Wikipedia ffwiki https://ff.wikipedia.org/wiki/Hello_ja%C9%93%C9%93orgo MediaWiki 1.46.0-wmf.24 first-letter Media Special Talk User User talk Wikipedia Wikipedia talk File File talk MediaWiki MediaWiki talk Template Template talk Help Help talk Category Category talk TimedText TimedText talk Module Module talk Event Event talk Sue Brooks 0 39428 165068 162196 2026-04-17T13:00:19Z MOIBARDE 10068 165068 wikitext text/x-wiki {{Databox}}'''Sue Brooks''' ko gardo filmo e peewnoowo filmuuji to [[Ostarali]]. O ardii filmuuji joy gila 1984, gadano oo ko The ''Drover's Wife'', filmo tokooso tuugiiɗo e daartol Murray Bail.<ref>{{cite web|url=https://acmi.net.au/works/78319--the-drovers-wife/|title=The Drover's wife|author=[[Australian Centre for the Moving Image]]|access-date=6 September 2024|publisher=Australian Centre for the Moving Image}}</ref> O heɓi njeenaari "Alexander kaŋŋe" (njeenaari adanndi) ngam filmo ɓurɗo moƴƴude e juuɗe filmuuji hakkunde leyɗeele to Tesalonik ngam filmo makko ''Road to'' Nhill (1997).<ref>{{cite web|url=https://acmi.net.au/works/78319--the-drovers-wife/|title=The Drover's wife|author=[[Australian Centre for the Moving Image]]|access-date=6 September 2024|publisher=Australian Centre for the Moving Image}}</ref> == Filmogaraafi == * Debbo Drover (1984) film juutɗo * Debbo ordinateer (1988) * Laawol feewde Nhill (1997) * Daartol Japon (2003) * Feccere (2009) * Yiylaade moƴƴere (2015) == Tuugnorgal == 6gq50x6nrd8ot9eyobp8cp1xlgm1lfg 165070 165068 2026-04-17T13:08:14Z Fulani215 7983 /* Himobe */fixed typo 165070 wikitext text/x-wiki {{Databox}}'''Sue Brooks''' ko gardo filmo e peewnoowo filmuuji to [[Ostarali]]. O ardii filmuuji joy gila 1984, gadano oo ko The ''Drover's Wife'', filmo tokooso tuugiiɗo e daartol Murray Bail.<ref>{{cite web|url=https://acmi.net.au/works/78319--the-drovers-wife/|title=The Drover's wife|author=[[Australian Centre for the Moving Image]]|access-date=6 September 2024|publisher=Australian Centre for the Moving Image}}</ref> O heɓi njeenaari "Alexander kaŋŋe" (njeenaari adanndi) ngam filmo ɓurɗo moƴƴude e juuɗe filmuuji hakkunde leyɗeele to Tesalonik ngam filmo makko ''Road to'' Nhill (1997).<ref>{{cite web|url=https://acmi.net.au/works/78319--the-drovers-wife/|title=The Drover's wife|author=[[Australian Centre for the Moving Image]]|access-date=6 September 2024|publisher=Australian Centre for the Moving Image}}</ref> == Filmogaraafi == * Debbo Drover (1984) film juutɗo * Debbo ordinateer (1988) * Laawol feewde Nhill (1997) * Daartol Japon (2003) * Feccere (2009) * Yiylaade moƴƴere (2015) == Himobe == ehmvied18whyqx4c5841159aa35bkoj Lois Bryson 0 39429 165071 162544 2026-04-17T13:15:36Z MOIBARDE 10068 165071 wikitext text/x-wiki {{Databox}}'''Lois Joyce Bryson''' (5 oktoobar 1937 – 7 [[lewru]] bowte 2024) ko ganndo renndo [[Ostarali]]. O jeyaa ko e sosɓe sosiyoloji jaŋde to [[Osterliya|Ostarali]].<ref name=":0">{{Cite web|title=Professor Lois Bryson|url=https://www.abc.net.au/listen/programs/bigideas/professor-lois-bryson/3481184|access-date=2024-11-30|website=ABC listen|language=en-AU|archive-date=3 December 2024|archive-url=https://web.archive.org/web/20241203085148/https://www.abc.net.au/listen/programs/bigideas/professor-lois-bryson/3481184|url-status=live}}</ref> == Jaangirde == Bryson timmini ''Bachelor of Arts'' (BA) e hitaande 1959 rewi heen ko ''Diploma'' jaŋde e hitaande 1964, ɗiɗo fof to duɗal jaaɓi haaɗtirde Melbourne, hade makko heɓde doktoraa makko to duɗal jaaɓi haaɗtirde Monash to duɗal jaaɓi haaɗtirde Monash.<ref>{{Cite web|title=ALSWH – Australian Longitudinal Study on Women's Health|url=https://alswh.org.au/|access-date=2024-11-30|website=alswh.org.au|archive-date=4 December 2024|archive-url=https://web.archive.org/web/20241204021858/https://alswh.org.au/|url-status=live}}</ref> O woniino debbo gadano e mbaydi ɗiɗmiri to [[Ostarali]].<ref name=":02">{{Cite web|title=Professor Lois Bryson|url=https://www.abc.net.au/listen/programs/bigideas/professor-lois-bryson/3481184|access-date=2024-11-30|website=ABC listen|language=en-AU|archive-date=3 December 2024|archive-url=https://web.archive.org/web/20241203085148/https://www.abc.net.au/listen/programs/bigideas/professor-lois-bryson/3481184|url-status=live}}</ref> == Kugal == Nder hitaande 1972, Bryson winndi wuro [[Ostarali]] keso (1972), janngirde sosiyoloji aranndeere haa lesdi [[Ostarali]] bee Faith Thompson be, bee Ian Winter, waylugo rento, ngeendam wuro (1999), janngirde feere dow wuro ngoon duuɓi cappanɗe tati ɓaawo.<ref>{{Cite web|title=ALSWH – Australian Longitudinal Study on Women's Health|url=https://alswh.org.au/|access-date=2024-11-30|website=alswh.org.au|archive-date=4 December 2024|archive-url=https://web.archive.org/web/20241204021858/https://alswh.org.au/|url-status=live}}</ref> Bryson kadi winndi wiɗtooji ko faati e rewɓe e nder dingiral, cellal rewɓe e dowla wellitaare.<ref>{{Cite journal|last1=Bryson|first1=Lois|last2=Eastop|first2=Len|date=1980-12-01|title=Poverty, Welfare and Hegemony, 1973 and 19781|url=https://journals.sagepub.com/doi/abs/10.1177/144078338001600307|journal=The Australian and New Zealand Journal of Sociology|language=en|volume=16|issue=3|pages=61–71|doi=10.1177/144078338001600307|issn=0004-8690|url-access=subscription|archive-date=3 December 2024|access-date=30 November 2024|archive-url=https://web.archive.org/web/20241203053623/https://journals.sagepub.com/doi/abs/10.1177/144078338001600307|url-status=live}}</ref><ref>{{Cite journal|last1=Marston|first1=Greg|last2=McDonald|first2=Catherine|last3=Bryson|first3=Lois|date=2014|title=The Australian welfare state: who benefits now?|url=https://nova.newcastle.edu.au/vital/access/%20/manager/Repository;jsessionid=3D1EEB8B57FBD77819735BDEB97A4CD6/uon:18085?exact=sm_creator:%22Marston,+Greg%22|language=en|archive-date=28 April 2025|access-date=30 November 2024|archive-url=https://web.archive.org/web/20250428043513/https://nova.newcastle.edu.au/vital/access/%20/manager/Repository%3Bjsessionid%3D3D1EEB8B57FBD77819735BDEB97A4CD6/uon%3A18085?exact=sm_creator%3A%22Marston%2C%20Greg%22|url-status=live}}</ref>O golliima e duɗal jaaɓi haaɗtirde Adelaide. Golle makko e wiɗtooji nganndiraama nde o suɓaa e nder Akademi gannde renndo to [[Ostarali]] e hitaande 1998, o woni tergal e goomu heblo wiɗto e golle to Goomu wiɗtooji [[Ostarali]], e dokkal medal Fedde (2003). E nder retireede makko o woniino jannginoowo emeritus to duɗal jaaɓi haaɗtirde Newcastle, o woniino jannginoowo balloowo to duɗal jaaɓi haaɗtirde Royal Melbourne.<ref>{{Cite web|title=Lois Bryson Death Notice - Sydney, New South Wales {{!}} Sydney Morning Herald|url=https://tributes.smh.com.au/obituaries/499105/lois-bryson|access-date=2024-11-30|website=tributes.smh.com.au|archive-date=30 November 2024|archive-url=https://web.archive.org/web/20241130233457/https://tributes.smh.com.au/obituaries/499105/lois-bryson|url-status=live}}</ref><ref>{{Cite web|title=Lois Bryson Death Notice - Sydney, New South Wales {{!}} Sydney Morning Herald|url=https://tributes.smh.com.au/obituaries/499105/lois-bryson|access-date=2024-11-30|website=tributes.smh.com.au|archive-date=30 November 2024|archive-url=https://web.archive.org/web/20241130233457/https://tributes.smh.com.au/obituaries/499105/lois-bryson|url-status=live}}</ref> == Wade == Bryson maayi ko e lewru Yarkomaa 2024.[12] O woppi ɓiɓɓe makko ɗiɗo e taaniraaɓe makko ɗiɗo.<ref>{{Cite journal|last1=Bryson|first1=Lois|last2=Eastop|first2=Len|date=1980-12-01|title=Poverty, Welfare and Hegemony, 1973 and 19781|url=https://journals.sagepub.com/doi/abs/10.1177/144078338001600307|journal=The Australian and New Zealand Journal of Sociology|language=en|volume=16|issue=3|pages=61–71|doi=10.1177/144078338001600307|issn=0004-8690|url-access=subscription|archive-date=3 December 2024|access-date=30 November 2024|archive-url=https://web.archive.org/web/20241203053623/https://journals.sagepub.com/doi/abs/10.1177/144078338001600307|url-status=live}}</ref><ref>{{Cite journal|last1=Marston|first1=Greg|last2=McDonald|first2=Catherine|last3=Bryson|first3=Lois|date=2014|title=The Australian welfare state: who benefits now?|url=https://nova.newcastle.edu.au/vital/access/%20/manager/Repository;jsessionid=3D1EEB8B57FBD77819735BDEB97A4CD6/uon:18085?exact=sm_creator:%22Marston,+Greg%22|language=en|archive-date=28 April 2025|access-date=30 November 2024|archive-url=https://web.archive.org/web/20250428043513/https://nova.newcastle.edu.au/vital/access/%20/manager/Repository%3Bjsessionid%3D3D1EEB8B57FBD77819735BDEB97A4CD6/uon%3A18085?exact=sm_creator%3A%22Marston%2C%20Greg%22|url-status=live}}</ref> == Tuugnorgal == <references /> [[Category:Rewɓe]] 7xhy1cd4gngn5ggg2o5uu0t7tagxipd Dorothy Buckland-Fuller 0 39432 165107 162206 2026-04-17T14:33:39Z MOIBARDE 10068 165107 wikitext text/x-wiki {{Databox}}'''Dorothy Buckland-Fuller AM, MBE''' (21 lewru Yarkomaa 1922 – 5 Siilo 2019) ko ganndo renndo Ostarali, daraniiɗo jam e jojjanɗe aadee, daraniiɗo renndo eggooɓe e neɗɗaŋke.<ref>{{Cite web|url=https://honours.pmc.gov.au/honours/awards/1087431|title=Dorothy Buckland|last=|first=|date=|website=honours.pmc.gov.au|archive-url=|archive-date=|access-date=2019-01-29}}</ref><ref>{{Cite news|url=https://nla.gov.au/nla.news-article110849963|title=The 1977 Queen's Birthday Honours List|date=1977-06-11|work=Canberra Times (ACT : 1926 - 1995)|access-date=2019-01-29|pages=14}}</ref> == Nguurndam e jaŋde puɗɗagol == Buckland-Fuller jibinaa ko e hitaande 1922 to Port Said, leydi Ejipt, jibnaaɓe mum ko Gerek en. Nde o wuuri duuɓi seeɗa to Angalteer o eggii e jom suudu makko o fayi Sydney, [[Ostarali]] e hitaande 1961. O janngi to duɗal jaaɓi haaɗtirde New South Wales, o timmini BA e hitaande 1969, o rewi heen ko MA Qual (honours equivalent) e Sosiyoloji e hitaande 1972.<ref>{{cite web|url=https://www.whise.org.au/assets/docs/policy/Victorian%20Honour%20Roll%20of%20Women%202001-%202011.pdf|title=Victorian Honour Roll of Women: List of Inductees 2001-2018|website=WHISE: Women's Health in the South East|accessdate=2019-01-29}}</ref><ref>{{cite web|url=https://www.whise.org.au/assets/docs/policy/Victorian%20Honour%20Roll%20of%20Women%202001-%202011.pdf|title=Victorian Honour Roll of Women: List of Inductees 2001-2018|website=WHISE: Women's Health in the South East|accessdate=2019-01-29}}</ref> == Kugal == E hitaande 1974 Buckland-Fuller sosi fedde rewɓe eggooɓe to Ostarali ngam rokkude rewɓe eggooɓe fartaŋŋe jokkondirde. O toɗɗaama gooto e komisariyaaji jeeɗiɗi toɗɗaaɗi e Komiseer Geɗe Leƴƴi to New South Wales e lewru mee 1977. Buckland-Fuller ko hooreejo fedde rewɓe winndereyankoore ngam jam e ndimaagu e hitaande 2002-2004. Wondude e Robyn Williams, o wonnoo ko gardiiɗo fedde aadee en to New South Wales Inc. Buckland-Fuller sankii ko ñalnde 5 sulyee 2019.<ref>{{Cite web|url=https://honours.pmc.gov.au/honours/awards/1087431|title=Dorothy Buckland|last=|first=|date=|website=honours.pmc.gov.au|archive-url=|archive-date=|access-date=2019-01-29}}</ref><ref>{{Cite news|url=https://nla.gov.au/nla.news-article110849963|title=The 1977 Queen's Birthday Honours List|date=1977-06-11|work=Canberra Times (ACT : 1926 - 1995)|access-date=2019-01-29|pages=14}}</ref> == Njeenaaje e njeenaari == E hitaande 1977, ñalngu nguu laamɗo debbo oo jibinaa, Buckland-Fuller waɗtaa tergal e laamu Biritaan (MBE) "ngam anndinde golle mum e renndo".<ref>{{Cite web|url=https://tributes.smh.com.au/obituaries/8597/dorothy-buckland-fuller-mbe-am/|title=Dorothy Buckland-Fuller MBE AM|website=Skymorials|language=en|access-date=2019-07-14}}</ref><ref name="sbsgreek">{{cite news|title=Dorothy Buckland dies age 97|url=https://www.sbs.com.au/yourlanguage/greek/en/article/2019/07/09/pliris-imeron-afise-ta-egkosmia-i-ntorothi-mpaklant|accessdate=16 July 2019|work=SBS Your Language|date=10 July 2019|language=en}}</ref> E hitaande 2001 o waɗtaa tergal nguurndam e nder Diiso Dental Ortodoks Gerek to Sydney e New South Wales ngam mawninde golle makko duuɓi 40 e nder renndo Grek. E nder hitaande ndee tan o suɓaama e nder fedde rewɓe adannde naatnde e doggol teddungal rewɓe Victoria. O waɗtaa tergal e ''Order of Australia'' (AM) e nder hitaande 2008, ñalngu nguu laamɗo debbo oo waɗi ngam "gollaade renndo ngoo e wallitde renndo ngo no feewi, e pelle rewɓe leƴƴi e eggiyankooɓe e rewrude e humpitaade geɗe baɗɗe faayiida e rewɓe ummoriiɓe e nokkuuji ceertuɗi e pinal e ɗemɗe1. Gooto e masiŋaaji nay ɓuuɓɗi ''tunnel'' kuutorteeɗi ngam mahde Sydney Metro West inniraa ko Dorothy ngam teddinde mo. == Golle == Bukland-fuller, Doroti (1981). Rewɓe eggooɓe e ňawu nguu e nder golle. Tappirde laamu. == Kaayitaaji batuuji == * Bukland-Fuler, Doroti; Fedde sosiyoloji Ostarali e New Zealand kawral (1975 : Duɗal jaaɓi-haaɗtirde Waikato, Hamilton, N.Z.) (1975), Rewɓe eggooɓe to Ostarali, U.N.S.W.], ƴettaa ko ñalnde 29 lewru Yarkomaa 2019 * —; Koolol ngenndiwal ngam cellal rewɓe (1975 : Duɗal jaaɓi-haaɗtirde Queensland) (1975), Seerndude rewɓe eggooɓe e nder renndo [[Ostarali]], U.N.S.W, ƴettaa ko ñalnde 29 lewru Yarkomaa 2019 * —; Fedde Diisnondiral Leƴƴi Ostarali. (Mawɓe e nder renndooji leƴƴi) (Kongres ngenndiijo : 1984 : Duɗal jaaɓi-haaɗtirde Melbourne) (1984), Mawɓe ɓe ngonaa haalooɓe Engele, ƴettaa ko ñalnde 29 lewru Yarkomaa 2019 * —; ''Seminar'' Fedde Rewɓe [[Amerik]] Latin (2ɓo : 1985 : Sydney, N.S.W.) (1985), Rewɓe ɓe ngonaa haalooɓe Engele e nder renndo Ostarali : ƴeewndo, Kawtal NSW ko faati e duuɓi?, ƴettaa ko ñalnde 29 lewru Yarkomaa 2019 * —; N.S.W. Diisnondiral ko faati e mawnugol ; N.S.W. Konseye ko faati e mawnugol. (1986 : Sydney, N.S.W.) (1986), Peeje ngam naatde e yimɓe mawɓe ɓe ngonaa haalooɓe Engele e nder porogaraam toppitagol galleeji e renndo, ƴettaa ko ñalnde 29 [[lewru]] Yarkomaa 2019 == Tuugnorgal == 2e2p1dw7ninfh6lufbu3ik2qb7boq7q 165118 165107 2026-04-17T14:56:09Z MOIBARDE 10068 165118 wikitext text/x-wiki {{Databox}}'''Dorothy Buckland-Fuller AM, MBE''' (21 [[lewru]] Yarkomaa 1922 – 5 Siilo 2019) ko ganndo renndo Ostarali, daraniiɗo jam e jojjanɗe aadee, daraniiɗo renndo eggooɓe e neɗɗaŋke.<ref>{{Cite web|url=https://honours.pmc.gov.au/honours/awards/1087431|title=Dorothy Buckland|last=|first=|date=|website=honours.pmc.gov.au|archive-url=|archive-date=|access-date=2019-01-29}}</ref><ref>{{Cite news|url=https://nla.gov.au/nla.news-article110849963|title=The 1977 Queen's Birthday Honours List|date=1977-06-11|work=Canberra Times (ACT : 1926 - 1995)|access-date=2019-01-29|pages=14}}</ref> == Nguurndam e jaŋde puɗɗagol == Buckland-Fuller jibinaa ko e hitaande 1922 to Port Said, leydi [[Ejipte|Ejipt]], jibnaaɓe mum ko Gerek en. Nde o wuuri duuɓi seeɗa to Angalteer o eggii e jom suudu makko o fayi Sydney, [[Ostarali]] e hitaande 1961. O janngi to duɗal jaaɓi haaɗtirde New South Wales, o timmini BA e hitaande 1969, o rewi heen ko MA Qual (''honours equivalent'') e Sosiyoloji e hitaande 1972.<ref>{{cite web|url=https://www.whise.org.au/assets/docs/policy/Victorian%20Honour%20Roll%20of%20Women%202001-%202011.pdf|title=Victorian Honour Roll of Women: List of Inductees 2001-2018|website=WHISE: Women's Health in the South East|accessdate=2019-01-29}}</ref><ref>{{cite web|url=https://www.whise.org.au/assets/docs/policy/Victorian%20Honour%20Roll%20of%20Women%202001-%202011.pdf|title=Victorian Honour Roll of Women: List of Inductees 2001-2018|website=WHISE: Women's Health in the South East|accessdate=2019-01-29}}</ref> == Kugal == E hitaande 1974 Buckland-Fuller sosi fedde rewɓe eggooɓe to [[Ostarali]] ngam rokkude rewɓe eggooɓe fartaŋŋe jokkondirde. O toɗɗaama gooto e komisariyaaji jeeɗiɗi toɗɗaaɗi e Komiseer Geɗe Leƴƴi to New South Wales e lewru mee 1977. Buckland-Fuller ko hooreejo fedde rewɓe winndereyankoore ngam jam e ndimaagu e hitaande 2002-2004. Wondude e Robyn Williams, o wonnoo ko gardiiɗo fedde aadee en to New South Wales Inc. Buckland-Fuller sankii ko ñalnde 5 sulyee 2019.<ref>{{Cite web|url=https://honours.pmc.gov.au/honours/awards/1087431|title=Dorothy Buckland|last=|first=|date=|website=honours.pmc.gov.au|archive-url=|archive-date=|access-date=2019-01-29}}</ref><ref>{{Cite news|url=https://nla.gov.au/nla.news-article110849963|title=The 1977 Queen's Birthday Honours List|date=1977-06-11|work=Canberra Times (ACT : 1926 - 1995)|access-date=2019-01-29|pages=14}}</ref> == Njeenaaje e njeenaari == E hitaande 1977, ñalngu nguu laamɗo debbo oo jibinaa, Buckland-Fuller waɗtaa tergal e laamu Biritaan (MBE) "ngam anndinde golle mum e renndo".<ref>{{Cite web|url=https://tributes.smh.com.au/obituaries/8597/dorothy-buckland-fuller-mbe-am/|title=Dorothy Buckland-Fuller MBE AM|website=Skymorials|language=en|access-date=2019-07-14}}</ref><ref name="sbsgreek">{{cite news|title=Dorothy Buckland dies age 97|url=https://www.sbs.com.au/yourlanguage/greek/en/article/2019/07/09/pliris-imeron-afise-ta-egkosmia-i-ntorothi-mpaklant|accessdate=16 July 2019|work=SBS Your Language|date=10 July 2019|language=en}}</ref> E hitaande 2001 o waɗtaa tergal nguurndam e nder Diiso Dental Ortodoks Gerek to Sydney e New South Wales ngam mawninde golle makko duuɓi 40 e nder renndo Grek. E nder hitaande ndee tan o suɓaama e nder fedde rewɓe adannde naatnde e doggol teddungal rewɓe Victoria. O waɗtaa tergal e ''Order of Australia'' (AM) e nder hitaande 2008, ñalngu nguu laamɗo debbo oo waɗi ngam "gollaade renndo ngoo e wallitde renndo ngo no feewi, e pelle rewɓe leƴƴi e eggiyankooɓe e rewrude e humpitaade geɗe baɗɗe faayiida e rewɓe ummoriiɓe e nokkuuji ceertuɗi e pinal e ɗemɗe1. Gooto e masiŋaaji nay ɓuuɓɗi ''tunnel'' kuutorteeɗi ngam mahde Sydney Metro West inniraa ko Dorothy ngam teddinde mo. == Golle == Bukland-fuller, Doroti (1981). Rewɓe eggooɓe e ňawu nguu e nder golle. Tappirde laamu. == Kaayitaaji batuuji == * Bukland-Fuler, Doroti; Fedde sosiyoloji [[Ostarali]] e New Zealand kawral (1975 : Duɗal jaaɓi-haaɗtirde Waikato, Hamilton, N.Z.) (1975), Rewɓe eggooɓe to Ostarali, U.N.S.W.], ƴettaa ko ñalnde 29 lewru Yarkomaa 2019 * —; Koolol ngenndiwal ngam cellal rewɓe (1975 : Duɗal jaaɓi-haaɗtirde Queensland) (1975), Seerndude rewɓe eggooɓe e nder renndo [[Ostarali]], U.N.S.W, ƴettaa ko ñalnde 29 [[lewru]] Yarkomaa 2019 * —; Fedde Diisnondiral Leƴƴi [[Ostarali]]. (Mawɓe e nder renndooji leƴƴi) (Kongres ngenndiijo : 1984 : Duɗal jaaɓi-haaɗtirde Melbourne) (1984), Mawɓe ɓe ngonaa haalooɓe Engele, ƴettaa ko ñalnde 29 lewru Yarkomaa 2019 * —; ''Seminar'' Fedde Rewɓe [[Amerik]] Latin (2ɓo : 1985 : Sydney, N.S.W.) (1985), Rewɓe ɓe ngonaa haalooɓe Engele e nder renndo Ostarali : ƴeewndo, Kawtal NSW ko faati e duuɓi?, ƴettaa ko ñalnde 29 lewru Yarkomaa 2019 * —; N.S.W. Diisnondiral ko faati e mawnugol ; N.S.W. Konseye ko faati e mawnugol. (1986 : Sydney, N.S.W.) (1986), Peeje ngam naatde e yimɓe mawɓe ɓe ngonaa haalooɓe Engele e nder porogaraam toppitagol galleeji e renndo, ƴettaa ko ñalnde 29 [[lewru]] Yarkomaa 2019 == Tuugnorgal == <references /> [[Category:Ostaraali]] 3tjljbjvogxkcwg1lizovu6d748ol95 Hannah Buckley 0 39434 165123 162211 2026-04-17T15:31:20Z MOIBARDE 10068 165123 wikitext text/x-wiki {{Databox}} '''Hannah Buckley''' ko ganndo ko faati e ekoloji to leydi Nuwel Selannde, jannginoowo, kadi ko gardiiɗo duɗal ganndal to duɗal jaaɓi haaɗtirde karallaagal to Auckland, ko ganndo ko faati e mbayliigu nguurndam e nder keewal ekoloji renndo e nder sahaa e nokku.<ref>{{Cite web|date=31 October 2022|title=Farming & Nature Conservation attracts over $2.7 million in co-funding - Biological Heritage NZ|url=https://bioheritage.nz/farming-nature-conservation-attracts-over-2-7-million-in-co-funding/|access-date=2023-12-12|website=New Zealand Biological Heritage|language=en-NZ}}</ref> == Golle jaŋde == Buckley timminii bakkaa mum ganndal e teddungal to duɗal jaaɓi-haaɗtirde Victoria to Wellington, caggal ɗuum o heɓi doktoraa makko tiitoonde mum ko mbaydi leɗɗe ƴiiƴam, ƴiye epifitik, ƴiye leydi (Carabidae), e renndooji diyaatom (Bacillariophyceae) to bannge worgo-cakaari Alberta, [[Kanada|Kanadaa]] to duɗal jaaɓi-haaɗtirde Alberta. Buckley timmini golle makko caggal doktoraa to duɗal jaaɓi haaɗtirde [[Florida]] ''State'', ɗo o golli e mbayliigu ekolosii e nder renndooji nder leɗɗe pitcher e nder [[Amerik]] worgo.[2] Ndeen Buckley naatii e duɗal jaaɓi haaɗtirde Lincoln, ɗo o ummii o woni porfeseer gardiiɗo. E nder oon sahaa o rokkaama njeenaari Bullard ''Fellowship'' to duɗal jaaɓi haaɗtirde Harvard, ɗo kanko e jom suudu makko Brad ''Case'' ɓe njiylotonoo ko faati e mbaydiiji nokkuuji e nder mbaydiiji gonɗi e nder laddeeji e Aaron Ellison.<ref>{{Cite web|title=Bullard Spotlight: Hannah Buckley and Bradley Case on Forest Spatial Patterns {{!}} Harvard Forest|url=https://harvardforest.fas.harvard.edu/news/bullard-spotlight-hannah-buckley-and-bradley-case-forest-spatial-patterns|access-date=2023-12-12|website=harvardforest.fas.harvard.edu}}</ref><ref>{{Cite web|last=Lincoln University|date=August 2015|title=Harvard fellowship for Lincoln lecturers {{!}} Scoop News|url=https://www.scoop.co.nz/stories/ED1508/S00002/harvard-fellowship-for-lincoln-lecturers.htm|access-date=2023-12-12|website=www.scoop.co.nz}}</ref> Ndeen Buckley yahi to duɗal jaaɓi haaɗtirde karallaagal Auckland, o wonti hooreejo duɗal ganndal e lewru marse, 2020, o wonti porfeseer ekoloji e hitaande 2022. Ko kanko woni wiɗto mawngo e nder yeewtere ganndal ngenndiwal ndonaandi nguurndam.<ref>{{Cite web|last=Auckland University of Technology|title=Academic profile: Professor Hannah Buckley|url=https://academics.aut.ac.nz/hannah.buckley|access-date=2023-12-12|website=academics.aut.ac.nz}}</ref> Buckley ko annduɗo ekoloji, wiɗtoowo ko feewti e mbayliigu nguurndam e nder sahaa e nokku. O janngi kadi ko faati e jinnaaɓe e nder ganndal, o tawi wonde suɓagol rewooɓe ƴeewtooɓe ngam binndanɗe ɗe ɓe neldi e jaaynde New Zealand Journal of Ecology hollirii ŋakkeende jinnaaɓe: "Fooyre batte jinnaaɓe rewooɓe jokkondirɓe e suɓagol ƴeewtooɓe rewɓe e worɓe tiiɗnaaki, kono noon, wonno rewooɓe ɓee ɓuri suɓaade ''female'' di ''female'', ina hollita wonde winndooɓe ina mbaawi moƴƴinde tolnooji suɓagol rewɓe e nder kala ko ina wona."<ref>{{Cite web|date=31 October 2022|title=Farming & Nature Conservation attracts over $2.7 million in co-funding - Biological Heritage NZ|url=https://bioheritage.nz/farming-nature-conservation-attracts-over-2-7-million-in-co-funding/|access-date=2023-12-12|website=New Zealand Biological Heritage|language=en-NZ}}</ref> == Golle cuɓaaɗe == logo * Scholia ina jogii nate Hanna Buckley (Q55482913). * Siiri M. Hermans; Hanna Bukley; Ñaawoore Bradley S; Fiyona Kuran-Kurnaan; Matiyu Tayler; Gavin Leer (28 oktoobar 2016). "Bakteriiji ko kollitooji ngonka leydi". Mikrobiyoloji kuutorteeɗi e nokkuuji. 83 (1). 10.1128/AEM.02826-16. Ɗemngal 0099-2240. PMC 5165110. <nowiki>PMID 27793827</nowiki>. Wikidata Q38802443. * Tomaas E Miler; Jean H ɓuuɓɗo; Pablo Munguya; Erik L Walters; Jaami M Neytel; Pool M Riis; Nikolaa Mouket; Hanna L Buckley (11 feebariyee 2005). "Ƴeewndo tiiɗngo e duuɓi capanɗe ɗiɗi kuutoragol miijo resource-ratio". Naturalist Ameriknaajo. 165 (4): 439-448. 1086/428681. Ɗemngal 0003-0147. <nowiki>PMID 15791536</nowiki>. Wikidaa Q34406509. * Tomaas E. Miler; Elisaa S. Gorniis; Hanna L. Buckley (4 sulyee 2009). "Klimaa e leɗɗe duuɗe daande maayo: jiiɓru, moƴƴitingol, e lomtinande". Ekoloji leɗɗe. 206 (1): 97-104. Doi: 10.1007/S11258-009-9626-Z. Ɗemngal 1385-0237. Wikiiji Q123765637. * Matiyas Jonson; Hanna L. Bukley; Bradley S. Ñaawoore; Sitefa D. Winndiyanke; Rodi J. Haale; Rafael K. Didam (20 abriil 2012). "Tiimtingol ndemri ina addana batte ngonka leydi e jokkondiral hakkunde host-parasitoid e nder agroecosystems". Jaaynde Ekoloji kuutorteeɗo. 49 (3): 706-714. 10.1111/J.1365-2664.X. Ɗemngal 0021-8901. Wikiiji Q123765632. * Gavin jannguɗo; Ian Dikki; Jonatan Banks; e woɗɓe. (2018), Laabi ngam ittude, mooftude, ɓeydude e jokkondire ADN e nder sammeeji nokkuuji, doi:10.20417/NZJECOL.42.9, Wikidata Q56827236 * Siri M Hermans; Hanna L Bukley; Ñaawoore Bradley S; Fiyona Kuran-Kurnaan; Matiyu Tayler; Gavin Leer (2 lewru juko hitaande 2020). "Naftoraade renndooji bakteriiji leydi ngam teskaade waylooji fisik-kemikal e sifaa leydi". Mikrobiyom. 8 (1): 79. Ƴeewndo: 10.1186/S40168-020-00858-1. Ɗemngal 2049-2618. PMC 7268603. <nowiki>PMID 32487269</nowiki>. Wikidata Q96123138. * Hanna L. Bukley; Tomaas E. Miler; Haaruuna M. Elison; Nikolaa J. Gotelli (lewru suwee 2003). "Waytugo mbayliigaaji latitude nder jawdi muminteeji nder laylaytol nyaamdu pitcher-leɗɗe". Ɓataakeeji Ekoloji. 6 (9): 825-829. 1046/J.1461-0248.2003.00504.X. Ɗemngal 1461-023X. Wikiiji Q58042479. == Tuugnorgal == <references /> [[Category:Ostaraali]] tlioc47f7ctd4r9u2h3syeu42695tgx 165125 165123 2026-04-17T15:32:21Z MOIBARDE 10068 165125 wikitext text/x-wiki {{Databox}} '''Hannah Buckley''' ko ganndo ko faati e ekoloji to leydi Nuwel Selannde, jannginoowo, kadi ko gardiiɗo duɗal ganndal to duɗal jaaɓi haaɗtirde karallaagal to Auckland, ko ganndo ko faati e mbayliigu nguurndam e nder keewal ekoloji renndo e nder sahaa e nokku.<ref>{{Cite web|date=31 October 2022|title=Farming & Nature Conservation attracts over $2.7 million in co-funding - Biological Heritage NZ|url=https://bioheritage.nz/farming-nature-conservation-attracts-over-2-7-million-in-co-funding/|access-date=2023-12-12|website=New Zealand Biological Heritage|language=en-NZ}}</ref> == Golle jaŋde == Buckley timminii bakkaa mum ganndal e teddungal to duɗal jaaɓi-haaɗtirde Victoria to Wellington, caggal ɗuum o heɓi doktoraa makko tiitoonde mum ko mbaydi leɗɗe ƴiiƴam, ƴiye epifitik, ƴiye leydi (Carabidae), e renndooji diyaatom (Bacillariophyceae) to bannge worgo-cakaari Alberta, [[Kanada|Kanadaa]] to duɗal jaaɓi-haaɗtirde Alberta. Buckley timmini golle makko caggal doktoraa to duɗal jaaɓi haaɗtirde [[Florida]] ''State'', ɗo o golli e mbayliigu ekolosii e nder renndooji nder leɗɗe pitcher e nder [[Amerik]] worgo. Ndeen Buckley naatii e duɗal jaaɓi haaɗtirde Lincoln, ɗo o ummii o woni porfeseer gardiiɗo. E nder oon sahaa o rokkaama njeenaari Bullard ''Fellowship'' to duɗal jaaɓi haaɗtirde Harvard, ɗo kanko e jom suudu makko Brad ''Case'' ɓe njiylotonoo ko faati e mbaydiiji nokkuuji e nder mbaydiiji gonɗi e nder laddeeji e Aaron Ellison.<ref>{{Cite web|title=Bullard Spotlight: Hannah Buckley and Bradley Case on Forest Spatial Patterns {{!}} Harvard Forest|url=https://harvardforest.fas.harvard.edu/news/bullard-spotlight-hannah-buckley-and-bradley-case-forest-spatial-patterns|access-date=2023-12-12|website=harvardforest.fas.harvard.edu}}</ref><ref>{{Cite web|last=Lincoln University|date=August 2015|title=Harvard fellowship for Lincoln lecturers {{!}} Scoop News|url=https://www.scoop.co.nz/stories/ED1508/S00002/harvard-fellowship-for-lincoln-lecturers.htm|access-date=2023-12-12|website=www.scoop.co.nz}}</ref> Ndeen Buckley yahi to duɗal jaaɓi haaɗtirde karallaagal Auckland, o wonti hooreejo duɗal ganndal e lewru marse, 2020, o wonti porfeseer ekoloji e hitaande 2022. Ko kanko woni wiɗto mawngo e nder yeewtere ganndal ngenndiwal ndonaandi nguurndam.<ref>{{Cite web|last=Auckland University of Technology|title=Academic profile: Professor Hannah Buckley|url=https://academics.aut.ac.nz/hannah.buckley|access-date=2023-12-12|website=academics.aut.ac.nz}}</ref> Buckley ko annduɗo ekoloji, wiɗtoowo ko feewti e mbayliigu nguurndam e nder sahaa e nokku. O janngi kadi ko faati e jinnaaɓe e nder ganndal, o tawi wonde suɓagol rewooɓe ƴeewtooɓe ngam binndanɗe ɗe ɓe neldi e jaaynde New Zealand Journal of Ecology hollirii ŋakkeende jinnaaɓe: "Fooyre batte jinnaaɓe rewooɓe jokkondirɓe e suɓagol ƴeewtooɓe rewɓe e worɓe tiiɗnaaki, kono noon, wonno rewooɓe ɓee ɓuri suɓaade ''female'' di ''female'', ina hollita wonde winndooɓe ina mbaawi moƴƴinde tolnooji suɓagol rewɓe e nder kala ko ina wona."<ref>{{Cite web|date=31 October 2022|title=Farming & Nature Conservation attracts over $2.7 million in co-funding - Biological Heritage NZ|url=https://bioheritage.nz/farming-nature-conservation-attracts-over-2-7-million-in-co-funding/|access-date=2023-12-12|website=New Zealand Biological Heritage|language=en-NZ}}</ref> == Golle cuɓaaɗe == logo * Scholia ina jogii nate Hanna Buckley (Q55482913). * Siiri M. Hermans; Hanna Bukley; Ñaawoore Bradley S; Fiyona Kuran-Kurnaan; Matiyu Tayler; Gavin Leer (28 oktoobar 2016). "Bakteriiji ko kollitooji ngonka leydi". Mikrobiyoloji kuutorteeɗi e nokkuuji. 83 (1). 10.1128/AEM.02826-16. Ɗemngal 0099-2240. PMC 5165110. <nowiki>PMID 27793827</nowiki>. Wikidata Q38802443. * Tomaas E Miler; Jean H ɓuuɓɗo; Pablo Munguya; Erik L Walters; Jaami M Neytel; Pool M Riis; Nikolaa Mouket; Hanna L Buckley (11 feebariyee 2005). "Ƴeewndo tiiɗngo e duuɓi capanɗe ɗiɗi kuutoragol miijo resource-ratio". Naturalist Ameriknaajo. 165 (4): 439-448. 1086/428681. Ɗemngal 0003-0147. <nowiki>PMID 15791536</nowiki>. Wikidaa Q34406509. * Tomaas E. Miler; Elisaa S. Gorniis; Hanna L. Buckley (4 sulyee 2009). "Klimaa e leɗɗe duuɗe daande maayo: jiiɓru, moƴƴitingol, e lomtinande". Ekoloji leɗɗe. 206 (1): 97-104. Doi: 10.1007/S11258-009-9626-Z. Ɗemngal 1385-0237. Wikiiji Q123765637. * Matiyas Jonson; Hanna L. Bukley; Bradley S. Ñaawoore; Sitefa D. Winndiyanke; Rodi J. Haale; Rafael K. Didam (20 abriil 2012). "Tiimtingol ndemri ina addana batte ngonka leydi e jokkondiral hakkunde host-parasitoid e nder agroecosystems". Jaaynde Ekoloji kuutorteeɗo. 49 (3): 706-714. 10.1111/J.1365-2664.X. Ɗemngal 0021-8901. Wikiiji Q123765632. * Gavin jannguɗo; Ian Dikki; Jonatan Banks; e woɗɓe. (2018), Laabi ngam ittude, mooftude, ɓeydude e jokkondire ADN e nder sammeeji nokkuuji, doi:10.20417/NZJECOL.42.9, Wikidata Q56827236 * Siri M Hermans; Hanna L Bukley; Ñaawoore Bradley S; Fiyona Kuran-Kurnaan; Matiyu Tayler; Gavin Leer (2 lewru juko hitaande 2020). "Naftoraade renndooji bakteriiji leydi ngam teskaade waylooji fisik-kemikal e sifaa leydi". Mikrobiyom. 8 (1): 79. Ƴeewndo: 10.1186/S40168-020-00858-1. Ɗemngal 2049-2618. PMC 7268603. <nowiki>PMID 32487269</nowiki>. Wikidata Q96123138. * Hanna L. Bukley; Tomaas E. Miler; Haaruuna M. Elison; Nikolaa J. Gotelli (lewru suwee 2003). "Waytugo mbayliigaaji latitude nder jawdi muminteeji nder laylaytol nyaamdu pitcher-leɗɗe". Ɓataakeeji Ekoloji. 6 (9): 825-829. 1046/J.1461-0248.2003.00504.X. Ɗemngal 1461-023X. Wikiiji Q58042479. == Tuugnorgal == <references /> [[Category:Ostaraali]] 7z4orkrqsrw3fgnxjwkyk6idz8qo9uv Nancy Tyson Burbidge 0 39436 165145 162223 2026-04-17T15:46:59Z MOIBARDE 10068 165145 wikitext text/x-wiki {{Databox}}'''Nancy Tyson Burbidge AM''' (5 ut 1912 – 4 mars 1977) ko ganndo leɗɗe, ganndo ko faati e leɗɗe, ko ganndo ko faati e leɗɗe.<ref name="acad2">{{acad|id=BRBG889W|name=Burbidge, William}}</ref><ref name="ADB2">Chippendale, G. M. (1993) [https://adb.anu.edu.au/biography/burbidge-nancy-tyson-9624 Burbidge, Nancy Tyson (1912–1977)], ''Australian Dictionary of Biography'', Volume 13, Melbourne University Press, pp 298–299.</ref> == Nguurndam e heblo arano == Burbidge jibinaa ko to wuro wiyeteengo Cleckheaton, to leydi Yorkshire. Baaba makko, hono William Burbidge, ko ɓiy Rev. gila e duɗal jaaɓi haaɗtirde Emmanuel, Cambridge, e hitaande 1892. Caggal baaba makko e nder diine, o waɗtaa diine e nder Egliis Angalteer e hitaande 1897, o woni almuudo e hitaande 1898. O woniino kuraajo to Leeds tuggi 1897 haa 1900, caggal ɗuum duuɓi joy o woni e Bush Brothers,1. Nde o arti Angalteer, o resi e hitaande 1906 Mary Eleanor Simmonds. Ko o ɓiy Aleksanndere Hague Simmonds mo Burnt Ash Hill, Lee, Londres, e debbo makko Hanna Tison mo Baltimore, taaniiko debbo Natan Tison e Marta Ellikot Tison.<ref>{{cite news|title=Marriages|url=https://www.britishnewspaperarchive.co.uk/viewer/bl/0004609/19061009/001/0001|work=West Kent Argus and Borough of Lewisham News|date=9 October 1906|page=1}}</ref><ref>{{cite book|last1=Shoemaker|first1=Benjamin H.|title=Genealogy of the Shoemaker family of Cheltenham|date=1903|publisher=Printed by J. B. Lippincott company|location=Philadelphia|page=403|url=https://archive.org/details/genealogyofshoem00shoe/page/527/mode/1up}}</ref> Mary Simmonds janngi to duɗal jaaɓi haaɗtirde Newnham tuggi 1897 haa 1900. O janngini to duɗal jaaɓi haaɗtirde Sydney tuggi 1900 haa 1904, e to duɗal sukaaɓe rewɓe wuro Londres 1904-5. Vikaar to Cleckheaton tuggi 1906 haa 1913, William Burbidge egginii e ɓesngu mum to Ostarali e hitaande 1913 nde o toɗɗaa e parsel to Katanning, to [[Ostarali]] hirnaange. Nancy Burbidge janngi ko e duɗal sukaaɓe rewɓe Katanning (Kobeelya) Egliis Angalteer, ngal yumma mum sosi e hitaande 1917. O timmini jaŋde makko e hitaande 1922 nde o heɓi bak makko e duɗal jaaɓi haaɗtirde Bunbury, o yahi to duɗal jaaɓi haaɗtirde [[Ostarali]] hirnaange. O timmini jaŋde makko BSc e hitaande 1937, caggal ɗuum o heɓi njeenaari ngam yahde Angalteer, o waɗi lebbi 18 to Royal Botanic Gardens Kew. Nde o woni to Kew o golliima e ƴeewndo leñol huɗo [[Ostarali]] biyeteengol Enneapogon. Nde Nancy arti [[Ostarali]] o jokki jaŋde makko e leɗɗe [[Ostarali]] rewrude e duɗal jaaɓi haaɗtirde ''Western'' Australia, o timmini jaŋde makko MSc. e hitaande 1945.<ref name="acad">{{acad|id=BRBG889W|name=Burbidge, William}}</ref><ref name="ADB">Chippendale, G. M. (1993) [https://adb.anu.edu.au/biography/burbidge-nancy-tyson-9624 Burbidge, Nancy Tyson (1912–1977)], ''Australian Dictionary of Biography'', Volume 13, Melbourne University Press, pp 298–299.</ref> == Kugal == E hitaande 1943, Burbidge toɗɗaa yo won balloowo agronomist to Duɗal Wiɗtooji Ndema Waite to Adelaide, ɗo o fuɗɗii golle e dow kullon ladde njoorkon wonande Ostarali worgo joorɗo e semi-joorɗo. O toɗɗaa e jappeere hesere nde ganndo leɗɗe (botanique) to Diɗɗal CSIRO to bannge njulaagu leɗɗe, to Canberra e hitaande 1946. To CSIRO, o golliima e yuɓɓinde e yaajnude nokku ɗo leɗɗe ɗee ngoni ɗoo, ko adii fof ko ganndo wiɗto, caggal ɗuum ko gardiiɗo leɗɗe, o woni kadi kalfinaaɗo lelnude sosiyeteeji Herbarium National Australianse, Herbarium Australianse. O winndi Key to leñol Eucalyptus L'Hér to Ostarali fuɗnaange. kono o keeriiɗo e genus oo.[6] Nafoore makko e golle makko e ganndal leɗɗe ina feeñi e golle makko e nder goomu ganndal leɗɗe e nder fedde [[Ostarali]] e Nuwel Selannde ngam ɓamtaare ganndal gila 1948 haa 1952. O winnditii kadi jaayndeeji Herbarium News haa hitaande 1953, nde o woni to [[Ostarali]] Keaveson Liraitan Office to Australia Jardiiji leɗɗe. Nde o woni to Kew o waɗi fotooje e limngal leɗɗe [[Ostarali]] e o waɗi koppiiji mikroofilm defte Robert Brown ngam herbaria Ostarali..<ref>{{cite news|title=Marriages|url=https://www.britishnewspaperarchive.co.uk/viewer/bl/0004609/19061009/001/0001|work=West Kent Argus and Borough of Lewisham News|date=9 October 1906|page=1}}</ref><ref>{{cite book|last1=Shoemaker|first1=Benjamin H.|title=Genealogy of the Shoemaker family of Cheltenham|date=1903|publisher=Printed by J. B. Lippincott company|location=Philadelphia|page=403|url=https://archive.org/details/genealogyofshoem00shoe/page/527/mode/1up}}</ref> Nde o arti to [[Ostarali]] e hitaande 1954 o fuɗɗii golle makko keewɗe. O winndi deftere yaajnde "Fitojogaraafi diiwaan [[Ostarali]]" nde yaltinaa e jaaynde [[Ostarali]] ko faati e leɗɗe e hitaande 1960, o wallitii e heɓde DSc makko e duɗal jaaɓi-haaɗtirde [[Ostarali]] hirnaange e hitaande 1961. Saggitorde makko e Leɗɗe [[Ostarali]] Genera yaltinaa e hitaande 1963, e fedde Nico studies e Helikrisum. Heewɓe e binndanɗe makko ina mbaɗi heen nate makko. Caggal nde o woppi golle makko e gardagol herbarium o yahi haa o naati e ƴellitgol seppooji Flora of Australia, o ardii eɓɓoore ndee gila 1973 haa 1977. Ko jiidaa e defte makko, o winndii kadi ko ina tolnoo e 50 binndanɗe ko faati e fitogeogaraafi, ekoloji, daartol leɗɗe e mbaydiiji leɗɗe [[Ostarali]]. Ngam darnde maako nder anndal leɗɗe, o hokkaama medal Clarke nder hitaande 1971 ngam kuuɗe maako nder anndal leɗɗe e ekkoloji, diga kawtal ''Royal Society'' mo New South Wales, nden o warti tergal nder kawtal Australia nder hitaande 1976. Burbidge ina yiɗi kadi reende. O woniino tergal sosngal Fedde Ngenndiije Dentuɗe ngam Parkeeji e nder leydi laamorgo [[Ostarali]] e hitaande 1960, o woniino hooreejo mayre laabi ɗiɗi. O woniino mawɗo e lobbugol sosde parkeeji ngenndiiji e nder ACT ina jeyaa heen parkeeji ngenndiiji Tidbinbilla e parkeeji ngenndiiji Namadgi ; ɗiin ɗiɗi fof ko caggal maayde makko. O woniino kadi tergal Fedde Rewɓe Duɗal Jaaɓi-haaɗtirde [[Ostarali]], o woniino hooreejo fedde Canberra tuggi 1959 haa 1961, Fedde Rewɓe Pan-Pacific e Asii Fuɗnaange-rewo tuggi 1957 haa 1958, o woniino kadi binndoowo hakkunde leyɗeele hakkunde 1961 e 1968. Amfiteatre ciftorgol Nancy T. Burbidge == Aandinol == Ngam darnde maako nder anndal fuungooje Burbidge hokkaama medal Clarke nder hitaande 1971 ngam kuugal maako nder anndal fuungooje taksonomi e ekkolosi diga kawtal ''Royal Society'' mo New South Wales nden o warti tergalr e nder yamiroore [[Ostarali]] e hitaande 1976. Darnde Burbidge ina siftoree e yeeso hirsirde, hollirnde bankeeji e ñaamooɓe njuumri, e nder Egliis Angalteer St Michael, ''Mount Pleasant'', Hirnaange [[Ostarali]], e Siftorde Nancy T. Burbidge, amfiteatre e nder Jardiiji Botaniiji ngenndiiji [[Ostarali]] to Canberra. Indeks inɗe leɗɗe Ostarali ina halfinaa siftorde makko e dow tulde e nder nokku biyeteeɗo Namadgi ina wiyee Mount Burbidge ngam teddinde mo. Akasiya burbidgeae anndiraaɗo kadi wattle Burbidge ina inniree kadi e teddungal makko.<ref name="acad3">{{acad|id=BRBG889W|name=Burbidge, William}}</ref><ref name="ADB3">Chippendale, G. M. (1993) [https://adb.anu.edu.au/biography/burbidge-nancy-tyson-9624 Burbidge, Nancy Tyson (1912–1977)], ''Australian Dictionary of Biography'', Volume 13, Melbourne University Press, pp 298–299.</ref> "Medaal Nancy T. Burbidge" hokkaama hitaande fuu diga hitaande 2001 diga Fedde Anndal Leɗɗe Sistimatik Ostarali, ngam darnde maako juutnde e mawnde haa kuugal taksonomi e anndal leɗɗe nder Ostarali, nden keɓoowo ɗum hokkata janngirde Nancy T. Burbidge hitaande fuu haa kawtal Fedde. Heɓooɓe ɗum ɓee ko Patrik Brownsey e Phil Garnock-Jones. Herbarium ngenndiijo [[Ostarali]] ina jogii ko ina tolnoo e 7 000 ƴiye ɗe Burbidge moofti. Herbariiji goɗɗi nder Ostarali jogiiɗi ko o moofti ko wayi no Herbariiji hirnaange [[Ostarali]], Herbariiji ngenndiiji New South Wales, Herbariiji Tasmania, Herbariiji dowla Ostarali fuɗnaange, Herbariiji Queensland, Herbariiji leydi Fuɗnaange. Abbreviation binndoowo standart Abbreviation auteur standard N.T.Burb huutortee ko ngam hollirde oo neɗɗo ko binnduɗo so o siftinii innde botanique. == Binndanɗe == logo Scholia ina jogii nate Nancy Tyson Burbidge (Q6963048). Wattles leydi laamorde leydi [[Ostarali]] (1961) Saggitorde tagoore leɗɗe [[Ostarali]]: Gimnospermji e Anjiyospermeeji (1963) LCCN 65-87091 Huɗo [[Ostarali]], defte ɗiɗi (1966-1970) <nowiki>ISBN 0-207-95263-9</nowiki> Leɗɗe leydi laamorgo [[Ostarali]] e Max Gray (1970) <nowiki>ISBN 0-7081-0073-2</nowiki> Binndi taksonomi fuungooje nder defte [[Ostarali]] (1978) <nowiki>ISBN 0-643-00286-3</nowiki> == Tuugnorgal == 547k9dd3dehx99reouxwvn1mztrli4q 165148 165145 2026-04-17T15:48:17Z MOIBARDE 10068 165148 wikitext text/x-wiki {{Databox}}'''Nancy Tyson Burbidge AM''' (5 ut 1912 – 4 mars 1977) ko ganndo leɗɗe, ganndo ko faati e leɗɗe, ko ganndo ko faati e leɗɗe.<ref name="acad2">{{acad|id=BRBG889W|name=Burbidge, William}}</ref><ref name="ADB2">Chippendale, G. M. (1993) [https://adb.anu.edu.au/biography/burbidge-nancy-tyson-9624 Burbidge, Nancy Tyson (1912–1977)], ''Australian Dictionary of Biography'', Volume 13, Melbourne University Press, pp 298–299.</ref> == Nguurndam e heblo arano == Burbidge jibinaa ko to wuro wiyeteengo Cleckheaton, to leydi Yorkshire. Baaba makko, hono William Burbidge, ko ɓiy Rev. gila e duɗal jaaɓi haaɗtirde Emmanuel, Cambridge, e hitaande 1892. Caggal baaba makko e nder diine, o waɗtaa diine e nder Egliis Angalteer e hitaande 1897, o woni almuudo e hitaande 1898. O woniino kuraajo to Leeds tuggi 1897 haa 1900, caggal ɗuum duuɓi joy o woni e Bush Brothers,1. Nde o arti Angalteer, o resi e hitaande 1906 Mary Eleanor Simmonds. Ko o ɓiy Aleksanndere Hague Simmonds mo Burnt Ash Hill, Lee, Londres, e debbo makko Hanna Tison mo Baltimore, taaniiko debbo Natan Tison e Marta Ellikot Tison.<ref>{{cite news|title=Marriages|url=https://www.britishnewspaperarchive.co.uk/viewer/bl/0004609/19061009/001/0001|work=West Kent Argus and Borough of Lewisham News|date=9 October 1906|page=1}}</ref><ref>{{cite book|last1=Shoemaker|first1=Benjamin H.|title=Genealogy of the Shoemaker family of Cheltenham|date=1903|publisher=Printed by J. B. Lippincott company|location=Philadelphia|page=403|url=https://archive.org/details/genealogyofshoem00shoe/page/527/mode/1up}}</ref> Mary Simmonds janngi to duɗal jaaɓi haaɗtirde Newnham tuggi 1897 haa 1900. O janngini to duɗal jaaɓi haaɗtirde Sydney tuggi 1900 haa 1904, e to duɗal sukaaɓe rewɓe wuro Londres 1904-5. Vikaar to Cleckheaton tuggi 1906 haa 1913, William Burbidge egginii e ɓesngu mum to Ostarali e hitaande 1913 nde o toɗɗaa e parsel to Katanning, to [[Ostarali]] hirnaange. Nancy Burbidge janngi ko e duɗal sukaaɓe rewɓe Katanning (Kobeelya) Egliis Angalteer, ngal yumma mum sosi e hitaande 1917. O timmini jaŋde makko e hitaande 1922 nde o heɓi bak makko e duɗal jaaɓi haaɗtirde Bunbury, o yahi to duɗal jaaɓi haaɗtirde [[Ostarali]] hirnaange. O timmini jaŋde makko BSc e hitaande 1937, caggal ɗuum o heɓi njeenaari ngam yahde Angalteer, o waɗi lebbi 18 to Royal Botanic Gardens Kew. Nde o woni to Kew o golliima e ƴeewndo leñol huɗo [[Ostarali]] biyeteengol Enneapogon. Nde Nancy arti [[Ostarali]] o jokki jaŋde makko e leɗɗe [[Ostarali]] rewrude e duɗal jaaɓi haaɗtirde ''Western'' Australia, o timmini jaŋde makko MSc. e hitaande 1945.<ref name="acad">{{acad|id=BRBG889W|name=Burbidge, William}}</ref><ref name="ADB">Chippendale, G. M. (1993) [https://adb.anu.edu.au/biography/burbidge-nancy-tyson-9624 Burbidge, Nancy Tyson (1912–1977)], ''Australian Dictionary of Biography'', Volume 13, Melbourne University Press, pp 298–299.</ref> == Kugal == E hitaande 1943, Burbidge toɗɗaa yo won balloowo agronomist to Duɗal Wiɗtooji Ndema Waite to Adelaide, ɗo o fuɗɗii golle e dow kullon ladde njoorkon wonande Ostarali worgo joorɗo e semi-joorɗo. O toɗɗaa e jappeere hesere nde ganndo leɗɗe (botanique) to Diɗɗal CSIRO to bannge njulaagu leɗɗe, to Canberra e hitaande 1946. To CSIRO, o golliima e yuɓɓinde e yaajnude nokku ɗo leɗɗe ɗee ngoni ɗoo, ko adii fof ko ganndo wiɗto, caggal ɗuum ko gardiiɗo leɗɗe, o woni kadi kalfinaaɗo lelnude sosiyeteeji Herbarium National Australianse, Herbarium Australianse. O winndi Key to leñol Eucalyptus L'Hér to Ostarali fuɗnaange. kono o keeriiɗo e genus oo.[6] Nafoore makko e golle makko e ganndal leɗɗe ina feeñi e golle makko e nder goomu ganndal leɗɗe e nder fedde [[Ostarali]] e Nuwel Selannde ngam ɓamtaare ganndal gila 1948 haa 1952. O winnditii kadi jaayndeeji Herbarium News haa hitaande 1953, nde o woni to [[Ostarali]] Keaveson Liraitan Office to Australia Jardiiji leɗɗe. Nde o woni to Kew o waɗi fotooje e limngal leɗɗe [[Ostarali]] e o waɗi koppiiji mikroofilm defte Robert Brown ngam herbaria Ostarali..<ref>{{cite news|title=Marriages|url=https://www.britishnewspaperarchive.co.uk/viewer/bl/0004609/19061009/001/0001|work=West Kent Argus and Borough of Lewisham News|date=9 October 1906|page=1}}</ref><ref>{{cite book|last1=Shoemaker|first1=Benjamin H.|title=Genealogy of the Shoemaker family of Cheltenham|date=1903|publisher=Printed by J. B. Lippincott company|location=Philadelphia|page=403|url=https://archive.org/details/genealogyofshoem00shoe/page/527/mode/1up}}</ref> Nde o arti to [[Ostarali]] e hitaande 1954 o fuɗɗii golle makko keewɗe. O winndi deftere yaajnde "Fitojogaraafi diiwaan [[Ostarali]]" nde yaltinaa e jaaynde [[Ostarali]] ko faati e leɗɗe e hitaande 1960, o wallitii e heɓde DSc makko e duɗal jaaɓi-haaɗtirde [[Ostarali]] hirnaange e hitaande 1961. Saggitorde makko e Leɗɗe [[Ostarali]] Genera yaltinaa e hitaande 1963, e fedde Nico studies e Helikrisum. Heewɓe e binndanɗe makko ina mbaɗi heen nate makko. Caggal nde o woppi golle makko e gardagol herbarium o yahi haa o naati e ƴellitgol seppooji Flora of Australia, o ardii eɓɓoore ndee gila 1973 haa 1977. Ko jiidaa e defte makko, o winndii kadi ko ina tolnoo e 50 binndanɗe ko faati e fitogeogaraafi, ekoloji, daartol leɗɗe e mbaydiiji leɗɗe [[Ostarali]]. Ngam darnde maako nder anndal leɗɗe, o hokkaama medal Clarke nder hitaande 1971 ngam kuuɗe maako nder anndal leɗɗe e ekkoloji, diga kawtal ''Royal Society'' mo New South Wales, nden o warti tergal nder kawtal Australia nder hitaande 1976. Burbidge ina yiɗi kadi reende. O woniino tergal sosngal Fedde Ngenndiije Dentuɗe ngam Parkeeji e nder leydi laamorgo [[Ostarali]] e hitaande 1960, o woniino hooreejo mayre laabi ɗiɗi. O woniino mawɗo e lobbugol sosde parkeeji ngenndiiji e nder ACT ina jeyaa heen parkeeji ngenndiiji Tidbinbilla e parkeeji ngenndiiji Namadgi ; ɗiin ɗiɗi fof ko caggal maayde makko. O woniino kadi tergal Fedde Rewɓe Duɗal Jaaɓi-haaɗtirde [[Ostarali]], o woniino hooreejo fedde Canberra tuggi 1959 haa 1961, Fedde Rewɓe Pan-Pacific e Asii Fuɗnaange-rewo tuggi 1957 haa 1958, o woniino kadi binndoowo hakkunde leyɗeele hakkunde 1961 e 1968. Amfiteatre ciftorgol Nancy T. Burbidge == Aandinol == Ngam darnde maako nder anndal fuungooje Burbidge hokkaama medal Clarke nder hitaande 1971 ngam kuugal maako nder anndal fuungooje taksonomi e ekkolosi diga kawtal ''Royal Society'' mo New South Wales nden o warti tergalr e nder yamiroore [[Ostarali]] e hitaande 1976. Darnde Burbidge ina siftoree e yeeso hirsirde, hollirnde bankeeji e ñaamooɓe njuumri, e nder Egliis Angalteer St Michael, ''Mount Pleasant'', Hirnaange [[Ostarali]], e Siftorde Nancy T. Burbidge, amfiteatre e nder Jardiiji Botaniiji ngenndiiji [[Ostarali]] to Canberra. Indeks inɗe leɗɗe Ostarali ina halfinaa siftorde makko e dow tulde e nder nokku biyeteeɗo Namadgi ina wiyee Mount Burbidge ngam teddinde mo. Akasiya burbidgeae anndiraaɗo kadi wattle Burbidge ina inniree kadi e teddungal makko.<ref name="acad3">{{acad|id=BRBG889W|name=Burbidge, William}}</ref><ref name="ADB3">Chippendale, G. M. (1993) [https://adb.anu.edu.au/biography/burbidge-nancy-tyson-9624 Burbidge, Nancy Tyson (1912–1977)], ''Australian Dictionary of Biography'', Volume 13, Melbourne University Press, pp 298–299.</ref> "Medaal Nancy T. Burbidge" hokkaama hitaande fuu diga hitaande 2001 diga Fedde Anndal Leɗɗe Sistimatik Ostarali, ngam darnde maako juutnde e mawnde haa kuugal taksonomi e anndal leɗɗe nder Ostarali, nden keɓoowo ɗum hokkata janngirde Nancy T. Burbidge hitaande fuu haa kawtal Fedde. Heɓooɓe ɗum ɓee ko Patrik Brownsey e Phil Garnock-Jones. Herbarium ngenndiijo [[Ostarali]] ina jogii ko ina tolnoo e 7 000 ƴiye ɗe Burbidge moofti. Herbariiji goɗɗi nder Ostarali jogiiɗi ko o moofti ko wayi no Herbariiji hirnaange [[Ostarali]], Herbariiji ngenndiiji New South Wales, Herbariiji Tasmania, Herbariiji dowla Ostarali fuɗnaange, Herbariiji Queensland, Herbariiji leydi Fuɗnaange. Abbreviation binndoowo standart Abbreviation auteur standard N.T.Burb huutortee ko ngam hollirde oo neɗɗo ko binnduɗo so o siftinii innde botanique. == Binndanɗe == logo Scholia ina jogii nate Nancy Tyson Burbidge (Q6963048). Wattles leydi laamorde leydi [[Ostarali]] (1961) Saggitorde tagoore leɗɗe [[Ostarali]]: Gimnospermji e Anjiyospermeeji (1963) LCCN 65-87091 Huɗo [[Ostarali]], defte ɗiɗi (1966-1970) <nowiki>ISBN 0-207-95263-9</nowiki> Leɗɗe leydi laamorgo [[Ostarali]] e Max Gray (1970) <nowiki>ISBN 0-7081-0073-2</nowiki> Binndi taksonomi fuungooje nder defte [[Ostarali]] (1978) <nowiki>ISBN 0-643-00286-3</nowiki> == Tuugnorgal == <references /> [[Category:Ostaraali]] ajbuo5694xh13tnrqbyhoawa53i1olf Verity Burgmann 0 39445 165156 162238 2026-04-17T15:59:22Z MOIBARDE 10068 165156 wikitext text/x-wiki {{Databox}}'''Verity Nancy Burgmann''' FASSA jibinaa ko ñalnde 17 suwee 1952) ko ganndo e daraniiɗo [[Ostarali]]. Ko o jannginoowo gardiiɗo politik to duɗal gannde renndo to duɗal jaaɓi haaɗtirde Monash, kadi ko o jannginoowo tedduɗo to duɗal wiɗtooji ''eScholarship'' to duɗal jaaɓi haaɗtirde Melbourne, ɗo o woni gardiiɗo lowre ''internet Reason in Revolt''. E hitaande 2013 o woniino Ludwig Hirschfeld Mack, jannginoowo njillu to duɗal jaaɓi haaɗtirde Freie Berlin to duɗal jaaɓi haaɗtirde Filoloji Engele.<ref>{{Cite web|url=http://www.reasoninrevolt.net.au/|title=Reason in Revolt}}</ref><ref>''The Age'', 27 February 1990.</ref> == Nguurndam e jaŋde puɗɗagol == Burgmann jibinaa ko to Sidney, to Ostarali, ko ɓiy Victor Burgmann e Lorna Bradbury. E hitaande 1971 o ummii galle makko ngam yahde duɗal jaaɓi haaɗtirde faggudu to Londres, o heɓi ɗoon BSc (Econ) e ganndal politik. E hitaande 1980 o timmini doktoraa makko, to duɗal jaaɓi haaɗtirde ngenndiwal [[Ostarali]], to duɗal jaaɓi haaɗtirde ngenndiwal [[Ostarali]], sosiyaalisma [[Ostarali|OstaraliT]] e caɗeele njiyaagu.<ref>''The Guardian'', 22 August 1972.</ref><ref>''The Guardian'', 22 August 1972.</ref> == Golle e wiɗtooji == * Feccere e serie on... * Sosiyaalisma e nder... * [[Ostarali]] == Tariya == '''Yimbe''' * Juɓɓule (Golle) * Juɓɓule (Maayɗe) * Bindol * Tiitooɗe jokkondirɗe * icon portal sosiyaalisma * icon Portal Golle Yuɓɓo<ref>''The Age'', 27 February 1990.</ref> == bannge portal Ostarali == '''vte''' E kitaale 1970, Burgmann naatii e politik ‘radikal’, teeŋti noon e kampaañ luulndiingo apartaayd, e kampaañ ngam hakkeeji leydi aborigine en. E hitaande 1971, kanko e miñiiko debbo biyeteeɗo Meredith, o riiwaa e nokku biyeteeɗo Sydney ''Cricket Ground'' caggal nde o bonni fijo e nder njillu rugby [[Afrik]] worgo 1971 to [[Ostarali]]. Golle Burgmann ina njokki e sahaa nde o woni to Angalteer, ɗo o waɗti darnde makko e fedde Sosiyaalist en hakkunde leyɗeele e lannda Sosiyaalist en gollotooɓe (Angalteer). O hoɗi e Peter Hain, gardinooɗo e oon sahaa kampaañ STST (''Stop The Seventy Tour'') to Angalteer ngam haɓaade njilluuji kippuuji dingiral cuɓaaɗi e nder leƴƴi ummoriiɗi Afrik worgo. Caggal nde o ummii Melbourne e fuɗɗoode kitaale 1980, o naati e fedde wiyeteende « Yimɓe ngam ustude kaɓirɗe nukliyeer ». E nder kampaañ wooteeji fedde nde e hitaande 1990, hooreejo luulndo Andrew ''Peacock'' yilliima nokku ɗo ɓiɓɓe mum njibinaa ngam ƴettude fotooje ɗo Burgmann salmini mo e ɓiyiiko gorko hakkundeejo e dow ŋoral mum, omo jogii alluwal sukaaɓe ina winndaa heen: "Mi yiɗaa ''Mr Peacock'' ina muɓɓa ɓiɗɗo am." hooreejo fedde jaŋde renndo) e senndikaaji. Verity Burgmann resii Andrew Milner, ganndo pinal, ganndo binndol, Angalteer-[[Ostarali]], e hitaande 1977. Ɓe ndañi ɓiɓɓe worɓe tato. Verity Burgmann fuɗɗii golle mum jaŋde ko e jannginde laamu Angalteer to duɗal jaaɓi haaɗtirde South [[London]] e hitaande 1975. Hakkunde 1978 e 1980 Burgmann golliima to duɗal jaaɓi haaɗtirde New South Wales e duɗal jaaɓi haaɗtirde Sydney, hade makko yahde to duɗal jaaɓi haaɗtirde ganndal politik to duɗal jaaɓi haaɗtirde Melbourne e hitaande 1903. Burgmann wonnoo ko cukko hooreejo duɗal jaaɓi haaɗtirde Melbourne hakkunde 2004 e 2006. O woppi golle e hitaande 2013, o janngini to [[Berlin]] fotde dumunna gooto, caggal ɗuum o toɗɗaa porfeseer gardiiɗo duɗal jaaɓi haaɗtirde Monash. O suɓaama ''Fellow'' e nder Akademi ganndal renndo to [[Ostarali]] e hitaande 1999.<ref>[http://www.esrc.unimelb.edu.au/about-us/research-fellows-and-students/ Burgmann's University of Melbourne staff profile]</ref> Nafooje wiɗto Burgmann ko daartol e politik dille gollotooɓe [[Ostarali]], miijooji politik radikal, dille seppooji hannde, politik ekolosii, njiyaagu, luulndaade winndereyankaagal e luulndaade politik gollorɗe. O tabitinii innde mawnde e nder daartol golle e nder ganndo politik dille renndo e waylo-waylo renndo. == Golle cuɓaaɗe == '''Binndi''' (be Meredith Burgmann) haɗi haalaaji ɓaleeji, Dental Boɗewal: Hisnugo wuro, binndi ɗiɗaɓo, Jaami'aare New South Wales, Sidney, 2017. Duuniyaaru be kuugal nder teeminannde noogas e go’o, Routledge, London be New York, 2016. (e Hans A. Baer) Siyaasa weeyo e yahdu weeyo e nder Ostarali, Jaaynde Jaaɓi-haaɗtirde Melbourne, Melbourne, 2012. Doole, Njoɓdi e Seppooji: Dille renndo Ostarali e winndereyankaagal, Allen e Unwin, Sidney, 2003. (Be Meredith Burgmann) haɗi haalaaji ɓaleeji, kawtal boɗewal: Kuugal taariindi e kawtal gollooɓe mahooɓe New South Wales, Jaami’aare NSW, Sydney, 1998. Dental gollorɗe mbayliigu. Gollotooɓe e nder winndere nde e nder [[Ostarali]], Jaaɓi-haaɗtirde Cambridge, Melbourne, hitaande 1995. Doole e Seppo. Dille ngam waylugo nder ummaatoore [[Ostarali]], Allen be Unwin, Sydney, hitaande 1993. E jamaanu men: Sosiyaalisma e ƴellitaare golle, 1885-1905, Allen e Unwin, Sidney, 1985.<ref>[http://www.esrc.unimelb.edu.au/about-us/research-fellows-and-students/ Burgmann's University of Melbourne staff profile]</ref> == Golle baylaaɗe == * Andrew Milner, Simon Sellars e Verity Burgmann, Waylude Kiliima: Utopiya, Distopiya e Catastrofe, Jaayndeeji Arena, Melbourne, 2011. * Verity Burgmann e Jenny Lee, Ɓoornugol Wattle: Taariiha Yimɓe [[Ostarali]] gila 1788, McPhee Gribble/Penguin, Melbourne, 1988. * Verity Burgmann e Jenny Lee, Mahingo aadaaji: Taariiha yimɓe Ostarali gila 1788, McPhee Gribble/Penguin, Melbourne, 1988. * Verity Burgmann e Jenny Lee, Waɗde Nguurndam: Taariindi Yimɓe Ostarali gila 1788, Makfi Gribbel/Penguin, Melburn, hitaande 1988. * Verity Burgmann e Jenny Lee, keɓgol ɓurngol nafoore: Taariindi yimɓe Ostarali gila 1788, McPhee Gribble/Penguin, Melbourne, 1988. == Tuugnorgal == 1qhl42jpdcaduupfk38qok9et684vq5 GNA/Glendale Federal Classic 0 39523 165218 162591 2026-04-18T05:13:16Z InternetArchiveBot 6960 Rescuing 1 sources and tagging 0 as dead.) #IABot (v2.0.9.5 165218 wikitext text/x-wiki {{Databox}}'''GNA/Glendale Federal Classic''' ko kawgel golf e nder LPGA Tour tuggi 1985 haa 1987. Ngol waɗi ko e nokku biyeteeɗo Oakmont Country Club to Glendale, Kaliforni.<ref>[https://web.archive.org/web/20110629095854/http://www.lpga.com/content/Chronology80-89.pdf LPGA Tournament Chronology 1980-1989] {{webarchive|url=https://web.archive.org/web/20110629095854/http://www.lpga.com/content/Chronology80-89.pdf|date=June 29, 2011}}</ref> == Jaaltaaɓe == GNA/Glendale fedde nde 1987 Jane Geddes 1986 Kirista Jonson == GNA Kilaasiik == 1985 Jan Sifaason == Tuugnorgal == rqg2me7qtb063a7ynapr2dmwetknvss Ethel Stark 0 39617 165213 163007 2026-04-18T04:39:02Z InternetArchiveBot 6960 Rescuing 1 sources and tagging 0 as dead.) #IABot (v2.0.9.5 165213 wikitext text/x-wiki {{Databox}}'''Ethel Stark,''' CM GOQ (25 ut 1910 – 16 feebariyee 2012) ko jimoowo violon e gardotooɗo Kanadaa. O jibinaa ko to Montreal, to leydi Kebek, o janngi to duɗal jaaɓi haaɗtirde McGill to Alfred De Sève e Alfred Whitehead. Tuggude hitaande 1928 haa hitaande 1934, o janngi to duɗal jaaɓi haaɗtirde Curtis to bannge jimɗi e Lea Luboshutz, Louis Bailly, Artur Rodziński, Fritz Reiner e Carl Flesch. Ko kanko woni Kanadaa gadano jaɓeede e ndeen duɗal. Duuɓi keewɗi o jannginii e duɗal jaaɓi haaɗtirde (Conservatoire de musique) to Kebek to Montréal E hitaande 1979 o waɗtaa tergal e fedde wiyeteende Ordre de Canada. E hitaande 2003 o waɗtaa Ofisee mawɗo e nder Ordre National de Kebek. E hitaande 1980 o rokkaa Doktoraa e sariya, honoris causa to duɗal jaaɓi haaɗtirde Concordia. O maayi ko to Montreal, o wirnaa ko e yanaande dental Espaañ e Portigaal to Montreal. Park gooto to Montreal inniraa ko innde makko. Parc Ethel-Stark woni ko e ŋoral laabi Prince-Arthur Ouest e laabi Clark. == Simfoni == rewɓe Montreal E hitaande 1940, tawi omo yahra e duuɓi 29, Ethel sosi Orkestra Simfoni Rewɓe Montreal, o ardii ɗum haa hitaande 1960. Ko kanko woni gardiiɗo gadano simfoni rewɓe fof. Kuulal sosde ngalɗoo orkestra ko ƴaañorgal kuulal ngal Stark ƴetti. Koolol gadanol Simfoni rewɓe Montreal waɗi ko e ndunngu 1940 e nder jamaanu 5 000 neɗɗo. Ɓeen ñaawooɓe mbiyi ko huunde nde alaa ɗo haaɗi, kadi nde “seertii e miijooji cemmbinɗi ko fayti e gimi e rewɓe e nder gimi.”hitaande 1945 Konser Simfoni Toronto “Pop” ko hoɗɓe e Ethel ardinoo e lewru feebariyee 1946. Koolol ngol jaɓɓaama no feewi, e dañde njeenaari e njiimaandi, Simfoni rewɓe Montreal siifondirii e mum nanondiral e ndunngu 1947. Ethel teskaama ko nanondiral mum to Halle makko no feewi e Car playe musicians jaabawol kala naalanke fuu tammunde e yidde bana jaɓugo dow haa ragare ɗum jaɓaama woodi nokkuure ngam rewɓe nder gimi."<ref>[https://web.archive.org/web/20200520075754/http://www.jewishpubliclibrary.org/blog/?p=1630 Ethel Stark, 1910–2012] {{Webarchive|url=https://web.archive.org/web/20140111010303/http://www.jewishpubliclibrary.org/blog/?p=1630|date=2014-01-11}}. ''Jewish Montreal of Yesterday''. 23 February 2012.</ref>.<ref>{{Cite journal|last=Rachwal|first=Maria N.|date=2019-12-31|title="A Jewish Maestra and a Lady too": Reflections on Femininity in the Career of Ethel Stark|url=https://cjs.journals.yorku.ca/index.php/cjs/article/view/40146|journal=Canadian Jewish Studies / Études juives canadiennes|language=en|volume=28|doi=10.25071/1916-0925.40146|issn=1916-0925|doi-access=free}}</ref><ref>[https://www.ledevoir.com/societe/493183/ethel-stark-creer-son-orchestre-pour-pouvoir-tenir-la-baguette "Ethel Stark, créer son orchestre pour pouvoir tenir la baguette"]. ''Le Devoir'', Christophe Huss, 4 March 2017.</ref><ref>{{OCC|1601}}</ref><ref>{{cite web|url=http://www.ordre-national.gouv.qc.ca/membres/membre.asp?id=1318|title=Citation|work=National Order of Quebec|language=French}}</ref><ref>{{cite web|url=http://archives.concordia.ca/stark|title=Honorary Degree Citation – Ethel Stark|work=Concordia University}}</ref><ref>{{cite web|url=http://www.legacy.com/obituaries/montrealgazette/obituary.aspx?n=ethel-stark&pid=155937379|title=Obituary|work=Montreal Gazette}}</ref><ref name="montrealtopo">{{cite web|url=https://montreal.ca/en/places/parc-ethel-stark|title=Parc Ethel-Stark|publisher=City of Montreal|accessdate=April 18, 2023}}</ref> == Tuugnorgal == <references /> [[Category:Rewbe]] sujl5w9wnhi571d15uzamat4iqedow5 Fieldcrest Cannon Classic 0 39653 165214 163174 2026-04-18T04:56:58Z InternetArchiveBot 6960 Rescuing 1 sources and tagging 0 as dead.) #IABot (v2.0.9.5 165214 wikitext text/x-wiki {{Databox}}'''Fieldcrest Cannon Classic''' ko kawgel golf e nder LPGA Tour tuggi 1995 haa 1997. Ngol waɗi ko e nokku biyeteeɗo Peninsula Country Club to wuro Charlotte, to wuro wiyeteengo Cornelius to bannge worgo.<ref>[https://web.archive.org/web/20070920192212/http://www.lpga.com/content/Chronology90-99.pdf LPGA Tournament Chronology 1990-1999] {{webarchive|url=https://web.archive.org/web/20070920192212/http://www.lpga.com/content/Chronology90-99.pdf|date=September 20, 2007}}</ref> == Jaaltaaɓe == 1997 Wendi Ward 1996 Tiris Jonson 1995 Gail Graham == Tuugnorgal == j6xmln21u83sqmp38dgcc8h8e965ua1 Fort Wayne Open (LPGA Tour) 0 39672 165215 163238 2026-04-18T05:02:38Z InternetArchiveBot 6960 Rescuing 1 sources and tagging 0 as dead.) #IABot (v2.0.9.5 165215 wikitext text/x-wiki {{Databox}}'''Fort Wayne Open''' ko kawgel golf e nder LPGA Tour, ngel yuɓɓinaa ko e hitaande 1954 tan. Ko Marilin Smith heɓi njeenaari ndii.<ref>[https://web.archive.org/web/20120227042554/http://www.lpga.com/content/Chronology50-59.pdf LPGA Tournament Chronology 1950-1959] {{webarchive|url=https://web.archive.org/web/20120227042554/http://www.lpga.com/content/Chronology50-59.pdf|date=February 27, 2012}}</ref> == Tuugnorgal == aroto0qrvg37aylzmuw5g3ebfk3i6ju Mabel Brookes 0 39827 165060 164115 2026-04-17T12:46:13Z MOIBARDE 10068 165060 wikitext text/x-wiki {{Databox}}'''Dame Mabel Brookes''', DBE (15 suwee 1890 – 30 abriil 1975) ko golloowo renndo [[Ostarali]], daraniiɗo, renndoyanke, binndoowo, daartoowo, ciimtol e neɗɗankaagal. Jibinaa ko Mabel Balcombe Emmerton to Raveloe, to Yarra worgo, to Victoria e hitaande 1890, golle makko ɓurɗe anndeede ko hooreejo opitaal laamɗo debbo biyeteeɗo Victoria tuggi 1923 haa 1970, ɗo o ardii ɓeydagol baagal tati kesal e nder duuɓi sappo. ==Nguurndam e dewgal gadanal== Brookes jibinaa ko ñalnde 15 lewru juko hitaande 1890, ko ɓiɗɗo gooto e awokaa Melbourne biyeteeɗo Harry Emmerton, ummoriiɗo Angalteer, e debbo mum Alice. Caggal nde yumma makko itti mo e jaŋde leslesre ngam waasde ‘’ƴellitde accent bonɗo’’, Mabel siftinii cukaagu mum ko cukaagu keewngu; o janngi ko baaba makko e seppooji guwerneeruuji. Nde o selli e rafi to The Briars to Mornington, o nanii e neene makko, hono Emma Balcome, haala taaniraaɓe makko Balcombe, hoɗnooɓe to The Briars to Saint Helena, e sahaa nde Napoleyoŋ woppitaa ndee. O ƴellitii yiɗde makko e Saint-Hélène e eggugol Napoleyoŋ toon. Maamiraaɓe woɗɓe, hono Sir William Doveton, ko tergal e diiso Saint-Hélène nde Napoleyoŋ wonnoo toon ndee.<ref name=":1">{{Cite news|url=http://nla.gov.au/nla.news-article110635844|title=Death of Dame Mabel Brookes|date=1 May 1975|work=Canberra Times (ACT: 1926–1995)|access-date=16 June 2018|pages=3}}</ref><ref name="ADB" /><ref name="Hackett">{{cite web|last1=Hackett|first1=Ilma|title=The Dame and the Emperor|url=http://peninsulaessence.com.au/the-dame-and-the-emperor/|website=Peninsula Essence|accessdate=30 April 2020|date=13 August 2018}}</ref><ref name="Unwin">{{cite book|last1=Unwin|first1=Brian|title=Terrible Exile: The Last Days of Napoleon on St Helena|date=2010|publisher=Bloomsbury Publishing|isbn=9780857717337|page=65|url=https://books.google.com/books?id=KA-MDwAAQBAJ&pg=PA65|accessdate=30 April 2020}}</ref> Nde Mabel heɓi duuɓi 14, suka gorko gooto ina wiyee yumma mum wonde Mabel ina ‘dulla, ina laaɓi, ina jannga no feewi’, ɗum addani jibnaaɓe mum waylude no feewi e nehdi mum. Caggal nde o hollitaama e ñaawirdu Edwardian to Londres, e duuɓi 18 Mabel fotndi e Norman Brookes, ƴarotooɗo tennis, ko kanko woni [[Ostarali|Ostaralinaajo]] gadano heɓde Wimbledon. Ɓe ceerti to jumaa Anglikan St Paul, to Melbourne, ñalnde 19 abriil 1911. E hitaande 1914, e ɓiɗɗo debbo tokooso, o yahdi e Brookes e yah-ngartaa makko tennis to Orop e [[Amerik]]. Nde wonnoo to [[Amerik]] Norman Brookes e Tony Wilding keɓii kawgel Davis, ngel Mabel sikkaano huutoriima ngam waɗde taasawol roose. == Hare adunaare adannde e ɗimmere == E wolde adunaare adannde, e hitaande 1915, o hawri e jom suudu makko to Kayhayɗi ɗo o gollotoo e komisariyaajo to fedde wiyeteende Croix-Rouge britannique to [[Ostarali]]. Wondude e rewɓe ofiseeji goɗɗi o toppitii konu ñawɓe e gaañiiɓe, kam e wallitde e sosde galle fooftorde infirmiyee en. Ko o yi’i e [[Misra]] addi heen miijo luggiɗngo, ko ɗum addani mo winndude defte wolde ''Broken Idols'' (Melville e Mullin, 1917) e Yiɗdeeji ɓooyɗi (Agence d’auteurs d’Australasie, 1922) ɗe ɓuri heewde ko e [[Misra]], kadi ɗe njibini jokkondiral nguurndam makko e geɗe cellal renndo. E jolngo jom suudu makko to Mesopotami, o arti Melbourne e hitaande 1917. E hitaande 1918 o golliima e goomu opitaal sukaaɓe laamɗo, caggal ɗuum o wonti hooreejo opitaal sukaaɓe Frankston, opitaal sukaaɓe anglikan en to galle sukaaɓe to Ccieru e Socieru. O woniino tergal asliwal e ofisee diisnondirɗo e goomu toppitiingu Fedde Girl Guides, hooreejo sosngo Institut des Almoners e Ligue de bien-être des animaux. O woniino kadi tergal e fedde toppitiinde ko fayti e njulaagu (Croix-Rouge) to [[Ostarali]], e hooreejo fedde rewɓe njulaagu. E nder wolde adunaare ɗimmere, galle Brookes yaltini galle mum en Kurneh ngam newnude huutoraade ɗum e Croix-Rouge ngam wonde galle convalescent ngam soldateeɓe artuɓe. Galle Brookes ummiima e jeyi mum goɗɗo oo, hono Elm ''Tree House'', ɓe njaɓɓii ofiseeji [[Ostarali]] e [[Amerik]], ina heen hooreejo leydi [[Amerik]] garoowo, hono Lyndon B. Johnson (e nder njillu laamu laamu to [[Ostarali]] e hitaande 1967, Johnson ina ƴettatnoo waktuuji ngam yiylaade Mabel to ''Elm Tree House'', ina nodda jamaanu teemedde ngam hawrude e yaasi galle oo). Mabel Brookes wonnoo ko gardiiɗo konu rewɓe [[Ostarali]] ngam heblude weeyo, o ƴetti golle limtilimtinɗe to Usine Munitions Maribyrnong ngam hebbinde karte. Golle konu goɗɗe ina mbaɗi sosde galle konu weeyo e yuɓɓinde, e dow ɗaɓɓaande jaagorde konu, annexe ngam rewɓe gollotooɓe e opitaal ''Queen Victoria''. == Hooreejo leydi opitaal laamɗo debbo biyeteeɗo Victoria == Tuggi 1923 haa 1970, Mabel woni hooreejo opitaal laamɗo debbo biyeteeɗo Victoria. E kala sifaa ko o daraniiɗo tiiɗnaare, baawɗo e innde safrirde ndee, o ardii ɓeydugol baagal kesal tati, heen gootal inniraa ko innde makko ngam yettude duuɓi capanɗe golle makko. O haɓi no feewi ngam heɓde hoɗorde moƴƴere ngam safrirde ndee, o siftinii waktu 10ɓo subaka ñalnde 17 desaambar 1946, ko waktu ɓurɗo mawnude e nguurndam makko nde ñawɗo gadano oo ummii e safrirde ɓooynde to ''Little'' Lonsdale ''Street'', fayde e galle keso to ŋoral Lonsdale e Swanston Streets. "Ko ndeen paam-mi wonde rewɓe Melbourne keɓii hare mum en duuɓi 55 ngam heɓde opitaal mawɗo mo rewɓe fof ngoni heen... Ko hare nde rewɓe mbaɗata ngam haɓaade njiyaagu, tuumre e muñal rewɓe", o wiyi e nder jaaynde wiyeteende ''The Argus'', o wiyi no ''finlessed supposed the win's hare''." == Golle politik == Brookes etinooma waɗde golle politik, o dariima laabi ɗiɗi e parlemaa, kono o dañaani heen. O dariima e ''Division Flinders'' e nder wooteeji fedde nde 1943, o woni kanndidaa debbo ngam Canberra e nder wooteeji diiwaan 1952 ngam jooɗorde Toorak ngam Ligue de Reforme Electorale. O toɗɗaa Komandaajo Ordo Laamu Angalteer (CBE) e hitaande 1933[ o toɗɗaa Dame ordo (DBE) e hitaande 1955 ngam golle makko e nder opitaaluuji e ballal. Ko o yiɗnoo Saint Helena e Napoléon e nder nguurndam makko fof, addani mo soodde The Briars, paabi ɗo Napoléon hoɗnoo, e hitaande 1959, o rokki ɗum ministeer geɗe caggal leydi [[Farayse]]. Laamu [[Farayse]] toɗɗii mo Chevalier de la Légion d'honneur e hitaande 1960 ngam jaɓde dokkal makko. O yaltinii deftere ''St Helena Story,'' ko haala eggugol Napoleyoŋ e jokkondiral mum e Balcombes, e hitaande 1960. E hitaande 1967, duɗal jaaɓi haaɗtirde Monash rokki LL.D. ngam golle makko e opitaal Queen Victoria, mo o wonnoo hooreejo mum. Nde wonnoo ko e oon sahaa opitaal janngirde duɗal jaaɓi haaɗtirde Monash. Dame Mabel Brookes yaltinii ciimtol mum e hitaande 1974 ɗo o siftini geɗe nguurndam makko, haa arti noon e jokkondirde e yimɓe heewɓe teskinaaɓe e daartol e oon sahaa. O sankii ko to South Yarra ñalnde 30 abriil 1975, omo yahra e duuɓi 84, o woppi ɓiɓɓe makko rewɓe ɗiɗo e tato. Sir Robert Menzies siftinii mo wonde ‘gooto e rewɓe ɓurɓe teskinde e jamaanu men hannde’, kadi omo jogii ‘hakkille yuɓɓo belɗo’. == Golle binndol == Brookes ko binndoowo defte bayyinaaɗe e ciimtol. O winndi ɗeeɗoo golle : === Defte === Idoluuji ɓuuɓɗi. Melbourne: Melviil e Mullin, hitaande 1917. E dow Koppi Laamɓe. Melbourne: Melviil e Mullin, hitaande 1918. Ko Penleigh Boyd holliti ɗum. Yiɗdeeji ɓooyɗi. Melbourne: Fedde winndooɓe [[Ostarali]], hitaande 1922. Waɗooɓe sahaa / Mabel Brookes; e nate ɗe Harold Freedman waɗi. Hitaande 1967. === Tariya === Daartol St Helena. Londres : Heinemann, 1960. Ina haalee e nanngugol Napoleyoŋ Bonaparte e duunde St Helena, ko Sir Robert Menzies, gonnooɗo gardiiɗo jaagorɗe leydi [[Ostarali]], holliti ɗum. === Siftorde === Galleeji keewɗi yimɓe. Melbourne : Heinemann, 1956. E nder tonngooɗe ko faati e tennis ɗe Sir Norman Brookes, jom suudu makko e 1907 e 1914, keɓɗo njeenaari tenis Wimbledon gooto e ɗiɗo, e kawgel Davis [[Amerik]]. Waɗooɓe Wakkati. Melburn: Makmilan, hitaande 1967. Siftorde. Melburn: Makmilan, hitaande 1974. == Moftugol defte == O mahii defte keewɗe ɗe o winndi, o waɗti heen hakkille makko e jamaanu Elizabeth e Australiana. E hitaande 1959 o naati e fedde mooftooɓe defte to [[Ostarali]], caggal ɗuum o suɓaa hooreejo fedde nde. Defte makko Australiana njulaama e hitaande 1968, catal yeeyirde ina waɗi 474 geɗe. Ina jeyaa e ko ɓuri teeŋtude e defte tati ɗe John Gould winndi, ɗe wiyetee ko “Mammifères d’Oustralie” (1845-1863). == Tuugnorgal == prefu9pikpjmtjeixdl0r6nlmkfpizc 165064 165060 2026-04-17T12:52:22Z MOIBARDE 10068 165064 wikitext text/x-wiki {{Databox}}'''Dame Mabel Brookes''', DBE (15 suwee 1890 – 30 abriil 1975) ko golloowo renndo [[Ostarali]], daraniiɗo, renndoyanke, binndoowo, daartoowo, ciimtol e neɗɗankaagal. Jibinaa ko Mabel Balcombe Emmerton to Raveloe, to Yarra worgo, to Victoria e hitaande 1890, golle makko ɓurɗe anndeede ko hooreejo opitaal laamɗo debbo biyeteeɗo Victoria tuggi 1923 haa 1970, ɗo o ardii ɓeydagol baagal tati kesal e nder duuɓi sappo. ==Nguurndam e dewgal gadanal== Brookes jibinaa ko ñalnde 15 lewru juko hitaande 1890, ko ɓiɗɗo gooto e awokaa Melbourne biyeteeɗo Harry Emmerton, ummoriiɗo Angalteer, e debbo mum Alice. Caggal nde yumma makko itti mo e jaŋde leslesre ngam waasde ‘’ƴellitde accent bonɗo’’, Mabel siftinii cukaagu mum ko cukaagu keewngu; o janngi ko baaba makko e seppooji guwerneeruuji. Nde o selli e rafi to The Briars to Mornington, o nanii e neene makko, hono Emma Balcome, haala taaniraaɓe makko Balcombe, hoɗnooɓe to The Briars to Saint Helena, e sahaa nde Napoleyoŋ woppitaa ndee. O ƴellitii yiɗde makko e Saint-Hélène e eggugol Napoleyoŋ toon. Maamiraaɓe woɗɓe, hono Sir William Doveton, ko tergal e diiso Saint-Hélène nde Napoleyoŋ wonnoo toon ndee.<ref name=":1">{{Cite news|url=http://nla.gov.au/nla.news-article110635844|title=Death of Dame Mabel Brookes|date=1 May 1975|work=Canberra Times (ACT: 1926–1995)|access-date=16 June 2018|pages=3}}</ref><ref name="ADB" /><ref name="Hackett">{{cite web|last1=Hackett|first1=Ilma|title=The Dame and the Emperor|url=http://peninsulaessence.com.au/the-dame-and-the-emperor/|website=Peninsula Essence|accessdate=30 April 2020|date=13 August 2018}}</ref><ref name="Unwin">{{cite book|last1=Unwin|first1=Brian|title=Terrible Exile: The Last Days of Napoleon on St Helena|date=2010|publisher=Bloomsbury Publishing|isbn=9780857717337|page=65|url=https://books.google.com/books?id=KA-MDwAAQBAJ&pg=PA65|accessdate=30 April 2020}}</ref> Nde Mabel heɓi duuɓi 14, suka gorko gooto ina wiyee yumma mum wonde Mabel ina ‘dulla, ina laaɓi, ina jannga no feewi’, ɗum addani jibnaaɓe mum waylude no feewi e nehdi mum. Caggal nde o hollitaama e ñaawirdu Edwardian to Londres, e duuɓi 18 Mabel fotndi e Norman Brookes, ƴarotooɗo tennis, ko kanko woni [[Ostarali|Ostaralinaajo]] gadano heɓde Wimbledon. Ɓe ceerti to jumaa Anglikan St Paul, to Melbourne, ñalnde 19 abriil 1911. E hitaande 1914, e ɓiɗɗo debbo tokooso, o yahdi e Brookes e yah-ngartaa makko tennis to Orop e [[Amerik]]. Nde wonnoo to [[Amerik]] Norman Brookes e Tony Wilding keɓii kawgel Davis, ngel Mabel sikkaano huutoriima ngam waɗde taasawol roose. == Hare adunaare adannde e ɗimmere == E wolde adunaare adannde, e hitaande 1915, o hawri e jom suudu makko to Kayhayɗi ɗo o gollotoo e komisariyaajo to fedde wiyeteende Croix-Rouge britannique to [[Ostarali]]. Wondude e rewɓe ofiseeji goɗɗi o toppitii konu ñawɓe e gaañiiɓe, kam e wallitde e sosde galle fooftorde infirmiyee en. Ko o yi’i e [[Misra]] addi heen miijo luggiɗngo, ko ɗum addani mo winndude defte wolde ''Broken Idols'' (Melville e Mullin, 1917) e Yiɗdeeji ɓooyɗi (Agence d’auteurs d’Australasie, 1922) ɗe ɓuri heewde ko e [[Misra]], kadi ɗe njibini jokkondiral nguurndam makko e geɗe cellal renndo. E jolngo jom suudu makko to Mesopotami, o arti Melbourne e hitaande 1917. E hitaande 1918 o golliima e goomu opitaal sukaaɓe laamɗo, caggal ɗuum o wonti hooreejo opitaal sukaaɓe Frankston, opitaal sukaaɓe anglikan en to galle sukaaɓe to Ccieru e Socieru. O woniino tergal asliwal e ofisee diisnondirɗo e goomu toppitiingu Fedde Girl Guides, hooreejo sosngo Institut des Almoners e Ligue de bien-être des animaux. O woniino kadi tergal e fedde toppitiinde ko fayti e njulaagu (Croix-Rouge) to [[Ostarali]], e hooreejo fedde rewɓe njulaagu. E nder wolde adunaare ɗimmere, galle Brookes yaltini galle mum en Kurneh ngam newnude huutoraade ɗum e Croix-Rouge ngam wonde galle convalescent ngam soldateeɓe artuɓe. Galle Brookes ummiima e jeyi mum goɗɗo oo, hono Elm ''Tree House'', ɓe njaɓɓii ofiseeji [[Ostarali]] e [[Amerik]], ina heen hooreejo leydi [[Amerik]] garoowo, hono Lyndon B. Johnson (e nder njillu laamu laamu to [[Ostarali]] e hitaande 1967, Johnson ina ƴettatnoo waktuuji ngam yiylaade Mabel to ''Elm Tree House'', ina nodda jamaanu teemedde ngam hawrude e yaasi galle oo). Mabel Brookes wonnoo ko gardiiɗo konu rewɓe [[Ostarali]] ngam heblude weeyo, o ƴetti golle limtilimtinɗe to Usine Munitions Maribyrnong ngam hebbinde karte. Golle konu goɗɗe ina mbaɗi sosde galle konu weeyo e yuɓɓinde, e dow ɗaɓɓaande jaagorde konu, annexe ngam rewɓe gollotooɓe e opitaal ''Queen Victoria''. == Hooreejo leydi opitaal laamɗo debbo biyeteeɗo Victoria == Tuggi 1923 haa 1970, Mabel woni hooreejo opitaal laamɗo debbo biyeteeɗo Victoria. E kala sifaa ko o daraniiɗo tiiɗnaare, baawɗo e innde safrirde ndee, o ardii ɓeydugol baagal kesal tati, heen gootal inniraa ko innde makko ngam yettude duuɓi capanɗe golle makko. O haɓi no feewi ngam heɓde hoɗorde moƴƴere ngam safrirde ndee, o siftinii waktu 10ɓo subaka ñalnde 17 desaambar 1946, ko waktu ɓurɗo mawnude e nguurndam makko nde ñawɗo gadano oo ummii e safrirde ɓooynde to ''Little'' Lonsdale ''Street'', fayde e galle keso to ŋoral Lonsdale e Swanston Streets. "Ko ndeen paam-mi wonde rewɓe Melbourne keɓii hare mum en duuɓi 55 ngam heɓde opitaal mawɗo mo rewɓe fof ngoni heen... Ko hare nde rewɓe mbaɗata ngam haɓaade njiyaagu, tuumre e muñal rewɓe", o wiyi e nder jaaynde wiyeteende ''The Argus'', o wiyi no ''finlessed supposed the win's hare''." == Golle politik == Brookes etinooma waɗde golle politik, o dariima laabi ɗiɗi e parlemaa, kono o dañaani heen. O dariima e ''Division Flinders'' e nder wooteeji fedde nde 1943, o woni kanndidaa debbo ngam Canberra e nder wooteeji diiwaan 1952 ngam jooɗorde Toorak ngam Ligue de Reforme Electorale. O toɗɗaa Komandaajo Ordo Laamu Angalteer (CBE) e hitaande 1933[ o toɗɗaa Dame ordo (DBE) e hitaande 1955 ngam golle makko e nder opitaaluuji e ballal. Ko o yiɗnoo Saint Helena e Napoléon e nder nguurndam makko fof, addani mo soodde The Briars, paabi ɗo Napoléon hoɗnoo, e hitaande 1959, o rokki ɗum ministeer geɗe caggal leydi [[Farayse]]. Laamu [[Farayse]] toɗɗii mo Chevalier de la Légion d'honneur e hitaande 1960 ngam jaɓde dokkal makko. O yaltinii deftere ''St Helena Story,'' ko haala eggugol Napoleyoŋ e jokkondiral mum e Balcombes, e hitaande 1960. E hitaande 1967, duɗal jaaɓi haaɗtirde Monash rokki LL.D. ngam golle makko e opitaal Queen Victoria, mo o wonnoo hooreejo mum. Nde wonnoo ko e oon sahaa opitaal janngirde duɗal jaaɓi haaɗtirde Monash. Dame Mabel Brookes yaltinii ciimtol mum e hitaande 1974 ɗo o siftini geɗe nguurndam makko, haa arti noon e jokkondirde e yimɓe heewɓe teskinaaɓe e daartol e oon sahaa. O sankii ko to South Yarra ñalnde 30 abriil 1975, omo yahra e duuɓi 84, o woppi ɓiɓɓe makko rewɓe ɗiɗo e tato. Sir Robert Menzies siftinii mo wonde ‘gooto e rewɓe ɓurɓe teskinde e jamaanu men hannde’, kadi omo jogii ‘hakkille yuɓɓo belɗo’. == Golle binndol == Brookes ko binndoowo defte bayyinaaɗe e ciimtol. O winndi ɗeeɗoo golle : === Defte === Idoluuji ɓuuɓɗi. Melbourne: Melviil e Mullin, hitaande 1917. E dow Koppi Laamɓe. Melbourne: Melviil e Mullin, hitaande 1918. Ko Penleigh Boyd holliti ɗum. Yiɗdeeji ɓooyɗi. Melbourne: Fedde winndooɓe [[Ostarali]], hitaande 1922. Waɗooɓe sahaa / Mabel Brookes; e nate ɗe Harold Freedman waɗi. Hitaande 1967. === Tariya === Daartol St Helena. Londres : Heinemann, 1960. Ina haalee e nanngugol Napoleyoŋ Bonaparte e duunde St Helena, ko Sir Robert Menzies, gonnooɗo gardiiɗo jaagorɗe leydi [[Ostarali]], holliti ɗum. === Siftorde === Galleeji keewɗi yimɓe. Melbourne : Heinemann, 1956. E nder tonngooɗe ko faati e tennis ɗe Sir Norman Brookes, jom suudu makko e 1907 e 1914, keɓɗo njeenaari tenis Wimbledon gooto e ɗiɗo, e kawgel Davis [[Amerik]]. Waɗooɓe Wakkati. Melburn: Makmilan, hitaande 1967. Siftorde. Melburn: Makmilan, hitaande 1974. == Moftugol defte == O mahii defte keewɗe ɗe o winndi, o waɗti heen hakkille makko e jamaanu Elizabeth e Australiana. E hitaande 1959 o naati e fedde mooftooɓe defte to [[Ostarali]], caggal ɗuum o suɓaa hooreejo fedde nde. Defte makko Australiana njulaama e hitaande 1968, catal yeeyirde ina waɗi 474 geɗe. Ina jeyaa e ko ɓuri teeŋtude e defte tati ɗe John Gould winndi, ɗe wiyetee ko “Mammifères d’Oustralie” (1845-1863). == Tuugnorgal == <references /> [[Category:Ostaraali]] jdss8vh8lgvjhlhs7mffoupquj67iug Cate Blanchett 0 39884 165417 164669 2026-04-18T11:41:18Z MOIBARDE 10068 165417 wikitext text/x-wiki {{Databox}}'''Catherine Élise Blanchett''' (/blæntʃɪt/ BLAN-chit;<ref name=":0">{{cite web|url=https://www.loc.gov/nls/about/organization/standards-guidelines/abcd/#b|title=Say How: B|publisher=National Library Service for the Blind and Physically Handicapped|access-date=7 May 2018|archive-url=https://web.archive.org/web/20180507154056/http://www.loc.gov/nls/about/organization/standards-guidelines/abcd/#b|archive-date=7 May 2018|url-status=live}}</ref> jibinaa ko ñalnde 14 mee 1969) ko fiyoowo filmo e peewnoowo filmo [[Ostarali]]. O nanndiraa ko gooto e ɓurɓe waawde waɗde golle e yonta makko, omo anndiraa golle makko keewɗe e nder dingiral e ekran, haa arti noon e filmuuji keertiiɗi e filmuuji keewɗi. Blanchett heɓii njeenaaje keewɗe, ina heen njeenaaje ɗiɗi Oscar, njeenaaje tati fijoowo, njeenaaje nay Oscar filmuuji Angalteer, e njeenaaje nay Golden Globe, ko jiidaa e noddaango ngam heɓde njeenaaje tati Primetime Emmy, njeenaaje Laurence Olivier e njeenaaje Tony. O heɓi dipoloma makko to duɗal jaaɓi haaɗtirde ngenndiwal ñeeñal, o fuɗɗii golle makko e dingiral Ostarali e hitaande 1992, o waɗi filmo makko gadano e hitaande 1997. O ari e darnde winndereyankoore sabu golle makko laamɗo debbo biyeteeɗo Elizabeth I e nder filmo Elizabeth (1998), mo o heɓi njeenaari makko gadani e njeenaari Oscar. O heɓi njeenaari Oscar ngam fijoowo ɓurɗo waawde wallitde ngam hollirde Katharine Hepburn e nder filmo biyeteeɗo ''The Aviator'' (2004), e fijoowo ɓurɗo moƴƴude ngam waɗde fijirde gonnooɗo neɗɗo jom hakkille e nder fijirde jaleeɗe Blue Jasmine (2013). Kuuɗe maako feere ɗe o suɓaama ngam ''Oscar'' woni nder fijirle hawtuki (2006), Mi walaa ton (2007), Elizabeth: Duuɓi kaŋŋe (2007), Carol (2015), e Tár (2022), ɗum waɗi mo ɓurduɗo suɓeede nder Ostarali. Nasaraaku maako ɓurngu mawnugo nder fijirle maako hawti bee fijirde tati Joomiraawo ɓoggi (2001-2003), fijirde maako nde Hobbit tati (2012-2014), Indiana Jones e Laamu hoore Kiristaal (2008), Case Curious of Benjamin Button (2008), Cinderella (2011). 8 (2018), e Hoto ƴeew dow (2021). Blanchett waɗii golle e nder dingiral ko ina ɓura capanɗe ɗiɗi. Kanko e jom suudu makko, Andrew Upton, ko kamɓe ngonnoo ardiiɓe naalankaagal e nder fedde dingiral Sydney tuggi 2008 haa 2013. Won e golle makko e nder dingiral e nder ooɗoo sahaa ko e ummital ''A Streetcar Named Desire'', Kaaw Vanya, ''Big and Little'' e ''The Maids''. O waɗii yeewtere makko adannde e ''Broadway'' e hitaande 2017 e nder filmo biyeteeɗo The Present, mo o suɓaa e njeenaari Tony Award ngam wonde debbo ɓurɗo waawde fiyde e nder pijirlooji. O waɗii Phyllis Schlafly e nder FX e nder fijirde Hulu ''Mrs. America'' (2020) e jaayndiyanke e nder fijirde ''Apple TV+ Disclaimer'' (2024), ɗiin ɗiɗi fof keɓii noddaango makko ngam heɓde njeenaari Primetime Emmy ngam wonde debbo ɓurɗo waawde fiyde e nder fijirde walla filmo. Blanchett ko keɓɗo njeenaaje tedduɗe keewɗe. Laamu [[Ostarali]] rokkii mo njeenaari teemedere hitaande e hitaande 2001, o toɗɗaa kadi sehil makko e hitaande 2017.<ref name="AC">{{cite news|url=https://www.smh.com.au/national/queens-birthday-2017-honours-the-full-list-20170609-gwokjh.html|title=Queen's Birthday 2017 Honours: The full list|date=12 June 2017|newspaper=[[The Sydney Morning Herald]]|access-date=11 June 2017|archive-url=https://web.archive.org/web/20170614002224/http://www.smh.com.au/national/queens-birthday-2017-honours-the-full-list-20170609-gwokjh.html|archive-date=14 June 2017|url-status=live}}</ref> E hitaande 2012, laamu [[Farayse]] toɗɗii mo Chevalier de l’Ordre des ''Arts'' et des Lettres. Blanchett teddinaama e Musée de l’Art Moderne, o heɓi kadi njeenaari (''fellowship'') to ''British Film Institute'' e hitaande 2015. Time inniri mo gooto e yimɓe mum 100 ɓurɓe waawde e nder winndere ndee e hitaande 2007. E hitaande 2018, o jeyaa ko e yimɓe ɓurɓe yoɓeede e winndere ndee. O heɓi kadi dipolomaaji Doktoraa tedduɗo to duɗal jaaɓi haaɗtirde New South Wales, to duɗal jaaɓi haaɗtirde Sydney e to duɗal jaaɓi haaɗtirde Macquarie. [[File:Nida dusk.jpg|thumb|Duɗal ngenndiwal ganndal dingiral to Kensington, to leydi New South Wales, ɗo Blanchett janngi]] ==Nguurndam e jaŋde puɗɗagol== Catherine Elise Blanchett jibinaa ko ñalnde 14 [[lewru]] Mbooy hitaande 1969 to wuro wiyeteengo Ivanhoe, to wuro Melbourne.<ref name=":1">{{cite web|url=http://www.theage.com.au/news/in-depth/strongpeoplestrong-cando-cate-the-woman-whos-everywhere/2008/03/01/1204227051340.html|work=[[The Age]]|title=Can-do Cate|access-date=13 August 2012|first=Peter|last=Wilmoth|date=2 March 2008|archive-url=https://web.archive.org/web/20130729112012/http://www.theage.com.au/news/in-depth/strongpeoplestrong-cando-cate-the-woman-whos-everywhere/2008/03/01/1204227051340.html|archive-date=29 July 2013|url-status=live}}</ref><ref name="Britannica">{{cite web|title=Cate Blanchett {{!}} Biography, Movies, & Facts|url=https://www.britannica.com/biography/Cate-Blanchett|access-date=9 December 2020|publisher=[[Encyclopedia Britannica]]|archive-date=9 November 2021|archive-url=https://web.archive.org/web/20211109182749/https://www.britannica.com/biography/Cate-Blanchett|url-status=live}}</ref>Yumma makko Ostaralinaajo, hono June (nee Gamble),<ref name="Haun">{{cite web|url=http://www.playbill.com/features/article/from-hedda-to-streetcar-to-vanya-the-many-colors-of-cate-blanchett-195692/P2|archive-url=https://web.archive.org/web/20150129020026/http://www.playbill.com/news/article/from-hedda-to-streetcar-to-vanya-the-many-colors-of-cate-blanchett-195675|archive-date=29 January 2015|title=From Hedda to Streetcar to Vanya: The Many Colors of Cate Blanchett|first=Harry|last=Haun|work=[[Playbill]]|date=16 July 2012|access-date=16 March 2015}}</ref> ko ƴellitoowo jeyi leydi e jannginoowo ; e baaba makko Ameriknaajo, Robert DeWitt Blanchett Jr., jeyaaɗo to Texas, ko mawɗo konu [[Amerik]], wonti gardiiɗo yeeyirde.<ref name="rc">{{cite journal|title=Cate Blanchett's biography|journal=[[Elle (magazine)|Elle]]|date=December 2003}}</ref><ref name="W2010">{{cite web|url=http://www.wmagazine.com/people/celebrities/2010/06/cate_blanchett|work=[[W (magazine)|W]]|title=With a theater company to run and her brood of boys to raise, Cate Blanchett barely has time to be a movie star. Good thing she's a natural|first=Danielle|last=Stein|date=June 2010|access-date=26 May 2015|archive-url=https://web.archive.org/web/20161129035846/http://www.wmagazine.com/people/celebrities/2010/06/cate_blanchett/|archive-date=29 November 2016|url-status=dead}}</ref><ref name="MIL">{{cite news|title=Cate Blanchett, Theatre Boss|url=http://moreintelligentlife.com/content/arts/jo-lennan/cate-blanchett-theatre-boss?page=full|first=Jo|last=Lennan|work=[[Intelligent Life (magazine)|Intelligent Life]]|publisher=[[Economist Group]]|year=2012|access-date=15 September 2013|archive-url=https://web.archive.org/web/20140201154011/http://moreintelligentlife.com/content/arts/jo-lennan/cate-blanchett-theatre-boss?page=full|archive-date=1 February 2014|url-status=live}}</ref> Ɓe kawri nde laana Robert yani to wuro Melbourne.<ref name="act">{{cite magazine|url=https://www.newyorker.com/magazine/2007/02/12/disappearing-act|title=Disappearing Act|last=Lahr|first=John|author-link=John Lahr|magazine=[[The New Yorker]]|date=12 February 2007|access-date=17 February 2015|archive-url=https://web.archive.org/web/20160915041652/http://www.newyorker.com/magazine/2007/02/12/disappearing-act|archive-date=15 September 2016|url-status=live}}</ref> Nde Blanchett heɓi duuɓi sappo, baaba mum maayi e rafi ɓernde, o acci yumma makko ina mawnina ɓesngu nguu.<ref name="hs">{{cite web|url=http://www.heraldscotland.com/arts-ents/film/cate-blanchett-on-madness-motherhood-and-working-with-woody-allen.22155506|work=[[The Herald (Glasgow)|The Herald]]|title=Cate Blanchett on madness, motherhood and working with Woody Allen|date=20 September 2013|access-date=29 December 2014|archive-url=https://web.archive.org/web/20150129021750/http://www.heraldscotland.com/arts-ents/film/cate-blanchett-on-madness-motherhood-and-working-with-woody-allen.22155506|archive-date=29 January 2015|url-status=live}}</ref> Blanchett woni ɗiɗaɓo e sukaaɓe tato, ina jogii miñi mum mawɗo e miñi mum debbo tokooso.<ref name="tca">{{cite episode|title=Episode #10.3|url=https://www.imdb.com/title/tt0611211/|airdate=14 December 2003|series=Inside the Actors Studio|series-link=Inside the Actors Studio|season=10|number=3|network=[[Bravo (US TV channel)|Bravo]]|access-date=1 July 2018|archive-url=https://web.archive.org/web/20171018051353/http://www.imdb.com/title/tt0611211/|archive-date=18 October 2017|url-status=live}}</ref>Iwdi makko ina waɗi Engele, won e [[Ecoppinaaɓe]], e [[Farayse]] woɗɗunde.<ref name="tca2">{{cite episode|title=Episode #10.3|url=https://www.imdb.com/title/tt0611211/|airdate=14 December 2003|series=Inside the Actors Studio|series-link=Inside the Actors Studio|season=10|number=3|network=[[Bravo (US TV channel)|Bravo]]|access-date=1 July 2018|archive-url=https://web.archive.org/web/20171018051353/http://www.imdb.com/title/tt0611211/|archive-date=18 October 2017|url-status=live}}</ref><ref>{{cite web|url=https://uk.tv.yahoo.com/daybreak-cate-blanchett-discusses-39-monument-men-39-121900036.html|archive-url=https://web.archive.org/web/20140307015612/http://uk.tv.yahoo.com/daybreak-cate-blanchett-discusses-39-monument-men-39-121900036.html|url-status=dead|archive-date=7 March 2014|title=Daybreak: Cate Blanchett discusses 'The Monument Men'|publisher=Yahoo!|date=4 February 2014|access-date=16 March 2015}}</ref><ref>{{cite web|url=http://blogs.ancestry.com/cm/2014/02/13/cate-blanchett-a-spy-in-the-family/|title=Cate Blanchett's Surprising Spy History|publisher=[[Ancestry.com]]|access-date=16 March 2015|archive-url=https://web.archive.org/web/20150305074140/http://blogs.ancestry.com/cm/2014/02/13/cate-blanchett-a-spy-in-the-family/|archive-date=5 March 2015|url-status=live}}</ref> Blanchett siftinii hoore mum ko cukalel "feccere ekstrovert, feccere wallflower".<ref name="hs2">{{cite web|url=http://www.heraldscotland.com/arts-ents/film/cate-blanchett-on-madness-motherhood-and-working-with-woody-allen.22155506|work=[[The Herald (Glasgow)|The Herald]]|title=Cate Blanchett on madness, motherhood and working with Woody Allen|date=20 September 2013|access-date=29 December 2014|archive-url=https://web.archive.org/web/20150129021750/http://www.heraldscotland.com/arts-ents/film/cate-blanchett-on-madness-motherhood-and-working-with-woody-allen.22155506|archive-date=29 January 2015|url-status=live}}</ref> E nder duuɓi makko cakkitiiɗi o wonnoo ko e yiɗde ɓoornaade comci worɓe, o yahri ko e fasaade goth e punk, e sahaa gooto o ɓuuɓna hoore makko.<ref name="hs3">{{cite web|url=http://www.heraldscotland.com/arts-ents/film/cate-blanchett-on-madness-motherhood-and-working-with-woody-allen.22155506|work=[[The Herald (Glasgow)|The Herald]]|title=Cate Blanchett on madness, motherhood and working with Woody Allen|date=20 September 2013|access-date=29 December 2014|archive-url=https://web.archive.org/web/20150129021750/http://www.heraldscotland.com/arts-ents/film/cate-blanchett-on-madness-motherhood-and-working-with-woody-allen.22155506|archive-date=29 January 2015|url-status=live}}</ref>O janngi duɗal leslesal to wuro Melbourne to duɗal leslesal Ivanhoe East ; ngam jaŋde makko hakkundeere, o naati duɗal jaaɓi haaɗtirde rewɓe Ivanhoe, caggal ɗuum o naati duɗal jaaɓi haaɗtirde rewɓe Methodist, ɗo o ƴeewtindii yiɗde makko e naalankaagal.<ref>{{cite magazine|url=http://www.crikey.com.au/2005/03/30/famous-alumni-on-lathams-hit-list/|title=Famous alumni on Latham's hit list|magazine=[[Crikey]]|access-date=15 January 2010|archive-url=https://web.archive.org/web/20100310172220/http://www.crikey.com.au/2005/03/30/famous-alumni-on-lathams-hit-list/|archive-date=10 March 2010|url-status=live}}</ref> E nder duuɓi makko capanɗe jeegom, o golliima e galle safrooɓe to Victoria.<ref>{{cite web|title=Enough Rope with Andrew Denton: Cate Blanchett|website=[[Australian Broadcasting Corporation]]|date=9 May 2005|access-date=3 June 2017|url=http://www.abc.net.au/tv/enoughrope/transcripts/s1364013.htm|archive-url=https://web.archive.org/web/20160626214430/http://www.abc.net.au/tv/enoughrope/transcripts/s1364013.htm|archive-date=26 June 2016|url-status=dead}}</ref> Caggal duɗal jaaɓi haaɗtirde, o fuɗɗii jaŋde makko leslesre to duɗal jaaɓi haaɗtirde Melbourne. Nde o woni to [[Misra]], Blanchett naamnaama yo won ekstra e nder filmo boksi [[Misra]] biyeteeɗo Kaboria (1990) ; e haajuuji kaalis, o jaɓi golle ɗee.<ref name="hs4">{{cite web|url=http://www.heraldscotland.com/arts-ents/film/cate-blanchett-on-madness-motherhood-and-working-with-woody-allen.22155506|work=[[The Herald (Glasgow)|The Herald]]|title=Cate Blanchett on madness, motherhood and working with Woody Allen|date=20 September 2013|access-date=29 December 2014|archive-url=https://web.archive.org/web/20150129021750/http://www.heraldscotland.com/arts-ents/film/cate-blanchett-on-madness-motherhood-and-working-with-woody-allen.22155506|archive-date=29 January 2015|url-status=live}}</ref><ref name="hs5">{{cite web|url=http://www.heraldscotland.com/arts-ents/film/cate-blanchett-on-madness-motherhood-and-working-with-woody-allen.22155506|work=[[The Herald (Glasgow)|The Herald]]|title=Cate Blanchett on madness, motherhood and working with Woody Allen|date=20 September 2013|access-date=29 December 2014|archive-url=https://web.archive.org/web/20150129021750/http://www.heraldscotland.com/arts-ents/film/cate-blanchett-on-madness-motherhood-and-working-with-woody-allen.22155506|archive-date=29 January 2015|url-status=live}}</ref><ref>{{cite encyclopedia|url=https://www.britannica.com/facts/Cate-Blanchett|title=Cate Blanchett: Facts & Related Content|encyclopedia=[[Encyclopædia Britannica]]|accessdate=22 January 2022|archive-date=23 January 2022|archive-url=https://web.archive.org/web/20220123054746/https://www.britannica.com/facts/Cate-Blanchett|url-status=live}}</ref>Nde o arti [[Ostarali]], o ummii Sydney, o winnditii e duɗal jaaɓi haaɗtirde ngenndiwal ganndal dingiral (NIDA),<ref name="NYT">{{cite news|url=https://www.nytimes.com/movies/person/215038/Cate-Blanchett/biography|title=Cate Blanchett – Biography|access-date=3 January 2015|archive-url=https://web.archive.org/web/20150103091256/http://www.nytimes.com/movies/person/215038/Cate-Blanchett/biography|archive-date=3 January 2015|work=[[The New York Times]]|author=Cammila Collar|date=2015|url-status=dead}}</ref>o heɓi bakkaa makko e hitaande 1992, o heɓi bakkaa makko e ganndal dingiral.<ref name="hs6">{{cite web|url=http://www.heraldscotland.com/arts-ents/film/cate-blanchett-on-madness-motherhood-and-working-with-woody-allen.22155506|work=[[The Herald (Glasgow)|The Herald]]|title=Cate Blanchett on madness, motherhood and working with Woody Allen|date=20 September 2013|access-date=29 December 2014|archive-url=https://web.archive.org/web/20150129021750/http://www.heraldscotland.com/arts-ents/film/cate-blanchett-on-madness-motherhood-and-working-with-woody-allen.22155506|archive-date=29 January 2015|url-status=live}}</ref> == Kugal == === 1992–2000 : Golle puɗɗaaɗe e ƴellitaare winndereere === Darnde Blanchett adannde e dingiral ko feewti e Geoffrey Rush e hitaande 1992 e nder pijirlooji David Mamet Oleanna ngam fedde pijirlooji Sydney. Oon hitaande kadi, o waɗtaa e golle Clytemnestra e nder peewnugol Sofokles biyeteeɗo Electra. Yontereeji ɗiɗi caggal nde ɓe mbaɗi ekkolaaji, fiyoowo filmo oo yalti, gardinooɗo Lindy Davies ƴetti Blanchett e filmo oo. Golle makko e Electra wonti gooto e golle makko ɓurɗe welde e NIDA.<ref name="act2">{{cite magazine|url=https://www.newyorker.com/magazine/2007/02/12/disappearing-act|title=Disappearing Act|last=Lahr|first=John|author-link=John Lahr|magazine=[[The New Yorker]]|date=12 February 2007|access-date=17 February 2015|archive-url=https://web.archive.org/web/20160915041652/http://www.newyorker.com/magazine/2007/02/12/disappearing-act|archive-date=15 September 2016|url-status=live}}</ref> E hitaande 1993, Blanchett heɓi njeenaari ɓurndi moƴƴude e ƴeewooɓe pijirlooji Sydney ngam golle makko e nder filmo Kafka Dances mo Timothy Daly, o heɓi kadi njeenaari ɓurndi moƴƴude e golle makko e nder filmo Oleanna mo Mamet, ɗum waɗi mo fijoowo gadano heɓde cate ɗiɗi ɗee kala e nder hitaande wootere.<ref name="act3">{{cite magazine|url=https://www.newyorker.com/magazine/2007/02/12/disappearing-act|title=Disappearing Act|last=Lahr|first=John|author-link=John Lahr|magazine=[[The New Yorker]]|date=12 February 2007|access-date=17 February 2015|archive-url=https://web.archive.org/web/20160915041652/http://www.newyorker.com/magazine/2007/02/12/disappearing-act|archive-date=15 September 2016|url-status=live}}</ref> Blanchett waɗi darnde Ophelia nder fijirde Hamlet nde Neil Armfield ardii, nde Rush e Richard Roxburgh ardii, nden o suɓaama ngam heɓugo ceede suudu ɓaleeru.<ref name="walk">{{cite web|url=http://www.walkoffame.com/cate-blanchett|title=Cate Blanchett – Hollywood Walk of Fame|publisher=Walk of Fame|access-date=28 November 2014|archive-url=https://web.archive.org/web/20141117064846/http://www.walkoffame.com/cate-blanchett|archive-date=17 November 2014|url-status=live}}</ref> Blanchett adii feeñde e ekran ko e hitaande 1994 e teleeji tokoosi Heartland <ref>{{cite interview|interviewer-last=Denny|interviewer-first=Spence|author1=Enoch, Wesley|author2=Maza, Rachel|author-link1=Wesley Enoch|author-link2=Rachel Maza|format=audio|title=Tributes to groundbreaking SA actor & performer Lillian Crombie|website=ABC listen|date=4 January 2024|url=https://www.abc.net.au/listen/programs/adelaide-breakfast/lillian-crombie/103287846|access-date=20 January 2024}}</ref>e Ernie Dingo, o yahri yeeso e feeñde e teleeji tokoosi ''Bordertown'' (1995) e ''Hugo Weaving'',<ref>{{cite news|url=https://www.nytimes.com/movies/movie/136547/Parklands/overview|title=Parklands (1996)|access-date=23 March 2015|archive-url=https://web.archive.org/web/20150403040903/http://www.nytimes.com/movies/movie/136547/Parklands/overview|archive-date=3 April 2015|work=[[The New York Times]]|date=2015|url-status=dead}}</ref><ref>{{cite web|url=http://www.roninfilms.com.au/person/230/kathryn-millard.html|title=Kathryn Millard|publisher=RoninFilms.com.au|access-date=23 March 2015|archive-url=https://web.archive.org/web/20150402122627/http://www.roninfilms.com.au/person/230/kathryn-millard.html|archive-date=2 April 2015|url-status=live}}</ref> e nder feccere polis ''rescue'' ina wiyee "Ɓiɗɗo gorko". O yalti kadi e filmo tokooso mo hojomaaji 50 biyeteeɗo Parklands (1996), mo heɓi cuɓagol to Duɗal Filmuuji [[Ostarali]] (AFI) ngam ɓurde moƴƴude e filmo asliijo.<ref name="stateless">{{cite news|url=https://deadline.com/2015/07/cate-blanchett-tv-series-stateless-director-1201482652/|title=Cate Blanchett To Helm 'Stateless'; Drama Series Has Oz Immigration Focus|date=21 July 2015|access-date=11 August 2015|website=Deadline Hollywood|archive-url=https://web.archive.org/web/20150811055419/http://deadline.com/2015/07/cate-blanchett-tv-series-stateless-director-1201482652/|archive-date=11 August 2015|url-status=live}}</ref><ref>{{cite web|url=http://www.locatetv.com/tv/police-rescue/season-3/1805746|title=Police Rescue: Season 3 Episode 5|publisher=LocateTV|access-date=5 March 2015|url-status=dead|archive-url=https://web.archive.org/web/20150402132032/http://www.locatetv.com/tv/police-rescue/season-3/1805746|archive-date=2 April 2015}}</ref> Blanchett waɗi film mum gadano e darnde ballal e nder filmo Ostarali mo konu Japon nanngi e wolde adunaare ɗiɗaɓere, e nder filmo Bruce Beresford biyeteeɗo Paradise Road (1997), mo Glenn Close e Frances McDormand njiylotonoo.<ref name="tca3">{{cite episode|title=Episode #10.3|url=https://www.imdb.com/title/tt0611211/|airdate=14 December 2003|series=Inside the Actors Studio|series-link=Inside the Actors Studio|season=10|number=3|network=[[Bravo (US TV channel)|Bravo]]|access-date=1 July 2018|archive-url=https://web.archive.org/web/20171018051353/http://www.imdb.com/title/tt0611211/|archive-date=18 October 2017|url-status=live}}</ref> ''Film'' o waɗii ko ɓuri miliyoŋaaji ɗiɗi dolaar seeɗa e bidsee miliyoŋaaji 19 dolaar, o heɓi kadi ƴeewte keewɗe e juuɗe ƴeewooɓe.<ref>{{cite web|title=Paradise Road|url=https://www.boxofficemojo.com/release/rl2288616961/weekend/|access-date=27 October 2020|website=Box Office Mojo|archive-date=31 October 2020|archive-url=https://web.archive.org/web/20201031012421/https://www.boxofficemojo.com/release/rl2288616961/weekend/|url-status=live}}</ref><ref>{{cite web|url=http://www.metacritic.com/movie/paradise-road|title=Paradise Road|website=[[Metacritic]]|access-date=18 July 2015|archive-date=15 August 2023|archive-url=https://web.archive.org/web/20230815155413/https://www.metacritic.com/movie/paradise-road|url-status=live}}</ref>Darnde makko adannde ardiinde ari ko caggal ndeen hitaande, o woni ronooɓe jom en hakkillaaji en e nder filmo Gillian Armstrong mo Oscar e Lucinda (1997), omo fotndi e Ralph Fiennes. Blanchett heɓi weltaare mawnde ngam golle makko,<ref name="tca4">{{cite episode|title=Episode #10.3|url=https://www.imdb.com/title/tt0611211/|airdate=14 December 2003|series=Inside the Actors Studio|series-link=Inside the Actors Studio|season=10|number=3|network=[[Bravo (US TV channel)|Bravo]]|access-date=1 July 2018|archive-url=https://web.archive.org/web/20171018051353/http://www.imdb.com/title/tt0611211/|archive-date=18 October 2017|url-status=live}}</ref> Emanuel Levy mo Variety hollitii, "Blanchett keso jalboowo, e nder darnde nde Judy Davis fotnoo waɗde, ina foti wonde hoodere mawnde".<ref name="NYT2">{{cite news|url=https://www.nytimes.com/movies/person/215038/Cate-Blanchett/biography|title=Cate Blanchett – Biography|access-date=3 January 2015|archive-url=https://web.archive.org/web/20150103091256/http://www.nytimes.com/movies/person/215038/Cate-Blanchett/biography|archive-date=3 January 2015|work=[[The New York Times]]|author=Cammila Collar|date=2015|url-status=dead}}</ref> O heɓi njeenaari makko gadani AFI Award ngam wonde debbo ɓurɗo waawde fiyde ngam Oscar e Lucinda.<ref>{{cite web|url=http://www.aacta.org/winners-nominees/1990-1999/1998.aspx|title=1998 Winners & Nominees|publisher=aacta.org|access-date=1 February 2015|archive-url=https://web.archive.org/web/20150103161152/http://www.aacta.org/winners-nominees/1990-1999/1998.aspx|archive-date=3 January 2015|url-status=live}}</ref> O heɓi njeenaari AFI ɓurndi moƴƴude e fijooji e hitaande wootere ngam darnde makko e Lizzie e nder fijirde njimri yettoode Alla o fotti e Lizzie (1997), tawi Richard Roxburgh e Frances O'Connor ina ngondi heen.<ref name="NYT3">{{cite news|url=https://www.nytimes.com/movies/person/215038/Cate-Blanchett/biography|title=Cate Blanchett – Biography|access-date=3 January 2015|archive-url=https://web.archive.org/web/20150103091256/http://www.nytimes.com/movies/person/215038/Cate-Blanchett/biography|archive-date=3 January 2015|work=[[The New York Times]]|author=Cammila Collar|date=2015|url-status=dead}}</ref> [[File:Shekhar kapur 02.jpg|thumb|[[Shekhar Kapur]] gardinooɗo Elisabeth (1998)]] Blanchett waɗii fijirde suka debbo biyeteeɗo Elizabeth I e nder dingiral daartol biyeteengal Elizabeth (1998), ngal [[Shekhar Kapur]] ardii. Film man waddi mo haa o mari anndal nder duuniyaaru, o heɓi ceede ''Golden Globe'' be ceede Oscar Biritaniya (BAFTA), nden boo o heɓi ceede fijoowo e ceede Oscar arandeere.<ref name="act4">{{cite magazine|url=https://www.newyorker.com/magazine/2007/02/12/disappearing-act|title=Disappearing Act|last=Lahr|first=John|author-link=John Lahr|magazine=[[The New Yorker]]|date=12 February 2007|access-date=17 February 2015|archive-url=https://web.archive.org/web/20160915041652/http://www.newyorker.com/magazine/2007/02/12/disappearing-act|archive-date=15 September 2016|url-status=live}}</ref><ref name="walk2">{{cite web|url=http://www.walkoffame.com/cate-blanchett|title=Cate Blanchett – Hollywood Walk of Fame|publisher=Walk of Fame|access-date=28 November 2014|archive-url=https://web.archive.org/web/20141117064846/http://www.walkoffame.com/cate-blanchett|archive-date=17 November 2014|url-status=live}}</ref>E nder ƴeewndo makko ngam Variety, ñaawoowo David Rooney winndi e golle makko, "Blanchett hollitii e moƴƴere, deeƴre e hakkille wonde Elizabeth ko neɗɗo jom hakkille, jom pellital, miijotooɗo yahruɗo yeeso, mo nganndu-ɗaa ko kañum ɓuri waawde sujjande kala gorko tagoore doole nde o sosi."<ref>{{cite web|last1=Rooney|first1=David|date=9 September 1998|title=Elizabeth|url=https://variety.com/1998/film/reviews/elizabeth-2-1200455269/|access-date=27 October 2020|website=Variety|archive-date=30 October 2020|archive-url=https://web.archive.org/web/20201030191941/https://variety.com/1998/film/reviews/elizabeth-2-1200455269/|url-status=live}}</ref> [[Janet Maslin]] mo The New York Times winndi wonde golle Blanchett "ina ngadda ruuhu, ŋarɗugol e huunde e ko so wonaano ɗuum ina waawi waylude darnde meere",<ref>{{Cite news|last=Maslin|first=Janet|author-link=Janet Maslin|date=6 November 1998|title=Film Review; Amour and High Dudgeon in a Castle of One's Own|work=[[The New York Times]]|url=https://www.nytimes.com/1998/11/06/movies/film-review-amour-and-high-dudgeon-in-a-castle-of-one-s-own.html|access-date=27 October 2020|archive-date=30 October 2020|archive-url=https://web.archive.org/web/20201030153439/https://www.nytimes.com/1998/11/06/movies/film-review-amour-and-high-dudgeon-in-a-castle-of-one-s-own.html|url-status=live}}</ref>e Alicia Potter winnduɗo e Boston Phoenix wonde, e Kapur waylooji ko, e joofnirde, e nder gooto e rewɓe ɓurɓe maantinde e doole e nder daartol, e Blanchett e nder, well, laamɗo debbo bona fide."<ref>{{cite web|title=Archives 1998 {{!}} R: Archive, S: Movies, D: 19 November 1998, B: Alicia Potter|url=https://bostonphoenix.com/archives/1998/documents/00525679.htm|access-date=27 October 2020|website=bostonphoenix.com|archive-date=30 October 2020|archive-url=https://web.archive.org/web/20201030215700/https://bostonphoenix.com/archives/1998/documents/00525679.htm|url-status=live}}</ref> Hitaande rewtunde ndee, Blanchett yalti e filmo Bangers (1999), filmo juutɗo mo [[Ostarali]], jeyaaɗo e daartol ruuhuuji majjuɗi, deftere daartol juutngol jowitiingol e tiitooɗe. Ko gorko makko Andrew Upton winndi e ardii filmo oo, ko Blanchett e Upton peewni ɗum.<ref name="Dirty">{{cite web|url=http://sydney.edu.au/education_social_work/about/afilliations/bios/upton.shtml|title=Andrew Upton|publisher=[[University of Sydney]]|access-date=27 February 2015|archive-url=https://web.archive.org/web/20150403151108/http://sydney.edu.au/education_social_work/about/afilliations/bios/upton.shtml|archive-date=3 April 2015|url-status=live}}</ref><ref>{{cite web|url=http://www.screenaustralia.gov.au/find-a-film/detail.aspx?tid=14760|title=Bangers (1999)|publisher=[[Screen Australia]]|access-date=11 October 2015|archive-url=https://web.archive.org/web/20151208155329/http://www.screenaustralia.gov.au/find-a-film/detail.aspx?tid=14760|archive-date=8 December 2015|url-status=live}}</ref> O feeñi kadi e nder fijirde jaaynde wiyeteende ''Pushing Tin'' (1999), e fijirde makko nde yimɓe heewɓe cuɓii<ref name="NYT4">{{cite news|url=https://www.nytimes.com/movies/person/215038/Cate-Blanchett/biography|title=Cate Blanchett – Biography|access-date=3 January 2015|archive-url=https://web.archive.org/web/20150103091256/http://www.nytimes.com/movies/person/215038/Cate-Blanchett/biography|archive-date=3 January 2015|work=[[The New York Times]]|author=Cammila Collar|date=2015|url-status=dead}}</ref>e filmo mo yimɓe fof njiɗi, mo keɓaani ngalu, e nder filmo makko biyeteeɗo The Talented Mr. O heɓi noddaango makko ɗiɗaɓo e BAFTA ngam golle makko e nder filmo makko biyeteeɗo Meredith Logue mo yimɓe heewɓe njiɗi.<ref name="tca5">{{cite episode|title=Episode #10.3|url=https://www.imdb.com/title/tt0611211/|airdate=14 December 2003|series=Inside the Actors Studio|series-link=Inside the Actors Studio|season=10|number=3|network=[[Bravo (US TV channel)|Bravo]]|access-date=1 July 2018|archive-url=https://web.archive.org/web/20171018051353/http://www.imdb.com/title/tt0611211/|archive-date=18 October 2017|url-status=live}}</ref> === 2001–2007: Joom Ɓoggi e fijoowo tabitɗo === Blanchett feeñii e nder filmuuji tati Peter Jackson, Joomiraawo Ɓoggi, o waɗi darnde hooreejo elf Galadriel nder filmji tati fuu.<ref name="tca6">{{cite episode|title=Episode #10.3|url=https://www.imdb.com/title/tt0611211/|airdate=14 December 2003|series=Inside the Actors Studio|series-link=Inside the Actors Studio|season=10|number=3|network=[[Bravo (US TV channel)|Bravo]]|access-date=1 July 2018|archive-url=https://web.archive.org/web/20171018051353/http://www.imdb.com/title/tt0611211/|archive-date=18 October 2017|url-status=live}}</ref>Trilogie o waɗii nafoore mawnde e nder limlebbi e kaalis, o dañii 2.981 miliyaar dolaar e nder kaalis winndere ndee kala,<ref>{{cite web|title=The Lord of the Rings: The Fellowship of the Ring|url=https://www.boxofficemojo.com/title/tt0120737/|access-date=9 December 2020|website=Box Office Mojo|archive-date=17 May 2020|archive-url=https://web.archive.org/web/20200517125521/https://www.boxofficemojo.com/title/tt0120737/|url-status=live}}</ref><ref>{{cite web|title=The Lord of the Rings: The Two Towers|url=https://www.boxofficemojo.com/title/tt0167261/|access-date=9 December 2020|website=Box Office Mojo|archive-date=17 May 2020|archive-url=https://web.archive.org/web/20200517125522/https://www.boxofficemojo.com/title/tt0167261/|url-status=live}}</ref><ref>{{cite web|title=The Lord of the Rings: The Return of the King|url=https://www.boxofficemojo.com/title/tt0167260/|access-date=9 December 2020|website=Box Office Mojo|archive-date=17 May 2020|archive-url=https://web.archive.org/web/20200517125524/https://www.boxofficemojo.com/title/tt0167260/|url-status=live}}</ref> e filmuuji tati ɗii fof caggal ɗuum mbaɗtaa e nder filmuuji 10 ɓurɗi mawnude e filmuuji ''fantasy'' e kala sahaa e nder wiɗto jaaynde [[Amerik]] wiyeteende Wired waɗi e hitaande 2012.<ref>{{Cite news|title=And the Winner Is&nbsp;... Reader's Choice for Top 10 Fantasy Movies|magazine=[[Wired (magazine)|Wired]]|url=https://www.wired.com/2012/12/winners-fantasy-movies/|access-date=9 December 2020|archive-date=22 December 2016|archive-url=https://web.archive.org/web/20161222061621/http://www.wired.com/2012/12/winners-fantasy-movies/|url-status=live}}</ref>Ko jiidaa e filmo Joomiraawo Ɓoggi, hitaande 2001 yi'i Blanchett feere-feere nder kuuɗe maako bee kuuɗe ɗuuɗɗe nder fijirle Charlotte Gray bee ''The Shipping News'' be ''Bandits'' [[Amerik|Amerika'en]], ngam maajum o heɓi njeenaari ɗiɗaɓiri Golden Globe bee ceede ɗiɗaɓre fijoowo.<ref>{{cite web|url=http://www.reelga.com/2013/08/the-goods-cate-blanchetts-10-best.html|work=Reel Georgia|title=The Goods: Cate Blanchett's 10 Best Performances|access-date=9 December 2013|date=18 August 2013|archive-url=https://web.archive.org/web/20131212120127/http://www.reelga.com/2013/08/the-goods-cate-blanchetts-10-best.html|archive-date=12 December 2013|url-status=live}}</ref> ''Bandits'' woni laawol gadanol Blanchett e nder fannu komedi, Ben Falk mo BBC anndini kanko e hoodere makko Billy Bob Thornton "ko ɓe keɓi goonga e nder komediiji" e noddirde golle makko no debbo galle mo weltaaki nanngaa hakkunde yimɓe ɗiɗo dogɓe "ɓe nganndaaka, hay so tawii noon ɓe njeddaaka".<ref>{{cite web|title=BBC - Films - review - Bandits|url=http://www.bbc.co.uk/films/2001/11/05/bandits_2001_review.shtml|access-date=27 October 2020|website=BBC|archive-date=30 January 2020|archive-url=https://web.archive.org/web/20200130175650/http://www.bbc.co.uk/films/2001/11/05/bandits_2001_review.shtml|url-status=live}}</ref> E hitaande 2002, Blanchett waɗii e Giovanni Ribisi e nder filmo Heaven mo Tom Tykwer ardii, filmo gadano e nder filmuuji tati ɗi timminaaka, ɗi binndoowo-ardinooɗo Krzysztof Kieślowski waɗi.<ref name="walk3">{{cite web|url=http://www.walkoffame.com/cate-blanchett|title=Cate Blanchett – Hollywood Walk of Fame|publisher=Walk of Fame|access-date=28 November 2014|archive-url=https://web.archive.org/web/20141117064846/http://www.walkoffame.com/cate-blanchett|archive-date=17 November 2014|url-status=live}}</ref><ref>{{cite web|url=http://blogs.indiewire.com/theplaylist/the-essentials-5-great-cate-blanchett-performances-20130723?page=2|title=The Essentials: 5 Great Cate Blanchett Performances|work=[[Indiewire]]|date=23 July 2013|access-date=1 March 2015|archive-url=https://web.archive.org/web/20150403043400/http://blogs.indiewire.com/theplaylist/the-essentials-5-great-cate-blanchett-performances-20130723?page=2|archive-date=3 April 2015|url-status=live}}</ref> Kuugal maako nder fijirde maako bana debbo mettuɗo waɗugo kuugal ownugo, ɗon mari haaje masin, nden Stephen Holden mo ''The New York Times'' wi'i ɗum, "kuugal ɓurngal semmbiɗinki nder kuugal maako" nden o wi'i, "Fooy Ms. Blanchett yeeso maako ɗon winndita bee ɓernde maako, o ɗon mari ɓilla "Asamaan" ina haawnii."<ref>{{Cite news|last=Holden|first=Stephen|author-link=Stephen Holden|date=4 October 2002|title=Film Review; When Fate Intrudes, Death on Screen as Well as Off|work=[[The New York Times]]|url=https://www.nytimes.com/2002/10/04/movies/film-review-when-fate-intrudes-death-on-screen-as-well-as-off.html|access-date=27 October 2020|archive-date=31 October 2020|archive-url=https://web.archive.org/web/20201031085605/https://www.nytimes.com/2002/10/04/movies/film-review-when-fate-intrudes-death-on-screen-as-well-as-off.html|url-status=live}}</ref> 2003 yiyri Blanchett kadi ina waɗa geɗe keewɗe : Galadriel e nder feccere tataɓere e cakkitiinde e nder filmuuji tati Joomiraawo (mo heɓi njeenaaje Oscar 11, ina heen filmo ɓurɗo moƴƴude); Kafe e simmeeji Jim Jarmusch, o waɗii geɗe ɗiɗi (ɗe ɗiɗi fof ko e hoore makko),<ref>{{cite news|last=Smith|first=Kyle|date=11 March 2014|title=24 'Grand' things you don't know about Wes Anderson's films|url=https://nypost.com/2014/03/11/24-grand-things-you-dont-know-about-wes-andersons-films/|work=[[New York Post]]|access-date=|url-status=live|archive-url=https://web.archive.org/web/20140315033912/https://nypost.com/2014/03/11/24-grand-things-you-dont-know-about-wes-andersons-films/|archive-date=15 March 2014}}</ref> ɗe o heɓi njeenaari Ruuhu keeriiɗo ngam suɓaade debbo ɓurɗo waawde wallitde ;<ref>{{cite web|title=The 76th Academy Awards {{!}} 2004|url=https://www.oscars.org/oscars/ceremonies/2004|access-date=9 December 2020|website=Oscars.org {{!}} Academy of Motion Picture Arts and Sciences|date=4 October 2014|archive-date=8 May 2019|archive-url=https://web.archive.org/web/20190508171359/https://www.oscars.org/oscars/ceremonies/2004|url-status=live}}</ref>e deftere nguurndam Veronica Guerin, nde o heɓi njeenaari ''Golden Globe''.<ref>{{cite web|work=Indiewire|date=1 December 2004|title="Sideways" and "Maria Full of Grace" Lead Spirit Award Nominations|url=https://www.indiewire.com/2004/12/sideways-and-maria-full-of-grace-lead-spirit-award-nominations-78521/|access-date=9 December 2020|archive-date=24 October 2020|archive-url=https://web.archive.org/web/20201024185330/https://www.indiewire.com/2004/12/sideways-and-maria-full-of-grace-lead-spirit-award-nominations-78521/|url-status=live}}</ref> E hitaande 2004, Blanchett hollitii jaayndiyanke reeduɗo ina winnda e yahdu les ndiyam ndu ganndo geec keewɗo faayiida waɗi e nder deftere Wes Anderson wiyeteende ''The Life Aquatic'' e Steve Zissou.<ref name="walk4">{{cite web|url=http://www.walkoffame.com/cate-blanchett|title=Cate Blanchett – Hollywood Walk of Fame|publisher=Walk of Fame|access-date=28 November 2014|archive-url=https://web.archive.org/web/20141117064846/http://www.walkoffame.com/cate-blanchett|archive-date=17 November 2014|url-status=live}}</ref> Blanchett heɓi njeenaari mum adanndi ngam wonde debbo ɓurɗo waawde fiyde e hitaande 2005 sabu fijirde makko nde o waɗi e filmo makko mo Martin Scorsese winndi e filmo mum biyeteeɗo ''The Aviator'' (2004). Ɗum waɗi Blanchett fijoowo gadano e nder daartol heɓde njeenaari Oscar ngam hollirde fijoowo goɗɗo keɓɗo njeenaari Oscar.<ref>{{cite web|url=https://www.ign.com/articles/2013/11/14/cate-blanchetts-top-10-films|title=Cate Blanchett's Top 10 Films|website=[[IGN]]|date=13 November 2013|access-date=3 January 2015|archive-url=https://web.archive.org/web/20150103135356/http://www.ign.com/articles/2013/11/14/cate-blanchetts-top-10-films|archive-date=3 January 2015|url-status=live}}</ref> O hokki nate maako Oscar haa nokkure Australia ngam natal dilloowal.<ref>{{cite web|title=Cate Blanchett- Biography|url=https://movies.yahoo.com/person/cate-blanchett/biography.html|archive-url=https://web.archive.org/web/20130725052148/http://movies.yahoo.com/person/cate-blanchett/biography.html|url-status=dead|archive-date=25 July 2013|publisher=[[Yahoo! Movies]]|access-date=17 June 2013}}</ref> Nder yewtere maako ngam ''Newsweek'', David Ansen winndi dow Blanchett holli Hepburn bee "mbaddaango bee gite maako", <ref>{{cite web|url=http://www.goldenglobes.com/nominee-profiles/cate-blanchett-blue-jasmine-5215|title=Cate Blanchett|author=Manelis, Michele|date=13 December 2013|publisher=GoldenGlobes.com|access-date=27 February 2015|archive-url=https://web.archive.org/web/20150114024401/http://www.goldenglobes.com/nominee-profiles/cate-blanchett-blue-jasmine-5215|archive-date=14 January 2015|url-status=live}}</ref> nden Roger Ebert manti fijirde nde, o siftini ɗum bana "welnde nden bo memi; nde woodi neɗɗaaku nden boo nde ɗon mari bawɗe".<ref>{{cite web|url=http://www.goldenglobes.com/nominee-profiles/cate-blanchett-blue-jasmine-5215|title=Cate Blanchett|author=Manelis, Michele|date=13 December 2013|publisher=GoldenGlobes.com|access-date=27 February 2015|archive-url=https://web.archive.org/web/20150114024401/http://www.goldenglobes.com/nominee-profiles/cate-blanchett-blue-jasmine-5215|archive-date=14 January 2015|url-status=live}}</ref> E nder taskaram makko ngam darnde nde, e dow ɗaɓɓaande Scorsese, Blanchett ƴeewtindii nate milimeeteeruuji 35 e denndaangal golle Hepburn sappo e joy gadane ngam janngude e siftorde poise makko, jikkuuji makko e no o haaldirta.<ref name="nytimes">{{Cite news|last=de Vries|first=Hilary|date=12 December 2004|title=The Cate Who Would Be Kate|work=[[The New York Times]]|url=https://www.nytimes.com/2004/12/12/movies/the-cate-who-would-be-kate.html|access-date=27 October 2020|archive-date=20 October 2020|archive-url=https://web.archive.org/web/20201020194539/https://www.nytimes.com/2004/12/12/movies/the-cate-who-would-be-kate.html|url-status=live}}</ref> Blanchett haali dow kuugal hollugo bana hoodere mawnde, o wi'i, "Wakkilaago Kate nder fijirde woore, fijirde nde o woodi, ɗum huunde hulɓiniinde masin. Ammaa ngam o laati goɗɗo feere, yimɓe seɗɗa anndi mo, min anndi Hepburn nder fijirde maako heɓi njeenaari ɓurndi moƴƴude e nder duɗal filmuuji [[Ostarali]] ngam golle makko e nder filmo ''Tracy Heart'', gonnooɗo jom ''heroin'', e nder filmo [[Ostarali]] biyeteeɗo ''Little Fish'' (2005), mo kanko e jom suudu makko ɓe peewni, ''Dirty Films''.<ref>{{cite web|title=Little Fish|url=https://www.timeout.com/movies/little-fish|access-date=27 October 2020|website=[[Time Out (magazine)|Time Out]]|date=18 July 2006|archive-date=30 October 2020|archive-url=https://web.archive.org/web/20201030180413/https://www.timeout.com/movies/little-fish|url-status=live}}</ref> Hay so tawii o anndaaka no feewi e winndere ndee ko ɓuri yoga e filmuuji makko goɗɗi ɗii, ''Little Fish'' heɓiino weltaare mawnde e nder leydi [[Ostarali]] ɗo Blanchett jibinaa ɗoo, o suɓaama e njeenaaje 13 to Duɗal Filmuuji [[Ostarali]].<ref name=":1" /><ref name=":0" /> [[File:Cate Blanchett Berlinale.jpg|thumb|Blanchett ina tawtoree kewu ngam Almaañ moƴƴo e hitaande 2007 e nder ñalɗi filmuuji hakkunde leyɗeele to Berlin]] E hitaande 2006, Blanchett hollitii Hedda Gabler to duɗal jaaɓi haaɗtirde Brooklyn e nder peewnugol Hedda Gabler, mo Robyn Nevin ardii.<ref>{{cite web|url=https://www.playbill.com/article/cate-blanchett-gets-restless-as-hedda-gabler-at-brooklyn-academy-of-music-march-1-com-131086|title=Cate Blanchett Gets Restless as Hedda Gabler at Brooklyn Academy of Music March 1|work=[[Playbill]]|date=1 March 2006|accessdate=4 April 2022|archive-date=4 April 2022|archive-url=https://web.archive.org/web/20220404034921/https://www.playbill.com/article/cate-blanchett-gets-restless-as-hedda-gabler-at-brooklyn-academy-of-music-march-1-com-131086|url-status=live}}</ref> Ndeen o wonii e hollitde Brad Pitt e nder filmo Alejandro González Iñárritu, mo ɗemɗe keewɗe, mo daartol mum heewi, Babel, hono feccere e jom suudu mettuɗo, nanngaaɗo e kewu winndereyankeewu to Maruk. Babel heɓi njeenaari Oscar jeeɗiɗi.<ref>{{cite web|title=The 79th Academy Awards {{!}} 2007|url=https://www.oscars.org/oscars/ceremonies/2007|access-date=9 December 2020|website=Oscars.org|date=7 October 2014|archive-date=17 April 2018|archive-url=https://web.archive.org/web/20180417093206/https://www.oscars.org/oscars/ceremonies/2007|url-status=live}}</ref> O woniino kadi e fijirde nde Steven Soderbergh waɗi e jamaanu wolde adunaare ɗimmere nde o waɗi e George Clooney, e fijirde ɓuuɓnde hakkille wiyeteende Notes on a Scandal e Dame Judi Dench. Blanchett heɓi nominaasiyoŋ tataɓo ngam heɓde njeenaari Oscar ngam golle mum e nder filmo ɗiɗaɓo oo,<ref name="NYT5">{{cite news|url=https://www.nytimes.com/movies/person/215038/Cate-Blanchett/biography|title=Cate Blanchett – Biography|access-date=3 January 2015|archive-url=https://web.archive.org/web/20150103091256/http://www.nytimes.com/movies/person/215038/Cate-Blanchett/biography|archive-date=3 January 2015|work=[[The New York Times]]|author=Cammila Collar|date=2015|url-status=dead}}</ref><ref name="walk5">{{cite web|url=http://www.walkoffame.com/cate-blanchett|title=Cate Blanchett – Hollywood Walk of Fame|publisher=Walk of Fame|access-date=28 November 2014|archive-url=https://web.archive.org/web/20141117064846/http://www.walkoffame.com/cate-blanchett|archive-date=17 November 2014|url-status=live}}</ref> ɗo o holliri jannginoowo gooto, puɗɗiiɗo jokkondirde e almuudo jahroowo e duuɓi 15,<ref>{{cite news|title=Oscars 2007: full list of winners and nominees|url=https://www.theguardian.com/culture/2007/feb/26/awardsandprizes.oscars2007|date=26 February 2007|access-date=1 April 2012|location=London|work=The Guardian|archive-url=https://web.archive.org/web/20170815183501/https://www.theguardian.com/culture/2007/feb/26/awardsandprizes.oscars2007|archive-date=15 August 2017|url-status=live}}</ref> wonti huunde nde debbo mawɗo mo Dench fiyi oo yiɗi. Golle Blanchett e Dench fof ina njetta no feewi, Peter Bradshaw winndi e nder jaaynde wiyeteende ''The Guardian'' : « Gardiiɗo Richard Eyre, mo alaa ko hollirta, ina heɓa ko ɓuri moƴƴude e Dench e Blanchett, e nder hakkille mum, ina yaltina e ɓeeɗoo fiyooɓe ɗiɗo ɓee kala ko ina addana ɗum en wellitaare tokosere jokkondiral ɓuuɓngal."<ref>{{cite web|date=2 February 2007|title=Notes on a Scandal|url=http://www.theguardian.com/film/2007/feb/02/drama.periodandhistorical|access-date=27 October 2020|website=The Guardian|archive-date=4 November 2020|archive-url=https://web.archive.org/web/20201104092002/https://www.theguardian.com/film/2007/feb/02/drama.periodandhistorical|url-status=live}}</ref> E hitaande 2007, Blanchett jeyaa ko e 100 yimɓe ɓurɓe waawde e nder winndere nde e nder jaaynde ''Time'',<ref>{{cite news|author=Corliss, Richard|url=https://content.time.com/time/specials/2007/time100/article/0,28804,1595326_1595332_1616643,00.html|title=Cate Blanchett – The 2007 Time 100|date=3 May 2007|access-date=1 April 2012|magazine=Time|archive-url=https://web.archive.org/web/20131206073152/http://content.time.com/time/specials/2007/time100/article/0,28804,1595326_1595332_1616643,00.html|archive-date=6 December 2013|url-status=live}}</ref>, o yalti e doggol 100 ɓurɓe waawde e nder winndere nde e nder jaaynde Forbes.<ref>{{cite web|date=14 June 2007|title=The Celebrity 100|url=https://www.forbes.com/2007/06/12/07celebrities_all_slide.html|access-date=10 December 2020|website=Forbes|archive-date=6 November 2021|archive-url=https://web.archive.org/web/20211106213513/https://www.forbes.com/2007/06/12/07celebrities_all_slide.html|url-status=live}}</ref> O waɗii firo Janine, ganndo ko faati e ñaawoore, gonnooɗo giɗo debbo Simon Pegg, e nder filmo jaleeɗe Edgar Wright biyeteeɗo Hot Fuzz (2007). Cameo o alaa njeenaari, o rokki njoɓdi makko e sadak.<ref>{{cite web|url=https://filmschoolrejects.com/features/29-things-we-learned-from-the-hot-fuzz-commentary.php|title=29 Things We Learned From the 'Hot Fuzz' Commentary|publisher=Film School Rejects|date=22 August 2013|first1=Kevin|last1=Carr|access-date=27 February 2015|url-status=dead|archive-url=https://web.archive.org/web/20150227162238/http://filmschoolrejects.com/features/29-things-we-learned-from-the-hot-fuzz-commentary.php|archive-date=27 February 2015}}</ref> O fuɗɗiti kuugal maako bana laamiiɗo debbo Elizabeth I nder fijirde 2007 nde o wi'i Elizabeth: Duuɓi kaŋŋe ɗi [[Shekhar Kapur]] ardii, nden o holli Jude Quinn, gooto nder yimɓe jeego'o Bob Dylan nder fijirde jarriborde Todd Haynes mi walaa ton. O heɓi njeenaari Volpi ngam wonde debbo ɓurɗo waawde fiyde e nder fedde filmuuji Venise,<ref>{{cite news|url=http://entertainment.timesonline.co.uk/tol/arts_and_entertainment/film/article2640454.ece|title=Cate Blanchett as Elizabeth I is no surprise|access-date=14 October 2007|location=UK|work=[[The Times]]|first=Christopher|last=Goodwin|date=14 October 2007|archive-url=https://web.archive.org/web/20080907142526/http://entertainment.timesonline.co.uk/tol/arts_and_entertainment/film/article2640454.ece|archive-date=7 September 2008|url-status=dead}}</ref><ref>{{Cite magazine|title=''Juno'' cleans up at Indie Spirit Awards|url=https://ew.com/article/2008/02/25/juno-cleans-indie-spirit-awards/|first1=Mike|last1=Bruno|date=25 February 2008|access-date=9 December 2020|magazine=Entertainment Weekly|archive-date=7 November 2021|archive-url=https://web.archive.org/web/20211107162834/https://ew.com/article/2008/02/25/juno-cleans-indie-spirit-awards/|url-status=live}}</ref><ref>{{cite web|title=Winners & Nominees 2008|url=https://www.goldenglobes.com/winners-nominees/2008|access-date=9 December 2020|website=Golden Globes|archive-date=7 December 2017|archive-url=https://web.archive.org/web/20171207085146/https://www.goldenglobes.com/winners-nominees/2008|url-status=dead}}</ref> o heɓi kadi njeenaari Independent Spirit, e njeenaari Golden Globe ngam wonde debbo ɓurɗo waawde fiyde e nder filmuuji makko ngam hollirde Jude Quinn. E nder njeenaari Oscar 80ɓiire, Blanchett heɓi cuɓagol ɗiɗi – ɓurɗo waawde fiyde Elizabeth: ''Golden Age'' e cuɓagol ɓurngol moƴƴude e ballal ngam I’m Not There – o wonti cuɓaaɗo gadano heɓde cuɓagol ɗiɗaɓol e rewrude e darnde.<ref name="double nod">{{cite news|url=http://www.theaustralian.com.au/news/cates-double-oscar-nod/story-e6frg6n6-1111115377883|title=Cate's double Oscar nod|access-date=29 December 2014|work=[[The Australian]]|first1=Peta|last1=Hellard|date=23 January 2008|archive-url=https://web.archive.org/web/20150227215948/http://www.theaustralian.com.au/news/cates-double-oscar-nod/story-e6frg6n6-1111115377883|archive-date=27 February 2015|url-status=dead}}</ref> E ko o heɓi e ndeen hitaande, Roger Ebert wiyi, "Nde Blanchett waawi feeñde e oon sahaa e nder fedde filmuuji hakkunde leyɗeele to Toronto ina fijira Elizabeth e Bob Dylan, kamɓe ɗiɗo fof ina mbeli no feewi, ko huunde haawniinde e fijirde fijirde."<ref>{{cite web|url=https://www.rogerebert.com/reviews/elizabeth-the-golden-age-2007|title=Elizabeth: The Golden Age Movie Review (2007)|author=Roger Ebert|author-link=Roger Ebert|date=11 October 2007|access-date=3 January 2015|publisher=RobetEbert.com|archive-url=https://web.archive.org/web/20120930224331/http://rogerebert.suntimes.com/apps/pbcs.dll/article?AID=%2F20071011%2FREVIEWS%2F710110302|archive-date=30 September 2012|url-status=live}}</ref> === 2008-2011: Ardii fedde pijirlooji Sidney === Ko adii ɗuum Blanchett feeñii e filmo Steven Spielberg biyeteeɗo Indiana Jones e Laamu Ɓoornugol (2008), e nder filmo mum, hono Koolaaɗo kuuɓal KGB bonɗo, hono Kolonel Doktoor Irina Spalko.<ref>{{cite web|url=http://news.moviefone.com/2008/04/17/ford-spielberg-and-lucas-talk-indiana-jones/|title=Ford, Spielberg and Lucas Talk 'Indiana Jones'|publisher=[[Moviefone]]|date=17 April 2008|access-date=27 February 2015|archive-url=https://web.archive.org/web/20150402190730/http://news.moviefone.com/2008/04/17/ford-spielberg-and-lucas-talk-indiana-jones/|archive-date=2 April 2015|url-status=dead}}</ref> Film man heɓi limngal ɗuuɗgal diga yimɓe ayooɓe e yimɓe amma o heɓi nasaraaku mawɗum, o heɓi ceede ko ɓuri miliyonji $790 nder duuniyaaru fuu.[68] E nder fijirde nde David Fincher suɓii e njeenaari Oscar, o wondi e Brad Pitt laabi ɗiɗaɓi, o fiyi giɗli fijoowo mawɗo oo, hono Daisy Fuller. E nder hitaande ndee tan, Blanchett ƴetti daande Granmamare ngam waɗde filmo Ponyo mo Hayao Miyazaki yaltini e ɗemngal Engele, yaltuɗo e lewru sulyee 2008.<ref>{{cite news|url=https://www.theguardian.com/film/2008/nov/27/hayaomiyazaki|title=English-language cast announced for Miyazaki's Ponyo on the Cliff|work=The Guardian|access-date=30 November 2008|date=27 November 2008|location=London|first=Ben|last=Child|archive-url=https://web.archive.org/web/20130930144632/http://www.theguardian.com/film/2008/nov/27/hayaomiyazaki|archive-date=30 September 2013|url-status=live}}</ref> [[File:Cate Blanchett 2011.jpg|thumb|Blanchett e hitaande 2011 e nder ñalɗi filmuuji to Sidney]] Kadi e hitaande 2008, Blanchett e jom suudu mum Andrew Upton ngonti hooreejo e ardiiɓe naalankaagal e nder fedde pijirlooji Sydney.<ref name="brw">{{cite web|url=http://www.brw.com.au/p/leadership/cate_blanchett_on_why_being_ceo_2NSYcMtFqq3vGhz3jhnOyL|title=Cate Blanchett on why being CEO is a matter of instinct|work=[[Business Review Weekly]]|date=27 June 2014|access-date=17 November 2014|archive-url=https://web.archive.org/web/20150923221307/http://www.brw.com.au/p/leadership/cate_blanchett_on_why_being_ceo_2NSYcMtFqq3vGhz3jhnOyL|archive-date=23 September 2015|url-status=dead}}</ref><ref>{{cite web|url=http://dailyreview.crikey.com.au/a-class-act-how-cate-blanchett-saved-stc|title=A class act: the discreet charm of cate blanchett|author=Margot Saville|date=27 June 2014|work=dailyreview.crikey.com.au|access-date=17 November 2014|url-status=dead|archive-url=https://web.archive.org/web/20150705181635/http://dailyreview.crikey.com.au/a-class-act-how-cate-blanchett-saved-stc|archive-date=5 July 2015}}</ref> Blanchett artii e fijirde e nder dingiral e hitaande 2009 nde sosiyetee dingiral Sydney waɗi filmo Tennessee Williams mo Liv Ullmann ardii. O waɗii fijirde nde o woni e mum ndee, o wondi e Joel Edgerton, o fiyi ɗum ko Stanley Kowalski. Ullmann e Blanchett ina njiɗnoo gollondirde e eɓɓoore nde Ullman yiɗi waɗde filmo A Doll’s House yani e laawol. Blanchett hollitii naatde e laana ndiwoowa to Ullmann, o diwi e fartaŋŋe oo caggal yeewtere adannde.<ref>{{cite episode|title=The Charlie Rose Show|url=https://www.imdb.com/title/tt1564516/|series=[[Charlie Rose (TV series)|Charlie Rose]]|network=[[PBS]]|season=12|number=8|date=10 December 2009|access-date=16 March 2015|archive-url=https://web.archive.org/web/20160315103504/http://www.imdb.com/title/tt1564516/|archive-date=15 March 2016|url-status=live}}</ref><ref>{{cite episode|url=https://www.imdb.com/title/tt1638158/|title=Masterclass: Liv Ullmann|series=[[Masterclass (TV series)|Masterclass]]|network=[[HBO]]|season=1|number=2|date=25 April 2010|access-date=16 March 2015|archive-url=https://web.archive.org/web/20161009192313/http://www.imdb.com/title/tt1638158/|archive-date=9 October 2016|url-status=live}}</ref> Pewnugol oto ina wiyee Desire ummorii ko Sydney haa duɗal jaaɓi haaɗtirde Brooklyn to New York, e nokku Kennedy to Washington, D.C. Ko ɗum nafoore mawnde e njulaagu, Blanchett heɓi njeenaari sabu golle mum Blanche DuBois.<ref>{{cite web|url=http://www.playbill.com/news/article/a-streetcar-named-desire-with-cate-blanchett-to-play-kennedy-center-and-bam-152707|title=A Streetcar Named Desire, with Cate Blanchett, to Play Kennedy Center and BAM|work=[[Playbill]]|date=22 August 2008|access-date=16 March 2015|archive-url=https://web.archive.org/web/20160205203845/http://www.playbill.com/news/article/a-streetcar-named-desire-with-cate-blanchett-to-play-kennedy-center-and-bam-152707|archive-date=5 February 2016|url-status=live}}</ref><ref>{{cite web|url=http://www.broadway.com/buzz/97633/cate-blanchett-coming-to-bam-and-kennedy-center-in-a-streetcar-named-desire/|title=Cate Blanchett Coming to BAM and Kennedy Center in A Streetcar Named Desire|publisher=[[Key Brand Entertainment]]|date=25 August 2008|access-date=16 March 2015|archive-url=https://web.archive.org/web/20150403010119/http://www.broadway.com/buzz/97633/cate-blanchett-coming-to-bam-and-kennedy-center-in-a-streetcar-named-desire/|archive-date=3 April 2015|url-status=live}}</ref> Ben Brantley, ƴamoowo New York Times wi'i, "Ms. Ullmann bee Ms. Blanchett waɗi fijirde man bana no ɗum meeɗay waɗugo ko adii, nden bo ɗum waɗi, bana no soobaajo am wi'i, 'a ɗon nana bana wolde a tammi a anndi no ɗum wi'etee bee laawol arandewol." "e hakkille makko cemmbinɗo, ɓernde makko laaɓtunde, e silhouette makko ɓuuɓɗo, patrisiyanke, [Blanchett] heɓi ɗum gila e fiyngo adanngo... Mi sikkaani so miɗo waawi yiyde golle ɓurɗe moƴƴude e ndee ɗoo darnde e nder nguurndam am." ''declared'',<ref>{{cite web|url=http://www.heraldsun.com.au/archive/news/meryl-streeps-complicated-life/story-e6frf92f-1225814962777|title=Meryl Streep's complicated life|work=[[Herald Sun]]|author=Masterson, Lawrie|date=2 January 2010|access-date=17 March 2015|archive-date=6 December 2021|archive-url=https://web.archive.org/web/20211206232310/https://www.heraldsun.com.au/archive/news/meryl-streeps-complicated-life/story-e6frf92f-1225814962777|url-status=live}}</ref> "Ndeen fijirde wonnoo ko no 6uu6ol nii, no 6uu6ol nii, ina haawnii, ina haawnii, ina hul6inii no huunde fof nde nji’mi... Mi sikkaani so mi yi’ii oon fijirde, mi sikkaani so mi anndii diidi cfii fof e 6ernde am, sabu mi yi’ii cfum laabi keewcfi, kono mi meecfaa yi’de fijirde ndee haa mi yi’i oon fijirde haa mi yi’i oon fijirde e Blanchett The Sydney.<ref>{{cite news|url=https://www.nytimes.com/2009/12/03/theater/reviews/03streetcar.html|title=A Fragile Flower Rooted to the Earth|work=The New York Times|author=Brantley, Ben|date=3 December 2009|access-date=16 March 2015|archive-url=https://web.archive.org/web/20150317130058/http://www.nytimes.com/2009/12/03/theater/reviews/03streetcar.html|archive-date=17 March 2015|url-status=live}}</ref><ref>{{cite web|url=http://www.playbill.com/news/article/streetcar-and-when-the-rain-stops-falling-earn-sydney-theatre-awards-165033|title=Streetcar and When the Rain Stops Falling Earn Sydney Theatre Awards|work=[[Playbill]]|date=18 January 2010|access-date=17 March 2015|archive-url=https://web.archive.org/web/20150924204603/http://www.playbill.com/news/article/streetcar-and-when-the-rain-stops-falling-earn-sydney-theatre-awards-165033|archive-date=24 September 2015|url-status=live}}</ref>Darnde Ardiinde.<ref>{{cite magazine|url=https://www.newyorker.com/magazine/2009/12/14/dangerous-liaisons-2|title=Dangerous Liaisons|magazine=[[The New Yorker]]|last=Lahr|first=John|author-link=John Lahr|date=14 December 2009|access-date=17 March 2015|archive-url=https://web.archive.org/web/20150316193242/http://www.newyorker.com/magazine/2009/12/14/dangerous-liaisons-2|archive-date=16 March 2015|url-status=live}}</ref>Pewnugol ngol e Blanchett keɓii njeenaaje Helen Hayes, ngam peewnugol ɓurngol moƴƴude ngol wonaa hoɗɓe e njeenaari ɓurndi moƴƴude e nder peewnugol ngol wonaa hoɗɓe e leydi ndii.<ref>{{cite web|url=http://www.janefonda.com/cate-blanchett/|title=Cate Blanchett|publisher=Janefonda.com|author=Jane Fonda|date=11 December 2009|access-date=17 March 2015|archive-url=https://web.archive.org/web/20160304233741/http://www.janefonda.com/cate-blanchett/|archive-date=4 March 2016|url-status=live}}</ref><ref>{{cite web|url=http://www.playbill.com/news/article/ragtime-streetcar-eclipsed-and-antebellum-are-helen-hayes-award-winners-167411|title=Ragtime, Streetcar, Eclipsed and Antebellum Are Helen Hayes Award Winners|work=[[Playbill]]|date=6 April 2010|access-date=16 March 2015|archive-url=https://web.archive.org/web/20150402102128/http://www.playbill.com/news/article/ragtime-streetcar-eclipsed-and-antebellum-are-helen-hayes-award-winners-167411|archive-date=2 April 2015|url-status=live}}</ref> E hitaande 2010, Blanchett waɗi fijirde Lady Marion e yeeso jaambaaro mawɗo biyeteeɗo Robin Hood mo Ridley Scott winndi. Film o heɓi ƴeewte keewɗe e juuɗe ƴeewooɓe<ref>{{Citation|title=Robin Hood|url=https://www.metacritic.com/movie/robin-hood|access-date=9 December 2020|archive-date=12 November 2020|archive-url=https://web.archive.org/web/20201112014239/https://www.metacritic.com/movie/robin-hood|url-status=live}}</ref> kono o dañii nafoore to bannge ngalu, o dañii 321 miliyoŋ dolaar e nder kaalis winndere ndee kala.<ref>{{cite web|title=Robin Hood|url=https://www.boxofficemojo.com/title/tt0955308/?ref_=bo_se_r_2|access-date=10 November 2020|website=Box Office Mojo|archive-date=16 November 2020|archive-url=https://web.archive.org/web/20201116052549/https://www.boxofficemojo.com/title/tt0955308/?ref_=bo_se_r_2|url-status=live}}</ref>E hitaande 2011, o waɗii fijirde Marissa Wiegler, golloowo CIA, e nder filmo Joe Wright biyeteeɗo Hanna, o fijiraa ko e Saoirse Ronan e Eric Bana.<ref>{{cite news|last=Heritage|first=Stuart|date=11 October 2014|title=Hanna: Joe Wright's pride and extreme prejudice – film on TV recap|url=https://www.theguardian.com/film/2014/oct/11/hanna-saoirse-ronan-cate-blanchett-joe-wright-film-recap|work=The Guardian|access-date=15 October 2014|url-status=live|archive-url=https://web.archive.org/web/20141015085324/https://www.theguardian.com/film/2014/oct/11/hanna-saoirse-ronan-cate-blanchett-joe-wright-film-recap|archive-date=15 October 2014}}</ref> E hitaande 2011, Blanchett tawtoraama golle ɗiɗi ɗe sosiyetee Sydney waɗi. O fiyi Lotte Kotte e nder firo keso pijirlooji Botho Strauß e hitaande 1978, ɗi Martin Crimp waɗi, ɗi Benedikt Andrews ardii.<ref>{{cite web|url=http://www.broadway.com/buzz/159672/cate-blanchett-to-star-in-big-and-small-at-londons-barbican-theatre/|title=Cate Blanchett to Star in Big and Small at London's Barbican Theatre|publisher=[[Key Brand Entertainment]]|date=30 January 2012|access-date=6 March 2015|archive-url=https://web.archive.org/web/20150402205857/http://www.broadway.com/buzz/159672/cate-blanchett-to-star-in-big-and-small-at-londons-barbican-theatre/|archive-date=2 April 2015|url-status=live}}</ref> Caggal nde golle ɗee njoofi to Sydney, peewnugol ngol yahri ko to Londres, Pari, to ñalɗi Vienne e Ruhrfestspiele.<ref>{{cite web|url=http://www.broadway.com/buzz/159672/cate-blanchett-to-star-in-big-and-small-at-londons-barbican-theatre/|title=Cate Blanchett to Star in Big and Small at London's Barbican Theatre|publisher=[[Key Brand Entertainment]]|date=30 January 2012|access-date=6 March 2015|archive-url=https://web.archive.org/web/20150402205857/http://www.broadway.com/buzz/159672/cate-blanchett-to-star-in-big-and-small-at-londons-barbican-theatre/|archive-date=2 April 2015|url-status=live}}</ref> Blanchett e peewnugol mum keɓii weltaare mawnde. Blanchett suɓaama ngam heɓde njeenaari ''Evening Standard Theatre'' ngam ɓurde waawde fiyde,<ref>{{cite web|url=https://www.standard.co.uk/goingout/theatre/evening-standard-theatre-awards-adrian-lester-and-his-writer-wife-lolita-chakrabarti-shortlisted-8306478.html|title=Evening Standard Theatre Awards: Adrian Lester and his writer wife Lolita Chakrabarti shortlisted|work=London Evening Standard|date=12 November 2012|access-date=17 March 2015|archive-url=https://web.archive.org/web/20150402153422/http://www.standard.co.uk/goingout/theatre/evening-standard-theatre-awards-adrian-lester-and-his-writer-wife-lolita-chakrabarti-shortlisted-8306478.html|archive-date=2 April 2015|url-status=live}}</ref> o heɓi kadi njeenaari Sydney Theatre ngam ɓurde waawde fiyde e nder darnde mawnde<ref>{{cite web|url=http://www.playbill.com/news/article/sydney-theatre-companys-big-and-small-starring-cate-blanchett-opens-in-lond-192498|title=Sydney Theatre Company's Big and Small, Starring Cate Blanchett, Opens in London April 14|work=[[Playbill]]|date=14 April 2012|access-date=17 March 2015|archive-url=https://web.archive.org/web/20150924204710/http://www.playbill.com/news/article/sydney-theatre-companys-big-and-small-starring-cate-blanchett-opens-in-lond-192498|archive-date=24 September 2015|url-status=live}}</ref> e njeenaari Helpmann ngam ɓurde waawde fiyde.<ref name="Helpmann">{{cite web|url=http://www.heraldsun.com.au/entertainment/arts/cate-blanchett-wins-fourth-helpmann-award/story-fni0fcgk-1227028292059|title=Cate Blanchett wins fourth Helpmann Award|work=[[Herald Sun]]|date=18 August 2014|access-date=1 March 2015|archive-date=3 November 2021|archive-url=https://web.archive.org/web/20211103210352/https://www.heraldsun.com.au/entertainment/arts/cate-blanchett-wins-fourth-helpmann-award/story-fni0fcgk-1227028292059|url-status=live}}</ref> Ndeen o fiyi Yelena, o fotndi e Hugo Weaving e Richard Roxburgh, e nder fijirde nde Andrew Upton waɗi e fijirde Vanya, kaaw Anton Chekhov,<ref>{{cite news|url=https://www.nytimes.com/2011/08/08/theater/reviews/chekhovs-slugfest-with-pratfalls.html|title=Chekhov's Slugfest, With Pratfalls|work=The New York Times|author=Brantley, Ben|date=7 August 2011|access-date=16 March 2015|archive-url=https://web.archive.org/web/20150405121957/http://www.nytimes.com/2011/08/08/theater/reviews/chekhovs-slugfest-with-pratfalls.html|archive-date=5 April 2015|url-status=live}}</ref> nde yahri to nokku Kennedy e nokku New York e nder fedde Lincoln Center.<ref>{{cite web|url=http://www.playbill.com/features/article/a-letter-from-australia-love-never-dies-annie-cate-blanchett-david-williams-187066|title=A Letter From Australia: Love Never Dies, Annie, Cate Blanchett, David Williamson and More|work=[[Playbill]]|date=1 February 2012|access-date=16 March 2015|archive-url=https://web.archive.org/web/20150924122505/http://www.playbill.com/features/article/a-letter-from-australia-love-never-dies-annie-cate-blanchett-david-williams-187066|archive-date=24 September 2015|url-status=live}}</ref> Pewnugol ngol e Blanchett keɓii weltaare mawnde, e ''The New York Times''<nowiki/>' Ben Brantley bayyini, "Miɗo sikki waktuuji tati ɗi mbaɗ-mi jamma aset ngam ndaarde [jikkuuji ɗii] ina ngulla no ɓe mbeltorii e nder ɓurɓe welde e nguurndam am teyaatregoing ... Oo kaaw Vanya heɓi les goɗɗo yi'aama darnde am no ...B fijooɓe ɓurɓe moƴƴude e cuusal e nder adunaaru nduu." Blanchett heɓi njeenaari Helen Hayes ngam wonde debbo ɓurɗo waawde fiyde e nder film mo wonaa hoɗorde, e njeenaari Helpmann ngam wonde debbo ɓurɗo waawde fiyde.<ref name="Helpmann2">{{cite web|url=http://www.heraldsun.com.au/entertainment/arts/cate-blanchett-wins-fourth-helpmann-award/story-fni0fcgk-1227028292059|title=Cate Blanchett wins fourth Helpmann Award|work=[[Herald Sun]]|date=18 August 2014|access-date=1 March 2015|archive-date=3 November 2021|archive-url=https://web.archive.org/web/20211103210352/https://www.heraldsun.com.au/entertainment/arts/cate-blanchett-wins-fourth-helpmann-award/story-fni0fcgk-1227028292059|url-status=live}}</ref><ref>{{cite web|url=https://variety.com/2012/legit/news/hayes-names-theater-award-winners-1118053056/|title=Hayes names theater award winners|work=Variety|date=24 April 2012|access-date=16 March 2015|archive-url=https://web.archive.org/web/20150207073326/http://variety.com/2012/legit/news/hayes-names-theater-award-winners-1118053056/|archive-date=7 February 2015|url-status=live}}</ref> [[File:Cate Blanchett SDCC 2014 (cropped).jpg|thumb|Blanchett ina ɓamta « Hobbit : Hare konuuli joy » e hitaande 2014 to San Diego]] === 2012-2016: Jasmin bulo e ummital mum to Holiwuud === Blanchett fuɗɗiti darnde maako bana Galadriel nder fijirde Peter Jackson fijirde Hobbit (2012-2014), arandeere fijirde Joomiraawo cirƴam, fijirde haa lesdi New Zealand.<ref>{{cite news|url=http://www.theonering.net/torwp/2010/12/07/41135-torn-exclusive-cate-blanchett-ken-stott-sylvester-mccoy-mikael-persbrandt-join-cast-of-peter-jackson%E2%80%99s-%E2%80%9Cthe-hobbit%E2%80%9D/|title=Torn Exclusive: Cate Blanchett, Ken Stott, Sylvester Mccoy, Mikael Persbrandt join cast of Peter Jackson's ''The Hobbit''|publisher=TheOneRing.net|access-date=11 December 2010|date=7 December 2010|location=Los Angeles, CA|archive-url=https://web.archive.org/web/20171121070437/https://www.theonering.net/torwp/2010/12/07/41135-torn-exclusive-cate-blanchett-ken-stott-sylvester-mccoy-mikael-persbrandt-join-cast-of-peter-jackson%e2%80%99s-%e2%80%9cthe-hobbit%e2%80%9d/|archive-date=21 November 2017|url-status=live}}</ref> Ko nde filmuuji tati ''The Lord of the Rings'' ɓuri famɗude weltaare, filmuuji tati ''The Hobbit'' ɗii fof ko nafoore mawnde e kaalis, dañii fotde miliyaaruuji tati dolaar e nder winndere ndee kala.<ref>{{cite web|title=The Hobbit: An Unexpected Journey|url=https://www.boxofficemojo.com/title/tt0903624/?ref_=bo_se_r_1|access-date=10 November 2020|website=Box Office Mojo|archive-date=11 November 2020|archive-url=https://web.archive.org/web/20201111014431/https://www.boxofficemojo.com/title/tt0903624/?ref_=bo_se_r_1|url-status=live}}</ref><ref>{{cite web|title=The Hobbit: The Desolation of Smaug|url=https://www.boxofficemojo.com/title/tt1170358/?ref_=bo_se_r_2|access-date=10 November 2020|website=Box Office Mojo|archive-date=10 November 2020|archive-url=https://web.archive.org/web/20201110232111/https://www.boxofficemojo.com/title/tt1170358/?ref_=bo_se_r_2|url-status=live}}</ref><ref>{{cite web|title=The Hobbit: The Battle of the Five Armies|url=https://www.boxofficemojo.com/title/tt2310332/?ref_=bo_se_r_3|access-date=10 November 2020|website=Box Office Mojo|archive-date=10 November 2020|archive-url=https://web.archive.org/web/20201110222308/https://www.boxofficemojo.com/title/tt2310332/?ref_=bo_se_r_3|url-status=live}}</ref> Jikku Galadriel feeñataa e J.R.R. Deftere Tolkien asliire, kono daartol ngol waylaama e binndoowo gooto Guillermo del Toro e gardo Peter Jackson ngam Blanchett waawa feeñde e filmuuji tati ɗii.<ref>{{Cite news|last=Child|first=Ben|date=8 December 2010|title=Peter Jackson tinkers with Tolkien to hand Cate Blanchett Hobbit role|work=[[The Guardian]]|url=https://www.theguardian.com/film/2010/dec/08/peter-jackson-cate-blanchett-hobbit|access-date=10 November 2020|archive-date=9 November 2020|archive-url=https://web.archive.org/web/20201109024756/http://www.theguardian.com/film/2010/dec/08/peter-jackson-cate-blanchett-hobbit|url-status=live}}</ref> O daande darnde "''Penelope''" e nder yeewtere ''Family Guy'' "Mr e Mrs Stewie", yaltunde ñalnde 29 abriil 2012, e laamɗo debbo biyeteeɗo Elizabeth II e nder yeewtere "''Family Guy Viewer Mail'' 2", yaltunde ñalnde 20 mee 2012.<ref>{{cite magazine|url=https://www.ew.com/article/2012/04/27/family-guy-cate-blanchett-stewie|title='Family Guy': Cate Blanchett + Stewie + exploding wallet = ? – Exclusive Video|magazine=Entertainment Weekly|date=27 April 2012|access-date=27 February 2015|archive-url=https://web.archive.org/web/20150227141128/http://www.ew.com/article/2012/04/27/family-guy-cate-blanchett-stewie|archive-date=27 February 2015|url-status=live}}</ref><ref>{{cite web|url=http://www.nydailynews.com/entertainment/movies/monarchs-movies-film-portrayals-queen-elizabeth-ii-article-1.2353522|title=A look at movie and TV portrayals of Queen Elizabeth II|work=[[Daily News (New York)|Daily News]]|date=9 September 2015|access-date=27 October 2015|archive-url=https://web.archive.org/web/20160911050021/http://www.nydailynews.com/entertainment/movies/monarchs-movies-film-portrayals-queen-elizabeth-ii-article-1.2353522|archive-date=11 September 2016|url-status=live}}</ref> Blanchett warti haa fijirde Ostarali bee nastugo maako nder fijirde ''The Turning'' (2013), fijirde antoloji tuugniinde dow defte Tim Winton.<ref>{{cite web|url=https://www.slashfilm.com/the-turning-trailer-directed-by-cate-blanchett-mia-wasikowska-and-fifteen-more/|title=The Turning' Trailer: Directed by Mia Wasikowska and Sixteen More|publisher=SlashFIlm|date=25 June 2013|access-date=3 January 2015|archive-url=https://web.archive.org/web/20141206012314/http://www.slashfilm.com/the-turning-trailer-directed-by-cate-blanchett-mia-wasikowska-and-fifteen-more/|archive-date=6 December 2014|url-status=live}}</ref>O woniino hooreejo jury e hitaande 2012 e 2013 e nder fedde filmuuji hakkunde leyɗeele Dubaï.<ref>{{cite web|url=http://dubaifilmfest.com/en/news/17/134574/cate_blanchett_heads_jury_of_second_iwc_filmmaker_award_at.html|title=Cate Blanchett Heads Jury of Second IWC Filmmaker Award at Dubai International Film Festival|publisher=Dubai Film Festival|date=7 November 2013|access-date=15 February 2015|archive-url=https://web.archive.org/web/20150215103943/http://dubaifilmfest.com/en/news/17/134574/cate_blanchett_heads_jury_of_second_iwc_filmmaker_award_at.html|archive-date=15 February 2015|url-status=dead}}</ref> Sosiyetee Sydney tiyaataar hitaande 2013 woni hitaande sakkitiinde nde Blanchett woni hooreejo e gardo naalankaagal.<ref name="brw2">{{cite web|url=http://www.brw.com.au/p/leadership/cate_blanchett_on_why_being_ceo_2NSYcMtFqq3vGhz3jhnOyL|title=Cate Blanchett on why being CEO is a matter of instinct|work=[[Business Review Weekly]]|date=27 June 2014|access-date=17 November 2014|archive-url=https://web.archive.org/web/20150923221307/http://www.brw.com.au/p/leadership/cate_blanchett_on_why_being_ceo_2NSYcMtFqq3vGhz3jhnOyL|archive-date=23 September 2015|url-status=dead}}</ref><ref>{{cite web|title=Cate Blanchett's next step|url=http://www.youtube.com/watch?v=WO5lm1vNVQg|via=YouTube|date=6 September 2012|access-date=22 April 2013|archive-url=https://web.archive.org/web/20140513003718/http://www.youtube.com/watch?v=WO5lm1vNVQg|archive-date=13 May 2014|url-status=live}}</ref> E hitaande 2013, Blanchett waɗii fijirde Jasmin Francis, ardotooɗo e nder filmo Jasmin daneejo mo [[Woody Allen]] waɗi, o wondi e Alek Baldwin e Sali Hawkins. Golle makko keɓii weltaare mawnde, won e ƴeewooɓe ina cikka ko ɗum ɓuri moƴƴude e nguurndam makko haa e oon sahaa (ina ɓura golle makko e Elizabeth).<ref>{{cite web|title=Blue Jasmine|url=https://www.metacritic.com/movie/blue-jasmine/critic-reviews|publisher=Metacritic|access-date=28 September 2013|archive-url=https://web.archive.org/web/20130916141254/http://www.metacritic.com/movie/blue-jasmine/critic-reviews|archive-date=16 September 2013|url-status=live}}</ref> E nder ƴeewndo makko ngam jaaynde The Guardian, Mark Kermode hollitii wonde, "Blanchett ƴettii caɗeele no dogoowo ɓurɗo waawde fiyde nii, ina fadi maraton, ina rema laawol mum e nder 26 kiloomeeteer laawol gonngol e nder ɓernde, e kala ko ina ɓuuɓna, ina ɓuuɓna, ina wondi e gonɗi, ina ɓuuɓna reedu, ina ɓuuɓna ɓernde, ina ɓuuɓna ɓernde. Peter Travers, e ƴeewde filmo oo ngam ''Rolling Stone'',<ref>{{cite web|date=28 September 2013|title=Blue Jasmine – review|url=http://www.theguardian.com/film/2013/sep/29/blue-jasmine-review|access-date=10 November 2020|website=The Guardian|archive-date=7 November 2020|archive-url=https://web.archive.org/web/20201107014141/https://www.theguardian.com/film/2013/sep/29/blue-jasmine-review|url-status=live}}</ref> noddi golle Blanchett ɗee, "kaawis", o jokki e winndude, "Yiyde Jasmine – majjuɗo, gooto, mo waawaano ƴettude maagiyaŋkaagal e nder goonga mo ronkaama – ina metti golle makko, ko ɓuri ɗum bonde 40 njeenaari gollorɗe e ƴeewooɓe, ina heen njeenaari LAFCA, njeenaari NYFCC, njeenaari NSFC, njeenaari cuɓagol ƴeewooɓe, njeenaari golle ɓurɗe moƴƴude e hitaande ndee e nder fedde filmuuji hakkunde leyɗeele Santa Barbara,<ref>{{Cite magazine|last=Travers|first=Peter|date=25 July 2013|title=Blue Jasmine|url=https://www.rollingstone.com/movies/movie-reviews/blue-jasmine-128969/|access-date=10 November 2020|magazine=[[Rolling Stone]]|archive-date=16 November 2020|archive-url=https://web.archive.org/web/20201116213457/https://www.rollingstone.com/movies/movie-reviews/blue-jasmine-128969/|url-status=live}}</ref> njeenaari fijoowo, njeenaari ''Golden Globe'', njeenaari BAFTA, njeenaari ''Independent Spiri''t, e njeenaari ''Academy'' Be1. <ref>[[List of awards and nominations received by Cate Blanchett]]</ref>Nasaraaku Blanchett waɗi mo tan fijoowo jeego'o heɓugo Oscar nder cate fijirle ɗiɗi fuu, tataɓo heɓugo fijoowo ɓurduɗo ɓaawo fijoowo ɓurduɗo wallugo, nden o [[Ostarali]] arandejo heɓugo Oscar fijoowo ko ɓuri gooto.<ref>{{cite news|url=https://www.tvguide.com/News/2014-Oscar-Winners-1078426.aspx|author=Eng, Joyce|date=2 March 2014|title=12 Years a Slave, Gravity Top Oscars|work=[[TV Guide]]|access-date=12 March 2015|archive-url=https://web.archive.org/web/20140306012840/http://www.tvguide.com/News/2014-Oscar-Winners-1078426.aspx|archive-date=6 March 2014|url-status=live}}</ref><ref name="GD">{{cite web|url=http://www.goldderby.com/news/5056/cate-blanchett-meryl-streep-jessica-lange-film-news-13579086.html|title=Will Cate Blanchett join Meryl Streep and Jessica Lange in Oscars upgrade lounge?|publisher=Goldderby.com|access-date=23 November 2014|archive-url=https://web.archive.org/web/20150924023604/http://www.goldderby.com/news/5056/cate-blanchett-meryl-streep-jessica-lange-film-news-13579086.html|archive-date=24 September 2015|url-status=live}}</ref><ref>{{cite web|url=https://www.youtube.com/watch?v=AtgiHCT_bdE|title=Oscars 2014 Winners Room: Cate Blanchett on being the first Australian actress to win two Oscars|via=YouTube|date=16 November 2013|access-date=5 March 2014|archive-url=https://web.archive.org/web/20140305191338/http://www.youtube.com/watch?v=AtgiHCT_bdE|archive-date=5 March 2014|url-status=live}}</ref> Ɓiɗɗo debbo mo Allen jibini biyeteeɗo Dylan Farrow, gila ndeen ina ñiŋa Blanchett e fijooɓe woɗɓe sabu gollodaade e Allen.<ref>{{cite news|url=https://www.nzherald.co.nz/entertainment/news/article.cfm?c_id=1501119&objectid=11970863|title=Woody Allen's daughter Dylan Farrow calls out Cate Blanchett|work=The New Zealand Herald|date=7 January 2018|access-date=11 June 2018|archive-url=https://web.archive.org/web/20180612141149/https://www.nzherald.co.nz/entertainment/news/article.cfm?c_id=1501119&objectid=11970863|archive-date=12 June 2018|url-status=live}}</ref><ref name="Ross 2018">{{cite news|last=Ross|first=Martha|title=Dylan Farrow calls hypocrisy on Blake Lively, Cate Blanchett for working with Woody Allen|url=https://www.mercurynews.com/2018/01/05/dylan-farrow-calls-hypocrisy-on-times-up-supporters-blake-lively-cate-blanchett-for-working-with-woody-allen/|work=The Mercury News|date=5 January 2018|location=San Jose, Calif.|access-date=11 February 2019|archive-url=https://web.archive.org/web/20190212130746/https://www.mercurynews.com/2018/01/05/dylan-farrow-calls-hypocrisy-on-times-up-supporters-blake-lively-cate-blanchett-for-working-with-woody-allen/|archive-date=12 February 2019|url-status=live}}</ref>Blanchett jaabii, "Ko laaɓi tan ko ngonka juutka e mettuka wonande ɓesngu nguu kadi miɗo sikki ɓe keɓat heen peeje e jam."<ref>{{cite news|url=https://www.vulture.com/2014/02/blanchett-addresses-allen-sex-abuse-accusations.html|title=Cate Blanchett Addresses Woody Allen Sexual Abuse Accusations|work=Vulture|date=2 February 2014|access-date=11 June 2018|archive-url=https://web.archive.org/web/20180612142314/http://www.vulture.com/2014/02/blanchett-addresses-allen-sex-abuse-accusations.html|archive-date=12 June 2018|url-status=live}}</ref> E dow haala dille MeToo, Blanchett wiyi ina sikki wonde "media renndo ina moƴƴi e ƴellitde humpitooji e geɗe, kono wonaa ñaawoowo e co-juɓɓule". abuses waɗii, neɗɗo oo ina ñaawee, ko ɗuum waɗi neɗɗo, mo wonaa e nder gollordu jalbundu ndu ngon-mi nduu, ina waawi huutoraade oon sifaa sariya ngam reende koye mum en sahaa kala, e nder gollordu am walla kala gollordu woɗndu, ɓe ngonaa ƴaañiiɓe sabu ɓe ngonaa ɓuuɓɓe."<ref>{{cite news|url=https://www.theguardian.com/film/2018/mar/22/cate-blanchett-woody-allen-speaks-out-dylan-farrow-abuse-allegations|title=Cate Blanchett on Woody Allen: 'I don't think I've stayed silent at all'|work=The Guardian|date=22 March 2018|access-date=11 June 2018|archive-url=https://web.archive.org/web/20180616113835/https://www.theguardian.com/film/2018/mar/22/cate-blanchett-woody-allen-speaks-out-dylan-farrow-abuse-allegations|archive-date=16 June 2018|url-status=live}}</ref><ref name="Robinson 2018">{{cite news|last=Robinson|first=Joanna|title=Cate Blanchett: Social Media Is "Not the Judge and Jury" of Woody Allen|url=https://www.vanityfair.com/hollywood/2018/03/cate-blanchett-woody-allen-dylan-farrow-allegations|magazine=Vanity Fair|date=22 March 2018|access-date=11 February 2019|archive-url=https://web.archive.org/web/20181129111101/https://www.vanityfair.com/hollywood/2018/03/cate-blanchett-woody-allen-dylan-farrow-allegations|archive-date=29 November 2018|url-status=live}}</ref> E hitaande 2014, Blanchett wondi e Matt Damon e George Clooney e nder filmo ɗiɗaɓo oo, ''The Monuments Men'', tuugiiɗo e daartol goongawol fedde daartiyankooɓe naalankaagal e toppitiiɓe miiseeji, ɓe keɓti golle naalankaagal maantiniiɗe ɗe Nazi en ngujji.<ref>{{cite web|title=George Clooney Sets Daniel Craig, Bill Murray, Cate Blanchett, Jean Dujardin For WWII Drama 'The Monuments Men'|website=Deadline Hollywood|date=29 October 2012|url=https://deadline.com/2012/10/george-clooney-sets-daniel-craig-bill-murray-cate-blanchett-jean-dujardin-for-wwii-drama-monuments-men-361490/|access-date=18 November 2012|archive-url=https://web.archive.org/web/20121106181303/http://www.deadline.com/2012/10/george-clooney-sets-daniel-craig-bill-murray-cate-blanchett-jean-dujardin-for-wwii-drama-monuments-men/|archive-date=6 November 2012|url-status=live}}</ref> Jaambaaro [[Farayse|Faraysenaajo]] biyeteeɗo Rose Valland ko kañum woni jikku Blanchett, hono Claire Simone.<ref>{{Cite news|url=https://www.nytimes.com/2014/02/02/movies/history-yes-but-movie-history.html|title=History, Yes, but Movie History|website=[[The New York Times]]|date=29 January 2014|access-date=16 July 2020|archive-date=26 February 2018|archive-url=https://web.archive.org/web/20180226125811/https://www.nytimes.com/2014/02/02/movies/history-yes-but-movie-history.html|url-status=live|last1=Mashberg|first1=Tom}}</ref> The Monuments Men heɓi ƴeewte keewɗe e juuɗe ƴeewooɓe, ɓe keɓii 155 miliyoŋ dolaar e kaalis winndere ndee kala.<ref>{{cite web|title=The Monuments Men|url=https://www.boxofficemojo.com/release/rl1818592769/|access-date=10 November 2020|website=Box Office Mojo|archive-date=9 December 2020|archive-url=https://web.archive.org/web/20201209105316/https://www.boxofficemojo.com/release/rl1818592769/|url-status=live}}</ref>Oon hitaande, Blanchett kadi waɗii daande Valka e nder filmo ''DreamWorks'' mo njiyloto-ɗaa 2.<ref>{{cite web|url=https://screenrant.com/how-train-your-dragon-2-image-cate-blanchett-details/|title='How to Train Your Dragon 2': New Image & Details for Cate Blanchett's Character|website=Screen Rant|date=16 December 2013|access-date=3 January 2015|archive-url=https://web.archive.org/web/20141222152200/http://screenrant.com/how-train-your-dragon-2-image-cate-blanchett-details/|archive-date=22 December 2014|url-status=live}}</ref> Film o heɓi weltaare mawnde, o waɗii nafoore mawnde e kaalis.<ref>{{cite web|url=https://www.forbes.com/sites/scottmendelson/2014/08/15/box-office-how-to-train-your-dragon-2-crosses-500m-worldwide-following-china-debut/|title=Box Office: 'How To Train Your Dragon 2' Crosses $500M Following China Debut|work=[[Forbes]]|date=15 August 2014|access-date=15 January 2015|archive-url=https://web.archive.org/web/20150120164019/http://www.forbes.com/sites/scottmendelson/2014/08/15/box-office-how-to-train-your-dragon-2-crosses-500m-worldwide-following-china-debut/|archive-date=20 January 2015|url-status=live}}</ref> Nde yahi haa nde heɓi njeenaari ''Golden Globe'' ngam filmu ɓurduɗo wooɗugo, nde heɓi nominaasiyoŋ ngam heɓugo njeenaari ''Academy'' ngam filmu ɓurduɗo wooɗugo.<ref>{{cite web|url=https://www.hollywoodreporter.com/news/golden-globes-how-train-your-762789|title=Golden Globes: 'How to Train Your Dragon 2' Wins Best Animated Feature Film|work=[[The Hollywood Reporter]]|date=11 January 2015|access-date=15 January 2015|archive-url=https://web.archive.org/web/20150115062901/http://www.hollywoodreporter.com/news/golden-globes-how-train-your-762789|archive-date=15 January 2015|url-status=live}}</ref><ref>{{cite web|url=https://www.usatoday.com/story/life/movies/2015/01/15/oscar-academy-awards-nominations-news/21783001/|title='Birdman,' 'Budapest' lead Oscar nominations|work=[[USA Today]]|date=15 January 2015|access-date=15 January 2015|archive-url=https://web.archive.org/web/20150115205528/http://www.usatoday.com/story/life/movies/2015/01/15/oscar-academy-awards-nominations-news/21783001/|archive-date=15 January 2015|url-status=live}}</ref> Koɗo Blanchett waɗii fijirde [[Ostarali]] Rake, bana debbo mo Richard Roxburgh woni hooreejo fijirde Cleaver. Ñalnde 29 [[lewru]] bowte hitaande 2015, o wondi e [[Deborah Mailman]], o ardii njeenaari AACTA 4ɓiri.<ref>{{cite web|url=http://www.dailytelegraph.com.au/entertainment/sydney-confidential/cate-blanchett-flies-into-sydney-to-begin-rehearsals-with-deborah-mailman-for-the-aacta-awards/story-fni0cvc9-1227188165175|title=Cate Blanchett flies into Sydney to begin rehearsals with Deborah Mailman for the AACTA Awards|work=The Daily Telegraph|date=19 January 2015|access-date=24 January 2015|archive-url=https://web.archive.org/web/20150613162015/http://www.dailytelegraph.com.au/entertainment/sydney-confidential/cate-blanchett-flies-into-sydney-to-begin-rehearsals-with-deborah-mailman-for-the-aacta-awards/story-fni0cvc9-1227188165175|archive-date=13 June 2015|url-status=live}}</ref> E hitaande 2015, Blanchett waɗii filmuuji joy. O waɗi Nancy nder fijirde fijirde nde Terrence Malick waɗi, nde o holli haa fijirde filmji lesdi Berlin.<ref>{{cite web|url=http://thefilmstage.com/news/terrence-malicks-knight-of-cups-wont-get-u-s-release-until-2016-weightless-to-be-retitled/|title=Terrence Malick's 'Knight of Cups' Won't Get U.S. Release Until 2016; 'Weightless' to Be Retitled|website=The Film Stage|date=20 June 2015|access-date=29 June 2015|archive-url=https://web.archive.org/web/20150624131345/http://thefilmstage.com/news/terrence-malicks-knight-of-cups-wont-get-u-s-release-until-2016-weightless-to-be-retitled/|archive-date=24 June 2015|url-status=live}}</ref> IndieWire innitiri golle Blanchett e nder filmuuji Knight of Cups gooto e golle sappo e joy ɓurɗe moƴƴude e nder filmuuji Terrence Malick.<ref>{{cite web|url=http://blogs.indiewire.com/theplaylist/the-15-best-performances-in-terrence-malick-films-20160303?page=2|title=The 15 Best Performances in Terrence Malick Films|work=[[Indiewire]]|first=Jessica|last=Kiang|date=3 March 2016|access-date=3 March 2016|archive-url=https://web.archive.org/web/20160307104710/http://blogs.indiewire.com/theplaylist/the-15-best-performances-in-terrence-malick-films-20160303?page=2|archive-date=7 March 2016|url-status=live}}</ref> O waɗi fijirde Lady Tremaine bonɗo nder fijirde Disney nde Kenneth Branagh ardii, nde o waɗi fijirde Cinderella, nde yimɓe mawɓe mbeltii heen. Richard Corliss mo Time hollitii wonde "Blanchett [heɓii njoɓdi ɓurndi heewde], ina yaltina gite mum ina ɓuuɓna no feewi; golle ɗee ina mawni tawa ina njuumta." <ref>{{cite web|url=http://www.brisbanetimes.com.au/entertainment/movies/raves-for-blanchett-mixed-chances-for-oscar-nominees-fifty-shades-dominates-short-cuts-20150218-13hpzh.html|title=Raves for Blanchett, mixed chances for Oscar nominees, Fifty Shades dominates: Short Cuts|work=[[Brisbane Times]]|date=18 February 2015|access-date=17 March 2015|archive-url=https://web.archive.org/web/20150923221234/http://www.brisbanetimes.com.au/entertainment/movies/raves-for-blanchett-mixed-chances-for-oscar-nominees-fifty-shades-dominates-short-cuts-20150218-13hpzh.html|archive-date=23 September 2015|url-status=live}}</ref>Blanchett, mo wonnoo kadi ko gardiiɗo peewnugol filmo oo, heɓi njeenaaje keewɗe sabu golle makko e nder golle tiitoonde, ɗe yimɓe heewɓe mbiyata ko gooto e ɓurɗe moƴƴude e golle makko, e sara Elizabeth e Blue Jasmine. Justin Chang mo Variety anndini, "No jannde dow no taariindi belndi waawata suuɗde e feeñninde maanaaji ɓurɗi luggiɗde e sahaa gooto, golle [Blanchett] ina kollita huunde ɓurnde yuumtude e ndeeɗoo filmo mo nganndu-ɗaa ko huunde mawnde." nominaasiyoŋaaji. Blanchett holliti Mary Mapes e nder filmo Robert Redford mo Dan Rather in Truth (2015), filmo ko faati e luural binndanɗe Killian. Sosiyetee peewnugol filmo Blanchett wonnoo ko gollodiiɗo peewnugol film o.[146] Ndeen o waɗii fijirde Manifesto, fijirde wideyoo nde Julian Rosefeldt waɗi e ekranuuji keewɗi, ɗo fijirde naalankooɓe 12 hollirtee e jikkuuji 13 ceertuɗi ɗi Blanchett fof fiyi.[147] Eɓɓoore nde, e Blanchett, keɓii weltaare mawnde, e Roberta Smith mo jaaynde New York Times wiyi : "so aduna naalankaagal rokkii Oscar, Cate Blanchett ina foti heɓde ngam njillu mum e doole mum e nder 'Manifesto'".[149] E hitaande 2016, Blanchett haali gooto e nate ɗiɗi ɗe Terence Malick winndi e Leydi e winndere ndee, wiyeteende Voyage of Time, nde waɗii yeewtere mum adannde e winndere ndee e ñalɗi filmuuji 73ɓiire to Venise.[150][151][152] lbs7qk7c9epp9c0iel26uakqu1qpbn7 Friendly's Classic 0 40001 165217 164313 2026-04-18T05:08:49Z InternetArchiveBot 6960 Rescuing 1 sources and tagging 0 as dead.) #IABot (v2.0.9.5 165217 wikitext text/x-wiki {{Databox}}'''Friendly's Classic''' ko kawgel golf e nder LPGA Tour tuggi 1995 haa 1998. Ngol waɗi ko e nokku biyeteeɗo Crestview Country Club to Agawam, to leydi Massachusetts.<ref>[https://web.archive.org/web/20070920192212/http://www.lpga.com/content/Chronology90-99.pdf LPGA Tournament Chronology 1990-1999] {{webarchive|url=https://web.archive.org/web/20070920192212/http://www.lpga.com/content/Chronology90-99.pdf|date=September 20, 2007}}</ref> == Jaaltaaɓe == 1998 Amy Ɓooyɗo 1997 Deb Riis 1996 Dotti Pepper 1995 Bekki Iwerson == Tuugnorgal == 9ueizsuz387g1ptjvpjzff1kvfj8dan Fresno Open (LPGA Tour) 0 40030 165216 164399 2026-04-18T05:08:07Z InternetArchiveBot 6960 Rescuing 1 sources and tagging 0 as dead.) #IABot (v2.0.9.5 165216 wikitext text/x-wiki {{Databox}}'''Fresno Open''' ko kawgel golf e nder LPGA Tour tuggi 1951 haa 1952. Ko e nder wuro wiyeteengo Sunnyside, Kaliforni, wuro Fresno.<ref>[https://web.archive.org/web/20120227042554/http://www.lpga.com/content/Chronology50-59.pdf LPGA Tournament Chronology 1950-1959] {{webarchive|url=https://web.archive.org/web/20120227000000/http://www.lpga.com/content/Chronology50-59.pdf|date=February 27, 2012}}</ref><ref name=":0">{{Cite web|title=Babe Zaharias – Bio|url=https://www.lpga.com/players/babe-zaharias/82800/bio|publisher=LPGA|access-date=2024-06-13}}</ref> == Jaaltaaɓe == == Fresno Uddii == 1952 Ɓiɗɗo Zahariya == Falnde Udditii == 1951 Ɓiɗɗo Zahariya == Tuugnorgal == dpp3yg3c65wij9bclvznypf4may5gxi Mariyam Luuka Tobin 0 40223 165069 165022 2026-04-17T13:07:12Z Fulani215 7983 /* Himobe */fixed typo 165069 wikitext text/x-wiki {{Databox}} '''Debbo Mariyam Luuka Tobin''' SL (16 mee 1908 &#x2013; 24 ut 2006) ko miñi mum debbo Ameriknaajo diine katolik Roma, kadi ko gooto e rewɓe 15 tan ƴeewooɓe noddaango e Diiso Vatikan ɗiɗaɓo, kadi ko debbo gooto [[Dowlaaji Dentuɗi|Ameriknaajo]] e nder rewɓe tato diineeji jaɓaaɗi tawtoreede e goomuuji peewnugol Diiso ngoo. O naati e suudu mawndu rewɓe Colorado e hitaande 1997. <ref>"Mary Luke Tobin". Movies & TV Dept. ''The New York Times''. 2012. Archived from the original (database) on 2012-10-20. Retrieved 2009-03-11.</ref> == Nguurndam gadano == O innitiraa ko '''Ruth Marie Tobin''', o janngi e duɗe laamu to Denver, o yahi Nevada e Kaliforni e jibnaaɓe makko e mawniiko gorko. O ardii duɗal jimɗi nde o janngata to duɗal jaaɓi haaɗtirde Loretto Heights to Denver. == Baɗte diine == Debbo Tobin ko gonnooɗo Seneraal mawɗo e nder banndiraaɓe Loretto . O woniino hooreejo dental ngal gila 1958 haa 1970. Nde o noddaa to Rome, o woniino hooreejo kawral ardorde rewɓe diineeji . O waɗii golle makko keewɗe ko e wuro makko Denver kono o yahrii e winndere ndee kala e njilluuji ngam jam, ina jeyaa heen njilluuji to [[Ho Chi Minh City|Saigon]], [[Pari]], [[El Salwador|El Salvador]] e Irlande worgo . == Tomaas Merton == Nde o woni e hoɗde e galle yumma Loretto to Nerinx, to leydi Kentucky, o seerti e moñño Trappist biyeteeɗo Thomas Merton . Merton renndini e makko yoga e golle ɗe o jaɓaani yaltinde. Caggal nde Merton sankii e hitaande 1968 o wondi e sosde fedde hakkunde leyɗeele wiyeteende Thomas Merton, o sosi kadi nokku Thomas Merton ngam mbayliigu tagoore to Denver e hitaande 1979 ɗo ruuhu e binndanɗe Merton ngari anndeede e heewɓe. O rokki Merton retrets, o wondi e sosde fedde kaaldigal/miijo Buddhist e Kerecee’en to Denver. Tobin noddii limtooji diineeji hono Fr. Eduard Sillebeekx, OP, e Fr. Bernard Haring, C.Ss. R., ngam waɗde yeewtere to Loretto. O woniino fijoowo e nder teleeji keertiiɗi : Merton: Filmo nguurndam Thomas Merton . [1] == Golle politik == Debbo debbo tokooso oo ina wallita rewɓe e ƴettude almudɓe, ina salii ɓeydagol nukliyeer, ina wallita e gollotooɓe e nder gese dentuɗe e ƴettude sosiyetee Blue Diamond Coal e huutoraade geɗe Loretto ngam luulndaade golle fedde nde e tawtoreede golle ɗe ngonaa fitinaaji to Rocky Flats Nuclear Weapons. E kitaale 1970, miñi mum debbo biyeteeɗo Tobin wonnoo ko daraniiɗo no feewi mbayliigu potal hakkeeji (ERA). O wi'i, "...ɗum wallitan hokkugo njoɓdi fotndi ngam rewɓe ɓurduɓe ɗuuɗugo ɓe laati ardiiɓe saareeji." O waɗi wakkati o ɗonno jooɗi bee debbo feere feere, Sr. Ann Patrick Ware . == Wade == O sankii, omo yahra e duuɓi 98, e hitaande 2006, sabu ñawu nguu. == Himobe == ezmi7j2g0hc5okix5tjecu6aii6mi64 Monument to the Women of the Warsaw Uprising 0 40235 165047 2026-04-17T11:59:49Z SUZYFATIMA 13856 Created page with "Monument des femmes de la révolte Warsaw[a] ko monimaaji to nokku biyeteeɗo Krasiński to Warsaw, Poloñ, ko rewɓe haɓnooɓe e fitinaaji Warsaw e wolde adunaare ɗiɗmere e rewɓe wonnooɓe e mum. Ko Monika Osiecka waɗi nde, nde yaltinaa ñalnde 2 oktoobar 2021. Tariya Ko Monika Osiecka feewni monimaaji ɗii, udditaa ñalnde 2 oktoobar 2021, ñalnde 77ɓiire joofgol fitinaaji Warsaw. Maandolji Monument oo woni ko e nokku biyeteeɗo Krasiński, sara damal Jardiin K..." 165047 wikitext text/x-wiki Monument des femmes de la révolte Warsaw[a] ko monimaaji to nokku biyeteeɗo Krasiński to Warsaw, Poloñ, ko rewɓe haɓnooɓe e fitinaaji Warsaw e wolde adunaare ɗiɗmere e rewɓe wonnooɓe e mum. Ko Monika Osiecka waɗi nde, nde yaltinaa ñalnde 2 oktoobar 2021. Tariya Ko Monika Osiecka feewni monimaaji ɗii, udditaa ñalnde 2 oktoobar 2021, ñalnde 77ɓiire joofgol fitinaaji Warsaw. Maandolji Monument oo woni ko e nokku biyeteeɗo Krasiński, sara damal Jardiin Krasiński. Nde halfinaa ko rewɓe haɓnooɓe e wolde Warsaw e wolde adunaare ɗimmere e rewɓe wonnooɓe e mum. Monument oo ina waɗi nate rewɓe tato ina njogii juuɗe, ina mbaɗee e dow ŋoral tokosal kaaƴel. Ina waɗi heen binndi Kobietom Powstania Warszawskiego (Engele: To rewɓe fitinaaji Warsaw). Tuugnorgal 3kcp7dmeshkxvdz85btutaxr0h3hywx 165048 165047 2026-04-17T12:01:00Z SUZYFATIMA 13856 165048 wikitext text/x-wiki {{Databox}}'''Monument des femmes de la révolte Warsaw'''[a] ko monimaaji to nokku biyeteeɗo Krasiński to Warsaw, Poloñ, ko rewɓe haɓnooɓe e fitinaaji Warsaw e wolde adunaare ɗiɗmere e rewɓe wonnooɓe e mum. Ko Monika Osiecka waɗi nde, nde yaltinaa ñalnde 2 oktoobar 2021. == Tariya == Ko Monika Osiecka feewni monimaaji ɗii, udditaa ñalnde 2 oktoobar 2021, ñalnde 77ɓiire joofgol fitinaaji Warsaw. == Maandolji == Monument oo woni ko e nokku biyeteeɗo Krasiński, sara damal Jardiin Krasiński. Nde halfinaa ko rewɓe haɓnooɓe e wolde Warsaw e wolde adunaare ɗimmere e rewɓe wonnooɓe e mum. Monument oo ina waɗi nate rewɓe tato ina njogii juuɗe, ina mbaɗee e dow ŋoral tokosal kaaƴel. Ina waɗi heen binndi Kobietom Powstania Warszawskiego (Engele: To rewɓe fitinaaji Warsaw). == Tuugnorgal == 8oga6vffuzaiwmlccgs8ocay91kufj7 165049 165048 2026-04-17T12:04:25Z SUZYFATIMA 13856 165049 wikitext text/x-wiki {{Databox}}'''Monument des femmes de la révolte Warsaw'''[a] ko monimaaji to nokku biyeteeɗo Krasiński to Warsaw, Poloñ, ko rewɓe haɓnooɓe e fitinaaji Warsaw e wolde adunaare ɗiɗmere e rewɓe wonnooɓe e mum. Ko Monika Osiecka waɗi nde, nde yaltinaa ñalnde 2 oktoobar 2021. == Tariya == Ko Monika Osiecka feewni monimaaji ɗii, udditaa ñalnde 2 oktoobar 2021, ñalnde 77ɓiire joofgol fitinaaji Warsaw. == Maandolji == Monument oo woni ko e nokku biyeteeɗo Krasiński, sara damal Jardiin Krasiński. Nde halfinaa ko rewɓe haɓnooɓe e wolde Warsaw e wolde adunaare ɗimmere e rewɓe wonnooɓe e mum. Monument oo ina waɗi nate rewɓe tato ina njogii juuɗe, ina mbaɗee e dow ŋoral tokosal kaaƴel. Ina waɗi heen binndi Kobietom Powstania Warszawskiego (Engele: To rewɓe fitinaaji Warsaw).<ref name="mw">{{Cite web|url=https://metrowarszawa.gazeta.pl/metrowarszawa/7,141637,27641692,pomnik-kobiet-powstania-warszawskiego-odsloniety-czynnie-wspoltworzyly.html|website=metrowarszawa.gazeta.pl|language=pl|date=2 October 2021|title=Pomnik Kobiet Powstania Warszawskiego odsłonięty. 'Czynnie współtworzyły historię'}}</ref><ref name="tvn">{{cite web|url=https://tvn24.pl/tvnwarszawa/najnowsze/warszawa-pomnik-kobiet-powstania-warszawskiego-przy-placu-krasinskich-odsloniety-st5435856|website=tvn24.pl|language=pl|title=Odsłonili pomnik Kobiet Powstania Warszawskiego|date=2 October 2021}}</ref> == Tuugnorgal == <references /> 29hhoja72iexpsojbvx2kha1fd0xgm5 165050 165049 2026-04-17T12:04:38Z SUZYFATIMA 13856 165050 wikitext text/x-wiki {{Databox}}'''Monument des femmes de la révolte Warsaw'''[a] ko monimaaji to nokku biyeteeɗo Krasiński to Warsaw, Poloñ, ko rewɓe haɓnooɓe e fitinaaji Warsaw e wolde adunaare ɗiɗmere e rewɓe wonnooɓe e mum. Ko Monika Osiecka waɗi nde, nde yaltinaa ñalnde 2 oktoobar 2021. == Tariya == Ko Monika Osiecka feewni monimaaji ɗii, udditaa ñalnde 2 oktoobar 2021, ñalnde 77ɓiire joofgol fitinaaji Warsaw. == Maandolji == Monument oo woni ko e nokku biyeteeɗo Krasiński, sara damal Jardiin Krasiński. Nde halfinaa ko rewɓe haɓnooɓe e wolde Warsaw e wolde adunaare ɗimmere e rewɓe wonnooɓe e mum. Monument oo ina waɗi nate rewɓe tato ina njogii juuɗe, ina mbaɗee e dow ŋoral tokosal kaaƴel. Ina waɗi heen binndi Kobietom Powstania Warszawskiego (Engele: To rewɓe fitinaaji Warsaw).<ref name="mw">{{Cite web|url=https://metrowarszawa.gazeta.pl/metrowarszawa/7,141637,27641692,pomnik-kobiet-powstania-warszawskiego-odsloniety-czynnie-wspoltworzyly.html|website=metrowarszawa.gazeta.pl|language=pl|date=2 October 2021|title=Pomnik Kobiet Powstania Warszawskiego odsłonięty. 'Czynnie współtworzyły historię'}}</ref><ref name="tvn">{{cite web|url=https://tvn24.pl/tvnwarszawa/najnowsze/warszawa-pomnik-kobiet-powstania-warszawskiego-przy-placu-krasinskich-odsloniety-st5435856|website=tvn24.pl|language=pl|title=Odsłonili pomnik Kobiet Powstania Warszawskiego|date=2 October 2021}}</ref> == Tuugnorgal == <references /> [[Category:Rewbe]] iltwn4heyb3hoags960whj1uzp8re0y Daughters of Our Lady of the Garden 0 40236 165051 2026-04-17T12:08:26Z SUZYFATIMA 13856 Created page with "Ɓiɓɓe rewɓe Laamɗo men Jardiin (Itaalien: Figlie di Maria Santissima dell'Orto; Latin: Congregatio Filiarum Mariae Sanctissimae ab Horto; limto: F.M.H.) ko duɗal diine katolikwal jojjanɗe aadee ngal terɗe mum mbiyata ko ɗooftaare jamaanu e laawol pontifikal e laawol cha nguurndam e nder renndo. Kuugal maɓɓe hawti bee kuugal durngol, jangirde sukaaɓe, toppitaago nyawɓe, e mawɓe. Ndeeɗoo duɗal diine sosaa ko to Chiavari, sara Genoa, to leydi Itali, e hita..." 165051 wikitext text/x-wiki Ɓiɓɓe rewɓe Laamɗo men Jardiin (Itaalien: Figlie di Maria Santissima dell'Orto; Latin: Congregatio Filiarum Mariae Sanctissimae ab Horto; limto: F.M.H.) ko duɗal diine katolikwal jojjanɗe aadee ngal terɗe mum mbiyata ko ɗooftaare jamaanu e laawol pontifikal e laawol cha nguurndam e nder renndo. Kuugal maɓɓe hawti bee kuugal durngol, jangirde sukaaɓe, toppitaago nyawɓe, e mawɓe. Ndeeɗoo duɗal diine sosaa ko to Chiavari, sara Genoa, to leydi Itali, e hitaande 1829, ko Antonio Mariya Gianelli, caggal ɗuum bismaango Bobbio, e gollodiiɗo mum, hono Caterina Podestà ; e hitaande 1868, Pape Pius IX rokki yamiroore Pontifikaal e Duɗal ngal. Miñiraaɓe rewɓe ɓee ina njogii galleeji to Arjantiin, Boliwi, Beresiil, Siili, Konngo, Inndo, Itali, Jordani, Palestiin, Paraguwaay, Espaañ, Amerik, Uruguwaay, DR Kongo e Papouasie-Nouvelle-Gine. Seneraal dental ngal ina tawee e wuro Rome, to leydi Itali. Ñalnde 2015 ko ina tolnoo e 700 banndiraaɓe rewɓe ina ngonnoo e winndere ndee. Tuugnorgal ixm7wovosmcdjow729aizll4i0lo31d 165052 165051 2026-04-17T12:10:12Z SUZYFATIMA 13856 165052 wikitext text/x-wiki {{Databox}}'''Ɓiɓɓe rewɓe Laamɗo men Jardiin''' (Itaalien: Figlie di Maria Santissima dell'Orto; Latin: Congregatio Filiarum Mariae Sanctissimae ab Horto; limto: F.M.H.) ko duɗal diine katolikwal jojjanɗe aadee ngal terɗe mum mbiyata ko ɗooftaare jamaanu e laawol pontifikal e laawol cha nguurndam e nder renndo. Kuugal maɓɓe hawti bee kuugal durngol, jangirde sukaaɓe, toppitaago nyawɓe, e mawɓe. Ndeeɗoo duɗal diine sosaa ko to Chiavari, sara Genoa, to leydi Itali, e hitaande 1829, ko Antonio Mariya Gianelli, caggal ɗuum bismaango Bobbio, e gollodiiɗo mum, hono Caterina Podestà ; e hitaande 1868, Pape Pius IX rokki yamiroore Pontifikaal e Duɗal ngal. Miñiraaɓe rewɓe ɓee ina njogii galleeji to Arjantiin, Boliwi, Beresiil, Siili, Konngo, Inndo, Itali, Jordani, Palestiin, Paraguwaay, Espaañ, Amerik, Uruguwaay, DR Kongo e Papouasie-Nouvelle-Gine. Seneraal dental ngal ina tawee e wuro Rome, to leydi Itali. Ñalnde 2015 ko ina tolnoo e 700 banndiraaɓe rewɓe ina ngonnoo e winndere ndee. == Tuugnorgal == 84360fok5pfvio5t4k25xfz71zm8y68 165053 165052 2026-04-17T12:17:35Z SUZYFATIMA 13856 165053 wikitext text/x-wiki {{Databox}}'''Ɓiɓɓe rewɓe Laamɗo men Jardiin''' (Itaalien: Figlie di Maria Santissima dell'Orto; Latin: Congregatio Filiarum Mariae Sanctissimae ab Horto; limto: F.M.H.) ko duɗal diine katolikwal jojjanɗe aadee ngal terɗe mum mbiyata ko ɗooftaare jamaanu e laawol pontifikal e laawol cha nguurndam e nder renndo. Kuugal maɓɓe hawti bee kuugal durngol, jangirde sukaaɓe, toppitaago nyawɓe, e mawɓe. Ndeeɗoo duɗal diine sosaa ko to Chiavari, sara Genoa, to leydi Itali, e hitaande 1829, ko Antonio Mariya Gianelli, caggal ɗuum bismaango Bobbio, e gollodiiɗo mum, hono Caterina Podestà ; e hitaande 1868, Pape Pius IX rokki yamiroore Pontifikaal e Duɗal ngal. Miñiraaɓe rewɓe ɓee ina njogii galleeji to Arjantiin, Boliwi, Beresiil, Siili, Konngo, Inndo, Itali, Jordani, Palestiin, Paraguwaay, Espaañ, Amerik, Uruguwaay, DR Kongo e Papouasie-Nouvelle-Gine. Seneraal dental ngal ina tawee e wuro Rome, to leydi Itali. Ñalnde 2015 ko ina tolnoo e 700 banndiraaɓe rewɓe ina ngonnoo e winndere ndee.<ref>[https://www.vaticannews.va/en/pope/news/2022-03/pope-to-religious-congregation-be-an-inspiration-of-caring.html Vatican News website, article dated March 26, 2022]</ref><ref name="CM">[https://cmswr.org/community/daughters-of-our-lady-of-the-garden/ Council of Major Superiors of Women Religious website, profile page]</ref><ref name="SOLG">[https://sistersfmh.org/about/ SOLG official website]</ref><ref>[http://www.ernakulamarchdiocese.org/home/cong_details/87 Archdiocese of Ernakulam-Angamaly website]</ref> == Tuugnorgal == <references /> p5g0ql6q57upldy0kynozj3kfzlmdyq 165072 165053 2026-04-17T13:31:14Z Fulani215 7983 /* Himobe */fixed typo 165072 wikitext text/x-wiki {{Databox}}'''Ɓiɓɓe rewɓe Laamɗo men Jardiin''' (Itaalien: Figlie di Maria Santissima dell'Orto; Latin: Congregatio Filiarum Mariae Sanctissimae ab Horto; limto: F.M.H.) ko duɗal diine katolikwal jojjanɗe aadee ngal terɗe mum mbiyata ko ɗooftaare jamaanu e laawol pontifikal e laawol cha nguurndam e nder renndo. Kuugal maɓɓe hawti bee kuugal durngol, jangirde sukaaɓe, toppitaago nyawɓe, e mawɓe. Ndeeɗoo duɗal diine sosaa ko to Chiavari, sara Genoa, to leydi Itali, e hitaande 1829, ko Antonio Mariya Gianelli, caggal ɗuum bismaango Bobbio, e gollodiiɗo mum, hono Caterina Podestà ; e hitaande 1868, Pape Pius IX rokki yamiroore Pontifikaal e Duɗal ngal. Miñiraaɓe rewɓe ɓee ina njogii galleeji to Arjantiin, Boliwi, Beresiil, Siili, Konngo, Inndo, Itali, Jordani, Palestiin, Paraguwaay, Espaañ, Amerik, Uruguwaay, DR Kongo e Papouasie-Nouvelle-Gine. Seneraal dental ngal ina tawee e wuro Rome, to leydi Itali. Ñalnde 2015 ko ina tolnoo e 700 banndiraaɓe rewɓe ina ngonnoo e winndere ndee.<ref>[https://www.vaticannews.va/en/pope/news/2022-03/pope-to-religious-congregation-be-an-inspiration-of-caring.html Vatican News website, article dated March 26, 2022]</ref><ref name="CM">[https://cmswr.org/community/daughters-of-our-lady-of-the-garden/ Council of Major Superiors of Women Religious website, profile page]</ref><ref name="SOLG">[https://sistersfmh.org/about/ SOLG official website]</ref><ref>[http://www.ernakulamarchdiocese.org/home/cong_details/87 Archdiocese of Ernakulam-Angamaly website]</ref> == Himobe== <references /> 4vswnm80k3vx6u5jz3qhkfj9pkwu68t 165073 165072 2026-04-17T13:31:48Z Fulani215 7983 fixed typo 165073 wikitext text/x-wiki {{Databox}} '''Ɓiɓɓe rewɓe Laamɗo men Jardiin''' (Itaalien: Figlie di Maria Santissima dell'Orto; Latin: Congregatio Filiarum Mariae Sanctissimae ab Horto; limto: F.M.H.) ko duɗal diine katolikwal jojjanɗe aadee ngal terɗe mum mbiyata ko ɗooftaare jamaanu e laawol pontifikal e laawol cha nguurndam e nder renndo. Kuugal maɓɓe hawti bee kuugal durngol, jangirde sukaaɓe, toppitaago nyawɓe, e mawɓe. Ndeeɗoo duɗal diine sosaa ko to Chiavari, sara Genoa, to leydi Itali, e hitaande 1829, ko Antonio Mariya Gianelli, caggal ɗuum bismaango Bobbio, e gollodiiɗo mum, hono Caterina Podestà ; e hitaande 1868, Pape Pius IX rokki yamiroore Pontifikaal e Duɗal ngal. Miñiraaɓe rewɓe ɓee ina njogii galleeji to Arjantiin, Boliwi, Beresiil, Siili, Konngo, Inndo, Itali, Jordani, Palestiin, Paraguwaay, Espaañ, Amerik, Uruguwaay, DR Kongo e Papouasie-Nouvelle-Gine. Seneraal dental ngal ina tawee e wuro Rome, to leydi Itali. Ñalnde 2015 ko ina tolnoo e 700 banndiraaɓe rewɓe ina ngonnoo e winndere ndee.<ref>[https://www.vaticannews.va/en/pope/news/2022-03/pope-to-religious-congregation-be-an-inspiration-of-caring.html Vatican News website, article dated March 26, 2022]</ref><ref name="CM">[https://cmswr.org/community/daughters-of-our-lady-of-the-garden/ Council of Major Superiors of Women Religious website, profile page]</ref><ref name="SOLG">[https://sistersfmh.org/about/ SOLG official website]</ref><ref>[http://www.ernakulamarchdiocese.org/home/cong_details/87 Archdiocese of Ernakulam-Angamaly website]</ref> == Himobe== <references /> sae20bwzhbvbj9guos1g4a0hcatffci Rachel Joyce (writer) 0 40237 165054 2026-04-17T12:24:05Z SUZYFATIMA 13856 Created page with "Rachel Joyce (jibinaa ko 1962) ko binndoowo Angalteernaajo. O winndii pijirlooji ngam Rajo BBC 4, o hawri e makko o heɓi njeenaari Tinniswood e hitaande 2007 ngam pijirlooji makko e rajo To Be a Pilgrim. Deftere makko adannde, The Unlikely Pilgrimage of Harold Fry, ina jeyaa e doggol juutngol ngam heɓde njeenaari Man Booker 2012, e lewru desaambar 2012 o rokkaa njeenaari « Winndiyanke keso hitaande » to njeenaari defte ngenndiije ngam ndee deftere. O waɗii golle ko..." 165054 wikitext text/x-wiki Rachel Joyce (jibinaa ko 1962) ko binndoowo Angalteernaajo. O winndii pijirlooji ngam Rajo BBC 4, o hawri e makko o heɓi njeenaari Tinniswood e hitaande 2007 ngam pijirlooji makko e rajo To Be a Pilgrim. Deftere makko adannde, The Unlikely Pilgrimage of Harold Fry, ina jeyaa e doggol juutngol ngam heɓde njeenaari Man Booker 2012, e lewru desaambar 2012 o rokkaa njeenaari « Winndiyanke keso hitaande » to njeenaari defte ngenndiije ngam ndee deftere. O waɗii golle ko adii nde o woni fijoowo, o wiyi wonde hakkunde yiɗde makko winndude adannde e duuɓi 14 e binndol deftere makko adannde o wonnoo ko "debbo tokooso, yumma, fijoowo, binndoowo dramaaji rajo - tawa kadi ko o gardiiɗo kulɓiniiɗo e nder nokku diine, balloowo damal-to-damal yeeyooɓe gooto e gir". O resii ko fijoowo biyeteeɗo Paul Venables, omo hoɗi to Gloucestershire kanko e jom suudu makko e sukaaɓe nayo. Ko kanko woni miñiiko debbo biyeteeɗo Emily Joyce. Defte Hijjoore Harold Fry nde alaa ko waawi heen (2012, ñalɗi ɗiɗi: ISBN 9780857520647) Timmuɗo (2013, ñalɗi ɗiɗi: ISBN 9780857520661) Jimol giɗli debbo laamɗo debbo (2014, ñalɗi ɗiɗi: ISBN 9780857522450) Jardiin nees e daartol goɗngol (2015, ñalɗi ɗiɗi: ISBN 978-0857523532) Duɗal jimɗi (2017, ñalɗi ɗiɗi: ISBN 978-0857521927) Ɓoornugol Miss Benson (11 suwee 2020, Pinguin: ISBN 9780857521989) Maureen Fry e Maleyka Fuɗnaange (20 oktoobar 2022, ñalngu ɗiɗaɓuru: ISBN 978-085752-900-8) Teyaatre Hijjoore nde Harold Fry (deftere jimɗi dingiral, tuugniinde e deftere) - udditaa e lewru mee 2025 to suudu dingiral Minerva, to Chichester Njeenaaje Njeenaari Tinniswood, 2007 (njeenaari kawral), ngam wonde hijjoowo Njeenaari binndol Farayse ("Njeenaari binndol sukaaɓe Oropnaaɓe, 2014 Farayse) ngam Hijjoore Harold Fry nde alaa ko waawi heen wonde Njeenaari binndol Wilbur Smith, 2021, ngam Ɓoornugol Miss Benson Tuugnorgal rspo492zfxnhfm16nmx7iypzgjfttrb 165055 165054 2026-04-17T12:29:02Z SUZYFATIMA 13856 165055 wikitext text/x-wiki {{Databox}}'''Rachel Joyce''' (jibinaa ko 1962) ko binndoowo Angalteernaajo. O winndii pijirlooji ngam Rajo BBC 4, o hawri e makko o heɓi njeenaari Tinniswood e hitaande 2007 ngam pijirlooji makko e rajo To Be a Pilgrim. Deftere makko adannde, The Unlikely Pilgrimage of Harold Fry, ina jeyaa e doggol juutngol ngam heɓde njeenaari Man Booker 2012, e lewru desaambar 2012 o rokkaa njeenaari « Winndiyanke keso hitaande » to njeenaari defte ngenndiije ngam ndee deftere. O waɗii golle ko adii nde o woni fijoowo, o wiyi wonde hakkunde yiɗde makko winndude adannde e duuɓi 14 e binndol deftere makko adannde o wonnoo ko "debbo tokooso, yumma, fijoowo, binndoowo dramaaji rajo - tawa kadi ko o gardiiɗo kulɓiniiɗo e nder nokku diine, balloowo damal-to-damal yeeyooɓe gooto e gir". O resii ko fijoowo biyeteeɗo Paul Venables, omo hoɗi to Gloucestershire kanko e jom suudu makko e sukaaɓe nayo. Ko kanko woni miñiiko debbo biyeteeɗo Emily Joyce. == Defte == * Hijjoore Harold Fry nde alaa ko waawi heen (2012, ñalɗi ɗiɗi: ISBN 9780857520647) * Timmuɗo (2013, ñalɗi ɗiɗi: ISBN 9780857520661) * Jimol giɗli debbo laamɗo debbo (2014, ñalɗi ɗiɗi: ISBN 9780857522450) * Jardiin nees e daartol goɗngol (2015, ñalɗi ɗiɗi: ISBN 978-0857523532) * Duɗal jimɗi (2017, ñalɗi ɗiɗi: ISBN 978-0857521927) * Ɓoornugol Miss Benson (11 suwee 2020, Pinguin: ISBN 9780857521989) * Maureen Fry e Maleyka Fuɗnaange (20 oktoobar 2022, ñalngu ɗiɗaɓuru: ISBN 978-085752-900-8) == Teyaatre == * Hijjoore nde Harold Fry (deftere jimɗi dingiral, tuugniinde e deftere) - udditaa e lewru mee 2025 to suudu dingiral Minerva, to Chichester == Njeenaaje == * Njeenaari Tinniswood, 2007 (njeenaari kawral), ngam wonde hijjoowo * Njeenaari binndol Farayse ("Njeenaari binndol sukaaɓe Oropnaaɓe, 2014 Farayse) ngam Hijjoore Harold Fry nde alaa ko waawi heen wonde * Njeenaari binndol Wilbur Smith, 2021, ngam Ɓoornugol Miss Benson == Tuugnorgal == fjv8n9gxjlo97x1yfxkofgixo5f71f7 165056 165055 2026-04-17T12:38:54Z SUZYFATIMA 13856 165056 wikitext text/x-wiki {{Databox}}'''Rachel Joyce''' (jibinaa ko 1962) ko binndoowo Angalteernaajo. O winndii pijirlooji ngam Rajo BBC 4, o hawri e makko o heɓi njeenaari Tinniswood e hitaande 2007 ngam pijirlooji makko e rajo To Be a Pilgrim. Deftere makko adannde, The Unlikely Pilgrimage of Harold Fry, ina jeyaa e doggol juutngol ngam heɓde njeenaari Man Booker 2012, e lewru desaambar 2012 o rokkaa njeenaari « Winndiyanke keso hitaande » to njeenaari defte ngenndiije ngam ndee deftere. O waɗii golle ko adii nde o woni fijoowo, o wiyi wonde hakkunde yiɗde makko winndude adannde e duuɓi 14 e binndol deftere makko adannde o wonnoo ko "debbo tokooso, yumma, fijoowo, binndoowo dramaaji rajo - tawa kadi ko o gardiiɗo kulɓiniiɗo e nder nokku diine, balloowo damal-to-damal yeeyooɓe gooto e gir". O resii ko fijoowo biyeteeɗo Paul Venables, omo hoɗi to Gloucestershire kanko e jom suudu makko e sukaaɓe nayo. Ko kanko woni miñiiko debbo biyeteeɗo Emily Joyce. == Defte == * Hijjoore Harold Fry nde alaa ko waawi heen (2012, ñalɗi ɗiɗi: ISBN 9780857520647) * Timmuɗo (2013, ñalɗi ɗiɗi: ISBN 9780857520661) * Jimol giɗli debbo laamɗo debbo (2014, ñalɗi ɗiɗi: ISBN 9780857522450) * Jardiin nees e daartol goɗngol (2015, ñalɗi ɗiɗi: ISBN 978-0857523532) * Duɗal jimɗi (2017, ñalɗi ɗiɗi: ISBN 978-0857521927) * Ɓoornugol Miss Benson (11 suwee 2020, Pinguin: ISBN 9780857521989) * Maureen Fry e Maleyka Fuɗnaange (20 oktoobar 2022, ñalngu ɗiɗaɓuru: ISBN 978-085752-900-8) == Teyaatre == * Hijjoore nde Harold Fry (deftere jimɗi dingiral, tuugniinde e deftere) - udditaa e lewru mee 2025 to suudu dingiral Minerva, to Chichester == Njeenaaje == * Njeenaari Tinniswood, 2007 (njeenaari kawral), ngam wonde hijjoowo * Njeenaari binndol Farayse ("Njeenaari binndol sukaaɓe Oropnaaɓe, 2014 Farayse) ngam Hijjoore Harold Fry nde alaa ko waawi heen wonde * Njeenaari binndol Wilbur Smith, 2021, ngam Ɓoornugol Miss Benson<ref>{{cite web|title=About Rachel Joyce|url=http://www.rachel-joyce.co.uk/about/|accessdate=16 October 2014}}</ref><ref>{{cite web|url=https://www.societyofauthors.org/Prizes/Audio-Drama/Tinniswood/Previous-Tinniswood-Award-winners|title=Previous Tinniswood Award winners|publisher=Society of Authors|accessdate=14 October 2019|archive-date=26 July 2018|archive-url=https://web.archive.org/web/20180726204720/https://www.societyofauthors.org/Prizes/Audio-Drama/Tinniswood/Previous-Tinniswood-Award-winners|url-status=dead}}</ref><ref name="booker2012">{{cite web|title=2012 longlist announced|url=https://thebookerprizes.com/news/2012/07/25/2012-longlist-announced|publisher=The Booker Prizes|accessdate=16 October 2019|date=25 July 2012|archive-date=16 October 2019|archive-url=https://web.archive.org/web/20191016121930/https://thebookerprizes.com/news/2012/07/25/2012-longlist-announced|url-status=dead}}</ref><ref name="flood2012">{{cite web|url=https://www.theguardian.com/books/2012/dec/05/el-james-national-books-award|title=EL James comes out on top at National Book awards|work=[[The Guardian]]|author=Alison Flood|date=5 December 2012|accessdate=5 December 2012}}</ref><ref name="RSC1996">{{cite web|title=In focus: Steven Pimlott 1996|url=https://www.rsc.org.uk/as-you-like-it/past-productions/in-focus-steven-pimlott-1996|publisher=Royal Shakespeare Company|accessdate=16 October 2019}} "Includes two photographs of Joyce, playing Celia in ''As You Like It''"</ref><ref name="beginnings">{{cite web|title=Author Rachel Joyce on the significance of new beginnings|url=https://www.penguin.co.uk/articles/2016/new-beginnings-rachel-joyce.html|publisher=Penguin|accessdate=16 October 2019|date=12 October 2016}}</ref><ref name="followup">{{cite news|title=Rachel Joyce: my unexpected followup to The Unlikely Pilgrimage of Harold Fry|url=https://www.theguardian.com/books/2015/jul/28/rachel-joyce-love-song-of-miss-queenie-hennessy-pilgrimage-harold-fry|accessdate=22 October 2017|work=The Guardian|date=28 July 2015}}</ref><ref name="penguin-beetle">{{cite web|title=Miss Benson's Beetle: Rachel Joyce|url=https://www.penguin.co.uk/books/109/1096972/miss-benson-s-beetle/9780857521989.html|publisher=Penguin Books|accessdate=14 October 2019}}</ref><ref>{{Cite web|title=Pre-order Maureen Fry and the Angel of the North|url=https://www.waterstones.com/book/maureen-fry-and-the-angel-of-the-north/rachel-joyce//2928377118655}}</ref> == Tuugnorgal == <references /> kloba08vc7jdb6ln2w4pptm1rde5vvn 165057 165056 2026-04-17T12:39:24Z SUZYFATIMA 13856 165057 wikitext text/x-wiki {{Databox}}'''Rachel Joyce''' (jibinaa ko 1962) ko binndoowo Angalteernaajo. O winndii pijirlooji ngam Rajo BBC 4, o hawri e makko o heɓi njeenaari Tinniswood e hitaande 2007 ngam pijirlooji makko e rajo To Be a Pilgrim. Deftere makko adannde, The Unlikely Pilgrimage of Harold Fry, ina jeyaa e doggol juutngol ngam heɓde njeenaari Man Booker 2012, e lewru desaambar 2012 o rokkaa njeenaari « Winndiyanke keso hitaande » to njeenaari defte ngenndiije ngam ndee deftere. O waɗii golle ko adii nde o woni fijoowo, o wiyi wonde hakkunde yiɗde makko winndude adannde e duuɓi 14 e binndol deftere makko adannde o wonnoo ko "debbo tokooso, yumma, fijoowo, binndoowo dramaaji rajo - tawa kadi ko o gardiiɗo kulɓiniiɗo e nder nokku diine, balloowo damal-to-damal yeeyooɓe gooto e gir". O resii ko fijoowo biyeteeɗo Paul Venables, omo hoɗi to Gloucestershire kanko e jom suudu makko e sukaaɓe nayo. Ko kanko woni miñiiko debbo biyeteeɗo Emily Joyce. == Defte == * Hijjoore Harold Fry nde alaa ko waawi heen (2012, ñalɗi ɗiɗi: ISBN 9780857520647) * Timmuɗo (2013, ñalɗi ɗiɗi: ISBN 9780857520661) * Jimol giɗli debbo laamɗo debbo (2014, ñalɗi ɗiɗi: ISBN 9780857522450) * Jardiin nees e daartol goɗngol (2015, ñalɗi ɗiɗi: ISBN 978-0857523532) * Duɗal jimɗi (2017, ñalɗi ɗiɗi: ISBN 978-0857521927) * Ɓoornugol Miss Benson (11 suwee 2020, Pinguin: ISBN 9780857521989) * Maureen Fry e Maleyka Fuɗnaange (20 oktoobar 2022, ñalngu ɗiɗaɓuru: ISBN 978-085752-900-8) == Teyaatre == * Hijjoore nde Harold Fry (deftere jimɗi dingiral, tuugniinde e deftere) - udditaa e lewru mee 2025 to suudu dingiral Minerva, to Chichester == Njeenaaje == * Njeenaari Tinniswood, 2007 (njeenaari kawral), ngam wonde hijjoowo * Njeenaari binndol Farayse ("Njeenaari binndol sukaaɓe Oropnaaɓe, 2014 Farayse) ngam Hijjoore Harold Fry nde alaa ko waawi heen wonde * Njeenaari binndol Wilbur Smith, 2021, ngam Ɓoornugol Miss Benson<ref>{{cite web|title=About Rachel Joyce|url=http://www.rachel-joyce.co.uk/about/|accessdate=16 October 2014}}</ref><ref>{{cite web|url=https://www.societyofauthors.org/Prizes/Audio-Drama/Tinniswood/Previous-Tinniswood-Award-winners|title=Previous Tinniswood Award winners|publisher=Society of Authors|accessdate=14 October 2019|archive-date=26 July 2018|archive-url=https://web.archive.org/web/20180726204720/https://www.societyofauthors.org/Prizes/Audio-Drama/Tinniswood/Previous-Tinniswood-Award-winners|url-status=dead}}</ref><ref name="booker2012">{{cite web|title=2012 longlist announced|url=https://thebookerprizes.com/news/2012/07/25/2012-longlist-announced|publisher=The Booker Prizes|accessdate=16 October 2019|date=25 July 2012|archive-date=16 October 2019|archive-url=https://web.archive.org/web/20191016121930/https://thebookerprizes.com/news/2012/07/25/2012-longlist-announced|url-status=dead}}</ref><ref name="flood2012">{{cite web|url=https://www.theguardian.com/books/2012/dec/05/el-james-national-books-award|title=EL James comes out on top at National Book awards|work=[[The Guardian]]|author=Alison Flood|date=5 December 2012|accessdate=5 December 2012}}</ref><ref name="RSC1996">{{cite web|title=In focus: Steven Pimlott 1996|url=https://www.rsc.org.uk/as-you-like-it/past-productions/in-focus-steven-pimlott-1996|publisher=Royal Shakespeare Company|accessdate=16 October 2019}} "Includes two photographs of Joyce, playing Celia in ''As You Like It''"</ref><ref name="beginnings">{{cite web|title=Author Rachel Joyce on the significance of new beginnings|url=https://www.penguin.co.uk/articles/2016/new-beginnings-rachel-joyce.html|publisher=Penguin|accessdate=16 October 2019|date=12 October 2016}}</ref><ref name="followup">{{cite news|title=Rachel Joyce: my unexpected followup to The Unlikely Pilgrimage of Harold Fry|url=https://www.theguardian.com/books/2015/jul/28/rachel-joyce-love-song-of-miss-queenie-hennessy-pilgrimage-harold-fry|accessdate=22 October 2017|work=The Guardian|date=28 July 2015}}</ref><ref name="penguin-beetle">{{cite web|title=Miss Benson's Beetle: Rachel Joyce|url=https://www.penguin.co.uk/books/109/1096972/miss-benson-s-beetle/9780857521989.html|publisher=Penguin Books|accessdate=14 October 2019}}</ref><ref>{{Cite web|title=Pre-order Maureen Fry and the Angel of the North|url=https://www.waterstones.com/book/maureen-fry-and-the-angel-of-the-north/rachel-joyce//2928377118655}}</ref> == Tuugnorgal == <references /> [[Category:Rewbe]] sncrtv5e2rtesd2ufj6rwzftddbnn5k Women's Emergency Corps 0 40238 165058 2026-04-17T12:44:51Z SUZYFATIMA 13856 Created page with "Korse Emergency Rewɓe ko fedde gollorde nde Evelina Haverfield, Decima Moore, e Dental Renndo e Politik Rewɓe cosi e hitaande 1914 ngam wallitde e darnde hare leydi Angalteer e wolde adunaare adannde. Mona Chalmers Watson wonti binndoowo mayre tedduɗo. Korse oo caggal ɗuum wayliima wonti Reserwo Rewɓe Yiɗɓe. Suɓngooji ɗii, hono Winifred Adair Roberts, ina ngonnoo e Rezerw e nder wolde adunaare adannde ndee fof, o haaldii e daartoowo biyeteeɗo Brian Harrison, ko..." 165058 wikitext text/x-wiki Korse Emergency Rewɓe ko fedde gollorde nde Evelina Haverfield, Decima Moore, e Dental Renndo e Politik Rewɓe cosi e hitaande 1914 ngam wallitde e darnde hare leydi Angalteer e wolde adunaare adannde. Mona Chalmers Watson wonti binndoowo mayre tedduɗo. Korse oo caggal ɗuum wayliima wonti Reserwo Rewɓe Yiɗɓe. Suɓngooji ɗii, hono Winifred Adair Roberts, ina ngonnoo e Rezerw e nder wolde adunaare adannde ndee fof, o haaldii e daartoowo biyeteeɗo Brian Harrison, ko fayti e ɗuum e nder eɓɓaande yeewtere suɓngooji, tiitoonde mum ko Seedeeji haalpulaar en e dille suɓngooji e suɓngooji : yeewtere Brian Harrison. Tuugnorgal rlm7mauqe2zfwsm4voi5d66ryqvff9t 165059 165058 2026-04-17T12:45:47Z SUZYFATIMA 13856 165059 wikitext text/x-wiki {{Databox}}'''Korse Emergency Rewɓe''' ko fedde gollorde nde Evelina Haverfield, Decima Moore, e Dental Renndo e Politik Rewɓe cosi e hitaande 1914 ngam wallitde e darnde hare leydi Angalteer e wolde adunaare adannde. Mona Chalmers Watson wonti binndoowo mayre tedduɗo. Korse oo caggal ɗuum wayliima wonti Reserwo Rewɓe Yiɗɓe. Suɓngooji ɗii, hono Winifred Adair Roberts, ina ngonnoo e Rezerw e nder wolde adunaare adannde ndee fof, o haaldii e daartoowo biyeteeɗo Brian Harrison, ko fayti e ɗuum e nder eɓɓaande yeewtere suɓngooji, tiitoonde mum ko Seedeeji haalpulaar en e dille suɓngooji e suɓngooji : yeewtere Brian Harrison. == Tuugnorgal == acmtn7d0r6jbeq7rcn2svjmpqph7kpv 165061 165059 2026-04-17T12:48:25Z SUZYFATIMA 13856 165061 wikitext text/x-wiki {{Databox}}'''Korse Emergency Rewɓe''' ko fedde gollorde nde Evelina Haverfield, Decima Moore, e Dental Renndo e Politik Rewɓe cosi e hitaande 1914 ngam wallitde e darnde hare leydi Angalteer e wolde adunaare adannde. Mona Chalmers Watson wonti binndoowo mayre tedduɗo. Korse oo caggal ɗuum wayliima wonti Reserwo Rewɓe Yiɗɓe. Suɓngooji ɗii, hono Winifred Adair Roberts, ina ngonnoo e Rezerw e nder wolde adunaare adannde ndee fof, o haaldii e daartoowo biyeteeɗo Brian Harrison, ko fayti e ɗuum e nder eɓɓaande yeewtere suɓngooji, tiitoonde mum ko Seedeeji haalpulaar en e dille suɓngooji e suɓngooji : yeewtere Brian Harrison.<ref>{{Cite news|url=http://spartacus-educational.com/Wwec.htm|title=Women's Emergency Corps|work=Spartacus Educational|access-date=2017-05-16}}</ref><ref>{{Cite news|date=8 September 1905|title=Lives and Times - Number 109 Alexandra (Mona) Chalmers (1872-1936)|pages=S2 37|work=The Scotsman}}</ref><ref>{{Cite web|last=London School of Economics and Political Science|first=|title=The Suffrage Interviews|url=https://www.lse.ac.uk/library/collection-highlights/the-suffrage-interviews|access-date=2025-03-06|website=London School of Economics and Political Science|language=en-GB}}</ref> == Tuugnorgal == <references /> 4xab0epof09rn2otnzupns9mv5plyzg 165062 165061 2026-04-17T12:48:44Z SUZYFATIMA 13856 165062 wikitext text/x-wiki {{Databox}}'''Korse Emergency Rewɓe''' ko fedde gollorde nde Evelina Haverfield, Decima Moore, e Dental Renndo e Politik Rewɓe cosi e hitaande 1914 ngam wallitde e darnde hare leydi Angalteer e wolde adunaare adannde. Mona Chalmers Watson wonti binndoowo mayre tedduɗo. Korse oo caggal ɗuum wayliima wonti Reserwo Rewɓe Yiɗɓe. Suɓngooji ɗii, hono Winifred Adair Roberts, ina ngonnoo e Rezerw e nder wolde adunaare adannde ndee fof, o haaldii e daartoowo biyeteeɗo Brian Harrison, ko fayti e ɗuum e nder eɓɓaande yeewtere suɓngooji, tiitoonde mum ko Seedeeji haalpulaar en e dille suɓngooji e suɓngooji : yeewtere Brian Harrison.<ref>{{Cite news|url=http://spartacus-educational.com/Wwec.htm|title=Women's Emergency Corps|work=Spartacus Educational|access-date=2017-05-16}}</ref><ref>{{Cite news|date=8 September 1905|title=Lives and Times - Number 109 Alexandra (Mona) Chalmers (1872-1936)|pages=S2 37|work=The Scotsman}}</ref><ref>{{Cite web|last=London School of Economics and Political Science|first=|title=The Suffrage Interviews|url=https://www.lse.ac.uk/library/collection-highlights/the-suffrage-interviews|access-date=2025-03-06|website=London School of Economics and Political Science|language=en-GB}}</ref> == Tuugnorgal == <references /> [[Category:Rewbe]] 9fgqr98fnbxs116yo6xzwxkn72h8mdn İzmir Women's Museum 0 40239 165063 2026-04-17T12:52:15Z SUZYFATIMA 13856 Created page with "Musium rewɓe İzmir ko musium to İzmir, leydi Turki. Ko to 38°25′15′′N 27°08′32′′E e nder wuro ɗiɗmo Konak to İzmir. Ko ngol woni go’o ko galle rewɓe ina sosee e nder leydi Turki. Mahdi musee oo ko galle taariindi mo etaaji tati e nder leegal Tilkilik. E nder windo bay ko galle "tipikal" İzmir, ina waɗi suudu 13. O udditaa ko ñalnde 23 Yarkomaa 2014. Tariya Musium rewɓe İzmir ko musium to İzmir, leydi Turki. Ko to 38°25′15′′N 27°08′..." 165063 wikitext text/x-wiki Musium rewɓe İzmir ko musium to İzmir, leydi Turki. Ko to 38°25′15′′N 27°08′32′′E e nder wuro ɗiɗmo Konak to İzmir. Ko ngol woni go’o ko galle rewɓe ina sosee e nder leydi Turki. Mahdi musee oo ko galle taariindi mo etaaji tati e nder leegal Tilkilik. E nder windo bay ko galle "tipikal" İzmir, ina waɗi suudu 13. O udditaa ko ñalnde 23 Yarkomaa 2014. Tariya Musium rewɓe İzmir ko musium to İzmir, leydi Turki. Ko to 38°25′15′′N 27°08′32′′E e nder wuro ɗiɗmo Konak to İzmir. Ko ngol woni go’o ko galle rewɓe ina sosee e nder leydi Turki. Mahdi musee oo ko galle taariindi mo etaaji tati e nder leegal Tilkilik. E nder bay window ko galle İzmir tipikal, e sifaaji ummoraade e mahdi Orop e aadaaji Turki. O udditaa ko ñalnde 23 Yarkomaa 2014. Musiyum oo ina waɗi suudu 13. E nder suudu lesru nduu, ina waɗi foto Mustafa Kemal Atatürk, sosɗo leydi Turki hannde ndii ina yima e ɓiyiiko debbo jibinaaɗo biyeteeɗo Nebile Hanim e nder kewu dewgal ɗiɗaɓo oo. Kosam ceertuɗam ina heen bindallı kaŋŋe-mbelɗam ina kollitee. Fotooji waktuuji rewɓe Turki, defterdu e suudu wideyoo ina ngoni kadi e les Maskuuji rewɓe Turki piilaaɗo ko wayi no Halide Edib Adıvar, Cahide Sonku, Afife Jale, Füreya Koral ina kollitee e nder werlaaji ɗii. E nder jarne hee, ina waɗi kadi nate Nazım Hikmet. Toownde ndee ko ngam hareeji rewɓe, seppooji e boykotuuji hollirɗi e nate. E nder suudu toowndu nduu ina waɗi kadi suudu mooftirdu binndanɗe e kuutorɗe gila e jamaanu Ottomaan en e jamaanu Republikaan en. Tuugnorgal 4nr1193jlso7tcdkmwt08cba1js9l3v 165065 165063 2026-04-17T12:53:43Z SUZYFATIMA 13856 165065 wikitext text/x-wiki {{Databox}}'''Musium rewɓe İzmir''' ko musium to İzmir, leydi Turki. Ko to 38°25′15′′N 27°08′32′′E e nder wuro ɗiɗmo Konak to İzmir. Ko ngol woni go’o ko galle rewɓe ina sosee e nder leydi Turki. Mahdi musee oo ko galle taariindi mo etaaji tati e nder leegal Tilkilik. E nder windo bay ko galle "tipikal" İzmir, ina waɗi suudu 13. O udditaa ko ñalnde 23 Yarkomaa 2014. == Tariya == Musium rewɓe İzmir ko musium to İzmir, leydi Turki. Ko to 38°25′15′′N 27°08′32′′E e nder wuro ɗiɗmo Konak to İzmir. Ko ngol woni go’o ko galle rewɓe ina sosee e nder leydi Turki. Mahdi musee oo ko galle taariindi mo etaaji tati e nder leegal Tilkilik. E nder bay window ko galle İzmir tipikal, e sifaaji ummoraade e mahdi Orop e aadaaji Turki. O udditaa ko ñalnde 23 Yarkomaa 2014. Musiyum oo ina waɗi suudu 13. E nder suudu lesru nduu, ina waɗi foto Mustafa Kemal Atatürk, sosɗo leydi Turki hannde ndii ina yima e ɓiyiiko debbo jibinaaɗo biyeteeɗo Nebile Hanim e nder kewu dewgal ɗiɗaɓo oo. Kosam ceertuɗam ina heen bindallı kaŋŋe-mbelɗam ina kollitee. Fotooji waktuuji rewɓe Turki, defterdu e suudu wideyoo ina ngoni kadi e les Maskuuji rewɓe Turki piilaaɗo ko wayi no Halide Edib Adıvar, Cahide Sonku, Afife Jale, Füreya Koral ina kollitee e nder werlaaji ɗii. E nder jarne hee, ina waɗi kadi nate Nazım Hikmet. Toownde ndee ko ngam hareeji rewɓe, seppooji e boykotuuji hollirɗi e nate. E nder suudu toowndu nduu ina waɗi kadi suudu mooftirdu binndanɗe e kuutorɗe gila e jamaanu Ottomaan en e jamaanu Republikaan en. == Tuugnorgal == 16kcinsoeajaxckhmg4eodm01keuug0 165066 165065 2026-04-17T12:57:40Z SUZYFATIMA 13856 165066 wikitext text/x-wiki {{Databox}}'''Musium rewɓe İzmir''' ko musium to İzmir, leydi Turki. Ko to 38°25′15′′N 27°08′32′′E e nder wuro ɗiɗmo Konak to İzmir. Ko ngol woni go’o ko galle rewɓe ina sosee e nder leydi Turki. Mahdi musee oo ko galle taariindi mo etaaji tati e nder leegal Tilkilik. E nder windo bay ko galle "tipikal" İzmir, ina waɗi suudu 13. O udditaa ko ñalnde 23 Yarkomaa 2014. == Tariya == Musium rewɓe İzmir ko musium to İzmir, leydi Turki. Ko to 38°25′15′′N 27°08′32′′E e nder wuro ɗiɗmo Konak to İzmir. Ko ngol woni go’o ko galle rewɓe ina sosee e nder leydi Turki. Mahdi musee oo ko galle taariindi mo etaaji tati e nder leegal Tilkilik. E nder bay window ko galle İzmir tipikal, e sifaaji ummoraade e mahdi Orop e aadaaji Turki. O udditaa ko ñalnde 23 Yarkomaa 2014. Musiyum oo ina waɗi suudu 13. E nder suudu lesru nduu, ina waɗi foto Mustafa Kemal Atatürk, sosɗo leydi Turki hannde ndii ina yima e ɓiyiiko debbo jibinaaɗo biyeteeɗo Nebile Hanim e nder kewu dewgal ɗiɗaɓo oo. Kosam ceertuɗam ina heen bindallı kaŋŋe-mbelɗam ina kollitee. Fotooji waktuuji rewɓe Turki, defterdu e suudu wideyoo ina ngoni kadi e les Maskuuji rewɓe Turki piilaaɗo ko wayi no Halide Edib Adıvar, Cahide Sonku, Afife Jale, Füreya Koral ina kollitee e nder werlaaji ɗii. E nder jarne hee, ina waɗi kadi nate Nazım Hikmet. Toownde ndee ko ngam hareeji rewɓe, seppooji e boykotuuji hollirɗi e nate. E nder suudu toowndu nduu ina waɗi kadi suudu mooftirdu binndanɗe e kuutorɗe gila e jamaanu Ottomaan en e jamaanu Republikaan en.<ref name=":0">{{cite web|title=First women's museums in world and Turkey|url=https://jinhaagency.com/en/community-life/first-women-s-museums-in-world-and-turkey-1446|access-date=23 October 2024|website=Jinha Agency}}</ref><ref name="Bel">{{Cite web|title=İzmir Kadın Müzesi|url=https://www.konak.bel.tr/sayfa/izmir-kadin-muzesi|access-date=2025-04-17|website=www.konak.bel.tr}}</ref><ref>{{cite web|title=İzmir Women's Museum|url=https://www.visitizmir.org/en/what-to-do/sc/8/izmir-women-s-museum-57|accessdate=30 April 2020|publisher=Visit İzmir}}</ref> == Tuugnorgal == <references /> j78iqy461wa0ucwm7tvmmh1qa0kjr0d 165067 165066 2026-04-17T12:58:01Z SUZYFATIMA 13856 165067 wikitext text/x-wiki {{Databox}}'''Musium rewɓe İzmir''' ko musium to İzmir, leydi Turki. Ko to 38°25′15′′N 27°08′32′′E e nder wuro ɗiɗmo Konak to İzmir. Ko ngol woni go’o ko galle rewɓe ina sosee e nder leydi Turki. Mahdi musee oo ko galle taariindi mo etaaji tati e nder leegal Tilkilik. E nder windo bay ko galle "tipikal" İzmir, ina waɗi suudu 13. O udditaa ko ñalnde 23 Yarkomaa 2014. == Tariya == Musium rewɓe İzmir ko musium to İzmir, leydi Turki. Ko to 38°25′15′′N 27°08′32′′E e nder wuro ɗiɗmo Konak to İzmir. Ko ngol woni go’o ko galle rewɓe ina sosee e nder leydi Turki. Mahdi musee oo ko galle taariindi mo etaaji tati e nder leegal Tilkilik. E nder bay window ko galle İzmir tipikal, e sifaaji ummoraade e mahdi Orop e aadaaji Turki. O udditaa ko ñalnde 23 Yarkomaa 2014. Musiyum oo ina waɗi suudu 13. E nder suudu lesru nduu, ina waɗi foto Mustafa Kemal Atatürk, sosɗo leydi Turki hannde ndii ina yima e ɓiyiiko debbo jibinaaɗo biyeteeɗo Nebile Hanim e nder kewu dewgal ɗiɗaɓo oo. Kosam ceertuɗam ina heen bindallı kaŋŋe-mbelɗam ina kollitee. Fotooji waktuuji rewɓe Turki, defterdu e suudu wideyoo ina ngoni kadi e les Maskuuji rewɓe Turki piilaaɗo ko wayi no Halide Edib Adıvar, Cahide Sonku, Afife Jale, Füreya Koral ina kollitee e nder werlaaji ɗii. E nder jarne hee, ina waɗi kadi nate Nazım Hikmet. Toownde ndee ko ngam hareeji rewɓe, seppooji e boykotuuji hollirɗi e nate. E nder suudu toowndu nduu ina waɗi kadi suudu mooftirdu binndanɗe e kuutorɗe gila e jamaanu Ottomaan en e jamaanu Republikaan en.<ref name=":0">{{cite web|title=First women's museums in world and Turkey|url=https://jinhaagency.com/en/community-life/first-women-s-museums-in-world-and-turkey-1446|access-date=23 October 2024|website=Jinha Agency}}</ref><ref name="Bel">{{Cite web|title=İzmir Kadın Müzesi|url=https://www.konak.bel.tr/sayfa/izmir-kadin-muzesi|access-date=2025-04-17|website=www.konak.bel.tr}}</ref><ref>{{cite web|title=İzmir Women's Museum|url=https://www.visitizmir.org/en/what-to-do/sc/8/izmir-women-s-museum-57|accessdate=30 April 2020|publisher=Visit İzmir}}</ref> == Tuugnorgal == <references /> [[Category:Rewbe]] t0rxyh1h6pt26pmrik9t7s6gvomjau3 Maggie Weston (make-up artist) 0 40240 165074 2026-04-17T13:44:07Z SUZYFATIMA 13856 Created page with "Margaret Diane « Maggie » Weston (jibinaa ko lewru Yarkomaa 1948) ko debbo Angalteernaajo gonnooɗo naalanke. O resi ko Terry Gilliam. O suɓaama ngam heɓde njeenaari Oscar e nder cate ɓurɗe moƴƴude e maquillage e coiffure ngam filmo « Les aventures de Baron Munchausen ». O heɓi kadi njeenaari filmuuji BAFTA ngam ɓurde moƴƴude e makeup e hitaande 1990 e njeenaari filmuuji 43ɓiire to Akademi Biritaan. Filmogaraafi cuɓaaɗo Jaayɗe Baron Munchausen (1988)..." 165074 wikitext text/x-wiki Margaret Diane « Maggie » Weston (jibinaa ko lewru Yarkomaa 1948) ko debbo Angalteernaajo gonnooɗo naalanke. O resi ko Terry Gilliam. O suɓaama ngam heɓde njeenaari Oscar e nder cate ɓurɗe moƴƴude e maquillage e coiffure ngam filmo « Les aventures de Baron Munchausen ». O heɓi kadi njeenaari filmuuji BAFTA ngam ɓurde moƴƴude e makeup e hitaande 1990 e njeenaari filmuuji 43ɓiire to Akademi Biritaan. Filmogaraafi cuɓaaɗo Jaayɗe Baron Munchausen (1988) Tuugnorgal adrmcpbf32jvdnn6yvaqmmynws2kir2 165075 165074 2026-04-17T13:45:54Z SUZYFATIMA 13856 165075 wikitext text/x-wiki {{Databox}}'''Margaret Diane « Maggie » Weston''' (jibinaa ko lewru Yarkomaa 1948) ko debbo Angalteernaajo gonnooɗo naalanke. O resi ko Terry Gilliam. O suɓaama ngam heɓde njeenaari Oscar e nder cate ɓurɗe moƴƴude e maquillage e coiffure ngam filmo « Les aventures de Baron Munchausen ». O heɓi kadi njeenaari filmuuji BAFTA ngam ɓurde moƴƴude e makeup e hitaande 1990 e njeenaari filmuuji 43ɓiire to Akademi Biritaan. == Filmogaraafi cuɓaaɗo == Jaayɗe Baron Munchausen (1988) == Tuugnorgal == 0ssoitsj1y6w7ptljvgmdseyl4mo392 165076 165075 2026-04-17T13:48:44Z SUZYFATIMA 13856 165076 wikitext text/x-wiki {{Databox}}'''Margaret Diane « Maggie » Weston''' (jibinaa ko lewru Yarkomaa 1948) ko debbo Angalteernaajo gonnooɗo naalanke. O resi ko Terry Gilliam. O suɓaama ngam heɓde njeenaari Oscar e nder cate ɓurɗe moƴƴude e maquillage e coiffure ngam filmo « Les aventures de Baron Munchausen ». O heɓi kadi njeenaari filmuuji BAFTA ngam ɓurde moƴƴude e makeup e hitaande 1990 e njeenaari filmuuji 43ɓiire to Akademi Biritaan. == Filmogaraafi cuɓaaɗo == Jaayɗe Baron Munchausen (1988)<ref>{{Cite web|url=https://beta.companieshouse.gov.uk/officers/KmnTLzzrnreXSLFu_WAdP09JCHU/appointments|title=Margaret Diane GILLIAM personal appointments - Find and update company information - GOV.UK}}</ref><ref name="Oscars1989">{{Cite web|url=http://www.oscars.org/oscars/ceremonies/1989|title=The 62nd Academy Awards (1989) Nominees and Winners|accessdate=|work=oscars.org}}</ref> == Tuugnorgal == <references /> se143y99dbja86gqty4ndf3cr02k5tg Make Up For Ever 0 40241 165077 2026-04-17T13:51:47Z SUZYFATIMA 13856 Created page with "Make Up For Ever ko marque Faraysenaajo mo LVMH jeyi. Sosi nde ko e hitaande 1984, ko Dany San, naalanke make-up. Tariya Make Up For Ever sosaa ko e hitaande 1984, ko Dany Sanz, ganndo ko faati e mbaydiiji. Ina rokka yimɓe heewɓe kosmetik, haa arti noon e waɗooɓe masiŋaaji (maquillage) karallaagal. LVMH heɓi marque oo ko e hitaande 1999 ngam yaajtinde sarwisaaji mum make-up e ƴellitde sarwisaaji ɗii ngam weltinde soodooɓe mum. E hitaande 2004, Nicolas Cordier..." 165077 wikitext text/x-wiki Make Up For Ever ko marque Faraysenaajo mo LVMH jeyi. Sosi nde ko e hitaande 1984, ko Dany San, naalanke make-up. Tariya Make Up For Ever sosaa ko e hitaande 1984, ko Dany Sanz, ganndo ko faati e mbaydiiji. Ina rokka yimɓe heewɓe kosmetik, haa arti noon e waɗooɓe masiŋaaji (maquillage) karallaagal. LVMH heɓi marque oo ko e hitaande 1999 ngam yaajtinde sarwisaaji mum make-up e ƴellitde sarwisaaji ɗii ngam weltinde soodooɓe mum. E hitaande 2004, Nicolas Cordier toɗɗaa hooreejo leydi, o sosi fedde gardiiɗo/tagoowo e Sanz. Hooreejo gollordu caggal ɗuum ko Rachel Maruani (2017-2020), Gabriyel Rodriguez (2020-2023),e Charles-Henri Levaillant (2023-2024). Tuggude e hitaande 2024, gardiiɗo gollordu nduu hannde ko Aline Burelier. E hitaande 2002, duɗal Make Up For Ever fuɗɗii ko to Pari, gila ndeen ngal yaajtinii haa yettii New York, Shanghai, Hong Kong, Seoul, Singapuur, Biriksel, Helsinki e Niiseer. Tuugnorgal jgs27j0yzz95lr5221a0uxwakhyhl5b 165078 165077 2026-04-17T13:52:49Z SUZYFATIMA 13856 165078 wikitext text/x-wiki {{Databox}}'''Make Up For Ever''' ko marque Faraysenaajo mo LVMH jeyi. Sosi nde ko e hitaande 1984, ko Dany San, naalanke make-up. == Tariya == Make Up For Ever sosaa ko e hitaande 1984, ko Dany Sanz, ganndo ko faati e mbaydiiji. Ina rokka yimɓe heewɓe kosmetik, haa arti noon e waɗooɓe masiŋaaji (maquillage) karallaagal. LVMH heɓi marque oo ko e hitaande 1999 ngam yaajtinde sarwisaaji mum make-up e ƴellitde sarwisaaji ɗii ngam weltinde soodooɓe mum. E hitaande 2004, Nicolas Cordier toɗɗaa hooreejo leydi, o sosi fedde gardiiɗo/tagoowo e Sanz. Hooreejo gollordu caggal ɗuum ko Rachel Maruani (2017-2020), Gabriyel Rodriguez (2020-2023),e Charles-Henri Levaillant (2023-2024). Tuggude e hitaande 2024, gardiiɗo gollordu nduu hannde ko Aline Burelier. E hitaande 2002, duɗal Make Up For Ever fuɗɗii ko to Pari, gila ndeen ngal yaajtinii haa yettii New York, Shanghai, Hong Kong, Seoul, Singapuur, Biriksel, Helsinki e Niiseer. == Tuugnorgal == bfz9fv5c0tw26c7sbtnrz1bo701fn98 165079 165078 2026-04-17T13:59:06Z SUZYFATIMA 13856 165079 wikitext text/x-wiki {{Databox}}'''Make Up For Ever''' ko marque Faraysenaajo mo LVMH jeyi. Sosi nde ko e hitaande 1984, ko Dany San, naalanke make-up. == Tariya == Make Up For Ever sosaa ko e hitaande 1984, ko Dany Sanz, ganndo ko faati e mbaydiiji. Ina rokka yimɓe heewɓe kosmetik, haa arti noon e waɗooɓe masiŋaaji (maquillage) karallaagal. LVMH heɓi marque oo ko e hitaande 1999 ngam yaajtinde sarwisaaji mum make-up e ƴellitde sarwisaaji ɗii ngam weltinde soodooɓe mum. E hitaande 2004, Nicolas Cordier toɗɗaa hooreejo leydi, o sosi fedde gardiiɗo/tagoowo e Sanz. Hooreejo gollordu caggal ɗuum ko Rachel Maruani (2017-2020), Gabriyel Rodriguez (2020-2023),e Charles-Henri Levaillant (2023-2024). Tuggude e hitaande 2024, gardiiɗo gollordu nduu hannde ko Aline Burelier. E hitaande 2002, duɗal Make Up For Ever fuɗɗii ko to Pari, gila ndeen ngal yaajtinii haa yettii New York, Shanghai, Hong Kong, Seoul, Singapuur, Biriksel, Helsinki e Niiseer.<ref name="sephora">{{cite web|url=http://www.sephora.com/help/about_sephora.jhtml|title=About Sephora|publisher=Sephora|access-date=5 June 2011|url-status=dead|archive-url=https://web.archive.org/web/20110717155533/http://www.sephora.com/help/about_sephora.jhtml|archive-date=17 July 2011}}</ref><ref>{{cite news|url=https://www.reuters.com/article/us-lvmh-growth-analysis-idUSBRE99503820131007|title=Analysis: Brand-hungry LVMH seeks new niche as Vuitton flags|first1=Astrid|last1=Wendlant|first2=Pascale|last2=Denis|work=Reuters|date=7 October 2013|access-date=8 November 2013}}</ref><ref>{{Cite web|url=http://www.makeupforever.com/us/en-us/learn/make-artists/dany-sanz|title=Sites-MakeUpForEver-US-Site – MAKE UP FOR EVER}}</ref><ref>{{cite news|url=http://articles.philly.com/2013-08-01/entertainment/40919009_1_makeup-artist-gina-brooke-creamy-eye-shadows|archive-url=https://web.archive.org/web/20131104070525/http://articles.philly.com/2013-08-01/entertainment/40919009_1_makeup-artist-gina-brooke-creamy-eye-shadows|url-status=dead|archive-date=November 4, 2013|title=Mirror, Mirror: Joy! Make Up For Ever comes to King of Prussia|first=Elizabeth|last=Wellington|work=philly.com|date=1 August 2013|access-date=8 November 2013}}</ref><ref>{{Cite web|last=Ahssen|first=Sarah|title=Rachel Marouani appointed CEO of Make Up For Ever|url=https://ww.fashionnetwork.com/news/Rachel-marouani-appointed-ceo-of-make-up-for-ever,897928.html|access-date=2024-07-20|website=FashionNetwork.com|language=en-US}}</ref><ref>{{Cite web|last=Deslandes|first=Marion|title=Make Up For Ever appoints Gabrielle Rodriguez as CEO|url=https://ww.fashionnetwork.com/news/Make-up-for-ever-appoints-gabrielle-rodriguez-as-ceo,1108075.html|access-date=2024-07-20|website=FashionNetwork.com|language=en-US}}</ref><ref>{{Cite web|last=Chitrakorn|first=Kati|title=LVMH reshuffles beauty leadership team as competition heats up|url=https://www.voguebusiness.com/beauty/lvmh-reshuffles-beauty-leadership-team-as-competition-heats-up|access-date=2024-07-20|website=voguebusiness.com|language=en-US}}</ref>.<ref>{{cite web|url=https://www.lvmh.com/our-maisons/perfumes-cosmetics/make-up-for-ever|title=Make Up For Ever|publisher=LVMH|access-date=2024-07-20|website=lvmh.com|language=en-US}}</ref> == Tuugnorgal == <references /> ia6078g9hu3rst4wjpbp7dlaoyl88e8 165080 165079 2026-04-17T13:59:24Z SUZYFATIMA 13856 165080 wikitext text/x-wiki {{Databox}}'''Make Up For Ever''' ko marque Faraysenaajo mo LVMH jeyi. Sosi nde ko e hitaande 1984, ko Dany San, naalanke make-up. == Tariya == Make Up For Ever sosaa ko e hitaande 1984, ko Dany Sanz, ganndo ko faati e mbaydiiji. Ina rokka yimɓe heewɓe kosmetik, haa arti noon e waɗooɓe masiŋaaji (maquillage) karallaagal. LVMH heɓi marque oo ko e hitaande 1999 ngam yaajtinde sarwisaaji mum make-up e ƴellitde sarwisaaji ɗii ngam weltinde soodooɓe mum. E hitaande 2004, Nicolas Cordier toɗɗaa hooreejo leydi, o sosi fedde gardiiɗo/tagoowo e Sanz. Hooreejo gollordu caggal ɗuum ko Rachel Maruani (2017-2020), Gabriyel Rodriguez (2020-2023),e Charles-Henri Levaillant (2023-2024). Tuggude e hitaande 2024, gardiiɗo gollordu nduu hannde ko Aline Burelier. E hitaande 2002, duɗal Make Up For Ever fuɗɗii ko to Pari, gila ndeen ngal yaajtinii haa yettii New York, Shanghai, Hong Kong, Seoul, Singapuur, Biriksel, Helsinki e Niiseer.<ref name="sephora">{{cite web|url=http://www.sephora.com/help/about_sephora.jhtml|title=About Sephora|publisher=Sephora|access-date=5 June 2011|url-status=dead|archive-url=https://web.archive.org/web/20110717155533/http://www.sephora.com/help/about_sephora.jhtml|archive-date=17 July 2011}}</ref><ref>{{cite news|url=https://www.reuters.com/article/us-lvmh-growth-analysis-idUSBRE99503820131007|title=Analysis: Brand-hungry LVMH seeks new niche as Vuitton flags|first1=Astrid|last1=Wendlant|first2=Pascale|last2=Denis|work=Reuters|date=7 October 2013|access-date=8 November 2013}}</ref><ref>{{Cite web|url=http://www.makeupforever.com/us/en-us/learn/make-artists/dany-sanz|title=Sites-MakeUpForEver-US-Site – MAKE UP FOR EVER}}</ref><ref>{{cite news|url=http://articles.philly.com/2013-08-01/entertainment/40919009_1_makeup-artist-gina-brooke-creamy-eye-shadows|archive-url=https://web.archive.org/web/20131104070525/http://articles.philly.com/2013-08-01/entertainment/40919009_1_makeup-artist-gina-brooke-creamy-eye-shadows|url-status=dead|archive-date=November 4, 2013|title=Mirror, Mirror: Joy! Make Up For Ever comes to King of Prussia|first=Elizabeth|last=Wellington|work=philly.com|date=1 August 2013|access-date=8 November 2013}}</ref><ref>{{Cite web|last=Ahssen|first=Sarah|title=Rachel Marouani appointed CEO of Make Up For Ever|url=https://ww.fashionnetwork.com/news/Rachel-marouani-appointed-ceo-of-make-up-for-ever,897928.html|access-date=2024-07-20|website=FashionNetwork.com|language=en-US}}</ref><ref>{{Cite web|last=Deslandes|first=Marion|title=Make Up For Ever appoints Gabrielle Rodriguez as CEO|url=https://ww.fashionnetwork.com/news/Make-up-for-ever-appoints-gabrielle-rodriguez-as-ceo,1108075.html|access-date=2024-07-20|website=FashionNetwork.com|language=en-US}}</ref><ref>{{Cite web|last=Chitrakorn|first=Kati|title=LVMH reshuffles beauty leadership team as competition heats up|url=https://www.voguebusiness.com/beauty/lvmh-reshuffles-beauty-leadership-team-as-competition-heats-up|access-date=2024-07-20|website=voguebusiness.com|language=en-US}}</ref>.<ref>{{cite web|url=https://www.lvmh.com/our-maisons/perfumes-cosmetics/make-up-for-ever|title=Make Up For Ever|publisher=LVMH|access-date=2024-07-20|website=lvmh.com|language=en-US}}</ref> == Tuugnorgal == <references /> [[Category:Rewbe]] d0hm3k0mlve50nzfmg7ia5x602nj2y5 Prairie dress 0 40242 165081 2026-04-17T14:03:33Z SUZYFATIMA 13856 Created page with "Ɓoornugol prairie walla jokkere prairie ko mbaydi jokkere enɗam Ameriknaajo, ko huunde nde rewɓe e sukaaɓe rewɓe mbaɗata. Ɓoornugol prairie ina waawi wonde juutngol haa ɓuuɓngol seeɗa haa heewi no feewi, ina waawi kadi jogaade flounces gooto walla ko ɓuri ɗum (ruffles luggiɗɗi) walla tiers ; ɓoornanteeri prairie ina waawi ɓoorneede e dow gite ruffled walla petticoat ɓuuɓɗo. E aadaaji, ɓoornanteeri prairie ina jogii juuɗe juutɗe. E nder jokkondire e..." 165081 wikitext text/x-wiki Ɓoornugol prairie walla jokkere prairie ko mbaydi jokkere enɗam Ameriknaajo, ko huunde nde rewɓe e sukaaɓe rewɓe mbaɗata. Ɓoornugol prairie ina waawi wonde juutngol haa ɓuuɓngol seeɗa haa heewi no feewi, ina waawi kadi jogaade flounces gooto walla ko ɓuri ɗum (ruffles luggiɗɗi) walla tiers ; ɓoornanteeri prairie ina waawi ɓoorneede e dow gite ruffled walla petticoat ɓuuɓɗo. E aadaaji, ɓoornanteeri prairie ina jogii juuɗe juutɗe. E nder jokkondire e inspiration design maɓɓe, skirts prairie aadaaji ina keewi waɗeede e "leydi" mbaydiiji ko wayi no denim e kaliko puɗi, hay so tawii noon ina mbaawi wonde e kala ko ina tiiɗi kadi. Sikiiji prairie ko ɓoornanteeri rewɓe hirnaange, e sikiiji prairie keewɗi no feewi ina ɓoornee ngam danndude kareeli. Rewɓe yahooɓe e ekkolaaji kerecee en ina keewi ɓoornaade comci daneeji (hono no renndooji Bruderhof nii) walla jaŋde senaare yaajnde (hono no Allegheny Wesleyan Methodist Connection nii). Ɗe njiytetee ko e moodel, haa teeŋti noon e sahaa nguleeki. Koorɗi Prairie keɓi innde mum en e yimɓe yahooɓe to bannge hirnaange leyɗeele dentuɗe Amerik, hay so tawii noon ko ɗi "rewɓe e kala fannu e nder leydi ndii fof ɓoornotonoo ɗi." Iwdi mum ko e teeminannde 19ɓiire Sikiiji prairie ko noon wiyetee caggal nanndugol mum en e sikiiji sewnaaɗi e nder galleeji ɗi rewɓe pioneer en ɓoornotonoo e cakkital teeminannde 19ɓiire, ɗiin kadi ko mbaydiiji hoybinaaɗi e sikiiji ɓuuɓɗi, ruffled sifaaji ɓoornanteeri toowndi e kitaale 1820. Sifaa oo fuɗɗorii ko waylude mbaadiiji toowɗi e kuutoragol nguurndam ladde e nder hirnaange leyɗeele dentuɗe Amerik. Nokkuuji luggiɗɗi e binndi kuutortenoo ko nde tawnoo ɗi kollitaani diƴƴe, dekoraasiyoŋ kuutortenoo ko ngam hesɗitinde comci e waylude mbaydiiji. Ummital e kitaale 1960 e 1970 Counterculture Hippies jaɓooɓe moodel mawɗo ƴeewde e nokkuuji daartol e ɗi ngonaa hirnaange. So tawii comci prairie e teeminannde 19ɓiire ina keewi waɗeede e galleeji, sosiyeteeji kesi ko wayi no Gunne Sax to San Francisco puɗɗii feewnude comci prairie potɗi ɓoorneede. Sifaa oo ɓeydii lollude e kitaale 1970 e ɓadtaade Bicentennial Amerik, o naatnaa e moodel toowɗo ko Ralph Lauren e nder lewru 1978, koolol makko ngol tiitoonde Hirnaange. Njuuteeki hakkunde calɗi, butoŋ yeeso denim prairie e ɓuuɓri gootol, ɓoorneteeɗi e petticoat style kitaale 1950 ɓurɗo juutde seeɗa e ɓuuɓri, wonti moodel mawɗo e kitaale 1970 e puɗal kitaale 1980 caggal nde Lauren naati. Tuugnorgal sfk81092hbvto15wwhdm0lod1zpllbs 165082 165081 2026-04-17T14:04:33Z SUZYFATIMA 13856 165082 wikitext text/x-wiki {{Databox}}'''Ɓoornugol prairie''' walla jokkere prairie ko mbaydi jokkere enɗam Ameriknaajo, ko huunde nde rewɓe e sukaaɓe rewɓe mbaɗata. Ɓoornugol prairie ina waawi wonde juutngol haa ɓuuɓngol seeɗa haa heewi no feewi, ina waawi kadi jogaade flounces gooto walla ko ɓuri ɗum (ruffles luggiɗɗi) walla tiers ; ɓoornanteeri prairie ina waawi ɓoorneede e dow gite ruffled walla petticoat ɓuuɓɗo. E aadaaji, ɓoornanteeri prairie ina jogii juuɗe juutɗe. E nder jokkondire e inspiration design maɓɓe, skirts prairie aadaaji ina keewi waɗeede e "leydi" mbaydiiji ko wayi no denim e kaliko puɗi, hay so tawii noon ina mbaawi wonde e kala ko ina tiiɗi kadi. Sikiiji prairie ko ɓoornanteeri rewɓe hirnaange, e sikiiji prairie keewɗi no feewi ina ɓoornee ngam danndude kareeli. Rewɓe yahooɓe e ekkolaaji kerecee en ina keewi ɓoornaade comci daneeji (hono no renndooji Bruderhof nii) walla jaŋde senaare yaajnde (hono no Allegheny Wesleyan Methodist Connection nii). Ɗe njiytetee ko e moodel, haa teeŋti noon e sahaa nguleeki. Koorɗi Prairie keɓi innde mum en e yimɓe yahooɓe to bannge hirnaange leyɗeele dentuɗe Amerik, hay so tawii noon ko ɗi "rewɓe e kala fannu e nder leydi ndii fof ɓoornotonoo ɗi." == Iwdi mum ko e teeminannde 19ɓiire == Sikiiji prairie ko noon wiyetee caggal nanndugol mum en e sikiiji sewnaaɗi e nder galleeji ɗi rewɓe pioneer en ɓoornotonoo e cakkital teeminannde 19ɓiire, ɗiin kadi ko mbaydiiji hoybinaaɗi e sikiiji ɓuuɓɗi, ruffled sifaaji ɓoornanteeri toowndi e kitaale 1820. Sifaa oo fuɗɗorii ko waylude mbaadiiji toowɗi e kuutoragol nguurndam ladde e nder hirnaange leyɗeele dentuɗe Amerik. Nokkuuji luggiɗɗi e binndi kuutortenoo ko nde tawnoo ɗi kollitaani diƴƴe, dekoraasiyoŋ kuutortenoo ko ngam hesɗitinde comci e waylude mbaydiiji. == Ummital e kitaale 1960 e 1970 == Counterculture Hippies jaɓooɓe moodel mawɗo ƴeewde e nokkuuji daartol e ɗi ngonaa hirnaange. So tawii comci prairie e teeminannde 19ɓiire ina keewi waɗeede e galleeji, sosiyeteeji kesi ko wayi no Gunne Sax to San Francisco puɗɗii feewnude comci prairie potɗi ɓoorneede. Sifaa oo ɓeydii lollude e kitaale 1970 e ɓadtaade Bicentennial Amerik, o naatnaa e moodel toowɗo ko Ralph Lauren e nder lewru 1978, koolol makko ngol tiitoonde Hirnaange. Njuuteeki hakkunde calɗi, butoŋ yeeso denim prairie e ɓuuɓri gootol, ɓoorneteeɗi e petticoat style kitaale 1950 ɓurɗo juutde seeɗa e ɓuuɓri, wonti moodel mawɗo e kitaale 1970 e puɗal kitaale 1980 caggal nde Lauren naati. == Tuugnorgal == mwhxekkxdhc9ggjspqv622monmnz3rr 165086 165082 2026-04-17T14:15:43Z SUZYFATIMA 13856 165086 wikitext text/x-wiki {{Databox}}'''Ɓoornugol prairie''' walla jokkere prairie ko mbaydi jokkere enɗam Ameriknaajo, ko huunde nde rewɓe e sukaaɓe rewɓe mbaɗata. Ɓoornugol prairie ina waawi wonde juutngol haa ɓuuɓngol seeɗa haa heewi no feewi, ina waawi kadi jogaade flounces gooto walla ko ɓuri ɗum (ruffles luggiɗɗi) walla tiers ; ɓoornanteeri prairie ina waawi ɓoorneede e dow gite ruffled walla petticoat ɓuuɓɗo. E aadaaji, ɓoornanteeri prairie ina jogii juuɗe juutɗe. E nder jokkondire e inspiration design maɓɓe, skirts prairie aadaaji ina keewi waɗeede e "leydi" mbaydiiji ko wayi no denim e kaliko puɗi, hay so tawii noon ina mbaawi wonde e kala ko ina tiiɗi kadi. Sikiiji prairie ko ɓoornanteeri rewɓe hirnaange, e sikiiji prairie keewɗi no feewi ina ɓoornee ngam danndude kareeli. Rewɓe yahooɓe e ekkolaaji kerecee en ina keewi ɓoornaade comci daneeji (hono no renndooji Bruderhof nii) walla jaŋde senaare yaajnde (hono no Allegheny Wesleyan Methodist Connection nii). Ɗe njiytetee ko e moodel, haa teeŋti noon e sahaa nguleeki. Koorɗi Prairie keɓi innde mum en e yimɓe yahooɓe to bannge hirnaange leyɗeele dentuɗe Amerik, hay so tawii noon ko ɗi "rewɓe e kala fannu e nder leydi ndii fof ɓoornotonoo ɗi." == Iwdi mum ko e teeminannde 19ɓiire == Sikiiji prairie ko noon wiyetee caggal nanndugol mum en e sikiiji sewnaaɗi e nder galleeji ɗi rewɓe pioneer en ɓoornotonoo e cakkital teeminannde 19ɓiire, ɗiin kadi ko mbaydiiji hoybinaaɗi e sikiiji ɓuuɓɗi, ruffled sifaaji ɓoornanteeri toowndi e kitaale 1820. Sifaa oo fuɗɗorii ko waylude mbaadiiji toowɗi e kuutoragol nguurndam ladde e nder hirnaange leyɗeele dentuɗe Amerik. Nokkuuji luggiɗɗi e binndi kuutortenoo ko nde tawnoo ɗi kollitaani diƴƴe, dekoraasiyoŋ kuutortenoo ko ngam hesɗitinde comci e waylude mbaydiiji. == Ummital e kitaale 1960 e 1970 == Counterculture Hippies jaɓooɓe moodel mawɗo ƴeewde e nokkuuji daartol e ɗi ngonaa hirnaange. So tawii comci prairie e teeminannde 19ɓiire ina keewi waɗeede e galleeji, sosiyeteeji kesi ko wayi no Gunne Sax to San Francisco puɗɗii feewnude comci prairie potɗi ɓoorneede. Sifaa oo ɓeydii lollude e kitaale 1970 e ɓadtaade Bicentennial Amerik, o naatnaa e moodel toowɗo ko Ralph Lauren e nder lewru 1978, koolol makko ngol tiitoonde Hirnaange. Njuuteeki hakkunde calɗi, butoŋ yeeso denim prairie e ɓuuɓri gootol, ɓoorneteeɗi e petticoat style kitaale 1950 ɓurɗo juutde seeɗa e ɓuuɓri, wonti moodel mawɗo e kitaale 1970 e puɗal kitaale 1980 caggal nde Lauren naati.<ref name="LynchStrauss2014">{{cite book|last1=Lynch|first1=Annette|last2=Strauss|first2=Mitchell D.|title=Ethnic Dress in the United States: A Cultural Encyclopedia|date=30 October 2014|publisher=Rowman & Littlefield|isbn=978-0-7591-2150-8|page=303|language=en}}</ref><ref>{{cite book|last1=Mackall|first1=Dandi Daley|title=The Secrets of Tree Taylor|date=May 2015|publisher=[[Random House]]|isbn=978-0-375-87294-5|page=269|language=English}}</ref><ref name="Margolis2019">{{cite book|last1=Margolis|first1=Maxine L.|title=Women in Fundamentalism: Modesty, Marriage, and Motherhood|date=10 October 2019|publisher=Rowman & Littlefield|isbn=978-1-5381-3403-0|language=English}}</ref><ref name="Orden2018">{{cite book|last1=Orden|first1=R. Van|title=Seventh-Day Adventists, Ellen G. White, and Salvation|date=11 June 2018|publisher=Christian Faith Publishing|isbn=978-1-64114-179-6|language=English}}</ref><ref name="Torgerson2020">{{cite web|last1=Torgerson|first1=Rachel|url=https://www.cosmopolitan.com/style-beauty/fashion/a30304799/prairie-dress-trend/|title=Prairie Dresses Are the Perfect Winter Trend for People Who Hate Tights|publisher=[[Cosmopolitan Magazine]]|access-date=30 July 2021|language=English|date=1 January 2020|archive-url=https://web.archive.org/web/20200102050437/https://www.cosmopolitan.com/style-beauty/fashion/a30304799/prairie-dress-trend/|archive-date=2 January 2020|url-status=dead}}</ref><ref>{{cite book|last1=F|first1=José Blanco|last2=Hunt-Hurst|first2=Patricia Kay|last3=Lee|first3=Heather Vaughan|last4=Doering|first4=Mary|title=Clothing and Fashion: American Fashion from Head to Toe [4 volumes]: American Fashion from Head to Toe|date=23 November 2015|publisher=ABC-CLIO|isbn=978-1-61069-310-3|page=189|language=English}}</ref><ref>{{Cite book|last1=Tortora|first1=Phyllis G.|title=The Fairchild Books dictionary of fashion|last2=Keiser|first2=Sandra J.|year=2013|isbn=978-1-60901-489-6|edition=4th|location=New York, NY, USA|pages=373|oclc=862092495}}</ref><ref name="California State Parks">{{cite web|title=Sutter's Fort Clothing - 1840s|url=http://www.parks.ca.gov/pages/485/files/1840s%20clothing.pdf|publisher=California State Parks|access-date=28 February 2015}}</ref> == Tuugnorgal == <references /> ascaf9wzltrjf2iqpk7m2qk0wsm061v 165087 165086 2026-04-17T14:16:02Z SUZYFATIMA 13856 165087 wikitext text/x-wiki {{Databox}}'''Ɓoornugol prairie''' walla jokkere prairie ko mbaydi jokkere enɗam Ameriknaajo, ko huunde nde rewɓe e sukaaɓe rewɓe mbaɗata. Ɓoornugol prairie ina waawi wonde juutngol haa ɓuuɓngol seeɗa haa heewi no feewi, ina waawi kadi jogaade flounces gooto walla ko ɓuri ɗum (ruffles luggiɗɗi) walla tiers ; ɓoornanteeri prairie ina waawi ɓoorneede e dow gite ruffled walla petticoat ɓuuɓɗo. E aadaaji, ɓoornanteeri prairie ina jogii juuɗe juutɗe. E nder jokkondire e inspiration design maɓɓe, skirts prairie aadaaji ina keewi waɗeede e "leydi" mbaydiiji ko wayi no denim e kaliko puɗi, hay so tawii noon ina mbaawi wonde e kala ko ina tiiɗi kadi. Sikiiji prairie ko ɓoornanteeri rewɓe hirnaange, e sikiiji prairie keewɗi no feewi ina ɓoornee ngam danndude kareeli. Rewɓe yahooɓe e ekkolaaji kerecee en ina keewi ɓoornaade comci daneeji (hono no renndooji Bruderhof nii) walla jaŋde senaare yaajnde (hono no Allegheny Wesleyan Methodist Connection nii). Ɗe njiytetee ko e moodel, haa teeŋti noon e sahaa nguleeki. Koorɗi Prairie keɓi innde mum en e yimɓe yahooɓe to bannge hirnaange leyɗeele dentuɗe Amerik, hay so tawii noon ko ɗi "rewɓe e kala fannu e nder leydi ndii fof ɓoornotonoo ɗi." == Iwdi mum ko e teeminannde 19ɓiire == Sikiiji prairie ko noon wiyetee caggal nanndugol mum en e sikiiji sewnaaɗi e nder galleeji ɗi rewɓe pioneer en ɓoornotonoo e cakkital teeminannde 19ɓiire, ɗiin kadi ko mbaydiiji hoybinaaɗi e sikiiji ɓuuɓɗi, ruffled sifaaji ɓoornanteeri toowndi e kitaale 1820. Sifaa oo fuɗɗorii ko waylude mbaadiiji toowɗi e kuutoragol nguurndam ladde e nder hirnaange leyɗeele dentuɗe Amerik. Nokkuuji luggiɗɗi e binndi kuutortenoo ko nde tawnoo ɗi kollitaani diƴƴe, dekoraasiyoŋ kuutortenoo ko ngam hesɗitinde comci e waylude mbaydiiji. == Ummital e kitaale 1960 e 1970 == Counterculture Hippies jaɓooɓe moodel mawɗo ƴeewde e nokkuuji daartol e ɗi ngonaa hirnaange. So tawii comci prairie e teeminannde 19ɓiire ina keewi waɗeede e galleeji, sosiyeteeji kesi ko wayi no Gunne Sax to San Francisco puɗɗii feewnude comci prairie potɗi ɓoorneede. Sifaa oo ɓeydii lollude e kitaale 1970 e ɓadtaade Bicentennial Amerik, o naatnaa e moodel toowɗo ko Ralph Lauren e nder lewru 1978, koolol makko ngol tiitoonde Hirnaange. Njuuteeki hakkunde calɗi, butoŋ yeeso denim prairie e ɓuuɓri gootol, ɓoorneteeɗi e petticoat style kitaale 1950 ɓurɗo juutde seeɗa e ɓuuɓri, wonti moodel mawɗo e kitaale 1970 e puɗal kitaale 1980 caggal nde Lauren naati.<ref name="LynchStrauss2014">{{cite book|last1=Lynch|first1=Annette|last2=Strauss|first2=Mitchell D.|title=Ethnic Dress in the United States: A Cultural Encyclopedia|date=30 October 2014|publisher=Rowman & Littlefield|isbn=978-0-7591-2150-8|page=303|language=en}}</ref><ref>{{cite book|last1=Mackall|first1=Dandi Daley|title=The Secrets of Tree Taylor|date=May 2015|publisher=[[Random House]]|isbn=978-0-375-87294-5|page=269|language=English}}</ref><ref name="Margolis2019">{{cite book|last1=Margolis|first1=Maxine L.|title=Women in Fundamentalism: Modesty, Marriage, and Motherhood|date=10 October 2019|publisher=Rowman & Littlefield|isbn=978-1-5381-3403-0|language=English}}</ref><ref name="Orden2018">{{cite book|last1=Orden|first1=R. Van|title=Seventh-Day Adventists, Ellen G. White, and Salvation|date=11 June 2018|publisher=Christian Faith Publishing|isbn=978-1-64114-179-6|language=English}}</ref><ref name="Torgerson2020">{{cite web|last1=Torgerson|first1=Rachel|url=https://www.cosmopolitan.com/style-beauty/fashion/a30304799/prairie-dress-trend/|title=Prairie Dresses Are the Perfect Winter Trend for People Who Hate Tights|publisher=[[Cosmopolitan Magazine]]|access-date=30 July 2021|language=English|date=1 January 2020|archive-url=https://web.archive.org/web/20200102050437/https://www.cosmopolitan.com/style-beauty/fashion/a30304799/prairie-dress-trend/|archive-date=2 January 2020|url-status=dead}}</ref><ref>{{cite book|last1=F|first1=José Blanco|last2=Hunt-Hurst|first2=Patricia Kay|last3=Lee|first3=Heather Vaughan|last4=Doering|first4=Mary|title=Clothing and Fashion: American Fashion from Head to Toe [4 volumes]: American Fashion from Head to Toe|date=23 November 2015|publisher=ABC-CLIO|isbn=978-1-61069-310-3|page=189|language=English}}</ref><ref>{{Cite book|last1=Tortora|first1=Phyllis G.|title=The Fairchild Books dictionary of fashion|last2=Keiser|first2=Sandra J.|year=2013|isbn=978-1-60901-489-6|edition=4th|location=New York, NY, USA|pages=373|oclc=862092495}}</ref><ref name="California State Parks">{{cite web|title=Sutter's Fort Clothing - 1840s|url=http://www.parks.ca.gov/pages/485/files/1840s%20clothing.pdf|publisher=California State Parks|access-date=28 February 2015}}</ref> == Tuugnorgal == <references /> [[Category:Rewbe]] 1tyq2aqtl2ycr87frf2ludvbt47f2k9 Farayse Hosken 0 40243 165083 2026-04-17T14:14:09Z Sardeeq 14292 Created by translating the page "[[:en:Special:Redirect/revision/1343350908|Fran Hosken]]" 165083 wikitext text/x-wiki [[File:Fran_Hosken,_1950_(cropped).jpg|alt=photograph|thumb|270x270px|Farayse Hoskeen ca. 1950]] '''Fran P. Hosken''' (1920 to [[Vienna|Vienne]] [[Otiris]] – 2 feebariyee 2006) ko Ameriknaajo diisneteeɗo, binndoowo, daraniiɗo rewɓe, e daraniiɗo renndo. O sosi fedde wiyeteende Women’s International Network e hitaande 1975, o yaltinii jaaynde sappoɓal kala ko faati e cellal rewɓe, nde anndaa, haa teeŋti noon e wiɗtooji mum ko faati e [[Taƴgol jawturu debbo|mborosaaji rewɓe]] (FGM). == Nguurndam == Hosken jibinaa ko e wuro wiyeteengo [[Vienna|Wiyen]], ɗo baaba mum Otto Porges ɗoon ko cafroowo ummoriiɗo Bohemie (Brandys nad Labem, Cekoslowaki), o egginii e ɓesngu makko o fayti Amerik e hitaande 1938. O naati duɗal jaaɓi haaɗtirde Smith College, e hitaande 1944 o heɓi dipolom makko master to duɗal jaaɓi haaɗtirde Harvard to bannge diisnondiral, o woni gooto e rewɓe adanɓe waɗde ɗum. O naati e konu Coast Guard e wolde adunaare ɗimmere, omo gollina e jokkondiral. O resi James Hosken e hitaande 1947, o sosi Hosken, Inc e hitaande 1947. Ɓe ndañi ɓiɓɓe tato, ɓe ceerti e hitaande 1962. == Kugal == Hosken sosi Hosken, Inc. e jom suudu mum James Hosken e hitaande 1947. Gooto e eɓɓooji makko gadani, ko mbaydi mbaylaandi, wonti njuɓɓudi njulaagu e ƴeewndo. Golle maɓɓe ɗee ko Knoll, Raymor e Macy’s ndenndi ɗum en, ɓe kolliraama to nokku njulaagu Chicago e to ñalɗi tati Milan. Ko adii fof, sosiyetee oo udditaa e hitaande 1951. Duuɓi keewɗi o yaltinii lowre rewɓe hakkunde leyɗeele NEWS (WIN NEWS) nde wonnoo ko "BY, FOR & ABOUT WOMEN - njuɓɓudi jokkondiral udditiingal e nder winndere ndee kala, tawa ina waɗi, ngam e ko fayti e rewɓe e kala fannu, goongɗingol, leƴƴi e duuɓi." Win News ina heewnoo ƴeewtaade e ñiŋde geɗe winndereeje ko wayi no politikaaji FMI e Banke Adunaajo e batte mum en keewɗe bonɗe e rewɓe, haa teeŋti noon e rewɓe Asii e Afrik. O sosi kadi o yaltini DEFTERE NATAL JIBINDE ƁIƊƊO(CBPB): Daartol Natal Jibinannde e Yiyngo Debbo. Deftere Natal Jibinannde hokki bayaanuuji ko faati e cellal jibinannde teeŋti noon e sukaaɓe rewɓe e nder winndere ndee kala, tee ina "nafoo no feewi tawa ɗemngal walla binndol ina seerti e rewɓe e kala leƴƴi; kadi ina wasiyee no feewi e jaŋde peewnugol ɓesngu". Ina wiyee wonde ko Fran Hosten sosi helmere « Ɓoornugol debbo » (FGM), o waɗti haala Ɓoornugol debbo e ajendaaji Fedde Ngenndiije Dentuɗe . [1] Ciimtol makko ko fayti e FGM, hono The Hosken Report : Genital and Sexual Mutilation of Femmes (1979), ina waɗi batte to bannge waawde waawnude renndo winndere ndee, haa arti noon e Fedde Adunaare Cellal, ngam waɗde doole ngam haɗde ɗum. Ko o piilaaɗo e haalde ko feewti e golle njulaagu rewɓe, Ms. Hosken ina joginoo cuusal haɓaade fenaande heewnde bonnde ngam faddaade rewɓe waɗooɓe ɗeen golle. [2] Hosken kadi ina luulndii taƴgol, o siifondirii e kuulal Ashley Montagu ngal, ngal noddi yo denndaangal mborosaaji baɗeteeɗi e sukaaɓe ina njokka haa arti noon e mborosaaji gonɗi e nder reedu e mborosaaji pinndi ƴiiƴam . [3] == Teskorɗe == bb7i26prjgyat46wcbhw1n20nzpjxg5 165084 165083 2026-04-17T14:14:52Z Sardeeq 14292 Created by translating the page "[[:en:Special:Redirect/revision/1343350908|Fran Hosken]]" 165084 wikitext text/x-wiki [[File:Fran_Hosken,_1950_(cropped).jpg|alt=photograph|thumb|270x270px|Farayse Hoskeen ca. 1950]] '''Fran P. Hosken''' (1920 to [[Vienna|Vienne]] [[Otiris]] – 2 feebariyee 2006) ko Ameriknaajo diisneteeɗo, binndoowo, daraniiɗo rewɓe, e daraniiɗo renndo. O sosi fedde wiyeteende Women’s International Network e hitaande 1975, o yaltinii jaaynde sappoɓal kala ko faati e cellal rewɓe, nde anndaa, haa teeŋti noon e wiɗtooji mum ko faati e [[Taƴgol jawturu debbo|mborosaaji rewɓe]] (FGM).<ref>Kahn, Joseph P. "Fran P. Hosken, 86; activist for women's issues globally", The Boston Globe, 12 February 2006.</ref> == Nguurndam == Hosken jibinaa ko e wuro wiyeteengo [[Vienna|Wiyen]], ɗo baaba mum Otto Porges ɗoon ko cafroowo ummoriiɗo Bohemie (Brandys nad Labem, Cekoslowaki), o egginii e ɓesngu makko o fayti Amerik e hitaande 1938. O naati duɗal jaaɓi haaɗtirde Smith College, e hitaande 1944 o heɓi dipolom makko master to duɗal jaaɓi haaɗtirde Harvard to bannge diisnondiral, o woni gooto e rewɓe adanɓe waɗde ɗum. O naati e konu Coast Guard e wolde adunaare ɗimmere, omo gollina e jokkondiral. O resi James Hosken e hitaande 1947, o sosi Hosken, Inc e hitaande 1947. Ɓe ndañi ɓiɓɓe tato, ɓe ceerti e hitaande 1962. == Kugal == Hosken sosi Hosken, Inc. e jom suudu mum James Hosken e hitaande 1947. Gooto e eɓɓooji makko gadani, ko mbaydi mbaylaandi, wonti njuɓɓudi njulaagu e ƴeewndo. Golle maɓɓe ɗee ko Knoll, Raymor e Macy’s ndenndi ɗum en, ɓe kolliraama to nokku njulaagu Chicago e to ñalɗi tati Milan. Ko adii fof, sosiyetee oo udditaa e hitaande 1951. Duuɓi keewɗi o yaltinii lowre rewɓe hakkunde leyɗeele NEWS (WIN NEWS) nde wonnoo ko "BY, FOR & ABOUT WOMEN - njuɓɓudi jokkondiral udditiingal e nder winndere ndee kala, tawa ina waɗi, ngam e ko fayti e rewɓe e kala fannu, goongɗingol, leƴƴi e duuɓi." Win News ina heewnoo ƴeewtaade e ñiŋde geɗe winndereeje ko wayi no politikaaji FMI e Banke Adunaajo e batte mum en keewɗe bonɗe e rewɓe, haa teeŋti noon e rewɓe Asii e Afrik. O sosi kadi o yaltini DEFTERE NATAL JIBINDE ƁIƊƊO(CBPB): Daartol Natal Jibinannde e Yiyngo Debbo. Deftere Natal Jibinannde hokki bayaanuuji ko faati e cellal jibinannde teeŋti noon e sukaaɓe rewɓe e nder winndere ndee kala, tee ina "nafoo no feewi tawa ɗemngal walla binndol ina seerti e rewɓe e kala leƴƴi; kadi ina wasiyee no feewi e jaŋde peewnugol ɓesngu". Ina wiyee wonde ko Fran Hosten sosi helmere « Ɓoornugol debbo » (FGM), o waɗti haala Ɓoornugol debbo e ajendaaji Fedde Ngenndiije Dentuɗe . [1] Ciimtol makko ko fayti e FGM, hono The Hosken Report : Genital and Sexual Mutilation of Femmes (1979), ina waɗi batte to bannge waawde waawnude renndo winndere ndee, haa arti noon e Fedde Adunaare Cellal, ngam waɗde doole ngam haɗde ɗum. Ko o piilaaɗo e haalde ko feewti e golle njulaagu rewɓe, Ms. Hosken ina joginoo cuusal haɓaade fenaande heewnde bonnde ngam faddaade rewɓe waɗooɓe ɗeen golle. [2] Hosken kadi ina luulndii taƴgol, o siifondirii e kuulal Ashley Montagu ngal, ngal noddi yo denndaangal mborosaaji baɗeteeɗi e sukaaɓe ina njokka haa arti noon e mborosaaji gonɗi e nder reedu e mborosaaji pinndi ƴiiƴam . [3] == Teskorɗe == j6nglsrwlq8iu8pp6s9ysx778t8hdcf 165085 165084 2026-04-17T14:15:09Z Sardeeq 14292 165085 wikitext text/x-wiki {{Databox}} [[File:Fran_Hosken,_1950_(cropped).jpg|alt=photograph|thumb|270x270px|Farayse Hoskeen ca. 1950]] '''Fran P. Hosken''' (1920 to [[Vienna|Vienne]] [[Otiris]] – 2 feebariyee 2006) ko Ameriknaajo diisneteeɗo, binndoowo, daraniiɗo rewɓe, e daraniiɗo renndo. O sosi fedde wiyeteende Women’s International Network e hitaande 1975, o yaltinii jaaynde sappoɓal kala ko faati e cellal rewɓe, nde anndaa, haa teeŋti noon e wiɗtooji mum ko faati e [[Taƴgol jawturu debbo|mborosaaji rewɓe]] (FGM).<ref>Kahn, Joseph P. "Fran P. Hosken, 86; activist for women's issues globally", The Boston Globe, 12 February 2006.</ref> == Nguurndam == Hosken jibinaa ko e wuro wiyeteengo [[Vienna|Wiyen]], ɗo baaba mum Otto Porges ɗoon ko cafroowo ummoriiɗo Bohemie (Brandys nad Labem, Cekoslowaki), o egginii e ɓesngu makko o fayti Amerik e hitaande 1938. O naati duɗal jaaɓi haaɗtirde Smith College, e hitaande 1944 o heɓi dipolom makko master to duɗal jaaɓi haaɗtirde Harvard to bannge diisnondiral, o woni gooto e rewɓe adanɓe waɗde ɗum. O naati e konu Coast Guard e wolde adunaare ɗimmere, omo gollina e jokkondiral. O resi James Hosken e hitaande 1947, o sosi Hosken, Inc e hitaande 1947. Ɓe ndañi ɓiɓɓe tato, ɓe ceerti e hitaande 1962. == Kugal == Hosken sosi Hosken, Inc. e jom suudu mum James Hosken e hitaande 1947. Gooto e eɓɓooji makko gadani, ko mbaydi mbaylaandi, wonti njuɓɓudi njulaagu e ƴeewndo. Golle maɓɓe ɗee ko Knoll, Raymor e Macy’s ndenndi ɗum en, ɓe kolliraama to nokku njulaagu Chicago e to ñalɗi tati Milan. Ko adii fof, sosiyetee oo udditaa e hitaande 1951. Duuɓi keewɗi o yaltinii lowre rewɓe hakkunde leyɗeele NEWS (WIN NEWS) nde wonnoo ko "BY, FOR & ABOUT WOMEN - njuɓɓudi jokkondiral udditiingal e nder winndere ndee kala, tawa ina waɗi, ngam e ko fayti e rewɓe e kala fannu, goongɗingol, leƴƴi e duuɓi." Win News ina heewnoo ƴeewtaade e ñiŋde geɗe winndereeje ko wayi no politikaaji FMI e Banke Adunaajo e batte mum en keewɗe bonɗe e rewɓe, haa teeŋti noon e rewɓe Asii e Afrik. O sosi kadi o yaltini DEFTERE NATAL JIBINDE ƁIƊƊO(CBPB): Daartol Natal Jibinannde e Yiyngo Debbo. Deftere Natal Jibinannde hokki bayaanuuji ko faati e cellal jibinannde teeŋti noon e sukaaɓe rewɓe e nder winndere ndee kala, tee ina "nafoo no feewi tawa ɗemngal walla binndol ina seerti e rewɓe e kala leƴƴi; kadi ina wasiyee no feewi e jaŋde peewnugol ɓesngu". Ina wiyee wonde ko Fran Hosten sosi helmere « Ɓoornugol debbo » (FGM), o waɗti haala Ɓoornugol debbo e ajendaaji Fedde Ngenndiije Dentuɗe . [1] Ciimtol makko ko fayti e FGM, hono The Hosken Report : Genital and Sexual Mutilation of Femmes (1979), ina waɗi batte to bannge waawde waawnude renndo winndere ndee, haa arti noon e Fedde Adunaare Cellal, ngam waɗde doole ngam haɗde ɗum. Ko o piilaaɗo e haalde ko feewti e golle njulaagu rewɓe, Ms. Hosken ina joginoo cuusal haɓaade fenaande heewnde bonnde ngam faddaade rewɓe waɗooɓe ɗeen golle. [2] Hosken kadi ina luulndii taƴgol, o siifondirii e kuulal Ashley Montagu ngal, ngal noddi yo denndaangal mborosaaji baɗeteeɗi e sukaaɓe ina njokka haa arti noon e mborosaaji gonɗi e nder reedu e mborosaaji pinndi ƴiiƴam . [3] == Teskorɗe == 42jfrmpw6txpc3m99y0tfkclyqh0ycb Ayaan Hirsi Ali 0 40244 165088 2026-04-17T14:16:49Z Sardeeq 14292 Created by translating the page "[[:en:Special:Redirect/revision/1346651205|Ayaan Hirsi Ali]]" 165088 wikitext text/x-wiki '''Ayaan Hirsi Ali''' {{Efn|English: {{IPAc-en|ɑː|ˈ|j|ɑː|n|_|ˈ|h|ɪər|s|i|_|ˈ|ɑː|l|i}} {{respell|ah|YAHN|_|HEER|see|_|AH|lee}}, {{IPA|nl|aːˈjaːn ˈɦiːrsi ˈaːli|lang|Nl-Ayaan Hirsi Ali.ogg|small=no}}; {{langx|so|Ayaan Xirsi Cali}} {{IPA|so|ajaːn ħirsi ʕaliː|}}; {{langx|ar|أيان حرسي علي}}, {{ALA-LC|ar|Ayān Ḥirsī ʻAlī}}.}} ( Somali ; jibinaa ko '''Ayaan Hirsi Magan''', 13 noowammbar 1969) ko binndoowo, daraniiɗo haɓaade rafiiji, miijotooɗo koolaaɗo, gonnooɗo politikyanke, jibinaaɗo to Somali, Holanndeejo e Ameriknaajo. Ko o ƴattoowo lislaam, omo daranii hakkeeji e ndimaagu rewɓe juulɓe, omo haɓa e dewgal doole, warngooji teddungal, [[dewgal sukaaɓe]], e [[Taƴgol jawturu debbo|ƴattaade rewɓe]] . Hirsi Ali jibinaa ko to leydi Somali . E duuɓi joy, Hirsi Ali waɗii ƴaañorgal debbo ngal neene mum yuɓɓini. Ɓesngu makko ummiima e leyɗeele keewɗe e nder Afrik e Fuɗnaange hakkundeejo, nde o heɓi duuɓi 23, o heɓi asilo politik to Pays-Bas, o heɓi ɓiyleydaagu Pays-Bas duuɓi joy caggal ɗuum. E nder duuɓi makko 30, Hirsi Ali woppii diineeji cukaagu mum, o fuɗɗii anndinde ko ateyist, o naati e politik hakkundeejo-nyaamo Holannda, o naati e lannda yimɓe ngam ndimaagu e demokaraasi (VVD). E hitaande 2003, Hirsi Ali suɓaama e suudu sarɗiiji leydi Pays-Bas . Nde o woni e parlemaa, o gollodiima e Theo van Gogh e filmo tokooso, tiitoonde mum ko ''Submission'', holliroowo tooñanngeeji rewɓe e les sariya lislaam fundamentalist, kadi o ñiŋii canon juulɓe e hoore mum. Filma oo addani yimɓe hulɓinaade maayde, Van Gogh waraa ko juuti caggal nde filmo oo yalti, ko Mohammed Bouyeri, riiwti Hirsi Ali e suuɗde. <ref name="Leung 2005" /> E oon sahaa, o ɓeydii haalde ko o ñiŋoowo Lislaam. E hitaande 2005, jaaynde <nowiki><i id="mwSA">wiyeteende Time</i></nowiki> innitiri Hirsi Ali e nder 100 neɗɗo ɓurɗo waawde huutoraade doole e winndere ndee . Ƴeewndo makko laaɓtungo e Lislaam waɗi mo neɗɗo luulndiiɗo e politik Holannda. [ 6 ] . E yahde Amerik, Hirsi Ali naati e duɗal Ameriknaagal Enterprise Institute (AEI), fedde miijotoonde ko fayti e njuɓɓudi [ 9 ], ɗo o sosi hoore makko e wonde binndoowo, golloowo, e ganndo renndo. Defte makko ''Kaafer: Nguurndam am'' (2007), ''Nomad: Gila e Lislaam haa Amerik'' (2010) e ''Heretik: Ko waɗi Lislaam ina haani waylude jooni'' (2015) ngonti defte ɓurɗe soodde. Ali ko neɗɗo caɗtuɗo e nder Atheism keso gila e fuɗɗoode mum. O anndinii naatgol makko e diine kerecee en e hitaande 2023. Ɓeen ñaawooɓe ina tuuma Hirsi Ali wonde ko o lislaam-fobi walla neo-orientalist, ina naamnoo kadi ko o daraniiɗo ganndal "ngam haalde e dow doole ko fayti e Lislaam e winndere aarabeeɓe", ɓe mbiyi omo ƴellita miijo " civili " hirnaange. Hirsi Ali ina resndi daartoowo biyeteeɗo Niall Ferguson, daartoowo Ecoppinaajo-Ameriknaajo. Ɓeeɗoo ɗiɗo ina njibina ɓiɓɓe mum en worɓe to leyɗeele dentuɗe Amerik, ɗo o wonti ɓiyleydi e hitaande 2013. == Nguurndam gadano == Hirsi Ali jibinaa ko Ayaan Hirsi Magan to [[Mogadishu]], to leydi Somali, ñalnde 13 noowammbar 1969. Baaba makko, ko juulɗo sunnit, jeyaaɗo e leñol Darod to Somali, jannguɗo duɗal jaaɓi haaɗtirde Columbia to New York. [ 9 ] Tergal mawngal e fedde demokraasi kisal Somali, kadi ko o gardiiɗo e nder rewolison Somali, baaba makko sokaa sabu luulndaade laamu kominist [[Siyaad barre|Siad Barre]] e hitaande nde Ayaan jibinaa ndee. [ 9 ] Baaba Hirsi Ali ko ganndo, luulndiiɗo, juulɗo dewondirɗo, jannguɗo caggal leydi kadi omo luulndii [[Taƴgol jawturu debbo|ƴattaade rewɓe]] ; nde o woni e kasoo ndee, neene makko Hirsi Ali yamiri gorko gooto yo waɗ ɗum e dow makko, nde Hirsi Ali ina yahra e duuɓi joy. E wiyde Hirsi Ali, o waɗii saasɓe nde neene makko heɓaani debbo waɗde feere ndee, sibu ɓuuɓri ndii ina « ɓuri hoybude » so worɓe mbaɗi ɗum. <ref name="dangerwoman" /> Caggal nde baaba makko daɗi e kasoo, kanko e ɓesngu makko ɓe ngummii Somali, ɓe njahi Arabi Sawdit, Ecoppi, haa ɓe njottii Keña, ɓe nguuri ɗoon duuɓi sappo. [ 9 ] Ko ɗoon o sosi nguurndam toowɗam welɗam wonande ɓe. Hirsi Ali janngi ko duɗal hakkundeewal sukaaɓe rewɓe juulɓe e ɗemngal Engele. Wakkati o yotti duuɓi maako, lesdi Sawudit ɗon hokka ceede ngam jangirde diina nder lesɗe ɗuɗɗe nden boo miijooji maako dow diina ɗon mari semmbe nder juulɓe ɗuuɗɓe. Jannginoowo diine karismatik, jannginaaɗo e ngalɗoo daawal, naati duɗal Hirsi Ali. O doolniri suka debbo biyeteeɗo Ayaan, kam e won e janngooɓe makko, ngam ƴettude firooji ɓurɗi tiiɗde e Islaam ɗi Arabi Sawdit, ko luurdi e firooji ɓurɗi yooɗde e oon sahaa to Somali e Keñiya. Hirsi Ali wiyi caggal ɗuum wonde o ɓooyii yiɗde Qur'aana, o wuuri "e deftere, ngam deftere" e nder cukaagu makko fof. [1] O yurminii miijooji fedde wiyeteende « Banndiraaɓe juulɓe lislaam », o ɓoornii ko ''hijab'' e uniforme makko duɗal. Ɗuum noon ko huunde nde meeɗaa waɗde e oon sahaa kono ɗum ɓuri heewde e yoga e sukaaɓe rewɓe juulɓe. E oon sahaa, o jaɓii ''fatwa'' bayyinaango e binndoowo biyeteeɗo Salman Rushdie, biyeteeɗo Salman Rushdie, mo Angalteer, ngam jaabaade nate annabi lislaam Muhammadu e nder deftere mum ''wiyeteende The Satanic Verses'' . Caggal nde o timmini jaŋde makko hakkundeere, Hirsi Ali naati jaŋde binnditagol to duɗal jaaɓi haaɗtirde binnditagol Valley to Nairobi fotde hitaande wootere. Nde o mawnata ndee, o janngi kadi daartol teskinngol e ɗemngal Engele, ko wayi no defte ''Nancy Drew'' e defte [[Enid Blyton]], e arketiipuuji jaambaarooji jamaanu, puɗɗiiɗi keeri renndo. " <nowiki><i id="mw4Q">Secret Seven</i></nowiki>, <nowiki><i id="mw4w">Famous Five</i></nowiki> e yoga e Enid Blytons woɗɓe – ko ɓe mbaɗata ko, ɓe cemmbina ma no neɗɗo gooto ngam miijaade wonde aɗa jeyaa e Secret Seven. Aɗa safra sirluuji, aɗa jeyaa e Famous Five. So ɗuum ina seerti no feewi e aduna mo mawnu-mi e mum, the Do told not mingle with boys," o siftori." Kadi, siftorde neene makko salii soldateeɓe naatde e galle makko, Hirsi Ali jokkondiri e Somali "natal rewɓe tiiɗɓe: mo ƴattooje e nder nguura, e mo darii ɗoon e laɓi e dow konu nguu, o wiyi, 'You intohouse'. Kadi mi wonti noon. Kadi jibnaaɓe am e neene am mbeltiima heen jooni—sabu ko kaalmi e Qur’aana koo. Mi wontii ɓe, tan ko e mbaadi ngoɗndi." == Nguurndam e nder leydi Pays-Bas == === Argol e jaŋde === Hirsi Ali arii Pays-Bas e hitaande 1992. E ndeen hitaande o ummiima Keñiya ngam yiylaade galle makko to Düsseldorf e Bonn, [[Almaanya|Almaañ]], o yahi Pays-Bas ngam daɗde e dewgal tuumaangal doole. Nde o ari toon, o ɗaɓɓi asilo politik, o heɓi yamiroore hoɗde. O huutoriima innde mawniiko gorko gadano e ɗaɓɓaande makko, gila ndeen o anndiraama to bannge hirnaange ko Ayaan Hirsi Ali. O heɓi yamiroore hoɗde e nder yontereeji tati walla nayi caggal nde o arti Pays-Bas. E fuɗɗoode, o waɗii golle keewɗe juutɗe, gila e laɓɓinde haa e sortude posto. O golliima e firo to nokku mooliiɓe Rotterdam mo, e wiyde sehil makko gooto yeewtidiiɗo e hitaande 2006 e jaaynde ''The Observer'', maantini mo no feewi. Ko o jannguɗo no feewi, to Pays-Bas o tawi defte kese e laabi miijo ɗi fof ina njuɓɓina miijo makko, ina hulɓina mo. Golle Sigmund Freud naatni mo e mbaydi moraal alternatiif ndi tuugnaaki e diine. E nder oon sahaa o ƴettii kursuuji e ɗemngal Holanndee e kursuuji naatgol hitaande wootere e golle renndo to Hogeschool De Horst to Driebergen . O wiyi o weltiima no feewi e no renndo Holannda wayi no gollortoo nii. <ref name="smh.com.au" /> Ngam ɓeydaade faamde ƴellitaare maggal, o janngi to duɗal jaaɓi haaɗtirde Leiden, ɗo o heɓi dipoloma makko Master e ganndal politik . Hakkunde 1995 e 2001, Hirsi Ali golliima kadi e firo e firoore Somali-Hollande keeriiɗo, o heewnoo gollodaade e rewɓe Somali e nder nokkuuji asilo, e nder hoɗorɗe rewɓe tooñaaɓe, e nder sarwiis Holannda toppitiiɗo ko fayti e immigration e naturalisation (IND, ''Immigratie- en Naturalisatiedienst'' ). Nde o gollotoo e IND ndee, o wonti ƴattoowo no nde jogori huutoraade ɗaɓɓooɓe asilo. Hirsi Ali ina haalda ɗemɗe jeegom : Engele, Somali, Arab, Suwahili, Amhari, e Holanndee . == Tuugnorgal == [[Category:Yimɓe wuurɓe]] [[Category:Pages with unreviewed translations]] mq6ohz4lkkz745lehyppuc6iwvxybww 165089 165088 2026-04-17T14:17:23Z Sardeeq 14292 165089 wikitext text/x-wiki {{Databox}} '''Ayaan Hirsi Ali''' {{Efn|English: {{IPAc-en|ɑː|ˈ|j|ɑː|n|_|ˈ|h|ɪər|s|i|_|ˈ|ɑː|l|i}} {{respell|ah|YAHN|_|HEER|see|_|AH|lee}}, {{IPA|nl|aːˈjaːn ˈɦiːrsi ˈaːli|lang|Nl-Ayaan Hirsi Ali.ogg|small=no}}; {{langx|so|Ayaan Xirsi Cali}} {{IPA|so|ajaːn ħirsi ʕaliː|}}; {{langx|ar|أيان حرسي علي}}, {{ALA-LC|ar|Ayān Ḥirsī ʻAlī}}.}} ( Somali ; jibinaa ko '''Ayaan Hirsi Magan''', 13 noowammbar 1969) ko binndoowo, daraniiɗo haɓaade rafiiji, miijotooɗo koolaaɗo, gonnooɗo politikyanke, jibinaaɗo to Somali, Holanndeejo e Ameriknaajo. Ko o ƴattoowo lislaam, omo daranii hakkeeji e ndimaagu rewɓe juulɓe, omo haɓa e dewgal doole, warngooji teddungal, [[dewgal sukaaɓe]], e [[Taƴgol jawturu debbo|ƴattaade rewɓe]] . Hirsi Ali jibinaa ko to leydi Somali . E duuɓi joy, Hirsi Ali waɗii ƴaañorgal debbo ngal neene mum yuɓɓini. Ɓesngu makko ummiima e leyɗeele keewɗe e nder Afrik e Fuɗnaange hakkundeejo, nde o heɓi duuɓi 23, o heɓi asilo politik to Pays-Bas, o heɓi ɓiyleydaagu Pays-Bas duuɓi joy caggal ɗuum. E nder duuɓi makko 30, Hirsi Ali woppii diineeji cukaagu mum, o fuɗɗii anndinde ko ateyist, o naati e politik hakkundeejo-nyaamo Holannda, o naati e lannda yimɓe ngam ndimaagu e demokaraasi (VVD). E hitaande 2003, Hirsi Ali suɓaama e suudu sarɗiiji leydi Pays-Bas . Nde o woni e parlemaa, o gollodiima e Theo van Gogh e filmo tokooso, tiitoonde mum ko ''Submission'', holliroowo tooñanngeeji rewɓe e les sariya lislaam fundamentalist, kadi o ñiŋii canon juulɓe e hoore mum. Filma oo addani yimɓe hulɓinaade maayde, Van Gogh waraa ko juuti caggal nde filmo oo yalti, ko Mohammed Bouyeri, riiwti Hirsi Ali e suuɗde. <ref name="Leung 2005" /> E oon sahaa, o ɓeydii haalde ko o ñiŋoowo Lislaam. E hitaande 2005, jaaynde <nowiki><i id="mwSA">wiyeteende Time</i></nowiki> innitiri Hirsi Ali e nder 100 neɗɗo ɓurɗo waawde huutoraade doole e winndere ndee . Ƴeewndo makko laaɓtungo e Lislaam waɗi mo neɗɗo luulndiiɗo e politik Holannda. [ 6 ] . E yahde Amerik, Hirsi Ali naati e duɗal Ameriknaagal Enterprise Institute (AEI), fedde miijotoonde ko fayti e njuɓɓudi [ 9 ], ɗo o sosi hoore makko e wonde binndoowo, golloowo, e ganndo renndo. Defte makko ''Kaafer: Nguurndam am'' (2007), ''Nomad: Gila e Lislaam haa Amerik'' (2010) e ''Heretik: Ko waɗi Lislaam ina haani waylude jooni'' (2015) ngonti defte ɓurɗe soodde. Ali ko neɗɗo caɗtuɗo e nder Atheism keso gila e fuɗɗoode mum. O anndinii naatgol makko e diine kerecee en e hitaande 2023. Ɓeen ñaawooɓe ina tuuma Hirsi Ali wonde ko o lislaam-fobi walla neo-orientalist, ina naamnoo kadi ko o daraniiɗo ganndal "ngam haalde e dow doole ko fayti e Lislaam e winndere aarabeeɓe", ɓe mbiyi omo ƴellita miijo " civili " hirnaange. Hirsi Ali ina resndi daartoowo biyeteeɗo Niall Ferguson, daartoowo Ecoppinaajo-Ameriknaajo. Ɓeeɗoo ɗiɗo ina njibina ɓiɓɓe mum en worɓe to leyɗeele dentuɗe Amerik, ɗo o wonti ɓiyleydi e hitaande 2013. == Nguurndam gadano == Hirsi Ali jibinaa ko Ayaan Hirsi Magan to [[Mogadishu]], to leydi Somali, ñalnde 13 noowammbar 1969. Baaba makko, ko juulɗo sunnit, jeyaaɗo e leñol Darod to Somali, jannguɗo duɗal jaaɓi haaɗtirde Columbia to New York. [ 9 ] Tergal mawngal e fedde demokraasi kisal Somali, kadi ko o gardiiɗo e nder rewolison Somali, baaba makko sokaa sabu luulndaade laamu kominist [[Siyaad barre|Siad Barre]] e hitaande nde Ayaan jibinaa ndee. [ 9 ] Baaba Hirsi Ali ko ganndo, luulndiiɗo, juulɗo dewondirɗo, jannguɗo caggal leydi kadi omo luulndii [[Taƴgol jawturu debbo|ƴattaade rewɓe]] ; nde o woni e kasoo ndee, neene makko Hirsi Ali yamiri gorko gooto yo waɗ ɗum e dow makko, nde Hirsi Ali ina yahra e duuɓi joy. E wiyde Hirsi Ali, o waɗii saasɓe nde neene makko heɓaani debbo waɗde feere ndee, sibu ɓuuɓri ndii ina « ɓuri hoybude » so worɓe mbaɗi ɗum. <ref name="dangerwoman" /> Caggal nde baaba makko daɗi e kasoo, kanko e ɓesngu makko ɓe ngummii Somali, ɓe njahi Arabi Sawdit, Ecoppi, haa ɓe njottii Keña, ɓe nguuri ɗoon duuɓi sappo. [ 9 ] Ko ɗoon o sosi nguurndam toowɗam welɗam wonande ɓe. Hirsi Ali janngi ko duɗal hakkundeewal sukaaɓe rewɓe juulɓe e ɗemngal Engele. Wakkati o yotti duuɓi maako, lesdi Sawudit ɗon hokka ceede ngam jangirde diina nder lesɗe ɗuɗɗe nden boo miijooji maako dow diina ɗon mari semmbe nder juulɓe ɗuuɗɓe. Jannginoowo diine karismatik, jannginaaɗo e ngalɗoo daawal, naati duɗal Hirsi Ali. O doolniri suka debbo biyeteeɗo Ayaan, kam e won e janngooɓe makko, ngam ƴettude firooji ɓurɗi tiiɗde e Islaam ɗi Arabi Sawdit, ko luurdi e firooji ɓurɗi yooɗde e oon sahaa to Somali e Keñiya. Hirsi Ali wiyi caggal ɗuum wonde o ɓooyii yiɗde Qur'aana, o wuuri "e deftere, ngam deftere" e nder cukaagu makko fof. [1] O yurminii miijooji fedde wiyeteende « Banndiraaɓe juulɓe lislaam », o ɓoornii ko ''hijab'' e uniforme makko duɗal. Ɗuum noon ko huunde nde meeɗaa waɗde e oon sahaa kono ɗum ɓuri heewde e yoga e sukaaɓe rewɓe juulɓe. E oon sahaa, o jaɓii ''fatwa'' bayyinaango e binndoowo biyeteeɗo Salman Rushdie, biyeteeɗo Salman Rushdie, mo Angalteer, ngam jaabaade nate annabi lislaam Muhammadu e nder deftere mum ''wiyeteende The Satanic Verses'' . Caggal nde o timmini jaŋde makko hakkundeere, Hirsi Ali naati jaŋde binnditagol to duɗal jaaɓi haaɗtirde binnditagol Valley to Nairobi fotde hitaande wootere. Nde o mawnata ndee, o janngi kadi daartol teskinngol e ɗemngal Engele, ko wayi no defte ''Nancy Drew'' e defte [[Enid Blyton]], e arketiipuuji jaambaarooji jamaanu, puɗɗiiɗi keeri renndo. " <nowiki><i id="mw4Q">Secret Seven</i></nowiki>, <nowiki><i id="mw4w">Famous Five</i></nowiki> e yoga e Enid Blytons woɗɓe – ko ɓe mbaɗata ko, ɓe cemmbina ma no neɗɗo gooto ngam miijaade wonde aɗa jeyaa e Secret Seven. Aɗa safra sirluuji, aɗa jeyaa e Famous Five. So ɗuum ina seerti no feewi e aduna mo mawnu-mi e mum, the Do told not mingle with boys," o siftori." Kadi, siftorde neene makko salii soldateeɓe naatde e galle makko, Hirsi Ali jokkondiri e Somali "natal rewɓe tiiɗɓe: mo ƴattooje e nder nguura, e mo darii ɗoon e laɓi e dow konu nguu, o wiyi, 'You intohouse'. Kadi mi wonti noon. Kadi jibnaaɓe am e neene am mbeltiima heen jooni—sabu ko kaalmi e Qur’aana koo. Mi wontii ɓe, tan ko e mbaadi ngoɗndi." == Nguurndam e nder leydi Pays-Bas == === Argol e jaŋde === Hirsi Ali arii Pays-Bas e hitaande 1992. E ndeen hitaande o ummiima Keñiya ngam yiylaade galle makko to Düsseldorf e Bonn, [[Almaanya|Almaañ]], o yahi Pays-Bas ngam daɗde e dewgal tuumaangal doole. Nde o ari toon, o ɗaɓɓi asilo politik, o heɓi yamiroore hoɗde. O huutoriima innde mawniiko gorko gadano e ɗaɓɓaande makko, gila ndeen o anndiraama to bannge hirnaange ko Ayaan Hirsi Ali. O heɓi yamiroore hoɗde e nder yontereeji tati walla nayi caggal nde o arti Pays-Bas. E fuɗɗoode, o waɗii golle keewɗe juutɗe, gila e laɓɓinde haa e sortude posto. O golliima e firo to nokku mooliiɓe Rotterdam mo, e wiyde sehil makko gooto yeewtidiiɗo e hitaande 2006 e jaaynde ''The Observer'', maantini mo no feewi. Ko o jannguɗo no feewi, to Pays-Bas o tawi defte kese e laabi miijo ɗi fof ina njuɓɓina miijo makko, ina hulɓina mo. Golle Sigmund Freud naatni mo e mbaydi moraal alternatiif ndi tuugnaaki e diine. E nder oon sahaa o ƴettii kursuuji e ɗemngal Holanndee e kursuuji naatgol hitaande wootere e golle renndo to Hogeschool De Horst to Driebergen . O wiyi o weltiima no feewi e no renndo Holannda wayi no gollortoo nii. <ref name="smh.com.au" /> Ngam ɓeydaade faamde ƴellitaare maggal, o janngi to duɗal jaaɓi haaɗtirde Leiden, ɗo o heɓi dipoloma makko Master e ganndal politik . Hakkunde 1995 e 2001, Hirsi Ali golliima kadi e firo e firoore Somali-Hollande keeriiɗo, o heewnoo gollodaade e rewɓe Somali e nder nokkuuji asilo, e nder hoɗorɗe rewɓe tooñaaɓe, e nder sarwiis Holannda toppitiiɗo ko fayti e immigration e naturalisation (IND, ''Immigratie- en Naturalisatiedienst'' ). Nde o gollotoo e IND ndee, o wonti ƴattoowo no nde jogori huutoraade ɗaɓɓooɓe asilo. Hirsi Ali ina haalda ɗemɗe jeegom : Engele, Somali, Arab, Suwahili, Amhari, e Holanndee . == Tuugnorgal == [[Category:Yimɓe wuurɓe]] [[Category:Pages with unreviewed translations]] ivmjnylei50f4onq95tkw6vzj8z73lv Rose ɓooyɗo Hayes 0 40245 165090 2026-04-17T14:18:08Z Sardeeq 14292 Created by translating the page "[[:en:Special:Redirect/revision/1343350780|Rose Oldfield Hayes]]" 165090 wikitext text/x-wiki '''Rose Oldfield Hayes''' (jibinaa ko hitaande 1936) ko ganndo ko faati e neɗɗaagu Ameriknaajo to duɗal jaaɓi haaɗtirde New York, Buffalo . Caggal nde o waɗi golle ladde to [[Sudan|Sudaan]] e hitaande 1970 e yeewtidde e rewɓe ɓe infibulaasiyoŋ, Hayes winndi deftere ganndal adannde ko fayti e [[Taƴgol jawturu debbo|mborosaaji rewɓe]] (FGM) huutortoonde oon helmere, e adannde naatde e humpitooji ummoraade e rewɓe ɓee e koye mum en. Yahdu nduu yaltinaama e jaaynde ''American Ethnologist'' e hitaande 1975, winndannde ndee ina hollita wonde ko huunde himmunde e faamde golle ɗee. == Nguurndam == Hayes jibinaa ko to leyɗeele dentuɗe Amerik e hitaande 1936, o janngi to duɗal jaaɓi haaɗtirde SUNY Buffalo . E hitaande 1975, omo wiɗta nokku keeriiɗo biyeteeɗo Shinnecock . [1] : 791  == Tuugnorgal == [[Category:Yimɓe wuurɓe]] c8zjjjj3gdfsakwoins5q41tksmpeo9 165091 165090 2026-04-17T14:18:57Z Sardeeq 14292 Created by translating the page "[[:en:Special:Redirect/revision/1343350780|Rose Oldfield Hayes]]" 165091 wikitext text/x-wiki '''Rose Oldfield Hayes''' (jibinaa ko hitaande 1936) ko ganndo ko faati e neɗɗaagu Ameriknaajo to duɗal jaaɓi haaɗtirde New York, Buffalo . Caggal nde o waɗi golle ladde to [[Sudan|Sudaan]] e hitaande 1970 e yeewtidde e rewɓe ɓe infibulaasiyoŋ, Hayes winndi deftere ganndal adannde ko fayti e [[Taƴgol jawturu debbo|mborosaaji rewɓe]] (FGM) huutortoonde oon helmere, e adannde naatde e humpitooji ummoraade e rewɓe ɓee e koye mum en. Yahdu nduu yaltinaama e jaaynde ''American Ethnologist'' e hitaande 1975, winndannde ndee ina hollita wonde ko huunde himmunde e faamde golle ɗee. <ref>Hayes, Rose Oldfield (17 June 1975). "Female Genital Mutilation, Fertility Control, Women's Roles, and the Patrilineage in Modern Sudan: A Functional Analysis". ''American Ethnologist''. '''2''' (4): 617–633. doi:10.1525/ae.1975.2.4.02a00030. JSTOR 643328.</ref> == Nguurndam == Hayes jibinaa ko to leyɗeele dentuɗe Amerik e hitaande 1936, o janngi to duɗal jaaɓi haaɗtirde SUNY Buffalo . E hitaande 1975, omo wiɗta nokku keeriiɗo biyeteeɗo Shinnecock . [1] : 791  == Tuugnorgal == [[Category:Yimɓe wuurɓe]] d55clahm23gkvevvf2m2vvamewgz5zk 165092 165091 2026-04-17T14:19:15Z Sardeeq 14292 165092 wikitext text/x-wiki {{Databox}} '''Rose Oldfield Hayes''' (jibinaa ko hitaande 1936) ko ganndo ko faati e neɗɗaagu Ameriknaajo to duɗal jaaɓi haaɗtirde New York, Buffalo . Caggal nde o waɗi golle ladde to [[Sudan|Sudaan]] e hitaande 1970 e yeewtidde e rewɓe ɓe infibulaasiyoŋ, Hayes winndi deftere ganndal adannde ko fayti e [[Taƴgol jawturu debbo|mborosaaji rewɓe]] (FGM) huutortoonde oon helmere, e adannde naatde e humpitooji ummoraade e rewɓe ɓee e koye mum en. Yahdu nduu yaltinaama e jaaynde ''American Ethnologist'' e hitaande 1975, winndannde ndee ina hollita wonde ko huunde himmunde e faamde golle ɗee. <ref>Hayes, Rose Oldfield (17 June 1975). "Female Genital Mutilation, Fertility Control, Women's Roles, and the Patrilineage in Modern Sudan: A Functional Analysis". ''American Ethnologist''. '''2''' (4): 617–633. doi:10.1525/ae.1975.2.4.02a00030. JSTOR 643328.</ref> == Nguurndam == Hayes jibinaa ko to leyɗeele dentuɗe Amerik e hitaande 1936, o janngi to duɗal jaaɓi haaɗtirde SUNY Buffalo . E hitaande 1975, omo wiɗta nokku keeriiɗo biyeteeɗo Shinnecock . [1] : 791  == Tuugnorgal == [[Category:Yimɓe wuurɓe]] pdm9gyo7zqk795x2ey3bejt60k1jui8 Elisabet Rikaards Tilton 0 40246 165093 2026-04-17T14:21:09Z Sardeeq 14292 Created by translating the page "[[:en:Special:Redirect/revision/1336344004|Elizabeth Richards Tilton]]" 165093 wikitext text/x-wiki '''Elizabeth Monroe Richards Tilton''' (28 mee 1834 – 13 abriil 1897) ko Ameriknaajo, sosɗo fedde rewɓe Brooklyn, kadi ko o bayyinoowo jimɗi e nder jaaynde wiyeteende ''The Revolution'', jaaynde Fedde Ngenndiije Dentuɗe ngam Suɓaade Rewɓe . Elizabeth Tilton kadi wonnoo ko e goomu toppitiingu Fedde Ameriknaare ngam Potal Hakkeeji . Tilton wonti nokku ɓurɗo silminde « fenaande renndo ɓurnde yuumtude e humpitaade no feewi e yonta oo » : vi e hitaande 1875, nde jom suudu makko Theodore Tilton addi ñaawoore ngam tuumaade « yeewtere bonnde » e sehil makko, waajotooɗo lolluɗo biyeteeɗo Henry Ward Beecher . : 20-26, 57-60 Hay so tawii ñaawoore juutnde ndee joofi ko e majjere, nde bonni darnde renndo e golle Elizabeth e Theodore Tilton fof. Innde Beecher ndee bonnii, kono o jokki e darnde makko e ko heewi e doole makko. <ref name="Korobkin" /> : 59-60  == Nguurndam e jaŋde puɗɗagol == Elisabeth Monroe Richards jibinaa ko ñalnde 28 mee 1834, to Brooklyn, to leydi New York, e galle Johanna Handley e Joseph Richards, jom jawdi en. : 33 Johanna resii Nathan Brewster Morse, mawɗo, caggal nde o woni debbo jom suudu makko duuɓi keewɗi, Johanna sankii ñalnde 26 sulyee 1889, to galle makko to Brooklyn caggal nde o rafi lebbi jeenay. Elizabeth Richards janngii to duɗal jaaɓi haaɗtirde rewɓe to Brooklyn. : 33 O jannginii miñiiko gorko biyeteeɗo Joseph H. Richards e sehil makko biyeteeɗo Theodore Tilton, jannguɗo duɗal jaaɓi haaɗtirde 1. Nde jibnaaɓe Tilton pelliti yahde New Jersey, Tilton naati e Elizabeth, Joseph e yumma mum en. Ɓe njahdii e Egliis Plymouth, ɗo Henry Ward Beecher wonnoo waajotooɗo mo yimɓe fof njiɗi. : xxxi Elizabeth wonti jannginoowo duɗal aljumaa to Egliis Plymouth. == Suɓngooji e hakkeeji rewɓe == Ko o tawtoraaɗo dillere ngam hakkeeji rewɓe . O woniino ballitooɗo e binndoowo yimre wiyeteende ''The Revolution'', : 281  : xv ko ɗum wonnoo daande Fedde Ngenndiije Dentuɗe ngam Suɓaade Rewɓe, nde Elisabeth Cady Stanton e Susan B. Anthony cosi . E maɓɓe, Elizabeth Tilton ina jeyaa e sappo e ɗiɗo siynuɓe ɗaɓɓaande ngam ɗaɓɓude ndeenka hakkeeji woote e hitaande 1866. E hitaande 1868 e 1869, o wonii e goomu toppitiingu Fedde Ameriknaare ngam Fotde Hakkeeji . E hitaande 1870, o woniino binndoowo koolaaɗo kuuɓal Fedde Potal Hakkeeji Brooklyn, e gooto e terɗe tati goomu ngam yiytude e sosde galle to Brooklyn ngam wonde gardiiɗo mayre. O sosi fedde rewɓe Brooklyn e hitaande 1870 kanko e [[Celiya M. Burley|Celia M. Burleigh]], Laura Curtis Bullard e woɗɓe. : xv  == Dewgal e sukaaɓe == Ñalnde 2 oktoobar 1855, to Egliis Plymouth, resi Tewodor Tilton (1835 &#x2013; 1907). O yahrata ko e duuɓi 20, o yahrata ko e duuɓi 21. Ko Henry Ward Beecher waɗi kewu nguu. : xxx-xxxii Tilton golliima e jaaynde ''wiyeteende The Independent'', jaaynde daraniiɗo ittude laamu. <ref name="Abbott" /> : xxxii {{Efn|Both ''The Independent'' and Plymouth Church were founded by [[Henry Chandler Bowen]].<ref name="Shaplen"/>}} Tewodor Tilton fuɗɗii winndude e jaaynde ''The Independent'' ko e hitaande 1856, Beecher wonti hooreejo jaaynde ndee e hitaande 1861. Tilton woni balloowo makko, lomtii mo e hitaande 1864. : 44 <ref name="Abbott" /> : xxxii Theodore Tilton ko neɗɗo golloowo, teddinaaɗo, ko o binndoowo, haaloowo, jannginoowo. <ref name="Abbott" /> : xxxii <ref name="Waller" /> : 7  E nder sukaaɓe njeeɗiɗo ɓe Tilton jibini ko ina tolnoo e duuɓi 14, nayo e sukaaɓe ɓee nguuri ko e cukaagu ɓennungu. Ɓiyiiko debbo biyeteeɗo Florence jibinaa ko hedde hitaande 1858. Alice jibinaa ko e hitaande 1859. Cukalel ina wiyee Mattie maayi ko e cukaagu mum. Ɓiyiiko biyeteeɗo Carroll jibinaa ko e hitaande 1864. Ɓiyiiko gorko cukalel, Paul, maayi ko e lewru ut 1868. : 86 Ɓiɗɗo makko cakkitiiɗo mo wuuri, hono Ralph, jibinaa ko ñalnde 21 lewru nduu hitaande 1869. : 108  : 196 Duuɓi joyi gadani dewgal maɓɓe, e kadi tuggi 1860 haa 1863, Tilton en ina nguuri e nder galle laamorɗo mo yumma mum Elizabeth ardinoo, to laawol Harrison e nder diiwaan jeegom. <ref name="Waller" /> : 49 E hitaande 1866, Theodore Tilton, mo yahrata dow, yiɗiino waɗde kaaƴe daneeje e nokku ɓurɗo waawde huutoreede e Brooklyn Heights . <ref name="Waller" /> : 51-57, 73-74  O ɓeydii ustude galle debbo makko, o yiɗi seerndude ɗum e maɓɓe. : 51-57, 73-74 Hay so tawii noon o wiyiino wonde « Elizabeth ina famɗi ɗo teskini e jikku mum hakkille ... ko kanko ɓuri laaɓtude e ñiŋooje ɗe o meeɗaa jogaade », <ref name="Waller" /> : 53 Theodore Tilton kadi ina hersinii e nder renndo mum keso ngoo, sabu mbaydi Elizabeth, e mbaydi mum, e haala mum e jikkuuji mum. <ref name="Waller" /> : 53-54 Elizabeth siftinii sahaaji nde gorko mum holliti wonde o « alaa ko nafata haa o hersinii [mo] », e sahaaji goɗɗi nde o waɗi batu « yimɓe hakkeeji debbo » to galle maɓɓe, e « teeŋti noon o ɗaɓɓiri mi yo mi ɓadto mo oon jamma ». <ref name="Waller" /> : 54-55 Theodore Tilton kadi ina heewnoo yahde e njilluuji lectures e hitaande 1866 &#x2013; 1868, ko ɗum addani mo fartaŋŋe wonde jom hoolaare, huunde nde o jaɓi e Elizabeth ñalnde 25 lewru Yarkomaa 1868. <ref name="Waller" /> : 75, 79-80  == Skandal == === Sehilaagal e Henri Ward Beecher === Theodore Tilton e Henry Ward Beecher ngonti sehilaaɓe tiiɗɓe, jokkondiral ngal siforaa ko no jokkere enɗam e ɓanndu nii. : 82 Tilton e Beecher ngolliima e jaaynde wiyeteende ''The Independent'', jaaynde daraniinde ittugol laamu. : xxxii Worɓe ɗiɗo ɓee fof ko daraniiɓe momtugol e muñal . Tilton ɓurɗo radikal oo haali ko fayti e hakkeeji rewɓe e suɓaade e seertude. Beecher, mo weltaaki e dewgal mum e Eunice White Beecher, teeŋtinii darnde rewɓe e nder galle. : 164  E nder hitaande 1866 &#x2013; 1868 Beecher ina hatojini e winndude ''Norwood'' (1868), deftere nde ƴeewtotooɗo gooto siforii wonde "ina wayi no nde joofnataa, nde kadi ina haawnii no feewi". Ñalnde 3 lewru Yarkomaa 1866, Beecher siftinii bayyinoowo mum jikkuuji mawɗi ɗii wonde « gorko filosofi e diine e debbo tagoore e goonga laaɓɗo ». : 252-253 Ina sikkaa wonde Elizabeth Tilton ina hirjina Beecher e binndol mum, tee ina waawi jokkondirde e "debbo tagoore" mum. Ina sikkaa kadi o ruttii e makko ngam heɓde cuusal caggal maayde cukalel Paul e lewru ut 1868. Hol to Elizabeth wonnoo walla yiyri hoore mum no " muse " Beecher nii, laaɓtaani. O hollitii ñalnde 10 oktoobar 1868, ko "A Day Memorable" e nder deftere makko keeriinde, kono o hollitaani hol ko waɗi ɗum. : 166-167  === Jaabawol === Ñalnde 3 sulyee : 166 walla 4, : 236 1870, ina wayi no Elizabeth jaɓii e jom suudu mum wonde ñalnde 10 oktoobar 1868, ko ñalnde 10 lewru nduu woni fuɗɗoode jokkondiral ɓurngal luggiɗde hakkunde mum e Beecher, ngal Beecher hirjini ɗum ngam suuɗde ɗum. <ref name="Benfey" /> : 166-167 Ina gasa tawa ko jokkondiral ɓernde walla jokkondiral jokkere enɗam. {{Efn|The nature and extent of the relationship between them may have been anything from an idealized or sentimentalized emotional bond, to a full-fledged sexual relationship. Recent writers have raised questions of whether Beecher displayed a pattern of predatory behavior towards his parishioners,<ref name="Blair"/> and whether Elizabeth Tilton's familial relationships suggest patterns of abuse.<ref name="Kolmerten"/>{{rp|69}}<ref name="Bartley"/><ref name="Applegate"/>}} Ko woni heen tigi rigi, gorko makko ina tuuma wonde o jinneeji, ɓiyiiko cakkitiiɗo mo o wuuri oo, ko o jibinannde. : 196  Ngonka kaa ina saɗti sabu Henry Beecher e Theodore Tilton fof ina cikkatnoo ina njokkondiri e rewɓe woɗɓe. Beecher ina wiyee ina jokkondiri e rewɓe heewɓe e nder dental makko e nder Egliis Plymouth ina jeyaa heen Lucy Maria (Tappan) Bowen (1825-1863), debbo gadano Henry Chandler Bowen. O jaɓiino haala kaa e jom suudu makko e leeso makko maayde. : 82  Theodore Tilton ina haalee tan wonde o wonnoo ko e jokkere enɗam nde o woni e njillu, : 79-80 kono kadi ngam jeyeede e jokkere enɗam e sehil Elizabeth biyeteeɗo Laura Curtis Bullard . <ref name="Waller" /> : 263-264  : xxi-xxv  Ɓataakeeji ɗi Tilton en mbinndi hakkunde mum en e nder duuɓi keewɗi ina kollita waylo waylo weeyo ngo Elizabeth waɗi e yaakaare mum, fayde e anndude bonanndeeji "waasde njurum e yiytude aybeeji" e sahaa mo ɓe ngondi oo tigi rigi. : 75-90 {{Efn|The Tiltons' letters to each other over a period of several years reveal a complex and changing relationship, as they examine both their personal relations and the very nature of marriage itself. At first Elizabeth appears to have hoped for a mutual and equal reconciliation with Theodore, in which both she and her husband would acknowledge that they had failed to fully commit to their marriage, and would renew their religious commitment to each other. Later, they describe and debate the possibility of a highly idealized marriage, in which "saint" Elizabeth must "make the path smooth" for Theodore. Elizabeth at least was painfully aware of the contrast between the perfected imaginary marriage of their letters and the "ungenerosity and fault-finding" of their actual time together.<ref name="Waller"/>{{rp|75–90}}}} Caggal nde Elizabeth jaabtii Theodore, Tilton en ɗiɗo fof ndartinii woɗɓe. Ina jeyaa e ɓeen Elisabeth Cady Stanton, Susan B. Antoni, Henri Chandler Bowen, e Francis D. Moulton e debbo mum Emma. : 144  : 96 {{Efn|Responses to the Tiltons reflected complex and changing networks of professional, political and religious allegiances as well as personal relationships. These were reflected in the ownership and editing of newspapers; the founding, pastorate and membership of Brooklyn's churches; and political affiliations, particularly those within the Republican party and among local women's rights and abolitionist reformers.<ref name="Waller"/>}} Elizabeth Cady Stanton e Susan B. Anthony ina nanndi e ko adii fof ko e lewru ut 1870. Haalaaji luurondirɗi ina ciftina jamma luurondirɗo, ɗo Tewodor Tilton ñaami e galle Laura Bullard e Stanton, o acci Elisabeth Tilton e Anthony caggal galle Tilton. Teodoor Tilton haalani Stanton bannge mum e haala Tilton-Beecher e dow ñaamde; Antoni nani ɗum e juuɗe Elisabeth Tilton e oon jamma gooto. Nate luulndiiɗe jamma oo, ko Elizabeth Tilton e Stanton ndokki ɗum en e hitaande 1874, duuɓi nay caggal kewuuji ɗii. Ɓe nanondiri wonde caggal nde Teodoor Tilton arti galle mum, luural waɗi hakkunde makko e gooto e rewɓe ɓee (mo woni kala ina inniri goɗɗo oo), wonde Teodoor Tilton ina tikkani no feewi, tee Susan B. Anthony ina hoɗnoo e Elizabeth Tilton e nder suudu mum jamma, ina uddita damal. Stanton yi’i Anthony no feewi ina hisna debbo kulɓiniiɗo e gorko jom doole; Ina gasa tawa Elizabeth Tilton weltaaki e ƴettugol Stanton laamu. <ref name="Fox" /> : 161-167  Ina gasa tawa ko batte ooɗoo kikiiɗe, Elizabeth ummii e Theodore e darorɗe lewru suwee walla puɗal lewru oktoobar 1870, o yahi Marietta, Ohio, ɗo o hoɗi e sehil makko, hono Sarah Putnam. [1] : 161-167 [lower-alpha 1] Nde Elizabeth Tilton arti Brooklyn ñalnde 10 lewru Duujal hitaande 1870, luural mawngal waɗi hakkunde mum e Theodore, Elizabeth ƴetti sukaaɓe mum nayo ɓee, ɓe njahi to galle yumma mum, ɓe ngoni ɗoon seeɗa hade makko hootde kadi to jom suudu makko, [2] : 267, 271 nde o reedu kadi e makko. [1] : 304 Reedu nduu joofi ko e ɓuuɓri ñalnde 24 desaambar 1870, [3] : 558 [1] : 304 ko Elizabeth siifi ko "anndi jamma e ñalawma". [1] == Tuugnorgal == [[Category:Pages with unreviewed translations]] bkwj0brgoc7wkbcm08nl299a0thgciq 165094 165093 2026-04-17T14:21:30Z Sardeeq 14292 165094 wikitext text/x-wiki {{Databox}} '''Elizabeth Monroe Richards Tilton''' (28 mee 1834 – 13 abriil 1897) ko Ameriknaajo, sosɗo fedde rewɓe Brooklyn, kadi ko o bayyinoowo jimɗi e nder jaaynde wiyeteende ''The Revolution'', jaaynde Fedde Ngenndiije Dentuɗe ngam Suɓaade Rewɓe . Elizabeth Tilton kadi wonnoo ko e goomu toppitiingu Fedde Ameriknaare ngam Potal Hakkeeji . Tilton wonti nokku ɓurɗo silminde « fenaande renndo ɓurnde yuumtude e humpitaade no feewi e yonta oo » : vi e hitaande 1875, nde jom suudu makko Theodore Tilton addi ñaawoore ngam tuumaade « yeewtere bonnde » e sehil makko, waajotooɗo lolluɗo biyeteeɗo Henry Ward Beecher . : 20-26, 57-60 Hay so tawii ñaawoore juutnde ndee joofi ko e majjere, nde bonni darnde renndo e golle Elizabeth e Theodore Tilton fof. Innde Beecher ndee bonnii, kono o jokki e darnde makko e ko heewi e doole makko. <ref name="Korobkin" /> : 59-60  == Nguurndam e jaŋde puɗɗagol == Elisabeth Monroe Richards jibinaa ko ñalnde 28 mee 1834, to Brooklyn, to leydi New York, e galle Johanna Handley e Joseph Richards, jom jawdi en. : 33 Johanna resii Nathan Brewster Morse, mawɗo, caggal nde o woni debbo jom suudu makko duuɓi keewɗi, Johanna sankii ñalnde 26 sulyee 1889, to galle makko to Brooklyn caggal nde o rafi lebbi jeenay. Elizabeth Richards janngii to duɗal jaaɓi haaɗtirde rewɓe to Brooklyn. : 33 O jannginii miñiiko gorko biyeteeɗo Joseph H. Richards e sehil makko biyeteeɗo Theodore Tilton, jannguɗo duɗal jaaɓi haaɗtirde 1. Nde jibnaaɓe Tilton pelliti yahde New Jersey, Tilton naati e Elizabeth, Joseph e yumma mum en. Ɓe njahdii e Egliis Plymouth, ɗo Henry Ward Beecher wonnoo waajotooɗo mo yimɓe fof njiɗi. : xxxi Elizabeth wonti jannginoowo duɗal aljumaa to Egliis Plymouth. == Suɓngooji e hakkeeji rewɓe == Ko o tawtoraaɗo dillere ngam hakkeeji rewɓe . O woniino ballitooɗo e binndoowo yimre wiyeteende ''The Revolution'', : 281  : xv ko ɗum wonnoo daande Fedde Ngenndiije Dentuɗe ngam Suɓaade Rewɓe, nde Elisabeth Cady Stanton e Susan B. Anthony cosi . E maɓɓe, Elizabeth Tilton ina jeyaa e sappo e ɗiɗo siynuɓe ɗaɓɓaande ngam ɗaɓɓude ndeenka hakkeeji woote e hitaande 1866. E hitaande 1868 e 1869, o wonii e goomu toppitiingu Fedde Ameriknaare ngam Fotde Hakkeeji . E hitaande 1870, o woniino binndoowo koolaaɗo kuuɓal Fedde Potal Hakkeeji Brooklyn, e gooto e terɗe tati goomu ngam yiytude e sosde galle to Brooklyn ngam wonde gardiiɗo mayre. O sosi fedde rewɓe Brooklyn e hitaande 1870 kanko e [[Celiya M. Burley|Celia M. Burleigh]], Laura Curtis Bullard e woɗɓe. : xv  == Dewgal e sukaaɓe == Ñalnde 2 oktoobar 1855, to Egliis Plymouth, resi Tewodor Tilton (1835 &#x2013; 1907). O yahrata ko e duuɓi 20, o yahrata ko e duuɓi 21. Ko Henry Ward Beecher waɗi kewu nguu. : xxx-xxxii Tilton golliima e jaaynde ''wiyeteende The Independent'', jaaynde daraniiɗo ittude laamu. <ref name="Abbott" /> : xxxii {{Efn|Both ''The Independent'' and Plymouth Church were founded by [[Henry Chandler Bowen]].<ref name="Shaplen"/>}} Tewodor Tilton fuɗɗii winndude e jaaynde ''The Independent'' ko e hitaande 1856, Beecher wonti hooreejo jaaynde ndee e hitaande 1861. Tilton woni balloowo makko, lomtii mo e hitaande 1864. : 44 <ref name="Abbott" /> : xxxii Theodore Tilton ko neɗɗo golloowo, teddinaaɗo, ko o binndoowo, haaloowo, jannginoowo. <ref name="Abbott" /> : xxxii <ref name="Waller" /> : 7  E nder sukaaɓe njeeɗiɗo ɓe Tilton jibini ko ina tolnoo e duuɓi 14, nayo e sukaaɓe ɓee nguuri ko e cukaagu ɓennungu. Ɓiyiiko debbo biyeteeɗo Florence jibinaa ko hedde hitaande 1858. Alice jibinaa ko e hitaande 1859. Cukalel ina wiyee Mattie maayi ko e cukaagu mum. Ɓiyiiko biyeteeɗo Carroll jibinaa ko e hitaande 1864. Ɓiyiiko gorko cukalel, Paul, maayi ko e lewru ut 1868. : 86 Ɓiɗɗo makko cakkitiiɗo mo wuuri, hono Ralph, jibinaa ko ñalnde 21 lewru nduu hitaande 1869. : 108  : 196 Duuɓi joyi gadani dewgal maɓɓe, e kadi tuggi 1860 haa 1863, Tilton en ina nguuri e nder galle laamorɗo mo yumma mum Elizabeth ardinoo, to laawol Harrison e nder diiwaan jeegom. <ref name="Waller" /> : 49 E hitaande 1866, Theodore Tilton, mo yahrata dow, yiɗiino waɗde kaaƴe daneeje e nokku ɓurɗo waawde huutoreede e Brooklyn Heights . <ref name="Waller" /> : 51-57, 73-74  O ɓeydii ustude galle debbo makko, o yiɗi seerndude ɗum e maɓɓe. : 51-57, 73-74 Hay so tawii noon o wiyiino wonde « Elizabeth ina famɗi ɗo teskini e jikku mum hakkille ... ko kanko ɓuri laaɓtude e ñiŋooje ɗe o meeɗaa jogaade », <ref name="Waller" /> : 53 Theodore Tilton kadi ina hersinii e nder renndo mum keso ngoo, sabu mbaydi Elizabeth, e mbaydi mum, e haala mum e jikkuuji mum. <ref name="Waller" /> : 53-54 Elizabeth siftinii sahaaji nde gorko mum holliti wonde o « alaa ko nafata haa o hersinii [mo] », e sahaaji goɗɗi nde o waɗi batu « yimɓe hakkeeji debbo » to galle maɓɓe, e « teeŋti noon o ɗaɓɓiri mi yo mi ɓadto mo oon jamma ». <ref name="Waller" /> : 54-55 Theodore Tilton kadi ina heewnoo yahde e njilluuji lectures e hitaande 1866 &#x2013; 1868, ko ɗum addani mo fartaŋŋe wonde jom hoolaare, huunde nde o jaɓi e Elizabeth ñalnde 25 lewru Yarkomaa 1868. <ref name="Waller" /> : 75, 79-80  == Skandal == === Sehilaagal e Henri Ward Beecher === Theodore Tilton e Henry Ward Beecher ngonti sehilaaɓe tiiɗɓe, jokkondiral ngal siforaa ko no jokkere enɗam e ɓanndu nii. : 82 Tilton e Beecher ngolliima e jaaynde wiyeteende ''The Independent'', jaaynde daraniinde ittugol laamu. : xxxii Worɓe ɗiɗo ɓee fof ko daraniiɓe momtugol e muñal . Tilton ɓurɗo radikal oo haali ko fayti e hakkeeji rewɓe e suɓaade e seertude. Beecher, mo weltaaki e dewgal mum e Eunice White Beecher, teeŋtinii darnde rewɓe e nder galle. : 164  E nder hitaande 1866 &#x2013; 1868 Beecher ina hatojini e winndude ''Norwood'' (1868), deftere nde ƴeewtotooɗo gooto siforii wonde "ina wayi no nde joofnataa, nde kadi ina haawnii no feewi". Ñalnde 3 lewru Yarkomaa 1866, Beecher siftinii bayyinoowo mum jikkuuji mawɗi ɗii wonde « gorko filosofi e diine e debbo tagoore e goonga laaɓɗo ». : 252-253 Ina sikkaa wonde Elizabeth Tilton ina hirjina Beecher e binndol mum, tee ina waawi jokkondirde e "debbo tagoore" mum. Ina sikkaa kadi o ruttii e makko ngam heɓde cuusal caggal maayde cukalel Paul e lewru ut 1868. Hol to Elizabeth wonnoo walla yiyri hoore mum no " muse " Beecher nii, laaɓtaani. O hollitii ñalnde 10 oktoobar 1868, ko "A Day Memorable" e nder deftere makko keeriinde, kono o hollitaani hol ko waɗi ɗum. : 166-167  === Jaabawol === Ñalnde 3 sulyee : 166 walla 4, : 236 1870, ina wayi no Elizabeth jaɓii e jom suudu mum wonde ñalnde 10 oktoobar 1868, ko ñalnde 10 lewru nduu woni fuɗɗoode jokkondiral ɓurngal luggiɗde hakkunde mum e Beecher, ngal Beecher hirjini ɗum ngam suuɗde ɗum. <ref name="Benfey" /> : 166-167 Ina gasa tawa ko jokkondiral ɓernde walla jokkondiral jokkere enɗam. {{Efn|The nature and extent of the relationship between them may have been anything from an idealized or sentimentalized emotional bond, to a full-fledged sexual relationship. Recent writers have raised questions of whether Beecher displayed a pattern of predatory behavior towards his parishioners,<ref name="Blair"/> and whether Elizabeth Tilton's familial relationships suggest patterns of abuse.<ref name="Kolmerten"/>{{rp|69}}<ref name="Bartley"/><ref name="Applegate"/>}} Ko woni heen tigi rigi, gorko makko ina tuuma wonde o jinneeji, ɓiyiiko cakkitiiɗo mo o wuuri oo, ko o jibinannde. : 196  Ngonka kaa ina saɗti sabu Henry Beecher e Theodore Tilton fof ina cikkatnoo ina njokkondiri e rewɓe woɗɓe. Beecher ina wiyee ina jokkondiri e rewɓe heewɓe e nder dental makko e nder Egliis Plymouth ina jeyaa heen Lucy Maria (Tappan) Bowen (1825-1863), debbo gadano Henry Chandler Bowen. O jaɓiino haala kaa e jom suudu makko e leeso makko maayde. : 82  Theodore Tilton ina haalee tan wonde o wonnoo ko e jokkere enɗam nde o woni e njillu, : 79-80 kono kadi ngam jeyeede e jokkere enɗam e sehil Elizabeth biyeteeɗo Laura Curtis Bullard . <ref name="Waller" /> : 263-264  : xxi-xxv  Ɓataakeeji ɗi Tilton en mbinndi hakkunde mum en e nder duuɓi keewɗi ina kollita waylo waylo weeyo ngo Elizabeth waɗi e yaakaare mum, fayde e anndude bonanndeeji "waasde njurum e yiytude aybeeji" e sahaa mo ɓe ngondi oo tigi rigi. : 75-90 {{Efn|The Tiltons' letters to each other over a period of several years reveal a complex and changing relationship, as they examine both their personal relations and the very nature of marriage itself. At first Elizabeth appears to have hoped for a mutual and equal reconciliation with Theodore, in which both she and her husband would acknowledge that they had failed to fully commit to their marriage, and would renew their religious commitment to each other. Later, they describe and debate the possibility of a highly idealized marriage, in which "saint" Elizabeth must "make the path smooth" for Theodore. Elizabeth at least was painfully aware of the contrast between the perfected imaginary marriage of their letters and the "ungenerosity and fault-finding" of their actual time together.<ref name="Waller"/>{{rp|75–90}}}} Caggal nde Elizabeth jaabtii Theodore, Tilton en ɗiɗo fof ndartinii woɗɓe. Ina jeyaa e ɓeen Elisabeth Cady Stanton, Susan B. Antoni, Henri Chandler Bowen, e Francis D. Moulton e debbo mum Emma. : 144  : 96 {{Efn|Responses to the Tiltons reflected complex and changing networks of professional, political and religious allegiances as well as personal relationships. These were reflected in the ownership and editing of newspapers; the founding, pastorate and membership of Brooklyn's churches; and political affiliations, particularly those within the Republican party and among local women's rights and abolitionist reformers.<ref name="Waller"/>}} Elizabeth Cady Stanton e Susan B. Anthony ina nanndi e ko adii fof ko e lewru ut 1870. Haalaaji luurondirɗi ina ciftina jamma luurondirɗo, ɗo Tewodor Tilton ñaami e galle Laura Bullard e Stanton, o acci Elisabeth Tilton e Anthony caggal galle Tilton. Teodoor Tilton haalani Stanton bannge mum e haala Tilton-Beecher e dow ñaamde; Antoni nani ɗum e juuɗe Elisabeth Tilton e oon jamma gooto. Nate luulndiiɗe jamma oo, ko Elizabeth Tilton e Stanton ndokki ɗum en e hitaande 1874, duuɓi nay caggal kewuuji ɗii. Ɓe nanondiri wonde caggal nde Teodoor Tilton arti galle mum, luural waɗi hakkunde makko e gooto e rewɓe ɓee (mo woni kala ina inniri goɗɗo oo), wonde Teodoor Tilton ina tikkani no feewi, tee Susan B. Anthony ina hoɗnoo e Elizabeth Tilton e nder suudu mum jamma, ina uddita damal. Stanton yi’i Anthony no feewi ina hisna debbo kulɓiniiɗo e gorko jom doole; Ina gasa tawa Elizabeth Tilton weltaaki e ƴettugol Stanton laamu. <ref name="Fox" /> : 161-167  Ina gasa tawa ko batte ooɗoo kikiiɗe, Elizabeth ummii e Theodore e darorɗe lewru suwee walla puɗal lewru oktoobar 1870, o yahi Marietta, Ohio, ɗo o hoɗi e sehil makko, hono Sarah Putnam. [1] : 161-167 [lower-alpha 1] Nde Elizabeth Tilton arti Brooklyn ñalnde 10 lewru Duujal hitaande 1870, luural mawngal waɗi hakkunde mum e Theodore, Elizabeth ƴetti sukaaɓe mum nayo ɓee, ɓe njahi to galle yumma mum, ɓe ngoni ɗoon seeɗa hade makko hootde kadi to jom suudu makko, [2] : 267, 271 nde o reedu kadi e makko. [1] : 304 Reedu nduu joofi ko e ɓuuɓri ñalnde 24 desaambar 1870, [3] : 558 [1] : 304 ko Elizabeth siifi ko "anndi jamma e ñalawma". [1] == Tuugnorgal == [[Category:Pages with unreviewed translations]] rtfkcrjcwuis6467rojug2svamdqp1v Sarlot B. Ray 0 40247 165095 2026-04-17T14:22:09Z Sardeeq 14292 Created by translating the page "[[:en:Special:Redirect/revision/1282852713|Charlotte B. Ray]]" 165095 wikitext text/x-wiki '''Sarlotte B. Ray''' ( jibinaa ko '''Sarlotte Ogusta Burroughs''' ; c. 1813 – 25 oktoobar 1891) ko pastoor Ameriknaajo mawɗo, suɓngooji, e abolition. Charlotte ko debbo ɗiɗaɓo Charles Bennett Ray jaayndiyanke afriknaajo-ameriknaajo teddinaaɗo. Ɓe ngonnoo ko e fedde tiiɗnde e laawol laana njoorndi les leydi to Manhattan. == Nguurndam == Charlotte Ogusta Burroughs jibinaa ko hedde hitaande 1813, to diiwaan Chatham, to Georgia, e jibnaaɓe makko Afriknaaɓe Ameriknaaɓe, hono Augustus Burroughs e Pacella. Detaayuuji keewɗi e cukaagu Charlotte anndaaka. Charlotte ko pastoor e nder Egliis Betesda to New York. [1] Goongɗinal makko Kerecee’en ɓeydii darnde makko ngam laawɗinde hakke rewɓe suɓaade, e reende rewɓe Afriknaaɓe-Ameriknaaɓe wonɓe e rafiiji e caɗeele ummoriiɗe e maccungaagu. Charlotte wonnoo kadi tergal tiiɗngal e nder Fedde Ameriknaare ngam Potal Hakkeeji (AERA) e Fedde Ameriknaare Haɓantoonde Maccungaagu . [2] Ray maayi ko ñalnde 25 oktoobar 1891. == Dewgal e sukaaɓe == Charlotte ummiima [[𞤚𞤵𞤬𞤵𞤲𞤣𞤫 𞤐𞤭𞤴𞤮𞤪𞤳|wuro New York]], ɗo o resi Charles Bennett Ray e hitaande 1840 . Ɓe kawri ɓe ndañi ɓiɓɓe njeeɗiɗo. Nayi nguuri haa mawni: == Tuugnorgal == 4vp0povd6de0xn9ifxuwr4hfokj6nxw 165096 165095 2026-04-17T14:22:42Z Sardeeq 14292 Created by translating the page "[[:en:Special:Redirect/revision/1282852713|Charlotte B. Ray]]" 165096 wikitext text/x-wiki '''Sarlotte B. Ray''' ( jibinaa ko '''Sarlotte Ogusta Burroughs''' ; c. 1813 – 25 oktoobar 1891) ko pastoor Ameriknaajo mawɗo, suɓngooji, e abolition. Charlotte ko debbo ɗiɗaɓo Charles Bennett Ray jaayndiyanke afriknaajo-ameriknaajo teddinaaɗo. Ɓe ngonnoo ko e fedde tiiɗnde e laawol laana njoorndi les leydi to Manhattan. <ref>Snodgrass, Mary Ellen (2015-03-26). The Underground Railroad: An Encyclopedia of People, Places, and Operations. Routledge. p. 675. <nowiki>ISBN 978-1-317-45416-8</nowiki>.</ref> == Nguurndam == Charlotte Ogusta Burroughs jibinaa ko hedde hitaande 1813, to diiwaan Chatham, to Georgia, e jibnaaɓe makko Afriknaaɓe Ameriknaaɓe, hono Augustus Burroughs e Pacella. Detaayuuji keewɗi e cukaagu Charlotte anndaaka. Charlotte ko pastoor e nder Egliis Betesda to New York. [1] Goongɗinal makko Kerecee’en ɓeydii darnde makko ngam laawɗinde hakke rewɓe suɓaade, e reende rewɓe Afriknaaɓe-Ameriknaaɓe wonɓe e rafiiji e caɗeele ummoriiɗe e maccungaagu. Charlotte wonnoo kadi tergal tiiɗngal e nder Fedde Ameriknaare ngam Potal Hakkeeji (AERA) e Fedde Ameriknaare Haɓantoonde Maccungaagu . [2] Ray maayi ko ñalnde 25 oktoobar 1891. == Dewgal e sukaaɓe == Charlotte ummiima [[𞤚𞤵𞤬𞤵𞤲𞤣𞤫 𞤐𞤭𞤴𞤮𞤪𞤳|wuro New York]], ɗo o resi Charles Bennett Ray e hitaande 1840 . Ɓe kawri ɓe ndañi ɓiɓɓe njeeɗiɗo. Nayi nguuri haa mawni: == Tuugnorgal == 24krzj6a8204i1f80azgou8pei3sptk 165097 165096 2026-04-17T14:23:12Z Sardeeq 14292 165097 wikitext text/x-wiki {{Databox}} '''Sarlotte B. Ray''' ( jibinaa ko '''Sarlotte Ogusta Burroughs''' ; c. 1813 – 25 oktoobar 1891) ko pastoor Ameriknaajo mawɗo, suɓngooji, e abolition. Charlotte ko debbo ɗiɗaɓo Charles Bennett Ray jaayndiyanke afriknaajo-ameriknaajo teddinaaɗo. Ɓe ngonnoo ko e fedde tiiɗnde e laawol laana njoorndi les leydi to Manhattan. <ref>Snodgrass, Mary Ellen (2015-03-26). The Underground Railroad: An Encyclopedia of People, Places, and Operations. Routledge. p. 675. <nowiki>ISBN 978-1-317-45416-8</nowiki>.</ref> == Nguurndam == Charlotte Ogusta Burroughs jibinaa ko hedde hitaande 1813, to diiwaan Chatham, to Georgia, e jibnaaɓe makko Afriknaaɓe Ameriknaaɓe, hono Augustus Burroughs e Pacella. Detaayuuji keewɗi e cukaagu Charlotte anndaaka. Charlotte ko pastoor e nder Egliis Betesda to New York. [1] Goongɗinal makko Kerecee’en ɓeydii darnde makko ngam laawɗinde hakke rewɓe suɓaade, e reende rewɓe Afriknaaɓe-Ameriknaaɓe wonɓe e rafiiji e caɗeele ummoriiɗe e maccungaagu. Charlotte wonnoo kadi tergal tiiɗngal e nder Fedde Ameriknaare ngam Potal Hakkeeji (AERA) e Fedde Ameriknaare Haɓantoonde Maccungaagu . [2] Ray maayi ko ñalnde 25 oktoobar 1891. == Dewgal e sukaaɓe == Charlotte ummiima [[𞤚𞤵𞤬𞤵𞤲𞤣𞤫 𞤐𞤭𞤴𞤮𞤪𞤳|wuro New York]], ɗo o resi Charles Bennett Ray e hitaande 1840 . Ɓe kawri ɓe ndañi ɓiɓɓe njeeɗiɗo. Nayi nguuri haa mawni: == Tuugnorgal == 7bw39l9x2r5aousfb7m1i72vklqw2m8 165104 165097 2026-04-17T14:32:13Z Fulani215 7983 /* Nguurndam */fixed typo 165104 wikitext text/x-wiki {{Databox}} '''Sarlotte B. Ray''' ( jibinaa ko '''Sarlotte Ogusta Burroughs''' ; c. 1813 – 25 oktoobar 1891) ko pastoor Ameriknaajo mawɗo, suɓngooji, e abolition. Charlotte ko debbo ɗiɗaɓo Charles Bennett Ray jaayndiyanke afriknaajo-ameriknaajo teddinaaɗo. Ɓe ngonnoo ko e fedde tiiɗnde e laawol laana njoorndi les leydi to Manhattan. <ref>Snodgrass, Mary Ellen (2015-03-26). The Underground Railroad: An Encyclopedia of People, Places, and Operations. Routledge. p. 675. <nowiki>ISBN 978-1-317-45416-8</nowiki>.</ref> == Nguurndam == Charlotte Ogusta Burroughs jibinaa ko hedde hitaande 1813, to diiwaan Chatham, to Georgia, e jibnaaɓe makko Afriknaaɓe Ameriknaaɓe, hono Augustus Burroughs e Pacella. Detaayuuji keewɗi e cukaagu Charlotte anndaaka. Charlotte ko pastoor e nder Egliis Betesda to New York. Goongɗinal makko Kerecee’en ɓeydii darnde makko ngam laawɗinde hakke rewɓe suɓaade, e reende rewɓe Afriknaaɓe-Ameriknaaɓe wonɓe e rafiiji e caɗeele ummoriiɗe e maccungaagu. Charlotte wonnoo kadi tergal tiiɗngal e nder Fedde Ameriknaare ngam Potal Hakkeeji (AERA) e Fedde Ameriknaare Haɓantoonde Maccungaagu . Ray maayi ko ñalnde 25 oktoobar 1891. == Dewgal e sukaaɓe == Charlotte ummiima [[𞤚𞤵𞤬𞤵𞤲𞤣𞤫 𞤐𞤭𞤴𞤮𞤪𞤳|wuro New York]], ɗo o resi Charles Bennett Ray e hitaande 1840 . Ɓe kawri ɓe ndañi ɓiɓɓe njeeɗiɗo. Nayi nguuri haa mawni: == Tuugnorgal == ib4qnv0dywcz67ewrzvaio4s0poj4dc 165105 165104 2026-04-17T14:32:42Z Fulani215 7983 /* Himobe */fixed typo 165105 wikitext text/x-wiki {{Databox}} '''Sarlotte B. Ray''' ( jibinaa ko '''Sarlotte Ogusta Burroughs''' ; c. 1813 – 25 oktoobar 1891) ko pastoor Ameriknaajo mawɗo, suɓngooji, e abolition. Charlotte ko debbo ɗiɗaɓo Charles Bennett Ray jaayndiyanke afriknaajo-ameriknaajo teddinaaɗo. Ɓe ngonnoo ko e fedde tiiɗnde e laawol laana njoorndi les leydi to Manhattan. <ref>Snodgrass, Mary Ellen (2015-03-26). The Underground Railroad: An Encyclopedia of People, Places, and Operations. Routledge. p. 675. <nowiki>ISBN 978-1-317-45416-8</nowiki>.</ref> == Nguurndam == Charlotte Ogusta Burroughs jibinaa ko hedde hitaande 1813, to diiwaan Chatham, to Georgia, e jibnaaɓe makko Afriknaaɓe Ameriknaaɓe, hono Augustus Burroughs e Pacella. Detaayuuji keewɗi e cukaagu Charlotte anndaaka. Charlotte ko pastoor e nder Egliis Betesda to New York. Goongɗinal makko Kerecee’en ɓeydii darnde makko ngam laawɗinde hakke rewɓe suɓaade, e reende rewɓe Afriknaaɓe-Ameriknaaɓe wonɓe e rafiiji e caɗeele ummoriiɗe e maccungaagu. Charlotte wonnoo kadi tergal tiiɗngal e nder Fedde Ameriknaare ngam Potal Hakkeeji (AERA) e Fedde Ameriknaare Haɓantoonde Maccungaagu . Ray maayi ko ñalnde 25 oktoobar 1891. == Dewgal e sukaaɓe == Charlotte ummiima [[𞤚𞤵𞤬𞤵𞤲𞤣𞤫 𞤐𞤭𞤴𞤮𞤪𞤳|wuro New York]], ɗo o resi Charles Bennett Ray e hitaande 1840 . Ɓe kawri ɓe ndañi ɓiɓɓe njeeɗiɗo. Nayi nguuri haa mawni: == Himobe== k7xm9zq7ewhe756z6rv1s7axoq84egp Hariyet Purvis ɓiɗɗo. 0 40248 165098 2026-04-17T14:23:50Z Sardeeq 14292 Created by translating the page "[[:en:Special:Redirect/revision/1349117536|Harriet Purvis Jr.]]" 165098 wikitext text/x-wiki '''Harriet Purvis Jr.''' ganndiraaɗo kadi '''Hattie Purvis''' (hedde 1839 – 1904) ko Afriknaajo-Ameriknaajo, jiɗɗo woppude laamu, jiɗɗo suɓaade, kadi ko tergal e dillere teskinnde . O jeyaa ko e yonta ɗiɗaɓo suɓngooji Amerik . Purvis gollodiima no feewi e Susan B. <ref name=":0" /> == Nguurndam == O jibinaa ko hedde hitaande 1839 e galle daraniiɓe hakkeeji aadee biyeteeɗo Harriet Forten Purvis e Robert Purvis . Ko kanko woni taaniiko debbo biyeteeɗo James Forten . O mawni ko e galle mo woni hakkunde laawol laana njoorndi les leydi Pennsylvania . <ref name=":0" /> O janngi to duɗal sehilaaɓe Eagleswood e duɗal Raritan Bay Union to Perth Amboy, New Jersey . <ref name=":0" /> O jeyaa ko e fedde rewɓe haɓantoonde maccungaagu to Philadelphie, o golliima ngam dañde kaalis. [1] O tawtoraama batu ngenndiwal hakkeeji rewɓe e hitaande 1866, o wonti tergal e fedde Ameriknaare ngam hakkeeji potal (AERA). [1] O woniino binndoowo AERA gila 1866 haa 1869. [1] [2] O woniino e goomu toppitiingu fedde toppitiinde hakkeeji rewɓe Pennsylvania. [1] Ko o nulaaɗo e hooreejo gadano Afriknaajo-Ameriknaajo Fedde Ngenndiije Dentuɗe ngam Suɓaade Rewɓe . [1] O sankii ko ñalnde 4 abriil 1904, to wuro Watertown, to leydi Massachusetts . == Tuugnorgal == r50nlvd7ukt2tvnp9j3di5kg6klh9k4 165099 165098 2026-04-17T14:24:04Z Sardeeq 14292 165099 wikitext text/x-wiki {{Databox}} '''Harriet Purvis Jr.''' ganndiraaɗo kadi '''Hattie Purvis''' (hedde 1839 – 1904) ko Afriknaajo-Ameriknaajo, jiɗɗo woppude laamu, jiɗɗo suɓaade, kadi ko tergal e dillere teskinnde . O jeyaa ko e yonta ɗiɗaɓo suɓngooji Amerik . Purvis gollodiima no feewi e Susan B. <ref name=":0" /> == Nguurndam == O jibinaa ko hedde hitaande 1839 e galle daraniiɓe hakkeeji aadee biyeteeɗo Harriet Forten Purvis e Robert Purvis . Ko kanko woni taaniiko debbo biyeteeɗo James Forten . O mawni ko e galle mo woni hakkunde laawol laana njoorndi les leydi Pennsylvania . <ref name=":0" /> O janngi to duɗal sehilaaɓe Eagleswood e duɗal Raritan Bay Union to Perth Amboy, New Jersey . <ref name=":0" /> O jeyaa ko e fedde rewɓe haɓantoonde maccungaagu to Philadelphie, o golliima ngam dañde kaalis. [1] O tawtoraama batu ngenndiwal hakkeeji rewɓe e hitaande 1866, o wonti tergal e fedde Ameriknaare ngam hakkeeji potal (AERA). [1] O woniino binndoowo AERA gila 1866 haa 1869. [1] [2] O woniino e goomu toppitiingu fedde toppitiinde hakkeeji rewɓe Pennsylvania. [1] Ko o nulaaɗo e hooreejo gadano Afriknaajo-Ameriknaajo Fedde Ngenndiije Dentuɗe ngam Suɓaade Rewɓe . [1] O sankii ko ñalnde 4 abriil 1904, to wuro Watertown, to leydi Massachusetts . == Tuugnorgal == 9qq1nmkr08o656pvhjjmi4mrqh4excx Dress for Success (book) 0 40249 165100 2026-04-17T14:25:14Z SUZYFATIMA 13856 Created page with "Dress for Success ko deftere nde John T. Molloy winndi e hitaande 1975, ko fayti e batte koltu e nafoore neɗɗo e nder njulaagu e nguurndam mum. Ko nde deftere ɓurnde soodde, rewi heen ko e hitaande 1977 deftere « Ɓoornugol rewɓe ngam nafoore ». Defte ɗee fof kawri, njaltinii miijo "power dressing". Wasiyaaji Molloy ɗii ko ko keewi sibu ɓe mbaɗii jarribooji gooŋɗuɗi e hollirde yimɓe natal e mooftude miijooji maɓɓe e batte comci ɗii. E nder deftere wiyet..." 165100 wikitext text/x-wiki Dress for Success ko deftere nde John T. Molloy winndi e hitaande 1975, ko fayti e batte koltu e nafoore neɗɗo e nder njulaagu e nguurndam mum. Ko nde deftere ɓurnde soodde, rewi heen ko e hitaande 1977 deftere « Ɓoornugol rewɓe ngam nafoore ». Defte ɗee fof kawri, njaltinii miijo "power dressing". Wasiyaaji Molloy ɗii ko ko keewi sibu ɓe mbaɗii jarribooji gooŋɗuɗi e hollirde yimɓe natal e mooftude miijooji maɓɓe e batte comci ɗii. E nder deftere wiyeteende The Women's Dress for Success Book, o wiyi, "Ɗum ko deftere ɓurnde teeŋtude nde meeɗaa winndeede e koltu rewɓe, sibu nde tuugnii ko e wiɗtooji ganndal, wonaa e miijo [winndiyanke oo]." Ko yiytaa koo ina tawee e binndanɗe "wasiyaaji" hannde: Ɓorno-ɗaa no njogiɗaa golle ɗee nii. Jaabiiɓe ɓee ina njuurnitoo comci ɗii e nder hakkillaaji mum en ngam ƴeewde so tawii ɓoorniiɗo ɗum oo ina yahdi e gollotooɓe woɗɓe. Molloy hollitii e laaɓal, wonde etaade "nanndude" e gollotooɓe hannde ɓee, ina addana rewɓe e ɗaɓɓooɓe leƴƴi pamari ɗii caɗeele teeŋtuɗe e nder ngonka hannde ka (1977) e nokku gollorɗo ɓaleejo, mo worɓe ɓuri heewde. Tuugnorgal l94pxqkkma28i3foyi7tp14doxgha5x 165101 165100 2026-04-17T14:26:24Z SUZYFATIMA 13856 165101 wikitext text/x-wiki {{Databox}}'''Dress for Success''' ko deftere nde John T. Molloy winndi e hitaande 1975, ko fayti e batte koltu e nafoore neɗɗo e nder njulaagu e nguurndam mum. Ko nde deftere ɓurnde soodde, rewi heen ko e hitaande 1977 deftere « Ɓoornugol rewɓe ngam nafoore ». Defte ɗee fof kawri, njaltinii miijo "power dressing". Wasiyaaji Molloy ɗii ko ko keewi sibu ɓe mbaɗii jarribooji gooŋɗuɗi e hollirde yimɓe natal e mooftude miijooji maɓɓe e batte comci ɗii. E nder deftere wiyeteende The Women's Dress for Success Book, o wiyi, "Ɗum ko deftere ɓurnde teeŋtude nde meeɗaa winndeede e koltu rewɓe, sibu nde tuugnii ko e wiɗtooji ganndal, wonaa e miijo [winndiyanke oo]." Ko yiytaa koo ina tawee e binndanɗe "wasiyaaji" hannde: Ɓorno-ɗaa no njogiɗaa golle ɗee nii. Jaabiiɓe ɓee ina njuurnitoo comci ɗii e nder hakkillaaji mum en ngam ƴeewde so tawii ɓoorniiɗo ɗum oo ina yahdi e gollotooɓe woɗɓe. Molloy hollitii e laaɓal, wonde etaade "nanndude" e gollotooɓe hannde ɓee, ina addana rewɓe e ɗaɓɓooɓe leƴƴi pamari ɗii caɗeele teeŋtuɗe e nder ngonka hannde ka (1977) e nokku gollorɗo ɓaleejo, mo worɓe ɓuri heewde. == Tuugnorgal == cgvwdqhy8ygehx4i5i7cspuou3vmymv 165102 165101 2026-04-17T14:29:48Z Fulani215 7983 /* Himobe */fixed typo 165102 wikitext text/x-wiki {{Databox}}'''Dress for Success''' ko deftere nde John T. Molloy winndi e hitaande 1975, ko fayti e batte koltu e nafoore neɗɗo e nder njulaagu e nguurndam mum. Ko nde deftere ɓurnde soodde, rewi heen ko e hitaande 1977 deftere « Ɓoornugol rewɓe ngam nafoore ». Defte ɗee fof kawri, njaltinii miijo "power dressing". Wasiyaaji Molloy ɗii ko ko keewi sibu ɓe mbaɗii jarribooji gooŋɗuɗi e hollirde yimɓe natal e mooftude miijooji maɓɓe e batte comci ɗii. E nder deftere wiyeteende The Women's Dress for Success Book, o wiyi, "Ɗum ko deftere ɓurnde teeŋtude nde meeɗaa winndeede e koltu rewɓe, sibu nde tuugnii ko e wiɗtooji ganndal, wonaa e miijo [winndiyanke oo]." Ko yiytaa koo ina tawee e binndanɗe "wasiyaaji" hannde: Ɓorno-ɗaa no njogiɗaa golle ɗee nii. Jaabiiɓe ɓee ina njuurnitoo comci ɗii e nder hakkillaaji mum en ngam ƴeewde so tawii ɓoorniiɗo ɗum oo ina yahdi e gollotooɓe woɗɓe. Molloy hollitii e laaɓal, wonde etaade "nanndude" e gollotooɓe hannde ɓee, ina addana rewɓe e ɗaɓɓooɓe leƴƴi pamari ɗii caɗeele teeŋtuɗe e nder ngonka hannde ka (1977) e nokku gollorɗo ɓaleejo, mo worɓe ɓuri heewde. == Himobe == r576lsy2mcbr0v42tiin5okcyml1xdn 165103 165102 2026-04-17T14:30:40Z Fulani215 7983 fixed typo 165103 wikitext text/x-wiki {{Databox}} '''Dress for Success''' ko deftere nde John T. Molloy winndi e hitaande 1975, ko fayti e batte koltu e nafoore neɗɗo e nder njulaagu e nguurndam mum. Ko nde deftere ɓurnde soodde, rewi heen ko e hitaande 1977 deftere « Ɓoornugol rewɓe ngam nafoore ». Defte ɗee fof kawri, njaltinii miijo "power dressing. Wasiyaaji Molloy ɗii ko ko keewi sibu ɓe mbaɗii jarribooji gooŋɗuɗi e hollirde yimɓe natal e mooftude miijooji maɓɓe e batte comci ɗii. E nder deftere wiyeteende The Women's Dress for Success Book, o wiyi, "Ɗum ko deftere ɓurnde teeŋtude nde meeɗaa winndeede e koltu rewɓe, sibu nde tuugnii ko e wiɗtooji ganndal, wonaa e miijo [winndiyanke oo]. Ko yiytaa koo ina tawee e binndanɗe "wasiyaaji" hannde: Ɓorno-ɗaa no njogiɗaa golle ɗee nii. Jaabiiɓe ɓee ina njuurnitoo comci ɗii e nder hakkillaaji mum en ngam ƴeewde so tawii ɓoorniiɗo ɗum oo ina yahdi e gollotooɓe woɗɓe. Molloy hollitii e laaɓal, wonde etaade "nanndude" e gollotooɓe hannde ɓee, ina addana rewɓe e ɗaɓɓooɓe leƴƴi pamari ɗii caɗeele teeŋtuɗe e nder ngonka hannde ka (1977) e nokku gollorɗo ɓaleejo, mo worɓe ɓuri heewde. == Himobe == cd75jd567sy05q3t09u00qb1ze7km9o Shirtdress 0 40250 165106 2026-04-17T14:33:02Z SUZYFATIMA 13856 Created page with "Shirtdress ko mbaydi ɓoornungal rewɓe, ñamlotoongal detaayuuji e limce gorko. Ɗe ina mbaawi wonde kolce, yeeso butoŋ, walla juuɗe cufɗe. Heewi, ɗeen ɓoornanɗe ina mbaɗee e mbaydiiji ɓuttiɗi ina heen cotton walla silk, no ɓoornanteeri worɓe nii. No ɗe keewi taƴeede tawa ɗe ngalaa ŋoral e ŋoral nii, ɗeen ɓoornanɗe ina keewi jogaade ŋoral ɓurngal loowde, ina heewi tuugnaade e ŋoral ngam siifde ŋoral. Butoŋ yeeso e yaafuya fit waɗde ɗum flatteri..." 165106 wikitext text/x-wiki Shirtdress ko mbaydi ɓoornungal rewɓe, ñamlotoongal detaayuuji e limce gorko. Ɗe ina mbaawi wonde kolce, yeeso butoŋ, walla juuɗe cufɗe. Heewi, ɗeen ɓoornanɗe ina mbaɗee e mbaydiiji ɓuttiɗi ina heen cotton walla silk, no ɓoornanteeri worɓe nii. No ɗe keewi taƴeede tawa ɗe ngalaa ŋoral e ŋoral nii, ɗeen ɓoornanɗe ina keewi jogaade ŋoral ɓurngal loowde, ina heewi tuugnaade e ŋoral ngam siifde ŋoral. Butoŋ yeeso e yaafuya fit waɗde ɗum flattering look wonande ko ɓuri heewde e ɓalli. Tariya Shirtdresses ina wiyee sahaa e sahaa fof "shirtwaist dress" nde wonnoo ko e mbaydi e kitaale 1950. Ɓoornugol ngol e kitaale 1950, ko ngol Christian Dior waɗi caggal wolde adunaare ɗimmere "New Look", e mbaydi limto timmungo ina jogaa dow e ɓoornaade crinoline. Eɗe keewi waɗde kolce ɓutte, e juuɗe juutɗe haa koppi, ina njogii cukalel. Ko ɓuri heewde e mbaydiiji limce, peewnaaɗi e koto, kono ina njogii jokkere enɗam e koltu timmuɗo, wonti huunde ɓurnde himmude e limce rewɓe heewɓe e nder kitaale 1950, tawi diisneteeɓe hono Anne Fogarty ina nganndiraa mbaydiiji mum en e ngalɗoo mbaydi. Jaaynde Life yaltunde e hitaande 1957 ina waɗi foto limre limre cotton tippudi yeeyeteendi e 25 dolaar to wuro New York. Feere mbayliigu asliijo ko "T-shirt dress". Koɗkiiji teewu puɗɗii feewnireede ko e kitaale 1960, ko mbaydi juutndi tan e teewu. Tuugnorgal pynd7rqv8ahjqqd62tqbb4sr3dzkejg 165108 165106 2026-04-17T14:34:11Z SUZYFATIMA 13856 165108 wikitext text/x-wiki {{Databox}}'''Shirtdress''' ko mbaydi ɓoornungal rewɓe, ñamlotoongal detaayuuji e limce gorko. Ɗe ina mbaawi wonde kolce, yeeso butoŋ, walla juuɗe cufɗe. Heewi, ɗeen ɓoornanɗe ina mbaɗee e mbaydiiji ɓuttiɗi ina heen cotton walla silk, no ɓoornanteeri worɓe nii. No ɗe keewi taƴeede tawa ɗe ngalaa ŋoral e ŋoral nii, ɗeen ɓoornanɗe ina keewi jogaade ŋoral ɓurngal loowde, ina heewi tuugnaade e ŋoral ngam siifde ŋoral. Butoŋ yeeso e yaafuya fit waɗde ɗum flattering look wonande ko ɓuri heewde e ɓalli. == Tariya == Shirtdresses ina wiyee sahaa e sahaa fof "shirtwaist dress" nde wonnoo ko e mbaydi e kitaale 1950. Ɓoornugol ngol e kitaale 1950, ko ngol Christian Dior waɗi caggal wolde adunaare ɗimmere "New Look", e mbaydi limto timmungo ina jogaa dow e ɓoornaade crinoline. Eɗe keewi waɗde kolce ɓutte, e juuɗe juutɗe haa koppi, ina njogii cukalel. Ko ɓuri heewde e mbaydiiji limce, peewnaaɗi e koto, kono ina njogii jokkere enɗam e koltu timmuɗo, wonti huunde ɓurnde himmude e limce rewɓe heewɓe e nder kitaale 1950, tawi diisneteeɓe hono Anne Fogarty ina nganndiraa mbaydiiji mum en e ngalɗoo mbaydi. Jaaynde Life yaltunde e hitaande 1957 ina waɗi foto limre limre cotton tippudi yeeyeteendi e 25 dolaar to wuro New York. Feere mbayliigu asliijo ko "T-shirt dress". Koɗkiiji teewu puɗɗii feewnireede ko e kitaale 1960, ko mbaydi juutndi tan e teewu. == Tuugnorgal == e9zm7zo67pwcbk2doyn9soprcmqs9n6 165109 165108 2026-04-17T14:38:06Z SUZYFATIMA 13856 165109 wikitext text/x-wiki {{Databox}}'''Shirtdress''' ko mbaydi ɓoornungal rewɓe, ñamlotoongal detaayuuji e limce gorko. Ɗe ina mbaawi wonde kolce, yeeso butoŋ, walla juuɗe cufɗe. Heewi, ɗeen ɓoornanɗe ina mbaɗee e mbaydiiji ɓuttiɗi ina heen cotton walla silk, no ɓoornanteeri worɓe nii. No ɗe keewi taƴeede tawa ɗe ngalaa ŋoral e ŋoral nii, ɗeen ɓoornanɗe ina keewi jogaade ŋoral ɓurngal loowde, ina heewi tuugnaade e ŋoral ngam siifde ŋoral. Butoŋ yeeso e yaafuya fit waɗde ɗum flattering look wonande ko ɓuri heewde e ɓalli. == Tariya == Shirtdresses ina wiyee sahaa e sahaa fof "shirtwaist dress" nde wonnoo ko e mbaydi e kitaale 1950. Ɓoornugol ngol e kitaale 1950, ko ngol Christian Dior waɗi caggal wolde adunaare ɗimmere "New Look", e mbaydi limto timmungo ina jogaa dow e ɓoornaade crinoline. Eɗe keewi waɗde kolce ɓutte, e juuɗe juutɗe haa koppi, ina njogii cukalel. Ko ɓuri heewde e mbaydiiji limce, peewnaaɗi e koto, kono ina njogii jokkere enɗam e koltu timmuɗo, wonti huunde ɓurnde himmude e limce rewɓe heewɓe e nder kitaale 1950, tawi diisneteeɓe hono Anne Fogarty ina nganndiraa mbaydiiji mum en e ngalɗoo mbaydi. Jaaynde Life yaltunde e hitaande 1957 ina waɗi foto limre limre cotton tippudi yeeyeteendi e 25 dolaar to wuro New York. Feere mbayliigu asliijo ko "T-shirt dress". Koɗkiiji teewu puɗɗii feewnireede ko e kitaale 1960, ko mbaydi juutndi tan e teewu.<ref>{{cite book|author1=Hewitt, Valerie|author2=Ann Kellogg|author3=Lynn Payne|name-list-style=amp|title=The Greenwood Encyclopedia of Clothing Through American History, 1900 to the Present: Volume 1, 1900–1949|year=2008|publisher=Greenwood Publishing Group|isbn=978-0-313-33395-8|page=311}}</ref><ref>{{cite news|volume=42|number=10|issn=0024-3019|title=Fashion: A Spree on 7th Avenue|newspaper=Life|date=11 Mar 1957|page=112}}</ref><ref>{{cite book|author1=Cumming, Valerie|author2=C. W. Cunnington|author3=P. E. Cunnington|name-list-style=amp|title=The Dictionary of Fashion History|year=2010|publisher=Berg Publishers|isbn=978-1-84788-534-0|page=211}}</ref> == Tuugnorgal == <references /> sajgx3mtmxykjqfprip5myizn2zb3zh 165110 165109 2026-04-17T14:38:26Z SUZYFATIMA 13856 165110 wikitext text/x-wiki {{Databox}}'''Shirtdress''' ko mbaydi ɓoornungal rewɓe, ñamlotoongal detaayuuji e limce gorko. Ɗe ina mbaawi wonde kolce, yeeso butoŋ, walla juuɗe cufɗe. Heewi, ɗeen ɓoornanɗe ina mbaɗee e mbaydiiji ɓuttiɗi ina heen cotton walla silk, no ɓoornanteeri worɓe nii. No ɗe keewi taƴeede tawa ɗe ngalaa ŋoral e ŋoral nii, ɗeen ɓoornanɗe ina keewi jogaade ŋoral ɓurngal loowde, ina heewi tuugnaade e ŋoral ngam siifde ŋoral. Butoŋ yeeso e yaafuya fit waɗde ɗum flattering look wonande ko ɓuri heewde e ɓalli. == Tariya == Shirtdresses ina wiyee sahaa e sahaa fof "shirtwaist dress" nde wonnoo ko e mbaydi e kitaale 1950. Ɓoornugol ngol e kitaale 1950, ko ngol Christian Dior waɗi caggal wolde adunaare ɗimmere "New Look", e mbaydi limto timmungo ina jogaa dow e ɓoornaade crinoline. Eɗe keewi waɗde kolce ɓutte, e juuɗe juutɗe haa koppi, ina njogii cukalel. Ko ɓuri heewde e mbaydiiji limce, peewnaaɗi e koto, kono ina njogii jokkere enɗam e koltu timmuɗo, wonti huunde ɓurnde himmude e limce rewɓe heewɓe e nder kitaale 1950, tawi diisneteeɓe hono Anne Fogarty ina nganndiraa mbaydiiji mum en e ngalɗoo mbaydi. Jaaynde Life yaltunde e hitaande 1957 ina waɗi foto limre limre cotton tippudi yeeyeteendi e 25 dolaar to wuro New York. Feere mbayliigu asliijo ko "T-shirt dress". Koɗkiiji teewu puɗɗii feewnireede ko e kitaale 1960, ko mbaydi juutndi tan e teewu.<ref>{{cite book|author1=Hewitt, Valerie|author2=Ann Kellogg|author3=Lynn Payne|name-list-style=amp|title=The Greenwood Encyclopedia of Clothing Through American History, 1900 to the Present: Volume 1, 1900–1949|year=2008|publisher=Greenwood Publishing Group|isbn=978-0-313-33395-8|page=311}}</ref><ref>{{cite news|volume=42|number=10|issn=0024-3019|title=Fashion: A Spree on 7th Avenue|newspaper=Life|date=11 Mar 1957|page=112}}</ref><ref>{{cite book|author1=Cumming, Valerie|author2=C. W. Cunnington|author3=P. E. Cunnington|name-list-style=amp|title=The Dictionary of Fashion History|year=2010|publisher=Berg Publishers|isbn=978-1-84788-534-0|page=211}}</ref> == Tuugnorgal == <references /> [[Category:Rewbe]] abu3o151xzhmcw9hq76q56c1tmvdj42 Bandage dress 0 40251 165111 2026-04-17T14:41:46Z SUZYFATIMA 13856 Created page with "Ɓoornugol banngeeji ko ɓoornateeri "bodycon" tiiɗndi, ndi nanndaani e peewniraaɗi mbaydiiji keewɗi, ɗi mbaydiiji keewɗi, ɗi mbaydiiji ɗii fof mbaɗata ko no banngeeji nii. Ko Azzedine Alaïa tagi ɓoornungal ngal, ngal ɓuri jokkondirde e diisneteeɗo biyeteeɗo Hervé Léger. Fiyoowo filmo biyeteeɗo Rachel Weisz ina ɓoornii wutte daneejo e hitaande 2008 e nder fedde filmuuji hakkunde leyɗeele to Toronto. Limtol E wiyde Max Azria, "[a] ɓoornungal bannge won..." 165111 wikitext text/x-wiki Ɓoornugol banngeeji ko ɓoornateeri "bodycon" tiiɗndi, ndi nanndaani e peewniraaɗi mbaydiiji keewɗi, ɗi mbaydiiji keewɗi, ɗi mbaydiiji ɗii fof mbaɗata ko no banngeeji nii. Ko Azzedine Alaïa tagi ɓoornungal ngal, ngal ɓuri jokkondirde e diisneteeɗo biyeteeɗo Hervé Léger. Fiyoowo filmo biyeteeɗo Rachel Weisz ina ɓoornii wutte daneejo e hitaande 2008 e nder fedde filmuuji hakkunde leyɗeele to Toronto. Limtol E wiyde Max Azria, "[a] ɓoornungal bannge wonaa ɓoornungal, ngal fof ko ɓoornungal e masiŋ ɓoornungal, ko miijo ngoɗngo no feewi...Yimɓe ina cikka ko taƴre-e-sewnde, kono alaa taƴre. Ko ɓoornungal e nder panel, caggal ɗuum jokkondira". Bandage dress ina teskaa ngam jaɓɓaade mbaydiiji ɓalli keewɗi sabu mbaydi ɓuuɓndi. Kaɓirgal e nder mbaydi banngeeji ina teddi, ina rokka won e contouring ; wonaa kala ɓoornungal jogiingal silhouette bodycon ina rokka ooɗoo sifaa gooto. Tariya Azzedine Alaïa, « laamɗo Cling », naatnii ɓoornanteeri banngeeji e nder defte makko e cagataagal kitaale 1980. Jimoowo biyeteeɗo Grace Jones ɓoornii ko wutte daneejo mo diisneteeɗo oo moofti e ndunngu/duuɓi 1986 nde o nawti mo e dingiral ngam jaɓde njeenaari makko ɓurndi moƴƴude e diisneteeɗo e hitaande 1985 to Oscars de la Mode. Hervé Léger yaltinii ɓoornanteeri mum banngeeji e fuɗɗoode kitaale 1990. Hitaande 1993, jaaynde New York Times ƴeewtindii gooto e pijirlooji makko, hollitii wonde ko ɓuri teeŋtude e makko ko "koɗki ɓutti" baɗaaɗi e mbaydiiji, ko ɓe mbiyata "sexy mummy look". Nde BCBG Max Azria heɓi marque Léger e darorɗe kitaale 1990, ɓoornanteeri ndii yettiima yimɓe ɓurɓe heewde, yeeyirde mum tolnii e 10,6 miliyoŋ dolaar e hitaande 1998. Caggal nde BCBG Max Azria yaltini koolol kapsul ɓoornanteeri Hervé Léger e hitaande 2007 duumotooɗo haa e fuɗɗoode kitaale 2010. Ɓoornugol banngeeji ɗii weltiima e mbaydi kesiri e nder hitaande 2025, tawi ɓoornugol ngol ina heɓi darnde mawnde e nder huutortooɓe enternet Gen Z e nder laylayti renndo hono TikTok. Tuugnorgal 58de1xkks7bow497xgaigqtx7wrp8p9 165112 165111 2026-04-17T14:43:10Z SUZYFATIMA 13856 165112 wikitext text/x-wiki {{Databox}}'''Ɓoornugol banngeeji''' ko ɓoornateeri "bodycon" tiiɗndi, ndi nanndaani e peewniraaɗi mbaydiiji keewɗi, ɗi mbaydiiji keewɗi, ɗi mbaydiiji ɗii fof mbaɗata ko no banngeeji nii. Ko Azzedine Alaïa tagi ɓoornungal ngal, ngal ɓuri jokkondirde e diisneteeɗo biyeteeɗo Hervé Léger. Fiyoowo filmo biyeteeɗo Rachel Weisz ina ɓoornii wutte daneejo e hitaande 2008 e nder fedde filmuuji hakkunde leyɗeele to Toronto. == Limtol == E wiyde Max Azria, "[a] ɓoornungal bannge wonaa ɓoornungal, ngal fof ko ɓoornungal e masiŋ ɓoornungal, ko miijo ngoɗngo no feewi...Yimɓe ina cikka ko taƴre-e-sewnde, kono alaa taƴre. Ko ɓoornungal e nder panel, caggal ɗuum jokkondira". Bandage dress ina teskaa ngam jaɓɓaade mbaydiiji ɓalli keewɗi sabu mbaydi ɓuuɓndi. Kaɓirgal e nder mbaydi banngeeji ina teddi, ina rokka won e contouring ; wonaa kala ɓoornungal jogiingal silhouette bodycon ina rokka ooɗoo sifaa gooto. Tariya Azzedine Alaïa, « laamɗo Cling », naatnii ɓoornanteeri banngeeji e nder defte makko e cagataagal kitaale 1980. Jimoowo biyeteeɗo Grace Jones ɓoornii ko wutte daneejo mo diisneteeɗo oo moofti e ndunngu/duuɓi 1986 nde o nawti mo e dingiral ngam jaɓde njeenaari makko ɓurndi moƴƴude e diisneteeɗo e hitaande 1985 to Oscars de la Mode. Hervé Léger yaltinii ɓoornanteeri mum banngeeji e fuɗɗoode kitaale 1990. Hitaande 1993, jaaynde New York Times ƴeewtindii gooto e pijirlooji makko, hollitii wonde ko ɓuri teeŋtude e makko ko "koɗki ɓutti" baɗaaɗi e mbaydiiji, ko ɓe mbiyata "sexy mummy look". Nde BCBG Max Azria heɓi marque Léger e darorɗe kitaale 1990, ɓoornanteeri ndii yettiima yimɓe ɓurɓe heewde, yeeyirde mum tolnii e 10,6 miliyoŋ dolaar e hitaande 1998. Caggal nde BCBG Max Azria yaltini koolol kapsul ɓoornanteeri Hervé Léger e hitaande 2007 duumotooɗo haa e fuɗɗoode kitaale 2010. Ɓoornugol banngeeji ɗii weltiima e mbaydi kesiri e nder hitaande 2025, tawi ɓoornugol ngol ina heɓi darnde mawnde e nder huutortooɓe enternet Gen Z e nder laylayti renndo hono TikTok. == Tuugnorgal == adjenv1ygxokbtsiyobxg2058eg22jr 165113 165112 2026-04-17T14:47:50Z SUZYFATIMA 13856 165113 wikitext text/x-wiki {{Databox}}'''Ɓoornugol banngeeji''' ko ɓoornateeri "bodycon" tiiɗndi, ndi nanndaani e peewniraaɗi mbaydiiji keewɗi, ɗi mbaydiiji keewɗi, ɗi mbaydiiji ɗii fof mbaɗata ko no banngeeji nii. Ko Azzedine Alaïa tagi ɓoornungal ngal, ngal ɓuri jokkondirde e diisneteeɗo biyeteeɗo Hervé Léger. Fiyoowo filmo biyeteeɗo Rachel Weisz ina ɓoornii wutte daneejo e hitaande 2008 e nder fedde filmuuji hakkunde leyɗeele to Toronto. == Limtol == E wiyde Max Azria, "[a] ɓoornungal bannge wonaa ɓoornungal, ngal fof ko ɓoornungal e masiŋ ɓoornungal, ko miijo ngoɗngo no feewi...Yimɓe ina cikka ko taƴre-e-sewnde, kono alaa taƴre. Ko ɓoornungal e nder panel, caggal ɗuum jokkondira". Bandage dress ina teskaa ngam jaɓɓaade mbaydiiji ɓalli keewɗi sabu mbaydi ɓuuɓndi. Kaɓirgal e nder mbaydi banngeeji ina teddi, ina rokka won e contouring ; wonaa kala ɓoornungal jogiingal silhouette bodycon ina rokka ooɗoo sifaa gooto. Tariya Azzedine Alaïa, « laamɗo Cling », naatnii ɓoornanteeri banngeeji e nder defte makko e cagataagal kitaale 1980. Jimoowo biyeteeɗo Grace Jones ɓoornii ko wutte daneejo mo diisneteeɗo oo moofti e ndunngu/duuɓi 1986 nde o nawti mo e dingiral ngam jaɓde njeenaari makko ɓurndi moƴƴude e diisneteeɗo e hitaande 1985 to Oscars de la Mode. Hervé Léger yaltinii ɓoornanteeri mum banngeeji e fuɗɗoode kitaale 1990. Hitaande 1993, jaaynde New York Times ƴeewtindii gooto e pijirlooji makko, hollitii wonde ko ɓuri teeŋtude e makko ko "koɗki ɓutti" baɗaaɗi e mbaydiiji, ko ɓe mbiyata "sexy mummy look". Nde BCBG Max Azria heɓi marque Léger e darorɗe kitaale 1990, ɓoornanteeri ndii yettiima yimɓe ɓurɓe heewde, yeeyirde mum tolnii e 10,6 miliyoŋ dolaar e hitaande 1998. Caggal nde BCBG Max Azria yaltini koolol kapsul ɓoornanteeri Hervé Léger e hitaande 2007 duumotooɗo haa e fuɗɗoode kitaale 2010. Ɓoornugol banngeeji ɗii weltiima e mbaydi kesiri e nder hitaande 2025, tawi ɓoornugol ngol ina heɓi darnde mawnde e nder huutortooɓe enternet Gen Z e nder laylayti renndo hono TikTok.<ref name="glam">{{cite web|last1=Melby Clinton|first1=Leah|title=The History of the Bandage Dress, From 1994 to Now|url=https://www.glamour.com/story/history-herve-leger-bandage-dress|website=Glamour|date=23 September 2015|accessdate=3 October 2020}}</ref><ref name="r29">{{cite web|last1=Ilyashov|first1=Alexandra|title=Fashion Honcho Says Hervé Léger Bandage Dresses Aren't For Lesbians Or "Voluptuous" Types|url=https://www.refinery29.com/en-us/2015/08/92475/herve-leger-bandage-dress-controversy|website=Refinery29|accessdate=3 October 2020}}</ref><ref>{{cite web|last1=Kendall|first1=Zoe|title=7 of Grace Jones' most iconic outfits|url=https://i-d.co/article/7-of-grace-jones-most-iconic-outfits/|website=i-D|access-date=3 October 2020}}</ref><ref>{{cite magazine|last1=Gonzales|first1=Erica|title=Hervé Leger Founder, Hervé L. Leroux, Has Died at 60|url=https://www.harpersbazaar.com/fashion/designers/a12795324/herve-leroux-dies/|magazine=Harper's Bazaar|date=6 October 2017|accessdate=3 October 2020}}</ref><ref>{{Cite web|title=The Bandage Dress Revival Is More Country Club Than In Da Club|url=https://www.instyle.com/bandage-dress-trend-2025-vs-2007-11760118|access-date=2026-02-10|website=InStyle|language=en}}</ref> == Tuugnorgal == <references /> 5gjzq4k9buy1zurl9w3a4glrpjfetu7 165114 165113 2026-04-17T14:48:03Z SUZYFATIMA 13856 165114 wikitext text/x-wiki {{Databox}}'''Ɓoornugol banngeeji''' ko ɓoornateeri "bodycon" tiiɗndi, ndi nanndaani e peewniraaɗi mbaydiiji keewɗi, ɗi mbaydiiji keewɗi, ɗi mbaydiiji ɗii fof mbaɗata ko no banngeeji nii. Ko Azzedine Alaïa tagi ɓoornungal ngal, ngal ɓuri jokkondirde e diisneteeɗo biyeteeɗo Hervé Léger. Fiyoowo filmo biyeteeɗo Rachel Weisz ina ɓoornii wutte daneejo e hitaande 2008 e nder fedde filmuuji hakkunde leyɗeele to Toronto. == Limtol == E wiyde Max Azria, "[a] ɓoornungal bannge wonaa ɓoornungal, ngal fof ko ɓoornungal e masiŋ ɓoornungal, ko miijo ngoɗngo no feewi...Yimɓe ina cikka ko taƴre-e-sewnde, kono alaa taƴre. Ko ɓoornungal e nder panel, caggal ɗuum jokkondira". Bandage dress ina teskaa ngam jaɓɓaade mbaydiiji ɓalli keewɗi sabu mbaydi ɓuuɓndi. Kaɓirgal e nder mbaydi banngeeji ina teddi, ina rokka won e contouring ; wonaa kala ɓoornungal jogiingal silhouette bodycon ina rokka ooɗoo sifaa gooto. Tariya Azzedine Alaïa, « laamɗo Cling », naatnii ɓoornanteeri banngeeji e nder defte makko e cagataagal kitaale 1980. Jimoowo biyeteeɗo Grace Jones ɓoornii ko wutte daneejo mo diisneteeɗo oo moofti e ndunngu/duuɓi 1986 nde o nawti mo e dingiral ngam jaɓde njeenaari makko ɓurndi moƴƴude e diisneteeɗo e hitaande 1985 to Oscars de la Mode. Hervé Léger yaltinii ɓoornanteeri mum banngeeji e fuɗɗoode kitaale 1990. Hitaande 1993, jaaynde New York Times ƴeewtindii gooto e pijirlooji makko, hollitii wonde ko ɓuri teeŋtude e makko ko "koɗki ɓutti" baɗaaɗi e mbaydiiji, ko ɓe mbiyata "sexy mummy look". Nde BCBG Max Azria heɓi marque Léger e darorɗe kitaale 1990, ɓoornanteeri ndii yettiima yimɓe ɓurɓe heewde, yeeyirde mum tolnii e 10,6 miliyoŋ dolaar e hitaande 1998. Caggal nde BCBG Max Azria yaltini koolol kapsul ɓoornanteeri Hervé Léger e hitaande 2007 duumotooɗo haa e fuɗɗoode kitaale 2010. Ɓoornugol banngeeji ɗii weltiima e mbaydi kesiri e nder hitaande 2025, tawi ɓoornugol ngol ina heɓi darnde mawnde e nder huutortooɓe enternet Gen Z e nder laylayti renndo hono TikTok.<ref name="glam">{{cite web|last1=Melby Clinton|first1=Leah|title=The History of the Bandage Dress, From 1994 to Now|url=https://www.glamour.com/story/history-herve-leger-bandage-dress|website=Glamour|date=23 September 2015|accessdate=3 October 2020}}</ref><ref name="r29">{{cite web|last1=Ilyashov|first1=Alexandra|title=Fashion Honcho Says Hervé Léger Bandage Dresses Aren't For Lesbians Or "Voluptuous" Types|url=https://www.refinery29.com/en-us/2015/08/92475/herve-leger-bandage-dress-controversy|website=Refinery29|accessdate=3 October 2020}}</ref><ref>{{cite web|last1=Kendall|first1=Zoe|title=7 of Grace Jones' most iconic outfits|url=https://i-d.co/article/7-of-grace-jones-most-iconic-outfits/|website=i-D|access-date=3 October 2020}}</ref><ref>{{cite magazine|last1=Gonzales|first1=Erica|title=Hervé Leger Founder, Hervé L. Leroux, Has Died at 60|url=https://www.harpersbazaar.com/fashion/designers/a12795324/herve-leroux-dies/|magazine=Harper's Bazaar|date=6 October 2017|accessdate=3 October 2020}}</ref><ref>{{Cite web|title=The Bandage Dress Revival Is More Country Club Than In Da Club|url=https://www.instyle.com/bandage-dress-trend-2025-vs-2007-11760118|access-date=2026-02-10|website=InStyle|language=en}}</ref> == Tuugnorgal == <references /> [[Category:Rewbe]] tvkxqjqevsw9n5he06gp36uh1ap8z1e Tear dress 0 40252 165115 2026-04-17T14:50:00Z SUZYFATIMA 13856 Created page with "Ɓoornugol gonɗi ko ɓoornanteeri juutndi ndi rewɓe Oklahoma Cherokee ɓoornotoo e kaliko. Ɓoornugol gonɗi ɗii ko ɓoornanteeri laawɗundi Leñol Cherokee. Tuugnaade e ɓoornateeri daartol nawaaɗo to leydi Indiya dow laawol gonɗi, ɓoornanteeri gonɗi ɗii fuɗɗii ko e hitaande 1969, ko Wendell Cochran (Leñol Cherokee) waɗi ɗum, Elizabeth Higgins (Leñol Cherokee) sewni ɗum ngam Virginia Stroud (Keetoowah Cherokee/Muscogee) ngam dogde Miss Indiya. Tuugnorgal" 165115 wikitext text/x-wiki Ɓoornugol gonɗi ko ɓoornanteeri juutndi ndi rewɓe Oklahoma Cherokee ɓoornotoo e kaliko. Ɓoornugol gonɗi ɗii ko ɓoornanteeri laawɗundi Leñol Cherokee. Tuugnaade e ɓoornateeri daartol nawaaɗo to leydi Indiya dow laawol gonɗi, ɓoornanteeri gonɗi ɗii fuɗɗii ko e hitaande 1969, ko Wendell Cochran (Leñol Cherokee) waɗi ɗum, Elizabeth Higgins (Leñol Cherokee) sewni ɗum ngam Virginia Stroud (Keetoowah Cherokee/Muscogee) ngam dogde Miss Indiya. Tuugnorgal qku3cubeq38wy0hgr2cakh4mnn4ytmh 165116 165115 2026-04-17T14:51:08Z SUZYFATIMA 13856 165116 wikitext text/x-wiki {{Databox}}'''Ɓoornugol gonɗi''' ko ɓoornanteeri juutndi ndi rewɓe Oklahoma Cherokee ɓoornotoo e kaliko. Ɓoornugol gonɗi ɗii ko ɓoornanteeri laawɗundi Leñol Cherokee. Tuugnaade e ɓoornateeri daartol nawaaɗo to leydi Indiya dow laawol gonɗi, ɓoornanteeri gonɗi ɗii fuɗɗii ko e hitaande 1969, ko Wendell Cochran (Leñol Cherokee) waɗi ɗum, Elizabeth Higgins (Leñol Cherokee) sewni ɗum ngam Virginia Stroud (Keetoowah Cherokee/Muscogee) ngam dogde Miss Indiya. == Tuugnorgal == 041nwv0xxua69z4un4bsmlkx0p0zzz8 165117 165116 2026-04-17T14:55:56Z SUZYFATIMA 13856 165117 wikitext text/x-wiki {{Databox}}'''Ɓoornugol gonɗi''' ko ɓoornanteeri juutndi ndi rewɓe Oklahoma Cherokee ɓoornotoo e kaliko. Ɓoornugol gonɗi ɗii ko ɓoornanteeri laawɗundi Leñol Cherokee. Tuugnaade e ɓoornateeri daartol nawaaɗo to leydi Indiya dow laawol gonɗi, ɓoornanteeri gonɗi ɗii fuɗɗii ko e hitaande 1969, ko Wendell Cochran (Leñol Cherokee) waɗi ɗum, Elizabeth Higgins (Leñol Cherokee) sewni ɗum ngam Virginia Stroud (Keetoowah Cherokee/Muscogee) ngam dogde Miss Indiya.<ref>{{Cite book|last=Morrison|first=Janet|url=https://books.google.com/books?id=BaxqBAAAQBAJ&q=tear+dress+cherokee|title=The Blue Ridge Mountains of North Carolina|date=2014|publisher=[[Arcadia Publishing]]|isbn=978-1-4396-4689-2|location=|pages=90|language=en}}</ref><ref>{{Cite book|last=Gaines|first=Richard|url=https://books.google.com/books?id=ZJ4j_GxXVusC&dq=%22tear+dress%22+calico&pg=PA12|title=The Cherokee|date=2000|publisher=ABDO|isbn=978-1-57765-377-6|location=|pages=12|language=en}}</ref><ref>{{Cite book|last=Nelson|first=Kristen Rajczak|url=https://books.google.com/books?id=Hi1mDwAAQBAJ&dq=%22tear+dress%22+%22trail+of+tears%22&pg=PA85|title=The Trail of Tears: A Journey of Loss|date=2017|publisher=Greenhaven Publishing|isbn=978-1-5345-6136-6|location=|pages=85|language=en}}</ref><ref>{{Cite web|last=Coleman|first=Travina|date=February 4, 2008|title=Cherokee tear dresses, a passion|url=https://www.muskogeephoenix.com/news/lifestyles/cherokee-tear-dresses-a-passion/article_980ee904-9899-5841-a5bf-b7bcf443bfa6.html|archive-url=|archive-date=|access-date=2020-08-24|website=[[Muskogee Phoenix]]|language=en}}</ref><ref>{{cite news|last1=Mike|first1=Peter|title=old money|url=http://lovau.com|access-date=30 April 2023}}</ref> == Tuugnorgal == <references /> qvxyxahotl2kgvoebdqa1ce6589j3a1 165119 165117 2026-04-17T14:56:24Z SUZYFATIMA 13856 165119 wikitext text/x-wiki {{Databox}}'''Ɓoornugol gonɗi''' ko ɓoornanteeri juutndi ndi rewɓe Oklahoma Cherokee ɓoornotoo e kaliko. Ɓoornugol gonɗi ɗii ko ɓoornanteeri laawɗundi Leñol Cherokee. Tuugnaade e ɓoornateeri daartol nawaaɗo to leydi Indiya dow laawol gonɗi, ɓoornanteeri gonɗi ɗii fuɗɗii ko e hitaande 1969, ko Wendell Cochran (Leñol Cherokee) waɗi ɗum, Elizabeth Higgins (Leñol Cherokee) sewni ɗum ngam Virginia Stroud (Keetoowah Cherokee/Muscogee) ngam dogde Miss Indiya.<ref>{{Cite book|last=Morrison|first=Janet|url=https://books.google.com/books?id=BaxqBAAAQBAJ&q=tear+dress+cherokee|title=The Blue Ridge Mountains of North Carolina|date=2014|publisher=[[Arcadia Publishing]]|isbn=978-1-4396-4689-2|location=|pages=90|language=en}}</ref><ref>{{Cite book|last=Gaines|first=Richard|url=https://books.google.com/books?id=ZJ4j_GxXVusC&dq=%22tear+dress%22+calico&pg=PA12|title=The Cherokee|date=2000|publisher=ABDO|isbn=978-1-57765-377-6|location=|pages=12|language=en}}</ref><ref>{{Cite book|last=Nelson|first=Kristen Rajczak|url=https://books.google.com/books?id=Hi1mDwAAQBAJ&dq=%22tear+dress%22+%22trail+of+tears%22&pg=PA85|title=The Trail of Tears: A Journey of Loss|date=2017|publisher=Greenhaven Publishing|isbn=978-1-5345-6136-6|location=|pages=85|language=en}}</ref><ref>{{Cite web|last=Coleman|first=Travina|date=February 4, 2008|title=Cherokee tear dresses, a passion|url=https://www.muskogeephoenix.com/news/lifestyles/cherokee-tear-dresses-a-passion/article_980ee904-9899-5841-a5bf-b7bcf443bfa6.html|archive-url=|archive-date=|access-date=2020-08-24|website=[[Muskogee Phoenix]]|language=en}}</ref><ref>{{cite news|last1=Mike|first1=Peter|title=old money|url=http://lovau.com|access-date=30 April 2023}}</ref> == Tuugnorgal == <references /> [[Category:Rewbe]] 3itwzkyeknp700x7cga555npv99zxz5 Sidney Abbot 0 40253 165120 2026-04-17T15:29:06Z Sardeeq 14292 Created by translating the page "[[:en:Special:Redirect/revision/1344679335|Sidney Abbott]]" 165120 wikitext text/x-wiki '''Sidney Abbott''' (11 sulyee 1937 – 15 abriil 2015) ko debbo Ameriknaajo, daraniiɗo rewɓe, binndoowo. Gonnooɗo tergal Lavender Menace, o winndi ''Sappho wonnoo ko debbo jojjanɗo hakkeeji: Yiyngo rimɗinngo e lesbiyankaagal'' e Barbara Love, kadi o jeyaa ko e terɗe ɓurɗe waawde daande e golloraade e nder Fedde Ngenndiije Dentuɗe ngam Rewɓe, o walli fedde nde ngam waɗtude hakkillaaji mum en wonaa tan e hakkeeji rewɓe no wells, kono lesbi e nder kuuɓal, . == Nguurndam e golle == Sidney Afton Abbott jibinaa ko ñalnde 11 sulyee 1937 e nder galle konu, o siftini hoore makko ko ɓiɗɗo konu . O naati duɗal jaaɓi haaɗtirde Smith College duuɓi tati, o heɓi bak makko to duɗal jaaɓi haaɗtirde New Mexico e hitaande 1961. Ndeen o naati duɗal jaaɓi haaɗtirde Columbia ngam heɓde jaŋde toownde, ɗo o janngi to bannge peewnugol wuro . E hitaande 1969, o naati e Fedde Ngenndiije Dentuɗe ngam Rewɓe (NOW) o wonti gooto e yimɓe adanɓe haalde ngam hakkeeji lesbiyan en e nder panneeji to New York chapter NOW e to Duɗal Jaaɓi-haaɗtirde Columbia . Abbott wonnoo ko tergal e fedde wiyeteende Lavender Menace, kadi o winndiino ''Sappho ko debbo jom hakke: yi’annde rimɗunde e lesbinaaɓe'' e hitaande 1971, kanko e Barbara Love . E nder cakkital kitaale 1970, kanko e Barbara Love, o loppitii ngam sosde fedde NOW ngam ƴellitde geɗe lesbiyen en ; haa jooni, nde sosaa. JOONI adii innirde goomu nguu « goomu gollordu jowitiingu e jokkondiral e lesbiyen », Abbott ina foti ardaade e debbo jom suudu . E batu ngenndiijo NOW to Philadelphia e hitaande 1976, Abbott ɗaɓɓiri yo 1% e bidsee fedde ndee yah to goomu nguu, o heɓi heen. E nder batu nguu, ko gooto tan e kuule ɗiɗi ƴettaa. Abbott golliima e yiilirde sosnde fedde toppitiinde ko fayti e gaynaako en e lesbiyen en, o golliima ngam tabitinde wonde yiilirde fedde ndee ina jogii limoore fotnde e worɓe e rewɓe gaynaako en. O inniraa ko hooreejo Manhattan Borough to yiilirde peewnugol renndo, o woni gaynaako gadano e peeñcu jogaade ndeeɗoo darnde. O woniino kadi ƴellitoowo porogaraam wonande departemaaji ɗiɗi e nder laamu wuro New York . O woniino hooreejo fedde ñeeñal to New York, o woniino kadi golloowo e politik to nokku biyeteeɗo North Fork to Long Island, to New York . [1] Abbott e Kate Millett, Phyllis Birkby, Alma Routsong, e Artemis March ina njeyaa e terɗe CR One, fedde adannde ƴellitnde hakkillaaji rewɓe e worɓe. == Duuɓi caggal ɗuum == Abbott hoɗi ko to wuro wiyeteengo Suuthold . E hitaande 2007, o sosi fedde nde wonaa laamuyankoore wiyeteende Hakkeeji Rewɓe ko Hakkeeji Aadee. E hitaande 2008, o fuɗɗii jaaynde, ''In Our Shoes'', jowitiinde e politik, e kalaas, e baasal. Arsiif makko keeriiɗo ina tawee e defterdu Sophia Smith to duɗal jaaɓi haaɗtirde Smith e nder defterdu rewɓe Radcliffe to duɗal jaaɓi haaɗtirde NOW. == Tuugnorgal == e723oltggef8rjgvil8jc5havbcwilq 165121 165120 2026-04-17T15:29:45Z Sardeeq 14292 Created by translating the page "[[:en:Special:Redirect/revision/1344679335|Sidney Abbott]]" 165121 wikitext text/x-wiki '''Sidney Abbott''' (11 sulyee 1937 – 15 abriil 2015) ko debbo Ameriknaajo, daraniiɗo rewɓe, binndoowo. Gonnooɗo tergal Lavender Menace, o winndi ''Sappho wonnoo ko debbo jojjanɗo hakkeeji: Yiyngo rimɗinngo e lesbiyankaagal'' e Barbara Love, kadi o jeyaa ko e terɗe ɓurɗe waawde daande e golloraade e nder Fedde Ngenndiije Dentuɗe ngam Rewɓe, o walli fedde nde ngam waɗtude hakkillaaji mum en wonaa tan e hakkeeji rewɓe no wells, kono lesbi e nder kuuɓal, .<ref>Barbara J. Love (2006). Feminists who changed America, 1963-1975. University of Illinois Press. p. 1. <nowiki>ISBN 978-0-252-03189-2</nowiki>. Retrieved January 4, 2012.</ref> == Nguurndam e golle == Sidney Afton Abbott jibinaa ko ñalnde 11 sulyee 1937 e nder galle konu, o siftini hoore makko ko ɓiɗɗo konu . O naati duɗal jaaɓi haaɗtirde Smith College duuɓi tati, o heɓi bak makko to duɗal jaaɓi haaɗtirde New Mexico e hitaande 1961. Ndeen o naati duɗal jaaɓi haaɗtirde Columbia ngam heɓde jaŋde toownde, ɗo o janngi to bannge peewnugol wuro . E hitaande 1969, o naati e Fedde Ngenndiije Dentuɗe ngam Rewɓe (NOW) o wonti gooto e yimɓe adanɓe haalde ngam hakkeeji lesbiyan en e nder panneeji to New York chapter NOW e to Duɗal Jaaɓi-haaɗtirde Columbia . Abbott wonnoo ko tergal e fedde wiyeteende Lavender Menace, kadi o winndiino ''Sappho ko debbo jom hakke: yi’annde rimɗunde e lesbinaaɓe'' e hitaande 1971, kanko e Barbara Love . E nder cakkital kitaale 1970, kanko e Barbara Love, o loppitii ngam sosde fedde NOW ngam ƴellitde geɗe lesbiyen en ; haa jooni, nde sosaa. JOONI adii innirde goomu nguu « goomu gollordu jowitiingu e jokkondiral e lesbiyen », Abbott ina foti ardaade e debbo jom suudu . E batu ngenndiijo NOW to Philadelphia e hitaande 1976, Abbott ɗaɓɓiri yo 1% e bidsee fedde ndee yah to goomu nguu, o heɓi heen. E nder batu nguu, ko gooto tan e kuule ɗiɗi ƴettaa. Abbott golliima e yiilirde sosnde fedde toppitiinde ko fayti e gaynaako en e lesbiyen en, o golliima ngam tabitinde wonde yiilirde fedde ndee ina jogii limoore fotnde e worɓe e rewɓe gaynaako en. O inniraa ko hooreejo Manhattan Borough to yiilirde peewnugol renndo, o woni gaynaako gadano e peeñcu jogaade ndeeɗoo darnde. O woniino kadi ƴellitoowo porogaraam wonande departemaaji ɗiɗi e nder laamu wuro New York . O woniino hooreejo fedde ñeeñal to New York, o woniino kadi golloowo e politik to nokku biyeteeɗo North Fork to Long Island, to New York . [1] Abbott e Kate Millett, Phyllis Birkby, Alma Routsong, e Artemis March ina njeyaa e terɗe CR One, fedde adannde ƴellitnde hakkillaaji rewɓe e worɓe. == Duuɓi caggal ɗuum == Abbott hoɗi ko to wuro wiyeteengo Suuthold . E hitaande 2007, o sosi fedde nde wonaa laamuyankoore wiyeteende Hakkeeji Rewɓe ko Hakkeeji Aadee. E hitaande 2008, o fuɗɗii jaaynde, ''In Our Shoes'', jowitiinde e politik, e kalaas, e baasal. Arsiif makko keeriiɗo ina tawee e defterdu Sophia Smith to duɗal jaaɓi haaɗtirde Smith e nder defterdu rewɓe Radcliffe to duɗal jaaɓi haaɗtirde NOW. == Tuugnorgal == 3tnubato1jyq90cy8zdogsh0qaddpgc 165122 165121 2026-04-17T15:30:05Z Sardeeq 14292 165122 wikitext text/x-wiki {{Databox}} '''Sidney Abbott''' (11 sulyee 1937 – 15 abriil 2015) ko debbo Ameriknaajo, daraniiɗo rewɓe, binndoowo. Gonnooɗo tergal Lavender Menace, o winndi ''Sappho wonnoo ko debbo jojjanɗo hakkeeji: Yiyngo rimɗinngo e lesbiyankaagal'' e Barbara Love, kadi o jeyaa ko e terɗe ɓurɗe waawde daande e golloraade e nder Fedde Ngenndiije Dentuɗe ngam Rewɓe, o walli fedde nde ngam waɗtude hakkillaaji mum en wonaa tan e hakkeeji rewɓe no wells, kono lesbi e nder kuuɓal, .<ref>Barbara J. Love (2006). Feminists who changed America, 1963-1975. University of Illinois Press. p. 1. <nowiki>ISBN 978-0-252-03189-2</nowiki>. Retrieved January 4, 2012.</ref> == Nguurndam e golle == Sidney Afton Abbott jibinaa ko ñalnde 11 sulyee 1937 e nder galle konu, o siftini hoore makko ko ɓiɗɗo konu . O naati duɗal jaaɓi haaɗtirde Smith College duuɓi tati, o heɓi bak makko to duɗal jaaɓi haaɗtirde New Mexico e hitaande 1961. Ndeen o naati duɗal jaaɓi haaɗtirde Columbia ngam heɓde jaŋde toownde, ɗo o janngi to bannge peewnugol wuro . E hitaande 1969, o naati e Fedde Ngenndiije Dentuɗe ngam Rewɓe (NOW) o wonti gooto e yimɓe adanɓe haalde ngam hakkeeji lesbiyan en e nder panneeji to New York chapter NOW e to Duɗal Jaaɓi-haaɗtirde Columbia . Abbott wonnoo ko tergal e fedde wiyeteende Lavender Menace, kadi o winndiino ''Sappho ko debbo jom hakke: yi’annde rimɗunde e lesbinaaɓe'' e hitaande 1971, kanko e Barbara Love . E nder cakkital kitaale 1970, kanko e Barbara Love, o loppitii ngam sosde fedde NOW ngam ƴellitde geɗe lesbiyen en ; haa jooni, nde sosaa. JOONI adii innirde goomu nguu « goomu gollordu jowitiingu e jokkondiral e lesbiyen », Abbott ina foti ardaade e debbo jom suudu . E batu ngenndiijo NOW to Philadelphia e hitaande 1976, Abbott ɗaɓɓiri yo 1% e bidsee fedde ndee yah to goomu nguu, o heɓi heen. E nder batu nguu, ko gooto tan e kuule ɗiɗi ƴettaa. Abbott golliima e yiilirde sosnde fedde toppitiinde ko fayti e gaynaako en e lesbiyen en, o golliima ngam tabitinde wonde yiilirde fedde ndee ina jogii limoore fotnde e worɓe e rewɓe gaynaako en. O inniraa ko hooreejo Manhattan Borough to yiilirde peewnugol renndo, o woni gaynaako gadano e peeñcu jogaade ndeeɗoo darnde. O woniino kadi ƴellitoowo porogaraam wonande departemaaji ɗiɗi e nder laamu wuro New York . O woniino hooreejo fedde ñeeñal to New York, o woniino kadi golloowo e politik to nokku biyeteeɗo North Fork to Long Island, to New York . [1] Abbott e Kate Millett, Phyllis Birkby, Alma Routsong, e Artemis March ina njeyaa e terɗe CR One, fedde adannde ƴellitnde hakkillaaji rewɓe e worɓe. == Duuɓi caggal ɗuum == Abbott hoɗi ko to wuro wiyeteengo Suuthold . E hitaande 2007, o sosi fedde nde wonaa laamuyankoore wiyeteende Hakkeeji Rewɓe ko Hakkeeji Aadee. E hitaande 2008, o fuɗɗii jaaynde, ''In Our Shoes'', jowitiinde e politik, e kalaas, e baasal. Arsiif makko keeriiɗo ina tawee e defterdu Sophia Smith to duɗal jaaɓi haaɗtirde Smith e nder defterdu rewɓe Radcliffe to duɗal jaaɓi haaɗtirde NOW. == Tuugnorgal == rqqzdlrcu7du0m84zfwoxnyrg3ry7kp Alis Walker 0 40254 165124 2026-04-17T15:32:20Z Sardeeq 14292 Created by translating the page "[[:en:Special:Redirect/revision/1349459076|Alice Walker]]" 165124 wikitext text/x-wiki '''Alice Malsenior Tallulah-Kate Walker''' (jibinaa ko 9 feebariyee 1944) ko winndiyanke Ameriknaajo, winndiyanke daartol juutngol, yimoowo, e daraniiɗo renndo. E hitaande 1982, o woni debbo afriknaajo-ameriknaajo gadano heɓde njeenaari Pulitzer ngam fijirde, ndi o rokkaa sabu deftere makko ''wiyeteende The Color Purple'' . E nder nguurndam makko, Walker yaltinii defte sappo e jeeɗiɗi e defte binndaaɗe, defte sappo e ɗiɗi ɗe ngonaa firo, e defte binndanɗe e jimɗi. Walker, jibinaa ko e ladde Georgia, fooli caɗeele ko wayi no ñawu cukaagu e seertude ngam wontude valedictorian duɗal jaaɓi haaɗtirde e heɓde seedantaagal mum to duɗal jaaɓi haaɗtirde Sarah Lawrence . O fuɗɗorii golle makko binndol ko e deftere makko adannde, ''Once'', caggal ɗuum o winndi defte, ina heen deftere makko ɓurnde anndeede, ''The Color Purple'' . Ko o daraniiɗo, Walker tawtoraama Diɗɗal Hakkeeji Siwil, o daraniiɗo rewɓe ɓaleeɓe rewrude e helmere « womanism », o tawtoraama kadi daraniiɓe daabaaji e pacifism. Yanti heen, o ƴettii darnde tiiɗnde e hare Israayiil e Palestiin, o wallitorii kampaañ Boykot, Divestment e Sanctions e Israayiil. Walker ina joginoo tuumeeji keewɗi e luulndaade juulɓe sabu yettude mo e ganndo ko faati e fitinaaji Angalteer biyeteeɗo David Icke e golle mum, tawi ina waɗi miijooji luulndiiɗi juulɓe, yantude e ñiŋooje binndanɗe makko. == Nguurndam e jaŋde puɗɗagol == Alice Malsenior Walker jibinaa ko to Eatonton, to Georgia, wuro ndema ladde, e galle Willie Lee Walker e Minnie Tallulah Grant. Jibnaaɓe Walker ɗiɗo ɓee fof ko jom en jawdi en, hay so tawii noon yumma makko kadi ina gollinoo e sewnde ngam dañde kaalis ɓeydiiɗo. Walker, ɓiɗɗo tokooso e sukaaɓe njeetato, fuɗɗii naatde e duɗal ko nde o yahrata e duuɓi nay tan to duɗal jaaɓi haaɗtirde [[East Putnam Consolidated]] . <ref name=":5" /> Nde o woni suka jahroowo e duuɓi jeetati, Walker heɓi gaañannde e gite makko ñaamo caggal nde gooto e miñiraaɓe makko fiyi BB gun . Nde tawnoo ɓesngu makko alaa oto, Walker waawaano heɓde safaara ko yaawi, ɗum addani mo wonde wumre haa abada e ndeen yitere. Ko caggal nde gite makko ngañii, Walker fuɗɗii ƴettude jaŋde e binndol. Ɓoornugol ngol ittaama nde Walker heɓi duuɓi 14, kono maande ina heddii haa jooni. Ina siforee e winndannde makko "Beauté: Nde Dancer goɗɗo oo woni hoore mum". <ref name=":06" /> No duɗe Eatonton ɗee ceertiri nii, Walker naati duɗal jaaɓi haaɗtirde tan ngal almudɓe ɓaleeɓe mbaawi heɓde : Duɗal jaaɓi haaɗtirde Butler Baker. Ko ɗoon o yahi haa o wonti valedictorian, o winnditii e duɗal jaaɓi haaɗtirde Spelman College e hitaande 1961 caggal nde o heɓi bursi timmuɗo e dowla Georgia ngam jogaade jaŋde ɓurnde toowde e nder duɗal makko. O tawi porfeseeruuji makko ɗiɗo, Howard Zinn e Staughton Lynd, ko jannginooɓe mawɓe e sahaa nde o woni e Spelman, kono kamɓe ɗiɗo fof ɓe mbayliima duuɓi ɗiɗi caggal ɗuum. <ref name=":06" /> Walker rokkaama bursi goɗɗo, oo sahaa ko e duɗal jaaɓi haaɗtirde Sarah Lawrence to Yonkers, New York, caggal nde o woppitaa porfeseer makko Spelman, Howard Zinn, Walker jaɓi bursi oo. Walker heɓi reedu e fuɗɗoode hitaande mum mawnde, o ƴetti reedu ; ndeeɗoo humpito, kam e ɓuuɓri miijooji warngooji baɗnooɗi caggal ɗuum, ina addana ko heewi e jimɗi tawaaɗi e ''Once'', deftere jimɗi Walker gadane. <ref name="Apr 20094" /> Walker heɓi bak mum to duɗal jaaɓi haaɗtirde Sarah Lawrence e hitaande 1965. <ref name="Apr 20094" /> == Golle binndol == [[File:Alice_Walker_signing_autographs_at_the_Zora_Neale_Hurston_Festival_of_the_Arts_and_Humanities-_Eatonville,_Florida.jpg|thumb|Walker siifondirii e [[Florida]] e hitaande 1990]] Walker winndi jimɗi ɗi o jogori timminde e deftere makko adannde, tiitoonde mum ko ''Once'', nde o woni almuudo to Fuɗnaange Afrik e nder hitaande makko mawnde to duɗal jaaɓi haaɗtirde Sarah Lawrence. Walker ina ɓuuɓna jimɗi mum les damal biro porfeseer mum e jannginoowo mum, hono Muriel Rukeyser, nde o woni almuudo to Sarah Lawrence. Ndeen Rukeyser hollitii jimɗi ɗii e gardo mum binndol . Waɗi ''sahaa gooto'' ko Harcourt Brace Jovanovich yaltini ɗum duuɓi nay caggal ɗuum . Caggal nde o heɓi bak makko, Walker golliima seeɗa e Departemaa Wellitaare wuro New York, hade makko hootde to Fuɗnaange. O ƴetti golle gollotooɗe e Fonds de Défense Legal Fedde Ngenndiije Dentuɗe ngam Ɓamtaare Yimɓe ɓaleeɓe to Jackson, Mississippi . [1] Walker kadi golliima e jiiloowo e daartol ɓaleeɓe to porogaraam Head Start Sehilaaɓe Sukaaɓe Mississippi. Caggal ɗuum o arti e binndol e nder duɗal jaaɓi haaɗtirde Jackson State (1968-69) e duɗal jaaɓi haaɗtirde Tougaloo (1970-71). Gaagaa golle makko to duɗal jaaɓi haaɗtirde Tougaloo, Walker yaltinii deftere mum adannde, Nguurndam tataɓam Grange Copeland , e hitaande 1970. Deftere ndee ina yuurnitoo nguurndam Grange Copeland, jom suudu jom suudu, jom suudu e baaba, jom suudu bonɗo, mo alaa ko toppitii. E nder ooɗoo sahaa, Walker yaltinii golle mum e nder binndanɗe tokoose rewɓe e lesbiyen en to Fuɗnaange jokkondirɗe e [[Women in print movement|rewɓe e nder dille binndol]], ina heen ''Sinister Wisdom'' e ''[[Feminary]]'' . Rewɓe e nder dille binndi ko eɓɓoore nde rewɓe ɗiɗaɓere mbaɗi ngam sosde jokkondire goɗɗe hakkunde binndanɗe rewɓe, jaayɗe, e defte ɗe rewɓe mbaɗata e ngam rewɓe. Caggal ɗuum, e yontere adannde e hitaande 1995, Walker siifondirii e « fodoore binndol rewɓe » ngam bayyinde nafoore jaayndeeji rewɓe e rewɓe, wondude e Jewelle Gomez, Tee Corinne, Dorothy Allison, e Blanche McCrary Boyd . E hitaande 1973, hade makko wontude gardiiɗo jaaynde ''Ms.'', Walker e ganndo binndol biyeteeɗo Charlotte D. Hunt njiyti yanaande nde alaa maande, nde ɓe cikkatnoo ko yanaande [[Zora Neale Hurston]] to Ft. Piyeer, Florida . Walker waɗi ɗum maande daneejo ina winndaa heen ZORA NEALE HURSTON / ''GANNDAL FUUƊNAANGE / ƊEMNGAL LEƊƊE'' / ANNTROPOLOJO / 1901–1960. Diidi « ganndo fuɗnaange » ummorii ko e jimɗi Jean Toomer biyeteeɗi ''Georgia Dusk'', peeñɗi e deftere makko ''Cane'' . <ref name="Plant2007" /> Hurston jibinaa ko e hitaande 1891, wonaa hitaande 1901. Winndannde Walker winndi e hitaande 1975 " [https://www.allisonbolah.com/site_resources/reading_list/Walker_In_Search_of_Zora.pdf E nder njiylawu Zora Neale Hurston] ", yaltunde e jaaynde ''Ms.'', caggal ɗuum nde innitiri ɗum "Njiylawu Zora", wallitii wuurtinde nafoore e golle oo winndiyanke Afro-Ameriknaajo e annduɗo ko faati e neɗɗaagu. E hitaande 1976, deftere Walker ɗiɗmere, ''Meridian ,'' yalti. ''Meridian'' ko deftere ko fayti e gollotooɓe daraniiɓe hakkeeji aadee to Fuɗnaange, e nder dille jojjanɗe aadee, e kewuuji nannduɗi no feewi e yoga e geɗe Walker e hoore mum. E hitaande 1982, o yaltini ko wonti deftere makko ɓurnde anndeede, ''wiyeteende The Color Purple'' . Deftere nde ina rewi e debbo ɓaleejo cukalel, mettuɗo, mo wonaa tan e haɓaade laawol mum e nder pinal ɓaleejo njiyaagu, o haɓata kadi e laawol mum e nder pinal ɓaleejo patriarchal . Deftere nde wonti deftere ɓurnde soodde, caggal ɗuum nde waɗtaa e filmo 1985 mo yimɓe fof njiɗi, mo Steven Spielberg ardii, tawi ko Oprah Winfrey e Whoopi Goldberg, kam e jimɗi Broadway 2005, tawi ko 910 jimɗi mbaɗi. Walker winndii defte goɗɗe keewɗe, ina jeyaa heen ''« Temple de mon familiar »'' (1989) e ''« Jogaade sirlu weltaare »'' (1992) (ɗe njiylotonoo ko jikkuuji keewɗi e iwdi jikkuuji ummoriiɗi e ''« The Color Purple'' » ). O yaltinii defte keewɗe, jimɗi, e binndanɗe goɗɗe. Golle makko ina njokki e hareeji ɓaleeɓe, haa teeŋti noon e rewɓe, e nguurndam maɓɓe e nder renndo njiyaagu, njiyaagu, e fitinaaji. E hitaande 1993, Aliis Walker winndi deftere wiyeteende ''Warrior Marks ,'' e wondude e daraniiɗo haɓaade rewɓe, biyeteeɗo Pratibha Parmar. Deftere ndee tuugnii ko e tiitoonde : « ''[[Taƴgol jawturu debbo|Ɓoornugol rewɓe]]'' » e « Ɓoornugol rewɓe » e ɓuuɓri rewɓe. Deftere ndee waɗi ko e Afrik, ɗo kamɓe ɗiɗo fof ɓe kawri yeewtidde e yimɓe heewɓe daɗɓe e FGM. Deftere ndee ina yiɗi ƴellitde hujjaaji renndo-pinal baɗɗiiɗi e golle ɗee, tawa ina rokka heen lowre daraniiɓe haɓaade ndeeɗoo haala. E hitaande 2000, Walker yaltinii deftere fijirde juutnde, tuugniinde e nguurndam mum, ina wiyee ''The Way Forward Is With a Broken Heart,'' ina yuurnitoo giɗli e jokkondiral leƴƴi. E nder ndee deftere, Walker hollitii jokkondiral mum hakkunde leƴƴi e Melvyn Rosenman Leventhal, awokaa jojjanɗe aadee, gollotonooɗo kadi to Mississippi . Ɓee ɗiɗo resndi ñalnde 17 marse 1967, to wuro New York, nde tawnoo dewgal hakkunde leƴƴi ko huunde nde rewaani laawol e nder Fuɗnaange, ɓe ceerti e hitaande 1976. ndañi ɓiɗɗo debbo gooto, Rebecca, ɓe ngondi e hitaande 1969. e golloowo. Fooyre tataɓere, ko kaalis daraniiɗo haɓaade rafi o, ko Rebecca e Shannon Liss-Riordan . Yumma makko ko jannginoowo Alice Walker, kadi [[Giloriya Steinem|ko]] kanko woni sosɗo jaaynde ''Ms.'' <ref name=":2" /> E hitaande 2007, Walker rokki binndanɗe mum, tawi ina waɗi 122 kaayitaaji binndanɗe e kaɓirɗe defte, to duɗal jaaɓi haaɗtirde Emory 's binndanɗe, defte defte, e defterdu defte Rare. Gaagaa binndanɗe defte ko wayi no ''The Color Purple'', jimɗi e binndanɗe ɗe njaltinaaka, e binndanɗe e winndooɓe, deftere ndee ina waɗi binndanɗe keewɗe e terɗe galle, sehilaaɓe e gollodiiɓe, ƴeewndo adanngo e binndol filmo ''The Color fan'' taught course e she mail . Koolol ngol ina waɗi kadi deftere jimɗi nde Walker winndi nde o heɓi duuɓi 15, tiitoonde mum ko "Yimre Yimre Cukaagu". E hitaande 2013, Alice Walker yaltinii defte ɗiɗi kese, heen wootere ina wiyee ''« Kuutorgal e nder laawol : Miijo e yah-ngartaa nde aduna oo fof ummii e wonde e laawol bonngol »'' . Goɗngal ngal ko deftere jimɗi wiyeteende ''Aduna oo maa rew weltaare: waylude majjere e puɗi (Jimre kese)'' . == Golle == [[File:Ms._magazine_Cover_-_Fall_2009(1).jpg|thumb|Walker (nano) e [[Giloriya Steinem|Gloria Steinem]] e dow nate jaaynde ''Ms'']] == Tuugnorgal == [[Category:Yimɓe wuurɓe]] [[Category:Articles with hAudio microformats]] mmtve64m8ltt41lmyofy2hzqahmyn8x 165126 165124 2026-04-17T15:32:59Z Sardeeq 14292 165126 wikitext text/x-wiki {{Databox}} '''Alice Malsenior Tallulah-Kate Walker''' (jibinaa ko 9 feebariyee 1944) ko winndiyanke Ameriknaajo, winndiyanke daartol juutngol, yimoowo, e daraniiɗo renndo. E hitaande 1982, o woni debbo afriknaajo-ameriknaajo gadano heɓde njeenaari Pulitzer ngam fijirde, ndi o rokkaa sabu deftere makko ''wiyeteende The Color Purple'' . E nder nguurndam makko, Walker yaltinii defte sappo e jeeɗiɗi e defte binndaaɗe, defte sappo e ɗiɗi ɗe ngonaa firo, e defte binndanɗe e jimɗi. Walker, jibinaa ko e ladde Georgia, fooli caɗeele ko wayi no ñawu cukaagu e seertude ngam wontude valedictorian duɗal jaaɓi haaɗtirde e heɓde seedantaagal mum to duɗal jaaɓi haaɗtirde Sarah Lawrence . O fuɗɗorii golle makko binndol ko e deftere makko adannde, ''Once'', caggal ɗuum o winndi defte, ina heen deftere makko ɓurnde anndeede, ''The Color Purple'' . Ko o daraniiɗo, Walker tawtoraama Diɗɗal Hakkeeji Siwil, o daraniiɗo rewɓe ɓaleeɓe rewrude e helmere « womanism », o tawtoraama kadi daraniiɓe daabaaji e pacifism. Yanti heen, o ƴettii darnde tiiɗnde e hare Israayiil e Palestiin, o wallitorii kampaañ Boykot, Divestment e Sanctions e Israayiil. Walker ina joginoo tuumeeji keewɗi e luulndaade juulɓe sabu yettude mo e ganndo ko faati e fitinaaji Angalteer biyeteeɗo David Icke e golle mum, tawi ina waɗi miijooji luulndiiɗi juulɓe, yantude e ñiŋooje binndanɗe makko. == Nguurndam e jaŋde puɗɗagol == Alice Malsenior Walker jibinaa ko to Eatonton, to Georgia, wuro ndema ladde, e galle Willie Lee Walker e Minnie Tallulah Grant. Jibnaaɓe Walker ɗiɗo ɓee fof ko jom en jawdi en, hay so tawii noon yumma makko kadi ina gollinoo e sewnde ngam dañde kaalis ɓeydiiɗo. Walker, ɓiɗɗo tokooso e sukaaɓe njeetato, fuɗɗii naatde e duɗal ko nde o yahrata e duuɓi nay tan to duɗal jaaɓi haaɗtirde [[East Putnam Consolidated]] . <ref name=":5" /> Nde o woni suka jahroowo e duuɓi jeetati, Walker heɓi gaañannde e gite makko ñaamo caggal nde gooto e miñiraaɓe makko fiyi BB gun . Nde tawnoo ɓesngu makko alaa oto, Walker waawaano heɓde safaara ko yaawi, ɗum addani mo wonde wumre haa abada e ndeen yitere. Ko caggal nde gite makko ngañii, Walker fuɗɗii ƴettude jaŋde e binndol. Ɓoornugol ngol ittaama nde Walker heɓi duuɓi 14, kono maande ina heddii haa jooni. Ina siforee e winndannde makko "Beauté: Nde Dancer goɗɗo oo woni hoore mum". <ref name=":06" /> No duɗe Eatonton ɗee ceertiri nii, Walker naati duɗal jaaɓi haaɗtirde tan ngal almudɓe ɓaleeɓe mbaawi heɓde : Duɗal jaaɓi haaɗtirde Butler Baker. Ko ɗoon o yahi haa o wonti valedictorian, o winnditii e duɗal jaaɓi haaɗtirde Spelman College e hitaande 1961 caggal nde o heɓi bursi timmuɗo e dowla Georgia ngam jogaade jaŋde ɓurnde toowde e nder duɗal makko. O tawi porfeseeruuji makko ɗiɗo, Howard Zinn e Staughton Lynd, ko jannginooɓe mawɓe e sahaa nde o woni e Spelman, kono kamɓe ɗiɗo fof ɓe mbayliima duuɓi ɗiɗi caggal ɗuum. <ref name=":06" /> Walker rokkaama bursi goɗɗo, oo sahaa ko e duɗal jaaɓi haaɗtirde Sarah Lawrence to Yonkers, New York, caggal nde o woppitaa porfeseer makko Spelman, Howard Zinn, Walker jaɓi bursi oo. Walker heɓi reedu e fuɗɗoode hitaande mum mawnde, o ƴetti reedu ; ndeeɗoo humpito, kam e ɓuuɓri miijooji warngooji baɗnooɗi caggal ɗuum, ina addana ko heewi e jimɗi tawaaɗi e ''Once'', deftere jimɗi Walker gadane. <ref name="Apr 20094" /> Walker heɓi bak mum to duɗal jaaɓi haaɗtirde Sarah Lawrence e hitaande 1965. <ref name="Apr 20094" /> == Golle binndol == [[File:Alice_Walker_signing_autographs_at_the_Zora_Neale_Hurston_Festival_of_the_Arts_and_Humanities-_Eatonville,_Florida.jpg|thumb|Walker siifondirii e [[Florida]] e hitaande 1990]] Walker winndi jimɗi ɗi o jogori timminde e deftere makko adannde, tiitoonde mum ko ''Once'', nde o woni almuudo to Fuɗnaange Afrik e nder hitaande makko mawnde to duɗal jaaɓi haaɗtirde Sarah Lawrence. Walker ina ɓuuɓna jimɗi mum les damal biro porfeseer mum e jannginoowo mum, hono Muriel Rukeyser, nde o woni almuudo to Sarah Lawrence. Ndeen Rukeyser hollitii jimɗi ɗii e gardo mum binndol . Waɗi ''sahaa gooto'' ko Harcourt Brace Jovanovich yaltini ɗum duuɓi nay caggal ɗuum . Caggal nde o heɓi bak makko, Walker golliima seeɗa e Departemaa Wellitaare wuro New York, hade makko hootde to Fuɗnaange. O ƴetti golle gollotooɗe e Fonds de Défense Legal Fedde Ngenndiije Dentuɗe ngam Ɓamtaare Yimɓe ɓaleeɓe to Jackson, Mississippi . [1] Walker kadi golliima e jiiloowo e daartol ɓaleeɓe to porogaraam Head Start Sehilaaɓe Sukaaɓe Mississippi. Caggal ɗuum o arti e binndol e nder duɗal jaaɓi haaɗtirde Jackson State (1968-69) e duɗal jaaɓi haaɗtirde Tougaloo (1970-71). Gaagaa golle makko to duɗal jaaɓi haaɗtirde Tougaloo, Walker yaltinii deftere mum adannde, Nguurndam tataɓam Grange Copeland , e hitaande 1970. Deftere ndee ina yuurnitoo nguurndam Grange Copeland, jom suudu jom suudu, jom suudu e baaba, jom suudu bonɗo, mo alaa ko toppitii. E nder ooɗoo sahaa, Walker yaltinii golle mum e nder binndanɗe tokoose rewɓe e lesbiyen en to Fuɗnaange jokkondirɗe e [[Women in print movement|rewɓe e nder dille binndol]], ina heen ''Sinister Wisdom'' e ''[[Feminary]]'' . Rewɓe e nder dille binndi ko eɓɓoore nde rewɓe ɗiɗaɓere mbaɗi ngam sosde jokkondire goɗɗe hakkunde binndanɗe rewɓe, jaayɗe, e defte ɗe rewɓe mbaɗata e ngam rewɓe. Caggal ɗuum, e yontere adannde e hitaande 1995, Walker siifondirii e « fodoore binndol rewɓe » ngam bayyinde nafoore jaayndeeji rewɓe e rewɓe, wondude e Jewelle Gomez, Tee Corinne, Dorothy Allison, e Blanche McCrary Boyd . E hitaande 1973, hade makko wontude gardiiɗo jaaynde ''Ms.'', Walker e ganndo binndol biyeteeɗo Charlotte D. Hunt njiyti yanaande nde alaa maande, nde ɓe cikkatnoo ko yanaande [[Zora Neale Hurston]] to Ft. Piyeer, Florida . Walker waɗi ɗum maande daneejo ina winndaa heen ZORA NEALE HURSTON / ''GANNDAL FUUƊNAANGE / ƊEMNGAL LEƊƊE'' / ANNTROPOLOJO / 1901–1960. Diidi « ganndo fuɗnaange » ummorii ko e jimɗi Jean Toomer biyeteeɗi ''Georgia Dusk'', peeñɗi e deftere makko ''Cane'' . <ref name="Plant2007" /> Hurston jibinaa ko e hitaande 1891, wonaa hitaande 1901. Winndannde Walker winndi e hitaande 1975 " [https://www.allisonbolah.com/site_resources/reading_list/Walker_In_Search_of_Zora.pdf E nder njiylawu Zora Neale Hurston] ", yaltunde e jaaynde ''Ms.'', caggal ɗuum nde innitiri ɗum "Njiylawu Zora", wallitii wuurtinde nafoore e golle oo winndiyanke Afro-Ameriknaajo e annduɗo ko faati e neɗɗaagu. E hitaande 1976, deftere Walker ɗiɗmere, ''Meridian ,'' yalti. ''Meridian'' ko deftere ko fayti e gollotooɓe daraniiɓe hakkeeji aadee to Fuɗnaange, e nder dille jojjanɗe aadee, e kewuuji nannduɗi no feewi e yoga e geɗe Walker e hoore mum. E hitaande 1982, o yaltini ko wonti deftere makko ɓurnde anndeede, ''wiyeteende The Color Purple'' . Deftere nde ina rewi e debbo ɓaleejo cukalel, mettuɗo, mo wonaa tan e haɓaade laawol mum e nder pinal ɓaleejo njiyaagu, o haɓata kadi e laawol mum e nder pinal ɓaleejo patriarchal . Deftere nde wonti deftere ɓurnde soodde, caggal ɗuum nde waɗtaa e filmo 1985 mo yimɓe fof njiɗi, mo Steven Spielberg ardii, tawi ko Oprah Winfrey e Whoopi Goldberg, kam e jimɗi Broadway 2005, tawi ko 910 jimɗi mbaɗi. Walker winndii defte goɗɗe keewɗe, ina jeyaa heen ''« Temple de mon familiar »'' (1989) e ''« Jogaade sirlu weltaare »'' (1992) (ɗe njiylotonoo ko jikkuuji keewɗi e iwdi jikkuuji ummoriiɗi e ''« The Color Purple'' » ). O yaltinii defte keewɗe, jimɗi, e binndanɗe goɗɗe. Golle makko ina njokki e hareeji ɓaleeɓe, haa teeŋti noon e rewɓe, e nguurndam maɓɓe e nder renndo njiyaagu, njiyaagu, e fitinaaji. E hitaande 1993, Aliis Walker winndi deftere wiyeteende ''Warrior Marks ,'' e wondude e daraniiɗo haɓaade rewɓe, biyeteeɗo Pratibha Parmar. Deftere ndee tuugnii ko e tiitoonde : « ''[[Taƴgol jawturu debbo|Ɓoornugol rewɓe]]'' » e « Ɓoornugol rewɓe » e ɓuuɓri rewɓe. Deftere ndee waɗi ko e Afrik, ɗo kamɓe ɗiɗo fof ɓe kawri yeewtidde e yimɓe heewɓe daɗɓe e FGM. Deftere ndee ina yiɗi ƴellitde hujjaaji renndo-pinal baɗɗiiɗi e golle ɗee, tawa ina rokka heen lowre daraniiɓe haɓaade ndeeɗoo haala. E hitaande 2000, Walker yaltinii deftere fijirde juutnde, tuugniinde e nguurndam mum, ina wiyee ''The Way Forward Is With a Broken Heart,'' ina yuurnitoo giɗli e jokkondiral leƴƴi. E nder ndee deftere, Walker hollitii jokkondiral mum hakkunde leƴƴi e Melvyn Rosenman Leventhal, awokaa jojjanɗe aadee, gollotonooɗo kadi to Mississippi . Ɓee ɗiɗo resndi ñalnde 17 marse 1967, to wuro New York, nde tawnoo dewgal hakkunde leƴƴi ko huunde nde rewaani laawol e nder Fuɗnaange, ɓe ceerti e hitaande 1976. ndañi ɓiɗɗo debbo gooto, Rebecca, ɓe ngondi e hitaande 1969. e golloowo. Fooyre tataɓere, ko kaalis daraniiɗo haɓaade rafi o, ko Rebecca e Shannon Liss-Riordan . Yumma makko ko jannginoowo Alice Walker, kadi [[Giloriya Steinem|ko]] kanko woni sosɗo jaaynde ''Ms.'' <ref name=":2" /> E hitaande 2007, Walker rokki binndanɗe mum, tawi ina waɗi 122 kaayitaaji binndanɗe e kaɓirɗe defte, to duɗal jaaɓi haaɗtirde Emory 's binndanɗe, defte defte, e defterdu defte Rare. Gaagaa binndanɗe defte ko wayi no ''The Color Purple'', jimɗi e binndanɗe ɗe njaltinaaka, e binndanɗe e winndooɓe, deftere ndee ina waɗi binndanɗe keewɗe e terɗe galle, sehilaaɓe e gollodiiɓe, ƴeewndo adanngo e binndol filmo ''The Color fan'' taught course e she mail . Koolol ngol ina waɗi kadi deftere jimɗi nde Walker winndi nde o heɓi duuɓi 15, tiitoonde mum ko "Yimre Yimre Cukaagu". E hitaande 2013, Alice Walker yaltinii defte ɗiɗi kese, heen wootere ina wiyee ''« Kuutorgal e nder laawol : Miijo e yah-ngartaa nde aduna oo fof ummii e wonde e laawol bonngol »'' . Goɗngal ngal ko deftere jimɗi wiyeteende ''Aduna oo maa rew weltaare: waylude majjere e puɗi (Jimre kese)'' . == Golle == [[File:Ms._magazine_Cover_-_Fall_2009(1).jpg|thumb|Walker (nano) e [[Giloriya Steinem|Gloria Steinem]] e dow nate jaaynde ''Ms'']] == Tuugnorgal == [[Category:Yimɓe wuurɓe]] [[Category:Articles with hAudio microformats]] mhgy5cy7i2u8e6hc7elghxudnl6wys9 Hulda Ɓooyɗo 0 40255 165127 2026-04-17T15:34:06Z Sardeeq 14292 Created by translating the page "[[:en:Special:Redirect/revision/1343355653|Hulda Stumpf]]" 165127 wikitext text/x-wiki [[File:Hulda_Stumpf.jpg|alt=photograph|thumb|Hulda Ɓooyɗo]] '''Hulda Jane Stumpf''' (10 lewru Yarkomaa 1867 – 3 lewru Yarkomaa 1930) ko misioneer kerecee en Ameriknaajo, waraaɗo e nder galle mum sara nokku ɗo misiyoŋaaji Afrik nder leydi ngoni ɗoo, to Kijabe, Keñiya, ɗo o gollinoo e binndoowo e njuɓɓudi. Ina gasa tawa Stumpf waraa ko sabu luulndaade misiyoŋ oo taƴgol rewɓe (FGM, anndiraango kadi taƴgol debbo). Leñol ɓurngol mawnude e nder leydi Keña, hono Kikuyu, ina joginoo FGM ko huunde himmunde, tee ina waɗi seppooji ngam salaade ekkolaaji misiyoŋaaji to Keñiya sabu mum en luulndaade ɗum. Mudda oo ina anndaa e nder daartol Keñiya ko luural taƴgol debbo . Stumpf ina wiyee ƴetti darnde tiiɗnde ngam haɓaade FGM e nder galle sukaaɓe rewɓe Kijabe, mo o walli e dogginde. Won e gaañanɗe ɗe nganndu-ɗaa ko ɗe keewaani e ɓanndu makko, ina kollita guwerneer leydi Keñiya e oon sahaa wonde, hade mum walla caggal nde o ɓuuɓnata mo, warɓe mo ɓee (warɓe makko) ɓee njuumtii e makko, hay so tawii noon ñaawirdu nduu hollitii wonde alaa ko holliti wonde o waraama sabu luulndaade FGM. == Nguurndam e jaŋde puɗɗagol == [[File:Letter_from_Hulda_Stumpf,_24_October_1906.jpg|alt=photograph|left|thumb|Ɓataake Stumpf ñalnde 24 oktoobar 1906 feewde e Misiyoŋ Afrik nder leydi]] Stumpf jibinaa ko to Big Run, to Pensilvaani, to JR Stumpf e debbo mum, o mawni ko to Indiana, to Pensilvaani, gooto e sukaaɓe nayo. Baaba makko ina joginoo magasin gadano to Indiana, mo 5-e-dime, woni ko e 700 bloc e laawol Philadelphia. O jeyaa ko e yimɓe nokku oo artuɓe jogaade oto steam&nbsp;– e hitaande 1906 ko otooji jeegom tan mbinnditaa e wuro hee&nbsp;– e lewru sulyee 1901 o fuɗɗii huutoraade ɗum ngam waɗde jokkondire e soodooɓe makko. Stumpf janngi duɗal njulaagu, caggal ɗuum duɗal New York Music duuɓi ɗiɗi. Caggal duɗal jaaɓi haaɗtirde o golliima e binndoowo e stenograf, caggal ɗuum o jannginii stenografi to duɗal jaaɓi haaɗtirde Indiana Business . E lewru oktoobar 1906 o ɗaɓɓi golle misioneer e nder fedde wiyeteende Afrique Inland Mission (AIM), o siftini hoore makko e ɓataake makko gadano wonde « duuɓi capanɗe tati ».&nbsp;... e wonaa rugged looking no feewi," kono e cellal. O winndi e ɓataake ɗaɓɓaande wonde o yiɗi ko golloraade Afrik sabu "yiɗde tiiɗnde, goongɗinde sahaa ina juuta, nde O feeñata, kadi haaju e nder fannuuji janani ina wayi no ina mawni." E lewru noowammbar 1906 o wiyi AIM wonde omo etoo woɗɗitaade diineeji : "Ko sifaa laamu eklesiya gooto tan woodi, no paamir-mi helmere ndee nii, kadi ko ɗum tuugnii e binndi, e binndi tan, o acci miijo neɗɗo no eklesiya foti laamireede." Gila lewru mee 1907 o janngi lebbi ɗiɗi to duɗal jaaɓi haaɗtirde Moody Bible Institute to Chicago ngam heblude golle makko misiyoŋaaji. Dosiye makko to duɗal jaaɓi haaɗtirde siftinii mo wonde "jogorɗo, nannduɗo e njulaagu, e moƴƴo." == Golle e nder Afrik == === Yottol === [[File:USS_Huron_ID-1408.jpg|alt=photograph|thumb|Stumpf ummiima New York e laana ndiwoowa SS Friedrich der Große e puɗal lewru noowammbar 1907. ]] Stumpf ummii ko New York e noowammbar 1907 e laana ndiwoowa biyeteeɗo SS Friedrich der Große, ari Gibraltar ñalnde 12 noowammbar, ari Naples ñalnde 15 noowammbar. E lewru Duujal o ari to Kijabe, to leydi Keña, ɗo o halfinaa golle binndoowo hooreejo fedde Afrik nder leydi. O winndi e ɓataake feewde e ''jaaynde wiyeteende Indiana Gazette'', ñalnde 20 desaambar 1907 : == Tuugnorgal == 3rpzdj5w9i3xf8o9ivdjl0c7uj07el7 165128 165127 2026-04-17T15:35:15Z Sardeeq 14292 Created by translating the page "[[:en:Special:Redirect/revision/1343355653|Hulda Stumpf]]" 165128 wikitext text/x-wiki [[File:Hulda_Stumpf.jpg|alt=photograph|thumb|Hulda Ɓooyɗo]] '''Hulda Jane Stumpf''' (10 lewru Yarkomaa 1867 – 3 lewru Yarkomaa 1930) ko misioneer kerecee en Ameriknaajo, waraaɗo e nder galle mum sara nokku ɗo misiyoŋaaji Afrik nder leydi ngoni ɗoo, to Kijabe, Keñiya, ɗo o gollinoo e binndoowo e njuɓɓudi. <ref>For date of birth and middle name, Marvin J. Newell, A Martyr's Grace, Moody Publishers, 2006, 103–104; for death, image of Stumpf's headstone, accessed 2 October 2013.</ref><ref>Hulda Stumpf, former resident, said murdered", ''The Indiana Gazette'', 7 January 1930; John F. Busovicki, ''Indiana County'', Arcadia Publishing, 2003, 28.</ref> Ina gasa tawa Stumpf waraa ko sabu luulndaade misiyoŋ oo taƴgol rewɓe (FGM, anndiraango kadi taƴgol debbo). Leñol ɓurngol mawnude e nder leydi Keña, hono Kikuyu, ina joginoo FGM ko huunde himmunde, tee ina waɗi seppooji ngam salaade ekkolaaji misiyoŋaaji to Keñiya sabu mum en luulndaade ɗum. Mudda oo ina anndaa e nder daartol Keñiya ko luural taƴgol debbo . Stumpf ina wiyee ƴetti darnde tiiɗnde ngam haɓaade FGM e nder galle sukaaɓe rewɓe Kijabe, mo o walli e dogginde. Won e gaañanɗe ɗe nganndu-ɗaa ko ɗe keewaani e ɓanndu makko, ina kollita guwerneer leydi Keñiya e oon sahaa wonde, hade mum walla caggal nde o ɓuuɓnata mo, warɓe mo ɓee (warɓe makko) ɓee njuumtii e makko, hay so tawii noon ñaawirdu nduu hollitii wonde alaa ko holliti wonde o waraama sabu luulndaade FGM. == Nguurndam e jaŋde puɗɗagol == [[File:Letter_from_Hulda_Stumpf,_24_October_1906.jpg|alt=photograph|left|thumb|Ɓataake Stumpf ñalnde 24 oktoobar 1906 feewde e Misiyoŋ Afrik nder leydi]] Stumpf jibinaa ko to Big Run, to Pensilvaani, to JR Stumpf e debbo mum, o mawni ko to Indiana, to Pensilvaani, gooto e sukaaɓe nayo. Baaba makko ina joginoo magasin gadano to Indiana, mo 5-e-dime, woni ko e 700 bloc e laawol Philadelphia. O jeyaa ko e yimɓe nokku oo artuɓe jogaade oto steam&nbsp;– e hitaande 1906 ko otooji jeegom tan mbinnditaa e wuro hee&nbsp;– e lewru sulyee 1901 o fuɗɗii huutoraade ɗum ngam waɗde jokkondire e soodooɓe makko. Stumpf janngi duɗal njulaagu, caggal ɗuum duɗal New York Music duuɓi ɗiɗi. Caggal duɗal jaaɓi haaɗtirde o golliima e binndoowo e stenograf, caggal ɗuum o jannginii stenografi to duɗal jaaɓi haaɗtirde Indiana Business . E lewru oktoobar 1906 o ɗaɓɓi golle misioneer e nder fedde wiyeteende Afrique Inland Mission (AIM), o siftini hoore makko e ɓataake makko gadano wonde « duuɓi capanɗe tati ».&nbsp;... e wonaa rugged looking no feewi," kono e cellal. O winndi e ɓataake ɗaɓɓaande wonde o yiɗi ko golloraade Afrik sabu "yiɗde tiiɗnde, goongɗinde sahaa ina juuta, nde O feeñata, kadi haaju e nder fannuuji janani ina wayi no ina mawni." E lewru noowammbar 1906 o wiyi AIM wonde omo etoo woɗɗitaade diineeji : "Ko sifaa laamu eklesiya gooto tan woodi, no paamir-mi helmere ndee nii, kadi ko ɗum tuugnii e binndi, e binndi tan, o acci miijo neɗɗo no eklesiya foti laamireede." Gila lewru mee 1907 o janngi lebbi ɗiɗi to duɗal jaaɓi haaɗtirde Moody Bible Institute to Chicago ngam heblude golle makko misiyoŋaaji. Dosiye makko to duɗal jaaɓi haaɗtirde siftinii mo wonde "jogorɗo, nannduɗo e njulaagu, e moƴƴo." == Golle e nder Afrik == === Yottol === [[File:USS_Huron_ID-1408.jpg|alt=photograph|thumb|Stumpf ummiima New York e laana ndiwoowa SS Friedrich der Große e puɗal lewru noowammbar 1907. ]] Stumpf ummii ko New York e noowammbar 1907 e laana ndiwoowa biyeteeɗo SS Friedrich der Große, ari Gibraltar ñalnde 12 noowammbar, ari Naples ñalnde 15 noowammbar. E lewru Duujal o ari to Kijabe, to leydi Keña, ɗo o halfinaa golle binndoowo hooreejo fedde Afrik nder leydi. O winndi e ɓataake feewde e ''jaaynde wiyeteende Indiana Gazette'', ñalnde 20 desaambar 1907 : == Tuugnorgal == gsuge8flgi85wngat936k01u8piaw64 165129 165128 2026-04-17T15:35:32Z Sardeeq 14292 165129 wikitext text/x-wiki {{Databox}} [[File:Hulda_Stumpf.jpg|alt=photograph|thumb|Hulda Ɓooyɗo]] '''Hulda Jane Stumpf''' (10 lewru Yarkomaa 1867 – 3 lewru Yarkomaa 1930) ko misioneer kerecee en Ameriknaajo, waraaɗo e nder galle mum sara nokku ɗo misiyoŋaaji Afrik nder leydi ngoni ɗoo, to Kijabe, Keñiya, ɗo o gollinoo e binndoowo e njuɓɓudi. <ref>For date of birth and middle name, Marvin J. Newell, A Martyr's Grace, Moody Publishers, 2006, 103–104; for death, image of Stumpf's headstone, accessed 2 October 2013.</ref><ref>Hulda Stumpf, former resident, said murdered", ''The Indiana Gazette'', 7 January 1930; John F. Busovicki, ''Indiana County'', Arcadia Publishing, 2003, 28.</ref> Ina gasa tawa Stumpf waraa ko sabu luulndaade misiyoŋ oo taƴgol rewɓe (FGM, anndiraango kadi taƴgol debbo). Leñol ɓurngol mawnude e nder leydi Keña, hono Kikuyu, ina joginoo FGM ko huunde himmunde, tee ina waɗi seppooji ngam salaade ekkolaaji misiyoŋaaji to Keñiya sabu mum en luulndaade ɗum. Mudda oo ina anndaa e nder daartol Keñiya ko luural taƴgol debbo . Stumpf ina wiyee ƴetti darnde tiiɗnde ngam haɓaade FGM e nder galle sukaaɓe rewɓe Kijabe, mo o walli e dogginde. Won e gaañanɗe ɗe nganndu-ɗaa ko ɗe keewaani e ɓanndu makko, ina kollita guwerneer leydi Keñiya e oon sahaa wonde, hade mum walla caggal nde o ɓuuɓnata mo, warɓe mo ɓee (warɓe makko) ɓee njuumtii e makko, hay so tawii noon ñaawirdu nduu hollitii wonde alaa ko holliti wonde o waraama sabu luulndaade FGM. == Nguurndam e jaŋde puɗɗagol == [[File:Letter_from_Hulda_Stumpf,_24_October_1906.jpg|alt=photograph|left|thumb|Ɓataake Stumpf ñalnde 24 oktoobar 1906 feewde e Misiyoŋ Afrik nder leydi]] Stumpf jibinaa ko to Big Run, to Pensilvaani, to JR Stumpf e debbo mum, o mawni ko to Indiana, to Pensilvaani, gooto e sukaaɓe nayo. Baaba makko ina joginoo magasin gadano to Indiana, mo 5-e-dime, woni ko e 700 bloc e laawol Philadelphia. O jeyaa ko e yimɓe nokku oo artuɓe jogaade oto steam&nbsp;– e hitaande 1906 ko otooji jeegom tan mbinnditaa e wuro hee&nbsp;– e lewru sulyee 1901 o fuɗɗii huutoraade ɗum ngam waɗde jokkondire e soodooɓe makko. Stumpf janngi duɗal njulaagu, caggal ɗuum duɗal New York Music duuɓi ɗiɗi. Caggal duɗal jaaɓi haaɗtirde o golliima e binndoowo e stenograf, caggal ɗuum o jannginii stenografi to duɗal jaaɓi haaɗtirde Indiana Business . E lewru oktoobar 1906 o ɗaɓɓi golle misioneer e nder fedde wiyeteende Afrique Inland Mission (AIM), o siftini hoore makko e ɓataake makko gadano wonde « duuɓi capanɗe tati ».&nbsp;... e wonaa rugged looking no feewi," kono e cellal. O winndi e ɓataake ɗaɓɓaande wonde o yiɗi ko golloraade Afrik sabu "yiɗde tiiɗnde, goongɗinde sahaa ina juuta, nde O feeñata, kadi haaju e nder fannuuji janani ina wayi no ina mawni." E lewru noowammbar 1906 o wiyi AIM wonde omo etoo woɗɗitaade diineeji : "Ko sifaa laamu eklesiya gooto tan woodi, no paamir-mi helmere ndee nii, kadi ko ɗum tuugnii e binndi, e binndi tan, o acci miijo neɗɗo no eklesiya foti laamireede." Gila lewru mee 1907 o janngi lebbi ɗiɗi to duɗal jaaɓi haaɗtirde Moody Bible Institute to Chicago ngam heblude golle makko misiyoŋaaji. Dosiye makko to duɗal jaaɓi haaɗtirde siftinii mo wonde "jogorɗo, nannduɗo e njulaagu, e moƴƴo." == Golle e nder Afrik == === Yottol === [[File:USS_Huron_ID-1408.jpg|alt=photograph|thumb|Stumpf ummiima New York e laana ndiwoowa SS Friedrich der Große e puɗal lewru noowammbar 1907. ]] Stumpf ummii ko New York e noowammbar 1907 e laana ndiwoowa biyeteeɗo SS Friedrich der Große, ari Gibraltar ñalnde 12 noowammbar, ari Naples ñalnde 15 noowammbar. E lewru Duujal o ari to Kijabe, to leydi Keña, ɗo o halfinaa golle binndoowo hooreejo fedde Afrik nder leydi. O winndi e ɓataake feewde e ''jaaynde wiyeteende Indiana Gazette'', ñalnde 20 desaambar 1907 : == Tuugnorgal == glux10499u2de9pzwkjbbnykubm5stu Karla Obermeyer 0 40256 165130 2026-04-17T15:36:04Z Sardeeq 14292 Created by translating the page "[[:en:Special:Redirect/revision/1343354918|Carla Obermeyer]]" 165130 wikitext text/x-wiki '''Carla Makhlouf Obermeyer''' ko ganndo ko faati e neɗɗaagu e ñawuuji , ganndo ko faati e jibinannde e VIH. Gonnooɗo jannginoowo to duɗal jaaɓi-haaɗtirde Harvard to bannge cellal yimɓe e cellal winndere, Obermeyer wonnoo ko gardiiɗo nokku wiɗtooji ko faati e yimɓe e cellal to duɗal jaaɓi-haaɗtirde Amerik to Beyruut gila 2013. O golliima kadi e Departemaa Fedde Adunaare Cellal to bannge VIH/SIDA. Obermeyer woni bayyinoowo deftere wiyeteende « Galle, jinnaaɓe e yimɓe e nder Fuɗnaange hakkundeejo » (1995) e « Yiyngooji pinal e cellal jibinannde » (2001). O noddii yo wiɗtooji ɓurɗi tiiɗde mbaɗe ngam anndude batte mboros oo e cellal . [1] == Jaangirde == * 1988, o heɓi D. Duɗal Harvard Cellal Jaaynde, Yimɓe, Cellal Yumma / Cukalel, Gannde Gikkuuji * 1983, o heɓi M. Epidemiyoloji, Duɗal jaaɓi haaɗtirde Amerik to Beyruut * 1976, MA Anthropologie, Duɗal jaaɓi haaɗtirde Amerik to Beyruut * 1973 BA Sosiyoloji (e seertude), Duɗal jaaɓi haaɗtirde Amerik to Beyruut == Tuugnorgal == [[Category:Yimɓe wuurɓe]] hud0zo4tlnbuqyb1bujo339h3445sp2 165131 165130 2026-04-17T15:36:49Z Sardeeq 14292 Created by translating the page "[[:en:Special:Redirect/revision/1343354918|Carla Obermeyer]]" 165131 wikitext text/x-wiki '''Carla Makhlouf Obermeyer''' ko ganndo ko faati e neɗɗaagu e ñawuuji , ganndo ko faati e jibinannde e VIH. Gonnooɗo jannginoowo to duɗal jaaɓi-haaɗtirde Harvard to bannge cellal yimɓe e cellal winndere, Obermeyer wonnoo ko gardiiɗo nokku wiɗtooji ko faati e yimɓe e cellal to duɗal jaaɓi-haaɗtirde Amerik to Beyruut gila 2013. O golliima kadi e Departemaa Fedde Adunaare Cellal to bannge VIH/SIDA. <ref>"Human rights at Harvard" Archived 2014-02-14 at the Wayback Machine, Harvard School of Public Health Faculty, accessed 17 September 2013.</ref> Obermeyer woni bayyinoowo deftere wiyeteende « Galle, jinnaaɓe e yimɓe e nder Fuɗnaange hakkundeejo » (1995) e « Yiyngooji pinal e cellal jibinannde » (2001). O noddii yo wiɗtooji ɓurɗi tiiɗde mbaɗe ngam anndude batte mboros oo e cellal . [1] == Jaangirde == * 1988, o heɓi D. Duɗal Harvard Cellal Jaaynde, Yimɓe, Cellal Yumma / Cukalel, Gannde Gikkuuji * 1983, o heɓi M. Epidemiyoloji, Duɗal jaaɓi haaɗtirde Amerik to Beyruut * 1976, MA Anthropologie, Duɗal jaaɓi haaɗtirde Amerik to Beyruut * 1973 BA Sosiyoloji (e seertude), Duɗal jaaɓi haaɗtirde Amerik to Beyruut == Tuugnorgal == [[Category:Yimɓe wuurɓe]] lp52v83zuivyhzf137qy5sdcb2ru48x 165132 165131 2026-04-17T15:37:05Z Sardeeq 14292 165132 wikitext text/x-wiki {{Databox}} '''Carla Makhlouf Obermeyer''' ko ganndo ko faati e neɗɗaagu e ñawuuji , ganndo ko faati e jibinannde e VIH. Gonnooɗo jannginoowo to duɗal jaaɓi-haaɗtirde Harvard to bannge cellal yimɓe e cellal winndere, Obermeyer wonnoo ko gardiiɗo nokku wiɗtooji ko faati e yimɓe e cellal to duɗal jaaɓi-haaɗtirde Amerik to Beyruut gila 2013. O golliima kadi e Departemaa Fedde Adunaare Cellal to bannge VIH/SIDA. <ref>"Human rights at Harvard" Archived 2014-02-14 at the Wayback Machine, Harvard School of Public Health Faculty, accessed 17 September 2013.</ref> Obermeyer woni bayyinoowo deftere wiyeteende « Galle, jinnaaɓe e yimɓe e nder Fuɗnaange hakkundeejo » (1995) e « Yiyngooji pinal e cellal jibinannde » (2001). O noddii yo wiɗtooji ɓurɗi tiiɗde mbaɗe ngam anndude batte mboros oo e cellal . [1] == Jaangirde == * 1988, o heɓi D. Duɗal Harvard Cellal Jaaynde, Yimɓe, Cellal Yumma / Cukalel, Gannde Gikkuuji * 1983, o heɓi M. Epidemiyoloji, Duɗal jaaɓi haaɗtirde Amerik to Beyruut * 1976, MA Anthropologie, Duɗal jaaɓi haaɗtirde Amerik to Beyruut * 1973 BA Sosiyoloji (e seertude), Duɗal jaaɓi haaɗtirde Amerik to Beyruut == Tuugnorgal == [[Category:Yimɓe wuurɓe]] 7jp18z67wgmu99c8dmdsd5e73djmfeh Layli Miller-Muro 0 40257 165133 2026-04-17T15:38:09Z Sardeeq 14292 Created by translating the page "[[:en:Special:Redirect/revision/1346494219|Layli Miller-Muro]]" 165133 wikitext text/x-wiki '''Layli Miller-Muro''' ( <nowiki><i id="mwCA">jibinaa ko</i></nowiki> '''Bashir''' ; jibinaa ko ñalnde 24 marse 1972) ko awokaa e golloowo Ameriknaajo. Ko kanko woni sosɗo e gonnooɗo hooreejo fedde Tahirih Justice Center, fedde ngenndiire nde wonaa laamuyankoore, nde daranii ko reende rewɓe e bonanndeeji baɗeteeɗi e jojjanɗe aadee ko wayi no : njulaagu, [[Taƴgol jawturu debbo|njulaagu/taƴgol rewɓe]], [[Fitinaaji nder Saare|njulaagu nder galleeji]], njulaagu aadee, e dewgal doole . Model Tahirih kuuɓtidinɗo ngam ndeenka ina hawra e sarwisaaji sariyaaji ɗi ngalaa njoɓdi e njuɓɓudi ñaawoore sarwisaaji renndo e wallitde politik renndo, jaŋde, e ƴellitgol. == Haɓaade jojjanɗe aadee == Miller-Muro sosi fedde ndee ko e hitaande 1997 caggal nde o naati e ''Matter of Kasinga'', ñaawoore toownde, waɗnde mbaydi ngenndi, wayli sariya asilo to Amerik. Fauziya Kassindja (jibinaa ko 1977), dognoowo [[Togo|leydi Togo]] ngam hulde dewgal doole hakkunde rewɓe e worɓe e golle leƴƴi ganndiraaɗe « [[Taƴgol jawturu debbo|ƴaañgol rewɓe »]], rokkaama asilo e hitaande 1996 e juuɗe Diisnondiral Amerik toppitiingal immigration . Ndeeɗoo kuulal udditii damal ngam anndude tooñanngeeji baɗeteeɗi e jinnaaɓe ko daliilu asilo. Huutoraade feccere makko e ngalu ngu o dañi e deftere nde kanko e Kassindja ɓe mbinndi ko fayti e haala kaa ( ''Mbele ɓe nanii ma so aɗa woya?'' Jaaynde Delacorte, 1998), Miller-Muro sosi Tahirih. Gila 2001, o ardii nokku ñaawoore Tahirih e golloraade ko ina ɓura 25 000 debbo e sukaaɓe gila 1997, o ɓeydii fedde nde wonaa laamuyankoore gila e gollotooɓe 6 haa ko ina ɓura 70, e yaajnude birooji mum gila e Greater DC haa e Francisco, Baltimore e San. E nder anndinde njuɓɓudi mum moƴƴiri e porogaraamuuji kesi, e gardagol Miller-Muro, nokku ñaawoore Tahirih heɓi njeenaari The Washington Post ngam njuɓɓudi ɓurndi moƴƴude e dañde anndinde kuutoragol mum kesol e sarwisaaji pro bono e nder ƴeewndo keso renndo Stanford . Ko adii nde o naatata e nokku ñaawoore Tahirih e hitaande 2001, Miller-Muro wonnoo ko awokaa to Washington, DC, biro awokaaji biyeteeɗo Arnold &amp;amp; Porter, ɗo o gollotoo e ñaawoore hakkunde leyɗeele. Ko adii nde o naatata e Arnold & Porter, Miller-Muro wonnoo ko awokaa-wasiya to Departemaa Ñaawooje Amerik, to Duɗal Ñaawooje Immigration . == Jaangirde == Miller-Muro heɓi JD e MA mum to bannge jokkondiral hakkunde leyɗeele to duɗal jaaɓi haaɗtirde Amerik e BA to duɗal jaaɓi haaɗtirde Agnes Scott, to bannge ganndal politik, sosiyoloji e anthropologie. == Aandinol == E nder njeenaaje makko keewɗe e njeenaaje makko, Miller-Muro innitiraa ko yumma suka debbo DC mo hitaande 2015 e juuɗe American Mothers Inc. O innitiraa kadi gooto e 50 rewɓe doole ardiiɓe diineeji ngam mawninde ñalawma rewɓe winndereyankooɓe e hitaande 2014 e hitaande 2014 e juuɗe The Huffington Postn, e hitaande o heɓi teddungal to Norther3 Duɗal jaaɓi haaɗtirde Illinois . E hitaande 2012, o anndiraa golle makko to nokku ñaawoore Tahirih, o innitiraa e nder 150 debbo ɓurɗo hulde e nder winndere nde, mo jaaynde Newsweek/ The Daily Beast yaltini. [1] E nder hitaande ndee tan, o heɓi njeenaari Daande Yimɓe Diane Von Fürstenberg [2], o naati e doggol 100 gollotooɓe ɓurɓe waawde ƴellitde golle Goldman Sachs . [3] Yanti heen, e hitaande 2010, o rokkaa njeenaari Smart CEO Brava! Njeenaari Women Business Achievement Award ndi nganndu-ɗaa ko ndi 25 debbo liggotooɗo, ardiiɓe yeru e nder sosiyeteeji mum en e renndooji mum en e nder jaajgol. [4] == Nguurndam neɗɗo == Miller-Muro ina hoɗi to Wasinton, kanko e jom suudu makko Gil Miller-Muro e sukaaɓe maɓɓe tato. O woni tergal tiiɗngal e nder [[Bahai|Diine Baháʼí]] . == Ƴeew kadi == * Baháʼí Goongɗinal e potal rewɓe e worɓe == Tuugnorgal == [[Category:Yimɓe wuurɓe]] kocaa7dfpd46d17zaifhs8w0qedvlau 165134 165133 2026-04-17T15:39:01Z Sardeeq 14292 Created by translating the page "[[:en:Special:Redirect/revision/1346494219|Layli Miller-Muro]]" 165134 wikitext text/x-wiki '''Layli Miller-Muro''' ( <nowiki><i id="mwCA">jibinaa ko</i></nowiki> '''Bashir''' ; jibinaa ko ñalnde 24 marse 1972) ko awokaa e golloowo Ameriknaajo. Ko kanko woni sosɗo e gonnooɗo hooreejo fedde Tahirih Justice Center, fedde ngenndiire nde wonaa laamuyankoore, nde daranii ko reende rewɓe e bonanndeeji baɗeteeɗi e jojjanɗe aadee ko wayi no : njulaagu, [[Taƴgol jawturu debbo|njulaagu/taƴgol rewɓe]], [[Fitinaaji nder Saare|njulaagu nder galleeji]], njulaagu aadee, e dewgal doole . Model Tahirih kuuɓtidinɗo ngam ndeenka ina hawra e sarwisaaji sariyaaji ɗi ngalaa njoɓdi e njuɓɓudi ñaawoore sarwisaaji renndo e wallitde politik renndo, jaŋde, e ƴellitgol. <ref>104th Commencement Program, American University, Winter 1997</ref><ref>Tahirih Justice Center". www.tahirih.org. Retrieved 2016-02-18.</ref> == Haɓaade jojjanɗe aadee == Miller-Muro sosi fedde ndee ko e hitaande 1997 caggal nde o naati e ''Matter of Kasinga'', ñaawoore toownde, waɗnde mbaydi ngenndi, wayli sariya asilo to Amerik. Fauziya Kassindja (jibinaa ko 1977), dognoowo [[Togo|leydi Togo]] ngam hulde dewgal doole hakkunde rewɓe e worɓe e golle leƴƴi ganndiraaɗe « [[Taƴgol jawturu debbo|ƴaañgol rewɓe »]], rokkaama asilo e hitaande 1996 e juuɗe Diisnondiral Amerik toppitiingal immigration . Ndeeɗoo kuulal udditii damal ngam anndude tooñanngeeji baɗeteeɗi e jinnaaɓe ko daliilu asilo. Huutoraade feccere makko e ngalu ngu o dañi e deftere nde kanko e Kassindja ɓe mbinndi ko fayti e haala kaa ( ''Mbele ɓe nanii ma so aɗa woya?'' Jaaynde Delacorte, 1998), Miller-Muro sosi Tahirih. Gila 2001, o ardii nokku ñaawoore Tahirih e golloraade ko ina ɓura 25 000 debbo e sukaaɓe gila 1997, o ɓeydii fedde nde wonaa laamuyankoore gila e gollotooɓe 6 haa ko ina ɓura 70, e yaajnude birooji mum gila e Greater DC haa e Francisco, Baltimore e San. E nder anndinde njuɓɓudi mum moƴƴiri e porogaraamuuji kesi, e gardagol Miller-Muro, nokku ñaawoore Tahirih heɓi njeenaari The Washington Post ngam njuɓɓudi ɓurndi moƴƴude e dañde anndinde kuutoragol mum kesol e sarwisaaji pro bono e nder ƴeewndo keso renndo Stanford . Ko adii nde o naatata e nokku ñaawoore Tahirih e hitaande 2001, Miller-Muro wonnoo ko awokaa to Washington, DC, biro awokaaji biyeteeɗo Arnold &amp;amp; Porter, ɗo o gollotoo e ñaawoore hakkunde leyɗeele. Ko adii nde o naatata e Arnold & Porter, Miller-Muro wonnoo ko awokaa-wasiya to Departemaa Ñaawooje Amerik, to Duɗal Ñaawooje Immigration . == Jaangirde == Miller-Muro heɓi JD e MA mum to bannge jokkondiral hakkunde leyɗeele to duɗal jaaɓi haaɗtirde Amerik e BA to duɗal jaaɓi haaɗtirde Agnes Scott, to bannge ganndal politik, sosiyoloji e anthropologie. == Aandinol == E nder njeenaaje makko keewɗe e njeenaaje makko, Miller-Muro innitiraa ko yumma suka debbo DC mo hitaande 2015 e juuɗe American Mothers Inc. O innitiraa kadi gooto e 50 rewɓe doole ardiiɓe diineeji ngam mawninde ñalawma rewɓe winndereyankooɓe e hitaande 2014 e hitaande 2014 e juuɗe The Huffington Postn, e hitaande o heɓi teddungal to Norther3 Duɗal jaaɓi haaɗtirde Illinois . E hitaande 2012, o anndiraa golle makko to nokku ñaawoore Tahirih, o innitiraa e nder 150 debbo ɓurɗo hulde e nder winndere nde, mo jaaynde Newsweek/ The Daily Beast yaltini. [1] E nder hitaande ndee tan, o heɓi njeenaari Daande Yimɓe Diane Von Fürstenberg [2], o naati e doggol 100 gollotooɓe ɓurɓe waawde ƴellitde golle Goldman Sachs . [3] Yanti heen, e hitaande 2010, o rokkaa njeenaari Smart CEO Brava! Njeenaari Women Business Achievement Award ndi nganndu-ɗaa ko ndi 25 debbo liggotooɗo, ardiiɓe yeru e nder sosiyeteeji mum en e renndooji mum en e nder jaajgol. [4] == Nguurndam neɗɗo == Miller-Muro ina hoɗi to Wasinton, kanko e jom suudu makko Gil Miller-Muro e sukaaɓe maɓɓe tato. O woni tergal tiiɗngal e nder [[Bahai|Diine Baháʼí]] . == Ƴeew kadi == * Baháʼí Goongɗinal e potal rewɓe e worɓe == Tuugnorgal == [[Category:Yimɓe wuurɓe]] 1rahh113hmmnknkjqi1mxddoiplrk45 165135 165134 2026-04-17T15:39:18Z Sardeeq 14292 165135 wikitext text/x-wiki {{Databox}} '''Layli Miller-Muro''' ( <nowiki><i id="mwCA">jibinaa ko</i></nowiki> '''Bashir''' ; jibinaa ko ñalnde 24 marse 1972) ko awokaa e golloowo Ameriknaajo. Ko kanko woni sosɗo e gonnooɗo hooreejo fedde Tahirih Justice Center, fedde ngenndiire nde wonaa laamuyankoore, nde daranii ko reende rewɓe e bonanndeeji baɗeteeɗi e jojjanɗe aadee ko wayi no : njulaagu, [[Taƴgol jawturu debbo|njulaagu/taƴgol rewɓe]], [[Fitinaaji nder Saare|njulaagu nder galleeji]], njulaagu aadee, e dewgal doole . Model Tahirih kuuɓtidinɗo ngam ndeenka ina hawra e sarwisaaji sariyaaji ɗi ngalaa njoɓdi e njuɓɓudi ñaawoore sarwisaaji renndo e wallitde politik renndo, jaŋde, e ƴellitgol. <ref>104th Commencement Program, American University, Winter 1997</ref><ref>Tahirih Justice Center". www.tahirih.org. Retrieved 2016-02-18.</ref> == Haɓaade jojjanɗe aadee == Miller-Muro sosi fedde ndee ko e hitaande 1997 caggal nde o naati e ''Matter of Kasinga'', ñaawoore toownde, waɗnde mbaydi ngenndi, wayli sariya asilo to Amerik. Fauziya Kassindja (jibinaa ko 1977), dognoowo [[Togo|leydi Togo]] ngam hulde dewgal doole hakkunde rewɓe e worɓe e golle leƴƴi ganndiraaɗe « [[Taƴgol jawturu debbo|ƴaañgol rewɓe »]], rokkaama asilo e hitaande 1996 e juuɗe Diisnondiral Amerik toppitiingal immigration . Ndeeɗoo kuulal udditii damal ngam anndude tooñanngeeji baɗeteeɗi e jinnaaɓe ko daliilu asilo. Huutoraade feccere makko e ngalu ngu o dañi e deftere nde kanko e Kassindja ɓe mbinndi ko fayti e haala kaa ( ''Mbele ɓe nanii ma so aɗa woya?'' Jaaynde Delacorte, 1998), Miller-Muro sosi Tahirih. Gila 2001, o ardii nokku ñaawoore Tahirih e golloraade ko ina ɓura 25 000 debbo e sukaaɓe gila 1997, o ɓeydii fedde nde wonaa laamuyankoore gila e gollotooɓe 6 haa ko ina ɓura 70, e yaajnude birooji mum gila e Greater DC haa e Francisco, Baltimore e San. E nder anndinde njuɓɓudi mum moƴƴiri e porogaraamuuji kesi, e gardagol Miller-Muro, nokku ñaawoore Tahirih heɓi njeenaari The Washington Post ngam njuɓɓudi ɓurndi moƴƴude e dañde anndinde kuutoragol mum kesol e sarwisaaji pro bono e nder ƴeewndo keso renndo Stanford . Ko adii nde o naatata e nokku ñaawoore Tahirih e hitaande 2001, Miller-Muro wonnoo ko awokaa to Washington, DC, biro awokaaji biyeteeɗo Arnold &amp;amp; Porter, ɗo o gollotoo e ñaawoore hakkunde leyɗeele. Ko adii nde o naatata e Arnold & Porter, Miller-Muro wonnoo ko awokaa-wasiya to Departemaa Ñaawooje Amerik, to Duɗal Ñaawooje Immigration . == Jaangirde == Miller-Muro heɓi JD e MA mum to bannge jokkondiral hakkunde leyɗeele to duɗal jaaɓi haaɗtirde Amerik e BA to duɗal jaaɓi haaɗtirde Agnes Scott, to bannge ganndal politik, sosiyoloji e anthropologie. == Aandinol == E nder njeenaaje makko keewɗe e njeenaaje makko, Miller-Muro innitiraa ko yumma suka debbo DC mo hitaande 2015 e juuɗe American Mothers Inc. O innitiraa kadi gooto e 50 rewɓe doole ardiiɓe diineeji ngam mawninde ñalawma rewɓe winndereyankooɓe e hitaande 2014 e hitaande 2014 e juuɗe The Huffington Postn, e hitaande o heɓi teddungal to Norther3 Duɗal jaaɓi haaɗtirde Illinois . E hitaande 2012, o anndiraa golle makko to nokku ñaawoore Tahirih, o innitiraa e nder 150 debbo ɓurɗo hulde e nder winndere nde, mo jaaynde Newsweek/ The Daily Beast yaltini. [1] E nder hitaande ndee tan, o heɓi njeenaari Daande Yimɓe Diane Von Fürstenberg [2], o naati e doggol 100 gollotooɓe ɓurɓe waawde ƴellitde golle Goldman Sachs . [3] Yanti heen, e hitaande 2010, o rokkaa njeenaari Smart CEO Brava! Njeenaari Women Business Achievement Award ndi nganndu-ɗaa ko ndi 25 debbo liggotooɗo, ardiiɓe yeru e nder sosiyeteeji mum en e renndooji mum en e nder jaajgol. [4] == Nguurndam neɗɗo == Miller-Muro ina hoɗi to Wasinton, kanko e jom suudu makko Gil Miller-Muro e sukaaɓe maɓɓe tato. O woni tergal tiiɗngal e nder [[Bahai|Diine Baháʼí]] . == Ƴeew kadi == * Baháʼí Goongɗinal e potal rewɓe e worɓe == Tuugnorgal == [[Category:Yimɓe wuurɓe]] 62wrlysn1jje2hxgdqe82po5jayxg72 Tobe Lewin 0 40258 165136 2026-04-17T15:40:10Z Sardeeq 14292 Created by translating the page "[[:en:Special:Redirect/revision/1346380619|Tobe Levin]]" 165136 wikitext text/x-wiki [[File:Tobe_Levin_Freifrau_von_Gleichen_2017.jpg|thumb|Tobe Lewin (2017)]] '''Tobe Levin Freifrau von Gleichen''' (jibinaa ko ñalnde 16 feebariyee 1948), ganndo ɗemɗe keewɗe, firoore, winndiyanke e golloowo, ko gollodiiɗo e nokku Hutchins ngam wiɗtooji Afriknaaɓe e Afriknaaɓe Ameriknaaɓe to Duɗal Jaaɓi-haaɗtirde Harvard ; wiɗtoowo njillu to Duɗal Jaŋde hakkunde leyɗeele to bannge jinnaaɓe, Lady Margaret Hall, to Duɗal Jaaɓi-haaɗtirde Oxford ; daraniiɗo haɓaade [[Taƴgol jawturu debbo|mboros korona]] (FGM) e porfeseer Engele Emerita to duɗal jaaɓi haaɗtirde Maryland, to duɗal jaaɓi haaɗtirde. Nde o heɓi doktoraa makko e hitaande 1979 to duɗal jaaɓi haaɗtirde Cornell, o ɓuri anndeede ko e hawrude e wasiyaaji makko ngam haɓaade FGM e ganndal makko jaŋde e nder binndol nannditinngol . O yaltinii binndanɗe e boowe defte ƴeewtaaɗe e ɗe yimɓe fof njiɗi, o yuɓɓinii defte nay, o udditi jaaynde UnCUT/VOICES Press e hitaande 2009 , o sosi kadi ''jaaynde wiyeteende Feminist Europa ngam ƴeewde defte'' (1998–2010). Golle makko ɓurɗe teskinde haa hannde ko ''Empathy e Rage.'' ''Muddagol debbo e nder binndol Afrik'' e ''Yurmeende Waging.'' ''Alice Walker, Jogaade Sirlu Weltaare, e Dillere Adunaare ngam Haɗde FGM.'' Alice Walker hollitii weltaare mum e binndol ngol hollirta ballal winndere ndee kala e golle binndoowo oo ngam ittude binndol e fuɗɗoode kitaale noogaas. Levin kadi hawri e Maria Kiminta e fotoowo biyeteeɗo Britta Radike ngam yaltinde deftere ciimtol e deftere iwdi, ''Kiminta.'' ''Hare Maasai ngam haɓaade mboros debbo.'' == Nguurndam e jaŋde puɗɗagol == Levin jibinaa ko to wuro wiyeteengo Long Branch, to leydi New Jersey, ko ɓiy debbo biyeteeɗo Morris Wiliyam Levin e Janis Metz Levin. E hitaande 1970 o heɓi BA makko e ɗemngal Engele to duɗal jaaɓi haaɗtirde Ithaca (NY), o heɓi heen seedantaagal makko summa cum laude ngam wonde salminoowo. Duuɓi tati caggal ɗuum o heɓi MA makko e ɗemngal Farayse to NYU to Pari e jokkondirde e dipolom makko to duɗal jaaɓi haaɗtirde Pari III (Censier). Memoir de maitrise makko (tesis MA) ina jokki e ƴeewde natal rewɓe e nder Rousseau e Diderot, ina hollita kadi kawral makko gadanal e ƴeewndo binndol rewɓe . E hitaande 1973 o winnditii e duɗal jaaɓi haaɗtirde Cornell ngam heɓde doktoraa makko. Nde o woni e wiɗtooji doktoraa makko e nder wuro Munich, o adii anndude ko fayti e ƴaañgol rewɓe (FGM) e jaaynde Alice Schwarzer wiyeteende <nowiki><i id="mwQQ">EMMA</i></nowiki>, o naati e dille ngenndiije Almaañ ngam haɗde ƴaañgol rewɓe. E hitaande 1979 o heɓi doktoraa makko e binndol nannditinngol to duɗal jaaɓi haaɗtirde Cornell, e binndol makko to bannge « Miijooji e Estetikaaji e nder binndol Almaañ kesol : Verena Stefan, Elfriede Jelinek, e Margot Schroeder ». Ko noon o woniri ganndo gadano mo golle mum doktoraa peeñnini Elfriede Jelinek , keɓɗo njeenaari Nobel e binndol e hitaande 2004 . == Haɓaade FGM == E hitaande 1977, jaaynde rewɓe Almaañ wiyeteende EMMA, yaltunde e lewru suwee, yaltinii winndannde ina wiyee « Clitoridectomy ». Caggal nde saakuuji keewɗi ɓataakeeji ummoriiɗi e janngooɓe kulɓiniiɓe njottii e suudu postooji EMMA, rewooɓe ɓee pelliti yuɓɓinde pelle nafooje e nder gure mawɗe Almaañ hirnaange ɗee kala. Alice Schwarzer, hooreejo jaaynde EMMA rokki fedde Doktoor Levin to Munich jokkondiral ngenndiwal. E hitaande 1979, Levin wondi e baylugol deftere adannde ngam ƴellitde ɗeen goomuuji golle : ''Kaɓirɗe ngam humpitaade golle e nder fedde nde.'' Ngolɗoo gollal gadanal addani en jokkondirde e ardiiɓe Orop ngam haɓaade FGM, ko adii fof ko Awa Thiam to Pari e Efua Dorkenoo OBE sosɗo FORWARD to Angalteer e hirjinde jibinannde ‘miñi mum debbo tokooso’ Almaañnaajo. Nii woni, e hitaande 1998, Levin wondi e sosde FORWARD-Germany eV, fedde nde wonaa laamuyankoore, nde daranii ko haɓaade FGM to Almaañ, nde daranii ko joofnude FGM e nder winndere ndee kala. [1] Fedde ndee fuɗɗii dañde doole ko e sosde kawgel tiiɗngel e pelle renndo siwil nannduɗe e miijooji jaabtiiɓe ɓeydagol egguɓe ummoriiɓe Afrik feewde Almaañ, tawi ko ɓuri heen heewde ko sabu ustaare laamu nguu e hare nder leydi caggal ɗuum to Somali. Hannde, FORWARD ina gollodii e juɓɓule laamu : yeru, e juɓɓule municipaal ngam haɓaade geɗe rewɓe e ministeeruuji fedde nde ngam immigration, ƴellitaare e cellal. Yanti heen, FORWARD ina gollondira e sahaa kala e fedde rewɓe Afriknaaɓe ɓurnde mawnude e nder leydi Almaañ, hono MAISHA, nde fuɗɗii golloraade ko to Frankfurt, jooni noon e nder leydi ndii kala ; e wondude e pelle keewɗe e nder INTEGRA, fedde nde wonaa laamuyankoore Almaañ ngam haɓaade FGM. E hitaande 2002 FORWARD heɓi njeenaari jojjanɗe aadee to Fooyre Doktoor Ingrid Gräfin zu Solms [2] e hitaande 2005 njeenaari Olympe de Gouges (ko lannda Sosiyaal Demokaraasi Almaañ, SPD rokki ɗum) ngam eɓɓaande mum sukaaɓe rewɓe Somali. [3] == Tuugnorgal == [[Category:Yimɓe wuurɓe]] 3dob70iv6b91i6w3g3xw6v3l7o3amix 165137 165136 2026-04-17T15:41:11Z Sardeeq 14292 Created by translating the page "[[:en:Special:Redirect/revision/1346380619|Tobe Levin]]" 165137 wikitext text/x-wiki [[File:Tobe_Levin_Freifrau_von_Gleichen_2017.jpg|thumb|Tobe Lewin (2017)]] '''Tobe Levin Freifrau von Gleichen''' (jibinaa ko ñalnde 16 feebariyee 1948), ganndo ɗemɗe keewɗe, firoore, winndiyanke e golloowo, ko gollodiiɗo e nokku Hutchins ngam wiɗtooji Afriknaaɓe e Afriknaaɓe Ameriknaaɓe to Duɗal Jaaɓi-haaɗtirde Harvard ; wiɗtoowo njillu to Duɗal Jaŋde hakkunde leyɗeele to bannge jinnaaɓe, Lady Margaret Hall, to Duɗal Jaaɓi-haaɗtirde Oxford ; daraniiɗo haɓaade [[Taƴgol jawturu debbo|mboros korona]] (FGM) e porfeseer Engele Emerita to duɗal jaaɓi haaɗtirde Maryland, to duɗal jaaɓi haaɗtirde. <ref>Tobe Levin Wins Prestigious USM Board of Regents' Faculty Award". University of Maryland. Archived from the original on 2014-03-17. Retrieved 2014-03-10.</ref><ref>Levin, Tobe and Augustine H. Asaah, eds. Empathy and Rage. Female Genital Mutilation in African Literature. Oxfordshire: Ayebia, 2009.</ref> Nde o heɓi doktoraa makko e hitaande 1979 to duɗal jaaɓi haaɗtirde Cornell, o ɓuri anndeede ko e hawrude e wasiyaaji makko ngam haɓaade FGM e ganndal makko jaŋde e nder binndol nannditinngol . O yaltinii binndanɗe e boowe defte ƴeewtaaɗe e ɗe yimɓe fof njiɗi, o yuɓɓinii defte nay, o udditi jaaynde UnCUT/VOICES Press e hitaande 2009 , o sosi kadi ''jaaynde wiyeteende Feminist Europa ngam ƴeewde defte'' (1998–2010). Golle makko ɓurɗe teskinde haa hannde ko ''Empathy e Rage.'' ''Muddagol debbo e nder binndol Afrik'' e ''Yurmeende Waging.'' ''Alice Walker, Jogaade Sirlu Weltaare, e Dillere Adunaare ngam Haɗde FGM.'' Alice Walker hollitii weltaare mum e binndol ngol hollirta ballal winndere ndee kala e golle binndoowo oo ngam ittude binndol e fuɗɗoode kitaale noogaas. Levin kadi hawri e Maria Kiminta e fotoowo biyeteeɗo Britta Radike ngam yaltinde deftere ciimtol e deftere iwdi, ''Kiminta.'' ''Hare Maasai ngam haɓaade mboros debbo.'' == Nguurndam e jaŋde puɗɗagol == Levin jibinaa ko to wuro wiyeteengo Long Branch, to leydi New Jersey, ko ɓiy debbo biyeteeɗo Morris Wiliyam Levin e Janis Metz Levin. E hitaande 1970 o heɓi BA makko e ɗemngal Engele to duɗal jaaɓi haaɗtirde Ithaca (NY), o heɓi heen seedantaagal makko summa cum laude ngam wonde salminoowo. Duuɓi tati caggal ɗuum o heɓi MA makko e ɗemngal Farayse to NYU to Pari e jokkondirde e dipolom makko to duɗal jaaɓi haaɗtirde Pari III (Censier). Memoir de maitrise makko (tesis MA) ina jokki e ƴeewde natal rewɓe e nder Rousseau e Diderot, ina hollita kadi kawral makko gadanal e ƴeewndo binndol rewɓe . E hitaande 1973 o winnditii e duɗal jaaɓi haaɗtirde Cornell ngam heɓde doktoraa makko. Nde o woni e wiɗtooji doktoraa makko e nder wuro Munich, o adii anndude ko fayti e ƴaañgol rewɓe (FGM) e jaaynde Alice Schwarzer wiyeteende <nowiki><i id="mwQQ">EMMA</i></nowiki>, o naati e dille ngenndiije Almaañ ngam haɗde ƴaañgol rewɓe. E hitaande 1979 o heɓi doktoraa makko e binndol nannditinngol to duɗal jaaɓi haaɗtirde Cornell, e binndol makko to bannge « Miijooji e Estetikaaji e nder binndol Almaañ kesol : Verena Stefan, Elfriede Jelinek, e Margot Schroeder ». Ko noon o woniri ganndo gadano mo golle mum doktoraa peeñnini Elfriede Jelinek , keɓɗo njeenaari Nobel e binndol e hitaande 2004 . == Haɓaade FGM == E hitaande 1977, jaaynde rewɓe Almaañ wiyeteende EMMA, yaltunde e lewru suwee, yaltinii winndannde ina wiyee « Clitoridectomy ». Caggal nde saakuuji keewɗi ɓataakeeji ummoriiɗi e janngooɓe kulɓiniiɓe njottii e suudu postooji EMMA, rewooɓe ɓee pelliti yuɓɓinde pelle nafooje e nder gure mawɗe Almaañ hirnaange ɗee kala. Alice Schwarzer, hooreejo jaaynde EMMA rokki fedde Doktoor Levin to Munich jokkondiral ngenndiwal. E hitaande 1979, Levin wondi e baylugol deftere adannde ngam ƴellitde ɗeen goomuuji golle : ''Kaɓirɗe ngam humpitaade golle e nder fedde nde.'' Ngolɗoo gollal gadanal addani en jokkondirde e ardiiɓe Orop ngam haɓaade FGM, ko adii fof ko Awa Thiam to Pari e Efua Dorkenoo OBE sosɗo FORWARD to Angalteer e hirjinde jibinannde ‘miñi mum debbo tokooso’ Almaañnaajo. Nii woni, e hitaande 1998, Levin wondi e sosde FORWARD-Germany eV, fedde nde wonaa laamuyankoore, nde daranii ko haɓaade FGM to Almaañ, nde daranii ko joofnude FGM e nder winndere ndee kala. [1] Fedde ndee fuɗɗii dañde doole ko e sosde kawgel tiiɗngel e pelle renndo siwil nannduɗe e miijooji jaabtiiɓe ɓeydagol egguɓe ummoriiɓe Afrik feewde Almaañ, tawi ko ɓuri heen heewde ko sabu ustaare laamu nguu e hare nder leydi caggal ɗuum to Somali. Hannde, FORWARD ina gollodii e juɓɓule laamu : yeru, e juɓɓule municipaal ngam haɓaade geɗe rewɓe e ministeeruuji fedde nde ngam immigration, ƴellitaare e cellal. Yanti heen, FORWARD ina gollondira e sahaa kala e fedde rewɓe Afriknaaɓe ɓurnde mawnude e nder leydi Almaañ, hono MAISHA, nde fuɗɗii golloraade ko to Frankfurt, jooni noon e nder leydi ndii kala ; e wondude e pelle keewɗe e nder INTEGRA, fedde nde wonaa laamuyankoore Almaañ ngam haɓaade FGM. E hitaande 2002 FORWARD heɓi njeenaari jojjanɗe aadee to Fooyre Doktoor Ingrid Gräfin zu Solms [2] e hitaande 2005 njeenaari Olympe de Gouges (ko lannda Sosiyaal Demokaraasi Almaañ, SPD rokki ɗum) ngam eɓɓaande mum sukaaɓe rewɓe Somali. [3] == Tuugnorgal == [[Category:Yimɓe wuurɓe]] jwt78bptkpo183xh8aipf0micvmz92h 165138 165137 2026-04-17T15:41:27Z Sardeeq 14292 165138 wikitext text/x-wiki {{Databox}} [[File:Tobe_Levin_Freifrau_von_Gleichen_2017.jpg|thumb|Tobe Lewin (2017)]] '''Tobe Levin Freifrau von Gleichen''' (jibinaa ko ñalnde 16 feebariyee 1948), ganndo ɗemɗe keewɗe, firoore, winndiyanke e golloowo, ko gollodiiɗo e nokku Hutchins ngam wiɗtooji Afriknaaɓe e Afriknaaɓe Ameriknaaɓe to Duɗal Jaaɓi-haaɗtirde Harvard ; wiɗtoowo njillu to Duɗal Jaŋde hakkunde leyɗeele to bannge jinnaaɓe, Lady Margaret Hall, to Duɗal Jaaɓi-haaɗtirde Oxford ; daraniiɗo haɓaade [[Taƴgol jawturu debbo|mboros korona]] (FGM) e porfeseer Engele Emerita to duɗal jaaɓi haaɗtirde Maryland, to duɗal jaaɓi haaɗtirde. <ref>Tobe Levin Wins Prestigious USM Board of Regents' Faculty Award". University of Maryland. Archived from the original on 2014-03-17. Retrieved 2014-03-10.</ref><ref>Levin, Tobe and Augustine H. Asaah, eds. Empathy and Rage. Female Genital Mutilation in African Literature. Oxfordshire: Ayebia, 2009.</ref> Nde o heɓi doktoraa makko e hitaande 1979 to duɗal jaaɓi haaɗtirde Cornell, o ɓuri anndeede ko e hawrude e wasiyaaji makko ngam haɓaade FGM e ganndal makko jaŋde e nder binndol nannditinngol . O yaltinii binndanɗe e boowe defte ƴeewtaaɗe e ɗe yimɓe fof njiɗi, o yuɓɓinii defte nay, o udditi jaaynde UnCUT/VOICES Press e hitaande 2009 , o sosi kadi ''jaaynde wiyeteende Feminist Europa ngam ƴeewde defte'' (1998–2010). Golle makko ɓurɗe teskinde haa hannde ko ''Empathy e Rage.'' ''Muddagol debbo e nder binndol Afrik'' e ''Yurmeende Waging.'' ''Alice Walker, Jogaade Sirlu Weltaare, e Dillere Adunaare ngam Haɗde FGM.'' Alice Walker hollitii weltaare mum e binndol ngol hollirta ballal winndere ndee kala e golle binndoowo oo ngam ittude binndol e fuɗɗoode kitaale noogaas. Levin kadi hawri e Maria Kiminta e fotoowo biyeteeɗo Britta Radike ngam yaltinde deftere ciimtol e deftere iwdi, ''Kiminta.'' ''Hare Maasai ngam haɓaade mboros debbo.'' == Nguurndam e jaŋde puɗɗagol == Levin jibinaa ko to wuro wiyeteengo Long Branch, to leydi New Jersey, ko ɓiy debbo biyeteeɗo Morris Wiliyam Levin e Janis Metz Levin. E hitaande 1970 o heɓi BA makko e ɗemngal Engele to duɗal jaaɓi haaɗtirde Ithaca (NY), o heɓi heen seedantaagal makko summa cum laude ngam wonde salminoowo. Duuɓi tati caggal ɗuum o heɓi MA makko e ɗemngal Farayse to NYU to Pari e jokkondirde e dipolom makko to duɗal jaaɓi haaɗtirde Pari III (Censier). Memoir de maitrise makko (tesis MA) ina jokki e ƴeewde natal rewɓe e nder Rousseau e Diderot, ina hollita kadi kawral makko gadanal e ƴeewndo binndol rewɓe . E hitaande 1973 o winnditii e duɗal jaaɓi haaɗtirde Cornell ngam heɓde doktoraa makko. Nde o woni e wiɗtooji doktoraa makko e nder wuro Munich, o adii anndude ko fayti e ƴaañgol rewɓe (FGM) e jaaynde Alice Schwarzer wiyeteende <nowiki><i id="mwQQ">EMMA</i></nowiki>, o naati e dille ngenndiije Almaañ ngam haɗde ƴaañgol rewɓe. E hitaande 1979 o heɓi doktoraa makko e binndol nannditinngol to duɗal jaaɓi haaɗtirde Cornell, e binndol makko to bannge « Miijooji e Estetikaaji e nder binndol Almaañ kesol : Verena Stefan, Elfriede Jelinek, e Margot Schroeder ». Ko noon o woniri ganndo gadano mo golle mum doktoraa peeñnini Elfriede Jelinek , keɓɗo njeenaari Nobel e binndol e hitaande 2004 . == Haɓaade FGM == E hitaande 1977, jaaynde rewɓe Almaañ wiyeteende EMMA, yaltunde e lewru suwee, yaltinii winndannde ina wiyee « Clitoridectomy ». Caggal nde saakuuji keewɗi ɓataakeeji ummoriiɗi e janngooɓe kulɓiniiɓe njottii e suudu postooji EMMA, rewooɓe ɓee pelliti yuɓɓinde pelle nafooje e nder gure mawɗe Almaañ hirnaange ɗee kala. Alice Schwarzer, hooreejo jaaynde EMMA rokki fedde Doktoor Levin to Munich jokkondiral ngenndiwal. E hitaande 1979, Levin wondi e baylugol deftere adannde ngam ƴellitde ɗeen goomuuji golle : ''Kaɓirɗe ngam humpitaade golle e nder fedde nde.'' Ngolɗoo gollal gadanal addani en jokkondirde e ardiiɓe Orop ngam haɓaade FGM, ko adii fof ko Awa Thiam to Pari e Efua Dorkenoo OBE sosɗo FORWARD to Angalteer e hirjinde jibinannde ‘miñi mum debbo tokooso’ Almaañnaajo. Nii woni, e hitaande 1998, Levin wondi e sosde FORWARD-Germany eV, fedde nde wonaa laamuyankoore, nde daranii ko haɓaade FGM to Almaañ, nde daranii ko joofnude FGM e nder winndere ndee kala. [1] Fedde ndee fuɗɗii dañde doole ko e sosde kawgel tiiɗngel e pelle renndo siwil nannduɗe e miijooji jaabtiiɓe ɓeydagol egguɓe ummoriiɓe Afrik feewde Almaañ, tawi ko ɓuri heen heewde ko sabu ustaare laamu nguu e hare nder leydi caggal ɗuum to Somali. Hannde, FORWARD ina gollodii e juɓɓule laamu : yeru, e juɓɓule municipaal ngam haɓaade geɗe rewɓe e ministeeruuji fedde nde ngam immigration, ƴellitaare e cellal. Yanti heen, FORWARD ina gollondira e sahaa kala e fedde rewɓe Afriknaaɓe ɓurnde mawnude e nder leydi Almaañ, hono MAISHA, nde fuɗɗii golloraade ko to Frankfurt, jooni noon e nder leydi ndii kala ; e wondude e pelle keewɗe e nder INTEGRA, fedde nde wonaa laamuyankoore Almaañ ngam haɓaade FGM. E hitaande 2002 FORWARD heɓi njeenaari jojjanɗe aadee to Fooyre Doktoor Ingrid Gräfin zu Solms [2] e hitaande 2005 njeenaari Olympe de Gouges (ko lannda Sosiyaal Demokaraasi Almaañ, SPD rokki ɗum) ngam eɓɓaande mum sukaaɓe rewɓe Somali. [3] == Tuugnorgal == [[Category:Yimɓe wuurɓe]] s4dfkvpyx2z50g5z6hiq6p6ygs6q0mf Dorken Leydholdt 0 40259 165139 2026-04-17T15:42:22Z Sardeeq 14292 Created by translating the page "[[:en:Special:Redirect/revision/1343354382|Dorchen Leidholdt]]" 165139 wikitext text/x-wiki '''Dorchen A. Leidholdt''' ko daraniiɗo e ardiiɗo dillere [[Feminism|rewɓe]] ngam haɓaade bonanndeeji baɗeteeɗi e rewɓe . Gila e cakkital kitaale 1970, o wasiyiima e o daraniiɗo warngooji, o yuɓɓinii ngam haɓaade « ƴellitgol jaayɗe ngam haɓaade baasal e dow rewɓe », o golliima e ekipaaji sariya ngam ñaawoowo oo e nder ñaawoore [[Ko ƴaañgol jokkondiral|warngooji]] baɗnooɗi e dow leydi, o sosi fedde winndereyankoore nde wonaa laamuyankoore haɓantoonde njulaagu sukaaɓe e njulaagu rewɓe porogaraam sarwisaaji ngam ƴaañiiɓe e [[Fitinaaji nder Saare|fitinaaji nder galleeji]], ina ɗaɓɓi ƴettugol e huutoraade sariyaaji jowitiiɗi e hakkeeji rewɓe ƴaañiiɓe, e wallitde teemedde rewɓe ƴaañiiɗi e fitinaaji gonɗi e nder galleeji, njulaagu aadee, [[Njaru jokkere enɗam|njulaagu]], kulhuli warngooji teddungal , njulaagu [[Taƴgol jawturu debbo|rewɓe]] e [[Dewgal sukaaɓe|njulaagu sukaaɓe]] e njulaagu sukaaɓe . Leidholdt waɗii lectures e nder winndere ndee ko fayti e geɗe kaɓtorɗe rewɓe, o yaltinii binndanɗe, boowe defte, e antolooji ɗiɗi. == Jaangirde == Leidholdt ina jogii dipolomaaji makko to duɗal jaaɓi haaɗtirde Virginia, e dipolomaaji JD to duɗal jaaɓi haaɗtirde New York to bannge sariya, ɗo o wonnoo ganndo Root-Tilden-Snow. == Kugal == Tuggi 1975 haa 1977, Leidholdt ina wasiyoo yimɓe ƴaañiiɓe, nde o woni janngoowo dipolomaaji to duɗal jaaɓi haaɗtirde Virginia, caggal nde o ummii to [[𞤚𞤵𞤬𞤵𞤲𞤣𞤫 𞤐𞤭𞤴𞤮𞤪𞤳|wuro New York]] e hitaande 1978, o wonti daraniiɗo haɓaade ƴaañgol rewɓe, fedde jaŋde rewɓe New York ngam haɓaade ƴaañgol. Tuggi 1978 haa 1980, o woniino tergal e fedde wiyeteende New York City Chapter ngam haɓaade bonanndeeji baɗeteeɗi e rewɓe. Leidholdt ina anndaa e kampaañ mum ngam haɓaade pornogaraafi e ñaawoore mum e Larry Flynt, bayyinoowo jaaynde ''Hustler'' . E hitaande 1979, caggal nde ''jaaynde Hustler Magazine'' yaltini tonngoode nde mbaydi mum holliri ɓanndu debbo ɓuuɓɗo ina ñamlee e nder laylaytol kosam, o hawri e Susan Brownmiller, Dolores Alexander (Hooreejo Fedde Ngenndiije Dentuɗe ngam Rewɓe ), e ardiiɓe hakkeeji rewɓe woɗɓe e nder wuro New York ( Pomennga AAP). Tuggi 1979 haa 1983, o wonii hooreejo e kaaldigal WAP, e nder oon sahaa o hawri e [[Giloriya Steinem|Gloria Steinem]] e ardiiɓe rewɓe woɗɓe ngam fuɗɗoraade ñaawoore ''Hustler'' e Larry Flynt, o feeñii e teleeji e rajooji keewɗi, o yuɓɓinii kewuuji jaŋde to Amerik ko adii The General Mecommission DC Komisoŋ ) e noddaango komisoŋ oo. Ko ɗoon Leidholdt seedtii, "Pornogaraafi ina jokki e ustude teddeendi rewɓe. Ina addana rewɓe ustude teddeendi mum en, ina addana ɗum en ustude teddeendi rewɓe." Flynt yaltinii njangu e makko e nder jaaynde wiyeteende " Asshole of the Month " (lewru sulyee 1985). E hitaande 1987, to duɗal jaaɓi-haaɗtirde New York to duɗal sariya, ko kanko woni hooreejo yuɓɓinoowo batu nguu, « Liberal en sexualité et l'attaque sur la féminisme », e hitaande 1988, ko kanko woni gardiiɗo yuɓɓinde batu adanngu adunaaru jowitiingu e njulaagu rewɓe e sukaaɓe rewɓe. Leidholdt ko luutndiiɗo « feminism gonɗo e jikkuuji ». Hujja makko ɓurɗo teeŋtude ko wonde njulaagu ina huutoroo rewɓe, tee ina naftoroo worɓe e daartol, wonaa rewɓe. Leidholdt ko gardiiɗo nokku toppitiiɗo ko feewti e sariyaaji rewɓe fiyooɓe to Sanctuary ngam ɓesnguuji to wuro New York . E les ardungal Leidholdt gila hitaande 1994, nokkuure nden laatake taskaramji kuuɗe kiitaaji ɓurduɗi mawnugo ngam hukuumaaji pamari ɗin nder saare. Nde mawni gila e awokaaji ɗiɗi haa capanɗe jeegom e nayo e gollotooɓe ballondiral njeetato, nde semmbini darnde mayre ngam wallitde e innde yimɓe rewɓe ɓe ngalaa golle, haa teeŋti noon e wonɓe e renndooji eggooɓe e nder wuro New York. [1] Catal ngal ardiima ñaawoore dowlaaji jowitiiɗi e sariyaaji kesi ngam yaajnude ndeenka jogorka heɓde e warngooji baɗeteeɗi e nder galleeji ngam ɗaɓɓude yamiroore ndeenka e ñaawoore fedde nde haɗata juɓɓule ndeenka sukaaɓe ñaawde yummiraaɓe fiyraaɓe e "naatde e fitinaaji nder galleeji". [2] == Tuugnorgal == [[Category:Yimɓe wuurɓe]] stdb8gzqqdk7yluc1xmunapxwsl48xw 165140 165139 2026-04-17T15:43:25Z Sardeeq 14292 Created by translating the page "[[:en:Special:Redirect/revision/1343354382|Dorchen Leidholdt]]" 165140 wikitext text/x-wiki '''Dorchen A. Leidholdt''' ko daraniiɗo e ardiiɗo dillere [[Feminism|rewɓe]] ngam haɓaade bonanndeeji baɗeteeɗi e rewɓe . Gila e cakkital kitaale 1970, o wasiyiima e o daraniiɗo warngooji, o yuɓɓinii ngam haɓaade « ƴellitgol jaayɗe ngam haɓaade baasal e dow rewɓe », o golliima e ekipaaji sariya ngam ñaawoowo oo e nder ñaawoore [[Ko ƴaañgol jokkondiral|warngooji]] baɗnooɗi e dow leydi, o sosi fedde winndereyankoore nde wonaa laamuyankoore haɓantoonde njulaagu sukaaɓe e njulaagu rewɓe porogaraam sarwisaaji ngam ƴaañiiɓe e [[Fitinaaji nder Saare|fitinaaji nder galleeji]], ina ɗaɓɓi ƴettugol e huutoraade sariyaaji jowitiiɗi e hakkeeji rewɓe ƴaañiiɓe, e wallitde teemedde rewɓe ƴaañiiɗi e fitinaaji gonɗi e nder galleeji, njulaagu aadee, [[Njaru jokkere enɗam|njulaagu]], kulhuli warngooji teddungal , njulaagu [[Taƴgol jawturu debbo|rewɓe]] e [[Dewgal sukaaɓe|njulaagu sukaaɓe]] e njulaagu sukaaɓe.<ref>"Biography of Dorchen A. Leidholdt". Archived from the original on August 26, 2007. Retrieved October 10, 2008.</ref><ref>The Meese Commission Report". ''cultronix.eserver.org''. Archived from the original on October 25, 2016. Retrieved October 22, 2016.</ref> Leidholdt waɗii lectures e nder winndere ndee ko fayti e geɗe kaɓtorɗe rewɓe, o yaltinii binndanɗe, boowe defte, e antolooji ɗiɗi. == Jaangirde == Leidholdt ina jogii dipolomaaji makko to duɗal jaaɓi haaɗtirde Virginia, e dipolomaaji JD to duɗal jaaɓi haaɗtirde New York to bannge sariya, ɗo o wonnoo ganndo Root-Tilden-Snow. == Kugal == Tuggi 1975 haa 1977, Leidholdt ina wasiyoo yimɓe ƴaañiiɓe, nde o woni janngoowo dipolomaaji to duɗal jaaɓi haaɗtirde Virginia, caggal nde o ummii to [[𞤚𞤵𞤬𞤵𞤲𞤣𞤫 𞤐𞤭𞤴𞤮𞤪𞤳|wuro New York]] e hitaande 1978, o wonti daraniiɗo haɓaade ƴaañgol rewɓe, fedde jaŋde rewɓe New York ngam haɓaade ƴaañgol. Tuggi 1978 haa 1980, o woniino tergal e fedde wiyeteende New York City Chapter ngam haɓaade bonanndeeji baɗeteeɗi e rewɓe. Leidholdt ina anndaa e kampaañ mum ngam haɓaade pornogaraafi e ñaawoore mum e Larry Flynt, bayyinoowo jaaynde ''Hustler'' . E hitaande 1979, caggal nde ''jaaynde Hustler Magazine'' yaltini tonngoode nde mbaydi mum holliri ɓanndu debbo ɓuuɓɗo ina ñamlee e nder laylaytol kosam, o hawri e Susan Brownmiller, Dolores Alexander (Hooreejo Fedde Ngenndiije Dentuɗe ngam Rewɓe ), e ardiiɓe hakkeeji rewɓe woɗɓe e nder wuro New York ( Pomennga AAP). Tuggi 1979 haa 1983, o wonii hooreejo e kaaldigal WAP, e nder oon sahaa o hawri e [[Giloriya Steinem|Gloria Steinem]] e ardiiɓe rewɓe woɗɓe ngam fuɗɗoraade ñaawoore ''Hustler'' e Larry Flynt, o feeñii e teleeji e rajooji keewɗi, o yuɓɓinii kewuuji jaŋde to Amerik ko adii The General Mecommission DC Komisoŋ ) e noddaango komisoŋ oo. Ko ɗoon Leidholdt seedtii, "Pornogaraafi ina jokki e ustude teddeendi rewɓe. Ina addana rewɓe ustude teddeendi mum en, ina addana ɗum en ustude teddeendi rewɓe." Flynt yaltinii njangu e makko e nder jaaynde wiyeteende " Asshole of the Month " (lewru sulyee 1985). E hitaande 1987, to duɗal jaaɓi-haaɗtirde New York to duɗal sariya, ko kanko woni hooreejo yuɓɓinoowo batu nguu, « Liberal en sexualité et l'attaque sur la féminisme », e hitaande 1988, ko kanko woni gardiiɗo yuɓɓinde batu adanngu adunaaru jowitiingu e njulaagu rewɓe e sukaaɓe rewɓe. Leidholdt ko luutndiiɗo « feminism gonɗo e jikkuuji ». Hujja makko ɓurɗo teeŋtude ko wonde njulaagu ina huutoroo rewɓe, tee ina naftoroo worɓe e daartol, wonaa rewɓe. Leidholdt ko gardiiɗo nokku toppitiiɗo ko feewti e sariyaaji rewɓe fiyooɓe to Sanctuary ngam ɓesnguuji to wuro New York . E les ardungal Leidholdt gila hitaande 1994, nokkuure nden laatake taskaramji kuuɗe kiitaaji ɓurduɗi mawnugo ngam hukuumaaji pamari ɗin nder saare. Nde mawni gila e awokaaji ɗiɗi haa capanɗe jeegom e nayo e gollotooɓe ballondiral njeetato, nde semmbini darnde mayre ngam wallitde e innde yimɓe rewɓe ɓe ngalaa golle, haa teeŋti noon e wonɓe e renndooji eggooɓe e nder wuro New York. [1] Catal ngal ardiima ñaawoore dowlaaji jowitiiɗi e sariyaaji kesi ngam yaajnude ndeenka jogorka heɓde e warngooji baɗeteeɗi e nder galleeji ngam ɗaɓɓude yamiroore ndeenka e ñaawoore fedde nde haɗata juɓɓule ndeenka sukaaɓe ñaawde yummiraaɓe fiyraaɓe e "naatde e fitinaaji nder galleeji". [2] == Tuugnorgal == [[Category:Yimɓe wuurɓe]] arw8sackd15rkq7pmmh5gvl0qvgse12 165141 165140 2026-04-17T15:43:38Z Sardeeq 14292 165141 wikitext text/x-wiki {{Databox}} '''Dorchen A. Leidholdt''' ko daraniiɗo e ardiiɗo dillere [[Feminism|rewɓe]] ngam haɓaade bonanndeeji baɗeteeɗi e rewɓe . Gila e cakkital kitaale 1970, o wasiyiima e o daraniiɗo warngooji, o yuɓɓinii ngam haɓaade « ƴellitgol jaayɗe ngam haɓaade baasal e dow rewɓe », o golliima e ekipaaji sariya ngam ñaawoowo oo e nder ñaawoore [[Ko ƴaañgol jokkondiral|warngooji]] baɗnooɗi e dow leydi, o sosi fedde winndereyankoore nde wonaa laamuyankoore haɓantoonde njulaagu sukaaɓe e njulaagu rewɓe porogaraam sarwisaaji ngam ƴaañiiɓe e [[Fitinaaji nder Saare|fitinaaji nder galleeji]], ina ɗaɓɓi ƴettugol e huutoraade sariyaaji jowitiiɗi e hakkeeji rewɓe ƴaañiiɓe, e wallitde teemedde rewɓe ƴaañiiɗi e fitinaaji gonɗi e nder galleeji, njulaagu aadee, [[Njaru jokkere enɗam|njulaagu]], kulhuli warngooji teddungal , njulaagu [[Taƴgol jawturu debbo|rewɓe]] e [[Dewgal sukaaɓe|njulaagu sukaaɓe]] e njulaagu sukaaɓe.<ref>"Biography of Dorchen A. Leidholdt". Archived from the original on August 26, 2007. Retrieved October 10, 2008.</ref><ref>The Meese Commission Report". ''cultronix.eserver.org''. Archived from the original on October 25, 2016. Retrieved October 22, 2016.</ref> Leidholdt waɗii lectures e nder winndere ndee ko fayti e geɗe kaɓtorɗe rewɓe, o yaltinii binndanɗe, boowe defte, e antolooji ɗiɗi. == Jaangirde == Leidholdt ina jogii dipolomaaji makko to duɗal jaaɓi haaɗtirde Virginia, e dipolomaaji JD to duɗal jaaɓi haaɗtirde New York to bannge sariya, ɗo o wonnoo ganndo Root-Tilden-Snow. == Kugal == Tuggi 1975 haa 1977, Leidholdt ina wasiyoo yimɓe ƴaañiiɓe, nde o woni janngoowo dipolomaaji to duɗal jaaɓi haaɗtirde Virginia, caggal nde o ummii to [[𞤚𞤵𞤬𞤵𞤲𞤣𞤫 𞤐𞤭𞤴𞤮𞤪𞤳|wuro New York]] e hitaande 1978, o wonti daraniiɗo haɓaade ƴaañgol rewɓe, fedde jaŋde rewɓe New York ngam haɓaade ƴaañgol. Tuggi 1978 haa 1980, o woniino tergal e fedde wiyeteende New York City Chapter ngam haɓaade bonanndeeji baɗeteeɗi e rewɓe. Leidholdt ina anndaa e kampaañ mum ngam haɓaade pornogaraafi e ñaawoore mum e Larry Flynt, bayyinoowo jaaynde ''Hustler'' . E hitaande 1979, caggal nde ''jaaynde Hustler Magazine'' yaltini tonngoode nde mbaydi mum holliri ɓanndu debbo ɓuuɓɗo ina ñamlee e nder laylaytol kosam, o hawri e Susan Brownmiller, Dolores Alexander (Hooreejo Fedde Ngenndiije Dentuɗe ngam Rewɓe ), e ardiiɓe hakkeeji rewɓe woɗɓe e nder wuro New York ( Pomennga AAP). Tuggi 1979 haa 1983, o wonii hooreejo e kaaldigal WAP, e nder oon sahaa o hawri e [[Giloriya Steinem|Gloria Steinem]] e ardiiɓe rewɓe woɗɓe ngam fuɗɗoraade ñaawoore ''Hustler'' e Larry Flynt, o feeñii e teleeji e rajooji keewɗi, o yuɓɓinii kewuuji jaŋde to Amerik ko adii The General Mecommission DC Komisoŋ ) e noddaango komisoŋ oo. Ko ɗoon Leidholdt seedtii, "Pornogaraafi ina jokki e ustude teddeendi rewɓe. Ina addana rewɓe ustude teddeendi mum en, ina addana ɗum en ustude teddeendi rewɓe." Flynt yaltinii njangu e makko e nder jaaynde wiyeteende " Asshole of the Month " (lewru sulyee 1985). E hitaande 1987, to duɗal jaaɓi-haaɗtirde New York to duɗal sariya, ko kanko woni hooreejo yuɓɓinoowo batu nguu, « Liberal en sexualité et l'attaque sur la féminisme », e hitaande 1988, ko kanko woni gardiiɗo yuɓɓinde batu adanngu adunaaru jowitiingu e njulaagu rewɓe e sukaaɓe rewɓe. Leidholdt ko luutndiiɗo « feminism gonɗo e jikkuuji ». Hujja makko ɓurɗo teeŋtude ko wonde njulaagu ina huutoroo rewɓe, tee ina naftoroo worɓe e daartol, wonaa rewɓe. Leidholdt ko gardiiɗo nokku toppitiiɗo ko feewti e sariyaaji rewɓe fiyooɓe to Sanctuary ngam ɓesnguuji to wuro New York . E les ardungal Leidholdt gila hitaande 1994, nokkuure nden laatake taskaramji kuuɗe kiitaaji ɓurduɗi mawnugo ngam hukuumaaji pamari ɗin nder saare. Nde mawni gila e awokaaji ɗiɗi haa capanɗe jeegom e nayo e gollotooɓe ballondiral njeetato, nde semmbini darnde mayre ngam wallitde e innde yimɓe rewɓe ɓe ngalaa golle, haa teeŋti noon e wonɓe e renndooji eggooɓe e nder wuro New York. [1] Catal ngal ardiima ñaawoore dowlaaji jowitiiɗi e sariyaaji kesi ngam yaajnude ndeenka jogorka heɓde e warngooji baɗeteeɗi e nder galleeji ngam ɗaɓɓude yamiroore ndeenka e ñaawoore fedde nde haɗata juɓɓule ndeenka sukaaɓe ñaawde yummiraaɓe fiyraaɓe e "naatde e fitinaaji nder galleeji". [2] == Tuugnorgal == [[Category:Yimɓe wuurɓe]] c9ubs5vav657qpvl1clmzmq4byq5u9w Belva Ann Lokwuud 0 40260 165142 2026-04-17T15:44:53Z Sardeeq 14292 Created by translating the page "[[:en:Special:Redirect/revision/1340047553|Belva Ann Lockwood]]" 165142 wikitext text/x-wiki '''Belva Ann Bennett Lockwood''' (24 oktoobar 1830 – 19 mee 1917) ko awokaa Ameriknaajo, politik, jannginoowo, binndoowo, golloowo e dille jojjanɗe rewɓe e hakkeeji rewɓe . O jeyaa ko e rewɓe awokaaji gadani e nder leyɗeele dentuɗe Amerik. E hitaande 1879 o woni debbo gadano jaɓaaɗo waɗde golle sariya e yeeso Ñaawirde Toownde Amerik . Lockwood dañii woote hooreejo leydi e hitaande 1884 e hitaande 1888 e dow tikket lannda Equal Rights, ko kanko woni debbo gadano feeñde e wooteeji laamu. So tawii Victoria Woodhull ina heewi wiyeede ko debbo gadano ƴamde lefol laamu, Lockwood ko kañum woni gadano feeñde e kala woote, sabu Woodhull ina famɗi no feewi e ƴamde lefol laamu nde o ƴamnoo. Sabu keeri rewɓe e worɓe, Lockwood foolii caɗeele renndo e keeri keewɗe. E fuɗɗoode nguurndam makko, Lockwood ko jannginoowo e hooreejo duɗal, omo golloo ngam fotndude njoɓdi rewɓe e jaŋde. O walliino dille ngam jam winndere, kadi o woniino daraniiɗo dille temperance . == Nguurndam arano e nguurndam neɗɗo == Belva Ann Bennett jibinaa ko to Royalton, to leydi New York, ko ɓiy debbo biyeteeɗo Lewis Johnson Bennett, demoowo, e debbo mum Hanna Green. [1] Bennett waɗii yoga e cukaagu mum ko e galle neene mum, haa hannde ina darii e 5070 Griswold Street. Yeeso galle oo ina waɗi siftorde makko e alluwal ina hokka nguurndam makko seeɗa. Nde o heɓi duuɓi 14, o woni ko e jannginde e duɗal leslesal nokku oo. [2] E hitaande 1848, nde o heɓi duuɓi 18, o resi Uriah McNall, remoowo nokku oo. [3] McNall maayi ko e rafi tuberkuloos e hitaande 1853, duuɓi tati caggal nde ɓiɗɗo maɓɓe debbo biyeteeɗo Lura jibinaa. == Jaangirde == Lockwood anndi o haani jaŋde ɓurnde moƴƴude ngam wallitde hoore makko e ɓiyiiko debbo. E hitaande 1854, o winnditii to duɗal jaaɓi haaɗtirde Genesee Wesleyan, to Lima, NY, ngam heblude jaŋde to duɗal jaaɓi haaɗtirde. Feere makko, hono no o faamniri ''Lippincott’s Monthly Magazine'', jaɓɓaaka no feewi e sehilaaɓe makko e gollodiiɓe makko heewɓe, sibu ko ɓuri heewde e rewɓe njiɗaa jaŋde toownde, tee ina teskaa wonde debbo jom suudu ina heewi waɗde ɗum. Caggal dumunna gooto e seminaar, o waggini njuɓɓudi to duɗal jaaɓi haaɗtirde Genesee, to Lima kadi, ngam jaɓde mo. Ko e nder jaŋde makko to duɗal jaaɓi haaɗtirde Genesee, Lockwood fuɗɗii yiɗde sariya, hay so tawii duɗal ngal alaa departemaa sariya. Nde tawnoo porfeseer sariya nokku oo ina rokka jaŋde keeriinde, o wonti gooto e almuɓɓe makko. Ɗum addani mo yiɗde ɓeydaade janngude. Belva Lockwood heɓi bak mum e teddungal to duɗal jaaɓi haaɗtirde Genesee e lewru suwee 1857. == Fuɗɗoode golle == Lockwood heɓi bak mum e hitaande 1857, ɓooyaani ko o woni hooreejo duɗal Lockport Union. Ko darnde teskinnde, kono Lockwood tawi so tawii ko o jannginoowo walla ko o golloowo e njuɓɓudi laamu, omo yoɓee feccere e ko banndiraaɓe makko worɓe mbaɗata koo. Duuɓi seeɗa garooji ɗii, Lockwood jokki jannginde e kadi golloraade no gardiiɗo duɗe keewɗe e nder nokkuuji ɗii ngam sukaaɓe rewɓe. O woni Lockport haa hitaande 1861, caggal ɗuum o wonti hooreejo duɗal jaaɓi haaɗtirde rewɓe Gainesville . E hitaande 1863, Lockwood soodi duɗal jaaɓi haaɗtirde rewɓe Owego, ɗo o woni hooreejo hade makko yahde ngam jokkude golle makko politik. Ooɗoo galle ɓuuɓnaama, diwtaa, hade mum feewnireede e hitaande 2019, inniree Belva Lockwood Inn to Owego, NY. Filoosofi jaŋde Lockwood ina wayloo seeɗa seeɗa, haa teeŋti noon caggal nde o hawri e daraniiɗo hakkeeji rewɓe biyeteeɗo Susan B. Anthony . Lockwood jaɓii miijooji keewɗi ɗi Anthony haali ko fayti e keeri renndo e dow rewɓe. Anthony ina wondi e sunaare e jaŋde sukaaɓe rewɓe ɓe keɓata. Kursuuji e nder ko ɓuri heewde e duɗe sukaaɓe rewɓe ɓuri waawde heblude sukaaɓe rewɓe ngam nguurndam galleeji e ko waawi wonde fof ngam golle jannginooɓe. Anthony haali no sukaaɓe rewɓe poti rokkeede cuɓagol ɓurngol heewde, haa arti noon e peewnugol golle e nder winndere njulaagu, ɗo njoɓdi ɓuri moƴƴude. Lockwood ina hirjinaa ngam waɗde mbayliigu e nder duɗe mum. O yaajtini jaŋde ndee, o ɓeydi heen courseeji baɗɗi ɗi sukaaɓe ɓee ƴettata, ko wayi no haaldude e yeeso yimɓe, botani, e jimɗi. [[File:Lockwood-0007_0.tif|thumb|Foto Belva Lokwuud (1866)]] Lockwood felliti seeɗa-seeɗa janngude sariya, e nokku ɗo o jokki jannginde, o yalta to worgo New York. E lewru feebariyee 1866, Belva Lockwood e ɓiyiiko debbo biyeteeɗo Lura ngummii Washington, DC, nde tawnoo Lockwood ina sikki ko ɗoon woni caka laamu e nder leyɗeele dentuɗe Amerik, tee ina rokka fartaŋŋeeji moƴƴi ngam yahrude yeeso e golle sariya. O udditi duɗal keeringal coeducational, omo ƴeewndotoo jaŋde sariya. E cakkital kitaale 1860, jaŋde hakkundeere ina heewi, ko ɓuri heewde e duɗe ɗee ina ceerti e jinnaaɓe. == Dewgal ɗiɗaɓal == E hitaande 1868, Belva resi kadi, oo sahaa ko gorko ɓurɗo mo mawnude no feewi. Reverend Ezekiel Lockwood, gonɗo e wolde hakkunde leyɗeele Amerik, ko jaagorde Baptiste, kadi ko dentist . Ɓe ndañi ɓiɗɗo debbo gooto, ina wiyee Jessie, o maayi ko adii nde o heɓata ñalngu nguu ɗiɗaɓuru. Lockwood ina wallitnoo debbo mum yiɗde janngude sariya kadi ina hirjina ɗum e jokkude fannuuji ɗi o yiɗi. O heɓi Master of Arts to duɗal jaaɓi haaɗtirde Syracuse e hitaande 1871. Wonaa tan Rev. Lockwood joginoo miijooji yahruɗi yeeso e darnde rewɓe e nder renndo, o walli kadi e nehde ɓiɗɗo debbo Belva gila e dewgal mum gadanal, Lura McNall. Ezekiel Lockwood sankii ko e darorɗe lewru abriil 1877. E lewru sulyee 1879, ɓiɗɗo Lockwood debbo biyeteeɗo Lura McNall resi DeForest Orme, farmasiyanke . == Tuugnorgal == [[Category:Pages with unreviewed translations]] jvxqw5cqphj2pi9wcuondlsbdqngmfd 165143 165142 2026-04-17T15:45:54Z Sardeeq 14292 Created by translating the page "[[:en:Special:Redirect/revision/1340047553|Belva Ann Lockwood]]" 165143 wikitext text/x-wiki '''Belva Ann Bennett Lockwood''' (24 oktoobar 1830 – 19 mee 1917) ko awokaa Ameriknaajo, politik, jannginoowo, binndoowo, golloowo e dille jojjanɗe rewɓe e hakkeeji rewɓe . O jeyaa ko e rewɓe awokaaji gadani e nder leyɗeele dentuɗe Amerik. E hitaande 1879 o woni debbo gadano jaɓaaɗo waɗde golle sariya e yeeso Ñaawirde Toownde Amerik . Lockwood dañii woote hooreejo leydi e hitaande 1884 e hitaande 1888 e dow tikket lannda Equal Rights, ko kanko woni debbo gadano feeñde e wooteeji laamu. So tawii Victoria Woodhull ina heewi wiyeede ko debbo gadano ƴamde lefol laamu, Lockwood ko kañum woni gadano feeñde e kala woote, sabu Woodhull ina famɗi no feewi e ƴamde lefol laamu nde o ƴamnoo.<ref>"Belva Lockwood, Lawyer, Dies at 86. Only Woman Who Ran for Presidency and First to Practice in Supreme Court. A Pioneer in Suffrage. She Fought Case of Cherokee Indians Against the Government and Won $5,000,000 Settlement". ''The New York Times''. May 20, 1917. Retrieved September 12, 2012. <q>Mrs. Belva A.B. Lockwood, the first woman admitted to practice before the Supreme Court, a pioneer in the woman suffrage movement, and the only woman who was ever a candidate for President of the United States, died here today in her eighty-sixth year.</q></ref> Sabu keeri rewɓe e worɓe, Lockwood foolii caɗeele renndo e keeri keewɗe. E fuɗɗoode nguurndam makko, Lockwood ko jannginoowo e hooreejo duɗal, omo golloo ngam fotndude njoɓdi rewɓe e jaŋde. O walliino dille ngam jam winndere, kadi o woniino daraniiɗo dille temperance . == Nguurndam arano e nguurndam neɗɗo == Belva Ann Bennett jibinaa ko to Royalton, to leydi New York, ko ɓiy debbo biyeteeɗo Lewis Johnson Bennett, demoowo, e debbo mum Hanna Green. [1] Bennett waɗii yoga e cukaagu mum ko e galle neene mum, haa hannde ina darii e 5070 Griswold Street. Yeeso galle oo ina waɗi siftorde makko e alluwal ina hokka nguurndam makko seeɗa. Nde o heɓi duuɓi 14, o woni ko e jannginde e duɗal leslesal nokku oo. [2] E hitaande 1848, nde o heɓi duuɓi 18, o resi Uriah McNall, remoowo nokku oo. [3] McNall maayi ko e rafi tuberkuloos e hitaande 1853, duuɓi tati caggal nde ɓiɗɗo maɓɓe debbo biyeteeɗo Lura jibinaa. == Jaangirde == Lockwood anndi o haani jaŋde ɓurnde moƴƴude ngam wallitde hoore makko e ɓiyiiko debbo. E hitaande 1854, o winnditii to duɗal jaaɓi haaɗtirde Genesee Wesleyan, to Lima, NY, ngam heblude jaŋde to duɗal jaaɓi haaɗtirde. Feere makko, hono no o faamniri ''Lippincott’s Monthly Magazine'', jaɓɓaaka no feewi e sehilaaɓe makko e gollodiiɓe makko heewɓe, sibu ko ɓuri heewde e rewɓe njiɗaa jaŋde toownde, tee ina teskaa wonde debbo jom suudu ina heewi waɗde ɗum. Caggal dumunna gooto e seminaar, o waggini njuɓɓudi to duɗal jaaɓi haaɗtirde Genesee, to Lima kadi, ngam jaɓde mo. Ko e nder jaŋde makko to duɗal jaaɓi haaɗtirde Genesee, Lockwood fuɗɗii yiɗde sariya, hay so tawii duɗal ngal alaa departemaa sariya. Nde tawnoo porfeseer sariya nokku oo ina rokka jaŋde keeriinde, o wonti gooto e almuɓɓe makko. Ɗum addani mo yiɗde ɓeydaade janngude. Belva Lockwood heɓi bak mum e teddungal to duɗal jaaɓi haaɗtirde Genesee e lewru suwee 1857. == Fuɗɗoode golle == Lockwood heɓi bak mum e hitaande 1857, ɓooyaani ko o woni hooreejo duɗal Lockport Union. Ko darnde teskinnde, kono Lockwood tawi so tawii ko o jannginoowo walla ko o golloowo e njuɓɓudi laamu, omo yoɓee feccere e ko banndiraaɓe makko worɓe mbaɗata koo. Duuɓi seeɗa garooji ɗii, Lockwood jokki jannginde e kadi golloraade no gardiiɗo duɗe keewɗe e nder nokkuuji ɗii ngam sukaaɓe rewɓe. O woni Lockport haa hitaande 1861, caggal ɗuum o wonti hooreejo duɗal jaaɓi haaɗtirde rewɓe Gainesville . E hitaande 1863, Lockwood soodi duɗal jaaɓi haaɗtirde rewɓe Owego, ɗo o woni hooreejo hade makko yahde ngam jokkude golle makko politik. Ooɗoo galle ɓuuɓnaama, diwtaa, hade mum feewnireede e hitaande 2019, inniree Belva Lockwood Inn to Owego, NY. Filoosofi jaŋde Lockwood ina wayloo seeɗa seeɗa, haa teeŋti noon caggal nde o hawri e daraniiɗo hakkeeji rewɓe biyeteeɗo Susan B. Anthony . Lockwood jaɓii miijooji keewɗi ɗi Anthony haali ko fayti e keeri renndo e dow rewɓe. Anthony ina wondi e sunaare e jaŋde sukaaɓe rewɓe ɓe keɓata. Kursuuji e nder ko ɓuri heewde e duɗe sukaaɓe rewɓe ɓuri waawde heblude sukaaɓe rewɓe ngam nguurndam galleeji e ko waawi wonde fof ngam golle jannginooɓe. Anthony haali no sukaaɓe rewɓe poti rokkeede cuɓagol ɓurngol heewde, haa arti noon e peewnugol golle e nder winndere njulaagu, ɗo njoɓdi ɓuri moƴƴude. Lockwood ina hirjinaa ngam waɗde mbayliigu e nder duɗe mum. O yaajtini jaŋde ndee, o ɓeydi heen courseeji baɗɗi ɗi sukaaɓe ɓee ƴettata, ko wayi no haaldude e yeeso yimɓe, botani, e jimɗi. [[File:Lockwood-0007_0.tif|thumb|Foto Belva Lokwuud (1866)]] Lockwood felliti seeɗa-seeɗa janngude sariya, e nokku ɗo o jokki jannginde, o yalta to worgo New York. E lewru feebariyee 1866, Belva Lockwood e ɓiyiiko debbo biyeteeɗo Lura ngummii Washington, DC, nde tawnoo Lockwood ina sikki ko ɗoon woni caka laamu e nder leyɗeele dentuɗe Amerik, tee ina rokka fartaŋŋeeji moƴƴi ngam yahrude yeeso e golle sariya. O udditi duɗal keeringal coeducational, omo ƴeewndotoo jaŋde sariya. E cakkital kitaale 1860, jaŋde hakkundeere ina heewi, ko ɓuri heewde e duɗe ɗee ina ceerti e jinnaaɓe. == Dewgal ɗiɗaɓal == E hitaande 1868, Belva resi kadi, oo sahaa ko gorko ɓurɗo mo mawnude no feewi. Reverend Ezekiel Lockwood, gonɗo e wolde hakkunde leyɗeele Amerik, ko jaagorde Baptiste, kadi ko dentist . Ɓe ndañi ɓiɗɗo debbo gooto, ina wiyee Jessie, o maayi ko adii nde o heɓata ñalngu nguu ɗiɗaɓuru. Lockwood ina wallitnoo debbo mum yiɗde janngude sariya kadi ina hirjina ɗum e jokkude fannuuji ɗi o yiɗi. O heɓi Master of Arts to duɗal jaaɓi haaɗtirde Syracuse e hitaande 1871. Wonaa tan Rev. Lockwood joginoo miijooji yahruɗi yeeso e darnde rewɓe e nder renndo, o walli kadi e nehde ɓiɗɗo debbo Belva gila e dewgal mum gadanal, Lura McNall. Ezekiel Lockwood sankii ko e darorɗe lewru abriil 1877. E lewru sulyee 1879, ɓiɗɗo Lockwood debbo biyeteeɗo Lura McNall resi DeForest Orme, farmasiyanke . == Tuugnorgal == [[Category:Pages with unreviewed translations]] tql2krm9ocylb1ziosxks10ankp1e10 165144 165143 2026-04-17T15:46:14Z Sardeeq 14292 165144 wikitext text/x-wiki {{Databox}} '''Belva Ann Bennett Lockwood''' (24 oktoobar 1830 – 19 mee 1917) ko awokaa Ameriknaajo, politik, jannginoowo, binndoowo, golloowo e dille jojjanɗe rewɓe e hakkeeji rewɓe . O jeyaa ko e rewɓe awokaaji gadani e nder leyɗeele dentuɗe Amerik. E hitaande 1879 o woni debbo gadano jaɓaaɗo waɗde golle sariya e yeeso Ñaawirde Toownde Amerik . Lockwood dañii woote hooreejo leydi e hitaande 1884 e hitaande 1888 e dow tikket lannda Equal Rights, ko kanko woni debbo gadano feeñde e wooteeji laamu. So tawii Victoria Woodhull ina heewi wiyeede ko debbo gadano ƴamde lefol laamu, Lockwood ko kañum woni gadano feeñde e kala woote, sabu Woodhull ina famɗi no feewi e ƴamde lefol laamu nde o ƴamnoo.<ref>"Belva Lockwood, Lawyer, Dies at 86. Only Woman Who Ran for Presidency and First to Practice in Supreme Court. A Pioneer in Suffrage. She Fought Case of Cherokee Indians Against the Government and Won $5,000,000 Settlement". ''The New York Times''. May 20, 1917. Retrieved September 12, 2012. <q>Mrs. Belva A.B. Lockwood, the first woman admitted to practice before the Supreme Court, a pioneer in the woman suffrage movement, and the only woman who was ever a candidate for President of the United States, died here today in her eighty-sixth year.</q></ref> Sabu keeri rewɓe e worɓe, Lockwood foolii caɗeele renndo e keeri keewɗe. E fuɗɗoode nguurndam makko, Lockwood ko jannginoowo e hooreejo duɗal, omo golloo ngam fotndude njoɓdi rewɓe e jaŋde. O walliino dille ngam jam winndere, kadi o woniino daraniiɗo dille temperance . == Nguurndam arano e nguurndam neɗɗo == Belva Ann Bennett jibinaa ko to Royalton, to leydi New York, ko ɓiy debbo biyeteeɗo Lewis Johnson Bennett, demoowo, e debbo mum Hanna Green. [1] Bennett waɗii yoga e cukaagu mum ko e galle neene mum, haa hannde ina darii e 5070 Griswold Street. Yeeso galle oo ina waɗi siftorde makko e alluwal ina hokka nguurndam makko seeɗa. Nde o heɓi duuɓi 14, o woni ko e jannginde e duɗal leslesal nokku oo. [2] E hitaande 1848, nde o heɓi duuɓi 18, o resi Uriah McNall, remoowo nokku oo. [3] McNall maayi ko e rafi tuberkuloos e hitaande 1853, duuɓi tati caggal nde ɓiɗɗo maɓɓe debbo biyeteeɗo Lura jibinaa. == Jaangirde == Lockwood anndi o haani jaŋde ɓurnde moƴƴude ngam wallitde hoore makko e ɓiyiiko debbo. E hitaande 1854, o winnditii to duɗal jaaɓi haaɗtirde Genesee Wesleyan, to Lima, NY, ngam heblude jaŋde to duɗal jaaɓi haaɗtirde. Feere makko, hono no o faamniri ''Lippincott’s Monthly Magazine'', jaɓɓaaka no feewi e sehilaaɓe makko e gollodiiɓe makko heewɓe, sibu ko ɓuri heewde e rewɓe njiɗaa jaŋde toownde, tee ina teskaa wonde debbo jom suudu ina heewi waɗde ɗum. Caggal dumunna gooto e seminaar, o waggini njuɓɓudi to duɗal jaaɓi haaɗtirde Genesee, to Lima kadi, ngam jaɓde mo. Ko e nder jaŋde makko to duɗal jaaɓi haaɗtirde Genesee, Lockwood fuɗɗii yiɗde sariya, hay so tawii duɗal ngal alaa departemaa sariya. Nde tawnoo porfeseer sariya nokku oo ina rokka jaŋde keeriinde, o wonti gooto e almuɓɓe makko. Ɗum addani mo yiɗde ɓeydaade janngude. Belva Lockwood heɓi bak mum e teddungal to duɗal jaaɓi haaɗtirde Genesee e lewru suwee 1857. == Fuɗɗoode golle == Lockwood heɓi bak mum e hitaande 1857, ɓooyaani ko o woni hooreejo duɗal Lockport Union. Ko darnde teskinnde, kono Lockwood tawi so tawii ko o jannginoowo walla ko o golloowo e njuɓɓudi laamu, omo yoɓee feccere e ko banndiraaɓe makko worɓe mbaɗata koo. Duuɓi seeɗa garooji ɗii, Lockwood jokki jannginde e kadi golloraade no gardiiɗo duɗe keewɗe e nder nokkuuji ɗii ngam sukaaɓe rewɓe. O woni Lockport haa hitaande 1861, caggal ɗuum o wonti hooreejo duɗal jaaɓi haaɗtirde rewɓe Gainesville . E hitaande 1863, Lockwood soodi duɗal jaaɓi haaɗtirde rewɓe Owego, ɗo o woni hooreejo hade makko yahde ngam jokkude golle makko politik. Ooɗoo galle ɓuuɓnaama, diwtaa, hade mum feewnireede e hitaande 2019, inniree Belva Lockwood Inn to Owego, NY. Filoosofi jaŋde Lockwood ina wayloo seeɗa seeɗa, haa teeŋti noon caggal nde o hawri e daraniiɗo hakkeeji rewɓe biyeteeɗo Susan B. Anthony . Lockwood jaɓii miijooji keewɗi ɗi Anthony haali ko fayti e keeri renndo e dow rewɓe. Anthony ina wondi e sunaare e jaŋde sukaaɓe rewɓe ɓe keɓata. Kursuuji e nder ko ɓuri heewde e duɗe sukaaɓe rewɓe ɓuri waawde heblude sukaaɓe rewɓe ngam nguurndam galleeji e ko waawi wonde fof ngam golle jannginooɓe. Anthony haali no sukaaɓe rewɓe poti rokkeede cuɓagol ɓurngol heewde, haa arti noon e peewnugol golle e nder winndere njulaagu, ɗo njoɓdi ɓuri moƴƴude. Lockwood ina hirjinaa ngam waɗde mbayliigu e nder duɗe mum. O yaajtini jaŋde ndee, o ɓeydi heen courseeji baɗɗi ɗi sukaaɓe ɓee ƴettata, ko wayi no haaldude e yeeso yimɓe, botani, e jimɗi. [[File:Lockwood-0007_0.tif|thumb|Foto Belva Lokwuud (1866)]] Lockwood felliti seeɗa-seeɗa janngude sariya, e nokku ɗo o jokki jannginde, o yalta to worgo New York. E lewru feebariyee 1866, Belva Lockwood e ɓiyiiko debbo biyeteeɗo Lura ngummii Washington, DC, nde tawnoo Lockwood ina sikki ko ɗoon woni caka laamu e nder leyɗeele dentuɗe Amerik, tee ina rokka fartaŋŋeeji moƴƴi ngam yahrude yeeso e golle sariya. O udditi duɗal keeringal coeducational, omo ƴeewndotoo jaŋde sariya. E cakkital kitaale 1860, jaŋde hakkundeere ina heewi, ko ɓuri heewde e duɗe ɗee ina ceerti e jinnaaɓe. == Dewgal ɗiɗaɓal == E hitaande 1868, Belva resi kadi, oo sahaa ko gorko ɓurɗo mo mawnude no feewi. Reverend Ezekiel Lockwood, gonɗo e wolde hakkunde leyɗeele Amerik, ko jaagorde Baptiste, kadi ko dentist . Ɓe ndañi ɓiɗɗo debbo gooto, ina wiyee Jessie, o maayi ko adii nde o heɓata ñalngu nguu ɗiɗaɓuru. Lockwood ina wallitnoo debbo mum yiɗde janngude sariya kadi ina hirjina ɗum e jokkude fannuuji ɗi o yiɗi. O heɓi Master of Arts to duɗal jaaɓi haaɗtirde Syracuse e hitaande 1871. Wonaa tan Rev. Lockwood joginoo miijooji yahruɗi yeeso e darnde rewɓe e nder renndo, o walli kadi e nehde ɓiɗɗo debbo Belva gila e dewgal mum gadanal, Lura McNall. Ezekiel Lockwood sankii ko e darorɗe lewru abriil 1877. E lewru sulyee 1879, ɓiɗɗo Lockwood debbo biyeteeɗo Lura McNall resi DeForest Orme, farmasiyanke . == Tuugnorgal == [[Category:Pages with unreviewed translations]] 9c9kc2hdl4yoo04jb3eza8z3b2s2l1q Mariyetta Stow 0 40261 165146 2026-04-17T15:47:31Z Sardeeq 14292 Created by translating the page "[[:en:Special:Redirect/revision/1346072131|Marietta Stow]]" 165146 wikitext text/x-wiki '''Marietta L. B. Stow''' (1830 walla 1837–1902) ko neɗɗo Ameriknaajo, daraniiɗo hakkeeji rewɓe. E nder golle makko e nder sariya e politik, Stow ina ɗaɓɓi nde rewɓe poti suɓaade, heɓde golle politik, e waylude sariyaaji . <ref name=":0" /> == Nguurndam neɗɗo == Marietta Stow mawni ko to Cleveland, Ohio, o golliima toon jannginoowo e nder nguurndam makko fof. Mariyetta Stow ina joginoo kaalis ngam golle mum ; o jannginii ko fayti e sukaaɓe rewɓe gollotooɓe e nder duɗe kulɓiniiɗe e wallude sukaaɓe rewɓe yaayaaɓe soldateeɓe Dental ngal . Caggal nde o seerti e duuɓi makko capanɗe jeegom, caggal ɗuum o yahi o resi Joseph Stow tawi omo yahra e duuɓi capanɗe tati e jeegom. <ref name=":1" /> Duuɓi tati caggal ɗuum, Marietta Stow arti e nder politik, wonti suɓngooji baɗɗi faayiida . <ref name=":1" /> <ref name=":02" /> Duuɓi jeenay hade rewɓe heɓde hakke suɓaade to Kaliforni, Marietta Stow maayi ko e rafi kanseer e hitaande 1902. == Haɓaade hakkeeji rewɓe == === Fedde rewɓe San Fransisko ngam suɓaade === Stow lomtii Elizabeth Schenck hooreejo Fedde Rewɓe Suɓngooji San Francisco caggal nde Schenck rafi e hitaande 1869. E yiɗde ɓeydude ballal fedde nde, Stow noddi batu to Sacramento ngam yuɓɓinde kuulal suɓngooji, o waɗi heen jeewte ngam dañde kaalis ngam ca. Fedde ndee fellitii salaade miijo makko, waɗde batu to San Francisco e nokku mum, ɗum addani Stow woppude fedde nde, yalta dillere ndee. === Reforme sariya probate === Duuɓi jeetati caggal dewgal maɓɓe, gorko Stow maayi ñalnde 11 ut 1874, tawi ina yahra e duuɓi 48. Stow ina wonnoo e Orop e sahaa nde o maayi ndee, ñaawirɗe ɗee njaɓaani ndonu makko 200 000 dolaar. <ref name=":1" /> Ɗum addani mo daranaade waylude sariyaaji jowitiiɗi e doosɗe leydi, tawi ko fannu mo ŋakkeende potal rewɓe e worɓe yaajnde e oon sahaa. To bannge sariya jowitiiɗo e jeyi leydi, Stow ƴetti kuulal to suudu sarɗiiji [[Çalifonia|leydi Kaliforni]] e hitaande 1876, ina hollita wonde debbo jom suudu ina waawi jogaade doole e dow jawdi mum en e waɗde geɗe mum en e dow laawol. <ref name=":1" /> Stow kadi hawri e awokaa Belva Ann Lockwood to Washington, DC, ɓe kawri e kuulal ngam waylude sariyaaji jeyi dewgal e jeyi leydi fedde ndee ; ɓe ngaddi ɗum to suudu sarɗiiji e hitaande 1879, kono ɗum ɓuuɓnaama. Stow winndi deftere ina wiyee Probate Confiscation, ko fayti e miijo makko wonde hakkeeji rewɓe e darnde mum en e nder renndo ina njogii ko ɓuri darnde mum en e nder rewɓe. [1] E hitaande 1879, Stow waɗii konnguɗi e rewɓe woɗɓe ko fayti e tooñanngeeji sariyaaji probate nde o winndi deftere makko e bannge. Nde deftere nde yalti haa jooni, o dañii fotde ujunere dolaar sabu yeeyde ko ina tolnoo e teemedde nay ekkol, o fodaniino wonde ngaal kaalis maa yahdu e duɗal jaaɓi haaɗtirde rewɓe. [2] == Golle e birooji politik == Stow suɓaama e lannda Greenback e hitaande 1880 ngam wonde gardiiɗo duɗal San Fransisko. Hitaande caggal nde o jaɓi ndeeɗoo toɗɗagol o sosi lannda politik jeytaare rewɓe. Ndee lannda keso addani rewɓe ɓeydaade naatde e politik kadi ko ɗum laawol ngam ɓe keɓa hoolaare e humpito. Stow ina sikki ina moƴƴi rewɓe njogoo lannda mum en, kono haa jooni o woni ko e wallitde lannda Greenback e kanndidaaji mum. Stow dañii woote ngam suɓaade guwerneer Kaliforni e hitaande 1882, o woni kanndidaa lannda politik jeytaare rewɓe. O haɓaaki Siin, o haɓaaki e monopoli, o haɓaaki e ring, kono o haɓaaki e wiski e tuuba. Stow waɗii kampaañ ɗeen miijooji e jaaynde mum. Jaaynde ndee huutoriima kadi ngam ɓamtude miijooji makko e miijooji makko e filosofi positivisme, jaŋde industriyel wonande rewɓe, e ganndal kesal sosiyoloji tawa omo jokki e haɓaade worɓe laamu nguu. Ko noon kadi, Stow ƴelliti huutoraade kaɓirɗe jibinannde, huutoraade eugenics, balɗe golle juutɗe, e haɗde bonanndeeji. == Tuugnorgal == l866ha7tshezeqfxebmwfj0zpr2ghiu 165147 165146 2026-04-17T15:47:53Z Sardeeq 14292 165147 wikitext text/x-wiki {{Databox}} '''Marietta L. B. Stow''' (1830 walla 1837–1902) ko neɗɗo Ameriknaajo, daraniiɗo hakkeeji rewɓe. E nder golle makko e nder sariya e politik, Stow ina ɗaɓɓi nde rewɓe poti suɓaade, heɓde golle politik, e waylude sariyaaji . <ref name=":0" /> == Nguurndam neɗɗo == Marietta Stow mawni ko to Cleveland, Ohio, o golliima toon jannginoowo e nder nguurndam makko fof. Mariyetta Stow ina joginoo kaalis ngam golle mum ; o jannginii ko fayti e sukaaɓe rewɓe gollotooɓe e nder duɗe kulɓiniiɗe e wallude sukaaɓe rewɓe yaayaaɓe soldateeɓe Dental ngal . Caggal nde o seerti e duuɓi makko capanɗe jeegom, caggal ɗuum o yahi o resi Joseph Stow tawi omo yahra e duuɓi capanɗe tati e jeegom. <ref name=":1" /> Duuɓi tati caggal ɗuum, Marietta Stow arti e nder politik, wonti suɓngooji baɗɗi faayiida . <ref name=":1" /> <ref name=":02" /> Duuɓi jeenay hade rewɓe heɓde hakke suɓaade to Kaliforni, Marietta Stow maayi ko e rafi kanseer e hitaande 1902. == Haɓaade hakkeeji rewɓe == === Fedde rewɓe San Fransisko ngam suɓaade === Stow lomtii Elizabeth Schenck hooreejo Fedde Rewɓe Suɓngooji San Francisco caggal nde Schenck rafi e hitaande 1869. E yiɗde ɓeydude ballal fedde nde, Stow noddi batu to Sacramento ngam yuɓɓinde kuulal suɓngooji, o waɗi heen jeewte ngam dañde kaalis ngam ca. Fedde ndee fellitii salaade miijo makko, waɗde batu to San Francisco e nokku mum, ɗum addani Stow woppude fedde nde, yalta dillere ndee. === Reforme sariya probate === Duuɓi jeetati caggal dewgal maɓɓe, gorko Stow maayi ñalnde 11 ut 1874, tawi ina yahra e duuɓi 48. Stow ina wonnoo e Orop e sahaa nde o maayi ndee, ñaawirɗe ɗee njaɓaani ndonu makko 200 000 dolaar. <ref name=":1" /> Ɗum addani mo daranaade waylude sariyaaji jowitiiɗi e doosɗe leydi, tawi ko fannu mo ŋakkeende potal rewɓe e worɓe yaajnde e oon sahaa. To bannge sariya jowitiiɗo e jeyi leydi, Stow ƴetti kuulal to suudu sarɗiiji [[Çalifonia|leydi Kaliforni]] e hitaande 1876, ina hollita wonde debbo jom suudu ina waawi jogaade doole e dow jawdi mum en e waɗde geɗe mum en e dow laawol. <ref name=":1" /> Stow kadi hawri e awokaa Belva Ann Lockwood to Washington, DC, ɓe kawri e kuulal ngam waylude sariyaaji jeyi dewgal e jeyi leydi fedde ndee ; ɓe ngaddi ɗum to suudu sarɗiiji e hitaande 1879, kono ɗum ɓuuɓnaama. Stow winndi deftere ina wiyee Probate Confiscation, ko fayti e miijo makko wonde hakkeeji rewɓe e darnde mum en e nder renndo ina njogii ko ɓuri darnde mum en e nder rewɓe. [1] E hitaande 1879, Stow waɗii konnguɗi e rewɓe woɗɓe ko fayti e tooñanngeeji sariyaaji probate nde o winndi deftere makko e bannge. Nde deftere nde yalti haa jooni, o dañii fotde ujunere dolaar sabu yeeyde ko ina tolnoo e teemedde nay ekkol, o fodaniino wonde ngaal kaalis maa yahdu e duɗal jaaɓi haaɗtirde rewɓe. [2] == Golle e birooji politik == Stow suɓaama e lannda Greenback e hitaande 1880 ngam wonde gardiiɗo duɗal San Fransisko. Hitaande caggal nde o jaɓi ndeeɗoo toɗɗagol o sosi lannda politik jeytaare rewɓe. Ndee lannda keso addani rewɓe ɓeydaade naatde e politik kadi ko ɗum laawol ngam ɓe keɓa hoolaare e humpito. Stow ina sikki ina moƴƴi rewɓe njogoo lannda mum en, kono haa jooni o woni ko e wallitde lannda Greenback e kanndidaaji mum. Stow dañii woote ngam suɓaade guwerneer Kaliforni e hitaande 1882, o woni kanndidaa lannda politik jeytaare rewɓe. O haɓaaki Siin, o haɓaaki e monopoli, o haɓaaki e ring, kono o haɓaaki e wiski e tuuba. Stow waɗii kampaañ ɗeen miijooji e jaaynde mum. Jaaynde ndee huutoriima kadi ngam ɓamtude miijooji makko e miijooji makko e filosofi positivisme, jaŋde industriyel wonande rewɓe, e ganndal kesal sosiyoloji tawa omo jokki e haɓaade worɓe laamu nguu. Ko noon kadi, Stow ƴelliti huutoraade kaɓirɗe jibinannde, huutoraade eugenics, balɗe golle juutɗe, e haɗde bonanndeeji. == Tuugnorgal == 6hkqnjjmtzhk6kj2cmdk3845ofmbutx Alfred H. Yiɗde 0 40262 165149 2026-04-17T15:48:39Z Sardeeq 14292 Created by translating the page "[[:en:Special:Redirect/revision/1323174331|Alfred H. Love]]" 165149 wikitext text/x-wiki '''Alfred Henry Love''' (7 suwee 1830 – 29 suwee 1913) mo Filadelfi, ko daraniiɗo politik Ameriknaajo. == Nguurndam == Love jibinaa ko ñalnde 7 suwee 1830, e galle William H. Love e Rachel Evans. O resi Susan Henri Brown to Burlington, to leydi New Jersey, ñalnde 13 lewru bowte hitaande 1853. <ref name="Cyclopaedia" /> O sosi Dental Jam Winnderewal to Providence, Rhode Island, e hitaande 1866, o woni hooreejo mayre haa o maayi. E woote hooreleydaagu Amerik e hitaande 1888, ko kanko woni cukko hooreejo leydi toɗɗaaɗo e nder lannda potal hakkeeji ngenndiiji , o woniino kanndidaa Belva Ann Lockwood . Yiɗde yalti ko adii woote ɗee, lomtii ɗum ko [[Charles Stuart Wells]] . Ina jeyaa e golle makko, Love etinooma wallitde heɓde nuunɗal wonande leƴƴi Ameriknaaɓe to bannge hirnaange, ɓe ngoni ko e dogde e leyɗeele aadaaji, ɓe mbaɗti ɗum en e nokkuuji restoraaji, ɗi keewi wonde ko teemedde kiloomeeteeruuji woɗɗi e leyɗeele mum en ɓooyɗe. E hitaande 1875, o hawri e Alfred B. Meacham, tergal goomu jam ngam joofnude wolde Modoc, e terɗe leñol Modoc, ina jeyaa heen Toby Riddle e Frank Riddle, wonnooɓe e njillu lecture ngenndiijo. E hitaande 1906, Love toɗɗaa ngam heɓde njeenaari Nobel jam, tawi ko senaateeruuji Amerik njeetato e Hannis Taylor . O toɗɗaa kadi e hitaande 1903 e juuɗe Andrew Palm, e hitaande 1904 e juuɗe Edvard Wavrinsky. O sankii ko ñalnde 29 lewru juko hitaande 1913, to wuro Filadelfi, to leydi Pensilvani . == Bibliyogaraafi == * ''[[iarchive:appealinvindicat00love|Eeraango ngam tabitinde kuule jam]]'' (1862) == Teskorɗe == oybg4bymfhqn52kx7xc8ks9t5helnwd 165150 165149 2026-04-17T15:48:54Z Sardeeq 14292 165150 wikitext text/x-wiki {{Databox}} '''Alfred Henry Love''' (7 suwee 1830 – 29 suwee 1913) mo Filadelfi, ko daraniiɗo politik Ameriknaajo. == Nguurndam == Love jibinaa ko ñalnde 7 suwee 1830, e galle William H. Love e Rachel Evans. O resi Susan Henri Brown to Burlington, to leydi New Jersey, ñalnde 13 lewru bowte hitaande 1853. <ref name="Cyclopaedia" /> O sosi Dental Jam Winnderewal to Providence, Rhode Island, e hitaande 1866, o woni hooreejo mayre haa o maayi. E woote hooreleydaagu Amerik e hitaande 1888, ko kanko woni cukko hooreejo leydi toɗɗaaɗo e nder lannda potal hakkeeji ngenndiiji , o woniino kanndidaa Belva Ann Lockwood . Yiɗde yalti ko adii woote ɗee, lomtii ɗum ko [[Charles Stuart Wells]] . Ina jeyaa e golle makko, Love etinooma wallitde heɓde nuunɗal wonande leƴƴi Ameriknaaɓe to bannge hirnaange, ɓe ngoni ko e dogde e leyɗeele aadaaji, ɓe mbaɗti ɗum en e nokkuuji restoraaji, ɗi keewi wonde ko teemedde kiloomeeteeruuji woɗɗi e leyɗeele mum en ɓooyɗe. E hitaande 1875, o hawri e Alfred B. Meacham, tergal goomu jam ngam joofnude wolde Modoc, e terɗe leñol Modoc, ina jeyaa heen Toby Riddle e Frank Riddle, wonnooɓe e njillu lecture ngenndiijo. E hitaande 1906, Love toɗɗaa ngam heɓde njeenaari Nobel jam, tawi ko senaateeruuji Amerik njeetato e Hannis Taylor . O toɗɗaa kadi e hitaande 1903 e juuɗe Andrew Palm, e hitaande 1904 e juuɗe Edvard Wavrinsky. O sankii ko ñalnde 29 lewru juko hitaande 1913, to wuro Filadelfi, to leydi Pensilvani . == Bibliyogaraafi == * ''[[iarchive:appealinvindicat00love|Eeraango ngam tabitinde kuule jam]]'' (1862) == Teskorɗe == rmclb9x6zqk39gn0v5xcfkc44fm89x5 Nettie Sanford ko kañum woni hooreejo leydi 0 40263 165151 2026-04-17T15:50:04Z Sardeeq 14292 Created by translating the page "[[:en:Special:Redirect/revision/1344907244|Nettie Sanford Chapin]]" 165151 wikitext text/x-wiki '''Nettie Sanford Chapin''' ( née, '''Skiff''' ; caggal dewgal gadanal, '''Sanford''' ; caggal dewgal ɗiɗaɓal, '''Chapin''' ; innde fenaande, '''E. N. Chapin''' ; 28 marse 1830 – 20 ut 1901 ] ko jannginoowo Ameriknaajo, daartoowo, binndoowo, bayyinoowo jaayndeeji, bayyinoowo jaayndeeji, e . Chapin ɓuri winndude ko e binndol. O winndi kadi e daartol Iowa, o yaltini defte tokoose keewɗe e hoore makko. Nde o hoɗi to Washington, DC, e nder duuɓi keewɗi, o winndi ko faati e renndo e dingiral Washington mojobere. {{Sfn|Weaver|1912}} E hitaande 1875, o fuɗɗii yaltinde jaaynde wiyeteende ''The Ladies Bureau'', jaaynde adannde nde debbo yaltini to bannge worgo [[Chicago]] . Chapin wonnoo ko hooreejo Goomu ngenndiijo lannda potal hakkeeji ngenndiiji . {{Sfn|Herringshaw|1888}} {{Sfn|Gabriel|1998}} == Nguurndam e jaŋde puɗɗagol == Henrietta Maria ( innde, « Nettie ») Skiff jibinaa ko to diiwaan Portage, to Ohio, ñalnde 28 marse 1830. Jibnaaɓe makko ko Stephen Skiff e Lucy Bierce Skiff. Jibnaaɓe Stefan ko Yeremiiya Skiff (jibinaa ko 1770) e Esteer Ayres Skiff (1770-1841). {{Sfn|Daughters of the American Revolution|1918}} Banndiraaɓe Chapin ina njeyaa heen Ester, Dimmis, Henri, Orin e Nancy. Chapin ari Iowa e ɓesngu baaba mum e lewru ut 1856, o hoɗi e wuro Malaka, e nder diiwaan Jasper, Iowa, wuro ngo Chapin e baaba mum inniri ɗum. <ref name="uiowa1901" /> == Kugal == === Iowa === O janngini duɗal to Newton, Iowa e lewru ut 1856 e ndunngu caggal ɗuum, nde o yahi wuro ngam ƴeewteede ngam jannginde, o majjii e dow ŋoral e nder ŋoral. Puccu makko, caggal nde 6uuccii fotde waktuuji nay, ina wondi e 6uu6ol seecfa, haa jooni ina ari e 6uu6ol sara ngesa. Nde o holliri hoore makko e 6icfcfo 6aleejo, o teskiima, "Micfo sikki maa a wacf; pretty plucky girl anyhow," o he6i seedantaagal makko. O walli yuɓɓinde renndo adanngo ngam neldude kaɓirɗe sanitaaji to soldateeɓe Dental ngal e nder ladde e nder wolde Siwil . To Newton, ko kanko woni binndoowo gadano e njuɓɓudi nokkuyankoori Komiseer Sanitaare Amerik gila e ndunngu 1862. O resi ko Daniyel Sanford mo Edenville, caggal ɗuum Rode, ñalnde 24 suwee 1863. Daniyel ko [[Çalifonia|Kaliforniijo]] garɗo . O hoɗi ko Des Moines, Iowa lebbi jeegom, caggal ɗuum o ummii o fayi Marshalltown, ñalnde 1 desaambar 1864. Ɓe ndañi ɓiɓɓe ɗiɗo, hono Philip Hathaway Sanford (1866-1867) e May Adalaide (jibinaa ko 1868). {{Sfn|Daughters of the American Revolution|1918}} Chapin wonnoo ko hooreejo fedde sukaaɓe yaayaaɓe e nder diiwaan Marshall e hitaande 1865, nde diiwaan oo hawri e US$1,100 ngam waɗde fedde laamuyankoore, yuɓɓinaande e nder laabi duɗal jaaɓi haaɗtirde ngal. E nder hitaande ndee kadi, o jannginii kadi ko fayti e hakkeeji rewɓe. E lewru Duujal hitaande 1867, Chapin waɗii binndol mum gadanol, o yaltini daartol diiwaan Marshall, Iowa . Ko deftere tokosere, o yoɓi heen US$750 . Ina waɗi heen ŋakkeende, nde winndaa ko e ngonkaaji caɗtuɗi, kono jamaanu moƴƴo yaafnii, nde soodi no feewi. E lewru ut 1870, yeewtere moƴƴere waɗii ko fayti e hakkeeji debbo. Koolol dowla waɗii to Mt. Pleasant, Iowa e Austin Perry Lowery mo Des Moines lomtii diiwaan Marshall. O heɓi suɓaade mo e nder cukko hooreejo fedde dowla. O lekki won heen e naamnal ngal, jaayɗe ɗee njaltii mo no feewi. Rewɓe heewɓe, sehilaaɓe dillere ndee, hono debbo Lot Thomas, debbo Ehwalan, debbo Rachel Brown, debbo Delos Arnold, e debbo Mary Holmes, noddii batu to galle Rice, mo ndeen huutortenoo ngam waɗde golle renndo, dow defterdu Whitton & Whithead. O waɗtaa hooreejo fedde nde. [1] [2] E lewru Yarkomaa 1873, Mr. Sanford maayi caggal rafi juutɗo. E hitaande 1874, Chapin yaltini deftere ina wiyee « Taariindi diiwaan Jasper » e nder defterdu wuro Des Moines, deftere woɗnde ina waɗi kelle 20, « Taariindi diiwaan Polk ». E lewru oktoobar 1875, o fuɗɗii yaltinde jaaynde adannde nde debbo gooto yaltini to bannge worgo [[Chicago]] . O innitiri ɗum ''Biro rewɓe'', caggal ɗuum o wayli innde makko o waɗti ɗum ''Laamu debbo'' . == Tuugnorgal == fss8heg3i2djz47v9u7yglbfqm2px3e 165152 165151 2026-04-17T15:50:22Z Sardeeq 14292 165152 wikitext text/x-wiki {{Databox}} '''Nettie Sanford Chapin''' ( née, '''Skiff''' ; caggal dewgal gadanal, '''Sanford''' ; caggal dewgal ɗiɗaɓal, '''Chapin''' ; innde fenaande, '''E. N. Chapin''' ; 28 marse 1830 – 20 ut 1901 ] ko jannginoowo Ameriknaajo, daartoowo, binndoowo, bayyinoowo jaayndeeji, bayyinoowo jaayndeeji, e . Chapin ɓuri winndude ko e binndol. O winndi kadi e daartol Iowa, o yaltini defte tokoose keewɗe e hoore makko. Nde o hoɗi to Washington, DC, e nder duuɓi keewɗi, o winndi ko faati e renndo e dingiral Washington mojobere. {{Sfn|Weaver|1912}} E hitaande 1875, o fuɗɗii yaltinde jaaynde wiyeteende ''The Ladies Bureau'', jaaynde adannde nde debbo yaltini to bannge worgo [[Chicago]] . Chapin wonnoo ko hooreejo Goomu ngenndiijo lannda potal hakkeeji ngenndiiji . {{Sfn|Herringshaw|1888}} {{Sfn|Gabriel|1998}} == Nguurndam e jaŋde puɗɗagol == Henrietta Maria ( innde, « Nettie ») Skiff jibinaa ko to diiwaan Portage, to Ohio, ñalnde 28 marse 1830. Jibnaaɓe makko ko Stephen Skiff e Lucy Bierce Skiff. Jibnaaɓe Stefan ko Yeremiiya Skiff (jibinaa ko 1770) e Esteer Ayres Skiff (1770-1841). {{Sfn|Daughters of the American Revolution|1918}} Banndiraaɓe Chapin ina njeyaa heen Ester, Dimmis, Henri, Orin e Nancy. Chapin ari Iowa e ɓesngu baaba mum e lewru ut 1856, o hoɗi e wuro Malaka, e nder diiwaan Jasper, Iowa, wuro ngo Chapin e baaba mum inniri ɗum. <ref name="uiowa1901" /> == Kugal == === Iowa === O janngini duɗal to Newton, Iowa e lewru ut 1856 e ndunngu caggal ɗuum, nde o yahi wuro ngam ƴeewteede ngam jannginde, o majjii e dow ŋoral e nder ŋoral. Puccu makko, caggal nde 6uuccii fotde waktuuji nay, ina wondi e 6uu6ol seecfa, haa jooni ina ari e 6uu6ol sara ngesa. Nde o holliri hoore makko e 6icfcfo 6aleejo, o teskiima, "Micfo sikki maa a wacf; pretty plucky girl anyhow," o he6i seedantaagal makko. O walli yuɓɓinde renndo adanngo ngam neldude kaɓirɗe sanitaaji to soldateeɓe Dental ngal e nder ladde e nder wolde Siwil . To Newton, ko kanko woni binndoowo gadano e njuɓɓudi nokkuyankoori Komiseer Sanitaare Amerik gila e ndunngu 1862. O resi ko Daniyel Sanford mo Edenville, caggal ɗuum Rode, ñalnde 24 suwee 1863. Daniyel ko [[Çalifonia|Kaliforniijo]] garɗo . O hoɗi ko Des Moines, Iowa lebbi jeegom, caggal ɗuum o ummii o fayi Marshalltown, ñalnde 1 desaambar 1864. Ɓe ndañi ɓiɓɓe ɗiɗo, hono Philip Hathaway Sanford (1866-1867) e May Adalaide (jibinaa ko 1868). {{Sfn|Daughters of the American Revolution|1918}} Chapin wonnoo ko hooreejo fedde sukaaɓe yaayaaɓe e nder diiwaan Marshall e hitaande 1865, nde diiwaan oo hawri e US$1,100 ngam waɗde fedde laamuyankoore, yuɓɓinaande e nder laabi duɗal jaaɓi haaɗtirde ngal. E nder hitaande ndee kadi, o jannginii kadi ko fayti e hakkeeji rewɓe. E lewru Duujal hitaande 1867, Chapin waɗii binndol mum gadanol, o yaltini daartol diiwaan Marshall, Iowa . Ko deftere tokosere, o yoɓi heen US$750 . Ina waɗi heen ŋakkeende, nde winndaa ko e ngonkaaji caɗtuɗi, kono jamaanu moƴƴo yaafnii, nde soodi no feewi. E lewru ut 1870, yeewtere moƴƴere waɗii ko fayti e hakkeeji debbo. Koolol dowla waɗii to Mt. Pleasant, Iowa e Austin Perry Lowery mo Des Moines lomtii diiwaan Marshall. O heɓi suɓaade mo e nder cukko hooreejo fedde dowla. O lekki won heen e naamnal ngal, jaayɗe ɗee njaltii mo no feewi. Rewɓe heewɓe, sehilaaɓe dillere ndee, hono debbo Lot Thomas, debbo Ehwalan, debbo Rachel Brown, debbo Delos Arnold, e debbo Mary Holmes, noddii batu to galle Rice, mo ndeen huutortenoo ngam waɗde golle renndo, dow defterdu Whitton & Whithead. O waɗtaa hooreejo fedde nde. [1] [2] E lewru Yarkomaa 1873, Mr. Sanford maayi caggal rafi juutɗo. E hitaande 1874, Chapin yaltini deftere ina wiyee « Taariindi diiwaan Jasper » e nder defterdu wuro Des Moines, deftere woɗnde ina waɗi kelle 20, « Taariindi diiwaan Polk ». E lewru oktoobar 1875, o fuɗɗii yaltinde jaaynde adannde nde debbo gooto yaltini to bannge worgo [[Chicago]] . O innitiri ɗum ''Biro rewɓe'', caggal ɗuum o wayli innde makko o waɗti ɗum ''Laamu debbo'' . == Tuugnorgal == qitoow1dovptcexb48qgtis26ymfv6p Dolores Aleksanndere 0 40264 165153 2026-04-17T15:51:43Z Sardeeq 14292 Created by translating the page "[[:en:Special:Redirect/revision/1347151869|Dolores Alexander]]" 165153 wikitext text/x-wiki '''Dolores Alexander''' (10 ut 1931 – 13 mee 2008) ko jaayndiyanke e feministe lesbiyanke ɓurɗo anndeede e golle mum e nder Fedde Ngenndiije Dentuɗe ngam Rewɓe (NOW) tuggi 1969 haa 1970, ko o jom suudu restoraaji feministe to Mother17fo -71 Rewɓe haɓantooɓe porno (WAP) e hitaande 1979. == Nguurndam e jaŋde puɗɗagol == Dolores Aleksanndere jibinaa ko ñalnde 10 ut 1931 to wuro wiyeteengo Newark, to leydi New Jersey, e nder galle gollotooɓe e nder usineeji, hono Dominik DeKarlo e Salli jibinaaɗo Koraleski. O janngi e duɗe katolik en to New Jersey, o golliima e birooji Equitable caggal nde o timmini jaŋde makko leslesre. Baaba makko fof e yiɗde, Alexander winnditii to duɗal jaaɓi haaɗtirde New York, ɗo o hawri e Aaron Alexander, winnditiiɗo e porogaraam master jaŋde. Ɓe ceerti ko e hitaande 1950, kono ɓe ceerti caggal duuɓi 5. E hitaande 1961, o heɓi bakkaa makko to duɗal jaaɓi haaɗtirde City College to New York, o heɓi bakkaa makko e ɗemngal e binndol. E nder hitaande makko mawnde o golliima e ''jaaynde wiyeteende The New York Times,'' o woniino stringer fotde lebbi 10, o dañii humpito e nder jaayndeyaagal e teskuyaaji makko gadani e nder fannu jaayndeeji : nde o ɗaɓɓata golle e jaaynde ''Times'', o golloraaka gorko gooto ngam wonde "koppi debbo" sabu ɗum "saabaade waylo-waylo keso e hitaande". == Jaayndeyaagal == Nde o timmini jaŋde makko, o golliima e jaaynde ''Newark Evening News'' tuggi 1961 haa 1964. O wonii kadi jaaynoowo, koppi, e balloowo rewɓe to ''Newsday'', o woni kadi binndoowo nate ngam jaaynde ndee == Feminism == <blockquote>Haa e oon sahaa, miɗo wondi e weeyo, neɗɗo gooto tan mo nganndu-ɗaa ina yahdi e aduna mo o woni oo. Miɗo anndi eɗen njiɗi dille rewɓe. Ko ɗum woni ko njiɗnoo-mi. – Dolores Aleksanndere, hitaande 2007. </blockquote>E hitaande 1966, nde o woni e golle to ''Newsday'', Alexander hawri e jaaynde ina hollita sosde fedde hesere ngam hakkeeji rewɓe : Fedde Ngenndiije Dentuɗe ngam Rewɓe (NOW). O yeewtidii e [[Betty Friedan]] , e humpito makko e nder jaayɗe, o wonti hooreejo Goomu toppitiingu toppitiingu golle toppitiiɗe natal rewɓe e nder jaayɗe. Nde o arti e Newsday, Alexander winnditii kala debbo e nder suudu jaaynde, haa arti noon e wiyde ina yoɓa njoɓdi 5 dolaar wonande rewɓe ɓe mbaawaano wonde terɗe. E lewru desaambar 1968, Alexander hollitii darnde hesere e nder NOW, woni gardiiɗo gollordu, jogorɗo sosde biro to New York ngam jaabaade mail, yaltinde jaaynde, e waɗde golle njuɓɓudi goɗɗe wonande NOW. Alexander woppi golle mum to ''Newsday'', o fuɗɗii golle gardiiɗo gollordu nduu e dow laabi e lewru feebariyee 1969. Alexander ina anniyii wonde gardiiɗo gollordu nduu ko golle baɗɗe faayiida ngam waawde golloraade binndol ngol o waɗata e dow ballal makko ngam ɓeydude ngalu makko, kono golle ɗee njoofi ko e ƴettude waktuuji makko fof. E nder ooɗoo sahaa, woodgol lesbinaaɓe e nder Fedde Ngenndiije Dentuɗe ngam Rewɓe ina ɓeydoo yiyeede e terɗe mum kam e jaayɗe. Alexander e terɗe NOW goɗɗe ina ciftora Rita Mae Brown tawtoreede batu fedde New York City hedde lewru desaambar 1968, o wiyi hoore makko « lesbiyanke hoɗdiiɓe mon nokku oo », ɗum noon ina hulɓini fedde ndee. Lebbi seeɗa caggal ɗuum, [[Ivy Bottini]], hooreejo wuro New York NOW e oon sahaa, wiyi Alexander ko addani mo woppude jom suudu makko ko wonde o lesbiyanke. Bottini kadi hirjinii Alexander yo ƴettu Rita Mae Brown ngam heɓde golle udditiiɗe e biro ngenndiijo NOW. Alexander hoosi Brown, o holliti Bottini wonde ɓe ngonata ko e sehilaaɓe haa jooni tawa o safraani miijooji makko e dow lesbiyanka. Caggal nde o arti e piket to galle laamorɗo to Washington, Alexander haaldii e Brown ko fayti e jokkondiral makko e Jean Faust, tergal mawngal e nder wuro New York NOW. E nder yeewtere maɓɓe, Alexander joofniri ko nawde Brown to leeso, kono jokkondiral maɓɓe joofi ko juuti nde Alexander nani Brown ina yeewtida e Anselma Dell’Olio e peeje mum ngam seerndude [[Betty Friedan]] e [[Muriyel Fowru|Muriel Fox]] . Miijo ngo wonnoo ko so Friedan e Fox ina njogii humpitooji ko fayti e lesbiyanke, ɓe ɓurata udditaade ngam yeewtidde e lesbiyen en e nder dille rewɓe. Haa jooni, Alexander e Friedan ko sehilaaɓe no gollodiiɓe nii, ko ɗuum waɗi Alexander felliti yo o haalan Friedan ko o nani koo. Alexander hollitii wonde ceergal Friedan ngal ɓooyaani, kam e yiɗde mum ɓuuɓde, ina addana Anselma Dell’Olio weeɓde seerndude. E fuɗɗoode, Friedan ina mettini heen seeɗa kono ina weltii e nande yeewtere ndee, kono caggal nde o heɓi noddaango keewngo ummoraade e Dell'Olio, o ɓeydii heen hakkille no feewi e lesbiyen en e nder NOW. Ɓooytaani Brown woppi golle mum. Caggal ɗeen kewuuji, jokkondiral Alexander e Friedan ɓeydii tiiɗde haa ɓe natti waawde gollondirde tawa Friedan ina wulla. E lewru feebariyee 1970, Yiilirde NOW ustii golle Alexander ngam ustude jokkondiral makko e Friedan. Kono Alexander faami ɗum ko adii nde o woppitee lebbi seeɗa caggal ɗuum, sabu ko ɓuri heewde e Friedan ina ɗaɓɓi nde Alexander woppitee sabu ko o lesbiyanke. E lewru marse, e batu ngenndi, Alexander woppitaa golle mum e dow laabi, Biro ngenndiijo NOW artiraa Chicago, hay so tawii Alexander jokki golle mum e gardagol golle haa lewru mee, nde o woppi golle e dow laabi. [1] == Tuugnorgal == [[Category:Pages with unreviewed translations]] cas2hvlf1z95lsx0bnlt66797l0l480 165154 165153 2026-04-17T15:52:48Z Sardeeq 14292 Created by translating the page "[[:en:Special:Redirect/revision/1347151869|Dolores Alexander]]" 165154 wikitext text/x-wiki '''Dolores Alexander''' (10 ut 1931 – 13 mee 2008) ko jaayndiyanke e feministe lesbiyanke ɓurɗo anndeede e golle mum e nder Fedde Ngenndiije Dentuɗe ngam Rewɓe (NOW) tuggi 1969 haa 1970, ko o jom suudu restoraaji feministe to Mother17fo -71 Rewɓe haɓantooɓe porno (WAP) e hitaande 1979.<ref>Lane, Julie (June 27, 2008). "Feminist leader dies at 76". The Suffolk Times. Archived from the original on October 3, 2011. Retrieved August 13, 2011.</ref><ref>Siegal, Nina (June 25, 2023). "Overlooked No More: Dolores Alexander, Feminist Journalist and Activist". The New York Times. Retrieved November 19, 2024.</ref> == Nguurndam e jaŋde puɗɗagol == Dolores Aleksanndere jibinaa ko ñalnde 10 ut 1931 to wuro wiyeteengo Newark, to leydi New Jersey, e nder galle gollotooɓe e nder usineeji, hono Dominik DeKarlo e Salli jibinaaɗo Koraleski. O janngi e duɗe katolik en to New Jersey, o golliima e birooji Equitable caggal nde o timmini jaŋde makko leslesre. Baaba makko fof e yiɗde, Alexander winnditii to duɗal jaaɓi haaɗtirde New York, ɗo o hawri e Aaron Alexander, winnditiiɗo e porogaraam master jaŋde. Ɓe ceerti ko e hitaande 1950, kono ɓe ceerti caggal duuɓi 5. E hitaande 1961, o heɓi bakkaa makko to duɗal jaaɓi haaɗtirde City College to New York, o heɓi bakkaa makko e ɗemngal e binndol. E nder hitaande makko mawnde o golliima e ''jaaynde wiyeteende The New York Times,'' o woniino stringer fotde lebbi 10, o dañii humpito e nder jaayndeyaagal e teskuyaaji makko gadani e nder fannu jaayndeeji : nde o ɗaɓɓata golle e jaaynde ''Times'', o golloraaka gorko gooto ngam wonde "koppi debbo" sabu ɗum "saabaade waylo-waylo keso e hitaande". == Jaayndeyaagal == Nde o timmini jaŋde makko, o golliima e jaaynde ''Newark Evening News'' tuggi 1961 haa 1964. O wonii kadi jaaynoowo, koppi, e balloowo rewɓe to ''Newsday'', o woni kadi binndoowo nate ngam jaaynde ndee == Feminism == <blockquote>Haa e oon sahaa, miɗo wondi e weeyo, neɗɗo gooto tan mo nganndu-ɗaa ina yahdi e aduna mo o woni oo. Miɗo anndi eɗen njiɗi dille rewɓe. Ko ɗum woni ko njiɗnoo-mi. – Dolores Aleksanndere, hitaande 2007. </blockquote>E hitaande 1966, nde o woni e golle to ''Newsday'', Alexander hawri e jaaynde ina hollita sosde fedde hesere ngam hakkeeji rewɓe : Fedde Ngenndiije Dentuɗe ngam Rewɓe (NOW). O yeewtidii e [[Betty Friedan]] , e humpito makko e nder jaayɗe, o wonti hooreejo Goomu toppitiingu toppitiingu golle toppitiiɗe natal rewɓe e nder jaayɗe. Nde o arti e Newsday, Alexander winnditii kala debbo e nder suudu jaaynde, haa arti noon e wiyde ina yoɓa njoɓdi 5 dolaar wonande rewɓe ɓe mbaawaano wonde terɗe. E lewru desaambar 1968, Alexander hollitii darnde hesere e nder NOW, woni gardiiɗo gollordu, jogorɗo sosde biro to New York ngam jaabaade mail, yaltinde jaaynde, e waɗde golle njuɓɓudi goɗɗe wonande NOW. Alexander woppi golle mum to ''Newsday'', o fuɗɗii golle gardiiɗo gollordu nduu e dow laabi e lewru feebariyee 1969. Alexander ina anniyii wonde gardiiɗo gollordu nduu ko golle baɗɗe faayiida ngam waawde golloraade binndol ngol o waɗata e dow ballal makko ngam ɓeydude ngalu makko, kono golle ɗee njoofi ko e ƴettude waktuuji makko fof. E nder ooɗoo sahaa, woodgol lesbinaaɓe e nder Fedde Ngenndiije Dentuɗe ngam Rewɓe ina ɓeydoo yiyeede e terɗe mum kam e jaayɗe. Alexander e terɗe NOW goɗɗe ina ciftora Rita Mae Brown tawtoreede batu fedde New York City hedde lewru desaambar 1968, o wiyi hoore makko « lesbiyanke hoɗdiiɓe mon nokku oo », ɗum noon ina hulɓini fedde ndee. Lebbi seeɗa caggal ɗuum, [[Ivy Bottini]], hooreejo wuro New York NOW e oon sahaa, wiyi Alexander ko addani mo woppude jom suudu makko ko wonde o lesbiyanke. Bottini kadi hirjinii Alexander yo ƴettu Rita Mae Brown ngam heɓde golle udditiiɗe e biro ngenndiijo NOW. Alexander hoosi Brown, o holliti Bottini wonde ɓe ngonata ko e sehilaaɓe haa jooni tawa o safraani miijooji makko e dow lesbiyanka. Caggal nde o arti e piket to galle laamorɗo to Washington, Alexander haaldii e Brown ko fayti e jokkondiral makko e Jean Faust, tergal mawngal e nder wuro New York NOW. E nder yeewtere maɓɓe, Alexander joofniri ko nawde Brown to leeso, kono jokkondiral maɓɓe joofi ko juuti nde Alexander nani Brown ina yeewtida e Anselma Dell’Olio e peeje mum ngam seerndude [[Betty Friedan]] e [[Muriyel Fowru|Muriel Fox]] . Miijo ngo wonnoo ko so Friedan e Fox ina njogii humpitooji ko fayti e lesbiyanke, ɓe ɓurata udditaade ngam yeewtidde e lesbiyen en e nder dille rewɓe. Haa jooni, Alexander e Friedan ko sehilaaɓe no gollodiiɓe nii, ko ɗuum waɗi Alexander felliti yo o haalan Friedan ko o nani koo. Alexander hollitii wonde ceergal Friedan ngal ɓooyaani, kam e yiɗde mum ɓuuɓde, ina addana Anselma Dell’Olio weeɓde seerndude. E fuɗɗoode, Friedan ina mettini heen seeɗa kono ina weltii e nande yeewtere ndee, kono caggal nde o heɓi noddaango keewngo ummoraade e Dell'Olio, o ɓeydii heen hakkille no feewi e lesbiyen en e nder NOW. Ɓooytaani Brown woppi golle mum. Caggal ɗeen kewuuji, jokkondiral Alexander e Friedan ɓeydii tiiɗde haa ɓe natti waawde gollondirde tawa Friedan ina wulla. E lewru feebariyee 1970, Yiilirde NOW ustii golle Alexander ngam ustude jokkondiral makko e Friedan. Kono Alexander faami ɗum ko adii nde o woppitee lebbi seeɗa caggal ɗuum, sabu ko ɓuri heewde e Friedan ina ɗaɓɓi nde Alexander woppitee sabu ko o lesbiyanke. E lewru marse, e batu ngenndi, Alexander woppitaa golle mum e dow laabi, Biro ngenndiijo NOW artiraa Chicago, hay so tawii Alexander jokki golle mum e gardagol golle haa lewru mee, nde o woppi golle e dow laabi. [1] == Tuugnorgal == [[Category:Pages with unreviewed translations]] 2pjldzwohvfmmc29ululi9vx4w6witd 165155 165154 2026-04-17T15:53:09Z Sardeeq 14292 165155 wikitext text/x-wiki {{Databox}} '''Dolores Alexander''' (10 ut 1931 – 13 mee 2008) ko jaayndiyanke e feministe lesbiyanke ɓurɗo anndeede e golle mum e nder Fedde Ngenndiije Dentuɗe ngam Rewɓe (NOW) tuggi 1969 haa 1970, ko o jom suudu restoraaji feministe to Mother17fo -71 Rewɓe haɓantooɓe porno (WAP) e hitaande 1979.<ref>Lane, Julie (June 27, 2008). "Feminist leader dies at 76". The Suffolk Times. Archived from the original on October 3, 2011. Retrieved August 13, 2011.</ref><ref>Siegal, Nina (June 25, 2023). "Overlooked No More: Dolores Alexander, Feminist Journalist and Activist". The New York Times. Retrieved November 19, 2024.</ref> == Nguurndam e jaŋde puɗɗagol == Dolores Aleksanndere jibinaa ko ñalnde 10 ut 1931 to wuro wiyeteengo Newark, to leydi New Jersey, e nder galle gollotooɓe e nder usineeji, hono Dominik DeKarlo e Salli jibinaaɗo Koraleski. O janngi e duɗe katolik en to New Jersey, o golliima e birooji Equitable caggal nde o timmini jaŋde makko leslesre. Baaba makko fof e yiɗde, Alexander winnditii to duɗal jaaɓi haaɗtirde New York, ɗo o hawri e Aaron Alexander, winnditiiɗo e porogaraam master jaŋde. Ɓe ceerti ko e hitaande 1950, kono ɓe ceerti caggal duuɓi 5. E hitaande 1961, o heɓi bakkaa makko to duɗal jaaɓi haaɗtirde City College to New York, o heɓi bakkaa makko e ɗemngal e binndol. E nder hitaande makko mawnde o golliima e ''jaaynde wiyeteende The New York Times,'' o woniino stringer fotde lebbi 10, o dañii humpito e nder jaayndeyaagal e teskuyaaji makko gadani e nder fannu jaayndeeji : nde o ɗaɓɓata golle e jaaynde ''Times'', o golloraaka gorko gooto ngam wonde "koppi debbo" sabu ɗum "saabaade waylo-waylo keso e hitaande". == Jaayndeyaagal == Nde o timmini jaŋde makko, o golliima e jaaynde ''Newark Evening News'' tuggi 1961 haa 1964. O wonii kadi jaaynoowo, koppi, e balloowo rewɓe to ''Newsday'', o woni kadi binndoowo nate ngam jaaynde ndee == Feminism == <blockquote>Haa e oon sahaa, miɗo wondi e weeyo, neɗɗo gooto tan mo nganndu-ɗaa ina yahdi e aduna mo o woni oo. Miɗo anndi eɗen njiɗi dille rewɓe. Ko ɗum woni ko njiɗnoo-mi. – Dolores Aleksanndere, hitaande 2007. </blockquote>E hitaande 1966, nde o woni e golle to ''Newsday'', Alexander hawri e jaaynde ina hollita sosde fedde hesere ngam hakkeeji rewɓe : Fedde Ngenndiije Dentuɗe ngam Rewɓe (NOW). O yeewtidii e [[Betty Friedan]] , e humpito makko e nder jaayɗe, o wonti hooreejo Goomu toppitiingu toppitiingu golle toppitiiɗe natal rewɓe e nder jaayɗe. Nde o arti e Newsday, Alexander winnditii kala debbo e nder suudu jaaynde, haa arti noon e wiyde ina yoɓa njoɓdi 5 dolaar wonande rewɓe ɓe mbaawaano wonde terɗe. E lewru desaambar 1968, Alexander hollitii darnde hesere e nder NOW, woni gardiiɗo gollordu, jogorɗo sosde biro to New York ngam jaabaade mail, yaltinde jaaynde, e waɗde golle njuɓɓudi goɗɗe wonande NOW. Alexander woppi golle mum to ''Newsday'', o fuɗɗii golle gardiiɗo gollordu nduu e dow laabi e lewru feebariyee 1969. Alexander ina anniyii wonde gardiiɗo gollordu nduu ko golle baɗɗe faayiida ngam waawde golloraade binndol ngol o waɗata e dow ballal makko ngam ɓeydude ngalu makko, kono golle ɗee njoofi ko e ƴettude waktuuji makko fof. E nder ooɗoo sahaa, woodgol lesbinaaɓe e nder Fedde Ngenndiije Dentuɗe ngam Rewɓe ina ɓeydoo yiyeede e terɗe mum kam e jaayɗe. Alexander e terɗe NOW goɗɗe ina ciftora Rita Mae Brown tawtoreede batu fedde New York City hedde lewru desaambar 1968, o wiyi hoore makko « lesbiyanke hoɗdiiɓe mon nokku oo », ɗum noon ina hulɓini fedde ndee. Lebbi seeɗa caggal ɗuum, [[Ivy Bottini]], hooreejo wuro New York NOW e oon sahaa, wiyi Alexander ko addani mo woppude jom suudu makko ko wonde o lesbiyanke. Bottini kadi hirjinii Alexander yo ƴettu Rita Mae Brown ngam heɓde golle udditiiɗe e biro ngenndiijo NOW. Alexander hoosi Brown, o holliti Bottini wonde ɓe ngonata ko e sehilaaɓe haa jooni tawa o safraani miijooji makko e dow lesbiyanka. Caggal nde o arti e piket to galle laamorɗo to Washington, Alexander haaldii e Brown ko fayti e jokkondiral makko e Jean Faust, tergal mawngal e nder wuro New York NOW. E nder yeewtere maɓɓe, Alexander joofniri ko nawde Brown to leeso, kono jokkondiral maɓɓe joofi ko juuti nde Alexander nani Brown ina yeewtida e Anselma Dell’Olio e peeje mum ngam seerndude [[Betty Friedan]] e [[Muriyel Fowru|Muriel Fox]] . Miijo ngo wonnoo ko so Friedan e Fox ina njogii humpitooji ko fayti e lesbiyanke, ɓe ɓurata udditaade ngam yeewtidde e lesbiyen en e nder dille rewɓe. Haa jooni, Alexander e Friedan ko sehilaaɓe no gollodiiɓe nii, ko ɗuum waɗi Alexander felliti yo o haalan Friedan ko o nani koo. Alexander hollitii wonde ceergal Friedan ngal ɓooyaani, kam e yiɗde mum ɓuuɓde, ina addana Anselma Dell’Olio weeɓde seerndude. E fuɗɗoode, Friedan ina mettini heen seeɗa kono ina weltii e nande yeewtere ndee, kono caggal nde o heɓi noddaango keewngo ummoraade e Dell'Olio, o ɓeydii heen hakkille no feewi e lesbiyen en e nder NOW. Ɓooytaani Brown woppi golle mum. Caggal ɗeen kewuuji, jokkondiral Alexander e Friedan ɓeydii tiiɗde haa ɓe natti waawde gollondirde tawa Friedan ina wulla. E lewru feebariyee 1970, Yiilirde NOW ustii golle Alexander ngam ustude jokkondiral makko e Friedan. Kono Alexander faami ɗum ko adii nde o woppitee lebbi seeɗa caggal ɗuum, sabu ko ɓuri heewde e Friedan ina ɗaɓɓi nde Alexander woppitee sabu ko o lesbiyanke. E lewru marse, e batu ngenndi, Alexander woppitaa golle mum e dow laabi, Biro ngenndiijo NOW artiraa Chicago, hay so tawii Alexander jokki golle mum e gardagol golle haa lewru mee, nde o woppi golle e dow laabi. [1] == Tuugnorgal == [[Category:Pages with unreviewed translations]] dul1rvr9ps9sdb07kfmtn80qkfxb4ej Swimming dress 0 40265 165157 2026-04-17T17:09:39Z SUZYFATIMA 13856 Created page with "Kosam njuumri, anndiraaɗam kadi kosam njuumri, ko mbaydi jamaanu ndi rewɓe ɓoornotoo nde njuumri, ndi reennata firooji diineeji gaadanteeji ɗi njuumri.Kosam njuumri ina yiɗaa e nder Kerecee’en jeyaaɓe e dille cenirɗe konservatiif, yahuud en ortodoks en e juulɓe heewɓe; heewɓe e ɓoorniiɓe comci njuumri, ko wayi no Methodist en e dille cenirɗe konservatiif, ina cikki wonde gollal hannde ngal yimɓe fof njiɗi, hono ɓoornaade comci rewɓe ina ɓuuɓna ceerga..." 165157 wikitext text/x-wiki Kosam njuumri, anndiraaɗam kadi kosam njuumri, ko mbaydi jamaanu ndi rewɓe ɓoornotoo nde njuumri, ndi reennata firooji diineeji gaadanteeji ɗi njuumri.Kosam njuumri ina yiɗaa e nder Kerecee’en jeyaaɓe e dille cenirɗe konservatiif, yahuud en ortodoks en e juulɓe heewɓe; heewɓe e ɓoorniiɓe comci njuumri, ko wayi no Methodist en e dille cenirɗe konservatiif, ina cikki wonde gollal hannde ngal yimɓe fof njiɗi, hono ɓoornaade comci rewɓe ina ɓuuɓna ceergal hakkunde worɓe e rewɓe, woɗɓe, ko wayi no juulɓe jokkondirɓe ina njanngina wonde paɗe fotaani ɓoorneede e rewɓe no ɗe peeñninirta mode mainden to contour. Kosam njuumri ina jogii juuɗe ɗe keewi yahde ko ɓuri koyɗe kam e ƴiye ɗe njahrata ko caggal koppi ngam tabitinde firooji diineeji gaadanteeji e newaare (ƴeew senaare yaajnde). To Israayiil ɓe nganndiraa ko Schwimmkleil. E ɗii duuɓi cakkitiiɗi, ɗaɓɓaande comci laaɓtuɗi ɓeydiima, ina gasa tawa ko sabu ɓeydagol aadaaji diineeji ko wayi no Pentekostaal nulaaɓe. Ɗum addani ɓe ɓeydaade yiɗde ɓoornaade comci njulaagu. Tuugnorgal gbdj68tqxzdnv76tbih9unua5hwd3xd 165158 165157 2026-04-17T17:10:49Z SUZYFATIMA 13856 165158 wikitext text/x-wiki {{Databox}}'''Kosam njuumri''', anndiraaɗam kadi kosam njuumri, ko mbaydi jamaanu ndi rewɓe ɓoornotoo nde njuumri, ndi reennata firooji diineeji gaadanteeji ɗi njuumri.Kosam njuumri ina yiɗaa e nder Kerecee’en jeyaaɓe e dille cenirɗe konservatiif, yahuud en ortodoks en e juulɓe heewɓe; heewɓe e ɓoorniiɓe comci njuumri, ko wayi no Methodist en e dille cenirɗe konservatiif, ina cikki wonde gollal hannde ngal yimɓe fof njiɗi, hono ɓoornaade comci rewɓe ina ɓuuɓna ceergal hakkunde worɓe e rewɓe, woɗɓe, ko wayi no juulɓe jokkondirɓe ina njanngina wonde paɗe fotaani ɓoorneede e rewɓe no ɗe peeñninirta mode mainden to contour. Kosam njuumri ina jogii juuɗe ɗe keewi yahde ko ɓuri koyɗe kam e ƴiye ɗe njahrata ko caggal koppi ngam tabitinde firooji diineeji gaadanteeji e newaare (ƴeew senaare yaajnde). To Israayiil ɓe nganndiraa ko Schwimmkleil. E ɗii duuɓi cakkitiiɗi, ɗaɓɓaande comci laaɓtuɗi ɓeydiima, ina gasa tawa ko sabu ɓeydagol aadaaji diineeji ko wayi no Pentekostaal nulaaɓe. Ɗum addani ɓe ɓeydaade yiɗde ɓoornaade comci njulaagu. == Tuugnorgal == 85hr06olqbtioilpnngw9g9wjfwcsvl 165159 165158 2026-04-17T17:16:59Z SUZYFATIMA 13856 165159 wikitext text/x-wiki {{Databox}}'''Kosam njuumri''', anndiraaɗam kadi kosam njuumri, ko mbaydi jamaanu ndi rewɓe ɓoornotoo nde njuumri, ndi reennata firooji diineeji gaadanteeji ɗi njuumri.Kosam njuumri ina yiɗaa e nder Kerecee’en jeyaaɓe e dille cenirɗe konservatiif, yahuud en ortodoks en e juulɓe heewɓe; heewɓe e ɓoorniiɓe comci njuumri, ko wayi no Methodist en e dille cenirɗe konservatiif, ina cikki wonde gollal hannde ngal yimɓe fof njiɗi, hono ɓoornaade comci rewɓe ina ɓuuɓna ceergal hakkunde worɓe e rewɓe, woɗɓe, ko wayi no juulɓe jokkondirɓe ina njanngina wonde paɗe fotaani ɓoorneede e rewɓe no ɗe peeñninirta mode mainden to contour. Kosam njuumri ina jogii juuɗe ɗe keewi yahde ko ɓuri koyɗe kam e ƴiye ɗe njahrata ko caggal koppi ngam tabitinde firooji diineeji gaadanteeji e newaare (ƴeew senaare yaajnde). To Israayiil ɓe nganndiraa ko Schwimmkleil. E ɗii duuɓi cakkitiiɗi, ɗaɓɓaande comci laaɓtuɗi ɓeydiima, ina gasa tawa ko sabu ɓeydagol aadaaji diineeji ko wayi no Pentekostaal nulaaɓe. Ɗum addani ɓe ɓeydaade yiɗde ɓoornaade comci njulaagu.<ref name="MelewarAlwi2017">{{cite book|last1=Melewar|first1=T. C.|last2=Alwi|first2=S. F. Syed|title=Islamic Marketing and Branding: Theory and Practice|date=2017|publisher=[[Taylor & Francis]]|isbn=978-1-317-11223-5|language=English}}</ref><ref name="Eglash2016">{{cite news|last1=Eglash|first1=Ruth|title=How the burkini debate boosted sales of modest swimwear in Israel|url=https://www.washingtonpost.com/world/how-the-burkini-debate-boosted-sales-of-modest-swimwear-in-israel/2016/09/11/2421d98e-7428-11e6-9781-49e591781754_story.html|newspaper=[[The Washington Post]]|accessdate=6 November 2020|language=English|date=11 September 2016}}</ref><ref name="O'Brien2018">{{cite book|last1=O'Brien|first1=Glen|title=Wesleyan-Holiness Churches in Australia: Hallelujah under the Southern Cross|date=17 April 2018|publisher=Routledge|isbn=978-1-351-18921-7|language=English}}</ref><ref name="MarzelStiebel2014">{{cite book|last1=Marzel|first1=Shoshana-Rose|last2=Stiebel|first2=Guy D.|title=Dress and Ideology: Fashioning Identity from Antiquity to the Present|date=18 December 2014|publisher=Bloomsbury Publishing|isbn=978-1-4725-5809-1|page=98|language=English|quote=A believing Muslim woman will not wear pants (''bantalon'') for two reasons. Firstly, pants might reflect the contours of limbs that are supposed to remain hidden. Secondly, items of clothing associated with men are off limits, just as men are forbidden to wear women's clothing. According to the Prophet, Allah curses the woman who dresses in clothing meant for men, and the man who wears clothing meant for women.}}</ref><ref name="Laneri2019">{{cite web|last1=Laneri|first1=Raquel|title=Conservative women pushing back on skimpy bikini culture|url=https://nypost.com/2019/06/05/conservative-women-pushing-back-on-skimpy-bikini-culture/|publisher=[[New York Post]]|accessdate=6 November 2020|language=English|date=5 June 2019}}</ref> == Tuugnorgal == <references /> hlnei28w8o4v2s6f0no9i91stqkeo1n 165160 165159 2026-04-17T17:17:18Z SUZYFATIMA 13856 165160 wikitext text/x-wiki {{Databox}}'''Kosam njuumri''', anndiraaɗam kadi kosam njuumri, ko mbaydi jamaanu ndi rewɓe ɓoornotoo nde njuumri, ndi reennata firooji diineeji gaadanteeji ɗi njuumri.Kosam njuumri ina yiɗaa e nder Kerecee’en jeyaaɓe e dille cenirɗe konservatiif, yahuud en ortodoks en e juulɓe heewɓe; heewɓe e ɓoorniiɓe comci njuumri, ko wayi no Methodist en e dille cenirɗe konservatiif, ina cikki wonde gollal hannde ngal yimɓe fof njiɗi, hono ɓoornaade comci rewɓe ina ɓuuɓna ceergal hakkunde worɓe e rewɓe, woɗɓe, ko wayi no juulɓe jokkondirɓe ina njanngina wonde paɗe fotaani ɓoorneede e rewɓe no ɗe peeñninirta mode mainden to contour. Kosam njuumri ina jogii juuɗe ɗe keewi yahde ko ɓuri koyɗe kam e ƴiye ɗe njahrata ko caggal koppi ngam tabitinde firooji diineeji gaadanteeji e newaare (ƴeew senaare yaajnde). To Israayiil ɓe nganndiraa ko Schwimmkleil. E ɗii duuɓi cakkitiiɗi, ɗaɓɓaande comci laaɓtuɗi ɓeydiima, ina gasa tawa ko sabu ɓeydagol aadaaji diineeji ko wayi no Pentekostaal nulaaɓe. Ɗum addani ɓe ɓeydaade yiɗde ɓoornaade comci njulaagu.<ref name="MelewarAlwi2017">{{cite book|last1=Melewar|first1=T. C.|last2=Alwi|first2=S. F. Syed|title=Islamic Marketing and Branding: Theory and Practice|date=2017|publisher=[[Taylor & Francis]]|isbn=978-1-317-11223-5|language=English}}</ref><ref name="Eglash2016">{{cite news|last1=Eglash|first1=Ruth|title=How the burkini debate boosted sales of modest swimwear in Israel|url=https://www.washingtonpost.com/world/how-the-burkini-debate-boosted-sales-of-modest-swimwear-in-israel/2016/09/11/2421d98e-7428-11e6-9781-49e591781754_story.html|newspaper=[[The Washington Post]]|accessdate=6 November 2020|language=English|date=11 September 2016}}</ref><ref name="O'Brien2018">{{cite book|last1=O'Brien|first1=Glen|title=Wesleyan-Holiness Churches in Australia: Hallelujah under the Southern Cross|date=17 April 2018|publisher=Routledge|isbn=978-1-351-18921-7|language=English}}</ref><ref name="MarzelStiebel2014">{{cite book|last1=Marzel|first1=Shoshana-Rose|last2=Stiebel|first2=Guy D.|title=Dress and Ideology: Fashioning Identity from Antiquity to the Present|date=18 December 2014|publisher=Bloomsbury Publishing|isbn=978-1-4725-5809-1|page=98|language=English|quote=A believing Muslim woman will not wear pants (''bantalon'') for two reasons. Firstly, pants might reflect the contours of limbs that are supposed to remain hidden. Secondly, items of clothing associated with men are off limits, just as men are forbidden to wear women's clothing. According to the Prophet, Allah curses the woman who dresses in clothing meant for men, and the man who wears clothing meant for women.}}</ref><ref name="Laneri2019">{{cite web|last1=Laneri|first1=Raquel|title=Conservative women pushing back on skimpy bikini culture|url=https://nypost.com/2019/06/05/conservative-women-pushing-back-on-skimpy-bikini-culture/|publisher=[[New York Post]]|accessdate=6 November 2020|language=English|date=5 June 2019}}</ref> == Tuugnorgal == <references /> [[Category:Rewbe]] 0761skf8ppv92s4eibchn6bhpwevgxb Wedding dress of Carolyn Bessette 0 40266 165161 2026-04-17T17:21:13Z SUZYFATIMA 13856 Created page with "Koɗo dewgal mo Carolyn Bessette ɓoorni e dewgal mum e John F. Kennedy Jr ñalnde 21 suwee 1996, ko Narciso Rodriguez mo Cerruti feewni ɗum. Dewgal ngal waɗi ko e duunde Cumberland to diiwaan Georgia to Amerik. Didol Bessette hawri e diisneteeɗo biyeteeɗo Narciso Rodriguez e sahaa nde o gollotoo to Calvin Klein. O naamndii Rodriguez yo diisnondir e mbaydi dewgal makko nde o yarata e nder restoraan The Odeon to wuro New York. Fittings ɗiɗi couture waktuuji tati ng..." 165161 wikitext text/x-wiki Koɗo dewgal mo Carolyn Bessette ɓoorni e dewgal mum e John F. Kennedy Jr ñalnde 21 suwee 1996, ko Narciso Rodriguez mo Cerruti feewni ɗum. Dewgal ngal waɗi ko e duunde Cumberland to diiwaan Georgia to Amerik. Didol Bessette hawri e diisneteeɗo biyeteeɗo Narciso Rodriguez e sahaa nde o gollotoo to Calvin Klein. O naamndii Rodriguez yo diisnondir e mbaydi dewgal makko nde o yarata e nder restoraan The Odeon to wuro New York. Fittings ɗiɗi couture waktuuji tati ngam ɓoornaade comci ɗii mbaɗii to Pari. Gown oo ko crêpe silk daneejo perle, ina waɗi décolletage cowl. Rodriguez wiyi, "ɗum ina weli no feewi ngam ɓoornaade comci dewgal, a wiyataa? Ɗum ina hollita neɗɗaagu Carolyn: laaɓɗo, ɓooyɗo, ɓuuɓɗo, ɓuuɓɗo." Ko Rodriguez rokki ɗum, ko ina tolnoo e 40 000 dolaar. Yanti e mbaydi ndii, Bessette ɓoornii ko wutte tulle juutɗo, gannde ɓutte, e paɗe satin Manolo Blahnik ɓutte ɓutte. Kosam Bessette ɓuuɓɗam ɗam, ina joginoo heen jokkere enɗam, nde wonnoo ko Jacqueline Kennedy Onassis, yumma John. Buuket makko, mo Rachel Lambert Mellon yuɓɓini, ina waɗi liɗɗi. Jaɓɓungal e semmbe Gown Bessette jaɓɓaama no feewi e yimɓe e winndere nde, rewɓe ina njiɗi soodde comci dewgal nannduɗi e ɗi Bessette. Ɓoornugol ngol siforaama ko "gooto e ɓoornanteeri dewgal ɓurndi maantinde e kitaale 90", kadi ko "teskaama e daartol moodel ko ngol ɓuuɓngol ngam jommbaajo debbo minimalist". Magazine i-D wiyi ko ɓoornaade comci ɗii "hollitii yaltude e ɓoornanteeri laamɗo debbo oo, kadi ina semmbina mbaydi kesiri: ɓoornanteeri dewgal ɓuuɓndi". Vogue wiyi ɓoornateeri ndii "ina waawi wonde gooto e ɓoornanteeri ɓurndi yiɗeede e kala sahaa. [Bessette] juuɗe mum wayli fijo ɓoornanteeri dewgal—ɗum waɗi ɗum jaɓeede e yiɗde ɓoornaade huunde laaɓtunde e hoyre mum: ɓoornanteeri silki daneeri wonaa tulle laamɗo debbo e ɓoornanteeri mbelndi." Women's Wear Daily wiyi wonde mbaydi ndii "waylii mbaydi jommbaajo debbo e jamaanu keso, jamaanu keso". Ko ɓoornungal ngal fuɗɗii golle diisneteeɗo biyeteeɗo Narciso Rodriguez. Meghan Markle siftinii mbaydi Bessette ko « paandaale kala ko woni ». Ko Markle ɓoorni e dewgal mum e laamɗo Harry mo leydi Angalteer e hitaande 2018, nanndiraa ko e mbaydi njuɓɓudi ndi Bessette-Kennedy ɓoorni e hitaande 1998, e mbaydi jaɓɓungal dewgal makko siforaama wonde "ina siftina" mbaydi dewgal Bessette. E nder hitaande 25ɓiire retrospective ngam Vogue e hitaande 2021, wallidiiɓe ɓee njettii ko yooɗi e ko aldaa e sahaa, tawi gonnooɗo hooreejo jaaynde Harper's Bazaar, Kate Betts, noddii ɗum « waylo-waylo ». Jaayndiyanke Fashion Zanna Roberts Rassi wi'i, "Ɗum jogi ko ɓuri ɗuuɗal kolte; ɗum ɓuri wooɗugo hannde dow ko woni wakkati man. Noye limce ɗuuɗɗe en mbaawata wi'ugo ɓesda booɗɗum? Ɗum mari batte mawɗe dow pinal, haa teeŋti bee yonta keso." Stacy London, ganndo ko faati e mbaydiiji, wiyi, "Goɗɗum e oon ɓoornateeri ina ɓura mbaydiiji e sahaaji—fotde hay nokku gooto jommbaajo debbo ina wiya ɓe ngalaa ko famɗi fof ɓoornungal gootal nanndungal e maggal. Ɗum wonti kaaƴel pinal." Tuugnorgal mo825asphwo54yhfsuky67usxus63ov 165162 165161 2026-04-17T17:22:34Z SUZYFATIMA 13856 165162 wikitext text/x-wiki {{Databox}}'''Koɗo dewgal mo Carolyn Bessette''' ɓoorni e dewgal mum e John F. Kennedy Jr ñalnde 21 suwee 1996, ko Narciso Rodriguez mo Cerruti feewni ɗum. Dewgal ngal waɗi ko e duunde Cumberland to diiwaan Georgia to Amerik. == Didol == Bessette hawri e diisneteeɗo biyeteeɗo Narciso Rodriguez e sahaa nde o gollotoo to Calvin Klein. O naamndii Rodriguez yo diisnondir e mbaydi dewgal makko nde o yarata e nder restoraan The Odeon to wuro New York. Fittings ɗiɗi couture waktuuji tati ngam ɓoornaade comci ɗii mbaɗii to Pari. Gown oo ko crêpe silk daneejo perle, ina waɗi décolletage cowl. Rodriguez wiyi, "ɗum ina weli no feewi ngam ɓoornaade comci dewgal, a wiyataa? Ɗum ina hollita neɗɗaagu Carolyn: laaɓɗo, ɓooyɗo, ɓuuɓɗo, ɓuuɓɗo." Ko Rodriguez rokki ɗum, ko ina tolnoo e 40 000 dolaar. Yanti e mbaydi ndii, Bessette ɓoornii ko wutte tulle juutɗo, gannde ɓutte, e paɗe satin Manolo Blahnik ɓutte ɓutte. Kosam Bessette ɓuuɓɗam ɗam, ina joginoo heen jokkere enɗam, nde wonnoo ko Jacqueline Kennedy Onassis, yumma John. Buuket makko, mo Rachel Lambert Mellon yuɓɓini, ina waɗi liɗɗi. == Jaɓɓungal e semmbe == Gown Bessette jaɓɓaama no feewi e yimɓe e winndere nde, rewɓe ina njiɗi soodde comci dewgal nannduɗi e ɗi Bessette. Ɓoornugol ngol siforaama ko "gooto e ɓoornanteeri dewgal ɓurndi maantinde e kitaale 90", kadi ko "teskaama e daartol moodel ko ngol ɓuuɓngol ngam jommbaajo debbo minimalist". Magazine i-D wiyi ko ɓoornaade comci ɗii "hollitii yaltude e ɓoornanteeri laamɗo debbo oo, kadi ina semmbina mbaydi kesiri: ɓoornanteeri dewgal ɓuuɓndi". Vogue wiyi ɓoornateeri ndii "ina waawi wonde gooto e ɓoornanteeri ɓurndi yiɗeede e kala sahaa. [Bessette] juuɗe mum wayli fijo ɓoornanteeri dewgal—ɗum waɗi ɗum jaɓeede e yiɗde ɓoornaade huunde laaɓtunde e hoyre mum: ɓoornanteeri silki daneeri wonaa tulle laamɗo debbo e ɓoornanteeri mbelndi." Women's Wear Daily wiyi wonde mbaydi ndii "waylii mbaydi jommbaajo debbo e jamaanu keso, jamaanu keso". Ko ɓoornungal ngal fuɗɗii golle diisneteeɗo biyeteeɗo Narciso Rodriguez. Meghan Markle siftinii mbaydi Bessette ko « paandaale kala ko woni ». Ko Markle ɓoorni e dewgal mum e laamɗo Harry mo leydi Angalteer e hitaande 2018, nanndiraa ko e mbaydi njuɓɓudi ndi Bessette-Kennedy ɓoorni e hitaande 1998, e mbaydi jaɓɓungal dewgal makko siforaama wonde "ina siftina" mbaydi dewgal Bessette. E nder hitaande 25ɓiire retrospective ngam Vogue e hitaande 2021, wallidiiɓe ɓee njettii ko yooɗi e ko aldaa e sahaa, tawi gonnooɗo hooreejo jaaynde Harper's Bazaar, Kate Betts, noddii ɗum « waylo-waylo ». Jaayndiyanke Fashion Zanna Roberts Rassi wi'i, "Ɗum jogi ko ɓuri ɗuuɗal kolte; ɗum ɓuri wooɗugo hannde dow ko woni wakkati man. Noye limce ɗuuɗɗe en mbaawata wi'ugo ɓesda booɗɗum? Ɗum mari batte mawɗe dow pinal, haa teeŋti bee yonta keso." Stacy London, ganndo ko faati e mbaydiiji, wiyi, "Goɗɗum e oon ɓoornateeri ina ɓura mbaydiiji e sahaaji—fotde hay nokku gooto jommbaajo debbo ina wiya ɓe ngalaa ko famɗi fof ɓoornungal gootal nanndungal e maggal. Ɗum wonti kaaƴel pinal." == Tuugnorgal == 9j9sl1w3asktm4pqso3tzjfmom6u45j 165163 165162 2026-04-17T17:31:30Z SUZYFATIMA 13856 165163 wikitext text/x-wiki {{Databox}}'''Koɗo dewgal mo Carolyn Bessette''' ɓoorni e dewgal mum e John F. Kennedy Jr ñalnde 21 suwee 1996, ko Narciso Rodriguez mo Cerruti feewni ɗum. Dewgal ngal waɗi ko e duunde Cumberland to diiwaan Georgia to Amerik. == Didol == Bessette hawri e diisneteeɗo biyeteeɗo Narciso Rodriguez e sahaa nde o gollotoo to Calvin Klein. O naamndii Rodriguez yo diisnondir e mbaydi dewgal makko nde o yarata e nder restoraan The Odeon to wuro New York. Fittings ɗiɗi couture waktuuji tati ngam ɓoornaade comci ɗii mbaɗii to Pari. Gown oo ko crêpe silk daneejo perle, ina waɗi décolletage cowl. Rodriguez wiyi, "ɗum ina weli no feewi ngam ɓoornaade comci dewgal, a wiyataa? Ɗum ina hollita neɗɗaagu Carolyn: laaɓɗo, ɓooyɗo, ɓuuɓɗo, ɓuuɓɗo." Ko Rodriguez rokki ɗum, ko ina tolnoo e 40 000 dolaar. Yanti e mbaydi ndii, Bessette ɓoornii ko wutte tulle juutɗo, gannde ɓutte, e paɗe satin Manolo Blahnik ɓutte ɓutte. Kosam Bessette ɓuuɓɗam ɗam, ina joginoo heen jokkere enɗam, nde wonnoo ko Jacqueline Kennedy Onassis, yumma John. Buuket makko, mo Rachel Lambert Mellon yuɓɓini, ina waɗi liɗɗi. == Jaɓɓungal e semmbe == Gown Bessette jaɓɓaama no feewi e yimɓe e winndere nde, rewɓe ina njiɗi soodde comci dewgal nannduɗi e ɗi Bessette. Ɓoornugol ngol siforaama ko "gooto e ɓoornanteeri dewgal ɓurndi maantinde e kitaale 90", kadi ko "teskaama e daartol moodel ko ngol ɓuuɓngol ngam jommbaajo debbo minimalist". Magazine i-D wiyi ko ɓoornaade comci ɗii "hollitii yaltude e ɓoornanteeri laamɗo debbo oo, kadi ina semmbina mbaydi kesiri: ɓoornanteeri dewgal ɓuuɓndi". Vogue wiyi ɓoornateeri ndii "ina waawi wonde gooto e ɓoornanteeri ɓurndi yiɗeede e kala sahaa. [Bessette] juuɗe mum wayli fijo ɓoornanteeri dewgal—ɗum waɗi ɗum jaɓeede e yiɗde ɓoornaade huunde laaɓtunde e hoyre mum: ɓoornanteeri silki daneeri wonaa tulle laamɗo debbo e ɓoornanteeri mbelndi." Women's Wear Daily wiyi wonde mbaydi ndii "waylii mbaydi jommbaajo debbo e jamaanu keso, jamaanu keso". Ko ɓoornungal ngal fuɗɗii golle diisneteeɗo biyeteeɗo Narciso Rodriguez. Meghan Markle siftinii mbaydi Bessette ko « paandaale kala ko woni ». Ko Markle ɓoorni e dewgal mum e laamɗo Harry mo leydi Angalteer e hitaande 2018, nanndiraa ko e mbaydi njuɓɓudi ndi Bessette-Kennedy ɓoorni e hitaande 1998, e mbaydi jaɓɓungal dewgal makko siforaama wonde "ina siftina" mbaydi dewgal Bessette. E nder hitaande 25ɓiire retrospective ngam Vogue e hitaande 2021, wallidiiɓe ɓee njettii ko yooɗi e ko aldaa e sahaa, tawi gonnooɗo hooreejo jaaynde Harper's Bazaar, Kate Betts, noddii ɗum « waylo-waylo ». Jaayndiyanke Fashion Zanna Roberts Rassi wi'i, "Ɗum jogi ko ɓuri ɗuuɗal kolte; ɗum ɓuri wooɗugo hannde dow ko woni wakkati man. Noye limce ɗuuɗɗe en mbaawata wi'ugo ɓesda booɗɗum? Ɗum mari batte mawɗe dow pinal, haa teeŋti bee yonta keso." Stacy London, ganndo ko faati e mbaydiiji, wiyi, "Goɗɗum e oon ɓoornateeri ina ɓura mbaydiiji e sahaaji—fotde hay nokku gooto jommbaajo debbo ina wiya ɓe ngalaa ko famɗi fof ɓoornungal gootal nanndungal e maggal. Ɗum wonti kaaƴel pinal."<ref name="iD200205">{{cite magazine|last=Kendall|first=Zoë|date=February 5, 2020|title=7 of Carolyn Bessette-Kennedy's most iconic outfits|url=https://i-d.vice.com/en_uk/article/wxexx9/7-of-carolyn-besette-kennedys-most-iconic-outfits|archive-url=https://web.archive.org/web/20200813084524/https://i-d.vice.com/en_uk/article/wxexx9/7-of-carolyn-besette-kennedys-most-iconic-outfits|url-status=dead|archive-date=August 13, 2020|magazine=[[i-D]]|language=en|publisher=[[Vice Media]]|access-date=May 19, 2021|via=[[Vice (magazine)|Vice]]}}</ref><ref>{{cite news|last=Abrams|first=Margaret|date=July 16, 2019|title=JFK Jr. and Carolyn Bessette-Kennedy style: From wedding dress to street style, the NY couple's most iconic moments|url=https://www.standard.co.uk/insider/style/jfk-jr-and-carolyn-bessettekennedy-iconic-looks-wedding-dress-a4191296.html|work=[[Evening Standard]]|language=en|access-date=March 12, 2021}}</ref><ref>{{cite web|url=https://www.brides.com/story/john-f-kennedy-jr-carolyn-bessette-wedding|title=JFK Jr. and Carolyn Bessette-Kennedy's Wedding Airs in 2-Hour Special|last=Briese|first=Nicole|date=June 27, 2019|website=www.brides.com|language=en|access-date=March 12, 2021}}</ref><ref>{{cite web|url=https://www.net-a-porter.com/en-us/porter/article-abee4dbd446762cf/fashion/art-of-style/best-celebrity-wedding-dresses|title=The Best-Ever Celebrity Wedding Dresses|date=October 24, 2019|website=[[YOOX Net-a-Porter Group|net-a-porter.com]]|language=en|access-date=May 19, 2021}}</ref><ref name="StyleCaster">{{cite web|url=https://stylecaster.com/throwback-thursday-carolyn-bessette-john-kennedys-jr-timeless-wedding/|title=#Throwback Thursday: Carolyn Bessette and John F. Kennedy Jr.'s Truly Timeless Wedding|last=Bourne|first=Leah|date=June 6, 2013|website=stylecaster.com|language=en|access-date=May 19, 2021}}</ref><ref name="Newsweek">{{cite magazine|date=October 20, 1996|title=Crazy for Carolyn|url=https://www.newsweek.com/crazy-carolyn-178950|magazine=[[Newsweek]]|language=en|publisher=[[Graham Holdings|The Washington Post Company]]|access-date=May 19, 2021|url-access=registration}}</ref><ref name="HB180519.1">{{cite magazine|last=Goldberg|first=Carrie|date=May 19, 2018|title=Everything We Know About Meghan Markle's Wedding Gown|url=https://www.harpersbazaar.com/wedding/photos/a13938657/meghan-markle-wedding-dress/|magazine=[[Harper's Bazaar]]|language=en|publisher=[[Hearst Communications]]|access-date=March 12, 2021}}</ref><ref name="ZR181205">{{cite web|url=https://www.thezoereport.com/p/6-wedding-dresses-like-carolyn-bessette-kennedys-that-are-perfect-for-minimalist-brides-13248078|title=We Would Totally Wear Carolyn Bessette-Kennedy's Wedding Dress Today|last=Thomas|first=Eva|date=December 5, 2018|website=www.thezoereport.com|language=en|access-date=March 12, 2021}}</ref> == Tuugnorgal == <references /> 3q8xzbrutlszax08yltwd76ktxfumjm 165164 165163 2026-04-17T17:31:48Z SUZYFATIMA 13856 165164 wikitext text/x-wiki {{Databox}}'''Koɗo dewgal mo Carolyn Bessette''' ɓoorni e dewgal mum e John F. Kennedy Jr ñalnde 21 suwee 1996, ko Narciso Rodriguez mo Cerruti feewni ɗum. Dewgal ngal waɗi ko e duunde Cumberland to diiwaan Georgia to Amerik. == Didol == Bessette hawri e diisneteeɗo biyeteeɗo Narciso Rodriguez e sahaa nde o gollotoo to Calvin Klein. O naamndii Rodriguez yo diisnondir e mbaydi dewgal makko nde o yarata e nder restoraan The Odeon to wuro New York. Fittings ɗiɗi couture waktuuji tati ngam ɓoornaade comci ɗii mbaɗii to Pari. Gown oo ko crêpe silk daneejo perle, ina waɗi décolletage cowl. Rodriguez wiyi, "ɗum ina weli no feewi ngam ɓoornaade comci dewgal, a wiyataa? Ɗum ina hollita neɗɗaagu Carolyn: laaɓɗo, ɓooyɗo, ɓuuɓɗo, ɓuuɓɗo." Ko Rodriguez rokki ɗum, ko ina tolnoo e 40 000 dolaar. Yanti e mbaydi ndii, Bessette ɓoornii ko wutte tulle juutɗo, gannde ɓutte, e paɗe satin Manolo Blahnik ɓutte ɓutte. Kosam Bessette ɓuuɓɗam ɗam, ina joginoo heen jokkere enɗam, nde wonnoo ko Jacqueline Kennedy Onassis, yumma John. Buuket makko, mo Rachel Lambert Mellon yuɓɓini, ina waɗi liɗɗi. == Jaɓɓungal e semmbe == Gown Bessette jaɓɓaama no feewi e yimɓe e winndere nde, rewɓe ina njiɗi soodde comci dewgal nannduɗi e ɗi Bessette. Ɓoornugol ngol siforaama ko "gooto e ɓoornanteeri dewgal ɓurndi maantinde e kitaale 90", kadi ko "teskaama e daartol moodel ko ngol ɓuuɓngol ngam jommbaajo debbo minimalist". Magazine i-D wiyi ko ɓoornaade comci ɗii "hollitii yaltude e ɓoornanteeri laamɗo debbo oo, kadi ina semmbina mbaydi kesiri: ɓoornanteeri dewgal ɓuuɓndi". Vogue wiyi ɓoornateeri ndii "ina waawi wonde gooto e ɓoornanteeri ɓurndi yiɗeede e kala sahaa. [Bessette] juuɗe mum wayli fijo ɓoornanteeri dewgal—ɗum waɗi ɗum jaɓeede e yiɗde ɓoornaade huunde laaɓtunde e hoyre mum: ɓoornanteeri silki daneeri wonaa tulle laamɗo debbo e ɓoornanteeri mbelndi." Women's Wear Daily wiyi wonde mbaydi ndii "waylii mbaydi jommbaajo debbo e jamaanu keso, jamaanu keso". Ko ɓoornungal ngal fuɗɗii golle diisneteeɗo biyeteeɗo Narciso Rodriguez. Meghan Markle siftinii mbaydi Bessette ko « paandaale kala ko woni ». Ko Markle ɓoorni e dewgal mum e laamɗo Harry mo leydi Angalteer e hitaande 2018, nanndiraa ko e mbaydi njuɓɓudi ndi Bessette-Kennedy ɓoorni e hitaande 1998, e mbaydi jaɓɓungal dewgal makko siforaama wonde "ina siftina" mbaydi dewgal Bessette. E nder hitaande 25ɓiire retrospective ngam Vogue e hitaande 2021, wallidiiɓe ɓee njettii ko yooɗi e ko aldaa e sahaa, tawi gonnooɗo hooreejo jaaynde Harper's Bazaar, Kate Betts, noddii ɗum « waylo-waylo ». Jaayndiyanke Fashion Zanna Roberts Rassi wi'i, "Ɗum jogi ko ɓuri ɗuuɗal kolte; ɗum ɓuri wooɗugo hannde dow ko woni wakkati man. Noye limce ɗuuɗɗe en mbaawata wi'ugo ɓesda booɗɗum? Ɗum mari batte mawɗe dow pinal, haa teeŋti bee yonta keso." Stacy London, ganndo ko faati e mbaydiiji, wiyi, "Goɗɗum e oon ɓoornateeri ina ɓura mbaydiiji e sahaaji—fotde hay nokku gooto jommbaajo debbo ina wiya ɓe ngalaa ko famɗi fof ɓoornungal gootal nanndungal e maggal. Ɗum wonti kaaƴel pinal."<ref name="iD200205">{{cite magazine|last=Kendall|first=Zoë|date=February 5, 2020|title=7 of Carolyn Bessette-Kennedy's most iconic outfits|url=https://i-d.vice.com/en_uk/article/wxexx9/7-of-carolyn-besette-kennedys-most-iconic-outfits|archive-url=https://web.archive.org/web/20200813084524/https://i-d.vice.com/en_uk/article/wxexx9/7-of-carolyn-besette-kennedys-most-iconic-outfits|url-status=dead|archive-date=August 13, 2020|magazine=[[i-D]]|language=en|publisher=[[Vice Media]]|access-date=May 19, 2021|via=[[Vice (magazine)|Vice]]}}</ref><ref>{{cite news|last=Abrams|first=Margaret|date=July 16, 2019|title=JFK Jr. and Carolyn Bessette-Kennedy style: From wedding dress to street style, the NY couple's most iconic moments|url=https://www.standard.co.uk/insider/style/jfk-jr-and-carolyn-bessettekennedy-iconic-looks-wedding-dress-a4191296.html|work=[[Evening Standard]]|language=en|access-date=March 12, 2021}}</ref><ref>{{cite web|url=https://www.brides.com/story/john-f-kennedy-jr-carolyn-bessette-wedding|title=JFK Jr. and Carolyn Bessette-Kennedy's Wedding Airs in 2-Hour Special|last=Briese|first=Nicole|date=June 27, 2019|website=www.brides.com|language=en|access-date=March 12, 2021}}</ref><ref>{{cite web|url=https://www.net-a-porter.com/en-us/porter/article-abee4dbd446762cf/fashion/art-of-style/best-celebrity-wedding-dresses|title=The Best-Ever Celebrity Wedding Dresses|date=October 24, 2019|website=[[YOOX Net-a-Porter Group|net-a-porter.com]]|language=en|access-date=May 19, 2021}}</ref><ref name="StyleCaster">{{cite web|url=https://stylecaster.com/throwback-thursday-carolyn-bessette-john-kennedys-jr-timeless-wedding/|title=#Throwback Thursday: Carolyn Bessette and John F. Kennedy Jr.'s Truly Timeless Wedding|last=Bourne|first=Leah|date=June 6, 2013|website=stylecaster.com|language=en|access-date=May 19, 2021}}</ref><ref name="Newsweek">{{cite magazine|date=October 20, 1996|title=Crazy for Carolyn|url=https://www.newsweek.com/crazy-carolyn-178950|magazine=[[Newsweek]]|language=en|publisher=[[Graham Holdings|The Washington Post Company]]|access-date=May 19, 2021|url-access=registration}}</ref><ref name="HB180519.1">{{cite magazine|last=Goldberg|first=Carrie|date=May 19, 2018|title=Everything We Know About Meghan Markle's Wedding Gown|url=https://www.harpersbazaar.com/wedding/photos/a13938657/meghan-markle-wedding-dress/|magazine=[[Harper's Bazaar]]|language=en|publisher=[[Hearst Communications]]|access-date=March 12, 2021}}</ref><ref name="ZR181205">{{cite web|url=https://www.thezoereport.com/p/6-wedding-dresses-like-carolyn-bessette-kennedys-that-are-perfect-for-minimalist-brides-13248078|title=We Would Totally Wear Carolyn Bessette-Kennedy's Wedding Dress Today|last=Thomas|first=Eva|date=December 5, 2018|website=www.thezoereport.com|language=en|access-date=March 12, 2021}}</ref> == Tuugnorgal == <references /> [[Category:Rewbe]] jbzshg57kg8ji9t2jauo6gs6zl0qe95 Mother Hubbard dress 0 40267 165165 2026-04-17T17:35:44Z SUZYFATIMA 13856 Created page with "Kosam yumma Hubbard ko ɓoornungal juutngal, yaajngal, ɓuuɓngal, juutngal juuɗe, wutte toowɗo. Ina yiɗaa suɗaade ɓalndu no waawirtee. Nde feewnaa ko e renndooji hirnaange Victoria ngam waɗde golle galleeji e nder mum.Nde ɓuri anndeede hannde ko nde misiyoŋaaji kerecee en to Polineesi naatni nde caggal ɗuum ngam "siwilise" ɓeen ɓe ɓe cikkatnoo ko laddeeji feccere ɓaleeji. Hay so tawii ooɗoo comci Victoria majjii e ko ɓuri heewde e winndere ndee, ko muumu..." 165165 wikitext text/x-wiki Kosam yumma Hubbard ko ɓoornungal juutngal, yaajngal, ɓuuɓngal, juutngal juuɗe, wutte toowɗo. Ina yiɗaa suɗaade ɓalndu no waawirtee. Nde feewnaa ko e renndooji hirnaange Victoria ngam waɗde golle galleeji e nder mum.Nde ɓuri anndeede hannde ko nde misiyoŋaaji kerecee en to Polineesi naatni nde caggal ɗuum ngam "siwilise" ɓeen ɓe ɓe cikkatnoo ko laddeeji feccere ɓaleeji. Hay so tawii ooɗoo comci Victoria majjii e ko ɓuri heewde e winndere ndee, ko muumuu, haa hannde ko rewɓe Pasifik ɓoornotonoo ɗum, ɓe mbayli ɗum e comci ɓurɗi laaɓtude e coofde, kuutortooɗi mbaydi cotton, keewndi tappirde e nate puɗi jalbooje. Hannde ina yiyee ko mbaydi smart walla formal, ina heewi ɓoorneede e nder ekkol. Tariya E kitaale 1880 naalanke biyeteeɗo Kate Greenaway hollitii defte lolluɗe e jimɗi sukaaɓe e ɗemngal Engele ina kollita sukaaɓe e comci smock. Ɗee ngari ko e mbaydi ɓoornungal sukaaɓe ɓurndi lollude ndi winndooɓe moodel en ndokki innde ‘Mother Hubbard’ e oon sahaa caggal jikku jimɗi sukaaɓe e nder defte ɗee. Hedde e oon sahaa gooto, dillere mbayliigu ɓoornungal ummii, yiɗnoonde woppitde rewɓe hirnaange e mbaydiiji tiiɗɗi, ɗi ngalaa nafoore, hono mbaydiiji tokoosi, korseeji e jokkere enɗam teeŋtunde. Ɓoornugol smock e juuɗe timmuɗe hollirii no feewi ina waawi huutoreede e mawneeki e mbaadi e eggude dow duuɓi haa ɗum wonti ɓoornaade ñalnde kala welnde wonande rewɓe e kala duuɓi e nder renndooji kala. Haa wakkati man nder jamanu Victoria, missionnaire’en Kirista’en fuɗɗi saaktugo linjiila haa le’i lesdi ndi’i jooɗiiɓe nder lesɗe ɗe lesɗe hirnaange ɗon mari. Gartirɗi yumma Hubbard ɗii ko misiyoŋaaji ɗii ndartini ɗum en, ɓe keewi hulɓinaade ko yiyde laylaytol yimɓe ɓadtiiɓe ɓaleeɓe e nder ekkolaaji maɓɓe. Ɗe ceertii no feewi e nder Afrik, Asii fuɗnaange, e Pasifik. Ɓe mbaɗti batte e ɓoornugol jamaanu e nder ɗeeɗoo geɗe kala, kono haa teeŋti noon e duuɗe Pasifik ɗo ɓe ngoni hannde. Ɓoornugol duunde Pasifik Inɗe e diidi ina ceerti. To Hawayi, nde wiyetee ko holokū. Ko ɗoon, derivative, muʻumuʻu, ina nanndi no feewi, kono tawa alaa ko woni e mum so wonaa jokkere enɗam e train, ɗum noon ina weeɓi waɗde. To Tahiti, innde ndee ko ʻahu tua (ɓurtugol laamaandi, e maanaa laamaandi koloñaal); jooni noon, ʻahu māmā rūʻau (ɓurɗo neene) ina huutoree. To Samoa e Tonga, diisnondiral ngal ƴettii mbaadi pecce ɗiɗi, e bulooji yumma hubbard ɓooyɗi (juutɗi, yaajɗi, loowɗi e juuɗe pufɗe) dow jokkere enɗam, ina wiyee "puletasi" e "puletaha", no mbaydiiji ɗii fof. E ɗemngal Marshall, innde ndee ko wau ([wɑːu]), ummorii ko e innde duunde Hawaii wiyeteende Oahu. Misiyoŋaaji naatnooɓe ɗum e duuɗe Marshall ummorii ko Oahu. To Kaledoni Nuwel, ɗeen ɓoornanɗe ina mbiyee ɓoornanteeri misiyoŋaaji (Robes de Mission) walla ɓoornanteeri popinées. Rewɓe Kaledoni keso ina ɓoornoo ɗeen comci so ina njuɓɓina mbaydi mum en keeriindi e kirikit. To leydi Papouasie-Nouvelle-Guinée, sifaa ɓoornungal ina anndaa ko meri blaus, ɗum woni e ɗemngal Tok Pisin firti ko bulo debbo. Ina hiisee wonde ko ɓoornungal nokkuyankeewal. E kitaale 1960 e 1970 rewɓe heewɓe e Tarawa, Kiribati e rewɓe seeɗa i-matang ina ɓoornii comci ɗi mbiyatee ko yumma Hubbard. So tawii feccere lesre ndee ina ɓoornii wutte (lavalava) walla wutte, feccere dow ndee ina ɓoornii wutte ɓuuɓɗo no feewi, juutɗo no feewi, ina waawi feeñninde bannge kosam to bannge ɓalndu. Ko sakkitii koo heewi ɓoorneede ko aldaa e les. Won ɗo E nder leydi Indiya e ko ɓuri heewde e Asii fuɗnaange, ɗiin ɓoornanteeri ina wiyee "Nighties" walla "Night-gowns". Rewɓe indinaaɓe ina ɓoornoo ɗeen comci ngam wellitaare e wellitaare e nder galleeji, haa teeŋti noon e saraaji galleeji tan nde ɓe ɗaminaaki sosiyetee. Kadi eɓe keewi ɓoornaade wutte ngam newaade. Tuugnorgal 7ydd5kink4m87bu8yr35dem3q6k1q46 165166 165165 2026-04-17T17:37:25Z SUZYFATIMA 13856 165166 wikitext text/x-wiki {{Databox}}'''Kosam yumma Hubbard''' ko ɓoornungal juutngal, yaajngal, ɓuuɓngal, juutngal juuɗe, wutte toowɗo. Ina yiɗaa suɗaade ɓalndu no waawirtee. Nde feewnaa ko e renndooji hirnaange Victoria ngam waɗde golle galleeji e nder mum.Nde ɓuri anndeede hannde ko nde misiyoŋaaji kerecee en to Polineesi naatni nde caggal ɗuum ngam "siwilise" ɓeen ɓe ɓe cikkatnoo ko laddeeji feccere ɓaleeji. Hay so tawii ooɗoo comci Victoria majjii e ko ɓuri heewde e winndere ndee, ko muumuu, haa hannde ko rewɓe Pasifik ɓoornotonoo ɗum, ɓe mbayli ɗum e comci ɓurɗi laaɓtude e coofde, kuutortooɗi mbaydi cotton, keewndi tappirde e nate puɗi jalbooje. Hannde ina yiyee ko mbaydi smart walla formal, ina heewi ɓoorneede e nder ekkol. == Tariya == E kitaale 1880 naalanke biyeteeɗo Kate Greenaway hollitii defte lolluɗe e jimɗi sukaaɓe e ɗemngal Engele ina kollita sukaaɓe e comci smock. Ɗee ngari ko e mbaydi ɓoornungal sukaaɓe ɓurndi lollude ndi winndooɓe moodel en ndokki innde ‘Mother Hubbard’ e oon sahaa caggal jikku jimɗi sukaaɓe e nder defte ɗee. Hedde e oon sahaa gooto, dillere mbayliigu ɓoornungal ummii, yiɗnoonde woppitde rewɓe hirnaange e mbaydiiji tiiɗɗi, ɗi ngalaa nafoore, hono mbaydiiji tokoosi, korseeji e jokkere enɗam teeŋtunde. Ɓoornugol smock e juuɗe timmuɗe hollirii no feewi ina waawi huutoreede e mawneeki e mbaadi e eggude dow duuɓi haa ɗum wonti ɓoornaade ñalnde kala welnde wonande rewɓe e kala duuɓi e nder renndooji kala. Haa wakkati man nder jamanu Victoria, missionnaire’en Kirista’en fuɗɗi saaktugo linjiila haa le’i lesdi ndi’i jooɗiiɓe nder lesɗe ɗe lesɗe hirnaange ɗon mari. Gartirɗi yumma Hubbard ɗii ko misiyoŋaaji ɗii ndartini ɗum en, ɓe keewi hulɓinaade ko yiyde laylaytol yimɓe ɓadtiiɓe ɓaleeɓe e nder ekkolaaji maɓɓe. Ɗe ceertii no feewi e nder Afrik, Asii fuɗnaange, e Pasifik. Ɓe mbaɗti batte e ɓoornugol jamaanu e nder ɗeeɗoo geɗe kala, kono haa teeŋti noon e duuɗe Pasifik ɗo ɓe ngoni hannde. == Ɓoornugol duunde Pasifik == Inɗe e diidi ina ceerti. To Hawayi, nde wiyetee ko holokū. Ko ɗoon, derivative, muʻumuʻu, ina nanndi no feewi, kono tawa alaa ko woni e mum so wonaa jokkere enɗam e train, ɗum noon ina weeɓi waɗde. To Tahiti, innde ndee ko ʻahu tua (ɓurtugol laamaandi, e maanaa laamaandi koloñaal); jooni noon, ʻahu māmā rūʻau (ɓurɗo neene) ina huutoree. To Samoa e Tonga, diisnondiral ngal ƴettii mbaadi pecce ɗiɗi, e bulooji yumma hubbard ɓooyɗi (juutɗi, yaajɗi, loowɗi e juuɗe pufɗe) dow jokkere enɗam, ina wiyee "puletasi" e "puletaha", no mbaydiiji ɗii fof. E ɗemngal Marshall, innde ndee ko wau ([wɑːu]), ummorii ko e innde duunde Hawaii wiyeteende Oahu. Misiyoŋaaji naatnooɓe ɗum e duuɗe Marshall ummorii ko Oahu. To Kaledoni Nuwel, ɗeen ɓoornanɗe ina mbiyee ɓoornanteeri misiyoŋaaji (Robes de Mission) walla ɓoornanteeri popinées. Rewɓe Kaledoni keso ina ɓoornoo ɗeen comci so ina njuɓɓina mbaydi mum en keeriindi e kirikit. To leydi Papouasie-Nouvelle-Guinée, sifaa ɓoornungal ina anndaa ko meri blaus, ɗum woni e ɗemngal Tok Pisin firti ko bulo debbo. Ina hiisee wonde ko ɓoornungal nokkuyankeewal. E kitaale 1960 e 1970 rewɓe heewɓe e Tarawa, Kiribati e rewɓe seeɗa i-matang ina ɓoornii comci ɗi mbiyatee ko yumma Hubbard. So tawii feccere lesre ndee ina ɓoornii wutte (lavalava) walla wutte, feccere dow ndee ina ɓoornii wutte ɓuuɓɗo no feewi, juutɗo no feewi, ina waawi feeñninde bannge kosam to bannge ɓalndu. Ko sakkitii koo heewi ɓoorneede ko aldaa e les. == Won ɗo == E nder leydi Indiya e ko ɓuri heewde e Asii fuɗnaange, ɗiin ɓoornanteeri ina wiyee "Nighties" walla "Night-gowns". Rewɓe indinaaɓe ina ɓoornoo ɗeen comci ngam wellitaare e wellitaare e nder galleeji, haa teeŋti noon e saraaji galleeji tan nde ɓe ɗaminaaki sosiyetee. Kadi eɓe keewi ɓoornaade wutte ngam newaade. == Tuugnorgal == 9h91sapxq750r14jw5wcrdv34g71wnq 165167 165166 2026-04-17T17:43:57Z SUZYFATIMA 13856 165167 wikitext text/x-wiki {{Databox}}'''Kosam yumma Hubbard''' ko ɓoornungal juutngal, yaajngal, ɓuuɓngal, juutngal juuɗe, wutte toowɗo. Ina yiɗaa suɗaade ɓalndu no waawirtee. Nde feewnaa ko e renndooji hirnaange Victoria ngam waɗde golle galleeji e nder mum.Nde ɓuri anndeede hannde ko nde misiyoŋaaji kerecee en to Polineesi naatni nde caggal ɗuum ngam "siwilise" ɓeen ɓe ɓe cikkatnoo ko laddeeji feccere ɓaleeji. Hay so tawii ooɗoo comci Victoria majjii e ko ɓuri heewde e winndere ndee, ko muumuu, haa hannde ko rewɓe Pasifik ɓoornotonoo ɗum, ɓe mbayli ɗum e comci ɓurɗi laaɓtude e coofde, kuutortooɗi mbaydi cotton, keewndi tappirde e nate puɗi jalbooje. Hannde ina yiyee ko mbaydi smart walla formal, ina heewi ɓoorneede e nder ekkol. == Tariya == E kitaale 1880 naalanke biyeteeɗo Kate Greenaway hollitii defte lolluɗe e jimɗi sukaaɓe e ɗemngal Engele ina kollita sukaaɓe e comci smock. Ɗee ngari ko e mbaydi ɓoornungal sukaaɓe ɓurndi lollude ndi winndooɓe moodel en ndokki innde ‘Mother Hubbard’ e oon sahaa caggal jikku jimɗi sukaaɓe e nder defte ɗee. Hedde e oon sahaa gooto, dillere mbayliigu ɓoornungal ummii, yiɗnoonde woppitde rewɓe hirnaange e mbaydiiji tiiɗɗi, ɗi ngalaa nafoore, hono mbaydiiji tokoosi, korseeji e jokkere enɗam teeŋtunde. Ɓoornugol smock e juuɗe timmuɗe hollirii no feewi ina waawi huutoreede e mawneeki e mbaadi e eggude dow duuɓi haa ɗum wonti ɓoornaade ñalnde kala welnde wonande rewɓe e kala duuɓi e nder renndooji kala. Haa wakkati man nder jamanu Victoria, missionnaire’en Kirista’en fuɗɗi saaktugo linjiila haa le’i lesdi ndi’i jooɗiiɓe nder lesɗe ɗe lesɗe hirnaange ɗon mari. Gartirɗi yumma Hubbard ɗii ko misiyoŋaaji ɗii ndartini ɗum en, ɓe keewi hulɓinaade ko yiyde laylaytol yimɓe ɓadtiiɓe ɓaleeɓe e nder ekkolaaji maɓɓe. Ɗe ceertii no feewi e nder Afrik, Asii fuɗnaange, e Pasifik. Ɓe mbaɗti batte e ɓoornugol jamaanu e nder ɗeeɗoo geɗe kala, kono haa teeŋti noon e duuɗe Pasifik ɗo ɓe ngoni hannde. == Ɓoornugol duunde Pasifik == Inɗe e diidi ina ceerti. To Hawayi, nde wiyetee ko holokū. Ko ɗoon, derivative, muʻumuʻu, ina nanndi no feewi, kono tawa alaa ko woni e mum so wonaa jokkere enɗam e train, ɗum noon ina weeɓi waɗde. To Tahiti, innde ndee ko ʻahu tua (ɓurtugol laamaandi, e maanaa laamaandi koloñaal); jooni noon, ʻahu māmā rūʻau (ɓurɗo neene) ina huutoree. To Samoa e Tonga, diisnondiral ngal ƴettii mbaadi pecce ɗiɗi, e bulooji yumma hubbard ɓooyɗi (juutɗi, yaajɗi, loowɗi e juuɗe pufɗe) dow jokkere enɗam, ina wiyee "puletasi" e "puletaha", no mbaydiiji ɗii fof. E ɗemngal Marshall, innde ndee ko wau ([wɑːu]), ummorii ko e innde duunde Hawaii wiyeteende Oahu. Misiyoŋaaji naatnooɓe ɗum e duuɗe Marshall ummorii ko Oahu. To Kaledoni Nuwel, ɗeen ɓoornanɗe ina mbiyee ɓoornanteeri misiyoŋaaji (Robes de Mission) walla ɓoornanteeri popinées. Rewɓe Kaledoni keso ina ɓoornoo ɗeen comci so ina njuɓɓina mbaydi mum en keeriindi e kirikit. To leydi Papouasie-Nouvelle-Guinée, sifaa ɓoornungal ina anndaa ko meri blaus, ɗum woni e ɗemngal Tok Pisin firti ko bulo debbo. Ina hiisee wonde ko ɓoornungal nokkuyankeewal. E kitaale 1960 e 1970 rewɓe heewɓe e Tarawa, Kiribati e rewɓe seeɗa i-matang ina ɓoornii comci ɗi mbiyatee ko yumma Hubbard. So tawii feccere lesre ndee ina ɓoornii wutte (lavalava) walla wutte, feccere dow ndee ina ɓoornii wutte ɓuuɓɗo no feewi, juutɗo no feewi, ina waawi feeñninde bannge kosam to bannge ɓalndu. Ko sakkitii koo heewi ɓoorneede ko aldaa e les. == Won ɗo == E nder leydi Indiya e ko ɓuri heewde e Asii fuɗnaange, ɗiin ɓoornanteeri ina wiyee "Nighties" walla "Night-gowns". Rewɓe indinaaɓe ina ɓoornoo ɗeen comci ngam wellitaare e wellitaare e nder galleeji, haa teeŋti noon e saraaji galleeji tan nde ɓe ɗaminaaki sosiyetee. Kadi eɓe keewi ɓoornaade wutte ngam newaade.<ref name=":0">{{Cite journal|last=Gray|first=Sally Helvenston|date=2014|title=Searching for Mother Hubbard: Function and Fashion in Nineteenth-Century Dress|url=https://www.jstor.org/stable/10.1086/676031?read-now=1&refreqid=excelsior:0e847f7aac93d99ac0e05631122fad27&seq=2#page_scan_tab_contents|journal=Winterthur Portfolio|volume=48|issue=1|pages=29–74|doi=10.1086/676031|issn=0084-0416|url-access=subscription}}</ref><ref>{{Cite web|url=https://core.ac.uk/download/pdf/20074229.pdf|title=Looking Good: The Cultural Politics of the Island Dress for Young Women in Vanuatu|last=Cummings|first=Maggie|year=2013|website=The Contemporary Pacific Vol 25 No 1|publisher=University of Hawai'i Press|access-date=2018-12-27}}</ref><ref>''The Pocket Hawaiian Dictionary with a Concise Hawaiian Grammar'' by Mary Kawena Pukui, Samuel H. Elbert, and Esther T. Mookini (1975), p 30. {{ISBN|0-8248-0307-8}}</ref><ref>''The Pocket Hawaiian Dictionary with a Concise Hawaiian Grammar'' by Mary Kawena Pukui, Samuel H. Elbert, and Esther T. Mookini (1975), p 111. {{ISBN|0-8248-0307-8}}</ref><ref>[http://www.trussel2.com/MOD/MED2W.htm#wau Marshallese-English Dictionary: ]{{lang|mh|wau}}</ref> == Tuugnorgal == <references /> lqlb4ivt7djc7y3j36g9mfkwalq85j1 Rational Dress Society 0 40268 165168 2026-04-17T18:23:31Z SUZYFATIMA 13856 Created page with "Fedde Rational Dress ko fedde sosaande e hitaande 1881 to Londres, jeyaande e dille ngam moƴƴinde ɓoornugol Victoria. Nde siforii faandaare mayre nii : Fedde Rational Dress Society ina seedtoo naatgol kala mbaydi ɓoornungal, tawa ina ustoo mbaydi, ina haɗa yah-ngartaa ɓanndu, walla ina waawi bonnude cellal. Ina seedtoo ɓoornaade korseeji tiiɗɗi ; e paɗe toowɗe; e jokkere enɗam teeŋtunde, hono waɗde fijirde cellunde ko famɗi fof ko waawataa waɗde ; e kal..." 165168 wikitext text/x-wiki Fedde Rational Dress ko fedde sosaande e hitaande 1881 to Londres, jeyaande e dille ngam moƴƴinde ɓoornugol Victoria. Nde siforii faandaare mayre nii : Fedde Rational Dress Society ina seedtoo naatgol kala mbaydi ɓoornungal, tawa ina ustoo mbaydi, ina haɗa yah-ngartaa ɓanndu, walla ina waawi bonnude cellal. Ina seedtoo ɓoornaade korseeji tiiɗɗi ; e paɗe toowɗe; e jokkere enɗam teeŋtunde, hono waɗde fijirde cellunde ko famɗi fof ko waawataa waɗde ; e kala ko ina haɓɓa comci walla comci goɗɗi kaɗooji dille juuɗe. Ina seedtoo krinolineeji walla krinoletuuji kala sifaa ko bonɗi e mbaylaandi... [Nde] ɗaɓɓi ko yimɓe fof ɓoornotoo ko cellal, wellitaare, e ŋarɗugol, ngam yiylaade ko addanta jibinannde, wellitaare e ŋarɗugol e nder ɓoornagol men ko huunde nde fotaani wonde e koye men e koye men. E nder catal koolol mum gadanol, ngol limtii sifaaji ɓoornungal "timmungal" hono : 1. Ndimaagu yahde. 2. Waasde ɓuuɓde e dow kala nokku e ɓanndu. 3. Teddeendi ɓuraani ko haani e nguleeki, kadi teddeendi e nguleeki fof ina poti renndinde. 4. Moƴƴere e ŋarɗugol kawri e wellitaare e wellitaare. 5. Woppude ko ɓuri laaɓtude e ɓoornaade comci gaadoraaɗi e oon sahaa. Ardiiɓe Fedde ndee ko Lady Harberton (mo tagi jokkere enɗam fecciinde ndee), Mary Eliza Haweis e Konstans Wilde (winndiyanke Irlande). Oscar Wilde walli e saaktude konngol ngol nde o yaltini winndannde "Filosofi ɓoornungal" nde o teeŋtini jokkondire teeŋtuɗe hakkunde ɓoornungal e ruuhu neɗɗo. Rewɓe yahooɓe e baasi, ko wayi no terɗe Fedde Lady Cyclists’ Association, ko daraniiɓe no feewi hakke rewɓe e ɓoornaade comci potɗi e golle ɗee, e nder miijo wonde baasi ina rokka rewɓe fartaŋŋe daɗde e kuule renndo ɓurɗe teeŋtude. E hitaande 1889, tergal fedde ɓoornungal hakkilantaagal, Charlotte Carmichael Stopes, ƴaggitii golle batu fedde Angalteer ngam ɓamtaare ganndal to Newcastle upon Tyne, nde o yuɓɓini jonnde nde o waɗaani, nde o holliti ɓoornugol hakkilantaagal e jamaanu keso e nder leydi Angalteer. Tuugnorgal 8u34ct8t1jkai3lfthsp72hfzbgzvl5 165169 165168 2026-04-17T18:26:51Z SUZYFATIMA 13856 165169 wikitext text/x-wiki {{Databox}}'''Fedde Rational Dress''' ko fedde sosaande e hitaande 1881 to Londres, jeyaande e dille ngam moƴƴinde ɓoornugol Victoria. Nde siforii faandaare mayre nii : Fedde Rational Dress Society ina seedtoo naatgol kala mbaydi ɓoornungal, tawa ina ustoo mbaydi, ina haɗa yah-ngartaa ɓanndu, walla ina waawi bonnude cellal. Ina seedtoo ɓoornaade korseeji tiiɗɗi ; e paɗe toowɗe; e jokkere enɗam teeŋtunde, hono waɗde fijirde cellunde ko famɗi fof ko waawataa waɗde ; e kala ko ina haɓɓa comci walla comci goɗɗi kaɗooji dille juuɗe. Ina seedtoo krinolineeji walla krinoletuuji kala sifaa ko bonɗi e mbaylaandi... [Nde] ɗaɓɓi ko yimɓe fof ɓoornotoo ko cellal, wellitaare, e ŋarɗugol, ngam yiylaade ko addanta jibinannde, wellitaare e ŋarɗugol e nder ɓoornagol men ko huunde nde fotaani wonde e koye men e koye men. E nder catal koolol mum gadanol, ngol limtii sifaaji ɓoornungal "timmungal" hono : 1. Ndimaagu yahde. 2. Waasde ɓuuɓde e dow kala nokku e ɓanndu. 3. Teddeendi ɓuraani ko haani e nguleeki, kadi teddeendi e nguleeki fof ina poti renndinde. 4. Moƴƴere e ŋarɗugol kawri e wellitaare e wellitaare. 5. Woppude ko ɓuri laaɓtude e ɓoornaade comci gaadoraaɗi e oon sahaa. Ardiiɓe Fedde ndee ko Lady Harberton (mo tagi jokkere enɗam fecciinde ndee), Mary Eliza Haweis e Konstans Wilde (winndiyanke Irlande). Oscar Wilde walli e saaktude konngol ngol nde o yaltini winndannde "Filosofi ɓoornungal" nde o teeŋtini jokkondire teeŋtuɗe hakkunde ɓoornungal e ruuhu neɗɗo. Rewɓe yahooɓe e baasi, ko wayi no terɗe Fedde Lady Cyclists’ Association, ko daraniiɓe no feewi hakke rewɓe e ɓoornaade comci potɗi e golle ɗee, e nder miijo wonde baasi ina rokka rewɓe fartaŋŋe daɗde e kuule renndo ɓurɗe teeŋtude. E hitaande 1889, tergal fedde ɓoornungal hakkilantaagal, Charlotte Carmichael Stopes, ƴaggitii golle batu fedde Angalteer ngam ɓamtaare ganndal to Newcastle upon Tyne, nde o yuɓɓini jonnde nde o waɗaani, nde o holliti ɓoornugol hakkilantaagal e jamaanu keso e nder leydi Angalteer. == Tuugnorgal == koimqotmxo9doua8034sr5t9wh6zi4t 165170 165169 2026-04-17T18:31:24Z SUZYFATIMA 13856 165170 wikitext text/x-wiki {{Databox}}'''Fedde Rational Dress''' ko fedde sosaande e hitaande 1881 to Londres, jeyaande e dille ngam moƴƴinde ɓoornugol Victoria. Nde siforii faandaare mayre nii : Fedde Rational Dress Society ina seedtoo naatgol kala mbaydi ɓoornungal, tawa ina ustoo mbaydi, ina haɗa yah-ngartaa ɓanndu, walla ina waawi bonnude cellal. Ina seedtoo ɓoornaade korseeji tiiɗɗi ; e paɗe toowɗe; e jokkere enɗam teeŋtunde, hono waɗde fijirde cellunde ko famɗi fof ko waawataa waɗde ; e kala ko ina haɓɓa comci walla comci goɗɗi kaɗooji dille juuɗe. Ina seedtoo krinolineeji walla krinoletuuji kala sifaa ko bonɗi e mbaylaandi... [Nde] ɗaɓɓi ko yimɓe fof ɓoornotoo ko cellal, wellitaare, e ŋarɗugol, ngam yiylaade ko addanta jibinannde, wellitaare e ŋarɗugol e nder ɓoornagol men ko huunde nde fotaani wonde e koye men e koye men. E nder catal koolol mum gadanol, ngol limtii sifaaji ɓoornungal "timmungal" hono : 1. Ndimaagu yahde. 2. Waasde ɓuuɓde e dow kala nokku e ɓanndu. 3. Teddeendi ɓuraani ko haani e nguleeki, kadi teddeendi e nguleeki fof ina poti renndinde. 4. Moƴƴere e ŋarɗugol kawri e wellitaare e wellitaare. 5. Woppude ko ɓuri laaɓtude e ɓoornaade comci gaadoraaɗi e oon sahaa. Ardiiɓe Fedde ndee ko Lady Harberton (mo tagi jokkere enɗam fecciinde ndee), Mary Eliza Haweis e Konstans Wilde (winndiyanke Irlande). Oscar Wilde walli e saaktude konngol ngol nde o yaltini winndannde "Filosofi ɓoornungal" nde o teeŋtini jokkondire teeŋtuɗe hakkunde ɓoornungal e ruuhu neɗɗo. Rewɓe yahooɓe e baasi, ko wayi no terɗe Fedde Lady Cyclists’ Association, ko daraniiɓe no feewi hakke rewɓe e ɓoornaade comci potɗi e golle ɗee, e nder miijo wonde baasi ina rokka rewɓe fartaŋŋe daɗde e kuule renndo ɓurɗe teeŋtude. E hitaande 1889, tergal fedde ɓoornungal hakkilantaagal, Charlotte Carmichael Stopes, ƴaggitii golle batu fedde Angalteer ngam ɓamtaare ganndal to Newcastle upon Tyne, nde o yuɓɓini jonnde nde o waɗaani, nde o holliti ɓoornugol hakkilantaagal e jamaanu keso e nder leydi Angalteer.<ref>{{cite web|url=http://www.glily.com/preraphs.htm|publisher=Gilded Lily Publishing|title=Pre-Raphaelite Ideals and Artistic Dress|last=Rockliff-Steiin|first=Consuelo Marie|url-status=bot: unknown|archiveurl=https://web.archive.org/web/20110930101322/http://www.glily.com/preraphs.htm|archivedate=2011-09-30}}</ref><ref name="odnb">{{cite ODNB|id=45796|title=Pomeroy [née Legge], Florence Wallace, Viscountess Harberton|last=Levitt|first=Sarah}}</ref><ref>See ''[[The Philosophy of Dress]]'' by Oscar Wilde.</ref><ref>Julie Wosk, ''Women and the Machine: Representations from the Spinning Wheel to the Electronic Age'', 2003, Johns Hopkins University Press, pp98-99 {{ISBN|978-0801873133}}</ref><ref>{{cite book|author=Stephanie Green|title=The Public Lives of Charlotte and Marie Stopes|location=London|publisher=Pickering & Chatto|year=2013|ISBN=9781848932388|page=64}}</ref> == Tuugnorgal == <references /> 5dyxquyaljcjsgqmtqzs886k4tcyh8b 165171 165170 2026-04-17T18:31:42Z SUZYFATIMA 13856 165171 wikitext text/x-wiki {{Databox}}'''Fedde Rational Dress''' ko fedde sosaande e hitaande 1881 to Londres, jeyaande e dille ngam moƴƴinde ɓoornugol Victoria. Nde siforii faandaare mayre nii : Fedde Rational Dress Society ina seedtoo naatgol kala mbaydi ɓoornungal, tawa ina ustoo mbaydi, ina haɗa yah-ngartaa ɓanndu, walla ina waawi bonnude cellal. Ina seedtoo ɓoornaade korseeji tiiɗɗi ; e paɗe toowɗe; e jokkere enɗam teeŋtunde, hono waɗde fijirde cellunde ko famɗi fof ko waawataa waɗde ; e kala ko ina haɓɓa comci walla comci goɗɗi kaɗooji dille juuɗe. Ina seedtoo krinolineeji walla krinoletuuji kala sifaa ko bonɗi e mbaylaandi... [Nde] ɗaɓɓi ko yimɓe fof ɓoornotoo ko cellal, wellitaare, e ŋarɗugol, ngam yiylaade ko addanta jibinannde, wellitaare e ŋarɗugol e nder ɓoornagol men ko huunde nde fotaani wonde e koye men e koye men. E nder catal koolol mum gadanol, ngol limtii sifaaji ɓoornungal "timmungal" hono : 1. Ndimaagu yahde. 2. Waasde ɓuuɓde e dow kala nokku e ɓanndu. 3. Teddeendi ɓuraani ko haani e nguleeki, kadi teddeendi e nguleeki fof ina poti renndinde. 4. Moƴƴere e ŋarɗugol kawri e wellitaare e wellitaare. 5. Woppude ko ɓuri laaɓtude e ɓoornaade comci gaadoraaɗi e oon sahaa. Ardiiɓe Fedde ndee ko Lady Harberton (mo tagi jokkere enɗam fecciinde ndee), Mary Eliza Haweis e Konstans Wilde (winndiyanke Irlande). Oscar Wilde walli e saaktude konngol ngol nde o yaltini winndannde "Filosofi ɓoornungal" nde o teeŋtini jokkondire teeŋtuɗe hakkunde ɓoornungal e ruuhu neɗɗo. Rewɓe yahooɓe e baasi, ko wayi no terɗe Fedde Lady Cyclists’ Association, ko daraniiɓe no feewi hakke rewɓe e ɓoornaade comci potɗi e golle ɗee, e nder miijo wonde baasi ina rokka rewɓe fartaŋŋe daɗde e kuule renndo ɓurɗe teeŋtude. E hitaande 1889, tergal fedde ɓoornungal hakkilantaagal, Charlotte Carmichael Stopes, ƴaggitii golle batu fedde Angalteer ngam ɓamtaare ganndal to Newcastle upon Tyne, nde o yuɓɓini jonnde nde o waɗaani, nde o holliti ɓoornugol hakkilantaagal e jamaanu keso e nder leydi Angalteer.<ref>{{cite web|url=http://www.glily.com/preraphs.htm|publisher=Gilded Lily Publishing|title=Pre-Raphaelite Ideals and Artistic Dress|last=Rockliff-Steiin|first=Consuelo Marie|url-status=bot: unknown|archiveurl=https://web.archive.org/web/20110930101322/http://www.glily.com/preraphs.htm|archivedate=2011-09-30}}</ref><ref name="odnb">{{cite ODNB|id=45796|title=Pomeroy [née Legge], Florence Wallace, Viscountess Harberton|last=Levitt|first=Sarah}}</ref><ref>See ''[[The Philosophy of Dress]]'' by Oscar Wilde.</ref><ref>Julie Wosk, ''Women and the Machine: Representations from the Spinning Wheel to the Electronic Age'', 2003, Johns Hopkins University Press, pp98-99 {{ISBN|978-0801873133}}</ref><ref>{{cite book|author=Stephanie Green|title=The Public Lives of Charlotte and Marie Stopes|location=London|publisher=Pickering & Chatto|year=2013|ISBN=9781848932388|page=64}}</ref> == Tuugnorgal == <references /> [[Category:Rewbe]] 2h49xpxfkj3ywjb17f2d0n4v24v1egk Red Dress Day 0 40269 165172 2026-04-17T18:36:03Z SUZYFATIMA 13856 Created page with "Ñalngu Ɓoornugol Boɗeejo, walla Kampaañ Ɓoornugol Boɗewol, ko kewu ngu Eɓɓoore REDress yuɓɓinta hitaande kala ngam siftorde nguurndam rewɓe e sukaaɓe rewɓe majjuɓe e warɓe e nder leydi Kanadaa. Ndee hiirde fuɗɗii ko ñalnde 5 mee 2010, ina jokki hitaande kala. Kewu nguu ina waɗa sahaa e sahaa fof e ñalɗi goɗɗi e nder hitaande ndee ngam hawrude e ñalɗi goɗɗi golle, ko wayi no ñalngu leƴƴi ngenndiiji. Inɗe jokkondirɗe e ndee hiirde ina njeyaa..." 165172 wikitext text/x-wiki Ñalngu Ɓoornugol Boɗeejo, walla Kampaañ Ɓoornugol Boɗewol, ko kewu ngu Eɓɓoore REDress yuɓɓinta hitaande kala ngam siftorde nguurndam rewɓe e sukaaɓe rewɓe majjuɓe e warɓe e nder leydi Kanadaa. Ndee hiirde fuɗɗii ko ñalnde 5 mee 2010, ina jokki hitaande kala. Kewu nguu ina waɗa sahaa e sahaa fof e ñalɗi goɗɗi e nder hitaande ndee ngam hawrude e ñalɗi goɗɗi golle, ko wayi no ñalngu leƴƴi ngenndiiji. Inɗe jokkondirɗe e ndee hiirde ina njeyaa heen ñalawma ngenndiijo ngam humpitaade rewɓe e sukaaɓe rewɓe majjuɓe e warɓe. Ñalngu Red Dress ina jeyaa e kampaañuuji keewɗi ɗi daraniiɓe hakkeeji aadee puɗɗii ngam noddude hakkillaaji e ŋakkeende nguura e rewɓe Ɓiɓɓe leydi. Ɓawo E nder ballal golle naalanke Métis biyeteeɗo Jaime Black jogorɗo yahrude yeeso ngam ƴellitde Eɓɓaande REDress, ñalngu nguu ina addana en waɗde hakkillaaji e ko ina ɓura 1 000 debbo e suka debbo ɓiɗɓe leydi (MMIWG) majjuɓe e warɓe to Kanadaa. Eɓɓaande ndee fuɗɗii ko e hitaande 2010 caggal nde Black hollitii installation to duɗal jaaɓi haaɗtirde Winnipeg tawi ina waɗi heen mbaydiiji boɗeeji ɗi ngalaa hay huunde ngam teddinde e maantinde nguurndam rewɓe Ɓiɓɓe leydi majjuɓe e juuɗe fitinaaji. Ñalnde heen, tawtoraaɓe ɓee ina njiɗi hollirde comci boɗeeji ɗi ngalaa hay huunde e nokkuuji renndo walla ɓoornaade comci boɗeeji ngam hollirde ballal mum en e nguurndam MMIWG. Golle goɗɗe baɗeteeɗe e ooɗoo ñalawma ina mbaɗi kadi seppooji, ciftorɗe, e yah-ngartaa e nder Kanadaa. Installations dress reds ina kollitee e nder museeji, e nder duɗe jaaɓi haaɗtirde, e nder kollirɗe. Iwdi ñalngu nguu fuɗɗorii ko e yahdu e banndiraaɓe men – K’omoks ɗo njuɓɓudi naalankaagal ciftorgol renndo waɗanoo ngam teddinde rewɓe ɓiɗɓe leydi majjuɓe e warɓe. Ñalnde 5 mee ko ñalngu jibinannde Lisa Marie Young, debbo Tla-o-qui-aht, jahroowo e duuɓi 21, majjuɗo e nder ngonkaaji tuumeteeɗi ummoraade Nanaimo, BC e ñalawma Kanadaa 2002. Hay so tawii teemedde wasiyaaji ummoriiɗi e yimɓe ɓee, wiɗtooɓe RCMP mbaɗaani heen yahrude yeeso e ndeeɗoo ñaawoore. E hitaande 2016, kampaañ gadano oo, hono kampaañ e udditgol Red Dress, yuɓɓinaama, addani yimɓe heewɓe waɗde heen hakkillaaji mum en e nder leydi hee, e nder leydi Kanadaa e nder leyɗeele dentuɗe Amerik. Hay so tawii eɓɓaande REDress ndee sosaaka ngam noddaango wiɗto ngenndiijo wonande rewɓe e sukaaɓe rewɓe majjuɓe e warɓe, heewɓe e wallitooɓe eɓɓaande ndee e ñalawma REDress caggal mum ina njiɗi waɗde wiɗto ngoo, tee ina kuutoroo kewu nguu ngam waɗde tiiɗnaare e laamu Kanadaa. Njawdi Albertaa Gollotooɓe to suudu safrirdu Awo Taan, nokku ɗo rewɓe e sukaaɓe ɓiɓɓe leydi ndii njippii e nder wuro Calgary, Alberta, yuɓɓinii kewu ñalnde 19 noowammbar 2019, to defterdu mawndu Calgary. Tawtoraaɓe hiirde ndee keɓii fartaŋŋe humpitaade ko ɓuri laaɓtude e rewɓe e sukaaɓe rewɓe majjuɓe e warɓe, kadi ɓe noddaama ngam waɗde puccu tokooso felt ɓoorniiɗo wutte boɗeejo, tawi ko eɓɓoore adannde ndee waɗnoo eɓɓoore boɗeere. Ontario Almuɓɓe duɗal hakkundeewal Cardinal Leger, to Brampton, Ontario, mbaɗii teddungal e rewɓe e sukaaɓe rewɓe majjuɓe e warɓe ñalnde 3 mee 2017, e nder kewu ngu ɓe mbaɗi e ñalngu ɓoornugol boɗewol. Almuɓɓe ɓee mbinndi inɗe ƴettaaɗe e doggol rewɓe e sukaaɓe rewɓe majjuɓe e warɓe, e dow ko ina tolnoo e 1 200 ƴiye boɗeeje, ɗe mbaɗtaa caggal ɗuum e leɗɗe sara duɗal ngal. Tuugnorgal 26oc12k2haheytbe4s9wk6xknib02ti 165173 165172 2026-04-17T18:38:34Z SUZYFATIMA 13856 165173 wikitext text/x-wiki {{Databox}}'''Ñalngu Ɓoornugol Boɗeejo''', walla Kampaañ Ɓoornugol Boɗewol, ko kewu ngu Eɓɓoore REDress yuɓɓinta hitaande kala ngam siftorde nguurndam rewɓe e sukaaɓe rewɓe majjuɓe e warɓe e nder leydi Kanadaa. Ndee hiirde fuɗɗii ko ñalnde 5 mee 2010, ina jokki hitaande kala. Kewu nguu ina waɗa sahaa e sahaa fof e ñalɗi goɗɗi e nder hitaande ndee ngam hawrude e ñalɗi goɗɗi golle, ko wayi no ñalngu leƴƴi ngenndiiji. Inɗe jokkondirɗe e ndee hiirde ina njeyaa heen ñalawma ngenndiijo ngam humpitaade rewɓe e sukaaɓe rewɓe majjuɓe e warɓe. Ñalngu Red Dress ina jeyaa e kampaañuuji keewɗi ɗi daraniiɓe hakkeeji aadee puɗɗii ngam noddude hakkillaaji e ŋakkeende nguura e rewɓe Ɓiɓɓe leydi. == Ɓawo == E nder ballal golle naalanke Métis biyeteeɗo Jaime Black jogorɗo yahrude yeeso ngam ƴellitde Eɓɓaande REDress, ñalngu nguu ina addana en waɗde hakkillaaji e ko ina ɓura 1 000 debbo e suka debbo ɓiɗɓe leydi (MMIWG) majjuɓe e warɓe to Kanadaa. Eɓɓaande ndee fuɗɗii ko e hitaande 2010 caggal nde Black hollitii installation to duɗal jaaɓi haaɗtirde Winnipeg tawi ina waɗi heen mbaydiiji boɗeeji ɗi ngalaa hay huunde ngam teddinde e maantinde nguurndam rewɓe Ɓiɓɓe leydi majjuɓe e juuɗe fitinaaji. Ñalnde heen, tawtoraaɓe ɓee ina njiɗi hollirde comci boɗeeji ɗi ngalaa hay huunde e nokkuuji renndo walla ɓoornaade comci boɗeeji ngam hollirde ballal mum en e nguurndam MMIWG. Golle goɗɗe baɗeteeɗe e ooɗoo ñalawma ina mbaɗi kadi seppooji, ciftorɗe, e yah-ngartaa e nder Kanadaa. Installations dress reds ina kollitee e nder museeji, e nder duɗe jaaɓi haaɗtirde, e nder kollirɗe. Iwdi ñalngu nguu fuɗɗorii ko e yahdu e banndiraaɓe men – K’omoks ɗo njuɓɓudi naalankaagal ciftorgol renndo waɗanoo ngam teddinde rewɓe ɓiɗɓe leydi majjuɓe e warɓe. Ñalnde 5 mee ko ñalngu jibinannde Lisa Marie Young, debbo Tla-o-qui-aht, jahroowo e duuɓi 21, majjuɗo e nder ngonkaaji tuumeteeɗi ummoraade Nanaimo, BC e ñalawma Kanadaa 2002. Hay so tawii teemedde wasiyaaji ummoriiɗi e yimɓe ɓee, wiɗtooɓe RCMP mbaɗaani heen yahrude yeeso e ndeeɗoo ñaawoore. E hitaande 2016, kampaañ gadano oo, hono kampaañ e udditgol Red Dress, yuɓɓinaama, addani yimɓe heewɓe waɗde heen hakkillaaji mum en e nder leydi hee, e nder leydi Kanadaa e nder leyɗeele dentuɗe Amerik. Hay so tawii eɓɓaande REDress ndee sosaaka ngam noddaango wiɗto ngenndiijo wonande rewɓe e sukaaɓe rewɓe majjuɓe e warɓe, heewɓe e wallitooɓe eɓɓaande ndee e ñalawma REDress caggal mum ina njiɗi waɗde wiɗto ngoo, tee ina kuutoroo kewu nguu ngam waɗde tiiɗnaare e laamu Kanadaa. == Njawdi == == Albertaa == Gollotooɓe to suudu safrirdu Awo Taan, nokku ɗo rewɓe e sukaaɓe ɓiɓɓe leydi ndii njippii e nder wuro Calgary, Alberta, yuɓɓinii kewu ñalnde 19 noowammbar 2019, to defterdu mawndu Calgary. Tawtoraaɓe hiirde ndee keɓii fartaŋŋe humpitaade ko ɓuri laaɓtude e rewɓe e sukaaɓe rewɓe majjuɓe e warɓe, kadi ɓe noddaama ngam waɗde puccu tokooso felt ɓoorniiɗo wutte boɗeejo, tawi ko eɓɓoore adannde ndee waɗnoo eɓɓoore boɗeere. ====== Ontario ====== Almuɓɓe duɗal hakkundeewal Cardinal Leger, to Brampton, Ontario, mbaɗii teddungal e rewɓe e sukaaɓe rewɓe majjuɓe e warɓe ñalnde 3 mee 2017, e nder kewu ngu ɓe mbaɗi e ñalngu ɓoornugol boɗewol. Almuɓɓe ɓee mbinndi inɗe ƴettaaɗe e doggol rewɓe e sukaaɓe rewɓe majjuɓe e warɓe, e dow ko ina tolnoo e 1 200 ƴiye boɗeeje, ɗe mbaɗtaa caggal ɗuum e leɗɗe sara duɗal ngal. == Tuugnorgal == 6ij9g8m2w4h9zflhy8cry9egklia3g9 165174 165173 2026-04-17T18:56:13Z SUZYFATIMA 13856 165174 wikitext text/x-wiki {{Databox}}'''Ñalngu Ɓoornugol Boɗeejo''', walla Kampaañ Ɓoornugol Boɗewol, ko kewu ngu Eɓɓoore REDress yuɓɓinta hitaande kala ngam siftorde nguurndam rewɓe e sukaaɓe rewɓe majjuɓe e warɓe e nder leydi Kanadaa. Ndee hiirde fuɗɗii ko ñalnde 5 mee 2010, ina jokki hitaande kala. Kewu nguu ina waɗa sahaa e sahaa fof e ñalɗi goɗɗi e nder hitaande ndee ngam hawrude e ñalɗi goɗɗi golle, ko wayi no ñalngu leƴƴi ngenndiiji. Inɗe jokkondirɗe e ndee hiirde ina njeyaa heen ñalawma ngenndiijo ngam humpitaade rewɓe e sukaaɓe rewɓe majjuɓe e warɓe. Ñalngu Red Dress ina jeyaa e kampaañuuji keewɗi ɗi daraniiɓe hakkeeji aadee puɗɗii ngam noddude hakkillaaji e ŋakkeende nguura e rewɓe Ɓiɓɓe leydi. == Ɓawo == E nder ballal golle naalanke Métis biyeteeɗo Jaime Black jogorɗo yahrude yeeso ngam ƴellitde Eɓɓaande REDress, ñalngu nguu ina addana en waɗde hakkillaaji e ko ina ɓura 1 000 debbo e suka debbo ɓiɗɓe leydi (MMIWG) majjuɓe e warɓe to Kanadaa. Eɓɓaande ndee fuɗɗii ko e hitaande 2010 caggal nde Black hollitii installation to duɗal jaaɓi haaɗtirde Winnipeg tawi ina waɗi heen mbaydiiji boɗeeji ɗi ngalaa hay huunde ngam teddinde e maantinde nguurndam rewɓe Ɓiɓɓe leydi majjuɓe e juuɗe fitinaaji. Ñalnde heen, tawtoraaɓe ɓee ina njiɗi hollirde comci boɗeeji ɗi ngalaa hay huunde e nokkuuji renndo walla ɓoornaade comci boɗeeji ngam hollirde ballal mum en e nguurndam MMIWG. Golle goɗɗe baɗeteeɗe e ooɗoo ñalawma ina mbaɗi kadi seppooji, ciftorɗe, e yah-ngartaa e nder Kanadaa. Installations dress reds ina kollitee e nder museeji, e nder duɗe jaaɓi haaɗtirde, e nder kollirɗe. Iwdi ñalngu nguu fuɗɗorii ko e yahdu e banndiraaɓe men – K’omoks ɗo njuɓɓudi naalankaagal ciftorgol renndo waɗanoo ngam teddinde rewɓe ɓiɗɓe leydi majjuɓe e warɓe. Ñalnde 5 mee ko ñalngu jibinannde Lisa Marie Young, debbo Tla-o-qui-aht, jahroowo e duuɓi 21, majjuɗo e nder ngonkaaji tuumeteeɗi ummoraade Nanaimo, BC e ñalawma Kanadaa 2002. Hay so tawii teemedde wasiyaaji ummoriiɗi e yimɓe ɓee, wiɗtooɓe RCMP mbaɗaani heen yahrude yeeso e ndeeɗoo ñaawoore. E hitaande 2016, kampaañ gadano oo, hono kampaañ e udditgol Red Dress, yuɓɓinaama, addani yimɓe heewɓe waɗde heen hakkillaaji mum en e nder leydi hee, e nder leydi Kanadaa e nder leyɗeele dentuɗe Amerik. Hay so tawii eɓɓaande REDress ndee sosaaka ngam noddaango wiɗto ngenndiijo wonande rewɓe e sukaaɓe rewɓe majjuɓe e warɓe, heewɓe e wallitooɓe eɓɓaande ndee e ñalawma REDress caggal mum ina njiɗi waɗde wiɗto ngoo, tee ina kuutoroo kewu nguu ngam waɗde tiiɗnaare e laamu Kanadaa. == Njawdi == == Albertaa == Gollotooɓe to suudu safrirdu Awo Taan, nokku ɗo rewɓe e sukaaɓe ɓiɓɓe leydi ndii njippii e nder wuro Calgary, Alberta, yuɓɓinii kewu ñalnde 19 noowammbar 2019, to defterdu mawndu Calgary. Tawtoraaɓe hiirde ndee keɓii fartaŋŋe humpitaade ko ɓuri laaɓtude e rewɓe e sukaaɓe rewɓe majjuɓe e warɓe, kadi ɓe noddaama ngam waɗde puccu tokooso felt ɓoorniiɗo wutte boɗeejo, tawi ko eɓɓoore adannde ndee waɗnoo eɓɓoore boɗeere. ====== Ontario ====== Almuɓɓe duɗal hakkundeewal Cardinal Leger, to Brampton, Ontario, mbaɗii teddungal e rewɓe e sukaaɓe rewɓe majjuɓe e warɓe ñalnde 3 mee 2017, e nder kewu ngu ɓe mbaɗi e ñalngu ɓoornugol boɗewol. Almuɓɓe ɓee mbinndi inɗe ƴettaaɗe e doggol rewɓe e sukaaɓe rewɓe majjuɓe e warɓe, e dow ko ina tolnoo e 1 200 ƴiye boɗeeje, ɗe mbaɗtaa caggal ɗuum e leɗɗe sara duɗal ngal.<ref>{{Cite web|date=May 5, 2020|title=Red Dress day in effect for missing Indigenous women|url=https://www.merrittherald.com/red-dress-day-in-effect-for-missing-indigenous-women/|access-date=February 5, 2021|website=Merritt Herald|language=en-US}}</ref><ref>{{Cite web|title=Red Dress Campaign|url=http://psacunion.ca/red-dress-campaign|access-date=February 5, 2021|website=Public Service Alliance of Canada|language=en}}</ref><ref>{{Cite web|title=National Day of Awareness for Missing and Murdered Indigenous Women and Girls|url=https://www.canadianhumantraffickinghotline.ca/event/national-day-of-awareness-for-missing-and-murdered-indigenous-women-and-girls/2020-05-05/|access-date=February 5, 2021|website=Canadian Human Trafficking Hotline|language=en-US}}</ref><ref>{{Cite journal|last=Walsh|first=Jenna|date=2017|title=The National Inquiry into the Missing and Murdered Indigenous Women and Girls of Canada : A Probe in Peril.|url=http://www5.austlii.edu.au/au/journals/IndigLawB/2017/27.pdf|journal=Indigenous Law Bulletin|volume=8|pages=6–10|via=}}</ref><ref>{{Cite web|date=October 9, 2019|title=Red dress marked National Day of Remembrance for MMIW|url=https://www.theprogress.com/news/red-dress-marked-national-day-of-remembrance-for-mmiw/|access-date=February 5, 2021|website=Chilliwack Progress|language=en-US}}</ref><ref>{{Cite web|last1=Landreville|first1=Troy|date=September 28, 2020|title=Red Dress campaign shines light on missing, murdered Indigenous Women|url=https://www.mypowellrivernow.com/31406/red-dress-campaign-shines-light-on-missing-murdered-indegenous-women/|access-date=February 5, 2021|website=My Powell River Now|language=en-CA}}</ref><ref>{{Cite news|last=Walton|first=Paul|date=Nov 29, 2002|title=Police wait for break in city murder cases ...Young family to search for Lisa|pages=1, 3|work=Nanaimo Daily News|url=https://www.newspapers.com/newspage/326184414/|access-date=Dec 25, 2022|archive-url=https://web.archive.org/web/20220921014657/https://lisamarieyoung.ca/news/clip/2002-11-29_Nanaimo_Daily_News.html|archive-date=September 21, 2022}}</ref><ref>{{Cite news|last=Walton|first=Paul|date=Jul 12, 2002|title=Woman's disappearance leaves friends perplexed|pages=3|work=Nanaimo Daily News|url=https://www.newspapers.com/clip/50704933/lisa-marie-young-05/|access-date=Dec 25, 2022|archive-url=https://web.archive.org/web/20220921014712/https://lisamarieyoung.ca/news/clip/2002-07-12_Nanaimo_Daily_News.html|archive-date=September 21, 2022}}</ref><ref>{{Cite web|last=Hanson|first=Kendall|date=Dec 17, 2020|title=Nanaimo RCMP conduct new searches in nearly two-decade-old case|url=https://www.cheknews.ca/nanaimo-rcmp-conduct-new-searches-in-nearly-two-decade-old-case-726800/|archive-url=https://web.archive.org/web/20221226103105/https://www.cheknews.ca/nanaimo-rcmp-conduct-new-searches-in-nearly-two-decade-old-case-726800/|archive-date=December 26, 2022|access-date=2022-12-26|website=CHEK News}}</ref> == Tuugnorgal == <references /> hmt31cmp4cvk0xvn1nufcpykl7tr9a9 165175 165174 2026-04-17T18:56:58Z SUZYFATIMA 13856 165175 wikitext text/x-wiki {{Databox}}'''Ñalngu Ɓoornugol Boɗeejo''', walla Kampaañ Ɓoornugol Boɗewol, ko kewu ngu Eɓɓoore REDress yuɓɓinta hitaande kala ngam siftorde nguurndam rewɓe e sukaaɓe rewɓe majjuɓe e warɓe e nder leydi Kanadaa. Ndee hiirde fuɗɗii ko ñalnde 5 mee 2010, ina jokki hitaande kala. Kewu nguu ina waɗa sahaa e sahaa fof e ñalɗi goɗɗi e nder hitaande ndee ngam hawrude e ñalɗi goɗɗi golle, ko wayi no ñalngu leƴƴi ngenndiiji. Inɗe jokkondirɗe e ndee hiirde ina njeyaa heen ñalawma ngenndiijo ngam humpitaade rewɓe e sukaaɓe rewɓe majjuɓe e warɓe. Ñalngu Red Dress ina jeyaa e kampaañuuji keewɗi ɗi daraniiɓe hakkeeji aadee puɗɗii ngam noddude hakkillaaji e ŋakkeende nguura e rewɓe Ɓiɓɓe leydi. == Ɓawo == E nder ballal golle naalanke Métis biyeteeɗo Jaime Black jogorɗo yahrude yeeso ngam ƴellitde Eɓɓaande REDress, ñalngu nguu ina addana en waɗde hakkillaaji e ko ina ɓura 1 000 debbo e suka debbo ɓiɗɓe leydi (MMIWG) majjuɓe e warɓe to Kanadaa. Eɓɓaande ndee fuɗɗii ko e hitaande 2010 caggal nde Black hollitii installation to duɗal jaaɓi haaɗtirde Winnipeg tawi ina waɗi heen mbaydiiji boɗeeji ɗi ngalaa hay huunde ngam teddinde e maantinde nguurndam rewɓe Ɓiɓɓe leydi majjuɓe e juuɗe fitinaaji. Ñalnde heen, tawtoraaɓe ɓee ina njiɗi hollirde comci boɗeeji ɗi ngalaa hay huunde e nokkuuji renndo walla ɓoornaade comci boɗeeji ngam hollirde ballal mum en e nguurndam MMIWG. Golle goɗɗe baɗeteeɗe e ooɗoo ñalawma ina mbaɗi kadi seppooji, ciftorɗe, e yah-ngartaa e nder Kanadaa. Installations dress reds ina kollitee e nder museeji, e nder duɗe jaaɓi haaɗtirde, e nder kollirɗe. Iwdi ñalngu nguu fuɗɗorii ko e yahdu e banndiraaɓe men – K’omoks ɗo njuɓɓudi naalankaagal ciftorgol renndo waɗanoo ngam teddinde rewɓe ɓiɗɓe leydi majjuɓe e warɓe. Ñalnde 5 mee ko ñalngu jibinannde Lisa Marie Young, debbo Tla-o-qui-aht, jahroowo e duuɓi 21, majjuɗo e nder ngonkaaji tuumeteeɗi ummoraade Nanaimo, BC e ñalawma Kanadaa 2002. Hay so tawii teemedde wasiyaaji ummoriiɗi e yimɓe ɓee, wiɗtooɓe RCMP mbaɗaani heen yahrude yeeso e ndeeɗoo ñaawoore. E hitaande 2016, kampaañ gadano oo, hono kampaañ e udditgol Red Dress, yuɓɓinaama, addani yimɓe heewɓe waɗde heen hakkillaaji mum en e nder leydi hee, e nder leydi Kanadaa e nder leyɗeele dentuɗe Amerik. Hay so tawii eɓɓaande REDress ndee sosaaka ngam noddaango wiɗto ngenndiijo wonande rewɓe e sukaaɓe rewɓe majjuɓe e warɓe, heewɓe e wallitooɓe eɓɓaande ndee e ñalawma REDress caggal mum ina njiɗi waɗde wiɗto ngoo, tee ina kuutoroo kewu nguu ngam waɗde tiiɗnaare e laamu Kanadaa. == Njawdi == == Albertaa == Gollotooɓe to suudu safrirdu Awo Taan, nokku ɗo rewɓe e sukaaɓe ɓiɓɓe leydi ndii njippii e nder wuro Calgary, Alberta, yuɓɓinii kewu ñalnde 19 noowammbar 2019, to defterdu mawndu Calgary. Tawtoraaɓe hiirde ndee keɓii fartaŋŋe humpitaade ko ɓuri laaɓtude e rewɓe e sukaaɓe rewɓe majjuɓe e warɓe, kadi ɓe noddaama ngam waɗde puccu tokooso felt ɓoorniiɗo wutte boɗeejo, tawi ko eɓɓoore adannde ndee waɗnoo eɓɓoore boɗeere. ====== Ontario ====== Almuɓɓe duɗal hakkundeewal Cardinal Leger, to Brampton, Ontario, mbaɗii teddungal e rewɓe e sukaaɓe rewɓe majjuɓe e warɓe ñalnde 3 mee 2017, e nder kewu ngu ɓe mbaɗi e ñalngu ɓoornugol boɗewol. Almuɓɓe ɓee mbinndi inɗe ƴettaaɗe e doggol rewɓe e sukaaɓe rewɓe majjuɓe e warɓe, e dow ko ina tolnoo e 1 200 ƴiye boɗeeje, ɗe mbaɗtaa caggal ɗuum e leɗɗe sara duɗal ngal.<ref>{{Cite web|date=May 5, 2020|title=Red Dress day in effect for missing Indigenous women|url=https://www.merrittherald.com/red-dress-day-in-effect-for-missing-indigenous-women/|access-date=February 5, 2021|website=Merritt Herald|language=en-US}}</ref><ref>{{Cite web|title=Red Dress Campaign|url=http://psacunion.ca/red-dress-campaign|access-date=February 5, 2021|website=Public Service Alliance of Canada|language=en}}</ref><ref>{{Cite web|title=National Day of Awareness for Missing and Murdered Indigenous Women and Girls|url=https://www.canadianhumantraffickinghotline.ca/event/national-day-of-awareness-for-missing-and-murdered-indigenous-women-and-girls/2020-05-05/|access-date=February 5, 2021|website=Canadian Human Trafficking Hotline|language=en-US}}</ref><ref>{{Cite journal|last=Walsh|first=Jenna|date=2017|title=The National Inquiry into the Missing and Murdered Indigenous Women and Girls of Canada : A Probe in Peril.|url=http://www5.austlii.edu.au/au/journals/IndigLawB/2017/27.pdf|journal=Indigenous Law Bulletin|volume=8|pages=6–10|via=}}</ref><ref>{{Cite web|date=October 9, 2019|title=Red dress marked National Day of Remembrance for MMIW|url=https://www.theprogress.com/news/red-dress-marked-national-day-of-remembrance-for-mmiw/|access-date=February 5, 2021|website=Chilliwack Progress|language=en-US}}</ref><ref>{{Cite web|last1=Landreville|first1=Troy|date=September 28, 2020|title=Red Dress campaign shines light on missing, murdered Indigenous Women|url=https://www.mypowellrivernow.com/31406/red-dress-campaign-shines-light-on-missing-murdered-indegenous-women/|access-date=February 5, 2021|website=My Powell River Now|language=en-CA}}</ref><ref>{{Cite news|last=Walton|first=Paul|date=Nov 29, 2002|title=Police wait for break in city murder cases ...Young family to search for Lisa|pages=1, 3|work=Nanaimo Daily News|url=https://www.newspapers.com/newspage/326184414/|access-date=Dec 25, 2022|archive-url=https://web.archive.org/web/20220921014657/https://lisamarieyoung.ca/news/clip/2002-11-29_Nanaimo_Daily_News.html|archive-date=September 21, 2022}}</ref><ref>{{Cite news|last=Walton|first=Paul|date=Jul 12, 2002|title=Woman's disappearance leaves friends perplexed|pages=3|work=Nanaimo Daily News|url=https://www.newspapers.com/clip/50704933/lisa-marie-young-05/|access-date=Dec 25, 2022|archive-url=https://web.archive.org/web/20220921014712/https://lisamarieyoung.ca/news/clip/2002-07-12_Nanaimo_Daily_News.html|archive-date=September 21, 2022}}</ref><ref>{{Cite web|last=Hanson|first=Kendall|date=Dec 17, 2020|title=Nanaimo RCMP conduct new searches in nearly two-decade-old case|url=https://www.cheknews.ca/nanaimo-rcmp-conduct-new-searches-in-nearly-two-decade-old-case-726800/|archive-url=https://web.archive.org/web/20221226103105/https://www.cheknews.ca/nanaimo-rcmp-conduct-new-searches-in-nearly-two-decade-old-case-726800/|archive-date=December 26, 2022|access-date=2022-12-26|website=CHEK News}}</ref> == Tuugnorgal == <references /> [[Category:Rewbe]] 9vc29khdu55pk690wnz1tjx37fztch9 Gunda Beeg 0 40270 165176 2026-04-17T19:02:30Z SUZYFATIMA 13856 Created page with "Gunda Beeg *(1858-1913) ina jeyaa e sosnooɓe dille peewnugol ɓoornugol rewɓe e darorɗe teeminannde 19ɓiire e fuɗɗoode teeminannde 20ɓiire to Almaañ. Nguurndam Beeg ummorii ko e galle waɗooɓe golle. Mawniiko ko sosɗo suudu defte Almaañ to Nuremberg, hono Baron Aufsess. Baaba makko ko gardiiɗo Kunstgewerbe, suudu defte Nuremberg, yumma makko ko sosɗo Duɗal Golle Rewɓe to Nuremberg. Ko e duɗal ngal Beeg heɓi denndaangal jaŋde mum. Nde waktu makko yonti..." 165176 wikitext text/x-wiki Gunda Beeg *(1858-1913) ina jeyaa e sosnooɓe dille peewnugol ɓoornugol rewɓe e darorɗe teeminannde 19ɓiire e fuɗɗoode teeminannde 20ɓiire to Almaañ. Nguurndam Beeg ummorii ko e galle waɗooɓe golle. Mawniiko ko sosɗo suudu defte Almaañ to Nuremberg, hono Baron Aufsess. Baaba makko ko gardiiɗo Kunstgewerbe, suudu defte Nuremberg, yumma makko ko sosɗo Duɗal Golle Rewɓe to Nuremberg. Ko e duɗal ngal Beeg heɓi denndaangal jaŋde mum. Nde waktu makko yonti, Beeg walli ngam sosde fedde Almaañnaare adannde ngam moƴƴinde mbaydi rewɓe. Kanko e woɗɓe wayluɓe ɓoornanteeri, ɓe ngonaa tan e yiɗde ƴellitaare estetik e kuutoragol ɓoornanteeri, kono kadi e miijaade ndimaagu rewɓe e ɓoornanteeri ndi ɓe ɓoornotonoo. Sarwiis telefoŋ e posto Almaañ ina gollina ko ina tolnoo e 25 000 debbo e nder fedde mum en. Ɓeen rewɓe ina ɗaminanoo ɓoornaade wutteeji e nder uniforme maɓɓe doosgal, tawi noon, sabu mum wonde, ina ɗaɓɓi e maɓɓe ɓoornaade korset les. Senngo sosaa e hitaande 1912, Senngo rewɓe gollotooɓe e telefoŋaaji e telegaraam, ngo gollodii e biro Berlin fedde reforme dress ngam wallitde heɓde uniforme moƴƴo naatde. Blouse reforme mo ɓe ciifi oo, ko Beeg feewni ɗum, waɗi ɗum. Nde diisnondiral ngal timmi, gooto e telefoŋaaji ɓurɗi mawnude ɗii ƴeewtindii ɗum fotde hitaande, waɗti ɗum “alternatif cuɓaaɗo e ‘squeezer’ ɓooyɗo oo. Sukaaɓe rewɓe ɓee ɓuri yiɗde ɗum ko no feewi haa ɗum jaɓaa e dow laabi ngam wonde uniforme sarwisaaji laamu e darorɗe hitaande ñaawoore ndee.” Binndanɗe Gaagaa golle makko fof e peewnugol ɓoornanteeri, Beeg yaltinii kadi deftere janngirnde, e nder defte keewɗe, ko fayti e aduna mooftugol, ina wiyee Lehrbücher der Modenwelt. O gollodiima e Hedwig Lechner e eɓɓaande ndee. Tuugnorgal 3vrl76o4ah09zwjoha4wo3jy6znoq22 165177 165176 2026-04-17T19:03:49Z SUZYFATIMA 13856 165177 wikitext text/x-wiki {{Databox}}'''Gunda Beeg *'''(1858-1913) ina jeyaa e sosnooɓe dille peewnugol ɓoornugol rewɓe e darorɗe teeminannde 19ɓiire e fuɗɗoode teeminannde 20ɓiire to Almaañ. == Nguurndam == Beeg ummorii ko e galle waɗooɓe golle. Mawniiko ko sosɗo suudu defte Almaañ to Nuremberg, hono Baron Aufsess. Baaba makko ko gardiiɗo Kunstgewerbe, suudu defte Nuremberg, yumma makko ko sosɗo Duɗal Golle Rewɓe to Nuremberg. Ko e duɗal ngal Beeg heɓi denndaangal jaŋde mum. Nde waktu makko yonti, Beeg walli ngam sosde fedde Almaañnaare adannde ngam moƴƴinde mbaydi rewɓe. Kanko e woɗɓe wayluɓe ɓoornanteeri, ɓe ngonaa tan e yiɗde ƴellitaare estetik e kuutoragol ɓoornanteeri, kono kadi e miijaade ndimaagu rewɓe e ɓoornanteeri ndi ɓe ɓoornotonoo. Sarwiis telefoŋ e posto Almaañ ina gollina ko ina tolnoo e 25 000 debbo e nder fedde mum en. Ɓeen rewɓe ina ɗaminanoo ɓoornaade wutteeji e nder uniforme maɓɓe doosgal, tawi noon, sabu mum wonde, ina ɗaɓɓi e maɓɓe ɓoornaade korset les. Senngo sosaa e hitaande 1912, Senngo rewɓe gollotooɓe e telefoŋaaji e telegaraam, ngo gollodii e biro Berlin fedde reforme dress ngam wallitde heɓde uniforme moƴƴo naatde. Blouse reforme mo ɓe ciifi oo, ko Beeg feewni ɗum, waɗi ɗum. Nde diisnondiral ngal timmi, gooto e telefoŋaaji ɓurɗi mawnude ɗii ƴeewtindii ɗum fotde hitaande, waɗti ɗum “alternatif cuɓaaɗo e ‘squeezer’ ɓooyɗo oo. Sukaaɓe rewɓe ɓee ɓuri yiɗde ɗum ko no feewi haa ɗum jaɓaa e dow laabi ngam wonde uniforme sarwisaaji laamu e darorɗe hitaande ñaawoore ndee.” == Binndanɗe == Gaagaa golle makko fof e peewnugol ɓoornanteeri, Beeg yaltinii kadi deftere janngirnde, e nder defte keewɗe, ko fayti e aduna mooftugol, ina wiyee Lehrbücher der Modenwelt. O gollodiima e Hedwig Lechner e eɓɓaande ndee. == Tuugnorgal == punafhf1f4p8z6az0rnrsfb8bv18z83 165178 165177 2026-04-17T19:07:42Z SUZYFATIMA 13856 165178 wikitext text/x-wiki {{Databox}}'''Gunda Beeg *'''(1858-1913) ina jeyaa e sosnooɓe dille peewnugol ɓoornugol rewɓe e darorɗe teeminannde 19ɓiire e fuɗɗoode teeminannde 20ɓiire to Almaañ. == Nguurndam == Beeg ummorii ko e galle waɗooɓe golle. Mawniiko ko sosɗo suudu defte Almaañ to Nuremberg, hono Baron Aufsess. Baaba makko ko gardiiɗo Kunstgewerbe, suudu defte Nuremberg, yumma makko ko sosɗo Duɗal Golle Rewɓe to Nuremberg. Ko e duɗal ngal Beeg heɓi denndaangal jaŋde mum. Nde waktu makko yonti, Beeg walli ngam sosde fedde Almaañnaare adannde ngam moƴƴinde mbaydi rewɓe. Kanko e woɗɓe wayluɓe ɓoornanteeri, ɓe ngonaa tan e yiɗde ƴellitaare estetik e kuutoragol ɓoornanteeri, kono kadi e miijaade ndimaagu rewɓe e ɓoornanteeri ndi ɓe ɓoornotonoo. Sarwiis telefoŋ e posto Almaañ ina gollina ko ina tolnoo e 25 000 debbo e nder fedde mum en. Ɓeen rewɓe ina ɗaminanoo ɓoornaade wutteeji e nder uniforme maɓɓe doosgal, tawi noon, sabu mum wonde, ina ɗaɓɓi e maɓɓe ɓoornaade korset les. Senngo sosaa e hitaande 1912, Senngo rewɓe gollotooɓe e telefoŋaaji e telegaraam, ngo gollodii e biro Berlin fedde reforme dress ngam wallitde heɓde uniforme moƴƴo naatde. Blouse reforme mo ɓe ciifi oo, ko Beeg feewni ɗum, waɗi ɗum. Nde diisnondiral ngal timmi, gooto e telefoŋaaji ɓurɗi mawnude ɗii ƴeewtindii ɗum fotde hitaande, waɗti ɗum “alternatif cuɓaaɗo e ‘squeezer’ ɓooyɗo oo. Sukaaɓe rewɓe ɓee ɓuri yiɗde ɗum ko no feewi haa ɗum jaɓaa e dow laabi ngam wonde uniforme sarwisaaji laamu e darorɗe hitaande ñaawoore ndee.” == Binndanɗe == Gaagaa golle makko fof e peewnugol ɓoornanteeri, Beeg yaltinii kadi deftere janngirnde, e nder defte keewɗe, ko fayti e aduna mooftugol, ina wiyee Lehrbücher der Modenwelt. O gollodiima e Hedwig Lechner e eɓɓaande ndee.<ref name="Anthony">{{cite book|last=Anthony|first=Katharine Susan|title=Feminism in Germany and Scandinavia|url=https://archive.org/details/feminismingerma00anthgoog|year=1915|publisher=H. Holt and company|location=New York|pages=[https://archive.org/details/feminismingerma00anthgoog/page/n87 73]–75|hdl=2027/mdp.39015066089015|oclc=1317393}}</ref><ref>{{cite book|last=Stratigakos|first=Despina|title=A Women's Berlin: Building the Modern City|year=2008|publisher=U of Minnesota Press|isbn=978-0-8166-5322-5|page=7|url=https://books.google.com/books?id=UQYFbiAvlBwC&dq=Gunda+Beeg&pg=PA8}}</ref><ref>{{cite book|last=Beeg|first=Gunda|title=Lehrbücher der Modenwelt|year=1885|publisher=Lipperheide|oclc=634225768}}</ref> == Tuugnorgal == <references /> pi42djns8yx951qlkrsvftyfs86nvpb Five Women Wearing the Same Dress 0 40271 165179 2026-04-17T19:10:14Z SUZYFATIMA 13856 Created page with "Rewɓe joy ɓoorniiɓe comci gooti ko pijirlooji ɗi Alan Ball winndi e hitaande 1993. Ngeesa Pijirlooji ɗii ko komediiji baɗaaɗi e galle jommbaajo debbo to Knoxville, Tennessee e nder ñalngu dewgal kesal.Rewɓe joy ɓee keɓii reentaade e suudu Meredith, miñiiko debbo jom suudu oo. Rewɓe ɓee ngara faamde wonde hay so ɓe ceertii, ɓe ɓuri ko gooto e maɓɓe fof nanndi e jommbaajo debbo oo. Jikkuuji Meredith Marlowe: Debbo debbo jom suudu oo, murtuɗo, potɗo..." 165179 wikitext text/x-wiki Rewɓe joy ɓoorniiɓe comci gooti ko pijirlooji ɗi Alan Ball winndi e hitaande 1993. Ngeesa Pijirlooji ɗii ko komediiji baɗaaɗi e galle jommbaajo debbo to Knoxville, Tennessee e nder ñalngu dewgal kesal.Rewɓe joy ɓee keɓii reentaade e suudu Meredith, miñiiko debbo jom suudu oo. Rewɓe ɓee ngara faamde wonde hay so ɓe ceertii, ɓe ɓuri ko gooto e maɓɓe fof nanndi e jommbaajo debbo oo. Jikkuuji Meredith Marlowe: Debbo debbo jom suudu oo, murtuɗo, potɗo ɓuuɓde, mo ƴattotoo no feewi, mo mettini no feewi e fiasco les oo fof. Sporting jikku tiiɗɗo yaajɗo, omo jogii ŋakkeende kisal no feewi ngam suuɗde. Jom suudu jommbaajo. Georgeanne Darby : « Koolaaɗo bonɗo » Tracy e nder duɗal jaaɓi haaɗtirde e duɗal jaaɓi haaɗtirde. Jaɓii noddaango ngam wonde jom suudu hay so tawii jotondiral makko e Tracy ina tiiɗi sabu gorko Tracy meeɗiino dañde reedu. Jom suudu jommbaajo. Trisha: Gooto e sehilaaɓe Tracy ɓooyɓe ɓe nganndu-ɗaa ina njogii innde bonnde; ŋarɗugol jaded. Jom suudu jommbaajo. Frances: Ko ɓiy-yumma jommbaajo oo, naafige no feewi, diineyanke. Jom suudu jommbaajo. Mindy McClure: Debbo jommbaajo debbo jom suudu jom suudu, jom haala. Jom suudu jommbaajo. Tripp Davenport (Griffen Lyle Davenport tataɓo) : ko usher mo Trisha fadi. Gorko gooto tan yiytaa e hiirde ndee. Tommy Valentine: Yiyaaka e nder pijirlooji ɗii. Kono ko kanko woni gonnooɗo jom suudu Tracy, o fiyi walla o ɗaaniima e denndaangal jom suudu makko e rewɓe heewɓe woɗɓe ɓe cikkataa. O yalta e ñalngu dewgal ngal, omo wondi e debbo gooto ina ɓoornii comci ɗi ngalaa ɓalli. Tracy Marlowe-McClure : Jom suudu, mo meeɗaa yiyeede e pijirlooji ɗii. Scott McClure : Jom suudu, mo kadi meeɗaa yiyeede e pijirlooji ɗii. Tuugnorgal ae6295wnn70q3teyzpnmb81s64gehh7 165180 165179 2026-04-17T19:13:12Z SUZYFATIMA 13856 165180 wikitext text/x-wiki {{Databox}}'''Rewɓe joy ɓoorniiɓe comci gooti''' ko pijirlooji ɗi Alan Ball winndi e hitaande 1993. == Ngeesa == Pijirlooji ɗii ko komediiji baɗaaɗi e galle jommbaajo debbo to Knoxville, Tennessee e nder ñalngu dewgal kesal.Rewɓe joy ɓee keɓii reentaade e suudu Meredith, miñiiko debbo jom suudu oo. Rewɓe ɓee ngara faamde wonde hay so ɓe ceertii, ɓe ɓuri ko gooto e maɓɓe fof nanndi e jommbaajo debbo oo. == Jikkuuji == Meredith Marlowe: Debbo debbo jom suudu oo, murtuɗo, potɗo ɓuuɓde, mo ƴattotoo no feewi, mo mettini no feewi e fiasco les oo fof. Sporting jikku tiiɗɗo yaajɗo, omo jogii ŋakkeende kisal no feewi ngam suuɗde. Jom suudu jommbaajo. * Georgeanne Darby : « Koolaaɗo bonɗo » Tracy e nder duɗal jaaɓi haaɗtirde e duɗal jaaɓi haaɗtirde. Jaɓii noddaango ngam wonde jom suudu hay so tawii jotondiral makko e Tracy ina tiiɗi sabu gorko Tracy meeɗiino dañde reedu. Jom suudu jommbaajo. * Trisha: Gooto e sehilaaɓe Tracy ɓooyɓe ɓe nganndu-ɗaa ina njogii innde bonnde; ŋarɗugol jaded. Jom suudu jommbaajo. * Frances: Ko ɓiy-yumma jommbaajo oo, naafige no feewi, diineyanke. Jom suudu jommbaajo. * Mindy McClure: Debbo jommbaajo debbo jom suudu jom suudu, jom haala. Jom suudu jommbaajo. * Tripp Davenport (Griffen Lyle Davenport tataɓo) : ko usher mo Trisha fadi. Gorko gooto tan yiytaa e hiirde ndee. * Tommy Valentine: Yiyaaka e nder pijirlooji ɗii. Kono ko kanko woni gonnooɗo jom suudu Tracy, o fiyi walla o ɗaaniima e denndaangal jom suudu makko e rewɓe heewɓe woɗɓe ɓe cikkataa. O yalta e ñalngu dewgal ngal, omo wondi e debbo gooto ina ɓoornii comci ɗi ngalaa ɓalli. * Tracy Marlowe-McClure : Jom suudu, mo meeɗaa yiyeede e pijirlooji ɗii. * Scott McClure : Jom suudu, mo kadi meeɗaa yiyeede e pijirlooji ɗii. == Tuugnorgal == 601x3umj9yzzzqrgj6p03fdps3pbjd2 165181 165180 2026-04-17T19:16:41Z SUZYFATIMA 13856 165181 wikitext text/x-wiki {{Databox}}'''Rewɓe joy ɓoorniiɓe comci gooti''' ko pijirlooji ɗi Alan Ball winndi e hitaande 1993. == Ngeesa == Pijirlooji ɗii ko komediiji baɗaaɗi e galle jommbaajo debbo to Knoxville, Tennessee e nder ñalngu dewgal kesal.Rewɓe joy ɓee keɓii reentaade e suudu Meredith, miñiiko debbo jom suudu oo. Rewɓe ɓee ngara faamde wonde hay so ɓe ceertii, ɓe ɓuri ko gooto e maɓɓe fof nanndi e jommbaajo debbo oo. == Jikkuuji == Meredith Marlowe: Debbo debbo jom suudu oo, murtuɗo, potɗo ɓuuɓde, mo ƴattotoo no feewi, mo mettini no feewi e fiasco les oo fof. Sporting jikku tiiɗɗo yaajɗo, omo jogii ŋakkeende kisal no feewi ngam suuɗde. Jom suudu jommbaajo. * Georgeanne Darby : « Koolaaɗo bonɗo » Tracy e nder duɗal jaaɓi haaɗtirde e duɗal jaaɓi haaɗtirde. Jaɓii noddaango ngam wonde jom suudu hay so tawii jotondiral makko e Tracy ina tiiɗi sabu gorko Tracy meeɗiino dañde reedu. Jom suudu jommbaajo. * Trisha: Gooto e sehilaaɓe Tracy ɓooyɓe ɓe nganndu-ɗaa ina njogii innde bonnde; ŋarɗugol jaded. Jom suudu jommbaajo. * Frances: Ko ɓiy-yumma jommbaajo oo, naafige no feewi, diineyanke. Jom suudu jommbaajo. * Mindy McClure: Debbo jommbaajo debbo jom suudu jom suudu, jom haala. Jom suudu jommbaajo. * Tripp Davenport (Griffen Lyle Davenport tataɓo) : ko usher mo Trisha fadi. Gorko gooto tan yiytaa e hiirde ndee. * Tommy Valentine: Yiyaaka e nder pijirlooji ɗii. Kono ko kanko woni gonnooɗo jom suudu Tracy, o fiyi walla o ɗaaniima e denndaangal jom suudu makko e rewɓe heewɓe woɗɓe ɓe cikkataa. O yalta e ñalngu dewgal ngal, omo wondi e debbo gooto ina ɓoornii comci ɗi ngalaa ɓalli. * Tracy Marlowe-McClure : Jom suudu, mo meeɗaa yiyeede e pijirlooji ɗii. * Scott McClure : Jom suudu, mo kadi meeɗaa yiyeede e pijirlooji ɗii.<ref name="gossip">{{cite news|last=Gussow|first=Mel|author-link=Mel Gussow|url=https://www.nytimes.com/1993/02/18/theater/review-theater-5-southern-bridesmaids-with-gossip-to-share.html|title=5 Southern Bridesmaids With Gossip to Share|work=[[The New York Times]]|date=February 18, 1993|access-date=September 20, 2021}}</ref><ref name="company">{{cite news|last=Robbins|first=Caryn|url=https://www.broadwayworld.com/new-jersey/article/The-Company-Theaters-FIVE-WOMEN-WEARING-THE-SAME-DRESS-Now-Running-Thru-417-20160409|title=The Company Theater's FIVE WOMEN WEARING THE SAME DRESS Now Running Thru 4/17|work=BroadwayWorld|date=April 9, 2016|access-date=September 20, 2021}}</ref> <ref name="SIUE">{{cite news|url=https://www.theintelligencer.com/news/article/Alan-Ball-s-Five-Women-Wearing-the-Same-Dress-10911946.php|title=Alan Ball's "Five Women Wearing the Same Dress Opens" coming to SIUE|work=[[Edwardsville Intelligencer]]|date=February 6, 2017|access-date=September 20, 2021}}</ref><ref name="Fringe">{{cite news|last=Marks|first=Lara|url=https://www.oxfordstudent.com/2018/08/13/edinburgh-fringe-five-women-wearing-the-same-dress-explored/|title=Edinburgh Fringe: Five Women Wearing The Same Dress Explored|work=[[Oxford Student]]|date=August 13, 2018|access-date=September 20, 2021}}</ref> == Tuugnorgal == <references /> gccs2ujfsq4rkjmclu81wm8yejur4ts Hashimi dress 0 40272 165182 2026-04-17T19:18:48Z SUZYFATIMA 13856 Created page with "Kosam Hashimi ko sifaa ɓoornungal, ko heewi ko ɓaleejo, boɗeejo, walla ɓaleejo e kaŋŋe, ko rewɓe aarabeeɓe Iraak ɓuri ɓoornaade. Won e leƴƴi ɗi ngonaa aarabeeɓe e nder leydi Iraak kadi mbaɗti ɗeen ɓoornanɗe aadaaji e nder pine mum en. Innde ɓoornungal Hashimi ina jokkondiri e rewɓe leñol aarabeeɓe Bani Hashim. Kosam ɗam ina waawi kadi arde e kala nooneeji goɗɗi ko wayi no ɓaleejo e kaŋŋe walla boɗeejo e kaŋŋe. Yanti heen, ɓoornungal ngal i..." 165182 wikitext text/x-wiki Kosam Hashimi ko sifaa ɓoornungal, ko heewi ko ɓaleejo, boɗeejo, walla ɓaleejo e kaŋŋe, ko rewɓe aarabeeɓe Iraak ɓuri ɓoornaade. Won e leƴƴi ɗi ngonaa aarabeeɓe e nder leydi Iraak kadi mbaɗti ɗeen ɓoornanɗe aadaaji e nder pine mum en. Innde ɓoornungal Hashimi ina jokkondiri e rewɓe leñol aarabeeɓe Bani Hashim. Kosam ɗam ina waawi kadi arde e kala nooneeji goɗɗi ko wayi no ɓaleejo e kaŋŋe walla boɗeejo e kaŋŋe. Yanti heen, ɓoornungal ngal ina heewi yahdude e jeewte ko wayi no noppi kaŋŋe, wutteeji, e wutteeji hoore. Diisneteeɓe Iraak Hana Sadiq, diisneteeɗo Iraaknaajo lolluɗo to Fuɗnaange hakkundeejo e Jordani, ina diisnondira e mbaydiiji gaadanteeji aarabeeɓe. Tuugnorgal qfmb1kb3i1ifu19aq33emp02xhmndxr 165183 165182 2026-04-17T19:19:52Z SUZYFATIMA 13856 165183 wikitext text/x-wiki {{Databox}}'''Kosam Hashimi''' ko sifaa ɓoornungal, ko heewi ko ɓaleejo, boɗeejo, walla ɓaleejo e kaŋŋe, ko rewɓe aarabeeɓe Iraak ɓuri ɓoornaade. Won e leƴƴi ɗi ngonaa aarabeeɓe e nder leydi Iraak kadi mbaɗti ɗeen ɓoornanɗe aadaaji e nder pine mum en. Innde ɓoornungal Hashimi ina jokkondiri e rewɓe leñol aarabeeɓe Bani Hashim. Kosam ɗam ina waawi kadi arde e kala nooneeji goɗɗi ko wayi no ɓaleejo e kaŋŋe walla boɗeejo e kaŋŋe. Yanti heen, ɓoornungal ngal ina heewi yahdude e jeewte ko wayi no noppi kaŋŋe, wutteeji, e wutteeji hoore. Diisneteeɓe Iraak Hana Sadiq, diisneteeɗo Iraaknaajo lolluɗo to Fuɗnaange hakkundeejo e Jordani, ina diisnondira e mbaydiiji gaadanteeji aarabeeɓe. == Tuugnorgal == oowfr548w6iykzkf01qkecrciu9c3zs 165184 165183 2026-04-17T19:23:22Z SUZYFATIMA 13856 165184 wikitext text/x-wiki {{Databox}}'''Kosam Hashimi''' ko sifaa ɓoornungal, ko heewi ko ɓaleejo, boɗeejo, walla ɓaleejo e kaŋŋe, ko rewɓe aarabeeɓe Iraak ɓuri ɓoornaade. Won e leƴƴi ɗi ngonaa aarabeeɓe e nder leydi Iraak kadi mbaɗti ɗeen ɓoornanɗe aadaaji e nder pine mum en. Innde ɓoornungal Hashimi ina jokkondiri e rewɓe leñol aarabeeɓe Bani Hashim. Kosam ɗam ina waawi kadi arde e kala nooneeji goɗɗi ko wayi no ɓaleejo e kaŋŋe walla boɗeejo e kaŋŋe. Yanti heen, ɓoornungal ngal ina heewi yahdude e jeewte ko wayi no noppi kaŋŋe, wutteeji, e wutteeji hoore. Diisneteeɓe Iraak Hana Sadiq, diisneteeɗo Iraaknaajo lolluɗo to Fuɗnaange hakkundeejo e Jordani, ina diisnondira e mbaydiiji gaadanteeji aarabeeɓe.<ref>{{cite web|last1=IRFAD|title=Iraqi culture and fashion|url=http://irfad.org/iraq-fashion/|website=IRFAD|accessdate=17 July 2015}}</ref><ref>{{cite book|last1=Holes|first1=Clive Holes|title=Culture and traditions of the Arabian gulf|year=2001|publisher=BRILL|isbn=9004107630|url=https://books.google.com/books?id=bJLjAKH7-rIC&pg=PA135|accessdate=17 July 2015}}</ref><ref>{{cite web|last1=Oxford Islamic Studies|title=Banu Hashim|url=http://www.oxfordislamicstudies.com/article/opr/t125/e292|archive-url=https://web.archive.org/web/20150924063210/http://www.oxfordislamicstudies.com/article/opr/t125/e292|url-status=dead|archive-date=September 24, 2015}}</ref><ref>{{cite book|last1=Stillman|first1=Yedida|title=Arab Dress|date=2000|publisher=Brill|pages=150–153|isbn=9789004113732|edition=1|url=https://books.google.com/books?id=1MLfAAAAMAAJ&q=Arab+jewelry|accessdate=17 July 2015}}</ref> == Tuugnorgal == <references /> b3q9ntrfuc1j62hd1pfxdvq9zwresr9 Pashtun clothing 0 40273 165185 2026-04-17T19:28:35Z SUZYFATIMA 13856 Created page with "Ko ɓuri heewde e yimɓe teeru e leƴƴi, ɓoornanteeri Pashtun en Afganistaan ​​e PakhtunKhwa ina keewi waɗeede e liɗɗi ɓutti, ina loowi ngam weeɓde yahde. Ɓoornugol worɓe Partūg-Kamees e Waskat ko worɓe Pashtun en ɓuri ɓoornaade ɗum en Worɓe Pashtun en ina keewi ɓoornaade Partūg-Kamees e ɗemngal Pashtun (waktuuji goɗɗi ina ɓoornee pakol walla paṭkay). E nder diiwaan Kandahar sukaaɓe worɓe ina keewi ɓoornaade comci ceertuɗi nannduɗi e topi..." 165185 wikitext text/x-wiki Ko ɓuri heewde e yimɓe teeru e leƴƴi, ɓoornanteeri Pashtun en Afganistaan ​​e PakhtunKhwa ina keewi waɗeede e liɗɗi ɓutti, ina loowi ngam weeɓde yahde. Ɓoornugol worɓe Partūg-Kamees e Waskat ko worɓe Pashtun en ɓuri ɓoornaade ɗum en Worɓe Pashtun en ina keewi ɓoornaade Partūg-Kamees e ɗemngal Pashtun (waktuuji goɗɗi ina ɓoornee pakol walla paṭkay). E nder diiwaan Kandahar sukaaɓe worɓe ina keewi ɓoornaade comci ceertuɗi nannduɗi e topi e nder diiwaan Peshawar ɓe ɓoornotoo ko kufis daneejo e nokku mum. Ardiiɓe walla mawɓe leƴƴi ina mbaɗa sahaa e sahaa fof wutte karakul, ko wayi no Hamid Karzay, Nur Muhammadu Taraki, Hafizullah Amin, Zahir Shah e woɗɓe. Ko Lūngai (walla Paṭkay) Pashtun ɓuri ɓoornaade. Ɓoornugol rewɓe Bojel Pashtun Kochi to Fuɗnaange Afganistaan ​​e baali mum Rewɓe Pashtun en ina ɓoornoo wutteeji juutɗi (kamiz) walla wutteeji keewɗi e dow paɗe (partug) ɗe mbaydi mum en ina seerti, e ɓuuɓri hoore. Tuniiji ina keewi waɗde panneeji beɗi walla felt e ɓalndu e yeeso taƴe ɓalndu walla ɓalndu. Sifaaaji koltu casual e festive ina nanndi, hono noon sifaaji koltu ndunngu e ndunngu, kono nooneeji e mbaydiiji ina kollita formality e seasonality garment.Rewɓe Pashtun Kochi ina ɓoornoo comci 3-layer embroidered colourful ngam reende ɗum en e nguleeki. Version ɓurɗo moƴƴude e climats ɓurɗi wulde ina woodi kadi, ɓoornungal ngal nattii wonde tan e rewɓe Kochi e jooni heewi jokkondirde e rewɓe Pashtun en e kuuɓal. Tuugnorgal 0wkbf3o84aecmvwjqx9y3k2dg08d9vy 165186 165185 2026-04-17T19:29:39Z SUZYFATIMA 13856 165186 wikitext text/x-wiki {{Databox}}'''Ko ɓuri heewde''' e yimɓe teeru e leƴƴi, ɓoornanteeri Pashtun en Afganistaan ​​e PakhtunKhwa ina keewi waɗeede e liɗɗi ɓutti, ina loowi ngam weeɓde yahde. Ɓoornugol worɓe Partūg-Kamees e Waskat ko worɓe Pashtun en ɓuri ɓoornaade ɗum en Worɓe Pashtun en ina keewi ɓoornaade Partūg-Kamees e ɗemngal Pashtun (waktuuji goɗɗi ina ɓoornee pakol walla paṭkay). E nder diiwaan Kandahar sukaaɓe worɓe ina keewi ɓoornaade comci ceertuɗi nannduɗi e topi e nder diiwaan Peshawar ɓe ɓoornotoo ko kufis daneejo e nokku mum. Ardiiɓe walla mawɓe leƴƴi ina mbaɗa sahaa e sahaa fof wutte karakul, ko wayi no Hamid Karzay, Nur Muhammadu Taraki, Hafizullah Amin, Zahir Shah e woɗɓe. Ko Lūngai (walla Paṭkay) Pashtun ɓuri ɓoornaade. == Ɓoornugol rewɓe == Bojel Pashtun Kochi to Fuɗnaange Afganistaan ​​e baali mum Rewɓe Pashtun en ina ɓoornoo wutteeji juutɗi (kamiz) walla wutteeji keewɗi e dow paɗe (partug) ɗe mbaydi mum en ina seerti, e ɓuuɓri hoore. Tuniiji ina keewi waɗde panneeji beɗi walla felt e ɓalndu e yeeso taƴe ɓalndu walla ɓalndu. Sifaaaji koltu casual e festive ina nanndi, hono noon sifaaji koltu ndunngu e ndunngu, kono nooneeji e mbaydiiji ina kollita formality e seasonality garment.Rewɓe Pashtun Kochi ina ɓoornoo comci 3-layer embroidered colourful ngam reende ɗum en e nguleeki. Version ɓurɗo moƴƴude e climats ɓurɗi wulde ina woodi kadi, ɓoornungal ngal nattii wonde tan e rewɓe Kochi e jooni heewi jokkondirde e rewɓe Pashtun en e kuuɓal. == Tuugnorgal == 3j3klg8kk27h1fcwey19a0sd26bshce 165187 165186 2026-04-17T19:32:47Z SUZYFATIMA 13856 165187 wikitext text/x-wiki {{Databox}}'''Ko ɓuri heewde''' e yimɓe teeru e leƴƴi, ɓoornanteeri Pashtun en Afganistaan ​​e PakhtunKhwa ina keewi waɗeede e liɗɗi ɓutti, ina loowi ngam weeɓde yahde. Ɓoornugol worɓe Partūg-Kamees e Waskat ko worɓe Pashtun en ɓuri ɓoornaade ɗum en Worɓe Pashtun en ina keewi ɓoornaade Partūg-Kamees e ɗemngal Pashtun (waktuuji goɗɗi ina ɓoornee pakol walla paṭkay). E nder diiwaan Kandahar sukaaɓe worɓe ina keewi ɓoornaade comci ceertuɗi nannduɗi e topi e nder diiwaan Peshawar ɓe ɓoornotoo ko kufis daneejo e nokku mum. Ardiiɓe walla mawɓe leƴƴi ina mbaɗa sahaa e sahaa fof wutte karakul, ko wayi no Hamid Karzay, Nur Muhammadu Taraki, Hafizullah Amin, Zahir Shah e woɗɓe. Ko Lūngai (walla Paṭkay) Pashtun ɓuri ɓoornaade. == Ɓoornugol rewɓe == Bojel Pashtun Kochi to Fuɗnaange Afganistaan ​​e baali mum Rewɓe Pashtun en ina ɓoornoo wutteeji juutɗi (kamiz) walla wutteeji keewɗi e dow paɗe (partug) ɗe mbaydi mum en ina seerti, e ɓuuɓri hoore. Tuniiji ina keewi waɗde panneeji beɗi walla felt e ɓalndu e yeeso taƴe ɓalndu walla ɓalndu. Sifaaaji koltu casual e festive ina nanndi, hono noon sifaaji koltu ndunngu e ndunngu, kono nooneeji e mbaydiiji ina kollita formality e seasonality garment.Rewɓe Pashtun Kochi ina ɓoornoo comci 3-layer embroidered colourful ngam reende ɗum en e nguleeki. Version ɓurɗo moƴƴude e climats ɓurɗi wulde ina woodi kadi, ɓoornungal ngal nattii wonde tan e rewɓe Kochi e jooni heewi jokkondirde e rewɓe Pashtun en e kuuɓal.<ref>{{Cite book|last=Manlow|first=Veronica|url=https://books.google.com/books?id=jUlaDwAAQBAJ&dq=Pashtun+dress&pg=PA29|title=Designing Clothes: Culture and Organization of the Fashion Industry|date=2018-05-04|publisher=Routledge|isbn=978-1-351-52263-2|pages=29|language=en}}</ref><ref>{{Cite book|last=Condra|first=Jill|url=https://books.google.com/books?id=LxfOEAAAQBAJ&dq=Pashtun+dress&pg=PA5|title=Encyclopedia of National Dress [2 volumes]: Traditional Clothing around the World [2 volumes]|date=2013-04-09|publisher=Bloomsbury Publishing USA|isbn=978-0-313-37637-5|pages=5|language=en}}</ref><ref>{{Cite web|last=Vogelsang|first=Willem|title=8. Pashtun traditional dress|url=https://trc-leiden.nl/trc-digital-exhibition/index.php/afghan-dress/item/77-pashtun-dress|access-date=2024-02-28|website=TRC Leiden|language=en-gb}}</ref><ref>{{Cite web|title=Colours of winter {{!}} Shehr {{!}} thenews.com.pk|url=https://www.thenews.com.pk/tns/detail/1011654-colours-of-winter|access-date=2024-02-28|website=www.thenews.com.pk|language=en}}</ref> == Tuugnorgal == <references /> b6lr6067ere3lv0mjeea4mqzzftjmh2 165188 165187 2026-04-17T19:33:13Z SUZYFATIMA 13856 165188 wikitext text/x-wiki {{Databox}}'''Ko ɓuri heewde''' e yimɓe teeru e leƴƴi, ɓoornanteeri Pashtun en Afganistaan ​​e PakhtunKhwa ina keewi waɗeede e liɗɗi ɓutti, ina loowi ngam weeɓde yahde. Ɓoornugol worɓe Partūg-Kamees e Waskat ko worɓe Pashtun en ɓuri ɓoornaade ɗum en Worɓe Pashtun en ina keewi ɓoornaade Partūg-Kamees e ɗemngal Pashtun (waktuuji goɗɗi ina ɓoornee pakol walla paṭkay). E nder diiwaan Kandahar sukaaɓe worɓe ina keewi ɓoornaade comci ceertuɗi nannduɗi e topi e nder diiwaan Peshawar ɓe ɓoornotoo ko kufis daneejo e nokku mum. Ardiiɓe walla mawɓe leƴƴi ina mbaɗa sahaa e sahaa fof wutte karakul, ko wayi no Hamid Karzay, Nur Muhammadu Taraki, Hafizullah Amin, Zahir Shah e woɗɓe. Ko Lūngai (walla Paṭkay) Pashtun ɓuri ɓoornaade. == Ɓoornugol rewɓe == Bojel Pashtun Kochi to Fuɗnaange Afganistaan ​​e baali mum Rewɓe Pashtun en ina ɓoornoo wutteeji juutɗi (kamiz) walla wutteeji keewɗi e dow paɗe (partug) ɗe mbaydi mum en ina seerti, e ɓuuɓri hoore. Tuniiji ina keewi waɗde panneeji beɗi walla felt e ɓalndu e yeeso taƴe ɓalndu walla ɓalndu. Sifaaaji koltu casual e festive ina nanndi, hono noon sifaaji koltu ndunngu e ndunngu, kono nooneeji e mbaydiiji ina kollita formality e seasonality garment.Rewɓe Pashtun Kochi ina ɓoornoo comci 3-layer embroidered colourful ngam reende ɗum en e nguleeki. Version ɓurɗo moƴƴude e climats ɓurɗi wulde ina woodi kadi, ɓoornungal ngal nattii wonde tan e rewɓe Kochi e jooni heewi jokkondirde e rewɓe Pashtun en e kuuɓal.<ref>{{Cite book|last=Manlow|first=Veronica|url=https://books.google.com/books?id=jUlaDwAAQBAJ&dq=Pashtun+dress&pg=PA29|title=Designing Clothes: Culture and Organization of the Fashion Industry|date=2018-05-04|publisher=Routledge|isbn=978-1-351-52263-2|pages=29|language=en}}</ref><ref>{{Cite book|last=Condra|first=Jill|url=https://books.google.com/books?id=LxfOEAAAQBAJ&dq=Pashtun+dress&pg=PA5|title=Encyclopedia of National Dress [2 volumes]: Traditional Clothing around the World [2 volumes]|date=2013-04-09|publisher=Bloomsbury Publishing USA|isbn=978-0-313-37637-5|pages=5|language=en}}</ref><ref>{{Cite web|last=Vogelsang|first=Willem|title=8. Pashtun traditional dress|url=https://trc-leiden.nl/trc-digital-exhibition/index.php/afghan-dress/item/77-pashtun-dress|access-date=2024-02-28|website=TRC Leiden|language=en-gb}}</ref><ref>{{Cite web|title=Colours of winter {{!}} Shehr {{!}} thenews.com.pk|url=https://www.thenews.com.pk/tns/detail/1011654-colours-of-winter|access-date=2024-02-28|website=www.thenews.com.pk|language=en}}</ref> == Tuugnorgal == <references /> [[Category:Rewbe]] k2rn1vu504jr3ql3uf7gorqoro319k9 House dress 0 40274 165189 2026-04-17T19:44:39Z SUZYFATIMA 13856 Created page with "Ɓoornugol galle ko sifaa ɓoornungal koyngal ɓoorneteengal e nder galle ngam golle galle walla ngam waɗde golle yaawɗe. Helmere ndee fuɗɗii ko e darorɗe teeminannde 19ɓiire ngam sifaade comci galleeji peewnaaɗi ngam ɓurde huutoraade, ɗi keewi waɗeede ko e comci looteteeɗi. Ko nde iwdi to bannge mbaydi yumma Hubbard. Koorɗi galleeji ina nganndiraa kadi dusters e ɗemngal Engele Amerik e Filipiin, helmere nde ina hawra kadi e muumuu. Hono ɗeen ɓoornanɗe ko..." 165189 wikitext text/x-wiki Ɓoornugol galle ko sifaa ɓoornungal koyngal ɓoorneteengal e nder galle ngam golle galle walla ngam waɗde golle yaawɗe. Helmere ndee fuɗɗii ko e darorɗe teeminannde 19ɓiire ngam sifaade comci galleeji peewnaaɗi ngam ɓurde huutoraade, ɗi keewi waɗeede ko e comci looteteeɗi. Ko nde iwdi to bannge mbaydi yumma Hubbard. Koorɗi galleeji ina nganndiraa kadi dusters e ɗemngal Engele Amerik e Filipiin, helmere nde ina hawra kadi e muumuu. Hono ɗeen ɓoornanɗe ko huunde haannde e mbaydi debbo galle e nder fuɗɗoode teeminannde noogasɓiire, ina waawi soodeede no feewi e cataluuji postooji. Ɓoornugol galle ina heddii e wonde ɓoornungal jamaanu, keewngal ɓoorneede e won e nokkuuji winndere ndee. Hay so tawii ko comci ɗi ngonaa njuɓɓudi, comci galle ɗii, haa teeŋti noon e kitaale 1950, ina njiɗnoo wonde mbaydi mbaylaandi e rewɓe kadi ina mbaawi huutoreede. Miijo ɓoornaade comci galleeji ɓuuɓɗi, ko Nell Donnelly Reed ƴetti ɗum e darorɗe kitaale 1910, mo ɓoornanteeri galleeji mum "Nelly Don" (peewniraaɗi The Donnelly Garment Company) tabitini wonde ɓoornanteeri galle ina waawi wonde ɓuuɓndi e gollorndi. Sosiyetee oo, innitiraaɗo Nelly Don caggal nde Reed woppi golle, yaawi wontude gooto e peewnoowo comci Amerik ɓurɗi lollude e teeminannde 20ɓiire.Won e diisnondirooɓe nganndiraa ko diisnondiral comci galleeji, ko wayi no Claire McCardell, mo comci mum 1942 'popover' wrap dress a,go dress a we-house, ko noon kadi wrap a we-house cover-up walla hay mbaydi fedde. Ɓoornugol suudu Popover McCardell arii e glove oven nannduɗo. Hannde, ɓoornaade comci galleeji ina keddii e huutoreede e nokkuuji ɗo rewɓe keewi wonde galleeji timmuɗi. Ina waawi kadi huutoreede e helmere nde wonaa njuɓɓudi ngam ɓoornaade comci ɓurɗi ɓoorneede e nder galle walla e mbaydi wellitaare. Tuugnorgal o1olnr4hg8ldjioonypqf7fjegvupcn 165190 165189 2026-04-17T19:46:53Z SUZYFATIMA 13856 165190 wikitext text/x-wiki {{Databox}}'''Ɓoornugol galle''' ko sifaa ɓoornungal koyngal ɓoorneteengal e nder galle ngam golle galle walla ngam waɗde golle yaawɗe. Helmere ndee fuɗɗii ko e darorɗe teeminannde 19ɓiire ngam sifaade comci galleeji peewnaaɗi ngam ɓurde huutoraade, ɗi keewi waɗeede ko e comci looteteeɗi. Ko nde iwdi to bannge mbaydi yumma Hubbard. Koorɗi galleeji ina nganndiraa kadi dusters e ɗemngal Engele Amerik e Filipiin, helmere nde ina hawra kadi e muumuu. Hono ɗeen ɓoornanɗe ko huunde haannde e mbaydi debbo galle e nder fuɗɗoode teeminannde noogasɓiire, ina waawi soodeede no feewi e cataluuji postooji. Ɓoornugol galle ina heddii e wonde ɓoornungal jamaanu, keewngal ɓoorneede e won e nokkuuji winndere ndee. Hay so tawii ko comci ɗi ngonaa njuɓɓudi, comci galle ɗii, haa teeŋti noon e kitaale 1950, ina njiɗnoo wonde mbaydi mbaylaandi e rewɓe kadi ina mbaawi huutoreede. Miijo ɓoornaade comci galleeji ɓuuɓɗi, ko Nell Donnelly Reed ƴetti ɗum e darorɗe kitaale 1910, mo ɓoornanteeri galleeji mum "Nelly Don" (peewniraaɗi The Donnelly Garment Company) tabitini wonde ɓoornanteeri galle ina waawi wonde ɓuuɓndi e gollorndi. Sosiyetee oo, innitiraaɗo Nelly Don caggal nde Reed woppi golle, yaawi wontude gooto e peewnoowo comci Amerik ɓurɗi lollude e teeminannde 20ɓiire.Won e diisnondirooɓe nganndiraa ko diisnondiral comci galleeji, ko wayi no Claire McCardell, mo comci mum 1942 'popover' wrap dress a,go dress a we-house, ko noon kadi wrap a we-house cover-up walla hay mbaydi fedde. Ɓoornugol suudu Popover McCardell arii e glove oven nannduɗo. Hannde, ɓoornaade comci galleeji ina keddii e huutoreede e nokkuuji ɗo rewɓe keewi wonde galleeji timmuɗi. Ina waawi kadi huutoreede e helmere nde wonaa njuɓɓudi ngam ɓoornaade comci ɓurɗi ɓoorneede e nder galle walla e mbaydi wellitaare. == Tuugnorgal == lytuk0hlt6nszn50xemgqkmijho13e5 165191 165190 2026-04-17T19:53:37Z SUZYFATIMA 13856 165191 wikitext text/x-wiki {{Databox}}'''Ɓoornugol galle''' ko sifaa ɓoornungal koyngal ɓoorneteengal e nder galle ngam golle galle walla ngam waɗde golle yaawɗe. Helmere ndee fuɗɗii ko e darorɗe teeminannde 19ɓiire ngam sifaade comci galleeji peewnaaɗi ngam ɓurde huutoraade, ɗi keewi waɗeede ko e comci looteteeɗi. Ko nde iwdi to bannge mbaydi yumma Hubbard. Koorɗi galleeji ina nganndiraa kadi dusters e ɗemngal Engele Amerik e Filipiin, helmere nde ina hawra kadi e muumuu. Hono ɗeen ɓoornanɗe ko huunde haannde e mbaydi debbo galle e nder fuɗɗoode teeminannde noogasɓiire, ina waawi soodeede no feewi e cataluuji postooji. Ɓoornugol galle ina heddii e wonde ɓoornungal jamaanu, keewngal ɓoorneede e won e nokkuuji winndere ndee. Hay so tawii ko comci ɗi ngonaa njuɓɓudi, comci galle ɗii, haa teeŋti noon e kitaale 1950, ina njiɗnoo wonde mbaydi mbaylaandi e rewɓe kadi ina mbaawi huutoreede. Miijo ɓoornaade comci galleeji ɓuuɓɗi, ko Nell Donnelly Reed ƴetti ɗum e darorɗe kitaale 1910, mo ɓoornanteeri galleeji mum "Nelly Don" (peewniraaɗi The Donnelly Garment Company) tabitini wonde ɓoornanteeri galle ina waawi wonde ɓuuɓndi e gollorndi. Sosiyetee oo, innitiraaɗo Nelly Don caggal nde Reed woppi golle, yaawi wontude gooto e peewnoowo comci Amerik ɓurɗi lollude e teeminannde 20ɓiire.Won e diisnondirooɓe nganndiraa ko diisnondiral comci galleeji, ko wayi no Claire McCardell, mo comci mum 1942 'popover' wrap dress a,go dress a we-house, ko noon kadi wrap a we-house cover-up walla hay mbaydi fedde. Ɓoornugol suudu Popover McCardell arii e glove oven nannduɗo. Hannde, ɓoornaade comci galleeji ina keddii e huutoreede e nokkuuji ɗo rewɓe keewi wonde galleeji timmuɗi. Ina waawi kadi huutoreede e helmere nde wonaa njuɓɓudi ngam ɓoornaade comci ɓurɗi ɓoorneede e nder galle walla e mbaydi wellitaare.<ref name="1920s">{{cite book|last=Drowne|first=Kathleen|title=The 1920s|year=2004|publisher=Greenwood Press|location=Westport, Conn. [u.a.]|isbn=9780313320132|page=102|url=https://books.google.com/books?id=CecCHiI95dYC&pg=PA102|author2=Huber, Patrick}}</ref><ref>{{cite book|last=Hale Hamilton|first=Walton|title=Price and price policies|url=https://archive.org/details/in.ernet.dli.2015.84046|year=1938|publisher=McGraw-Hill|page=301|author2=Mark Adams|quote=The house dress has a lowly origin and was the last to leave home and submit to factory production. It is descended from the "wrapper," or Mother Hubbard, which women donned in the morning and wore until the housework was done.}}</ref><ref>{{cite web|title=duster|url=https://dictionary.cambridge.org/us/dictionary/english/duster|website=Cambridge Dictionary|access-date=26 October 2020}}</ref><ref name="watt">{{cite book|last=Watt|first=Judith|title=Fashion. The definitive history of costume and style.|year=2012|publisher=Dorling Kindersley|location=London|isbn=9781405398794|page=334|url=https://books.google.com/books?id=bSVo979KR_gC&pg=PA334}}</ref><ref name="don">{{cite book|last=McMillen|first=Margot Ford|title=Called to courage four women in Missouri history|year=2002|publisher=University of Missouri Press|location=Columbia|isbn=9780826263643|pages=100–126|url=https://books.google.com/books?id=PW32Uz16xiUC&pg=PA100|author2=Roberson, Heather}}</ref><ref>"Claire McCardell: 'Popover' dress (C.I.45.71.2ab)". In Heilbrunn Timeline of Art History. New York: The Metropolitan Museum of Art, 2000–. http://www.metmuseum.org/toah/works-of-art/C.I.45.71.2ab (October 2006)</ref> == Tuugnorgal == <references /> gup24zo4u3e6ky9lbqlibke60ieb1fb Backless dress 0 40275 165192 2026-04-17T21:28:31Z SUZYFATIMA 13856 Created page with "Ɓoornugol ngol alaa ɓalewol ko mbaydi koltu rewɓe, baɗaaɗo ngam feeñninde ɓalewol ɓoorniiɗo ɗum. Ɓaawo ina waawi feeñde seeɗa e taƴre lesre walla feeñde haa timma e kuutoragol ɓoggi. Kosam ɗam alaa ko ɓuri heewde ɓoorneede ko e ñalɗi teskinɗi walla ko ɓoorneteeɗi jamma walla ko ɓoorneteeɗi dewgal, ina waawi wonde kala njuuteendi, gila e njuuteendi miniskirt haa e njuuteendi leydi. Paɗe goɗɗe ɗe ngalaa ɓalli ina mbaɗi limce ɓuuɓɗe e topu..." 165192 wikitext text/x-wiki Ɓoornugol ngol alaa ɓalewol ko mbaydi koltu rewɓe, baɗaaɗo ngam feeñninde ɓalewol ɓoorniiɗo ɗum. Ɓaawo ina waawi feeñde seeɗa e taƴre lesre walla feeñde haa timma e kuutoragol ɓoggi. Kosam ɗam alaa ko ɓuri heewde ɓoorneede ko e ñalɗi teskinɗi walla ko ɓoorneteeɗi jamma walla ko ɓoorneteeɗi dewgal, ina waawi wonde kala njuuteendi, gila e njuuteendi miniskirt haa e njuuteendi leydi. Paɗe goɗɗe ɗe ngalaa ɓalli ina mbaɗi limce ɓuuɓɗe e topuuji ɗi ngalaa ɓalli, ko wayi no top halter. Yahde Ɓoornugol gadanol ngol Clara Bow ɓoorni, cakkital kitaale 1920 Koɗkiiji ɗi ngalaa ɓalli puɗɗii feeñde ko e kitaale 1920. E kitaale 1930, mbaydi ndii jokkondirii e mbaydiiji mbaylaandi naange e oon sahaa, tee ɓoornaade comci ɗi ngalaa ɓalli ko laawol hollirde mbaylaandi, ko heewi heen ko aldaa e laabi mbaylaandi. Ɓoorniiɗo ɗum oo heewi wonde ko ɓuuɓɗo ngam waawde ruttaade e batte mum. E lewru Duujal hitaande 1937, fijoowo debbo biyeteeɗo Micheline Patton, filmaama caggal mum, tawi omo ɓoornii wutte mo alaa koppi, e nder yeewtere sakkitiinde e filmo BBC mo ɓe mbaɗi e fuɗɗoode, biyeteeɗo Clothes-Line. Illusion nudity waɗi yi'ooɓe ɓe mbinndi ngam wullaago, nden Pearl Binder, mo hokkata fijirde man, wi'i, "Grandmamma ɗon laara ɓaawo amma Micheline walaa ɓaawo ngam yi'ugo." Sifaaaji Womoowo latin e mbaydi ɓuuɓndi Ɓoornugol ngol alaa caggal ina waawi jogaade dow e laabi keewɗi. Ɓuri heewde ko e mbaydi mbaylaandi walla mbaydi ŋoral gootal, ngal rewata ko caggal wutte ɓoorniiɗo ɗum oo, hono halterneck-style. Wuddu wutte ina waawi e hoore mum suɗaade e wuttulo ɓoorniiɗo ɗum, acca heen miijo ummoraade caggal wonde alaa ko jogori jogaade mbaydi ndii dow. Walla kadi, ɓoornungal ngal ina waawi jogaade juuɗe juutɗe walla e ŋoral spaghetti gooto walla ɗiɗi, ngal jogorngal jogaade ɓoornungal ngal dow e koyɗe. Kosam ɗam ko laawol goɗngol ngol kosam waawi jogaade dow. Choli Winndannde mawnde: Choli Sifaa backless ina tawee kadi e choli, blusa mo rewɓe indinaaɓe ɓoornotoo wondude e saris e ghagras. Baawo oo ko "feccere feeñnde" e taƴre lesre walla "feññinde haa timmi" e kuutoragol ɓoggi. Paɗe ɗe ngalaa caggal ɗee, ko ɓuri heewde ko e batte mooɓondiral hirnaange. Ko Madhuri Dixit waɗi ɗum lollude nde o ɓoorni ɗum, o feeñi e jimɗi Dhak Dhak Karne Laga. "Drape e blouse ina mbaɗa saree oo ko ensemble sexy, e blouse am ina ɓuuɓna sahaa kala sabu miɗo yiɗi peep ɓalndu e dow mbaydi keewndi", no Vidya Balan, fijoowo indiyanke, wiyri nii. Ballal kosam Ballal kosam ina waawi wonde ngoƴa rewɓe heewɓe so ɓoorniima comci ɗi ngalaa ɓalli, kono noon ko ɓuri heewde e rewɓe suɓooɓe ooɗoo sifaa top ɓuri yiɗde ko yahde braless. Designs bra ina woodi ko ina rokka ballal kosam e ɓoornanteeri ndi alaa ɓalli. Won e diidi bras ina kuutoroo styles baylotooɗi, bras jokkondirɗi, bras underwire e bras ɗi ngalaa jokkere. Tuugnorgal fvhmp1xm6b7e5ljxb0taalp83pchhca 165193 165192 2026-04-17T21:30:26Z SUZYFATIMA 13856 165193 wikitext text/x-wiki {{Databox}}'''Ɓoornugol ngol alaa ɓalewol''' ko mbaydi koltu rewɓe, baɗaaɗo ngam feeñninde ɓalewol ɓoorniiɗo ɗum. Ɓaawo ina waawi feeñde seeɗa e taƴre lesre walla feeñde haa timma e kuutoragol ɓoggi. Kosam ɗam alaa ko ɓuri heewde ɓoorneede ko e ñalɗi teskinɗi walla ko ɓoorneteeɗi jamma walla ko ɓoorneteeɗi dewgal, ina waawi wonde kala njuuteendi, gila e njuuteendi miniskirt haa e njuuteendi leydi. Paɗe goɗɗe ɗe ngalaa ɓalli ina mbaɗi limce ɓuuɓɗe e topuuji ɗi ngalaa ɓalli, ko wayi no top halter. == Yahde == Ɓoornugol gadanol ngol Clara Bow ɓoorni, cakkital kitaale 1920 Koɗkiiji ɗi ngalaa ɓalli puɗɗii feeñde ko e kitaale 1920. E kitaale 1930, mbaydi ndii jokkondirii e mbaydiiji mbaylaandi naange e oon sahaa, tee ɓoornaade comci ɗi ngalaa ɓalli ko laawol hollirde mbaylaandi, ko heewi heen ko aldaa e laabi mbaylaandi. Ɓoorniiɗo ɗum oo heewi wonde ko ɓuuɓɗo ngam waawde ruttaade e batte mum. E lewru Duujal hitaande 1937, fijoowo debbo biyeteeɗo Micheline Patton, filmaama caggal mum, tawi omo ɓoornii wutte mo alaa koppi, e nder yeewtere sakkitiinde e filmo BBC mo ɓe mbaɗi e fuɗɗoode, biyeteeɗo Clothes-Line. Illusion nudity waɗi yi'ooɓe ɓe mbinndi ngam wullaago, nden Pearl Binder, mo hokkata fijirde man, wi'i, "Grandmamma ɗon laara ɓaawo amma Micheline walaa ɓaawo ngam yi'ugo." == Sifaaaji == Womoowo latin e mbaydi ɓuuɓndi Ɓoornugol ngol alaa caggal ina waawi jogaade dow e laabi keewɗi. Ɓuri heewde ko e mbaydi mbaylaandi walla mbaydi ŋoral gootal, ngal rewata ko caggal wutte ɓoorniiɗo ɗum oo, hono halterneck-style. Wuddu wutte ina waawi e hoore mum suɗaade e wuttulo ɓoorniiɗo ɗum, acca heen miijo ummoraade caggal wonde alaa ko jogori jogaade mbaydi ndii dow. Walla kadi, ɓoornungal ngal ina waawi jogaade juuɗe juutɗe walla e ŋoral spaghetti gooto walla ɗiɗi, ngal jogorngal jogaade ɓoornungal ngal dow e koyɗe. Kosam ɗam ko laawol goɗngol ngol kosam waawi jogaade dow. == Choli == Winndannde mawnde: Choli Sifaa backless ina tawee kadi e choli, blusa mo rewɓe indinaaɓe ɓoornotoo wondude e saris e ghagras. Baawo oo ko "feccere feeñnde" e taƴre lesre walla "feññinde haa timmi" e kuutoragol ɓoggi. Paɗe ɗe ngalaa caggal ɗee, ko ɓuri heewde ko e batte mooɓondiral hirnaange. Ko Madhuri Dixit waɗi ɗum lollude nde o ɓoorni ɗum, o feeñi e jimɗi Dhak Dhak Karne Laga. "Drape e blouse ina mbaɗa saree oo ko ensemble sexy, e blouse am ina ɓuuɓna sahaa kala sabu miɗo yiɗi peep ɓalndu e dow mbaydi keewndi", no Vidya Balan, fijoowo indiyanke, wiyri nii. == Ballal kosam == Ballal kosam ina waawi wonde ngoƴa rewɓe heewɓe so ɓoorniima comci ɗi ngalaa ɓalli, kono noon ko ɓuri heewde e rewɓe suɓooɓe ooɗoo sifaa top ɓuri yiɗde ko yahde braless. Designs bra ina woodi ko ina rokka ballal kosam e ɓoornanteeri ndi alaa ɓalli. Won e diidi bras ina kuutoroo styles baylotooɗi, bras jokkondirɗi, bras underwire e bras ɗi ngalaa jokkere. == Tuugnorgal == 0zrf4bltli2i9x3wer4kcju1yz1gmfc 165194 165193 2026-04-17T21:36:00Z SUZYFATIMA 13856 165194 wikitext text/x-wiki {{Databox}}'''Ɓoornugol ngol alaa ɓalewol''' ko mbaydi koltu rewɓe, baɗaaɗo ngam feeñninde ɓalewol ɓoorniiɗo ɗum. Ɓaawo ina waawi feeñde seeɗa e taƴre lesre walla feeñde haa timma e kuutoragol ɓoggi. Kosam ɗam alaa ko ɓuri heewde ɓoorneede ko e ñalɗi teskinɗi walla ko ɓoorneteeɗi jamma walla ko ɓoorneteeɗi dewgal, ina waawi wonde kala njuuteendi, gila e njuuteendi miniskirt haa e njuuteendi leydi. Paɗe goɗɗe ɗe ngalaa ɓalli ina mbaɗi limce ɓuuɓɗe e topuuji ɗi ngalaa ɓalli, ko wayi no top halter. == Yahde == Ɓoornugol gadanol ngol Clara Bow ɓoorni, cakkital kitaale 1920 Koɗkiiji ɗi ngalaa ɓalli puɗɗii feeñde ko e kitaale 1920. E kitaale 1930, mbaydi ndii jokkondirii e mbaydiiji mbaylaandi naange e oon sahaa, tee ɓoornaade comci ɗi ngalaa ɓalli ko laawol hollirde mbaylaandi, ko heewi heen ko aldaa e laabi mbaylaandi. Ɓoorniiɗo ɗum oo heewi wonde ko ɓuuɓɗo ngam waawde ruttaade e batte mum. E lewru Duujal hitaande 1937, fijoowo debbo biyeteeɗo Micheline Patton, filmaama caggal mum, tawi omo ɓoornii wutte mo alaa koppi, e nder yeewtere sakkitiinde e filmo BBC mo ɓe mbaɗi e fuɗɗoode, biyeteeɗo Clothes-Line. Illusion nudity waɗi yi'ooɓe ɓe mbinndi ngam wullaago, nden Pearl Binder, mo hokkata fijirde man, wi'i, "Grandmamma ɗon laara ɓaawo amma Micheline walaa ɓaawo ngam yi'ugo." == Sifaaaji == Womoowo latin e mbaydi ɓuuɓndi Ɓoornugol ngol alaa caggal ina waawi jogaade dow e laabi keewɗi. Ɓuri heewde ko e mbaydi mbaylaandi walla mbaydi ŋoral gootal, ngal rewata ko caggal wutte ɓoorniiɗo ɗum oo, hono halterneck-style. Wuddu wutte ina waawi e hoore mum suɗaade e wuttulo ɓoorniiɗo ɗum, acca heen miijo ummoraade caggal wonde alaa ko jogori jogaade mbaydi ndii dow. Walla kadi, ɓoornungal ngal ina waawi jogaade juuɗe juutɗe walla e ŋoral spaghetti gooto walla ɗiɗi, ngal jogorngal jogaade ɓoornungal ngal dow e koyɗe. Kosam ɗam ko laawol goɗngol ngol kosam waawi jogaade dow. == Choli == Winndannde mawnde: Choli Sifaa backless ina tawee kadi e choli, blusa mo rewɓe indinaaɓe ɓoornotoo wondude e saris e ghagras. Baawo oo ko "feccere feeñnde" e taƴre lesre walla "feññinde haa timmi" e kuutoragol ɓoggi. Paɗe ɗe ngalaa caggal ɗee, ko ɓuri heewde ko e batte mooɓondiral hirnaange. Ko Madhuri Dixit waɗi ɗum lollude nde o ɓoorni ɗum, o feeñi e jimɗi Dhak Dhak Karne Laga. "Drape e blouse ina mbaɗa saree oo ko ensemble sexy, e blouse am ina ɓuuɓna sahaa kala sabu miɗo yiɗi peep ɓalndu e dow mbaydi keewndi", no Vidya Balan, fijoowo indiyanke, wiyri nii. == Ballal kosam == Ballal kosam ina waawi wonde ngoƴa rewɓe heewɓe so ɓoorniima comci ɗi ngalaa ɓalli, kono noon ko ɓuri heewde e rewɓe suɓooɓe ooɗoo sifaa top ɓuri yiɗde ko yahde braless. Designs bra ina woodi ko ina rokka ballal kosam e ɓoornanteeri ndi alaa ɓalli. Won e diidi bras ina kuutoroo styles baylotooɗi, bras jokkondirɗi, bras underwire e bras ɗi ngalaa jokkere.<ref>{{Cite web|date=May 9, 2011|title=A Guide On Backless Wedding Dresses|url=http://www.backlessweddingdresses.org/|url-status=dead|archive-url=https://web.archive.org/web/20110624234348/http://www.backlessweddingdresses.org/|archive-date=24 June 2011|access-date=22 May 2011|website=Backless Wedding Dresses}}</ref><ref>{{Cite web|last=Weston Thomas|first=Pauline|title=1930s Fashion History|url=http://www.fashion-era.com/stylish_thirties.htm|url-status=dead|archive-url=https://web.archive.org/web/20110413094113/http://fashion-era.com/stylish_thirties.htm|archive-date=13 April 2011|access-date=22 May 2011|website=Fashion-Era.com}}</ref><ref name="taylor2">Taylor, Lou, ''[[iarchive:establishingdres0000tayl|Establishing Dress History]]'', chapter 2 (Manchester 2002) {{ISBN|0-7190-6639-5}}</ref><ref>Starpulse.com: [[AnnaLynne McCord]] [https://web.archive.org/web/20121204160623/http://www.starpulse.com/news/media/AnnaLynne-McCord-backless-1.jpg wearing a backless dress]</ref><ref>[[Olivia Wilde]] used nude netting dress at the Emmy Awards: [https://3.bp.blogspot.com/_EZHn9YzGKL0/Srf2XYbIrOI/AAAAAAAAAfY/OBDyEnxxToo/s320/olivia-wilde-emmy-awards-2009.jpg Front view] and [http://www.stylebyme.net/wp-content/uploads/2009/09/olivia_wilde_arri3.jpg back view] {{Webarchive|url=https://web.archive.org/web/20120326011217/http://www.stylebyme.net/wp-content/uploads/2009/09/olivia_wilde_arri3.jpg|date=26 March 2012}}</ref><ref name="ch">{{cite news|last=Dhanwanti Keshavrao|title=Dressed for dandiya|url=http://www.tribuneindia.com/2005/20051008/saturday/main4.htm|access-date=12 April 2012|newspaper=The Tribune|date=8 October 2005}}</ref><ref name="chk">* {{cite news|date=21 July 2010|title=Choli check|newspaper=[[The Times of India]]|url=http://articles.timesofindia.indiatimes.com/2010-07-21/trends/28274999_1_choli-sari-blouse|url-status=dead|access-date=21 March 2012|archive-url=https://archive.today/20130103093143/http://articles.timesofindia.indiatimes.com/2010-07-21/trends/28274999_1_choli-sari-blouse|archive-date=3 January 2013}} * {{cite news|last=Sandhya Iyer|date=4 November 2002|title=Fusion saris|newspaper=The Times of India|url=http://timesofindia.indiatimes.com/city/pune-times/Fusion-saris/articleshow/27174532.cms|access-date=21 March 2012}}</ref> == Tuugnorgal == <references /> alj5oprgorzcdhwvl2krs1wjltpasrp 165195 165194 2026-04-17T21:36:24Z SUZYFATIMA 13856 165195 wikitext text/x-wiki {{Databox}}'''Ɓoornugol ngol alaa ɓalewol''' ko mbaydi koltu rewɓe, baɗaaɗo ngam feeñninde ɓalewol ɓoorniiɗo ɗum. Ɓaawo ina waawi feeñde seeɗa e taƴre lesre walla feeñde haa timma e kuutoragol ɓoggi. Kosam ɗam alaa ko ɓuri heewde ɓoorneede ko e ñalɗi teskinɗi walla ko ɓoorneteeɗi jamma walla ko ɓoorneteeɗi dewgal, ina waawi wonde kala njuuteendi, gila e njuuteendi miniskirt haa e njuuteendi leydi. Paɗe goɗɗe ɗe ngalaa ɓalli ina mbaɗi limce ɓuuɓɗe e topuuji ɗi ngalaa ɓalli, ko wayi no top halter. == Yahde == Ɓoornugol gadanol ngol Clara Bow ɓoorni, cakkital kitaale 1920 Koɗkiiji ɗi ngalaa ɓalli puɗɗii feeñde ko e kitaale 1920. E kitaale 1930, mbaydi ndii jokkondirii e mbaydiiji mbaylaandi naange e oon sahaa, tee ɓoornaade comci ɗi ngalaa ɓalli ko laawol hollirde mbaylaandi, ko heewi heen ko aldaa e laabi mbaylaandi. Ɓoorniiɗo ɗum oo heewi wonde ko ɓuuɓɗo ngam waawde ruttaade e batte mum. E lewru Duujal hitaande 1937, fijoowo debbo biyeteeɗo Micheline Patton, filmaama caggal mum, tawi omo ɓoornii wutte mo alaa koppi, e nder yeewtere sakkitiinde e filmo BBC mo ɓe mbaɗi e fuɗɗoode, biyeteeɗo Clothes-Line. Illusion nudity waɗi yi'ooɓe ɓe mbinndi ngam wullaago, nden Pearl Binder, mo hokkata fijirde man, wi'i, "Grandmamma ɗon laara ɓaawo amma Micheline walaa ɓaawo ngam yi'ugo." == Sifaaaji == Womoowo latin e mbaydi ɓuuɓndi Ɓoornugol ngol alaa caggal ina waawi jogaade dow e laabi keewɗi. Ɓuri heewde ko e mbaydi mbaylaandi walla mbaydi ŋoral gootal, ngal rewata ko caggal wutte ɓoorniiɗo ɗum oo, hono halterneck-style. Wuddu wutte ina waawi e hoore mum suɗaade e wuttulo ɓoorniiɗo ɗum, acca heen miijo ummoraade caggal wonde alaa ko jogori jogaade mbaydi ndii dow. Walla kadi, ɓoornungal ngal ina waawi jogaade juuɗe juutɗe walla e ŋoral spaghetti gooto walla ɗiɗi, ngal jogorngal jogaade ɓoornungal ngal dow e koyɗe. Kosam ɗam ko laawol goɗngol ngol kosam waawi jogaade dow. == Choli == Winndannde mawnde: Choli Sifaa backless ina tawee kadi e choli, blusa mo rewɓe indinaaɓe ɓoornotoo wondude e saris e ghagras. Baawo oo ko "feccere feeñnde" e taƴre lesre walla "feññinde haa timmi" e kuutoragol ɓoggi. Paɗe ɗe ngalaa caggal ɗee, ko ɓuri heewde ko e batte mooɓondiral hirnaange. Ko Madhuri Dixit waɗi ɗum lollude nde o ɓoorni ɗum, o feeñi e jimɗi Dhak Dhak Karne Laga. "Drape e blouse ina mbaɗa saree oo ko ensemble sexy, e blouse am ina ɓuuɓna sahaa kala sabu miɗo yiɗi peep ɓalndu e dow mbaydi keewndi", no Vidya Balan, fijoowo indiyanke, wiyri nii. == Ballal kosam == Ballal kosam ina waawi wonde ngoƴa rewɓe heewɓe so ɓoorniima comci ɗi ngalaa ɓalli, kono noon ko ɓuri heewde e rewɓe suɓooɓe ooɗoo sifaa top ɓuri yiɗde ko yahde braless. Designs bra ina woodi ko ina rokka ballal kosam e ɓoornanteeri ndi alaa ɓalli. Won e diidi bras ina kuutoroo styles baylotooɗi, bras jokkondirɗi, bras underwire e bras ɗi ngalaa jokkere.<ref>{{Cite web|date=May 9, 2011|title=A Guide On Backless Wedding Dresses|url=http://www.backlessweddingdresses.org/|url-status=dead|archive-url=https://web.archive.org/web/20110624234348/http://www.backlessweddingdresses.org/|archive-date=24 June 2011|access-date=22 May 2011|website=Backless Wedding Dresses}}</ref><ref>{{Cite web|last=Weston Thomas|first=Pauline|title=1930s Fashion History|url=http://www.fashion-era.com/stylish_thirties.htm|url-status=dead|archive-url=https://web.archive.org/web/20110413094113/http://fashion-era.com/stylish_thirties.htm|archive-date=13 April 2011|access-date=22 May 2011|website=Fashion-Era.com}}</ref><ref name="taylor2">Taylor, Lou, ''[[iarchive:establishingdres0000tayl|Establishing Dress History]]'', chapter 2 (Manchester 2002) {{ISBN|0-7190-6639-5}}</ref><ref>Starpulse.com: [[AnnaLynne McCord]] [https://web.archive.org/web/20121204160623/http://www.starpulse.com/news/media/AnnaLynne-McCord-backless-1.jpg wearing a backless dress]</ref><ref>[[Olivia Wilde]] used nude netting dress at the Emmy Awards: [https://3.bp.blogspot.com/_EZHn9YzGKL0/Srf2XYbIrOI/AAAAAAAAAfY/OBDyEnxxToo/s320/olivia-wilde-emmy-awards-2009.jpg Front view] and [http://www.stylebyme.net/wp-content/uploads/2009/09/olivia_wilde_arri3.jpg back view] {{Webarchive|url=https://web.archive.org/web/20120326011217/http://www.stylebyme.net/wp-content/uploads/2009/09/olivia_wilde_arri3.jpg|date=26 March 2012}}</ref><ref name="ch">{{cite news|last=Dhanwanti Keshavrao|title=Dressed for dandiya|url=http://www.tribuneindia.com/2005/20051008/saturday/main4.htm|access-date=12 April 2012|newspaper=The Tribune|date=8 October 2005}}</ref><ref name="chk">* {{cite news|date=21 July 2010|title=Choli check|newspaper=[[The Times of India]]|url=http://articles.timesofindia.indiatimes.com/2010-07-21/trends/28274999_1_choli-sari-blouse|url-status=dead|access-date=21 March 2012|archive-url=https://archive.today/20130103093143/http://articles.timesofindia.indiatimes.com/2010-07-21/trends/28274999_1_choli-sari-blouse|archive-date=3 January 2013}} * {{cite news|last=Sandhya Iyer|date=4 November 2002|title=Fusion saris|newspaper=The Times of India|url=http://timesofindia.indiatimes.com/city/pune-times/Fusion-saris/articleshow/27174532.cms|access-date=21 March 2012}}</ref> == Tuugnorgal == <references /> [[Category:Rewbe]] bvseuw0ducay6sbfs0jkm99oeb90ce8 Muslim feminist views on hijab 0 40276 165196 2026-04-17T21:40:33Z SUZYFATIMA 13856 Created page with "Miijooji rewɓe lislaam e dow mbaydiiji ɓoornagol ina mbaɗi miijooji e geɗe jowitiiɗe e mbaydiiji ɓoornagol rewɓe e nder lislaam, haa teeŋti e hijab e niqāb. Hijab ko sifaa ɓuuɓɗo mo ɓuuɓnata ɓalndu gila e ƴiye haa e ɓalndu. Niqāb ko mbaydi ɓuuɓndi yeeso ko e nder hijab sartorial. Miijooji ina ceerti e nder rewɓe juulɓe ko fayti e nafoore ɓuuɓri. Quraana Qur’aana hollitii wonde worɓe e rewɓe ina poti ɓoornaade comci laaɓtuɗi (33:59-60, 24:3..." 165196 wikitext text/x-wiki Miijooji rewɓe lislaam e dow mbaydiiji ɓoornagol ina mbaɗi miijooji e geɗe jowitiiɗe e mbaydiiji ɓoornagol rewɓe e nder lislaam, haa teeŋti e hijab e niqāb. Hijab ko sifaa ɓuuɓɗo mo ɓuuɓnata ɓalndu gila e ƴiye haa e ɓalndu. Niqāb ko mbaydi ɓuuɓndi yeeso ko e nder hijab sartorial. Miijooji ina ceerti e nder rewɓe juulɓe ko fayti e nafoore ɓuuɓri. Quraana Qur’aana hollitii wonde worɓe e rewɓe ina poti ɓoornaade comci laaɓtuɗi (33:59-60, 24:30-31; e firo Ali, 1988, 1126-27). Kono nde huutoraaki kelme veil, hijab, burka, chador, walla abaya. E nder ɗuum, ina huutoroo kelme jilbab (kaɓirgal) e khumur (kaɓirgal). Ɗiin comci suddataa yeeso, juuɗe, walla koyɗe. Firooji Firooji no rewɓe foti ɓoornortoo ina ceerti fawaade e pine ceertuɗe, e nokkuuji ceertuɗi, e diineeji lislaam ceertuɗi. Yeru, pelle suufiyankooje ko wayi no Al-Ahbash, mbaɗataa ko ina addana rewɓe ɓoornaade comci gaadanteeji lislaam, hay so ina njaɓa jeans. Yiyngooji teeŋtinɗi ndimaagu suɓaade ɓoornaade hijab Won e feministe en juulɓe ina njiyra veil ko maande ndimaagu lislaam walla ko wayi no ina ndokkira ɗum maanaa keeriiɗo. Feministe en hono Leila Ahmed mbiyi veil nattii hollirde « ɗooftaade ngaandi debbo walla ko famɗi fof ŋakkeende suɓaade », e teskaade wonde juulɓe Amerik heewɓe ina ɓoornii hijab ngam hollirde luural mum en e njiyaagu luulndiingu juulɓe caggal njanngu 11 suwee walla ngam hollirde ballal mum en e Palestiin[. Won e feministe en ina njokkondiri ndimaagu ɓoornaade hijab e rewɓe jogiiɓe hakke e ɓalli mum en. Filoosof en rewɓe hono Luce Irigaray ina teskii wonde veil ina waawi ƴettude darnde doole ko fayti e ceertugol rewɓe e worɓe. Publicist Nadiya Takolia ƴettii hijab caggal nde wonti feministe, o wiyi hijab "wonaa ngam reende e njiimaandi worɓe", kono ko "haalde aduna oo wonde debbo am alaa ko waawi ñaameede e renndo... kadi mi yiɗaa jeyeede e system ustoowo e lesɗinoowo rewɓe." Yiyngo wooto e feminism juulɓe hannde oo ina hollita wonde ndimaagu debbo ina jogii nafoore mawnde, kadi ina foti waawde suɓaade so ina ɓoornoo wutte walla alaa tawa o dogaani walla o hulɓinaaka. Ndee ɗoo yi’annde ina tiiɗi e hollirde hoore mum diine lislaam, jogaade wonde rewɓe juulɓe ina poti waawde siifde koye mum en e ko ɓe cikkata ko ngam semmbinde ɓe e hoore maɓɓe. Ñalngu Hijab winndereewu, ngu Nazma Khan, jeyaaɗo to leydi Bangladesh, fuɗɗii, ko ñalngu ngu yimɓe fof njiɗi waɗde hitaande kala. Yiyngooji luulndiiɗi hijab doole Ƴeew kadi: Seppooji Iraan ngam salaade hijab doole Rewɓe luulndiiɓe hijab doole ina mbiya wonde suɗaade ɓanndu nduu fof e burka, chador, e geɗe goɗɗe koltu ko aada pinal ummoriiɗo e jaŋde Qur’aana nde mullaaji worɓe mbaɗata, tee Qur’aana e hoore mum ɗaɓɓaani suɗaade hono noon. Yiyngooji baɗɗi haɗde hijab Taƴre juulɓe feministe en, ina heen Fadela Amara e Hédi M’henni, ina mballita e haɗde hijab, ina mbiya wonde e dow tagoodi mum ko njiimaandi rewɓe. Amara ina jokki e haɗde Farayse ɓoornaade comci ɗii e nder galleeji laamu, o wiyi « veil ko maande yi’eteende e njiimaandi rewɓe, ɗum noon alaa ɗo haaɗi e nder nokkuuji jillondirɗi, sekulaaruuji e nder duɗe laamu Farayse ». O holliti kadi feministe en to Alseri haɓannooɓe ɓoornaade comci, o tuumi ɓeen ñiŋooɓe haɗde ɗum en wonde ina tawtoree neokolonialism. Mhenni hollitii ballal mum e Tuunus haɗde veil e dow dalillaaji nannduɗi e ɗii, o wiyi jaɓde veil ina addana jaɓde hakkeeji rewɓe ina pamɗi. Sihem Habchi, gardinooɗo fedde rewɓe Farayse wiyeteende Ni Putes Ni Soumises, hollitii kadi ballal mum e haɗde Farayse ɓoornaade burka e nokkuuji renndo, o wiyi wonde haɗde ɗum ko huunde « kuule demokaraasi » tee ina reena rewɓe Farayse e « dillere obscurantiste, fasiste, droite » nde o wiyi burqa ina lomtoo. Tuugnorgal 4or45q77lk43de7pf6fy5edab2zuofb 165197 165196 2026-04-17T21:43:24Z SUZYFATIMA 13856 165197 wikitext text/x-wiki {{Databox}}'''Miijooji rewɓe lislaam''' e dow mbaydiiji ɓoornagol ina mbaɗi miijooji e geɗe jowitiiɗe e mbaydiiji ɓoornagol rewɓe e nder lislaam, haa teeŋti e hijab e niqāb. Hijab ko sifaa ɓuuɓɗo mo ɓuuɓnata ɓalndu gila e ƴiye haa e ɓalndu. Niqāb ko mbaydi ɓuuɓndi yeeso ko e nder hijab sartorial. Miijooji ina ceerti e nder rewɓe juulɓe ko fayti e nafoore ɓuuɓri. == Quraana == Qur’aana hollitii wonde worɓe e rewɓe ina poti ɓoornaade comci laaɓtuɗi (33:59-60, 24:30-31; e firo Ali, 1988, 1126-27). Kono nde huutoraaki kelme veil, hijab, burka, chador, walla abaya. E nder ɗuum, ina huutoroo kelme jilbab (kaɓirgal) e khumur (kaɓirgal). Ɗiin comci suddataa yeeso, juuɗe, walla koyɗe. ====== Firooji ====== Firooji no rewɓe foti ɓoornortoo ina ceerti fawaade e pine ceertuɗe, e nokkuuji ceertuɗi, e diineeji lislaam ceertuɗi. Yeru, pelle suufiyankooje ko wayi no Al-Ahbash, mbaɗataa ko ina addana rewɓe ɓoornaade comci gaadanteeji lislaam, hay so ina njaɓa jeans. Yiyngooji teeŋtinɗi ndimaagu suɓaade ɓoornaade hijab Won e feministe en juulɓe ina njiyra veil ko maande ndimaagu lislaam walla ko wayi no ina ndokkira ɗum maanaa keeriiɗo. Feministe en hono Leila Ahmed mbiyi veil nattii hollirde « ɗooftaade ngaandi debbo walla ko famɗi fof ŋakkeende suɓaade », e teskaade wonde juulɓe Amerik heewɓe ina ɓoornii hijab ngam hollirde luural mum en e njiyaagu luulndiingu juulɓe caggal njanngu 11 suwee walla ngam hollirde ballal mum en e Palestiin[. Won e feministe en ina njokkondiri ndimaagu ɓoornaade hijab e rewɓe jogiiɓe hakke e ɓalli mum en. Filoosof en rewɓe hono Luce Irigaray ina teskii wonde veil ina waawi ƴettude darnde doole ko fayti e ceertugol rewɓe e worɓe. Publicist Nadiya Takolia ƴettii hijab caggal nde wonti feministe, o wiyi hijab "wonaa ngam reende e njiimaandi worɓe", kono ko "haalde aduna oo wonde debbo am alaa ko waawi ñaameede e renndo... kadi mi yiɗaa jeyeede e system ustoowo e lesɗinoowo rewɓe." Yiyngo wooto e feminism juulɓe hannde oo ina hollita wonde ndimaagu debbo ina jogii nafoore mawnde, kadi ina foti waawde suɓaade so ina ɓoornoo wutte walla alaa tawa o dogaani walla o hulɓinaaka. Ndee ɗoo yi’annde ina tiiɗi e hollirde hoore mum diine lislaam, jogaade wonde rewɓe juulɓe ina poti waawde siifde koye mum en e ko ɓe cikkata ko ngam semmbinde ɓe e hoore maɓɓe. Ñalngu Hijab winndereewu, ngu Nazma Khan, jeyaaɗo to leydi Bangladesh, fuɗɗii, ko ñalngu ngu yimɓe fof njiɗi waɗde hitaande kala. Yiyngooji luulndiiɗi hijab doole Ƴeew kadi: Seppooji Iraan ngam salaade hijab doole Rewɓe luulndiiɓe hijab doole ina mbiya wonde suɗaade ɓanndu nduu fof e burka, chador, e geɗe goɗɗe koltu ko aada pinal ummoriiɗo e jaŋde Qur’aana nde mullaaji worɓe mbaɗata, tee Qur’aana e hoore mum ɗaɓɓaani suɗaade hono noon. == Yiyngooji baɗɗi haɗde hijab == Taƴre juulɓe feministe en, ina heen Fadela Amara e Hédi M’henni, ina mballita e haɗde hijab, ina mbiya wonde e dow tagoodi mum ko njiimaandi rewɓe. Amara ina jokki e haɗde Farayse ɓoornaade comci ɗii e nder galleeji laamu, o wiyi « veil ko maande yi’eteende e njiimaandi rewɓe, ɗum noon alaa ɗo haaɗi e nder nokkuuji jillondirɗi, sekulaaruuji e nder duɗe laamu Farayse ». O holliti kadi feministe en to Alseri haɓannooɓe ɓoornaade comci, o tuumi ɓeen ñiŋooɓe haɗde ɗum en wonde ina tawtoree neokolonialism. Mhenni hollitii ballal mum e Tuunus haɗde veil e dow dalillaaji nannduɗi e ɗii, o wiyi jaɓde veil ina addana jaɓde hakkeeji rewɓe ina pamɗi. Sihem Habchi, gardinooɗo fedde rewɓe Farayse wiyeteende Ni Putes Ni Soumises, hollitii kadi ballal mum e haɗde Farayse ɓoornaade burka e nokkuuji renndo, o wiyi wonde haɗde ɗum ko huunde « kuule demokaraasi » tee ina reena rewɓe Farayse e « dillere obscurantiste, fasiste, droite » nde o wiyi burqa ina lomtoo. == Tuugnorgal == 30tx5nxyd6apdtldgmq663da88e2vjy 165198 165197 2026-04-17T21:54:04Z SUZYFATIMA 13856 165198 wikitext text/x-wiki {{Databox}}'''Miijooji rewɓe lislaam''' e dow mbaydiiji ɓoornagol ina mbaɗi miijooji e geɗe jowitiiɗe e mbaydiiji ɓoornagol rewɓe e nder lislaam, haa teeŋti e hijab e niqāb. Hijab ko sifaa ɓuuɓɗo mo ɓuuɓnata ɓalndu gila e ƴiye haa e ɓalndu. Niqāb ko mbaydi ɓuuɓndi yeeso ko e nder hijab sartorial. Miijooji ina ceerti e nder rewɓe juulɓe ko fayti e nafoore ɓuuɓri. == Quraana == Qur’aana hollitii wonde worɓe e rewɓe ina poti ɓoornaade comci laaɓtuɗi (33:59-60, 24:30-31; e firo Ali, 1988, 1126-27). Kono nde huutoraaki kelme veil, hijab, burka, chador, walla abaya. E nder ɗuum, ina huutoroo kelme jilbab (kaɓirgal) e khumur (kaɓirgal). Ɗiin comci suddataa yeeso, juuɗe, walla koyɗe. ====== Firooji ====== Firooji no rewɓe foti ɓoornortoo ina ceerti fawaade e pine ceertuɗe, e nokkuuji ceertuɗi, e diineeji lislaam ceertuɗi. Yeru, pelle suufiyankooje ko wayi no Al-Ahbash, mbaɗataa ko ina addana rewɓe ɓoornaade comci gaadanteeji lislaam, hay so ina njaɓa jeans. Yiyngooji teeŋtinɗi ndimaagu suɓaade ɓoornaade hijab Won e feministe en juulɓe ina njiyra veil ko maande ndimaagu lislaam walla ko wayi no ina ndokkira ɗum maanaa keeriiɗo. Feministe en hono Leila Ahmed mbiyi veil nattii hollirde « ɗooftaade ngaandi debbo walla ko famɗi fof ŋakkeende suɓaade », e teskaade wonde juulɓe Amerik heewɓe ina ɓoornii hijab ngam hollirde luural mum en e njiyaagu luulndiingu juulɓe caggal njanngu 11 suwee walla ngam hollirde ballal mum en e Palestiin[. Won e feministe en ina njokkondiri ndimaagu ɓoornaade hijab e rewɓe jogiiɓe hakke e ɓalli mum en. Filoosof en rewɓe hono Luce Irigaray ina teskii wonde veil ina waawi ƴettude darnde doole ko fayti e ceertugol rewɓe e worɓe. Publicist Nadiya Takolia ƴettii hijab caggal nde wonti feministe, o wiyi hijab "wonaa ngam reende e njiimaandi worɓe", kono ko "haalde aduna oo wonde debbo am alaa ko waawi ñaameede e renndo... kadi mi yiɗaa jeyeede e system ustoowo e lesɗinoowo rewɓe." Yiyngo wooto e feminism juulɓe hannde oo ina hollita wonde ndimaagu debbo ina jogii nafoore mawnde, kadi ina foti waawde suɓaade so ina ɓoornoo wutte walla alaa tawa o dogaani walla o hulɓinaaka. Ndee ɗoo yi’annde ina tiiɗi e hollirde hoore mum diine lislaam, jogaade wonde rewɓe juulɓe ina poti waawde siifde koye mum en e ko ɓe cikkata ko ngam semmbinde ɓe e hoore maɓɓe. Ñalngu Hijab winndereewu, ngu Nazma Khan, jeyaaɗo to leydi Bangladesh, fuɗɗii, ko ñalngu ngu yimɓe fof njiɗi waɗde hitaande kala. Yiyngooji luulndiiɗi hijab doole Ƴeew kadi: Seppooji Iraan ngam salaade hijab doole Rewɓe luulndiiɓe hijab doole ina mbiya wonde suɗaade ɓanndu nduu fof e burka, chador, e geɗe goɗɗe koltu ko aada pinal ummoriiɗo e jaŋde Qur’aana nde mullaaji worɓe mbaɗata, tee Qur’aana e hoore mum ɗaɓɓaani suɗaade hono noon. == Yiyngooji baɗɗi haɗde hijab == Taƴre juulɓe feministe en, ina heen Fadela Amara e Hédi M’henni, ina mballita e haɗde hijab, ina mbiya wonde e dow tagoodi mum ko njiimaandi rewɓe. Amara ina jokki e haɗde Farayse ɓoornaade comci ɗii e nder galleeji laamu, o wiyi « veil ko maande yi’eteende e njiimaandi rewɓe, ɗum noon alaa ɗo haaɗi e nder nokkuuji jillondirɗi, sekulaaruuji e nder duɗe laamu Farayse ». O holliti kadi feministe en to Alseri haɓannooɓe ɓoornaade comci, o tuumi ɓeen ñiŋooɓe haɗde ɗum en wonde ina tawtoree neokolonialism. Mhenni hollitii ballal mum e Tuunus haɗde veil e dow dalillaaji nannduɗi e ɗii, o wiyi jaɓde veil ina addana jaɓde hakkeeji rewɓe ina pamɗi. Sihem Habchi, gardinooɗo fedde rewɓe Farayse wiyeteende Ni Putes Ni Soumises, hollitii kadi ballal mum e haɗde Farayse ɓoornaade burka e nokkuuji renndo, o wiyi wonde haɗde ɗum ko huunde « kuule demokaraasi » tee ina reena rewɓe Farayse e « dillere obscurantiste, fasiste, droite » nde o wiyi burqa ina lomtoo.<ref name="m203">{{cite journal|last=Al Wazni|first=Anderson Beckmann|title=Muslim Women in America and Hijab: A Study of Empowerment, Feminist Identity, and Body Image|journal=Social Work|volume=60|issue=4|date=2015|issn=0037-8046|doi=10.1093/sw/swv033|pages=325–333|pmid=26489353}}</ref><ref name="a967">{{cite journal|last=Hasan|first=Md. Mahmudul|title=The Feminist "Quarantine" on Hijab: A Study of Its Two Mutually Exclusive Sets of Meanings|journal=Journal of Muslim Minority Affairs|volume=38|issue=1|date=2 January 2018|issn=1360-2004|doi=10.1080/13602004.2018.1434941|pages=24–38}}</ref><ref name="a9672">{{cite journal|last=Hasan|first=Md. Mahmudul|title=The Feminist "Quarantine" on Hijab: A Study of Its Two Mutually Exclusive Sets of Meanings|journal=Journal of Muslim Minority Affairs|volume=38|issue=1|date=2 January 2018|issn=1360-2004|doi=10.1080/13602004.2018.1434941|pages=24–38}}</ref><ref name="ReferenceB">{{cite journal|last1=Berger|first1=Anne-Emmanuelle|date=1998|title=The Newly Veiled Woman: Irigaray, Specularity, and the Islamic Veil|journal=Diacritics|volume=28|issue=1|pages=93–119|doi=10.1353/dia.1998.0001|jstor=1566326|s2cid=170559271}}</ref><ref>{{cite magazine|last=Moeveni|first=Azadeh|date=June 13, 2011|title=Is the Veil Now a Symbol of Islamic Freedom?|magazine=Time|url=http://content.time.com/time/world/article/0,8599,2076653,00.html|url-status=live|access-date=2014-05-02|archive-url=https://web.archive.org/web/20140503061813/http://content.time.com/time/world/article/0,8599,2076653,00.html|archive-date=2014-05-03}}</ref><ref>{{cite news|last1=Takolia|first1=Nadiya|title=The hijab has liberated me from society's expectations of women|url=https://www.theguardian.com/commentisfree/2012/may/28/hijab-society-women-religious-political|access-date=1 December 2022|work=The Guardian|date=28 May 2012}}</ref><ref>{{cite web|title=Veiling and Hijab as understood|url=http://www.irfi.org/articles/articles_301_350/veiling_and_hijab_as_understood.htm|url-status=live|archive-url=https://web.archive.org/web/20151115172313/http://www.irfi.org/articles/articles_301_350/veiling_and_hijab_as_understood.htm|archive-date=2015-11-15|accessdate=9 December 2015|work=irfi.org}}</ref><ref>{{cite web|url=http://worldhijabday.com/|title=World Hijab Day - Better Awareness. Greater Understanding. Peaceful World|access-date=13 September 2016|archive-url=https://web.archive.org/web/20161006192248/http://worldhijabday.com/|archive-date=2016-10-06|url-status=live}}</ref><ref>{{Cite book|author=Asma Barlas|title=Believing Women in Islam|date=2002|publisher=University of Texas Press|location=Austin|pages=53–55}}</ref><ref name="guardian17Jul2006">{{cite news|last=George|first=Rose|date=July 17, 2006|title=Ghetto warrior|work=The Guardian|location=London|url=https://www.theguardian.com/world/2006/jul/17/france.politicsphilosophyandsociety|url-status=live|accessdate=May 5, 2010|archive-url=https://web.archive.org/web/20130830072547/http://www.theguardian.com/world/2006/jul/17/france.politicsphilosophyandsociety|archive-date=2013-08-30}}</ref><ref>{{cite web|title=IslamOnline.net- News|url=http://www.islamonline.net/English/News/2006-10/06/06.shtml|url-status=dead|archiveurl=https://web.archive.org/web/20100601165818/http://www.islamonline.net/English/News/2006-10/06/06.shtml|archivedate=June 1, 2010|accessdate=August 31, 2009}}</ref><ref>{{cite news|last=Malik|first=Zubeida|date=March 15, 2010|title=France's burka dilemma|work=BBC News|url=https://news.bbc.co.uk/today/hi/today/newsid_8568000/8568024.stm|url-status=live|access-date=2010-07-15|archive-url=https://web.archive.org/web/20100809035550/http://news.bbc.co.uk/today/hi/today/newsid_8568000/8568024.stm|archive-date=2010-08-09}}</ref><ref>{{Cite web|title=Ni Putes Ni Soumises Organizes a Protest Against the Burqa - VINGT Paris News|url=http://www.vingtparismagazine.com/2010/01/ni-putes-ni-soumises-organizes-a-protest-against-the-burqa.html|url-status=dead|archive-url=https://web.archive.org/web/20100522080511/http://www.vingtparismagazine.com/2010/01/ni-putes-ni-soumises-organizes-a-protest-against-the-burqa.html|archive-date=2010-05-22|access-date=2010-07-15}}</ref> == Tuugnorgal == <references /> j3t8d8zdgirzall10lbluvwdlhocuhj Chartreuse Dior dress of Nicole Kidman 0 40277 165199 2026-04-17T22:00:14Z SUZYFATIMA 13856 Created page with "Nicole Kidman, fiyoowo filmo Ostarali, ɓoornii ko wutte chartreuse Chinoiserie Dior, tawi ko ñalnde 24 marse 1997, ñalnde 24 marse 1997. Ko John Galliano waɗi wutte oo. Jaaynde W hollitii wonde ɓoornungal ngal ko "waktu maantinirɗo wonande diisneteeɗo oo e ɓoorniiɗo ɗum oo fof: Galliano toɗɗaama ko ɓooyaani koo gardiiɗo Dior e lewru ɓennundu nduu, kadi feeñde Kidman e Oscars hollitii gargol makko e doole kese baawɗe wonde e dow tapi boɗeejo". Jaaynde..." 165199 wikitext text/x-wiki Nicole Kidman, fiyoowo filmo Ostarali, ɓoornii ko wutte chartreuse Chinoiserie Dior, tawi ko ñalnde 24 marse 1997, ñalnde 24 marse 1997. Ko John Galliano waɗi wutte oo. Jaaynde W hollitii wonde ɓoornungal ngal ko "waktu maantinirɗo wonande diisneteeɗo oo e ɓoorniiɗo ɗum oo fof: Galliano toɗɗaama ko ɓooyaani koo gardiiɗo Dior e lewru ɓennundu nduu, kadi feeñde Kidman e Oscars hollitii gargol makko e doole kese baawɗe wonde e dow tapi boɗeejo". Jaaynde Daily Telegraph waɗtii ɓoornateeri ndii e doggol mum en « ɓoornanteeri Oscar ɓurndi siftoreede e sahaa kala » , wiyi ɓoornanteeri ndii « waylii laawol moodel tapi boɗeejo ». Duɗal Smithsonian innitiri ɗum gooto e ɓoornanteeri Oscar ɓurndi waawde huutoreede e yontaaji kala. Melissa Rivers, gonɗo e udditde njeenaari Oscar ngam E! ndeen hitaande, inniri ɗum « ɓoornungal couture goongawal gadanal e dow tapi boɗeejo ». Joan Rivers, kañum ne ina yeewta hiirde ndee, wiyi wonde colour dress oo ina boni, ina nanndi e noppi retching. Jaaynde W inniri ɓoornateeri ndii "ko ɓoornateeri silki ndi alaa ko bonnata, bonndi e mbaydi chartreuse, ndi hulɓini Joan Rivers e Tom Cruise." Hooreejo Women's Wear Daily Bridget Foley wi'i Vanity Fair dow ko Joan Rivers wi'i wayliti tapi boɗeejo, "Mi ɗon mari maande man bana waylaare. Baawo waylugo mettuɗum diga kala ko woni nder woɗɗugo-y e nafuuda haa dow ko woni nder duuniyaaru ko en ɗon laara hannde dow tapi boɗeejo." Nde o winndi e hitaande 2003 ngam Vogue, Sally Singer siftinii ɓoornungal ngal ko "ko adii fof neɗɗo ina ɓoornoo ɓoornungal mawngal haa Oscars e hoolaare tigi-rigi." Kidman wiyi mo wonde ɓoornateeri ndii ko kañum woni ɓoornanteeri mboɗeeri ndi o ɓuri yiɗde haa jooni. Tuugnorgal tk0sjldvn3mu0cmqwppd07pipupldvi 165200 165199 2026-04-17T22:02:05Z SUZYFATIMA 13856 165200 wikitext text/x-wiki {{Databox}}'''Nicole Kidman, fiyoowo filmo Ostarali, ɓoornii''' ko wutte chartreuse Chinoiserie Dior, tawi ko ñalnde 24 marse 1997, ñalnde 24 marse 1997. Ko John Galliano waɗi wutte oo. Jaaynde W hollitii wonde ɓoornungal ngal ko "waktu maantinirɗo wonande diisneteeɗo oo e ɓoorniiɗo ɗum oo fof: Galliano toɗɗaama ko ɓooyaani koo gardiiɗo Dior e lewru ɓennundu nduu, kadi feeñde Kidman e Oscars hollitii gargol makko e doole kese baawɗe wonde e dow tapi boɗeejo". Jaaynde Daily Telegraph waɗtii ɓoornateeri ndii e doggol mum en « ɓoornanteeri Oscar ɓurndi siftoreede e sahaa kala » , wiyi ɓoornanteeri ndii « waylii laawol moodel tapi boɗeejo ». Duɗal Smithsonian innitiri ɗum gooto e ɓoornanteeri Oscar ɓurndi waawde huutoreede e yontaaji kala. Melissa Rivers, gonɗo e udditde njeenaari Oscar ngam E! ndeen hitaande, inniri ɗum « ɓoornungal couture goongawal gadanal e dow tapi boɗeejo ». Joan Rivers, kañum ne ina yeewta hiirde ndee, wiyi wonde colour dress oo ina boni, ina nanndi e noppi retching. Jaaynde W inniri ɓoornateeri ndii "ko ɓoornateeri silki ndi alaa ko bonnata, bonndi e mbaydi chartreuse, ndi hulɓini Joan Rivers e Tom Cruise." Hooreejo Women's Wear Daily Bridget Foley wi'i Vanity Fair dow ko Joan Rivers wi'i wayliti tapi boɗeejo, "Mi ɗon mari maande man bana waylaare. Baawo waylugo mettuɗum diga kala ko woni nder woɗɗugo-y e nafuuda haa dow ko woni nder duuniyaaru ko en ɗon laara hannde dow tapi boɗeejo." Nde o winndi e hitaande 2003 ngam Vogue, Sally Singer siftinii ɓoornungal ngal ko "ko adii fof neɗɗo ina ɓoornoo ɓoornungal mawngal haa Oscars e hoolaare tigi-rigi." Kidman wiyi mo wonde ɓoornateeri ndii ko kañum woni ɓoornanteeri mboɗeeri ndi o ɓuri yiɗde haa jooni. == Tuugnorgal == 1qe1pacuv0gg2te3h3tgus4vm8le0q2 165201 165200 2026-04-17T22:08:07Z SUZYFATIMA 13856 165201 wikitext text/x-wiki {{Databox}}'''Nicole Kidman, fiyoowo filmo Ostarali, ɓoornii''' ko wutte chartreuse Chinoiserie Dior, tawi ko ñalnde 24 marse 1997, ñalnde 24 marse 1997. Ko John Galliano waɗi wutte oo. Jaaynde W hollitii wonde ɓoornungal ngal ko "waktu maantinirɗo wonande diisneteeɗo oo e ɓoorniiɗo ɗum oo fof: Galliano toɗɗaama ko ɓooyaani koo gardiiɗo Dior e lewru ɓennundu nduu, kadi feeñde Kidman e Oscars hollitii gargol makko e doole kese baawɗe wonde e dow tapi boɗeejo". Jaaynde Daily Telegraph waɗtii ɓoornateeri ndii e doggol mum en « ɓoornanteeri Oscar ɓurndi siftoreede e sahaa kala » , wiyi ɓoornanteeri ndii « waylii laawol moodel tapi boɗeejo ». Duɗal Smithsonian innitiri ɗum gooto e ɓoornanteeri Oscar ɓurndi waawde huutoreede e yontaaji kala. Melissa Rivers, gonɗo e udditde njeenaari Oscar ngam E! ndeen hitaande, inniri ɗum « ɓoornungal couture goongawal gadanal e dow tapi boɗeejo ». Joan Rivers, kañum ne ina yeewta hiirde ndee, wiyi wonde colour dress oo ina boni, ina nanndi e noppi retching. Jaaynde W inniri ɓoornateeri ndii "ko ɓoornateeri silki ndi alaa ko bonnata, bonndi e mbaydi chartreuse, ndi hulɓini Joan Rivers e Tom Cruise." Hooreejo Women's Wear Daily Bridget Foley wi'i Vanity Fair dow ko Joan Rivers wi'i wayliti tapi boɗeejo, "Mi ɗon mari maande man bana waylaare. Baawo waylugo mettuɗum diga kala ko woni nder woɗɗugo-y e nafuuda haa dow ko woni nder duuniyaaru ko en ɗon laara hannde dow tapi boɗeejo." Nde o winndi e hitaande 2003 ngam Vogue, Sally Singer siftinii ɓoornungal ngal ko "ko adii fof neɗɗo ina ɓoornoo ɓoornungal mawngal haa Oscars e hoolaare tigi-rigi." Kidman wiyi mo wonde ɓoornateeri ndii ko kañum woni ɓoornanteeri mboɗeeri ndi o ɓuri yiɗde haa jooni.<ref name="W170523">{{cite magazine|last=Cusumano|first=Katherine|date=May 23, 2017|title=Don't Call It a Comeback: Nicole Kidman Has a Long History of Wearing Daring Dresses on the Red Carpet|url=https://www.wmagazine.com/story/nicole-kidman-daring-fashion-red-carpet/|magazine=[[W (magazine)|W]]|access-date=December 7, 2020}}</ref><ref>{{cite news|date=February 9, 2020|title=A look back at the most memorable Oscars red carpet dresses of all time|url=https://www.telegraph.co.uk/fashion/events/best-oscars-dresses-style-outfits-fashion-looks-all-time-celebs/although-kidmans-chinoiserie-chartreuse-galliano-for-dior-gown-s/|work=The Daily Telegraph|access-date=December 7, 2020|url-access=limited}}</ref><ref>{{cite magazine|last=Ginsberg|first=Merle|date=September 17, 2014|title=The Night Joan Rivers Terrorized Nicole Kidman|url=https://www.hollywoodreporter.com/news/night-joan-rivers-terrorized-nicole-733310|magazine=The Hollywood Reporter|access-date=December 7, 2020}}</ref><ref>{{cite magazine|last=Miller|first=Julie|date=August 11, 2014|title=The Evolution of Hollywood's Red Carpet, from the Golden Age to the GlamCam360|url=https://www.vanityfair.com/hollywood/2014/08/red-carpet-history|magazine=Vanity Fair|access-date=December 7, 2020}}</ref><ref name=":0">{{Cite book|last=Singer|first=Sally|title=The World in Vogue: People, Parties, Places|date=2009|publisher=|isbn=978-0-307-27187-7|editor-last=Kotur|editor-first=Alexandra|edition=|location=New York|pages=218|chapter=Nicole Kidman|oclc=316029832}}</ref> == Tuugnorgal == <references /> lq5nfkcqx3lb6bx349qufge78i36gma Nikki Beere 0 40278 165202 2026-04-17T22:18:10Z Sardeeq 14292 Created by translating the page "[[:en:Special:Redirect/revision/1335810667|Nikki Beare]]" 165202 wikitext text/x-wiki '''Nikki Beare''' (7 marse 1928– 10 noowammbar 2014) ko [[Feminism|debbo]] Ameriknaajo, jaayndiyanke, lobbo, gonnooɗo hooreejo fedde ngenndiire rewɓe (NOW) to Floride. Beare fuɗɗii golle mum ko jaayndiyanke to ''The Miami News'' hade mum waɗtude hakkille timmuɗo e dille rewɓe gonɗe e Florida. O gollinaama e lobbyist e NOW ngam eɓɓoore ngam sarde kuulal ngam haɓaade potal hakkeeji e golloraade ngam haɓaade instances diisnondiral golle e asiraaji. Beare noddaama e batu tataɓo e nayaɓo winndereejo jowitiingo e rewɓe e hitaande 1985 e hitaande 1995. O nasti nder suudu mawndu rewɓe Florida nder hitaande 1994. == Nguurndam gadano == Muriel Nikki Brink jibinaa ko ñalnde 7 marse 1928, to Detroit, to Michigan, ko ɓiɗɗo debbo gooto e jibnaaɓe makko Stanley e Dorothy Brink. O woodi kadi miñiiko gorko gooto ina wiyee Stanley Jr. Baaba makko ko basketballoowo, yumma makko ina gollina ko ɗuum waɗi o mawni ko e jom galleeji. Nde o mawni, o naati duɗal Noble Grade, duɗal hakkundeewal Tappan, e duɗal toowngal karallaagal Cass . O heɓi bak makko to duɗal jaaɓi haaɗtirde karallaagal Cass e hitaande 1946, o resi Richard A. Beare. Ɓiɗɗo maɓɓe debbo biyeteeɗo Sandra jibinaa ko e hitaande 1947. <ref name="veteranfeministsofamerica" /> == Kugal == Ɓesngu nguu ummiima wuro wiyeteengo Islamorada, e nder hitaande 1956 ɗo o winndi e jaaynde ''wiyeteende Key West Citizen'' hade makko yahde Miami . E hitaande 1962, Beare yaltinii deftere wiyeteende ''Gila e suukara turtol haa e ɓuuɓri ; njillu gourmet ngam nyaamde moƴƴere e restoraaji dow Florida Keys'' . E hitaande 1968, Beare heɓiino miijo e juuɗe Roxcy Bolton, debbo Ameriknaajo ngam wallitde sosde fedde Florida wonande Fedde Ngenndiije Dentuɗe ngam Rewɓe (NOW). Nde o woni e golle e nder jaaynde ''Miami News'', Beare suɓaama cukko hooreejo Florida NOW. Caggal nde o woppi jaayndeyaagal ngam haɓaade njiyaagu rewɓe, o felliti jaaynde wiyeteende ''The Miami Herald'' yo ittu taƴe jaayndeeji jowitiiɗi e jinnaaɓe. Caggal ɗuum o toɗɗaa hooreejo fedde NOW to Floride caggal nde [[Martha Ingle]] woppi laamu. <ref name="veteranfeministsofamerica" /> E hitaande 1970, Beare walli Gwen Cherry, awokaa debbo ɓaleejo gadano e nder diiwaan Dade, heɓde suɓaade e nder suudu sarɗiiji Florida <ref name="veteranfeministsofamerica" /> kam e wallude Elaine Gordon heɓde suɓaade e nder suudu sarɗiiji Demokaraat en ummoriiɓe diiwaan Dade. E nder golle makko e NOW, Beare waɗii golle ngam rewɓe jannginde ɓe no ɓe lobbirta e no ɓe njokkondirta e depiteeji. E hitaande 1975, NOW ƴetti Beare ngam wonde lobbo ngam wallitde ƴettude kuulal ngam hakkeeji potal . O fuɗɗii kadi jaaynde makko feministe wiyeteende "Almanak rewɓe" nde yahri tuggi 1975 haa 1985. E ndeen hitaande kadi, Beare fuɗɗii sosiyetee mum jokkondiral hakkunde yimɓe Beare and Associates Inc. E hitaande 1976, Beare gollodiima e fedde toppitiinde ko fayti e asiraagal to Florida ngam haɓaade geɗe baɗɗe faayiida to bannge njiyaagu tuugiingu e jinnaaɓe. O hawri e Gordon, jooni ko depitee dowla tabitɗo, ngam fuɗɗoraade fedde njulaagu rewɓe e nder dowla oo kala. Ɗum ko jaabawol bankeeji salaade ñamlude sukaaɓe rewɓe kaalis e dow tuugnaade e jikkuuji. O golliima kadi e Gordon e Elaine Bloom, kamɓe ne ɓe ngoni depitee, e Rajo WKAT e yeewtere rajo rewɓe wiyeteende "Powerline rewɓe". E hitaande 1978, Beare wonii cukko hooreejo fedde njulaagu rewɓe e nder diiwaan Dade caggal ɗuum o woniino e nder fedde wasiyaaji NOW ngam fedde politik rewɓe ngenndiire. E hitaande 1980, Beare heɓi bakkaa mum to duɗal jaaɓi haaɗtirde Skidmore [1] ɗo o waɗti hakkille makko e rewɓe e nder pinal Amerik e teeminannde sappo e jeenay. [2] Ko o tergal NOW e kitaale 1980, Beare wallitii e sosde Fedde Ngenndiije Dentuɗe ngam Rewɓe, [3] e lobbude hakkeeji rewɓe ko wayi no jibinannde walla ƴettugol sukaaɓe ɓe njoɓaaka. [4] E hitaande 1985 e 1995, Beare noddaama e batu winndereewu Fedde Ngenndiije Dentuɗe ngam rewɓe. [1] [5] Puɗɗagol hitaande 1988, Beare golliima e fedde Ameriknaare toppitiinde ko fayti e yah-ngartaa (ASTA) ngam haɓaade fenaande yah-ngartaa. [6] E hitaande 1992, caggal nde henndu wiyeteendu Andrew, o ummii o fayi Havana, Florida ɗo kanko e ɓiyiiko debbo biyeteeɗo Sandra ngonnoo terɗe charter e nder fedde toppitiinde ko fayti e fitinaaji nder galleeji e nder diiwaan Gadsden. O gollodiima kadi e jaagorgal leydi Floride hono Bob Butterworth e nder Goomu Florida toppitiingu ngonka rewɓe . E hitaande 1994, Beare naatnaa e suudu mawndu rewɓe Florida . Hitaande rewtunde ndee, o suɓaama cukko hooreejo leydi ngam yuɓɓinde politik e nder fedde politik rewɓe Florida. O jokki golle makko activism e wonde hooreejo Goomu ngenndiijo ngam yah-ngartaa wonande yimɓe ɓe ngalaa caɗeele to ASTA. E nder golle makko e ASTA, Beare wallitii e naatgol sariya jowitiiɗo e njuɓɓudi laamu e lobbude ngam reende sarwisaaji laamu e ɓeydagol njoɓdi. O golliima kadi ngam joofnude fenaande yah-ngartaa. E hitaande 1996, Beare e Sandra udditi yeeyirdu antique, caggal ɗuum yeeyirdu defte. Ɓesngu makko kadi ina joginoo ngesa ɓuuɓka, ina wiyee "Berries Beare." Kono e hitaande 2005, Beare arti e jaayndeyaagal, o golliima e jaaynde wiyeteende Gadsden to Demokaraat Tallahassee ; darnde nde o joginoo haa hitaande 2011. <ref name="tallahassee" /> == Tuugnorgal == 06pf3uy3rp4u4atjom0cht4cwl2kh3z 165203 165202 2026-04-17T22:18:34Z Sardeeq 14292 165203 wikitext text/x-wiki {{Databox}} '''Nikki Beare''' (7 marse 1928– 10 noowammbar 2014) ko [[Feminism|debbo]] Ameriknaajo, jaayndiyanke, lobbo, gonnooɗo hooreejo fedde ngenndiire rewɓe (NOW) to Floride. Beare fuɗɗii golle mum ko jaayndiyanke to ''The Miami News'' hade mum waɗtude hakkille timmuɗo e dille rewɓe gonɗe e Florida. O gollinaama e lobbyist e NOW ngam eɓɓoore ngam sarde kuulal ngam haɓaade potal hakkeeji e golloraade ngam haɓaade instances diisnondiral golle e asiraaji. Beare noddaama e batu tataɓo e nayaɓo winndereejo jowitiingo e rewɓe e hitaande 1985 e hitaande 1995. O nasti nder suudu mawndu rewɓe Florida nder hitaande 1994. == Nguurndam gadano == Muriel Nikki Brink jibinaa ko ñalnde 7 marse 1928, to Detroit, to Michigan, ko ɓiɗɗo debbo gooto e jibnaaɓe makko Stanley e Dorothy Brink. O woodi kadi miñiiko gorko gooto ina wiyee Stanley Jr. Baaba makko ko basketballoowo, yumma makko ina gollina ko ɗuum waɗi o mawni ko e jom galleeji. Nde o mawni, o naati duɗal Noble Grade, duɗal hakkundeewal Tappan, e duɗal toowngal karallaagal Cass . O heɓi bak makko to duɗal jaaɓi haaɗtirde karallaagal Cass e hitaande 1946, o resi Richard A. Beare. Ɓiɗɗo maɓɓe debbo biyeteeɗo Sandra jibinaa ko e hitaande 1947. <ref name="veteranfeministsofamerica" /> == Kugal == Ɓesngu nguu ummiima wuro wiyeteengo Islamorada, e nder hitaande 1956 ɗo o winndi e jaaynde ''wiyeteende Key West Citizen'' hade makko yahde Miami . E hitaande 1962, Beare yaltinii deftere wiyeteende ''Gila e suukara turtol haa e ɓuuɓri ; njillu gourmet ngam nyaamde moƴƴere e restoraaji dow Florida Keys'' . E hitaande 1968, Beare heɓiino miijo e juuɗe Roxcy Bolton, debbo Ameriknaajo ngam wallitde sosde fedde Florida wonande Fedde Ngenndiije Dentuɗe ngam Rewɓe (NOW). Nde o woni e golle e nder jaaynde ''Miami News'', Beare suɓaama cukko hooreejo Florida NOW. Caggal nde o woppi jaayndeyaagal ngam haɓaade njiyaagu rewɓe, o felliti jaaynde wiyeteende ''The Miami Herald'' yo ittu taƴe jaayndeeji jowitiiɗi e jinnaaɓe. Caggal ɗuum o toɗɗaa hooreejo fedde NOW to Floride caggal nde [[Martha Ingle]] woppi laamu. <ref name="veteranfeministsofamerica" /> E hitaande 1970, Beare walli Gwen Cherry, awokaa debbo ɓaleejo gadano e nder diiwaan Dade, heɓde suɓaade e nder suudu sarɗiiji Florida <ref name="veteranfeministsofamerica" /> kam e wallude Elaine Gordon heɓde suɓaade e nder suudu sarɗiiji Demokaraat en ummoriiɓe diiwaan Dade. E nder golle makko e NOW, Beare waɗii golle ngam rewɓe jannginde ɓe no ɓe lobbirta e no ɓe njokkondirta e depiteeji. E hitaande 1975, NOW ƴetti Beare ngam wonde lobbo ngam wallitde ƴettude kuulal ngam hakkeeji potal . O fuɗɗii kadi jaaynde makko feministe wiyeteende "Almanak rewɓe" nde yahri tuggi 1975 haa 1985. E ndeen hitaande kadi, Beare fuɗɗii sosiyetee mum jokkondiral hakkunde yimɓe Beare and Associates Inc. E hitaande 1976, Beare gollodiima e fedde toppitiinde ko fayti e asiraagal to Florida ngam haɓaade geɗe baɗɗe faayiida to bannge njiyaagu tuugiingu e jinnaaɓe. O hawri e Gordon, jooni ko depitee dowla tabitɗo, ngam fuɗɗoraade fedde njulaagu rewɓe e nder dowla oo kala. Ɗum ko jaabawol bankeeji salaade ñamlude sukaaɓe rewɓe kaalis e dow tuugnaade e jikkuuji. O golliima kadi e Gordon e Elaine Bloom, kamɓe ne ɓe ngoni depitee, e Rajo WKAT e yeewtere rajo rewɓe wiyeteende "Powerline rewɓe". E hitaande 1978, Beare wonii cukko hooreejo fedde njulaagu rewɓe e nder diiwaan Dade caggal ɗuum o woniino e nder fedde wasiyaaji NOW ngam fedde politik rewɓe ngenndiire. E hitaande 1980, Beare heɓi bakkaa mum to duɗal jaaɓi haaɗtirde Skidmore [1] ɗo o waɗti hakkille makko e rewɓe e nder pinal Amerik e teeminannde sappo e jeenay. [2] Ko o tergal NOW e kitaale 1980, Beare wallitii e sosde Fedde Ngenndiije Dentuɗe ngam Rewɓe, [3] e lobbude hakkeeji rewɓe ko wayi no jibinannde walla ƴettugol sukaaɓe ɓe njoɓaaka. [4] E hitaande 1985 e 1995, Beare noddaama e batu winndereewu Fedde Ngenndiije Dentuɗe ngam rewɓe. [1] [5] Puɗɗagol hitaande 1988, Beare golliima e fedde Ameriknaare toppitiinde ko fayti e yah-ngartaa (ASTA) ngam haɓaade fenaande yah-ngartaa. [6] E hitaande 1992, caggal nde henndu wiyeteendu Andrew, o ummii o fayi Havana, Florida ɗo kanko e ɓiyiiko debbo biyeteeɗo Sandra ngonnoo terɗe charter e nder fedde toppitiinde ko fayti e fitinaaji nder galleeji e nder diiwaan Gadsden. O gollodiima kadi e jaagorgal leydi Floride hono Bob Butterworth e nder Goomu Florida toppitiingu ngonka rewɓe . E hitaande 1994, Beare naatnaa e suudu mawndu rewɓe Florida . Hitaande rewtunde ndee, o suɓaama cukko hooreejo leydi ngam yuɓɓinde politik e nder fedde politik rewɓe Florida. O jokki golle makko activism e wonde hooreejo Goomu ngenndiijo ngam yah-ngartaa wonande yimɓe ɓe ngalaa caɗeele to ASTA. E nder golle makko e ASTA, Beare wallitii e naatgol sariya jowitiiɗo e njuɓɓudi laamu e lobbude ngam reende sarwisaaji laamu e ɓeydagol njoɓdi. O golliima kadi ngam joofnude fenaande yah-ngartaa. E hitaande 1996, Beare e Sandra udditi yeeyirdu antique, caggal ɗuum yeeyirdu defte. Ɓesngu makko kadi ina joginoo ngesa ɓuuɓka, ina wiyee "Berries Beare." Kono e hitaande 2005, Beare arti e jaayndeyaagal, o golliima e jaaynde wiyeteende Gadsden to Demokaraat Tallahassee ; darnde nde o joginoo haa hitaande 2011. <ref name="tallahassee" /> == Tuugnorgal == dlqb45issitq4g8x1n0hj0drmapmea5 Ernesta Yaroowo Ballard 0 40279 165204 2026-04-17T22:19:18Z Sardeeq 14292 Created by translating the page "[[:en:Special:Redirect/revision/1339021327|Ernesta Drinker Ballard]]" 165204 wikitext text/x-wiki '''Ernesta Drinker Ballard''' (13 mee 1920 – 11 ut 2005) ko ganndo ko faati e ndema e [[Feminism|debbo]] Ameriknaajo . E nder sosɓe Fedde Ngenndiije Dentuɗe ngam Rewɓe, Fedde Ngenndiije Dentuɗe ngam Ruttaade Rewɓe e Hakkeeji Jibinannde, e Laawol Rewɓe, Ballard wonnoo ko gardiiɗo Fedde Rewɓe Pennsylvania gila 1963 haa 1981, nde jaaynde ''The New York Times'' yetti ngam addude jaaynde mum hitaande kala "Shointer Philnaw ." == Ngendam == Ernesta Drinker jibinaa ko e hitaande 1920 e galle biyeteeɗo Henri Drinker, awokaa ganndaaɗo, e Sophie Hutchinson Drinker . O mawni ko to Merion, to leydi Pensilvaani . O yiɗiino jokkude jaŋde sariya ngam waɗde golle makko, kono baaba makko ina ɗaminii wonde o wonta debbo e yumma e nokku makko. Nde o suusnoo yahde duɗal jaaɓi haaɗtirde, o naati duɗal Episkopaal St. <ref name="PhilAward" /> Kono, no o wiyri caggal mum nii, o "suusi wonde tan debbo goɗɗo e yumma goɗɗo; o yiɗi ko wonde neɗɗo e mbaadi makko." <ref name="PhilAward" /> E hitaande 1954, Ballard heɓi bak mum to duɗal jaaɓi haaɗtirde rewɓe to Pennsylvania (jooni ko e nder duɗal jaaɓi haaɗtirde Temple ) o sosi fedde makko ndema, wiyeteende Valley Gardens. O winndi defte ɗiɗi ɓurɗe lollude e leɗɗe, ''Naalankaagal jannginde leɗɗe'' (1962) e ''Jardin e nder galle maa'' (1971), o yuɓɓinii eɓɓooji rajooji baɗooji wasiyaaji jarde. E hitaande 1964, Ballard udditi Jardiiji Valley ngam wonde gardiiɗo Fedde ndema Pennsylvania. E oon sahaa, Philadelphia Flower Show ko fedde ceertunde, tee ina wondi e ngonka njuɓɓudi mbonndi, haa fedde dognirde ɗum ndee felliti woppude hiirde ndee fotde duuɓi ɗiɗi. E kulol wonde jamaanu nguu ina waasa yiɗde hiirde ndee so tawii nde ŋoŋɗii haa juuti, Ballard waggini yiilirde Fedde Horticulture nde yuɓɓinta hiirde ndee e hitaande 1965 ; e hitaande 1968, renndo ngoo wonti peewnoowo eɓɓoore ndee e dow laabi. Ko o mawɗo yuɓɓinoowo hiirde ndee, Ballard yaajtinii hiirde ndee hitaande kala, waɗti nde « ɓurnde heewde tawtoreede » e janngingol e sifaa. E gardagol Ballard, ngol duumii haa hitaande 1980, Fedde Horticulture Pennsylvania wonti fedde ƴellitoore, e Philadelphia Flower Show mawni haa wonti gooto e koolol puɗi nder galleeji ɓurngol mawnude e nder leyɗeele dentuɗe Amerik. [1] Ko o hooreejo fedde toppitiinde ko fayti e ndema Pennsylvania, Ballard ƴetti duɗal jaaɓi haaɗtirde Pennsylvania ngam yejjiteede e Arboretum Morris, mo o roni e joom mum en ɓennuɓe. Awokaa gardinooɗo mo oo siftinii wonde Ballard « wayi ko no ɓuuɓri ɓuuɓndi nii ... e nder kaaƴe », e ustude jokkere enɗam ardiiɓe duɗal jaaɓi haaɗtirde, ɓe njaabtii, ɓe ƴelliti arboretum oo haa wonti ko ɗum wonti koo. Haa jooni, Ballard miijii wonde ko ɓuri moƴƴude e ko o waawi accude ko semmbinde ɓiɓɓe makko rewɓe ngam wallitde semmbinde rewɓe woɗɓe. Gooto e ɓiɓɓe makko rewɓe tato ɓee ko awokaa mawɗo to Filadelfi to bannge hakkeeji rewɓe e hakkeeji golle, hono Alice W. Ballard (1948–2025). == Njeenaari deftere Ernesta yaroowo Ballard == Women's Way ina rokka hitaande kala njeenaari deftere Ernesta Drinker Ballard wonande debbo binndoowo mo ɓooyaani, ballitooɗo yahrude yeeso e kaaldigal ko fayti e hakkeeji rewɓe e golle mum. Nafoore ndee e hitaande 2012 ko Rebecca Traister ngam deftere mum wiyeteende ''Sukaaɓe rewɓe mawɓe woyataa'' . == Tuugnorgal == o1sydtu19nh0ca57a5r6upolr3dycdo 165205 165204 2026-04-17T22:19:34Z Sardeeq 14292 165205 wikitext text/x-wiki {{Databox}} '''Ernesta Drinker Ballard''' (13 mee 1920 – 11 ut 2005) ko ganndo ko faati e ndema e [[Feminism|debbo]] Ameriknaajo . E nder sosɓe Fedde Ngenndiije Dentuɗe ngam Rewɓe, Fedde Ngenndiije Dentuɗe ngam Ruttaade Rewɓe e Hakkeeji Jibinannde, e Laawol Rewɓe, Ballard wonnoo ko gardiiɗo Fedde Rewɓe Pennsylvania gila 1963 haa 1981, nde jaaynde ''The New York Times'' yetti ngam addude jaaynde mum hitaande kala "Shointer Philnaw ." == Ngendam == Ernesta Drinker jibinaa ko e hitaande 1920 e galle biyeteeɗo Henri Drinker, awokaa ganndaaɗo, e Sophie Hutchinson Drinker . O mawni ko to Merion, to leydi Pensilvaani . O yiɗiino jokkude jaŋde sariya ngam waɗde golle makko, kono baaba makko ina ɗaminii wonde o wonta debbo e yumma e nokku makko. Nde o suusnoo yahde duɗal jaaɓi haaɗtirde, o naati duɗal Episkopaal St. <ref name="PhilAward" /> Kono, no o wiyri caggal mum nii, o "suusi wonde tan debbo goɗɗo e yumma goɗɗo; o yiɗi ko wonde neɗɗo e mbaadi makko." <ref name="PhilAward" /> E hitaande 1954, Ballard heɓi bak mum to duɗal jaaɓi haaɗtirde rewɓe to Pennsylvania (jooni ko e nder duɗal jaaɓi haaɗtirde Temple ) o sosi fedde makko ndema, wiyeteende Valley Gardens. O winndi defte ɗiɗi ɓurɗe lollude e leɗɗe, ''Naalankaagal jannginde leɗɗe'' (1962) e ''Jardin e nder galle maa'' (1971), o yuɓɓinii eɓɓooji rajooji baɗooji wasiyaaji jarde. E hitaande 1964, Ballard udditi Jardiiji Valley ngam wonde gardiiɗo Fedde ndema Pennsylvania. E oon sahaa, Philadelphia Flower Show ko fedde ceertunde, tee ina wondi e ngonka njuɓɓudi mbonndi, haa fedde dognirde ɗum ndee felliti woppude hiirde ndee fotde duuɓi ɗiɗi. E kulol wonde jamaanu nguu ina waasa yiɗde hiirde ndee so tawii nde ŋoŋɗii haa juuti, Ballard waggini yiilirde Fedde Horticulture nde yuɓɓinta hiirde ndee e hitaande 1965 ; e hitaande 1968, renndo ngoo wonti peewnoowo eɓɓoore ndee e dow laabi. Ko o mawɗo yuɓɓinoowo hiirde ndee, Ballard yaajtinii hiirde ndee hitaande kala, waɗti nde « ɓurnde heewde tawtoreede » e janngingol e sifaa. E gardagol Ballard, ngol duumii haa hitaande 1980, Fedde Horticulture Pennsylvania wonti fedde ƴellitoore, e Philadelphia Flower Show mawni haa wonti gooto e koolol puɗi nder galleeji ɓurngol mawnude e nder leyɗeele dentuɗe Amerik. [1] Ko o hooreejo fedde toppitiinde ko fayti e ndema Pennsylvania, Ballard ƴetti duɗal jaaɓi haaɗtirde Pennsylvania ngam yejjiteede e Arboretum Morris, mo o roni e joom mum en ɓennuɓe. Awokaa gardinooɗo mo oo siftinii wonde Ballard « wayi ko no ɓuuɓri ɓuuɓndi nii ... e nder kaaƴe », e ustude jokkere enɗam ardiiɓe duɗal jaaɓi haaɗtirde, ɓe njaabtii, ɓe ƴelliti arboretum oo haa wonti ko ɗum wonti koo. Haa jooni, Ballard miijii wonde ko ɓuri moƴƴude e ko o waawi accude ko semmbinde ɓiɓɓe makko rewɓe ngam wallitde semmbinde rewɓe woɗɓe. Gooto e ɓiɓɓe makko rewɓe tato ɓee ko awokaa mawɗo to Filadelfi to bannge hakkeeji rewɓe e hakkeeji golle, hono Alice W. Ballard (1948–2025). == Njeenaari deftere Ernesta yaroowo Ballard == Women's Way ina rokka hitaande kala njeenaari deftere Ernesta Drinker Ballard wonande debbo binndoowo mo ɓooyaani, ballitooɗo yahrude yeeso e kaaldigal ko fayti e hakkeeji rewɓe e golle mum. Nafoore ndee e hitaande 2012 ko Rebecca Traister ngam deftere mum wiyeteende ''Sukaaɓe rewɓe mawɓe woyataa'' . == Tuugnorgal == pvcxbg7wmq1ewoz5ghzihsvc2ywzx5x Haa Ayala 0 40280 165206 2026-04-17T22:20:32Z Sardeeq 14292 Created by translating the page "[[:en:Special:Redirect/revision/1336195920|Hala Ayala]]" 165206 wikitext text/x-wiki '''Hala Sophia Ayala''' (jibinaa ko ñalnde 23 abriil 1973) ko politikyanke Ameriknaajo, gonnooɗo tergal e suudu sarɗiiji leydi Virginia ngam diiwaan 51ɓo tuggi 2018 haa 2022. Ayala kadi wonnoo ko kanndidaa to Senaa diiwaan Virginia to diiwaan 33, o fooli Jennifer Carroll Foy ñalnde 20 suwee 2023. == Nguurndam e jaŋde puɗɗagol == Ayala jibinaa ko to Aleksandiri, to Virginie . O heɓi bak makko to duɗal jaaɓi haaɗtirde Woodbridge, o heɓi kadi dipoloma makko to duɗal jaaɓi haaɗtirde Phoenix to bannge ganndal hakkille . Baaba Ayala ko egguɗo ummoriiɗo Salvador, kadi omo jogii ɗaɗi Afrik worgo. Yumma Ayala ko Irlanndaajo e Libannaajo . <ref name="Palermo" /> Nde Ayala woni reedu, golle makko ndokkaani hay asiraagal cellal kono o heɓiino Medicaid, ko ɗum rokkata mo cellal e ɓiyiiko. == Kugal == [[File:Hala_Ayala_at_McAuliffe_rally_(cropped).jpg|thumb|Ayala e seppo kampaañ ngam suɓaade Lietnaa Governor e hitaande 2021]] Ayala meeɗiino golloraade to Departemaa Kisal nder leydi Amerik, ko o karallo ko faati e kisal nder internet. O ardinoo kadi ko adii ɗuum fedde wiyeteende Prince William County e nder Fedde Ngenndiije Dentuɗe ngam Rewɓe, [1] o woniino hooreejo fedde nde e hitaande 2014. [2] O woniino kadi e nder Diiso Rewɓe Virginia toɗɗaaɗo e guwerneer Terry McAuliffe ngam manndaa joofɗo ñalnde 30 lewru juko hitaande 2016. [3] Ayala ina siftina filmo biyeteeɗo ''Miss Representation'' oo, ko ɗum addani mo naatde e politik, kadi o wonnoo ko balloowo e kampaañ Barak Obama ngam suɓaade hooreejo leydi e hitaande 2012. E hitaande 2017, Ayala wonnoo ko yuɓɓinoowo seppo rewɓe ngam haɓaade [[Donald Trump]] . === Suudu depiteeji Virginia === Ayala dañii woote ngam suɓaade hooreejo leydi Virginia e wooteeji 2017 ngam suɓaade diiwaan 51, tawi ko ɓuri heewde e diiwaan Prince William. Distrik oo ina yaaji no feewi "gila fuɗnaange-rewo Occoquan, to fuɗnaange Prince William, haa Nokesville to keerol hirnaange diiwaan oo." Diisnondiral 51 ko nokku ɓurɗo teeŋtude e ƴettugol Demokaraat en Virginia sabu ko kañum jeyaa e diiwanuuji 17 suudu depiteeji ɗi cuɓii Hillary Clinton e woote hooreleydaagu hitaande ɓennunde ndee, kono ko depitee suudu sarɗiiji leydi Republicain en yuɓɓini ɗum. <ref name="Palermo" /> E lewru suwee 2017, Ayala heɓiino suɓaade Demokaraat en e nder diiwaan 51ɓo e nder suudu depiteeji Virginia, o fooli Ken Boddye e wooteeji gadani ɗii . E wooteeji gardagol leydi ndii, Ayala fooli Richard L. Anderson, gardiiɗo jaagorɗe leydi ndii, mo duuɓi nay. <ref name="Koma" /> Ayala e Elizabeth Guzman ngoni rewɓe Hispanik en gadane cuɓaaɓe e suudu sarɗiiji. Nasaraaji ɗii ngoni ko e ƴaañde Demokaraat en e wooteeji Virginia 2017, ɗi njiyri nafooje mawɗe wonande lannda kaa. <ref name="Nuño" /> == Tuugnorgal == [[Category:Yimɓe wuurɓe]] fbrlx0rwcr0r9qsyyyyrprr7rhjyux7 165207 165206 2026-04-17T22:20:46Z Sardeeq 14292 165207 wikitext text/x-wiki {{Databox}} '''Hala Sophia Ayala''' (jibinaa ko ñalnde 23 abriil 1973) ko politikyanke Ameriknaajo, gonnooɗo tergal e suudu sarɗiiji leydi Virginia ngam diiwaan 51ɓo tuggi 2018 haa 2022. Ayala kadi wonnoo ko kanndidaa to Senaa diiwaan Virginia to diiwaan 33, o fooli Jennifer Carroll Foy ñalnde 20 suwee 2023. == Nguurndam e jaŋde puɗɗagol == Ayala jibinaa ko to Aleksandiri, to Virginie . O heɓi bak makko to duɗal jaaɓi haaɗtirde Woodbridge, o heɓi kadi dipoloma makko to duɗal jaaɓi haaɗtirde Phoenix to bannge ganndal hakkille . Baaba Ayala ko egguɗo ummoriiɗo Salvador, kadi omo jogii ɗaɗi Afrik worgo. Yumma Ayala ko Irlanndaajo e Libannaajo . <ref name="Palermo" /> Nde Ayala woni reedu, golle makko ndokkaani hay asiraagal cellal kono o heɓiino Medicaid, ko ɗum rokkata mo cellal e ɓiyiiko. == Kugal == [[File:Hala_Ayala_at_McAuliffe_rally_(cropped).jpg|thumb|Ayala e seppo kampaañ ngam suɓaade Lietnaa Governor e hitaande 2021]] Ayala meeɗiino golloraade to Departemaa Kisal nder leydi Amerik, ko o karallo ko faati e kisal nder internet. O ardinoo kadi ko adii ɗuum fedde wiyeteende Prince William County e nder Fedde Ngenndiije Dentuɗe ngam Rewɓe, [1] o woniino hooreejo fedde nde e hitaande 2014. [2] O woniino kadi e nder Diiso Rewɓe Virginia toɗɗaaɗo e guwerneer Terry McAuliffe ngam manndaa joofɗo ñalnde 30 lewru juko hitaande 2016. [3] Ayala ina siftina filmo biyeteeɗo ''Miss Representation'' oo, ko ɗum addani mo naatde e politik, kadi o wonnoo ko balloowo e kampaañ Barak Obama ngam suɓaade hooreejo leydi e hitaande 2012. E hitaande 2017, Ayala wonnoo ko yuɓɓinoowo seppo rewɓe ngam haɓaade [[Donald Trump]] . === Suudu depiteeji Virginia === Ayala dañii woote ngam suɓaade hooreejo leydi Virginia e wooteeji 2017 ngam suɓaade diiwaan 51, tawi ko ɓuri heewde e diiwaan Prince William. Distrik oo ina yaaji no feewi "gila fuɗnaange-rewo Occoquan, to fuɗnaange Prince William, haa Nokesville to keerol hirnaange diiwaan oo." Diisnondiral 51 ko nokku ɓurɗo teeŋtude e ƴettugol Demokaraat en Virginia sabu ko kañum jeyaa e diiwanuuji 17 suudu depiteeji ɗi cuɓii Hillary Clinton e woote hooreleydaagu hitaande ɓennunde ndee, kono ko depitee suudu sarɗiiji leydi Republicain en yuɓɓini ɗum. <ref name="Palermo" /> E lewru suwee 2017, Ayala heɓiino suɓaade Demokaraat en e nder diiwaan 51ɓo e nder suudu depiteeji Virginia, o fooli Ken Boddye e wooteeji gadani ɗii . E wooteeji gardagol leydi ndii, Ayala fooli Richard L. Anderson, gardiiɗo jaagorɗe leydi ndii, mo duuɓi nay. <ref name="Koma" /> Ayala e Elizabeth Guzman ngoni rewɓe Hispanik en gadane cuɓaaɓe e suudu sarɗiiji. Nasaraaji ɗii ngoni ko e ƴaañde Demokaraat en e wooteeji Virginia 2017, ɗi njiyri nafooje mawɗe wonande lannda kaa. <ref name="Nuño" /> == Tuugnorgal == [[Category:Yimɓe wuurɓe]] hweldfr54enugga2b52tximgm1rf13l Ti-Grees Atkinson 0 40281 165208 2026-04-17T22:23:54Z Sardeeq 14292 Created by translating the page "[[:en:Special:Redirect/revision/1342895016|Ti-Grace Atkinson]]" 165208 wikitext text/x-wiki '''Grace Atkinson''' (jibinaa ko ñalnde 9 noowammbar 1938), ɓurɗo anndeede e innde '''Ti-Grace Atkinson''', ko Ameriknaajo, daraniiɗo haɓaade rewɓe, binndoowo, filosof. <sup class="noprint Inline-Template" style="white-space:nowrap;">&#x5B; ''<nowiki><span title="(June 2022)">hello<span typeof="mw:Entity">&</nowiki>nbsp;<nowiki></span></nowiki>needed<nowiki></span></nowiki>'' &#x5D;</sup> O woniino tergal gadanal e Fedde Ngenndiije Dentuɗe ngam Rewɓe (NOW) o ardii fedde New York e hitaande 1967–68, hay so tawii noon o yaawi metteede e fedde nde. O yalti ngam sosde fedde wiyeteende The Feminists, nde o yalti duuɓi seeɗa caggal ɗuum sabu luural nder leydi. Atkinson wonnoo ko tergal e fedde Ɓiɓɓe rewɓe Bilitis, kadi ko o daraniiɗo lesbiyanke politik . Atkinson ɓuri waawde golloraade gila e kitaale 1970, kono o ummiima e hitaande 2013 ngam winndude bayyinaango udditngo hollirngo kulhuli rewɓe radikal en e ko ɓe njiyri ko silminde yeewtere ko fayti e "miijo jinnaaɓe hannde." == Nguurndam e jaŋde puɗɗagol == Atkinson heɓi Baccalauréat mum e ganndal ñeeñal (BFA) to duɗal jaaɓi haaɗtirde Pennsylvania e hitaande 1964. Nde o woni to Philadelphia, o walli sosde Duɗal ganndal ñeeñal, o woni gardiiɗo maggal gadano. Atkinson wonnoo kadi ko ƴeewoowo seppooji e nder jaaynde ''ARTnews ,'' kam e pentoowo, kadi omo jokkondiri e naalankooɓe hono Elaine de Kooning . E hitaande 1969, foto Atkinson yalti e jaaynde wiyeteende Diane Arbus e nder ''jaaynde Londres .'' Caggal ɗuum o ummii o fayi wuro New York ɗo, e hitaande 1967, o naati e porogaraam PhD e filosofi to duɗal jaaɓi haaɗtirde Columbia, ɗo o janngi e filosof e ƴeewoowo naalankaagal biyeteeɗo Arthur Danto . O heɓi dipoloma makko ko e hitaande 1990, kono o timminaani diisnondiral makko. Caggal ɗuum Atkinson yahri yeeso ngam janngude golle Gottlob Frege e ganndo biyeteeɗo Charles Parsons . O jannginii e duɗe jaaɓi haaɗtirde keewɗe e nder duuɓi, ina jeyaa heen Duɗal Pratt, Duɗal Jaaɓihaaɗtirde Case Western Reserve e Duɗal Jaaɓihaaɗtirde Tufts . == Feminism == Nde o woni jannginoowo leslesre, Atkinson janngi deftere Simone de Beauvoir wiyeteende « Sex deuxième », o waɗti jokkondirde e Beauvoir, o wiyi yo o jokkondir e Betty Friedan . [1] Atkinson wonti tergal gadanal e Fedde Ngenndiije Dentuɗe ngam Rewɓe, nde Friedan sosi, o golliima e yiilirde ngenndiire, o wonti hooreejo fedde New York e hitaande 1967. [2] Wakkati makko e fedde nde ko jiiɓru, ina jeyaa heen luural e ardorde ngenndiire ngam eɓɓooje makko ngam ƴellitde Soleriend e Valana UM e hitaande 1967 ko ɓuuɓri Andy Warhol . [3] [[File:Ti-Grace_Atkinson_in_1970_(side_profile).jpg|right|thumb|Atkinson ina waɗa yeewtere to duɗal jaaɓi haaɗtirde Miami, ñalnde 4 noowammbar 1970]] E hitaande 1968, o wonti ƴattoowo njuɓɓudi ndii e waasde waawde haɓaade geɗe bayɗe no ruttaade e ŋakkeende potal dewgal ; o nani kadi ko ɗum rewtini mbaydiiji laamu baabiraaɓe, o woppi laamu makko caggal nde eɓɓaande makko ngam momtude birooji kuuɓtodinɗi NOW fooli e woote. O sosi Diɗɗal 17 oktoobar, inniraangal ñalngu ngu o woppi laamu, ngu wonti caggal ɗuum The Feminists, fedde rewɓe radikal gollotoonde haa 1973 ; kono o yalti fedde nde ko e hitaande 1971 nde fedde nde haɗi terɗe mum haaldude e jaayɗe. E oon sahaa, o winndiino defte keewɗe ko fayti e feminism, o woniino tergal e fedde wiyeteende Daughters of Bilitis, omo daraninoo teeŋti noon lesbiyanism politik. Atkinson ardii e tawtoreede seppooji ngam salaade Richard Nixon, e Biro Dewgal Manhattan, e jeeyngal cuuɗiingal hakkunde rewɓe e worɓe e nder jaaynde ''New York Times .'' O ɗaɓɓiriino feere ɓurnde tiiɗde ngam haɓaade rafiiji, o teskiima e yeeso yimɓe fof Fedde Dental Itaali-Amerik e Weathermen . Deftere makko ''Amazon Odyssey'' yalti ko e hitaande 1974. Atkinson ina wondi e Sagaris, duɗal jarriborgal rewɓe e nder wuro Lyndonville, Vermont, e kitaale 1970, kono o yalti fedde nde e jannginooɓe woɗɓe heewɓe caggal nde duɗal ngal jaɓi dokkal ''Maziga .'' == Tuugnorgal == [[Category:Yimɓe wuurɓe]] q84yr9t52r9pgrytcdo7aoriullr86u 165209 165208 2026-04-17T22:24:58Z Sardeeq 14292 Created by translating the page "[[:en:Special:Redirect/revision/1342895016|Ti-Grace Atkinson]]" 165209 wikitext text/x-wiki '''Grace Atkinson''' (jibinaa ko ñalnde 9 noowammbar 1938), ɓurɗo anndeede e innde '''Ti-Grace Atkinson''', ko Ameriknaajo, daraniiɗo haɓaade rewɓe, binndoowo, filosof. <sup class="noprint Inline-Template" style="white-space:nowrap;">&#x5B; ''<nowiki><span title="(June 2022)">hello<span typeof="mw:Entity">&</nowiki>nbsp;<nowiki></span></nowiki>needed<nowiki></span></nowiki>'' &#x5D;</sup> O woniino tergal gadanal e Fedde Ngenndiije Dentuɗe ngam Rewɓe (NOW) o ardii fedde New York e hitaande 1967–68, hay so tawii noon o yaawi metteede e fedde nde. O yalti ngam sosde fedde wiyeteende The Feminists, nde o yalti duuɓi seeɗa caggal ɗuum sabu luural nder leydi. Atkinson wonnoo ko tergal e fedde Ɓiɓɓe rewɓe Bilitis, kadi ko o daraniiɗo lesbiyanke politik . Atkinson ɓuri waawde golloraade gila e kitaale 1970, kono o ummiima e hitaande 2013 ngam winndude bayyinaango udditngo hollirngo kulhuli rewɓe radikal en e ko ɓe njiyri ko silminde yeewtere ko fayti e "miijo jinnaaɓe hannde."<ref>Collection: Papers of Ti-Grace Atkinson, 1938–2013, Harvard Library.</ref><ref>Wilkinson, Sue; Kitzinger, Celia (1993). Heterosexuality: A Feminism and Psychology Reader. Sage Publications. <nowiki>ISBN 0-8039-8823-0</nowiki>.</ref> == Nguurndam e jaŋde puɗɗagol == Atkinson heɓi Baccalauréat mum e ganndal ñeeñal (BFA) to duɗal jaaɓi haaɗtirde Pennsylvania e hitaande 1964. Nde o woni to Philadelphia, o walli sosde Duɗal ganndal ñeeñal, o woni gardiiɗo maggal gadano. Atkinson wonnoo kadi ko ƴeewoowo seppooji e nder jaaynde ''ARTnews ,'' kam e pentoowo, kadi omo jokkondiri e naalankooɓe hono Elaine de Kooning . E hitaande 1969, foto Atkinson yalti e jaaynde wiyeteende Diane Arbus e nder ''jaaynde Londres .'' Caggal ɗuum o ummii o fayi wuro New York ɗo, e hitaande 1967, o naati e porogaraam PhD e filosofi to duɗal jaaɓi haaɗtirde Columbia, ɗo o janngi e filosof e ƴeewoowo naalankaagal biyeteeɗo Arthur Danto . O heɓi dipoloma makko ko e hitaande 1990, kono o timminaani diisnondiral makko. Caggal ɗuum Atkinson yahri yeeso ngam janngude golle Gottlob Frege e ganndo biyeteeɗo Charles Parsons . O jannginii e duɗe jaaɓi haaɗtirde keewɗe e nder duuɓi, ina jeyaa heen Duɗal Pratt, Duɗal Jaaɓihaaɗtirde Case Western Reserve e Duɗal Jaaɓihaaɗtirde Tufts . == Feminism == Nde o woni jannginoowo leslesre, Atkinson janngi deftere Simone de Beauvoir wiyeteende « Sex deuxième », o waɗti jokkondirde e Beauvoir, o wiyi yo o jokkondir e Betty Friedan . [1] Atkinson wonti tergal gadanal e Fedde Ngenndiije Dentuɗe ngam Rewɓe, nde Friedan sosi, o golliima e yiilirde ngenndiire, o wonti hooreejo fedde New York e hitaande 1967. [2] Wakkati makko e fedde nde ko jiiɓru, ina jeyaa heen luural e ardorde ngenndiire ngam eɓɓooje makko ngam ƴellitde Soleriend e Valana UM e hitaande 1967 ko ɓuuɓri Andy Warhol . [3] [[File:Ti-Grace_Atkinson_in_1970_(side_profile).jpg|right|thumb|Atkinson ina waɗa yeewtere to duɗal jaaɓi haaɗtirde Miami, ñalnde 4 noowammbar 1970]] E hitaande 1968, o wonti ƴattoowo njuɓɓudi ndii e waasde waawde haɓaade geɗe bayɗe no ruttaade e ŋakkeende potal dewgal ; o nani kadi ko ɗum rewtini mbaydiiji laamu baabiraaɓe, o woppi laamu makko caggal nde eɓɓaande makko ngam momtude birooji kuuɓtodinɗi NOW fooli e woote. O sosi Diɗɗal 17 oktoobar, inniraangal ñalngu ngu o woppi laamu, ngu wonti caggal ɗuum The Feminists, fedde rewɓe radikal gollotoonde haa 1973 ; kono o yalti fedde nde ko e hitaande 1971 nde fedde nde haɗi terɗe mum haaldude e jaayɗe. E oon sahaa, o winndiino defte keewɗe ko fayti e feminism, o woniino tergal e fedde wiyeteende Daughters of Bilitis, omo daraninoo teeŋti noon lesbiyanism politik. Atkinson ardii e tawtoreede seppooji ngam salaade Richard Nixon, e Biro Dewgal Manhattan, e jeeyngal cuuɗiingal hakkunde rewɓe e worɓe e nder jaaynde ''New York Times .'' O ɗaɓɓiriino feere ɓurnde tiiɗde ngam haɓaade rafiiji, o teskiima e yeeso yimɓe fof Fedde Dental Itaali-Amerik e Weathermen . Deftere makko ''Amazon Odyssey'' yalti ko e hitaande 1974. Atkinson ina wondi e Sagaris, duɗal jarriborgal rewɓe e nder wuro Lyndonville, Vermont, e kitaale 1970, kono o yalti fedde nde e jannginooɓe woɗɓe heewɓe caggal nde duɗal ngal jaɓi dokkal ''Maziga .'' == Tuugnorgal == [[Category:Yimɓe wuurɓe]] 7xyynee8cj748iscirc51g16fnm8qv5 165210 165209 2026-04-17T22:25:12Z Sardeeq 14292 165210 wikitext text/x-wiki {{Databox}} '''Grace Atkinson''' (jibinaa ko ñalnde 9 noowammbar 1938), ɓurɗo anndeede e innde '''Ti-Grace Atkinson''', ko Ameriknaajo, daraniiɗo haɓaade rewɓe, binndoowo, filosof. <sup class="noprint Inline-Template" style="white-space:nowrap;">&#x5B; ''<nowiki><span title="(June 2022)">hello<span typeof="mw:Entity">&</nowiki>nbsp;<nowiki></span></nowiki>needed<nowiki></span></nowiki>'' &#x5D;</sup> O woniino tergal gadanal e Fedde Ngenndiije Dentuɗe ngam Rewɓe (NOW) o ardii fedde New York e hitaande 1967–68, hay so tawii noon o yaawi metteede e fedde nde. O yalti ngam sosde fedde wiyeteende The Feminists, nde o yalti duuɓi seeɗa caggal ɗuum sabu luural nder leydi. Atkinson wonnoo ko tergal e fedde Ɓiɓɓe rewɓe Bilitis, kadi ko o daraniiɗo lesbiyanke politik . Atkinson ɓuri waawde golloraade gila e kitaale 1970, kono o ummiima e hitaande 2013 ngam winndude bayyinaango udditngo hollirngo kulhuli rewɓe radikal en e ko ɓe njiyri ko silminde yeewtere ko fayti e "miijo jinnaaɓe hannde."<ref>Collection: Papers of Ti-Grace Atkinson, 1938–2013, Harvard Library.</ref><ref>Wilkinson, Sue; Kitzinger, Celia (1993). Heterosexuality: A Feminism and Psychology Reader. Sage Publications. <nowiki>ISBN 0-8039-8823-0</nowiki>.</ref> == Nguurndam e jaŋde puɗɗagol == Atkinson heɓi Baccalauréat mum e ganndal ñeeñal (BFA) to duɗal jaaɓi haaɗtirde Pennsylvania e hitaande 1964. Nde o woni to Philadelphia, o walli sosde Duɗal ganndal ñeeñal, o woni gardiiɗo maggal gadano. Atkinson wonnoo kadi ko ƴeewoowo seppooji e nder jaaynde ''ARTnews ,'' kam e pentoowo, kadi omo jokkondiri e naalankooɓe hono Elaine de Kooning . E hitaande 1969, foto Atkinson yalti e jaaynde wiyeteende Diane Arbus e nder ''jaaynde Londres .'' Caggal ɗuum o ummii o fayi wuro New York ɗo, e hitaande 1967, o naati e porogaraam PhD e filosofi to duɗal jaaɓi haaɗtirde Columbia, ɗo o janngi e filosof e ƴeewoowo naalankaagal biyeteeɗo Arthur Danto . O heɓi dipoloma makko ko e hitaande 1990, kono o timminaani diisnondiral makko. Caggal ɗuum Atkinson yahri yeeso ngam janngude golle Gottlob Frege e ganndo biyeteeɗo Charles Parsons . O jannginii e duɗe jaaɓi haaɗtirde keewɗe e nder duuɓi, ina jeyaa heen Duɗal Pratt, Duɗal Jaaɓihaaɗtirde Case Western Reserve e Duɗal Jaaɓihaaɗtirde Tufts . == Feminism == Nde o woni jannginoowo leslesre, Atkinson janngi deftere Simone de Beauvoir wiyeteende « Sex deuxième », o waɗti jokkondirde e Beauvoir, o wiyi yo o jokkondir e Betty Friedan . [1] Atkinson wonti tergal gadanal e Fedde Ngenndiije Dentuɗe ngam Rewɓe, nde Friedan sosi, o golliima e yiilirde ngenndiire, o wonti hooreejo fedde New York e hitaande 1967. [2] Wakkati makko e fedde nde ko jiiɓru, ina jeyaa heen luural e ardorde ngenndiire ngam eɓɓooje makko ngam ƴellitde Soleriend e Valana UM e hitaande 1967 ko ɓuuɓri Andy Warhol . [3] [[File:Ti-Grace_Atkinson_in_1970_(side_profile).jpg|right|thumb|Atkinson ina waɗa yeewtere to duɗal jaaɓi haaɗtirde Miami, ñalnde 4 noowammbar 1970]] E hitaande 1968, o wonti ƴattoowo njuɓɓudi ndii e waasde waawde haɓaade geɗe bayɗe no ruttaade e ŋakkeende potal dewgal ; o nani kadi ko ɗum rewtini mbaydiiji laamu baabiraaɓe, o woppi laamu makko caggal nde eɓɓaande makko ngam momtude birooji kuuɓtodinɗi NOW fooli e woote. O sosi Diɗɗal 17 oktoobar, inniraangal ñalngu ngu o woppi laamu, ngu wonti caggal ɗuum The Feminists, fedde rewɓe radikal gollotoonde haa 1973 ; kono o yalti fedde nde ko e hitaande 1971 nde fedde nde haɗi terɗe mum haaldude e jaayɗe. E oon sahaa, o winndiino defte keewɗe ko fayti e feminism, o woniino tergal e fedde wiyeteende Daughters of Bilitis, omo daraninoo teeŋti noon lesbiyanism politik. Atkinson ardii e tawtoreede seppooji ngam salaade Richard Nixon, e Biro Dewgal Manhattan, e jeeyngal cuuɗiingal hakkunde rewɓe e worɓe e nder jaaynde ''New York Times .'' O ɗaɓɓiriino feere ɓurnde tiiɗde ngam haɓaade rafiiji, o teskiima e yeeso yimɓe fof Fedde Dental Itaali-Amerik e Weathermen . Deftere makko ''Amazon Odyssey'' yalti ko e hitaande 1974. Atkinson ina wondi e Sagaris, duɗal jarriborgal rewɓe e nder wuro Lyndonville, Vermont, e kitaale 1970, kono o yalti fedde nde e jannginooɓe woɗɓe heewɓe caggal nde duɗal ngal jaɓi dokkal ''Maziga .'' == Tuugnorgal == [[Category:Yimɓe wuurɓe]] 7srgiso707ehcmv5yjj2enukavj1gji Hariyet Kuuper Alpern 0 40282 165211 2026-04-17T22:26:02Z Sardeeq 14292 Created by translating the page "[[:en:Special:Redirect/revision/1328381627|Harriet Cooper Alpern]]" 165211 wikitext text/x-wiki '''Harriet Cooper Alpern''' (1923 – 25 saawiyee 2010) ko daraniiɗo Ameriknaajo. O jeyaa ko e sosɓe fedde Michigan chapter e nder Fedde Ngenndiije Dentuɗe ngam Rewɓe kadi omo jeyaa e jokkondiral hakkunde yimɓe e fedde nde. == Nguurndam gadano == Alpern jibinaa ko e hitaande 1923. O mawni ko to Detroit, Michigan, e laawol Chicago e nder diiwaan daartol Boston-Edison, ɗo o wonnoo sehil Patricia Hill Burnett . Nde miñiiko ɓiɗɗo gorko janngata to duɗal Cranbrook, o woniino almuudo to duɗal deenoowo maggal, duɗal Kingswood ɗo o woni e waɗde pijirlooji e wonde jaayndiyanke jaaynde almuudo. O heɓi bak makko e hitaande 1940, o siforaama e deftere makko mawnde wonde omo jogii "humour unconscient". Caggal nde o heɓi bak makko, o naati duɗal jaaɓi haaɗtirde Michigan ɗo o hawri e jom suudu makko, E. Bryce Alpern. <ref name=":0" /> O dañi ɓiɓɓe tato : Dwight, Abbey e Jimmy. == Golle == Alpern adii jokkondirde e Fedde Ngenndiije Dentuɗe ngam Rewɓe (NOW) ko e hitaande 1969 nde o walli sosde fedde Michigan to Detroit. O heɓi ƴoƴre e diine makko Yahuuda en, ko ɗum addani mo "waɗde [geɗe makko] ngam waɗde aduna oo nokku ɓurɗo moƴƴude". O woniino cukko hooreejo jokkondiral hakkunde yimɓe e fedde nde hakkunde 1970 e 1973. <ref name=":5" /> Ko ɗum addani mo waawde jokkondiral hakkunde yimɓe, o naati e jokkondiral jaayɗe. O haaldii e fedde ABC nokkuure ndee, WXYZ-TV, ko faati e ɗooftaare FCC e lowre ndee jaɓi miijaade wallitde rewɓe e golle njuɓɓudi e karallaagal. <ref name=":1" /> Caggal njeñtudi moƴƴiri ndii e ngal gollondiral, o naati e yiilirde wasiyaaji rewɓe e nder dingiral hee hakkunde 1971 e 1975. O naati kadi e fedde nde, hono Michigan Media Project, e hitaande 1975. <ref name=":5" /> O sosi porogaraam ƴeewndotooɗo jaayɗe binndaaɗe e elektoronik ngam humpitaade so tawii ko ɗe ballondiral e ɗe ngonaa jinnaaɓe. [1] Ko kanko woni peewnoowo porogaraamuuji ɗiɗi ƴeewndotooɗi nate rewɓe e nder yeeyde njulaagu. 'Ko woni Bowɓe Rewɓe Mawɓe?' ƴeewtiima hollirde rewɓe ko geɗe jokkere enɗam e ‘What’s Wrong With Wrinkles’ teeŋtinii ŋakkeende rewɓe mawɓe e nder jeeyngal. [2] [3] E nder kitaale 1970, Alpern wonnoo ko tergal goomu ‘Rewɓe e nder Kabaaru’, kañum ƴetti ñaawoore ñaawoore nde The Detroit News . [4] Yaasi golle makko e NOW, o sosi sosiyetee biyeteeɗo Program Resources ngam feewnude jaayɗe ngam dille rewɓe e kuutoragol jaŋde. [5] No fedde Detroit Athletic Club (DAC) udditirtee e rewɓe nii, Alpern ina jeyaa e capanɗe rewɓe naatnooɓe e mayre tawi ina ɓoornii wutteeji toowɗi. Fedde Michigan nde NOW ina jeyaa e batu ngenndiwal e Bell Telephone ko fayti e njiyaagu hakkunde rewɓe e worɓe. Fedde nde kadi naati e batu jaayndeeji Bishop en katolik en e maandeeji kollitooji "Iisaa ko feministe". O waɗii e o yaltinii nate ngam Ligue des Femmes Votants dans le Area Oakland e Action des Femmes pour les Nouvelles Directions (WAND) ngam hirjinde rewɓe suɓaade. O woniino daraniiɗo rewɓe daraniiɓe laamu, haa teeŋti noon ɗo ɓe ndarni e dow laylaytol hakkeeji ruttaade e potal njoɓdi. <ref name=":3" /> O woniino hooreejo fedde mooftugol kaalis ngam waylude jojjanɗe aadee (ERA) e hitaande 1982, o woniino kadi tergal e goomu peewnugol jowitiingu e jannginde rewɓe politik e daraniiɓe kuutoragol jaayɗe. == Wade == Alpern sankii ko ñalnde 25 abriil 2010, tawi ina yahra e duuɓi 87. O wirnaa ko e yanaande Clover Hill Park. == Tuugnorgal == sbeihawfq4uic72ammr4fn46yka14pc 165212 165211 2026-04-17T22:26:22Z Sardeeq 14292 165212 wikitext text/x-wiki {{Databox}} '''Harriet Cooper Alpern''' (1923 – 25 saawiyee 2010) ko daraniiɗo Ameriknaajo. O jeyaa ko e sosɓe fedde Michigan chapter e nder Fedde Ngenndiije Dentuɗe ngam Rewɓe kadi omo jeyaa e jokkondiral hakkunde yimɓe e fedde nde. == Nguurndam gadano == Alpern jibinaa ko e hitaande 1923. O mawni ko to Detroit, Michigan, e laawol Chicago e nder diiwaan daartol Boston-Edison, ɗo o wonnoo sehil Patricia Hill Burnett . Nde miñiiko ɓiɗɗo gorko janngata to duɗal Cranbrook, o woniino almuudo to duɗal deenoowo maggal, duɗal Kingswood ɗo o woni e waɗde pijirlooji e wonde jaayndiyanke jaaynde almuudo. O heɓi bak makko e hitaande 1940, o siforaama e deftere makko mawnde wonde omo jogii "humour unconscient". Caggal nde o heɓi bak makko, o naati duɗal jaaɓi haaɗtirde Michigan ɗo o hawri e jom suudu makko, E. Bryce Alpern. <ref name=":0" /> O dañi ɓiɓɓe tato : Dwight, Abbey e Jimmy. == Golle == Alpern adii jokkondirde e Fedde Ngenndiije Dentuɗe ngam Rewɓe (NOW) ko e hitaande 1969 nde o walli sosde fedde Michigan to Detroit. O heɓi ƴoƴre e diine makko Yahuuda en, ko ɗum addani mo "waɗde [geɗe makko] ngam waɗde aduna oo nokku ɓurɗo moƴƴude". O woniino cukko hooreejo jokkondiral hakkunde yimɓe e fedde nde hakkunde 1970 e 1973. <ref name=":5" /> Ko ɗum addani mo waawde jokkondiral hakkunde yimɓe, o naati e jokkondiral jaayɗe. O haaldii e fedde ABC nokkuure ndee, WXYZ-TV, ko faati e ɗooftaare FCC e lowre ndee jaɓi miijaade wallitde rewɓe e golle njuɓɓudi e karallaagal. <ref name=":1" /> Caggal njeñtudi moƴƴiri ndii e ngal gollondiral, o naati e yiilirde wasiyaaji rewɓe e nder dingiral hee hakkunde 1971 e 1975. O naati kadi e fedde nde, hono Michigan Media Project, e hitaande 1975. <ref name=":5" /> O sosi porogaraam ƴeewndotooɗo jaayɗe binndaaɗe e elektoronik ngam humpitaade so tawii ko ɗe ballondiral e ɗe ngonaa jinnaaɓe. [1] Ko kanko woni peewnoowo porogaraamuuji ɗiɗi ƴeewndotooɗi nate rewɓe e nder yeeyde njulaagu. 'Ko woni Bowɓe Rewɓe Mawɓe?' ƴeewtiima hollirde rewɓe ko geɗe jokkere enɗam e ‘What’s Wrong With Wrinkles’ teeŋtinii ŋakkeende rewɓe mawɓe e nder jeeyngal. [2] [3] E nder kitaale 1970, Alpern wonnoo ko tergal goomu ‘Rewɓe e nder Kabaaru’, kañum ƴetti ñaawoore ñaawoore nde The Detroit News . [4] Yaasi golle makko e NOW, o sosi sosiyetee biyeteeɗo Program Resources ngam feewnude jaayɗe ngam dille rewɓe e kuutoragol jaŋde. [5] No fedde Detroit Athletic Club (DAC) udditirtee e rewɓe nii, Alpern ina jeyaa e capanɗe rewɓe naatnooɓe e mayre tawi ina ɓoornii wutteeji toowɗi. Fedde Michigan nde NOW ina jeyaa e batu ngenndiwal e Bell Telephone ko fayti e njiyaagu hakkunde rewɓe e worɓe. Fedde nde kadi naati e batu jaayndeeji Bishop en katolik en e maandeeji kollitooji "Iisaa ko feministe". O waɗii e o yaltinii nate ngam Ligue des Femmes Votants dans le Area Oakland e Action des Femmes pour les Nouvelles Directions (WAND) ngam hirjinde rewɓe suɓaade. O woniino daraniiɗo rewɓe daraniiɓe laamu, haa teeŋti noon ɗo ɓe ndarni e dow laylaytol hakkeeji ruttaade e potal njoɓdi. <ref name=":3" /> O woniino hooreejo fedde mooftugol kaalis ngam waylude jojjanɗe aadee (ERA) e hitaande 1982, o woniino kadi tergal e goomu peewnugol jowitiingu e jannginde rewɓe politik e daraniiɓe kuutoragol jaayɗe. == Wade == Alpern sankii ko ñalnde 25 abriil 2010, tawi ina yahra e duuɓi 87. O wirnaa ko e yanaande Clover Hill Park. == Tuugnorgal == o3nfc6jawbo2vul8rlng1n2kufp72ko Pelerine 0 40283 165219 2026-04-18T05:44:49Z SUZYFATIMA 13856 Created page with "Pelerine ko comci tokoosi nannduɗi e kaɓirgal, ɓuuɓɗi, nannduɗi e fichu. E nder daartol, pelerine ina gasa tawa ummorii ko e sifaa ɓuuɓri gonndi e teeminannde 15ɓiire, ndi reennata wuddu e koyɗe e hoore mum, so tawii ɓuuɓri ndii ina semmbinaa e nder mum e njamndi, e/walla ina waɗi ɓuuɓri hakkunde ɓuuɓri e ɓalndu e nder diiwaan wuddu e koyɗe. Pelerine ina heewi jogaade jokkere enɗam ngam pauldrons ina mbaawa jokkondirde. E nder mbaydi rewɓe, pelerine..." 165219 wikitext text/x-wiki Pelerine ko comci tokoosi nannduɗi e kaɓirgal, ɓuuɓɗi, nannduɗi e fichu. E nder daartol, pelerine ina gasa tawa ummorii ko e sifaa ɓuuɓri gonndi e teeminannde 15ɓiire, ndi reennata wuddu e koyɗe e hoore mum, so tawii ɓuuɓri ndii ina semmbinaa e nder mum e njamndi, e/walla ina waɗi ɓuuɓri hakkunde ɓuuɓri e ɓalndu e nder diiwaan wuddu e koyɗe. Pelerine ina heewi jogaade jokkere enɗam ngam pauldrons ina mbaawa jokkondirde. E nder mbaydi rewɓe, pelerine ɓuri waawde huutoreede ko e cakkital haa joofnirde teeminannde sappo e jeenayɓiire to Orop e Amerik. Etimoloji Konngol ngol ummorii ko e ɗemngal Farayse « pèlerine » (debbo hijjoore) ina gasa tawa ko firo kaɓirɗe tokoose ɗe rewɓe heewɓe ɓoornotonoo e nate Jean-Antoine Watteau 1717 biyeteeɗo Hajju to Cythera. Mode teeminannde 19ɓiire Pelerine, ko wutte Irlande, ko hedde 1830-1840. Duɗal koɗki naalankaagal wuro mawngo: 2009.300.4061. Feññinde pelerine e nder ɓoornanteeri rewɓe mooftundi ina waawi rewrude e teeminannde 18ɓiire. E oon sahaa, pelerine ina sikkaa ko no mbaydi kaɓirgal juutngal nii, ina taƴa ɓalndu, ina fawii e ɓaleeri. Pelerines wonti huunde ɓurnde lollude e nder fuɗɗoode teeminannde 19ɓiire, nde pelerines muslin layered njiytiraa ko mbaydi e kitaale 1830, ɓoornetee ko e dow hoore gigot (walla koyngal-mutton) mawngal e oon sahaa. Yanti e tippets, pelerines mballitii teeŋtinde njaajeendi mooftirndi juuɗe e njuuteendi ɓalndu e kitaale 1830. Yeruuji gadani gila e fuɗɗoode teeminannde ndee haa hedde 1825 ɓuri nanndude ko e kolce lace mawɗe, tawi noon pelerinen gila e kitaale 1830 ina nanndi e mbaydiiji teeminannde ɓennunde ndee, hay so tawii noon ko ɓuri heewde e mum en ko pecce dekoraasiyoŋ ko ɓuri faandaare huuɓtodinnde. Pelerine ina waawi waɗeede e geɗe keewɗe, ko wayi no muslin, silki, lace, walla koton ko wayi no kambrik. Ɗe mbaawi faweede ko e mbaydiiji mbaylaandi, e mbaydiiji mbaylaandi, e mbaydiiji mbaylaandi, walla hay mbaydiiji mbaylaandi, eɗe keewi waɗde heen geɗe keeriije mbaylaaɗe. Pelerinuuji crochet ina keewi kadi. Hay so tawii ɓoornaade pelerine ina jokki haa e fuɗɗoode teeminannde 20ɓiire, e darorɗe teeminannde sappo e jeenay, pelerine ina heewi yiyeede ko no comci ɗi ngalaa njuɓɓudi, ina keewi ɓoorneede e nder galleeji. Tuugnorgal epbu0ksqq3zlta3vtlzyifs5mkfaa3o 165220 165219 2026-04-18T05:47:22Z SUZYFATIMA 13856 165220 wikitext text/x-wiki {{Databox}}'''Pelerine''' ko comci tokoosi nannduɗi e kaɓirgal, ɓuuɓɗi, nannduɗi e fichu. E nder daartol, pelerine ina gasa tawa ummorii ko e sifaa ɓuuɓri gonndi e teeminannde 15ɓiire, ndi reennata wuddu e koyɗe e hoore mum, so tawii ɓuuɓri ndii ina semmbinaa e nder mum e njamndi, e/walla ina waɗi ɓuuɓri hakkunde ɓuuɓri e ɓalndu e nder diiwaan wuddu e koyɗe. Pelerine ina heewi jogaade jokkere enɗam ngam pauldrons ina mbaawa jokkondirde. E nder mbaydi rewɓe, pelerine ɓuri waawde huutoreede ko e cakkital haa joofnirde teeminannde sappo e jeenayɓiire to Orop e Amerik. == Etimoloji == Konngol ngol ummorii ko e ɗemngal Farayse « pèlerine » (debbo hijjoore) ina gasa tawa ko firo kaɓirɗe tokoose ɗe rewɓe heewɓe ɓoornotonoo e nate Jean-Antoine Watteau 1717 biyeteeɗo Hajju to Cythera. Mode teeminannde 19ɓiire Pelerine, ko wutte Irlande, ko hedde 1830-1840. Duɗal koɗki naalankaagal wuro mawngo: 2009.300.4061. Feññinde pelerine e nder ɓoornanteeri rewɓe mooftundi ina waawi rewrude e teeminannde 18ɓiire. E oon sahaa, pelerine ina sikkaa ko no mbaydi kaɓirgal juutngal nii, ina taƴa ɓalndu, ina fawii e ɓaleeri. Pelerines wonti huunde ɓurnde lollude e nder fuɗɗoode teeminannde 19ɓiire, nde pelerines muslin layered njiytiraa ko mbaydi e kitaale 1830, ɓoornetee ko e dow hoore gigot (walla koyngal-mutton) mawngal e oon sahaa. Yanti e tippets, pelerines mballitii teeŋtinde njaajeendi mooftirndi juuɗe e njuuteendi ɓalndu e kitaale 1830. Yeruuji gadani gila e fuɗɗoode teeminannde ndee haa hedde 1825 ɓuri nanndude ko e kolce lace mawɗe, tawi noon pelerinen gila e kitaale 1830 ina nanndi e mbaydiiji teeminannde ɓennunde ndee, hay so tawii noon ko ɓuri heewde e mum en ko pecce dekoraasiyoŋ ko ɓuri faandaare huuɓtodinnde. Pelerine ina waawi waɗeede e geɗe keewɗe, ko wayi no muslin, silki, lace, walla koton ko wayi no kambrik. Ɗe mbaawi faweede ko e mbaydiiji mbaylaandi, e mbaydiiji mbaylaandi, e mbaydiiji mbaylaandi, walla hay mbaydiiji mbaylaandi, eɗe keewi waɗde heen geɗe keeriije mbaylaaɗe. Pelerinuuji crochet ina keewi kadi. Hay so tawii ɓoornaade pelerine ina jokki haa e fuɗɗoode teeminannde 20ɓiire, e darorɗe teeminannde sappo e jeenay, pelerine ina heewi yiyeede ko no comci ɗi ngalaa njuɓɓudi, ina keewi ɓoorneede e nder galleeji. == Tuugnorgal == 2aa1b2kp5k1m3jx612wngxasf5fq8o4 165221 165220 2026-04-18T05:53:30Z SUZYFATIMA 13856 165221 wikitext text/x-wiki {{Databox}}'''Pelerine''' ko comci tokoosi nannduɗi e kaɓirgal, ɓuuɓɗi, nannduɗi e fichu. E nder daartol, pelerine ina gasa tawa ummorii ko e sifaa ɓuuɓri gonndi e teeminannde 15ɓiire, ndi reennata wuddu e koyɗe e hoore mum, so tawii ɓuuɓri ndii ina semmbinaa e nder mum e njamndi, e/walla ina waɗi ɓuuɓri hakkunde ɓuuɓri e ɓalndu e nder diiwaan wuddu e koyɗe. Pelerine ina heewi jogaade jokkere enɗam ngam pauldrons ina mbaawa jokkondirde. E nder mbaydi rewɓe, pelerine ɓuri waawde huutoreede ko e cakkital haa joofnirde teeminannde sappo e jeenayɓiire to Orop e Amerik. == Etimoloji == Konngol ngol ummorii ko e ɗemngal Farayse « pèlerine » (debbo hijjoore) ina gasa tawa ko firo kaɓirɗe tokoose ɗe rewɓe heewɓe ɓoornotonoo e nate Jean-Antoine Watteau 1717 biyeteeɗo Hajju to Cythera. Mode teeminannde 19ɓiire Pelerine, ko wutte Irlande, ko hedde 1830-1840. Duɗal koɗki naalankaagal wuro mawngo: 2009.300.4061. Feññinde pelerine e nder ɓoornanteeri rewɓe mooftundi ina waawi rewrude e teeminannde 18ɓiire. E oon sahaa, pelerine ina sikkaa ko no mbaydi kaɓirgal juutngal nii, ina taƴa ɓalndu, ina fawii e ɓaleeri. Pelerines wonti huunde ɓurnde lollude e nder fuɗɗoode teeminannde 19ɓiire, nde pelerines muslin layered njiytiraa ko mbaydi e kitaale 1830, ɓoornetee ko e dow hoore gigot (walla koyngal-mutton) mawngal e oon sahaa. Yanti e tippets, pelerines mballitii teeŋtinde njaajeendi mooftirndi juuɗe e njuuteendi ɓalndu e kitaale 1830. Yeruuji gadani gila e fuɗɗoode teeminannde ndee haa hedde 1825 ɓuri nanndude ko e kolce lace mawɗe, tawi noon pelerinen gila e kitaale 1830 ina nanndi e mbaydiiji teeminannde ɓennunde ndee, hay so tawii noon ko ɓuri heewde e mum en ko pecce dekoraasiyoŋ ko ɓuri faandaare huuɓtodinnde. Pelerine ina waawi waɗeede e geɗe keewɗe, ko wayi no muslin, silki, lace, walla koton ko wayi no kambrik. Ɗe mbaawi faweede ko e mbaydiiji mbaylaandi, e mbaydiiji mbaylaandi, e mbaydiiji mbaylaandi, walla hay mbaydiiji mbaylaandi, eɗe keewi waɗde heen geɗe keeriije mbaylaaɗe. Pelerinuuji crochet ina keewi kadi. Hay so tawii ɓoornaade pelerine ina jokki haa e fuɗɗoode teeminannde 20ɓiire, e darorɗe teeminannde sappo e jeenay, pelerine ina heewi yiyeede ko no comci ɗi ngalaa njuɓɓudi, ina keewi ɓoorneede e nder galleeji.<ref>{{cite book|last1=Lewandowski|first1=Elizabeth J.|title=The complete costume dictionary|date=2011|publisher=Scarecrow Press, Inc.|location=Lanham, Md.|isbn=9780810877856|page=224|url=https://books.google.com/books?id=gbIsJ2tZJS4C&pg=PA224}}</ref><ref>{{cite web|url=http://www.armorysmith.com/dospehi/pelerine-with-plates-tristan/|title=Pelerine with plates "Tristan"}}</ref>.<ref name=":0">{{Cite web|url=https://blog.fidmmuseum.org/museum/2010/03/pelerine.html|title=Pelerine|date=March 10, 2010|website=FIDM Museum Blog|access-date=2019-06-18|archive-date=2019-08-21|archive-url=https://web.archive.org/web/20190821094810/https://blog.fidmmuseum.org/museum/2010/03/pelerine.html|url-status=dead}}</ref><ref name=":2">{{Cite book|last=Cummings|first=Valerie|title=The Dictionary of Fashion History|last2=Cunnington|first2=C. W.|last3=Cunnington|first3=P. E.|publisher=Bloomsbury Academic|year=2017|edition=2nd|location=London|pages=200}}</ref><ref>{{cite book|last1=Tortora|first1=Phyllis G|last2=Eubank|first2=Keith|title=A survey of historic costume : a history of Western dress|date=1994|publisher=Fairchild Publications|location=New York|isbn=1563670038|page=281|edition=2nd}}</ref><ref>{{Cite web|title=Pelerine Cape by A. Walles & Co.|url=https://risdmuseum.org/art-design/collection/pelerine-cape-46379?return=/exhibitions-events/exhibitions/cape-able-clothing|access-date=2019-06-18|website=RISD Museum}}</ref><ref>{{Cite web|date=2019-06-18|title=Pelerine|url=http://collections.vam.ac.uk/item/O114499|access-date=2019-06-18|website=Victoria and Albert Museum|language=en}}</ref><ref name=":1">{{Cite web|last=Weaver|first=Jane|date=1862|title=Pelerine Shawl In Crochet; Fringe For The Pelerine.|url=http://digitalcollections.nypl.org/items/510d47e1-198d-a3d9-e040-e00a18064a99|access-date=2019-06-18|website=NYPL Digital Collections|language=en}}</ref><ref>{{Cite web|title=Search the Collection|url=https://www.metmuseum.org/art/collection/search|access-date=2023-07-30|website=The Metropolitan Museum of Art|language=en}}</ref> == Tuugnorgal == <references /> idzx0e5xbtfkf09tss0nqnnzi9vml2s 165222 165221 2026-04-18T05:53:54Z SUZYFATIMA 13856 165222 wikitext text/x-wiki {{Databox}}'''Pelerine''' ko comci tokoosi nannduɗi e kaɓirgal, ɓuuɓɗi, nannduɗi e fichu. E nder daartol, pelerine ina gasa tawa ummorii ko e sifaa ɓuuɓri gonndi e teeminannde 15ɓiire, ndi reennata wuddu e koyɗe e hoore mum, so tawii ɓuuɓri ndii ina semmbinaa e nder mum e njamndi, e/walla ina waɗi ɓuuɓri hakkunde ɓuuɓri e ɓalndu e nder diiwaan wuddu e koyɗe. Pelerine ina heewi jogaade jokkere enɗam ngam pauldrons ina mbaawa jokkondirde. E nder mbaydi rewɓe, pelerine ɓuri waawde huutoreede ko e cakkital haa joofnirde teeminannde sappo e jeenayɓiire to Orop e Amerik. == Etimoloji == Konngol ngol ummorii ko e ɗemngal Farayse « pèlerine » (debbo hijjoore) ina gasa tawa ko firo kaɓirɗe tokoose ɗe rewɓe heewɓe ɓoornotonoo e nate Jean-Antoine Watteau 1717 biyeteeɗo Hajju to Cythera. Mode teeminannde 19ɓiire Pelerine, ko wutte Irlande, ko hedde 1830-1840. Duɗal koɗki naalankaagal wuro mawngo: 2009.300.4061. Feññinde pelerine e nder ɓoornanteeri rewɓe mooftundi ina waawi rewrude e teeminannde 18ɓiire. E oon sahaa, pelerine ina sikkaa ko no mbaydi kaɓirgal juutngal nii, ina taƴa ɓalndu, ina fawii e ɓaleeri. Pelerines wonti huunde ɓurnde lollude e nder fuɗɗoode teeminannde 19ɓiire, nde pelerines muslin layered njiytiraa ko mbaydi e kitaale 1830, ɓoornetee ko e dow hoore gigot (walla koyngal-mutton) mawngal e oon sahaa. Yanti e tippets, pelerines mballitii teeŋtinde njaajeendi mooftirndi juuɗe e njuuteendi ɓalndu e kitaale 1830. Yeruuji gadani gila e fuɗɗoode teeminannde ndee haa hedde 1825 ɓuri nanndude ko e kolce lace mawɗe, tawi noon pelerinen gila e kitaale 1830 ina nanndi e mbaydiiji teeminannde ɓennunde ndee, hay so tawii noon ko ɓuri heewde e mum en ko pecce dekoraasiyoŋ ko ɓuri faandaare huuɓtodinnde. Pelerine ina waawi waɗeede e geɗe keewɗe, ko wayi no muslin, silki, lace, walla koton ko wayi no kambrik. Ɗe mbaawi faweede ko e mbaydiiji mbaylaandi, e mbaydiiji mbaylaandi, e mbaydiiji mbaylaandi, walla hay mbaydiiji mbaylaandi, eɗe keewi waɗde heen geɗe keeriije mbaylaaɗe. Pelerinuuji crochet ina keewi kadi. Hay so tawii ɓoornaade pelerine ina jokki haa e fuɗɗoode teeminannde 20ɓiire, e darorɗe teeminannde sappo e jeenay, pelerine ina heewi yiyeede ko no comci ɗi ngalaa njuɓɓudi, ina keewi ɓoorneede e nder galleeji.<ref>{{cite book|last1=Lewandowski|first1=Elizabeth J.|title=The complete costume dictionary|date=2011|publisher=Scarecrow Press, Inc.|location=Lanham, Md.|isbn=9780810877856|page=224|url=https://books.google.com/books?id=gbIsJ2tZJS4C&pg=PA224}}</ref><ref>{{cite web|url=http://www.armorysmith.com/dospehi/pelerine-with-plates-tristan/|title=Pelerine with plates "Tristan"}}</ref>.<ref name=":0">{{Cite web|url=https://blog.fidmmuseum.org/museum/2010/03/pelerine.html|title=Pelerine|date=March 10, 2010|website=FIDM Museum Blog|access-date=2019-06-18|archive-date=2019-08-21|archive-url=https://web.archive.org/web/20190821094810/https://blog.fidmmuseum.org/museum/2010/03/pelerine.html|url-status=dead}}</ref><ref name=":2">{{Cite book|last=Cummings|first=Valerie|title=The Dictionary of Fashion History|last2=Cunnington|first2=C. W.|last3=Cunnington|first3=P. E.|publisher=Bloomsbury Academic|year=2017|edition=2nd|location=London|pages=200}}</ref><ref>{{cite book|last1=Tortora|first1=Phyllis G|last2=Eubank|first2=Keith|title=A survey of historic costume : a history of Western dress|date=1994|publisher=Fairchild Publications|location=New York|isbn=1563670038|page=281|edition=2nd}}</ref><ref>{{Cite web|title=Pelerine Cape by A. Walles & Co.|url=https://risdmuseum.org/art-design/collection/pelerine-cape-46379?return=/exhibitions-events/exhibitions/cape-able-clothing|access-date=2019-06-18|website=RISD Museum}}</ref><ref>{{Cite web|date=2019-06-18|title=Pelerine|url=http://collections.vam.ac.uk/item/O114499|access-date=2019-06-18|website=Victoria and Albert Museum|language=en}}</ref><ref name=":1">{{Cite web|last=Weaver|first=Jane|date=1862|title=Pelerine Shawl In Crochet; Fringe For The Pelerine.|url=http://digitalcollections.nypl.org/items/510d47e1-198d-a3d9-e040-e00a18064a99|access-date=2019-06-18|website=NYPL Digital Collections|language=en}}</ref><ref>{{Cite web|title=Search the Collection|url=https://www.metmuseum.org/art/collection/search|access-date=2023-07-30|website=The Metropolitan Museum of Art|language=en}}</ref> == Tuugnorgal == <references /> [[Category:Rewbe]] lq6gre8vwnywghyqpmhh0mpgawwj130 Debutante dress 0 40284 165223 2026-04-18T05:57:06Z SUZYFATIMA 13856 Created page with "Kosam debutante ko ɓoornungal bal danewal laaɓngal, ina wondi e gannde daneeje juutɗe e perle ɗe sukaaɓe rewɓe walla sukaaɓe rewɓe ɓoornotoo e cotillion debutante mum en, hay so tawii noon ina gasa tawa wonaa noon wonirta sahaa kala. Debutante cotillions ko ñalɗi aadaaji ngam mawninde sukaaɓe rewɓe fotɓe heɓde ko ina wona 100 000 neɗɗo ina poti hollitde renndo ngo no ɓe poti dewgal nii. Kuule ɗaɓɓaaɗe e ɓoornaade Gown debbo tokooso ina rewindaa e..." 165223 wikitext text/x-wiki Kosam debutante ko ɓoornungal bal danewal laaɓngal, ina wondi e gannde daneeje juutɗe e perle ɗe sukaaɓe rewɓe walla sukaaɓe rewɓe ɓoornotoo e cotillion debutante mum en, hay so tawii noon ina gasa tawa wonaa noon wonirta sahaa kala. Debutante cotillions ko ñalɗi aadaaji ngam mawninde sukaaɓe rewɓe fotɓe heɓde ko ina wona 100 000 neɗɗo ina poti hollitde renndo ngo no ɓe poti dewgal nii. Kuule ɗaɓɓaaɗe e ɓoornaade Gown debbo tokooso ina rewindaa e kuule laaɓtuɗe, ɗe njuɓɓinaama no feewi. Ɗee kuule ina ceerti gila e laamɗo haa e laamɗo, ɗe ndewaani sahaa kala ko wayi no jamaanu nguu. Daneejo woni kala ko ɓuri yiɗeede ngam ɓoornaade comci makko, hay so tawii noon kalaaji softuɗi ko wayi no ivory walla eggshell ina njaɓee so tawii ko e dow fondo daneejo. Hoore ndee ina waɗi sahaa kala ƴiye e ɓuuɓri hay so tawii noon limoore e mawneeki ƴiye ɗee ina ceerti e sahaa. Tariya Jamanuuji Georgia E laamu laamɗo George III e laamɗo debbo biyeteeɗo Charlotte, ɓoornungal gadanal ngal ina waɗi panniers e trimmings elaborate tawi ina waɗi heen ɓuuɓri ostrich gooto ɓoorneteendi e hoore, hay so tawii noon ɓoornanteeri koyndi e ɓuuɓri toowndi ina yiɗnoo e duuɓi capanɗe cakkitiiɗi laamu makko. E laamu laamɗo George IV, hoop skirt yaltinaama e style ngam debutante gown wonti feere kala ko ina sikkaa ko ɓuri yiɗeede ngam ɓoornaade jammaaji e nder yonta oo. Jamanuuji Victoria Ko ɓoornungal debutant ca. 1890 Kosam débutante ina heewi juutde, ina foti jogaade wutte les. Kono seedantaagal doktoor ina waawi holliteede e oon sahaa ina hollita wonde lowre ndee ina bonna cellal suka debbo oo. Caggal nde debutante resi, so tawii o resii no haanirta nii, o artira e Ñaawirde ndee ko debbo dewbo, o heewi ɓoornaade ko wutte dewgal makko e alteraaji. Laamɗo debbo biyeteeɗo Victoria ina wiyee ina yiɗi ƴiye tokoose, ko ɗum waɗi yamiroore neldaama wonde mawɗo leydi ndii ina yiɗi yiyde ƴiye ɗee nde suka debbo oo ɓadtii. E darorɗe laamu laamɗo debbo biyeteeɗo Victoria e nder galle laamorɗo Edward VII, koɗorɗe potɗe waɗeede ɗee ko ƴiye tati peewnaaɗe e nder ƴiye laamɗo Galles. Feere hakkundeere ɓurnde toowde seeɗa e ɗiɗi ɗee bannge kala ina ɓoornee seeɗa e bannge nano hoore ndee. Ngam sukaaɓe rewɓe e worɓe tawtoreede wonɓe e sunaare, ina jaɓee wonde ɓoornanteeri maɓɓe e wutteeji maɓɓe ina ɓalee. No nguleeki kii wayi fof e ooɗoo ñalawma teeŋtuɗo, hay dara, alaa ko waawi ɓoorneede so wonaa comci, walla ɓuuɓri, walla ɓuuɓri, walla ɓuuɓri kala. Ɗeen geɗe keddii e nder oto laamɗo oo. Tuugnorgal 2nh99cmn24f3qo45459omdnmc8q2az6 165224 165223 2026-04-18T05:58:30Z SUZYFATIMA 13856 165224 wikitext text/x-wiki {{Databox}}'''Kosam debutante''' ko ɓoornungal bal danewal laaɓngal, ina wondi e gannde daneeje juutɗe e perle ɗe sukaaɓe rewɓe walla sukaaɓe rewɓe ɓoornotoo e cotillion debutante mum en, hay so tawii noon ina gasa tawa wonaa noon wonirta sahaa kala. Debutante cotillions ko ñalɗi aadaaji ngam mawninde sukaaɓe rewɓe fotɓe heɓde ko ina wona 100 000 neɗɗo ina poti hollitde renndo ngo no ɓe poti dewgal nii. == Kuule ɗaɓɓaaɗe e ɓoornaade == Gown debbo tokooso ina rewindaa e kuule laaɓtuɗe, ɗe njuɓɓinaama no feewi. Ɗee kuule ina ceerti gila e laamɗo haa e laamɗo, ɗe ndewaani sahaa kala ko wayi no jamaanu nguu. Daneejo woni kala ko ɓuri yiɗeede ngam ɓoornaade comci makko, hay so tawii noon kalaaji softuɗi ko wayi no ivory walla eggshell ina njaɓee so tawii ko e dow fondo daneejo. Hoore ndee ina waɗi sahaa kala ƴiye e ɓuuɓri hay so tawii noon limoore e mawneeki ƴiye ɗee ina ceerti e sahaa. Tariya == Jamanuuji Georgia == E laamu laamɗo George III e laamɗo debbo biyeteeɗo Charlotte, ɓoornungal gadanal ngal ina waɗi panniers e trimmings elaborate tawi ina waɗi heen ɓuuɓri ostrich gooto ɓoorneteendi e hoore, hay so tawii noon ɓoornanteeri koyndi e ɓuuɓri toowndi ina yiɗnoo e duuɓi capanɗe cakkitiiɗi laamu makko. E laamu laamɗo George IV, hoop skirt yaltinaama e style ngam debutante gown wonti feere kala ko ina sikkaa ko ɓuri yiɗeede ngam ɓoornaade jammaaji e nder yonta oo. Jamanuuji Victoria Ko ɓoornungal debutant ca. 1890 Kosam débutante ina heewi juutde, ina foti jogaade wutte les. Kono seedantaagal doktoor ina waawi holliteede e oon sahaa ina hollita wonde lowre ndee ina bonna cellal suka debbo oo. Caggal nde debutante resi, so tawii o resii no haanirta nii, o artira e Ñaawirde ndee ko debbo dewbo, o heewi ɓoornaade ko wutte dewgal makko e alteraaji. Laamɗo debbo biyeteeɗo Victoria ina wiyee ina yiɗi ƴiye tokoose, ko ɗum waɗi yamiroore neldaama wonde mawɗo leydi ndii ina yiɗi yiyde ƴiye ɗee nde suka debbo oo ɓadtii. E darorɗe laamu laamɗo debbo biyeteeɗo Victoria e nder galle laamorɗo Edward VII, koɗorɗe potɗe waɗeede ɗee ko ƴiye tati peewnaaɗe e nder ƴiye laamɗo Galles. Feere hakkundeere ɓurnde toowde seeɗa e ɗiɗi ɗee bannge kala ina ɓoornee seeɗa e bannge nano hoore ndee. Ngam sukaaɓe rewɓe e worɓe tawtoreede wonɓe e sunaare, ina jaɓee wonde ɓoornanteeri maɓɓe e wutteeji maɓɓe ina ɓalee. No nguleeki kii wayi fof e ooɗoo ñalawma teeŋtuɗo, hay dara, alaa ko waawi ɓoorneede so wonaa comci, walla ɓuuɓri, walla ɓuuɓri, walla ɓuuɓri kala. Ɗeen geɗe keddii e nder oto laamɗo oo. == Tuugnorgal == abvhddaj3p8pb1o25pkkua7z6pt07ha 165225 165224 2026-04-18T06:02:56Z SUZYFATIMA 13856 165225 wikitext text/x-wiki {{Databox}}'''Kosam debutante''' ko ɓoornungal bal danewal laaɓngal, ina wondi e gannde daneeje juutɗe e perle ɗe sukaaɓe rewɓe walla sukaaɓe rewɓe ɓoornotoo e cotillion debutante mum en, hay so tawii noon ina gasa tawa wonaa noon wonirta sahaa kala. Debutante cotillions ko ñalɗi aadaaji ngam mawninde sukaaɓe rewɓe fotɓe heɓde ko ina wona 100 000 neɗɗo ina poti hollitde renndo ngo no ɓe poti dewgal nii. == Kuule ɗaɓɓaaɗe e ɓoornaade == Gown debbo tokooso ina rewindaa e kuule laaɓtuɗe, ɗe njuɓɓinaama no feewi. Ɗee kuule ina ceerti gila e laamɗo haa e laamɗo, ɗe ndewaani sahaa kala ko wayi no jamaanu nguu. Daneejo woni kala ko ɓuri yiɗeede ngam ɓoornaade comci makko, hay so tawii noon kalaaji softuɗi ko wayi no ivory walla eggshell ina njaɓee so tawii ko e dow fondo daneejo. Hoore ndee ina waɗi sahaa kala ƴiye e ɓuuɓri hay so tawii noon limoore e mawneeki ƴiye ɗee ina ceerti e sahaa. Tariya == Jamanuuji Georgia == E laamu laamɗo George III e laamɗo debbo biyeteeɗo Charlotte, ɓoornungal gadanal ngal ina waɗi panniers e trimmings elaborate tawi ina waɗi heen ɓuuɓri ostrich gooto ɓoorneteendi e hoore, hay so tawii noon ɓoornanteeri koyndi e ɓuuɓri toowndi ina yiɗnoo e duuɓi capanɗe cakkitiiɗi laamu makko. E laamu laamɗo George IV, hoop skirt yaltinaama e style ngam debutante gown wonti feere kala ko ina sikkaa ko ɓuri yiɗeede ngam ɓoornaade jammaaji e nder yonta oo. Jamanuuji Victoria Ko ɓoornungal debutant ca. 1890 Kosam débutante ina heewi juutde, ina foti jogaade wutte les. Kono seedantaagal doktoor ina waawi holliteede e oon sahaa ina hollita wonde lowre ndee ina bonna cellal suka debbo oo. Caggal nde debutante resi, so tawii o resii no haanirta nii, o artira e Ñaawirde ndee ko debbo dewbo, o heewi ɓoornaade ko wutte dewgal makko e alteraaji. Laamɗo debbo biyeteeɗo Victoria ina wiyee ina yiɗi ƴiye tokoose, ko ɗum waɗi yamiroore neldaama wonde mawɗo leydi ndii ina yiɗi yiyde ƴiye ɗee nde suka debbo oo ɓadtii. E darorɗe laamu laamɗo debbo biyeteeɗo Victoria e nder galle laamorɗo Edward VII, koɗorɗe potɗe waɗeede ɗee ko ƴiye tati peewnaaɗe e nder ƴiye laamɗo Galles. Feere hakkundeere ɓurnde toowde seeɗa e ɗiɗi ɗee bannge kala ina ɓoornee seeɗa e bannge nano hoore ndee. Ngam sukaaɓe rewɓe e worɓe tawtoreede wonɓe e sunaare, ina jaɓee wonde ɓoornanteeri maɓɓe e wutteeji maɓɓe ina ɓalee. No nguleeki kii wayi fof e ooɗoo ñalawma teeŋtuɗo, hay dara, alaa ko waawi ɓoorneede so wonaa comci, walla ɓuuɓri, walla ɓuuɓri, walla ɓuuɓri kala. Ɗeen geɗe keddii e nder oto laamɗo oo.<ref>{{Cite web|url=https://www.nola.com/entertainment_life/society/article_d3e7d924-298a-5a31-bd4f-e4445e6eec5b.html|title=A guide for purchasing gloves for Carnival balls and presentations|website=nola.com|date=24 January 2014|language=en|access-date=24 Jan 2014}}</ref><ref name="Etiquette">{{cite book|first=Emily|last=Post|date=2007|title=Etiquette: In Society, in Business, in Politics and at Home|url=https://books.google.com/books?isbn=1602061149|publisher=Cosimo Inc|isbn=978-1-60206-114-9|pages=276–287}}</ref><ref name="Presentation">{{cite web|last=Aiello|first=Dawn|title=Presentation At Court|url=http://www.thehistorybox.com/ny_city/society/printerfriendly/nycity_society_presentation_article0011.htm|publisher=Victorian Lace|website=www.thehistorybox.com|access-date=20 February 2011|archive-date=6 April 2011|archive-url=https://web.archive.org/web/20110406122442/http://www.thehistorybox.com/ny_city/society/printerfriendly/nycity_society_presentation_article0011.htm|url-status=dead}}</ref><ref name="The Berg">{{cite book|first=Valerie|last=Steele|title=The Berg Companion to Fashion|url=https://books.google.com/books?isbn=1847885926|publisher=Berg Publishers|date=2010|pages=204–205|isbn=978-1-84788-563-0}}</ref><ref>{{cite book|last=Frelinghuysen|first=Alice Cooney|title=American porcelain, 1770-1920|year=1989|publisher=Metropolitan Museum of Art|location=New York|isbn=9780810911789|url=https://books.google.com/books?id=UJLxwwrVEyoC&pg=PA83}}</ref> == Tuugnorgal == <references /> 583axe4xnesirr31o2payeki0kmlt36 165226 165225 2026-04-18T06:03:10Z SUZYFATIMA 13856 165226 wikitext text/x-wiki {{Databox}}'''Kosam debutante''' ko ɓoornungal bal danewal laaɓngal, ina wondi e gannde daneeje juutɗe e perle ɗe sukaaɓe rewɓe walla sukaaɓe rewɓe ɓoornotoo e cotillion debutante mum en, hay so tawii noon ina gasa tawa wonaa noon wonirta sahaa kala. Debutante cotillions ko ñalɗi aadaaji ngam mawninde sukaaɓe rewɓe fotɓe heɓde ko ina wona 100 000 neɗɗo ina poti hollitde renndo ngo no ɓe poti dewgal nii. == Kuule ɗaɓɓaaɗe e ɓoornaade == Gown debbo tokooso ina rewindaa e kuule laaɓtuɗe, ɗe njuɓɓinaama no feewi. Ɗee kuule ina ceerti gila e laamɗo haa e laamɗo, ɗe ndewaani sahaa kala ko wayi no jamaanu nguu. Daneejo woni kala ko ɓuri yiɗeede ngam ɓoornaade comci makko, hay so tawii noon kalaaji softuɗi ko wayi no ivory walla eggshell ina njaɓee so tawii ko e dow fondo daneejo. Hoore ndee ina waɗi sahaa kala ƴiye e ɓuuɓri hay so tawii noon limoore e mawneeki ƴiye ɗee ina ceerti e sahaa. Tariya == Jamanuuji Georgia == E laamu laamɗo George III e laamɗo debbo biyeteeɗo Charlotte, ɓoornungal gadanal ngal ina waɗi panniers e trimmings elaborate tawi ina waɗi heen ɓuuɓri ostrich gooto ɓoorneteendi e hoore, hay so tawii noon ɓoornanteeri koyndi e ɓuuɓri toowndi ina yiɗnoo e duuɓi capanɗe cakkitiiɗi laamu makko. E laamu laamɗo George IV, hoop skirt yaltinaama e style ngam debutante gown wonti feere kala ko ina sikkaa ko ɓuri yiɗeede ngam ɓoornaade jammaaji e nder yonta oo. Jamanuuji Victoria Ko ɓoornungal debutant ca. 1890 Kosam débutante ina heewi juutde, ina foti jogaade wutte les. Kono seedantaagal doktoor ina waawi holliteede e oon sahaa ina hollita wonde lowre ndee ina bonna cellal suka debbo oo. Caggal nde debutante resi, so tawii o resii no haanirta nii, o artira e Ñaawirde ndee ko debbo dewbo, o heewi ɓoornaade ko wutte dewgal makko e alteraaji. Laamɗo debbo biyeteeɗo Victoria ina wiyee ina yiɗi ƴiye tokoose, ko ɗum waɗi yamiroore neldaama wonde mawɗo leydi ndii ina yiɗi yiyde ƴiye ɗee nde suka debbo oo ɓadtii. E darorɗe laamu laamɗo debbo biyeteeɗo Victoria e nder galle laamorɗo Edward VII, koɗorɗe potɗe waɗeede ɗee ko ƴiye tati peewnaaɗe e nder ƴiye laamɗo Galles. Feere hakkundeere ɓurnde toowde seeɗa e ɗiɗi ɗee bannge kala ina ɓoornee seeɗa e bannge nano hoore ndee. Ngam sukaaɓe rewɓe e worɓe tawtoreede wonɓe e sunaare, ina jaɓee wonde ɓoornanteeri maɓɓe e wutteeji maɓɓe ina ɓalee. No nguleeki kii wayi fof e ooɗoo ñalawma teeŋtuɗo, hay dara, alaa ko waawi ɓoorneede so wonaa comci, walla ɓuuɓri, walla ɓuuɓri, walla ɓuuɓri kala. Ɗeen geɗe keddii e nder oto laamɗo oo.<ref>{{Cite web|url=https://www.nola.com/entertainment_life/society/article_d3e7d924-298a-5a31-bd4f-e4445e6eec5b.html|title=A guide for purchasing gloves for Carnival balls and presentations|website=nola.com|date=24 January 2014|language=en|access-date=24 Jan 2014}}</ref><ref name="Etiquette">{{cite book|first=Emily|last=Post|date=2007|title=Etiquette: In Society, in Business, in Politics and at Home|url=https://books.google.com/books?isbn=1602061149|publisher=Cosimo Inc|isbn=978-1-60206-114-9|pages=276–287}}</ref><ref name="Presentation">{{cite web|last=Aiello|first=Dawn|title=Presentation At Court|url=http://www.thehistorybox.com/ny_city/society/printerfriendly/nycity_society_presentation_article0011.htm|publisher=Victorian Lace|website=www.thehistorybox.com|access-date=20 February 2011|archive-date=6 April 2011|archive-url=https://web.archive.org/web/20110406122442/http://www.thehistorybox.com/ny_city/society/printerfriendly/nycity_society_presentation_article0011.htm|url-status=dead}}</ref><ref name="The Berg">{{cite book|first=Valerie|last=Steele|title=The Berg Companion to Fashion|url=https://books.google.com/books?isbn=1847885926|publisher=Berg Publishers|date=2010|pages=204–205|isbn=978-1-84788-563-0}}</ref><ref>{{cite book|last=Frelinghuysen|first=Alice Cooney|title=American porcelain, 1770-1920|year=1989|publisher=Metropolitan Museum of Art|location=New York|isbn=9780810911789|url=https://books.google.com/books?id=UJLxwwrVEyoC&pg=PA83}}</ref> == Tuugnorgal == <references /> [[Category:Rewbe]] sq8va0e13zqi9i6deo5ul7ofzrcrktf Twelve Flower Fairies 0 40285 165227 2026-04-18T06:05:23Z SUZYFATIMA 13856 Created page with "Feereeji Puɗi Sappo e Ɗiɗi (Sinuwa: 十二花仙), anndiraaɗi kadi Laamɓe Puɗi Sappo e Ɗiɗi (Sinuwa: 十二花神), ko helmere renndinde feereeji nannduɗi e puɗi 12 sahaa e nder diine leñol Siin. Ɓe kollitaama ko rewɓe 12 belɓe ɓoorniiɓe comci gaadanteeji Siin. Ina waɗi mbaydiiji keewɗi ceertuɗi e Feere Piindi Sappo e Ɗiɗi, heewɓe e majji ina kollita rewɓe daartol ummoriiɓe e laamu Tang e laamu Song ko laamɓe tutelary, ko wayi no Yang Guifei e Ji..." 165227 wikitext text/x-wiki Feereeji Puɗi Sappo e Ɗiɗi (Sinuwa: 十二花仙), anndiraaɗi kadi Laamɓe Puɗi Sappo e Ɗiɗi (Sinuwa: 十二花神), ko helmere renndinde feereeji nannduɗi e puɗi 12 sahaa e nder diine leñol Siin. Ɓe kollitaama ko rewɓe 12 belɓe ɓoorniiɓe comci gaadanteeji Siin. Ina waɗi mbaydiiji keewɗi ceertuɗi e Feere Piindi Sappo e Ɗiɗi, heewɓe e majji ina kollita rewɓe daartol ummoriiɓe e laamu Tang e laamu Song ko laamɓe tutelary, ko wayi no Yang Guifei e Jiang Caipin. Puɗi sappo e ɗiɗi ɗii ko : puɗi plum ko lewru adanndu, puɗi abriko ko lewru ɗiɗaɓuru, puɗi peach ko lewru tataɓuru, peony ko lewru nayaɓuru, piindi pomegranate ko lewru joyaɓuru, lotus ko lewru jeegom, hollyhock ko lewru jeeɗiɗaɓuru (e won e mbaydiiji ko lewru ninight ko hosta, osmanthum ko lewru ninight ko hosta, cotton rose ko lewru sappoɓuru, kameliya ko lewru sappo e go’o, daffodil ko lewru sappo e ɗiɗaɓuru. E ƴellitaare dille Hanfu e ɗii duuɓi cakkitiiɗi, haa teeŋti noon e sahaa ñalɗi Huazhao [zh], won e yiɗɓe Hanfu ina ɓoornoo comci ko wayi no Feereeji Puɗi Sappo e ɗiɗi. Tuugnorgal iobcncn4062yje67bo2vu02crxcfcoc 165228 165227 2026-04-18T06:06:21Z SUZYFATIMA 13856 165228 wikitext text/x-wiki {{Databox}}'''Feereeji Puɗi Sappo e Ɗiɗi''' (Sinuwa: 十二花仙), anndiraaɗi kadi Laamɓe Puɗi Sappo e Ɗiɗi (Sinuwa: 十二花神), ko helmere renndinde feereeji nannduɗi e puɗi 12 sahaa e nder diine leñol Siin. Ɓe kollitaama ko rewɓe 12 belɓe ɓoorniiɓe comci gaadanteeji Siin. Ina waɗi mbaydiiji keewɗi ceertuɗi e Feere Piindi Sappo e Ɗiɗi, heewɓe e majji ina kollita rewɓe daartol ummoriiɓe e laamu Tang e laamu Song ko laamɓe tutelary, ko wayi no Yang Guifei e Jiang Caipin. Puɗi sappo e ɗiɗi ɗii ko : puɗi plum ko lewru adanndu, puɗi abriko ko lewru ɗiɗaɓuru, puɗi peach ko lewru tataɓuru, peony ko lewru nayaɓuru, piindi pomegranate ko lewru joyaɓuru, lotus ko lewru jeegom, hollyhock ko lewru jeeɗiɗaɓuru (e won e mbaydiiji ko lewru ninight ko hosta, osmanthum ko lewru ninight ko hosta, cotton rose ko lewru sappoɓuru, kameliya ko lewru sappo e go’o, daffodil ko lewru sappo e ɗiɗaɓuru. E ƴellitaare dille Hanfu e ɗii duuɓi cakkitiiɗi, haa teeŋti noon e sahaa ñalɗi Huazhao [zh], won e yiɗɓe Hanfu ina ɓoornoo comci ko wayi no Feereeji Puɗi Sappo e ɗiɗi. == Tuugnorgal == b7uit3oq4oly0n9kzj8mktxashqsb06 165229 165228 2026-04-18T06:09:55Z SUZYFATIMA 13856 165229 wikitext text/x-wiki {{Databox}}'''Feereeji Puɗi Sappo e Ɗiɗi''' (Sinuwa: 十二花仙), anndiraaɗi kadi Laamɓe Puɗi Sappo e Ɗiɗi (Sinuwa: 十二花神), ko helmere renndinde feereeji nannduɗi e puɗi 12 sahaa e nder diine leñol Siin. Ɓe kollitaama ko rewɓe 12 belɓe ɓoorniiɓe comci gaadanteeji Siin. Ina waɗi mbaydiiji keewɗi ceertuɗi e Feere Piindi Sappo e Ɗiɗi, heewɓe e majji ina kollita rewɓe daartol ummoriiɓe e laamu Tang e laamu Song ko laamɓe tutelary, ko wayi no Yang Guifei e Jiang Caipin. Puɗi sappo e ɗiɗi ɗii ko : puɗi plum ko lewru adanndu, puɗi abriko ko lewru ɗiɗaɓuru, puɗi peach ko lewru tataɓuru, peony ko lewru nayaɓuru, piindi pomegranate ko lewru joyaɓuru, lotus ko lewru jeegom, hollyhock ko lewru jeeɗiɗaɓuru (e won e mbaydiiji ko lewru ninight ko hosta, osmanthum ko lewru ninight ko hosta, cotton rose ko lewru sappoɓuru, kameliya ko lewru sappo e go’o, daffodil ko lewru sappo e ɗiɗaɓuru. E ƴellitaare dille Hanfu e ɗii duuɓi cakkitiiɗi, haa teeŋti noon e sahaa ñalɗi Huazhao [zh], won e yiɗɓe Hanfu ina ɓoornoo comci ko wayi no Feereeji Puɗi Sappo e ɗiɗi.<ref>{{cite web|url=https://www.thepaper.cn/newsDetail_forward_11886327|title=你好,花博 {{!}} 你知道十二花神吗?|last=|first=|date=2021-03-25|website=澎湃新闻|publisher=上海崇明|accessdate=|quote=}}</ref><ref>{{cite web|url=https://www.dpm.org.cn/lemmas/239577.html|title=十二月令花神|last=|first=|date=|website=故宫博物馆|publisher=|accessdate=|quote=}}</ref><ref>{{cite web|url=https://www.beijing.gov.cn/tsbj/tszt/tshd/202503/t20250320_4039989.html|title=北京世界花卉大观园举办第五届“百花仙乡 汉服名园”北京花朝汉服文化节|last=|first=|date=2025-03-20|website=北京市人民政府|publisher=北京世界花卉大观园|accessdate=|quote=}}</ref><ref>{{cite web|url=https://jl.cnr.cn/gstjjl/20240408/t20240408_526656029.shtml|title=长春这场花朝节办得出彩带劲 十二花神评选结果出炉|last=|first=|date=2024-04-08|website=央广网|publisher=央广网|accessdate=|quote=}}</ref><ref>{{cite web|url=https://govt.chinadaily.com.cn/s/202403/25/WS661365c3498ed2d7b7eab3ed/2024-jinan-huazhao-festival-kicks-off.html|title=2024 Jinan Huazhao Festival kicks off|last=|first=|date=2024-03-25|website=[[China Daily]]|publisher=english.jinan.gov.cn|accessdate=|quote=}}</ref> == Tuugnorgal == <references /> teaywidrlbj020q8eiag59q6x2w35br Bathing dress 0 40286 165230 2026-04-18T06:11:46Z SUZYFATIMA 13856 Created page with "Kosam lootirɗam ko sifaa ɓoornungal kuutorteengal ngam golle lootgol/loowgol rewɓe e nder teeminannde 19ɓiire. Ɗeeɗoo comci lootirɗi ina mbaɗi comci juutɗi haa koyɗe, paɗe juutɗe, e juuɗe juutɗe. Hedde kitaale 1880, juuɗe e ŋoral ɗeen ɓoornanɗe juutnaama ngam moƴƴinde dille e wellitaare huuɓtodinnde. Kuutoragol e ƴellitaare Nde teeminannde 19ɓiire yahri yeeso, golle "loowde" walla njulaagu rewɓe ɓeydii heewde. Huutoraade masiŋ loowdi ndii ina..." 165230 wikitext text/x-wiki Kosam lootirɗam ko sifaa ɓoornungal kuutorteengal ngam golle lootgol/loowgol rewɓe e nder teeminannde 19ɓiire. Ɗeeɗoo comci lootirɗi ina mbaɗi comci juutɗi haa koyɗe, paɗe juutɗe, e juuɗe juutɗe. Hedde kitaale 1880, juuɗe e ŋoral ɗeen ɓoornanɗe juutnaama ngam moƴƴinde dille e wellitaare huuɓtodinnde. Kuutoragol e ƴellitaare Nde teeminannde 19ɓiire yahri yeeso, golle "loowde" walla njulaagu rewɓe ɓeydii heewde. Huutoraade masiŋ loowdi ndii ina addana lootooɓe ɓee ɓurde sirlu, ina usta kadi haaju mum e newaare timmunde. Golle fijirde ko wayi no njulaagu e welo-welo ɓeydii jaɓeede e renndo, ɗum addani haaju e dille ɓurɗe moƴƴude e ustude teddeendi comci ɗii so ɗi ɓuuɓii. Ɓoornugol lootorde ndee ina huutoree no feewi haa e nder kitaale 1910, haa jooni ina rokka laawol ko heewi yiyeede hannde ko wayi no lootorde, nde ɓuri ɓadaade ko nganndu-ɗen ko lootorde wootere. Tuugnorgal 0ass8u3vo8bcp2v9cnpon91y6pc4pa0 165231 165230 2026-04-18T06:13:17Z SUZYFATIMA 13856 165231 wikitext text/x-wiki {{Databox}}'''Kosam lootirɗam''' ko sifaa ɓoornungal kuutorteengal ngam golle lootgol/loowgol rewɓe e nder teeminannde 19ɓiire. Ɗeeɗoo comci lootirɗi ina mbaɗi comci juutɗi haa koyɗe, paɗe juutɗe, e juuɗe juutɗe. Hedde kitaale 1880, juuɗe e ŋoral ɗeen ɓoornanɗe juutnaama ngam moƴƴinde dille e wellitaare huuɓtodinnde. == Kuutoragol e ƴellitaare == Nde teeminannde 19ɓiire yahri yeeso, golle "loowde" walla njulaagu rewɓe ɓeydii heewde. Huutoraade masiŋ loowdi ndii ina addana lootooɓe ɓee ɓurde sirlu, ina usta kadi haaju mum e newaare timmunde. Golle fijirde ko wayi no njulaagu e welo-welo ɓeydii jaɓeede e renndo, ɗum addani haaju e dille ɓurɗe moƴƴude e ustude teddeendi comci ɗii so ɗi ɓuuɓii. Ɓoornugol lootorde ndee ina huutoree no feewi haa e nder kitaale 1910, haa jooni ina rokka laawol ko heewi yiyeede hannde ko wayi no lootorde, nde ɓuri ɓadaade ko nganndu-ɗen ko lootorde wootere. == Tuugnorgal == fv3nbjx4cq5uwqppk8b30h60jsatlu4 165232 165231 2026-04-18T06:17:29Z SUZYFATIMA 13856 165232 wikitext text/x-wiki {{Databox}}'''Kosam lootirɗam''' ko sifaa ɓoornungal kuutorteengal ngam golle lootgol/loowgol rewɓe e nder teeminannde 19ɓiire. Ɗeeɗoo comci lootirɗi ina mbaɗi comci juutɗi haa koyɗe, paɗe juutɗe, e juuɗe juutɗe. Hedde kitaale 1880, juuɗe e ŋoral ɗeen ɓoornanɗe juutnaama ngam moƴƴinde dille e wellitaare huuɓtodinnde. == Kuutoragol e ƴellitaare == Nde teeminannde 19ɓiire yahri yeeso, golle "loowde" walla njulaagu rewɓe ɓeydii heewde. Huutoraade masiŋ loowdi ndii ina addana lootooɓe ɓee ɓurde sirlu, ina usta kadi haaju mum e newaare timmunde. Golle fijirde ko wayi no njulaagu e welo-welo ɓeydii jaɓeede e renndo, ɗum addani haaju e dille ɓurɗe moƴƴude e ustude teddeendi comci ɗii so ɗi ɓuuɓii. Ɓoornugol lootorde ndee ina huutoree no feewi haa e nder kitaale 1910, haa jooni ina rokka laawol ko heewi yiyeede hannde ko wayi no lootorde, nde ɓuri ɓadaade ko nganndu-ɗen ko lootorde wootere.<ref>Lansdell, A. ''Seaside Fashions 1860-1939.'' Buckingham, UK, 1990</ref><ref>Kidwell, Claudia. Women’s Bathing and Swimming Costume in the United States. Smithsonian Institution Press, 1968</ref><ref>Victoriana Magazine. ''Fashionable Bathing Suits''. http://www.victoriana.com/library/Beach/FashionableBathingSuits.htm {{Webarchive|url=https://web.archive.org/web/20080106210211/http://www.victoriana.com/library/Beach/FashionableBathingSuits.htm|date=2008-01-06}}</ref> == Tuugnorgal == <references /> 166d2d3ttg1di5wgo820ytgfew7kigu 165233 165232 2026-04-18T06:17:42Z SUZYFATIMA 13856 165233 wikitext text/x-wiki {{Databox}}'''Kosam lootirɗam''' ko sifaa ɓoornungal kuutorteengal ngam golle lootgol/loowgol rewɓe e nder teeminannde 19ɓiire. Ɗeeɗoo comci lootirɗi ina mbaɗi comci juutɗi haa koyɗe, paɗe juutɗe, e juuɗe juutɗe. Hedde kitaale 1880, juuɗe e ŋoral ɗeen ɓoornanɗe juutnaama ngam moƴƴinde dille e wellitaare huuɓtodinnde. == Kuutoragol e ƴellitaare == Nde teeminannde 19ɓiire yahri yeeso, golle "loowde" walla njulaagu rewɓe ɓeydii heewde. Huutoraade masiŋ loowdi ndii ina addana lootooɓe ɓee ɓurde sirlu, ina usta kadi haaju mum e newaare timmunde. Golle fijirde ko wayi no njulaagu e welo-welo ɓeydii jaɓeede e renndo, ɗum addani haaju e dille ɓurɗe moƴƴude e ustude teddeendi comci ɗii so ɗi ɓuuɓii. Ɓoornugol lootorde ndee ina huutoree no feewi haa e nder kitaale 1910, haa jooni ina rokka laawol ko heewi yiyeede hannde ko wayi no lootorde, nde ɓuri ɓadaade ko nganndu-ɗen ko lootorde wootere.<ref>Lansdell, A. ''Seaside Fashions 1860-1939.'' Buckingham, UK, 1990</ref><ref>Kidwell, Claudia. Women’s Bathing and Swimming Costume in the United States. Smithsonian Institution Press, 1968</ref><ref>Victoriana Magazine. ''Fashionable Bathing Suits''. http://www.victoriana.com/library/Beach/FashionableBathingSuits.htm {{Webarchive|url=https://web.archive.org/web/20080106210211/http://www.victoriana.com/library/Beach/FashionableBathingSuits.htm|date=2008-01-06}}</ref> == Tuugnorgal == <references /> [[Category:Rewbe]] h0xu3avn8iembopna03qd3jn0c0aair Red Versace dress of Cindy Crawford 0 40287 165234 2026-04-18T06:20:32Z SUZYFATIMA 13856 Created page with "Koorɗo Versace boɗeejo mo Cindy Crawford ɓoorni oo ko koorɗo Versace boɗeejo plunge mo Cindy Crawford ɓoorni e ñalngu 63ɓo Oscar ñalnde 25 marse 1991. Koorɗo mo model oo ɓoorni, mo Versace feewni oo, ko ɓoorniiɗo jamma juutɗo e boɗeejo, ina waɗi jokkere enɗam e wutte ɓuuɓɗo. Model oo, wondude e gorko mo o yiɗi e oon sahaa, fiyoowo filmo biyeteeɗo Richard Gere, rokki Oscar ngam ɓurde waawde diisnondirde e dingiral wondude e Susan Sarandon. Tapi boɗ..." 165234 wikitext text/x-wiki Koorɗo Versace boɗeejo mo Cindy Crawford ɓoorni oo ko koorɗo Versace boɗeejo plunge mo Cindy Crawford ɓoorni e ñalngu 63ɓo Oscar ñalnde 25 marse 1991. Koorɗo mo model oo ɓoorni, mo Versace feewni oo, ko ɓoorniiɗo jamma juutɗo e boɗeejo, ina waɗi jokkere enɗam e wutte ɓuuɓɗo. Model oo, wondude e gorko mo o yiɗi e oon sahaa, fiyoowo filmo biyeteeɗo Richard Gere, rokki Oscar ngam ɓurde waawde diisnondirde e dingiral wondude e Susan Sarandon. Tapi boɗeejo Oscar mo hitaande 1991 ina hollita ñalngu laawɗungu gadano ɗo Gere e Crawford kolliraa ko ɓe jom suudu. Jaɓɓugo Ɓoornugol ngol ina joginoo batte mawɗe e moodel, kadi koppiiji e fenaandeeji keewɗi e ɓoornungal ngal peewniraa. Ɓoornugol e innde nde Crawford jibini ndee kadi ɓeydii darnde Gere e oon sahaa. Deftere timmunde nde Oscar Fashion wi'i "Cindy Crawford ɗon mari haaje wolde "supermodel" nder limce Versace ɗe chili-pepper. Kanko bee gorko maako booɗɗum Richard Gere ɓe mbaawan laataago jommbaajo ɓurduɗo wooɗugo haa fijirde ceede." E nder wiɗto Debenhams bayyinaango e jaaynde wiyeteende The Telegraph, ɓoornungal ngal suɓaama 12ɓo ɓurngal mawnude e ɓoornanteeri boɗeeri e yontaaji kala. Wiɗto woɗngo waɗaango e hitaande 2010 e lowre offerssupermarket.co.uk, hollitii wonde ɓoornanteeri Crawford ina woni e nokku sappoɓo e nder ɓoornanteeri ɓurndi siftoreede e duuɓi capanɗe joyi cakkitiiɗi ɗii, tawi ko 44% e wootooɓe ɓee cuɓii ɗum. Jaaynde internet wiyeteende News & Celebrity Style Now waɗtii mbaydi Versace boɗeeri ndii e nder sappo ɓurɗi moƴƴude ɗi meeɗaa feeñde e tapi boɗeejo e Oscars. Tuugnorgal 6mvtfu926mfkkkvdo6t0a0er1xw2cje 165235 165234 2026-04-18T06:21:21Z SUZYFATIMA 13856 165235 wikitext text/x-wiki {{Databox}}'''Koorɗo Versace boɗeejo mo Cindy Crawford ɓoorni oo''' ko koorɗo Versace boɗeejo plunge mo Cindy Crawford ɓoorni e ñalngu 63ɓo Oscar ñalnde 25 marse 1991. Koorɗo mo model oo ɓoorni, mo Versace feewni oo, ko ɓoorniiɗo jamma juutɗo e boɗeejo, ina waɗi jokkere enɗam e wutte ɓuuɓɗo. Model oo, wondude e gorko mo o yiɗi e oon sahaa, fiyoowo filmo biyeteeɗo Richard Gere, rokki Oscar ngam ɓurde waawde diisnondirde e dingiral wondude e Susan Sarandon. Tapi boɗeejo Oscar mo hitaande 1991 ina hollita ñalngu laawɗungu gadano ɗo Gere e Crawford kolliraa ko ɓe jom suudu. == Jaɓɓugo == Ɓoornugol ngol ina joginoo batte mawɗe e moodel, kadi koppiiji e fenaandeeji keewɗi e ɓoornungal ngal peewniraa. Ɓoornugol e innde nde Crawford jibini ndee kadi ɓeydii darnde Gere e oon sahaa. Deftere timmunde nde Oscar Fashion wi'i "Cindy Crawford ɗon mari haaje wolde "supermodel" nder limce Versace ɗe chili-pepper. Kanko bee gorko maako booɗɗum Richard Gere ɓe mbaawan laataago jommbaajo ɓurduɗo wooɗugo haa fijirde ceede." E nder wiɗto Debenhams bayyinaango e jaaynde wiyeteende The Telegraph, ɓoornungal ngal suɓaama 12ɓo ɓurngal mawnude e ɓoornanteeri boɗeeri e yontaaji kala. Wiɗto woɗngo waɗaango e hitaande 2010 e lowre offerssupermarket.co.uk, hollitii wonde ɓoornanteeri Crawford ina woni e nokku sappoɓo e nder ɓoornanteeri ɓurndi siftoreede e duuɓi capanɗe joyi cakkitiiɗi ɗii, tawi ko 44% e wootooɓe ɓee cuɓii ɗum. Jaaynde internet wiyeteende News & Celebrity Style Now waɗtii mbaydi Versace boɗeeri ndii e nder sappo ɓurɗi moƴƴude ɗi meeɗaa feeñde e tapi boɗeejo e Oscars. == Tuugnorgal == kj0wx27voddpxvr76vhqqir5wsqoqvf 165236 165235 2026-04-18T06:26:02Z SUZYFATIMA 13856 165236 wikitext text/x-wiki {{Databox}}'''Koorɗo Versace boɗeejo mo Cindy Crawford ɓoorni oo''' ko koorɗo Versace boɗeejo plunge mo Cindy Crawford ɓoorni e ñalngu 63ɓo Oscar ñalnde 25 marse 1991. Koorɗo mo model oo ɓoorni, mo Versace feewni oo, ko ɓoorniiɗo jamma juutɗo e boɗeejo, ina waɗi jokkere enɗam e wutte ɓuuɓɗo. Model oo, wondude e gorko mo o yiɗi e oon sahaa, fiyoowo filmo biyeteeɗo Richard Gere, rokki Oscar ngam ɓurde waawde diisnondirde e dingiral wondude e Susan Sarandon. Tapi boɗeejo Oscar mo hitaande 1991 ina hollita ñalngu laawɗungu gadano ɗo Gere e Crawford kolliraa ko ɓe jom suudu. == Jaɓɓugo == Ɓoornugol ngol ina joginoo batte mawɗe e moodel, kadi koppiiji e fenaandeeji keewɗi e ɓoornungal ngal peewniraa. Ɓoornugol e innde nde Crawford jibini ndee kadi ɓeydii darnde Gere e oon sahaa. Deftere timmunde nde Oscar Fashion wi'i "Cindy Crawford ɗon mari haaje wolde "supermodel" nder limce Versace ɗe chili-pepper. Kanko bee gorko maako booɗɗum Richard Gere ɓe mbaawan laataago jommbaajo ɓurduɗo wooɗugo haa fijirde ceede." E nder wiɗto Debenhams bayyinaango e jaaynde wiyeteende The Telegraph, ɓoornungal ngal suɓaama 12ɓo ɓurngal mawnude e ɓoornanteeri boɗeeri e yontaaji kala. Wiɗto woɗngo waɗaango e hitaande 2010 e lowre offerssupermarket.co.uk, hollitii wonde ɓoornanteeri Crawford ina woni e nokku sappoɓo e nder ɓoornanteeri ɓurndi siftoreede e duuɓi capanɗe joyi cakkitiiɗi ɗii, tawi ko 44% e wootooɓe ɓee cuɓii ɗum. Jaaynde internet wiyeteende News & Celebrity Style Now waɗtii mbaydi Versace boɗeeri ndii e nder sappo ɓurɗi moƴƴude ɗi meeɗaa feeñde e tapi boɗeejo e Oscars.<ref name="Gross1995">{{cite book|last=Gross|first=Michael|title=Model: the ugly business of beautiful women|url=https://books.google.com/books?id=kqArAQAAIAAJ|accessdate=5 June 2011|date=May 1995|publisher=W. Morrow|isbn=978-0-688-12659-9}}</ref><ref>{{cite web|url=http://www.vogue.co.uk/celebrity-photos/090902-style-file--cindy-crawford/gallery/galleryimage.aspx?adTag=PeopleAndParties_Article&gid=1025&source=ILGallery&imageno=5|title=Style File - Cindy Crawford|publisher=Vogue.co.uk|accessdate=5 June 2011}}{{dead link|date=April 2018|bot=InternetArchiveBot|fix-attempted=yes}}</ref><ref>{{cite web|url=http://archiviostorico.corriere.it/1992/novembre/06/epoca_nel_segno_Versace_co_0_9211067246.shtml|title=Un' epoca nel segno di Versace|publisher=Corriere della Sera|accessdate=5 June 2011}}</ref><ref name="Chace2003">{{cite book|last=Chace|first=Reeve|title=The Complete Book of Oscar Fashion: Variety's 75 Years of Glamour on the Red Carpet|url=https://books.google.com/books?id=7PfxAAAAMAAJ|accessdate=5 June 2011|date=October 2003|publisher=Reed Press|page=141|isbn=978-1-59429-001-5}}</ref><ref>{{cite news|last1=Alex|first1=Paul|title=rapstylecheck|url=https://rapstylecheck.com}}</ref><ref name="Telegraph08">{{cite news|url=https://www.telegraph.co.uk/news/celebritynews/3167702/Liz-Hurley-safety-pin-dress-voted-the-greatest-dress.html|author=Urmee Khan|title=Liz Hurley 'safety pin' dress voted the greatest dress|newspaper=[[The Daily Telegraph|The Telegraph]]|date=9 October 2008|accessdate=24 May 2011|location=London}}</ref><ref>{{cite news|url=http://fashion.telegraph.co.uk/article/TMG7740201/Online-poll-announces-the-top-ten-most-iconic-dresses-of-the-past-fifty-years.html|title=Online poll announces the top ten most iconic dresses of the past fifty years|newspaper=[[The Daily Telegraph|The Telegraph]]|accessdate=5 June 2011|location=London|first=Hilary|last=Alexander|date=19 May 2010}}</ref> == Tuugnorgal == <references /> o6outa5ciqj8mfjczo3s6nzwurt99p3 Fernando Sánchez (designer) 0 40288 165237 2026-04-18T06:30:01Z SUZYFATIMA 13856 Created page with "Fernando Sanchez (9 ut 1935 – 28 suwee 2006) ko Belsiknaajo, diisnondirɗo e mbaydiiji. O anndiranoo ko ɓoornaade comci makko ɓuuɓɗi, ɗi hay so tawii ko ɗi boudoirs elegant, ɗi keewi ɓoorneede ko e yeeso yimɓe. O tagi ɓoornanteeri ɗiɗi lolluɗi ɗi Madonna waɗi e wideyoo mum "Like a Virgin". Sanchez heɓi njeenaaje keewɗe e Coty fashion, kam e njeenaari Kawtal Modeeji Amerik e hitaande 1981. Nguurndam Sanchez jibinaa ko e galle alɗuɓe to Antwerpen, to..." 165237 wikitext text/x-wiki Fernando Sanchez (9 ut 1935 – 28 suwee 2006) ko Belsiknaajo, diisnondirɗo e mbaydiiji. O anndiranoo ko ɓoornaade comci makko ɓuuɓɗi, ɗi hay so tawii ko ɗi boudoirs elegant, ɗi keewi ɓoorneede ko e yeeso yimɓe. O tagi ɓoornanteeri ɗiɗi lolluɗi ɗi Madonna waɗi e wideyoo mum "Like a Virgin". Sanchez heɓi njeenaaje keewɗe e Coty fashion, kam e njeenaari Kawtal Modeeji Amerik e hitaande 1981. Nguurndam Sanchez jibinaa ko e galle alɗuɓe to Antwerpen, to leydi Belsik. Baaba makko sankii ko omo famɗi no feewi. Nde Sanchez woni e duuɓi mum capanɗe jeegom, o yahdata e yumma makko to Pari ngam ƴeewde diidi Jacques Fath. Caggal ɗuum, o neldi portfolio to Fath, o wasiyii mo to duɗal jaaɓi haaɗtirde (École de la Chambre Syndicale de la Couture), duɗal jaaɓi haaɗtirde to Pari. Ko ɗoon o joofni e sehil Yves Saint Laurent. So tawii St. Laurent ina wayla caggal ɗuum no rewɓe ɓoornortoo ñalawma, Sanchez ina wayla no rewɓe ɓoornortoo jamma. E hitaande 1960, e ballal filmo biyeteeɗo West Side Story, o ummii o fayi wuro New York balɗe sappo e joy caggal nde o yiyi filmo oo. Sanchez fuɗɗii sosiyatee mum ko e hitaande 1974, ɗo o naatni karallaagal kuutorteengal no feewi e mahngo comci haa e slips e kaftan, o waɗti comci les ɗii nanndude e comci yaajɗi. O sikkaano golle makko ko limce tan, kadi aduna moodel oo jaɓaani ɗum. Koolol makko ngol ina tawtoree no feewi no ngol diisneteeɓe ɓurɓe waawde waɗde nii. Golle makko ina kollita jaɓgol ɓurngol mawnude e comci nannduɗi e limce e nder kitaale 1990. O waɗii limce ɗe Cher huutortoo e nder filmo kulɓiniiɗo biyeteeɗo The Witches of Eastwick e won e limce ngam hollirde Tina Turner. Elizabeth Taylor ɓoornii ko wutte Sanchez gooto ngam waɗde nate Vanity Fair gooto e hitaande 1992. O anndaa no feewi to New York, o wonnoo ko jooɗiiɗo e dingiral jamma Studio 54 e ajenda makko e sehilaaɓe makko e jokkondiral makko ina jeyaa heen Yves Saint Laurent, Liza Minnelli, Andy Warhol, e Jerry Hall. Caggal ɗuum Sanchez golliima e Nina Ricci, e Christian Dior (to St. O sankii ko ñalnde 28 suwee 2006 to Manhattan, New York, sabu rafi ɓernde ummoriiɗo e caɗeele leishmaniasis, rafi mo mboros sanngara saabotoo. Tuugnorgal kzafuqz0nf80o431qdqtvb3sawzq4qd 165238 165237 2026-04-18T06:32:01Z SUZYFATIMA 13856 165238 wikitext text/x-wiki {{Databox}}'''Fernando Sanchez''' (9 ut 1935 – 28 suwee 2006) ko Belsiknaajo, diisnondirɗo e mbaydiiji. O anndiranoo ko ɓoornaade comci makko ɓuuɓɗi, ɗi hay so tawii ko ɗi boudoirs elegant, ɗi keewi ɓoorneede ko e yeeso yimɓe. O tagi ɓoornanteeri ɗiɗi lolluɗi ɗi Madonna waɗi e wideyoo mum "Like a Virgin". Sanchez heɓi njeenaaje keewɗe e Coty fashion, kam e njeenaari Kawtal Modeeji Amerik e hitaande 1981. == Nguurndam == Sanchez jibinaa ko e galle alɗuɓe to Antwerpen, to leydi Belsik. Baaba makko sankii ko omo famɗi no feewi. Nde Sanchez woni e duuɓi mum capanɗe jeegom, o yahdata e yumma makko to Pari ngam ƴeewde diidi Jacques Fath. Caggal ɗuum, o neldi portfolio to Fath, o wasiyii mo to duɗal jaaɓi haaɗtirde (École de la Chambre Syndicale de la Couture), duɗal jaaɓi haaɗtirde to Pari. Ko ɗoon o joofni e sehil Yves Saint Laurent. So tawii St. Laurent ina wayla caggal ɗuum no rewɓe ɓoornortoo ñalawma, Sanchez ina wayla no rewɓe ɓoornortoo jamma. E hitaande 1960, e ballal filmo biyeteeɗo West Side Story, o ummii o fayi wuro New York balɗe sappo e joy caggal nde o yiyi filmo oo. Sanchez fuɗɗii sosiyatee mum ko e hitaande 1974, ɗo o naatni karallaagal kuutorteengal no feewi e mahngo comci haa e slips e kaftan, o waɗti comci les ɗii nanndude e comci yaajɗi. O sikkaano golle makko ko limce tan, kadi aduna moodel oo jaɓaani ɗum. Koolol makko ngol ina tawtoree no feewi no ngol diisneteeɓe ɓurɓe waawde waɗde nii. Golle makko ina kollita jaɓgol ɓurngol mawnude e comci nannduɗi e limce e nder kitaale 1990. O waɗii limce ɗe Cher huutortoo e nder filmo kulɓiniiɗo biyeteeɗo The Witches of Eastwick e won e limce ngam hollirde Tina Turner. Elizabeth Taylor ɓoornii ko wutte Sanchez gooto ngam waɗde nate Vanity Fair gooto e hitaande 1992. O anndaa no feewi to New York, o wonnoo ko jooɗiiɗo e dingiral jamma Studio 54 e ajenda makko e sehilaaɓe makko e jokkondiral makko ina jeyaa heen Yves Saint Laurent, Liza Minnelli, Andy Warhol, e Jerry Hall. Caggal ɗuum Sanchez golliima e Nina Ricci, e Christian Dior (to St. O sankii ko ñalnde 28 suwee 2006 to Manhattan, New York, sabu rafi ɓernde ummoriiɗo e caɗeele leishmaniasis, rafi mo mboros sanngara saabotoo. == Tuugnorgal == cwxtdn420bo35h4zt8guxbgp89u5ayd 165239 165238 2026-04-18T06:35:29Z SUZYFATIMA 13856 165239 wikitext text/x-wiki {{Databox}}'''Fernando Sanchez''' (9 ut 1935 – 28 suwee 2006) ko Belsiknaajo, diisnondirɗo e mbaydiiji. O anndiranoo ko ɓoornaade comci makko ɓuuɓɗi, ɗi hay so tawii ko ɗi boudoirs elegant, ɗi keewi ɓoorneede ko e yeeso yimɓe. O tagi ɓoornanteeri ɗiɗi lolluɗi ɗi Madonna waɗi e wideyoo mum "Like a Virgin". Sanchez heɓi njeenaaje keewɗe e Coty fashion, kam e njeenaari Kawtal Modeeji Amerik e hitaande 1981. == Nguurndam == Sanchez jibinaa ko e galle alɗuɓe to Antwerpen, to leydi Belsik. Baaba makko sankii ko omo famɗi no feewi. Nde Sanchez woni e duuɓi mum capanɗe jeegom, o yahdata e yumma makko to Pari ngam ƴeewde diidi Jacques Fath. Caggal ɗuum, o neldi portfolio to Fath, o wasiyii mo to duɗal jaaɓi haaɗtirde (École de la Chambre Syndicale de la Couture), duɗal jaaɓi haaɗtirde to Pari. Ko ɗoon o joofni e sehil Yves Saint Laurent. So tawii St. Laurent ina wayla caggal ɗuum no rewɓe ɓoornortoo ñalawma, Sanchez ina wayla no rewɓe ɓoornortoo jamma. E hitaande 1960, e ballal filmo biyeteeɗo West Side Story, o ummii o fayi wuro New York balɗe sappo e joy caggal nde o yiyi filmo oo. Sanchez fuɗɗii sosiyatee mum ko e hitaande 1974, ɗo o naatni karallaagal kuutorteengal no feewi e mahngo comci haa e slips e kaftan, o waɗti comci les ɗii nanndude e comci yaajɗi. O sikkaano golle makko ko limce tan, kadi aduna moodel oo jaɓaani ɗum. Koolol makko ngol ina tawtoree no feewi no ngol diisneteeɓe ɓurɓe waawde waɗde nii. Golle makko ina kollita jaɓgol ɓurngol mawnude e comci nannduɗi e limce e nder kitaale 1990. O waɗii limce ɗe Cher huutortoo e nder filmo kulɓiniiɗo biyeteeɗo The Witches of Eastwick e won e limce ngam hollirde Tina Turner. Elizabeth Taylor ɓoornii ko wutte Sanchez gooto ngam waɗde nate Vanity Fair gooto e hitaande 1992. O anndaa no feewi to New York, o wonnoo ko jooɗiiɗo e dingiral jamma Studio 54 e ajenda makko e sehilaaɓe makko e jokkondiral makko ina jeyaa heen Yves Saint Laurent, Liza Minnelli, Andy Warhol, e Jerry Hall. Caggal ɗuum Sanchez golliima e Nina Ricci, e Christian Dior (to St. O sankii ko ñalnde 28 suwee 2006 to Manhattan, New York, sabu rafi ɓernde ummoriiɗo e caɗeele leishmaniasis, rafi mo mboros sanngara saabotoo.<ref>Wendy Goodman, [http://www.newyorkmetro.com/nymetro/shopping/homedesign/greatroom/10419/ "Scenes From a Classic Fourteen"] {{webarchive|url=https://web.archive.org/web/20050406212044/http://newyorkmetro.com/nymetro/shopping/homedesign/greatroom/10419/|date=2005-04-06}}, ''[[New York (magazine)|New York]]'', Nov. 15, 2004</ref><ref name="nyt">Wilson, Eric. [https://www.nytimes.com/2006/07/03/arts/design/03sanchez.html "Fernando Sanchez, 70, Designer of Lingerie as Outerwear."] New York Times (July 3, 2006).</ref> == Tuugnorgal == <references /> rj5bj1x68nn1zs2uz5y7ez170oclymt 165240 165239 2026-04-18T06:35:43Z SUZYFATIMA 13856 165240 wikitext text/x-wiki {{Databox}}'''Fernando Sanchez''' (9 ut 1935 – 28 suwee 2006) ko Belsiknaajo, diisnondirɗo e mbaydiiji. O anndiranoo ko ɓoornaade comci makko ɓuuɓɗi, ɗi hay so tawii ko ɗi boudoirs elegant, ɗi keewi ɓoorneede ko e yeeso yimɓe. O tagi ɓoornanteeri ɗiɗi lolluɗi ɗi Madonna waɗi e wideyoo mum "Like a Virgin". Sanchez heɓi njeenaaje keewɗe e Coty fashion, kam e njeenaari Kawtal Modeeji Amerik e hitaande 1981. == Nguurndam == Sanchez jibinaa ko e galle alɗuɓe to Antwerpen, to leydi Belsik. Baaba makko sankii ko omo famɗi no feewi. Nde Sanchez woni e duuɓi mum capanɗe jeegom, o yahdata e yumma makko to Pari ngam ƴeewde diidi Jacques Fath. Caggal ɗuum, o neldi portfolio to Fath, o wasiyii mo to duɗal jaaɓi haaɗtirde (École de la Chambre Syndicale de la Couture), duɗal jaaɓi haaɗtirde to Pari. Ko ɗoon o joofni e sehil Yves Saint Laurent. So tawii St. Laurent ina wayla caggal ɗuum no rewɓe ɓoornortoo ñalawma, Sanchez ina wayla no rewɓe ɓoornortoo jamma. E hitaande 1960, e ballal filmo biyeteeɗo West Side Story, o ummii o fayi wuro New York balɗe sappo e joy caggal nde o yiyi filmo oo. Sanchez fuɗɗii sosiyatee mum ko e hitaande 1974, ɗo o naatni karallaagal kuutorteengal no feewi e mahngo comci haa e slips e kaftan, o waɗti comci les ɗii nanndude e comci yaajɗi. O sikkaano golle makko ko limce tan, kadi aduna moodel oo jaɓaani ɗum. Koolol makko ngol ina tawtoree no feewi no ngol diisneteeɓe ɓurɓe waawde waɗde nii. Golle makko ina kollita jaɓgol ɓurngol mawnude e comci nannduɗi e limce e nder kitaale 1990. O waɗii limce ɗe Cher huutortoo e nder filmo kulɓiniiɗo biyeteeɗo The Witches of Eastwick e won e limce ngam hollirde Tina Turner. Elizabeth Taylor ɓoornii ko wutte Sanchez gooto ngam waɗde nate Vanity Fair gooto e hitaande 1992. O anndaa no feewi to New York, o wonnoo ko jooɗiiɗo e dingiral jamma Studio 54 e ajenda makko e sehilaaɓe makko e jokkondiral makko ina jeyaa heen Yves Saint Laurent, Liza Minnelli, Andy Warhol, e Jerry Hall. Caggal ɗuum Sanchez golliima e Nina Ricci, e Christian Dior (to St. O sankii ko ñalnde 28 suwee 2006 to Manhattan, New York, sabu rafi ɓernde ummoriiɗo e caɗeele leishmaniasis, rafi mo mboros sanngara saabotoo.<ref>Wendy Goodman, [http://www.newyorkmetro.com/nymetro/shopping/homedesign/greatroom/10419/ "Scenes From a Classic Fourteen"] {{webarchive|url=https://web.archive.org/web/20050406212044/http://newyorkmetro.com/nymetro/shopping/homedesign/greatroom/10419/|date=2005-04-06}}, ''[[New York (magazine)|New York]]'', Nov. 15, 2004</ref><ref name="nyt">Wilson, Eric. [https://www.nytimes.com/2006/07/03/arts/design/03sanchez.html "Fernando Sanchez, 70, Designer of Lingerie as Outerwear."] New York Times (July 3, 2006).</ref> == Tuugnorgal == <references /> [[Category:Rewbe]] 9gs04oiurt2n6cv3nae11q1q29jpxjf Duan Guocheng 0 40289 165241 2026-04-18T06:38:31Z SUZYFATIMA 13856 Created page with "Duan Guocheng (jibinaa ko 1973) ko warhoore Sinuwaa, wuyɓe, fiyooɓe, warɓe rewɓe 13 to Wuhan, Hubei, Siin hakkundeejo, tuggi 1999 haa 2001 sifaa boɗeejo, o umminii kulhuli e nder rewɓe Siin hakkundeejo, tawi ardiiɓe laamu ina njeertina ɓe yo ɓe ngoppu ɓoornaade boɗeejo e nder duuɓi ɗi o woni e golle ɗii fof. Duuɓi gadani Ko seeɗa anndaa e duuɓi Duan gadani ɗii. O ɓuri waawde jibineede ko to Wuhan, laamorgo diiwaan Hubei, won e sahaaji e hitaande 1973...." 165241 wikitext text/x-wiki Duan Guocheng (jibinaa ko 1973) ko warhoore Sinuwaa, wuyɓe, fiyooɓe, warɓe rewɓe 13 to Wuhan, Hubei, Siin hakkundeejo, tuggi 1999 haa 2001 sifaa boɗeejo, o umminii kulhuli e nder rewɓe Siin hakkundeejo, tawi ardiiɓe laamu ina njeertina ɓe yo ɓe ngoppu ɓoornaade boɗeejo e nder duuɓi ɗi o woni e golle ɗii fof. Duuɓi gadani Ko seeɗa anndaa e duuɓi Duan gadani ɗii. O ɓuri waawde jibineede ko to Wuhan, laamorgo diiwaan Hubei, won e sahaaji e hitaande 1973. Ko anndaa heen ko o mawni ko e nokku baasal e baasal, tawi jibnaaɓe makko ina keewi nawde mo nokku e nokku, ɗum addani suka biyeteeɗo Duan oo wonde keeriindi. E nder cukaagu makko, o fuɗɗii loppitde e naatde, ɗum addani mo jooɗaade e nder deenoowo sukaaɓe ko ɓuri heewde e duuɓi makko. Wiɗto warngooji E cakkital hitaande 1999, Polis Wuhan anndini warngooji keewɗi e sukaaɓe rewɓe, tawi ko ɓuri heewde e mum en ko e duuɓi 20, e nder laabi wuro ngoo ɗi lampaaji mum en njiyataa, jamma, e wasiyde yo almudɓe duɗe jaaɓi haaɗtirde ndarto. Ɓooytaani ɓe nganndi ɓe njogii ko serial killer e juuɗe maɓɓe, ɓe ƴeewi kala jokkondire potɗe waɗeede hakkunde warɓe ɓee. Warngo adanngo ngoo ko e lewru abriil 1999, nde warhoore ndee fiyi debbo gooto jahroowo e duuɓi 24 fotde laabi 40 haa o maayi.No warngo ngoo waɗiri nii, ko rewɓe yahrooɓe e duuɓi 20, jogiiɓe ɓanndu no woorunoo. O yani e maɓɓe e nder laabi ɗi lampaaji mum en njiyataa walla e les lampaaji ɗi lampaaji mum en njiyataa. Kaɓirgal makko ɓurngal yiɗeede ko laɓi, ngal o huutortoo ngam fiyde e taƴde ɓiɗɓe makko. O ƴattaaki denndaangal ɓiɗɓe makko, kono ɗuum ina sikkaa ko ɗum woni sabaabu ɓurɗo teeŋtude. Teori "ɓoornugol boɗewol". Polis Siin arii e miijo wonde waroowo oo ina fadi rewɓe ɓoorniiɓe comci boɗeeji walla mbaydiiji boɗeeji goɗɗi, ko wayi no jacketuuji, limce, e pantalon. Jaagorgal laamu, haa arti noon e meer wuro ngo e oon sahaa, hono Zhou Ji, yaltinii jeertinaango feewde e rewɓe yo ngoppu boɗeejo. Nanngugol Ñalnde 15 lewru bowte hitaande 2001, polis taarii Duan, e nder heen, ɓe ndartini ñaawoore ndee e nannditinde koyɗe e nokku ɗo warngooji ɗii mbaɗi ɗoo, e paɗe tawaaɗe e suudu otel Duan "psycho" case huutoraade laabi e peeje karallaagal toowngal. Kasoo Duan ñaawaa warngo ñalnde 14 marse 2003. Tuugnorgal px6lcx2hbkjk3agbpsie9h5wc41dkgm 165242 165241 2026-04-18T06:40:15Z SUZYFATIMA 13856 165242 wikitext text/x-wiki {{Databox}}'''Duan Guocheng''' (jibinaa ko 1973) ko warhoore Sinuwaa, wuyɓe, fiyooɓe, warɓe rewɓe 13 to Wuhan, Hubei, Siin hakkundeejo, tuggi 1999 haa 2001 sifaa boɗeejo, o umminii kulhuli e nder rewɓe Siin hakkundeejo, tawi ardiiɓe laamu ina njeertina ɓe yo ɓe ngoppu ɓoornaade boɗeejo e nder duuɓi ɗi o woni e golle ɗii fof. == Duuɓi gadani == Ko seeɗa anndaa e duuɓi Duan gadani ɗii. O ɓuri waawde jibineede ko to Wuhan, laamorgo diiwaan Hubei, won e sahaaji e hitaande 1973. Ko anndaa heen ko o mawni ko e nokku baasal e baasal, tawi jibnaaɓe makko ina keewi nawde mo nokku e nokku, ɗum addani suka biyeteeɗo Duan oo wonde keeriindi. E nder cukaagu makko, o fuɗɗii loppitde e naatde, ɗum addani mo jooɗaade e nder deenoowo sukaaɓe ko ɓuri heewde e duuɓi makko. == Wiɗto warngooji == E cakkital hitaande 1999, Polis Wuhan anndini warngooji keewɗi e sukaaɓe rewɓe, tawi ko ɓuri heewde e mum en ko e duuɓi 20, e nder laabi wuro ngoo ɗi lampaaji mum en njiyataa, jamma, e wasiyde yo almudɓe duɗe jaaɓi haaɗtirde ndarto. Ɓooytaani ɓe nganndi ɓe njogii ko serial killer e juuɗe maɓɓe, ɓe ƴeewi kala jokkondire potɗe waɗeede hakkunde warɓe ɓee. Warngo adanngo ngoo ko e lewru abriil 1999, nde warhoore ndee fiyi debbo gooto jahroowo e duuɓi 24 fotde laabi 40 haa o maayi.No warngo ngoo waɗiri nii, ko rewɓe yahrooɓe e duuɓi 20, jogiiɓe ɓanndu no woorunoo. O yani e maɓɓe e nder laabi ɗi lampaaji mum en njiyataa walla e les lampaaji ɗi lampaaji mum en njiyataa. Kaɓirgal makko ɓurngal yiɗeede ko laɓi, ngal o huutortoo ngam fiyde e taƴde ɓiɗɓe makko. O ƴattaaki denndaangal ɓiɗɓe makko, kono ɗuum ina sikkaa ko ɗum woni sabaabu ɓurɗo teeŋtude. ===== Teori "ɓoornugol boɗewol". ===== Polis Siin arii e miijo wonde waroowo oo ina fadi rewɓe ɓoorniiɓe comci boɗeeji walla mbaydiiji boɗeeji goɗɗi, ko wayi no jacketuuji, limce, e pantalon. Jaagorgal laamu, haa arti noon e meer wuro ngo e oon sahaa, hono Zhou Ji, yaltinii jeertinaango feewde e rewɓe yo ngoppu boɗeejo. == Nanngugol == Ñalnde 15 lewru bowte hitaande 2001, polis taarii Duan, e nder heen, ɓe ndartini ñaawoore ndee e nannditinde koyɗe e nokku ɗo warngooji ɗii mbaɗi ɗoo, e paɗe tawaaɗe e suudu otel Duan "psycho" case huutoraade laabi e peeje karallaagal toowngal. == Kasoo == Duan ñaawaa warngo ñalnde 14 marse 2003. == Tuugnorgal == ggv081p6mr38sdqlb5fclljlav1staq 165243 165242 2026-04-18T06:43:19Z SUZYFATIMA 13856 165243 wikitext text/x-wiki {{Databox}}'''Duan Guocheng''' (jibinaa ko 1973) ko warhoore Sinuwaa, wuyɓe, fiyooɓe, warɓe rewɓe 13 to Wuhan, Hubei, Siin hakkundeejo, tuggi 1999 haa 2001 sifaa boɗeejo, o umminii kulhuli e nder rewɓe Siin hakkundeejo, tawi ardiiɓe laamu ina njeertina ɓe yo ɓe ngoppu ɓoornaade boɗeejo e nder duuɓi ɗi o woni e golle ɗii fof. == Duuɓi gadani == Ko seeɗa anndaa e duuɓi Duan gadani ɗii. O ɓuri waawde jibineede ko to Wuhan, laamorgo diiwaan Hubei, won e sahaaji e hitaande 1973. Ko anndaa heen ko o mawni ko e nokku baasal e baasal, tawi jibnaaɓe makko ina keewi nawde mo nokku e nokku, ɗum addani suka biyeteeɗo Duan oo wonde keeriindi. E nder cukaagu makko, o fuɗɗii loppitde e naatde, ɗum addani mo jooɗaade e nder deenoowo sukaaɓe ko ɓuri heewde e duuɓi makko. == Wiɗto warngooji == E cakkital hitaande 1999, Polis Wuhan anndini warngooji keewɗi e sukaaɓe rewɓe, tawi ko ɓuri heewde e mum en ko e duuɓi 20, e nder laabi wuro ngoo ɗi lampaaji mum en njiyataa, jamma, e wasiyde yo almudɓe duɗe jaaɓi haaɗtirde ndarto. Ɓooytaani ɓe nganndi ɓe njogii ko serial killer e juuɗe maɓɓe, ɓe ƴeewi kala jokkondire potɗe waɗeede hakkunde warɓe ɓee. Warngo adanngo ngoo ko e lewru abriil 1999, nde warhoore ndee fiyi debbo gooto jahroowo e duuɓi 24 fotde laabi 40 haa o maayi.No warngo ngoo waɗiri nii, ko rewɓe yahrooɓe e duuɓi 20, jogiiɓe ɓanndu no woorunoo. O yani e maɓɓe e nder laabi ɗi lampaaji mum en njiyataa walla e les lampaaji ɗi lampaaji mum en njiyataa. Kaɓirgal makko ɓurngal yiɗeede ko laɓi, ngal o huutortoo ngam fiyde e taƴde ɓiɗɓe makko. O ƴattaaki denndaangal ɓiɗɓe makko, kono ɗuum ina sikkaa ko ɗum woni sabaabu ɓurɗo teeŋtude. ===== Teori "ɓoornugol boɗewol". ===== Polis Siin arii e miijo wonde waroowo oo ina fadi rewɓe ɓoorniiɓe comci boɗeeji walla mbaydiiji boɗeeji goɗɗi, ko wayi no jacketuuji, limce, e pantalon. Jaagorgal laamu, haa arti noon e meer wuro ngo e oon sahaa, hono Zhou Ji, yaltinii jeertinaango feewde e rewɓe yo ngoppu boɗeejo. == Nanngugol == Ñalnde 15 lewru bowte hitaande 2001, polis taarii Duan, e nder heen, ɓe ndartini ñaawoore ndee e nannditinde koyɗe e nokku ɗo warngooji ɗii mbaɗi ɗoo, e paɗe tawaaɗe e suudu otel Duan "psycho" case huutoraade laabi e peeje karallaagal toowngal. == Kasoo == Duan ñaawaa warngo ñalnde 14 marse 2003.<ref name=":0">{{Cite web|date=August 15, 2001|title=Chinese serial killer captured|url=https://www.telegraph.co.uk/news/1337497/Chinese-serial-killer-captured.html|access-date=2021-09-18|website=Telegraph.co.uk}}</ref><ref name=":1">{{Cite web|last=Anderson|first=Elizabeth|date=September 20, 2014|title=10 Vicious And Insane Serial Killers From China|url=https://listverse.com/2014/09/20/10-vicious-and-insane-serial-killers-from-china/|access-date=September 18, 2021|website=Listverse|language=en-US}}</ref><ref name=":2">{{Cite book|last=Keller|first=Robert|title=Asian Monsters: 28 Terrifying Serial Killers from Asia and the Far East|date=2017-03-01|publisher=CreateSpace Independent Publishing Platform|isbn=978-1544000343}}</ref> == Tuugnorgal == <references /> efi8y2ge3chk2bzrjzrq7kyo53eqndr 165244 165243 2026-04-18T06:43:37Z SUZYFATIMA 13856 165244 wikitext text/x-wiki {{Databox}}'''Duan Guocheng''' (jibinaa ko 1973) ko warhoore Sinuwaa, wuyɓe, fiyooɓe, warɓe rewɓe 13 to Wuhan, Hubei, Siin hakkundeejo, tuggi 1999 haa 2001 sifaa boɗeejo, o umminii kulhuli e nder rewɓe Siin hakkundeejo, tawi ardiiɓe laamu ina njeertina ɓe yo ɓe ngoppu ɓoornaade boɗeejo e nder duuɓi ɗi o woni e golle ɗii fof. == Duuɓi gadani == Ko seeɗa anndaa e duuɓi Duan gadani ɗii. O ɓuri waawde jibineede ko to Wuhan, laamorgo diiwaan Hubei, won e sahaaji e hitaande 1973. Ko anndaa heen ko o mawni ko e nokku baasal e baasal, tawi jibnaaɓe makko ina keewi nawde mo nokku e nokku, ɗum addani suka biyeteeɗo Duan oo wonde keeriindi. E nder cukaagu makko, o fuɗɗii loppitde e naatde, ɗum addani mo jooɗaade e nder deenoowo sukaaɓe ko ɓuri heewde e duuɓi makko. == Wiɗto warngooji == E cakkital hitaande 1999, Polis Wuhan anndini warngooji keewɗi e sukaaɓe rewɓe, tawi ko ɓuri heewde e mum en ko e duuɓi 20, e nder laabi wuro ngoo ɗi lampaaji mum en njiyataa, jamma, e wasiyde yo almudɓe duɗe jaaɓi haaɗtirde ndarto. Ɓooytaani ɓe nganndi ɓe njogii ko serial killer e juuɗe maɓɓe, ɓe ƴeewi kala jokkondire potɗe waɗeede hakkunde warɓe ɓee. Warngo adanngo ngoo ko e lewru abriil 1999, nde warhoore ndee fiyi debbo gooto jahroowo e duuɓi 24 fotde laabi 40 haa o maayi.No warngo ngoo waɗiri nii, ko rewɓe yahrooɓe e duuɓi 20, jogiiɓe ɓanndu no woorunoo. O yani e maɓɓe e nder laabi ɗi lampaaji mum en njiyataa walla e les lampaaji ɗi lampaaji mum en njiyataa. Kaɓirgal makko ɓurngal yiɗeede ko laɓi, ngal o huutortoo ngam fiyde e taƴde ɓiɗɓe makko. O ƴattaaki denndaangal ɓiɗɓe makko, kono ɗuum ina sikkaa ko ɗum woni sabaabu ɓurɗo teeŋtude. ===== Teori "ɓoornugol boɗewol". ===== Polis Siin arii e miijo wonde waroowo oo ina fadi rewɓe ɓoorniiɓe comci boɗeeji walla mbaydiiji boɗeeji goɗɗi, ko wayi no jacketuuji, limce, e pantalon. Jaagorgal laamu, haa arti noon e meer wuro ngo e oon sahaa, hono Zhou Ji, yaltinii jeertinaango feewde e rewɓe yo ngoppu boɗeejo. == Nanngugol == Ñalnde 15 lewru bowte hitaande 2001, polis taarii Duan, e nder heen, ɓe ndartini ñaawoore ndee e nannditinde koyɗe e nokku ɗo warngooji ɗii mbaɗi ɗoo, e paɗe tawaaɗe e suudu otel Duan "psycho" case huutoraade laabi e peeje karallaagal toowngal. == Kasoo == Duan ñaawaa warngo ñalnde 14 marse 2003.<ref name=":0">{{Cite web|date=August 15, 2001|title=Chinese serial killer captured|url=https://www.telegraph.co.uk/news/1337497/Chinese-serial-killer-captured.html|access-date=2021-09-18|website=Telegraph.co.uk}}</ref><ref name=":1">{{Cite web|last=Anderson|first=Elizabeth|date=September 20, 2014|title=10 Vicious And Insane Serial Killers From China|url=https://listverse.com/2014/09/20/10-vicious-and-insane-serial-killers-from-china/|access-date=September 18, 2021|website=Listverse|language=en-US}}</ref><ref name=":2">{{Cite book|last=Keller|first=Robert|title=Asian Monsters: 28 Terrifying Serial Killers from Asia and the Far East|date=2017-03-01|publisher=CreateSpace Independent Publishing Platform|isbn=978-1544000343}}</ref> == Tuugnorgal == <references /> [[Category:Rewbe]] e78a2rxbhxmsjkpva7qteqfs911rhj8 Red Dress (embroidery project) 0 40290 165245 2026-04-18T06:47:23Z SUZYFATIMA 13856 Created page with "Red Dress ko eɓɓaande gollondiral hakkunde leyɗeele ngam ƴellitde mbaydiiji, sosaa ko tuggi 2009 haa 2023, yuɓɓini ɗum ko naalanke Angalteernaajo biyeteeɗo Kirstie Macleod, jeyaaɗo to Somerset. Eɓɓaande ndee fuɗɗorii ko e yamiroore ummoraade e Diiso Angalteer to Dubay, gila ndeen kadi ko Arts Council Angalteer, e Ammbasadeer Angalteer to Pristina, e dokke keewɗe ummoriiɗe e yimɓe ina heen Crowdfunder 2020. Ko 380 jommbaajo (367 debbo walla suka debbo, 1..." 165245 wikitext text/x-wiki Red Dress ko eɓɓaande gollondiral hakkunde leyɗeele ngam ƴellitde mbaydiiji, sosaa ko tuggi 2009 haa 2023, yuɓɓini ɗum ko naalanke Angalteernaajo biyeteeɗo Kirstie Macleod, jeyaaɗo to Somerset. Eɓɓaande ndee fuɗɗorii ko e yamiroore ummoraade e Diiso Angalteer to Dubay, gila ndeen kadi ko Arts Council Angalteer, e Ammbasadeer Angalteer to Pristina, e dokke keewɗe ummoriiɗe e yimɓe ina heen Crowdfunder 2020. Ko 380 jommbaajo (367 debbo walla suka debbo, 11 gorko walla suka gorko, e yimɓe ɗiɗo ɓe ngonaa binnditagol) ummoriiɓe e 51 leydi njuɓɓini ɓoornateeri ndii. 141 e nder vursugol ngol njovaama e golle mum en, ina keva heen geɗal e ngalu kollirgol ngol ; heddiiɓe ɓee ko tawtoraaɓe e kewuuji e kollirɗe. Nde waɗi ko 84 panne dupion silke burgundi, teddeende mayre ko 20 kiloo (44 lb). Macleod wiyi wonde "Silhouette oo ɓoornateeri ko anniya tiiɗɗo e doole. Mi huutoriima taƴe konu e dow koyɗe e yeeso bodice, kono miɗo yiɗi ɗum janngee e mbaadi debbo no feewi. Kala diidi ina ɓuuɓi, ina timmi. Miɗo sikki ina jogii regal." O suɓii boɗeejo ngam "...a waawataa yejjiteede boɗeejo. Mi yiɗiino ɗum wona haala goonga – e jogaade jokkondiral e cirkooji rewɓe, yiɗde, tikkere, yarlitaare.", o ɓeydi heen "ɗum ko kala ko ina huutoree no feewi kadi ina waawi muñde yah-ngartaa!". Ɓoornugol ngol hollitaama e nder winndere ndee kala. Koolol gadanol ngol ina waɗi Macleod jooɗiiɗo ina ɓoornii wutte oo ina ɓuuɓna ɗum, ko wayi no installation naalankaagal : "Nde ɗum fuɗɗii hollirde, miɗo ɓoornii ɗum, miɗo jooɗii e nder cube ɗo miɗo wuura-embroider ko wayi no golle fotde waktuuji nay e sahaa gooto." Caggal ɗuum nde hollitaama e mannequin ngam hollirde mbaadi mayre timmundi e detal maggal caɗtungal. Nde hollitaama e nokkuuji keewɗi, ko wayi no Duɗal Laamɗowal (UK), e Defterdu Ngenndiiru Kosovo to Pristina. Haa e hitaande 2022 peeje ngam nokkuuji garooji ina mbaɗi Ostarali, Kanadaa, Kolommbi, Ejipt, Pakistaan, Afrik worgo, e Dental Dowlaaji Amerik ; koolol to Museo de Arte Popular to Meksik e hitaande 2020 dartinaama sabu rafi COVID-19. Macleod heɓi njeenaari adanndi ngam ɓoornaade comci ɗii e hitaande 2012 Premio Valcellina (Njeenaari Valcellina), kawgel winnderewal Itaali udditirgel naalankooɓe fiɓnde ɓe duuɓi mum en njahrata e 35, ngel e oon hitaande joginoo tiitoonde « Jillondirde pine ». Eɓɓaande ndee adii wiyeede ko Barocco, helmere purtugeec wonande perle ɗe timmaani, ɗe Macleod wiyi ina kollita wonde « ko huunde teeŋtunde kono ina jokki e nder mbaydi » ; o wayli ɗum e "The Red Dress" ko tiitoonde ɓurnde yaajde e weeɓde haaleede. Ɓoornugol boɗewol : Jeewte e nder mbaydi mbaylaandi, ngol Kirstie Macleod winndi, ngol Emma Bovill winndi, yalti ko e hitaande 2025 (Quickthorn : ISBN 978-1-7393160-8-2). Kosam boɗejam naatii e limlebbi Guinness World Records 2026 ko eɓɓaande mbaylaandi ɓurnde mawnude e dow Leydi. Tuugnorgal ihawhsz50uaczkh6zh3oa9vxvhlzj3s 165246 165245 2026-04-18T06:48:23Z SUZYFATIMA 13856 165246 wikitext text/x-wiki {{Databox}}'''Red Dress''' ko eɓɓaande gollondiral hakkunde leyɗeele ngam ƴellitde mbaydiiji, sosaa ko tuggi 2009 haa 2023, yuɓɓini ɗum ko naalanke Angalteernaajo biyeteeɗo Kirstie Macleod, jeyaaɗo to Somerset. Eɓɓaande ndee fuɗɗorii ko e yamiroore ummoraade e Diiso Angalteer to Dubay, gila ndeen kadi ko Arts Council Angalteer, e Ammbasadeer Angalteer to Pristina, e dokke keewɗe ummoriiɗe e yimɓe ina heen Crowdfunder 2020. Ko 380 jommbaajo (367 debbo walla suka debbo, 11 gorko walla suka gorko, e yimɓe ɗiɗo ɓe ngonaa binnditagol) ummoriiɓe e 51 leydi njuɓɓini ɓoornateeri ndii. 141 e nder vursugol ngol njovaama e golle mum en, ina keva heen geɗal e ngalu kollirgol ngol ; heddiiɓe ɓee ko tawtoraaɓe e kewuuji e kollirɗe. Nde waɗi ko 84 panne dupion silke burgundi, teddeende mayre ko 20 kiloo (44 lb). Macleod wiyi wonde "Silhouette oo ɓoornateeri ko anniya tiiɗɗo e doole. Mi huutoriima taƴe konu e dow koyɗe e yeeso bodice, kono miɗo yiɗi ɗum janngee e mbaadi debbo no feewi. Kala diidi ina ɓuuɓi, ina timmi. Miɗo sikki ina jogii regal." O suɓii boɗeejo ngam "...a waawataa yejjiteede boɗeejo. Mi yiɗiino ɗum wona haala goonga – e jogaade jokkondiral e cirkooji rewɓe, yiɗde, tikkere, yarlitaare.", o ɓeydi heen "ɗum ko kala ko ina huutoree no feewi kadi ina waawi muñde yah-ngartaa!". Ɓoornugol ngol hollitaama e nder winndere ndee kala. Koolol gadanol ngol ina waɗi Macleod jooɗiiɗo ina ɓoornii wutte oo ina ɓuuɓna ɗum, ko wayi no installation naalankaagal : "Nde ɗum fuɗɗii hollirde, miɗo ɓoornii ɗum, miɗo jooɗii e nder cube ɗo miɗo wuura-embroider ko wayi no golle fotde waktuuji nay e sahaa gooto." Caggal ɗuum nde hollitaama e mannequin ngam hollirde mbaadi mayre timmundi e detal maggal caɗtungal. Nde hollitaama e nokkuuji keewɗi, ko wayi no Duɗal Laamɗowal (UK), e Defterdu Ngenndiiru Kosovo to Pristina. Haa e hitaande 2022 peeje ngam nokkuuji garooji ina mbaɗi Ostarali, Kanadaa, Kolommbi, Ejipt, Pakistaan, Afrik worgo, e Dental Dowlaaji Amerik ; koolol to Museo de Arte Popular to Meksik e hitaande 2020 dartinaama sabu rafi COVID-19. Macleod heɓi njeenaari adanndi ngam ɓoornaade comci ɗii e hitaande 2012 Premio Valcellina (Njeenaari Valcellina), kawgel winnderewal Itaali udditirgel naalankooɓe fiɓnde ɓe duuɓi mum en njahrata e 35, ngel e oon hitaande joginoo tiitoonde « Jillondirde pine ». Eɓɓaande ndee adii wiyeede ko Barocco, helmere purtugeec wonande perle ɗe timmaani, ɗe Macleod wiyi ina kollita wonde « ko huunde teeŋtunde kono ina jokki e nder mbaydi » ; o wayli ɗum e "The Red Dress" ko tiitoonde ɓurnde yaajde e weeɓde haaleede. Ɓoornugol boɗewol : Jeewte e nder mbaydi mbaylaandi, ngol Kirstie Macleod winndi, ngol Emma Bovill winndi, yalti ko e hitaande 2025 (Quickthorn : ISBN 978-1-7393160-8-2). Kosam boɗejam naatii e limlebbi Guinness World Records 2026 ko eɓɓaande mbaylaandi ɓurnde mawnude e dow Leydi. == Tuugnorgal == m8ddd59qphos5qhma33kzrut3ujh9p4 165248 165246 2026-04-18T06:58:18Z SUZYFATIMA 13856 165248 wikitext text/x-wiki {{Databox}}'''Red Dress''' ko eɓɓaande gollondiral hakkunde leyɗeele ngam ƴellitde mbaydiiji, sosaa ko tuggi 2009 haa 2023, yuɓɓini ɗum ko naalanke Angalteernaajo biyeteeɗo Kirstie Macleod, jeyaaɗo to Somerset. Eɓɓaande ndee fuɗɗorii ko e yamiroore ummoraade e Diiso Angalteer to Dubay, gila ndeen kadi ko Arts Council Angalteer, e Ammbasadeer Angalteer to Pristina, e dokke keewɗe ummoriiɗe e yimɓe ina heen Crowdfunder 2020. Ko 380 jommbaajo (367 debbo walla suka debbo, 11 gorko walla suka gorko, e yimɓe ɗiɗo ɓe ngonaa binnditagol) ummoriiɓe e 51 leydi njuɓɓini ɓoornateeri ndii. 141 e nder vursugol ngol njovaama e golle mum en, ina keva heen geɗal e ngalu kollirgol ngol ; heddiiɓe ɓee ko tawtoraaɓe e kewuuji e kollirɗe. Nde waɗi ko 84 panne dupion silke burgundi, teddeende mayre ko 20 kiloo (44 lb). Macleod wiyi wonde "Silhouette oo ɓoornateeri ko anniya tiiɗɗo e doole. Mi huutoriima taƴe konu e dow koyɗe e yeeso bodice, kono miɗo yiɗi ɗum janngee e mbaadi debbo no feewi. Kala diidi ina ɓuuɓi, ina timmi. Miɗo sikki ina jogii regal." O suɓii boɗeejo ngam "...a waawataa yejjiteede boɗeejo. Mi yiɗiino ɗum wona haala goonga – e jogaade jokkondiral e cirkooji rewɓe, yiɗde, tikkere, yarlitaare.", o ɓeydi heen "ɗum ko kala ko ina huutoree no feewi kadi ina waawi muñde yah-ngartaa!". Ɓoornugol ngol hollitaama e nder winndere ndee kala. Koolol gadanol ngol ina waɗi Macleod jooɗiiɗo ina ɓoornii wutte oo ina ɓuuɓna ɗum, ko wayi no installation naalankaagal : "Nde ɗum fuɗɗii hollirde, miɗo ɓoornii ɗum, miɗo jooɗii e nder cube ɗo miɗo wuura-embroider ko wayi no golle fotde waktuuji nay e sahaa gooto." Caggal ɗuum nde hollitaama e mannequin ngam hollirde mbaadi mayre timmundi e detal maggal caɗtungal. Nde hollitaama e nokkuuji keewɗi, ko wayi no Duɗal Laamɗowal (UK), e Defterdu Ngenndiiru Kosovo to Pristina. Haa e hitaande 2022 peeje ngam nokkuuji garooji ina mbaɗi Ostarali, Kanadaa, Kolommbi, Ejipt, Pakistaan, Afrik worgo, e Dental Dowlaaji Amerik ; koolol to Museo de Arte Popular to Meksik e hitaande 2020 dartinaama sabu rafi COVID-19. Macleod heɓi njeenaari adanndi ngam ɓoornaade comci ɗii e hitaande 2012 Premio Valcellina (Njeenaari Valcellina), kawgel winnderewal Itaali udditirgel naalankooɓe fiɓnde ɓe duuɓi mum en njahrata e 35, ngel e oon hitaande joginoo tiitoonde « Jillondirde pine ». Eɓɓaande ndee adii wiyeede ko Barocco, helmere purtugeec wonande perle ɗe timmaani, ɗe Macleod wiyi ina kollita wonde « ko huunde teeŋtunde kono ina jokki e nder mbaydi » ; o wayli ɗum e "The Red Dress" ko tiitoonde ɓurnde yaajde e weeɓde haaleede. Ɓoornugol boɗewol : Jeewte e nder mbaydi mbaylaandi, ngol Kirstie Macleod winndi, ngol Emma Bovill winndi, yalti ko e hitaande 2025 (Quickthorn : ISBN 978-1-7393160-8-2). Kosam boɗejam naatii e limlebbi Guinness World Records 2026 ko eɓɓaande mbaylaandi ɓurnde mawnude e dow Leydi.<ref name="rsn">{{cite web|title=The Red Dress|url=https://royal-needlework.org.uk/the-red-dress/|website=Royal School of Needlework|access-date=19 June 2022|date=1 March 2022}}</ref><ref name="crafts">{{cite web|title=How the Red Dress is connecting women across boundaries and borders|url=https://www.craftscouncil.org.uk/stories/how-the-red-dress-is-connecting-women-across-boundaries-and-borders|website=www.craftscouncil.org.uk|publisher=The Crafts Council|access-date=19 June 2022|language=en|date=25 January 2022}}</ref><ref>{{cite news|last1=Connolly|first1=Nancy|title=The amazing story of The Red Dress helping women in crisis all over world|url=https://www.somersetlive.co.uk/news/somerset-news/amazing-story-red-dress-somerset-6523489|access-date=19 June 2022|work=SomersetLive|date=28 January 2022|language=en}}</ref><ref name="hina">{{cite news|last1=Hina|first1=Javeria|title=Will the 'Red Dress' that has roamed the world ever land in Pakistan?|url=https://www.independent.co.uk/news/world/asia/will-the-red-dress-that-has-roamed-the-world-ever-land-in-pakistan-b1783945.html|access-date=19 June 2022|work=The Independent|date=7 January 2021|language=en}}</ref><ref name="czech">{{cite news|last1=Fraňková|first1=Ruth|title=Czech textile artist takes part in award-winning Red Dress project|url=https://english.radio.cz/czech-textile-artist-takes-part-award-winning-red-dress-project-8735444|access-date=19 June 2022|work=Radio Prague International|date=30 November 2021|language=en}}</ref><ref>{{cite web|title=The Red Dress – stitching hopes and stories through the World|url=https://letempsdebroder.com/en/articles-en/the-red-dress-stitching-hopes-and-stories-through-the-world/|website=Le Temps de Broder|access-date=20 June 2022|date=8 November 2020|archive-date=4 December 2021|archive-url=https://web.archive.org/web/20211204072947/https://www.letempsdebroder.com/en/articles-en/the-red-dress-stitching-hopes-and-stories-through-the-world/|url-status=dead}}</ref><ref name="home">{{cite web|title=The Red Dress|url=https://reddressembroidery.com/|website=reddressembroidery.com|access-date=18 February 2025|language=en}}</ref><ref name="temps">{{cite news|title=The Red Dress – stitching hopes and stories through the World|url=https://letempsdebroder.com/en/articles-en/the-red-dress-stitching-hopes-and-stories-through-the-world/|access-date=20 June 2022|work=Le Temps de Broder|date=8 November 2020|archive-date=4 December 2021|archive-url=https://web.archive.org/web/20211204072947/https://www.letempsdebroder.com/en/articles-en/the-red-dress-stitching-hopes-and-stories-through-the-world/|url-status=dead}}</ref><ref>{{Cite web|title=How the Red Dress is connecting women across boundaries and borders|url=https://www.craftscouncil.org.uk/stories/how-the-red-dress-is-connecting-women-across-boundaries-and-borders|access-date=2025-08-08|website=www.craftscouncil.org.uk|language=en}}</ref><ref name="exhibs">{{cite web|title=Exhibitions & Press|url=https://reddressembroidery.com/EXHIBITIONS-PRESS|website=reddressembroidery.com|publisher=The Red Dress|access-date=20 June 2022|language=en|archive-date=1 February 2023|archive-url=https://web.archive.org/web/20230201070126/https://reddressembroidery.com/EXHIBITIONS-PRESS|url-status=dead}}</ref><ref>{{cite web|title=2011/2012 8^ ed. – Mixing Cultures|url=https://www.leartitessili.it/2011-2012-8-ed-mixing-cultures/|website=Premio Valcellina Edizioni Precedenti|publisher=Le Arti Tessili|access-date=19 June 2022}}</ref><ref name="dunnell">{{cite news|last1=Dunnell|first1=Ali|title=Barocco - a decade long global embroidery collaborative in one red dress|url=https://travelswithmyart.com/2018/11/13/barocco-a-decade-long-global-embroidery-collaborative-in-one-red-dress/|access-date=20 June 2022|work=Travels with my Art|date=13 November 2018}}</ref><ref>{{cite web|title=The Red Dress Book|url=https://reddressembroidery.com/The-book|website=reddressembroidery.com|publisher=|access-date=9 December 2025|language=en}}</ref><ref>{{cite web|title=TTOT179 The Red Dress: Conversations in Stitch|url=https://royal-needlework.org.uk/events-exhibitions/online-talks/talks-on-demand/watch-ttod179/|website=Royal School of Needlework|access-date=9 December 2025}}</ref> == Tuugnorgal == <references /> [[Category:Rewbe]] 0sbazohc0gsv4k6u4ocyyld8m1dt0sr Before the Race 0 40291 165247 2026-04-18T06:55:51Z Babaji 002 14216 Created page with "'''Ko adii dogdu''' (1882-1884) ko nate ɗe pentoowo impressionnist biyeteeɗo Edgar Degas, puɗɗinooɗo nate dille e pucci e kitaale 1860. == Tariya == Doggol pucci wonti ko huunde nde yimɓe fof njiɗi e Farayse e teeminannde 19ɓiire e laamu Louis-Philippe e Napoléon III. Degas fuɗɗii yiɗde pucci nde o yilliima sehilaaɓe makko to Normandi. E nder nguurndam makko ina wiyee o waɗii 45 nebam, 20 pastel, 250 natal, e 17 nate jowitiiɗe e pucci. Degas ina yiɗi ann..." 165247 wikitext text/x-wiki '''Ko adii dogdu''' (1882-1884) ko nate ɗe pentoowo impressionnist biyeteeɗo Edgar Degas, puɗɗinooɗo nate dille e pucci e kitaale 1860. == Tariya == Doggol pucci wonti ko huunde nde yimɓe fof njiɗi e Farayse e teeminannde 19ɓiire e laamu Louis-Philippe e Napoléon III. Degas fuɗɗii yiɗde pucci nde o yilliima sehilaaɓe makko to Normandi. E nder nguurndam makko ina wiyee o waɗii 45 nebam, 20 pastel, 250 natal, e 17 nate jowitiiɗe e pucci. Degas ina yiɗi anndude pucci e nder detal anatomi.<ref name="Werner">Werner, A., Degas: Pastels, Watson and Guptill, 1984, p. 60</ref> Nde o woni almuudo, Degas hebbiniino kaayitaaji makko natal pucci. E nder njillu makko e nder gese jibinannde e Paul Valpincon e caggal nde o yiyti pijirlooji pucci, Degas weltiima e yahdu pucci ɗii e kala nooneeji uniformeeji jokkiiji ɗii. O yiɗiino waɗde nate makko ɗee nannda e ko o nanngi e sahaa gooto.<ref name="Meyer">Meyer, S.E.,'' First Impressions: Edgar Degas'', Henry N. Abrams, 1994, p. 52</ref> Ko adii Race ina jeyaa e nate tati nannduɗe e tiitooɗe gila e fuɗɗoode kitaale 1880. Gooto soodaa e hitaande 1881 ko David W. T. Cargill rewrude e Alexander Reid (mo wonnoo yeeyoowo ko heewi e golle Degas) e £2100.<ref name="Ganz2">Ganz, J.A., ''Great French Paintings from the Clark: Barbizon through Impressionism'', Skira Rizzolli, 2011, p. 130</ref> E nder oon sahaa Degas ina wiyee ina joginoo puccu keewngu doole e nder suudu mum.<ref name="Ganz">Ganz, J.A., ''Great French Paintings from the Clark: Barbizon through Impressionism'', Skira Rizzolli, 2011, p. 130</ref> Ndee ɗoo mbaydi ina jeyaa e ko moofti e nder suudu pinal Walters, ɗiɗi keddiiɗi ɗii ina njeyaa e ko moofti e nder suudu pinal Sterling e Francine Clark e kollirgol Mrs John Hay Whitney.<ref name="The Baltimore Sun2">Smith, T., Walters Art Museum goes of the wall, The ''Baltimore Sun'', September 11, 2012</ref> == Lartol == E nder mbaydiiji tati ɗii, nate Walters ɗee ɓuri nanndude ko e sketch. Setting pentol ngol ina famɗi ɗo miijanoo, kadi pigmentaaji ɗii ina njuɓɓinee seeɗa.<ref name="The Baltimore Sun">Smith, T., Walters Art Museum goes of the wall, The ''Baltimore Sun'', September 11, 2012</ref> == Off Wall == Ko adii nde dogdu nduu waɗata, kollirgol Off the Wall, koolol udditiingol e nder laabi Baltimore, Maryland e hitaande 2013/2014. Nde hollitaama to Puccu ngu Ngar-ɗaa e Saloon. Asli oo ina jeyaa e ko moofti e The Walters Art Museum,<ref name="Off the Wall">{{Cite web|url=http://thewalters.org/offthewall/|title=Walters Art Museum - Off the Wall|access-date=2012-10-23|archive-url=https://web.archive.org/web/20121119005400/http://thewalters.org/offthewall/|archive-date=2012-11-19|url-status=dead}}</ref>Galle ngenndiijo to Londres fuɗɗii miijo addude naalankaagal e nder dame e hitaande 2007 e Detroit Institute of Art naatni miijo ngoo e nder U.S. == Tuugnorgal == s5lbfffg5qj47bwifnayplsu1f2q8um National Dress Reform Association 0 40292 165249 2026-04-18T07:04:06Z SUZYFATIMA 13856 Created page with "Fedde ngenndiire ngam moƴƴinde ɓoornugol (NDRA) ko fedde Ameriknaare ngam wallitde moƴƴitingol ɓoornugol Victoria, sosaa ko e hitaande 1856, fusi e hitaande 1865. Sosaa nde ko e lewru feebariyee 1856, ko ganndo ko faati e ndiyam biyeteeɗo James Caleb Jackson. Heewɓe e terɗe mayre ko hidropatiste en, wallitnooɓe Bloomers e peewnugol mbaydi rewɓe ngam cellal, kadi nde rokkaama ballal e pelle cellal e dingiral keewɗe goɗɗe, gila e dille rewɓe hannde ɗee, ka..." 165249 wikitext text/x-wiki Fedde ngenndiire ngam moƴƴinde ɓoornugol (NDRA) ko fedde Ameriknaare ngam wallitde moƴƴitingol ɓoornugol Victoria, sosaa ko e hitaande 1856, fusi e hitaande 1865. Sosaa nde ko e lewru feebariyee 1856, ko ganndo ko faati e ndiyam biyeteeɗo James Caleb Jackson. Heewɓe e terɗe mayre ko hidropatiste en, wallitnooɓe Bloomers e peewnugol mbaydi rewɓe ngam cellal, kadi nde rokkaama ballal e pelle cellal e dingiral keewɗe goɗɗe, gila e dille rewɓe hannde ɗee, kam e pelle diineeji ɗi njiɗaa moodel. NDRA yaltinii kabaruuji, yuɓɓinii wejooji e konnguɗi. Kampaañ oo rokkaama humpito mawngo e nder duuɓi ɗiɗi gadani caggal nde o sosaa, o dañii terɗe fotde kala dowla. Lydia Sayer Hasbrouck sosi jaaynde wiyeteende The Sibyl, nde wonti fedde NDRA, nde Hasbrouck wonnoo tergal mum, caggal ɗuum (1863-65) wonti hooreejo mum. Ina jeyaa e ko nde yaltini inɗe fotde ujunere debbo e nder leydi ndii kala, ƴettuɓe mbaydi reforme. Kampaañ oo noon, ronkaama, NDRA fusi e hitaande 1865. Diɗɗal peewnugol ɓoornungal fuɗɗii yuɓɓinde leydi ndii fof kadi e nder fedde Ameriknaare Ɓoornugol Libre e hitaande 1874. Tuugnorgal dr57l9jfwtt7k3qsonoyfz6krh8etvq 165252 165249 2026-04-18T07:05:54Z SUZYFATIMA 13856 165252 wikitext text/x-wiki {{Databox}}'''Fedde ngenndiire ngam moƴƴinde ɓoornugol''' (NDRA) ko fedde Ameriknaare ngam wallitde moƴƴitingol ɓoornugol Victoria, sosaa ko e hitaande 1856, fusi e hitaande 1865. Sosaa nde ko e lewru feebariyee 1856, ko ganndo ko faati e ndiyam biyeteeɗo James Caleb Jackson. Heewɓe e terɗe mayre ko hidropatiste en, wallitnooɓe Bloomers e peewnugol mbaydi rewɓe ngam cellal, kadi nde rokkaama ballal e pelle cellal e dingiral keewɗe goɗɗe, gila e dille rewɓe hannde ɗee, kam e pelle diineeji ɗi njiɗaa moodel. NDRA yaltinii kabaruuji, yuɓɓinii wejooji e konnguɗi. Kampaañ oo rokkaama humpito mawngo e nder duuɓi ɗiɗi gadani caggal nde o sosaa, o dañii terɗe fotde kala dowla. Lydia Sayer Hasbrouck sosi jaaynde wiyeteende The Sibyl, nde wonti fedde NDRA, nde Hasbrouck wonnoo tergal mum, caggal ɗuum (1863-65) wonti hooreejo mum. Ina jeyaa e ko nde yaltini inɗe fotde ujunere debbo e nder leydi ndii kala, ƴettuɓe mbaydi reforme. Kampaañ oo noon, ronkaama, NDRA fusi e hitaande 1865. Diɗɗal peewnugol ɓoornungal fuɗɗii yuɓɓinde leydi ndii fof kadi e nder fedde Ameriknaare Ɓoornugol Libre e hitaande 1874. == Tuugnorgal == o08w403q3vx508qysdzg0z67k5zuikw 165253 165252 2026-04-18T07:14:04Z SUZYFATIMA 13856 165253 wikitext text/x-wiki {{Databox}}'''Fedde ngenndiire ngam moƴƴinde ɓoornugol''' (NDRA) ko fedde Ameriknaare ngam wallitde moƴƴitingol ɓoornugol Victoria, sosaa ko e hitaande 1856, fusi e hitaande 1865. Sosaa nde ko e lewru feebariyee 1856, ko ganndo ko faati e ndiyam biyeteeɗo James Caleb Jackson. Heewɓe e terɗe mayre ko hidropatiste en, wallitnooɓe Bloomers e peewnugol mbaydi rewɓe ngam cellal, kadi nde rokkaama ballal e pelle cellal e dingiral keewɗe goɗɗe, gila e dille rewɓe hannde ɗee, kam e pelle diineeji ɗi njiɗaa moodel. NDRA yaltinii kabaruuji, yuɓɓinii wejooji e konnguɗi. Kampaañ oo rokkaama humpito mawngo e nder duuɓi ɗiɗi gadani caggal nde o sosaa, o dañii terɗe fotde kala dowla. Lydia Sayer Hasbrouck sosi jaaynde wiyeteende The Sibyl, nde wonti fedde NDRA, nde Hasbrouck wonnoo tergal mum, caggal ɗuum (1863-65) wonti hooreejo mum. Ina jeyaa e ko nde yaltini inɗe fotde ujunere debbo e nder leydi ndii kala, ƴettuɓe mbaydi reforme. Kampaañ oo noon, ronkaama, NDRA fusi e hitaande 1865. Diɗɗal peewnugol ɓoornungal fuɗɗii yuɓɓinde leydi ndii fof kadi e nder fedde Ameriknaare Ɓoornugol Libre e hitaande 1874.<ref>Cunningham, Patricia A (2003). Reforming women's fashion, 1850-1920 : politics, health, and art. Kent, Ohio: Kent State University Press. Libris länk. {{ISBN|0873387422}}</ref><ref>Cunningham, Patricia A (2003). Reforming women's fashion, 1850-1920 : politics, health, and art. Kent, Ohio: Kent State University Press. Libris länk. {{ISBN|0873387422}}</ref><ref name="tripod">[http://dressreform.tripod.com/real.html "The Original 'Bloomer Girls'"]. ''Nineteenth Century Dress Reform in Pictures''. Retrieved January 15, 2018.</ref><ref name="HRVH">[https://omeka.hrvh.org/exhibits/show/women-of-the-hudson-valley/in-reform "Dress Reformer - Lydia Sayer"]. ''Women of the Hudson Valley''. Retrieved January 14, 2018.</ref><ref name="sibyl1859">''The Sibyl'', July 15, 1859, pp. 588–89.</ref><ref>Cunningham, Patricia A (2003). Reforming women's fashion, 1850-1920 : politics, health, and art. Kent, Ohio: Kent State University Press. Libris länk. {{ISBN|0873387422}}</ref> == Tuugnorgal == <references /> ko0b68b5xdgkhw58cf80kf58d2v5xgf The Boy in the Red Vest 0 40293 165250 2026-04-18T07:04:29Z Babaji 002 14216 Created page with "'''Suka gorko gonɗo e wutte boɗeejo''' (Le Garçon au gilet rouge), anndiraango kadi Suka gorko gonɗo e wutte boɗeejo, ko nate nebam (Venturi 681) ɗe Paul Cézanne waɗi, ɗe Paul Cézanne waɗi e hitaande 1888-1890 .<ref name="EG BUHRLE4">{{Cite web|url=https://buehrle.ch/en/artworks/the-boy-in-the-red-waistcoat/|title=Foundation E.G. Bührle: The Boy in the Red Vest (1889/90)|access-date=2026-03-03}}</ref>Ko yeru moƴƴo e golle Cézanne mawɗe ɗe o golli, ɗe o..." 165250 wikitext text/x-wiki '''Suka gorko gonɗo e wutte boɗeejo''' (Le Garçon au gilet rouge), anndiraango kadi Suka gorko gonɗo e wutte boɗeejo, ko nate nebam (Venturi 681) ɗe Paul Cézanne waɗi, ɗe Paul Cézanne waɗi e hitaande 1888-1890 .<ref name="EG BUHRLE4">{{Cite web|url=https://buehrle.ch/en/artworks/the-boy-in-the-red-waistcoat/|title=Foundation E.G. Bührle: The Boy in the Red Vest (1889/90)|access-date=2026-03-03}}</ref>Ko yeru moƴƴo e golle Cézanne mawɗe ɗe o golli, ɗe o golli, ɗe o waɗi, ɗe o waɗi, ɗe o waɗi, ɗe o waɗi, ɗe o waɗi, ɗe o waɗi, ɗe o waɗi, ɗe o waɗi, ɗe o waɗi, ɗe o waɗi, ɗe o waɗi, ɗe o waɗi, ɗe o waɗi, ɗe o waɗi, ɗe o waɗi, ɗe o waɗi, ɗe o waɗi, ɗe o waɗi, ɗe o waɗi, ɗe o waɗi, ɗe o waɗi, ɗe o waɗi, ɗe o waɗi, ɗe o waɗi, ɗe o waɗi, ɗe o waɗi, ɗe o waɗi, ɗe o waɗi, ɗe o waɗi, ɗe o waɗi, ɗe o waɗi, ɗe o waɗi, ɗe o waɗi, ɗe o waɗi, ɗe o waɗi.[citation needed] == Tariya == Cézanne waɗii nate nebam nayi e oo suka Itaalinaajo e vest boɗeejo (e Engele Angalteer, waistcoat), fof e poseeji ceertuɗi, ko ɗum addani mo janngude jokkondire hakkunde mbaydi e weeyo.<ref>"The Boy in the Red Vest". In: ''Cézanne''. Random House, 2005. p. 130.</ref> Ɓuri lollude e nayi ɗii, kadi ko ɓuri heewde e tiitoonde ndee, ko ngol hollirta suka oo ina jooɗii e mbaydi mettundi, ina jogii wuttulo mum e dow taabal, hoore mum ina fawii e junngo mum. Jooni ko to wuro wiyeteengo Zürich, to leydi Siwis. Nate tati keddiiɗe ɗee, e poseeji ceertuɗi, ina tawee e museeji to Amerik.<ref name="bbc12">{{cite news|title=Stolen Cezanne found by Serbian police|date=12 April 2012|work=BBC News|url=https://www.bbc.co.uk/news/entertainment-arts-17687963|accessdate=13 April 2012}}</ref> Fooyre Ɓamtaare E.G. Bührle, jeyɗo golle ɗee hannde, ina teskii nate ɗee, e "balance timmuɗo ɗoo e hakkille toowɗo e njuɓɓudi pentol."<ref name="EG BUHRLE3">{{Cite web|url=https://buehrle.ch/en/artworks/the-boy-in-the-red-waistcoat/|title=Foundation E.G. Bührle: The Boy in the Red Vest (1889/90)|access-date=2026-03-03}}</ref> E hitaande 1895, ƴeewoowo naalankaagal Gustave Geffroy wiyi ina waawi daraade e nanondiral e nate ɓurɗe laaɓtude ɗe Masters O<ref name="EG BUHRLE2">{{Cite web|url=https://buehrle.ch/en/artworks/the-boy-in-the-red-waistcoat/|title=Foundation E.G. Bührle: The Boy in the Red Vest (1889/90)|access-date=2026-03-03}}</ref> Nokkuuji pentol ngol ina keewi, ina tiiɗi, ina mbeltini. Kompoññe oo yuɓɓinaama e diidi tati mawɗi : njuuteendi ɓalndu e hoore suka oo, njuuteendi rido ɓaleejo luggiɗiiɗo caggal suka oo, e njuuteendi juutndi jooɗorde e taabal ummortooɗi les nano. Ɗeeɗoo ŋore tati ina njuɓɓinee e ŋorol koyɗe e juuɗe suka oo, ina mbaɗa mbaydi gonndi e ŋorol gonngol e ŋorol gonngol e ŋorol.<ref name="EG BUHRLE">{{Cite web|url=https://buehrle.ch/en/artworks/the-boy-in-the-red-waistcoat/|title=Foundation E.G. Bührle: The Boy in the Red Vest (1889/90)|access-date=2026-03-03}}</ref> Ndee natal heɓi ɗum ko e juuɗe Cézanne, ko yeeyoowo naalankaagal biyeteeɗo Ambroise Vollard, ina gasa tawa ko e hitaande 1895, caggal ɗuum ko mooftuɓe naalankaagal biyeteeɗo Marcell Nemes e hitaande 1909 e Gottlieb Reber e hitaande 1913 1956, ronooɓe makko ndokki natal ngal Fooyre Ɓamtaare E.G. Buurle e hitaande 1960.<ref>[http://www.buehrle.ch/pdf/07_0003.pdf Paul Cézanne: ''Le Garçon au gilet rouge'', ca. 1888/90. Oil on canvas, 79.5 x 64 cm. Rewald no. 658. Provenance] {{Webarchive|url=https://web.archive.org/web/20160308021755/http://buehrle.ch/pdf/07_0003.pdf|date=2016-03-08}}. [[Foundation E.G. Bührle]] Collection. Retrieved 17 December 2015.</ref> E lewru feebariyee 2008, natal ngal wujjaa ko e Fooyre E.G. Bührle to wuro Zurik.<ref>{{cite news|url=http://www.news.com.au/heraldsun/story/0,21985,23203876-663,00.html|work=Herald Sun|title=Reward for $180m Zurich art heist bandits|date=13 February 2008}}</ref> Ko ɗum nate ɓurɗe nafoore e nder musee oo, ɗe njoɓaama e 91 miliyoŋ dolaar.<ref>"[https://www.nytimes.com/2008/02/20/world/europe/20zurich.html 2 Paintings Stolen From Zurich Museum Didn’t Get Far]". New York Times, February 20, 2008</ref> Nde heɓtinaa ko to leydi Serbi e lewru abriil 2012.<ref name="bbc1">{{cite news|title=Stolen Cezanne found by Serbian police|date=12 April 2012|work=BBC News|url=https://www.bbc.co.uk/news/entertainment-arts-17687963|accessdate=13 April 2012}}</ref> == Nate tati goɗɗe == Nate nebam goɗɗe e nder yeewtere ndee, ɗe naalanke oo penti e tiitoonde wootere e nder yonta gooto, ko ɗeeɗoo : Musiyum ñeeñal jamaanu, to New York Musiyum ñeeñal jamaanu, to New York Galle ngenndiijo ñeeñal, Wasinton D.C. Galle ngenndiijo ñeeñal, Wasinton D.C. Fooyre Barnes, to Filadelfi Fooyre Barnes, to Filadelfi Ƴeew kadi Doggol nate ɗe Paul Cézanne waɗi == Tuugnorgal == czt33z6c2stsdlrkd9vvruypbpq157z 165251 165250 2026-04-18T07:05:00Z Babaji 002 14216 165251 wikitext text/x-wiki {{Databox}}'''Suka gorko gonɗo e wutte boɗeejo''' (Le Garçon au gilet rouge), anndiraango kadi Suka gorko gonɗo e wutte boɗeejo, ko nate nebam (Venturi 681) ɗe Paul Cézanne waɗi, ɗe Paul Cézanne waɗi e hitaande 1888-1890 .<ref name="EG BUHRLE4">{{Cite web|url=https://buehrle.ch/en/artworks/the-boy-in-the-red-waistcoat/|title=Foundation E.G. Bührle: The Boy in the Red Vest (1889/90)|access-date=2026-03-03}}</ref>Ko yeru moƴƴo e golle Cézanne mawɗe ɗe o golli, ɗe o golli, ɗe o waɗi, ɗe o waɗi, ɗe o waɗi, ɗe o waɗi, ɗe o waɗi, ɗe o waɗi, ɗe o waɗi, ɗe o waɗi, ɗe o waɗi, ɗe o waɗi, ɗe o waɗi, ɗe o waɗi, ɗe o waɗi, ɗe o waɗi, ɗe o waɗi, ɗe o waɗi, ɗe o waɗi, ɗe o waɗi, ɗe o waɗi, ɗe o waɗi, ɗe o waɗi, ɗe o waɗi, ɗe o waɗi, ɗe o waɗi, ɗe o waɗi, ɗe o waɗi, ɗe o waɗi, ɗe o waɗi, ɗe o waɗi, ɗe o waɗi, ɗe o waɗi, ɗe o waɗi, ɗe o waɗi, ɗe o waɗi, ɗe o waɗi.[citation needed] == Tariya == Cézanne waɗii nate nebam nayi e oo suka Itaalinaajo e vest boɗeejo (e Engele Angalteer, waistcoat), fof e poseeji ceertuɗi, ko ɗum addani mo janngude jokkondire hakkunde mbaydi e weeyo.<ref>"The Boy in the Red Vest". In: ''Cézanne''. Random House, 2005. p. 130.</ref> Ɓuri lollude e nayi ɗii, kadi ko ɓuri heewde e tiitoonde ndee, ko ngol hollirta suka oo ina jooɗii e mbaydi mettundi, ina jogii wuttulo mum e dow taabal, hoore mum ina fawii e junngo mum. Jooni ko to wuro wiyeteengo Zürich, to leydi Siwis. Nate tati keddiiɗe ɗee, e poseeji ceertuɗi, ina tawee e museeji to Amerik.<ref name="bbc12">{{cite news|title=Stolen Cezanne found by Serbian police|date=12 April 2012|work=BBC News|url=https://www.bbc.co.uk/news/entertainment-arts-17687963|accessdate=13 April 2012}}</ref> Fooyre Ɓamtaare E.G. Bührle, jeyɗo golle ɗee hannde, ina teskii nate ɗee, e "balance timmuɗo ɗoo e hakkille toowɗo e njuɓɓudi pentol."<ref name="EG BUHRLE3">{{Cite web|url=https://buehrle.ch/en/artworks/the-boy-in-the-red-waistcoat/|title=Foundation E.G. Bührle: The Boy in the Red Vest (1889/90)|access-date=2026-03-03}}</ref> E hitaande 1895, ƴeewoowo naalankaagal Gustave Geffroy wiyi ina waawi daraade e nanondiral e nate ɓurɗe laaɓtude ɗe Masters O<ref name="EG BUHRLE2">{{Cite web|url=https://buehrle.ch/en/artworks/the-boy-in-the-red-waistcoat/|title=Foundation E.G. Bührle: The Boy in the Red Vest (1889/90)|access-date=2026-03-03}}</ref> Nokkuuji pentol ngol ina keewi, ina tiiɗi, ina mbeltini. Kompoññe oo yuɓɓinaama e diidi tati mawɗi : njuuteendi ɓalndu e hoore suka oo, njuuteendi rido ɓaleejo luggiɗiiɗo caggal suka oo, e njuuteendi juutndi jooɗorde e taabal ummortooɗi les nano. Ɗeeɗoo ŋore tati ina njuɓɓinee e ŋorol koyɗe e juuɗe suka oo, ina mbaɗa mbaydi gonndi e ŋorol gonngol e ŋorol gonngol e ŋorol.<ref name="EG BUHRLE">{{Cite web|url=https://buehrle.ch/en/artworks/the-boy-in-the-red-waistcoat/|title=Foundation E.G. Bührle: The Boy in the Red Vest (1889/90)|access-date=2026-03-03}}</ref> Ndee natal heɓi ɗum ko e juuɗe Cézanne, ko yeeyoowo naalankaagal biyeteeɗo Ambroise Vollard, ina gasa tawa ko e hitaande 1895, caggal ɗuum ko mooftuɓe naalankaagal biyeteeɗo Marcell Nemes e hitaande 1909 e Gottlieb Reber e hitaande 1913 1956, ronooɓe makko ndokki natal ngal Fooyre Ɓamtaare E.G. Buurle e hitaande 1960.<ref>[http://www.buehrle.ch/pdf/07_0003.pdf Paul Cézanne: ''Le Garçon au gilet rouge'', ca. 1888/90. Oil on canvas, 79.5 x 64 cm. Rewald no. 658. Provenance] {{Webarchive|url=https://web.archive.org/web/20160308021755/http://buehrle.ch/pdf/07_0003.pdf|date=2016-03-08}}. [[Foundation E.G. Bührle]] Collection. Retrieved 17 December 2015.</ref> E lewru feebariyee 2008, natal ngal wujjaa ko e Fooyre E.G. Bührle to wuro Zurik.<ref>{{cite news|url=http://www.news.com.au/heraldsun/story/0,21985,23203876-663,00.html|work=Herald Sun|title=Reward for $180m Zurich art heist bandits|date=13 February 2008}}</ref> Ko ɗum nate ɓurɗe nafoore e nder musee oo, ɗe njoɓaama e 91 miliyoŋ dolaar.<ref>"[https://www.nytimes.com/2008/02/20/world/europe/20zurich.html 2 Paintings Stolen From Zurich Museum Didn’t Get Far]". New York Times, February 20, 2008</ref> Nde heɓtinaa ko to leydi Serbi e lewru abriil 2012.<ref name="bbc1">{{cite news|title=Stolen Cezanne found by Serbian police|date=12 April 2012|work=BBC News|url=https://www.bbc.co.uk/news/entertainment-arts-17687963|accessdate=13 April 2012}}</ref> == Nate tati goɗɗe == Nate nebam goɗɗe e nder yeewtere ndee, ɗe naalanke oo penti e tiitoonde wootere e nder yonta gooto, ko ɗeeɗoo : Musiyum ñeeñal jamaanu, to New York Musiyum ñeeñal jamaanu, to New York Galle ngenndiijo ñeeñal, Wasinton D.C. Galle ngenndiijo ñeeñal, Wasinton D.C. Fooyre Barnes, to Filadelfi Fooyre Barnes, to Filadelfi Ƴeew kadi Doggol nate ɗe Paul Cézanne waɗi == Tuugnorgal == 6sohh8dfkc3d7w54uwt38okimlsnobf Camille Lemonnier in the Artist's Studio 0 40294 165254 2026-04-18T07:14:34Z Babaji 002 14216 Created page with "'''Camille Lemonnier''' e nder suudu naalanke (e Farayse: Camille Lemonnier e nder suudu naalanke, e Hollande: Camille Lemonnier e nder suudu naalanke) ko nate nebam e dow canvas ɗe pentoowo belsiknaajo biyeteeɗo Alfred Stevens waɗi. Natal ngal wonnoo ko duuɓi keewɗi e nder defterdu keeriiɗo to Pari, kono e hitaande 2015 ko Heritage Found soodi ngal, ngal woni hannde ko e galleeji pinal laamɗo to Biriksel.<ref name="KBF in English4">{{cite web|url=https://www.heri..." 165254 wikitext text/x-wiki '''Camille Lemonnier''' e nder suudu naalanke (e Farayse: Camille Lemonnier e nder suudu naalanke, e Hollande: Camille Lemonnier e nder suudu naalanke) ko nate nebam e dow canvas ɗe pentoowo belsiknaajo biyeteeɗo Alfred Stevens waɗi. Natal ngal wonnoo ko duuɓi keewɗi e nder defterdu keeriiɗo to Pari, kono e hitaande 2015 ko Heritage Found soodi ngal, ngal woni hannde ko e galleeji pinal laamɗo to Biriksel.<ref name="KBF in English4">{{cite web|url=https://www.heritage-kbf.be/news/portrait-camille-lemonnier-alfred-stevens|title=Portrait of Camille Lemonnier by Alfred Stevens|publisher=[[King Baudouin Foundation]]|accessdate=10 September 2020}}</ref><ref name="EKBSc6">[https://www.erfgoed-kbs.be/collectie/camille-lemonnier-het-atelier-van-de-kunstenaar Camille Lemonnier in het atelier van de kunstenaar], op de website van het Erfgoedfonds van de Koning Boudewijnstichting</ref> == Limtol == Golle ɗee ina kollita binndoowo belsiknaajo biyeteeɗo Camille Lemonnier e nder suudu naalankooɓe. Omo jannga deftere omo darii. Ko nder suudu nduu ina waɗi geɗe keewɗe keertiiɗe ko wayi no ƴellitgol natal Albrecht Dürer, puccu terakota, mask tiyaataar Noh e dow mahol, fannu, umbrella kaayitaaji, ƴiye paabi, e ƴiye huɗo pampas sara windo.<ref name="KBF in English3">{{cite web|url=https://www.heritage-kbf.be/news/portrait-camille-lemonnier-alfred-stevens|title=Portrait of Camille Lemonnier by Alfred Stevens|publisher=[[King Baudouin Foundation]]|accessdate=10 September 2020}}</ref><ref name="EKBSc5">[https://www.erfgoed-kbs.be/collectie/camille-lemonnier-het-atelier-van-de-kunstenaar Camille Lemonnier in het atelier van de kunstenaar], op de website van het Erfgoedfonds van de Koning Boudewijnstichting</ref> == Tariya == Natal ngal ko Alfred Stevens waɗi ɗum e darorɗe teeminannde 19ɓiire.<ref name="EKBSc4">[https://www.erfgoed-kbs.be/collectie/camille-lemonnier-het-atelier-van-de-kunstenaar Camille Lemonnier in het atelier van de kunstenaar], op de website van het Erfgoedfonds van de Koning Boudewijnstichting</ref> Natal ngal rewi ko e defte naalankaagal keewɗe, ina heen kadi ganndo Pari biyeteeɗo André Fabius.<ref name="EKBSc3">[https://www.erfgoed-kbs.be/collectie/camille-lemonnier-het-atelier-van-de-kunstenaar Camille Lemonnier in het atelier van de kunstenaar], op de website van het Erfgoedfonds van de Koning Boudewijnstichting</ref><ref name="OKV">[http://www.tento.be/kortnieuws/nieuwe-hoogtepunten-het-fin-de-si%C3%A8cle-museum Nieuwe hoogtepunten in het Fin-de-Siècle Museum] {{Webarchive|url=https://web.archive.org/web/20180127124211/http://www.tento.be/kortnieuws/nieuwe-hoogtepunten-het-fin-de-si%C3%A8cle-museum|date=2018-01-27}}, [[Openbaar Kunstbezit Vlaanderen]]</ref> E hitaande 2014, Fonds de patrimoine mo Fooyre Laamɗo Baudouin soodi golle naalankaagal ɗee.<ref name="EKBSc2">[https://www.erfgoed-kbs.be/collectie/camille-lemonnier-het-atelier-van-de-kunstenaar Camille Lemonnier in het atelier van de kunstenaar], op de website van het Erfgoedfonds van de Koning Boudewijnstichting</ref><ref name="KMSKB2">[https://www.fine-arts-museum.be/nl/de-collectie/alfred-stevens-camille-lemonnier-in-het-atelier-van-de-schilder Camille Lemonnier in het atelier van de schilder]</ref><ref name="KBF in English2">{{cite web|url=https://www.heritage-kbf.be/news/portrait-camille-lemonnier-alfred-stevens|title=Portrait of Camille Lemonnier by Alfred Stevens|publisher=[[King Baudouin Foundation]]|accessdate=10 September 2020}}</ref> E hitaande 2015, nde Fooyre ndee soodi nde, natal ngal rokkaama e ñamlagol juutngol to Musées Royal des Arts Beaux de Belsik to Biriksel.<ref name="EKBSc">[https://www.erfgoed-kbs.be/collectie/camille-lemonnier-het-atelier-van-de-kunstenaar Camille Lemonnier in het atelier van de kunstenaar], op de website van het Erfgoedfonds van de Koning Boudewijnstichting</ref><ref name="KMSKB">[https://www.fine-arts-museum.be/nl/de-collectie/alfred-stevens-camille-lemonnier-in-het-atelier-van-de-schilder Camille Lemonnier in het atelier van de schilder]</ref><ref name="KBF in English">{{cite web|url=https://www.heritage-kbf.be/news/portrait-camille-lemonnier-alfred-stevens|title=Portrait of Camille Lemonnier by Alfred Stevens|publisher=[[King Baudouin Foundation]]|accessdate=10 September 2020}}</ref> == Tuugnorgal == qymj4cbr0g0mui15h1ckow08na3ly93 165255 165254 2026-04-18T07:15:04Z Babaji 002 14216 165255 wikitext text/x-wiki {{Databox}}'''Camille Lemonnier''' e nder suudu naalanke (e Farayse: Camille Lemonnier e nder suudu naalanke, e Hollande: Camille Lemonnier e nder suudu naalanke) ko nate nebam e dow canvas ɗe pentoowo belsiknaajo biyeteeɗo Alfred Stevens waɗi. Natal ngal wonnoo ko duuɓi keewɗi e nder defterdu keeriiɗo to Pari, kono e hitaande 2015 ko Heritage Found soodi ngal, ngal woni hannde ko e galleeji pinal laamɗo to Biriksel.<ref name="KBF in English4">{{cite web|url=https://www.heritage-kbf.be/news/portrait-camille-lemonnier-alfred-stevens|title=Portrait of Camille Lemonnier by Alfred Stevens|publisher=[[King Baudouin Foundation]]|accessdate=10 September 2020}}</ref><ref name="EKBSc6">[https://www.erfgoed-kbs.be/collectie/camille-lemonnier-het-atelier-van-de-kunstenaar Camille Lemonnier in het atelier van de kunstenaar], op de website van het Erfgoedfonds van de Koning Boudewijnstichting</ref> == Limtol == Golle ɗee ina kollita binndoowo belsiknaajo biyeteeɗo Camille Lemonnier e nder suudu naalankooɓe. Omo jannga deftere omo darii. Ko nder suudu nduu ina waɗi geɗe keewɗe keertiiɗe ko wayi no ƴellitgol natal Albrecht Dürer, puccu terakota, mask tiyaataar Noh e dow mahol, fannu, umbrella kaayitaaji, ƴiye paabi, e ƴiye huɗo pampas sara windo.<ref name="KBF in English3">{{cite web|url=https://www.heritage-kbf.be/news/portrait-camille-lemonnier-alfred-stevens|title=Portrait of Camille Lemonnier by Alfred Stevens|publisher=[[King Baudouin Foundation]]|accessdate=10 September 2020}}</ref><ref name="EKBSc5">[https://www.erfgoed-kbs.be/collectie/camille-lemonnier-het-atelier-van-de-kunstenaar Camille Lemonnier in het atelier van de kunstenaar], op de website van het Erfgoedfonds van de Koning Boudewijnstichting</ref> == Tariya == Natal ngal ko Alfred Stevens waɗi ɗum e darorɗe teeminannde 19ɓiire.<ref name="EKBSc4">[https://www.erfgoed-kbs.be/collectie/camille-lemonnier-het-atelier-van-de-kunstenaar Camille Lemonnier in het atelier van de kunstenaar], op de website van het Erfgoedfonds van de Koning Boudewijnstichting</ref> Natal ngal rewi ko e defte naalankaagal keewɗe, ina heen kadi ganndo Pari biyeteeɗo André Fabius.<ref name="EKBSc3">[https://www.erfgoed-kbs.be/collectie/camille-lemonnier-het-atelier-van-de-kunstenaar Camille Lemonnier in het atelier van de kunstenaar], op de website van het Erfgoedfonds van de Koning Boudewijnstichting</ref><ref name="OKV">[http://www.tento.be/kortnieuws/nieuwe-hoogtepunten-het-fin-de-si%C3%A8cle-museum Nieuwe hoogtepunten in het Fin-de-Siècle Museum] {{Webarchive|url=https://web.archive.org/web/20180127124211/http://www.tento.be/kortnieuws/nieuwe-hoogtepunten-het-fin-de-si%C3%A8cle-museum|date=2018-01-27}}, [[Openbaar Kunstbezit Vlaanderen]]</ref> E hitaande 2014, Fonds de patrimoine mo Fooyre Laamɗo Baudouin soodi golle naalankaagal ɗee.<ref name="EKBSc2">[https://www.erfgoed-kbs.be/collectie/camille-lemonnier-het-atelier-van-de-kunstenaar Camille Lemonnier in het atelier van de kunstenaar], op de website van het Erfgoedfonds van de Koning Boudewijnstichting</ref><ref name="KMSKB2">[https://www.fine-arts-museum.be/nl/de-collectie/alfred-stevens-camille-lemonnier-in-het-atelier-van-de-schilder Camille Lemonnier in het atelier van de schilder]</ref><ref name="KBF in English2">{{cite web|url=https://www.heritage-kbf.be/news/portrait-camille-lemonnier-alfred-stevens|title=Portrait of Camille Lemonnier by Alfred Stevens|publisher=[[King Baudouin Foundation]]|accessdate=10 September 2020}}</ref> E hitaande 2015, nde Fooyre ndee soodi nde, natal ngal rokkaama e ñamlagol juutngol to Musées Royal des Arts Beaux de Belsik to Biriksel.<ref name="EKBSc">[https://www.erfgoed-kbs.be/collectie/camille-lemonnier-het-atelier-van-de-kunstenaar Camille Lemonnier in het atelier van de kunstenaar], op de website van het Erfgoedfonds van de Koning Boudewijnstichting</ref><ref name="KMSKB">[https://www.fine-arts-museum.be/nl/de-collectie/alfred-stevens-camille-lemonnier-in-het-atelier-van-de-schilder Camille Lemonnier in het atelier van de schilder]</ref><ref name="KBF in English">{{cite web|url=https://www.heritage-kbf.be/news/portrait-camille-lemonnier-alfred-stevens|title=Portrait of Camille Lemonnier by Alfred Stevens|publisher=[[King Baudouin Foundation]]|accessdate=10 September 2020}}</ref> == Tuugnorgal == jclxgpyxh6ttf0b88146i2kyxx4ltlu The Child Canova Modeling a Lion out of Butter 0 40295 165256 2026-04-18T07:20:27Z Babaji 002 14216 Created page with "'''Cukalel Canova Modeling Lion e nder Butel''' ko c. 1885 nebam dow nate ɗe Pinckney Marsiyus-Simons (1865-1909) waɗi. Golle ɗee mbaɗaama e nder cukaagu naalanke oo, ɗe mballitii e addude mo e hakkille ganndo naalankaagal biyeteeɗo George William Sheldon binnduɗo ko fayti e naalanke oo e nder deftere mum wiyeteende Recent Ideals of American Art.<ref>https://arthistoriography.files.wordpress.com/2011/02/media_183168_en.pdf {{Bare URL PDF|date=August 2025}}</ref>..." 165256 wikitext text/x-wiki '''Cukalel Canova Modeling Lion e nder Butel''' ko c. 1885 nebam dow nate ɗe Pinckney Marsiyus-Simons (1865-1909) waɗi. Golle ɗee mbaɗaama e nder cukaagu naalanke oo, ɗe mballitii e addude mo e hakkille ganndo naalankaagal biyeteeɗo George William Sheldon binnduɗo ko fayti e naalanke oo e nder deftere mum wiyeteende Recent Ideals of American Art.<ref>https://arthistoriography.files.wordpress.com/2011/02/media_183168_en.pdf {{Bare URL PDF|date=August 2025}}</ref> Natal ngal ina hollita peeje ina njokki ngam juulde mawnde nde gooto e gollotooɓe ɓee, suka gorko gooto, jaɓi mooftude nanndi liɗɗi e butel. Golle ɗee ina mawnina cukalel ngel sabu doole mum keewɗe e wonde oo suka jahroowo e duuɓi 18 haa wonti sehil ganndiraaɗo Antonio Canova (1757–1822).<ref>{{cite web|url=https://artsandculture.google.com/asset/the-child-canova-modeling-a-lion-out-of-butterpinckney-marcius-pinckney-marcius-simons/6QGAULCOExXSiw?hl=en|title=The Child Canova Modeling a Lion Out of ButterPinckney Marcius - Pinckney Marcius-Simons}}</ref><ref>https://www.artnet.com/artists/pinckney-marcius-simons/the-boy-sculptor-antonio-canova-7OYB3k_mp5RTxDJyIDGreQ2</ref> Lion mooliiɗo oo ina nanndi no feewi e gooto e Lions Medici. Natal ngal ina jogaa e nder defterdu duumiindu to suudu defte Chrysler to Norfolk, Virginia.<ref>{{cite web|url=https://chrysler.emuseum.com/objects/64254/the-child-canova-modeling-a-lion-out-of-butter|title=The Child Canova Modeling a Lion out of Butter}}</ref>Golle ɗee naatii e koolol 2021-2022 Sargent, Whistler e gilaas Venezuela: Naalankooɓe Amerik e Maagi Murano to suudu naalankooɓe Amerik Smithsonian to Washington DC.<ref>https://s3.amazonaws.com/assets.saam.media/files/documents/2021-09/SWAVG%20checklist_FINAL.pdf {{Bare URL PDF|date=August 2025}}</ref> == Tuugnorgal == 3hjei5n4ov0a590u6a8xv8go36ikanv 165257 165256 2026-04-18T07:20:59Z Babaji 002 14216 165257 wikitext text/x-wiki {{Databox}}'''Cukalel Canova Modeling Lion e nder Butel''' ko c. 1885 nebam dow nate ɗe Pinckney Marsiyus-Simons (1865-1909) waɗi. Golle ɗee mbaɗaama e nder cukaagu naalanke oo, ɗe mballitii e addude mo e hakkille ganndo naalankaagal biyeteeɗo George William Sheldon binnduɗo ko fayti e naalanke oo e nder deftere mum wiyeteende Recent Ideals of American Art.<ref>https://arthistoriography.files.wordpress.com/2011/02/media_183168_en.pdf {{Bare URL PDF|date=August 2025}}</ref> Natal ngal ina hollita peeje ina njokki ngam juulde mawnde nde gooto e gollotooɓe ɓee, suka gorko gooto, jaɓi mooftude nanndi liɗɗi e butel. Golle ɗee ina mawnina cukalel ngel sabu doole mum keewɗe e wonde oo suka jahroowo e duuɓi 18 haa wonti sehil ganndiraaɗo Antonio Canova (1757–1822).<ref>{{cite web|url=https://artsandculture.google.com/asset/the-child-canova-modeling-a-lion-out-of-butterpinckney-marcius-pinckney-marcius-simons/6QGAULCOExXSiw?hl=en|title=The Child Canova Modeling a Lion Out of ButterPinckney Marcius - Pinckney Marcius-Simons}}</ref><ref>https://www.artnet.com/artists/pinckney-marcius-simons/the-boy-sculptor-antonio-canova-7OYB3k_mp5RTxDJyIDGreQ2</ref> Lion mooliiɗo oo ina nanndi no feewi e gooto e Lions Medici. Natal ngal ina jogaa e nder defterdu duumiindu to suudu defte Chrysler to Norfolk, Virginia.<ref>{{cite web|url=https://chrysler.emuseum.com/objects/64254/the-child-canova-modeling-a-lion-out-of-butter|title=The Child Canova Modeling a Lion out of Butter}}</ref>Golle ɗee naatii e koolol 2021-2022 Sargent, Whistler e gilaas Venezuela: Naalankooɓe Amerik e Maagi Murano to suudu naalankooɓe Amerik Smithsonian to Washington DC.<ref>https://s3.amazonaws.com/assets.saam.media/files/documents/2021-09/SWAVG%20checklist_FINAL.pdf {{Bare URL PDF|date=August 2025}}</ref> == Tuugnorgal == 8sfut6cacfhgx6mp15lktsbla8tid7e Can-can dress 0 40296 165258 2026-04-18T07:22:06Z SUZYFATIMA 13856 Created page with "Kosam Can-Can ina ɓoornenoo e daartol e nder jimɗi can-can. So tawii geɗe koltu tigi-rigi ina mbaawi seertude, sifaa koltu kuuɓtodinɗo ina heddii. Miijo mawngo ngo ko yo ɓoornanteeri ndii heewi ɓuuɓri e ɓuuɓri, ndi heewi laabi. E nder firo wooto, waɗaango ngam fijirde waɗnoonde e kitaale 1890, ɓoornanteeri cancan ndii ina "e kala nooneeji ceertuɗi e ɓuuɓri e ɓuuɓri e dow petticoats maɓɓe e ɓuuɓri pantalette... ɓuuɓri liɗɗi e garteruuji ɓuuɓri"..." 165258 wikitext text/x-wiki Kosam Can-Can ina ɓoornenoo e daartol e nder jimɗi can-can. So tawii geɗe koltu tigi-rigi ina mbaawi seertude, sifaa koltu kuuɓtodinɗo ina heddii. Miijo mawngo ngo ko yo ɓoornanteeri ndii heewi ɓuuɓri e ɓuuɓri, ndi heewi laabi. E nder firo wooto, waɗaango ngam fijirde waɗnoonde e kitaale 1890, ɓoornanteeri cancan ndii ina "e kala nooneeji ceertuɗi e ɓuuɓri e ɓuuɓri e dow petticoats maɓɓe e ɓuuɓri pantalette... ɓuuɓri liɗɗi e garteruuji ɓuuɓri". Kosam cancan ina waawi kadi fawneede e won e walla denndaangal ko wayi no : bottaari, koppi, gannde, kaɓirɗe, ɓuuɓri, wraps, boas, jeewte e ɓuuɓri.E nder aadaaji, rewɓe ina keewi ɓoornaade wutteeji pecciraaɗi e nder koppi mum en. E nder Celebrities' Most Wanted, ɓoornateeri "nanndaani e ɓoornanteeri can-can" siifaama ko "juutɗo e ɓuuɓɗo e yeeso, ina ɓuuɓtoo e nder oto juutɗo ɓuuɓɗo e mbaydi ɓaleeri e boɗeeri ɓuuɓndi e caggal" Versions contemporaines de comci cancan peeñii e jaayɗe keewɗe. Yeru, e nder limoore "Zidler's Rap (The Can-Can)" e nder filmo Moulin Rouge, gardinooɗo Baz Luhrmann waylitii ɓoornanteeri can-can ndii e nate pinndi kalaaji keewɗi, o rokki kala jimoowo "personas" gooto, ngam waɗde ɓoornanteeri ndi alaa ko bonnata, ndi ñalɗi hannde ɗii njiylotoo. Tuugnorgal 40gyq6qv6rc33huho29curf1bihtekk 165259 165258 2026-04-18T07:23:16Z SUZYFATIMA 13856 165259 wikitext text/x-wiki {{Databox}}'''Kosam Can-Can''' ina ɓoornenoo e daartol e nder jimɗi can-can. So tawii geɗe koltu tigi-rigi ina mbaawi seertude, sifaa koltu kuuɓtodinɗo ina heddii. Miijo mawngo ngo ko yo ɓoornanteeri ndii heewi ɓuuɓri e ɓuuɓri, ndi heewi laabi. E nder firo wooto, waɗaango ngam fijirde waɗnoonde e kitaale 1890, ɓoornanteeri cancan ndii ina "e kala nooneeji ceertuɗi e ɓuuɓri e ɓuuɓri e dow petticoats maɓɓe e ɓuuɓri pantalette... ɓuuɓri liɗɗi e garteruuji ɓuuɓri". Kosam cancan ina waawi kadi fawneede e won e walla denndaangal ko wayi no : bottaari, koppi, gannde, kaɓirɗe, ɓuuɓri, wraps, boas, jeewte e ɓuuɓri.E nder aadaaji, rewɓe ina keewi ɓoornaade wutteeji pecciraaɗi e nder koppi mum en. E nder Celebrities' Most Wanted, ɓoornateeri "nanndaani e ɓoornanteeri can-can" siifaama ko "juutɗo e ɓuuɓɗo e yeeso, ina ɓuuɓtoo e nder oto juutɗo ɓuuɓɗo e mbaydi ɓaleeri e boɗeeri ɓuuɓndi e caggal" Versions contemporaines de comci cancan peeñii e jaayɗe keewɗe. Yeru, e nder limoore "Zidler's Rap (The Can-Can)" e nder filmo Moulin Rouge, gardinooɗo Baz Luhrmann waylitii ɓoornanteeri can-can ndii e nate pinndi kalaaji keewɗi, o rokki kala jimoowo "personas" gooto, ngam waɗde ɓoornanteeri ndi alaa ko bonnata, ndi ñalɗi hannde ɗii njiylotoo. == Tuugnorgal == c63hdp36x9aqgc7iiipq4evk3ammb24 165262 165259 2026-04-18T07:26:38Z SUZYFATIMA 13856 165262 wikitext text/x-wiki {{Databox}}'''Kosam Can-Can''' ina ɓoornenoo e daartol e nder jimɗi can-can. So tawii geɗe koltu tigi-rigi ina mbaawi seertude, sifaa koltu kuuɓtodinɗo ina heddii. Miijo mawngo ngo ko yo ɓoornanteeri ndii heewi ɓuuɓri e ɓuuɓri, ndi heewi laabi. E nder firo wooto, waɗaango ngam fijirde waɗnoonde e kitaale 1890, ɓoornanteeri cancan ndii ina "e kala nooneeji ceertuɗi e ɓuuɓri e ɓuuɓri e dow petticoats maɓɓe e ɓuuɓri pantalette... ɓuuɓri liɗɗi e garteruuji ɓuuɓri". Kosam cancan ina waawi kadi fawneede e won e walla denndaangal ko wayi no : bottaari, koppi, gannde, kaɓirɗe, ɓuuɓri, wraps, boas, jeewte e ɓuuɓri.E nder aadaaji, rewɓe ina keewi ɓoornaade wutteeji pecciraaɗi e nder koppi mum en. E nder Celebrities' Most Wanted, ɓoornateeri "nanndaani e ɓoornanteeri can-can" siifaama ko "juutɗo e ɓuuɓɗo e yeeso, ina ɓuuɓtoo e nder oto juutɗo ɓuuɓɗo e mbaydi ɓaleeri e boɗeeri ɓuuɓndi e caggal" Versions contemporaines de comci cancan peeñii e jaayɗe keewɗe. Yeru, e nder limoore "Zidler's Rap (The Can-Can)" e nder filmo Moulin Rouge, gardinooɗo Baz Luhrmann waylitii ɓoornanteeri can-can ndii e nate pinndi kalaaji keewɗi, o rokki kala jimoowo "personas" gooto, ngam waɗde ɓoornanteeri ndi alaa ko bonnata, ndi ñalɗi hannde ɗii njiylotoo.<ref>{{cite book|url=https://books.google.com/books?id=5TYyZVNAQ0wC&q=Cancan+dress&pg=PA32|title=LOST IN TUMBLEROCK or, They Took the Wrong Road...|publisher=I. E. Clark Publications|accessdate=December 1, 2011|isbn=9780886804992}}</ref><ref>{{cite book|url=https://books.google.com/books?id=9GIEAAAAMBAJ&q=cancan&pg=PA58|title=The Advocate|accessdate=December 1, 2011|publisher=Here|date=2001-06-05}}</ref><ref>{{cite book|url=https://books.google.com/books?id=PxzHb9D3NyAC&q=can-can&pg=PT274|title=Celebrities' Most Wanted|accessdate=December 1, 2011|isbn=9781597975667|last1=Hallenbeck-Huber|first1=Marjorie|date=2010-06-30|publisher=Potomac Books}}</ref><ref>{{cite AV media|title=Moulin Rouge: The Production Featurette|work=Moulin Rouge DVD}}</ref> == Tuugnorgal == <references /> btzdshmw018qchpwqieebkqu7hlyr0p Girls Spinning at the Gate 0 40297 165260 2026-04-18T07:24:40Z Babaji 002 14216 Created page with "'''Sukaaɓe rewɓe ina''' njirloo e damal (e ɗemngal Rumaani: Fete lucrând la poartă) ko natal pentoowo Rumaani biyeteeɗo Nicolae Grigorescu, tuggi hitaande 1885 haa 1890. == Limtol == Natal ngal ina waɗi 42,5 x 62,5 santimeeteer. Natal ngal jeyaa ko e galle pinal ngenndiwal leydi Rumaani, to Bukarest.<ref>[http://www.mnar.arts.ro/Romanian-Modern-Art/s-1/p-9 ''Girls Spinning at the Gate '', National Museum of Art of Romania, mnar.arts.ro.]</ref> == Lartol == Nata..." 165260 wikitext text/x-wiki '''Sukaaɓe rewɓe ina''' njirloo e damal (e ɗemngal Rumaani: Fete lucrând la poartă) ko natal pentoowo Rumaani biyeteeɗo Nicolae Grigorescu, tuggi hitaande 1885 haa 1890. == Limtol == Natal ngal ina waɗi 42,5 x 62,5 santimeeteer. Natal ngal jeyaa ko e galle pinal ngenndiwal leydi Rumaani, to Bukarest.<ref>[http://www.mnar.arts.ro/Romanian-Modern-Art/s-1/p-9 ''Girls Spinning at the Gate '', National Museum of Art of Romania, mnar.arts.ro.]</ref> == Lartol == Natal ngal hollitii yimɓe ɗiɗo ɓoorniiɓe comci leñol ina njooɗii e dow ŋoral sara damal e nder ŋoral leɗɗe, ina njirloo, tawi annoore ina addana leydi taariindi ndii e yeeso.<ref>[https://www.europeana.eu/portal/record/2063601/_7BEA127D59D24CD9846E010F46F7954C.html ''Girls Spinning at the Gate'', europeana.eu.]</ref> == Tuugnorgal == e7qqp9uztj6w3ib6fu3qzw55836np7n 165261 165260 2026-04-18T07:25:29Z Babaji 002 14216 165261 wikitext text/x-wiki {{Databox}}'''Sukaaɓe rewɓe ina''' njirloo e damal (e ɗemngal Rumaani: Fete lucrând la poartă) ko natal pentoowo Rumaani biyeteeɗo Nicolae Grigorescu, tuggi hitaande 1885 haa 1890. == Limtol == Natal ngal ina waɗi 42,5 x 62,5 santimeeteer. Natal ngal jeyaa ko e galle pinal ngenndiwal leydi Rumaani, to Bukarest.<ref>[http://www.mnar.arts.ro/Romanian-Modern-Art/s-1/p-9 ''Girls Spinning at the Gate '', National Museum of Art of Romania, mnar.arts.ro.]</ref> == Lartol == Natal ngal hollitii yimɓe ɗiɗo ɓoorniiɓe comci leñol ina njooɗii e dow ŋoral sara damal e nder ŋoral leɗɗe, ina njirloo, tawi annoore ina addana leydi taariindi ndii e yeeso.<ref>[https://www.europeana.eu/portal/record/2063601/_7BEA127D59D24CD9846E010F46F7954C.html ''Girls Spinning at the Gate'', europeana.eu.]</ref> == Tuugnorgal == 9mblnpndgq60pr6wxmg1es50u400ije Kites (Spitzweg) 0 40298 165263 2026-04-18T07:29:42Z Babaji 002 14216 Created page with "'''Kites''' ( ɗemngal Almaañ : Drachensteigen ) ko nebam e dow karte pentugol ngol Carl Spitzweg waɗi e hitaande 1880-1885, jooni ko e Alte NationalGalerie to Berlin, keɓɗo ɗum e galleeji Fritz Gurlitt to Berlin, e hitaande 1908. == Limtol == E nder yeeso tataɓal les ngal natal ngal, sukaaɓe tato ina ndarii e dow ŋoral ɓalewal : suka gorko gooto, jogiiɗo ŋoral e junngo mum, ina ndaara dow ŋoral mum, suka goɗɗo ina jogii ŋoral les junngo mum ina rewi e gi..." 165263 wikitext text/x-wiki '''Kites''' ( ɗemngal Almaañ : Drachensteigen ) ko nebam e dow karte pentugol ngol Carl Spitzweg waɗi e hitaande 1880-1885, jooni ko e Alte NationalGalerie to Berlin, keɓɗo ɗum e galleeji Fritz Gurlitt to Berlin, e hitaande 1908. == Limtol == E nder yeeso tataɓal les ngal natal ngal, sukaaɓe tato ina ndarii e dow ŋoral ɓalewal : suka gorko gooto, jogiiɗo ŋoral e junngo mum, ina ndaara dow ŋoral mum, suka goɗɗo ina jogii ŋoral les junngo mum ina rewi e gite mum, suka debbo ina jogii puccu ina darii ina fawi ɓalewol mum e ƴeewoowo oo. Fedde tokosere ndee ina ɓadii debbo gooto ina wondi e sukaaɓe nayo woɗɓe e laawol mboɗeeri, leydi. Hinde tan ina waawi yiyeede e dow ladde e nder laabi yim6e wocf6e e caggal mum, e dow laylaytol horizon, ekkol e cuucfi wuro. Angelika Wesenberg ina sikki wonde Theresienwiese, nokku ɗo Spitzweg hoɗi to Munich, ina waawi anndeede e nder ladde.<ref name="Wesenberg2">{{citation|surname1=Wesenberg, Angelika|editor-surname1=Keisch, Claude|periodical=Die Alte Nationalgalerie Berlin|title=Münchner Malerei und Leibl-Kreis|publisher=Verlag C. H. Beck|publication-place=München|isbn=3406523137|date=2005|language=German}} S. 110.</ref> Tataɓe ɗiɗi toowɗe pentol ngol ɓuri heewde ko ɓuuɓri, asamaan mo alaa ruulde, ɗo ƴiye tati njiyataa ko toɓɓe tokoose. == Lartol == E nder ƴeewndo makko e koolol Spitzweg waɗnoongol to Haus der Kunst e hitaande 2003, ganndo naalankaagal Benedikt Erenz hollitii wonde Kites ina jeyaa e natal ɓurngal ŋarɗude e Spitzweg, sibu pentoowo oo "ina yaltina kalaaji ɗii, ina ɗacca ɗum en haalde daartol mum en... O wayli dingiral banal anhood e dow child2". Jaaynde wiyeteende Süddeutsche Zeitung, ñalnde 17 oktoobar 2008, siftinii natal ngal wonde « mawngal », hay so tawii noon ngal famɗi. Tataɓal les ngal natal ngal hollirta ko "nguurndam leydi", tataɓe ɗiɗi dow ɗee ko "asamaan mo alaa keerol tigi rigi", mboddi ndii ko "geɗel maagiyaŋkeewel, so wonaa huunde ceniinde, ko mbaadi ngoɗnd".<ref name="Berenz">{{cite web|title=Farbenspiel vom Glück|periodical=|publisher=[[Die Zeit|Zeit Online]]|url=http://www.zeit.de/2003/06/Spitzweg|url-status=|format=|access-date=7 January 2020|archive-url=|archive-date=|last=Erenz, Benedikt|date=June 2003|year=|language=German|pages=|quote=}}</ref>Heddii ko sirlu pentoowo oo ɗo henndu haanndundu e fiyde lewru ummotoo so tawii asamaan oo ina laaɓi haa laaɓi.<ref>Vgl. {{cite web|title=Streiflicht|periodical=|publisher=[[Süddeutscher Verlag]]|url=http://sz-audio.sueddeutsche.de/unterhaltung/index.php?audio=1181&start=1|url-status=|format=|access-date=7 January 2020|archive-url=|archive-date=|last=|date=|year=|language=German|pages=|quote=}}</ref> Daartoowo naalankaagal biyeteeɗo Angelika Wesenberg hollitii e nder catal Alte Nationalgalerie wonde koolaaɗo kuuɓal (horizontal) ina taƴaa e laawol gonngol dow ngol e doggol kite.<ref name="Wesenberg">{{citation|surname1=Wesenberg, Angelika|editor-surname1=Keisch, Claude|periodical=Die Alte Nationalgalerie Berlin|title=Münchner Malerei und Leibl-Kreis|publisher=Verlag C. H. Beck|publication-place=München|isbn=3406523137|date=2005|language=German}} S. 110.</ref> == Iwdi mum == Galle Alte National heɓi natal ngal ko e hitaande 1908 to Galle Fritz Gurlitt to Berlin. == Tuugnorgal == njwmd4jnpth2oy7v05t1kqx4504u5hn 165264 165263 2026-04-18T07:30:10Z Babaji 002 14216 165264 wikitext text/x-wiki {{Databox}}'''Kites''' ( ɗemngal Almaañ : Drachensteigen ) ko nebam e dow karte pentugol ngol Carl Spitzweg waɗi e hitaande 1880-1885, jooni ko e Alte NationalGalerie to Berlin, keɓɗo ɗum e galleeji Fritz Gurlitt to Berlin, e hitaande 1908. == Limtol == E nder yeeso tataɓal les ngal natal ngal, sukaaɓe tato ina ndarii e dow ŋoral ɓalewal : suka gorko gooto, jogiiɗo ŋoral e junngo mum, ina ndaara dow ŋoral mum, suka goɗɗo ina jogii ŋoral les junngo mum ina rewi e gite mum, suka debbo ina jogii puccu ina darii ina fawi ɓalewol mum e ƴeewoowo oo. Fedde tokosere ndee ina ɓadii debbo gooto ina wondi e sukaaɓe nayo woɗɓe e laawol mboɗeeri, leydi. Hinde tan ina waawi yiyeede e dow ladde e nder laabi yim6e wocf6e e caggal mum, e dow laylaytol horizon, ekkol e cuucfi wuro. Angelika Wesenberg ina sikki wonde Theresienwiese, nokku ɗo Spitzweg hoɗi to Munich, ina waawi anndeede e nder ladde.<ref name="Wesenberg2">{{citation|surname1=Wesenberg, Angelika|editor-surname1=Keisch, Claude|periodical=Die Alte Nationalgalerie Berlin|title=Münchner Malerei und Leibl-Kreis|publisher=Verlag C. H. Beck|publication-place=München|isbn=3406523137|date=2005|language=German}} S. 110.</ref> Tataɓe ɗiɗi toowɗe pentol ngol ɓuri heewde ko ɓuuɓri, asamaan mo alaa ruulde, ɗo ƴiye tati njiyataa ko toɓɓe tokoose. == Lartol == E nder ƴeewndo makko e koolol Spitzweg waɗnoongol to Haus der Kunst e hitaande 2003, ganndo naalankaagal Benedikt Erenz hollitii wonde Kites ina jeyaa e natal ɓurngal ŋarɗude e Spitzweg, sibu pentoowo oo "ina yaltina kalaaji ɗii, ina ɗacca ɗum en haalde daartol mum en... O wayli dingiral banal anhood e dow child2". Jaaynde wiyeteende Süddeutsche Zeitung, ñalnde 17 oktoobar 2008, siftinii natal ngal wonde « mawngal », hay so tawii noon ngal famɗi. Tataɓal les ngal natal ngal hollirta ko "nguurndam leydi", tataɓe ɗiɗi dow ɗee ko "asamaan mo alaa keerol tigi rigi", mboddi ndii ko "geɗel maagiyaŋkeewel, so wonaa huunde ceniinde, ko mbaadi ngoɗnd".<ref name="Berenz">{{cite web|title=Farbenspiel vom Glück|periodical=|publisher=[[Die Zeit|Zeit Online]]|url=http://www.zeit.de/2003/06/Spitzweg|url-status=|format=|access-date=7 January 2020|archive-url=|archive-date=|last=Erenz, Benedikt|date=June 2003|year=|language=German|pages=|quote=}}</ref>Heddii ko sirlu pentoowo oo ɗo henndu haanndundu e fiyde lewru ummotoo so tawii asamaan oo ina laaɓi haa laaɓi.<ref>Vgl. {{cite web|title=Streiflicht|periodical=|publisher=[[Süddeutscher Verlag]]|url=http://sz-audio.sueddeutsche.de/unterhaltung/index.php?audio=1181&start=1|url-status=|format=|access-date=7 January 2020|archive-url=|archive-date=|last=|date=|year=|language=German|pages=|quote=}}</ref> Daartoowo naalankaagal biyeteeɗo Angelika Wesenberg hollitii e nder catal Alte Nationalgalerie wonde koolaaɗo kuuɓal (horizontal) ina taƴaa e laawol gonngol dow ngol e doggol kite.<ref name="Wesenberg">{{citation|surname1=Wesenberg, Angelika|editor-surname1=Keisch, Claude|periodical=Die Alte Nationalgalerie Berlin|title=Münchner Malerei und Leibl-Kreis|publisher=Verlag C. H. Beck|publication-place=München|isbn=3406523137|date=2005|language=German}} S. 110.</ref> == Iwdi mum == Galle Alte National heɓi natal ngal ko e hitaande 1908 to Galle Fritz Gurlitt to Berlin. == Tuugnorgal == 2q9mtnbesw6j1l9e2xgrcjpa3begi8l Celso Al. Carunungan 0 40299 165265 2026-04-18T07:33:52Z Hauwasysy 14067 Created page with "Celso Al. Carunungan (7 lewru Yarkomaa 1923 – 15 Feebariyee 1988) ko binndoowo, binndoowo defte, binndoowo binndanɗe e ɗemɗe Engele e Filipiin. E hitaande 1959, o heɓi njeenaari ɓurndi moƴƴude e daartol to duɗal jaaɓi haaɗtirde Filipiin (FAMAS) sabu makko miijaade daartol ngol e filmo Biyaya ng Lupa ("Barkeeji leydi") e ɗemngal Tagalog. O miijii caggal ɗuum daartol ngol ngam waɗde filmo 1976 biyeteeɗo Iniibig Kita... Baaba Salvador. Ina jeyaa e golle makk..." 165265 wikitext text/x-wiki Celso Al. Carunungan (7 lewru Yarkomaa 1923 – 15 Feebariyee 1988) ko binndoowo, binndoowo defte, binndoowo binndanɗe e ɗemɗe Engele e Filipiin. E hitaande 1959, o heɓi njeenaari ɓurndi moƴƴude e daartol to duɗal jaaɓi haaɗtirde Filipiin (FAMAS) sabu makko miijaade daartol ngol e filmo Biyaya ng Lupa ("Barkeeji leydi") e ɗemngal Tagalog. O miijii caggal ɗuum daartol ngol ngam waɗde filmo 1976 biyeteeɗo Iniibig Kita... Baaba Salvador. Ina jeyaa e golle makko « Hono gorko mawɗo jaambaaro » , deftere yaltunde to New York e hitaande 1960 caggal ɗuum to Manila e hitaande 1963 ; Hoto Gomor e daartol goɗngol (1963); Panorama binndol winndere wonande Filipinaaɓe: hitaande nayaɓere (1966); Satanas sa Lupa (1971), deftere tagalog; e Maayde ujunere maayde: Deftere ko fayti e nguurndam e sahaaji Lorenzo Ruiz. O woniino jiiloowo peewnugol filmo Ameriknaajo 1982 biyeteeɗoHitaande nguurndam kulɓiniiɗam. Tuugnorgal 64lq104fsbry0gjqd472jk49ti0n01o 165267 165265 2026-04-18T07:35:48Z Hauwasysy 14067 165267 wikitext text/x-wiki {{Databox}}'''Celso Al. Carunungan''' (7 lewru Yarkomaa 1923 – 15 Feebariyee 1988) ko binndoowo, binndoowo defte, binndoowo binndanɗe e ɗemɗe Engele e Filipiin. E hitaande 1959, o heɓi njeenaari ɓurndi moƴƴude e daartol to duɗal jaaɓi haaɗtirde Filipiin (FAMAS) sabu makko miijaade daartol ngol e filmo Biyaya ng Lupa ("Barkeeji leydi") e ɗemngal Tagalog. O miijii caggal ɗuum daartol ngol ngam waɗde filmo 1976 biyeteeɗo Iniibig Kita... Baaba Salvador. Ina jeyaa e golle makko « Hono gorko mawɗo jaambaaro » , deftere yaltunde to New York e hitaande 1960 caggal ɗuum to Manila e hitaande 1963 ; Hoto Gomor e daartol goɗngol (1963); Panorama binndol winndere wonande Filipinaaɓe: hitaande nayaɓere (1966); Satanas sa Lupa (1971), deftere tagalog; e Maayde ujunere maayde: Deftere ko fayti e nguurndam e sahaaji Lorenzo Ruiz. O woniino jiiloowo peewnugol filmo Ameriknaajo 1982 biyeteeɗoHitaande nguurndam kulɓiniiɗam. == Tuugnorgal == es3rka4mt2mvyvw49pmc8vygs2vur1v 165269 165267 2026-04-18T07:40:42Z Hauwasysy 14067 165269 wikitext text/x-wiki {{Databox}}'''Celso Al. Carunungan''' (7 lewru Yarkomaa 1923 – 15 Feebariyee 1988) ko binndoowo, binndoowo defte, binndoowo binndanɗe e ɗemɗe Engele e Filipiin. E hitaande 1959, o heɓi njeenaari ɓurndi moƴƴude e daartol to duɗal jaaɓi haaɗtirde Filipiin (FAMAS) sabu makko miijaade daartol ngol e filmo Biyaya ng Lupa ("Barkeeji leydi") e ɗemngal Tagalog. O miijii caggal ɗuum daartol ngol ngam waɗde filmo 1976 biyeteeɗo Iniibig Kita... Baaba Salvador. Ina jeyaa e golle makko « Hono gorko mawɗo jaambaaro » , deftere yaltunde to New York e hitaande 1960 caggal ɗuum to Manila e hitaande 1963 ; Hoto Gomor e daartol goɗngol (1963); Panorama binndol winndere wonande Filipinaaɓe: hitaande nayaɓere (1966); Satanas sa Lupa (1971), deftere tagalog; e Maayde ujunere maayde: Deftere ko fayti e nguurndam e sahaaji Lorenzo Ruiz. O woniino jiiloowo peewnugol filmo Ameriknaajo 1982 biyeteeɗoHitaande nguurndam kulɓiniiɗam.<ref>{{cite news|title=Writer Celso Carunungan dies at 65|url=https://books.google.com/books?id=pJAtAAAAIBAJ&pg=PA1|access-date=June 17, 2024|work=[[Manila Standard]]|publisher=Kamahalan Publishing Corp.|date=February 16, 1988|page=1}}</ref><ref name="KC">{{usurped|[https://web.archive.org/web/20041122012847/http://www3.kabayancentral.com/video/lvn/cplvnbnlupa.html Celso Al. Carunungan]}}, kabayancentral.com</ref><ref name="IMDB">[[imdbname:1330204|Celso Al. Carunungan]], imdb.com</ref> == Tuugnorgal == <references /> 3tf7bhkp3y1tn80uzyls6bcty6f6aev Mary Magdalene (Stevens) 0 40300 165266 2026-04-18T07:35:25Z Babaji 002 14216 Created page with "'''Mariyam Magadala''' ko pentol nebam e dow canvas ngol pentoowo Belsiknaajo biyeteeɗo Alfred Stevens waɗi. Ko Stevens ƴeewtindii nate Mariyam Magadala e nder deftere nde. Natal ngal ina hollita Mary e mbaadi Sarah Bernhardt, fijoowo keewɗo ƴettude natal Stevens. Golle ɗee ngoni ko e mooftirgel galle pinal (Musée des Fines Arts) to Gante gila 2001. Natal ngal ko njulaagu Pari biyeteeɗo Georges Petit yamiri ɗum.<ref name="Flemish Art Collection2">{{cite web|url..." 165266 wikitext text/x-wiki '''Mariyam Magadala''' ko pentol nebam e dow canvas ngol pentoowo Belsiknaajo biyeteeɗo Alfred Stevens waɗi. Ko Stevens ƴeewtindii nate Mariyam Magadala e nder deftere nde. Natal ngal ina hollita Mary e mbaadi Sarah Bernhardt, fijoowo keewɗo ƴettude natal Stevens. Golle ɗee ngoni ko e mooftirgel galle pinal (Musée des Fines Arts) to Gante gila 2001. Natal ngal ko njulaagu Pari biyeteeɗo Georges Petit yamiri ɗum.<ref name="Flemish Art Collection2">{{cite web|url=http://www.vlaamsekunstcollectie.be/nl/zoeken.aspx|title=Mary Magdalene|publisher=[[Flemish Art Collection]]|accessdate=20 August 2020|archive-date=30 November 2020|archive-url=https://web.archive.org/web/20201130012239/http://www.vlaamsekunstcollectie.be/nl/zoeken.aspx|url-status=dead}}</ref><ref name="Ghent Museum2">{{cite web|url=https://www.mskgent.be/en/featured-item/mary-magdalene|title=Alfred Stevens Mary Magdalene|publisher=[[Museum of Fine Arts, Ghent]]|accessdate=20 August 2020}}</ref> == Fawnugo == Alfred Stevens, pentoowo nguurndam aduna to Pari, hawri e fiyoowo filmo biyeteeɗo Sarah Bernhardt hedde hitaande 1887. O waɗi heen nate keewɗe. E nder yoga e majje o waɗti waɗde ko wayi no jikku ummoriiɗo e daartol walla binndol. E nder ndee ɗoo natal en njiyii Bernhardt ko Mariyam Magadala, debbo jom suudu Linjiila mo caggal mum tuubni, o woppi golle makko.<ref name="Ghent Museum3">{{cite web|url=https://www.mskgent.be/en/featured-item/mary-magdalene|title=Alfred Stevens Mary Magdalene|publisher=[[Museum of Fine Arts, Ghent]]|accessdate=20 August 2020}}</ref><ref name="Flemish Art Collection3">{{cite web|url=http://www.vlaamsekunstcollectie.be/nl/zoeken.aspx|title=Mary Magdalene|publisher=[[Flemish Art Collection]]|accessdate=20 August 2020|archive-date=30 November 2020|archive-url=https://web.archive.org/web/20201130012239/http://www.vlaamsekunstcollectie.be/nl/zoeken.aspx|url-status=dead}}</ref> Gaasa juutɗa, ɓalndu - maande vanitas par excellence - e leydi ɓuuɓndi e nder ladde ina njeyaa e aadaaji ikonogaraafi ummoriiɗi e yontaaji hakkundeeji. Ko ɓuri heewde e teeminannde sappo e jeenaɓiire ko ƴoƴre laaɓtunde e gite mettuɗe, fotde hallucinatory ɗe Mariyam Magadala ƴeewata ƴeewoowo oo. Ɗuum ina ɓuuɓna ngonka diine jikku oo. Sifaa caɗtuɗo golle ɗee, kono ina yahdi e sifaa Mariyam Magadala, ina hulɓinii yimɓe heewɓe ɓurɓe yiɗde yiyde mo ina hollira no tuubiiɗo nii.<ref name="Flemish Art Collection">{{cite web|url=http://www.vlaamsekunstcollectie.be/nl/zoeken.aspx|title=Mary Magdalene|publisher=[[Flemish Art Collection]]|accessdate=20 August 2020|archive-date=30 November 2020|archive-url=https://web.archive.org/web/20201130012239/http://www.vlaamsekunstcollectie.be/nl/zoeken.aspx|url-status=dead}}</ref><ref name="Ghent Museum">{{cite web|url=https://www.mskgent.be/en/featured-item/mary-magdalene|title=Alfred Stevens Mary Magdalene|publisher=[[Museum of Fine Arts, Ghent]]|accessdate=20 August 2020}}</ref> == Tuugnorgal == s66eb2h25c70vuqpxy6nkb0z0uau171 165268 165266 2026-04-18T07:35:52Z Babaji 002 14216 165268 wikitext text/x-wiki {{Databox}}'''Mariyam Magadala''' ko pentol nebam e dow canvas ngol pentoowo Belsiknaajo biyeteeɗo Alfred Stevens waɗi. Ko Stevens ƴeewtindii nate Mariyam Magadala e nder deftere nde. Natal ngal ina hollita Mary e mbaadi Sarah Bernhardt, fijoowo keewɗo ƴettude natal Stevens. Golle ɗee ngoni ko e mooftirgel galle pinal (Musée des Fines Arts) to Gante gila 2001. Natal ngal ko njulaagu Pari biyeteeɗo Georges Petit yamiri ɗum.<ref name="Flemish Art Collection2">{{cite web|url=http://www.vlaamsekunstcollectie.be/nl/zoeken.aspx|title=Mary Magdalene|publisher=[[Flemish Art Collection]]|accessdate=20 August 2020|archive-date=30 November 2020|archive-url=https://web.archive.org/web/20201130012239/http://www.vlaamsekunstcollectie.be/nl/zoeken.aspx|url-status=dead}}</ref><ref name="Ghent Museum2">{{cite web|url=https://www.mskgent.be/en/featured-item/mary-magdalene|title=Alfred Stevens Mary Magdalene|publisher=[[Museum of Fine Arts, Ghent]]|accessdate=20 August 2020}}</ref> == Fawnugo == Alfred Stevens, pentoowo nguurndam aduna to Pari, hawri e fiyoowo filmo biyeteeɗo Sarah Bernhardt hedde hitaande 1887. O waɗi heen nate keewɗe. E nder yoga e majje o waɗti waɗde ko wayi no jikku ummoriiɗo e daartol walla binndol. E nder ndee ɗoo natal en njiyii Bernhardt ko Mariyam Magadala, debbo jom suudu Linjiila mo caggal mum tuubni, o woppi golle makko.<ref name="Ghent Museum3">{{cite web|url=https://www.mskgent.be/en/featured-item/mary-magdalene|title=Alfred Stevens Mary Magdalene|publisher=[[Museum of Fine Arts, Ghent]]|accessdate=20 August 2020}}</ref><ref name="Flemish Art Collection3">{{cite web|url=http://www.vlaamsekunstcollectie.be/nl/zoeken.aspx|title=Mary Magdalene|publisher=[[Flemish Art Collection]]|accessdate=20 August 2020|archive-date=30 November 2020|archive-url=https://web.archive.org/web/20201130012239/http://www.vlaamsekunstcollectie.be/nl/zoeken.aspx|url-status=dead}}</ref> Gaasa juutɗa, ɓalndu - maande vanitas par excellence - e leydi ɓuuɓndi e nder ladde ina njeyaa e aadaaji ikonogaraafi ummoriiɗi e yontaaji hakkundeeji. Ko ɓuri heewde e teeminannde sappo e jeenaɓiire ko ƴoƴre laaɓtunde e gite mettuɗe, fotde hallucinatory ɗe Mariyam Magadala ƴeewata ƴeewoowo oo. Ɗuum ina ɓuuɓna ngonka diine jikku oo. Sifaa caɗtuɗo golle ɗee, kono ina yahdi e sifaa Mariyam Magadala, ina hulɓinii yimɓe heewɓe ɓurɓe yiɗde yiyde mo ina hollira no tuubiiɗo nii.<ref name="Flemish Art Collection">{{cite web|url=http://www.vlaamsekunstcollectie.be/nl/zoeken.aspx|title=Mary Magdalene|publisher=[[Flemish Art Collection]]|accessdate=20 August 2020|archive-date=30 November 2020|archive-url=https://web.archive.org/web/20201130012239/http://www.vlaamsekunstcollectie.be/nl/zoeken.aspx|url-status=dead}}</ref><ref name="Ghent Museum">{{cite web|url=https://www.mskgent.be/en/featured-item/mary-magdalene|title=Alfred Stevens Mary Magdalene|publisher=[[Museum of Fine Arts, Ghent]]|accessdate=20 August 2020}}</ref> == Tuugnorgal == qkdz1naycr12z9z7d9ijsus12bej066 Mont Sainte-Victoire seen from Bellevue 0 40301 165270 2026-04-18T07:40:58Z Babaji 002 14216 Created page with "'''Mont Sainte-Victoire''' yi’eteeɗo e Bellevue ko nate leydi, ɗe naalanke Faraysenaajo biyeteeɗo Paul Cézanne waɗi hedde hitaande 1886. Tiitoonde natal ngal ko Montagne Sainte-Victoire to Provence to fuɗnaange Farayse. Cézanne waɗii sahaaji keewɗi e nder Aix-en-Provence e oon sahaa, o ƴelliti jokkondiral keeringal e leydi ndii. Ndee ɗoo tufnde teeŋtunde, nde seerti e leydi ndi, omo waawi yi’de ɗum gila e galle makko, omo fenta nde e nder sahaaji keewɗi..." 165270 wikitext text/x-wiki '''Mont Sainte-Victoire''' yi’eteeɗo e Bellevue ko nate leydi, ɗe naalanke Faraysenaajo biyeteeɗo Paul Cézanne waɗi hedde hitaande 1886. Tiitoonde natal ngal ko Montagne Sainte-Victoire to Provence to fuɗnaange Farayse. Cézanne waɗii sahaaji keewɗi e nder Aix-en-Provence e oon sahaa, o ƴelliti jokkondiral keeringal e leydi ndii. Ndee ɗoo tufnde teeŋtunde, nde seerti e leydi ndi, omo waawi yi’de ɗum gila e galle makko, omo fenta nde e nder sahaaji keewɗi.<ref>Becks-Malorny, p. 67.</ref> Feccere hitaande tan caggal udditgol laawol laana njoorndi Aix–Marseille ñalnde 15 oktoobar 1877, Cézanne winndi sehil mum Émile Zola ñalnde 14 abriil 1878, ina yetta Mont Sainte-Victoire — yiytaa e laana ndiwoowa nde ka taƴata maayo Arc motif motif bria a). <ref>Paul Cézanne, Correspondance, recueillie, annotée et préfacée par John Rewald, nouvelle édition révisée et augmentée, Paris: Bernard Grasset, 1978, p. 165.</ref>Hedde oon sahaa, tawi omo yahra e duuɓi capanɗe tati e jeenay, Cézanne fuɗɗii, ko adii fof, nate dillooje ngam ƴellitde Mont Sainte-Victoire to wuro makko wiyeteengo Aix-en-Provence. Ko ɗum waɗi ina gasa tawa ndeeɗoo hiirde mawnde ina waɗi ko yiytaa e windoore oto dilloowo. <ref>Tomoki Akimaru, [https://critique.aicajapan.com/6562 "Cézanne and the Railway (1): A Hidden Origin of Modern Vision"], ''Art Critique+'', AICA Japan, 6 September 2024.</ref> Ndeke, e nder ndeeɗoo nate, ponto laana njoorndi e laawol Aix–Marseille, taƴoowo falnde maayo Arc, ina hollira sara caka-nyaamo kompoññe oo. <ref>Tomoki Akimaru, [https://critique.aicajapan.com/6587 “Cézanne and the Railway (3): His Railway Subject in Aix-en-Provence”], ''Art Critique+'', AICA Japan, 6 September 2024.</ref> Natal ngal holliri laaɓndal eɓɓoore Cézanne ngam waɗde njuɓɓudi e laaɓal e dille tago, tawa o woppaani goonga optik Impressionnisme.<ref name="G538-412">Gombrich, pp. 538-41.</ref>Annoore e kalaaji pentol ngol fof ina ndokka heen miijo ngo alaa ko woni e mum so wonaa tagoore, kono ko ɗoon woni e tagoore.<ref name="G538-41">Gombrich, pp. 538-41.</ref> == Ƴeew kadi == Doggol nate ɗe Paul Cézanne waɗi == Tuugnorgal == egjfong05n8zrsagaxvj01hnkmi8121 165271 165270 2026-04-18T07:41:22Z Babaji 002 14216 165271 wikitext text/x-wiki {{Databox}}'''Mont Sainte-Victoire''' yi’eteeɗo e Bellevue ko nate leydi, ɗe naalanke Faraysenaajo biyeteeɗo Paul Cézanne waɗi hedde hitaande 1886. Tiitoonde natal ngal ko Montagne Sainte-Victoire to Provence to fuɗnaange Farayse. Cézanne waɗii sahaaji keewɗi e nder Aix-en-Provence e oon sahaa, o ƴelliti jokkondiral keeringal e leydi ndii. Ndee ɗoo tufnde teeŋtunde, nde seerti e leydi ndi, omo waawi yi’de ɗum gila e galle makko, omo fenta nde e nder sahaaji keewɗi.<ref>Becks-Malorny, p. 67.</ref> Feccere hitaande tan caggal udditgol laawol laana njoorndi Aix–Marseille ñalnde 15 oktoobar 1877, Cézanne winndi sehil mum Émile Zola ñalnde 14 abriil 1878, ina yetta Mont Sainte-Victoire — yiytaa e laana ndiwoowa nde ka taƴata maayo Arc motif motif bria a). <ref>Paul Cézanne, Correspondance, recueillie, annotée et préfacée par John Rewald, nouvelle édition révisée et augmentée, Paris: Bernard Grasset, 1978, p. 165.</ref>Hedde oon sahaa, tawi omo yahra e duuɓi capanɗe tati e jeenay, Cézanne fuɗɗii, ko adii fof, nate dillooje ngam ƴellitde Mont Sainte-Victoire to wuro makko wiyeteengo Aix-en-Provence. Ko ɗum waɗi ina gasa tawa ndeeɗoo hiirde mawnde ina waɗi ko yiytaa e windoore oto dilloowo. <ref>Tomoki Akimaru, [https://critique.aicajapan.com/6562 "Cézanne and the Railway (1): A Hidden Origin of Modern Vision"], ''Art Critique+'', AICA Japan, 6 September 2024.</ref> Ndeke, e nder ndeeɗoo nate, ponto laana njoorndi e laawol Aix–Marseille, taƴoowo falnde maayo Arc, ina hollira sara caka-nyaamo kompoññe oo. <ref>Tomoki Akimaru, [https://critique.aicajapan.com/6587 “Cézanne and the Railway (3): His Railway Subject in Aix-en-Provence”], ''Art Critique+'', AICA Japan, 6 September 2024.</ref> Natal ngal holliri laaɓndal eɓɓoore Cézanne ngam waɗde njuɓɓudi e laaɓal e dille tago, tawa o woppaani goonga optik Impressionnisme.<ref name="G538-412">Gombrich, pp. 538-41.</ref>Annoore e kalaaji pentol ngol fof ina ndokka heen miijo ngo alaa ko woni e mum so wonaa tagoore, kono ko ɗoon woni e tagoore.<ref name="G538-41">Gombrich, pp. 538-41.</ref> == Ƴeew kadi == Doggol nate ɗe Paul Cézanne waɗi == Tuugnorgal == 3lwcjmrewlcijf0spdl4saf3pqjh2tj Exercise dress 0 40302 165272 2026-04-18T07:44:25Z SUZYFATIMA 13856 Created page with "Ɓoornugol fijirde walla ɓoornugol fijirde ko huunde athleisure. Tariya Ko marque Outdoor Voices yeeynoo ɓoornanteeri fijirde e hitaande 2018 e wiyde jaaynde Wall Street Journal wonti "hit viral". E hitaande 2020, Under Armour e Athleta ina njeeya kadi ɓoornanteeri ndii. Limtol Ko ɓuri heewde e ɓoornanteeri ndii ina waɗi bodysuit ina waɗi ɓuuɓri welo les ɓuuɓri racerback A-line, ina heewi wonde e poos e nder ɓuuɓri ndii ngam jogaade telefoŋ, kaɓirɗe, wa..." 165272 wikitext text/x-wiki Ɓoornugol fijirde walla ɓoornugol fijirde ko huunde athleisure. Tariya Ko marque Outdoor Voices yeeynoo ɓoornanteeri fijirde e hitaande 2018 e wiyde jaaynde Wall Street Journal wonti "hit viral". E hitaande 2020, Under Armour e Athleta ina njeeya kadi ɓoornanteeri ndii. Limtol Ko ɓuri heewde e ɓoornanteeri ndii ina waɗi bodysuit ina waɗi ɓuuɓri welo les ɓuuɓri racerback A-line, ina heewi wonde e poos e nder ɓuuɓri ndii ngam jogaade telefoŋ, kaɓirɗe, walla kartal njulaagu. Ɗe peewniraa ko won e jillondiral naylon e spandex. Ɓoorniiɓe ɗum en ina naata e nder wuttudu nduu rewrude e daande, ina ƴetta ɓoornanteeri ndii haa dow ngam waɗde ndi. E wiyde Cosmopolitan, ɓoornanteeri ndii ina moƴƴi e ɓoornanteeri ñalnde kala, tee "hay gooto anndataa a ɓoornii ɗum tan ko e jiimde". Jabbuye Rewɓe ina keɓa ƴeewndorɗe e ƴeewndorɗe ɗiɗi (double-takes) so ina mbaɗa ekkorse e nder mbaydi ekkorse. Tuugnorgal 2l16erdijttww11gcu7vocs8xymcw2d 165273 165272 2026-04-18T07:45:47Z SUZYFATIMA 13856 165273 wikitext text/x-wiki {{Databox}}'''Ɓoornugol fijirde''' walla ɓoornugol fijirde ko huunde athleisure. == Tariya == Ko marque Outdoor Voices yeeynoo ɓoornanteeri fijirde e hitaande 2018 e wiyde jaaynde Wall Street Journal wonti "hit viral". E hitaande 2020, Under Armour e Athleta ina njeeya kadi ɓoornanteeri ndii. == Limtol == Ko ɓuri heewde e ɓoornanteeri ndii ina waɗi bodysuit ina waɗi ɓuuɓri welo les ɓuuɓri racerback A-line, ina heewi wonde e poos e nder ɓuuɓri ndii ngam jogaade telefoŋ, kaɓirɗe, walla kartal njulaagu. Ɗe peewniraa ko won e jillondiral naylon e spandex. Ɓoorniiɓe ɗum en ina naata e nder wuttudu nduu rewrude e daande, ina ƴetta ɓoornanteeri ndii haa dow ngam waɗde ndi. E wiyde Cosmopolitan, ɓoornanteeri ndii ina moƴƴi e ɓoornanteeri ñalnde kala, tee "hay gooto anndataa a ɓoornii ɗum tan ko e jiimde". == Jabbuye == Rewɓe ina keɓa ƴeewndorɗe e ƴeewndorɗe ɗiɗi (double-takes) so ina mbaɗa ekkorse e nder mbaydi ekkorse. == Tuugnorgal == 1a12aj1xf5im7m92sx55tb5osnnyb6a 165278 165273 2026-04-18T07:50:53Z SUZYFATIMA 13856 165278 wikitext text/x-wiki {{Databox}}'''Ɓoornugol fijirde''' walla ɓoornugol fijirde ko huunde athleisure. == Tariya == Ko marque Outdoor Voices yeeynoo ɓoornanteeri fijirde e hitaande 2018 e wiyde jaaynde Wall Street Journal wonti "hit viral". E hitaande 2020, Under Armour e Athleta ina njeeya kadi ɓoornanteeri ndii. == Limtol == Ko ɓuri heewde e ɓoornanteeri ndii ina waɗi bodysuit ina waɗi ɓuuɓri welo les ɓuuɓri racerback A-line, ina heewi wonde e poos e nder ɓuuɓri ndii ngam jogaade telefoŋ, kaɓirɗe, walla kartal njulaagu. Ɗe peewniraa ko won e jillondiral naylon e spandex. Ɓoorniiɓe ɗum en ina naata e nder wuttudu nduu rewrude e daande, ina ƴetta ɓoornanteeri ndii haa dow ngam waɗde ndi. E wiyde Cosmopolitan, ɓoornanteeri ndii ina moƴƴi e ɓoornanteeri ñalnde kala, tee "hay gooto anndataa a ɓoornii ɗum tan ko e jiimde". == Jabbuye == Rewɓe ina keɓa ƴeewndorɗe e ƴeewndorɗe ɗiɗi (double-takes) so ina mbaɗa ekkorse e nder mbaydi ekkorse.<ref>{{Cite news|last=Kambhampaty|first=Anna P.|date=2021-08-18|title=We Have Reached Peak 'Exercise Dress'|language=en-US|work=[[The New York Times]]|url=https://www.nytimes.com/2021/08/18/style/exercise-dress.html|access-date=2023-06-12|issn=0362-4331}}</ref><ref name=":0">{{Cite news|last=Bosworth|first=Sara|date=2020-06-17|title=Exercise Dresses: Fun or Foolish?|language=en-US|work=Wall Street Journal|url=https://www.wsj.com/articles/exercise-dresses-fun-or-foolish-11592420161|access-date=2020-06-20|issn=0099-9660}}</ref><ref name=":1">{{Cite web|last=Adhav|first=Lauren|date=2020-01-03|title=I Tried This Exercise Dress, and Now I Can't Imagine Wearing Leggings Ever Again|url=https://www.cosmopolitan.com/style-beauty/fashion/a26076039/outdoor-voices-exercise-dress-review/|access-date=2020-06-20|website=Cosmopolitan|language=en-US}}</ref><ref name=":2">{{Cite web|last=Zoldan|first=Rachel Jacoby|title=I Wore the Outdoor Voices Exercise Dress to 5 Types of Workouts|url=https://www.self.com/story/i-worked-out-in-outdoor-voices-exercise-dress|access-date=2020-06-20|website=SELF|date=3 November 2018|language=en-us}}</ref><ref>{{Cite web|last=LeSavage|first=Halie|title=That Exercise Dress You've Been Seeing All Over Instagram Really Is as Good as It Looks|url=https://www.glamour.com/story/outdoor-voices-exercise-dress-review|access-date=2020-06-20|website=Glamour|date=27 June 2018|language=en-us}}</ref><ref>{{Cite web|last=Bobb|first=Brooke|title=Can This Workout Dress Really Outperform Leggings?|url=https://www.vogue.com/article/workout-gym-dress-outdoor-voices-simone-biles-serena-williams|access-date=2020-06-20|website=Vogue|date=15 August 2019|language=en-us}}</ref> == Tuugnorgal == <references /> ofm817use0ox0a5gj6siyvtgqsmizwl 165279 165278 2026-04-18T07:51:07Z SUZYFATIMA 13856 165279 wikitext text/x-wiki {{Databox}}'''Ɓoornugol fijirde''' walla ɓoornugol fijirde ko huunde athleisure. == Tariya == Ko marque Outdoor Voices yeeynoo ɓoornanteeri fijirde e hitaande 2018 e wiyde jaaynde Wall Street Journal wonti "hit viral". E hitaande 2020, Under Armour e Athleta ina njeeya kadi ɓoornanteeri ndii. == Limtol == Ko ɓuri heewde e ɓoornanteeri ndii ina waɗi bodysuit ina waɗi ɓuuɓri welo les ɓuuɓri racerback A-line, ina heewi wonde e poos e nder ɓuuɓri ndii ngam jogaade telefoŋ, kaɓirɗe, walla kartal njulaagu. Ɗe peewniraa ko won e jillondiral naylon e spandex. Ɓoorniiɓe ɗum en ina naata e nder wuttudu nduu rewrude e daande, ina ƴetta ɓoornanteeri ndii haa dow ngam waɗde ndi. E wiyde Cosmopolitan, ɓoornanteeri ndii ina moƴƴi e ɓoornanteeri ñalnde kala, tee "hay gooto anndataa a ɓoornii ɗum tan ko e jiimde". == Jabbuye == Rewɓe ina keɓa ƴeewndorɗe e ƴeewndorɗe ɗiɗi (double-takes) so ina mbaɗa ekkorse e nder mbaydi ekkorse.<ref>{{Cite news|last=Kambhampaty|first=Anna P.|date=2021-08-18|title=We Have Reached Peak 'Exercise Dress'|language=en-US|work=[[The New York Times]]|url=https://www.nytimes.com/2021/08/18/style/exercise-dress.html|access-date=2023-06-12|issn=0362-4331}}</ref><ref name=":0">{{Cite news|last=Bosworth|first=Sara|date=2020-06-17|title=Exercise Dresses: Fun or Foolish?|language=en-US|work=Wall Street Journal|url=https://www.wsj.com/articles/exercise-dresses-fun-or-foolish-11592420161|access-date=2020-06-20|issn=0099-9660}}</ref><ref name=":1">{{Cite web|last=Adhav|first=Lauren|date=2020-01-03|title=I Tried This Exercise Dress, and Now I Can't Imagine Wearing Leggings Ever Again|url=https://www.cosmopolitan.com/style-beauty/fashion/a26076039/outdoor-voices-exercise-dress-review/|access-date=2020-06-20|website=Cosmopolitan|language=en-US}}</ref><ref name=":2">{{Cite web|last=Zoldan|first=Rachel Jacoby|title=I Wore the Outdoor Voices Exercise Dress to 5 Types of Workouts|url=https://www.self.com/story/i-worked-out-in-outdoor-voices-exercise-dress|access-date=2020-06-20|website=SELF|date=3 November 2018|language=en-us}}</ref><ref>{{Cite web|last=LeSavage|first=Halie|title=That Exercise Dress You've Been Seeing All Over Instagram Really Is as Good as It Looks|url=https://www.glamour.com/story/outdoor-voices-exercise-dress-review|access-date=2020-06-20|website=Glamour|date=27 June 2018|language=en-us}}</ref><ref>{{Cite web|last=Bobb|first=Brooke|title=Can This Workout Dress Really Outperform Leggings?|url=https://www.vogue.com/article/workout-gym-dress-outdoor-voices-simone-biles-serena-williams|access-date=2020-06-20|website=Vogue|date=15 August 2019|language=en-us}}</ref> == Tuugnorgal == <references /> [[Category:Rewbe]] 5b0wywip6n6jscn2evizkwjpsuhkeax Mont Sainte-Victoire with Large Pine 0 40303 165274 2026-04-18T07:45:50Z Babaji 002 14216 Created page with "'''Mont Sainte-Victoire''' e Pine mawɗo ko nebam e dow pentol canvas waɗaangol ca. 1887 ko naalanke Faraysenaajo biyeteeɗo Paul Cézanne. Ko Duɗal Naalankaagal Courtauld jeyi ɗum, ina hollira e nder Galle Somerset House. Ina jeyaa e nate nebam ɗe Cézanne waɗi e nder nguurndam mum fof.<ref>{{Cite web|url=http://www.artandarchitecture.org.uk/images/gallery/9865405b.html|title=A&A &#124; Montagne Sainte-Victoire with Large Pine|website=artandarchitecture.org.uk|acce..." 165274 wikitext text/x-wiki '''Mont Sainte-Victoire''' e Pine mawɗo ko nebam e dow pentol canvas waɗaangol ca. 1887 ko naalanke Faraysenaajo biyeteeɗo Paul Cézanne. Ko Duɗal Naalankaagal Courtauld jeyi ɗum, ina hollira e nder Galle Somerset House. Ina jeyaa e nate nebam ɗe Cézanne waɗi e nder nguurndam mum fof.<ref>{{Cite web|url=http://www.artandarchitecture.org.uk/images/gallery/9865405b.html|title=A&A &#124; Montagne Sainte-Victoire with Large Pine|website=artandarchitecture.org.uk|accessdate=10 November 2022}}</ref> == Limtol == Tiitoonde natal ngal ko Montagne Sainte-Victoire to Provence to fuɗnaange Farayse. Cézanne waɗii sahaaji keewɗi e nder Aix-en-Provence e oon sahaa, o ƴelliti jokkondiral keeringal e leydi ndii. E nder ɓataake feewde e sehil makko Émile Zola, winndi ñalnde 14 abriil 1878, Cézanne siftinii Mont Sainte-Victoire, no yiyraa e windo laana njoorndi ummortooka Aix fayde Marseille nii : « Hol motif belɗo ."<ref>Paul Cézanne, Correspondance, recueillie, annotée et préfacée par John Rewald, nouvelle édition révisée et augmentée, Paris: Bernard Grasset, 1978, p. 165.</ref>Ndeeɗoo ɓataake winndaa ko caggal lewru jeegom lewru. Hedde oon sahaa, tawi omo yahra e duuɓi capanɗe tati e jeenay, Cézanne fuɗɗii waɗde nate mum, ɗe o waɗnoo e Mont Sainte-Victoire e nder wuro makko – ko huunde nde o meeɗaa waɗde. Ko ɗum waɗi ina gasa tawa ko seppooji Cézanne Mont Sainte-Victoire ɗii njiylotoo ko e windoore oto dilloowo oo. <ref>Tomoki Akimaru, [https://critique.aicajapan.com/6562 "Cézanne and the Railway (1): The Hidden Origin of Modern Vision"], ''Art Critique+'', AICA Japan, 6 September 2024.</ref> Ndeeɗoo natal ina hollita tufnde wiyeteende Montbriand to Aix-en-Provence. E nder cakkital bannge ñaamo ngal natal s ko ponto laana njoorndi e dow laawol Aix-Marseille to falnde maayo Arc.<ref>Tomoki Akimaru, [https://critique.aicajapan.com/6587 "Cézanne and the Railway (3): His Railway Subject in Aix-en-Provence"], ''Art Critique+'', AICA Japan, 6 September 2024.</ref> == Ɓiɓɓe == Ndee ɗoo leydi Cezanne ina waawi yiyeede e windooji nate tati Une affaire de pommes n°2 (Cézanne'')''<ref>{{Cite web|last=Braun-Vega|first=Herman|date=1970|title=Une affaire de pommes n°2 (Cézanne)|url=https://braunvega.com/picture?/368|access-date=2025-03-30|website=braunvega.com|type=Triptych - 200 x 200 cm x 3 - Acrylic on canvas}}</ref>ɗe Herman Braun-Vega penti e hitaande 1970[6] ngam mawninde darnde Cezanne e wonde « baaba tagoore » won e dille naalankaagal.<ref>{{Cite journal|date=1974-01-07|title=Herman Braun|url=https://braunvega.com/picture?/1814|journal=Les Nouvelles Littéraires|pages=14}}</ref> == Ƴeew kadi == Doggol nate ɗe Paul Cézanne waɗi Tomoki Akimaru, Cézanne e laawol laana njoorndi (1) – (7): waylo-waylo yi’annde e nder teeminannde 19ɓiire, ƴeewndo naalankaagal+, AICA Japon, 21 abriil 2025. == Tuugnorgal == 070x5cnj2i7jovykuzhbnxi309rge94 165275 165274 2026-04-18T07:46:29Z Babaji 002 14216 165275 wikitext text/x-wiki {{Databox}}'''Mont Sainte-Victoire''' e Pine mawɗo ko nebam e dow pentol canvas waɗaangol ca. 1887 ko naalanke Faraysenaajo biyeteeɗo Paul Cézanne. Ko Duɗal Naalankaagal Courtauld jeyi ɗum, ina hollira e nder Galle Somerset House. Ina jeyaa e nate nebam ɗe Cézanne waɗi e nder nguurndam mum fof.<ref>{{Cite web|url=http://www.artandarchitecture.org.uk/images/gallery/9865405b.html|title=A&A &#124; Montagne Sainte-Victoire with Large Pine|website=artandarchitecture.org.uk|accessdate=10 November 2022}}</ref> == Limtol == Tiitoonde natal ngal ko Montagne Sainte-Victoire to Provence to fuɗnaange Farayse. Cézanne waɗii sahaaji keewɗi e nder Aix-en-Provence e oon sahaa, o ƴelliti jokkondiral keeringal e leydi ndii. E nder ɓataake feewde e sehil makko Émile Zola, winndi ñalnde 14 abriil 1878, Cézanne siftinii Mont Sainte-Victoire, no yiyraa e windo laana njoorndi ummortooka Aix fayde Marseille nii : « Hol motif belɗo ."<ref>Paul Cézanne, Correspondance, recueillie, annotée et préfacée par John Rewald, nouvelle édition révisée et augmentée, Paris: Bernard Grasset, 1978, p. 165.</ref>Ndeeɗoo ɓataake winndaa ko caggal lewru jeegom lewru. Hedde oon sahaa, tawi omo yahra e duuɓi capanɗe tati e jeenay, Cézanne fuɗɗii waɗde nate mum, ɗe o waɗnoo e Mont Sainte-Victoire e nder wuro makko – ko huunde nde o meeɗaa waɗde. Ko ɗum waɗi ina gasa tawa ko seppooji Cézanne Mont Sainte-Victoire ɗii njiylotoo ko e windoore oto dilloowo oo. <ref>Tomoki Akimaru, [https://critique.aicajapan.com/6562 "Cézanne and the Railway (1): The Hidden Origin of Modern Vision"], ''Art Critique+'', AICA Japan, 6 September 2024.</ref> Ndeeɗoo natal ina hollita tufnde wiyeteende Montbriand to Aix-en-Provence. E nder cakkital bannge ñaamo ngal natal s ko ponto laana njoorndi e dow laawol Aix-Marseille to falnde maayo Arc.<ref>Tomoki Akimaru, [https://critique.aicajapan.com/6587 "Cézanne and the Railway (3): His Railway Subject in Aix-en-Provence"], ''Art Critique+'', AICA Japan, 6 September 2024.</ref> == Ɓiɓɓe == Ndee ɗoo leydi Cezanne ina waawi yiyeede e windooji nate tati Une affaire de pommes n°2 (Cézanne'')''<ref>{{Cite web|last=Braun-Vega|first=Herman|date=1970|title=Une affaire de pommes n°2 (Cézanne)|url=https://braunvega.com/picture?/368|access-date=2025-03-30|website=braunvega.com|type=Triptych - 200 x 200 cm x 3 - Acrylic on canvas}}</ref>ɗe Herman Braun-Vega penti e hitaande 1970[6] ngam mawninde darnde Cezanne e wonde « baaba tagoore » won e dille naalankaagal.<ref>{{Cite journal|date=1974-01-07|title=Herman Braun|url=https://braunvega.com/picture?/1814|journal=Les Nouvelles Littéraires|pages=14}}</ref> == Ƴeew kadi == Doggol nate ɗe Paul Cézanne waɗi Tomoki Akimaru, Cézanne e laawol laana njoorndi (1) – (7): waylo-waylo yi’annde e nder teeminannde 19ɓiire, ƴeewndo naalankaagal+, AICA Japon, 21 abriil 2025. == Tuugnorgal == 3mbyc31j1k2det8jw970pisvauxa88n The Poem of the Soul 0 40304 165276 2026-04-18T07:48:58Z Babaji 002 14216 Created page with "'''Yimre Ruuhu ko''' limre nate nebam e dow canvas ɗe Louis Janmot waɗi, ɗe Louis Janmot waɗi hakkunde 1835 e 1881, ɗe kawri ko e nate sappo e jeetati e nate sappo e jeegom kuuraa, ɗe fof ko jimɗi 2800 aaye ɗi Janmot e hoore mum winndi. Golle gadane e nder yeewtere ndee kolliraama e hitaande 1855 Exposition Universelle. Sereeji ɗii ina kaala nguurndam ruuhu e dow leydi, jibinaaɗo e suka gorko, ina wondi e debbo mum ɗiɗo. Sehil makko oo noon majjata, o heddii..." 165276 wikitext text/x-wiki '''Yimre Ruuhu ko''' limre nate nebam e dow canvas ɗe Louis Janmot waɗi, ɗe Louis Janmot waɗi hakkunde 1835 e 1881, ɗe kawri ko e nate sappo e jeetati e nate sappo e jeegom kuuraa, ɗe fof ko jimɗi 2800 aaye ɗi Janmot e hoore mum winndi. Golle gadane e nder yeewtere ndee kolliraama e hitaande 1855 Exposition Universelle. Sereeji ɗii ina kaala nguurndam ruuhu e dow leydi, jibinaaɗo e suka gorko, ina wondi e debbo mum ɗiɗo. Sehil makko oo noon majjata, o heddii e nguurndam makko tan, hono no naalanke oo nii. Jooni noon, sereeji ɗii ko e nder galle pinal (Musée des Arts Beaux) to Lyon. == Fuɗɗoode == oq11u8rxd8j9cnap6isxl18qk3fyys6 165277 165276 2026-04-18T07:49:16Z Babaji 002 14216 165277 wikitext text/x-wiki {{Databox}}'''Yimre Ruuhu ko''' limre nate nebam e dow canvas ɗe Louis Janmot waɗi, ɗe Louis Janmot waɗi hakkunde 1835 e 1881, ɗe kawri ko e nate sappo e jeetati e nate sappo e jeegom kuuraa, ɗe fof ko jimɗi 2800 aaye ɗi Janmot e hoore mum winndi. Golle gadane e nder yeewtere ndee kolliraama e hitaande 1855 Exposition Universelle. Sereeji ɗii ina kaala nguurndam ruuhu e dow leydi, jibinaaɗo e suka gorko, ina wondi e debbo mum ɗiɗo. Sehil makko oo noon majjata, o heddii e nguurndam makko tan, hono no naalanke oo nii. Jooni noon, sereeji ɗii ko e nder galle pinal (Musée des Arts Beaux) to Lyon. == Fuɗɗoode == q5e65n0l117yfqzh3rqoljr97whud6q Pont de Maincy 0 40305 165280 2026-04-18T07:55:15Z Babaji 002 14216 Created page with "'''Pont de Maincy''' ko natal pentoowo Faraysenaajo biyeteeɗo Paul Cézanne, hoɗnooɗo e oon sahaa to Melun, komin keedɗo Maincy, Farayse. Golle ɗee, fotde 58,5 cm haa fuɗnaange 72,5 cm, ina ndesndaa e Musée d'Orsay to Pari.<ref name="musee-orsay22">{{cite web|publisher=[[Musée d'Orsay]]|title=Pont de Maincy|url=http://www.musee-orsay.fr/fr/collections/oeuvres-commentees/peinture/commentaire_id/pont-de-maincy-90.html?tx_commentaire_pi1%5BpidLi%5D=509&tx_commentai..." 165280 wikitext text/x-wiki '''Pont de Maincy''' ko natal pentoowo Faraysenaajo biyeteeɗo Paul Cézanne, hoɗnooɗo e oon sahaa to Melun, komin keedɗo Maincy, Farayse. Golle ɗee, fotde 58,5 cm haa fuɗnaange 72,5 cm, ina ndesndaa e Musée d'Orsay to Pari.<ref name="musee-orsay22">{{cite web|publisher=[[Musée d'Orsay]]|title=Pont de Maincy|url=http://www.musee-orsay.fr/fr/collections/oeuvres-commentees/peinture/commentaire_id/pont-de-maincy-90.html?tx_commentaire_pi1%5BpidLi%5D=509&tx_commentaire_pi1%5Bfrom%5D=841&cHash=7c5e6bd0a1}}</ref> Koolol mawngol : Londres (1914, 1996), Pari (1926, 1936, 1995, 2011), Pekin (1989), New York (2005).<ref>{{cite web|access-date=2017-03-07|language=fr|title=Musée d'Orsay: Notice d'Oeuvre|url=http://www.musee-orsay.fr/fr/collections/catalogue-des-oeuvres/notice.html?no_cache=1&nnumid=797|website=www.musee-orsay.fr}}</ref> Daartol, fannu, e reende Sosaa ko hakkunde 1879 e 1880 <ref name="musee-orsay2">{{cite web|publisher=[[Musée d'Orsay]]|title=Pont de Maincy|url=http://www.musee-orsay.fr/fr/collections/oeuvres-commentees/peinture/commentaire_id/pont-de-maincy-90.html?tx_commentaire_pi1%5BpidLi%5D=509&tx_commentaire_pi1%5Bfrom%5D=841&cHash=7c5e6bd0a1}}</ref>— anndinde e ñalngu golle ɗee ngonaano ko weeɓi <ref name="musee-orsay">{{cite web|publisher=[[Musée d'Orsay]]|title=Pont de Maincy|url=http://www.musee-orsay.fr/fr/collections/oeuvres-commentees/peinture/commentaire_id/pont-de-maincy-90.html?tx_commentaire_pi1%5BpidLi%5D=509&tx_commentaire_pi1%5Bfrom%5D=841&cHash=7c5e6bd0a1}}</ref>— ina hollita ponto gonɗo e Almont e nder komin Maincy to Farayse.<ref>{{Coord|48.550148|2.679741|display=inline}}</ref> == Njawdi == E hitaande 1993, pentoowo Peruunaajo biyeteeɗo Herman Braun-Vega hollitii Pont de Maincy e nder gitaar Papaye (Cézanne), nguurndam gonɗam e mbaydi mbaylaandi, kaaldigal e gitaar kubist. Annoore nder leydi Cézanne ina sowoo laabi ɗiɗi annoore yaajnde tawaande e nate ɗee rewrude e pijirlooji ɗowdi kaɓirgal softungal.<ref>{{Cite book|last=Gac|first=Roberto|url=https://braunvega.com/picture?/804/category/57-_langfr_catalogue_lang_langdefault_catalogo_lang_|title=Braun‑Vega, Mémoires - Memorias - Memories, Pinturas y Dibujos 1979-2006|last2=Carvallo|first2=Fernando|last3=Fauchille|first3=Bernard|publisher=Musée du Château des Ducs de Wurtemberg, Ville de Montbéliard|year=2006|isbn=2-910026-65-5|pages=13-28|language=es, fr, en|translator-last=Corbett|translator-first=John|trans-title=Braun‑Vega, Mémoires - Memorias - Memories, Paintings and Drawings 1979-2006|quote=what impresses itself on the observer [...], is the interplay between the light intrinsic to the composition and the light extrinsic to the painting, deflected, darkened or intensified by extremely sophisticated framing.}}</ref>Ndeeɗoo nate ko "haala sirlu tokoosa hakkunde karallaagal" e wiyde naalanke op.<ref>{{cite book|author1=Patrick Fourneret|date=1995|location=Besançon|pages=52–53|publisher=CRDP de Franche-Comté|title=Braun-Vega en 24 tableaux et un entretien|type=livret d'accompagnement du Compact-Disc Interactif|url=https://braunvega.com/picture?/3037/category/576-braun_vega_en_24_tableaux_et_un_entretien}}</ref> == Ƴeew kadi == Doggol nate ɗe Paul Cézanne waɗi == Teskorɗe e tuugnorgal == s2dqcg91alelldmjo04asc87uv9oilq 165282 165280 2026-04-18T07:55:44Z Babaji 002 14216 165282 wikitext text/x-wiki {{Databox}}'''Pont de Maincy''' ko natal pentoowo Faraysenaajo biyeteeɗo Paul Cézanne, hoɗnooɗo e oon sahaa to Melun, komin keedɗo Maincy, Farayse. Golle ɗee, fotde 58,5 cm haa fuɗnaange 72,5 cm, ina ndesndaa e Musée d'Orsay to Pari.<ref name="musee-orsay22">{{cite web|publisher=[[Musée d'Orsay]]|title=Pont de Maincy|url=http://www.musee-orsay.fr/fr/collections/oeuvres-commentees/peinture/commentaire_id/pont-de-maincy-90.html?tx_commentaire_pi1%5BpidLi%5D=509&tx_commentaire_pi1%5Bfrom%5D=841&cHash=7c5e6bd0a1}}</ref> Koolol mawngol : Londres (1914, 1996), Pari (1926, 1936, 1995, 2011), Pekin (1989), New York (2005).<ref>{{cite web|access-date=2017-03-07|language=fr|title=Musée d'Orsay: Notice d'Oeuvre|url=http://www.musee-orsay.fr/fr/collections/catalogue-des-oeuvres/notice.html?no_cache=1&nnumid=797|website=www.musee-orsay.fr}}</ref> Daartol, fannu, e reende Sosaa ko hakkunde 1879 e 1880 <ref name="musee-orsay2">{{cite web|publisher=[[Musée d'Orsay]]|title=Pont de Maincy|url=http://www.musee-orsay.fr/fr/collections/oeuvres-commentees/peinture/commentaire_id/pont-de-maincy-90.html?tx_commentaire_pi1%5BpidLi%5D=509&tx_commentaire_pi1%5Bfrom%5D=841&cHash=7c5e6bd0a1}}</ref>— anndinde e ñalngu golle ɗee ngonaano ko weeɓi <ref name="musee-orsay">{{cite web|publisher=[[Musée d'Orsay]]|title=Pont de Maincy|url=http://www.musee-orsay.fr/fr/collections/oeuvres-commentees/peinture/commentaire_id/pont-de-maincy-90.html?tx_commentaire_pi1%5BpidLi%5D=509&tx_commentaire_pi1%5Bfrom%5D=841&cHash=7c5e6bd0a1}}</ref>— ina hollita ponto gonɗo e Almont e nder komin Maincy to Farayse.<ref>{{Coord|48.550148|2.679741|display=inline}}</ref> == Njawdi == E hitaande 1993, pentoowo Peruunaajo biyeteeɗo Herman Braun-Vega hollitii Pont de Maincy e nder gitaar Papaye (Cézanne), nguurndam gonɗam e mbaydi mbaylaandi, kaaldigal e gitaar kubist. Annoore nder leydi Cézanne ina sowoo laabi ɗiɗi annoore yaajnde tawaande e nate ɗee rewrude e pijirlooji ɗowdi kaɓirgal softungal.<ref>{{Cite book|last=Gac|first=Roberto|url=https://braunvega.com/picture?/804/category/57-_langfr_catalogue_lang_langdefault_catalogo_lang_|title=Braun‑Vega, Mémoires - Memorias - Memories, Pinturas y Dibujos 1979-2006|last2=Carvallo|first2=Fernando|last3=Fauchille|first3=Bernard|publisher=Musée du Château des Ducs de Wurtemberg, Ville de Montbéliard|year=2006|isbn=2-910026-65-5|pages=13-28|language=es, fr, en|translator-last=Corbett|translator-first=John|trans-title=Braun‑Vega, Mémoires - Memorias - Memories, Paintings and Drawings 1979-2006|quote=what impresses itself on the observer [...], is the interplay between the light intrinsic to the composition and the light extrinsic to the painting, deflected, darkened or intensified by extremely sophisticated framing.}}</ref>Ndeeɗoo nate ko "haala sirlu tokoosa hakkunde karallaagal" e wiyde naalanke op.<ref>{{cite book|author1=Patrick Fourneret|date=1995|location=Besançon|pages=52–53|publisher=CRDP de Franche-Comté|title=Braun-Vega en 24 tableaux et un entretien|type=livret d'accompagnement du Compact-Disc Interactif|url=https://braunvega.com/picture?/3037/category/576-braun_vega_en_24_tableaux_et_un_entretien}}</ref> == Ƴeew kadi == Doggol nate ɗe Paul Cézanne waɗi == Teskorɗe e tuugnorgal == 816iko68ymlye6ofa08v2rzy8mmx77o Swedish Dress Reform Association 0 40306 165281 2026-04-18T07:55:23Z SUZYFATIMA 13856 Created page with "Fedde Suwednaaɓe ngam moƴƴinde ɓoornugol (Suwed: Svenska drägtreformföreningen) ko fedde rewɓe Suwednaaɓe, gollotoonde gila 1886 haa 1903.Nde jeyaa ko e peewnugol ɓoornugol Victoria, nde golliima ngam moƴƴinde ɓoornugol rewɓe feewde e mbaydi korset ɓurndi cellude e welde. Dillere ndee dañii hakkillaaji no feewi, heɓi heen geɗe keewɗe e nder dumunna nde nde woni ndee, ko wayi no waɗde korseeji ɗi ngonaa mojobere e nder sukaaɓe rewɓe janngooɓe. Tariy..." 165281 wikitext text/x-wiki Fedde Suwednaaɓe ngam moƴƴinde ɓoornugol (Suwed: Svenska drägtreformföreningen) ko fedde rewɓe Suwednaaɓe, gollotoonde gila 1886 haa 1903.Nde jeyaa ko e peewnugol ɓoornugol Victoria, nde golliima ngam moƴƴinde ɓoornugol rewɓe feewde e mbaydi korset ɓurndi cellude e welde. Dillere ndee dañii hakkillaaji no feewi, heɓi heen geɗe keewɗe e nder dumunna nde nde woni ndee, ko wayi no waɗde korseeji ɗi ngonaa mojobere e nder sukaaɓe rewɓe janngooɓe. Tariya Fuɗorde Miijooji peewnugol ɓoornungal Victoria anndiraama to Suwed e deftere Ɓoornugol e Cellal, nde firo mum woni e ɗemngal Suwed e innde Reformdrägten (ina gasa tawa ko Oscara von Sydow) e fuɗɗoode nde Curt Wallis e Hanna Winge mbaɗi. E lewru feebariyee 1885, Anne Charlotte Leffler waɗii konngol e dow ndeeɗoo toɓɓere e nder fedde rewɓe wiyeteende Nya Idun, o naamndii Hanna Winge yo diisnondir e mbaydi mbayliigu Suwed ; nde ɗum waɗi, Leffler woni debbo gadano e nder leydi Suwed ɓoornaade comci reforme. Ɗum addani jaayndeyaagal, e lewru abriil 1886, fedde rewɓe sosi Svenska drägtreformföreningen ngam naatnude e huutoraade miijooji dillere mbayliigu ɓoornugol Victoria to Suwed. Rewɓe Suwednaaɓe heewɓe lolluɓe e yonta hannde oo, ngonnoo ko e fedde wiyeteende Svenska. Ina jeyaa e terɗe ɗee Anna Hierta-Retzius e Ellen Key, wonnooɓe hooreejo mayre gadano, jooɗiiɗo e sosngo mayre, haa nde duumotooɗo waawa suɓeede. Kugal Renndo ngoo ina tiiɗnoo e waylude miijo renndo ngo feewde e mbaydi ɓoornungal ɓurngal cellude wonande rewɓe e yeewtere renndo, binndanɗe e binndanɗe. Nde rokkaama ballal mawngal e juuɗe safrooɓe Skandinaavi, e Curt Wallis, Karolina Widerström e Lorentz Dietrichson fof mbinndi binndanɗe ballitooje, ɗe cemmbini korseeji lace tiiɗɗi teeŋti noon ɗi moƴƴaani. E hitaande 1889, laamɗo debbo biyeteeɗo Sophia noddi hooreejo leydi ndii e batu laawɗungu, o noddi ɗum ngam hollirde ɓoornanteeri reforme ndi Augusta Lundin feewni to galle laamorɗo Ulriksdal, caggal ɗuum o rokki renndo ngoo ballal makko laaɓtungal, ngal nganndu-ɗaa ko ngal nafoore mawnde. Sembe So tawii alaa renndo ceertungo ngam moƴƴinde ɓoornugol sosaa e nder leyɗeele Nordik keddiiɗe ɗee, hono Dental Dowlaaji Amerik, Finlande e Norwees, dille rewɓe e nder ɗeen leyɗeele ina njogii batte e renndo peewnitgol ɓoornugol Suwed, kadi ina jokki e haala kaa. Kosam reforme renndo ngoo ko Sehilaaɓe Handicraft e suudu Augusta Lundin peewni ɗum, ɓoorni gofers mum e ɓoornungal reforme. Ɓoornugol ngol e hoore mum meeɗaa dañde ɗo haaɗi, hay so tawii noon rewɓe seeɗa radikal en ko wayi no Calla Curman e Sonja Kovalevsky e Alfhild Agrell e Anna Boberg ɓoornii koorgol ngol e yeeso yimɓe. Kono renndo ngoo heɓiino won e nafoore to bannge huutoraade korseeji e sukaaɓe rewɓe. E kitaale 1890, ina wiyee wonde kuutoragol korset e nder duɗe sukaaɓe rewɓe Suwed ustiima no feewi, sibu nattii yiyeede ina moƴƴi e suka debbo janngoowo ɓoornaade korset. Fusde E hitaande 1890, fedde ndee naati fedde Fredrika Bremer. Nde hiisaama ko feere nafoore wonande pelle rewɓe Suwed e oon sahaa ngam yuɓɓinde e les FBA, kono nde renndini ko fedde ceertunde e les FBA, nde jokki golle mum e dow ndimaagu mum. Kono caggal hitaande 1896, ko ɓuri yaawde e ko ɓuri hoybude e welde, naatgol comci dingiral e nder welo-welo e ustaare korseeji tiiɗɗi, addani golle renndo ngoo ustaade. E hitaande 1903, nde fusi. Hooreejo 1886-1886: Elen Key 1886-1889 : Kerstin Bohman 1889-1892 : Mariyam-Luuwiis Berg 1892-1896: Gurli Linder Tuugnorgal 1wsc0s4oztijkny3blnk376b828u4gr 165283 165281 2026-04-18T07:57:37Z SUZYFATIMA 13856 165283 wikitext text/x-wiki {{Databox}}'''Fedde Suwednaaɓe ngam moƴƴinde ɓoornugol''' (Suwed: Svenska drägtreformföreningen) ko fedde rewɓe Suwednaaɓe, gollotoonde gila 1886 haa 1903.Nde jeyaa ko e peewnugol ɓoornugol Victoria, nde golliima ngam moƴƴinde ɓoornugol rewɓe feewde e mbaydi korset ɓurndi cellude e welde. Dillere ndee dañii hakkillaaji no feewi, heɓi heen geɗe keewɗe e nder dumunna nde nde woni ndee, ko wayi no waɗde korseeji ɗi ngonaa mojobere e nder sukaaɓe rewɓe janngooɓe. == Tariya == ====== Fuɗorde ====== Miijooji peewnugol ɓoornungal Victoria anndiraama to Suwed e deftere Ɓoornugol e Cellal, nde firo mum woni e ɗemngal Suwed e innde Reformdrägten (ina gasa tawa ko Oscara von Sydow) e fuɗɗoode nde Curt Wallis e Hanna Winge mbaɗi. E lewru feebariyee 1885, Anne Charlotte Leffler waɗii konngol e dow ndeeɗoo toɓɓere e nder fedde rewɓe wiyeteende Nya Idun, o naamndii Hanna Winge yo diisnondir e mbaydi mbayliigu Suwed ; nde ɗum waɗi, Leffler woni debbo gadano e nder leydi Suwed ɓoornaade comci reforme. Ɗum addani jaayndeyaagal, e lewru abriil 1886, fedde rewɓe sosi Svenska drägtreformföreningen ngam naatnude e huutoraade miijooji dillere mbayliigu ɓoornugol Victoria to Suwed. Rewɓe Suwednaaɓe heewɓe lolluɓe e yonta hannde oo, ngonnoo ko e fedde wiyeteende Svenska. Ina jeyaa e terɗe ɗee Anna Hierta-Retzius e Ellen Key, wonnooɓe hooreejo mayre gadano, jooɗiiɗo e sosngo mayre, haa nde duumotooɗo waawa suɓeede. Kugal Renndo ngoo ina tiiɗnoo e waylude miijo renndo ngo feewde e mbaydi ɓoornungal ɓurngal cellude wonande rewɓe e yeewtere renndo, binndanɗe e binndanɗe. Nde rokkaama ballal mawngal e juuɗe safrooɓe Skandinaavi, e Curt Wallis, Karolina Widerström e Lorentz Dietrichson fof mbinndi binndanɗe ballitooje, ɗe cemmbini korseeji lace tiiɗɗi teeŋti noon ɗi moƴƴaani. E hitaande 1889, laamɗo debbo biyeteeɗo Sophia noddi hooreejo leydi ndii e batu laawɗungu, o noddi ɗum ngam hollirde ɓoornanteeri reforme ndi Augusta Lundin feewni to galle laamorɗo Ulriksdal, caggal ɗuum o rokki renndo ngoo ballal makko laaɓtungal, ngal nganndu-ɗaa ko ngal nafoore mawnde. == Sembe == So tawii alaa renndo ceertungo ngam moƴƴinde ɓoornugol sosaa e nder leyɗeele Nordik keddiiɗe ɗee, hono Dental Dowlaaji Amerik, Finlande e Norwees, dille rewɓe e nder ɗeen leyɗeele ina njogii batte e renndo peewnitgol ɓoornugol Suwed, kadi ina jokki e haala kaa. Kosam reforme renndo ngoo ko Sehilaaɓe Handicraft e suudu Augusta Lundin peewni ɗum, ɓoorni gofers mum e ɓoornungal reforme. Ɓoornugol ngol e hoore mum meeɗaa dañde ɗo haaɗi, hay so tawii noon rewɓe seeɗa radikal en ko wayi no Calla Curman e Sonja Kovalevsky e Alfhild Agrell e Anna Boberg ɓoornii koorgol ngol e yeeso yimɓe. Kono renndo ngoo heɓiino won e nafoore to bannge huutoraade korseeji e sukaaɓe rewɓe. E kitaale 1890, ina wiyee wonde kuutoragol korset e nder duɗe sukaaɓe rewɓe Suwed ustiima no feewi, sibu nattii yiyeede ina moƴƴi e suka debbo janngoowo ɓoornaade korset. == Fusde == E hitaande 1890, fedde ndee naati fedde Fredrika Bremer. Nde hiisaama ko feere nafoore wonande pelle rewɓe Suwed e oon sahaa ngam yuɓɓinde e les FBA, kono nde renndini ko fedde ceertunde e les FBA, nde jokki golle mum e dow ndimaagu mum. Kono caggal hitaande 1896, ko ɓuri yaawde e ko ɓuri hoybude e welde, naatgol comci dingiral e nder welo-welo e ustaare korseeji tiiɗɗi, addani golle renndo ngoo ustaade. E hitaande 1903, nde fusi. == Hooreejo == 1886-1886: Elen Key 1886-1889 : Kerstin Bohman 1889-1892 : Mariyam-Luuwiis Berg 1892-1896: Gurli Linder == Tuugnorgal == 8poifqapccm0q2xnagyydxwynk9f83w 165286 165283 2026-04-18T08:04:22Z SUZYFATIMA 13856 165286 wikitext text/x-wiki {{Databox}}'''Fedde Suwednaaɓe ngam moƴƴinde ɓoornugol''' (Suwed: Svenska drägtreformföreningen) ko fedde rewɓe Suwednaaɓe, gollotoonde gila 1886 haa 1903.Nde jeyaa ko e peewnugol ɓoornugol Victoria, nde golliima ngam moƴƴinde ɓoornugol rewɓe feewde e mbaydi korset ɓurndi cellude e welde. Dillere ndee dañii hakkillaaji no feewi, heɓi heen geɗe keewɗe e nder dumunna nde nde woni ndee, ko wayi no waɗde korseeji ɗi ngonaa mojobere e nder sukaaɓe rewɓe janngooɓe. == Tariya == ====== Fuɗorde ====== Miijooji peewnugol ɓoornungal Victoria anndiraama to Suwed e deftere Ɓoornugol e Cellal, nde firo mum woni e ɗemngal Suwed e innde Reformdrägten (ina gasa tawa ko Oscara von Sydow) e fuɗɗoode nde Curt Wallis e Hanna Winge mbaɗi. E lewru feebariyee 1885, Anne Charlotte Leffler waɗii konngol e dow ndeeɗoo toɓɓere e nder fedde rewɓe wiyeteende Nya Idun, o naamndii Hanna Winge yo diisnondir e mbaydi mbayliigu Suwed ; nde ɗum waɗi, Leffler woni debbo gadano e nder leydi Suwed ɓoornaade comci reforme. Ɗum addani jaayndeyaagal, e lewru abriil 1886, fedde rewɓe sosi Svenska drägtreformföreningen ngam naatnude e huutoraade miijooji dillere mbayliigu ɓoornugol Victoria to Suwed. Rewɓe Suwednaaɓe heewɓe lolluɓe e yonta hannde oo, ngonnoo ko e fedde wiyeteende Svenska. Ina jeyaa e terɗe ɗee Anna Hierta-Retzius e Ellen Key, wonnooɓe hooreejo mayre gadano, jooɗiiɗo e sosngo mayre, haa nde duumotooɗo waawa suɓeede. Kugal Renndo ngoo ina tiiɗnoo e waylude miijo renndo ngo feewde e mbaydi ɓoornungal ɓurngal cellude wonande rewɓe e yeewtere renndo, binndanɗe e binndanɗe. Nde rokkaama ballal mawngal e juuɗe safrooɓe Skandinaavi, e Curt Wallis, Karolina Widerström e Lorentz Dietrichson fof mbinndi binndanɗe ballitooje, ɗe cemmbini korseeji lace tiiɗɗi teeŋti noon ɗi moƴƴaani. E hitaande 1889, laamɗo debbo biyeteeɗo Sophia noddi hooreejo leydi ndii e batu laawɗungu, o noddi ɗum ngam hollirde ɓoornanteeri reforme ndi Augusta Lundin feewni to galle laamorɗo Ulriksdal, caggal ɗuum o rokki renndo ngoo ballal makko laaɓtungal, ngal nganndu-ɗaa ko ngal nafoore mawnde. == Sembe == So tawii alaa renndo ceertungo ngam moƴƴinde ɓoornugol sosaa e nder leyɗeele Nordik keddiiɗe ɗee, hono Dental Dowlaaji Amerik, Finlande e Norwees, dille rewɓe e nder ɗeen leyɗeele ina njogii batte e renndo peewnitgol ɓoornugol Suwed, kadi ina jokki e haala kaa. Kosam reforme renndo ngoo ko Sehilaaɓe Handicraft e suudu Augusta Lundin peewni ɗum, ɓoorni gofers mum e ɓoornungal reforme. Ɓoornugol ngol e hoore mum meeɗaa dañde ɗo haaɗi, hay so tawii noon rewɓe seeɗa radikal en ko wayi no Calla Curman e Sonja Kovalevsky e Alfhild Agrell e Anna Boberg ɓoornii koorgol ngol e yeeso yimɓe. Kono renndo ngoo heɓiino won e nafoore to bannge huutoraade korseeji e sukaaɓe rewɓe. E kitaale 1890, ina wiyee wonde kuutoragol korset e nder duɗe sukaaɓe rewɓe Suwed ustiima no feewi, sibu nattii yiyeede ina moƴƴi e suka debbo janngoowo ɓoornaade korset. == Fusde == E hitaande 1890, fedde ndee naati fedde Fredrika Bremer. Nde hiisaama ko feere nafoore wonande pelle rewɓe Suwed e oon sahaa ngam yuɓɓinde e les FBA, kono nde renndini ko fedde ceertunde e les FBA, nde jokki golle mum e dow ndimaagu mum. Kono caggal hitaande 1896, ko ɓuri yaawde e ko ɓuri hoybude e welde, naatgol comci dingiral e nder welo-welo e ustaare korseeji tiiɗɗi, addani golle renndo ngoo ustaade. E hitaande 1903, nde fusi. == Hooreejo == 1886-1886: Elen Key 1886-1889 : Kerstin Bohman 1889-1892 : Mariyam-Luuwiis Berg 1892-1896: Gurli Linder<ref>Jerremalm, Sanna (2010). Svenska reformdräkter : kvinnokläder för en ny tid. Uppsala: Uppsala Universitet, Textilvetenskap. Libris 13941878</ref><ref name="diva">[https://www.diva-portal.org/smash/get/diva2:1270398/FULLTEXT01.pdf Fataburen 1949, sid 127ff]</ref> == Tuugnorgal == <references /> f7ob1hv3xsg92e9kfuthru7xihs2jp3 Portrait of Louis Guillaume 0 40307 165284 2026-04-18T08:00:02Z Babaji 002 14216 Created page with "'''Natal Louis Guillaume''' ko natal nebam e dow mbaydi pentiindi c. 1882 ko naalanke Faraysenaajo biyeteeɗo Paul Cézanne. Guillaume ko ɓiy sehilaaɓe naalanke oo, kadi ko sehil ɓiy Cézanne, hono Paul. O hollirtee ko e mbaadi cemmbinndi no feewi, yeeso ngo ɓadtaaki, ngo jokkondirtaa e ɓanndu ngo dillataa, ngo alaa nguurndam. E mbaadi e caɗeele, pentol ngol ina yahdi e jamaanu mum. Ina waɗi abstractions keewɗe, ko ɓuri heewde e mum ko hollirde hoore e ɓanndu k..." 165284 wikitext text/x-wiki '''Natal Louis Guillaume''' ko natal nebam e dow mbaydi pentiindi c. 1882 ko naalanke Faraysenaajo biyeteeɗo Paul Cézanne. Guillaume ko ɓiy sehilaaɓe naalanke oo, kadi ko sehil ɓiy Cézanne, hono Paul. O hollirtee ko e mbaadi cemmbinndi no feewi, yeeso ngo ɓadtaaki, ngo jokkondirtaa e ɓanndu ngo dillataa, ngo alaa nguurndam. E mbaadi e caɗeele, pentol ngol ina yahdi e jamaanu mum. Ina waɗi abstractions keewɗe, ko ɓuri heewde e mum ko hollirde hoore e ɓanndu ko sifaaji laaɓtuɗi, tiiɗɗi, <ref name="S683">Schapiro, 68</ref>karallaagal ngal caggal ɗuum Henri Matisse ƴetti, ƴelliti. Nokkuuji lowre golle ɗee, ko ɓuri heewde heen ko boɗeeji, daneeji e boɗeeji ɓaleeji, ina keɓa tonngoode sombre, ina ɓuuɓtoo e rezerw semmbe e yeeso suka oo. So tawii ɓalndu makko ina renndini pentiir daneejo perle, ina rokka ɓalndu nduu lewlewndu walla lewlewndu, ɗum ina seerti e gaasa makko ɓaleewa, ɓuuɓka no feewi e comci makko ɓaleeji ,<ref>Duffy, Jean H. "Reading between the lines: Claude Simon and the visual arts". Liverpool University Press, 1998. {{ISBN|0-85323-841-3}}</ref>gite makko ko ɓuuɓri ɓaleeri tan. Ko ɗi tedduɗi, e wiyde ganndo naalankaagal biyeteeɗo Meyer Schapiro, "ko ɗi ngalaa annoore ruuhu ... ɗi njeyaa ko e aduna ɗoyngol."<ref name="S682">Schapiro, 68</ref> Gooto e ñiŋooɓe lolluɓe winndi wonde Cézanne ina fenta koye sehilaaɓe no appel nii, kadi oon sifaa detachment cool ina feeñi e ndeeɗoo golle. Sifaaji maggal njuɓɓudi ina ciftina en nguurndam gonɗam e dow leydi walla e leydi, kono so tawii e ƴeewndo adanngo ina woodi seedeeji kollitooji wonde naalanke oo ina anndi "abyss hakkunde ɓiɓɓe aadama", ina woodi maale yaakaare e jokkondiral e nder tonngooɗe gonɗe e ŋoral, e fawaade e dress vertical, e folds of the foldes e yeeso e mahol.<ref name="S68">Schapiro, 68</ref> Natal ngal ko Ambroise Vollard soodi ngal e hitaande 1906. ngal soodi ngal ko mooftuɗo Florence gooto c. 1907 hade mum yeeyeede e hitaande 1927 to Chester Dale to Nuwak. E hitaande 1963 Dale rokki golle ɗee Galle ngenndiijo ñeeñal to Washington, D.C.<ref>"[https://www.nga.gov/Collection/art-object-page.46576.html Louis Guillaume, c. 1882]". National Gallery of Art. Retrieved 22 April 2017.</ref> == Ƴeew kadi == Doggol nate ɗe Paul Cézanne waɗi == Tuugnorgal == 437wktp7gbj17aeu3imc03f1szm3g5x 165285 165284 2026-04-18T08:00:22Z Babaji 002 14216 165285 wikitext text/x-wiki {{Databox}}'''Natal Louis Guillaume''' ko natal nebam e dow mbaydi pentiindi c. 1882 ko naalanke Faraysenaajo biyeteeɗo Paul Cézanne. Guillaume ko ɓiy sehilaaɓe naalanke oo, kadi ko sehil ɓiy Cézanne, hono Paul. O hollirtee ko e mbaadi cemmbinndi no feewi, yeeso ngo ɓadtaaki, ngo jokkondirtaa e ɓanndu ngo dillataa, ngo alaa nguurndam. E mbaadi e caɗeele, pentol ngol ina yahdi e jamaanu mum. Ina waɗi abstractions keewɗe, ko ɓuri heewde e mum ko hollirde hoore e ɓanndu ko sifaaji laaɓtuɗi, tiiɗɗi, <ref name="S683">Schapiro, 68</ref>karallaagal ngal caggal ɗuum Henri Matisse ƴetti, ƴelliti. Nokkuuji lowre golle ɗee, ko ɓuri heewde heen ko boɗeeji, daneeji e boɗeeji ɓaleeji, ina keɓa tonngoode sombre, ina ɓuuɓtoo e rezerw semmbe e yeeso suka oo. So tawii ɓalndu makko ina renndini pentiir daneejo perle, ina rokka ɓalndu nduu lewlewndu walla lewlewndu, ɗum ina seerti e gaasa makko ɓaleewa, ɓuuɓka no feewi e comci makko ɓaleeji ,<ref>Duffy, Jean H. "Reading between the lines: Claude Simon and the visual arts". Liverpool University Press, 1998. {{ISBN|0-85323-841-3}}</ref>gite makko ko ɓuuɓri ɓaleeri tan. Ko ɗi tedduɗi, e wiyde ganndo naalankaagal biyeteeɗo Meyer Schapiro, "ko ɗi ngalaa annoore ruuhu ... ɗi njeyaa ko e aduna ɗoyngol."<ref name="S682">Schapiro, 68</ref> Gooto e ñiŋooɓe lolluɓe winndi wonde Cézanne ina fenta koye sehilaaɓe no appel nii, kadi oon sifaa detachment cool ina feeñi e ndeeɗoo golle. Sifaaji maggal njuɓɓudi ina ciftina en nguurndam gonɗam e dow leydi walla e leydi, kono so tawii e ƴeewndo adanngo ina woodi seedeeji kollitooji wonde naalanke oo ina anndi "abyss hakkunde ɓiɓɓe aadama", ina woodi maale yaakaare e jokkondiral e nder tonngooɗe gonɗe e ŋoral, e fawaade e dress vertical, e folds of the foldes e yeeso e mahol.<ref name="S68">Schapiro, 68</ref> Natal ngal ko Ambroise Vollard soodi ngal e hitaande 1906. ngal soodi ngal ko mooftuɗo Florence gooto c. 1907 hade mum yeeyeede e hitaande 1927 to Chester Dale to Nuwak. E hitaande 1963 Dale rokki golle ɗee Galle ngenndiijo ñeeñal to Washington, D.C.<ref>"[https://www.nga.gov/Collection/art-object-page.46576.html Louis Guillaume, c. 1882]". National Gallery of Art. Retrieved 22 April 2017.</ref> == Ƴeew kadi == Doggol nate ɗe Paul Cézanne waɗi == Tuugnorgal == gn4mgmgyuf2mb0l67k81d4xydlax7af The Shop Girl (Tissot) 0 40308 165287 2026-04-18T08:04:51Z Babaji 002 14216 Created page with "'''Bojel boowal''' (La Demoiselle de Magasin) ko natal ngal James Tissot waɗi e nder defterdu galle naalankaagal Ontario. Natal ngal ina hollita suka debbo ina darii e nder boowal ina yeeyda limce e limce. E junngo wooto omo jogii paaspoor ɓuuɓɗo, mo geɗe coodtaaɗe kese. E goɗɗo oo o jogori udditaade damal suudu nduu ngam ƴeewoowo oo yalta. Butik oo ina heewi ɓulli limlebbi. Yaasi, dingiral mbedda Pari keewngal yimɓe ina yiyee e gite butelaaji. Gorko ɓoornii..." 165287 wikitext text/x-wiki '''Bojel boowal''' (La Demoiselle de Magasin) ko natal ngal James Tissot waɗi e nder defterdu galle naalankaagal Ontario. Natal ngal ina hollita suka debbo ina darii e nder boowal ina yeeyda limce e limce. E junngo wooto omo jogii paaspoor ɓuuɓɗo, mo geɗe coodtaaɗe kese. E goɗɗo oo o jogori udditaade damal suudu nduu ngam ƴeewoowo oo yalta. Butik oo ina heewi ɓulli limlebbi. Yaasi, dingiral mbedda Pari keewngal yimɓe ina yiyee e gite butelaaji. Gorko ɓoorniiɗo comci moƴƴi ina ndaara e nder windo, ina salmina suka debbo goɗɗo oo e nder boowal hee. Natal ngal sosaa ko e yonta 1883–1885 e huutoraade mbaadi Tissot ceertundi e pigmentuuji joorɗi e mbaydiiji tokoosi—wonaa impressionnisme, kono haa jooni ko ƴaañgal mawngal e mbaadi Akademi. Ina hollita kadi yoga e nafooje Tissot ɓurɗe teeŋtude, ko wayi no aduna gonɗo e geɗe e koltu e joofnirde teeminannde sappo e jeenay.<ref>{{citation|author=Dexter, Gail|title=J.J.J. Tissot: Exciting Victorian|newspaper=[[Toronto Star]]|date=April 6, 1968|page=38}}</ref> Natal ngal kadi ina huutoroo karallaagal Tissot ɓurngal yiɗeede e ooɗoo sahaa, ko waɗde ƴeewoowo oo to bannge pentol ngol, tawa suka debbo butelaaji ina jogii damal ngal ina udditana en.<ref>{{citation|title=Tissot Retrospective|author=Janis, Eugenia Parry|magazine=[[The Burlington Magazine]]|date=1968|page=303}}</ref>Nde fuɗɗii hollirde ko e hitaande 1885 to Galle Sedelmeyer jeyaaɗo e Charles Sedelmeyer. Ko ɗum jeyi e koolol Tissot ina wiyee Quinze tableau sur la femme à Paris (nate sappo e joy dow debbo Pari).<ref>{{citation|title=Review: James Tissot. New Haven, Québec and Buffalo|author=Stirton, Paul|magazine=The Burlington Magazine|date=2000|page=131}}</ref> Ko ngol woni go’o ko o waɗi koolol makko mawngol hade Tissot jaɓɓaade geɗe diine, o waɗi nguurndam makko fof e pentugol dille e nder deftere nde. Natal ngal rokkaama Galle ñeeñal Ontario e hitaande 1968.<ref name="ago">{{cite web|title=James Tissot. The Shop Girl|archiveurl=https://web.archive.org/web/20090706130514/http://www.ago.net/agoid6769|archivedate=July 6, 2009|date=January 17, 2009|url=http://www.ago.net/agoid6769|publisher=[[Art Gallery of Ontario]]|accessdate=18 March 2019}}</ref> Regina Haggo ina yiyra ndeeɗoo nate ko no nate njiimaandi ndi alaa ɗo haaɗi. E dow leydi limre fadnde ina waɗa mbaadi ɓernde laaɓnde. To Haggo darnde ɓernde e dow leydi ina laaɓti ɗum ko sifaa baser yiɗde. Rewɓe ɓee ina ɓoornii comci laaɓtuɗi, kono Tissot ina teeŋtina limlebbi mum en, haa teeŋti e ƴiye debbo oo ina ƴetta juuɗe mum. E oo sahaa debbo golloowo caggal galle ina hiisee wonde ko jom jikkuuji. Gorko leering oo e vantage ƴeewoowo oo ina mbaawi hollude ko ɓuri comci ɗii tan ko yeeyirde. Gorko gonɗo yaasi oo ina waawi wonde e ƴattaade suka debbo oo, kono Haggo ina teskaa wonde Tissot ina ƴattoo ɗum e waɗde ɓanndu rewɓe ina ɓuuɓna ɓanndu makko.<ref>{{citation|newspaper=[[The Hamilton Spectator]]|title=The joy of shopping|author=Haggo, Regina|date=September 26, 2006|page=G.11}}</ref> == Tuugnorgal == nann61egx23l9h3s1g5bpmh2j7nf2l5 165288 165287 2026-04-18T08:05:20Z Babaji 002 14216 165288 wikitext text/x-wiki {{Databox}}'''Bojel boowal''' (La Demoiselle de Magasin) ko natal ngal James Tissot waɗi e nder defterdu galle naalankaagal Ontario. Natal ngal ina hollita suka debbo ina darii e nder boowal ina yeeyda limce e limce. E junngo wooto omo jogii paaspoor ɓuuɓɗo, mo geɗe coodtaaɗe kese. E goɗɗo oo o jogori udditaade damal suudu nduu ngam ƴeewoowo oo yalta. Butik oo ina heewi ɓulli limlebbi. Yaasi, dingiral mbedda Pari keewngal yimɓe ina yiyee e gite butelaaji. Gorko ɓoorniiɗo comci moƴƴi ina ndaara e nder windo, ina salmina suka debbo goɗɗo oo e nder boowal hee. Natal ngal sosaa ko e yonta 1883–1885 e huutoraade mbaadi Tissot ceertundi e pigmentuuji joorɗi e mbaydiiji tokoosi—wonaa impressionnisme, kono haa jooni ko ƴaañgal mawngal e mbaadi Akademi. Ina hollita kadi yoga e nafooje Tissot ɓurɗe teeŋtude, ko wayi no aduna gonɗo e geɗe e koltu e joofnirde teeminannde sappo e jeenay.<ref>{{citation|author=Dexter, Gail|title=J.J.J. Tissot: Exciting Victorian|newspaper=[[Toronto Star]]|date=April 6, 1968|page=38}}</ref> Natal ngal kadi ina huutoroo karallaagal Tissot ɓurngal yiɗeede e ooɗoo sahaa, ko waɗde ƴeewoowo oo to bannge pentol ngol, tawa suka debbo butelaaji ina jogii damal ngal ina udditana en.<ref>{{citation|title=Tissot Retrospective|author=Janis, Eugenia Parry|magazine=[[The Burlington Magazine]]|date=1968|page=303}}</ref>Nde fuɗɗii hollirde ko e hitaande 1885 to Galle Sedelmeyer jeyaaɗo e Charles Sedelmeyer. Ko ɗum jeyi e koolol Tissot ina wiyee Quinze tableau sur la femme à Paris (nate sappo e joy dow debbo Pari).<ref>{{citation|title=Review: James Tissot. New Haven, Québec and Buffalo|author=Stirton, Paul|magazine=The Burlington Magazine|date=2000|page=131}}</ref> Ko ngol woni go’o ko o waɗi koolol makko mawngol hade Tissot jaɓɓaade geɗe diine, o waɗi nguurndam makko fof e pentugol dille e nder deftere nde. Natal ngal rokkaama Galle ñeeñal Ontario e hitaande 1968.<ref name="ago">{{cite web|title=James Tissot. The Shop Girl|archiveurl=https://web.archive.org/web/20090706130514/http://www.ago.net/agoid6769|archivedate=July 6, 2009|date=January 17, 2009|url=http://www.ago.net/agoid6769|publisher=[[Art Gallery of Ontario]]|accessdate=18 March 2019}}</ref> Regina Haggo ina yiyra ndeeɗoo nate ko no nate njiimaandi ndi alaa ɗo haaɗi. E dow leydi limre fadnde ina waɗa mbaadi ɓernde laaɓnde. To Haggo darnde ɓernde e dow leydi ina laaɓti ɗum ko sifaa baser yiɗde. Rewɓe ɓee ina ɓoornii comci laaɓtuɗi, kono Tissot ina teeŋtina limlebbi mum en, haa teeŋti e ƴiye debbo oo ina ƴetta juuɗe mum. E oo sahaa debbo golloowo caggal galle ina hiisee wonde ko jom jikkuuji. Gorko leering oo e vantage ƴeewoowo oo ina mbaawi hollude ko ɓuri comci ɗii tan ko yeeyirde. Gorko gonɗo yaasi oo ina waawi wonde e ƴattaade suka debbo oo, kono Haggo ina teskaa wonde Tissot ina ƴattoo ɗum e waɗde ɓanndu rewɓe ina ɓuuɓna ɓanndu makko.<ref>{{citation|newspaper=[[The Hamilton Spectator]]|title=The joy of shopping|author=Haggo, Regina|date=September 26, 2006|page=G.11}}</ref> == Tuugnorgal == o2hfu6wd7answzfkz7nqoheem50t7i2 Lobster dress 0 40309 165289 2026-04-18T08:09:09Z SUZYFATIMA 13856 Created page with "Ɓoornugol lobbere ngol ko ɓoornanteeri hitaande 1937 ndi Elsa Schiaparelli feewni. Ina heen lobbere mawnde nde Salvador Dalí penti. Didol Ɓoornugol ngol ko ɓoornungal A-line off-white silk jamma walla kikiiɗe, ina waɗi wutte daneejo, ina waɗi lobbere mawnde nde Salvador Dalí penti e dow ŋoral. Motif lobster gadano oo ko Dalí diidi ɗum, ko Sache, diisneteeɗo silk oo, tappi e dow mbaydi ndii.Ɓoornugol ngol kadi ina hollira e ƴiye persil. Kosam ɗam waɗiraa..." 165289 wikitext text/x-wiki Ɓoornugol lobbere ngol ko ɓoornanteeri hitaande 1937 ndi Elsa Schiaparelli feewni. Ina heen lobbere mawnde nde Salvador Dalí penti. Didol Ɓoornugol ngol ko ɓoornungal A-line off-white silk jamma walla kikiiɗe, ina waɗi wutte daneejo, ina waɗi lobbere mawnde nde Salvador Dalí penti e dow ŋoral. Motif lobster gadano oo ko Dalí diidi ɗum, ko Sache, diisneteeɗo silk oo, tappi e dow mbaydi ndii.Ɓoornugol ngol kadi ina hollira e ƴiye persil. Kosam ɗam waɗiraa ko organza silk tappirde e ƴiye puccu sintetik. Yeeso ɓoornungal ngal ko 52 inch (132 cm) njuuteendi, e njuuteendi 22 inch (56 cm). Schiaparelli haɗi Dalí ɓeydude mayonnaise e mbaydi timmundi. Tariya Gila 1934, Dalí fuɗɗiima naatnude lobbere e nder golle mum, ina jeyaa heen « New York Dream-Man yiyti lobbere e nokku telefoŋ » holliraaɗo e jaaynde wiyeteende American Weekly e hitaande 1935, e « Telefoŋ lobbere » (1936). Dalí yiyi lobbere ko maande jokkondire. Lobbo oo ina fawee les e dow 6oornugol ngol, hakkunde koycfe 6oornucfo oo, wutte 6oornugol ngol ina fawii dow feewde e Mons Veneris 6oorniiɗo oo, e 6oornugol maggol feewde e 6oornungal mum.Lobbere ndee ina 6eydoo 6ooyde e 6oornanteeri Schiaparelli Summer/Fall coction 197. Ɓoornugol ngol ko Wallis Simpson ɓoorni ɗum e fotooje ɗe Cecil Beaton ƴetti to galle laamorɗo Candé, ko adii dewgal Simpson e Edward VIII. Fotooji Beaton Simpson maa njaltu e jaaynde Vogue e nder kelle jeetati e lewru suwee 1937. Ɓoornugol ngol naatnaa e trousseau dewgal Simpson. Nde hollitaama e Women's Wear Daily e lewru mee 1937, ko huunde nde Simpson ɓoorninoo e ndunngu. E nder deftere makko, Ko wonaa ɗum koo, o ɓoornii ɗum: 50 sahaaji mbaydi mbaylaandi, Ann Shen winndi wonde e nder Simpson ɓoornaade comci ɗii "ina wonnoo ko e mbaydi teskinndi e nder yimɓe Biritaan en". caggal nde jom suudu makko woppi laamu Angalteer. Shen miijii wonde ɓoornungal ngal ina hollita "doole kesam-hesaagu e semmbinde jokkondiral e nder debbo – e batte ɗe naalankaagal e moodel mbaawi jogaade".Schiaparelli e Dalí maa mbaɗ caggal ɗuum 'Shoe Hat' (1937–38) e 'Skeleton Dress' (1938) e nder heen. Ɓoornugol ngol ko Miuccia Prada miijinoo ɗum e hitaande 2012 ngam mawninde udditgol yeewtere nde Schiaparelli e Prada: Jeewte ɗe mbaawaa waɗde to galle pinal to wuro New York, Anna Wintour ɓoorni ɗum e hitaande 2012 e Met Gala mooftirgel koɗki (haute couture). Ɓoornugol Guyon ngol ƴetti ko yimɓe 6 fotde waktuuji 250 ngam waɗde ɗum, tawi ko appliqué lobster sewnaa e junngo e dow ŋoral. Schiaparelli rokki koppi mum e ɓoornateeri ndii e hitaande 1969. Ɓoornugol ngol ko Claire Eldred ƴeewti ɗum no feewi e nder winndannde mum "Kawral e mbayliigaaji e ɓoornateeri Elsa Schiaparelli: nguurndam huunde yiyteende" e nder deftere Fashion e Revisionte e hitaande 2019. Tuugnorgal mp8ss9qr6idn0b3r6q7v4zc3bf5gv4b 165291 165289 2026-04-18T08:10:27Z SUZYFATIMA 13856 165291 wikitext text/x-wiki {{Databox}}'''Ɓoornugol lobbere ngol''' ko ɓoornanteeri hitaande 1937 ndi Elsa Schiaparelli feewni. Ina heen lobbere mawnde nde Salvador Dalí penti. == Didol == Ɓoornugol ngol ko ɓoornungal A-line off-white silk jamma walla kikiiɗe, ina waɗi wutte daneejo, ina waɗi lobbere mawnde nde Salvador Dalí penti e dow ŋoral. Motif lobster gadano oo ko Dalí diidi ɗum, ko Sache, diisneteeɗo silk oo, tappi e dow mbaydi ndii.Ɓoornugol ngol kadi ina hollira e ƴiye persil. Kosam ɗam waɗiraa ko organza silk tappirde e ƴiye puccu sintetik. Yeeso ɓoornungal ngal ko 52 inch (132 cm) njuuteendi, e njuuteendi 22 inch (56 cm). Schiaparelli haɗi Dalí ɓeydude mayonnaise e mbaydi timmundi. == Tariya == Gila 1934, Dalí fuɗɗiima naatnude lobbere e nder golle mum, ina jeyaa heen « New York Dream-Man yiyti lobbere e nokku telefoŋ » holliraaɗo e jaaynde wiyeteende American Weekly e hitaande 1935, e « Telefoŋ lobbere » (1936). Dalí yiyi lobbere ko maande jokkondire. Lobbo oo ina fawee les e dow 6oornugol ngol, hakkunde koycfe 6oornucfo oo, wutte 6oornugol ngol ina fawii dow feewde e Mons Veneris 6oorniiɗo oo, e 6oornugol maggol feewde e 6oornungal mum.Lobbere ndee ina 6eydoo 6ooyde e 6oornanteeri Schiaparelli Summer/Fall coction 197. Ɓoornugol ngol ko Wallis Simpson ɓoorni ɗum e fotooje ɗe Cecil Beaton ƴetti to galle laamorɗo Candé, ko adii dewgal Simpson e Edward VIII. Fotooji Beaton Simpson maa njaltu e jaaynde Vogue e nder kelle jeetati e lewru suwee 1937. Ɓoornugol ngol naatnaa e trousseau dewgal Simpson. Nde hollitaama e Women's Wear Daily e lewru mee 1937, ko huunde nde Simpson ɓoorninoo e ndunngu. E nder deftere makko, Ko wonaa ɗum koo, o ɓoornii ɗum: 50 sahaaji mbaydi mbaylaandi, Ann Shen winndi wonde e nder Simpson ɓoornaade comci ɗii "ina wonnoo ko e mbaydi teskinndi e nder yimɓe Biritaan en". caggal nde jom suudu makko woppi laamu Angalteer. Shen miijii wonde ɓoornungal ngal ina hollita "doole kesam-hesaagu e semmbinde jokkondiral e nder debbo – e batte ɗe naalankaagal e moodel mbaawi jogaade".Schiaparelli e Dalí maa mbaɗ caggal ɗuum 'Shoe Hat' (1937–38) e 'Skeleton Dress' (1938) e nder heen. Ɓoornugol ngol ko Miuccia Prada miijinoo ɗum e hitaande 2012 ngam mawninde udditgol yeewtere nde Schiaparelli e Prada: Jeewte ɗe mbaawaa waɗde to galle pinal to wuro New York, Anna Wintour ɓoorni ɗum e hitaande 2012 e Met Gala mooftirgel koɗki (haute couture). Ɓoornugol Guyon ngol ƴetti ko yimɓe 6 fotde waktuuji 250 ngam waɗde ɗum, tawi ko appliqué lobster sewnaa e junngo e dow ŋoral. Schiaparelli rokki koppi mum e ɓoornateeri ndii e hitaande 1969. Ɓoornugol ngol ko Claire Eldred ƴeewti ɗum no feewi e nder winndannde mum "Kawral e mbayliigaaji e ɓoornateeri Elsa Schiaparelli: nguurndam huunde yiyteende" e nder deftere Fashion e Revisionte e hitaande 2019. == Tuugnorgal == opot8bybqe9j3h6vngxxzarfrfawkrh 165295 165291 2026-04-18T08:18:54Z SUZYFATIMA 13856 165295 wikitext text/x-wiki {{Databox}}'''Ɓoornugol lobbere ngol''' ko ɓoornanteeri hitaande 1937 ndi Elsa Schiaparelli feewni. Ina heen lobbere mawnde nde Salvador Dalí penti. == Didol == Ɓoornugol ngol ko ɓoornungal A-line off-white silk jamma walla kikiiɗe, ina waɗi wutte daneejo, ina waɗi lobbere mawnde nde Salvador Dalí penti e dow ŋoral. Motif lobster gadano oo ko Dalí diidi ɗum, ko Sache, diisneteeɗo silk oo, tappi e dow mbaydi ndii.Ɓoornugol ngol kadi ina hollira e ƴiye persil. Kosam ɗam waɗiraa ko organza silk tappirde e ƴiye puccu sintetik. Yeeso ɓoornungal ngal ko 52 inch (132 cm) njuuteendi, e njuuteendi 22 inch (56 cm). Schiaparelli haɗi Dalí ɓeydude mayonnaise e mbaydi timmundi. == Tariya == Gila 1934, Dalí fuɗɗiima naatnude lobbere e nder golle mum, ina jeyaa heen « New York Dream-Man yiyti lobbere e nokku telefoŋ » holliraaɗo e jaaynde wiyeteende American Weekly e hitaande 1935, e « Telefoŋ lobbere » (1936). Dalí yiyi lobbere ko maande jokkondire. Lobbo oo ina fawee les e dow 6oornugol ngol, hakkunde koycfe 6oornucfo oo, wutte 6oornugol ngol ina fawii dow feewde e Mons Veneris 6oorniiɗo oo, e 6oornugol maggol feewde e 6oornungal mum.Lobbere ndee ina 6eydoo 6ooyde e 6oornanteeri Schiaparelli Summer/Fall coction 197. Ɓoornugol ngol ko Wallis Simpson ɓoorni ɗum e fotooje ɗe Cecil Beaton ƴetti to galle laamorɗo Candé, ko adii dewgal Simpson e Edward VIII. Fotooji Beaton Simpson maa njaltu e jaaynde Vogue e nder kelle jeetati e lewru suwee 1937. Ɓoornugol ngol naatnaa e trousseau dewgal Simpson. Nde hollitaama e Women's Wear Daily e lewru mee 1937, ko huunde nde Simpson ɓoorninoo e ndunngu. E nder deftere makko, Ko wonaa ɗum koo, o ɓoornii ɗum: 50 sahaaji mbaydi mbaylaandi, Ann Shen winndi wonde e nder Simpson ɓoornaade comci ɗii "ina wonnoo ko e mbaydi teskinndi e nder yimɓe Biritaan en". caggal nde jom suudu makko woppi laamu Angalteer. Shen miijii wonde ɓoornungal ngal ina hollita "doole kesam-hesaagu e semmbinde jokkondiral e nder debbo – e batte ɗe naalankaagal e moodel mbaawi jogaade".Schiaparelli e Dalí maa mbaɗ caggal ɗuum 'Shoe Hat' (1937–38) e 'Skeleton Dress' (1938) e nder heen. Ɓoornugol ngol ko Miuccia Prada miijinoo ɗum e hitaande 2012 ngam mawninde udditgol yeewtere nde Schiaparelli e Prada: Jeewte ɗe mbaawaa waɗde to galle pinal to wuro New York, Anna Wintour ɓoorni ɗum e hitaande 2012 e Met Gala mooftirgel koɗki (haute couture). Ɓoornugol Guyon ngol ƴetti ko yimɓe 6 fotde waktuuji 250 ngam waɗde ɗum, tawi ko appliqué lobster sewnaa e junngo e dow ŋoral. Schiaparelli rokki koppi mum e ɓoornateeri ndii e hitaande 1969. Ɓoornugol ngol ko Claire Eldred ƴeewti ɗum no feewi e nder winndannde mum "Kawral e mbayliigaaji e ɓoornateeri Elsa Schiaparelli: nguurndam huunde yiyteende" e nder deftere Fashion e Revisionte e hitaande 2019.<ref name="Phil">{{cite web|title=The Lobster Dress|url=http://www.philamuseum.org/collections/permanent/65327.html?mulR=21188|url-status=live|archive-url=https://web.archive.org/web/20120222000513/http://www.philamuseum.org/collections/permanent/65327.html?mulR=21188|archive-date=2012-02-22|work=Collections database|publisher=[[Philadelphia Museum of Art]]}}</ref><ref name="Secrest2014">{{cite book|author=[[Meryle Secrest]]|title=Elsa Schiaparelli: A Biography|url=https://books.google.com/books?id=rDLxAwAAQBAJ|date=6 November 2014|publisher=Penguin Books Limited|isbn=978-0-241-96685-3}}</ref><ref name="Guard">{{cite news|url=https://www.theguardian.com/fashion/2018/sep/29/schiaparelli-first-ready-to-wear-collection|author=[[Jess Cartner-Morley]]|title=Fantastical frocks rule in off-the-peg Schiaparelli range|date=29 September 2018|work=[[The Guardian]]|accessdate=27 January 2021}}</ref><ref name="Frazier2012">{{cite book|author=Nancy Frazier|title=I, Lobster: A Crustacean Odyssey|url=https://books.google.com/books?id=nv2-7-pS48QC|year=2012|publisher=[[University of New Hampshire Press]]|isbn=978-1-61168-323-3|page=105}}</ref><ref name="Shen2020">{{cite book|author=Ann Shen|title=Nevertheless, She Wore It: 50 Iconic Fashion Moments|url=https://books.google.com/books?id=OvvcDwAAQBAJ|date=1 September 2020|publisher=Chronicle Books LLC|isbn=978-1-4521-8401-2|page=161}}</ref><ref>{{Cite news|date=June 1, 1937|title=The Future Duchess of Windsor: New photographs taken at the beautiful Château de Candé exclusively for Vogue by Cecil Beaton|pages=52–57|work=Vogue}}</ref><ref name="Birmingham1981">{{cite book|author=Stephen Birmingham|title=Duchess: The Story of Wallis Warfield Windsor|url=https://books.google.com/books?id=ewMxDnlZ6EMC|year=1981|publisher=Book Club Associates|isbn=978-0-346-90643-3|page=192}}</ref> == Tuugnorgal == <references /> cjw0t9ebk53ogtbrbf32umimhgktud9 165296 165295 2026-04-18T08:19:09Z SUZYFATIMA 13856 165296 wikitext text/x-wiki {{Databox}}'''Ɓoornugol lobbere ngol''' ko ɓoornanteeri hitaande 1937 ndi Elsa Schiaparelli feewni. Ina heen lobbere mawnde nde Salvador Dalí penti. == Didol == Ɓoornugol ngol ko ɓoornungal A-line off-white silk jamma walla kikiiɗe, ina waɗi wutte daneejo, ina waɗi lobbere mawnde nde Salvador Dalí penti e dow ŋoral. Motif lobster gadano oo ko Dalí diidi ɗum, ko Sache, diisneteeɗo silk oo, tappi e dow mbaydi ndii.Ɓoornugol ngol kadi ina hollira e ƴiye persil. Kosam ɗam waɗiraa ko organza silk tappirde e ƴiye puccu sintetik. Yeeso ɓoornungal ngal ko 52 inch (132 cm) njuuteendi, e njuuteendi 22 inch (56 cm). Schiaparelli haɗi Dalí ɓeydude mayonnaise e mbaydi timmundi. == Tariya == Gila 1934, Dalí fuɗɗiima naatnude lobbere e nder golle mum, ina jeyaa heen « New York Dream-Man yiyti lobbere e nokku telefoŋ » holliraaɗo e jaaynde wiyeteende American Weekly e hitaande 1935, e « Telefoŋ lobbere » (1936). Dalí yiyi lobbere ko maande jokkondire. Lobbo oo ina fawee les e dow 6oornugol ngol, hakkunde koycfe 6oornucfo oo, wutte 6oornugol ngol ina fawii dow feewde e Mons Veneris 6oorniiɗo oo, e 6oornugol maggol feewde e 6oornungal mum.Lobbere ndee ina 6eydoo 6ooyde e 6oornanteeri Schiaparelli Summer/Fall coction 197. Ɓoornugol ngol ko Wallis Simpson ɓoorni ɗum e fotooje ɗe Cecil Beaton ƴetti to galle laamorɗo Candé, ko adii dewgal Simpson e Edward VIII. Fotooji Beaton Simpson maa njaltu e jaaynde Vogue e nder kelle jeetati e lewru suwee 1937. Ɓoornugol ngol naatnaa e trousseau dewgal Simpson. Nde hollitaama e Women's Wear Daily e lewru mee 1937, ko huunde nde Simpson ɓoorninoo e ndunngu. E nder deftere makko, Ko wonaa ɗum koo, o ɓoornii ɗum: 50 sahaaji mbaydi mbaylaandi, Ann Shen winndi wonde e nder Simpson ɓoornaade comci ɗii "ina wonnoo ko e mbaydi teskinndi e nder yimɓe Biritaan en". caggal nde jom suudu makko woppi laamu Angalteer. Shen miijii wonde ɓoornungal ngal ina hollita "doole kesam-hesaagu e semmbinde jokkondiral e nder debbo – e batte ɗe naalankaagal e moodel mbaawi jogaade".Schiaparelli e Dalí maa mbaɗ caggal ɗuum 'Shoe Hat' (1937–38) e 'Skeleton Dress' (1938) e nder heen. Ɓoornugol ngol ko Miuccia Prada miijinoo ɗum e hitaande 2012 ngam mawninde udditgol yeewtere nde Schiaparelli e Prada: Jeewte ɗe mbaawaa waɗde to galle pinal to wuro New York, Anna Wintour ɓoorni ɗum e hitaande 2012 e Met Gala mooftirgel koɗki (haute couture). Ɓoornugol Guyon ngol ƴetti ko yimɓe 6 fotde waktuuji 250 ngam waɗde ɗum, tawi ko appliqué lobster sewnaa e junngo e dow ŋoral. Schiaparelli rokki koppi mum e ɓoornateeri ndii e hitaande 1969. Ɓoornugol ngol ko Claire Eldred ƴeewti ɗum no feewi e nder winndannde mum "Kawral e mbayliigaaji e ɓoornateeri Elsa Schiaparelli: nguurndam huunde yiyteende" e nder deftere Fashion e Revisionte e hitaande 2019.<ref name="Phil">{{cite web|title=The Lobster Dress|url=http://www.philamuseum.org/collections/permanent/65327.html?mulR=21188|url-status=live|archive-url=https://web.archive.org/web/20120222000513/http://www.philamuseum.org/collections/permanent/65327.html?mulR=21188|archive-date=2012-02-22|work=Collections database|publisher=[[Philadelphia Museum of Art]]}}</ref><ref name="Secrest2014">{{cite book|author=[[Meryle Secrest]]|title=Elsa Schiaparelli: A Biography|url=https://books.google.com/books?id=rDLxAwAAQBAJ|date=6 November 2014|publisher=Penguin Books Limited|isbn=978-0-241-96685-3}}</ref><ref name="Guard">{{cite news|url=https://www.theguardian.com/fashion/2018/sep/29/schiaparelli-first-ready-to-wear-collection|author=[[Jess Cartner-Morley]]|title=Fantastical frocks rule in off-the-peg Schiaparelli range|date=29 September 2018|work=[[The Guardian]]|accessdate=27 January 2021}}</ref><ref name="Frazier2012">{{cite book|author=Nancy Frazier|title=I, Lobster: A Crustacean Odyssey|url=https://books.google.com/books?id=nv2-7-pS48QC|year=2012|publisher=[[University of New Hampshire Press]]|isbn=978-1-61168-323-3|page=105}}</ref><ref name="Shen2020">{{cite book|author=Ann Shen|title=Nevertheless, She Wore It: 50 Iconic Fashion Moments|url=https://books.google.com/books?id=OvvcDwAAQBAJ|date=1 September 2020|publisher=Chronicle Books LLC|isbn=978-1-4521-8401-2|page=161}}</ref><ref>{{Cite news|date=June 1, 1937|title=The Future Duchess of Windsor: New photographs taken at the beautiful Château de Candé exclusively for Vogue by Cecil Beaton|pages=52–57|work=Vogue}}</ref><ref name="Birmingham1981">{{cite book|author=Stephen Birmingham|title=Duchess: The Story of Wallis Warfield Windsor|url=https://books.google.com/books?id=ewMxDnlZ6EMC|year=1981|publisher=Book Club Associates|isbn=978-0-346-90643-3|page=192}}</ref> == Tuugnorgal == <references /> [[Category:Rewbe]] hobde0s86slnm6ahseyl6cracbvedc8 Skull of a Skeleton with Burning Cigarette 0 40310 165290 2026-04-18T08:10:20Z Babaji 002 14216 Created page with "'''Koppi ƴiiƴam e simme ɓuuɓɗo''' (hollande : Kop van een skelet met brandende sigaret) ko golle Vincent van Gogh gadane. Natal tokosal ngal nebam e dow canvas ngal alaa ñalngu, ngal ina waɗi ƴiye e simme, ina jeyaa e ko mooftaa duumingal e nder galle Van Gogh to Amsterdam.<ref name="vgmnl2">{{cite web|url=http://www.vangoghmuseum.nl/vgm/index.jsp?page=1628&collection=619&lang=en|title=Skull of a Skeleton with Burning Cigarette, 1886|publisher=[[Van Gogh Museum]]..." 165290 wikitext text/x-wiki '''Koppi ƴiiƴam e simme ɓuuɓɗo''' (hollande : Kop van een skelet met brandende sigaret) ko golle Vincent van Gogh gadane. Natal tokosal ngal nebam e dow canvas ngal alaa ñalngu, ngal ina waɗi ƴiye e simme, ina jeyaa e ko mooftaa duumingal e nder galle Van Gogh to Amsterdam.<ref name="vgmnl2">{{cite web|url=http://www.vangoghmuseum.nl/vgm/index.jsp?page=1628&collection=619&lang=en|title=Skull of a Skeleton with Burning Cigarette, 1886|publisher=[[Van Gogh Museum]]|access-date=19 May 2013|quote=This curious and somewhat macabre little painting is undated. It was probably executed in the winter of 1885&ndash;86, during Van Gogh’s stay in Antwerp....This skull with a cigarette was likely meant as a kind of joke, and probably also as a comment on conservative academic practice.|url-status=dead|archive-url=https://web.archive.org/web/20120203071542/http://www.vangoghmuseum.nl/vgm/index.jsp?page=1628&collection=619&lang=en|archive-date=3 February 2012}}</ref>Ko ɓuri heewde e nde pentiraa ko e ndunngu 1885–86 ngam wonde yeewtere satirik e golle jaŋde konservatiif.<ref name="vgmnl">{{cite web|url=http://www.vangoghmuseum.nl/vgm/index.jsp?page=1628&collection=619&lang=en|title=Skull of a Skeleton with Burning Cigarette, 1886|publisher=[[Van Gogh Museum]]|access-date=19 May 2013|quote=This curious and somewhat macabre little painting is undated. It was probably executed in the winter of 1885&ndash;86, during Van Gogh’s stay in Antwerp....This skull with a cigarette was likely meant as a kind of joke, and probably also as a comment on conservative academic practice.|url-status=dead|archive-url=https://web.archive.org/web/20120203071542/http://www.vangoghmuseum.nl/vgm/index.jsp?page=1628&collection=619&lang=en|archive-date=3 February 2012}}</ref> Ko adii nde ɗum huutortee ngam huutoraade aadee wuurɗo ngam waɗde ɗum e mbaadiiji, jaŋde ina waɗi heen jaŋde ƴiye ngam ƴellitde faamde anatomi aadee. Van Gogh ina wonnoo to Antwerpen, to leydi Belsik e oon sahaa ina tawtoree jaŋde to duɗal jaaɓi haaɗtirde laamɗo, ngal o wiyi caggal ɗuum ina metti, ngal jannginaani mo hay huunde.<ref name="Bundrick3">{{cite web|url=http://vangoghschair.blogspot.com/2008/06/memento-mori-or-just-joke.html|title=Memento Mori or Just a Joke?|first=Sheramy|last=Bundrick|work=Van Gogh's Chair (blog)|date=14 June 2008|publisher=[[blogspot.com]]|access-date=19 May 2013|quote=[H]is letters and anecdotes from others record that he sparred with his drawing and painting teachers and was scornful of conservative academic practice. His time at the Academy lasted only weeks; he felt he was learning nothing and later proclaimed academic training "damned boring". Taken from that perspective, 'Skull of a Skeleton with Burning Cigarette' could be read as a thumbing-of-the-nose at 'the establishment.'}}</ref> Van Gogh waɗii ƴiye e nder golle goɗɗe ummoraade e jamaanu makko Antwerpen, sketch "kosam gonɗam e cat ".<ref name="vanGogh">{{cite web|url=https://www.pubhist.com/w13456|title="Hanging skeleton and cat"}}</ref>E hitaande 1887–88, van Gogh waɗii nate ɗiɗi goɗɗe ɗe ƴiye, ko ɗee tan ngoni golle makko goɗɗe (gaagaa natal ummoraade e oon sahaa) ngam huutoraade ƴiye ngam waɗde motif.<ref name="Bundrick2">{{cite web|url=http://vangoghschair.blogspot.com/2008/06/memento-mori-or-just-joke.html|title=Memento Mori or Just a Joke?|first=Sheramy|last=Bundrick|work=Van Gogh's Chair (blog)|date=14 June 2008|publisher=[[blogspot.com]]|access-date=19 May 2013|quote=[H]is letters and anecdotes from others record that he sparred with his drawing and painting teachers and was scornful of conservative academic practice. His time at the Academy lasted only weeks; he felt he was learning nothing and later proclaimed academic training "damned boring". Taken from that perspective, 'Skull of a Skeleton with Burning Cigarette' could be read as a thumbing-of-the-nose at 'the establishment.'}}</ref> Golle ɗee ina njogii 32 e 24,5 santimeeteer (12,6 in × 9,6 in). Ina sikkaa ko vanitas walla memento mori, e sahaa nde kanko van Gogh o wonnoo e cellal. Ina gasa tawa ko golle Hercules Seghers, naalanke Holanndeejo mo teeminannde 17ɓiire, walla Félicien Rops, Belsiknaajo mo van Gogh wondi e mum. Hay so tawii ina heewi firteede ko ñiŋooje simmeeji, Van Gogh ko simmeeji keewɗi e hoore mum, o jokki e simmeeji haa o maayi e hitaande 1890.<ref name="Bundrick">{{cite web|url=http://vangoghschair.blogspot.com/2008/06/memento-mori-or-just-joke.html|title=Memento Mori or Just a Joke?|first=Sheramy|last=Bundrick|work=Van Gogh's Chair (blog)|date=14 June 2008|publisher=[[blogspot.com]]|access-date=19 May 2013|quote=[H]is letters and anecdotes from others record that he sparred with his drawing and painting teachers and was scornful of conservative academic practice. His time at the Academy lasted only weeks; he felt he was learning nothing and later proclaimed academic training "damned boring". Taken from that perspective, 'Skull of a Skeleton with Burning Cigarette' could be read as a thumbing-of-the-nose at 'the establishment.'}}</ref> Natal ngal ko miñiiko biyeteeɗo Theo Van Gogh joginoo e sahaa maayde makko e hitaande 1891. Ko debbo makko biyeteeɗo Johanna van Gogh-Bonger roni ngal haa nde o sankii e hitaande 1925, caggal ɗuum ko ɓiy maɓɓe biyeteeɗo Vincent Willem van Gogh rokki ngal haa hitaande 1962, nde Fooyre Van Gogh heɓi ngal. Nde wonnoo ko e ñamaande to suudu defte Stedelijk tuggi 1962 haa 1973, nde wonnoo ko e ñamaande duumiinde to suudu defte Van Gogh to Amsterdam gila 1973.<ref>[http://www.vggallery.com/painting/p_0212.htm Skull with Burning Cigarette], vggallery.com</ref> Koppi (hitaande 1887/1888); F297a, JH1347 Koppi (hitaande 1887/1888); F297, 1346 Skeleton e Cat (Mars–Mee 1886); F1361, JH998 Ƴeew kadi Doggol golle Vincent Van Gogh == Tuugnorgal == g6i88s9drkfmnnw8h3k73dib79dzpgy 165292 165290 2026-04-18T08:10:48Z Babaji 002 14216 165292 wikitext text/x-wiki {{Databox}}'''Koppi ƴiiƴam e simme ɓuuɓɗo''' (hollande : Kop van een skelet met brandende sigaret) ko golle Vincent van Gogh gadane. Natal tokosal ngal nebam e dow canvas ngal alaa ñalngu, ngal ina waɗi ƴiye e simme, ina jeyaa e ko mooftaa duumingal e nder galle Van Gogh to Amsterdam.<ref name="vgmnl2">{{cite web|url=http://www.vangoghmuseum.nl/vgm/index.jsp?page=1628&collection=619&lang=en|title=Skull of a Skeleton with Burning Cigarette, 1886|publisher=[[Van Gogh Museum]]|access-date=19 May 2013|quote=This curious and somewhat macabre little painting is undated. It was probably executed in the winter of 1885&ndash;86, during Van Gogh’s stay in Antwerp....This skull with a cigarette was likely meant as a kind of joke, and probably also as a comment on conservative academic practice.|url-status=dead|archive-url=https://web.archive.org/web/20120203071542/http://www.vangoghmuseum.nl/vgm/index.jsp?page=1628&collection=619&lang=en|archive-date=3 February 2012}}</ref>Ko ɓuri heewde e nde pentiraa ko e ndunngu 1885–86 ngam wonde yeewtere satirik e golle jaŋde konservatiif.<ref name="vgmnl">{{cite web|url=http://www.vangoghmuseum.nl/vgm/index.jsp?page=1628&collection=619&lang=en|title=Skull of a Skeleton with Burning Cigarette, 1886|publisher=[[Van Gogh Museum]]|access-date=19 May 2013|quote=This curious and somewhat macabre little painting is undated. It was probably executed in the winter of 1885&ndash;86, during Van Gogh’s stay in Antwerp....This skull with a cigarette was likely meant as a kind of joke, and probably also as a comment on conservative academic practice.|url-status=dead|archive-url=https://web.archive.org/web/20120203071542/http://www.vangoghmuseum.nl/vgm/index.jsp?page=1628&collection=619&lang=en|archive-date=3 February 2012}}</ref> Ko adii nde ɗum huutortee ngam huutoraade aadee wuurɗo ngam waɗde ɗum e mbaadiiji, jaŋde ina waɗi heen jaŋde ƴiye ngam ƴellitde faamde anatomi aadee. Van Gogh ina wonnoo to Antwerpen, to leydi Belsik e oon sahaa ina tawtoree jaŋde to duɗal jaaɓi haaɗtirde laamɗo, ngal o wiyi caggal ɗuum ina metti, ngal jannginaani mo hay huunde.<ref name="Bundrick3">{{cite web|url=http://vangoghschair.blogspot.com/2008/06/memento-mori-or-just-joke.html|title=Memento Mori or Just a Joke?|first=Sheramy|last=Bundrick|work=Van Gogh's Chair (blog)|date=14 June 2008|publisher=[[blogspot.com]]|access-date=19 May 2013|quote=[H]is letters and anecdotes from others record that he sparred with his drawing and painting teachers and was scornful of conservative academic practice. His time at the Academy lasted only weeks; he felt he was learning nothing and later proclaimed academic training "damned boring". Taken from that perspective, 'Skull of a Skeleton with Burning Cigarette' could be read as a thumbing-of-the-nose at 'the establishment.'}}</ref> Van Gogh waɗii ƴiye e nder golle goɗɗe ummoraade e jamaanu makko Antwerpen, sketch "kosam gonɗam e cat ".<ref name="vanGogh">{{cite web|url=https://www.pubhist.com/w13456|title="Hanging skeleton and cat"}}</ref>E hitaande 1887–88, van Gogh waɗii nate ɗiɗi goɗɗe ɗe ƴiye, ko ɗee tan ngoni golle makko goɗɗe (gaagaa natal ummoraade e oon sahaa) ngam huutoraade ƴiye ngam waɗde motif.<ref name="Bundrick2">{{cite web|url=http://vangoghschair.blogspot.com/2008/06/memento-mori-or-just-joke.html|title=Memento Mori or Just a Joke?|first=Sheramy|last=Bundrick|work=Van Gogh's Chair (blog)|date=14 June 2008|publisher=[[blogspot.com]]|access-date=19 May 2013|quote=[H]is letters and anecdotes from others record that he sparred with his drawing and painting teachers and was scornful of conservative academic practice. His time at the Academy lasted only weeks; he felt he was learning nothing and later proclaimed academic training "damned boring". Taken from that perspective, 'Skull of a Skeleton with Burning Cigarette' could be read as a thumbing-of-the-nose at 'the establishment.'}}</ref> Golle ɗee ina njogii 32 e 24,5 santimeeteer (12,6 in × 9,6 in). Ina sikkaa ko vanitas walla memento mori, e sahaa nde kanko van Gogh o wonnoo e cellal. Ina gasa tawa ko golle Hercules Seghers, naalanke Holanndeejo mo teeminannde 17ɓiire, walla Félicien Rops, Belsiknaajo mo van Gogh wondi e mum. Hay so tawii ina heewi firteede ko ñiŋooje simmeeji, Van Gogh ko simmeeji keewɗi e hoore mum, o jokki e simmeeji haa o maayi e hitaande 1890.<ref name="Bundrick">{{cite web|url=http://vangoghschair.blogspot.com/2008/06/memento-mori-or-just-joke.html|title=Memento Mori or Just a Joke?|first=Sheramy|last=Bundrick|work=Van Gogh's Chair (blog)|date=14 June 2008|publisher=[[blogspot.com]]|access-date=19 May 2013|quote=[H]is letters and anecdotes from others record that he sparred with his drawing and painting teachers and was scornful of conservative academic practice. His time at the Academy lasted only weeks; he felt he was learning nothing and later proclaimed academic training "damned boring". Taken from that perspective, 'Skull of a Skeleton with Burning Cigarette' could be read as a thumbing-of-the-nose at 'the establishment.'}}</ref> Natal ngal ko miñiiko biyeteeɗo Theo Van Gogh joginoo e sahaa maayde makko e hitaande 1891. Ko debbo makko biyeteeɗo Johanna van Gogh-Bonger roni ngal haa nde o sankii e hitaande 1925, caggal ɗuum ko ɓiy maɓɓe biyeteeɗo Vincent Willem van Gogh rokki ngal haa hitaande 1962, nde Fooyre Van Gogh heɓi ngal. Nde wonnoo ko e ñamaande to suudu defte Stedelijk tuggi 1962 haa 1973, nde wonnoo ko e ñamaande duumiinde to suudu defte Van Gogh to Amsterdam gila 1973.<ref>[http://www.vggallery.com/painting/p_0212.htm Skull with Burning Cigarette], vggallery.com</ref> Koppi (hitaande 1887/1888); F297a, JH1347 Koppi (hitaande 1887/1888); F297, 1346 Skeleton e Cat (Mars–Mee 1886); F1361, JH998 Ƴeew kadi Doggol golle Vincent Van Gogh == Tuugnorgal == nzyujunn38xk7uxszlfdizoewqhdbt2 Still Life with a Sketch after Delacroix 0 40311 165293 2026-04-18T08:16:06Z Babaji 002 14216 Created page with "'''Nguurndam haa jooni e nate''' caggal Delacroix<ref>{{cite web|title=Still Life with a Sketch after Delacroix, 1887|url=https://www.artsy.net/artwork/paul-gauguin-still-life-with-a-sketch-after-delacroix|publisher=[[Artsy (website)|Artsy]]|accessdate=27 July 2020}}</ref>ko nate nebam ɗe naalanke Farayse biyeteeɗo Paul Gauguin waɗi. Golle ɗe ngalaa ñalngu ina cikka ko nde naalanke oo woni e Martinik e hitaande 1887. Nde wasiyaa ko Raymond Koechlin [fr] (mo galle Ko..." 165293 wikitext text/x-wiki '''Nguurndam haa jooni e nate''' caggal Delacroix<ref>{{cite web|title=Still Life with a Sketch after Delacroix, 1887|url=https://www.artsy.net/artwork/paul-gauguin-still-life-with-a-sketch-after-delacroix|publisher=[[Artsy (website)|Artsy]]|accessdate=27 July 2020}}</ref>ko nate nebam ɗe naalanke Farayse biyeteeɗo Paul Gauguin waɗi. Golle ɗe ngalaa ñalngu ina cikka ko nde naalanke oo woni e Martinik e hitaande 1887. Nde wasiyaa ko Raymond Koechlin [fr] (mo galle Koechlin) e hitaande 1931, nde wasiyii e galle mooftirɗo naalankaagal Strasbourg, jooni noon nde ina hollira e nder mooftirgel naalankaagal hannde. Limre limre maggal ko 55,974,0,662.<ref>{{cite web|title=The Expulsion of Adam and Eve from Paradise, 1844|url=https://www.artsy.net/artwork/eugene-delacroix-the-expulsion-of-adam-and-eve-from-paradise|publisher=Artsy|accessdate=27 July 2020}}</ref> Natal ngal ina hollita nguurndam ɓiɓɓe leɗɗe eksootik e butelaaji gilaas mawɗi e dow taabal leɗɗe. E dow mahol caggal ngol ina waɗi nate caggal nate ɗe Eugène Delacroix waɗi, ina hollita Riiwtude Aadama e Hawaa e Aljanna. Golle Gauguin noon ina kollita majjugol Aljanna gaadanteejo e dañde keso, kolliroowo sifaa yaajɗo duunde woɗnde.<ref>{{cite web|title=The Expulsion of Adam and Eve from Paradise, 1844|url=https://www.artsy.net/artwork/eugene-delacroix-the-expulsion-of-adam-and-eve-from-paradise|publisher=Artsy|accessdate=27 July 2020}}</ref> == Ƴeew kadi == Doggol nate ɗe Paul Gauguin waɗi == Tuugnorgal == rpxri0bph7oo9q7wjc2fkqv6wb2dzxk 165294 165293 2026-04-18T08:16:44Z Babaji 002 14216 165294 wikitext text/x-wiki {{Databox}}'''Nguurndam haa jooni e nate''' caggal Delacroix<ref>{{cite web|title=Still Life with a Sketch after Delacroix, 1887|url=https://www.artsy.net/artwork/paul-gauguin-still-life-with-a-sketch-after-delacroix|publisher=[[Artsy (website)|Artsy]]|accessdate=27 July 2020}}</ref>ko nate nebam ɗe naalanke Farayse biyeteeɗo Paul Gauguin waɗi. Golle ɗe ngalaa ñalngu ina cikka ko nde naalanke oo woni e Martinik e hitaande 1887. Nde wasiyaa ko Raymond Koechlin [fr] (mo galle Koechlin) e hitaande 1931, nde wasiyii e galle mooftirɗo naalankaagal Strasbourg, jooni noon nde ina hollira e nder mooftirgel naalankaagal hannde. Limre limre maggal ko 55,974,0,662.<ref>{{cite web|title=The Expulsion of Adam and Eve from Paradise, 1844|url=https://www.artsy.net/artwork/eugene-delacroix-the-expulsion-of-adam-and-eve-from-paradise|publisher=Artsy|accessdate=27 July 2020}}</ref> Natal ngal ina hollita nguurndam ɓiɓɓe leɗɗe eksootik e butelaaji gilaas mawɗi e dow taabal leɗɗe. E dow mahol caggal ngol ina waɗi nate caggal nate ɗe Eugène Delacroix waɗi, ina hollita Riiwtude Aadama e Hawaa e Aljanna. Golle Gauguin noon ina kollita majjugol Aljanna gaadanteejo e dañde keso, kolliroowo sifaa yaajɗo duunde woɗnde.<ref>{{cite web|title=The Expulsion of Adam and Eve from Paradise, 1844|url=https://www.artsy.net/artwork/eugene-delacroix-the-expulsion-of-adam-and-eve-from-paradise|publisher=Artsy|accessdate=27 July 2020}}</ref> == Ƴeew kadi == Doggol nate ɗe Paul Gauguin waɗi == Tuugnorgal == epwaku2tlair6967szx5b9vojm7nggq Mu'umu'u 0 40312 165297 2026-04-18T08:23:08Z SUZYFATIMA 13856 Created page with "Muumuu /ˈmuːmuː/ walla muʻumuʻu (Hawaani: [ˈmuʔuˈmuʔu]) ko ɓoornungal loowngal iwdi Hawaani. Ina jokkondiri e mbaydi yumma Hubbard, ndi misiyoŋaaji kerecee en to Polineesi ngaddi ngam « siwil » ɓeen ɓe ɓe cikkatnoo ko « safalɓe feccere ɓaleeɓe ». E nder cate moodel ganndiraaɗe aloha wear, muumuu, hono no limce aloha nii, ina keewi ɓuuɓde e mbaydiiji puɗi motiiji Polineesi. To Hawaiʻi, muumuus nattii ɓoorneede no limre aloha nii, kono ina jokki..." 165297 wikitext text/x-wiki Muumuu /ˈmuːmuː/ walla muʻumuʻu (Hawaani: [ˈmuʔuˈmuʔu]) ko ɓoornungal loowngal iwdi Hawaani. Ina jokkondiri e mbaydi yumma Hubbard, ndi misiyoŋaaji kerecee en to Polineesi ngaddi ngam « siwil » ɓeen ɓe ɓe cikkatnoo ko « safalɓe feccere ɓaleeɓe ». E nder cate moodel ganndiraaɗe aloha wear, muumuu, hono no limce aloha nii, ina keewi ɓuuɓde e mbaydiiji puɗi motiiji Polineesi. To Hawaiʻi, muumuus nattii ɓoorneede no limre aloha nii, kono ina jokki e wonde limre ɓurnde lollude ngam mooɓondiral renndo, ekkol, e juuldeeji ko wayi no kawgel hula Merrie Monarch. Etimoloji e daartol Konngol muʻumuʻu firti ko "taƴde" e ɗemngal Hawaii.Koorngal ngal, ngal huutortenoo ko e fuɗɗoode ko wayi no limce leslese walla chemise ngam holokū, alaa yoga e juuɗe, ina gasa tawa ina waɗi juuɗe juutɗe walla alaa juuɗe hay dara. Muumuu oo waɗiraa ko mbaydi daneeri tiiɗndi, ɓuuɓndi, ko jiidaa e wonde mbaydi les, ina huutoroo rewɓe Hawaanaaɓe no mbaydi galle, mbaydi jamma, e mbaydi njuumri. Holokū woni innde asliire ngam ɓoornaade comci yumma Hubbard ɗi ​​misiyoŋaaji Protestan en ngaddi to Hawaii e kitaale 1820. E ko feewti e muumuu, holokū ina waɗi juuɗe juutɗe e ɓoornateeri ndi njuuteendi mum tolnii e leydi, ina fadi haa dow ŋoral toowngal, ngal aliʻi kam e yimɓe heewɓe ɓoornotonoo. E kitaale 1870, holokū aliʻi ƴettii ɓaleeri ɓurndi yooɗde e heewde ko njuuteendi otooji jeeɗiɗi walla jeetati ngam jamma, ina waɗi ruffles, flounces e trimmings, tawi holokū loose-fitting mo otooji ɗi ngalaa jolɗe ina jokki e ɓoorneede no feewi e rewɓe maɓɓe ñalnde kala e kala fannu. E nder yontaaji, nde mbaydiiji tappirɗe naati e Hawai'i, muumuu, ko ɓuri heewde ko mbaydi holokū juutndi e ɓurndi welde, dañii lollude ngam ɓoornaade ñalnde kala. Tuugnorgal 5njsbmabuwwwji2dtngcnx00stbbgwi 165300 165297 2026-04-18T08:25:00Z SUZYFATIMA 13856 165300 wikitext text/x-wiki {{Databox}}'''Muumuu /ˈmuːmuː/ walla muʻumuʻu''' (Hawaani: [ˈmuʔuˈmuʔu]) ko ɓoornungal loowngal iwdi Hawaani. Ina jokkondiri e mbaydi yumma Hubbard, ndi misiyoŋaaji kerecee en to Polineesi ngaddi ngam « siwil » ɓeen ɓe ɓe cikkatnoo ko « safalɓe feccere ɓaleeɓe ». E nder cate moodel ganndiraaɗe aloha wear, muumuu, hono no limce aloha nii, ina keewi ɓuuɓde e mbaydiiji puɗi motiiji Polineesi. To Hawaiʻi, muumuus nattii ɓoorneede no limre aloha nii, kono ina jokki e wonde limre ɓurnde lollude ngam mooɓondiral renndo, ekkol, e juuldeeji ko wayi no kawgel hula Merrie Monarch. == Etimoloji e daartol == Konngol muʻumuʻu firti ko "taƴde" e ɗemngal Hawaii.Koorngal ngal, ngal huutortenoo ko e fuɗɗoode ko wayi no limce leslese walla chemise ngam holokū, alaa yoga e juuɗe, ina gasa tawa ina waɗi juuɗe juutɗe walla alaa juuɗe hay dara. Muumuu oo waɗiraa ko mbaydi daneeri tiiɗndi, ɓuuɓndi, ko jiidaa e wonde mbaydi les, ina huutoroo rewɓe Hawaanaaɓe no mbaydi galle, mbaydi jamma, e mbaydi njuumri. Holokū woni innde asliire ngam ɓoornaade comci yumma Hubbard ɗi ​​misiyoŋaaji Protestan en ngaddi to Hawaii e kitaale 1820. E ko feewti e muumuu, holokū ina waɗi juuɗe juutɗe e ɓoornateeri ndi njuuteendi mum tolnii e leydi, ina fadi haa dow ŋoral toowngal, ngal aliʻi kam e yimɓe heewɓe ɓoornotonoo. E kitaale 1870, holokū aliʻi ƴettii ɓaleeri ɓurndi yooɗde e heewde ko njuuteendi otooji jeeɗiɗi walla jeetati ngam jamma, ina waɗi ruffles, flounces e trimmings, tawi holokū loose-fitting mo otooji ɗi ngalaa jolɗe ina jokki e ɓoorneede no feewi e rewɓe maɓɓe ñalnde kala e kala fannu. E nder yontaaji, nde mbaydiiji tappirɗe naati e Hawai'i, muumuu, ko ɓuri heewde ko mbaydi holokū juutndi e ɓurndi welde, dañii lollude ngam ɓoornaade ñalnde kala. == Tuugnorgal == bcnzfcp5usa4gegfwtdqqn526t5hevh 165309 165300 2026-04-18T08:54:39Z SUZYFATIMA 13856 165309 wikitext text/x-wiki {{Databox}}'''Muumuu /ˈmuːmuː/ walla muʻumuʻu''' (Hawaani: [ˈmuʔuˈmuʔu]) ko ɓoornungal loowngal iwdi Hawaani. Ina jokkondiri e mbaydi yumma Hubbard, ndi misiyoŋaaji kerecee en to Polineesi ngaddi ngam « siwil » ɓeen ɓe ɓe cikkatnoo ko « safalɓe feccere ɓaleeɓe ». E nder cate moodel ganndiraaɗe aloha wear, muumuu, hono no limce aloha nii, ina keewi ɓuuɓde e mbaydiiji puɗi motiiji Polineesi. To Hawaiʻi, muumuus nattii ɓoorneede no limre aloha nii, kono ina jokki e wonde limre ɓurnde lollude ngam mooɓondiral renndo, ekkol, e juuldeeji ko wayi no kawgel hula Merrie Monarch. == Etimoloji e daartol == Konngol muʻumuʻu firti ko "taƴde" e ɗemngal Hawaii.Koorngal ngal, ngal huutortenoo ko e fuɗɗoode ko wayi no limce leslese walla chemise ngam holokū, alaa yoga e juuɗe, ina gasa tawa ina waɗi juuɗe juutɗe walla alaa juuɗe hay dara. Muumuu oo waɗiraa ko mbaydi daneeri tiiɗndi, ɓuuɓndi, ko jiidaa e wonde mbaydi les, ina huutoroo rewɓe Hawaanaaɓe no mbaydi galle, mbaydi jamma, e mbaydi njuumri. Holokū woni innde asliire ngam ɓoornaade comci yumma Hubbard ɗi ​​misiyoŋaaji Protestan en ngaddi to Hawaii e kitaale 1820. E ko feewti e muumuu, holokū ina waɗi juuɗe juutɗe e ɓoornateeri ndi njuuteendi mum tolnii e leydi, ina fadi haa dow ŋoral toowngal, ngal aliʻi kam e yimɓe heewɓe ɓoornotonoo. E kitaale 1870, holokū aliʻi ƴettii ɓaleeri ɓurndi yooɗde e heewde ko njuuteendi otooji jeeɗiɗi walla jeetati ngam jamma, ina waɗi ruffles, flounces e trimmings, tawi holokū loose-fitting mo otooji ɗi ngalaa jolɗe ina jokki e ɓoorneede no feewi e rewɓe maɓɓe ñalnde kala e kala fannu. E nder yontaaji, nde mbaydiiji tappirɗe naati e Hawai'i, muumuu, ko ɓuri heewde ko mbaydi holokū juutndi e ɓurndi welde, dañii lollude ngam ɓoornaade ñalnde kala.<ref>Gary Luke and Susan R. Quinn, [https://books.google.com/books?id=7904pbwUF14C&pg=PT110 ''Americanisms: The Illustrated Book of Words Made in the USA''] (Sasquatch Books, 2003).</ref><ref name="Gray">{{Cite journal|last=Gray|first=Sally Helvenston|date=2014|title=Searching for Mother Hubbard: Function and Fashion in Nineteenth-Century Dress|url=https://www.jstor.org/stable/10.1086/676031|journal=Winterthur Portfolio|volume=48|issue=1|pages=29–74|doi=10.1086/676031|issn=0084-0416|url-access=subscription}}</ref><ref name=":1">{{Cite web|title=Nā Puke Wehewehe ʻŌlelo Hawaiʻi|url=https://wehewehe.org/gsdl2.85/cgi-bin/hdict?a=q&r=1&hs=1&m=-1&o=-1&qto=4&e=p-11000-00---off-0hdict--00-1----0-10-0---0---0direct-10-ED--4--textpukuielbert%252ctextmamaka-----0-1l--11-haw-Zz-1---Zz-1-home---00-3-1-00-0--4----0-0-11-00-0utfZz-8-00&q=muumuu&fqv=textpukuielbert%252ctextmamaka&af=1&fqf=ED#hero-bottom-banner|access-date=2024-02-02|website=wehewehe.org}}</ref><ref name="dictionarydotcom">{{cite web|title=Muumuu|url=http://dictionary.reference.com/browse/muumuu|publisher=Dictionary.com|access-date=14 January 2012}}</ref><ref name=":0">{{Cite book|last=Terao-Guiala|first=Agnes|title=Hawaiian Women's Fashions: Kapa, Cotton, and Silk|date=2021|publisher=Agnes Terao- Guiala|isbn=978-0-578-62739-7|edition=Revised|pages=38, 81, 224|language=English}}</ref><ref>{{Cite web|title=Nā Puke Wehewehe ʻŌlelo Hawaiʻi|url=https://wehewehe.org/gsdl2.85/cgi-bin/hdict?a=q&r=1&hs=1&m=-1&o=-1&qto=4&e=d-11000-00---off-0hdict--00-1----0-10-0---0---0direct-10-ED--4--textpukuielbert%252ctextmamaka-----0-1l--11-haw-Zz-1---Zz-1-home-muumuu--00-4-1-00-0--4----0-0-11-00-0utfZz-8-00&q=holoku&fqv=textpukuielbert%252ctextmamaka&af=1&fqf=ED#hero-bottom-banner|access-date=2024-02-02|website=wehewehe.org}}</ref><ref>{{citation|url=https://pqasb.pqarchiver.com/latimes/access/446292872.html?dids=446292872:446292872&FMT=ABS&FMTS=ABS:AI|archive-url=https://web.archive.org/web/20121105224409/http://pqasb.pqarchiver.com/latimes/access/446292872.html?dids=446292872:446292872&FMT=ABS&FMTS=ABS:AI|url-status=dead|archive-date=November 5, 2012|work=[[Los Angeles Times]]|title=Show Will Trace Muu-muu Origins|author=Joan Burnham|date=March 24, 1960}}</ref> == Tuugnorgal == <references /> 6i5j2e4m2wd938uxzb937aerljmbgzx 165310 165309 2026-04-18T08:54:59Z SUZYFATIMA 13856 165310 wikitext text/x-wiki {{Databox}}'''Muumuu /ˈmuːmuː/ walla muʻumuʻu''' (Hawaani: [ˈmuʔuˈmuʔu]) ko ɓoornungal loowngal iwdi Hawaani. Ina jokkondiri e mbaydi yumma Hubbard, ndi misiyoŋaaji kerecee en to Polineesi ngaddi ngam « siwil » ɓeen ɓe ɓe cikkatnoo ko « safalɓe feccere ɓaleeɓe ». E nder cate moodel ganndiraaɗe aloha wear, muumuu, hono no limce aloha nii, ina keewi ɓuuɓde e mbaydiiji puɗi motiiji Polineesi. To Hawaiʻi, muumuus nattii ɓoorneede no limre aloha nii, kono ina jokki e wonde limre ɓurnde lollude ngam mooɓondiral renndo, ekkol, e juuldeeji ko wayi no kawgel hula Merrie Monarch. == Etimoloji e daartol == Konngol muʻumuʻu firti ko "taƴde" e ɗemngal Hawaii.Koorngal ngal, ngal huutortenoo ko e fuɗɗoode ko wayi no limce leslese walla chemise ngam holokū, alaa yoga e juuɗe, ina gasa tawa ina waɗi juuɗe juutɗe walla alaa juuɗe hay dara. Muumuu oo waɗiraa ko mbaydi daneeri tiiɗndi, ɓuuɓndi, ko jiidaa e wonde mbaydi les, ina huutoroo rewɓe Hawaanaaɓe no mbaydi galle, mbaydi jamma, e mbaydi njuumri. Holokū woni innde asliire ngam ɓoornaade comci yumma Hubbard ɗi ​​misiyoŋaaji Protestan en ngaddi to Hawaii e kitaale 1820. E ko feewti e muumuu, holokū ina waɗi juuɗe juutɗe e ɓoornateeri ndi njuuteendi mum tolnii e leydi, ina fadi haa dow ŋoral toowngal, ngal aliʻi kam e yimɓe heewɓe ɓoornotonoo. E kitaale 1870, holokū aliʻi ƴettii ɓaleeri ɓurndi yooɗde e heewde ko njuuteendi otooji jeeɗiɗi walla jeetati ngam jamma, ina waɗi ruffles, flounces e trimmings, tawi holokū loose-fitting mo otooji ɗi ngalaa jolɗe ina jokki e ɓoorneede no feewi e rewɓe maɓɓe ñalnde kala e kala fannu. E nder yontaaji, nde mbaydiiji tappirɗe naati e Hawai'i, muumuu, ko ɓuri heewde ko mbaydi holokū juutndi e ɓurndi welde, dañii lollude ngam ɓoornaade ñalnde kala.<ref>Gary Luke and Susan R. Quinn, [https://books.google.com/books?id=7904pbwUF14C&pg=PT110 ''Americanisms: The Illustrated Book of Words Made in the USA''] (Sasquatch Books, 2003).</ref><ref name="Gray">{{Cite journal|last=Gray|first=Sally Helvenston|date=2014|title=Searching for Mother Hubbard: Function and Fashion in Nineteenth-Century Dress|url=https://www.jstor.org/stable/10.1086/676031|journal=Winterthur Portfolio|volume=48|issue=1|pages=29–74|doi=10.1086/676031|issn=0084-0416|url-access=subscription}}</ref><ref name=":1">{{Cite web|title=Nā Puke Wehewehe ʻŌlelo Hawaiʻi|url=https://wehewehe.org/gsdl2.85/cgi-bin/hdict?a=q&r=1&hs=1&m=-1&o=-1&qto=4&e=p-11000-00---off-0hdict--00-1----0-10-0---0---0direct-10-ED--4--textpukuielbert%252ctextmamaka-----0-1l--11-haw-Zz-1---Zz-1-home---00-3-1-00-0--4----0-0-11-00-0utfZz-8-00&q=muumuu&fqv=textpukuielbert%252ctextmamaka&af=1&fqf=ED#hero-bottom-banner|access-date=2024-02-02|website=wehewehe.org}}</ref><ref name="dictionarydotcom">{{cite web|title=Muumuu|url=http://dictionary.reference.com/browse/muumuu|publisher=Dictionary.com|access-date=14 January 2012}}</ref><ref name=":0">{{Cite book|last=Terao-Guiala|first=Agnes|title=Hawaiian Women's Fashions: Kapa, Cotton, and Silk|date=2021|publisher=Agnes Terao- Guiala|isbn=978-0-578-62739-7|edition=Revised|pages=38, 81, 224|language=English}}</ref><ref>{{Cite web|title=Nā Puke Wehewehe ʻŌlelo Hawaiʻi|url=https://wehewehe.org/gsdl2.85/cgi-bin/hdict?a=q&r=1&hs=1&m=-1&o=-1&qto=4&e=d-11000-00---off-0hdict--00-1----0-10-0---0---0direct-10-ED--4--textpukuielbert%252ctextmamaka-----0-1l--11-haw-Zz-1---Zz-1-home-muumuu--00-4-1-00-0--4----0-0-11-00-0utfZz-8-00&q=holoku&fqv=textpukuielbert%252ctextmamaka&af=1&fqf=ED#hero-bottom-banner|access-date=2024-02-02|website=wehewehe.org}}</ref><ref>{{citation|url=https://pqasb.pqarchiver.com/latimes/access/446292872.html?dids=446292872:446292872&FMT=ABS&FMTS=ABS:AI|archive-url=https://web.archive.org/web/20121105224409/http://pqasb.pqarchiver.com/latimes/access/446292872.html?dids=446292872:446292872&FMT=ABS&FMTS=ABS:AI|url-status=dead|archive-date=November 5, 2012|work=[[Los Angeles Times]]|title=Show Will Trace Muu-muu Origins|author=Joan Burnham|date=March 24, 1960}}</ref> == Tuugnorgal == <references /> [[Category:Rewbe]] oqsec6wkwfh1jozhnmzl443b3zbv03n Waiting (Degas) 0 40313 165298 2026-04-18T08:24:05Z Babaji 002 14216 Created page with "'''Faandaare ko pastel e''' dow kaayitaaji mo Faraysenaajo biyeteeɗo Edgar Degas waɗi, timmini hakkunde 1880 e 1882. Ko yeru gadano e ko ɓuri 200 pastel, nate, natal jillondirngal e seppooji ballerinaaji ɗi Degas holliri gila e fuɗɗoode kitaale 1880.<ref>Thomson, 2</ref> Ngolɗoo gollal ina teskaa e colour mum ɓuuɓɗo e yiyngo mum steep. Sereeji ballerina ɗii ina njokki e jaŋde makko adannde e rewɓe leslesɓe e hakkundeeji, ɗo o ƴeewtindorii sahaa nde ɓe n..." 165298 wikitext text/x-wiki '''Faandaare ko pastel e''' dow kaayitaaji mo Faraysenaajo biyeteeɗo Edgar Degas waɗi, timmini hakkunde 1880 e 1882. Ko yeru gadano e ko ɓuri 200 pastel, nate, natal jillondirngal e seppooji ballerinaaji ɗi Degas holliri gila e fuɗɗoode kitaale 1880.<ref>Thomson, 2</ref> Ngolɗoo gollal ina teskaa e colour mum ɓuuɓɗo e yiyngo mum steep. Sereeji ballerina ɗii ina njokki e jaŋde makko adannde e rewɓe leslesɓe e hakkundeeji, ɗo o ƴeewtindorii sahaa nde ɓe ngoppi yeeso maɓɓe renndo ngo ina ɓuuɓtoo e waɗde feere rokki laawol anndinde goonga kamɓe e koye maɓɓe e koɗki maɓɓe. E ballerinaaji o ɓuri yiɗde ko seertude hakkunde ŋarɗugol e moƴƴere maɓɓe e dingiral e goonga golle ɓalliije e fijirde ɗe hono artifice ƴetti e dow waɗooɓe. E nder ko ina ɓura 200 golle, ko 50 tan kollirta yimooɓe ina njimra e dingiral ; heddii ko e nder ekkolaaji walla nanngude sahaaji juutɗi, keertiiɗi hono ɗii.<ref>Hofmann, 169-170</ref>Waɗde ko yeru yurmeende, holliroowo ballerina ina wondi e chaperone mum, ina ŋoŋɗi ina wayi no ina ɓuuɓna koyngal mum kono ɗemngal ɓanndu mum ina hollita neɗɗo racked e anticipation hade mum ƴettude dingiral.<ref>Thomson, vi</ref> Fooyre ndee ina waɗi mbaydiiji keewɗi, ko wayi no oraas, ɓaleejo e ɓaleejo, debbo tokooso oo ina hollira e tonngooɗe roosa, daneeje, e ɓaleeje, ɗe teeŋtina softeende makko so yerondiraama e tiiɗnaare debbo mawɗo oo. Golle ɗee mbaɗata ko e jillondiral kesal, strokes subtle (koyɗe debbo), slashed (bench) e hatched (ɓurɗo debbo tokooso).<ref>"[http://www.getty.edu/art/gettyguide/artObjectDetails?artobj=829 Waiting]". Display caption; [[J. Paul Getty Museum]]. Retrieved 27 August 2011.</ref> Womɓe tato e nder suudu ekkorse, 1880, Degas, Nebam e dow canvas Degas ƴetti ko aduna periferik mo jimɗi ɗii, eɓɓooje e sahaaji caggal dingiral ,<ref>Hofmann, 171</ref>aduna mo o heɓaani haa hitaande 1885 ; o fuɗɗii yiɗde ballet tan ko e hitaande 1870, caggal dingiral ina tiiɗi e patrons juutɗi. Ittugol makko e sahaa peeñɗo e natal ngal ina teskaa e yi’annde ɓuuɓnde nde heewaani ; ƴeewoowo oo wayi ko no joɗɗinii ko woɗɗi dow rewɓe ɗiɗo ɓee; ƴeewde les no jooɗortoo e nder boowal dow suudu nduu. Womoowo ɓuuɓɗo, c 1882-1885., Degas, Pastel e dow kaayitaaji. 46,7 x 29,7 cm. Koolol ñeeñal Kimbell, to wuro wiyeteengo Teksas Degas ina anndi gila e dumunna mum gadano e nder jaŋde mum ko fayti e ŋakkeende sukaaɓe rewɓe ɓee e no ɓe ndartorii keeri ɓalli maɓɓe ngam waktuuji juutɗi e ŋarɗugol .<ref>Hofmann, 169-171</ref>O ɓeydii anndude juutgol golle ballerina, e darnde chaperone mawɗo oo–ko ɓuri heewde e ko o wonnoo ex-dancer e hoore makko–e nder ndeeɗoo golle ina ɓeyda heen mettere mum; debbo tokooso oo ina hollira ko sehil mum gonɗo e ƴeewde ko wonnoo. Degas, miijo mum, ina hollita irooji belɗi - nde debbo tokooso oo ina fadi waɗde naatgol mum debbo mawɗo oo ina fadi haa o yalta. Tippol umbrella chaperone ngol ina hollira nokku mo jimoowo oo foti yahde ; feewde dingiral e woɗɗitaade gardiiɗo mum.<ref>Hofmann, 182</ref> Siftinde dikotomi e nder dingiral hee, Rilke winndi e hitaande 1898 e natal Degas "ballerinaaji keewɗi mborosaaji e lampaaji dingiral. Ɓe kaawnii en e bonanndeeji maɓɓe, ɓee sukaaɓe rewɓe, ɓe nguurndam mum en fof ina jippoo seeɗa-seeɗa e nder koyɗe mum en haa e dow geɗe mum en leslese, njiimaandi mum en, ɓe ngannda koye mum en. e ɗuum ɓooyataa majja e nder ƴattooje keɓtinaaɗe..."<ref>Hofmann, 182-3</ref> Golle ɗee ko Fedde Naalankaagal Norton Simon, Pasadena e nokku pinal J. Paul Getty, Los Angeles. Teskorɗe Tomson, 2 Hofman, 169 haa 170 Tomson, vi "Ndenugo". Kollitgol tiitoonde; Koolol J. Paul Getti. Heɓtinaama ñalnde 27 lewru bowte hitaande 2011. Hofman, duuɓi 171 Hofman, 169 haa 171 Hofman, duuɓi 182 Hofman, 182-3 == Fuɗɗoode == loxsjvn6mocdk3ypsoht4xelaq9jah4 165299 165298 2026-04-18T08:24:31Z Babaji 002 14216 165299 wikitext text/x-wiki {{Databox}}'''Faandaare ko pastel e''' dow kaayitaaji mo Faraysenaajo biyeteeɗo Edgar Degas waɗi, timmini hakkunde 1880 e 1882. Ko yeru gadano e ko ɓuri 200 pastel, nate, natal jillondirngal e seppooji ballerinaaji ɗi Degas holliri gila e fuɗɗoode kitaale 1880.<ref>Thomson, 2</ref> Ngolɗoo gollal ina teskaa e colour mum ɓuuɓɗo e yiyngo mum steep. Sereeji ballerina ɗii ina njokki e jaŋde makko adannde e rewɓe leslesɓe e hakkundeeji, ɗo o ƴeewtindorii sahaa nde ɓe ngoppi yeeso maɓɓe renndo ngo ina ɓuuɓtoo e waɗde feere rokki laawol anndinde goonga kamɓe e koye maɓɓe e koɗki maɓɓe. E ballerinaaji o ɓuri yiɗde ko seertude hakkunde ŋarɗugol e moƴƴere maɓɓe e dingiral e goonga golle ɓalliije e fijirde ɗe hono artifice ƴetti e dow waɗooɓe. E nder ko ina ɓura 200 golle, ko 50 tan kollirta yimooɓe ina njimra e dingiral ; heddii ko e nder ekkolaaji walla nanngude sahaaji juutɗi, keertiiɗi hono ɗii.<ref>Hofmann, 169-170</ref>Waɗde ko yeru yurmeende, holliroowo ballerina ina wondi e chaperone mum, ina ŋoŋɗi ina wayi no ina ɓuuɓna koyngal mum kono ɗemngal ɓanndu mum ina hollita neɗɗo racked e anticipation hade mum ƴettude dingiral.<ref>Thomson, vi</ref> Fooyre ndee ina waɗi mbaydiiji keewɗi, ko wayi no oraas, ɓaleejo e ɓaleejo, debbo tokooso oo ina hollira e tonngooɗe roosa, daneeje, e ɓaleeje, ɗe teeŋtina softeende makko so yerondiraama e tiiɗnaare debbo mawɗo oo. Golle ɗee mbaɗata ko e jillondiral kesal, strokes subtle (koyɗe debbo), slashed (bench) e hatched (ɓurɗo debbo tokooso).<ref>"[http://www.getty.edu/art/gettyguide/artObjectDetails?artobj=829 Waiting]". Display caption; [[J. Paul Getty Museum]]. Retrieved 27 August 2011.</ref> Womɓe tato e nder suudu ekkorse, 1880, Degas, Nebam e dow canvas Degas ƴetti ko aduna periferik mo jimɗi ɗii, eɓɓooje e sahaaji caggal dingiral ,<ref>Hofmann, 171</ref>aduna mo o heɓaani haa hitaande 1885 ; o fuɗɗii yiɗde ballet tan ko e hitaande 1870, caggal dingiral ina tiiɗi e patrons juutɗi. Ittugol makko e sahaa peeñɗo e natal ngal ina teskaa e yi’annde ɓuuɓnde nde heewaani ; ƴeewoowo oo wayi ko no joɗɗinii ko woɗɗi dow rewɓe ɗiɗo ɓee; ƴeewde les no jooɗortoo e nder boowal dow suudu nduu. Womoowo ɓuuɓɗo, c 1882-1885., Degas, Pastel e dow kaayitaaji. 46,7 x 29,7 cm. Koolol ñeeñal Kimbell, to wuro wiyeteengo Teksas Degas ina anndi gila e dumunna mum gadano e nder jaŋde mum ko fayti e ŋakkeende sukaaɓe rewɓe ɓee e no ɓe ndartorii keeri ɓalli maɓɓe ngam waktuuji juutɗi e ŋarɗugol .<ref>Hofmann, 169-171</ref>O ɓeydii anndude juutgol golle ballerina, e darnde chaperone mawɗo oo–ko ɓuri heewde e ko o wonnoo ex-dancer e hoore makko–e nder ndeeɗoo golle ina ɓeyda heen mettere mum; debbo tokooso oo ina hollira ko sehil mum gonɗo e ƴeewde ko wonnoo. Degas, miijo mum, ina hollita irooji belɗi - nde debbo tokooso oo ina fadi waɗde naatgol mum debbo mawɗo oo ina fadi haa o yalta. Tippol umbrella chaperone ngol ina hollira nokku mo jimoowo oo foti yahde ; feewde dingiral e woɗɗitaade gardiiɗo mum.<ref>Hofmann, 182</ref> Siftinde dikotomi e nder dingiral hee, Rilke winndi e hitaande 1898 e natal Degas "ballerinaaji keewɗi mborosaaji e lampaaji dingiral. Ɓe kaawnii en e bonanndeeji maɓɓe, ɓee sukaaɓe rewɓe, ɓe nguurndam mum en fof ina jippoo seeɗa-seeɗa e nder koyɗe mum en haa e dow geɗe mum en leslese, njiimaandi mum en, ɓe ngannda koye mum en. e ɗuum ɓooyataa majja e nder ƴattooje keɓtinaaɗe..."<ref>Hofmann, 182-3</ref> Golle ɗee ko Fedde Naalankaagal Norton Simon, Pasadena e nokku pinal J. Paul Getty, Los Angeles. Teskorɗe Tomson, 2 Hofman, 169 haa 170 Tomson, vi "Ndenugo". Kollitgol tiitoonde; Koolol J. Paul Getti. Heɓtinaama ñalnde 27 lewru bowte hitaande 2011. Hofman, duuɓi 171 Hofman, 169 haa 171 Hofman, duuɓi 182 Hofman, 182-3 == Fuɗɗoode == me79wbi930yqfb9bll9aqn80zb9xmuv Woman Reading (Manet) 0 40314 165301 2026-04-18T08:31:47Z Babaji 002 14216 Created page with "'''Debbo Janngude ko pentol''' nebam e dow canvas ngol Édouard Manet tagi. Nde pentiraa ko hakkunde 1880 e 1882. Haa e hitaande 2025 nde woni ko e hollirde to duɗal jaaɓi haaɗtirde Chicago, njaajeendi mayre ko 61,2 × 50,7 cm e kaɓirgal mayre, 83,2 × 73,1 × 9,9 cm.<ref name=":0">{{Citation|title=Woman Reading|url=https://www.artic.edu/artworks/14591/woman-reading|date=1880–1882|access-date=2025-11-28|first=Édouard|last=Manet}}</ref>Tiitoonde ɓurnde huutoreede..." 165301 wikitext text/x-wiki '''Debbo Janngude ko pentol''' nebam e dow canvas ngol Édouard Manet tagi. Nde pentiraa ko hakkunde 1880 e 1882. Haa e hitaande 2025 nde woni ko e hollirde to duɗal jaaɓi haaɗtirde Chicago, njaajeendi mayre ko 61,2 × 50,7 cm e kaɓirgal mayre, 83,2 × 73,1 × 9,9 cm.<ref name=":0">{{Citation|title=Woman Reading|url=https://www.artic.edu/artworks/14591/woman-reading|date=1880–1882|access-date=2025-11-28|first=Édouard|last=Manet}}</ref>Tiitoonde ɓurnde huutoreede e nate ɗee ko no Manet siforii golle ɗee e nder deftere mum ciimtol, golle naalankaagal ɗee ina nganndiranoo ko adii ɗuum Le journal illustré (Jaaynde nate). == Ko woni ha ton == Woman Reading ina waɗi e nder kafe gooto to Pari, ina hollita debbo gooto ina ɓoornii wutte, ina ɓoornii wutte, ina jannga ɓataake. Kaayitaaji udditiiɗi ɗii e kolce fichu ɗee lelnaama e huutoraade lootgol danewol ɓuuɓngol, ngol artiraa ko seeɗa e daaɗe dow pentiir ɓaleejo e boɗeejo, e yeeso model oo ko adii fof ko leydi ɓaleeri peeñndi. Won maandeeji kuuraa ɓuuɓɗi ina njiyee tan e les sifaaji makko.<ref name=":14">{{Cite web|title=Online Scholarly Catalogues - Manet Paintings and Works on Paper at the Art Institute of Chicago - Cat. 19: ''Woman Reading''|url=https://publications.artic.edu/manet/reader/manetart/section/140049|via=publications.artic.edu|location=Chicago|language=en-US|website=[[The Art Institute of Chicago]]|access-date=2025-11-28}}</ref> Innde Manet ina winndaa e les nano tabalde ndee e mbaydi bulo ɓaleeri. == Firo == Toon walla mbaadi ndee feccere ina gasa tawa yahdaani e tonngoode ansikolooji kuutorteeɗe e Wikipedia. Ƴeew doggol Wikipedia ngam winndude binndanɗe ɓurɗe moƴƴude ngam heɓde miijooji. (Febariyee 2026) (Anndu no e hol nde ittata ndee mesaas) E dow mbaydi, pentol ngol ko golle Impressionniste en ɓooyɗe. Nokkuuji ɗii ina njirloo, detal ina waɗa tan e yeeso. Piye Manet ina juuti, ina yaawi, ina nannga sahaa mo ɓooyaani e nder sahaa. Kono ɗum ko fenaande, kompoññe ɓuri mahde ko e miijooji puɗɗiiɗi. Hay so tawii nate ɗee ina njogii mbaadi golle weeyo, caggal mum ina jeyaa e nate Manet e hoore mum The Watering Can (1880), ɗe o huutorii.<ref>{{Cite AV media|title=What to Look for in a Manet: "Woman Reading"|url=https://www.youtube.com/watch?v=vhyHdUd1Bes|date=2019-07-24|access-date=2025-11-28|via=YouTube|last=The Art Institute of Chicago}}</ref> Seedeeji ɗii ina njiyee e bulo caggal hoore debbo oo, ko adii fof ko ɓuuɓri ndiyam. Tabal marbere e mug biir ɓeydaama caggal ɗuum ngam waɗde illusion kafe walla terrace Pari.<ref>{{Cite web|title=Édouard Manet: Woman Reading|url=https://www.vmuseum.fr/en/artist/manet-en/edouard-manet-woman-reading-4809.html|website=VMuseum|date=2025-11-09|access-date=2025-11-28|language=en-GB|last=VMuseum}}</ref> Goɗngol kollirgol ko feewti e taƴondiral nokku hakkunde moodel oo e saraaji mum ko leɗɗe daneeje tawaaɗe e caggal, e kolce makko toowɗe e coftal ɓalli. E kitaale 1800 to Pari, nate rewɓe kollitooje ina ngummoo, walla ina njara (haa teeŋti e biir mo dekantaaka), ko laawol kodde ngam wiyde ina tuugnii e njulaagu rewrude e jikkuuji « ɗi ngonaa laamɓe ». Hay so debbo gonɗo e natal ngal ina jogii mbaydi rose-cheeked innocence e ɓoornaade gannde, firo gooto ko wonde ko o jom suudu, ina ƴeewa suudu nduu e dow jaŋngugol makko ngam yiytude soodooɓe potɓe.<ref name=":13">{{Cite web|title=Online Scholarly Catalogues - Manet Paintings and Works on Paper at the Art Institute of Chicago - Cat. 19: ''Woman Reading''|url=https://publications.artic.edu/manet/reader/manetart/section/140049|via=publications.artic.edu|location=Chicago|language=en-US|website=[[The Art Institute of Chicago]]|access-date=2025-11-28}}</ref><ref>{{Cite book|title=Manet: Raconté par lui-même|last=Moreau-Nélaton|author-link=Étienne Moreau-Nélaton|first=Étienne|location=Paris|volume=1|page=129|language=fr|publisher=Henri Laurens|year=1926|oclc=1111130}}</ref> Kono won firooji ina kollita wonde o ƴaañii tan ko e jaŋde makko. E teskaade wonde jaaynde nde o janngata ndee ina waɗi nate, ina gasa tawa ko jaaynde mooftunde. Naamne ɗe pentol ngol ummini ɗee ko naamne kiiɗɗe taariiɗe debbo jom suudu renndo-kameleon mo Manet yiɗi hollirde. Mbele, rokkaama gannde mum e deftere mum, debbo oo ko laamɗo? Walla, so en ƴeewii mbaawka jaŋngugol, golle, walla majjere e jaŋde makko, e muggal makko biir, mbele omo ɗaɓɓa jokkondire ? Miijo gooto ko wonde ndee ɗoo golle ko daartol udditiingol, fawaade e naamne ɓurɗe jaabawol.<ref name=":12">{{Cite web|title=Online Scholarly Catalogues - Manet Paintings and Works on Paper at the Art Institute of Chicago - Cat. 19: ''Woman Reading''|url=https://publications.artic.edu/manet/reader/manetart/section/140049|via=publications.artic.edu|location=Chicago|language=en-US|website=[[The Art Institute of Chicago]]|access-date=2025-11-28}}</ref> == Tariya == Naalanke oo yeeyti ɗum Jean-Baptiste Faure e hitaande 1882. Nde woni ko e galle Faure haa hedde hitaande 1928. Ɓooytaani, nate ɗee ngari to Amerik, Galleeji Howard Young yeeyti ɗum Lewis Coburn e hitaande 1929, e les njiimaandi natal gadanal ngal. Kaalis yoɓaaɗo oo hollitaaka kono jaaynde wiyeteende The New York Times hollitii ina waawi wonde e limooje jeegom. Ndeen Mrs Coburn wasiyiima golle ɗee e Duɗal Naalankaagal to Chicago e hitaande 1933. Natal ngal ɓuri hollireede ko ɓuri yaajde, hade e caggal nde Duɗal ngal heɓi golle naalankaagal ɗee:<ref name=":1">{{Cite web|title=Online Scholarly Catalogues - Manet Paintings and Works on Paper at the Art Institute of Chicago - Cat. 19: ''Woman Reading''|url=https://publications.artic.edu/manet/reader/manetart/section/140049|via=publications.artic.edu|location=Chicago|language=en-US|website=[[The Art Institute of Chicago]]|access-date=2025-11-28}}</ref><ref name="NYT">{{cite web|title=Painting by Manet is sold in America; "Le Journal Illustré" to Be Part of Mrs. L.L. Coburn's Collection in Chicago.|newspaper=[[The New York Times]]|location=New York|language=en-us|page=14|publication-date=11 September 1929|url=https://www.nytimes.com/1929/09/11/archives/painting-by-manet-is-sold-in-america-le-journal-illustre-to-be-part.html|access-date=29 January 2026}}</ref> Pari, Duɗal Ngenndiwal Naalankaagal, Koolol Kuuɗe Edouard Manet, lewru Yarkomaa 1884, cat. 92. Pittsburgh, Duɗal Carnegie, Koolol Nate : Eduar Manet, Pier Renoir, Berte Morisot, Oktoobar–Desammbar 1924, cat. 37 (ñawɗo). Pari, Bernheim-June, Koolol golle Manet, 1925, cat. 78. Paris, Bernheim-Jeune, koolol golle Manet, abriil–mee 1928, cat. 25 (ñawɗo). Berlin, Galerie Goldschmidt, Ɓooygol Ɓooygol, 1928. Duɗal naalankaagal to Chicago, koolol Mrs L. L. Coburn, hitaande 1932, cat. 17 (ñawɗo). Duɗal naalankaagal to Chicago, koolol teeminannde ƴellitaare nate e seppooji, 1 suwee–1 noowammbar 1933, cat. 328. Duɗal naalankaagal to Chicago, koolol teeminannde ƴellitaare nate e seppooji, 1 suwee–1 noowammbar 1934, cat. 249. New York, Wildenstein & Co., Edouard Manet: Koolol ñamlagol ƴeewndo caggal ngam nafoore opitaaluuji Farayse, lewru marse–abriil 1937, cat. 29 (ñawɗo). San Fransisko, Galle Naalankaagal, Koolol hakkunde leyɗeele Damal Kaŋŋe 1940, cat. 276 (ina woodi). New York, suudu defte ñeeñal, nate Farayse ummoraade e David Tulouse-Lautrec, lewru feebariyee–mars 1941, cat. 81. Des Moines, Iowa, nokku naalankaagal, naalankaagal Orop e Amerik e teeminannde 19ɓiire e 20ɓiire, 1948, alaa cat. Birmingham, Alabama, nokku pinal, Catal udditgol koolol, 8 abriil–3 suwee 1951, p. 29. Musium naalankaagal Filadelfi, Manet, 3 noowammbar haa 11 desaambar 1966, cat. 161 (ko ñawu); o yahiino to duɗal jaaɓi haaɗtirde Chicago, ñalnde 13 haa 19 lewru feebariyee hitaande 1967. Duɗal Naalankaagal ngal... afkq5yjdzppwv95om51nbkoh5mlwmti 165302 165301 2026-04-18T08:32:15Z Babaji 002 14216 165302 wikitext text/x-wiki {{Databox}}'''Debbo Janngude ko pentol''' nebam e dow canvas ngol Édouard Manet tagi. Nde pentiraa ko hakkunde 1880 e 1882. Haa e hitaande 2025 nde woni ko e hollirde to duɗal jaaɓi haaɗtirde Chicago, njaajeendi mayre ko 61,2 × 50,7 cm e kaɓirgal mayre, 83,2 × 73,1 × 9,9 cm.<ref name=":0">{{Citation|title=Woman Reading|url=https://www.artic.edu/artworks/14591/woman-reading|date=1880–1882|access-date=2025-11-28|first=Édouard|last=Manet}}</ref>Tiitoonde ɓurnde huutoreede e nate ɗee ko no Manet siforii golle ɗee e nder deftere mum ciimtol, golle naalankaagal ɗee ina nganndiranoo ko adii ɗuum Le journal illustré (Jaaynde nate). == Ko woni ha ton == Woman Reading ina waɗi e nder kafe gooto to Pari, ina hollita debbo gooto ina ɓoornii wutte, ina ɓoornii wutte, ina jannga ɓataake. Kaayitaaji udditiiɗi ɗii e kolce fichu ɗee lelnaama e huutoraade lootgol danewol ɓuuɓngol, ngol artiraa ko seeɗa e daaɗe dow pentiir ɓaleejo e boɗeejo, e yeeso model oo ko adii fof ko leydi ɓaleeri peeñndi. Won maandeeji kuuraa ɓuuɓɗi ina njiyee tan e les sifaaji makko.<ref name=":14">{{Cite web|title=Online Scholarly Catalogues - Manet Paintings and Works on Paper at the Art Institute of Chicago - Cat. 19: ''Woman Reading''|url=https://publications.artic.edu/manet/reader/manetart/section/140049|via=publications.artic.edu|location=Chicago|language=en-US|website=[[The Art Institute of Chicago]]|access-date=2025-11-28}}</ref> Innde Manet ina winndaa e les nano tabalde ndee e mbaydi bulo ɓaleeri. == Firo == Toon walla mbaadi ndee feccere ina gasa tawa yahdaani e tonngoode ansikolooji kuutorteeɗe e Wikipedia. Ƴeew doggol Wikipedia ngam winndude binndanɗe ɓurɗe moƴƴude ngam heɓde miijooji. (Febariyee 2026) (Anndu no e hol nde ittata ndee mesaas) E dow mbaydi, pentol ngol ko golle Impressionniste en ɓooyɗe. Nokkuuji ɗii ina njirloo, detal ina waɗa tan e yeeso. Piye Manet ina juuti, ina yaawi, ina nannga sahaa mo ɓooyaani e nder sahaa. Kono ɗum ko fenaande, kompoññe ɓuri mahde ko e miijooji puɗɗiiɗi. Hay so tawii nate ɗee ina njogii mbaadi golle weeyo, caggal mum ina jeyaa e nate Manet e hoore mum The Watering Can (1880), ɗe o huutorii.<ref>{{Cite AV media|title=What to Look for in a Manet: "Woman Reading"|url=https://www.youtube.com/watch?v=vhyHdUd1Bes|date=2019-07-24|access-date=2025-11-28|via=YouTube|last=The Art Institute of Chicago}}</ref> Seedeeji ɗii ina njiyee e bulo caggal hoore debbo oo, ko adii fof ko ɓuuɓri ndiyam. Tabal marbere e mug biir ɓeydaama caggal ɗuum ngam waɗde illusion kafe walla terrace Pari.<ref>{{Cite web|title=Édouard Manet: Woman Reading|url=https://www.vmuseum.fr/en/artist/manet-en/edouard-manet-woman-reading-4809.html|website=VMuseum|date=2025-11-09|access-date=2025-11-28|language=en-GB|last=VMuseum}}</ref> Goɗngol kollirgol ko feewti e taƴondiral nokku hakkunde moodel oo e saraaji mum ko leɗɗe daneeje tawaaɗe e caggal, e kolce makko toowɗe e coftal ɓalli. E kitaale 1800 to Pari, nate rewɓe kollitooje ina ngummoo, walla ina njara (haa teeŋti e biir mo dekantaaka), ko laawol kodde ngam wiyde ina tuugnii e njulaagu rewrude e jikkuuji « ɗi ngonaa laamɓe ». Hay so debbo gonɗo e natal ngal ina jogii mbaydi rose-cheeked innocence e ɓoornaade gannde, firo gooto ko wonde ko o jom suudu, ina ƴeewa suudu nduu e dow jaŋngugol makko ngam yiytude soodooɓe potɓe.<ref name=":13">{{Cite web|title=Online Scholarly Catalogues - Manet Paintings and Works on Paper at the Art Institute of Chicago - Cat. 19: ''Woman Reading''|url=https://publications.artic.edu/manet/reader/manetart/section/140049|via=publications.artic.edu|location=Chicago|language=en-US|website=[[The Art Institute of Chicago]]|access-date=2025-11-28}}</ref><ref>{{Cite book|title=Manet: Raconté par lui-même|last=Moreau-Nélaton|author-link=Étienne Moreau-Nélaton|first=Étienne|location=Paris|volume=1|page=129|language=fr|publisher=Henri Laurens|year=1926|oclc=1111130}}</ref> Kono won firooji ina kollita wonde o ƴaañii tan ko e jaŋde makko. E teskaade wonde jaaynde nde o janngata ndee ina waɗi nate, ina gasa tawa ko jaaynde mooftunde. Naamne ɗe pentol ngol ummini ɗee ko naamne kiiɗɗe taariiɗe debbo jom suudu renndo-kameleon mo Manet yiɗi hollirde. Mbele, rokkaama gannde mum e deftere mum, debbo oo ko laamɗo? Walla, so en ƴeewii mbaawka jaŋngugol, golle, walla majjere e jaŋde makko, e muggal makko biir, mbele omo ɗaɓɓa jokkondire ? Miijo gooto ko wonde ndee ɗoo golle ko daartol udditiingol, fawaade e naamne ɓurɗe jaabawol.<ref name=":12">{{Cite web|title=Online Scholarly Catalogues - Manet Paintings and Works on Paper at the Art Institute of Chicago - Cat. 19: ''Woman Reading''|url=https://publications.artic.edu/manet/reader/manetart/section/140049|via=publications.artic.edu|location=Chicago|language=en-US|website=[[The Art Institute of Chicago]]|access-date=2025-11-28}}</ref> == Tariya == Naalanke oo yeeyti ɗum Jean-Baptiste Faure e hitaande 1882. Nde woni ko e galle Faure haa hedde hitaande 1928. Ɓooytaani, nate ɗee ngari to Amerik, Galleeji Howard Young yeeyti ɗum Lewis Coburn e hitaande 1929, e les njiimaandi natal gadanal ngal. Kaalis yoɓaaɗo oo hollitaaka kono jaaynde wiyeteende The New York Times hollitii ina waawi wonde e limooje jeegom. Ndeen Mrs Coburn wasiyiima golle ɗee e Duɗal Naalankaagal to Chicago e hitaande 1933. Natal ngal ɓuri hollireede ko ɓuri yaajde, hade e caggal nde Duɗal ngal heɓi golle naalankaagal ɗee:<ref name=":1">{{Cite web|title=Online Scholarly Catalogues - Manet Paintings and Works on Paper at the Art Institute of Chicago - Cat. 19: ''Woman Reading''|url=https://publications.artic.edu/manet/reader/manetart/section/140049|via=publications.artic.edu|location=Chicago|language=en-US|website=[[The Art Institute of Chicago]]|access-date=2025-11-28}}</ref><ref name="NYT">{{cite web|title=Painting by Manet is sold in America; "Le Journal Illustré" to Be Part of Mrs. L.L. Coburn's Collection in Chicago.|newspaper=[[The New York Times]]|location=New York|language=en-us|page=14|publication-date=11 September 1929|url=https://www.nytimes.com/1929/09/11/archives/painting-by-manet-is-sold-in-america-le-journal-illustre-to-be-part.html|access-date=29 January 2026}}</ref> Pari, Duɗal Ngenndiwal Naalankaagal, Koolol Kuuɗe Edouard Manet, lewru Yarkomaa 1884, cat. 92. Pittsburgh, Duɗal Carnegie, Koolol Nate : Eduar Manet, Pier Renoir, Berte Morisot, Oktoobar–Desammbar 1924, cat. 37 (ñawɗo). Pari, Bernheim-June, Koolol golle Manet, 1925, cat. 78. Paris, Bernheim-Jeune, koolol golle Manet, abriil–mee 1928, cat. 25 (ñawɗo). Berlin, Galerie Goldschmidt, Ɓooygol Ɓooygol, 1928. Duɗal naalankaagal to Chicago, koolol Mrs L. L. Coburn, hitaande 1932, cat. 17 (ñawɗo). Duɗal naalankaagal to Chicago, koolol teeminannde ƴellitaare nate e seppooji, 1 suwee–1 noowammbar 1933, cat. 328. Duɗal naalankaagal to Chicago, koolol teeminannde ƴellitaare nate e seppooji, 1 suwee–1 noowammbar 1934, cat. 249. New York, Wildenstein & Co., Edouard Manet: Koolol ñamlagol ƴeewndo caggal ngam nafoore opitaaluuji Farayse, lewru marse–abriil 1937, cat. 29 (ñawɗo). San Fransisko, Galle Naalankaagal, Koolol hakkunde leyɗeele Damal Kaŋŋe 1940, cat. 276 (ina woodi). New York, suudu defte ñeeñal, nate Farayse ummoraade e David Tulouse-Lautrec, lewru feebariyee–mars 1941, cat. 81. Des Moines, Iowa, nokku naalankaagal, naalankaagal Orop e Amerik e teeminannde 19ɓiire e 20ɓiire, 1948, alaa cat. Birmingham, Alabama, nokku pinal, Catal udditgol koolol, 8 abriil–3 suwee 1951, p. 29. Musium naalankaagal Filadelfi, Manet, 3 noowammbar haa 11 desaambar 1966, cat. 161 (ko ñawu); o yahiino to duɗal jaaɓi haaɗtirde Chicago, ñalnde 13 haa 19 lewru feebariyee hitaande 1967. Duɗal Naalankaagal ngal... p6cra1rk1tr27spqghpbq752p01lht9 Around the Piano 0 40315 165303 2026-04-18T08:40:48Z Babaji 002 14216 Created page with "'''Hedde Piyan''' (e Farayse: Autour du piano) ko nate nebam e dow mbaydi, ɗe naalanke Faraysenaajo biyeteeɗo Henri Fantin-Latour waɗi e hitaande 1885. Nde hollitaama e Salon Pari e hitaande ndee tan, ndeen Adolphe Jullien soodi nde. E hitaande 1915, nde rokkaama Musée du Luxembourg, ndeen nde woni ko e Musée du Louvre haa hitaande 1986. Nde woni ko e Musée d'Orsay to Pari.<ref name="Orsay2">{{cite web|title=Henri Fantin-Latour, ''Autour du piano'', en 1885 — Not..." 165303 wikitext text/x-wiki '''Hedde Piyan''' (e Farayse: Autour du piano) ko nate nebam e dow mbaydi, ɗe naalanke Faraysenaajo biyeteeɗo Henri Fantin-Latour waɗi e hitaande 1885. Nde hollitaama e Salon Pari e hitaande ndee tan, ndeen Adolphe Jullien soodi nde. E hitaande 1915, nde rokkaama Musée du Luxembourg, ndeen nde woni ko e Musée du Louvre haa hitaande 1986. Nde woni ko e Musée d'Orsay to Pari.<ref name="Orsay2">{{cite web|title=Henri Fantin-Latour, ''Autour du piano'', en 1885 — Notice de l'œuvre|url=http://www.musee-orsay.fr/de/kollektionen/werkkatalog/notice.html?no_cache=1&nnumid=000214&cHash=34e19f6012|publisher=Musée d'Orsay|language=French|accessdate=19 March 2011}}</ref> == Baɗte e jaɓɓagol == Natal ngal ko ngal gadanal e nder nate nay pelle ɗe Fantin-Latour rokki sehilaaɓe mum e yimɓe mawɓe e nder winndere naalankaagal. O joofni ɗoo ko jeewte ɗe fedde anndiraande « Le Petit Bayreuth » nde Antoine Lascoux fuɗɗii. Hedde Piano heɓiino weltaare mawnde e golle makko ɓennuɗe ɗee, kono ina heddii ko ɓuri famɗude anndeede e nate makko nay pelle, ma a taw ko sabu yimɓe ɓe o holliti ɓee ɓuri famɗude anndeede. Kollitaaɗo e Salon hitaande 1885, natal ngal hoɗɓe inniri ɗum ko Wagnerists, sibu jooɗiiɗo e piyanɗe oo ina sikkaa ko Camille Saint-Saëns, jimoowo, ballitooɗo Wagner gila e fuɗɗoode. Adolphe Jullien, sehil Latour ɓadiiɗo, salii ndee innde, o wiyi wonde Fantin yiɗaano pentude manifesto naalankaagal, kono ko mooɓondiral sehilaaɓe tan, tee, noddaango e piyanɗe, hay so laaɓtaani, ko pecce Brahms.<ref>{{cite web|title=Wagner et la France|url=http://www.histoire-image.org/site/oeuvre/analyse.php?i=432|first=Georges|last=Liébert|publisher=L'Histoire par image|language=French|accessdate=19 March 2011}}</ref> == Limtol == Worɓe njeetato ina njiytee e saraaji piyanɗe, gila nano haa ñaamo:<ref name="Orsay">{{cite web|title=Henri Fantin-Latour, ''Autour du piano'', en 1885 — Notice de l'œuvre|url=http://www.musee-orsay.fr/de/kollektionen/werkkatalog/notice.html?no_cache=1&nnumid=000214&cHash=34e19f6012|publisher=Musée d'Orsay|language=French|accessdate=19 March 2011}}</ref> Joɗtiiɓe : Emanuwel Chabrier ina fija piyanɗe, Edmond Maître e Amédee Pigeon Dariiɓe : Adolfe Jullien, Artur Bois, Kamil Benoit, Antoin Lasku e Vinsent d’Indi Emanuwel Kabriyeer Emanuwel Kabriyeer Edmond mawɗo Edmond mawɗo Vinsen d’Indi Vinsen d’Indi == Tuugnorgal == j76pvcop0kkwbemr9y6nx4riqv4z1lg 165304 165303 2026-04-18T08:41:16Z Babaji 002 14216 165304 wikitext text/x-wiki {{Databox}}'''Hedde Piyan''' (e Farayse: Autour du piano) ko nate nebam e dow mbaydi, ɗe naalanke Faraysenaajo biyeteeɗo Henri Fantin-Latour waɗi e hitaande 1885. Nde hollitaama e Salon Pari e hitaande ndee tan, ndeen Adolphe Jullien soodi nde. E hitaande 1915, nde rokkaama Musée du Luxembourg, ndeen nde woni ko e Musée du Louvre haa hitaande 1986. Nde woni ko e Musée d'Orsay to Pari.<ref name="Orsay2">{{cite web|title=Henri Fantin-Latour, ''Autour du piano'', en 1885 — Notice de l'œuvre|url=http://www.musee-orsay.fr/de/kollektionen/werkkatalog/notice.html?no_cache=1&nnumid=000214&cHash=34e19f6012|publisher=Musée d'Orsay|language=French|accessdate=19 March 2011}}</ref> == Baɗte e jaɓɓagol == Natal ngal ko ngal gadanal e nder nate nay pelle ɗe Fantin-Latour rokki sehilaaɓe mum e yimɓe mawɓe e nder winndere naalankaagal. O joofni ɗoo ko jeewte ɗe fedde anndiraande « Le Petit Bayreuth » nde Antoine Lascoux fuɗɗii. Hedde Piano heɓiino weltaare mawnde e golle makko ɓennuɗe ɗee, kono ina heddii ko ɓuri famɗude anndeede e nate makko nay pelle, ma a taw ko sabu yimɓe ɓe o holliti ɓee ɓuri famɗude anndeede. Kollitaaɗo e Salon hitaande 1885, natal ngal hoɗɓe inniri ɗum ko Wagnerists, sibu jooɗiiɗo e piyanɗe oo ina sikkaa ko Camille Saint-Saëns, jimoowo, ballitooɗo Wagner gila e fuɗɗoode. Adolphe Jullien, sehil Latour ɓadiiɗo, salii ndee innde, o wiyi wonde Fantin yiɗaano pentude manifesto naalankaagal, kono ko mooɓondiral sehilaaɓe tan, tee, noddaango e piyanɗe, hay so laaɓtaani, ko pecce Brahms.<ref>{{cite web|title=Wagner et la France|url=http://www.histoire-image.org/site/oeuvre/analyse.php?i=432|first=Georges|last=Liébert|publisher=L'Histoire par image|language=French|accessdate=19 March 2011}}</ref> == Limtol == Worɓe njeetato ina njiytee e saraaji piyanɗe, gila nano haa ñaamo:<ref name="Orsay">{{cite web|title=Henri Fantin-Latour, ''Autour du piano'', en 1885 — Notice de l'œuvre|url=http://www.musee-orsay.fr/de/kollektionen/werkkatalog/notice.html?no_cache=1&nnumid=000214&cHash=34e19f6012|publisher=Musée d'Orsay|language=French|accessdate=19 March 2011}}</ref> Joɗtiiɓe : Emanuwel Chabrier ina fija piyanɗe, Edmond Maître e Amédee Pigeon Dariiɓe : Adolfe Jullien, Artur Bois, Kamil Benoit, Antoin Lasku e Vinsent d’Indi Emanuwel Kabriyeer Emanuwel Kabriyeer Edmond mawɗo Edmond mawɗo Vinsen d’Indi Vinsen d’Indi == Tuugnorgal == 44naip58gohn202pj3pw3nkdnc6a5xb Basket of Roses 0 40316 165305 2026-04-18T08:45:48Z Babaji 002 14216 Created page with "'''Basket des Roses''' ko nate nebam e dow mbaydi, ɗe pentoowo Faraysenaajo biyeteeɗo Henri Fantin-Latour waɗi e hitaande 1885. Ina jeyaa e koɗorɗe Calouste Gulbenkian, to Lisbon. Nde fotnoo ko 59 e 73,8 cm, nde waɗii ñalngu e siyno Fantin 85 to les nano.<ref>[https://gulbenkian.pt/museu/en/works_museu/a-basket-of-roses/ A Basket of Roses, Calouste Gulbenkian Museum official Website]</ref> == Tariya == Natal ngal ko mooftuɗo Armeni-Angalteer biyeteeɗo Calouste..." 165305 wikitext text/x-wiki '''Basket des Roses''' ko nate nebam e dow mbaydi, ɗe pentoowo Faraysenaajo biyeteeɗo Henri Fantin-Latour waɗi e hitaande 1885. Ina jeyaa e koɗorɗe Calouste Gulbenkian, to Lisbon. Nde fotnoo ko 59 e 73,8 cm, nde waɗii ñalngu e siyno Fantin 85 to les nano.<ref>[https://gulbenkian.pt/museu/en/works_museu/a-basket-of-roses/ A Basket of Roses, Calouste Gulbenkian Museum official Website]</ref> == Tariya == Natal ngal ko mooftuɗo Armeni-Angalteer biyeteeɗo Calouste Gulbenkian soodi ɗum e yeeyirde Christie to Londres ñalnde 9 mee 1924, to galle Colnaghi. Nde jeyaa ko e mooɓondiral Leonard Gow, mo Craigendoran.<ref>[https://gulbenkian.pt/museu/en/works_museu/a-basket-of-roses/ A Basket of Roses, Calouste Gulbenkian Museum official Website]</ref> == Limtol == Fantin-Latour ina fenta nate nguurndam gila e kitaale 1860 haa e joofnirde golle mum. Wakiilirde rooseeji feeñata ko e yuɓɓinde laabi keewɗi e nder nguurndam makko keewɗam. Ngolɗoo gollal ina hollita e dow fonngo monokrom, basket joginooɗo denndaangal kompoññe, keewɗo rogere colour ceertuɗo, ɓurnde heewde e tonngooɗe ɓaleeje, daneeje, roose walla boɗeeje. Ndeeɗoo mbaydi ɓuuɓndi rooseeji ɓuuɓɗi e nder ŋoral ina siftina en natal makko « Bouquet des roses sur le table marbre » (1885, duɗal Sterling e Francine Clark to Williamstown). Kala puɗol ina hollira sifaaji mum keertiiɗi, ina luurdi e dimensiyonji rectilinear basket.<ref>Luísa Sampaio, ''Pintura no Museu Calouste Gulbenkian'', Lisbon, 2009, no 96, p. 214-215 (Portuguese)</ref><ref>''Henri Fantin-Latour (1836-1904)'', Calouste Gulbenkian Foundation, Lisbon, 2009, no 69, pp. 181, 199 (Portuguese)</ref> == Tuugnorgal == 4s6a60d0eq89mn3zgflygmate8ov71e 165306 165305 2026-04-18T08:46:09Z Babaji 002 14216 165306 wikitext text/x-wiki {{Databox}}'''Basket des Roses''' ko nate nebam e dow mbaydi, ɗe pentoowo Faraysenaajo biyeteeɗo Henri Fantin-Latour waɗi e hitaande 1885. Ina jeyaa e koɗorɗe Calouste Gulbenkian, to Lisbon. Nde fotnoo ko 59 e 73,8 cm, nde waɗii ñalngu e siyno Fantin 85 to les nano.<ref>[https://gulbenkian.pt/museu/en/works_museu/a-basket-of-roses/ A Basket of Roses, Calouste Gulbenkian Museum official Website]</ref> == Tariya == Natal ngal ko mooftuɗo Armeni-Angalteer biyeteeɗo Calouste Gulbenkian soodi ɗum e yeeyirde Christie to Londres ñalnde 9 mee 1924, to galle Colnaghi. Nde jeyaa ko e mooɓondiral Leonard Gow, mo Craigendoran.<ref>[https://gulbenkian.pt/museu/en/works_museu/a-basket-of-roses/ A Basket of Roses, Calouste Gulbenkian Museum official Website]</ref> == Limtol == Fantin-Latour ina fenta nate nguurndam gila e kitaale 1860 haa e joofnirde golle mum. Wakiilirde rooseeji feeñata ko e yuɓɓinde laabi keewɗi e nder nguurndam makko keewɗam. Ngolɗoo gollal ina hollita e dow fonngo monokrom, basket joginooɗo denndaangal kompoññe, keewɗo rogere colour ceertuɗo, ɓurnde heewde e tonngooɗe ɓaleeje, daneeje, roose walla boɗeeje. Ndeeɗoo mbaydi ɓuuɓndi rooseeji ɓuuɓɗi e nder ŋoral ina siftina en natal makko « Bouquet des roses sur le table marbre » (1885, duɗal Sterling e Francine Clark to Williamstown). Kala puɗol ina hollira sifaaji mum keertiiɗi, ina luurdi e dimensiyonji rectilinear basket.<ref>Luísa Sampaio, ''Pintura no Museu Calouste Gulbenkian'', Lisbon, 2009, no 96, p. 214-215 (Portuguese)</ref><ref>''Henri Fantin-Latour (1836-1904)'', Calouste Gulbenkian Foundation, Lisbon, 2009, no 69, pp. 181, 199 (Portuguese)</ref> == Tuugnorgal == hi2ejd0owm6h3lojpov1v6p3yukb31d The Chosen Five 0 40317 165307 2026-04-18T08:52:24Z Babaji 002 14216 Created page with "'''Joy cuɓaaɓe''' ɓee ko nate daartol nebam e dow canvas ɗe naalanke Engele biyeteeɗo Edwin Long waɗi, gila 1885. Ngol waɗetee ko e galle naalankaagal Russel-Cotes, to Bournemouth.<ref>[https://russellcotes.com/collection-piece/the-chosen-five/ Russel-Coates Art Gallery]</ref> == Daartol e sifaa == Ina hollita dingiral ummoraade e leydi Geres ɓooyndi. Naalanke mawɗo biyeteeɗo Zeuxis, golloowo e nate Helen de Troy, suɓii ko suka debbo joy belɗo ummoriiɗo Cro..." 165307 wikitext text/x-wiki '''Joy cuɓaaɓe''' ɓee ko nate daartol nebam e dow canvas ɗe naalanke Engele biyeteeɗo Edwin Long waɗi, gila 1885. Ngol waɗetee ko e galle naalankaagal Russel-Cotes, to Bournemouth.<ref>[https://russellcotes.com/collection-piece/the-chosen-five/ Russel-Coates Art Gallery]</ref> == Daartol e sifaa == Ina hollita dingiral ummoraade e leydi Geres ɓooyndi. Naalanke mawɗo biyeteeɗo Zeuxis, golloowo e nate Helen de Troy, suɓii ko suka debbo joy belɗo ummoriiɗo Crotone ngam waawde huutoraade heen kompoññe ngam sosde nate potɗe. Modeluuji joy ɗii jooni ina pose e nder suudu makko.<ref>[https://russellcotes.com/collection-piece/the-chosen-five/ Russel-Coates Art Gallery]</ref> Nde feewnaa ko e pecce sehil, The Search for Beauty, holliroowo Zeuxis ina yiyloo debbo ɓurɗo ŋarɗude ngam hollirde e nder golle ɗee.<ref>Smith p.200</ref> Nate ɗiɗi ɗee kolliraama to Galle Farayse to Bond Street to Londres e hitaande 1885.<ref>Smith p.203</ref>Joy cuɓaaɓe ɓee keɓi ɗum ko mooftuɗo naalankaagal biyeteeɗo Merton Russell-Cotes.<ref>Smith p.202</ref> Nde rokkaama galle ñeeñal biyeteeɗo Russel-Cotes, to Bournemouth e hitaande 1921.<ref>[https://artuk.org/discover/artworks/the-chosen-five-58651 Art UK]</ref> Ko adii ɗuum, haala kaa ko pentoowo Faraysenaajo biyeteeɗo François-André Vincent holliri ɗum e hitaande 1789, Zeuxis suɓaade rewɓe ɓurɓe ŋarɗude e Croton ngam wonde nate mum. == Tuugnorgal == 8f35hgos7azq5e8ur8ytf4a9092433d 165308 165307 2026-04-18T08:52:54Z Babaji 002 14216 165308 wikitext text/x-wiki {{Databox}}'''Joy cuɓaaɓe''' ɓee ko nate daartol nebam e dow canvas ɗe naalanke Engele biyeteeɗo Edwin Long waɗi, gila 1885. Ngol waɗetee ko e galle naalankaagal Russel-Cotes, to Bournemouth.<ref>[https://russellcotes.com/collection-piece/the-chosen-five/ Russel-Coates Art Gallery]</ref> == Daartol e sifaa == Ina hollita dingiral ummoraade e leydi Geres ɓooyndi. Naalanke mawɗo biyeteeɗo Zeuxis, golloowo e nate Helen de Troy, suɓii ko suka debbo joy belɗo ummoriiɗo Crotone ngam waawde huutoraade heen kompoññe ngam sosde nate potɗe. Modeluuji joy ɗii jooni ina pose e nder suudu makko.<ref>[https://russellcotes.com/collection-piece/the-chosen-five/ Russel-Coates Art Gallery]</ref> Nde feewnaa ko e pecce sehil, The Search for Beauty, holliroowo Zeuxis ina yiyloo debbo ɓurɗo ŋarɗude ngam hollirde e nder golle ɗee.<ref>Smith p.200</ref> Nate ɗiɗi ɗee kolliraama to Galle Farayse to Bond Street to Londres e hitaande 1885.<ref>Smith p.203</ref>Joy cuɓaaɓe ɓee keɓi ɗum ko mooftuɗo naalankaagal biyeteeɗo Merton Russell-Cotes.<ref>Smith p.202</ref> Nde rokkaama galle ñeeñal biyeteeɗo Russel-Cotes, to Bournemouth e hitaande 1921.<ref>[https://artuk.org/discover/artworks/the-chosen-five-58651 Art UK]</ref> Ko adii ɗuum, haala kaa ko pentoowo Faraysenaajo biyeteeɗo François-André Vincent holliri ɗum e hitaande 1789, Zeuxis suɓaade rewɓe ɓurɓe ŋarɗude e Croton ngam wonde nate mum. == Tuugnorgal == jgrkxsd16z1nc3yp6p8qpfpbfimw0hs Slip dress 0 40318 165311 2026-04-18T08:58:47Z SUZYFATIMA 13856 Created page with "Kosam slip ko kosam debbo nannduɗam no feewi e underslip walla petticoat. Ko aada taƴaaɗo e dow bias, e jolɗe spaghetti. Ɓoornugol slip ngol wayi ko no limce les nii, kono ina yiɗaa yiyeede, e rewrude e kuutoragol lace e geɗe sheer, ina rokka gite ɓanndu les. Diisnondirooɓe jokkondirɓe e ɓoornanteeri slip ina njeyaa heen John Galliano, mo diisnondirɗo mum gadano e Dior ko ɓoornanteeri slip ɓuuɓndi, ndi Diana, laamɗo leydi Galles ɓoorni e hitaande 1996 ;..." 165311 wikitext text/x-wiki Kosam slip ko kosam debbo nannduɗam no feewi e underslip walla petticoat. Ko aada taƴaaɗo e dow bias, e jolɗe spaghetti. Ɓoornugol slip ngol wayi ko no limce les nii, kono ina yiɗaa yiyeede, e rewrude e kuutoragol lace e geɗe sheer, ina rokka gite ɓanndu les. Diisnondirooɓe jokkondirɓe e ɓoornanteeri slip ina njeyaa heen John Galliano, mo diisnondirɗo mum gadano e Dior ko ɓoornanteeri slip ɓuuɓndi, ndi Diana, laamɗo leydi Galles ɓoorni e hitaande 1996 ; Kalvin Klein e Narsiso Rodrigues. Tariya Kosam ɗam fuɗɗii ɓoorneede ko e duuɓi sappo cakkitiiɗi ɗii e teeminannde 20ɓiire, e nder mbaydi ɓoornanteeri les-ko-yaasi, nde ɗi mbaɗetee ko e sifon layer, satin poliyester e charmeuse, ɗi keewi taƴeede ko e lace. Koɗkiiji ɗii ina kollita minimalism sartorial e kitaale 1990. Ɓoornugol ngol wonti jokkondirngol e supermodels duuɓi sappo ɗii, teeŋti noon e Kate Moss, mo dañi hakkillaaji e mbaydi mum laaɓtundi e hitaande 1993. Yiɗde Courtney Love e mbaydi ndii rokki ɓoornugol ngol hoolaare grunge. Ɗe keewi ɓoorneede ko dow koppi e tights opaque, leggings, walla shorts bike ɗi njiyataa les les ɓoornateeri ndii e teewu cappanɗe juuɗe ko heewi ko daneejo walla bodysuit cappanɗe juuɗe les. Wonno heen ko mbaydiiji ɓurɗi juutde kono ko ɓuri juutde ɓuri heewde. Sifaa oo heɓiino weltaare hesere fuɗɗoraade e darorɗe kitaale 2010 haa jokki e kitaale 2020 e nder ummital ɓurngal yaajde e mbaydiiji mooftugol kitaale 1990. Koolol Yves Saint Laurent e Burberry e ndunngu 2016 ina hollira mbaydi ndii. Gila ndeen, ɓoornanteeri slip ko huunde nde tapi boɗeejo ɓuri heewde. Koolol Versace ngol ndunngu 2021 ina waɗi ɓoornanteeri slip e tiitoonde beachy. Tuugnorgal 3eh32mi51o3b1ijvg1k2gxx0gqt5z4v 165312 165311 2026-04-18T09:01:38Z SUZYFATIMA 13856 165312 wikitext text/x-wiki {{Databox}}'''Kosam slip''' ko kosam debbo nannduɗam no feewi e underslip walla petticoat. Ko aada taƴaaɗo e dow bias, e jolɗe spaghetti. Ɓoornugol slip ngol wayi ko no limce les nii, kono ina yiɗaa yiyeede, e rewrude e kuutoragol lace e geɗe sheer, ina rokka gite ɓanndu les. Diisnondirooɓe jokkondirɓe e ɓoornanteeri slip ina njeyaa heen John Galliano, mo diisnondirɗo mum gadano e Dior ko ɓoornanteeri slip ɓuuɓndi, ndi Diana, laamɗo leydi Galles ɓoorni e hitaande 1996 ; Kalvin Klein e Narsiso Rodrigues. == Tariya == Kosam ɗam fuɗɗii ɓoorneede ko e duuɓi sappo cakkitiiɗi ɗii e teeminannde 20ɓiire, e nder mbaydi ɓoornanteeri les-ko-yaasi, nde ɗi mbaɗetee ko e sifon layer, satin poliyester e charmeuse, ɗi keewi taƴeede ko e lace. Koɗkiiji ɗii ina kollita minimalism sartorial e kitaale 1990. Ɓoornugol ngol wonti jokkondirngol e supermodels duuɓi sappo ɗii, teeŋti noon e Kate Moss, mo dañi hakkillaaji e mbaydi mum laaɓtundi e hitaande 1993. Yiɗde Courtney Love e mbaydi ndii rokki ɓoornugol ngol hoolaare grunge. Ɗe keewi ɓoorneede ko dow koppi e tights opaque, leggings, walla shorts bike ɗi njiyataa les les ɓoornateeri ndii e teewu cappanɗe juuɗe ko heewi ko daneejo walla bodysuit cappanɗe juuɗe les. Wonno heen ko mbaydiiji ɓurɗi juutde kono ko ɓuri juutde ɓuri heewde. Sifaa oo heɓiino weltaare hesere fuɗɗoraade e darorɗe kitaale 2010 haa jokki e kitaale 2020 e nder ummital ɓurngal yaajde e mbaydiiji mooftugol kitaale 1990. Koolol Yves Saint Laurent e Burberry e ndunngu 2016 ina hollira mbaydi ndii. Gila ndeen, ɓoornanteeri slip ko huunde nde tapi boɗeejo ɓuri heewde. Koolol Versace ngol ndunngu 2021 ina waɗi ɓoornanteeri slip e tiitoonde beachy. == Tuugnorgal == nvu0ggltkgguhfpbnejpp5rufv3sdle 165315 165312 2026-04-18T09:05:38Z SUZYFATIMA 13856 165315 wikitext text/x-wiki {{Databox}}'''Kosam slip''' ko kosam debbo nannduɗam no feewi e underslip walla petticoat. Ko aada taƴaaɗo e dow bias, e jolɗe spaghetti. Ɓoornugol slip ngol wayi ko no limce les nii, kono ina yiɗaa yiyeede, e rewrude e kuutoragol lace e geɗe sheer, ina rokka gite ɓanndu les. Diisnondirooɓe jokkondirɓe e ɓoornanteeri slip ina njeyaa heen John Galliano, mo diisnondirɗo mum gadano e Dior ko ɓoornanteeri slip ɓuuɓndi, ndi Diana, laamɗo leydi Galles ɓoorni e hitaande 1996 ; Kalvin Klein e Narsiso Rodrigues. == Tariya == Kosam ɗam fuɗɗii ɓoorneede ko e duuɓi sappo cakkitiiɗi ɗii e teeminannde 20ɓiire, e nder mbaydi ɓoornanteeri les-ko-yaasi, nde ɗi mbaɗetee ko e sifon layer, satin poliyester e charmeuse, ɗi keewi taƴeede ko e lace. Koɗkiiji ɗii ina kollita minimalism sartorial e kitaale 1990. Ɓoornugol ngol wonti jokkondirngol e supermodels duuɓi sappo ɗii, teeŋti noon e Kate Moss, mo dañi hakkillaaji e mbaydi mum laaɓtundi e hitaande 1993. Yiɗde Courtney Love e mbaydi ndii rokki ɓoornugol ngol hoolaare grunge. Ɗe keewi ɓoorneede ko dow koppi e tights opaque, leggings, walla shorts bike ɗi njiyataa les les ɓoornateeri ndii e teewu cappanɗe juuɗe ko heewi ko daneejo walla bodysuit cappanɗe juuɗe les. Wonno heen ko mbaydiiji ɓurɗi juutde kono ko ɓuri juutde ɓuri heewde. Sifaa oo heɓiino weltaare hesere fuɗɗoraade e darorɗe kitaale 2010 haa jokki e kitaale 2020 e nder ummital ɓurngal yaajde e mbaydiiji mooftugol kitaale 1990. Koolol Yves Saint Laurent e Burberry e ndunngu 2016 ina hollira mbaydi ndii. Gila ndeen, ɓoornanteeri slip ko huunde nde tapi boɗeejo ɓuri heewde. Koolol Versace ngol ndunngu 2021 ina waɗi ɓoornanteeri slip e tiitoonde beachy.<ref name="erin">{{cite book|last=McKean|first=Erin|title=The Hundred Dresses: The Most Iconic Styles of Our Time|year=2013|publisher=A. & C.Black|isbn=978-1472535856|page=82|url=https://books.google.com/books?id=T1tY4jXQw08C&pg=PA82}}</ref><ref>{{cite book|last=Martin|first=Richard|title=Infra-apparel|year=1993|publisher=Metropolitan Museum of Art|location=New York|isbn=9780870996764|page=18|url=https://books.google.com/books?id=2-Vwu3GmwtAC&pg=PA18|author2=Harold Koda}}</ref><ref>{{cite book|last=Modlinger|first=Jackie|title=Diana : woman of style|year=1998|publisher=Bramley|location=Godalming|isbn=9781858339658|page=126|quote=...the first sighting of a dress made in the Dior couture workroom. It was the designer's controversial long lace-embellished slip-style evening dress}}</ref><ref>{{cite web|url=https://www.nushas.com/category/girls/%D7%A9%D7%9E%D7%9C%D7%95%D7%AA-%D7%9C%D7%99%D7%9C%D7%93%D7%95%D7%AA-he-he/|title=Girls Dresses}} Tuesday, 10 August 2021</ref><ref>{{cite book|title=The Greenwood encyclopedia of clothing through American history 1900 to the present|year=2008|publisher=Greenwood Press|location=Westport, Conn.|isbn=9780313358555|page=229|url=https://books.google.com/books?id=rQCEF-tG77AC&pg=RA1-PA229|editor=Amy T. Peterson & Ann T. Kellogg}}{{Dead link|date=February 2023|bot=InternetArchiveBot|fix-attempted=yes}}</ref> == Tuugnorgal == <references /> cp7ha2s3n8x1iiw4zzcqo9kvs4bhydt Min Mateson 0 40319 165313 2026-04-18T09:04:40Z Sardeeq 14292 Created by translating the page "[[:en:Special:Redirect/revision/1330102889|Min Matheson]]" 165313 wikitext text/x-wiki [[File:Min_Matheson_(1909-1992)_portrait.jpg|thumb|Natal Min Mateson (1909-1992).]] '''Minnie Hindy''' " '''Min''' " '''Matheson''' ( née '''Lurye''' ; 9 lewru Yarkomaa 1909 – 8 lewru Duujal 1992) ko yuɓɓinoowo golle e nder Dental hakkunde leyɗeele gollotooɓe e koltu rewɓe (ILGWU) to fuɗnaange-rewo Pennsylvania, e nder dingiral silki e mbaydiiji mbaylaandi, mo dañii darnde tiiɗnde ngam haɓaade bonanndeeji yuɓɓinaaɗi . Min wonnoo kadi tergal sosngal Fedde Ngenndiije Dentuɗe ngam Rewɓe . == Nguurndam gadano == Minnie Hindy Lurye jibinaa ko to [[Chicago]] ñalnde 19 lewru bowte hitaande 1909, jibnaaɓe makko ko Max e Anna (Kahn) Lurye, yahuud en ummoriiɓe Riisi. O jeyaa ko e sukaaɓe njeetato. Baaba Min ko peewnoowo sigaraaji, kadi ko gardiiɗo golle mawɗo, keewɗo waɗde seppooji e seppooji e nder gollordu sigaraaji. Min yi’i ko heewi e fitinaaji nder gollorɗe gollorɗe ɗe mafiyaa jogori huutoraade, kadi golle baaba makko e yuɓɓinde gollotooɓe gollorɗe, addani mo waɗde noon. Min hawri e jom suudu mum, Bill Matheson, nde o yahrata e duuɓi 19. Ɓe ɗiɗo fof ɓe ngummii fuɗnaange ngam tawtoreede seppo gollotooɓe to Paterson, NJ, ɓe koɗi e [[𞤚𞤵𞤬𞤵𞤲𞤣𞤫 𞤐𞤭𞤴𞤮𞤪𞤳|wuro New York]], ɓe puɗɗii golle e nder dingiral mbaylaandi. Min golliima e nder usine ɓoornungal, o wonti hooreejo fedde ILGWU nde 32 000 neɗɗo ngoni e nder wuro New York e hitaande 1937. Min e jom suudu mum ina njogii ɓiɓɓe ɗiɗo, Marianne, jibinaaɗo e hitaande 1941, e Betty, jibinaaɗo e hitaande 1943. == Ko ILGWU woni == ILGWU ina jeyaa e senndikaaji ɓurɗi mawnude e nder leyɗeele dentuɗe Amerik, ina joginoo caɗeele e nder diiwanuuji keewɗi ina jeyaa heen Pennsylvania e New York . Rewɓe ina njoginoo heen geɗal mawngal e nder ILGWU. Yuɓɓo ngoo ƴetti ko ko wiyetee butelaaji dogooɓe. Ɗeeɗoo butelaaji keɓi innde mum en ko sabu ɗe njaltii e njuɓɓudi peewnugol-kontraktoor ndi wonnoo ko njuɓɓudi e teeminannde 20ɓiire. E nder ngool laawol, yeeyooɓe mawɓe ina keɓa yamiroore e yeeyooɓe tokosɓe to bannge toɗɗagol, e peewnoowo tokooso dognoowo hoore mum ina hebbina yamiroore ndee. Gaaɓondiral hakkunde peewnoowo tokooso addani yeeyooɓe mawɓe ɓee ustude cogguuli. [1] Min e jom suudu mum kamɓe ɗiɗo fof ɓe ngonnoo ko e golloraade ILGWU e hitaande 1944 nde ɗiɗo ɓee njalti fuɗnaange worgo Pennsylvania . Ɓe ɗiɗo fof njamiraa tan ko « laɓɓinde mboros oo les » e nder luural hakkunde gollotooɓe gartirgol e woodgol bonanndeeji yuɓɓooji tiiɗɗi. Butikuuji dogooɓe puɗɗii heɓtude fuɗnaange-rewo Pennsylvania sabu ustaare faggudu nokku oo e sabu ɓadtaade New York. Min fotnoo ko luulndaade mawɓe bonanndeeji yuɓɓinaaɗi ina jeyaa heen Russell Alfred Bufalino . Ɓeen mawɓe bonanndeeji ina ɗaɓɓi haɗde seppooji senndikaaji e ko nanndi heen ko ina addana en bonnude njulaagu nokkuuji ɗii hay so tawii gollotooɓe ɓee ina ngulla. Mawɓe bonanndeeji ko wayi no Bufalino ina keewi huutoraade usineeji koltu ngam waɗde golle ceertuɗe ɗe ngonaa sariya. Mawɓe bonanndeeji kadi ina keewi ñamlude polis ngam yiɗde leefɗinde senndikaaji ɗii. == Tuugnorgal == d2hwyi4to8eavwyppacdj2eqllg7uju 165314 165313 2026-04-18T09:05:20Z Sardeeq 14292 Created by translating the page "[[:en:Special:Redirect/revision/1330102889|Min Matheson]]" 165314 wikitext text/x-wiki [[File:Min_Matheson_(1909-1992)_portrait.jpg|thumb|Natal Min Mateson (1909-1992).]] '''Minnie Hindy''' " '''Min''' " '''Matheson''' ( née '''Lurye''' ; 9 lewru Yarkomaa 1909 – 8 lewru Duujal 1992) ko yuɓɓinoowo golle e nder Dental hakkunde leyɗeele gollotooɓe e koltu rewɓe (ILGWU) to fuɗnaange-rewo Pennsylvania, e nder dingiral silki e mbaydiiji mbaylaandi, mo dañii darnde tiiɗnde ngam haɓaade bonanndeeji yuɓɓinaaɗi . Min wonnoo kadi tergal sosngal Fedde Ngenndiije Dentuɗe ngam Rewɓe . <ref>Wolensky., Robert P., and Kennth Wolensky. (October 1993). "Min Matheson and the ILGWU in the Northern Anthracite Region, 1944-1963". Pennsylvania History.</ref> == Nguurndam gadano == Minnie Hindy Lurye jibinaa ko to [[Chicago]] ñalnde 19 lewru bowte hitaande 1909, jibnaaɓe makko ko Max e Anna (Kahn) Lurye, yahuud en ummoriiɓe Riisi. O jeyaa ko e sukaaɓe njeetato. Baaba Min ko peewnoowo sigaraaji, kadi ko gardiiɗo golle mawɗo, keewɗo waɗde seppooji e seppooji e nder gollordu sigaraaji. Min yi’i ko heewi e fitinaaji nder gollorɗe gollorɗe ɗe mafiyaa jogori huutoraade, kadi golle baaba makko e yuɓɓinde gollotooɓe gollorɗe, addani mo waɗde noon. Min hawri e jom suudu mum, Bill Matheson, nde o yahrata e duuɓi 19. Ɓe ɗiɗo fof ɓe ngummii fuɗnaange ngam tawtoreede seppo gollotooɓe to Paterson, NJ, ɓe koɗi e [[𞤚𞤵𞤬𞤵𞤲𞤣𞤫 𞤐𞤭𞤴𞤮𞤪𞤳|wuro New York]], ɓe puɗɗii golle e nder dingiral mbaylaandi. Min golliima e nder usine ɓoornungal, o wonti hooreejo fedde ILGWU nde 32 000 neɗɗo ngoni e nder wuro New York e hitaande 1937. Min e jom suudu mum ina njogii ɓiɓɓe ɗiɗo, Marianne, jibinaaɗo e hitaande 1941, e Betty, jibinaaɗo e hitaande 1943. == Ko ILGWU woni == ILGWU ina jeyaa e senndikaaji ɓurɗi mawnude e nder leyɗeele dentuɗe Amerik, ina joginoo caɗeele e nder diiwanuuji keewɗi ina jeyaa heen Pennsylvania e New York . Rewɓe ina njoginoo heen geɗal mawngal e nder ILGWU. Yuɓɓo ngoo ƴetti ko ko wiyetee butelaaji dogooɓe. Ɗeeɗoo butelaaji keɓi innde mum en ko sabu ɗe njaltii e njuɓɓudi peewnugol-kontraktoor ndi wonnoo ko njuɓɓudi e teeminannde 20ɓiire. E nder ngool laawol, yeeyooɓe mawɓe ina keɓa yamiroore e yeeyooɓe tokosɓe to bannge toɗɗagol, e peewnoowo tokooso dognoowo hoore mum ina hebbina yamiroore ndee. Gaaɓondiral hakkunde peewnoowo tokooso addani yeeyooɓe mawɓe ɓee ustude cogguuli. [1] Min e jom suudu mum kamɓe ɗiɗo fof ɓe ngonnoo ko e golloraade ILGWU e hitaande 1944 nde ɗiɗo ɓee njalti fuɗnaange worgo Pennsylvania . Ɓe ɗiɗo fof njamiraa tan ko « laɓɓinde mboros oo les » e nder luural hakkunde gollotooɓe gartirgol e woodgol bonanndeeji yuɓɓooji tiiɗɗi. Butikuuji dogooɓe puɗɗii heɓtude fuɗnaange-rewo Pennsylvania sabu ustaare faggudu nokku oo e sabu ɓadtaade New York. Min fotnoo ko luulndaade mawɓe bonanndeeji yuɓɓinaaɗi ina jeyaa heen Russell Alfred Bufalino . Ɓeen mawɓe bonanndeeji ina ɗaɓɓi haɗde seppooji senndikaaji e ko nanndi heen ko ina addana en bonnude njulaagu nokkuuji ɗii hay so tawii gollotooɓe ɓee ina ngulla. Mawɓe bonanndeeji ko wayi no Bufalino ina keewi huutoraade usineeji koltu ngam waɗde golle ceertuɗe ɗe ngonaa sariya. Mawɓe bonanndeeji kadi ina keewi ñamlude polis ngam yiɗde leefɗinde senndikaaji ɗii. == Tuugnorgal == oi3v2w1qmym61gc6twacypjyemi7136 Mariyam Istwuud 0 40320 165316 2026-04-18T09:06:05Z Sardeeq 14292 Created by translating the page "[[:en:Special:Redirect/revision/1336674631|Mary Eastwood]]" 165316 wikitext text/x-wiki '''Mary O. Eastwood''' (1 suwee 1930 – 10 oktoobar 2015) ko awokaa Ameriknaajo gadano, daraniiɗo hakkeeji siwil . E hitaande 1955, Eastwood heɓi bak mum to duɗal jaaɓi haaɗtirde Wisconsin, caggal ɗuum o ummii o fayi Wasinton == Golle sariya == Caggal nde o heɓi bak makko o golliima e eɓɓaande jaŋde nde o heɓi e Akademi Ganndal Ngenndiwal . E hitaande 1960 o naati e Biro Awokaaji Departemaa Ñaawirde, o woni wasiyaaji awokaaji, caggal ɗuum (1969–1979) o woni wasiyaaji potal fartaŋŋeeji. <ref name="harvard.edu" /> E hitaande 1961, Eastwood wonti awokaa keeriiɗo gollodiiɗo ngam wiɗto e nder biro awokaa keeriiɗo to Merit System Protection Board, wiɗtoowo tuumeede golle gollotooɓe ɗe ngonaa sariya e nder laamu fedde ndee. <ref name="harvard.edu" /> E hitaande 1965, Eastwood e [[Pauli Murray]] njaltini winndannde maantiniinde wiyeteende « Jane Crow e sariya : njiyaagu e tiitoonde VII », e nder ''jaaynde wiyeteende George Washington'' . Winndannde ndee yeewtii e tiitoonde VII sariya jojjanɗe aadee mo hitaande 1964 no nde jogori huutoraade ngam haɓaade rewɓe, e nde ƴetti nanondiral hakkunde sariyaaji diisnondiral hakkunde rewɓe e sariyaaji Jim Crow. E duuɓi garooji ɗii, Ruth Bader Ginsburg dañii nafoore e ndeeɗoo toɓɓere e nder ñaawoore ''Reed v.'' <ref name=":0" /> == Golle feminism e wallitde == E hitaande 1966, Eastwood ina jeyaa e rewɓe 28 sosnooɓe Fedde Ngenndiije Dentuɗe ngam Rewɓe e batu tataɓu ngenndiijo Komiseeruuji jowitiiɗi e ngonka rewɓe e lewru suwee (lomtiiɗo Goomu hooreejo leydi jowitiingu e ngonka rewɓe ). O naati e rewɓe e worɓe 21 woɗɓe wonɓe sosɓe e batu yuɓɓinoowo NOW oktoobar 1966, tawi ko 49 sosɓe. Batuuji ɗiɗi ɗii fof mbaɗaama to Washington <ref name="autogenerated3" /> Rewɓe 28 wonnooɓe sosɓe e lewru suwee ina heen Mary Eastwood. Ɓe njiylotoo ko ŋakkeende Komiseer toppitiiɗo potal golle ngam ƴellitde tiitoonde VII sariya jojjanɗe aadee mo hitaande 1964 ; e nder batu ngenndi tataɓu komisariyaaji dowlaaji ko faati e ngonka rewɓe ɓe kaɗaama yaltinde kuulal ngal wasiyii EEOC yo waɗtu yamiroore mum to bannge sariya ngam haɗde njiyaagu e nder golle. Ko noon ɓe kawri e suudu otel [[Betty Friedan]] ngam sosde fedde hesere. <ref name="makers1" /> E dow ɓataake kaayitaaji Friedan winndi heen akronim "JOONI". <ref name="makers1" /> Eastwood jeyaa ko e Goomu sariya gadano NOW, wondude e Catherine East, Phineas Indritz, e Caruthers Berger. Piket NOW mo Komisariyaa Potal Golle ngam salaade jeeyngal maɓɓe ngal Help Wanted, ngal seerndi ɗum en e jinnaaɓe, yuɓɓinaama to suudu Eastwood, foto piket makko ina woni e jaaynde ''Washington Post'' ñalnde heen. <ref name="now.org" /> Eastwood wonnoo kadi tergal e yiilirde Hakkeeji Aadee ngam Rewɓe (HRW), nde sosaa e hitaande 1968 ngam wallitde kaalis ngam ñaawde njiyaagu e eɓɓaaɗe wiɗtooji ko faati e geɗe rewɓe, kadi ko tergal e Fedde Rewɓe Gollooɓe e Fedde Ngenndiije Dentuɗe (FEW), haɓantoonde ngam haɗde njiyaagu e nder laamu fedde ndee. [1] E hitaande 1977, Eastwood wonti gollodiiɗo e fedde rewɓe ngam ndimaagu jaayɗe (WIFP). [2] Won e binndanɗe Eastwood ina tawee e defterdu Arthur e Elizabeth Schlesinger, ko faati e daartol rewɓe Amerik . == Tuugnorgal == pu8g9e2uymwr5rkha96174iwbyt53ky 165317 165316 2026-04-18T09:06:25Z Sardeeq 14292 165317 wikitext text/x-wiki {{Databox}} '''Mary O. Eastwood''' (1 suwee 1930 – 10 oktoobar 2015) ko awokaa Ameriknaajo gadano, daraniiɗo hakkeeji siwil . E hitaande 1955, Eastwood heɓi bak mum to duɗal jaaɓi haaɗtirde Wisconsin, caggal ɗuum o ummii o fayi Wasinton == Golle sariya == Caggal nde o heɓi bak makko o golliima e eɓɓaande jaŋde nde o heɓi e Akademi Ganndal Ngenndiwal . E hitaande 1960 o naati e Biro Awokaaji Departemaa Ñaawirde, o woni wasiyaaji awokaaji, caggal ɗuum (1969–1979) o woni wasiyaaji potal fartaŋŋeeji. <ref name="harvard.edu" /> E hitaande 1961, Eastwood wonti awokaa keeriiɗo gollodiiɗo ngam wiɗto e nder biro awokaa keeriiɗo to Merit System Protection Board, wiɗtoowo tuumeede golle gollotooɓe ɗe ngonaa sariya e nder laamu fedde ndee. <ref name="harvard.edu" /> E hitaande 1965, Eastwood e [[Pauli Murray]] njaltini winndannde maantiniinde wiyeteende « Jane Crow e sariya : njiyaagu e tiitoonde VII », e nder ''jaaynde wiyeteende George Washington'' . Winndannde ndee yeewtii e tiitoonde VII sariya jojjanɗe aadee mo hitaande 1964 no nde jogori huutoraade ngam haɓaade rewɓe, e nde ƴetti nanondiral hakkunde sariyaaji diisnondiral hakkunde rewɓe e sariyaaji Jim Crow. E duuɓi garooji ɗii, Ruth Bader Ginsburg dañii nafoore e ndeeɗoo toɓɓere e nder ñaawoore ''Reed v.'' <ref name=":0" /> == Golle feminism e wallitde == E hitaande 1966, Eastwood ina jeyaa e rewɓe 28 sosnooɓe Fedde Ngenndiije Dentuɗe ngam Rewɓe e batu tataɓu ngenndiijo Komiseeruuji jowitiiɗi e ngonka rewɓe e lewru suwee (lomtiiɗo Goomu hooreejo leydi jowitiingu e ngonka rewɓe ). O naati e rewɓe e worɓe 21 woɗɓe wonɓe sosɓe e batu yuɓɓinoowo NOW oktoobar 1966, tawi ko 49 sosɓe. Batuuji ɗiɗi ɗii fof mbaɗaama to Washington <ref name="autogenerated3" /> Rewɓe 28 wonnooɓe sosɓe e lewru suwee ina heen Mary Eastwood. Ɓe njiylotoo ko ŋakkeende Komiseer toppitiiɗo potal golle ngam ƴellitde tiitoonde VII sariya jojjanɗe aadee mo hitaande 1964 ; e nder batu ngenndi tataɓu komisariyaaji dowlaaji ko faati e ngonka rewɓe ɓe kaɗaama yaltinde kuulal ngal wasiyii EEOC yo waɗtu yamiroore mum to bannge sariya ngam haɗde njiyaagu e nder golle. Ko noon ɓe kawri e suudu otel [[Betty Friedan]] ngam sosde fedde hesere. <ref name="makers1" /> E dow ɓataake kaayitaaji Friedan winndi heen akronim "JOONI". <ref name="makers1" /> Eastwood jeyaa ko e Goomu sariya gadano NOW, wondude e Catherine East, Phineas Indritz, e Caruthers Berger. Piket NOW mo Komisariyaa Potal Golle ngam salaade jeeyngal maɓɓe ngal Help Wanted, ngal seerndi ɗum en e jinnaaɓe, yuɓɓinaama to suudu Eastwood, foto piket makko ina woni e jaaynde ''Washington Post'' ñalnde heen. <ref name="now.org" /> Eastwood wonnoo kadi tergal e yiilirde Hakkeeji Aadee ngam Rewɓe (HRW), nde sosaa e hitaande 1968 ngam wallitde kaalis ngam ñaawde njiyaagu e eɓɓaaɗe wiɗtooji ko faati e geɗe rewɓe, kadi ko tergal e Fedde Rewɓe Gollooɓe e Fedde Ngenndiije Dentuɗe (FEW), haɓantoonde ngam haɗde njiyaagu e nder laamu fedde ndee. [1] E hitaande 1977, Eastwood wonti gollodiiɗo e fedde rewɓe ngam ndimaagu jaayɗe (WIFP). [2] Won e binndanɗe Eastwood ina tawee e defterdu Arthur e Elizabeth Schlesinger, ko faati e daartol rewɓe Amerik . == Tuugnorgal == fv6eqlshj1jlwuptws2xgs2nb6bqgr9 Roosmari Dempsey 0 40321 165318 2026-04-18T09:12:31Z Sardeeq 14292 Created by translating the page "[[:en:Special:Redirect/revision/1310288493|Rosemary Dempsey]]" 165318 wikitext text/x-wiki '''Rosemary Dempsey''', daraniiɗo Ameriknaajo teskinaaɗo, waɗii geɗe keewɗe e nder dille feminism ɗiɗmere, e dille jojjanɗe aadee, e seppooji luulndiiɗi wolde. Darnde makko ɓurnde teskinde ko cukko hooreejo fedde toppitiinde golle Fedde Ngenndiije Dentuɗe ngam Rewɓe fuɗɗorde hitaande 1990 e gardiiɗo nokku ɗo sariyaaji e politik jibinannde . == Jaŋde e golle puɗɗaaɗe == Dempsey heɓi BA mum e sosiyoloji to duɗal jaaɓi haaɗtirde New Rochelle e hitaande 1967, ko duɗal keeringal, duɗal katolik rewɓe fof. Nde anndaa ko nde duɗal jaaɓi haaɗtirde katolik gadanal e nder diiwaan New York nde sosaa e hitaande 1904. E nder lewru ut 2016, duɗal jaaɓi haaɗtirde New Rochelle jaɓi worɓe ko adii. Caggal ɗuum o heɓi Doktoraa makko to duɗal jaaɓi haaɗtirde Rutgers to duɗal sariya . Nde o woni suka suka, o fuɗɗii golle makko e haalde e nder dille jojjanɗe aadee e kitaale 1960 e tawtoreede seppooji luulndiiɗi wolde. == Nguurndam gollal == Dempsey janngii sariya, golliima e nder njuɓɓudi ñaawoore warngooji. O golliima sariya fotde duuɓi 12 to New Jersey, ɗo o sosi fedde awokaaji rewɓe wiyeteende McGahen, Dempsey e Case. O naati e dille rewɓe e kitaale 1960 sabu ɗe toɗɗii mo e kala debbo. O ari e NOW e hitaande 1970, o waɗii darnde tiiɗnde e nder fedde nde gila ndeen. O waɗii darnde tiiɗnde e charter New Jersey Chapter of NOW e hitaande 1973 ɗo o woni hooreejo maɓɓe gadano. O wi'i, "[JOONI] wari wakkati nder ngeedam am nde mi mari ɓikkoy pamaro, nden mi mari haaje jokkindirgo bee goɗɗum dille marɗe maanaa." <ref name=":02" /> === Golle e JOONI === NOW sosaa ko e lewru suwee 1966. Nde fuɗɗorii ko rewɓe 28 tawtoranooɓe batu tataɓo komisariyaaji ngenndiiji ko faati e ngonka rewɓe to DC. Hannde, NOW woni fedde ɓurnde mawnude e hakkeeji rewɓe e nder Amerik NOW golliima ngam potal e ndimaagu rewɓe. Ngam ɗuum, ɓe njaltii e geɗe ko wayi no diisnondiral e jaŋde, e njoɓdi, e golle. JOONI kadi ina golloo ngam wallitde innde rewɓe suɓiiɓe hoɗde e galleeji, kadi mballitii e ɓamtude daande mum en. JOONI kadi haɓaama ngam hakkeeji rewɓe e dewgal e ceergal. Dempsey wonnoo ko cukko hooreejo fedde nde e sahaa nde hakkeeji rewɓe njiylotonoo, kadi ko kanko woni hooreejo dille rewɓe keewɗe teeŋtuɗe. E nder sahaa mo o woni e NOW, o yahri ko e nder leydi ndii e njillu haalooɓe ngam haalde ko fayti e geɗe rewɓe. Won e duɗe jaaɓi-haaɗtirde e nder ndeeɗoo njillu ko wayi no duɗe jaaɓi-haaɗtirde Penn State, duɗe jaaɓi-haaɗtirde Franklin e Marshall, duɗe jaaɓi-haaɗtirde Pennsylvania, duɗe jaaɓi-haaɗtirde Haverford, e duɗe jaaɓi-haaɗtirde Carnegie Mellon. Tiitoonde mawnde e nder ndee njillu ko ŋakkeende njoɓdi rewɓe. [1] [2] E oo sahaa rewɓe ina mbaɗatnoo 58% e ko worɓe mbaɗata, ko ɗum waɗi ko ɗum woni yeeso golle NOW. Dempsey wonnoo kadi ko cukko hooreejo NOW nde Ñaawirde Clarence Thomas toɗɗaa yo won Ñaawirde Toownde. O wiyi wonde nanngugol Thomas ngol ko "click collective" wonande rewɓe e nder ngenndi ndii kala. Dempsey walli e peewnugol "Min ngartataa!" Seppo ngam nguurndam rewɓe to Washington DC waɗnooɗo ñalnde 5 abriil 1992. Ndee seppo ko NOW walli, e daranaade hakkeeji ruttaade e nder Amerik. Ngolɗoo yahdu ina waɗi ko ina tolnoo e feccere miliyoŋ neɗɗo tawtoraama, tee yuɓɓinaama ngam weltinde depiteeji ɗii e renndo ngoo e sahaa nde Ñaawirde Toownde (Cour Suprême) ina ñaawoo ñaawoore jogiinde mbaawka ustude hakkeeji rewɓe no feewi. Jaaynde New York Times winndii winndannde ñalnde heen ina hollita batte ñaawoore toownde. == Tuugnorgal == [[Category:Yimɓe wuurɓe]] 4dvt8jubjbzlug5e88sarymmc78ag3b 165319 165318 2026-04-18T09:12:51Z Sardeeq 14292 165319 wikitext text/x-wiki {{Databox}} '''Rosemary Dempsey''', daraniiɗo Ameriknaajo teskinaaɗo, waɗii geɗe keewɗe e nder dille feminism ɗiɗmere, e dille jojjanɗe aadee, e seppooji luulndiiɗi wolde. Darnde makko ɓurnde teskinde ko cukko hooreejo fedde toppitiinde golle Fedde Ngenndiije Dentuɗe ngam Rewɓe fuɗɗorde hitaande 1990 e gardiiɗo nokku ɗo sariyaaji e politik jibinannde . == Jaŋde e golle puɗɗaaɗe == Dempsey heɓi BA mum e sosiyoloji to duɗal jaaɓi haaɗtirde New Rochelle e hitaande 1967, ko duɗal keeringal, duɗal katolik rewɓe fof. Nde anndaa ko nde duɗal jaaɓi haaɗtirde katolik gadanal e nder diiwaan New York nde sosaa e hitaande 1904. E nder lewru ut 2016, duɗal jaaɓi haaɗtirde New Rochelle jaɓi worɓe ko adii. Caggal ɗuum o heɓi Doktoraa makko to duɗal jaaɓi haaɗtirde Rutgers to duɗal sariya . Nde o woni suka suka, o fuɗɗii golle makko e haalde e nder dille jojjanɗe aadee e kitaale 1960 e tawtoreede seppooji luulndiiɗi wolde. == Nguurndam gollal == Dempsey janngii sariya, golliima e nder njuɓɓudi ñaawoore warngooji. O golliima sariya fotde duuɓi 12 to New Jersey, ɗo o sosi fedde awokaaji rewɓe wiyeteende McGahen, Dempsey e Case. O naati e dille rewɓe e kitaale 1960 sabu ɗe toɗɗii mo e kala debbo. O ari e NOW e hitaande 1970, o waɗii darnde tiiɗnde e nder fedde nde gila ndeen. O waɗii darnde tiiɗnde e charter New Jersey Chapter of NOW e hitaande 1973 ɗo o woni hooreejo maɓɓe gadano. O wi'i, "[JOONI] wari wakkati nder ngeedam am nde mi mari ɓikkoy pamaro, nden mi mari haaje jokkindirgo bee goɗɗum dille marɗe maanaa." <ref name=":02" /> === Golle e JOONI === NOW sosaa ko e lewru suwee 1966. Nde fuɗɗorii ko rewɓe 28 tawtoranooɓe batu tataɓo komisariyaaji ngenndiiji ko faati e ngonka rewɓe to DC. Hannde, NOW woni fedde ɓurnde mawnude e hakkeeji rewɓe e nder Amerik NOW golliima ngam potal e ndimaagu rewɓe. Ngam ɗuum, ɓe njaltii e geɗe ko wayi no diisnondiral e jaŋde, e njoɓdi, e golle. JOONI kadi ina golloo ngam wallitde innde rewɓe suɓiiɓe hoɗde e galleeji, kadi mballitii e ɓamtude daande mum en. JOONI kadi haɓaama ngam hakkeeji rewɓe e dewgal e ceergal. Dempsey wonnoo ko cukko hooreejo fedde nde e sahaa nde hakkeeji rewɓe njiylotonoo, kadi ko kanko woni hooreejo dille rewɓe keewɗe teeŋtuɗe. E nder sahaa mo o woni e NOW, o yahri ko e nder leydi ndii e njillu haalooɓe ngam haalde ko fayti e geɗe rewɓe. Won e duɗe jaaɓi-haaɗtirde e nder ndeeɗoo njillu ko wayi no duɗe jaaɓi-haaɗtirde Penn State, duɗe jaaɓi-haaɗtirde Franklin e Marshall, duɗe jaaɓi-haaɗtirde Pennsylvania, duɗe jaaɓi-haaɗtirde Haverford, e duɗe jaaɓi-haaɗtirde Carnegie Mellon. Tiitoonde mawnde e nder ndee njillu ko ŋakkeende njoɓdi rewɓe. [1] [2] E oo sahaa rewɓe ina mbaɗatnoo 58% e ko worɓe mbaɗata, ko ɗum waɗi ko ɗum woni yeeso golle NOW. Dempsey wonnoo kadi ko cukko hooreejo NOW nde Ñaawirde Clarence Thomas toɗɗaa yo won Ñaawirde Toownde. O wiyi wonde nanngugol Thomas ngol ko "click collective" wonande rewɓe e nder ngenndi ndii kala. Dempsey walli e peewnugol "Min ngartataa!" Seppo ngam nguurndam rewɓe to Washington DC waɗnooɗo ñalnde 5 abriil 1992. Ndee seppo ko NOW walli, e daranaade hakkeeji ruttaade e nder Amerik. Ngolɗoo yahdu ina waɗi ko ina tolnoo e feccere miliyoŋ neɗɗo tawtoraama, tee yuɓɓinaama ngam weltinde depiteeji ɗii e renndo ngoo e sahaa nde Ñaawirde Toownde (Cour Suprême) ina ñaawoo ñaawoore jogiinde mbaawka ustude hakkeeji rewɓe no feewi. Jaaynde New York Times winndii winndannde ñalnde heen ina hollita batte ñaawoore toownde. == Tuugnorgal == [[Category:Yimɓe wuurɓe]] 57cvvdqsf3enping0s4imlbjkok0khe Karl N. Degler 0 40322 165320 2026-04-18T09:13:49Z Sardeeq 14292 Created by translating the page "[[:en:Special:Redirect/revision/1334361773|Carl N. Degler]]" 165320 wikitext text/x-wiki '''Carl Neumann Degler''' (6 feebariyee 1921 - 27 desaambar 2014) ko daartoowo Ameriknaajo, binndoowo keɓɗo njeenaari Pulitzer . Ko kanko woni jannginoowo daartol Amerik to duɗal jaaɓi haaɗtirde Stanford . == Nguurndam e jaŋde puɗɗagol == Degler jibinaa ko ñalnde 6 feebariyee 1921, to Newark, to leydi New Jersey . O golliima e konu Amerik tuggi 1942 haa 1945. O heɓi BA e daartol to duɗal jaaɓi haaɗtirde Upsala, e dipolomaaji master e doktoraa to duɗal jaaɓi haaɗtirde Columbia . Deftere makko PhD e hitaande 1952 e ganndal politik ko "Golle e nder faggudu e politik wuro New York, 1850–1860: Janngugol batte njulaagu puɗɗaangu." Nde meeɗaa yaltude e nder mum, kono boowe keewɗe ngonti binndanɗe. == Kugal == Degler janngini daartol to duɗal jaaɓi haaɗtirde Vassar fotde duuɓi 16 (1952-1968). E hitaande 1968 o naati e duɗal jaaɓi haaɗtirde Stanford, o jannginii toon haa o dañi golle makko, o woppi golle makko e hitaande 1990. E hitaande 1986 Degler toɗɗaa hooreejo fedde daartol Amerik . O woniino kadi hooreejo Fedde Daartol Amerik e Fedde Daartol Hoɗɓe. E hitaande 1972, Degler heɓi njeenaari Pulitzer ngam daartol sabu deftere mum wiyeteende Neither Black nor White (1971), deftere nde o winndi ngam renndinde maccungaagu e jokkondiral leƴƴi e nder Beresiil e Amerik . O winndiino ko adii ɗuum Out of Our Past (1959), wiɗto daartol Amerik huutortenoongo e nder duɗe hakkundeeje e duɗe jaaɓi haaɗtirde. O siforaama wonde "ganndo ganndo ko faati e gorko e debbo e nder daartol Amerik" e "feminist sosɗo". O jeyaa ko e worɓe ɗiɗo tan sosnooɓe Fedde Ngenndiije Dentuɗe ngam Rewɓe . E hitaande 1973-1974 o woniino jannginoowo daartol Amerik to duɗal jaaɓi haaɗtirde Oxford . O jeyaa ko e fedde Ameriknaare toppitiinde gannde e gannde e Fedde Filosof Ameriknaajo . == Nguurndam neɗɗo == Degler resi ko Catherine Grady, mo o hawri e mum to Kolommbi, fotde duuɓi 50 haa o sankii. O resii Teresa Baker Degler ko ina wona duuɓi 14 cakkitiiɗi e nguurndam makko. Omo jogii ɓiɓɓe ɗiɗo e taaniraaɓe nayo. O sankii ko to Palo Alto, to Kaliforni, ñalnde 27 desaambar 2014, tawi omo yahra e duuɓi 93. == Bibliyogaraafi == Golle Degler ina njeyaa heen: * “Lokofoko’en: “Demooɓe” wuro.” ''Jaaynde daartol faggudu'' 16.3 (1956): 322-333. == Tuugnorgal == qjs8h4zyeev22wld4qwggr2g0e16u7x 165321 165320 2026-04-18T09:14:19Z Sardeeq 14292 Created by translating the page "[[:en:Special:Redirect/revision/1334361773|Carl N. Degler]]" 165321 wikitext text/x-wiki '''Carl Neumann Degler''' (6 feebariyee 1921 - 27 desaambar 2014) ko daartoowo Ameriknaajo, binndoowo keɓɗo njeenaari Pulitzer . Ko kanko woni jannginoowo daartol Amerik to duɗal jaaɓi haaɗtirde Stanford . <ref>Brennan, Elizabeth A. and Clarage, Elizabeth C. (1999). Who's Who of Pulitzer Prize Winners, p. 309. Phoenix, Arizona: The Oryx Press. <nowiki>ISBN 978-1-57356-111-2</nowiki>.</ref> == Nguurndam e jaŋde puɗɗagol == Degler jibinaa ko ñalnde 6 feebariyee 1921, to Newark, to leydi New Jersey . O golliima e konu Amerik tuggi 1942 haa 1945. O heɓi BA e daartol to duɗal jaaɓi haaɗtirde Upsala, e dipolomaaji master e doktoraa to duɗal jaaɓi haaɗtirde Columbia . Deftere makko PhD e hitaande 1952 e ganndal politik ko "Golle e nder faggudu e politik wuro New York, 1850–1860: Janngugol batte njulaagu puɗɗaangu." Nde meeɗaa yaltude e nder mum, kono boowe keewɗe ngonti binndanɗe. == Kugal == Degler janngini daartol to duɗal jaaɓi haaɗtirde Vassar fotde duuɓi 16 (1952-1968). E hitaande 1968 o naati e duɗal jaaɓi haaɗtirde Stanford, o jannginii toon haa o dañi golle makko, o woppi golle makko e hitaande 1990. E hitaande 1986 Degler toɗɗaa hooreejo fedde daartol Amerik . O woniino kadi hooreejo Fedde Daartol Amerik e Fedde Daartol Hoɗɓe. E hitaande 1972, Degler heɓi njeenaari Pulitzer ngam daartol sabu deftere mum wiyeteende Neither Black nor White (1971), deftere nde o winndi ngam renndinde maccungaagu e jokkondiral leƴƴi e nder Beresiil e Amerik . O winndiino ko adii ɗuum Out of Our Past (1959), wiɗto daartol Amerik huutortenoongo e nder duɗe hakkundeeje e duɗe jaaɓi haaɗtirde. O siforaama wonde "ganndo ganndo ko faati e gorko e debbo e nder daartol Amerik" e "feminist sosɗo". O jeyaa ko e worɓe ɗiɗo tan sosnooɓe Fedde Ngenndiije Dentuɗe ngam Rewɓe . E hitaande 1973-1974 o woniino jannginoowo daartol Amerik to duɗal jaaɓi haaɗtirde Oxford . O jeyaa ko e fedde Ameriknaare toppitiinde gannde e gannde e Fedde Filosof Ameriknaajo . == Nguurndam neɗɗo == Degler resi ko Catherine Grady, mo o hawri e mum to Kolommbi, fotde duuɓi 50 haa o sankii. O resii Teresa Baker Degler ko ina wona duuɓi 14 cakkitiiɗi e nguurndam makko. Omo jogii ɓiɓɓe ɗiɗo e taaniraaɓe nayo. O sankii ko to Palo Alto, to Kaliforni, ñalnde 27 desaambar 2014, tawi omo yahra e duuɓi 93. == Bibliyogaraafi == Golle Degler ina njeyaa heen: * “Lokofoko’en: “Demooɓe” wuro.” ''Jaaynde daartol faggudu'' 16.3 (1956): 322-333. == Tuugnorgal == 2em5ydek7gvmu706jbizq3msih4rczw 165322 165321 2026-04-18T09:14:32Z Sardeeq 14292 165322 wikitext text/x-wiki {{Databox}} '''Carl Neumann Degler''' (6 feebariyee 1921 - 27 desaambar 2014) ko daartoowo Ameriknaajo, binndoowo keɓɗo njeenaari Pulitzer . Ko kanko woni jannginoowo daartol Amerik to duɗal jaaɓi haaɗtirde Stanford . <ref>Brennan, Elizabeth A. and Clarage, Elizabeth C. (1999). Who's Who of Pulitzer Prize Winners, p. 309. Phoenix, Arizona: The Oryx Press. <nowiki>ISBN 978-1-57356-111-2</nowiki>.</ref> == Nguurndam e jaŋde puɗɗagol == Degler jibinaa ko ñalnde 6 feebariyee 1921, to Newark, to leydi New Jersey . O golliima e konu Amerik tuggi 1942 haa 1945. O heɓi BA e daartol to duɗal jaaɓi haaɗtirde Upsala, e dipolomaaji master e doktoraa to duɗal jaaɓi haaɗtirde Columbia . Deftere makko PhD e hitaande 1952 e ganndal politik ko "Golle e nder faggudu e politik wuro New York, 1850–1860: Janngugol batte njulaagu puɗɗaangu." Nde meeɗaa yaltude e nder mum, kono boowe keewɗe ngonti binndanɗe. == Kugal == Degler janngini daartol to duɗal jaaɓi haaɗtirde Vassar fotde duuɓi 16 (1952-1968). E hitaande 1968 o naati e duɗal jaaɓi haaɗtirde Stanford, o jannginii toon haa o dañi golle makko, o woppi golle makko e hitaande 1990. E hitaande 1986 Degler toɗɗaa hooreejo fedde daartol Amerik . O woniino kadi hooreejo Fedde Daartol Amerik e Fedde Daartol Hoɗɓe. E hitaande 1972, Degler heɓi njeenaari Pulitzer ngam daartol sabu deftere mum wiyeteende Neither Black nor White (1971), deftere nde o winndi ngam renndinde maccungaagu e jokkondiral leƴƴi e nder Beresiil e Amerik . O winndiino ko adii ɗuum Out of Our Past (1959), wiɗto daartol Amerik huutortenoongo e nder duɗe hakkundeeje e duɗe jaaɓi haaɗtirde. O siforaama wonde "ganndo ganndo ko faati e gorko e debbo e nder daartol Amerik" e "feminist sosɗo". O jeyaa ko e worɓe ɗiɗo tan sosnooɓe Fedde Ngenndiije Dentuɗe ngam Rewɓe . E hitaande 1973-1974 o woniino jannginoowo daartol Amerik to duɗal jaaɓi haaɗtirde Oxford . O jeyaa ko e fedde Ameriknaare toppitiinde gannde e gannde e Fedde Filosof Ameriknaajo . == Nguurndam neɗɗo == Degler resi ko Catherine Grady, mo o hawri e mum to Kolommbi, fotde duuɓi 50 haa o sankii. O resii Teresa Baker Degler ko ina wona duuɓi 14 cakkitiiɗi e nguurndam makko. Omo jogii ɓiɓɓe ɗiɗo e taaniraaɓe nayo. O sankii ko to Palo Alto, to Kaliforni, ñalnde 27 desaambar 2014, tawi omo yahra e duuɓi 93. == Bibliyogaraafi == Golle Degler ina njeyaa heen: * “Lokofoko’en: “Demooɓe” wuro.” ''Jaaynde daartol faggudu'' 16.3 (1956): 322-333. == Tuugnorgal == 5p60fckzv1jkchug347tuyr8073gtpn Mariyam Gaulden Jagger 0 40323 165323 2026-04-18T09:15:55Z Sardeeq 14292 Created by translating the page "[[:en:Special:Redirect/revision/1347489260|Mary Gaulden Jagger]]" 165323 wikitext text/x-wiki '''Mary Esther Gaulden Jagger''' (30 abriil 1921 – 1 suwee 2007), ganndiraaɗo e ganndal mum ko '''Mary Esther Gaulden''', ko ganndo ko faati e taariindi Ameriknaajo, ko jannginoowo radiyoloji e golloowo politik, binnduɗo fotde 60 deftere ganndal. == Nguurndam gadano == Mary Esther Gaulden ko ɓiy Daniyel Harley Gaulden, mawɗo e Virginia Karson Gaulden. O heɓi dipoloma makko ko fayti e ganndal to duɗal jaaɓi haaɗtirde Winthrop, ɗo o janngi dipolomaaji ɗiɗi e ganndal nguurndam , caggal ɗuum o heɓi doktoraa makko e ganndal nguurndam to duɗal jaaɓi haaɗtirde Virginia . == Ridge Oak == E hitaande 1949, o fuɗɗii golle e nder fedde ganndal nguurndam to suudu safrirdu ngenndiiru to Oak Ridge, Tennessee e gardagol Alexander Hollaender . Ko ɗoon, e hitaande 1956, o hawri e biophysicien biyeteeɗo John Jagger, mo o resi ñalnde 19 oktoobar 1956. Nde o woni e golle to Oak Ridge, Gaulden Jagger wonti neɗɗo ganndiraaɗo e nokku hee, sibu ko kanko « werlii jom en hakkillaaji en » e nder Komisariyaa wooteeji diiwaan Anderson, kadi o woniino e golle e nder diiwaan hee e sara gorko mum. Gaulden ko tergal sosngal fedde wiɗtooji radiation e fedde mutagen environmental, kadi ko hooreejo fedde annduɓe nguurndam fuɗnaange-rewo e hitaande 1959. [1] == UT nokku safaara to bannge worgo-fuɗnaange == E cakkital kitaale 1960, jom suudu oo e sukaaɓe mum ɗiɗo tokosɓe ngummii Dallas, Texas . Gaulden ƴettii golle porfeseer radiyoloji to duɗal jaaɓi haaɗtirde UT Southwestern Medical Center, ɗo o woppi golle e hitaande 1992. E hitaande 1966 o woni gooto e sosɓe Fedde Ngenndiije Dentuɗe ngam Rewɓe . Gaulden golliima e Goomu Tookeeji to Goomu wiɗtooji ngenndiiji Amerik tuggi 1989 haa 1999, ina jannga (e nder geɗe goɗɗe) nokkuuji e nder weeyo hakkunde leyɗeele . == Tuugnorgal == p4r0q3v6jx98f9b0iybsi51394pc9rv 165324 165323 2026-04-18T09:16:39Z Sardeeq 14292 Created by translating the page "[[:en:Special:Redirect/revision/1347489260|Mary Gaulden Jagger]]" 165324 wikitext text/x-wiki '''Mary Esther Gaulden Jagger''' (30 abriil 1921 – 1 suwee 2007), ganndiraaɗo e ganndal mum ko '''Mary Esther Gaulden''', ko ganndo ko faati e taariindi Ameriknaajo, ko jannginoowo radiyoloji e golloowo politik, binnduɗo fotde 60 deftere ganndal.<ref>Oak Ridge National Laboratory Reporter (U.S. Department of Energy) Number 92, September 2007; p. 7" (PDF). Archived from the original (PDF) on 2012-03-24. Retrieved 2009-11-16.</ref> == Nguurndam gadano == Mary Esther Gaulden ko ɓiy Daniyel Harley Gaulden, mawɗo e Virginia Karson Gaulden. O heɓi dipoloma makko ko fayti e ganndal to duɗal jaaɓi haaɗtirde Winthrop, ɗo o janngi dipolomaaji ɗiɗi e ganndal nguurndam , caggal ɗuum o heɓi doktoraa makko e ganndal nguurndam to duɗal jaaɓi haaɗtirde Virginia . == Ridge Oak == E hitaande 1949, o fuɗɗii golle e nder fedde ganndal nguurndam to suudu safrirdu ngenndiiru to Oak Ridge, Tennessee e gardagol Alexander Hollaender . Ko ɗoon, e hitaande 1956, o hawri e biophysicien biyeteeɗo John Jagger, mo o resi ñalnde 19 oktoobar 1956. Nde o woni e golle to Oak Ridge, Gaulden Jagger wonti neɗɗo ganndiraaɗo e nokku hee, sibu ko kanko « werlii jom en hakkillaaji en » e nder Komisariyaa wooteeji diiwaan Anderson, kadi o woniino e golle e nder diiwaan hee e sara gorko mum. Gaulden ko tergal sosngal fedde wiɗtooji radiation e fedde mutagen environmental, kadi ko hooreejo fedde annduɓe nguurndam fuɗnaange-rewo e hitaande 1959. [1] == UT nokku safaara to bannge worgo-fuɗnaange == E cakkital kitaale 1960, jom suudu oo e sukaaɓe mum ɗiɗo tokosɓe ngummii Dallas, Texas . Gaulden ƴettii golle porfeseer radiyoloji to duɗal jaaɓi haaɗtirde UT Southwestern Medical Center, ɗo o woppi golle e hitaande 1992. E hitaande 1966 o woni gooto e sosɓe Fedde Ngenndiije Dentuɗe ngam Rewɓe . Gaulden golliima e Goomu Tookeeji to Goomu wiɗtooji ngenndiiji Amerik tuggi 1989 haa 1999, ina jannga (e nder geɗe goɗɗe) nokkuuji e nder weeyo hakkunde leyɗeele . == Tuugnorgal == 3tw1qs4vidvj6qxw30hyd5vy9t7t54o 165325 165324 2026-04-18T09:16:57Z Sardeeq 14292 165325 wikitext text/x-wiki {{Databox}} '''Mary Esther Gaulden Jagger''' (30 abriil 1921 – 1 suwee 2007), ganndiraaɗo e ganndal mum ko '''Mary Esther Gaulden''', ko ganndo ko faati e taariindi Ameriknaajo, ko jannginoowo radiyoloji e golloowo politik, binnduɗo fotde 60 deftere ganndal.<ref>Oak Ridge National Laboratory Reporter (U.S. Department of Energy) Number 92, September 2007; p. 7" (PDF). Archived from the original (PDF) on 2012-03-24. Retrieved 2009-11-16.</ref> == Nguurndam gadano == Mary Esther Gaulden ko ɓiy Daniyel Harley Gaulden, mawɗo e Virginia Karson Gaulden. O heɓi dipoloma makko ko fayti e ganndal to duɗal jaaɓi haaɗtirde Winthrop, ɗo o janngi dipolomaaji ɗiɗi e ganndal nguurndam , caggal ɗuum o heɓi doktoraa makko e ganndal nguurndam to duɗal jaaɓi haaɗtirde Virginia . == Ridge Oak == E hitaande 1949, o fuɗɗii golle e nder fedde ganndal nguurndam to suudu safrirdu ngenndiiru to Oak Ridge, Tennessee e gardagol Alexander Hollaender . Ko ɗoon, e hitaande 1956, o hawri e biophysicien biyeteeɗo John Jagger, mo o resi ñalnde 19 oktoobar 1956. Nde o woni e golle to Oak Ridge, Gaulden Jagger wonti neɗɗo ganndiraaɗo e nokku hee, sibu ko kanko « werlii jom en hakkillaaji en » e nder Komisariyaa wooteeji diiwaan Anderson, kadi o woniino e golle e nder diiwaan hee e sara gorko mum. Gaulden ko tergal sosngal fedde wiɗtooji radiation e fedde mutagen environmental, kadi ko hooreejo fedde annduɓe nguurndam fuɗnaange-rewo e hitaande 1959. [1] == UT nokku safaara to bannge worgo-fuɗnaange == E cakkital kitaale 1960, jom suudu oo e sukaaɓe mum ɗiɗo tokosɓe ngummii Dallas, Texas . Gaulden ƴettii golle porfeseer radiyoloji to duɗal jaaɓi haaɗtirde UT Southwestern Medical Center, ɗo o woppi golle e hitaande 1992. E hitaande 1966 o woni gooto e sosɓe Fedde Ngenndiije Dentuɗe ngam Rewɓe . Gaulden golliima e Goomu Tookeeji to Goomu wiɗtooji ngenndiiji Amerik tuggi 1989 haa 1999, ina jannga (e nder geɗe goɗɗe) nokkuuji e nder weeyo hakkunde leyɗeele . == Tuugnorgal == 0j69hmzagmypfujp7bpafvdhdnqj1j1 Sonia Jaayndeyanke Fuentes 0 40324 165326 2026-04-18T09:17:50Z Sardeeq 14292 Created by translating the page "[[:en:Special:Redirect/revision/1328388007|Sonia Pressman Fuentes]]" 165326 wikitext text/x-wiki '''Sonia Pressman Fuentes''' (jibinaa ko ñalnde 30 mee 1928 to Berlin, Almaañ ) ko binndoowo, haaloowo, gardiiɗo rewɓe, awokaa Ameriknaajo Poloñ-Yahuuda . == Duuɓi gadani e jaŋde == Fuentes jibinaa ko to [[Berlin]], [[Almaanya|Almaañ]] e jibnaaɓe [[Poloonya|Poloñ-Yahuudiyankooɓe]] ɓe o ardi e Amerik ngam daɗde e [[Holocaust]] . O heɓi bak makko to duɗal jaaɓi haaɗtirde Cornell e to duɗal jaaɓi haaɗtirde Miami . {{Sfn|Strebeigh|2009}} E fuɗɗoode kitaale 1970, o resi Roberto Fuentes, hooreejo fedde Biyostatistik to Departemaa Resooji Neɗɗaŋke to Diiwaan Columbia. Ɓe njogii ɓiɗɗo debbo gooto, biyeteeɗo Zia Fuentes, jibinaaɗo e hitaande 1972. == Kugal == To Amerik, o jeyaa ko e sosɓe fedde rewɓe ɗiɗmere . O woniino gooto e sosɓe Fedde Ngenndiije Dentuɗe ngam Rewɓe (NOW) e Rewɓe Gollooɓe e Fedde Ngenndiije Dentuɗe (FEW), kadi omo jeyaa e awokaaji rewɓe adanɓe e nder Goomu Potal Golle (EEOC). O wallitii e ñaawirɗe keewɗe gadane ɗe o jokkondiri e wullitaango e awokaaji feministe en tawa ko e caggal EEOC. [1] Fuentes woni binnduɗo deftere ciimtol, ''Ñaamde ko adii—a anndaa ko ɓe ndokka ma, Adventures de famille immigrant et leur fille feministe'' (1999). <sup class="noprint Inline-Template" style="white-space:nowrap;">&#x5B; ''<nowiki><span title="The material near this tag may rely on a self-published source. (December 2017)">self-published source</span></nowiki>'' &#x5D;</sup> Binndanɗe makko ko faati e hakkeeji rewɓe e geɗe goɗɗe njaltinaama e jaayɗe, e jaayndeeji, e jaayndeeji to Amerik e leyɗeele goɗɗe. <sup class="noprint Inline-Template Template-Fact" style="white-space:nowrap;">&#x5B; ''<nowiki><span title="This claim needs references to reliable sources. (April 2024)">ciimtol ina haani</span></nowiki>'' &#x5D;</sup> O jeyaa ko e fedde rewɓe Maryland. Gila hitaande 1994, o hoɗi ko to Sarasota, to Floride . Kaayitaaji makko ina ndesndaa e defterdu Schlesinger to duɗal jaaɓi haaɗtirde Harvard . == Njeenaaje == * Njeenaari Foremother ummoraade e nokku ngenndiijo wiɗtooji cellal . == Tuugnorgal == [[Category:Yimɓe wuurɓe]] pmwql0jbka3mkddb5iwluumrusffiy5 165327 165326 2026-04-18T09:18:11Z Sardeeq 14292 165327 wikitext text/x-wiki {{Databox}} '''Sonia Pressman Fuentes''' (jibinaa ko ñalnde 30 mee 1928 to Berlin, Almaañ ) ko binndoowo, haaloowo, gardiiɗo rewɓe, awokaa Ameriknaajo Poloñ-Yahuuda . == Duuɓi gadani e jaŋde == Fuentes jibinaa ko to [[Berlin]], [[Almaanya|Almaañ]] e jibnaaɓe [[Poloonya|Poloñ-Yahuudiyankooɓe]] ɓe o ardi e Amerik ngam daɗde e [[Holocaust]] . O heɓi bak makko to duɗal jaaɓi haaɗtirde Cornell e to duɗal jaaɓi haaɗtirde Miami . {{Sfn|Strebeigh|2009}} E fuɗɗoode kitaale 1970, o resi Roberto Fuentes, hooreejo fedde Biyostatistik to Departemaa Resooji Neɗɗaŋke to Diiwaan Columbia. Ɓe njogii ɓiɗɗo debbo gooto, biyeteeɗo Zia Fuentes, jibinaaɗo e hitaande 1972. == Kugal == To Amerik, o jeyaa ko e sosɓe fedde rewɓe ɗiɗmere . O woniino gooto e sosɓe Fedde Ngenndiije Dentuɗe ngam Rewɓe (NOW) e Rewɓe Gollooɓe e Fedde Ngenndiije Dentuɗe (FEW), kadi omo jeyaa e awokaaji rewɓe adanɓe e nder Goomu Potal Golle (EEOC). O wallitii e ñaawirɗe keewɗe gadane ɗe o jokkondiri e wullitaango e awokaaji feministe en tawa ko e caggal EEOC. [1] Fuentes woni binnduɗo deftere ciimtol, ''Ñaamde ko adii—a anndaa ko ɓe ndokka ma, Adventures de famille immigrant et leur fille feministe'' (1999). <sup class="noprint Inline-Template" style="white-space:nowrap;">&#x5B; ''<nowiki><span title="The material near this tag may rely on a self-published source. (December 2017)">self-published source</span></nowiki>'' &#x5D;</sup> Binndanɗe makko ko faati e hakkeeji rewɓe e geɗe goɗɗe njaltinaama e jaayɗe, e jaayndeeji, e jaayndeeji to Amerik e leyɗeele goɗɗe. <sup class="noprint Inline-Template Template-Fact" style="white-space:nowrap;">&#x5B; ''<nowiki><span title="This claim needs references to reliable sources. (April 2024)">ciimtol ina haani</span></nowiki>'' &#x5D;</sup> O jeyaa ko e fedde rewɓe Maryland. Gila hitaande 1994, o hoɗi ko to Sarasota, to Floride . Kaayitaaji makko ina ndesndaa e defterdu Schlesinger to duɗal jaaɓi haaɗtirde Harvard . == Njeenaaje == * Njeenaari Foremother ummoraade e nokku ngenndiijo wiɗtooji cellal . == Tuugnorgal == [[Category:Yimɓe wuurɓe]] cf83ft0beckaua3wgl8csmnbpbeqo61 Doroti Haener 0 40325 165328 2026-04-18T09:19:03Z Sardeeq 14292 Created by translating the page "[[:en:Special:Redirect/revision/1330102178|Dorothy Haener]]" 165328 wikitext text/x-wiki '''Dorothy Haener''' (18 desaambar 1917 – 6 lewru mbooy 2001) ko daraniiɗo senndikaa e nder fedde rewɓe hakkunde leyɗeele gollotooɓe e otooji, kadi ko o sosɗo Fedde Ngenndiije Dentuɗe ngam Rewɓe . == Nguurndam gadano e golle senngo == Dorothy Haener jibinaa ko ñalnde 18 desaambar 1917, to wuro wiyeteengo Detroit . Caggal nde o timmini jaŋde makko leslesre e hitaande yawtunde ndee, Haener heɓi golle wellitaare to Wayne Wire Cloth Company e hitaande 1937. {{Sfn|O'Farrell|Kornbluh|1996}} O dañii golle makko toon caggal nde ngonka golle sosiyetee oo bonni, addani mo waɗde kampaañ ngam senndikaaji. E hitaande 1941, Haener gollinaama to nokku bommbooji keso mo Ford mahi, wiyeteeɗo Willow Run . {{Sfn|O'Farrell|Kornbluh|1996}} Nde o fuɗɗii wonde gardiiɗo departemaa, o dañii heen humpito to duɗal njulaagu Ford ngam ƴeewndaade e ballal senndikaa United Auto Workers . {{Sfn|O'Farrell|Kornbluh|1996}} Haener golliima toon e ƴeewndo haa Kaiser-Frazer heɓi laamu Willow Run e ndunngu 1944, Haener woppitaa golle. Haa o artiraa e golle e nder werlaa Kaiser-Frazer e darorɗe hitaande 1946, o golliima e werlaa pijirlooji. O waawaano heɓtude darnde makko ɓooynde, o ƴettaa golle binnditagol ɗe njoɓaaka no feewi. {{Sfn|Brokaw|1998}} E nder eɓɓoore ngam moƴƴinde njoɓdi, Haener e woɗɓe kawritii e departemaaji binnditagol e inndeeji e les njiimaandi United Auto Workers ko Local 50. {{Sfn|O'Farrell|Kornbluh|1996}} Haener seeɗa-seeɗa ƴetti darnde UAW, heɓi suɓaade e nder goomu senndikaa Local 50 contained Local, caggal ɗuum wonti larger Local at400 ndeen toɓɓere, caggal ɗuum e nder goomu toppitiingu kaaldigal Local 142. {{Sfn|O'Farrell|Kornbluh|1996}} E hitaande 1952, Haener jaɓaama e golle yuɓɓo-golloowo e nder leydi ndii, ɗe hooreejo UAW , Walter Reuther rokki ɗum. E nder oon sahaa o walli gollotooɓe karallaagal e birooji senndikaaji e les UAW. {{Sfn|O'Farrell|Kornbluh|1996}} Nde o woni e darnde makko o walli kadi e ƴellitde departemaa rewɓe ceertuɗo e nder UAW e ƴattaade denndaangal toɓɓe UAW ngam ɓeydude fartaŋŋeeji rewɓe toon. {{Sfn|Brokaw|1998}} E hitaande 1961 o yalti e gollordu yuɓɓinoowo UAW, o naati e departemaa rewɓe UAW. {{Sfn|O'Farrell|Kornbluh|1996}} Nde o woni e Departemaa Rewɓe UAW, o wallitii e ƴeewde no rewɓe heewɓe mbaawirta waɗde golle ɓurɗe yoɓeede, ko wayi no waɗde ɓe ƴettude wullitaango e kaaldigal. {{Sfn|O'Farrell|Kornbluh|1996}} Haener woppi golle mum e UAW e hitaande 1982. {{Sfn|O'Farrell|Kornbluh|1996}} {{Sfn|Gabin|1990}} == Fedde ngenndiire rewɓe == E lewru suwee 1966, Haener ina jeyaa e rewɓe 28 sosnooɓe Fedde Ngenndiije Dentuɗe Rewɓe. [1] So tawii Haener e UAW ina puɗɗii wallitde NOW, UAW ina foti woppude wallitde Fedde Ngenndiije Dentuɗe Rewɓe caggal nde NOW bayyini ballal mum e UAW-luulndiinde mbayliigu potal hakkeeji e nder batu maɓɓe ɗiɗmu [1] e hitaande 1968. [1] E nder ooɗoo sahaa, Haener ina jokki e yoɓde inactive goɗɗo kono ina jokki e yoɓde personal due kono. Ɗum waylii e hitaande 1970 nde UAW wayli darnde mum e kuulal jojjanɗe aadee, waawi wallitde JOONI. [1] == Nguurndam neɗɗo e baɗte goɗɗe == E hitaande 1971, Haener jeyaa ko e rewɓe heewɓe wallitnooɓe sosde Fedde Ngenndiije Dentuɗe ngam Politik Rewɓe . {{Sfn|O'Farrell|Kornbluh|1996}} E hitaande 1983, Dorothy Haener naati e nder suudu mawndu rewɓe Michigan . {{Sfn|O'Farrell|Kornbluh|1996}} Haener meeɗaa resde, nde tawnoo o wiyi ko kanko ɓuri waawde resde. {{Sfn|Brokaw|1998}} Haener wonnoo ko tergal lannda demokaraasi {{Sfn|O'Farrell|Kornbluh|1996}}, o wonnoo ko nulaaɗo e batu ngenndi demokaraasi 1976. {{Sfn|O'Farrell|Kornbluh|1996}} Haener sankii ko ñalnde 6 lewru bowte hitaande 2001. <ref name="NewsHeraldObituary" /> == Tuugnorgal == 8sp0qiotd5k8j61bo40ck4qiusm045c 165329 165328 2026-04-18T09:19:17Z Sardeeq 14292 165329 wikitext text/x-wiki {{Databox}} '''Dorothy Haener''' (18 desaambar 1917 – 6 lewru mbooy 2001) ko daraniiɗo senndikaa e nder fedde rewɓe hakkunde leyɗeele gollotooɓe e otooji, kadi ko o sosɗo Fedde Ngenndiije Dentuɗe ngam Rewɓe . == Nguurndam gadano e golle senngo == Dorothy Haener jibinaa ko ñalnde 18 desaambar 1917, to wuro wiyeteengo Detroit . Caggal nde o timmini jaŋde makko leslesre e hitaande yawtunde ndee, Haener heɓi golle wellitaare to Wayne Wire Cloth Company e hitaande 1937. {{Sfn|O'Farrell|Kornbluh|1996}} O dañii golle makko toon caggal nde ngonka golle sosiyetee oo bonni, addani mo waɗde kampaañ ngam senndikaaji. E hitaande 1941, Haener gollinaama to nokku bommbooji keso mo Ford mahi, wiyeteeɗo Willow Run . {{Sfn|O'Farrell|Kornbluh|1996}} Nde o fuɗɗii wonde gardiiɗo departemaa, o dañii heen humpito to duɗal njulaagu Ford ngam ƴeewndaade e ballal senndikaa United Auto Workers . {{Sfn|O'Farrell|Kornbluh|1996}} Haener golliima toon e ƴeewndo haa Kaiser-Frazer heɓi laamu Willow Run e ndunngu 1944, Haener woppitaa golle. Haa o artiraa e golle e nder werlaa Kaiser-Frazer e darorɗe hitaande 1946, o golliima e werlaa pijirlooji. O waawaano heɓtude darnde makko ɓooynde, o ƴettaa golle binnditagol ɗe njoɓaaka no feewi. {{Sfn|Brokaw|1998}} E nder eɓɓoore ngam moƴƴinde njoɓdi, Haener e woɗɓe kawritii e departemaaji binnditagol e inndeeji e les njiimaandi United Auto Workers ko Local 50. {{Sfn|O'Farrell|Kornbluh|1996}} Haener seeɗa-seeɗa ƴetti darnde UAW, heɓi suɓaade e nder goomu senndikaa Local 50 contained Local, caggal ɗuum wonti larger Local at400 ndeen toɓɓere, caggal ɗuum e nder goomu toppitiingu kaaldigal Local 142. {{Sfn|O'Farrell|Kornbluh|1996}} E hitaande 1952, Haener jaɓaama e golle yuɓɓo-golloowo e nder leydi ndii, ɗe hooreejo UAW , Walter Reuther rokki ɗum. E nder oon sahaa o walli gollotooɓe karallaagal e birooji senndikaaji e les UAW. {{Sfn|O'Farrell|Kornbluh|1996}} Nde o woni e darnde makko o walli kadi e ƴellitde departemaa rewɓe ceertuɗo e nder UAW e ƴattaade denndaangal toɓɓe UAW ngam ɓeydude fartaŋŋeeji rewɓe toon. {{Sfn|Brokaw|1998}} E hitaande 1961 o yalti e gollordu yuɓɓinoowo UAW, o naati e departemaa rewɓe UAW. {{Sfn|O'Farrell|Kornbluh|1996}} Nde o woni e Departemaa Rewɓe UAW, o wallitii e ƴeewde no rewɓe heewɓe mbaawirta waɗde golle ɓurɗe yoɓeede, ko wayi no waɗde ɓe ƴettude wullitaango e kaaldigal. {{Sfn|O'Farrell|Kornbluh|1996}} Haener woppi golle mum e UAW e hitaande 1982. {{Sfn|O'Farrell|Kornbluh|1996}} {{Sfn|Gabin|1990}} == Fedde ngenndiire rewɓe == E lewru suwee 1966, Haener ina jeyaa e rewɓe 28 sosnooɓe Fedde Ngenndiije Dentuɗe Rewɓe. [1] So tawii Haener e UAW ina puɗɗii wallitde NOW, UAW ina foti woppude wallitde Fedde Ngenndiije Dentuɗe Rewɓe caggal nde NOW bayyini ballal mum e UAW-luulndiinde mbayliigu potal hakkeeji e nder batu maɓɓe ɗiɗmu [1] e hitaande 1968. [1] E nder ooɗoo sahaa, Haener ina jokki e yoɓde inactive goɗɗo kono ina jokki e yoɓde personal due kono. Ɗum waylii e hitaande 1970 nde UAW wayli darnde mum e kuulal jojjanɗe aadee, waawi wallitde JOONI. [1] == Nguurndam neɗɗo e baɗte goɗɗe == E hitaande 1971, Haener jeyaa ko e rewɓe heewɓe wallitnooɓe sosde Fedde Ngenndiije Dentuɗe ngam Politik Rewɓe . {{Sfn|O'Farrell|Kornbluh|1996}} E hitaande 1983, Dorothy Haener naati e nder suudu mawndu rewɓe Michigan . {{Sfn|O'Farrell|Kornbluh|1996}} Haener meeɗaa resde, nde tawnoo o wiyi ko kanko ɓuri waawde resde. {{Sfn|Brokaw|1998}} Haener wonnoo ko tergal lannda demokaraasi {{Sfn|O'Farrell|Kornbluh|1996}}, o wonnoo ko nulaaɗo e batu ngenndi demokaraasi 1976. {{Sfn|O'Farrell|Kornbluh|1996}} Haener sankii ko ñalnde 6 lewru bowte hitaande 2001. <ref name="NewsHeraldObituary" /> == Tuugnorgal == a5x466librlv1uiroqa2clr2c0wecfj Doroti ina hulɓinii Haaland 0 40326 165330 2026-04-18T09:20:18Z Sardeeq 14292 Created by translating the page "[[:en:Special:Redirect/revision/1347461454|Dorothy Awes Haaland]]" 165330 wikitext text/x-wiki '''Dorothy Awes Haaland''' (3 oktoobar 1918 &#x2013; 23 feebariyee 1996 ) ko awokaa e politik Ameriknaajo . O golliima e suudu sarɗiiji leydi Alaska cakkitiindi nde [[Alaska]] woni leydi Alaska haa jooni . E hitaande 2009, o ɓeydaa e suudu mawndu rewɓe Alaska . O jeyaa ko e debbo gadano naatde e fedde awokaaji Alaska . == Nguurndam e jaŋde puɗɗagol == Dorothy Awes jibinaa ko e hitaande 1918 to wuro Moorhead, to leydi Minnesota . O naati duɗal jaaɓi haaɗtirde Iowa College of Law, o heɓi toon dipolom makko. E hitaande 1945, o ummii o fayi [[Alaska]], nde o woni e golloraade Biro toppitiiɗo cogguuli . == Kugal == E hitaande 1946, o fuɗɗii golle to Cordova, Alaska, o woni ñaawoowo jam e komisariyaajo . O wonii e oon nokku haa hitaande 1948. O ummii o fayi Anchorage, Alaska, o ardii biro awokaaji gila 1950 haa 1955. E ndeen hitaande, o wonii nulaaɗo to batu doosɗe leydi Alaska, e bannge Helen Fischer . <ref name="DSS1" /> E hitaande 1956, o resi Ragnar Haaland. E hitaande 1957 o waɗii manndaa gooto e nder, e hitaande sakkitiinde e nder suudu sarɗiiji leydi Alaska. O wonti balloowo jaagorgal leydi Alaska e hitaande 1960. O woppi golle e hitaande 1976. Haaland wonti gooto e sosɓe Fedde Ngenndiije Dentuɗe ngam Rewɓe to Anchorage. O golliima e yiilirde fedde toppitiinde ko fayti e rewɓe, o woniino hooreejo fedde hakkunde leyɗeele St. == Nguurndam caggal mum e ndonu == Haaland winndi daartol haalpulaar en ko faati e dowla Alaska e hitaande 1981. Ina hoɗi e duɗal jaaɓi haaɗtirde Alaska Fairbanks . [1] E hitaande 1984, o teddinaama e bannge sosnooɓe dowla Alaska, ina jeyaa heen Robert Atwood, e wondiiɓe makko to duɗal jaaɓi haaɗtirde Alaska Fairbanks. [2] Hedde hitaande 1994, o dañi rafi mboros, o ummii o fayi Bothell, to Washington, ngam hoɗdude e ɓiyiiko. O sankii ko to opitaal to Kirkland, to Wasinton, ñalnde 1 marse 1996. [3] E hitaande 2009, Haaland waɗtaa e suudu mawndu rewɓe Alaska . == Ƴeew kadi == * Doggol rewɓe adanɓe awokaaji e ñaawooɓe to Alaska == Tuugnorgal == g00936iezq3tww95113ryk9i082v22o 165331 165330 2026-04-18T09:20:35Z Sardeeq 14292 165331 wikitext text/x-wiki {{Databox}} '''Dorothy Awes Haaland''' (3 oktoobar 1918 &#x2013; 23 feebariyee 1996 ) ko awokaa e politik Ameriknaajo . O golliima e suudu sarɗiiji leydi Alaska cakkitiindi nde [[Alaska]] woni leydi Alaska haa jooni . E hitaande 2009, o ɓeydaa e suudu mawndu rewɓe Alaska . O jeyaa ko e debbo gadano naatde e fedde awokaaji Alaska . == Nguurndam e jaŋde puɗɗagol == Dorothy Awes jibinaa ko e hitaande 1918 to wuro Moorhead, to leydi Minnesota . O naati duɗal jaaɓi haaɗtirde Iowa College of Law, o heɓi toon dipolom makko. E hitaande 1945, o ummii o fayi [[Alaska]], nde o woni e golloraade Biro toppitiiɗo cogguuli . == Kugal == E hitaande 1946, o fuɗɗii golle to Cordova, Alaska, o woni ñaawoowo jam e komisariyaajo . O wonii e oon nokku haa hitaande 1948. O ummii o fayi Anchorage, Alaska, o ardii biro awokaaji gila 1950 haa 1955. E ndeen hitaande, o wonii nulaaɗo to batu doosɗe leydi Alaska, e bannge Helen Fischer . <ref name="DSS1" /> E hitaande 1956, o resi Ragnar Haaland. E hitaande 1957 o waɗii manndaa gooto e nder, e hitaande sakkitiinde e nder suudu sarɗiiji leydi Alaska. O wonti balloowo jaagorgal leydi Alaska e hitaande 1960. O woppi golle e hitaande 1976. Haaland wonti gooto e sosɓe Fedde Ngenndiije Dentuɗe ngam Rewɓe to Anchorage. O golliima e yiilirde fedde toppitiinde ko fayti e rewɓe, o woniino hooreejo fedde hakkunde leyɗeele St. == Nguurndam caggal mum e ndonu == Haaland winndi daartol haalpulaar en ko faati e dowla Alaska e hitaande 1981. Ina hoɗi e duɗal jaaɓi haaɗtirde Alaska Fairbanks . [1] E hitaande 1984, o teddinaama e bannge sosnooɓe dowla Alaska, ina jeyaa heen Robert Atwood, e wondiiɓe makko to duɗal jaaɓi haaɗtirde Alaska Fairbanks. [2] Hedde hitaande 1994, o dañi rafi mboros, o ummii o fayi Bothell, to Washington, ngam hoɗdude e ɓiyiiko. O sankii ko to opitaal to Kirkland, to Wasinton, ñalnde 1 marse 1996. [3] E hitaande 2009, Haaland waɗtaa e suudu mawndu rewɓe Alaska . == Ƴeew kadi == * Doggol rewɓe adanɓe awokaaji e ñaawooɓe to Alaska == Tuugnorgal == rgzz623pbxgmg6t3kfqgkh5vb044ipw Ricard Alton Graham 0 40327 165332 2026-04-18T09:21:39Z Sardeeq 14292 Created by translating the page "[[:en:Special:Redirect/revision/1317711771|Richard Alton Graham]]" 165332 wikitext text/x-wiki '''Richard Alton Graham''' (6 noowammbar 1920 – 24 suwee 2007) ko hooreejo potal hakkeeji Ameriknaajo, gooto e fedde udditiinde terɗe joy terɗe Goomu potal golle Amerik (EEOC). Ko kanko woni gardiiɗo sosɗo Fedde Ngenndiije Dentuɗe ngam Jannginooɓe . O jeyaa kadi ko e sosɓe Fedde Ngenndiije Dentuɗe ngam Rewɓe (NOW), o wonti gooto e ofiseeji mayre gadani. == Nguurndam gadano == Graham jibinaa ko to [[Chicago|wuro wiyeteengo Chicago]] ; kono o mawni ko to Lima, to Ohio e to Milwaukee, to Wiskonsin . E wolde adunaare ɗimmere, o golliima e konu weeyo to leydi Iraan. Caggal wolde, o gollodiima e baaba makko ngam ƴellitde mbaydi mbayliigu njaaweeki ngam mooftude moteriiji kuuraa. Baaba e ɓiɗɗo ina njoginoo gollorde peewnugol tokosere to Minominnee, Minnesota, haa nde Graham tokooso oo fuɗɗii golle gollorde laamu. === Jaŋde caggal leydi === Graham heɓi dipolom mum ko fayti e innde to duɗal jaaɓi haaɗtirde Cornell e hitaande 1942. O heɓi dipolom makko ko fayti e jaŋde to duɗal jaaɓi haaɗtirde Katolik e hitaande 1970 ; o jokki jaŋde makko, o dañi doktoraa makko. e nder filosofi e hitaande 1972 ummoraade e ko wonnoo e oon sahaa "Duɗal Jaaɓi-haaɗtirde Dental", hannde ko Duɗal Jaaɓi-haaɗtirde Dental e Duɗal Jaaɓi-haaɗtirde to Cincinnati, Ohio . == Golle laamu == E hitaande 1961, Graham wonti cukko Sargent Shriver, gardinooɗo gadano fedde jam ; caggal ɗuum o ummii Wasinton ngam wonde gardiiɗo leydi Korse Jam to Tuunus (1963–1965). E hitaande 1965, hooreejo leydi ndii , hono Lyndon Johnson, innitiri Graham gooto e komisariyaaji gadani e nder komisariyaaji potal golle . O tabitinaama e Kongres. [1] O woniino Republicain winnditiiɗo e hitaande 1965—caggal ɗuum o wayli lannda makko—o innitiraa ko EEOC ngam ɓeydude ballal politik. [2] E nder golle goɗɗe, o teskiima e ƴellitde kuule EEOC, haa arti noon e kuule ɗe haɗi njiyaagu e dow tuugnaade e jinnaaɓe. [3] O wiyi caggal ɗuum o "janngii e golle" ngam wonde feministe ; e ɓooyaani o wonti gooto e komisariyaaji ɓurɗi laaɓtude wondude e tergal debbo gooto tan, Aileen Hernandez, sosɗo NOW e hooreejo garoowo. [2] Ko kanko woni cukko hooreejo sosɗo Fedde Ngenndiije Dentuɗe ngam Rewɓe nde nde fuɗɗii yuɓɓineede e hitaande 1966. Ko kanko wonnoo gorko daraniiɗo hakkeeji rewɓe e sahaa nde ballal renndo hono ngal famɗi ; e, e wiyde hooreejo NOW 2007, Kim Gandy, kuulal Graham ngam wonde hooreejo fedde nde e fuɗɗoode mum, rokkii NOW won e tolno hoolaare. E hitaande 1966, o hunnaama wonde gardiiɗo gadano fedde jannginooɓe ngenndiire, tawi bidsee gadano oo ina famɗi, fotde 7,5 miliyoŋ dolaar wonande 1 250 jannginoowo e nder 125 duɗal. Ɗum firti ko gila e fuɗɗoode, ko Graham ɓuri waawde waɗde ko, ko ƴaañde Kongres ngam ɓeydude kaalis ngam ustude ŋakkeende kaalis hakkunde kaalis porogaraam oo e njoɓdi mum fotndi yoɓeede e kala neɗɗo, fotde 8 100 dolaar wonande kala jannginoowo. E hitaande 1968, Korse jannginooɓe yaajtinii haa 200 duɗal ; e porogaraam oo dañiino ballal partiiji ɗiɗi seeɗa. Graham jokki e ardaade fedde jannginooɓe e duuɓi gadani laamu Nixon haa e fuɗɗoode hitaande 1971. E nder cakkital kitaale 1970, o wonti gardiiɗo [[Center for Moral Education|nokku jaŋde moraal]] to duɗal jaaɓi haaɗtirde jaŋde Harvard . O wonii hooreejo duɗal jaaɓi haaɗtirde Goddard to Plainfield, to Vermont (1975-1976); e o walli sosde [[Goddard-Cambridge Center for Social Change|nokku Goddard-Cambridge ngam waylude renndo]] . Gila e cakkital kitaale 1980 haa e maayde makko, Graham wonnoo ko jaagorgal to [[Council for Research in Values and Philosophy|Diiso wiɗtooji e nafooje e filosofi]] to Washington, DC Dick Graham resi Nancy Aring Graham ñalnde 21 desaambar 1949, ɓe mbeltii e dewgal maɓɓe fotde duuɓi 57 haa o maayi e hitaande 2007. Ɓe njibini sukaaɓe njoyo : Peggy Sue (Busy), Charles Louis (Hoey), Richard (Dicker), Nan e John. == Tuugnorgal == * Bernstein, Aadama. [https://www.washingtonpost.com/wp-dyn/content/article/2007/09/28/AR2007092801922.html "Richard Graham, EEOC arano, hooreejo janngirde."] ''Posto Wasinton.'' Ñalnde 29 suwee 2007. * Fowru, Margalit. [https://www.nytimes.com/2007/10/08/us/08graham.html?scp=1&sq=richard+alton+graham&st=nyt "Richard Graham, hooreejo hakkeeji fotɓe, maayii e duuɓi 86."] ''Jaaynde New York.'' Ñalnde 8 oktoobar 2007. * Woo, Elayin. [http://www.boston.com/news/globe/obituaries/articles/2007/09/30/richard_graham_founding_officer_of_now_at_86/ "Richard Graham, ofisee sosɗo NOW; e duuɓi 86", jaaynde] ''Boston Globe.'' Ñalnde 30 suwee 2007. ohnya8nq4ctnpptxvm0w6j98hnxfqlq 165333 165332 2026-04-18T09:21:55Z Sardeeq 14292 165333 wikitext text/x-wiki {{Databox}} '''Richard Alton Graham''' (6 noowammbar 1920 – 24 suwee 2007) ko hooreejo potal hakkeeji Ameriknaajo, gooto e fedde udditiinde terɗe joy terɗe Goomu potal golle Amerik (EEOC). Ko kanko woni gardiiɗo sosɗo Fedde Ngenndiije Dentuɗe ngam Jannginooɓe . O jeyaa kadi ko e sosɓe Fedde Ngenndiije Dentuɗe ngam Rewɓe (NOW), o wonti gooto e ofiseeji mayre gadani. == Nguurndam gadano == Graham jibinaa ko to [[Chicago|wuro wiyeteengo Chicago]] ; kono o mawni ko to Lima, to Ohio e to Milwaukee, to Wiskonsin . E wolde adunaare ɗimmere, o golliima e konu weeyo to leydi Iraan. Caggal wolde, o gollodiima e baaba makko ngam ƴellitde mbaydi mbayliigu njaaweeki ngam mooftude moteriiji kuuraa. Baaba e ɓiɗɗo ina njoginoo gollorde peewnugol tokosere to Minominnee, Minnesota, haa nde Graham tokooso oo fuɗɗii golle gollorde laamu. === Jaŋde caggal leydi === Graham heɓi dipolom mum ko fayti e innde to duɗal jaaɓi haaɗtirde Cornell e hitaande 1942. O heɓi dipolom makko ko fayti e jaŋde to duɗal jaaɓi haaɗtirde Katolik e hitaande 1970 ; o jokki jaŋde makko, o dañi doktoraa makko. e nder filosofi e hitaande 1972 ummoraade e ko wonnoo e oon sahaa "Duɗal Jaaɓi-haaɗtirde Dental", hannde ko Duɗal Jaaɓi-haaɗtirde Dental e Duɗal Jaaɓi-haaɗtirde to Cincinnati, Ohio . == Golle laamu == E hitaande 1961, Graham wonti cukko Sargent Shriver, gardinooɗo gadano fedde jam ; caggal ɗuum o ummii Wasinton ngam wonde gardiiɗo leydi Korse Jam to Tuunus (1963–1965). E hitaande 1965, hooreejo leydi ndii , hono Lyndon Johnson, innitiri Graham gooto e komisariyaaji gadani e nder komisariyaaji potal golle . O tabitinaama e Kongres. [1] O woniino Republicain winnditiiɗo e hitaande 1965—caggal ɗuum o wayli lannda makko—o innitiraa ko EEOC ngam ɓeydude ballal politik. [2] E nder golle goɗɗe, o teskiima e ƴellitde kuule EEOC, haa arti noon e kuule ɗe haɗi njiyaagu e dow tuugnaade e jinnaaɓe. [3] O wiyi caggal ɗuum o "janngii e golle" ngam wonde feministe ; e ɓooyaani o wonti gooto e komisariyaaji ɓurɗi laaɓtude wondude e tergal debbo gooto tan, Aileen Hernandez, sosɗo NOW e hooreejo garoowo. [2] Ko kanko woni cukko hooreejo sosɗo Fedde Ngenndiije Dentuɗe ngam Rewɓe nde nde fuɗɗii yuɓɓineede e hitaande 1966. Ko kanko wonnoo gorko daraniiɗo hakkeeji rewɓe e sahaa nde ballal renndo hono ngal famɗi ; e, e wiyde hooreejo NOW 2007, Kim Gandy, kuulal Graham ngam wonde hooreejo fedde nde e fuɗɗoode mum, rokkii NOW won e tolno hoolaare. E hitaande 1966, o hunnaama wonde gardiiɗo gadano fedde jannginooɓe ngenndiire, tawi bidsee gadano oo ina famɗi, fotde 7,5 miliyoŋ dolaar wonande 1 250 jannginoowo e nder 125 duɗal. Ɗum firti ko gila e fuɗɗoode, ko Graham ɓuri waawde waɗde ko, ko ƴaañde Kongres ngam ɓeydude kaalis ngam ustude ŋakkeende kaalis hakkunde kaalis porogaraam oo e njoɓdi mum fotndi yoɓeede e kala neɗɗo, fotde 8 100 dolaar wonande kala jannginoowo. E hitaande 1968, Korse jannginooɓe yaajtinii haa 200 duɗal ; e porogaraam oo dañiino ballal partiiji ɗiɗi seeɗa. Graham jokki e ardaade fedde jannginooɓe e duuɓi gadani laamu Nixon haa e fuɗɗoode hitaande 1971. E nder cakkital kitaale 1970, o wonti gardiiɗo [[Center for Moral Education|nokku jaŋde moraal]] to duɗal jaaɓi haaɗtirde jaŋde Harvard . O wonii hooreejo duɗal jaaɓi haaɗtirde Goddard to Plainfield, to Vermont (1975-1976); e o walli sosde [[Goddard-Cambridge Center for Social Change|nokku Goddard-Cambridge ngam waylude renndo]] . Gila e cakkital kitaale 1980 haa e maayde makko, Graham wonnoo ko jaagorgal to [[Council for Research in Values and Philosophy|Diiso wiɗtooji e nafooje e filosofi]] to Washington, DC Dick Graham resi Nancy Aring Graham ñalnde 21 desaambar 1949, ɓe mbeltii e dewgal maɓɓe fotde duuɓi 57 haa o maayi e hitaande 2007. Ɓe njibini sukaaɓe njoyo : Peggy Sue (Busy), Charles Louis (Hoey), Richard (Dicker), Nan e John. == Tuugnorgal == * Bernstein, Aadama. [https://www.washingtonpost.com/wp-dyn/content/article/2007/09/28/AR2007092801922.html "Richard Graham, EEOC arano, hooreejo janngirde."] ''Posto Wasinton.'' Ñalnde 29 suwee 2007. * Fowru, Margalit. [https://www.nytimes.com/2007/10/08/us/08graham.html?scp=1&sq=richard+alton+graham&st=nyt "Richard Graham, hooreejo hakkeeji fotɓe, maayii e duuɓi 86."] ''Jaaynde New York.'' Ñalnde 8 oktoobar 2007. * Woo, Elayin. [http://www.boston.com/news/globe/obituaries/articles/2007/09/30/richard_graham_founding_officer_of_now_at_86/ "Richard Graham, ofisee sosɗo NOW; e duuɓi 86", jaaynde] ''Boston Globe.'' Ñalnde 30 suwee 2007. 0lrr43x5yw54r79bwuvfws5dv2mg8ce Besi Margolin 0 40328 165334 2026-04-18T09:23:12Z Sardeeq 14292 Created by translating the page "[[:en:Special:Redirect/revision/1338893026|Bessie Margolin]]" 165334 wikitext text/x-wiki '''Bessie Margolin''' (1909 – 19 suwee 1996) ko awokaa e golloowo Ameriknaajo. O woniino awokaa to Departemaa Golle Amerik tuggi 1939 haa 1972, omo ñaawoo geɗe keewɗe e yeeso Ñaawirde Toownde . Margolin ƴettii ñaawoore mawnde jowitiinde e sariya jowitiiɗo e njuɓɓudi golle laaɓtundi, sosde fedde sariya yaajnde e fannu njuɓɓudi golle e nder golle ɗee. == Nguurndam gadano == Jibnaaɓe Margolin, daɗɓe e tooñanngeeji baɗnooɗi e yahuud en to Riisi, ngummiima to wuro New York ko juuti hade makko jibineede. Yumma makko maayi ko nde Margolin woni suka, o waɗi ko heddii e cukaagu makko ko e galle sukaaɓe yahuud en to New Orleans . [1] O heɓi bak makko to duɗal jaaɓi haaɗtirde Isidore Newman e hitaande 1925. E hitaande 1929, Margolin heɓi dipolom makko ko to duɗal jaaɓi haaɗtirde Tulane to duɗal jaaɓi haaɗtirde Newcomb . [2] O yahi haa o heɓi dipolom makko to duɗal jaaɓi haaɗtirde Yale, caggal ɗuum o jokki jaŋde makko to duɗal jaaɓi haaɗtirde Yale . [1] O heɓi doktoraa makko e sariya to duɗal jaaɓi haaɗtirde Yale e hitaande 1933. [3] Caggal nde o heɓi bak makko to duɗal jaaɓi haaɗtirde Yale, Margolin naati e njuɓɓudi laamu Tennessee, o woni awokaa. No Margolin wiyri caggal ɗuum nii, « laamu ina nodda rewɓe [awokaaji] waawɓe golle sabu ɓe ngalaa feere woɗnde », e wiyde makko, e oon sahaa, ko ɓuri heewde e birooji awokaaji ɓurɗi teeŋtude ɗii, ƴettataa rewɓe. Golle makko e TVA ina njuumti seeɗa e tuumeede wonde omo jokkondiri e Larry Fly, e oon sahaa awokaa mawɗo fedde nde. E fuɗɗoode hitaande 1943, caggal nde Margolin yalti e TVA, caggal nde Komiseer Jokkondiral Fedde Ngenndiije Dentuɗe ƴetti wiɗto ngam ƴeewde depitee Eugene Cox ( D - GA ) sabu mum jaɓde njoɓdi rajo WALB, suudu sarɗiiji Amerik sosi goomu wiɗto keeriiɗo, mo Cox ardii, ngam ƴeewtaade FCC. Ndee goomu huutoriima tuumeede geɗe ɗee ngam waawde faamninde Fly, hooreejo FCC e oon sahaa, yo gollondir e goomu nguu. [[File:JFK_with_1963_Federal_Woman's_Award_winners.png|alt=Seven women standing in a row with the President, in the Oval Office, in 1963.|thumb|Hooreejo leydi John F. Kennedy e 1963 keɓɗo njeenaari debbo fedde nde. Gila nano haa nyaamo : Katie Louchheim, Bessie Margolin, Eleanor L. Makel, Verna C. Mohagen, hooreejo leydi Kennedy, Bilanse W. Noyes, Eleanor C. Pressly, Katarin Mater . Foto ngoo ko Cesil W. Stoughton waɗi ɗum .]] == Departemaa golle golle == E hitaande 1939, Margolin naati e departemaa golle. O wonti karallo ko faati e sariya jowitiiɗo e golle nuunɗuɗe, o artiraa e ballal awokaa toppitiiɗo ñaawoore appellaasiyoŋ to Ñaawirde Toownde. E nder ndeeɗoo darnde, e nder darnde makko caggal ɗuum, hono Awokaa gardiiɗo, Margolin ñaawii 27 ñaawoore yeeso Ñaawirde Toownde. E nder ziin 27 cazeele, darnde Departemaa Golle ndee ina vuri 25 e majje, zum woni 93 % e njuvvudi vurndi moxxude. Ko o awokaa gardiiɗo, Margolin ina toppitii 33 awokaaji goɗɗi, ɗum waɗi mo gooto e awokaaji mawɗi rewɓe e nder laamu fedde ndee fof. E nder geɗe keewɗe ɗe Margolin haali e yeeso Ñaawirde Toownde, nafoore teeŋtunde ina jokkondiri e yeruuji garooji ɗii. E nder McComb v. Jacksonville Paper Co. ). Ndeeɗoo kuulal keeringal addani sosiyatee oo e departemaa oo joofnude ñaawoore nde waɗi ko ina ɓura duuɓi joy, tee ina hollita wonde departemaa oo ina waawi huutoraade ñaawoore ngam tabitinde sarɗiiji sariya jowitiiɗo e golle laaɓtuɗe. Ñaawoore Mitchell v. Lublin, McGaughy & Asso. <span>,</span>&#x20;[http://supreme.justia.com/us/358/207/case.html 358&#x20;AMIN&#x20;207]&#x20;<span>(hitaande 1959).</span>, mo Margolin holliti, rokki firo laaɓtungo « golloowo e njulaagu », ɗum noon ina laaɓti hol sifaaji gollotooɓe ngoni e nder sariya jowitiiɗo e njuɓɓudi golle laaɓtundi. Kuulal ngal laɓɓinii wonde njuɓɓudi laamu departemaa oo ina waɗi gollotooɓe e peeje, natal e peeje. == Tuugnorgal == 1snkafftocewuikuw6p9nrkcc4m0l33 165335 165334 2026-04-18T09:23:45Z Sardeeq 14292 Created by translating the page "[[:en:Special:Redirect/revision/1338893026|Bessie Margolin]]" 165335 wikitext text/x-wiki '''Bessie Margolin''' (1909 – 19 suwee 1996) ko awokaa e golloowo Ameriknaajo. O woniino awokaa to Departemaa Golle Amerik tuggi 1939 haa 1972, omo ñaawoo geɗe keewɗe e yeeso Ñaawirde Toownde . Margolin ƴettii ñaawoore mawnde jowitiinde e sariya jowitiiɗo e njuɓɓudi golle laaɓtundi, sosde fedde sariya yaajnde e fannu njuɓɓudi golle e nder golle ɗee. <ref>Brinkmann, Beth (March 2003). "First Argument in the Tradition of Many". The Journal of Appellate Practice and Process. pp. 72–73.</ref> == Nguurndam gadano == Jibnaaɓe Margolin, daɗɓe e tooñanngeeji baɗnooɗi e yahuud en to Riisi, ngummiima to wuro New York ko juuti hade makko jibineede. Yumma makko maayi ko nde Margolin woni suka, o waɗi ko heddii e cukaagu makko ko e galle sukaaɓe yahuud en to New Orleans . [1] O heɓi bak makko to duɗal jaaɓi haaɗtirde Isidore Newman e hitaande 1925. E hitaande 1929, Margolin heɓi dipolom makko ko to duɗal jaaɓi haaɗtirde Tulane to duɗal jaaɓi haaɗtirde Newcomb . [2] O yahi haa o heɓi dipolom makko to duɗal jaaɓi haaɗtirde Yale, caggal ɗuum o jokki jaŋde makko to duɗal jaaɓi haaɗtirde Yale . [1] O heɓi doktoraa makko e sariya to duɗal jaaɓi haaɗtirde Yale e hitaande 1933. [3] Caggal nde o heɓi bak makko to duɗal jaaɓi haaɗtirde Yale, Margolin naati e njuɓɓudi laamu Tennessee, o woni awokaa. No Margolin wiyri caggal ɗuum nii, « laamu ina nodda rewɓe [awokaaji] waawɓe golle sabu ɓe ngalaa feere woɗnde », e wiyde makko, e oon sahaa, ko ɓuri heewde e birooji awokaaji ɓurɗi teeŋtude ɗii, ƴettataa rewɓe. Golle makko e TVA ina njuumti seeɗa e tuumeede wonde omo jokkondiri e Larry Fly, e oon sahaa awokaa mawɗo fedde nde. E fuɗɗoode hitaande 1943, caggal nde Margolin yalti e TVA, caggal nde Komiseer Jokkondiral Fedde Ngenndiije Dentuɗe ƴetti wiɗto ngam ƴeewde depitee Eugene Cox ( D - GA ) sabu mum jaɓde njoɓdi rajo WALB, suudu sarɗiiji Amerik sosi goomu wiɗto keeriiɗo, mo Cox ardii, ngam ƴeewtaade FCC. Ndee goomu huutoriima tuumeede geɗe ɗee ngam waawde faamninde Fly, hooreejo FCC e oon sahaa, yo gollondir e goomu nguu. [[File:JFK_with_1963_Federal_Woman's_Award_winners.png|alt=Seven women standing in a row with the President, in the Oval Office, in 1963.|thumb|Hooreejo leydi John F. Kennedy e 1963 keɓɗo njeenaari debbo fedde nde. Gila nano haa nyaamo : Katie Louchheim, Bessie Margolin, Eleanor L. Makel, Verna C. Mohagen, hooreejo leydi Kennedy, Bilanse W. Noyes, Eleanor C. Pressly, Katarin Mater . Foto ngoo ko Cesil W. Stoughton waɗi ɗum .]] == Departemaa golle golle == E hitaande 1939, Margolin naati e departemaa golle. O wonti karallo ko faati e sariya jowitiiɗo e golle nuunɗuɗe, o artiraa e ballal awokaa toppitiiɗo ñaawoore appellaasiyoŋ to Ñaawirde Toownde. E nder ndeeɗoo darnde, e nder darnde makko caggal ɗuum, hono Awokaa gardiiɗo, Margolin ñaawii 27 ñaawoore yeeso Ñaawirde Toownde. E nder ziin 27 cazeele, darnde Departemaa Golle ndee ina vuri 25 e majje, zum woni 93 % e njuvvudi vurndi moxxude. Ko o awokaa gardiiɗo, Margolin ina toppitii 33 awokaaji goɗɗi, ɗum waɗi mo gooto e awokaaji mawɗi rewɓe e nder laamu fedde ndee fof. E nder geɗe keewɗe ɗe Margolin haali e yeeso Ñaawirde Toownde, nafoore teeŋtunde ina jokkondiri e yeruuji garooji ɗii. E nder McComb v. Jacksonville Paper Co. ). Ndeeɗoo kuulal keeringal addani sosiyatee oo e departemaa oo joofnude ñaawoore nde waɗi ko ina ɓura duuɓi joy, tee ina hollita wonde departemaa oo ina waawi huutoraade ñaawoore ngam tabitinde sarɗiiji sariya jowitiiɗo e golle laaɓtuɗe. Ñaawoore Mitchell v. Lublin, McGaughy & Asso. <span>,</span>&#x20;[http://supreme.justia.com/us/358/207/case.html 358&#x20;AMIN&#x20;207]&#x20;<span>(hitaande 1959).</span>, mo Margolin holliti, rokki firo laaɓtungo « golloowo e njulaagu », ɗum noon ina laaɓti hol sifaaji gollotooɓe ngoni e nder sariya jowitiiɗo e njuɓɓudi golle laaɓtundi. Kuulal ngal laɓɓinii wonde njuɓɓudi laamu departemaa oo ina waɗi gollotooɓe e peeje, natal e peeje. == Tuugnorgal == 0po862bhm52qxhiljv4loe0hcb30ntc 165336 165335 2026-04-18T09:24:03Z Sardeeq 14292 165336 wikitext text/x-wiki {{Databox}} '''Bessie Margolin''' (1909 – 19 suwee 1996) ko awokaa e golloowo Ameriknaajo. O woniino awokaa to Departemaa Golle Amerik tuggi 1939 haa 1972, omo ñaawoo geɗe keewɗe e yeeso Ñaawirde Toownde . Margolin ƴettii ñaawoore mawnde jowitiinde e sariya jowitiiɗo e njuɓɓudi golle laaɓtundi, sosde fedde sariya yaajnde e fannu njuɓɓudi golle e nder golle ɗee. <ref>Brinkmann, Beth (March 2003). "First Argument in the Tradition of Many". The Journal of Appellate Practice and Process. pp. 72–73.</ref> == Nguurndam gadano == Jibnaaɓe Margolin, daɗɓe e tooñanngeeji baɗnooɗi e yahuud en to Riisi, ngummiima to wuro New York ko juuti hade makko jibineede. Yumma makko maayi ko nde Margolin woni suka, o waɗi ko heddii e cukaagu makko ko e galle sukaaɓe yahuud en to New Orleans . [1] O heɓi bak makko to duɗal jaaɓi haaɗtirde Isidore Newman e hitaande 1925. E hitaande 1929, Margolin heɓi dipolom makko ko to duɗal jaaɓi haaɗtirde Tulane to duɗal jaaɓi haaɗtirde Newcomb . [2] O yahi haa o heɓi dipolom makko to duɗal jaaɓi haaɗtirde Yale, caggal ɗuum o jokki jaŋde makko to duɗal jaaɓi haaɗtirde Yale . [1] O heɓi doktoraa makko e sariya to duɗal jaaɓi haaɗtirde Yale e hitaande 1933. [3] Caggal nde o heɓi bak makko to duɗal jaaɓi haaɗtirde Yale, Margolin naati e njuɓɓudi laamu Tennessee, o woni awokaa. No Margolin wiyri caggal ɗuum nii, « laamu ina nodda rewɓe [awokaaji] waawɓe golle sabu ɓe ngalaa feere woɗnde », e wiyde makko, e oon sahaa, ko ɓuri heewde e birooji awokaaji ɓurɗi teeŋtude ɗii, ƴettataa rewɓe. Golle makko e TVA ina njuumti seeɗa e tuumeede wonde omo jokkondiri e Larry Fly, e oon sahaa awokaa mawɗo fedde nde. E fuɗɗoode hitaande 1943, caggal nde Margolin yalti e TVA, caggal nde Komiseer Jokkondiral Fedde Ngenndiije Dentuɗe ƴetti wiɗto ngam ƴeewde depitee Eugene Cox ( D - GA ) sabu mum jaɓde njoɓdi rajo WALB, suudu sarɗiiji Amerik sosi goomu wiɗto keeriiɗo, mo Cox ardii, ngam ƴeewtaade FCC. Ndee goomu huutoriima tuumeede geɗe ɗee ngam waawde faamninde Fly, hooreejo FCC e oon sahaa, yo gollondir e goomu nguu. [[File:JFK_with_1963_Federal_Woman's_Award_winners.png|alt=Seven women standing in a row with the President, in the Oval Office, in 1963.|thumb|Hooreejo leydi John F. Kennedy e 1963 keɓɗo njeenaari debbo fedde nde. Gila nano haa nyaamo : Katie Louchheim, Bessie Margolin, Eleanor L. Makel, Verna C. Mohagen, hooreejo leydi Kennedy, Bilanse W. Noyes, Eleanor C. Pressly, Katarin Mater . Foto ngoo ko Cesil W. Stoughton waɗi ɗum .]] == Departemaa golle golle == E hitaande 1939, Margolin naati e departemaa golle. O wonti karallo ko faati e sariya jowitiiɗo e golle nuunɗuɗe, o artiraa e ballal awokaa toppitiiɗo ñaawoore appellaasiyoŋ to Ñaawirde Toownde. E nder ndeeɗoo darnde, e nder darnde makko caggal ɗuum, hono Awokaa gardiiɗo, Margolin ñaawii 27 ñaawoore yeeso Ñaawirde Toownde. E nder ziin 27 cazeele, darnde Departemaa Golle ndee ina vuri 25 e majje, zum woni 93 % e njuvvudi vurndi moxxude. Ko o awokaa gardiiɗo, Margolin ina toppitii 33 awokaaji goɗɗi, ɗum waɗi mo gooto e awokaaji mawɗi rewɓe e nder laamu fedde ndee fof. E nder geɗe keewɗe ɗe Margolin haali e yeeso Ñaawirde Toownde, nafoore teeŋtunde ina jokkondiri e yeruuji garooji ɗii. E nder McComb v. Jacksonville Paper Co. ). Ndeeɗoo kuulal keeringal addani sosiyatee oo e departemaa oo joofnude ñaawoore nde waɗi ko ina ɓura duuɓi joy, tee ina hollita wonde departemaa oo ina waawi huutoraade ñaawoore ngam tabitinde sarɗiiji sariya jowitiiɗo e golle laaɓtuɗe. Ñaawoore Mitchell v. Lublin, McGaughy & Asso. <span>,</span>&#x20;[http://supreme.justia.com/us/358/207/case.html 358&#x20;AMIN&#x20;207]&#x20;<span>(hitaande 1959).</span>, mo Margolin holliti, rokki firo laaɓtungo « golloowo e njulaagu », ɗum noon ina laaɓti hol sifaaji gollotooɓe ngoni e nder sariya jowitiiɗo e njuɓɓudi golle laaɓtundi. Kuulal ngal laɓɓinii wonde njuɓɓudi laamu departemaa oo ina waɗi gollotooɓe e peeje, natal e peeje. == Tuugnorgal == 5910vbsmvgvstxu8ueng9e13sok26iz Konstans Kiis 0 40329 165337 2026-04-18T09:24:54Z Sardeeq 14292 Created by translating the page "[[:en:Special:Redirect/revision/1328378530|Constance Kies]]" 165337 wikitext text/x-wiki '''Konstans Virginia Kies''' (13 desaambar 1934 – 30 noowammbar 1993) ko ganndo ko faati e ñamri e ñamri Ameriknaajo . Kies golliima e duɗal laamu duuɓi tati hade mum yahde e njuɓɓudi aadaaji renndo e jamaanu mum, o timmini MS e Ph.D. ummoraade e duɗal jaaɓi haaɗtirde Wiskonsin-Madison . E nder duuɓi 30 ɗi o golli to duɗal jaaɓi haaɗtirde Nebraska–Lincoln, Kies wiɗtii ko faati e biyokimiya ñamri . O hollitii jokkondire hakkunde miniraaji, poroteyiin, e fiber ñaamdu rewrude e wiɗtooji aadee . Ko o yiyti koo addani mo yahrude yeeso e ganndal aadee ko fayti e mbayliigu njamndi e protein . O teddinaama e njeenaari [[Borden Award]], o woniino kadi tergal to duɗal jaaɓi haaɗtirde Amerik to bannge ñamri . Kies ko feminist, tergal Fedde Ngenndiije Dentuɗe ngam Rewɓe e Fedde Ngenndiije Dentuɗe ngam Potal Rewɓe . O maayi ko e rafi kanseer reedu lebbi tati caggal nde o heɓi rafi o. == Nguurndam e jaŋde puɗɗagol == Kies jibinaa ko ñalnde 13 desaambar 1934, to wuro wiyeteengo Blue River, to leydi Wiskonsin . Yumma makko wonnoo ko jannginoowo, baaba makko ko gardiiɗo duɗal ngal. Nde o woni cukalel, ɓesngu makko, ina heen Kies e miñiraaɓe makko rewɓe tato, hono Cosette, Camilla e Carolyn ngummii to ngesa to Platteville, to Wiskonsin . Ko kanko woni ƴamoowo jaŋde makko to duɗal jaaɓi haaɗtirde Platteville . Kies janngi to duɗal jaaɓi haaɗtirde Wisconsin, Platteville, ɗo o heɓi njeenaari Regents e teddungal jaŋde goɗɗal. E hitaande 1955, o timmini BS e ɗemngal Engele e sukaaɓe tokosɓe e daartol, geɗe leydi, ganndal defte, e faggudu galle . <ref name=":0" /> Caggal nde o heɓi bak makko, Kies golliima e duɗal laamu fotde duuɓi tati. E nder ooɗoo sahaa, Kies fellitii wonde o wontii jannginoowo sabu aadaaji jinnaaɓe . Kies moofti kaalis ngam jaŋde toownde, o janngi fisiyoloji aadee, o jokki jannginde. O heɓi MS e nguura e ñamri e hitaande 1960, o heɓi Ph.D. e nder ñamri aadee e fisik safaara e hitaande 1963 to duɗal jaaɓi haaɗtirde Wisconsin–Madison . <ref name=":0" /> Tesis makko master ina wiyee « Janngirɗe e ƴellitaare azot e nder ƴiiƴam ». Deftere Kies ndee tiitoonde mum ko « batte jokkondire asid amino potɗe e ɗe ngonaa nafoore e nder gorko mawɗo e nder mboros ». Ko o wiɗtoowo dipolomaaji, Kies golliima e laboratuwaaruuji Hellen Linkswiler e May Reynolds to departemaa faggudu galle. O woniino balloowo wiɗto halfinaaɗo ƴellitde porogaraam ñamri "diet squads" tawtoraaɓe wiɗto e nder wiɗtooji metabolism . O golliima kadi e nder [[UW health university hospital|opitaal mawɗo Wisconsin ,]] ko o diisneteeɗo e nder waktuuji seeɗa . Wiɗtooji makko ɓuri yowitaade ko e azot mo alaa ko woni e mum so wonaa asideeji aminooji ɗi ngalaa nafoore, asideeji aminooji ɓurɗi heewde nafoore, e ƴoogirɗe ɗe ngonaa poroteyiin ina heen uree e diammonium citrate . == Kugal == Caggal nde o timmini doktoraa makko, Kies naati duɗal jaaɓi haaɗtirde Nebraska (NU) e hitaande 1963, o woni balloowo professeur to fannu nguura e ñamri. O artiraa e jaagorɗe gardiiɗo jaagorɗe e hitaande 1965, o wonti jaagorgal timmungal e hitaande 1968. O heddotoo ko to Lincoln haa heddii duuɓi 30 e golle makko. Wiɗtooji makko ɓuri yowitaade ko e biochemistry ñamri . E nder nguurndam makko fof, Kies ko binndoowo keewɗo faayiida. E hitaande 1965, o yaltini deftere makko adannde e nder ''jaaynde wiyeteende Journal of Nutrition'' . Kies yaltinii binndanɗe sappo e tati e nder ndeen jaaynde. Golle makko ina tawee e jaayɗe goɗɗe ko wayi no ''jaaynde Ameriknaare ko faati e ñamri'', ''jaaynde fedde ndee'' e ''jaaynde duɗal jaaɓi haaɗtirde Ameriknaajo ko faati e ñamri'' . O winndii ko ina tolnoo e 100 binndanɗe jaayndeeji ƴeewtaaɗi, o winndii defte e tonngooɗe ko faati e miniraaji e poroteyiin leɗɗe. Kies yuɓɓinii batuuji ngenndiiji jowitiiɗi e njamndi, kalsiyum, e njamndi mboɗeeri. Caggal ɗuum o winnditii monogaraafiiji ɗiin batuuji. <ref name=":0" /> Kies hollitii e hitaande 1974 wonde o waɗii 70% e waktuuji makko ko e wiɗtooji to NU Experiment Station tawi heddiiɓe e waktuuji makko ko e jannginde courseeji ñamri. O tawtoraama kadi geɗe rewɓe, o woniino gardiiɗo janngirde NU e "Rewɓe e nder renndo hannde." E hitaande 1974, o woniino jaagorgal to nokku toppitiiɗo ko fayti e rewɓe NU e fedde gollorde rewɓe to duɗal jaaɓi haaɗtirde. Kies anndiraa ko [[Feminism|debbo]], o woniino tergal e Fedde Ngenndiije Dentuɗe ngam Rewɓe e Fedde Ngenndiije Dentuɗe ngam Potal Rewɓe . E nder humpito makko, o seediima ɓurondiral rewɓe e nder jaŋde e wiɗtooji, ɓuri heewde e njulaagu. O tawi ko huunde mawnde e ƴellitde ɗeen caɗeele ina tawee e caɗeele waylude njiyaagu ngu anndaaka . Kies kadi ina sikki wonde rewɓe e nder faggudu galleeji ngonaa e ƴeewteede no feewi e jannginooɓe e nder fannuuji goɗɗi sabu ŋakkeende rewɓe e worɓe . Kies wonti wiɗtoowo ganndaaɗo, tawtoraaɗo batuuji keewɗi e nder leydi ndii e nder winndere ndee. [1] E hitaande 1987, Kies heɓi njeenaari teddundi e njillu to Ministeer Cellal leydi Siin ndi o gollodii e Ministeer oo e Departemaa Cellal Nguura to Duɗal Jaaɓi-haaɗtirde Shandong . [2] [3] To leydi Siin, o jannginii laabi waɗde wiɗtooji ko faati e mbayliigu nguurndam aadee. Kies ƴetti almuɓɓe Siin heewɓe ngam jokkude jaŋde mum en to Amerik. [3] Kies wonnoo ko tergal e Duɗal Ameriknaagal ko faati e ñamri, Fedde Ameriknaare toppitiinde ko faati e nguura, Fedde Ameriknaare toppitiinde ko faati e nguura, Fedde Ameriknaare toppitiinde ko faati e ñamri parenteral e enteral, e Fedde jaŋde ñamri . Ko o ganndo faggudu galle seedtinaaɗo kadi ko ganndo ko faati e ñaamdu binnditiiɗo . E nder golle makko to Lincoln, o woniino porfeseer mawɗo ko ina tolnoo e 173 almuudo MS e 32 Ph.D. almuɓɓe. Kies jokki e wasiyaade almudɓe caggal nde o heɓi rafi kanseer reedu e lewru ut 1993. [3] == Tuugnorgal == ke3qs4kiy3mknghtpqtyjczx560oluc 165338 165337 2026-04-18T09:25:12Z Sardeeq 14292 165338 wikitext text/x-wiki {{Databox}} '''Konstans Virginia Kies''' (13 desaambar 1934 – 30 noowammbar 1993) ko ganndo ko faati e ñamri e ñamri Ameriknaajo . Kies golliima e duɗal laamu duuɓi tati hade mum yahde e njuɓɓudi aadaaji renndo e jamaanu mum, o timmini MS e Ph.D. ummoraade e duɗal jaaɓi haaɗtirde Wiskonsin-Madison . E nder duuɓi 30 ɗi o golli to duɗal jaaɓi haaɗtirde Nebraska–Lincoln, Kies wiɗtii ko faati e biyokimiya ñamri . O hollitii jokkondire hakkunde miniraaji, poroteyiin, e fiber ñaamdu rewrude e wiɗtooji aadee . Ko o yiyti koo addani mo yahrude yeeso e ganndal aadee ko fayti e mbayliigu njamndi e protein . O teddinaama e njeenaari [[Borden Award]], o woniino kadi tergal to duɗal jaaɓi haaɗtirde Amerik to bannge ñamri . Kies ko feminist, tergal Fedde Ngenndiije Dentuɗe ngam Rewɓe e Fedde Ngenndiije Dentuɗe ngam Potal Rewɓe . O maayi ko e rafi kanseer reedu lebbi tati caggal nde o heɓi rafi o. == Nguurndam e jaŋde puɗɗagol == Kies jibinaa ko ñalnde 13 desaambar 1934, to wuro wiyeteengo Blue River, to leydi Wiskonsin . Yumma makko wonnoo ko jannginoowo, baaba makko ko gardiiɗo duɗal ngal. Nde o woni cukalel, ɓesngu makko, ina heen Kies e miñiraaɓe makko rewɓe tato, hono Cosette, Camilla e Carolyn ngummii to ngesa to Platteville, to Wiskonsin . Ko kanko woni ƴamoowo jaŋde makko to duɗal jaaɓi haaɗtirde Platteville . Kies janngi to duɗal jaaɓi haaɗtirde Wisconsin, Platteville, ɗo o heɓi njeenaari Regents e teddungal jaŋde goɗɗal. E hitaande 1955, o timmini BS e ɗemngal Engele e sukaaɓe tokosɓe e daartol, geɗe leydi, ganndal defte, e faggudu galle . <ref name=":0" /> Caggal nde o heɓi bak makko, Kies golliima e duɗal laamu fotde duuɓi tati. E nder ooɗoo sahaa, Kies fellitii wonde o wontii jannginoowo sabu aadaaji jinnaaɓe . Kies moofti kaalis ngam jaŋde toownde, o janngi fisiyoloji aadee, o jokki jannginde. O heɓi MS e nguura e ñamri e hitaande 1960, o heɓi Ph.D. e nder ñamri aadee e fisik safaara e hitaande 1963 to duɗal jaaɓi haaɗtirde Wisconsin–Madison . <ref name=":0" /> Tesis makko master ina wiyee « Janngirɗe e ƴellitaare azot e nder ƴiiƴam ». Deftere Kies ndee tiitoonde mum ko « batte jokkondire asid amino potɗe e ɗe ngonaa nafoore e nder gorko mawɗo e nder mboros ». Ko o wiɗtoowo dipolomaaji, Kies golliima e laboratuwaaruuji Hellen Linkswiler e May Reynolds to departemaa faggudu galle. O woniino balloowo wiɗto halfinaaɗo ƴellitde porogaraam ñamri "diet squads" tawtoraaɓe wiɗto e nder wiɗtooji metabolism . O golliima kadi e nder [[UW health university hospital|opitaal mawɗo Wisconsin ,]] ko o diisneteeɗo e nder waktuuji seeɗa . Wiɗtooji makko ɓuri yowitaade ko e azot mo alaa ko woni e mum so wonaa asideeji aminooji ɗi ngalaa nafoore, asideeji aminooji ɓurɗi heewde nafoore, e ƴoogirɗe ɗe ngonaa poroteyiin ina heen uree e diammonium citrate . == Kugal == Caggal nde o timmini doktoraa makko, Kies naati duɗal jaaɓi haaɗtirde Nebraska (NU) e hitaande 1963, o woni balloowo professeur to fannu nguura e ñamri. O artiraa e jaagorɗe gardiiɗo jaagorɗe e hitaande 1965, o wonti jaagorgal timmungal e hitaande 1968. O heddotoo ko to Lincoln haa heddii duuɓi 30 e golle makko. Wiɗtooji makko ɓuri yowitaade ko e biochemistry ñamri . E nder nguurndam makko fof, Kies ko binndoowo keewɗo faayiida. E hitaande 1965, o yaltini deftere makko adannde e nder ''jaaynde wiyeteende Journal of Nutrition'' . Kies yaltinii binndanɗe sappo e tati e nder ndeen jaaynde. Golle makko ina tawee e jaayɗe goɗɗe ko wayi no ''jaaynde Ameriknaare ko faati e ñamri'', ''jaaynde fedde ndee'' e ''jaaynde duɗal jaaɓi haaɗtirde Ameriknaajo ko faati e ñamri'' . O winndii ko ina tolnoo e 100 binndanɗe jaayndeeji ƴeewtaaɗi, o winndii defte e tonngooɗe ko faati e miniraaji e poroteyiin leɗɗe. Kies yuɓɓinii batuuji ngenndiiji jowitiiɗi e njamndi, kalsiyum, e njamndi mboɗeeri. Caggal ɗuum o winnditii monogaraafiiji ɗiin batuuji. <ref name=":0" /> Kies hollitii e hitaande 1974 wonde o waɗii 70% e waktuuji makko ko e wiɗtooji to NU Experiment Station tawi heddiiɓe e waktuuji makko ko e jannginde courseeji ñamri. O tawtoraama kadi geɗe rewɓe, o woniino gardiiɗo janngirde NU e "Rewɓe e nder renndo hannde." E hitaande 1974, o woniino jaagorgal to nokku toppitiiɗo ko fayti e rewɓe NU e fedde gollorde rewɓe to duɗal jaaɓi haaɗtirde. Kies anndiraa ko [[Feminism|debbo]], o woniino tergal e Fedde Ngenndiije Dentuɗe ngam Rewɓe e Fedde Ngenndiije Dentuɗe ngam Potal Rewɓe . E nder humpito makko, o seediima ɓurondiral rewɓe e nder jaŋde e wiɗtooji, ɓuri heewde e njulaagu. O tawi ko huunde mawnde e ƴellitde ɗeen caɗeele ina tawee e caɗeele waylude njiyaagu ngu anndaaka . Kies kadi ina sikki wonde rewɓe e nder faggudu galleeji ngonaa e ƴeewteede no feewi e jannginooɓe e nder fannuuji goɗɗi sabu ŋakkeende rewɓe e worɓe . Kies wonti wiɗtoowo ganndaaɗo, tawtoraaɗo batuuji keewɗi e nder leydi ndii e nder winndere ndee. [1] E hitaande 1987, Kies heɓi njeenaari teddundi e njillu to Ministeer Cellal leydi Siin ndi o gollodii e Ministeer oo e Departemaa Cellal Nguura to Duɗal Jaaɓi-haaɗtirde Shandong . [2] [3] To leydi Siin, o jannginii laabi waɗde wiɗtooji ko faati e mbayliigu nguurndam aadee. Kies ƴetti almuɓɓe Siin heewɓe ngam jokkude jaŋde mum en to Amerik. [3] Kies wonnoo ko tergal e Duɗal Ameriknaagal ko faati e ñamri, Fedde Ameriknaare toppitiinde ko faati e nguura, Fedde Ameriknaare toppitiinde ko faati e nguura, Fedde Ameriknaare toppitiinde ko faati e ñamri parenteral e enteral, e Fedde jaŋde ñamri . Ko o ganndo faggudu galle seedtinaaɗo kadi ko ganndo ko faati e ñaamdu binnditiiɗo . E nder golle makko to Lincoln, o woniino porfeseer mawɗo ko ina tolnoo e 173 almuudo MS e 32 Ph.D. almuɓɓe. Kies jokki e wasiyaade almudɓe caggal nde o heɓi rafi kanseer reedu e lewru ut 1993. [3] == Tuugnorgal == kmi6wrw69pqx7hihy14spz9o7q9xbaq Lingerie dress 0 40330 165339 2026-04-18T09:25:33Z SUZYFATIMA 13856 Created page with "Kosam ɗam ko sifaa ɓoornungal ɓurngal lollude e nder Amerik worgo e Orop e nder duuɓi capanɗe 1900 haa 1920. Ɓoornugol ngol ina weeɓi, ina heewi wonde danewol, ina fawee. Nde ɓuri yiɗeede ko e mbaydi yaajndi e ngam ndunngu. Yiyngo Ɓoornugol lingerie ina fawaa no feewi, ina waɗi no feewi ngam nanndude e ɓoornanteeri chemise jamaanu Regency. Kosam ɗam ina waɗi jokkere enɗam timmunde, blusaaji e juuɗe njuuteendi ceertundi. Ɓe ɓuri heewde ko daneeji, kono..." 165339 wikitext text/x-wiki Kosam ɗam ko sifaa ɓoornungal ɓurngal lollude e nder Amerik worgo e Orop e nder duuɓi capanɗe 1900 haa 1920. Ɓoornugol ngol ina weeɓi, ina heewi wonde danewol, ina fawee. Nde ɓuri yiɗeede ko e mbaydi yaajndi e ngam ndunngu. Yiyngo Ɓoornugol lingerie ina fawaa no feewi, ina waɗi no feewi ngam nanndude e ɓoornanteeri chemise jamaanu Regency. Kosam ɗam ina waɗi jokkere enɗam timmunde, blusaaji e juuɗe njuuteendi ceertundi. Ɓe ɓuri heewde ko daneeji, kono wonaa sahaa fof. Kosam ɗam ina waawi kadi ɓoorneede e dow mbaydiiji ceertuɗi walla slips, ina yaaji e mbaydi debbo. Kosam ɗam inniraa ko "lingerie" ngam teeŋtinde lewlewndu e ɓuuɓri ɓoornateeri ndii, wonaa ngam siftinde lingerie ko mbaydi les. Ko ɓuri sheer limce lingerie, ko ɓuri moƴƴude. Koɗkiiji ɗii mbaɗiraa ko mbaydiiji keewɗi, ina heen liɗɗi, cotton walla silki e geɗe ɓoornanteeri ndii ina njiyloo ngam feeñninde slip walla gown ɓoornaa les. Kosam limce ɓoornotonoo ko e nder dente rewɓe ceertuɗe e nder Amerik worgo e Orop e nder duuɓi capanɗe 1900 haa 1920.T hey ina heewi ɓoorneede e golle yaajɗe, ina wiyee ina fotnoo wonde e sahaa nguleeki.Kadi ina weeɓi looteede e mbaydiiji goɗɗi. Yanti heen, ɗe njettaama e koɗki majji ko ɗum kadi firti ko ɗe ɓuri famɗude coggu e mbaydiiji ɓoornanteeri goɗɗi ɗii. Ɓoornugol ngol ina waawi soodeede ko hesɗi walla tafde e galle e mbaadi. Ɗe mbaawi accessorized e kolce, laabi e bows e daande. Ko heddii e kaɓirɗe ɗee ko kaɓirɗe limce e parasol. Kosam ɗam ina fawii e laceeji e mbaydiiji, ina heen mbaydiiji gite. Tuugnorgal 31zebcfcm84h5534dxt951w3pl9jq7j 165342 165339 2026-04-18T09:26:28Z SUZYFATIMA 13856 165342 wikitext text/x-wiki {{Databox}}'''Kosam ɗam''' ko sifaa ɓoornungal ɓurngal lollude e nder Amerik worgo e Orop e nder duuɓi capanɗe 1900 haa 1920. Ɓoornugol ngol ina weeɓi, ina heewi wonde danewol, ina fawee. Nde ɓuri yiɗeede ko e mbaydi yaajndi e ngam ndunngu. == Yiyngo == Ɓoornugol lingerie ina fawaa no feewi, ina waɗi no feewi ngam nanndude e ɓoornanteeri chemise jamaanu Regency. Kosam ɗam ina waɗi jokkere enɗam timmunde, blusaaji e juuɗe njuuteendi ceertundi. Ɓe ɓuri heewde ko daneeji, kono wonaa sahaa fof. Kosam ɗam ina waawi kadi ɓoorneede e dow mbaydiiji ceertuɗi walla slips, ina yaaji e mbaydi debbo. Kosam ɗam inniraa ko "lingerie" ngam teeŋtinde lewlewndu e ɓuuɓri ɓoornateeri ndii, wonaa ngam siftinde lingerie ko mbaydi les. Ko ɓuri sheer limce lingerie, ko ɓuri moƴƴude. Koɗkiiji ɗii mbaɗiraa ko mbaydiiji keewɗi, ina heen liɗɗi, cotton walla silki e geɗe ɓoornanteeri ndii ina njiyloo ngam feeñninde slip walla gown ɓoornaa les. Kosam limce ɓoornotonoo ko e nder dente rewɓe ceertuɗe e nder Amerik worgo e Orop e nder duuɓi capanɗe 1900 haa 1920.T hey ina heewi ɓoorneede e golle yaajɗe, ina wiyee ina fotnoo wonde e sahaa nguleeki.Kadi ina weeɓi looteede e mbaydiiji goɗɗi. Yanti heen, ɗe njettaama e koɗki majji ko ɗum kadi firti ko ɗe ɓuri famɗude coggu e mbaydiiji ɓoornanteeri goɗɗi ɗii. Ɓoornugol ngol ina waawi soodeede ko hesɗi walla tafde e galle e mbaadi. Ɗe mbaawi accessorized e kolce, laabi e bows e daande. Ko heddii e kaɓirɗe ɗee ko kaɓirɗe limce e parasol. Kosam ɗam ina fawii e laceeji e mbaydiiji, ina heen mbaydiiji gite. == Tuugnorgal == 325g96vixqhcni0rph8silkqksv9cjv 165353 165342 2026-04-18T09:36:19Z SUZYFATIMA 13856 165353 wikitext text/x-wiki {{Databox}}'''Kosam ɗam''' ko sifaa ɓoornungal ɓurngal lollude e nder Amerik worgo e Orop e nder duuɓi capanɗe 1900 haa 1920. Ɓoornugol ngol ina weeɓi, ina heewi wonde danewol, ina fawee. Nde ɓuri yiɗeede ko e mbaydi yaajndi e ngam ndunngu. == Yiyngo == Ɓoornugol lingerie ina fawaa no feewi, ina waɗi no feewi ngam nanndude e ɓoornanteeri chemise jamaanu Regency. Kosam ɗam ina waɗi jokkere enɗam timmunde, blusaaji e juuɗe njuuteendi ceertundi. Ɓe ɓuri heewde ko daneeji, kono wonaa sahaa fof. Kosam ɗam ina waawi kadi ɓoorneede e dow mbaydiiji ceertuɗi walla slips, ina yaaji e mbaydi debbo. Kosam ɗam inniraa ko "lingerie" ngam teeŋtinde lewlewndu e ɓuuɓri ɓoornateeri ndii, wonaa ngam siftinde lingerie ko mbaydi les. Ko ɓuri sheer limce lingerie, ko ɓuri moƴƴude. Koɗkiiji ɗii mbaɗiraa ko mbaydiiji keewɗi, ina heen liɗɗi, cotton walla silki e geɗe ɓoornanteeri ndii ina njiyloo ngam feeñninde slip walla gown ɓoornaa les. Kosam limce ɓoornotonoo ko e nder dente rewɓe ceertuɗe e nder Amerik worgo e Orop e nder duuɓi capanɗe 1900 haa 1920.T hey ina heewi ɓoorneede e golle yaajɗe, ina wiyee ina fotnoo wonde e sahaa nguleeki.Kadi ina weeɓi looteede e mbaydiiji goɗɗi. Yanti heen, ɗe njettaama e koɗki majji ko ɗum kadi firti ko ɗe ɓuri famɗude coggu e mbaydiiji ɓoornanteeri goɗɗi ɗii. Ɓoornugol ngol ina waawi soodeede ko hesɗi walla tafde e galle e mbaadi. Ɗe mbaawi accessorized e kolce, laabi e bows e daande. Ko heddii e kaɓirɗe ɗee ko kaɓirɗe limce e parasol. Kosam ɗam ina fawii e laceeji e mbaydiiji, ina heen mbaydiiji gite.<ref name="Ben-Horin 2018">{{Cite news|url=https://pinsndls.com/2012/01/21/1900-1910-the-reign-of-the-lingerie-dress/|title=1900-1910: The Reign of The Lingerie Dress|last=Ben-Horin|first=Keren|date=2012-01-21|work=On Pins and Needles|access-date=2018-01-30|language=en-US}}</ref><ref name="Chalmers 1917">{{Cite journal|last=Chalmers|first=Eleanor|date=January 1917|title=Warm Weather Ahead With Its Need of Lingerie Dresses|url=https://books.google.com/books?id=ApVJAQAAMAAJ&dq=%22Lingerie%20dress%22&pg=PP62|journal=The Delineator|volume=90|pages=57–58}}</ref><ref name="Osborn 2018">{{Cite news|url=https://www.newspapers.com/clip/16984775/pittsburgh_daily_post/|title=Shirtwaist Suits for Southern Spring|last=Osborn|first=Ellen|date=1905|work=Pittsburgh Daily Post|access-date=2018-01-30|pages=24|via=Newspapers.com}}</ref><ref>{{Cite journal|date=1913|title=The Bordered Materials and Flouncings|url=https://books.google.com/books?id=KXVAAQAAMAAJ&q=lingerie+dress&pg=RA2-PA42|journal=Ladies' Home Journal|volume=30|pages=42}}</ref><ref name="Clarke 2018">{{Cite news|url=https://www.newspapers.com/clip/17005178/the_sun/|title=Fashions|last=Clarke|first=Verona|date=1906-07-10|work=The Sun|access-date=2018-01-30|pages=3|via=Newspapers.com}}</ref><ref>{{Cite news|url=https://www.newspapers.com/clip/16985397/freeport_journalstandard/|title=Chic Lingerie Frocks|date=1905-07-15|work=Freeport Journal-Standard|access-date=2018-01-30|pages=3|via=Newspapers.com}}</ref><ref name="Dirix 2016">{{Cite book|url=https://books.google.com/books?id=7EPOCwAAQBAJ&dq=%22lingerie+dress%22+1900s&pg=PA35|title=Dressing the Decades: Twentieth-century Vintage Style|last=Dirix|first=Emmanuelle|date=2016|publisher=Yale University Press|isbn=9780300215526|pages=35|language=en}}</ref><ref name="DePauw 2018">{{Cite news|url=http://wnpr.org/post/cool-summer-cottons-early-20th-century-lingerie-dresses|title=Cool Summer Cottons: Early 20th Century Lingerie Dresses|last=DePauw|first=Karen|date=12 July 2013|work=WNPR|access-date=2018-01-30|language=en}}</ref><ref>{{Cite news|url=https://www.newspapers.com/clip/16984927/the_fulton_county_news/|title=The Silk Lingerie Dress|date=1905-05-17|work=The Fulton County News|access-date=2018-01-30|pages=6|via=Newspapers.com}}</ref><ref>{{Cite news|url=https://www.newspapers.com/clip/16986594/detroit_free_press/|title=Neckwear for Summer|date=1907-05-26|work=Detroit Free Press|access-date=2018-01-30|pages=61|via=Newspapers.com}}</ref><ref>{{Cite news|url=https://www.newspapers.com/clip/16986643/harrisburg_telegraph/|title=New Fashions in Gowns and Hats|date=1907-06-04|work=Harrisburg Telegraph|access-date=2018-01-30|pages=10|via=Newspapers.com}}</ref><ref name="Clarke 20182" /><ref>{{Cite news|url=https://www.newspapers.com/clip/17005582/the_daily_missoulian/|title=Up-To-Date Lingerie Dress|date=1910-02-27|work=The Daily Missoulian|access-date=2018-01-30|pages=4|via=Newspapers.com}}</ref> == Tuugnorgal == <references /> slncfn41ug531yse84yrikeicwj3ofg 165354 165353 2026-04-18T09:36:34Z SUZYFATIMA 13856 165354 wikitext text/x-wiki {{Databox}}'''Kosam ɗam''' ko sifaa ɓoornungal ɓurngal lollude e nder Amerik worgo e Orop e nder duuɓi capanɗe 1900 haa 1920. Ɓoornugol ngol ina weeɓi, ina heewi wonde danewol, ina fawee. Nde ɓuri yiɗeede ko e mbaydi yaajndi e ngam ndunngu. == Yiyngo == Ɓoornugol lingerie ina fawaa no feewi, ina waɗi no feewi ngam nanndude e ɓoornanteeri chemise jamaanu Regency. Kosam ɗam ina waɗi jokkere enɗam timmunde, blusaaji e juuɗe njuuteendi ceertundi. Ɓe ɓuri heewde ko daneeji, kono wonaa sahaa fof. Kosam ɗam ina waawi kadi ɓoorneede e dow mbaydiiji ceertuɗi walla slips, ina yaaji e mbaydi debbo. Kosam ɗam inniraa ko "lingerie" ngam teeŋtinde lewlewndu e ɓuuɓri ɓoornateeri ndii, wonaa ngam siftinde lingerie ko mbaydi les. Ko ɓuri sheer limce lingerie, ko ɓuri moƴƴude. Koɗkiiji ɗii mbaɗiraa ko mbaydiiji keewɗi, ina heen liɗɗi, cotton walla silki e geɗe ɓoornanteeri ndii ina njiyloo ngam feeñninde slip walla gown ɓoornaa les. Kosam limce ɓoornotonoo ko e nder dente rewɓe ceertuɗe e nder Amerik worgo e Orop e nder duuɓi capanɗe 1900 haa 1920.T hey ina heewi ɓoorneede e golle yaajɗe, ina wiyee ina fotnoo wonde e sahaa nguleeki.Kadi ina weeɓi looteede e mbaydiiji goɗɗi. Yanti heen, ɗe njettaama e koɗki majji ko ɗum kadi firti ko ɗe ɓuri famɗude coggu e mbaydiiji ɓoornanteeri goɗɗi ɗii. Ɓoornugol ngol ina waawi soodeede ko hesɗi walla tafde e galle e mbaadi. Ɗe mbaawi accessorized e kolce, laabi e bows e daande. Ko heddii e kaɓirɗe ɗee ko kaɓirɗe limce e parasol. Kosam ɗam ina fawii e laceeji e mbaydiiji, ina heen mbaydiiji gite.<ref name="Ben-Horin 2018">{{Cite news|url=https://pinsndls.com/2012/01/21/1900-1910-the-reign-of-the-lingerie-dress/|title=1900-1910: The Reign of The Lingerie Dress|last=Ben-Horin|first=Keren|date=2012-01-21|work=On Pins and Needles|access-date=2018-01-30|language=en-US}}</ref><ref name="Chalmers 1917">{{Cite journal|last=Chalmers|first=Eleanor|date=January 1917|title=Warm Weather Ahead With Its Need of Lingerie Dresses|url=https://books.google.com/books?id=ApVJAQAAMAAJ&dq=%22Lingerie%20dress%22&pg=PP62|journal=The Delineator|volume=90|pages=57–58}}</ref><ref name="Osborn 2018">{{Cite news|url=https://www.newspapers.com/clip/16984775/pittsburgh_daily_post/|title=Shirtwaist Suits for Southern Spring|last=Osborn|first=Ellen|date=1905|work=Pittsburgh Daily Post|access-date=2018-01-30|pages=24|via=Newspapers.com}}</ref><ref>{{Cite journal|date=1913|title=The Bordered Materials and Flouncings|url=https://books.google.com/books?id=KXVAAQAAMAAJ&q=lingerie+dress&pg=RA2-PA42|journal=Ladies' Home Journal|volume=30|pages=42}}</ref><ref name="Clarke 2018">{{Cite news|url=https://www.newspapers.com/clip/17005178/the_sun/|title=Fashions|last=Clarke|first=Verona|date=1906-07-10|work=The Sun|access-date=2018-01-30|pages=3|via=Newspapers.com}}</ref><ref>{{Cite news|url=https://www.newspapers.com/clip/16985397/freeport_journalstandard/|title=Chic Lingerie Frocks|date=1905-07-15|work=Freeport Journal-Standard|access-date=2018-01-30|pages=3|via=Newspapers.com}}</ref><ref name="Dirix 2016">{{Cite book|url=https://books.google.com/books?id=7EPOCwAAQBAJ&dq=%22lingerie+dress%22+1900s&pg=PA35|title=Dressing the Decades: Twentieth-century Vintage Style|last=Dirix|first=Emmanuelle|date=2016|publisher=Yale University Press|isbn=9780300215526|pages=35|language=en}}</ref><ref name="DePauw 2018">{{Cite news|url=http://wnpr.org/post/cool-summer-cottons-early-20th-century-lingerie-dresses|title=Cool Summer Cottons: Early 20th Century Lingerie Dresses|last=DePauw|first=Karen|date=12 July 2013|work=WNPR|access-date=2018-01-30|language=en}}</ref><ref>{{Cite news|url=https://www.newspapers.com/clip/16984927/the_fulton_county_news/|title=The Silk Lingerie Dress|date=1905-05-17|work=The Fulton County News|access-date=2018-01-30|pages=6|via=Newspapers.com}}</ref><ref>{{Cite news|url=https://www.newspapers.com/clip/16986594/detroit_free_press/|title=Neckwear for Summer|date=1907-05-26|work=Detroit Free Press|access-date=2018-01-30|pages=61|via=Newspapers.com}}</ref><ref>{{Cite news|url=https://www.newspapers.com/clip/16986643/harrisburg_telegraph/|title=New Fashions in Gowns and Hats|date=1907-06-04|work=Harrisburg Telegraph|access-date=2018-01-30|pages=10|via=Newspapers.com}}</ref><ref name="Clarke 20182" /><ref>{{Cite news|url=https://www.newspapers.com/clip/17005582/the_daily_missoulian/|title=Up-To-Date Lingerie Dress|date=1910-02-27|work=The Daily Missoulian|access-date=2018-01-30|pages=4|via=Newspapers.com}}</ref> == Tuugnorgal == <references /> [[Category:Rewbe]] hxf0ul4vipz2smc6dmvrix9oc7m46fb Farayse Arik Kolb 0 40331 165340 2026-04-18T09:26:03Z Sardeeq 14292 Created by translating the page "[[:en:Special:Redirect/revision/1328380516|Frances Arick Kolb]]" 165340 wikitext text/x-wiki '''Frances Arick Kolb''' (1937 – 12 lewru bowte 1991) ko jiiloowo jaŋde Ameriknaajo, daraniiɗo jaŋde. O golliima e balloowo gardiiɗo The Network e jiiloowo e Departemaa Jaŋde New Jersey e nokku jaŋde New England. Ko o sosɗo fedde wiyeteende South Hills e nder Fedde Ngenndiije Dentuɗe ngam Rewɓe (NOW), gardiiɗo diiwaan Fuɗnaange, tergal e yiilirde ngenndiire. == Nguurndam gadano == Kolb jibinaa ko e hitaande 1937 to wuro wiyeteengo Worcester . Yumma makko ko Bet Arick, miñiiko ko Martin R. Arick. O woniino janngoowo to duɗal jaaɓi haaɗtirde Brandeis hakkunde 1954 e 1956, hay so tawii noon o dañii dipolomaaji makko e ganndal daartol e jaŋde hakkundeere to duɗal jaaɓi haaɗtirde Washington to St Doktoraa e nder daartol e hitaande 1972. <ref name=":0" /> == Kugal == Kolb fuɗɗii golle to duɗal jaaɓi haaɗtirde Pennsylvania e hitaande 1971, ko jannginoowo e jaŋde jokkondire. O fuɗɗii golle to duɗal jaaɓi haaɗtirde Pittsburgh ko e hitaande 1973, omo janngina daartol Amerik. O woniino balloowo jannginoowo to duɗal jaaɓi haaɗtirde Montclair State hakkunde 1973 e 1975, o woniino kadi jannginoowo balloowo to duɗal jaaɓi haaɗtirde City College to New York hakkunde 1974 e 1975. O tawtoraama batu ngenndiwal 1975 to fedde daartol Amerik, o woni tergal e fedde jannginooɓe taariindi e rewɓe Koolol rewɓe daartiyankooɓe Berkshire e lewru suwee 1975 to duɗal jaaɓi haaɗtirde Bryn Mawr ɗo o ardii batu ngam wallitde jaŋde rewɓe. O golliima hakkunde 1975 e 1979 e gardagol janngirɗe to Duɗal Janngingol ngam Desegregation Sexuel, ngal jokkondiri e Douglass College to Duɗal Jaaɓi-haaɗtirde Rutgers, o woniino tergal e goomu peewnugol ñalngu mawningol duuɓi teemedde ɗiɗi (200) duɗal ngal e nder New Jersey e lewru marse e lewru abriil 1976. O golliima e duɗal E Junb Depart e Junduly 1978 ko konsul to nokku ɓamtaare jaŋde Sud. <ref name=":0" /> wonnoo ko jiiloowo e nokku janngirde New England, ko ɗum woni porogaraam fedde nde Title IX rokkata kaalis ballitooɗo e ƴellitde mbaydiiji gonɗi e nder renndo, e hitaande 1979 e hitaande 1980 . Massachusetts, e hitaande 1982 ko balloowo maɓɓe keso gardiiɗo. <ref name=":0" /> Fedde sakkitiinde ndee ko fedde nde wonaa laamuyankoore, nde daranii ko wiɗtooji e heblo. <ref name=":1" /> Kolb ina ɗaɓɓi defte janngirɗe tawa ina waɗi darnde leƴƴi pamari e rewɓe. O waɗii wideyoo "Breaking Through – Nate jaaltaaɓe" o winndi defte keewɗe, ina heen ''nate yummiraaɓe men ; Huutoraade Daartol Haala e nder Suudu Janngirdu'' . <ref name=":1" /> == Golle == Kolb jeyaa ko e sosɓe fedde South Hills fedde ngenndiire ngam rewɓe (NOW) to Pittsburgh, kam e sosde e golloraade gardiiɗo duɗal jaaɓi haaɗtirde South Hills Now Day Nursery hakkunde 1972 e 1973. O woniino gardiiɗo diiwaan Fuɗnaange haa 1973 koolol waɗnoongol to Atlantik City e hitaande 1974 e nder yontere ɓennunde ndee, hono ñalngu nguu, koolol Miss America, tiitoonde mum ko ‘Koolol debbo kaawniiɗe ; Alaa Miijo Amerik'. <ref name=":0" /> O woniino kadi tergal e fedde NOW to New Jersey. <ref name=":2" /> O suɓaama e nder hitaande 1975, o teeŋtinii faandaare makko sosde "renndo ngo alaa ko woni e mum so wonaa njiyaagu, njiyaagu, e njiyaagu". [1] [2] O joginoo ndee darnde haa hitaande 1977, o woni kadi arsiif fedde nde. [3] O woniino tergal goomu kuule ngam batuuji ngenndiiji 1975 e 1976, tergal goomu bidsee e nder dingiral ngenndiwal, koolaaɗo kuuɓal kaalis ngam NOW Freedom Train e hitaande 1976, hooreejo goomu yuɓɓo ngam batuuji hakkunde leyɗeele 1977 the International the Women's chair ERA Strike Force hakkunde 1977 e 1979, baɗnooɗo tiiɗnaare e dowlaaji ɗi njogoraani tawo jaɓde kuulal jowitiingal e potal hakkeeji (ERA). [3] [1] O woniino balloowo Bunting to defterdu Schlesinger to duɗal Radcliffe ngam jaŋde toownde to duɗal jaaɓi haaɗtirde Harvard e hitaande 1979, o winndi daartol duuɓi sappo gadani NOW. [1] Kolb wonnoo kadi tergal e fedde Pittsburgh e nder fedde politik rewɓe (WPC), e fedde ngenndiire rewɓe yahuud en to New Jersey, e fedde Pittsburgh ngam ɓamtaare rewɓe, e fedde ndimaagu rewɓe to East Lansing, Michigan, e hooreejo goomu toppitiingu peewnugol galleeji to East Lansing. == Nguurndam neɗɗo == Kolb resi jom suudu mum gadano biyeteeɗo Zivon Cohen, caggal nde ɓe ceerti, o resi Alfred Kolb, jannginoowo to duɗal jaaɓi haaɗtirde Quinsigamond, mo o jibini ɓiɗɗo debbo gooto, hono Sharon. O sankii ko e rafi kanseer ñalnde 12 lewru bowte hitaande 1991, to opitaal Marlborough to leydi Massachusetts . Binndanɗe makko ina njogii defterdu Schlesinger. <ref name=":0" /> == Tuugnorgal == 6xeoif7qgjoyofut11m88j8xcad2ups 165341 165340 2026-04-18T09:26:20Z Sardeeq 14292 165341 wikitext text/x-wiki {{Databox}} '''Frances Arick Kolb''' (1937 – 12 lewru bowte 1991) ko jiiloowo jaŋde Ameriknaajo, daraniiɗo jaŋde. O golliima e balloowo gardiiɗo The Network e jiiloowo e Departemaa Jaŋde New Jersey e nokku jaŋde New England. Ko o sosɗo fedde wiyeteende South Hills e nder Fedde Ngenndiije Dentuɗe ngam Rewɓe (NOW), gardiiɗo diiwaan Fuɗnaange, tergal e yiilirde ngenndiire. == Nguurndam gadano == Kolb jibinaa ko e hitaande 1937 to wuro wiyeteengo Worcester . Yumma makko ko Bet Arick, miñiiko ko Martin R. Arick. O woniino janngoowo to duɗal jaaɓi haaɗtirde Brandeis hakkunde 1954 e 1956, hay so tawii noon o dañii dipolomaaji makko e ganndal daartol e jaŋde hakkundeere to duɗal jaaɓi haaɗtirde Washington to St Doktoraa e nder daartol e hitaande 1972. <ref name=":0" /> == Kugal == Kolb fuɗɗii golle to duɗal jaaɓi haaɗtirde Pennsylvania e hitaande 1971, ko jannginoowo e jaŋde jokkondire. O fuɗɗii golle to duɗal jaaɓi haaɗtirde Pittsburgh ko e hitaande 1973, omo janngina daartol Amerik. O woniino balloowo jannginoowo to duɗal jaaɓi haaɗtirde Montclair State hakkunde 1973 e 1975, o woniino kadi jannginoowo balloowo to duɗal jaaɓi haaɗtirde City College to New York hakkunde 1974 e 1975. O tawtoraama batu ngenndiwal 1975 to fedde daartol Amerik, o woni tergal e fedde jannginooɓe taariindi e rewɓe Koolol rewɓe daartiyankooɓe Berkshire e lewru suwee 1975 to duɗal jaaɓi haaɗtirde Bryn Mawr ɗo o ardii batu ngam wallitde jaŋde rewɓe. O golliima hakkunde 1975 e 1979 e gardagol janngirɗe to Duɗal Janngingol ngam Desegregation Sexuel, ngal jokkondiri e Douglass College to Duɗal Jaaɓi-haaɗtirde Rutgers, o woniino tergal e goomu peewnugol ñalngu mawningol duuɓi teemedde ɗiɗi (200) duɗal ngal e nder New Jersey e lewru marse e lewru abriil 1976. O golliima e duɗal E Junb Depart e Junduly 1978 ko konsul to nokku ɓamtaare jaŋde Sud. <ref name=":0" /> wonnoo ko jiiloowo e nokku janngirde New England, ko ɗum woni porogaraam fedde nde Title IX rokkata kaalis ballitooɗo e ƴellitde mbaydiiji gonɗi e nder renndo, e hitaande 1979 e hitaande 1980 . Massachusetts, e hitaande 1982 ko balloowo maɓɓe keso gardiiɗo. <ref name=":0" /> Fedde sakkitiinde ndee ko fedde nde wonaa laamuyankoore, nde daranii ko wiɗtooji e heblo. <ref name=":1" /> Kolb ina ɗaɓɓi defte janngirɗe tawa ina waɗi darnde leƴƴi pamari e rewɓe. O waɗii wideyoo "Breaking Through – Nate jaaltaaɓe" o winndi defte keewɗe, ina heen ''nate yummiraaɓe men ; Huutoraade Daartol Haala e nder Suudu Janngirdu'' . <ref name=":1" /> == Golle == Kolb jeyaa ko e sosɓe fedde South Hills fedde ngenndiire ngam rewɓe (NOW) to Pittsburgh, kam e sosde e golloraade gardiiɗo duɗal jaaɓi haaɗtirde South Hills Now Day Nursery hakkunde 1972 e 1973. O woniino gardiiɗo diiwaan Fuɗnaange haa 1973 koolol waɗnoongol to Atlantik City e hitaande 1974 e nder yontere ɓennunde ndee, hono ñalngu nguu, koolol Miss America, tiitoonde mum ko ‘Koolol debbo kaawniiɗe ; Alaa Miijo Amerik'. <ref name=":0" /> O woniino kadi tergal e fedde NOW to New Jersey. <ref name=":2" /> O suɓaama e nder hitaande 1975, o teeŋtinii faandaare makko sosde "renndo ngo alaa ko woni e mum so wonaa njiyaagu, njiyaagu, e njiyaagu". [1] [2] O joginoo ndee darnde haa hitaande 1977, o woni kadi arsiif fedde nde. [3] O woniino tergal goomu kuule ngam batuuji ngenndiiji 1975 e 1976, tergal goomu bidsee e nder dingiral ngenndiwal, koolaaɗo kuuɓal kaalis ngam NOW Freedom Train e hitaande 1976, hooreejo goomu yuɓɓo ngam batuuji hakkunde leyɗeele 1977 the International the Women's chair ERA Strike Force hakkunde 1977 e 1979, baɗnooɗo tiiɗnaare e dowlaaji ɗi njogoraani tawo jaɓde kuulal jowitiingal e potal hakkeeji (ERA). [3] [1] O woniino balloowo Bunting to defterdu Schlesinger to duɗal Radcliffe ngam jaŋde toownde to duɗal jaaɓi haaɗtirde Harvard e hitaande 1979, o winndi daartol duuɓi sappo gadani NOW. [1] Kolb wonnoo kadi tergal e fedde Pittsburgh e nder fedde politik rewɓe (WPC), e fedde ngenndiire rewɓe yahuud en to New Jersey, e fedde Pittsburgh ngam ɓamtaare rewɓe, e fedde ndimaagu rewɓe to East Lansing, Michigan, e hooreejo goomu toppitiingu peewnugol galleeji to East Lansing. == Nguurndam neɗɗo == Kolb resi jom suudu mum gadano biyeteeɗo Zivon Cohen, caggal nde ɓe ceerti, o resi Alfred Kolb, jannginoowo to duɗal jaaɓi haaɗtirde Quinsigamond, mo o jibini ɓiɗɗo debbo gooto, hono Sharon. O sankii ko e rafi kanseer ñalnde 12 lewru bowte hitaande 1991, to opitaal Marlborough to leydi Massachusetts . Binndanɗe makko ina njogii defterdu Schlesinger. <ref name=":0" /> == Tuugnorgal == 410r4ntamnsjg3ge6m0nrpvfi20uchk Anna Arnold Heedman 0 40332 165343 2026-04-18T09:27:56Z Sardeeq 14292 Created by translating the page "[[:en:Special:Redirect/revision/1346972842|Anna Arnold Hedgeman]]" 165343 wikitext text/x-wiki '''Anna Arnold Hedgeman''' (5 sulyee 1899 – 17 lewru mbooy 1990) ko hooreejo jojjanɗe aadee Afriknaajo-Ameriknaajo, ko o politik, ko o jannginoowo, ko o binndoowo. E laamu hooreejo leydi ndii hono Harry Truman, Hedgeman wonnoo ko gardiiɗo gollordu Diisnondiral ngenndiwal ngam ƴellitde golle nuunɗuɗe, caggal nde o golliima e kampaañ makko ngam suɓaade hooreejo leydi. O toɗɗaa kadi e kabine meer wuro New York Robert Wagner, o woni debbo afriknaajo-ameriknaajo gadano jogaade posto kabine to New York. Hedgeman ko daraniiɗo mawɗo leƴƴi pamari e miskineeɓe e nder wuro New York. O woniino kadi jiiloowo sosiyeteeji e juɓɓule keewɗe ko faati e geɗe njiyaagu, o sosi Hedgeman Consultant Services. O jeyaa ko e yuɓɓinɓe marse 1963 to Wasinton . E nder duuɓi makko e nder dingiral jojjanɗe aadee, o seerti e Dorothy Height . == Nguurndam e ɓesngu puɗɗaangu == Anna Arnold jibinaa ko to Marshalltown, to leydi Iowa, to galle Wiliyam Jaak Arnold ɗiɗaɓo e Marie Elen (Parker) Arnold. O ummii e ɓesngu makko o fayi Anoka, Minnesota, ɗo ɓesngu makko tan woni Afriknaajo-Ameriknaajo e nder wuro tokooso ngoo. Kono tan, ɓesngu makko ko fedde tiiɗnde e nder renndo ngo, o meeɗaa waɗeede e mbaydi ngoɗndi nde o mawnata ndee. Eklesiya Methodist e duɗal fof ko geɗe teeŋtuɗe e nguurndam galle Arnold. Baaba makko sosi nokku hirjinoowo, teeŋtinoowo jaŋde e nehdi golle tiiɗndi. Hedgeman janngi no janngirtee e galle kono o jaɓaaka yahde duɗal haa o dañi duuɓi jeeɗiɗi. E hitaande 1918, Hedgeman heɓi bak mum to duɗal jaaɓi haaɗtirde Anoka, o jokki jaŋde makko to duɗal jaaɓi haaɗtirde Hamline, duɗal jaaɓi haaɗtirde Metodist to Saint Paul, Minnesota . Ko kanko woni almuudo Afriknaajo-Ameriknaajo gadano e duɗal ngal. E hitaande 1922, Hedgeman wonti Afriknaajo-Ameriknaajo gadano heɓde dipolomaaji mum, caggal nde o heɓi dipolom makko BA e ɗemngal Engele. Nde o woni e duɗal jaaɓi haaɗtirde, o nani WEB Du Bois ina haala, ɗum addani mo heɓde nafoore e jaŋde. E hitaande 1936, o resi Merritt Hedgeman, jimoowo mo yiɗde mum teeŋtunde e jimɗi e operaaji leñol Afriknaajo-Ameriknaajo, to wuro New York. Ɓeeɗoo ɗiɗo ngalaano ɓiɓɓe. == Golle ko adii politik == Duuɓi ɗiɗi, Hedgeman jannginii Engele e daartol to duɗal jaaɓi haaɗtirde Rust College, duɗal jaaɓi haaɗtirde ɓaleeɓe taariindi to Holly Springs, Mississippi, ɗo o heɓi humpito makko gadano e seerndude yimɓe. Anna Arnold Hedgeman fuɗɗii golle e nder renndo ngo ko e kitaale 1920 nde o wonti gardiiɗo gollordu ɓaleeɓe fedde YWCA to wuro Jersey, New Jersey. O golliima e YWCA, o wonii gardiiɗo gollordu to Ohio, New Jersey, Harlem, Filadelfi e Brooklyn . Ɗeeɗoo caɗeele fof ceerndaama. Hedgeman wonnoo kadi ko gardiiɗo gollordu Goomu ngenndiijo ngam gollal duumingal, balloowo deenoowo rewɓe to duɗal jaaɓi haaɗtirde Howard, gardiiɗo jaaynde ''New York Age'', jiiloowo departemaa jokkondiral hakkunde yimɓe to Fuller Products Company, e kampaañ hooreejo leydi Harry Truman e hitaande 1948. == Haɓde e hakkeeji siwil == E nder kitaale 1930 fof, Hedgeman ina jokki e golle seppooji, militeeruuji makko mbaɗti woppude golle gardiiɗo fedde ɓaleeɓe to Brooklyn YWCA. E hitaande 1944, o wonti hooreejo fedde toppitiinde ko fayti e golle (FEPC). E hitaande 1946, Hedgeman wonii balloowo hooreejo rewɓe to duɗal jaaɓi haaɗtirde Howard . E hitaande 1954, o woni debbo afriknaajo-ameriknaajo gadano jogaade jappeere laamu e nder daartol [[𞤚𞤵𞤬𞤵𞤲𞤣𞤫 𞤐𞤭𞤴𞤮𞤪𞤳|wuro New York]] . E hitaande 1958, o woni e golle gardiiɗo jokkondiral hakkunde yimɓe e nder sosiyetee Fuller Products. O wonti gardiiɗo jaaynde wiyeteende ''New York Age'' e hitaande 1959. E duuɓi garooji ɗii, o sosi fedde wiyeteende Hedgeman Consultant Services to wuro New York, kanko e jom suudu makko. E hitaande 1963, Hedgeman wonnoo ko yuɓɓinoowo marse to Wasinton ngam golle e ndimaagu . O golliima e daraniiɓe ko wayi no Bayard Rustin e A. Philip Randolph . Ndee dillere addi ko ina tolnoo e 250 000 daraniiɗo haɓaade Washington, DC Hedgeman gooto fof ƴetti 40 000 Protestan ngam tawtoreede. Hedgeman wonnoo ko jannginoowo, jannginoowo, e jiiloowo e nder nokkuuji jaŋde keewɗi, e nder birooji, e nder duɗe jaaɓi haaɗtirde e duɗe jaaɓi haaɗtirde, haa teeŋti noon e fannu jaŋde Afriknaaɓe-Ameriknaaɓe. O yahi Afrik, o jannginii e nder leyɗeele dentuɗe Amerik kala, haa teeŋti noon e duɗe ɓaleeɓe e duɗe jaaɓi haaɗtirde, o woni yeru jaambaaro ɓaleejo. O teeŋtinii e almudɓe nafoore faamde daartol ko huunde nde fotaani heɓde potal. E kitaale 1970, o heewnoo haalde ko e duɗe jaaɓi haaɗtirde e nder Afrik e nder leyɗeele dentuɗe Amerik. == Tuugnorgal == [[Category:Pages with unreviewed translations]] m5v024qsyz35r8dqp5ghermklxknipy 165344 165343 2026-04-18T09:29:22Z Sardeeq 14292 Created by translating the page "[[:en:Special:Redirect/revision/1346972842|Anna Arnold Hedgeman]]" 165344 wikitext text/x-wiki '''Anna Arnold Hedgeman''' (5 sulyee 1899 – 17 lewru mbooy 1990) ko hooreejo jojjanɗe aadee Afriknaajo-Ameriknaajo, ko o politik, ko o jannginoowo, ko o binndoowo. E laamu hooreejo leydi ndii hono Harry Truman, Hedgeman wonnoo ko gardiiɗo gollordu Diisnondiral ngenndiwal ngam ƴellitde golle nuunɗuɗe, caggal nde o golliima e kampaañ makko ngam suɓaade hooreejo leydi. O toɗɗaa kadi e kabine meer wuro New York Robert Wagner, o woni debbo afriknaajo-ameriknaajo gadano jogaade posto kabine to New York. Hedgeman ko daraniiɗo mawɗo leƴƴi pamari e miskineeɓe e nder wuro New York. O woniino kadi jiiloowo sosiyeteeji e juɓɓule keewɗe ko faati e geɗe njiyaagu, o sosi Hedgeman Consultant Services. O jeyaa ko e yuɓɓinɓe marse 1963 to Wasinton . E nder duuɓi makko e nder dingiral jojjanɗe aadee, o seerti e Dorothy Height .<ref>Cook, Joan (January 26, 1990). "Anna Hedgeman Is Dead at 90; Aide to Mayor Wagner in 1950's". The New York Times. ISSN 0362-4331. Retrieved February 12, 2020.</ref><ref>Hedgeman, Anna Arnold 1899–1990". ''Encyclopedia.com''. Retrieved February 12, 2020.</ref> == Nguurndam e ɓesngu puɗɗaangu == Anna Arnold jibinaa ko to Marshalltown, to leydi Iowa, to galle Wiliyam Jaak Arnold ɗiɗaɓo e Marie Elen (Parker) Arnold. O ummii e ɓesngu makko o fayi Anoka, Minnesota, ɗo ɓesngu makko tan woni Afriknaajo-Ameriknaajo e nder wuro tokooso ngoo. Kono tan, ɓesngu makko ko fedde tiiɗnde e nder renndo ngo, o meeɗaa waɗeede e mbaydi ngoɗndi nde o mawnata ndee. Eklesiya Methodist e duɗal fof ko geɗe teeŋtuɗe e nguurndam galle Arnold. Baaba makko sosi nokku hirjinoowo, teeŋtinoowo jaŋde e nehdi golle tiiɗndi. Hedgeman janngi no janngirtee e galle kono o jaɓaaka yahde duɗal haa o dañi duuɓi jeeɗiɗi. E hitaande 1918, Hedgeman heɓi bak mum to duɗal jaaɓi haaɗtirde Anoka, o jokki jaŋde makko to duɗal jaaɓi haaɗtirde Hamline, duɗal jaaɓi haaɗtirde Metodist to Saint Paul, Minnesota . Ko kanko woni almuudo Afriknaajo-Ameriknaajo gadano e duɗal ngal. E hitaande 1922, Hedgeman wonti Afriknaajo-Ameriknaajo gadano heɓde dipolomaaji mum, caggal nde o heɓi dipolom makko BA e ɗemngal Engele. Nde o woni e duɗal jaaɓi haaɗtirde, o nani WEB Du Bois ina haala, ɗum addani mo heɓde nafoore e jaŋde. E hitaande 1936, o resi Merritt Hedgeman, jimoowo mo yiɗde mum teeŋtunde e jimɗi e operaaji leñol Afriknaajo-Ameriknaajo, to wuro New York. Ɓeeɗoo ɗiɗo ngalaano ɓiɓɓe. == Golle ko adii politik == Duuɓi ɗiɗi, Hedgeman jannginii Engele e daartol to duɗal jaaɓi haaɗtirde Rust College, duɗal jaaɓi haaɗtirde ɓaleeɓe taariindi to Holly Springs, Mississippi, ɗo o heɓi humpito makko gadano e seerndude yimɓe. Anna Arnold Hedgeman fuɗɗii golle e nder renndo ngo ko e kitaale 1920 nde o wonti gardiiɗo gollordu ɓaleeɓe fedde YWCA to wuro Jersey, New Jersey. O golliima e YWCA, o wonii gardiiɗo gollordu to Ohio, New Jersey, Harlem, Filadelfi e Brooklyn . Ɗeeɗoo caɗeele fof ceerndaama. Hedgeman wonnoo kadi ko gardiiɗo gollordu Goomu ngenndiijo ngam gollal duumingal, balloowo deenoowo rewɓe to duɗal jaaɓi haaɗtirde Howard, gardiiɗo jaaynde ''New York Age'', jiiloowo departemaa jokkondiral hakkunde yimɓe to Fuller Products Company, e kampaañ hooreejo leydi Harry Truman e hitaande 1948. == Haɓde e hakkeeji siwil == E nder kitaale 1930 fof, Hedgeman ina jokki e golle seppooji, militeeruuji makko mbaɗti woppude golle gardiiɗo fedde ɓaleeɓe to Brooklyn YWCA. E hitaande 1944, o wonti hooreejo fedde toppitiinde ko fayti e golle (FEPC). E hitaande 1946, Hedgeman wonii balloowo hooreejo rewɓe to duɗal jaaɓi haaɗtirde Howard . E hitaande 1954, o woni debbo afriknaajo-ameriknaajo gadano jogaade jappeere laamu e nder daartol [[𞤚𞤵𞤬𞤵𞤲𞤣𞤫 𞤐𞤭𞤴𞤮𞤪𞤳|wuro New York]] . E hitaande 1958, o woni e golle gardiiɗo jokkondiral hakkunde yimɓe e nder sosiyetee Fuller Products. O wonti gardiiɗo jaaynde wiyeteende ''New York Age'' e hitaande 1959. E duuɓi garooji ɗii, o sosi fedde wiyeteende Hedgeman Consultant Services to wuro New York, kanko e jom suudu makko. E hitaande 1963, Hedgeman wonnoo ko yuɓɓinoowo marse to Wasinton ngam golle e ndimaagu . O golliima e daraniiɓe ko wayi no Bayard Rustin e A. Philip Randolph . Ndee dillere addi ko ina tolnoo e 250 000 daraniiɗo haɓaade Washington, DC Hedgeman gooto fof ƴetti 40 000 Protestan ngam tawtoreede. Hedgeman wonnoo ko jannginoowo, jannginoowo, e jiiloowo e nder nokkuuji jaŋde keewɗi, e nder birooji, e nder duɗe jaaɓi haaɗtirde e duɗe jaaɓi haaɗtirde, haa teeŋti noon e fannu jaŋde Afriknaaɓe-Ameriknaaɓe. O yahi Afrik, o jannginii e nder leyɗeele dentuɗe Amerik kala, haa teeŋti noon e duɗe ɓaleeɓe e duɗe jaaɓi haaɗtirde, o woni yeru jaambaaro ɓaleejo. O teeŋtinii e almudɓe nafoore faamde daartol ko huunde nde fotaani heɓde potal. E kitaale 1970, o heewnoo haalde ko e duɗe jaaɓi haaɗtirde e nder Afrik e nder leyɗeele dentuɗe Amerik. == Tuugnorgal == [[Category:Pages with unreviewed translations]] 9wnj3apatihq7w394e2nhwyx67nouf3 165345 165344 2026-04-18T09:29:40Z Sardeeq 14292 165345 wikitext text/x-wiki {{Databox}} '''Anna Arnold Hedgeman''' (5 sulyee 1899 – 17 lewru mbooy 1990) ko hooreejo jojjanɗe aadee Afriknaajo-Ameriknaajo, ko o politik, ko o jannginoowo, ko o binndoowo. E laamu hooreejo leydi ndii hono Harry Truman, Hedgeman wonnoo ko gardiiɗo gollordu Diisnondiral ngenndiwal ngam ƴellitde golle nuunɗuɗe, caggal nde o golliima e kampaañ makko ngam suɓaade hooreejo leydi. O toɗɗaa kadi e kabine meer wuro New York Robert Wagner, o woni debbo afriknaajo-ameriknaajo gadano jogaade posto kabine to New York. Hedgeman ko daraniiɗo mawɗo leƴƴi pamari e miskineeɓe e nder wuro New York. O woniino kadi jiiloowo sosiyeteeji e juɓɓule keewɗe ko faati e geɗe njiyaagu, o sosi Hedgeman Consultant Services. O jeyaa ko e yuɓɓinɓe marse 1963 to Wasinton . E nder duuɓi makko e nder dingiral jojjanɗe aadee, o seerti e Dorothy Height .<ref>Cook, Joan (January 26, 1990). "Anna Hedgeman Is Dead at 90; Aide to Mayor Wagner in 1950's". The New York Times. ISSN 0362-4331. Retrieved February 12, 2020.</ref><ref>Hedgeman, Anna Arnold 1899–1990". ''Encyclopedia.com''. Retrieved February 12, 2020.</ref> == Nguurndam e ɓesngu puɗɗaangu == Anna Arnold jibinaa ko to Marshalltown, to leydi Iowa, to galle Wiliyam Jaak Arnold ɗiɗaɓo e Marie Elen (Parker) Arnold. O ummii e ɓesngu makko o fayi Anoka, Minnesota, ɗo ɓesngu makko tan woni Afriknaajo-Ameriknaajo e nder wuro tokooso ngoo. Kono tan, ɓesngu makko ko fedde tiiɗnde e nder renndo ngo, o meeɗaa waɗeede e mbaydi ngoɗndi nde o mawnata ndee. Eklesiya Methodist e duɗal fof ko geɗe teeŋtuɗe e nguurndam galle Arnold. Baaba makko sosi nokku hirjinoowo, teeŋtinoowo jaŋde e nehdi golle tiiɗndi. Hedgeman janngi no janngirtee e galle kono o jaɓaaka yahde duɗal haa o dañi duuɓi jeeɗiɗi. E hitaande 1918, Hedgeman heɓi bak mum to duɗal jaaɓi haaɗtirde Anoka, o jokki jaŋde makko to duɗal jaaɓi haaɗtirde Hamline, duɗal jaaɓi haaɗtirde Metodist to Saint Paul, Minnesota . Ko kanko woni almuudo Afriknaajo-Ameriknaajo gadano e duɗal ngal. E hitaande 1922, Hedgeman wonti Afriknaajo-Ameriknaajo gadano heɓde dipolomaaji mum, caggal nde o heɓi dipolom makko BA e ɗemngal Engele. Nde o woni e duɗal jaaɓi haaɗtirde, o nani WEB Du Bois ina haala, ɗum addani mo heɓde nafoore e jaŋde. E hitaande 1936, o resi Merritt Hedgeman, jimoowo mo yiɗde mum teeŋtunde e jimɗi e operaaji leñol Afriknaajo-Ameriknaajo, to wuro New York. Ɓeeɗoo ɗiɗo ngalaano ɓiɓɓe. == Golle ko adii politik == Duuɓi ɗiɗi, Hedgeman jannginii Engele e daartol to duɗal jaaɓi haaɗtirde Rust College, duɗal jaaɓi haaɗtirde ɓaleeɓe taariindi to Holly Springs, Mississippi, ɗo o heɓi humpito makko gadano e seerndude yimɓe. Anna Arnold Hedgeman fuɗɗii golle e nder renndo ngo ko e kitaale 1920 nde o wonti gardiiɗo gollordu ɓaleeɓe fedde YWCA to wuro Jersey, New Jersey. O golliima e YWCA, o wonii gardiiɗo gollordu to Ohio, New Jersey, Harlem, Filadelfi e Brooklyn . Ɗeeɗoo caɗeele fof ceerndaama. Hedgeman wonnoo kadi ko gardiiɗo gollordu Goomu ngenndiijo ngam gollal duumingal, balloowo deenoowo rewɓe to duɗal jaaɓi haaɗtirde Howard, gardiiɗo jaaynde ''New York Age'', jiiloowo departemaa jokkondiral hakkunde yimɓe to Fuller Products Company, e kampaañ hooreejo leydi Harry Truman e hitaande 1948. == Haɓde e hakkeeji siwil == E nder kitaale 1930 fof, Hedgeman ina jokki e golle seppooji, militeeruuji makko mbaɗti woppude golle gardiiɗo fedde ɓaleeɓe to Brooklyn YWCA. E hitaande 1944, o wonti hooreejo fedde toppitiinde ko fayti e golle (FEPC). E hitaande 1946, Hedgeman wonii balloowo hooreejo rewɓe to duɗal jaaɓi haaɗtirde Howard . E hitaande 1954, o woni debbo afriknaajo-ameriknaajo gadano jogaade jappeere laamu e nder daartol [[𞤚𞤵𞤬𞤵𞤲𞤣𞤫 𞤐𞤭𞤴𞤮𞤪𞤳|wuro New York]] . E hitaande 1958, o woni e golle gardiiɗo jokkondiral hakkunde yimɓe e nder sosiyetee Fuller Products. O wonti gardiiɗo jaaynde wiyeteende ''New York Age'' e hitaande 1959. E duuɓi garooji ɗii, o sosi fedde wiyeteende Hedgeman Consultant Services to wuro New York, kanko e jom suudu makko. E hitaande 1963, Hedgeman wonnoo ko yuɓɓinoowo marse to Wasinton ngam golle e ndimaagu . O golliima e daraniiɓe ko wayi no Bayard Rustin e A. Philip Randolph . Ndee dillere addi ko ina tolnoo e 250 000 daraniiɗo haɓaade Washington, DC Hedgeman gooto fof ƴetti 40 000 Protestan ngam tawtoreede. Hedgeman wonnoo ko jannginoowo, jannginoowo, e jiiloowo e nder nokkuuji jaŋde keewɗi, e nder birooji, e nder duɗe jaaɓi haaɗtirde e duɗe jaaɓi haaɗtirde, haa teeŋti noon e fannu jaŋde Afriknaaɓe-Ameriknaaɓe. O yahi Afrik, o jannginii e nder leyɗeele dentuɗe Amerik kala, haa teeŋti noon e duɗe ɓaleeɓe e duɗe jaaɓi haaɗtirde, o woni yeru jaambaaro ɓaleejo. O teeŋtinii e almudɓe nafoore faamde daartol ko huunde nde fotaani heɓde potal. E kitaale 1970, o heewnoo haalde ko e duɗe jaaɓi haaɗtirde e nder Afrik e nder leyɗeele dentuɗe Amerik. == Tuugnorgal == [[Category:Pages with unreviewed translations]] rr0e248hkw07p9grxzhpjktsghro2jv Joan Israayiil 0 40333 165346 2026-04-18T09:30:38Z Sardeeq 14292 Created by translating the page "[[:en:Special:Redirect/revision/1346513897|Joan Israel]]" 165346 wikitext text/x-wiki '''Joan Israel''' (1930 – 30 desaambar 2014) ko ganndo hakkille Ameriknaajo, koolaaɗo kuuɓal rewɓe. Ko o sosɗo e hooreejo fedde toppitiinde ko fayti e rewɓe (NOW) to Michigan, e hooreejo goomu toppitiingu sukaaɓe. == Nguurndam gadano == Israayiil jibinaa ko e hitaande 1930. O heɓi dipolom makko ko fayti e ganndal to duɗal jaaɓi haaɗtirde Rochester e hitaande 1952, o heɓi dipolom makko ko fayti e golle renndo to duɗal jaaɓi haaɗtirde Smith College e hitaande 1954. Master makko ɓuri teeŋtude ko e peeje toppitagol sukaaɓe wonande rewɓe wonduɓe e rafi psychose ɓe ngoni e safrirde. O resi Kenneth Israel, doktoor hakkille, ɓe ndañi ɓiɓɓe tato. <ref name=":0" /> == Kugal == Israayiil fuɗɗii golloraade ko e sarwiis galleeji e sukaaɓe yahuud en to Detroit, Michigan, hakkunde 1954 e 1957 hade mum golloraade gardiiɗo Operation Friendship tuggi 1960 haa 1968, tawi ko Diiso Ngenndiijo Rewɓe Yahuuda en . Hakkunde 1968 e 1970, o golliima e gardagol porogaraam jaŋde leslesre to [[Merrill-Palmer Institute|duɗal jaaɓi haaɗtirde Merrill-Palmer]] . O woniino gardiiɗo eɓɓooji keertiiɗi ngam sarwiis ɓesngu e sukaaɓe yahuud en tuggi 1970 haa 1974. <ref name=":0" /> , Inc., fedde toppitiinde ko fayti e golle jaɓnirɗe, o woniino kadi gardiiɗo tuggi 1974 haa 1976 ko [[Academy of Certified Social Workers|Akademi gollotooɓe e renndo seedtinɓe]] (ACSW). <ref name=":0" /> == Golle == O woniino tergal sosngal fedde Detroit, Fedde Ngenndiije Dentuɗe ngam Rewɓe (NOW). Nde o woni cukko hooreejo gadano e fedde Michigan, Israayiil yuɓɓinii e ardii goomu toppitiingu sukaaɓe wonande fedde ngenndiire hakkunde 1968 e 1970, nde o toɗɗaa e Detroit Common Council ngam ardaade goomu mum keso jowitiingu e haajuuji toppitiiɗi sukaaɓe nokkuuji ɗii. Ciimtol ngol goomu nguu sosi ngol addani ɗum sosde Diiso toppitiingo sukaaɓe e nder diiwaan Wayne, woni fedde adannde ngam naatde e wuro ngoo e diiwaan oo fof e peewnugol toppitagol sukaaɓe. <ref name=":0" /> <ref name=":2" /> Israayiil yuɓɓinii batuuji keewɗi ngam toppitaade sukaaɓe rewrude e darnde mum e NOW, kam e wiɗtooji e saaktude deftere e dow toɓɓere ndee e hollirde haala kaa e jaayɗe. O wiɗtii sosiyeteeji ko faati e haajuuji toppitagol sukaaɓe, o yilliima nokkuuji e nder Orop, o yeewtidii e sosiyeteeji baɗɗi Blue Cross Blue Shield, ko fayti e toppitagol sukaaɓe e nder winndere ndee. O winndi kadi, o wallitorii no feewi ngam ƴettude sariyaaji ngam moƴƴinde toppitagol sukaaɓe to Michigan. <ref name=":2" /> Caggal nde o woppi goomu NOW, fedde ndee nattii nafoore mum e toɓɓere ndee. Israayiil waɗii manndaaji ɗiɗi hooreejo fedde NOW to Michigan, lomtii Patricia Hill Burnett, hakkunde 1970 e 1974. E nder oon sahaa, o luulndii lisaasuuji teleeji nokkuuji keewɗi. O ƴettii batu balɗe tati jowitiingu e duuɓi 1973 o ardii yeewtereeji keewɗi ko faati e menopause e sahaa mo ɗum seeɗa yeewtetee. O teddinaama e hitaande 1974 e njeenaari Feminist hitaande ummoraade e fedde Michigan to NOW e ñalawma potal rewɓe . O wonii kadi tergal e yiilirde ngenndiire hakkunde 1976 e 1977, o ardii golle ngam batu ngenndiwal yuɓɓinaangu e lewru abriil 1977 to Detroit. <ref name=":0" /> O jeyaa ko e goomu wasiyaaji rewɓe wonande Komiseer jokkondiral hakkunde yimɓe to Detroit hakkunde 1970 e 1973, nde o ɓadtii ngam ardaade goomu wasiyaaji rewɓe wonande WXYZ-TV . [1] Ko kanko woni binnduɗo deftere wiyeteende « Wuurde e waylo-waylo : Ƴeewndo kuuɓtodinngo ngam ustude lewru » nde Cinnibar Publications yaltini e hitaande 1980, kadi ko kanko woni binnduɗo deftere wiyeteende Looking Ahead: Ƴeewndo debbo e caɗeele e weltaare mawnugol nde yaltinaa e hitaande 1977 e Prentice Hall . [1] [2] O waɗii filmuuji tokoosi ‘Women Alone’, ko faati e yumma ɓaleejo gooto e ballal ɓesnguuji jogiiɗi sukaaɓe, e ‘To Life’, ko faati e yimɓe tato arooɓe e duuɓi. [1] [2] == Tuugnorgal == 8ewrnba3voncl0m1ptpvfu2811oi2q0 165347 165346 2026-04-18T09:30:53Z Sardeeq 14292 165347 wikitext text/x-wiki {{Databox}} '''Joan Israel''' (1930 – 30 desaambar 2014) ko ganndo hakkille Ameriknaajo, koolaaɗo kuuɓal rewɓe. Ko o sosɗo e hooreejo fedde toppitiinde ko fayti e rewɓe (NOW) to Michigan, e hooreejo goomu toppitiingu sukaaɓe. == Nguurndam gadano == Israayiil jibinaa ko e hitaande 1930. O heɓi dipolom makko ko fayti e ganndal to duɗal jaaɓi haaɗtirde Rochester e hitaande 1952, o heɓi dipolom makko ko fayti e golle renndo to duɗal jaaɓi haaɗtirde Smith College e hitaande 1954. Master makko ɓuri teeŋtude ko e peeje toppitagol sukaaɓe wonande rewɓe wonduɓe e rafi psychose ɓe ngoni e safrirde. O resi Kenneth Israel, doktoor hakkille, ɓe ndañi ɓiɓɓe tato. <ref name=":0" /> == Kugal == Israayiil fuɗɗii golloraade ko e sarwiis galleeji e sukaaɓe yahuud en to Detroit, Michigan, hakkunde 1954 e 1957 hade mum golloraade gardiiɗo Operation Friendship tuggi 1960 haa 1968, tawi ko Diiso Ngenndiijo Rewɓe Yahuuda en . Hakkunde 1968 e 1970, o golliima e gardagol porogaraam jaŋde leslesre to [[Merrill-Palmer Institute|duɗal jaaɓi haaɗtirde Merrill-Palmer]] . O woniino gardiiɗo eɓɓooji keertiiɗi ngam sarwiis ɓesngu e sukaaɓe yahuud en tuggi 1970 haa 1974. <ref name=":0" /> , Inc., fedde toppitiinde ko fayti e golle jaɓnirɗe, o woniino kadi gardiiɗo tuggi 1974 haa 1976 ko [[Academy of Certified Social Workers|Akademi gollotooɓe e renndo seedtinɓe]] (ACSW). <ref name=":0" /> == Golle == O woniino tergal sosngal fedde Detroit, Fedde Ngenndiije Dentuɗe ngam Rewɓe (NOW). Nde o woni cukko hooreejo gadano e fedde Michigan, Israayiil yuɓɓinii e ardii goomu toppitiingu sukaaɓe wonande fedde ngenndiire hakkunde 1968 e 1970, nde o toɗɗaa e Detroit Common Council ngam ardaade goomu mum keso jowitiingu e haajuuji toppitiiɗi sukaaɓe nokkuuji ɗii. Ciimtol ngol goomu nguu sosi ngol addani ɗum sosde Diiso toppitiingo sukaaɓe e nder diiwaan Wayne, woni fedde adannde ngam naatde e wuro ngoo e diiwaan oo fof e peewnugol toppitagol sukaaɓe. <ref name=":0" /> <ref name=":2" /> Israayiil yuɓɓinii batuuji keewɗi ngam toppitaade sukaaɓe rewrude e darnde mum e NOW, kam e wiɗtooji e saaktude deftere e dow toɓɓere ndee e hollirde haala kaa e jaayɗe. O wiɗtii sosiyeteeji ko faati e haajuuji toppitagol sukaaɓe, o yilliima nokkuuji e nder Orop, o yeewtidii e sosiyeteeji baɗɗi Blue Cross Blue Shield, ko fayti e toppitagol sukaaɓe e nder winndere ndee. O winndi kadi, o wallitorii no feewi ngam ƴettude sariyaaji ngam moƴƴinde toppitagol sukaaɓe to Michigan. <ref name=":2" /> Caggal nde o woppi goomu NOW, fedde ndee nattii nafoore mum e toɓɓere ndee. Israayiil waɗii manndaaji ɗiɗi hooreejo fedde NOW to Michigan, lomtii Patricia Hill Burnett, hakkunde 1970 e 1974. E nder oon sahaa, o luulndii lisaasuuji teleeji nokkuuji keewɗi. O ƴettii batu balɗe tati jowitiingu e duuɓi 1973 o ardii yeewtereeji keewɗi ko faati e menopause e sahaa mo ɗum seeɗa yeewtetee. O teddinaama e hitaande 1974 e njeenaari Feminist hitaande ummoraade e fedde Michigan to NOW e ñalawma potal rewɓe . O wonii kadi tergal e yiilirde ngenndiire hakkunde 1976 e 1977, o ardii golle ngam batu ngenndiwal yuɓɓinaangu e lewru abriil 1977 to Detroit. <ref name=":0" /> O jeyaa ko e goomu wasiyaaji rewɓe wonande Komiseer jokkondiral hakkunde yimɓe to Detroit hakkunde 1970 e 1973, nde o ɓadtii ngam ardaade goomu wasiyaaji rewɓe wonande WXYZ-TV . [1] Ko kanko woni binnduɗo deftere wiyeteende « Wuurde e waylo-waylo : Ƴeewndo kuuɓtodinngo ngam ustude lewru » nde Cinnibar Publications yaltini e hitaande 1980, kadi ko kanko woni binnduɗo deftere wiyeteende Looking Ahead: Ƴeewndo debbo e caɗeele e weltaare mawnugol nde yaltinaa e hitaande 1977 e Prentice Hall . [1] [2] O waɗii filmuuji tokoosi ‘Women Alone’, ko faati e yumma ɓaleejo gooto e ballal ɓesnguuji jogiiɗi sukaaɓe, e ‘To Life’, ko faati e yimɓe tato arooɓe e duuɓi. [1] [2] == Tuugnorgal == il6qy1kdtgppw6wjrq3u1ineclyysz9 Yudit Meuli 0 40334 165348 2026-04-18T09:32:24Z Sardeeq 14292 Created by translating the page "[[:en:Special:Redirect/revision/1330303723|Judith Meuli]]" 165348 wikitext text/x-wiki '''Judith Meuli''' (15 lewru Yarkomaa 1938 – 14 lewru Duujal 2007) ko debbo Ameriknaajo, daraniiɗo haɓaade rewɓe, ganndo. == Nguurndam e jaŋde puɗɗagol == Judith Meuli jibinaa ko e hitaande 1938, jibnaaɓe mum ko Isabel Meuli ( ''jibinaa ko'' Dresel) e Earle Meuli to Chippewa Falls, Wiskonsin . Banndiraaɓe makko ko Yvonne Herbert ( ''jibinaa ko'' Meuli), Allan R. Meuli, Doktoor Earle Maile e Gerald R. Meuli. E hitaande 1963, o heɓi dipoloma makko to duɗal jaaɓi haaɗtirde Minnesota . <ref name=":0" /> Duuɓi 10 garooji ɗii, o woniino ganndo wiɗto toon, caggal ɗuum to duɗal jaaɓi haaɗtirde Kaliforni, to Los Angeles, ɗo o janngi fisiyoloji renal . Hay so tawii o jannginii karallaagal seppooji e laabi wiɗto to duɗal jaaɓi haaɗtirde, Meuli ina semmbina naatde e duɗal safaara e sehilaaɓe makko sabu jikkuuji makko kam e duuɓi makko. == Golle e semmbinde rewɓe == === Golle e Fedde Ngenndiije Dentuɗe ngam Rewɓe === Meuli naati e Fedde Ngenndiije Dentuɗe ngam Rewɓe (NOW) e hitaande 1967. O walli e sosde fedde NOW to Los Angeles, [1], o woni kadi binndoowo tuggi 1968–1970. [2] Ko kanko wonnoo gardiiɗo NOW Acts (jaaynde ngenndiire NOW) tuggi 1970 haa 1973, gardiiɗo jaaynde National NOW Times (jaaynde ngenndiire) tuggi 1977 haa [2] e gardiiɗo Financing the Revolution e hitaande 1973 1971 haa 1977 e hooreejo Goomu ngenndiijo terɗe gila 1971 haa 1974, e dow Goomu ngenndiijo toɗɗagol e hitaande 1974, e gardotooɗo fedde Hollywood NOW e hitaande 1976. O woniino kadi hooreejo Los Angeles NOW [2] NOW2di renndoyankeewo kadi gila 1998 haa 2000 gollodiiɗo makko Toni Carabillo, [3] kam e sosde liggey jeewte rewɓe ngam mooftude kaalis ngam NOW e kampaañ waylude potal hakkeeji . [4] === Defte === ''Feminizaasiyoŋ doole'' yalti ko e hitaande 1988, o winndi e sehil makko Carabillo. Deftere ndee fuɗɗorii ko e koolol yah-ngartaa ngol ɓe mbaɗi ngam waɗde njillu kampaañ ngam wallitde rewɓe ɓee e wooteeji e ndeen hitaande. ''Taariikaaji rewɓe, 1953-1993'' (1993) mbinndi ɗum ko e Karabillo e June Csida. === Koolol ndonu rewɓe === E hitaande 1969, o wondi e sosiyetee bayyinoowo binndi rewɓe, ko wayi no binndanɗe nguurndam yimɓe hono Elizabeth Cady Stanton e Lucy Stone . Oo sosiyatee, hono Sosiyetee ndonaandi rewɓe, waɗii kadi limlebbi e almanak. === Jokkondiral Grafik Rewɓe === E hitaande 1970, Meuli sosi fedde karallaagal karallaagal e Carabillo. O waɗii nataluuji keewɗi teskinɗi ngam teewu, butoŋ ekn, ɓurɗo lollude heen ko nanndi e maande rewɓe e maande "fotde" e nder taarik ina wiyee ", heen gootel ko [[Betty Friedan]] rokki Pape Paul VI e hitaande 1973 Waylo-waylo potal hakkeeji e geɗe e kewuuji keewɗi goɗɗi. <ref name="feminist12" /> == Tuugnorgal == 6wid9hlfuhgc7nogdgq2ukqv9gu7c3v 165349 165348 2026-04-18T09:32:40Z Sardeeq 14292 165349 wikitext text/x-wiki {{Databox}} '''Judith Meuli''' (15 lewru Yarkomaa 1938 – 14 lewru Duujal 2007) ko debbo Ameriknaajo, daraniiɗo haɓaade rewɓe, ganndo. == Nguurndam e jaŋde puɗɗagol == Judith Meuli jibinaa ko e hitaande 1938, jibnaaɓe mum ko Isabel Meuli ( ''jibinaa ko'' Dresel) e Earle Meuli to Chippewa Falls, Wiskonsin . Banndiraaɓe makko ko Yvonne Herbert ( ''jibinaa ko'' Meuli), Allan R. Meuli, Doktoor Earle Maile e Gerald R. Meuli. E hitaande 1963, o heɓi dipoloma makko to duɗal jaaɓi haaɗtirde Minnesota . <ref name=":0" /> Duuɓi 10 garooji ɗii, o woniino ganndo wiɗto toon, caggal ɗuum to duɗal jaaɓi haaɗtirde Kaliforni, to Los Angeles, ɗo o janngi fisiyoloji renal . Hay so tawii o jannginii karallaagal seppooji e laabi wiɗto to duɗal jaaɓi haaɗtirde, Meuli ina semmbina naatde e duɗal safaara e sehilaaɓe makko sabu jikkuuji makko kam e duuɓi makko. == Golle e semmbinde rewɓe == === Golle e Fedde Ngenndiije Dentuɗe ngam Rewɓe === Meuli naati e Fedde Ngenndiije Dentuɗe ngam Rewɓe (NOW) e hitaande 1967. O walli e sosde fedde NOW to Los Angeles, [1], o woni kadi binndoowo tuggi 1968–1970. [2] Ko kanko wonnoo gardiiɗo NOW Acts (jaaynde ngenndiire NOW) tuggi 1970 haa 1973, gardiiɗo jaaynde National NOW Times (jaaynde ngenndiire) tuggi 1977 haa [2] e gardiiɗo Financing the Revolution e hitaande 1973 1971 haa 1977 e hooreejo Goomu ngenndiijo terɗe gila 1971 haa 1974, e dow Goomu ngenndiijo toɗɗagol e hitaande 1974, e gardotooɗo fedde Hollywood NOW e hitaande 1976. O woniino kadi hooreejo Los Angeles NOW [2] NOW2di renndoyankeewo kadi gila 1998 haa 2000 gollodiiɗo makko Toni Carabillo, [3] kam e sosde liggey jeewte rewɓe ngam mooftude kaalis ngam NOW e kampaañ waylude potal hakkeeji . [4] === Defte === ''Feminizaasiyoŋ doole'' yalti ko e hitaande 1988, o winndi e sehil makko Carabillo. Deftere ndee fuɗɗorii ko e koolol yah-ngartaa ngol ɓe mbaɗi ngam waɗde njillu kampaañ ngam wallitde rewɓe ɓee e wooteeji e ndeen hitaande. ''Taariikaaji rewɓe, 1953-1993'' (1993) mbinndi ɗum ko e Karabillo e June Csida. === Koolol ndonu rewɓe === E hitaande 1969, o wondi e sosiyetee bayyinoowo binndi rewɓe, ko wayi no binndanɗe nguurndam yimɓe hono Elizabeth Cady Stanton e Lucy Stone . Oo sosiyatee, hono Sosiyetee ndonaandi rewɓe, waɗii kadi limlebbi e almanak. === Jokkondiral Grafik Rewɓe === E hitaande 1970, Meuli sosi fedde karallaagal karallaagal e Carabillo. O waɗii nataluuji keewɗi teskinɗi ngam teewu, butoŋ ekn, ɓurɗo lollude heen ko nanndi e maande rewɓe e maande "fotde" e nder taarik ina wiyee ", heen gootel ko [[Betty Friedan]] rokki Pape Paul VI e hitaande 1973 Waylo-waylo potal hakkeeji e geɗe e kewuuji keewɗi goɗɗi. <ref name="feminist12" /> == Tuugnorgal == nwoa29kz885gnxw0iy4avz0supsn60j Erin Matson (winndiyanke) 0 40335 165350 2026-04-18T09:33:31Z Sardeeq 14292 Created by translating the page "[[:en:Special:Redirect/revision/1310499467|Erin Matson (writer)]]" 165350 wikitext text/x-wiki '''Erin Matson''' (jibinaa ko 1980) ko binndoowo Ameriknaajo, daraniiɗo haɓaade rewɓe. Matson ina yahra e duuɓi 23 nde o wonti hooreejo fedde ɓurnde famɗude e daartol Fedde Ngenndiije Dentuɗe ngam Rewɓe (NOW). E lewru suwee 2009, o suɓaama cukko hooreejo Action e NOW. Ko kanko woni gardiiɗo fedde daraniiɓe hakkeeji aadee wiyeteende Pamela Merritt . Matson ko jeyaaɗo to wuro wiyeteengo Minneapolis . E hitaande 2002 o heɓi dipoloma makko to duɗal jaaɓi haaɗtirde Georgetown, o heɓi dipoloma makko ko faati e jaŋde rewɓe. Matson suɓaama e nder fedde terɗe nayo wiyeteende "Ardorde rewɓe JOONI" nde ƴetti laamu ñalnde 21 sulyee 2009. Terɗe fedde ndee ko Terry O'Neill mo hooreejo leydi, [[Bonnie Grabenhofer]] mo Illinois hono cukko hooreejo gollordu, e Allendra Letsome mo hooreejo leydi. Matson wonnoo ko gardiiɗo diiwaan NOW to Prairie States hade mum ƴettude golle ngenndiije, o golliima e yiilirde National NOW fotde duuɓi tati. E nder oon sahaa, o yahi Iowa ngam tawtoreede NOW PAC's kampaañ ngam suɓaade Hillary Clinton hooreejo leydi Amerik. Haa hannde, Matson wonii tergal ɓurngal juutde e fedde toppitiinde ko fayti e sukaaɓe rewɓe (2003-2008). O wondi e winnduɓe kuulal sosngal batu sukaaɓe rewɓe 2006 to Albany, NY, kadi o winndi kadi o ƴetti kuulal ngam naatnude tonngooɗe wirtooje e nder fedde nde. Matson kadi ko hooreejo leydi ɓurɗo famɗude e fedde nde o suɓaa ngam ardaade Minnesota NOW e hitaande 2004. Matson wiyi wonde ko o dañi e nguurndam makko e nder nguurndam makko, ko ɗum addani mo waɗde feere haa o daña no o dañiri ñawu nguu. Ko ɓooyaani koo o haali ko feewti e Ralph Lauren, ko wayi no mbayliigu dijital ɓurngu heewde e mbaydi Filippa Hamilton. « Ko goonga yaafuya ina foti wonde ko kanko e hoore makko », Matson wiyi Radar Online . “Amma ko mi ɗon ƴama ɗoo woni haala ka ɗum neldi haa miliyonji ɓiɓɓe rewɓe, inna’en, banndiraaɓe rewɓe – rewɓe nder lesdi ndi’i e nder duniyaaru fuu.” [1] Matson woppi golle mum to National NOW e hitaande 2012. E hitaande 2015, kanko e Pamela Merritt ɓe cosi Reproaction, fedde gollorde toownde sosaande ngam ɓeydude keɓal ruttaade e yahrude yeeso nuunɗal jibinannde. O wonii kadi e yiilirde NARAL Pro-Choice Virginia. == Tuugnorgal == [[Category:Yimɓe wuurɓe]] sqhv91ve60nj2s04m90n5ccv5eyqinj 165351 165350 2026-04-18T09:34:33Z Sardeeq 14292 Created by translating the page "[[:en:Special:Redirect/revision/1310499467|Erin Matson (writer)]]" 165351 wikitext text/x-wiki '''Erin Matson''' (jibinaa ko 1980) ko binndoowo Ameriknaajo, daraniiɗo haɓaade rewɓe. Matson ina yahra e duuɓi 23 nde o wonti hooreejo fedde ɓurnde famɗude e daartol Fedde Ngenndiije Dentuɗe ngam Rewɓe (NOW). E lewru suwee 2009, o suɓaama cukko hooreejo Action e NOW. Ko kanko woni gardiiɗo fedde daraniiɓe hakkeeji aadee wiyeteende Pamela Merritt . Matson ko jeyaaɗo to wuro wiyeteengo Minneapolis . E hitaande 2002 o heɓi dipoloma makko to duɗal jaaɓi haaɗtirde Georgetown, o heɓi dipoloma makko ko faati e jaŋde rewɓe.<ref>"Forms of activism - Minnesota Women's Press". www.womenspress.com. Retrieved 2018-01-23.</ref><ref>Matson, Erin; Merritt, Pamela; Simpson, Monica Raye (2017-08-11). "The Creepy 'Big Data' Crisis Pregnancy Center Group that Must Be Stopped". ''Huffington Post''. Retrieved 2018-01-23.</ref> Matson suɓaama e nder fedde terɗe nayo wiyeteende "Ardorde rewɓe JOONI" nde ƴetti laamu ñalnde 21 sulyee 2009. Terɗe fedde ndee ko Terry O'Neill mo hooreejo leydi, [[Bonnie Grabenhofer]] mo Illinois hono cukko hooreejo gollordu, e Allendra Letsome mo hooreejo leydi. Matson wonnoo ko gardiiɗo diiwaan NOW to Prairie States hade mum ƴettude golle ngenndiije, o golliima e yiilirde National NOW fotde duuɓi tati. E nder oon sahaa, o yahi Iowa ngam tawtoreede NOW PAC's kampaañ ngam suɓaade Hillary Clinton hooreejo leydi Amerik. Haa hannde, Matson wonii tergal ɓurngal juutde e fedde toppitiinde ko fayti e sukaaɓe rewɓe (2003-2008). O wondi e winnduɓe kuulal sosngal batu sukaaɓe rewɓe 2006 to Albany, NY, kadi o winndi kadi o ƴetti kuulal ngam naatnude tonngooɗe wirtooje e nder fedde nde. Matson kadi ko hooreejo leydi ɓurɗo famɗude e fedde nde o suɓaa ngam ardaade Minnesota NOW e hitaande 2004. Matson wiyi wonde ko o dañi e nguurndam makko e nder nguurndam makko, ko ɗum addani mo waɗde feere haa o daña no o dañiri ñawu nguu. Ko ɓooyaani koo o haali ko feewti e Ralph Lauren, ko wayi no mbayliigu dijital ɓurngu heewde e mbaydi Filippa Hamilton. « Ko goonga yaafuya ina foti wonde ko kanko e hoore makko », Matson wiyi Radar Online . “Amma ko mi ɗon ƴama ɗoo woni haala ka ɗum neldi haa miliyonji ɓiɓɓe rewɓe, inna’en, banndiraaɓe rewɓe – rewɓe nder lesdi ndi’i e nder duniyaaru fuu.” [1] Matson woppi golle mum to National NOW e hitaande 2012. E hitaande 2015, kanko e Pamela Merritt ɓe cosi Reproaction, fedde gollorde toownde sosaande ngam ɓeydude keɓal ruttaade e yahrude yeeso nuunɗal jibinannde. O wonii kadi e yiilirde NARAL Pro-Choice Virginia. == Tuugnorgal == [[Category:Yimɓe wuurɓe]] 7gqh85qdp9a8ndmlprpstzpa4nbsg1m 165352 165351 2026-04-18T09:34:53Z Sardeeq 14292 165352 wikitext text/x-wiki {{Databox}} '''Erin Matson''' (jibinaa ko 1980) ko binndoowo Ameriknaajo, daraniiɗo haɓaade rewɓe. Matson ina yahra e duuɓi 23 nde o wonti hooreejo fedde ɓurnde famɗude e daartol Fedde Ngenndiije Dentuɗe ngam Rewɓe (NOW). E lewru suwee 2009, o suɓaama cukko hooreejo Action e NOW. Ko kanko woni gardiiɗo fedde daraniiɓe hakkeeji aadee wiyeteende Pamela Merritt . Matson ko jeyaaɗo to wuro wiyeteengo Minneapolis . E hitaande 2002 o heɓi dipoloma makko to duɗal jaaɓi haaɗtirde Georgetown, o heɓi dipoloma makko ko faati e jaŋde rewɓe.<ref>"Forms of activism - Minnesota Women's Press". www.womenspress.com. Retrieved 2018-01-23.</ref><ref>Matson, Erin; Merritt, Pamela; Simpson, Monica Raye (2017-08-11). "The Creepy 'Big Data' Crisis Pregnancy Center Group that Must Be Stopped". ''Huffington Post''. Retrieved 2018-01-23.</ref> Matson suɓaama e nder fedde terɗe nayo wiyeteende "Ardorde rewɓe JOONI" nde ƴetti laamu ñalnde 21 sulyee 2009. Terɗe fedde ndee ko Terry O'Neill mo hooreejo leydi, [[Bonnie Grabenhofer]] mo Illinois hono cukko hooreejo gollordu, e Allendra Letsome mo hooreejo leydi. Matson wonnoo ko gardiiɗo diiwaan NOW to Prairie States hade mum ƴettude golle ngenndiije, o golliima e yiilirde National NOW fotde duuɓi tati. E nder oon sahaa, o yahi Iowa ngam tawtoreede NOW PAC's kampaañ ngam suɓaade Hillary Clinton hooreejo leydi Amerik. Haa hannde, Matson wonii tergal ɓurngal juutde e fedde toppitiinde ko fayti e sukaaɓe rewɓe (2003-2008). O wondi e winnduɓe kuulal sosngal batu sukaaɓe rewɓe 2006 to Albany, NY, kadi o winndi kadi o ƴetti kuulal ngam naatnude tonngooɗe wirtooje e nder fedde nde. Matson kadi ko hooreejo leydi ɓurɗo famɗude e fedde nde o suɓaa ngam ardaade Minnesota NOW e hitaande 2004. Matson wiyi wonde ko o dañi e nguurndam makko e nder nguurndam makko, ko ɗum addani mo waɗde feere haa o daña no o dañiri ñawu nguu. Ko ɓooyaani koo o haali ko feewti e Ralph Lauren, ko wayi no mbayliigu dijital ɓurngu heewde e mbaydi Filippa Hamilton. « Ko goonga yaafuya ina foti wonde ko kanko e hoore makko », Matson wiyi Radar Online . “Amma ko mi ɗon ƴama ɗoo woni haala ka ɗum neldi haa miliyonji ɓiɓɓe rewɓe, inna’en, banndiraaɓe rewɓe – rewɓe nder lesdi ndi’i e nder duniyaaru fuu.” [1] Matson woppi golle mum to National NOW e hitaande 2012. E hitaande 2015, kanko e Pamela Merritt ɓe cosi Reproaction, fedde gollorde toownde sosaande ngam ɓeydude keɓal ruttaade e yahrude yeeso nuunɗal jibinannde. O wonii kadi e yiilirde NARAL Pro-Choice Virginia. == Tuugnorgal == [[Category:Yimɓe wuurɓe]] 00gaqrf9n2q6m1q9j88q2q85lq4bbdl Dress-up 0 40336 165355 2026-04-18T09:39:39Z SUZYFATIMA 13856 Created page with "Dress-up ko fijirde sukaaɓe nde kosam walla comci mbaɗetee e neɗɗo walla e dow puccu, ngam waɗde pijirlooji walla estetik. To leydi Angalteer ko fijo ngo wiyetee ko ɓoornaade. E cakkital kitaale 1990, pijirlooji ɓoornagol kadi ngonti fannu pijirlooji wideyoo ɗo newingol mbaadi jikku wirto woni ngoƴa mum. Pucci kaayitaaji Winndannde mawnde: Puccu kaayitaaji Yaajde fiyde dress up e dow pucci baɗaaɗi e kaayitaaji ina waawi rewrude e cakkital kitaale 1700.Ɗe ke..." 165355 wikitext text/x-wiki Dress-up ko fijirde sukaaɓe nde kosam walla comci mbaɗetee e neɗɗo walla e dow puccu, ngam waɗde pijirlooji walla estetik. To leydi Angalteer ko fijo ngo wiyetee ko ɓoornaade. E cakkital kitaale 1990, pijirlooji ɓoornagol kadi ngonti fannu pijirlooji wideyoo ɗo newingol mbaadi jikku wirto woni ngoƴa mum. Pucci kaayitaaji Winndannde mawnde: Puccu kaayitaaji Yaajde fiyde dress up e dow pucci baɗaaɗi e kaayitaaji ina waawi rewrude e cakkital kitaale 1700.Ɗe keɓii weltaare mawnde e nder winndere ndee, nde tawnoo ɗe ngonaa ko ɓuri hoybude e peewnugol, kono haa jooni ina ndokka humpito alɗungo, dress up. Ɗe njaltinaama e defte, e jaayɗe e jaayndeeji. E teeminannde 20siire, fannu oo ɓuri heewde ko pucci ɗi naalanke biyeteeɗo Tom Tierny tagi. Ɓoornugol virtuel Pucci puɗɗiiɗi E nder cakkital haa joofnirde kitaale 1990, jom en web en puɗɗiima sosde pijirlooji ɓoornagol (virtuel) jokkondirɗi, ɗi neɗɗo waawi jolnude e jolnude comci mum e dow natal nanndungal e puccu kaayitaaji. Ina jeyaa e ɓurɓe teskeede e ƴellitooɓe karallaagal ɓoornaade comci, ko Kisekae Set System (KiSS), ɓe peewni to Japon. Ɗee pijirlooji dartiiɗi ina mbaɗi mbaadi manga e mbaydi mbaylaandi tokosiri. Feere aroore ndee ko Dollz : natal GIF tokosal, pixel-art, ngal hollirtee ko e lowre internet, ngal addanta huutortooɓe ɓee dogde e pucci pixel ɗii. Dollz ina heewi tafde ko e ƴettude ɓanndu baasi (natal ɓanndu ɓuuɓndu e ɓuuɓndu tagiraandu ngam ɗuum), caggal ɗuum ƴettude heen gaasa, comci e kaɓirɗe. Tagooɓe ɓee keewi wonde ko rewɓe. Dollz adii soseede ko ngam huutoreede no avatars e nder porogaraam The Palace Chat e hitaande 1995. Sosde dollz ina sikkaa ko Melicia Greenwood (anndiraaɗo kadi artgrrl, walla shatteredInnocents), ko ɓuri heewde ko sabu bayyinde makko e web laaɓtuɗo e daartol dollz. Avatars makko kesi ɗii ndartinaama e lowre Palais mawnde, "Mansion". E nder yontereeji ujunnaaje ujunnaaje dollz baylaaɗi e peeje peccitaama e nder serweeji Palaas keewɗi, lomtiniri avatars smiley face default kuutortenooɗi ko adii. Sukaaɓe heewɓe ƴettii avatars dollz ngam hollirde murto e huutortooɓe Palas mawɓe. Filaas Adobe E hitaande 2007, pijirlooji ɓoornaade mbayliima. E naatgol karallaagal Macromedia (caggal ɗum Adobe) Flash, limoore tafooɓe pijirlooji ɓoornooji ɓeydii no feewi. Flash rokkii naalankooɓe laawol baɗngol yiytere ngam janngude porogaraamuuji koyɗi, e waɗde kuutorgal doolewal e juuɗe yiɗɓe pucci. Limre pijirlooji e lowe ɓeydii, sibu sosiyeteeji keɓii nafoore weeɓnde e nder luumo ngo meeɗaani dañeede. Renaissance waɗoowo pucci E darorɗe kitaale 2010, lowe seeɗa ɗe yiɗɓe dress up njuɓɓinta kuutoriima Adobe Flash ngam sosde pijirlooji dress up baawɗi kadi newnude timmugol jikkuuji teskinɗi, yahrude yeeso e "waɗooɓe pucci". Ɗeeɗoo kuutorɗe kadi ina kollita cuɓagol yaajngol e mbaydiiji gaasa e koltu, ina addana pijirlooji ɓurɗi juutde.Pijirlooji ɗii puɗɗii ko ɓuri stereotypes ko woowaa e fannu oo, e yaajnude haa ɓurti pinal pop e tiitooɗe fantasy. Tuugnorgal juifuzordx7jt03ooo0d263vb9ilqxi 165356 165355 2026-04-18T09:41:40Z SUZYFATIMA 13856 165356 wikitext text/x-wiki {{Databox}}'''Dress-up''' ko fijirde sukaaɓe nde kosam walla comci mbaɗetee e neɗɗo walla e dow puccu, ngam waɗde pijirlooji walla estetik. To leydi Angalteer ko fijo ngo wiyetee ko ɓoornaade. E cakkital kitaale 1990, pijirlooji ɓoornagol kadi ngonti fannu pijirlooji wideyoo ɗo newingol mbaadi jikku wirto woni ngoƴa mum. == Pucci kaayitaaji == Winndannde mawnde: Puccu kaayitaaji Yaajde fiyde dress up e dow pucci baɗaaɗi e kaayitaaji ina waawi rewrude e cakkital kitaale 1700.Ɗe keɓii weltaare mawnde e nder winndere ndee, nde tawnoo ɗe ngonaa ko ɓuri hoybude e peewnugol, kono haa jooni ina ndokka humpito alɗungo, dress up. Ɗe njaltinaama e defte, e jaayɗe e jaayndeeji. E teeminannde 20siire, fannu oo ɓuri heewde ko pucci ɗi naalanke biyeteeɗo Tom Tierny tagi. == Ɓoornugol virtuel == ====== Pucci puɗɗiiɗi ====== E nder cakkital haa joofnirde kitaale 1990, jom en web en puɗɗiima sosde pijirlooji ɓoornagol (virtuel) jokkondirɗi, ɗi neɗɗo waawi jolnude e jolnude comci mum e dow natal nanndungal e puccu kaayitaaji. Ina jeyaa e ɓurɓe teskeede e ƴellitooɓe karallaagal ɓoornaade comci, ko Kisekae Set System (KiSS), ɓe peewni to Japon. Ɗee pijirlooji dartiiɗi ina mbaɗi mbaadi manga e mbaydi mbaylaandi tokosiri. Feere aroore ndee ko Dollz : natal GIF tokosal, pixel-art, ngal hollirtee ko e lowre internet, ngal addanta huutortooɓe ɓee dogde e pucci pixel ɗii. Dollz ina heewi tafde ko e ƴettude ɓanndu baasi (natal ɓanndu ɓuuɓndu e ɓuuɓndu tagiraandu ngam ɗuum), caggal ɗuum ƴettude heen gaasa, comci e kaɓirɗe. Tagooɓe ɓee keewi wonde ko rewɓe. Dollz adii soseede ko ngam huutoreede no avatars e nder porogaraam The Palace Chat e hitaande 1995. Sosde dollz ina sikkaa ko Melicia Greenwood (anndiraaɗo kadi artgrrl, walla shatteredInnocents), ko ɓuri heewde ko sabu bayyinde makko e web laaɓtuɗo e daartol dollz. Avatars makko kesi ɗii ndartinaama e lowre Palais mawnde, "Mansion". E nder yontereeji ujunnaaje ujunnaaje dollz baylaaɗi e peeje peccitaama e nder serweeji Palaas keewɗi, lomtiniri avatars smiley face default kuutortenooɗi ko adii. Sukaaɓe heewɓe ƴettii avatars dollz ngam hollirde murto e huutortooɓe Palas mawɓe. ====== Filaas Adobe ====== E hitaande 2007, pijirlooji ɓoornaade mbayliima. E naatgol karallaagal Macromedia (caggal ɗum Adobe) Flash, limoore tafooɓe pijirlooji ɓoornooji ɓeydii no feewi. Flash rokkii naalankooɓe laawol baɗngol yiytere ngam janngude porogaraamuuji koyɗi, e waɗde kuutorgal doolewal e juuɗe yiɗɓe pucci. Limre pijirlooji e lowe ɓeydii, sibu sosiyeteeji keɓii nafoore weeɓnde e nder luumo ngo meeɗaani dañeede. ====== Renaissance waɗoowo pucci ====== E darorɗe kitaale 2010, lowe seeɗa ɗe yiɗɓe dress up njuɓɓinta kuutoriima Adobe Flash ngam sosde pijirlooji dress up baawɗi kadi newnude timmugol jikkuuji teskinɗi, yahrude yeeso e "waɗooɓe pucci". Ɗeeɗoo kuutorɗe kadi ina kollita cuɓagol yaajngol e mbaydiiji gaasa e koltu, ina addana pijirlooji ɓurɗi juutde.Pijirlooji ɗii puɗɗii ko ɓuri stereotypes ko woowaa e fannu oo, e yaajnude haa ɓurti pinal pop e tiitooɗe fantasy. == Tuugnorgal == jp9nugckuiw037cj7l2ymcq2d6dh0bu 165362 165356 2026-04-18T09:48:24Z SUZYFATIMA 13856 165362 wikitext text/x-wiki {{Databox}}'''Dress-up''' ko fijirde sukaaɓe nde kosam walla comci mbaɗetee e neɗɗo walla e dow puccu, ngam waɗde pijirlooji walla estetik. To leydi Angalteer ko fijo ngo wiyetee ko ɓoornaade. E cakkital kitaale 1990, pijirlooji ɓoornagol kadi ngonti fannu pijirlooji wideyoo ɗo newingol mbaadi jikku wirto woni ngoƴa mum. == Pucci kaayitaaji == Winndannde mawnde: Puccu kaayitaaji Yaajde fiyde dress up e dow pucci baɗaaɗi e kaayitaaji ina waawi rewrude e cakkital kitaale 1700.Ɗe keɓii weltaare mawnde e nder winndere ndee, nde tawnoo ɗe ngonaa ko ɓuri hoybude e peewnugol, kono haa jooni ina ndokka humpito alɗungo, dress up. Ɗe njaltinaama e defte, e jaayɗe e jaayndeeji. E teeminannde 20siire, fannu oo ɓuri heewde ko pucci ɗi naalanke biyeteeɗo Tom Tierny tagi. == Ɓoornugol virtuel == ====== Pucci puɗɗiiɗi ====== E nder cakkital haa joofnirde kitaale 1990, jom en web en puɗɗiima sosde pijirlooji ɓoornagol (virtuel) jokkondirɗi, ɗi neɗɗo waawi jolnude e jolnude comci mum e dow natal nanndungal e puccu kaayitaaji. Ina jeyaa e ɓurɓe teskeede e ƴellitooɓe karallaagal ɓoornaade comci, ko Kisekae Set System (KiSS), ɓe peewni to Japon. Ɗee pijirlooji dartiiɗi ina mbaɗi mbaadi manga e mbaydi mbaylaandi tokosiri. Feere aroore ndee ko Dollz : natal GIF tokosal, pixel-art, ngal hollirtee ko e lowre internet, ngal addanta huutortooɓe ɓee dogde e pucci pixel ɗii. Dollz ina heewi tafde ko e ƴettude ɓanndu baasi (natal ɓanndu ɓuuɓndu e ɓuuɓndu tagiraandu ngam ɗuum), caggal ɗuum ƴettude heen gaasa, comci e kaɓirɗe. Tagooɓe ɓee keewi wonde ko rewɓe. Dollz adii soseede ko ngam huutoreede no avatars e nder porogaraam The Palace Chat e hitaande 1995. Sosde dollz ina sikkaa ko Melicia Greenwood (anndiraaɗo kadi artgrrl, walla shatteredInnocents), ko ɓuri heewde ko sabu bayyinde makko e web laaɓtuɗo e daartol dollz. Avatars makko kesi ɗii ndartinaama e lowre Palais mawnde, "Mansion". E nder yontereeji ujunnaaje ujunnaaje dollz baylaaɗi e peeje peccitaama e nder serweeji Palaas keewɗi, lomtiniri avatars smiley face default kuutortenooɗi ko adii. Sukaaɓe heewɓe ƴettii avatars dollz ngam hollirde murto e huutortooɓe Palas mawɓe. ====== Filaas Adobe ====== E hitaande 2007, pijirlooji ɓoornaade mbayliima. E naatgol karallaagal Macromedia (caggal ɗum Adobe) Flash, limoore tafooɓe pijirlooji ɓoornooji ɓeydii no feewi. Flash rokkii naalankooɓe laawol baɗngol yiytere ngam janngude porogaraamuuji koyɗi, e waɗde kuutorgal doolewal e juuɗe yiɗɓe pucci. Limre pijirlooji e lowe ɓeydii, sibu sosiyeteeji keɓii nafoore weeɓnde e nder luumo ngo meeɗaani dañeede. ====== Renaissance waɗoowo pucci ====== E darorɗe kitaale 2010, lowe seeɗa ɗe yiɗɓe dress up njuɓɓinta kuutoriima Adobe Flash ngam sosde pijirlooji dress up baawɗi kadi newnude timmugol jikkuuji teskinɗi, yahrude yeeso e "waɗooɓe pucci". Ɗeeɗoo kuutorɗe kadi ina kollita cuɓagol yaajngol e mbaydiiji gaasa e koltu, ina addana pijirlooji ɓurɗi juutde.Pijirlooji ɗii puɗɗii ko ɓuri stereotypes ko woowaa e fannu oo, e yaajnude haa ɓurti pinal pop e tiitooɗe fantasy..<ref>{{cite web|url=http://www.opdag.com/History.html|title=History of Paper Dolls|publisher=OPDAG|accessdate=2014-08-17}}</ref><ref>{{cite news|first=Margalit|last=Fox|title=Tom Tierney, Who Made Paper Dolls an Art Form, Dies at 85|newspaper=The New York Times|date=July 18, 2014|url=https://www.nytimes.com/2014/07/19/arts/tom-tierney-who-made-paper-dolls-an-art-form-dies-at-85.html|accessdate=2014-08-17}}</ref><ref name="KillScreen">{{cite news|first=Mariam|last=Naziripour|title=The Awfulness and the Importance of the Dress-Up Game|newspaper=Kill Screen|date=February 26, 2014|url=https://killscreen.com/articles/awfulness-and-importance-dress-game/|accessdate=2014-08-17}}</ref><ref name="Borgeson2003">{{cite web|last=Borgeson|first=Mitch|title=Playing with dollz|work=Salon.com|date=7 October 2003|accessdate=2010-03-29|url=http://www.salon.com/2003/10/07/dollz/}}</ref><ref name="left.of.center">{{cite web|url=http://members.aol.com/savageredhead/dollz/index.html|archiveurl=https://web.archive.org/web/20031001232351/http://members.aol.com/savageredhead/dollz/index.html|archivedate=2003-10-01|title=left of center|date=2003-10-01|accessdate=2013-06-22}}</ref><ref name="Originz">{{cite web|url=http://www.shatteredinnocents.com/dollz/originz1.html|last=Greenwood|first=Melicia|title=The Originz of Dollz|date=2003-09-11|archiveurl=https://web.archive.org/web/20031203012012/http://www.shatteredinnocents.com/dollz/originz1.html|archivedate=2003-12-03|accessdate=2010-03-29|url-status=dead}}</ref><ref>{{cite news|first=Ellie|last=Hall|title=You Need To Play This "Game Of Thrones" Dress-Up Game|newspaper=BuzzFeed|date=April 16, 2014|url=https://www.buzzfeed.com/ellievhall/you-need-to-play-this-game-of-thrones-dress-up-game|accessdate=2014-08-17}}</ref> == Tuugnorgal == <references /> n3c6ws5ydb63gpgjggad7xop7rrboar Marie Siir 0 40337 165357 2026-04-18T09:45:08Z Sardeeq 14292 Created by translating the page "[[:en:Special:Redirect/revision/1314206991|Marie Shear]]" 165357 wikitext text/x-wiki '''Marie Meiselman Shear''' (1940 – Duujal 2017), ganndiraaɗo kadi '''Marie Shear Meiselman''', ko binndoowo Ameriknaajo, daraniiɗo haɓaade rewɓe, ganndiraaɗo firo mum e [[Feminism|rewɓe]] ko « miijo ngo rewɓe ngoni yimɓe ». == Nguurndam gadano == Marie Shear Meiselman janngi ko e ɗemngal Engele to duɗal jaaɓi haaɗtirde Brooklyn, , o heɓi seedantaagal makko e hitaande 1964. == Kugal == Shear siftini hoore mum ko "winndiyanke mo anndaaka no feewi". [1] O woniino tergal tiiɗngal e nder Dental Winndooɓe Ngenndiwal e fedde Brooklyn e nder Fedde Ngenndiije Dentuɗe ngam Rewɓe . [2] Duuɓi jeetati, Shear winndii deftere satirik e nder jaaynde wiyeteende New Directions for Women, tiitoonde mum ko « Shear Chauvinism ». [2] O winndi kadi binndanɗe miijooji e wasiyaaji ngam Ms Magazine e San Francisco Examiner, [3] [4] [5] o wallitii kadi e ƴeewndo defte rewɓe . [6] Shear sinci konngol "Feminism ko miijo radikal wonde rewɓe ko yimɓe" e nder ƴeewndo mum ''Saggitorde Feministe'' e nder ''[[New Directions for Women|laabi kesi ngam Rewɓe]]'' e hitaande 1986. Ina feeñi e nder firooji ko ina ɓura capanɗe tati ɓeydaaɗi ɗi Shear sosi ko wayi no 'toast' wonande winndooɓe saggitorde ndee to ( which has i Kramarae, Paula A. Treichler, e Ann Russo). == Nguurndam neɗɗo == Shear sankii ko e darorɗe lewru desaambar 2017, ina yahra e duuɓi capanɗe jeeɗiɗi. == Tuugnorgal == e6o5ctjyjfcr49voon2mu8xvgogvujp 165358 165357 2026-04-18T09:46:06Z Sardeeq 14292 Created by translating the page "[[:en:Special:Redirect/revision/1314206991|Marie Shear]]" 165358 wikitext text/x-wiki '''Marie Meiselman Shear''' (1940 – Duujal 2017), ganndiraaɗo kadi '''Marie Shear Meiselman''', ko binndoowo Ameriknaajo, daraniiɗo haɓaade rewɓe, ganndiraaɗo firo mum e [[Feminism|rewɓe]] ko « miijo ngo rewɓe ngoni yimɓe ».<ref>Thaler-Carter, Ruth E. (2018). "Marie Shear, 1940–2017". ''Editorial Freelancers Association''. Archived from the original on February 1, 2019. Retrieved January 31, 2019.</ref> == Nguurndam gadano == Marie Shear Meiselman janngi ko e ɗemngal Engele to duɗal jaaɓi haaɗtirde Brooklyn, , o heɓi seedantaagal makko e hitaande 1964. == Kugal == Shear siftini hoore mum ko "winndiyanke mo anndaaka no feewi". [1] O woniino tergal tiiɗngal e nder Dental Winndooɓe Ngenndiwal e fedde Brooklyn e nder Fedde Ngenndiije Dentuɗe ngam Rewɓe . [2] Duuɓi jeetati, Shear winndii deftere satirik e nder jaaynde wiyeteende New Directions for Women, tiitoonde mum ko « Shear Chauvinism ». [2] O winndi kadi binndanɗe miijooji e wasiyaaji ngam Ms Magazine e San Francisco Examiner, [3] [4] [5] o wallitii kadi e ƴeewndo defte rewɓe . [6] Shear sinci konngol "Feminism ko miijo radikal wonde rewɓe ko yimɓe" e nder ƴeewndo mum ''Saggitorde Feministe'' e nder ''[[New Directions for Women|laabi kesi ngam Rewɓe]]'' e hitaande 1986. Ina feeñi e nder firooji ko ina ɓura capanɗe tati ɓeydaaɗi ɗi Shear sosi ko wayi no 'toast' wonande winndooɓe saggitorde ndee to ( which has i Kramarae, Paula A. Treichler, e Ann Russo). == Nguurndam neɗɗo == Shear sankii ko e darorɗe lewru desaambar 2017, ina yahra e duuɓi capanɗe jeeɗiɗi. == Tuugnorgal == mi38cbgpbaehfo7haooiaf6vk3i1ojp 165359 165358 2026-04-18T09:46:27Z Sardeeq 14292 165359 wikitext text/x-wiki {{Databox}} '''Marie Meiselman Shear''' (1940 – Duujal 2017), ganndiraaɗo kadi '''Marie Shear Meiselman''', ko binndoowo Ameriknaajo, daraniiɗo haɓaade rewɓe, ganndiraaɗo firo mum e [[Feminism|rewɓe]] ko « miijo ngo rewɓe ngoni yimɓe ».<ref>Thaler-Carter, Ruth E. (2018). "Marie Shear, 1940–2017". ''Editorial Freelancers Association''. Archived from the original on February 1, 2019. Retrieved January 31, 2019.</ref> == Nguurndam gadano == Marie Shear Meiselman janngi ko e ɗemngal Engele to duɗal jaaɓi haaɗtirde Brooklyn, , o heɓi seedantaagal makko e hitaande 1964. == Kugal == Shear siftini hoore mum ko "winndiyanke mo anndaaka no feewi". [1] O woniino tergal tiiɗngal e nder Dental Winndooɓe Ngenndiwal e fedde Brooklyn e nder Fedde Ngenndiije Dentuɗe ngam Rewɓe . [2] Duuɓi jeetati, Shear winndii deftere satirik e nder jaaynde wiyeteende New Directions for Women, tiitoonde mum ko « Shear Chauvinism ». [2] O winndi kadi binndanɗe miijooji e wasiyaaji ngam Ms Magazine e San Francisco Examiner, [3] [4] [5] o wallitii kadi e ƴeewndo defte rewɓe . [6] Shear sinci konngol "Feminism ko miijo radikal wonde rewɓe ko yimɓe" e nder ƴeewndo mum ''Saggitorde Feministe'' e nder ''[[New Directions for Women|laabi kesi ngam Rewɓe]]'' e hitaande 1986. Ina feeñi e nder firooji ko ina ɓura capanɗe tati ɓeydaaɗi ɗi Shear sosi ko wayi no 'toast' wonande winndooɓe saggitorde ndee to ( which has i Kramarae, Paula A. Treichler, e Ann Russo). == Nguurndam neɗɗo == Shear sankii ko e darorɗe lewru desaambar 2017, ina yahra e duuɓi capanɗe jeeɗiɗi. == Tuugnorgal == 26egbd5hxkywddqvdbo8y6di63l2895 Luwis Innde 0 40338 165360 2026-04-18T09:47:49Z Sardeeq 14292 Created by translating the page "[[:en:Special:Redirect/revision/1342651950|Louise Noun]]" 165360 wikitext text/x-wiki '''Louise Frankel Rosenfield Noun''' (7 marse 1908 – 23 ut 2002) ko [[Feminism|debbo]], daraniiɗo renndo, ballitoowo yimɓe, e daraniiɗo ndimaagu siwil . Ko o jibinannde Iowa, Noun winndii ko heewi e daartol feminism e nder Iowa e leyɗeele dentuɗe Amerik, o winndii defte nay e dow ndeeɗoo toɓɓere e nguurndam makko. Ko o hooreejo Dental Ndimaagu Siwil Iowa tuggi 1964 haa 1972, o tawtoraama no feewi, o wallitorii e kaalis ñaawoore ''Tinker v.'' E hitaande 1992, o timminii faandaare juutnde, o wondi e sosde defterdu rewɓe Iowa to duɗal jaaɓi haaɗtirde Iowa e Mary Louise Smith, golloowo. E nder cellal ŋakkungal, Noun maayi ko e warngo ñalnde 23 ut 2002. == Nguurndam e jaŋde puɗɗagol == Louise Frankel Rosenfield jibinaa ko ñalnde 7 marse 1908, to wuro wiyeteengo Des Moines, to Iowa . Baaba makko, hono Meyer Rosenfield, ko joom suudu mawndu Younkers, jom ngalu keewngu. Yumma makko, hono Rose Frankel Rosenfield, ko daraniiɗo renndo, tawtoraaɗo no feewi dillere suɓngooji rewɓe to Iowa, kadi ko sehil makko no feewi e [[Flora Dunlap]], hooreejo Fedde Suɓngooji Rewɓe Iowa, hooreejo gadano Fedde Suɓngooji Rewɓe Iowa. E nder yewtere nde o waɗi bee Howard Simmons nder hitaande 1985, Noun wi'i baaba maako ɓuri suuɗugo, daada maako "doggini fijirde bee junngo tiiɗngo." Jibnaaɓe ɓee fof ko ɓiɓɓe Almaañnaaɓe-Yahuudiyankooɓe eggooɓe. Louise Rosenfield ina joginoo miñiraaɓe ɗiɗo, Ruut e Yuusuf . <ref name="Iowa Women's Archives" /> Louise Noun janngi to duɗal jaaɓi haaɗtirde West to Des Moines, o tawtoraama jonɗe feccere ñalawma sabu ŋakkeende yimɓe. O timmini jaŋde makko hakkundeere to duɗal jaaɓi haaɗtirde Roosevelt to Des Moines, o heɓi bakkaa makko e hitaande 1925. Noun heɓi bakkaa makko to duɗal jaaɓi haaɗtirde Grinnell, o arti to duɗal jaaɓi haaɗtirde Wellesley ngam hitaande makko leslesre, kono o arti to Grinnell nde o nani cellal baaba makko ina ustoo. <ref name="Iowa Women's Archives" /> O heɓi bak makko to duɗal jaaɓi haaɗtirde Grinnell e hitaande 1929, caggal ɗuum o heɓi MA makko e daartol naalankaagal e njuɓɓudi musium to duɗal jaaɓi haaɗtirde Radcliffe, o heɓi bak makko e hitaande 1933. <ref name="Iowa Women's Archives" /> Noun naati duɗal sariya to duɗal jaaɓi haaɗtirde Drake e hitaande 1967 fotde dumunna gooto. <ref name="Iowa Women's Archives" /> == Nguurndam neɗɗo == === Dewgal e ɓiɗɗo === E hitaande 1936, Louise resi Moris « Mourie » Noun, doktoor keɓtinaaɗo to Des Moines. Caggal nde Maurice Noun arti e golle mum e wolde adunaare ɗiɗmere, ɓe keɓi ɓiɗɗo debbo gooto, Susan, e hitaande 1946. E nder ɗii duuɓi, Noun golliima e golle renndo. <ref name="Iowa Women's Archives" /> Ɓe ceerti e hitaande 1967. Ɓooytaani, Maurice heɓi rafi ɓernde bonɗo. Luwis Noun meeɗaa resde debbo goɗɗo. === Koolol naalankaagal === Noun fuɗɗii mooftude naalankaagal mum ko e duuɓi sappo e tati nde o rokkaa nate nebam ɗe Harry Lachman waɗi e ñalngu nguu, daartol ngol yaltinaa e jaaynde ''Des Moines Register'' . Nde o ƴettata jaŋde leslesre e daartol naalankaagal to duɗal jaaɓi haaɗtirde Radcliffe, nafoore Noun e naalankaagal ɓeydii; o wiyi caggal ɗuum wonde o mooftii, tawa o waɗaani heen hakkille, golle Arthur Dove, Lyonel Feininger, e Henry Moore . Noun adii mooftude naalankaagal ko rewɓe e hitaande 1963, soodi naalankaagal ko Isabel Bishop . Yiytude golle ɗe ngalaa siyno, Noun jokkondiri e naalanke oo, ƴelliti sehilaagal. Golle goɗɗe naalankooɓe rewɓe ɗe Noun moofti ina njeyaa heen : Nataliya Goncharova, Hanna Höch, Frida Kahlo, Kathe Kollwitz, Gabriele Münter, Agnes Pelton e Marguerite Zorach . Won e naalankooɓe rewɓe njaɓaani miijo wonde ko rewɓe tan mbaawi mooftude naalankaagal, ɓe ciftini wonde seerndude naalankaagal ina hollita wonde ko rewɓe tan mbaawi mooftude naalankaagal ina famɗi nafoore. Naalanke gooto mo Noun moofti, hono Dorothea Tanning, salii hollirde golle mum e nder dingiral naalankaagal rewɓe tan. O acci heen feccere e ko o moofti e nokku naalankaagal Des Moines . == Golle == E hitaande 1944, Louise Noun naati e fedde Des Moines to Ligue des Femmes Votants, o woni hooreejo e hitaande 1948–1949, o huɓɓi golle makko juutɗe e nder njuɓɓudi laamu e moƴƴere. Noun wonnoo ko hooreejo fedde ndimaagu siwil to Iowa (jooni ko ACLU mo Iowa) fotde duuɓi 8 tuggi 1964 haa 1972. E darorɗe kitaale 1960, Noun wallitii e kaalis ñaawoore mawnde to Ñaawirde Toownde Amerik ngam hakkeeji almudɓe Tinker v. Noun wonnoo ko tergal sosngal fedde politik rewɓe Iowa (1973) e fedde ngenndiire rewɓe (NOW) fedde Des Moines, o woniino gardiiɗo gila 1972 e hooreejo leydi gila 1972 haa 1974. Noun wonnoo ko e goomuuji keewɗi ina heen Berco Resource Rewɓe Catal (1975-1982), e Goomu gollordu sehilaaɓe Amerik. Noun sosi fedde wiyeteende Chrysalis e hitaande 1989, o woni hooreejo leydi ndii haa nde o sankii e hitaande 2002. [1] [2] == Tuugnorgal == r2azynqnbj54c4rn913kzqsnda15own 165361 165360 2026-04-18T09:48:11Z Sardeeq 14292 165361 wikitext text/x-wiki {{Databox}} '''Louise Frankel Rosenfield Noun''' (7 marse 1908 – 23 ut 2002) ko [[Feminism|debbo]], daraniiɗo renndo, ballitoowo yimɓe, e daraniiɗo ndimaagu siwil . Ko o jibinannde Iowa, Noun winndii ko heewi e daartol feminism e nder Iowa e leyɗeele dentuɗe Amerik, o winndii defte nay e dow ndeeɗoo toɓɓere e nguurndam makko. Ko o hooreejo Dental Ndimaagu Siwil Iowa tuggi 1964 haa 1972, o tawtoraama no feewi, o wallitorii e kaalis ñaawoore ''Tinker v.'' E hitaande 1992, o timminii faandaare juutnde, o wondi e sosde defterdu rewɓe Iowa to duɗal jaaɓi haaɗtirde Iowa e Mary Louise Smith, golloowo. E nder cellal ŋakkungal, Noun maayi ko e warngo ñalnde 23 ut 2002. == Nguurndam e jaŋde puɗɗagol == Louise Frankel Rosenfield jibinaa ko ñalnde 7 marse 1908, to wuro wiyeteengo Des Moines, to Iowa . Baaba makko, hono Meyer Rosenfield, ko joom suudu mawndu Younkers, jom ngalu keewngu. Yumma makko, hono Rose Frankel Rosenfield, ko daraniiɗo renndo, tawtoraaɗo no feewi dillere suɓngooji rewɓe to Iowa, kadi ko sehil makko no feewi e [[Flora Dunlap]], hooreejo Fedde Suɓngooji Rewɓe Iowa, hooreejo gadano Fedde Suɓngooji Rewɓe Iowa. E nder yewtere nde o waɗi bee Howard Simmons nder hitaande 1985, Noun wi'i baaba maako ɓuri suuɗugo, daada maako "doggini fijirde bee junngo tiiɗngo." Jibnaaɓe ɓee fof ko ɓiɓɓe Almaañnaaɓe-Yahuudiyankooɓe eggooɓe. Louise Rosenfield ina joginoo miñiraaɓe ɗiɗo, Ruut e Yuusuf . <ref name="Iowa Women's Archives" /> Louise Noun janngi to duɗal jaaɓi haaɗtirde West to Des Moines, o tawtoraama jonɗe feccere ñalawma sabu ŋakkeende yimɓe. O timmini jaŋde makko hakkundeere to duɗal jaaɓi haaɗtirde Roosevelt to Des Moines, o heɓi bakkaa makko e hitaande 1925. Noun heɓi bakkaa makko to duɗal jaaɓi haaɗtirde Grinnell, o arti to duɗal jaaɓi haaɗtirde Wellesley ngam hitaande makko leslesre, kono o arti to Grinnell nde o nani cellal baaba makko ina ustoo. <ref name="Iowa Women's Archives" /> O heɓi bak makko to duɗal jaaɓi haaɗtirde Grinnell e hitaande 1929, caggal ɗuum o heɓi MA makko e daartol naalankaagal e njuɓɓudi musium to duɗal jaaɓi haaɗtirde Radcliffe, o heɓi bak makko e hitaande 1933. <ref name="Iowa Women's Archives" /> Noun naati duɗal sariya to duɗal jaaɓi haaɗtirde Drake e hitaande 1967 fotde dumunna gooto. <ref name="Iowa Women's Archives" /> == Nguurndam neɗɗo == === Dewgal e ɓiɗɗo === E hitaande 1936, Louise resi Moris « Mourie » Noun, doktoor keɓtinaaɗo to Des Moines. Caggal nde Maurice Noun arti e golle mum e wolde adunaare ɗiɗmere, ɓe keɓi ɓiɗɗo debbo gooto, Susan, e hitaande 1946. E nder ɗii duuɓi, Noun golliima e golle renndo. <ref name="Iowa Women's Archives" /> Ɓe ceerti e hitaande 1967. Ɓooytaani, Maurice heɓi rafi ɓernde bonɗo. Luwis Noun meeɗaa resde debbo goɗɗo. === Koolol naalankaagal === Noun fuɗɗii mooftude naalankaagal mum ko e duuɓi sappo e tati nde o rokkaa nate nebam ɗe Harry Lachman waɗi e ñalngu nguu, daartol ngol yaltinaa e jaaynde ''Des Moines Register'' . Nde o ƴettata jaŋde leslesre e daartol naalankaagal to duɗal jaaɓi haaɗtirde Radcliffe, nafoore Noun e naalankaagal ɓeydii; o wiyi caggal ɗuum wonde o mooftii, tawa o waɗaani heen hakkille, golle Arthur Dove, Lyonel Feininger, e Henry Moore . Noun adii mooftude naalankaagal ko rewɓe e hitaande 1963, soodi naalankaagal ko Isabel Bishop . Yiytude golle ɗe ngalaa siyno, Noun jokkondiri e naalanke oo, ƴelliti sehilaagal. Golle goɗɗe naalankooɓe rewɓe ɗe Noun moofti ina njeyaa heen : Nataliya Goncharova, Hanna Höch, Frida Kahlo, Kathe Kollwitz, Gabriele Münter, Agnes Pelton e Marguerite Zorach . Won e naalankooɓe rewɓe njaɓaani miijo wonde ko rewɓe tan mbaawi mooftude naalankaagal, ɓe ciftini wonde seerndude naalankaagal ina hollita wonde ko rewɓe tan mbaawi mooftude naalankaagal ina famɗi nafoore. Naalanke gooto mo Noun moofti, hono Dorothea Tanning, salii hollirde golle mum e nder dingiral naalankaagal rewɓe tan. O acci heen feccere e ko o moofti e nokku naalankaagal Des Moines . == Golle == E hitaande 1944, Louise Noun naati e fedde Des Moines to Ligue des Femmes Votants, o woni hooreejo e hitaande 1948–1949, o huɓɓi golle makko juutɗe e nder njuɓɓudi laamu e moƴƴere. Noun wonnoo ko hooreejo fedde ndimaagu siwil to Iowa (jooni ko ACLU mo Iowa) fotde duuɓi 8 tuggi 1964 haa 1972. E darorɗe kitaale 1960, Noun wallitii e kaalis ñaawoore mawnde to Ñaawirde Toownde Amerik ngam hakkeeji almudɓe Tinker v. Noun wonnoo ko tergal sosngal fedde politik rewɓe Iowa (1973) e fedde ngenndiire rewɓe (NOW) fedde Des Moines, o woniino gardiiɗo gila 1972 e hooreejo leydi gila 1972 haa 1974. Noun wonnoo ko e goomuuji keewɗi ina heen Berco Resource Rewɓe Catal (1975-1982), e Goomu gollordu sehilaaɓe Amerik. Noun sosi fedde wiyeteende Chrysalis e hitaande 1989, o woni hooreejo leydi ndii haa nde o sankii e hitaande 2002. [1] [2] == Tuugnorgal == 9fx3jhwpujimlkbw1imza7k49sbq5fo Zelda Nordlinger 0 40339 165363 2026-04-18T09:49:58Z Sardeeq 14292 Created by translating the page "[[:en:Special:Redirect/revision/1324616148|Zelda Nordlinger]]" 165363 wikitext text/x-wiki '''Zelda Kingoff Norldinger''' (1932 – 18 marse 2008) ko debbo Ameriknaajo, daraniiɗo jojjanɗe rewɓe, koolaaɗo kuuɓal Fedde Ngenndiije Dentuɗe ngam Rewɓe (NOW) to Virginie e nder kitaale 1960. == Nguurndam gadano == Zelda K. Norldinger jibinaa ko to leydi Karolina worgo e hitaande 1932, jibnaaɓe mum ko Joseph e Alice Kingoff. O ummii o fayi Richmond Virginie e hitaande 1947. O heɓi bak makko to duɗal jaaɓi haaɗtirde Thomas Jefferson e hitaande 1950, o heɓi bak makko to duɗal jaaɓi haaɗtirde Marjorie Webster Jr. <sup class="noprint Inline-Template Template-Fact" style="white-space:nowrap;">&#x5B; ''<nowiki><span title="This claim needs references to reliable sources. (August 2014)">ciimtol ina haani</span></nowiki>'' &#x5D;</sup> == Kugal == Zelda Kingoff Nordlinger, mo deftere [[Betty Friedan]] wiyeteende ''« The mystique feminine »'', ƴetti konngol ngam yuɓɓinde e semmbinde rewɓe e nder diiwaan Richmond e darorɗe kitaale 1960. Nordlinger ina ɗaminii hawrude e rewɓe nokku oo ngam yeewtidde e rewɓe ɓee, e paandaale mum en, e ko ɓe ngoni e mum koo, e sosde fedde yeewtere. <ref name="Simpson" /> Nordlinger plastered flyers e nder estaaduuji nokkuuji ina heen YMCA ngam heɓde ballal e humpito ngam ndee darnde, sosde Hakkeeji Rewɓe Richmond, VA. <ref name="Simpson" /> Ndee fedde rewɓe, ina heen Mary Holt Woolfork Carlton, daraniiɗo rewɓe, maa won terɗe sosɗe Fedde Ngenndiije Dentuɗe ngam Rewɓe to Richmond. (NOW ko fedde daraniiɓe rewɓe e nder leydi ndii fof, nde daranii ko heɓde potal rewɓe e joofnude politikaaji diisnondiral ɗi kaɗata hakkeeji rewɓe, tawa ina jeyaa heen hakkeeji jibinannde rewɓe, fartaŋŋeeji golle e kaalis, wakilaagu politik e darnde . E ɓeydagol rewɓe kesi ummoriiɓe e ERA e hitaande 1974, ndeeɗoo tonngoode wayliima no feewi. Ndee fedde rewɓe hesere golliima e laabi e yuɓɓo, wonti njuɓɓudi. Jillondiral ɗeen pelle ɗiɗi rewɓe addani fedde Richmond NOW golloraade ngam heɓde paandaale toowɗe e dille ɓurɗe yaajde wonande rewɓe. Zelda ardii e tawtoreede e golle daraniiɓe NOW ; ko ɓuri heewde ko e hare ngam hakkeeji jibinannde, reende sariyaaji wonande ƴaañiiɓe, ustude baasal, ustude njuɓɓudi nokkuuji, e ustude jeeyngal golle e nder jaayɗe Richmond. [1] wasiyaaji makko e innde rewɓe ɓeydiima e nder duuɓi capanɗe tati garooji ɗii fof, o dañii kadi darnde makko e fartaŋŋe ɓeydaade naatde e dille ɗee. O golliima e darnde e nder Fedde Ngenndiije Dentuɗe ngam Sarɗiiji Rewɓe ko faati e njulaagu, Diisnondiral Dowlaaji Dentuɗi, haa caggal ɗuum o wonti Koolaaɗo kuuɓal Dowlaaji Dentuɗi ngam fedde nde e hitaande 1975. [2] O gollodiima kadi e pelle ko wayi no Fedde Virginia ngam Jibinannde Peewnunde, Fedde Virginia ngam Rewɓe Liber, Fedde Rewɓe Liber International ngam Ndimaagu Lobbo rewɓe to Virginie. [3] Nordlinger ina jeyaa kadi e fedde politik rewɓe ngenndiire . [3] O ƴami Asammbele Dowlaaji Dentuɗi ngam ƴellitde sariyaaji jowitiiɗi e ruttaade e leeptugol e kadi ngam jaɓde kuule potɗe hakkeeji e nder nguurndam makko fof. [2] == Koolondiral luulndiingal == Zelda Nordlinger waɗii nguurndam mum caggal mum ko heewi e yuɓɓinde e tawtoreede eɓɓooji rewɓe rewrude e seppooji, binndol ɓataakeeji, haalaaji, lobbugol, seppooji, e jeewte. Ina jeyaa e ko ɓuri teeŋtude e golle Nordlinger, tawtoreede seppo ñalnde 26 ut 1970, waɗnoo e jokkondiral e ñalawma seppo ngenndiijo rewɓe ngam potal. <ref name="interview1" /> Ñalnde heen, Nordlinger wondude e rewɓe tato woɗɓe daraniiɓe haɓaade rafi o, yuɓɓinii seppo jooɗngo e nder nokku biyeteeɗo Thalhimers, tawi faandaare mum ko naatde e nokku biyeteeɗo Thalhimers Soup Bar mo worɓe tan ngoni heen. <ref name="interview1" /> Goɗngol e seppooji Nordlinger ɗii, ko feewti e njiyaagu e nder jeeyngal golle e nder jaayɗe nokku Richmond. <ref name="interview1" /> E nder ndee ɗoo darnde, Nordlinger rokkii ɓataakeeji e defte cemmbinɗe politikaaji diisnondiral ɗiin njulaagu, haa jooni e nder galleeji Richmond Times-Dispatch e News Leader. <ref name="interview1" /> Ñalnde 12 oktoobar 1971, Nordlinger ɓeydi luural nde o haaldi e fedde rewɓe ofiseeji Fort Lee ko fayti e ndimaagu rewɓe to Camp Pickett . Nordlinger naamnaama yo haal e Hooreejo Porogaraam fedde nde, kono miijooji makko radikal ɗi o yi’i e ngonka konu e golle nder galleeji, hawri e tikkere salaare. <ref name="VanValkenburg" /> Yimɓe ina piɓtoo mbaadi makko, ina kollita mettere mum en e jogaade limre rewɓe renndunde miijooji makko. <ref name="VanValkenburg" /> Ina jeyaa e seppooɓe ɓee, Ruth Shuey, jaayndiyanke jaaynde jaaynde to Hopewell, o ñiŋi haala Nordlinger, o wiyi, "Ndimaagu rewɓe artiraa ko duuɓi sappo caggal ñalnde talaata, nde Zelda K. Nordlinger mo Fedde Ngenndiije Dentuɗe ngam Rewɓe ƴaañii e rewɓe ofiseeji to Fort Lee." <ref name="VanValkenburg" /> Ko wonaa ɗuum koo, TE Ross, hooreejo porogaraam nodduɗo Nordlinger ngam haalde, yetti Nordlinger e ɓataake caggal ɗuum, "A umminii hakkillaaji keewɗi dartiiɗi, a addii e amen ƴellitaare hesere." <ref name="VanValkenburg" /> == Tuugnorgal == dh2f5nbvv0czf0f9p9x6zsus3sokmpr 165364 165363 2026-04-18T09:50:36Z Sardeeq 14292 165364 wikitext text/x-wiki {{Databox}} '''Zelda Kingoff Norldinger''' (1932 – 18 marse 2008) ko debbo Ameriknaajo, daraniiɗo jojjanɗe rewɓe, koolaaɗo kuuɓal Fedde Ngenndiije Dentuɗe ngam Rewɓe (NOW) to Virginie e nder kitaale 1960. == Nguurndam gadano == Zelda K. Norldinger jibinaa ko to leydi Karolina worgo e hitaande 1932, jibnaaɓe mum ko Joseph e Alice Kingoff. O ummii o fayi Richmond Virginie e hitaande 1947. O heɓi bak makko to duɗal jaaɓi haaɗtirde Thomas Jefferson e hitaande 1950, o heɓi bak makko to duɗal jaaɓi haaɗtirde Marjorie Webster Jr. <sup class="noprint Inline-Template Template-Fact" style="white-space:nowrap;">&#x5B; ''<nowiki><span title="This claim needs references to reliable sources. (August 2014)">ciimtol ina haani</span></nowiki>'' &#x5D;</sup> == Kugal == Zelda Kingoff Nordlinger, mo deftere [[Betty Friedan]] wiyeteende ''« The mystique feminine »'', ƴetti konngol ngam yuɓɓinde e semmbinde rewɓe e nder diiwaan Richmond e darorɗe kitaale 1960. Nordlinger ina ɗaminii hawrude e rewɓe nokku oo ngam yeewtidde e rewɓe ɓee, e paandaale mum en, e ko ɓe ngoni e mum koo, e sosde fedde yeewtere. <ref name="Simpson" /> Nordlinger plastered flyers e nder estaaduuji nokkuuji ina heen YMCA ngam heɓde ballal e humpito ngam ndee darnde, sosde Hakkeeji Rewɓe Richmond, VA. <ref name="Simpson" /> Ndee fedde rewɓe, ina heen Mary Holt Woolfork Carlton, daraniiɗo rewɓe, maa won terɗe sosɗe Fedde Ngenndiije Dentuɗe ngam Rewɓe to Richmond. (NOW ko fedde daraniiɓe rewɓe e nder leydi ndii fof, nde daranii ko heɓde potal rewɓe e joofnude politikaaji diisnondiral ɗi kaɗata hakkeeji rewɓe, tawa ina jeyaa heen hakkeeji jibinannde rewɓe, fartaŋŋeeji golle e kaalis, wakilaagu politik e darnde . E ɓeydagol rewɓe kesi ummoriiɓe e ERA e hitaande 1974, ndeeɗoo tonngoode wayliima no feewi. Ndee fedde rewɓe hesere golliima e laabi e yuɓɓo, wonti njuɓɓudi. Jillondiral ɗeen pelle ɗiɗi rewɓe addani fedde Richmond NOW golloraade ngam heɓde paandaale toowɗe e dille ɓurɗe yaajde wonande rewɓe. Zelda ardii e tawtoreede e golle daraniiɓe NOW ; ko ɓuri heewde ko e hare ngam hakkeeji jibinannde, reende sariyaaji wonande ƴaañiiɓe, ustude baasal, ustude njuɓɓudi nokkuuji, e ustude jeeyngal golle e nder jaayɗe Richmond. [1] wasiyaaji makko e innde rewɓe ɓeydiima e nder duuɓi capanɗe tati garooji ɗii fof, o dañii kadi darnde makko e fartaŋŋe ɓeydaade naatde e dille ɗee. O golliima e darnde e nder Fedde Ngenndiije Dentuɗe ngam Sarɗiiji Rewɓe ko faati e njulaagu, Diisnondiral Dowlaaji Dentuɗi, haa caggal ɗuum o wonti Koolaaɗo kuuɓal Dowlaaji Dentuɗi ngam fedde nde e hitaande 1975. [2] O gollodiima kadi e pelle ko wayi no Fedde Virginia ngam Jibinannde Peewnunde, Fedde Virginia ngam Rewɓe Liber, Fedde Rewɓe Liber International ngam Ndimaagu Lobbo rewɓe to Virginie. [3] Nordlinger ina jeyaa kadi e fedde politik rewɓe ngenndiire . [3] O ƴami Asammbele Dowlaaji Dentuɗi ngam ƴellitde sariyaaji jowitiiɗi e ruttaade e leeptugol e kadi ngam jaɓde kuule potɗe hakkeeji e nder nguurndam makko fof. [2] == Koolondiral luulndiingal == Zelda Nordlinger waɗii nguurndam mum caggal mum ko heewi e yuɓɓinde e tawtoreede eɓɓooji rewɓe rewrude e seppooji, binndol ɓataakeeji, haalaaji, lobbugol, seppooji, e jeewte. Ina jeyaa e ko ɓuri teeŋtude e golle Nordlinger, tawtoreede seppo ñalnde 26 ut 1970, waɗnoo e jokkondiral e ñalawma seppo ngenndiijo rewɓe ngam potal. <ref name="interview1" /> Ñalnde heen, Nordlinger wondude e rewɓe tato woɗɓe daraniiɓe haɓaade rafi o, yuɓɓinii seppo jooɗngo e nder nokku biyeteeɗo Thalhimers, tawi faandaare mum ko naatde e nokku biyeteeɗo Thalhimers Soup Bar mo worɓe tan ngoni heen. <ref name="interview1" /> Goɗngol e seppooji Nordlinger ɗii, ko feewti e njiyaagu e nder jeeyngal golle e nder jaayɗe nokku Richmond. <ref name="interview1" /> E nder ndee ɗoo darnde, Nordlinger rokkii ɓataakeeji e defte cemmbinɗe politikaaji diisnondiral ɗiin njulaagu, haa jooni e nder galleeji Richmond Times-Dispatch e News Leader. <ref name="interview1" /> Ñalnde 12 oktoobar 1971, Nordlinger ɓeydi luural nde o haaldi e fedde rewɓe ofiseeji Fort Lee ko fayti e ndimaagu rewɓe to Camp Pickett . Nordlinger naamnaama yo haal e Hooreejo Porogaraam fedde nde, kono miijooji makko radikal ɗi o yi’i e ngonka konu e golle nder galleeji, hawri e tikkere salaare. <ref name="VanValkenburg" /> Yimɓe ina piɓtoo mbaadi makko, ina kollita mettere mum en e jogaade limre rewɓe renndunde miijooji makko. <ref name="VanValkenburg" /> Ina jeyaa e seppooɓe ɓee, Ruth Shuey, jaayndiyanke jaaynde jaaynde to Hopewell, o ñiŋi haala Nordlinger, o wiyi, "Ndimaagu rewɓe artiraa ko duuɓi sappo caggal ñalnde talaata, nde Zelda K. Nordlinger mo Fedde Ngenndiije Dentuɗe ngam Rewɓe ƴaañii e rewɓe ofiseeji to Fort Lee." <ref name="VanValkenburg" /> Ko wonaa ɗuum koo, TE Ross, hooreejo porogaraam nodduɗo Nordlinger ngam haalde, yetti Nordlinger e ɓataake caggal ɗuum, "A umminii hakkillaaji keewɗi dartiiɗi, a addii e amen ƴellitaare hesere." <ref name="VanValkenburg" /> == Tuugnorgal == ru85hcpruymjklce5xza90mbtbb7rxw 165365 165364 2026-04-18T09:51:47Z Sardeeq 14292 Created by translating the page "[[:en:Special:Redirect/revision/1324616148|Zelda Nordlinger]]" 165365 wikitext text/x-wiki '''Zelda Kingoff Norldinger''' (1932 – 18 marse 2008) ko debbo Ameriknaajo, daraniiɗo jojjanɗe rewɓe, koolaaɗo kuuɓal Fedde Ngenndiije Dentuɗe ngam Rewɓe (NOW) to Virginie e nder kitaale 1960. == Nguurndam gadano == Zelda K. Norldinger jibinaa ko to leydi Karolina worgo e hitaande 1932, jibnaaɓe mum ko Joseph e Alice Kingoff. O ummii o fayi Richmond Virginie e hitaande 1947. O heɓi bak makko to duɗal jaaɓi haaɗtirde Thomas Jefferson e hitaande 1950, o heɓi bak makko to duɗal jaaɓi haaɗtirde Marjorie Webster Jr. <sup class="noprint Inline-Template Template-Fact" style="white-space:nowrap;">&#x5B; ''<nowiki><span title="This claim needs references to reliable sources. (August 2014)">ciimtol ina haani</span></nowiki>'' &#x5D;</sup> == Kugal == Zelda Kingoff Nordlinger, mo deftere [[Betty Friedan]] wiyeteende ''« The mystique feminine »'', ƴetti konngol ngam yuɓɓinde e semmbinde rewɓe e nder diiwaan Richmond e darorɗe kitaale 1960. Nordlinger ina ɗaminii hawrude e rewɓe nokku oo ngam yeewtidde e rewɓe ɓee, e paandaale mum en, e humpitooji mum en, tawa ina sosa fedde yeewtere. <ref name="Simpson" /> Nordlinger plastered flyers e nder estaaduuji nokkuuji ina heen YMCA ngam heɓde ballal e humpito ngam ndee darnde, sosde Hakkeeji Rewɓe Richmond, VA. <ref name="Simpson" /> Ndee fedde rewɓe, ina heen Mary Holt Woolfork Carlton, daraniiɗo rewɓe, maa won terɗe sosɗe Fedde Ngenndiije Dentuɗe ngam Rewɓe to Richmond. (NOW ko fedde daraniiɓe rewɓe e nder leydi ndii fof, nde daranii ko heɓde potal rewɓe e joofnude politikaaji diisnondiral ɗi kaɗata hakkeeji rewɓe, tawa ina jeyaa heen hakkeeji jibinannde rewɓe, fartaŋŋeeji golle e kaalis, wakilaagu politik e darnde . E ɓeydagol rewɓe kesi ummoriiɓe e ERA e hitaande 1974, ndeeɗoo tonngoode wayliima no feewi. Ndee fedde rewɓe hesere golliima e laabi e njuɓɓudi, wonti njuɓɓudi. Jillondiral ɗeen pelle ɗiɗi rewɓe addani fedde Richmond NOW golloraade ngam heɓde paandaale toowɗe e dille ɓurɗe yaajde wonande rewɓe. Zelda ardii e tawtoreede e golle daraniiɓe NOW ; ko ɓuri heewde ko e hare ngam hakkeeji jibinannde, reende sariyaaji wonande ƴaañiiɓe, ustude baasal, ustude njuɓɓudi nokkuuji, e ustude jeeyngal golle e nder jaayɗe Richmond. [1] wasiyaaji makko e innde rewɓe ɓeydiima e nder duuɓi capanɗe tati garooji ɗii fof, o dañii kadi darnde makko e fartaŋŋe ɓeydaade naatde e dille ɗee. O golliima e darnde e nder Fedde Ngenndiije Dentuɗe ngam Sarɗiiji Rewɓe ko faati e njulaagu, Diisnondiral Dowlaaji Dentuɗi, haa caggal ɗuum o wonti Koolaaɗo kuuɓal Dowlaaji Dentuɗi ngam fedde nde e hitaande 1975. [2] O gollodiima kadi e pelle ko wayi no Fedde Virginia ngam Jibinannde Peewnunde, Fedde Virginia ngam Rewɓe Liber, Fedde Rewɓe Liber International ngam Ndimaagu Lobbo rewɓe to Virginie. [3] Nordlinger ina jeyaa kadi e fedde politik rewɓe ngenndiire . [3] O ƴami Asammbele Dowlaaji Dentuɗi ngam ƴellitde sariyaaji jowitiiɗi e ruttaade e leeptugol e kadi ngam jaɓde kuule potɗe hakkeeji e nder nguurndam makko fof. [2] == Koolondiral luulndiingal == Zelda Nordlinger waɗii nguurndam mum caggal mum ko heewi e yuɓɓinde e tawtoreede eɓɓooji rewɓe rewrude e seppooji, binndol ɓataakeeji, haalaaji, lobbugol, seppooji, e jeewte. Ina jeyaa e ko ɓuri teeŋtude e golle Nordlinger, tawtoreede seppo ñalnde 26 ut 1970, waɗnoo e jokkondiral e ñalawma seppo ngenndiijo rewɓe ngam potal. <ref name="interview1" /> Ñalnde heen, Nordlinger wondude e rewɓe tato woɗɓe daraniiɓe haɓaade rafi o, yuɓɓinii seppo jooɗngo e nder nokku biyeteeɗo Thalhimers, tawi faandaare mum ko naatde e nokku biyeteeɗo Thalhimers Soup Bar mo worɓe tan ngoni heen. <ref name="interview1" /> Goɗngol e seppooji Nordlinger ɗii, ko feewti e njiyaagu e nder jeewte golle e nder jaayɗe nokku Richmond. <ref name="interview1" /> E nder ndee ɗoo darnde, Nordlinger rokkii ɓataakeeji e defte cemmbinɗe politikaaji diisnondiral ɗiin njulaagu, haa jooni e nder galleeji Richmond Times-Dispatch e News Leader. <ref name="interview1" /> Ñalnde 12 oktoobar 1971, Nordlinger ɓeydi luural nde o haaldi e fedde rewɓe ofiseeji Fort Lee ko fayti e ndimaagu rewɓe to Camp Pickett . Nordlinger naamnaama yo haal e Hooreejo Porogaraam fedde nde, kono miijooji makko radikal ɗi o yi’i e ngonka konu e golle nder galleeji, hawri e tikkere salaare. <ref name="VanValkenburg" /> Yimɓe ina piɓtoo mbaadi makko, ina kollita mettere mum en e jogaade limre rewɓe renndunde miijooji makko. <ref name="VanValkenburg" /> Ina jeyaa e seppooɓe ɓee, Ruth Shuey, jaayndiyanke jaaynde jaaynde to Hopewell, o ñiŋi haala Nordlinger, o wiyi, "Ndimaagu rewɓe artiraa ko duuɓi sappo caggal ñalnde talaata, nde Zelda K. Nordlinger mo Fedde Ngenndiije Dentuɗe ngam Rewɓe ƴaañii e rewɓe ofiseeji to Fort Lee." <ref name="VanValkenburg" /> Ko wonaa ɗuum koo, TE Ross, hooreejo porogaraam nodduɗo Nordlinger ngam haalde, yetti Nordlinger e ɓataake caggal ɗuum, "A umminii hakkillaaji keewɗi dartiiɗi, a addii e amen ƴellitaare hesere." <ref name="VanValkenburg" /> == Tuugnorgal == dpubwozv0aaeqklarb1lv83rfz2ol26 165366 165365 2026-04-18T09:52:10Z Sardeeq 14292 165366 wikitext text/x-wiki {{Databox}} '''Zelda Kingoff Norldinger''' (1932 – 18 marse 2008) ko debbo Ameriknaajo, daraniiɗo jojjanɗe rewɓe, koolaaɗo kuuɓal Fedde Ngenndiije Dentuɗe ngam Rewɓe (NOW) to Virginie e nder kitaale 1960. == Nguurndam gadano == Zelda K. Norldinger jibinaa ko to leydi Karolina worgo e hitaande 1932, jibnaaɓe mum ko Joseph e Alice Kingoff. O ummii o fayi Richmond Virginie e hitaande 1947. O heɓi bak makko to duɗal jaaɓi haaɗtirde Thomas Jefferson e hitaande 1950, o heɓi bak makko to duɗal jaaɓi haaɗtirde Marjorie Webster Jr. <sup class="noprint Inline-Template Template-Fact" style="white-space:nowrap;">&#x5B; ''<nowiki><span title="This claim needs references to reliable sources. (August 2014)">ciimtol ina haani</span></nowiki>'' &#x5D;</sup> == Kugal == Zelda Kingoff Nordlinger, mo deftere [[Betty Friedan]] wiyeteende ''« The mystique feminine »'', ƴetti konngol ngam yuɓɓinde e semmbinde rewɓe e nder diiwaan Richmond e darorɗe kitaale 1960. Nordlinger ina ɗaminii hawrude e rewɓe nokku oo ngam yeewtidde e rewɓe ɓee, e paandaale mum en, e humpitooji mum en, tawa ina sosa fedde yeewtere. <ref name="Simpson" /> Nordlinger plastered flyers e nder estaaduuji nokkuuji ina heen YMCA ngam heɓde ballal e humpito ngam ndee darnde, sosde Hakkeeji Rewɓe Richmond, VA. <ref name="Simpson" /> Ndee fedde rewɓe, ina heen Mary Holt Woolfork Carlton, daraniiɗo rewɓe, maa won terɗe sosɗe Fedde Ngenndiije Dentuɗe ngam Rewɓe to Richmond. (NOW ko fedde daraniiɓe rewɓe e nder leydi ndii fof, nde daranii ko heɓde potal rewɓe e joofnude politikaaji diisnondiral ɗi kaɗata hakkeeji rewɓe, tawa ina jeyaa heen hakkeeji jibinannde rewɓe, fartaŋŋeeji golle e kaalis, wakilaagu politik e darnde . E ɓeydagol rewɓe kesi ummoriiɓe e ERA e hitaande 1974, ndeeɗoo tonngoode wayliima no feewi. Ndee fedde rewɓe hesere golliima e laabi e njuɓɓudi, wonti njuɓɓudi. Jillondiral ɗeen pelle ɗiɗi rewɓe addani fedde Richmond NOW golloraade ngam heɓde paandaale toowɗe e dille ɓurɗe yaajde wonande rewɓe. Zelda ardii e tawtoreede e golle daraniiɓe NOW ; ko ɓuri heewde ko e hare ngam hakkeeji jibinannde, reende sariyaaji wonande ƴaañiiɓe, ustude baasal, ustude njuɓɓudi nokkuuji, e ustude jeeyngal golle e nder jaayɗe Richmond. [1] wasiyaaji makko e innde rewɓe ɓeydiima e nder duuɓi capanɗe tati garooji ɗii fof, o dañii kadi darnde makko e fartaŋŋe ɓeydaade naatde e dille ɗee. O golliima e darnde e nder Fedde Ngenndiije Dentuɗe ngam Sarɗiiji Rewɓe ko faati e njulaagu, Diisnondiral Dowlaaji Dentuɗi, haa caggal ɗuum o wonti Koolaaɗo kuuɓal Dowlaaji Dentuɗi ngam fedde nde e hitaande 1975. [2] O gollodiima kadi e pelle ko wayi no Fedde Virginia ngam Jibinannde Peewnunde, Fedde Virginia ngam Rewɓe Liber, Fedde Rewɓe Liber International ngam Ndimaagu Lobbo rewɓe to Virginie. [3] Nordlinger ina jeyaa kadi e fedde politik rewɓe ngenndiire . [3] O ƴami Asammbele Dowlaaji Dentuɗi ngam ƴellitde sariyaaji jowitiiɗi e ruttaade e leeptugol e kadi ngam jaɓde kuule potɗe hakkeeji e nder nguurndam makko fof. [2] == Koolondiral luulndiingal == Zelda Nordlinger waɗii nguurndam mum caggal mum ko heewi e yuɓɓinde e tawtoreede eɓɓooji rewɓe rewrude e seppooji, binndol ɓataakeeji, haalaaji, lobbugol, seppooji, e jeewte. Ina jeyaa e ko ɓuri teeŋtude e golle Nordlinger, tawtoreede seppo ñalnde 26 ut 1970, waɗnoo e jokkondiral e ñalawma seppo ngenndiijo rewɓe ngam potal. <ref name="interview1" /> Ñalnde heen, Nordlinger wondude e rewɓe tato woɗɓe daraniiɓe haɓaade rafi o, yuɓɓinii seppo jooɗngo e nder nokku biyeteeɗo Thalhimers, tawi faandaare mum ko naatde e nokku biyeteeɗo Thalhimers Soup Bar mo worɓe tan ngoni heen. <ref name="interview1" /> Goɗngol e seppooji Nordlinger ɗii, ko feewti e njiyaagu e nder jeewte golle e nder jaayɗe nokku Richmond. <ref name="interview1" /> E nder ndee ɗoo darnde, Nordlinger rokkii ɓataakeeji e defte cemmbinɗe politikaaji diisnondiral ɗiin njulaagu, haa jooni e nder galleeji Richmond Times-Dispatch e News Leader. <ref name="interview1" /> Ñalnde 12 oktoobar 1971, Nordlinger ɓeydi luural nde o haaldi e fedde rewɓe ofiseeji Fort Lee ko fayti e ndimaagu rewɓe to Camp Pickett . Nordlinger naamnaama yo haal e Hooreejo Porogaraam fedde nde, kono miijooji makko radikal ɗi o yi’i e ngonka konu e golle nder galleeji, hawri e tikkere salaare. <ref name="VanValkenburg" /> Yimɓe ina piɓtoo mbaadi makko, ina kollita mettere mum en e jogaade limre rewɓe renndunde miijooji makko. <ref name="VanValkenburg" /> Ina jeyaa e seppooɓe ɓee, Ruth Shuey, jaayndiyanke jaaynde jaaynde to Hopewell, o ñiŋi haala Nordlinger, o wiyi, "Ndimaagu rewɓe artiraa ko duuɓi sappo caggal ñalnde talaata, nde Zelda K. Nordlinger mo Fedde Ngenndiije Dentuɗe ngam Rewɓe ƴaañii e rewɓe ofiseeji to Fort Lee." <ref name="VanValkenburg" /> Ko wonaa ɗuum koo, TE Ross, hooreejo porogaraam nodduɗo Nordlinger ngam haalde, yetti Nordlinger e ɓataake caggal ɗuum, "A umminii hakkillaaji keewɗi dartiiɗi, a addii e amen ƴellitaare hesere." <ref name="VanValkenburg" /> == Tuugnorgal == i2swlqun5mhk270mo6fhqf69pfzi8h8 Nurmahali dress 0 40340 165367 2026-04-18T09:52:36Z SUZYFATIMA 13856 Created page with "Ɓoornugol Nurmahali ko ɓoornungal dewgal ngal alaa ko yowitii e mum, ngal waɗi ko brokat, ngal naatgol mum ina sikkaa ko Nur Jahan (1577–1645). O facciri ɓoornanteeri keewndi; ɓoornanteeri dewgal Noormahali ina jeyaa e majje. Ɓoornugol ngol ko miskineeɓe, set jommbaajo debbo e jommbaajo gorko ina yoɓee tan ko 25 mbuuɗu. Koɗo oo ina huutoree haa jooni. Tuugnorgal" 165367 wikitext text/x-wiki Ɓoornugol Nurmahali ko ɓoornungal dewgal ngal alaa ko yowitii e mum, ngal waɗi ko brokat, ngal naatgol mum ina sikkaa ko Nur Jahan (1577–1645). O facciri ɓoornanteeri keewndi; ɓoornanteeri dewgal Noormahali ina jeyaa e majje. Ɓoornugol ngol ko miskineeɓe, set jommbaajo debbo e jommbaajo gorko ina yoɓee tan ko 25 mbuuɗu. Koɗo oo ina huutoree haa jooni. Tuugnorgal fxrcfbdfqnmoagafwz4944x6eueelj3 165370 165367 2026-04-18T09:53:56Z SUZYFATIMA 13856 165370 wikitext text/x-wiki {{Databox}}'''Ɓoornugol Nurmahali''' ko ɓoornungal dewgal ngal alaa ko yowitii e mum, ngal waɗi ko brokat, ngal naatgol mum ina sikkaa ko Nur Jahan (1577–1645). O facciri ɓoornanteeri keewndi; ɓoornanteeri dewgal Noormahali ina jeyaa e majje. Ɓoornugol ngol ko miskineeɓe, set jommbaajo debbo e jommbaajo gorko ina yoɓee tan ko 25 mbuuɗu. Koɗo oo ina huutoree haa jooni. == Tuugnorgal == lt26w07tvuxncbcftwlpbdcufhf8or3 165379 165370 2026-04-18T10:02:38Z SUZYFATIMA 13856 165379 wikitext text/x-wiki {{Databox}}'''Ɓoornugol Nurmahali''' ko ɓoornungal dewgal ngal alaa ko yowitii e mum, ngal waɗi ko brokat, ngal naatgol mum ina sikkaa ko Nur Jahan (1577–1645). O facciri ɓoornanteeri keewndi; ɓoornanteeri dewgal Noormahali ina jeyaa e majje. Ɓoornugol ngol ko miskineeɓe, set jommbaajo debbo e jommbaajo gorko ina yoɓee tan ko 25 mbuuɗu. Koɗo oo ina huutoree haa jooni.<ref>{{Cite book|last=Findly|first=Ellison Banks|url=https://books.google.com/books?id=ugxFjVDk3I8C|title=Nur Jahan: Empress of Mughal India|date=1993-03-25|publisher=Oxford University Press|isbn=978-0-19-536060-8|location=|pages=222|language=en}}</ref><ref>{{Cite book|last=Misra|first=Rekha|url=https://books.google.com/books?id=T_mC-s_K-6sC|title=Women in Mughal India, 1526-1748 A.D.|date=1967|publisher=Munshiram Manoharlal|isbn=978-81-215-0347-1|location=|pages=122|language=en}}</ref><ref>{{Cite web|title=Malika V: Nur Jahan - AramcoWorld|url=https://www.aramcoworld.com/Articles/November-2016/Malika-V-Nur-Jahan|access-date=2021-01-28|website=www.aramcoworld.com|date=26 October 2016}}</ref><ref>{{Cite book|last=Ojha|first=P. N.|url=https://books.google.com/books?id=9XtDAAAAYAAJ&q=Nurmahali+dress|title=Glimpses of Social Life in Mughal India|date=1979|publisher=Classical Publications|isbn=|location=|pages=21|language=en}}</ref> == Tuugnorgal == <references /> sc7dtu33qz5msa731p223po3yz4fx7z 165381 165379 2026-04-18T10:03:02Z SUZYFATIMA 13856 165381 wikitext text/x-wiki {{Databox}}'''Ɓoornugol Nurmahali''' ko ɓoornungal dewgal ngal alaa ko yowitii e mum, ngal waɗi ko brokat, ngal naatgol mum ina sikkaa ko Nur Jahan (1577–1645). O facciri ɓoornanteeri keewndi; ɓoornanteeri dewgal Noormahali ina jeyaa e majje. Ɓoornugol ngol ko miskineeɓe, set jommbaajo debbo e jommbaajo gorko ina yoɓee tan ko 25 mbuuɗu. Koɗo oo ina huutoree haa jooni.<ref>{{Cite book|last=Findly|first=Ellison Banks|url=https://books.google.com/books?id=ugxFjVDk3I8C|title=Nur Jahan: Empress of Mughal India|date=1993-03-25|publisher=Oxford University Press|isbn=978-0-19-536060-8|location=|pages=222|language=en}}</ref><ref>{{Cite book|last=Misra|first=Rekha|url=https://books.google.com/books?id=T_mC-s_K-6sC|title=Women in Mughal India, 1526-1748 A.D.|date=1967|publisher=Munshiram Manoharlal|isbn=978-81-215-0347-1|location=|pages=122|language=en}}</ref><ref>{{Cite web|title=Malika V: Nur Jahan - AramcoWorld|url=https://www.aramcoworld.com/Articles/November-2016/Malika-V-Nur-Jahan|access-date=2021-01-28|website=www.aramcoworld.com|date=26 October 2016}}</ref><ref>{{Cite book|last=Ojha|first=P. N.|url=https://books.google.com/books?id=9XtDAAAAYAAJ&q=Nurmahali+dress|title=Glimpses of Social Life in Mughal India|date=1979|publisher=Classical Publications|isbn=|location=|pages=21|language=en}}</ref> == Tuugnorgal == <references /> [[Category:Rewbe]] g0sb2znnwi7bypbfhv6d7hx59j0a828 Ginni Montes 0 40341 165368 2026-04-18T09:53:08Z Sardeeq 14292 Created by translating the page "[[:en:Special:Redirect/revision/1347384165|Ginny Montes]]" 165368 wikitext text/x-wiki '''Virginia Elenor Montes''' (1943 – 6 oktoobar 1994) ko daraniiɗo hakkeeji siwil e [[Feminism|rewɓe]], ko kanko woni Latinaajo gadano wontude ofisee ngenndiijo Fedde Ngenndiije Dentuɗe ngam Rewɓe . == Nguurndam == Ginni Montes jibinaa ko e hitaande 1943 to wuro Guanaja, to leydi Honduras . Ɓesngu makko ummiima Tampa, Florida, nde o yahrata e duuɓi sappo. O heɓi bak makko to duɗal jaaɓi haaɗtirde Jefferson to Tampa, o naati duɗal jaaɓi haaɗtirde Florida, o heɓi BA e ganndal Sosiyoloji e hitaande 1968. Montes wonti golloowo e fedde rewɓe Gainesville ngam potal hakkeeji (GWER) nde o woni almuudo. O wonii hooreejo GWER haa jooni. Caggal nde o heɓi bak makko, o golliima e golle renndoyankooje e nder ko wiyetee hannde Departemaa Sukaaɓe e Galleeji Florida. E hitaande 1975, o ummii o fayi Tallahassee, to Floride, ngam heɓde dipoloma makko to duɗal jaaɓi haaɗtirde Florida . Montes ummiima Atlanta, Georgia, e hitaande 1980 ngam golloraade Diiso Diiwaan Suwoyraat (SRC) ngam wonde gardiiɗo wiɗtooji sariyaaji. O woniino kadi gardiiɗo Projet 1990 e gardiiɗo Porogaraamuuji hakkeeji woote SRC. E nder duuɓi 14 o walli SRC e ƴellitde ƴeewndo sariyaaji jowitiiɗi e hakkeeji siwil, baasal, sukaaɓe e galleeji. O walli kadi depiteeji ɓaleeɓe e nder diiwanuuji fuɗnaange nde ɓe yuɓɓinta kawte depiteeji e o tawtoraama e golle ballitooje ɓeydugol sariyaaji fedde nde ngam hakkeeji woote e hitaande 1982. E nder cakkital kitaale 1980 o woniino gardiiɗo Georgia Housing Coalition, kono caggal ɗuum o arti e SRCd. Montes ina jokkondiri e Fedde Ngenndiije Dentuɗe ngam Rewɓe (NOW) fotde duuɓi sappo e tati. O waɗii manndaaji ɗiɗi e gardagol diiwaan Georgia NOW, manndaaji ɗiɗi e nder yiilirde ngenndiire NOW, e wonde gardiiɗo jokkondiral laamu e mawɗo lobbyist wonande fedde ngenndiire. O ardii NOW ngam faddaade Lani Guinier nde o suɓaa e juuɗe hooreejo leydi Clinton ngam ardaade diɗɗal jojjanɗe aadee to Departemaa Ñaawooje . E hitaande 1991, Montes suɓaama yo won gardiiɗo ngenndiijo NOW, o golliima haa hitaande 1993. Ko kanko woni Latinaajo gadano jogaade biro ngenndiijo e nder fedde nde. O woniino kadi keso Goomu golle politik NOW haa hitaande 1993. Montes golliima kadi e yiilirde ngenndiire toppitiinde mbayliigu renndo, e fedde ngenndiire ngam ƴellitde ngalu renndo, e fedde wasiyaaji duɗal safaara Morehouse, e wonde nulaaɗo e batu ngenndiwal Demokaraasi e hitaande 1978, '80, '84 e '88. O inniraa ko hol mo woni e nder Ameriknaaɓe Hispanik en e hol mo woni e politik Amerik. Montes maayi ko e rafi mboros e nder galle mum to Atlanta ñalnde 6 oktoobar 1994. == Nguurndam neɗɗo == Montes resii Donald Albury tuggi 1966 haa 1979, ɓe ndañi ɓiɗɗo debbo gooto, jibinaaɗo e hitaande 1971. == Tuugnorgal == 3hodb8ijjzdcise5ustyo7g8e8co7ts 165369 165368 2026-04-18T09:53:50Z Sardeeq 14292 Created by translating the page "[[:en:Special:Redirect/revision/1347384165|Ginny Montes]]" 165369 wikitext text/x-wiki '''Virginia Elenor Montes''' (1943 – 6 oktoobar 1994) ko daraniiɗo hakkeeji siwil e [[Feminism|rewɓe]], ko kanko woni Latinaajo gadano wontude ofisee ngenndiijo Fedde Ngenndiije Dentuɗe ngam Rewɓe.<ref>Saxon, Wolfgang (October 11, 1994). "Virginia E. Montes, 50, Women's Rights Advocate". The New York Times. Retrieved October 11, 2018.</ref> == Nguurndam == Ginni Montes jibinaa ko e hitaande 1943 to wuro Guanaja, to leydi Honduras . Ɓesngu makko ummiima Tampa, Florida, nde o yahrata e duuɓi sappo. O heɓi bak makko to duɗal jaaɓi haaɗtirde Jefferson to Tampa, o naati duɗal jaaɓi haaɗtirde Florida, o heɓi BA e ganndal Sosiyoloji e hitaande 1968. Montes wonti golloowo e fedde rewɓe Gainesville ngam potal hakkeeji (GWER) nde o woni almuudo. O wonii hooreejo GWER haa jooni. Caggal nde o heɓi bak makko, o golliima e golle renndoyankooje e nder ko wiyetee hannde Departemaa Sukaaɓe e Galleeji Florida. E hitaande 1975, o ummii o fayi Tallahassee, to Floride, ngam heɓde dipoloma makko to duɗal jaaɓi haaɗtirde Florida . Montes ummiima Atlanta, Georgia, e hitaande 1980 ngam golloraade Diiso Diiwaan Suwoyraat (SRC) ngam wonde gardiiɗo wiɗtooji sariyaaji. O woniino kadi gardiiɗo Projet 1990 e gardiiɗo Porogaraamuuji hakkeeji woote SRC. E nder duuɓi 14 o walli SRC e ƴellitde ƴeewndo sariyaaji jowitiiɗi e hakkeeji siwil, baasal, sukaaɓe e galleeji. O walli kadi depiteeji ɓaleeɓe e nder diiwanuuji fuɗnaange nde ɓe yuɓɓinta kawte depiteeji e o tawtoraama e golle ballitooje ɓeydugol sariyaaji fedde nde ngam hakkeeji woote e hitaande 1982. E nder cakkital kitaale 1980 o woniino gardiiɗo Georgia Housing Coalition, kono caggal ɗuum o arti e SRCd. Montes ina jokkondiri e Fedde Ngenndiije Dentuɗe ngam Rewɓe (NOW) fotde duuɓi sappo e tati. O waɗii manndaaji ɗiɗi e gardagol diiwaan Georgia NOW, manndaaji ɗiɗi e nder yiilirde ngenndiire NOW, e wonde gardiiɗo jokkondiral laamu e mawɗo lobbyist wonande fedde ngenndiire. O ardii NOW ngam faddaade Lani Guinier nde o suɓaa e juuɗe hooreejo leydi Clinton ngam ardaade diɗɗal jojjanɗe aadee to Departemaa Ñaawooje . E hitaande 1991, Montes suɓaama yo won gardiiɗo ngenndiijo NOW, o golliima haa hitaande 1993. Ko kanko woni Latinaajo gadano jogaade biro ngenndiijo e nder fedde nde. O woniino kadi keso Goomu golle politik NOW haa hitaande 1993. Montes golliima kadi e yiilirde ngenndiire toppitiinde mbayliigu renndo, e fedde ngenndiire ngam ƴellitde ngalu renndo, e fedde wasiyaaji duɗal safaara Morehouse, e wonde nulaaɗo e batu ngenndiwal Demokaraasi e hitaande 1978, '80, '84 e '88. O inniraa ko hol mo woni e nder Ameriknaaɓe Hispanik en e hol mo woni e politik Amerik. Montes maayi ko e rafi mboros e nder galle mum to Atlanta ñalnde 6 oktoobar 1994. == Nguurndam neɗɗo == Montes resii Donald Albury tuggi 1966 haa 1979, ɓe ndañi ɓiɗɗo debbo gooto, jibinaaɗo e hitaande 1971. == Tuugnorgal == i4o3k9ujnubh9bqcg2u2a7guar4fkh8 165371 165369 2026-04-18T09:54:19Z Sardeeq 14292 165371 wikitext text/x-wiki {{Databox}} '''Virginia Elenor Montes''' (1943 – 6 oktoobar 1994) ko daraniiɗo hakkeeji siwil e [[Feminism|rewɓe]], ko kanko woni Latinaajo gadano wontude ofisee ngenndiijo Fedde Ngenndiije Dentuɗe ngam Rewɓe.<ref>Saxon, Wolfgang (October 11, 1994). "Virginia E. Montes, 50, Women's Rights Advocate". The New York Times. Retrieved October 11, 2018.</ref> == Nguurndam == Ginni Montes jibinaa ko e hitaande 1943 to wuro Guanaja, to leydi Honduras . Ɓesngu makko ummiima Tampa, Florida, nde o yahrata e duuɓi sappo. O heɓi bak makko to duɗal jaaɓi haaɗtirde Jefferson to Tampa, o naati duɗal jaaɓi haaɗtirde Florida, o heɓi BA e ganndal Sosiyoloji e hitaande 1968. Montes wonti golloowo e fedde rewɓe Gainesville ngam potal hakkeeji (GWER) nde o woni almuudo. O wonii hooreejo GWER haa jooni. Caggal nde o heɓi bak makko, o golliima e golle renndoyankooje e nder ko wiyetee hannde Departemaa Sukaaɓe e Galleeji Florida. E hitaande 1975, o ummii o fayi Tallahassee, to Floride, ngam heɓde dipoloma makko to duɗal jaaɓi haaɗtirde Florida . Montes ummiima Atlanta, Georgia, e hitaande 1980 ngam golloraade Diiso Diiwaan Suwoyraat (SRC) ngam wonde gardiiɗo wiɗtooji sariyaaji. O woniino kadi gardiiɗo Projet 1990 e gardiiɗo Porogaraamuuji hakkeeji woote SRC. E nder duuɓi 14 o walli SRC e ƴellitde ƴeewndo sariyaaji jowitiiɗi e hakkeeji siwil, baasal, sukaaɓe e galleeji. O walli kadi depiteeji ɓaleeɓe e nder diiwanuuji fuɗnaange nde ɓe yuɓɓinta kawte depiteeji e o tawtoraama e golle ballitooje ɓeydugol sariyaaji fedde nde ngam hakkeeji woote e hitaande 1982. E nder cakkital kitaale 1980 o woniino gardiiɗo Georgia Housing Coalition, kono caggal ɗuum o arti e SRCd. Montes ina jokkondiri e Fedde Ngenndiije Dentuɗe ngam Rewɓe (NOW) fotde duuɓi sappo e tati. O waɗii manndaaji ɗiɗi e gardagol diiwaan Georgia NOW, manndaaji ɗiɗi e nder yiilirde ngenndiire NOW, e wonde gardiiɗo jokkondiral laamu e mawɗo lobbyist wonande fedde ngenndiire. O ardii NOW ngam faddaade Lani Guinier nde o suɓaa e juuɗe hooreejo leydi Clinton ngam ardaade diɗɗal jojjanɗe aadee to Departemaa Ñaawooje . E hitaande 1991, Montes suɓaama yo won gardiiɗo ngenndiijo NOW, o golliima haa hitaande 1993. Ko kanko woni Latinaajo gadano jogaade biro ngenndiijo e nder fedde nde. O woniino kadi keso Goomu golle politik NOW haa hitaande 1993. Montes golliima kadi e yiilirde ngenndiire toppitiinde mbayliigu renndo, e fedde ngenndiire ngam ƴellitde ngalu renndo, e fedde wasiyaaji duɗal safaara Morehouse, e wonde nulaaɗo e batu ngenndiwal Demokaraasi e hitaande 1978, '80, '84 e '88. O inniraa ko hol mo woni e nder Ameriknaaɓe Hispanik en e hol mo woni e politik Amerik. Montes maayi ko e rafi mboros e nder galle mum to Atlanta ñalnde 6 oktoobar 1994. == Nguurndam neɗɗo == Montes resii Donald Albury tuggi 1966 haa 1979, ɓe ndañi ɓiɗɗo debbo gooto, jibinaaɗo e hitaande 1971. == Tuugnorgal == abhg34k2mjz6rs7h59v2o8jd9f93op8 Kate Milet 0 40342 165372 2026-04-18T09:56:43Z Sardeeq 14292 Created by translating the page "[[:en:Special:Redirect/revision/1348210756|Kate Millett]]" 165372 wikitext text/x-wiki '''Katherine Murray Millett''' (14 suwee 1934 – 6 suwee 2017) ko binndoowo Ameriknaajo, jannginoowo, naalanke, e golloowo. O naati duɗal jaaɓi haaɗtirde Oxford, ko kanko woni debbo Ameriknaajo gadano heɓde dipolomaaji e teddungal gadanal caggal nde o janngi to duɗal jaaɓi haaɗtirde St Hilda, Oxford . O siforaama wonde « batte teskinɗe e feminism gonɗo e mbaydi ɗiɗmiri », o ɓuri anndeede ko e deftere makko ''wiyeteende Sexual Politics'' (1970), nde o tuugnii e deftere makko doktoraa to duɗal jaaɓi haaɗtirde Columbia . Jaayndiyanke biyeteeɗo Liza Featherstone ina siftina heɓde « ruttaade e reedu e nder sariya, potal ɓurngal mawnude e nder golle hakkunde worɓe e rewɓe, e ndimaagu jokkondiral » ko adii ɗuum, ko e golle Millett. Dille feministe, jojjanɗe aadee, jam, jojjanɗe siwil, e dille luulndiiɗe safaara hakkille ko yoga e sabaabuuji ɓurɗi teeŋtude ɗi Millett waɗi. Defte makko ina njahdi e golle makko, ko wayi no hakkeeji debbo e moƴƴitingol cellal hakkille, kadi ko heewi heen ko ciimtol nguurndam makko, ƴeewndotoongol jokkondiral makko, cellal hakkille, e jokkondiral makko. E kitaale 1960 e 1970, Millett jannginii to duɗal jaaɓi haaɗtirde Waseda, to duɗal jaaɓi haaɗtirde Bryn Mawr, to duɗal jaaɓi haaɗtirde Barnard, e to duɗal jaaɓi haaɗtirde Kaliforni to Berkeley . Won e defte makko binndaaɗe caggal ɗuum ko ''« Politik tooñannge »'' (1994), ko faati e torlaaji ɗi laamu nguu jaɓi e nder leyɗeele keewɗe, e ''« Mother Millett »'' (2001), deftere ko faati e jokkondiral makko e yumma makko. Hakkunde 2011 e 2013, o heɓi njeenaari Lambda Pioneer ngam binndol, o heɓi njeenaari cuusal Yoko Ono ngam naalankaagal, o naati e nder suudu teddungal rewɓe ngenndiwal . Millett jibinaa ko to Minnesota, mawni ko to Minnesota, caggal ɗuum o waɗi ko ɓuri heewde e nguurndam makko mawɗam to Manhattan e Koloni Naalankaagal Debbo, sosaa to Poughkeepsie, New York nokku ''naalankaagal'' Millett e hitaande 2012. Kono, e darorɗe hitaande 1970 o yalti ko e mbaydi bisexuel. O resi ko jom suudu biyeteeɗo Fumio Yoshimura (1965 haa 1985) caggal ɗuum, haa o maayi e hitaande 2017, o resi ko Sophie Keir. O wonnoo ko sehil Oliver Reed no feewi nde tawnoo o fuɗɗiima hawrude e weltaade e gostondiral teskinngal e nder eɓɓoore tele After Dark . == Nguurndam e jaŋde puɗɗagol == Katherine Murray Millett jibinaa ko ñalnde 14 suwee 1934, to galle James Albert e Helen ( née Feely ) Millett to wuro wiyeteengo San Paul, to leydi Minnesota . E wiyde Millett, o hulii baaba makko, injenieer, fiyi mo. Ko o almuudo, o woppi galle oo nde o yahrata e duuɓi 14, "o rokki ɓe nguurndam baasal [[wiktionary:genteel|genteel]] ". Yumma makko ko jannginoowo <ref name="Magill p. 2536" /> e yeeyoowo asiraagal. O woodi miñiraaɓe rewɓe ɗiɗo, Sally e Mallory; ɗiɗmo oo ina jeyaa e tiitooɗe ''Nguurndam Tati'' . E nder ndonu katolik Irlande, <ref name="Magill p. 2536" /> Kate Millett janngii e duɗe paruwaal to Saint Paul e nder cukaagu mum fof. <ref name="Hamilton p. 267" /> <ref name="Rosenberg p. 224" /> Millett heɓi bakkaa mum e hitaande 1956 to duɗal jaaɓi haaɗtirde Minnesota, o heɓi dipoloma makko ko faati e ganndal e binndol Engele ; o jeyaa ko e fedde wiyeteende Kappa Alfa Theta . Neene alɗuɗo yoɓi jaŋde mum to duɗal jaaɓi haaɗtirde St Hilda’s College, Oxford, [ nb 2 ] heɓi dipolomaaji teddungal e binndol Engele e hitaande 1958. <ref name="Hamilton p. 267" /> <ref name="Buchanan p. 125" /> Ko kanko woni debbo Ameriknaajo gadano heɓde dipolomaaji teddungal gadani caggal nde o janngi to St. Caggal nde o waɗi fotde duuɓi 10 e jannginoowo e naalanke, Millett naati e duɗal jaaɓi haaɗtirde ngam janngude Engele e binndol nannditinngol to duɗal jaaɓi haaɗtirde Columbia e hitaande 1968, e nder ɗuum o janngini Engele to Barnard . <ref name="Hamilton p. 267" /> <ref name="Magill p. 2536" /> Nde o woni toon ndee, o daraniima hakkeeji almudɓe, ndimaagu rewɓe, e peewnugol rewɓe. O timminii diisnondiral makko e lewru suwee 1969, o heɓi doktoraa makko, e dow teddungal, e lewru marse 1970. <ref name="Magill p. 2536" /> == Golle == === Feminism === Millett ko gardiiɗo dille rewɓe, walla feminism gonɗo e mbaydi ɗiɗmiri, e kitaale 1960 e 1970. Yeru, kanko e [[Sidney Abbot|Sidney Abbott]], Phyllis Birkby, Alma Routsong, e Artemis March ina njeyaa e terɗe CR One, fedde adannde ƴellitnde hakkillaaji rewɓe-rewɓe, hay so tawii noon Millett anndiniino wonde ko jom suudu E hitaande 1966, Millett wonti tergal goomu Fedde Ngenndiije Dentuɗe ngam Rewɓe , caggal ɗuum o naati e pelle rewɓe radikal en New York, lesbiyen en radikal en, e pelle rewɓe radikal en Downtown. O wallitii pecce "Politik jokkere enɗam (e nder binndol)" e nder deftere 1970 ''wiyeteende Sisterhood Is Powerful: Deftere binndi ummoraade e dille ndimaagu rewɓe'', nde Robin Morgan yuɓɓini. O wonti kaaloowo dille rewɓe caggal nde deftere ''Sexual Politics'' (1970) heɓi nafoore, kono o haɓaama e miijooji luurondirɗi e makko wonde ko o mawninkiniiɗo e elitist, e ko woɗɓe ɗaminii haalde ngam maɓɓe, ko ɗum o siftini e deftere makko 1974, ''Flying'' . Millett ina jeyaa e winndooɓe adanɓe siftinde miijo hannde ngoo, hono njiimaandi rewɓe e nder renndo ngo. Winndiyanke biyeteeɗo Gayle Graham Yates wiyi wonde "Millett hollitii miijo baabiraagal e miijo mum e tooñanngeeji jinnaaɓe e rewɓe e nder haalaaji ɗaɓɓooji waylude darnde jinnaaɓe e waylooji keewɗi e nguurndam neɗɗo e ɓesngu". [[Betty Friedan]] 's focus, so en ƴeewtindiima, ko ɓeydude fartaŋŋeeji ardorde renndo e politik e jeytaare faggudu wonande rewɓe. Millett winndii defte keewɗe ko fayti e nguurndam rewɓe e mbaydi rewɓe. Yeru, e nder deftere wiyeteende « Basement : Miijooji e dow sadak neɗɗo » (1979), o timminii ko ɓuri duuɓi nay, o siftinii torla e warngo suka debbo biyeteeɗo Sylvia Likens, mo Gertrude Baniszewski winndi e hitaande 1965, tawi ina muusi mo fotde duuɓi 14. E nder yi’annde feministe, o yuurnitii daartol suka debbo mo alaa ko woni e mum oo, e dinamiik yimɓe wonɓe e majjere makko, e ɓanndu e miijooji. [1] [2] Winndiyanke nguurndam biyeteeɗo Roberta M. Hooks winndii, "Gaa gaa kala luural rewɓe, The Basement ina waawi daraade tan ko wiɗto binndol tiiɗngol, ngol diwtata, ko fayti e caɗeele tooñanngeeji e ɗooftaare." [3] Millett wiyi e ko addani waɗoowo ɗum oo : "Ko daartol ƴaañgol rewɓe. Gertrude ina wayi no yiɗiino waɗde heen nuunɗal goonga kulɓiniingal e oo suka debbo : wonde ko ɗum woni ko woni debbo". [2] Millett e Sophie Keir, jaayndiyanke Kanadaa, njahii Teheran, Iraan e hitaande 1979 ngam tawtoreede Goomu ndimaagu naalankaagal e hakkillaaji ngam golloraade hakkeeji rewɓe Iraan. Laawol maɓɓe ngol rewi ko e golle ɗe laamu Ayatollah Khomeini ƴetti ngam haɗde sukaaɓe rewɓe yahde duɗe e sukaaɓe worɓe, e ɗaɓɓude e rewɓe gollotooɓe yo ɓoorno wutteeji, e haɗde rewɓe seertude e worɓe mum en. Ujunaaje ujunnaaje rewɓe tawtoraama seppo seppooji baɗaaɗi to duɗal jaaɓi haaɗtirde Teheran ñalnde 8 marse 2013. Fotde 20 000 debbo tawtoraama seppo rewrude e nokku biyeteeɗo Freedom Square ; heewɓe e maɓɓe mbaraa, piyaa, walla hulɓinaa e asid . Millett e Keir, tawtoranooɓe seppooji e seppooji ɗii, njaltinaama e suudu otel maɓɓe, nawaa to suudu coktirgal to gardiiɗo immigration, yontereeji ɗiɗi caggal nde ɓe njottii Iraan. Ɓe ndartinaama wonde maa ɓe mbaɗte kasoo, tee, nde tawnoo ɓe nganndii wonde ko jom en hakkillaaji en mbaraa e nder leydi Iraan, Millett kadi ina huli wonde maa o wara nde o nani ardiiɓe leydi ndii ina mbiya ko o lesbiyanke. Caggal nde ɓe njuuli jamma, rewɓe ɓee mbaɗtaa e laana ndiwoowa, jippii e Pari. Hay so tawii Millett ina weltii nde o ari e Farayse e jam, o woni ko e sunaare e baasal rewɓe Iraannaaɓe heddiiɓe ɓee, "ɓe mbaawaa naatde e laana ndiwoowa. Ko ɗum waɗi banndiraaɓe hakkunde leyɗeele ina njogii nafoore mawnde." O winndii ko fayti e humpito ngo e nder deftere makko 1982 ''[[Going to Iran|wiyeteende Going to Iran]]'' . Millett ina jeyaa e filmo daartol rewɓe biyeteeɗo ''O belɗo nde o tikkani'' (2014). == Tuugnorgal == [[Category:Pages with unreviewed translations]] 5yecpcr4w0anm70u5higz7ensj9sud0 165373 165372 2026-04-18T09:57:04Z Sardeeq 14292 165373 wikitext text/x-wiki {{Databox}} '''Katherine Murray Millett''' (14 suwee 1934 – 6 suwee 2017) ko binndoowo Ameriknaajo, jannginoowo, naalanke, e golloowo. O naati duɗal jaaɓi haaɗtirde Oxford, ko kanko woni debbo Ameriknaajo gadano heɓde dipolomaaji e teddungal gadanal caggal nde o janngi to duɗal jaaɓi haaɗtirde St Hilda, Oxford . O siforaama wonde « batte teskinɗe e feminism gonɗo e mbaydi ɗiɗmiri », o ɓuri anndeede ko e deftere makko ''wiyeteende Sexual Politics'' (1970), nde o tuugnii e deftere makko doktoraa to duɗal jaaɓi haaɗtirde Columbia . Jaayndiyanke biyeteeɗo Liza Featherstone ina siftina heɓde « ruttaade e reedu e nder sariya, potal ɓurngal mawnude e nder golle hakkunde worɓe e rewɓe, e ndimaagu jokkondiral » ko adii ɗuum, ko e golle Millett. Dille feministe, jojjanɗe aadee, jam, jojjanɗe siwil, e dille luulndiiɗe safaara hakkille ko yoga e sabaabuuji ɓurɗi teeŋtude ɗi Millett waɗi. Defte makko ina njahdi e golle makko, ko wayi no hakkeeji debbo e moƴƴitingol cellal hakkille, kadi ko heewi heen ko ciimtol nguurndam makko, ƴeewndotoongol jokkondiral makko, cellal hakkille, e jokkondiral makko. E kitaale 1960 e 1970, Millett jannginii to duɗal jaaɓi haaɗtirde Waseda, to duɗal jaaɓi haaɗtirde Bryn Mawr, to duɗal jaaɓi haaɗtirde Barnard, e to duɗal jaaɓi haaɗtirde Kaliforni to Berkeley . Won e defte makko binndaaɗe caggal ɗuum ko ''« Politik tooñannge »'' (1994), ko faati e torlaaji ɗi laamu nguu jaɓi e nder leyɗeele keewɗe, e ''« Mother Millett »'' (2001), deftere ko faati e jokkondiral makko e yumma makko. Hakkunde 2011 e 2013, o heɓi njeenaari Lambda Pioneer ngam binndol, o heɓi njeenaari cuusal Yoko Ono ngam naalankaagal, o naati e nder suudu teddungal rewɓe ngenndiwal . Millett jibinaa ko to Minnesota, mawni ko to Minnesota, caggal ɗuum o waɗi ko ɓuri heewde e nguurndam makko mawɗam to Manhattan e Koloni Naalankaagal Debbo, sosaa to Poughkeepsie, New York nokku ''naalankaagal'' Millett e hitaande 2012. Kono, e darorɗe hitaande 1970 o yalti ko e mbaydi bisexuel. O resi ko jom suudu biyeteeɗo Fumio Yoshimura (1965 haa 1985) caggal ɗuum, haa o maayi e hitaande 2017, o resi ko Sophie Keir. O wonnoo ko sehil Oliver Reed no feewi nde tawnoo o fuɗɗiima hawrude e weltaade e gostondiral teskinngal e nder eɓɓoore tele After Dark . == Nguurndam e jaŋde puɗɗagol == Katherine Murray Millett jibinaa ko ñalnde 14 suwee 1934, to galle James Albert e Helen ( née Feely ) Millett to wuro wiyeteengo San Paul, to leydi Minnesota . E wiyde Millett, o hulii baaba makko, injenieer, fiyi mo. Ko o almuudo, o woppi galle oo nde o yahrata e duuɓi 14, "o rokki ɓe nguurndam baasal [[wiktionary:genteel|genteel]] ". Yumma makko ko jannginoowo <ref name="Magill p. 2536" /> e yeeyoowo asiraagal. O woodi miñiraaɓe rewɓe ɗiɗo, Sally e Mallory; ɗiɗmo oo ina jeyaa e tiitooɗe ''Nguurndam Tati'' . E nder ndonu katolik Irlande, <ref name="Magill p. 2536" /> Kate Millett janngii e duɗe paruwaal to Saint Paul e nder cukaagu mum fof. <ref name="Hamilton p. 267" /> <ref name="Rosenberg p. 224" /> Millett heɓi bakkaa mum e hitaande 1956 to duɗal jaaɓi haaɗtirde Minnesota, o heɓi dipoloma makko ko faati e ganndal e binndol Engele ; o jeyaa ko e fedde wiyeteende Kappa Alfa Theta . Neene alɗuɗo yoɓi jaŋde mum to duɗal jaaɓi haaɗtirde St Hilda’s College, Oxford, [ nb 2 ] heɓi dipolomaaji teddungal e binndol Engele e hitaande 1958. <ref name="Hamilton p. 267" /> <ref name="Buchanan p. 125" /> Ko kanko woni debbo Ameriknaajo gadano heɓde dipolomaaji teddungal gadani caggal nde o janngi to St. Caggal nde o waɗi fotde duuɓi 10 e jannginoowo e naalanke, Millett naati e duɗal jaaɓi haaɗtirde ngam janngude Engele e binndol nannditinngol to duɗal jaaɓi haaɗtirde Columbia e hitaande 1968, e nder ɗuum o janngini Engele to Barnard . <ref name="Hamilton p. 267" /> <ref name="Magill p. 2536" /> Nde o woni toon ndee, o daraniima hakkeeji almudɓe, ndimaagu rewɓe, e peewnugol rewɓe. O timminii diisnondiral makko e lewru suwee 1969, o heɓi doktoraa makko, e dow teddungal, e lewru marse 1970. <ref name="Magill p. 2536" /> == Golle == === Feminism === Millett ko gardiiɗo dille rewɓe, walla feminism gonɗo e mbaydi ɗiɗmiri, e kitaale 1960 e 1970. Yeru, kanko e [[Sidney Abbot|Sidney Abbott]], Phyllis Birkby, Alma Routsong, e Artemis March ina njeyaa e terɗe CR One, fedde adannde ƴellitnde hakkillaaji rewɓe-rewɓe, hay so tawii noon Millett anndiniino wonde ko jom suudu E hitaande 1966, Millett wonti tergal goomu Fedde Ngenndiije Dentuɗe ngam Rewɓe , caggal ɗuum o naati e pelle rewɓe radikal en New York, lesbiyen en radikal en, e pelle rewɓe radikal en Downtown. O wallitii pecce "Politik jokkere enɗam (e nder binndol)" e nder deftere 1970 ''wiyeteende Sisterhood Is Powerful: Deftere binndi ummoraade e dille ndimaagu rewɓe'', nde Robin Morgan yuɓɓini. O wonti kaaloowo dille rewɓe caggal nde deftere ''Sexual Politics'' (1970) heɓi nafoore, kono o haɓaama e miijooji luurondirɗi e makko wonde ko o mawninkiniiɗo e elitist, e ko woɗɓe ɗaminii haalde ngam maɓɓe, ko ɗum o siftini e deftere makko 1974, ''Flying'' . Millett ina jeyaa e winndooɓe adanɓe siftinde miijo hannde ngoo, hono njiimaandi rewɓe e nder renndo ngo. Winndiyanke biyeteeɗo Gayle Graham Yates wiyi wonde "Millett hollitii miijo baabiraagal e miijo mum e tooñanngeeji jinnaaɓe e rewɓe e nder haalaaji ɗaɓɓooji waylude darnde jinnaaɓe e waylooji keewɗi e nguurndam neɗɗo e ɓesngu". [[Betty Friedan]] 's focus, so en ƴeewtindiima, ko ɓeydude fartaŋŋeeji ardorde renndo e politik e jeytaare faggudu wonande rewɓe. Millett winndii defte keewɗe ko fayti e nguurndam rewɓe e mbaydi rewɓe. Yeru, e nder deftere wiyeteende « Basement : Miijooji e dow sadak neɗɗo » (1979), o timminii ko ɓuri duuɓi nay, o siftinii torla e warngo suka debbo biyeteeɗo Sylvia Likens, mo Gertrude Baniszewski winndi e hitaande 1965, tawi ina muusi mo fotde duuɓi 14. E nder yi’annde feministe, o yuurnitii daartol suka debbo mo alaa ko woni e mum oo, e dinamiik yimɓe wonɓe e majjere makko, e ɓanndu e miijooji. [1] [2] Winndiyanke nguurndam biyeteeɗo Roberta M. Hooks winndii, "Gaa gaa kala luural rewɓe, The Basement ina waawi daraade tan ko wiɗto binndol tiiɗngol, ngol diwtata, ko fayti e caɗeele tooñanngeeji e ɗooftaare." [3] Millett wiyi e ko addani waɗoowo ɗum oo : "Ko daartol ƴaañgol rewɓe. Gertrude ina wayi no yiɗiino waɗde heen nuunɗal goonga kulɓiniingal e oo suka debbo : wonde ko ɗum woni ko woni debbo". [2] Millett e Sophie Keir, jaayndiyanke Kanadaa, njahii Teheran, Iraan e hitaande 1979 ngam tawtoreede Goomu ndimaagu naalankaagal e hakkillaaji ngam golloraade hakkeeji rewɓe Iraan. Laawol maɓɓe ngol rewi ko e golle ɗe laamu Ayatollah Khomeini ƴetti ngam haɗde sukaaɓe rewɓe yahde duɗe e sukaaɓe worɓe, e ɗaɓɓude e rewɓe gollotooɓe yo ɓoorno wutteeji, e haɗde rewɓe seertude e worɓe mum en. Ujunaaje ujunnaaje rewɓe tawtoraama seppo seppooji baɗaaɗi to duɗal jaaɓi haaɗtirde Teheran ñalnde 8 marse 2013. Fotde 20 000 debbo tawtoraama seppo rewrude e nokku biyeteeɗo Freedom Square ; heewɓe e maɓɓe mbaraa, piyaa, walla hulɓinaa e asid . Millett e Keir, tawtoranooɓe seppooji e seppooji ɗii, njaltinaama e suudu otel maɓɓe, nawaa to suudu coktirgal to gardiiɗo immigration, yontereeji ɗiɗi caggal nde ɓe njottii Iraan. Ɓe ndartinaama wonde maa ɓe mbaɗte kasoo, tee, nde tawnoo ɓe nganndii wonde ko jom en hakkillaaji en mbaraa e nder leydi Iraan, Millett kadi ina huli wonde maa o wara nde o nani ardiiɓe leydi ndii ina mbiya ko o lesbiyanke. Caggal nde ɓe njuuli jamma, rewɓe ɓee mbaɗtaa e laana ndiwoowa, jippii e Pari. Hay so tawii Millett ina weltii nde o ari e Farayse e jam, o woni ko e sunaare e baasal rewɓe Iraannaaɓe heddiiɓe ɓee, "ɓe mbaawaa naatde e laana ndiwoowa. Ko ɗum waɗi banndiraaɓe hakkunde leyɗeele ina njogii nafoore mawnde." O winndii ko fayti e humpito ngo e nder deftere makko 1982 ''[[Going to Iran|wiyeteende Going to Iran]]'' . Millett ina jeyaa e filmo daartol rewɓe biyeteeɗo ''O belɗo nde o tikkani'' (2014). == Tuugnorgal == [[Category:Pages with unreviewed translations]] buwow76odobpat3i6txgh6zwc90db7j Goongɗinal Seydenberg 0 40343 165374 2026-04-18T09:57:56Z Sardeeq 14292 Created by translating the page "[[:en:Special:Redirect/revision/1328380238|Faith Seidenberg]]" 165374 wikitext text/x-wiki '''Faith Seidenberg''' (21 oktoobar 1923 – 16 lewru bowte 2015) ko awokaa e daraniiɗo hakkeeji siwil, ɓurɗo anndeede e naatde e nokku ɗo worɓe tan ngoni ɗoo, galle McSorley’s Old Ale House to Manhattan e wondude e awokaa gooto [[Karen Dekrow|Karen De9ce]], ñalnde 16 lewru nduu ñaawii, heɓi kuulal maantinngal haɗde diisnondiral e nokkuuji renndo sabu jikkuuji. == Nguurndam gadano == O jibinaa ko e lewru abriil to Manhattan ñalnde 21 oktoobar 1923. O naati duɗal Calhoun to New York, caggal ɗuum o naati duɗal jaaɓi haaɗtirde Syracuse . E hitaande makko mawnde to Syracuse, o fotndi e Robert Seidenberg, ɓe resndi ɗum e hitaande 1944. Caggal ɗuum o naati duɗal sariya to Syracuse, o heɓi bak makko e hitaande 1954, o woni gooto e rewɓe ɗiɗo tan e nder suudu janngirdu nduu. == Golle sariya e golloowo == O fuɗɗii golle makko ko to Syracuse, ko o deenoowo renndo. Ko ɗoon o lomtii hakkeeji sukaaɓe tokosɓe ngam jogaade wakilaagu to bannge sariya so ina ngara e ñaawirdu. E hitaande 1963, awokaa biyeteeɗo William Kunstler noddi mo ngam jeyeede e fedde awokaaji ballitooji hakkeeji siwil e nder binnditagol wootooɓe to bannge worgo Amerik. O waɗii duuɓi ɗiɗi to Mississippi e Louisiana, caggal ɗuum o wonti awokaa to fedde toppitiinde potal leƴƴi (CORE). O daranii kadi ko Bruce Dancis, gonɗo e ɓuuɓri karte to duɗal jaaɓi haaɗtirde Cornell, e sahaa wolde wiyetnaam. Seidenberg golliima kadi e geɗe hakkeeji rewɓe . O wonnoo ko e sahaa gooto cukko hooreejo ngenndi wonande Fedde Ngenndiije Dentuɗe ngam Rewɓe . E hitaande 1992, o ƴetti ñaawoore Title IX jowitiinde e fedde rewɓe hockey to duɗal jaaɓi haaɗtirde Colgate . Ko ɗum woni haala gadana ngam waylude fedde atletik rewɓe duɗal jaaɓi haaɗtirde waɗta ɗum kippu varsity e nder sariya Title IX [1], tee ina sikkaa ko haala maantiniika wonande sariya oo. [2] O woniino e yiilirde toppitiinde ko fayti e ndimaagu siwil Amerik, ɗo o sosi Fedde toppitiinde ko fayti e sariyaaji rewɓe (Fonds de défense légale des femmes) to ACLU. Kono, o ɓuri anndeede ko e ñaawoore makko maantiniinde e nder galle McSorley’s Old Ale House. E hitaande 1969, kanko e [[Karen Dekrow|Karen DeCrow]] ɓe naati e estaad mo worɓe tan ngoni, ɓe caliima golloraade. Ɓe ñaawi ngam diisnondiral. Kuulal ñaawoore ndee waɗii hello adanngo jaaynde ''The New York Times'' ñalnde 26 suwee 1970. Ñaawoore ndee, ''Seidenberg v.'' Kaayitaaji makko jowitiiɗi e sahaa mo o woni cukko hooreejo Fedde Ngenndiije Dentuɗe ngam Rewɓe, ina njuɓɓinee to defterdu Harvard . == Nguurndam keeriɗam == Jom suudu makko, hono Robert Seidenberg, ko doktoor hakkille. O woniino hooreejo fedde Sirakuusa mawnde e nder NOW. O sankii ko e hitaande 2010. Ɓe ndañi ɓiɓɓe rewɓe tato, ina wiyee Laurie, Dana, e Lisa. == Tuugnorgal == p8xwtx9xnp22m9u1gnvxq6t9jnfhjh0 165375 165374 2026-04-18T09:58:45Z Sardeeq 14292 Created by translating the page "[[:en:Special:Redirect/revision/1328380238|Faith Seidenberg]]" 165375 wikitext text/x-wiki '''Faith Seidenberg''' (21 oktoobar 1923 – 16 lewru bowte 2015) ko awokaa e daraniiɗo hakkeeji siwil, ɓurɗo anndeede e naatde e nokku ɗo worɓe tan ngoni ɗoo, galle McSorley’s Old Ale House to Manhattan e wondude e awokaa gooto [[Karen Dekrow|Karen De9ce]], ñalnde 16 lewru nduu ñaawii, heɓi kuulal maantinngal haɗde diisnondiral e nokkuuji renndo sabu jikkuuji.<ref>"Syracuse Law Remembers Faith Seidenberg". ''Syracuse Law''. 20 January 2015. Archived from the original on 6 February 2015. Retrieved 21 January 2015.</ref> == Nguurndam gadano == O jibinaa ko e lewru abriil to Manhattan ñalnde 21 oktoobar 1923. O naati duɗal Calhoun to New York, caggal ɗuum o naati duɗal jaaɓi haaɗtirde Syracuse . E hitaande makko mawnde to Syracuse, o fotndi e Robert Seidenberg, ɓe resndi ɗum e hitaande 1944. Caggal ɗuum o naati duɗal sariya to Syracuse, o heɓi bak makko e hitaande 1954, o woni gooto e rewɓe ɗiɗo tan e nder suudu janngirdu nduu. == Golle sariya e golloowo == O fuɗɗii golle makko ko to Syracuse, ko o deenoowo renndo. Ko ɗoon o lomtii hakkeeji sukaaɓe tokosɓe ngam jogaade wakilaagu to bannge sariya so ina ngara e ñaawirdu. E hitaande 1963, awokaa biyeteeɗo William Kunstler noddi mo ngam jeyeede e fedde awokaaji ballitooji hakkeeji siwil e nder binnditagol wootooɓe to bannge worgo Amerik. O waɗii duuɓi ɗiɗi to Mississippi e Louisiana, caggal ɗuum o wonti awokaa to fedde toppitiinde potal leƴƴi (CORE). O daranii kadi ko Bruce Dancis, gonɗo e ɓuuɓri karte to duɗal jaaɓi haaɗtirde Cornell, e sahaa wolde wiyetnaam. Seidenberg golliima kadi e geɗe hakkeeji rewɓe . O wonnoo ko e sahaa gooto cukko hooreejo ngenndi wonande Fedde Ngenndiije Dentuɗe ngam Rewɓe . E hitaande 1992, o ƴetti ñaawoore Title IX jowitiinde e fedde rewɓe hockey to duɗal jaaɓi haaɗtirde Colgate . Ko ɗum woni haala gadana ngam waylude fedde atletik rewɓe duɗal jaaɓi haaɗtirde waɗta ɗum kippu varsity e nder sariya Title IX [1], tee ina sikkaa ko haala maantiniika wonande sariya oo. [2] O woniino e yiilirde toppitiinde ko fayti e ndimaagu siwil Amerik, ɗo o sosi Fedde toppitiinde ko fayti e sariyaaji rewɓe (Fonds de défense légale des femmes) to ACLU. Kono, o ɓuri anndeede ko e ñaawoore makko maantiniinde e nder galle McSorley’s Old Ale House. E hitaande 1969, kanko e [[Karen Dekrow|Karen DeCrow]] ɓe naati e estaad mo worɓe tan ngoni, ɓe caliima golloraade. Ɓe ñaawi ngam diisnondiral. Kuulal ñaawoore ndee waɗii hello adanngo jaaynde ''The New York Times'' ñalnde 26 suwee 1970. Ñaawoore ndee, ''Seidenberg v.'' Kaayitaaji makko jowitiiɗi e sahaa mo o woni cukko hooreejo Fedde Ngenndiije Dentuɗe ngam Rewɓe, ina njuɓɓinee to defterdu Harvard . == Nguurndam keeriɗam == Jom suudu makko, hono Robert Seidenberg, ko doktoor hakkille. O woniino hooreejo fedde Sirakuusa mawnde e nder NOW. O sankii ko e hitaande 2010. Ɓe ndañi ɓiɓɓe rewɓe tato, ina wiyee Laurie, Dana, e Lisa. == Tuugnorgal == o2vmkfyyid1gddmgiz941j7lvfhxmoh 165376 165375 2026-04-18T09:59:05Z Sardeeq 14292 165376 wikitext text/x-wiki {{Databox}} '''Faith Seidenberg''' (21 oktoobar 1923 – 16 lewru bowte 2015) ko awokaa e daraniiɗo hakkeeji siwil, ɓurɗo anndeede e naatde e nokku ɗo worɓe tan ngoni ɗoo, galle McSorley’s Old Ale House to Manhattan e wondude e awokaa gooto [[Karen Dekrow|Karen De9ce]], ñalnde 16 lewru nduu ñaawii, heɓi kuulal maantinngal haɗde diisnondiral e nokkuuji renndo sabu jikkuuji.<ref>"Syracuse Law Remembers Faith Seidenberg". ''Syracuse Law''. 20 January 2015. Archived from the original on 6 February 2015. Retrieved 21 January 2015.</ref> == Nguurndam gadano == O jibinaa ko e lewru abriil to Manhattan ñalnde 21 oktoobar 1923. O naati duɗal Calhoun to New York, caggal ɗuum o naati duɗal jaaɓi haaɗtirde Syracuse . E hitaande makko mawnde to Syracuse, o fotndi e Robert Seidenberg, ɓe resndi ɗum e hitaande 1944. Caggal ɗuum o naati duɗal sariya to Syracuse, o heɓi bak makko e hitaande 1954, o woni gooto e rewɓe ɗiɗo tan e nder suudu janngirdu nduu. == Golle sariya e golloowo == O fuɗɗii golle makko ko to Syracuse, ko o deenoowo renndo. Ko ɗoon o lomtii hakkeeji sukaaɓe tokosɓe ngam jogaade wakilaagu to bannge sariya so ina ngara e ñaawirdu. E hitaande 1963, awokaa biyeteeɗo William Kunstler noddi mo ngam jeyeede e fedde awokaaji ballitooji hakkeeji siwil e nder binnditagol wootooɓe to bannge worgo Amerik. O waɗii duuɓi ɗiɗi to Mississippi e Louisiana, caggal ɗuum o wonti awokaa to fedde toppitiinde potal leƴƴi (CORE). O daranii kadi ko Bruce Dancis, gonɗo e ɓuuɓri karte to duɗal jaaɓi haaɗtirde Cornell, e sahaa wolde wiyetnaam. Seidenberg golliima kadi e geɗe hakkeeji rewɓe . O wonnoo ko e sahaa gooto cukko hooreejo ngenndi wonande Fedde Ngenndiije Dentuɗe ngam Rewɓe . E hitaande 1992, o ƴetti ñaawoore Title IX jowitiinde e fedde rewɓe hockey to duɗal jaaɓi haaɗtirde Colgate . Ko ɗum woni haala gadana ngam waylude fedde atletik rewɓe duɗal jaaɓi haaɗtirde waɗta ɗum kippu varsity e nder sariya Title IX [1], tee ina sikkaa ko haala maantiniika wonande sariya oo. [2] O woniino e yiilirde toppitiinde ko fayti e ndimaagu siwil Amerik, ɗo o sosi Fedde toppitiinde ko fayti e sariyaaji rewɓe (Fonds de défense légale des femmes) to ACLU. Kono, o ɓuri anndeede ko e ñaawoore makko maantiniinde e nder galle McSorley’s Old Ale House. E hitaande 1969, kanko e [[Karen Dekrow|Karen DeCrow]] ɓe naati e estaad mo worɓe tan ngoni, ɓe caliima golloraade. Ɓe ñaawi ngam diisnondiral. Kuulal ñaawoore ndee waɗii hello adanngo jaaynde ''The New York Times'' ñalnde 26 suwee 1970. Ñaawoore ndee, ''Seidenberg v.'' Kaayitaaji makko jowitiiɗi e sahaa mo o woni cukko hooreejo Fedde Ngenndiije Dentuɗe ngam Rewɓe, ina njuɓɓinee to defterdu Harvard . == Nguurndam keeriɗam == Jom suudu makko, hono Robert Seidenberg, ko doktoor hakkille. O woniino hooreejo fedde Sirakuusa mawnde e nder NOW. O sankii ko e hitaande 2010. Ɓe ndañi ɓiɓɓe rewɓe tato, ina wiyee Laurie, Dana, e Lisa. == Tuugnorgal == 9z7e7ik84svclpxtdxun627ud6xeisp Alisa S. Rossi 0 40344 165377 2026-04-18T10:00:11Z Sardeeq 14292 Created by translating the page "[[:en:Special:Redirect/revision/1328377007|Alice S. Rossi]]" 165377 wikitext text/x-wiki '''Alice Emma Rossi''' ( née Schaerr ; 24 suwee 1922 – 3 noowammbar 2009) ko [[Feminism|debbo]] Ameriknaajo, ganndo ko faati e rewɓe e renndo . == Nguurndam == Bursi makko ɓuri teeŋtude ko e ngonka rewɓe e golle, e nder galleeji, e nguurndam maɓɓe to bannge jokkondiral. Binndi makko mballitii mahde tuugnorgal dille rewɓe. Ko adii fof, ko o daraniiɗo ruttaade e hakkeeji jibinannde, addani mo heɓde hakkillaaji ngenndiiji keewɗi. Ina jeyaa e ko ɓuri teeŋtude e golle makko jaŋde, janngude nguurndam yimɓe gila e cukaagu haa e mawngu, haa teeŋti noon e rewɓe. Ina jeyaa e binndanɗe makko ɓurɗe teeŋtude e ko fayti e rewɓe, “Potal hakkunde worɓe e rewɓe: eɓɓaande nde alaa ɗo haaɗi.” Ko adii fof ko e hitaande 1963 e batu Akademi Ameriknaajo ngam gannde e ñeeñal, nde yalti hitaande aroore ndee e jaaynde duɗal ngal wiyeteende Daedalus . E nder winndannde ndee, Rossi hollitii wonde wonande ko ɓuri heewde e rewɓe, yumma mum wontii golle timmuɗe, ngonka ka wonaa tan rewɓe, kono kadi renndo ɓurngo yaajde ngo ɓe nguuri ngoo. Ngam wellitaare rewɓe e pinal fof, o winndi, ko potal rewɓe e worɓe ina haani. Ndee winndannde yalti hawri ko e yaltugol hitaande wootere deftere wiyeteende ''The Feminine Mystique'' nde [[Betty Friedan]], nde yeewtidi e geɗe nannduɗe heen. Hujja Rossi ina sikkaa ko fenaande e oon sahaa. Winndannde makko ina tawee e deftere wiyeteende « Circle de la vie et réalisation dans l’Amérique » (Harper & Row, 1969), nde Rose Laub Coser winndi . E golle caggal , kadi ina luurdi , porfeseer Rossi hollitii wonde ceergal pinal hakkunde worɓe e rewɓe wonaa tan e renndo, hono no miijo ɓurngo heewde ngoo holliri nii, kono ina jeyaa e ko addani ɗum feeñde e ceertugol biyoloji jibinannde hakkunde jinnaaɓe. Porofesoor Rossi waɗii toɗɗe to Harvard, to duɗal jaaɓi haaɗtirde Chicago, to duɗal jaaɓi haaɗtirde Johns Hopkins e to duɗal jaaɓi haaɗtirde Goucher hade makko naatde e duɗal jaaɓi haaɗtirde Massachusetts, ɗo o toɗɗaa porfeseer sosiyoloji Harriet Martineau. O woni ɗoon gila 1974 haa o woppi golle e hitaande 1991, e oon sahaa o wonti porfeseer emerita . Ko kanko kadi woni hooreejo 74ɓo Fedde Sosiyoloji Amerik . == Tuugnorgal == b9n3o0uta3cvexvolu8rfaauw9k4me2 165378 165377 2026-04-18T10:00:50Z Sardeeq 14292 Created by translating the page "[[:en:Special:Redirect/revision/1328377007|Alice S. Rossi]]" 165378 wikitext text/x-wiki '''Alice Emma Rossi''' ( née Schaerr ; 24 suwee 1922 – 3 noowammbar 2009) ko [[Feminism|debbo]] Ameriknaajo, ganndo ko faati e rewɓe e renndo.<ref>Rossi, Alice S. (ed.). Sexuality across the Life Course. The John D. and Catherine T. MacArthur Foundation Series on Mental Health and Development, Studies on Successful Midlife Development. Chicago, IL: University of Chicago Press.</ref> == Nguurndam == Bursi makko ɓuri teeŋtude ko e ngonka rewɓe e golle, e nder galleeji, e nguurndam maɓɓe to bannge jokkondiral. Binndi makko mballitii mahde tuugnorgal dille rewɓe. Ko adii fof, ko o daraniiɗo ruttaade e hakkeeji jibinannde, addani mo heɓde hakkillaaji ngenndiiji keewɗi. Ina jeyaa e ko ɓuri teeŋtude e golle makko jaŋde, janngude nguurndam yimɓe gila e cukaagu haa e mawngu, haa teeŋti noon e rewɓe. Ina jeyaa e binndanɗe makko ɓurɗe teeŋtude e ko fayti e rewɓe, “Potal hakkunde worɓe e rewɓe: eɓɓaande nde alaa ɗo haaɗi.” Ko adii fof ko e hitaande 1963 e batu Akademi Ameriknaajo ngam gannde e ñeeñal, nde yalti hitaande aroore ndee e jaaynde duɗal ngal wiyeteende Daedalus . E nder winndannde ndee, Rossi hollitii wonde wonande ko ɓuri heewde e rewɓe, yumma mum wontii golle timmuɗe, ngonka ka wonaa tan rewɓe, kono kadi renndo ɓurngo yaajde ngo ɓe nguuri ngoo. Ngam wellitaare rewɓe e pinal fof, o winndi, ko potal rewɓe e worɓe ina haani. Ndee winndannde yalti hawri ko e yaltugol hitaande wootere deftere wiyeteende ''The Feminine Mystique'' nde [[Betty Friedan]], nde yeewtidi e geɗe nannduɗe heen. Hujja Rossi ina sikkaa ko fenaande e oon sahaa. Winndannde makko ina tawee e deftere wiyeteende « Circle de la vie et réalisation dans l’Amérique » (Harper & Row, 1969), nde Rose Laub Coser winndi . E golle caggal , kadi ina luurdi , porfeseer Rossi hollitii wonde ceergal pinal hakkunde worɓe e rewɓe wonaa tan e renndo, hono no miijo ɓurngo heewde ngoo holliri nii, kono ina jeyaa e ko addani ɗum feeñde e ceertugol biyoloji jibinannde hakkunde jinnaaɓe. Porofesoor Rossi waɗii toɗɗe to Harvard, to duɗal jaaɓi haaɗtirde Chicago, to duɗal jaaɓi haaɗtirde Johns Hopkins e to duɗal jaaɓi haaɗtirde Goucher hade makko naatde e duɗal jaaɓi haaɗtirde Massachusetts, ɗo o toɗɗaa porfeseer sosiyoloji Harriet Martineau. O woni ɗoon gila 1974 haa o woppi golle e hitaande 1991, e oon sahaa o wonti porfeseer emerita . Ko kanko kadi woni hooreejo 74ɓo Fedde Sosiyoloji Amerik . == Tuugnorgal == nor2ao70dmknc7pmgb36pdawiim3wjh 165380 165378 2026-04-18T10:02:44Z Sardeeq 14292 165380 wikitext text/x-wiki {{Databox}} '''Alice Emma Rossi''' ( née Schaerr ; 24 suwee 1922 – 3 noowammbar 2009) ko [[Feminism|debbo]] Ameriknaajo, ganndo ko faati e rewɓe e renndo.<ref>Rossi, Alice S. (ed.). Sexuality across the Life Course. The John D. and Catherine T. MacArthur Foundation Series on Mental Health and Development, Studies on Successful Midlife Development. Chicago, IL: University of Chicago Press.</ref> == Nguurndam == Bursi makko ɓuri teeŋtude ko e ngonka rewɓe e golle, e nder galleeji, e nguurndam maɓɓe to bannge jokkondiral. Binndi makko mballitii mahde tuugnorgal dille rewɓe. Ko adii fof, ko o daraniiɗo ruttaade e hakkeeji jibinannde, addani mo heɓde hakkillaaji ngenndiiji keewɗi. Ina jeyaa e ko ɓuri teeŋtude e golle makko jaŋde, janngude nguurndam yimɓe gila e cukaagu haa e mawngu, haa teeŋti noon e rewɓe. Ina jeyaa e binndanɗe makko ɓurɗe teeŋtude e ko fayti e rewɓe, “Potal hakkunde worɓe e rewɓe: eɓɓaande nde alaa ɗo haaɗi.” Ko adii fof ko e hitaande 1963 e batu Akademi Ameriknaajo ngam gannde e ñeeñal, nde yalti hitaande aroore ndee e jaaynde duɗal ngal wiyeteende Daedalus . E nder winndannde ndee, Rossi hollitii wonde wonande ko ɓuri heewde e rewɓe, yumma mum wontii golle timmuɗe, ngonka ka wonaa tan rewɓe, kono kadi renndo ɓurngo yaajde ngo ɓe nguuri ngoo. Ngam wellitaare rewɓe e pinal fof, o winndi, ko potal rewɓe e worɓe ina haani. Ndee winndannde yalti hawri ko e yaltugol hitaande wootere deftere wiyeteende ''The Feminine Mystique'' nde [[Betty Friedan]], nde yeewtidi e geɗe nannduɗe heen. Hujja Rossi ina sikkaa ko fenaande e oon sahaa. Winndannde makko ina tawee e deftere wiyeteende « Circle de la vie et réalisation dans l’Amérique » (Harper & Row, 1969), nde Rose Laub Coser winndi . E golle caggal , kadi ina luurdi , porfeseer Rossi hollitii wonde ceergal pinal hakkunde worɓe e rewɓe wonaa tan e renndo, hono no miijo ɓurngo heewde ngoo holliri nii, kono ina jeyaa e ko addani ɗum feeñde e ceertugol biyoloji jibinannde hakkunde jinnaaɓe. Porofesoor Rossi waɗii toɗɗe to Harvard, to duɗal jaaɓi haaɗtirde Chicago, to duɗal jaaɓi haaɗtirde Johns Hopkins e to duɗal jaaɓi haaɗtirde Goucher hade makko naatde e duɗal jaaɓi haaɗtirde Massachusetts, ɗo o toɗɗaa porfeseer sosiyoloji Harriet Martineau. O woni ɗoon gila 1974 haa o woppi golle e hitaande 1991, e oon sahaa o wonti porfeseer emerita . Ko kanko kadi woni hooreejo 74ɓo Fedde Sosiyoloji Amerik . == Tuugnorgal == td3dm62gqn9no1tkfadorbv10otvc89 Lois Galgay Rekkit 0 40345 165382 2026-04-18T10:04:38Z Sardeeq 14292 Created by translating the page "[[:en:Special:Redirect/revision/1347648251|Lois Galgay Reckitt]]" 165382 wikitext text/x-wiki '''Lois Galgay Reckitt''' (jibinaa ko '''Galgay''' ; 31 desaambar 1944 – 30 oktoobar 2023) ko debbo Ameriknaajo, daraniiɗo haɓaade rewɓe, daraniiɗo haɓaade rafi o. O wiyetee ko « gooto e ɓurɓe maantinde e daraniiɓe rewɓe tooñaaɓe e nder leydi Maine », o woniino gardiiɗo gollordu Family Crisis Services to Portland, Maine, ko ina ɓura duuɓi capanɗe tati. Tuggi 2016 haa o maayi, o golliima e suudu sarɗiiji leydi Maine, o woni tergal lannda Demokaraasi . Tuggi 1984 haa 1987, o wonii cukko hooreejo gollordu Fedde Ngenndiije Dentuɗe ngam Rewɓe (NOW) to Washington, DC O woniino coftuɗo Fedde Kampaañ Hakkeeji Aadee, Fedde Maine ngam Hakkeeji Aadee, Lobby Rewɓe Maine, e NOW Maine chapter gadano e hitaande. O nasti nder suudu mawndu rewɓe Maine nder hitaande 1998. == Nguurndam e jaŋde puɗɗagol == Lois Galgay jibinaa ko to Cambridge, to leydi Massachusetts, ñalnde 31 desaambar 1944, <ref name="vfa" /> e galle George Alfonsus Galgay e debbo mum Marjorie Lois Rait Galgay. Jibnaaɓe makko fof ko daɗɓe e polio . Ko o ɓiɗɗo gooto tan . <ref name="vfa" /> O heɓi bak makko to duɗal jaaɓi haaɗtirde Watertown, o yahi to duɗal jaaɓi haaɗtirde Brandeis, ɗo o heɓi BA makko e biology e hitaande 1966. <ref name="link" /> To Brandeis, o fijiraa ko e fedde basketball rewɓe , o heɓi kadi ɗaɗi makko gadani e golle e nder fedde janngooɓe to bannge worgo . <ref name="vfa" /> O heɓi MA makko e ganndal nguurndam maayo e ganndal nguurndam geec to duɗal jaaɓi haaɗtirde Boston e hitaande 1968. Caggal ɗuum o heɓi seedantaagal wonde notari public to Dowla Maine. <ref name="link" /> == Kugal == Reckitt ummiima Portland, Maine, caggal nde o heɓi bak makko to duɗal jaaɓi haaɗtirde Boston, omo anndi dowla oo gila e balɗe ɓuuɓɗe e cukaagu makko. O ƴetti golle makko gadane ko jannginoowo biyoloji maayo to duɗal jaaɓi haaɗtirde karallaagal Southern Maine . <ref name="vfa" /> Tuggi 1970 haa 1979, ko kanko woni gardiiɗo njulaagu to YWCA to Portland . <ref name="vfa" /> Reckitt wallitii e sosde nokku ɗo yimɓe njippii e nder galleeji to Portland, to leydi Maine, [1], ngal waɗtaa e hitaande 1977. E hitaande 2018, fedde ndee wayli innde mum, wonti Rewrude e Ɗee Dame. [2] O wonii gardiiɗo gollordu Family Crisis Services tuggi 1979 haa 1984. [3] E hitaande 1984, o ummii o fayi Washington, DC, o woni cukko hooreejo gollordu Fedde Ngenndiije Dentuɗe ngam Rewɓe, jappeere nde o joginoo haa [4] cukko hooreejo Fonds de campagne pour les droits de l’homme, goomu golle politik mo o sosi e hitaande 1980. [4] E hitaande 1990, o arti Portland, o fuɗɗii golle gardiiɗo fedde toppitiinde ko fayti e caɗeele ɓesngu. E hitaande 2010, omo toppitii bidsee 1,4 miliyoŋ dolaar, tawi omo wondi e gollotooɓe 30, birooji tati ngam ƴellitde golle, e nokku ɗo rewɓe fiyooɓe njippii . <ref name="vfa" /> O ƴaañii ngam moƴƴinde sariyaaji ngam reende ƴaañooɓe e nder galleeji, ɗum addani mo waɗde « sariyaaji ngam haɓaade ƴaañgol, goomu ƴeewndo warngooji e nder galleeji, e peeje ngam haɓaade ƴaañooɓe ». O heewi haalde ko e batuuji e nder batuuji ngam wallitde hakkeeji rewɓe e hakkeeji LGBT . O heewi limteede e jaayɗe ko faati e fitinaaji nder galleeji e warngooji, <ref name="zoe" /> e yuɓɓinde batuuji ciftorgol wonande warɓe fitinaaji nder galleeji. E lewru desaambar 2013, caggal warngo Matthew Rairdon to Westbrook, Maine, Reckitt wiyi yo waɗtu hakkille e haala fitinaaji nder galleeji e nder jokkondiral hakkunde worɓe e rewɓe . O woppi golle gardiiɗo gollordu e lewru oktoobar 2015. Reckitt suɓaama e suudu sarɗiiji Maine ko Demokaraat ummoriiɗo South Portland (District 31) e hitaande 2016, o golliima haa o maayi e hitaande 2023. O naatnii e nder suudu sarɗiiji Maine kuulal ngam haɗde dowla oo jaɓde ɗum titrenuting makko fotde balɗe nay. <ref name="obit" /> == Tuugnorgal == 3l2xvwftpnaggi4pizhszqd3agpoz59 165383 165382 2026-04-18T10:05:17Z Sardeeq 14292 165383 wikitext text/x-wiki {{Databox}} '''Lois Galgay Reckitt''' (jibinaa ko '''Galgay''' ; 31 desaambar 1944 – 30 oktoobar 2023) ko debbo Ameriknaajo, daraniiɗo haɓaade rewɓe, daraniiɗo haɓaade rafi o. O wiyetee ko « gooto e ɓurɓe maantinde e daraniiɓe rewɓe tooñaaɓe e nder leydi Maine », o woniino gardiiɗo gollordu Family Crisis Services to Portland, Maine, ko ina ɓura duuɓi capanɗe tati. Tuggi 2016 haa o maayi, o golliima e suudu sarɗiiji leydi Maine, o woni tergal lannda Demokaraasi . Tuggi 1984 haa 1987, o wonii cukko hooreejo gollordu Fedde Ngenndiije Dentuɗe ngam Rewɓe (NOW) to Washington, DC O woniino coftuɗo Fedde Kampaañ Hakkeeji Aadee, Fedde Maine ngam Hakkeeji Aadee, Lobby Rewɓe Maine, e NOW Maine chapter gadano e hitaande. O nasti nder suudu mawndu rewɓe Maine nder hitaande 1998. == Nguurndam e jaŋde puɗɗagol == Lois Galgay jibinaa ko to Cambridge, to leydi Massachusetts, ñalnde 31 desaambar 1944, <ref name="vfa" /> e galle George Alfonsus Galgay e debbo mum Marjorie Lois Rait Galgay. Jibnaaɓe makko fof ko daɗɓe e polio . Ko o ɓiɗɗo gooto tan . <ref name="vfa" /> O heɓi bak makko to duɗal jaaɓi haaɗtirde Watertown, o yahi to duɗal jaaɓi haaɗtirde Brandeis, ɗo o heɓi BA makko e biology e hitaande 1966. <ref name="link" /> To Brandeis, o fijiraa ko e fedde basketball rewɓe , o heɓi kadi ɗaɗi makko gadani e golle e nder fedde janngooɓe to bannge worgo . <ref name="vfa" /> O heɓi MA makko e ganndal nguurndam maayo e ganndal nguurndam geec to duɗal jaaɓi haaɗtirde Boston e hitaande 1968. Caggal ɗuum o heɓi seedantaagal wonde notari public to Dowla Maine. <ref name="link" /> == Kugal == Reckitt ummiima Portland, Maine, caggal nde o heɓi bak makko to duɗal jaaɓi haaɗtirde Boston, omo anndi dowla oo gila e balɗe ɓuuɓɗe e cukaagu makko. O ƴetti golle makko gadane ko jannginoowo biyoloji maayo to duɗal jaaɓi haaɗtirde karallaagal Southern Maine . <ref name="vfa" /> Tuggi 1970 haa 1979, ko kanko woni gardiiɗo njulaagu to YWCA to Portland . <ref name="vfa" /> Reckitt wallitii e sosde nokku ɗo yimɓe njippii e nder galleeji to Portland, to leydi Maine, [1], ngal waɗtaa e hitaande 1977. E hitaande 2018, fedde ndee wayli innde mum, wonti Rewrude e Ɗee Dame. [2] O wonii gardiiɗo gollordu Family Crisis Services tuggi 1979 haa 1984. [3] E hitaande 1984, o ummii o fayi Washington, DC, o woni cukko hooreejo gollordu Fedde Ngenndiije Dentuɗe ngam Rewɓe, jappeere nde o joginoo haa [4] cukko hooreejo Fonds de campagne pour les droits de l’homme, goomu golle politik mo o sosi e hitaande 1980. [4] E hitaande 1990, o arti Portland, o fuɗɗii golle gardiiɗo fedde toppitiinde ko fayti e caɗeele ɓesngu. E hitaande 2010, omo toppitii bidsee 1,4 miliyoŋ dolaar, tawi omo wondi e gollotooɓe 30, birooji tati ngam ƴellitde golle, e nokku ɗo rewɓe fiyooɓe njippii . <ref name="vfa" /> O ƴaañii ngam moƴƴinde sariyaaji ngam reende ƴaañooɓe e nder galleeji, ɗum addani mo waɗde « sariyaaji ngam haɓaade ƴaañgol, goomu ƴeewndo warngooji e nder galleeji, e peeje ngam haɓaade ƴaañooɓe ». O heewi haalde ko e batuuji e nder batuuji ngam wallitde hakkeeji rewɓe e hakkeeji LGBT . O heewi limteede e jaayɗe ko faati e fitinaaji nder galleeji e warngooji, <ref name="zoe" /> e yuɓɓinde batuuji ciftorgol wonande warɓe fitinaaji nder galleeji. E lewru desaambar 2013, caggal warngo Matthew Rairdon to Westbrook, Maine, Reckitt wiyi yo waɗtu hakkille e haala fitinaaji nder galleeji e nder jokkondiral hakkunde worɓe e rewɓe . O woppi golle gardiiɗo gollordu e lewru oktoobar 2015. Reckitt suɓaama e suudu sarɗiiji Maine ko Demokaraat ummoriiɗo South Portland (District 31) e hitaande 2016, o golliima haa o maayi e hitaande 2023. O naatnii e nder suudu sarɗiiji Maine kuulal ngam haɗde dowla oo jaɓde ɗum titrenuting makko fotde balɗe nay. <ref name="obit" /> == Tuugnorgal == 66l6qnkaqr815tlyn7vjg1mx2fp70ic Joel Janngu 0 40346 165384 2026-04-18T10:06:22Z Sardeeq 14292 Created by translating the page "[[:en:Special:Redirect/revision/1347660047|Joel Read]]" 165384 wikitext text/x-wiki '''Joel Read''', SSSF (jibinaa ko '''Janice Anne Read''' ; 30 desaambar 1925 – 25 mee 2017) ko miñi mum debbo diineyanke Ameriknaajo, hooreejo duɗal jaaɓi haaɗtirde Alverno tuggi 1968 haa 2003. == Golle jaŋde == Read jibinaa ko ñalnde 30 desaambar 1925, to [[Chicago|wuro wiyeteengo Chicago]] . O heɓi bak makko to duɗal jaaɓi haaɗtirde Fordham e to duɗal jaaɓi haaɗtirde Alverno . O naati e duɗal Sisters St. Francis e hitaande 1942. O fuɗɗii jannginde daartol to Alverno e hitaande 1955. === Fedde ngenndiire ngam rewɓe === Read ina jeyaa e terɗe sosɗe Fedde Ngenndiije Dentuɗe ngam Rewɓe e hitaande 1966. [1] E nder ndeeɗoo darnde, o gollodiima e rewɓe teskinaaɓe hono Pauli Murray e jannginoowo rewɓe katolik biyeteeɗo Elizabeth Farians . Read wonnoo ko debbo gooto, winnduɗo e hitaande 1973, "Anniya jaŋde rewɓe fof ina naatnee e kala janngirde nde ɓe ndokkata e nder duɗal amen...janngirde rewɓe ko duɗal rewɓe." [2] === Hooreejo leydi Alverno === E hitaande 1968, Read toɗɗaa yo won hooreejo go’aɓo duɗal jaaɓi haaɗtirde Alverno. E hitaande 1975, hooreejo leydi ndii, hono Gerald Ford, toɗɗii Read e nder Goomu ngenndiijo ngam mawninde hitaande rewɓe winndereere. E hitaande 1985, Read suɓaama to duɗal jaaɓi haaɗtirde ganndal e gannde to Wisconsin. Yiilirde jaŋde woɗnde nde o golliima ina jeyaa heen : Fooyre jaŋde toownde ndimaagu, Fedde Ameriknaare toppitiinde jaŋde, Fedde Koldaa e Duɗal Jaaɓihaaɗtirde Amerik e Fedde Jaŋde Katolik ngenndiire . Read woppi golle e hitaande 2003. Duuɓi makko e hooreejo leydi ndii ɓuri juutde e kala hooreejo kolees e nder daartol Alverno. === Wade === O sankii ko ñalnde 25 mee 2017, tawi omo yahra e duuɓi 91. == Nguurndam neɗɗo == O ƴetti innde diine Joel ngam teddinde jibnaaɓe makko, ɓe inniri Joseph e Ellen Read. == Teddungal == E hitaande 2000, o heɓi njeenaari ardorde nguurndam ummoraade e rewɓe Wisconsin e ardorde jaŋde toownde. E hitaande 2003, Read heɓi doktoraa tedduɗo to duɗal jaaɓi haaɗtirde Marquette . O teddinaama e Kongres Amerik e hitaande 2017. == Tuugnorgal == sjajctfuj1ioj15j05xxf08nimao2ry 165385 165384 2026-04-18T10:07:01Z Sardeeq 14292 Created by translating the page "[[:en:Special:Redirect/revision/1347660047|Joel Read]]" 165385 wikitext text/x-wiki '''Joel Read''', SSSF (jibinaa ko '''Janice Anne Read''' ; 30 desaambar 1925 – 25 mee 2017) ko miñi mum debbo diineyanke Ameriknaajo, hooreejo duɗal jaaɓi haaɗtirde Alverno tuggi 1968 haa 2003. == Golle jaŋde == Read jibinaa ko ñalnde 30 desaambar 1925, to [[Chicago|wuro wiyeteengo Chicago]] . O heɓi bak makko to duɗal jaaɓi haaɗtirde Fordham e to duɗal jaaɓi haaɗtirde Alverno . O naati e duɗal Sisters St. Francis e hitaande 1942. O fuɗɗii jannginde daartol to Alverno e hitaande 1955.<ref>"Alverno College to rename building in honor of Sister Joel Read". ''www.alverno.edu''. Retrieved 2023-09-17.</ref> === Fedde ngenndiire ngam rewɓe === Read ina jeyaa e terɗe sosɗe Fedde Ngenndiije Dentuɗe ngam Rewɓe e hitaande 1966. [1] E nder ndeeɗoo darnde, o gollodiima e rewɓe teskinaaɓe hono Pauli Murray e jannginoowo rewɓe katolik biyeteeɗo Elizabeth Farians . Read wonnoo ko debbo gooto, winnduɗo e hitaande 1973, "Anniya jaŋde rewɓe fof ina naatnee e kala janngirde nde ɓe ndokkata e nder duɗal amen...janngirde rewɓe ko duɗal rewɓe." [2] === Hooreejo leydi Alverno === E hitaande 1968, Read toɗɗaa yo won hooreejo go’aɓo duɗal jaaɓi haaɗtirde Alverno. E hitaande 1975, hooreejo leydi ndii, hono Gerald Ford, toɗɗii Read e nder Goomu ngenndiijo ngam mawninde hitaande rewɓe winndereere. E hitaande 1985, Read suɓaama to duɗal jaaɓi haaɗtirde ganndal e gannde to Wisconsin. Yiilirde jaŋde woɗnde nde o golliima ina jeyaa heen : Fooyre jaŋde toownde ndimaagu, Fedde Ameriknaare toppitiinde jaŋde, Fedde Koldaa e Duɗal Jaaɓihaaɗtirde Amerik e Fedde Jaŋde Katolik ngenndiire . Read woppi golle e hitaande 2003. Duuɓi makko e hooreejo leydi ndii ɓuri juutde e kala hooreejo kolees e nder daartol Alverno. === Wade === O sankii ko ñalnde 25 mee 2017, tawi omo yahra e duuɓi 91. == Nguurndam neɗɗo == O ƴetti innde diine Joel ngam teddinde jibnaaɓe makko, ɓe inniri Joseph e Ellen Read. == Teddungal == E hitaande 2000, o heɓi njeenaari ardorde nguurndam ummoraade e rewɓe Wisconsin e ardorde jaŋde toownde. E hitaande 2003, Read heɓi doktoraa tedduɗo to duɗal jaaɓi haaɗtirde Marquette . O teddinaama e Kongres Amerik e hitaande 2017. == Tuugnorgal == e4qn4vouc6y1xi4iw0iq5bnk9xx9mvo 165386 165385 2026-04-18T10:07:19Z Sardeeq 14292 165386 wikitext text/x-wiki {{Databox}} '''Joel Read''', SSSF (jibinaa ko '''Janice Anne Read''' ; 30 desaambar 1925 – 25 mee 2017) ko miñi mum debbo diineyanke Ameriknaajo, hooreejo duɗal jaaɓi haaɗtirde Alverno tuggi 1968 haa 2003. == Golle jaŋde == Read jibinaa ko ñalnde 30 desaambar 1925, to [[Chicago|wuro wiyeteengo Chicago]] . O heɓi bak makko to duɗal jaaɓi haaɗtirde Fordham e to duɗal jaaɓi haaɗtirde Alverno . O naati e duɗal Sisters St. Francis e hitaande 1942. O fuɗɗii jannginde daartol to Alverno e hitaande 1955.<ref>"Alverno College to rename building in honor of Sister Joel Read". ''www.alverno.edu''. Retrieved 2023-09-17.</ref> === Fedde ngenndiire ngam rewɓe === Read ina jeyaa e terɗe sosɗe Fedde Ngenndiije Dentuɗe ngam Rewɓe e hitaande 1966. [1] E nder ndeeɗoo darnde, o gollodiima e rewɓe teskinaaɓe hono Pauli Murray e jannginoowo rewɓe katolik biyeteeɗo Elizabeth Farians . Read wonnoo ko debbo gooto, winnduɗo e hitaande 1973, "Anniya jaŋde rewɓe fof ina naatnee e kala janngirde nde ɓe ndokkata e nder duɗal amen...janngirde rewɓe ko duɗal rewɓe." [2] === Hooreejo leydi Alverno === E hitaande 1968, Read toɗɗaa yo won hooreejo go’aɓo duɗal jaaɓi haaɗtirde Alverno. E hitaande 1975, hooreejo leydi ndii, hono Gerald Ford, toɗɗii Read e nder Goomu ngenndiijo ngam mawninde hitaande rewɓe winndereere. E hitaande 1985, Read suɓaama to duɗal jaaɓi haaɗtirde ganndal e gannde to Wisconsin. Yiilirde jaŋde woɗnde nde o golliima ina jeyaa heen : Fooyre jaŋde toownde ndimaagu, Fedde Ameriknaare toppitiinde jaŋde, Fedde Koldaa e Duɗal Jaaɓihaaɗtirde Amerik e Fedde Jaŋde Katolik ngenndiire . Read woppi golle e hitaande 2003. Duuɓi makko e hooreejo leydi ndii ɓuri juutde e kala hooreejo kolees e nder daartol Alverno. === Wade === O sankii ko ñalnde 25 mee 2017, tawi omo yahra e duuɓi 91. == Nguurndam neɗɗo == O ƴetti innde diine Joel ngam teddinde jibnaaɓe makko, ɓe inniri Joseph e Ellen Read. == Teddungal == E hitaande 2000, o heɓi njeenaari ardorde nguurndam ummoraade e rewɓe Wisconsin e ardorde jaŋde toownde. E hitaande 2003, Read heɓi doktoraa tedduɗo to duɗal jaaɓi haaɗtirde Marquette . O teddinaama e Kongres Amerik e hitaande 2017. == Tuugnorgal == nfjls3fj67s9qwvqezaiwpyamkh4zon Margerit Rawalt 0 40347 165387 2026-04-18T10:08:25Z Sardeeq 14292 Created by translating the page "[[:en:Special:Redirect/revision/1325921838|Marguerite Rawalt]]" 165387 wikitext text/x-wiki '''Doktoor Marguerite Rawalt''' (16 oktoobar 1895 – 16 desaambar 1989) ko binndoowo e awokaa Ameriknaajo, lobbo e nder Kongres e innde hakkeeji rewɓe. O golliima e sarwiis toppitiiɗo ko fayti e njeeygu nder leydi fotde duuɓi 30, o woniino kadi e nder yiilirde toppitiinde ko fayti e hakkeeji rewɓe. Rawalt wonnoo ko tergal e Egliis Presbiteriyanke ngenndiijo . == Nguurndam gadano == Rawalt ko mawɗo e sukaaɓe tato, o jibinaa ko to wuro wiyeteengo Prairie City, to leydi Illinois . Ɓesngu makko haa jooni ummiima Corpus, Christi, Teksas, ɓe koɗi toon. <ref name="shift" /> O naati duɗal jaaɓi haaɗtirde Texas to Austin fotde hitaande, caggal ɗuum o janngini hiisawal to duɗal jaaɓi haaɗtirde to Lorena, Texas. Nde Rawalt jannginta ndee, « ina seerti e debbo gardiiɗo duɗe ɗee, ina yiɗi ɗum ». Nde oo gardiiɗo, Lucy Moore, woppi golle ngam yahde duɗal sariya to San Antonio, Rawalt wonti gardiiɗo, kono o yalti hitaande caggal ɗuum ngam jokkondirde e Moore to San Antonio ngam yahde duɗal njulaagu. Nde o woni to San Antonio, o hawri e Jack Tinsdale, sarwiis mawɗo, belɗo, fiyoowo piyanɗe, mo o tawi ina weli, ina teskii, kono kadi ina ɓuuɓna. Ɓe ɗiɗo fof ɓe resndaa ko e hitaande 1918. Yanti heen, e hitaande 1918, Rawalt yahi golloyaade to biro gardiiɗo jaagorɗe leydi ndii to wuro wiyeteengo Fort Sam Houston, o fuɗɗii golle makko e nder golle laamu. E hitaande 1921, ɓeen ɗiɗo ngummii Austin, ngam Jack waawa yahde to duɗal jaaɓi haaɗtirde Texas. E oon sahaa, Lucy Moore ina gollinoo to duɗal jaaɓi haaɗtirde Texas, o walli Rawalt heɓde golle to biro guwerneer Pat Neff, ɗo o yaawi weltinde Neff. <ref name=":0" /> Haa ragare, Rawalt winndi kuuɗe laawɗuɗe ngam Neff, o hokki nufayeeji haa suudu sarɗiiji lesdi ngam guwerneer. Kono guwerneer oo ina salii Rawalt yiɗde waɗde golle sariya, nde tawnoo ko debbo. Jack Tinsdale, nde tawnoo o dañii jaŋde makko, o mettini heen no feewi e waktuuji juutɗi ɗi Rawalt waɗi e gollodiiɓe mum worɓe, o felliti yahde El Paso, o udditi fransiskaare sosiyetee njulaagu rewɓe. Kono, lebbi jeegom caggal ɗuum, Jack woppi ndeeɗoo fransiskaare, ummiima to Fuɗnaange ngam yiylaade golle kese. Rawalt heddii to San Antonio, ina gollina e nder fedde yeeyooɓe otooji, ɓooyaani ko o yuɓɓini kaalis fedde nde. Tinsdale e Rawalt ceerti ko e hitaande 1927. E [1], Rawalt heɓi telegaraam ummoraade e Neff, toɗɗaaɗo ko ɓooyaani e nder Yiilirde Ngenndiire Amerik, ina winndaa heen “‘ARDE WASHINGTON KO SEKERETERE AM. Rawalt yiɗiino tawtoreede Georgetown Law, kono ɗeen peeje ɓooyaani ko dartinaa nde gollodiiɓe mum kolliti wonde Georgetown jaɓataa rewɓe. Rawalt naati George Washington Law e nokku mum, o heɓi heen seedantaagal makko, o woni tergal e Ordre du Coif, o woni kadi gardiiɗo deftere adannde ƴeewndo sariya GW. Kono nde o noddaa gadano ngam wonde editor, ko adii fof ko yiylaade jaagorgal faculté e naamnaade hol ko addani mo seertude e golle ɓeydooje, tawi o anndaa tawo teddungal noddaango ngoo. O naati kadi e fedde sariyaaji Kappa Beta Pi to George Washington Law, o waɗi sehilaaɓe e jokkondiral e rewɓe awokaaji woɗɓe. Rawalt ƴetti, jaɓi ekzamen bar e hitaande 1932, hitaande hade mum heɓde seedantaagal mum e lewru suwee 1933, ngam waawde fuɗɗaade ɗaɓɓude golle ko yaawi nde laamu Franklin Roosevelt fuɗɗii e lewru marse. [2] == A Career Hare ngam Haalaaji Rewɓe e Sariya == E lewru desaambar 1933, Rawalt heɓi golle to Biro mawɗo awokaaji, Biro toppitiiɗo njeeygu nder leydi. Nde o fuɗɗii golle, o wiyi maa o toɗɗaa dokke, kono o wiyi o gollinaama awokaa, ko noon kadi o foti rokkeede ñaawirɗe no awokaaji keddiiɗi ɗii nii. Ɓooytaani Rawalt naati e Fedde Awokaaji Rewɓe to Diisnondiral Columbia, fedde nde suffragettes haɓantoo ngam waylude potal hakkeeji (ERA). Ɗum addani mo yiɗde waylude kuule potal hakkeeji. Yanti heen, o naati e Fedde Ngenndiije Dentuɗe Awokaaji Rewɓe, e hitaande 1935, o naati e Fedde Awokaaji Fedde Ngenndiije Dentuɗe, fedde ngenndiire awokaaji laamu, fotde worɓe fof. <ref name=":1" /> O naati kadi e fedde rewɓe njulaagu e karallaagal DC, e lannda rewɓe ngenndiije. E hitaande 1937, o resi Harry Secord, awokaa to Departemaa Konu Amerik, kono kamɓe ɗiɗo ɓe ngoni ko e sirlu dewgal ngal fotde duuɓi tati sabu laamu fedde ndee haɗii golloraade ko ɓuri gooto e ɓesngu nguu. E hitaande 1938, Rawalt halfinaa Division Appeals, o renndini birooji e worɓe ɗiɗo ɓe keewi rokkude mo geɗe ɓurɗe saɗtude. Yanti heen, o naati e fedde awokaaji DC nde rewɓe njaɓaa e hitaande 1941. <ref name=":1" /> Rawalt wonnoo ko hooreejo fedde ngenndiire awokaaji rewɓe gila 1942 haa 1943, o suɓaama debbo gadano hooreejo fedde awokaaji fedde ndee <ref name=":2" /> ) e lewru mee 1943 debbo remain the FBA tan haa hitaande 1993. Yanti heen, e hitaande 1943, Rawalt wonti debbo gadano depiteeji e nder suudu depiteeji Fedde Awokaaji Amerik ’en. E nder ɗii duuɓi, Amerik ina woni e wolde adunaare ɗimmere, jom suudu Rawalt wonnoo ko mawɗo e nder konu Amerik. <ref name=":2" /> E hitaande 1954, Rawalt wonii hooreejo Fedde Ngenndiije Dentuɗe ngam Fedde Rewɓe Njulaagu e Professionnel, kadi o fuɗɗii kadi Fooyre Rewɓe Njulaagu e Professionnel nde alaa njoɓdi, nokku wiɗto dow rewɓe, nokku ngam bursiiji, nokku ngam daartol rewɓe e juɓɓule rewɓe goɗɗe, e ballal ngam s, politik s. <ref name=":1" /> E hitaande 1961, Rawalt golliima e goomu hooreejo leydi John F. Kennedy ngam ƴellitde ngonka rewɓe, tawi ko Eleanor Roosevelt ardii ɗum. Caggal nde Kennedy waraa, hooreejo leydi ndii, hono Lyndon Johnson, toɗɗii mo e nder Diiso Wasiyaaji Ɓiɓɓe leydi ngam ƴellitde ngonka rewɓe, o golliima kadi e Komiseer diiwaan Columbia ngam ƴellitde ngonka rewɓe. Rawalt huutoriima ɗeen darnde ngam wallitde ƴettugol kuulal jojjanɗe aadee. <ref name=":2" /> == Tuugnorgal == g31fujqdmb1it1bhc52xi9njze67l7w 165388 165387 2026-04-18T10:08:44Z Sardeeq 14292 165388 wikitext text/x-wiki {{Databox}} '''Doktoor Marguerite Rawalt''' (16 oktoobar 1895 – 16 desaambar 1989) ko binndoowo e awokaa Ameriknaajo, lobbo e nder Kongres e innde hakkeeji rewɓe. O golliima e sarwiis toppitiiɗo ko fayti e njeeygu nder leydi fotde duuɓi 30, o woniino kadi e nder yiilirde toppitiinde ko fayti e hakkeeji rewɓe. Rawalt wonnoo ko tergal e Egliis Presbiteriyanke ngenndiijo . == Nguurndam gadano == Rawalt ko mawɗo e sukaaɓe tato, o jibinaa ko to wuro wiyeteengo Prairie City, to leydi Illinois . Ɓesngu makko haa jooni ummiima Corpus, Christi, Teksas, ɓe koɗi toon. <ref name="shift" /> O naati duɗal jaaɓi haaɗtirde Texas to Austin fotde hitaande, caggal ɗuum o janngini hiisawal to duɗal jaaɓi haaɗtirde to Lorena, Texas. Nde Rawalt jannginta ndee, « ina seerti e debbo gardiiɗo duɗe ɗee, ina yiɗi ɗum ». Nde oo gardiiɗo, Lucy Moore, woppi golle ngam yahde duɗal sariya to San Antonio, Rawalt wonti gardiiɗo, kono o yalti hitaande caggal ɗuum ngam jokkondirde e Moore to San Antonio ngam yahde duɗal njulaagu. Nde o woni to San Antonio, o hawri e Jack Tinsdale, sarwiis mawɗo, belɗo, fiyoowo piyanɗe, mo o tawi ina weli, ina teskii, kono kadi ina ɓuuɓna. Ɓe ɗiɗo fof ɓe resndaa ko e hitaande 1918. Yanti heen, e hitaande 1918, Rawalt yahi golloyaade to biro gardiiɗo jaagorɗe leydi ndii to wuro wiyeteengo Fort Sam Houston, o fuɗɗii golle makko e nder golle laamu. E hitaande 1921, ɓeen ɗiɗo ngummii Austin, ngam Jack waawa yahde to duɗal jaaɓi haaɗtirde Texas. E oon sahaa, Lucy Moore ina gollinoo to duɗal jaaɓi haaɗtirde Texas, o walli Rawalt heɓde golle to biro guwerneer Pat Neff, ɗo o yaawi weltinde Neff. <ref name=":0" /> Haa ragare, Rawalt winndi kuuɗe laawɗuɗe ngam Neff, o hokki nufayeeji haa suudu sarɗiiji lesdi ngam guwerneer. Kono guwerneer oo ina salii Rawalt yiɗde waɗde golle sariya, nde tawnoo ko debbo. Jack Tinsdale, nde tawnoo o dañii jaŋde makko, o mettini heen no feewi e waktuuji juutɗi ɗi Rawalt waɗi e gollodiiɓe mum worɓe, o felliti yahde El Paso, o udditi fransiskaare sosiyetee njulaagu rewɓe. Kono, lebbi jeegom caggal ɗuum, Jack woppi ndeeɗoo fransiskaare, ummiima to Fuɗnaange ngam yiylaade golle kese. Rawalt heddii to San Antonio, ina gollina e nder fedde yeeyooɓe otooji, ɓooyaani ko o yuɓɓini kaalis fedde nde. Tinsdale e Rawalt ceerti ko e hitaande 1927. E [1], Rawalt heɓi telegaraam ummoraade e Neff, toɗɗaaɗo ko ɓooyaani e nder Yiilirde Ngenndiire Amerik, ina winndaa heen “‘ARDE WASHINGTON KO SEKERETERE AM. Rawalt yiɗiino tawtoreede Georgetown Law, kono ɗeen peeje ɓooyaani ko dartinaa nde gollodiiɓe mum kolliti wonde Georgetown jaɓataa rewɓe. Rawalt naati George Washington Law e nokku mum, o heɓi heen seedantaagal makko, o woni tergal e Ordre du Coif, o woni kadi gardiiɗo deftere adannde ƴeewndo sariya GW. Kono nde o noddaa gadano ngam wonde editor, ko adii fof ko yiylaade jaagorgal faculté e naamnaade hol ko addani mo seertude e golle ɓeydooje, tawi o anndaa tawo teddungal noddaango ngoo. O naati kadi e fedde sariyaaji Kappa Beta Pi to George Washington Law, o waɗi sehilaaɓe e jokkondiral e rewɓe awokaaji woɗɓe. Rawalt ƴetti, jaɓi ekzamen bar e hitaande 1932, hitaande hade mum heɓde seedantaagal mum e lewru suwee 1933, ngam waawde fuɗɗaade ɗaɓɓude golle ko yaawi nde laamu Franklin Roosevelt fuɗɗii e lewru marse. [2] == A Career Hare ngam Haalaaji Rewɓe e Sariya == E lewru desaambar 1933, Rawalt heɓi golle to Biro mawɗo awokaaji, Biro toppitiiɗo njeeygu nder leydi. Nde o fuɗɗii golle, o wiyi maa o toɗɗaa dokke, kono o wiyi o gollinaama awokaa, ko noon kadi o foti rokkeede ñaawirɗe no awokaaji keddiiɗi ɗii nii. Ɓooytaani Rawalt naati e Fedde Awokaaji Rewɓe to Diisnondiral Columbia, fedde nde suffragettes haɓantoo ngam waylude potal hakkeeji (ERA). Ɗum addani mo yiɗde waylude kuule potal hakkeeji. Yanti heen, o naati e Fedde Ngenndiije Dentuɗe Awokaaji Rewɓe, e hitaande 1935, o naati e Fedde Awokaaji Fedde Ngenndiije Dentuɗe, fedde ngenndiire awokaaji laamu, fotde worɓe fof. <ref name=":1" /> O naati kadi e fedde rewɓe njulaagu e karallaagal DC, e lannda rewɓe ngenndiije. E hitaande 1937, o resi Harry Secord, awokaa to Departemaa Konu Amerik, kono kamɓe ɗiɗo ɓe ngoni ko e sirlu dewgal ngal fotde duuɓi tati sabu laamu fedde ndee haɗii golloraade ko ɓuri gooto e ɓesngu nguu. E hitaande 1938, Rawalt halfinaa Division Appeals, o renndini birooji e worɓe ɗiɗo ɓe keewi rokkude mo geɗe ɓurɗe saɗtude. Yanti heen, o naati e fedde awokaaji DC nde rewɓe njaɓaa e hitaande 1941. <ref name=":1" /> Rawalt wonnoo ko hooreejo fedde ngenndiire awokaaji rewɓe gila 1942 haa 1943, o suɓaama debbo gadano hooreejo fedde awokaaji fedde ndee <ref name=":2" /> ) e lewru mee 1943 debbo remain the FBA tan haa hitaande 1993. Yanti heen, e hitaande 1943, Rawalt wonti debbo gadano depiteeji e nder suudu depiteeji Fedde Awokaaji Amerik ’en. E nder ɗii duuɓi, Amerik ina woni e wolde adunaare ɗimmere, jom suudu Rawalt wonnoo ko mawɗo e nder konu Amerik. <ref name=":2" /> E hitaande 1954, Rawalt wonii hooreejo Fedde Ngenndiije Dentuɗe ngam Fedde Rewɓe Njulaagu e Professionnel, kadi o fuɗɗii kadi Fooyre Rewɓe Njulaagu e Professionnel nde alaa njoɓdi, nokku wiɗto dow rewɓe, nokku ngam bursiiji, nokku ngam daartol rewɓe e juɓɓule rewɓe goɗɗe, e ballal ngam s, politik s. <ref name=":1" /> E hitaande 1961, Rawalt golliima e goomu hooreejo leydi John F. Kennedy ngam ƴellitde ngonka rewɓe, tawi ko Eleanor Roosevelt ardii ɗum. Caggal nde Kennedy waraa, hooreejo leydi ndii, hono Lyndon Johnson, toɗɗii mo e nder Diiso Wasiyaaji Ɓiɓɓe leydi ngam ƴellitde ngonka rewɓe, o golliima kadi e Komiseer diiwaan Columbia ngam ƴellitde ngonka rewɓe. Rawalt huutoriima ɗeen darnde ngam wallitde ƴettugol kuulal jojjanɗe aadee. <ref name=":2" /> == Tuugnorgal == r69sbfgngxntqe4ff2m3m17ywyrl2f3 Ruut Reinke Witni 0 40348 165389 2026-04-18T10:09:58Z Sardeeq 14292 Created by translating the page "[[:en:Special:Redirect/revision/1328387649|Ruth Reinke Whitney]]" 165389 wikitext text/x-wiki '''Ruth Reinke Whitney''' (23 sulyee 1928 – 4 suwee 1999) ko gardiiɗo jaaynde Ameriknaajo, wonnoo gardiiɗo jaaynde ''Glamour'' tuggi 1967 haa 1998. O fuɗɗii golle makko ko e binndol e nder departemaa jaŋde Time Inc wallitde Adlai Stevenson II e woote hooreleydaagu Amerik e hitaande 1952, o waɗtaa hooreejo jaaynde wiyeteende ''Better Living'' e hitaande 1954, o waɗtaa kadi hooreejo jaaynde ndee duuɓi ɗiɗi caggal ɗuum. Hakkunde 1956 e 1967, o golliima e jaaynde ''Seventeen'', caggal ɗuum o woni gardiiɗo jaagorɗe. E nder duuɓi 31 ɗi o woni gardiiɗo jaaynde ''Glamour'', Whitney ina toppitii ɓeydagol jaŋde e ngalu yeeyde, o waɗti heen geɗe kese e koloñaaluuji kesi. O waɗi kadi model ɓaleejo e hello mum adanngo e hitaande 1968, ɗum waɗi Glamour woni jaaynde Ameriknaare mawnde adannde waɗnde Afriknaajo-Ameriknaajo e hello mum adanngo. Whitney wonnoo ko hooreejo fedde Ameriknaare winndooɓe jaayndeeji hakkunde 1975 e 1977, o naatnaa e suudu winndooɓe jaayndeeji mum e hitaande 1997. == Nguurndam gadano == Whitney jibinaa ko ñalnde 23 sulyee 1928, to wuro wiyeteengo Oshkosh . Ko kanko woni ɓiɗɗo tataɓo e ɓurɗo famɗude e jibinannde Leonard G. Reinke, diisneteeɗo kaaƴe e maale, e debbo mum, Helen Diestler Reinke, jom galle. Whitney mawni ko e nder galle laamorɗo e nder wuro hee, o jannginaama to duɗal jaaɓi haaɗtirde Oshkosh. <ref name="TONFeb82" /> Jannginooɓe makko ina njetta mo e binndol makko, ina cemmbina mo ngam naatde e golle makko e nder kawgel ngenndiwal, o dañi heen njeenaaje ɗiɗi tedduɗe ngam binndanɗe makko ɗiɗi. <ref name="TONFeb82" /> O winndi kadi e jaayɗe duɗal ngal ''The Arrow'' e ''The Index'' . Caggal nde o heɓi bak makko e hitaande 1945, <ref name="ANBEntry" /> Whitney heɓi bursi timmuɗo duuɓi nay ngam janngude to duɗal jaaɓi haaɗtirde Northwestern to Evanston, Illinois, o heɓi dipolomaaji makko e ɗemngal Engele e teddungal e lewru suwee 1949. <ref name="ANBEntry" /> <ref name="ScribnerEntry" /> . == Kugal == Caggal nde o ummii Evanston, Illinois, o fayi wuro New York, <ref name="People1998" /> e hitaande 1949, o heɓi golle makko gadane, o golliima e binndol e nder departemaa jaŋde to Time Inc, nde sosiyetee oo ummini birooji mum en to New York. E hitaande 1952, Whitney riiwaa, e nder heen sabu wallitde Adlai Stevenson II e woote hooreleydaagu Amerik e hitaande 1952 tawi woɗɓe e nokku ɗo o gollotoo ɗoo ina mballita Dwight D. Eisenhower, ɗum addani mo waasde weltaade e waasde yiɗde golle. <ref name="People1998" /> O yiyti omo waawi heɓde golle e ''Newsweek'' e ''Fortune'' e nder binndanɗe goɗɗe ; o wiyi caggal nguurndam makko wonde ɗum waɗi ko "o jogii reedu", o ɗaɓɓi golle e jaayɗe rewɓe. Whitney fuɗɗii golle mum ko no mawɗo rewtinoowo jaaynde wiyeteende ''Better'' ''Living'' e hitaande 1954. caggal ɗuum, o innitiraa ko hooreejo rewtinoowo jaaynde ndee e duuɓi <nowiki><i id="mwlw">27</i></nowiki> . <ref name="ANBEntry" /> O artiraa e golle gardiiɗo ''sappo e jeeɗiɗi'' e hitaande 1962, o woni e golle ɗee haa hitaande ''1967.'' E lewru Yarkomaa 1967, Samuel Irving Newhouse Jr. O ardii ɓeydagol ngalu yeeyirde gila e 11,7 miliyoŋ dolaar hitaande kala haa 137,3 miliyoŋ dolaar <ref name="ScribnerEntry" />, o woni kadi kalfinaaɗo ɓeydude janngooɓe ''Glamour'' fotde miliyoŋ gooto (walla 54 e nder teemedere) haa 2,3 miliyoŋ. <ref name="ANBEntry" /> <ref name="LATimesObit" /> Whitney janngi ɓataakeeji janngooɓe kam e yamirde wiɗtooji renndo ngam heɓde miijooji e toɓɓe ko wayi no reentaade jibinannde, jokkondire hakkunde leƴƴi, wolde Vietnam, <ref name="ScribnerEntry" /> ŋakkere jibinannde, e jokkondire hakkunde leƴƴi. <ref name="LATimesObit" /> O ardii kadi jaaynde ndee heɓde njeenaaje keewɗe ummoraade e pelle ko wayi no njeenaaje jaaynde ngenndiire . E hitaande 1968, o dañii nafoore e waawnude Condé Nast ngam hollirde Kiti Kironde II, janngoowo ɓaleejo to duɗal jaaɓi haaɗtirde Newfoundland, e lowre ''Glamour'' ’s e oon lewru ut, ɗum waɗi jaaynde ndee ko jaaynde adannde e nder leyɗeele dentuɗe Amerik, waɗde Afriknaajo-Ameriknaajo e lowre mum. Whitney kadi waɗii heen mbaydi ɓaleeri goɗɗo e dow mbaydi, o waɗti ɗum ko famɗi fof duuɓi ɗiɗi garooji caggal ɗuum. E nder kitaale 1970 fof, o yaltinii binndanɗe keewɗe kollitooje no golle ɗee mbaɗirtee ɗe annduɓe mbinndi ngam anndude waylo-waylooji haajuuji janngooɓe kolees e rewɓe gollotooɓe, e binndanɗe kese ko faati e cellal, faggudu galle, giɗli, e jokkondiral. <ref name="ScribnerEntry" /> E kitaale 1980, Whitney ardii naatgol ''Rajo Washington'' ngam humpitaade rewɓe e geɗe sariyaaji jowitiiɗe e maɓɓe e rewɓe kesi e nder Kongres. O ɓeydi heen kadi mbaydi kesiri wiyeteende ''New Tech'' ngam wallitde rewɓe ɓeydaade humpitaade ordinateeruuji. <ref name="ANBEntry" /> Wiɗto ngenndiijo duuɓi joy ko faati e ɓesngu, kaalis, jikkuuji e golle bayyinaango e lewru Yarkomaa 1987, ko ɗum addani mo yaltinde binndanɗe goɗɗe e binndanɗe teskinɗe, ko wayi no ''Njiyaagu kesu nguu: Woto yeddu, woto yejjit, walla jaɓ ɗum,'' jowitiingu e njiyaagu ummital e lewru suwee 1987 tonngoode ''Men and Romance,'' kono winndannde ardiinde ndee ko ''Debbo jom hoolaare'' ngam jogaade aada ''Glamour'' ngam jogaade miijooji laaɓtuɗi. E darorɗe hitaande 1991, o yaltini lowre wiyeteende ''Truth in Fashion'', o ƴetti feere wiɗto e nder njuɓɓudi moodel. E lewru suwee 1997, hooreejo Condé Nast, hono Steven Florio, hollitii Whitney wonde maa o accu golle makko so o hebii. <ref name="ScribnerEntry" /> Kono ñalnde 17 ut 1998, <ref name="ScribnerEntry" /> Newhouse hollitii Whitney wonde ko sahaa mo o fotnoo woppude golle, o humpitii mo wonde o gollinii gonnooɗo gardiiɗo jaaynde <nowiki><i id="mw-A">Cosmopolitan,</i></nowiki> hono Bonnie Fuller ngam heblude golle makko ɓooyɗe. Ñalngu makko cakkitiingu e gardagol ''Glamour'' ko ñalnde 5 oktoobar 1998, <ref name="ANBEntry" /> <ref name="ScribnerEntry" /> o jaɓi wonde o mettini heen no feewi nde Newhouse naamndaaki mo ko fayti e lomtaade mo, o miijii e yeeso yimɓe fof wonde Fuller wonaa cuɓaaɗo ɓurɗo moƴƴude. <ref name="ANBEntry" /> Whitney golliima duuɓi 31 e gardagol jaaynde ''Glamour'' ko ngol woni laawol ɓurngol juutde e gardagol jaaynde rewɓe mawnde e teeminannde 20ɓiire. <ref name="ANBEntry" /> Hakkunde 1975 e 1977, Whitney wonnoo ko hooreejo fedde Ameriknaare toppitiinde ko fayti e jaayndeeji (ASME). [1] O jokki e wonde goomu toppitiingu ASME gila 1989 haa 1992. [2] Whitney ko debbo debbo, o woniino tergal e Fedde Ngenndiije Dentuɗe ngam Rewɓe (NOW) Fonds de Défense Legal, ɗum addani mo hirjinde sifaaji jowitiiɗi e rewɓe e nder golle ɓurɗe famɗude aadaaji, e nder golle innjiniyankooɓe, ko wayi no sportw Kitaale 1970. [1] E hitaande 1980, Whitney heɓi njeenaari Matrix e juuɗe rewɓe e jokkondiral, [2] e hitaande 1993, o heɓi njeenaari rewɓe eɓɓooɓe kosmetik. [1] O jeyaa ko e fedde 100 rewɓe to duɗal jaaɓi-haaɗtirde Northwestern, o innitiraa ko keɓoowo njeenaari Henry Johnson Fisher e hitaande 1996 ummoraade e MPA – Fedde jaayndeeji . [2] Deftere Whitney tan, Feminism e yiɗde: waylude koye men e aduna men, yalti ko e hitaande 1998. [1] == Tuugnorgal == d538yhss1ex0sv6n1bnvc3k213imu6p 165390 165389 2026-04-18T10:10:19Z Sardeeq 14292 165390 wikitext text/x-wiki {{Databox}} ''''Bold text'''''Ruth Reinke Whitney''' (23 sulyee 1928 – 4 suwee 1999) ko gardiiɗo jaaynde Ameriknaajo, wonnoo gardiiɗo jaaynde ''Glamour'' tuggi 1967 haa 1998. O fuɗɗii golle makko ko e binndol e nder departemaa jaŋde Time Inc wallitde Adlai Stevenson II e woote hooreleydaagu Amerik e hitaande 1952, o waɗtaa hooreejo jaaynde wiyeteende ''Better Living'' e hitaande 1954, o waɗtaa kadi hooreejo jaaynde ndee duuɓi ɗiɗi caggal ɗuum. Hakkunde 1956 e 1967, o golliima e jaaynde ''Seventeen'', caggal ɗuum o woni gardiiɗo jaagorɗe. E nder duuɓi 31 ɗi o woni gardiiɗo jaaynde ''Glamour'', Whitney ina toppitii ɓeydagol jaŋde e ngalu yeeyde, o waɗti heen geɗe kese e koloñaaluuji kesi. O waɗi kadi model ɓaleejo e hello mum adanngo e hitaande 1968, ɗum waɗi Glamour woni jaaynde Ameriknaare mawnde adannde waɗnde Afriknaajo-Ameriknaajo e hello mum adanngo. Whitney wonnoo ko hooreejo fedde Ameriknaare winndooɓe jaayndeeji hakkunde 1975 e 1977, o naatnaa e suudu winndooɓe jaayndeeji mum e hitaande 1997. == Nguurndam gadano == Whitney jibinaa ko ñalnde 23 sulyee 1928, to wuro wiyeteengo Oshkosh . Ko kanko woni ɓiɗɗo tataɓo e ɓurɗo famɗude e jibinannde Leonard G. Reinke, diisneteeɗo kaaƴe e maale, e debbo mum, Helen Diestler Reinke, jom galle. Whitney mawni ko e nder galle laamorɗo e nder wuro hee, o jannginaama to duɗal jaaɓi haaɗtirde Oshkosh. <ref name="TONFeb82" /> Jannginooɓe makko ina njetta mo e binndol makko, ina cemmbina mo ngam naatde e golle makko e nder kawgel ngenndiwal, o dañi heen njeenaaje ɗiɗi tedduɗe ngam binndanɗe makko ɗiɗi. <ref name="TONFeb82" /> O winndi kadi e jaayɗe duɗal ngal ''The Arrow'' e ''The Index'' . Caggal nde o heɓi bak makko e hitaande 1945, <ref name="ANBEntry" /> Whitney heɓi bursi timmuɗo duuɓi nay ngam janngude to duɗal jaaɓi haaɗtirde Northwestern to Evanston, Illinois, o heɓi dipolomaaji makko e ɗemngal Engele e teddungal e lewru suwee 1949. <ref name="ANBEntry" /> <ref name="ScribnerEntry" /> . == Kugal == Caggal nde o ummii Evanston, Illinois, o fayi wuro New York, <ref name="People1998" /> e hitaande 1949, o heɓi golle makko gadane, o golliima e binndol e nder departemaa jaŋde to Time Inc, nde sosiyetee oo ummini birooji mum en to New York. E hitaande 1952, Whitney riiwaa, e nder heen sabu wallitde Adlai Stevenson II e woote hooreleydaagu Amerik e hitaande 1952 tawi woɗɓe e nokku ɗo o gollotoo ɗoo ina mballita Dwight D. Eisenhower, ɗum addani mo waasde weltaade e waasde yiɗde golle. <ref name="People1998" /> O yiyti omo waawi heɓde golle e ''Newsweek'' e ''Fortune'' e nder binndanɗe goɗɗe ; o wiyi caggal nguurndam makko wonde ɗum waɗi ko "o jogii reedu", o ɗaɓɓi golle e jaayɗe rewɓe. Whitney fuɗɗii golle mum ko no mawɗo rewtinoowo jaaynde wiyeteende ''Better'' ''Living'' e hitaande 1954. caggal ɗuum, o innitiraa ko hooreejo rewtinoowo jaaynde ndee e duuɓi <nowiki><i id="mwlw">27</i></nowiki> . <ref name="ANBEntry" /> O artiraa e golle gardiiɗo ''sappo e jeeɗiɗi'' e hitaande 1962, o woni e golle ɗee haa hitaande ''1967.'' E lewru Yarkomaa 1967, Samuel Irving Newhouse Jr. O ardii ɓeydagol ngalu yeeyirde gila e 11,7 miliyoŋ dolaar hitaande kala haa 137,3 miliyoŋ dolaar <ref name="ScribnerEntry" />, o woni kadi kalfinaaɗo ɓeydude janngooɓe ''Glamour'' fotde miliyoŋ gooto (walla 54 e nder teemedere) haa 2,3 miliyoŋ. <ref name="ANBEntry" /> <ref name="LATimesObit" /> Whitney janngi ɓataakeeji janngooɓe kam e yamirde wiɗtooji renndo ngam heɓde miijooji e toɓɓe ko wayi no reentaade jibinannde, jokkondire hakkunde leƴƴi, wolde Vietnam, <ref name="ScribnerEntry" /> ŋakkere jibinannde, e jokkondire hakkunde leƴƴi. <ref name="LATimesObit" /> O ardii kadi jaaynde ndee heɓde njeenaaje keewɗe ummoraade e pelle ko wayi no njeenaaje jaaynde ngenndiire . E hitaande 1968, o dañii nafoore e waawnude Condé Nast ngam hollirde Kiti Kironde II, janngoowo ɓaleejo to duɗal jaaɓi haaɗtirde Newfoundland, e lowre ''Glamour'' ’s e oon lewru ut, ɗum waɗi jaaynde ndee ko jaaynde adannde e nder leyɗeele dentuɗe Amerik, waɗde Afriknaajo-Ameriknaajo e lowre mum. Whitney kadi waɗii heen mbaydi ɓaleeri goɗɗo e dow mbaydi, o waɗti ɗum ko famɗi fof duuɓi ɗiɗi garooji caggal ɗuum. E nder kitaale 1970 fof, o yaltinii binndanɗe keewɗe kollitooje no golle ɗee mbaɗirtee ɗe annduɓe mbinndi ngam anndude waylo-waylooji haajuuji janngooɓe kolees e rewɓe gollotooɓe, e binndanɗe kese ko faati e cellal, faggudu galle, giɗli, e jokkondiral. <ref name="ScribnerEntry" /> E kitaale 1980, Whitney ardii naatgol ''Rajo Washington'' ngam humpitaade rewɓe e geɗe sariyaaji jowitiiɗe e maɓɓe e rewɓe kesi e nder Kongres. O ɓeydi heen kadi mbaydi kesiri wiyeteende ''New Tech'' ngam wallitde rewɓe ɓeydaade humpitaade ordinateeruuji. <ref name="ANBEntry" /> Wiɗto ngenndiijo duuɓi joy ko faati e ɓesngu, kaalis, jikkuuji e golle bayyinaango e lewru Yarkomaa 1987, ko ɗum addani mo yaltinde binndanɗe goɗɗe e binndanɗe teskinɗe, ko wayi no ''Njiyaagu kesu nguu: Woto yeddu, woto yejjit, walla jaɓ ɗum,'' jowitiingu e njiyaagu ummital e lewru suwee 1987 tonngoode ''Men and Romance,'' kono winndannde ardiinde ndee ko ''Debbo jom hoolaare'' ngam jogaade aada ''Glamour'' ngam jogaade miijooji laaɓtuɗi. E darorɗe hitaande 1991, o yaltini lowre wiyeteende ''Truth in Fashion'', o ƴetti feere wiɗto e nder njuɓɓudi moodel. E lewru suwee 1997, hooreejo Condé Nast, hono Steven Florio, hollitii Whitney wonde maa o accu golle makko so o hebii. <ref name="ScribnerEntry" /> Kono ñalnde 17 ut 1998, <ref name="ScribnerEntry" /> Newhouse hollitii Whitney wonde ko sahaa mo o fotnoo woppude golle, o humpitii mo wonde o gollinii gonnooɗo gardiiɗo jaaynde <nowiki><i id="mw-A">Cosmopolitan,</i></nowiki> hono Bonnie Fuller ngam heblude golle makko ɓooyɗe. Ñalngu makko cakkitiingu e gardagol ''Glamour'' ko ñalnde 5 oktoobar 1998, <ref name="ANBEntry" /> <ref name="ScribnerEntry" /> o jaɓi wonde o mettini heen no feewi nde Newhouse naamndaaki mo ko fayti e lomtaade mo, o miijii e yeeso yimɓe fof wonde Fuller wonaa cuɓaaɗo ɓurɗo moƴƴude. <ref name="ANBEntry" /> Whitney golliima duuɓi 31 e gardagol jaaynde ''Glamour'' ko ngol woni laawol ɓurngol juutde e gardagol jaaynde rewɓe mawnde e teeminannde 20ɓiire. <ref name="ANBEntry" /> Hakkunde 1975 e 1977, Whitney wonnoo ko hooreejo fedde Ameriknaare toppitiinde ko fayti e jaayndeeji (ASME). [1] O jokki e wonde goomu toppitiingu ASME gila 1989 haa 1992. [2] Whitney ko debbo debbo, o woniino tergal e Fedde Ngenndiije Dentuɗe ngam Rewɓe (NOW) Fonds de Défense Legal, ɗum addani mo hirjinde sifaaji jowitiiɗi e rewɓe e nder golle ɓurɗe famɗude aadaaji, e nder golle innjiniyankooɓe, ko wayi no sportw Kitaale 1970. [1] E hitaande 1980, Whitney heɓi njeenaari Matrix e juuɗe rewɓe e jokkondiral, [2] e hitaande 1993, o heɓi njeenaari rewɓe eɓɓooɓe kosmetik. [1] O jeyaa ko e fedde 100 rewɓe to duɗal jaaɓi-haaɗtirde Northwestern, o innitiraa ko keɓoowo njeenaari Henry Johnson Fisher e hitaande 1996 ummoraade e MPA – Fedde jaayndeeji . [2] Deftere Whitney tan, Feminism e yiɗde: waylude koye men e aduna men, yalti ko e hitaande 1998. [1] == Tuugnorgal == meur3pf4qxld55r6r6u2ea1bqxeihsf Mariyam Jean Krenshaw Tuli 0 40349 165391 2026-04-18T10:11:10Z Sardeeq 14292 Created by translating the page "[[:en:Special:Redirect/revision/1346064955|Mary Jean Crenshaw Tully]]" 165391 wikitext text/x-wiki '''Mary Jean Crenshaw Tully''' (1925-2003) ko Ameriknaajo, daraniiɗo hakkeeji rewɓe . O woniino hooreejo Fedde Ngenndiije Dentuɗe ngam Rewɓe (NOW) to bannge Westchester, o woniino hooreejo Fedde Ngenndiije Dentuɗe ngam Faggudu Sariyaaji e Jaŋde tuggi 1971 haa 1977. O woniino kadi hooreejo Fedde Ngenndiije Dentuɗe ngam Hakkeeji Rewɓe, o woniino kadi hooreejo Fedde Ngenndiije Dentuɗe ngam Hakkeeji Rewɓe, o woniino kadi hooreejo Fedde Ngenndiije Dentuɗe ngam Rewɓe e New York. O ardii Duɗal Midlife to duɗal jaaɓi haaɗtirde Marymount Manhattan tuggi 1981 haa 1986. O walli kadi eɓɓoore daartol haalpulaar en rewɓe Tully Crenshaw, nde winnditii geɗe rewɓe wonɓe e duuɓi gadani NOW. == Nguurndam e jaŋde puɗɗagol == Mary Jean Crenshaw jibinaa ko ñalnde 15 desaambar 1925, to wuro wiyeteengo Fort Sill to Oklahoma to galle Maude Greshaw e Benjamin Mills Krenshaw IV. O woniino iwdi Meriwether Lewis . Baaba makko ina wonnoo e konu Amerik, o mawni ko e ɓiɗɗo konu . E nder cukaagu makko, ɓesngu makko ummii Mosku, Idaho, fayti Fort Davis to Panama, hade makko yahde Sioux City, Iowa, Fort Lewis to Washington, caggal ɗuum o fayti San Fransisko, ɗo o janngi to duɗal jaaɓi haaɗtirde Lowell . <ref name="Hollis Archives" /> Tully fuɗɗii jaŋde mum to duɗal jaaɓi haaɗtirde Stanford hade mum yahde to duɗal jaaɓi haaɗtirde Texas to Austin, caggal ɗuum to duɗal jaaɓi haaɗtirde Chicago . O heɓi dipoloma makko ko to duɗal jaaɓi haaɗtirde Wayne State to Detroit. O jeyaa ko e fedde Nu Phi Sigma. == Activism e pelle daraniiɗe hakkeeji rewɓe == E darorɗe kitaale 1940, Tully ina jeyaa e NAACP to wuro wiyeteengo Schenectady, to New York . Caggal ɗuum, nde o woni to Kansas e hitaande 1952, o woniino e yiilirde dowla Ligue des Femmes Votants . Tully wonnoo ko e sosde fedde ngenndiire rewɓe (NOW) to Westchester, New York e hitaande 1964. Duuɓi keewɗi e nder kitaale 1960 o golliima to duɗal jaaɓi haaɗtirde Long Island, o woni jannginoowo e ganndal renndo. Tuggi 1971 haa 1977 ko kanko woni hooreejo fedde NOW ngam haɓaade sariya e jaŋde. [1] Nde Tully fuɗɗii toɗɗaade e oon nokku, kaalis oo alaa gollotooɓe, alaa biro, ballal kaalis seeɗa ummoraade e fedde mawnde ndee. Nde o joofni golle makko e gardagol leydi ndii, kaalis oo ina joginoo fotde 12 gollotooɓe, bidsee gollorɗo oo ko 650 000 dolaar, e birooji mum to Washington DC e New York. [2] Tully kadi wonnoo ko gardiiɗo jaaynde NOW. E nder cakkital kitaale 1970, Tully noddii fedde miijo faggudu ngam NOW e hitaande 1974 e Betty Friedan . Friedan ɓaawo man wi'i dow Tully, "Mary Jean woni neɗɗo arandeejo miijo mawngo dow mooɓugo ceede ngam moftorde nden." [3] == Tuugnorgal == tnl0ti4tw49oe9rquvunj4fwr2945ze 165392 165391 2026-04-18T10:11:28Z Sardeeq 14292 165392 wikitext text/x-wiki {{Databox}} '''Mary Jean Crenshaw Tully''' (1925-2003) ko Ameriknaajo, daraniiɗo hakkeeji rewɓe . O woniino hooreejo Fedde Ngenndiije Dentuɗe ngam Rewɓe (NOW) to bannge Westchester, o woniino hooreejo Fedde Ngenndiije Dentuɗe ngam Faggudu Sariyaaji e Jaŋde tuggi 1971 haa 1977. O woniino kadi hooreejo Fedde Ngenndiije Dentuɗe ngam Hakkeeji Rewɓe, o woniino kadi hooreejo Fedde Ngenndiije Dentuɗe ngam Hakkeeji Rewɓe, o woniino kadi hooreejo Fedde Ngenndiije Dentuɗe ngam Rewɓe e New York. O ardii Duɗal Midlife to duɗal jaaɓi haaɗtirde Marymount Manhattan tuggi 1981 haa 1986. O walli kadi eɓɓoore daartol haalpulaar en rewɓe Tully Crenshaw, nde winnditii geɗe rewɓe wonɓe e duuɓi gadani NOW. == Nguurndam e jaŋde puɗɗagol == Mary Jean Crenshaw jibinaa ko ñalnde 15 desaambar 1925, to wuro wiyeteengo Fort Sill to Oklahoma to galle Maude Greshaw e Benjamin Mills Krenshaw IV. O woniino iwdi Meriwether Lewis . Baaba makko ina wonnoo e konu Amerik, o mawni ko e ɓiɗɗo konu . E nder cukaagu makko, ɓesngu makko ummii Mosku, Idaho, fayti Fort Davis to Panama, hade makko yahde Sioux City, Iowa, Fort Lewis to Washington, caggal ɗuum o fayti San Fransisko, ɗo o janngi to duɗal jaaɓi haaɗtirde Lowell . <ref name="Hollis Archives" /> Tully fuɗɗii jaŋde mum to duɗal jaaɓi haaɗtirde Stanford hade mum yahde to duɗal jaaɓi haaɗtirde Texas to Austin, caggal ɗuum to duɗal jaaɓi haaɗtirde Chicago . O heɓi dipoloma makko ko to duɗal jaaɓi haaɗtirde Wayne State to Detroit. O jeyaa ko e fedde Nu Phi Sigma. == Activism e pelle daraniiɗe hakkeeji rewɓe == E darorɗe kitaale 1940, Tully ina jeyaa e NAACP to wuro wiyeteengo Schenectady, to New York . Caggal ɗuum, nde o woni to Kansas e hitaande 1952, o woniino e yiilirde dowla Ligue des Femmes Votants . Tully wonnoo ko e sosde fedde ngenndiire rewɓe (NOW) to Westchester, New York e hitaande 1964. Duuɓi keewɗi e nder kitaale 1960 o golliima to duɗal jaaɓi haaɗtirde Long Island, o woni jannginoowo e ganndal renndo. Tuggi 1971 haa 1977 ko kanko woni hooreejo fedde NOW ngam haɓaade sariya e jaŋde. [1] Nde Tully fuɗɗii toɗɗaade e oon nokku, kaalis oo alaa gollotooɓe, alaa biro, ballal kaalis seeɗa ummoraade e fedde mawnde ndee. Nde o joofni golle makko e gardagol leydi ndii, kaalis oo ina joginoo fotde 12 gollotooɓe, bidsee gollorɗo oo ko 650 000 dolaar, e birooji mum to Washington DC e New York. [2] Tully kadi wonnoo ko gardiiɗo jaaynde NOW. E nder cakkital kitaale 1970, Tully noddii fedde miijo faggudu ngam NOW e hitaande 1974 e Betty Friedan . Friedan ɓaawo man wi'i dow Tully, "Mary Jean woni neɗɗo arandeejo miijo mawngo dow mooɓugo ceede ngam moftorde nden." [3] == Tuugnorgal == 1aw6clj8tw3rqs8r0ld039y43r4fxfi Habesha kemis 0 40350 165393 2026-04-18T10:11:33Z SUZYFATIMA 13856 Created page with "Habesha kemis (Amharic: ቀሚስ, maanaa "Ɓoornugol" e ɗemngal Amharic) ko helmere Amharic huutorteende ngam hollitde ɓoornugol aadaaji rewɓe Habesha. Ko ɓuri heewde e ɓoornaade ko rewɓe Ecoppi e Eritree ɓoornotonoo ko e kewuuji, e ñalɗi e noddaango, ina ara e mbaydiiji diiwaanuuji keewɗi. Ina waɗi nate ɓutte e dow ŋoral. Ko ɗum waɗiraa ko mbaydi cotton, tee ina heewi arde e mbaydiiji daneeji, boɗeeji walla beige. Rewɓe heewɓe kadi ina ɓoornoo wutte..." 165393 wikitext text/x-wiki Habesha kemis (Amharic: ቀሚስ, maanaa "Ɓoornugol" e ɗemngal Amharic) ko helmere Amharic huutorteende ngam hollitde ɓoornugol aadaaji rewɓe Habesha. Ko ɓuri heewde e ɓoornaade ko rewɓe Ecoppi e Eritree ɓoornotonoo ko e kewuuji, e ñalɗi e noddaango, ina ara e mbaydiiji diiwaanuuji keewɗi. Ina waɗi nate ɓutte e dow ŋoral. Ko ɗum waɗiraa ko mbaydi cotton, tee ina heewi arde e mbaydiiji daneeji, boɗeeji walla beige. Rewɓe heewɓe kadi ina ɓoornoo wutte biyeteeɗo netela e nder mbaydi njuɓɓudi. Kemis Habesha ina joginoo batte e peewnugol dashiki e teeminannde 20ɓiire. Dashiki oo jibinaa ko e mbaydi mbaylaandi (wax) ndi diisneteeɗo Holanndee biyeteeɗo Toon van de Mannaker waɗi ngam Vlisco mo Pays-Bas. Nate Van de Mannaker ɗe o winndi ɗee, ko e mbaydiiji silki ɗi rewɓe tedduɓe Ecoppinaaɓe Kerecee’en ɓoornotonoo e teeminannde 19ɓiire. Tuugnorgal 61ez35ihg0yiibptopwtkhqnd3bzup4 165394 165393 2026-04-18T10:12:28Z SUZYFATIMA 13856 165394 wikitext text/x-wiki {{Databox}}'''Habesha kemis''' (Amharic: ቀሚስ, maanaa "Ɓoornugol" e ɗemngal Amharic) ko helmere Amharic huutorteende ngam hollitde ɓoornugol aadaaji rewɓe Habesha. Ko ɓuri heewde e ɓoornaade ko rewɓe Ecoppi e Eritree ɓoornotonoo ko e kewuuji, e ñalɗi e noddaango, ina ara e mbaydiiji diiwaanuuji keewɗi. Ina waɗi nate ɓutte e dow ŋoral. Ko ɗum waɗiraa ko mbaydi cotton, tee ina heewi arde e mbaydiiji daneeji, boɗeeji walla beige. Rewɓe heewɓe kadi ina ɓoornoo wutte biyeteeɗo netela e nder mbaydi njuɓɓudi. Kemis Habesha ina joginoo batte e peewnugol dashiki e teeminannde 20ɓiire. Dashiki oo jibinaa ko e mbaydi mbaylaandi (wax) ndi diisneteeɗo Holanndee biyeteeɗo Toon van de Mannaker waɗi ngam Vlisco mo Pays-Bas. Nate Van de Mannaker ɗe o winndi ɗee, ko e mbaydiiji silki ɗi rewɓe tedduɓe Ecoppinaaɓe Kerecee’en ɓoornotonoo e teeminannde 19ɓiire. == Tuugnorgal == hu0otinyvn23m8hdx0gxjidz8bk1zyc 165395 165394 2026-04-18T10:17:50Z SUZYFATIMA 13856 165395 wikitext text/x-wiki {{Databox}}'''Habesha kemis''' (Amharic: ቀሚስ, maanaa "Ɓoornugol" e ɗemngal Amharic) ko helmere Amharic huutorteende ngam hollitde ɓoornugol aadaaji rewɓe Habesha. Ko ɓuri heewde e ɓoornaade ko rewɓe Ecoppi e Eritree ɓoornotonoo ko e kewuuji, e ñalɗi e noddaango, ina ara e mbaydiiji diiwaanuuji keewɗi. Ina waɗi nate ɓutte e dow ŋoral. Ko ɗum waɗiraa ko mbaydi cotton, tee ina heewi arde e mbaydiiji daneeji, boɗeeji walla beige. Rewɓe heewɓe kadi ina ɓoornoo wutte biyeteeɗo netela e nder mbaydi njuɓɓudi. Kemis Habesha ina joginoo batte e peewnugol dashiki e teeminannde 20ɓiire. Dashiki oo jibinaa ko e mbaydi mbaylaandi (wax) ndi diisneteeɗo Holanndee biyeteeɗo Toon van de Mannaker waɗi ngam Vlisco mo Pays-Bas. Nate Van de Mannaker ɗe o winndi ɗee, ko e mbaydiiji silki ɗi rewɓe tedduɓe Ecoppinaaɓe Kerecee’en ɓoornotonoo e teeminannde 19ɓiire.<ref>''Travel & leisure'' Volume 36 2006 "A woman with her hair in tight braids and wearing habesha kemis — a white ankle-length dress with intricate embroidery — came around to each of us with a silver kettle of warm water and a silver basin for washing our hands."</ref><ref>Lisa L. Schoonover ''The Indigo Butterfly'' Page 114 2012 "The habasha kemis is a dress is made from traditionally using cotton and its generally grouped in the catogery of yahager lebse. Shiny threads called tilet are woven into the white fabric that creates an elegant effect. The hem of the dress is quite ornated by the tilet. “It takes about three weeks for them to make the dress. I had to special order it,” Sherine explains."</ref><ref name="Vlisco">{{Cite web|title=About Vlisco|url=https://www.vlisco.com/about/about-vlisco/|access-date=2022-08-06|website=Vlisco|language=en-US}}</ref><ref>{{Cite web|last=Museum|first=Victoria and Albert|title=Kamis {{!}} Unknown {{!}} V&A Explore The Collections|url=https://collections.vam.ac.uk/item/O143065/|access-date=2022-08-07|publisher=Victoria and Albert Museum: Explore the Collections|language=en}}</ref> == Tuugnorgal == <references /> mh4xvmb3xr2lewjj67gnc661m9s4owk 165396 165395 2026-04-18T10:18:03Z SUZYFATIMA 13856 165396 wikitext text/x-wiki {{Databox}}'''Habesha kemis''' (Amharic: ቀሚስ, maanaa "Ɓoornugol" e ɗemngal Amharic) ko helmere Amharic huutorteende ngam hollitde ɓoornugol aadaaji rewɓe Habesha. Ko ɓuri heewde e ɓoornaade ko rewɓe Ecoppi e Eritree ɓoornotonoo ko e kewuuji, e ñalɗi e noddaango, ina ara e mbaydiiji diiwaanuuji keewɗi. Ina waɗi nate ɓutte e dow ŋoral. Ko ɗum waɗiraa ko mbaydi cotton, tee ina heewi arde e mbaydiiji daneeji, boɗeeji walla beige. Rewɓe heewɓe kadi ina ɓoornoo wutte biyeteeɗo netela e nder mbaydi njuɓɓudi. Kemis Habesha ina joginoo batte e peewnugol dashiki e teeminannde 20ɓiire. Dashiki oo jibinaa ko e mbaydi mbaylaandi (wax) ndi diisneteeɗo Holanndee biyeteeɗo Toon van de Mannaker waɗi ngam Vlisco mo Pays-Bas. Nate Van de Mannaker ɗe o winndi ɗee, ko e mbaydiiji silki ɗi rewɓe tedduɓe Ecoppinaaɓe Kerecee’en ɓoornotonoo e teeminannde 19ɓiire.<ref>''Travel & leisure'' Volume 36 2006 "A woman with her hair in tight braids and wearing habesha kemis — a white ankle-length dress with intricate embroidery — came around to each of us with a silver kettle of warm water and a silver basin for washing our hands."</ref><ref>Lisa L. Schoonover ''The Indigo Butterfly'' Page 114 2012 "The habasha kemis is a dress is made from traditionally using cotton and its generally grouped in the catogery of yahager lebse. Shiny threads called tilet are woven into the white fabric that creates an elegant effect. The hem of the dress is quite ornated by the tilet. “It takes about three weeks for them to make the dress. I had to special order it,” Sherine explains."</ref><ref name="Vlisco">{{Cite web|title=About Vlisco|url=https://www.vlisco.com/about/about-vlisco/|access-date=2022-08-06|website=Vlisco|language=en-US}}</ref><ref>{{Cite web|last=Museum|first=Victoria and Albert|title=Kamis {{!}} Unknown {{!}} V&A Explore The Collections|url=https://collections.vam.ac.uk/item/O143065/|access-date=2022-08-07|publisher=Victoria and Albert Museum: Explore the Collections|language=en}}</ref> == Tuugnorgal == <references /> [[Category:Rewbe]] cqvhtes36lc3oaj2uojhgewqt0orr65 Jumper (dress) 0 40351 165397 2026-04-18T10:23:19Z SUZYFATIMA 13856 Created page with "Jumper (e ɗemngal Engele Amerik), ɓoornungal jumper, walla ɓoornungal pinafore ko ɓoornungal ngal alaa juuɗe, ngal alaa koltu, ngal yiɗaa ɓoorneede e dow blusa, limce, teewu walla sweater Hemlines ina mbaawi wonde njuuteendi ceertundi e sifaa kolce e so tawii ina woodi pleating ko kadi waylooji e nder diisnondiral ngal. E ɗemngal Engele Angalteer, helmere jumper ndee ina siftina ko wiyetee sweater e ɗemngal Engele Amerik. Kadi, e kuutoragol ɓurngol laaɓtude e..." 165397 wikitext text/x-wiki Jumper (e ɗemngal Engele Amerik), ɓoornungal jumper, walla ɓoornungal pinafore ko ɓoornungal ngal alaa juuɗe, ngal alaa koltu, ngal yiɗaa ɓoorneede e dow blusa, limce, teewu walla sweater Hemlines ina mbaawi wonde njuuteendi ceertundi e sifaa kolce e so tawii ina woodi pleating ko kadi waylooji e nder diisnondiral ngal. E ɗemngal Engele Angalteer, helmere jumper ndee ina siftina ko wiyetee sweater e ɗemngal Engele Amerik. Kadi, e kuutoragol ɓurngol laaɓtude e Biritaan en, ceertugol ina waɗee hakkunde ɓoornungal pinafore e pinafore. Ko sakkitii koo, hay so ko comci jokkondirɗi, ina jogii ɓalndu udditiindu, ina ɓoornee no apron nii. E ɗemngal Engele Amerik, pinafore ina firta sahaa kala apron. Jumper ina seerti e sundress, ko heewi ko alaa juuɗe e kolli no feewi, kono ko ɓuri heewde ko taƴre e mbaadi ceertundi, kadi ko kañum waɗiraa ngam ɓoorneede e hoore mum. Ɓoornugol apron ina waawi yiyeede ko no huunde teeŋtunde e jumper. So tawii diisnondiral ɓoornungal ngal ina ƴoogi e apron (jogaade bib e yeeso e karabaaji caggal, yeru), ɓoornungal ngal ina heewi siforeede no ɓoornanteeri apron nii. Tariya Jumpers ngam fall siifaama e nder jaaynde wiyeteende The Fort Wayne Sentinel e hitaande 1906. Ɓoornugol ngol "naatnaa ko e Pari" ina waɗi "laabi asliiji". Jumpooɓe to Amerik ina njeyaa e kollirɗe dingiral Jean Patou, Coco Chanel e Paul Poiret. Suzanne Lenglen ɓoornii ko wutte Patou e kitaale 1920. Kosam ɗam, ɓoorneteeɗam dow blusaaji, wonti ko ɓuri heewde e kitaale sappo 1920. Jumperuuji ina keewi ɓoorneede e ndunngu, ina mbaɗee e mbaydiiji keewɗi. Jumpers ina wiyee "Ameriknaajo" e "mode dingiral" e hitaande 1930 e jaaynde Pittsburgh. Kosam ɗam kadi ina manti sabu ina addana rewɓe sosde mbaydiiji colour rewrude e suɓaade blusaaji ɓoorneteeɗi les ɗii. Diwooje kadi njiytiraa ko e hitaande 1953, nde Hubert de Givenchy ƴetti diwooje mum. Jumpers, jooni ina sikkaa ko "classic" look, ina sikkaa ko "fotde duuɓi kala." Tuugnorgal gtxvg5v2zdc9gfxxonj5m4q80fonehw 165398 165397 2026-04-18T10:24:19Z SUZYFATIMA 13856 165398 wikitext text/x-wiki {{Databox}}'''Jumper''' (e ɗemngal Engele Amerik), ɓoornungal jumper, walla ɓoornungal pinafore ko ɓoornungal ngal alaa juuɗe, ngal alaa koltu, ngal yiɗaa ɓoorneede e dow blusa, limce, teewu walla sweater Hemlines ina mbaawi wonde njuuteendi ceertundi e sifaa kolce e so tawii ina woodi pleating ko kadi waylooji e nder diisnondiral ngal. E ɗemngal Engele Angalteer, helmere jumper ndee ina siftina ko wiyetee sweater e ɗemngal Engele Amerik. Kadi, e kuutoragol ɓurngol laaɓtude e Biritaan en, ceertugol ina waɗee hakkunde ɓoornungal pinafore e pinafore. Ko sakkitii koo, hay so ko comci jokkondirɗi, ina jogii ɓalndu udditiindu, ina ɓoornee no apron nii. E ɗemngal Engele Amerik, pinafore ina firta sahaa kala apron. Jumper ina seerti e sundress, ko heewi ko alaa juuɗe e kolli no feewi, kono ko ɓuri heewde ko taƴre e mbaadi ceertundi, kadi ko kañum waɗiraa ngam ɓoorneede e hoore mum. Ɓoornugol apron ina waawi yiyeede ko no huunde teeŋtunde e jumper. So tawii diisnondiral ɓoornungal ngal ina ƴoogi e apron (jogaade bib e yeeso e karabaaji caggal, yeru), ɓoornungal ngal ina heewi siforeede no ɓoornanteeri apron nii. == Tariya == Jumpers ngam fall siifaama e nder jaaynde wiyeteende The Fort Wayne Sentinel e hitaande 1906. Ɓoornugol ngol "naatnaa ko e Pari" ina waɗi "laabi asliiji". Jumpooɓe to Amerik ina njeyaa e kollirɗe dingiral Jean Patou, Coco Chanel e Paul Poiret. Suzanne Lenglen ɓoornii ko wutte Patou e kitaale 1920. Kosam ɗam, ɓoorneteeɗam dow blusaaji, wonti ko ɓuri heewde e kitaale sappo 1920. Jumperuuji ina keewi ɓoorneede e ndunngu, ina mbaɗee e mbaydiiji keewɗi. Jumpers ina wiyee "Ameriknaajo" e "mode dingiral" e hitaande 1930 e jaaynde Pittsburgh. Kosam ɗam kadi ina manti sabu ina addana rewɓe sosde mbaydiiji colour rewrude e suɓaade blusaaji ɓoorneteeɗi les ɗii. Diwooje kadi njiytiraa ko e hitaande 1953, nde Hubert de Givenchy ƴetti diwooje mum. Jumpers, jooni ina sikkaa ko "classic" look, ina sikkaa ko "fotde duuɓi kala." == Tuugnorgal == h67jpw9esw178oti107smcynubt8fl0 165399 165398 2026-04-18T10:30:28Z SUZYFATIMA 13856 165399 wikitext text/x-wiki {{Databox}}'''Jumper''' (e ɗemngal Engele Amerik), ɓoornungal jumper, walla ɓoornungal pinafore ko ɓoornungal ngal alaa juuɗe, ngal alaa koltu, ngal yiɗaa ɓoorneede e dow blusa, limce, teewu walla sweater Hemlines ina mbaawi wonde njuuteendi ceertundi e sifaa kolce e so tawii ina woodi pleating ko kadi waylooji e nder diisnondiral ngal. E ɗemngal Engele Angalteer, helmere jumper ndee ina siftina ko wiyetee sweater e ɗemngal Engele Amerik. Kadi, e kuutoragol ɓurngol laaɓtude e Biritaan en, ceertugol ina waɗee hakkunde ɓoornungal pinafore e pinafore. Ko sakkitii koo, hay so ko comci jokkondirɗi, ina jogii ɓalndu udditiindu, ina ɓoornee no apron nii. E ɗemngal Engele Amerik, pinafore ina firta sahaa kala apron. Jumper ina seerti e sundress, ko heewi ko alaa juuɗe e kolli no feewi, kono ko ɓuri heewde ko taƴre e mbaadi ceertundi, kadi ko kañum waɗiraa ngam ɓoorneede e hoore mum. Ɓoornugol apron ina waawi yiyeede ko no huunde teeŋtunde e jumper. So tawii diisnondiral ɓoornungal ngal ina ƴoogi e apron (jogaade bib e yeeso e karabaaji caggal, yeru), ɓoornungal ngal ina heewi siforeede no ɓoornanteeri apron nii. == Tariya == Jumpers ngam fall siifaama e nder jaaynde wiyeteende The Fort Wayne Sentinel e hitaande 1906. Ɓoornugol ngol "naatnaa ko e Pari" ina waɗi "laabi asliiji". Jumpooɓe to Amerik ina njeyaa e kollirɗe dingiral Jean Patou, Coco Chanel e Paul Poiret. Suzanne Lenglen ɓoornii ko wutte Patou e kitaale 1920. Kosam ɗam, ɓoorneteeɗam dow blusaaji, wonti ko ɓuri heewde e kitaale sappo 1920. Jumperuuji ina keewi ɓoorneede e ndunngu, ina mbaɗee e mbaydiiji keewɗi. Jumpers ina wiyee "Ameriknaajo" e "mode dingiral" e hitaande 1930 e jaaynde Pittsburgh. Kosam ɗam kadi ina manti sabu ina addana rewɓe sosde mbaydiiji colour rewrude e suɓaade blusaaji ɓoorneteeɗi les ɗii. Diwooje kadi njiytiraa ko e hitaande 1953, nde Hubert de Givenchy ƴetti diwooje mum. Jumpers, jooni ina sikkaa ko "classic" look, ina sikkaa ko "fotde duuɓi kala."<ref>{{Cite book|first=Erin|last=McKean|year=2013|title=The Hundred Dresses: The Most Iconic Styles of Our Time|publisher=Bloomsbury|isbn=978-1408190500|quote=the jumper dress (known in the UK as a Pinafore dress) is a sleeveless dress intended to be worn over a blouse, shirt, turtleneck, jersey, or sweater. A Jumper may have a bodice with a completely closed back, or it may have a bib front, like a pair of overalls.}}</ref><ref>{{Cite news|url=https://www.newspapers.com/clip/17299144/chicago_tribune/|title=Hints for the Home Dressmaker|date=1906-11-11|work=Chicago Tribune|access-date=2018-02-09|pages=83|via=Newspapers.com}}</ref><ref>{{Cite book|last1=Ambrose|first1=Gavin|author2=Paul Harris|year=2007|title=The Visual Dictionary of Fashion Design 2940373612|page=190|quote=Also called a pinny, a pinafore dress was intended to be worn over a top or blouse, but the name refers to any sleeveless dress that fastens behind. The name originates from the aprons that were pinned to the front of a dress.}}</ref><ref>[https://www.collinsdictionary.com/dictionary/english/jumper Jumper], definition in Collins American Dictionary</ref><ref>[https://web.archive.org/web/20120706124503/http://oxforddictionaries.com/definition/english/pinafore "Pinafore" Oxford Dictionaries]</ref><ref name=":2">{{Cite news|url=https://www.newspapers.com/clip/17298966/the_fort_wayne_sentinel/|title=A New Model 'Jumper' Dress for Fall|date=1906-09-10|work=The Fort Wayne Sentinel|access-date=2018-02-09|pages=6|via=Newspapers.com}}</ref><ref name=":0">{{Cite news|url=https://www.bustle.com/articles/86034-a-brief-history-of-the-jumper-because-theyre-adorable-and-not-just-for-kids|title=A Brief History of the Jumper|last=Marie|first=Jen|date=2 June 2015|work=Bustle|access-date=2018-02-09|language=en}}</ref> == Tuugnorgal == <references /> mpsybf54up17194kbhsfms0o2us7tmp 165400 165399 2026-04-18T10:30:43Z SUZYFATIMA 13856 165400 wikitext text/x-wiki {{Databox}}'''Jumper''' (e ɗemngal Engele Amerik), ɓoornungal jumper, walla ɓoornungal pinafore ko ɓoornungal ngal alaa juuɗe, ngal alaa koltu, ngal yiɗaa ɓoorneede e dow blusa, limce, teewu walla sweater Hemlines ina mbaawi wonde njuuteendi ceertundi e sifaa kolce e so tawii ina woodi pleating ko kadi waylooji e nder diisnondiral ngal. E ɗemngal Engele Angalteer, helmere jumper ndee ina siftina ko wiyetee sweater e ɗemngal Engele Amerik. Kadi, e kuutoragol ɓurngol laaɓtude e Biritaan en, ceertugol ina waɗee hakkunde ɓoornungal pinafore e pinafore. Ko sakkitii koo, hay so ko comci jokkondirɗi, ina jogii ɓalndu udditiindu, ina ɓoornee no apron nii. E ɗemngal Engele Amerik, pinafore ina firta sahaa kala apron. Jumper ina seerti e sundress, ko heewi ko alaa juuɗe e kolli no feewi, kono ko ɓuri heewde ko taƴre e mbaadi ceertundi, kadi ko kañum waɗiraa ngam ɓoorneede e hoore mum. Ɓoornugol apron ina waawi yiyeede ko no huunde teeŋtunde e jumper. So tawii diisnondiral ɓoornungal ngal ina ƴoogi e apron (jogaade bib e yeeso e karabaaji caggal, yeru), ɓoornungal ngal ina heewi siforeede no ɓoornanteeri apron nii. == Tariya == Jumpers ngam fall siifaama e nder jaaynde wiyeteende The Fort Wayne Sentinel e hitaande 1906. Ɓoornugol ngol "naatnaa ko e Pari" ina waɗi "laabi asliiji". Jumpooɓe to Amerik ina njeyaa e kollirɗe dingiral Jean Patou, Coco Chanel e Paul Poiret. Suzanne Lenglen ɓoornii ko wutte Patou e kitaale 1920. Kosam ɗam, ɓoorneteeɗam dow blusaaji, wonti ko ɓuri heewde e kitaale sappo 1920. Jumperuuji ina keewi ɓoorneede e ndunngu, ina mbaɗee e mbaydiiji keewɗi. Jumpers ina wiyee "Ameriknaajo" e "mode dingiral" e hitaande 1930 e jaaynde Pittsburgh. Kosam ɗam kadi ina manti sabu ina addana rewɓe sosde mbaydiiji colour rewrude e suɓaade blusaaji ɓoorneteeɗi les ɗii. Diwooje kadi njiytiraa ko e hitaande 1953, nde Hubert de Givenchy ƴetti diwooje mum. Jumpers, jooni ina sikkaa ko "classic" look, ina sikkaa ko "fotde duuɓi kala."<ref>{{Cite book|first=Erin|last=McKean|year=2013|title=The Hundred Dresses: The Most Iconic Styles of Our Time|publisher=Bloomsbury|isbn=978-1408190500|quote=the jumper dress (known in the UK as a Pinafore dress) is a sleeveless dress intended to be worn over a blouse, shirt, turtleneck, jersey, or sweater. A Jumper may have a bodice with a completely closed back, or it may have a bib front, like a pair of overalls.}}</ref><ref>{{Cite news|url=https://www.newspapers.com/clip/17299144/chicago_tribune/|title=Hints for the Home Dressmaker|date=1906-11-11|work=Chicago Tribune|access-date=2018-02-09|pages=83|via=Newspapers.com}}</ref><ref>{{Cite book|last1=Ambrose|first1=Gavin|author2=Paul Harris|year=2007|title=The Visual Dictionary of Fashion Design 2940373612|page=190|quote=Also called a pinny, a pinafore dress was intended to be worn over a top or blouse, but the name refers to any sleeveless dress that fastens behind. The name originates from the aprons that were pinned to the front of a dress.}}</ref><ref>[https://www.collinsdictionary.com/dictionary/english/jumper Jumper], definition in Collins American Dictionary</ref><ref>[https://web.archive.org/web/20120706124503/http://oxforddictionaries.com/definition/english/pinafore "Pinafore" Oxford Dictionaries]</ref><ref name=":2">{{Cite news|url=https://www.newspapers.com/clip/17298966/the_fort_wayne_sentinel/|title=A New Model 'Jumper' Dress for Fall|date=1906-09-10|work=The Fort Wayne Sentinel|access-date=2018-02-09|pages=6|via=Newspapers.com}}</ref><ref name=":0">{{Cite news|url=https://www.bustle.com/articles/86034-a-brief-history-of-the-jumper-because-theyre-adorable-and-not-just-for-kids|title=A Brief History of the Jumper|last=Marie|first=Jen|date=2 June 2015|work=Bustle|access-date=2018-02-09|language=en}}</ref> == Tuugnorgal == <references /> [[Category:Rewbe]] m8o8oxg5dgra6jeu7egf58ewgqasl2a Gamurra 0 40352 165401 2026-04-18T10:47:43Z SUZYFATIMA 13856 Created page with "Gamurra ko mbaydi ɓoornanteeri rewɓe Itaali, ɓurndi lollude e teeminannde sappo e joyaɓere e puɗal teeminannde sappo e jeegom. Ina waawi kadi wiyeede camurra walla camora to Firenze walla zupa, zipa, walla socha to worgo Itali. Ina waɗi boɗeejo fittaandu e jokkere timmunde ɓoorneteende e dow chemise (ina wiyee camicia). Nde heewi wonde ko nde alaa liggey. Gamurra ina gasa tawa ummorii ko e comci teeminannde sappo e nayaɓiire, ina wiyee gonna, gonnella, walla so..." 165401 wikitext text/x-wiki Gamurra ko mbaydi ɓoornanteeri rewɓe Itaali, ɓurndi lollude e teeminannde sappo e joyaɓere e puɗal teeminannde sappo e jeegom. Ina waawi kadi wiyeede camurra walla camora to Firenze walla zupa, zipa, walla socha to worgo Itali. Ina waɗi boɗeejo fittaandu e jokkere timmunde ɓoorneteende e dow chemise (ina wiyee camicia). Nde heewi wonde ko nde alaa liggey. Gamurra ina gasa tawa ummorii ko e comci teeminannde sappo e nayaɓiire, ina wiyee gonna, gonnella, walla sottana. Paɗe gadane ɗee ko yeeso, kono caggal ɗuum, moodel oo wayliima wonti paɗe bannge. Mode juuɗe kadi wayliima : hay so juuɗe puɗɗiiɗe e teeminannde sappo e joyaɓere ina njokkondiri e ɓalewol, caggal 1450, ɗe keewi seertude e layde walla pinnude e ɓalewol. Gamurra ina waawi ɓoorneede e hoore mum e nder galle walla e nokku mo alaa ɗo haaɗi ; e nder nokkuuji njuɓɓudi, ina heewi ɓoorneede les ɓuuɓri ɓurndi heewde ko wayi no giornea walla cioppa. Tuugnorgal 6r32x9o5k13tebbg6btpgfqzs5othhz 165402 165401 2026-04-18T10:48:30Z SUZYFATIMA 13856 165402 wikitext text/x-wiki {{Databox}}'''Gamurra''' ko mbaydi ɓoornanteeri rewɓe Itaali, ɓurndi lollude e teeminannde sappo e joyaɓere e puɗal teeminannde sappo e jeegom. Ina waawi kadi wiyeede camurra walla camora to Firenze walla zupa, zipa, walla socha to worgo Itali. Ina waɗi boɗeejo fittaandu e jokkere timmunde ɓoorneteende e dow chemise (ina wiyee camicia). Nde heewi wonde ko nde alaa liggey. Gamurra ina gasa tawa ummorii ko e comci teeminannde sappo e nayaɓiire, ina wiyee gonna, gonnella, walla sottana. Paɗe gadane ɗee ko yeeso, kono caggal ɗuum, moodel oo wayliima wonti paɗe bannge. Mode juuɗe kadi wayliima : hay so juuɗe puɗɗiiɗe e teeminannde sappo e joyaɓere ina njokkondiri e ɓalewol, caggal 1450, ɗe keewi seertude e layde walla pinnude e ɓalewol. Gamurra ina waawi ɓoorneede e hoore mum e nder galle walla e nokku mo alaa ɗo haaɗi ; e nder nokkuuji njuɓɓudi, ina heewi ɓoorneede les ɓuuɓri ɓurndi heewde ko wayi no giornea walla cioppa. == Tuugnorgal == 45y0n7103d2e2wm92jr0wzz9da0wm8i 165403 165402 2026-04-18T10:51:15Z SUZYFATIMA 13856 165403 wikitext text/x-wiki {{Databox}}'''Gamurra''' ko mbaydi ɓoornanteeri rewɓe Itaali, ɓurndi lollude e teeminannde sappo e joyaɓere e puɗal teeminannde sappo e jeegom. Ina waawi kadi wiyeede camurra walla camora to Firenze walla zupa, zipa, walla socha to worgo Itali. Ina waɗi boɗeejo fittaandu e jokkere timmunde ɓoorneteende e dow chemise (ina wiyee camicia). Nde heewi wonde ko nde alaa liggey. Gamurra ina gasa tawa ummorii ko e comci teeminannde sappo e nayaɓiire, ina wiyee gonna, gonnella, walla sottana. Paɗe gadane ɗee ko yeeso, kono caggal ɗuum, moodel oo wayliima wonti paɗe bannge. Mode juuɗe kadi wayliima : hay so juuɗe puɗɗiiɗe e teeminannde sappo e joyaɓere ina njokkondiri e ɓalewol, caggal 1450, ɗe keewi seertude e layde walla pinnude e ɓalewol. Gamurra ina waawi ɓoorneede e hoore mum e nder galle walla e nokku mo alaa ɗo haaɗi ; e nder nokkuuji njuɓɓudi, ina heewi ɓoorneede les ɓuuɓri ɓurndi heewde ko wayi no giornea walla cioppa.<ref name=":0">{{Cite book|last=Herald, Jacqueline.|url=http://worldcat.org/oclc/557681355|title=Renaissance dress in Italy 1400-1500|date=1981|publisher=Bell & Hyman|oclc=557681355}}</ref><ref name=":1">{{Cite book|last=Frick, Carole Collier.|url=http://worldcat.org/oclc/62531995|title=Dressing Renaissance Florence : families, fortunes, and fine clothing|date=2005|publisher=Johns Hopkins University Press|isbn=0-8018-8264-8|oclc=62531995}}</ref> == Tuugnorgal == <references /> 05knuefxt5sl01coaqws8um4rz45nop Hangaroc 0 40353 165404 2026-04-18T10:59:07Z SUZYFATIMA 13856 Created page with "Hangaroc (waktuuji goɗɗi ina winndee hangerock walla hangerok) ko comci daneeji nannduɗi e apron ɗi rewɓe iwdi Norse e won e pine goɗɗe worgo Orop ɓoornotonoo e teeminannde 8ɓiire, 9ɓiire e 10ɓiire. E mbaadi mum no woorunoo, hangaroc ina waɗi tuuba taƴaaɗo e wutte walla liɗɗi, ina taarii ɓanndu nduu les ɓuuɓri, ina fawii e dow ŋoral, ina fawii e dow ŋoral, ina fawii e ŋoral. Nde fawi haa hakkunde nagge. Ɓoornugol ngol ina wayi no pinafore nii, ina..." 165404 wikitext text/x-wiki Hangaroc (waktuuji goɗɗi ina winndee hangerock walla hangerok) ko comci daneeji nannduɗi e apron ɗi rewɓe iwdi Norse e won e pine goɗɗe worgo Orop ɓoornotonoo e teeminannde 8ɓiire, 9ɓiire e 10ɓiire. E mbaadi mum no woorunoo, hangaroc ina waɗi tuuba taƴaaɗo e wutte walla liɗɗi, ina taarii ɓanndu nduu les ɓuuɓri, ina fawii e dow ŋoral, ina fawii e dow ŋoral, ina fawii e ŋoral. Nde fawi haa hakkunde nagge. Ɓoornugol ngol ina wayi no pinafore nii, ina heewi ɓoorneede e dow tufnde wiyeteende særk walla kirtle (ɓurɗo les) . Hangarocs ina heewi jogaade ko ɓuuɓri oval, ina wiyee "broches tortoise", ko ɗum woni diagnostic yanaande rewɓe gila e yonta.Rewɓe ɓurɓe alɗude ina ɓoornoo hangaroc mum en fawaade e wutteeji walla e mbaydiiji. Huunde boɗeere hollirnde ndee ko hangerok. Etimoloji Konngol ngol ummii ko e ɗemngal Almaañ walla Almaañ Hängerock. Rock firti ko jippunde walla (taariindi) ɓoornungal e ɗemngal Almaañ, hänger firti ko jolnude geɗe e brooseeji. Tuugnorgal 3xf7ku87l1pwetbd24ctc77gcefgg27 165405 165404 2026-04-18T11:00:11Z SUZYFATIMA 13856 165405 wikitext text/x-wiki {{Databox}}'''Hangaroc''' (waktuuji goɗɗi ina winndee hangerock walla hangerok) ko comci daneeji nannduɗi e apron ɗi rewɓe iwdi Norse e won e pine goɗɗe worgo Orop ɓoornotonoo e teeminannde 8ɓiire, 9ɓiire e 10ɓiire. E mbaadi mum no woorunoo, hangaroc ina waɗi tuuba taƴaaɗo e wutte walla liɗɗi, ina taarii ɓanndu nduu les ɓuuɓri, ina fawii e dow ŋoral, ina fawii e dow ŋoral, ina fawii e ŋoral. Nde fawi haa hakkunde nagge. Ɓoornugol ngol ina wayi no pinafore nii, ina heewi ɓoorneede e dow tufnde wiyeteende særk walla kirtle (ɓurɗo les) . Hangarocs ina heewi jogaade ko ɓuuɓri oval, ina wiyee "broches tortoise", ko ɗum woni diagnostic yanaande rewɓe gila e yonta.Rewɓe ɓurɓe alɗude ina ɓoornoo hangaroc mum en fawaade e wutteeji walla e mbaydiiji. Huunde boɗeere hollirnde ndee ko hangerok. == Etimoloji == Konngol ngol ummii ko e ɗemngal Almaañ walla Almaañ Hängerock. Rock firti ko jippunde walla (taariindi) ɓoornungal e ɗemngal Almaañ, hänger firti ko jolnude geɗe e brooseeji. == Tuugnorgal == e6tzgbtsd3rxldx36veu99dwbbyelsk 165406 165405 2026-04-18T11:09:17Z SUZYFATIMA 13856 165406 wikitext text/x-wiki {{Databox}}'''Hangaroc''' (waktuuji goɗɗi ina winndee hangerock walla hangerok) ko comci daneeji nannduɗi e apron ɗi rewɓe iwdi Norse e won e pine goɗɗe worgo Orop ɓoornotonoo e teeminannde 8ɓiire, 9ɓiire e 10ɓiire. E mbaadi mum no woorunoo, hangaroc ina waɗi tuuba taƴaaɗo e wutte walla liɗɗi, ina taarii ɓanndu nduu les ɓuuɓri, ina fawii e dow ŋoral, ina fawii e dow ŋoral, ina fawii e ŋoral. Nde fawi haa hakkunde nagge. Ɓoornugol ngol ina wayi no pinafore nii, ina heewi ɓoorneede e dow tufnde wiyeteende særk walla kirtle (ɓurɗo les) . Hangarocs ina heewi jogaade ko ɓuuɓri oval, ina wiyee "broches tortoise", ko ɗum woni diagnostic yanaande rewɓe gila e yonta.Rewɓe ɓurɓe alɗude ina ɓoornoo hangaroc mum en fawaade e wutteeji walla e mbaydiiji. Huunde boɗeere hollirnde ndee ko hangerok. == Etimoloji == Konngol ngol ummii ko e ɗemngal Almaañ walla Almaañ Hängerock. Rock firti ko jippunde walla (taariindi) ɓoornungal e ɗemngal Almaañ, hänger firti ko jolnude geɗe e brooseeji.<ref>[http://www.lothene.demon.co.uk/school2.html Lothene Experimental Archaeology] {{Webarchive|url=https://web.archive.org/web/20090720053613/http://www.lothene.demon.co.uk/school2.html|date=2009-07-20}}, retrieved on 29 July 2009</ref><ref>Graham-Campbell and Wilson 2001, p. 115.</ref><ref>{{cite web|date=6 September 2013|title=Viking Clothing & Jewellery - Vikings of Middle England|url=https://www.vikingsof.me/viking-textiles.html|website=www.vikingsof.me}}</ref><ref>{{cite web|last=Kari|date=1 April 2015|title=Viking Costume Weekend|url=https://karitauring.com/viking-costume-weekend/|url-status=dead|archive-url=https://web.archive.org/web/20210829155729/https://karitauring.com/viking-costume-weekend/|archive-date=29 August 2021|access-date=2 February 2019|publisher=}}</ref><ref>{{Cite web|title=Viking Apron & Underdress Set - Winter Finding - Hangerok - Made to or – Friggas Finery|url=https://friggas-finery.myshopify.com/products/viking-apron-underdress-set-winter-finding-viking-apron-undergown-hangerok-medieval-sca-garb-norse-dress-made-to-order|url-status=dead|archive-url=https://web.archive.org/web/20190203030623/https://friggas-finery.myshopify.com/products/viking-apron-underdress-set-winter-finding-viking-apron-undergown-hangerok-medieval-sca-garb-norse-dress-made-to-order|archive-date=2019-02-03|access-date=2019-02-02}}</ref><ref>{{cite web|title=Joni's kit --- Viking age - Medieval Life|url=https://sites.google.com/site/medievallife/home/medieval-clothes/joni-s-kit|url-status=dead|archive-url=https://web.archive.org/web/20210829154225/https://sites.google.com/site/medievallife/home/medieval-clothes/joni-s-kit|archive-date=2021-08-29|access-date=2019-02-02|website=sites.google.com}}</ref><ref>{{cite web|title=Viking Hangerock - The Viking Age Compendium|url=http://www.vikingage.org/wiki/index.php?title=Viking_Hangerock|website=www.vikingage.org}}</ref>.<ref>{{cite web|date=9 April 2022|title=hangerock - Wiktionary|url=https://en.wiktionary.org/wiki/hangerock|website=en.wiktionary.org}}</ref> == Tuugnorgal == <references /> kaxao9zcd0aczsf8knpmfes60j2r8d1 165407 165406 2026-04-18T11:10:13Z SUZYFATIMA 13856 165407 wikitext text/x-wiki {{Databox}}'''Hangaroc''' (waktuuji goɗɗi ina winndee hangerock walla hangerok) ko comci daneeji nannduɗi e apron ɗi rewɓe iwdi Norse e won e pine goɗɗe worgo Orop ɓoornotonoo e teeminannde 8ɓiire, 9ɓiire e 10ɓiire. E mbaadi mum no woorunoo, hangaroc ina waɗi tuuba taƴaaɗo e wutte walla liɗɗi, ina taarii ɓanndu nduu les ɓuuɓri, ina fawii e dow ŋoral, ina fawii e dow ŋoral, ina fawii e ŋoral. Nde fawi haa hakkunde nagge. Ɓoornugol ngol ina wayi no pinafore nii, ina heewi ɓoorneede e dow tufnde wiyeteende særk walla kirtle (ɓurɗo les) . Hangarocs ina heewi jogaade ko ɓuuɓri oval, ina wiyee "broches tortoise", ko ɗum woni diagnostic yanaande rewɓe gila e yonta.Rewɓe ɓurɓe alɗude ina ɓoornoo hangaroc mum en fawaade e wutteeji walla e mbaydiiji. Huunde boɗeere hollirnde ndee ko hangerok. == Etimoloji == Konngol ngol ummii ko e ɗemngal Almaañ walla Almaañ Hängerock. Rock firti ko jippunde walla (taariindi) ɓoornungal e ɗemngal Almaañ, hänger firti ko jolnude geɗe e brooseeji.<ref>[http://www.lothene.demon.co.uk/school2.html Lothene Experimental Archaeology] {{Webarchive|url=https://web.archive.org/web/20090720053613/http://www.lothene.demon.co.uk/school2.html|date=2009-07-20}}, retrieved on 29 July 2009</ref><ref>Graham-Campbell and Wilson 2001, p. 115.</ref><ref>{{cite web|date=6 September 2013|title=Viking Clothing & Jewellery - Vikings of Middle England|url=https://www.vikingsof.me/viking-textiles.html|website=www.vikingsof.me}}</ref><ref>{{cite web|last=Kari|date=1 April 2015|title=Viking Costume Weekend|url=https://karitauring.com/viking-costume-weekend/|url-status=dead|archive-url=https://web.archive.org/web/20210829155729/https://karitauring.com/viking-costume-weekend/|archive-date=29 August 2021|access-date=2 February 2019|publisher=}}</ref><ref>{{Cite web|title=Viking Apron & Underdress Set - Winter Finding - Hangerok - Made to or – Friggas Finery|url=https://friggas-finery.myshopify.com/products/viking-apron-underdress-set-winter-finding-viking-apron-undergown-hangerok-medieval-sca-garb-norse-dress-made-to-order|url-status=dead|archive-url=https://web.archive.org/web/20190203030623/https://friggas-finery.myshopify.com/products/viking-apron-underdress-set-winter-finding-viking-apron-undergown-hangerok-medieval-sca-garb-norse-dress-made-to-order|archive-date=2019-02-03|access-date=2019-02-02}}</ref><ref>{{cite web|title=Joni's kit --- Viking age - Medieval Life|url=https://sites.google.com/site/medievallife/home/medieval-clothes/joni-s-kit|url-status=dead|archive-url=https://web.archive.org/web/20210829154225/https://sites.google.com/site/medievallife/home/medieval-clothes/joni-s-kit|archive-date=2021-08-29|access-date=2019-02-02|website=sites.google.com}}</ref><ref>{{cite web|title=Viking Hangerock - The Viking Age Compendium|url=http://www.vikingage.org/wiki/index.php?title=Viking_Hangerock|website=www.vikingage.org}}</ref>.<ref>{{cite web|date=9 April 2022|title=hangerock - Wiktionary|url=https://en.wiktionary.org/wiki/hangerock|website=en.wiktionary.org}}</ref> == Tuugnorgal == <references /> [[Category:Rewbe]] 2xyrqcz3m16izqtflp5wqsm7z3h6k72 Pinafore 0 40354 165408 2026-04-18T11:15:29Z SUZYFATIMA 13856 Created page with "Pinafore /ˈpɪnəfɔːr/ (e ɗemngal Engele) ko comci ɗi ngalaa juuɗe, ɓoorneteeɗi no apron nii. Pinafores ina waawi ɓoorneede no comci pawɗi nii walla no apron reenoowo nii. Helmere jokkondirnde e mayre ko ɓoornungal pinafore (anndiraangal jumper e ɗemngal Engele Amerik), woni ɓoornungal ngal alaa juuɗe, ngal yiɗaa ɓoorneede dow top walla blusa. Seerndi pinafore e mbaydi pinafore ko wonde gadanol ngol ina udditii e caggal. Kono e kuutoragol Biritaannaaɓe..." 165408 wikitext text/x-wiki Pinafore /ˈpɪnəfɔːr/ (e ɗemngal Engele) ko comci ɗi ngalaa juuɗe, ɓoorneteeɗi no apron nii. Pinafores ina waawi ɓoorneede no comci pawɗi nii walla no apron reenoowo nii. Helmere jokkondirnde e mayre ko ɓoornungal pinafore (anndiraangal jumper e ɗemngal Engele Amerik), woni ɓoornungal ngal alaa juuɗe, ngal yiɗaa ɓoorneede dow top walla blusa. Seerndi pinafore e mbaydi pinafore ko wonde gadanol ngol ina udditii e caggal. Kono e kuutoragol Biritaannaaɓe ngol wonaa laamuyankeewol, ɓoornungal pinafore ina wiyee sahaa e sahaa fof ko pinafore tan, ɗum ina waawi addude jiiɓru. Ɗum fof e wayde noon, ɗum addani won e winndooɓe huutoraade helmere « apron pinafore », hay so tawii noon ɗum ina heewi no feewi sabu pinafore tan ina firta apron. Innde ndee ina hollita pinafore nde meeɗiino pinnude (pin) e yeeso (afore) ɓoornungal. Pinafore oo alaa butoŋ, ko "pinned e yeeso" tan. Ceertugol Pinafores ina heewi jiiɓrude e smock. Won e ɗemɗe ceeraani e ɗeen comci ceertuɗi. Pinafore ina seerti e smock sabu alaa juuɗe, alaa caggal e bodice. Smocks ina njogii juuɗe ɗiɗi ɗee kala e bodice timmuɗo, yeeso e caggal fof. Pinafore ko apron timmuɗo, jogiiɗo ɓulli ɗiɗi ngam juuɗe ina haɓɓa walla ina butoŋa e ɓalewol, ko heewi ko les wuddu tan. Pinafores ina njogii yeeso timmungo mbaydi dow ɓalndu tawi aprons ina heewi wonde alaa bib, walla ko ɓuri famɗude tan. Ko cukalel ɓoornotoo e duɗal walla ngam fijde ko pinafore. Ko ɓuri jooni, sifaaji goɗɗi apronuuji timmuɗi walla nannduɗi e ɓoornanteeri ina mbiyaa kadi sahaa e sahaa fof pinafores. Haa teeŋti noon e apron mo jokkere enɗam timmunde, bib e jokkere enɗam. Jiiɓru ɓeydotoondu ina ummoo e won e ɗemɗe janane, ɗe ngalaa helmere ceertunde e pinafore, hono no Engele nii. Yeru, e ɗemngal Almaañ, alaa helmere laaɓtunde wonande "pinafore". Schürze firti ko "apron" e noon Kinderschürze huutortee ngam sifaade apron cukalel walla pinafore (ina luurdi e helmere Almaañ "Kittelschürze", firti ko comci mawɓe, ɗi rewɓe mawɓe ɓuri ɓoornaade ngam golle galleeji e laɓɓinde). E teeminannde 19ɓiire Angalteer pinafore ina hiisee wonde ko comci potɗi huutoreede e sukaaɓe rewɓe kono so ɓe njottiima debbo ina ɗaminaa maa ɓe ɓoorno apron. Suka haaloowo Cousin Phillis mo Mrs Gaskell winndi, ina mettini heen no feewi nde o teskii, nde o fotnoo hawrude e ɓiɗɗo mawniiko debbo jahroowo e duuɓi 17, wonde omo ɓoornii pinafore haa jooni : « Mi sikkaani so ina haawnii wonde ko o mawɗo, ko o timmuɗo no o wayi nii, o foti ko ɓoornaade pinafore dow hoore makko...A great haller than I was.." Caggal mum o teskiima: "Phillis woppii ɓoornaade pinaforeeji ɗi meeɗaa yiyeede e am; mi anndaa ko waɗi ɗi riiweede, kono e gooto e njilluuji am tawi ɗi lomtinaama e apronuuji liɗɗi belɗi subaka, e ɗi silki ɓaleeji kikiiɗe." E jamaanu hannde oo, helmere « pinny » walla « pinnie » ƴettii maanaa goɗɗo e nder comci dingiral, woni tabard walla vest scrimmage, apron juutɗo mo banngeeji ɗiɗi, keewɗo waɗeede e mesh, kuutorteeɗo ngam seerndude kippuuji. Ngolɗoo kuutoragol ɓuri huutoreede ko e leyɗeele dentuɗe Amerik e Kanadaa. Tabards ina kuutoree kadi e yeeyirdu mawndu ngam hollirde gollotooɓe. Tariya Pinafore ko sifaa apron mo pinngirtee e dow mbaydi, ina weeɓi ittude ngam lootde. Butoŋoji ina keewi bonneede e saabunde lye, ɗum noon ina jeyaa e ko addani comci ɗii looteede no feewi. E nder pinal leñol H.M.S. Pinafore, ko opera komik mo Gilbert e Sullivan mbaɗi, huutoriima helmere ndee e tiitoonde mum ko innde komik laana konu. To duɗal Lowood to Jane Eyre, almuɓɓe ɓee ina ndokkee doole ngam waɗde e ɓoornaade comci mum en ina heen pinafore. Alice, debbo jaambaaro innde mum e nder deftere Alice, ɓoornii ko pinafore daneejo dow mbaydi e nder nate John Tenniel. Winndiyanke Suwednaajo biyeteeɗo Astrid Lindgren, ganndiraaɗo binndi Pippi, sosi jikku biyeteeɗo Madicken, mo heewi hollirde ina ɓoornii pinafore. bbw2nw5xr50dpk98d47cwq4hg9oc37p 165409 165408 2026-04-18T11:18:23Z SUZYFATIMA 13856 165409 wikitext text/x-wiki {{Databox}}'''Pinafore /ˈpɪnəfɔːr/''' (e ɗemngal Engele) ko comci ɗi ngalaa juuɗe, ɓoorneteeɗi no apron nii. Pinafores ina waawi ɓoorneede no comci pawɗi nii walla no apron reenoowo nii. Helmere jokkondirnde e mayre ko ɓoornungal pinafore (anndiraangal jumper e ɗemngal Engele Amerik), woni ɓoornungal ngal alaa juuɗe, ngal yiɗaa ɓoorneede dow top walla blusa. Seerndi pinafore e mbaydi pinafore ko wonde gadanol ngol ina udditii e caggal. Kono e kuutoragol Biritaannaaɓe ngol wonaa laamuyankeewol, ɓoornungal pinafore ina wiyee sahaa e sahaa fof ko pinafore tan, ɗum ina waawi addude jiiɓru. Ɗum fof e wayde noon, ɗum addani won e winndooɓe huutoraade helmere « apron pinafore », hay so tawii noon ɗum ina heewi no feewi sabu pinafore tan ina firta apron. Innde ndee ina hollita pinafore nde meeɗiino pinnude (pin) e yeeso (afore) ɓoornungal. Pinafore oo alaa butoŋ, ko "pinned e yeeso" tan. == Ceertugol == Pinafores ina heewi jiiɓrude e smock. Won e ɗemɗe ceeraani e ɗeen comci ceertuɗi. Pinafore ina seerti e smock sabu alaa juuɗe, alaa caggal e bodice. Smocks ina njogii juuɗe ɗiɗi ɗee kala e bodice timmuɗo, yeeso e caggal fof. Pinafore ko apron timmuɗo, jogiiɗo ɓulli ɗiɗi ngam juuɗe ina haɓɓa walla ina butoŋa e ɓalewol, ko heewi ko les wuddu tan. Pinafores ina njogii yeeso timmungo mbaydi dow ɓalndu tawi aprons ina heewi wonde alaa bib, walla ko ɓuri famɗude tan. Ko cukalel ɓoornotoo e duɗal walla ngam fijde ko pinafore. Ko ɓuri jooni, sifaaji goɗɗi apronuuji timmuɗi walla nannduɗi e ɓoornanteeri ina mbiyaa kadi sahaa e sahaa fof pinafores. Haa teeŋti noon e apron mo jokkere enɗam timmunde, bib e jokkere enɗam. Jiiɓru ɓeydotoondu ina ummoo e won e ɗemɗe janane, ɗe ngalaa helmere ceertunde e pinafore, hono no Engele nii. Yeru, e ɗemngal Almaañ, alaa helmere laaɓtunde wonande "pinafore". Schürze firti ko "apron" e noon Kinderschürze huutortee ngam sifaade apron cukalel walla pinafore (ina luurdi e helmere Almaañ "Kittelschürze", firti ko comci mawɓe, ɗi rewɓe mawɓe ɓuri ɓoornaade ngam golle galleeji e laɓɓinde). E teeminannde 19ɓiire Angalteer pinafore ina hiisee wonde ko comci potɗi huutoreede e sukaaɓe rewɓe kono so ɓe njottiima debbo ina ɗaminaa maa ɓe ɓoorno apron. Suka haaloowo Cousin Phillis mo Mrs Gaskell winndi, ina mettini heen no feewi nde o teskii, nde o fotnoo hawrude e ɓiɗɗo mawniiko debbo jahroowo e duuɓi 17, wonde omo ɓoornii pinafore haa jooni : « Mi sikkaani so ina haawnii wonde ko o mawɗo, ko o timmuɗo no o wayi nii, o foti ko ɓoornaade pinafore dow hoore makko...A great haller than I was.." Caggal mum o teskiima: "Phillis woppii ɓoornaade pinaforeeji ɗi meeɗaa yiyeede e am; mi anndaa ko waɗi ɗi riiweede, kono e gooto e njilluuji am tawi ɗi lomtinaama e apronuuji liɗɗi belɗi subaka, e ɗi silki ɓaleeji kikiiɗe." E jamaanu hannde oo, helmere « pinny » walla « pinnie » ƴettii maanaa goɗɗo e nder comci dingiral, woni tabard walla vest scrimmage, apron juutɗo mo banngeeji ɗiɗi, keewɗo waɗeede e mesh, kuutorteeɗo ngam seerndude kippuuji. Ngolɗoo kuutoragol ɓuri huutoreede ko e leyɗeele dentuɗe Amerik e Kanadaa. Tabards ina kuutoree kadi e yeeyirdu mawndu ngam hollirde gollotooɓe. == Tariya == Pinafore ko sifaa apron mo pinngirtee e dow mbaydi, ina weeɓi ittude ngam lootde. Butoŋoji ina keewi bonneede e saabunde lye, ɗum noon ina jeyaa e ko addani comci ɗii looteede no feewi. == E nder pinal leñol == * H.M.S. Pinafore, ko opera komik mo Gilbert e Sullivan mbaɗi, huutoriima helmere ndee e tiitoonde mum ko innde komik laana konu. * To duɗal Lowood to Jane Eyre, almuɓɓe ɓee ina ndokkee doole ngam waɗde e ɓoornaade comci mum en ina heen pinafore. * Alice, debbo jaambaaro innde mum e nder deftere Alice, ɓoornii ko pinafore daneejo dow mbaydi e nder nate John Tenniel. * Winndiyanke Suwednaajo biyeteeɗo Astrid Lindgren, ganndiraaɗo binndi Pippi, sosi jikku biyeteeɗo Madicken, mo heewi hollirde ina ɓoornii pinafore. == Tuugnorgal == t3h44dyll0ndm66yxybx2z9aot45g15 165410 165409 2026-04-18T11:20:56Z SUZYFATIMA 13856 165410 wikitext text/x-wiki {{Databox}}'''Pinafore /ˈpɪnəfɔːr/''' (e ɗemngal Engele) ko comci ɗi ngalaa juuɗe, ɓoorneteeɗi no apron nii. Pinafores ina waawi ɓoorneede no comci pawɗi nii walla no apron reenoowo nii. Helmere jokkondirnde e mayre ko ɓoornungal pinafore (anndiraangal jumper e ɗemngal Engele Amerik), woni ɓoornungal ngal alaa juuɗe, ngal yiɗaa ɓoorneede dow top walla blusa. Seerndi pinafore e mbaydi pinafore ko wonde gadanol ngol ina udditii e caggal. Kono e kuutoragol Biritaannaaɓe ngol wonaa laamuyankeewol, ɓoornungal pinafore ina wiyee sahaa e sahaa fof ko pinafore tan, ɗum ina waawi addude jiiɓru. Ɗum fof e wayde noon, ɗum addani won e winndooɓe huutoraade helmere « apron pinafore », hay so tawii noon ɗum ina heewi no feewi sabu pinafore tan ina firta apron. Innde ndee ina hollita pinafore nde meeɗiino pinnude (pin) e yeeso (afore) ɓoornungal. Pinafore oo alaa butoŋ, ko "pinned e yeeso" tan. == Ceertugol == Pinafores ina heewi jiiɓrude e smock. Won e ɗemɗe ceeraani e ɗeen comci ceertuɗi. Pinafore ina seerti e smock sabu alaa juuɗe, alaa caggal e bodice. Smocks ina njogii juuɗe ɗiɗi ɗee kala e bodice timmuɗo, yeeso e caggal fof. Pinafore ko apron timmuɗo, jogiiɗo ɓulli ɗiɗi ngam juuɗe ina haɓɓa walla ina butoŋa e ɓalewol, ko heewi ko les wuddu tan. Pinafores ina njogii yeeso timmungo mbaydi dow ɓalndu tawi aprons ina heewi wonde alaa bib, walla ko ɓuri famɗude tan. Ko cukalel ɓoornotoo e duɗal walla ngam fijde ko pinafore. Ko ɓuri jooni, sifaaji goɗɗi apronuuji timmuɗi walla nannduɗi e ɓoornanteeri ina mbiyaa kadi sahaa e sahaa fof pinafores. Haa teeŋti noon e apron mo jokkere enɗam timmunde, bib e jokkere enɗam. Jiiɓru ɓeydotoondu ina ummoo e won e ɗemɗe janane, ɗe ngalaa helmere ceertunde e pinafore, hono no Engele nii. Yeru, e ɗemngal Almaañ, alaa helmere laaɓtunde wonande "pinafore". Schürze firti ko "apron" e noon Kinderschürze huutortee ngam sifaade apron cukalel walla pinafore (ina luurdi e helmere Almaañ "Kittelschürze", firti ko comci mawɓe, ɗi rewɓe mawɓe ɓuri ɓoornaade ngam golle galleeji e laɓɓinde). E teeminannde 19ɓiire Angalteer pinafore ina hiisee wonde ko comci potɗi huutoreede e sukaaɓe rewɓe kono so ɓe njottiima debbo ina ɗaminaa maa ɓe ɓoorno apron. Suka haaloowo Cousin Phillis mo Mrs Gaskell winndi, ina mettini heen no feewi nde o teskii, nde o fotnoo hawrude e ɓiɗɗo mawniiko debbo jahroowo e duuɓi 17, wonde omo ɓoornii pinafore haa jooni : « Mi sikkaani so ina haawnii wonde ko o mawɗo, ko o timmuɗo no o wayi nii, o foti ko ɓoornaade pinafore dow hoore makko...A great haller than I was.." Caggal mum o teskiima: "Phillis woppii ɓoornaade pinaforeeji ɗi meeɗaa yiyeede e am; mi anndaa ko waɗi ɗi riiweede, kono e gooto e njilluuji am tawi ɗi lomtinaama e apronuuji liɗɗi belɗi subaka, e ɗi silki ɓaleeji kikiiɗe." E jamaanu hannde oo, helmere « pinny » walla « pinnie » ƴettii maanaa goɗɗo e nder comci dingiral, woni tabard walla vest scrimmage, apron juutɗo mo banngeeji ɗiɗi, keewɗo waɗeede e mesh, kuutorteeɗo ngam seerndude kippuuji. Ngolɗoo kuutoragol ɓuri huutoreede ko e leyɗeele dentuɗe Amerik e Kanadaa. Tabards ina kuutoree kadi e yeeyirdu mawndu ngam hollirde gollotooɓe. == Tariya == Pinafore ko sifaa apron mo pinngirtee e dow mbaydi, ina weeɓi ittude ngam lootde. Butoŋoji ina keewi bonneede e saabunde lye, ɗum noon ina jeyaa e ko addani comci ɗii looteede no feewi. == E nder pinal leñol == * H.M.S. Pinafore, ko opera komik mo Gilbert e Sullivan mbaɗi, huutoriima helmere ndee e tiitoonde mum ko innde komik laana konu. * To duɗal Lowood to Jane Eyre, almuɓɓe ɓee ina ndokkee doole ngam waɗde e ɓoornaade comci mum en ina heen pinafore. * Alice, debbo jaambaaro innde mum e nder deftere Alice, ɓoornii ko pinafore daneejo dow mbaydi e nder nate John Tenniel. * Winndiyanke Suwednaajo biyeteeɗo Astrid Lindgren, ganndiraaɗo binndi Pippi, sosi jikku biyeteeɗo Madicken, mo heewi hollirde ina ɓoornii pinafore.<ref>[http://www.merriam-webster.com/dictionary/pinafore Pinafore], definition in the Merriam Webster dictionary.</ref><ref>{{cite web|url=http://www.thefreedictionary.com/pinafore|title=Pinafore - definition of pinafore by The Free Dictionary|work=TheFreeDictionary.com}}</ref><ref>Elizabeth Cleghorn Gaskell ''Cousin Phillis''(1864) Parts I and II. The book describes a girl's transition to adolescence and experience of a first, acutely unhappy, love affair. Her teenage cousin easily perceives her suffering and its cause but her parents, to whom she is still a much-loved child, do not.</ref> == Tuugnorgal == <references /> khroei7iy8geuyxftvrpqm3tae05ejl Kitty Foyle (dress) 0 40355 165411 2026-04-18T11:24:34Z SUZYFATIMA 13856 Created page with "Kitty Foyle ko mbaydi ɓoornungal kitaale 1940, ina maantiniri ɗum mbaydi ɓaleeri e kolce e cufle daneeje ceertuɗe, ko ɓuri heewde ko daneeje e daneeje. Sifaa ɓoornateeri ndii ko mbaydi limto (shirtwaist) jogiindi juuɗe juutɗe walla njuuteendi koppi. Nde inniraa ko ɓoornateeri ndi Ginger Rogers, hono Kitty Foyle, ɓoorni e filmo 1940 mo innde mum nanndi, mo Renié feewni. Sifaa oo faamninaama ko anniya ngam filmuuji, keewal danewal e sara yeeso ina feeñnina ann..." 165411 wikitext text/x-wiki Kitty Foyle ko mbaydi ɓoornungal kitaale 1940, ina maantiniri ɗum mbaydi ɓaleeri e kolce e cufle daneeje ceertuɗe, ko ɓuri heewde ko daneeje e daneeje. Sifaa ɓoornateeri ndii ko mbaydi limto (shirtwaist) jogiindi juuɗe juutɗe walla njuuteendi koppi. Nde inniraa ko ɓoornateeri ndi Ginger Rogers, hono Kitty Foyle, ɓoorni e filmo 1940 mo innde mum nanndi, mo Renié feewni. Sifaa oo faamninaama ko anniya ngam filmuuji, keewal danewal e sara yeeso ina feeñnina annoore key e dow yeeso, ina rokka sifaa laaɓtuɗo e ɓuuɓɗo. Ko ɗum mbaydi teskinndi e gollorndi, ndi neɗɗo waawi huutoraade no feewi e nder galle, walla hay so ina waawi huutoreede ngam hesɗitinde mbaydi ɓooyndi e mbaydi kesiri, tawa ina waɗi kolli kesi, ndi wonti ko heewi e jamaanu wolde. Style oo artii e moodel e sahaaji gila ndeen. Diisnondiroowo biyeteeɗo Jill Richards, kanko e hoore makko ko o fijoowo Hollywood hedde yonta gooto, ɓuri yiɗde ɗum e nder defte makko e kitaale 1970, o dañii heen kiliyaneeɓe inɗe ko wayi no Nancy Reagan. Ooɗoo ɓoornungal kadi ƴettaa ko ɓooyaani ko ngam ƴellitde mbaydi Gothic Lolita. Ina ƴetta tiitoonde Gothic Lolita ko woowaa, ko wayi no neɗɗaagal, aadaaji e kalaaji monochrome e base niɓɓo e mbaydi lewlewndu, kono ina huutoroo ɗum en e yontaaji caggal e diidi ɓurɗi hoybude, wonaa ko ɓuri heewde e antebellum fussy bows e flounces. Ooɗoo sifaa ina maantiniri jikkuuji ko wayi no Lenore, suka debbo maayɗo tokooso cute e Wednesday Addams. Tuugnorgal sx4uy0c0oiilb0f0f0wuxetlzqdhkmf 165412 165411 2026-04-18T11:25:26Z SUZYFATIMA 13856 165412 wikitext text/x-wiki {{Databox}}'''Kitty Foyle''' ko mbaydi ɓoornungal kitaale 1940, ina maantiniri ɗum mbaydi ɓaleeri e kolce e cufle daneeje ceertuɗe, ko ɓuri heewde ko daneeje e daneeje. Sifaa ɓoornateeri ndii ko mbaydi limto (shirtwaist) jogiindi juuɗe juutɗe walla njuuteendi koppi. Nde inniraa ko ɓoornateeri ndi Ginger Rogers, hono Kitty Foyle, ɓoorni e filmo 1940 mo innde mum nanndi, mo Renié feewni. Sifaa oo faamninaama ko anniya ngam filmuuji, keewal danewal e sara yeeso ina feeñnina annoore key e dow yeeso, ina rokka sifaa laaɓtuɗo e ɓuuɓɗo. Ko ɗum mbaydi teskinndi e gollorndi, ndi neɗɗo waawi huutoraade no feewi e nder galle, walla hay so ina waawi huutoreede ngam hesɗitinde mbaydi ɓooyndi e mbaydi kesiri, tawa ina waɗi kolli kesi, ndi wonti ko heewi e jamaanu wolde. Style oo artii e moodel e sahaaji gila ndeen. Diisnondiroowo biyeteeɗo Jill Richards, kanko e hoore makko ko o fijoowo Hollywood hedde yonta gooto, ɓuri yiɗde ɗum e nder defte makko e kitaale 1970, o dañii heen kiliyaneeɓe inɗe ko wayi no Nancy Reagan. Ooɗoo ɓoornungal kadi ƴettaa ko ɓooyaani ko ngam ƴellitde mbaydi Gothic Lolita. Ina ƴetta tiitoonde Gothic Lolita ko woowaa, ko wayi no neɗɗaagal, aadaaji e kalaaji monochrome e base niɓɓo e mbaydi lewlewndu, kono ina huutoroo ɗum en e yontaaji caggal e diidi ɓurɗi hoybude, wonaa ko ɓuri heewde e antebellum fussy bows e flounces. Ooɗoo sifaa ina maantiniri jikkuuji ko wayi no Lenore, suka debbo maayɗo tokooso cute e Wednesday Addams. == Tuugnorgal == bq1vromjkjgkeo9r6e7brzjgte2q90m 165413 165412 2026-04-18T11:28:41Z SUZYFATIMA 13856 165413 wikitext text/x-wiki {{Databox}} '''Kitty Foyle''' ko mbaydi ɓoornungal kitaale 1940, ina maantiniri ɗum mbaydi ɓaleeri e kolce e cufle daneeje ceertuɗe, ko ɓuri heewde ko daneeje e daneeje. Sifaa ɓoornateeri ndii ko mbaydi limto (shirtwaist) jogiindi juuɗe juutɗe walla njuuteendi koppi. Nde inniraa ko ɓoornateeri ndi Ginger Rogers, hono Kitty Foyle, ɓoorni e filmo 1940 mo innde mum nanndi, mo Renié feewni. Sifaa oo faamninaama ko anniya ngam filmuuji, keewal danewal e sara yeeso ina feeñnina annoore key e dow yeeso, ina rokka sifaa laaɓtuɗo e ɓuuɓɗo. Ko ɗum mbaydi teskinndi e gollorndi, ndi neɗɗo waawi huutoraade no feewi e nder galle, walla hay so ina waawi huutoreede ngam hesɗitinde mbaydi ɓooyndi e mbaydi kesiri, tawa ina waɗi kolli kesi, ndi wonti ko heewi e jamaanu wolde. Style oo artii e moodel e sahaaji gila ndeen. Diisnondiroowo biyeteeɗo Jill Richards, kanko e hoore makko ko o fijoowo Hollywood hedde yonta gooto, ɓuri yiɗde ɗum e nder defte makko e kitaale 1970, o dañii heen kiliyaneeɓe inɗe ko wayi no Nancy Reagan. Ooɗoo ɓoornungal kadi ƴettaa ko ɓooyaani ko ngam ƴellitde mbaydi Gothic Lolita. Ina ƴetta tiitoonde Gothic Lolita ko woowaa, ko wayi no neɗɗaagal, aadaaji e kalaaji monochrome e base niɓɓo e mbaydi lewlewndu, kono ina huutoroo ɗum en e yontaaji caggal e diidi ɓurɗi hoybude, wonaa ko ɓuri heewde e antebellum fussy bows e flounces. Ooɗoo sifaa ina maantiniri jikkuuji ko wayi no Lenore, suka debbo maayɗo tokooso cute e Wednesday Addams.<ref>{{Cite book|url=https://books.google.com/books?id=sZGWDQAAQBAJ&dq=%22kitty+foyle%22+dress&pg=PA192|title=How to Read a Dress: A Guide to Changing Fashion from the 16th to the 20th Century|last=Edwards|first=Lydia|date=2017|publisher=Bloomsbury Academic|isbn=978-1-4725-3327-2|language=en}}</ref><ref>{{Cite web|title=Ginger Rogers' passion for fashion|url=http://www.eyeforfilm.co.uk/feature.php?id=874}}</ref><ref>{{Cite book|url=https://books.google.com/books?id=TD1bDgAAQBAJ&dq=%22kitty+foyle%22+dress+collar&pg=PT126|title=The Extra Woman: How Marjorie Hillis Led a Generation of Women to Live Alone and Like It|last=Scutts|first=Joanna|date=2017|publisher=Liveright Publishing|isbn=978-1-63149-274-7|language=en}}</ref><ref name="LA Times, Jill Richards obit">{{Cite news|journal=[[Los Angeles Times]]|title=Obituaries: Jill Richards, 85; fashion designer to stars, socialites|date=2 May 2007|author=Mary Rourke|url=https://www.latimes.com/archives/la-xpm-2007-may-02-me-richards2-story.html}}</ref> == Tuugnorgal == <references /> htieksofurjochycznwp63hmnql3i9s 165414 165413 2026-04-18T11:28:58Z SUZYFATIMA 13856 165414 wikitext text/x-wiki {{Databox}} '''Kitty Foyle''' ko mbaydi ɓoornungal kitaale 1940, ina maantiniri ɗum mbaydi ɓaleeri e kolce e cufle daneeje ceertuɗe, ko ɓuri heewde ko daneeje e daneeje. Sifaa ɓoornateeri ndii ko mbaydi limto (shirtwaist) jogiindi juuɗe juutɗe walla njuuteendi koppi. Nde inniraa ko ɓoornateeri ndi Ginger Rogers, hono Kitty Foyle, ɓoorni e filmo 1940 mo innde mum nanndi, mo Renié feewni. Sifaa oo faamninaama ko anniya ngam filmuuji, keewal danewal e sara yeeso ina feeñnina annoore key e dow yeeso, ina rokka sifaa laaɓtuɗo e ɓuuɓɗo. Ko ɗum mbaydi teskinndi e gollorndi, ndi neɗɗo waawi huutoraade no feewi e nder galle, walla hay so ina waawi huutoreede ngam hesɗitinde mbaydi ɓooyndi e mbaydi kesiri, tawa ina waɗi kolli kesi, ndi wonti ko heewi e jamaanu wolde. Style oo artii e moodel e sahaaji gila ndeen. Diisnondiroowo biyeteeɗo Jill Richards, kanko e hoore makko ko o fijoowo Hollywood hedde yonta gooto, ɓuri yiɗde ɗum e nder defte makko e kitaale 1970, o dañii heen kiliyaneeɓe inɗe ko wayi no Nancy Reagan. Ooɗoo ɓoornungal kadi ƴettaa ko ɓooyaani ko ngam ƴellitde mbaydi Gothic Lolita. Ina ƴetta tiitoonde Gothic Lolita ko woowaa, ko wayi no neɗɗaagal, aadaaji e kalaaji monochrome e base niɓɓo e mbaydi lewlewndu, kono ina huutoroo ɗum en e yontaaji caggal e diidi ɓurɗi hoybude, wonaa ko ɓuri heewde e antebellum fussy bows e flounces. Ooɗoo sifaa ina maantiniri jikkuuji ko wayi no Lenore, suka debbo maayɗo tokooso cute e Wednesday Addams.<ref>{{Cite book|url=https://books.google.com/books?id=sZGWDQAAQBAJ&dq=%22kitty+foyle%22+dress&pg=PA192|title=How to Read a Dress: A Guide to Changing Fashion from the 16th to the 20th Century|last=Edwards|first=Lydia|date=2017|publisher=Bloomsbury Academic|isbn=978-1-4725-3327-2|language=en}}</ref><ref>{{Cite web|title=Ginger Rogers' passion for fashion|url=http://www.eyeforfilm.co.uk/feature.php?id=874}}</ref><ref>{{Cite book|url=https://books.google.com/books?id=TD1bDgAAQBAJ&dq=%22kitty+foyle%22+dress+collar&pg=PT126|title=The Extra Woman: How Marjorie Hillis Led a Generation of Women to Live Alone and Like It|last=Scutts|first=Joanna|date=2017|publisher=Liveright Publishing|isbn=978-1-63149-274-7|language=en}}</ref><ref name="LA Times, Jill Richards obit">{{Cite news|journal=[[Los Angeles Times]]|title=Obituaries: Jill Richards, 85; fashion designer to stars, socialites|date=2 May 2007|author=Mary Rourke|url=https://www.latimes.com/archives/la-xpm-2007-may-02-me-richards2-story.html}}</ref> == Tuugnorgal == <references /> [[Category:Rewbe]] 7lb0li1rt8jh0sjp9uo12b64fg12uii Tube top 0 40356 165415 2026-04-18T11:35:54Z SUZYFATIMA 13856 Created page with "Tube top ko comci ɗi ngalaa juuɗe, ɗi ngalaa juuɗe, ɗi rewɓe ɓuri ɓoornaade, ɗi taarii ɓalndu toowndu. Ina heewi tiiɗde e dow reedu, ina heewi huutoraade ɓuuɓri to dow e les ngam haɗde ɗum fadde. Ko adii tube top ko comci beachwear walla comci ɗi sukaaɓe rewɓe tokosɓe ɓoornotonoo e kitaale 1950 ɗi ɓeydii heewde yimɓe e kitaale 1970, ɗi ngarti e yimɓe e kitaale 1990 e 2000. E hitaande 2012, diisneteeɗo Iraan-Israayiil biyeteeɗo Elie Tahari wiyi..." 165415 wikitext text/x-wiki Tube top ko comci ɗi ngalaa juuɗe, ɗi ngalaa juuɗe, ɗi rewɓe ɓuri ɓoornaade, ɗi taarii ɓalndu toowndu. Ina heewi tiiɗde e dow reedu, ina heewi huutoraade ɓuuɓri to dow e les ngam haɗde ɗum fadde. Ko adii tube top ko comci beachwear walla comci ɗi sukaaɓe rewɓe tokosɓe ɓoornotonoo e kitaale 1950 ɗi ɓeydii heewde yimɓe e kitaale 1970, ɗi ngarti e yimɓe e kitaale 1990 e 2000. E hitaande 2012, diisneteeɗo Iraan-Israayiil biyeteeɗo Elie Tahari wiyi wonde o walliino e humpitaade top tube caggal nde o arti New York e hitaande 1971. Top tube asliijo oo, hono no Tahari yiyri ɗum e nder usine New York mo Murray Kleid ardii nii, ko tuubaaji gaas elastik peewnaaɗi e factor ina wiyee peewnugol. Murray dogi e ooɗoo geɗel duuɓi, haa jooni Tahari soodi tuubaaji e Kleid, caggal ɗuum o sosi gollordu makko ngam feewnude topirɗe tuubaaji e keewal ngam heɓde ɗaɓɓaande yaajnde. Luural ko fayti e ɓoornaade Debbo ɓoorniiɗo wutte tuuba E kitaale 2010, won e duɗe haɗii topuuji tuubaaji (yeru, koɗki duɗal gootal to New Jersey haɗii topuuji tuubaaji ko "too 'distracting' wonande sukaaɓe janngooɓe e tolno jeetaɓo"). E hitaande 2018, luulndiiɓe ɗeeɗoo sifaaji kuule koltu mbiyi ko ɗe "mbaydi cemmbinndi ɓalli" e dow rewɓe, tee fotaani huutoreede ; e nder diiwaan gooto ekkolaaji San Francisco Bay, tuugnaade e wasiyaaji Fedde Ngenndiije Dentuɗe ngam Rewɓe, toppitiiɓe tuubaaji (e wondude e miniskirts e geɗe goɗɗe ɗe njaɓaaka ko adii) ina njaɓee kadi. Tuugnorgal m1fhzunv5yec70p3d3pw4t01gek9bct 165416 165415 2026-04-18T11:40:12Z SUZYFATIMA 13856 165416 wikitext text/x-wiki {{Databox}}'''Tube top''' ko comci ɗi ngalaa juuɗe, ɗi ngalaa juuɗe, ɗi rewɓe ɓuri ɓoornaade, ɗi taarii ɓalndu toowndu. Ina heewi tiiɗde e dow reedu, ina heewi huutoraade ɓuuɓri to dow e les ngam haɗde ɗum fadde. Ko adii tube top ko comci beachwear walla comci ɗi sukaaɓe rewɓe tokosɓe ɓoornotonoo e kitaale 1950 ɗi ɓeydii heewde yimɓe e kitaale 1970, ɗi ngarti e yimɓe e kitaale 1990 e 2000. E hitaande 2012, diisneteeɗo Iraan-Israayiil biyeteeɗo Elie Tahari wiyi wonde o walliino e humpitaade top tube caggal nde o arti New York e hitaande 1971. Top tube asliijo oo, hono no Tahari yiyri ɗum e nder usine New York mo Murray Kleid ardii nii, ko tuubaaji gaas elastik peewnaaɗi e factor ina wiyee peewnugol. Murray dogi e ooɗoo geɗel duuɓi, haa jooni Tahari soodi tuubaaji e Kleid, caggal ɗuum o sosi gollordu makko ngam feewnude topirɗe tuubaaji e keewal ngam heɓde ɗaɓɓaande yaajnde. Luural ko fayti e ɓoornaade Debbo ɓoorniiɗo wutte tuuba E kitaale 2010, won e duɗe haɗii topuuji tuubaaji (yeru, koɗki duɗal gootal to New Jersey haɗii topuuji tuubaaji ko "too 'distracting' wonande sukaaɓe janngooɓe e tolno jeetaɓo"). E hitaande 2018, luulndiiɓe ɗeeɗoo sifaaji kuule koltu mbiyi ko ɗe "mbaydi cemmbinndi ɓalli" e dow rewɓe, tee fotaani huutoreede ; e nder diiwaan gooto ekkolaaji San Francisco Bay, tuugnaade e wasiyaaji Fedde Ngenndiije Dentuɗe ngam Rewɓe, toppitiiɓe tuubaaji (e wondude e miniskirts e geɗe goɗɗe ɗe njaɓaaka ko adii) ina njaɓee kadi. == Tuugnorgal == hkypkvzqiwl5hroepxpvp8f89mx30g1 165418 165416 2026-04-18T11:47:13Z SUZYFATIMA 13856 165418 wikitext text/x-wiki {{Databox}}'''Tube top''' ko comci ɗi ngalaa juuɗe, ɗi ngalaa juuɗe, ɗi rewɓe ɓuri ɓoornaade, ɗi taarii ɓalndu toowndu. Ina heewi tiiɗde e dow reedu, ina heewi huutoraade ɓuuɓri to dow e les ngam haɗde ɗum fadde. Ko adii tube top ko comci beachwear walla comci ɗi sukaaɓe rewɓe tokosɓe ɓoornotonoo e kitaale 1950 ɗi ɓeydii heewde yimɓe e kitaale 1970, ɗi ngarti e yimɓe e kitaale 1990 e 2000. E hitaande 2012, diisneteeɗo Iraan-Israayiil biyeteeɗo Elie Tahari wiyi wonde o walliino e humpitaade top tube caggal nde o arti New York e hitaande 1971. Top tube asliijo oo, hono no Tahari yiyri ɗum e nder usine New York mo Murray Kleid ardii nii, ko tuubaaji gaas elastik peewnaaɗi e factor ina wiyee peewnugol. Murray dogi e ooɗoo geɗel duuɓi, haa jooni Tahari soodi tuubaaji e Kleid, caggal ɗuum o sosi gollordu makko ngam feewnude topirɗe tuubaaji e keewal ngam heɓde ɗaɓɓaande yaajnde. Luural ko fayti e ɓoornaade Debbo ɓoorniiɗo wutte tuuba E kitaale 2010, won e duɗe haɗii topuuji tuubaaji (yeru, koɗki duɗal gootal to New Jersey haɗii topuuji tuubaaji ko "too 'distracting' wonande sukaaɓe janngooɓe e tolno jeetaɓo"). E hitaande 2018, luulndiiɓe ɗeeɗoo sifaaji kuule koltu mbiyi ko ɗe "mbaydi cemmbinndi ɓalli" e dow rewɓe, tee fotaani huutoreede ; e nder diiwaan gooto ekkolaaji San Francisco Bay, tuugnaade e wasiyaaji Fedde Ngenndiije Dentuɗe ngam Rewɓe, toppitiiɓe tuubaaji (e wondude e miniskirts e geɗe goɗɗe ɗe njaɓaaka ko adii) ina njaɓee kadi..<ref>{{cite news|last1=Beck|first1=Rachel|date=1 June 1998|title=Are you ready to slip back into a tube top this summer?|url=https://news.google.com/newspapers?nid=1755&dat=19980601&id=rC0eAAAAIBAJ&sjid=Rr8EAAAAIBAJ&pg=7000,797873|work=Sarasota Herald-Tribune|agency=Associated Press|access-date=20 January 2016}}</ref><ref name="pagan">{{cite news|last1=Kennedy|first1=Pagan|title=Who Made That Tube Top?|url=https://www.nytimes.com/2012/08/19/magazine/who-made-that-tube-top.html|work=[[The New York Times Magazine]]|date=17 August 2012|page=MM19|access-date=20 January 2016}}</ref><ref>{{cite web|url=https://www.businessinsider.com/strapless-dresses-banned-from-nj-dance-2013-4|title=NJ Middle School Bans Strapless Dresses At Upcoming 8th Grade Dance|last=Willett|first=Megan|date=24 April 2013|website=www.businessinsider.com|publisher=Business Insider|access-date=22 April 2019}}</ref><ref>{{cite web|url=https://www.usatoday.com/story/life/allthemoms/2018/08/21/san-francisco-bay-area-schools-no-shame-dress-code-allows-tube-tops-and-torn-jeans/1052718002/|title=California school's no-shame dress code empowers students to wear what they want|last=McClellan|first=Jennifer|date=21 August 2018|website=www.usatoday.com|publisher=USA Today|access-date=22 April 2019}}</ref> == Tuugnorgal == <references /> 2wpl3qgknnioksxmiv322cii8hj4m0b