Wikipedia
ffwiki
https://ff.wikipedia.org/wiki/Hello_ja%C9%93%C9%93orgo
MediaWiki 1.47.0-wmf.5
first-letter
Media
Special
Talk
User
User talk
Wikipedia
Wikipedia talk
File
File talk
MediaWiki
MediaWiki talk
Template
Template talk
Help
Help talk
Category
Category talk
TimedText
TimedText talk
Module
Module talk
Event
Event talk
Hokkaido Museum of Modern Art
0
29569
172357
113445
2026-06-05T10:03:12Z
Sumy IB
14747
172357
wikitext
text/x-wiki
{{Databox}}Won cuuɗi naalankaagal joy jokkondirɗi e nokkuuji goɗɗi e nder Sapporo e Hokkaidō : cuuɗi naalankaagal Migishi Kōtarō, Hokkaido, cuuɗi naalankaagal Hakodate, Hokkaido, cuuɗi naalankaagal Asahikawa, cuuɗi naalankaagal Obihiro, e cuuɗi naalankaagal Kushiro, Hokkaido.
Ƴeew kadi Doggol jeyiiji pinal Japon - nate (Hokkaidō) Doggol nokkuuji daartol Japon (Hokkaidō) Koolol Hokkaido Tuugnorgal.<ref name="Hokkaido">{{cite web|url=http://www.dokyoi.pref.hokkaido.lg.jp/hk/knb/museum_guide_english.pdf|title=Hokkaido Prefectural Art Museum Guide|publisher=Hokkaido Board of Education|accessdate=16 September 2019|archive-date=19 August 2019|archive-url=https://web.archive.org/web/20190819094925/http://www.dokyoi.pref.hokkaido.lg.jp/hk/knb/museum_guide_english.pdf|url-status=dead}}</ref><ref>{{cite web|url=https://www.city.sapporo.jp/shisetsuannai/347.html|script-title=ja:道立近代美術館|trans-title=Prefectural Museum of Modern Art|language=Japanese|publisher=[[Sapporo|Sapporo City]]|accessdate=16 September 2019}}</ref>.<ref name="Hokkaido2" />
== Tuugnorgal ==
5atxzlxgvn0z7zmd7jl5vmwsttpd0pw
172358
172357
2026-06-05T10:04:57Z
Sumy IB
14747
/* Tuugnorgal */
172358
wikitext
text/x-wiki
{{Databox}}Won cuuɗi naalankaagal joy jokkondirɗi e nokkuuji goɗɗi e nder Sapporo e Hokkaidō : cuuɗi naalankaagal Migishi Kōtarō, Hokkaido, cuuɗi naalankaagal Hakodate, Hokkaido, cuuɗi naalankaagal Asahikawa, cuuɗi naalankaagal Obihiro, e cuuɗi naalankaagal Kushiro, Hokkaido.
Ƴeew kadi Doggol jeyiiji pinal Japon - nate (Hokkaidō) Doggol nokkuuji daartol Japon (Hokkaidō) Koolol Hokkaido Tuugnorgal.<ref name="Hokkaido">{{cite web|url=http://www.dokyoi.pref.hokkaido.lg.jp/hk/knb/museum_guide_english.pdf|title=Hokkaido Prefectural Art Museum Guide|publisher=Hokkaido Board of Education|accessdate=16 September 2019|archive-date=19 August 2019|archive-url=https://web.archive.org/web/20190819094925/http://www.dokyoi.pref.hokkaido.lg.jp/hk/knb/museum_guide_english.pdf|url-status=dead}}</ref><ref>{{cite web|url=https://www.city.sapporo.jp/shisetsuannai/347.html|script-title=ja:道立近代美術館|trans-title=Prefectural Museum of Modern Art|language=Japanese|publisher=[[Sapporo|Sapporo City]]|accessdate=16 September 2019}}</ref>.<ref name="Hokkaido2" />
== Joogorde ==
ou97ot5kvy0v9g559ws8tdr4d4xc7y0
Tokyo Fuji Art Museum
0
29869
172348
114982
2026-06-05T00:49:14Z
Hi931
14745
172348
wikitext
text/x-wiki
{{Databox}}Ko Daisaku Ikeda sosi ɗum, udditaa sara duɗal jaaɓi haaɗtirde Sōka to Hachiōji, Tokyo, Japon, e hitaande 1983 naalankaagal e pinal Japon, Asii, e Orop, e Muuseum ina ƴetta kollirɗe njilluuji e leyɗe goɗɗe.
<ref>{{cite web|url=http://bunka.nii.ac.jp/museums/detail/12257|script-title=ja:公益財団法人 東京富士美術館|trans-title=Tokyo Fuji Art Museum|language=Japanese|publisher=[[Agency for Cultural Affairs]]|accessdate=19 October 2015}}</ref><ref>{{cite web|url=http://www.fujibi.or.jp/en/about-our-museum/tfam-timeline.html|title=TFAM Timeline|publisher=Tokyo Fuji Art Museum|accessdate=19 October 2015}}</ref><ref>{{cite web|url=http://www.daisakuikeda.org/main/peacebuild/peace-instit/tfam.html|title=Tokyo Fuji Art Museum|publisher=[[Soka Gakkai]]|accessdate=19 October 2015}}</ref>.<ref>{{cite web|title=Italy tracks down copy of Da Vinci's lost masterpiece|url=https://www.bbc.com/news/uk-england-humber-20571213}}</ref>.<ref>{{cite web|title=Some Big Japanese Art Purchases Are Under Scrutiny for Scandal|url=https://www.nytimes.com/1991/04/23/business/some-big-japanese-art-purchases-are-under-scrutiny-for-scandal.html}}</ref>
mq3lo89o5wloz6mivw848vi0auakxv0
172349
172348
2026-06-05T00:49:59Z
Hi931
14745
172349
wikitext
text/x-wiki
{{Databox}}Ko Daisaku Ikeda sosi ɗum, udditaa sara duɗal jaaɓi haaɗtirde Sōka to Hachiōji, Tokyo, Japon, e hitaande 1983 naalankaagal e pinal Japon, Asii, e Orop, e Muuseum ina ƴetta kollirɗe njilluuji e leyɗe goɗɗe.
<ref>{{cite web|url=http://bunka.nii.ac.jp/museums/detail/12257|script-title=ja:公益財団法人 東京富士美術館|trans-title=Tokyo Fuji Art Museum|language=Japanese|publisher=[[Agency for Cultural Affairs]]|accessdate=19 October 2015}}</ref><ref>{{cite web|url=http://www.fujibi.or.jp/en/about-our-museum/tfam-timeline.html|title=TFAM Timeline|publisher=Tokyo Fuji Art Museum|accessdate=19 October 2015}}</ref><ref>{{cite
2ggofyaq9zd65748uxja5te534o0k8a
172350
172349
2026-06-05T00:50:25Z
Hi931
14745
172350
wikitext
text/x-wiki
{{Databox}}Ko Daisaku Ikeda sosi ɗum, udditaa sara duɗal jaaɓi haaɗtirde Sōka to Hachiōji, Tokyo, Japon, e hitaande 1983 naalankaagal e pinal Japon, Asii, e Orop, e Muuseum ina ƴetta kollirɗe njilluuji e leyɗe goɗɗe.
<ref>{{cite web|url=http://bunka.nii.ac.jp/museums/detail/12257|script-title=ja:公益財団法人 東京富士美術館|trans-title=Tokyo Fuji Art Museum|language=Japanese|publisher=[[Agency for Cultural Affairs]]|accessdate=19 October 2015}}</ref><ref>{{cite web|url=http://www.fujibi.or.jp/en/about-our-museum/tfam-timeline.html|title=TFAM Timeline|publisher=Tokyo Fuji Art Museum|accessdate=19 October 2015}}</ref>
t9x54dt5a3jqw9rlkircbc3e0zheb5l
172356
172350
2026-06-05T10:01:44Z
Sumy IB
14747
172356
wikitext
text/x-wiki
{{Databox}}Ko Daisaku Ikeda sosi ɗum, udditaa sara duɗal jaaɓi haaɗtirde Sōka to Hachiōji, Tokyo, Japon, e hitaande 1983 naalankaagal e pinal Japon, Asii, e Orop, e Muuseum ina ƴetta kollirɗe njilluuji e leyɗe goɗɗe.
<ref>{{cite web|url=http://bunka.nii.ac.jp/museums/detail/12257|script-title=ja:公益財団法人 東京富士美術館|trans-title=Tokyo Fuji Art Museum|language=Japanese|publisher=[[Agency for Cultural Affairs]]|accessdate=19 October 2015}}</ref><ref>{{cite web|url=http://www.fujibi.or.jp/en/about-our-museum/tfam-timeline.html|title=TFAM Timeline|publisher=Tokyo Fuji Art Museum|accessdate=19 October 2015}}</ref>
== Tuugnorgal ==
k6zp637azrrzu0w4s4omb4zbrdebug3
Timnit Gebru
0
38582
172351
171258
2026-06-05T07:27:11Z
Adamu mc
10501
172351
wikitext
text/x-wiki
{{Databox}}'''Timnit W. Gebru''' (amharik e tigrinya hiitande 1982/1983) ko ganndo ordinateer jibinaaɗo to [[Ecoppi]], golloowo e fannuuji hakkille kuuɓtodinɗo (AI), mbayliigu algoritme e ƴeewndo dokke]. Ko kanko woni gooto e sosɓe Black in AI, fedde daraniinde darnde ɓaleeɓe ɓurnde heewde e ƴellitaare e wiɗtooji AI. Ko kanko sosi Duɗal wiɗtooji ganndal kuuɓtodinngal (DAIR).<ref name="x634">{{Cite news|last1=Harwell|first1=Drew|last2=Tiku|first2=Nitasha|date=2020-12-05|title=Google's star AI ethics researcher, one of a few Black women in the field, says she was fired for a critical email|language=en-US|newspaper=[[The Washington Post]]|url=https://www.washingtonpost.com/technology/2020/12/03/timnit-gebru-google-fired/|access-date=2023-12-15|issn=0190-8286|archive-url=https://web.archive.org/web/20220501062746/https://www.washingtonpost.com/technology/2020/12/03/timnit-gebru-google-fired/|archive-date=2022-05-01}}</ref> <ref name="x634" />
E [[lewru]] Duujal 2020, luural hakkunde yimɓe fuɗɗii ko e ngonka Gebru e yaltude ''Google'', ɗo o wonnoo gardiiɗo karallaagal Goomu Hakkilantaagal Artifisiyel Etikal. Gebru wonnoo ko e winndude ɓataake ko faati e caɗeele ɗemɗe mawɗe (LLM) kuutortooɗe no parrot stochastique nii, o rokki ɗum ngam yaltineede. E wiyde Jeff Dean, ɓataake oo yettinaama tawa ɗaɓɓaani ƴeewndo nder ''Google'', ndeen noon, nde hollitii wonde nde yejjitaani wiɗtooji keewɗi jowitiiɗi e ɗuum. Njuɓɓudi ''Google'' ɗaɓɓiri Gebru yo ittu ɓataake oo walla ittude inɗe winndooɓe gollotooɓe e Google ɓee fof. Gebru naamndii anndinde e miijooji kala ƴeewtotooɗo, o wiyi so ''Google'' saliima maa o haaldu e gardiiɗo makko ko fayti e "ñalngu cakkitiingu". Google woppi golle makko ɗoon e ɗoon, wiyi ina njaɓa deƴƴere makko. Gebru hollitii wonde o ɗaɓɓaani e dow laawol yo o woppu laamu, o hunani tan.<ref>{{Cite book|last1=King|first1=Andrew|last2=Aljabar|first2=Paul|title=MATLAB PROGRAMMING FOR BIOMEDICAL ENGINEERS AND SCIENTISTS.|date=2022|publisher=ELSEVIER ACADEMIC PRESS|isbn=978-0-323-85773-4|location=[S.l.]|oclc=1286795502}}</ref><ref>{{Cite web|last=Chisling|first=Ava|date=24 July 2017|title=Excuse me, sir, but where are all the women?|url=https://blog.rossintelligence.com/where-are-the-women/|url-status=live|archive-url=https://web.archive.org/web/20190110183603/https://blog.rossintelligence.com/where-are-the-women/|archive-date=10 January 2019|access-date=9 January 2019|website=ROSS Intelligence|language=en}}</ref><ref name=":6">{{Cite magazine|last1=Simonite|first1=Tom|date=8 June 2021|title=What Really Happened When Google Ousted Timnit Gebru|url=https://www.wired.com/story/google-timnit-gebru-ai-what-really-happened|url-status=live|archive-url=https://web.archive.org/web/20210611072505/https://www.wired.com/story/google-timnit-gebru-ai-what-really-happened/|archive-date=11 June 2021|access-date=11 June 2021|magazine=[[Wired (magazine)|Wired]]|language=en-US|issn=1059-1028}}</ref>
Gebru ina anndaa no feewi e karallaagal mum e nder etikaaji hakkille artificiel. O innitiraa ko gooto e ardiiɓe 50 ɓurɓe mawnude e winndere nde, hono ''Fortune'', kadi o jeyaa ko e yimɓe sappo ''Nature'', ɓe mbayli ganndal e hitaande 2021, e hitaande 2022, o jeyaa ko e yimɓe ɓurɓe waawde Time.
==Nguurndam e jaŋde puɗɗagol==
Gebru mawni ko to wuro [[Adis Ababa|Addis Abeba]], leydi [[Ecoppi]].<ref>{{Cite book|last1=King|first1=Andrew|last2=Aljabar|first2=Paul|title=MATLAB PROGRAMMING FOR BIOMEDICAL ENGINEERS AND SCIENTISTS.|date=2022|publisher=ELSEVIER ACADEMIC PRESS|isbn=978-0-323-85773-4|location=[S.l.]|oclc=1286795502}}</ref> Baaba makko, ko injenieer elektirik, jogiiɗo Doktoraa Filosofi (PhD), maayi nde o yahrata e duuɓi joy, yumma makko, ko ganndo faggudu, mawni mo.<ref>{{Cite web|last=Chisling|first=Ava|date=24 July 2017|title=Excuse me, sir, but where are all the women?|url=https://blog.rossintelligence.com/where-are-the-women/|url-status=live|archive-url=https://web.archive.org/web/20190110183603/https://blog.rossintelligence.com/where-are-the-women/|archive-date=10 January 2019|access-date=9 January 2019|website=ROSS Intelligence|language=en}}</ref><ref name=":62">{{Cite magazine|last1=Simonite|first1=Tom|date=8 June 2021|title=What Really Happened When Google Ousted Timnit Gebru|url=https://www.wired.com/story/google-timnit-gebru-ai-what-really-happened|url-status=live|archive-url=https://web.archive.org/web/20210611072505/https://www.wired.com/story/google-timnit-gebru-ai-what-really-happened/|archive-date=11 June 2021|access-date=11 June 2021|magazine=[[Wired (magazine)|Wired]]|language=en-US|issn=1059-1028}}</ref> Jibnaaɓe makko ɗiɗo fof ko Eritree. Nde Gebru heɓi duuɓi 15, e nder wolde hakkunde Eritree e [[Ecoppi]], o dogi Ecoppi caggal nde won e ɓesngu makko ndiiwaa Eritree, o dogi o haɓa e wolde nde. E fuɗɗoode o haɗaama visa [[Amerik]],<ref name=":63">{{Cite magazine|last1=Simonite|first1=Tom|date=8 June 2021|title=What Really Happened When Google Ousted Timnit Gebru|url=https://www.wired.com/story/google-timnit-gebru-ai-what-really-happened|url-status=live|archive-url=https://web.archive.org/web/20210611072505/https://www.wired.com/story/google-timnit-gebru-ai-what-really-happened/|archive-date=11 June 2021|access-date=11 June 2021|magazine=[[Wired (magazine)|Wired]]|language=en-US|issn=1059-1028}}</ref><ref>{{Cite web|date=24 October 2019|title=Timnit Gebru {{!}} Timnit Gebru {{!}} Advocating for Diversity, Inclusion, and Ethics in AI|url=https://www.widsconference.org/timnit-gebru.html|url-status=live|archive-url=https://web.archive.org/web/20201207193031/https://www.widsconference.org/timnit-gebru.html|archive-date=7 December 2020|access-date=14 December 2020|website=Women in Data Science Conference}}</ref> o hoɗi ko juuti to Irlande, kono o heɓi asilo politik to [[Amerik]],ko huunde nde o wiyi ko "miskineeɓe". Gebru hoɗi to Somerville, Massachusetts, ngam yahde duɗal jaaɓi haaɗtirde, ɗo o wiyi ɗoon e ɗoon o fuɗɗii heɓde njiyaagu, won jannginooɓe caliima jaɓde mo waɗde won e kursuuji ''Advanced Placement'', hay so tawii ko o baawɗo golle toowɗe.<ref name=":5">{{Cite magazine|last=Perrigo|first=Billy|date=18 January 2022|title=Why Timnit Gebru Isn't Waiting for Big Tech to Fix AI's Problems|url=https://time.com/6132399/timnit-gebru-ai-google/|url-status=live|magazine=[[Time (Magazine)|Time]]|language=en|archive-url=https://web.archive.org/web/20220119171639/https://time.com/6132399/timnit-gebru-ai-google/|archive-date=19 January 2022|access-date=19 January 2022}}</ref><ref name=":64">{{Cite magazine|last1=Simonite|first1=Tom|date=8 June 2021|title=What Really Happened When Google Ousted Timnit Gebru|url=https://www.wired.com/story/google-timnit-gebru-ai-what-really-happened|url-status=live|archive-url=https://web.archive.org/web/20210611072505/https://www.wired.com/story/google-timnit-gebru-ai-what-really-happened/|archive-date=11 June 2021|access-date=11 June 2021|magazine=[[Wired (magazine)|Wired]]|language=en-US|issn=1059-1028}}</ref>
Caggal nde o timmini jaŋde makko leslesre, kawral e polis waɗi Gebru e laawol feewde e ƴellitde etikaaji e nder karallaagal. Sehil makko gooto, debbo ɓaleejo, yani e nder bar, Gebru noddi polis ngam humpitaade ɗum. O wiyi, e nokku ɗo o waɗata ciimtol warngooji ɗii, sehil makko nanngaa, o rewnaa e suudu safrirdu. Gebru noddi ɗum wakkati piɓondiral e "yeru laaɓtuɗo njiyaagu njuɓɓudi."<ref name=":52">{{Cite magazine|last=Perrigo|first=Billy|date=18 January 2022|title=Why Timnit Gebru Isn't Waiting for Big Tech to Fix AI's Problems|url=https://time.com/6132399/timnit-gebru-ai-google/|url-status=live|magazine=[[Time (Magazine)|Time]]|language=en|archive-url=https://web.archive.org/web/20220119171639/https://time.com/6132399/timnit-gebru-ai-google/|archive-date=19 January 2022|access-date=19 January 2022}}</ref>
E hitaande 2001, Gebru jaɓaa to duɗal jaaɓi haaɗtirde <ref name=":0">{{Cite web|last=Lahde|first=Lisa|title=AI Innovators: How One Woman Followed Her Passion and Brought Diversity to AI|url=https://www.forbes.com/sites/nvidia/2018/07/10/ai-innovators-how-one-woman-followed-her-passion-and-brought-diversity-to-ai/|url-status=live|archive-url=https://web.archive.org/web/20190110133721/https://www.forbes.com/sites/nvidia/2018/07/10/ai-innovators-how-one-woman-followed-her-passion-and-brought-diversity-to-ai/|archive-date=10 January 2019|access-date=9 January 2019|website=[[Forbes]]|language=en}}</ref><ref name=":65">{{Cite magazine|last1=Simonite|first1=Tom|date=8 June 2021|title=What Really Happened When Google Ousted Timnit Gebru|url=https://www.wired.com/story/google-timnit-gebru-ai-what-really-happened|url-status=live|archive-url=https://web.archive.org/web/20210611072505/https://www.wired.com/story/google-timnit-gebru-ai-what-really-happened/|archive-date=11 June 2021|access-date=11 June 2021|magazine=[[Wired (magazine)|Wired]]|language=en-US|issn=1059-1028}}</ref>Stanford.Ko ɗoon o heɓi dipolomaaji makko Bachelor e Master e ganndal elektoronik <ref name=":1">{{Cite web|last=AI|first=People In|date=16 September 2017|title=Timnit Gebru honored as an Alicorn of Artificial Intelligence by People in AI|url=https://theselfpreneur.com/people-in-ai-timnit-gebru-alicorn-of-artificial-intelligence-8a83d132aa47|url-status=live|archive-url=https://web.archive.org/web/20201205163301/https://theselfpreneur.com/people-in-ai-timnit-gebru-alicorn-of-artificial-intelligence-8a83d132aa47?gi=d3b4a585f4e7|archive-date=5 December 2020|access-date=9 January 2019|website=Selfpreneur}}</ref>e PhD makko e yiyngo ordinateer e hitaande 2017.<ref name=":7">{{Cite web|title=Understanding the Limits of AI: When Algorithms Fail|url=https://events.technologyreview.com/video/watch/timnit-gebru-ai-limits-algorithms-fail/|archive-url=https://web.archive.org/web/20201205163259/https://events.technologyreview.com/video/watch/timnit-gebru-ai-limits-algorithms-fail/|archive-date=5 December 2020|access-date=9 January 2019|website=[[MIT Technology Review]]}}</ref> Gebru ko Fei-Fei Li wasiyii ɗum e nder porogaraam mum doktoraa.<ref name=":72">{{Cite web|title=Understanding the Limits of AI: When Algorithms Fail|url=https://events.technologyreview.com/video/watch/timnit-gebru-ai-limits-algorithms-fail/|archive-url=https://web.archive.org/web/20201205163259/https://events.technologyreview.com/video/watch/timnit-gebru-ai-limits-algorithms-fail/|archive-date=5 December 2020|access-date=9 January 2019|website=[[MIT Technology Review]]}}</ref>
E nder wooteeji hooreleydaagu Amerik e hitaande 2008, Gebru waɗii kampaañ ngam wallitde [[Barack Obama|Barak Obama]].<ref name=":66">{{Cite magazine|last1=Simonite|first1=Tom|date=8 June 2021|title=What Really Happened When Google Ousted Timnit Gebru|url=https://www.wired.com/story/google-timnit-gebru-ai-what-really-happened|url-status=live|archive-url=https://web.archive.org/web/20210611072505/https://www.wired.com/story/google-timnit-gebru-ai-what-really-happened/|archive-date=11 June 2021|access-date=11 June 2021|magazine=[[Wired (magazine)|Wired]]|language=en-US|issn=1059-1028}}</ref>
Gebru hollitii wiɗtooji mum doktoraa e kawgel 2017 LDV Capital Vision Summit, ɗo annduɓe yiyngo ordinateeruuji kolliti golle mum en e terɗe gollorɗe e kapitaaluuji njulaagu. Gebru heɓi kawgel ngel, o fuɗɗii gollodaade e gollotooɓe woɗɓe e jom jawdi en.<ref>{{Cite web|title=Speaker Details: EmTech MIT - Timnit Gebru|url=https://event.technologyreview.com/emtech-mit-2022/speaker/433025/timnit-gebru|access-date=2022-06-13|website=event.technologyreview.com|language=en-AG}}</ref><ref name=":3">{{Cite web|title=Timnit Gebru Wins 2017 ECVC: Leveraging Computer Vision to Predict Race, Education and Income via Google Streetview Images|url=https://www.ldv.co/blog/2017/7/18/timnit-gebru-wins-2017-ecvc-leveraging-computer-vision-to-predict-race-education-and-income-via-google-streetview-images|url-status=live|archive-url=https://web.archive.org/web/20190110073938/https://www.ldv.co/blog/2017/7/18/timnit-gebru-wins-2017-ecvc-leveraging-computer-vision-to-predict-race-education-and-income-via-google-streetview-images|archive-date=10 January 2019|access-date=9 January 2019|website=LDV Capital|date=21 July 2017|language=en-US}}</ref>
E nder porogaraam makko PhD e hitaande 2016 e hitaande 2018, Gebru artii Ecoppi e kampaañ porogaraam Jelani Nelson biyeteeɗo AddisCoder.<ref>{{Cite web|last=|first=|title=Timnit Gebru: Among Incredible Women Advancing A.I. Research at Tadias Magazine|url=http://www.tadias.com/05/22/2017/timnit-gebru-among-incredible-women-advancing-a-i-research/|url-status=live|archive-url=https://web.archive.org/web/20190110074006/http://www.tadias.com/05/22/2017/timnit-gebru-among-incredible-women-advancing-a-i-research/|archive-date=10 January 2019|access-date=9 January 2019|website=Tadias}}</ref><ref>{{Cite web|title=History {{!}} AddisCoder|url=https://www.addiscoder.com/history/|url-status=live|archive-url=https://web.archive.org/web/20180321030309/http://www.addiscoder.com/history/|archive-date=21 March 2018|access-date=10 January 2019|website=www.addiscoder.com}}</ref>
Nde o woni e golle PhD makko, Gebru winndii winndannde nde meeɗaa yaltineede, ko fayti e ngoƴa makko e ko fayti e AI. O winndii e batte ŋakkeende keewal e nder fannu oo,<ref name=":53">{{Cite magazine|last=Perrigo|first=Billy|date=18 January 2022|title=Why Timnit Gebru Isn't Waiting for Big Tech to Fix AI's Problems|url=https://time.com/6132399/timnit-gebru-ai-google/|url-status=live|magazine=[[Time (Magazine)|Time]]|language=en|archive-url=https://web.archive.org/web/20220119171639/https://time.com/6132399/timnit-gebru-ai-google/|archive-date=19 January 2022|access-date=19 January 2022}}</ref> o tuugnii ko e humpitooji makko e polis e wiɗto ProPublica jowitiingo e polis teskaango, kolliroowo ƴeewndo mbayliigu aadee e nder janngugol masiŋaaji. E nder ɓataake o, o ƴattii "pinal fedde sukaaɓe", o miijii ko o yi'i e batuuji worɓe yarooɓe tawtoraaɓe ina njuuma e makko, o ñiŋi kadi dewal jaambaaro yimɓe mawɓe fannu oo.<ref name=":67">{{Cite magazine|last1=Simonite|first1=Tom|date=8 June 2021|title=What Really Happened When Google Ousted Timnit Gebru|url=https://www.wired.com/story/google-timnit-gebru-ai-what-really-happened|url-status=live|archive-url=https://web.archive.org/web/20210611072505/https://www.wired.com/story/google-timnit-gebru-ai-what-really-happened/|archive-date=11 June 2021|access-date=11 June 2021|magazine=[[Wired (magazine)|Wired]]|language=en-US|issn=1059-1028}}</ref>
== Kugal ==
[[File:Visual Computational Sociology.jpg|thumb|Gebru yeewtude ko yiyti ko neɗɗo waawi teskaade, e won e hoolaare, no Ameriknaajo wootirta e sifaa oto mo ɓe njiylotoo]]
=== 2004–2013 : Ƴellitaare lowre to Apple ===
Gebru naati e ''Apple'' ko e stage nde o woni to ''Stanford'', omo gollina e diɗɗal maɓɓe hardware waɗde ''circuit'' ngam composanteeji audio, o rokkaama golle timmuɗe e hitaande rewtunde ndee.<ref name=":68">{{Cite magazine|last1=Simonite|first1=Tom|date=8 June 2021|title=What Really Happened When Google Ousted Timnit Gebru|url=https://www.wired.com/story/google-timnit-gebru-ai-what-really-happened|url-status=live|archive-url=https://web.archive.org/web/20210611072505/https://www.wired.com/story/google-timnit-gebru-ai-what-really-happened/|archive-date=11 June 2021|access-date=11 June 2021|magazine=[[Wired (magazine)|Wired]]|language=en-US|issn=1059-1028}}</ref> E golle makko e nder injenieer odio, gardiiɗo makko wiyi Wired wonde o "hulaani", kadi gollodiiɓe makko ina njiɗi mo no feewi. E nder golle makko to ''Apple'', Gebru ɓuri yiɗde mahde lowre, woni yiyngo ordinateer baawngo yiytude limooje aadee.<ref>{{Cite web|title=Timnit Gebru|url=https://databricks.com/speaker/timnit-gebru|url-status=live|archive-url=https://web.archive.org/web/20190110133713/https://databricks.com/speaker/timnit-gebru|archive-date=10 January 2019|access-date=9 January 2019|website=Databricks|language=en-US}}</ref> O yahi haa o ƴetti algoritmeeji gollorɗi signal ngam iPad gadano oo. E oon sahaa, o wiyi o miijaaki huutoraade ɗum ngam ƴeewde, o wiyi "mi tawii tan ko ɗum huunde welnde e karallaagal."<ref name=":69">{{Cite magazine|last1=Simonite|first1=Tom|date=8 June 2021|title=What Really Happened When Google Ousted Timnit Gebru|url=https://www.wired.com/story/google-timnit-gebru-ai-what-really-happened|url-status=live|archive-url=https://web.archive.org/web/20210611072505/https://www.wired.com/story/google-timnit-gebru-ai-what-really-happened/|archive-date=11 June 2021|access-date=11 June 2021|magazine=[[Wired (magazine)|Wired]]|language=en-US|issn=1059-1028}}</ref>
Ko juuti caggal nde o yalti sosiyetee oo, e nder dille #''AppleToo'' e nder ndunngu 2021, ɗe injenieer Apple biyeteeɗo Cher Scarlett ardii, mo o jokkondiri e Gebru,<ref>{{Cite magazine|last=Harrington|first=Caitlin|title=Apple Together Brings Corporate Workers Into the Union Effort|language=en-US|magazine=[[Wired (magazine)|Wired]]|url=https://www.wired.com/story/apple-together-solidarity-union-organizing/|access-date=2022-06-13|issn=1059-1028}}</ref><ref>{{Cite web|last1=Coulter|first1=Martin|last2=Langley|first2=Hugh|date=18 October 2021|title=Meet 18 Big Tech workers turned activists forcing scrutiny of everything from NDAs to military contracts|url=https://www.businessinsider.com/google-facebook-amazon-doordash-uber-apple-activism-technology-2021-10|url-status=live|access-date=20 January 2022|website=[[Business Insider]]|language=en-US|archive-date=20 January 2022|archive-url=https://web.archive.org/web/20220120171359/https://www.businessinsider.com/google-facebook-amazon-doordash-uber-apple-activism-technology-2021-10}}</ref><ref name=":11">{{Cite news|last=Albergotti|first=Reed|date=14 October 2021|title=She pulled herself from addiction by learning to code. Now she's leading a worker uprising at Apple.|newspaper=[[The Washington Post]]|url=https://www.washingtonpost.com/technology/2021/10/14/apple-worker-cher-scarlett/|access-date=20 January 2022|archive-date=14 October 2021|archive-url=https://web.archive.org/web/20211014132551/https://www.washingtonpost.com/technology/2021/10/14/apple-worker-cher-scarlett/|url-status=live}}</ref> Gebru hollitii wonde o heɓiino "geɗe keewɗe bonɗe" e "ko sahaa kala ina naamnoo no ɓe mbaawirta heɓde ɗum."<ref name=":15">{{Cite web|last=Schiffer|first=Zoe|date=23 August 2021|title=Apple employees are organizing, now under the banner #AppleToo|url=https://www.theverge.com/2021/8/23/22638150/apple-appletoo-employee-harassment-discord|url-status=live|archive-url=https://web.archive.org/web/20210828052718/https://www.theverge.com/2021/8/23/22638150/apple-appletoo-employee-harassment-discord|archive-date=28 August 2021|access-date=20 January 2022|website=[[The Verge]]|language=en}}</ref> ''Apple'' ɓooyii, jeertini ɓe mbaawataa jokkude diwde e les radar ko juuti.<ref>{{Cite web|last=Anguino|first=Dani|date=3 September 2021|title=#AppleToo: employees organize and allege harassment and discrimination|url=http://www.theguardian.com/technology/2021/sep/03/appletoo-apple-employees-organize-allege-harassment-discrimination|url-status=live|archive-url=https://web.archive.org/web/20220120170308/https://www.theguardian.com/technology/2021/sep/03/appletoo-apple-employees-organize-allege-harassment-discrimination|archive-date=20 January 2022|access-date=20 January 2022|website=[[The Guardian]]|language=en}}</ref> Gebru kadi ñiŋii no jaayɗe ɗee njuɓɓinirta Apple e jaayɗe goɗɗe, o wiyi wonde jaayndeeji ɗii ina mballita e reende sosiyeteeji ɗii e ƴeewndo yimɓe.<ref name=":112">{{Cite news|last=Albergotti|first=Reed|date=14 October 2021|title=She pulled herself from addiction by learning to code. Now she's leading a worker uprising at Apple.|newspaper=[[The Washington Post]]|url=https://www.washingtonpost.com/technology/2021/10/14/apple-worker-cher-scarlett/|access-date=20 January 2022|archive-date=14 October 2021|archive-url=https://web.archive.org/web/20211014132551/https://www.washingtonpost.com/technology/2021/10/14/apple-worker-cher-scarlett/|url-status=live}}</ref>
=== 2013-2017: Wiɗtooji to duɗal jaaɓi haaɗtirde Stanford e Mikrosoft ===
E hitaande 2013, Gebru naati e laboratuwaar Fei-Fei Li to Stanford, ɗo o hawri e jaŋde luggiɗnde e ''Google Street View'' ngam hiisaade demokaraasi hoɗdiiɓe [[Amerik]], hollirde wonde sifaaji renndo-faggudu ko wayi no no woote ɗee mbaɗirtee, ngalu, leñol, e jaŋde ina mbaawi ƴeewteede e ƴeewndorɗe otooji.<ref name=":12">{{Cite web|last=AI|first=People In|date=16 September 2017|title=Timnit Gebru honored as an Alicorn of Artificial Intelligence by People in AI|url=https://theselfpreneur.com/people-in-ai-timnit-gebru-alicorn-of-artificial-intelligence-8a83d132aa47|url-status=live|archive-url=https://web.archive.org/web/20201205163301/https://theselfpreneur.com/people-in-ai-timnit-gebru-alicorn-of-artificial-intelligence-8a83d132aa47?gi=d3b4a585f4e7|archive-date=5 December 2020|access-date=9 January 2019|website=Selfpreneur}}</ref><ref>{{Cite web|last=Lufkin|first=Bryan|date=6 January 2018|title=What Google Street View tells us about income|url=http://www.bbc.com/capital/story/20180105-how-your-car-signals-your-income|url-status=live|archive-url=https://web.archive.org/web/20190110155225/http://www.bbc.com/capital/story/20180105-how-your-car-signals-your-income|archive-date=10 January 2019|access-date=9 January 2019|website=Worklife|publisher=[[BBC]]|language=en}}</ref><ref>{{Cite news|date=2 March 2017|title=A machine-learning census of America's cities|newspaper=The Economist|url=https://www.economist.com/science-and-technology/2017/03/02/a-machine-learning-census-of-americas-cities|url-status=live|access-date=9 January 2019|archive-url=https://web.archive.org/web/20190110133637/https://www.economist.com/science-and-technology/2017/03/02/a-machine-learning-census-of-americas-cities|archive-date=10 January 2019|issn=0013-0613}}</ref><ref>{{Cite news|last=Lohr|first=Steve|date=31 December 2017|title=How Do You Vote? 50 Million Google Images Give a Clue|language=en-US|work=The New York Times|url=https://www.nytimes.com/2017/12/31/technology/google-images-voters.html|url-status=live|access-date=9 January 2019|archive-url=https://web.archive.org/web/20190110074121/https://www.nytimes.com/2017/12/31/technology/google-images-voters.html|archive-date=10 January 2019|issn=0362-4331}}</ref>
E hitaande 2015, Gebru tawtoraama batu mawngu fannu oo, hono Siistemaaji ƴellitgol humpitooji (NIPS), to Montreal, [[Kanada|Kanadaa]]. E nder 3 700 tawtoraaɓe, o teskiima wonde o jeyaa ko e wiɗtooɓe ɓaleeɓe seeɗa tan.<ref>{{Cite web|last=Hao|first=Karen|date=14 June 2021|title=Inside the fight to reclaim AI from Big Tech's control|url=https://www.technologyreview.com/2021/06/14/1026148/ai-big-tech-timnit-gebru-paper-ethics/|url-status=live|access-date=22 January 2022|website=[[MIT Technology Review]]|language=en|archive-date=22 January 2022|archive-url=https://web.archive.org/web/20220122222510/https://www.technologyreview.com/2021/06/14/1026148/ai-big-tech-timnit-gebru-paper-ethics/}}</ref> Nde o tawtoraama kadi hitaande rewtunde ndee, o waɗi limto, o teskiima wonde worɓe ɓaleeɓe njoyo tan ngoni heen, ko kanko tan woni debbo ɓaleejo e nder 8 500 depiteeji.<ref name=":610">{{Cite magazine|last1=Simonite|first1=Tom|date=8 June 2021|title=What Really Happened When Google Ousted Timnit Gebru|url=https://www.wired.com/story/google-timnit-gebru-ai-what-really-happened|url-status=live|archive-url=https://web.archive.org/web/20210611072505/https://www.wired.com/story/google-timnit-gebru-ai-what-really-happened/|archive-date=11 June 2021|access-date=11 June 2021|magazine=[[Wired (magazine)|Wired]]|language=en-US|issn=1059-1028}}</ref> Wondude e gollodiiɗo mum Rediet Abebe, Gebru sosi ''Black in AI'', renndo wiɗtooɓe ɓaleeɓe gollotooɓe e hakkillaaji artificiel, tawi faandaare mum ko ɓeydude woodgol, yiyteede, e wellitaare annduɓe e ardiiɓe ɓaleeɓe e nder fannu oo.<ref>{{Cite web|title=Black in AI - MacArthur Foundation|url=https://www.macfound.org/grantee/black-in-ai-10115302/|access-date=2025-01-18|website=www.macfound.org}}</ref><ref>{{Cite news|last=Bass|first=Dina|date=20 September 2021|title=Google's Former AI Ethics Chief Has a Plan to Rethink Big Tech|url=https://www.bloomberg.com/news/articles/2021-09-20/timnit-gebru-former-google-ai-ethics-chief-has-plan-to-rethink-big-tech|url-status=live|archive-url=https://web.archive.org/web/20211206194622/https://www.bloomberg.com/news/articles/2021-09-20/timnit-gebru-former-google-ai-ethics-chief-has-plan-to-rethink-big-tech|archive-date=6 December 2021|access-date=19 January 2022|work=[[Bloomberg News|Bloomberg]]}}</ref>
E nder ndunngu 2017, Gebru naati e ''Microsoft'' ngam wonde wiɗtoowo caggal doktoraa e nder laboratuwaar Nuunɗal, Jaɓɓungal, Laabi, e Neɗɗaagu e nder AI (FATE).<ref name=":611">{{Cite magazine|last1=Simonite|first1=Tom|date=8 June 2021|title=What Really Happened When Google Ousted Timnit Gebru|url=https://www.wired.com/story/google-timnit-gebru-ai-what-really-happened|url-status=live|archive-url=https://web.archive.org/web/20210611072505/https://www.wired.com/story/google-timnit-gebru-ai-what-really-happened/|archive-date=11 June 2021|access-date=11 June 2021|magazine=[[Wired (magazine)|Wired]]|language=en-US|issn=1059-1028}}</ref><ref name=":2">{{Cite web|title=Timnit Gebru|url=https://www.designbetter.co/conversations/timnit-gebru|url-status=live|archive-url=https://web.archive.org/web/20190110183344/https://www.designbetter.co/conversations/timnit-gebru|archive-date=10 January 2019|access-date=9 January 2019|website=Design Better}}</ref><ref>{{Cite web|title=Timnit Gebru|url=https://www.worldsciencefestival.com/participants/timnit-gebru/|url-status=live|archive-url=https://web.archive.org/web/20190110073948/https://www.worldsciencefestival.com/participants/timnit-gebru/|archive-date=10 January 2019|access-date=9 January 2019|website=World Science Festival|language=en-US}}</ref> E hitaande 2017, Gebru haaliino e batu Nuunɗal e laaɓal, ɗo MIT Technology Review yeewtidi e makko ko fayti e ŋakkeende gonnde e nder njuɓɓudi AI e no ɓeydugol keewal e nder kippuuji AI waawi feewnude oon caɗeele. E nder yeewtere makko e Jackie Snow, Snow naamndii Gebru : « hol no ŋakkeende keewal waylirta hakkille artificiel e teeŋti noon e yiyngo ordinateer ? e Gebru hollitii wonde ina woodi biases gonɗe e ƴellitooɓe lowre ndee.<ref>{{Cite book|last1=Mitchell|first1=Margaret|last2=Wu|first2=Simone|last3=Zaldivar|first3=Andrew|last4=Barnes|first4=Parker|last5=Vasserman|first5=Lucy|last6=Hutchinson|first6=Ben|last7=Spitzer|first7=Elena|last8=Raji|first8=Inioluwa Deborah|last9=Gebru|first9=Timnit|title=Proceedings of the Conference on Fairness, Accountability, and Transparency|chapter=Model Cards for Model Reporting|date=2019|location=New York, New York, US|publisher=ACM Press|pages=220–229|arxiv=1810.03993|doi=10.1145/3287560.3287596|isbn=978-1-4503-6125-5|author-link1=Margaret Mitchell (scientist)|s2cid=52946140}}</ref> Nde o woni to Microsoft, Gebru wondi e binndanɗe wiɗto biyeteeɗe ''Gender Shades'',<ref name=":54">{{Cite magazine|last=Perrigo|first=Billy|date=18 January 2022|title=Why Timnit Gebru Isn't Waiting for Big Tech to Fix AI's Problems|url=https://time.com/6132399/timnit-gebru-ai-google/|url-status=live|magazine=[[Time (Magazine)|Time]]|language=en|archive-url=https://web.archive.org/web/20220119171639/https://time.com/6132399/timnit-gebru-ai-google/|archive-date=19 January 2022|access-date=19 January 2022}}</ref> ɗe ngoni innde eɓɓaande eɓɓaande ɓurnde yaajde to Duɗal Karallaagal to Massachusetts, nde winndiyanke gooto biyeteeɗo Joy Buolamwini ardii. Ɓe ɗiɗo fof ɓe njiyti lowre anndinde yeeso, ɓe tawi e nder gollal gootal, rewɓe ɓaleeɓe ina pamɗi 35% e worɓe ɓaleeɓe.<ref>{{Cite news|last=Lohr|first=Steve|date=9 February 2018|title=Facial Recognition Is Accurate, if You're a White Guy|language=en-US|work=The New York Times|url=https://www.nytimes.com/2018/02/09/technology/facial-recognition-race-artificial-intelligence.html|url-status=live|access-date=9 January 2019|archive-url=https://web.archive.org/web/20190109131036/https://www.nytimes.com/2018/02/09/technology/facial-recognition-race-artificial-intelligence.html|archive-date=9 January 2019|issn=0362-4331}}</ref>
=== 2018-2020: Etikaaji hakkille kuutorteeɗo to Google ===
Gebru naati ''Google'' e hitaande 2018, ɗo o ardii goomu ko faati e etikaaji hakkille kuuɓtodinɗo e Margaret Mitchell. O janngi ko woni e hakkille artificiel, o yiɗi ɓeydude mbaawka karallaagal ngam waɗde ko moƴƴi e renndo.<ref>{{Cite web|url=https://events.cornell.edu/event/digital_life_seminar_timnit_gebru|title=Digital Life Seminar {{!}} Timnit Gebru|website=Cornell University|language=en|access-date=9 January 2019|archive-date=10 January 2019|archive-url=https://web.archive.org/web/20190110073903/http://events.cornell.edu/event/digital_life_seminar_timnit_gebru|url-status=live}}</ref>
E hitaande 2019, Gebru e wiɗtooɓe woɗɓe hakkillaaji artifisiyel "siifondirii ɓataake ina ɗaɓɓi e ''Amazon'' yo woppu yeeyde karallaagal mum anndinde yeeso e juɓɓule toppitiiɗe sariya sabu ngal ƴaañii ko e rewɓe e yimɓe ɓaleeɓe", ɓe ciftorii wiɗto ngo wiɗtooɓe MIT mbaɗi kollitooji wonde karallaagal anndinde yeeso ''Amazon'' ina jogii ko ɓuri kala karallaagal anndinde yeeso ''Amazon'' sosiyetee oo lowre anndinde yeeso.<ref>{{Cite news|url=https://www.nytimes.com/2019/04/03/technology/amazon-facial-recognition-technology.html|title=A.I. Experts Question Amazons Facial-Recognition Technology|last=Mitchell|first=Andrea|date=April 2019|work=ICT Monitor Worldwide; Amman|archive-date=26 November 2019|archive-url=https://web.archive.org/web/20191126211244/https://www.nytimes.com/2019/04/03/technology/amazon-facial-recognition-technology.html|url-status=live}}</ref> E nder yeewtere New York ''Times'', Gebru ɓeydi heen wonde omo sikki anndinde yeeso ina saɗi no feewi, tee ina waawi huutoreede ngam reentaade sariya e kisal e oo sahaa.<ref>{{Cite news|last=Ovide|first=Shira|date=9 June 2020|title=A Case for Banning Facial Recognition|language=en-US|work=The New York Times|url=https://www.nytimes.com/2020/06/09/technology/facial-recognition-software.html|access-date=12 July 2020|issn=0362-4331|archive-date=17 July 2020|archive-url=https://web.archive.org/web/20200717094945/https://www.nytimes.com/2020/06/09/technology/facial-recognition-software.html|url-status=live}}</ref>
=== Yaltu e Google ===
E hitaande 2020 Gebru e wondiiɓe mum njoyo mbinndi winndannde tiitoonde mum ko "Ko fayti e kulhuli parrot stochastic: Mbele Modeluuji ɗemɗe ina mbaawi mawnude no feewi?<ref name="parrots">{{cite Q|Q105943036}}</ref> 🦜". Ɗerewol ngol ƴeewtiima caɗeele moodeluuji ɗemɗe mawɗe no feewi, ina heen jokkere enɗam mum en e nokkuuji, njoɓdi kaalis, ŋakkeende ƴeewndo moodeluuji mawɗi, mbaawka LLM hollirde njiyaagu e won e pelle, waasde LLM faamde ɗemngal ngal ɓe kuutortoo, e huutoraade disinformation ngam saaktude.<ref name=":8">{{Cite web|last=Haoarchive|first=Karen|date=4 December 2020|title=We read the paper that forced Timnit Gebru out of Google. Here's what it says.|url=https://www.technologyreview.com/2020/12/04/1013294/google-ai-ethics-research-paper-forced-out-timnit-gebru/|url-status=live|access-date=19 January 2022|website=[[MIT Technology Review]]|language=en|archive-date=6 October 2021|archive-url=https://web.archive.org/web/20211006233625/https://www.technologyreview.com/2020/12/04/1013294/google-ai-ethics-research-paper-forced-out-timnit-gebru/}}</ref>
E lewru Duujal 2020, golle makko e Google njoofi caggal nde njuɓɓudi Google naamndii mo yo o ittu ɓataake oo hade makko yaltude, walla o itta inɗe gollotooɓe Google ɓee fof e ɓataake oo. E nder winndooɓe jeegom ɓee, ko Emily M. Bender tan gollotoo e Google e oon sahaa. E nder jaabawol, Gebru neldii iimeel ngam ɗaɓɓude ittude hoore mum e ɓataake oo so tawii Google rokkii konte hol ƴeewtuɗo golle ɗee e hol no ɗe ƴeewtiri, e sosde feere ƴeewndo ɓurnde laaɓtude ngam wiɗtooji garooji. O jokki heen wonde maa o gollodo e Google<ref name=":82">{{Cite web|last=Haoarchive|first=Karen|date=4 December 2020|title=We read the paper that forced Timnit Gebru out of Google. Here's what it says.|url=https://www.technologyreview.com/2020/12/04/1013294/google-ai-ethics-research-paper-forced-out-timnit-gebru/|url-status=live|access-date=19 January 2022|website=[[MIT Technology Review]]|language=en|archive-date=6 October 2021|archive-url=https://web.archive.org/web/20211006233625/https://www.technologyreview.com/2020/12/04/1013294/google-ai-ethics-research-paper-forced-out-timnit-gebru/}}</ref> e ñalngu joofnirde golle caggal nde o waɗi waktuuji potɗi so tawii sarɗiiji makko njoɓaaka. Gebru kadi neldii iimeel ɗiɗaɓo e doggol iimeeluuji rewɓe gollotooɓe e ''Google Brain'' ina tuuma sosiyetee oo “muumtude daande marginaal” e ittude porogaraamuuji keewal nder ''Google'' ngam ustude waktuuji.<ref name="NPR_1">{{cite news|url=https://www.npr.org/2020/12/17/947719354/ousted-black-google-researcher-they-wanted-to-have-my-presence-but-not-me-exactl|title=Ousted Black Google Researcher: 'They Wanted To Have My Presence, But Not Me Exactly'|last=Allyn|first=Bobby|newspaper=[[NPR]]|date=2020-12-17|url-status=live|quote=After Google demanded that Gebru retract the paper for not meeting the company's bar for publication, Gebru asked that the process be explained to her, including a list of everyone who was part of the decision. If Google refused, Gebru said she would talk to her manager about "a last date." Google took that to mean Gebru offered to resign immediately, and Google leadership say they accepted, but Gebru herself said no such offer was ever extended, only threatened.|access-date=19 December 2020|archive-date=18 December 2020|archive-url=https://web.archive.org/web/20201218225953/https://www.npr.org/2020/12/17/947719354/ousted-black-google-researcher-they-wanted-to-have-my-presence-but-not-me-exactl}}</ref> ''Google'' jaɓaani ɗaɓɓaande makko, o woppi golle makko ɗoon e ɗoon, o hollitii wonde ɓe njaɓii deƴƴere makko. Gebru hollitii wonde o riiwaama.
Caggal ɗuum, Jeff Dean, gardiiɗo wiɗtooji AI to ''Google'', neldi iimeel feewde e gollotooɓe ''Google'' ngam haalde ko fayti e yahdu Gebru. E nder iimeel hee,<ref>{{cite news|last1=Wong|first1=Julia Carrie|author-link=Julia Carrie Wong|date=4 December 2020|title=More than 1,200 Google workers condemn firing of AI scientist Timnit Gebru|url=https://www.theguardian.com/technology/2020/dec/04/timnit-gebru-google-ai-fired-diversity-ethics|url-status=live|archive-url=https://web.archive.org/web/20201215154825/https://www.theguardian.com/technology/2020/dec/04/timnit-gebru-google-ai-fired-diversity-ethics|archive-date=15 December 2020|access-date=15 December 2020|work=The Guardian}}</ref><ref>{{cite news|last1=Grant|first1=Nico|last2=Bass|first2=Dina|date=20 January 2021|title=Google Sidelines Second Artificial Intelligence Researcher|url=https://www.bloomberg.com/news/articles/2021-01-20/google-sidelines-second-artificial-intelligence-researcher|url-status=live|archive-url=https://web.archive.org/web/20210121145858/https://www.bloomberg.com/news/articles/2021-01-20/google-sidelines-second-artificial-intelligence-researcher|archive-date=21 January 2021|access-date=21 January 2021|work=Bloomberg}}</ref> o winndi wonde ɓataake oo yahdaani e tolnooji ''Google'' ngam yaltinde ɗum sabu nde yejjitii wiɗtooji keewɗi baɗanooɗi ko ɓooyaani ko fayti e laabi ngam ustude won e caɗeele mbayliigu e kuutoragol semmbe sifotooɗe e mayre. O fawii kadi e laawol wiɗto Google ngol, sibu ina yiɗi "haɓaade caɗeele teeŋtuɗe, kono waɗde ɗum e dow nuunɗal." Ko ina tolnoo e 2 700 gollotooɗo ''Google'' e ko ina ɓura 4 300 jannginooɓe e wallitooɓe renndo siwil ciifi ɓataake ngam ñiŋde Gebru mo tuumaama woppiteede.<ref>{{cite news|last1=Hao|first1=Karen|date=17 December 2020|title=Congress wants answers from Google about Timnit Gebru's firing|work=[[MIT Technology Review]]|url=https://www.technologyreview.com/2020/12/17/1014994/congress-wants-answers-from-google-about-timnit-gebrus-firing/|url-status=live|access-date=17 December 2020|archive-url=https://web.archive.org/web/20201225183907/https://www.technologyreview.com/2020/12/17/1014994/congress-wants-answers-from-google-about-timnit-gebrus-firing/|archive-date=25 December 2020}}</ref> Terɗe Kongres 9 neldi ɓataake feewde e ''Google'' ngam ɗaɓɓude e mum yo laaɓtin ngonkaaji gonɗi e yaltude Timnit Gebru. Mitchell ƴetti Twitter ngam ñiŋde no ''Google'' waɗiri gollotooɓe gollotooɓe ngam ittude fenaande e tooke e nder AI, haa arti noon e wiyde ina woppira Gebru. Mitchell woppitaama caggal ɗuum caggal nde o tuumaa sosde binndanɗe otomaatik ngam ƴeewde serweeji nder ''Google'' ngam seedaade bonanndeeji Gebru.<ref>{{cite news|last1=Hao|first1=Karen|date=17 December 2020|title=Congress wants answers from Google about Timnit Gebru's firing|work=[[MIT Technology Review]]|url=https://www.technologyreview.com/2020/12/17/1014994/congress-wants-answers-from-google-about-timnit-gebrus-firing/|url-status=live|access-date=17 December 2020|archive-url=https://web.archive.org/web/20201225183907/https://www.technologyreview.com/2020/12/17/1014994/congress-wants-answers-from-google-about-timnit-gebrus-firing/|archive-date=25 December 2020}}</ref><ref>{{Cite news|last=Metz|first=Cade|date=20 February 2021|title=A second Google A.I. researcher says the company fired her.|language=en-US|work=The New York Times|url=https://www.nytimes.com/2021/02/19/technology/google-ethical-artificial-intelligence-team.html|access-date=19 January 2022|issn=0362-4331|archive-date=19 January 2022|archive-url=https://web.archive.org/web/20220119230725/https://www.nytimes.com/2021/02/19/technology/google-ethical-artificial-intelligence-team.html|url-status=live}}</ref>
Caggal nde jaayndeeji bonɗi mbaɗi e ngonka yaltugol makko, Sundar Pichai, hooreejo Alphabet, sosiyetee mawɗo Google, fuɗɗii wiɗto lebbi keewɗi e ko waɗi koo.<ref name=":9">{{Cite web|last=Metz|first=Rachel|date=19 February 2020|title=Google is trying to end the controversy over its Ethical AI team. It's not going well|url=https://www.cnn.com/2021/02/19/tech/google-ai-ethics-investigation/index.html|url-status=live|access-date=19 January 2022|website=[[CNN]]|archive-date=19 January 2022|archive-url=https://web.archive.org/web/20220119230725/https://www.cnn.com/2021/02/19/tech/google-ai-ethics-investigation/index.html}}</ref><ref>{{Cite web|last=Metz|first=Rachel|date=9 December 2020|title=Google to examine the departure of a leading AI ethics researcher|url=https://www.cnn.com/2020/12/09/tech/google-timnit-gebru-sundar-pichai-memo/index.html|url-status=live|access-date=19 January 2022|website=[[CNN]]|archive-date=19 January 2022|archive-url=https://web.archive.org/web/20220119230725/https://www.cnn.com/2020/12/09/tech/google-timnit-gebru-sundar-pichai-memo/index.html}}</ref> Nde ƴeewndo ngoo joofi, Dean hollitii wonde Google maa waylu "laabi mum ngam ƴellitde no won e gollotooɓe njaltirta e sosiyetee oo."Yanti heen, Dean wiyi maa won waylooji e no binndanɗe wiɗto jogiiɗe toɓɓe "sensitive" ƴeewtetee, e keewal, potal, e paandaale naatgol maa ciimte to ''Alphabet' directs''7.<ref name=":92">{{Cite web|last=Metz|first=Rachel|date=19 February 2020|title=Google is trying to end the controversy over its Ethical AI team. It's not going well|url=https://www.cnn.com/2021/02/19/tech/google-ai-ethics-investigation/index.html|url-status=live|access-date=19 January 2022|website=[[CNN]]|archive-date=19 January 2022|archive-url=https://web.archive.org/web/20220119230725/https://www.cnn.com/2021/02/19/tech/google-ai-ethics-investigation/index.html}}</ref> Google waɗii kadi yeewtere ngam gollotooɓe ɓaleeɓe ngam yeewtidde e ko fayti e njiyaagu e nder sosiyetee oo,<ref>{{Cite web|last=Kramer|first=Anna|date=19 February 2021|title=Google vows to do better on DEI. Timnit Gebru is not impressed.|url=https://www.protocol.com/google-ends--investigation--timnit-gebru|access-date=20 January 2022|website=Protocol — The people, power and politics of tech|language=en|archive-date=20 January 2022|archive-url=https://web.archive.org/web/20220120211634/https://www.protocol.com/google-ends--investigation--timnit-gebru|url-status=live}}</ref> caggal ɗuum joɗnde psychothérapie groupe e terapist jogiiɗo yamiroore. Won e gollotooɓe mbiyi ko therapy referrals ko ƴattaade bonannde nde ɓe cikkata ko Gebru wiyde ina woppi golle<ref name=":122">{{Cite web|last1=Glaser|first1=April|last2=Adams|first2=Char|date=7 March 2021|title=Complaints to Google about racism and sexism met with therapy referrals|url=https://www.nbcnews.com/tech/tech-news/google-advised-mental-health-care-when-workers-complained-about-racism-n1259728|url-status=live|access-date=20 January 2022|website=[[NBC News]]|language=en|archive-date=20 January 2022|archive-url=https://web.archive.org/web/20220120175401/https://www.nbcnews.com/tech/tech-news/google-advised-mental-health-care-when-workers-complained-about-racism-n1259728}}</ref>.
E lewru noowammbar 2021, Nathan ''Cummings Foundation'', gollondirɗo e ''Open MIC'' e ballondiral e Color of Change,<ref>{{Cite web|date=12 November 2021|title=Alphabet Shareholders File Proposal for Racial Equity Audit, Activists and Employees Endorse|url=https://www.openmic.org/news/2021/11/12/alphabet-shareholders-file-proposal-for-racial-equity-audit-activists-and-employees-endorse|url-status=live|archive-url=https://web.archive.org/web/20220120175403/https://www.openmic.org/news/2021/11/12/alphabet-shareholders-file-proposal-for-racial-equity-audit-activists-and-employees-endorse|archive-date=20 January 2022|access-date=20 January 2022|website=Open MIC|language=en-US}}</ref>waɗii eɓɓaande jom jawdi en ina ɗaɓɓi "ƴeewndo potal leƴƴi" ngam yuurnitaade "batte bonɗe" Alfabet e "renndooji ɓaleeɓe, ɓiɓɓe leydi e yimɓe ɓaleeɓe (BIPOC)". Eɓɓaande ndee ina ɗaɓɓi kadi wiɗto ngam anndude so tawii Google ina jogori yoɓde gollotooɓe tokosɓe ɓe nganndu-ɗaa ko kamɓe ngoni ŋakkere enɗam,<ref>{{Cite web|last=Langley|first=Hugh|title=A Google shareholder is pressing the company to investigate whether its products harm racial minorities|url=https://www.businessinsider.com/google-shareholder-pushes-for-racial-equity-audit-annual-meeting-proxy-2021-11|url-status=live|archive-url=https://web.archive.org/web/20220120175402/https://www.businessinsider.com/google-shareholder-pushes-for-racial-equity-audit-annual-meeting-proxy-2021-11|archive-date=20 January 2022|access-date=20 January 2022|website=Business Insider|language=en-US}}</ref> e wiyde Gebru, eɓɓaande makko adannde ngam Google yoɓ BIPOC ɓurɓe heewde, e wiɗtooji makko jowitiiɗi e ŋakkeende njiyaagu e nder karallaagal Google.<ref>{{Cite web|last=Herrera|first=Sonya|date=12 November 2021|title=A foundation that promotes social justice is calling on Alphabet to commission a racial equity audit|url=https://www.bizjournals.com/sanjose/news/2021/11/12/foundationg-calls-for-alphabet-racial-equity-audit.html|url-status=live|archive-url=https://web.archive.org/web/20211113024121/https://www.bizjournals.com/sanjose/news/2021/11/12/foundationg-calls-for-alphabet-racial-equity-audit.html|archive-date=13 November 2021|access-date=20 January 2022|website=[[Biz Journals]]}}</ref> Eɓɓaande ndee rewi ko e ɗaɓɓaande ɓurnde famɗude e fedde terɗe Senaa Democratic Caucus nde Cory Booker ardii gila e fuɗɗoode ndeen hitaande, kadi ina hollita seertude Gebru e sosiyetee oo e golle mum.<ref>{{Cite web|last=Lima|first=Cristiano|date=2 June 2021|title=Senate Democrats call on Google to conduct racial equity audit|url=https://www.politico.com/news/2021/06/02/senate-democrats-google-racial-equity-491605|url-status=live|archive-url=https://web.archive.org/web/20220120180533/https://www.politico.com/news/2021/06/02/senate-democrats-google-racial-equity-491605|archive-date=20 January 2022|access-date=20 January 2022|website=[[POLITICO]]|language=en}}</ref>
E lewru Duujal 2021, jaaynde Reuters hollitii wonde Google ina woni e wiɗto to Departemaa Kaliforni toppitiiɗo golle e koɗki (DFEH) ngam waɗde ɗum e rewɓe ɓaleeɓe,<ref name=":14">{{Cite news|last=Dave|first=Paresh|date=17 December 2021|title=EXCLUSIVE-California probes Google's treatment of Black female workers|url=https://www.reuters.com/article/alphabet-google-workers-california-idCNL1N2SN005|url-status=live|archive-url=https://web.archive.org/web/20220120175401/https://www.reuters.com/article/alphabet-google-workers-california-idCNL1N2SN005|archive-date=20 January 2022|access-date=20 January 2022|work=Reuters|language=en}}</ref> caggal wullitaango keewngo laaɓtungo e dow fenaande e majjere gollotooɓe hannde e ɓennuɓe.[ Wiɗto ngoo ari ko caggal nde Gebru, e gollotooɓe BIPOC woɗɓe, kolliti wonde nde ɓe ngaddi humpitooji maɓɓe e njiyaagu e njiyaagu to ''Human Resources'',<ref>{{Cite web|last=Clark|first=Mitchell|date=17 December 2021|title=Google reportedly under investigation for how it treats Black female workers|url=https://www.theverge.com/2021/12/17/22841166/google-california-dfeh-black-female-employee-harassment-discrimination-investigation|url-status=live|archive-url=https://web.archive.org/web/20220202232010/https://www.theverge.com/2021/12/17/22841166/google-california-dfeh-black-female-employee-harassment-discrimination-investigation|archive-date=2 February 2022|access-date=20 January 2022|website=The Verge|language=en}}</ref> ɓe wasiyiima yo ɓe ƴettu lekki safaara e terapi rewrude e porogaraam ballal gollotooɓe (EAP) sosiyetee oo.<ref>{{Cite news|last=Clayton|first=James|date=14 December 2020|title=Timnit Gebru: Google and big tech are 'institutionally racist'|url=https://www.bbc.com/news/technology-55281862|url-status=live|archive-url=https://web.archive.org/web/20220120175403/https://www.bbc.com/news/technology-55281862|archive-date=20 January 2022|access-date=20 January 2022|work=[[BBC News]]|language=en-GB}}</ref> Gebru, e woɗɓe, ina cikki wonde ko o tuumaa ko ustude golle makko ko fenaande, kadi ko seedeeji wonde Google ko njiyaagu e nder juɓɓule. Google wiyi wonde "ina jokki e waɗde heen hakkille mum e ndee ɗoo golle teeŋtunde e wiɗtude no feewi kala ko ina addana ɗum, ngam tabitinde wonde [Google] ina jogii wakilaagu e potal."<ref name=":142">{{Cite news|last=Dave|first=Paresh|date=17 December 2021|title=EXCLUSIVE-California probes Google's treatment of Black female workers|url=https://www.reuters.com/article/alphabet-google-workers-california-idCNL1N2SN005|url-status=live|archive-url=https://web.archive.org/web/20220120175401/https://www.reuters.com/article/alphabet-google-workers-california-idCNL1N2SN005|archive-date=20 January 2022|access-date=20 January 2022|work=Reuters|language=en}}</ref>
=== Wiɗtooji keertiiɗi ===
E lewru suwee 2021, Gebru hollitii wonde ina moofta kaalis ngam "udditaade duɗal wiɗto keeriiɗo tuugingal e golle makko e fedde ''Google Ethical'' AI e humpito makko e Black in AI." pelle, tawi ko ɓuri teeŋtude ko e Afrik e Afriknaaɓe eggiyankooɓe wonɓe e leyɗeele dentuɗe [[Amerik]].<ref name="WAPO">{{cite news|last1=Tiku|first1=Nitasha|title=Google fired its star AI researcher one year ago. Now she's launching her own institute|url=https://www.washingtonpost.com/technology/2021/12/02/timnit-gebru-dair/|newspaper=[[The Washington Post]]|date=2 December 2021|access-date=2 December 2021|archive-date=2 December 2021|archive-url=https://web.archive.org/web/20211202165034/https://www.washingtonpost.com/technology/2021/12/02/timnit-gebru-dair/|url-status=live}}</ref>]<ref>{{Cite web|title=After being pushed out of Google, Timnit Gebru forms her own AI research institute: DAIR|url=https://techcrunch.com/2021/12/02/google-timnit-gebru-ai-research-dair/|last=Coldewey|first=Devin|date=2 December 2021|website=TechCrunch|language=en-US|access-date=3 December 2021|archive-date=24 February 2022|archive-url=https://web.archive.org/web/20220224204917/https://techcrunch.com/2021/12/02/google-timnit-gebru-ai-research-dair/|url-status=live}}</ref> Gooto e eɓɓooje fedde nde adannde ina anniyii ƴeewtaade natal satelitaaji gure e nder Afrik worgo e AI ngam ɓeydaade faamde legacy apartaayd.
Gebru e Émile P. Torres mbaɗii innde neologism TESCREAL ngam ñiŋde ko ɓe njiyri ko dental filosofiiji futurist gonɗi e dow mum en: waylo-waylo neɗɗo, ekstropianism, gootol, kosmism, hakkilantaagal, ballal moƴƴal, e juutngal. Gebru ina jokki e ƴeewde ɗeen geɗe ko batte njuumri e nder ''Big Tech'' e nanndinde ɗum en e "eugenicist en teeminannde 20ɓiire" e peewnugol eɓɓooji bonɗi ɗi ɓe kollirta ko "naftortooɗi neɗɗaagu".<ref>{{cite news|url=https://www.ft.com/content/edc30352-05fb-4fd8-a503-20b50ce014ab|title=We need to examine the beliefs of today's tech luminaries|newspaper=Financial Times|date=10 May 2023|last1=Ahuja|first1=Anjana}}</ref> <ref>{{Cite journal|last1=Gebru|first1=Timnit|last2=Torres|first2=Émile P.|date=2024-04-14|title=The TESCREAL bundle: Eugenics and the promise of utopia through artificial general intelligence|url=https://firstmonday.org/ojs/index.php/fm/article/view/13636|journal=First Monday|language=en|doi=10.5210/fm.v29i4.13636|doi-access=free|issn=1396-0466}}</ref>Gebru ñiŋii wiɗtooji jowitiiɗi e hakkille kuuɓtodinɗo artifisiyel (AGI) sibu ina tuugii e yuɓɓo (eugenics). Gebru hollitii wonde hakkille ina foti woɗɗitaade AGI, kadi etaade mahde AGI ko huunde nde alaa kisal.<ref>{{cite web|last=Artandi|first=Sophia|date=15 February 2023|title='Utopia for Whom?': Timnit Gebru on the dangers of Artificial General Intelligence|url=https://stanforddaily.com/2023/02/15/utopia-for-whom-timnit-gebru-on-the-dangers-of-artificial-general-intelligence/}}</ref>
== Njeenaaje e njeenaari ==
Gebru, Buolamwini, e Inioluwa Deborah Raji keɓii njeenaari kesiri AI to VentureBeat e hitaande 2019 e nder cate AI ngam moƴƴere ngam wiɗtooji maɓɓe teeŋtinɗi caɗeele mawɗe jowitiiɗe e mbayliigu algoritme e nder anndinde yeeso.<ref>{{Cite web|date=12 July 2019|title=AI innovation winners announced in San Francisco|url=http://www.innovationmatrix.com/news/ai-innovation-winners-san-francisco|access-date=12 July 2020|website=Innovation Matrix|language=en-US|archive-date=12 July 2020|archive-url=https://web.archive.org/web/20200712215720/http://www.innovationmatrix.com/news/ai-innovation-winners-san-francisco|url-status=live}}</ref><ref>{{Cite web|last1=Burt|first1=Chris|date=18 July 2019|title=Buolamwini, Gebru and Raji win AI Innovation Award for research into biometric bias|url=https://www.biometricupdate.com/201907/buolamwini-gebru-and-raji-win-ai-innovation-award-for-research-into-biometric-bias|access-date=12 July 2020|website=Biometric Update|language=en-US|archive-date=12 July 2020|archive-url=https://web.archive.org/web/20200712205601/https://www.biometricupdate.com/201907/buolamwini-gebru-and-raji-win-ai-innovation-award-for-research-into-biometric-bias|url-status=live}}</ref> Gebru innitiraa ko gooto e ardiiɓe 50 ɓurɓe mawnude e winndere nde, e hitaande 2021.<ref name=":10">{{Cite web|title=Timnit Gebru|url=https://fortune.com/worlds-greatest-leaders/2021/timnit-gebru/|url-status=live|archive-url=https://web.archive.org/web/20210514211251/https://fortune.com/worlds-greatest-leaders/2021/timnit-gebru/|archive-date=14 May 2021|access-date=16 May 2021|website=[[Fortune (magazine)|Fortune]]|language=en}}</ref> Gebru naatii e doggol annduɓe sappo jogiiɓe darnde teeŋtunde e ƴellitaare ganndal e hitaande 2021 nde jaaynde ganndal wiyeteende ''Nature'' winndi.<ref name="Nature's 10">{{cite web|title=Nature's 10 Ten people who helped shape science in 2021|url=https://www.nature.com/immersive/d41586-021-03621-0/index.html|website=Nature|access-date=19 December 2021|archive-date=18 February 2022|archive-url=https://web.archive.org/web/20220218093418/https://www.nature.com/immersive/d41586-021-03621-0/index.html|url-status=live}}</ref>
Gebru innitiraa ko gooto e yimɓe ɓurɓe waawde ''Time'' e hitaande 2022.<ref>{{Cite magazine|last=Noble|first=Safiya|date=23 May 2022|title=Timnit Gebru: The 100 Most Influential People of 2022|url=https://time.com/collection/100-most-influential-people-2022/6177822/timnit-gebru/|access-date=13 June 2022|magazine=[[Time (magazine)|Time]]|language=en|archive-date=6 June 2022|archive-url=https://web.archive.org/web/20220606213204/https://time.com/collection/100-most-influential-people-2022/6177822/timnit-gebru/|url-status=live}}</ref>
E hitaande 2023, Gebru innitiraa ko fedde Carnegie to New York, hono tedduɗo njeenaaje mawɗe eggooɓe. <ref>{{Cite web|date=2023-06-28|title=Pedro Pascal and World Bank's Ajay Banga among those named to Carnegie's 2023 Great Immigrants list|url=https://apnews.com/article/pedro-pascal-ajay-banga-carnegie-great-immigrants-f28abf588332dd3bf2fe089100efb279|access-date=2024-06-17|website=AP News|language=en}}</ref>O rokkaama njeenaari ngam darnde makko maantiniinde e fannu hakkille artificiel mo alaa ko woni e mum.<ref>{{Cite web|last=Carnegie Corporation of New York|title=Timnit Gebru {{!}} Carnegie Corporation of New York|url=https://www.carnegie.org/awards/honoree/timnit-gebru/|archive-url=https://web.archive.org/web/20230628215146/https://www.carnegie.org/awards/honoree/timnit-gebru/|archive-date=2023-06-28|access-date=2025-01-18|website=Carnegie Corporation of New York|language=en}}</ref>
E [[lewru]] noowammbar 2023, o naati e doggol rewɓe 100 BBC, o jeyaa ko e rewɓe ɓurɓe waawde e nder winndere nde.<ref name="BBC">{{Cite web|date=November 23, 2023|title=BBC 100 Women 2023: Who is on the list this year?|url=https://www.bbc.co.uk/news/resources/idt-02d9060e-15dc-426c-bfe0-86a6437e5234|access-date=2023-11-24|website=BBC News|language=en-GB}}</ref>
== Binndanɗe cuɓaaɗe ==
•Sosiyoloji hiisiwal yiyteende: laabi yiytere ordinateer e caɗeele<ref name="phd">{{cite thesis|year=2017|first=Timnit W.|last=Gebru|title=Visual computational sociology: computer vision methods and challenges|url=http://purl.stanford.edu/xg519hx1735|website=stanford.edu|publisher=Stanford University|id={{ProQuest| 28115618}}|degree=PhD}}</ref>
•Geburu, Timnit; Krause, ko Yonatan; Waŋ, Yilun; Ɗen, Duyuun; Deŋ, Jia; Aiden, Eres Liberman; Fee-Fee, Li (12 desaambar 2017). "Naftoraade jannde luggiɗnde e Google Street View ngam hiisaade keewal yimɓe e nder gure Amerik". Koolol Akademi Ganndal Ngenndiwal. 114 (50): 13108-13113. Kod Bib:2017PNAS..11413108G. 10.1073/pnas.1700035114. Ɗemngal 0027-8424. PMC 5740675. <nowiki>PMID 29183967</nowiki>.
•Buolamwini, Weltaare; Gebru, Timnit (2018). "Gender Shades: Ceerndagol laaɓal hakkundeeji e nder senngo jinnaaɓe njulaagu". Koolol wiɗtooji janngugol masiŋaaji. 81: 1-15. Ɗemngal 1938 haa 7288.
•Gebru, wuro Timnit (9 sulyee 2020). "Leñol e Jinnaaɗo". To Dubber, Markus D.; Paskual, •Frank; Das, Sunit (winndinooɓe). Deftere ''Oxford'' ko faati e nehdi AI. Jaaynde jaaynde Oxford. 251 haa 269. 10.1093/Oxfordhb/9780190067397.013.16. <nowiki>ISBN 978-019-006739-7</nowiki>.
•Gebru, wuro Timnit (9 sulyee 2020). "Leñol e Jinnaaɗo". To Dubber, Markus D.; Paskual, Frank; Das, Sunit (winndinooɓe). Deftere Oxford ko faati e nehdi AI. Jaaynde jaaynde Oxford. 251 haa 269. 10.1093/Oxfordhb/9780190067397.013.16. <nowiki>ISBN 978-019-006739-7</nowiki>.
•Geburu, Timnit; Torres, Emil P. (1 abriil 2024). "Dental TESCREAL: Eugenics e fodoore utopia rewrude e hakkille kuuɓtodinɗo". Altine gadano. 29 (4). 10.5210/fm.v29i4.13636.
== Ƴeew kadi ==
Bias kodde
Kilaar Stapleton
Meredit wittaker
Sofi Zhang
== Tuugnorgal ==
<references />
[[Category:Ecoppi]]
hid17v61nrnkr5j7u9xwbo5sh1389s3
172352
172351
2026-06-05T07:28:42Z
Adamu mc
10501
Edit
172352
wikitext
text/x-wiki
{{Databox}}'''Timnit W. Gebru''' (amharik e tigrinya hiitande 1982/1983) ko ganndo ordinateer jibinaaɗo to [[Ecoppi]], golloowo e fannuuji hakkille kuuɓtodinɗo (AI), mbayliigu algoritme e ƴeewndo dokke]. Ko kanko woni gooto e sosɓe Black in AI, fedde daraniinde darnde ɓaleeɓe ɓurnde heewde e ƴellitaare e wiɗtooji AI. Ko kanko sosi Duɗal wiɗtooji ganndal kuuɓtodinngal (DAIR).<ref name="x634">{{Cite news|last1=Harwell|first1=Drew|last2=Tiku|first2=Nitasha|date=2020-12-05|title=Google's star AI ethics researcher, one of a few Black women in the field, says she was fired for a critical email|language=en-US|newspaper=[[The Washington Post]]|url=https://www.washingtonpost.com/technology/2020/12/03/timnit-gebru-google-fired/|access-date=2023-12-15|issn=0190-8286|archive-url=https://web.archive.org/web/20220501062746/https://www.washingtonpost.com/technology/2020/12/03/timnit-gebru-google-fired/|archive-date=2022-05-01}}</ref> <ref name="x634" />
E [[lewru]] Duujal 2020, luural hakkunde yimɓe fuɗɗii ko e ngonka Gebru e yaltude ''Google'', ɗo o wonnoo gardiiɗo karallaagal Goomu Hakkilantaagal Artifisiyel Etikal. Gebru wonnoo ko e winndude ɓataake ko faati e caɗeele ɗemɗe mawɗe (LLM) kuutortooɗe no parrot stochastique nii, o rokki ɗum ngam yaltineede. E wiyde Jeff Dean, ɓataake oo yettinaama tawa ɗaɓɓaani ƴeewndo nder ''[[Google]]'', ndeen noon, nde hollitii wonde nde yejjitaani wiɗtooji keewɗi jowitiiɗi e ɗuum. Njuɓɓudi ''Google'' ɗaɓɓiri Gebru yo ittu ɓataake oo walla ittude inɗe winndooɓe gollotooɓe e Google ɓee fof. Gebru naamndii anndinde e miijooji kala ƴeewtotooɗo, o wiyi so ''Google'' saliima maa o haaldu e gardiiɗo makko ko fayti e "ñalngu cakkitiingu". Google woppi golle makko ɗoon e ɗoon, wiyi ina njaɓa deƴƴere makko. Gebru hollitii wonde o ɗaɓɓaani e dow laawol yo o woppu laamu, o hunani tan.<ref>{{Cite book|last1=King|first1=Andrew|last2=Aljabar|first2=Paul|title=MATLAB PROGRAMMING FOR BIOMEDICAL ENGINEERS AND SCIENTISTS.|date=2022|publisher=ELSEVIER ACADEMIC PRESS|isbn=978-0-323-85773-4|location=[S.l.]|oclc=1286795502}}</ref><ref>{{Cite web|last=Chisling|first=Ava|date=24 July 2017|title=Excuse me, sir, but where are all the women?|url=https://blog.rossintelligence.com/where-are-the-women/|url-status=live|archive-url=https://web.archive.org/web/20190110183603/https://blog.rossintelligence.com/where-are-the-women/|archive-date=10 January 2019|access-date=9 January 2019|website=ROSS Intelligence|language=en}}</ref><ref name=":6">{{Cite magazine|last1=Simonite|first1=Tom|date=8 June 2021|title=What Really Happened When Google Ousted Timnit Gebru|url=https://www.wired.com/story/google-timnit-gebru-ai-what-really-happened|url-status=live|archive-url=https://web.archive.org/web/20210611072505/https://www.wired.com/story/google-timnit-gebru-ai-what-really-happened/|archive-date=11 June 2021|access-date=11 June 2021|magazine=[[Wired (magazine)|Wired]]|language=en-US|issn=1059-1028}}</ref>
Gebru ina anndaa no feewi e karallaagal mum e nder etikaaji hakkille artificiel. O innitiraa ko gooto e ardiiɓe 50 ɓurɓe mawnude e winndere nde, hono ''Fortune'', kadi o jeyaa ko e yimɓe sappo ''Nature'', ɓe mbayli ganndal e hitaande 2021, e hitaande 2022, o jeyaa ko e [[Yimɓe Ekoi|yimɓe]] ɓurɓe waawde Time.
==Nguurndam e jaŋde puɗɗagol==
Gebru mawni ko to wuro [[Adis Ababa|Addis Abeba]], leydi [[Ecoppi]].<ref>{{Cite book|last1=King|first1=Andrew|last2=Aljabar|first2=Paul|title=MATLAB PROGRAMMING FOR BIOMEDICAL ENGINEERS AND SCIENTISTS.|date=2022|publisher=ELSEVIER ACADEMIC PRESS|isbn=978-0-323-85773-4|location=[S.l.]|oclc=1286795502}}</ref> Baaba makko, ko injenieer elektirik, jogiiɗo Doktoraa Filosofi (PhD), maayi nde o yahrata e duuɓi joy, yumma makko, ko ganndo faggudu, mawni mo.<ref>{{Cite web|last=Chisling|first=Ava|date=24 July 2017|title=Excuse me, sir, but where are all the women?|url=https://blog.rossintelligence.com/where-are-the-women/|url-status=live|archive-url=https://web.archive.org/web/20190110183603/https://blog.rossintelligence.com/where-are-the-women/|archive-date=10 January 2019|access-date=9 January 2019|website=ROSS Intelligence|language=en}}</ref><ref name=":62">{{Cite magazine|last1=Simonite|first1=Tom|date=8 June 2021|title=What Really Happened When Google Ousted Timnit Gebru|url=https://www.wired.com/story/google-timnit-gebru-ai-what-really-happened|url-status=live|archive-url=https://web.archive.org/web/20210611072505/https://www.wired.com/story/google-timnit-gebru-ai-what-really-happened/|archive-date=11 June 2021|access-date=11 June 2021|magazine=[[Wired (magazine)|Wired]]|language=en-US|issn=1059-1028}}</ref> Jibnaaɓe makko ɗiɗo fof ko Eritree. Nde Gebru heɓi duuɓi 15, e nder wolde hakkunde Eritree e [[Ecoppi]], o dogi Ecoppi caggal nde won e ɓesngu makko ndiiwaa Eritree, o dogi o haɓa e wolde nde. E fuɗɗoode o haɗaama visa [[Amerik]],<ref name=":63">{{Cite magazine|last1=Simonite|first1=Tom|date=8 June 2021|title=What Really Happened When Google Ousted Timnit Gebru|url=https://www.wired.com/story/google-timnit-gebru-ai-what-really-happened|url-status=live|archive-url=https://web.archive.org/web/20210611072505/https://www.wired.com/story/google-timnit-gebru-ai-what-really-happened/|archive-date=11 June 2021|access-date=11 June 2021|magazine=[[Wired (magazine)|Wired]]|language=en-US|issn=1059-1028}}</ref><ref>{{Cite web|date=24 October 2019|title=Timnit Gebru {{!}} Timnit Gebru {{!}} Advocating for Diversity, Inclusion, and Ethics in AI|url=https://www.widsconference.org/timnit-gebru.html|url-status=live|archive-url=https://web.archive.org/web/20201207193031/https://www.widsconference.org/timnit-gebru.html|archive-date=7 December 2020|access-date=14 December 2020|website=Women in Data Science Conference}}</ref> o hoɗi ko juuti to Irlande, kono o heɓi asilo politik to [[Amerik]],ko huunde nde o wiyi ko "miskineeɓe". Gebru hoɗi to Somerville, Massachusetts, ngam yahde duɗal jaaɓi haaɗtirde, ɗo o wiyi ɗoon e ɗoon o fuɗɗii heɓde njiyaagu, won jannginooɓe caliima jaɓde mo waɗde won e kursuuji ''Advanced Placement'', hay so tawii ko o baawɗo golle toowɗe.<ref name=":5">{{Cite magazine|last=Perrigo|first=Billy|date=18 January 2022|title=Why Timnit Gebru Isn't Waiting for Big Tech to Fix AI's Problems|url=https://time.com/6132399/timnit-gebru-ai-google/|url-status=live|magazine=[[Time (Magazine)|Time]]|language=en|archive-url=https://web.archive.org/web/20220119171639/https://time.com/6132399/timnit-gebru-ai-google/|archive-date=19 January 2022|access-date=19 January 2022}}</ref><ref name=":64">{{Cite magazine|last1=Simonite|first1=Tom|date=8 June 2021|title=What Really Happened When Google Ousted Timnit Gebru|url=https://www.wired.com/story/google-timnit-gebru-ai-what-really-happened|url-status=live|archive-url=https://web.archive.org/web/20210611072505/https://www.wired.com/story/google-timnit-gebru-ai-what-really-happened/|archive-date=11 June 2021|access-date=11 June 2021|magazine=[[Wired (magazine)|Wired]]|language=en-US|issn=1059-1028}}</ref>
Caggal nde o timmini jaŋde makko leslesre, kawral e polis waɗi Gebru e laawol feewde e ƴellitde etikaaji e nder karallaagal. Sehil makko gooto, debbo ɓaleejo, yani e nder bar, Gebru noddi polis ngam humpitaade ɗum. O wiyi, e nokku ɗo o waɗata ciimtol warngooji ɗii, sehil makko nanngaa, o rewnaa e suudu safrirdu. Gebru noddi ɗum wakkati piɓondiral e "yeru laaɓtuɗo njiyaagu njuɓɓudi."<ref name=":52">{{Cite magazine|last=Perrigo|first=Billy|date=18 January 2022|title=Why Timnit Gebru Isn't Waiting for Big Tech to Fix AI's Problems|url=https://time.com/6132399/timnit-gebru-ai-google/|url-status=live|magazine=[[Time (Magazine)|Time]]|language=en|archive-url=https://web.archive.org/web/20220119171639/https://time.com/6132399/timnit-gebru-ai-google/|archive-date=19 January 2022|access-date=19 January 2022}}</ref>
E hitaande 2001, Gebru jaɓaa to duɗal jaaɓi haaɗtirde <ref name=":0">{{Cite web|last=Lahde|first=Lisa|title=AI Innovators: How One Woman Followed Her Passion and Brought Diversity to AI|url=https://www.forbes.com/sites/nvidia/2018/07/10/ai-innovators-how-one-woman-followed-her-passion-and-brought-diversity-to-ai/|url-status=live|archive-url=https://web.archive.org/web/20190110133721/https://www.forbes.com/sites/nvidia/2018/07/10/ai-innovators-how-one-woman-followed-her-passion-and-brought-diversity-to-ai/|archive-date=10 January 2019|access-date=9 January 2019|website=[[Forbes]]|language=en}}</ref><ref name=":65">{{Cite magazine|last1=Simonite|first1=Tom|date=8 June 2021|title=What Really Happened When Google Ousted Timnit Gebru|url=https://www.wired.com/story/google-timnit-gebru-ai-what-really-happened|url-status=live|archive-url=https://web.archive.org/web/20210611072505/https://www.wired.com/story/google-timnit-gebru-ai-what-really-happened/|archive-date=11 June 2021|access-date=11 June 2021|magazine=[[Wired (magazine)|Wired]]|language=en-US|issn=1059-1028}}</ref>Stanford.Ko ɗoon o heɓi dipolomaaji makko Bachelor e Master e ganndal elektoronik <ref name=":1">{{Cite web|last=AI|first=People In|date=16 September 2017|title=Timnit Gebru honored as an Alicorn of Artificial Intelligence by People in AI|url=https://theselfpreneur.com/people-in-ai-timnit-gebru-alicorn-of-artificial-intelligence-8a83d132aa47|url-status=live|archive-url=https://web.archive.org/web/20201205163301/https://theselfpreneur.com/people-in-ai-timnit-gebru-alicorn-of-artificial-intelligence-8a83d132aa47?gi=d3b4a585f4e7|archive-date=5 December 2020|access-date=9 January 2019|website=Selfpreneur}}</ref>e PhD makko e yiyngo ordinateer e hitaande 2017.<ref name=":7">{{Cite web|title=Understanding the Limits of AI: When Algorithms Fail|url=https://events.technologyreview.com/video/watch/timnit-gebru-ai-limits-algorithms-fail/|archive-url=https://web.archive.org/web/20201205163259/https://events.technologyreview.com/video/watch/timnit-gebru-ai-limits-algorithms-fail/|archive-date=5 December 2020|access-date=9 January 2019|website=[[MIT Technology Review]]}}</ref> Gebru ko Fei-Fei Li wasiyii ɗum e nder porogaraam mum doktoraa.<ref name=":72">{{Cite web|title=Understanding the Limits of AI: When Algorithms Fail|url=https://events.technologyreview.com/video/watch/timnit-gebru-ai-limits-algorithms-fail/|archive-url=https://web.archive.org/web/20201205163259/https://events.technologyreview.com/video/watch/timnit-gebru-ai-limits-algorithms-fail/|archive-date=5 December 2020|access-date=9 January 2019|website=[[MIT Technology Review]]}}</ref>
E nder wooteeji hooreleydaagu Amerik e hitaande 2008, Gebru waɗii kampaañ ngam wallitde [[Barack Obama|Barak Obama]].<ref name=":66">{{Cite magazine|last1=Simonite|first1=Tom|date=8 June 2021|title=What Really Happened When Google Ousted Timnit Gebru|url=https://www.wired.com/story/google-timnit-gebru-ai-what-really-happened|url-status=live|archive-url=https://web.archive.org/web/20210611072505/https://www.wired.com/story/google-timnit-gebru-ai-what-really-happened/|archive-date=11 June 2021|access-date=11 June 2021|magazine=[[Wired (magazine)|Wired]]|language=en-US|issn=1059-1028}}</ref>
Gebru hollitii wiɗtooji mum doktoraa e kawgel 2017 LDV Capital Vision Summit, ɗo annduɓe yiyngo ordinateeruuji kolliti golle mum en e terɗe gollorɗe e kapitaaluuji njulaagu. Gebru heɓi kawgel ngel, o fuɗɗii gollodaade e gollotooɓe woɗɓe e jom jawdi en.<ref>{{Cite web|title=Speaker Details: EmTech MIT - Timnit Gebru|url=https://event.technologyreview.com/emtech-mit-2022/speaker/433025/timnit-gebru|access-date=2022-06-13|website=event.technologyreview.com|language=en-AG}}</ref><ref name=":3">{{Cite web|title=Timnit Gebru Wins 2017 ECVC: Leveraging Computer Vision to Predict Race, Education and Income via Google Streetview Images|url=https://www.ldv.co/blog/2017/7/18/timnit-gebru-wins-2017-ecvc-leveraging-computer-vision-to-predict-race-education-and-income-via-google-streetview-images|url-status=live|archive-url=https://web.archive.org/web/20190110073938/https://www.ldv.co/blog/2017/7/18/timnit-gebru-wins-2017-ecvc-leveraging-computer-vision-to-predict-race-education-and-income-via-google-streetview-images|archive-date=10 January 2019|access-date=9 January 2019|website=LDV Capital|date=21 July 2017|language=en-US}}</ref>
E nder porogaraam makko PhD e hitaande 2016 e hitaande 2018, Gebru artii Ecoppi e kampaañ porogaraam Jelani Nelson biyeteeɗo AddisCoder.<ref>{{Cite web|last=|first=|title=Timnit Gebru: Among Incredible Women Advancing A.I. Research at Tadias Magazine|url=http://www.tadias.com/05/22/2017/timnit-gebru-among-incredible-women-advancing-a-i-research/|url-status=live|archive-url=https://web.archive.org/web/20190110074006/http://www.tadias.com/05/22/2017/timnit-gebru-among-incredible-women-advancing-a-i-research/|archive-date=10 January 2019|access-date=9 January 2019|website=Tadias}}</ref><ref>{{Cite web|title=History {{!}} AddisCoder|url=https://www.addiscoder.com/history/|url-status=live|archive-url=https://web.archive.org/web/20180321030309/http://www.addiscoder.com/history/|archive-date=21 March 2018|access-date=10 January 2019|website=www.addiscoder.com}}</ref>
Nde o woni e golle PhD makko, Gebru winndii winndannde nde meeɗaa yaltineede, ko fayti e ngoƴa makko e ko fayti e AI. O winndii e batte ŋakkeende keewal e nder fannu oo,<ref name=":53">{{Cite magazine|last=Perrigo|first=Billy|date=18 January 2022|title=Why Timnit Gebru Isn't Waiting for Big Tech to Fix AI's Problems|url=https://time.com/6132399/timnit-gebru-ai-google/|url-status=live|magazine=[[Time (Magazine)|Time]]|language=en|archive-url=https://web.archive.org/web/20220119171639/https://time.com/6132399/timnit-gebru-ai-google/|archive-date=19 January 2022|access-date=19 January 2022}}</ref> o tuugnii ko e humpitooji makko e polis e wiɗto ProPublica jowitiingo e polis teskaango, kolliroowo ƴeewndo mbayliigu aadee e nder janngugol masiŋaaji. E nder ɓataake o, o ƴattii "pinal fedde sukaaɓe", o miijii ko o yi'i e batuuji worɓe yarooɓe tawtoraaɓe ina njuuma e makko, o ñiŋi kadi dewal jaambaaro yimɓe mawɓe fannu oo.<ref name=":67">{{Cite magazine|last1=Simonite|first1=Tom|date=8 June 2021|title=What Really Happened When Google Ousted Timnit Gebru|url=https://www.wired.com/story/google-timnit-gebru-ai-what-really-happened|url-status=live|archive-url=https://web.archive.org/web/20210611072505/https://www.wired.com/story/google-timnit-gebru-ai-what-really-happened/|archive-date=11 June 2021|access-date=11 June 2021|magazine=[[Wired (magazine)|Wired]]|language=en-US|issn=1059-1028}}</ref>
== Kugal ==
[[File:Visual Computational Sociology.jpg|thumb|Gebru yeewtude ko yiyti ko neɗɗo waawi teskaade, e won e hoolaare, no Ameriknaajo wootirta e sifaa oto mo ɓe njiylotoo]]
=== 2004–2013 : Ƴellitaare lowre to Apple ===
Gebru naati e ''Apple'' ko e stage nde o woni to ''Stanford'', omo gollina e diɗɗal maɓɓe hardware waɗde ''circuit'' ngam composanteeji audio, o rokkaama golle timmuɗe e hitaande rewtunde ndee.<ref name=":68">{{Cite magazine|last1=Simonite|first1=Tom|date=8 June 2021|title=What Really Happened When Google Ousted Timnit Gebru|url=https://www.wired.com/story/google-timnit-gebru-ai-what-really-happened|url-status=live|archive-url=https://web.archive.org/web/20210611072505/https://www.wired.com/story/google-timnit-gebru-ai-what-really-happened/|archive-date=11 June 2021|access-date=11 June 2021|magazine=[[Wired (magazine)|Wired]]|language=en-US|issn=1059-1028}}</ref> E golle makko e nder injenieer odio, gardiiɗo makko wiyi Wired wonde o "hulaani", kadi gollodiiɓe makko ina njiɗi mo no feewi. E nder golle makko to ''Apple'', Gebru ɓuri yiɗde mahde lowre, woni yiyngo ordinateer baawngo yiytude limooje aadee.<ref>{{Cite web|title=Timnit Gebru|url=https://databricks.com/speaker/timnit-gebru|url-status=live|archive-url=https://web.archive.org/web/20190110133713/https://databricks.com/speaker/timnit-gebru|archive-date=10 January 2019|access-date=9 January 2019|website=Databricks|language=en-US}}</ref> O yahi haa o ƴetti algoritmeeji gollorɗi signal ngam iPad gadano oo. E oon sahaa, o wiyi o miijaaki huutoraade ɗum ngam ƴeewde, o wiyi "mi tawii tan ko ɗum huunde welnde e karallaagal."<ref name=":69">{{Cite magazine|last1=Simonite|first1=Tom|date=8 June 2021|title=What Really Happened When Google Ousted Timnit Gebru|url=https://www.wired.com/story/google-timnit-gebru-ai-what-really-happened|url-status=live|archive-url=https://web.archive.org/web/20210611072505/https://www.wired.com/story/google-timnit-gebru-ai-what-really-happened/|archive-date=11 June 2021|access-date=11 June 2021|magazine=[[Wired (magazine)|Wired]]|language=en-US|issn=1059-1028}}</ref>
Ko juuti caggal nde o yalti sosiyetee oo, e nder dille #''AppleToo'' e nder ndunngu 2021, ɗe injenieer Apple biyeteeɗo Cher Scarlett ardii, mo o jokkondiri e Gebru,<ref>{{Cite magazine|last=Harrington|first=Caitlin|title=Apple Together Brings Corporate Workers Into the Union Effort|language=en-US|magazine=[[Wired (magazine)|Wired]]|url=https://www.wired.com/story/apple-together-solidarity-union-organizing/|access-date=2022-06-13|issn=1059-1028}}</ref><ref>{{Cite web|last1=Coulter|first1=Martin|last2=Langley|first2=Hugh|date=18 October 2021|title=Meet 18 Big Tech workers turned activists forcing scrutiny of everything from NDAs to military contracts|url=https://www.businessinsider.com/google-facebook-amazon-doordash-uber-apple-activism-technology-2021-10|url-status=live|access-date=20 January 2022|website=[[Business Insider]]|language=en-US|archive-date=20 January 2022|archive-url=https://web.archive.org/web/20220120171359/https://www.businessinsider.com/google-facebook-amazon-doordash-uber-apple-activism-technology-2021-10}}</ref><ref name=":11">{{Cite news|last=Albergotti|first=Reed|date=14 October 2021|title=She pulled herself from addiction by learning to code. Now she's leading a worker uprising at Apple.|newspaper=[[The Washington Post]]|url=https://www.washingtonpost.com/technology/2021/10/14/apple-worker-cher-scarlett/|access-date=20 January 2022|archive-date=14 October 2021|archive-url=https://web.archive.org/web/20211014132551/https://www.washingtonpost.com/technology/2021/10/14/apple-worker-cher-scarlett/|url-status=live}}</ref> Gebru hollitii wonde o heɓiino "geɗe keewɗe bonɗe" e "ko sahaa kala ina naamnoo no ɓe mbaawirta heɓde ɗum."<ref name=":15">{{Cite web|last=Schiffer|first=Zoe|date=23 August 2021|title=Apple employees are organizing, now under the banner #AppleToo|url=https://www.theverge.com/2021/8/23/22638150/apple-appletoo-employee-harassment-discord|url-status=live|archive-url=https://web.archive.org/web/20210828052718/https://www.theverge.com/2021/8/23/22638150/apple-appletoo-employee-harassment-discord|archive-date=28 August 2021|access-date=20 January 2022|website=[[The Verge]]|language=en}}</ref> ''Apple'' ɓooyii, jeertini ɓe mbaawataa jokkude diwde e les radar ko juuti.<ref>{{Cite web|last=Anguino|first=Dani|date=3 September 2021|title=#AppleToo: employees organize and allege harassment and discrimination|url=http://www.theguardian.com/technology/2021/sep/03/appletoo-apple-employees-organize-allege-harassment-discrimination|url-status=live|archive-url=https://web.archive.org/web/20220120170308/https://www.theguardian.com/technology/2021/sep/03/appletoo-apple-employees-organize-allege-harassment-discrimination|archive-date=20 January 2022|access-date=20 January 2022|website=[[The Guardian]]|language=en}}</ref> Gebru kadi ñiŋii no jaayɗe ɗee njuɓɓinirta Apple e jaayɗe goɗɗe, o wiyi wonde jaayndeeji ɗii ina mballita e reende sosiyeteeji ɗii e ƴeewndo yimɓe.<ref name=":112">{{Cite news|last=Albergotti|first=Reed|date=14 October 2021|title=She pulled herself from addiction by learning to code. Now she's leading a worker uprising at Apple.|newspaper=[[The Washington Post]]|url=https://www.washingtonpost.com/technology/2021/10/14/apple-worker-cher-scarlett/|access-date=20 January 2022|archive-date=14 October 2021|archive-url=https://web.archive.org/web/20211014132551/https://www.washingtonpost.com/technology/2021/10/14/apple-worker-cher-scarlett/|url-status=live}}</ref>
=== 2013-2017: Wiɗtooji to duɗal jaaɓi haaɗtirde Stanford e Mikrosoft ===
E hitaande 2013, Gebru naati e laboratuwaar Fei-Fei Li to Stanford, ɗo o hawri e jaŋde luggiɗnde e ''Google Street View'' ngam hiisaade demokaraasi hoɗdiiɓe [[Amerik]], hollirde wonde sifaaji renndo-faggudu ko wayi no no woote ɗee mbaɗirtee, ngalu, leñol, e jaŋde ina mbaawi ƴeewteede e ƴeewndorɗe otooji.<ref name=":12">{{Cite web|last=AI|first=People In|date=16 September 2017|title=Timnit Gebru honored as an Alicorn of Artificial Intelligence by People in AI|url=https://theselfpreneur.com/people-in-ai-timnit-gebru-alicorn-of-artificial-intelligence-8a83d132aa47|url-status=live|archive-url=https://web.archive.org/web/20201205163301/https://theselfpreneur.com/people-in-ai-timnit-gebru-alicorn-of-artificial-intelligence-8a83d132aa47?gi=d3b4a585f4e7|archive-date=5 December 2020|access-date=9 January 2019|website=Selfpreneur}}</ref><ref>{{Cite web|last=Lufkin|first=Bryan|date=6 January 2018|title=What Google Street View tells us about income|url=http://www.bbc.com/capital/story/20180105-how-your-car-signals-your-income|url-status=live|archive-url=https://web.archive.org/web/20190110155225/http://www.bbc.com/capital/story/20180105-how-your-car-signals-your-income|archive-date=10 January 2019|access-date=9 January 2019|website=Worklife|publisher=[[BBC]]|language=en}}</ref><ref>{{Cite news|date=2 March 2017|title=A machine-learning census of America's cities|newspaper=The Economist|url=https://www.economist.com/science-and-technology/2017/03/02/a-machine-learning-census-of-americas-cities|url-status=live|access-date=9 January 2019|archive-url=https://web.archive.org/web/20190110133637/https://www.economist.com/science-and-technology/2017/03/02/a-machine-learning-census-of-americas-cities|archive-date=10 January 2019|issn=0013-0613}}</ref><ref>{{Cite news|last=Lohr|first=Steve|date=31 December 2017|title=How Do You Vote? 50 Million Google Images Give a Clue|language=en-US|work=The New York Times|url=https://www.nytimes.com/2017/12/31/technology/google-images-voters.html|url-status=live|access-date=9 January 2019|archive-url=https://web.archive.org/web/20190110074121/https://www.nytimes.com/2017/12/31/technology/google-images-voters.html|archive-date=10 January 2019|issn=0362-4331}}</ref>
E hitaande 2015, Gebru tawtoraama batu mawngu fannu oo, hono Siistemaaji ƴellitgol humpitooji (NIPS), to Montreal, [[Kanada|Kanadaa]]. E nder 3 700 tawtoraaɓe, o teskiima wonde o jeyaa ko e wiɗtooɓe ɓaleeɓe seeɗa tan.<ref>{{Cite web|last=Hao|first=Karen|date=14 June 2021|title=Inside the fight to reclaim AI from Big Tech's control|url=https://www.technologyreview.com/2021/06/14/1026148/ai-big-tech-timnit-gebru-paper-ethics/|url-status=live|access-date=22 January 2022|website=[[MIT Technology Review]]|language=en|archive-date=22 January 2022|archive-url=https://web.archive.org/web/20220122222510/https://www.technologyreview.com/2021/06/14/1026148/ai-big-tech-timnit-gebru-paper-ethics/}}</ref> Nde o tawtoraama kadi hitaande rewtunde ndee, o waɗi limto, o teskiima wonde worɓe ɓaleeɓe njoyo tan ngoni heen, ko kanko tan woni debbo ɓaleejo e nder 8 500 depiteeji.<ref name=":610">{{Cite magazine|last1=Simonite|first1=Tom|date=8 June 2021|title=What Really Happened When Google Ousted Timnit Gebru|url=https://www.wired.com/story/google-timnit-gebru-ai-what-really-happened|url-status=live|archive-url=https://web.archive.org/web/20210611072505/https://www.wired.com/story/google-timnit-gebru-ai-what-really-happened/|archive-date=11 June 2021|access-date=11 June 2021|magazine=[[Wired (magazine)|Wired]]|language=en-US|issn=1059-1028}}</ref> Wondude e gollodiiɗo mum Rediet Abebe, Gebru sosi ''Black in AI'', renndo wiɗtooɓe ɓaleeɓe gollotooɓe e hakkillaaji artificiel, tawi faandaare mum ko ɓeydude woodgol, yiyteede, e wellitaare annduɓe e ardiiɓe ɓaleeɓe e nder fannu oo.<ref>{{Cite web|title=Black in AI - MacArthur Foundation|url=https://www.macfound.org/grantee/black-in-ai-10115302/|access-date=2025-01-18|website=www.macfound.org}}</ref><ref>{{Cite news|last=Bass|first=Dina|date=20 September 2021|title=Google's Former AI Ethics Chief Has a Plan to Rethink Big Tech|url=https://www.bloomberg.com/news/articles/2021-09-20/timnit-gebru-former-google-ai-ethics-chief-has-plan-to-rethink-big-tech|url-status=live|archive-url=https://web.archive.org/web/20211206194622/https://www.bloomberg.com/news/articles/2021-09-20/timnit-gebru-former-google-ai-ethics-chief-has-plan-to-rethink-big-tech|archive-date=6 December 2021|access-date=19 January 2022|work=[[Bloomberg News|Bloomberg]]}}</ref>
E nder ndunngu 2017, Gebru naati e ''Microsoft'' ngam wonde wiɗtoowo caggal doktoraa e nder laboratuwaar Nuunɗal, Jaɓɓungal, Laabi, e Neɗɗaagu e nder AI (FATE).<ref name=":611">{{Cite magazine|last1=Simonite|first1=Tom|date=8 June 2021|title=What Really Happened When Google Ousted Timnit Gebru|url=https://www.wired.com/story/google-timnit-gebru-ai-what-really-happened|url-status=live|archive-url=https://web.archive.org/web/20210611072505/https://www.wired.com/story/google-timnit-gebru-ai-what-really-happened/|archive-date=11 June 2021|access-date=11 June 2021|magazine=[[Wired (magazine)|Wired]]|language=en-US|issn=1059-1028}}</ref><ref name=":2">{{Cite web|title=Timnit Gebru|url=https://www.designbetter.co/conversations/timnit-gebru|url-status=live|archive-url=https://web.archive.org/web/20190110183344/https://www.designbetter.co/conversations/timnit-gebru|archive-date=10 January 2019|access-date=9 January 2019|website=Design Better}}</ref><ref>{{Cite web|title=Timnit Gebru|url=https://www.worldsciencefestival.com/participants/timnit-gebru/|url-status=live|archive-url=https://web.archive.org/web/20190110073948/https://www.worldsciencefestival.com/participants/timnit-gebru/|archive-date=10 January 2019|access-date=9 January 2019|website=World Science Festival|language=en-US}}</ref> E hitaande 2017, Gebru haaliino e batu Nuunɗal e laaɓal, ɗo MIT Technology Review yeewtidi e makko ko fayti e ŋakkeende gonnde e nder njuɓɓudi AI e no ɓeydugol keewal e nder kippuuji AI waawi feewnude oon caɗeele. E nder yeewtere makko e Jackie Snow, Snow naamndii Gebru : « hol no ŋakkeende keewal waylirta hakkille artificiel e teeŋti noon e yiyngo ordinateer ? e Gebru hollitii wonde ina woodi biases gonɗe e ƴellitooɓe lowre ndee.<ref>{{Cite book|last1=Mitchell|first1=Margaret|last2=Wu|first2=Simone|last3=Zaldivar|first3=Andrew|last4=Barnes|first4=Parker|last5=Vasserman|first5=Lucy|last6=Hutchinson|first6=Ben|last7=Spitzer|first7=Elena|last8=Raji|first8=Inioluwa Deborah|last9=Gebru|first9=Timnit|title=Proceedings of the Conference on Fairness, Accountability, and Transparency|chapter=Model Cards for Model Reporting|date=2019|location=New York, New York, US|publisher=ACM Press|pages=220–229|arxiv=1810.03993|doi=10.1145/3287560.3287596|isbn=978-1-4503-6125-5|author-link1=Margaret Mitchell (scientist)|s2cid=52946140}}</ref> Nde o woni to Microsoft, Gebru wondi e binndanɗe wiɗto biyeteeɗe ''Gender Shades'',<ref name=":54">{{Cite magazine|last=Perrigo|first=Billy|date=18 January 2022|title=Why Timnit Gebru Isn't Waiting for Big Tech to Fix AI's Problems|url=https://time.com/6132399/timnit-gebru-ai-google/|url-status=live|magazine=[[Time (Magazine)|Time]]|language=en|archive-url=https://web.archive.org/web/20220119171639/https://time.com/6132399/timnit-gebru-ai-google/|archive-date=19 January 2022|access-date=19 January 2022}}</ref> ɗe ngoni innde eɓɓaande eɓɓaande ɓurnde yaajde to Duɗal Karallaagal to Massachusetts, nde winndiyanke gooto biyeteeɗo Joy Buolamwini ardii. Ɓe ɗiɗo fof ɓe njiyti lowre anndinde yeeso, ɓe tawi e nder gollal gootal, rewɓe ɓaleeɓe ina pamɗi 35% e worɓe ɓaleeɓe.<ref>{{Cite news|last=Lohr|first=Steve|date=9 February 2018|title=Facial Recognition Is Accurate, if You're a White Guy|language=en-US|work=The New York Times|url=https://www.nytimes.com/2018/02/09/technology/facial-recognition-race-artificial-intelligence.html|url-status=live|access-date=9 January 2019|archive-url=https://web.archive.org/web/20190109131036/https://www.nytimes.com/2018/02/09/technology/facial-recognition-race-artificial-intelligence.html|archive-date=9 January 2019|issn=0362-4331}}</ref>
=== 2018-2020: Etikaaji hakkille kuutorteeɗo to Google ===
Gebru naati ''Google'' e hitaande 2018, ɗo o ardii goomu ko faati e etikaaji hakkille kuuɓtodinɗo e Margaret Mitchell. O janngi ko woni e hakkille artificiel, o yiɗi ɓeydude mbaawka karallaagal ngam waɗde ko moƴƴi e renndo.<ref>{{Cite web|url=https://events.cornell.edu/event/digital_life_seminar_timnit_gebru|title=Digital Life Seminar {{!}} Timnit Gebru|website=Cornell University|language=en|access-date=9 January 2019|archive-date=10 January 2019|archive-url=https://web.archive.org/web/20190110073903/http://events.cornell.edu/event/digital_life_seminar_timnit_gebru|url-status=live}}</ref>
E hitaande 2019, Gebru e wiɗtooɓe woɗɓe hakkillaaji artifisiyel "siifondirii ɓataake ina ɗaɓɓi e ''Amazon'' yo woppu yeeyde karallaagal mum anndinde yeeso e juɓɓule toppitiiɗe sariya sabu ngal ƴaañii ko e rewɓe e yimɓe ɓaleeɓe", ɓe ciftorii wiɗto ngo wiɗtooɓe MIT mbaɗi kollitooji wonde karallaagal anndinde yeeso ''Amazon'' ina jogii ko ɓuri kala karallaagal anndinde yeeso ''Amazon'' sosiyetee oo lowre anndinde yeeso.<ref>{{Cite news|url=https://www.nytimes.com/2019/04/03/technology/amazon-facial-recognition-technology.html|title=A.I. Experts Question Amazons Facial-Recognition Technology|last=Mitchell|first=Andrea|date=April 2019|work=ICT Monitor Worldwide; Amman|archive-date=26 November 2019|archive-url=https://web.archive.org/web/20191126211244/https://www.nytimes.com/2019/04/03/technology/amazon-facial-recognition-technology.html|url-status=live}}</ref> E nder yeewtere New York ''Times'', Gebru ɓeydi heen wonde omo sikki anndinde yeeso ina saɗi no feewi, tee ina waawi huutoreede ngam reentaade sariya e kisal e oo sahaa.<ref>{{Cite news|last=Ovide|first=Shira|date=9 June 2020|title=A Case for Banning Facial Recognition|language=en-US|work=The New York Times|url=https://www.nytimes.com/2020/06/09/technology/facial-recognition-software.html|access-date=12 July 2020|issn=0362-4331|archive-date=17 July 2020|archive-url=https://web.archive.org/web/20200717094945/https://www.nytimes.com/2020/06/09/technology/facial-recognition-software.html|url-status=live}}</ref>
=== Yaltu e Google ===
E hitaande 2020 Gebru e wondiiɓe mum njoyo mbinndi winndannde tiitoonde mum ko "Ko fayti e kulhuli parrot stochastic: Mbele Modeluuji ɗemɗe ina mbaawi mawnude no feewi?<ref name="parrots">{{cite Q|Q105943036}}</ref> 🦜". Ɗerewol ngol ƴeewtiima caɗeele moodeluuji ɗemɗe mawɗe no feewi, ina heen jokkere enɗam mum en e nokkuuji, njoɓdi kaalis, ŋakkeende ƴeewndo moodeluuji mawɗi, mbaawka LLM hollirde njiyaagu e won e pelle, waasde LLM faamde ɗemngal ngal ɓe kuutortoo, e huutoraade disinformation ngam saaktude.<ref name=":8">{{Cite web|last=Haoarchive|first=Karen|date=4 December 2020|title=We read the paper that forced Timnit Gebru out of Google. Here's what it says.|url=https://www.technologyreview.com/2020/12/04/1013294/google-ai-ethics-research-paper-forced-out-timnit-gebru/|url-status=live|access-date=19 January 2022|website=[[MIT Technology Review]]|language=en|archive-date=6 October 2021|archive-url=https://web.archive.org/web/20211006233625/https://www.technologyreview.com/2020/12/04/1013294/google-ai-ethics-research-paper-forced-out-timnit-gebru/}}</ref>
E lewru Duujal 2020, golle makko e Google njoofi caggal nde njuɓɓudi Google naamndii mo yo o ittu ɓataake oo hade makko yaltude, walla o itta inɗe gollotooɓe Google ɓee fof e ɓataake oo. E nder winndooɓe jeegom ɓee, ko Emily M. Bender tan gollotoo e Google e oon sahaa. E nder jaabawol, Gebru neldii iimeel ngam ɗaɓɓude ittude hoore mum e ɓataake oo so tawii Google rokkii konte hol ƴeewtuɗo golle ɗee e hol no ɗe ƴeewtiri, e sosde feere ƴeewndo ɓurnde laaɓtude ngam wiɗtooji garooji. O jokki heen wonde maa o gollodo e Google<ref name=":82">{{Cite web|last=Haoarchive|first=Karen|date=4 December 2020|title=We read the paper that forced Timnit Gebru out of Google. Here's what it says.|url=https://www.technologyreview.com/2020/12/04/1013294/google-ai-ethics-research-paper-forced-out-timnit-gebru/|url-status=live|access-date=19 January 2022|website=[[MIT Technology Review]]|language=en|archive-date=6 October 2021|archive-url=https://web.archive.org/web/20211006233625/https://www.technologyreview.com/2020/12/04/1013294/google-ai-ethics-research-paper-forced-out-timnit-gebru/}}</ref> e ñalngu joofnirde golle caggal nde o waɗi waktuuji potɗi so tawii sarɗiiji makko njoɓaaka. Gebru kadi neldii iimeel ɗiɗaɓo e doggol iimeeluuji rewɓe gollotooɓe e ''Google Brain'' ina tuuma sosiyetee oo “muumtude daande marginaal” e ittude porogaraamuuji keewal nder ''Google'' ngam ustude waktuuji.<ref name="NPR_1">{{cite news|url=https://www.npr.org/2020/12/17/947719354/ousted-black-google-researcher-they-wanted-to-have-my-presence-but-not-me-exactl|title=Ousted Black Google Researcher: 'They Wanted To Have My Presence, But Not Me Exactly'|last=Allyn|first=Bobby|newspaper=[[NPR]]|date=2020-12-17|url-status=live|quote=After Google demanded that Gebru retract the paper for not meeting the company's bar for publication, Gebru asked that the process be explained to her, including a list of everyone who was part of the decision. If Google refused, Gebru said she would talk to her manager about "a last date." Google took that to mean Gebru offered to resign immediately, and Google leadership say they accepted, but Gebru herself said no such offer was ever extended, only threatened.|access-date=19 December 2020|archive-date=18 December 2020|archive-url=https://web.archive.org/web/20201218225953/https://www.npr.org/2020/12/17/947719354/ousted-black-google-researcher-they-wanted-to-have-my-presence-but-not-me-exactl}}</ref> ''Google'' jaɓaani ɗaɓɓaande makko, o woppi golle makko ɗoon e ɗoon, o hollitii wonde ɓe njaɓii deƴƴere makko. Gebru hollitii wonde o riiwaama.
Caggal ɗuum, Jeff Dean, gardiiɗo wiɗtooji AI to ''Google'', neldi iimeel feewde e gollotooɓe ''Google'' ngam haalde ko fayti e yahdu Gebru. E nder iimeel hee,<ref>{{cite news|last1=Wong|first1=Julia Carrie|author-link=Julia Carrie Wong|date=4 December 2020|title=More than 1,200 Google workers condemn firing of AI scientist Timnit Gebru|url=https://www.theguardian.com/technology/2020/dec/04/timnit-gebru-google-ai-fired-diversity-ethics|url-status=live|archive-url=https://web.archive.org/web/20201215154825/https://www.theguardian.com/technology/2020/dec/04/timnit-gebru-google-ai-fired-diversity-ethics|archive-date=15 December 2020|access-date=15 December 2020|work=The Guardian}}</ref><ref>{{cite news|last1=Grant|first1=Nico|last2=Bass|first2=Dina|date=20 January 2021|title=Google Sidelines Second Artificial Intelligence Researcher|url=https://www.bloomberg.com/news/articles/2021-01-20/google-sidelines-second-artificial-intelligence-researcher|url-status=live|archive-url=https://web.archive.org/web/20210121145858/https://www.bloomberg.com/news/articles/2021-01-20/google-sidelines-second-artificial-intelligence-researcher|archive-date=21 January 2021|access-date=21 January 2021|work=Bloomberg}}</ref> o winndi wonde ɓataake oo yahdaani e tolnooji ''Google'' ngam yaltinde ɗum sabu nde yejjitii wiɗtooji keewɗi baɗanooɗi ko ɓooyaani ko fayti e laabi ngam ustude won e caɗeele mbayliigu e kuutoragol semmbe sifotooɗe e mayre. O fawii kadi e laawol wiɗto Google ngol, sibu ina yiɗi "haɓaade caɗeele teeŋtuɗe, kono waɗde ɗum e dow nuunɗal." Ko ina tolnoo e 2 700 gollotooɗo ''Google'' e ko ina ɓura 4 300 jannginooɓe e wallitooɓe renndo siwil ciifi ɓataake ngam ñiŋde Gebru mo tuumaama woppiteede.<ref>{{cite news|last1=Hao|first1=Karen|date=17 December 2020|title=Congress wants answers from Google about Timnit Gebru's firing|work=[[MIT Technology Review]]|url=https://www.technologyreview.com/2020/12/17/1014994/congress-wants-answers-from-google-about-timnit-gebrus-firing/|url-status=live|access-date=17 December 2020|archive-url=https://web.archive.org/web/20201225183907/https://www.technologyreview.com/2020/12/17/1014994/congress-wants-answers-from-google-about-timnit-gebrus-firing/|archive-date=25 December 2020}}</ref> Terɗe Kongres 9 neldi ɓataake feewde e ''Google'' ngam ɗaɓɓude e mum yo laaɓtin ngonkaaji gonɗi e yaltude Timnit Gebru. Mitchell ƴetti Twitter ngam ñiŋde no ''Google'' waɗiri gollotooɓe gollotooɓe ngam ittude fenaande e tooke e nder AI, haa arti noon e wiyde ina woppira Gebru. Mitchell woppitaama caggal ɗuum caggal nde o tuumaa sosde binndanɗe otomaatik ngam ƴeewde serweeji nder ''Google'' ngam seedaade bonanndeeji Gebru.<ref>{{cite news|last1=Hao|first1=Karen|date=17 December 2020|title=Congress wants answers from Google about Timnit Gebru's firing|work=[[MIT Technology Review]]|url=https://www.technologyreview.com/2020/12/17/1014994/congress-wants-answers-from-google-about-timnit-gebrus-firing/|url-status=live|access-date=17 December 2020|archive-url=https://web.archive.org/web/20201225183907/https://www.technologyreview.com/2020/12/17/1014994/congress-wants-answers-from-google-about-timnit-gebrus-firing/|archive-date=25 December 2020}}</ref><ref>{{Cite news|last=Metz|first=Cade|date=20 February 2021|title=A second Google A.I. researcher says the company fired her.|language=en-US|work=The New York Times|url=https://www.nytimes.com/2021/02/19/technology/google-ethical-artificial-intelligence-team.html|access-date=19 January 2022|issn=0362-4331|archive-date=19 January 2022|archive-url=https://web.archive.org/web/20220119230725/https://www.nytimes.com/2021/02/19/technology/google-ethical-artificial-intelligence-team.html|url-status=live}}</ref>
Caggal nde jaayndeeji bonɗi mbaɗi e ngonka yaltugol makko, Sundar Pichai, hooreejo Alphabet, sosiyetee mawɗo Google, fuɗɗii wiɗto lebbi keewɗi e ko waɗi koo.<ref name=":9">{{Cite web|last=Metz|first=Rachel|date=19 February 2020|title=Google is trying to end the controversy over its Ethical AI team. It's not going well|url=https://www.cnn.com/2021/02/19/tech/google-ai-ethics-investigation/index.html|url-status=live|access-date=19 January 2022|website=[[CNN]]|archive-date=19 January 2022|archive-url=https://web.archive.org/web/20220119230725/https://www.cnn.com/2021/02/19/tech/google-ai-ethics-investigation/index.html}}</ref><ref>{{Cite web|last=Metz|first=Rachel|date=9 December 2020|title=Google to examine the departure of a leading AI ethics researcher|url=https://www.cnn.com/2020/12/09/tech/google-timnit-gebru-sundar-pichai-memo/index.html|url-status=live|access-date=19 January 2022|website=[[CNN]]|archive-date=19 January 2022|archive-url=https://web.archive.org/web/20220119230725/https://www.cnn.com/2020/12/09/tech/google-timnit-gebru-sundar-pichai-memo/index.html}}</ref> Nde ƴeewndo ngoo joofi, Dean hollitii wonde Google maa waylu "laabi mum ngam ƴellitde no won e gollotooɓe njaltirta e sosiyetee oo."Yanti heen, Dean wiyi maa won waylooji e no binndanɗe wiɗto jogiiɗe toɓɓe "sensitive" ƴeewtetee, e keewal, potal, e paandaale naatgol maa ciimte to ''Alphabet' directs''7.<ref name=":92">{{Cite web|last=Metz|first=Rachel|date=19 February 2020|title=Google is trying to end the controversy over its Ethical AI team. It's not going well|url=https://www.cnn.com/2021/02/19/tech/google-ai-ethics-investigation/index.html|url-status=live|access-date=19 January 2022|website=[[CNN]]|archive-date=19 January 2022|archive-url=https://web.archive.org/web/20220119230725/https://www.cnn.com/2021/02/19/tech/google-ai-ethics-investigation/index.html}}</ref> Google waɗii kadi yeewtere ngam gollotooɓe ɓaleeɓe ngam yeewtidde e ko fayti e njiyaagu e nder sosiyetee oo,<ref>{{Cite web|last=Kramer|first=Anna|date=19 February 2021|title=Google vows to do better on DEI. Timnit Gebru is not impressed.|url=https://www.protocol.com/google-ends--investigation--timnit-gebru|access-date=20 January 2022|website=Protocol — The people, power and politics of tech|language=en|archive-date=20 January 2022|archive-url=https://web.archive.org/web/20220120211634/https://www.protocol.com/google-ends--investigation--timnit-gebru|url-status=live}}</ref> caggal ɗuum joɗnde psychothérapie groupe e terapist jogiiɗo yamiroore. Won e gollotooɓe mbiyi ko therapy referrals ko ƴattaade bonannde nde ɓe cikkata ko Gebru wiyde ina woppi golle<ref name=":122">{{Cite web|last1=Glaser|first1=April|last2=Adams|first2=Char|date=7 March 2021|title=Complaints to Google about racism and sexism met with therapy referrals|url=https://www.nbcnews.com/tech/tech-news/google-advised-mental-health-care-when-workers-complained-about-racism-n1259728|url-status=live|access-date=20 January 2022|website=[[NBC News]]|language=en|archive-date=20 January 2022|archive-url=https://web.archive.org/web/20220120175401/https://www.nbcnews.com/tech/tech-news/google-advised-mental-health-care-when-workers-complained-about-racism-n1259728}}</ref>.
E lewru noowammbar 2021, Nathan ''Cummings Foundation'', gollondirɗo e ''Open MIC'' e ballondiral e Color of Change,<ref>{{Cite web|date=12 November 2021|title=Alphabet Shareholders File Proposal for Racial Equity Audit, Activists and Employees Endorse|url=https://www.openmic.org/news/2021/11/12/alphabet-shareholders-file-proposal-for-racial-equity-audit-activists-and-employees-endorse|url-status=live|archive-url=https://web.archive.org/web/20220120175403/https://www.openmic.org/news/2021/11/12/alphabet-shareholders-file-proposal-for-racial-equity-audit-activists-and-employees-endorse|archive-date=20 January 2022|access-date=20 January 2022|website=Open MIC|language=en-US}}</ref>waɗii eɓɓaande jom jawdi en ina ɗaɓɓi "ƴeewndo potal leƴƴi" ngam yuurnitaade "batte bonɗe" Alfabet e "renndooji ɓaleeɓe, ɓiɓɓe leydi e yimɓe ɓaleeɓe (BIPOC)". Eɓɓaande ndee ina ɗaɓɓi kadi wiɗto ngam anndude so tawii Google ina jogori yoɓde gollotooɓe tokosɓe ɓe nganndu-ɗaa ko kamɓe ngoni ŋakkere enɗam,<ref>{{Cite web|last=Langley|first=Hugh|title=A Google shareholder is pressing the company to investigate whether its products harm racial minorities|url=https://www.businessinsider.com/google-shareholder-pushes-for-racial-equity-audit-annual-meeting-proxy-2021-11|url-status=live|archive-url=https://web.archive.org/web/20220120175402/https://www.businessinsider.com/google-shareholder-pushes-for-racial-equity-audit-annual-meeting-proxy-2021-11|archive-date=20 January 2022|access-date=20 January 2022|website=Business Insider|language=en-US}}</ref> e wiyde Gebru, eɓɓaande makko adannde ngam Google yoɓ BIPOC ɓurɓe heewde, e wiɗtooji makko jowitiiɗi e ŋakkeende njiyaagu e nder karallaagal Google.<ref>{{Cite web|last=Herrera|first=Sonya|date=12 November 2021|title=A foundation that promotes social justice is calling on Alphabet to commission a racial equity audit|url=https://www.bizjournals.com/sanjose/news/2021/11/12/foundationg-calls-for-alphabet-racial-equity-audit.html|url-status=live|archive-url=https://web.archive.org/web/20211113024121/https://www.bizjournals.com/sanjose/news/2021/11/12/foundationg-calls-for-alphabet-racial-equity-audit.html|archive-date=13 November 2021|access-date=20 January 2022|website=[[Biz Journals]]}}</ref> Eɓɓaande ndee rewi ko e ɗaɓɓaande ɓurnde famɗude e fedde terɗe Senaa Democratic Caucus nde Cory Booker ardii gila e fuɗɗoode ndeen hitaande, kadi ina hollita seertude Gebru e sosiyetee oo e golle mum.<ref>{{Cite web|last=Lima|first=Cristiano|date=2 June 2021|title=Senate Democrats call on Google to conduct racial equity audit|url=https://www.politico.com/news/2021/06/02/senate-democrats-google-racial-equity-491605|url-status=live|archive-url=https://web.archive.org/web/20220120180533/https://www.politico.com/news/2021/06/02/senate-democrats-google-racial-equity-491605|archive-date=20 January 2022|access-date=20 January 2022|website=[[POLITICO]]|language=en}}</ref>
E lewru Duujal 2021, jaaynde Reuters hollitii wonde Google ina woni e wiɗto to Departemaa Kaliforni toppitiiɗo golle e koɗki (DFEH) ngam waɗde ɗum e rewɓe ɓaleeɓe,<ref name=":14">{{Cite news|last=Dave|first=Paresh|date=17 December 2021|title=EXCLUSIVE-California probes Google's treatment of Black female workers|url=https://www.reuters.com/article/alphabet-google-workers-california-idCNL1N2SN005|url-status=live|archive-url=https://web.archive.org/web/20220120175401/https://www.reuters.com/article/alphabet-google-workers-california-idCNL1N2SN005|archive-date=20 January 2022|access-date=20 January 2022|work=Reuters|language=en}}</ref> caggal wullitaango keewngo laaɓtungo e dow fenaande e majjere gollotooɓe hannde e ɓennuɓe.[ Wiɗto ngoo ari ko caggal nde Gebru, e gollotooɓe BIPOC woɗɓe, kolliti wonde nde ɓe ngaddi humpitooji maɓɓe e njiyaagu e njiyaagu to ''Human Resources'',<ref>{{Cite web|last=Clark|first=Mitchell|date=17 December 2021|title=Google reportedly under investigation for how it treats Black female workers|url=https://www.theverge.com/2021/12/17/22841166/google-california-dfeh-black-female-employee-harassment-discrimination-investigation|url-status=live|archive-url=https://web.archive.org/web/20220202232010/https://www.theverge.com/2021/12/17/22841166/google-california-dfeh-black-female-employee-harassment-discrimination-investigation|archive-date=2 February 2022|access-date=20 January 2022|website=The Verge|language=en}}</ref> ɓe wasiyiima yo ɓe ƴettu lekki safaara e terapi rewrude e porogaraam ballal gollotooɓe (EAP) sosiyetee oo.<ref>{{Cite news|last=Clayton|first=James|date=14 December 2020|title=Timnit Gebru: Google and big tech are 'institutionally racist'|url=https://www.bbc.com/news/technology-55281862|url-status=live|archive-url=https://web.archive.org/web/20220120175403/https://www.bbc.com/news/technology-55281862|archive-date=20 January 2022|access-date=20 January 2022|work=[[BBC News]]|language=en-GB}}</ref> Gebru, e woɗɓe, ina cikki wonde ko o tuumaa ko ustude golle makko ko fenaande, kadi ko seedeeji wonde Google ko njiyaagu e nder juɓɓule. Google wiyi wonde "ina jokki e waɗde heen hakkille mum e ndee ɗoo golle teeŋtunde e wiɗtude no feewi kala ko ina addana ɗum, ngam tabitinde wonde [Google] ina jogii wakilaagu e potal."<ref name=":142">{{Cite news|last=Dave|first=Paresh|date=17 December 2021|title=EXCLUSIVE-California probes Google's treatment of Black female workers|url=https://www.reuters.com/article/alphabet-google-workers-california-idCNL1N2SN005|url-status=live|archive-url=https://web.archive.org/web/20220120175401/https://www.reuters.com/article/alphabet-google-workers-california-idCNL1N2SN005|archive-date=20 January 2022|access-date=20 January 2022|work=Reuters|language=en}}</ref>
=== Wiɗtooji keertiiɗi ===
E lewru suwee 2021, Gebru hollitii wonde ina moofta kaalis ngam "udditaade duɗal wiɗto keeriiɗo tuugingal e golle makko e fedde ''Google Ethical'' AI e humpito makko e Black in AI." pelle, tawi ko ɓuri teeŋtude ko e Afrik e Afriknaaɓe eggiyankooɓe wonɓe e leyɗeele dentuɗe [[Amerik]].<ref name="WAPO">{{cite news|last1=Tiku|first1=Nitasha|title=Google fired its star AI researcher one year ago. Now she's launching her own institute|url=https://www.washingtonpost.com/technology/2021/12/02/timnit-gebru-dair/|newspaper=[[The Washington Post]]|date=2 December 2021|access-date=2 December 2021|archive-date=2 December 2021|archive-url=https://web.archive.org/web/20211202165034/https://www.washingtonpost.com/technology/2021/12/02/timnit-gebru-dair/|url-status=live}}</ref>]<ref>{{Cite web|title=After being pushed out of Google, Timnit Gebru forms her own AI research institute: DAIR|url=https://techcrunch.com/2021/12/02/google-timnit-gebru-ai-research-dair/|last=Coldewey|first=Devin|date=2 December 2021|website=TechCrunch|language=en-US|access-date=3 December 2021|archive-date=24 February 2022|archive-url=https://web.archive.org/web/20220224204917/https://techcrunch.com/2021/12/02/google-timnit-gebru-ai-research-dair/|url-status=live}}</ref> Gooto e eɓɓooje fedde nde adannde ina anniyii ƴeewtaade natal satelitaaji gure e nder Afrik worgo e AI ngam ɓeydaade faamde legacy apartaayd.
Gebru e Émile P. Torres mbaɗii innde neologism TESCREAL ngam ñiŋde ko ɓe njiyri ko dental filosofiiji futurist gonɗi e dow mum en: waylo-waylo neɗɗo, ekstropianism, gootol, kosmism, hakkilantaagal, ballal moƴƴal, e juutngal. Gebru ina jokki e ƴeewde ɗeen geɗe ko batte njuumri e nder ''Big Tech'' e nanndinde ɗum en e "eugenicist en teeminannde 20ɓiire" e peewnugol eɓɓooji bonɗi ɗi ɓe kollirta ko "naftortooɗi neɗɗaagu".<ref>{{cite news|url=https://www.ft.com/content/edc30352-05fb-4fd8-a503-20b50ce014ab|title=We need to examine the beliefs of today's tech luminaries|newspaper=Financial Times|date=10 May 2023|last1=Ahuja|first1=Anjana}}</ref> <ref>{{Cite journal|last1=Gebru|first1=Timnit|last2=Torres|first2=Émile P.|date=2024-04-14|title=The TESCREAL bundle: Eugenics and the promise of utopia through artificial general intelligence|url=https://firstmonday.org/ojs/index.php/fm/article/view/13636|journal=First Monday|language=en|doi=10.5210/fm.v29i4.13636|doi-access=free|issn=1396-0466}}</ref>Gebru ñiŋii wiɗtooji jowitiiɗi e hakkille kuuɓtodinɗo artifisiyel (AGI) sibu ina tuugii e yuɓɓo (eugenics). Gebru hollitii wonde hakkille ina foti woɗɗitaade AGI, kadi etaade mahde AGI ko huunde nde alaa kisal.<ref>{{cite web|last=Artandi|first=Sophia|date=15 February 2023|title='Utopia for Whom?': Timnit Gebru on the dangers of Artificial General Intelligence|url=https://stanforddaily.com/2023/02/15/utopia-for-whom-timnit-gebru-on-the-dangers-of-artificial-general-intelligence/}}</ref>
== Njeenaaje e njeenaari ==
Gebru, Buolamwini, e Inioluwa Deborah Raji keɓii njeenaari kesiri AI to VentureBeat e hitaande 2019 e nder cate AI ngam moƴƴere ngam wiɗtooji maɓɓe teeŋtinɗi caɗeele mawɗe jowitiiɗe e mbayliigu algoritme e nder anndinde yeeso.<ref>{{Cite web|date=12 July 2019|title=AI innovation winners announced in San Francisco|url=http://www.innovationmatrix.com/news/ai-innovation-winners-san-francisco|access-date=12 July 2020|website=Innovation Matrix|language=en-US|archive-date=12 July 2020|archive-url=https://web.archive.org/web/20200712215720/http://www.innovationmatrix.com/news/ai-innovation-winners-san-francisco|url-status=live}}</ref><ref>{{Cite web|last1=Burt|first1=Chris|date=18 July 2019|title=Buolamwini, Gebru and Raji win AI Innovation Award for research into biometric bias|url=https://www.biometricupdate.com/201907/buolamwini-gebru-and-raji-win-ai-innovation-award-for-research-into-biometric-bias|access-date=12 July 2020|website=Biometric Update|language=en-US|archive-date=12 July 2020|archive-url=https://web.archive.org/web/20200712205601/https://www.biometricupdate.com/201907/buolamwini-gebru-and-raji-win-ai-innovation-award-for-research-into-biometric-bias|url-status=live}}</ref> Gebru innitiraa ko gooto e ardiiɓe 50 ɓurɓe mawnude e winndere nde, e hitaande 2021.<ref name=":10">{{Cite web|title=Timnit Gebru|url=https://fortune.com/worlds-greatest-leaders/2021/timnit-gebru/|url-status=live|archive-url=https://web.archive.org/web/20210514211251/https://fortune.com/worlds-greatest-leaders/2021/timnit-gebru/|archive-date=14 May 2021|access-date=16 May 2021|website=[[Fortune (magazine)|Fortune]]|language=en}}</ref> Gebru naatii e doggol annduɓe sappo jogiiɓe darnde teeŋtunde e ƴellitaare ganndal e hitaande 2021 nde jaaynde ganndal wiyeteende ''Nature'' winndi.<ref name="Nature's 10">{{cite web|title=Nature's 10 Ten people who helped shape science in 2021|url=https://www.nature.com/immersive/d41586-021-03621-0/index.html|website=Nature|access-date=19 December 2021|archive-date=18 February 2022|archive-url=https://web.archive.org/web/20220218093418/https://www.nature.com/immersive/d41586-021-03621-0/index.html|url-status=live}}</ref>
Gebru innitiraa ko gooto e yimɓe ɓurɓe waawde ''Time'' e hitaande 2022.<ref>{{Cite magazine|last=Noble|first=Safiya|date=23 May 2022|title=Timnit Gebru: The 100 Most Influential People of 2022|url=https://time.com/collection/100-most-influential-people-2022/6177822/timnit-gebru/|access-date=13 June 2022|magazine=[[Time (magazine)|Time]]|language=en|archive-date=6 June 2022|archive-url=https://web.archive.org/web/20220606213204/https://time.com/collection/100-most-influential-people-2022/6177822/timnit-gebru/|url-status=live}}</ref>
E hitaande 2023, Gebru innitiraa ko fedde Carnegie to New York, hono tedduɗo njeenaaje mawɗe eggooɓe. <ref>{{Cite web|date=2023-06-28|title=Pedro Pascal and World Bank's Ajay Banga among those named to Carnegie's 2023 Great Immigrants list|url=https://apnews.com/article/pedro-pascal-ajay-banga-carnegie-great-immigrants-f28abf588332dd3bf2fe089100efb279|access-date=2024-06-17|website=AP News|language=en}}</ref>O rokkaama njeenaari ngam darnde makko maantiniinde e fannu hakkille artificiel mo alaa ko woni e mum.<ref>{{Cite web|last=Carnegie Corporation of New York|title=Timnit Gebru {{!}} Carnegie Corporation of New York|url=https://www.carnegie.org/awards/honoree/timnit-gebru/|archive-url=https://web.archive.org/web/20230628215146/https://www.carnegie.org/awards/honoree/timnit-gebru/|archive-date=2023-06-28|access-date=2025-01-18|website=Carnegie Corporation of New York|language=en}}</ref>
E [[lewru]] noowammbar 2023, o naati e doggol rewɓe 100 BBC, o jeyaa ko e rewɓe ɓurɓe waawde e nder winndere nde.<ref name="BBC">{{Cite web|date=November 23, 2023|title=BBC 100 Women 2023: Who is on the list this year?|url=https://www.bbc.co.uk/news/resources/idt-02d9060e-15dc-426c-bfe0-86a6437e5234|access-date=2023-11-24|website=BBC News|language=en-GB}}</ref>
== Binndanɗe cuɓaaɗe ==
•Sosiyoloji hiisiwal yiyteende: laabi yiytere ordinateer e caɗeele<ref name="phd">{{cite thesis|year=2017|first=Timnit W.|last=Gebru|title=Visual computational sociology: computer vision methods and challenges|url=http://purl.stanford.edu/xg519hx1735|website=stanford.edu|publisher=Stanford University|id={{ProQuest| 28115618}}|degree=PhD}}</ref>
•Geburu, Timnit; Krause, ko Yonatan; Waŋ, Yilun; Ɗen, Duyuun; Deŋ, Jia; Aiden, Eres Liberman; Fee-Fee, Li (12 desaambar 2017). "Naftoraade jannde luggiɗnde e Google Street View ngam hiisaade keewal yimɓe e nder gure Amerik". Koolol Akademi Ganndal Ngenndiwal. 114 (50): 13108-13113. Kod Bib:2017PNAS..11413108G. 10.1073/pnas.1700035114. Ɗemngal 0027-8424. PMC 5740675. <nowiki>PMID 29183967</nowiki>.
•Buolamwini, Weltaare; Gebru, Timnit (2018). "Gender Shades: Ceerndagol laaɓal hakkundeeji e nder senngo jinnaaɓe njulaagu". Koolol wiɗtooji janngugol masiŋaaji. 81: 1-15. Ɗemngal 1938 haa 7288.
•Gebru, wuro Timnit (9 sulyee 2020). "Leñol e Jinnaaɗo". To Dubber, Markus D.; Paskual, •Frank; Das, Sunit (winndinooɓe). Deftere ''Oxford'' ko faati e nehdi AI. Jaaynde jaaynde Oxford. 251 haa 269. 10.1093/Oxfordhb/9780190067397.013.16. <nowiki>ISBN 978-019-006739-7</nowiki>.
•Gebru, wuro Timnit (9 sulyee 2020). "Leñol e Jinnaaɗo". To Dubber, Markus D.; Paskual, Frank; Das, Sunit (winndinooɓe). Deftere Oxford ko faati e nehdi AI. Jaaynde jaaynde Oxford. 251 haa 269. 10.1093/Oxfordhb/9780190067397.013.16. <nowiki>ISBN 978-019-006739-7</nowiki>.
•Geburu, Timnit; Torres, Emil P. (1 abriil 2024). "Dental TESCREAL: Eugenics e fodoore utopia rewrude e hakkille kuuɓtodinɗo". Altine gadano. 29 (4). 10.5210/fm.v29i4.13636.
== Ƴeew kadi ==
Bias kodde
Kilaar Stapleton
Meredit wittaker
Sofi Zhang
== Tuugnorgal ==
<references />
[[Category:Ecoppi]]
paoy3t56he4i7xyxdgtyddfzzui6nk8
172353
172352
2026-06-05T07:30:08Z
Adamu mc
10501
Add link
172353
wikitext
text/x-wiki
{{Databox}}'''Timnit W. Gebru''' (amharik e tigrinya hiitande 1982/1983) ko ganndo ordinateer jibinaaɗo to [[Ecoppi]], golloowo e fannuuji hakkille kuuɓtodinɗo (AI), mbayliigu algoritme e ƴeewndo dokke]. Ko kanko woni gooto e sosɓe Black in AI, fedde daraniinde darnde ɓaleeɓe ɓurnde heewde e ƴellitaare e wiɗtooji AI. Ko kanko sosi Duɗal wiɗtooji ganndal kuuɓtodinngal (DAIR).<ref name="x634">{{Cite news|last1=Harwell|first1=Drew|last2=Tiku|first2=Nitasha|date=2020-12-05|title=Google's star AI ethics researcher, one of a few Black women in the field, says she was fired for a critical email|language=en-US|newspaper=[[The Washington Post]]|url=https://www.washingtonpost.com/technology/2020/12/03/timnit-gebru-google-fired/|access-date=2023-12-15|issn=0190-8286|archive-url=https://web.archive.org/web/20220501062746/https://www.washingtonpost.com/technology/2020/12/03/timnit-gebru-google-fired/|archive-date=2022-05-01}}</ref> <ref name="x634" />
E [[lewru]] Duujal 2020, luural hakkunde yimɓe fuɗɗii ko e ngonka Gebru e yaltude ''Google'', ɗo o wonnoo gardiiɗo karallaagal Goomu Hakkilantaagal Artifisiyel Etikal. Gebru wonnoo ko e winndude ɓataake ko faati e caɗeele ɗemɗe mawɗe (LLM) kuutortooɗe no parrot stochastique nii, o rokki ɗum ngam yaltineede. E wiyde Jeff Dean, ɓataake oo yettinaama tawa ɗaɓɓaani ƴeewndo nder ''[[Google]]'', ndeen noon, nde hollitii wonde nde yejjitaani wiɗtooji keewɗi jowitiiɗi e ɗuum. Njuɓɓudi ''Google'' ɗaɓɓiri Gebru yo ittu ɓataake oo walla ittude inɗe winndooɓe gollotooɓe e Google ɓee fof. Gebru naamndii anndinde e miijooji kala ƴeewtotooɗo, o wiyi so ''Google'' saliima maa o haaldu e gardiiɗo makko ko fayti e "ñalngu cakkitiingu". Google woppi golle makko ɗoon e ɗoon, wiyi ina njaɓa deƴƴere makko. Gebru hollitii wonde o ɗaɓɓaani e dow laawol yo o woppu laamu, o hunani tan.<ref>{{Cite book|last1=King|first1=Andrew|last2=Aljabar|first2=Paul|title=MATLAB PROGRAMMING FOR BIOMEDICAL ENGINEERS AND SCIENTISTS.|date=2022|publisher=ELSEVIER ACADEMIC PRESS|isbn=978-0-323-85773-4|location=[S.l.]|oclc=1286795502}}</ref><ref>{{Cite web|last=Chisling|first=Ava|date=24 July 2017|title=Excuse me, sir, but where are all the women?|url=https://blog.rossintelligence.com/where-are-the-women/|url-status=live|archive-url=https://web.archive.org/web/20190110183603/https://blog.rossintelligence.com/where-are-the-women/|archive-date=10 January 2019|access-date=9 January 2019|website=ROSS Intelligence|language=en}}</ref><ref name=":6">{{Cite magazine|last1=Simonite|first1=Tom|date=8 June 2021|title=What Really Happened When Google Ousted Timnit Gebru|url=https://www.wired.com/story/google-timnit-gebru-ai-what-really-happened|url-status=live|archive-url=https://web.archive.org/web/20210611072505/https://www.wired.com/story/google-timnit-gebru-ai-what-really-happened/|archive-date=11 June 2021|access-date=11 June 2021|magazine=[[Wired (magazine)|Wired]]|language=en-US|issn=1059-1028}}</ref>
Gebru ina anndaa no feewi e karallaagal mum e nder etikaaji hakkille artificiel. O innitiraa ko gooto e ardiiɓe 50 ɓurɓe mawnude e winndere nde, hono ''Fortune'', kadi o jeyaa ko e yimɓe sappo ''Nature'', ɓe mbayli ganndal e hitaande 2021, e hitaande 2022, o jeyaa ko e [[Yimɓe Ekoi|yimɓe]] ɓurɓe waawde Time.
==Nguurndam e jaŋde puɗɗagol==
Gebru mawni ko to wuro [[Adis Ababa|Addis Abeba]], leydi [[Ecoppi]].<ref>{{Cite book|last1=King|first1=Andrew|last2=Aljabar|first2=Paul|title=MATLAB PROGRAMMING FOR BIOMEDICAL ENGINEERS AND SCIENTISTS.|date=2022|publisher=ELSEVIER ACADEMIC PRESS|isbn=978-0-323-85773-4|location=[S.l.]|oclc=1286795502}}</ref> Baaba makko, ko injenieer elektirik, jogiiɗo Doktoraa Filosofi (PhD), maayi nde o yahrata e duuɓi joy, yumma makko, ko ganndo faggudu, mawni mo.<ref>{{Cite web|last=Chisling|first=Ava|date=24 July 2017|title=Excuse me, sir, but where are all the women?|url=https://blog.rossintelligence.com/where-are-the-women/|url-status=live|archive-url=https://web.archive.org/web/20190110183603/https://blog.rossintelligence.com/where-are-the-women/|archive-date=10 January 2019|access-date=9 January 2019|website=ROSS Intelligence|language=en}}</ref><ref name=":62">{{Cite magazine|last1=Simonite|first1=Tom|date=8 June 2021|title=What Really Happened When Google Ousted Timnit Gebru|url=https://www.wired.com/story/google-timnit-gebru-ai-what-really-happened|url-status=live|archive-url=https://web.archive.org/web/20210611072505/https://www.wired.com/story/google-timnit-gebru-ai-what-really-happened/|archive-date=11 June 2021|access-date=11 June 2021|magazine=[[Wired (magazine)|Wired]]|language=en-US|issn=1059-1028}}</ref> Jibnaaɓe makko ɗiɗo fof ko Eritree. Nde Gebru heɓi duuɓi 15, e nder wolde hakkunde Eritree e [[Ecoppi]], o dogi Ecoppi caggal nde won e ɓesngu makko ndiiwaa Eritree, o dogi o haɓa e wolde nde. E fuɗɗoode o haɗaama visa [[Amerik]],<ref name=":63">{{Cite magazine|last1=Simonite|first1=Tom|date=8 June 2021|title=What Really Happened When Google Ousted Timnit Gebru|url=https://www.wired.com/story/google-timnit-gebru-ai-what-really-happened|url-status=live|archive-url=https://web.archive.org/web/20210611072505/https://www.wired.com/story/google-timnit-gebru-ai-what-really-happened/|archive-date=11 June 2021|access-date=11 June 2021|magazine=[[Wired (magazine)|Wired]]|language=en-US|issn=1059-1028}}</ref><ref>{{Cite web|date=24 October 2019|title=Timnit Gebru {{!}} Timnit Gebru {{!}} Advocating for Diversity, Inclusion, and Ethics in AI|url=https://www.widsconference.org/timnit-gebru.html|url-status=live|archive-url=https://web.archive.org/web/20201207193031/https://www.widsconference.org/timnit-gebru.html|archive-date=7 December 2020|access-date=14 December 2020|website=Women in Data Science Conference}}</ref> o hoɗi ko juuti to Irlande, kono o heɓi asilo politik to [[Amerik]],ko huunde nde o wiyi ko "miskineeɓe". Gebru hoɗi to Somerville, Massachusetts, ngam yahde duɗal jaaɓi haaɗtirde, ɗo o wiyi ɗoon e ɗoon o fuɗɗii heɓde njiyaagu, won jannginooɓe caliima jaɓde mo waɗde won e kursuuji ''Advanced Placement'', hay so tawii ko o baawɗo golle toowɗe.<ref name=":5">{{Cite magazine|last=Perrigo|first=Billy|date=18 January 2022|title=Why Timnit Gebru Isn't Waiting for Big Tech to Fix AI's Problems|url=https://time.com/6132399/timnit-gebru-ai-google/|url-status=live|magazine=[[Time (Magazine)|Time]]|language=en|archive-url=https://web.archive.org/web/20220119171639/https://time.com/6132399/timnit-gebru-ai-google/|archive-date=19 January 2022|access-date=19 January 2022}}</ref><ref name=":64">{{Cite magazine|last1=Simonite|first1=Tom|date=8 June 2021|title=What Really Happened When Google Ousted Timnit Gebru|url=https://www.wired.com/story/google-timnit-gebru-ai-what-really-happened|url-status=live|archive-url=https://web.archive.org/web/20210611072505/https://www.wired.com/story/google-timnit-gebru-ai-what-really-happened/|archive-date=11 June 2021|access-date=11 June 2021|magazine=[[Wired (magazine)|Wired]]|language=en-US|issn=1059-1028}}</ref>
Caggal nde o timmini jaŋde makko leslesre, kawral e polis waɗi Gebru e laawol feewde e ƴellitde etikaaji e nder karallaagal. Sehil makko gooto, debbo ɓaleejo, yani e nder bar, Gebru noddi polis ngam humpitaade ɗum. O wiyi, e nokku ɗo o waɗata ciimtol warngooji ɗii, sehil makko nanngaa, o rewnaa e suudu safrirdu. Gebru noddi ɗum wakkati piɓondiral e "yeru laaɓtuɗo njiyaagu njuɓɓudi."<ref name=":52">{{Cite magazine|last=Perrigo|first=Billy|date=18 January 2022|title=Why Timnit Gebru Isn't Waiting for Big Tech to Fix AI's Problems|url=https://time.com/6132399/timnit-gebru-ai-google/|url-status=live|magazine=[[Time (Magazine)|Time]]|language=en|archive-url=https://web.archive.org/web/20220119171639/https://time.com/6132399/timnit-gebru-ai-google/|archive-date=19 January 2022|access-date=19 January 2022}}</ref>
E hitaande 2001, Gebru jaɓaa to duɗal jaaɓi haaɗtirde <ref name=":0">{{Cite web|last=Lahde|first=Lisa|title=AI Innovators: How One Woman Followed Her Passion and Brought Diversity to AI|url=https://www.forbes.com/sites/nvidia/2018/07/10/ai-innovators-how-one-woman-followed-her-passion-and-brought-diversity-to-ai/|url-status=live|archive-url=https://web.archive.org/web/20190110133721/https://www.forbes.com/sites/nvidia/2018/07/10/ai-innovators-how-one-woman-followed-her-passion-and-brought-diversity-to-ai/|archive-date=10 January 2019|access-date=9 January 2019|website=[[Forbes]]|language=en}}</ref><ref name=":65">{{Cite magazine|last1=Simonite|first1=Tom|date=8 June 2021|title=What Really Happened When Google Ousted Timnit Gebru|url=https://www.wired.com/story/google-timnit-gebru-ai-what-really-happened|url-status=live|archive-url=https://web.archive.org/web/20210611072505/https://www.wired.com/story/google-timnit-gebru-ai-what-really-happened/|archive-date=11 June 2021|access-date=11 June 2021|magazine=[[Wired (magazine)|Wired]]|language=en-US|issn=1059-1028}}</ref>Stanford.Ko ɗoon o heɓi dipolomaaji makko Bachelor e Master e ganndal elektoronik <ref name=":1">{{Cite web|last=AI|first=People In|date=16 September 2017|title=Timnit Gebru honored as an Alicorn of Artificial Intelligence by People in AI|url=https://theselfpreneur.com/people-in-ai-timnit-gebru-alicorn-of-artificial-intelligence-8a83d132aa47|url-status=live|archive-url=https://web.archive.org/web/20201205163301/https://theselfpreneur.com/people-in-ai-timnit-gebru-alicorn-of-artificial-intelligence-8a83d132aa47?gi=d3b4a585f4e7|archive-date=5 December 2020|access-date=9 January 2019|website=Selfpreneur}}</ref>e PhD makko e yiyngo ordinateer e hitaande 2017.<ref name=":7">{{Cite web|title=Understanding the Limits of AI: When Algorithms Fail|url=https://events.technologyreview.com/video/watch/timnit-gebru-ai-limits-algorithms-fail/|archive-url=https://web.archive.org/web/20201205163259/https://events.technologyreview.com/video/watch/timnit-gebru-ai-limits-algorithms-fail/|archive-date=5 December 2020|access-date=9 January 2019|website=[[MIT Technology Review]]}}</ref> Gebru ko Fei-Fei Li wasiyii ɗum e nder porogaraam mum doktoraa.<ref name=":72">{{Cite web|title=Understanding the Limits of AI: When Algorithms Fail|url=https://events.technologyreview.com/video/watch/timnit-gebru-ai-limits-algorithms-fail/|archive-url=https://web.archive.org/web/20201205163259/https://events.technologyreview.com/video/watch/timnit-gebru-ai-limits-algorithms-fail/|archive-date=5 December 2020|access-date=9 January 2019|website=[[MIT Technology Review]]}}</ref>
E nder wooteeji hooreleydaagu Amerik e hitaande 2008, Gebru waɗii kampaañ ngam wallitde [[Barack Obama|Barak Obama]].<ref name=":66">{{Cite magazine|last1=Simonite|first1=Tom|date=8 June 2021|title=What Really Happened When Google Ousted Timnit Gebru|url=https://www.wired.com/story/google-timnit-gebru-ai-what-really-happened|url-status=live|archive-url=https://web.archive.org/web/20210611072505/https://www.wired.com/story/google-timnit-gebru-ai-what-really-happened/|archive-date=11 June 2021|access-date=11 June 2021|magazine=[[Wired (magazine)|Wired]]|language=en-US|issn=1059-1028}}</ref>
Gebru hollitii wiɗtooji mum doktoraa e kawgel 2017 LDV Capital Vision Summit, ɗo annduɓe yiyngo ordinateeruuji kolliti golle mum en e terɗe gollorɗe e kapitaaluuji njulaagu. Gebru heɓi kawgel ngel, o fuɗɗii gollodaade e gollotooɓe woɗɓe e jom jawdi en.<ref>{{Cite web|title=Speaker Details: EmTech MIT - Timnit Gebru|url=https://event.technologyreview.com/emtech-mit-2022/speaker/433025/timnit-gebru|access-date=2022-06-13|website=event.technologyreview.com|language=en-AG}}</ref><ref name=":3">{{Cite web|title=Timnit Gebru Wins 2017 ECVC: Leveraging Computer Vision to Predict Race, Education and Income via Google Streetview Images|url=https://www.ldv.co/blog/2017/7/18/timnit-gebru-wins-2017-ecvc-leveraging-computer-vision-to-predict-race-education-and-income-via-google-streetview-images|url-status=live|archive-url=https://web.archive.org/web/20190110073938/https://www.ldv.co/blog/2017/7/18/timnit-gebru-wins-2017-ecvc-leveraging-computer-vision-to-predict-race-education-and-income-via-google-streetview-images|archive-date=10 January 2019|access-date=9 January 2019|website=LDV Capital|date=21 July 2017|language=en-US}}</ref>
E nder porogaraam makko PhD e hitaande 2016 e hitaande 2018, Gebru artii Ecoppi e kampaañ porogaraam Jelani Nelson biyeteeɗo AddisCoder.<ref>{{Cite web|last=|first=|title=Timnit Gebru: Among Incredible Women Advancing A.I. Research at Tadias Magazine|url=http://www.tadias.com/05/22/2017/timnit-gebru-among-incredible-women-advancing-a-i-research/|url-status=live|archive-url=https://web.archive.org/web/20190110074006/http://www.tadias.com/05/22/2017/timnit-gebru-among-incredible-women-advancing-a-i-research/|archive-date=10 January 2019|access-date=9 January 2019|website=Tadias}}</ref><ref>{{Cite web|title=History {{!}} AddisCoder|url=https://www.addiscoder.com/history/|url-status=live|archive-url=https://web.archive.org/web/20180321030309/http://www.addiscoder.com/history/|archive-date=21 March 2018|access-date=10 January 2019|website=www.addiscoder.com}}</ref>
Nde o woni e golle PhD makko, Gebru winndii winndannde nde meeɗaa yaltineede, ko fayti e ngoƴa makko e ko fayti e AI. O winndii e batte ŋakkeende keewal e nder fannu oo,<ref name=":53">{{Cite magazine|last=Perrigo|first=Billy|date=18 January 2022|title=Why Timnit Gebru Isn't Waiting for Big Tech to Fix AI's Problems|url=https://time.com/6132399/timnit-gebru-ai-google/|url-status=live|magazine=[[Time (Magazine)|Time]]|language=en|archive-url=https://web.archive.org/web/20220119171639/https://time.com/6132399/timnit-gebru-ai-google/|archive-date=19 January 2022|access-date=19 January 2022}}</ref> o tuugnii ko e humpitooji makko e polis e wiɗto ProPublica jowitiingo e polis teskaango, kolliroowo ƴeewndo mbayliigu aadee e nder janngugol masiŋaaji. E nder ɓataake o, o ƴattii "pinal fedde sukaaɓe", o miijii ko o yi'i e batuuji worɓe yarooɓe tawtoraaɓe ina njuuma e makko, o ñiŋi kadi dewal jaambaaro yimɓe mawɓe fannu oo.<ref name=":67">{{Cite magazine|last1=Simonite|first1=Tom|date=8 June 2021|title=What Really Happened When Google Ousted Timnit Gebru|url=https://www.wired.com/story/google-timnit-gebru-ai-what-really-happened|url-status=live|archive-url=https://web.archive.org/web/20210611072505/https://www.wired.com/story/google-timnit-gebru-ai-what-really-happened/|archive-date=11 June 2021|access-date=11 June 2021|magazine=[[Wired (magazine)|Wired]]|language=en-US|issn=1059-1028}}</ref>
== Kugal ==
[[File:Visual Computational Sociology.jpg|thumb|Gebru yeewtude ko yiyti ko neɗɗo waawi teskaade, e won e hoolaare, no Ameriknaajo wootirta e sifaa oto mo ɓe njiylotoo]]
=== 2004–2013 : Ƴellitaare lowre to Apple ===
Gebru naati e ''Apple'' ko e stage nde o woni to ''Stanford'', omo gollina e diɗɗal maɓɓe hardware waɗde ''circuit'' ngam composanteeji audio, o rokkaama golle timmuɗe e hitaande rewtunde ndee.<ref name=":68">{{Cite magazine|last1=Simonite|first1=Tom|date=8 June 2021|title=What Really Happened When Google Ousted Timnit Gebru|url=https://www.wired.com/story/google-timnit-gebru-ai-what-really-happened|url-status=live|archive-url=https://web.archive.org/web/20210611072505/https://www.wired.com/story/google-timnit-gebru-ai-what-really-happened/|archive-date=11 June 2021|access-date=11 June 2021|magazine=[[Wired (magazine)|Wired]]|language=en-US|issn=1059-1028}}</ref> E golle makko e nder injenieer odio, gardiiɗo makko wiyi Wired wonde o "hulaani", kadi gollodiiɓe makko ina njiɗi mo no feewi. E nder golle makko to ''Apple'', Gebru ɓuri yiɗde mahde lowre, woni yiyngo ordinateer baawngo yiytude limooje aadee.<ref>{{Cite web|title=Timnit Gebru|url=https://databricks.com/speaker/timnit-gebru|url-status=live|archive-url=https://web.archive.org/web/20190110133713/https://databricks.com/speaker/timnit-gebru|archive-date=10 January 2019|access-date=9 January 2019|website=Databricks|language=en-US}}</ref> O yahi haa o ƴetti algoritmeeji gollorɗi signal ngam iPad gadano oo. E oon sahaa, o wiyi o miijaaki huutoraade ɗum ngam ƴeewde, o wiyi "mi tawii tan ko ɗum huunde welnde e karallaagal."<ref name=":69">{{Cite magazine|last1=Simonite|first1=Tom|date=8 June 2021|title=What Really Happened When Google Ousted Timnit Gebru|url=https://www.wired.com/story/google-timnit-gebru-ai-what-really-happened|url-status=live|archive-url=https://web.archive.org/web/20210611072505/https://www.wired.com/story/google-timnit-gebru-ai-what-really-happened/|archive-date=11 June 2021|access-date=11 June 2021|magazine=[[Wired (magazine)|Wired]]|language=en-US|issn=1059-1028}}</ref>
Ko juuti caggal nde o yalti sosiyetee oo, e nder dille #''AppleToo'' e nder ndunngu 2021, ɗe injenieer Apple biyeteeɗo Cher Scarlett ardii, mo o jokkondiri e Gebru,<ref>{{Cite magazine|last=Harrington|first=Caitlin|title=Apple Together Brings Corporate Workers Into the Union Effort|language=en-US|magazine=[[Wired (magazine)|Wired]]|url=https://www.wired.com/story/apple-together-solidarity-union-organizing/|access-date=2022-06-13|issn=1059-1028}}</ref><ref>{{Cite web|last1=Coulter|first1=Martin|last2=Langley|first2=Hugh|date=18 October 2021|title=Meet 18 Big Tech workers turned activists forcing scrutiny of everything from NDAs to military contracts|url=https://www.businessinsider.com/google-facebook-amazon-doordash-uber-apple-activism-technology-2021-10|url-status=live|access-date=20 January 2022|website=[[Business Insider]]|language=en-US|archive-date=20 January 2022|archive-url=https://web.archive.org/web/20220120171359/https://www.businessinsider.com/google-facebook-amazon-doordash-uber-apple-activism-technology-2021-10}}</ref><ref name=":11">{{Cite news|last=Albergotti|first=Reed|date=14 October 2021|title=She pulled herself from addiction by learning to code. Now she's leading a worker uprising at Apple.|newspaper=[[The Washington Post]]|url=https://www.washingtonpost.com/technology/2021/10/14/apple-worker-cher-scarlett/|access-date=20 January 2022|archive-date=14 October 2021|archive-url=https://web.archive.org/web/20211014132551/https://www.washingtonpost.com/technology/2021/10/14/apple-worker-cher-scarlett/|url-status=live}}</ref> Gebru hollitii wonde o heɓiino "geɗe keewɗe bonɗe" e "ko sahaa kala ina naamnoo no ɓe mbaawirta heɓde ɗum."<ref name=":15">{{Cite web|last=Schiffer|first=Zoe|date=23 August 2021|title=Apple employees are organizing, now under the banner #AppleToo|url=https://www.theverge.com/2021/8/23/22638150/apple-appletoo-employee-harassment-discord|url-status=live|archive-url=https://web.archive.org/web/20210828052718/https://www.theverge.com/2021/8/23/22638150/apple-appletoo-employee-harassment-discord|archive-date=28 August 2021|access-date=20 January 2022|website=[[The Verge]]|language=en}}</ref> ''Apple'' ɓooyii, jeertini ɓe mbaawataa jokkude diwde e les radar ko juuti.<ref>{{Cite web|last=Anguino|first=Dani|date=3 September 2021|title=#AppleToo: employees organize and allege harassment and discrimination|url=http://www.theguardian.com/technology/2021/sep/03/appletoo-apple-employees-organize-allege-harassment-discrimination|url-status=live|archive-url=https://web.archive.org/web/20220120170308/https://www.theguardian.com/technology/2021/sep/03/appletoo-apple-employees-organize-allege-harassment-discrimination|archive-date=20 January 2022|access-date=20 January 2022|website=[[The Guardian]]|language=en}}</ref> Gebru kadi ñiŋii no jaayɗe ɗee njuɓɓinirta Apple e jaayɗe goɗɗe, o wiyi wonde jaayndeeji ɗii ina mballita e reende sosiyeteeji ɗii e ƴeewndo yimɓe.<ref name=":112">{{Cite news|last=Albergotti|first=Reed|date=14 October 2021|title=She pulled herself from addiction by learning to code. Now she's leading a worker uprising at Apple.|newspaper=[[The Washington Post]]|url=https://www.washingtonpost.com/technology/2021/10/14/apple-worker-cher-scarlett/|access-date=20 January 2022|archive-date=14 October 2021|archive-url=https://web.archive.org/web/20211014132551/https://www.washingtonpost.com/technology/2021/10/14/apple-worker-cher-scarlett/|url-status=live}}</ref>
=== 2013-2017: Wiɗtooji to duɗal jaaɓi haaɗtirde Stanford e Mikrosoft ===
E hitaande 2013, Gebru naati e laboratuwaar Fei-Fei Li to Stanford, ɗo o hawri e jaŋde luggiɗnde e ''Google Street View'' ngam hiisaade demokaraasi hoɗdiiɓe [[Amerik]], hollirde wonde sifaaji renndo-faggudu ko wayi no no woote ɗee mbaɗirtee, ngalu, leñol, e jaŋde ina mbaawi ƴeewteede e ƴeewndorɗe otooji.<ref name=":12">{{Cite web|last=AI|first=People In|date=16 September 2017|title=Timnit Gebru honored as an Alicorn of Artificial Intelligence by People in AI|url=https://theselfpreneur.com/people-in-ai-timnit-gebru-alicorn-of-artificial-intelligence-8a83d132aa47|url-status=live|archive-url=https://web.archive.org/web/20201205163301/https://theselfpreneur.com/people-in-ai-timnit-gebru-alicorn-of-artificial-intelligence-8a83d132aa47?gi=d3b4a585f4e7|archive-date=5 December 2020|access-date=9 January 2019|website=Selfpreneur}}</ref><ref>{{Cite web|last=Lufkin|first=Bryan|date=6 January 2018|title=What Google Street View tells us about income|url=http://www.bbc.com/capital/story/20180105-how-your-car-signals-your-income|url-status=live|archive-url=https://web.archive.org/web/20190110155225/http://www.bbc.com/capital/story/20180105-how-your-car-signals-your-income|archive-date=10 January 2019|access-date=9 January 2019|website=Worklife|publisher=[[BBC]]|language=en}}</ref><ref>{{Cite news|date=2 March 2017|title=A machine-learning census of America's cities|newspaper=The Economist|url=https://www.economist.com/science-and-technology/2017/03/02/a-machine-learning-census-of-americas-cities|url-status=live|access-date=9 January 2019|archive-url=https://web.archive.org/web/20190110133637/https://www.economist.com/science-and-technology/2017/03/02/a-machine-learning-census-of-americas-cities|archive-date=10 January 2019|issn=0013-0613}}</ref><ref>{{Cite news|last=Lohr|first=Steve|date=31 December 2017|title=How Do You Vote? 50 Million Google Images Give a Clue|language=en-US|work=The New York Times|url=https://www.nytimes.com/2017/12/31/technology/google-images-voters.html|url-status=live|access-date=9 January 2019|archive-url=https://web.archive.org/web/20190110074121/https://www.nytimes.com/2017/12/31/technology/google-images-voters.html|archive-date=10 January 2019|issn=0362-4331}}</ref>
E hitaande 2015, Gebru tawtoraama batu mawngu fannu oo, hono Siistemaaji ƴellitgol humpitooji (NIPS), to Montreal, [[Kanada|Kanadaa]]. E nder 3 700 tawtoraaɓe, o teskiima wonde o jeyaa ko e wiɗtooɓe ɓaleeɓe seeɗa tan.<ref>{{Cite web|last=Hao|first=Karen|date=14 June 2021|title=Inside the fight to reclaim AI from Big Tech's control|url=https://www.technologyreview.com/2021/06/14/1026148/ai-big-tech-timnit-gebru-paper-ethics/|url-status=live|access-date=22 January 2022|website=[[MIT Technology Review]]|language=en|archive-date=22 January 2022|archive-url=https://web.archive.org/web/20220122222510/https://www.technologyreview.com/2021/06/14/1026148/ai-big-tech-timnit-gebru-paper-ethics/}}</ref> Nde o tawtoraama kadi hitaande rewtunde ndee, o waɗi limto, o teskiima wonde worɓe ɓaleeɓe njoyo tan ngoni heen, ko kanko tan woni debbo ɓaleejo e nder 8 500 depiteeji.<ref name=":610">{{Cite magazine|last1=Simonite|first1=Tom|date=8 June 2021|title=What Really Happened When Google Ousted Timnit Gebru|url=https://www.wired.com/story/google-timnit-gebru-ai-what-really-happened|url-status=live|archive-url=https://web.archive.org/web/20210611072505/https://www.wired.com/story/google-timnit-gebru-ai-what-really-happened/|archive-date=11 June 2021|access-date=11 June 2021|magazine=[[Wired (magazine)|Wired]]|language=en-US|issn=1059-1028}}</ref> Wondude e gollodiiɗo mum Rediet Abebe, Gebru sosi ''Black in AI'', renndo wiɗtooɓe ɓaleeɓe gollotooɓe e hakkillaaji artificiel, tawi faandaare mum ko ɓeydude woodgol, yiyteede, e wellitaare annduɓe e ardiiɓe ɓaleeɓe e nder fannu oo.<ref>{{Cite web|title=Black in AI - MacArthur Foundation|url=https://www.macfound.org/grantee/black-in-ai-10115302/|access-date=2025-01-18|website=www.macfound.org}}</ref><ref>{{Cite news|last=Bass|first=Dina|date=20 September 2021|title=Google's Former AI Ethics Chief Has a Plan to Rethink Big Tech|url=https://www.bloomberg.com/news/articles/2021-09-20/timnit-gebru-former-google-ai-ethics-chief-has-plan-to-rethink-big-tech|url-status=live|archive-url=https://web.archive.org/web/20211206194622/https://www.bloomberg.com/news/articles/2021-09-20/timnit-gebru-former-google-ai-ethics-chief-has-plan-to-rethink-big-tech|archive-date=6 December 2021|access-date=19 January 2022|work=[[Bloomberg News|Bloomberg]]}}</ref>
E nder ndunngu 2017, Gebru naati e ''Microsoft'' ngam wonde wiɗtoowo caggal doktoraa e nder laboratuwaar Nuunɗal, Jaɓɓungal, Laabi, e Neɗɗaagu e nder AI (FATE).<ref name=":611">{{Cite magazine|last1=Simonite|first1=Tom|date=8 June 2021|title=What Really Happened When Google Ousted Timnit Gebru|url=https://www.wired.com/story/google-timnit-gebru-ai-what-really-happened|url-status=live|archive-url=https://web.archive.org/web/20210611072505/https://www.wired.com/story/google-timnit-gebru-ai-what-really-happened/|archive-date=11 June 2021|access-date=11 June 2021|magazine=[[Wired (magazine)|Wired]]|language=en-US|issn=1059-1028}}</ref><ref name=":2">{{Cite web|title=Timnit Gebru|url=https://www.designbetter.co/conversations/timnit-gebru|url-status=live|archive-url=https://web.archive.org/web/20190110183344/https://www.designbetter.co/conversations/timnit-gebru|archive-date=10 January 2019|access-date=9 January 2019|website=Design Better}}</ref><ref>{{Cite web|title=Timnit Gebru|url=https://www.worldsciencefestival.com/participants/timnit-gebru/|url-status=live|archive-url=https://web.archive.org/web/20190110073948/https://www.worldsciencefestival.com/participants/timnit-gebru/|archive-date=10 January 2019|access-date=9 January 2019|website=World Science Festival|language=en-US}}</ref> E hitaande 2017, Gebru haaliino e batu Nuunɗal e laaɓal, ɗo MIT Technology Review yeewtidi e makko ko fayti e ŋakkeende gonnde e nder njuɓɓudi AI e no ɓeydugol keewal e nder kippuuji AI waawi feewnude oon caɗeele. E nder yeewtere makko e Jackie Snow, Snow naamndii Gebru : « hol no ŋakkeende keewal waylirta hakkille artificiel e teeŋti noon e yiyngo ordinateer ? e Gebru hollitii wonde ina woodi biases gonɗe e ƴellitooɓe lowre ndee.<ref>{{Cite book|last1=Mitchell|first1=Margaret|last2=Wu|first2=Simone|last3=Zaldivar|first3=Andrew|last4=Barnes|first4=Parker|last5=Vasserman|first5=Lucy|last6=Hutchinson|first6=Ben|last7=Spitzer|first7=Elena|last8=Raji|first8=Inioluwa Deborah|last9=Gebru|first9=Timnit|title=Proceedings of the Conference on Fairness, Accountability, and Transparency|chapter=Model Cards for Model Reporting|date=2019|location=New York, New York, US|publisher=ACM Press|pages=220–229|arxiv=1810.03993|doi=10.1145/3287560.3287596|isbn=978-1-4503-6125-5|author-link1=Margaret Mitchell (scientist)|s2cid=52946140}}</ref> Nde o woni to Microsoft, Gebru wondi e binndanɗe wiɗto biyeteeɗe ''Gender Shades'',<ref name=":54">{{Cite magazine|last=Perrigo|first=Billy|date=18 January 2022|title=Why Timnit Gebru Isn't Waiting for Big Tech to Fix AI's Problems|url=https://time.com/6132399/timnit-gebru-ai-google/|url-status=live|magazine=[[Time (Magazine)|Time]]|language=en|archive-url=https://web.archive.org/web/20220119171639/https://time.com/6132399/timnit-gebru-ai-google/|archive-date=19 January 2022|access-date=19 January 2022}}</ref> ɗe ngoni innde eɓɓaande eɓɓaande ɓurnde yaajde to Duɗal Karallaagal to Massachusetts, nde winndiyanke gooto biyeteeɗo Joy Buolamwini ardii. Ɓe ɗiɗo fof ɓe njiyti lowre anndinde yeeso, ɓe tawi e nder gollal gootal, rewɓe ɓaleeɓe ina pamɗi 35% e worɓe ɓaleeɓe.<ref>{{Cite news|last=Lohr|first=Steve|date=9 February 2018|title=Facial Recognition Is Accurate, if You're a White Guy|language=en-US|work=The New York Times|url=https://www.nytimes.com/2018/02/09/technology/facial-recognition-race-artificial-intelligence.html|url-status=live|access-date=9 January 2019|archive-url=https://web.archive.org/web/20190109131036/https://www.nytimes.com/2018/02/09/technology/facial-recognition-race-artificial-intelligence.html|archive-date=9 January 2019|issn=0362-4331}}</ref>
=== 2018-2020: Etikaaji hakkille kuutorteeɗo to Google ===
Gebru naati ''Google'' e hitaande 2018, ɗo o ardii goomu ko faati e etikaaji hakkille kuuɓtodinɗo e Margaret Mitchell. O janngi ko woni e hakkille artificiel, o yiɗi ɓeydude mbaawka karallaagal ngam waɗde ko moƴƴi e renndo.<ref>{{Cite web|url=https://events.cornell.edu/event/digital_life_seminar_timnit_gebru|title=Digital Life Seminar {{!}} Timnit Gebru|website=Cornell University|language=en|access-date=9 January 2019|archive-date=10 January 2019|archive-url=https://web.archive.org/web/20190110073903/http://events.cornell.edu/event/digital_life_seminar_timnit_gebru|url-status=live}}</ref>
E hitaande 2019, Gebru e wiɗtooɓe woɗɓe hakkillaaji artifisiyel "siifondirii ɓataake ina ɗaɓɓi e ''Amazon'' yo woppu yeeyde karallaagal mum anndinde yeeso e juɓɓule toppitiiɗe sariya sabu ngal ƴaañii ko e rewɓe e yimɓe ɓaleeɓe", ɓe ciftorii wiɗto ngo wiɗtooɓe MIT mbaɗi kollitooji wonde karallaagal anndinde yeeso ''Amazon'' ina jogii ko ɓuri kala karallaagal anndinde yeeso ''Amazon'' sosiyetee oo lowre anndinde yeeso.<ref>{{Cite news|url=https://www.nytimes.com/2019/04/03/technology/amazon-facial-recognition-technology.html|title=A.I. Experts Question Amazons Facial-Recognition Technology|last=Mitchell|first=Andrea|date=April 2019|work=ICT Monitor Worldwide; Amman|archive-date=26 November 2019|archive-url=https://web.archive.org/web/20191126211244/https://www.nytimes.com/2019/04/03/technology/amazon-facial-recognition-technology.html|url-status=live}}</ref> E nder yeewtere New York ''Times'', Gebru ɓeydi heen wonde omo sikki anndinde yeeso ina saɗi no feewi, tee ina waawi huutoreede ngam reentaade sariya e kisal e oo sahaa.<ref>{{Cite news|last=Ovide|first=Shira|date=9 June 2020|title=A Case for Banning Facial Recognition|language=en-US|work=The New York Times|url=https://www.nytimes.com/2020/06/09/technology/facial-recognition-software.html|access-date=12 July 2020|issn=0362-4331|archive-date=17 July 2020|archive-url=https://web.archive.org/web/20200717094945/https://www.nytimes.com/2020/06/09/technology/facial-recognition-software.html|url-status=live}}</ref>
=== Yaltu e Google ===
E hitaande 2020 Gebru e wondiiɓe mum njoyo mbinndi winndannde tiitoonde mum ko "Ko fayti e kulhuli parrot stochastic: Mbele Modeluuji ɗemɗe ina mbaawi mawnude no feewi?<ref name="parrots">{{cite Q|Q105943036}}</ref> 🦜". Ɗerewol ngol ƴeewtiima caɗeele moodeluuji ɗemɗe mawɗe no feewi, ina heen jokkere enɗam mum en e nokkuuji, njoɓdi kaalis, ŋakkeende ƴeewndo moodeluuji mawɗi, mbaawka LLM hollirde njiyaagu e won e pelle, waasde LLM faamde [[ɗemngal]] ngal ɓe kuutortoo, e huutoraade disinformation ngam saaktude.<ref name=":8">{{Cite web|last=Haoarchive|first=Karen|date=4 December 2020|title=We read the paper that forced Timnit Gebru out of Google. Here's what it says.|url=https://www.technologyreview.com/2020/12/04/1013294/google-ai-ethics-research-paper-forced-out-timnit-gebru/|url-status=live|access-date=19 January 2022|website=[[MIT Technology Review]]|language=en|archive-date=6 October 2021|archive-url=https://web.archive.org/web/20211006233625/https://www.technologyreview.com/2020/12/04/1013294/google-ai-ethics-research-paper-forced-out-timnit-gebru/}}</ref>
E lewru Duujal 2020, golle makko e Google njoofi caggal nde njuɓɓudi Google naamndii mo yo o ittu ɓataake oo hade makko yaltude, walla o itta inɗe gollotooɓe Google ɓee fof e ɓataake oo. E nder winndooɓe jeegom ɓee, ko Emily M. Bender tan gollotoo e Google e oon sahaa. E nder jaabawol, Gebru neldii iimeel ngam ɗaɓɓude ittude hoore mum e ɓataake oo so tawii Google rokkii konte hol ƴeewtuɗo golle ɗee e hol no ɗe ƴeewtiri, e sosde feere ƴeewndo ɓurnde laaɓtude ngam wiɗtooji garooji. O jokki heen wonde maa o gollodo e Google<ref name=":82">{{Cite web|last=Haoarchive|first=Karen|date=4 December 2020|title=We read the paper that forced Timnit Gebru out of Google. Here's what it says.|url=https://www.technologyreview.com/2020/12/04/1013294/google-ai-ethics-research-paper-forced-out-timnit-gebru/|url-status=live|access-date=19 January 2022|website=[[MIT Technology Review]]|language=en|archive-date=6 October 2021|archive-url=https://web.archive.org/web/20211006233625/https://www.technologyreview.com/2020/12/04/1013294/google-ai-ethics-research-paper-forced-out-timnit-gebru/}}</ref> e ñalngu joofnirde golle caggal nde o waɗi waktuuji potɗi so tawii sarɗiiji makko njoɓaaka. Gebru kadi neldii iimeel ɗiɗaɓo e doggol iimeeluuji rewɓe gollotooɓe e ''Google Brain'' ina tuuma sosiyetee oo “muumtude daande marginaal” e ittude porogaraamuuji keewal nder ''Google'' ngam ustude waktuuji.<ref name="NPR_1">{{cite news|url=https://www.npr.org/2020/12/17/947719354/ousted-black-google-researcher-they-wanted-to-have-my-presence-but-not-me-exactl|title=Ousted Black Google Researcher: 'They Wanted To Have My Presence, But Not Me Exactly'|last=Allyn|first=Bobby|newspaper=[[NPR]]|date=2020-12-17|url-status=live|quote=After Google demanded that Gebru retract the paper for not meeting the company's bar for publication, Gebru asked that the process be explained to her, including a list of everyone who was part of the decision. If Google refused, Gebru said she would talk to her manager about "a last date." Google took that to mean Gebru offered to resign immediately, and Google leadership say they accepted, but Gebru herself said no such offer was ever extended, only threatened.|access-date=19 December 2020|archive-date=18 December 2020|archive-url=https://web.archive.org/web/20201218225953/https://www.npr.org/2020/12/17/947719354/ousted-black-google-researcher-they-wanted-to-have-my-presence-but-not-me-exactl}}</ref> ''Google'' jaɓaani ɗaɓɓaande makko, o woppi golle makko ɗoon e ɗoon, o hollitii wonde ɓe njaɓii deƴƴere makko. Gebru hollitii wonde o riiwaama.
Caggal ɗuum, Jeff Dean, gardiiɗo wiɗtooji AI to ''Google'', neldi iimeel feewde e gollotooɓe ''Google'' ngam haalde ko fayti e yahdu Gebru. E nder iimeel hee,<ref>{{cite news|last1=Wong|first1=Julia Carrie|author-link=Julia Carrie Wong|date=4 December 2020|title=More than 1,200 Google workers condemn firing of AI scientist Timnit Gebru|url=https://www.theguardian.com/technology/2020/dec/04/timnit-gebru-google-ai-fired-diversity-ethics|url-status=live|archive-url=https://web.archive.org/web/20201215154825/https://www.theguardian.com/technology/2020/dec/04/timnit-gebru-google-ai-fired-diversity-ethics|archive-date=15 December 2020|access-date=15 December 2020|work=The Guardian}}</ref><ref>{{cite news|last1=Grant|first1=Nico|last2=Bass|first2=Dina|date=20 January 2021|title=Google Sidelines Second Artificial Intelligence Researcher|url=https://www.bloomberg.com/news/articles/2021-01-20/google-sidelines-second-artificial-intelligence-researcher|url-status=live|archive-url=https://web.archive.org/web/20210121145858/https://www.bloomberg.com/news/articles/2021-01-20/google-sidelines-second-artificial-intelligence-researcher|archive-date=21 January 2021|access-date=21 January 2021|work=Bloomberg}}</ref> o winndi wonde ɓataake oo yahdaani e tolnooji ''Google'' ngam yaltinde ɗum sabu nde yejjitii wiɗtooji keewɗi baɗanooɗi ko ɓooyaani ko fayti e laabi ngam ustude won e caɗeele mbayliigu e kuutoragol semmbe sifotooɗe e mayre. O fawii kadi e laawol wiɗto Google ngol, sibu ina yiɗi "haɓaade caɗeele teeŋtuɗe, kono waɗde ɗum e dow nuunɗal." Ko ina tolnoo e 2 700 gollotooɗo ''Google'' e ko ina ɓura 4 300 jannginooɓe e wallitooɓe renndo siwil ciifi ɓataake ngam ñiŋde Gebru mo tuumaama woppiteede.<ref>{{cite news|last1=Hao|first1=Karen|date=17 December 2020|title=Congress wants answers from Google about Timnit Gebru's firing|work=[[MIT Technology Review]]|url=https://www.technologyreview.com/2020/12/17/1014994/congress-wants-answers-from-google-about-timnit-gebrus-firing/|url-status=live|access-date=17 December 2020|archive-url=https://web.archive.org/web/20201225183907/https://www.technologyreview.com/2020/12/17/1014994/congress-wants-answers-from-google-about-timnit-gebrus-firing/|archive-date=25 December 2020}}</ref> Terɗe Kongres 9 neldi ɓataake feewde e ''Google'' ngam ɗaɓɓude e mum yo laaɓtin ngonkaaji gonɗi e yaltude Timnit Gebru. Mitchell ƴetti Twitter ngam ñiŋde no ''Google'' waɗiri gollotooɓe gollotooɓe ngam ittude fenaande e tooke e nder AI, haa arti noon e wiyde ina woppira Gebru. Mitchell woppitaama caggal ɗuum caggal nde o tuumaa sosde binndanɗe otomaatik ngam ƴeewde serweeji nder ''Google'' ngam seedaade bonanndeeji Gebru.<ref>{{cite news|last1=Hao|first1=Karen|date=17 December 2020|title=Congress wants answers from Google about Timnit Gebru's firing|work=[[MIT Technology Review]]|url=https://www.technologyreview.com/2020/12/17/1014994/congress-wants-answers-from-google-about-timnit-gebrus-firing/|url-status=live|access-date=17 December 2020|archive-url=https://web.archive.org/web/20201225183907/https://www.technologyreview.com/2020/12/17/1014994/congress-wants-answers-from-google-about-timnit-gebrus-firing/|archive-date=25 December 2020}}</ref><ref>{{Cite news|last=Metz|first=Cade|date=20 February 2021|title=A second Google A.I. researcher says the company fired her.|language=en-US|work=The New York Times|url=https://www.nytimes.com/2021/02/19/technology/google-ethical-artificial-intelligence-team.html|access-date=19 January 2022|issn=0362-4331|archive-date=19 January 2022|archive-url=https://web.archive.org/web/20220119230725/https://www.nytimes.com/2021/02/19/technology/google-ethical-artificial-intelligence-team.html|url-status=live}}</ref>
Caggal nde jaayndeeji bonɗi mbaɗi e ngonka yaltugol makko, Sundar Pichai, hooreejo Alphabet, sosiyetee mawɗo Google, fuɗɗii wiɗto lebbi keewɗi e ko waɗi koo.<ref name=":9">{{Cite web|last=Metz|first=Rachel|date=19 February 2020|title=Google is trying to end the controversy over its Ethical AI team. It's not going well|url=https://www.cnn.com/2021/02/19/tech/google-ai-ethics-investigation/index.html|url-status=live|access-date=19 January 2022|website=[[CNN]]|archive-date=19 January 2022|archive-url=https://web.archive.org/web/20220119230725/https://www.cnn.com/2021/02/19/tech/google-ai-ethics-investigation/index.html}}</ref><ref>{{Cite web|last=Metz|first=Rachel|date=9 December 2020|title=Google to examine the departure of a leading AI ethics researcher|url=https://www.cnn.com/2020/12/09/tech/google-timnit-gebru-sundar-pichai-memo/index.html|url-status=live|access-date=19 January 2022|website=[[CNN]]|archive-date=19 January 2022|archive-url=https://web.archive.org/web/20220119230725/https://www.cnn.com/2020/12/09/tech/google-timnit-gebru-sundar-pichai-memo/index.html}}</ref> Nde ƴeewndo ngoo joofi, Dean hollitii wonde Google maa waylu "laabi mum ngam ƴellitde no won e gollotooɓe njaltirta e sosiyetee oo."Yanti heen, Dean wiyi maa won waylooji e no binndanɗe wiɗto jogiiɗe toɓɓe "sensitive" ƴeewtetee, e keewal, potal, e paandaale naatgol maa ciimte to ''Alphabet' directs''7.<ref name=":92">{{Cite web|last=Metz|first=Rachel|date=19 February 2020|title=Google is trying to end the controversy over its Ethical AI team. It's not going well|url=https://www.cnn.com/2021/02/19/tech/google-ai-ethics-investigation/index.html|url-status=live|access-date=19 January 2022|website=[[CNN]]|archive-date=19 January 2022|archive-url=https://web.archive.org/web/20220119230725/https://www.cnn.com/2021/02/19/tech/google-ai-ethics-investigation/index.html}}</ref> Google waɗii kadi yeewtere ngam gollotooɓe ɓaleeɓe ngam yeewtidde e ko fayti e njiyaagu e nder sosiyetee oo,<ref>{{Cite web|last=Kramer|first=Anna|date=19 February 2021|title=Google vows to do better on DEI. Timnit Gebru is not impressed.|url=https://www.protocol.com/google-ends--investigation--timnit-gebru|access-date=20 January 2022|website=Protocol — The people, power and politics of tech|language=en|archive-date=20 January 2022|archive-url=https://web.archive.org/web/20220120211634/https://www.protocol.com/google-ends--investigation--timnit-gebru|url-status=live}}</ref> caggal ɗuum joɗnde psychothérapie groupe e terapist jogiiɗo yamiroore. Won e gollotooɓe mbiyi ko therapy referrals ko ƴattaade bonannde nde ɓe cikkata ko Gebru wiyde ina woppi golle<ref name=":122">{{Cite web|last1=Glaser|first1=April|last2=Adams|first2=Char|date=7 March 2021|title=Complaints to Google about racism and sexism met with therapy referrals|url=https://www.nbcnews.com/tech/tech-news/google-advised-mental-health-care-when-workers-complained-about-racism-n1259728|url-status=live|access-date=20 January 2022|website=[[NBC News]]|language=en|archive-date=20 January 2022|archive-url=https://web.archive.org/web/20220120175401/https://www.nbcnews.com/tech/tech-news/google-advised-mental-health-care-when-workers-complained-about-racism-n1259728}}</ref>.
E lewru noowammbar 2021, Nathan ''Cummings Foundation'', gollondirɗo e ''Open MIC'' e ballondiral e Color of Change,<ref>{{Cite web|date=12 November 2021|title=Alphabet Shareholders File Proposal for Racial Equity Audit, Activists and Employees Endorse|url=https://www.openmic.org/news/2021/11/12/alphabet-shareholders-file-proposal-for-racial-equity-audit-activists-and-employees-endorse|url-status=live|archive-url=https://web.archive.org/web/20220120175403/https://www.openmic.org/news/2021/11/12/alphabet-shareholders-file-proposal-for-racial-equity-audit-activists-and-employees-endorse|archive-date=20 January 2022|access-date=20 January 2022|website=Open MIC|language=en-US}}</ref>waɗii eɓɓaande jom jawdi en ina ɗaɓɓi "ƴeewndo potal leƴƴi" ngam yuurnitaade "batte bonɗe" Alfabet e "renndooji ɓaleeɓe, ɓiɓɓe leydi e yimɓe ɓaleeɓe (BIPOC)". Eɓɓaande ndee ina ɗaɓɓi kadi wiɗto ngam anndude so tawii Google ina jogori yoɓde gollotooɓe tokosɓe ɓe nganndu-ɗaa ko kamɓe ngoni ŋakkere enɗam,<ref>{{Cite web|last=Langley|first=Hugh|title=A Google shareholder is pressing the company to investigate whether its products harm racial minorities|url=https://www.businessinsider.com/google-shareholder-pushes-for-racial-equity-audit-annual-meeting-proxy-2021-11|url-status=live|archive-url=https://web.archive.org/web/20220120175402/https://www.businessinsider.com/google-shareholder-pushes-for-racial-equity-audit-annual-meeting-proxy-2021-11|archive-date=20 January 2022|access-date=20 January 2022|website=Business Insider|language=en-US}}</ref> e wiyde Gebru, eɓɓaande makko adannde ngam Google yoɓ BIPOC ɓurɓe heewde, e wiɗtooji makko jowitiiɗi e ŋakkeende njiyaagu e nder karallaagal Google.<ref>{{Cite web|last=Herrera|first=Sonya|date=12 November 2021|title=A foundation that promotes social justice is calling on Alphabet to commission a racial equity audit|url=https://www.bizjournals.com/sanjose/news/2021/11/12/foundationg-calls-for-alphabet-racial-equity-audit.html|url-status=live|archive-url=https://web.archive.org/web/20211113024121/https://www.bizjournals.com/sanjose/news/2021/11/12/foundationg-calls-for-alphabet-racial-equity-audit.html|archive-date=13 November 2021|access-date=20 January 2022|website=[[Biz Journals]]}}</ref> Eɓɓaande ndee rewi ko e ɗaɓɓaande ɓurnde famɗude e fedde terɗe Senaa Democratic Caucus nde Cory Booker ardii gila e fuɗɗoode ndeen hitaande, kadi ina hollita seertude Gebru e sosiyetee oo e golle mum.<ref>{{Cite web|last=Lima|first=Cristiano|date=2 June 2021|title=Senate Democrats call on Google to conduct racial equity audit|url=https://www.politico.com/news/2021/06/02/senate-democrats-google-racial-equity-491605|url-status=live|archive-url=https://web.archive.org/web/20220120180533/https://www.politico.com/news/2021/06/02/senate-democrats-google-racial-equity-491605|archive-date=20 January 2022|access-date=20 January 2022|website=[[POLITICO]]|language=en}}</ref>
E lewru Duujal 2021, jaaynde Reuters hollitii wonde Google ina woni e wiɗto to Departemaa Kaliforni toppitiiɗo golle e koɗki (DFEH) ngam waɗde ɗum e rewɓe ɓaleeɓe,<ref name=":14">{{Cite news|last=Dave|first=Paresh|date=17 December 2021|title=EXCLUSIVE-California probes Google's treatment of Black female workers|url=https://www.reuters.com/article/alphabet-google-workers-california-idCNL1N2SN005|url-status=live|archive-url=https://web.archive.org/web/20220120175401/https://www.reuters.com/article/alphabet-google-workers-california-idCNL1N2SN005|archive-date=20 January 2022|access-date=20 January 2022|work=Reuters|language=en}}</ref> caggal wullitaango keewngo laaɓtungo e dow fenaande e majjere gollotooɓe hannde e ɓennuɓe.[ Wiɗto ngoo ari ko caggal nde Gebru, e gollotooɓe BIPOC woɗɓe, kolliti wonde nde ɓe ngaddi humpitooji maɓɓe e njiyaagu e njiyaagu to ''Human Resources'',<ref>{{Cite web|last=Clark|first=Mitchell|date=17 December 2021|title=Google reportedly under investigation for how it treats Black female workers|url=https://www.theverge.com/2021/12/17/22841166/google-california-dfeh-black-female-employee-harassment-discrimination-investigation|url-status=live|archive-url=https://web.archive.org/web/20220202232010/https://www.theverge.com/2021/12/17/22841166/google-california-dfeh-black-female-employee-harassment-discrimination-investigation|archive-date=2 February 2022|access-date=20 January 2022|website=The Verge|language=en}}</ref> ɓe wasiyiima yo ɓe ƴettu lekki safaara e terapi rewrude e porogaraam ballal gollotooɓe (EAP) sosiyetee oo.<ref>{{Cite news|last=Clayton|first=James|date=14 December 2020|title=Timnit Gebru: Google and big tech are 'institutionally racist'|url=https://www.bbc.com/news/technology-55281862|url-status=live|archive-url=https://web.archive.org/web/20220120175403/https://www.bbc.com/news/technology-55281862|archive-date=20 January 2022|access-date=20 January 2022|work=[[BBC News]]|language=en-GB}}</ref> Gebru, e woɗɓe, ina cikki wonde ko o tuumaa ko ustude golle makko ko fenaande, kadi ko seedeeji wonde Google ko njiyaagu e nder juɓɓule. Google wiyi wonde "ina jokki e waɗde heen hakkille mum e ndee ɗoo golle teeŋtunde e wiɗtude no feewi kala ko ina addana ɗum, ngam tabitinde wonde [Google] ina jogii wakilaagu e potal."<ref name=":142">{{Cite news|last=Dave|first=Paresh|date=17 December 2021|title=EXCLUSIVE-California probes Google's treatment of Black female workers|url=https://www.reuters.com/article/alphabet-google-workers-california-idCNL1N2SN005|url-status=live|archive-url=https://web.archive.org/web/20220120175401/https://www.reuters.com/article/alphabet-google-workers-california-idCNL1N2SN005|archive-date=20 January 2022|access-date=20 January 2022|work=Reuters|language=en}}</ref>
=== Wiɗtooji keertiiɗi ===
E lewru suwee 2021, Gebru hollitii wonde ina moofta kaalis ngam "udditaade duɗal wiɗto keeriiɗo tuugingal e golle makko e fedde ''Google Ethical'' AI e humpito makko e Black in AI." pelle, tawi ko ɓuri teeŋtude ko e Afrik e Afriknaaɓe eggiyankooɓe wonɓe e leyɗeele dentuɗe [[Amerik]].<ref name="WAPO">{{cite news|last1=Tiku|first1=Nitasha|title=Google fired its star AI researcher one year ago. Now she's launching her own institute|url=https://www.washingtonpost.com/technology/2021/12/02/timnit-gebru-dair/|newspaper=[[The Washington Post]]|date=2 December 2021|access-date=2 December 2021|archive-date=2 December 2021|archive-url=https://web.archive.org/web/20211202165034/https://www.washingtonpost.com/technology/2021/12/02/timnit-gebru-dair/|url-status=live}}</ref>]<ref>{{Cite web|title=After being pushed out of Google, Timnit Gebru forms her own AI research institute: DAIR|url=https://techcrunch.com/2021/12/02/google-timnit-gebru-ai-research-dair/|last=Coldewey|first=Devin|date=2 December 2021|website=TechCrunch|language=en-US|access-date=3 December 2021|archive-date=24 February 2022|archive-url=https://web.archive.org/web/20220224204917/https://techcrunch.com/2021/12/02/google-timnit-gebru-ai-research-dair/|url-status=live}}</ref> Gooto e eɓɓooje fedde nde adannde ina anniyii ƴeewtaade natal satelitaaji gure e nder Afrik worgo e AI ngam ɓeydaade faamde legacy apartaayd.
Gebru e Émile P. Torres mbaɗii innde neologism TESCREAL ngam ñiŋde ko ɓe njiyri ko dental filosofiiji futurist gonɗi e dow mum en: waylo-waylo neɗɗo, ekstropianism, gootol, kosmism, hakkilantaagal, ballal moƴƴal, e juutngal. Gebru ina jokki e ƴeewde ɗeen geɗe ko batte njuumri e nder ''Big Tech'' e nanndinde ɗum en e "eugenicist en teeminannde 20ɓiire" e peewnugol eɓɓooji bonɗi ɗi ɓe kollirta ko "naftortooɗi neɗɗaagu".<ref>{{cite news|url=https://www.ft.com/content/edc30352-05fb-4fd8-a503-20b50ce014ab|title=We need to examine the beliefs of today's tech luminaries|newspaper=Financial Times|date=10 May 2023|last1=Ahuja|first1=Anjana}}</ref> <ref>{{Cite journal|last1=Gebru|first1=Timnit|last2=Torres|first2=Émile P.|date=2024-04-14|title=The TESCREAL bundle: Eugenics and the promise of utopia through artificial general intelligence|url=https://firstmonday.org/ojs/index.php/fm/article/view/13636|journal=First Monday|language=en|doi=10.5210/fm.v29i4.13636|doi-access=free|issn=1396-0466}}</ref>Gebru ñiŋii wiɗtooji jowitiiɗi e hakkille kuuɓtodinɗo artifisiyel (AGI) sibu ina tuugii e yuɓɓo (eugenics). Gebru hollitii wonde hakkille ina foti woɗɗitaade AGI, kadi etaade mahde AGI ko huunde nde alaa kisal.<ref>{{cite web|last=Artandi|first=Sophia|date=15 February 2023|title='Utopia for Whom?': Timnit Gebru on the dangers of Artificial General Intelligence|url=https://stanforddaily.com/2023/02/15/utopia-for-whom-timnit-gebru-on-the-dangers-of-artificial-general-intelligence/}}</ref>
== Njeenaaje e njeenaari ==
Gebru, Buolamwini, e Inioluwa Deborah Raji keɓii njeenaari kesiri AI to VentureBeat e hitaande 2019 e nder cate AI ngam moƴƴere ngam wiɗtooji maɓɓe teeŋtinɗi caɗeele mawɗe jowitiiɗe e mbayliigu algoritme e nder anndinde yeeso.<ref>{{Cite web|date=12 July 2019|title=AI innovation winners announced in San Francisco|url=http://www.innovationmatrix.com/news/ai-innovation-winners-san-francisco|access-date=12 July 2020|website=Innovation Matrix|language=en-US|archive-date=12 July 2020|archive-url=https://web.archive.org/web/20200712215720/http://www.innovationmatrix.com/news/ai-innovation-winners-san-francisco|url-status=live}}</ref><ref>{{Cite web|last1=Burt|first1=Chris|date=18 July 2019|title=Buolamwini, Gebru and Raji win AI Innovation Award for research into biometric bias|url=https://www.biometricupdate.com/201907/buolamwini-gebru-and-raji-win-ai-innovation-award-for-research-into-biometric-bias|access-date=12 July 2020|website=Biometric Update|language=en-US|archive-date=12 July 2020|archive-url=https://web.archive.org/web/20200712205601/https://www.biometricupdate.com/201907/buolamwini-gebru-and-raji-win-ai-innovation-award-for-research-into-biometric-bias|url-status=live}}</ref> Gebru innitiraa ko gooto e ardiiɓe 50 ɓurɓe mawnude e winndere nde, e hitaande 2021.<ref name=":10">{{Cite web|title=Timnit Gebru|url=https://fortune.com/worlds-greatest-leaders/2021/timnit-gebru/|url-status=live|archive-url=https://web.archive.org/web/20210514211251/https://fortune.com/worlds-greatest-leaders/2021/timnit-gebru/|archive-date=14 May 2021|access-date=16 May 2021|website=[[Fortune (magazine)|Fortune]]|language=en}}</ref> Gebru naatii e doggol annduɓe sappo jogiiɓe darnde teeŋtunde e ƴellitaare ganndal e hitaande 2021 nde jaaynde ganndal wiyeteende ''Nature'' winndi.<ref name="Nature's 10">{{cite web|title=Nature's 10 Ten people who helped shape science in 2021|url=https://www.nature.com/immersive/d41586-021-03621-0/index.html|website=Nature|access-date=19 December 2021|archive-date=18 February 2022|archive-url=https://web.archive.org/web/20220218093418/https://www.nature.com/immersive/d41586-021-03621-0/index.html|url-status=live}}</ref>
Gebru innitiraa ko gooto e yimɓe ɓurɓe waawde ''Time'' e hitaande 2022.<ref>{{Cite magazine|last=Noble|first=Safiya|date=23 May 2022|title=Timnit Gebru: The 100 Most Influential People of 2022|url=https://time.com/collection/100-most-influential-people-2022/6177822/timnit-gebru/|access-date=13 June 2022|magazine=[[Time (magazine)|Time]]|language=en|archive-date=6 June 2022|archive-url=https://web.archive.org/web/20220606213204/https://time.com/collection/100-most-influential-people-2022/6177822/timnit-gebru/|url-status=live}}</ref>
E hitaande 2023, Gebru innitiraa ko fedde Carnegie to New York, hono tedduɗo njeenaaje mawɗe eggooɓe. <ref>{{Cite web|date=2023-06-28|title=Pedro Pascal and World Bank's Ajay Banga among those named to Carnegie's 2023 Great Immigrants list|url=https://apnews.com/article/pedro-pascal-ajay-banga-carnegie-great-immigrants-f28abf588332dd3bf2fe089100efb279|access-date=2024-06-17|website=AP News|language=en}}</ref>O rokkaama njeenaari ngam darnde makko maantiniinde e fannu hakkille artificiel mo alaa ko woni e mum.<ref>{{Cite web|last=Carnegie Corporation of New York|title=Timnit Gebru {{!}} Carnegie Corporation of New York|url=https://www.carnegie.org/awards/honoree/timnit-gebru/|archive-url=https://web.archive.org/web/20230628215146/https://www.carnegie.org/awards/honoree/timnit-gebru/|archive-date=2023-06-28|access-date=2025-01-18|website=Carnegie Corporation of New York|language=en}}</ref>
E [[lewru]] noowammbar 2023, o naati e doggol rewɓe 100 BBC, o jeyaa ko e rewɓe ɓurɓe waawde e nder winndere nde.<ref name="BBC">{{Cite web|date=November 23, 2023|title=BBC 100 Women 2023: Who is on the list this year?|url=https://www.bbc.co.uk/news/resources/idt-02d9060e-15dc-426c-bfe0-86a6437e5234|access-date=2023-11-24|website=BBC News|language=en-GB}}</ref>
== Binndanɗe cuɓaaɗe ==
•Sosiyoloji hiisiwal yiyteende: laabi yiytere ordinateer e caɗeele<ref name="phd">{{cite thesis|year=2017|first=Timnit W.|last=Gebru|title=Visual computational sociology: computer vision methods and challenges|url=http://purl.stanford.edu/xg519hx1735|website=stanford.edu|publisher=Stanford University|id={{ProQuest| 28115618}}|degree=PhD}}</ref>
•Geburu, Timnit; Krause, ko Yonatan; Waŋ, Yilun; Ɗen, Duyuun; Deŋ, Jia; Aiden, Eres Liberman; Fee-Fee, Li (12 desaambar 2017). "Naftoraade jannde luggiɗnde e Google Street View ngam hiisaade keewal yimɓe e nder gure Amerik". Koolol Akademi Ganndal Ngenndiwal. 114 (50): 13108-13113. Kod Bib:2017PNAS..11413108G. 10.1073/pnas.1700035114. Ɗemngal 0027-8424. PMC 5740675. <nowiki>PMID 29183967</nowiki>.
•Buolamwini, Weltaare; Gebru, Timnit (2018). "Gender Shades: Ceerndagol laaɓal hakkundeeji e nder senngo jinnaaɓe njulaagu". Koolol wiɗtooji janngugol masiŋaaji. 81: 1-15. Ɗemngal 1938 haa 7288.
•Gebru, wuro Timnit (9 sulyee 2020). "Leñol e Jinnaaɗo". To Dubber, Markus D.; Paskual, •Frank; Das, Sunit (winndinooɓe). Deftere ''Oxford'' ko faati e nehdi AI. Jaaynde jaaynde Oxford. 251 haa 269. 10.1093/Oxfordhb/9780190067397.013.16. <nowiki>ISBN 978-019-006739-7</nowiki>.
•Gebru, wuro Timnit (9 sulyee 2020). "Leñol e Jinnaaɗo". To Dubber, Markus D.; Paskual, Frank; Das, Sunit (winndinooɓe). Deftere Oxford ko faati e nehdi AI. Jaaynde jaaynde Oxford. 251 haa 269. 10.1093/Oxfordhb/9780190067397.013.16. <nowiki>ISBN 978-019-006739-7</nowiki>.
•Geburu, Timnit; Torres, Emil P. (1 abriil 2024). "Dental TESCREAL: Eugenics e fodoore utopia rewrude e hakkille kuuɓtodinɗo". Altine gadano. 29 (4). 10.5210/fm.v29i4.13636.
== Ƴeew kadi ==
Bias kodde
Kilaar Stapleton
Meredit wittaker
Sofi Zhang
== Tuugnorgal ==
<references />
[[Category:Ecoppi]]
cxrdkmr1q4sz1zv40t9s0cxe4ztszj6
Hankyū Minoo Line
0
41840
172259
172258
2026-06-04T11:59:08Z
Ilya Discuss
10103
#1Lib1Ref
172259
wikitext
text/x-wiki
{{Databox}}
Laawol Hankyu Minoo (e ɗemngal Japon: Laawol Hankyu Minoo, e ɗemngal romaan: Mino-o sen) ko laawol laana njoorndi Japon ngol laana njoorndi Hankyu huutortoo ngol jokkondirta e Gartirgal Ishibashi handai-mae to Ikeda e Minoh, jokkondirngal e sarwiis jokkondirɗo e Osaka. Innde liggey e innde station ina keewi winndeede e ɗemngal romaan ko "Minō" walla "Minoo"; kono laamu wuro ngoo ina huutoroo e dow laabi firo "Minoh" e ɗemngal romaji.
Tariya
Koolaaɗo kuuɓal Minoo Arima udditi laana kaa fof e hitaande 1910, ko laawol ɗiɗmol 1435mm, ngol laana ndiwoowa 600 V DC.
E hitaande 1969, jolngo ngoo ɓeydaama haa 1500 V DC.
Rewrude e laaɗe diwooje haa laawol mawngol Takarazuka haa Osaka ustaama e hitaande 2019, caggal ɗuum dartinaama e hitaande 2022.
Sarwisaaji
Denndaangal sarwisaaji e laawol Minoo ko otooji Local, ina njokki e kala nokku.
Haa e lewru marse 2025, sarwisaaji ina ngolloo ko ina wona hojomaaji 10 kala tuggi 06w00h haa 21w30h, tawi sarwisaaji subaka law e jamma ina ngolloo ko ina wona hojomaaji 12-20 kala. Waktu doggudu ko hojomaaji 6-7 e banngeeji ɗiɗi ɗii fof.
E nder waktuuji ñalawma (09:00-17:00 e ñalɗi yontere e 09:30-19:00 e ñalɗi udditgol e ñalɗi teskinɗi), njuɓɓudi waktuuji ina huutoree e sarwisaaji ummortooɗi e dame ɗiɗi ɗee kala e 0/10/20/30/40/50 minit caggal waktu oo.
Stations
No. Innde Woɗɗude (km) Hakkunde (km) Jokkondire Nokku
- 0.0 Hankyu Takarazuka Line icon réseau Takarazuka Line Main Ikeda
HK-57 Sakuray 1,6 1,6 Minoh
HK-58 Makiyochi 1,1 2,7 HK-59 Minoo 1,3 4,0
Tuugnorgal
rlj7ezxzjcdszqxvrlnrg7o1xcvtcul
172261
172259
2026-06-04T12:00:51Z
Ilya Discuss
10103
#1Lib1Ref
172261
wikitext
text/x-wiki
{{Databox}}
'''Laawol Hankyu Minoo''' (e ɗemngal Japon: Laawol Hankyu Minoo, e ɗemngal romaan: Mino-o sen) ko laawol laana njoorndi Japon ngol laana njoorndi Hankyu huutortoo ngol jokkondirta e Gartirgal Ishibashi handai-mae to Ikeda e Minoh, jokkondirngal e sarwiis jokkondirɗo e Osaka. Innde liggey e innde station ina keewi winndeede e ɗemngal romaan ko "Minō" walla "Minoo"; kono laamu wuro ngoo ina huutoroo e dow laabi firo "Minoh" e ɗemngal romaji.
== Tariya ==
Koolaaɗo kuuɓal Minoo Arima udditi laana kaa fof e hitaande 1910, ko laawol ɗiɗmol 1435mm, ngol laana ndiwoowa 600 V DC.
E hitaande 1969, jolngo ngoo ɓeydaama haa 1500 V DC.
Rewrude e laaɗe diwooje haa laawol mawngol Takarazuka haa Osaka ustaama e hitaande 2019, caggal ɗuum dartinaama e hitaande 2022.
== Sarwisaaji ==
Denndaangal sarwisaaji e laawol Minoo ko otooji Local, ina njokki e kala nokku.
Haa e lewru marse 2025, sarwisaaji ina ngolloo ko ina wona hojomaaji 10 kala tuggi 06w00h haa 21w30h, tawi sarwisaaji subaka law e jamma ina ngolloo ko ina wona hojomaaji 12-20 kala. Waktu doggudu ko hojomaaji 6-7 e banngeeji ɗiɗi ɗii fof.
E nder waktuuji ñalawma (09:00-17:00 e ñalɗi yontere e 09:30-19:00 e ñalɗi udditgol e ñalɗi teskinɗi), njuɓɓudi waktuuji ina huutoree e sarwisaaji ummortooɗi e dame ɗiɗi ɗee kala e 0/10/20/30/40/50 minit caggal waktu oo.
== Stations ==
No. Innde Woɗɗude (km) Hakkunde (km) Jokkondire Nokku
- 0.0 Hankyu Takarazuka Line icon réseau Takarazuka Line Main Ikeda
HK-57 Sakuray 1,6 1,6 Minoh
HK-58 Makiyochi 1,1 2,7 HK-59 Minoo 1,3 4,0
== Tuugnorgal ==
oixowvzy0lzp6uwxgtse2ul8i8s984q
172263
172261
2026-06-04T12:02:05Z
Ilya Discuss
10103
#1Lib1Ref
172263
wikitext
text/x-wiki
{{Databox}}
'''Laawol Hankyu Minoo''' (e ɗemngal Japon: Laawol Hankyu Minoo, e ɗemngal romaan: Mino-o sen) ko laawol laana njoorndi Japon ngol laana njoorndi Hankyu huutortoo ngol jokkondirta e Gartirgal Ishibashi handai-mae to Ikeda e Minoh, jokkondirngal e sarwiis jokkondirɗo e Osaka. Innde liggey e innde station ina keewi winndeede e ɗemngal romaan ko "Minō" walla "Minoo"; kono laamu wuro ngoo ina huutoroo e dow laabi firo "Minoh" e ɗemngal romaji.<ref name="Minoh-hp">{{cite web|title=Minoh city official statistics|url=https://www.city.minoh.lg.jp/toukei/jinko/j202202.html|language=ja|location=Japan}}</ref>
== Tariya ==
Koolaaɗo kuuɓal Minoo Arima udditi laana kaa fof e hitaande 1910, ko laawol ɗiɗmol 1435mm, ngol laana ndiwoowa 600 V DC.
E hitaande 1969, jolngo ngoo ɓeydaama haa 1500 V DC.
Rewrude e laaɗe diwooje haa laawol mawngol Takarazuka haa Osaka ustaama e hitaande 2019, caggal ɗuum dartinaama e hitaande 2022.
== Sarwisaaji ==
Denndaangal sarwisaaji e laawol Minoo ko otooji Local, ina njokki e kala nokku.
Haa e lewru marse 2025, sarwisaaji ina ngolloo ko ina wona hojomaaji 10 kala tuggi 06w00h haa 21w30h, tawi sarwisaaji subaka law e jamma ina ngolloo ko ina wona hojomaaji 12-20 kala. Waktu doggudu ko hojomaaji 6-7 e banngeeji ɗiɗi ɗii fof.
E nder waktuuji ñalawma (09:00-17:00 e ñalɗi yontere e 09:30-19:00 e ñalɗi udditgol e ñalɗi teskinɗi), njuɓɓudi waktuuji ina huutoree e sarwisaaji ummortooɗi e dame ɗiɗi ɗee kala e 0/10/20/30/40/50 minit caggal waktu oo.
== Stations ==
No. Innde Woɗɗude (km) Hakkunde (km) Jokkondire Nokku
- 0.0 Hankyu Takarazuka Line icon réseau Takarazuka Line Main Ikeda
HK-57 Sakuray 1,6 1,6 Minoh
HK-58 Makiyochi 1,1 2,7 HK-59 Minoo 1,3 4,0
== Tuugnorgal ==
holwwtsijmn4ith5dl7owihr72on06o
172265
172263
2026-06-04T12:03:22Z
Ilya Discuss
10103
#1Lib1Ref
172265
wikitext
text/x-wiki
{{Databox}}
'''Laawol Hankyu Minoo''' (e ɗemngal Japon: Laawol Hankyu Minoo, e ɗemngal romaan: Mino-o sen) ko laawol laana njoorndi Japon ngol laana njoorndi Hankyu huutortoo ngol jokkondirta e Gartirgal Ishibashi handai-mae to Ikeda e Minoh, jokkondirngal e sarwiis jokkondirɗo e Osaka. Innde liggey e innde station ina keewi winndeede e ɗemngal romaan ko "Minō" walla "Minoo"; kono laamu wuro ngoo ina huutoroo e dow laabi firo "Minoh" e ɗemngal romaji.<ref name="Minoh-hp">{{cite web|title=Minoh city official statistics|url=https://www.city.minoh.lg.jp/toukei/jinko/j202202.html|language=ja|location=Japan}}</ref>
== Tariya ==
Koolaaɗo kuuɓal Minoo Arima udditi laana kaa fof e hitaande 1910, ko laawol ɗiɗmol 1435mm, ngol laana ndiwoowa 600 V DC.
E hitaande 1969, jolngo ngoo ɓeydaama haa 1500 V DC.<ref>{{Cite web|last=Hankyu Corporation|date=2022-10-12|title=2022年12月17日 (土) 初発より阪急全線 (神戸線・宝塚線・京都線) でダイヤ改正を実施|url=https://www.hankyu-hanshin.co.jp/release/docs/dd2e3f9dbc4759095b47e378f4d54e59336a79ac.pdf|access-date=2023-08-31|website=Hankyu Railway}}</ref>
Rewrude e laaɗe diwooje haa laawol mawngol Takarazuka haa Osaka ustaama e hitaande 2019, caggal ɗuum dartinaama e hitaande 2022.
== Sarwisaaji ==
Denndaangal sarwisaaji e laawol Minoo ko otooji Local, ina njokki e kala nokku.
Haa e lewru marse 2025, sarwisaaji ina ngolloo ko ina wona hojomaaji 10 kala tuggi 06w00h haa 21w30h, tawi sarwisaaji subaka law e jamma ina ngolloo ko ina wona hojomaaji 12-20 kala. Waktu doggudu ko hojomaaji 6-7 e banngeeji ɗiɗi ɗii fof.
E nder waktuuji ñalawma (09:00-17:00 e ñalɗi yontere e 09:30-19:00 e ñalɗi udditgol e ñalɗi teskinɗi), njuɓɓudi waktuuji ina huutoree e sarwisaaji ummortooɗi e dame ɗiɗi ɗee kala e 0/10/20/30/40/50 minit caggal waktu oo.
== Stations ==
No. Innde Woɗɗude (km) Hakkunde (km) Jokkondire Nokku
- 0.0 Hankyu Takarazuka Line icon réseau Takarazuka Line Main Ikeda
HK-57 Sakuray 1,6 1,6 Minoh
HK-58 Makiyochi 1,1 2,7 HK-59 Minoo 1,3 4,0
== Tuugnorgal ==
i5yihoy9vxi8w7awgyqglhzmug3wmnj
172267
172265
2026-06-04T12:04:49Z
Ilya Discuss
10103
#1Lib1Ref
172267
wikitext
text/x-wiki
{{Databox}}
'''Laawol Hankyu Minoo''' (e ɗemngal Japon: Laawol Hankyu Minoo, e ɗemngal romaan: Mino-o sen) ko laawol laana njoorndi Japon ngol laana njoorndi Hankyu huutortoo ngol jokkondirta e Gartirgal Ishibashi handai-mae to Ikeda e Minoh, jokkondirngal e sarwiis jokkondirɗo e Osaka. Innde liggey e innde station ina keewi winndeede e ɗemngal romaan ko "Minō" walla "Minoo"; kono laamu wuro ngoo ina huutoroo e dow laabi firo "Minoh" e ɗemngal romaji.<ref name="Minoh-hp">{{cite web|title=Minoh city official statistics|url=https://www.city.minoh.lg.jp/toukei/jinko/j202202.html|language=ja|location=Japan}}</ref>
== Tariya ==
Koolaaɗo kuuɓal Minoo Arima udditi laana kaa fof e hitaande 1910, ko laawol ɗiɗmol 1435mm, ngol laana ndiwoowa 600 V DC.
E hitaande 1969, jolngo ngoo ɓeydaama haa 1500 V DC.<ref>{{Cite web|last=Hankyu Corporation|date=2022-10-12|title=2022年12月17日 (土) 初発より阪急全線 (神戸線・宝塚線・京都線) でダイヤ改正を実施|url=https://www.hankyu-hanshin.co.jp/release/docs/dd2e3f9dbc4759095b47e378f4d54e59336a79ac.pdf|access-date=2023-08-31|website=Hankyu Railway}}</ref>
Rewrude e laaɗe diwooje haa laawol mawngol Takarazuka haa Osaka ustaama e hitaande 2019, caggal ɗuum dartinaama e hitaande 2022.
== Sarwisaaji ==
Denndaangal sarwisaaji e laawol Minoo ko otooji Local, ina njokki e kala nokku.
Haa e lewru marse 2025, sarwisaaji ina ngolloo ko ina wona hojomaaji 10 kala tuggi 06w00h haa 21w30h, tawi sarwisaaji subaka law e jamma ina ngolloo ko ina wona hojomaaji 12-20 kala. Waktu doggudu ko hojomaaji 6-7 e banngeeji ɗiɗi ɗii fof.
E nder waktuuji ñalawma (09:00-17:00 e ñalɗi yontere e 09:30-19:00 e ñalɗi udditgol e ñalɗi teskinɗi), njuɓɓudi waktuuji ina huutoree e sarwisaaji ummortooɗi e dame ɗiɗi ɗee kala e 0/10/20/30/40/50 minit caggal waktu oo.<ref name=":0">{{Cite web|date=2025-02-22|title=箕面駅(阪急箕面線 石橋阪大前方面)の時刻表 - 駅探|url=https://ekitan.com/timetable/railway/line-station/341-3/d1|access-date=2025-03-11|website=ekitan.com|language=ja}}</ref>
== Stations ==
No. Innde Woɗɗude (km) Hakkunde (km) Jokkondire Nokku
- 0.0 Hankyu Takarazuka Line icon réseau Takarazuka Line Main Ikeda
HK-57 Sakuray 1,6 1,6 Minoh
HK-58 Makiyochi 1,1 2,7 HK-59 Minoo 1,3 4,0
== Tuugnorgal ==
04wswg7jpc8tkjqjp5eusiqgup71yvz
Hilda Adefarasin
0
41841
172260
2026-06-04T12:00:30Z
Mamman Ali
9126
Created Article
172260
wikitext
text/x-wiki
'''Hilda Adefarasin''' (9 lewru Yarkomaa 1925 – 5 lewru Feebariyee 2023) ko daraniiɗo hakkeeji rewɓe leydi Najeriya, ko o hooreejo fedde ngenndiire fedde rewɓe (NCWS). O woppi golle makko infirmiyee e hitaande 1969 ngam waɗtude hakkille makko e golle karallaagal NCWS. E hitaande 1971, ko kanko woni kaalis diiso ngoo, e hitaande 1987, o woni hooreejo.
Nguurndam gadano
Hilda Adefarasin jibinaa ko to Lagos e nder galle Wilford e Ethel Petgrave e hitaande 1925. Baaba makko jibinaa ko to Jamayka, o golliima e laana njoorndi leydi Nijeer to Lagos, yumma makko (nee Ambleston) jibinaa ko to Antigua. Adefarasin janngi to duɗal sukaaɓe rewɓe CMS to wuro Lagos. O janngi kadi to duɗal jaaɓi haaɗtirde Achimota, to leydi Ganaa. E hitaande 1945, o wonti almuudo-jibinannde e suudu safrirdu Massey Street kono e hitaande 1948, o yahi Angalteer, o heɓi heen seedantaagal wonde infirmiyee winnditiiɗo e hitaande 1951. E hitaande 1960, o wonii tergal sosngal e binndoowo fedde professionnel Women Council of Socie' National of the Nigerian e ko ɓooyaani koo joo infirmiyee en. E hitaande 1971, o wonti keso diiso ngoo, o woni e oon darnde haa hitaande 1980. E hitaande 1984, Adefarasin lomtii Ñaawirde Nzeako hooreejo NCWS. Suɓagol makko jokki e doggol rewɓe jaŋnguɓe eliteeji hooreeɓe NCWS. Adefarasin miijii wonde forum oo ko fedde rewɓe ceertuɓe jogiiɓe nafooje karallaagal ceertuɗe, baɗɗe faayiida ngam anndinde rewɓe e nder nguurndam ngenndi e mahngo ngenndi. NCWS e nder laamu makko ƴettii Porogaraam Yaajɗo ko faati e Immunisation e teyaaɗe golle ngam sukaaɓe rewɓe wonduɓe e fistula vaginal vesico.
Adefarasin ko gooto e rewɓe ɗiɗo ɓe hooreejo leydi ndii, hono Ibraahiima Babangida, suɓii ngam wonde terɗe Biro Politik e hitaande 1986.
Nguurndam e maayde neɗɗo
Adefarasin ko jom suudu Hon. Ñaawirde Yuusuf Adetunji Adefarasin. Ko kanko woni yumma Wale Adefarasin, Adebola Adefarasin, Yinka Ogundipe, Michael Adeyemi Adefarasin e Paul Adefarasin. O mawninii duuɓi makko capanɗe jeenay ñalnde 1 noowammbar 2015.
Adefarasin sankii ko ñalnde 5 feebariyee 2023, tawi ina yahra e duuɓi 98.
Tuugnorgal
k5bbu0236d11126282jitoouwd344vi
172262
172260
2026-06-04T12:01:37Z
Mamman Ali
9126
I improved the article
172262
wikitext
text/x-wiki
'''Hilda Adefarasin''' (9 lewru Yarkomaa 1925 – 5 lewru Feebariyee 2023) ko daraniiɗo hakkeeji rewɓe leydi Najeriya, ko o hooreejo fedde ngenndiire fedde rewɓe (NCWS). O woppi golle makko infirmiyee e hitaande 1969 ngam waɗtude hakkille makko e golle karallaagal NCWS. E hitaande 1971, ko kanko woni kaalis diiso ngoo, e hitaande 1987, o woni hooreejo.
Nguurndam gadano
Hilda Adefarasin jibinaa ko to Lagos e nder galle Wilford e Ethel Petgrave e hitaande 1925. Baaba makko jibinaa ko to Jamayka, o golliima e laana njoorndi leydi Nijeer to Lagos, yumma makko (nee Ambleston) jibinaa ko to Antigua. Adefarasin janngi to duɗal sukaaɓe rewɓe CMS to wuro Lagos. O janngi kadi to duɗal jaaɓi haaɗtirde Achimota, to leydi Ganaa. E hitaande 1945, o wonti almuudo-jibinannde e suudu safrirdu Massey Street kono e hitaande 1948, o yahi Angalteer, o heɓi heen seedantaagal wonde infirmiyee winnditiiɗo e hitaande 1951. E hitaande 1960, o wonii tergal sosngal e binndoowo fedde professionnel Women Council of Socie' National of the Nigerian e ko ɓooyaani koo joo infirmiyee en. E hitaande 1971, o wonti keso diiso ngoo, o woni e oon darnde haa hitaande 1980. E hitaande 1984, Adefarasin lomtii Ñaawirde Nzeako hooreejo NCWS. Suɓagol makko jokki e doggol rewɓe jaŋnguɓe eliteeji hooreeɓe NCWS. Adefarasin miijii wonde forum oo ko fedde rewɓe ceertuɓe jogiiɓe nafooje karallaagal ceertuɗe, baɗɗe faayiida ngam anndinde rewɓe e nder nguurndam ngenndi e mahngo ngenndi. NCWS e nder laamu makko ƴettii Porogaraam Yaajɗo ko faati e Immunisation e teyaaɗe golle ngam sukaaɓe rewɓe wonduɓe e fistula vaginal vesico.
Adefarasin ko gooto e rewɓe ɗiɗo ɓe hooreejo leydi ndii, hono Ibraahiima Babangida, suɓii ngam wonde terɗe Biro Politik e hitaande 1986.
Nguurndam e maayde neɗɗo
Adefarasin ko jom suudu Hon. Ñaawirde Yuusuf Adetunji Adefarasin. Ko kanko woni yumma Wale Adefarasin, Adebola Adefarasin, Yinka Ogundipe, Michael Adeyemi Adefarasin e Paul Adefarasin. O mawninii duuɓi makko capanɗe jeenay ñalnde 1 noowammbar 2015.
Adefarasin sankii ko ñalnde 5 feebariyee 2023, tawi ina yahra e duuɓi 98.
Tuugnorgal
ajh6zdlesnhu309yfkus8g5a5bnjjhc
172264
172262
2026-06-04T12:02:39Z
Mamman Ali
9126
Added databox
172264
wikitext
text/x-wiki
{{Databox}}
'''Hilda Adefarasin''' (9 lewru Yarkomaa 1925 – 5 lewru Feebariyee 2023) ko daraniiɗo hakkeeji rewɓe leydi Najeriya, ko o hooreejo fedde ngenndiire fedde rewɓe (NCWS). O woppi golle makko infirmiyee e hitaande 1969 ngam waɗtude hakkille makko e golle karallaagal NCWS. E hitaande 1971, ko kanko woni kaalis diiso ngoo, e hitaande 1987, o woni hooreejo.
Nguurndam gadano
Hilda Adefarasin jibinaa ko to Lagos e nder galle Wilford e Ethel Petgrave e hitaande 1925. Baaba makko jibinaa ko to Jamayka, o golliima e laana njoorndi leydi Nijeer to Lagos, yumma makko (nee Ambleston) jibinaa ko to Antigua. Adefarasin janngi to duɗal sukaaɓe rewɓe CMS to wuro Lagos. O janngi kadi to duɗal jaaɓi haaɗtirde Achimota, to leydi Ganaa. E hitaande 1945, o wonti almuudo-jibinannde e suudu safrirdu Massey Street kono e hitaande 1948, o yahi Angalteer, o heɓi heen seedantaagal wonde infirmiyee winnditiiɗo e hitaande 1951. E hitaande 1960, o wonii tergal sosngal e binndoowo fedde professionnel Women Council of Socie' National of the Nigerian e ko ɓooyaani koo joo infirmiyee en. E hitaande 1971, o wonti keso diiso ngoo, o woni e oon darnde haa hitaande 1980. E hitaande 1984, Adefarasin lomtii Ñaawirde Nzeako hooreejo NCWS. Suɓagol makko jokki e doggol rewɓe jaŋnguɓe eliteeji hooreeɓe NCWS. Adefarasin miijii wonde forum oo ko fedde rewɓe ceertuɓe jogiiɓe nafooje karallaagal ceertuɗe, baɗɗe faayiida ngam anndinde rewɓe e nder nguurndam ngenndi e mahngo ngenndi. NCWS e nder laamu makko ƴettii Porogaraam Yaajɗo ko faati e Immunisation e teyaaɗe golle ngam sukaaɓe rewɓe wonduɓe e fistula vaginal vesico.
Adefarasin ko gooto e rewɓe ɗiɗo ɓe hooreejo leydi ndii, hono Ibraahiima Babangida, suɓii ngam wonde terɗe Biro Politik e hitaande 1986.
Nguurndam e maayde neɗɗo
Adefarasin ko jom suudu Hon. Ñaawirde Yuusuf Adetunji Adefarasin. Ko kanko woni yumma Wale Adefarasin, Adebola Adefarasin, Yinka Ogundipe, Michael Adeyemi Adefarasin e Paul Adefarasin. O mawninii duuɓi makko capanɗe jeenay ñalnde 1 noowammbar 2015.
Adefarasin sankii ko ñalnde 5 feebariyee 2023, tawi ina yahra e duuɓi 98.
Tuugnorgal
fxupl68uhekk0sk9knnukz6funqc7x8
172266
172264
2026-06-04T12:03:48Z
Mamman Ali
9126
I improved the article
172266
wikitext
text/x-wiki
{{Databox}}
'''Hilda Adefarasin''' (9 lewru Yarkomaa 1925 – 5 lewru Feebariyee 2023) ko daraniiɗo hakkeeji rewɓe leydi Najeriya, ko o hooreejo fedde ngenndiire fedde rewɓe (NCWS). O woppi golle makko infirmiyee e hitaande 1969 ngam waɗtude hakkille makko e golle karallaagal NCWS. E hitaande 1971, ko kanko woni kaalis diiso ngoo, e hitaande 1987, o woni hooreejo.
== Nguurndam gadano ==
Hilda Adefarasin jibinaa ko to Lagos e nder galle Wilford e Ethel Petgrave e hitaande 1925. Baaba makko jibinaa ko to Jamayka, o golliima e laana njoorndi leydi Nijeer to Lagos, yumma makko (nee Ambleston) jibinaa ko to Antigua. Adefarasin janngi to duɗal sukaaɓe rewɓe CMS to wuro Lagos. O janngi kadi to duɗal jaaɓi haaɗtirde Achimota, to leydi Ganaa. E hitaande 1945, o wonti almuudo-jibinannde e suudu safrirdu Massey Street kono e hitaande 1948, o yahi Angalteer, o heɓi heen seedantaagal wonde infirmiyee winnditiiɗo e hitaande 1951. E hitaande 1960, o wonii tergal sosngal e binndoowo fedde professionnel Women Council of Socie' National of the Nigerian e ko ɓooyaani koo joo infirmiyee en. E hitaande 1971, o wonti keso diiso ngoo, o woni e oon darnde haa hitaande 1980. E hitaande 1984, Adefarasin lomtii Ñaawirde Nzeako hooreejo NCWS. Suɓagol makko jokki e doggol rewɓe jaŋnguɓe eliteeji hooreeɓe NCWS. Adefarasin miijii wonde forum oo ko fedde rewɓe ceertuɓe jogiiɓe nafooje karallaagal ceertuɗe, baɗɗe faayiida ngam anndinde rewɓe e nder nguurndam ngenndi e mahngo ngenndi. NCWS e nder laamu makko ƴettii Porogaraam Yaajɗo ko faati e Immunisation e teyaaɗe golle ngam sukaaɓe rewɓe wonduɓe e fistula vaginal vesico.
Adefarasin ko gooto e rewɓe ɗiɗo ɓe hooreejo leydi ndii, hono Ibraahiima Babangida, suɓii ngam wonde terɗe Biro Politik e hitaande 1986.
Nguurndam e maayde neɗɗo
Adefarasin ko jom suudu Hon. Ñaawirde Yuusuf Adetunji Adefarasin. Ko kanko woni yumma Wale Adefarasin, Adebola Adefarasin, Yinka Ogundipe, Michael Adeyemi Adefarasin e Paul Adefarasin. O mawninii duuɓi makko capanɗe jeenay ñalnde 1 noowammbar 2015.
Adefarasin sankii ko ñalnde 5 feebariyee 2023, tawi ina yahra e duuɓi 98.
Tuugnorgal
nxy1l6pf2w4tvqm0lkbkp910ipvy6x5
172268
172266
2026-06-04T12:08:09Z
Mamman Ali
9126
I improved the quality of the article
172268
wikitext
text/x-wiki
{{Databox}}
'''Hilda Adefarasin''' (9 lewru Yarkomaa 1925 – 5 lewru Feebariyee 2023) ko daraniiɗo hakkeeji rewɓe leydi Najeriya, ko o hooreejo fedde ngenndiire fedde rewɓe (NCWS). O woppi golle makko infirmiyee e hitaande 1969 ngam waɗtude hakkille makko e golle karallaagal NCWS. E hitaande 1971, ko kanko woni kaalis diiso ngoo, e hitaande 1987, o woni hooreejo
== Nguurndam gadano ==
Hilda Adefarasin jibinaa ko to Lagos e nder galle Wilford e Ethel Petgrave e hitaande 1925. Baaba makko jibinaa ko to Jamayka, o golliima e laana njoorndi leydi Nijeer to Lagos, yumma makko (nee Ambleston) jibinaa ko to Antigua. Adefarasin janngi to duɗal sukaaɓe rewɓe CMS to wuro Lagos. O janngi kadi to duɗal jaaɓi haaɗtirde Achimota, to leydi Ganaa. E hitaande 1945, o wonti almuudo-jibinannde e suudu safrirdu Massey Street kono e hitaande 1948, o yahi Angalteer, o heɓi heen seedantaagal wonde infirmiyee winnditiiɗo e hitaande 1951. E hitaande 1960, o wonii tergal sosngal e binndoowo fedde professionnel Women Council of Socie' National of the Nigerian e ko ɓooyaani koo joo infirmiyee en. E hitaande 1971, o wonti keso diiso ngoo, o woni e oon darnde haa hitaande 1980. E hitaande 1984, Adefarasin lomtii Ñaawirde Nzeako hooreejo NCWS. Suɓagol makko jokki e doggol rewɓe jaŋnguɓe eliteeji hooreeɓe NCWS. Adefarasin miijii wonde forum oo ko fedde rewɓe ceertuɓe jogiiɓe nafooje karallaagal ceertuɗe, baɗɗe faayiida ngam anndinde rewɓe e nder nguurndam ngenndi e mahngo ngenndi. NCWS e nder laamu makko ƴettii Porogaraam Yaajɗo ko faati e Immunisation e teyaaɗe golle ngam sukaaɓe rewɓe wonduɓe e fistula vaginal vesico.
Adefarasin ko gooto e rewɓe ɗiɗo ɓe hooreejo leydi ndii, hono Ibraahiima Babangida, suɓii ngam wonde terɗe Biro Politik e hitaande 1986.
Nguurndam e maayde neɗɗo
Adefarasin ko jom suudu Hon. Ñaawirde Yuusuf Adetunji Adefarasin. Ko kanko woni yumma Wale Adefarasin, Adebola Adefarasin, Yinka Ogundipe, Michael Adeyemi Adefarasin e Paul Adefarasin. O mawninii duuɓi makko capanɗe jeenay ñalnde 1 noowammbar 2015.
Adefarasin sankii ko ñalnde 5 feebariyee 2023, tawi ina yahra e duuɓi 98.
Tuugnorgal
kulnl6an4vqyhtlig4g69qj9ipfo9tm
172269
172268
2026-06-04T12:10:18Z
Mamman Ali
9126
Added citation
172269
wikitext
text/x-wiki
{{Databox}}
<ref>https://web.archive.org/web/20230207110944/https://www.thechristianfeeds.com/2022/01/pastor-adefarasin-eulogizes-mother-as.html?m=1</ref>'''Hilda Adefarasin''' (9 lewru Yarkomaa 1925 – 5 lewru Feebariyee 2023) ko daraniiɗo hakkeeji rewɓe leydi Najeriya, ko o hooreejo fedde ngenndiire fedde rewɓe (NCWS). O woppi golle makko infirmiyee e hitaande 1969 ngam waɗtude hakkille makko e golle karallaagal NCWS. E hitaande 1971, ko kanko woni kaalis diiso ngoo, e hitaande 1987, o woni hooreejo
== Nguurndam gadano ==
Hilda Adefarasin jibinaa ko to Lagos e nder galle Wilford e Ethel Petgrave e hitaande 1925. Baaba makko jibinaa ko to Jamayka, o golliima e laana njoorndi leydi Nijeer to Lagos, yumma makko (nee Ambleston) jibinaa ko to Antigua. Adefarasin janngi to duɗal sukaaɓe rewɓe CMS to wuro Lagos. O janngi kadi to duɗal jaaɓi haaɗtirde Achimota, to leydi Ganaa. E hitaande 1945, o wonti almuudo-jibinannde e suudu safrirdu Massey Street kono e hitaande 1948, o yahi Angalteer, o heɓi heen seedantaagal wonde infirmiyee winnditiiɗo e hitaande 1951. E hitaande 1960, o wonii tergal sosngal e binndoowo fedde professionnel Women Council of Socie' National of the Nigerian e ko ɓooyaani koo joo infirmiyee en. E hitaande 1971, o wonti keso diiso ngoo, o woni e oon darnde haa hitaande 1980. E hitaande 1984, Adefarasin lomtii Ñaawirde Nzeako hooreejo NCWS. Suɓagol makko jokki e doggol rewɓe jaŋnguɓe eliteeji hooreeɓe NCWS. Adefarasin miijii wonde forum oo ko fedde rewɓe ceertuɓe jogiiɓe nafooje karallaagal ceertuɗe, baɗɗe faayiida ngam anndinde rewɓe e nder nguurndam ngenndi e mahngo ngenndi. NCWS e nder laamu makko ƴettii Porogaraam Yaajɗo ko faati e Immunisation e teyaaɗe golle ngam sukaaɓe rewɓe wonduɓe e fistula vaginal vesico.<ref>https://web.archive.org/web/20230207110944/https://www.thechristianfeeds.com/2022/01/pastor-adefarasin-eulogizes-mother-as.html?m=1 heɓtinaama ñalde 14 sulyee 2020</ref>
Adefarasin ko gooto e rewɓe ɗiɗo ɓe hooreejo leydi ndii, hono Ibraahiima Babangida, suɓii ngam wonde terɗe Biro Politik e hitaande 1986.
Nguurndam e maayde neɗɗo
Adefarasin ko jom suudu Hon. Ñaawirde Yuusuf Adetunji Adefarasin. Ko kanko woni yumma Wale Adefarasin, Adebola Adefarasin, Yinka Ogundipe, Michael Adeyemi Adefarasin e Paul Adefarasin. O mawninii duuɓi makko capanɗe jeenay ñalnde 1 noowammbar 2015.
Adefarasin sankii ko ñalnde 5 feebariyee 2023, tawi ina yahra e duuɓi 98.
Tuugnorgal
m641lrsakgff5pvzclmytgzcb1swast
172270
172269
2026-06-04T12:11:40Z
Mamman Ali
9126
Added citation
172270
wikitext
text/x-wiki
{{Databox}}
<ref>https://web.archive.org/web/20230207110944/https://www.thechristianfeeds.com/2022/01/pastor-adefarasin-eulogizes-mother-as.html?m=1</ref>'''Hilda Adefarasin''' (9 lewru Yarkomaa 1925 – 5 lewru Feebariyee 2023) ko daraniiɗo hakkeeji rewɓe leydi Najeriya, ko o hooreejo fedde ngenndiire fedde rewɓe (NCWS). O woppi golle makko infirmiyee e hitaande 1969 ngam waɗtude hakkille makko e golle karallaagal NCWS. E hitaande 1971, ko kanko woni kaalis diiso ngoo, e hitaande 1987, o woni hooreejo<ref>https://books.google.com/books?id=j41tAAAAMAAJ</ref>
== Nguurndam gadano ==
Hilda Adefarasin jibinaa ko to Lagos e nder galle Wilford e Ethel Petgrave e hitaande 1925. Baaba makko jibinaa ko to Jamayka, o golliima e laana njoorndi leydi Nijeer to Lagos, yumma makko (nee Ambleston) jibinaa ko to Antigua. Adefarasin janngi to duɗal sukaaɓe rewɓe CMS to wuro Lagos. O janngi kadi to duɗal jaaɓi haaɗtirde Achimota, to leydi Ganaa. E hitaande 1945, o wonti almuudo-jibinannde e suudu safrirdu Massey Street kono e hitaande 1948, o yahi Angalteer, o heɓi heen seedantaagal wonde infirmiyee winnditiiɗo e hitaande 1951. E hitaande 1960, o wonii tergal sosngal e binndoowo fedde professionnel Women Council of Socie' National of the Nigerian e ko ɓooyaani koo joo infirmiyee en. E hitaande 1971, o wonti keso diiso ngoo, o woni e oon darnde haa hitaande 1980. E hitaande 1984, Adefarasin lomtii Ñaawirde Nzeako hooreejo NCWS. Suɓagol makko jokki e doggol rewɓe jaŋnguɓe eliteeji hooreeɓe NCWS. Adefarasin miijii wonde forum oo ko fedde rewɓe ceertuɓe jogiiɓe nafooje karallaagal ceertuɗe, baɗɗe faayiida ngam anndinde rewɓe e nder nguurndam ngenndi e mahngo ngenndi. NCWS e nder laamu makko ƴettii Porogaraam Yaajɗo ko faati e Immunisation e teyaaɗe golle ngam sukaaɓe rewɓe wonduɓe e fistula vaginal vesico.<ref>https://web.archive.org/web/20230207110944/https://www.thechristianfeeds.com/2022/01/pastor-adefarasin-eulogizes-mother-as.html?m=1 heɓtinaama ñalde 14 sulyee 2020</ref>
Adefarasin ko gooto e rewɓe ɗiɗo ɓe hooreejo leydi ndii, hono Ibraahiima Babangida, suɓii ngam wonde terɗe Biro Politik e hitaande 1986.
Nguurndam e maayde neɗɗo
Adefarasin ko jom suudu Hon. Ñaawirde Yuusuf Adetunji Adefarasin. Ko kanko woni yumma Wale Adefarasin, Adebola Adefarasin, Yinka Ogundipe, Michael Adeyemi Adefarasin e Paul Adefarasin. O mawninii duuɓi makko capanɗe jeenay ñalnde 1 noowammbar 2015.
Adefarasin sankii ko ñalnde 5 feebariyee 2023, tawi ina yahra e duuɓi 98.
Tuugnorgal
3cyjygu6g1wz05ebsisy65jn0f9lpg7
172271
172270
2026-06-04T12:13:33Z
Mamman Ali
9126
Updated citation
172271
wikitext
text/x-wiki
{{Databox}}
<ref>https://web.archive.org/web/20230207110944/https://www.thechristianfeeds.com/2022/01/pastor-adefarasin-eulogizes-mother-as.html?m=1</ref>'''Hilda Adefarasin''' (9 lewru Yarkomaa 1925 – 5 lewru Feebariyee 2023) ko daraniiɗo hakkeeji rewɓe leydi Najeriya, ko o hooreejo fedde ngenndiire fedde rewɓe (NCWS). O woppi golle makko infirmiyee e hitaande 1969 ngam waɗtude hakkille makko e golle karallaagal NCWS. E hitaande 1971, ko kanko woni kaalis diiso ngoo, e hitaande 1987, o woni hooreejo<ref>https://books.google.com/books?id=j41tAAAAMAAJ Koolaaɗo kuuɓal [Duɗal jaaɓi-haaɗtirde Indiana]. h. 1. <nowiki>ISBN 978-9780-6221-45</nowiki>.</ref>
== Nguurndam gadano ==
Hilda Adefarasin jibinaa ko to Lagos e nder galle Wilford e Ethel Petgrave e hitaande 1925. Baaba makko jibinaa ko to Jamayka, o golliima e laana njoorndi leydi Nijeer to Lagos, yumma makko (nee Ambleston) jibinaa ko to Antigua. Adefarasin janngi to duɗal sukaaɓe rewɓe CMS to wuro Lagos. O janngi kadi to duɗal jaaɓi haaɗtirde Achimota, to leydi Ganaa. E hitaande 1945, o wonti almuudo-jibinannde e suudu safrirdu Massey Street kono e hitaande 1948, o yahi Angalteer, o heɓi heen seedantaagal wonde infirmiyee winnditiiɗo e hitaande 1951. E hitaande 1960, o wonii tergal sosngal e binndoowo fedde professionnel Women Council of Socie' National of the Nigerian e ko ɓooyaani koo joo infirmiyee en. E hitaande 1971, o wonti keso diiso ngoo, o woni e oon darnde haa hitaande 1980. E hitaande 1984, Adefarasin lomtii Ñaawirde Nzeako hooreejo NCWS. Suɓagol makko jokki e doggol rewɓe jaŋnguɓe eliteeji hooreeɓe NCWS. Adefarasin miijii wonde forum oo ko fedde rewɓe ceertuɓe jogiiɓe nafooje karallaagal ceertuɗe, baɗɗe faayiida ngam anndinde rewɓe e nder nguurndam ngenndi e mahngo ngenndi. NCWS e nder laamu makko ƴettii Porogaraam Yaajɗo ko faati e Immunisation e teyaaɗe golle ngam sukaaɓe rewɓe wonduɓe e fistula vaginal vesico.<ref>https://web.archive.org/web/20230207110944/https://www.thechristianfeeds.com/2022/01/pastor-adefarasin-eulogizes-mother-as.html?m=1 heɓtinaama ñalde 14 sulyee 2020</ref>
Adefarasin ko gooto e rewɓe ɗiɗo ɓe hooreejo leydi ndii, hono Ibraahiima Babangida, suɓii ngam wonde terɗe Biro Politik e hitaande 1986.
Nguurndam e maayde neɗɗo
Adefarasin ko jom suudu Hon. Ñaawirde Yuusuf Adetunji Adefarasin. Ko kanko woni yumma Wale Adefarasin, Adebola Adefarasin, Yinka Ogundipe, Michael Adeyemi Adefarasin e Paul Adefarasin. O mawninii duuɓi makko capanɗe jeenay ñalnde 1 noowammbar 2015.
Adefarasin sankii ko ñalnde 5 feebariyee 2023, tawi ina yahra e duuɓi 98.
Tuugnorgal
eqd65zvgyn82bdu001xf1d7twqerf1c
172272
172271
2026-06-04T12:15:17Z
Mamman Ali
9126
Added citation
172272
wikitext
text/x-wiki
{{Databox}}
<ref>https://web.archive.org/web/20230207110944/https://www.thechristianfeeds.com/2022/01/pastor-adefarasin-eulogizes-mother-as.html?m=1</ref>'''Hilda Adefarasin''' (9 lewru Yarkomaa 1925 – 5 lewru Feebariyee 2023) ko daraniiɗo hakkeeji rewɓe leydi Najeriya, ko o hooreejo fedde ngenndiire fedde rewɓe (NCWS). O woppi golle makko infirmiyee e hitaande 1969 ngam waɗtude hakkille makko e golle karallaagal NCWS. E hitaande 1971, ko kanko woni kaalis diiso ngoo, e hitaande 1987, o woni hooreejo<ref>https://books.google.com/books?id=j41tAAAAMAAJ Koolaaɗo kuuɓal [Duɗal jaaɓi-haaɗtirde Indiana]. h. 1. <nowiki>ISBN 978-9780-6221-45</nowiki>.</ref>
== Nguurndam gadano ==
Hilda Adefarasin jibinaa ko to Lagos e nder galle Wilford e Ethel Petgrave e hitaande 1925. Baaba makko jibinaa ko to Jamayka, o golliima e laana njoorndi leydi Nijeer to Lagos, yumma makko (nee Ambleston) jibinaa ko to Antigua. Adefarasin janngi to duɗal sukaaɓe rewɓe CMS to wuro Lagos. O janngi kadi to duɗal jaaɓi haaɗtirde Achimota, to leydi Ganaa. E hitaande 1945, o wonti almuudo-jibinannde e suudu safrirdu Massey Street kono e hitaande 1948, o yahi Angalteer, o heɓi heen seedantaagal wonde infirmiyee winnditiiɗo e hitaande 1951. E hitaande 1960, o wonii tergal sosngal e binndoowo fedde professionnel Women Council of Socie' National of the Nigerian e ko ɓooyaani koo joo infirmiyee en. E hitaande 1971, o wonti keso diiso ngoo, o woni e oon darnde haa hitaande 1980. E hitaande 1984, Adefarasin lomtii Ñaawirde Nzeako hooreejo NCWS. Suɓagol makko jokki e doggol rewɓe jaŋnguɓe eliteeji hooreeɓe NCWS. Adefarasin miijii wonde forum oo ko fedde rewɓe ceertuɓe jogiiɓe nafooje karallaagal ceertuɗe, baɗɗe faayiida ngam anndinde rewɓe e nder nguurndam ngenndi e mahngo ngenndi. NCWS e nder laamu makko ƴettii Porogaraam Yaajɗo ko faati e Immunisation e teyaaɗe golle ngam sukaaɓe rewɓe wonduɓe e fistula vaginal vesico.<ref>https://web.archive.org/web/20230207110944/https://www.thechristianfeeds.com/2022/01/pastor-adefarasin-eulogizes-mother-as.html?m=1 heɓtinaama ñalde 14 sulyee 2020</ref>
Adefarasin ko gooto e rewɓe ɗiɗo ɓe hooreejo leydi ndii, hono Ibraahiima Babangida, suɓii ngam wonde terɗe Biro Politik e hitaande 1986.<ref>https://web.archive.org/web/20210822115454/http://www.notablenigerians.com/?p=4129</ref>
Nguurndam e maayde neɗɗo
Adefarasin ko jom suudu Hon. Ñaawirde Yuusuf Adetunji Adefarasin. Ko kanko woni yumma Wale Adefarasin, Adebola Adefarasin, Yinka Ogundipe, Michael Adeyemi Adefarasin e Paul Adefarasin. O mawninii duuɓi makko capanɗe jeenay ñalnde 1 noowammbar 2015.
Adefarasin sankii ko ñalnde 5 feebariyee 2023, tawi ina yahra e duuɓi 98.
Tuugnorgal
dvxfr3u0o33f039n6nymtlvcajy13rn
172273
172272
2026-06-04T12:17:58Z
Mamman Ali
9126
Updated citation
172273
wikitext
text/x-wiki
{{Databox}}
<ref>https://web.archive.org/web/20230207110944/https://www.thechristianfeeds.com/2022/01/pastor-adefarasin-eulogizes-mother-as.html?m=1</ref>'''Hilda Adefarasin''' (9 lewru Yarkomaa 1925 – 5 lewru Feebariyee 2023) ko daraniiɗo hakkeeji rewɓe leydi Najeriya, ko o hooreejo fedde ngenndiire fedde rewɓe (NCWS). O woppi golle makko infirmiyee e hitaande 1969 ngam waɗtude hakkille makko e golle karallaagal NCWS. E hitaande 1971, ko kanko woni kaalis diiso ngoo, e hitaande 1987, o woni hooreejo<ref>https://books.google.com/books?id=j41tAAAAMAAJ Koolaaɗo kuuɓal [Duɗal jaaɓi-haaɗtirde Indiana]. h. 1. <nowiki>ISBN 978-9780-6221-45</nowiki>.</ref>
== Nguurndam gadano ==
Hilda Adefarasin jibinaa ko to Lagos e nder galle Wilford e Ethel Petgrave e hitaande 1925. Baaba makko jibinaa ko to Jamayka, o golliima e laana njoorndi leydi Nijeer to Lagos, yumma makko (nee Ambleston) jibinaa ko to Antigua. Adefarasin janngi to duɗal sukaaɓe rewɓe CMS to wuro Lagos. O janngi kadi to duɗal jaaɓi haaɗtirde Achimota, to leydi Ganaa. E hitaande 1945, o wonti almuudo-jibinannde e suudu safrirdu Massey Street kono e hitaande 1948, o yahi Angalteer, o heɓi heen seedantaagal wonde infirmiyee winnditiiɗo e hitaande 1951. E hitaande 1960, o wonii tergal sosngal e binndoowo fedde professionnel Women Council of Socie' National of the Nigerian e ko ɓooyaani koo joo infirmiyee en. E hitaande 1971, o wonti keso diiso ngoo, o woni e oon darnde haa hitaande 1980. E hitaande 1984, Adefarasin lomtii Ñaawirde Nzeako hooreejo NCWS. Suɓagol makko jokki e doggol rewɓe jaŋnguɓe eliteeji hooreeɓe NCWS. Adefarasin miijii wonde forum oo ko fedde rewɓe ceertuɓe jogiiɓe nafooje karallaagal ceertuɗe, baɗɗe faayiida ngam anndinde rewɓe e nder nguurndam ngenndi e mahngo ngenndi. NCWS e nder laamu makko ƴettii Porogaraam Yaajɗo ko faati e Immunisation e teyaaɗe golle ngam sukaaɓe rewɓe wonduɓe e fistula vaginal vesico.<ref>https://web.archive.org/web/20230207110944/https://www.thechristianfeeds.com/2022/01/pastor-adefarasin-eulogizes-mother-as.html?m=1 heɓtinaama ñalde 14 sulyee 2020</ref>
Adefarasin ko gooto e rewɓe ɗiɗo ɓe hooreejo leydi ndii, hono Ibraahiima Babangida, suɓii ngam wonde terɗe Biro Politik e hitaande 1986.<ref>https://web.archive.org/web/20210822115454/http://www.notablenigerians.com/?p=4129 Nijeeryankooɓe teskinaaɓe.com. Archived gila asli ñalnde 22 ut 2021. Heɓtinaama ñalnde 7 ut 2016</ref>
Nguurndam e maayde neɗɗo
Adefarasin ko jom suudu Hon. Ñaawirde Yuusuf Adetunji Adefarasin. Ko kanko woni yumma Wale Adefarasin, Adebola Adefarasin, Yinka Ogundipe, Michael Adeyemi Adefarasin e Paul Adefarasin. O mawninii duuɓi makko capanɗe jeenay ñalnde 1 noowammbar 2015.
Adefarasin sankii ko ñalnde 5 feebariyee 2023, tawi ina yahra e duuɓi 98.
Tuugnorgal
8o2jazxe26al9jmxoerxg5evgbkgalh
172274
172273
2026-06-04T12:19:22Z
Mamman Ali
9126
Added citation
172274
wikitext
text/x-wiki
{{Databox}}
<ref>https://web.archive.org/web/20230207110944/https://www.thechristianfeeds.com/2022/01/pastor-adefarasin-eulogizes-mother-as.html?m=1</ref>'''Hilda Adefarasin''' (9 lewru Yarkomaa 1925 – 5 lewru Feebariyee 2023) ko daraniiɗo hakkeeji rewɓe leydi Najeriya, ko o hooreejo fedde ngenndiire fedde rewɓe (NCWS). O woppi golle makko infirmiyee e hitaande 1969 ngam waɗtude hakkille makko e golle karallaagal NCWS. E hitaande 1971, ko kanko woni kaalis diiso ngoo, e hitaande 1987, o woni hooreejo<ref>https://books.google.com/books?id=j41tAAAAMAAJ Koolaaɗo kuuɓal [Duɗal jaaɓi-haaɗtirde Indiana]. h. 1. <nowiki>ISBN 978-9780-6221-45</nowiki>.</ref>
== Nguurndam gadano ==
Hilda Adefarasin jibinaa ko to Lagos e nder galle Wilford e Ethel Petgrave e hitaande 1925. Baaba makko jibinaa ko to Jamayka, o golliima e laana njoorndi leydi Nijeer to Lagos, yumma makko (nee Ambleston) jibinaa ko to Antigua. Adefarasin janngi to duɗal sukaaɓe rewɓe CMS to wuro Lagos. O janngi kadi to duɗal jaaɓi haaɗtirde Achimota, to leydi Ganaa. E hitaande 1945, o wonti almuudo-jibinannde e suudu safrirdu Massey Street kono e hitaande 1948, o yahi Angalteer, o heɓi heen seedantaagal wonde infirmiyee winnditiiɗo e hitaande 1951. E hitaande 1960, o wonii tergal sosngal e binndoowo fedde professionnel Women Council of Socie' National of the Nigerian e ko ɓooyaani koo joo infirmiyee en. E hitaande 1971, o wonti keso diiso ngoo, o woni e oon darnde haa hitaande 1980. E hitaande 1984, Adefarasin lomtii Ñaawirde Nzeako hooreejo NCWS. Suɓagol makko jokki e doggol rewɓe jaŋnguɓe eliteeji hooreeɓe NCWS. Adefarasin miijii wonde forum oo ko fedde rewɓe ceertuɓe jogiiɓe nafooje karallaagal ceertuɗe, baɗɗe faayiida ngam anndinde rewɓe e nder nguurndam ngenndi e mahngo ngenndi. NCWS e nder laamu makko ƴettii Porogaraam Yaajɗo ko faati e Immunisation e teyaaɗe golle ngam sukaaɓe rewɓe wonduɓe e fistula vaginal vesico.<ref>https://web.archive.org/web/20230207110944/https://www.thechristianfeeds.com/2022/01/pastor-adefarasin-eulogizes-mother-as.html?m=1 heɓtinaama ñalde 14 sulyee 2020</ref>
Adefarasin ko gooto e rewɓe ɗiɗo ɓe hooreejo leydi ndii, hono Ibraahiima Babangida, suɓii ngam wonde terɗe Biro Politik e hitaande 1986.<ref>https://web.archive.org/web/20210822115454/http://www.notablenigerians.com/?p=4129 Nijeeryankooɓe teskinaaɓe.com. Archived gila asli ñalnde 22 ut 2021. Heɓtinaama ñalnde 7 ut 2016</ref>
Nguurndam e maayde neɗɗo
Adefarasin ko jom suudu Hon. Ñaawirde Yuusuf Adetunji Adefarasin. Ko kanko woni yumma Wale Adefarasin, Adebola Adefarasin, Yinka Ogundipe, Michael Adeyemi Adefarasin e Paul Adefarasin. O mawninii duuɓi makko capanɗe jeenay ñalnde 1 noowammbar 2015.<ref>https://www.thetrentonline.com/photos-pastor-adeboye-officiates-pastor-paul-adefarasins-mothers-90th-birthday-thanksgiving-service/</ref>
Adefarasin sankii ko ñalnde 5 feebariyee 2023, tawi ina yahra e duuɓi 98.
Tuugnorgal
pd6anmsf7f4sfm6vurvq19fvux021ta
172275
172274
2026-06-04T12:22:16Z
Mamman Ali
9126
Added citation
172275
wikitext
text/x-wiki
{{Databox}}
<ref>https://web.archive.org/web/20230207110944/https://www.thechristianfeeds.com/2022/01/pastor-adefarasin-eulogizes-mother-as.html?m=1</ref>'''Hilda Adefarasin''' (9 lewru Yarkomaa 1925 – 5 lewru Feebariyee 2023) ko daraniiɗo hakkeeji rewɓe leydi Najeriya, ko o hooreejo fedde ngenndiire fedde rewɓe (NCWS). O woppi golle makko infirmiyee e hitaande 1969 ngam waɗtude hakkille makko e golle karallaagal NCWS. E hitaande 1971, ko kanko woni kaalis diiso ngoo, e hitaande 1987, o woni hooreejo<ref>https://books.google.com/books?id=j41tAAAAMAAJ Koolaaɗo kuuɓal [Duɗal jaaɓi-haaɗtirde Indiana]. h. 1. <nowiki>ISBN 978-9780-6221-45</nowiki>.</ref>
== Nguurndam gadano ==
Hilda Adefarasin jibinaa ko to Lagos e nder galle Wilford e Ethel Petgrave e hitaande 1925. Baaba makko jibinaa ko to Jamayka, o golliima e laana njoorndi leydi Nijeer to Lagos, yumma makko (nee Ambleston) jibinaa ko to Antigua. Adefarasin janngi to duɗal sukaaɓe rewɓe CMS to wuro Lagos. O janngi kadi to duɗal jaaɓi haaɗtirde Achimota, to leydi Ganaa. E hitaande 1945, o wonti almuudo-jibinannde e suudu safrirdu Massey Street kono e hitaande 1948, o yahi Angalteer, o heɓi heen seedantaagal wonde infirmiyee winnditiiɗo e hitaande 1951. E hitaande 1960, o wonii tergal sosngal e binndoowo fedde professionnel Women Council of Socie' National of the Nigerian e ko ɓooyaani koo joo infirmiyee en. E hitaande 1971, o wonti keso diiso ngoo, o woni e oon darnde haa hitaande 1980. E hitaande 1984, Adefarasin lomtii Ñaawirde Nzeako hooreejo NCWS. Suɓagol makko jokki e doggol rewɓe jaŋnguɓe eliteeji hooreeɓe NCWS. Adefarasin miijii wonde forum oo ko fedde rewɓe ceertuɓe jogiiɓe nafooje karallaagal ceertuɗe, baɗɗe faayiida ngam anndinde rewɓe e nder nguurndam ngenndi e mahngo ngenndi. NCWS e nder laamu makko ƴettii Porogaraam Yaajɗo ko faati e Immunisation e teyaaɗe golle ngam sukaaɓe rewɓe wonduɓe e fistula vaginal vesico.<ref>https://web.archive.org/web/20230207110944/https://www.thechristianfeeds.com/2022/01/pastor-adefarasin-eulogizes-mother-as.html?m=1 heɓtinaama ñalde 14 sulyee 2020</ref>
Adefarasin ko gooto e rewɓe ɗiɗo ɓe hooreejo leydi ndii, hono Ibraahiima Babangida, suɓii ngam wonde terɗe Biro Politik e hitaande 1986.<ref>https://web.archive.org/web/20210822115454/http://www.notablenigerians.com/?p=4129 Nijeeryankooɓe teskinaaɓe.com. Archived gila asli ñalnde 22 ut 2021. Heɓtinaama ñalnde 7 ut 2016</ref>
Nguurndam e maayde neɗɗo
Adefarasin ko jom suudu Hon. Ñaawirde Yuusuf Adetunji Adefarasin. Ko kanko woni yumma Wale Adefarasin, Adebola Adefarasin, Yinka Ogundipe, Michael Adeyemi Adefarasin e Paul Adefarasin. O mawninii duuɓi makko capanɗe jeenay ñalnde 1 noowammbar 2015.<ref>https://www.thetrentonline.com/photos-pastor-adeboye-officiates-pastor-paul-adefarasins-mothers-90th-birthday-thanksgiving-service/</ref>
Adefarasin sankii ko ñalnde 5 feebariyee 2023, tawi ina yahra e duuɓi 98.<ref>https://independent.ng/just-in-pastor-paul-mourns-passing-of-98yr-old-mum-hilda-adefarasin/</ref>
Tuugnorgal
21xhtf3igklzctbisof4cbm45y5pl7b
172276
172275
2026-06-04T12:27:22Z
Mamman Ali
9126
Updated citation
172276
wikitext
text/x-wiki
{{Databox}}
<ref>https://web.archive.org/web/20230207110944/https://www.thechristianfeeds.com/2022/01/pastor-adefarasin-eulogizes-mother-as.html?m=1</ref>'''Hilda Adefarasin''' (9 lewru Yarkomaa 1925 – 5 lewru Feebariyee 2023) ko daraniiɗo hakkeeji rewɓe leydi Najeriya, ko o hooreejo fedde ngenndiire fedde rewɓe (NCWS). O woppi golle makko infirmiyee e hitaande 1969 ngam waɗtude hakkille makko e golle karallaagal NCWS. E hitaande 1971, ko kanko woni kaalis diiso ngoo, e hitaande 1987, o woni hooreejo<ref>https://books.google.com/books?id=j41tAAAAMAAJ Koolaaɗo kuuɓal [Duɗal jaaɓi-haaɗtirde Indiana]. h. 1. <nowiki>ISBN 978-9780-6221-45</nowiki>.</ref>
== Nguurndam gadano ==
Hilda Adefarasin jibinaa ko to Lagos e nder galle Wilford e Ethel Petgrave e hitaande 1925. Baaba makko jibinaa ko to Jamayka, o golliima e laana njoorndi leydi Nijeer to Lagos, yumma makko (nee Ambleston) jibinaa ko to Antigua. Adefarasin janngi to duɗal sukaaɓe rewɓe CMS to wuro Lagos. O janngi kadi to duɗal jaaɓi haaɗtirde Achimota, to leydi Ganaa. E hitaande 1945, o wonti almuudo-jibinannde e suudu safrirdu Massey Street kono e hitaande 1948, o yahi Angalteer, o heɓi heen seedantaagal wonde infirmiyee winnditiiɗo e hitaande 1951. E hitaande 1960, o wonii tergal sosngal e binndoowo fedde professionnel Women Council of Socie' National of the Nigerian e ko ɓooyaani koo joo infirmiyee en. E hitaande 1971, o wonti keso diiso ngoo, o woni e oon darnde haa hitaande 1980. E hitaande 1984, Adefarasin lomtii Ñaawirde Nzeako hooreejo NCWS. Suɓagol makko jokki e doggol rewɓe jaŋnguɓe eliteeji hooreeɓe NCWS. Adefarasin miijii wonde forum oo ko fedde rewɓe ceertuɓe jogiiɓe nafooje karallaagal ceertuɗe, baɗɗe faayiida ngam anndinde rewɓe e nder nguurndam ngenndi e mahngo ngenndi. NCWS e nder laamu makko ƴettii Porogaraam Yaajɗo ko faati e Immunisation e teyaaɗe golle ngam sukaaɓe rewɓe wonduɓe e fistula vaginal vesico.<ref>https://web.archive.org/web/20230207110944/https://www.thechristianfeeds.com/2022/01/pastor-adefarasin-eulogizes-mother-as.html?m=1 heɓtinaama ñalde 14 sulyee 2020</ref>
Adefarasin ko gooto e rewɓe ɗiɗo ɓe hooreejo leydi ndii, hono Ibraahiima Babangida, suɓii ngam wonde terɗe Biro Politik e hitaande 1986.<ref>https://web.archive.org/web/20210822115454/http://www.notablenigerians.com/?p=4129 Nijeeryankooɓe teskinaaɓe.com. Archived gila asli ñalnde 22 ut 2021. Heɓtinaama ñalnde 7 ut 2016</ref>
Nguurndam e maayde neɗɗo
Adefarasin ko jom suudu Hon. Ñaawirde Yuusuf Adetunji Adefarasin. Ko kanko woni yumma Wale Adefarasin, Adebola Adefarasin, Yinka Ogundipe, Michael Adeyemi Adefarasin e Paul Adefarasin. O mawninii duuɓi makko capanɗe jeenay ñalnde 1 noowammbar 2015.<ref>https://www.thetrentonline.com/photos-pastor-adeboye-officiates-pastor-paul-adefarasins-mothers-90th-birthday-thanksgiving-service/</ref>
Adefarasin sankii ko ñalnde 5 feebariyee 2023, tawi ina yahra e duuɓi 98.<ref>https://independent.ng/just-in-pastor-paul-mourns-passing-of-98yr-old-mum-hilda-adefarasin/ Lagos, leydi Naajeeriya. 6 feebariyee 2023. Wonande 6 feebariyee 2023.</ref>
Tuugnorgal
js3uqwr3bt7jm7qh5bfjcv4a56pa6av
Franca Afegbua
0
41842
172277
2026-06-04T13:27:13Z
Mamman Ali
9126
Created Article
172277
wikitext
text/x-wiki
'''Franca Afegbua''' (20 Oktoobar 1943 – 12 Mars 2023) ko debbo Naajeeriya belɗo e politik, gardinooɗo Bendel North e nder Senaa Naajeeriya e hitaande 1983. O suɓaama e senaateer lannda ngenndiijo Naajeeriya (NPN), ko kanko woni debbo gadano cuɓaaɗo e nder Senaa Naajeeriya.
Nguurndam e mbaydi puɗɗaandi
Afegbua jibinaa ko to Okpella, to diiwaan Edo e hitaande 1943, o timmini jaŋde makko caggal duɗal jaaɓi haaɗtirde to Sofia, to leydi Bulgari. Ko adii fuɗɗoode republique ɗiɗaɓere, o golliima e nder wuro Lagos ngam gollinde kiliyaneeɓe jogiiɓe ngalu keewngu. Afegbua ina jokkondiri no feewi e Joseph Tarka, o naatni mo e lannda makko, NPN. E hitaande 1983, nde o habri anniya makko waɗde ƴaañorgal ngam heɓde jooɗorde senaateer to Bendel, seeɗa tan cikkatnoo omo waawi heɓde.
Career e nder ŋarɗugol e njulaagu
Ko adii nde o naatata e politik, Afegbua golliima e nder wuro Lagos, ko ɗoon o mahi innde ngam gollanaade kiliyaneeɓe toowɓe. E hitaande 1977, o dañii hakkille ngenndiijo caggal nde o heɓi njeenaari e kawgel winnderewal ngam ƴellitde gaasa. Anndinde mo ɓeydii lollude e nder wuro makko, wallitii kadi tabitinde mbaydi makko e nder renndo hade makko naatde e politik.
Golle politik
Afegbua naati siyaasaaku ko e laawol Joseph Tarka, kanko nasti mo nder lanyol lesdi Naajeeriya (NPN). E oon sahaa, politik leydi Najeriya ɓuri heewde ko e worɓe. E hitaande 1983, o tawtoraama jappeere senaateer Bendel worgo.
Lannda makko ina wonnoo e luulndo, guwerneer jooɗiiɗo oo e senaateer oo ko worɓe teddinaaɓe e nder renndo ngo. Kono Afegbua, dañɗo njeenaari kawgel winnderewal ngam ƴellitde koye mum en e hitaande 1977, ƴetti feere wonde wootde rewɓe heewɓe ngam suɓaade ina waawi rokkude ɗum nafoore. Nasaraaku maako nder kawtal limngal limngal waɗi innde maako nder rento maako Etsako; o fotnoo ko rewɓe wootooɓe, tee, nde kampaañ makko heɓi semmbe, ɗum ɓooyii haɗde ɗum. O dañii nafoore seeɗa e wooteeji lewru ut, o fooli John Umolu. Laamu maako timmi haa ragare hitaande nde'e nde kuudetaa sooje'en fusi hukuumaaji demokaraasi, timmini Republique Naajeeriya ɗiɗaɓo.
Nguurndam caggal
Caggal nde o yalti Senaa, Afegbua yalti e politik ngenndi kono o woni ko e hormeede e nder renndo makko. O ɗon wolwa wakkati feere nder yewtereeji dow wakiltaaki siyaasaaku rewɓe nder lesdi Naajeeriya. Nasaraaku makko e hitaande 1983 ina jokki e tuugnaade e wiɗtooji ko faati e jinnaaɓe e tawtoreede politik.
Wade
Afegbua sankii ñalnde 12 lewru marse hitaande 2023, tawi omo yahra e duuɓi 79. Maayde makko ina yaaji e nder jaayndeeji leydi Najeriya, tawi ko teddungal ina teeŋtina darnde makko e nder politik leydi Najeriya.
Tuugnorgal
sqf2wp2dwyb6d98mbhxgg1j1dnjrtdp
172278
172277
2026-06-04T13:28:01Z
Mamman Ali
9126
Added databox
172278
wikitext
text/x-wiki
{{Databox}}
'''Franca Afegbua''' (20 Oktoobar 1943 – 12 Mars 2023) ko debbo Naajeeriya belɗo e politik, gardinooɗo Bendel North e nder Senaa Naajeeriya e hitaande 1983. O suɓaama e senaateer lannda ngenndiijo Naajeeriya (NPN), ko kanko woni debbo gadano cuɓaaɗo e nder Senaa Naajeeriya.
Nguurndam e mbaydi puɗɗaandi
Afegbua jibinaa ko to Okpella, to diiwaan Edo e hitaande 1943, o timmini jaŋde makko caggal duɗal jaaɓi haaɗtirde to Sofia, to leydi Bulgari. Ko adii fuɗɗoode republique ɗiɗaɓere, o golliima e nder wuro Lagos ngam gollinde kiliyaneeɓe jogiiɓe ngalu keewngu. Afegbua ina jokkondiri no feewi e Joseph Tarka, o naatni mo e lannda makko, NPN. E hitaande 1983, nde o habri anniya makko waɗde ƴaañorgal ngam heɓde jooɗorde senaateer to Bendel, seeɗa tan cikkatnoo omo waawi heɓde.
Career e nder ŋarɗugol e njulaagu
Ko adii nde o naatata e politik, Afegbua golliima e nder wuro Lagos, ko ɗoon o mahi innde ngam gollanaade kiliyaneeɓe toowɓe. E hitaande 1977, o dañii hakkille ngenndiijo caggal nde o heɓi njeenaari e kawgel winnderewal ngam ƴellitde gaasa. Anndinde mo ɓeydii lollude e nder wuro makko, wallitii kadi tabitinde mbaydi makko e nder renndo hade makko naatde e politik.
Golle politik
Afegbua naati siyaasaaku ko e laawol Joseph Tarka, kanko nasti mo nder lanyol lesdi Naajeeriya (NPN). E oon sahaa, politik leydi Najeriya ɓuri heewde ko e worɓe. E hitaande 1983, o tawtoraama jappeere senaateer Bendel worgo.
Lannda makko ina wonnoo e luulndo, guwerneer jooɗiiɗo oo e senaateer oo ko worɓe teddinaaɓe e nder renndo ngo. Kono Afegbua, dañɗo njeenaari kawgel winnderewal ngam ƴellitde koye mum en e hitaande 1977, ƴetti feere wonde wootde rewɓe heewɓe ngam suɓaade ina waawi rokkude ɗum nafoore. Nasaraaku maako nder kawtal limngal limngal waɗi innde maako nder rento maako Etsako; o fotnoo ko rewɓe wootooɓe, tee, nde kampaañ makko heɓi semmbe, ɗum ɓooyii haɗde ɗum. O dañii nafoore seeɗa e wooteeji lewru ut, o fooli John Umolu. Laamu maako timmi haa ragare hitaande nde'e nde kuudetaa sooje'en fusi hukuumaaji demokaraasi, timmini Republique Naajeeriya ɗiɗaɓo.
Nguurndam caggal
Caggal nde o yalti Senaa, Afegbua yalti e politik ngenndi kono o woni ko e hormeede e nder renndo makko. O ɗon wolwa wakkati feere nder yewtereeji dow wakiltaaki siyaasaaku rewɓe nder lesdi Naajeeriya. Nasaraaku makko e hitaande 1983 ina jokki e tuugnaade e wiɗtooji ko faati e jinnaaɓe e tawtoreede politik.
Wade
Afegbua sankii ñalnde 12 lewru marse hitaande 2023, tawi omo yahra e duuɓi 79. Maayde makko ina yaaji e nder jaayndeeji leydi Najeriya, tawi ko teddungal ina teeŋtina darnde makko e nder politik leydi Najeriya.
Tuugnorgal
jf20ldd7b9lw3z7vbc2v1xr04f3apnu
172279
172278
2026-06-04T13:28:38Z
Mamman Ali
9126
I improved the article
172279
wikitext
text/x-wiki
{{Databox}}
'''Franca Afegbua''' (20 Oktoobar 1943 – 12 Mars 2023) ko debbo Naajeeriya belɗo e politik, gardinooɗo Bendel North e nder Senaa Naajeeriya e hitaande 1983. O suɓaama e senaateer lannda ngenndiijo Naajeeriya (NPN), ko kanko woni debbo gadano cuɓaaɗo e nder Senaa Naajeeriya.
Nguurndam e mbaydi puɗɗaandi
Afegbua jibinaa ko to Okpella, to diiwaan Edo e hitaande 1943, o timmini jaŋde makko caggal duɗal jaaɓi haaɗtirde to Sofia, to leydi Bulgari. Ko adii fuɗɗoode republique ɗiɗaɓere, o golliima e nder wuro Lagos ngam gollinde kiliyaneeɓe jogiiɓe ngalu keewngu. Afegbua ina jokkondiri no feewi e Joseph Tarka, o naatni mo e lannda makko, NPN. E hitaande 1983, nde o habri anniya makko waɗde ƴaañorgal ngam heɓde jooɗorde senaateer to Bendel, seeɗa tan cikkatnoo omo waawi heɓde.
Career e nder ŋarɗugol e njulaagu
Ko adii nde o naatata e politik, Afegbua golliima e nder wuro Lagos, ko ɗoon o mahi innde ngam gollanaade kiliyaneeɓe toowɓe. E hitaande 1977, o dañii hakkille ngenndiijo caggal nde o heɓi njeenaari e kawgel winnderewal ngam ƴellitde gaasa. Anndinde mo ɓeydii lollude e nder wuro makko, wallitii kadi tabitinde mbaydi makko e nder renndo hade makko naatde e politik.
Golle politik
Afegbua naati siyaasaaku ko e laawol Joseph Tarka, kanko nasti mo nder lanyol lesdi Naajeeriya (NPN). E oon sahaa, politik leydi Najeriya ɓuri heewde ko e worɓe. E hitaande 1983, o tawtoraama jappeere senaateer Bendel worgo.
Lannda makko ina wonnoo e luulndo, guwerneer jooɗiiɗo oo e senaateer oo ko worɓe teddinaaɓe e nder renndo ngo. Kono Afegbua, dañɗo njeenaari kawgel winnderewal ngam ƴellitde koye mum en e hitaande 1977, ƴetti feere wonde wootde rewɓe heewɓe ngam suɓaade ina waawi rokkude ɗum nafoore. Nasaraaku maako nder kawtal limngal limngal waɗi innde maako nder rento maako Etsako; o fotnoo ko rewɓe wootooɓe, tee, nde kampaañ makko heɓi semmbe, ɗum ɓooyii haɗde ɗum. O dañii nafoore seeɗa e wooteeji lewru ut, o fooli John Umolu. Laamu maako timmi haa ragare hitaande nde'e nde kuudetaa sooje'en fusi hukuumaaji demokaraasi, timmini Republique Naajeeriya ɗiɗaɓo.
Nguurndam caggal
Caggal nde o yalti Senaa, Afegbua yalti e politik ngenndi kono o woni ko e hormeede e nder renndo makko. O ɗon wolwa wakkati feere nder yewtereeji dow wakiltaaki siyaasaaku rewɓe nder lesdi Naajeeriya. Nasaraaku makko e hitaande 1983 ina jokki e tuugnaade e wiɗtooji ko faati e jinnaaɓe e tawtoreede politik.
Wade
Afegbua sankii ñalnde 12 lewru marse hitaande 2023, tawi omo yahra e duuɓi 79. Maayde makko ina yaaji e nder jaayndeeji leydi Najeriya, tawi ko teddungal ina teeŋtina darnde makko e nder politik leydi Najeriya.
Tuugnorgal
9wivmij42qb75p627ayktfkyy5o7caw
172280
172279
2026-06-04T13:29:18Z
Mamman Ali
9126
I improved the article
172280
wikitext
text/x-wiki
{{Databox}}
'''Franca Afegbua''' (20 Oktoobar 1943 – 12 Mars 2023) ko debbo Naajeeriya belɗo e politik, gardinooɗo Bendel North e nder Senaa Naajeeriya e hitaande 1983. O suɓaama e senaateer lannda ngenndiijo Naajeeriya (NPN), ko kanko woni debbo gadano cuɓaaɗo e nder Senaa Naajeeriya.
Nguurndam e mbaydi puɗɗaandi
Afegbua jibinaa ko to Okpella, to diiwaan Edo e hitaande 1943, o timmini jaŋde makko caggal duɗal jaaɓi haaɗtirde to Sofia, to leydi Bulgari. Ko adii fuɗɗoode republique ɗiɗaɓere, o golliima e nder wuro Lagos ngam gollinde kiliyaneeɓe jogiiɓe ngalu keewngu. Afegbua ina jokkondiri no feewi e Joseph Tarka, o naatni mo e lannda makko, NPN. E hitaande 1983, nde o habri anniya makko waɗde ƴaañorgal ngam heɓde jooɗorde senaateer to Bendel, seeɗa tan cikkatnoo omo waawi heɓde.
Career e nder ŋarɗugol e njulaagu
Ko adii nde o naatata e politik, Afegbua golliima e nder wuro Lagos, ko ɗoon o mahi innde ngam gollanaade kiliyaneeɓe toowɓe. E hitaande 1977, o dañii hakkille ngenndiijo caggal nde o heɓi njeenaari e kawgel winnderewal ngam ƴellitde gaasa. Anndinde mo ɓeydii lollude e nder wuro makko, wallitii kadi tabitinde mbaydi makko e nder renndo hade makko naatde e politik.
Golle politik
Afegbua naati siyaasaaku ko e laawol Joseph Tarka, kanko nasti mo nder lanyol lesdi Naajeeriya (NPN). E oon sahaa, politik leydi Najeriya ɓuri heewde ko e worɓe. E hitaande 1983, o tawtoraama jappeere senaateer Bendel worgo.
Lannda makko ina wonnoo e luulndo, guwerneer jooɗiiɗo oo e senaateer oo ko worɓe teddinaaɓe e nder renndo ngo. Kono Afegbua, dañɗo njeenaari kawgel winnderewal ngam ƴellitde koye mum en e hitaande 1977, ƴetti feere wonde wootde rewɓe heewɓe ngam suɓaade ina waawi rokkude ɗum nafoore. Nasaraaku maako nder kawtal limngal limngal waɗi innde maako nder rento maako Etsako; o fotnoo ko rewɓe wootooɓe, tee, nde kampaañ makko heɓi semmbe, ɗum ɓooyii haɗde ɗum. O dañii nafoore seeɗa e wooteeji lewru ut, o fooli John Umolu. Laamu maako timmi haa ragare hitaande nde'e nde kuudetaa sooje'en fusi hukuumaaji demokaraasi, timmini Republique Naajeeriya ɗiɗaɓo.
Nguurndam caggal
Caggal nde o yalti Senaa, Afegbua yalti e politik ngenndi kono o woni ko e hormeede e nder renndo makko. O ɗon wolwa wakkati feere nder yewtereeji dow wakiltaaki siyaasaaku rewɓe nder lesdi Naajeeriya. Nasaraaku makko e hitaande 1983 ina jokki e tuugnaade e wiɗtooji ko faati e jinnaaɓe e tawtoreede politik.
Wade
Afegbua sankii ñalnde 12 lewru marse hitaande 2023, tawi omo yahra e duuɓi 79. Maayde makko ina yaaji e nder jaayndeeji leydi Najeriya, tawi ko teddungal ina teeŋtina darnde makko e nder politik leydi Najeriya.
Tuugnorgal
c0k317563fvq63svisr3yanvj5lbn8m
172281
172280
2026-06-04T13:29:52Z
Mamman Ali
9126
I improved the article
172281
wikitext
text/x-wiki
{{Databox}}
'''Franca Afegbua''' (20 Oktoobar 1943 – 12 Mars 2023) ko debbo Naajeeriya belɗo e politik, gardinooɗo Bendel North e nder Senaa Naajeeriya e hitaande 1983. O suɓaama e senaateer lannda ngenndiijo Naajeeriya (NPN), ko kanko woni debbo gadano cuɓaaɗo e nder Senaa Naajeeriya.
Nguurndam e mbaydi puɗɗaandi
Afegbua jibinaa ko to Okpella, to diiwaan Edo e hitaande 1943, o timmini jaŋde makko caggal duɗal jaaɓi haaɗtirde to Sofia, to leydi Bulgari. Ko adii fuɗɗoode republique ɗiɗaɓere, o golliima e nder wuro Lagos ngam gollinde kiliyaneeɓe jogiiɓe ngalu keewngu. Afegbua ina jokkondiri no feewi e Joseph Tarka, o naatni mo e lannda makko, NPN. E hitaande 1983, nde o habri anniya makko waɗde ƴaañorgal ngam heɓde jooɗorde senaateer to Bendel, seeɗa tan cikkatnoo omo waawi heɓde.
Career e nder ŋarɗugol e njulaagu
Ko adii nde o naatata e politik, Afegbua golliima e nder wuro Lagos, ko ɗoon o mahi innde ngam gollanaade kiliyaneeɓe toowɓe. E hitaande 1977, o dañii hakkille ngenndiijo caggal nde o heɓi njeenaari e kawgel winnderewal ngam ƴellitde gaasa. Anndinde mo ɓeydii lollude e nder wuro makko, wallitii kadi tabitinde mbaydi makko e nder renndo hade makko naatde e politik.
Golle politik
Afegbua naati siyaasaaku ko e laawol Joseph Tarka, kanko nasti mo nder lanyol lesdi Naajeeriya (NPN). E oon sahaa, politik leydi Najeriya ɓuri heewde ko e worɓe. E hitaande 1983, o tawtoraama jappeere senaateer Bendel worgo.
Lannda makko ina wonnoo e luulndo, guwerneer jooɗiiɗo oo e senaateer oo ko worɓe teddinaaɓe e nder renndo ngo. Kono Afegbua, dañɗo njeenaari kawgel winnderewal ngam ƴellitde koye mum en e hitaande 1977, ƴetti feere wonde wootde rewɓe heewɓe ngam suɓaade ina waawi rokkude ɗum nafoore. Nasaraaku maako nder kawtal limngal limngal waɗi innde maako nder rento maako Etsako; o fotnoo ko rewɓe wootooɓe, tee, nde kampaañ makko heɓi semmbe, ɗum ɓooyii haɗde ɗum. O dañii nafoore seeɗa e wooteeji lewru ut, o fooli John Umolu. Laamu maako timmi haa ragare hitaande nde'e nde kuudetaa sooje'en fusi hukuumaaji demokaraasi, timmini Republique Naajeeriya ɗiɗaɓo.
Nguurndam caggal
Caggal nde o yalti Senaa, Afegbua yalti e politik ngenndi kono o woni ko e hormeede e nder renndo makko. O ɗon wolwa wakkati feere nder yewtereeji dow wakiltaaki siyaasaaku rewɓe nder lesdi Naajeeriya. Nasaraaku makko e hitaande 1983 ina jokki e tuugnaade e wiɗtooji ko faati e jinnaaɓe e tawtoreede politik.
Wade
Afegbua sankii ñalnde 12 lewru marse hitaande 2023, tawi omo yahra e duuɓi 79. Maayde makko ina yaaji e nder jaayndeeji leydi Najeriya, tawi ko teddungal ina teeŋtina darnde makko e nder politik leydi Najeriya.
Tuugnorgal
f2q4hmk4wu0rv9r5emeur1oiom6r8vu
172282
172281
2026-06-04T13:30:30Z
Mamman Ali
9126
I improved the article
172282
wikitext
text/x-wiki
{{Databox}}
'''Franca Afegbua''' (20 Oktoobar 1943 – 12 Mars 2023) ko debbo Naajeeriya belɗo e politik, gardinooɗo Bendel North e nder Senaa Naajeeriya e hitaande 1983. O suɓaama e senaateer lannda ngenndiijo Naajeeriya (NPN), ko kanko woni debbo gadano cuɓaaɗo e nder Senaa Naajeeriya.
Nguurndam e mbaydi puɗɗaandi
Afegbua jibinaa ko to Okpella, to diiwaan Edo e hitaande 1943, o timmini jaŋde makko caggal duɗal jaaɓi haaɗtirde to Sofia, to leydi Bulgari. Ko adii fuɗɗoode republique ɗiɗaɓere, o golliima e nder wuro Lagos ngam gollinde kiliyaneeɓe jogiiɓe ngalu keewngu. Afegbua ina jokkondiri no feewi e Joseph Tarka, o naatni mo e lannda makko, NPN. E hitaande 1983, nde o habri anniya makko waɗde ƴaañorgal ngam heɓde jooɗorde senaateer to Bendel, seeɗa tan cikkatnoo omo waawi heɓde.
Career e nder ŋarɗugol e njulaagu
Ko adii nde o naatata e politik, Afegbua golliima e nder wuro Lagos, ko ɗoon o mahi innde ngam gollanaade kiliyaneeɓe toowɓe. E hitaande 1977, o dañii hakkille ngenndiijo caggal nde o heɓi njeenaari e kawgel winnderewal ngam ƴellitde gaasa. Anndinde mo ɓeydii lollude e nder wuro makko, wallitii kadi tabitinde mbaydi makko e nder renndo hade makko naatde e politik.
Golle politik
Afegbua naati siyaasaaku ko e laawol Joseph Tarka, kanko nasti mo nder lanyol lesdi Naajeeriya (NPN). E oon sahaa, politik leydi Najeriya ɓuri heewde ko e worɓe. E hitaande 1983, o tawtoraama jappeere senaateer Bendel worgo.
Lannda makko ina wonnoo e luulndo, guwerneer jooɗiiɗo oo e senaateer oo ko worɓe teddinaaɓe e nder renndo ngo. Kono Afegbua, dañɗo njeenaari kawgel winnderewal ngam ƴellitde koye mum en e hitaande 1977, ƴetti feere wonde wootde rewɓe heewɓe ngam suɓaade ina waawi rokkude ɗum nafoore. Nasaraaku maako nder kawtal limngal limngal waɗi innde maako nder rento maako Etsako; o fotnoo ko rewɓe wootooɓe, tee, nde kampaañ makko heɓi semmbe, ɗum ɓooyii haɗde ɗum. O dañii nafoore seeɗa e wooteeji lewru ut, o fooli John Umolu. Laamu maako timmi haa ragare hitaande nde'e nde kuudetaa sooje'en fusi hukuumaaji demokaraasi, timmini Republique Naajeeriya ɗiɗaɓo.
Nguurndam caggal
Caggal nde o yalti Senaa, Afegbua yalti e politik ngenndi kono o woni ko e hormeede e nder renndo makko. O ɗon wolwa wakkati feere nder yewtereeji dow wakiltaaki siyaasaaku rewɓe nder lesdi Naajeeriya. Nasaraaku makko e hitaande 1983 ina jokki e tuugnaade e wiɗtooji ko faati e jinnaaɓe e tawtoreede politik.
Wade
Afegbua sankii ñalnde 12 lewru marse hitaande 2023, tawi omo yahra e duuɓi 79. Maayde makko ina yaaji e nder jaayndeeji leydi Najeriya, tawi ko teddungal ina teeŋtina darnde makko e nder politik leydi Najeriya.
Tuugnorgal
0hbcxse661kov3ss903o6dx4a8tp77u
172283
172282
2026-06-04T13:31:04Z
Mamman Ali
9126
I improved the article
172283
wikitext
text/x-wiki
{{Databox}}
'''Franca Afegbua''' (20 Oktoobar 1943 – 12 Mars 2023) ko debbo Naajeeriya belɗo e politik, gardinooɗo Bendel North e nder Senaa Naajeeriya e hitaande 1983. O suɓaama e senaateer lannda ngenndiijo Naajeeriya (NPN), ko kanko woni debbo gadano cuɓaaɗo e nder Senaa Naajeeriya.
== Nguurndam e mbaydi puɗɗaandi ==
Afegbua jibinaa ko to Okpella, to diiwaan Edo e hitaande 1943, o timmini jaŋde makko caggal duɗal jaaɓi haaɗtirde to Sofia, to leydi Bulgari. Ko adii fuɗɗoode republique ɗiɗaɓere, o golliima e nder wuro Lagos ngam gollinde kiliyaneeɓe jogiiɓe ngalu keewngu. Afegbua ina jokkondiri no feewi e Joseph Tarka, o naatni mo e lannda makko, NPN. E hitaande 1983, nde o habri anniya makko waɗde ƴaañorgal ngam heɓde jooɗorde senaateer to Bendel, seeɗa tan cikkatnoo omo waawi heɓde.
Career e nder ŋarɗugol e njulaagu
Ko adii nde o naatata e politik, Afegbua golliima e nder wuro Lagos, ko ɗoon o mahi innde ngam gollanaade kiliyaneeɓe toowɓe. E hitaande 1977, o dañii hakkille ngenndiijo caggal nde o heɓi njeenaari e kawgel winnderewal ngam ƴellitde gaasa. Anndinde mo ɓeydii lollude e nder wuro makko, wallitii kadi tabitinde mbaydi makko e nder renndo hade makko naatde e politik.
Golle politik
Afegbua naati siyaasaaku ko e laawol Joseph Tarka, kanko nasti mo nder lanyol lesdi Naajeeriya (NPN). E oon sahaa, politik leydi Najeriya ɓuri heewde ko e worɓe. E hitaande 1983, o tawtoraama jappeere senaateer Bendel worgo.
Lannda makko ina wonnoo e luulndo, guwerneer jooɗiiɗo oo e senaateer oo ko worɓe teddinaaɓe e nder renndo ngo. Kono Afegbua, dañɗo njeenaari kawgel winnderewal ngam ƴellitde koye mum en e hitaande 1977, ƴetti feere wonde wootde rewɓe heewɓe ngam suɓaade ina waawi rokkude ɗum nafoore. Nasaraaku maako nder kawtal limngal limngal waɗi innde maako nder rento maako Etsako; o fotnoo ko rewɓe wootooɓe, tee, nde kampaañ makko heɓi semmbe, ɗum ɓooyii haɗde ɗum. O dañii nafoore seeɗa e wooteeji lewru ut, o fooli John Umolu. Laamu maako timmi haa ragare hitaande nde'e nde kuudetaa sooje'en fusi hukuumaaji demokaraasi, timmini Republique Naajeeriya ɗiɗaɓo.
Nguurndam caggal
Caggal nde o yalti Senaa, Afegbua yalti e politik ngenndi kono o woni ko e hormeede e nder renndo makko. O ɗon wolwa wakkati feere nder yewtereeji dow wakiltaaki siyaasaaku rewɓe nder lesdi Naajeeriya. Nasaraaku makko e hitaande 1983 ina jokki e tuugnaade e wiɗtooji ko faati e jinnaaɓe e tawtoreede politik.
Wade
Afegbua sankii ñalnde 12 lewru marse hitaande 2023, tawi omo yahra e duuɓi 79. Maayde makko ina yaaji e nder jaayndeeji leydi Najeriya, tawi ko teddungal ina teeŋtina darnde makko e nder politik leydi Najeriya.
Tuugnorgal
g4z981o0vr23duuyms3zi7cdjpklz13
172284
172283
2026-06-04T13:31:28Z
Mamman Ali
9126
I improved the article
172284
wikitext
text/x-wiki
{{Databox}}
'''Franca Afegbua''' (20 Oktoobar 1943 – 12 Mars 2023) ko debbo Naajeeriya belɗo e politik, gardinooɗo Bendel North e nder Senaa Naajeeriya e hitaande 1983. O suɓaama e senaateer lannda ngenndiijo Naajeeriya (NPN), ko kanko woni debbo gadano cuɓaaɗo e nder Senaa Naajeeriya.
== Nguurndam e mbaydi puɗɗaandi ==
Afegbua jibinaa ko to Okpella, to diiwaan Edo e hitaande 1943, o timmini jaŋde makko caggal duɗal jaaɓi haaɗtirde to Sofia, to leydi Bulgari. Ko adii fuɗɗoode republique ɗiɗaɓere, o golliima e nder wuro Lagos ngam gollinde kiliyaneeɓe jogiiɓe ngalu keewngu. Afegbua ina jokkondiri no feewi e Joseph Tarka, o naatni mo e lannda makko, NPN. E hitaande 1983, nde o habri anniya makko waɗde ƴaañorgal ngam heɓde jooɗorde senaateer to Bendel, seeɗa tan cikkatnoo omo waawi heɓde.
Career e nder ŋarɗugol e njulaagu
Ko adii nde o naatata e politik, Afegbua golliima e nder wuro Lagos, ko ɗoon o mahi innde ngam gollanaade kiliyaneeɓe toowɓe. E hitaande 1977, o dañii hakkille ngenndiijo caggal nde o heɓi njeenaari e kawgel winnderewal ngam ƴellitde gaasa. Anndinde mo ɓeydii lollude e nder wuro makko, wallitii kadi tabitinde mbaydi makko e nder renndo hade makko naatde e politik.
== Golle politik ==
Afegbua naati siyaasaaku ko e laawol Joseph Tarka, kanko nasti mo nder lanyol lesdi Naajeeriya (NPN). E oon sahaa, politik leydi Najeriya ɓuri heewde ko e worɓe. E hitaande 1983, o tawtoraama jappeere senaateer Bendel worgo.
Lannda makko ina wonnoo e luulndo, guwerneer jooɗiiɗo oo e senaateer oo ko worɓe teddinaaɓe e nder renndo ngo. Kono Afegbua, dañɗo njeenaari kawgel winnderewal ngam ƴellitde koye mum en e hitaande 1977, ƴetti feere wonde wootde rewɓe heewɓe ngam suɓaade ina waawi rokkude ɗum nafoore. Nasaraaku maako nder kawtal limngal limngal waɗi innde maako nder rento maako Etsako; o fotnoo ko rewɓe wootooɓe, tee, nde kampaañ makko heɓi semmbe, ɗum ɓooyii haɗde ɗum. O dañii nafoore seeɗa e wooteeji lewru ut, o fooli John Umolu. Laamu maako timmi haa ragare hitaande nde'e nde kuudetaa sooje'en fusi hukuumaaji demokaraasi, timmini Republique Naajeeriya ɗiɗaɓo.
Nguurndam caggal
Caggal nde o yalti Senaa, Afegbua yalti e politik ngenndi kono o woni ko e hormeede e nder renndo makko. O ɗon wolwa wakkati feere nder yewtereeji dow wakiltaaki siyaasaaku rewɓe nder lesdi Naajeeriya. Nasaraaku makko e hitaande 1983 ina jokki e tuugnaade e wiɗtooji ko faati e jinnaaɓe e tawtoreede politik.
Wade
Afegbua sankii ñalnde 12 lewru marse hitaande 2023, tawi omo yahra e duuɓi 79. Maayde makko ina yaaji e nder jaayndeeji leydi Najeriya, tawi ko teddungal ina teeŋtina darnde makko e nder politik leydi Najeriya.
Tuugnorgal
mbz62v9aptvfa96e9cq2fmh95j8btjb
172285
172284
2026-06-04T13:32:08Z
Mamman Ali
9126
172285
wikitext
text/x-wiki
{{Databox}}
'''Franca Afegbua''' (20 Oktoobar 1943 – 12 Mars 2023) ko debbo Naajeeriya belɗo e politik, gardinooɗo Bendel North e nder Senaa Naajeeriya e hitaande 1983. O suɓaama e senaateer lannda ngenndiijo Naajeeriya (NPN), ko kanko woni debbo gadano cuɓaaɗo e nder Senaa Naajeeriya.
== Nguurndam e mbaydi puɗɗaandi ==
Afegbua jibinaa ko to Okpella, to diiwaan Edo e hitaande 1943, o timmini jaŋde makko caggal duɗal jaaɓi haaɗtirde to Sofia, to leydi Bulgari. Ko adii fuɗɗoode republique ɗiɗaɓere, o golliima e nder wuro Lagos ngam gollinde kiliyaneeɓe jogiiɓe ngalu keewngu. Afegbua ina jokkondiri no feewi e Joseph Tarka, o naatni mo e lannda makko, NPN. E hitaande 1983, nde o habri anniya makko waɗde ƴaañorgal ngam heɓde jooɗorde senaateer to Bendel, seeɗa tan cikkatnoo omo waawi heɓde.
Career e nder ŋarɗugol e njulaagu
Ko adii nde o naatata e politik, Afegbua golliima e nder wuro Lagos, ko ɗoon o mahi innde ngam gollanaade kiliyaneeɓe toowɓe. E hitaande 1977, o dañii hakkille ngenndiijo caggal nde o heɓi njeenaari e kawgel winnderewal ngam ƴellitde gaasa. Anndinde mo ɓeydii lollude e nder wuro makko, wallitii kadi tabitinde mbaydi makko e nder renndo hade makko naatde e politik.
== Golle politik ==
Afegbua naati siyaasaaku ko e laawol Joseph Tarka, kanko nasti mo nder lanyol lesdi Naajeeriya (NPN). E oon sahaa, politik leydi Najeriya ɓuri heewde ko e worɓe. E hitaande 1983, o tawtoraama jappeere senaateer Bendel worgo.
Lannda makko ina wonnoo e luulndo, guwerneer jooɗiiɗo oo e senaateer oo ko worɓe teddinaaɓe e nder renndo ngo. Kono Afegbua, dañɗo njeenaari kawgel winnderewal ngam ƴellitde koye mum en e hitaande 1977, ƴetti feere wonde wootde rewɓe heewɓe ngam suɓaade ina waawi rokkude ɗum nafoore. Nasaraaku maako nder kawtal limngal limngal waɗi innde maako nder rento maako Etsako; o fotnoo ko rewɓe wootooɓe, tee, nde kampaañ makko heɓi semmbe, ɗum ɓooyii haɗde ɗum. O dañii nafoore seeɗa e wooteeji lewru ut, o fooli John Umolu. Laamu maako timmi haa ragare hitaande nde'e nde kuudetaa sooje'en fusi hukuumaaji demokaraasi, timmini Republique Naajeeriya ɗiɗaɓo.
== Nguurndam caggal ==
Caggal nde o yalti Senaa, Afegbua yalti e politik ngenndi kono o woni ko e hormeede e nder renndo makko. O ɗon wolwa wakkati feere nder yewtereeji dow wakiltaaki siyaasaaku rewɓe nder lesdi Naajeeriya. Nasaraaku makko e hitaande 1983 ina jokki e tuugnaade e wiɗtooji ko faati e jinnaaɓe e tawtoreede politik.
Wade
Afegbua sankii ñalnde 12 lewru marse hitaande 2023, tawi omo yahra e duuɓi 79. Maayde makko ina yaaji e nder jaayndeeji leydi Najeriya, tawi ko teddungal ina teeŋtina darnde makko e nder politik leydi Najeriya.
Tuugnorgal
dgd6ptshkqw4vsvk577kcgj9y223edu
172286
172285
2026-06-04T13:33:03Z
Mamman Ali
9126
I improved the article
172286
wikitext
text/x-wiki
{{Databox}}
'''Franca Afegbua''' (20 Oktoobar 1943 – 12 Mars 2023) ko debbo Naajeeriya belɗo e politik, gardinooɗo Bendel North e nder Senaa Naajeeriya e hitaande 1983. O suɓaama e senaateer lannda ngenndiijo Naajeeriya (NPN), ko kanko woni debbo gadano cuɓaaɗo e nder Senaa Naajeeriya.
== Nguurndam e mbaydi puɗɗaandi ==
Afegbua jibinaa ko to Okpella, to diiwaan Edo e hitaande 1943, o timmini jaŋde makko caggal duɗal jaaɓi haaɗtirde to Sofia, to leydi Bulgari. Ko adii fuɗɗoode republique ɗiɗaɓere, o golliima e nder wuro Lagos ngam gollinde kiliyaneeɓe jogiiɓe ngalu keewngu. Afegbua ina jokkondiri no feewi e Joseph Tarka, o naatni mo e lannda makko, NPN. E hitaande 1983, nde o habri anniya makko waɗde ƴaañorgal ngam heɓde jooɗorde senaateer to Bendel, seeɗa tan cikkatnoo omo waawi heɓde.
Career e nder ŋarɗugol e njulaagu
Ko adii nde o naatata e politik, Afegbua golliima e nder wuro Lagos, ko ɗoon o mahi innde ngam gollanaade kiliyaneeɓe toowɓe. E hitaande 1977, o dañii hakkille ngenndiijo caggal nde o heɓi njeenaari e kawgel winnderewal ngam ƴellitde gaasa. Anndinde mo ɓeydii lollude e nder wuro makko, wallitii kadi tabitinde mbaydi makko e nder renndo hade makko naatde e politik.
== Golle politik ==
Afegbua naati siyaasaaku ko e laawol Joseph Tarka, kanko nasti mo nder lanyol lesdi Naajeeriya (NPN). E oon sahaa, politik leydi Najeriya ɓuri heewde ko e worɓe. E hitaande 1983, o tawtoraama jappeere senaateer Bendel worgo.
Lannda makko ina wonnoo e luulndo, guwerneer jooɗiiɗo oo e senaateer oo ko worɓe teddinaaɓe e nder renndo ngo. Kono Afegbua, dañɗo njeenaari kawgel winnderewal ngam ƴellitde koye mum en e hitaande 1977, ƴetti feere wonde wootde rewɓe heewɓe ngam suɓaade ina waawi rokkude ɗum nafoore. Nasaraaku maako nder kawtal limngal limngal waɗi innde maako nder rento maako Etsako; o fotnoo ko rewɓe wootooɓe, tee, nde kampaañ makko heɓi semmbe, ɗum ɓooyii haɗde ɗum. O dañii nafoore seeɗa e wooteeji lewru ut, o fooli John Umolu. Laamu maako timmi haa ragare hitaande nde'e nde kuudetaa sooje'en fusi hukuumaaji demokaraasi, timmini Republique Naajeeriya ɗiɗaɓo.
== Nguurndam caggal ==
Caggal nde o yalti Senaa, Afegbua yalti e politik ngenndi kono o woni ko e hormeede e nder renndo makko. O ɗon wolwa wakkati feere nder yewtereeji dow wakiltaaki siyaasaaku rewɓe nder lesdi Naajeeriya. Nasaraaku makko e hitaande 1983 ina jokki e tuugnaade e wiɗtooji ko faati e jinnaaɓe e tawtoreede politik.
== Wade ==
Afegbua sankii ñalnde 12 lewru marse hitaande 2023, tawi omo yahra e duuɓi 79. Maayde makko ina yaaji e nder jaayndeeji leydi Najeriya, tawi ko teddungal ina teeŋtina darnde makko e nder politik leydi Najeriya.
Tuugnorgal
esj38n6bojbw1t290g7nu3enmm2931j
172287
172286
2026-06-04T13:43:36Z
Mamman Ali
9126
Added image from Wikimedia Commons
172287
wikitext
text/x-wiki
{{Databox}}
[[File:Franca Afegbua.png|thumb|Footowol debbo siyaasa Naajeeriya]]
'''Franca Afegbua''' (20 Oktoobar 1943 – 12 Mars 2023) ko debbo Naajeeriya belɗo e politik, gardinooɗo Bendel North e nder Senaa Naajeeriya e hitaande 1983. O suɓaama e senaateer lannda ngenndiijo Naajeeriya (NPN), ko kanko woni debbo gadano cuɓaaɗo e nder Senaa Naajeeriya.
== Nguurndam e mbaydi puɗɗaandi ==
Afegbua jibinaa ko to Okpella, to diiwaan Edo e hitaande 1943, o timmini jaŋde makko caggal duɗal jaaɓi haaɗtirde to Sofia, to leydi Bulgari. Ko adii fuɗɗoode republique ɗiɗaɓere, o golliima e nder wuro Lagos ngam gollinde kiliyaneeɓe jogiiɓe ngalu keewngu. Afegbua ina jokkondiri no feewi e Joseph Tarka, o naatni mo e lannda makko, NPN. E hitaande 1983, nde o habri anniya makko waɗde ƴaañorgal ngam heɓde jooɗorde senaateer to Bendel, seeɗa tan cikkatnoo omo waawi heɓde.
Career e nder ŋarɗugol e njulaagu
Ko adii nde o naatata e politik, Afegbua golliima e nder wuro Lagos, ko ɗoon o mahi innde ngam gollanaade kiliyaneeɓe toowɓe. E hitaande 1977, o dañii hakkille ngenndiijo caggal nde o heɓi njeenaari e kawgel winnderewal ngam ƴellitde gaasa. Anndinde mo ɓeydii lollude e nder wuro makko, wallitii kadi tabitinde mbaydi makko e nder renndo hade makko naatde e politik.
== Golle politik ==
Afegbua naati siyaasaaku ko e laawol Joseph Tarka, kanko nasti mo nder lanyol lesdi Naajeeriya (NPN). E oon sahaa, politik leydi Najeriya ɓuri heewde ko e worɓe. E hitaande 1983, o tawtoraama jappeere senaateer Bendel worgo.
Lannda makko ina wonnoo e luulndo, guwerneer jooɗiiɗo oo e senaateer oo ko worɓe teddinaaɓe e nder renndo ngo. Kono Afegbua, dañɗo njeenaari kawgel winnderewal ngam ƴellitde koye mum en e hitaande 1977, ƴetti feere wonde wootde rewɓe heewɓe ngam suɓaade ina waawi rokkude ɗum nafoore. Nasaraaku maako nder kawtal limngal limngal waɗi innde maako nder rento maako Etsako; o fotnoo ko rewɓe wootooɓe, tee, nde kampaañ makko heɓi semmbe, ɗum ɓooyii haɗde ɗum. O dañii nafoore seeɗa e wooteeji lewru ut, o fooli John Umolu. Laamu maako timmi haa ragare hitaande nde'e nde kuudetaa sooje'en fusi hukuumaaji demokaraasi, timmini Republique Naajeeriya ɗiɗaɓo.
== Nguurndam caggal ==
Caggal nde o yalti Senaa, Afegbua yalti e politik ngenndi kono o woni ko e hormeede e nder renndo makko. O ɗon wolwa wakkati feere nder yewtereeji dow wakiltaaki siyaasaaku rewɓe nder lesdi Naajeeriya. Nasaraaku makko e hitaande 1983 ina jokki e tuugnaade e wiɗtooji ko faati e jinnaaɓe e tawtoreede politik.
== Wade ==
Afegbua sankii ñalnde 12 lewru marse hitaande 2023, tawi omo yahra e duuɓi 79. Maayde makko ina yaaji e nder jaayndeeji leydi Najeriya, tawi ko teddungal ina teeŋtina darnde makko e nder politik leydi Najeriya.
Tuugnorgal
2rgf2wru519mslfbx4cf8zb6v3uxjmh
172288
172287
2026-06-04T13:44:49Z
Mamman Ali
9126
Added link
172288
wikitext
text/x-wiki
{{Databox}}
[[File:Franca Afegbua.png|thumb|Footowol debbo siyaasa Naajeeriya]]
'''Franca Afegbua''' (20 Oktoobar 1943 – 12 Mars 2023) ko debbo [[Naajeeriya]] belɗo e politik, gardinooɗo Bendel North e nder Senaa Naajeeriya e hitaande 1983. O suɓaama e senaateer lannda ngenndiijo Naajeeriya (NPN), ko kanko woni debbo gadano cuɓaaɗo e nder Senaa Naajeeriya.
== Nguurndam e mbaydi puɗɗaandi ==
Afegbua jibinaa ko to Okpella, to diiwaan Edo e hitaande 1943, o timmini jaŋde makko caggal duɗal jaaɓi haaɗtirde to Sofia, to leydi Bulgari. Ko adii fuɗɗoode republique ɗiɗaɓere, o golliima e nder wuro Lagos ngam gollinde kiliyaneeɓe jogiiɓe ngalu keewngu. Afegbua ina jokkondiri no feewi e Joseph Tarka, o naatni mo e lannda makko, NPN. E hitaande 1983, nde o habri anniya makko waɗde ƴaañorgal ngam heɓde jooɗorde senaateer to Bendel, seeɗa tan cikkatnoo omo waawi heɓde.
Career e nder ŋarɗugol e njulaagu
Ko adii nde o naatata e politik, Afegbua golliima e nder wuro Lagos, ko ɗoon o mahi innde ngam gollanaade kiliyaneeɓe toowɓe. E hitaande 1977, o dañii hakkille ngenndiijo caggal nde o heɓi njeenaari e kawgel winnderewal ngam ƴellitde gaasa. Anndinde mo ɓeydii lollude e nder wuro makko, wallitii kadi tabitinde mbaydi makko e nder renndo hade makko naatde e politik.
== Golle politik ==
Afegbua naati siyaasaaku ko e laawol Joseph Tarka, kanko nasti mo nder lanyol lesdi Naajeeriya (NPN). E oon sahaa, politik leydi Najeriya ɓuri heewde ko e worɓe. E hitaande 1983, o tawtoraama jappeere senaateer Bendel worgo.
Lannda makko ina wonnoo e luulndo, guwerneer jooɗiiɗo oo e senaateer oo ko worɓe teddinaaɓe e nder renndo ngo. Kono Afegbua, dañɗo njeenaari kawgel winnderewal ngam ƴellitde koye mum en e hitaande 1977, ƴetti feere wonde wootde rewɓe heewɓe ngam suɓaade ina waawi rokkude ɗum nafoore. Nasaraaku maako nder kawtal limngal limngal waɗi innde maako nder rento maako Etsako; o fotnoo ko rewɓe wootooɓe, tee, nde kampaañ makko heɓi semmbe, ɗum ɓooyii haɗde ɗum. O dañii nafoore seeɗa e wooteeji lewru ut, o fooli John Umolu. Laamu maako timmi haa ragare hitaande nde'e nde kuudetaa sooje'en fusi hukuumaaji demokaraasi, timmini Republique Naajeeriya ɗiɗaɓo.
== Nguurndam caggal ==
Caggal nde o yalti Senaa, Afegbua yalti e politik ngenndi kono o woni ko e hormeede e nder renndo makko. O ɗon wolwa wakkati feere nder yewtereeji dow wakiltaaki siyaasaaku rewɓe nder lesdi Naajeeriya. Nasaraaku makko e hitaande 1983 ina jokki e tuugnaade e wiɗtooji ko faati e jinnaaɓe e tawtoreede politik.
== Wade ==
Afegbua sankii ñalnde 12 lewru marse hitaande 2023, tawi omo yahra e duuɓi 79. Maayde makko ina yaaji e nder jaayndeeji leydi Najeriya, tawi ko teddungal ina teeŋtina darnde makko e nder politik leydi Najeriya.
Tuugnorgal
ek87ni6mu0jf1ymzoi4iiabkx8n88x4
172289
172288
2026-06-04T13:46:35Z
Mamman Ali
9126
Added link
172289
wikitext
text/x-wiki
{{Databox}}
[[File:Franca Afegbua.png|thumb|Footowol debbo siyaasa Naajeeriya]]
'''Franca Afegbua''' (20 Oktoobar 1943 – 12 Mars 2023) ko debbo [[Naajeeriya]] belɗo e politik, gardinooɗo Bendel North e nder Senaa Naajeeriya e hitaande 1983. O suɓaama e senaateer lannda ngenndiijo Naajeeriya (NPN), ko kanko woni debbo gadano cuɓaaɗo e nder Senaa Naajeeriya.
== Nguurndam e mbaydi puɗɗaandi ==
Afegbua jibinaa ko to Okpella, to diiwaan [[Edo State Task Force Against Human Trafficking|Edo]] e hitaande 1943, o timmini jaŋde makko caggal duɗal jaaɓi haaɗtirde to Sofia, to leydi Bulgari. Ko adii fuɗɗoode republique ɗiɗaɓere, o golliima e nder wuro Lagos ngam gollinde kiliyaneeɓe jogiiɓe ngalu keewngu. Afegbua ina jokkondiri no feewi e Joseph Tarka, o naatni mo e lannda makko, NPN. E hitaande 1983, nde o habri anniya makko waɗde ƴaañorgal ngam heɓde jooɗorde senaateer to Bendel, seeɗa tan cikkatnoo omo waawi heɓde.
Career e nder ŋarɗugol e njulaagu
Ko adii nde o naatata e politik, Afegbua golliima e nder wuro Lagos, ko ɗoon o mahi innde ngam gollanaade kiliyaneeɓe toowɓe. E hitaande 1977, o dañii hakkille ngenndiijo caggal nde o heɓi njeenaari e kawgel winnderewal ngam ƴellitde gaasa. Anndinde mo ɓeydii lollude e nder wuro makko, wallitii kadi tabitinde mbaydi makko e nder renndo hade makko naatde e politik.
== Golle politik ==
Afegbua naati siyaasaaku ko e laawol Joseph Tarka, kanko nasti mo nder lanyol lesdi Naajeeriya (NPN). E oon sahaa, politik leydi Najeriya ɓuri heewde ko e worɓe. E hitaande 1983, o tawtoraama jappeere senaateer Bendel worgo.
Lannda makko ina wonnoo e luulndo, guwerneer jooɗiiɗo oo e senaateer oo ko worɓe teddinaaɓe e nder renndo ngo. Kono Afegbua, dañɗo njeenaari kawgel winnderewal ngam ƴellitde koye mum en e hitaande 1977, ƴetti feere wonde wootde rewɓe heewɓe ngam suɓaade ina waawi rokkude ɗum nafoore. Nasaraaku maako nder kawtal limngal limngal waɗi innde maako nder rento maako Etsako; o fotnoo ko rewɓe wootooɓe, tee, nde kampaañ makko heɓi semmbe, ɗum ɓooyii haɗde ɗum. O dañii nafoore seeɗa e wooteeji lewru ut, o fooli John Umolu. Laamu maako timmi haa ragare hitaande nde'e nde kuudetaa sooje'en fusi hukuumaaji demokaraasi, timmini Republique Naajeeriya ɗiɗaɓo.
== Nguurndam caggal ==
Caggal nde o yalti Senaa, Afegbua yalti e politik ngenndi kono o woni ko e hormeede e nder renndo makko. O ɗon wolwa wakkati feere nder yewtereeji dow wakiltaaki siyaasaaku rewɓe nder lesdi Naajeeriya. Nasaraaku makko e hitaande 1983 ina jokki e tuugnaade e wiɗtooji ko faati e jinnaaɓe e tawtoreede politik.
== Wade ==
Afegbua sankii ñalnde 12 lewru marse hitaande 2023, tawi omo yahra e duuɓi 79. Maayde makko ina yaaji e nder jaayndeeji leydi Najeriya, tawi ko teddungal ina teeŋtina darnde makko e nder politik leydi Najeriya.
Tuugnorgal
5majehzrwjzgogxanvskvkedxrio32x
172290
172289
2026-06-04T13:47:28Z
Mamman Ali
9126
Added link
172290
wikitext
text/x-wiki
{{Databox}}
[[File:Franca Afegbua.png|thumb|Footowol debbo siyaasa Naajeeriya]]
'''Franca Afegbua''' (20 Oktoobar 1943 – 12 Mars 2023) ko debbo [[Naajeeriya]] belɗo e politik, gardinooɗo Bendel North e nder Senaa Naajeeriya e hitaande 1983. O suɓaama e senaateer lannda ngenndiijo Naajeeriya (NPN), ko kanko woni debbo gadano cuɓaaɗo e nder Senaa Naajeeriya.
== Nguurndam e mbaydi puɗɗaandi ==
Afegbua jibinaa ko to Okpella, to diiwaan [[Edo State Task Force Against Human Trafficking|Edo]] e hitaande 1943, o timmini jaŋde makko caggal duɗal jaaɓi haaɗtirde to Sofia, to leydi Bulgari. Ko adii fuɗɗoode republique ɗiɗaɓere, o golliima e nder wuro Lagos ngam gollinde kiliyaneeɓe jogiiɓe ngalu keewngu. Afegbua ina jokkondiri no feewi e Joseph Tarka, o naatni mo e lannda makko, NPN. E hitaande 1983, nde o habri anniya makko waɗde ƴaañorgal ngam heɓde jooɗorde senaateer to Bendel, seeɗa tan cikkatnoo omo waawi heɓde.
Career e nder ŋarɗugol e njulaagu
Ko adii nde o naatata e politik, Afegbua golliima e nder wuro [[Lagos]], ko ɗoon o mahi innde ngam gollanaade kiliyaneeɓe toowɓe. E hitaande 1977, o dañii hakkille ngenndiijo caggal nde o heɓi njeenaari e kawgel winnderewal ngam ƴellitde gaasa. Anndinde mo ɓeydii lollude e nder wuro makko, wallitii kadi tabitinde mbaydi makko e nder renndo hade makko naatde e politik.
== Golle politik ==
Afegbua naati siyaasaaku ko e laawol Joseph Tarka, kanko nasti mo nder lanyol lesdi Naajeeriya (NPN). E oon sahaa, politik leydi Najeriya ɓuri heewde ko e worɓe. E hitaande 1983, o tawtoraama jappeere senaateer Bendel worgo.
Lannda makko ina wonnoo e luulndo, guwerneer jooɗiiɗo oo e senaateer oo ko worɓe teddinaaɓe e nder renndo ngo. Kono Afegbua, dañɗo njeenaari kawgel winnderewal ngam ƴellitde koye mum en e hitaande 1977, ƴetti feere wonde wootde rewɓe heewɓe ngam suɓaade ina waawi rokkude ɗum nafoore. Nasaraaku maako nder kawtal limngal limngal waɗi innde maako nder rento maako Etsako; o fotnoo ko rewɓe wootooɓe, tee, nde kampaañ makko heɓi semmbe, ɗum ɓooyii haɗde ɗum. O dañii nafoore seeɗa e wooteeji lewru ut, o fooli John Umolu. Laamu maako timmi haa ragare hitaande nde'e nde kuudetaa sooje'en fusi hukuumaaji demokaraasi, timmini Republique Naajeeriya ɗiɗaɓo.
== Nguurndam caggal ==
Caggal nde o yalti Senaa, Afegbua yalti e politik ngenndi kono o woni ko e hormeede e nder renndo makko. O ɗon wolwa wakkati feere nder yewtereeji dow wakiltaaki siyaasaaku rewɓe nder lesdi Naajeeriya. Nasaraaku makko e hitaande 1983 ina jokki e tuugnaade e wiɗtooji ko faati e jinnaaɓe e tawtoreede politik.
== Wade ==
Afegbua sankii ñalnde 12 lewru marse hitaande 2023, tawi omo yahra e duuɓi 79. Maayde makko ina yaaji e nder jaayndeeji leydi Najeriya, tawi ko teddungal ina teeŋtina darnde makko e nder politik leydi Najeriya.
Tuugnorgal
5ce2v0amlup9ve8coatamqvg40k8awn
172291
172290
2026-06-04T13:48:16Z
Mamman Ali
9126
Added link
172291
wikitext
text/x-wiki
{{Databox}}
[[File:Franca Afegbua.png|thumb|Footowol debbo siyaasa Naajeeriya]]
'''Franca Afegbua''' (20 Oktoobar 1943 – 12 Mars 2023) ko debbo [[Naajeeriya]] belɗo e politik, gardinooɗo Bendel North e nder Senaa Naajeeriya e hitaande 1983. O suɓaama e senaateer lannda ngenndiijo Naajeeriya (NPN), ko kanko woni debbo gadano cuɓaaɗo e nder Senaa Naajeeriya.
== Nguurndam e mbaydi puɗɗaandi ==
Afegbua jibinaa ko to Okpella, to diiwaan [[Edo State Task Force Against Human Trafficking|Edo]] e hitaande 1943, o timmini jaŋde makko caggal duɗal jaaɓi haaɗtirde to Sofia, to leydi Bulgari. Ko adii fuɗɗoode republique ɗiɗaɓere, o golliima e nder wuro Lagos ngam gollinde kiliyaneeɓe jogiiɓe ngalu keewngu. Afegbua ina jokkondiri no feewi e Joseph Tarka, o naatni mo e lannda makko, NPN. E hitaande 1983, nde o habri anniya makko waɗde ƴaañorgal ngam heɓde jooɗorde senaateer to Bendel, seeɗa tan cikkatnoo omo waawi heɓde.
Career e nder ŋarɗugol e njulaagu
Ko adii nde o naatata e politik, Afegbua golliima e nder wuro [[Lagos]], ko ɗoon o mahi innde ngam gollanaade kiliyaneeɓe toowɓe. E hitaande 1977, o dañii hakkille ngenndiijo caggal nde o heɓi njeenaari e kawgel winnderewal ngam ƴellitde gaasa. Anndinde mo ɓeydii lollude e nder wuro makko, wallitii kadi tabitinde mbaydi makko e nder renndo hade makko naatde e politik.
== Golle politik ==
Afegbua naati siyaasaaku ko e laawol Joseph Tarka, kanko nasti mo nder lanyol lesdi [[Naajeeriya]] (NPN). E oon sahaa, politik leydi Najeriya ɓuri heewde ko e worɓe. E hitaande 1983, o tawtoraama jappeere senaateer Bendel worgo.
Lannda makko ina wonnoo e luulndo, guwerneer jooɗiiɗo oo e senaateer oo ko worɓe teddinaaɓe e nder renndo ngo. Kono Afegbua, dañɗo njeenaari kawgel winnderewal ngam ƴellitde koye mum en e hitaande 1977, ƴetti feere wonde wootde rewɓe heewɓe ngam suɓaade ina waawi rokkude ɗum nafoore. Nasaraaku maako nder kawtal limngal limngal waɗi innde maako nder rento maako Etsako; o fotnoo ko rewɓe wootooɓe, tee, nde kampaañ makko heɓi semmbe, ɗum ɓooyii haɗde ɗum. O dañii nafoore seeɗa e wooteeji lewru ut, o fooli John Umolu. Laamu maako timmi haa ragare hitaande nde'e nde kuudetaa sooje'en fusi hukuumaaji demokaraasi, timmini Republique Naajeeriya ɗiɗaɓo.
== Nguurndam caggal ==
Caggal nde o yalti Senaa, Afegbua yalti e politik ngenndi kono o woni ko e hormeede e nder renndo makko. O ɗon wolwa wakkati feere nder yewtereeji dow wakiltaaki siyaasaaku rewɓe nder lesdi Naajeeriya. Nasaraaku makko e hitaande 1983 ina jokki e tuugnaade e wiɗtooji ko faati e jinnaaɓe e tawtoreede politik.
== Wade ==
Afegbua sankii ñalnde 12 lewru marse hitaande 2023, tawi omo yahra e duuɓi 79. Maayde makko ina yaaji e nder jaayndeeji leydi Najeriya, tawi ko teddungal ina teeŋtina darnde makko e nder politik leydi Najeriya.
Tuugnorgal
9j8lrliuk33r7nh1xagnaick2bl254f
172292
172291
2026-06-04T13:49:01Z
Mamman Ali
9126
Added link
172292
wikitext
text/x-wiki
{{Databox}}
[[File:Franca Afegbua.png|thumb|Footowol debbo siyaasa Naajeeriya]]
'''Franca Afegbua''' (20 Oktoobar 1943 – 12 Mars 2023) ko debbo [[Naajeeriya]] belɗo e politik, gardinooɗo Bendel North e nder Senaa Naajeeriya e hitaande 1983. O suɓaama e senaateer lannda ngenndiijo Naajeeriya (NPN), ko kanko woni debbo gadano cuɓaaɗo e nder Senaa Naajeeriya.
== Nguurndam e mbaydi puɗɗaandi ==
Afegbua jibinaa ko to Okpella, to diiwaan [[Edo State Task Force Against Human Trafficking|Edo]] e hitaande 1943, o timmini jaŋde makko caggal duɗal jaaɓi haaɗtirde to Sofia, to leydi Bulgari. Ko adii fuɗɗoode republique ɗiɗaɓere, o golliima e nder wuro Lagos ngam gollinde kiliyaneeɓe jogiiɓe ngalu keewngu. Afegbua ina jokkondiri no feewi e Joseph Tarka, o naatni mo e lannda makko, NPN. E hitaande 1983, nde o habri anniya makko waɗde ƴaañorgal ngam heɓde jooɗorde senaateer to Bendel, seeɗa tan cikkatnoo omo waawi heɓde.
Career e nder ŋarɗugol e njulaagu
Ko adii nde o naatata e politik, Afegbua golliima e nder wuro [[Lagos]], ko ɗoon o mahi innde ngam gollanaade kiliyaneeɓe toowɓe. E hitaande 1977, o dañii hakkille ngenndiijo caggal nde o heɓi njeenaari e kawgel winnderewal ngam ƴellitde gaasa. Anndinde mo ɓeydii lollude e nder wuro makko, wallitii kadi tabitinde mbaydi makko e nder renndo hade makko naatde e politik.
== Golle politik ==
Afegbua naati siyaasaaku ko e laawol Joseph Tarka, kanko nasti mo nder lanyol lesdi [[Naajeeriya]] (NPN). E oon sahaa, politik leydi Najeriya ɓuri heewde ko e worɓe. E hitaande 1983, o tawtoraama jappeere senaateer Bendel worgo.
Lannda makko ina wonnoo e luulndo, guwerneer jooɗiiɗo oo e senaateer oo ko worɓe teddinaaɓe e nder renndo ngo. Kono Afegbua, dañɗo njeenaari kawgel winnderewal ngam ƴellitde koye mum en e hitaande 1977, ƴetti feere wonde wootde rewɓe heewɓe ngam suɓaade ina waawi rokkude ɗum nafoore. Nasaraaku maako nder kawtal limngal limngal waɗi innde maako nder rento maako Etsako; o fotnoo ko rewɓe wootooɓe, tee, nde kampaañ makko heɓi semmbe, ɗum ɓooyii haɗde ɗum. O dañii nafoore seeɗa e wooteeji lewru ut, o fooli John Umolu. Laamu maako timmi haa ragare hitaande nde'e nde kuudetaa sooje'en fusi hukuumaaji demokaraasi, timmini Republique [[Naajeeriya]] ɗiɗaɓo.
== Nguurndam caggal ==
Caggal nde o yalti Senaa, Afegbua yalti e politik ngenndi kono o woni ko e hormeede e nder renndo makko. O ɗon wolwa wakkati feere nder yewtereeji dow wakiltaaki siyaasaaku rewɓe nder lesdi Naajeeriya. Nasaraaku makko e hitaande 1983 ina jokki e tuugnaade e wiɗtooji ko faati e jinnaaɓe e tawtoreede politik.
== Wade ==
Afegbua sankii ñalnde 12 lewru marse hitaande 2023, tawi omo yahra e duuɓi 79. Maayde makko ina yaaji e nder jaayndeeji leydi Najeriya, tawi ko teddungal ina teeŋtina darnde makko e nder politik leydi Najeriya.
Tuugnorgal
2benucw4xj1zcm3xm0k5ro8l21nxhkq
172293
172292
2026-06-04T13:49:47Z
Mamman Ali
9126
Added link
172293
wikitext
text/x-wiki
{{Databox}}
[[File:Franca Afegbua.png|thumb|Footowol debbo siyaasa Naajeeriya]]
'''Franca Afegbua''' (20 Oktoobar 1943 – 12 Mars 2023) ko debbo [[Naajeeriya]] belɗo e politik, gardinooɗo Bendel North e nder Senaa Naajeeriya e hitaande 1983. O suɓaama e senaateer lannda ngenndiijo Naajeeriya (NPN), ko kanko woni debbo gadano cuɓaaɗo e nder Senaa Naajeeriya.
== Nguurndam e mbaydi puɗɗaandi ==
Afegbua jibinaa ko to Okpella, to diiwaan [[Edo State Task Force Against Human Trafficking|Edo]] e hitaande 1943, o timmini jaŋde makko caggal duɗal jaaɓi haaɗtirde to Sofia, to leydi Bulgari. Ko adii fuɗɗoode republique ɗiɗaɓere, o golliima e nder wuro Lagos ngam gollinde kiliyaneeɓe jogiiɓe ngalu keewngu. Afegbua ina jokkondiri no feewi e Joseph Tarka, o naatni mo e lannda makko, NPN. E hitaande 1983, nde o habri anniya makko waɗde ƴaañorgal ngam heɓde jooɗorde senaateer to Bendel, seeɗa tan cikkatnoo omo waawi heɓde.
Career e nder ŋarɗugol e njulaagu
Ko adii nde o naatata e politik, Afegbua golliima e nder wuro [[Lagos]], ko ɗoon o mahi innde ngam gollanaade kiliyaneeɓe toowɓe. E hitaande 1977, o dañii hakkille ngenndiijo caggal nde o heɓi njeenaari e kawgel winnderewal ngam ƴellitde gaasa. Anndinde mo ɓeydii lollude e nder wuro makko, wallitii kadi tabitinde mbaydi makko e nder renndo hade makko naatde e politik.
== Golle politik ==
Afegbua naati siyaasaaku ko e laawol Joseph Tarka, kanko nasti mo nder lanyol lesdi [[Naajeeriya]] (NPN). E oon sahaa, politik leydi Najeriya ɓuri heewde ko e worɓe. E hitaande 1983, o tawtoraama jappeere senaateer Bendel worgo.
Lannda makko ina wonnoo e luulndo, guwerneer jooɗiiɗo oo e senaateer oo ko worɓe teddinaaɓe e nder renndo ngo. Kono Afegbua, dañɗo njeenaari kawgel winnderewal ngam ƴellitde koye mum en e hitaande 1977, ƴetti feere wonde wootde rewɓe heewɓe ngam suɓaade ina waawi rokkude ɗum nafoore. Nasaraaku maako nder kawtal limngal limngal waɗi innde maako nder rento maako Etsako; o fotnoo ko rewɓe wootooɓe, tee, nde kampaañ makko heɓi semmbe, ɗum ɓooyii haɗde ɗum. O dañii nafoore seeɗa e wooteeji lewru ut, o fooli John Umolu. Laamu maako timmi haa ragare hitaande nde'e nde kuudetaa sooje'en fusi hukuumaaji demokaraasi, timmini Republique [[Naajeeriya]] ɗiɗaɓo.
== Nguurndam caggal ==
Caggal nde o yalti Senaa, Afegbua yalti e politik ngenndi kono o woni ko e hormeede e nder renndo makko. O ɗon wolwa wakkati feere nder yewtereeji dow wakiltaaki siyaasaaku rewɓe nder lesdi [[Naajeeriya]]. Nasaraaku makko e hitaande 1983 ina jokki e tuugnaade e wiɗtooji ko faati e jinnaaɓe e tawtoreede politik.
== Wade ==
Afegbua sankii ñalnde 12 lewru marse hitaande 2023, tawi omo yahra e duuɓi 79. Maayde makko ina yaaji e nder jaayndeeji leydi Najeriya, tawi ko teddungal ina teeŋtina darnde makko e nder politik leydi Najeriya.
Tuugnorgal
378rttzlj4k2fc4lih6h7w5mh7i35gy
172294
172293
2026-06-04T13:50:25Z
Mamman Ali
9126
Added link
172294
wikitext
text/x-wiki
{{Databox}}
[[File:Franca Afegbua.png|thumb|Footowol debbo siyaasa Naajeeriya]]
'''Franca Afegbua''' (20 Oktoobar 1943 – 12 Mars 2023) ko debbo [[Naajeeriya]] belɗo e politik, gardinooɗo Bendel North e nder Senaa Naajeeriya e hitaande 1983. O suɓaama e senaateer lannda ngenndiijo Naajeeriya (NPN), ko kanko woni debbo gadano cuɓaaɗo e nder Senaa [[Naajeeriya]].
== Nguurndam e mbaydi puɗɗaandi ==
Afegbua jibinaa ko to Okpella, to diiwaan [[Edo State Task Force Against Human Trafficking|Edo]] e hitaande 1943, o timmini jaŋde makko caggal duɗal jaaɓi haaɗtirde to Sofia, to leydi Bulgari. Ko adii fuɗɗoode republique ɗiɗaɓere, o golliima e nder wuro Lagos ngam gollinde kiliyaneeɓe jogiiɓe ngalu keewngu. Afegbua ina jokkondiri no feewi e Joseph Tarka, o naatni mo e lannda makko, NPN. E hitaande 1983, nde o habri anniya makko waɗde ƴaañorgal ngam heɓde jooɗorde senaateer to Bendel, seeɗa tan cikkatnoo omo waawi heɓde.
Career e nder ŋarɗugol e njulaagu
Ko adii nde o naatata e politik, Afegbua golliima e nder wuro [[Lagos]], ko ɗoon o mahi innde ngam gollanaade kiliyaneeɓe toowɓe. E hitaande 1977, o dañii hakkille ngenndiijo caggal nde o heɓi njeenaari e kawgel winnderewal ngam ƴellitde gaasa. Anndinde mo ɓeydii lollude e nder wuro makko, wallitii kadi tabitinde mbaydi makko e nder renndo hade makko naatde e politik.
== Golle politik ==
Afegbua naati siyaasaaku ko e laawol Joseph Tarka, kanko nasti mo nder lanyol lesdi [[Naajeeriya]] (NPN). E oon sahaa, politik leydi Najeriya ɓuri heewde ko e worɓe. E hitaande 1983, o tawtoraama jappeere senaateer Bendel worgo.
Lannda makko ina wonnoo e luulndo, guwerneer jooɗiiɗo oo e senaateer oo ko worɓe teddinaaɓe e nder renndo ngo. Kono Afegbua, dañɗo njeenaari kawgel winnderewal ngam ƴellitde koye mum en e hitaande 1977, ƴetti feere wonde wootde rewɓe heewɓe ngam suɓaade ina waawi rokkude ɗum nafoore. Nasaraaku maako nder kawtal limngal limngal waɗi innde maako nder rento maako Etsako; o fotnoo ko rewɓe wootooɓe, tee, nde kampaañ makko heɓi semmbe, ɗum ɓooyii haɗde ɗum. O dañii nafoore seeɗa e wooteeji lewru ut, o fooli John Umolu. Laamu maako timmi haa ragare hitaande nde'e nde kuudetaa sooje'en fusi hukuumaaji demokaraasi, timmini Republique [[Naajeeriya]] ɗiɗaɓo.
== Nguurndam caggal ==
Caggal nde o yalti Senaa, Afegbua yalti e politik ngenndi kono o woni ko e hormeede e nder renndo makko. O ɗon wolwa wakkati feere nder yewtereeji dow wakiltaaki siyaasaaku rewɓe nder lesdi [[Naajeeriya]]. Nasaraaku makko e hitaande 1983 ina jokki e tuugnaade e wiɗtooji ko faati e jinnaaɓe e tawtoreede politik.
== Wade ==
Afegbua sankii ñalnde 12 lewru marse hitaande 2023, tawi omo yahra e duuɓi 79. Maayde makko ina yaaji e nder jaayndeeji leydi Najeriya, tawi ko teddungal ina teeŋtina darnde makko e nder politik leydi Najeriya.
Tuugnorgal
2zot7c374e4twd7w0imma7ewml90cpr
172295
172294
2026-06-04T13:51:00Z
Mamman Ali
9126
Added link
172295
wikitext
text/x-wiki
{{Databox}}
[[File:Franca Afegbua.png|thumb|Footowol debbo siyaasa Naajeeriya]]
'''Franca Afegbua''' (20 Oktoobar 1943 – 12 Mars 2023) ko debbo [[Naajeeriya]] belɗo e politik, gardinooɗo Bendel North e nder Senaa Naajeeriya e hitaande 1983. O suɓaama e senaateer lannda ngenndiijo Naajeeriya (NPN), ko kanko woni debbo gadano cuɓaaɗo e nder Senaa [[Naajeeriya]].
== Nguurndam e mbaydi puɗɗaandi ==
Afegbua jibinaa ko to Okpella, to diiwaan [[Edo State Task Force Against Human Trafficking|Edo]] e hitaande 1943, o timmini jaŋde makko caggal duɗal jaaɓi haaɗtirde to Sofia, to leydi Bulgari. Ko adii fuɗɗoode republique ɗiɗaɓere, o golliima e nder wuro [[Lagos]] ngam gollinde kiliyaneeɓe jogiiɓe ngalu keewngu. Afegbua ina jokkondiri no feewi e Joseph Tarka, o naatni mo e lannda makko, NPN. E hitaande 1983, nde o habri anniya makko waɗde ƴaañorgal ngam heɓde jooɗorde senaateer to Bendel, seeɗa tan cikkatnoo omo waawi heɓde.
Career e nder ŋarɗugol e njulaagu
Ko adii nde o naatata e politik, Afegbua golliima e nder wuro [[Lagos]], ko ɗoon o mahi innde ngam gollanaade kiliyaneeɓe toowɓe. E hitaande 1977, o dañii hakkille ngenndiijo caggal nde o heɓi njeenaari e kawgel winnderewal ngam ƴellitde gaasa. Anndinde mo ɓeydii lollude e nder wuro makko, wallitii kadi tabitinde mbaydi makko e nder renndo hade makko naatde e politik.
== Golle politik ==
Afegbua naati siyaasaaku ko e laawol Joseph Tarka, kanko nasti mo nder lanyol lesdi [[Naajeeriya]] (NPN). E oon sahaa, politik leydi Najeriya ɓuri heewde ko e worɓe. E hitaande 1983, o tawtoraama jappeere senaateer Bendel worgo.
Lannda makko ina wonnoo e luulndo, guwerneer jooɗiiɗo oo e senaateer oo ko worɓe teddinaaɓe e nder renndo ngo. Kono Afegbua, dañɗo njeenaari kawgel winnderewal ngam ƴellitde koye mum en e hitaande 1977, ƴetti feere wonde wootde rewɓe heewɓe ngam suɓaade ina waawi rokkude ɗum nafoore. Nasaraaku maako nder kawtal limngal limngal waɗi innde maako nder rento maako Etsako; o fotnoo ko rewɓe wootooɓe, tee, nde kampaañ makko heɓi semmbe, ɗum ɓooyii haɗde ɗum. O dañii nafoore seeɗa e wooteeji lewru ut, o fooli John Umolu. Laamu maako timmi haa ragare hitaande nde'e nde kuudetaa sooje'en fusi hukuumaaji demokaraasi, timmini Republique [[Naajeeriya]] ɗiɗaɓo.
== Nguurndam caggal ==
Caggal nde o yalti Senaa, Afegbua yalti e politik ngenndi kono o woni ko e hormeede e nder renndo makko. O ɗon wolwa wakkati feere nder yewtereeji dow wakiltaaki siyaasaaku rewɓe nder lesdi [[Naajeeriya]]. Nasaraaku makko e hitaande 1983 ina jokki e tuugnaade e wiɗtooji ko faati e jinnaaɓe e tawtoreede politik.
== Wade ==
Afegbua sankii ñalnde 12 lewru marse hitaande 2023, tawi omo yahra e duuɓi 79. Maayde makko ina yaaji e nder jaayndeeji leydi Najeriya, tawi ko teddungal ina teeŋtina darnde makko e nder politik leydi Najeriya.
Tuugnorgal
1gl65ma6gwylcfehvq2lgfs6halnrbq
172296
172295
2026-06-04T13:52:24Z
Mamman Ali
9126
Added link
172296
wikitext
text/x-wiki
{{Databox}}
[[File:Franca Afegbua.png|thumb|Footowol debbo siyaasa Naajeeriya]]
'''Franca Afegbua''' (20 Oktoobar 1943 – 12 Mars 2023) ko debbo [[Naajeeriya]] belɗo e politik, gardinooɗo Bendel North e nder Senaa Naajeeriya e hitaande 1983. O suɓaama e senaateer lannda ngenndiijo Naajeeriya (NPN), ko kanko woni debbo gadano cuɓaaɗo e nder Senaa [[Naajeeriya]].
== Nguurndam e mbaydi puɗɗaandi ==
Afegbua jibinaa ko to Okpella, to diiwaan [[Edo State Task Force Against Human Trafficking|Edo]] e hitaande 1943, o timmini jaŋde makko caggal duɗal jaaɓi haaɗtirde to Sofia, to leydi Bulgari. Ko adii fuɗɗoode republique ɗiɗaɓere, o golliima e nder wuro [[Lagos]] ngam gollinde kiliyaneeɓe jogiiɓe ngalu keewngu. Afegbua ina jokkondiri no feewi e Joseph Tarka, o naatni mo e lannda makko, NPN. E hitaande 1983, nde o habri anniya makko waɗde ƴaañorgal ngam heɓde jooɗorde senaateer to Bendel, seeɗa tan cikkatnoo omo waawi heɓde.
Career e nder ŋarɗugol e njulaagu
Ko adii nde o naatata e politik, Afegbua golliima e nder wuro [[Lagos]], ko ɗoon o mahi innde ngam gollanaade kiliyaneeɓe toowɓe. E hitaande 1977, o dañii hakkille ngenndiijo caggal nde o heɓi njeenaari e kawgel winnderewal ngam ƴellitde gaasa. Anndinde mo ɓeydii lollude e nder wuro makko, wallitii kadi tabitinde mbaydi makko e nder renndo hade makko naatde e politik.
== Golle politik ==
Afegbua naati siyaasaaku ko e laawol Joseph Tarka, kanko nasti mo nder lanyol lesdi [[Naajeeriya]] (NPN). E oon sahaa, politik leydi Najeriya ɓuri heewde ko e worɓe. E hitaande 1983, o tawtoraama jappeere senaateer Bendel worgo.
Lannda makko ina wonnoo e luulndo, guwerneer jooɗiiɗo oo e senaateer oo ko worɓe teddinaaɓe e nder renndo ngo. Kono Afegbua, dañɗo njeenaari kawgel winnderewal ngam ƴellitde koye mum en e hitaande 1977, ƴetti feere wonde wootde rewɓe heewɓe ngam suɓaade ina waawi rokkude ɗum nafoore. Nasaraaku maako nder kawtal limngal limngal waɗi innde maako nder rento maako Etsako; o fotnoo ko rewɓe wootooɓe, tee, nde kampaañ makko heɓi semmbe, ɗum ɓooyii haɗde ɗum. O dañii nafoore seeɗa e wooteeji lewru ut, o fooli John Umolu. [[Laamu Gombe|Laamu]] maako timmi haa ragare hitaande nde'e nde kuudetaa sooje'en fusi hukuumaaji demokaraasi, timmini Republique [[Naajeeriya]] ɗiɗaɓo.
== Nguurndam caggal ==
Caggal nde o yalti Senaa, Afegbua yalti e politik ngenndi kono o woni ko e hormeede e nder renndo makko. O ɗon wolwa wakkati feere nder yewtereeji dow wakiltaaki siyaasaaku rewɓe nder lesdi [[Naajeeriya]]. Nasaraaku makko e hitaande 1983 ina jokki e tuugnaade e wiɗtooji ko faati e jinnaaɓe e tawtoreede politik.
== Wade ==
Afegbua sankii ñalnde 12 lewru marse hitaande 2023, tawi omo yahra e duuɓi 79. Maayde makko ina yaaji e nder jaayndeeji leydi Najeriya, tawi ko teddungal ina teeŋtina darnde makko e nder politik leydi Najeriya.
Tuugnorgal
0irk9pe4soz0855m95bmnrwy6vyew83
172297
172296
2026-06-04T13:53:23Z
Mamman Ali
9126
Added link
172297
wikitext
text/x-wiki
{{Databox}}
[[File:Franca Afegbua.png|thumb|Footowol debbo siyaasa Naajeeriya]]
'''Franca Afegbua''' (20 Oktoobar 1943 – 12 Mars 2023) ko debbo [[Naajeeriya]] belɗo e politik, gardinooɗo Bendel North e nder Senaa Naajeeriya e hitaande 1983. O suɓaama e senaateer lannda ngenndiijo Naajeeriya (NPN), ko kanko woni debbo gadano cuɓaaɗo e nder Senaa [[Naajeeriya]].
== Nguurndam e mbaydi puɗɗaandi ==
Afegbua jibinaa ko to Okpella, to diiwaan [[Edo State Task Force Against Human Trafficking|Edo]] e hitaande 1943, o timmini jaŋde makko caggal duɗal jaaɓi haaɗtirde to Sofia, to leydi Bulgari. Ko adii fuɗɗoode republique ɗiɗaɓere, o golliima e nder wuro [[Lagos]] ngam gollinde kiliyaneeɓe jogiiɓe ngalu keewngu. Afegbua ina jokkondiri no feewi e Joseph Tarka, o naatni mo e lannda makko, NPN. E hitaande 1983, nde o habri anniya makko waɗde ƴaañorgal ngam heɓde jooɗorde senaateer to Bendel, seeɗa tan cikkatnoo omo waawi heɓde.
Career e nder ŋarɗugol e njulaagu
Ko adii nde o naatata e politik, Afegbua golliima e nder wuro [[Lagos]], ko ɗoon o mahi innde ngam gollanaade kiliyaneeɓe toowɓe. E hitaande 1977, o dañii hakkille ngenndiijo caggal nde o heɓi njeenaari e kawgel winnderewal ngam ƴellitde gaasa. Anndinde mo ɓeydii lollude e nder wuro makko, wallitii kadi tabitinde mbaydi makko e nder renndo hade makko naatde e politik.
== Golle politik ==
Afegbua naati siyaasaaku ko e laawol Joseph Tarka, kanko nasti mo nder lanyol lesdi [[Naajeeriya]] (NPN). E oon sahaa, politik leydi Najeriya ɓuri heewde ko e worɓe. E hitaande 1983, o tawtoraama jappeere senaateer Bendel worgo.
Lannda makko ina wonnoo e luulndo, guwerneer jooɗiiɗo oo e senaateer oo ko worɓe teddinaaɓe e nder renndo ngo. Kono Afegbua, dañɗo njeenaari kawgel winnderewal ngam ƴellitde koye mum en e hitaande 1977, ƴetti feere wonde wootde rewɓe heewɓe ngam suɓaade ina waawi rokkude ɗum nafoore. Nasaraaku maako nder kawtal limngal limngal waɗi innde maako nder rento maako Etsako; o fotnoo ko rewɓe wootooɓe, tee, nde kampaañ makko heɓi semmbe, ɗum ɓooyii haɗde ɗum. O dañii nafoore seeɗa e wooteeji lewru ut, o fooli John Umolu. [[Laamu Gombe|Laamu]] maako timmi haa ragare hitaande nde'e nde kuudetaa sooje'en fusi hukuumaaji demokaraasi, timmini Republique [[Naajeeriya]] ɗiɗaɓo.
== Nguurndam caggal ==
Caggal nde o yalti Senaa, Afegbua yalti e politik ngenndi kono o woni ko e hormeede e nder renndo makko. O ɗon wolwa wakkati feere nder yewtereeji dow wakiltaaki siyaasaaku rewɓe nder lesdi [[Naajeeriya]]. Nasaraaku makko e hitaande 1983 ina jokki e tuugnaade e wiɗtooji ko faati e jinnaaɓe e tawtoreede [[Polik-mana|politik]].
== Wade ==
Afegbua sankii ñalnde 12 lewru marse hitaande 2023, tawi omo yahra e duuɓi 79. Maayde makko ina yaaji e nder jaayndeeji leydi Najeriya, tawi ko teddungal ina teeŋtina darnde makko e nder politik leydi Najeriya.
Tuugnorgal
2sn4gaapuef85wbzhg16dfvqj6c8hfw
172298
172297
2026-06-04T13:54:33Z
Mamman Ali
9126
Added citation
172298
wikitext
text/x-wiki
{{Databox}}
[[File:Franca Afegbua.png|thumb|Footowol debbo siyaasa Naajeeriya]]
'''Franca Afegbua''' (20 Oktoobar 1943 – 12 Mars 2023) ko debbo [[Naajeeriya]] belɗo e politik, gardinooɗo Bendel North e nder Senaa Naajeeriya e hitaande 1983. O suɓaama e senaateer lannda ngenndiijo Naajeeriya (NPN), ko kanko woni debbo gadano cuɓaaɗo e nder Senaa [[Naajeeriya]].<ref>https://www.vanguardngr.com/2015/07/the-okpella-demand-from-edo-people/</ref>
== Nguurndam e mbaydi puɗɗaandi ==
Afegbua jibinaa ko to Okpella, to diiwaan [[Edo State Task Force Against Human Trafficking|Edo]] e hitaande 1943, o timmini jaŋde makko caggal duɗal jaaɓi haaɗtirde to Sofia, to leydi Bulgari. Ko adii fuɗɗoode republique ɗiɗaɓere, o golliima e nder wuro [[Lagos]] ngam gollinde kiliyaneeɓe jogiiɓe ngalu keewngu. Afegbua ina jokkondiri no feewi e Joseph Tarka, o naatni mo e lannda makko, NPN. E hitaande 1983, nde o habri anniya makko waɗde ƴaañorgal ngam heɓde jooɗorde senaateer to Bendel, seeɗa tan cikkatnoo omo waawi heɓde.
Career e nder ŋarɗugol e njulaagu
Ko adii nde o naatata e politik, Afegbua golliima e nder wuro [[Lagos]], ko ɗoon o mahi innde ngam gollanaade kiliyaneeɓe toowɓe. E hitaande 1977, o dañii hakkille ngenndiijo caggal nde o heɓi njeenaari e kawgel winnderewal ngam ƴellitde gaasa. Anndinde mo ɓeydii lollude e nder wuro makko, wallitii kadi tabitinde mbaydi makko e nder renndo hade makko naatde e politik.
== Golle politik ==
Afegbua naati siyaasaaku ko e laawol Joseph Tarka, kanko nasti mo nder lanyol lesdi [[Naajeeriya]] (NPN). E oon sahaa, politik leydi Najeriya ɓuri heewde ko e worɓe. E hitaande 1983, o tawtoraama jappeere senaateer Bendel worgo.
Lannda makko ina wonnoo e luulndo, guwerneer jooɗiiɗo oo e senaateer oo ko worɓe teddinaaɓe e nder renndo ngo. Kono Afegbua, dañɗo njeenaari kawgel winnderewal ngam ƴellitde koye mum en e hitaande 1977, ƴetti feere wonde wootde rewɓe heewɓe ngam suɓaade ina waawi rokkude ɗum nafoore. Nasaraaku maako nder kawtal limngal limngal waɗi innde maako nder rento maako Etsako; o fotnoo ko rewɓe wootooɓe, tee, nde kampaañ makko heɓi semmbe, ɗum ɓooyii haɗde ɗum. O dañii nafoore seeɗa e wooteeji lewru ut, o fooli John Umolu. [[Laamu Gombe|Laamu]] maako timmi haa ragare hitaande nde'e nde kuudetaa sooje'en fusi hukuumaaji demokaraasi, timmini Republique [[Naajeeriya]] ɗiɗaɓo.
== Nguurndam caggal ==
Caggal nde o yalti Senaa, Afegbua yalti e politik ngenndi kono o woni ko e hormeede e nder renndo makko. O ɗon wolwa wakkati feere nder yewtereeji dow wakiltaaki siyaasaaku rewɓe nder lesdi [[Naajeeriya]]. Nasaraaku makko e hitaande 1983 ina jokki e tuugnaade e wiɗtooji ko faati e jinnaaɓe e tawtoreede [[Polik-mana|politik]].
== Wade ==
Afegbua sankii ñalnde 12 lewru marse hitaande 2023, tawi omo yahra e duuɓi 79. Maayde makko ina yaaji e nder jaayndeeji leydi Najeriya, tawi ko teddungal ina teeŋtina darnde makko e nder politik leydi Najeriya.
Tuugnorgal
e4xftjo53rfjgjjnv1eokzmf7rqxiog
172299
172298
2026-06-04T13:56:44Z
Mamman Ali
9126
Added link
172299
wikitext
text/x-wiki
{{Databox}}
[[File:Franca Afegbua.png|thumb|Footowol debbo siyaasa Naajeeriya]]
'''Franca Afegbua''' (20 Oktoobar 1943 – 12 Mars 2023) ko debbo [[Naajeeriya]] belɗo e politik, gardinooɗo Bendel North e nder Senaa Naajeeriya e hitaande 1983. O suɓaama e senaateer lannda ngenndiijo Naajeeriya (NPN), ko kanko woni debbo gadano cuɓaaɗo e nder Senaa [[Naajeeriya]].<ref>https://www.vanguardngr.com/2015/07/the-okpella-demand-from-edo-people/ Lagos, leydi Naajeeriya. Heɓtinaama ñalnde 4 feebariyee 2018.</ref>
== Nguurndam e mbaydi puɗɗaandi ==
Afegbua jibinaa ko to Okpella, to diiwaan [[Edo State Task Force Against Human Trafficking|Edo]] e hitaande 1943, o timmini jaŋde makko caggal duɗal jaaɓi haaɗtirde to Sofia, to leydi Bulgari. Ko adii fuɗɗoode republique ɗiɗaɓere, o golliima e nder wuro [[Lagos]] ngam gollinde kiliyaneeɓe jogiiɓe ngalu keewngu. Afegbua ina jokkondiri no feewi e Joseph Tarka, o naatni mo e lannda makko, NPN. E hitaande 1983, nde o habri anniya makko waɗde ƴaañorgal ngam heɓde jooɗorde senaateer to Bendel, seeɗa tan cikkatnoo omo waawi heɓde.
Career e nder ŋarɗugol e njulaagu
Ko adii nde o naatata e politik, Afegbua golliima e nder wuro [[Lagos]], ko ɗoon o mahi innde ngam gollanaade kiliyaneeɓe toowɓe. E hitaande 1977, o dañii hakkille ngenndiijo caggal nde o heɓi njeenaari e kawgel winnderewal ngam ƴellitde gaasa. Anndinde mo ɓeydii lollude e nder wuro makko, wallitii kadi tabitinde mbaydi makko e nder renndo hade makko naatde e politik.
== Golle politik ==
Afegbua naati siyaasaaku ko e laawol Joseph Tarka, kanko nasti mo nder lanyol lesdi [[Naajeeriya]] (NPN). E oon sahaa, politik leydi Najeriya ɓuri heewde ko e worɓe. E hitaande 1983, o tawtoraama jappeere senaateer Bendel worgo.
Lannda makko ina wonnoo e luulndo, guwerneer jooɗiiɗo oo e senaateer oo ko worɓe teddinaaɓe e nder renndo ngo. Kono Afegbua, dañɗo njeenaari kawgel winnderewal ngam ƴellitde koye mum en e hitaande 1977, ƴetti feere wonde wootde rewɓe heewɓe ngam suɓaade ina waawi rokkude ɗum nafoore. Nasaraaku maako nder kawtal limngal limngal waɗi innde maako nder rento maako Etsako; o fotnoo ko rewɓe wootooɓe, tee, nde kampaañ makko heɓi semmbe, ɗum ɓooyii haɗde ɗum. O dañii nafoore seeɗa e wooteeji lewru ut, o fooli John Umolu. [[Laamu Gombe|Laamu]] maako timmi haa ragare hitaande nde'e nde kuudetaa sooje'en fusi hukuumaaji demokaraasi, timmini Republique [[Naajeeriya]] ɗiɗaɓo.
== Nguurndam caggal ==
Caggal nde o yalti Senaa, Afegbua yalti e politik ngenndi kono o woni ko e hormeede e nder renndo makko. O ɗon wolwa wakkati feere nder yewtereeji dow wakiltaaki siyaasaaku rewɓe nder lesdi [[Naajeeriya]]. Nasaraaku makko e hitaande 1983 ina jokki e tuugnaade e wiɗtooji ko faati e jinnaaɓe e tawtoreede [[Polik-mana|politik]].
== Wade ==
Afegbua sankii ñalnde 12 lewru marse hitaande 2023, tawi omo yahra e duuɓi 79. Maayde makko ina yaaji e nder jaayndeeji leydi Najeriya, tawi ko teddungal ina teeŋtina darnde makko e nder politik leydi Najeriya.
Tuugnorgal
rtbwk5ywhl4eamkid69ifgozj49f8hx
172300
172299
2026-06-04T13:58:02Z
Mamman Ali
9126
Added citation
172300
wikitext
text/x-wiki
{{Databox}}
[[File:Franca Afegbua.png|thumb|Footowol debbo siyaasa Naajeeriya]]
'''Franca Afegbua''' (20 Oktoobar 1943 – 12 Mars 2023) ko debbo [[Naajeeriya]] belɗo e politik, gardinooɗo Bendel North e nder Senaa Naajeeriya e hitaande 1983. O suɓaama e senaateer lannda ngenndiijo Naajeeriya (NPN), ko kanko woni debbo gadano cuɓaaɗo e nder Senaa [[Naajeeriya]].<ref>https://www.vanguardngr.com/2015/07/the-okpella-demand-from-edo-people/ Lagos, leydi Naajeeriya. Heɓtinaama ñalnde 4 feebariyee 2018.</ref>
== Nguurndam e mbaydi puɗɗaandi ==
Afegbua jibinaa ko to Okpella, to diiwaan [[Edo State Task Force Against Human Trafficking|Edo]] e hitaande 1943, o timmini jaŋde makko caggal duɗal jaaɓi haaɗtirde to Sofia, to leydi Bulgari. Ko adii fuɗɗoode republique ɗiɗaɓere, o golliima e nder wuro [[Lagos]] ngam gollinde kiliyaneeɓe jogiiɓe ngalu keewngu. Afegbua ina jokkondiri no feewi e Joseph Tarka, o naatni mo e lannda makko, NPN. E hitaande 1983, nde o habri anniya makko waɗde ƴaañorgal ngam heɓde jooɗorde senaateer to Bendel, seeɗa tan cikkatnoo omo waawi heɓde.<ref>https://www.vanguardngr.com/2019/12/obaseki-eulogises-worlds-first-black-female-senator/</ref>
Career e nder ŋarɗugol e njulaagu
Ko adii nde o naatata e politik, Afegbua golliima e nder wuro [[Lagos]], ko ɗoon o mahi innde ngam gollanaade kiliyaneeɓe toowɓe. E hitaande 1977, o dañii hakkille ngenndiijo caggal nde o heɓi njeenaari e kawgel winnderewal ngam ƴellitde gaasa. Anndinde mo ɓeydii lollude e nder wuro makko, wallitii kadi tabitinde mbaydi makko e nder renndo hade makko naatde e politik.
== Golle politik ==
Afegbua naati siyaasaaku ko e laawol Joseph Tarka, kanko nasti mo nder lanyol lesdi [[Naajeeriya]] (NPN). E oon sahaa, politik leydi Najeriya ɓuri heewde ko e worɓe. E hitaande 1983, o tawtoraama jappeere senaateer Bendel worgo.
Lannda makko ina wonnoo e luulndo, guwerneer jooɗiiɗo oo e senaateer oo ko worɓe teddinaaɓe e nder renndo ngo. Kono Afegbua, dañɗo njeenaari kawgel winnderewal ngam ƴellitde koye mum en e hitaande 1977, ƴetti feere wonde wootde rewɓe heewɓe ngam suɓaade ina waawi rokkude ɗum nafoore. Nasaraaku maako nder kawtal limngal limngal waɗi innde maako nder rento maako Etsako; o fotnoo ko rewɓe wootooɓe, tee, nde kampaañ makko heɓi semmbe, ɗum ɓooyii haɗde ɗum. O dañii nafoore seeɗa e wooteeji lewru ut, o fooli John Umolu. [[Laamu Gombe|Laamu]] maako timmi haa ragare hitaande nde'e nde kuudetaa sooje'en fusi hukuumaaji demokaraasi, timmini Republique [[Naajeeriya]] ɗiɗaɓo.
== Nguurndam caggal ==
Caggal nde o yalti Senaa, Afegbua yalti e politik ngenndi kono o woni ko e hormeede e nder renndo makko. O ɗon wolwa wakkati feere nder yewtereeji dow wakiltaaki siyaasaaku rewɓe nder lesdi [[Naajeeriya]]. Nasaraaku makko e hitaande 1983 ina jokki e tuugnaade e wiɗtooji ko faati e jinnaaɓe e tawtoreede [[Polik-mana|politik]].
== Wade ==
Afegbua sankii ñalnde 12 lewru marse hitaande 2023, tawi omo yahra e duuɓi 79. Maayde makko ina yaaji e nder jaayndeeji leydi Najeriya, tawi ko teddungal ina teeŋtina darnde makko e nder politik leydi Najeriya.
Tuugnorgal
el0uu2i42fhhl7y5ma2ix2fr4mq4uvp
172301
172300
2026-06-04T13:59:45Z
Mamman Ali
9126
Added link
172301
wikitext
text/x-wiki
{{Databox}}
[[File:Franca Afegbua.png|thumb|Footowol debbo siyaasa Naajeeriya]]
'''Franca Afegbua''' (20 Oktoobar 1943 – 12 Mars 2023) ko debbo [[Naajeeriya]] belɗo e politik, gardinooɗo Bendel North e nder Senaa Naajeeriya e hitaande 1983. O suɓaama e senaateer lannda ngenndiijo Naajeeriya (NPN), ko kanko woni debbo gadano cuɓaaɗo e nder Senaa [[Naajeeriya]].<ref>https://www.vanguardngr.com/2015/07/the-okpella-demand-from-edo-people/ Lagos, leydi Naajeeriya. Heɓtinaama ñalnde 4 feebariyee 2018.</ref>
== Nguurndam e mbaydi puɗɗaandi ==
Afegbua jibinaa ko to Okpella, to diiwaan [[Edo State Task Force Against Human Trafficking|Edo]] e hitaande 1943, o timmini jaŋde makko caggal duɗal jaaɓi haaɗtirde to Sofia, to leydi Bulgari. Ko adii fuɗɗoode republique ɗiɗaɓere, o golliima e nder wuro [[Lagos]] ngam gollinde kiliyaneeɓe jogiiɓe ngalu keewngu. Afegbua ina jokkondiri no feewi e Joseph Tarka, o naatni mo e lannda makko, NPN. E hitaande 1983, nde o habri anniya makko waɗde ƴaañorgal ngam heɓde jooɗorde senaateer to Bendel, seeɗa tan cikkatnoo omo waawi heɓde.<ref>https://www.vanguardngr.com/2019/12/obaseki-eulogises-worlds-first-black-female-senator/ Lagos, leydi Naajeeriya. 8 Duujal 2019. Wonande 12 Mars 2023.</ref>
Career e nder ŋarɗugol e njulaagu
Ko adii nde o naatata e politik, Afegbua golliima e nder wuro [[Lagos]], ko ɗoon o mahi innde ngam gollanaade kiliyaneeɓe toowɓe. E hitaande 1977, o dañii hakkille ngenndiijo caggal nde o heɓi njeenaari e kawgel winnderewal ngam ƴellitde gaasa. Anndinde mo ɓeydii lollude e nder wuro makko, wallitii kadi tabitinde mbaydi makko e nder renndo hade makko naatde e politik.
== Golle politik ==
Afegbua naati siyaasaaku ko e laawol Joseph Tarka, kanko nasti mo nder lanyol lesdi [[Naajeeriya]] (NPN). E oon sahaa, politik leydi Najeriya ɓuri heewde ko e worɓe. E hitaande 1983, o tawtoraama jappeere senaateer Bendel worgo.
Lannda makko ina wonnoo e luulndo, guwerneer jooɗiiɗo oo e senaateer oo ko worɓe teddinaaɓe e nder renndo ngo. Kono Afegbua, dañɗo njeenaari kawgel winnderewal ngam ƴellitde koye mum en e hitaande 1977, ƴetti feere wonde wootde rewɓe heewɓe ngam suɓaade ina waawi rokkude ɗum nafoore. Nasaraaku maako nder kawtal limngal limngal waɗi innde maako nder rento maako Etsako; o fotnoo ko rewɓe wootooɓe, tee, nde kampaañ makko heɓi semmbe, ɗum ɓooyii haɗde ɗum. O dañii nafoore seeɗa e wooteeji lewru ut, o fooli John Umolu. [[Laamu Gombe|Laamu]] maako timmi haa ragare hitaande nde'e nde kuudetaa sooje'en fusi hukuumaaji demokaraasi, timmini Republique [[Naajeeriya]] ɗiɗaɓo.
== Nguurndam caggal ==
Caggal nde o yalti Senaa, Afegbua yalti e politik ngenndi kono o woni ko e hormeede e nder renndo makko. O ɗon wolwa wakkati feere nder yewtereeji dow wakiltaaki siyaasaaku rewɓe nder lesdi [[Naajeeriya]]. Nasaraaku makko e hitaande 1983 ina jokki e tuugnaade e wiɗtooji ko faati e jinnaaɓe e tawtoreede [[Polik-mana|politik]].
== Wade ==
Afegbua sankii ñalnde 12 lewru marse hitaande 2023, tawi omo yahra e duuɓi 79. Maayde makko ina yaaji e nder jaayndeeji leydi Najeriya, tawi ko teddungal ina teeŋtina darnde makko e nder politik leydi Najeriya.
Tuugnorgal
5twe8zgaz1ae21ij6htmdorubpkcgqj
172302
172301
2026-06-04T14:01:18Z
Mamman Ali
9126
Added link
172302
wikitext
text/x-wiki
{{Databox}}
[[File:Franca Afegbua.png|thumb|Footowol debbo siyaasa Naajeeriya]]
'''Franca Afegbua''' (20 Oktoobar 1943 – 12 Mars 2023) ko debbo [[Naajeeriya]] belɗo e politik, gardinooɗo Bendel North e nder Senaa Naajeeriya e hitaande 1983. O suɓaama e senaateer lannda ngenndiijo Naajeeriya (NPN), ko kanko woni debbo gadano cuɓaaɗo e nder Senaa [[Naajeeriya]].<ref>https://www.vanguardngr.com/2015/07/the-okpella-demand-from-edo-people/ Lagos, leydi Naajeeriya. Heɓtinaama ñalnde 4 feebariyee 2018.</ref>
== Nguurndam e mbaydi puɗɗaandi ==
Afegbua jibinaa ko to Okpella, to diiwaan [[Edo State Task Force Against Human Trafficking|Edo]] e hitaande 1943, o timmini jaŋde makko caggal duɗal jaaɓi haaɗtirde to Sofia, to leydi Bulgari. Ko adii fuɗɗoode republique ɗiɗaɓere, o golliima e nder wuro [[Lagos]] ngam gollinde kiliyaneeɓe jogiiɓe ngalu keewngu. Afegbua ina jokkondiri no feewi e Joseph Tarka, o naatni mo e lannda makko, NPN. E hitaande 1983, nde o habri anniya makko waɗde ƴaañorgal ngam heɓde jooɗorde senaateer to Bendel, seeɗa tan cikkatnoo omo waawi heɓde.<ref>https://www.vanguardngr.com/2019/12/obaseki-eulogises-worlds-first-black-female-senator/ Lagos, leydi Naajeeriya. 8 Duujal 2019. Wonande 12 Mars 2023.</ref>
Career e nder ŋarɗugol e njulaagu
Ko adii nde o naatata e politik, Afegbua golliima e nder wuro [[Lagos]], ko ɗoon o mahi innde ngam gollanaade kiliyaneeɓe toowɓe. E hitaande 1977, o dañii hakkille ngenndiijo caggal nde o heɓi [[Njeenaaje weltaare yimɓe wuro|njeenaari]] e kawgel winnderewal ngam ƴellitde gaasa. Anndinde mo ɓeydii lollude e nder wuro makko, wallitii kadi tabitinde mbaydi makko e nder renndo hade makko naatde e politik.
== Golle politik ==
Afegbua naati siyaasaaku ko e laawol Joseph Tarka, kanko nasti mo nder lanyol lesdi [[Naajeeriya]] (NPN). E oon sahaa, politik leydi Najeriya ɓuri heewde ko e worɓe. E hitaande 1983, o tawtoraama jappeere senaateer Bendel worgo.
Lannda makko ina wonnoo e luulndo, guwerneer jooɗiiɗo oo e senaateer oo ko worɓe teddinaaɓe e nder renndo ngo. Kono Afegbua, dañɗo njeenaari kawgel winnderewal ngam ƴellitde koye mum en e hitaande 1977, ƴetti feere wonde wootde rewɓe heewɓe ngam suɓaade ina waawi rokkude ɗum nafoore. Nasaraaku maako nder kawtal limngal limngal waɗi innde maako nder rento maako Etsako; o fotnoo ko rewɓe wootooɓe, tee, nde kampaañ makko heɓi semmbe, ɗum ɓooyii haɗde ɗum. O dañii nafoore seeɗa e wooteeji lewru ut, o fooli John Umolu. [[Laamu Gombe|Laamu]] maako timmi haa ragare hitaande nde'e nde kuudetaa sooje'en fusi hukuumaaji demokaraasi, timmini Republique [[Naajeeriya]] ɗiɗaɓo.
== Nguurndam caggal ==
Caggal nde o yalti Senaa, Afegbua yalti e politik ngenndi kono o woni ko e hormeede e nder renndo makko. O ɗon wolwa wakkati feere nder yewtereeji dow wakiltaaki siyaasaaku rewɓe nder lesdi [[Naajeeriya]]. Nasaraaku makko e hitaande 1983 ina jokki e tuugnaade e wiɗtooji ko faati e jinnaaɓe e tawtoreede [[Polik-mana|politik]].
== Wade ==
Afegbua sankii ñalnde 12 lewru marse hitaande 2023, tawi omo yahra e duuɓi 79. Maayde makko ina yaaji e nder jaayndeeji leydi Najeriya, tawi ko teddungal ina teeŋtina darnde makko e nder politik leydi Najeriya.
Tuugnorgal
7msenyshnqcyybyfqixxjkhuikolhof
172303
172302
2026-06-04T14:03:19Z
Mamman Ali
9126
Added citation
172303
wikitext
text/x-wiki
{{Databox}}
[[File:Franca Afegbua.png|thumb|Footowol debbo siyaasa Naajeeriya]]
'''Franca Afegbua''' (20 Oktoobar 1943 – 12 Mars 2023) ko debbo [[Naajeeriya]] belɗo e politik, gardinooɗo Bendel North e nder Senaa Naajeeriya e hitaande 1983. O suɓaama e senaateer lannda ngenndiijo Naajeeriya (NPN), ko kanko woni debbo gadano cuɓaaɗo e nder Senaa [[Naajeeriya]].<ref>https://www.vanguardngr.com/2015/07/the-okpella-demand-from-edo-people/ Lagos, leydi Naajeeriya. Heɓtinaama ñalnde 4 feebariyee 2018.</ref>
== Nguurndam e mbaydi puɗɗaandi ==
Afegbua jibinaa ko to Okpella, to diiwaan [[Edo State Task Force Against Human Trafficking|Edo]] e hitaande 1943, o timmini jaŋde makko caggal duɗal jaaɓi haaɗtirde to Sofia, to leydi Bulgari. Ko adii fuɗɗoode republique ɗiɗaɓere, o golliima e nder wuro [[Lagos]] ngam gollinde kiliyaneeɓe jogiiɓe ngalu keewngu. Afegbua ina jokkondiri no feewi e Joseph Tarka, o naatni mo e lannda makko, NPN. E hitaande 1983, nde o habri anniya makko waɗde ƴaañorgal ngam heɓde jooɗorde senaateer to Bendel, seeɗa tan cikkatnoo omo waawi heɓde.<ref>https://www.vanguardngr.com/2019/12/obaseki-eulogises-worlds-first-black-female-senator/ Lagos, leydi Naajeeriya. 8 Duujal 2019. Wonande 12 Mars 2023.</ref>
Career e nder ŋarɗugol e njulaagu
Ko adii nde o naatata e politik, Afegbua golliima e nder wuro [[Lagos]], ko ɗoon o mahi innde ngam gollanaade kiliyaneeɓe toowɓe. E hitaande 1977, o dañii hakkille ngenndiijo caggal nde o heɓi [[Njeenaaje weltaare yimɓe wuro|njeenaari]] e kawgel winnderewal ngam ƴellitde gaasa. Anndinde mo ɓeydii lollude e nder wuro makko, wallitii kadi tabitinde mbaydi makko e nder renndo hade makko naatde e politik.<ref>https://www.slideshare.net/EdKeazor/five-nigerian-electoral-case-studies</ref>
== Golle politik ==
Afegbua naati siyaasaaku ko e laawol Joseph Tarka, kanko nasti mo nder lanyol lesdi [[Naajeeriya]] (NPN). E oon sahaa, politik leydi Najeriya ɓuri heewde ko e worɓe. E hitaande 1983, o tawtoraama jappeere senaateer Bendel worgo.
Lannda makko ina wonnoo e luulndo, guwerneer jooɗiiɗo oo e senaateer oo ko worɓe teddinaaɓe e nder renndo ngo. Kono Afegbua, dañɗo njeenaari kawgel winnderewal ngam ƴellitde koye mum en e hitaande 1977, ƴetti feere wonde wootde rewɓe heewɓe ngam suɓaade ina waawi rokkude ɗum nafoore. Nasaraaku maako nder kawtal limngal limngal waɗi innde maako nder rento maako Etsako; o fotnoo ko rewɓe wootooɓe, tee, nde kampaañ makko heɓi semmbe, ɗum ɓooyii haɗde ɗum. O dañii nafoore seeɗa e wooteeji lewru ut, o fooli John Umolu. [[Laamu Gombe|Laamu]] maako timmi haa ragare hitaande nde'e nde kuudetaa sooje'en fusi hukuumaaji demokaraasi, timmini Republique [[Naajeeriya]] ɗiɗaɓo.
== Nguurndam caggal ==
Caggal nde o yalti Senaa, Afegbua yalti e politik ngenndi kono o woni ko e hormeede e nder renndo makko. O ɗon wolwa wakkati feere nder yewtereeji dow wakiltaaki siyaasaaku rewɓe nder lesdi [[Naajeeriya]]. Nasaraaku makko e hitaande 1983 ina jokki e tuugnaade e wiɗtooji ko faati e jinnaaɓe e tawtoreede [[Polik-mana|politik]].
== Wade ==
Afegbua sankii ñalnde 12 lewru marse hitaande 2023, tawi omo yahra e duuɓi 79. Maayde makko ina yaaji e nder jaayndeeji leydi Najeriya, tawi ko teddungal ina teeŋtina darnde makko e nder politik leydi Najeriya.
Tuugnorgal
i5mnfxjg8qs0ziwfbeiraua4pykdwra
172304
172303
2026-06-04T14:04:52Z
Mamman Ali
9126
Added citation
172304
wikitext
text/x-wiki
{{Databox}}
[[File:Franca Afegbua.png|thumb|Footowol debbo siyaasa Naajeeriya]]
'''Franca Afegbua''' (20 Oktoobar 1943 – 12 Mars 2023) ko debbo [[Naajeeriya]] belɗo e politik, gardinooɗo Bendel North e nder Senaa Naajeeriya e hitaande 1983. O suɓaama e senaateer lannda ngenndiijo Naajeeriya (NPN), ko kanko woni debbo gadano cuɓaaɗo e nder Senaa [[Naajeeriya]].<ref>https://www.vanguardngr.com/2015/07/the-okpella-demand-from-edo-people/ Lagos, leydi Naajeeriya. Heɓtinaama ñalnde 4 feebariyee 2018.</ref>
== Nguurndam e mbaydi puɗɗaandi ==
Afegbua jibinaa ko to Okpella, to diiwaan [[Edo State Task Force Against Human Trafficking|Edo]] e hitaande 1943, o timmini jaŋde makko caggal duɗal jaaɓi haaɗtirde to Sofia, to leydi Bulgari. Ko adii fuɗɗoode republique ɗiɗaɓere, o golliima e nder wuro [[Lagos]] ngam gollinde kiliyaneeɓe jogiiɓe ngalu keewngu. Afegbua ina jokkondiri no feewi e Joseph Tarka, o naatni mo e lannda makko, NPN. E hitaande 1983, nde o habri anniya makko waɗde ƴaañorgal ngam heɓde jooɗorde senaateer to Bendel, seeɗa tan cikkatnoo omo waawi heɓde.<ref>https://www.vanguardngr.com/2019/12/obaseki-eulogises-worlds-first-black-female-senator/ Lagos, leydi Naajeeriya. 8 Duujal 2019. Wonande 12 Mars 2023.</ref>
Career e nder ŋarɗugol e njulaagu
Ko adii nde o naatata e politik, Afegbua golliima e nder wuro [[Lagos]], ko ɗoon o mahi innde ngam gollanaade kiliyaneeɓe toowɓe. E hitaande 1977, o dañii hakkille ngenndiijo caggal nde o heɓi [[Njeenaaje weltaare yimɓe wuro|njeenaari]] e kawgel winnderewal ngam ƴellitde gaasa. Anndinde mo ɓeydii lollude e nder wuro makko, wallitii kadi tabitinde mbaydi makko e nder renndo hade makko naatde e politik.<ref>Keasor, Emeka (25 marse 2015). https://www.slideshare.net/EdKeazor/five-nigerian-electoral-case-studies</ref>
== Golle politik ==
Afegbua naati siyaasaaku ko e laawol Joseph Tarka, kanko nasti mo nder lanyol lesdi [[Naajeeriya]] (NPN). E oon sahaa, politik leydi Najeriya ɓuri heewde ko e worɓe. E hitaande 1983, o tawtoraama jappeere senaateer Bendel worgo.
Lannda makko ina wonnoo e luulndo, guwerneer jooɗiiɗo oo e senaateer oo ko worɓe teddinaaɓe e nder renndo ngo. Kono Afegbua, dañɗo njeenaari kawgel winnderewal ngam ƴellitde koye mum en e hitaande 1977, ƴetti feere wonde wootde rewɓe heewɓe ngam suɓaade ina waawi rokkude ɗum nafoore. Nasaraaku maako nder kawtal limngal limngal waɗi innde maako nder rento maako Etsako; o fotnoo ko rewɓe wootooɓe, tee, nde kampaañ makko heɓi semmbe, ɗum ɓooyii haɗde ɗum. O dañii nafoore seeɗa e wooteeji lewru ut, o fooli John Umolu. [[Laamu Gombe|Laamu]] maako timmi haa ragare hitaande nde'e nde kuudetaa sooje'en fusi hukuumaaji demokaraasi, timmini Republique [[Naajeeriya]] ɗiɗaɓo.
== Nguurndam caggal ==
Caggal nde o yalti Senaa, Afegbua yalti e politik ngenndi kono o woni ko e hormeede e nder renndo makko. O ɗon wolwa wakkati feere nder yewtereeji dow wakiltaaki siyaasaaku rewɓe nder lesdi [[Naajeeriya]]. Nasaraaku makko e hitaande 1983 ina jokki e tuugnaade e wiɗtooji ko faati e jinnaaɓe e tawtoreede [[Polik-mana|politik]].
== Wade ==
Afegbua sankii ñalnde 12 lewru marse hitaande 2023, tawi omo yahra e duuɓi 79. Maayde makko ina yaaji e nder jaayndeeji leydi Najeriya, tawi ko teddungal ina teeŋtina darnde makko e nder politik leydi Najeriya.
Tuugnorgal
br3gemuz4x74uv8mlltr3mhttexgb72
172305
172304
2026-06-04T14:07:09Z
Mamman Ali
9126
Updated citation
172305
wikitext
text/x-wiki
{{Databox}}
[[File:Franca Afegbua.png|thumb|Footowol debbo siyaasa Naajeeriya]]
'''Franca Afegbua''' (20 Oktoobar 1943 – 12 Mars 2023) ko debbo [[Naajeeriya]] belɗo e politik, gardinooɗo Bendel North e nder Senaa Naajeeriya e hitaande 1983. O suɓaama e senaateer lannda ngenndiijo Naajeeriya (NPN), ko kanko woni debbo gadano cuɓaaɗo e nder Senaa [[Naajeeriya]].<ref>https://www.vanguardngr.com/2015/07/the-okpella-demand-from-edo-people/ Lagos, leydi Naajeeriya. Heɓtinaama ñalnde 4 feebariyee 2018.</ref>
== Nguurndam e mbaydi puɗɗaandi ==
Afegbua jibinaa ko to Okpella, to diiwaan [[Edo State Task Force Against Human Trafficking|Edo]] e hitaande 1943, o timmini jaŋde makko caggal duɗal jaaɓi haaɗtirde to Sofia, to leydi Bulgari. Ko adii fuɗɗoode republique ɗiɗaɓere, o golliima e nder wuro [[Lagos]] ngam gollinde kiliyaneeɓe jogiiɓe ngalu keewngu. Afegbua ina jokkondiri no feewi e Joseph Tarka, o naatni mo e lannda makko, NPN. E hitaande 1983, nde o habri anniya makko waɗde ƴaañorgal ngam heɓde jooɗorde senaateer to Bendel, seeɗa tan cikkatnoo omo waawi heɓde.<ref>https://www.vanguardngr.com/2019/12/obaseki-eulogises-worlds-first-black-female-senator/ Lagos, leydi Naajeeriya. 8 Duujal 2019. Wonande 12 Mars 2023.</ref>
Career e nder ŋarɗugol e njulaagu
Ko adii nde o naatata e politik, Afegbua golliima e nder wuro [[Lagos]], ko ɗoon o mahi innde ngam gollanaade kiliyaneeɓe toowɓe. E hitaande 1977, o dañii hakkille ngenndiijo caggal nde o heɓi [[Njeenaaje weltaare yimɓe wuro|njeenaari]] e kawgel winnderewal ngam ƴellitde gaasa. Anndinde mo ɓeydii lollude e nder wuro makko, wallitii kadi tabitinde mbaydi makko e nder renndo hade makko naatde e politik.<ref>Keasor, Emeka (25 marse 2015). https://www.slideshare.net/EdKeazor/five-nigerian-electoral-case-studies . Heɓtinaama ñalnde 4 feebariyee 2018</ref>
== Golle politik ==
Afegbua naati siyaasaaku ko e laawol Joseph Tarka, kanko nasti mo nder lanyol lesdi [[Naajeeriya]] (NPN). E oon sahaa, politik leydi Najeriya ɓuri heewde ko e worɓe. E hitaande 1983, o tawtoraama jappeere senaateer Bendel worgo.
Lannda makko ina wonnoo e luulndo, guwerneer jooɗiiɗo oo e senaateer oo ko worɓe teddinaaɓe e nder renndo ngo. Kono Afegbua, dañɗo njeenaari kawgel winnderewal ngam ƴellitde koye mum en e hitaande 1977, ƴetti feere wonde wootde rewɓe heewɓe ngam suɓaade ina waawi rokkude ɗum nafoore. Nasaraaku maako nder kawtal limngal limngal waɗi innde maako nder rento maako Etsako; o fotnoo ko rewɓe wootooɓe, tee, nde kampaañ makko heɓi semmbe, ɗum ɓooyii haɗde ɗum. O dañii nafoore seeɗa e wooteeji lewru ut, o fooli John Umolu. [[Laamu Gombe|Laamu]] maako timmi haa ragare hitaande nde'e nde kuudetaa sooje'en fusi hukuumaaji demokaraasi, timmini Republique [[Naajeeriya]] ɗiɗaɓo.
== Nguurndam caggal ==
Caggal nde o yalti Senaa, Afegbua yalti e politik ngenndi kono o woni ko e hormeede e nder renndo makko. O ɗon wolwa wakkati feere nder yewtereeji dow wakiltaaki siyaasaaku rewɓe nder lesdi [[Naajeeriya]]. Nasaraaku makko e hitaande 1983 ina jokki e tuugnaade e wiɗtooji ko faati e jinnaaɓe e tawtoreede [[Polik-mana|politik]].
== Wade ==
Afegbua sankii ñalnde 12 lewru marse hitaande 2023, tawi omo yahra e duuɓi 79. Maayde makko ina yaaji e nder jaayndeeji leydi Najeriya, tawi ko teddungal ina teeŋtina darnde makko e nder politik leydi Najeriya.
Tuugnorgal
ayubwkqq2hafx56cnpxvmgprcp9utni
172306
172305
2026-06-04T14:09:34Z
Mamman Ali
9126
Added citation
172306
wikitext
text/x-wiki
{{Databox}}
[[File:Franca Afegbua.png|thumb|Footowol debbo siyaasa Naajeeriya]]
'''Franca Afegbua''' (20 Oktoobar 1943 – 12 Mars 2023) ko debbo [[Naajeeriya]] belɗo e politik, gardinooɗo Bendel North e nder Senaa Naajeeriya e hitaande 1983. O suɓaama e senaateer lannda ngenndiijo Naajeeriya (NPN), ko kanko woni debbo gadano cuɓaaɗo e nder Senaa [[Naajeeriya]].<ref>https://www.vanguardngr.com/2015/07/the-okpella-demand-from-edo-people/ Lagos, leydi Naajeeriya. Heɓtinaama ñalnde 4 feebariyee 2018.</ref>
== Nguurndam e mbaydi puɗɗaandi ==
Afegbua jibinaa ko to Okpella, to diiwaan [[Edo State Task Force Against Human Trafficking|Edo]] e hitaande 1943, o timmini jaŋde makko caggal duɗal jaaɓi haaɗtirde to Sofia, to leydi Bulgari. Ko adii fuɗɗoode republique ɗiɗaɓere, o golliima e nder wuro [[Lagos]] ngam gollinde kiliyaneeɓe jogiiɓe ngalu keewngu. Afegbua ina jokkondiri no feewi e Joseph Tarka, o naatni mo e lannda makko, NPN. E hitaande 1983, nde o habri anniya makko waɗde ƴaañorgal ngam heɓde jooɗorde senaateer to Bendel, seeɗa tan cikkatnoo omo waawi heɓde.<ref>https://www.vanguardngr.com/2019/12/obaseki-eulogises-worlds-first-black-female-senator/ Lagos, leydi Naajeeriya. 8 Duujal 2019. Wonande 12 Mars 2023.</ref>
Career e nder ŋarɗugol e njulaagu
Ko adii nde o naatata e politik, Afegbua golliima e nder wuro [[Lagos]], ko ɗoon o mahi innde ngam gollanaade kiliyaneeɓe toowɓe. E hitaande 1977, o dañii hakkille ngenndiijo caggal nde o heɓi [[Njeenaaje weltaare yimɓe wuro|njeenaari]] e kawgel winnderewal ngam ƴellitde gaasa. Anndinde mo ɓeydii lollude e nder wuro makko, wallitii kadi tabitinde mbaydi makko e nder renndo hade makko naatde e politik.<ref>Keasor, Emeka (25 marse 2015). https://www.slideshare.net/EdKeazor/five-nigerian-electoral-case-studies . Heɓtinaama ñalnde 4 feebariyee 2018</ref>
== Golle politik ==
Afegbua naati siyaasaaku ko e laawol Joseph Tarka, kanko nasti mo nder lanyol lesdi [[Naajeeriya]] (NPN). E oon sahaa, politik leydi Najeriya ɓuri heewde ko e worɓe. E hitaande 1983, o tawtoraama jappeere senaateer Bendel worgo.<ref>https://www.vanguardngr.com/2015/07/the-okpella-demand-from-edo-people/ heɓtinaama ñalde 4 sulyee 2018</ref>
Lannda makko ina wonnoo e luulndo, guwerneer jooɗiiɗo oo e senaateer oo ko worɓe teddinaaɓe e nder renndo ngo. Kono Afegbua, dañɗo njeenaari kawgel winnderewal ngam ƴellitde koye mum en e hitaande 1977, ƴetti feere wonde wootde rewɓe heewɓe ngam suɓaade ina waawi rokkude ɗum nafoore. Nasaraaku maako nder kawtal limngal limngal waɗi innde maako nder rento maako Etsako; o fotnoo ko rewɓe wootooɓe, tee, nde kampaañ makko heɓi semmbe, ɗum ɓooyii haɗde ɗum. O dañii nafoore seeɗa e wooteeji lewru ut, o fooli John Umolu. [[Laamu Gombe|Laamu]] maako timmi haa ragare hitaande nde'e nde kuudetaa sooje'en fusi hukuumaaji demokaraasi, timmini Republique [[Naajeeriya]] ɗiɗaɓo.
== Nguurndam caggal ==
Caggal nde o yalti Senaa, Afegbua yalti e politik ngenndi kono o woni ko e hormeede e nder renndo makko. O ɗon wolwa wakkati feere nder yewtereeji dow wakiltaaki siyaasaaku rewɓe nder lesdi [[Naajeeriya]]. Nasaraaku makko e hitaande 1983 ina jokki e tuugnaade e wiɗtooji ko faati e jinnaaɓe e tawtoreede [[Polik-mana|politik]].
== Wade ==
Afegbua sankii ñalnde 12 lewru marse hitaande 2023, tawi omo yahra e duuɓi 79. Maayde makko ina yaaji e nder jaayndeeji leydi Najeriya, tawi ko teddungal ina teeŋtina darnde makko e nder politik leydi Najeriya.
Tuugnorgal
48wgzbsd8ekwy8kzqihs5k6vtipfeaw
172307
172306
2026-06-04T14:10:20Z
Mamman Ali
9126
Added link
172307
wikitext
text/x-wiki
{{Databox}}
[[File:Franca Afegbua.png|thumb|Footowol debbo siyaasa Naajeeriya]]
'''Franca Afegbua''' (20 Oktoobar 1943 – 12 Mars 2023) ko debbo [[Naajeeriya]] belɗo e politik, gardinooɗo Bendel North e nder Senaa Naajeeriya e hitaande 1983. O suɓaama e senaateer lannda ngenndiijo Naajeeriya (NPN), ko kanko woni debbo gadano cuɓaaɗo e nder Senaa [[Naajeeriya]].<ref>https://www.vanguardngr.com/2015/07/the-okpella-demand-from-edo-people/ Lagos, leydi Naajeeriya. Heɓtinaama ñalnde 4 feebariyee 2018.</ref>
== Nguurndam e mbaydi puɗɗaandi ==
Afegbua jibinaa ko to Okpella, to diiwaan [[Edo State Task Force Against Human Trafficking|Edo]] e hitaande 1943, o timmini jaŋde makko caggal duɗal jaaɓi haaɗtirde to Sofia, to leydi [[Bulgariya|Bulgari]]. Ko adii fuɗɗoode republique ɗiɗaɓere, o golliima e nder wuro [[Lagos]] ngam gollinde kiliyaneeɓe jogiiɓe ngalu keewngu. Afegbua ina jokkondiri no feewi e Joseph Tarka, o naatni mo e lannda makko, NPN. E hitaande 1983, nde o habri anniya makko waɗde ƴaañorgal ngam heɓde jooɗorde senaateer to Bendel, seeɗa tan cikkatnoo omo waawi heɓde.<ref>https://www.vanguardngr.com/2019/12/obaseki-eulogises-worlds-first-black-female-senator/ Lagos, leydi Naajeeriya. 8 Duujal 2019. Wonande 12 Mars 2023.</ref>
Career e nder ŋarɗugol e njulaagu
Ko adii nde o naatata e politik, Afegbua golliima e nder wuro [[Lagos]], ko ɗoon o mahi innde ngam gollanaade kiliyaneeɓe toowɓe. E hitaande 1977, o dañii hakkille ngenndiijo caggal nde o heɓi [[Njeenaaje weltaare yimɓe wuro|njeenaari]] e kawgel winnderewal ngam ƴellitde gaasa. Anndinde mo ɓeydii lollude e nder wuro makko, wallitii kadi tabitinde mbaydi makko e nder renndo hade makko naatde e politik.<ref>Keasor, Emeka (25 marse 2015). https://www.slideshare.net/EdKeazor/five-nigerian-electoral-case-studies . Heɓtinaama ñalnde 4 feebariyee 2018</ref>
== Golle politik ==
Afegbua naati siyaasaaku ko e laawol Joseph Tarka, kanko nasti mo nder lanyol lesdi [[Naajeeriya]] (NPN). E oon sahaa, politik leydi Najeriya ɓuri heewde ko e worɓe. E hitaande 1983, o tawtoraama jappeere senaateer Bendel worgo.<ref>https://www.vanguardngr.com/2015/07/the-okpella-demand-from-edo-people/ heɓtinaama ñalde 4 sulyee 2018</ref>
Lannda makko ina wonnoo e luulndo, guwerneer jooɗiiɗo oo e senaateer oo ko worɓe teddinaaɓe e nder renndo ngo. Kono Afegbua, dañɗo njeenaari kawgel winnderewal ngam ƴellitde koye mum en e hitaande 1977, ƴetti feere wonde wootde rewɓe heewɓe ngam suɓaade ina waawi rokkude ɗum nafoore. Nasaraaku maako nder kawtal limngal limngal waɗi innde maako nder rento maako Etsako; o fotnoo ko rewɓe wootooɓe, tee, nde kampaañ makko heɓi semmbe, ɗum ɓooyii haɗde ɗum. O dañii nafoore seeɗa e wooteeji lewru ut, o fooli John Umolu. [[Laamu Gombe|Laamu]] maako timmi haa ragare hitaande nde'e nde kuudetaa sooje'en fusi hukuumaaji demokaraasi, timmini Republique [[Naajeeriya]] ɗiɗaɓo.
== Nguurndam caggal ==
Caggal nde o yalti Senaa, Afegbua yalti e politik ngenndi kono o woni ko e hormeede e nder renndo makko. O ɗon wolwa wakkati feere nder yewtereeji dow wakiltaaki siyaasaaku rewɓe nder lesdi [[Naajeeriya]]. Nasaraaku makko e hitaande 1983 ina jokki e tuugnaade e wiɗtooji ko faati e jinnaaɓe e tawtoreede [[Polik-mana|politik]].
== Wade ==
Afegbua sankii ñalnde 12 lewru marse hitaande 2023, tawi omo yahra e duuɓi 79. Maayde makko ina yaaji e nder jaayndeeji leydi Najeriya, tawi ko teddungal ina teeŋtina darnde makko e nder politik leydi Najeriya.
Tuugnorgal
2eau83isgqxw83ug9mzudxgk4ob8olu
172308
172307
2026-06-04T14:11:25Z
Mamman Ali
9126
Added link
172308
wikitext
text/x-wiki
{{Databox}}
[[File:Franca Afegbua.png|thumb|Footowol debbo siyaasa Naajeeriya]]
'''Franca Afegbua''' (20 Oktoobar 1943 – 12 Mars 2023) ko debbo [[Naajeeriya]] belɗo e politik, gardinooɗo Bendel North e nder Senaa Naajeeriya e hitaande 1983. O suɓaama e senaateer lannda ngenndiijo Naajeeriya (NPN), ko kanko woni debbo gadano cuɓaaɗo e nder Senaa [[Naajeeriya]].<ref>https://www.vanguardngr.com/2015/07/the-okpella-demand-from-edo-people/ Lagos, leydi Naajeeriya. Heɓtinaama ñalnde 4 feebariyee 2018.</ref>
== Nguurndam e mbaydi puɗɗaandi ==
Afegbua jibinaa ko to Okpella, to diiwaan [[Edo State Task Force Against Human Trafficking|Edo]] e hitaande 1943, o timmini jaŋde makko caggal duɗal jaaɓi haaɗtirde to Sofia, to leydi [[Bulgariya|Bulgari]]. Ko adii fuɗɗoode republique ɗiɗaɓere, o golliima e nder wuro [[Lagos]] ngam gollinde kiliyaneeɓe jogiiɓe ngalu keewngu. Afegbua ina jokkondiri no feewi e Joseph Tarka, o naatni mo e lannda makko, NPN. E hitaande 1983, nde o habri anniya makko waɗde ƴaañorgal ngam heɓde jooɗorde senaateer to Bendel, seeɗa tan cikkatnoo omo waawi heɓde.<ref>https://www.vanguardngr.com/2019/12/obaseki-eulogises-worlds-first-black-female-senator/ Lagos, leydi Naajeeriya. 8 Duujal 2019. Wonande 12 Mars 2023.</ref>
Career e nder ŋarɗugol e njulaagu
Ko adii nde o naatata e politik, Afegbua golliima e nder wuro [[Lagos]], ko ɗoon o mahi innde ngam gollanaade kiliyaneeɓe toowɓe. E hitaande 1977, o dañii hakkille ngenndiijo caggal nde o heɓi [[Njeenaaje weltaare yimɓe wuro|njeenaari]] e kawgel winnderewal ngam ƴellitde gaasa. Anndinde mo ɓeydii lollude e nder wuro makko, wallitii kadi tabitinde mbaydi makko e nder renndo hade makko naatde e [[Political Group of Okinawa Revolution|politik]].<ref>Keasor, Emeka (25 marse 2015). https://www.slideshare.net/EdKeazor/five-nigerian-electoral-case-studies . Heɓtinaama ñalnde 4 feebariyee 2018</ref>
== Golle politik ==
Afegbua naati siyaasaaku ko e laawol Joseph Tarka, kanko nasti mo nder lanyol lesdi [[Naajeeriya]] (NPN). E oon sahaa, politik leydi Najeriya ɓuri heewde ko e worɓe. E hitaande 1983, o tawtoraama jappeere senaateer Bendel worgo.<ref>https://www.vanguardngr.com/2015/07/the-okpella-demand-from-edo-people/ heɓtinaama ñalde 4 sulyee 2018</ref>
Lannda makko ina wonnoo e luulndo, guwerneer jooɗiiɗo oo e senaateer oo ko worɓe teddinaaɓe e nder renndo ngo. Kono Afegbua, dañɗo njeenaari kawgel winnderewal ngam ƴellitde koye mum en e hitaande 1977, ƴetti feere wonde wootde rewɓe heewɓe ngam suɓaade ina waawi rokkude ɗum nafoore. Nasaraaku maako nder kawtal limngal limngal waɗi innde maako nder rento maako Etsako; o fotnoo ko rewɓe wootooɓe, tee, nde kampaañ makko heɓi semmbe, ɗum ɓooyii haɗde ɗum. O dañii nafoore seeɗa e wooteeji lewru ut, o fooli John Umolu. [[Laamu Gombe|Laamu]] maako timmi haa ragare hitaande nde'e nde kuudetaa sooje'en fusi hukuumaaji demokaraasi, timmini Republique [[Naajeeriya]] ɗiɗaɓo.
== Nguurndam caggal ==
Caggal nde o yalti Senaa, Afegbua yalti e politik ngenndi kono o woni ko e hormeede e nder renndo makko. O ɗon wolwa wakkati feere nder yewtereeji dow wakiltaaki siyaasaaku rewɓe nder lesdi [[Naajeeriya]]. Nasaraaku makko e hitaande 1983 ina jokki e tuugnaade e wiɗtooji ko faati e jinnaaɓe e tawtoreede [[Polik-mana|politik]].
== Wade ==
Afegbua sankii ñalnde 12 lewru marse hitaande 2023, tawi omo yahra e duuɓi 79. Maayde makko ina yaaji e nder jaayndeeji leydi Najeriya, tawi ko teddungal ina teeŋtina darnde makko e nder politik leydi Najeriya.
Tuugnorgal
lb2wfrg9uq6gm4hiy56i95j5ikvewlp
172359
172308
2026-06-05T11:15:57Z
Fulani215
7983
/* Wade */ Fixed typo
172359
wikitext
text/x-wiki
{{Databox}}
[[File:Franca Afegbua.png|thumb|Footowol debbo siyaasa Naajeeriya]]
'''Franca Afegbua''' (20 Oktoobar 1943 – 12 Mars 2023) ko debbo [[Naajeeriya]] belɗo e politik, gardinooɗo Bendel North e nder Senaa Naajeeriya e hitaande 1983. O suɓaama e senaateer lannda ngenndiijo Naajeeriya (NPN), ko kanko woni debbo gadano cuɓaaɗo e nder Senaa [[Naajeeriya]].<ref>https://www.vanguardngr.com/2015/07/the-okpella-demand-from-edo-people/ Lagos, leydi Naajeeriya. Heɓtinaama ñalnde 4 feebariyee 2018.</ref>
== Nguurndam e mbaydi puɗɗaandi ==
Afegbua jibinaa ko to Okpella, to diiwaan [[Edo State Task Force Against Human Trafficking|Edo]] e hitaande 1943, o timmini jaŋde makko caggal duɗal jaaɓi haaɗtirde to Sofia, to leydi [[Bulgariya|Bulgari]]. Ko adii fuɗɗoode republique ɗiɗaɓere, o golliima e nder wuro [[Lagos]] ngam gollinde kiliyaneeɓe jogiiɓe ngalu keewngu. Afegbua ina jokkondiri no feewi e Joseph Tarka, o naatni mo e lannda makko, NPN. E hitaande 1983, nde o habri anniya makko waɗde ƴaañorgal ngam heɓde jooɗorde senaateer to Bendel, seeɗa tan cikkatnoo omo waawi heɓde.<ref>https://www.vanguardngr.com/2019/12/obaseki-eulogises-worlds-first-black-female-senator/ Lagos, leydi Naajeeriya. 8 Duujal 2019. Wonande 12 Mars 2023.</ref>
Career e nder ŋarɗugol e njulaagu
Ko adii nde o naatata e politik, Afegbua golliima e nder wuro [[Lagos]], ko ɗoon o mahi innde ngam gollanaade kiliyaneeɓe toowɓe. E hitaande 1977, o dañii hakkille ngenndiijo caggal nde o heɓi [[Njeenaaje weltaare yimɓe wuro|njeenaari]] e kawgel winnderewal ngam ƴellitde gaasa. Anndinde mo ɓeydii lollude e nder wuro makko, wallitii kadi tabitinde mbaydi makko e nder renndo hade makko naatde e [[Political Group of Okinawa Revolution|politik]].<ref>Keasor, Emeka (25 marse 2015). https://www.slideshare.net/EdKeazor/five-nigerian-electoral-case-studies . Heɓtinaama ñalnde 4 feebariyee 2018</ref>
== Golle politik ==
Afegbua naati siyaasaaku ko e laawol Joseph Tarka, kanko nasti mo nder lanyol lesdi [[Naajeeriya]] (NPN). E oon sahaa, politik leydi Najeriya ɓuri heewde ko e worɓe. E hitaande 1983, o tawtoraama jappeere senaateer Bendel worgo.<ref>https://www.vanguardngr.com/2015/07/the-okpella-demand-from-edo-people/ heɓtinaama ñalde 4 sulyee 2018</ref>
Lannda makko ina wonnoo e luulndo, guwerneer jooɗiiɗo oo e senaateer oo ko worɓe teddinaaɓe e nder renndo ngo. Kono Afegbua, dañɗo njeenaari kawgel winnderewal ngam ƴellitde koye mum en e hitaande 1977, ƴetti feere wonde wootde rewɓe heewɓe ngam suɓaade ina waawi rokkude ɗum nafoore. Nasaraaku maako nder kawtal limngal limngal waɗi innde maako nder rento maako Etsako; o fotnoo ko rewɓe wootooɓe, tee, nde kampaañ makko heɓi semmbe, ɗum ɓooyii haɗde ɗum. O dañii nafoore seeɗa e wooteeji lewru ut, o fooli John Umolu. [[Laamu Gombe|Laamu]] maako timmi haa ragare hitaande nde'e nde kuudetaa sooje'en fusi hukuumaaji demokaraasi, timmini Republique [[Naajeeriya]] ɗiɗaɓo.
== Nguurndam caggal ==
Caggal nde o yalti Senaa, Afegbua yalti e politik ngenndi kono o woni ko e hormeede e nder renndo makko. O ɗon wolwa wakkati feere nder yewtereeji dow wakiltaaki siyaasaaku rewɓe nder lesdi [[Naajeeriya]]. Nasaraaku makko e hitaande 1983 ina jokki e tuugnaade e wiɗtooji ko faati e jinnaaɓe e tawtoreede [[Polik-mana|politik]].
== Wade ==
Afegbua sankii ñalnde 12 lewru marse hitaande 2023, tawi omo yahra e duuɓi 79. Maayde makko ina yaaji e nder jaayndeeji leydi Najeriya, tawi ko teddungal ina teeŋtina darnde makko e nder politik leydi Najeriya.
==Himobe==
lzfq99k6lml7wt5gfb6psc36hjz0h5l
Gozaisho Ropeway
0
41843
172309
2026-06-04T18:08:16Z
Ilya Discuss
10103
#1Lib1Ref
172309
wikitext
text/x-wiki
Laabi Gozaisho (Laabi Gozaisho, Gozaisho Rōpuwei) ko innde laana ndiwoowa Japon, kam e golloowo mum. Udditaa e hitaande 1959, lift oo ina nawta yahooɓe haa yettoo tufnde Gozaisho to Komono, Mie, ina rokka yiyngo Yokkaichi e Ise Bay. Koɗorɗe ɗee ina nganndiraa mbaydiiji mum en e Yunoyama Onsen ɓadiiɗo.[citation needed] Laana kaa ina jokkondiri e laana njoorndi yahrata to dow too.
Doggi baɗɗiiɗi
Siistem: Bi-kabel gonɗo e ƴellitde Gondola
Woɗɗude: 2,1 kiloomeeteer (1,3 mi)
Hakkunde darnde: 780 m (2 559 ft)
Capanɗe yahooɓe e nder kabine kala: 10
Kaɓirɗe: 38
Staasiyoŋaaji: 2
Ƴeew kadi
Logo Wikimedia
Wikimedia ina jogii jaayɗe jowitiiɗe e laawol Gozaisho.
Tufnde Gozayso
Doggol liftooji aeroportuuji to Japon
Jokkondire yaajɗe
62nb7l9eyk413ip9cwiv1m4rofss5i1
172310
172309
2026-06-04T18:09:55Z
Ilya Discuss
10103
#1Lib1Ref
172310
wikitext
text/x-wiki
{{Databox}}
Laabi Gozaisho (Laabi Gozaisho, Gozaisho Rōpuwei) ko innde laana ndiwoowa Japon, kam e golloowo mum. Udditaa e hitaande 1959, lift oo ina nawta yahooɓe haa yettoo tufnde Gozaisho to Komono, Mie, ina rokka yiyngo Yokkaichi e Ise Bay. Koɗorɗe ɗee ina nganndiraa mbaydiiji mum en e Yunoyama Onsen ɓadiiɗo.[citation needed] Laana kaa ina jokkondiri e laana njoorndi yahrata to dow too.
Doggi baɗɗiiɗi
Siistem: Bi-kabel gonɗo e ƴellitde Gondola
Woɗɗude: 2,1 kiloomeeteer (1,3 mi)
Hakkunde darnde: 780 m (2 559 ft)
Capanɗe yahooɓe e nder kabine kala: 10
Kaɓirɗe: 38
Staasiyoŋaaji: 2
Ƴeew kadi
Logo Wikimedia
Wikimedia ina jogii jaayɗe jowitiiɗe e laawol Gozaisho.
Tufnde Gozayso
Doggol liftooji aeroportuuji to Japon
Jokkondire yaajɗe
idyyd6fj5yxi5mqskcreirs1v3kk3fw
172311
172310
2026-06-04T18:11:39Z
Ilya Discuss
10103
#1Lib1Ref
172311
wikitext
text/x-wiki
{{Databox}}
'''Laabi Gozaisho''' (Laabi Gozaisho, Gozaisho Rōpuwei) ko innde laana ndiwoowa Japon, kam e golloowo mum. Udditaa e hitaande 1959, lift oo ina nawta yahooɓe haa yettoo tufnde Gozaisho to Komono, Mie, ina rokka yiyngo Yokkaichi e Ise Bay. Koɗorɗe ɗee ina nganndiraa mbaydiiji mum en e Yunoyama Onsen ɓadiiɗo.[citation needed] Laana kaa ina jokkondiri e laana njoorndi yahrata to dow too.
== Doggi baɗɗiiɗi ==
Siistem: Bi-kabel gonɗo e ƴellitde Gondola
Woɗɗude: 2,1 kiloomeeteer (1,3 mi)
Hakkunde darnde: 780 m (2 559 ft)
Capanɗe yahooɓe e nder kabine kala: 10
== Kaɓirɗe: 38 ==
Staasiyoŋaaji: 2
== Ƴeew kadi ==
Logo Wikimedia
Wikimedia ina jogii jaayɗe jowitiiɗe e laawol Gozaisho.
== Tufnde Gozayso ==
Doggol liftooji aeroportuuji to Japon
== Jokkondire yaajɗe ==
ihlggrjisn4px4j2d5hl3xpsdddatfd
Aizu Railway
0
41844
172312
2026-06-04T18:14:37Z
Ilya Discuss
10103
#1Lib1Ref
172312
wikitext
text/x-wiki
Sosiyetee laana njoorndi Japon (Aizu Railway Co., Ltd., Aizu Railway Co., Aizu tetsudō kabushiki-gaisha), ko sosiyatee laana njoorndi Japonnaajo mo sekteer tataɓo, mo jom jawdi en mum en ɓuri heewde ko laamuuji diiwaan Fukushima e laamuuji wuro Aizuwakamatsu. Ko kañum jeyi, ko kañum gollotoo Aizu Line, ko kañum tan woni laawol laana njoorndi.
Inɗe sosiyetee oo e laana kaa ummorii ko e nokku Aizu to diiwaan Fukushima ɗo laana kaa gollotoo.
Tariya
Ƴeew kadi: Limre Aizu § Daartol
Ñalnde 22 lewru juko hitaande 1984 - Laana Aizu udditaa e laawol laana njoorndi leydi Japon.
Ñalnde 10 noowammbar 1986 - Sosiyetee laana njoorndi biyeteeɗo Aizu sosaa.
1987:
-Innde laawol, innde station keso, badge sosiyetee ekn ina cifaa.
lewru juko - Laana njoorndi Japon fuɗnaange (JR Fuɗnaange) ngam waylude laawol Aizu udditgol Aizusen.
Ñalnde 27 abriil 1988 - Gaaraas To-no-Hetsuri udditaa.
oktoobar 1990 - 15,4 km laana kaa ina waɗi kuuraa, hakkunde Aizu-Tajima e Aizu-Kogen Ozeguchi. E ngool kuuraa, rewrude e sarwisaaji puɗɗotoo ko e laana Tobu Kinugawa, laana Tobu Nikko, e laana Tobu Isesaki.
Ñalnde 10 ut 1995 - Gaaraas Minami-Wakamatsu udditaa.
Ñalnde 7 ut 1999 - Gaaraas Amaya udditaa.
Ñalnde 18 sulyee 2001 - Gaaraas Aizu-Sanson-Dojo udditaa.
2002
mars - Aizu Mount Express fuɗɗii golle.
Ñalnde 29 lewru nduu - Gaaraas Furusato-Koen udditaa.
Ñalnde 1 marse 2005 - Ekspress « Minamiaizu » momtaa. Aizu Mount Express fuɗɗii golle mum to bannge laawol feewde e nokku biyeteeɗo Kinugawa Onsen to laawol Tobu Kinugawa.
Ñalnde 18 marse 2006 - Gaaraas Aizu Kogen wayli innde mum, wonti Gaaraas Aizu Kogen Ozeguchi.
2009:
Ñalnde 18 abriil - Hiirde yuɓɓinaama to yaasi dingiral Yunokami-Onsen
23–24 lewru nduu - Staasiyoŋ Rokujizo udditaa e sahaa.
Ñalnde 23, 24 lewru bowte hitaande 2010- Staasiyoŋ Jizoson Ichinoseiroku udditaa ko juuti, e nokku gooto e nokku ɗo staasiyoŋ Rokujizo wonnoo hitaande yawtunde ndee. Ooɗoo dingiral maa uddite hitaande kala haa hitaande 2014.
2012:
mars - Aizu Mount Express fuɗɗii golle mum to bannge laana ndiwoowa Tobu-Nikko.
mars-Yume Tour fuɗɗii yahde haa to Gartirgal Kinugawa-Onsen e laawol Tobu Kinugawa.
Ñalnde 21 abriil 2017 - Laana ndiwoowa Tobu ka Liberty Aizu fuɗɗii golle mum haa to Gare Aizu-Tajima.
Riderde
Rider hitaande kala
Rider Hitaande
1992 956 000 neɗɗo
2002 679 000 neɗɗo
2012 ko 403 000 neɗɗo
Ƴeew kadi
Logo Wikimedia
Wikimedia ina jogii jaayɗe jowitiiɗe e laawol laana njoorndi Aizu.
Jaɓɓungal laana njoorndi to leydi Japon
Aizu Line, ko laana gooto tan sosiyetee oo gollotoo
Tuugnorgal
acpew18izwuahwwh46ed5fs8baw4xdc
172313
172312
2026-06-04T18:16:24Z
Ilya Discuss
10103
#1Lib1Ref
172313
wikitext
text/x-wiki
{{Databox}}
Sosiyetee laana njoorndi Japon (Aizu Railway Co., Ltd., Aizu Railway Co., Aizu tetsudō kabushiki-gaisha), ko sosiyatee laana njoorndi Japonnaajo mo sekteer tataɓo, mo jom jawdi en mum en ɓuri heewde ko laamuuji diiwaan Fukushima e laamuuji wuro Aizuwakamatsu. Ko kañum jeyi, ko kañum gollotoo Aizu Line, ko kañum tan woni laawol laana njoorndi.
Inɗe sosiyetee oo e laana kaa ummorii ko e nokku Aizu to diiwaan Fukushima ɗo laana kaa gollotoo.
Tariya
Ƴeew kadi: Limre Aizu § Daartol
Ñalnde 22 lewru juko hitaande 1984 - Laana Aizu udditaa e laawol laana njoorndi leydi Japon.
Ñalnde 10 noowammbar 1986 - Sosiyetee laana njoorndi biyeteeɗo Aizu sosaa.
1987:
-Innde laawol, innde station keso, badge sosiyetee ekn ina cifaa.
lewru juko - Laana njoorndi Japon fuɗnaange (JR Fuɗnaange) ngam waylude laawol Aizu udditgol Aizusen.
Ñalnde 27 abriil 1988 - Gaaraas To-no-Hetsuri udditaa.
oktoobar 1990 - 15,4 km laana kaa ina waɗi kuuraa, hakkunde Aizu-Tajima e Aizu-Kogen Ozeguchi. E ngool kuuraa, rewrude e sarwisaaji puɗɗotoo ko e laana Tobu Kinugawa, laana Tobu Nikko, e laana Tobu Isesaki.
Ñalnde 10 ut 1995 - Gaaraas Minami-Wakamatsu udditaa.
Ñalnde 7 ut 1999 - Gaaraas Amaya udditaa.
Ñalnde 18 sulyee 2001 - Gaaraas Aizu-Sanson-Dojo udditaa.
2002
mars - Aizu Mount Express fuɗɗii golle.
Ñalnde 29 lewru nduu - Gaaraas Furusato-Koen udditaa.
Ñalnde 1 marse 2005 - Ekspress « Minamiaizu » momtaa. Aizu Mount Express fuɗɗii golle mum to bannge laawol feewde e nokku biyeteeɗo Kinugawa Onsen to laawol Tobu Kinugawa.
Ñalnde 18 marse 2006 - Gaaraas Aizu Kogen wayli innde mum, wonti Gaaraas Aizu Kogen Ozeguchi.
2009:
Ñalnde 18 abriil - Hiirde yuɓɓinaama to yaasi dingiral Yunokami-Onsen
23–24 lewru nduu - Staasiyoŋ Rokujizo udditaa e sahaa.
Ñalnde 23, 24 lewru bowte hitaande 2010- Staasiyoŋ Jizoson Ichinoseiroku udditaa ko juuti, e nokku gooto e nokku ɗo staasiyoŋ Rokujizo wonnoo hitaande yawtunde ndee. Ooɗoo dingiral maa uddite hitaande kala haa hitaande 2014.
2012:
mars - Aizu Mount Express fuɗɗii golle mum to bannge laana ndiwoowa Tobu-Nikko.
mars-Yume Tour fuɗɗii yahde haa to Gartirgal Kinugawa-Onsen e laawol Tobu Kinugawa.
Ñalnde 21 abriil 2017 - Laana ndiwoowa Tobu ka Liberty Aizu fuɗɗii golle mum haa to Gare Aizu-Tajima.
Riderde
Rider hitaande kala
Rider Hitaande
1992 956 000 neɗɗo
2002 679 000 neɗɗo
2012 ko 403 000 neɗɗo
Ƴeew kadi
Logo Wikimedia
Wikimedia ina jogii jaayɗe jowitiiɗe e laawol laana njoorndi Aizu.
Jaɓɓungal laana njoorndi to leydi Japon
Aizu Line, ko laana gooto tan sosiyetee oo gollotoo
Tuugnorgal
7fpte2so026z9xbdpsueozy9hrawksz
172314
172313
2026-06-04T18:21:14Z
Ilya Discuss
10103
#1Lib1Ref
172314
wikitext
text/x-wiki
{{Databox}}
'''Sosiyetee laana njoorndi''' Japon (Aizu Railway Co., Ltd., Aizu Railway Co., Aizu tetsudō kabushiki-gaisha), ko sosiyatee laana njoorndi Japonnaajo mo sekteer tataɓo, mo jom jawdi en mum en ɓuri heewde ko laamuuji diiwaan Fukushima e laamuuji wuro Aizuwakamatsu. Ko kañum jeyi, ko kañum gollotoo Aizu Line, ko kañum tan woni laawol laana njoorndi.
Inɗe sosiyetee oo e laana kaa ummorii ko e nokku Aizu to diiwaan Fukushima ɗo laana kaa gollotoo.
== Tariya ==
Ƴeew kadi: Limre Aizu § Daartol
Ñalnde 22 lewru juko hitaande 1984 - Laana Aizu udditaa e laawol laana njoorndi leydi Japon.
Ñalnde 10 noowammbar 1986 - Sosiyetee laana njoorndi biyeteeɗo Aizu sosaa.
1987:
-Innde laawol, innde station keso, badge sosiyetee ekn ina cifaa.
lewru juko - Laana njoorndi Japon fuɗnaange (JR Fuɗnaange) ngam waylude laawol Aizu udditgol Aizusen.
Ñalnde 27 abriil 1988 - Gaaraas To-no-Hetsuri udditaa.
oktoobar 1990 - 15,4 km laana kaa ina waɗi kuuraa, hakkunde Aizu-Tajima e Aizu-Kogen Ozeguchi. E ngool kuuraa, rewrude e sarwisaaji puɗɗotoo ko e laana Tobu Kinugawa, laana Tobu Nikko, e laana Tobu Isesaki.
Ñalnde 10 ut 1995 - Gaaraas Minami-Wakamatsu udditaa.
Ñalnde 7 ut 1999 - Gaaraas Amaya udditaa.
Ñalnde 18 sulyee 2001 - Gaaraas Aizu-Sanson-Dojo udditaa.
== 2002 ==
mars - Aizu Mount Express fuɗɗii golle.
Ñalnde 29 lewru nduu - Gaaraas Furusato-Koen udditaa.
Ñalnde 1 marse 2005 - Ekspress « Minamiaizu » momtaa. Aizu Mount Express fuɗɗii golle mum to bannge laawol feewde e nokku biyeteeɗo Kinugawa Onsen to laawol Tobu Kinugawa.
Ñalnde 18 marse 2006 - Gaaraas Aizu Kogen wayli innde mum, wonti Gaaraas Aizu Kogen Ozeguchi.
== 2009: ==
Ñalnde 18 abriil - Hiirde yuɓɓinaama to yaasi dingiral Yunokami-Onsen
23–24 lewru nduu - Staasiyoŋ Rokujizo udditaa e sahaa.
Ñalnde 23, 24 lewru bowte hitaande 2010- Staasiyoŋ Jizoson Ichinoseiroku udditaa ko juuti, e nokku gooto e nokku ɗo staasiyoŋ Rokujizo wonnoo hitaande yawtunde ndee. Ooɗoo dingiral maa uddite hitaande kala haa hitaande 2014.
==== 2012: ====
mars - Aizu Mount Express fuɗɗii golle mum to bannge laana ndiwoowa Tobu-Nikko.
mars-Yume Tour fuɗɗii yahde haa to Gartirgal Kinugawa-Onsen e laawol Tobu Kinugawa.
Ñalnde 21 abriil 2017 - Laana ndiwoowa Tobu ka Liberty Aizu fuɗɗii golle mum haa to Gare Aizu-Tajima.
== Riderde ==
Rider hitaande kala
Rider Hitaande
1992 956 000 neɗɗo
2002 679 000 neɗɗo
2012 ko 403 000 neɗɗo
== Ƴeew kadi ==
Logo Wikimedia
Wikimedia ina jogii jaayɗe jowitiiɗe e laawol laana njoorndi Aizu.
Jaɓɓungal laana njoorndi to leydi Japon
Aizu Line, ko laana gooto tan sosiyetee oo gollotoo
== Tuugnorgal ==
6ecz9hjgmwwjoaiq1ayrzk9z9amtd51
172315
172314
2026-06-04T18:22:56Z
Ilya Discuss
10103
#1Lib1Ref
172315
wikitext
text/x-wiki
{{Databox}}
'''Sosiyetee laana njoorndi''' Japon (Aizu Railway Co., Ltd., Aizu Railway Co., Aizu tetsudō kabushiki-gaisha), ko sosiyatee laana njoorndi Japonnaajo mo sekteer tataɓo, mo jom jawdi en mum en ɓuri heewde ko laamuuji diiwaan Fukushima e laamuuji wuro Aizuwakamatsu. Ko kañum jeyi, ko kañum gollotoo Aizu Line, ko kañum tan woni laawol laana njoorndi..<ref>{{Cite web|url=http://www.aizutetsudo.jp/company/company-profile/|title=企業情報 │ 会津鉄道-会津鉄道で行く、会津の列車たび|language=ja|access-date=2020-03-19}}</ref>
Inɗe sosiyetee oo e laana kaa ummorii ko e nokku Aizu to diiwaan Fukushima ɗo laana kaa gollotoo.
== Tariya ==
Ƴeew kadi: Limre Aizu § Daartol
Ñalnde 22 lewru juko hitaande 1984 - Laana Aizu udditaa e laawol laana njoorndi leydi Japon.
Ñalnde 10 noowammbar 1986 - Sosiyetee laana njoorndi biyeteeɗo Aizu sosaa.
1987:
-Innde laawol, innde station keso, badge sosiyetee ekn ina cifaa.
lewru juko - Laana njoorndi Japon fuɗnaange (JR Fuɗnaange) ngam waylude laawol Aizu udditgol Aizusen.
Ñalnde 27 abriil 1988 - Gaaraas To-no-Hetsuri udditaa.
oktoobar 1990 - 15,4 km laana kaa ina waɗi kuuraa, hakkunde Aizu-Tajima e Aizu-Kogen Ozeguchi. E ngool kuuraa, rewrude e sarwisaaji puɗɗotoo ko e laana Tobu Kinugawa, laana Tobu Nikko, e laana Tobu Isesaki.
Ñalnde 10 ut 1995 - Gaaraas Minami-Wakamatsu udditaa.
Ñalnde 7 ut 1999 - Gaaraas Amaya udditaa.
Ñalnde 18 sulyee 2001 - Gaaraas Aizu-Sanson-Dojo udditaa.
== 2002 ==
mars - Aizu Mount Express fuɗɗii golle.
Ñalnde 29 lewru nduu - Gaaraas Furusato-Koen udditaa.
Ñalnde 1 marse 2005 - Ekspress « Minamiaizu » momtaa. Aizu Mount Express fuɗɗii golle mum to bannge laawol feewde e nokku biyeteeɗo Kinugawa Onsen to laawol Tobu Kinugawa.
Ñalnde 18 marse 2006 - Gaaraas Aizu Kogen wayli innde mum, wonti Gaaraas Aizu Kogen Ozeguchi.
== 2009: ==
Ñalnde 18 abriil - Hiirde yuɓɓinaama to yaasi dingiral Yunokami-Onsen
23–24 lewru nduu - Staasiyoŋ Rokujizo udditaa e sahaa.
Ñalnde 23, 24 lewru bowte hitaande 2010- Staasiyoŋ Jizoson Ichinoseiroku udditaa ko juuti, e nokku gooto e nokku ɗo staasiyoŋ Rokujizo wonnoo hitaande yawtunde ndee. Ooɗoo dingiral maa uddite hitaande kala haa hitaande 2014.
==== 2012: ====
mars - Aizu Mount Express fuɗɗii golle mum to bannge laana ndiwoowa Tobu-Nikko.
mars-Yume Tour fuɗɗii yahde haa to Gartirgal Kinugawa-Onsen e laawol Tobu Kinugawa.
Ñalnde 21 abriil 2017 - Laana ndiwoowa Tobu ka Liberty Aizu fuɗɗii golle mum haa to Gare Aizu-Tajima.
== Riderde ==
Rider hitaande kala
Rider Hitaande
1992 956 000 neɗɗo
2002 679 000 neɗɗo
2012 ko 403 000 neɗɗo
== Ƴeew kadi ==
Logo Wikimedia
Wikimedia ina jogii jaayɗe jowitiiɗe e laawol laana njoorndi Aizu.
Jaɓɓungal laana njoorndi to leydi Japon
Aizu Line, ko laana gooto tan sosiyetee oo gollotoo
== Tuugnorgal ==
8q3zow46tma9m0zahosyf23guwmt2wa
172316
172315
2026-06-04T18:24:21Z
Ilya Discuss
10103
#1Lib1Ref
172316
wikitext
text/x-wiki
{{Databox}}
'''Sosiyetee laana njoorndi''' Japon (Aizu Railway Co., Ltd., Aizu Railway Co., Aizu tetsudō kabushiki-gaisha), ko sosiyatee laana njoorndi Japonnaajo mo sekteer tataɓo, mo jom jawdi en mum en ɓuri heewde ko laamuuji diiwaan Fukushima e laamuuji wuro Aizuwakamatsu. Ko kañum jeyi, ko kañum gollotoo Aizu Line, ko kañum tan woni laawol laana njoorndi..<ref>{{Cite web|url=http://www.aizutetsudo.jp/company/company-profile/|title=企業情報 │ 会津鉄道-会津鉄道で行く、会津の列車たび|language=ja|access-date=2020-03-19}}</ref>
Inɗe sosiyetee oo e laana kaa ummorii ko e nokku Aizu to diiwaan Fukushima ɗo laana kaa gollotoo.<ref>{{Cite web|url=http://fkeizai.in.arena.ne.jp/pdf/cyousa/cyousa_2014_09_2.pdf|title=福島県内における地域鉄道利用状況の現状について|last=|first=|date=|website=|language=ja|archive-url=|archive-date=|access-date=19 Mar 2020}}</ref>
== Tariya ==
Ƴeew kadi: Limre Aizu § Daartol
Ñalnde 22 lewru juko hitaande 1984 - Laana Aizu udditaa e laawol laana njoorndi leydi Japon.
Ñalnde 10 noowammbar 1986 - Sosiyetee laana njoorndi biyeteeɗo Aizu sosaa.
1987:
-Innde laawol, innde station keso, badge sosiyetee ekn ina cifaa.
lewru juko - Laana njoorndi Japon fuɗnaange (JR Fuɗnaange) ngam waylude laawol Aizu udditgol Aizusen.
Ñalnde 27 abriil 1988 - Gaaraas To-no-Hetsuri udditaa.
oktoobar 1990 - 15,4 km laana kaa ina waɗi kuuraa, hakkunde Aizu-Tajima e Aizu-Kogen Ozeguchi. E ngool kuuraa, rewrude e sarwisaaji puɗɗotoo ko e laana Tobu Kinugawa, laana Tobu Nikko, e laana Tobu Isesaki.
Ñalnde 10 ut 1995 - Gaaraas Minami-Wakamatsu udditaa.
Ñalnde 7 ut 1999 - Gaaraas Amaya udditaa.
Ñalnde 18 sulyee 2001 - Gaaraas Aizu-Sanson-Dojo udditaa.
== 2002 ==
mars - Aizu Mount Express fuɗɗii golle.
Ñalnde 29 lewru nduu - Gaaraas Furusato-Koen udditaa.
Ñalnde 1 marse 2005 - Ekspress « Minamiaizu » momtaa. Aizu Mount Express fuɗɗii golle mum to bannge laawol feewde e nokku biyeteeɗo Kinugawa Onsen to laawol Tobu Kinugawa.
Ñalnde 18 marse 2006 - Gaaraas Aizu Kogen wayli innde mum, wonti Gaaraas Aizu Kogen Ozeguchi.
== 2009: ==
Ñalnde 18 abriil - Hiirde yuɓɓinaama to yaasi dingiral Yunokami-Onsen
23–24 lewru nduu - Staasiyoŋ Rokujizo udditaa e sahaa.
Ñalnde 23, 24 lewru bowte hitaande 2010- Staasiyoŋ Jizoson Ichinoseiroku udditaa ko juuti, e nokku gooto e nokku ɗo staasiyoŋ Rokujizo wonnoo hitaande yawtunde ndee. Ooɗoo dingiral maa uddite hitaande kala haa hitaande 2014.
==== 2012: ====
mars - Aizu Mount Express fuɗɗii golle mum to bannge laana ndiwoowa Tobu-Nikko.
mars-Yume Tour fuɗɗii yahde haa to Gartirgal Kinugawa-Onsen e laawol Tobu Kinugawa.
Ñalnde 21 abriil 2017 - Laana ndiwoowa Tobu ka Liberty Aizu fuɗɗii golle mum haa to Gare Aizu-Tajima.
== Riderde ==
Rider hitaande kala
Rider Hitaande
1992 956 000 neɗɗo
2002 679 000 neɗɗo
2012 ko 403 000 neɗɗo
== Ƴeew kadi ==
Logo Wikimedia
Wikimedia ina jogii jaayɗe jowitiiɗe e laawol laana njoorndi Aizu.
Jaɓɓungal laana njoorndi to leydi Japon
Aizu Line, ko laana gooto tan sosiyetee oo gollotoo
== Tuugnorgal ==
e14it07159xj3b4fboqrhmgul16xunu
172317
172316
2026-06-04T18:25:51Z
Ilya Discuss
10103
#1Lib1Ref
172317
wikitext
text/x-wiki
{{Databox}}
'''Sosiyetee laana njoorndi''' Japon (Aizu Railway Co., Ltd., Aizu Railway Co., Aizu tetsudō kabushiki-gaisha), ko sosiyatee laana njoorndi Japonnaajo mo sekteer tataɓo, mo jom jawdi en mum en ɓuri heewde ko laamuuji diiwaan Fukushima e laamuuji wuro Aizuwakamatsu. Ko kañum jeyi, ko kañum gollotoo Aizu Line, ko kañum tan woni laawol laana njoorndi..<ref>{{Cite web|url=http://www.aizutetsudo.jp/company/company-profile/|title=企業情報 │ 会津鉄道-会津鉄道で行く、会津の列車たび|language=ja|access-date=2020-03-19}}</ref>
Inɗe sosiyetee oo e laana kaa ummorii ko e nokku Aizu to diiwaan Fukushima ɗo laana kaa gollotoo.<ref>{{Cite web|url=http://fkeizai.in.arena.ne.jp/pdf/cyousa/cyousa_2014_09_2.pdf|title=福島県内における地域鉄道利用状況の現状について|last=|first=|date=|website=|language=ja|archive-url=|archive-date=|access-date=19 Mar 2020}}</ref>
== Tariya ==
Ƴeew kadi: Limre Aizu § Daartol
Ñalnde 22 lewru juko hitaande 1984 - Laana Aizu udditaa e laawol laana njoorndi leydi Japon.
Ñalnde 10 noowammbar 1986 - Sosiyetee laana njoorndi biyeteeɗo Aizu sosaa.<ref name="RJ250">{{Cite journal|title=和書|language=ja|date=Aug 1987|journal=鉄道ジャーナル|volume=21|issue=10|pages=108, 114–116|publisher=鉄道ジャーナル社}}</ref>
1987:
-Innde laawol, innde station keso, badge sosiyetee ekn ina cifaa.
lewru juko - Laana njoorndi Japon fuɗnaange (JR Fuɗnaange) ngam waylude laawol Aizu udditgol Aizusen.
Ñalnde 27 abriil 1988 - Gaaraas To-no-Hetsuri udditaa.
oktoobar 1990 - 15,4 km laana kaa ina waɗi kuuraa, hakkunde Aizu-Tajima e Aizu-Kogen Ozeguchi. E ngool kuuraa, rewrude e sarwisaaji puɗɗotoo ko e laana Tobu Kinugawa, laana Tobu Nikko, e laana Tobu Isesaki.
Ñalnde 10 ut 1995 - Gaaraas Minami-Wakamatsu udditaa.
Ñalnde 7 ut 1999 - Gaaraas Amaya udditaa.
Ñalnde 18 sulyee 2001 - Gaaraas Aizu-Sanson-Dojo udditaa.
== 2002 ==
mars - Aizu Mount Express fuɗɗii golle.
Ñalnde 29 lewru nduu - Gaaraas Furusato-Koen udditaa.
Ñalnde 1 marse 2005 - Ekspress « Minamiaizu » momtaa. Aizu Mount Express fuɗɗii golle mum to bannge laawol feewde e nokku biyeteeɗo Kinugawa Onsen to laawol Tobu Kinugawa.
Ñalnde 18 marse 2006 - Gaaraas Aizu Kogen wayli innde mum, wonti Gaaraas Aizu Kogen Ozeguchi.
== 2009: ==
Ñalnde 18 abriil - Hiirde yuɓɓinaama to yaasi dingiral Yunokami-Onsen
23–24 lewru nduu - Staasiyoŋ Rokujizo udditaa e sahaa.
Ñalnde 23, 24 lewru bowte hitaande 2010- Staasiyoŋ Jizoson Ichinoseiroku udditaa ko juuti, e nokku gooto e nokku ɗo staasiyoŋ Rokujizo wonnoo hitaande yawtunde ndee. Ooɗoo dingiral maa uddite hitaande kala haa hitaande 2014.
==== 2012: ====
mars - Aizu Mount Express fuɗɗii golle mum to bannge laana ndiwoowa Tobu-Nikko.
mars-Yume Tour fuɗɗii yahde haa to Gartirgal Kinugawa-Onsen e laawol Tobu Kinugawa.
Ñalnde 21 abriil 2017 - Laana ndiwoowa Tobu ka Liberty Aizu fuɗɗii golle mum haa to Gare Aizu-Tajima.
== Riderde ==
Rider hitaande kala
Rider Hitaande
1992 956 000 neɗɗo
2002 679 000 neɗɗo
2012 ko 403 000 neɗɗo
== Ƴeew kadi ==
Logo Wikimedia
Wikimedia ina jogii jaayɗe jowitiiɗe e laawol laana njoorndi Aizu.
Jaɓɓungal laana njoorndi to leydi Japon
Aizu Line, ko laana gooto tan sosiyetee oo gollotoo
== Tuugnorgal ==
mu99n3ujc96spuaziz4gry4wowny906
Daisetsuzan Sōunkyō Kurodake Ropeway
0
41845
172318
2026-06-04T18:28:34Z
Ilya Discuss
10103
#1Lib1Ref
172318
wikitext
text/x-wiki
Laana ndiwoowa Japon ko laana ndiwoowa Japonnaajo to Kamikawa, Hokkaido (りんゆう観光). Sosiyetee oo ina jogii kadi nokku ɗo njilluuji mbaɗata, otel to Asahidake Onsen, e jolngooji to nokku ski Moiwa, to Sapporo. Udditaa ko e hitaande 1967, lift aeroport oo ina ƴetta tufnde Kuro ummoraade e nokku ɓuuɓɗo biyeteeɗo Sounkyo Onsen (層雲峡温泉). Koɗorɗe ina njokkondiri e laana kaa, ina njaha haa ɓura toowde. Laana kaa ina nawta skier en e ndunngu, yahooɓe e ndunngu, e ƴeewooɓe colour autumn e ndunngu. Laawol Wakkanai Kōen to Wakkanai ko hannde woni jolngo ɓurngo fuɗnaange (ina heen jolɗe koɗorɗe) e nder leydi ndii.
Doggi baɗɗiiɗi
Siistem : Tramway aérien, 2 kaɓirɗe jolɗe e 2 ɓoggi jolngo
Njuuteeki kaɓirgal ngal: 1,6 kiloomeeteer (1,0 mi)
Hakkunde darnde: 629 m (2 064 ft)
Ko ɓuri heewde e ŋorol: 29°54′
Njaaweendi golle : 5,0 m/s
Capanɗe yahooɓe e kala kabine:
Kabineeji:
Stations:
Duuɓi yahdu laawol gootol : hojomaaji 7
Ƴeew kadi
Doggol liftooji aeroportuuji to Japon
Jokkondire yaajɗe
(e ɗemngal Japon) Lowre laawɗunde
dy98s4k857lymgh8p8qkx7lxh2u6o0w
172319
172318
2026-06-04T18:31:15Z
Ilya Discuss
10103
#1Lib1Ref
172319
wikitext
text/x-wiki
{{Databox}}Laana ndiwoowa Japon ko laana ndiwoowa Japonnaajo to Kamikawa, Hokkaido (りんゆう観光). Sosiyetee oo ina jogii kadi nokku ɗo njilluuji mbaɗata, otel to Asahidake Onsen, e jolngooji to nokku ski Moiwa, to Sapporo. Udditaa ko e hitaande 1967, lift aeroport oo ina ƴetta tufnde Kuro ummoraade e nokku ɓuuɓɗo biyeteeɗo Sounkyo Onsen (層雲峡温泉). Koɗorɗe ina njokkondiri e laana kaa, ina njaha haa ɓura toowde. Laana kaa ina nawta skier en e ndunngu, yahooɓe e ndunngu, e ƴeewooɓe colour autumn e ndunngu. Laawol Wakkanai Kōen to Wakkanai ko hannde woni jolngo ɓurngo fuɗnaange (ina heen jolɗe koɗorɗe) e nder leydi ndii.
Doggi baɗɗiiɗi
Siistem : Tramway aérien, 2 kaɓirɗe jolɗe e 2 ɓoggi jolngo
Njuuteeki kaɓirgal ngal: 1,6 kiloomeeteer (1,0 mi)
Hakkunde darnde: 629 m (2 064 ft)
Ko ɓuri heewde e ŋorol: 29°54′
Njaaweendi golle : 5,0 m/s
Capanɗe yahooɓe e kala kabine:
Kabineeji:
Stations:
Duuɓi yahdu laawol gootol : hojomaaji 7
Ƴeew kadi
Doggol liftooji aeroportuuji to Japon
Jokkondire yaajɗe
(e ɗemngal Japon) Lowre laawɗunde
nq0gtb2pmji1tt5ozpk1max7v50ef2h
172320
172319
2026-06-04T20:43:31Z
Ilya Discuss
10103
#1Lib1Ref
172320
wikitext
text/x-wiki
{{Databox}}'''Laana ndiwoowa Japon''' ko laana ndiwoowa Japonnaajo to Kamikawa, Hokkaido (りんゆう観光). Sosiyetee oo ina jogii kadi nokku ɗo njilluuji mbaɗata, otel to Asahidake Onsen, e jolngooji to nokku ski Moiwa, to Sapporo. Udditaa ko e hitaande 1967, lift aeroport oo ina ƴetta tufnde Kuro ummoraade e nokku ɓuuɓɗo biyeteeɗo Sounkyo Onsen (層雲峡温泉). Koɗorɗe ina njokkondiri e laana kaa, ina njaha haa ɓura toowde. Laana kaa ina nawta skier en e ndunngu, yahooɓe e ndunngu, e ƴeewooɓe colour autumn e ndunngu. Laawol Wakkanai Kōen to Wakkanai ko hannde woni jolngo ɓurngo fuɗnaange (ina heen jolɗe koɗorɗe) e nder leydi ndii.
== Doggi baɗɗiiɗi ==
Siistem : Tramway aérien, 2 kaɓirɗe jolɗe e 2 ɓoggi jolngo
Njuuteeki kaɓirgal ngal: 1,6 kiloomeeteer (1,0 mi)
Hakkunde darnde: 629 m (2 064 ft)
Ko ɓuri heewde e ŋorol: 29°54′
Njaaweendi golle : 5,0 m/s
Capanɗe yahooɓe e kala kabine:
== Kabineeji: ==
== Stations: ==
Duuɓi yahdu laawol gootol : hojomaaji 7
== Ƴeew kadi ==
Doggol liftooji aeroportuuji to Japon
== Jokkondire yaajɗe ==
(e ɗemngal Japon) Lowre laawɗunde
qbr1zqh36ah435fubdejws3xsbjoyjz
Fuji Kyuko
0
41846
172321
2026-06-04T20:46:41Z
Ilya Discuss
10103
#1Lib1Ref
172321
wikitext
text/x-wiki
Fujikyuko Co., Ltd. (Fuji Kyūkō kabushiki gaisha), ko ɓuri heewde e mum en ko Fujikyu, ko sosiyetee toppitiiɗo yah-ngartaa yimɓe, jooɗiiɗo to Fujiyoshida, Yamanashi, Japon.
Sosiyetee oo ina gollina laawol laana njoorndi Fujikyuko Line e laabi otooji diiwaan e juutɗi. Sosiyetee oo ina gollina kadi nokku biyeteeɗo Tenjō-Yama Park Mt.
Sosiyeteeji jokkondirɗi
Laana njoorndi Gakunan ko fedde nde wonaa laamuyankoore nde Fuji Kyuko waɗi sabu Fuji Kyuko ina waɗa 25,59% e kaalis mum e nder sosiyetee oo.
Banke Yamanashi Chuo ko Fuji Kyuko waɗi heen 1,16%.
Tariya
Sosiyetee oo siifondiri nanondiral "laawol laana njoorndi banndiraaɓe" e Matterhorn Gotthard Bahn to Siwis e hitaande 1991.
Ñalnde 1 abriil 2022, ndeeɗoo sosiyatee sosi Fuji Sanroku Denki Tetsudo, rokki laana Fujikyuko e sosiyatee keso oo.
Tuugnorgal
5xf0sg1sdm7os66jahk10fkeiw8qajj
172322
172321
2026-06-04T20:48:23Z
Ilya Discuss
10103
#1Lib1Ref
172322
wikitext
text/x-wiki
{{Databox}}
Fujikyuko Co., Ltd. (Fuji Kyūkō kabushiki gaisha), ko ɓuri heewde e mum en ko Fujikyu, ko sosiyetee toppitiiɗo yah-ngartaa yimɓe, jooɗiiɗo to Fujiyoshida, Yamanashi, Japon.
Sosiyetee oo ina gollina laawol laana njoorndi Fujikyuko Line e laabi otooji diiwaan e juutɗi. Sosiyetee oo ina gollina kadi nokku biyeteeɗo Tenjō-Yama Park Mt.
Sosiyeteeji jokkondirɗi
Laana njoorndi Gakunan ko fedde nde wonaa laamuyankoore nde Fuji Kyuko waɗi sabu Fuji Kyuko ina waɗa 25,59% e kaalis mum e nder sosiyetee oo.
Banke Yamanashi Chuo ko Fuji Kyuko waɗi heen 1,16%.
Tariya
Sosiyetee oo siifondiri nanondiral "laawol laana njoorndi banndiraaɓe" e Matterhorn Gotthard Bahn to Siwis e hitaande 1991.
Ñalnde 1 abriil 2022, ndeeɗoo sosiyatee sosi Fuji Sanroku Denki Tetsudo, rokki laana Fujikyuko e sosiyatee keso oo.
Tuugnorgal
gse37mbe3xk790wjxewluwly24bp86s
172323
172322
2026-06-04T20:49:49Z
Ilya Discuss
10103
#1Lib1Ref
172323
wikitext
text/x-wiki
{{Databox}}
'''Fujikyuko Co., Ltd.''' (Fuji Kyūkō kabushiki gaisha), ko ɓuri heewde e mum en ko Fujikyu, ko sosiyetee toppitiiɗo yah-ngartaa yimɓe, jooɗiiɗo to Fujiyoshida, Yamanashi, Japon.
Sosiyetee oo ina gollina laawol laana njoorndi Fujikyuko Line e laabi otooji diiwaan e juutɗi. Sosiyetee oo ina gollina kadi nokku biyeteeɗo Tenjō-Yama Park Mt.
== Sosiyeteeji jokkondirɗi ==
Laana njoorndi Gakunan ko fedde nde wonaa laamuyankoore nde Fuji Kyuko waɗi sabu Fuji Kyuko ina waɗa 25,59% e kaalis mum e nder sosiyetee oo.
Banke Yamanashi Chuo ko Fuji Kyuko waɗi heen 1,16%.
== Tariya ==
Sosiyetee oo siifondiri nanondiral "laawol laana njoorndi banndiraaɓe" e Matterhorn Gotthard Bahn to Siwis e hitaande 1991.
Ñalnde 1 abriil 2022, ndeeɗoo sosiyatee sosi Fuji Sanroku Denki Tetsudo, rokki laana Fujikyuko e sosiyatee keso oo.
== Tuugnorgal ==
9671ms8y2kp1mfkw54kleco6z5pgiea
172324
172323
2026-06-04T20:50:58Z
Ilya Discuss
10103
#1Lib1Ref
172324
wikitext
text/x-wiki
{{Databox}}
'''Fujikyuko Co., Ltd.''' (Fuji Kyūkō kabushiki gaisha), ko ɓuri heewde e mum en ko Fujikyu, ko sosiyetee toppitiiɗo yah-ngartaa yimɓe, jooɗiiɗo to Fujiyoshida, Yamanashi, [[Japon]].
Sosiyetee oo ina gollina laawol laana njoorndi Fujikyuko Line e laabi otooji diiwaan e juutɗi. Sosiyetee oo ina gollina kadi nokku biyeteeɗo Tenjō-Yama Park Mt.
== Sosiyeteeji jokkondirɗi ==
Laana njoorndi Gakunan ko fedde nde wonaa laamuyankoore nde Fuji Kyuko waɗi sabu Fuji Kyuko ina waɗa 25,59% e kaalis mum e nder sosiyetee oo.
Banke Yamanashi Chuo ko Fuji Kyuko waɗi heen 1,16%.
== Tariya ==
Sosiyetee oo siifondiri nanondiral "laawol laana njoorndi banndiraaɓe" e Matterhorn Gotthard Bahn to Siwis e hitaande 1991.
Ñalnde 1 abriil 2022, ndeeɗoo sosiyatee sosi Fuji Sanroku Denki Tetsudo, rokki laana Fujikyuko e sosiyatee keso oo.
== Tuugnorgal ==
ejy8lf172ytyczai4634xsxgira0v68
172325
172324
2026-06-04T20:52:51Z
Ilya Discuss
10103
#1Lib1Ref
172325
wikitext
text/x-wiki
{{Databox}}
'''Fujikyuko Co., Ltd.''' (Fuji Kyūkō kabushiki gaisha), ko ɓuri heewde e mum en ko Fujikyu, ko sosiyetee toppitiiɗo yah-ngartaa yimɓe, jooɗiiɗo to Fujiyoshida, Yamanashi, [[Japon]]..<ref>[https://web.archive.org/web/20211009122125/https://www.fujikyu.co.jp/soumu/investors/pdf/bunkatsu_20210908.pdf Decision of splitting Fujikyuko railway department into Fuji Sanroku Denki Tetsudo]</ref>
Sosiyetee oo ina gollina laawol laana njoorndi Fujikyuko Line e laabi otooji diiwaan e juutɗi. Sosiyetee oo ina gollina kadi nokku biyeteeɗo Tenjō-Yama Park Mt.
== Sosiyeteeji jokkondirɗi ==
Laana njoorndi Gakunan ko fedde nde wonaa laamuyankoore nde Fuji Kyuko waɗi sabu Fuji Kyuko ina waɗa 25,59% e kaalis mum e nder sosiyetee oo.
Banke Yamanashi Chuo ko Fuji Kyuko waɗi heen 1,16%.
== Tariya ==
Sosiyetee oo siifondiri nanondiral "laawol laana njoorndi banndiraaɓe" e Matterhorn Gotthard Bahn to Siwis e hitaande 1991.
Ñalnde 1 abriil 2022, ndeeɗoo sosiyatee sosi Fuji Sanroku Denki Tetsudo, rokki laana Fujikyuko e sosiyatee keso oo.
== Tuugnorgal ==
a18et67obkqf6qn8h6mj7dh6sibz1pu
172326
172325
2026-06-04T20:54:11Z
Ilya Discuss
10103
#1Lib1Ref
172326
wikitext
text/x-wiki
{{Databox}}
'''Fujikyuko Co., Ltd.''' (Fuji Kyūkō kabushiki gaisha), ko ɓuri heewde e mum en ko Fujikyu, ko sosiyetee toppitiiɗo yah-ngartaa yimɓe, jooɗiiɗo to Fujiyoshida, Yamanashi, [[Japon]]..<ref>[https://web.archive.org/web/20211009122125/https://www.fujikyu.co.jp/soumu/investors/pdf/bunkatsu_20210908.pdf Decision of splitting Fujikyuko railway department into Fuji Sanroku Denki Tetsudo]</ref>
Sosiyetee oo ina gollina laawol laana njoorndi Fujikyuko Line e laabi otooji diiwaan e juutɗi. Sosiyetee oo ina gollina kadi nokku biyeteeɗo Tenjō-Yama Park Mt.
== Sosiyeteeji jokkondirɗi ==
Laana njoorndi Gakunan ko fedde nde wonaa laamuyankoore nde Fuji Kyuko waɗi sabu Fuji Kyuko ina waɗa 25,59% e kaalis mum e nder sosiyetee oo.<ref>[https://web.archive.org/web/20211009122125/https://www.fujikyu.co.jp/soumu/investors/pdf/bunkatsu_20210908.pdf Decision of splitting Fujikyuko railway department into Fuji Sanroku Denki Tetsudo]</ref>
Banke Yamanashi Chuo ko Fuji Kyuko waɗi heen 1,16%.
== Tariya ==
Sosiyetee oo siifondiri nanondiral "laawol laana njoorndi banndiraaɓe" e Matterhorn Gotthard Bahn to Siwis e hitaande 1991.
Ñalnde 1 abriil 2022, ndeeɗoo sosiyatee sosi Fuji Sanroku Denki Tetsudo, rokki laana Fujikyuko e sosiyatee keso oo.
== Tuugnorgal ==
ofsu1p539xfle48dxrjcubtur7utbui
Hakkaisan Ropeway
0
41847
172327
2026-06-04T20:56:41Z
Ilya Discuss
10103
#1Lib1Ref
172327
wikitext
text/x-wiki
Laana Hakkaisan ( Hakkaisan Ropeway ) ko laana ndiwoowa Japonnaajo to Minamiuonuma, Niigata, ka Prince Hotels gollotoo. Laabi ɗii udditaa ko e hitaande 1983 ko laabi ƴettugol gondola, ɗi moƴƴinaa ko e laawol tramway aeroport e hitaande 2001. Ngol ƴeeŋi ko e tufnde Hakkai (八海山) to nokku ski Muikamachi Hakkaisan (六日町八歷ヱもLaana kaa ɓuri nawde ko skiers, kono kadi yahooɓe e ƴeewooɓe colour autumn e yontaaji goɗɗi. Laana kaa ina gollira tan e "duundeere" (tuggi desaambar haa marse) e "duuɓi" (tuggi mee haa oktoobar).
Doggi baɗɗiiɗi
Siistem : Tramway aérien, kaɓirɗe 2 e ɓoggol 1 jolngo
Njuuteeki kaɓirgal ngal: 2,2 kiloomeeteer (1,4 mi)
Hakkunde darnde: 771 m (2 530 ft)
Njaaweendi golle : 10,0 m/s
Ɓuri yaawde ko to leydi Japon.
Capanɗe yahooɓe e nder kabine gooto: 81
Kabineeji: 2
Staasiyoŋaaji: 2
Duuɓi yahdu laawol gootol : hojomaaji 7
Ƴeew kadi
Doggol liftooji aeroportuuji to Japon
Jokkondire yaajɗe
8jj1fbcgl9yt4v1abj9joh6jl3jw6kl
172328
172327
2026-06-04T20:58:02Z
Ilya Discuss
10103
#1Lib1Ref
172328
wikitext
text/x-wiki
{{Databox}}
Laana Hakkaisan ( Hakkaisan Ropeway ) ko laana ndiwoowa Japonnaajo to Minamiuonuma, Niigata, ka Prince Hotels gollotoo. Laabi ɗii udditaa ko e hitaande 1983 ko laabi ƴettugol gondola, ɗi moƴƴinaa ko e laawol tramway aeroport e hitaande 2001. Ngol ƴeeŋi ko e tufnde Hakkai (八海山) to nokku ski Muikamachi Hakkaisan (六日町八歷ヱもLaana kaa ɓuri nawde ko skiers, kono kadi yahooɓe e ƴeewooɓe colour autumn e yontaaji goɗɗi. Laana kaa ina gollira tan e "duundeere" (tuggi desaambar haa marse) e "duuɓi" (tuggi mee haa oktoobar).
Doggi baɗɗiiɗi
Siistem : Tramway aérien, kaɓirɗe 2 e ɓoggol 1 jolngo
Njuuteeki kaɓirgal ngal: 2,2 kiloomeeteer (1,4 mi)
Hakkunde darnde: 771 m (2 530 ft)
Njaaweendi golle : 10,0 m/s
Ɓuri yaawde ko to leydi Japon.
Capanɗe yahooɓe e nder kabine gooto: 81
Kabineeji: 2
Staasiyoŋaaji: 2
Duuɓi yahdu laawol gootol : hojomaaji 7
Ƴeew kadi
Doggol liftooji aeroportuuji to Japon
Jokkondire yaajɗe
57garcrd8ll9jj1yqrau5hlou9kgxuc
172329
172328
2026-06-04T20:59:46Z
Ilya Discuss
10103
#1Lib1Ref
172329
wikitext
text/x-wiki
{{Databox}}
'''Laana Hakkaisan (''' Hakkaisan Ropeway ) ko laana ndiwoowa Japonnaajo to Minamiuonuma, Niigata, ka Prince Hotels gollotoo. Laabi ɗii udditaa ko e hitaande 1983 ko laabi ƴettugol gondola, ɗi moƴƴinaa ko e laawol tramway aeroport e hitaande 2001. Ngol ƴeeŋi ko e tufnde Hakkai (八海山) to nokku ski Muikamachi Hakkaisan (六日町八歷ヱもLaana kaa ɓuri nawde ko skiers, kono kadi yahooɓe e ƴeewooɓe colour autumn e yontaaji goɗɗi. Laana kaa ina gollira tan e "duundeere" (tuggi desaambar haa marse) e "duuɓi" (tuggi mee haa oktoobar).
== Doggi baɗɗiiɗi ==
Siistem : Tramway aérien, kaɓirɗe 2 e ɓoggol 1 jolngo
Njuuteeki kaɓirgal ngal: 2,2 kiloomeeteer (1,4 mi)
Hakkunde darnde: 771 m (2 530 ft)
Njaaweendi golle : 10,0 m/s
Ɓuri yaawde ko to leydi Japon.
Capanɗe yahooɓe e nder kabine gooto: 81
== Kabineeji: 2 ==
== Staasiyoŋaaji: 2 ==
Duuɓi yahdu laawol gootol : hojomaaji 7
== Ƴeew kadi ==
Doggol liftooji aeroportuuji to Japon
== Jokkondire yaajɗe ==
pf1gey9nj9r3n90bzd2sl493i0aai8c
Hakkōda Ropeway
0
41848
172330
2026-06-04T21:01:41Z
Ilya Discuss
10103
#1Lib1Ref
172330
wikitext
text/x-wiki
Laana Hakkaisan ( Hakkaisan Ropeway ) ko laana ndiwoowa Japonnaajo to Minamiuonuma, Niigata, ka Prince Hotels gollotoo. Laabi ɗii udditaa ko e hitaande 1983 ko laabi ƴettugol gondola, ɗi moƴƴinaa ko e laawol tramway aeroport e hitaande 2001. Ngol ƴeeŋi ko e tufnde Hakkai (八海山) to nokku ski Muikamachi Hakkaisan (六日町八歷ヱもLaana kaa ɓuri nawde ko skiers, kono kadi yahooɓe e ƴeewooɓe colour autumn e yontaaji goɗɗi. Laana kaa ina gollira tan e "duundeere" (tuggi desaambar haa marse) e "duuɓi" (tuggi mee haa oktoobar).
Doggi baɗɗiiɗi
Siistem : Tramway aérien, kaɓirɗe 2 e ɓoggol 1 jolngo
Njuuteeki kaɓirgal ngal: 2,2 kiloomeeteer (1,4 mi)
Hakkunde darnde: 771 m (2 530 ft)
Njaaweendi golle : 10,0 m/s
Ɓuri yaawde ko to leydi Japon.
Capanɗe yahooɓe e nder kabine gooto: 81
Kabineeji: 2
Staasiyoŋaaji: 2
Duuɓi yahdu laawol gootol : hojomaaji 7
Ƴeew kadi
Doggol liftooji aeroportuuji to Japon
Jokkondire yaajɗe
8jj1fbcgl9yt4v1abj9joh6jl3jw6kl
172331
172330
2026-06-04T21:03:05Z
Ilya Discuss
10103
#1Lib1Ref
172331
wikitext
text/x-wiki
{{Databox}}
Laana Hakkaisan ( Hakkaisan Ropeway ) ko laana ndiwoowa Japonnaajo to Minamiuonuma, Niigata, ka Prince Hotels gollotoo. Laabi ɗii udditaa ko e hitaande 1983 ko laabi ƴettugol gondola, ɗi moƴƴinaa ko e laawol tramway aeroport e hitaande 2001. Ngol ƴeeŋi ko e tufnde Hakkai (八海山) to nokku ski Muikamachi Hakkaisan (六日町八歷ヱもLaana kaa ɓuri nawde ko skiers, kono kadi yahooɓe e ƴeewooɓe colour autumn e yontaaji goɗɗi. Laana kaa ina gollira tan e "duundeere" (tuggi desaambar haa marse) e "duuɓi" (tuggi mee haa oktoobar).
Doggi baɗɗiiɗi
Siistem : Tramway aérien, kaɓirɗe 2 e ɓoggol 1 jolngo
Njuuteeki kaɓirgal ngal: 2,2 kiloomeeteer (1,4 mi)
Hakkunde darnde: 771 m (2 530 ft)
Njaaweendi golle : 10,0 m/s
Ɓuri yaawde ko to leydi Japon.
Capanɗe yahooɓe e nder kabine gooto: 81
Kabineeji: 2
Staasiyoŋaaji: 2
Duuɓi yahdu laawol gootol : hojomaaji 7
Ƴeew kadi
Doggol liftooji aeroportuuji to Japon
Jokkondire yaajɗe
57garcrd8ll9jj1yqrau5hlou9kgxuc
172332
172331
2026-06-04T21:04:39Z
Ilya Discuss
10103
#1Lib1Ref
172332
wikitext
text/x-wiki
{{Databox}}
'''Laana Hakkaisan''' ( Hakkaisan Ropeway ) ko laana ndiwoowa Japonnaajo to Minamiuonuma, Niigata, ka Prince Hotels gollotoo. Laabi ɗii udditaa ko e hitaande 1983 ko laabi ƴettugol gondola, ɗi moƴƴinaa ko e laawol tramway aeroport e hitaande 2001. Ngol ƴeeŋi ko e tufnde Hakkai (八海山) to nokku ski Muikamachi Hakkaisan (六日町八歷ヱもLaana kaa ɓuri nawde ko skiers, kono kadi yahooɓe e ƴeewooɓe colour autumn e yontaaji goɗɗi. Laana kaa ina gollira tan e "duundeere" (tuggi desaambar haa marse) e "duuɓi" (tuggi mee haa oktoobar).
== Doggi baɗɗiiɗi ==
Siistem : Tramway aérien, kaɓirɗe 2 e ɓoggol 1 jolngo
Njuuteeki kaɓirgal ngal: 2,2 kiloomeeteer (1,4 mi)
Hakkunde darnde: 771 m (2 530 ft)
Njaaweendi golle : 10,0 m/s
Ɓuri yaawde ko to leydi Japon.
Capanɗe yahooɓe e nder kabine gooto: 81
== Kabineeji: 2 ==
Staasiyoŋaaji: 2
Duuɓi yahdu laawol gootol : hojomaaji 7
== Ƴeew kadi ==
Doggol liftooji aeroportuuji to Japon
== Jokkondire yaajɗe ==
a29y41u1zjq9n0m5ap5rrf51i3kqo6b
Hakone Komagatake Ropeway
0
41849
172333
2026-06-04T23:05:26Z
Ilya Discuss
10103
#1Lib1Ref
172333
wikitext
text/x-wiki
Hakone Komagatake Ropuwē), e dow laabi laamu, ko laawol Komagatake (駒ヶ岳索道線), a Samaku-al e Japon Hakone, Kanagawa, ko laawol laana njoorndi Izu Hakone gollotoo. Laana kaa udditaa e hitaande 1963, ina ummoo e tufnde Koma (駒ヶ岳) gila e sara maayo Ashi.
Tuggi 1957 haa 2005, laawol laana njoorndi Izu Hakone kadi ina huutoroo laana njoorndi Hakone (駒ヶ岳鋼索線) ka yahrata ko e Komagatake gila bannge fuɗnaange.
Doggi baɗɗiiɗi
Siistem : Tramway aérien, kaɓirɗe 2 jolɗe e 2 kaɓirɗe jolngo
Njuuteeki kaɓirgal ngal: 1,8 kiloomeeteer (1,1 mi)
Hakkunde darnde: 590 m (1 936 ft)
Ko ɓuri heewde e ŋorol: 30°15′
Njaaweendi golle : 5 m/s
Capanɗe yahooɓe e nder kabine gooto: 101
Kabineeji: 2
Waktuuji potɗi huutoreede ngam yahde gooto : hojomaaji 7
Galle
Tufnde Komagatake e maayo Ashi.
Yiytaama gila e tufnde Komagatake.
Ƴeew kadi
Jukkokutōge ko oto telefoŋ
Doggol liftooji aeroportuuji to Japon
Jokkondire yaajɗe
Logo Wikimedia Commons Jaayɗe jokkondirɗe e laawol Hakone Komagatake to Wikimedia Commons
Lowre laawɗunde laawol Hakone Komagatake (e ɗemngal Japon)
h8vkhk8ws11jcl7xfqrtcx2flec1m4i
172334
172333
2026-06-04T23:06:23Z
Ilya Discuss
10103
#1Lib1Ref
172334
wikitext
text/x-wiki
{{Databox}}Hakone Komagatake Ropuwē), e dow laabi laamu, ko laawol Komagatake (駒ヶ岳索道線), a Samaku-al e Japon Hakone, Kanagawa, ko laawol laana njoorndi Izu Hakone gollotoo. Laana kaa udditaa e hitaande 1963, ina ummoo e tufnde Koma (駒ヶ岳) gila e sara maayo Ashi.
Tuggi 1957 haa 2005, laawol laana njoorndi Izu Hakone kadi ina huutoroo laana njoorndi Hakone (駒ヶ岳鋼索線) ka yahrata ko e Komagatake gila bannge fuɗnaange.
Doggi baɗɗiiɗi
Siistem : Tramway aérien, kaɓirɗe 2 jolɗe e 2 kaɓirɗe jolngo
Njuuteeki kaɓirgal ngal: 1,8 kiloomeeteer (1,1 mi)
Hakkunde darnde: 590 m (1 936 ft)
Ko ɓuri heewde e ŋorol: 30°15′
Njaaweendi golle : 5 m/s
Capanɗe yahooɓe e nder kabine gooto: 101
Kabineeji: 2
Waktuuji potɗi huutoreede ngam yahde gooto : hojomaaji 7
Galle
Tufnde Komagatake e maayo Ashi.
Yiytaama gila e tufnde Komagatake.
Ƴeew kadi
Jukkokutōge ko oto telefoŋ
Doggol liftooji aeroportuuji to Japon
Jokkondire yaajɗe
Logo Wikimedia Commons Jaayɗe jokkondirɗe e laawol Hakone Komagatake to Wikimedia Commons
Lowre laawɗunde laawol Hakone Komagatake (e ɗemngal Japon)
slo1tlt8wgw4kwtcxieovawj3dvq8en
172335
172334
2026-06-04T23:06:58Z
Ilya Discuss
10103
#1Lib1Ref
172335
wikitext
text/x-wiki
{{Databox}}{{Databox}}Hakone Komagatake Ropuwē), e dow laabi laamu, ko laawol Komagatake (駒ヶ岳索道線), a Samaku-al e Japon Hakone, Kanagawa, ko laawol laana njoorndi Izu Hakone gollotoo. Laana kaa udditaa e hitaande 1963, ina ummoo e tufnde Koma (駒ヶ岳) gila e sara maayo Ashi.
Tuggi 1957 haa 2005, laawol laana njoorndi Izu Hakone kadi ina huutoroo laana njoorndi Hakone (駒ヶ岳鋼索線) ka yahrata ko e Komagatake gila bannge fuɗnaange.
Doggi baɗɗiiɗi
Siistem : Tramway aérien, kaɓirɗe 2 jolɗe e 2 kaɓirɗe jolngo
Njuuteeki kaɓirgal ngal: 1,8 kiloomeeteer (1,1 mi)
Hakkunde darnde: 590 m (1 936 ft)
Ko ɓuri heewde e ŋorol: 30°15′
Njaaweendi golle : 5 m/s
Capanɗe yahooɓe e nder kabine gooto: 101
Kabineeji: 2
Waktuuji potɗi huutoreede ngam yahde gooto : hojomaaji 7
Galle
Tufnde Komagatake e maayo Ashi.
Yiytaama gila e tufnde Komagatake.
Ƴeew kadi
Jukkokutōge ko oto telefoŋ
Doggol liftooji aeroportuuji to Japon
Jokkondire yaajɗe
Logo Wikimedia Commons Jaayɗe jokkondirɗe e laawol Hakone Komagatake to Wikimedia Commons
Lowre laawɗunde laawol Hakone Komagatake (e ɗemngal Japon)
1m6285fmqmhttjhq3jdqnle3bbz0hl2
172336
172335
2026-06-04T23:10:01Z
Ilya Discuss
10103
#1Lib1Ref
172336
wikitext
text/x-wiki
{{Databox}}{{Databox}}'''Hakone Komagatake''' Ropuwē), e dow laabi laamu, ko laawol Komagatake (駒ヶ岳索道線), a Samaku-al e Japon Hakone, Kanagawa, ko laawol laana njoorndi Izu Hakone gollotoo. Laana kaa udditaa e hitaande 1963, ina ummoo e tufnde Koma (駒ヶ岳) gila e sara maayo Ashi.
Tuggi 1957 haa 2005, laawol laana njoorndi Izu Hakone kadi ina huutoroo laana njoorndi Hakone (駒ヶ岳鋼索線) ka yahrata ko e Komagatake gila bannge fuɗnaange.
== Doggi baɗɗiiɗi ==
Siistem : Tramway aérien, kaɓirɗe 2 jolɗe e 2 kaɓirɗe jolngo
Njuuteeki kaɓirgal ngal: 1,8 kiloomeeteer (1,1 mi)
Hakkunde darnde: 590 m (1 936 ft)
Ko ɓuri heewde e ŋorol: 30°15′
== Njaaweendi golle : 5 m/s ==
Capanɗe yahooɓe e nder kabine gooto: 101
== Kabineeji: 2 ==
Waktuuji potɗi huutoreede ngam yahde gooto : hojomaaji 7
== Galle ==
Tufnde Komagatake e maayo Ashi.
Yiytaama gila e tufnde Komagatake.
== Ƴeew kadi ==
Jukkokutōge ko oto telefoŋ
Doggol liftooji aeroportuuji to Japon
== Jokkondire yaajɗe ==
Logo Wikimedia Commons Jaayɗe jokkondirɗe e laawol Hakone Komagatake to Wikimedia Commons
Lowre laawɗunde laawol Hakone Komagatake (e ɗemngal Japon)
aspgmodly1p8e44uazidtqqvt69z6eq
Hakone Ropeway
0
41850
172337
2026-06-04T23:12:38Z
Ilya Discuss
10103
#1Lib1Ref
172337
wikitext
text/x-wiki
Laawol Hakone (e ɗemngal Japon: Hepburn: Hakone Rōpuwei) ko innde laana ndiwoowa, kam e golloowo mum. Laawol funitel ngol ina jokkondiri hakkunde Sounzan e Togendai rewrude e Owakudani, ɗum fof ko e nder Hakone, Kanagawa, Japon. Laana kaa wonti funitel e hitaande 2002, ɗiɗaɓal e nder ngenndi ndii, caggal laawol Hashikurasan. Ina waɗi feccere e laawol njillu hakkunde Odawara e maayo Ashi. Sosiyetee oo jeyaa ko e fedde Odakyū.
Doggi baɗɗiiɗi
Hakone Ropeway ko laana ngoota haa hitaande 2001. Gila 2002, nde wonti laana ndiwoowa ina waɗi taƴe ɗiɗi ceertuɗe, hay so tawii noon haa hannde ɗe ngoni ko e laylaytol gootol.
Hakkunde Sounzan e Owakudani
Ordo:
Lift gondola bike, haa hitaande 2001
Funitel, gila 2002
Woɗɗude: 1,4 kiloomeeteer (0,9 mi)
Hakkunde darnde: 281 m (922 ft)
Ko ɓuri heewde e ŋorol: 25°33′
Njaaweendi golle : 5,0 m/s
Capanɗe yahooɓe e nder kabine gooto: 18
Kaɓirɗe: 18
Hakkunde Owakudani e Tōgendai
Ordo:
Lift gondola bike, haa hitaande 2006
Funitel, gila 2007
Woɗɗude: 2,5 kiloomeeteer (1,6 mi)
Hakkunde darnde: 298 m (978 ft)
Ko ɓuri heewde e ŋorol: 19°42′
Njaaweendi golle : 5,0 m/s
Capanɗe yahooɓe e nder kabine gooto: 18
Kaɓirɗe: 30
Stations
Denndaangal dingiral to Hakone, Kanagawa.
No. Stasiyoŋ Woɗɗude Toowgol Ƴellitaare
OH62 Sounzan 0 757 m (2 484 ft) Ikon laabi Hakone Tozan, O-H. Telefoŋ Hakone Tozan
OH63 Ōwakudani 1,472 km (0,915 mi) 1 044 m (3 425 ft)
OH64 Ubako 2,737 km (1,701 mi) 878 m (2 881 ft)
OH65 Togendai 4,005 km (2,489 mi) 741 m (2 431 ft) Ikon laabi Hakone Tozan, O-H. Hakone njillu laana ndiwoowa
Galle
Hakone Ropeway ko adii peewnugol ngol, tawi ko tufnde Fuji woni caggal mum
Hakone Ropeway ko adii peewnugol ngol, tawi ko tufnde Fuji woni caggal mum
Staasiyoŋ Ōwakudani
Staasiyoŋ Ōwakudani
Laabi Hakone e hitaande 2017
Laawol gootol e laawol Hakone
Laawol gootol e laawol Hakone
Laawol gootol e laawol Hakone
Laawol gootol e laawol Hakone
Ƴeew kadi
Doggol liftooji aeroportuuji to Japon
Tuugnorgal
2g80d6pcvs2smeariqfdrr3w1qglib0
172338
172337
2026-06-04T23:14:37Z
Ilya Discuss
10103
#1Lib1Ref
172338
wikitext
text/x-wiki
{{Databox}}
Laawol Hakone (e ɗemngal Japon: Hepburn: Hakone Rōpuwei) ko innde laana ndiwoowa, kam e golloowo mum. Laawol funitel ngol ina jokkondiri hakkunde Sounzan e Togendai rewrude e Owakudani, ɗum fof ko e nder Hakone, Kanagawa, Japon. Laana kaa wonti funitel e hitaande 2002, ɗiɗaɓal e nder ngenndi ndii, caggal laawol Hashikurasan. Ina waɗi feccere e laawol njillu hakkunde Odawara e maayo Ashi. Sosiyetee oo jeyaa ko e fedde Odakyū.
Doggi baɗɗiiɗi
Hakone Ropeway ko laana ngoota haa hitaande 2001. Gila 2002, nde wonti laana ndiwoowa ina waɗi taƴe ɗiɗi ceertuɗe, hay so tawii noon haa hannde ɗe ngoni ko e laylaytol gootol.
Hakkunde Sounzan e Owakudani
Ordo:
Lift gondola bike, haa hitaande 2001
Funitel, gila 2002
Woɗɗude: 1,4 kiloomeeteer (0,9 mi)
Hakkunde darnde: 281 m (922 ft)
Ko ɓuri heewde e ŋorol: 25°33′
Njaaweendi golle : 5,0 m/s
Capanɗe yahooɓe e nder kabine gooto: 18
Kaɓirɗe: 18
Hakkunde Owakudani e Tōgendai
Ordo:
Lift gondola bike, haa hitaande 2006
Funitel, gila 2007
Woɗɗude: 2,5 kiloomeeteer (1,6 mi)
Hakkunde darnde: 298 m (978 ft)
Ko ɓuri heewde e ŋorol: 19°42′
Njaaweendi golle : 5,0 m/s
Capanɗe yahooɓe e nder kabine gooto: 18
Kaɓirɗe: 30
Stations
Denndaangal dingiral to Hakone, Kanagawa.
No. Stasiyoŋ Woɗɗude Toowgol Ƴellitaare
OH62 Sounzan 0 757 m (2 484 ft) Ikon laabi Hakone Tozan, O-H. Telefoŋ Hakone Tozan
OH63 Ōwakudani 1,472 km (0,915 mi) 1 044 m (3 425 ft)
OH64 Ubako 2,737 km (1,701 mi) 878 m (2 881 ft)
OH65 Togendai 4,005 km (2,489 mi) 741 m (2 431 ft) Ikon laabi Hakone Tozan, O-H. Hakone njillu laana ndiwoowa
Galle
Hakone Ropeway ko adii peewnugol ngol, tawi ko tufnde Fuji woni caggal mum
Hakone Ropeway ko adii peewnugol ngol, tawi ko tufnde Fuji woni caggal mum
Staasiyoŋ Ōwakudani
Staasiyoŋ Ōwakudani
Laabi Hakone e hitaande 2017
Laawol gootol e laawol Hakone
Laawol gootol e laawol Hakone
Laawol gootol e laawol Hakone
Laawol gootol e laawol Hakone
Ƴeew kadi
Doggol liftooji aeroportuuji to Japon
Tuugnorgal
cufvj67zyf0q93kt7bpv2vbz33i6nth
172339
172338
2026-06-04T23:18:17Z
Ilya Discuss
10103
#1Lib1Ref
172339
wikitext
text/x-wiki
{{Databox}}
'''Laawol Hakone''' (e ɗemngal Japon: Hepburn: Hakone Rōpuwei) ko innde laana ndiwoowa, kam e golloowo mum. Laawol funitel ngol ina jokkondiri hakkunde Sounzan e Togendai rewrude e Owakudani, ɗum fof ko e nder Hakone, Kanagawa, Japon. Laana kaa wonti funitel e hitaande 2002, ɗiɗaɓal e nder ngenndi ndii, caggal laawol Hashikurasan. Ina waɗi feccere e laawol njillu hakkunde Odawara e maayo Ashi. Sosiyetee oo jeyaa ko e fedde Odakyū.
== Doggi baɗɗiiɗi ==
Hakone Ropeway ko laana ngoota haa hitaande 2001. Gila 2002, nde wonti laana ndiwoowa ina waɗi taƴe ɗiɗi ceertuɗe, hay so tawii noon haa hannde ɗe ngoni ko e laylaytol gootol.
Hakkunde Sounzan e Owakudani
== Ordo: ==
Lift gondola bike, haa hitaande 2001
== Funitel, gila 2002 ==
Woɗɗude: 1,4 kiloomeeteer (0,9 mi)
Hakkunde darnde: 281 m (922 ft)
Ko ɓuri heewde e ŋorol: 25°33′
Njaaweendi golle : 5,0 m/s
Capanɗe yahooɓe e nder kabine gooto: 18
Kaɓirɗe: 18
Hakkunde Owakudani e Tōgendai
== Ordo: ==
Lift gondola bike, haa hitaande 2006
Funitel, gila 2007
Woɗɗude: 2,5 kiloomeeteer (1,6 mi)
Hakkunde darnde: 298 m (978 ft)
Ko ɓuri heewde e ŋorol: 19°42′
== Njaaweendi golle : 5,0 m/s ==
Capanɗe yahooɓe e nder kabine gooto: 18
== Kaɓirɗe: 30 ==
== Stations ==
Denndaangal dingiral to Hakone, Kanagawa.
No. Stasiyoŋ Woɗɗude Toowgol Ƴellitaare
OH62 Sounzan 0 757 m (2 484 ft) Ikon laabi Hakone Tozan, O-H. Telefoŋ Hakone Tozan
OH63 Ōwakudani 1,472 km (0,915 mi) 1 044 m (3 425 ft)
OH64 Ubako 2,737 km (1,701 mi) 878 m (2 881 ft)
OH65 Togendai 4,005 km (2,489 mi) 741 m (2 431 ft) Ikon laabi Hakone Tozan, O-H. Hakone njillu laana ndiwoowa
== Galle ==
Hakone Ropeway ko adii peewnugol ngol, tawi ko tufnde Fuji woni caggal mum
Hakone Ropeway ko adii peewnugol ngol, tawi ko tufnde Fuji woni caggal mum
== Staasiyoŋ Ōwakudani ==
== Staasiyoŋ Ōwakudani ==
Laabi Hakone e hitaande 2017
Laawol gootol e laawol Hakone
Laawol gootol e laawol Hakone
Laawol gootol e laawol Hakone
Laawol gootol e laawol Hakone
Ƴeew kadi
Doggol liftooji aeroportuuji to Japon
== Tuugnorgal ==
huescwmmfi6ei4zqpkvfmgxsswu377s
Hankai Tramway
0
41851
172340
2026-06-04T23:22:00Z
Ilya Discuss
10103
#1Lib1Ref
172340
wikitext
text/x-wiki
Hankai Denki Kidō Kabushiki Gaisha) ko sosiyetee jogiiɗo laabi ɗiɗi tramway e nder gure Osaka e Sakai, Osaka, Japon. Ko adii fof nde jeyaa ko e fedde Nankai Electric Railway Co., Ltd., haa hannde nde huutortoo ko maande Nankai ngam waɗde logo mayre.
Diidi
Hankai Tramway ina gollina laabi ɗiɗi toɗɗaaɗi e dow laabi :
Njuuteeki Laawol Line Stops
Hamadera eki-mae 31 14,0 km (8,7 mi)
Sumiyoshi 10 4,3 km (2,7 mi)
Hakke: 18,3 km (11,4 mi)
Laabi ɗii kuutortoo ko laabi gaasuuji gonɗi e mbaydi kuuɓtodinndi, ina kuutoree e 600 Volt e laawol katenaari.
Sarwisaaji
No heewi waɗde e gollotooɓe e tramway Japon nii, sarwisaaji gollorɗi ɗii ina ceerti e laabi toɗɗaaɗi laamu kolliraaɗi dow ɗii.
Laawol ɗiɗi ina ngolloo (alaa limoore laawol ngol hollirtee):
Laawol Stations mawɗe Stops Njuuteeki
6,1 km (3,8 mi)
13,8 km (8,6 mi)
Kartal laawol tramway Hankai 2026
Kartal laawol tramway Hankai 2026
Sarwisaaji ina ngolloo e ɗeeɗoo limlebbi teskinɗi
Lawol Uemachi/Lawol Hankai Lawol Hankai
Wakkati Wakkati Tennoji eki-mae ↔
Abikomiisi
Tennoji eki-mae ↔
Hamadera eki-mae
Ebisucho ↔
Abikomiisi
Waktuuji ɓurɗi heewde subaka ko hojomaaji 3–4 hojomaaji 12–15 hojomaaji 15-30
Waktuuji ɓurɗi heewde jamma ko hojomaaji 5 hojomaaji 10 hojomaaji 25-30
Ñalawma & ñalɗi kala ñalɗi/ñalɗi 6–8 hojomaaji 12–14 hojomaaji 25-30
Subaka law & jamma 12–15 hojomaaji 20–30 hojomaaji 30-60 hojomaaji
Ko jolni
q83k3jy99uzx0sh9wd34qt1uz5ik29o
172341
172340
2026-06-04T23:23:41Z
Ilya Discuss
10103
#1Lib1Ref
172341
wikitext
text/x-wiki
Hankai Denki Kidō Kabushiki Gaisha) ko sosiyetee jogiiɗo laabi ɗiɗi tramway e nder gure Osaka e Sakai, Osaka, Japon. Ko adii fof nde jeyaa ko e fedde Nankai Electric Railway Co., Ltd., haa hannde nde huutortoo ko maande Nankai ngam waɗde logo mayre.
Diidi
Hankai Tramway ina gollina laabi ɗiɗi toɗɗaaɗi e dow laabi :
Njuuteeki Laawol Line Stops
Hamadera eki-mae 31 14,0 km (8,7 mi)
Sumiyoshi 10 4,3 km (2,7 mi)
Hakke: 18,3 km (11,4 mi)
Laabi ɗii kuutortoo ko laabi gaasuuji gonɗi e mbaydi kuuɓtodinndi, ina kuutoree e 600 Volt e laawol katenaari.
Sarwisaaji
No heewi waɗde e gollotooɓe e tramway Japon nii, sarwisaaji gollorɗi ɗii ina ceerti e laabi toɗɗaaɗi laamu kolliraaɗi dow ɗii.
Laawol ɗiɗi ina ngolloo (alaa limoore laawol ngol hollirtee):
Laawol Stations mawɗe Stops Njuuteeki
6,1 km (3,8 mi)
13,8 km (8,6 mi)
Kartal laawol tramway Hankai 2026
Kartal laawol tramway Hankai 2026
Sarwisaaji ina ngolloo e ɗeeɗoo limlebbi teskinɗi
Lawol Uemachi/Lawol Hankai Lawol Hankai
Wakkati Wakkati Tennoji eki-mae ↔
Abikomiisi
Tennoji eki-mae ↔
Hamadera eki-mae
Ebisucho ↔
Abikomiisi
Waktuuji ɓurɗi heewde subaka ko hojomaaji 3–4 hojomaaji 12–15 hojomaaji 15-30
Waktuuji ɓurɗi heewde jamma ko hojomaaji 5 hojomaaji 10 hojomaaji 25-30
Ñalawma & ñalɗi kala ñalɗi/ñalɗi 6–8 hojomaaji 12–14 hojomaaji 25-30
Subaka law & jamma 12–15 hojomaaji 20–30 hojomaaji 30-60 hojomaaji
Ko jolni
Jonta
161 serie
351 serie
501 serie
601 serie
701 serie
1001 ko limre
1101 ko limre
161 serie
161 serie
351 serie
351 serie
501 serie
501 serie
601 serie
601 serie
701 serie
701 serie
1001 ko limre
1001 ko limre
1101 ko limre
1101 ko limre
Laabi ɓooyɗi nde jeyaa ko e laawol laana njoorndi Nankai
Njuuteeki Laawol Line
Laabi Hirano Imaike — Hirano 5,9 km (3,7 mi)
Shukuin - Ohama-Kaigan 1,4 km (0,87 mi)
Tariya
Hankai Tramway Co., Ltd. sosaa ko e hitaande 1910. E hitaande 1915, sosiyatee oo hawri e laawol laana njoorndi Nankai ngol yahrata ko to fuɗnaange e fuɗnaange Osaka. Reso tramway wuro ngoo fof meeɗiino yaajde. Nde mootorɗe ƴellitii no feewi e yah-ngartaa wondude e mahngo laabi metrooji les laabi mawɗi, tramwayji ɗii njippiima e yahooɓe mum en, ɗum addani jolngo tramwayuuji Osaka, ngo meeɗaa yaajde, ustaade, tawi ko laabi tramway Hankai e Uemachi tan keddii. E hitaande 1980, sosiyatee oo seerti e Nankai, wonti sosiyatee keeriiɗo, Nankai joginoo 100% e kaalis Hankai. Ko ɗum waɗi Hankai ina huutoroo haa hannde maande Nankai ngam waɗde logo mum.
Ñalnde 31 lewru bowte hitaande 2016, joɗnde Sumiyoshikoen ndee ittaa, joofnirde laana Uemachi ndee artiraa to Sumiyoshi, ɗum ustii njuuteendi laana Uemachi ka fotde 200 m (660 ft) haa 4,4 km (2,7 mi).
Ñalnde 1 feebariyee 2020, joɗnde Ebisucho ndee waylaama 100m to fuɗnaange ngam rokkude 100% laawol ngol aldaa e caɗeele, ɗum noon ustii njuuteendi laana Hankai gila e 14,1 km (8,8 mi) haa 14,0 km (8,7 mi).
Tuugnorgal
acnhrdbt84q9w4lksz0m4djkkc9x06k
172342
172341
2026-06-04T23:24:53Z
Ilya Discuss
10103
#1Lib1Ref
172342
wikitext
text/x-wiki
{{Databox}}
Hankai Denki Kidō Kabushiki Gaisha) ko sosiyetee jogiiɗo laabi ɗiɗi tramway e nder gure Osaka e Sakai, Osaka, Japon. Ko adii fof nde jeyaa ko e fedde Nankai Electric Railway Co., Ltd., haa hannde nde huutortoo ko maande Nankai ngam waɗde logo mayre.
Diidi
Hankai Tramway ina gollina laabi ɗiɗi toɗɗaaɗi e dow laabi :
Njuuteeki Laawol Line Stops
Hamadera eki-mae 31 14,0 km (8,7 mi)
Sumiyoshi 10 4,3 km (2,7 mi)
Hakke: 18,3 km (11,4 mi)
Laabi ɗii kuutortoo ko laabi gaasuuji gonɗi e mbaydi kuuɓtodinndi, ina kuutoree e 600 Volt e laawol katenaari.
Sarwisaaji
No heewi waɗde e gollotooɓe e tramway Japon nii, sarwisaaji gollorɗi ɗii ina ceerti e laabi toɗɗaaɗi laamu kolliraaɗi dow ɗii.
Laawol ɗiɗi ina ngolloo (alaa limoore laawol ngol hollirtee):
Laawol Stations mawɗe Stops Njuuteeki
6,1 km (3,8 mi)
13,8 km (8,6 mi)
Kartal laawol tramway Hankai 2026
Kartal laawol tramway Hankai 2026
Sarwisaaji ina ngolloo e ɗeeɗoo limlebbi teskinɗi
Lawol Uemachi/Lawol Hankai Lawol Hankai
Wakkati Wakkati Tennoji eki-mae ↔
Abikomiisi
Tennoji eki-mae ↔
Hamadera eki-mae
Ebisucho ↔
Abikomiisi
Waktuuji ɓurɗi heewde subaka ko hojomaaji 3–4 hojomaaji 12–15 hojomaaji 15-30
Waktuuji ɓurɗi heewde jamma ko hojomaaji 5 hojomaaji 10 hojomaaji 25-30
Ñalawma & ñalɗi kala ñalɗi/ñalɗi 6–8 hojomaaji 12–14 hojomaaji 25-30
Subaka law & jamma 12–15 hojomaaji 20–30 hojomaaji 30-60 hojomaaji
Ko jolni
Jonta
161 serie
351 serie
501 serie
601 serie
701 serie
1001 ko limre
1101 ko limre
161 serie
161 serie
351 serie
351 serie
501 serie
501 serie
601 serie
601 serie
701 serie
701 serie
1001 ko limre
1001 ko limre
1101 ko limre
1101 ko limre
Laabi ɓooyɗi nde jeyaa ko e laawol laana njoorndi Nankai
Njuuteeki Laawol Line
Laabi Hirano Imaike — Hirano 5,9 km (3,7 mi)
Shukuin - Ohama-Kaigan 1,4 km (0,87 mi)
Tariya
Hankai Tramway Co., Ltd. sosaa ko e hitaande 1910. E hitaande 1915, sosiyatee oo hawri e laawol laana njoorndi Nankai ngol yahrata ko to fuɗnaange e fuɗnaange Osaka. Reso tramway wuro ngoo fof meeɗiino yaajde. Nde mootorɗe ƴellitii no feewi e yah-ngartaa wondude e mahngo laabi metrooji les laabi mawɗi, tramwayji ɗii njippiima e yahooɓe mum en, ɗum addani jolngo tramwayuuji Osaka, ngo meeɗaa yaajde, ustaade, tawi ko laabi tramway Hankai e Uemachi tan keddii. E hitaande 1980, sosiyatee oo seerti e Nankai, wonti sosiyatee keeriiɗo, Nankai joginoo 100% e kaalis Hankai. Ko ɗum waɗi Hankai ina huutoroo haa hannde maande Nankai ngam waɗde logo mum.
Ñalnde 31 lewru bowte hitaande 2016, joɗnde Sumiyoshikoen ndee ittaa, joofnirde laana Uemachi ndee artiraa to Sumiyoshi, ɗum ustii njuuteendi laana Uemachi ka fotde 200 m (660 ft) haa 4,4 km (2,7 mi).
Ñalnde 1 feebariyee 2020, joɗnde Ebisucho ndee waylaama 100m to fuɗnaange ngam rokkude 100% laawol ngol aldaa e caɗeele, ɗum noon ustii njuuteendi laana Hankai gila e 14,1 km (8,8 mi) haa 14,0 km (8,7 mi).
Tuugnorgal
no7cb824gdff2qs2nwxr0dnqsawi8jj
172343
172342
2026-06-04T23:28:13Z
Ilya Discuss
10103
#1Lib1Ref
172343
wikitext
text/x-wiki
{{Databox}}
'''Hankai Denki Kidō Kabushiki''' Gaisha) ko sosiyetee jogiiɗo laabi ɗiɗi tramway e nder gure Osaka e Sakai, Osaka, Japon. Ko adii fof nde jeyaa ko e fedde Nankai Electric Railway Co., Ltd., haa hannde nde huutortoo ko maande Nankai ngam waɗde logo mayre.
== Diidi ==
Hankai Tramway ina gollina laabi ɗiɗi toɗɗaaɗi e dow laabi :
== Njuuteeki Laawol Line Stops ==
Hamadera eki-mae 31 14,0 km (8,7 mi)
Sumiyoshi 10 4,3 km (2,7 mi)
Hakke: 18,3 km (11,4 mi)
Laabi ɗii kuutortoo ko laabi gaasuuji gonɗi e mbaydi kuuɓtodinndi, ina kuutoree e 600 Volt e laawol katenaari.
== Sarwisaaji ==
No heewi waɗde e gollotooɓe e tramway Japon nii, sarwisaaji gollorɗi ɗii ina ceerti e laabi toɗɗaaɗi laamu kolliraaɗi dow ɗii.
Laawol ɗiɗi ina ngolloo (alaa limoore laawol ngol hollirtee):
Laawol Stations mawɗe Stops Njuuteeki
6,1 km (3,8 mi)
13,8 km (8,6 mi)
Kartal laawol tramway Hankai 2026
Kartal laawol tramway Hankai 2026
Sarwisaaji ina ngolloo e ɗeeɗoo limlebbi teskinɗi
Lawol Uemachi/Lawol Hankai Lawol Hankai
Wakkati Wakkati Tennoji eki-mae ↔
== Abikomiisi ==
Tennoji eki-mae ↔
Hamadera eki-mae
Ebisucho ↔
Abikomiisi
Waktuuji ɓurɗi heewde subaka ko hojomaaji 3–4 hojomaaji 12–15 hojomaaji 15-30
Waktuuji ɓurɗi heewde jamma ko hojomaaji 5 hojomaaji 10 hojomaaji 25-30
Ñalawma & ñalɗi kala ñalɗi/ñalɗi 6–8 hojomaaji 12–14 hojomaaji 25-30
Subaka law & jamma 12–15 hojomaaji 20–30 hojomaaji 30-60 hojomaaji
== Ko jolni ==
== Jonta ==
161 serie
351 serie
501 serie
601 serie
701 serie
1001 ko limre
1101 ko limre
161 serie
161 serie
351 serie
351 serie
501 serie
501 serie
601 serie
601 serie
701 serie
701 serie
1001 ko limre
1001 ko limre
1101 ko limre
1101 ko limre
Laabi ɓooyɗi nde jeyaa ko e laawol laana njoorndi Nankai
== Njuuteeki Laawol Line ==
Laabi Hirano Imaike — Hirano 5,9 km (3,7 mi)
Shukuin - Ohama-Kaigan 1,4 km (0,87 mi)
== Tariya ==
Hankai Tramway Co., Ltd. sosaa ko e hitaande 1910. E hitaande 1915, sosiyatee oo hawri e laawol laana njoorndi Nankai ngol yahrata ko to fuɗnaange e fuɗnaange Osaka. Reso tramway wuro ngoo fof meeɗiino yaajde. Nde mootorɗe ƴellitii no feewi e yah-ngartaa wondude e mahngo laabi metrooji les laabi mawɗi, tramwayji ɗii njippiima e yahooɓe mum en, ɗum addani jolngo tramwayuuji Osaka, ngo meeɗaa yaajde, ustaade, tawi ko laabi tramway Hankai e Uemachi tan keddii. E hitaande 1980, sosiyatee oo seerti e Nankai, wonti sosiyatee keeriiɗo, Nankai joginoo 100% e kaalis Hankai. Ko ɗum waɗi Hankai ina huutoroo haa hannde maande Nankai ngam waɗde logo mum.
Ñalnde 31 lewru bowte hitaande 2016, joɗnde Sumiyoshikoen ndee ittaa, joofnirde laana Uemachi ndee artiraa to Sumiyoshi, ɗum ustii njuuteendi laana Uemachi ka fotde 200 m (660 ft) haa 4,4 km (2,7 mi).
Ñalnde 1 feebariyee 2020, joɗnde Ebisucho ndee waylaama 100m to fuɗnaange ngam rokkude 100% laawol ngol aldaa e caɗeele, ɗum noon ustii njuuteendi laana Hankai gila e 14,1 km (8,8 mi) haa 14,0 km (8,7 mi).
== Tuugnorgal ==
bm7xuytrg0cm4cvcq2yarj955xqa9lc
172344
172343
2026-06-04T23:29:31Z
Ilya Discuss
10103
#1Lib1Ref
172344
wikitext
text/x-wiki
{{Databox}}
'''Hankai Denki Kidō Kabushiki''' Gaisha) ko sosiyetee jogiiɗo laabi ɗiɗi tramway e nder gure Osaka e Sakai, Osaka, Japon. Ko adii fof nde jeyaa ko e fedde Nankai Electric Railway Co., Ltd., haa hannde nde huutortoo ko maande Nankai ngam waɗde logo mayre.<ref name="UTS0001">{{cite book|editor-last=Pattison|editor-first=Tony|title=Jane's Urban Transport Systems 2000-2001|edition=19th|page=274|language=English|date=2000|publisher=Jane's Information Group|isbn=0-7106-2033-0}}</ref>
== Diidi ==
Hankai Tramway ina gollina laabi ɗiɗi toɗɗaaɗi e dow laabi :
== Njuuteeki Laawol Line Stops ==
Hamadera eki-mae 31 14,0 km (8,7 mi)
Sumiyoshi 10 4,3 km (2,7 mi)
Hakke: 18,3 km (11,4 mi)
Laabi ɗii kuutortoo ko laabi gaasuuji gonɗi e mbaydi kuuɓtodinndi, ina kuutoree e 600 Volt e laawol katenaari.
== Sarwisaaji ==
No heewi waɗde e gollotooɓe e tramway Japon nii, sarwisaaji gollorɗi ɗii ina ceerti e laabi toɗɗaaɗi laamu kolliraaɗi dow ɗii.
Laawol ɗiɗi ina ngolloo (alaa limoore laawol ngol hollirtee):
Laawol Stations mawɗe Stops Njuuteeki
6,1 km (3,8 mi)
13,8 km (8,6 mi)
Kartal laawol tramway Hankai 2026
Kartal laawol tramway Hankai 2026
Sarwisaaji ina ngolloo e ɗeeɗoo limlebbi teskinɗi
Lawol Uemachi/Lawol Hankai Lawol Hankai
Wakkati Wakkati Tennoji eki-mae ↔
== Abikomiisi ==
Tennoji eki-mae ↔
Hamadera eki-mae
Ebisucho ↔
Abikomiisi
Waktuuji ɓurɗi heewde subaka ko hojomaaji 3–4 hojomaaji 12–15 hojomaaji 15-30
Waktuuji ɓurɗi heewde jamma ko hojomaaji 5 hojomaaji 10 hojomaaji 25-30
Ñalawma & ñalɗi kala ñalɗi/ñalɗi 6–8 hojomaaji 12–14 hojomaaji 25-30
Subaka law & jamma 12–15 hojomaaji 20–30 hojomaaji 30-60 hojomaaji
== Ko jolni ==
== Jonta ==
161 serie
351 serie
501 serie
601 serie
701 serie
1001 ko limre
1101 ko limre
161 serie
161 serie
351 serie
351 serie
501 serie
501 serie
601 serie
601 serie
701 serie
701 serie
1001 ko limre
1001 ko limre
1101 ko limre
1101 ko limre
Laabi ɓooyɗi nde jeyaa ko e laawol laana njoorndi Nankai
== Njuuteeki Laawol Line ==
Laabi Hirano Imaike — Hirano 5,9 km (3,7 mi)
Shukuin - Ohama-Kaigan 1,4 km (0,87 mi)
== Tariya ==
Hankai Tramway Co., Ltd. sosaa ko e hitaande 1910. E hitaande 1915, sosiyatee oo hawri e laawol laana njoorndi Nankai ngol yahrata ko to fuɗnaange e fuɗnaange Osaka. Reso tramway wuro ngoo fof meeɗiino yaajde. Nde mootorɗe ƴellitii no feewi e yah-ngartaa wondude e mahngo laabi metrooji les laabi mawɗi, tramwayji ɗii njippiima e yahooɓe mum en, ɗum addani jolngo tramwayuuji Osaka, ngo meeɗaa yaajde, ustaade, tawi ko laabi tramway Hankai e Uemachi tan keddii. E hitaande 1980, sosiyatee oo seerti e Nankai, wonti sosiyatee keeriiɗo, Nankai joginoo 100% e kaalis Hankai. Ko ɗum waɗi Hankai ina huutoroo haa hannde maande Nankai ngam waɗde logo mum.
Ñalnde 31 lewru bowte hitaande 2016, joɗnde Sumiyoshikoen ndee ittaa, joofnirde laana Uemachi ndee artiraa to Sumiyoshi, ɗum ustii njuuteendi laana Uemachi ka fotde 200 m (660 ft) haa 4,4 km (2,7 mi).
Ñalnde 1 feebariyee 2020, joɗnde Ebisucho ndee waylaama 100m to fuɗnaange ngam rokkude 100% laawol ngol aldaa e caɗeele, ɗum noon ustii njuuteendi laana Hankai gila e 14,1 km (8,8 mi) haa 14,0 km (8,7 mi).
== Tuugnorgal ==
ck8xv86wdfqc70e1jca61pex7mm1tq5
172345
172344
2026-06-04T23:31:06Z
Ilya Discuss
10103
#1Lib1Ref
172345
wikitext
text/x-wiki
{{Databox}}
'''Hankai Denki Kidō Kabushiki''' Gaisha) ko sosiyetee jogiiɗo laabi ɗiɗi tramway e nder gure Osaka e Sakai, Osaka, Japon. Ko adii fof nde jeyaa ko e fedde Nankai Electric Railway Co., Ltd., haa hannde nde huutortoo ko maande Nankai ngam waɗde logo mayre.<ref name="UTS0001">{{cite book|editor-last=Pattison|editor-first=Tony|title=Jane's Urban Transport Systems 2000-2001|edition=19th|page=274|language=English|date=2000|publisher=Jane's Information Group|isbn=0-7106-2033-0}}</ref>
== Diidi ==
Hankai Tramway ina gollina laabi ɗiɗi toɗɗaaɗi e dow laabi :<ref>{{Cite web|date=2026-01-04|title=阪堺電気軌道阪堺線|url=https://www.haisenryakuzu.net/documents/metro/hankai/hankai/|access-date=2026-01-06|website=配線略図.net|language=ja}}</ref><ref>{{Cite web|date=2026-01-04|title=阪堺電気軌道上町線|url=https://www.haisenryakuzu.net/documents/metro/hankai/uemachi/|access-date=2026-01-06|website=配線略図.net|language=ja}}</ref>
== Njuuteeki Laawol Line Stops ==
Hamadera eki-mae 31 14,0 km (8,7 mi)
Sumiyoshi 10 4,3 km (2,7 mi)
Hakke: 18,3 km (11,4 mi)
Laabi ɗii kuutortoo ko laabi gaasuuji gonɗi e mbaydi kuuɓtodinndi, ina kuutoree e 600 Volt e laawol katenaari.
== Sarwisaaji ==
No heewi waɗde e gollotooɓe e tramway Japon nii, sarwisaaji gollorɗi ɗii ina ceerti e laabi toɗɗaaɗi laamu kolliraaɗi dow ɗii.
Laawol ɗiɗi ina ngolloo (alaa limoore laawol ngol hollirtee):
Laawol Stations mawɗe Stops Njuuteeki
6,1 km (3,8 mi)
13,8 km (8,6 mi)
Kartal laawol tramway Hankai 2026
Kartal laawol tramway Hankai 2026
Sarwisaaji ina ngolloo e ɗeeɗoo limlebbi teskinɗi
Lawol Uemachi/Lawol Hankai Lawol Hankai
Wakkati Wakkati Tennoji eki-mae ↔
== Abikomiisi ==
Tennoji eki-mae ↔
Hamadera eki-mae
Ebisucho ↔
Abikomiisi
Waktuuji ɓurɗi heewde subaka ko hojomaaji 3–4 hojomaaji 12–15 hojomaaji 15-30
Waktuuji ɓurɗi heewde jamma ko hojomaaji 5 hojomaaji 10 hojomaaji 25-30
Ñalawma & ñalɗi kala ñalɗi/ñalɗi 6–8 hojomaaji 12–14 hojomaaji 25-30
Subaka law & jamma 12–15 hojomaaji 20–30 hojomaaji 30-60 hojomaaji
== Ko jolni ==
== Jonta ==
161 serie
351 serie
501 serie
601 serie
701 serie
1001 ko limre
1101 ko limre
161 serie
161 serie
351 serie
351 serie
501 serie
501 serie
601 serie
601 serie
701 serie
701 serie
1001 ko limre
1001 ko limre
1101 ko limre
1101 ko limre
Laabi ɓooyɗi nde jeyaa ko e laawol laana njoorndi Nankai
== Njuuteeki Laawol Line ==
Laabi Hirano Imaike — Hirano 5,9 km (3,7 mi)
Shukuin - Ohama-Kaigan 1,4 km (0,87 mi)
== Tariya ==
Hankai Tramway Co., Ltd. sosaa ko e hitaande 1910. E hitaande 1915, sosiyatee oo hawri e laawol laana njoorndi Nankai ngol yahrata ko to fuɗnaange e fuɗnaange Osaka. Reso tramway wuro ngoo fof meeɗiino yaajde. Nde mootorɗe ƴellitii no feewi e yah-ngartaa wondude e mahngo laabi metrooji les laabi mawɗi, tramwayji ɗii njippiima e yahooɓe mum en, ɗum addani jolngo tramwayuuji Osaka, ngo meeɗaa yaajde, ustaade, tawi ko laabi tramway Hankai e Uemachi tan keddii. E hitaande 1980, sosiyatee oo seerti e Nankai, wonti sosiyatee keeriiɗo, Nankai joginoo 100% e kaalis Hankai. Ko ɗum waɗi Hankai ina huutoroo haa hannde maande Nankai ngam waɗde logo mum.
Ñalnde 31 lewru bowte hitaande 2016, joɗnde Sumiyoshikoen ndee ittaa, joofnirde laana Uemachi ndee artiraa to Sumiyoshi, ɗum ustii njuuteendi laana Uemachi ka fotde 200 m (660 ft) haa 4,4 km (2,7 mi).
Ñalnde 1 feebariyee 2020, joɗnde Ebisucho ndee waylaama 100m to fuɗnaange ngam rokkude 100% laawol ngol aldaa e caɗeele, ɗum noon ustii njuuteendi laana Hankai gila e 14,1 km (8,8 mi) haa 14,0 km (8,7 mi).
== Tuugnorgal ==
tpj4mdxwgw6900s1tqjx93qcbbpcg4r
172346
172345
2026-06-04T23:33:55Z
Ilya Discuss
10103
#1Lib1Ref
172346
wikitext
text/x-wiki
{{Databox}}
'''Hankai Denki Kidō Kabushiki''' Gaisha) ko sosiyetee jogiiɗo laabi ɗiɗi tramway e nder gure Osaka e Sakai, Osaka, Japon. Ko adii fof nde jeyaa ko e fedde Nankai Electric Railway Co., Ltd., haa hannde nde huutortoo ko maande Nankai ngam waɗde logo mayre.<ref name="UTS0001">{{cite book|editor-last=Pattison|editor-first=Tony|title=Jane's Urban Transport Systems 2000-2001|edition=19th|page=274|language=English|date=2000|publisher=Jane's Information Group|isbn=0-7106-2033-0}}</ref>
== Diidi ==
Hankai Tramway ina gollina laabi ɗiɗi toɗɗaaɗi e dow laabi :<ref>{{Cite web|date=2026-01-04|title=阪堺電気軌道阪堺線|url=https://www.haisenryakuzu.net/documents/metro/hankai/hankai/|access-date=2026-01-06|website=配線略図.net|language=ja}}</ref><ref>{{Cite web|date=2026-01-04|title=阪堺電気軌道上町線|url=https://www.haisenryakuzu.net/documents/metro/hankai/uemachi/|access-date=2026-01-06|website=配線略図.net|language=ja}}</ref>
== Njuuteeki Laawol Line Stops ==
Hamadera eki-mae 31 14,0 km (8,7 mi)
Sumiyoshi 10 4,3 km (2,7 mi)
Hakke: 18,3 km (11,4 mi)
Laabi ɗii kuutortoo ko laabi gaasuuji gonɗi e mbaydi kuuɓtodinndi, ina kuutoree e 600 Volt e laawol katenaari.<ref name=":0">{{Cite web|date=2023-02-04|title=tennoji-ekimae-20230204.pdf|url=https://www.hankai.co.jp//common/pdf/timetable/tennoji-ekimae-20230204.pdf|access-date=2025-09-30|website=hankai.co.jp}}</ref><ref>{{Cite web|date=2023-02-04|title=abikomichi-20230204.pdf|url=https://www.hankai.co.jp//common/pdf/timetable/abikomichi-20230204.pdf|access-date=2025-09-30|website=hankai.co.jp}}</ref><ref>{{Cite web|date=2026-01-04|title=阪堺電気軌道阪堺線|url=https://www.haisenryakuzu.net/documents/metro/hankai/hankai/|access-date=2026-01-06|website=配線略図.net|language=ja}}</ref>
== Sarwisaaji ==
No heewi waɗde e gollotooɓe e tramway Japon nii, sarwisaaji gollorɗi ɗii ina ceerti e laabi toɗɗaaɗi laamu kolliraaɗi dow ɗii.
Laawol ɗiɗi ina ngolloo (alaa limoore laawol ngol hollirtee):
Laawol Stations mawɗe Stops Njuuteeki
6,1 km (3,8 mi)
13,8 km (8,6 mi)
Kartal laawol tramway Hankai 2026
Kartal laawol tramway Hankai 2026
Sarwisaaji ina ngolloo e ɗeeɗoo limlebbi teskinɗi
Lawol Uemachi/Lawol Hankai Lawol Hankai
Wakkati Wakkati Tennoji eki-mae ↔
== Abikomiisi ==
Tennoji eki-mae ↔
Hamadera eki-mae
Ebisucho ↔
Abikomiisi
Waktuuji ɓurɗi heewde subaka ko hojomaaji 3–4 hojomaaji 12–15 hojomaaji 15-30
Waktuuji ɓurɗi heewde jamma ko hojomaaji 5 hojomaaji 10 hojomaaji 25-30
Ñalawma & ñalɗi kala ñalɗi/ñalɗi 6–8 hojomaaji 12–14 hojomaaji 25-30
Subaka law & jamma 12–15 hojomaaji 20–30 hojomaaji 30-60 hojomaaji
== Ko jolni ==
== Jonta ==
161 serie
351 serie
501 serie
601 serie
701 serie
1001 ko limre
1101 ko limre
161 serie
161 serie
351 serie
351 serie
501 serie
501 serie
601 serie
601 serie
701 serie
701 serie
1001 ko limre
1001 ko limre
1101 ko limre
1101 ko limre
Laabi ɓooyɗi nde jeyaa ko e laawol laana njoorndi Nankai
== Njuuteeki Laawol Line ==
Laabi Hirano Imaike — Hirano 5,9 km (3,7 mi)
Shukuin - Ohama-Kaigan 1,4 km (0,87 mi)
== Tariya ==
Hankai Tramway Co., Ltd. sosaa ko e hitaande 1910. E hitaande 1915, sosiyatee oo hawri e laawol laana njoorndi Nankai ngol yahrata ko to fuɗnaange e fuɗnaange Osaka. Reso tramway wuro ngoo fof meeɗiino yaajde. Nde mootorɗe ƴellitii no feewi e yah-ngartaa wondude e mahngo laabi metrooji les laabi mawɗi, tramwayji ɗii njippiima e yahooɓe mum en, ɗum addani jolngo tramwayuuji Osaka, ngo meeɗaa yaajde, ustaade, tawi ko laabi tramway Hankai e Uemachi tan keddii. E hitaande 1980, sosiyatee oo seerti e Nankai, wonti sosiyatee keeriiɗo, Nankai joginoo 100% e kaalis Hankai. Ko ɗum waɗi Hankai ina huutoroo haa hannde maande Nankai ngam waɗde logo mum.
Ñalnde 31 lewru bowte hitaande 2016, joɗnde Sumiyoshikoen ndee ittaa, joofnirde laana Uemachi ndee artiraa to Sumiyoshi, ɗum ustii njuuteendi laana Uemachi ka fotde 200 m (660 ft) haa 4,4 km (2,7 mi).
Ñalnde 1 feebariyee 2020, joɗnde Ebisucho ndee waylaama 100m to fuɗnaange ngam rokkude 100% laawol ngol aldaa e caɗeele, ɗum noon ustii njuuteendi laana Hankai gila e 14,1 km (8,8 mi) haa 14,0 km (8,7 mi).
== Tuugnorgal ==
kj2bowneqnz0cucl2mdxf5dpphkqmeq
172347
172346
2026-06-04T23:35:13Z
Ilya Discuss
10103
#1Lib1Ref
172347
wikitext
text/x-wiki
{{Databox}}
'''Hankai Denki Kidō Kabushiki''' Gaisha) ko sosiyetee jogiiɗo laabi ɗiɗi tramway e nder gure Osaka e Sakai, Osaka, Japon. Ko adii fof nde jeyaa ko e fedde Nankai Electric Railway Co., Ltd., haa hannde nde huutortoo ko maande Nankai ngam waɗde logo mayre.<ref name="UTS0001">{{cite book|editor-last=Pattison|editor-first=Tony|title=Jane's Urban Transport Systems 2000-2001|edition=19th|page=274|language=English|date=2000|publisher=Jane's Information Group|isbn=0-7106-2033-0}}</ref>
== Diidi ==
Hankai Tramway ina gollina laabi ɗiɗi toɗɗaaɗi e dow laabi :<ref>{{Cite web|date=2026-01-04|title=阪堺電気軌道阪堺線|url=https://www.haisenryakuzu.net/documents/metro/hankai/hankai/|access-date=2026-01-06|website=配線略図.net|language=ja}}</ref><ref>{{Cite web|date=2026-01-04|title=阪堺電気軌道上町線|url=https://www.haisenryakuzu.net/documents/metro/hankai/uemachi/|access-date=2026-01-06|website=配線略図.net|language=ja}}</ref>
== Njuuteeki Laawol Line Stops ==
Hamadera eki-mae 31 14,0 km (8,7 mi)
Sumiyoshi 10 4,3 km (2,7 mi)
Hakke: 18,3 km (11,4 mi)
Laabi ɗii kuutortoo ko laabi gaasuuji gonɗi e mbaydi kuuɓtodinndi, ina kuutoree e 600 Volt e laawol katenaari.<ref name=":0">{{Cite web|date=2023-02-04|title=tennoji-ekimae-20230204.pdf|url=https://www.hankai.co.jp//common/pdf/timetable/tennoji-ekimae-20230204.pdf|access-date=2025-09-30|website=hankai.co.jp}}</ref><ref>{{Cite web|date=2023-02-04|title=abikomichi-20230204.pdf|url=https://www.hankai.co.jp//common/pdf/timetable/abikomichi-20230204.pdf|access-date=2025-09-30|website=hankai.co.jp}}</ref><ref>{{Cite web|date=2026-01-04|title=阪堺電気軌道阪堺線|url=https://www.haisenryakuzu.net/documents/metro/hankai/hankai/|access-date=2026-01-06|website=配線略図.net|language=ja}}</ref>
== Sarwisaaji ==
No heewi waɗde e gollotooɓe e tramway Japon nii, sarwisaaji gollorɗi ɗii ina ceerti e laabi toɗɗaaɗi laamu kolliraaɗi dow ɗii.<ref>{{Cite web|title=路線図|阪堺電気軌道株式会社|url=https://www.hankai.co.jp/route/|access-date=2026-01-06|website=www.hankai.co.jp}}</ref>
Laawol ɗiɗi ina ngolloo (alaa limoore laawol ngol hollirtee):
Laawol Stations mawɗe Stops Njuuteeki
6,1 km (3,8 mi)
13,8 km (8,6 mi)
Kartal laawol tramway Hankai 2026
Kartal laawol tramway Hankai 2026
Sarwisaaji ina ngolloo e ɗeeɗoo limlebbi teskinɗi
Lawol Uemachi/Lawol Hankai Lawol Hankai
Wakkati Wakkati Tennoji eki-mae ↔
== Abikomiisi ==
Tennoji eki-mae ↔
Hamadera eki-mae
Ebisucho ↔
Abikomiisi
Waktuuji ɓurɗi heewde subaka ko hojomaaji 3–4 hojomaaji 12–15 hojomaaji 15-30
Waktuuji ɓurɗi heewde jamma ko hojomaaji 5 hojomaaji 10 hojomaaji 25-30
Ñalawma & ñalɗi kala ñalɗi/ñalɗi 6–8 hojomaaji 12–14 hojomaaji 25-30
Subaka law & jamma 12–15 hojomaaji 20–30 hojomaaji 30-60 hojomaaji
== Ko jolni ==
== Jonta ==
161 serie
351 serie
501 serie
601 serie
701 serie
1001 ko limre
1101 ko limre
161 serie
161 serie
351 serie
351 serie
501 serie
501 serie
601 serie
601 serie
701 serie
701 serie
1001 ko limre
1001 ko limre
1101 ko limre
1101 ko limre
Laabi ɓooyɗi nde jeyaa ko e laawol laana njoorndi Nankai
== Njuuteeki Laawol Line ==
Laabi Hirano Imaike — Hirano 5,9 km (3,7 mi)
Shukuin - Ohama-Kaigan 1,4 km (0,87 mi)
== Tariya ==
Hankai Tramway Co., Ltd. sosaa ko e hitaande 1910. E hitaande 1915, sosiyatee oo hawri e laawol laana njoorndi Nankai ngol yahrata ko to fuɗnaange e fuɗnaange Osaka. Reso tramway wuro ngoo fof meeɗiino yaajde. Nde mootorɗe ƴellitii no feewi e yah-ngartaa wondude e mahngo laabi metrooji les laabi mawɗi, tramwayji ɗii njippiima e yahooɓe mum en, ɗum addani jolngo tramwayuuji Osaka, ngo meeɗaa yaajde, ustaade, tawi ko laabi tramway Hankai e Uemachi tan keddii. E hitaande 1980, sosiyatee oo seerti e Nankai, wonti sosiyatee keeriiɗo, Nankai joginoo 100% e kaalis Hankai. Ko ɗum waɗi Hankai ina huutoroo haa hannde maande Nankai ngam waɗde logo mum.
Ñalnde 31 lewru bowte hitaande 2016, joɗnde Sumiyoshikoen ndee ittaa, joofnirde laana Uemachi ndee artiraa to Sumiyoshi, ɗum ustii njuuteendi laana Uemachi ka fotde 200 m (660 ft) haa 4,4 km (2,7 mi).
Ñalnde 1 feebariyee 2020, joɗnde Ebisucho ndee waylaama 100m to fuɗnaange ngam rokkude 100% laawol ngol aldaa e caɗeele, ɗum noon ustii njuuteendi laana Hankai gila e 14,1 km (8,8 mi) haa 14,0 km (8,7 mi).
== Tuugnorgal ==
rs1pg6s6g3qtpl4ggqgn96v3sfq0n2x
172371
172347
2026-06-05T11:53:37Z
Fulani215
7983
/* Himobe */ fixed typo
172371
wikitext
text/x-wiki
{{Databox}}
'''Hankai Denki Kidō Kabushiki''' Gaisha) ko sosiyetee jogiiɗo laabi ɗiɗi tramway e nder gure Osaka e Sakai, Osaka, Japon. Ko adii fof nde jeyaa ko e fedde Nankai Electric Railway Co., Ltd., haa hannde nde huutortoo ko maande Nankai ngam waɗde logo mayre.<ref name="UTS0001">{{cite book|editor-last=Pattison|editor-first=Tony|title=Jane's Urban Transport Systems 2000-2001|edition=19th|page=274|language=English|date=2000|publisher=Jane's Information Group|isbn=0-7106-2033-0}}</ref>
== Diidi ==
Hankai Tramway ina gollina laabi ɗiɗi toɗɗaaɗi e dow laabi :<ref>{{Cite web|date=2026-01-04|title=阪堺電気軌道阪堺線|url=https://www.haisenryakuzu.net/documents/metro/hankai/hankai/|access-date=2026-01-06|website=配線略図.net|language=ja}}</ref><ref>{{Cite web|date=2026-01-04|title=阪堺電気軌道上町線|url=https://www.haisenryakuzu.net/documents/metro/hankai/uemachi/|access-date=2026-01-06|website=配線略図.net|language=ja}}</ref>
== Njuuteeki Laawol Line Stops ==
Hamadera eki-mae 31 14,0 km (8,7 mi)
Sumiyoshi 10 4,3 km (2,7 mi)
Hakke: 18,3 km (11,4 mi)
Laabi ɗii kuutortoo ko laabi gaasuuji gonɗi e mbaydi kuuɓtodinndi, ina kuutoree e 600 Volt e laawol katenaari.<ref name=":0">{{Cite web|date=2023-02-04|title=tennoji-ekimae-20230204.pdf|url=https://www.hankai.co.jp//common/pdf/timetable/tennoji-ekimae-20230204.pdf|access-date=2025-09-30|website=hankai.co.jp}}</ref><ref>{{Cite web|date=2023-02-04|title=abikomichi-20230204.pdf|url=https://www.hankai.co.jp//common/pdf/timetable/abikomichi-20230204.pdf|access-date=2025-09-30|website=hankai.co.jp}}</ref><ref>{{Cite web|date=2026-01-04|title=阪堺電気軌道阪堺線|url=https://www.haisenryakuzu.net/documents/metro/hankai/hankai/|access-date=2026-01-06|website=配線略図.net|language=ja}}</ref>
== Sarwisaaji ==
No heewi waɗde e gollotooɓe e tramway Japon nii, sarwisaaji gollorɗi ɗii ina ceerti e laabi toɗɗaaɗi laamu kolliraaɗi dow ɗii.<ref>{{Cite web|title=路線図|阪堺電気軌道株式会社|url=https://www.hankai.co.jp/route/|access-date=2026-01-06|website=www.hankai.co.jp}}</ref>
Laawol ɗiɗi ina ngolloo (alaa limoore laawol ngol hollirtee):
Laawol Stations mawɗe Stops Njuuteeki
6,1 km (3,8 mi)
13,8 km (8,6 mi)
Kartal laawol tramway Hankai 2026
Kartal laawol tramway Hankai 2026
Sarwisaaji ina ngolloo e ɗeeɗoo limlebbi teskinɗi
Lawol Uemachi/Lawol Hankai Lawol Hankai
Wakkati Wakkati Tennoji eki-mae ↔
== Abikomiisi ==
Tennoji eki-mae ↔
Hamadera eki-mae
Ebisucho ↔
Abikomiisi
Waktuuji ɓurɗi heewde subaka ko hojomaaji 3–4 hojomaaji 12–15 hojomaaji 15-30
Waktuuji ɓurɗi heewde jamma ko hojomaaji 5 hojomaaji 10 hojomaaji 25-30
Ñalawma & ñalɗi kala ñalɗi/ñalɗi 6–8 hojomaaji 12–14 hojomaaji 25-30
Subaka law & jamma 12–15 hojomaaji 20–30 hojomaaji 30-60 hojomaaji
== Ko jolni ==
== Jonta ==
161 serie
351 serie
501 serie
601 serie
701 serie
1001 ko limre
1101 ko limre
161 serie
161 serie
351 serie
351 serie
501 serie
501 serie
601 serie
601 serie
701 serie
701 serie
1001 ko limre
1001 ko limre
1101 ko limre
1101 ko limre
Laabi ɓooyɗi nde jeyaa ko e laawol laana njoorndi Nankai
== Njuuteeki Laawol Line ==
Laabi Hirano Imaike — Hirano 5,9 km (3,7 mi)
Shukuin - Ohama-Kaigan 1,4 km (0,87 mi)
== Tariya ==
Hankai Tramway Co., Ltd. sosaa ko e hitaande 1910. E hitaande 1915, sosiyatee oo hawri e laawol laana njoorndi Nankai ngol yahrata ko to fuɗnaange e fuɗnaange Osaka. Reso tramway wuro ngoo fof meeɗiino yaajde. Nde mootorɗe ƴellitii no feewi e yah-ngartaa wondude e mahngo laabi metrooji les laabi mawɗi, tramwayji ɗii njippiima e yahooɓe mum en, ɗum addani jolngo tramwayuuji Osaka, ngo meeɗaa yaajde, ustaade, tawi ko laabi tramway Hankai e Uemachi tan keddii. E hitaande 1980, sosiyatee oo seerti e Nankai, wonti sosiyatee keeriiɗo, Nankai joginoo 100% e kaalis Hankai. Ko ɗum waɗi Hankai ina huutoroo haa hannde maande Nankai ngam waɗde logo mum.
Ñalnde 31 lewru bowte hitaande 2016, joɗnde Sumiyoshikoen ndee ittaa, joofnirde laana Uemachi ndee artiraa to Sumiyoshi, ɗum ustii njuuteendi laana Uemachi ka fotde 200 m (660 ft) haa 4,4 km (2,7 mi).
Ñalnde 1 feebariyee 2020, joɗnde Ebisucho ndee waylaama 100m to fuɗnaange ngam rokkude 100% laawol ngol aldaa e caɗeele, ɗum noon ustii njuuteendi laana Hankai gila e 14,1 km (8,8 mi) haa 14,0 km (8,7 mi).
== Himobe==
tw5nl20jxt2phgbycenogt4zbqfrcrq
Indomie
0
41852
172354
2026-06-05T07:54:36Z
Sumy IB
14747
Created by translating the page "[[:en:Special:Redirect/revision/1354809503|Indomie]]"
172354
wikitext
text/x-wiki
'''Indomie''' ko marque noodle ɓuuɓɗo mo sosiyetee Indofood mo Indoneesi feewnata . Indomie ina jeyaa e peewnoowo noodle instant ɓurɗo mawnude e winndere ndee, ina waɗi 17 usineeji. Ko ina ɓura miliyaaruuji 19 paɗe Indomie ina peewnee hitaande kala, ina njaltinee e ko ina ɓura 80 leydi. Indomie ɓuri feewnireede ko e leydi Indoneesi gila e fuɗɗoode mum e hitaande 1972. Kadi ina feewnee e leydi Nijeer gila 1995, e leydi Turki gila e hitaande 2010, e leydi Serbi gila e hitaande 2016. Gila e nder leydi hee e kitaale 1980, Indomie ina ɓeydoo heewde yimɓe e nder leyɗeele Afrik.
== Ɓawo ==
=== Tariya ===
Innde Indomie ko portmanteau ummoraade e ''Indo'' ngam "Indoneesi" e ''mie'', binndol ɓooyngol e helmere Indoneesi ngam " noodles ", ''mi'' .
Noodleeji ɓuuɓɗi naati e luumo Indoneesi ko e hitaande 1969. Indofood ina jeyaa e sosiyeteeji ɓurɗi mawnude e Indoneesi, ko Sudono Salim (1916–2012), jom jawdi en Indoneesi, jogiiɗo kadi Miiluuji muurɗi Bogasari, sosi ɗum e hitaande 1982.
Marque noodle instant Indomie fuɗɗii feewneede ko e ''lewru'' ''suwee'' 1972 e PT Sanmaru Food Manufacturing Co Nguura yaltinii mbaydi mum gadani yoorndi (ko ñamlata tawa alaa suukara), ''Indomie Mi Goreng'' ( noodles frites ), ko yaawi wonti ko heewi e luumo Indoneesi.
E hitaande 1984, PT Sanmaru Food heɓi PT Sarimi Asli Jaya, jeyaaɗo e njulaagu Bogasari, hade mum en hawrude e PT Indofood Sukses Makmur Tbk e hitaande
Indomie heɓi njeenaaje keewɗe, ina heen njeenaari Index Losanne (LIP), njeenaari ɓurndi moƴƴude e marke Indoneesi (IBBA), njeenaari ad ɓurndi moƴƴude, njeenaari wellitaare soodooɓe Indoneesi (ICSA), e njeenaari ɓurndi moƴƴude e paaspooruuji Indoneesi.
=== Wakkati ===
[[File:Noodles_in_Ghana.jpg|thumb|Indomie to [[Gana|leydi Gana]]]]
* 1972 : Indomie fuɗɗii naatde e luumo to Indoneesi, ko fedde PT Sanmaru peewnugol nguura feewni ɗum.
* 1982 : Indomie yaltinii mbaydi kesiri mbaydi Indomie "Mi Goreng" tuugniindi e ñaamdu Indoneesi " Mie goreng ", Indomie renndini ko leyɗeele keewɗe rewrude e njeeygu.
* 1988 : Indomie naati e leydi Nijeer rewrude e njeeygu ummoraade Indoneesi.
* 1995: Indomie udditi gollorde mum gadane peewnugol e nder leydi Nijeer e les njiimaandi Dufil Prima Foods – gollorde peewnugol noodles instant gadane e nder leydi Nijeer, kadi ko kañum woni ɓurɗo mawnude e nder Afrik.
* 2005 : Indomie foolii deftere Guinness e cate "Packet ɓurɗo mawnude e noodles instant" nde sosi packet mo 3,4mx 2,355mx 0,47m, teddeendi mum ko 664,938 kg, ɗum noon ko hedde laabi 8 000 teddeendi paaspoor keeriiɗo mo njuumri njuumri. Nde waɗiraa ko huutoraade geɗe baɗɗe no pack noodles instant jooni nii, nde seedtinaama ina fotnoo ñaameede e neɗɗo.
* 13 Duujal 2009 : Roger Ebert waɗti Indomie e "Dokke Noel sappo e ɗiɗi" mum.
* 3 lewru Yarkomaa 2010 : Indomie yaltinii diidi mum kesi to Indoneesi. Ndeeɗoo feere fuɗɗii huutoreede e nder luumooji eksport ko e cakkital kitaale 2010, lomtii feere 2005–2009, tawi ko Filipiin e Hong Kong ngoni leyɗe cakkitiiɗe ƴettude ndee feere e lewru feebariyee e lewru suwee 2022, lomtii feere 2001–2004.
* 7 oktoobar 2010 : to Taipei, Biro cellal renndo diiwaan Taipei habri wonde kosam ɗam ina tawee e geɗe Indomie instant noodle, yamiri yeeyooɓe ɓee fof yo njaltin geɗe ɗee e luumo hee. Ñalnde 11 oktoobar, Indofood yaltinii bayyinaango laawɗungo : « Sosiyetee oo ina sikki wonde ciimtol cakkitiingol ngol e nder jaayɗe Taiwan ummorii ko e geɗe noodle instant peewnaaɗe e ICBP ɗe njiɗaa huutoreede e luumo Taiwan ». Laamu toon oo gila ndeen jaɓii geɗe noodle instant ɗee naatde e luumo Taiwan ñalnde 6 mee 2011.
* 11 lewru Yarkomaa 2016 : Jimoowo-winndoowo Ostarali biyeteeɗo Courtney Barnett yaltinii jimol, « paɗe tati e ñalawma » ko fayti e Mi goreng e nder deftere mum wiyeteende Milk!
* 31 oktoobar 2024 : Indomie toɗɗii fedde sukaaɓe rewɓe Koree worgo wiyeteende NewJeans ngam wonde ammbasadeer mum winndereejo ngam ''Mi Goreng'', kam e ammbasadeer marke nokkuyankeewo ngam seppooji ''Ramyeon Koree'' to Indoneesi.
== Geɗe ==
[[File:2016_Indomie_Mi_Goreng_Rendang_NL_01.jpg|thumb|Ko woni e nder paaspoor ''mi goreng rendang'']]
Noodles Indomie ina waɗi markeeji e mbaydiiji keewɗi. Marque oo feccii ko e cate joy geɗe : ''Indomie goreng'' (kosam ɓuuɓɗam ñamlaaɗam tawa alaa suukara), ''Indomie kuah'' (kosam ɗam ina waɗi suukara), ''Kuliner Indoneesi'' ( kosam Indoneesi ), ''Mi Keriting'' (kosam ɓuuɓɗam ɓurɗam moƴƴude), e ''Hype Abis'' (kosam ɓuuɓɗam keertiiɗam). Heewɓe e ñamri Indomie ko Nunuk Nuraini, golloowo e fedde njuumri njuumri to Indofood, tagi ɗum en.
Ɓoornugol suukara Indomie ina waɗi mbaydiiji ''Rasa Kaldu Ayam'' (ɓuuɓri ɓuuɓri cow), ''Rasa Kaldu Udang'' (ɓuuɓri ɓuuɓri ƴiiƴam), ''Rasa Soto Mie'' (ɓuuɓri Soto mie walla ɓuuɓri leɗɗe), e ''Rasa Soto Spesial'' (ɓuuɓri Soto keeriindi e ɓuuɓri ''Koya'' ). Ina woodi kadi ñamri suukara noodle ''Beef'' e ''Leɗɗe'' (vegetarian) e nder luumooji cuɓaaɗi e nder njulaagu. E lewru Yarkomaa 2025, ɓuuɓri kesiri ''Rasa Soto Koya Nagih'' (ɓuuɓri Soto e ɓuuɓri ''Koya'' waɗndi e ɓuuɓri ) e ''Rasa Soto Koya Pedas Dower'' (ɓuuɓri Soto e ɓuuɓri ''Koya'' ɓuuɓndi) mbaɗaama e nder leydi Indoneesi.
=== ''Mi Goreng'' ===
[[File:Indomie_Mie_Goreng_Iga_Penyet_1.JPG|thumb|Indomie ''Mi Goreng Iga penyet'' (kosam na’i ɓuuɓɗam) ɓuuɓɗam, ɓuuɓnaama e egg ɓuuɓɗo e leɗɗe.]]
Limre ''Mi Goreng'' ( ɓuuɓnde ) nde njuumri ɓuuɓndi tuugii ko e ñaamdu Indoneesi biyeteeɗo ''mie goreng'' (njuumri ɓuuɓndi). Nde naati e luumo hee ko e hitaande 1983, nde renndini ko Amerik worgo, [[Yuroopu|Orop]], Afrik, Ostarali, e diiwanuuji keewɗi e nder [[Aasiya|Asii]] . Ɗe njeeyaa ko e paɗe ceertuɗe teddeendi ko ina tolnoo e 85 grams (3.0 oz) e ina waɗi saakuuji ɗiɗi ɓuuɓɗi. Gooto ina waɗi soya mbelɗo, ɓuuɓri cili, e nebam ɓuuɓɗam ; e goɗɗo o ina waɗi powle ɓuuɓɗe e ɓuuɓri ɓuuɓndi. E nder won e diiwanuuji, ''Mi Goreng'' ina tawee kadi e paɗe ''Jumbo'' (mawɗe), ko ɓuri mawnude e teddeendi mum ko 127–129 g (4,5 haa 4,6 oz) .
Liggol ngol ina tawee e ''Mi Goreng'' (noodle ɓuuɓɗe asliije, ina tawee kadi e njuumri ɓuuɓndi e ɓuuɓri chili e nder duuɗe Java e Bali to Indoneesi, kam e to [[Osterliya|Ostarali]], [[Kanada|Kanadaa]], e [[Dowlaaji Dentuɗi|Amerik]] ), ''Mi Goreng Pedas'' (noodle ɓuuɓɗe ɓuuɓɗe e tewbuuli ɓuuɓɗi), ''Mi Goreng Rasa Ayam Panggang'' (noodle ɓuuɓɗe ɓuuɓɗe e ɓuuɓɗe barbecue, ɓuuɓɗe ɓuuɓɗe barbecue e dow ɓuuɓɗe barbecue luumooji), e ''Mi Goreng Rasa Sate'' ( Noodle ɓuuɓɗe ɗe njuumri Satay e njuumri ɓuuɓndi; hannde ko Taywaan e Ostarali tan heɓetee). Leɗɗe tati gadane ɗee ina tawee kadi e mbaydiiji noodle cup e nder luumooji eksport. Ina woodi kadi ''Mi Goreng Rasa Cabe Ijo'' walla ''Mi Goreng Perisa Cili Hijau'' (kosam ɓuuɓɗam ɗam ɓuuɓɗam ; ina heɓee tan to Indoneesi, [[Malaysiya|Malesi]], [[Aarabe Sawdiyanke|Arabi Sawdit]], e Taywaan), ''Mi Goreng Rasa Iga Penyet'' (kosam ''ɗam'' ɓuuɓɗam ɗam ɓuuɓɗam; ina tawee e Indoneesi, [[Wiyetnam|Vietnam]], e luumooji njulaagu jooni ɗii). ina tawee e leydi Malesi), ''Mi Goreng Rasa Sambal Matah'' ( kosam ɓuuɓɗam e ɓuuɓri Bali ; gila ndeen ɗum woppitaa), ''Mi Goreng Rasa Sambal Rika-Rika'' ( kosam ɓuuɓɗam e ɓuuɓri Minahasan ), e ''Mi Goreng Kriuuk Pedas'' (kosam ɓuuɓɗam e njuumri ɓuuɓndi ɓuuɓndi). Tato gadiiɗe ɗee ina tawee tan e leydi Indoneesi. Feere ''Jumbo'' ndee ina heɓoo tan e ''Mi Goreng'' (kosam ɓuuɓɗam asliɗam e njuumri ɓuuɓndi), ''Mi Goreng Rasa Ayam Panggang'' (nusam ɓuuɓɗam ɓuuɓɗam e ɓuuɓri cowgal barbecue e garnirgol leɗɗe joorɗe), e ''Mi Goreng Rendang'' (kusam ɓuuɓɗam ɓuuɓɗam e ɓuuɓri Krendangz).
=== Feereeji goɗɗi ===
''Indomie Kuliner Indoneesi'' ko sifaaji ñaamdu aadaaji Indoneesi, ko wayi no ''Mie Aceh'' (noodle ɓuuɓɗo Acehnaaɓe e tiggu ɓuuɓɗo), ''Mi Goreng Rasa Ayam Pop'' (noodle ɓuuɓɗo e ɓuuɓri aawdi), ''Mi Goreng Rasa Cakalang'' (kosam ɓuuɓɗam e ɓuuɓri tuna skipjack ), Mi ''Goreng'' ''Rasa Rasa Rendangka'' (kosam ɓuuɓɗam e ɓuuɓri tuna). (Nguurndam Soto Makassarese), ''Rasa Empal Gentong'' (Nguurndam suukara nagge e nder pot loope Cirebonese), ''Rasa [[Mie celor|Mie Celor]]'' (ñaamde suukara ɓuuɓɗo e krevet coco), ''Rasa Mie kocok Bandung'' (ñaamde suukara ɓuuɓɗo nagge Bandung), ''Rasa'' ''Rawon Pedas Mercon'' (Nguurndam suukara ɓuuɓɗam Java fuɗnaange). ɓuuɓri), ''rasa soto banjar limau kuit'' (soto banjar e ɓuuɓri lime kaffir ), ''rasa soto lamongan'' (sabor soto lamongan), ''rasa soto medan'' (sabor soto medanese), e ''rasa soto padang'' (sabor soto padang).
[[File:Indomie_pancit_canton1.jpg|right|thumb|200x200px|Ko woni e nder kanton pancit Indomie]]
''Mi Keriting'' (curly noodle) is the premium variant with additional toppings. It is available in ''Rasa Ayam Panggang'' (grilled chicken flavour with separate soup), ''Goreng Spesial'' (special fried curly noodle), and ''Salted Egg'' flavour fried curly noodles. There are also ''Real Meat'' fried curly noodles variants with real chicken meat, available in ''Mushroom Chicken'' and ''Pepper Chicken'' flavours.
Sereeji ''Hype Abis'' ko mbaydiiji jogiiɗi ɓuuɓri keeriindi, ɗi naatnaa e cagataagal kitaale 2010, ɗi keɓaa tan ko e leydi Indoneesi. Feereeji ɗii ina njeyaa heen ''Mi Goreng Rasa Ayam Geprek'' (mi Goreng Rasa Ayam Geprek (noodle ɓuuɓɗo ɓuuɓɗo, ɓuuɓɗo ɓuuɓɗo, naataaɗo e fuɗɗoode hitaande 2019), ''Rasa Seblak Hot Jeletot'' (ɓuuɓri suukara ɓuuɓɗo Sundaan, naataaɗo e fuɗɗoode hitaande 2020), ''Mi Gorengcy Rebabsa'' ɓuuɓɗo ɓuuɓɗo Noodles, naatnaaɗe e lewru suwee 2022), e ''Mi Nyemek Ala Banglahdes’e Rasa Kari'' ''('' noodles Bangladesh e ɓuuɓri kari), naatnaaɗe e lewru suwee 2025 mawninde duuɓi 30 Chitato, ina heɓee gila lewru mee 2019, e ''Mieghetti Rasa Bolognese'' ( noodle ɓuuɓɗo e ɓuuɓri ɓuuɓri ), ina heɓee gila puɗal hitaande 2021 haa 2022.
Sereeji ''Ramen Japon'', peeñɗi e lewru marse 2023, ina tawee e ɓuuɓri suukara ɓuuɓri ''Shoyu'', ɓuuɓri ɓuuɓri ''Takoyaki'' (hono Yakisoba), e ɓuuɓri ɓuuɓri ''Tori Miso'' . Gila lewru desaambar 2023, seppooji Ramen Japon ina tawee kadi e noodles suukara ɓuuɓɗo ''Tori Kara'' (kuɗol ɓuuɓngol). <sup class="noprint Inline-Template Template-Fact" style="white-space:nowrap;">[ ''<nowiki><span title="This claim needs references to reliable sources. (January 2024)">ciimtol ina haani</span></nowiki>'' ]</sup>
Sereeji ''Ramyeon koreeji'', puɗɗiiɗi e lewru oktoobar 2024, ina tawee e ɓuuɓri ɓuuɓri ''Fiery Chikin'' (kuɗol ɓuuɓngol), ɓuuɓri ɓuuɓri ''K-Rosé'' ( sauce rosé ), e ɓuuɓri ɓuuɓri ''Spicy Ramyeon'' (suukara ɓuuɓɗo).
Sereeji Indomie Mi Goreng [[Filipiin]] ina mbaɗi njuumri ɓuuɓndi e kanton pancit .
== Pop Mie ==
Pop Mie ko marque noodle cup instant ko woni marque leslese Indomie, gadano yaltude e Indoneesi e hitaande 1987. [1] Feere suukara ndee ina tawee e Rasa Ayam (ɓuuɓri aawdi), Rasa Ayam Bawang (ɓuuɓri aawdi tiggu), Rasa Baso (ɓuuɓri ɓiɗɓe leɗɗe ), Rasa Kari Ayto cur (ɓuuɓri kosam ). ɓuuɓri soto aawdi). Feere Pop Mie Goreng ndee ina tawee e Mi Goreng Spesial (kosam ɓuuɓɗam keeriiɗo) e Mi Goreng Pedas (kosam ɓuuɓɗam ɓuuɓɗam e ɓuuɓɗam). Ina woodi kadi sifaa ɓuuɓɗo biyeteeɗo Pedes Dower (suukara ɓuuɓɗo e ɓuuɓri ndiwri) e Pedes Gledek (suukara ɓuuɓɗo ɓuuɓɗo), naatnaa e hitaande 2018 e 2019, kam e mbaydi suukara e maaro yoorɗo biyeteeɗo Pake Nasi Rakento So, mo heɓetee tan ko e hitaande So 2020. E lewru Duujal 2022, mbaydi kesiri ndi Pedas Dower Rasa Pangsit Jontor (suukara ɓuuɓɗo ɓuuɓɗo) yaltinaa.
[[File:Indomie_booth_20220801a.jpg|thumb|Boot Indomie to leydi Taiwan]]
== Yaasi leydi Indoneesi ==
=== Naajeeriya ===
[[File:Indomie_Igbo_Advert,_Abia.JPG|thumb|[[Igbo|Igbo ɗemngal]] jeeyngal ngam Indomie to [[Naajeeriya|leydi Naajeeriya]]]]
To leydi Najeriya, Indomie fuɗɗii ko e kitaale 1980, ko Dufil Prima Foods, fedde nde Indofood e fedde Tolaram, nde Singapuur, feewnata ɗum. Ina tawee e ɓuuɓri ndiwri, ndiwri tiggu, suukara pepper ndiwri, e ɓuuɓri noodles frit oriental. Ina woodi kadi Indomie relish variant e nder weltaare aawdi e weltaare geec.
Indomie Nigeria ɗon hokka juulde hokkugo ceede hitaande fuu ngam anndingo, mawningo, e hokkugo sukaaɓe Naajeeriya jaambaaro ɓaawo kuuɗe njiylawu cemmbiɗɗe.
Lowre Indomie nder Naajeeriya waɗi Naajeeriya'en ɗuɗɓe ɗon nuɗɗina Indomie ɗum kuuje Naajeeriya.
=== Paula ===
To [[Turkiya|leydi Turki]], Indomie ina heɓoo e ɓiɗɓe leɗɗe, leɗɗe, kari, keeriiɗo, soya, ɓuuɓɗo e ɓuuɓɗo, e ɓuuɓri nagge.
=== Serbi ===
Indomie ina feewnee to [[Serbiya|Serbi]] gila 2016 e IndoAdriatic Industry, peewnoowo geɗe Indomie jogiiɗe yamiroore, ko kañum woni peewnoowo mawɗo ngam luumo Orop. Nde yaawi, nde wonti huunde yiɗnde e nder luumo Serbi.
=== Pakistaan ===
Indomie ko peewniraa to [[Pakistan|Pakistaan]] ko Pinehill Private Limited, peewnoowo lisaas. Sosiyetee oo fuɗɗiima naatde e geɗe Indomie hade mum sosde nokku peewnugol to Faisalabad ngam huutoraade luural nder leydi. Kosam ɗam ina tawee e nokku hee ko wayi no Masala kosam, Chatkhara ɓiɗɓe leɗɗe, Tarka limoŋ, e ɓiɗɓe leɗɗe. <sup class="noprint Inline-Template Template-Fact" style="white-space:nowrap;">[ ''<nowiki><span title="This claim needs references to reliable sources. (December 2025)">ciimtol ina haani</span></nowiki>'' ]</sup>
== Banɗe e siftorde ==
E lewru oktoobar 2010 laamu Taiwan habri wonde Indomie yeeyeteeɗo toon oo ina waɗi geɗe ɗiɗi kaɗaaɗe, hono benzoat sodium, e metil p-hidroksibenzoat, kuutorteeɗe ngam waɗde cosgol. Caɗeele ɗiɗi mawɗe e nder Hong Kong kadi ngoppii yeeyde noodles Indomie e nder sahaa gooto.
E lewru abriil 2023, Malesi e Taywaan ciftinii noodles Indomie "special chicken" caggal nde juɓɓule cellal Malesi e Taywaan njiyti oksidaa etileen e nder geɗel ngel.
== Tuugnorgal ==
[[Category:Pages with unreviewed translations]]
ogqxyvjo4clx0rxyrf2os06e0ng8vns
172355
172354
2026-06-05T07:55:05Z
Sumy IB
14747
172355
wikitext
text/x-wiki
{{databox}}
'''Indomie''' ko marque noodle ɓuuɓɗo mo sosiyetee Indofood mo Indoneesi feewnata . Indomie ina jeyaa e peewnoowo noodle instant ɓurɗo mawnude e winndere ndee, ina waɗi 17 usineeji. Ko ina ɓura miliyaaruuji 19 paɗe Indomie ina peewnee hitaande kala, ina njaltinee e ko ina ɓura 80 leydi. Indomie ɓuri feewnireede ko e leydi Indoneesi gila e fuɗɗoode mum e hitaande 1972. Kadi ina feewnee e leydi Nijeer gila 1995, e leydi Turki gila e hitaande 2010, e leydi Serbi gila e hitaande 2016. Gila e nder leydi hee e kitaale 1980, Indomie ina ɓeydoo heewde yimɓe e nder leyɗeele Afrik.
== Ɓawo ==
=== Tariya ===
Innde Indomie ko portmanteau ummoraade e ''Indo'' ngam "Indoneesi" e ''mie'', binndol ɓooyngol e helmere Indoneesi ngam " noodles ", ''mi'' .
Noodleeji ɓuuɓɗi naati e luumo Indoneesi ko e hitaande 1969. Indofood ina jeyaa e sosiyeteeji ɓurɗi mawnude e Indoneesi, ko Sudono Salim (1916–2012), jom jawdi en Indoneesi, jogiiɗo kadi Miiluuji muurɗi Bogasari, sosi ɗum e hitaande 1982.
Marque noodle instant Indomie fuɗɗii feewneede ko e ''lewru'' ''suwee'' 1972 e PT Sanmaru Food Manufacturing Co Nguura yaltinii mbaydi mum gadani yoorndi (ko ñamlata tawa alaa suukara), ''Indomie Mi Goreng'' ( noodles frites ), ko yaawi wonti ko heewi e luumo Indoneesi.
E hitaande 1984, PT Sanmaru Food heɓi PT Sarimi Asli Jaya, jeyaaɗo e njulaagu Bogasari, hade mum en hawrude e PT Indofood Sukses Makmur Tbk e hitaande
Indomie heɓi njeenaaje keewɗe, ina heen njeenaari Index Losanne (LIP), njeenaari ɓurndi moƴƴude e marke Indoneesi (IBBA), njeenaari ad ɓurndi moƴƴude, njeenaari wellitaare soodooɓe Indoneesi (ICSA), e njeenaari ɓurndi moƴƴude e paaspooruuji Indoneesi.
=== Wakkati ===
[[File:Noodles_in_Ghana.jpg|thumb|Indomie to [[Gana|leydi Gana]]]]
* 1972 : Indomie fuɗɗii naatde e luumo to Indoneesi, ko fedde PT Sanmaru peewnugol nguura feewni ɗum.
* 1982 : Indomie yaltinii mbaydi kesiri mbaydi Indomie "Mi Goreng" tuugniindi e ñaamdu Indoneesi " Mie goreng ", Indomie renndini ko leyɗeele keewɗe rewrude e njeeygu.
* 1988 : Indomie naati e leydi Nijeer rewrude e njeeygu ummoraade Indoneesi.
* 1995: Indomie udditi gollorde mum gadane peewnugol e nder leydi Nijeer e les njiimaandi Dufil Prima Foods – gollorde peewnugol noodles instant gadane e nder leydi Nijeer, kadi ko kañum woni ɓurɗo mawnude e nder Afrik.
* 2005 : Indomie foolii deftere Guinness e cate "Packet ɓurɗo mawnude e noodles instant" nde sosi packet mo 3,4mx 2,355mx 0,47m, teddeendi mum ko 664,938 kg, ɗum noon ko hedde laabi 8 000 teddeendi paaspoor keeriiɗo mo njuumri njuumri. Nde waɗiraa ko huutoraade geɗe baɗɗe no pack noodles instant jooni nii, nde seedtinaama ina fotnoo ñaameede e neɗɗo.
* 13 Duujal 2009 : Roger Ebert waɗti Indomie e "Dokke Noel sappo e ɗiɗi" mum.
* 3 lewru Yarkomaa 2010 : Indomie yaltinii diidi mum kesi to Indoneesi. Ndeeɗoo feere fuɗɗii huutoreede e nder luumooji eksport ko e cakkital kitaale 2010, lomtii feere 2005–2009, tawi ko Filipiin e Hong Kong ngoni leyɗe cakkitiiɗe ƴettude ndee feere e lewru feebariyee e lewru suwee 2022, lomtii feere 2001–2004.
* 7 oktoobar 2010 : to Taipei, Biro cellal renndo diiwaan Taipei habri wonde kosam ɗam ina tawee e geɗe Indomie instant noodle, yamiri yeeyooɓe ɓee fof yo njaltin geɗe ɗee e luumo hee. Ñalnde 11 oktoobar, Indofood yaltinii bayyinaango laawɗungo : « Sosiyetee oo ina sikki wonde ciimtol cakkitiingol ngol e nder jaayɗe Taiwan ummorii ko e geɗe noodle instant peewnaaɗe e ICBP ɗe njiɗaa huutoreede e luumo Taiwan ». Laamu toon oo gila ndeen jaɓii geɗe noodle instant ɗee naatde e luumo Taiwan ñalnde 6 mee 2011.
* 11 lewru Yarkomaa 2016 : Jimoowo-winndoowo Ostarali biyeteeɗo Courtney Barnett yaltinii jimol, « paɗe tati e ñalawma » ko fayti e Mi goreng e nder deftere mum wiyeteende Milk!
* 31 oktoobar 2024 : Indomie toɗɗii fedde sukaaɓe rewɓe Koree worgo wiyeteende NewJeans ngam wonde ammbasadeer mum winndereejo ngam ''Mi Goreng'', kam e ammbasadeer marke nokkuyankeewo ngam seppooji ''Ramyeon Koree'' to Indoneesi.
== Geɗe ==
[[File:2016_Indomie_Mi_Goreng_Rendang_NL_01.jpg|thumb|Ko woni e nder paaspoor ''mi goreng rendang'']]
Noodles Indomie ina waɗi markeeji e mbaydiiji keewɗi. Marque oo feccii ko e cate joy geɗe : ''Indomie goreng'' (kosam ɓuuɓɗam ñamlaaɗam tawa alaa suukara), ''Indomie kuah'' (kosam ɗam ina waɗi suukara), ''Kuliner Indoneesi'' ( kosam Indoneesi ), ''Mi Keriting'' (kosam ɓuuɓɗam ɓurɗam moƴƴude), e ''Hype Abis'' (kosam ɓuuɓɗam keertiiɗam). Heewɓe e ñamri Indomie ko Nunuk Nuraini, golloowo e fedde njuumri njuumri to Indofood, tagi ɗum en.
Ɓoornugol suukara Indomie ina waɗi mbaydiiji ''Rasa Kaldu Ayam'' (ɓuuɓri ɓuuɓri cow), ''Rasa Kaldu Udang'' (ɓuuɓri ɓuuɓri ƴiiƴam), ''Rasa Soto Mie'' (ɓuuɓri Soto mie walla ɓuuɓri leɗɗe), e ''Rasa Soto Spesial'' (ɓuuɓri Soto keeriindi e ɓuuɓri ''Koya'' ). Ina woodi kadi ñamri suukara noodle ''Beef'' e ''Leɗɗe'' (vegetarian) e nder luumooji cuɓaaɗi e nder njulaagu. E lewru Yarkomaa 2025, ɓuuɓri kesiri ''Rasa Soto Koya Nagih'' (ɓuuɓri Soto e ɓuuɓri ''Koya'' waɗndi e ɓuuɓri ) e ''Rasa Soto Koya Pedas Dower'' (ɓuuɓri Soto e ɓuuɓri ''Koya'' ɓuuɓndi) mbaɗaama e nder leydi Indoneesi.
=== ''Mi Goreng'' ===
[[File:Indomie_Mie_Goreng_Iga_Penyet_1.JPG|thumb|Indomie ''Mi Goreng Iga penyet'' (kosam na’i ɓuuɓɗam) ɓuuɓɗam, ɓuuɓnaama e egg ɓuuɓɗo e leɗɗe.]]
Limre ''Mi Goreng'' ( ɓuuɓnde ) nde njuumri ɓuuɓndi tuugii ko e ñaamdu Indoneesi biyeteeɗo ''mie goreng'' (njuumri ɓuuɓndi). Nde naati e luumo hee ko e hitaande 1983, nde renndini ko Amerik worgo, [[Yuroopu|Orop]], Afrik, Ostarali, e diiwanuuji keewɗi e nder [[Aasiya|Asii]] . Ɗe njeeyaa ko e paɗe ceertuɗe teddeendi ko ina tolnoo e 85 grams (3.0 oz) e ina waɗi saakuuji ɗiɗi ɓuuɓɗi. Gooto ina waɗi soya mbelɗo, ɓuuɓri cili, e nebam ɓuuɓɗam ; e goɗɗo o ina waɗi powle ɓuuɓɗe e ɓuuɓri ɓuuɓndi. E nder won e diiwanuuji, ''Mi Goreng'' ina tawee kadi e paɗe ''Jumbo'' (mawɗe), ko ɓuri mawnude e teddeendi mum ko 127–129 g (4,5 haa 4,6 oz) .
Liggol ngol ina tawee e ''Mi Goreng'' (noodle ɓuuɓɗe asliije, ina tawee kadi e njuumri ɓuuɓndi e ɓuuɓri chili e nder duuɗe Java e Bali to Indoneesi, kam e to [[Osterliya|Ostarali]], [[Kanada|Kanadaa]], e [[Dowlaaji Dentuɗi|Amerik]] ), ''Mi Goreng Pedas'' (noodle ɓuuɓɗe ɓuuɓɗe e tewbuuli ɓuuɓɗi), ''Mi Goreng Rasa Ayam Panggang'' (noodle ɓuuɓɗe ɓuuɓɗe e ɓuuɓɗe barbecue, ɓuuɓɗe ɓuuɓɗe barbecue e dow ɓuuɓɗe barbecue luumooji), e ''Mi Goreng Rasa Sate'' ( Noodle ɓuuɓɗe ɗe njuumri Satay e njuumri ɓuuɓndi; hannde ko Taywaan e Ostarali tan heɓetee). Leɗɗe tati gadane ɗee ina tawee kadi e mbaydiiji noodle cup e nder luumooji eksport. Ina woodi kadi ''Mi Goreng Rasa Cabe Ijo'' walla ''Mi Goreng Perisa Cili Hijau'' (kosam ɓuuɓɗam ɗam ɓuuɓɗam ; ina heɓee tan to Indoneesi, [[Malaysiya|Malesi]], [[Aarabe Sawdiyanke|Arabi Sawdit]], e Taywaan), ''Mi Goreng Rasa Iga Penyet'' (kosam ''ɗam'' ɓuuɓɗam ɗam ɓuuɓɗam; ina tawee e Indoneesi, [[Wiyetnam|Vietnam]], e luumooji njulaagu jooni ɗii). ina tawee e leydi Malesi), ''Mi Goreng Rasa Sambal Matah'' ( kosam ɓuuɓɗam e ɓuuɓri Bali ; gila ndeen ɗum woppitaa), ''Mi Goreng Rasa Sambal Rika-Rika'' ( kosam ɓuuɓɗam e ɓuuɓri Minahasan ), e ''Mi Goreng Kriuuk Pedas'' (kosam ɓuuɓɗam e njuumri ɓuuɓndi ɓuuɓndi). Tato gadiiɗe ɗee ina tawee tan e leydi Indoneesi. Feere ''Jumbo'' ndee ina heɓoo tan e ''Mi Goreng'' (kosam ɓuuɓɗam asliɗam e njuumri ɓuuɓndi), ''Mi Goreng Rasa Ayam Panggang'' (nusam ɓuuɓɗam ɓuuɓɗam e ɓuuɓri cowgal barbecue e garnirgol leɗɗe joorɗe), e ''Mi Goreng Rendang'' (kusam ɓuuɓɗam ɓuuɓɗam e ɓuuɓri Krendangz).
=== Feereeji goɗɗi ===
''Indomie Kuliner Indoneesi'' ko sifaaji ñaamdu aadaaji Indoneesi, ko wayi no ''Mie Aceh'' (noodle ɓuuɓɗo Acehnaaɓe e tiggu ɓuuɓɗo), ''Mi Goreng Rasa Ayam Pop'' (noodle ɓuuɓɗo e ɓuuɓri aawdi), ''Mi Goreng Rasa Cakalang'' (kosam ɓuuɓɗam e ɓuuɓri tuna skipjack ), Mi ''Goreng'' ''Rasa Rasa Rendangka'' (kosam ɓuuɓɗam e ɓuuɓri tuna). (Nguurndam Soto Makassarese), ''Rasa Empal Gentong'' (Nguurndam suukara nagge e nder pot loope Cirebonese), ''Rasa [[Mie celor|Mie Celor]]'' (ñaamde suukara ɓuuɓɗo e krevet coco), ''Rasa Mie kocok Bandung'' (ñaamde suukara ɓuuɓɗo nagge Bandung), ''Rasa'' ''Rawon Pedas Mercon'' (Nguurndam suukara ɓuuɓɗam Java fuɗnaange). ɓuuɓri), ''rasa soto banjar limau kuit'' (soto banjar e ɓuuɓri lime kaffir ), ''rasa soto lamongan'' (sabor soto lamongan), ''rasa soto medan'' (sabor soto medanese), e ''rasa soto padang'' (sabor soto padang).
[[File:Indomie_pancit_canton1.jpg|right|thumb|200x200px|Ko woni e nder kanton pancit Indomie]]
''Mi Keriting'' (curly noodle) is the premium variant with additional toppings. It is available in ''Rasa Ayam Panggang'' (grilled chicken flavour with separate soup), ''Goreng Spesial'' (special fried curly noodle), and ''Salted Egg'' flavour fried curly noodles. There are also ''Real Meat'' fried curly noodles variants with real chicken meat, available in ''Mushroom Chicken'' and ''Pepper Chicken'' flavours.
Sereeji ''Hype Abis'' ko mbaydiiji jogiiɗi ɓuuɓri keeriindi, ɗi naatnaa e cagataagal kitaale 2010, ɗi keɓaa tan ko e leydi Indoneesi. Feereeji ɗii ina njeyaa heen ''Mi Goreng Rasa Ayam Geprek'' (mi Goreng Rasa Ayam Geprek (noodle ɓuuɓɗo ɓuuɓɗo, ɓuuɓɗo ɓuuɓɗo, naataaɗo e fuɗɗoode hitaande 2019), ''Rasa Seblak Hot Jeletot'' (ɓuuɓri suukara ɓuuɓɗo Sundaan, naataaɗo e fuɗɗoode hitaande 2020), ''Mi Gorengcy Rebabsa'' ɓuuɓɗo ɓuuɓɗo Noodles, naatnaaɗe e lewru suwee 2022), e ''Mi Nyemek Ala Banglahdes’e Rasa Kari'' ''('' noodles Bangladesh e ɓuuɓri kari), naatnaaɗe e lewru suwee 2025 mawninde duuɓi 30 Chitato, ina heɓee gila lewru mee 2019, e ''Mieghetti Rasa Bolognese'' ( noodle ɓuuɓɗo e ɓuuɓri ɓuuɓri ), ina heɓee gila puɗal hitaande 2021 haa 2022.
Sereeji ''Ramen Japon'', peeñɗi e lewru marse 2023, ina tawee e ɓuuɓri suukara ɓuuɓri ''Shoyu'', ɓuuɓri ɓuuɓri ''Takoyaki'' (hono Yakisoba), e ɓuuɓri ɓuuɓri ''Tori Miso'' . Gila lewru desaambar 2023, seppooji Ramen Japon ina tawee kadi e noodles suukara ɓuuɓɗo ''Tori Kara'' (kuɗol ɓuuɓngol). <sup class="noprint Inline-Template Template-Fact" style="white-space:nowrap;">[ ''<nowiki><span title="This claim needs references to reliable sources. (January 2024)">ciimtol ina haani</span></nowiki>'' ]</sup>
Sereeji ''Ramyeon koreeji'', puɗɗiiɗi e lewru oktoobar 2024, ina tawee e ɓuuɓri ɓuuɓri ''Fiery Chikin'' (kuɗol ɓuuɓngol), ɓuuɓri ɓuuɓri ''K-Rosé'' ( sauce rosé ), e ɓuuɓri ɓuuɓri ''Spicy Ramyeon'' (suukara ɓuuɓɗo).
Sereeji Indomie Mi Goreng [[Filipiin]] ina mbaɗi njuumri ɓuuɓndi e kanton pancit .
== Pop Mie ==
Pop Mie ko marque noodle cup instant ko woni marque leslese Indomie, gadano yaltude e Indoneesi e hitaande 1987. [1] Feere suukara ndee ina tawee e Rasa Ayam (ɓuuɓri aawdi), Rasa Ayam Bawang (ɓuuɓri aawdi tiggu), Rasa Baso (ɓuuɓri ɓiɗɓe leɗɗe ), Rasa Kari Ayto cur (ɓuuɓri kosam ). ɓuuɓri soto aawdi). Feere Pop Mie Goreng ndee ina tawee e Mi Goreng Spesial (kosam ɓuuɓɗam keeriiɗo) e Mi Goreng Pedas (kosam ɓuuɓɗam ɓuuɓɗam e ɓuuɓɗam). Ina woodi kadi sifaa ɓuuɓɗo biyeteeɗo Pedes Dower (suukara ɓuuɓɗo e ɓuuɓri ndiwri) e Pedes Gledek (suukara ɓuuɓɗo ɓuuɓɗo), naatnaa e hitaande 2018 e 2019, kam e mbaydi suukara e maaro yoorɗo biyeteeɗo Pake Nasi Rakento So, mo heɓetee tan ko e hitaande So 2020. E lewru Duujal 2022, mbaydi kesiri ndi Pedas Dower Rasa Pangsit Jontor (suukara ɓuuɓɗo ɓuuɓɗo) yaltinaa.
[[File:Indomie_booth_20220801a.jpg|thumb|Boot Indomie to leydi Taiwan]]
== Yaasi leydi Indoneesi ==
=== Naajeeriya ===
[[File:Indomie_Igbo_Advert,_Abia.JPG|thumb|[[Igbo|Igbo ɗemngal]] jeeyngal ngam Indomie to [[Naajeeriya|leydi Naajeeriya]]]]
To leydi Najeriya, Indomie fuɗɗii ko e kitaale 1980, ko Dufil Prima Foods, fedde nde Indofood e fedde Tolaram, nde Singapuur, feewnata ɗum. Ina tawee e ɓuuɓri ndiwri, ndiwri tiggu, suukara pepper ndiwri, e ɓuuɓri noodles frit oriental. Ina woodi kadi Indomie relish variant e nder weltaare aawdi e weltaare geec.
Indomie Nigeria ɗon hokka juulde hokkugo ceede hitaande fuu ngam anndingo, mawningo, e hokkugo sukaaɓe Naajeeriya jaambaaro ɓaawo kuuɗe njiylawu cemmbiɗɗe.
Lowre Indomie nder Naajeeriya waɗi Naajeeriya'en ɗuɗɓe ɗon nuɗɗina Indomie ɗum kuuje Naajeeriya.
=== Paula ===
To [[Turkiya|leydi Turki]], Indomie ina heɓoo e ɓiɗɓe leɗɗe, leɗɗe, kari, keeriiɗo, soya, ɓuuɓɗo e ɓuuɓɗo, e ɓuuɓri nagge.
=== Serbi ===
Indomie ina feewnee to [[Serbiya|Serbi]] gila 2016 e IndoAdriatic Industry, peewnoowo geɗe Indomie jogiiɗe yamiroore, ko kañum woni peewnoowo mawɗo ngam luumo Orop. Nde yaawi, nde wonti huunde yiɗnde e nder luumo Serbi.
=== Pakistaan ===
Indomie ko peewniraa to [[Pakistan|Pakistaan]] ko Pinehill Private Limited, peewnoowo lisaas. Sosiyetee oo fuɗɗiima naatde e geɗe Indomie hade mum sosde nokku peewnugol to Faisalabad ngam huutoraade luural nder leydi. Kosam ɗam ina tawee e nokku hee ko wayi no Masala kosam, Chatkhara ɓiɗɓe leɗɗe, Tarka limoŋ, e ɓiɗɓe leɗɗe. <sup class="noprint Inline-Template Template-Fact" style="white-space:nowrap;">[ ''<nowiki><span title="This claim needs references to reliable sources. (December 2025)">ciimtol ina haani</span></nowiki>'' ]</sup>
== Banɗe e siftorde ==
E lewru oktoobar 2010 laamu Taiwan habri wonde Indomie yeeyeteeɗo toon oo ina waɗi geɗe ɗiɗi kaɗaaɗe, hono benzoat sodium, e metil p-hidroksibenzoat, kuutorteeɗe ngam waɗde cosgol. Caɗeele ɗiɗi mawɗe e nder Hong Kong kadi ngoppii yeeyde noodles Indomie e nder sahaa gooto.
E lewru abriil 2023, Malesi e Taywaan ciftinii noodles Indomie "special chicken" caggal nde juɓɓule cellal Malesi e Taywaan njiyti oksidaa etileen e nder geɗel ngel.
== Tuugnorgal ==
[[Category:Pages with unreviewed translations]]
dppxi10ows9jiaz5p2zm3kp54fhbl48
172360
172355
2026-06-05T11:29:12Z
Fulani215
7983
/* Himobe */ fixed typo
172360
wikitext
text/x-wiki
{{databox}}
'''Indomie''' ko marque noodle ɓuuɓɗo mo sosiyetee Indofood mo Indoneesi feewnata . Indomie ina jeyaa e peewnoowo noodle instant ɓurɗo mawnude e winndere ndee, ina waɗi 17 usineeji. Ko ina ɓura miliyaaruuji 19 paɗe Indomie ina peewnee hitaande kala, ina njaltinee e ko ina ɓura 80 leydi. Indomie ɓuri feewnireede ko e leydi Indoneesi gila e fuɗɗoode mum e hitaande 1972. Kadi ina feewnee e leydi Nijeer gila 1995, e leydi Turki gila e hitaande 2010, e leydi Serbi gila e hitaande 2016. Gila e nder leydi hee e kitaale 1980, Indomie ina ɓeydoo heewde yimɓe e nder leyɗeele Afrik.
== Ɓawo ==
=== Tariya ===
Innde Indomie ko portmanteau ummoraade e ''Indo'' ngam "Indoneesi" e ''mie'', binndol ɓooyngol e helmere Indoneesi ngam " noodles ", ''mi'' .
Noodleeji ɓuuɓɗi naati e luumo Indoneesi ko e hitaande 1969. Indofood ina jeyaa e sosiyeteeji ɓurɗi mawnude e Indoneesi, ko Sudono Salim (1916–2012), jom jawdi en Indoneesi, jogiiɗo kadi Miiluuji muurɗi Bogasari, sosi ɗum e hitaande 1982.
Marque noodle instant Indomie fuɗɗii feewneede ko e ''lewru'' ''suwee'' 1972 e PT Sanmaru Food Manufacturing Co Nguura yaltinii mbaydi mum gadani yoorndi (ko ñamlata tawa alaa suukara), ''Indomie Mi Goreng'' ( noodles frites ), ko yaawi wonti ko heewi e luumo Indoneesi.
E hitaande 1984, PT Sanmaru Food heɓi PT Sarimi Asli Jaya, jeyaaɗo e njulaagu Bogasari, hade mum en hawrude e PT Indofood Sukses Makmur Tbk e hitaande
Indomie heɓi njeenaaje keewɗe, ina heen njeenaari Index Losanne (LIP), njeenaari ɓurndi moƴƴude e marke Indoneesi (IBBA), njeenaari ad ɓurndi moƴƴude, njeenaari wellitaare soodooɓe Indoneesi (ICSA), e njeenaari ɓurndi moƴƴude e paaspooruuji Indoneesi.
=== Wakkati ===
[[File:Noodles_in_Ghana.jpg|thumb|Indomie to [[Gana|leydi Gana]]]]
* 1972 : Indomie fuɗɗii naatde e luumo to Indoneesi, ko fedde PT Sanmaru peewnugol nguura feewni ɗum.
* 1982 : Indomie yaltinii mbaydi kesiri mbaydi Indomie "Mi Goreng" tuugniindi e ñaamdu Indoneesi " Mie goreng ", Indomie renndini ko leyɗeele keewɗe rewrude e njeeygu.
* 1988 : Indomie naati e leydi Nijeer rewrude e njeeygu ummoraade Indoneesi.
* 1995: Indomie udditi gollorde mum gadane peewnugol e nder leydi Nijeer e les njiimaandi Dufil Prima Foods – gollorde peewnugol noodles instant gadane e nder leydi Nijeer, kadi ko kañum woni ɓurɗo mawnude e nder Afrik.
* 2005 : Indomie foolii deftere Guinness e cate "Packet ɓurɗo mawnude e noodles instant" nde sosi packet mo 3,4mx 2,355mx 0,47m, teddeendi mum ko 664,938 kg, ɗum noon ko hedde laabi 8 000 teddeendi paaspoor keeriiɗo mo njuumri njuumri. Nde waɗiraa ko huutoraade geɗe baɗɗe no pack noodles instant jooni nii, nde seedtinaama ina fotnoo ñaameede e neɗɗo.
* 13 Duujal 2009 : Roger Ebert waɗti Indomie e "Dokke Noel sappo e ɗiɗi" mum.
* 3 lewru Yarkomaa 2010 : Indomie yaltinii diidi mum kesi to Indoneesi. Ndeeɗoo feere fuɗɗii huutoreede e nder luumooji eksport ko e cakkital kitaale 2010, lomtii feere 2005–2009, tawi ko Filipiin e Hong Kong ngoni leyɗe cakkitiiɗe ƴettude ndee feere e lewru feebariyee e lewru suwee 2022, lomtii feere 2001–2004.
* 7 oktoobar 2010 : to Taipei, Biro cellal renndo diiwaan Taipei habri wonde kosam ɗam ina tawee e geɗe Indomie instant noodle, yamiri yeeyooɓe ɓee fof yo njaltin geɗe ɗee e luumo hee. Ñalnde 11 oktoobar, Indofood yaltinii bayyinaango laawɗungo : « Sosiyetee oo ina sikki wonde ciimtol cakkitiingol ngol e nder jaayɗe Taiwan ummorii ko e geɗe noodle instant peewnaaɗe e ICBP ɗe njiɗaa huutoreede e luumo Taiwan ». Laamu toon oo gila ndeen jaɓii geɗe noodle instant ɗee naatde e luumo Taiwan ñalnde 6 mee 2011.
* 11 lewru Yarkomaa 2016 : Jimoowo-winndoowo Ostarali biyeteeɗo Courtney Barnett yaltinii jimol, « paɗe tati e ñalawma » ko fayti e Mi goreng e nder deftere mum wiyeteende Milk!
* 31 oktoobar 2024 : Indomie toɗɗii fedde sukaaɓe rewɓe Koree worgo wiyeteende NewJeans ngam wonde ammbasadeer mum winndereejo ngam ''Mi Goreng'', kam e ammbasadeer marke nokkuyankeewo ngam seppooji ''Ramyeon Koree'' to Indoneesi.
== Geɗe ==
[[File:2016_Indomie_Mi_Goreng_Rendang_NL_01.jpg|thumb|Ko woni e nder paaspoor ''mi goreng rendang'']]
Noodles Indomie ina waɗi markeeji e mbaydiiji keewɗi. Marque oo feccii ko e cate joy geɗe : ''Indomie goreng'' (kosam ɓuuɓɗam ñamlaaɗam tawa alaa suukara), ''Indomie kuah'' (kosam ɗam ina waɗi suukara), ''Kuliner Indoneesi'' ( kosam Indoneesi ), ''Mi Keriting'' (kosam ɓuuɓɗam ɓurɗam moƴƴude), e ''Hype Abis'' (kosam ɓuuɓɗam keertiiɗam). Heewɓe e ñamri Indomie ko Nunuk Nuraini, golloowo e fedde njuumri njuumri to Indofood, tagi ɗum en.
Ɓoornugol suukara Indomie ina waɗi mbaydiiji ''Rasa Kaldu Ayam'' (ɓuuɓri ɓuuɓri cow), ''Rasa Kaldu Udang'' (ɓuuɓri ɓuuɓri ƴiiƴam), ''Rasa Soto Mie'' (ɓuuɓri Soto mie walla ɓuuɓri leɗɗe), e ''Rasa Soto Spesial'' (ɓuuɓri Soto keeriindi e ɓuuɓri ''Koya'' ). Ina woodi kadi ñamri suukara noodle ''Beef'' e ''Leɗɗe'' (vegetarian) e nder luumooji cuɓaaɗi e nder njulaagu. E lewru Yarkomaa 2025, ɓuuɓri kesiri ''Rasa Soto Koya Nagih'' (ɓuuɓri Soto e ɓuuɓri ''Koya'' waɗndi e ɓuuɓri ) e ''Rasa Soto Koya Pedas Dower'' (ɓuuɓri Soto e ɓuuɓri ''Koya'' ɓuuɓndi) mbaɗaama e nder leydi Indoneesi.
=== ''Mi Goreng'' ===
[[File:Indomie_Mie_Goreng_Iga_Penyet_1.JPG|thumb|Indomie ''Mi Goreng Iga penyet'' (kosam na’i ɓuuɓɗam) ɓuuɓɗam, ɓuuɓnaama e egg ɓuuɓɗo e leɗɗe.]]
Limre ''Mi Goreng'' ( ɓuuɓnde ) nde njuumri ɓuuɓndi tuugii ko e ñaamdu Indoneesi biyeteeɗo ''mie goreng'' (njuumri ɓuuɓndi). Nde naati e luumo hee ko e hitaande 1983, nde renndini ko Amerik worgo, [[Yuroopu|Orop]], Afrik, Ostarali, e diiwanuuji keewɗi e nder [[Aasiya|Asii]] . Ɗe njeeyaa ko e paɗe ceertuɗe teddeendi ko ina tolnoo e 85 grams (3.0 oz) e ina waɗi saakuuji ɗiɗi ɓuuɓɗi. Gooto ina waɗi soya mbelɗo, ɓuuɓri cili, e nebam ɓuuɓɗam ; e goɗɗo o ina waɗi powle ɓuuɓɗe e ɓuuɓri ɓuuɓndi. E nder won e diiwanuuji, ''Mi Goreng'' ina tawee kadi e paɗe ''Jumbo'' (mawɗe), ko ɓuri mawnude e teddeendi mum ko 127–129 g (4,5 haa 4,6 oz) .
Liggol ngol ina tawee e ''Mi Goreng'' (noodle ɓuuɓɗe asliije, ina tawee kadi e njuumri ɓuuɓndi e ɓuuɓri chili e nder duuɗe Java e Bali to Indoneesi, kam e to [[Osterliya|Ostarali]], [[Kanada|Kanadaa]], e [[Dowlaaji Dentuɗi|Amerik]] ), ''Mi Goreng Pedas'' (noodle ɓuuɓɗe ɓuuɓɗe e tewbuuli ɓuuɓɗi), ''Mi Goreng Rasa Ayam Panggang'' (noodle ɓuuɓɗe ɓuuɓɗe e ɓuuɓɗe barbecue, ɓuuɓɗe ɓuuɓɗe barbecue e dow ɓuuɓɗe barbecue luumooji), e ''Mi Goreng Rasa Sate'' ( Noodle ɓuuɓɗe ɗe njuumri Satay e njuumri ɓuuɓndi; hannde ko Taywaan e Ostarali tan heɓetee). Leɗɗe tati gadane ɗee ina tawee kadi e mbaydiiji noodle cup e nder luumooji eksport. Ina woodi kadi ''Mi Goreng Rasa Cabe Ijo'' walla ''Mi Goreng Perisa Cili Hijau'' (kosam ɓuuɓɗam ɗam ɓuuɓɗam ; ina heɓee tan to Indoneesi, [[Malaysiya|Malesi]], [[Aarabe Sawdiyanke|Arabi Sawdit]], e Taywaan), ''Mi Goreng Rasa Iga Penyet'' (kosam ''ɗam'' ɓuuɓɗam ɗam ɓuuɓɗam; ina tawee e Indoneesi, [[Wiyetnam|Vietnam]], e luumooji njulaagu jooni ɗii). ina tawee e leydi Malesi), ''Mi Goreng Rasa Sambal Matah'' ( kosam ɓuuɓɗam e ɓuuɓri Bali ; gila ndeen ɗum woppitaa), ''Mi Goreng Rasa Sambal Rika-Rika'' ( kosam ɓuuɓɗam e ɓuuɓri Minahasan ), e ''Mi Goreng Kriuuk Pedas'' (kosam ɓuuɓɗam e njuumri ɓuuɓndi ɓuuɓndi). Tato gadiiɗe ɗee ina tawee tan e leydi Indoneesi. Feere ''Jumbo'' ndee ina heɓoo tan e ''Mi Goreng'' (kosam ɓuuɓɗam asliɗam e njuumri ɓuuɓndi), ''Mi Goreng Rasa Ayam Panggang'' (nusam ɓuuɓɗam ɓuuɓɗam e ɓuuɓri cowgal barbecue e garnirgol leɗɗe joorɗe), e ''Mi Goreng Rendang'' (kusam ɓuuɓɗam ɓuuɓɗam e ɓuuɓri Krendangz).
=== Feereeji goɗɗi ===
''Indomie Kuliner Indoneesi'' ko sifaaji ñaamdu aadaaji Indoneesi, ko wayi no ''Mie Aceh'' (noodle ɓuuɓɗo Acehnaaɓe e tiggu ɓuuɓɗo), ''Mi Goreng Rasa Ayam Pop'' (noodle ɓuuɓɗo e ɓuuɓri aawdi), ''Mi Goreng Rasa Cakalang'' (kosam ɓuuɓɗam e ɓuuɓri tuna skipjack ), Mi ''Goreng'' ''Rasa Rasa Rendangka'' (kosam ɓuuɓɗam e ɓuuɓri tuna). (Nguurndam Soto Makassarese), ''Rasa Empal Gentong'' (Nguurndam suukara nagge e nder pot loope Cirebonese), ''Rasa [[Mie celor|Mie Celor]]'' (ñaamde suukara ɓuuɓɗo e krevet coco), ''Rasa Mie kocok Bandung'' (ñaamde suukara ɓuuɓɗo nagge Bandung), ''Rasa'' ''Rawon Pedas Mercon'' (Nguurndam suukara ɓuuɓɗam Java fuɗnaange). ɓuuɓri), ''rasa soto banjar limau kuit'' (soto banjar e ɓuuɓri lime kaffir ), ''rasa soto lamongan'' (sabor soto lamongan), ''rasa soto medan'' (sabor soto medanese), e ''rasa soto padang'' (sabor soto padang).
[[File:Indomie_pancit_canton1.jpg|right|thumb|200x200px|Ko woni e nder kanton pancit Indomie]]
''Mi Keriting'' (curly noodle) is the premium variant with additional toppings. It is available in ''Rasa Ayam Panggang'' (grilled chicken flavour with separate soup), ''Goreng Spesial'' (special fried curly noodle), and ''Salted Egg'' flavour fried curly noodles. There are also ''Real Meat'' fried curly noodles variants with real chicken meat, available in ''Mushroom Chicken'' and ''Pepper Chicken'' flavours.
Sereeji ''Hype Abis'' ko mbaydiiji jogiiɗi ɓuuɓri keeriindi, ɗi naatnaa e cagataagal kitaale 2010, ɗi keɓaa tan ko e leydi Indoneesi. Feereeji ɗii ina njeyaa heen ''Mi Goreng Rasa Ayam Geprek'' (mi Goreng Rasa Ayam Geprek (noodle ɓuuɓɗo ɓuuɓɗo, ɓuuɓɗo ɓuuɓɗo, naataaɗo e fuɗɗoode hitaande 2019), ''Rasa Seblak Hot Jeletot'' (ɓuuɓri suukara ɓuuɓɗo Sundaan, naataaɗo e fuɗɗoode hitaande 2020), ''Mi Gorengcy Rebabsa'' ɓuuɓɗo ɓuuɓɗo Noodles, naatnaaɗe e lewru suwee 2022), e ''Mi Nyemek Ala Banglahdes’e Rasa Kari'' ''('' noodles Bangladesh e ɓuuɓri kari), naatnaaɗe e lewru suwee 2025 mawninde duuɓi 30 Chitato, ina heɓee gila lewru mee 2019, e ''Mieghetti Rasa Bolognese'' ( noodle ɓuuɓɗo e ɓuuɓri ɓuuɓri ), ina heɓee gila puɗal hitaande 2021 haa 2022.
Sereeji ''Ramen Japon'', peeñɗi e lewru marse 2023, ina tawee e ɓuuɓri suukara ɓuuɓri ''Shoyu'', ɓuuɓri ɓuuɓri ''Takoyaki'' (hono Yakisoba), e ɓuuɓri ɓuuɓri ''Tori Miso'' . Gila lewru desaambar 2023, seppooji Ramen Japon ina tawee kadi e noodles suukara ɓuuɓɗo ''Tori Kara'' (kuɗol ɓuuɓngol). <sup class="noprint Inline-Template Template-Fact" style="white-space:nowrap;">[ ''<nowiki><span title="This claim needs references to reliable sources. (January 2024)">ciimtol ina haani</span></nowiki>'' ]</sup>
Sereeji ''Ramyeon koreeji'', puɗɗiiɗi e lewru oktoobar 2024, ina tawee e ɓuuɓri ɓuuɓri ''Fiery Chikin'' (kuɗol ɓuuɓngol), ɓuuɓri ɓuuɓri ''K-Rosé'' ( sauce rosé ), e ɓuuɓri ɓuuɓri ''Spicy Ramyeon'' (suukara ɓuuɓɗo).
Sereeji Indomie Mi Goreng [[Filipiin]] ina mbaɗi njuumri ɓuuɓndi e kanton pancit .
== Pop Mie ==
Pop Mie ko marque noodle cup instant ko woni marque leslese Indomie, gadano yaltude e Indoneesi e hitaande 1987. [1] Feere suukara ndee ina tawee e Rasa Ayam (ɓuuɓri aawdi), Rasa Ayam Bawang (ɓuuɓri aawdi tiggu), Rasa Baso (ɓuuɓri ɓiɗɓe leɗɗe ), Rasa Kari Ayto cur (ɓuuɓri kosam ). ɓuuɓri soto aawdi). Feere Pop Mie Goreng ndee ina tawee e Mi Goreng Spesial (kosam ɓuuɓɗam keeriiɗo) e Mi Goreng Pedas (kosam ɓuuɓɗam ɓuuɓɗam e ɓuuɓɗam). Ina woodi kadi sifaa ɓuuɓɗo biyeteeɗo Pedes Dower (suukara ɓuuɓɗo e ɓuuɓri ndiwri) e Pedes Gledek (suukara ɓuuɓɗo ɓuuɓɗo), naatnaa e hitaande 2018 e 2019, kam e mbaydi suukara e maaro yoorɗo biyeteeɗo Pake Nasi Rakento So, mo heɓetee tan ko e hitaande So 2020. E lewru Duujal 2022, mbaydi kesiri ndi Pedas Dower Rasa Pangsit Jontor (suukara ɓuuɓɗo ɓuuɓɗo) yaltinaa.
[[File:Indomie_booth_20220801a.jpg|thumb|Boot Indomie to leydi Taiwan]]
== Yaasi leydi Indoneesi ==
=== Naajeeriya ===
[[File:Indomie_Igbo_Advert,_Abia.JPG|thumb|[[Igbo|Igbo ɗemngal]] jeeyngal ngam Indomie to [[Naajeeriya|leydi Naajeeriya]]]]
To leydi Najeriya, Indomie fuɗɗii ko e kitaale 1980, ko Dufil Prima Foods, fedde nde Indofood e fedde Tolaram, nde Singapuur, feewnata ɗum. Ina tawee e ɓuuɓri ndiwri, ndiwri tiggu, suukara pepper ndiwri, e ɓuuɓri noodles frit oriental. Ina woodi kadi Indomie relish variant e nder weltaare aawdi e weltaare geec.
Indomie Nigeria ɗon hokka juulde hokkugo ceede hitaande fuu ngam anndingo, mawningo, e hokkugo sukaaɓe Naajeeriya jaambaaro ɓaawo kuuɗe njiylawu cemmbiɗɗe.
Lowre Indomie nder Naajeeriya waɗi Naajeeriya'en ɗuɗɓe ɗon nuɗɗina Indomie ɗum kuuje Naajeeriya.
=== Paula ===
To [[Turkiya|leydi Turki]], Indomie ina heɓoo e ɓiɗɓe leɗɗe, leɗɗe, kari, keeriiɗo, soya, ɓuuɓɗo e ɓuuɓɗo, e ɓuuɓri nagge.
=== Serbi ===
Indomie ina feewnee to [[Serbiya|Serbi]] gila 2016 e IndoAdriatic Industry, peewnoowo geɗe Indomie jogiiɗe yamiroore, ko kañum woni peewnoowo mawɗo ngam luumo Orop. Nde yaawi, nde wonti huunde yiɗnde e nder luumo Serbi.
=== Pakistaan ===
Indomie ko peewniraa to [[Pakistan|Pakistaan]] ko Pinehill Private Limited, peewnoowo lisaas. Sosiyetee oo fuɗɗiima naatde e geɗe Indomie hade mum sosde nokku peewnugol to Faisalabad ngam huutoraade luural nder leydi. Kosam ɗam ina tawee e nokku hee ko wayi no Masala kosam, Chatkhara ɓiɗɓe leɗɗe, Tarka limoŋ, e ɓiɗɓe leɗɗe. <sup class="noprint Inline-Template Template-Fact" style="white-space:nowrap;">[ ''<nowiki><span title="This claim needs references to reliable sources. (December 2025)">ciimtol ina haani</span></nowiki>'' ]</sup>
== Banɗe e siftorde ==
E lewru oktoobar 2010 laamu Taiwan habri wonde Indomie yeeyeteeɗo toon oo ina waɗi geɗe ɗiɗi kaɗaaɗe, hono benzoat sodium, e metil p-hidroksibenzoat, kuutorteeɗe ngam waɗde cosgol. Caɗeele ɗiɗi mawɗe e nder Hong Kong kadi ngoppii yeeyde noodles Indomie e nder sahaa gooto.
E lewru abriil 2023, Malesi e Taywaan ciftinii noodles Indomie "special chicken" caggal nde juɓɓule cellal Malesi e Taywaan njiyti oksidaa etileen e nder geɗel ngel.
== Himobe ==
[[Category:Pages with unreviewed translations]]
6ac35hipy131acjbaqbz3ht42cbp30x
172361
172360
2026-06-05T11:30:48Z
Fulani215
7983
/* Mi Goreng */ fixed typo
172361
wikitext
text/x-wiki
{{databox}}
'''Indomie''' ko marque noodle ɓuuɓɗo mo sosiyetee Indofood mo Indoneesi feewnata . Indomie ina jeyaa e peewnoowo noodle instant ɓurɗo mawnude e winndere ndee, ina waɗi 17 usineeji. Ko ina ɓura miliyaaruuji 19 paɗe Indomie ina peewnee hitaande kala, ina njaltinee e ko ina ɓura 80 leydi. Indomie ɓuri feewnireede ko e leydi Indoneesi gila e fuɗɗoode mum e hitaande 1972. Kadi ina feewnee e leydi Nijeer gila 1995, e leydi Turki gila e hitaande 2010, e leydi Serbi gila e hitaande 2016. Gila e nder leydi hee e kitaale 1980, Indomie ina ɓeydoo heewde yimɓe e nder leyɗeele Afrik.
== Ɓawo ==
=== Tariya ===
Innde Indomie ko portmanteau ummoraade e ''Indo'' ngam "Indoneesi" e ''mie'', binndol ɓooyngol e helmere Indoneesi ngam " noodles ", ''mi'' .
Noodleeji ɓuuɓɗi naati e luumo Indoneesi ko e hitaande 1969. Indofood ina jeyaa e sosiyeteeji ɓurɗi mawnude e Indoneesi, ko Sudono Salim (1916–2012), jom jawdi en Indoneesi, jogiiɗo kadi Miiluuji muurɗi Bogasari, sosi ɗum e hitaande 1982.
Marque noodle instant Indomie fuɗɗii feewneede ko e ''lewru'' ''suwee'' 1972 e PT Sanmaru Food Manufacturing Co Nguura yaltinii mbaydi mum gadani yoorndi (ko ñamlata tawa alaa suukara), ''Indomie Mi Goreng'' ( noodles frites ), ko yaawi wonti ko heewi e luumo Indoneesi.
E hitaande 1984, PT Sanmaru Food heɓi PT Sarimi Asli Jaya, jeyaaɗo e njulaagu Bogasari, hade mum en hawrude e PT Indofood Sukses Makmur Tbk e hitaande
Indomie heɓi njeenaaje keewɗe, ina heen njeenaari Index Losanne (LIP), njeenaari ɓurndi moƴƴude e marke Indoneesi (IBBA), njeenaari ad ɓurndi moƴƴude, njeenaari wellitaare soodooɓe Indoneesi (ICSA), e njeenaari ɓurndi moƴƴude e paaspooruuji Indoneesi.
=== Wakkati ===
[[File:Noodles_in_Ghana.jpg|thumb|Indomie to [[Gana|leydi Gana]]]]
* 1972 : Indomie fuɗɗii naatde e luumo to Indoneesi, ko fedde PT Sanmaru peewnugol nguura feewni ɗum.
* 1982 : Indomie yaltinii mbaydi kesiri mbaydi Indomie "Mi Goreng" tuugniindi e ñaamdu Indoneesi " Mie goreng ", Indomie renndini ko leyɗeele keewɗe rewrude e njeeygu.
* 1988 : Indomie naati e leydi Nijeer rewrude e njeeygu ummoraade Indoneesi.
* 1995: Indomie udditi gollorde mum gadane peewnugol e nder leydi Nijeer e les njiimaandi Dufil Prima Foods – gollorde peewnugol noodles instant gadane e nder leydi Nijeer, kadi ko kañum woni ɓurɗo mawnude e nder Afrik.
* 2005 : Indomie foolii deftere Guinness e cate "Packet ɓurɗo mawnude e noodles instant" nde sosi packet mo 3,4mx 2,355mx 0,47m, teddeendi mum ko 664,938 kg, ɗum noon ko hedde laabi 8 000 teddeendi paaspoor keeriiɗo mo njuumri njuumri. Nde waɗiraa ko huutoraade geɗe baɗɗe no pack noodles instant jooni nii, nde seedtinaama ina fotnoo ñaameede e neɗɗo.
* 13 Duujal 2009 : Roger Ebert waɗti Indomie e "Dokke Noel sappo e ɗiɗi" mum.
* 3 lewru Yarkomaa 2010 : Indomie yaltinii diidi mum kesi to Indoneesi. Ndeeɗoo feere fuɗɗii huutoreede e nder luumooji eksport ko e cakkital kitaale 2010, lomtii feere 2005–2009, tawi ko Filipiin e Hong Kong ngoni leyɗe cakkitiiɗe ƴettude ndee feere e lewru feebariyee e lewru suwee 2022, lomtii feere 2001–2004.
* 7 oktoobar 2010 : to Taipei, Biro cellal renndo diiwaan Taipei habri wonde kosam ɗam ina tawee e geɗe Indomie instant noodle, yamiri yeeyooɓe ɓee fof yo njaltin geɗe ɗee e luumo hee. Ñalnde 11 oktoobar, Indofood yaltinii bayyinaango laawɗungo : « Sosiyetee oo ina sikki wonde ciimtol cakkitiingol ngol e nder jaayɗe Taiwan ummorii ko e geɗe noodle instant peewnaaɗe e ICBP ɗe njiɗaa huutoreede e luumo Taiwan ». Laamu toon oo gila ndeen jaɓii geɗe noodle instant ɗee naatde e luumo Taiwan ñalnde 6 mee 2011.
* 11 lewru Yarkomaa 2016 : Jimoowo-winndoowo Ostarali biyeteeɗo Courtney Barnett yaltinii jimol, « paɗe tati e ñalawma » ko fayti e Mi goreng e nder deftere mum wiyeteende Milk!
* 31 oktoobar 2024 : Indomie toɗɗii fedde sukaaɓe rewɓe Koree worgo wiyeteende NewJeans ngam wonde ammbasadeer mum winndereejo ngam ''Mi Goreng'', kam e ammbasadeer marke nokkuyankeewo ngam seppooji ''Ramyeon Koree'' to Indoneesi.
== Geɗe ==
[[File:2016_Indomie_Mi_Goreng_Rendang_NL_01.jpg|thumb|Ko woni e nder paaspoor ''mi goreng rendang'']]
Noodles Indomie ina waɗi markeeji e mbaydiiji keewɗi. Marque oo feccii ko e cate joy geɗe : ''Indomie goreng'' (kosam ɓuuɓɗam ñamlaaɗam tawa alaa suukara), ''Indomie kuah'' (kosam ɗam ina waɗi suukara), ''Kuliner Indoneesi'' ( kosam Indoneesi ), ''Mi Keriting'' (kosam ɓuuɓɗam ɓurɗam moƴƴude), e ''Hype Abis'' (kosam ɓuuɓɗam keertiiɗam). Heewɓe e ñamri Indomie ko Nunuk Nuraini, golloowo e fedde njuumri njuumri to Indofood, tagi ɗum en.
Ɓoornugol suukara Indomie ina waɗi mbaydiiji ''Rasa Kaldu Ayam'' (ɓuuɓri ɓuuɓri cow), ''Rasa Kaldu Udang'' (ɓuuɓri ɓuuɓri ƴiiƴam), ''Rasa Soto Mie'' (ɓuuɓri Soto mie walla ɓuuɓri leɗɗe), e ''Rasa Soto Spesial'' (ɓuuɓri Soto keeriindi e ɓuuɓri ''Koya'' ). Ina woodi kadi ñamri suukara noodle ''Beef'' e ''Leɗɗe'' (vegetarian) e nder luumooji cuɓaaɗi e nder njulaagu. E lewru Yarkomaa 2025, ɓuuɓri kesiri ''Rasa Soto Koya Nagih'' (ɓuuɓri Soto e ɓuuɓri ''Koya'' waɗndi e ɓuuɓri ) e ''Rasa Soto Koya Pedas Dower'' (ɓuuɓri Soto e ɓuuɓri ''Koya'' ɓuuɓndi) mbaɗaama e nder leydi Indoneesi.
=== ''Mi Goreng'' ===
[[File:Indomie_Mie_Goreng_Iga_Penyet_1.JPG|thumb|Indomie ''Mi Goreng Iga penyet'' (kosam na’i ɓuuɓɗam) ɓuuɓɗam, ɓuuɓnaama e egg ɓuuɓɗo e leɗɗe.]]
Limre ''Mi Goreng'' ( ɓuuɓnde ) nde njuumri ɓuuɓndi tuugii ko e ñaamdu Indoneesi biyeteeɗo ''mie goreng'' (njuumri ɓuuɓndi). Nde naati e luumo hee ko e hitaande 1983, nde renndini ko Amerik worgo, [[Yuroopu|Orop]], [[Afrik]], Ostarali, e diiwanuuji keewɗi e nder [[Aasiya|Asii]] . Ɗe njeeyaa ko e paɗe ceertuɗe teddeendi ko ina tolnoo e 85 grams (3.0 oz) e ina waɗi saakuuji ɗiɗi ɓuuɓɗi. Gooto ina waɗi soya mbelɗo, ɓuuɓri cili, e nebam ɓuuɓɗam ; e goɗɗo o ina waɗi powle ɓuuɓɗe e ɓuuɓri ɓuuɓndi. E nder won e diiwanuuji, ''Mi Goreng'' ina tawee kadi e paɗe ''Jumbo'' (mawɗe), ko ɓuri mawnude e teddeendi mum ko 127–129 g (4,5 haa 4,6 oz) .
Liggol ngol ina tawee e ''Mi Goreng'' (noodle ɓuuɓɗe asliije, ina tawee kadi e njuumri ɓuuɓndi e ɓuuɓri chili e nder duuɗe Java e Bali to Indoneesi, kam e to [[Osterliya|Ostarali]], [[Kanada|Kanadaa]], e [[Dowlaaji Dentuɗi|Amerik]] ), ''Mi Goreng Pedas'' (noodle ɓuuɓɗe ɓuuɓɗe e tewbuuli ɓuuɓɗi), ''Mi Goreng Rasa Ayam Panggang'' (noodle ɓuuɓɗe ɓuuɓɗe e ɓuuɓɗe barbecue, ɓuuɓɗe ɓuuɓɗe barbecue e dow ɓuuɓɗe barbecue luumooji), e ''Mi Goreng Rasa Sate'' ( Noodle ɓuuɓɗe ɗe njuumri Satay e njuumri ɓuuɓndi; hannde ko Taywaan e Ostarali tan heɓetee). Leɗɗe tati gadane ɗee ina tawee kadi e mbaydiiji noodle cup e nder luumooji eksport. Ina woodi kadi ''Mi Goreng Rasa Cabe Ijo'' walla ''Mi Goreng Perisa Cili Hijau'' (kosam ɓuuɓɗam ɗam ɓuuɓɗam ; ina heɓee tan to Indoneesi, [[Malaysiya|Malesi]], [[Aarabe Sawdiyanke|Arabi Sawdit]], e Taywaan), ''Mi Goreng Rasa Iga Penyet'' (kosam ''ɗam'' ɓuuɓɗam ɗam ɓuuɓɗam; ina tawee e Indoneesi, [[Wiyetnam|Vietnam]], e luumooji njulaagu jooni ɗii). ina tawee e leydi Malesi), ''Mi Goreng Rasa Sambal Matah'' ( kosam ɓuuɓɗam e ɓuuɓri Bali ; gila ndeen ɗum woppitaa), ''Mi Goreng Rasa Sambal Rika-Rika'' ( kosam ɓuuɓɗam e ɓuuɓri Minahasan ), e ''Mi Goreng Kriuuk Pedas'' (kosam ɓuuɓɗam e njuumri ɓuuɓndi ɓuuɓndi). Tato gadiiɗe ɗee ina tawee tan e leydi Indoneesi. Feere ''Jumbo'' ndee ina heɓoo tan e ''Mi Goreng'' (kosam ɓuuɓɗam asliɗam e njuumri ɓuuɓndi), ''Mi Goreng Rasa Ayam Panggang'' (nusam ɓuuɓɗam ɓuuɓɗam e ɓuuɓri cowgal barbecue e garnirgol leɗɗe joorɗe), e ''Mi Goreng Rendang'' (kusam ɓuuɓɗam ɓuuɓɗam e ɓuuɓri Krendangz).
=== Feereeji goɗɗi ===
''Indomie Kuliner Indoneesi'' ko sifaaji ñaamdu aadaaji Indoneesi, ko wayi no ''Mie Aceh'' (noodle ɓuuɓɗo Acehnaaɓe e tiggu ɓuuɓɗo), ''Mi Goreng Rasa Ayam Pop'' (noodle ɓuuɓɗo e ɓuuɓri aawdi), ''Mi Goreng Rasa Cakalang'' (kosam ɓuuɓɗam e ɓuuɓri tuna skipjack ), Mi ''Goreng'' ''Rasa Rasa Rendangka'' (kosam ɓuuɓɗam e ɓuuɓri tuna). (Nguurndam Soto Makassarese), ''Rasa Empal Gentong'' (Nguurndam suukara nagge e nder pot loope Cirebonese), ''Rasa [[Mie celor|Mie Celor]]'' (ñaamde suukara ɓuuɓɗo e krevet coco), ''Rasa Mie kocok Bandung'' (ñaamde suukara ɓuuɓɗo nagge Bandung), ''Rasa'' ''Rawon Pedas Mercon'' (Nguurndam suukara ɓuuɓɗam Java fuɗnaange). ɓuuɓri), ''rasa soto banjar limau kuit'' (soto banjar e ɓuuɓri lime kaffir ), ''rasa soto lamongan'' (sabor soto lamongan), ''rasa soto medan'' (sabor soto medanese), e ''rasa soto padang'' (sabor soto padang).
[[File:Indomie_pancit_canton1.jpg|right|thumb|200x200px|Ko woni e nder kanton pancit Indomie]]
''Mi Keriting'' (curly noodle) is the premium variant with additional toppings. It is available in ''Rasa Ayam Panggang'' (grilled chicken flavour with separate soup), ''Goreng Spesial'' (special fried curly noodle), and ''Salted Egg'' flavour fried curly noodles. There are also ''Real Meat'' fried curly noodles variants with real chicken meat, available in ''Mushroom Chicken'' and ''Pepper Chicken'' flavours.
Sereeji ''Hype Abis'' ko mbaydiiji jogiiɗi ɓuuɓri keeriindi, ɗi naatnaa e cagataagal kitaale 2010, ɗi keɓaa tan ko e leydi Indoneesi. Feereeji ɗii ina njeyaa heen ''Mi Goreng Rasa Ayam Geprek'' (mi Goreng Rasa Ayam Geprek (noodle ɓuuɓɗo ɓuuɓɗo, ɓuuɓɗo ɓuuɓɗo, naataaɗo e fuɗɗoode hitaande 2019), ''Rasa Seblak Hot Jeletot'' (ɓuuɓri suukara ɓuuɓɗo Sundaan, naataaɗo e fuɗɗoode hitaande 2020), ''Mi Gorengcy Rebabsa'' ɓuuɓɗo ɓuuɓɗo Noodles, naatnaaɗe e lewru suwee 2022), e ''Mi Nyemek Ala Banglahdes’e Rasa Kari'' ''('' noodles Bangladesh e ɓuuɓri kari), naatnaaɗe e lewru suwee 2025 mawninde duuɓi 30 Chitato, ina heɓee gila lewru mee 2019, e ''Mieghetti Rasa Bolognese'' ( noodle ɓuuɓɗo e ɓuuɓri ɓuuɓri ), ina heɓee gila puɗal hitaande 2021 haa 2022.
Sereeji ''Ramen Japon'', peeñɗi e lewru marse 2023, ina tawee e ɓuuɓri suukara ɓuuɓri ''Shoyu'', ɓuuɓri ɓuuɓri ''Takoyaki'' (hono Yakisoba), e ɓuuɓri ɓuuɓri ''Tori Miso'' . Gila lewru desaambar 2023, seppooji Ramen Japon ina tawee kadi e noodles suukara ɓuuɓɗo ''Tori Kara'' (kuɗol ɓuuɓngol). <sup class="noprint Inline-Template Template-Fact" style="white-space:nowrap;">[ ''<nowiki><span title="This claim needs references to reliable sources. (January 2024)">ciimtol ina haani</span></nowiki>'' ]</sup>
Sereeji ''Ramyeon koreeji'', puɗɗiiɗi e lewru oktoobar 2024, ina tawee e ɓuuɓri ɓuuɓri ''Fiery Chikin'' (kuɗol ɓuuɓngol), ɓuuɓri ɓuuɓri ''K-Rosé'' ( sauce rosé ), e ɓuuɓri ɓuuɓri ''Spicy Ramyeon'' (suukara ɓuuɓɗo).
Sereeji Indomie Mi Goreng [[Filipiin]] ina mbaɗi njuumri ɓuuɓndi e kanton pancit .
== Pop Mie ==
Pop Mie ko marque noodle cup instant ko woni marque leslese Indomie, gadano yaltude e Indoneesi e hitaande 1987. [1] Feere suukara ndee ina tawee e Rasa Ayam (ɓuuɓri aawdi), Rasa Ayam Bawang (ɓuuɓri aawdi tiggu), Rasa Baso (ɓuuɓri ɓiɗɓe leɗɗe ), Rasa Kari Ayto cur (ɓuuɓri kosam ). ɓuuɓri soto aawdi). Feere Pop Mie Goreng ndee ina tawee e Mi Goreng Spesial (kosam ɓuuɓɗam keeriiɗo) e Mi Goreng Pedas (kosam ɓuuɓɗam ɓuuɓɗam e ɓuuɓɗam). Ina woodi kadi sifaa ɓuuɓɗo biyeteeɗo Pedes Dower (suukara ɓuuɓɗo e ɓuuɓri ndiwri) e Pedes Gledek (suukara ɓuuɓɗo ɓuuɓɗo), naatnaa e hitaande 2018 e 2019, kam e mbaydi suukara e maaro yoorɗo biyeteeɗo Pake Nasi Rakento So, mo heɓetee tan ko e hitaande So 2020. E lewru Duujal 2022, mbaydi kesiri ndi Pedas Dower Rasa Pangsit Jontor (suukara ɓuuɓɗo ɓuuɓɗo) yaltinaa.
[[File:Indomie_booth_20220801a.jpg|thumb|Boot Indomie to leydi Taiwan]]
== Yaasi leydi Indoneesi ==
=== Naajeeriya ===
[[File:Indomie_Igbo_Advert,_Abia.JPG|thumb|[[Igbo|Igbo ɗemngal]] jeeyngal ngam Indomie to [[Naajeeriya|leydi Naajeeriya]]]]
To leydi Najeriya, Indomie fuɗɗii ko e kitaale 1980, ko Dufil Prima Foods, fedde nde Indofood e fedde Tolaram, nde Singapuur, feewnata ɗum. Ina tawee e ɓuuɓri ndiwri, ndiwri tiggu, suukara pepper ndiwri, e ɓuuɓri noodles frit oriental. Ina woodi kadi Indomie relish variant e nder weltaare aawdi e weltaare geec.
Indomie Nigeria ɗon hokka juulde hokkugo ceede hitaande fuu ngam anndingo, mawningo, e hokkugo sukaaɓe Naajeeriya jaambaaro ɓaawo kuuɗe njiylawu cemmbiɗɗe.
Lowre Indomie nder Naajeeriya waɗi Naajeeriya'en ɗuɗɓe ɗon nuɗɗina Indomie ɗum kuuje Naajeeriya.
=== Paula ===
To [[Turkiya|leydi Turki]], Indomie ina heɓoo e ɓiɗɓe leɗɗe, leɗɗe, kari, keeriiɗo, soya, ɓuuɓɗo e ɓuuɓɗo, e ɓuuɓri nagge.
=== Serbi ===
Indomie ina feewnee to [[Serbiya|Serbi]] gila 2016 e IndoAdriatic Industry, peewnoowo geɗe Indomie jogiiɗe yamiroore, ko kañum woni peewnoowo mawɗo ngam luumo Orop. Nde yaawi, nde wonti huunde yiɗnde e nder luumo Serbi.
=== Pakistaan ===
Indomie ko peewniraa to [[Pakistan|Pakistaan]] ko Pinehill Private Limited, peewnoowo lisaas. Sosiyetee oo fuɗɗiima naatde e geɗe Indomie hade mum sosde nokku peewnugol to Faisalabad ngam huutoraade luural nder leydi. Kosam ɗam ina tawee e nokku hee ko wayi no Masala kosam, Chatkhara ɓiɗɓe leɗɗe, Tarka limoŋ, e ɓiɗɓe leɗɗe. <sup class="noprint Inline-Template Template-Fact" style="white-space:nowrap;">[ ''<nowiki><span title="This claim needs references to reliable sources. (December 2025)">ciimtol ina haani</span></nowiki>'' ]</sup>
== Banɗe e siftorde ==
E lewru oktoobar 2010 laamu Taiwan habri wonde Indomie yeeyeteeɗo toon oo ina waɗi geɗe ɗiɗi kaɗaaɗe, hono benzoat sodium, e metil p-hidroksibenzoat, kuutorteeɗe ngam waɗde cosgol. Caɗeele ɗiɗi mawɗe e nder Hong Kong kadi ngoppii yeeyde noodles Indomie e nder sahaa gooto.
E lewru abriil 2023, Malesi e Taywaan ciftinii noodles Indomie "special chicken" caggal nde juɓɓule cellal Malesi e Taywaan njiyti oksidaa etileen e nder geɗel ngel.
== Himobe ==
[[Category:Pages with unreviewed translations]]
cj84v7by1zcl9ytt7lyxwogtr7k4rvo
172362
172361
2026-06-05T11:31:24Z
Fulani215
7983
/* Banɗe e siftorde */ fxed typo
172362
wikitext
text/x-wiki
{{databox}}
'''Indomie''' ko marque noodle ɓuuɓɗo mo sosiyetee Indofood mo Indoneesi feewnata . Indomie ina jeyaa e peewnoowo noodle instant ɓurɗo mawnude e winndere ndee, ina waɗi 17 usineeji. Ko ina ɓura miliyaaruuji 19 paɗe Indomie ina peewnee hitaande kala, ina njaltinee e ko ina ɓura 80 leydi. Indomie ɓuri feewnireede ko e leydi Indoneesi gila e fuɗɗoode mum e hitaande 1972. Kadi ina feewnee e leydi Nijeer gila 1995, e leydi Turki gila e hitaande 2010, e leydi Serbi gila e hitaande 2016. Gila e nder leydi hee e kitaale 1980, Indomie ina ɓeydoo heewde yimɓe e nder leyɗeele Afrik.
== Ɓawo ==
=== Tariya ===
Innde Indomie ko portmanteau ummoraade e ''Indo'' ngam "Indoneesi" e ''mie'', binndol ɓooyngol e helmere Indoneesi ngam " noodles ", ''mi'' .
Noodleeji ɓuuɓɗi naati e luumo Indoneesi ko e hitaande 1969. Indofood ina jeyaa e sosiyeteeji ɓurɗi mawnude e Indoneesi, ko Sudono Salim (1916–2012), jom jawdi en Indoneesi, jogiiɗo kadi Miiluuji muurɗi Bogasari, sosi ɗum e hitaande 1982.
Marque noodle instant Indomie fuɗɗii feewneede ko e ''lewru'' ''suwee'' 1972 e PT Sanmaru Food Manufacturing Co Nguura yaltinii mbaydi mum gadani yoorndi (ko ñamlata tawa alaa suukara), ''Indomie Mi Goreng'' ( noodles frites ), ko yaawi wonti ko heewi e luumo Indoneesi.
E hitaande 1984, PT Sanmaru Food heɓi PT Sarimi Asli Jaya, jeyaaɗo e njulaagu Bogasari, hade mum en hawrude e PT Indofood Sukses Makmur Tbk e hitaande
Indomie heɓi njeenaaje keewɗe, ina heen njeenaari Index Losanne (LIP), njeenaari ɓurndi moƴƴude e marke Indoneesi (IBBA), njeenaari ad ɓurndi moƴƴude, njeenaari wellitaare soodooɓe Indoneesi (ICSA), e njeenaari ɓurndi moƴƴude e paaspooruuji Indoneesi.
=== Wakkati ===
[[File:Noodles_in_Ghana.jpg|thumb|Indomie to [[Gana|leydi Gana]]]]
* 1972 : Indomie fuɗɗii naatde e luumo to Indoneesi, ko fedde PT Sanmaru peewnugol nguura feewni ɗum.
* 1982 : Indomie yaltinii mbaydi kesiri mbaydi Indomie "Mi Goreng" tuugniindi e ñaamdu Indoneesi " Mie goreng ", Indomie renndini ko leyɗeele keewɗe rewrude e njeeygu.
* 1988 : Indomie naati e leydi Nijeer rewrude e njeeygu ummoraade Indoneesi.
* 1995: Indomie udditi gollorde mum gadane peewnugol e nder leydi Nijeer e les njiimaandi Dufil Prima Foods – gollorde peewnugol noodles instant gadane e nder leydi Nijeer, kadi ko kañum woni ɓurɗo mawnude e nder Afrik.
* 2005 : Indomie foolii deftere Guinness e cate "Packet ɓurɗo mawnude e noodles instant" nde sosi packet mo 3,4mx 2,355mx 0,47m, teddeendi mum ko 664,938 kg, ɗum noon ko hedde laabi 8 000 teddeendi paaspoor keeriiɗo mo njuumri njuumri. Nde waɗiraa ko huutoraade geɗe baɗɗe no pack noodles instant jooni nii, nde seedtinaama ina fotnoo ñaameede e neɗɗo.
* 13 Duujal 2009 : Roger Ebert waɗti Indomie e "Dokke Noel sappo e ɗiɗi" mum.
* 3 lewru Yarkomaa 2010 : Indomie yaltinii diidi mum kesi to Indoneesi. Ndeeɗoo feere fuɗɗii huutoreede e nder luumooji eksport ko e cakkital kitaale 2010, lomtii feere 2005–2009, tawi ko Filipiin e Hong Kong ngoni leyɗe cakkitiiɗe ƴettude ndee feere e lewru feebariyee e lewru suwee 2022, lomtii feere 2001–2004.
* 7 oktoobar 2010 : to Taipei, Biro cellal renndo diiwaan Taipei habri wonde kosam ɗam ina tawee e geɗe Indomie instant noodle, yamiri yeeyooɓe ɓee fof yo njaltin geɗe ɗee e luumo hee. Ñalnde 11 oktoobar, Indofood yaltinii bayyinaango laawɗungo : « Sosiyetee oo ina sikki wonde ciimtol cakkitiingol ngol e nder jaayɗe Taiwan ummorii ko e geɗe noodle instant peewnaaɗe e ICBP ɗe njiɗaa huutoreede e luumo Taiwan ». Laamu toon oo gila ndeen jaɓii geɗe noodle instant ɗee naatde e luumo Taiwan ñalnde 6 mee 2011.
* 11 lewru Yarkomaa 2016 : Jimoowo-winndoowo Ostarali biyeteeɗo Courtney Barnett yaltinii jimol, « paɗe tati e ñalawma » ko fayti e Mi goreng e nder deftere mum wiyeteende Milk!
* 31 oktoobar 2024 : Indomie toɗɗii fedde sukaaɓe rewɓe Koree worgo wiyeteende NewJeans ngam wonde ammbasadeer mum winndereejo ngam ''Mi Goreng'', kam e ammbasadeer marke nokkuyankeewo ngam seppooji ''Ramyeon Koree'' to Indoneesi.
== Geɗe ==
[[File:2016_Indomie_Mi_Goreng_Rendang_NL_01.jpg|thumb|Ko woni e nder paaspoor ''mi goreng rendang'']]
Noodles Indomie ina waɗi markeeji e mbaydiiji keewɗi. Marque oo feccii ko e cate joy geɗe : ''Indomie goreng'' (kosam ɓuuɓɗam ñamlaaɗam tawa alaa suukara), ''Indomie kuah'' (kosam ɗam ina waɗi suukara), ''Kuliner Indoneesi'' ( kosam Indoneesi ), ''Mi Keriting'' (kosam ɓuuɓɗam ɓurɗam moƴƴude), e ''Hype Abis'' (kosam ɓuuɓɗam keertiiɗam). Heewɓe e ñamri Indomie ko Nunuk Nuraini, golloowo e fedde njuumri njuumri to Indofood, tagi ɗum en.
Ɓoornugol suukara Indomie ina waɗi mbaydiiji ''Rasa Kaldu Ayam'' (ɓuuɓri ɓuuɓri cow), ''Rasa Kaldu Udang'' (ɓuuɓri ɓuuɓri ƴiiƴam), ''Rasa Soto Mie'' (ɓuuɓri Soto mie walla ɓuuɓri leɗɗe), e ''Rasa Soto Spesial'' (ɓuuɓri Soto keeriindi e ɓuuɓri ''Koya'' ). Ina woodi kadi ñamri suukara noodle ''Beef'' e ''Leɗɗe'' (vegetarian) e nder luumooji cuɓaaɗi e nder njulaagu. E lewru Yarkomaa 2025, ɓuuɓri kesiri ''Rasa Soto Koya Nagih'' (ɓuuɓri Soto e ɓuuɓri ''Koya'' waɗndi e ɓuuɓri ) e ''Rasa Soto Koya Pedas Dower'' (ɓuuɓri Soto e ɓuuɓri ''Koya'' ɓuuɓndi) mbaɗaama e nder leydi Indoneesi.
=== ''Mi Goreng'' ===
[[File:Indomie_Mie_Goreng_Iga_Penyet_1.JPG|thumb|Indomie ''Mi Goreng Iga penyet'' (kosam na’i ɓuuɓɗam) ɓuuɓɗam, ɓuuɓnaama e egg ɓuuɓɗo e leɗɗe.]]
Limre ''Mi Goreng'' ( ɓuuɓnde ) nde njuumri ɓuuɓndi tuugii ko e ñaamdu Indoneesi biyeteeɗo ''mie goreng'' (njuumri ɓuuɓndi). Nde naati e luumo hee ko e hitaande 1983, nde renndini ko Amerik worgo, [[Yuroopu|Orop]], [[Afrik]], Ostarali, e diiwanuuji keewɗi e nder [[Aasiya|Asii]] . Ɗe njeeyaa ko e paɗe ceertuɗe teddeendi ko ina tolnoo e 85 grams (3.0 oz) e ina waɗi saakuuji ɗiɗi ɓuuɓɗi. Gooto ina waɗi soya mbelɗo, ɓuuɓri cili, e nebam ɓuuɓɗam ; e goɗɗo o ina waɗi powle ɓuuɓɗe e ɓuuɓri ɓuuɓndi. E nder won e diiwanuuji, ''Mi Goreng'' ina tawee kadi e paɗe ''Jumbo'' (mawɗe), ko ɓuri mawnude e teddeendi mum ko 127–129 g (4,5 haa 4,6 oz) .
Liggol ngol ina tawee e ''Mi Goreng'' (noodle ɓuuɓɗe asliije, ina tawee kadi e njuumri ɓuuɓndi e ɓuuɓri chili e nder duuɗe Java e Bali to Indoneesi, kam e to [[Osterliya|Ostarali]], [[Kanada|Kanadaa]], e [[Dowlaaji Dentuɗi|Amerik]] ), ''Mi Goreng Pedas'' (noodle ɓuuɓɗe ɓuuɓɗe e tewbuuli ɓuuɓɗi), ''Mi Goreng Rasa Ayam Panggang'' (noodle ɓuuɓɗe ɓuuɓɗe e ɓuuɓɗe barbecue, ɓuuɓɗe ɓuuɓɗe barbecue e dow ɓuuɓɗe barbecue luumooji), e ''Mi Goreng Rasa Sate'' ( Noodle ɓuuɓɗe ɗe njuumri Satay e njuumri ɓuuɓndi; hannde ko Taywaan e Ostarali tan heɓetee). Leɗɗe tati gadane ɗee ina tawee kadi e mbaydiiji noodle cup e nder luumooji eksport. Ina woodi kadi ''Mi Goreng Rasa Cabe Ijo'' walla ''Mi Goreng Perisa Cili Hijau'' (kosam ɓuuɓɗam ɗam ɓuuɓɗam ; ina heɓee tan to Indoneesi, [[Malaysiya|Malesi]], [[Aarabe Sawdiyanke|Arabi Sawdit]], e Taywaan), ''Mi Goreng Rasa Iga Penyet'' (kosam ''ɗam'' ɓuuɓɗam ɗam ɓuuɓɗam; ina tawee e Indoneesi, [[Wiyetnam|Vietnam]], e luumooji njulaagu jooni ɗii). ina tawee e leydi Malesi), ''Mi Goreng Rasa Sambal Matah'' ( kosam ɓuuɓɗam e ɓuuɓri Bali ; gila ndeen ɗum woppitaa), ''Mi Goreng Rasa Sambal Rika-Rika'' ( kosam ɓuuɓɗam e ɓuuɓri Minahasan ), e ''Mi Goreng Kriuuk Pedas'' (kosam ɓuuɓɗam e njuumri ɓuuɓndi ɓuuɓndi). Tato gadiiɗe ɗee ina tawee tan e leydi Indoneesi. Feere ''Jumbo'' ndee ina heɓoo tan e ''Mi Goreng'' (kosam ɓuuɓɗam asliɗam e njuumri ɓuuɓndi), ''Mi Goreng Rasa Ayam Panggang'' (nusam ɓuuɓɗam ɓuuɓɗam e ɓuuɓri cowgal barbecue e garnirgol leɗɗe joorɗe), e ''Mi Goreng Rendang'' (kusam ɓuuɓɗam ɓuuɓɗam e ɓuuɓri Krendangz).
=== Feereeji goɗɗi ===
''Indomie Kuliner Indoneesi'' ko sifaaji ñaamdu aadaaji Indoneesi, ko wayi no ''Mie Aceh'' (noodle ɓuuɓɗo Acehnaaɓe e tiggu ɓuuɓɗo), ''Mi Goreng Rasa Ayam Pop'' (noodle ɓuuɓɗo e ɓuuɓri aawdi), ''Mi Goreng Rasa Cakalang'' (kosam ɓuuɓɗam e ɓuuɓri tuna skipjack ), Mi ''Goreng'' ''Rasa Rasa Rendangka'' (kosam ɓuuɓɗam e ɓuuɓri tuna). (Nguurndam Soto Makassarese), ''Rasa Empal Gentong'' (Nguurndam suukara nagge e nder pot loope Cirebonese), ''Rasa [[Mie celor|Mie Celor]]'' (ñaamde suukara ɓuuɓɗo e krevet coco), ''Rasa Mie kocok Bandung'' (ñaamde suukara ɓuuɓɗo nagge Bandung), ''Rasa'' ''Rawon Pedas Mercon'' (Nguurndam suukara ɓuuɓɗam Java fuɗnaange). ɓuuɓri), ''rasa soto banjar limau kuit'' (soto banjar e ɓuuɓri lime kaffir ), ''rasa soto lamongan'' (sabor soto lamongan), ''rasa soto medan'' (sabor soto medanese), e ''rasa soto padang'' (sabor soto padang).
[[File:Indomie_pancit_canton1.jpg|right|thumb|200x200px|Ko woni e nder kanton pancit Indomie]]
''Mi Keriting'' (curly noodle) is the premium variant with additional toppings. It is available in ''Rasa Ayam Panggang'' (grilled chicken flavour with separate soup), ''Goreng Spesial'' (special fried curly noodle), and ''Salted Egg'' flavour fried curly noodles. There are also ''Real Meat'' fried curly noodles variants with real chicken meat, available in ''Mushroom Chicken'' and ''Pepper Chicken'' flavours.
Sereeji ''Hype Abis'' ko mbaydiiji jogiiɗi ɓuuɓri keeriindi, ɗi naatnaa e cagataagal kitaale 2010, ɗi keɓaa tan ko e leydi Indoneesi. Feereeji ɗii ina njeyaa heen ''Mi Goreng Rasa Ayam Geprek'' (mi Goreng Rasa Ayam Geprek (noodle ɓuuɓɗo ɓuuɓɗo, ɓuuɓɗo ɓuuɓɗo, naataaɗo e fuɗɗoode hitaande 2019), ''Rasa Seblak Hot Jeletot'' (ɓuuɓri suukara ɓuuɓɗo Sundaan, naataaɗo e fuɗɗoode hitaande 2020), ''Mi Gorengcy Rebabsa'' ɓuuɓɗo ɓuuɓɗo Noodles, naatnaaɗe e lewru suwee 2022), e ''Mi Nyemek Ala Banglahdes’e Rasa Kari'' ''('' noodles Bangladesh e ɓuuɓri kari), naatnaaɗe e lewru suwee 2025 mawninde duuɓi 30 Chitato, ina heɓee gila lewru mee 2019, e ''Mieghetti Rasa Bolognese'' ( noodle ɓuuɓɗo e ɓuuɓri ɓuuɓri ), ina heɓee gila puɗal hitaande 2021 haa 2022.
Sereeji ''Ramen Japon'', peeñɗi e lewru marse 2023, ina tawee e ɓuuɓri suukara ɓuuɓri ''Shoyu'', ɓuuɓri ɓuuɓri ''Takoyaki'' (hono Yakisoba), e ɓuuɓri ɓuuɓri ''Tori Miso'' . Gila lewru desaambar 2023, seppooji Ramen Japon ina tawee kadi e noodles suukara ɓuuɓɗo ''Tori Kara'' (kuɗol ɓuuɓngol). <sup class="noprint Inline-Template Template-Fact" style="white-space:nowrap;">[ ''<nowiki><span title="This claim needs references to reliable sources. (January 2024)">ciimtol ina haani</span></nowiki>'' ]</sup>
Sereeji ''Ramyeon koreeji'', puɗɗiiɗi e lewru oktoobar 2024, ina tawee e ɓuuɓri ɓuuɓri ''Fiery Chikin'' (kuɗol ɓuuɓngol), ɓuuɓri ɓuuɓri ''K-Rosé'' ( sauce rosé ), e ɓuuɓri ɓuuɓri ''Spicy Ramyeon'' (suukara ɓuuɓɗo).
Sereeji Indomie Mi Goreng [[Filipiin]] ina mbaɗi njuumri ɓuuɓndi e kanton pancit .
== Pop Mie ==
Pop Mie ko marque noodle cup instant ko woni marque leslese Indomie, gadano yaltude e Indoneesi e hitaande 1987. [1] Feere suukara ndee ina tawee e Rasa Ayam (ɓuuɓri aawdi), Rasa Ayam Bawang (ɓuuɓri aawdi tiggu), Rasa Baso (ɓuuɓri ɓiɗɓe leɗɗe ), Rasa Kari Ayto cur (ɓuuɓri kosam ). ɓuuɓri soto aawdi). Feere Pop Mie Goreng ndee ina tawee e Mi Goreng Spesial (kosam ɓuuɓɗam keeriiɗo) e Mi Goreng Pedas (kosam ɓuuɓɗam ɓuuɓɗam e ɓuuɓɗam). Ina woodi kadi sifaa ɓuuɓɗo biyeteeɗo Pedes Dower (suukara ɓuuɓɗo e ɓuuɓri ndiwri) e Pedes Gledek (suukara ɓuuɓɗo ɓuuɓɗo), naatnaa e hitaande 2018 e 2019, kam e mbaydi suukara e maaro yoorɗo biyeteeɗo Pake Nasi Rakento So, mo heɓetee tan ko e hitaande So 2020. E lewru Duujal 2022, mbaydi kesiri ndi Pedas Dower Rasa Pangsit Jontor (suukara ɓuuɓɗo ɓuuɓɗo) yaltinaa.
[[File:Indomie_booth_20220801a.jpg|thumb|Boot Indomie to leydi Taiwan]]
== Yaasi leydi Indoneesi ==
=== Naajeeriya ===
[[File:Indomie_Igbo_Advert,_Abia.JPG|thumb|[[Igbo|Igbo ɗemngal]] jeeyngal ngam Indomie to [[Naajeeriya|leydi Naajeeriya]]]]
To leydi Najeriya, Indomie fuɗɗii ko e kitaale 1980, ko Dufil Prima Foods, fedde nde Indofood e fedde Tolaram, nde Singapuur, feewnata ɗum. Ina tawee e ɓuuɓri ndiwri, ndiwri tiggu, suukara pepper ndiwri, e ɓuuɓri noodles frit oriental. Ina woodi kadi Indomie relish variant e nder weltaare aawdi e weltaare geec.
Indomie Nigeria ɗon hokka juulde hokkugo ceede hitaande fuu ngam anndingo, mawningo, e hokkugo sukaaɓe Naajeeriya jaambaaro ɓaawo kuuɗe njiylawu cemmbiɗɗe.
Lowre Indomie nder Naajeeriya waɗi Naajeeriya'en ɗuɗɓe ɗon nuɗɗina Indomie ɗum kuuje Naajeeriya.
=== Paula ===
To [[Turkiya|leydi Turki]], Indomie ina heɓoo e ɓiɗɓe leɗɗe, leɗɗe, kari, keeriiɗo, soya, ɓuuɓɗo e ɓuuɓɗo, e ɓuuɓri nagge.
=== Serbi ===
Indomie ina feewnee to [[Serbiya|Serbi]] gila 2016 e IndoAdriatic Industry, peewnoowo geɗe Indomie jogiiɗe yamiroore, ko kañum woni peewnoowo mawɗo ngam luumo Orop. Nde yaawi, nde wonti huunde yiɗnde e nder luumo Serbi.
=== Pakistaan ===
Indomie ko peewniraa to [[Pakistan|Pakistaan]] ko Pinehill Private Limited, peewnoowo lisaas. Sosiyetee oo fuɗɗiima naatde e geɗe Indomie hade mum sosde nokku peewnugol to Faisalabad ngam huutoraade luural nder leydi. Kosam ɗam ina tawee e nokku hee ko wayi no Masala kosam, Chatkhara ɓiɗɓe leɗɗe, Tarka limoŋ, e ɓiɗɓe leɗɗe. <sup class="noprint Inline-Template Template-Fact" style="white-space:nowrap;">[ ''<nowiki><span title="This claim needs references to reliable sources. (December 2025)">ciimtol ina haani</span></nowiki>'' ]</sup>
== Banɗe e siftorde ==
E lewru oktoobar 2010 laamu Taiwan habri wonde Indomie yeeyeteeɗo toon oo ina waɗi geɗe ɗiɗi kaɗaaɗe, hono benzoat sodium, e metil p-hidroksibenzoat, kuutorteeɗe ngam waɗde cosgol. Caɗeele ɗiɗi mawɗe e nder Hong Kong kadi ngoppii yeeyde noodles Indomie e nder sahaa gooto. E lewru abriil 2023, Malesi e Taywaan ciftinii noodles Indomie "special chicken" caggal nde juɓɓule cellal Malesi e Taywaan njiyti oksidaa etileen e nder geɗel ngel.
== Himobe ==
[[Category:Pages with unreviewed translations]]
ag3kmn1w9tiut279idmyt9bfzdh9srj
172363
172362
2026-06-05T11:32:02Z
Fulani215
7983
/* Naajeeriya */ fixed typo
172363
wikitext
text/x-wiki
{{databox}}
'''Indomie''' ko marque noodle ɓuuɓɗo mo sosiyetee Indofood mo Indoneesi feewnata . Indomie ina jeyaa e peewnoowo noodle instant ɓurɗo mawnude e winndere ndee, ina waɗi 17 usineeji. Ko ina ɓura miliyaaruuji 19 paɗe Indomie ina peewnee hitaande kala, ina njaltinee e ko ina ɓura 80 leydi. Indomie ɓuri feewnireede ko e leydi Indoneesi gila e fuɗɗoode mum e hitaande 1972. Kadi ina feewnee e leydi Nijeer gila 1995, e leydi Turki gila e hitaande 2010, e leydi Serbi gila e hitaande 2016. Gila e nder leydi hee e kitaale 1980, Indomie ina ɓeydoo heewde yimɓe e nder leyɗeele Afrik.
== Ɓawo ==
=== Tariya ===
Innde Indomie ko portmanteau ummoraade e ''Indo'' ngam "Indoneesi" e ''mie'', binndol ɓooyngol e helmere Indoneesi ngam " noodles ", ''mi'' .
Noodleeji ɓuuɓɗi naati e luumo Indoneesi ko e hitaande 1969. Indofood ina jeyaa e sosiyeteeji ɓurɗi mawnude e Indoneesi, ko Sudono Salim (1916–2012), jom jawdi en Indoneesi, jogiiɗo kadi Miiluuji muurɗi Bogasari, sosi ɗum e hitaande 1982.
Marque noodle instant Indomie fuɗɗii feewneede ko e ''lewru'' ''suwee'' 1972 e PT Sanmaru Food Manufacturing Co Nguura yaltinii mbaydi mum gadani yoorndi (ko ñamlata tawa alaa suukara), ''Indomie Mi Goreng'' ( noodles frites ), ko yaawi wonti ko heewi e luumo Indoneesi.
E hitaande 1984, PT Sanmaru Food heɓi PT Sarimi Asli Jaya, jeyaaɗo e njulaagu Bogasari, hade mum en hawrude e PT Indofood Sukses Makmur Tbk e hitaande
Indomie heɓi njeenaaje keewɗe, ina heen njeenaari Index Losanne (LIP), njeenaari ɓurndi moƴƴude e marke Indoneesi (IBBA), njeenaari ad ɓurndi moƴƴude, njeenaari wellitaare soodooɓe Indoneesi (ICSA), e njeenaari ɓurndi moƴƴude e paaspooruuji Indoneesi.
=== Wakkati ===
[[File:Noodles_in_Ghana.jpg|thumb|Indomie to [[Gana|leydi Gana]]]]
* 1972 : Indomie fuɗɗii naatde e luumo to Indoneesi, ko fedde PT Sanmaru peewnugol nguura feewni ɗum.
* 1982 : Indomie yaltinii mbaydi kesiri mbaydi Indomie "Mi Goreng" tuugniindi e ñaamdu Indoneesi " Mie goreng ", Indomie renndini ko leyɗeele keewɗe rewrude e njeeygu.
* 1988 : Indomie naati e leydi Nijeer rewrude e njeeygu ummoraade Indoneesi.
* 1995: Indomie udditi gollorde mum gadane peewnugol e nder leydi Nijeer e les njiimaandi Dufil Prima Foods – gollorde peewnugol noodles instant gadane e nder leydi Nijeer, kadi ko kañum woni ɓurɗo mawnude e nder Afrik.
* 2005 : Indomie foolii deftere Guinness e cate "Packet ɓurɗo mawnude e noodles instant" nde sosi packet mo 3,4mx 2,355mx 0,47m, teddeendi mum ko 664,938 kg, ɗum noon ko hedde laabi 8 000 teddeendi paaspoor keeriiɗo mo njuumri njuumri. Nde waɗiraa ko huutoraade geɗe baɗɗe no pack noodles instant jooni nii, nde seedtinaama ina fotnoo ñaameede e neɗɗo.
* 13 Duujal 2009 : Roger Ebert waɗti Indomie e "Dokke Noel sappo e ɗiɗi" mum.
* 3 lewru Yarkomaa 2010 : Indomie yaltinii diidi mum kesi to Indoneesi. Ndeeɗoo feere fuɗɗii huutoreede e nder luumooji eksport ko e cakkital kitaale 2010, lomtii feere 2005–2009, tawi ko Filipiin e Hong Kong ngoni leyɗe cakkitiiɗe ƴettude ndee feere e lewru feebariyee e lewru suwee 2022, lomtii feere 2001–2004.
* 7 oktoobar 2010 : to Taipei, Biro cellal renndo diiwaan Taipei habri wonde kosam ɗam ina tawee e geɗe Indomie instant noodle, yamiri yeeyooɓe ɓee fof yo njaltin geɗe ɗee e luumo hee. Ñalnde 11 oktoobar, Indofood yaltinii bayyinaango laawɗungo : « Sosiyetee oo ina sikki wonde ciimtol cakkitiingol ngol e nder jaayɗe Taiwan ummorii ko e geɗe noodle instant peewnaaɗe e ICBP ɗe njiɗaa huutoreede e luumo Taiwan ». Laamu toon oo gila ndeen jaɓii geɗe noodle instant ɗee naatde e luumo Taiwan ñalnde 6 mee 2011.
* 11 lewru Yarkomaa 2016 : Jimoowo-winndoowo Ostarali biyeteeɗo Courtney Barnett yaltinii jimol, « paɗe tati e ñalawma » ko fayti e Mi goreng e nder deftere mum wiyeteende Milk!
* 31 oktoobar 2024 : Indomie toɗɗii fedde sukaaɓe rewɓe Koree worgo wiyeteende NewJeans ngam wonde ammbasadeer mum winndereejo ngam ''Mi Goreng'', kam e ammbasadeer marke nokkuyankeewo ngam seppooji ''Ramyeon Koree'' to Indoneesi.
== Geɗe ==
[[File:2016_Indomie_Mi_Goreng_Rendang_NL_01.jpg|thumb|Ko woni e nder paaspoor ''mi goreng rendang'']]
Noodles Indomie ina waɗi markeeji e mbaydiiji keewɗi. Marque oo feccii ko e cate joy geɗe : ''Indomie goreng'' (kosam ɓuuɓɗam ñamlaaɗam tawa alaa suukara), ''Indomie kuah'' (kosam ɗam ina waɗi suukara), ''Kuliner Indoneesi'' ( kosam Indoneesi ), ''Mi Keriting'' (kosam ɓuuɓɗam ɓurɗam moƴƴude), e ''Hype Abis'' (kosam ɓuuɓɗam keertiiɗam). Heewɓe e ñamri Indomie ko Nunuk Nuraini, golloowo e fedde njuumri njuumri to Indofood, tagi ɗum en.
Ɓoornugol suukara Indomie ina waɗi mbaydiiji ''Rasa Kaldu Ayam'' (ɓuuɓri ɓuuɓri cow), ''Rasa Kaldu Udang'' (ɓuuɓri ɓuuɓri ƴiiƴam), ''Rasa Soto Mie'' (ɓuuɓri Soto mie walla ɓuuɓri leɗɗe), e ''Rasa Soto Spesial'' (ɓuuɓri Soto keeriindi e ɓuuɓri ''Koya'' ). Ina woodi kadi ñamri suukara noodle ''Beef'' e ''Leɗɗe'' (vegetarian) e nder luumooji cuɓaaɗi e nder njulaagu. E lewru Yarkomaa 2025, ɓuuɓri kesiri ''Rasa Soto Koya Nagih'' (ɓuuɓri Soto e ɓuuɓri ''Koya'' waɗndi e ɓuuɓri ) e ''Rasa Soto Koya Pedas Dower'' (ɓuuɓri Soto e ɓuuɓri ''Koya'' ɓuuɓndi) mbaɗaama e nder leydi Indoneesi.
=== ''Mi Goreng'' ===
[[File:Indomie_Mie_Goreng_Iga_Penyet_1.JPG|thumb|Indomie ''Mi Goreng Iga penyet'' (kosam na’i ɓuuɓɗam) ɓuuɓɗam, ɓuuɓnaama e egg ɓuuɓɗo e leɗɗe.]]
Limre ''Mi Goreng'' ( ɓuuɓnde ) nde njuumri ɓuuɓndi tuugii ko e ñaamdu Indoneesi biyeteeɗo ''mie goreng'' (njuumri ɓuuɓndi). Nde naati e luumo hee ko e hitaande 1983, nde renndini ko Amerik worgo, [[Yuroopu|Orop]], [[Afrik]], Ostarali, e diiwanuuji keewɗi e nder [[Aasiya|Asii]] . Ɗe njeeyaa ko e paɗe ceertuɗe teddeendi ko ina tolnoo e 85 grams (3.0 oz) e ina waɗi saakuuji ɗiɗi ɓuuɓɗi. Gooto ina waɗi soya mbelɗo, ɓuuɓri cili, e nebam ɓuuɓɗam ; e goɗɗo o ina waɗi powle ɓuuɓɗe e ɓuuɓri ɓuuɓndi. E nder won e diiwanuuji, ''Mi Goreng'' ina tawee kadi e paɗe ''Jumbo'' (mawɗe), ko ɓuri mawnude e teddeendi mum ko 127–129 g (4,5 haa 4,6 oz) .
Liggol ngol ina tawee e ''Mi Goreng'' (noodle ɓuuɓɗe asliije, ina tawee kadi e njuumri ɓuuɓndi e ɓuuɓri chili e nder duuɗe Java e Bali to Indoneesi, kam e to [[Osterliya|Ostarali]], [[Kanada|Kanadaa]], e [[Dowlaaji Dentuɗi|Amerik]] ), ''Mi Goreng Pedas'' (noodle ɓuuɓɗe ɓuuɓɗe e tewbuuli ɓuuɓɗi), ''Mi Goreng Rasa Ayam Panggang'' (noodle ɓuuɓɗe ɓuuɓɗe e ɓuuɓɗe barbecue, ɓuuɓɗe ɓuuɓɗe barbecue e dow ɓuuɓɗe barbecue luumooji), e ''Mi Goreng Rasa Sate'' ( Noodle ɓuuɓɗe ɗe njuumri Satay e njuumri ɓuuɓndi; hannde ko Taywaan e Ostarali tan heɓetee). Leɗɗe tati gadane ɗee ina tawee kadi e mbaydiiji noodle cup e nder luumooji eksport. Ina woodi kadi ''Mi Goreng Rasa Cabe Ijo'' walla ''Mi Goreng Perisa Cili Hijau'' (kosam ɓuuɓɗam ɗam ɓuuɓɗam ; ina heɓee tan to Indoneesi, [[Malaysiya|Malesi]], [[Aarabe Sawdiyanke|Arabi Sawdit]], e Taywaan), ''Mi Goreng Rasa Iga Penyet'' (kosam ''ɗam'' ɓuuɓɗam ɗam ɓuuɓɗam; ina tawee e Indoneesi, [[Wiyetnam|Vietnam]], e luumooji njulaagu jooni ɗii). ina tawee e leydi Malesi), ''Mi Goreng Rasa Sambal Matah'' ( kosam ɓuuɓɗam e ɓuuɓri Bali ; gila ndeen ɗum woppitaa), ''Mi Goreng Rasa Sambal Rika-Rika'' ( kosam ɓuuɓɗam e ɓuuɓri Minahasan ), e ''Mi Goreng Kriuuk Pedas'' (kosam ɓuuɓɗam e njuumri ɓuuɓndi ɓuuɓndi). Tato gadiiɗe ɗee ina tawee tan e leydi Indoneesi. Feere ''Jumbo'' ndee ina heɓoo tan e ''Mi Goreng'' (kosam ɓuuɓɗam asliɗam e njuumri ɓuuɓndi), ''Mi Goreng Rasa Ayam Panggang'' (nusam ɓuuɓɗam ɓuuɓɗam e ɓuuɓri cowgal barbecue e garnirgol leɗɗe joorɗe), e ''Mi Goreng Rendang'' (kusam ɓuuɓɗam ɓuuɓɗam e ɓuuɓri Krendangz).
=== Feereeji goɗɗi ===
''Indomie Kuliner Indoneesi'' ko sifaaji ñaamdu aadaaji Indoneesi, ko wayi no ''Mie Aceh'' (noodle ɓuuɓɗo Acehnaaɓe e tiggu ɓuuɓɗo), ''Mi Goreng Rasa Ayam Pop'' (noodle ɓuuɓɗo e ɓuuɓri aawdi), ''Mi Goreng Rasa Cakalang'' (kosam ɓuuɓɗam e ɓuuɓri tuna skipjack ), Mi ''Goreng'' ''Rasa Rasa Rendangka'' (kosam ɓuuɓɗam e ɓuuɓri tuna). (Nguurndam Soto Makassarese), ''Rasa Empal Gentong'' (Nguurndam suukara nagge e nder pot loope Cirebonese), ''Rasa [[Mie celor|Mie Celor]]'' (ñaamde suukara ɓuuɓɗo e krevet coco), ''Rasa Mie kocok Bandung'' (ñaamde suukara ɓuuɓɗo nagge Bandung), ''Rasa'' ''Rawon Pedas Mercon'' (Nguurndam suukara ɓuuɓɗam Java fuɗnaange). ɓuuɓri), ''rasa soto banjar limau kuit'' (soto banjar e ɓuuɓri lime kaffir ), ''rasa soto lamongan'' (sabor soto lamongan), ''rasa soto medan'' (sabor soto medanese), e ''rasa soto padang'' (sabor soto padang).
[[File:Indomie_pancit_canton1.jpg|right|thumb|200x200px|Ko woni e nder kanton pancit Indomie]]
''Mi Keriting'' (curly noodle) is the premium variant with additional toppings. It is available in ''Rasa Ayam Panggang'' (grilled chicken flavour with separate soup), ''Goreng Spesial'' (special fried curly noodle), and ''Salted Egg'' flavour fried curly noodles. There are also ''Real Meat'' fried curly noodles variants with real chicken meat, available in ''Mushroom Chicken'' and ''Pepper Chicken'' flavours.
Sereeji ''Hype Abis'' ko mbaydiiji jogiiɗi ɓuuɓri keeriindi, ɗi naatnaa e cagataagal kitaale 2010, ɗi keɓaa tan ko e leydi Indoneesi. Feereeji ɗii ina njeyaa heen ''Mi Goreng Rasa Ayam Geprek'' (mi Goreng Rasa Ayam Geprek (noodle ɓuuɓɗo ɓuuɓɗo, ɓuuɓɗo ɓuuɓɗo, naataaɗo e fuɗɗoode hitaande 2019), ''Rasa Seblak Hot Jeletot'' (ɓuuɓri suukara ɓuuɓɗo Sundaan, naataaɗo e fuɗɗoode hitaande 2020), ''Mi Gorengcy Rebabsa'' ɓuuɓɗo ɓuuɓɗo Noodles, naatnaaɗe e lewru suwee 2022), e ''Mi Nyemek Ala Banglahdes’e Rasa Kari'' ''('' noodles Bangladesh e ɓuuɓri kari), naatnaaɗe e lewru suwee 2025 mawninde duuɓi 30 Chitato, ina heɓee gila lewru mee 2019, e ''Mieghetti Rasa Bolognese'' ( noodle ɓuuɓɗo e ɓuuɓri ɓuuɓri ), ina heɓee gila puɗal hitaande 2021 haa 2022.
Sereeji ''Ramen Japon'', peeñɗi e lewru marse 2023, ina tawee e ɓuuɓri suukara ɓuuɓri ''Shoyu'', ɓuuɓri ɓuuɓri ''Takoyaki'' (hono Yakisoba), e ɓuuɓri ɓuuɓri ''Tori Miso'' . Gila lewru desaambar 2023, seppooji Ramen Japon ina tawee kadi e noodles suukara ɓuuɓɗo ''Tori Kara'' (kuɗol ɓuuɓngol). <sup class="noprint Inline-Template Template-Fact" style="white-space:nowrap;">[ ''<nowiki><span title="This claim needs references to reliable sources. (January 2024)">ciimtol ina haani</span></nowiki>'' ]</sup>
Sereeji ''Ramyeon koreeji'', puɗɗiiɗi e lewru oktoobar 2024, ina tawee e ɓuuɓri ɓuuɓri ''Fiery Chikin'' (kuɗol ɓuuɓngol), ɓuuɓri ɓuuɓri ''K-Rosé'' ( sauce rosé ), e ɓuuɓri ɓuuɓri ''Spicy Ramyeon'' (suukara ɓuuɓɗo).
Sereeji Indomie Mi Goreng [[Filipiin]] ina mbaɗi njuumri ɓuuɓndi e kanton pancit .
== Pop Mie ==
Pop Mie ko marque noodle cup instant ko woni marque leslese Indomie, gadano yaltude e Indoneesi e hitaande 1987. [1] Feere suukara ndee ina tawee e Rasa Ayam (ɓuuɓri aawdi), Rasa Ayam Bawang (ɓuuɓri aawdi tiggu), Rasa Baso (ɓuuɓri ɓiɗɓe leɗɗe ), Rasa Kari Ayto cur (ɓuuɓri kosam ). ɓuuɓri soto aawdi). Feere Pop Mie Goreng ndee ina tawee e Mi Goreng Spesial (kosam ɓuuɓɗam keeriiɗo) e Mi Goreng Pedas (kosam ɓuuɓɗam ɓuuɓɗam e ɓuuɓɗam). Ina woodi kadi sifaa ɓuuɓɗo biyeteeɗo Pedes Dower (suukara ɓuuɓɗo e ɓuuɓri ndiwri) e Pedes Gledek (suukara ɓuuɓɗo ɓuuɓɗo), naatnaa e hitaande 2018 e 2019, kam e mbaydi suukara e maaro yoorɗo biyeteeɗo Pake Nasi Rakento So, mo heɓetee tan ko e hitaande So 2020. E lewru Duujal 2022, mbaydi kesiri ndi Pedas Dower Rasa Pangsit Jontor (suukara ɓuuɓɗo ɓuuɓɗo) yaltinaa.
[[File:Indomie_booth_20220801a.jpg|thumb|Boot Indomie to leydi Taiwan]]
== Yaasi leydi Indoneesi ==
=== Naajeeriya ===
[[File:Indomie_Igbo_Advert,_Abia.JPG|thumb|[[Igbo|Igbo ɗemngal]] jeeyngal ngam Indomie to [[Naajeeriya|leydi Naajeeriya]]]]
To leydi Najeriya, Indomie fuɗɗii ko e kitaale 1980, ko Dufil Prima Foods, fedde nde Indofood e fedde Tolaram, nde Singapuur, feewnata ɗum. Ina tawee e ɓuuɓri ndiwri, ndiwri tiggu, suukara pepper ndiwri, e ɓuuɓri noodles frit oriental. Ina woodi kadi Indomie relish variant e nder weltaare aawdi e weltaare geec.Indomie Nigeria ɗon hokka juulde hokkugo ceede hitaande fuu ngam anndingo, mawningo, e hokkugo sukaaɓe Naajeeriya jaambaaro ɓaawo kuuɗe njiylawu cemmbiɗɗe. Lowre Indomie nder Naajeeriya waɗi Naajeeriya'en ɗuɗɓe ɗon nuɗɗina Indomie ɗum kuuje Naajeeriya.
=== Paula ===
To [[Turkiya|leydi Turki]], Indomie ina heɓoo e ɓiɗɓe leɗɗe, leɗɗe, kari, keeriiɗo, soya, ɓuuɓɗo e ɓuuɓɗo, e ɓuuɓri nagge.
=== Serbi ===
Indomie ina feewnee to [[Serbiya|Serbi]] gila 2016 e IndoAdriatic Industry, peewnoowo geɗe Indomie jogiiɗe yamiroore, ko kañum woni peewnoowo mawɗo ngam luumo Orop. Nde yaawi, nde wonti huunde yiɗnde e nder luumo Serbi.
=== Pakistaan ===
Indomie ko peewniraa to [[Pakistan|Pakistaan]] ko Pinehill Private Limited, peewnoowo lisaas. Sosiyetee oo fuɗɗiima naatde e geɗe Indomie hade mum sosde nokku peewnugol to Faisalabad ngam huutoraade luural nder leydi. Kosam ɗam ina tawee e nokku hee ko wayi no Masala kosam, Chatkhara ɓiɗɓe leɗɗe, Tarka limoŋ, e ɓiɗɓe leɗɗe. <sup class="noprint Inline-Template Template-Fact" style="white-space:nowrap;">[ ''<nowiki><span title="This claim needs references to reliable sources. (December 2025)">ciimtol ina haani</span></nowiki>'' ]</sup>
== Banɗe e siftorde ==
E lewru oktoobar 2010 laamu Taiwan habri wonde Indomie yeeyeteeɗo toon oo ina waɗi geɗe ɗiɗi kaɗaaɗe, hono benzoat sodium, e metil p-hidroksibenzoat, kuutorteeɗe ngam waɗde cosgol. Caɗeele ɗiɗi mawɗe e nder Hong Kong kadi ngoppii yeeyde noodles Indomie e nder sahaa gooto. E lewru abriil 2023, Malesi e Taywaan ciftinii noodles Indomie "special chicken" caggal nde juɓɓule cellal Malesi e Taywaan njiyti oksidaa etileen e nder geɗel ngel.
== Himobe ==
[[Category:Pages with unreviewed translations]]
95akg7t931k5ljg6m36t5u0rf9cbj5j
172364
172363
2026-06-05T11:33:46Z
Fulani215
7983
/* Pakistaan */ fixed typo
172364
wikitext
text/x-wiki
{{databox}}
'''Indomie''' ko marque noodle ɓuuɓɗo mo sosiyetee Indofood mo Indoneesi feewnata . Indomie ina jeyaa e peewnoowo noodle instant ɓurɗo mawnude e winndere ndee, ina waɗi 17 usineeji. Ko ina ɓura miliyaaruuji 19 paɗe Indomie ina peewnee hitaande kala, ina njaltinee e ko ina ɓura 80 leydi. Indomie ɓuri feewnireede ko e leydi Indoneesi gila e fuɗɗoode mum e hitaande 1972. Kadi ina feewnee e leydi Nijeer gila 1995, e leydi Turki gila e hitaande 2010, e leydi Serbi gila e hitaande 2016. Gila e nder leydi hee e kitaale 1980, Indomie ina ɓeydoo heewde yimɓe e nder leyɗeele Afrik.
== Ɓawo ==
=== Tariya ===
Innde Indomie ko portmanteau ummoraade e ''Indo'' ngam "Indoneesi" e ''mie'', binndol ɓooyngol e helmere Indoneesi ngam " noodles ", ''mi'' .
Noodleeji ɓuuɓɗi naati e luumo Indoneesi ko e hitaande 1969. Indofood ina jeyaa e sosiyeteeji ɓurɗi mawnude e Indoneesi, ko Sudono Salim (1916–2012), jom jawdi en Indoneesi, jogiiɗo kadi Miiluuji muurɗi Bogasari, sosi ɗum e hitaande 1982.
Marque noodle instant Indomie fuɗɗii feewneede ko e ''lewru'' ''suwee'' 1972 e PT Sanmaru Food Manufacturing Co Nguura yaltinii mbaydi mum gadani yoorndi (ko ñamlata tawa alaa suukara), ''Indomie Mi Goreng'' ( noodles frites ), ko yaawi wonti ko heewi e luumo Indoneesi.
E hitaande 1984, PT Sanmaru Food heɓi PT Sarimi Asli Jaya, jeyaaɗo e njulaagu Bogasari, hade mum en hawrude e PT Indofood Sukses Makmur Tbk e hitaande
Indomie heɓi njeenaaje keewɗe, ina heen njeenaari Index Losanne (LIP), njeenaari ɓurndi moƴƴude e marke Indoneesi (IBBA), njeenaari ad ɓurndi moƴƴude, njeenaari wellitaare soodooɓe Indoneesi (ICSA), e njeenaari ɓurndi moƴƴude e paaspooruuji Indoneesi.
=== Wakkati ===
[[File:Noodles_in_Ghana.jpg|thumb|Indomie to [[Gana|leydi Gana]]]]
* 1972 : Indomie fuɗɗii naatde e luumo to Indoneesi, ko fedde PT Sanmaru peewnugol nguura feewni ɗum.
* 1982 : Indomie yaltinii mbaydi kesiri mbaydi Indomie "Mi Goreng" tuugniindi e ñaamdu Indoneesi " Mie goreng ", Indomie renndini ko leyɗeele keewɗe rewrude e njeeygu.
* 1988 : Indomie naati e leydi Nijeer rewrude e njeeygu ummoraade Indoneesi.
* 1995: Indomie udditi gollorde mum gadane peewnugol e nder leydi Nijeer e les njiimaandi Dufil Prima Foods – gollorde peewnugol noodles instant gadane e nder leydi Nijeer, kadi ko kañum woni ɓurɗo mawnude e nder Afrik.
* 2005 : Indomie foolii deftere Guinness e cate "Packet ɓurɗo mawnude e noodles instant" nde sosi packet mo 3,4mx 2,355mx 0,47m, teddeendi mum ko 664,938 kg, ɗum noon ko hedde laabi 8 000 teddeendi paaspoor keeriiɗo mo njuumri njuumri. Nde waɗiraa ko huutoraade geɗe baɗɗe no pack noodles instant jooni nii, nde seedtinaama ina fotnoo ñaameede e neɗɗo.
* 13 Duujal 2009 : Roger Ebert waɗti Indomie e "Dokke Noel sappo e ɗiɗi" mum.
* 3 lewru Yarkomaa 2010 : Indomie yaltinii diidi mum kesi to Indoneesi. Ndeeɗoo feere fuɗɗii huutoreede e nder luumooji eksport ko e cakkital kitaale 2010, lomtii feere 2005–2009, tawi ko Filipiin e Hong Kong ngoni leyɗe cakkitiiɗe ƴettude ndee feere e lewru feebariyee e lewru suwee 2022, lomtii feere 2001–2004.
* 7 oktoobar 2010 : to Taipei, Biro cellal renndo diiwaan Taipei habri wonde kosam ɗam ina tawee e geɗe Indomie instant noodle, yamiri yeeyooɓe ɓee fof yo njaltin geɗe ɗee e luumo hee. Ñalnde 11 oktoobar, Indofood yaltinii bayyinaango laawɗungo : « Sosiyetee oo ina sikki wonde ciimtol cakkitiingol ngol e nder jaayɗe Taiwan ummorii ko e geɗe noodle instant peewnaaɗe e ICBP ɗe njiɗaa huutoreede e luumo Taiwan ». Laamu toon oo gila ndeen jaɓii geɗe noodle instant ɗee naatde e luumo Taiwan ñalnde 6 mee 2011.
* 11 lewru Yarkomaa 2016 : Jimoowo-winndoowo Ostarali biyeteeɗo Courtney Barnett yaltinii jimol, « paɗe tati e ñalawma » ko fayti e Mi goreng e nder deftere mum wiyeteende Milk!
* 31 oktoobar 2024 : Indomie toɗɗii fedde sukaaɓe rewɓe Koree worgo wiyeteende NewJeans ngam wonde ammbasadeer mum winndereejo ngam ''Mi Goreng'', kam e ammbasadeer marke nokkuyankeewo ngam seppooji ''Ramyeon Koree'' to Indoneesi.
== Geɗe ==
[[File:2016_Indomie_Mi_Goreng_Rendang_NL_01.jpg|thumb|Ko woni e nder paaspoor ''mi goreng rendang'']]
Noodles Indomie ina waɗi markeeji e mbaydiiji keewɗi. Marque oo feccii ko e cate joy geɗe : ''Indomie goreng'' (kosam ɓuuɓɗam ñamlaaɗam tawa alaa suukara), ''Indomie kuah'' (kosam ɗam ina waɗi suukara), ''Kuliner Indoneesi'' ( kosam Indoneesi ), ''Mi Keriting'' (kosam ɓuuɓɗam ɓurɗam moƴƴude), e ''Hype Abis'' (kosam ɓuuɓɗam keertiiɗam). Heewɓe e ñamri Indomie ko Nunuk Nuraini, golloowo e fedde njuumri njuumri to Indofood, tagi ɗum en.
Ɓoornugol suukara Indomie ina waɗi mbaydiiji ''Rasa Kaldu Ayam'' (ɓuuɓri ɓuuɓri cow), ''Rasa Kaldu Udang'' (ɓuuɓri ɓuuɓri ƴiiƴam), ''Rasa Soto Mie'' (ɓuuɓri Soto mie walla ɓuuɓri leɗɗe), e ''Rasa Soto Spesial'' (ɓuuɓri Soto keeriindi e ɓuuɓri ''Koya'' ). Ina woodi kadi ñamri suukara noodle ''Beef'' e ''Leɗɗe'' (vegetarian) e nder luumooji cuɓaaɗi e nder njulaagu. E lewru Yarkomaa 2025, ɓuuɓri kesiri ''Rasa Soto Koya Nagih'' (ɓuuɓri Soto e ɓuuɓri ''Koya'' waɗndi e ɓuuɓri ) e ''Rasa Soto Koya Pedas Dower'' (ɓuuɓri Soto e ɓuuɓri ''Koya'' ɓuuɓndi) mbaɗaama e nder leydi Indoneesi.
=== ''Mi Goreng'' ===
[[File:Indomie_Mie_Goreng_Iga_Penyet_1.JPG|thumb|Indomie ''Mi Goreng Iga penyet'' (kosam na’i ɓuuɓɗam) ɓuuɓɗam, ɓuuɓnaama e egg ɓuuɓɗo e leɗɗe.]]
Limre ''Mi Goreng'' ( ɓuuɓnde ) nde njuumri ɓuuɓndi tuugii ko e ñaamdu Indoneesi biyeteeɗo ''mie goreng'' (njuumri ɓuuɓndi). Nde naati e luumo hee ko e hitaande 1983, nde renndini ko Amerik worgo, [[Yuroopu|Orop]], [[Afrik]], Ostarali, e diiwanuuji keewɗi e nder [[Aasiya|Asii]] . Ɗe njeeyaa ko e paɗe ceertuɗe teddeendi ko ina tolnoo e 85 grams (3.0 oz) e ina waɗi saakuuji ɗiɗi ɓuuɓɗi. Gooto ina waɗi soya mbelɗo, ɓuuɓri cili, e nebam ɓuuɓɗam ; e goɗɗo o ina waɗi powle ɓuuɓɗe e ɓuuɓri ɓuuɓndi. E nder won e diiwanuuji, ''Mi Goreng'' ina tawee kadi e paɗe ''Jumbo'' (mawɗe), ko ɓuri mawnude e teddeendi mum ko 127–129 g (4,5 haa 4,6 oz) .
Liggol ngol ina tawee e ''Mi Goreng'' (noodle ɓuuɓɗe asliije, ina tawee kadi e njuumri ɓuuɓndi e ɓuuɓri chili e nder duuɗe Java e Bali to Indoneesi, kam e to [[Osterliya|Ostarali]], [[Kanada|Kanadaa]], e [[Dowlaaji Dentuɗi|Amerik]] ), ''Mi Goreng Pedas'' (noodle ɓuuɓɗe ɓuuɓɗe e tewbuuli ɓuuɓɗi), ''Mi Goreng Rasa Ayam Panggang'' (noodle ɓuuɓɗe ɓuuɓɗe e ɓuuɓɗe barbecue, ɓuuɓɗe ɓuuɓɗe barbecue e dow ɓuuɓɗe barbecue luumooji), e ''Mi Goreng Rasa Sate'' ( Noodle ɓuuɓɗe ɗe njuumri Satay e njuumri ɓuuɓndi; hannde ko Taywaan e Ostarali tan heɓetee). Leɗɗe tati gadane ɗee ina tawee kadi e mbaydiiji noodle cup e nder luumooji eksport. Ina woodi kadi ''Mi Goreng Rasa Cabe Ijo'' walla ''Mi Goreng Perisa Cili Hijau'' (kosam ɓuuɓɗam ɗam ɓuuɓɗam ; ina heɓee tan to Indoneesi, [[Malaysiya|Malesi]], [[Aarabe Sawdiyanke|Arabi Sawdit]], e Taywaan), ''Mi Goreng Rasa Iga Penyet'' (kosam ''ɗam'' ɓuuɓɗam ɗam ɓuuɓɗam; ina tawee e Indoneesi, [[Wiyetnam|Vietnam]], e luumooji njulaagu jooni ɗii). ina tawee e leydi Malesi), ''Mi Goreng Rasa Sambal Matah'' ( kosam ɓuuɓɗam e ɓuuɓri Bali ; gila ndeen ɗum woppitaa), ''Mi Goreng Rasa Sambal Rika-Rika'' ( kosam ɓuuɓɗam e ɓuuɓri Minahasan ), e ''Mi Goreng Kriuuk Pedas'' (kosam ɓuuɓɗam e njuumri ɓuuɓndi ɓuuɓndi). Tato gadiiɗe ɗee ina tawee tan e leydi Indoneesi. Feere ''Jumbo'' ndee ina heɓoo tan e ''Mi Goreng'' (kosam ɓuuɓɗam asliɗam e njuumri ɓuuɓndi), ''Mi Goreng Rasa Ayam Panggang'' (nusam ɓuuɓɗam ɓuuɓɗam e ɓuuɓri cowgal barbecue e garnirgol leɗɗe joorɗe), e ''Mi Goreng Rendang'' (kusam ɓuuɓɗam ɓuuɓɗam e ɓuuɓri Krendangz).
=== Feereeji goɗɗi ===
''Indomie Kuliner Indoneesi'' ko sifaaji ñaamdu aadaaji Indoneesi, ko wayi no ''Mie Aceh'' (noodle ɓuuɓɗo Acehnaaɓe e tiggu ɓuuɓɗo), ''Mi Goreng Rasa Ayam Pop'' (noodle ɓuuɓɗo e ɓuuɓri aawdi), ''Mi Goreng Rasa Cakalang'' (kosam ɓuuɓɗam e ɓuuɓri tuna skipjack ), Mi ''Goreng'' ''Rasa Rasa Rendangka'' (kosam ɓuuɓɗam e ɓuuɓri tuna). (Nguurndam Soto Makassarese), ''Rasa Empal Gentong'' (Nguurndam suukara nagge e nder pot loope Cirebonese), ''Rasa [[Mie celor|Mie Celor]]'' (ñaamde suukara ɓuuɓɗo e krevet coco), ''Rasa Mie kocok Bandung'' (ñaamde suukara ɓuuɓɗo nagge Bandung), ''Rasa'' ''Rawon Pedas Mercon'' (Nguurndam suukara ɓuuɓɗam Java fuɗnaange). ɓuuɓri), ''rasa soto banjar limau kuit'' (soto banjar e ɓuuɓri lime kaffir ), ''rasa soto lamongan'' (sabor soto lamongan), ''rasa soto medan'' (sabor soto medanese), e ''rasa soto padang'' (sabor soto padang).
[[File:Indomie_pancit_canton1.jpg|right|thumb|200x200px|Ko woni e nder kanton pancit Indomie]]
''Mi Keriting'' (curly noodle) is the premium variant with additional toppings. It is available in ''Rasa Ayam Panggang'' (grilled chicken flavour with separate soup), ''Goreng Spesial'' (special fried curly noodle), and ''Salted Egg'' flavour fried curly noodles. There are also ''Real Meat'' fried curly noodles variants with real chicken meat, available in ''Mushroom Chicken'' and ''Pepper Chicken'' flavours.
Sereeji ''Hype Abis'' ko mbaydiiji jogiiɗi ɓuuɓri keeriindi, ɗi naatnaa e cagataagal kitaale 2010, ɗi keɓaa tan ko e leydi Indoneesi. Feereeji ɗii ina njeyaa heen ''Mi Goreng Rasa Ayam Geprek'' (mi Goreng Rasa Ayam Geprek (noodle ɓuuɓɗo ɓuuɓɗo, ɓuuɓɗo ɓuuɓɗo, naataaɗo e fuɗɗoode hitaande 2019), ''Rasa Seblak Hot Jeletot'' (ɓuuɓri suukara ɓuuɓɗo Sundaan, naataaɗo e fuɗɗoode hitaande 2020), ''Mi Gorengcy Rebabsa'' ɓuuɓɗo ɓuuɓɗo Noodles, naatnaaɗe e lewru suwee 2022), e ''Mi Nyemek Ala Banglahdes’e Rasa Kari'' ''('' noodles Bangladesh e ɓuuɓri kari), naatnaaɗe e lewru suwee 2025 mawninde duuɓi 30 Chitato, ina heɓee gila lewru mee 2019, e ''Mieghetti Rasa Bolognese'' ( noodle ɓuuɓɗo e ɓuuɓri ɓuuɓri ), ina heɓee gila puɗal hitaande 2021 haa 2022.
Sereeji ''Ramen Japon'', peeñɗi e lewru marse 2023, ina tawee e ɓuuɓri suukara ɓuuɓri ''Shoyu'', ɓuuɓri ɓuuɓri ''Takoyaki'' (hono Yakisoba), e ɓuuɓri ɓuuɓri ''Tori Miso'' . Gila lewru desaambar 2023, seppooji Ramen Japon ina tawee kadi e noodles suukara ɓuuɓɗo ''Tori Kara'' (kuɗol ɓuuɓngol). <sup class="noprint Inline-Template Template-Fact" style="white-space:nowrap;">[ ''<nowiki><span title="This claim needs references to reliable sources. (January 2024)">ciimtol ina haani</span></nowiki>'' ]</sup>
Sereeji ''Ramyeon koreeji'', puɗɗiiɗi e lewru oktoobar 2024, ina tawee e ɓuuɓri ɓuuɓri ''Fiery Chikin'' (kuɗol ɓuuɓngol), ɓuuɓri ɓuuɓri ''K-Rosé'' ( sauce rosé ), e ɓuuɓri ɓuuɓri ''Spicy Ramyeon'' (suukara ɓuuɓɗo).
Sereeji Indomie Mi Goreng [[Filipiin]] ina mbaɗi njuumri ɓuuɓndi e kanton pancit .
== Pop Mie ==
Pop Mie ko marque noodle cup instant ko woni marque leslese Indomie, gadano yaltude e Indoneesi e hitaande 1987. [1] Feere suukara ndee ina tawee e Rasa Ayam (ɓuuɓri aawdi), Rasa Ayam Bawang (ɓuuɓri aawdi tiggu), Rasa Baso (ɓuuɓri ɓiɗɓe leɗɗe ), Rasa Kari Ayto cur (ɓuuɓri kosam ). ɓuuɓri soto aawdi). Feere Pop Mie Goreng ndee ina tawee e Mi Goreng Spesial (kosam ɓuuɓɗam keeriiɗo) e Mi Goreng Pedas (kosam ɓuuɓɗam ɓuuɓɗam e ɓuuɓɗam). Ina woodi kadi sifaa ɓuuɓɗo biyeteeɗo Pedes Dower (suukara ɓuuɓɗo e ɓuuɓri ndiwri) e Pedes Gledek (suukara ɓuuɓɗo ɓuuɓɗo), naatnaa e hitaande 2018 e 2019, kam e mbaydi suukara e maaro yoorɗo biyeteeɗo Pake Nasi Rakento So, mo heɓetee tan ko e hitaande So 2020. E lewru Duujal 2022, mbaydi kesiri ndi Pedas Dower Rasa Pangsit Jontor (suukara ɓuuɓɗo ɓuuɓɗo) yaltinaa.
[[File:Indomie_booth_20220801a.jpg|thumb|Boot Indomie to leydi Taiwan]]
== Yaasi leydi Indoneesi ==
=== Naajeeriya ===
[[File:Indomie_Igbo_Advert,_Abia.JPG|thumb|[[Igbo|Igbo ɗemngal]] jeeyngal ngam Indomie to [[Naajeeriya|leydi Naajeeriya]]]]
To leydi Najeriya, Indomie fuɗɗii ko e kitaale 1980, ko Dufil Prima Foods, fedde nde Indofood e fedde Tolaram, nde Singapuur, feewnata ɗum. Ina tawee e ɓuuɓri ndiwri, ndiwri tiggu, suukara pepper ndiwri, e ɓuuɓri noodles frit oriental. Ina woodi kadi Indomie relish variant e nder weltaare aawdi e weltaare geec.Indomie Nigeria ɗon hokka juulde hokkugo ceede hitaande fuu ngam anndingo, mawningo, e hokkugo sukaaɓe Naajeeriya jaambaaro ɓaawo kuuɗe njiylawu cemmbiɗɗe. Lowre Indomie nder Naajeeriya waɗi Naajeeriya'en ɗuɗɓe ɗon nuɗɗina Indomie ɗum kuuje Naajeeriya.
=== Paula ===
To [[Turkiya|leydi Turki]], Indomie ina heɓoo e ɓiɗɓe leɗɗe, leɗɗe, kari, keeriiɗo, soya, ɓuuɓɗo e ɓuuɓɗo, e ɓuuɓri nagge.
=== Serbi ===
Indomie ina feewnee to [[Serbiya|Serbi]] gila 2016 e IndoAdriatic Industry, peewnoowo geɗe Indomie jogiiɗe yamiroore, ko kañum woni peewnoowo mawɗo ngam luumo Orop. Nde yaawi, nde wonti huunde yiɗnde e nder luumo Serbi.
=== Pakistaan ===
Indomie ko peewniraa to [[Pakistan|Pakistaan]] ko Pinehill Private Limited, peewnoowo lisaas. Sosiyetee oo fuɗɗiima naatde e geɗe Indomie hade mum sosde nokku peewnugol to Faisalabad ngam huutoraade luural nder leydi. Kosam ɗam ina tawee e nokku hee ko wayi no Masala kosam, Chatkhara ɓiɗɓe leɗɗe, Tarka limoŋ, e ɓiɗɓe leɗɗe.
== Banɗe e siftorde ==
E lewru oktoobar 2010 laamu Taiwan habri wonde Indomie yeeyeteeɗo toon oo ina waɗi geɗe ɗiɗi kaɗaaɗe, hono benzoat sodium, e metil p-hidroksibenzoat, kuutorteeɗe ngam waɗde cosgol. Caɗeele ɗiɗi mawɗe e nder Hong Kong kadi ngoppii yeeyde noodles Indomie e nder sahaa gooto. E lewru abriil 2023, Malesi e Taywaan ciftinii noodles Indomie "special chicken" caggal nde juɓɓule cellal Malesi e Taywaan njiyti oksidaa etileen e nder geɗel ngel.
== Himobe ==
[[Category:Pages with unreviewed translations]]
cfylabnp9jrrjsg5xcqcvqxt5z5w6p1
172365
172364
2026-06-05T11:34:47Z
Fulani215
7983
/* Tariya */ fixed typo
172365
wikitext
text/x-wiki
{{databox}}
'''Indomie''' ko marque noodle ɓuuɓɗo mo sosiyetee Indofood mo Indoneesi feewnata . Indomie ina jeyaa e peewnoowo noodle instant ɓurɗo mawnude e winndere ndee, ina waɗi 17 usineeji. Ko ina ɓura miliyaaruuji 19 paɗe Indomie ina peewnee hitaande kala, ina njaltinee e ko ina ɓura 80 leydi. Indomie ɓuri feewnireede ko e leydi Indoneesi gila e fuɗɗoode mum e hitaande 1972. Kadi ina feewnee e leydi Nijeer gila 1995, e leydi Turki gila e hitaande 2010, e leydi Serbi gila e hitaande 2016. Gila e nder leydi hee e kitaale 1980, Indomie ina ɓeydoo heewde yimɓe e nder leyɗeele Afrik.
== Ɓawo ==
=== Tariya ===
Innde Indomie ko portmanteau ummoraade e ''Indo'' ngam "Indoneesi" e ''mie'', binndol ɓooyngol e helmere Indoneesi ngam Noodleeji ɓuuɓɗi naati e luumo Indoneesi ko e hitaande 1969. Indofood ina jeyaa e sosiyeteeji ɓurɗi mawnude e Indoneesi, ko Sudono Salim (1916–2012), jom jawdi en Indoneesi, jogiiɗo kadi Miiluuji muurɗi Bogasari, sosi ɗum e hitaande 1982. Marque noodle instant Indomie fuɗɗii feewneede ko e ''lewru'' ''suwee'' 1972 e PT Sanmaru Food Manufacturing Co Nguura yaltinii mbaydi mum gadani yoorndi (ko ñamlata tawa alaa suukara), ''Indomie Mi Goreng'' ( noodles frites ), ko yaawi wonti ko heewi e luumo Indoneesi. E hitaande 1984, PT Sanmaru Food heɓi PT Sarimi Asli Jaya, jeyaaɗo e njulaagu Bogasari, hade mum en hawrude e PT Indofood Sukses Makmur Tbk e hitaande Indomie heɓi njeenaaje keewɗe, ina heen njeenaari Index Losanne (LIP), njeenaari ɓurndi moƴƴude e marke Indoneesi (IBBA), njeenaari ad ɓurndi moƴƴude, njeenaari wellitaare soodooɓe Indoneesi (ICSA), e njeenaari ɓurndi moƴƴude e paaspooruuji Indoneesi.
=== Wakkati ===
[[File:Noodles_in_Ghana.jpg|thumb|Indomie to [[Gana|leydi Gana]]]]
* 1972 : Indomie fuɗɗii naatde e luumo to Indoneesi, ko fedde PT Sanmaru peewnugol nguura feewni ɗum.
* 1982 : Indomie yaltinii mbaydi kesiri mbaydi Indomie "Mi Goreng" tuugniindi e ñaamdu Indoneesi " Mie goreng ", Indomie renndini ko leyɗeele keewɗe rewrude e njeeygu.
* 1988 : Indomie naati e leydi Nijeer rewrude e njeeygu ummoraade Indoneesi.
* 1995: Indomie udditi gollorde mum gadane peewnugol e nder leydi Nijeer e les njiimaandi Dufil Prima Foods – gollorde peewnugol noodles instant gadane e nder leydi Nijeer, kadi ko kañum woni ɓurɗo mawnude e nder Afrik.
* 2005 : Indomie foolii deftere Guinness e cate "Packet ɓurɗo mawnude e noodles instant" nde sosi packet mo 3,4mx 2,355mx 0,47m, teddeendi mum ko 664,938 kg, ɗum noon ko hedde laabi 8 000 teddeendi paaspoor keeriiɗo mo njuumri njuumri. Nde waɗiraa ko huutoraade geɗe baɗɗe no pack noodles instant jooni nii, nde seedtinaama ina fotnoo ñaameede e neɗɗo.
* 13 Duujal 2009 : Roger Ebert waɗti Indomie e "Dokke Noel sappo e ɗiɗi" mum.
* 3 lewru Yarkomaa 2010 : Indomie yaltinii diidi mum kesi to Indoneesi. Ndeeɗoo feere fuɗɗii huutoreede e nder luumooji eksport ko e cakkital kitaale 2010, lomtii feere 2005–2009, tawi ko Filipiin e Hong Kong ngoni leyɗe cakkitiiɗe ƴettude ndee feere e lewru feebariyee e lewru suwee 2022, lomtii feere 2001–2004.
* 7 oktoobar 2010 : to Taipei, Biro cellal renndo diiwaan Taipei habri wonde kosam ɗam ina tawee e geɗe Indomie instant noodle, yamiri yeeyooɓe ɓee fof yo njaltin geɗe ɗee e luumo hee. Ñalnde 11 oktoobar, Indofood yaltinii bayyinaango laawɗungo : « Sosiyetee oo ina sikki wonde ciimtol cakkitiingol ngol e nder jaayɗe Taiwan ummorii ko e geɗe noodle instant peewnaaɗe e ICBP ɗe njiɗaa huutoreede e luumo Taiwan ». Laamu toon oo gila ndeen jaɓii geɗe noodle instant ɗee naatde e luumo Taiwan ñalnde 6 mee 2011.
* 11 lewru Yarkomaa 2016 : Jimoowo-winndoowo Ostarali biyeteeɗo Courtney Barnett yaltinii jimol, « paɗe tati e ñalawma » ko fayti e Mi goreng e nder deftere mum wiyeteende Milk!
* 31 oktoobar 2024 : Indomie toɗɗii fedde sukaaɓe rewɓe Koree worgo wiyeteende NewJeans ngam wonde ammbasadeer mum winndereejo ngam ''Mi Goreng'', kam e ammbasadeer marke nokkuyankeewo ngam seppooji ''Ramyeon Koree'' to Indoneesi.
== Geɗe ==
[[File:2016_Indomie_Mi_Goreng_Rendang_NL_01.jpg|thumb|Ko woni e nder paaspoor ''mi goreng rendang'']]
Noodles Indomie ina waɗi markeeji e mbaydiiji keewɗi. Marque oo feccii ko e cate joy geɗe : ''Indomie goreng'' (kosam ɓuuɓɗam ñamlaaɗam tawa alaa suukara), ''Indomie kuah'' (kosam ɗam ina waɗi suukara), ''Kuliner Indoneesi'' ( kosam Indoneesi ), ''Mi Keriting'' (kosam ɓuuɓɗam ɓurɗam moƴƴude), e ''Hype Abis'' (kosam ɓuuɓɗam keertiiɗam). Heewɓe e ñamri Indomie ko Nunuk Nuraini, golloowo e fedde njuumri njuumri to Indofood, tagi ɗum en.
Ɓoornugol suukara Indomie ina waɗi mbaydiiji ''Rasa Kaldu Ayam'' (ɓuuɓri ɓuuɓri cow), ''Rasa Kaldu Udang'' (ɓuuɓri ɓuuɓri ƴiiƴam), ''Rasa Soto Mie'' (ɓuuɓri Soto mie walla ɓuuɓri leɗɗe), e ''Rasa Soto Spesial'' (ɓuuɓri Soto keeriindi e ɓuuɓri ''Koya'' ). Ina woodi kadi ñamri suukara noodle ''Beef'' e ''Leɗɗe'' (vegetarian) e nder luumooji cuɓaaɗi e nder njulaagu. E lewru Yarkomaa 2025, ɓuuɓri kesiri ''Rasa Soto Koya Nagih'' (ɓuuɓri Soto e ɓuuɓri ''Koya'' waɗndi e ɓuuɓri ) e ''Rasa Soto Koya Pedas Dower'' (ɓuuɓri Soto e ɓuuɓri ''Koya'' ɓuuɓndi) mbaɗaama e nder leydi Indoneesi.
=== ''Mi Goreng'' ===
[[File:Indomie_Mie_Goreng_Iga_Penyet_1.JPG|thumb|Indomie ''Mi Goreng Iga penyet'' (kosam na’i ɓuuɓɗam) ɓuuɓɗam, ɓuuɓnaama e egg ɓuuɓɗo e leɗɗe.]]
Limre ''Mi Goreng'' ( ɓuuɓnde ) nde njuumri ɓuuɓndi tuugii ko e ñaamdu Indoneesi biyeteeɗo ''mie goreng'' (njuumri ɓuuɓndi). Nde naati e luumo hee ko e hitaande 1983, nde renndini ko Amerik worgo, [[Yuroopu|Orop]], [[Afrik]], Ostarali, e diiwanuuji keewɗi e nder [[Aasiya|Asii]] . Ɗe njeeyaa ko e paɗe ceertuɗe teddeendi ko ina tolnoo e 85 grams (3.0 oz) e ina waɗi saakuuji ɗiɗi ɓuuɓɗi. Gooto ina waɗi soya mbelɗo, ɓuuɓri cili, e nebam ɓuuɓɗam ; e goɗɗo o ina waɗi powle ɓuuɓɗe e ɓuuɓri ɓuuɓndi. E nder won e diiwanuuji, ''Mi Goreng'' ina tawee kadi e paɗe ''Jumbo'' (mawɗe), ko ɓuri mawnude e teddeendi mum ko 127–129 g (4,5 haa 4,6 oz) .
Liggol ngol ina tawee e ''Mi Goreng'' (noodle ɓuuɓɗe asliije, ina tawee kadi e njuumri ɓuuɓndi e ɓuuɓri chili e nder duuɗe Java e Bali to Indoneesi, kam e to [[Osterliya|Ostarali]], [[Kanada|Kanadaa]], e [[Dowlaaji Dentuɗi|Amerik]] ), ''Mi Goreng Pedas'' (noodle ɓuuɓɗe ɓuuɓɗe e tewbuuli ɓuuɓɗi), ''Mi Goreng Rasa Ayam Panggang'' (noodle ɓuuɓɗe ɓuuɓɗe e ɓuuɓɗe barbecue, ɓuuɓɗe ɓuuɓɗe barbecue e dow ɓuuɓɗe barbecue luumooji), e ''Mi Goreng Rasa Sate'' ( Noodle ɓuuɓɗe ɗe njuumri Satay e njuumri ɓuuɓndi; hannde ko Taywaan e Ostarali tan heɓetee). Leɗɗe tati gadane ɗee ina tawee kadi e mbaydiiji noodle cup e nder luumooji eksport. Ina woodi kadi ''Mi Goreng Rasa Cabe Ijo'' walla ''Mi Goreng Perisa Cili Hijau'' (kosam ɓuuɓɗam ɗam ɓuuɓɗam ; ina heɓee tan to Indoneesi, [[Malaysiya|Malesi]], [[Aarabe Sawdiyanke|Arabi Sawdit]], e Taywaan), ''Mi Goreng Rasa Iga Penyet'' (kosam ''ɗam'' ɓuuɓɗam ɗam ɓuuɓɗam; ina tawee e Indoneesi, [[Wiyetnam|Vietnam]], e luumooji njulaagu jooni ɗii). ina tawee e leydi Malesi), ''Mi Goreng Rasa Sambal Matah'' ( kosam ɓuuɓɗam e ɓuuɓri Bali ; gila ndeen ɗum woppitaa), ''Mi Goreng Rasa Sambal Rika-Rika'' ( kosam ɓuuɓɗam e ɓuuɓri Minahasan ), e ''Mi Goreng Kriuuk Pedas'' (kosam ɓuuɓɗam e njuumri ɓuuɓndi ɓuuɓndi). Tato gadiiɗe ɗee ina tawee tan e leydi Indoneesi. Feere ''Jumbo'' ndee ina heɓoo tan e ''Mi Goreng'' (kosam ɓuuɓɗam asliɗam e njuumri ɓuuɓndi), ''Mi Goreng Rasa Ayam Panggang'' (nusam ɓuuɓɗam ɓuuɓɗam e ɓuuɓri cowgal barbecue e garnirgol leɗɗe joorɗe), e ''Mi Goreng Rendang'' (kusam ɓuuɓɗam ɓuuɓɗam e ɓuuɓri Krendangz).
=== Feereeji goɗɗi ===
''Indomie Kuliner Indoneesi'' ko sifaaji ñaamdu aadaaji Indoneesi, ko wayi no ''Mie Aceh'' (noodle ɓuuɓɗo Acehnaaɓe e tiggu ɓuuɓɗo), ''Mi Goreng Rasa Ayam Pop'' (noodle ɓuuɓɗo e ɓuuɓri aawdi), ''Mi Goreng Rasa Cakalang'' (kosam ɓuuɓɗam e ɓuuɓri tuna skipjack ), Mi ''Goreng'' ''Rasa Rasa Rendangka'' (kosam ɓuuɓɗam e ɓuuɓri tuna). (Nguurndam Soto Makassarese), ''Rasa Empal Gentong'' (Nguurndam suukara nagge e nder pot loope Cirebonese), ''Rasa [[Mie celor|Mie Celor]]'' (ñaamde suukara ɓuuɓɗo e krevet coco), ''Rasa Mie kocok Bandung'' (ñaamde suukara ɓuuɓɗo nagge Bandung), ''Rasa'' ''Rawon Pedas Mercon'' (Nguurndam suukara ɓuuɓɗam Java fuɗnaange). ɓuuɓri), ''rasa soto banjar limau kuit'' (soto banjar e ɓuuɓri lime kaffir ), ''rasa soto lamongan'' (sabor soto lamongan), ''rasa soto medan'' (sabor soto medanese), e ''rasa soto padang'' (sabor soto padang).
[[File:Indomie_pancit_canton1.jpg|right|thumb|200x200px|Ko woni e nder kanton pancit Indomie]]
''Mi Keriting'' (curly noodle) is the premium variant with additional toppings. It is available in ''Rasa Ayam Panggang'' (grilled chicken flavour with separate soup), ''Goreng Spesial'' (special fried curly noodle), and ''Salted Egg'' flavour fried curly noodles. There are also ''Real Meat'' fried curly noodles variants with real chicken meat, available in ''Mushroom Chicken'' and ''Pepper Chicken'' flavours.
Sereeji ''Hype Abis'' ko mbaydiiji jogiiɗi ɓuuɓri keeriindi, ɗi naatnaa e cagataagal kitaale 2010, ɗi keɓaa tan ko e leydi Indoneesi. Feereeji ɗii ina njeyaa heen ''Mi Goreng Rasa Ayam Geprek'' (mi Goreng Rasa Ayam Geprek (noodle ɓuuɓɗo ɓuuɓɗo, ɓuuɓɗo ɓuuɓɗo, naataaɗo e fuɗɗoode hitaande 2019), ''Rasa Seblak Hot Jeletot'' (ɓuuɓri suukara ɓuuɓɗo Sundaan, naataaɗo e fuɗɗoode hitaande 2020), ''Mi Gorengcy Rebabsa'' ɓuuɓɗo ɓuuɓɗo Noodles, naatnaaɗe e lewru suwee 2022), e ''Mi Nyemek Ala Banglahdes’e Rasa Kari'' ''('' noodles Bangladesh e ɓuuɓri kari), naatnaaɗe e lewru suwee 2025 mawninde duuɓi 30 Chitato, ina heɓee gila lewru mee 2019, e ''Mieghetti Rasa Bolognese'' ( noodle ɓuuɓɗo e ɓuuɓri ɓuuɓri ), ina heɓee gila puɗal hitaande 2021 haa 2022.
Sereeji ''Ramen Japon'', peeñɗi e lewru marse 2023, ina tawee e ɓuuɓri suukara ɓuuɓri ''Shoyu'', ɓuuɓri ɓuuɓri ''Takoyaki'' (hono Yakisoba), e ɓuuɓri ɓuuɓri ''Tori Miso'' . Gila lewru desaambar 2023, seppooji Ramen Japon ina tawee kadi e noodles suukara ɓuuɓɗo ''Tori Kara'' (kuɗol ɓuuɓngol). <sup class="noprint Inline-Template Template-Fact" style="white-space:nowrap;">[ ''<nowiki><span title="This claim needs references to reliable sources. (January 2024)">ciimtol ina haani</span></nowiki>'' ]</sup>
Sereeji ''Ramyeon koreeji'', puɗɗiiɗi e lewru oktoobar 2024, ina tawee e ɓuuɓri ɓuuɓri ''Fiery Chikin'' (kuɗol ɓuuɓngol), ɓuuɓri ɓuuɓri ''K-Rosé'' ( sauce rosé ), e ɓuuɓri ɓuuɓri ''Spicy Ramyeon'' (suukara ɓuuɓɗo).
Sereeji Indomie Mi Goreng [[Filipiin]] ina mbaɗi njuumri ɓuuɓndi e kanton pancit .
== Pop Mie ==
Pop Mie ko marque noodle cup instant ko woni marque leslese Indomie, gadano yaltude e Indoneesi e hitaande 1987. [1] Feere suukara ndee ina tawee e Rasa Ayam (ɓuuɓri aawdi), Rasa Ayam Bawang (ɓuuɓri aawdi tiggu), Rasa Baso (ɓuuɓri ɓiɗɓe leɗɗe ), Rasa Kari Ayto cur (ɓuuɓri kosam ). ɓuuɓri soto aawdi). Feere Pop Mie Goreng ndee ina tawee e Mi Goreng Spesial (kosam ɓuuɓɗam keeriiɗo) e Mi Goreng Pedas (kosam ɓuuɓɗam ɓuuɓɗam e ɓuuɓɗam). Ina woodi kadi sifaa ɓuuɓɗo biyeteeɗo Pedes Dower (suukara ɓuuɓɗo e ɓuuɓri ndiwri) e Pedes Gledek (suukara ɓuuɓɗo ɓuuɓɗo), naatnaa e hitaande 2018 e 2019, kam e mbaydi suukara e maaro yoorɗo biyeteeɗo Pake Nasi Rakento So, mo heɓetee tan ko e hitaande So 2020. E lewru Duujal 2022, mbaydi kesiri ndi Pedas Dower Rasa Pangsit Jontor (suukara ɓuuɓɗo ɓuuɓɗo) yaltinaa.
[[File:Indomie_booth_20220801a.jpg|thumb|Boot Indomie to leydi Taiwan]]
== Yaasi leydi Indoneesi ==
=== Naajeeriya ===
[[File:Indomie_Igbo_Advert,_Abia.JPG|thumb|[[Igbo|Igbo ɗemngal]] jeeyngal ngam Indomie to [[Naajeeriya|leydi Naajeeriya]]]]
To leydi Najeriya, Indomie fuɗɗii ko e kitaale 1980, ko Dufil Prima Foods, fedde nde Indofood e fedde Tolaram, nde Singapuur, feewnata ɗum. Ina tawee e ɓuuɓri ndiwri, ndiwri tiggu, suukara pepper ndiwri, e ɓuuɓri noodles frit oriental. Ina woodi kadi Indomie relish variant e nder weltaare aawdi e weltaare geec.Indomie Nigeria ɗon hokka juulde hokkugo ceede hitaande fuu ngam anndingo, mawningo, e hokkugo sukaaɓe Naajeeriya jaambaaro ɓaawo kuuɗe njiylawu cemmbiɗɗe. Lowre Indomie nder Naajeeriya waɗi Naajeeriya'en ɗuɗɓe ɗon nuɗɗina Indomie ɗum kuuje Naajeeriya.
=== Paula ===
To [[Turkiya|leydi Turki]], Indomie ina heɓoo e ɓiɗɓe leɗɗe, leɗɗe, kari, keeriiɗo, soya, ɓuuɓɗo e ɓuuɓɗo, e ɓuuɓri nagge.
=== Serbi ===
Indomie ina feewnee to [[Serbiya|Serbi]] gila 2016 e IndoAdriatic Industry, peewnoowo geɗe Indomie jogiiɗe yamiroore, ko kañum woni peewnoowo mawɗo ngam luumo Orop. Nde yaawi, nde wonti huunde yiɗnde e nder luumo Serbi.
=== Pakistaan ===
Indomie ko peewniraa to [[Pakistan|Pakistaan]] ko Pinehill Private Limited, peewnoowo lisaas. Sosiyetee oo fuɗɗiima naatde e geɗe Indomie hade mum sosde nokku peewnugol to Faisalabad ngam huutoraade luural nder leydi. Kosam ɗam ina tawee e nokku hee ko wayi no Masala kosam, Chatkhara ɓiɗɓe leɗɗe, Tarka limoŋ, e ɓiɗɓe leɗɗe.
== Banɗe e siftorde ==
E lewru oktoobar 2010 laamu Taiwan habri wonde Indomie yeeyeteeɗo toon oo ina waɗi geɗe ɗiɗi kaɗaaɗe, hono benzoat sodium, e metil p-hidroksibenzoat, kuutorteeɗe ngam waɗde cosgol. Caɗeele ɗiɗi mawɗe e nder Hong Kong kadi ngoppii yeeyde noodles Indomie e nder sahaa gooto. E lewru abriil 2023, Malesi e Taywaan ciftinii noodles Indomie "special chicken" caggal nde juɓɓule cellal Malesi e Taywaan njiyti oksidaa etileen e nder geɗel ngel.
== Himobe ==
[[Category:Pages with unreviewed translations]]
h64uc7ctsm4tkugyptv854uelqdr8lf
172366
172365
2026-06-05T11:35:36Z
Fulani215
7983
/* Feereeji goɗɗi */ fixed typo
172366
wikitext
text/x-wiki
{{databox}}
'''Indomie''' ko marque noodle ɓuuɓɗo mo sosiyetee Indofood mo Indoneesi feewnata . Indomie ina jeyaa e peewnoowo noodle instant ɓurɗo mawnude e winndere ndee, ina waɗi 17 usineeji. Ko ina ɓura miliyaaruuji 19 paɗe Indomie ina peewnee hitaande kala, ina njaltinee e ko ina ɓura 80 leydi. Indomie ɓuri feewnireede ko e leydi Indoneesi gila e fuɗɗoode mum e hitaande 1972. Kadi ina feewnee e leydi Nijeer gila 1995, e leydi Turki gila e hitaande 2010, e leydi Serbi gila e hitaande 2016. Gila e nder leydi hee e kitaale 1980, Indomie ina ɓeydoo heewde yimɓe e nder leyɗeele Afrik.
== Ɓawo ==
=== Tariya ===
Innde Indomie ko portmanteau ummoraade e ''Indo'' ngam "Indoneesi" e ''mie'', binndol ɓooyngol e helmere Indoneesi ngam Noodleeji ɓuuɓɗi naati e luumo Indoneesi ko e hitaande 1969. Indofood ina jeyaa e sosiyeteeji ɓurɗi mawnude e Indoneesi, ko Sudono Salim (1916–2012), jom jawdi en Indoneesi, jogiiɗo kadi Miiluuji muurɗi Bogasari, sosi ɗum e hitaande 1982. Marque noodle instant Indomie fuɗɗii feewneede ko e ''lewru'' ''suwee'' 1972 e PT Sanmaru Food Manufacturing Co Nguura yaltinii mbaydi mum gadani yoorndi (ko ñamlata tawa alaa suukara), ''Indomie Mi Goreng'' ( noodles frites ), ko yaawi wonti ko heewi e luumo Indoneesi. E hitaande 1984, PT Sanmaru Food heɓi PT Sarimi Asli Jaya, jeyaaɗo e njulaagu Bogasari, hade mum en hawrude e PT Indofood Sukses Makmur Tbk e hitaande Indomie heɓi njeenaaje keewɗe, ina heen njeenaari Index Losanne (LIP), njeenaari ɓurndi moƴƴude e marke Indoneesi (IBBA), njeenaari ad ɓurndi moƴƴude, njeenaari wellitaare soodooɓe Indoneesi (ICSA), e njeenaari ɓurndi moƴƴude e paaspooruuji Indoneesi.
=== Wakkati ===
[[File:Noodles_in_Ghana.jpg|thumb|Indomie to [[Gana|leydi Gana]]]]
* 1972 : Indomie fuɗɗii naatde e luumo to Indoneesi, ko fedde PT Sanmaru peewnugol nguura feewni ɗum.
* 1982 : Indomie yaltinii mbaydi kesiri mbaydi Indomie "Mi Goreng" tuugniindi e ñaamdu Indoneesi " Mie goreng ", Indomie renndini ko leyɗeele keewɗe rewrude e njeeygu.
* 1988 : Indomie naati e leydi Nijeer rewrude e njeeygu ummoraade Indoneesi.
* 1995: Indomie udditi gollorde mum gadane peewnugol e nder leydi Nijeer e les njiimaandi Dufil Prima Foods – gollorde peewnugol noodles instant gadane e nder leydi Nijeer, kadi ko kañum woni ɓurɗo mawnude e nder Afrik.
* 2005 : Indomie foolii deftere Guinness e cate "Packet ɓurɗo mawnude e noodles instant" nde sosi packet mo 3,4mx 2,355mx 0,47m, teddeendi mum ko 664,938 kg, ɗum noon ko hedde laabi 8 000 teddeendi paaspoor keeriiɗo mo njuumri njuumri. Nde waɗiraa ko huutoraade geɗe baɗɗe no pack noodles instant jooni nii, nde seedtinaama ina fotnoo ñaameede e neɗɗo.
* 13 Duujal 2009 : Roger Ebert waɗti Indomie e "Dokke Noel sappo e ɗiɗi" mum.
* 3 lewru Yarkomaa 2010 : Indomie yaltinii diidi mum kesi to Indoneesi. Ndeeɗoo feere fuɗɗii huutoreede e nder luumooji eksport ko e cakkital kitaale 2010, lomtii feere 2005–2009, tawi ko Filipiin e Hong Kong ngoni leyɗe cakkitiiɗe ƴettude ndee feere e lewru feebariyee e lewru suwee 2022, lomtii feere 2001–2004.
* 7 oktoobar 2010 : to Taipei, Biro cellal renndo diiwaan Taipei habri wonde kosam ɗam ina tawee e geɗe Indomie instant noodle, yamiri yeeyooɓe ɓee fof yo njaltin geɗe ɗee e luumo hee. Ñalnde 11 oktoobar, Indofood yaltinii bayyinaango laawɗungo : « Sosiyetee oo ina sikki wonde ciimtol cakkitiingol ngol e nder jaayɗe Taiwan ummorii ko e geɗe noodle instant peewnaaɗe e ICBP ɗe njiɗaa huutoreede e luumo Taiwan ». Laamu toon oo gila ndeen jaɓii geɗe noodle instant ɗee naatde e luumo Taiwan ñalnde 6 mee 2011.
* 11 lewru Yarkomaa 2016 : Jimoowo-winndoowo Ostarali biyeteeɗo Courtney Barnett yaltinii jimol, « paɗe tati e ñalawma » ko fayti e Mi goreng e nder deftere mum wiyeteende Milk!
* 31 oktoobar 2024 : Indomie toɗɗii fedde sukaaɓe rewɓe Koree worgo wiyeteende NewJeans ngam wonde ammbasadeer mum winndereejo ngam ''Mi Goreng'', kam e ammbasadeer marke nokkuyankeewo ngam seppooji ''Ramyeon Koree'' to Indoneesi.
== Geɗe ==
[[File:2016_Indomie_Mi_Goreng_Rendang_NL_01.jpg|thumb|Ko woni e nder paaspoor ''mi goreng rendang'']]
Noodles Indomie ina waɗi markeeji e mbaydiiji keewɗi. Marque oo feccii ko e cate joy geɗe : ''Indomie goreng'' (kosam ɓuuɓɗam ñamlaaɗam tawa alaa suukara), ''Indomie kuah'' (kosam ɗam ina waɗi suukara), ''Kuliner Indoneesi'' ( kosam Indoneesi ), ''Mi Keriting'' (kosam ɓuuɓɗam ɓurɗam moƴƴude), e ''Hype Abis'' (kosam ɓuuɓɗam keertiiɗam). Heewɓe e ñamri Indomie ko Nunuk Nuraini, golloowo e fedde njuumri njuumri to Indofood, tagi ɗum en.
Ɓoornugol suukara Indomie ina waɗi mbaydiiji ''Rasa Kaldu Ayam'' (ɓuuɓri ɓuuɓri cow), ''Rasa Kaldu Udang'' (ɓuuɓri ɓuuɓri ƴiiƴam), ''Rasa Soto Mie'' (ɓuuɓri Soto mie walla ɓuuɓri leɗɗe), e ''Rasa Soto Spesial'' (ɓuuɓri Soto keeriindi e ɓuuɓri ''Koya'' ). Ina woodi kadi ñamri suukara noodle ''Beef'' e ''Leɗɗe'' (vegetarian) e nder luumooji cuɓaaɗi e nder njulaagu. E lewru Yarkomaa 2025, ɓuuɓri kesiri ''Rasa Soto Koya Nagih'' (ɓuuɓri Soto e ɓuuɓri ''Koya'' waɗndi e ɓuuɓri ) e ''Rasa Soto Koya Pedas Dower'' (ɓuuɓri Soto e ɓuuɓri ''Koya'' ɓuuɓndi) mbaɗaama e nder leydi Indoneesi.
=== ''Mi Goreng'' ===
[[File:Indomie_Mie_Goreng_Iga_Penyet_1.JPG|thumb|Indomie ''Mi Goreng Iga penyet'' (kosam na’i ɓuuɓɗam) ɓuuɓɗam, ɓuuɓnaama e egg ɓuuɓɗo e leɗɗe.]]
Limre ''Mi Goreng'' ( ɓuuɓnde ) nde njuumri ɓuuɓndi tuugii ko e ñaamdu Indoneesi biyeteeɗo ''mie goreng'' (njuumri ɓuuɓndi). Nde naati e luumo hee ko e hitaande 1983, nde renndini ko Amerik worgo, [[Yuroopu|Orop]], [[Afrik]], Ostarali, e diiwanuuji keewɗi e nder [[Aasiya|Asii]] . Ɗe njeeyaa ko e paɗe ceertuɗe teddeendi ko ina tolnoo e 85 grams (3.0 oz) e ina waɗi saakuuji ɗiɗi ɓuuɓɗi. Gooto ina waɗi soya mbelɗo, ɓuuɓri cili, e nebam ɓuuɓɗam ; e goɗɗo o ina waɗi powle ɓuuɓɗe e ɓuuɓri ɓuuɓndi. E nder won e diiwanuuji, ''Mi Goreng'' ina tawee kadi e paɗe ''Jumbo'' (mawɗe), ko ɓuri mawnude e teddeendi mum ko 127–129 g (4,5 haa 4,6 oz) .
Liggol ngol ina tawee e ''Mi Goreng'' (noodle ɓuuɓɗe asliije, ina tawee kadi e njuumri ɓuuɓndi e ɓuuɓri chili e nder duuɗe Java e Bali to Indoneesi, kam e to [[Osterliya|Ostarali]], [[Kanada|Kanadaa]], e [[Dowlaaji Dentuɗi|Amerik]] ), ''Mi Goreng Pedas'' (noodle ɓuuɓɗe ɓuuɓɗe e tewbuuli ɓuuɓɗi), ''Mi Goreng Rasa Ayam Panggang'' (noodle ɓuuɓɗe ɓuuɓɗe e ɓuuɓɗe barbecue, ɓuuɓɗe ɓuuɓɗe barbecue e dow ɓuuɓɗe barbecue luumooji), e ''Mi Goreng Rasa Sate'' ( Noodle ɓuuɓɗe ɗe njuumri Satay e njuumri ɓuuɓndi; hannde ko Taywaan e Ostarali tan heɓetee). Leɗɗe tati gadane ɗee ina tawee kadi e mbaydiiji noodle cup e nder luumooji eksport. Ina woodi kadi ''Mi Goreng Rasa Cabe Ijo'' walla ''Mi Goreng Perisa Cili Hijau'' (kosam ɓuuɓɗam ɗam ɓuuɓɗam ; ina heɓee tan to Indoneesi, [[Malaysiya|Malesi]], [[Aarabe Sawdiyanke|Arabi Sawdit]], e Taywaan), ''Mi Goreng Rasa Iga Penyet'' (kosam ''ɗam'' ɓuuɓɗam ɗam ɓuuɓɗam; ina tawee e Indoneesi, [[Wiyetnam|Vietnam]], e luumooji njulaagu jooni ɗii). ina tawee e leydi Malesi), ''Mi Goreng Rasa Sambal Matah'' ( kosam ɓuuɓɗam e ɓuuɓri Bali ; gila ndeen ɗum woppitaa), ''Mi Goreng Rasa Sambal Rika-Rika'' ( kosam ɓuuɓɗam e ɓuuɓri Minahasan ), e ''Mi Goreng Kriuuk Pedas'' (kosam ɓuuɓɗam e njuumri ɓuuɓndi ɓuuɓndi). Tato gadiiɗe ɗee ina tawee tan e leydi Indoneesi. Feere ''Jumbo'' ndee ina heɓoo tan e ''Mi Goreng'' (kosam ɓuuɓɗam asliɗam e njuumri ɓuuɓndi), ''Mi Goreng Rasa Ayam Panggang'' (nusam ɓuuɓɗam ɓuuɓɗam e ɓuuɓri cowgal barbecue e garnirgol leɗɗe joorɗe), e ''Mi Goreng Rendang'' (kusam ɓuuɓɗam ɓuuɓɗam e ɓuuɓri Krendangz).
=== Feereeji goɗɗi ===
''Indomie Kuliner Indoneesi'' ko sifaaji ñaamdu aadaaji Indoneesi, ko wayi no ''Mie Aceh'' (noodle ɓuuɓɗo Acehnaaɓe e tiggu ɓuuɓɗo), ''Mi Goreng Rasa Ayam Pop'' (noodle ɓuuɓɗo e ɓuuɓri aawdi), ''Mi Goreng Rasa Cakalang'' (kosam ɓuuɓɗam e ɓuuɓri tuna skipjack ), Mi ''Goreng'' ''Rasa Rasa Rendangka'' (kosam ɓuuɓɗam e ɓuuɓri tuna). (Nguurndam Soto Makassarese), ''Rasa Empal Gentong'' (Nguurndam suukara nagge e nder pot loope Cirebonese), ''Rasa [[Mie celor|Mie Celor]]'' (ñaamde suukara ɓuuɓɗo e krevet coco), ''Rasa Mie kocok Bandung'' (ñaamde suukara ɓuuɓɗo nagge Bandung), ''Rasa'' ''Rawon Pedas Mercon'' (Nguurndam suukara ɓuuɓɗam Java fuɗnaange). ɓuuɓri), ''rasa soto banjar limau kuit'' (soto banjar e ɓuuɓri lime kaffir ), ''rasa soto lamongan'' (sabor soto lamongan), ''rasa soto medan'' (sabor soto medanese), e ''rasa soto padang'' (sabor soto padang).
[[File:Indomie_pancit_canton1.jpg|right|thumb|200x200px|Ko woni e nder kanton pancit Indomie]]
''Mi Keriting'' (curly noodle) is the premium variant with additional toppings. It is available in ''Rasa Ayam Panggang'' (grilled chicken flavour with separate soup), ''Goreng Spesial'' (special fried curly noodle), and ''Salted Egg'' flavour fried curly noodles. There are also ''Real Meat'' fried curly noodles variants with real chicken meat, available in ''Mushroom Chicken'' and ''Pepper Chicken'' flavours.
Sereeji ''Hype Abis'' ko mbaydiiji jogiiɗi ɓuuɓri keeriindi, ɗi naatnaa e cagataagal kitaale 2010, ɗi keɓaa tan ko e leydi Indoneesi. Feereeji ɗii ina njeyaa heen ''Mi Goreng Rasa Ayam Geprek'' (mi Goreng Rasa Ayam Geprek (noodle ɓuuɓɗo ɓuuɓɗo, ɓuuɓɗo ɓuuɓɗo, naataaɗo e fuɗɗoode hitaande 2019), ''Rasa Seblak Hot Jeletot'' (ɓuuɓri suukara ɓuuɓɗo Sundaan, naataaɗo e fuɗɗoode hitaande 2020), ''Mi Gorengcy Rebabsa'' ɓuuɓɗo ɓuuɓɗo Noodles, naatnaaɗe e lewru suwee 2022), e ''Mi Nyemek Ala Banglahdes’e Rasa Kari'' ''('' noodles Bangladesh e ɓuuɓri kari), naatnaaɗe e lewru suwee 2025 mawninde duuɓi 30 Chitato, ina heɓee gila lewru mee 2019, e ''Mieghetti Rasa Bolognese'' ( noodle ɓuuɓɗo e ɓuuɓri ɓuuɓri ), ina heɓee gila puɗal hitaande 2021 haa 2022.
Sereeji ''Ramen Japon'', peeñɗi e lewru marse 2023, ina tawee e ɓuuɓri suukara ɓuuɓri ''Shoyu'', ɓuuɓri ɓuuɓri ''Takoyaki'' (hono Yakisoba), e ɓuuɓri ɓuuɓri ''Tori Miso'' . Gila lewru desaambar 2023, seppooji Ramen Japon ina tawee kadi e noodles suukara ɓuuɓɗo ''Tori Kara'' (kuɗol ɓuuɓngol).
Sereeji ''Ramyeon koreeji'', puɗɗiiɗi e lewru oktoobar 2024, ina tawee e ɓuuɓri ɓuuɓri ''Fiery Chikin'' (kuɗol ɓuuɓngol), ɓuuɓri ɓuuɓri ''K-Rosé'' ( sauce rosé ), e ɓuuɓri ɓuuɓri ''Spicy Ramyeon'' (suukara ɓuuɓɗo).
Sereeji Indomie Mi Goreng [[Filipiin]] ina mbaɗi njuumri ɓuuɓndi e kanton pancit .
== Pop Mie ==
Pop Mie ko marque noodle cup instant ko woni marque leslese Indomie, gadano yaltude e Indoneesi e hitaande 1987. [1] Feere suukara ndee ina tawee e Rasa Ayam (ɓuuɓri aawdi), Rasa Ayam Bawang (ɓuuɓri aawdi tiggu), Rasa Baso (ɓuuɓri ɓiɗɓe leɗɗe ), Rasa Kari Ayto cur (ɓuuɓri kosam ). ɓuuɓri soto aawdi). Feere Pop Mie Goreng ndee ina tawee e Mi Goreng Spesial (kosam ɓuuɓɗam keeriiɗo) e Mi Goreng Pedas (kosam ɓuuɓɗam ɓuuɓɗam e ɓuuɓɗam). Ina woodi kadi sifaa ɓuuɓɗo biyeteeɗo Pedes Dower (suukara ɓuuɓɗo e ɓuuɓri ndiwri) e Pedes Gledek (suukara ɓuuɓɗo ɓuuɓɗo), naatnaa e hitaande 2018 e 2019, kam e mbaydi suukara e maaro yoorɗo biyeteeɗo Pake Nasi Rakento So, mo heɓetee tan ko e hitaande So 2020. E lewru Duujal 2022, mbaydi kesiri ndi Pedas Dower Rasa Pangsit Jontor (suukara ɓuuɓɗo ɓuuɓɗo) yaltinaa.
[[File:Indomie_booth_20220801a.jpg|thumb|Boot Indomie to leydi Taiwan]]
== Yaasi leydi Indoneesi ==
=== Naajeeriya ===
[[File:Indomie_Igbo_Advert,_Abia.JPG|thumb|[[Igbo|Igbo ɗemngal]] jeeyngal ngam Indomie to [[Naajeeriya|leydi Naajeeriya]]]]
To leydi Najeriya, Indomie fuɗɗii ko e kitaale 1980, ko Dufil Prima Foods, fedde nde Indofood e fedde Tolaram, nde Singapuur, feewnata ɗum. Ina tawee e ɓuuɓri ndiwri, ndiwri tiggu, suukara pepper ndiwri, e ɓuuɓri noodles frit oriental. Ina woodi kadi Indomie relish variant e nder weltaare aawdi e weltaare geec.Indomie Nigeria ɗon hokka juulde hokkugo ceede hitaande fuu ngam anndingo, mawningo, e hokkugo sukaaɓe Naajeeriya jaambaaro ɓaawo kuuɗe njiylawu cemmbiɗɗe. Lowre Indomie nder Naajeeriya waɗi Naajeeriya'en ɗuɗɓe ɗon nuɗɗina Indomie ɗum kuuje Naajeeriya.
=== Paula ===
To [[Turkiya|leydi Turki]], Indomie ina heɓoo e ɓiɗɓe leɗɗe, leɗɗe, kari, keeriiɗo, soya, ɓuuɓɗo e ɓuuɓɗo, e ɓuuɓri nagge.
=== Serbi ===
Indomie ina feewnee to [[Serbiya|Serbi]] gila 2016 e IndoAdriatic Industry, peewnoowo geɗe Indomie jogiiɗe yamiroore, ko kañum woni peewnoowo mawɗo ngam luumo Orop. Nde yaawi, nde wonti huunde yiɗnde e nder luumo Serbi.
=== Pakistaan ===
Indomie ko peewniraa to [[Pakistan|Pakistaan]] ko Pinehill Private Limited, peewnoowo lisaas. Sosiyetee oo fuɗɗiima naatde e geɗe Indomie hade mum sosde nokku peewnugol to Faisalabad ngam huutoraade luural nder leydi. Kosam ɗam ina tawee e nokku hee ko wayi no Masala kosam, Chatkhara ɓiɗɓe leɗɗe, Tarka limoŋ, e ɓiɗɓe leɗɗe.
== Banɗe e siftorde ==
E lewru oktoobar 2010 laamu Taiwan habri wonde Indomie yeeyeteeɗo toon oo ina waɗi geɗe ɗiɗi kaɗaaɗe, hono benzoat sodium, e metil p-hidroksibenzoat, kuutorteeɗe ngam waɗde cosgol. Caɗeele ɗiɗi mawɗe e nder Hong Kong kadi ngoppii yeeyde noodles Indomie e nder sahaa gooto. E lewru abriil 2023, Malesi e Taywaan ciftinii noodles Indomie "special chicken" caggal nde juɓɓule cellal Malesi e Taywaan njiyti oksidaa etileen e nder geɗel ngel.
== Himobe ==
[[Category:Pages with unreviewed translations]]
q3mdpdqftdizu83z375g5g9yrj3arhy
172367
172366
2026-06-05T11:36:11Z
Fulani215
7983
/* Pakistaan */ fixed typo
172367
wikitext
text/x-wiki
{{databox}}
'''Indomie''' ko marque noodle ɓuuɓɗo mo sosiyetee Indofood mo Indoneesi feewnata . Indomie ina jeyaa e peewnoowo noodle instant ɓurɗo mawnude e winndere ndee, ina waɗi 17 usineeji. Ko ina ɓura miliyaaruuji 19 paɗe Indomie ina peewnee hitaande kala, ina njaltinee e ko ina ɓura 80 leydi. Indomie ɓuri feewnireede ko e leydi Indoneesi gila e fuɗɗoode mum e hitaande 1972. Kadi ina feewnee e leydi Nijeer gila 1995, e leydi Turki gila e hitaande 2010, e leydi Serbi gila e hitaande 2016. Gila e nder leydi hee e kitaale 1980, Indomie ina ɓeydoo heewde yimɓe e nder leyɗeele Afrik.
== Ɓawo ==
=== Tariya ===
Innde Indomie ko portmanteau ummoraade e ''Indo'' ngam "Indoneesi" e ''mie'', binndol ɓooyngol e helmere Indoneesi ngam Noodleeji ɓuuɓɗi naati e luumo Indoneesi ko e hitaande 1969. Indofood ina jeyaa e sosiyeteeji ɓurɗi mawnude e Indoneesi, ko Sudono Salim (1916–2012), jom jawdi en Indoneesi, jogiiɗo kadi Miiluuji muurɗi Bogasari, sosi ɗum e hitaande 1982. Marque noodle instant Indomie fuɗɗii feewneede ko e ''lewru'' ''suwee'' 1972 e PT Sanmaru Food Manufacturing Co Nguura yaltinii mbaydi mum gadani yoorndi (ko ñamlata tawa alaa suukara), ''Indomie Mi Goreng'' ( noodles frites ), ko yaawi wonti ko heewi e luumo Indoneesi. E hitaande 1984, PT Sanmaru Food heɓi PT Sarimi Asli Jaya, jeyaaɗo e njulaagu Bogasari, hade mum en hawrude e PT Indofood Sukses Makmur Tbk e hitaande Indomie heɓi njeenaaje keewɗe, ina heen njeenaari Index Losanne (LIP), njeenaari ɓurndi moƴƴude e marke Indoneesi (IBBA), njeenaari ad ɓurndi moƴƴude, njeenaari wellitaare soodooɓe Indoneesi (ICSA), e njeenaari ɓurndi moƴƴude e paaspooruuji Indoneesi.
=== Wakkati ===
[[File:Noodles_in_Ghana.jpg|thumb|Indomie to [[Gana|leydi Gana]]]]
* 1972 : Indomie fuɗɗii naatde e luumo to Indoneesi, ko fedde PT Sanmaru peewnugol nguura feewni ɗum.
* 1982 : Indomie yaltinii mbaydi kesiri mbaydi Indomie "Mi Goreng" tuugniindi e ñaamdu Indoneesi " Mie goreng ", Indomie renndini ko leyɗeele keewɗe rewrude e njeeygu.
* 1988 : Indomie naati e leydi Nijeer rewrude e njeeygu ummoraade Indoneesi.
* 1995: Indomie udditi gollorde mum gadane peewnugol e nder leydi Nijeer e les njiimaandi Dufil Prima Foods – gollorde peewnugol noodles instant gadane e nder leydi Nijeer, kadi ko kañum woni ɓurɗo mawnude e nder Afrik.
* 2005 : Indomie foolii deftere Guinness e cate "Packet ɓurɗo mawnude e noodles instant" nde sosi packet mo 3,4mx 2,355mx 0,47m, teddeendi mum ko 664,938 kg, ɗum noon ko hedde laabi 8 000 teddeendi paaspoor keeriiɗo mo njuumri njuumri. Nde waɗiraa ko huutoraade geɗe baɗɗe no pack noodles instant jooni nii, nde seedtinaama ina fotnoo ñaameede e neɗɗo.
* 13 Duujal 2009 : Roger Ebert waɗti Indomie e "Dokke Noel sappo e ɗiɗi" mum.
* 3 lewru Yarkomaa 2010 : Indomie yaltinii diidi mum kesi to Indoneesi. Ndeeɗoo feere fuɗɗii huutoreede e nder luumooji eksport ko e cakkital kitaale 2010, lomtii feere 2005–2009, tawi ko Filipiin e Hong Kong ngoni leyɗe cakkitiiɗe ƴettude ndee feere e lewru feebariyee e lewru suwee 2022, lomtii feere 2001–2004.
* 7 oktoobar 2010 : to Taipei, Biro cellal renndo diiwaan Taipei habri wonde kosam ɗam ina tawee e geɗe Indomie instant noodle, yamiri yeeyooɓe ɓee fof yo njaltin geɗe ɗee e luumo hee. Ñalnde 11 oktoobar, Indofood yaltinii bayyinaango laawɗungo : « Sosiyetee oo ina sikki wonde ciimtol cakkitiingol ngol e nder jaayɗe Taiwan ummorii ko e geɗe noodle instant peewnaaɗe e ICBP ɗe njiɗaa huutoreede e luumo Taiwan ». Laamu toon oo gila ndeen jaɓii geɗe noodle instant ɗee naatde e luumo Taiwan ñalnde 6 mee 2011.
* 11 lewru Yarkomaa 2016 : Jimoowo-winndoowo Ostarali biyeteeɗo Courtney Barnett yaltinii jimol, « paɗe tati e ñalawma » ko fayti e Mi goreng e nder deftere mum wiyeteende Milk!
* 31 oktoobar 2024 : Indomie toɗɗii fedde sukaaɓe rewɓe Koree worgo wiyeteende NewJeans ngam wonde ammbasadeer mum winndereejo ngam ''Mi Goreng'', kam e ammbasadeer marke nokkuyankeewo ngam seppooji ''Ramyeon Koree'' to Indoneesi.
== Geɗe ==
[[File:2016_Indomie_Mi_Goreng_Rendang_NL_01.jpg|thumb|Ko woni e nder paaspoor ''mi goreng rendang'']]
Noodles Indomie ina waɗi markeeji e mbaydiiji keewɗi. Marque oo feccii ko e cate joy geɗe : ''Indomie goreng'' (kosam ɓuuɓɗam ñamlaaɗam tawa alaa suukara), ''Indomie kuah'' (kosam ɗam ina waɗi suukara), ''Kuliner Indoneesi'' ( kosam Indoneesi ), ''Mi Keriting'' (kosam ɓuuɓɗam ɓurɗam moƴƴude), e ''Hype Abis'' (kosam ɓuuɓɗam keertiiɗam). Heewɓe e ñamri Indomie ko Nunuk Nuraini, golloowo e fedde njuumri njuumri to Indofood, tagi ɗum en.
Ɓoornugol suukara Indomie ina waɗi mbaydiiji ''Rasa Kaldu Ayam'' (ɓuuɓri ɓuuɓri cow), ''Rasa Kaldu Udang'' (ɓuuɓri ɓuuɓri ƴiiƴam), ''Rasa Soto Mie'' (ɓuuɓri Soto mie walla ɓuuɓri leɗɗe), e ''Rasa Soto Spesial'' (ɓuuɓri Soto keeriindi e ɓuuɓri ''Koya'' ). Ina woodi kadi ñamri suukara noodle ''Beef'' e ''Leɗɗe'' (vegetarian) e nder luumooji cuɓaaɗi e nder njulaagu. E lewru Yarkomaa 2025, ɓuuɓri kesiri ''Rasa Soto Koya Nagih'' (ɓuuɓri Soto e ɓuuɓri ''Koya'' waɗndi e ɓuuɓri ) e ''Rasa Soto Koya Pedas Dower'' (ɓuuɓri Soto e ɓuuɓri ''Koya'' ɓuuɓndi) mbaɗaama e nder leydi Indoneesi.
=== ''Mi Goreng'' ===
[[File:Indomie_Mie_Goreng_Iga_Penyet_1.JPG|thumb|Indomie ''Mi Goreng Iga penyet'' (kosam na’i ɓuuɓɗam) ɓuuɓɗam, ɓuuɓnaama e egg ɓuuɓɗo e leɗɗe.]]
Limre ''Mi Goreng'' ( ɓuuɓnde ) nde njuumri ɓuuɓndi tuugii ko e ñaamdu Indoneesi biyeteeɗo ''mie goreng'' (njuumri ɓuuɓndi). Nde naati e luumo hee ko e hitaande 1983, nde renndini ko Amerik worgo, [[Yuroopu|Orop]], [[Afrik]], Ostarali, e diiwanuuji keewɗi e nder [[Aasiya|Asii]] . Ɗe njeeyaa ko e paɗe ceertuɗe teddeendi ko ina tolnoo e 85 grams (3.0 oz) e ina waɗi saakuuji ɗiɗi ɓuuɓɗi. Gooto ina waɗi soya mbelɗo, ɓuuɓri cili, e nebam ɓuuɓɗam ; e goɗɗo o ina waɗi powle ɓuuɓɗe e ɓuuɓri ɓuuɓndi. E nder won e diiwanuuji, ''Mi Goreng'' ina tawee kadi e paɗe ''Jumbo'' (mawɗe), ko ɓuri mawnude e teddeendi mum ko 127–129 g (4,5 haa 4,6 oz) .
Liggol ngol ina tawee e ''Mi Goreng'' (noodle ɓuuɓɗe asliije, ina tawee kadi e njuumri ɓuuɓndi e ɓuuɓri chili e nder duuɗe Java e Bali to Indoneesi, kam e to [[Osterliya|Ostarali]], [[Kanada|Kanadaa]], e [[Dowlaaji Dentuɗi|Amerik]] ), ''Mi Goreng Pedas'' (noodle ɓuuɓɗe ɓuuɓɗe e tewbuuli ɓuuɓɗi), ''Mi Goreng Rasa Ayam Panggang'' (noodle ɓuuɓɗe ɓuuɓɗe e ɓuuɓɗe barbecue, ɓuuɓɗe ɓuuɓɗe barbecue e dow ɓuuɓɗe barbecue luumooji), e ''Mi Goreng Rasa Sate'' ( Noodle ɓuuɓɗe ɗe njuumri Satay e njuumri ɓuuɓndi; hannde ko Taywaan e Ostarali tan heɓetee). Leɗɗe tati gadane ɗee ina tawee kadi e mbaydiiji noodle cup e nder luumooji eksport. Ina woodi kadi ''Mi Goreng Rasa Cabe Ijo'' walla ''Mi Goreng Perisa Cili Hijau'' (kosam ɓuuɓɗam ɗam ɓuuɓɗam ; ina heɓee tan to Indoneesi, [[Malaysiya|Malesi]], [[Aarabe Sawdiyanke|Arabi Sawdit]], e Taywaan), ''Mi Goreng Rasa Iga Penyet'' (kosam ''ɗam'' ɓuuɓɗam ɗam ɓuuɓɗam; ina tawee e Indoneesi, [[Wiyetnam|Vietnam]], e luumooji njulaagu jooni ɗii). ina tawee e leydi Malesi), ''Mi Goreng Rasa Sambal Matah'' ( kosam ɓuuɓɗam e ɓuuɓri Bali ; gila ndeen ɗum woppitaa), ''Mi Goreng Rasa Sambal Rika-Rika'' ( kosam ɓuuɓɗam e ɓuuɓri Minahasan ), e ''Mi Goreng Kriuuk Pedas'' (kosam ɓuuɓɗam e njuumri ɓuuɓndi ɓuuɓndi). Tato gadiiɗe ɗee ina tawee tan e leydi Indoneesi. Feere ''Jumbo'' ndee ina heɓoo tan e ''Mi Goreng'' (kosam ɓuuɓɗam asliɗam e njuumri ɓuuɓndi), ''Mi Goreng Rasa Ayam Panggang'' (nusam ɓuuɓɗam ɓuuɓɗam e ɓuuɓri cowgal barbecue e garnirgol leɗɗe joorɗe), e ''Mi Goreng Rendang'' (kusam ɓuuɓɗam ɓuuɓɗam e ɓuuɓri Krendangz).
=== Feereeji goɗɗi ===
''Indomie Kuliner Indoneesi'' ko sifaaji ñaamdu aadaaji Indoneesi, ko wayi no ''Mie Aceh'' (noodle ɓuuɓɗo Acehnaaɓe e tiggu ɓuuɓɗo), ''Mi Goreng Rasa Ayam Pop'' (noodle ɓuuɓɗo e ɓuuɓri aawdi), ''Mi Goreng Rasa Cakalang'' (kosam ɓuuɓɗam e ɓuuɓri tuna skipjack ), Mi ''Goreng'' ''Rasa Rasa Rendangka'' (kosam ɓuuɓɗam e ɓuuɓri tuna). (Nguurndam Soto Makassarese), ''Rasa Empal Gentong'' (Nguurndam suukara nagge e nder pot loope Cirebonese), ''Rasa [[Mie celor|Mie Celor]]'' (ñaamde suukara ɓuuɓɗo e krevet coco), ''Rasa Mie kocok Bandung'' (ñaamde suukara ɓuuɓɗo nagge Bandung), ''Rasa'' ''Rawon Pedas Mercon'' (Nguurndam suukara ɓuuɓɗam Java fuɗnaange). ɓuuɓri), ''rasa soto banjar limau kuit'' (soto banjar e ɓuuɓri lime kaffir ), ''rasa soto lamongan'' (sabor soto lamongan), ''rasa soto medan'' (sabor soto medanese), e ''rasa soto padang'' (sabor soto padang).
[[File:Indomie_pancit_canton1.jpg|right|thumb|200x200px|Ko woni e nder kanton pancit Indomie]]
''Mi Keriting'' (curly noodle) is the premium variant with additional toppings. It is available in ''Rasa Ayam Panggang'' (grilled chicken flavour with separate soup), ''Goreng Spesial'' (special fried curly noodle), and ''Salted Egg'' flavour fried curly noodles. There are also ''Real Meat'' fried curly noodles variants with real chicken meat, available in ''Mushroom Chicken'' and ''Pepper Chicken'' flavours.
Sereeji ''Hype Abis'' ko mbaydiiji jogiiɗi ɓuuɓri keeriindi, ɗi naatnaa e cagataagal kitaale 2010, ɗi keɓaa tan ko e leydi Indoneesi. Feereeji ɗii ina njeyaa heen ''Mi Goreng Rasa Ayam Geprek'' (mi Goreng Rasa Ayam Geprek (noodle ɓuuɓɗo ɓuuɓɗo, ɓuuɓɗo ɓuuɓɗo, naataaɗo e fuɗɗoode hitaande 2019), ''Rasa Seblak Hot Jeletot'' (ɓuuɓri suukara ɓuuɓɗo Sundaan, naataaɗo e fuɗɗoode hitaande 2020), ''Mi Gorengcy Rebabsa'' ɓuuɓɗo ɓuuɓɗo Noodles, naatnaaɗe e lewru suwee 2022), e ''Mi Nyemek Ala Banglahdes’e Rasa Kari'' ''('' noodles Bangladesh e ɓuuɓri kari), naatnaaɗe e lewru suwee 2025 mawninde duuɓi 30 Chitato, ina heɓee gila lewru mee 2019, e ''Mieghetti Rasa Bolognese'' ( noodle ɓuuɓɗo e ɓuuɓri ɓuuɓri ), ina heɓee gila puɗal hitaande 2021 haa 2022.
Sereeji ''Ramen Japon'', peeñɗi e lewru marse 2023, ina tawee e ɓuuɓri suukara ɓuuɓri ''Shoyu'', ɓuuɓri ɓuuɓri ''Takoyaki'' (hono Yakisoba), e ɓuuɓri ɓuuɓri ''Tori Miso'' . Gila lewru desaambar 2023, seppooji Ramen Japon ina tawee kadi e noodles suukara ɓuuɓɗo ''Tori Kara'' (kuɗol ɓuuɓngol).
Sereeji ''Ramyeon koreeji'', puɗɗiiɗi e lewru oktoobar 2024, ina tawee e ɓuuɓri ɓuuɓri ''Fiery Chikin'' (kuɗol ɓuuɓngol), ɓuuɓri ɓuuɓri ''K-Rosé'' ( sauce rosé ), e ɓuuɓri ɓuuɓri ''Spicy Ramyeon'' (suukara ɓuuɓɗo).
Sereeji Indomie Mi Goreng [[Filipiin]] ina mbaɗi njuumri ɓuuɓndi e kanton pancit .
== Pop Mie ==
Pop Mie ko marque noodle cup instant ko woni marque leslese Indomie, gadano yaltude e Indoneesi e hitaande 1987. [1] Feere suukara ndee ina tawee e Rasa Ayam (ɓuuɓri aawdi), Rasa Ayam Bawang (ɓuuɓri aawdi tiggu), Rasa Baso (ɓuuɓri ɓiɗɓe leɗɗe ), Rasa Kari Ayto cur (ɓuuɓri kosam ). ɓuuɓri soto aawdi). Feere Pop Mie Goreng ndee ina tawee e Mi Goreng Spesial (kosam ɓuuɓɗam keeriiɗo) e Mi Goreng Pedas (kosam ɓuuɓɗam ɓuuɓɗam e ɓuuɓɗam). Ina woodi kadi sifaa ɓuuɓɗo biyeteeɗo Pedes Dower (suukara ɓuuɓɗo e ɓuuɓri ndiwri) e Pedes Gledek (suukara ɓuuɓɗo ɓuuɓɗo), naatnaa e hitaande 2018 e 2019, kam e mbaydi suukara e maaro yoorɗo biyeteeɗo Pake Nasi Rakento So, mo heɓetee tan ko e hitaande So 2020. E lewru Duujal 2022, mbaydi kesiri ndi Pedas Dower Rasa Pangsit Jontor (suukara ɓuuɓɗo ɓuuɓɗo) yaltinaa.
[[File:Indomie_booth_20220801a.jpg|thumb|Boot Indomie to leydi Taiwan]]
== Yaasi leydi Indoneesi ==
=== Naajeeriya ===
[[File:Indomie_Igbo_Advert,_Abia.JPG|thumb|[[Igbo|Igbo ɗemngal]] jeeyngal ngam Indomie to [[Naajeeriya|leydi Naajeeriya]]]]
To leydi Najeriya, Indomie fuɗɗii ko e kitaale 1980, ko Dufil Prima Foods, fedde nde Indofood e fedde Tolaram, nde Singapuur, feewnata ɗum. Ina tawee e ɓuuɓri ndiwri, ndiwri tiggu, suukara pepper ndiwri, e ɓuuɓri noodles frit oriental. Ina woodi kadi Indomie relish variant e nder weltaare aawdi e weltaare geec.Indomie Nigeria ɗon hokka juulde hokkugo ceede hitaande fuu ngam anndingo, mawningo, e hokkugo sukaaɓe Naajeeriya jaambaaro ɓaawo kuuɗe njiylawu cemmbiɗɗe. Lowre Indomie nder Naajeeriya waɗi Naajeeriya'en ɗuɗɓe ɗon nuɗɗina Indomie ɗum kuuje Naajeeriya.
=== Paula ===
To [[Turkiya|leydi Turki]], Indomie ina heɓoo e ɓiɗɓe leɗɗe, leɗɗe, kari, keeriiɗo, soya, ɓuuɓɗo e ɓuuɓɗo, e ɓuuɓri nagge.
=== Serbi ===
Indomie ina feewnee to [[Serbiya|Serbi]] gila 2016 e IndoAdriatic Industry, peewnoowo geɗe Indomie jogiiɗe yamiroore, ko kañum woni peewnoowo mawɗo ngam luumo Orop. Nde yaawi, nde wonti huunde yiɗnde e nder luumo Serbi.
== Pakistaan ==
Indomie ko peewniraa to [[Pakistan|Pakistaan]] ko Pinehill Private Limited, peewnoowo lisaas. Sosiyetee oo fuɗɗiima naatde e geɗe Indomie hade mum sosde nokku peewnugol to Faisalabad ngam huutoraade luural nder leydi. Kosam ɗam ina tawee e nokku hee ko wayi no Masala kosam, Chatkhara ɓiɗɓe leɗɗe, Tarka limoŋ, e ɓiɗɓe leɗɗe.
== Banɗe e siftorde ==
E lewru oktoobar 2010 laamu Taiwan habri wonde Indomie yeeyeteeɗo toon oo ina waɗi geɗe ɗiɗi kaɗaaɗe, hono benzoat sodium, e metil p-hidroksibenzoat, kuutorteeɗe ngam waɗde cosgol. Caɗeele ɗiɗi mawɗe e nder Hong Kong kadi ngoppii yeeyde noodles Indomie e nder sahaa gooto. E lewru abriil 2023, Malesi e Taywaan ciftinii noodles Indomie "special chicken" caggal nde juɓɓule cellal Malesi e Taywaan njiyti oksidaa etileen e nder geɗel ngel.
== Himobe ==
[[Category:Pages with unreviewed translations]]
ee7v0uij5qjzlcbv0iuxtzhkkf7rstm
172368
172367
2026-06-05T11:36:38Z
Fulani215
7983
/* Serbi */ fixed typo
172368
wikitext
text/x-wiki
{{databox}}
'''Indomie''' ko marque noodle ɓuuɓɗo mo sosiyetee Indofood mo Indoneesi feewnata . Indomie ina jeyaa e peewnoowo noodle instant ɓurɗo mawnude e winndere ndee, ina waɗi 17 usineeji. Ko ina ɓura miliyaaruuji 19 paɗe Indomie ina peewnee hitaande kala, ina njaltinee e ko ina ɓura 80 leydi. Indomie ɓuri feewnireede ko e leydi Indoneesi gila e fuɗɗoode mum e hitaande 1972. Kadi ina feewnee e leydi Nijeer gila 1995, e leydi Turki gila e hitaande 2010, e leydi Serbi gila e hitaande 2016. Gila e nder leydi hee e kitaale 1980, Indomie ina ɓeydoo heewde yimɓe e nder leyɗeele Afrik.
== Ɓawo ==
=== Tariya ===
Innde Indomie ko portmanteau ummoraade e ''Indo'' ngam "Indoneesi" e ''mie'', binndol ɓooyngol e helmere Indoneesi ngam Noodleeji ɓuuɓɗi naati e luumo Indoneesi ko e hitaande 1969. Indofood ina jeyaa e sosiyeteeji ɓurɗi mawnude e Indoneesi, ko Sudono Salim (1916–2012), jom jawdi en Indoneesi, jogiiɗo kadi Miiluuji muurɗi Bogasari, sosi ɗum e hitaande 1982. Marque noodle instant Indomie fuɗɗii feewneede ko e ''lewru'' ''suwee'' 1972 e PT Sanmaru Food Manufacturing Co Nguura yaltinii mbaydi mum gadani yoorndi (ko ñamlata tawa alaa suukara), ''Indomie Mi Goreng'' ( noodles frites ), ko yaawi wonti ko heewi e luumo Indoneesi. E hitaande 1984, PT Sanmaru Food heɓi PT Sarimi Asli Jaya, jeyaaɗo e njulaagu Bogasari, hade mum en hawrude e PT Indofood Sukses Makmur Tbk e hitaande Indomie heɓi njeenaaje keewɗe, ina heen njeenaari Index Losanne (LIP), njeenaari ɓurndi moƴƴude e marke Indoneesi (IBBA), njeenaari ad ɓurndi moƴƴude, njeenaari wellitaare soodooɓe Indoneesi (ICSA), e njeenaari ɓurndi moƴƴude e paaspooruuji Indoneesi.
=== Wakkati ===
[[File:Noodles_in_Ghana.jpg|thumb|Indomie to [[Gana|leydi Gana]]]]
* 1972 : Indomie fuɗɗii naatde e luumo to Indoneesi, ko fedde PT Sanmaru peewnugol nguura feewni ɗum.
* 1982 : Indomie yaltinii mbaydi kesiri mbaydi Indomie "Mi Goreng" tuugniindi e ñaamdu Indoneesi " Mie goreng ", Indomie renndini ko leyɗeele keewɗe rewrude e njeeygu.
* 1988 : Indomie naati e leydi Nijeer rewrude e njeeygu ummoraade Indoneesi.
* 1995: Indomie udditi gollorde mum gadane peewnugol e nder leydi Nijeer e les njiimaandi Dufil Prima Foods – gollorde peewnugol noodles instant gadane e nder leydi Nijeer, kadi ko kañum woni ɓurɗo mawnude e nder Afrik.
* 2005 : Indomie foolii deftere Guinness e cate "Packet ɓurɗo mawnude e noodles instant" nde sosi packet mo 3,4mx 2,355mx 0,47m, teddeendi mum ko 664,938 kg, ɗum noon ko hedde laabi 8 000 teddeendi paaspoor keeriiɗo mo njuumri njuumri. Nde waɗiraa ko huutoraade geɗe baɗɗe no pack noodles instant jooni nii, nde seedtinaama ina fotnoo ñaameede e neɗɗo.
* 13 Duujal 2009 : Roger Ebert waɗti Indomie e "Dokke Noel sappo e ɗiɗi" mum.
* 3 lewru Yarkomaa 2010 : Indomie yaltinii diidi mum kesi to Indoneesi. Ndeeɗoo feere fuɗɗii huutoreede e nder luumooji eksport ko e cakkital kitaale 2010, lomtii feere 2005–2009, tawi ko Filipiin e Hong Kong ngoni leyɗe cakkitiiɗe ƴettude ndee feere e lewru feebariyee e lewru suwee 2022, lomtii feere 2001–2004.
* 7 oktoobar 2010 : to Taipei, Biro cellal renndo diiwaan Taipei habri wonde kosam ɗam ina tawee e geɗe Indomie instant noodle, yamiri yeeyooɓe ɓee fof yo njaltin geɗe ɗee e luumo hee. Ñalnde 11 oktoobar, Indofood yaltinii bayyinaango laawɗungo : « Sosiyetee oo ina sikki wonde ciimtol cakkitiingol ngol e nder jaayɗe Taiwan ummorii ko e geɗe noodle instant peewnaaɗe e ICBP ɗe njiɗaa huutoreede e luumo Taiwan ». Laamu toon oo gila ndeen jaɓii geɗe noodle instant ɗee naatde e luumo Taiwan ñalnde 6 mee 2011.
* 11 lewru Yarkomaa 2016 : Jimoowo-winndoowo Ostarali biyeteeɗo Courtney Barnett yaltinii jimol, « paɗe tati e ñalawma » ko fayti e Mi goreng e nder deftere mum wiyeteende Milk!
* 31 oktoobar 2024 : Indomie toɗɗii fedde sukaaɓe rewɓe Koree worgo wiyeteende NewJeans ngam wonde ammbasadeer mum winndereejo ngam ''Mi Goreng'', kam e ammbasadeer marke nokkuyankeewo ngam seppooji ''Ramyeon Koree'' to Indoneesi.
== Geɗe ==
[[File:2016_Indomie_Mi_Goreng_Rendang_NL_01.jpg|thumb|Ko woni e nder paaspoor ''mi goreng rendang'']]
Noodles Indomie ina waɗi markeeji e mbaydiiji keewɗi. Marque oo feccii ko e cate joy geɗe : ''Indomie goreng'' (kosam ɓuuɓɗam ñamlaaɗam tawa alaa suukara), ''Indomie kuah'' (kosam ɗam ina waɗi suukara), ''Kuliner Indoneesi'' ( kosam Indoneesi ), ''Mi Keriting'' (kosam ɓuuɓɗam ɓurɗam moƴƴude), e ''Hype Abis'' (kosam ɓuuɓɗam keertiiɗam). Heewɓe e ñamri Indomie ko Nunuk Nuraini, golloowo e fedde njuumri njuumri to Indofood, tagi ɗum en.
Ɓoornugol suukara Indomie ina waɗi mbaydiiji ''Rasa Kaldu Ayam'' (ɓuuɓri ɓuuɓri cow), ''Rasa Kaldu Udang'' (ɓuuɓri ɓuuɓri ƴiiƴam), ''Rasa Soto Mie'' (ɓuuɓri Soto mie walla ɓuuɓri leɗɗe), e ''Rasa Soto Spesial'' (ɓuuɓri Soto keeriindi e ɓuuɓri ''Koya'' ). Ina woodi kadi ñamri suukara noodle ''Beef'' e ''Leɗɗe'' (vegetarian) e nder luumooji cuɓaaɗi e nder njulaagu. E lewru Yarkomaa 2025, ɓuuɓri kesiri ''Rasa Soto Koya Nagih'' (ɓuuɓri Soto e ɓuuɓri ''Koya'' waɗndi e ɓuuɓri ) e ''Rasa Soto Koya Pedas Dower'' (ɓuuɓri Soto e ɓuuɓri ''Koya'' ɓuuɓndi) mbaɗaama e nder leydi Indoneesi.
=== ''Mi Goreng'' ===
[[File:Indomie_Mie_Goreng_Iga_Penyet_1.JPG|thumb|Indomie ''Mi Goreng Iga penyet'' (kosam na’i ɓuuɓɗam) ɓuuɓɗam, ɓuuɓnaama e egg ɓuuɓɗo e leɗɗe.]]
Limre ''Mi Goreng'' ( ɓuuɓnde ) nde njuumri ɓuuɓndi tuugii ko e ñaamdu Indoneesi biyeteeɗo ''mie goreng'' (njuumri ɓuuɓndi). Nde naati e luumo hee ko e hitaande 1983, nde renndini ko Amerik worgo, [[Yuroopu|Orop]], [[Afrik]], Ostarali, e diiwanuuji keewɗi e nder [[Aasiya|Asii]] . Ɗe njeeyaa ko e paɗe ceertuɗe teddeendi ko ina tolnoo e 85 grams (3.0 oz) e ina waɗi saakuuji ɗiɗi ɓuuɓɗi. Gooto ina waɗi soya mbelɗo, ɓuuɓri cili, e nebam ɓuuɓɗam ; e goɗɗo o ina waɗi powle ɓuuɓɗe e ɓuuɓri ɓuuɓndi. E nder won e diiwanuuji, ''Mi Goreng'' ina tawee kadi e paɗe ''Jumbo'' (mawɗe), ko ɓuri mawnude e teddeendi mum ko 127–129 g (4,5 haa 4,6 oz) .
Liggol ngol ina tawee e ''Mi Goreng'' (noodle ɓuuɓɗe asliije, ina tawee kadi e njuumri ɓuuɓndi e ɓuuɓri chili e nder duuɗe Java e Bali to Indoneesi, kam e to [[Osterliya|Ostarali]], [[Kanada|Kanadaa]], e [[Dowlaaji Dentuɗi|Amerik]] ), ''Mi Goreng Pedas'' (noodle ɓuuɓɗe ɓuuɓɗe e tewbuuli ɓuuɓɗi), ''Mi Goreng Rasa Ayam Panggang'' (noodle ɓuuɓɗe ɓuuɓɗe e ɓuuɓɗe barbecue, ɓuuɓɗe ɓuuɓɗe barbecue e dow ɓuuɓɗe barbecue luumooji), e ''Mi Goreng Rasa Sate'' ( Noodle ɓuuɓɗe ɗe njuumri Satay e njuumri ɓuuɓndi; hannde ko Taywaan e Ostarali tan heɓetee). Leɗɗe tati gadane ɗee ina tawee kadi e mbaydiiji noodle cup e nder luumooji eksport. Ina woodi kadi ''Mi Goreng Rasa Cabe Ijo'' walla ''Mi Goreng Perisa Cili Hijau'' (kosam ɓuuɓɗam ɗam ɓuuɓɗam ; ina heɓee tan to Indoneesi, [[Malaysiya|Malesi]], [[Aarabe Sawdiyanke|Arabi Sawdit]], e Taywaan), ''Mi Goreng Rasa Iga Penyet'' (kosam ''ɗam'' ɓuuɓɗam ɗam ɓuuɓɗam; ina tawee e Indoneesi, [[Wiyetnam|Vietnam]], e luumooji njulaagu jooni ɗii). ina tawee e leydi Malesi), ''Mi Goreng Rasa Sambal Matah'' ( kosam ɓuuɓɗam e ɓuuɓri Bali ; gila ndeen ɗum woppitaa), ''Mi Goreng Rasa Sambal Rika-Rika'' ( kosam ɓuuɓɗam e ɓuuɓri Minahasan ), e ''Mi Goreng Kriuuk Pedas'' (kosam ɓuuɓɗam e njuumri ɓuuɓndi ɓuuɓndi). Tato gadiiɗe ɗee ina tawee tan e leydi Indoneesi. Feere ''Jumbo'' ndee ina heɓoo tan e ''Mi Goreng'' (kosam ɓuuɓɗam asliɗam e njuumri ɓuuɓndi), ''Mi Goreng Rasa Ayam Panggang'' (nusam ɓuuɓɗam ɓuuɓɗam e ɓuuɓri cowgal barbecue e garnirgol leɗɗe joorɗe), e ''Mi Goreng Rendang'' (kusam ɓuuɓɗam ɓuuɓɗam e ɓuuɓri Krendangz).
=== Feereeji goɗɗi ===
''Indomie Kuliner Indoneesi'' ko sifaaji ñaamdu aadaaji Indoneesi, ko wayi no ''Mie Aceh'' (noodle ɓuuɓɗo Acehnaaɓe e tiggu ɓuuɓɗo), ''Mi Goreng Rasa Ayam Pop'' (noodle ɓuuɓɗo e ɓuuɓri aawdi), ''Mi Goreng Rasa Cakalang'' (kosam ɓuuɓɗam e ɓuuɓri tuna skipjack ), Mi ''Goreng'' ''Rasa Rasa Rendangka'' (kosam ɓuuɓɗam e ɓuuɓri tuna). (Nguurndam Soto Makassarese), ''Rasa Empal Gentong'' (Nguurndam suukara nagge e nder pot loope Cirebonese), ''Rasa [[Mie celor|Mie Celor]]'' (ñaamde suukara ɓuuɓɗo e krevet coco), ''Rasa Mie kocok Bandung'' (ñaamde suukara ɓuuɓɗo nagge Bandung), ''Rasa'' ''Rawon Pedas Mercon'' (Nguurndam suukara ɓuuɓɗam Java fuɗnaange). ɓuuɓri), ''rasa soto banjar limau kuit'' (soto banjar e ɓuuɓri lime kaffir ), ''rasa soto lamongan'' (sabor soto lamongan), ''rasa soto medan'' (sabor soto medanese), e ''rasa soto padang'' (sabor soto padang).
[[File:Indomie_pancit_canton1.jpg|right|thumb|200x200px|Ko woni e nder kanton pancit Indomie]]
''Mi Keriting'' (curly noodle) is the premium variant with additional toppings. It is available in ''Rasa Ayam Panggang'' (grilled chicken flavour with separate soup), ''Goreng Spesial'' (special fried curly noodle), and ''Salted Egg'' flavour fried curly noodles. There are also ''Real Meat'' fried curly noodles variants with real chicken meat, available in ''Mushroom Chicken'' and ''Pepper Chicken'' flavours.
Sereeji ''Hype Abis'' ko mbaydiiji jogiiɗi ɓuuɓri keeriindi, ɗi naatnaa e cagataagal kitaale 2010, ɗi keɓaa tan ko e leydi Indoneesi. Feereeji ɗii ina njeyaa heen ''Mi Goreng Rasa Ayam Geprek'' (mi Goreng Rasa Ayam Geprek (noodle ɓuuɓɗo ɓuuɓɗo, ɓuuɓɗo ɓuuɓɗo, naataaɗo e fuɗɗoode hitaande 2019), ''Rasa Seblak Hot Jeletot'' (ɓuuɓri suukara ɓuuɓɗo Sundaan, naataaɗo e fuɗɗoode hitaande 2020), ''Mi Gorengcy Rebabsa'' ɓuuɓɗo ɓuuɓɗo Noodles, naatnaaɗe e lewru suwee 2022), e ''Mi Nyemek Ala Banglahdes’e Rasa Kari'' ''('' noodles Bangladesh e ɓuuɓri kari), naatnaaɗe e lewru suwee 2025 mawninde duuɓi 30 Chitato, ina heɓee gila lewru mee 2019, e ''Mieghetti Rasa Bolognese'' ( noodle ɓuuɓɗo e ɓuuɓri ɓuuɓri ), ina heɓee gila puɗal hitaande 2021 haa 2022.
Sereeji ''Ramen Japon'', peeñɗi e lewru marse 2023, ina tawee e ɓuuɓri suukara ɓuuɓri ''Shoyu'', ɓuuɓri ɓuuɓri ''Takoyaki'' (hono Yakisoba), e ɓuuɓri ɓuuɓri ''Tori Miso'' . Gila lewru desaambar 2023, seppooji Ramen Japon ina tawee kadi e noodles suukara ɓuuɓɗo ''Tori Kara'' (kuɗol ɓuuɓngol).
Sereeji ''Ramyeon koreeji'', puɗɗiiɗi e lewru oktoobar 2024, ina tawee e ɓuuɓri ɓuuɓri ''Fiery Chikin'' (kuɗol ɓuuɓngol), ɓuuɓri ɓuuɓri ''K-Rosé'' ( sauce rosé ), e ɓuuɓri ɓuuɓri ''Spicy Ramyeon'' (suukara ɓuuɓɗo).
Sereeji Indomie Mi Goreng [[Filipiin]] ina mbaɗi njuumri ɓuuɓndi e kanton pancit .
== Pop Mie ==
Pop Mie ko marque noodle cup instant ko woni marque leslese Indomie, gadano yaltude e Indoneesi e hitaande 1987. [1] Feere suukara ndee ina tawee e Rasa Ayam (ɓuuɓri aawdi), Rasa Ayam Bawang (ɓuuɓri aawdi tiggu), Rasa Baso (ɓuuɓri ɓiɗɓe leɗɗe ), Rasa Kari Ayto cur (ɓuuɓri kosam ). ɓuuɓri soto aawdi). Feere Pop Mie Goreng ndee ina tawee e Mi Goreng Spesial (kosam ɓuuɓɗam keeriiɗo) e Mi Goreng Pedas (kosam ɓuuɓɗam ɓuuɓɗam e ɓuuɓɗam). Ina woodi kadi sifaa ɓuuɓɗo biyeteeɗo Pedes Dower (suukara ɓuuɓɗo e ɓuuɓri ndiwri) e Pedes Gledek (suukara ɓuuɓɗo ɓuuɓɗo), naatnaa e hitaande 2018 e 2019, kam e mbaydi suukara e maaro yoorɗo biyeteeɗo Pake Nasi Rakento So, mo heɓetee tan ko e hitaande So 2020. E lewru Duujal 2022, mbaydi kesiri ndi Pedas Dower Rasa Pangsit Jontor (suukara ɓuuɓɗo ɓuuɓɗo) yaltinaa.
[[File:Indomie_booth_20220801a.jpg|thumb|Boot Indomie to leydi Taiwan]]
== Yaasi leydi Indoneesi ==
=== Naajeeriya ===
[[File:Indomie_Igbo_Advert,_Abia.JPG|thumb|[[Igbo|Igbo ɗemngal]] jeeyngal ngam Indomie to [[Naajeeriya|leydi Naajeeriya]]]]
To leydi Najeriya, Indomie fuɗɗii ko e kitaale 1980, ko Dufil Prima Foods, fedde nde Indofood e fedde Tolaram, nde Singapuur, feewnata ɗum. Ina tawee e ɓuuɓri ndiwri, ndiwri tiggu, suukara pepper ndiwri, e ɓuuɓri noodles frit oriental. Ina woodi kadi Indomie relish variant e nder weltaare aawdi e weltaare geec.Indomie Nigeria ɗon hokka juulde hokkugo ceede hitaande fuu ngam anndingo, mawningo, e hokkugo sukaaɓe Naajeeriya jaambaaro ɓaawo kuuɗe njiylawu cemmbiɗɗe. Lowre Indomie nder Naajeeriya waɗi Naajeeriya'en ɗuɗɓe ɗon nuɗɗina Indomie ɗum kuuje Naajeeriya.
=== Paula ===
To [[Turkiya|leydi Turki]], Indomie ina heɓoo e ɓiɗɓe leɗɗe, leɗɗe, kari, keeriiɗo, soya, ɓuuɓɗo e ɓuuɓɗo, e ɓuuɓri nagge.
== Serbi ==
Indomie ina feewnee to [[Serbiya|Serbi]] gila 2016 e IndoAdriatic Industry, peewnoowo geɗe Indomie jogiiɗe yamiroore, ko kañum woni peewnoowo mawɗo ngam luumo Orop. Nde yaawi, nde wonti huunde yiɗnde e nder luumo Serbi.
== Pakistaan ==
Indomie ko peewniraa to [[Pakistan|Pakistaan]] ko Pinehill Private Limited, peewnoowo lisaas. Sosiyetee oo fuɗɗiima naatde e geɗe Indomie hade mum sosde nokku peewnugol to Faisalabad ngam huutoraade luural nder leydi. Kosam ɗam ina tawee e nokku hee ko wayi no Masala kosam, Chatkhara ɓiɗɓe leɗɗe, Tarka limoŋ, e ɓiɗɓe leɗɗe.
== Banɗe e siftorde ==
E lewru oktoobar 2010 laamu Taiwan habri wonde Indomie yeeyeteeɗo toon oo ina waɗi geɗe ɗiɗi kaɗaaɗe, hono benzoat sodium, e metil p-hidroksibenzoat, kuutorteeɗe ngam waɗde cosgol. Caɗeele ɗiɗi mawɗe e nder Hong Kong kadi ngoppii yeeyde noodles Indomie e nder sahaa gooto. E lewru abriil 2023, Malesi e Taywaan ciftinii noodles Indomie "special chicken" caggal nde juɓɓule cellal Malesi e Taywaan njiyti oksidaa etileen e nder geɗel ngel.
== Himobe ==
[[Category:Pages with unreviewed translations]]
5y33lo1lw14ejiuxsds8jph58yqefym
172369
172368
2026-06-05T11:37:04Z
Fulani215
7983
/* Paula */ fixed typo
172369
wikitext
text/x-wiki
{{databox}}
'''Indomie''' ko marque noodle ɓuuɓɗo mo sosiyetee Indofood mo Indoneesi feewnata . Indomie ina jeyaa e peewnoowo noodle instant ɓurɗo mawnude e winndere ndee, ina waɗi 17 usineeji. Ko ina ɓura miliyaaruuji 19 paɗe Indomie ina peewnee hitaande kala, ina njaltinee e ko ina ɓura 80 leydi. Indomie ɓuri feewnireede ko e leydi Indoneesi gila e fuɗɗoode mum e hitaande 1972. Kadi ina feewnee e leydi Nijeer gila 1995, e leydi Turki gila e hitaande 2010, e leydi Serbi gila e hitaande 2016. Gila e nder leydi hee e kitaale 1980, Indomie ina ɓeydoo heewde yimɓe e nder leyɗeele Afrik.
== Ɓawo ==
=== Tariya ===
Innde Indomie ko portmanteau ummoraade e ''Indo'' ngam "Indoneesi" e ''mie'', binndol ɓooyngol e helmere Indoneesi ngam Noodleeji ɓuuɓɗi naati e luumo Indoneesi ko e hitaande 1969. Indofood ina jeyaa e sosiyeteeji ɓurɗi mawnude e Indoneesi, ko Sudono Salim (1916–2012), jom jawdi en Indoneesi, jogiiɗo kadi Miiluuji muurɗi Bogasari, sosi ɗum e hitaande 1982. Marque noodle instant Indomie fuɗɗii feewneede ko e ''lewru'' ''suwee'' 1972 e PT Sanmaru Food Manufacturing Co Nguura yaltinii mbaydi mum gadani yoorndi (ko ñamlata tawa alaa suukara), ''Indomie Mi Goreng'' ( noodles frites ), ko yaawi wonti ko heewi e luumo Indoneesi. E hitaande 1984, PT Sanmaru Food heɓi PT Sarimi Asli Jaya, jeyaaɗo e njulaagu Bogasari, hade mum en hawrude e PT Indofood Sukses Makmur Tbk e hitaande Indomie heɓi njeenaaje keewɗe, ina heen njeenaari Index Losanne (LIP), njeenaari ɓurndi moƴƴude e marke Indoneesi (IBBA), njeenaari ad ɓurndi moƴƴude, njeenaari wellitaare soodooɓe Indoneesi (ICSA), e njeenaari ɓurndi moƴƴude e paaspooruuji Indoneesi.
=== Wakkati ===
[[File:Noodles_in_Ghana.jpg|thumb|Indomie to [[Gana|leydi Gana]]]]
* 1972 : Indomie fuɗɗii naatde e luumo to Indoneesi, ko fedde PT Sanmaru peewnugol nguura feewni ɗum.
* 1982 : Indomie yaltinii mbaydi kesiri mbaydi Indomie "Mi Goreng" tuugniindi e ñaamdu Indoneesi " Mie goreng ", Indomie renndini ko leyɗeele keewɗe rewrude e njeeygu.
* 1988 : Indomie naati e leydi Nijeer rewrude e njeeygu ummoraade Indoneesi.
* 1995: Indomie udditi gollorde mum gadane peewnugol e nder leydi Nijeer e les njiimaandi Dufil Prima Foods – gollorde peewnugol noodles instant gadane e nder leydi Nijeer, kadi ko kañum woni ɓurɗo mawnude e nder Afrik.
* 2005 : Indomie foolii deftere Guinness e cate "Packet ɓurɗo mawnude e noodles instant" nde sosi packet mo 3,4mx 2,355mx 0,47m, teddeendi mum ko 664,938 kg, ɗum noon ko hedde laabi 8 000 teddeendi paaspoor keeriiɗo mo njuumri njuumri. Nde waɗiraa ko huutoraade geɗe baɗɗe no pack noodles instant jooni nii, nde seedtinaama ina fotnoo ñaameede e neɗɗo.
* 13 Duujal 2009 : Roger Ebert waɗti Indomie e "Dokke Noel sappo e ɗiɗi" mum.
* 3 lewru Yarkomaa 2010 : Indomie yaltinii diidi mum kesi to Indoneesi. Ndeeɗoo feere fuɗɗii huutoreede e nder luumooji eksport ko e cakkital kitaale 2010, lomtii feere 2005–2009, tawi ko Filipiin e Hong Kong ngoni leyɗe cakkitiiɗe ƴettude ndee feere e lewru feebariyee e lewru suwee 2022, lomtii feere 2001–2004.
* 7 oktoobar 2010 : to Taipei, Biro cellal renndo diiwaan Taipei habri wonde kosam ɗam ina tawee e geɗe Indomie instant noodle, yamiri yeeyooɓe ɓee fof yo njaltin geɗe ɗee e luumo hee. Ñalnde 11 oktoobar, Indofood yaltinii bayyinaango laawɗungo : « Sosiyetee oo ina sikki wonde ciimtol cakkitiingol ngol e nder jaayɗe Taiwan ummorii ko e geɗe noodle instant peewnaaɗe e ICBP ɗe njiɗaa huutoreede e luumo Taiwan ». Laamu toon oo gila ndeen jaɓii geɗe noodle instant ɗee naatde e luumo Taiwan ñalnde 6 mee 2011.
* 11 lewru Yarkomaa 2016 : Jimoowo-winndoowo Ostarali biyeteeɗo Courtney Barnett yaltinii jimol, « paɗe tati e ñalawma » ko fayti e Mi goreng e nder deftere mum wiyeteende Milk!
* 31 oktoobar 2024 : Indomie toɗɗii fedde sukaaɓe rewɓe Koree worgo wiyeteende NewJeans ngam wonde ammbasadeer mum winndereejo ngam ''Mi Goreng'', kam e ammbasadeer marke nokkuyankeewo ngam seppooji ''Ramyeon Koree'' to Indoneesi.
== Geɗe ==
[[File:2016_Indomie_Mi_Goreng_Rendang_NL_01.jpg|thumb|Ko woni e nder paaspoor ''mi goreng rendang'']]
Noodles Indomie ina waɗi markeeji e mbaydiiji keewɗi. Marque oo feccii ko e cate joy geɗe : ''Indomie goreng'' (kosam ɓuuɓɗam ñamlaaɗam tawa alaa suukara), ''Indomie kuah'' (kosam ɗam ina waɗi suukara), ''Kuliner Indoneesi'' ( kosam Indoneesi ), ''Mi Keriting'' (kosam ɓuuɓɗam ɓurɗam moƴƴude), e ''Hype Abis'' (kosam ɓuuɓɗam keertiiɗam). Heewɓe e ñamri Indomie ko Nunuk Nuraini, golloowo e fedde njuumri njuumri to Indofood, tagi ɗum en.
Ɓoornugol suukara Indomie ina waɗi mbaydiiji ''Rasa Kaldu Ayam'' (ɓuuɓri ɓuuɓri cow), ''Rasa Kaldu Udang'' (ɓuuɓri ɓuuɓri ƴiiƴam), ''Rasa Soto Mie'' (ɓuuɓri Soto mie walla ɓuuɓri leɗɗe), e ''Rasa Soto Spesial'' (ɓuuɓri Soto keeriindi e ɓuuɓri ''Koya'' ). Ina woodi kadi ñamri suukara noodle ''Beef'' e ''Leɗɗe'' (vegetarian) e nder luumooji cuɓaaɗi e nder njulaagu. E lewru Yarkomaa 2025, ɓuuɓri kesiri ''Rasa Soto Koya Nagih'' (ɓuuɓri Soto e ɓuuɓri ''Koya'' waɗndi e ɓuuɓri ) e ''Rasa Soto Koya Pedas Dower'' (ɓuuɓri Soto e ɓuuɓri ''Koya'' ɓuuɓndi) mbaɗaama e nder leydi Indoneesi.
=== ''Mi Goreng'' ===
[[File:Indomie_Mie_Goreng_Iga_Penyet_1.JPG|thumb|Indomie ''Mi Goreng Iga penyet'' (kosam na’i ɓuuɓɗam) ɓuuɓɗam, ɓuuɓnaama e egg ɓuuɓɗo e leɗɗe.]]
Limre ''Mi Goreng'' ( ɓuuɓnde ) nde njuumri ɓuuɓndi tuugii ko e ñaamdu Indoneesi biyeteeɗo ''mie goreng'' (njuumri ɓuuɓndi). Nde naati e luumo hee ko e hitaande 1983, nde renndini ko Amerik worgo, [[Yuroopu|Orop]], [[Afrik]], Ostarali, e diiwanuuji keewɗi e nder [[Aasiya|Asii]] . Ɗe njeeyaa ko e paɗe ceertuɗe teddeendi ko ina tolnoo e 85 grams (3.0 oz) e ina waɗi saakuuji ɗiɗi ɓuuɓɗi. Gooto ina waɗi soya mbelɗo, ɓuuɓri cili, e nebam ɓuuɓɗam ; e goɗɗo o ina waɗi powle ɓuuɓɗe e ɓuuɓri ɓuuɓndi. E nder won e diiwanuuji, ''Mi Goreng'' ina tawee kadi e paɗe ''Jumbo'' (mawɗe), ko ɓuri mawnude e teddeendi mum ko 127–129 g (4,5 haa 4,6 oz) .
Liggol ngol ina tawee e ''Mi Goreng'' (noodle ɓuuɓɗe asliije, ina tawee kadi e njuumri ɓuuɓndi e ɓuuɓri chili e nder duuɗe Java e Bali to Indoneesi, kam e to [[Osterliya|Ostarali]], [[Kanada|Kanadaa]], e [[Dowlaaji Dentuɗi|Amerik]] ), ''Mi Goreng Pedas'' (noodle ɓuuɓɗe ɓuuɓɗe e tewbuuli ɓuuɓɗi), ''Mi Goreng Rasa Ayam Panggang'' (noodle ɓuuɓɗe ɓuuɓɗe e ɓuuɓɗe barbecue, ɓuuɓɗe ɓuuɓɗe barbecue e dow ɓuuɓɗe barbecue luumooji), e ''Mi Goreng Rasa Sate'' ( Noodle ɓuuɓɗe ɗe njuumri Satay e njuumri ɓuuɓndi; hannde ko Taywaan e Ostarali tan heɓetee). Leɗɗe tati gadane ɗee ina tawee kadi e mbaydiiji noodle cup e nder luumooji eksport. Ina woodi kadi ''Mi Goreng Rasa Cabe Ijo'' walla ''Mi Goreng Perisa Cili Hijau'' (kosam ɓuuɓɗam ɗam ɓuuɓɗam ; ina heɓee tan to Indoneesi, [[Malaysiya|Malesi]], [[Aarabe Sawdiyanke|Arabi Sawdit]], e Taywaan), ''Mi Goreng Rasa Iga Penyet'' (kosam ''ɗam'' ɓuuɓɗam ɗam ɓuuɓɗam; ina tawee e Indoneesi, [[Wiyetnam|Vietnam]], e luumooji njulaagu jooni ɗii). ina tawee e leydi Malesi), ''Mi Goreng Rasa Sambal Matah'' ( kosam ɓuuɓɗam e ɓuuɓri Bali ; gila ndeen ɗum woppitaa), ''Mi Goreng Rasa Sambal Rika-Rika'' ( kosam ɓuuɓɗam e ɓuuɓri Minahasan ), e ''Mi Goreng Kriuuk Pedas'' (kosam ɓuuɓɗam e njuumri ɓuuɓndi ɓuuɓndi). Tato gadiiɗe ɗee ina tawee tan e leydi Indoneesi. Feere ''Jumbo'' ndee ina heɓoo tan e ''Mi Goreng'' (kosam ɓuuɓɗam asliɗam e njuumri ɓuuɓndi), ''Mi Goreng Rasa Ayam Panggang'' (nusam ɓuuɓɗam ɓuuɓɗam e ɓuuɓri cowgal barbecue e garnirgol leɗɗe joorɗe), e ''Mi Goreng Rendang'' (kusam ɓuuɓɗam ɓuuɓɗam e ɓuuɓri Krendangz).
=== Feereeji goɗɗi ===
''Indomie Kuliner Indoneesi'' ko sifaaji ñaamdu aadaaji Indoneesi, ko wayi no ''Mie Aceh'' (noodle ɓuuɓɗo Acehnaaɓe e tiggu ɓuuɓɗo), ''Mi Goreng Rasa Ayam Pop'' (noodle ɓuuɓɗo e ɓuuɓri aawdi), ''Mi Goreng Rasa Cakalang'' (kosam ɓuuɓɗam e ɓuuɓri tuna skipjack ), Mi ''Goreng'' ''Rasa Rasa Rendangka'' (kosam ɓuuɓɗam e ɓuuɓri tuna). (Nguurndam Soto Makassarese), ''Rasa Empal Gentong'' (Nguurndam suukara nagge e nder pot loope Cirebonese), ''Rasa [[Mie celor|Mie Celor]]'' (ñaamde suukara ɓuuɓɗo e krevet coco), ''Rasa Mie kocok Bandung'' (ñaamde suukara ɓuuɓɗo nagge Bandung), ''Rasa'' ''Rawon Pedas Mercon'' (Nguurndam suukara ɓuuɓɗam Java fuɗnaange). ɓuuɓri), ''rasa soto banjar limau kuit'' (soto banjar e ɓuuɓri lime kaffir ), ''rasa soto lamongan'' (sabor soto lamongan), ''rasa soto medan'' (sabor soto medanese), e ''rasa soto padang'' (sabor soto padang).
[[File:Indomie_pancit_canton1.jpg|right|thumb|200x200px|Ko woni e nder kanton pancit Indomie]]
''Mi Keriting'' (curly noodle) is the premium variant with additional toppings. It is available in ''Rasa Ayam Panggang'' (grilled chicken flavour with separate soup), ''Goreng Spesial'' (special fried curly noodle), and ''Salted Egg'' flavour fried curly noodles. There are also ''Real Meat'' fried curly noodles variants with real chicken meat, available in ''Mushroom Chicken'' and ''Pepper Chicken'' flavours.
Sereeji ''Hype Abis'' ko mbaydiiji jogiiɗi ɓuuɓri keeriindi, ɗi naatnaa e cagataagal kitaale 2010, ɗi keɓaa tan ko e leydi Indoneesi. Feereeji ɗii ina njeyaa heen ''Mi Goreng Rasa Ayam Geprek'' (mi Goreng Rasa Ayam Geprek (noodle ɓuuɓɗo ɓuuɓɗo, ɓuuɓɗo ɓuuɓɗo, naataaɗo e fuɗɗoode hitaande 2019), ''Rasa Seblak Hot Jeletot'' (ɓuuɓri suukara ɓuuɓɗo Sundaan, naataaɗo e fuɗɗoode hitaande 2020), ''Mi Gorengcy Rebabsa'' ɓuuɓɗo ɓuuɓɗo Noodles, naatnaaɗe e lewru suwee 2022), e ''Mi Nyemek Ala Banglahdes’e Rasa Kari'' ''('' noodles Bangladesh e ɓuuɓri kari), naatnaaɗe e lewru suwee 2025 mawninde duuɓi 30 Chitato, ina heɓee gila lewru mee 2019, e ''Mieghetti Rasa Bolognese'' ( noodle ɓuuɓɗo e ɓuuɓri ɓuuɓri ), ina heɓee gila puɗal hitaande 2021 haa 2022.
Sereeji ''Ramen Japon'', peeñɗi e lewru marse 2023, ina tawee e ɓuuɓri suukara ɓuuɓri ''Shoyu'', ɓuuɓri ɓuuɓri ''Takoyaki'' (hono Yakisoba), e ɓuuɓri ɓuuɓri ''Tori Miso'' . Gila lewru desaambar 2023, seppooji Ramen Japon ina tawee kadi e noodles suukara ɓuuɓɗo ''Tori Kara'' (kuɗol ɓuuɓngol).
Sereeji ''Ramyeon koreeji'', puɗɗiiɗi e lewru oktoobar 2024, ina tawee e ɓuuɓri ɓuuɓri ''Fiery Chikin'' (kuɗol ɓuuɓngol), ɓuuɓri ɓuuɓri ''K-Rosé'' ( sauce rosé ), e ɓuuɓri ɓuuɓri ''Spicy Ramyeon'' (suukara ɓuuɓɗo).
Sereeji Indomie Mi Goreng [[Filipiin]] ina mbaɗi njuumri ɓuuɓndi e kanton pancit .
== Pop Mie ==
Pop Mie ko marque noodle cup instant ko woni marque leslese Indomie, gadano yaltude e Indoneesi e hitaande 1987. [1] Feere suukara ndee ina tawee e Rasa Ayam (ɓuuɓri aawdi), Rasa Ayam Bawang (ɓuuɓri aawdi tiggu), Rasa Baso (ɓuuɓri ɓiɗɓe leɗɗe ), Rasa Kari Ayto cur (ɓuuɓri kosam ). ɓuuɓri soto aawdi). Feere Pop Mie Goreng ndee ina tawee e Mi Goreng Spesial (kosam ɓuuɓɗam keeriiɗo) e Mi Goreng Pedas (kosam ɓuuɓɗam ɓuuɓɗam e ɓuuɓɗam). Ina woodi kadi sifaa ɓuuɓɗo biyeteeɗo Pedes Dower (suukara ɓuuɓɗo e ɓuuɓri ndiwri) e Pedes Gledek (suukara ɓuuɓɗo ɓuuɓɗo), naatnaa e hitaande 2018 e 2019, kam e mbaydi suukara e maaro yoorɗo biyeteeɗo Pake Nasi Rakento So, mo heɓetee tan ko e hitaande So 2020. E lewru Duujal 2022, mbaydi kesiri ndi Pedas Dower Rasa Pangsit Jontor (suukara ɓuuɓɗo ɓuuɓɗo) yaltinaa.
[[File:Indomie_booth_20220801a.jpg|thumb|Boot Indomie to leydi Taiwan]]
== Yaasi leydi Indoneesi ==
=== Naajeeriya ===
[[File:Indomie_Igbo_Advert,_Abia.JPG|thumb|[[Igbo|Igbo ɗemngal]] jeeyngal ngam Indomie to [[Naajeeriya|leydi Naajeeriya]]]]
To leydi Najeriya, Indomie fuɗɗii ko e kitaale 1980, ko Dufil Prima Foods, fedde nde Indofood e fedde Tolaram, nde Singapuur, feewnata ɗum. Ina tawee e ɓuuɓri ndiwri, ndiwri tiggu, suukara pepper ndiwri, e ɓuuɓri noodles frit oriental. Ina woodi kadi Indomie relish variant e nder weltaare aawdi e weltaare geec.Indomie Nigeria ɗon hokka juulde hokkugo ceede hitaande fuu ngam anndingo, mawningo, e hokkugo sukaaɓe Naajeeriya jaambaaro ɓaawo kuuɗe njiylawu cemmbiɗɗe. Lowre Indomie nder Naajeeriya waɗi Naajeeriya'en ɗuɗɓe ɗon nuɗɗina Indomie ɗum kuuje Naajeeriya.
== Paula ==
To [[Turkiya|leydi Turki]], Indomie ina heɓoo e ɓiɗɓe leɗɗe, leɗɗe, kari, keeriiɗo, soya, ɓuuɓɗo e ɓuuɓɗo, e ɓuuɓri nagge.
== Serbi ==
Indomie ina feewnee to [[Serbiya|Serbi]] gila 2016 e IndoAdriatic Industry, peewnoowo geɗe Indomie jogiiɗe yamiroore, ko kañum woni peewnoowo mawɗo ngam luumo Orop. Nde yaawi, nde wonti huunde yiɗnde e nder luumo Serbi.
== Pakistaan ==
Indomie ko peewniraa to [[Pakistan|Pakistaan]] ko Pinehill Private Limited, peewnoowo lisaas. Sosiyetee oo fuɗɗiima naatde e geɗe Indomie hade mum sosde nokku peewnugol to Faisalabad ngam huutoraade luural nder leydi. Kosam ɗam ina tawee e nokku hee ko wayi no Masala kosam, Chatkhara ɓiɗɓe leɗɗe, Tarka limoŋ, e ɓiɗɓe leɗɗe.
== Banɗe e siftorde ==
E lewru oktoobar 2010 laamu Taiwan habri wonde Indomie yeeyeteeɗo toon oo ina waɗi geɗe ɗiɗi kaɗaaɗe, hono benzoat sodium, e metil p-hidroksibenzoat, kuutorteeɗe ngam waɗde cosgol. Caɗeele ɗiɗi mawɗe e nder Hong Kong kadi ngoppii yeeyde noodles Indomie e nder sahaa gooto. E lewru abriil 2023, Malesi e Taywaan ciftinii noodles Indomie "special chicken" caggal nde juɓɓule cellal Malesi e Taywaan njiyti oksidaa etileen e nder geɗel ngel.
== Himobe ==
[[Category:Pages with unreviewed translations]]
isoa8yfml0ekuf6jzyare2s2c6s0p1z
172370
172369
2026-06-05T11:37:36Z
Fulani215
7983
/* Naajeeriya */ fixed typo
172370
wikitext
text/x-wiki
{{databox}}
'''Indomie''' ko marque noodle ɓuuɓɗo mo sosiyetee Indofood mo Indoneesi feewnata . Indomie ina jeyaa e peewnoowo noodle instant ɓurɗo mawnude e winndere ndee, ina waɗi 17 usineeji. Ko ina ɓura miliyaaruuji 19 paɗe Indomie ina peewnee hitaande kala, ina njaltinee e ko ina ɓura 80 leydi. Indomie ɓuri feewnireede ko e leydi Indoneesi gila e fuɗɗoode mum e hitaande 1972. Kadi ina feewnee e leydi Nijeer gila 1995, e leydi Turki gila e hitaande 2010, e leydi Serbi gila e hitaande 2016. Gila e nder leydi hee e kitaale 1980, Indomie ina ɓeydoo heewde yimɓe e nder leyɗeele Afrik.
== Ɓawo ==
=== Tariya ===
Innde Indomie ko portmanteau ummoraade e ''Indo'' ngam "Indoneesi" e ''mie'', binndol ɓooyngol e helmere Indoneesi ngam Noodleeji ɓuuɓɗi naati e luumo Indoneesi ko e hitaande 1969. Indofood ina jeyaa e sosiyeteeji ɓurɗi mawnude e Indoneesi, ko Sudono Salim (1916–2012), jom jawdi en Indoneesi, jogiiɗo kadi Miiluuji muurɗi Bogasari, sosi ɗum e hitaande 1982. Marque noodle instant Indomie fuɗɗii feewneede ko e ''lewru'' ''suwee'' 1972 e PT Sanmaru Food Manufacturing Co Nguura yaltinii mbaydi mum gadani yoorndi (ko ñamlata tawa alaa suukara), ''Indomie Mi Goreng'' ( noodles frites ), ko yaawi wonti ko heewi e luumo Indoneesi. E hitaande 1984, PT Sanmaru Food heɓi PT Sarimi Asli Jaya, jeyaaɗo e njulaagu Bogasari, hade mum en hawrude e PT Indofood Sukses Makmur Tbk e hitaande Indomie heɓi njeenaaje keewɗe, ina heen njeenaari Index Losanne (LIP), njeenaari ɓurndi moƴƴude e marke Indoneesi (IBBA), njeenaari ad ɓurndi moƴƴude, njeenaari wellitaare soodooɓe Indoneesi (ICSA), e njeenaari ɓurndi moƴƴude e paaspooruuji Indoneesi.
=== Wakkati ===
[[File:Noodles_in_Ghana.jpg|thumb|Indomie to [[Gana|leydi Gana]]]]
* 1972 : Indomie fuɗɗii naatde e luumo to Indoneesi, ko fedde PT Sanmaru peewnugol nguura feewni ɗum.
* 1982 : Indomie yaltinii mbaydi kesiri mbaydi Indomie "Mi Goreng" tuugniindi e ñaamdu Indoneesi " Mie goreng ", Indomie renndini ko leyɗeele keewɗe rewrude e njeeygu.
* 1988 : Indomie naati e leydi Nijeer rewrude e njeeygu ummoraade Indoneesi.
* 1995: Indomie udditi gollorde mum gadane peewnugol e nder leydi Nijeer e les njiimaandi Dufil Prima Foods – gollorde peewnugol noodles instant gadane e nder leydi Nijeer, kadi ko kañum woni ɓurɗo mawnude e nder Afrik.
* 2005 : Indomie foolii deftere Guinness e cate "Packet ɓurɗo mawnude e noodles instant" nde sosi packet mo 3,4mx 2,355mx 0,47m, teddeendi mum ko 664,938 kg, ɗum noon ko hedde laabi 8 000 teddeendi paaspoor keeriiɗo mo njuumri njuumri. Nde waɗiraa ko huutoraade geɗe baɗɗe no pack noodles instant jooni nii, nde seedtinaama ina fotnoo ñaameede e neɗɗo.
* 13 Duujal 2009 : Roger Ebert waɗti Indomie e "Dokke Noel sappo e ɗiɗi" mum.
* 3 lewru Yarkomaa 2010 : Indomie yaltinii diidi mum kesi to Indoneesi. Ndeeɗoo feere fuɗɗii huutoreede e nder luumooji eksport ko e cakkital kitaale 2010, lomtii feere 2005–2009, tawi ko Filipiin e Hong Kong ngoni leyɗe cakkitiiɗe ƴettude ndee feere e lewru feebariyee e lewru suwee 2022, lomtii feere 2001–2004.
* 7 oktoobar 2010 : to Taipei, Biro cellal renndo diiwaan Taipei habri wonde kosam ɗam ina tawee e geɗe Indomie instant noodle, yamiri yeeyooɓe ɓee fof yo njaltin geɗe ɗee e luumo hee. Ñalnde 11 oktoobar, Indofood yaltinii bayyinaango laawɗungo : « Sosiyetee oo ina sikki wonde ciimtol cakkitiingol ngol e nder jaayɗe Taiwan ummorii ko e geɗe noodle instant peewnaaɗe e ICBP ɗe njiɗaa huutoreede e luumo Taiwan ». Laamu toon oo gila ndeen jaɓii geɗe noodle instant ɗee naatde e luumo Taiwan ñalnde 6 mee 2011.
* 11 lewru Yarkomaa 2016 : Jimoowo-winndoowo Ostarali biyeteeɗo Courtney Barnett yaltinii jimol, « paɗe tati e ñalawma » ko fayti e Mi goreng e nder deftere mum wiyeteende Milk!
* 31 oktoobar 2024 : Indomie toɗɗii fedde sukaaɓe rewɓe Koree worgo wiyeteende NewJeans ngam wonde ammbasadeer mum winndereejo ngam ''Mi Goreng'', kam e ammbasadeer marke nokkuyankeewo ngam seppooji ''Ramyeon Koree'' to Indoneesi.
== Geɗe ==
[[File:2016_Indomie_Mi_Goreng_Rendang_NL_01.jpg|thumb|Ko woni e nder paaspoor ''mi goreng rendang'']]
Noodles Indomie ina waɗi markeeji e mbaydiiji keewɗi. Marque oo feccii ko e cate joy geɗe : ''Indomie goreng'' (kosam ɓuuɓɗam ñamlaaɗam tawa alaa suukara), ''Indomie kuah'' (kosam ɗam ina waɗi suukara), ''Kuliner Indoneesi'' ( kosam Indoneesi ), ''Mi Keriting'' (kosam ɓuuɓɗam ɓurɗam moƴƴude), e ''Hype Abis'' (kosam ɓuuɓɗam keertiiɗam). Heewɓe e ñamri Indomie ko Nunuk Nuraini, golloowo e fedde njuumri njuumri to Indofood, tagi ɗum en.
Ɓoornugol suukara Indomie ina waɗi mbaydiiji ''Rasa Kaldu Ayam'' (ɓuuɓri ɓuuɓri cow), ''Rasa Kaldu Udang'' (ɓuuɓri ɓuuɓri ƴiiƴam), ''Rasa Soto Mie'' (ɓuuɓri Soto mie walla ɓuuɓri leɗɗe), e ''Rasa Soto Spesial'' (ɓuuɓri Soto keeriindi e ɓuuɓri ''Koya'' ). Ina woodi kadi ñamri suukara noodle ''Beef'' e ''Leɗɗe'' (vegetarian) e nder luumooji cuɓaaɗi e nder njulaagu. E lewru Yarkomaa 2025, ɓuuɓri kesiri ''Rasa Soto Koya Nagih'' (ɓuuɓri Soto e ɓuuɓri ''Koya'' waɗndi e ɓuuɓri ) e ''Rasa Soto Koya Pedas Dower'' (ɓuuɓri Soto e ɓuuɓri ''Koya'' ɓuuɓndi) mbaɗaama e nder leydi Indoneesi.
=== ''Mi Goreng'' ===
[[File:Indomie_Mie_Goreng_Iga_Penyet_1.JPG|thumb|Indomie ''Mi Goreng Iga penyet'' (kosam na’i ɓuuɓɗam) ɓuuɓɗam, ɓuuɓnaama e egg ɓuuɓɗo e leɗɗe.]]
Limre ''Mi Goreng'' ( ɓuuɓnde ) nde njuumri ɓuuɓndi tuugii ko e ñaamdu Indoneesi biyeteeɗo ''mie goreng'' (njuumri ɓuuɓndi). Nde naati e luumo hee ko e hitaande 1983, nde renndini ko Amerik worgo, [[Yuroopu|Orop]], [[Afrik]], Ostarali, e diiwanuuji keewɗi e nder [[Aasiya|Asii]] . Ɗe njeeyaa ko e paɗe ceertuɗe teddeendi ko ina tolnoo e 85 grams (3.0 oz) e ina waɗi saakuuji ɗiɗi ɓuuɓɗi. Gooto ina waɗi soya mbelɗo, ɓuuɓri cili, e nebam ɓuuɓɗam ; e goɗɗo o ina waɗi powle ɓuuɓɗe e ɓuuɓri ɓuuɓndi. E nder won e diiwanuuji, ''Mi Goreng'' ina tawee kadi e paɗe ''Jumbo'' (mawɗe), ko ɓuri mawnude e teddeendi mum ko 127–129 g (4,5 haa 4,6 oz) .
Liggol ngol ina tawee e ''Mi Goreng'' (noodle ɓuuɓɗe asliije, ina tawee kadi e njuumri ɓuuɓndi e ɓuuɓri chili e nder duuɗe Java e Bali to Indoneesi, kam e to [[Osterliya|Ostarali]], [[Kanada|Kanadaa]], e [[Dowlaaji Dentuɗi|Amerik]] ), ''Mi Goreng Pedas'' (noodle ɓuuɓɗe ɓuuɓɗe e tewbuuli ɓuuɓɗi), ''Mi Goreng Rasa Ayam Panggang'' (noodle ɓuuɓɗe ɓuuɓɗe e ɓuuɓɗe barbecue, ɓuuɓɗe ɓuuɓɗe barbecue e dow ɓuuɓɗe barbecue luumooji), e ''Mi Goreng Rasa Sate'' ( Noodle ɓuuɓɗe ɗe njuumri Satay e njuumri ɓuuɓndi; hannde ko Taywaan e Ostarali tan heɓetee). Leɗɗe tati gadane ɗee ina tawee kadi e mbaydiiji noodle cup e nder luumooji eksport. Ina woodi kadi ''Mi Goreng Rasa Cabe Ijo'' walla ''Mi Goreng Perisa Cili Hijau'' (kosam ɓuuɓɗam ɗam ɓuuɓɗam ; ina heɓee tan to Indoneesi, [[Malaysiya|Malesi]], [[Aarabe Sawdiyanke|Arabi Sawdit]], e Taywaan), ''Mi Goreng Rasa Iga Penyet'' (kosam ''ɗam'' ɓuuɓɗam ɗam ɓuuɓɗam; ina tawee e Indoneesi, [[Wiyetnam|Vietnam]], e luumooji njulaagu jooni ɗii). ina tawee e leydi Malesi), ''Mi Goreng Rasa Sambal Matah'' ( kosam ɓuuɓɗam e ɓuuɓri Bali ; gila ndeen ɗum woppitaa), ''Mi Goreng Rasa Sambal Rika-Rika'' ( kosam ɓuuɓɗam e ɓuuɓri Minahasan ), e ''Mi Goreng Kriuuk Pedas'' (kosam ɓuuɓɗam e njuumri ɓuuɓndi ɓuuɓndi). Tato gadiiɗe ɗee ina tawee tan e leydi Indoneesi. Feere ''Jumbo'' ndee ina heɓoo tan e ''Mi Goreng'' (kosam ɓuuɓɗam asliɗam e njuumri ɓuuɓndi), ''Mi Goreng Rasa Ayam Panggang'' (nusam ɓuuɓɗam ɓuuɓɗam e ɓuuɓri cowgal barbecue e garnirgol leɗɗe joorɗe), e ''Mi Goreng Rendang'' (kusam ɓuuɓɗam ɓuuɓɗam e ɓuuɓri Krendangz).
=== Feereeji goɗɗi ===
''Indomie Kuliner Indoneesi'' ko sifaaji ñaamdu aadaaji Indoneesi, ko wayi no ''Mie Aceh'' (noodle ɓuuɓɗo Acehnaaɓe e tiggu ɓuuɓɗo), ''Mi Goreng Rasa Ayam Pop'' (noodle ɓuuɓɗo e ɓuuɓri aawdi), ''Mi Goreng Rasa Cakalang'' (kosam ɓuuɓɗam e ɓuuɓri tuna skipjack ), Mi ''Goreng'' ''Rasa Rasa Rendangka'' (kosam ɓuuɓɗam e ɓuuɓri tuna). (Nguurndam Soto Makassarese), ''Rasa Empal Gentong'' (Nguurndam suukara nagge e nder pot loope Cirebonese), ''Rasa [[Mie celor|Mie Celor]]'' (ñaamde suukara ɓuuɓɗo e krevet coco), ''Rasa Mie kocok Bandung'' (ñaamde suukara ɓuuɓɗo nagge Bandung), ''Rasa'' ''Rawon Pedas Mercon'' (Nguurndam suukara ɓuuɓɗam Java fuɗnaange). ɓuuɓri), ''rasa soto banjar limau kuit'' (soto banjar e ɓuuɓri lime kaffir ), ''rasa soto lamongan'' (sabor soto lamongan), ''rasa soto medan'' (sabor soto medanese), e ''rasa soto padang'' (sabor soto padang).
[[File:Indomie_pancit_canton1.jpg|right|thumb|200x200px|Ko woni e nder kanton pancit Indomie]]
''Mi Keriting'' (curly noodle) is the premium variant with additional toppings. It is available in ''Rasa Ayam Panggang'' (grilled chicken flavour with separate soup), ''Goreng Spesial'' (special fried curly noodle), and ''Salted Egg'' flavour fried curly noodles. There are also ''Real Meat'' fried curly noodles variants with real chicken meat, available in ''Mushroom Chicken'' and ''Pepper Chicken'' flavours.
Sereeji ''Hype Abis'' ko mbaydiiji jogiiɗi ɓuuɓri keeriindi, ɗi naatnaa e cagataagal kitaale 2010, ɗi keɓaa tan ko e leydi Indoneesi. Feereeji ɗii ina njeyaa heen ''Mi Goreng Rasa Ayam Geprek'' (mi Goreng Rasa Ayam Geprek (noodle ɓuuɓɗo ɓuuɓɗo, ɓuuɓɗo ɓuuɓɗo, naataaɗo e fuɗɗoode hitaande 2019), ''Rasa Seblak Hot Jeletot'' (ɓuuɓri suukara ɓuuɓɗo Sundaan, naataaɗo e fuɗɗoode hitaande 2020), ''Mi Gorengcy Rebabsa'' ɓuuɓɗo ɓuuɓɗo Noodles, naatnaaɗe e lewru suwee 2022), e ''Mi Nyemek Ala Banglahdes’e Rasa Kari'' ''('' noodles Bangladesh e ɓuuɓri kari), naatnaaɗe e lewru suwee 2025 mawninde duuɓi 30 Chitato, ina heɓee gila lewru mee 2019, e ''Mieghetti Rasa Bolognese'' ( noodle ɓuuɓɗo e ɓuuɓri ɓuuɓri ), ina heɓee gila puɗal hitaande 2021 haa 2022.
Sereeji ''Ramen Japon'', peeñɗi e lewru marse 2023, ina tawee e ɓuuɓri suukara ɓuuɓri ''Shoyu'', ɓuuɓri ɓuuɓri ''Takoyaki'' (hono Yakisoba), e ɓuuɓri ɓuuɓri ''Tori Miso'' . Gila lewru desaambar 2023, seppooji Ramen Japon ina tawee kadi e noodles suukara ɓuuɓɗo ''Tori Kara'' (kuɗol ɓuuɓngol).
Sereeji ''Ramyeon koreeji'', puɗɗiiɗi e lewru oktoobar 2024, ina tawee e ɓuuɓri ɓuuɓri ''Fiery Chikin'' (kuɗol ɓuuɓngol), ɓuuɓri ɓuuɓri ''K-Rosé'' ( sauce rosé ), e ɓuuɓri ɓuuɓri ''Spicy Ramyeon'' (suukara ɓuuɓɗo).
Sereeji Indomie Mi Goreng [[Filipiin]] ina mbaɗi njuumri ɓuuɓndi e kanton pancit .
== Pop Mie ==
Pop Mie ko marque noodle cup instant ko woni marque leslese Indomie, gadano yaltude e Indoneesi e hitaande 1987. [1] Feere suukara ndee ina tawee e Rasa Ayam (ɓuuɓri aawdi), Rasa Ayam Bawang (ɓuuɓri aawdi tiggu), Rasa Baso (ɓuuɓri ɓiɗɓe leɗɗe ), Rasa Kari Ayto cur (ɓuuɓri kosam ). ɓuuɓri soto aawdi). Feere Pop Mie Goreng ndee ina tawee e Mi Goreng Spesial (kosam ɓuuɓɗam keeriiɗo) e Mi Goreng Pedas (kosam ɓuuɓɗam ɓuuɓɗam e ɓuuɓɗam). Ina woodi kadi sifaa ɓuuɓɗo biyeteeɗo Pedes Dower (suukara ɓuuɓɗo e ɓuuɓri ndiwri) e Pedes Gledek (suukara ɓuuɓɗo ɓuuɓɗo), naatnaa e hitaande 2018 e 2019, kam e mbaydi suukara e maaro yoorɗo biyeteeɗo Pake Nasi Rakento So, mo heɓetee tan ko e hitaande So 2020. E lewru Duujal 2022, mbaydi kesiri ndi Pedas Dower Rasa Pangsit Jontor (suukara ɓuuɓɗo ɓuuɓɗo) yaltinaa.
[[File:Indomie_booth_20220801a.jpg|thumb|Boot Indomie to leydi Taiwan]]
== Yaasi leydi Indoneesi ==
== Naajeeriya ==
[[File:Indomie_Igbo_Advert,_Abia.JPG|thumb|[[Igbo|Igbo ɗemngal]] jeeyngal ngam Indomie to [[Naajeeriya|leydi Naajeeriya]]]]
To leydi Najeriya, Indomie fuɗɗii ko e kitaale 1980, ko Dufil Prima Foods, fedde nde Indofood e fedde Tolaram, nde Singapuur, feewnata ɗum. Ina tawee e ɓuuɓri ndiwri, ndiwri tiggu, suukara pepper ndiwri, e ɓuuɓri noodles frit oriental. Ina woodi kadi Indomie relish variant e nder weltaare aawdi e weltaare geec.Indomie Nigeria ɗon hokka juulde hokkugo ceede hitaande fuu ngam anndingo, mawningo, e hokkugo sukaaɓe Naajeeriya jaambaaro ɓaawo kuuɗe njiylawu cemmbiɗɗe. Lowre Indomie nder Naajeeriya waɗi Naajeeriya'en ɗuɗɓe ɗon nuɗɗina Indomie ɗum kuuje Naajeeriya.
== Paula ==
To [[Turkiya|leydi Turki]], Indomie ina heɓoo e ɓiɗɓe leɗɗe, leɗɗe, kari, keeriiɗo, soya, ɓuuɓɗo e ɓuuɓɗo, e ɓuuɓri nagge.
== Serbi ==
Indomie ina feewnee to [[Serbiya|Serbi]] gila 2016 e IndoAdriatic Industry, peewnoowo geɗe Indomie jogiiɗe yamiroore, ko kañum woni peewnoowo mawɗo ngam luumo Orop. Nde yaawi, nde wonti huunde yiɗnde e nder luumo Serbi.
== Pakistaan ==
Indomie ko peewniraa to [[Pakistan|Pakistaan]] ko Pinehill Private Limited, peewnoowo lisaas. Sosiyetee oo fuɗɗiima naatde e geɗe Indomie hade mum sosde nokku peewnugol to Faisalabad ngam huutoraade luural nder leydi. Kosam ɗam ina tawee e nokku hee ko wayi no Masala kosam, Chatkhara ɓiɗɓe leɗɗe, Tarka limoŋ, e ɓiɗɓe leɗɗe.
== Banɗe e siftorde ==
E lewru oktoobar 2010 laamu Taiwan habri wonde Indomie yeeyeteeɗo toon oo ina waɗi geɗe ɗiɗi kaɗaaɗe, hono benzoat sodium, e metil p-hidroksibenzoat, kuutorteeɗe ngam waɗde cosgol. Caɗeele ɗiɗi mawɗe e nder Hong Kong kadi ngoppii yeeyde noodles Indomie e nder sahaa gooto. E lewru abriil 2023, Malesi e Taywaan ciftinii noodles Indomie "special chicken" caggal nde juɓɓule cellal Malesi e Taywaan njiyti oksidaa etileen e nder geɗel ngel.
== Himobe ==
[[Category:Pages with unreviewed translations]]
aiaji61karwv2l27tp9rv5uuf0f73jo