Wikipedia ffwiki https://ff.wikipedia.org/wiki/Hello_ja%C9%93%C9%93orgo MediaWiki 1.47.0-wmf.5 first-letter Media Special Talk User User talk Wikipedia Wikipedia talk File File talk MediaWiki MediaWiki talk Template Template talk Help Help talk Category Category talk TimedText TimedText talk Module Module talk Event Event talk Bamako 0 3853 172608 132994 2026-06-09T15:14:37Z CommonsDelinker 79 Removing [[:c:File:Bamako_Montage.jpg|Bamako_Montage.jpg]], it has been deleted from Commons by [[:c:User:Infrogmation|Infrogmation]] because: per [[:c:Commons:Deletion requests/Files uploaded by Mousssa NIAKATE|]]. 172608 wikitext text/x-wiki {| border=1 align=right cellpadding=4 cellspacing=0 width=300 style="margin: 0 0 1em 1em; background: #f9f9f9; border: 1px #aaaaaa solid; border-collapse: collapse; font-size: 95%;" |+<big><big>'''{{PAGENAME}}'''</big></big><br /> |- | style="background:#efefef;" align="center" colspan=2 | {| border="0" cellpadding="2" cellspacing="0" |- | align="center" width="140px" | [[Fichier:Mali-CIA WFB Map.png|150px]] | align="center" width="140px" | |} |- | align=center colspan=2 | |} [[File:Mali Federation flag map.png|thumb|Federation of Mali]] '''Bamako''' woni laamorgo e wuro ɓurngo mawnude e nder leydi [[Maali]],<ref name="AFN">{{cite web|url=http://www.africatravelling.net/mali/bamako/bamako_history.htm|title=Bamako – History|publisher=Africatravelling.net|access-date=23 October 2009|url-status=dead|archive-url=https://web.archive.org/web/20090923033144/http://www.africatravelling.net/mali/bamako/bamako_history.htm|archive-date=23 September 2009}}</ref> e hitaande 2022 yimɓe mum ko 4,227,569 neɗɗo. Ngo woni ko e maayo Niiseer, saraaji ɓulli peccirɗi falnde Niiseer toownde e hakkundeere to bannge worgo-fuɗnaange leydi ndii. Bamako woni nokku njuɓɓudi ngenndi ndii. Wuro ngo tigi ko cercle e mbaadi mum. Port maayo Bamako woni ko saraaji Koulikoro, wondude e nokku mawɗo njulaagu e batuuji diiwaan oo. Bamako woni wuro jeeɗiɗaɓo ɓurngo mawnude e nder [[Afirik|Afrik]] hirnaange caggal Lagos, Abijaan, Kano, Ibadan, Dakar, e Akra. Marsandiisuuji peewnaaɗi e nokkuuji ɗii ina mbaɗi mbaydiiji, kosam mbaylaaɗam, e marsandiisuuji njamndi kam e njulaagu. Liɗɗi njulaagu ina mbaɗa e maayo [[Niiser]]. E ɗii duuɓi cakkitiiɗi, Bamako yiytii ƴellitaare mawnde e nder wuro, e mahngo cuuɗi kesi, cuuɗi coftal ɓalli, e eɓɓaaɗe njuɓɓudi ngam moƴƴinde nguurndam hoɗɓe mum. Wuro ngo ina waɗi duɗe keewɗe maantiniiɗe ko wayi no duɗal jaaɓi haaɗtirde Bamako, suudu defte ngenndiiru Mali, nokku ɗo daabaaji ngenndiiji Mali ngoni ɗoo, e juulirde mawnde Bamako. Ko ɗoon kadi woni nokku ɗo laamorgo winndereejo Modibo Keita woni. Mahdiiji Bamako ina njogii mbaydi mahdi keeriindi. == Tariya == Nokkuure wuro ngo ina jogii seedeeji koɗki gila e jamaanu Paleolitik. Leyɗeele ɓuuɓɗe e nder falnde maayo Niger ina ndokki yimɓe ɓee nguura keewka e laamuuji gadani e nder nokku hee ɓeydii alɗude nde ɓe cosi laabi njulaagu jokkondirɗi e Afrik hirnaange e [[Yuroopu]] 600 ko adii jibineede Iisaa. Hoɗɓe adanɓe ɓee ina njula kaŋŋe, ƴiye, ƴiye kola, e lamɗam. E teeminannde 11th, laamu Ganaa wonti laamu gadano jiimde nokku oo, caggal ɗuum laamu Mali lomtii ɗum.<ref name="AFN2">{{cite web|url=http://www.africatravelling.net/mali/bamako/bamako_history.htm|title=Bamako – History|publisher=Africatravelling.net|access-date=23 October 2009|url-status=dead|archive-url=https://web.archive.org/web/20090923033144/http://www.africatravelling.net/mali/bamako/bamako_history.htm|archive-date=23 September 2009}}</ref> Sosi kafu (laamɗo) Bamako hedde hitaande 1650 ko galle Niare, ma a taw ina jokkondiri e soninke gooto ina wiyee Bamba Sanogo. Iwdiiji Toure e Drave, ko ɓuri heewde e mum en ko diineeji e njulaagu, ina teskaa kadi e fuɗɗoode Bamako.{{sfn|Perinbam|1999|p=4}}<ref name="Soninkara">{{cite web|last1=Fofana|first1=Moussa|title=Point d’Histoire du Mali: Le Royaume de Sosso ou Khaniaga des Soninké|url=http://www.soninkara.org/actualite-soninke/point-dhistoire-du-mali-le-royaume-de-sosso-ou-khaniaga-des-soninke-1337.html|website=Soninkara|access-date=17 October 2024|date=31 July 2007}}</ref> Ko dowla kiliyaneeɓe laamu Segou.{{sfn|Perinbam|1999|p=2}} Jiiloowo Ecoppinaajo biyeteeɗo Mungo Park yilliima Bamako e hitaande 1806 tuma nde o yiylotonoo maayo Niiseer. O hiisi wonde wuro ngo e oon sahaa ina joginoo 6000 hoɗɓe, ko nanndi e gure njulaagu keewɗe goɗɗe e nder Afrik hirnaange e oon sahaa. [[File:Fort_de_Bammakou.jpg|link=https://en.wikipedia.org/wiki/File:Fort_de_Bammakou.jpg|left|thumb|Fort Farayse biyeteeɗo Bammakou, mahaaɗo e hitaande 1883]] E lewru feebariyee 1882, Samory Ture fooli Faraysenaaɓe e wolde Samaya, saraaji Kinieran. E yeeso laamu Wassoulou ngu Toure ɓeydotoo yaajde, yoga e ardiiɓe renndo Dyula to Bamako puɗɗii waɗde feere ngam naatde e fedde luulndiinde Farayse. Komandaajo Farayse biyeteeɗo Gustave Borgnis-Desbordes, jiɗɗo jogaade ndeeɗoo nokku strateeji teeŋtuɗo e dow Niiseer, ruttitii e doole ngam sosde toon forso ñalnde 1 feebariyee 1883.<ref name="Fofana">{{cite book|last1=Fofana|first1=Khalil|title=L' Almami Samori Touré Empereur|date=1998|publisher=Présence Africaine|location=Paris|isbn=978-2-7087-0678-1|url=https://archive.org/details/lalmamisamoritou00fofa/page/16/mode/2up|access-date=30 September 2023}}</ref>: 76 Kebe Brema, miñiiko Samory, ardii doole ngam lure Farayse yaltude Bamako. Ɓe mbaɗi hareeji ɗiɗi to Woyo Wayanko creek e fuɗɗoode lewru Apriil, Kebe Brema heɓi gadanol ngol kono haa jooni o dogi o woppi. E hitaande 1904 laawol laana njoorndi mahii jokkondirngol Bamako e Kayes, wuro ngo fuɗɗii mawnude ko yaawi nde ngo inniraa laamorgo Sudaan Farayse e hitaande 1908.<ref>{{cite book|last=Person|first=Yves|title=Samori. Une révolution dyula.|publisher=Mémoires de l'Institut Fondamental d'Afrique Noire|year=1968|url=http://www.webmande.net/bibliotheque/yperson/011Apogee.html|archive-url=https://web.archive.org/web/20170828083347/http://www.webmande.net/bibliotheque/yperson/011Apogee.html|archive-date=28 August 2017}}</ref> Cercle Mali e oo sahaa ina joginoo fotde 160 000 hoɗɓe hoɗɓe e gure 4-500. Laawol laana njoorndi jokkondirngol Bamako e Dakaar timmi e hitaande 1923. Mali heɓnoo hoore mum e Farayse ko e saawiyee 1960, caggal ɗuum Ndenndaandi Mali sosaa. E oon sahaa, Bamako ina joginoo fotde 160 000 neɗɗo. E nder kitaale 1960, leydi ndi wonti sosiyaalist, Bamako woni e les njiimaandi Sowiyet en e doole mum en. Kono faggudu nduu ustii nde gollorɗe laamu nguu ndartini, jiiɓru nduu yaaji.<ref name="decline">{{cite web|title=Le train Dakar-Bamako : histoire d’un lent déclin|url=https://au-senegal.com/le-train-dakar-bamako-histoire-d-un-lent-declin,15765.html?lang=fr|website=Kaay Xool|publisher=Au Senegal|access-date=19 September 2023|date=26 November 2019}}</ref> Haa jooni Moussa Traoré ardiima kuudetaa baɗnooɗo faayiida, laamiima Mali fotde duuɓi 23. Kono laamu makko ina sikkaa ko yoorooji mawɗi e ŋakkeende njuɓɓudi laamu e caɗeele ŋakkeende nguura.<ref name="decline" /> E darorɗe kitaale 1980, yimɓe Bamako e Mali mbaɗi kampaañ ngam faggudu ndimaagu e demokaraasi keewɗo lanndaaji. E hitaande 1990, Kawtal Ngenndiwal Eɓɓoore Demokaraasi (Congrès National d’Initiative Démocratique, CNID) sosaa ko e juuɗe awokaa Mountaga Tall, e Kawtal Demokaraasi to Mali (Kawtal ngam Demokaraasi Mali, ADEMA) ngal Abdramane Baba e daartoowo biyeteeɗo Koréna Oumar sosi. Ɗeeɗoo e Fedde almudɓe e janngooɓe Mali (AEEM) e Fedde Malienne Droits de l’Homme (AMDH) ina njiɗi riiwtude Moussa Traoré. E nder doosɗe leydi ɓooyɗe ɗee, denndaangal senndikaaji gollotooɓe ina poti jeyeede e fedde wootere, hono Dental Ngenndiwal Gollotooɓe Mali (UNTM). Nde ardorde UNTM taƴi e laamu nguu e hitaande 1990, luulndo ngoo ɓeydii mawnude. Pelle ɗee ndartinaama e ustude njoɓɗeele e ustude golle e nder sekteer laamu, e laamu Mali jaɓde ƴaañde doole kisal hakkunde leyɗeele ngam ƴellitde faggudu mawndu heddoraandu e juuɗe laamu nguu hay so tawii ko caggal nde laamu sosiyaalist en liɓi e hitaande 1968. Almuɓɓe, hay sukaaɓe, mbaɗii seppooji e marsandiisuuji Ba e nder wonɓe e laamu nguu, jamaanu nguu ranwi ɗum en. Ñalnde 22 Maayu 1991, seppo mawngo e nder caka Bamako, ustaama e dow doole, tawi warɓe ɓee ina tolnoo e 300. Balɗe nay caggal ɗuum, kuudetaa militeer en liɓi Traoré. Goomu mbayliigu ngam cellal yimɓe sosaa, tawi ko Seneraal Amadu Toumani Touré ardii ɗum. Alfa Umar Konari wonti hooreejo leydi e dow laabi ñalnde 26 Apriil 1992.<ref>Patrick Manning. Francophone Sub-Saharan Africa, 1880–1995: 1880–1995. Cambridge University Press (1998) {{ISBN|0-521-64519-0}} pp.198–199</ref> Bamako wonnoo ko e njiyaagu jihaadiyaŋkeewu keewngu e nder njiimaandi lislaam e nder Sahel.<ref name="ShiftingStrategy">Rachel Chason, [https://www.washingtonpost.com/world/2024/10/29/mali-bamako-jnim-attack-qaeda/ Bloody attack in Mali's capital shows al-Qaeda's shifting strategy], ''Washington Post'' (October 29, 2024)/</ref> Ñalnde 20 Noofemmba 2015, yimɓe ɗiɗo wuyɓe nanngi 170 neɗɗo e nder otel Radisson Blu. Yimɓe 21 mbaraama wondude e jom en kaɓirɗe ɗiɗo ɓee e nder waktuuji jeeɗiɗi ɗii.<ref name=":0">[https://www.theguardian.com/world/2015/nov/20/mali-attack-highlights-global-spread-extremist-violence Mali attack: more than 20 dead after terrorist raid on Bamako hotel] {{Webarchive|url=https://web.archive.org/web/20161129025410/https://www.theguardian.com/world/2015/nov/20/mali-attack-highlights-global-spread-extremist-violence|date=29 November 2016}}, Mamadou Tapily et al, 21 November 2015, The Guardian, Retrieved 5 January 2015</ref> E nder njanguuji keewɗi ñalnde 17 Septammba 2024, fedde jom en balɗe ummoriinde e Jama’at Nasr al-Islam wal-Muslimin[JNIM), fedde Al Kaydaa, yani e duɗal heblo konu, wari heen sanndarmaaji e janngooɓe heewɓe, ngummii laanaaji diwooje to laana ndiwoowa hakkunde leyɗeele. Ko famɗi fof 77 neɗɗo mbaraama heen.<ref name="PeltierTriebert">Elian Peltier and Christiaan Triebert, [https://www.nytimes.com/2024/09/19/world/africa/mali-bamako-attack-jnim.html Assault on Mali’s Capital Killed 50 or More, but Leaders Say Little], ''New York Times'' (September 19, 2024).</ref>Ko ngol woni go’o ko jihaadiyaŋkooɓe ina mbaɗa Bamako gila 2016.<ref name=":0" /> JNIM ko lomtiiɗo yoga e juɓɓule toppitiiɗe 2015.{{Commons|Bamako}} == Firooji == {{Reflist}} [[Catégorie:Maali]] [[Category:Stub]] 35qwn3v7p6grztnn5qddfjzio5z9das 24 (binndi) 0 33108 172599 137181 2026-06-09T13:05:26Z NVNkz 14720 NVNkz dirtinii hello [[24 (alƙalami)]] to [[24 (binndi)]] 137181 wikitext text/x-wiki {{Databox}} Alkalumare Limmore de nder (24) thumb| == Limmoore == limoore 24 5i1he6q0rf8sz0urmft0tiwfrbnu8dy Senait Fisseha 0 38577 172604 171500 2026-06-09T14:03:57Z InternetArchiveBot 6960 Rescuing 1 sources and tagging 0 as dead.) #IABot (v2.0.9.5 172604 wikitext text/x-wiki {{Databox}}'''Senait Fisseha''' (e [[ɗemngal]] Amharik: ሰናይት ፍሰሃ) ko cafroowo, awokaa, doktoor jibinannde-rewɓe, [[Ecoppi|Ecoppinaajo]]-[[Amerik|Ameriknaajo]]. O janngi ko faati e endokrinologie to duɗal jaaɓi haaɗtirde Michigan, o heɓi Doktoraa makko to duɗal jaaɓi haaɗtirde ''Southern'' Illinois.<ref name=":3">{{Cite journal|last=Lane|first=Richard|date=October 19, 2019|title=Senait Fisseha: empowering women through reproductive health|url=https://doi.org/10.1016/S0140-6736(19)32308-6|journal=The Lancet|volume=394|issue=10207|pages=1405|doi=10.1016/S0140-6736(19)32308-6|pmid=31631846|s2cid=204758741|url-access=subscription}}</ref> O wonii hannde cukko hooreejo porogaraamuuji hakkunde leyɗeele to fedde Susan Thompson Buffet.<ref>{{Cite web|title=Commission Advisors|url=https://oneill.law.georgetown.edu/projects/the-oneill-lancet-commission-on-racism-structural-discrimination-and-global-health/commission-advisors/|access-date=2023-10-18|website=O'Neill|language=en-US|archive-date=2023-10-19|archive-url=https://web.archive.org/web/20231019132207/https://oneill.law.georgetown.edu/projects/the-oneill-lancet-commission-on-racism-structural-discrimination-and-global-health/commission-advisors/|url-status=dead}}</ref> O wonti daraniiɗo potal winndere, o gollodii e ardiiɓe e juɓɓule Afrik e nder dumunna mboros COVID-19.<ref>{{Cite news|date=2020-08-09|title=Africa: Progress for Women and Girls Is Essential Amid Covid-19 – Dr. Senait Fisseha|language=en|work=allAfrica.com|url=https://allafrica.com/stories/202008090050.html|access-date=2023-10-18}}</ref> O ardii kadi kampaañ woote e mbayliigu Tedros Adhanom, gardiiɗo Afriknaajo gadano e Fedde Adunaare Cellal, e hitaande 2016–17.<ref name=":4">{{Citation|last1=Bali|first1=Sulzhan|title=Interview with Senait Fisseha, Clinical Professor of Obstetrics and Gynecology, University of Michigan Medical School, and Director of International Programs at the Susan T. Buffett Foundation|date=2022|url=https://doi.org/10.1007/978-3-030-84498-1_23|work=Women and Global Health Leadership: Power and Transformation|pages=235–242|editor-last=Morgan|editor-first=Rosemary|access-date=2023-10-18|place=Cham|publisher=Springer International Publishing|language=en|doi=10.1007/978-3-030-84498-1_23|isbn=978-3-030-84498-1|last2=Dhatt|first2=Roopa|s2cid=247005731|editor2-last=Hawkins|editor2-first=Kate|editor3-last=Dhatt|editor3-first=Roopa|editor4-last=Manzoor|editor4-first=Mehr|url-access=subscription}}</ref> == Baɗte e jaŋde == Fisseha jibinaa ko to [[Adis Ababa|Addis Abeba]], to leydi Ecoppi, ɗo o janngi seeɗa to Tikur Anbessa (Duɗal Cafrirɗe ''Black Lion'') hade makko,<ref name=":5">{{Cite web|title=Dr.Senait Fisseha Awarded the Membership of Royal College of Obstetrician and Gynaecologists (RCOG)|url=https://www.addisinsight.net/2019/01/31/dr-senait-fisseha-awarded-the-membership-of-royal-college-of-obstetrician-and-gynaecologists-rcog/|last=Insight|first=Addis|date=2019-01-31|website=Addis Insight|language=en-US|access-date=2020-05-14|archive-date=2019-02-03|archive-url=https://web.archive.org/web/20190203095518/http://www.addisinsight.net/2019/01/31/dr-senait-fisseha-awarded-the-membership-of-royal-college-of-obstetrician-and-gynaecologists-rcog/|url-status=dead}}</ref> o ummii to [[Amerik]], ''Rosary College'' (hannde ko Duɗal Jaaɓi-haaɗtirde Dominik), ɗo o heɓi dipolom makko Baccalauréat e ganndal.<ref name=":52">{{Cite web|title=Dr.Senait Fisseha Awarded the Membership of Royal College of Obstetrician and Gynaecologists (RCOG)|url=https://www.addisinsight.net/2019/01/31/dr-senait-fisseha-awarded-the-membership-of-royal-college-of-obstetrician-and-gynaecologists-rcog/|last=Insight|first=Addis|date=2019-01-31|website=Addis Insight|language=en-US|access-date=2020-05-14|archive-date=2019-02-03|archive-url=https://web.archive.org/web/20190203095518/http://www.addisinsight.net/2019/01/31/dr-senait-fisseha-awarded-the-membership-of-royal-college-of-obstetrician-and-gynaecologists-rcog/|url-status=dead}}</ref> Senait caggal mum jokki e porogaraam Doktoraa Juris (J.D.)/Doktoraa Safaara (M.D.) to Duɗal Jaaɓi-haaɗtirde Illinois to bannge worgo ɗo o heɓi bakkaa makko e teddungal<ref name=":2">{{Citation|last=Mihret Lema|title=Who Is Who Senait Fisseha an associate professor of obstetrics and gynecology|date=2014-10-11|url=https://www.youtube.com/watch?v=A7KtwSFdsfg|access-date=2018-11-28|archive-url=https://web.archive.org/web/20200111004156/https://www.youtube.com/watch?v=A7KtwSFdsfg|url-status=live|archive-date=2020-01-11}}</ref> o naatnaa e fedde teddungal Alpha Omega Alpha.<ref name=":53">{{Cite web|title=Dr.Senait Fisseha Awarded the Membership of Royal College of Obstetrician and Gynaecologists (RCOG)|url=https://www.addisinsight.net/2019/01/31/dr-senait-fisseha-awarded-the-membership-of-royal-college-of-obstetrician-and-gynaecologists-rcog/|last=Insight|first=Addis|date=2019-01-31|website=Addis Insight|language=en-US|access-date=2020-05-14|archive-date=2019-02-03|archive-url=https://web.archive.org/web/20190203095518/http://www.addisinsight.net/2019/01/31/dr-senait-fisseha-awarded-the-membership-of-royal-college-of-obstetrician-and-gynaecologists-rcog/|url-status=dead}}</ref> O timmini jaŋde makko e nder safaara jibinannde e rewɓe, o timmini kadi jaŋde makko to duɗal jaaɓi haaɗtirde Michigan to duɗal jaaɓi haaɗtirde Michigan.<ref name=":9">{{Cite web|title=Senait Fisseha|url=https://new.ethioamericandoctors.com/profile/senait-fisseha-md/|access-date=2023-10-18|website=EADG|language=en-US|archive-date=2023-10-19|archive-url=https://web.archive.org/web/20231019132209/https://new.ethioamericandoctors.com/profile/senait-fisseha-md/|url-status=dead}}</ref> [[File:Senait Fisseha attending the G20 leaders meeting.jpg|thumb|'''Senait Fisseha''' ina tawtoree batu ardiiɓe G20]] == Kugal == Caggal nde o timmini jaŋde makko to duɗal jaaɓi haaɗtirde Michigan, o naati e duɗal ngal ko o jannginoowo tokooso, caggal ɗuum o dañii darnde ''tenure track'', ɗum addani mo wonde professeur timmuɗo.<ref name=":10">{{Cite web|last=admin|date=2016-10-01|title=SENAIT FISSEHA (M.D)|url=https://awibethiopia.org/woe/senait-fisseha-m-d/|access-date=2023-10-18|website=AWiB Ethiopia|language=en-US}}</ref> E nder dumunna mo o woni to duɗal jaaɓi haaɗtirde Michigan, Fisseha joginoo golle keewɗe to bannge jaŋde e njuɓɓudi, ina jeyaa heen gardiiɗo safaara to duɗal jaaɓi haaɗtirde Michigan ngam safaara jibinannde, gardiiɗo diɗɗal ngam safaara jibinannde & ŋakkere jibinannde, e wonde kadi gardiiɗo duɗal safaara ngal ''Path of Excellence in Global Health<ref name=":102">{{Cite web|last=admin|date=2016-10-01|title=SENAIT FISSEHA (M.D)|url=https://awibethiopia.org/woe/senait-fisseha-m-d/|access-date=2023-10-18|website=AWiB Ethiopia|language=en-US}}</ref>'' == Nokku janngingol cellal jibinannde hakkunde leyɗeele == Fisseha sosi nokku janngirde cellal jibinannde hakkunde leyɗeele (CIRHT) to duɗal jaaɓi haaɗtirde Michigan e hitaande 2014, o woni gardiiɗo gollordu nduu haa hitaande 2015.<ref name=":11">{{Cite web|date=2017-02-08|title=Expanding Women's Health Care in Ethiopia|url=https://www.michiganmedicine.org/health-lab/empowering-local-doctors-expand-womens-health-care-ethiopia|access-date=2023-10-18|website=www.michiganmedicine.org|language=en}}</ref> CIRHT sosaa ko ngam wonde nokku gollondiral hakkunde jannginooɓe duɗal jaaɓi haaɗtirde Michigan e jannginooɓe ummoriiɓe e duɗe cafrirɗe e nder [[Afrik]] worgo Saharaa e Asii fuɗnaange worgo ɗo maayde yumma ina heewi. Darnde Fisseha addanii yonta mo ustaare maayde yummiraaɓe.<ref name=":6">{{Cite web|title=CIRHT Founder Dr. Senait Fisseha honored with University of Michigan Bicentennial Alumni Award|url=http://cirht.med.umich.edu/2017/12/20/cirht-founder-dr-senait-fisseha-honored-with-university-of-michigan-bicentennial-alumni-award/|url-status=live|archive-url=https://web.archive.org/web/20180912162703/http://cirht.med.umich.edu/2017/12/20/cirht-founder-dr-senait-fisseha-honored-with-university-of-michigan-bicentennial-alumni-award/|archive-date=2018-09-12|access-date=2018-11-28|publisher=Center for International Reproductive Health Training}}</ref> Yanti heen, o waɗii nafoore mawnde e sosde nokku keso, jahruɗo yeeso, ngam ƴellitde galleeji e cellal jibinannde, hono Michu, to leydi [[Ecoppi]].<ref>{{Cite web|last=admin|date=2017-07-01|title=MICHU: Serving Women's Quality Reproductive Health Need|url=https://awibethiopia.org/pinnacle/michu-serving-womens-quality-reproductive-health-need/|access-date=2023-10-18|website=AWiB Ethiopia|language=en-US}}</ref> [[File:Senait Fisseha With President Cyril Ramaphosa.jpg|thumb|Senait Fisseha Wondude e Hooreejo leydi ndi Siiril Ramafosa]] == Golle Cellal Aduna == E hitaande 2017, Fisseha ardii kampaañ jaajɗo e mbayliigu gardiiɗo Fedde Adunaare Cellal, hono Tedros Adhanom Ghebreyesus, gardiiɗo OMS gadano [[Afrik|Afriknaajo]] cuɓaaɗo.<ref name=":42">{{cite book|last1=Bali|first1=Sulzhan|chapter=Interview with Senait Fisseha, Clinical Professor of Obstetrics and Gynecology, University of Michigan Medical School, and Director of International Programs at the Susan T. Buffett Foundation|date=2022|chapter-url=https://doi.org/10.1007/978-3-030-84498-1_23|title=Women and Global Health Leadership: Power and Transformation|pages=235–242|editor-last=Morgan|editor-first=Rosemary|access-date=2023-10-18|place=Cham|publisher=Springer International Publishing|language=en|doi=10.1007/978-3-030-84498-1_23|isbn=978-3-030-84498-1|last2=Dhatt|first2=Roopa|s2cid=247005731|editor2-last=Hawkins|editor2-first=Kate|editor3-last=Dhatt|editor3-first=Roopa|editor4-last=Manzoor|editor4-first=Mehr|chapter-url-access=subscription}}</ref> Caggal mum o ƴetti golle makko e wonde mawɗo wasiyaaji makko.<ref name=":43">{{cite book|last1=Bali|first1=Sulzhan|chapter=Interview with Senait Fisseha, Clinical Professor of Obstetrics and Gynecology, University of Michigan Medical School, and Director of International Programs at the Susan T. Buffett Foundation|date=2022|chapter-url=https://doi.org/10.1007/978-3-030-84498-1_23|title=Women and Global Health Leadership: Power and Transformation|pages=235–242|editor-last=Morgan|editor-first=Rosemary|access-date=2023-10-18|place=Cham|publisher=Springer International Publishing|language=en|doi=10.1007/978-3-030-84498-1_23|isbn=978-3-030-84498-1|last2=Dhatt|first2=Roopa|s2cid=247005731|editor2-last=Hawkins|editor2-first=Kate|editor3-last=Dhatt|editor3-first=Roopa|editor4-last=Manzoor|editor4-first=Mehr|chapter-url-access=subscription}}</ref> Woote ɗee ko keertiiɗe, sibu denndaangal leyɗeele jeyaaɗe e Fedde Adunaare Cellal ina tawtoree kampaañ ngam suɓaade hooreejo leydi ndii ko adii fof. Ardorde makko teskinnde ina feeñi nde o dañi 133 e nder 185 woote. Fisseha wonnoo ko tergal e goomuuji e goomuuji cellal winndereeji keewɗi, ina jeyaa heen Goomu Lancet– SIGHT ngam renndooji jam rewrude e cellal e potal rewɓe e worɓe, e Goomu OMS ngam faggudu cellal wonande kala.<ref>[https://web.archive.org/web/20210511162546/https://sight.nu/commissioners/ Commissioners] {{Webarchive|url=https://web.archive.org/web/20210511162546/https://sight.nu/commissioners/|date=2021-05-11}} ''[[The Lancet|Lancet]]''–SIGHT Commission on Peaceful Societies Through Health and Gender Equality.</ref> E hitaande 2022,<ref>[https://www.who.int/news/item/06-05-2021-global-experts-of-new-who-council-on-the-economics-of-health-for-all-announced Global experts of new WHO Council on the Economics of Health For All announced] [[World Health Organization]] (WHO), press release of May 6, 2021.</ref> o naati e Komiseer Cellal Winndere mo Chatham House noddi.<ref>[https://www.chathamhouse.org/about-us/our-departments/global-health-programme/commission-universal-health Commission for Universal Health] [[Chatham House]].</ref> E nder golle makko, Senait ina jeyaa e pelle e feddeeji keewɗi ina jeyaa heen Fedde [[Amerik|Ameriknaare]] toppitiinde safaara jibinannde (ASRM), Fedde Oropnaare toppitiinde safaara jibinannde aadee (ESHRE), Koldaa [[Amerik|Ameriknaajo]] toppitiiɗo safaara sariya (ACLM), Fedde toppitiinde safaara rewɓe Norman F. Miller, Fedde [[Amerik|Ameriknaare]] toppitiinde safaara jibinannde e UUMAA). Yanti heen, Senait ina jogii ɗeeɗoo golle : Yeruuji e nder Cellal Aduna, Tergal e Yiilirde Wagginoore Mawnde (gila 2020);<ref>[https://www.exemplars.health/learn-more/about Senior Advisory Board] Exemplars in Global Health.</ref> Cellal Aduna 50/50, Tergal e Yiilirde Wagginoore (gila 2018);<ref>{{Cite press release|url=https://globalhealth5050.org/updates/global-health-50-50-welcomes-dr-senait-fisseha-to-its-advisory-council/|title=Global Health 50/50 welcomes Dr. Senait Fisseha to its Advisory Council|publisher=Global Health 50/50|access-date=2018-11-28|archive-url=https://web.archive.org/web/20181222082019/https://globalhealth5050.org/updates/global-health-50-50-welcomes-dr-senait-fisseha-to-its-advisory-council/|archive-date=2018-12-22|url-status=live}}</ref><ref>{{Cite web|title=Global Health 50/50|url=https://globalhealth5050.org/|url-status=live|archive-url=https://web.archive.org/web/20181120000823/https://globalhealth5050.org/|archive-date=2018-11-20|access-date=2018-11-28|publisher=Global Health 50/50}}</ref> Duɗal Jaaɓihaaɗtirde Harvard Go, Porogaraam Ardorde Jaagorgal Jaagorgal HarvardH. Chan of Harvard Duɗal jaŋde toownde), tergal e yiilirde wasiyaaji (gila 2018);<ref>{{Cite news|date=2018-03-03|title=Celebrated Reproductive Health Expert Joins Advisory Board|work=Harvard Ministerial Leadership Program|url=https://ministerialleadership.harvard.edu/2018/03/celebrated-reproductive-health-expert-joins-advisory-board/|url-status=live|access-date=2018-11-28|archive-url=https://web.archive.org/web/20181222173115/https://ministerialleadership.harvard.edu/2018/03/celebrated-reproductive-health-expert-joins-advisory-board/|archive-date=2018-12-22}}</ref><ref>{{Cite web|title=Harvard Ministerial Leadership Program|url=https://globalhealth.harvard.edu/links/harvard-ministerial-leadership-program|url-status=live|archive-url=https://web.archive.org/web/20181222082155/https://globalhealth.harvard.edu/links/harvard-ministerial-leadership-program|archive-date=2018-12-22|access-date=2018-11-28|publisher=Harvard Global Health Institute}}</ref> Duɗal jaaɓi-haaɗtirde potal cellal winnderewal (UGHE), tergal e yiilirde toppitiinde ko fayti e cellal (gila 2015);<ref>[https://web.archive.org/web/20250501084746/https://ughe.org/meet-the-team Team] [[University of Global Health Equity]] (UGHE).</ref> Fedde safrooɓe [[Ecoppi]]-[[Amerik|Ameriknaaɓe]], gardinooɗo;<ref name=":8">{{Cite web|title=Senait Fisseha M.D., J.D.|url=https://www.bloomberg.com/research/stocks/private/person.asp?personId=379716928&privcapId=212193189&previousCapId=248606498&previousTitle=Global%20Ethiopian%20Medical%20Enterprise%20Inc|archive-url=https://web.archive.org/web/20181222173139/https://www.bloomberg.com/research/stocks/private/person.asp?personId=379716928&privcapId=212193189&previousCapId=248606498&previousTitle=Global%20Ethiopian%20Medical%20Enterprise%20Inc|archive-date=2018-12-22|access-date=2023-11-09|website=Bloomberg}}</ref> Eɓɓoore Adunaare ngam Cellal Moƴƴungal Havislin the Me4.<ref>{{Cite web|title=Advisory Board|url=http://www.globh.org/advisory-board.html|url-status=live|archive-url=https://web.archive.org/web/20181222082522/http://www.globh.org/advisory-board.html|archive-date=2018-12-22|access-date=2018-11-28|publisher=Global Initiative for Better Health}}</ref> Tergal Yiilirde Ngenndiire ; Fooyre Willows ngam cellal jibinannde ([[Istanbul]], [[Turkiya|Turki]]), tergal yiilirde toppitiinde cellal;<ref name=":1">{{Cite news|title=SENAIT FISSEHA (M.D)|url=https://www.awib.org.et/woe-2017/woe-2016/item/983-senait-fisseha-m-d.html|url-status=live|access-date=2018-11-28|archive-url=https://web.archive.org/web/20181112182326/http://www.awib.org.et/woe-2017/woe-2016/item/983-senait-fisseha-m-d.html|archive-date=2018-11-12}}</ref> ''WomenLift Health'', tergal yiilirde toppitiinde cellal jibinannde e ko nanndi heen.<ref>[https://www.womenlifthealth.org/global-advisory-board Global Advisory Board] WomenLift Health.</ref> == Golle jowitiiɗe e COVID 19 == E nder mboros COVID-19 oo fof, Fisseha yalti ko e daraniiɗo haɓaade ŋakkeende cellal winndere ndee jowitiinde e politik e peccugol ñawbuuli.<ref>{{Cite web|date=2022-06-22|title=Global system failed African people during Covid-19, says Prof Fisseha - PAN AFRICAN VISIONS|url=https://panafricanvisions.com/2022/06/global-system-failed-african-people-during-covid-19-says-prof-fisseha/|access-date=2023-10-18|language=en-US}}</ref> O golliima no feewi e ardiiɓe [[Afrik]] e nokku toppitiiɗo ko fayti e ñawuuji [[Afrik]] ngam ƴellitde yamiroore cellal renndo keso teeŋtinnde gollondiral winnderewal.<ref>{{Citation|title=Ministerial Executive Leadership Programme (MELP) 2023|url=https://www.youtube.com/watch?v=S9JFmDx_KPc|access-date=2023-10-18|language=en}}</ref> Teskaama, o woniino Komiseer e nder Dental [[Afrik]] ngam haɓaade COVID-19, tawi ko Cyril Ramaphosa mo [[Afrik]] worgo ardii ɗum. Ko kanko woni sosɗo e hooreejo batu hakkunde leyɗeele gadano ngam cellal yimɓe e nder [[Afrik]] (CPHIA) yuɓɓinanoongu ko ina wona lewru Duujal 2021 e nder dumunna mboros ''COVID''-19. Ko ɓuri<ref>{{Cite web|title=African Heads of State and Health Experts Convene Virtually for the First International Conference on Public Health in Africa|url=https://africacdc.org/news-item/african-heads-of-state-and-health-experts-convene-virtually-for-the-first-international-conference-on-public-health-in-africa/|access-date=2023-10-18|website=Africa CDC|language=en-GB}}</ref> 12 000 neɗɗo tawtoraama batu nguu ina heen ardiiɓe laamuuji [[Afrik]] keewɗi ngam wallitde yaawnaade yahrude yeeso e jaabawol ''COVID''-19 e fooɗtude karallaagal e doole [[Afrik]]. Koolol ngol ko kewu mawngu hitaande kala to bannge cellal renndo e nder duunde he gila ndeen, omo jokki e wonde gooto e Hooreejo. E nder caggal ñawu ''COVID''-19, Fisseha wonnoo kadi ko daraniiɗo yamiroore cellal renndo keso winndereyankoore tawa ina jogii baawɗe e nder peewnugol geɗe safaara e nder nokkuuji tawa ina jeyaa heen ñawbuuli e geɗe cellal yumma wonande Fuɗnaange winndereyankeewo.<ref>{{Cite web|title=Showcasing the AFCFTA-Anchored Pharmaceutical Initiative: Lessons and Experiences {{!}} United Nations Economic Commission for Africa|url=https://www.uneca.org/stories/showcasing-the-afcfta-anchored-pharmaceutical-initiative-lessons-and-experiences|access-date=2023-10-18|website=www.uneca.org}}</ref> [[File:Prof Senait Recieiving Honorary Obstetrics Fellowship From RCOG.jpg|thumb|Senait heɓi Fellowship honoris causa ummoraade e duɗal jaaɓi haaɗtirde ''Royal'' to bannge safrooɓe jibinannde e safrooɓe rewɓe e hitaande 2019]] == Njeenaaje == E hitaande 2018, o annditaama e nder 100 Afriknaaɓe ɓurɓe waawde golle e nder jaaynde wiyeteende ''New Africa''.<ref>{{Cite web|title=Senait Fisseha, Dr.|url=https://www.nairobisummiticpd.org/hlc-members/professor-senait-fisseha|access-date=2023-10-18|website=www.nairobisummiticpd.org|language=en}}</ref> O heɓi kadi njeenaari mawndi (''Award of Merit'') ummoraade e duɗal jaaɓi-haaɗtirde ardorde [[Afrik]], ngam anndude darnde makko e cellal winndere.<ref>{{Cite web|last=Adesanya|first=Kofo|date=2023-08-03|title=Transforming Dreams into Reality: ALU Rwanda Graduation 2023|url=https://www.alueducation.com/transforming-dreams-into-reality-alu-rwanda-graduation-2023/|access-date=2023-10-18|website=ALU|language=en-US}}</ref> E hitaande 2013, ministeer cellal leydi [[Ecoppi]] rokki mo teddungal mum ɓurngal toowde sabu batte makko keewɗe e nder fannu cellal.<ref name=":92">{{Cite web|title=Senait Fisseha|url=https://new.ethioamericandoctors.com/profile/senait-fisseha-md/|access-date=2023-10-18|website=EADG|language=en-US|archive-date=2023-10-19|archive-url=https://web.archive.org/web/20231019132209/https://new.ethioamericandoctors.com/profile/senait-fisseha-md/|url-status=dead}}</ref> E hitaande 2016,<ref>{{Cite web|last=Team|first=AWiB|date=2023-05-25|title=Women of Excellence (WOE)|url=https://awibethiopia.org/woe/women-of-excellence-woe/|access-date=2023-10-18|website=AWiB Ethiopia|language=en-US}}</ref> o heɓi njeenaari teskinndi e golle makko gadane ummoraade e renndo janngooɓe duɗal jaaɓi haaɗtirde Michigan e o jeyaa ko e yimɓe 20 tan teddinaaɓe e njeenaari janngooɓe duɗal jaaɓi haaɗtirde Michigan Bicentennial ''Alumni Award'' ngam<ref name=":12">{{Cite web|date=12 February 2023|title=Professor Senait Fisseha: Global Health Leader Receives ESOG's 2023 Award of Honor|url=https://esog-eth.org/index.php/news/482-professor-senait-fisseha-global-health-leader-receives-esog-s-2023-award-of-honor|website=Ethiopian Society of Obstetricians and Gynecologists}}</ref> ardaade winndere ndee e yaajnude golle cellal jibinannde e nder ƴellitgol na1.<ref name=":62">{{Cite web|title=CIRHT Founder Dr. Senait Fisseha honored with University of Michigan Bicentennial Alumni Award|url=http://cirht.med.umich.edu/2017/12/20/cirht-founder-dr-senait-fisseha-honored-with-university-of-michigan-bicentennial-alumni-award/|url-status=live|archive-url=https://web.archive.org/web/20180912162703/http://cirht.med.umich.edu/2017/12/20/cirht-founder-dr-senait-fisseha-honored-with-university-of-michigan-bicentennial-alumni-award/|archive-date=2018-09-12|access-date=2018-11-28|publisher=Center for International Reproductive Health Training}}</ref> Yanti heen, Fedde Rewɓe e Njulaagu (AWiB) to [[Ecoppi]] suɓiima mo ngam heɓde njeenaari mum en "Rewɓe ɓurɓe waawde" e hitaande 2016. E hitaande 2019, Fisseha jeyaa ko e yimɓe 100 ɓurɓe waawde politik e nder politik jinnaaɓe, o limtaa e ‘Top Capanɗe Rewɓe ɓurɓe miijaade yeeso’ e hitaande 2020 e Athena40.<ref name=":122">{{Cite web|date=12 February 2023|title=Professor Senait Fisseha: Global Health Leader Receives ESOG's 2023 Award of Honor|url=https://esog-eth.org/index.php/news/482-professor-senait-fisseha-global-health-leader-receives-esog-s-2023-award-of-honor|website=Ethiopian Society of Obstetricians and Gynecologists}}</ref> == Binndanɗe == Prof Senait yaltinii ko ina tolnoo e 50 deftere ganndal ko faati e ŋakkere jibinannde, ina heen huutoraade safaaraaji goɗɗi, mbaawka jibinannde ñawɓe kanseer caggal nde ɓe keɓi kimoterapi, e jibinannde caggal nde ɓe ngoppi [[lewru]].<ref name=":13">{{Cite news|title=SENAIT FISSEHA (M.D)|url=https://www.awib.org.et/woe-2017/woe-2016/item/983-senait-fisseha-m-d.html|url-status=live|access-date=2018-11-28|archive-url=https://web.archive.org/web/20181112182326/http://www.awib.org.et/woe-2017/woe-2016/item/983-senait-fisseha-m-d.html|archive-date=2018-11-12}}</ref> == Nguurndam neɗɗo == Senait hawri e jom suudu mum Tewodros Fesseha M.D.,<ref name=":0">{{Citation|last=ldet yene|title=Helen Show Meet with Dr Senait Fiseha|date=2013-06-28|url=https://www.youtube.com/watch?v=ZqfnLNzwJAE|access-date=2018-11-28|archive-url=https://web.archive.org/web/20200111004151/https://www.youtube.com/watch?v=ZqfnLNzwJAE|archive-date=2020-01-11|url-status=live}}</ref> ganndo ko faati e robooji, nde o woni e waɗde wiɗtooji to duɗal jaaɓi haaɗtirde Michigan. Ko o yumma sukaaɓe nayo, sukaaɓe tato worɓe e debbo gooto.<ref name=":7">{{Cite news|url=https://www.awib.org.et/currency/spotlight/item/880-the-power-of-one.html|title=The Power of ONE|access-date=2018-11-28|archive-date=2018-12-22|archive-url=https://web.archive.org/web/20181222173140/https://www.awib.org.et/currency/spotlight/item/880-the-power-of-one.html|url-status=dead}}</ref> == Tuugnorgal == {{Reflist}} [[Category:Ecoppi]] 0foiayhghr2ub9sqlrwnc7fffv28jc9 Roger de Beauchamp 0 41758 172603 171823 2026-06-09T13:30:14Z InternetArchiveBot 6960 Rescuing 1 sources and tagging 0 as dead.) #IABot (v2.0.9.5 172603 wikitext text/x-wiki {{Databox}} '''Roger de Beauchamp''' ko depitee Angalteer (MP).<ref>https://web.archive.org/web/20160910025349/http://shoreham.adur.org.uk/images/storyofshoreham/storyshoreham.pdf p. 215</ref> O woniino tergal e suudu sarɗiiji leydi Angalteer to New Shoreham e hitaande 1295, 1300 e 1303. == Tuugnorgal == lyl5a8z1rloj9xy4pm5a7sywafn8oqd Thomas Berkeley (1351–1405) 0 41762 172609 171840 2026-06-09T15:23:46Z InternetArchiveBot 6960 Rescuing 1 sources and tagging 0 as dead.) #IABot (v2.0.9.5 172609 wikitext text/x-wiki {{Databox}} '''Thomas Berkeley''' (1351-1405) wonnoo ko tergal e nder suudu sarɗiiji leydi Gloucestershire e nder suudu sarɗiiji leydi ndii e lewru noowammbar 1380 e lewru noowammbar 1390.<ref>[https://web.archive.org/web/20240708221715/http://www.historyofparliamentonline.org/volume/1386-1421/member/berkeley-thomas-1351-1405 BERKELEY, Thomas (1351-1405), of Coberley and Stoke Orchard, Glos., Chilcote, Derbys. and Eldersfield, Worcs.] History of Parliament. Retrieved 13 June 2018.</ref> == Tuugnorgal == 8wai9g50t3gft7xw94pcqwn5wy6g0ko Richard de Bokyngeham 0 41779 172602 171912 2026-06-09T13:20:41Z InternetArchiveBot 6960 Rescuing 1 sources and tagging 0 as dead.) #IABot (v2.0.9.5 172602 wikitext text/x-wiki {{Databox}} '''Richard de Bokyngeham''' (fl. 1300 haa 1301) ko neɗɗo siyaasyanke Engele. O woniino tergal (MP) e nder suudu sarɗiiji leydi Angalteer to New Shoreham e hitaande 1300-01..<ref>[https://web.archive.org/web/20160910025349/http://shoreham.adur.org.uk/images/storyofshoreham/storyshoreham.pdf The Story of Shoreham] p. 215 {{Archive url|url=https://web.archive.org/web/20050914083427/http://shoreham.adur.org.uk/images/storyofshoreham/storyshoreham.pdf|date=2005-09-14}}</ref> == Tuugnorgal == kdfr9ot59ws88rdbelksy6ntas52lby 24 (alƙalami) 0 41892 172600 2026-06-09T13:05:26Z NVNkz 14720 NVNkz dirtinii hello [[24 (alƙalami)]] to [[24 (binndi)]] 172600 wikitext text/x-wiki #REDIRECT [[24 (binndi)]] qhfr0p23eqw6h4lj3ik1h0q8osjgxbb 25 (binndi) 0 41893 172601 2026-06-09T13:09:58Z NVNkz 14720 Created by translating the page "[[:ha:Special:Redirect/revision/467465|25 (alƙalami)]]" 172601 wikitext text/x-wiki {{Databox}}'''25''' ('''capanɗe ɗiɗi e joy''') ko limoore, hakkunde [[24 (alƙalami)|24]] e [[26 (binndi)|26]]. [[File:Scudetto25.svg|thumb|Limre 25 nde woni e dow tammborde ndee]] [[File:Number-25-on-door.jpg|thumb|limoore 25]] [[Category:Limle]] 0bzgqsv7gboesy6cz81wco9xehg9q9j 3 0 41894 172605 2026-06-09T14:47:16Z NVNkz 14720 Created page with "{{Databox}} * [[3 (binndi)]] * [[3 (shekara)|3 (hitaande)]] [[Category:Limngal]]" 172605 wikitext text/x-wiki {{Databox}} * [[3 (binndi)]] * [[3 (shekara)|3 (hitaande)]] [[Category:Limngal]] p8ru81vwn6u9rfxf3w9tw73t8j05nog 5 0 41895 172606 2026-06-09T14:51:35Z NVNkz 14720 Created page with "{{Databox}} * [[5 (binndi)]] * [[5 (shekara)|5 (hitaande)]] [[Category:Limngal]]" 172606 wikitext text/x-wiki {{Databox}} * [[5 (binndi)]] * [[5 (shekara)|5 (hitaande)]] [[Category:Limngal]] faq3uu9chuivf6f9axvl2are7eao59a 6 0 41896 172607 2026-06-09T14:53:09Z NVNkz 14720 Created page with "{{Databox}} * [[6 (binndi)]] * [[6 (shekara)|6 (hitaande)]] [[Category:Limngal]]" 172607 wikitext text/x-wiki {{Databox}} * [[6 (binndi)]] * [[6 (shekara)|6 (hitaande)]] [[Category:Limngal]] 9yfwzlnyh8walr5j4u0entdkdf5ohc6 Maayo Dortsedor 0 41897 172610 2026-06-09T15:27:40Z Nnamadee 11577 Created page with "Maayo Dortsedor ko maayo ngo woni e laawol Afienya-Dawhenya e nder diiwaan Akra mawɗo to leydi Ganaa.<ref>"Police probes Afienya drowning of 12-year-old boy". GhanaWeb. 2022-05-25. Archived from the original on 2022-05-25. Retrieved 2022-05-25.</ref> == Tuugnorgal ==" 172610 wikitext text/x-wiki Maayo Dortsedor ko maayo ngo woni e laawol Afienya-Dawhenya e nder diiwaan Akra mawɗo to leydi Ganaa.<ref>"Police probes Afienya drowning of 12-year-old boy". GhanaWeb. 2022-05-25. Archived from the original on 2022-05-25. Retrieved 2022-05-25.</ref> == Tuugnorgal == l99r661e2noiee5xes9ag79gwiat8kf 172611 172610 2026-06-09T15:28:21Z Nnamadee 11577 172611 wikitext text/x-wiki Maayo Dortsedor ko maayo ngo woni e laawol Afienya-Dawhenya e nder diiwaan Akra mawɗo to leydi Ganaa.<ref>"Police probes Afienya drowning of 12-year-old boy". GhanaWeb. 2022-05-25. Archived from the original on 2022-05-25. Retrieved 2022-05-25.</ref><ref>Boakye, Edna Agnes (2022-05-25). "Afienya: 12-year-old boy reportedly drowns in Dortsedor river". Citinewsroom - Comprehensive News in Ghana. Retrieved 2022-05-25.</ref> == Tuugnorgal == ghd4zl1vdsr9ffna8hv36bunjlkbvzb 172612 172611 2026-06-09T15:29:37Z Nnamadee 11577 172612 wikitext text/x-wiki Maayo Dortsedor ko maayo ngo woni e laawol Afienya-Dawhenya e nder diiwaan Akra mawɗo to leydi Ganaa.<ref>"Police probes Afienya drowning of 12-year-old boy". GhanaWeb. 2022-05-25. Archived from the original on 2022-05-25. Retrieved 2022-05-25.</ref><ref>Boakye, Edna Agnes (2022-05-25). "Afienya: 12-year-old boy reportedly drowns in Dortsedor river". Citinewsroom - Comprehensive News in Ghana. Retrieved 2022-05-25.</ref><ref>"Afienya: 12-year-old boy reportedly drowns in Dortsedor river". My Publisher24. 2022-05-25. Retrieved 2022-05-25.</ref> == Tuugnorgal == e72phdvzrcydwfcxlby7qdl64xhg5cf 172613 172612 2026-06-09T15:30:39Z Nnamadee 11577 172613 wikitext text/x-wiki Maayo Dortsedor ko maayo ngo woni e laawol Afienya-Dawhenya e nder diiwaan Akra mawɗo to leydi Ganaa.<ref>"Police probes Afienya drowning of 12-year-old boy". GhanaWeb. 2022-05-25. Archived from the original on 2022-05-25. Retrieved 2022-05-25.</ref><ref>Boakye, Edna Agnes (2022-05-25). "Afienya: 12-year-old boy reportedly drowns in Dortsedor river". Citinewsroom - Comprehensive News in Ghana. Retrieved 2022-05-25.</ref><ref>"Afienya: 12-year-old boy reportedly drowns in Dortsedor river". My Publisher24. 2022-05-25. Retrieved 2022-05-25.</ref><ref>Otchere, Gertrude Owireduwaah (2022-05-25). "Boy, 12, feared drowned in river at Afienya". Adomonline.com. Retrieved 2022-05-25.</ref> == Tuugnorgal == 6p3fpx7mjpa66581q8tl9rgmq5bdfnl 172614 172613 2026-06-09T15:31:04Z Nnamadee 11577 172614 wikitext text/x-wiki Maayo Dortsedor ko maayo ngo woni e laawol Afienya-Dawhenya e nder diiwaan Akra mawɗo to leydi Ganaa.<ref>"Police probes Afienya drowning of 12-year-old boy". GhanaWeb. 2022-05-25. Archived from the original on 2022-05-25. Retrieved 2022-05-25.</ref><ref>Boakye, Edna Agnes (2022-05-25). "Afienya: 12-year-old boy reportedly drowns in Dortsedor river". Citinewsroom - Comprehensive News in Ghana. Retrieved 2022-05-25.</ref><ref>"Afienya: 12-year-old boy reportedly drowns in Dortsedor river". My Publisher24. 2022-05-25. Retrieved 2022-05-25.</ref><ref>Otchere, Gertrude Owireduwaah (2022-05-25). "Boy, 12, feared drowned in river at Afienya". Adomonline.com. Retrieved 2022-05-25.</ref><ref>Kwamena, Nana Agyei (2022-05-25). "Afienya: 12-Year-Old Boy Reportedly Drowns In Dortsedor River | KINGDOM FM ONLINE". Retrieved 2022-05-25.[permanent dead link]</ref> == Tuugnorgal == biznznxslxq6m30uxvq0in70un27rhp 172615 172614 2026-06-09T15:35:15Z Nnamadee 11577 172615 wikitext text/x-wiki {{Databox}} Maayo Dortsedor ko maayo ngo woni e laawol Afienya-Dawhenya e nder diiwaan Akra mawɗo to leydi Ganaa.<ref>"Police probes Afienya drowning of 12-year-old boy". GhanaWeb. 2022-05-25. Archived from the original on 2022-05-25. Retrieved 2022-05-25.</ref><ref>Boakye, Edna Agnes (2022-05-25). "Afienya: 12-year-old boy reportedly drowns in Dortsedor river". Citinewsroom - Comprehensive News in Ghana. Retrieved 2022-05-25.</ref><ref>"Afienya: 12-year-old boy reportedly drowns in Dortsedor river". My Publisher24. 2022-05-25. Retrieved 2022-05-25.</ref><ref>Otchere, Gertrude Owireduwaah (2022-05-25). "Boy, 12, feared drowned in river at Afienya". Adomonline.com. Retrieved 2022-05-25.</ref><ref>Kwamena, Nana Agyei (2022-05-25). "Afienya: 12-Year-Old Boy Reportedly Drowns In Dortsedor River | KINGDOM FM ONLINE". Retrieved 2022-05-25.[permanent dead link]</ref> == Tuugnorgal == kkkqsuy55qoa7qg0u2wrlqt2lr5blw5 Maayor Kakum 0 41898 172616 2026-06-09T15:37:52Z Nnamadee 11577 Created page with "'''Maayo Kakum''' ko maayo ndiyam tawaango e Esuekyir, wuro wiyeteengo Cape Coast e nder diiwaan hakkundeejo leydi Gana.[1][2] Nokkuure ndeenka Kakum inniraa ko maayo ngoo.[3][4] E hitaande 2013, maayo ngoo ɓuuɓnaama ngam haɗde ilam e nokku Kwaprow.[5] Maayo ngo ina rokka ndiyam to Cape Coast e fotde 133 wuro e gure goɗɗe.<ref>"Kakum National Park (Assin Attandanso Reserve) (#)". whc.unesco.org. 15 October 2024. Retrieved 15 October 2024.</ref> == Tuugnorgal ==" 172616 wikitext text/x-wiki '''Maayo Kakum''' ko maayo ndiyam tawaango e Esuekyir, wuro wiyeteengo Cape Coast e nder diiwaan hakkundeejo leydi Gana.[1][2] Nokkuure ndeenka Kakum inniraa ko maayo ngoo.[3][4] E hitaande 2013, maayo ngoo ɓuuɓnaama ngam haɗde ilam e nokku Kwaprow.[5] Maayo ngo ina rokka ndiyam to Cape Coast e fotde 133 wuro e gure goɗɗe.<ref>"Kakum National Park (Assin Attandanso Reserve) (#)". whc.unesco.org. 15 October 2024. Retrieved 15 October 2024.</ref> == Tuugnorgal == jmj647q9meta8pwud8knzn6axjjp6uh 172617 172616 2026-06-09T15:38:32Z Nnamadee 11577 172617 wikitext text/x-wiki '''Maayo Kakum''' ko maayo ndiyam tawaango e Esuekyir, wuro wiyeteengo Cape Coast e nder diiwaan hakkundeejo leydi Gana.<ref>"Kakum River claims three lives in Cape Coast". Modern Ghana. 7 June 2008. Retrieved 15 October 2024.</ref> Nokkuure ndeenka Kakum inniraa ko maayo ngoo.[3][4] E hitaande 2013, maayo ngoo ɓuuɓnaama ngam haɗde ilam e nokku Kwaprow.[5] Maayo ngo ina rokka ndiyam to Cape Coast e fotde 133 wuro e gure goɗɗe.<ref>"Kakum National Park (Assin Attandanso Reserve) (#)". whc.unesco.org. 15 October 2024. Retrieved 15 October 2024.</ref> == Tuugnorgal == kel7mkkcnixa2pby66u9rv41ll3cw3a 172618 172617 2026-06-09T15:39:15Z Nnamadee 11577 172618 wikitext text/x-wiki '''Maayo Kakum''' ko maayo ndiyam tawaango e Esuekyir, wuro wiyeteengo Cape Coast e nder diiwaan hakkundeejo leydi Gana.<ref>"Kakum River claims three lives in Cape Coast". Modern Ghana. 7 June 2008. Retrieved 15 October 2024.</ref><ref>Otchere, Gertrude Owireduwaah (2023-04-11). "Running water sweeps away boy, 12, at Cape Coast - Adomonline.com". Retrieved 2024-10-15.</ref> Nokkuure ndeenka Kakum inniraa ko maayo ngoo.[3][4] E hitaande 2013, maayo ngoo ɓuuɓnaama ngam haɗde ilam e nokku Kwaprow.[5] Maayo ngo ina rokka ndiyam to Cape Coast e fotde 133 wuro e gure goɗɗe.<ref>"Kakum National Park (Assin Attandanso Reserve) (#)". whc.unesco.org. 15 October 2024. Retrieved 15 October 2024.</ref> == Tuugnorgal == ioitu22yjygajkmmqq5eqcnh2dwxtwh 172619 172618 2026-06-09T15:39:57Z Nnamadee 11577 172619 wikitext text/x-wiki '''Maayo Kakum''' ko maayo ndiyam tawaango e Esuekyir, wuro wiyeteengo Cape Coast e nder diiwaan hakkundeejo leydi Gana.<ref>"Kakum River claims three lives in Cape Coast". Modern Ghana. 7 June 2008. Retrieved 15 October 2024.</ref><ref>Otchere, Gertrude Owireduwaah (2023-04-11). "Running water sweeps away boy, 12, at Cape Coast - Adomonline.com". Retrieved 2024-10-15.</ref> Nokkuure ndeenka Kakum inniraa ko maayo ngoo.<ref>"Kakum National Park anticipates more than 20,000 visitors in December - MyJoyOnline". www.myjoyonline.com. 2023-12-05. Retrieved 2024-10-15.</ref> E hitaande 2013, maayo ngoo ɓuuɓnaama ngam haɗde ilam e nokku Kwaprow.[5] Maayo ngo ina rokka ndiyam to Cape Coast e fotde 133 wuro e gure goɗɗe.<ref>"Kakum National Park (Assin Attandanso Reserve) (#)". whc.unesco.org. 15 October 2024. Retrieved 15 October 2024.</ref> == Tuugnorgal == g8tosw1cq8hob86gilss87orp5yb1j7 172620 172619 2026-06-09T15:40:37Z Nnamadee 11577 172620 wikitext text/x-wiki '''Maayo Kakum''' ko maayo ndiyam tawaango e Esuekyir, wuro wiyeteengo Cape Coast e nder diiwaan hakkundeejo leydi Gana.<ref>"Kakum River claims three lives in Cape Coast". Modern Ghana. 7 June 2008. Retrieved 15 October 2024.</ref><ref>Otchere, Gertrude Owireduwaah (2023-04-11). "Running water sweeps away boy, 12, at Cape Coast - Adomonline.com". Retrieved 2024-10-15.</ref> Nokkuure ndeenka Kakum inniraa ko maayo ngoo.<ref>"Kakum National Park anticipates more than 20,000 visitors in December - MyJoyOnline". www.myjoyonline.com. 2023-12-05. Retrieved 2024-10-15.</ref><ref>Majumder, Rupankar (7 August 2022). "Aluminium ladders support the canopy walkway at Kakum National Park, Ghana". AL Circle. Retrieved 15 October 2024.</ref> E hitaande 2013, maayo ngoo ɓuuɓnaama ngam haɗde ilam e nokku Kwaprow.[5] Maayo ngo ina rokka ndiyam to Cape Coast e fotde 133 wuro e gure goɗɗe.<ref>"Kakum National Park (Assin Attandanso Reserve) (#)". whc.unesco.org. 15 October 2024. Retrieved 15 October 2024.</ref> == Tuugnorgal == qz88qm8j0976op7ei8kwcp5ac39q28l 172621 172620 2026-06-09T15:41:13Z Nnamadee 11577 172621 wikitext text/x-wiki '''Maayo Kakum''' ko maayo ndiyam tawaango e Esuekyir, wuro wiyeteengo Cape Coast e nder diiwaan hakkundeejo leydi Gana.<ref>"Kakum River claims three lives in Cape Coast". Modern Ghana. 7 June 2008. Retrieved 15 October 2024.</ref><ref>Otchere, Gertrude Owireduwaah (2023-04-11). "Running water sweeps away boy, 12, at Cape Coast - Adomonline.com". Retrieved 2024-10-15.</ref> Nokkuure ndeenka Kakum inniraa ko maayo ngoo.<ref>"Kakum National Park anticipates more than 20,000 visitors in December - MyJoyOnline". www.myjoyonline.com. 2023-12-05. Retrieved 2024-10-15.</ref><ref>Majumder, Rupankar (7 August 2022). "Aluminium ladders support the canopy walkway at Kakum National Park, Ghana". AL Circle. Retrieved 15 October 2024.</ref> E hitaande 2013, maayo ngoo ɓuuɓnaama ngam haɗde ilam e nokku Kwaprow.<ref>"Veep inspects Kakum River dredging project". Modern Ghana. 30 July 2013. Retrieved 15 October 2024</ref> Maayo ngo ina rokka ndiyam to Cape Coast e fotde 133 wuro e gure goɗɗe.<ref>"Kakum National Park (Assin Attandanso Reserve) (#)". whc.unesco.org. 15 October 2024. Retrieved 15 October 2024.</ref> == Tuugnorgal == 2y7x62ej0ticy7u5x7s3bcec9uf3zaa Maayo Kulpawn 0 41899 172622 2026-06-09T15:43:31Z Nnamadee 11577 Created page with "'''Maayo Kulpawn''' ina jeyaa e maayooji mawɗi to worgo-fuɗnaange Ganaa, wondude e maayo Volta ɓaleejo e maayo Sisili. Nde rewi ko e diiwaan Munisipaal Wa.[1] Leɗɗe riparian saraaji daande maayo Kulpawn to Wahabu ina teskaa e annduɓe colli, sabu ko heewi e colli.<ref>Briggs, Philip (4 January 2014). Ghana. Bradt Travel Guides. p. 474. <nowiki>ISBN 978-1-84162-478-5</nowiki>.</ref> Maayo ngo ina rewi e nokku biyeteeɗo Gbele Resource Center gila hirnaange haa fuɗn..." 172622 wikitext text/x-wiki '''Maayo Kulpawn''' ina jeyaa e maayooji mawɗi to worgo-fuɗnaange Ganaa, wondude e maayo Volta ɓaleejo e maayo Sisili. Nde rewi ko e diiwaan Munisipaal Wa.[1] Leɗɗe riparian saraaji daande maayo Kulpawn to Wahabu ina teskaa e annduɓe colli, sabu ko heewi e colli.<ref>Briggs, Philip (4 January 2014). Ghana. Bradt Travel Guides. p. 474. <nowiki>ISBN 978-1-84162-478-5</nowiki>.</ref> Maayo ngo ina rewi e nokku biyeteeɗo Gbele Resource Center gila hirnaange haa fuɗnaange-rewo.<ref>"Important Bird Areas factsheet: Gbele Resource Reserve (text)"". www.birdlife.org. Retrieved 3 June 2021</ref> == Tuugnorgal == fw7k7cp3kj7jm17y4si8mw8wem94s7v 172623 172622 2026-06-09T15:44:27Z Nnamadee 11577 172623 wikitext text/x-wiki '''Maayo Kulpawn''' ina jeyaa e maayooji mawɗi to worgo-fuɗnaange Ganaa, wondude e maayo Volta ɓaleejo e maayo Sisili. Nde rewi ko e diiwaan Munisipaal Wa.<ref>Wilks, Ivor (4 July 2002). Wa and the Wala: Islam and Polity in Northwestern Ghana. Cambridge University Press. p. 10. <nowiki>ISBN 978-0-521-89434-0</nowiki>.</ref> Leɗɗe riparian saraaji daande maayo Kulpawn to Wahabu ina teskaa e annduɓe colli, sabu ko heewi e colli.<ref>Briggs, Philip (4 January 2014). Ghana. Bradt Travel Guides. p. 474. <nowiki>ISBN 978-1-84162-478-5</nowiki>.</ref> Maayo ngo ina rewi e nokku biyeteeɗo Gbele Resource Center gila hirnaange haa fuɗnaange-rewo.<ref>"Important Bird Areas factsheet: Gbele Resource Reserve (text)"". www.birdlife.org. Retrieved 3 June 2021</ref> == Tuugnorgal == 6hnhnmuqpcphixujzl6uk41rkrta1f3 Maayo Nini 0 41900 172624 2026-06-09T15:59:46Z Nnamadee 11577 Created page with "Nini ko maayo wonngo fuɗnaange-rewo leydi Gana. Ko ɗum jeyi e maayooji ɗi nokku biyeteeɗo Nini-Suhien (jooni naati e nokku reenoowo Ankasa) inniraa.<ref>Nini and Suhien Rivers</ref> Ngu yuppata ko e maayo Tano. == Tuugnorgal ==" 172624 wikitext text/x-wiki Nini ko maayo wonngo fuɗnaange-rewo leydi Gana. Ko ɗum jeyi e maayooji ɗi nokku biyeteeɗo Nini-Suhien (jooni naati e nokku reenoowo Ankasa) inniraa.<ref>Nini and Suhien Rivers</ref> Ngu yuppata ko e maayo Tano. == Tuugnorgal == 4pxi0tw21xd4rrjgngt5qd35qsjfwlj Maayo Ofin 0 41901 172625 2026-06-10T05:35:47Z Nnamadee 11577 Created page with "Maayo Ofin ko laawol ndiyam gonngol fuɗnaange to leydi Gana. Nde rewi ko e nokku keeriiɗo biyeteeɗo Tano Ofin e nder diiwaan Atwima Mponua to leydi Ganaa.<ref name=":0">"''From spectators to managers of tropical forests, Ghana''. Retrieved May 22, 2006". Archived from the original on September 27, 2007. Retrieved May 22, 2006.</ref> Maayo Ofin ina tolnoo e 90 meeter dow koye maayo. Ofin taƴii laabi banngeeji ɓutti, luggiɗde mum tolnii e 12–15 meeter, e nder leyd..." 172625 wikitext text/x-wiki Maayo Ofin ko laawol ndiyam gonngol fuɗnaange to leydi Gana. Nde rewi ko e nokku keeriiɗo biyeteeɗo Tano Ofin e nder diiwaan Atwima Mponua to leydi Ganaa.<ref name=":0">"''From spectators to managers of tropical forests, Ghana''. Retrieved May 22, 2006". Archived from the original on September 27, 2007. Retrieved May 22, 2006.</ref> Maayo Ofin ina tolnoo e 90 meeter dow koye maayo. Ofin taƴii laabi banngeeji ɓutti, luggiɗde mum tolnii e 12–15 meeter, e nder leydi ɓuuɓndi ndi o ɓuuɓnata ndi.<ref name=":0" /> Maayo Ofin e Maayo Pra ko keeri hakkunde diiwaan Ashanti to Ganaa e diiwaan Catal. Dunkwa-on-Offin ko wuro mawngo e dow maayo.<ref name=":0" /> Kaŋŋe ina ƴettee e ɓuuɓri maayo ngoo.<ref>Wright, J.B.; Hastings, D.A.; Jones, W.B.; Williams, H.R. (1985). Wright, J.B. (ed.). ''Geology and Mineral Resources of West Africa''. London: George Allen & UNWIN. pp. 45–47. ISBN <bdi>9780045560011</bdi>.</ref> == Daabaaji == Ina jeyaa e ko wiyetee clarias agboyiensis, ko liɗɗi bonɗi, ɗi foofata henndu.<ref>"Description of ''Clarias Agboyiensis''. Retrieved May 22, 2006". Archived from the original on October 23, 2020. Retrieved May 22, 2006</ref> Baraas Barekese woni ko e laawol mum. == Tuugnorgal == d513dxorxkld2eh824vtg8sef0fejen Maayo Pra ( Ghana) 0 41902 172626 2026-06-10T09:33:55Z Nnamadee 11577 Created page with "'''Maayo Pra''' ko maayo to Ganaa, ko ngo ɓuri fuɗnaange e ko ɓuri mawnude e maayooji tati mawɗi gonɗi e nokku oo to fuɗnaange feccere Volta. Ummaade e nder ŋoral Kwahu sara Mpraeso e ɓuuɓde feewde fuɗnaange fotde 240 km (149.129 mi) rewrude e nokkuuji kakawo e ndema e laddeeji nafooji e nder ŋoral Akan, Pra ina naata e Golf Gine fuɗnaange Takoradi.<ref>"Ghana – Landforms". commonwealth.ednet.ns. Archived from the original on 19 December 2008. Retrieved 18..." 172626 wikitext text/x-wiki '''Maayo Pra''' ko maayo to Ganaa, ko ngo ɓuri fuɗnaange e ko ɓuri mawnude e maayooji tati mawɗi gonɗi e nokku oo to fuɗnaange feccere Volta. Ummaade e nder ŋoral Kwahu sara Mpraeso e ɓuuɓde feewde fuɗnaange fotde 240 km (149.129 mi) rewrude e nokkuuji kakawo e ndema e laddeeji nafooji e nder ŋoral Akan, Pra ina naata e Golf Gine fuɗnaange Takoradi.<ref>"Ghana – Landforms". commonwealth.ednet.ns. Archived from the original on 19 December 2008. Retrieved 18 March 2009</ref> E teeminannde 19ɓiire, Pra wonnoo ko keeri hakkunde Konfederaasiyoŋ Ashanti e Cote d’Or. Pra ina jogii katarakteeji keewɗi, teeŋti noon e Bosomasi Rapids to Anyinabrim, tee ko ɓuri heewde e njuuteendi mum, hay laana ndiwoowa waawataa yahde. Kono e fuɗɗoode teeminannde noogasɓere, Pra huutortenoo ko no feewi ngam ɓuuɓnude leɗɗe haa e daande maayo ngam yeeyde ɗum en caggal leydi. Ngolɗoo njulaagu hannde ko laawol e jolngo laana njoorndi. Waafiiji mawɗi ɗii ko mayo Ofin, Anum e Birim. Feccere worgo Pra ina golloo haa jooni ngam kaŋŋe artisan e merkiir njamndi, ko ɗum addani won e mborosaaji.<ref>"Mercury in different environmental compartments of the Pra River Basin, Ghana". Centre national de la recherche scientifique. Retrieved 18 March 2009</ref> Falnde maayo Birim ko ɓuuɓri mawndi e diamant. Akim Oda woni nokku njulaagu to bannge worgo Pra. == Tuugnorgal == tao50v8gq5t3x9nv7b79tzgezad4ttb Maayo Sisan 0 41903 172627 2026-06-10T09:45:01Z Nnamadee 11577 Created page with "'''Maayo Sisan''', ngo won heen kadi mbiyata ko maayo Sisa walla maayo Susan, ko maayo wuro to Kumasi, laamorgo diiwaan Ashanti to leydi Gana. Nde jeyaa ko e laylaytol ndiyam e nder diiwaan Kumasi, nde rewi ko e nokkuuji hoɗɓe, njulaagu e gollorɗi ƴellitiiɗi no feewi. Profaayiil risq musiiba peewnaazo ngam PNUD Gana siftinii wonde maayo ngoo ina ummii e Kenyase e nder diiwaan Ejisu-Juaben hade mum naatde Kumasi ummoraade Duase e Sepe Timpon, caggal ɗuum ina ilna fu..." 172627 wikitext text/x-wiki '''Maayo Sisan''', ngo won heen kadi mbiyata ko maayo Sisa walla maayo Susan, ko maayo wuro to Kumasi, laamorgo diiwaan Ashanti to leydi Gana. Nde jeyaa ko e laylaytol ndiyam e nder diiwaan Kumasi, nde rewi ko e nokkuuji hoɗɓe, njulaagu e gollorɗi ƴellitiiɗi no feewi. Profaayiil risq musiiba peewnaazo ngam PNUD Gana siftinii wonde maayo ngoo ina ummii e Kenyase e nder diiwaan Ejisu-Juaben hade mum naatde Kumasi ummoraade Duase e Sepe Timpon, caggal ɗuum ina ilna fuɗnaange rewrude e nokkuuji gollorɗi Asokwa, Ahensan e Kaase.<ref name=":0">Schuurmans, Hanneke (28 December 2014). Risk Profiles of Hotspots in the Pilot Districts (PDF) (Report). UNDP Ghana. Retrieved 31 May 2026.</ref> Maayo ngo ina jeyaa e ɓulli nay mawɗi ɗi Kumasi, wondude e ɓulli Subin, Aboabo e Wiwi.<ref name=":0" /> Nde ina maantini e nder hidrolooji wuro Kumasi sabu nde heɓata ko ɓulli ɓulli ummoraade e maayooji goɗɗi e nder wuro ngo, nde wallitta geɗel gootel e nder njuɓɓudi ndiyam wuro ngoo, nde jokkondiri e ilam, e pollugol ndiyam, e golle gollorɗe, e ndema wuro e baasal cellal renndo.[2][3] == Kursuum e ɓuuɓri == Maayo Sisan ummotoo ko Kenyase to nokku biyeteeɗo Ejisu-Juaben to diiwaan Ashanti. Nde naatata ko Kumasi gila Duase e Sepe Timpon nde rewa laawol feewde fuɗnaange rewrude e Asokwa, Ahensan e Kaase.<ref name=":0" /> Profil risk PNUD Ghana hollitii kadi wonde maayo ngoo ina ɓuuɓtoo e maayo Ofin to bannge worgo By-Pass fuɗnaange.<ref>Schuurmans, Hanneke (28 December 2014). Risk Profiles of Hotspots in the Pilot Districts (PDF) (Report). UNDP Ghana. Retrieved 31 May 2026.</ref> Maayo ngo ina heɓa ɓulli ummoraade e ɓulli ndiyam goɗɗi e nder wuro Kumasi. Maayo Aboabo ina hawra e maayo Sisan to Asokwa, maayo Wiwi ina hawra e maggo to Ahensan caggal nde ngo rewi e duɗal jaaɓi-haaɗtirde ganndal e karallaagal Kwame Nkrumah.[1] Ɗee jokkondire ɓutte ina mbaɗa Sisan laawol jaɓɓorgol teeŋtungol e nder laylaytol renndo Kumasi to bannge worgo-fuɗnaange e hakkundeere.<ref name=":0" /> Basin Sisan ina jeyaa e ko ɓuri yaajde e ɓuuɓri Kumasi. Basinuuji nay mawɗi ɗi wuro ngo ɗon ilna haa woylaare e caka wuro ngo'o, nden boo ɗi ɗon mari bawɗe ɓamtaare wuro man bee nanta kuuɗe ndiyam ɗe ɗon mari haaje.<ref name=":0" /> Ko maayo wuro, Sisan ina golloroo no feewi, ko wayi no maayo ndiyam tawaango, e no ndiyam ɓuuɓɗam keɓtortooɗam ndiyam ummoraade e nokkuuji hoɗɓe, njulaagu e gollorɗe. == Setting wuro == Maayo Sisan ina rewi e nokkuuji keewɗi e nder gure mawɗe e nder Kumasi. Course mayre ina jokkondiri e jehreeji e nokkuuji wurooji ko wayi no Duase, Sepe Timpon, Asokwa, Ahensan, Kaase, Amakom e Atonsu. Jaɓɓungal maayo ngoo e nokkuuji gollorɗi e nokkuuji keewɗi hoɗɓe ina addana ɗum ɓuuɓde ndiyam ɓuuɓɗam, ɓuuɓɗam, ɓuuɓɗam, ɓuuɓɗam koɗki ɗi ngonaa laamuyankooji e ɓuuɓgol gollorɗe. Yaajde wuro Kumasi ɓeydii tampere e maayooji mum e nokkuuji mum. Leɗɗe mahraaɗe ina usta ɓuuɓri e ɓeydude ɓuuɓri ndiyam, tawi noon mahngo ɓadiiɗo laabi ina waawi haɗde ɓuuɓri maayo. PNUD Ghana risk profil hollitii urbanisaasiyoŋ nokkuuji catchments, uddugol laabi maayooji mawɗi e mahngo, mbuuɗu, silt e leɗɗe, e koɗki ɓadtiiɗi maayooji ko geɗe mawɗe gaddanɗe ilam mawɗam e nder diiwaan pilot Kumasi.<ref>Schuurmans, Hanneke (28 December 2014). Risk Profiles of Hotspots in the Pilot Districts (PDF) (Report). UNDP Ghana. Retrieved 31 May 2026.</ref> Ko ɗum waɗi maayo Sisan ina jokkondiri no feewi e caɗeele peewnugol wuro e ɓuuɓri ndiyam Kumasi. Ngonka mayre ina hollita batte kuuɓtodinɗe mbayliigu kuutoragol leydi, toppitagol ndiyam, njuɓɓudi mbaylaandi, njuɓɓudi ndiyam e reende kalite ndiyam e nder wuro ɗiɗaɓo mawngo yaawngo. == Kalite ndiyam e pollugol == Maayo Sisan ina janngee ngam anndude so tawii ina waawi bonnude ndiyam ɗam, ina waawi kadi bonnude cellal. Wiɗto waɗaango e hitaande 2021, wiɗtiima no maayo Sisa foti wonde e nder wuro Kumasi, e ƴeewtaade sifaaji fisik-simik, kollitooji mikroobiyoŋ, njamndi teeŋtundi, nafooje indeks kalite ndiyam e caɗeele cellal aadee wonande sukaaɓe e mawɓe.<ref>Akoto, Osei; Adopler, Albert; Tepkor, Hanson Edward; Opoku, Francis (2021). "A comprehensive evaluation of surface water quality and potential health risk assessments of Sisa river, Kumasi". Groundwater for Sustainable Development. 15 100654. doi:10.1016/j.gsd.2021.100654.</ref> Wiɗto ngoo hollitii wonde won e seedanteeje ummoriiɗe e maayo ngoo ina kollita ngonkaaji alkali, e wonde turbidite, alkali, colour, limtooji mikroobiyoŋ, njamndi e krom ina ɓura keeri ɗi Fedde Adunaare Cellal jaɓi e won e nokkuuji.[2] Sammbaaji ndiyam ina njogii kadi Escherichia coli, koliformeeji keewɗi e koliformeeji feccere, kollitooji mboros mikroobiyoŋ.<ref>Akoto, Osei; Adopler, Albert; Tepkor, Hanson Edward; Opoku, Francis (2021). "A comprehensive evaluation of surface water quality and potential health risk assessments of Sisa river, Kumasi". ''Groundwater for Sustainable Development''. '''15''' 100654. doi:10.1016/j.gsd.2021.100654.</ref> Ko noon wizto ngoo holliri wonde limtooji limtooji ndiyam zi ina njahra e 97,95 haa 137,22 e kala 100, zum wonnoo ko ina wona 75 e kala 100 e seedanteeje ze ina limtaa e limtooji zi.[2] Anndugol geɗe mawɗe hollitii wonde iwdiiji geogenic e anthropogenic ko geɗe baɗɗe batte e ngonka fisik-simik e mikroo-biyoloji maayo ngoo.[2] Winndooɓe ɓee wasiyiima peeje e politikaaji moƴƴi ngam reende maayo ngoo e geɗe ndiyam jowitiiɗe heen.<ref>Akoto, Osei; Adopler, Albert; Tepkor, Hanson Edward; Opoku, Francis (2021). "A comprehensive evaluation of surface water quality and potential health risk assessments of Sisa river, Kumasi". ''Groundwater for Sustainable Development''. '''15''' 100654. doi:10.1016/j.gsd.2021.100654.</ref> Anndugol kemikal ceertungol e maayooji to Kumasi ƴettii ndiyam ummoraade e maayooji Sisa, Wiwi e Subin. Wiɗto ngoo ƴeewtiima sifaaji fisik-simik, njamndi teeŋtundi e mborosaaji biyoloji, ina heen koliformeeji keewɗi e E. coli.[3] Winndooɓe ɓee kollitii wonde denndaangal njamndiiji pooɗanooɗi ɗii ɓurii tolnooji ɓurɗi heewde e mborosaaji ɗii, so wonaa sink, ɗo sample gooto tan ɓurii keerol ngol limtaa ngol.[3] == Iwdiiji mborosaaji == 7he6tabkpb8cbqq5xq9eizd3ybniw9d 172628 172627 2026-06-10T09:52:00Z Nnamadee 11577 172628 wikitext text/x-wiki '''Maayo Sisan''', ngo won heen kadi mbiyata ko maayo Sisa walla maayo Susan, ko maayo wuro to Kumasi, laamorgo diiwaan Ashanti to leydi Gana. Nde jeyaa ko e laylaytol ndiyam e nder diiwaan Kumasi, nde rewi ko e nokkuuji hoɗɓe, njulaagu e gollorɗi ƴellitiiɗi no feewi. Profaayiil risq musiiba peewnaazo ngam PNUD Gana siftinii wonde maayo ngoo ina ummii e Kenyase e nder diiwaan Ejisu-Juaben hade mum naatde Kumasi ummoraade Duase e Sepe Timpon, caggal ɗuum ina ilna fuɗnaange rewrude e nokkuuji gollorɗi Asokwa, Ahensan e Kaase.<ref name=":0">Schuurmans, Hanneke (28 December 2014). Risk Profiles of Hotspots in the Pilot Districts (PDF) (Report). UNDP Ghana. Retrieved 31 May 2026.</ref> Maayo ngo ina jeyaa e ɓulli nay mawɗi ɗi Kumasi, wondude e ɓulli Subin, Aboabo e Wiwi.<ref name=":0" /> Nde ina maantini e nder hidrolooji wuro Kumasi sabu nde heɓata ko ɓulli ɓulli ummoraade e maayooji goɗɗi e nder wuro ngo, nde wallitta geɗel gootel e nder njuɓɓudi ndiyam wuro ngoo, nde jokkondiri e ilam, e pollugol ndiyam, e golle gollorɗe, e ndema wuro e baasal cellal renndo.[2][3] == Kursuum e ɓuuɓri == Maayo Sisan ummotoo ko Kenyase to nokku biyeteeɗo Ejisu-Juaben to diiwaan Ashanti. Nde naatata ko Kumasi gila Duase e Sepe Timpon nde rewa laawol feewde fuɗnaange rewrude e Asokwa, Ahensan e Kaase.<ref name=":0" /> Profil risk PNUD Ghana hollitii kadi wonde maayo ngoo ina ɓuuɓtoo e maayo Ofin to bannge worgo By-Pass fuɗnaange.<ref>Schuurmans, Hanneke (28 December 2014). Risk Profiles of Hotspots in the Pilot Districts (PDF) (Report). UNDP Ghana. Retrieved 31 May 2026.</ref> Maayo ngo ina heɓa ɓulli ummoraade e ɓulli ndiyam goɗɗi e nder wuro Kumasi. Maayo Aboabo ina hawra e maayo Sisan to Asokwa, maayo Wiwi ina hawra e maggo to Ahensan caggal nde ngo rewi e duɗal jaaɓi-haaɗtirde ganndal e karallaagal Kwame Nkrumah.[1] Ɗee jokkondire ɓutte ina mbaɗa Sisan laawol jaɓɓorgol teeŋtungol e nder laylaytol renndo Kumasi to bannge worgo-fuɗnaange e hakkundeere.<ref name=":0" /> Basin Sisan ina jeyaa e ko ɓuri yaajde e ɓuuɓri Kumasi. Basinuuji nay mawɗi ɗi wuro ngo ɗon ilna haa woylaare e caka wuro ngo'o, nden boo ɗi ɗon mari bawɗe ɓamtaare wuro man bee nanta kuuɗe ndiyam ɗe ɗon mari haaje.<ref name=":0" /> Ko maayo wuro, Sisan ina golloroo no feewi, ko wayi no maayo ndiyam tawaango, e no ndiyam ɓuuɓɗam keɓtortooɗam ndiyam ummoraade e nokkuuji hoɗɓe, njulaagu e gollorɗe. == Setting wuro == Maayo Sisan ina rewi e nokkuuji keewɗi e nder gure mawɗe e nder Kumasi. Course mayre ina jokkondiri e jehreeji e nokkuuji wurooji ko wayi no Duase, Sepe Timpon, Asokwa, Ahensan, Kaase, Amakom e Atonsu. Jaɓɓungal maayo ngoo e nokkuuji gollorɗi e nokkuuji keewɗi hoɗɓe ina addana ɗum ɓuuɓde ndiyam ɓuuɓɗam, ɓuuɓɗam, ɓuuɓɗam, ɓuuɓɗam koɗki ɗi ngonaa laamuyankooji e ɓuuɓgol gollorɗe. Yaajde wuro Kumasi ɓeydii tampere e maayooji mum e nokkuuji mum. Leɗɗe mahraaɗe ina usta ɓuuɓri e ɓeydude ɓuuɓri ndiyam, tawi noon mahngo ɓadiiɗo laabi ina waawi haɗde ɓuuɓri maayo. PNUD Ghana risk profil hollitii urbanisaasiyoŋ nokkuuji catchments, uddugol laabi maayooji mawɗi e mahngo, mbuuɗu, silt e leɗɗe, e koɗki ɓadtiiɗi maayooji ko geɗe mawɗe gaddanɗe ilam mawɗam e nder diiwaan pilot Kumasi.<ref>Schuurmans, Hanneke (28 December 2014). Risk Profiles of Hotspots in the Pilot Districts (PDF) (Report). UNDP Ghana. Retrieved 31 May 2026.</ref> Ko ɗum waɗi maayo Sisan ina jokkondiri no feewi e caɗeele peewnugol wuro e ɓuuɓri ndiyam Kumasi. Ngonka mayre ina hollita batte kuuɓtodinɗe mbayliigu kuutoragol leydi, toppitagol ndiyam, njuɓɓudi mbaylaandi, njuɓɓudi ndiyam e reende kalite ndiyam e nder wuro ɗiɗaɓo mawngo yaawngo. == Kalite ndiyam e pollugol == Maayo Sisan ina janngee ngam anndude so tawii ina waawi bonnude ndiyam ɗam, ina waawi kadi bonnude cellal. Wiɗto waɗaango e hitaande 2021, wiɗtiima no maayo Sisa foti wonde e nder wuro Kumasi, e ƴeewtaade sifaaji fisik-simik, kollitooji mikroobiyoŋ, njamndi teeŋtundi, nafooje indeks kalite ndiyam e caɗeele cellal aadee wonande sukaaɓe e mawɓe.<ref name=":1">Akoto, Osei; Adopler, Albert; Tepkor, Hanson Edward; Opoku, Francis (2021). "A comprehensive evaluation of surface water quality and potential health risk assessments of Sisa river, Kumasi". Groundwater for Sustainable Development. 15 100654. doi:10.1016/j.gsd.2021.100654.</ref> Wiɗto ngoo hollitii wonde won e seedanteeje ummoriiɗe e maayo ngoo ina kollita ngonkaaji alkali, e wonde turbidite, alkali, colour, limtooji mikroobiyoŋ, njamndi e krom ina ɓura keeri ɗi Fedde Adunaare Cellal jaɓi e won e nokkuuji.[2] Sammbaaji ndiyam ina njogii kadi Escherichia coli, koliformeeji keewɗi e koliformeeji feccere, kollitooji mboros mikroobiyoŋ.<ref>Akoto, Osei; Adopler, Albert; Tepkor, Hanson Edward; Opoku, Francis (2021). "A comprehensive evaluation of surface water quality and potential health risk assessments of Sisa river, Kumasi". ''Groundwater for Sustainable Development''. '''15''' 100654. doi:10.1016/j.gsd.2021.100654.</ref> Ko noon wizto ngoo holliri wonde limtooji limtooji ndiyam zi ina njahra e 97,95 haa 137,22 e kala 100, zum wonnoo ko ina wona 75 e kala 100 e seedanteeje ze ina limtaa e limtooji zi.[2] Anndugol geɗe mawɗe hollitii wonde iwdiiji geogenic e anthropogenic ko geɗe baɗɗe batte e ngonka fisik-simik e mikroo-biyoloji maayo ngoo.[2] Winndooɓe ɓee wasiyiima peeje e politikaaji moƴƴi ngam reende maayo ngoo e geɗe ndiyam jowitiiɗe heen.<ref>Akoto, Osei; Adopler, Albert; Tepkor, Hanson Edward; Opoku, Francis (2021). "A comprehensive evaluation of surface water quality and potential health risk assessments of Sisa river, Kumasi". ''Groundwater for Sustainable Development''. '''15''' 100654. doi:10.1016/j.gsd.2021.100654.</ref> Anndugol kemikal ceertungol e maayooji to Kumasi ƴettii ndiyam ummoraade e maayooji Sisa, Wiwi e Subin. Wiɗto ngoo ƴeewtiima sifaaji fisik-simik, njamndi teeŋtundi e mborosaaji biyoloji, ina heen koliformeeji keewɗi e E. coli.[3] Winndooɓe ɓee kollitii wonde denndaangal njamndiiji pooɗanooɗi ɗii ɓurii tolnooji ɓurɗi heewde e mborosaaji ɗii, so wonaa sink, ɗo sample gooto tan ɓurii keerol ngol limtaa ngol.[3] == Iwdiiji mborosaaji == Pollution e nder maayo Sisan ina jokkondiri e golle wuro e nder nokkuuji ɗii e nder nokkuuji ɗii fof. Janngugol nokkuuji ndiyam laaɓɗam e nder Kumasi ina jokkondiri e caɗeele ndiyam laaɓɗam e ɓuuɓri, e ɓuuɓri gonndi e nder gollorɗe, e ɓuuɓri ummoraade e gese ndema, e ɓuuɓri galleeji e ndiyam ɓuuɓɗam ɗam laaɓaani naatde e nokkuuji ndiyam.[3] E nder wiɗto maayo Sisa, ɓulli geogenic e anthropogenic fof ina teskaa ko kam en ngoni ballondiral e mbaydiiji ndiyam njiytaaɗi ɗii.[2] Nokkuuji ƴettugol sampleeji kuutorteeɗi e ƴeewndo kemikal (analyse chimique) e ɓalli ndiyam laaɓɗam Kumasi ina mbaɗi nokkuuji saraaji maayo Sisa ɗo golle taariiɗe ɗee mbaɗi ko wayi no : ɓuuɓri ndiyam ummoraade e ɓuuɓri, loowdi otooji, ɓuuɓri ɓuuɓri, ɓuuɓri ɓuuɓri, ɓuuɓri yimɓe e daabaaji, e golle peewnugol nguura tokoose.[3] Ɗee golle ina mbaɗa laabi ɗi ñamri, mikroo-organismeeji, ƴiye e njamndiiji mbaawi naatde e maayo. Nokku maayo ngoo woniri e nder wuro ƴellitiingo nii, ina addana ngo kadi waasde jogaade pollugol ndiyam ɓuuɓɗam. E nder toɓo, ndiyam ummortooɗam e laabi, e nder gure, e nder luumooji, e nder gollorɗe e nder nokkuuji gollorɗi ina waawi lootde mborosaaji, nebam, ƴiiƴam, ƴiiƴam e geɗe goɗɗe mbonɗe e nder weeyo maayo ngoo. == Ilam == Maayo Sisan ina jokkondiri e ilam keewɗam e nder wuro Kumasi. Profail risk PNUD Ghana hollitii Amakom ko renndo hotspot tawaango e maayo Sisan, kadi siforaama e nokku hee ko Sisan Akyi.<ref name=":0" /> Konte nokkuuje binndaaɗe e ciimtol ngol kollitii wonde ilam ina waɗa laabi tati haa nayi e nder hitaande nde maayo ngoo yani e ŋoral mum, ina ɓuuɓna renndo ngoo. Ko noon ciimtol ngol holliri wonde maayo ngoo ina udditaa e ɓuuɓri e ɓuuɓri les, tee ndiyam ɗam ina waawi ummoraade fotde meeter gooto dow tolno leydi e nder galleeji ɗi mboros oo yani ɗii. Ciimtol ngol hollitii ustaare mbaawka vursugol maayo ngoo ina jeyaa e ko addani vursugol ngol heewde e maayo Sisan, teskaama wonde vursugol vursugol ngol, vursugol ngol, vursugol ngol e vursugol ngol ina usta mbaawka vursugol ngol e nawde ndiyam ilam.<ref name=":0" /> Ilamji gonɗi e maayo ngo kadi ko jaayɗe leydi Gana kolliti ɗum. E lewru sulyee 2009, jaaynde Ghana News Agency hollitii wonde fotde 200 hoɗɓe e Bomso e nder wuro Kumasi, ngummiima caggal nde toɓo mawngo yani e yimɓe hoɗɓe e maayo Susan. Ciimtol ngol hollitii wonde ustude mbuuɗu e nder maayo ngoo ina haɗa ndiyam ɗam yahde, ina addana ɗum ilam. E lewru mee 2019, jaaynde Daily Graphic hollitii wonde maayo Susan e nder Munisipaal Asokwa ina ɓuuɓna bannge mum, ina ɓuuɓna galleeji, tawi Atonsu S-Line ina siforee wonde gooto e nokkuuji ɓurɗi bonde.[5] E lewru Oktoobar 2021, ciimtol ilam ummoraade Kumasi kadi hollitii wonde maayo Sisan walla Susan to Asabi Junction e hoɗɓe e nokku keso Sawaba ina noddi yo maayo ngoo ɓuuɓne.[6] == Ilam e kartoŋaaji ilam == Maayo Sisan huutoraama no feewi e nder ƴeewndo ilam e kartoŋaaji ilam e innde maayo Susan. Wiɗtooji baɗaaɗi e hitaande 2012 njanngii ɓuuɓri maayo e kartoŋaaji kulɓiniiɗi wonande maayo Susan to Kumasi kuutortooɗi humpitooji geɗe leydi, karallaagal nokkuuji e mbaadi ndiyam HEC-RAS.<ref>Fosu, Collins; Forkuo, Eric K.; Asare, Mensa Y. (2012). ''River Inundation and Hazard Mapping – A Case Study of Susan River – Kumasi''. Global Geospatial Conference. Québec City, Canada. Retrieved 31 May 2026.</ref> Wizto ngoo hollitii mbaydi ndiyam maayo ngoo ngam wallitde vursugol ilam e kartoŋaaji. Nde huutoriima mbaadi toowndi dijital, senngo leydi e mbaadi ndiyam ngam hiisaade no ndiyam ɗam yahrata e waɗde karte kulɓiniiɗe ilam.<ref>Fosu, Collins; Forkuo, Eric K.; Asare, Mensa Y. (2012). River Inundation and Hazard Mapping – A Case Study of Susan River – Kumasi. Global Geospatial Conference. Québec City, Canada. Retrieved 31 May 2026.</ref> Golle ze ina njokkondiri e peewnugol gure sabu nokkuuji vurzi famzude e maayo ina mbaawi hevaade ilam so tawii mbaawka kanndaa oo ina vuri walla so tawii vursugol ngol, vursugol ngol e lezze ze ina kazta vursugol ngol. == Njuɓɓudi e ustude == Njuɓɓudi maayo Sisan ina ɗaɓɓi golle e dow toppitagol ndiyam, e reentaade mborosaaji, e peewnugol, e peewnugol kuutoragol leydi, e ƴeewtaade no ndiyam ɗam moƴƴiri e ustude baasal ilam. PNUD Ghana risk profil hollitii wonde ustaare mboros, siltation, mawnugol leɗɗe e ŋakkeende toppitagol ko geɗe ustooje mbaawka ɓuuɓgol laabi maayo e nder Kumasi.<ref name=":0" /> Feereeji ngam ustude ilam jowitiizi e maayo ina njeyaa heen : vursugol, vursugol vursugol ngol, vursugol vursugol ngol e nder vursugol ngol, ittugol vursugol ngol, reende vursugol maayo ngoo e ustude walla reende kozve e nder nokkuuji zi ilam ina heewi. Kabaaruuji ko faati e ilam e nder maayo Susan ina kaala kadi hoɗɓe e nokkuuji ɗii ina nodda yo ɓe njuurnito e moƴƴitinde toppitagol maayo caggal nde ilam ɗam waɗi.<ref>"Parts of Kumasi submerged after 3-hour downpour". Adom Online. 22 October 2021. Retrieved 31 May 2026</ref> Feereeji njuvvudi ndiyam ina njeyaa heen haɗde ndiyam mbonɗam e mborosaaji ɗi laaɓaani naatde e weendu nduu, jogaade mborosaaji e nder gollorɗe, moƴƴinde nokkuuji ɗo laaɓal woni ɗoo, ƴeewtaade njamndi teeŋtundi e mborosaaji, e ƴellitde tolnooji taariindi. Ƴeewirde cellal maayo Sisa wasiyiima peeje e politikaaji moƴƴi ngam reende maayo ngoo e ustude baasal wonande yimɓe huutortooɓe walla wonɓe e ndiyam ɗam.<ref name=":1" /> == Tuugnorgal == l9hz3futygoq5nyrrdcl9r9xasyrqz7 172629 172628 2026-06-10T09:55:58Z Nnamadee 11577 172629 wikitext text/x-wiki '''Maayo Sisan''', ngo won heen kadi mbiyata ko maayo Sisa walla maayo Susan, ko maayo wuro to Kumasi, laamorgo diiwaan Ashanti to leydi Gana. Nde jeyaa ko e laylaytol ndiyam e nder diiwaan Kumasi, nde rewi ko e nokkuuji hoɗɓe, njulaagu e gollorɗi ƴellitiiɗi no feewi. Profaayiil risq musiiba peewnaazo ngam PNUD Gana siftinii wonde maayo ngoo ina ummii e Kenyase e nder diiwaan Ejisu-Juaben hade mum naatde Kumasi ummoraade Duase e Sepe Timpon, caggal ɗuum ina ilna fuɗnaange rewrude e nokkuuji gollorɗi Asokwa, Ahensan e Kaase.<ref name=":0">Schuurmans, Hanneke (28 December 2014). Risk Profiles of Hotspots in the Pilot Districts (PDF) (Report). UNDP Ghana. Retrieved 31 May 2026.</ref> Maayo ngo ina jeyaa e ɓulli nay mawɗi ɗi Kumasi, wondude e ɓulli Subin, Aboabo e Wiwi.<ref name=":0" /> Nde ina maantini e nder hidrolooji wuro Kumasi sabu nde heɓata ko ɓulli ɓulli ummoraade e maayooji goɗɗi e nder wuro ngo, nde wallitta geɗel gootel e nder njuɓɓudi ndiyam wuro ngoo, nde jokkondiri e ilam, e pollugol ndiyam, e golle gollorɗe, e ndema wuro e baasal cellal renndo.[2][3] == Kursuum e ɓuuɓri == Maayo Sisan ummotoo ko Kenyase to nokku biyeteeɗo Ejisu-Juaben to diiwaan Ashanti. Nde naatata ko Kumasi gila Duase e Sepe Timpon nde rewa laawol feewde fuɗnaange rewrude e Asokwa, Ahensan e Kaase.<ref name=":0" /> Profil risk PNUD Ghana hollitii kadi wonde maayo ngoo ina ɓuuɓtoo e maayo Ofin to bannge worgo By-Pass fuɗnaange.<ref>Schuurmans, Hanneke (28 December 2014). Risk Profiles of Hotspots in the Pilot Districts (PDF) (Report). UNDP Ghana. Retrieved 31 May 2026.</ref> Maayo ngo ina heɓa ɓulli ummoraade e ɓulli ndiyam goɗɗi e nder wuro Kumasi. Maayo Aboabo ina hawra e maayo Sisan to Asokwa, maayo Wiwi ina hawra e maggo to Ahensan caggal nde ngo rewi e duɗal jaaɓi-haaɗtirde ganndal e karallaagal Kwame Nkrumah.[1] Ɗee jokkondire ɓutte ina mbaɗa Sisan laawol jaɓɓorgol teeŋtungol e nder laylaytol renndo Kumasi to bannge worgo-fuɗnaange e hakkundeere.<ref name=":0" /> Basin Sisan ina jeyaa e ko ɓuri yaajde e ɓuuɓri Kumasi. Basinuuji nay mawɗi ɗi wuro ngo ɗon ilna haa woylaare e caka wuro ngo'o, nden boo ɗi ɗon mari bawɗe ɓamtaare wuro man bee nanta kuuɗe ndiyam ɗe ɗon mari haaje.<ref name=":0" /> Ko maayo wuro, Sisan ina golloroo no feewi, ko wayi no maayo ndiyam tawaango, e no ndiyam ɓuuɓɗam keɓtortooɗam ndiyam ummoraade e nokkuuji hoɗɓe, njulaagu e gollorɗe. == Setting wuro == Maayo Sisan ina rewi e nokkuuji keewɗi e nder gure mawɗe e nder Kumasi. Course mayre ina jokkondiri e jehreeji e nokkuuji wurooji ko wayi no Duase, Sepe Timpon, Asokwa, Ahensan, Kaase, Amakom e Atonsu. Jaɓɓungal maayo ngoo e nokkuuji gollorɗi e nokkuuji keewɗi hoɗɓe ina addana ɗum ɓuuɓde ndiyam ɓuuɓɗam, ɓuuɓɗam, ɓuuɓɗam, ɓuuɓɗam koɗki ɗi ngonaa laamuyankooji e ɓuuɓgol gollorɗe. Yaajde wuro Kumasi ɓeydii tampere e maayooji mum e nokkuuji mum. Leɗɗe mahraaɗe ina usta ɓuuɓri e ɓeydude ɓuuɓri ndiyam, tawi noon mahngo ɓadiiɗo laabi ina waawi haɗde ɓuuɓri maayo. PNUD Ghana risk profil hollitii urbanisaasiyoŋ nokkuuji catchments, uddugol laabi maayooji mawɗi e mahngo, mbuuɗu, silt e leɗɗe, e koɗki ɓadtiiɗi maayooji ko geɗe mawɗe gaddanɗe ilam mawɗam e nder diiwaan pilot Kumasi.<ref>Schuurmans, Hanneke (28 December 2014). Risk Profiles of Hotspots in the Pilot Districts (PDF) (Report). UNDP Ghana. Retrieved 31 May 2026.</ref> Ko ɗum waɗi maayo Sisan ina jokkondiri no feewi e caɗeele peewnugol wuro e ɓuuɓri ndiyam Kumasi. Ngonka mayre ina hollita batte kuuɓtodinɗe mbayliigu kuutoragol leydi, toppitagol ndiyam, njuɓɓudi mbaylaandi, njuɓɓudi ndiyam e reende kalite ndiyam e nder wuro ɗiɗaɓo mawngo yaawngo. == Kalite ndiyam e pollugol == Maayo Sisan ina janngee ngam anndude so tawii ina waawi bonnude ndiyam ɗam, ina waawi kadi bonnude cellal. Wiɗto waɗaango e hitaande 2021, wiɗtiima no maayo Sisa foti wonde e nder wuro Kumasi, e ƴeewtaade sifaaji fisik-simik, kollitooji mikroobiyoŋ, njamndi teeŋtundi, nafooje indeks kalite ndiyam e caɗeele cellal aadee wonande sukaaɓe e mawɓe.<ref name=":1">Akoto, Osei; Adopler, Albert; Tepkor, Hanson Edward; Opoku, Francis (2021). "A comprehensive evaluation of surface water quality and potential health risk assessments of Sisa river, Kumasi". Groundwater for Sustainable Development. 15 100654. doi:10.1016/j.gsd.2021.100654.</ref> Wiɗto ngoo hollitii wonde won e seedanteeje ummoriiɗe e maayo ngoo ina kollita ngonkaaji alkali, e wonde turbidite, alkali, colour, limtooji mikroobiyoŋ, njamndi e krom ina ɓura keeri ɗi Fedde Adunaare Cellal jaɓi e won e nokkuuji.[2] Sammbaaji ndiyam ina njogii kadi Escherichia coli, koliformeeji keewɗi e koliformeeji feccere, kollitooji mboros mikroobiyoŋ.<ref name=":2">Akoto, Osei; Adopler, Albert; Tepkor, Hanson Edward; Opoku, Francis (2021). "A comprehensive evaluation of surface water quality and potential health risk assessments of Sisa river, Kumasi". ''Groundwater for Sustainable Development''. '''15''' 100654. doi:10.1016/j.gsd.2021.100654.</ref> Ko noon wizto ngoo holliri wonde limtooji limtooji ndiyam zi ina njahra e 97,95 haa 137,22 e kala 100, zum wonnoo ko ina wona 75 e kala 100 e seedanteeje ze ina limtaa e limtooji zi.<ref name=":2" /> Anndugol geɗe mawɗe hollitii wonde iwdiiji geogenic e anthropogenic ko geɗe baɗɗe batte e ngonka fisik-simik e mikroo-biyoloji maayo ngoo.<ref name=":2" /> Winndooɓe ɓee wasiyiima peeje e politikaaji moƴƴi ngam reende maayo ngoo e geɗe ndiyam jowitiiɗe heen.<ref>Akoto, Osei; Adopler, Albert; Tepkor, Hanson Edward; Opoku, Francis (2021). "A comprehensive evaluation of surface water quality and potential health risk assessments of Sisa river, Kumasi". ''Groundwater for Sustainable Development''. '''15''' 100654. doi:10.1016/j.gsd.2021.100654.</ref> Anndugol kemikal ceertungol e maayooji to Kumasi ƴettii ndiyam ummoraade e maayooji Sisa, Wiwi e Subin. Wiɗto ngoo ƴeewtiima sifaaji fisik-simik, njamndi teeŋtundi e mborosaaji biyoloji, ina heen koliformeeji keewɗi e E. coli.<ref>Asare-Donkor, N. K.; Wemegah, D. D.; Adimado, A. A. (2013). "Chemical Analysis of Freshwater Bodies in the Kumasi Metropolis and Its Environs, Ghana". ''Journal of Environment and Earth Science''. '''3''' (9): 37–46. Retrieved 31 May 2026.</ref> Winndooɓe ɓee kollitii wonde denndaangal njamndiiji pooɗanooɗi ɗii ɓurii tolnooji ɓurɗi heewde e mborosaaji ɗii, so wonaa sink, ɗo sample gooto tan ɓurii keerol ngol limtaa ngol.<ref>Asare-Donkor, N. K.; Wemegah, D. D.; Adimado, A. A. (2013). "Chemical Analysis of Freshwater Bodies in the Kumasi Metropolis and Its Environs, Ghana". ''Journal of Environment and Earth Science''. '''3''' (9): 37–46. Retrieved 31 May 2026.</ref> == Iwdiiji mborosaaji == Pollution e nder maayo Sisan ina jokkondiri e golle wuro e nder nokkuuji ɗii e nder nokkuuji ɗii fof. Janngugol nokkuuji ndiyam laaɓɗam e nder Kumasi ina jokkondiri e caɗeele ndiyam laaɓɗam e ɓuuɓri, e ɓuuɓri gonndi e nder gollorɗe, e ɓuuɓri ummoraade e gese ndema, e ɓuuɓri galleeji e ndiyam ɓuuɓɗam ɗam laaɓaani naatde e nokkuuji ndiyam.<ref>Asare-Donkor, N. K.; Wemegah, D. D.; Adimado, A. A. (2013). "Chemical Analysis of Freshwater Bodies in the Kumasi Metropolis and Its Environs, Ghana". Journal of Environment and Earth Science. 3 (9): 37–46. Retrieved 31 May 2026.</ref> E nder wiɗto maayo Sisa, ɓulli geogenic e anthropogenic fof ina teskaa ko kam en ngoni ballondiral e mbaydiiji ndiyam njiytaaɗi ɗii.<ref name=":1" /> Nokkuuji ƴettugol sampleeji kuutorteeɗi e ƴeewndo kemikal (analyse chimique) e ɓalli ndiyam laaɓɗam Kumasi ina mbaɗi nokkuuji saraaji maayo Sisa ɗo golle taariiɗe ɗee mbaɗi ko wayi no : ɓuuɓri ndiyam ummoraade e ɓuuɓri, loowdi otooji, ɓuuɓri ɓuuɓri, ɓuuɓri ɓuuɓri, ɓuuɓri yimɓe e daabaaji, e golle peewnugol nguura tokoose. Ɗee golle ina mbaɗa laabi ɗi ñamri, mikroo-organismeeji, ƴiye e njamndiiji mbaawi naatde e maayo. Nokku maayo ngoo woniri e nder wuro ƴellitiingo nii, ina addana ngo kadi waasde jogaade pollugol ndiyam ɓuuɓɗam. E nder toɓo, ndiyam ummortooɗam e laabi, e nder gure, e nder luumooji, e nder gollorɗe e nder nokkuuji gollorɗi ina waawi lootde mborosaaji, nebam, ƴiiƴam, ƴiiƴam e geɗe goɗɗe mbonɗe e nder weeyo maayo ngoo. == Ilam == Maayo Sisan ina jokkondiri e ilam keewɗam e nder wuro Kumasi. Profail risk PNUD Ghana hollitii Amakom ko renndo hotspot tawaango e maayo Sisan, kadi siforaama e nokku hee ko Sisan Akyi.<ref name=":0" /> Konte nokkuuje binndaaɗe e ciimtol ngol kollitii wonde ilam ina waɗa laabi tati haa nayi e nder hitaande nde maayo ngoo yani e ŋoral mum, ina ɓuuɓna renndo ngoo. Ko noon ciimtol ngol holliri wonde maayo ngoo ina udditaa e ɓuuɓri e ɓuuɓri les, tee ndiyam ɗam ina waawi ummoraade fotde meeter gooto dow tolno leydi e nder galleeji ɗi mboros oo yani ɗii. Ciimtol ngol hollitii ustaare mbaawka vursugol maayo ngoo ina jeyaa e ko addani vursugol ngol heewde e maayo Sisan, teskaama wonde vursugol vursugol ngol, vursugol ngol, vursugol ngol e vursugol ngol ina usta mbaawka vursugol ngol e nawde ndiyam ilam.<ref name=":0" /> Ilamji gonɗi e maayo ngo kadi ko jaayɗe leydi Gana kolliti ɗum. E lewru sulyee 2009, jaaynde Ghana News Agency hollitii wonde fotde 200 hoɗɓe e Bomso e nder wuro Kumasi, ngummiima caggal nde toɓo mawngo yani e yimɓe hoɗɓe e maayo Susan. Ciimtol ngol hollitii wonde ustude mbuuɗu e nder maayo ngoo ina haɗa ndiyam ɗam yahde, ina addana ɗum ilam. E lewru mee 2019, jaaynde Daily Graphic hollitii wonde maayo Susan e nder Munisipaal Asokwa ina ɓuuɓna bannge mum, ina ɓuuɓna galleeji, tawi Atonsu S-Line ina siforee wonde gooto e nokkuuji ɓurɗi bonde.[5] E lewru Oktoobar 2021, ciimtol ilam ummoraade Kumasi kadi hollitii wonde maayo Sisan walla Susan to Asabi Junction e hoɗɓe e nokku keso Sawaba ina noddi yo maayo ngoo ɓuuɓne.<ref>"Parts of Kumasi submerged after 3-hour downpour". ''Adom Online''. 22 October 2021. Retrieved 31 May 2026</ref> == Ilam e kartoŋaaji ilam == Maayo Sisan huutoraama no feewi e nder ƴeewndo ilam e kartoŋaaji ilam e innde maayo Susan. Wiɗtooji baɗaaɗi e hitaande 2012 njanngii ɓuuɓri maayo e kartoŋaaji kulɓiniiɗi wonande maayo Susan to Kumasi kuutortooɗi humpitooji geɗe leydi, karallaagal nokkuuji e mbaadi ndiyam HEC-RAS.<ref>Fosu, Collins; Forkuo, Eric K.; Asare, Mensa Y. (2012). ''River Inundation and Hazard Mapping – A Case Study of Susan River – Kumasi''. Global Geospatial Conference. Québec City, Canada. Retrieved 31 May 2026.</ref> Wizto ngoo hollitii mbaydi ndiyam maayo ngoo ngam wallitde vursugol ilam e kartoŋaaji. Nde huutoriima mbaadi toowndi dijital, senngo leydi e mbaadi ndiyam ngam hiisaade no ndiyam ɗam yahrata e waɗde karte kulɓiniiɗe ilam.<ref>Fosu, Collins; Forkuo, Eric K.; Asare, Mensa Y. (2012). River Inundation and Hazard Mapping – A Case Study of Susan River – Kumasi. Global Geospatial Conference. Québec City, Canada. Retrieved 31 May 2026.</ref> Golle ze ina njokkondiri e peewnugol gure sabu nokkuuji vurzi famzude e maayo ina mbaawi hevaade ilam so tawii mbaawka kanndaa oo ina vuri walla so tawii vursugol ngol, vursugol ngol e lezze ze ina kazta vursugol ngol. == Njuɓɓudi e ustude == Njuɓɓudi maayo Sisan ina ɗaɓɓi golle e dow toppitagol ndiyam, e reentaade mborosaaji, e peewnugol, e peewnugol kuutoragol leydi, e ƴeewtaade no ndiyam ɗam moƴƴiri e ustude baasal ilam. PNUD Ghana risk profil hollitii wonde ustaare mboros, siltation, mawnugol leɗɗe e ŋakkeende toppitagol ko geɗe ustooje mbaawka ɓuuɓgol laabi maayo e nder Kumasi.<ref name=":0" /> Feereeji ngam ustude ilam jowitiizi e maayo ina njeyaa heen : vursugol, vursugol vursugol ngol, vursugol vursugol ngol e nder vursugol ngol, ittugol vursugol ngol, reende vursugol maayo ngoo e ustude walla reende kozve e nder nokkuuji zi ilam ina heewi. Kabaaruuji ko faati e ilam e nder maayo Susan ina kaala kadi hoɗɓe e nokkuuji ɗii ina nodda yo ɓe njuurnito e moƴƴitinde toppitagol maayo caggal nde ilam ɗam waɗi.<ref>"Parts of Kumasi submerged after 3-hour downpour". Adom Online. 22 October 2021. Retrieved 31 May 2026</ref> Feereeji njuvvudi ndiyam ina njeyaa heen haɗde ndiyam mbonɗam e mborosaaji ɗi laaɓaani naatde e weendu nduu, jogaade mborosaaji e nder gollorɗe, moƴƴinde nokkuuji ɗo laaɓal woni ɗoo, ƴeewtaade njamndi teeŋtundi e mborosaaji, e ƴellitde tolnooji taariindi. Ƴeewirde cellal maayo Sisa wasiyiima peeje e politikaaji moƴƴi ngam reende maayo ngoo e ustude baasal wonande yimɓe huutortooɓe walla wonɓe e ndiyam ɗam.<ref name=":1" /> == Tuugnorgal == qvtrxzkanc53sx9z5egu0ol6sab2ima Maayo Sisili 0 41904 172630 2026-06-10T09:59:11Z Nnamadee 11577 Created page with "'''Maayo Sisili''' ina jeyaa e maayooji mawɗi to worgo-fuɗnaange Ganaa, wondude e maayo Black Volta e maayo Kulpawn. E nder daartol, nokku Nakong to maayo Sisili, bannge fuɗnaange, ina joginoo "njiylawu jiyaaɓe Zabarima mo Gazare e Babatu ardii".<ref>Anquandah, James; Doortmont, Michel; Opoku-Agyemang, Naana Jane (2007). The Transatlantic Slave Trade: Landmarks, Legacies, Expectations : Proceedings of the International Conference on Historic Slave Route Held at Accra..." 172630 wikitext text/x-wiki '''Maayo Sisili''' ina jeyaa e maayooji mawɗi to worgo-fuɗnaange Ganaa, wondude e maayo Black Volta e maayo Kulpawn. E nder daartol, nokku Nakong to maayo Sisili, bannge fuɗnaange, ina joginoo "njiylawu jiyaaɓe Zabarima mo Gazare e Babatu ardii".<ref>Anquandah, James; Doortmont, Michel; Opoku-Agyemang, Naana Jane (2007). The Transatlantic Slave Trade: Landmarks, Legacies, Expectations : Proceedings of the International Conference on Historic Slave Route Held at Accra, Ghana on 30 August-2 September 2004. Sub-Saharan Publishers. p. 194. <nowiki>ISBN 978-9988-647-73-5</nowiki>.</ref> == Tuugnorgal == 74fl1zcw4xlno55fs15ah5c21wnky9v Maayo Subin 0 41905 172631 2026-06-10T10:15:56Z Nnamadee 11577 Created page with "'''Maayo Subin''' ko maayo wuro to Kumasi, laamorgo diiwaan Ashanti to leydi Gana. Nde jeyaa ko e laylaytol ndiyam e nder diiwaan Kumasi, nde rewi ko e nokku njulaagu wuro ngoo. Profail musibbaaji peewnaaɗi ngam PNUD Ghana ina siftina maayo ngo ummoraade e ɓuuɓri to fuɗnaange Kumasi, ngo rewa fuɗnaange rewrude e caka Kumasi e gure teeru ko wayi no Asafo, ngo rewi feewde nokku gollordu Kaase, ngo jokkondiri e maayo Daban to Sokoban.<ref name=":0">Schuurmans, Hanneke..." 172631 wikitext text/x-wiki '''Maayo Subin''' ko maayo wuro to Kumasi, laamorgo diiwaan Ashanti to leydi Gana. Nde jeyaa ko e laylaytol ndiyam e nder diiwaan Kumasi, nde rewi ko e nokku njulaagu wuro ngoo. Profail musibbaaji peewnaaɗi ngam PNUD Ghana ina siftina maayo ngo ummoraade e ɓuuɓri to fuɗnaange Kumasi, ngo rewa fuɗnaange rewrude e caka Kumasi e gure teeru ko wayi no Asafo, ngo rewi feewde nokku gollordu Kaase, ngo jokkondiri e maayo Daban to Sokoban.<ref name=":0">Schuurmans, Hanneke (28 December 2014). Risk Profiles of Hotspots in the Pilot Districts (PDF) (Report). UNDP Ghana. Retrieved 31 May 2026.</ref> Maayo ngoo ina jeyaa e ɓulli ɓurɗi mawnude e Kumasi. PNUD ina hollita riskuuji nay mawɗi e nder wuro ngo : nokkuuji Subin, Aboabo, Sisan e Wiwi.<ref name=":0" /> Basin Subin ina waɗi fotde 230 km2 (89 miil kaaree), maayo ngoo ina jogii tolno nguleeki tolniiki e 0,243 m3/s (8,6 cu ft/s).<ref name=":0" /> Maayo Subin janngaama sabu mum wonde e urbanisaasiyoŋ, e golle gollorɗe, e ƴellitaare njulaagu, e ɓuuɓri, e ɓuuɓri, e njamndi teeŋtundi e pollugol mikroo-organismeeji. Wiɗtooji dow maayo ngo ƴeewtiima tolno kuutoragol leydi e nder taƴre maggo, e mikroo-biyoloji jowitiiɗi e cellal, e ŋakkeende ƴiiƴam e sifaa ndiyam fisik-simik.<ref name=":1">Obiri-Danso, K.; Weobong, C. a. A.; Jones, K. (March 2005). "Aspects of health-related microbiology of the Subin, an urban river in Kumasi, Ghana". ''Journal of Water and Health''. '''3''' (1): 69–76. ISSN 1477-8920. <nowiki>PMID 15952454</nowiki>.</ref> == Kursu e basin == Maayo Subin ummotoo ko e ɓuuɓri to fuɗnaange Kumasi, ina rewi haa fuɗnaange rewrude e nokku njulaagu wuro ngoo.<ref name=":0" /> Laawol maggol ina rewi e nokkuuji teeŋtuɗi e nder gure e njulaagu, ina jeyaa heen Asafo, hade maggol jokkude feewde nokku njulaagu Kaase, jokkondira e maayo Daban to Sokoban.<ref name=":0" /> Maayo ngo woni ko e nder gooto e ɓulli nay mawɗi ɗi Kumasi ɓuuɓnata. Ɗeeɗoo ɓulli ɓuuɓɗi ina ɓuuɓna nokkuuji worgo e hakkunde wuro ngoo, ina toɗɗii ƴellitaare jaawnde e nder njuɓɓudi laamu, ɓeydagol ɓuuɓol e ŋakkeende nokkuuji ɓuuɓɗi.<ref name=":0" /> Sabu Subin ina rewi e nokkuuji denndaaɗi e nder gure e njulaagu, ina golloroo no feewi e nder weeyo, ina jeyaa e ko ɓuri heewde e ndiyam ɓuuɓɗam Kumasi. == Setting wuro e kuutoragol leydi == Maayo Subin ina rewi e nokku Kumasi mo wuro mum ɓuri heewde. Ko heddii e maggal ina waɗi golle njulaagu, laabi njulaagu, nokkuuji gollorɗi, koɗkiiji e kuutoragol leydi ndi wonaa laamuyankoori. Wiztooji bazeteezi e golle kuutoragol leydi e nder maayo Subin e Aboabo kollitii wonde golle bazeteeze e maayooji zi ina njogii batte e ko vuri heewde e marseeji, e jogaade leydi ɓurndi hoybude, e jogaade ndiyam e ko ina wona nokkuuji golle.<ref name=":2">Abubakari, Ahmed. "Impact of land use activities on Subin and Aboabo Rivers in Kumasi Metropolis". doi:10.5897/IJWREE12.036.</ref> Wizto waɗaango e hitaande 2012 hollitii njiimaandi e nder nokkuuji vurzi famzude e maayo, hollitii wonde luural huutoraade leydi ko huunde mawnde to senngo maayo Subin e Aboabo.<ref name=":2" /> Wiɗto ngoo jokkondirii e ŋakkeende kuutoragol leydi e nder gure e majjugol nokkuuji taƴondirɗi e udditgol daande maayo e golle aadee. Wiɗto caggal mum e hitaande 2022 e nokkuuji gonɗi e nder Kumasi, suɓiima maayo Subin ngam wonde nokku ndiyam wuro sabu nokku mum e nder caka Kumasi e kuutoragol leydi ceertundi e saraaji mum.<ref>Takyi, Stephen Appiah; Amponsah, Owusu; Darko, Godfred; Peprah, Charles; Azerigyik, Richard Apatewen; Mawuko, Gabriel Kofi; Chiga, Augustine Awolorinke (2022). "Urbanization against ecologically sensitive areas: effects of land use activities on surface water bodies in the Kumasi Metropolis". ''International Journal of Urban Sustainable Development''. '''14''' (1): 460–479. doi:10.1080/19463138.2022.2146121.</ref> Wiɗto ngoo hollitii wonde doosɗe reende ndiyam ɗee ina pamɗi, tee ina teskaa wonde golle njulaagu e koɗkiiji njulaagu e nder maayo Subin ɗii, ɗooftaaki tolno setback distance 100 feet mo limtaa e nder tolnooji zoning e planning Ghana.<ref>Takyi, Stephen Appiah; Amponsah, Owusu; Darko, Godfred; Peprah, Charles; Azerigyik, Richard Apatewen; Mawuko, Gabriel Kofi; Chiga, Augustine Awolorinke (2022). "Urbanization against ecologically sensitive areas: effects of land use activities on surface water bodies in the Kumasi Metropolis". International Journal of Urban Sustainable Development. 14 (1): 460–479. doi:10.1080/19463138.2022.2146121.</ref> == Cuuɗi == Maayo Subin ina toɗɗii pollugol ummoraade e golle gure e yimɓe. Wiɗtooji mikroo-biyoloji gadani ciftinii wonde maayo ngoo ina heɓa batte mborosaaji e nder gure, mborosaaji e golle goɗɗe ɗe neɗɗo waɗata, nde ngu rewata e Kumasi.<ref>Obiri-Danso, K.; Weobong, C. a. A.; Jones, K. (March 2005). "Aspects of health-related microbiology of the Subin, an urban river in Kumasi, Ghana". Journal of Water and Health. 3 (1): 69–76. ISSN 1477-8920. <nowiki>PMID 15952454</nowiki>.</ref> Maayo ngoo ina heɓa pollution ummoraade e nokkuuji hoɗɓe, njulaagu e gollorɗe, ina heen mborosaaji ɓuuɓɗi, ndiyam ɓuuɓɗam ɗam laaɓaani e ndiyam ɓuuɓɗam ummoraade e nokkuuji mahraaɗi. Wiɗto Darko e gollodiiɓe mum mbaɗi e hitaande 2022, ƴeewtiima sifaa ndiyam e ɓuuɓri maayooji tati mawɗi ɓuuɓɗi Kumasi : maayooji Wiwi, Subin e Suntre.<ref name=":3">Darko, Godfred; Obiri-Yeboah, Seth; Takyi, Stephen Appiah; Amponsah, Owusu; Borquaye, Lawrence Sheringham; Amponsah, Lydia Otoo; Fosu-Mensah, Benedicta Y. (2022). "Urbanizing with or without nature: pollution effects of human activities on water quality of major rivers that drain the Kumasi Metropolis of Ghana". Environmental Monitoring and Assessment. 194 (1) 38. doi:10.1007/s10661-021-09686-8.</ref> Wiɗto ngoo jokkondirii e parametruuji fisik-simik, njamndi teeŋtundi, hidrokarbon aromatik polisiklik, heddiiɓe e mborosaaji e mborosaaji e nder maayooji e golle aadee e daande maayo.<ref name=":4">Darko, Godfred; Obiri-Yeboah, Seth; Takyi, Stephen Appiah; Amponsah, Owusu; Borquaye, Lawrence Sheringham; Amponsah, Lydia Otoo; Fosu-Mensah, Benedicta Y. (2022). "Urbanizing with or without nature: pollution effects of human activities on water quality of major rivers that drain the Kumasi Metropolis of Ghana". ''Environmental Monitoring and Assessment''. '''194''' (1) 38. doi:10.1007/s10661-021-09686-8.</ref> Wiɗto ngoo hollitii wonde ɓuuɓri e nder maayooji tati ɗii ina ɓuuɓna e hidrokarbonuuji aromatik polisiklik petrogenik e pirogenik, kadi ina hollita wonde Subin ɓuri ɓuuɓde e maayooji tati janngaaɗi ɗii. Maayo Subin winnditii limre benzo[e]pyrene haa 47,169 μg/kg e nder limce limce.<ref name=":4" /> Wizto ngoo hollitii kadi wonde maayooji zi ina njogii njamndi mbozeeri no feewi ko wayi no kadmiyum, kromiyum, merkiir e arsenik, zum hollirii wonde ndiyam tati zi ina mbaawi huutoreede ngam wellitaare e ndiyam.<ref name=":3" /> == Kalite ndiyam mikroo-biyoloji == Kalite mikroo-biyoloji maayo Subin ko huunde nde wiɗtooji cellal renndo mbaɗi. Wiɗto waɗaango ƴeewtiima nokkuuji tati e nder maayo ngoo e nder hitaande wootere: Racecourse, Asafo e woɗɓe.<ref name=":1" /> Wiɗto ngoo ƴeewtiima koliformeeji keewɗi, koliformeeji feccere, enterokokki e ɗaɓɓaande oksijen biokimikaaji.<ref name=":1" /> Wiɗtooɓe ɓee njiyti wonde jolngo bakteriiji ina ɓeydoo heewde e sahaa kala nde maayo ngoo ummotoo e ɓuuɓri mum to Racecourse rewrude e Kumasi. Limre bakteriiji ina heewi no feewi e sahaa toɓo, ɓuri heewde e sahaa yooro. Ɗaɓɓaande oksijen biyokimikaaji ina yahra e 8 mg/L to ɓuuɓri maayo haa 419 mg/L to Asago, hay nokku gooto e nokkuuji ƴettaaɗi ɗii, alaa ɗo haaɗi e tolnooji jaɓaaɗi e nder winndere ndee ngam moƴƴinde ndiyam.<ref>Obiri-Danso, K.; Weobong, C. a. A.; Jones, K. (March 2005). "Aspects of health-related microbiology of the Subin, an urban river in Kumasi, Ghana". ''Journal of Water and Health''. '''3''' (1): 69–76. ISSN 1477-8920. <nowiki>PMID 15952454</nowiki>.</ref> Ko yiytaa koo ina waɗi nafoore sabu renndooji les njiimaandi Kumasi ina kollita wonde ina kuutoroo maayo ngoo ngam yarde ndiyam toowɗam e golle goɗɗe nder galleeji.<ref name=":1" /> Wiɗto ngoo jokkondirii e ngonka mikroo-biyoloji maayo ngoo e mborosaaji wuro, e mborosaaji e golle aadee e nder laawol maggol. == Njamndi teddundi e ɓuuɓri ƴiiƴam == j3xragx40rw5e1dbbhwavqd0hxkvnfb 172632 172631 2026-06-10T10:23:29Z Nnamadee 11577 172632 wikitext text/x-wiki '''Maayo Subin''' ko maayo wuro to Kumasi, laamorgo diiwaan Ashanti to leydi Gana. Nde jeyaa ko e laylaytol ndiyam e nder diiwaan Kumasi, nde rewi ko e nokku njulaagu wuro ngoo. Profail musibbaaji peewnaaɗi ngam PNUD Ghana ina siftina maayo ngo ummoraade e ɓuuɓri to fuɗnaange Kumasi, ngo rewa fuɗnaange rewrude e caka Kumasi e gure teeru ko wayi no Asafo, ngo rewi feewde nokku gollordu Kaase, ngo jokkondiri e maayo Daban to Sokoban.<ref name=":0">Schuurmans, Hanneke (28 December 2014). Risk Profiles of Hotspots in the Pilot Districts (PDF) (Report). UNDP Ghana. Retrieved 31 May 2026.</ref> Maayo ngoo ina jeyaa e ɓulli ɓurɗi mawnude e Kumasi. PNUD ina hollita riskuuji nay mawɗi e nder wuro ngo : nokkuuji Subin, Aboabo, Sisan e Wiwi.<ref name=":0" /> Basin Subin ina waɗi fotde 230 km2 (89 miil kaaree), maayo ngoo ina jogii tolno nguleeki tolniiki e 0,243 m3/s (8,6 cu ft/s).<ref name=":0" /> Maayo Subin janngaama sabu mum wonde e urbanisaasiyoŋ, e golle gollorɗe, e ƴellitaare njulaagu, e ɓuuɓri, e ɓuuɓri, e njamndi teeŋtundi e pollugol mikroo-organismeeji. Wiɗtooji dow maayo ngo ƴeewtiima tolno kuutoragol leydi e nder taƴre maggo, e mikroo-biyoloji jowitiiɗi e cellal, e ŋakkeende ƴiiƴam e sifaa ndiyam fisik-simik.<ref name=":1">Obiri-Danso, K.; Weobong, C. a. A.; Jones, K. (March 2005). "Aspects of health-related microbiology of the Subin, an urban river in Kumasi, Ghana". ''Journal of Water and Health''. '''3''' (1): 69–76. ISSN 1477-8920. <nowiki>PMID 15952454</nowiki>.</ref> == Kursu e basin == Maayo Subin ummotoo ko e ɓuuɓri to fuɗnaange Kumasi, ina rewi haa fuɗnaange rewrude e nokku njulaagu wuro ngoo.<ref name=":0" /> Laawol maggol ina rewi e nokkuuji teeŋtuɗi e nder gure e njulaagu, ina jeyaa heen Asafo, hade maggol jokkude feewde nokku njulaagu Kaase, jokkondira e maayo Daban to Sokoban.<ref name=":0" /> Maayo ngo woni ko e nder gooto e ɓulli nay mawɗi ɗi Kumasi ɓuuɓnata. Ɗeeɗoo ɓulli ɓuuɓɗi ina ɓuuɓna nokkuuji worgo e hakkunde wuro ngoo, ina toɗɗii ƴellitaare jaawnde e nder njuɓɓudi laamu, ɓeydagol ɓuuɓol e ŋakkeende nokkuuji ɓuuɓɗi.<ref name=":0" /> Sabu Subin ina rewi e nokkuuji denndaaɗi e nder gure e njulaagu, ina golloroo no feewi e nder weeyo, ina jeyaa e ko ɓuri heewde e ndiyam ɓuuɓɗam Kumasi. == Setting wuro e kuutoragol leydi == Maayo Subin ina rewi e nokku Kumasi mo wuro mum ɓuri heewde. Ko heddii e maggal ina waɗi golle njulaagu, laabi njulaagu, nokkuuji gollorɗi, koɗkiiji e kuutoragol leydi ndi wonaa laamuyankoori. Wiztooji bazeteezi e golle kuutoragol leydi e nder maayo Subin e Aboabo kollitii wonde golle bazeteeze e maayooji zi ina njogii batte e ko vuri heewde e marseeji, e jogaade leydi ɓurndi hoybude, e jogaade ndiyam e ko ina wona nokkuuji golle.<ref name=":2">Abubakari, Ahmed. "Impact of land use activities on Subin and Aboabo Rivers in Kumasi Metropolis". doi:10.5897/IJWREE12.036.</ref> Wizto waɗaango e hitaande 2012 hollitii njiimaandi e nder nokkuuji vurzi famzude e maayo, hollitii wonde luural huutoraade leydi ko huunde mawnde to senngo maayo Subin e Aboabo.<ref name=":2" /> Wiɗto ngoo jokkondirii e ŋakkeende kuutoragol leydi e nder gure e majjugol nokkuuji taƴondirɗi e udditgol daande maayo e golle aadee. Wiɗto caggal mum e hitaande 2022 e nokkuuji gonɗi e nder Kumasi, suɓiima maayo Subin ngam wonde nokku ndiyam wuro sabu nokku mum e nder caka Kumasi e kuutoragol leydi ceertundi e saraaji mum.<ref>Takyi, Stephen Appiah; Amponsah, Owusu; Darko, Godfred; Peprah, Charles; Azerigyik, Richard Apatewen; Mawuko, Gabriel Kofi; Chiga, Augustine Awolorinke (2022). "Urbanization against ecologically sensitive areas: effects of land use activities on surface water bodies in the Kumasi Metropolis". ''International Journal of Urban Sustainable Development''. '''14''' (1): 460–479. doi:10.1080/19463138.2022.2146121.</ref> Wiɗto ngoo hollitii wonde doosɗe reende ndiyam ɗee ina pamɗi, tee ina teskaa wonde golle njulaagu e koɗkiiji njulaagu e nder maayo Subin ɗii, ɗooftaaki tolno setback distance 100 feet mo limtaa e nder tolnooji zoning e planning Ghana.<ref>Takyi, Stephen Appiah; Amponsah, Owusu; Darko, Godfred; Peprah, Charles; Azerigyik, Richard Apatewen; Mawuko, Gabriel Kofi; Chiga, Augustine Awolorinke (2022). "Urbanization against ecologically sensitive areas: effects of land use activities on surface water bodies in the Kumasi Metropolis". International Journal of Urban Sustainable Development. 14 (1): 460–479. doi:10.1080/19463138.2022.2146121.</ref> == Cuuɗi == Maayo Subin ina toɗɗii pollugol ummoraade e golle gure e yimɓe. Wiɗtooji mikroo-biyoloji gadani ciftinii wonde maayo ngoo ina heɓa batte mborosaaji e nder gure, mborosaaji e golle goɗɗe ɗe neɗɗo waɗata, nde ngu rewata e Kumasi.<ref>Obiri-Danso, K.; Weobong, C. a. A.; Jones, K. (March 2005). "Aspects of health-related microbiology of the Subin, an urban river in Kumasi, Ghana". Journal of Water and Health. 3 (1): 69–76. ISSN 1477-8920. <nowiki>PMID 15952454</nowiki>.</ref> Maayo ngoo ina heɓa pollution ummoraade e nokkuuji hoɗɓe, njulaagu e gollorɗe, ina heen mborosaaji ɓuuɓɗi, ndiyam ɓuuɓɗam ɗam laaɓaani e ndiyam ɓuuɓɗam ummoraade e nokkuuji mahraaɗi. Wiɗto Darko e gollodiiɓe mum mbaɗi e hitaande 2022, ƴeewtiima sifaa ndiyam e ɓuuɓri maayooji tati mawɗi ɓuuɓɗi Kumasi : maayooji Wiwi, Subin e Suntre.<ref name=":3">Darko, Godfred; Obiri-Yeboah, Seth; Takyi, Stephen Appiah; Amponsah, Owusu; Borquaye, Lawrence Sheringham; Amponsah, Lydia Otoo; Fosu-Mensah, Benedicta Y. (2022). "Urbanizing with or without nature: pollution effects of human activities on water quality of major rivers that drain the Kumasi Metropolis of Ghana". Environmental Monitoring and Assessment. 194 (1) 38. doi:10.1007/s10661-021-09686-8.</ref> Wiɗto ngoo jokkondirii e parametruuji fisik-simik, njamndi teeŋtundi, hidrokarbon aromatik polisiklik, heddiiɓe e mborosaaji e mborosaaji e nder maayooji e golle aadee e daande maayo.<ref name=":4">Darko, Godfred; Obiri-Yeboah, Seth; Takyi, Stephen Appiah; Amponsah, Owusu; Borquaye, Lawrence Sheringham; Amponsah, Lydia Otoo; Fosu-Mensah, Benedicta Y. (2022). "Urbanizing with or without nature: pollution effects of human activities on water quality of major rivers that drain the Kumasi Metropolis of Ghana". ''Environmental Monitoring and Assessment''. '''194''' (1) 38. doi:10.1007/s10661-021-09686-8.</ref> Wiɗto ngoo hollitii wonde ɓuuɓri e nder maayooji tati ɗii ina ɓuuɓna e hidrokarbonuuji aromatik polisiklik petrogenik e pirogenik, kadi ina hollita wonde Subin ɓuri ɓuuɓde e maayooji tati janngaaɗi ɗii. Maayo Subin winnditii limre benzo[e]pyrene haa 47,169 μg/kg e nder limce limce.<ref name=":4" /> Wizto ngoo hollitii kadi wonde maayooji zi ina njogii njamndi mbozeeri no feewi ko wayi no kadmiyum, kromiyum, merkiir e arsenik, zum hollirii wonde ndiyam tati zi ina mbaawi huutoreede ngam wellitaare e ndiyam.<ref name=":3" /> == Kalite ndiyam mikroo-biyoloji == Kalite mikroo-biyoloji maayo Subin ko huunde nde wiɗtooji cellal renndo mbaɗi. Wiɗto waɗaango ƴeewtiima nokkuuji tati e nder maayo ngoo e nder hitaande wootere: Racecourse, Asafo e woɗɓe.<ref name=":1" /> Wiɗto ngoo ƴeewtiima koliformeeji keewɗi, koliformeeji feccere, enterokokki e ɗaɓɓaande oksijen biokimikaaji.<ref name=":1" /> Wiɗtooɓe ɓee njiyti wonde jolngo bakteriiji ina ɓeydoo heewde e sahaa kala nde maayo ngoo ummotoo e ɓuuɓri mum to Racecourse rewrude e Kumasi. Limre bakteriiji ina heewi no feewi e sahaa toɓo, ɓuri heewde e sahaa yooro. Ɗaɓɓaande oksijen biyokimikaaji ina yahra e 8 mg/L to ɓuuɓri maayo haa 419 mg/L to Asago, hay nokku gooto e nokkuuji ƴettaaɗi ɗii, alaa ɗo haaɗi e tolnooji jaɓaaɗi e nder winndere ndee ngam moƴƴinde ndiyam.<ref>Obiri-Danso, K.; Weobong, C. a. A.; Jones, K. (March 2005). "Aspects of health-related microbiology of the Subin, an urban river in Kumasi, Ghana". ''Journal of Water and Health''. '''3''' (1): 69–76. ISSN 1477-8920. <nowiki>PMID 15952454</nowiki>.</ref> Ko yiytaa koo ina waɗi nafoore sabu renndooji les njiimaandi Kumasi ina kollita wonde ina kuutoroo maayo ngoo ngam yarde ndiyam toowɗam e golle goɗɗe nder galleeji.<ref name=":1" /> Wiɗto ngoo jokkondirii e ngonka mikroo-biyoloji maayo ngoo e mborosaaji wuro, e mborosaaji e golle aadee e nder laawol maggol. == Njamndi teddundi e ɓuuɓri ƴiiƴam == Njamndi teeŋtundi e nder maayo Subin e nokkuuji mum ƴeewtaama e wiɗtooji keewɗi. Apau e gollodiiɓe mum ƴeewtiima njamndi teeŋtundi e nder ƴiye, parametruuji fisik-simik e njuuteendi mikroobiyoŋ e nder maayo.[4] Nokkuuji ƴettugol sampleeji ɗii ko Racecourse dow e les, Asafo, Abinkyi dow e les, Kaase, Asokwa e wuro Wood.<ref name=":5">Apau, Joseph; Osei-Owusu, Jonathan; Yeboah, Angela; Gyamfi, Opoku; Darko, Godfred; Akoto, Osei; Dodd, Matt (2022). "Distribution of heavy metals in sediments, physicochemical and microbial parameters of water from River Subin of Kumasi Metropolis in Ghana". Scientific African. 15 e01074. doi:10.1016/j.sciaf.2021.e01074.</ref> Wiɗto ngoo hollitii wonde maayo ngoo ina softi no feewi e Escherichia coli, enterococci fecal, coliformes total e coliformes fecal, tawi noon pollugol mikroobiyoŋ ina heewi ɓeydaade dow maayo ngo nde tawnoo ko ɓuri heewde e ƴiiƴam galleeji e gollorɗe ina naata e maayo ngoo.<ref name=":5" /> Njiylawu mayre e nder ƴiiƴam hollitii wonde ina waɗi pollugol mawngol e kaalis e kadmiyum, pollution moɗmoɗtondirɗo e lewru e kobalt, e toɓɓe toowɗe e njamndiiji keewɗi, ina heen kaalis, kadmiyum, krom, njamndi mboɗeeri, njamndi, merkiir, kobalt e sink.<ref name=":5" /> Wiɗtooji leydi e maayo Subin ina kollita kadi wonde ina waɗi kulhuli njamndi teeŋtundi. Kodom, Wiafe-Akenten e Boamah kuutoriima ƴeewndo ɓuuɓngo ngam ƴeewde leydi dowri e sara maayo Kumasi.<ref>Kodom, Kingsley; Wiafe-Akenten, J.; Boamah, D. (2010). Soil Heavy Metal Pollution along Subin River in Kumasi, Ghana; Using X-Ray Fluorescence (XRF) Analysis. 20th International Congress on X-Ray Optics and Microanalysis. AIP Conference Proceedings. Vol. 1221. pp. 101–108. doi:10.1063/1.3399235.</ref> Hono ɗeen ɗoo teskuyaaji ina kollita darnde maayo ngoo e nokku keɓoowo mborosaaji ummoriiɗi e nokkuuji gollorɗe, njulaagu e gure. == Ilam e ɓuuɓri == Maayo Subin ina jokkondiri e baasal ilam to Kumasi. PNUD Ghana hollitii Anwomeso ko renndo ɓuuɓngo tawaango e maayo Subin.[1] Ciimtol ngol hollitii wonde nokku oo ina wondi e ilam keewɗam, tee ciimtol nokku oo ina siftina ilam laabi tati haa nayi e nder hitaande so maayo ngoo yanii e ŋoral mum.<ref name=":0" /> Ko noon kadi ciimtol ngol holliri wonde maayo ngoo ina udditaa e silto e leɗɗe e nder nokku Anwomaso.<ref name=":0" /> Ɗeeɗoo ɓuuɓɗe ina usta mbaawkaaji ndiyam, ina mbaawi kadi bonnude ilam e nder renndooji saraaji ɗii. Caɗeele ilam ɗee ina njokkondiri kadi e koɗki denndaangal ɓadtiiɗi daande maayo, ŋakkeende njuɓɓudi ndiyam e ɓeydagol nguleeki ummoraade e nokkuuji mahraaɗi. Darnde ilam Subin ina hollita haala ɓurka yaajde e ndiyam wuro to Kumasi. Maayooji e maayooji wuro ngo ina ɓuuɓna nokkuuji ƴellitiiɗi no feewi, kadi caɗeele ilam ina ɓeydoo ɗo laabi ɗii ɓuuɓnata, udditaa walla ɓuuɓnaama e mahaaɗe e golle ɗe ngonaa laamuyankooje.<ref name=":0" /> == Njuɓɓudi e reende == Njuɓɓudi maayo Subin ina ɗaɓɓi golle jokkondirɗe e toppitagol tovo ngo, e reentaade mborosaaji, e reentaade pollugol, e peewnugol kuutoragol leydi, e ndeenka maayo-buffer e ƴeewtaade mbaydi ndiyam. Wiɗtooji baɗaaɗi e maayo ngoo ina kollita geɗe keewɗe jowitiiɗe heen : ustude mborosaaji ɗi laaɓaani, naatgol e nokkuuji tampon, ŋakkeende nguura e nder gollorɗe e njulaagu, ŋakkeende mikroobiyoŋ, njamndi teeŋtundi e baasal ilam.<ref name=":5" /> Janngirɗe kuutoragol leydi ina wasiyoo tiiɗtinde doosɗe buffer-zone e nder nokkuuji ndiyam wuro Kumasi. Wiɗtooji pollugol ina kollita wonde maayo ngoo ina ɗaɓɓi peeje njuɓɓudi jaawɗe ngam ustude ɓeydagol bonnugol ndiyam mum. Wiɗtooji kollitooji baasal ilam ina kollita wonde desilting, ittugol leɗɗe ɗo ɗum haɗata laabi, reende nokkuuji maayo e moƴƴinde peewnugol ndiyam ko peeje teeŋtuɗe ngam ustude.<ref name=":0" /> Sabu maayo ngoo rewi ko e ɓernde njulaagu e gollorɗe Kumasi, moƴƴitingol maggol ina ɗaɓɓi ballondiral hakkunde Asaambele Metropolitan Kumasi, e toppitiiɓe ko fayti e nokkuuji, e gollorɗe, e laamuuji luumooji, e laamuuji aadaaji, hoɗɓe e renndooji les. Njuɓɓudi juutndi ina ɗaɓɓi kadi jaŋde renndo, doosɗe ngam haɓaade mborosaaji, njuɓɓudi ndiyam ɗam, njuɓɓudi ndiyam ɓuuɓɗam e ƴeewtaade sahaa kala ko ina wona 100 000 mbuuɗu e njuɓɓudi ndiyam. == Tuugnorgal == ns4cc3rk1z1pjxhvulqau1ele0me30t Maayo Tano 0 41906 172633 2026-06-10T10:43:53Z Nnamadee 11577 Created page with "'''Maayo Tano''' walla Maayo Tanoé (e farayse: Rivière Tano) ko maayo to leydi Gana. Nde ummotoo ko 400 kiloomeeteer gila wuro wiyeteengo Traa, ko wuro wiyeteengo Techiman, laamorgo diiwaan Bono Fuɗnaange e nder Republique Gana haa e maayo Ehy, maayo Tendo e haa joofni e maayo Aby to Kodduwaar ɗo nde naatata e maayo Atlantik. Maayo Tano woni kilooji seeɗa cakkitiiɗi e keeri leydi hakkunde leyɗeele hakkunde Ganaa e Kodduwaar.<ref name=":0">Tano Basin. ''Water Resou..." 172633 wikitext text/x-wiki '''Maayo Tano''' walla Maayo Tanoé (e farayse: Rivière Tano) ko maayo to leydi Gana. Nde ummotoo ko 400 kiloomeeteer gila wuro wiyeteengo Traa, ko wuro wiyeteengo Techiman, laamorgo diiwaan Bono Fuɗnaange e nder Republique Gana haa e maayo Ehy, maayo Tendo e haa joofni e maayo Aby to Kodduwaar ɗo nde naatata e maayo Atlantik. Maayo Tano woni kilooji seeɗa cakkitiiɗi e keeri leydi hakkunde leyɗeele hakkunde Ganaa e Kodduwaar.<ref name=":0">Tano Basin. ''Water Resources Commission of Ghana''</ref> Goongɗinal yimɓe jeyaaɓe e nokkuuji Bono ina jokki wonde, Taakora, ɓurɗo toowde e laamɓe Bono e dow Leydi, ina wuuri e ɓuuɓri maayo ngoo.<ref>Tano River Archived 2013-02-16 at the Wayback Machine. patachu.com.</ref> Yimɓe seeɗa cakkitiiɗi ɗii, hono ƴiye boɗeeje (Piliocolobus badius waldronae), gooto e ƴiye ɓurɗe hulɓinaade e winndere ndee, ina cikka ina nguuri e nder ladde hakkunde maayo ngoo e maayo Ehy.[6] Tuggude e cakkital hitaande 2008, ndeeɗoo nokku ina jogori tafde leɗɗe e juuɗe Unilever, tawi faandaare mum ko lomtaade ɗum e leɗɗe palme.<ref name=":0" /> E lewru Yarkoma hitaande 2020, kammu gooto ina waɗi asid sulfurik yani e maayo Tano. Ñalnde 13 lewru nduu yimɓe ɓee mbiyaama yo njar ndiyam ɗam sabu mboros o. Gila ndeen maayo ngoo artiraa e ngonka mum.<ref>"Poisoned Tano River Restored – GWCL". Modern Ghana.</ref> == Tuugnorgal == e1wu8tdvxkag5oegh0om1ivqipu9oi4 172634 172633 2026-06-10T10:44:58Z Nnamadee 11577 172634 wikitext text/x-wiki '''Maayo Tano''' walla Maayo Tanoé (e farayse: Rivière Tano) ko maayo to leydi Gana. Nde ummotoo ko 400 kiloomeeteer gila wuro wiyeteengo Traa, ko wuro wiyeteengo Techiman, laamorgo diiwaan Bono Fuɗnaange e nder Republique Gana haa e maayo Ehy, maayo Tendo e haa joofni e maayo Aby to Kodduwaar ɗo nde naatata e maayo Atlantik. Maayo Tano woni kilooji seeɗa cakkitiiɗi e keeri leydi hakkunde leyɗeele hakkunde Ganaa e Kodduwaar.<ref name=":0">Tano Basin. ''Water Resources Commission of Ghana''</ref><ref>Asare‑Donkor, Noah Kyame; Adimado, Anthony Apeke (2016). "Influence of mining related activities on levels of mercury in water, sediment and fish from the Ankobra and Tano River basins in South Western Ghana" (PDF). Environmental Systems Research.</ref> Goongɗinal yimɓe jeyaaɓe e nokkuuji Bono ina jokki wonde, Taakora, ɓurɗo toowde e laamɓe Bono e dow Leydi, ina wuuri e ɓuuɓri maayo ngoo.<ref>Tano River Archived 2013-02-16 at the Wayback Machine. patachu.com.</ref> Yimɓe seeɗa cakkitiiɗi ɗii, hono ƴiye boɗeeje (Piliocolobus badius waldronae), gooto e ƴiye ɓurɗe hulɓinaade e winndere ndee, ina cikka ina nguuri e nder ladde hakkunde maayo ngoo e maayo Ehy.[6] Tuggude e cakkital hitaande 2008, ndeeɗoo nokku ina jogori tafde leɗɗe e juuɗe Unilever, tawi faandaare mum ko lomtaade ɗum e leɗɗe palme.<ref name=":0" /> E lewru Yarkoma hitaande 2020, kammu gooto ina waɗi asid sulfurik yani e maayo Tano. Ñalnde 13 lewru nduu yimɓe ɓee mbiyaama yo njar ndiyam ɗam sabu mboros o. Gila ndeen maayo ngoo artiraa e ngonka mum.<ref>"Poisoned Tano River Restored – GWCL". Modern Ghana.</ref> == Tuugnorgal == pyqbd8mub3uy8schdsglqnc122z794h 172635 172634 2026-06-10T10:45:13Z Nnamadee 11577 172635 wikitext text/x-wiki '''Maayo Tano''' walla Maayo Tanoé (e farayse: Rivière Tano) ko maayo to leydi Gana. Nde ummotoo ko 400 kiloomeeteer gila wuro wiyeteengo Traa, ko wuro wiyeteengo Techiman, laamorgo diiwaan Bono Fuɗnaange e nder Republique Gana haa e maayo Ehy, maayo Tendo e haa joofni e maayo Aby to Kodduwaar ɗo nde naatata e maayo Atlantik. Maayo Tano woni kilooji seeɗa cakkitiiɗi e keeri leydi hakkunde leyɗeele hakkunde Ganaa e Kodduwaar.<ref name=":0">Tano Basin. ''Water Resources Commission of Ghana''</ref><ref>Asare‑Donkor, Noah Kyame; Adimado, Anthony Apeke (2016). "Influence of mining related activities on levels of mercury in water, sediment and fish from the Ankobra and Tano River basins in South Western Ghana" (PDF). Environmental Systems Research.</ref><ref>Gbadamosi, Nosmot (28 January 2020). "Ghana's Bauxite Boom". Foreign Policy.</ref> Goongɗinal yimɓe jeyaaɓe e nokkuuji Bono ina jokki wonde, Taakora, ɓurɗo toowde e laamɓe Bono e dow Leydi, ina wuuri e ɓuuɓri maayo ngoo.<ref>Tano River Archived 2013-02-16 at the Wayback Machine. patachu.com.</ref> Yimɓe seeɗa cakkitiiɗi ɗii, hono ƴiye boɗeeje (Piliocolobus badius waldronae), gooto e ƴiye ɓurɗe hulɓinaade e winndere ndee, ina cikka ina nguuri e nder ladde hakkunde maayo ngoo e maayo Ehy.[6] Tuggude e cakkital hitaande 2008, ndeeɗoo nokku ina jogori tafde leɗɗe e juuɗe Unilever, tawi faandaare mum ko lomtaade ɗum e leɗɗe palme.<ref name=":0" /> E lewru Yarkoma hitaande 2020, kammu gooto ina waɗi asid sulfurik yani e maayo Tano. Ñalnde 13 lewru nduu yimɓe ɓee mbiyaama yo njar ndiyam ɗam sabu mboros o. Gila ndeen maayo ngoo artiraa e ngonka mum.<ref>"Poisoned Tano River Restored – GWCL". Modern Ghana.</ref> == Tuugnorgal == nleysj47dy9sdnnydgmu72bhjqufe3z 172636 172635 2026-06-10T10:45:52Z Nnamadee 11577 172636 wikitext text/x-wiki '''Maayo Tano''' walla Maayo Tanoé (e farayse: Rivière Tano) ko maayo to leydi Gana. Nde ummotoo ko 400 kiloomeeteer gila wuro wiyeteengo Traa, ko wuro wiyeteengo Techiman, laamorgo diiwaan Bono Fuɗnaange e nder Republique Gana haa e maayo Ehy, maayo Tendo e haa joofni e maayo Aby to Kodduwaar ɗo nde naatata e maayo Atlantik. Maayo Tano woni kilooji seeɗa cakkitiiɗi e keeri leydi hakkunde leyɗeele hakkunde Ganaa e Kodduwaar.<ref name=":0">Tano Basin. ''Water Resources Commission of Ghana''</ref><ref>Asare‑Donkor, Noah Kyame; Adimado, Anthony Apeke (2016). "Influence of mining related activities on levels of mercury in water, sediment and fish from the Ankobra and Tano River basins in South Western Ghana" (PDF). Environmental Systems Research.</ref><ref>Gbadamosi, Nosmot (28 January 2020). "Ghana's Bauxite Boom". Foreign Policy.</ref> Goongɗinal yimɓe jeyaaɓe e nokkuuji Bono ina jokki wonde, Taakora, ɓurɗo toowde e laamɓe Bono e dow Leydi, ina wuuri e ɓuuɓri maayo ngoo.<ref>Tano River Archived 2013-02-16 at the Wayback Machine. patachu.com.</ref> Yimɓe seeɗa cakkitiiɗi ɗii, hono ƴiye boɗeeje (Piliocolobus badius waldronae), gooto e ƴiye ɓurɗe hulɓinaade e winndere ndee, ina cikka ina nguuri e nder ladde hakkunde maayo ngoo e maayo Ehy.<ref>McGraw (2005)</ref> Tuggude e cakkital hitaande 2008, ndeeɗoo nokku ina jogori tafde leɗɗe e juuɗe Unilever, tawi faandaare mum ko lomtaade ɗum e leɗɗe palme.<ref name=":0" /> E lewru Yarkoma hitaande 2020, kammu gooto ina waɗi asid sulfurik yani e maayo Tano. Ñalnde 13 lewru nduu yimɓe ɓee mbiyaama yo njar ndiyam ɗam sabu mboros o. Gila ndeen maayo ngoo artiraa e ngonka mum.<ref>"Poisoned Tano River Restored – GWCL". Modern Ghana.</ref> == Tuugnorgal == rec5vcu1gzbbxooxdtbrfgf4ihpe66u 172637 172636 2026-06-10T10:46:18Z Nnamadee 11577 172637 wikitext text/x-wiki '''Maayo Tano''' walla Maayo Tanoé (e farayse: Rivière Tano) ko maayo to leydi Gana. Nde ummotoo ko 400 kiloomeeteer gila wuro wiyeteengo Traa, ko wuro wiyeteengo Techiman, laamorgo diiwaan Bono Fuɗnaange e nder Republique Gana haa e maayo Ehy, maayo Tendo e haa joofni e maayo Aby to Kodduwaar ɗo nde naatata e maayo Atlantik. Maayo Tano woni kilooji seeɗa cakkitiiɗi e keeri leydi hakkunde leyɗeele hakkunde Ganaa e Kodduwaar.<ref name=":0">Tano Basin. ''Water Resources Commission of Ghana''</ref><ref>Asare‑Donkor, Noah Kyame; Adimado, Anthony Apeke (2016). "Influence of mining related activities on levels of mercury in water, sediment and fish from the Ankobra and Tano River basins in South Western Ghana" (PDF). Environmental Systems Research.</ref><ref>Gbadamosi, Nosmot (28 January 2020). "Ghana's Bauxite Boom". Foreign Policy.</ref> Goongɗinal yimɓe jeyaaɓe e nokkuuji Bono ina jokki wonde, Taakora, ɓurɗo toowde e laamɓe Bono e dow Leydi, ina wuuri e ɓuuɓri maayo ngoo.<ref>Tano River Archived 2013-02-16 at the Wayback Machine. patachu.com.</ref> Yimɓe seeɗa cakkitiiɗi ɗii, hono ƴiye boɗeeje (Piliocolobus badius waldronae), gooto e ƴiye ɓurɗe hulɓinaade e winndere ndee, ina cikka ina nguuri e nder ladde hakkunde maayo ngoo e maayo Ehy.<ref>McGraw (2005)</ref> Tuggude e cakkital hitaande 2008, ndeeɗoo nokku ina jogori tafde leɗɗe e juuɗe Unilever, tawi faandaare mum ko lomtaade ɗum e leɗɗe palme.<ref name=":0" /><ref>Wolzer (2008)</ref> E lewru Yarkoma hitaande 2020, kammu gooto ina waɗi asid sulfurik yani e maayo Tano. Ñalnde 13 lewru nduu yimɓe ɓee mbiyaama yo njar ndiyam ɗam sabu mboros o. Gila ndeen maayo ngoo artiraa e ngonka mum.<ref>"Poisoned Tano River Restored – GWCL". Modern Ghana.</ref> == Tuugnorgal == 1pwiwx2y1eq55ukdmfu2goiqyzkkiaz Kitto Line 0 41907 172638 2026-06-10T11:04:35Z Ilya Discuss 10103 #1Lib1Ref 172638 wikitext text/x-wiki Laawol Kitto (吉都線, Kitto-sen) ko laawol laana njoorndi e duunde Kiyushu, to leydi Japon. Nde jokkondiri ko e nokku biyeteeɗo Yūsui, e nder diiwaan Kagoshima, e nokku biyeteeɗo Miyakonojō, e nder diiwaan Miyazaki. Nde anndiraama kadi laanawol Ebino (Bino-kōgen-sen) hawtaade e taƴre Yatsushiro-Yoshimatsu nder laanawol Hisatsu. Hakkunde 1916 e 1923, ngolɗoo laana jeyaa ko e jokkondiral laana njoorndi gadanal ummoraade Kokura haa Miyazaki, haa udditgol laana mawka Nippo. Stations Woɗɗude Staasiyoŋ (km) Nokku gonɗo e jolngo 0.0 ■ Line Hisatsu Yusui, 1999. Diiwaan Aira Kagoshima 2.6 5.0 Ebino Miyazaki Ebino 9.6 Ebino Uwae Ebino Iino 13.0 Ebino Iino 15.0 Nishi Kobayashi 20.6 Kobayashi Kobayasi 26,8 Hirowara 30,8 Takaaru Diiwaan Nisimorokata Takahaaru 34,8 39.4 Miyakonojo Takasaki 43,8 Higasi Takasaki 48.1 Maŋsuka 51,0 Tanigasira 54,5 Hiyuga Sonay 57.5 57.5 ■ Laawol mawngol Nippo Tariya Taƴre Yoshimatsu–Kobayashi udditaa e hitaande 1912, ɓeydaa haa Miyakonojō hitaande rewtunde ndee. Pewnugol ngol jokki haa fuɗnaange, ngol udditaa haa Miyazaki e hitaande 1916, laawol ngol innitiraa ko laawol mawngol Miyazaki e hitaande 1917. E udditgol laana mawka Nippo ummoraade Kokura haa Miyazaki e hitaande 1923, laana kaa ƴetti oon innde. E hitaande 1932, e udditgol laana Miyakonojo–Hayato, ka laati nder laana mawka Nippo, innde laana ka laati laana Kitto. Sarwiis marsandiis dartinaama e hitaande 1987. Tuugnorgal 2gpolhq4wpi8qxahmo5csqcqpjh889t 172639 172638 2026-06-10T11:05:47Z Ilya Discuss 10103 #1Lib1Ref 172639 wikitext text/x-wiki {{Databox}} Laawol Kitto (吉都線, Kitto-sen) ko laawol laana njoorndi e duunde Kiyushu, to leydi Japon. Nde jokkondiri ko e nokku biyeteeɗo Yūsui, e nder diiwaan Kagoshima, e nokku biyeteeɗo Miyakonojō, e nder diiwaan Miyazaki. Nde anndiraama kadi laanawol Ebino (Bino-kōgen-sen) hawtaade e taƴre Yatsushiro-Yoshimatsu nder laanawol Hisatsu. Hakkunde 1916 e 1923, ngolɗoo laana jeyaa ko e jokkondiral laana njoorndi gadanal ummoraade Kokura haa Miyazaki, haa udditgol laana mawka Nippo. Stations Woɗɗude Staasiyoŋ (km) Nokku gonɗo e jolngo 0.0 ■ Line Hisatsu Yusui, 1999. Diiwaan Aira Kagoshima 2.6 5.0 Ebino Miyazaki Ebino 9.6 Ebino Uwae Ebino Iino 13.0 Ebino Iino 15.0 Nishi Kobayashi 20.6 Kobayashi Kobayasi 26,8 Hirowara 30,8 Takaaru Diiwaan Nisimorokata Takahaaru 34,8 39.4 Miyakonojo Takasaki 43,8 Higasi Takasaki 48.1 Maŋsuka 51,0 Tanigasira 54,5 Hiyuga Sonay 57.5 57.5 ■ Laawol mawngol Nippo Tariya Taƴre Yoshimatsu–Kobayashi udditaa e hitaande 1912, ɓeydaa haa Miyakonojō hitaande rewtunde ndee. Pewnugol ngol jokki haa fuɗnaange, ngol udditaa haa Miyazaki e hitaande 1916, laawol ngol innitiraa ko laawol mawngol Miyazaki e hitaande 1917. E udditgol laana mawka Nippo ummoraade Kokura haa Miyazaki e hitaande 1923, laana kaa ƴetti oon innde. E hitaande 1932, e udditgol laana Miyakonojo–Hayato, ka laati nder laana mawka Nippo, innde laana ka laati laana Kitto. Sarwiis marsandiis dartinaama e hitaande 1987. Tuugnorgal ee2u8zksk900vu17m76bij3of62xirf 172640 172639 2026-06-10T11:08:53Z Ilya Discuss 10103 #1Lib1Ref 172640 wikitext text/x-wiki {{Databox}} '''Laawol Kitto''' (吉都線, Kitto-sen) ko laawol laana njoorndi e duunde Kiyushu, to leydi Japon. Nde jokkondiri ko e nokku biyeteeɗo Yūsui, e nder diiwaan Kagoshima, e nokku biyeteeɗo Miyakonojō, e nder diiwaan Miyazaki. Nde anndiraama kadi laanawol Ebino (Bino-kōgen-sen) hawtaade e taƴre Yatsushiro-Yoshimatsu nder laanawol Hisatsu. Hakkunde 1916 e 1923, ngolɗoo laana jeyaa ko e jokkondiral laana njoorndi gadanal ummoraade Kokura haa Miyazaki, haa udditgol laana mawka Nippo. == Stations == Woɗɗude Staasiyoŋ (km) Nokku gonɗo e jolngo 0.0 ■ Line Hisatsu Yusui, 1999. Diiwaan Aira Kagoshima 2.6 5.0 Ebino Miyazaki Ebino 9.6 Ebino Uwae Ebino Iino 13.0 Ebino Iino 15.0 Nishi Kobayashi 20.6 Kobayashi == Kobayasi 26, == Hirowara 30,8 Takaaru Diiwaan Nisimorokata Takahaaru 34,8 39.4 Miyakonojo Takasaki 43,8 Higasi Takasaki 48.1 Maŋsuka 51,0 Tanigasira 54,5 Hiyuga Sonay 57.5 57.5 ■ Laawol mawngol Nippo == Tariya == Taƴre Yoshimatsu–Kobayashi udditaa e hitaande 1912, ɓeydaa haa Miyakonojō hitaande rewtunde ndee. Pewnugol ngol jokki haa fuɗnaange, ngol udditaa haa Miyazaki e hitaande 1916, laawol ngol innitiraa ko laawol mawngol Miyazaki e hitaande 1917. E udditgol laana mawka Nippo ummoraade Kokura haa Miyazaki e hitaande 1923, laana kaa ƴetti oon innde. E hitaande 1932, e udditgol laana Miyakonojo–Hayato, ka laati nder laana mawka Nippo, innde laana ka laati laana Kitto. Sarwiis marsandiis dartinaama e hitaande 1987. == Tuugnorgal == 73qelww6kaph9kqowz46dp33louomwi Kitakami Line 0 41908 172641 2026-06-10T11:11:39Z Ilya Discuss 10103 #1Lib1Ref 172641 wikitext text/x-wiki Laawol Kitakami ( Lawol Kitakami, Kitakami-sen ) ko laawol laana njoorndi to Japon. Feccere e njuɓɓudi Sosiyetee Fuɗnaange Japon (JR East), ina jokkondiri e Gartirgal Kitakami to Kitakami, e nder diiwaan Iwate, e Gartirgal Yokote to Yokote, e nder diiwaan Akita, ina waɗi laawol jokkondirngol hakkunde laawol mawngol Ōu e laawol mawngol Tōhoku. Nde jokkondiri e laana mawka Tōhoku e laana Tohoku to dingiral Kitakami, e laana mawka Ōu to dingiral Yokote. Tariya Lawol ngol udditaama e taƴe gila Kitakami e Yokote hakkunde 1920 e 1924. E hitaande 1962, deviation 15 km (9,3 mi) mahii e jokkondiral e mahngo baraas Yuda, ɓeydi heen 0,8 km (0,50 mi) e njuuteendi laana kaa. Signaling CTC fuɗɗii ko e hitaande 1994, golle marsandiis njoofi ko e hitaande 2010. Doggol station ● - Lonngere fof ina dartoo ・ - Lonngere fof ina njaha Woɗɗude nokku Japon (km) (ummoraade Kitakami) Nokku ɗo jolngooji jaawɗi ngoni ɗoo Kitakami 0.0 ● ● Alaama gonɗo e Tohoku mo JR Fuɗnaange dognata. Tohoku, ■ Laana mawka Tohoku Ko diiwaan Kitakami Iwate Yanaagihara 2.1 ● ● Ezuriko 5.2 ● ● Fujine 8,4 ● ● 12.1 ● ● Yooko 14.3 ● ● Iwasawa 18.1 ● ● Waka-Sennin 20,3 ● ● ● ● Nishiwaga Hoto-Yuda 35,2 ● ● Yudaakogen 39.1 ● ● Kurosawa 44.3 ● ● Diiwaan Yokote Akita Ko 49,6 ● | Ayino 53,4 ● ● Yokote 61.1 ● ● ■ Ōu Laana mawka Ko jolni Terminaal laana Kitakami to nokkuure Kitakami KiHa 100 serie DMUs Tuugnorgal i5c8qjvxwyre3orpskieyczuwb1tkx6 172642 172641 2026-06-10T11:13:02Z Ilya Discuss 10103 #1Lib1Ref 172642 wikitext text/x-wiki {{Databox}} Laawol Kitakami ( Lawol Kitakami, Kitakami-sen ) ko laawol laana njoorndi to Japon. Feccere e njuɓɓudi Sosiyetee Fuɗnaange Japon (JR East), ina jokkondiri e Gartirgal Kitakami to Kitakami, e nder diiwaan Iwate, e Gartirgal Yokote to Yokote, e nder diiwaan Akita, ina waɗi laawol jokkondirngol hakkunde laawol mawngol Ōu e laawol mawngol Tōhoku. Nde jokkondiri e laana mawka Tōhoku e laana Tohoku to dingiral Kitakami, e laana mawka Ōu to dingiral Yokote. Tariya Lawol ngol udditaama e taƴe gila Kitakami e Yokote hakkunde 1920 e 1924. E hitaande 1962, deviation 15 km (9,3 mi) mahii e jokkondiral e mahngo baraas Yuda, ɓeydi heen 0,8 km (0,50 mi) e njuuteendi laana kaa. Signaling CTC fuɗɗii ko e hitaande 1994, golle marsandiis njoofi ko e hitaande 2010. Doggol station ● - Lonngere fof ina dartoo ・ - Lonngere fof ina njaha Woɗɗude nokku Japon (km) (ummoraade Kitakami) Nokku ɗo jolngooji jaawɗi ngoni ɗoo Kitakami 0.0 ● ● Alaama gonɗo e Tohoku mo JR Fuɗnaange dognata. Tohoku, ■ Laana mawka Tohoku Ko diiwaan Kitakami Iwate Yanaagihara 2.1 ● ● Ezuriko 5.2 ● ● Fujine 8,4 ● ● 12.1 ● ● Yooko 14.3 ● ● Iwasawa 18.1 ● ● Waka-Sennin 20,3 ● ● ● ● Nishiwaga Hoto-Yuda 35,2 ● ● Yudaakogen 39.1 ● ● Kurosawa 44.3 ● ● Diiwaan Yokote Akita Ko 49,6 ● | Ayino 53,4 ● ● Yokote 61.1 ● ● ■ Ōu Laana mawka Ko jolni Terminaal laana Kitakami to nokkuure Kitakami KiHa 100 serie DMUs Tuugnorgal gawgxxm4j3gr3f3mkqyoai3pnmfunej 172643 172642 2026-06-10T11:15:46Z Ilya Discuss 10103 #1Lib1Ref 172643 wikitext text/x-wiki {{Databox}} '''Laawol Kitakami''' ( Lawol Kitakami, Kitakami-sen ) ko laawol laana njoorndi to Japon. Feccere e njuɓɓudi Sosiyetee Fuɗnaange Japon (JR East), ina jokkondiri e Gartirgal Kitakami to Kitakami, e nder diiwaan Iwate, e Gartirgal Yokote to Yokote, e nder diiwaan Akita, ina waɗi laawol jokkondirngol hakkunde laawol mawngol Ōu e laawol mawngol Tōhoku. Nde jokkondiri e laana mawka Tōhoku e laana Tohoku to dingiral Kitakami, e laana mawka Ōu to dingiral Yokote. == Tariya == Lawol ngol udditaama e taƴe gila Kitakami e Yokote hakkunde 1920 e 1924. E hitaande 1962, deviation 15 km (9,3 mi) mahii e jokkondiral e mahngo baraas Yuda, ɓeydi heen 0,8 km (0,50 mi) e njuuteendi laana kaa. Signaling CTC fuɗɗii ko e hitaande 1994, golle marsandiis njoofi ko e hitaande 2010. == Doggol station == ● - Lonngere fof ina dartoo ・ - Lonngere fof ina njaha == Woɗɗude nokku Japon (km) == (ummoraade Kitakami) Nokku ɗo jolngooji jaawɗi ngoni ɗoo Kitakami 0.0 ● ● Alaama gonɗo e Tohoku mo JR Fuɗnaange dognata. Tohoku, ■ Laana mawka Tohoku Ko diiwaan Kitakami Iwate Yanaagihara 2.1 ● ● Ezuriko 5.2 ● ● == Fujine 8,4 ● ● == 12.1 ● ● Yooko 14.3 ● ● Iwasawa 18.1 ● ● Waka-Sennin 20,3 ● ● ● ● Nishiwaga Hoto-Yuda 35,2 ● ● Yudaakogen 39.1 ● ● Kurosawa 44.3 ● ● Diiwaan Yokote Akita Ko 49,6 ● | Ayino 53,4 ● ● Yokote 61.1 ● ● ■ Ōu Laana mawka == Ko jolni == Terminaal laana Kitakami to nokkuure Kitakami KiHa 100 serie DMUs == Tuugnorgal == 3wg9f437wgkara8gor7xv13jo8k1525 Kusatsu Line 0 41909 172644 2026-06-10T11:18:53Z Ilya Discuss 10103 #1Lib1Ref 172644 wikitext text/x-wiki Laawol Kusatsu (Laawol Kusatsu, Kusatsu-sen) ko laawol laana njoorndi to hirnaange Japon ngol Sosiyetee laana njoorndi Japon hirnaange (JR West) huutortoo. Ngol jokkondiri Tsuge e laawol mawngol Kansai e Kusatsu e laawol Biwako (laawol mawngol Tōkaidō). Yiyngo Laabi Kusatsu ɓuri doggugo diga nokkuuje haa sera wuro Kōka, dow lesdi ɓurdundi ɓuutuki haa maayo Somagawa e Yasu. Sabu woɗɗude hakkunde dingiral jokkondirngal, njaaweeki potki waɗeede ina yaawi wonande laana njoorndi njoorndi, njaaweeki mum ko 95 km/h. Maande laawol ngol ko C. Tariya Kansai Railway Co. udditi laawol ngol fof e hitaande 1889/90, ngol waɗtaa ngenndi e hitaande 1907. Taƴre laawol laana njoorndi hakkunde Gartirgal Kusatsu e Gartirgal Tsuge heɓi innde "Laawol Kusatsu" ñalnde 12 oktoobar 1909. Signaling CTC fuɗɗii ko e hitaande 1979, laana kaa fuɗɗii ko e hitaande 1980, golle marsandiis njoofi e hitaande 1987. Pewnugol dingiral kesal, "Minami-Biwako", fuɗɗii ko e lewru mee 2006, ngal fotnoo ko joofde e hitaande 2012. Dingiral ngal ina ɗaminaa maa addan yahooɓe yahde hakkunde laabi Tōkaidō Shinkansen e Kusatsu. Kono e lewru suwee 2006, ñaawirde diiwaan Otsu hollitii wonde Ritto City yaltinde bonɗe ngam wallitde mahngo station oo, ko huunde nde rewaani laawol e nder sariya kaalis nokku oo, eɓɓaande ndee dartinaama ; eɓɓaande ndee woppitaa e dow laabi e lewru oktoobar 2007. Stations Stasiyoŋ km ummoraade Tsuge Jokkondiral Nokku 0.0 Kansai laana mawka Iga, diiwaan Mie Aburahi 5.3 Diiwaan Kōka Shiga Koka 7.4 Teraso Teraso 10.5 Konaan 12.5 15.3 ■ Laawol laana njoorndi Shigaraki Kōgen ■ Laawol mawngol laawol laana njoorndi Ohmi Mikumo Mikumo 20,5 Konan Koseyi 24.3 Ishibe 27,6 Tehara Tehara 32,7 Ritto Kusatsu 36.7 Laabi mawɗi Tokaido (Laabi Biwako) Kusatsu Jokkude golle e laawol Biwako haa Gartirgal Kyoto subaka e kikiiɗe, haa Gartirgal Osaka subaka tan. Lonngere ina dartoo e denndaangal dingiral, ina gollira no lonngere nokkuure nii e nder laana kaa. Ƴeew kadi Doggol laabi njamndi e nder leydi Japon Tuugnorgal qya3uehczm9s7z8gkq14ch1pz2ec1jf 172645 172644 2026-06-10T11:20:14Z Ilya Discuss 10103 #1Lib1Ref 172645 wikitext text/x-wiki {{Databox}} Laawol Kusatsu (Laawol Kusatsu, Kusatsu-sen) ko laawol laana njoorndi to hirnaange Japon ngol Sosiyetee laana njoorndi Japon hirnaange (JR West) huutortoo. Ngol jokkondiri Tsuge e laawol mawngol Kansai e Kusatsu e laawol Biwako (laawol mawngol Tōkaidō). Yiyngo Laabi Kusatsu ɓuri doggugo diga nokkuuje haa sera wuro Kōka, dow lesdi ɓurdundi ɓuutuki haa maayo Somagawa e Yasu. Sabu woɗɗude hakkunde dingiral jokkondirngal, njaaweeki potki waɗeede ina yaawi wonande laana njoorndi njoorndi, njaaweeki mum ko 95 km/h. Maande laawol ngol ko C. Tariya Kansai Railway Co. udditi laawol ngol fof e hitaande 1889/90, ngol waɗtaa ngenndi e hitaande 1907. Taƴre laawol laana njoorndi hakkunde Gartirgal Kusatsu e Gartirgal Tsuge heɓi innde "Laawol Kusatsu" ñalnde 12 oktoobar 1909. Signaling CTC fuɗɗii ko e hitaande 1979, laana kaa fuɗɗii ko e hitaande 1980, golle marsandiis njoofi e hitaande 1987. Pewnugol dingiral kesal, "Minami-Biwako", fuɗɗii ko e lewru mee 2006, ngal fotnoo ko joofde e hitaande 2012. Dingiral ngal ina ɗaminaa maa addan yahooɓe yahde hakkunde laabi Tōkaidō Shinkansen e Kusatsu. Kono e lewru suwee 2006, ñaawirde diiwaan Otsu hollitii wonde Ritto City yaltinde bonɗe ngam wallitde mahngo station oo, ko huunde nde rewaani laawol e nder sariya kaalis nokku oo, eɓɓaande ndee dartinaama ; eɓɓaande ndee woppitaa e dow laabi e lewru oktoobar 2007. Stations Stasiyoŋ km ummoraade Tsuge Jokkondiral Nokku 0.0 Kansai laana mawka Iga, diiwaan Mie Aburahi 5.3 Diiwaan Kōka Shiga Koka 7.4 Teraso Teraso 10.5 Konaan 12.5 15.3 ■ Laawol laana njoorndi Shigaraki Kōgen ■ Laawol mawngol laawol laana njoorndi Ohmi Mikumo Mikumo 20,5 Konan Koseyi 24.3 Ishibe 27,6 Tehara Tehara 32,7 Ritto Kusatsu 36.7 Laabi mawɗi Tokaido (Laabi Biwako) Kusatsu Jokkude golle e laawol Biwako haa Gartirgal Kyoto subaka e kikiiɗe, haa Gartirgal Osaka subaka tan. Lonngere ina dartoo e denndaangal dingiral, ina gollira no lonngere nokkuure nii e nder laana kaa. Ƴeew kadi Doggol laabi njamndi e nder leydi Japon Tuugnorgal p56lvheeg7dv77rjmto2lz1afjrflcq 172646 172645 2026-06-10T11:22:58Z Ilya Discuss 10103 #1Lib1Ref 172646 wikitext text/x-wiki {{Databox}} '''Laawol Kusatsu''' (Laawol Kusatsu, Kusatsu-sen) ko laawol laana njoorndi to hirnaange Japon ngol Sosiyetee laana njoorndi Japon hirnaange (JR West) huutortoo. Ngol jokkondiri Tsuge e laawol mawngol Kansai e Kusatsu e laawol Biwako (laawol mawngol Tōkaidō). == Yiyngo == Laabi Kusatsu ɓuri doggugo diga nokkuuje haa sera wuro Kōka, dow lesdi ɓurdundi ɓuutuki haa maayo Somagawa e Yasu. Sabu woɗɗude hakkunde dingiral jokkondirngal, njaaweeki potki waɗeede ina yaawi wonande laana njoorndi njoorndi, njaaweeki mum ko 95 km/h. Maande laawol ngol ko C. == Tariya == Kansai Railway Co. udditi laawol ngol fof e hitaande 1889/90, ngol waɗtaa ngenndi e hitaande 1907. Taƴre laawol laana njoorndi hakkunde Gartirgal Kusatsu e Gartirgal Tsuge heɓi innde "Laawol Kusatsu" ñalnde 12 oktoobar 1909. Signaling CTC fuɗɗii ko e hitaande 1979, laana kaa fuɗɗii ko e hitaande 1980, golle marsandiis njoofi e hitaande 1987. Pewnugol dingiral kesal, "Minami-Biwako", fuɗɗii ko e lewru mee 2006, ngal fotnoo ko joofde e hitaande 2012. Dingiral ngal ina ɗaminaa maa addan yahooɓe yahde hakkunde laabi Tōkaidō Shinkansen e Kusatsu. Kono e lewru suwee 2006, ñaawirde diiwaan Otsu hollitii wonde Ritto City yaltinde bonɗe ngam wallitde mahngo station oo, ko huunde nde rewaani laawol e nder sariya kaalis nokku oo, eɓɓaande ndee dartinaama ; eɓɓaande ndee woppitaa e dow laabi e lewru oktoobar 2007. == Stations == Stasiyoŋ km ummoraade Tsuge Jokkondiral Nokku 0.0 Kansai laana mawka Iga, diiwaan Mie Aburahi 5.3 Diiwaan Kōka Shiga == Koka 7.4 == == Teraso Teraso 10.5 == == Konaan 12.5 == 15.3 ■ Laawol laana njoorndi Shigaraki Kōgen ■ Laawol mawngol laawol laana njoorndi Ohmi Mikumo Mikumo 20,5 Konan == Koseyi 24.3 == == Ishibe 27,6 == == Tehara Tehara 32,7 Ritto == Kusatsu 36.7 Laabi mawɗi Tokaido (Laabi Biwako) Kusatsu Jokkude golle e laawol Biwako haa Gartirgal Kyoto subaka e kikiiɗe, haa Gartirgal Osaka subaka tan. Lonngere ina dartoo e denndaangal dingiral, ina gollira no lonngere nokkuure nii e nder laana kaa. == Ƴeew kadi == Doggol laabi njamndi e nder leydi Japon == Tuugnorgal == mkvt2oxy95fdgezh96j54xxmvlvjro8 172647 172646 2026-06-10T11:24:19Z Ilya Discuss 10103 #1Lib1Ref 172647 wikitext text/x-wiki {{Databox}} '''Laawol Kusatsu''' (Laawol Kusatsu, Kusatsu-sen) ko laawol laana njoorndi to hirnaange Japon ngol Sosiyetee laana njoorndi Japon hirnaange (JR West) huutortoo. Ngol jokkondiri Tsuge e laawol mawngol Kansai e Kusatsu e laawol Biwako (laawol mawngol Tōkaidō).<ref>{{Cite book|url=https://www.westjr.co.jp/company/info/issue/data/pdf/data2021_05.pdf#page=7|title=データで見るJR西日本2021|publisher=West Japan Railway Company|page=44|language=ja|trans-title=JR West Japan 2021 as seen in data|access-date=2023-06-08}}</ref><ref>{{Cite web|title=近畿エリア・広島エリアに「路線記号」を導入します:JR西日本|url=https://www.westjr.co.jp/press/article/2014/08/page_5993.html|access-date=2023-06-08|website=www.westjr.co.jp|language=ja}}</ref> == Yiyngo == Laabi Kusatsu ɓuri doggugo diga nokkuuje haa sera wuro Kōka, dow lesdi ɓurdundi ɓuutuki haa maayo Somagawa e Yasu. Sabu woɗɗude hakkunde dingiral jokkondirngal, njaaweeki potki waɗeede ina yaawi wonande laana njoorndi njoorndi, njaaweeki mum ko 95 km/h. Maande laawol ngol ko C. == Tariya == Kansai Railway Co. udditi laawol ngol fof e hitaande 1889/90, ngol waɗtaa ngenndi e hitaande 1907. Taƴre laawol laana njoorndi hakkunde Gartirgal Kusatsu e Gartirgal Tsuge heɓi innde "Laawol Kusatsu" ñalnde 12 oktoobar 1909. Signaling CTC fuɗɗii ko e hitaande 1979, laana kaa fuɗɗii ko e hitaande 1980, golle marsandiis njoofi e hitaande 1987. Pewnugol dingiral kesal, "Minami-Biwako", fuɗɗii ko e lewru mee 2006, ngal fotnoo ko joofde e hitaande 2012. Dingiral ngal ina ɗaminaa maa addan yahooɓe yahde hakkunde laabi Tōkaidō Shinkansen e Kusatsu. Kono e lewru suwee 2006, ñaawirde diiwaan Otsu hollitii wonde Ritto City yaltinde bonɗe ngam wallitde mahngo station oo, ko huunde nde rewaani laawol e nder sariya kaalis nokku oo, eɓɓaande ndee dartinaama ; eɓɓaande ndee woppitaa e dow laabi e lewru oktoobar 2007. == Stations == Stasiyoŋ km ummoraade Tsuge Jokkondiral Nokku 0.0 Kansai laana mawka Iga, diiwaan Mie Aburahi 5.3 Diiwaan Kōka Shiga == Koka 7.4 == == Teraso Teraso 10.5 == == Konaan 12.5 == 15.3 ■ Laawol laana njoorndi Shigaraki Kōgen ■ Laawol mawngol laawol laana njoorndi Ohmi Mikumo Mikumo 20,5 Konan == Koseyi 24.3 == == Ishibe 27,6 == == Tehara Tehara 32,7 Ritto == Kusatsu 36.7 Laabi mawɗi Tokaido (Laabi Biwako) Kusatsu Jokkude golle e laawol Biwako haa Gartirgal Kyoto subaka e kikiiɗe, haa Gartirgal Osaka subaka tan. Lonngere ina dartoo e denndaangal dingiral, ina gollira no lonngere nokkuure nii e nder laana kaa. == Ƴeew kadi == Doggol laabi njamndi e nder leydi Japon == Tuugnorgal == idj4z9augasepah8sk8o7d16ba16is0 172648 172647 2026-06-10T11:25:15Z Ilya Discuss 10103 #1Lib1Ref 172648 wikitext text/x-wiki {{Databox}} '''Laawol Kusatsu''' (Laawol Kusatsu, Kusatsu-sen) ko laawol laana njoorndi to hirnaange Japon ngol Sosiyetee laana njoorndi Japon hirnaange (JR West) huutortoo. Ngol jokkondiri Tsuge e laawol mawngol Kansai e Kusatsu e laawol Biwako (laawol mawngol Tōkaidō).<ref>{{Cite book|url=https://www.westjr.co.jp/company/info/issue/data/pdf/data2021_05.pdf#page=7|title=データで見るJR西日本2021|publisher=West Japan Railway Company|page=44|language=ja|trans-title=JR West Japan 2021 as seen in data|access-date=2023-06-08}}</ref><ref>{{Cite web|title=近畿エリア・広島エリアに「路線記号」を導入します:JR西日本|url=https://www.westjr.co.jp/press/article/2014/08/page_5993.html|access-date=2023-06-08|website=www.westjr.co.jp|language=ja}}</ref> == Yiyngo == Laabi Kusatsu ɓuri doggugo diga nokkuuje haa sera wuro Kōka, dow lesdi ɓurdundi ɓuutuki haa maayo Somagawa e Yasu. Sabu woɗɗude hakkunde dingiral jokkondirngal, njaaweeki potki waɗeede ina yaawi wonande laana njoorndi njoorndi, njaaweeki mum ko 95 km/h. Maande laawol ngol ko C.<ref>{{Cite book|last=Sone|first=Satoru|title=週刊 歴史でめぐる鉄道全路線 国鉄・JR|date=2009-08-30|publisher=Asahi Shimbun Publications|page=20|language=ja|trans-title=Weekly History of all railway lines JNR/JR|chapter=関西本線・草津線・奈良線・おおさか東線|trans-chapter=Kansai Main Line, Kusatsu Line, Nara Line, Osaka East Line}}</ref> == Tariya == Kansai Railway Co. udditi laawol ngol fof e hitaande 1889/90, ngol waɗtaa ngenndi e hitaande 1907. Taƴre laawol laana njoorndi hakkunde Gartirgal Kusatsu e Gartirgal Tsuge heɓi innde "Laawol Kusatsu" ñalnde 12 oktoobar 1909. Signaling CTC fuɗɗii ko e hitaande 1979, laana kaa fuɗɗii ko e hitaande 1980, golle marsandiis njoofi e hitaande 1987. Pewnugol dingiral kesal, "Minami-Biwako", fuɗɗii ko e lewru mee 2006, ngal fotnoo ko joofde e hitaande 2012. Dingiral ngal ina ɗaminaa maa addan yahooɓe yahde hakkunde laabi Tōkaidō Shinkansen e Kusatsu. Kono e lewru suwee 2006, ñaawirde diiwaan Otsu hollitii wonde Ritto City yaltinde bonɗe ngam wallitde mahngo station oo, ko huunde nde rewaani laawol e nder sariya kaalis nokku oo, eɓɓaande ndee dartinaama ; eɓɓaande ndee woppitaa e dow laabi e lewru oktoobar 2007. == Stations == Stasiyoŋ km ummoraade Tsuge Jokkondiral Nokku 0.0 Kansai laana mawka Iga, diiwaan Mie Aburahi 5.3 Diiwaan Kōka Shiga == Koka 7.4 == == Teraso Teraso 10.5 == == Konaan 12.5 == 15.3 ■ Laawol laana njoorndi Shigaraki Kōgen ■ Laawol mawngol laawol laana njoorndi Ohmi Mikumo Mikumo 20,5 Konan == Koseyi 24.3 == == Ishibe 27,6 == == Tehara Tehara 32,7 Ritto == Kusatsu 36.7 Laabi mawɗi Tokaido (Laabi Biwako) Kusatsu Jokkude golle e laawol Biwako haa Gartirgal Kyoto subaka e kikiiɗe, haa Gartirgal Osaka subaka tan. Lonngere ina dartoo e denndaangal dingiral, ina gollira no lonngere nokkuure nii e nder laana kaa. == Ƴeew kadi == Doggol laabi njamndi e nder leydi Japon == Tuugnorgal == r0eiffm7ppk7q5t5z8hafnly4zjqybf