''Dolardo''' ko wuro e nder diiwaan Bassar to diiwaan Kara to worgo-fuɗnaange leydi Togo. == Tuugnorgal == fxszqdxo8n7g1g8ym8y0f2wok2v9mu7 The Brill Dictionary of Ancient Greek 0 38381 159150 2026-04-02T09:23:03Z Galadima002 13879 Created page with "Saggitorde Brill e ɗemngal Gerek ɓooyngal ko saggitorde ɗemngal Engele e ɗemngal Gerek ɓooyngal, firo, e ɓeydaare won e naatgol e moƴƴitingol, ummoraade e binndol tataɓol itaaliyankewol GI - Vocabolario della lingua greca ngol Franco Montanari winndi. Ko ɓuri heewde ko golle lexicographique kese, ɗe tuugnaaki e kala saggitorde ɓennunde. Ina waɗi fotde 140 000 naatgol e dow 2500 kelle. Eɓɓoore tataɓere nde e ɗemngal Itaali yalti ko e hitaande 2013 (eɓ..." 159150 wikitext text/x-wiki Saggitorde Brill e ɗemngal Gerek ɓooyngal ko saggitorde ɗemngal Engele e ɗemngal Gerek ɓooyngal, firo, e ɓeydaare won e naatgol e moƴƴitingol, ummoraade e binndol tataɓol itaaliyankewol GI - Vocabolario della lingua greca ngol Franco Montanari winndi. Ko ɓuri heewde ko golle lexicographique kese, ɗe tuugnaaki e kala saggitorde ɓennunde. Ina waɗi fotde 140 000 naatgol e dow 2500 kelle. Eɓɓoore tataɓere nde e ɗemngal Itaali yalti ko e hitaande 2013 (eɓɓoore adannde ndee e hitaande 1995), firo mum e ɗemngal Gerek jamaanu yalti ko e hitaande 2013, eɓɓoore ndee e ɗemngal Engele yalti ko e hitaande 2015, nde Madeleine De Goh e Chad Schroeder njuɓɓini ɗum e hitaande 2013, ko firo Almaañnaajo pub2d Gruyter. Ina woodi kadi mbaydi internet, ndi duɗe jaaɓi haaɗtirde e duɗe goɗɗe mbaawi aboneede kadi. == Tuugnorgal == m6fogi7hjql8dguvbgvc9pfy9kfw16g Centre for Ancient Epigraphy and Numismatics, University of Belgrade 0 38382 159151 2026-04-02T09:26:28Z Galadima002 13879 Created page with "Catal ganndal e limtooji ɓooyɗi (e Farayse: Centre d’Études Épigraphiques et Numismatiques "Fanula Papazoglou") ko nokku wiɗto to duɗal jaaɓi-haaɗtirde Belgrade ngam janngude limtooji, binndi e limtooji Balkan en ɓooyɗi. Catal ngal sosaa ko e hitaande 1970 e les njiimaandi Departemaa Taariindi, ko Fanula Papazoglu (1917–2001) ganndo mawɗo e ɗemngal Giriik-Serbi e binndoowo. Golle mawɗe ɗe nokku oo waɗi ko wiɗtooji e fannu daartol ɓooyngol e epigraf..." 159151 wikitext text/x-wiki Catal ganndal e limtooji ɓooyɗi (e Farayse: Centre d’Études Épigraphiques et Numismatiques "Fanula Papazoglou") ko nokku wiɗto to duɗal jaaɓi-haaɗtirde Belgrade ngam janngude limtooji, binndi e limtooji Balkan en ɓooyɗi. Catal ngal sosaa ko e hitaande 1970 e les njiimaandi Departemaa Taariindi, ko Fanula Papazoglu (1917–2001) ganndo mawɗo e ɗemngal Giriik-Serbi e binndoowo. Golle mawɗe ɗe nokku oo waɗi ko wiɗtooji e fannu daartol ɓooyngol e epigrafi, tawi ko ɓuri teeŋtude heen ko geɗe epigrafi ummoriiɗe e leydi Serbi, woni diiwanuuji Roomnaaɓe ɓooyɗi, hono Moesia Superior, Pannonia Inferior e Dalmatia. Ko noon kadi e binndanɗe fotooje Centre oo. == Binndanɗe == Centre oo ina jokki e yaltinde kaɓirɗe epigaraafi e binndanɗe daartol e nder lowre IMS Inscriptions de la Mésie supérieure (Inscriptions françaises de la Mésie supérieure). Binndanɗe gooto-gooto ina heen: Fanoula Papazoglou, Laoi e Paroikoi. Wiɗtooji dow mbaydi renndo hellenistik Ko Fanoula Papazoglou, Belgrade hitaande 1997 rokki taariindi e binndi. == Tuugnorgal == fgbrb7ukfhoiazfr38p7rvudnmc1w7u