Wikipedia
ffwiki
https://ff.wikipedia.org/wiki/Hello_ja%C9%93%C9%93orgo
MediaWiki 1.47.0-wmf.5
first-letter
Media
Special
Talk
User
User talk
Wikipedia
Wikipedia talk
File
File talk
MediaWiki
MediaWiki talk
Template
Template talk
Help
Help talk
Category
Category talk
TimedText
TimedText talk
Module
Module talk
Event
Event talk
Bamako
0
3853
172608
132994
2026-06-09T15:14:37Z
CommonsDelinker
79
Removing [[:c:File:Bamako_Montage.jpg|Bamako_Montage.jpg]], it has been deleted from Commons by [[:c:User:Infrogmation|Infrogmation]] because: per [[:c:Commons:Deletion requests/Files uploaded by Mousssa NIAKATE|]].
172608
wikitext
text/x-wiki
{| border=1 align=right cellpadding=4 cellspacing=0 width=300 style="margin: 0 0 1em 1em; background: #f9f9f9; border: 1px #aaaaaa solid; border-collapse: collapse; font-size: 95%;"
|+<big><big>'''{{PAGENAME}}'''</big></big><br />
|-
| style="background:#efefef;" align="center" colspan=2 |
{| border="0" cellpadding="2" cellspacing="0"
|-
| align="center" width="140px" | [[Fichier:Mali-CIA WFB Map.png|150px]]
| align="center" width="140px" |
|}
|-
| align=center colspan=2 |
|}
[[File:Mali Federation flag map.png|thumb|Federation of Mali]]
'''Bamako''' woni laamorgo e wuro ɓurngo mawnude e nder leydi [[Maali]],<ref name="AFN">{{cite web|url=http://www.africatravelling.net/mali/bamako/bamako_history.htm|title=Bamako – History|publisher=Africatravelling.net|access-date=23 October 2009|url-status=dead|archive-url=https://web.archive.org/web/20090923033144/http://www.africatravelling.net/mali/bamako/bamako_history.htm|archive-date=23 September 2009}}</ref> e hitaande 2022 yimɓe mum ko 4,227,569 neɗɗo. Ngo woni ko e maayo Niiseer, saraaji ɓulli peccirɗi falnde Niiseer toownde e hakkundeere to bannge worgo-fuɗnaange leydi ndii.
Bamako woni nokku njuɓɓudi ngenndi ndii. Wuro ngo tigi ko cercle e mbaadi mum. Port maayo Bamako woni ko saraaji Koulikoro, wondude e nokku mawɗo njulaagu e batuuji diiwaan oo. Bamako woni wuro jeeɗiɗaɓo ɓurngo mawnude e nder [[Afirik|Afrik]] hirnaange caggal Lagos, Abijaan, Kano, Ibadan, Dakar, e Akra. Marsandiisuuji peewnaaɗi e nokkuuji ɗii ina mbaɗi mbaydiiji, kosam mbaylaaɗam, e marsandiisuuji njamndi kam e njulaagu. Liɗɗi njulaagu ina mbaɗa e maayo [[Niiser]].
E ɗii duuɓi cakkitiiɗi, Bamako yiytii ƴellitaare mawnde e nder wuro, e mahngo cuuɗi kesi, cuuɗi coftal ɓalli, e eɓɓaaɗe njuɓɓudi ngam moƴƴinde nguurndam hoɗɓe mum. Wuro ngo ina waɗi duɗe keewɗe maantiniiɗe ko wayi no duɗal jaaɓi haaɗtirde Bamako, suudu defte ngenndiiru Mali, nokku ɗo daabaaji ngenndiiji Mali ngoni ɗoo, e juulirde mawnde Bamako. Ko ɗoon kadi woni nokku ɗo laamorgo winndereejo Modibo Keita woni. Mahdiiji Bamako ina njogii mbaydi mahdi keeriindi.
== Tariya ==
Nokkuure wuro ngo ina jogii seedeeji koɗki gila e jamaanu Paleolitik. Leyɗeele ɓuuɓɗe e nder falnde maayo Niger ina ndokki yimɓe ɓee nguura keewka e laamuuji gadani e nder nokku hee ɓeydii alɗude nde ɓe cosi laabi njulaagu jokkondirɗi e Afrik hirnaange e [[Yuroopu]] 600 ko adii jibineede Iisaa. Hoɗɓe adanɓe ɓee ina njula kaŋŋe, ƴiye, ƴiye kola, e lamɗam. E teeminannde 11th, laamu Ganaa wonti laamu gadano jiimde nokku oo, caggal ɗuum laamu Mali lomtii ɗum.<ref name="AFN2">{{cite web|url=http://www.africatravelling.net/mali/bamako/bamako_history.htm|title=Bamako – History|publisher=Africatravelling.net|access-date=23 October 2009|url-status=dead|archive-url=https://web.archive.org/web/20090923033144/http://www.africatravelling.net/mali/bamako/bamako_history.htm|archive-date=23 September 2009}}</ref>
Sosi kafu (laamɗo) Bamako hedde hitaande 1650 ko galle Niare, ma a taw ina jokkondiri e soninke gooto ina wiyee Bamba Sanogo. Iwdiiji Toure e Drave, ko ɓuri heewde e mum en ko diineeji e njulaagu, ina teskaa kadi e fuɗɗoode Bamako.{{sfn|Perinbam|1999|p=4}}<ref name="Soninkara">{{cite web|last1=Fofana|first1=Moussa|title=Point d’Histoire du Mali: Le Royaume de Sosso ou Khaniaga des Soninké|url=http://www.soninkara.org/actualite-soninke/point-dhistoire-du-mali-le-royaume-de-sosso-ou-khaniaga-des-soninke-1337.html|website=Soninkara|access-date=17 October 2024|date=31 July 2007}}</ref> Ko dowla kiliyaneeɓe laamu Segou.{{sfn|Perinbam|1999|p=2}} Jiiloowo Ecoppinaajo biyeteeɗo Mungo Park yilliima Bamako e hitaande 1806 tuma nde o yiylotonoo maayo Niiseer. O hiisi wonde wuro ngo e oon sahaa ina joginoo 6000 hoɗɓe, ko nanndi e gure njulaagu keewɗe goɗɗe e nder Afrik hirnaange e oon sahaa.
[[File:Fort_de_Bammakou.jpg|link=https://en.wikipedia.org/wiki/File:Fort_de_Bammakou.jpg|left|thumb|Fort Farayse biyeteeɗo Bammakou, mahaaɗo e hitaande 1883]]
E lewru feebariyee 1882, Samory Ture fooli Faraysenaaɓe e wolde Samaya, saraaji Kinieran. E yeeso laamu Wassoulou ngu Toure ɓeydotoo yaajde, yoga e ardiiɓe renndo Dyula to Bamako puɗɗii waɗde feere ngam naatde e fedde luulndiinde Farayse. Komandaajo Farayse biyeteeɗo Gustave Borgnis-Desbordes, jiɗɗo jogaade ndeeɗoo nokku strateeji teeŋtuɗo e dow Niiseer, ruttitii e doole ngam sosde toon forso ñalnde 1 feebariyee 1883.<ref name="Fofana">{{cite book|last1=Fofana|first1=Khalil|title=L' Almami Samori Touré Empereur|date=1998|publisher=Présence Africaine|location=Paris|isbn=978-2-7087-0678-1|url=https://archive.org/details/lalmamisamoritou00fofa/page/16/mode/2up|access-date=30 September 2023}}</ref>: 76 Kebe Brema, miñiiko Samory, ardii doole ngam lure Farayse yaltude Bamako. Ɓe mbaɗi hareeji ɗiɗi to Woyo Wayanko creek e fuɗɗoode lewru Apriil, Kebe Brema heɓi gadanol ngol kono haa jooni o dogi o woppi.
E hitaande 1904 laawol laana njoorndi mahii jokkondirngol Bamako e Kayes, wuro ngo fuɗɗii mawnude ko yaawi nde ngo inniraa laamorgo Sudaan Farayse e hitaande 1908.<ref>{{cite book|last=Person|first=Yves|title=Samori. Une révolution dyula.|publisher=Mémoires de l'Institut Fondamental d'Afrique Noire|year=1968|url=http://www.webmande.net/bibliotheque/yperson/011Apogee.html|archive-url=https://web.archive.org/web/20170828083347/http://www.webmande.net/bibliotheque/yperson/011Apogee.html|archive-date=28 August 2017}}</ref> Cercle Mali e oo sahaa ina joginoo fotde 160 000 hoɗɓe hoɗɓe e gure 4-500. Laawol laana njoorndi jokkondirngol Bamako e Dakaar timmi e hitaande 1923.
Mali heɓnoo hoore mum e Farayse ko e saawiyee 1960, caggal ɗuum Ndenndaandi Mali sosaa. E oon sahaa, Bamako ina joginoo fotde 160 000 neɗɗo. E nder kitaale 1960, leydi ndi wonti sosiyaalist, Bamako woni e les njiimaandi Sowiyet en e doole mum en. Kono faggudu nduu ustii nde gollorɗe laamu nguu ndartini, jiiɓru nduu yaaji.<ref name="decline">{{cite web|title=Le train Dakar-Bamako : histoire d’un lent déclin|url=https://au-senegal.com/le-train-dakar-bamako-histoire-d-un-lent-declin,15765.html?lang=fr|website=Kaay Xool|publisher=Au Senegal|access-date=19 September 2023|date=26 November 2019}}</ref> Haa jooni Moussa Traoré ardiima kuudetaa baɗnooɗo faayiida, laamiima Mali fotde duuɓi 23. Kono laamu makko ina sikkaa ko yoorooji mawɗi e ŋakkeende njuɓɓudi laamu e caɗeele ŋakkeende nguura.<ref name="decline" />
E darorɗe kitaale 1980, yimɓe Bamako e Mali mbaɗi kampaañ ngam faggudu ndimaagu e demokaraasi keewɗo lanndaaji. E hitaande 1990, Kawtal Ngenndiwal Eɓɓoore Demokaraasi (Congrès National d’Initiative Démocratique, CNID) sosaa ko e juuɗe awokaa Mountaga Tall, e Kawtal Demokaraasi to Mali (Kawtal ngam Demokaraasi Mali, ADEMA) ngal Abdramane Baba e daartoowo biyeteeɗo Koréna Oumar sosi. Ɗeeɗoo e Fedde almudɓe e janngooɓe Mali (AEEM) e Fedde Malienne Droits de l’Homme (AMDH) ina njiɗi riiwtude Moussa Traoré. E nder doosɗe leydi ɓooyɗe ɗee, denndaangal senndikaaji gollotooɓe ina poti jeyeede e fedde wootere, hono Dental Ngenndiwal Gollotooɓe Mali (UNTM). Nde ardorde UNTM taƴi e laamu nguu e hitaande 1990, luulndo ngoo ɓeydii mawnude. Pelle ɗee ndartinaama e ustude njoɓɗeele e ustude golle e nder sekteer laamu, e laamu Mali jaɓde ƴaañde doole kisal hakkunde leyɗeele ngam ƴellitde faggudu mawndu heddoraandu e juuɗe laamu nguu hay so tawii ko caggal nde laamu sosiyaalist en liɓi e hitaande 1968. Almuɓɓe, hay sukaaɓe, mbaɗii seppooji e marsandiisuuji Ba e nder wonɓe e laamu nguu, jamaanu nguu ranwi ɗum en.
Ñalnde 22 Maayu 1991, seppo mawngo e nder caka Bamako, ustaama e dow doole, tawi warɓe ɓee ina tolnoo e 300. Balɗe nay caggal ɗuum, kuudetaa militeer en liɓi Traoré. Goomu mbayliigu ngam cellal yimɓe sosaa, tawi ko Seneraal Amadu Toumani Touré ardii ɗum. Alfa Umar Konari wonti hooreejo leydi e dow laabi ñalnde 26 Apriil 1992.<ref>Patrick Manning. Francophone Sub-Saharan Africa, 1880–1995: 1880–1995. Cambridge University Press (1998) {{ISBN|0-521-64519-0}} pp.198–199</ref>
Bamako wonnoo ko e njiyaagu jihaadiyaŋkeewu keewngu e nder njiimaandi lislaam e nder Sahel.<ref name="ShiftingStrategy">Rachel Chason, [https://www.washingtonpost.com/world/2024/10/29/mali-bamako-jnim-attack-qaeda/ Bloody attack in Mali's capital shows al-Qaeda's shifting strategy], ''Washington Post'' (October 29, 2024)/</ref> Ñalnde 20 Noofemmba 2015, yimɓe ɗiɗo wuyɓe nanngi 170 neɗɗo e nder otel Radisson Blu. Yimɓe 21 mbaraama wondude e jom en kaɓirɗe ɗiɗo ɓee e nder waktuuji jeeɗiɗi ɗii.<ref name=":0">[https://www.theguardian.com/world/2015/nov/20/mali-attack-highlights-global-spread-extremist-violence Mali attack: more than 20 dead after terrorist raid on Bamako hotel] {{Webarchive|url=https://web.archive.org/web/20161129025410/https://www.theguardian.com/world/2015/nov/20/mali-attack-highlights-global-spread-extremist-violence|date=29 November 2016}}, Mamadou Tapily et al, 21 November 2015, The Guardian, Retrieved 5 January 2015</ref> E nder njanguuji keewɗi ñalnde 17 Septammba 2024, fedde jom en balɗe ummoriinde e Jama’at Nasr al-Islam wal-Muslimin[JNIM), fedde Al Kaydaa, yani e duɗal heblo konu, wari heen sanndarmaaji e janngooɓe heewɓe, ngummii laanaaji diwooje to laana ndiwoowa hakkunde leyɗeele. Ko famɗi fof 77 neɗɗo mbaraama heen.<ref name="PeltierTriebert">Elian Peltier and Christiaan Triebert, [https://www.nytimes.com/2024/09/19/world/africa/mali-bamako-attack-jnim.html Assault on Mali’s Capital Killed 50 or More, but Leaders Say Little], ''New York Times'' (September 19, 2024).</ref>Ko ngol woni go’o ko jihaadiyaŋkooɓe ina mbaɗa Bamako gila 2016.<ref name=":0" /> JNIM ko lomtiiɗo yoga e juɓɓule toppitiiɗe 2015.{{Commons|Bamako}}
== Firooji ==
{{Reflist}}
[[Catégorie:Maali]]
[[Category:Stub]]
35qwn3v7p6grztnn5qddfjzio5z9das
24 (binndi)
0
33108
172599
137181
2026-06-09T13:05:26Z
NVNkz
14720
NVNkz dirtinii hello [[24 (alƙalami)]] to [[24 (binndi)]]
137181
wikitext
text/x-wiki
{{Databox}}
Alkalumare Limmore de nder (24) thumb|
== Limmoore ==
limoore 24
5i1he6q0rf8sz0urmft0tiwfrbnu8dy
Senait Fisseha
0
38577
172604
171500
2026-06-09T14:03:57Z
InternetArchiveBot
6960
Rescuing 1 sources and tagging 0 as dead.) #IABot (v2.0.9.5
172604
wikitext
text/x-wiki
{{Databox}}'''Senait Fisseha''' (e [[ɗemngal]] Amharik: ሰናይት ፍሰሃ) ko cafroowo, awokaa, doktoor jibinannde-rewɓe, [[Ecoppi|Ecoppinaajo]]-[[Amerik|Ameriknaajo]]. O janngi ko faati e endokrinologie to duɗal jaaɓi haaɗtirde Michigan, o heɓi Doktoraa makko to duɗal jaaɓi haaɗtirde ''Southern'' Illinois.<ref name=":3">{{Cite journal|last=Lane|first=Richard|date=October 19, 2019|title=Senait Fisseha: empowering women through reproductive health|url=https://doi.org/10.1016/S0140-6736(19)32308-6|journal=The Lancet|volume=394|issue=10207|pages=1405|doi=10.1016/S0140-6736(19)32308-6|pmid=31631846|s2cid=204758741|url-access=subscription}}</ref> O wonii hannde cukko hooreejo porogaraamuuji hakkunde leyɗeele to fedde Susan Thompson Buffet.<ref>{{Cite web|title=Commission Advisors|url=https://oneill.law.georgetown.edu/projects/the-oneill-lancet-commission-on-racism-structural-discrimination-and-global-health/commission-advisors/|access-date=2023-10-18|website=O'Neill|language=en-US|archive-date=2023-10-19|archive-url=https://web.archive.org/web/20231019132207/https://oneill.law.georgetown.edu/projects/the-oneill-lancet-commission-on-racism-structural-discrimination-and-global-health/commission-advisors/|url-status=dead}}</ref> O wonti daraniiɗo potal winndere, o gollodii e ardiiɓe e juɓɓule Afrik e nder dumunna mboros COVID-19.<ref>{{Cite news|date=2020-08-09|title=Africa: Progress for Women and Girls Is Essential Amid Covid-19 – Dr. Senait Fisseha|language=en|work=allAfrica.com|url=https://allafrica.com/stories/202008090050.html|access-date=2023-10-18}}</ref> O ardii kadi kampaañ woote e mbayliigu Tedros Adhanom, gardiiɗo Afriknaajo gadano e Fedde Adunaare Cellal, e hitaande 2016–17.<ref name=":4">{{Citation|last1=Bali|first1=Sulzhan|title=Interview with Senait Fisseha, Clinical Professor of Obstetrics and Gynecology, University of Michigan Medical School, and Director of International Programs at the Susan T. Buffett Foundation|date=2022|url=https://doi.org/10.1007/978-3-030-84498-1_23|work=Women and Global Health Leadership: Power and Transformation|pages=235–242|editor-last=Morgan|editor-first=Rosemary|access-date=2023-10-18|place=Cham|publisher=Springer International Publishing|language=en|doi=10.1007/978-3-030-84498-1_23|isbn=978-3-030-84498-1|last2=Dhatt|first2=Roopa|s2cid=247005731|editor2-last=Hawkins|editor2-first=Kate|editor3-last=Dhatt|editor3-first=Roopa|editor4-last=Manzoor|editor4-first=Mehr|url-access=subscription}}</ref>
== Baɗte e jaŋde ==
Fisseha jibinaa ko to [[Adis Ababa|Addis Abeba]], to leydi Ecoppi, ɗo o janngi seeɗa to Tikur Anbessa (Duɗal Cafrirɗe ''Black Lion'') hade makko,<ref name=":5">{{Cite web|title=Dr.Senait Fisseha Awarded the Membership of Royal College of Obstetrician and Gynaecologists (RCOG)|url=https://www.addisinsight.net/2019/01/31/dr-senait-fisseha-awarded-the-membership-of-royal-college-of-obstetrician-and-gynaecologists-rcog/|last=Insight|first=Addis|date=2019-01-31|website=Addis Insight|language=en-US|access-date=2020-05-14|archive-date=2019-02-03|archive-url=https://web.archive.org/web/20190203095518/http://www.addisinsight.net/2019/01/31/dr-senait-fisseha-awarded-the-membership-of-royal-college-of-obstetrician-and-gynaecologists-rcog/|url-status=dead}}</ref> o ummii to [[Amerik]], ''Rosary College'' (hannde ko Duɗal Jaaɓi-haaɗtirde Dominik), ɗo o heɓi dipolom makko Baccalauréat e ganndal.<ref name=":52">{{Cite web|title=Dr.Senait Fisseha Awarded the Membership of Royal College of Obstetrician and Gynaecologists (RCOG)|url=https://www.addisinsight.net/2019/01/31/dr-senait-fisseha-awarded-the-membership-of-royal-college-of-obstetrician-and-gynaecologists-rcog/|last=Insight|first=Addis|date=2019-01-31|website=Addis Insight|language=en-US|access-date=2020-05-14|archive-date=2019-02-03|archive-url=https://web.archive.org/web/20190203095518/http://www.addisinsight.net/2019/01/31/dr-senait-fisseha-awarded-the-membership-of-royal-college-of-obstetrician-and-gynaecologists-rcog/|url-status=dead}}</ref> Senait caggal mum jokki e porogaraam Doktoraa Juris (J.D.)/Doktoraa Safaara (M.D.) to Duɗal Jaaɓi-haaɗtirde Illinois to bannge worgo ɗo o heɓi bakkaa makko e teddungal<ref name=":2">{{Citation|last=Mihret Lema|title=Who Is Who Senait Fisseha an associate professor of obstetrics and gynecology|date=2014-10-11|url=https://www.youtube.com/watch?v=A7KtwSFdsfg|access-date=2018-11-28|archive-url=https://web.archive.org/web/20200111004156/https://www.youtube.com/watch?v=A7KtwSFdsfg|url-status=live|archive-date=2020-01-11}}</ref> o naatnaa e fedde teddungal Alpha Omega Alpha.<ref name=":53">{{Cite web|title=Dr.Senait Fisseha Awarded the Membership of Royal College of Obstetrician and Gynaecologists (RCOG)|url=https://www.addisinsight.net/2019/01/31/dr-senait-fisseha-awarded-the-membership-of-royal-college-of-obstetrician-and-gynaecologists-rcog/|last=Insight|first=Addis|date=2019-01-31|website=Addis Insight|language=en-US|access-date=2020-05-14|archive-date=2019-02-03|archive-url=https://web.archive.org/web/20190203095518/http://www.addisinsight.net/2019/01/31/dr-senait-fisseha-awarded-the-membership-of-royal-college-of-obstetrician-and-gynaecologists-rcog/|url-status=dead}}</ref> O timmini jaŋde makko e nder safaara jibinannde e rewɓe, o timmini kadi jaŋde makko to duɗal jaaɓi haaɗtirde Michigan to duɗal jaaɓi haaɗtirde Michigan.<ref name=":9">{{Cite web|title=Senait Fisseha|url=https://new.ethioamericandoctors.com/profile/senait-fisseha-md/|access-date=2023-10-18|website=EADG|language=en-US|archive-date=2023-10-19|archive-url=https://web.archive.org/web/20231019132209/https://new.ethioamericandoctors.com/profile/senait-fisseha-md/|url-status=dead}}</ref>
[[File:Senait Fisseha attending the G20 leaders meeting.jpg|thumb|'''Senait Fisseha''' ina tawtoree batu ardiiɓe G20]]
== Kugal ==
Caggal nde o timmini jaŋde makko to duɗal jaaɓi haaɗtirde Michigan, o naati e duɗal ngal ko o jannginoowo tokooso, caggal ɗuum o dañii darnde ''tenure track'', ɗum addani mo wonde professeur timmuɗo.<ref name=":10">{{Cite web|last=admin|date=2016-10-01|title=SENAIT FISSEHA (M.D)|url=https://awibethiopia.org/woe/senait-fisseha-m-d/|access-date=2023-10-18|website=AWiB Ethiopia|language=en-US}}</ref> E nder dumunna mo o woni to duɗal jaaɓi haaɗtirde Michigan, Fisseha joginoo golle keewɗe to bannge jaŋde e njuɓɓudi, ina jeyaa heen gardiiɗo safaara to duɗal jaaɓi haaɗtirde Michigan ngam safaara jibinannde, gardiiɗo diɗɗal ngam safaara jibinannde & ŋakkere jibinannde, e wonde kadi gardiiɗo duɗal safaara ngal ''Path of Excellence in Global Health<ref name=":102">{{Cite web|last=admin|date=2016-10-01|title=SENAIT FISSEHA (M.D)|url=https://awibethiopia.org/woe/senait-fisseha-m-d/|access-date=2023-10-18|website=AWiB Ethiopia|language=en-US}}</ref>''
== Nokku janngingol cellal jibinannde hakkunde leyɗeele ==
Fisseha sosi nokku janngirde cellal jibinannde hakkunde leyɗeele (CIRHT) to duɗal jaaɓi haaɗtirde Michigan e hitaande 2014, o woni gardiiɗo gollordu nduu haa hitaande 2015.<ref name=":11">{{Cite web|date=2017-02-08|title=Expanding Women's Health Care in Ethiopia|url=https://www.michiganmedicine.org/health-lab/empowering-local-doctors-expand-womens-health-care-ethiopia|access-date=2023-10-18|website=www.michiganmedicine.org|language=en}}</ref> CIRHT sosaa ko ngam wonde nokku gollondiral hakkunde jannginooɓe duɗal jaaɓi haaɗtirde Michigan e jannginooɓe ummoriiɓe e duɗe cafrirɗe e nder [[Afrik]] worgo Saharaa e Asii fuɗnaange worgo ɗo maayde yumma ina heewi. Darnde Fisseha addanii yonta mo ustaare maayde yummiraaɓe.<ref name=":6">{{Cite web|title=CIRHT Founder Dr. Senait Fisseha honored with University of Michigan Bicentennial Alumni Award|url=http://cirht.med.umich.edu/2017/12/20/cirht-founder-dr-senait-fisseha-honored-with-university-of-michigan-bicentennial-alumni-award/|url-status=live|archive-url=https://web.archive.org/web/20180912162703/http://cirht.med.umich.edu/2017/12/20/cirht-founder-dr-senait-fisseha-honored-with-university-of-michigan-bicentennial-alumni-award/|archive-date=2018-09-12|access-date=2018-11-28|publisher=Center for International Reproductive Health Training}}</ref> Yanti heen, o waɗii nafoore mawnde e sosde nokku keso, jahruɗo yeeso, ngam ƴellitde galleeji e cellal jibinannde, hono Michu, to leydi [[Ecoppi]].<ref>{{Cite web|last=admin|date=2017-07-01|title=MICHU: Serving Women's Quality Reproductive Health Need|url=https://awibethiopia.org/pinnacle/michu-serving-womens-quality-reproductive-health-need/|access-date=2023-10-18|website=AWiB Ethiopia|language=en-US}}</ref>
[[File:Senait Fisseha With President Cyril Ramaphosa.jpg|thumb|Senait Fisseha Wondude e Hooreejo leydi ndi Siiril Ramafosa]]
== Golle Cellal Aduna ==
E hitaande 2017, Fisseha ardii kampaañ jaajɗo e mbayliigu gardiiɗo Fedde Adunaare Cellal, hono Tedros Adhanom Ghebreyesus, gardiiɗo OMS gadano [[Afrik|Afriknaajo]] cuɓaaɗo.<ref name=":42">{{cite book|last1=Bali|first1=Sulzhan|chapter=Interview with Senait Fisseha, Clinical Professor of Obstetrics and Gynecology, University of Michigan Medical School, and Director of International Programs at the Susan T. Buffett Foundation|date=2022|chapter-url=https://doi.org/10.1007/978-3-030-84498-1_23|title=Women and Global Health Leadership: Power and Transformation|pages=235–242|editor-last=Morgan|editor-first=Rosemary|access-date=2023-10-18|place=Cham|publisher=Springer International Publishing|language=en|doi=10.1007/978-3-030-84498-1_23|isbn=978-3-030-84498-1|last2=Dhatt|first2=Roopa|s2cid=247005731|editor2-last=Hawkins|editor2-first=Kate|editor3-last=Dhatt|editor3-first=Roopa|editor4-last=Manzoor|editor4-first=Mehr|chapter-url-access=subscription}}</ref> Caggal mum o ƴetti golle makko e wonde mawɗo wasiyaaji makko.<ref name=":43">{{cite book|last1=Bali|first1=Sulzhan|chapter=Interview with Senait Fisseha, Clinical Professor of Obstetrics and Gynecology, University of Michigan Medical School, and Director of International Programs at the Susan T. Buffett Foundation|date=2022|chapter-url=https://doi.org/10.1007/978-3-030-84498-1_23|title=Women and Global Health Leadership: Power and Transformation|pages=235–242|editor-last=Morgan|editor-first=Rosemary|access-date=2023-10-18|place=Cham|publisher=Springer International Publishing|language=en|doi=10.1007/978-3-030-84498-1_23|isbn=978-3-030-84498-1|last2=Dhatt|first2=Roopa|s2cid=247005731|editor2-last=Hawkins|editor2-first=Kate|editor3-last=Dhatt|editor3-first=Roopa|editor4-last=Manzoor|editor4-first=Mehr|chapter-url-access=subscription}}</ref> Woote ɗee ko keertiiɗe, sibu denndaangal leyɗeele jeyaaɗe e Fedde Adunaare Cellal ina tawtoree kampaañ ngam suɓaade hooreejo leydi ndii ko adii fof. Ardorde makko teskinnde ina feeñi nde o dañi 133 e nder 185 woote.
Fisseha wonnoo ko tergal e goomuuji e goomuuji cellal winndereeji keewɗi, ina jeyaa heen Goomu Lancet– SIGHT ngam renndooji jam rewrude e cellal e potal rewɓe e worɓe, e Goomu OMS ngam faggudu cellal wonande kala.<ref>[https://web.archive.org/web/20210511162546/https://sight.nu/commissioners/ Commissioners] {{Webarchive|url=https://web.archive.org/web/20210511162546/https://sight.nu/commissioners/|date=2021-05-11}} ''[[The Lancet|Lancet]]''–SIGHT Commission on Peaceful Societies Through Health and Gender Equality.</ref>
E hitaande 2022,<ref>[https://www.who.int/news/item/06-05-2021-global-experts-of-new-who-council-on-the-economics-of-health-for-all-announced Global experts of new WHO Council on the Economics of Health For All announced] [[World Health Organization]] (WHO), press release of May 6, 2021.</ref> o naati e Komiseer Cellal Winndere mo Chatham House noddi.<ref>[https://www.chathamhouse.org/about-us/our-departments/global-health-programme/commission-universal-health Commission for Universal Health] [[Chatham House]].</ref> E nder golle makko, Senait ina jeyaa e pelle e feddeeji keewɗi ina jeyaa heen Fedde [[Amerik|Ameriknaare]] toppitiinde safaara jibinannde (ASRM), Fedde Oropnaare toppitiinde safaara jibinannde aadee (ESHRE), Koldaa [[Amerik|Ameriknaajo]] toppitiiɗo safaara sariya (ACLM), Fedde toppitiinde safaara rewɓe Norman F. Miller, Fedde [[Amerik|Ameriknaare]] toppitiinde safaara jibinannde e UUMAA). Yanti heen, Senait ina jogii ɗeeɗoo golle : Yeruuji e nder Cellal Aduna, Tergal e Yiilirde Wagginoore Mawnde (gila 2020);<ref>[https://www.exemplars.health/learn-more/about Senior Advisory Board] Exemplars in Global Health.</ref> Cellal Aduna 50/50, Tergal e Yiilirde Wagginoore (gila 2018);<ref>{{Cite press release|url=https://globalhealth5050.org/updates/global-health-50-50-welcomes-dr-senait-fisseha-to-its-advisory-council/|title=Global Health 50/50 welcomes Dr. Senait Fisseha to its Advisory Council|publisher=Global Health 50/50|access-date=2018-11-28|archive-url=https://web.archive.org/web/20181222082019/https://globalhealth5050.org/updates/global-health-50-50-welcomes-dr-senait-fisseha-to-its-advisory-council/|archive-date=2018-12-22|url-status=live}}</ref><ref>{{Cite web|title=Global Health 50/50|url=https://globalhealth5050.org/|url-status=live|archive-url=https://web.archive.org/web/20181120000823/https://globalhealth5050.org/|archive-date=2018-11-20|access-date=2018-11-28|publisher=Global Health 50/50}}</ref> Duɗal Jaaɓihaaɗtirde Harvard Go, Porogaraam Ardorde Jaagorgal Jaagorgal HarvardH. Chan of Harvard Duɗal jaŋde toownde), tergal e yiilirde wasiyaaji (gila 2018);<ref>{{Cite news|date=2018-03-03|title=Celebrated Reproductive Health Expert Joins Advisory Board|work=Harvard Ministerial Leadership Program|url=https://ministerialleadership.harvard.edu/2018/03/celebrated-reproductive-health-expert-joins-advisory-board/|url-status=live|access-date=2018-11-28|archive-url=https://web.archive.org/web/20181222173115/https://ministerialleadership.harvard.edu/2018/03/celebrated-reproductive-health-expert-joins-advisory-board/|archive-date=2018-12-22}}</ref><ref>{{Cite web|title=Harvard Ministerial Leadership Program|url=https://globalhealth.harvard.edu/links/harvard-ministerial-leadership-program|url-status=live|archive-url=https://web.archive.org/web/20181222082155/https://globalhealth.harvard.edu/links/harvard-ministerial-leadership-program|archive-date=2018-12-22|access-date=2018-11-28|publisher=Harvard Global Health Institute}}</ref> Duɗal jaaɓi-haaɗtirde potal cellal winnderewal (UGHE), tergal e yiilirde toppitiinde ko fayti e cellal (gila 2015);<ref>[https://web.archive.org/web/20250501084746/https://ughe.org/meet-the-team Team] [[University of Global Health Equity]] (UGHE).</ref> Fedde safrooɓe [[Ecoppi]]-[[Amerik|Ameriknaaɓe]], gardinooɗo;<ref name=":8">{{Cite web|title=Senait Fisseha M.D., J.D.|url=https://www.bloomberg.com/research/stocks/private/person.asp?personId=379716928&privcapId=212193189&previousCapId=248606498&previousTitle=Global%20Ethiopian%20Medical%20Enterprise%20Inc|archive-url=https://web.archive.org/web/20181222173139/https://www.bloomberg.com/research/stocks/private/person.asp?personId=379716928&privcapId=212193189&previousCapId=248606498&previousTitle=Global%20Ethiopian%20Medical%20Enterprise%20Inc|archive-date=2018-12-22|access-date=2023-11-09|website=Bloomberg}}</ref> Eɓɓoore Adunaare ngam Cellal Moƴƴungal Havislin the Me4.<ref>{{Cite web|title=Advisory Board|url=http://www.globh.org/advisory-board.html|url-status=live|archive-url=https://web.archive.org/web/20181222082522/http://www.globh.org/advisory-board.html|archive-date=2018-12-22|access-date=2018-11-28|publisher=Global Initiative for Better Health}}</ref> Tergal Yiilirde Ngenndiire ; Fooyre Willows ngam cellal jibinannde ([[Istanbul]], [[Turkiya|Turki]]), tergal yiilirde toppitiinde cellal;<ref name=":1">{{Cite news|title=SENAIT FISSEHA (M.D)|url=https://www.awib.org.et/woe-2017/woe-2016/item/983-senait-fisseha-m-d.html|url-status=live|access-date=2018-11-28|archive-url=https://web.archive.org/web/20181112182326/http://www.awib.org.et/woe-2017/woe-2016/item/983-senait-fisseha-m-d.html|archive-date=2018-11-12}}</ref> ''WomenLift Health'', tergal yiilirde toppitiinde cellal jibinannde e ko nanndi heen.<ref>[https://www.womenlifthealth.org/global-advisory-board Global Advisory Board] WomenLift Health.</ref>
== Golle jowitiiɗe e COVID 19 ==
E nder mboros COVID-19 oo fof, Fisseha yalti ko e daraniiɗo haɓaade ŋakkeende cellal winndere ndee jowitiinde e politik e peccugol ñawbuuli.<ref>{{Cite web|date=2022-06-22|title=Global system failed African people during Covid-19, says Prof Fisseha - PAN AFRICAN VISIONS|url=https://panafricanvisions.com/2022/06/global-system-failed-african-people-during-covid-19-says-prof-fisseha/|access-date=2023-10-18|language=en-US}}</ref> O golliima no feewi e ardiiɓe [[Afrik]] e nokku toppitiiɗo ko fayti e ñawuuji [[Afrik]] ngam ƴellitde yamiroore cellal renndo keso teeŋtinnde gollondiral winnderewal.<ref>{{Citation|title=Ministerial Executive Leadership Programme (MELP) 2023|url=https://www.youtube.com/watch?v=S9JFmDx_KPc|access-date=2023-10-18|language=en}}</ref> Teskaama, o woniino Komiseer e nder Dental [[Afrik]] ngam haɓaade COVID-19, tawi ko Cyril Ramaphosa mo [[Afrik]] worgo ardii ɗum.
Ko kanko woni sosɗo e hooreejo batu hakkunde leyɗeele gadano ngam cellal yimɓe e nder [[Afrik]] (CPHIA) yuɓɓinanoongu ko ina wona lewru Duujal 2021 e nder dumunna mboros ''COVID''-19. Ko ɓuri<ref>{{Cite web|title=African Heads of State and Health Experts Convene Virtually for the First International Conference on Public Health in Africa|url=https://africacdc.org/news-item/african-heads-of-state-and-health-experts-convene-virtually-for-the-first-international-conference-on-public-health-in-africa/|access-date=2023-10-18|website=Africa CDC|language=en-GB}}</ref> 12 000 neɗɗo tawtoraama batu nguu ina heen ardiiɓe laamuuji [[Afrik]] keewɗi ngam wallitde yaawnaade yahrude yeeso e jaabawol ''COVID''-19 e fooɗtude karallaagal e doole [[Afrik]]. Koolol ngol ko kewu mawngu hitaande kala to bannge cellal renndo e nder duunde he gila ndeen, omo jokki e wonde gooto e Hooreejo. E nder caggal ñawu ''COVID''-19, Fisseha wonnoo kadi ko daraniiɗo yamiroore cellal renndo keso winndereyankoore tawa ina jogii baawɗe e nder peewnugol geɗe safaara e nder nokkuuji tawa ina jeyaa heen ñawbuuli e geɗe cellal yumma wonande Fuɗnaange winndereyankeewo.<ref>{{Cite web|title=Showcasing the AFCFTA-Anchored Pharmaceutical Initiative: Lessons and Experiences {{!}} United Nations Economic Commission for Africa|url=https://www.uneca.org/stories/showcasing-the-afcfta-anchored-pharmaceutical-initiative-lessons-and-experiences|access-date=2023-10-18|website=www.uneca.org}}</ref>
[[File:Prof Senait Recieiving Honorary Obstetrics Fellowship From RCOG.jpg|thumb|Senait heɓi Fellowship honoris causa ummoraade e duɗal jaaɓi haaɗtirde ''Royal'' to bannge safrooɓe jibinannde e safrooɓe rewɓe e hitaande 2019]]
== Njeenaaje ==
E hitaande 2018, o annditaama e nder 100 Afriknaaɓe ɓurɓe waawde golle e nder jaaynde wiyeteende ''New Africa''.<ref>{{Cite web|title=Senait Fisseha, Dr.|url=https://www.nairobisummiticpd.org/hlc-members/professor-senait-fisseha|access-date=2023-10-18|website=www.nairobisummiticpd.org|language=en}}</ref> O heɓi kadi njeenaari mawndi (''Award of Merit'') ummoraade e duɗal jaaɓi-haaɗtirde ardorde [[Afrik]], ngam anndude darnde makko e cellal winndere.<ref>{{Cite web|last=Adesanya|first=Kofo|date=2023-08-03|title=Transforming Dreams into Reality: ALU Rwanda Graduation 2023|url=https://www.alueducation.com/transforming-dreams-into-reality-alu-rwanda-graduation-2023/|access-date=2023-10-18|website=ALU|language=en-US}}</ref> E hitaande 2013, ministeer cellal leydi [[Ecoppi]] rokki mo teddungal mum ɓurngal toowde sabu batte makko keewɗe e nder fannu cellal.<ref name=":92">{{Cite web|title=Senait Fisseha|url=https://new.ethioamericandoctors.com/profile/senait-fisseha-md/|access-date=2023-10-18|website=EADG|language=en-US|archive-date=2023-10-19|archive-url=https://web.archive.org/web/20231019132209/https://new.ethioamericandoctors.com/profile/senait-fisseha-md/|url-status=dead}}</ref> E hitaande 2016,<ref>{{Cite web|last=Team|first=AWiB|date=2023-05-25|title=Women of Excellence (WOE)|url=https://awibethiopia.org/woe/women-of-excellence-woe/|access-date=2023-10-18|website=AWiB Ethiopia|language=en-US}}</ref> o heɓi njeenaari teskinndi e golle makko gadane ummoraade e renndo janngooɓe duɗal jaaɓi haaɗtirde Michigan e o jeyaa ko e yimɓe 20 tan teddinaaɓe e njeenaari janngooɓe duɗal jaaɓi haaɗtirde Michigan Bicentennial ''Alumni Award'' ngam<ref name=":12">{{Cite web|date=12 February 2023|title=Professor Senait Fisseha: Global Health Leader Receives ESOG's 2023 Award of Honor|url=https://esog-eth.org/index.php/news/482-professor-senait-fisseha-global-health-leader-receives-esog-s-2023-award-of-honor|website=Ethiopian Society of Obstetricians and Gynecologists}}</ref> ardaade winndere ndee e yaajnude golle cellal jibinannde e nder ƴellitgol na1.<ref name=":62">{{Cite web|title=CIRHT Founder Dr. Senait Fisseha honored with University of Michigan Bicentennial Alumni Award|url=http://cirht.med.umich.edu/2017/12/20/cirht-founder-dr-senait-fisseha-honored-with-university-of-michigan-bicentennial-alumni-award/|url-status=live|archive-url=https://web.archive.org/web/20180912162703/http://cirht.med.umich.edu/2017/12/20/cirht-founder-dr-senait-fisseha-honored-with-university-of-michigan-bicentennial-alumni-award/|archive-date=2018-09-12|access-date=2018-11-28|publisher=Center for International Reproductive Health Training}}</ref> Yanti heen, Fedde Rewɓe e Njulaagu (AWiB) to [[Ecoppi]] suɓiima mo ngam heɓde njeenaari mum en "Rewɓe ɓurɓe waawde" e hitaande 2016. E hitaande 2019, Fisseha jeyaa ko e yimɓe 100 ɓurɓe waawde politik e nder politik jinnaaɓe, o limtaa e ‘Top Capanɗe Rewɓe ɓurɓe miijaade yeeso’ e hitaande 2020 e Athena40.<ref name=":122">{{Cite web|date=12 February 2023|title=Professor Senait Fisseha: Global Health Leader Receives ESOG's 2023 Award of Honor|url=https://esog-eth.org/index.php/news/482-professor-senait-fisseha-global-health-leader-receives-esog-s-2023-award-of-honor|website=Ethiopian Society of Obstetricians and Gynecologists}}</ref>
== Binndanɗe ==
Prof Senait yaltinii ko ina tolnoo e 50 deftere ganndal ko faati e ŋakkere jibinannde, ina heen huutoraade safaaraaji goɗɗi, mbaawka jibinannde ñawɓe kanseer caggal nde ɓe keɓi kimoterapi, e jibinannde caggal nde ɓe ngoppi [[lewru]].<ref name=":13">{{Cite news|title=SENAIT FISSEHA (M.D)|url=https://www.awib.org.et/woe-2017/woe-2016/item/983-senait-fisseha-m-d.html|url-status=live|access-date=2018-11-28|archive-url=https://web.archive.org/web/20181112182326/http://www.awib.org.et/woe-2017/woe-2016/item/983-senait-fisseha-m-d.html|archive-date=2018-11-12}}</ref>
== Nguurndam neɗɗo ==
Senait hawri e jom suudu mum Tewodros Fesseha M.D.,<ref name=":0">{{Citation|last=ldet yene|title=Helen Show Meet with Dr Senait Fiseha|date=2013-06-28|url=https://www.youtube.com/watch?v=ZqfnLNzwJAE|access-date=2018-11-28|archive-url=https://web.archive.org/web/20200111004151/https://www.youtube.com/watch?v=ZqfnLNzwJAE|archive-date=2020-01-11|url-status=live}}</ref> ganndo ko faati e robooji, nde o woni e waɗde wiɗtooji to duɗal jaaɓi haaɗtirde Michigan. Ko o yumma sukaaɓe nayo, sukaaɓe tato worɓe e debbo gooto.<ref name=":7">{{Cite news|url=https://www.awib.org.et/currency/spotlight/item/880-the-power-of-one.html|title=The Power of ONE|access-date=2018-11-28|archive-date=2018-12-22|archive-url=https://web.archive.org/web/20181222173140/https://www.awib.org.et/currency/spotlight/item/880-the-power-of-one.html|url-status=dead}}</ref>
== Tuugnorgal ==
{{Reflist}}
[[Category:Ecoppi]]
0foiayhghr2ub9sqlrwnc7fffv28jc9
Roger de Beauchamp
0
41758
172603
171823
2026-06-09T13:30:14Z
InternetArchiveBot
6960
Rescuing 1 sources and tagging 0 as dead.) #IABot (v2.0.9.5
172603
wikitext
text/x-wiki
{{Databox}}
'''Roger de Beauchamp''' ko depitee Angalteer (MP).<ref>https://web.archive.org/web/20160910025349/http://shoreham.adur.org.uk/images/storyofshoreham/storyshoreham.pdf p. 215</ref>
O woniino tergal e suudu sarɗiiji leydi Angalteer to New Shoreham e hitaande 1295, 1300 e 1303.
== Tuugnorgal ==
lyl5a8z1rloj9xy4pm5a7sywafn8oqd
Thomas Berkeley (1351–1405)
0
41762
172609
171840
2026-06-09T15:23:46Z
InternetArchiveBot
6960
Rescuing 1 sources and tagging 0 as dead.) #IABot (v2.0.9.5
172609
wikitext
text/x-wiki
{{Databox}}
'''Thomas Berkeley''' (1351-1405) wonnoo ko tergal e nder suudu sarɗiiji leydi Gloucestershire e nder suudu sarɗiiji leydi ndii e lewru noowammbar 1380 e lewru noowammbar 1390.<ref>[https://web.archive.org/web/20240708221715/http://www.historyofparliamentonline.org/volume/1386-1421/member/berkeley-thomas-1351-1405 BERKELEY, Thomas (1351-1405), of Coberley and Stoke Orchard, Glos., Chilcote, Derbys. and Eldersfield, Worcs.] History of Parliament. Retrieved 13 June 2018.</ref>
== Tuugnorgal ==
8wai9g50t3gft7xw94pcqwn5wy6g0ko
Richard de Bokyngeham
0
41779
172602
171912
2026-06-09T13:20:41Z
InternetArchiveBot
6960
Rescuing 1 sources and tagging 0 as dead.) #IABot (v2.0.9.5
172602
wikitext
text/x-wiki
{{Databox}}
'''Richard de Bokyngeham''' (fl. 1300 haa 1301) ko neɗɗo siyaasyanke Engele.
O woniino tergal (MP) e nder suudu sarɗiiji leydi Angalteer to New Shoreham e hitaande 1300-01..<ref>[https://web.archive.org/web/20160910025349/http://shoreham.adur.org.uk/images/storyofshoreham/storyshoreham.pdf The Story of Shoreham] p. 215 {{Archive url|url=https://web.archive.org/web/20050914083427/http://shoreham.adur.org.uk/images/storyofshoreham/storyshoreham.pdf|date=2005-09-14}}</ref>
== Tuugnorgal ==
kdfr9ot59ws88rdbelksy6ntas52lby
24 (alƙalami)
0
41892
172600
2026-06-09T13:05:26Z
NVNkz
14720
NVNkz dirtinii hello [[24 (alƙalami)]] to [[24 (binndi)]]
172600
wikitext
text/x-wiki
#REDIRECT [[24 (binndi)]]
qhfr0p23eqw6h4lj3ik1h0q8osjgxbb
25 (binndi)
0
41893
172601
2026-06-09T13:09:58Z
NVNkz
14720
Created by translating the page "[[:ha:Special:Redirect/revision/467465|25 (alƙalami)]]"
172601
wikitext
text/x-wiki
{{Databox}}'''25''' ('''capanɗe ɗiɗi e joy''') ko limoore, hakkunde [[24 (alƙalami)|24]] e [[26 (binndi)|26]].
[[File:Scudetto25.svg|thumb|Limre 25 nde woni e dow tammborde ndee]]
[[File:Number-25-on-door.jpg|thumb|limoore 25]]
[[Category:Limle]]
0bzgqsv7gboesy6cz81wco9xehg9q9j
3
0
41894
172605
2026-06-09T14:47:16Z
NVNkz
14720
Created page with "{{Databox}} * [[3 (binndi)]] * [[3 (shekara)|3 (hitaande)]] [[Category:Limngal]]"
172605
wikitext
text/x-wiki
{{Databox}}
* [[3 (binndi)]]
* [[3 (shekara)|3 (hitaande)]]
[[Category:Limngal]]
p8ru81vwn6u9rfxf3w9tw73t8j05nog
5
0
41895
172606
2026-06-09T14:51:35Z
NVNkz
14720
Created page with "{{Databox}} * [[5 (binndi)]] * [[5 (shekara)|5 (hitaande)]] [[Category:Limngal]]"
172606
wikitext
text/x-wiki
{{Databox}}
* [[5 (binndi)]]
* [[5 (shekara)|5 (hitaande)]]
[[Category:Limngal]]
faq3uu9chuivf6f9axvl2are7eao59a
6
0
41896
172607
2026-06-09T14:53:09Z
NVNkz
14720
Created page with "{{Databox}} * [[6 (binndi)]] * [[6 (shekara)|6 (hitaande)]] [[Category:Limngal]]"
172607
wikitext
text/x-wiki
{{Databox}}
* [[6 (binndi)]]
* [[6 (shekara)|6 (hitaande)]]
[[Category:Limngal]]
9yfwzlnyh8walr5j4u0entdkdf5ohc6
Maayo Dortsedor
0
41897
172610
2026-06-09T15:27:40Z
Nnamadee
11577
Created page with "Maayo Dortsedor ko maayo ngo woni e laawol Afienya-Dawhenya e nder diiwaan Akra mawɗo to leydi Ganaa.<ref>"Police probes Afienya drowning of 12-year-old boy". GhanaWeb. 2022-05-25. Archived from the original on 2022-05-25. Retrieved 2022-05-25.</ref> == Tuugnorgal =="
172610
wikitext
text/x-wiki
Maayo Dortsedor ko maayo ngo woni e laawol Afienya-Dawhenya e nder diiwaan Akra mawɗo to leydi Ganaa.<ref>"Police probes Afienya drowning of 12-year-old boy". GhanaWeb. 2022-05-25. Archived from the original on 2022-05-25. Retrieved 2022-05-25.</ref>
== Tuugnorgal ==
l99r661e2noiee5xes9ag79gwiat8kf
172611
172610
2026-06-09T15:28:21Z
Nnamadee
11577
172611
wikitext
text/x-wiki
Maayo Dortsedor ko maayo ngo woni e laawol Afienya-Dawhenya e nder diiwaan Akra mawɗo to leydi Ganaa.<ref>"Police probes Afienya drowning of 12-year-old boy". GhanaWeb. 2022-05-25. Archived from the original on 2022-05-25. Retrieved 2022-05-25.</ref><ref>Boakye, Edna Agnes (2022-05-25). "Afienya: 12-year-old boy reportedly drowns in Dortsedor river". Citinewsroom - Comprehensive News in Ghana. Retrieved 2022-05-25.</ref>
== Tuugnorgal ==
ghd4zl1vdsr9ffna8hv36bunjlkbvzb
172612
172611
2026-06-09T15:29:37Z
Nnamadee
11577
172612
wikitext
text/x-wiki
Maayo Dortsedor ko maayo ngo woni e laawol Afienya-Dawhenya e nder diiwaan Akra mawɗo to leydi Ganaa.<ref>"Police probes Afienya drowning of 12-year-old boy". GhanaWeb. 2022-05-25. Archived from the original on 2022-05-25. Retrieved 2022-05-25.</ref><ref>Boakye, Edna Agnes (2022-05-25). "Afienya: 12-year-old boy reportedly drowns in Dortsedor river". Citinewsroom - Comprehensive News in Ghana. Retrieved 2022-05-25.</ref><ref>"Afienya: 12-year-old boy reportedly drowns in Dortsedor river". My Publisher24. 2022-05-25. Retrieved 2022-05-25.</ref>
== Tuugnorgal ==
e72phdvzrcydwfcxlby7qdl64xhg5cf
172613
172612
2026-06-09T15:30:39Z
Nnamadee
11577
172613
wikitext
text/x-wiki
Maayo Dortsedor ko maayo ngo woni e laawol Afienya-Dawhenya e nder diiwaan Akra mawɗo to leydi Ganaa.<ref>"Police probes Afienya drowning of 12-year-old boy". GhanaWeb. 2022-05-25. Archived from the original on 2022-05-25. Retrieved 2022-05-25.</ref><ref>Boakye, Edna Agnes (2022-05-25). "Afienya: 12-year-old boy reportedly drowns in Dortsedor river". Citinewsroom - Comprehensive News in Ghana. Retrieved 2022-05-25.</ref><ref>"Afienya: 12-year-old boy reportedly drowns in Dortsedor river". My Publisher24. 2022-05-25. Retrieved 2022-05-25.</ref><ref>Otchere, Gertrude Owireduwaah (2022-05-25). "Boy, 12, feared drowned in river at Afienya". Adomonline.com. Retrieved 2022-05-25.</ref>
== Tuugnorgal ==
6p3fpx7mjpa66581q8tl9rgmq5bdfnl
172614
172613
2026-06-09T15:31:04Z
Nnamadee
11577
172614
wikitext
text/x-wiki
Maayo Dortsedor ko maayo ngo woni e laawol Afienya-Dawhenya e nder diiwaan Akra mawɗo to leydi Ganaa.<ref>"Police probes Afienya drowning of 12-year-old boy". GhanaWeb. 2022-05-25. Archived from the original on 2022-05-25. Retrieved 2022-05-25.</ref><ref>Boakye, Edna Agnes (2022-05-25). "Afienya: 12-year-old boy reportedly drowns in Dortsedor river". Citinewsroom - Comprehensive News in Ghana. Retrieved 2022-05-25.</ref><ref>"Afienya: 12-year-old boy reportedly drowns in Dortsedor river". My Publisher24. 2022-05-25. Retrieved 2022-05-25.</ref><ref>Otchere, Gertrude Owireduwaah (2022-05-25). "Boy, 12, feared drowned in river at Afienya". Adomonline.com. Retrieved 2022-05-25.</ref><ref>Kwamena, Nana Agyei (2022-05-25). "Afienya: 12-Year-Old Boy Reportedly Drowns In Dortsedor River | KINGDOM FM ONLINE". Retrieved 2022-05-25.[permanent dead link]</ref>
== Tuugnorgal ==
biznznxslxq6m30uxvq0in70un27rhp
172615
172614
2026-06-09T15:35:15Z
Nnamadee
11577
172615
wikitext
text/x-wiki
{{Databox}}
Maayo Dortsedor ko maayo ngo woni e laawol Afienya-Dawhenya e nder diiwaan Akra mawɗo to leydi Ganaa.<ref>"Police probes Afienya drowning of 12-year-old boy". GhanaWeb. 2022-05-25. Archived from the original on 2022-05-25. Retrieved 2022-05-25.</ref><ref>Boakye, Edna Agnes (2022-05-25). "Afienya: 12-year-old boy reportedly drowns in Dortsedor river". Citinewsroom - Comprehensive News in Ghana. Retrieved 2022-05-25.</ref><ref>"Afienya: 12-year-old boy reportedly drowns in Dortsedor river". My Publisher24. 2022-05-25. Retrieved 2022-05-25.</ref><ref>Otchere, Gertrude Owireduwaah (2022-05-25). "Boy, 12, feared drowned in river at Afienya". Adomonline.com. Retrieved 2022-05-25.</ref><ref>Kwamena, Nana Agyei (2022-05-25). "Afienya: 12-Year-Old Boy Reportedly Drowns In Dortsedor River | KINGDOM FM ONLINE". Retrieved 2022-05-25.[permanent dead link]</ref>
== Tuugnorgal ==
kkkqsuy55qoa7qg0u2wrlqt2lr5blw5
Maayor Kakum
0
41898
172616
2026-06-09T15:37:52Z
Nnamadee
11577
Created page with "'''Maayo Kakum''' ko maayo ndiyam tawaango e Esuekyir, wuro wiyeteengo Cape Coast e nder diiwaan hakkundeejo leydi Gana.[1][2] Nokkuure ndeenka Kakum inniraa ko maayo ngoo.[3][4] E hitaande 2013, maayo ngoo ɓuuɓnaama ngam haɗde ilam e nokku Kwaprow.[5] Maayo ngo ina rokka ndiyam to Cape Coast e fotde 133 wuro e gure goɗɗe.<ref>"Kakum National Park (Assin Attandanso Reserve) (#)". whc.unesco.org. 15 October 2024. Retrieved 15 October 2024.</ref> == Tuugnorgal =="
172616
wikitext
text/x-wiki
'''Maayo Kakum''' ko maayo ndiyam tawaango e Esuekyir, wuro wiyeteengo Cape Coast e nder diiwaan hakkundeejo leydi Gana.[1][2] Nokkuure ndeenka Kakum inniraa ko maayo ngoo.[3][4] E hitaande 2013, maayo ngoo ɓuuɓnaama ngam haɗde ilam e nokku Kwaprow.[5] Maayo ngo ina rokka ndiyam to Cape Coast e fotde 133 wuro e gure goɗɗe.<ref>"Kakum National Park (Assin Attandanso Reserve) (#)". whc.unesco.org. 15 October 2024. Retrieved 15 October 2024.</ref>
== Tuugnorgal ==
jmj647q9meta8pwud8knzn6axjjp6uh
172617
172616
2026-06-09T15:38:32Z
Nnamadee
11577
172617
wikitext
text/x-wiki
'''Maayo Kakum''' ko maayo ndiyam tawaango e Esuekyir, wuro wiyeteengo Cape Coast e nder diiwaan hakkundeejo leydi Gana.<ref>"Kakum River claims three lives in Cape Coast". Modern Ghana. 7 June 2008. Retrieved 15 October 2024.</ref> Nokkuure ndeenka Kakum inniraa ko maayo ngoo.[3][4] E hitaande 2013, maayo ngoo ɓuuɓnaama ngam haɗde ilam e nokku Kwaprow.[5] Maayo ngo ina rokka ndiyam to Cape Coast e fotde 133 wuro e gure goɗɗe.<ref>"Kakum National Park (Assin Attandanso Reserve) (#)". whc.unesco.org. 15 October 2024. Retrieved 15 October 2024.</ref>
== Tuugnorgal ==
kel7mkkcnixa2pby66u9rv41ll3cw3a
172618
172617
2026-06-09T15:39:15Z
Nnamadee
11577
172618
wikitext
text/x-wiki
'''Maayo Kakum''' ko maayo ndiyam tawaango e Esuekyir, wuro wiyeteengo Cape Coast e nder diiwaan hakkundeejo leydi Gana.<ref>"Kakum River claims three lives in Cape Coast". Modern Ghana. 7 June 2008. Retrieved 15 October 2024.</ref><ref>Otchere, Gertrude Owireduwaah (2023-04-11). "Running water sweeps away boy, 12, at Cape Coast - Adomonline.com". Retrieved 2024-10-15.</ref> Nokkuure ndeenka Kakum inniraa ko maayo ngoo.[3][4] E hitaande 2013, maayo ngoo ɓuuɓnaama ngam haɗde ilam e nokku Kwaprow.[5] Maayo ngo ina rokka ndiyam to Cape Coast e fotde 133 wuro e gure goɗɗe.<ref>"Kakum National Park (Assin Attandanso Reserve) (#)". whc.unesco.org. 15 October 2024. Retrieved 15 October 2024.</ref>
== Tuugnorgal ==
ioitu22yjygajkmmqq5eqcnh2dwxtwh
172619
172618
2026-06-09T15:39:57Z
Nnamadee
11577
172619
wikitext
text/x-wiki
'''Maayo Kakum''' ko maayo ndiyam tawaango e Esuekyir, wuro wiyeteengo Cape Coast e nder diiwaan hakkundeejo leydi Gana.<ref>"Kakum River claims three lives in Cape Coast". Modern Ghana. 7 June 2008. Retrieved 15 October 2024.</ref><ref>Otchere, Gertrude Owireduwaah (2023-04-11). "Running water sweeps away boy, 12, at Cape Coast - Adomonline.com". Retrieved 2024-10-15.</ref> Nokkuure ndeenka Kakum inniraa ko maayo ngoo.<ref>"Kakum National Park anticipates more than 20,000 visitors in December - MyJoyOnline". www.myjoyonline.com. 2023-12-05. Retrieved 2024-10-15.</ref> E hitaande 2013, maayo ngoo ɓuuɓnaama ngam haɗde ilam e nokku Kwaprow.[5] Maayo ngo ina rokka ndiyam to Cape Coast e fotde 133 wuro e gure goɗɗe.<ref>"Kakum National Park (Assin Attandanso Reserve) (#)". whc.unesco.org. 15 October 2024. Retrieved 15 October 2024.</ref>
== Tuugnorgal ==
g8tosw1cq8hob86gilss87orp5yb1j7
172620
172619
2026-06-09T15:40:37Z
Nnamadee
11577
172620
wikitext
text/x-wiki
'''Maayo Kakum''' ko maayo ndiyam tawaango e Esuekyir, wuro wiyeteengo Cape Coast e nder diiwaan hakkundeejo leydi Gana.<ref>"Kakum River claims three lives in Cape Coast". Modern Ghana. 7 June 2008. Retrieved 15 October 2024.</ref><ref>Otchere, Gertrude Owireduwaah (2023-04-11). "Running water sweeps away boy, 12, at Cape Coast - Adomonline.com". Retrieved 2024-10-15.</ref> Nokkuure ndeenka Kakum inniraa ko maayo ngoo.<ref>"Kakum National Park anticipates more than 20,000 visitors in December - MyJoyOnline". www.myjoyonline.com. 2023-12-05. Retrieved 2024-10-15.</ref><ref>Majumder, Rupankar (7 August 2022). "Aluminium ladders support the canopy walkway at Kakum National Park, Ghana". AL Circle. Retrieved 15 October 2024.</ref> E hitaande 2013, maayo ngoo ɓuuɓnaama ngam haɗde ilam e nokku Kwaprow.[5] Maayo ngo ina rokka ndiyam to Cape Coast e fotde 133 wuro e gure goɗɗe.<ref>"Kakum National Park (Assin Attandanso Reserve) (#)". whc.unesco.org. 15 October 2024. Retrieved 15 October 2024.</ref>
== Tuugnorgal ==
qz88qm8j0976op7ei8kwcp5ac39q28l
172621
172620
2026-06-09T15:41:13Z
Nnamadee
11577
172621
wikitext
text/x-wiki
'''Maayo Kakum''' ko maayo ndiyam tawaango e Esuekyir, wuro wiyeteengo Cape Coast e nder diiwaan hakkundeejo leydi Gana.<ref>"Kakum River claims three lives in Cape Coast". Modern Ghana. 7 June 2008. Retrieved 15 October 2024.</ref><ref>Otchere, Gertrude Owireduwaah (2023-04-11). "Running water sweeps away boy, 12, at Cape Coast - Adomonline.com". Retrieved 2024-10-15.</ref> Nokkuure ndeenka Kakum inniraa ko maayo ngoo.<ref>"Kakum National Park anticipates more than 20,000 visitors in December - MyJoyOnline". www.myjoyonline.com. 2023-12-05. Retrieved 2024-10-15.</ref><ref>Majumder, Rupankar (7 August 2022). "Aluminium ladders support the canopy walkway at Kakum National Park, Ghana". AL Circle. Retrieved 15 October 2024.</ref> E hitaande 2013, maayo ngoo ɓuuɓnaama ngam haɗde ilam e nokku Kwaprow.<ref>"Veep inspects Kakum River dredging project". Modern Ghana. 30 July 2013. Retrieved 15 October 2024</ref> Maayo ngo ina rokka ndiyam to Cape Coast e fotde 133 wuro e gure goɗɗe.<ref>"Kakum National Park (Assin Attandanso Reserve) (#)". whc.unesco.org. 15 October 2024. Retrieved 15 October 2024.</ref>
== Tuugnorgal ==
2y7x62ej0ticy7u5x7s3bcec9uf3zaa
Maayo Kulpawn
0
41899
172622
2026-06-09T15:43:31Z
Nnamadee
11577
Created page with "'''Maayo Kulpawn''' ina jeyaa e maayooji mawɗi to worgo-fuɗnaange Ganaa, wondude e maayo Volta ɓaleejo e maayo Sisili. Nde rewi ko e diiwaan Munisipaal Wa.[1] Leɗɗe riparian saraaji daande maayo Kulpawn to Wahabu ina teskaa e annduɓe colli, sabu ko heewi e colli.<ref>Briggs, Philip (4 January 2014). Ghana. Bradt Travel Guides. p. 474. <nowiki>ISBN 978-1-84162-478-5</nowiki>.</ref> Maayo ngo ina rewi e nokku biyeteeɗo Gbele Resource Center gila hirnaange haa fuɗn..."
172622
wikitext
text/x-wiki
'''Maayo Kulpawn''' ina jeyaa e maayooji mawɗi to worgo-fuɗnaange Ganaa, wondude e maayo Volta ɓaleejo e maayo Sisili. Nde rewi ko e diiwaan Munisipaal Wa.[1] Leɗɗe riparian saraaji daande maayo Kulpawn to Wahabu ina teskaa e annduɓe colli, sabu ko heewi e colli.<ref>Briggs, Philip (4 January 2014). Ghana. Bradt Travel Guides. p. 474. <nowiki>ISBN 978-1-84162-478-5</nowiki>.</ref>
Maayo ngo ina rewi e nokku biyeteeɗo Gbele Resource Center gila hirnaange haa fuɗnaange-rewo.<ref>"Important Bird Areas factsheet: Gbele Resource Reserve (text)"". www.birdlife.org. Retrieved 3 June 2021</ref>
== Tuugnorgal ==
fw7k7cp3kj7jm17y4si8mw8wem94s7v
172623
172622
2026-06-09T15:44:27Z
Nnamadee
11577
172623
wikitext
text/x-wiki
'''Maayo Kulpawn''' ina jeyaa e maayooji mawɗi to worgo-fuɗnaange Ganaa, wondude e maayo Volta ɓaleejo e maayo Sisili. Nde rewi ko e diiwaan Munisipaal Wa.<ref>Wilks, Ivor (4 July 2002). Wa and the Wala: Islam and Polity in Northwestern Ghana. Cambridge University Press. p. 10. <nowiki>ISBN 978-0-521-89434-0</nowiki>.</ref> Leɗɗe riparian saraaji daande maayo Kulpawn to Wahabu ina teskaa e annduɓe colli, sabu ko heewi e colli.<ref>Briggs, Philip (4 January 2014). Ghana. Bradt Travel Guides. p. 474. <nowiki>ISBN 978-1-84162-478-5</nowiki>.</ref>
Maayo ngo ina rewi e nokku biyeteeɗo Gbele Resource Center gila hirnaange haa fuɗnaange-rewo.<ref>"Important Bird Areas factsheet: Gbele Resource Reserve (text)"". www.birdlife.org. Retrieved 3 June 2021</ref>
== Tuugnorgal ==
6hnhnmuqpcphixujzl6uk41rkrta1f3
Maayo Nini
0
41900
172624
2026-06-09T15:59:46Z
Nnamadee
11577
Created page with "Nini ko maayo wonngo fuɗnaange-rewo leydi Gana. Ko ɗum jeyi e maayooji ɗi nokku biyeteeɗo Nini-Suhien (jooni naati e nokku reenoowo Ankasa) inniraa.<ref>Nini and Suhien Rivers</ref> Ngu yuppata ko e maayo Tano. == Tuugnorgal =="
172624
wikitext
text/x-wiki
Nini ko maayo wonngo fuɗnaange-rewo leydi Gana. Ko ɗum jeyi e maayooji ɗi nokku biyeteeɗo Nini-Suhien (jooni naati e nokku reenoowo Ankasa) inniraa.<ref>Nini and Suhien Rivers</ref> Ngu yuppata ko e maayo Tano.
== Tuugnorgal ==
4pxi0tw21xd4rrjgngt5qd35qsjfwlj
Maayo Ofin
0
41901
172625
2026-06-10T05:35:47Z
Nnamadee
11577
Created page with "Maayo Ofin ko laawol ndiyam gonngol fuɗnaange to leydi Gana. Nde rewi ko e nokku keeriiɗo biyeteeɗo Tano Ofin e nder diiwaan Atwima Mponua to leydi Ganaa.<ref name=":0">"''From spectators to managers of tropical forests, Ghana''. Retrieved May 22, 2006". Archived from the original on September 27, 2007. Retrieved May 22, 2006.</ref> Maayo Ofin ina tolnoo e 90 meeter dow koye maayo. Ofin taƴii laabi banngeeji ɓutti, luggiɗde mum tolnii e 12–15 meeter, e nder leyd..."
172625
wikitext
text/x-wiki
Maayo Ofin ko laawol ndiyam gonngol fuɗnaange to leydi Gana. Nde rewi ko e nokku keeriiɗo biyeteeɗo Tano Ofin e nder diiwaan Atwima Mponua to leydi Ganaa.<ref name=":0">"''From spectators to managers of tropical forests, Ghana''. Retrieved May 22, 2006". Archived from the original on September 27, 2007. Retrieved May 22, 2006.</ref>
Maayo Ofin ina tolnoo e 90 meeter dow koye maayo. Ofin taƴii laabi banngeeji ɓutti, luggiɗde mum tolnii e 12–15 meeter, e nder leydi ɓuuɓndi ndi o ɓuuɓnata ndi.<ref name=":0" />
Maayo Ofin e Maayo Pra ko keeri hakkunde diiwaan Ashanti to Ganaa e diiwaan Catal. Dunkwa-on-Offin ko wuro mawngo e dow maayo.<ref name=":0" />
Kaŋŋe ina ƴettee e ɓuuɓri maayo ngoo.<ref>Wright, J.B.; Hastings, D.A.; Jones, W.B.; Williams, H.R. (1985). Wright, J.B. (ed.). ''Geology and Mineral Resources of West Africa''. London: George Allen & UNWIN. pp. 45–47. ISBN <bdi>9780045560011</bdi>.</ref>
== Daabaaji ==
Ina jeyaa e ko wiyetee clarias agboyiensis, ko liɗɗi bonɗi, ɗi foofata henndu.<ref>"Description of ''Clarias Agboyiensis''. Retrieved May 22, 2006". Archived from the original on October 23, 2020. Retrieved May 22, 2006</ref> Baraas Barekese woni ko e laawol mum.
== Tuugnorgal ==
d513dxorxkld2eh824vtg8sef0fejen
Maayo Pra ( Ghana)
0
41902
172626
2026-06-10T09:33:55Z
Nnamadee
11577
Created page with "'''Maayo Pra''' ko maayo to Ganaa, ko ngo ɓuri fuɗnaange e ko ɓuri mawnude e maayooji tati mawɗi gonɗi e nokku oo to fuɗnaange feccere Volta. Ummaade e nder ŋoral Kwahu sara Mpraeso e ɓuuɓde feewde fuɗnaange fotde 240 km (149.129 mi) rewrude e nokkuuji kakawo e ndema e laddeeji nafooji e nder ŋoral Akan, Pra ina naata e Golf Gine fuɗnaange Takoradi.<ref>"Ghana – Landforms". commonwealth.ednet.ns. Archived from the original on 19 December 2008. Retrieved 18..."
172626
wikitext
text/x-wiki
'''Maayo Pra''' ko maayo to Ganaa, ko ngo ɓuri fuɗnaange e ko ɓuri mawnude e maayooji tati mawɗi gonɗi e nokku oo to fuɗnaange feccere Volta. Ummaade e nder ŋoral Kwahu sara Mpraeso e ɓuuɓde feewde fuɗnaange fotde 240 km (149.129 mi) rewrude e nokkuuji kakawo e ndema e laddeeji nafooji e nder ŋoral Akan, Pra ina naata e Golf Gine fuɗnaange Takoradi.<ref>"Ghana – Landforms". commonwealth.ednet.ns. Archived from the original on 19 December 2008. Retrieved 18 March 2009</ref> E teeminannde 19ɓiire, Pra wonnoo ko keeri hakkunde Konfederaasiyoŋ Ashanti e Cote d’Or.
Pra ina jogii katarakteeji keewɗi, teeŋti noon e Bosomasi Rapids to Anyinabrim, tee ko ɓuri heewde e njuuteendi mum, hay laana ndiwoowa waawataa yahde. Kono e fuɗɗoode teeminannde noogasɓere, Pra huutortenoo ko no feewi ngam ɓuuɓnude leɗɗe haa e daande maayo ngam yeeyde ɗum en caggal leydi. Ngolɗoo njulaagu hannde ko laawol e jolngo laana njoorndi. Waafiiji mawɗi ɗii ko mayo Ofin, Anum e Birim. Feccere worgo Pra ina golloo haa jooni ngam kaŋŋe artisan e merkiir njamndi, ko ɗum addani won e mborosaaji.<ref>"Mercury in different environmental compartments of the Pra River Basin, Ghana". Centre national de la recherche scientifique. Retrieved 18 March 2009</ref> Falnde maayo Birim ko ɓuuɓri mawndi e diamant.
Akim Oda woni nokku njulaagu to bannge worgo Pra.
== Tuugnorgal ==
tao50v8gq5t3x9nv7b79tzgezad4ttb
Maayo Sisan
0
41903
172627
2026-06-10T09:45:01Z
Nnamadee
11577
Created page with "'''Maayo Sisan''', ngo won heen kadi mbiyata ko maayo Sisa walla maayo Susan, ko maayo wuro to Kumasi, laamorgo diiwaan Ashanti to leydi Gana. Nde jeyaa ko e laylaytol ndiyam e nder diiwaan Kumasi, nde rewi ko e nokkuuji hoɗɓe, njulaagu e gollorɗi ƴellitiiɗi no feewi. Profaayiil risq musiiba peewnaazo ngam PNUD Gana siftinii wonde maayo ngoo ina ummii e Kenyase e nder diiwaan Ejisu-Juaben hade mum naatde Kumasi ummoraade Duase e Sepe Timpon, caggal ɗuum ina ilna fu..."
172627
wikitext
text/x-wiki
'''Maayo Sisan''', ngo won heen kadi mbiyata ko maayo Sisa walla maayo Susan, ko maayo wuro to Kumasi, laamorgo diiwaan Ashanti to leydi Gana. Nde jeyaa ko e laylaytol ndiyam e nder diiwaan Kumasi, nde rewi ko e nokkuuji hoɗɓe, njulaagu e gollorɗi ƴellitiiɗi no feewi. Profaayiil risq musiiba peewnaazo ngam PNUD Gana siftinii wonde maayo ngoo ina ummii e Kenyase e nder diiwaan Ejisu-Juaben hade mum naatde Kumasi ummoraade Duase e Sepe Timpon, caggal ɗuum ina ilna fuɗnaange rewrude e nokkuuji gollorɗi Asokwa, Ahensan e Kaase.<ref name=":0">Schuurmans, Hanneke (28 December 2014). Risk Profiles of Hotspots in the Pilot Districts (PDF) (Report). UNDP Ghana. Retrieved 31 May 2026.</ref>
Maayo ngo ina jeyaa e ɓulli nay mawɗi ɗi Kumasi, wondude e ɓulli Subin, Aboabo e Wiwi.<ref name=":0" /> Nde ina maantini e nder hidrolooji wuro Kumasi sabu nde heɓata ko ɓulli ɓulli ummoraade e maayooji goɗɗi e nder wuro ngo, nde wallitta geɗel gootel e nder njuɓɓudi ndiyam wuro ngoo, nde jokkondiri e ilam, e pollugol ndiyam, e golle gollorɗe, e ndema wuro e baasal cellal renndo.[2][3]
== Kursuum e ɓuuɓri ==
Maayo Sisan ummotoo ko Kenyase to nokku biyeteeɗo Ejisu-Juaben to diiwaan Ashanti. Nde naatata ko Kumasi gila Duase e Sepe Timpon nde rewa laawol feewde fuɗnaange rewrude e Asokwa, Ahensan e Kaase.<ref name=":0" /> Profil risk PNUD Ghana hollitii kadi wonde maayo ngoo ina ɓuuɓtoo e maayo Ofin to bannge worgo By-Pass fuɗnaange.<ref>Schuurmans, Hanneke (28 December 2014). Risk Profiles of Hotspots in the Pilot Districts (PDF) (Report). UNDP Ghana. Retrieved 31 May 2026.</ref>
Maayo ngo ina heɓa ɓulli ummoraade e ɓulli ndiyam goɗɗi e nder wuro Kumasi. Maayo Aboabo ina hawra e maayo Sisan to Asokwa, maayo Wiwi ina hawra e maggo to Ahensan caggal nde ngo rewi e duɗal jaaɓi-haaɗtirde ganndal e karallaagal Kwame Nkrumah.[1] Ɗee jokkondire ɓutte ina mbaɗa Sisan laawol jaɓɓorgol teeŋtungol e nder laylaytol renndo Kumasi to bannge worgo-fuɗnaange e hakkundeere.<ref name=":0" />
Basin Sisan ina jeyaa e ko ɓuri yaajde e ɓuuɓri Kumasi. Basinuuji nay mawɗi ɗi wuro ngo ɗon ilna haa woylaare e caka wuro ngo'o, nden boo ɗi ɗon mari bawɗe ɓamtaare wuro man bee nanta kuuɗe ndiyam ɗe ɗon mari haaje.<ref name=":0" /> Ko maayo wuro, Sisan ina golloroo no feewi, ko wayi no maayo ndiyam tawaango, e no ndiyam ɓuuɓɗam keɓtortooɗam ndiyam ummoraade e nokkuuji hoɗɓe, njulaagu e gollorɗe.
== Setting wuro ==
Maayo Sisan ina rewi e nokkuuji keewɗi e nder gure mawɗe e nder Kumasi. Course mayre ina jokkondiri e jehreeji e nokkuuji wurooji ko wayi no Duase, Sepe Timpon, Asokwa, Ahensan, Kaase, Amakom e Atonsu. Jaɓɓungal maayo ngoo e nokkuuji gollorɗi e nokkuuji keewɗi hoɗɓe ina addana ɗum ɓuuɓde ndiyam ɓuuɓɗam, ɓuuɓɗam, ɓuuɓɗam, ɓuuɓɗam koɗki ɗi ngonaa laamuyankooji e ɓuuɓgol gollorɗe.
Yaajde wuro Kumasi ɓeydii tampere e maayooji mum e nokkuuji mum. Leɗɗe mahraaɗe ina usta ɓuuɓri e ɓeydude ɓuuɓri ndiyam, tawi noon mahngo ɓadiiɗo laabi ina waawi haɗde ɓuuɓri maayo. PNUD Ghana risk profil hollitii urbanisaasiyoŋ nokkuuji catchments, uddugol laabi maayooji mawɗi e mahngo, mbuuɗu, silt e leɗɗe, e koɗki ɓadtiiɗi maayooji ko geɗe mawɗe gaddanɗe ilam mawɗam e nder diiwaan pilot Kumasi.<ref>Schuurmans, Hanneke (28 December 2014). Risk Profiles of Hotspots in the Pilot Districts (PDF) (Report). UNDP Ghana. Retrieved 31 May 2026.</ref>
Ko ɗum waɗi maayo Sisan ina jokkondiri no feewi e caɗeele peewnugol wuro e ɓuuɓri ndiyam Kumasi. Ngonka mayre ina hollita batte kuuɓtodinɗe mbayliigu kuutoragol leydi, toppitagol ndiyam, njuɓɓudi mbaylaandi, njuɓɓudi ndiyam e reende kalite ndiyam e nder wuro ɗiɗaɓo mawngo yaawngo.
== Kalite ndiyam e pollugol ==
Maayo Sisan ina janngee ngam anndude so tawii ina waawi bonnude ndiyam ɗam, ina waawi kadi bonnude cellal. Wiɗto waɗaango e hitaande 2021, wiɗtiima no maayo Sisa foti wonde e nder wuro Kumasi, e ƴeewtaade sifaaji fisik-simik, kollitooji mikroobiyoŋ, njamndi teeŋtundi, nafooje indeks kalite ndiyam e caɗeele cellal aadee wonande sukaaɓe e mawɓe.<ref>Akoto, Osei; Adopler, Albert; Tepkor, Hanson Edward; Opoku, Francis (2021). "A comprehensive evaluation of surface water quality and potential health risk assessments of Sisa river, Kumasi". Groundwater for Sustainable Development. 15 100654. doi:10.1016/j.gsd.2021.100654.</ref>
Wiɗto ngoo hollitii wonde won e seedanteeje ummoriiɗe e maayo ngoo ina kollita ngonkaaji alkali, e wonde turbidite, alkali, colour, limtooji mikroobiyoŋ, njamndi e krom ina ɓura keeri ɗi Fedde Adunaare Cellal jaɓi e won e nokkuuji.[2] Sammbaaji ndiyam ina njogii kadi Escherichia coli, koliformeeji keewɗi e koliformeeji feccere, kollitooji mboros mikroobiyoŋ.<ref>Akoto, Osei; Adopler, Albert; Tepkor, Hanson Edward; Opoku, Francis (2021). "A comprehensive evaluation of surface water quality and potential health risk assessments of Sisa river, Kumasi". ''Groundwater for Sustainable Development''. '''15''' 100654. doi:10.1016/j.gsd.2021.100654.</ref>
Ko noon wizto ngoo holliri wonde limtooji limtooji ndiyam zi ina njahra e 97,95 haa 137,22 e kala 100, zum wonnoo ko ina wona 75 e kala 100 e seedanteeje ze ina limtaa e limtooji zi.[2] Anndugol geɗe mawɗe hollitii wonde iwdiiji geogenic e anthropogenic ko geɗe baɗɗe batte e ngonka fisik-simik e mikroo-biyoloji maayo ngoo.[2] Winndooɓe ɓee wasiyiima peeje e politikaaji moƴƴi ngam reende maayo ngoo e geɗe ndiyam jowitiiɗe heen.<ref>Akoto, Osei; Adopler, Albert; Tepkor, Hanson Edward; Opoku, Francis (2021). "A comprehensive evaluation of surface water quality and potential health risk assessments of Sisa river, Kumasi". ''Groundwater for Sustainable Development''. '''15''' 100654. doi:10.1016/j.gsd.2021.100654.</ref>
Anndugol kemikal ceertungol e maayooji to Kumasi ƴettii ndiyam ummoraade e maayooji Sisa, Wiwi e Subin. Wiɗto ngoo ƴeewtiima sifaaji fisik-simik, njamndi teeŋtundi e mborosaaji biyoloji, ina heen koliformeeji keewɗi e E. coli.[3] Winndooɓe ɓee kollitii wonde denndaangal njamndiiji pooɗanooɗi ɗii ɓurii tolnooji ɓurɗi heewde e mborosaaji ɗii, so wonaa sink, ɗo sample gooto tan ɓurii keerol ngol limtaa ngol.[3]
== Iwdiiji mborosaaji ==
7he6tabkpb8cbqq5xq9eizd3ybniw9d
172628
172627
2026-06-10T09:52:00Z
Nnamadee
11577
172628
wikitext
text/x-wiki
'''Maayo Sisan''', ngo won heen kadi mbiyata ko maayo Sisa walla maayo Susan, ko maayo wuro to Kumasi, laamorgo diiwaan Ashanti to leydi Gana. Nde jeyaa ko e laylaytol ndiyam e nder diiwaan Kumasi, nde rewi ko e nokkuuji hoɗɓe, njulaagu e gollorɗi ƴellitiiɗi no feewi. Profaayiil risq musiiba peewnaazo ngam PNUD Gana siftinii wonde maayo ngoo ina ummii e Kenyase e nder diiwaan Ejisu-Juaben hade mum naatde Kumasi ummoraade Duase e Sepe Timpon, caggal ɗuum ina ilna fuɗnaange rewrude e nokkuuji gollorɗi Asokwa, Ahensan e Kaase.<ref name=":0">Schuurmans, Hanneke (28 December 2014). Risk Profiles of Hotspots in the Pilot Districts (PDF) (Report). UNDP Ghana. Retrieved 31 May 2026.</ref>
Maayo ngo ina jeyaa e ɓulli nay mawɗi ɗi Kumasi, wondude e ɓulli Subin, Aboabo e Wiwi.<ref name=":0" /> Nde ina maantini e nder hidrolooji wuro Kumasi sabu nde heɓata ko ɓulli ɓulli ummoraade e maayooji goɗɗi e nder wuro ngo, nde wallitta geɗel gootel e nder njuɓɓudi ndiyam wuro ngoo, nde jokkondiri e ilam, e pollugol ndiyam, e golle gollorɗe, e ndema wuro e baasal cellal renndo.[2][3]
== Kursuum e ɓuuɓri ==
Maayo Sisan ummotoo ko Kenyase to nokku biyeteeɗo Ejisu-Juaben to diiwaan Ashanti. Nde naatata ko Kumasi gila Duase e Sepe Timpon nde rewa laawol feewde fuɗnaange rewrude e Asokwa, Ahensan e Kaase.<ref name=":0" /> Profil risk PNUD Ghana hollitii kadi wonde maayo ngoo ina ɓuuɓtoo e maayo Ofin to bannge worgo By-Pass fuɗnaange.<ref>Schuurmans, Hanneke (28 December 2014). Risk Profiles of Hotspots in the Pilot Districts (PDF) (Report). UNDP Ghana. Retrieved 31 May 2026.</ref>
Maayo ngo ina heɓa ɓulli ummoraade e ɓulli ndiyam goɗɗi e nder wuro Kumasi. Maayo Aboabo ina hawra e maayo Sisan to Asokwa, maayo Wiwi ina hawra e maggo to Ahensan caggal nde ngo rewi e duɗal jaaɓi-haaɗtirde ganndal e karallaagal Kwame Nkrumah.[1] Ɗee jokkondire ɓutte ina mbaɗa Sisan laawol jaɓɓorgol teeŋtungol e nder laylaytol renndo Kumasi to bannge worgo-fuɗnaange e hakkundeere.<ref name=":0" />
Basin Sisan ina jeyaa e ko ɓuri yaajde e ɓuuɓri Kumasi. Basinuuji nay mawɗi ɗi wuro ngo ɗon ilna haa woylaare e caka wuro ngo'o, nden boo ɗi ɗon mari bawɗe ɓamtaare wuro man bee nanta kuuɗe ndiyam ɗe ɗon mari haaje.<ref name=":0" /> Ko maayo wuro, Sisan ina golloroo no feewi, ko wayi no maayo ndiyam tawaango, e no ndiyam ɓuuɓɗam keɓtortooɗam ndiyam ummoraade e nokkuuji hoɗɓe, njulaagu e gollorɗe.
== Setting wuro ==
Maayo Sisan ina rewi e nokkuuji keewɗi e nder gure mawɗe e nder Kumasi. Course mayre ina jokkondiri e jehreeji e nokkuuji wurooji ko wayi no Duase, Sepe Timpon, Asokwa, Ahensan, Kaase, Amakom e Atonsu. Jaɓɓungal maayo ngoo e nokkuuji gollorɗi e nokkuuji keewɗi hoɗɓe ina addana ɗum ɓuuɓde ndiyam ɓuuɓɗam, ɓuuɓɗam, ɓuuɓɗam, ɓuuɓɗam koɗki ɗi ngonaa laamuyankooji e ɓuuɓgol gollorɗe.
Yaajde wuro Kumasi ɓeydii tampere e maayooji mum e nokkuuji mum. Leɗɗe mahraaɗe ina usta ɓuuɓri e ɓeydude ɓuuɓri ndiyam, tawi noon mahngo ɓadiiɗo laabi ina waawi haɗde ɓuuɓri maayo. PNUD Ghana risk profil hollitii urbanisaasiyoŋ nokkuuji catchments, uddugol laabi maayooji mawɗi e mahngo, mbuuɗu, silt e leɗɗe, e koɗki ɓadtiiɗi maayooji ko geɗe mawɗe gaddanɗe ilam mawɗam e nder diiwaan pilot Kumasi.<ref>Schuurmans, Hanneke (28 December 2014). Risk Profiles of Hotspots in the Pilot Districts (PDF) (Report). UNDP Ghana. Retrieved 31 May 2026.</ref>
Ko ɗum waɗi maayo Sisan ina jokkondiri no feewi e caɗeele peewnugol wuro e ɓuuɓri ndiyam Kumasi. Ngonka mayre ina hollita batte kuuɓtodinɗe mbayliigu kuutoragol leydi, toppitagol ndiyam, njuɓɓudi mbaylaandi, njuɓɓudi ndiyam e reende kalite ndiyam e nder wuro ɗiɗaɓo mawngo yaawngo.
== Kalite ndiyam e pollugol ==
Maayo Sisan ina janngee ngam anndude so tawii ina waawi bonnude ndiyam ɗam, ina waawi kadi bonnude cellal. Wiɗto waɗaango e hitaande 2021, wiɗtiima no maayo Sisa foti wonde e nder wuro Kumasi, e ƴeewtaade sifaaji fisik-simik, kollitooji mikroobiyoŋ, njamndi teeŋtundi, nafooje indeks kalite ndiyam e caɗeele cellal aadee wonande sukaaɓe e mawɓe.<ref name=":1">Akoto, Osei; Adopler, Albert; Tepkor, Hanson Edward; Opoku, Francis (2021). "A comprehensive evaluation of surface water quality and potential health risk assessments of Sisa river, Kumasi". Groundwater for Sustainable Development. 15 100654. doi:10.1016/j.gsd.2021.100654.</ref>
Wiɗto ngoo hollitii wonde won e seedanteeje ummoriiɗe e maayo ngoo ina kollita ngonkaaji alkali, e wonde turbidite, alkali, colour, limtooji mikroobiyoŋ, njamndi e krom ina ɓura keeri ɗi Fedde Adunaare Cellal jaɓi e won e nokkuuji.[2] Sammbaaji ndiyam ina njogii kadi Escherichia coli, koliformeeji keewɗi e koliformeeji feccere, kollitooji mboros mikroobiyoŋ.<ref>Akoto, Osei; Adopler, Albert; Tepkor, Hanson Edward; Opoku, Francis (2021). "A comprehensive evaluation of surface water quality and potential health risk assessments of Sisa river, Kumasi". ''Groundwater for Sustainable Development''. '''15''' 100654. doi:10.1016/j.gsd.2021.100654.</ref>
Ko noon wizto ngoo holliri wonde limtooji limtooji ndiyam zi ina njahra e 97,95 haa 137,22 e kala 100, zum wonnoo ko ina wona 75 e kala 100 e seedanteeje ze ina limtaa e limtooji zi.[2] Anndugol geɗe mawɗe hollitii wonde iwdiiji geogenic e anthropogenic ko geɗe baɗɗe batte e ngonka fisik-simik e mikroo-biyoloji maayo ngoo.[2] Winndooɓe ɓee wasiyiima peeje e politikaaji moƴƴi ngam reende maayo ngoo e geɗe ndiyam jowitiiɗe heen.<ref>Akoto, Osei; Adopler, Albert; Tepkor, Hanson Edward; Opoku, Francis (2021). "A comprehensive evaluation of surface water quality and potential health risk assessments of Sisa river, Kumasi". ''Groundwater for Sustainable Development''. '''15''' 100654. doi:10.1016/j.gsd.2021.100654.</ref>
Anndugol kemikal ceertungol e maayooji to Kumasi ƴettii ndiyam ummoraade e maayooji Sisa, Wiwi e Subin. Wiɗto ngoo ƴeewtiima sifaaji fisik-simik, njamndi teeŋtundi e mborosaaji biyoloji, ina heen koliformeeji keewɗi e E. coli.[3] Winndooɓe ɓee kollitii wonde denndaangal njamndiiji pooɗanooɗi ɗii ɓurii tolnooji ɓurɗi heewde e mborosaaji ɗii, so wonaa sink, ɗo sample gooto tan ɓurii keerol ngol limtaa ngol.[3]
== Iwdiiji mborosaaji ==
Pollution e nder maayo Sisan ina jokkondiri e golle wuro e nder nokkuuji ɗii e nder nokkuuji ɗii fof. Janngugol nokkuuji ndiyam laaɓɗam e nder Kumasi ina jokkondiri e caɗeele ndiyam laaɓɗam e ɓuuɓri, e ɓuuɓri gonndi e nder gollorɗe, e ɓuuɓri ummoraade e gese ndema, e ɓuuɓri galleeji e ndiyam ɓuuɓɗam ɗam laaɓaani naatde e nokkuuji ndiyam.[3] E nder wiɗto maayo Sisa, ɓulli geogenic e anthropogenic fof ina teskaa ko kam en ngoni ballondiral e mbaydiiji ndiyam njiytaaɗi ɗii.[2]
Nokkuuji ƴettugol sampleeji kuutorteeɗi e ƴeewndo kemikal (analyse chimique) e ɓalli ndiyam laaɓɗam Kumasi ina mbaɗi nokkuuji saraaji maayo Sisa ɗo golle taariiɗe ɗee mbaɗi ko wayi no : ɓuuɓri ndiyam ummoraade e ɓuuɓri, loowdi otooji, ɓuuɓri ɓuuɓri, ɓuuɓri ɓuuɓri, ɓuuɓri yimɓe e daabaaji, e golle peewnugol nguura tokoose.[3] Ɗee golle ina mbaɗa laabi ɗi ñamri, mikroo-organismeeji, ƴiye e njamndiiji mbaawi naatde e maayo.
Nokku maayo ngoo woniri e nder wuro ƴellitiingo nii, ina addana ngo kadi waasde jogaade pollugol ndiyam ɓuuɓɗam. E nder toɓo, ndiyam ummortooɗam e laabi, e nder gure, e nder luumooji, e nder gollorɗe e nder nokkuuji gollorɗi ina waawi lootde mborosaaji, nebam, ƴiiƴam, ƴiiƴam e geɗe goɗɗe mbonɗe e nder weeyo maayo ngoo.
== Ilam ==
Maayo Sisan ina jokkondiri e ilam keewɗam e nder wuro Kumasi. Profail risk PNUD Ghana hollitii Amakom ko renndo hotspot tawaango e maayo Sisan, kadi siforaama e nokku hee ko Sisan Akyi.<ref name=":0" /> Konte nokkuuje binndaaɗe e ciimtol ngol kollitii wonde ilam ina waɗa laabi tati haa nayi e nder hitaande nde maayo ngoo yani e ŋoral mum, ina ɓuuɓna renndo ngoo.
Ko noon ciimtol ngol holliri wonde maayo ngoo ina udditaa e ɓuuɓri e ɓuuɓri les, tee ndiyam ɗam ina waawi ummoraade fotde meeter gooto dow tolno leydi e nder galleeji ɗi mboros oo yani ɗii. Ciimtol ngol hollitii ustaare mbaawka vursugol maayo ngoo ina jeyaa e ko addani vursugol ngol heewde e maayo Sisan, teskaama wonde vursugol vursugol ngol, vursugol ngol, vursugol ngol e vursugol ngol ina usta mbaawka vursugol ngol e nawde ndiyam ilam.<ref name=":0" />
Ilamji gonɗi e maayo ngo kadi ko jaayɗe leydi Gana kolliti ɗum. E lewru sulyee 2009, jaaynde Ghana News Agency hollitii wonde fotde 200 hoɗɓe e Bomso e nder wuro Kumasi, ngummiima caggal nde toɓo mawngo yani e yimɓe hoɗɓe e maayo Susan. Ciimtol ngol hollitii wonde ustude mbuuɗu e nder maayo ngoo ina haɗa ndiyam ɗam yahde, ina addana ɗum ilam.
E lewru mee 2019, jaaynde Daily Graphic hollitii wonde maayo Susan e nder Munisipaal Asokwa ina ɓuuɓna bannge mum, ina ɓuuɓna galleeji, tawi Atonsu S-Line ina siforee wonde gooto e nokkuuji ɓurɗi bonde.[5] E lewru Oktoobar 2021, ciimtol ilam ummoraade Kumasi kadi hollitii wonde maayo Sisan walla Susan to Asabi Junction e hoɗɓe e nokku keso Sawaba ina noddi yo maayo ngoo ɓuuɓne.[6]
== Ilam e kartoŋaaji ilam ==
Maayo Sisan huutoraama no feewi e nder ƴeewndo ilam e kartoŋaaji ilam e innde maayo Susan. Wiɗtooji baɗaaɗi e hitaande 2012 njanngii ɓuuɓri maayo e kartoŋaaji kulɓiniiɗi wonande maayo Susan to Kumasi kuutortooɗi humpitooji geɗe leydi, karallaagal nokkuuji e mbaadi ndiyam HEC-RAS.<ref>Fosu, Collins; Forkuo, Eric K.; Asare, Mensa Y. (2012). ''River Inundation and Hazard Mapping – A Case Study of Susan River – Kumasi''. Global Geospatial Conference. Québec City, Canada. Retrieved 31 May 2026.</ref>
Wizto ngoo hollitii mbaydi ndiyam maayo ngoo ngam wallitde vursugol ilam e kartoŋaaji. Nde huutoriima mbaadi toowndi dijital, senngo leydi e mbaadi ndiyam ngam hiisaade no ndiyam ɗam yahrata e waɗde karte kulɓiniiɗe ilam.<ref>Fosu, Collins; Forkuo, Eric K.; Asare, Mensa Y. (2012). River Inundation and Hazard Mapping – A Case Study of Susan River – Kumasi. Global Geospatial Conference. Québec City, Canada. Retrieved 31 May 2026.</ref> Golle ze ina njokkondiri e peewnugol gure sabu nokkuuji vurzi famzude e maayo ina mbaawi hevaade ilam so tawii mbaawka kanndaa oo ina vuri walla so tawii vursugol ngol, vursugol ngol e lezze ze ina kazta vursugol ngol.
== Njuɓɓudi e ustude ==
Njuɓɓudi maayo Sisan ina ɗaɓɓi golle e dow toppitagol ndiyam, e reentaade mborosaaji, e peewnugol, e peewnugol kuutoragol leydi, e ƴeewtaade no ndiyam ɗam moƴƴiri e ustude baasal ilam. PNUD Ghana risk profil hollitii wonde ustaare mboros, siltation, mawnugol leɗɗe e ŋakkeende toppitagol ko geɗe ustooje mbaawka ɓuuɓgol laabi maayo e nder Kumasi.<ref name=":0" />
Feereeji ngam ustude ilam jowitiizi e maayo ina njeyaa heen : vursugol, vursugol vursugol ngol, vursugol vursugol ngol e nder vursugol ngol, ittugol vursugol ngol, reende vursugol maayo ngoo e ustude walla reende kozve e nder nokkuuji zi ilam ina heewi. Kabaaruuji ko faati e ilam e nder maayo Susan ina kaala kadi hoɗɓe e nokkuuji ɗii ina nodda yo ɓe njuurnito e moƴƴitinde toppitagol maayo caggal nde ilam ɗam waɗi.<ref>"Parts of Kumasi submerged after 3-hour downpour". Adom Online. 22 October 2021. Retrieved 31 May 2026</ref>
Feereeji njuvvudi ndiyam ina njeyaa heen haɗde ndiyam mbonɗam e mborosaaji ɗi laaɓaani naatde e weendu nduu, jogaade mborosaaji e nder gollorɗe, moƴƴinde nokkuuji ɗo laaɓal woni ɗoo, ƴeewtaade njamndi teeŋtundi e mborosaaji, e ƴellitde tolnooji taariindi. Ƴeewirde cellal maayo Sisa wasiyiima peeje e politikaaji moƴƴi ngam reende maayo ngoo e ustude baasal wonande yimɓe huutortooɓe walla wonɓe e ndiyam ɗam.<ref name=":1" />
== Tuugnorgal ==
l9hz3futygoq5nyrrdcl9r9xasyrqz7
172629
172628
2026-06-10T09:55:58Z
Nnamadee
11577
172629
wikitext
text/x-wiki
'''Maayo Sisan''', ngo won heen kadi mbiyata ko maayo Sisa walla maayo Susan, ko maayo wuro to Kumasi, laamorgo diiwaan Ashanti to leydi Gana. Nde jeyaa ko e laylaytol ndiyam e nder diiwaan Kumasi, nde rewi ko e nokkuuji hoɗɓe, njulaagu e gollorɗi ƴellitiiɗi no feewi. Profaayiil risq musiiba peewnaazo ngam PNUD Gana siftinii wonde maayo ngoo ina ummii e Kenyase e nder diiwaan Ejisu-Juaben hade mum naatde Kumasi ummoraade Duase e Sepe Timpon, caggal ɗuum ina ilna fuɗnaange rewrude e nokkuuji gollorɗi Asokwa, Ahensan e Kaase.<ref name=":0">Schuurmans, Hanneke (28 December 2014). Risk Profiles of Hotspots in the Pilot Districts (PDF) (Report). UNDP Ghana. Retrieved 31 May 2026.</ref>
Maayo ngo ina jeyaa e ɓulli nay mawɗi ɗi Kumasi, wondude e ɓulli Subin, Aboabo e Wiwi.<ref name=":0" /> Nde ina maantini e nder hidrolooji wuro Kumasi sabu nde heɓata ko ɓulli ɓulli ummoraade e maayooji goɗɗi e nder wuro ngo, nde wallitta geɗel gootel e nder njuɓɓudi ndiyam wuro ngoo, nde jokkondiri e ilam, e pollugol ndiyam, e golle gollorɗe, e ndema wuro e baasal cellal renndo.[2][3]
== Kursuum e ɓuuɓri ==
Maayo Sisan ummotoo ko Kenyase to nokku biyeteeɗo Ejisu-Juaben to diiwaan Ashanti. Nde naatata ko Kumasi gila Duase e Sepe Timpon nde rewa laawol feewde fuɗnaange rewrude e Asokwa, Ahensan e Kaase.<ref name=":0" /> Profil risk PNUD Ghana hollitii kadi wonde maayo ngoo ina ɓuuɓtoo e maayo Ofin to bannge worgo By-Pass fuɗnaange.<ref>Schuurmans, Hanneke (28 December 2014). Risk Profiles of Hotspots in the Pilot Districts (PDF) (Report). UNDP Ghana. Retrieved 31 May 2026.</ref>
Maayo ngo ina heɓa ɓulli ummoraade e ɓulli ndiyam goɗɗi e nder wuro Kumasi. Maayo Aboabo ina hawra e maayo Sisan to Asokwa, maayo Wiwi ina hawra e maggo to Ahensan caggal nde ngo rewi e duɗal jaaɓi-haaɗtirde ganndal e karallaagal Kwame Nkrumah.[1] Ɗee jokkondire ɓutte ina mbaɗa Sisan laawol jaɓɓorgol teeŋtungol e nder laylaytol renndo Kumasi to bannge worgo-fuɗnaange e hakkundeere.<ref name=":0" />
Basin Sisan ina jeyaa e ko ɓuri yaajde e ɓuuɓri Kumasi. Basinuuji nay mawɗi ɗi wuro ngo ɗon ilna haa woylaare e caka wuro ngo'o, nden boo ɗi ɗon mari bawɗe ɓamtaare wuro man bee nanta kuuɗe ndiyam ɗe ɗon mari haaje.<ref name=":0" /> Ko maayo wuro, Sisan ina golloroo no feewi, ko wayi no maayo ndiyam tawaango, e no ndiyam ɓuuɓɗam keɓtortooɗam ndiyam ummoraade e nokkuuji hoɗɓe, njulaagu e gollorɗe.
== Setting wuro ==
Maayo Sisan ina rewi e nokkuuji keewɗi e nder gure mawɗe e nder Kumasi. Course mayre ina jokkondiri e jehreeji e nokkuuji wurooji ko wayi no Duase, Sepe Timpon, Asokwa, Ahensan, Kaase, Amakom e Atonsu. Jaɓɓungal maayo ngoo e nokkuuji gollorɗi e nokkuuji keewɗi hoɗɓe ina addana ɗum ɓuuɓde ndiyam ɓuuɓɗam, ɓuuɓɗam, ɓuuɓɗam, ɓuuɓɗam koɗki ɗi ngonaa laamuyankooji e ɓuuɓgol gollorɗe.
Yaajde wuro Kumasi ɓeydii tampere e maayooji mum e nokkuuji mum. Leɗɗe mahraaɗe ina usta ɓuuɓri e ɓeydude ɓuuɓri ndiyam, tawi noon mahngo ɓadiiɗo laabi ina waawi haɗde ɓuuɓri maayo. PNUD Ghana risk profil hollitii urbanisaasiyoŋ nokkuuji catchments, uddugol laabi maayooji mawɗi e mahngo, mbuuɗu, silt e leɗɗe, e koɗki ɓadtiiɗi maayooji ko geɗe mawɗe gaddanɗe ilam mawɗam e nder diiwaan pilot Kumasi.<ref>Schuurmans, Hanneke (28 December 2014). Risk Profiles of Hotspots in the Pilot Districts (PDF) (Report). UNDP Ghana. Retrieved 31 May 2026.</ref>
Ko ɗum waɗi maayo Sisan ina jokkondiri no feewi e caɗeele peewnugol wuro e ɓuuɓri ndiyam Kumasi. Ngonka mayre ina hollita batte kuuɓtodinɗe mbayliigu kuutoragol leydi, toppitagol ndiyam, njuɓɓudi mbaylaandi, njuɓɓudi ndiyam e reende kalite ndiyam e nder wuro ɗiɗaɓo mawngo yaawngo.
== Kalite ndiyam e pollugol ==
Maayo Sisan ina janngee ngam anndude so tawii ina waawi bonnude ndiyam ɗam, ina waawi kadi bonnude cellal. Wiɗto waɗaango e hitaande 2021, wiɗtiima no maayo Sisa foti wonde e nder wuro Kumasi, e ƴeewtaade sifaaji fisik-simik, kollitooji mikroobiyoŋ, njamndi teeŋtundi, nafooje indeks kalite ndiyam e caɗeele cellal aadee wonande sukaaɓe e mawɓe.<ref name=":1">Akoto, Osei; Adopler, Albert; Tepkor, Hanson Edward; Opoku, Francis (2021). "A comprehensive evaluation of surface water quality and potential health risk assessments of Sisa river, Kumasi". Groundwater for Sustainable Development. 15 100654. doi:10.1016/j.gsd.2021.100654.</ref>
Wiɗto ngoo hollitii wonde won e seedanteeje ummoriiɗe e maayo ngoo ina kollita ngonkaaji alkali, e wonde turbidite, alkali, colour, limtooji mikroobiyoŋ, njamndi e krom ina ɓura keeri ɗi Fedde Adunaare Cellal jaɓi e won e nokkuuji.[2] Sammbaaji ndiyam ina njogii kadi Escherichia coli, koliformeeji keewɗi e koliformeeji feccere, kollitooji mboros mikroobiyoŋ.<ref name=":2">Akoto, Osei; Adopler, Albert; Tepkor, Hanson Edward; Opoku, Francis (2021). "A comprehensive evaluation of surface water quality and potential health risk assessments of Sisa river, Kumasi". ''Groundwater for Sustainable Development''. '''15''' 100654. doi:10.1016/j.gsd.2021.100654.</ref>
Ko noon wizto ngoo holliri wonde limtooji limtooji ndiyam zi ina njahra e 97,95 haa 137,22 e kala 100, zum wonnoo ko ina wona 75 e kala 100 e seedanteeje ze ina limtaa e limtooji zi.<ref name=":2" /> Anndugol geɗe mawɗe hollitii wonde iwdiiji geogenic e anthropogenic ko geɗe baɗɗe batte e ngonka fisik-simik e mikroo-biyoloji maayo ngoo.<ref name=":2" /> Winndooɓe ɓee wasiyiima peeje e politikaaji moƴƴi ngam reende maayo ngoo e geɗe ndiyam jowitiiɗe heen.<ref>Akoto, Osei; Adopler, Albert; Tepkor, Hanson Edward; Opoku, Francis (2021). "A comprehensive evaluation of surface water quality and potential health risk assessments of Sisa river, Kumasi". ''Groundwater for Sustainable Development''. '''15''' 100654. doi:10.1016/j.gsd.2021.100654.</ref>
Anndugol kemikal ceertungol e maayooji to Kumasi ƴettii ndiyam ummoraade e maayooji Sisa, Wiwi e Subin. Wiɗto ngoo ƴeewtiima sifaaji fisik-simik, njamndi teeŋtundi e mborosaaji biyoloji, ina heen koliformeeji keewɗi e E. coli.<ref>Asare-Donkor, N. K.; Wemegah, D. D.; Adimado, A. A. (2013). "Chemical Analysis of Freshwater Bodies in the Kumasi Metropolis and Its Environs, Ghana". ''Journal of Environment and Earth Science''. '''3''' (9): 37–46. Retrieved 31 May 2026.</ref> Winndooɓe ɓee kollitii wonde denndaangal njamndiiji pooɗanooɗi ɗii ɓurii tolnooji ɓurɗi heewde e mborosaaji ɗii, so wonaa sink, ɗo sample gooto tan ɓurii keerol ngol limtaa ngol.<ref>Asare-Donkor, N. K.; Wemegah, D. D.; Adimado, A. A. (2013). "Chemical Analysis of Freshwater Bodies in the Kumasi Metropolis and Its Environs, Ghana". ''Journal of Environment and Earth Science''. '''3''' (9): 37–46. Retrieved 31 May 2026.</ref>
== Iwdiiji mborosaaji ==
Pollution e nder maayo Sisan ina jokkondiri e golle wuro e nder nokkuuji ɗii e nder nokkuuji ɗii fof. Janngugol nokkuuji ndiyam laaɓɗam e nder Kumasi ina jokkondiri e caɗeele ndiyam laaɓɗam e ɓuuɓri, e ɓuuɓri gonndi e nder gollorɗe, e ɓuuɓri ummoraade e gese ndema, e ɓuuɓri galleeji e ndiyam ɓuuɓɗam ɗam laaɓaani naatde e nokkuuji ndiyam.<ref>Asare-Donkor, N. K.; Wemegah, D. D.; Adimado, A. A. (2013). "Chemical Analysis of Freshwater Bodies in the Kumasi Metropolis and Its Environs, Ghana". Journal of Environment and Earth Science. 3 (9): 37–46. Retrieved 31 May 2026.</ref> E nder wiɗto maayo Sisa, ɓulli geogenic e anthropogenic fof ina teskaa ko kam en ngoni ballondiral e mbaydiiji ndiyam njiytaaɗi ɗii.<ref name=":1" />
Nokkuuji ƴettugol sampleeji kuutorteeɗi e ƴeewndo kemikal (analyse chimique) e ɓalli ndiyam laaɓɗam Kumasi ina mbaɗi nokkuuji saraaji maayo Sisa ɗo golle taariiɗe ɗee mbaɗi ko wayi no : ɓuuɓri ndiyam ummoraade e ɓuuɓri, loowdi otooji, ɓuuɓri ɓuuɓri, ɓuuɓri ɓuuɓri, ɓuuɓri yimɓe e daabaaji, e golle peewnugol nguura tokoose. Ɗee golle ina mbaɗa laabi ɗi ñamri, mikroo-organismeeji, ƴiye e njamndiiji mbaawi naatde e maayo.
Nokku maayo ngoo woniri e nder wuro ƴellitiingo nii, ina addana ngo kadi waasde jogaade pollugol ndiyam ɓuuɓɗam. E nder toɓo, ndiyam ummortooɗam e laabi, e nder gure, e nder luumooji, e nder gollorɗe e nder nokkuuji gollorɗi ina waawi lootde mborosaaji, nebam, ƴiiƴam, ƴiiƴam e geɗe goɗɗe mbonɗe e nder weeyo maayo ngoo.
== Ilam ==
Maayo Sisan ina jokkondiri e ilam keewɗam e nder wuro Kumasi. Profail risk PNUD Ghana hollitii Amakom ko renndo hotspot tawaango e maayo Sisan, kadi siforaama e nokku hee ko Sisan Akyi.<ref name=":0" /> Konte nokkuuje binndaaɗe e ciimtol ngol kollitii wonde ilam ina waɗa laabi tati haa nayi e nder hitaande nde maayo ngoo yani e ŋoral mum, ina ɓuuɓna renndo ngoo.
Ko noon ciimtol ngol holliri wonde maayo ngoo ina udditaa e ɓuuɓri e ɓuuɓri les, tee ndiyam ɗam ina waawi ummoraade fotde meeter gooto dow tolno leydi e nder galleeji ɗi mboros oo yani ɗii. Ciimtol ngol hollitii ustaare mbaawka vursugol maayo ngoo ina jeyaa e ko addani vursugol ngol heewde e maayo Sisan, teskaama wonde vursugol vursugol ngol, vursugol ngol, vursugol ngol e vursugol ngol ina usta mbaawka vursugol ngol e nawde ndiyam ilam.<ref name=":0" />
Ilamji gonɗi e maayo ngo kadi ko jaayɗe leydi Gana kolliti ɗum. E lewru sulyee 2009, jaaynde Ghana News Agency hollitii wonde fotde 200 hoɗɓe e Bomso e nder wuro Kumasi, ngummiima caggal nde toɓo mawngo yani e yimɓe hoɗɓe e maayo Susan. Ciimtol ngol hollitii wonde ustude mbuuɗu e nder maayo ngoo ina haɗa ndiyam ɗam yahde, ina addana ɗum ilam.
E lewru mee 2019, jaaynde Daily Graphic hollitii wonde maayo Susan e nder Munisipaal Asokwa ina ɓuuɓna bannge mum, ina ɓuuɓna galleeji, tawi Atonsu S-Line ina siforee wonde gooto e nokkuuji ɓurɗi bonde.[5] E lewru Oktoobar 2021, ciimtol ilam ummoraade Kumasi kadi hollitii wonde maayo Sisan walla Susan to Asabi Junction e hoɗɓe e nokku keso Sawaba ina noddi yo maayo ngoo ɓuuɓne.<ref>"Parts of Kumasi submerged after 3-hour downpour". ''Adom Online''. 22 October 2021. Retrieved 31 May 2026</ref>
== Ilam e kartoŋaaji ilam ==
Maayo Sisan huutoraama no feewi e nder ƴeewndo ilam e kartoŋaaji ilam e innde maayo Susan. Wiɗtooji baɗaaɗi e hitaande 2012 njanngii ɓuuɓri maayo e kartoŋaaji kulɓiniiɗi wonande maayo Susan to Kumasi kuutortooɗi humpitooji geɗe leydi, karallaagal nokkuuji e mbaadi ndiyam HEC-RAS.<ref>Fosu, Collins; Forkuo, Eric K.; Asare, Mensa Y. (2012). ''River Inundation and Hazard Mapping – A Case Study of Susan River – Kumasi''. Global Geospatial Conference. Québec City, Canada. Retrieved 31 May 2026.</ref>
Wizto ngoo hollitii mbaydi ndiyam maayo ngoo ngam wallitde vursugol ilam e kartoŋaaji. Nde huutoriima mbaadi toowndi dijital, senngo leydi e mbaadi ndiyam ngam hiisaade no ndiyam ɗam yahrata e waɗde karte kulɓiniiɗe ilam.<ref>Fosu, Collins; Forkuo, Eric K.; Asare, Mensa Y. (2012). River Inundation and Hazard Mapping – A Case Study of Susan River – Kumasi. Global Geospatial Conference. Québec City, Canada. Retrieved 31 May 2026.</ref> Golle ze ina njokkondiri e peewnugol gure sabu nokkuuji vurzi famzude e maayo ina mbaawi hevaade ilam so tawii mbaawka kanndaa oo ina vuri walla so tawii vursugol ngol, vursugol ngol e lezze ze ina kazta vursugol ngol.
== Njuɓɓudi e ustude ==
Njuɓɓudi maayo Sisan ina ɗaɓɓi golle e dow toppitagol ndiyam, e reentaade mborosaaji, e peewnugol, e peewnugol kuutoragol leydi, e ƴeewtaade no ndiyam ɗam moƴƴiri e ustude baasal ilam. PNUD Ghana risk profil hollitii wonde ustaare mboros, siltation, mawnugol leɗɗe e ŋakkeende toppitagol ko geɗe ustooje mbaawka ɓuuɓgol laabi maayo e nder Kumasi.<ref name=":0" />
Feereeji ngam ustude ilam jowitiizi e maayo ina njeyaa heen : vursugol, vursugol vursugol ngol, vursugol vursugol ngol e nder vursugol ngol, ittugol vursugol ngol, reende vursugol maayo ngoo e ustude walla reende kozve e nder nokkuuji zi ilam ina heewi. Kabaaruuji ko faati e ilam e nder maayo Susan ina kaala kadi hoɗɓe e nokkuuji ɗii ina nodda yo ɓe njuurnito e moƴƴitinde toppitagol maayo caggal nde ilam ɗam waɗi.<ref>"Parts of Kumasi submerged after 3-hour downpour". Adom Online. 22 October 2021. Retrieved 31 May 2026</ref>
Feereeji njuvvudi ndiyam ina njeyaa heen haɗde ndiyam mbonɗam e mborosaaji ɗi laaɓaani naatde e weendu nduu, jogaade mborosaaji e nder gollorɗe, moƴƴinde nokkuuji ɗo laaɓal woni ɗoo, ƴeewtaade njamndi teeŋtundi e mborosaaji, e ƴellitde tolnooji taariindi. Ƴeewirde cellal maayo Sisa wasiyiima peeje e politikaaji moƴƴi ngam reende maayo ngoo e ustude baasal wonande yimɓe huutortooɓe walla wonɓe e ndiyam ɗam.<ref name=":1" />
== Tuugnorgal ==
qvtrxzkanc53sx9z5egu0ol6sab2ima
Maayo Sisili
0
41904
172630
2026-06-10T09:59:11Z
Nnamadee
11577
Created page with "'''Maayo Sisili''' ina jeyaa e maayooji mawɗi to worgo-fuɗnaange Ganaa, wondude e maayo Black Volta e maayo Kulpawn. E nder daartol, nokku Nakong to maayo Sisili, bannge fuɗnaange, ina joginoo "njiylawu jiyaaɓe Zabarima mo Gazare e Babatu ardii".<ref>Anquandah, James; Doortmont, Michel; Opoku-Agyemang, Naana Jane (2007). The Transatlantic Slave Trade: Landmarks, Legacies, Expectations : Proceedings of the International Conference on Historic Slave Route Held at Accra..."
172630
wikitext
text/x-wiki
'''Maayo Sisili''' ina jeyaa e maayooji mawɗi to worgo-fuɗnaange Ganaa, wondude e maayo Black Volta e maayo Kulpawn. E nder daartol, nokku Nakong to maayo Sisili, bannge fuɗnaange, ina joginoo "njiylawu jiyaaɓe Zabarima mo Gazare e Babatu ardii".<ref>Anquandah, James; Doortmont, Michel; Opoku-Agyemang, Naana Jane (2007). The Transatlantic Slave Trade: Landmarks, Legacies, Expectations : Proceedings of the International Conference on Historic Slave Route Held at Accra, Ghana on 30 August-2 September 2004. Sub-Saharan Publishers. p. 194. <nowiki>ISBN 978-9988-647-73-5</nowiki>.</ref>
== Tuugnorgal ==
74fl1zcw4xlno55fs15ah5c21wnky9v
Maayo Subin
0
41905
172631
2026-06-10T10:15:56Z
Nnamadee
11577
Created page with "'''Maayo Subin''' ko maayo wuro to Kumasi, laamorgo diiwaan Ashanti to leydi Gana. Nde jeyaa ko e laylaytol ndiyam e nder diiwaan Kumasi, nde rewi ko e nokku njulaagu wuro ngoo. Profail musibbaaji peewnaaɗi ngam PNUD Ghana ina siftina maayo ngo ummoraade e ɓuuɓri to fuɗnaange Kumasi, ngo rewa fuɗnaange rewrude e caka Kumasi e gure teeru ko wayi no Asafo, ngo rewi feewde nokku gollordu Kaase, ngo jokkondiri e maayo Daban to Sokoban.<ref name=":0">Schuurmans, Hanneke..."
172631
wikitext
text/x-wiki
'''Maayo Subin''' ko maayo wuro to Kumasi, laamorgo diiwaan Ashanti to leydi Gana. Nde jeyaa ko e laylaytol ndiyam e nder diiwaan Kumasi, nde rewi ko e nokku njulaagu wuro ngoo. Profail musibbaaji peewnaaɗi ngam PNUD Ghana ina siftina maayo ngo ummoraade e ɓuuɓri to fuɗnaange Kumasi, ngo rewa fuɗnaange rewrude e caka Kumasi e gure teeru ko wayi no Asafo, ngo rewi feewde nokku gollordu Kaase, ngo jokkondiri e maayo Daban to Sokoban.<ref name=":0">Schuurmans, Hanneke (28 December 2014). Risk Profiles of Hotspots in the Pilot Districts (PDF) (Report). UNDP Ghana. Retrieved 31 May 2026.</ref>
Maayo ngoo ina jeyaa e ɓulli ɓurɗi mawnude e Kumasi. PNUD ina hollita riskuuji nay mawɗi e nder wuro ngo : nokkuuji Subin, Aboabo, Sisan e Wiwi.<ref name=":0" /> Basin Subin ina waɗi fotde 230 km2 (89 miil kaaree), maayo ngoo ina jogii tolno nguleeki tolniiki e 0,243 m3/s (8,6 cu ft/s).<ref name=":0" />
Maayo Subin janngaama sabu mum wonde e urbanisaasiyoŋ, e golle gollorɗe, e ƴellitaare njulaagu, e ɓuuɓri, e ɓuuɓri, e njamndi teeŋtundi e pollugol mikroo-organismeeji. Wiɗtooji dow maayo ngo ƴeewtiima tolno kuutoragol leydi e nder taƴre maggo, e mikroo-biyoloji jowitiiɗi e cellal, e ŋakkeende ƴiiƴam e sifaa ndiyam fisik-simik.<ref name=":1">Obiri-Danso, K.; Weobong, C. a. A.; Jones, K. (March 2005). "Aspects of health-related microbiology of the Subin, an urban river in Kumasi, Ghana". ''Journal of Water and Health''. '''3''' (1): 69–76. ISSN 1477-8920. <nowiki>PMID 15952454</nowiki>.</ref>
== Kursu e basin ==
Maayo Subin ummotoo ko e ɓuuɓri to fuɗnaange Kumasi, ina rewi haa fuɗnaange rewrude e nokku njulaagu wuro ngoo.<ref name=":0" /> Laawol maggol ina rewi e nokkuuji teeŋtuɗi e nder gure e njulaagu, ina jeyaa heen Asafo, hade maggol jokkude feewde nokku njulaagu Kaase, jokkondira e maayo Daban to Sokoban.<ref name=":0" />
Maayo ngo woni ko e nder gooto e ɓulli nay mawɗi ɗi Kumasi ɓuuɓnata. Ɗeeɗoo ɓulli ɓuuɓɗi ina ɓuuɓna nokkuuji worgo e hakkunde wuro ngoo, ina toɗɗii ƴellitaare jaawnde e nder njuɓɓudi laamu, ɓeydagol ɓuuɓol e ŋakkeende nokkuuji ɓuuɓɗi.<ref name=":0" /> Sabu Subin ina rewi e nokkuuji denndaaɗi e nder gure e njulaagu, ina golloroo no feewi e nder weeyo, ina jeyaa e ko ɓuri heewde e ndiyam ɓuuɓɗam Kumasi.
== Setting wuro e kuutoragol leydi ==
Maayo Subin ina rewi e nokku Kumasi mo wuro mum ɓuri heewde. Ko heddii e maggal ina waɗi golle njulaagu, laabi njulaagu, nokkuuji gollorɗi, koɗkiiji e kuutoragol leydi ndi wonaa laamuyankoori. Wiztooji bazeteezi e golle kuutoragol leydi e nder maayo Subin e Aboabo kollitii wonde golle bazeteeze e maayooji zi ina njogii batte e ko vuri heewde e marseeji, e jogaade leydi ɓurndi hoybude, e jogaade ndiyam e ko ina wona nokkuuji golle.<ref name=":2">Abubakari, Ahmed. "Impact of land use activities on Subin and Aboabo Rivers in Kumasi Metropolis". doi:10.5897/IJWREE12.036.</ref>
Wizto waɗaango e hitaande 2012 hollitii njiimaandi e nder nokkuuji vurzi famzude e maayo, hollitii wonde luural huutoraade leydi ko huunde mawnde to senngo maayo Subin e Aboabo.<ref name=":2" /> Wiɗto ngoo jokkondirii e ŋakkeende kuutoragol leydi e nder gure e majjugol nokkuuji taƴondirɗi e udditgol daande maayo e golle aadee.
Wiɗto caggal mum e hitaande 2022 e nokkuuji gonɗi e nder Kumasi, suɓiima maayo Subin ngam wonde nokku ndiyam wuro sabu nokku mum e nder caka Kumasi e kuutoragol leydi ceertundi e saraaji mum.<ref>Takyi, Stephen Appiah; Amponsah, Owusu; Darko, Godfred; Peprah, Charles; Azerigyik, Richard Apatewen; Mawuko, Gabriel Kofi; Chiga, Augustine Awolorinke (2022). "Urbanization against ecologically sensitive areas: effects of land use activities on surface water bodies in the Kumasi Metropolis". ''International Journal of Urban Sustainable Development''. '''14''' (1): 460–479. doi:10.1080/19463138.2022.2146121.</ref> Wiɗto ngoo hollitii wonde doosɗe reende ndiyam ɗee ina pamɗi, tee ina teskaa wonde golle njulaagu e koɗkiiji njulaagu e nder maayo Subin ɗii, ɗooftaaki tolno setback distance 100 feet mo limtaa e nder tolnooji zoning e planning Ghana.<ref>Takyi, Stephen Appiah; Amponsah, Owusu; Darko, Godfred; Peprah, Charles; Azerigyik, Richard Apatewen; Mawuko, Gabriel Kofi; Chiga, Augustine Awolorinke (2022). "Urbanization against ecologically sensitive areas: effects of land use activities on surface water bodies in the Kumasi Metropolis". International Journal of Urban Sustainable Development. 14 (1): 460–479. doi:10.1080/19463138.2022.2146121.</ref>
== Cuuɗi ==
Maayo Subin ina toɗɗii pollugol ummoraade e golle gure e yimɓe. Wiɗtooji mikroo-biyoloji gadani ciftinii wonde maayo ngoo ina heɓa batte mborosaaji e nder gure, mborosaaji e golle goɗɗe ɗe neɗɗo waɗata, nde ngu rewata e Kumasi.<ref>Obiri-Danso, K.; Weobong, C. a. A.; Jones, K. (March 2005). "Aspects of health-related microbiology of the Subin, an urban river in Kumasi, Ghana". Journal of Water and Health. 3 (1): 69–76. ISSN 1477-8920. <nowiki>PMID 15952454</nowiki>.</ref> Maayo ngoo ina heɓa pollution ummoraade e nokkuuji hoɗɓe, njulaagu e gollorɗe, ina heen mborosaaji ɓuuɓɗi, ndiyam ɓuuɓɗam ɗam laaɓaani e ndiyam ɓuuɓɗam ummoraade e nokkuuji mahraaɗi.
Wiɗto Darko e gollodiiɓe mum mbaɗi e hitaande 2022, ƴeewtiima sifaa ndiyam e ɓuuɓri maayooji tati mawɗi ɓuuɓɗi Kumasi : maayooji Wiwi, Subin e Suntre.<ref name=":3">Darko, Godfred; Obiri-Yeboah, Seth; Takyi, Stephen Appiah; Amponsah, Owusu; Borquaye, Lawrence Sheringham; Amponsah, Lydia Otoo; Fosu-Mensah, Benedicta Y. (2022). "Urbanizing with or without nature: pollution effects of human activities on water quality of major rivers that drain the Kumasi Metropolis of Ghana". Environmental Monitoring and Assessment. 194 (1) 38. doi:10.1007/s10661-021-09686-8.</ref> Wiɗto ngoo jokkondirii e parametruuji fisik-simik, njamndi teeŋtundi, hidrokarbon aromatik polisiklik, heddiiɓe e mborosaaji e mborosaaji e nder maayooji e golle aadee e daande maayo.<ref name=":4">Darko, Godfred; Obiri-Yeboah, Seth; Takyi, Stephen Appiah; Amponsah, Owusu; Borquaye, Lawrence Sheringham; Amponsah, Lydia Otoo; Fosu-Mensah, Benedicta Y. (2022). "Urbanizing with or without nature: pollution effects of human activities on water quality of major rivers that drain the Kumasi Metropolis of Ghana". ''Environmental Monitoring and Assessment''. '''194''' (1) 38. doi:10.1007/s10661-021-09686-8.</ref>
Wiɗto ngoo hollitii wonde ɓuuɓri e nder maayooji tati ɗii ina ɓuuɓna e hidrokarbonuuji aromatik polisiklik petrogenik e pirogenik, kadi ina hollita wonde Subin ɓuri ɓuuɓde e maayooji tati janngaaɗi ɗii. Maayo Subin winnditii limre benzo[e]pyrene haa 47,169 μg/kg e nder limce limce.<ref name=":4" /> Wizto ngoo hollitii kadi wonde maayooji zi ina njogii njamndi mbozeeri no feewi ko wayi no kadmiyum, kromiyum, merkiir e arsenik, zum hollirii wonde ndiyam tati zi ina mbaawi huutoreede ngam wellitaare e ndiyam.<ref name=":3" />
== Kalite ndiyam mikroo-biyoloji ==
Kalite mikroo-biyoloji maayo Subin ko huunde nde wiɗtooji cellal renndo mbaɗi. Wiɗto waɗaango ƴeewtiima nokkuuji tati e nder maayo ngoo e nder hitaande wootere: Racecourse, Asafo e woɗɓe.<ref name=":1" /> Wiɗto ngoo ƴeewtiima koliformeeji keewɗi, koliformeeji feccere, enterokokki e ɗaɓɓaande oksijen biokimikaaji.<ref name=":1" />
Wiɗtooɓe ɓee njiyti wonde jolngo bakteriiji ina ɓeydoo heewde e sahaa kala nde maayo ngoo ummotoo e ɓuuɓri mum to Racecourse rewrude e Kumasi. Limre bakteriiji ina heewi no feewi e sahaa toɓo, ɓuri heewde e sahaa yooro. Ɗaɓɓaande oksijen biyokimikaaji ina yahra e 8 mg/L to ɓuuɓri maayo haa 419 mg/L to Asago, hay nokku gooto e nokkuuji ƴettaaɗi ɗii, alaa ɗo haaɗi e tolnooji jaɓaaɗi e nder winndere ndee ngam moƴƴinde ndiyam.<ref>Obiri-Danso, K.; Weobong, C. a. A.; Jones, K. (March 2005). "Aspects of health-related microbiology of the Subin, an urban river in Kumasi, Ghana". ''Journal of Water and Health''. '''3''' (1): 69–76. ISSN 1477-8920. <nowiki>PMID 15952454</nowiki>.</ref>
Ko yiytaa koo ina waɗi nafoore sabu renndooji les njiimaandi Kumasi ina kollita wonde ina kuutoroo maayo ngoo ngam yarde ndiyam toowɗam e golle goɗɗe nder galleeji.<ref name=":1" /> Wiɗto ngoo jokkondirii e ngonka mikroo-biyoloji maayo ngoo e mborosaaji wuro, e mborosaaji e golle aadee e nder laawol maggol.
== Njamndi teddundi e ɓuuɓri ƴiiƴam ==
j3xragx40rw5e1dbbhwavqd0hxkvnfb
172632
172631
2026-06-10T10:23:29Z
Nnamadee
11577
172632
wikitext
text/x-wiki
'''Maayo Subin''' ko maayo wuro to Kumasi, laamorgo diiwaan Ashanti to leydi Gana. Nde jeyaa ko e laylaytol ndiyam e nder diiwaan Kumasi, nde rewi ko e nokku njulaagu wuro ngoo. Profail musibbaaji peewnaaɗi ngam PNUD Ghana ina siftina maayo ngo ummoraade e ɓuuɓri to fuɗnaange Kumasi, ngo rewa fuɗnaange rewrude e caka Kumasi e gure teeru ko wayi no Asafo, ngo rewi feewde nokku gollordu Kaase, ngo jokkondiri e maayo Daban to Sokoban.<ref name=":0">Schuurmans, Hanneke (28 December 2014). Risk Profiles of Hotspots in the Pilot Districts (PDF) (Report). UNDP Ghana. Retrieved 31 May 2026.</ref>
Maayo ngoo ina jeyaa e ɓulli ɓurɗi mawnude e Kumasi. PNUD ina hollita riskuuji nay mawɗi e nder wuro ngo : nokkuuji Subin, Aboabo, Sisan e Wiwi.<ref name=":0" /> Basin Subin ina waɗi fotde 230 km2 (89 miil kaaree), maayo ngoo ina jogii tolno nguleeki tolniiki e 0,243 m3/s (8,6 cu ft/s).<ref name=":0" />
Maayo Subin janngaama sabu mum wonde e urbanisaasiyoŋ, e golle gollorɗe, e ƴellitaare njulaagu, e ɓuuɓri, e ɓuuɓri, e njamndi teeŋtundi e pollugol mikroo-organismeeji. Wiɗtooji dow maayo ngo ƴeewtiima tolno kuutoragol leydi e nder taƴre maggo, e mikroo-biyoloji jowitiiɗi e cellal, e ŋakkeende ƴiiƴam e sifaa ndiyam fisik-simik.<ref name=":1">Obiri-Danso, K.; Weobong, C. a. A.; Jones, K. (March 2005). "Aspects of health-related microbiology of the Subin, an urban river in Kumasi, Ghana". ''Journal of Water and Health''. '''3''' (1): 69–76. ISSN 1477-8920. <nowiki>PMID 15952454</nowiki>.</ref>
== Kursu e basin ==
Maayo Subin ummotoo ko e ɓuuɓri to fuɗnaange Kumasi, ina rewi haa fuɗnaange rewrude e nokku njulaagu wuro ngoo.<ref name=":0" /> Laawol maggol ina rewi e nokkuuji teeŋtuɗi e nder gure e njulaagu, ina jeyaa heen Asafo, hade maggol jokkude feewde nokku njulaagu Kaase, jokkondira e maayo Daban to Sokoban.<ref name=":0" />
Maayo ngo woni ko e nder gooto e ɓulli nay mawɗi ɗi Kumasi ɓuuɓnata. Ɗeeɗoo ɓulli ɓuuɓɗi ina ɓuuɓna nokkuuji worgo e hakkunde wuro ngoo, ina toɗɗii ƴellitaare jaawnde e nder njuɓɓudi laamu, ɓeydagol ɓuuɓol e ŋakkeende nokkuuji ɓuuɓɗi.<ref name=":0" /> Sabu Subin ina rewi e nokkuuji denndaaɗi e nder gure e njulaagu, ina golloroo no feewi e nder weeyo, ina jeyaa e ko ɓuri heewde e ndiyam ɓuuɓɗam Kumasi.
== Setting wuro e kuutoragol leydi ==
Maayo Subin ina rewi e nokku Kumasi mo wuro mum ɓuri heewde. Ko heddii e maggal ina waɗi golle njulaagu, laabi njulaagu, nokkuuji gollorɗi, koɗkiiji e kuutoragol leydi ndi wonaa laamuyankoori. Wiztooji bazeteezi e golle kuutoragol leydi e nder maayo Subin e Aboabo kollitii wonde golle bazeteeze e maayooji zi ina njogii batte e ko vuri heewde e marseeji, e jogaade leydi ɓurndi hoybude, e jogaade ndiyam e ko ina wona nokkuuji golle.<ref name=":2">Abubakari, Ahmed. "Impact of land use activities on Subin and Aboabo Rivers in Kumasi Metropolis". doi:10.5897/IJWREE12.036.</ref>
Wizto waɗaango e hitaande 2012 hollitii njiimaandi e nder nokkuuji vurzi famzude e maayo, hollitii wonde luural huutoraade leydi ko huunde mawnde to senngo maayo Subin e Aboabo.<ref name=":2" /> Wiɗto ngoo jokkondirii e ŋakkeende kuutoragol leydi e nder gure e majjugol nokkuuji taƴondirɗi e udditgol daande maayo e golle aadee.
Wiɗto caggal mum e hitaande 2022 e nokkuuji gonɗi e nder Kumasi, suɓiima maayo Subin ngam wonde nokku ndiyam wuro sabu nokku mum e nder caka Kumasi e kuutoragol leydi ceertundi e saraaji mum.<ref>Takyi, Stephen Appiah; Amponsah, Owusu; Darko, Godfred; Peprah, Charles; Azerigyik, Richard Apatewen; Mawuko, Gabriel Kofi; Chiga, Augustine Awolorinke (2022). "Urbanization against ecologically sensitive areas: effects of land use activities on surface water bodies in the Kumasi Metropolis". ''International Journal of Urban Sustainable Development''. '''14''' (1): 460–479. doi:10.1080/19463138.2022.2146121.</ref> Wiɗto ngoo hollitii wonde doosɗe reende ndiyam ɗee ina pamɗi, tee ina teskaa wonde golle njulaagu e koɗkiiji njulaagu e nder maayo Subin ɗii, ɗooftaaki tolno setback distance 100 feet mo limtaa e nder tolnooji zoning e planning Ghana.<ref>Takyi, Stephen Appiah; Amponsah, Owusu; Darko, Godfred; Peprah, Charles; Azerigyik, Richard Apatewen; Mawuko, Gabriel Kofi; Chiga, Augustine Awolorinke (2022). "Urbanization against ecologically sensitive areas: effects of land use activities on surface water bodies in the Kumasi Metropolis". International Journal of Urban Sustainable Development. 14 (1): 460–479. doi:10.1080/19463138.2022.2146121.</ref>
== Cuuɗi ==
Maayo Subin ina toɗɗii pollugol ummoraade e golle gure e yimɓe. Wiɗtooji mikroo-biyoloji gadani ciftinii wonde maayo ngoo ina heɓa batte mborosaaji e nder gure, mborosaaji e golle goɗɗe ɗe neɗɗo waɗata, nde ngu rewata e Kumasi.<ref>Obiri-Danso, K.; Weobong, C. a. A.; Jones, K. (March 2005). "Aspects of health-related microbiology of the Subin, an urban river in Kumasi, Ghana". Journal of Water and Health. 3 (1): 69–76. ISSN 1477-8920. <nowiki>PMID 15952454</nowiki>.</ref> Maayo ngoo ina heɓa pollution ummoraade e nokkuuji hoɗɓe, njulaagu e gollorɗe, ina heen mborosaaji ɓuuɓɗi, ndiyam ɓuuɓɗam ɗam laaɓaani e ndiyam ɓuuɓɗam ummoraade e nokkuuji mahraaɗi.
Wiɗto Darko e gollodiiɓe mum mbaɗi e hitaande 2022, ƴeewtiima sifaa ndiyam e ɓuuɓri maayooji tati mawɗi ɓuuɓɗi Kumasi : maayooji Wiwi, Subin e Suntre.<ref name=":3">Darko, Godfred; Obiri-Yeboah, Seth; Takyi, Stephen Appiah; Amponsah, Owusu; Borquaye, Lawrence Sheringham; Amponsah, Lydia Otoo; Fosu-Mensah, Benedicta Y. (2022). "Urbanizing with or without nature: pollution effects of human activities on water quality of major rivers that drain the Kumasi Metropolis of Ghana". Environmental Monitoring and Assessment. 194 (1) 38. doi:10.1007/s10661-021-09686-8.</ref> Wiɗto ngoo jokkondirii e parametruuji fisik-simik, njamndi teeŋtundi, hidrokarbon aromatik polisiklik, heddiiɓe e mborosaaji e mborosaaji e nder maayooji e golle aadee e daande maayo.<ref name=":4">Darko, Godfred; Obiri-Yeboah, Seth; Takyi, Stephen Appiah; Amponsah, Owusu; Borquaye, Lawrence Sheringham; Amponsah, Lydia Otoo; Fosu-Mensah, Benedicta Y. (2022). "Urbanizing with or without nature: pollution effects of human activities on water quality of major rivers that drain the Kumasi Metropolis of Ghana". ''Environmental Monitoring and Assessment''. '''194''' (1) 38. doi:10.1007/s10661-021-09686-8.</ref>
Wiɗto ngoo hollitii wonde ɓuuɓri e nder maayooji tati ɗii ina ɓuuɓna e hidrokarbonuuji aromatik polisiklik petrogenik e pirogenik, kadi ina hollita wonde Subin ɓuri ɓuuɓde e maayooji tati janngaaɗi ɗii. Maayo Subin winnditii limre benzo[e]pyrene haa 47,169 μg/kg e nder limce limce.<ref name=":4" /> Wizto ngoo hollitii kadi wonde maayooji zi ina njogii njamndi mbozeeri no feewi ko wayi no kadmiyum, kromiyum, merkiir e arsenik, zum hollirii wonde ndiyam tati zi ina mbaawi huutoreede ngam wellitaare e ndiyam.<ref name=":3" />
== Kalite ndiyam mikroo-biyoloji ==
Kalite mikroo-biyoloji maayo Subin ko huunde nde wiɗtooji cellal renndo mbaɗi. Wiɗto waɗaango ƴeewtiima nokkuuji tati e nder maayo ngoo e nder hitaande wootere: Racecourse, Asafo e woɗɓe.<ref name=":1" /> Wiɗto ngoo ƴeewtiima koliformeeji keewɗi, koliformeeji feccere, enterokokki e ɗaɓɓaande oksijen biokimikaaji.<ref name=":1" />
Wiɗtooɓe ɓee njiyti wonde jolngo bakteriiji ina ɓeydoo heewde e sahaa kala nde maayo ngoo ummotoo e ɓuuɓri mum to Racecourse rewrude e Kumasi. Limre bakteriiji ina heewi no feewi e sahaa toɓo, ɓuri heewde e sahaa yooro. Ɗaɓɓaande oksijen biyokimikaaji ina yahra e 8 mg/L to ɓuuɓri maayo haa 419 mg/L to Asago, hay nokku gooto e nokkuuji ƴettaaɗi ɗii, alaa ɗo haaɗi e tolnooji jaɓaaɗi e nder winndere ndee ngam moƴƴinde ndiyam.<ref>Obiri-Danso, K.; Weobong, C. a. A.; Jones, K. (March 2005). "Aspects of health-related microbiology of the Subin, an urban river in Kumasi, Ghana". ''Journal of Water and Health''. '''3''' (1): 69–76. ISSN 1477-8920. <nowiki>PMID 15952454</nowiki>.</ref>
Ko yiytaa koo ina waɗi nafoore sabu renndooji les njiimaandi Kumasi ina kollita wonde ina kuutoroo maayo ngoo ngam yarde ndiyam toowɗam e golle goɗɗe nder galleeji.<ref name=":1" /> Wiɗto ngoo jokkondirii e ngonka mikroo-biyoloji maayo ngoo e mborosaaji wuro, e mborosaaji e golle aadee e nder laawol maggol.
== Njamndi teddundi e ɓuuɓri ƴiiƴam ==
Njamndi teeŋtundi e nder maayo Subin e nokkuuji mum ƴeewtaama e wiɗtooji keewɗi. Apau e gollodiiɓe mum ƴeewtiima njamndi teeŋtundi e nder ƴiye, parametruuji fisik-simik e njuuteendi mikroobiyoŋ e nder maayo.[4] Nokkuuji ƴettugol sampleeji ɗii ko Racecourse dow e les, Asafo, Abinkyi dow e les, Kaase, Asokwa e wuro Wood.<ref name=":5">Apau, Joseph; Osei-Owusu, Jonathan; Yeboah, Angela; Gyamfi, Opoku; Darko, Godfred; Akoto, Osei; Dodd, Matt (2022). "Distribution of heavy metals in sediments, physicochemical and microbial parameters of water from River Subin of Kumasi Metropolis in Ghana". Scientific African. 15 e01074. doi:10.1016/j.sciaf.2021.e01074.</ref>
Wiɗto ngoo hollitii wonde maayo ngoo ina softi no feewi e Escherichia coli, enterococci fecal, coliformes total e coliformes fecal, tawi noon pollugol mikroobiyoŋ ina heewi ɓeydaade dow maayo ngo nde tawnoo ko ɓuri heewde e ƴiiƴam galleeji e gollorɗe ina naata e maayo ngoo.<ref name=":5" /> Njiylawu mayre e nder ƴiiƴam hollitii wonde ina waɗi pollugol mawngol e kaalis e kadmiyum, pollution moɗmoɗtondirɗo e lewru e kobalt, e toɓɓe toowɗe e njamndiiji keewɗi, ina heen kaalis, kadmiyum, krom, njamndi mboɗeeri, njamndi, merkiir, kobalt e sink.<ref name=":5" />
Wiɗtooji leydi e maayo Subin ina kollita kadi wonde ina waɗi kulhuli njamndi teeŋtundi. Kodom, Wiafe-Akenten e Boamah kuutoriima ƴeewndo ɓuuɓngo ngam ƴeewde leydi dowri e sara maayo Kumasi.<ref>Kodom, Kingsley; Wiafe-Akenten, J.; Boamah, D. (2010). Soil Heavy Metal Pollution along Subin River in Kumasi, Ghana; Using X-Ray Fluorescence (XRF) Analysis. 20th International Congress on X-Ray Optics and Microanalysis. AIP Conference Proceedings. Vol. 1221. pp. 101–108. doi:10.1063/1.3399235.</ref> Hono ɗeen ɗoo teskuyaaji ina kollita darnde maayo ngoo e nokku keɓoowo mborosaaji ummoriiɗi e nokkuuji gollorɗe, njulaagu e gure.
== Ilam e ɓuuɓri ==
Maayo Subin ina jokkondiri e baasal ilam to Kumasi. PNUD Ghana hollitii Anwomeso ko renndo ɓuuɓngo tawaango e maayo Subin.[1] Ciimtol ngol hollitii wonde nokku oo ina wondi e ilam keewɗam, tee ciimtol nokku oo ina siftina ilam laabi tati haa nayi e nder hitaande so maayo ngoo yanii e ŋoral mum.<ref name=":0" />
Ko noon kadi ciimtol ngol holliri wonde maayo ngoo ina udditaa e silto e leɗɗe e nder nokku Anwomaso.<ref name=":0" /> Ɗeeɗoo ɓuuɓɗe ina usta mbaawkaaji ndiyam, ina mbaawi kadi bonnude ilam e nder renndooji saraaji ɗii. Caɗeele ilam ɗee ina njokkondiri kadi e koɗki denndaangal ɓadtiiɗi daande maayo, ŋakkeende njuɓɓudi ndiyam e ɓeydagol nguleeki ummoraade e nokkuuji mahraaɗi.
Darnde ilam Subin ina hollita haala ɓurka yaajde e ndiyam wuro to Kumasi. Maayooji e maayooji wuro ngo ina ɓuuɓna nokkuuji ƴellitiiɗi no feewi, kadi caɗeele ilam ina ɓeydoo ɗo laabi ɗii ɓuuɓnata, udditaa walla ɓuuɓnaama e mahaaɗe e golle ɗe ngonaa laamuyankooje.<ref name=":0" />
== Njuɓɓudi e reende ==
Njuɓɓudi maayo Subin ina ɗaɓɓi golle jokkondirɗe e toppitagol tovo ngo, e reentaade mborosaaji, e reentaade pollugol, e peewnugol kuutoragol leydi, e ndeenka maayo-buffer e ƴeewtaade mbaydi ndiyam. Wiɗtooji baɗaaɗi e maayo ngoo ina kollita geɗe keewɗe jowitiiɗe heen : ustude mborosaaji ɗi laaɓaani, naatgol e nokkuuji tampon, ŋakkeende nguura e nder gollorɗe e njulaagu, ŋakkeende mikroobiyoŋ, njamndi teeŋtundi e baasal ilam.<ref name=":5" />
Janngirɗe kuutoragol leydi ina wasiyoo tiiɗtinde doosɗe buffer-zone e nder nokkuuji ndiyam wuro Kumasi. Wiɗtooji pollugol ina kollita wonde maayo ngoo ina ɗaɓɓi peeje njuɓɓudi jaawɗe ngam ustude ɓeydagol bonnugol ndiyam mum. Wiɗtooji kollitooji baasal ilam ina kollita wonde desilting, ittugol leɗɗe ɗo ɗum haɗata laabi, reende nokkuuji maayo e moƴƴinde peewnugol ndiyam ko peeje teeŋtuɗe ngam ustude.<ref name=":0" />
Sabu maayo ngoo rewi ko e ɓernde njulaagu e gollorɗe Kumasi, moƴƴitingol maggol ina ɗaɓɓi ballondiral hakkunde Asaambele Metropolitan Kumasi, e toppitiiɓe ko fayti e nokkuuji, e gollorɗe, e laamuuji luumooji, e laamuuji aadaaji, hoɗɓe e renndooji les. Njuɓɓudi juutndi ina ɗaɓɓi kadi jaŋde renndo, doosɗe ngam haɓaade mborosaaji, njuɓɓudi ndiyam ɗam, njuɓɓudi ndiyam ɓuuɓɗam e ƴeewtaade sahaa kala ko ina wona 100 000 mbuuɗu e njuɓɓudi ndiyam.
== Tuugnorgal ==
ns4cc3rk1z1pjxhvulqau1ele0me30t
Maayo Tano
0
41906
172633
2026-06-10T10:43:53Z
Nnamadee
11577
Created page with "'''Maayo Tano''' walla Maayo Tanoé (e farayse: Rivière Tano) ko maayo to leydi Gana. Nde ummotoo ko 400 kiloomeeteer gila wuro wiyeteengo Traa, ko wuro wiyeteengo Techiman, laamorgo diiwaan Bono Fuɗnaange e nder Republique Gana haa e maayo Ehy, maayo Tendo e haa joofni e maayo Aby to Kodduwaar ɗo nde naatata e maayo Atlantik. Maayo Tano woni kilooji seeɗa cakkitiiɗi e keeri leydi hakkunde leyɗeele hakkunde Ganaa e Kodduwaar.<ref name=":0">Tano Basin. ''Water Resou..."
172633
wikitext
text/x-wiki
'''Maayo Tano''' walla Maayo Tanoé (e farayse: Rivière Tano) ko maayo to leydi Gana. Nde ummotoo ko 400 kiloomeeteer gila wuro wiyeteengo Traa, ko wuro wiyeteengo Techiman, laamorgo diiwaan Bono Fuɗnaange e nder Republique Gana haa e maayo Ehy, maayo Tendo e haa joofni e maayo Aby to Kodduwaar ɗo nde naatata e maayo Atlantik. Maayo Tano woni kilooji seeɗa cakkitiiɗi e keeri leydi hakkunde leyɗeele hakkunde Ganaa e Kodduwaar.<ref name=":0">Tano Basin. ''Water Resources Commission of Ghana''</ref>
Goongɗinal yimɓe jeyaaɓe e nokkuuji Bono ina jokki wonde, Taakora, ɓurɗo toowde e laamɓe Bono e dow Leydi, ina wuuri e ɓuuɓri maayo ngoo.<ref>Tano River Archived 2013-02-16 at the Wayback Machine. patachu.com.</ref>
Yimɓe seeɗa cakkitiiɗi ɗii, hono ƴiye boɗeeje (Piliocolobus badius waldronae), gooto e ƴiye ɓurɗe hulɓinaade e winndere ndee, ina cikka ina nguuri e nder ladde hakkunde maayo ngoo e maayo Ehy.[6] Tuggude e cakkital hitaande 2008, ndeeɗoo nokku ina jogori tafde leɗɗe e juuɗe Unilever, tawi faandaare mum ko lomtaade ɗum e leɗɗe palme.<ref name=":0" />
E lewru Yarkoma hitaande 2020, kammu gooto ina waɗi asid sulfurik yani e maayo Tano. Ñalnde 13 lewru nduu yimɓe ɓee mbiyaama yo njar ndiyam ɗam sabu mboros o. Gila ndeen maayo ngoo artiraa e ngonka mum.<ref>"Poisoned Tano River Restored – GWCL". Modern Ghana.</ref>
== Tuugnorgal ==
e1wu8tdvxkag5oegh0om1ivqipu9oi4
172634
172633
2026-06-10T10:44:58Z
Nnamadee
11577
172634
wikitext
text/x-wiki
'''Maayo Tano''' walla Maayo Tanoé (e farayse: Rivière Tano) ko maayo to leydi Gana. Nde ummotoo ko 400 kiloomeeteer gila wuro wiyeteengo Traa, ko wuro wiyeteengo Techiman, laamorgo diiwaan Bono Fuɗnaange e nder Republique Gana haa e maayo Ehy, maayo Tendo e haa joofni e maayo Aby to Kodduwaar ɗo nde naatata e maayo Atlantik. Maayo Tano woni kilooji seeɗa cakkitiiɗi e keeri leydi hakkunde leyɗeele hakkunde Ganaa e Kodduwaar.<ref name=":0">Tano Basin. ''Water Resources Commission of Ghana''</ref><ref>Asare‑Donkor, Noah Kyame; Adimado, Anthony Apeke (2016). "Influence of mining related activities on levels of mercury in water, sediment and fish from the Ankobra and Tano River basins in South Western Ghana" (PDF). Environmental Systems Research.</ref>
Goongɗinal yimɓe jeyaaɓe e nokkuuji Bono ina jokki wonde, Taakora, ɓurɗo toowde e laamɓe Bono e dow Leydi, ina wuuri e ɓuuɓri maayo ngoo.<ref>Tano River Archived 2013-02-16 at the Wayback Machine. patachu.com.</ref>
Yimɓe seeɗa cakkitiiɗi ɗii, hono ƴiye boɗeeje (Piliocolobus badius waldronae), gooto e ƴiye ɓurɗe hulɓinaade e winndere ndee, ina cikka ina nguuri e nder ladde hakkunde maayo ngoo e maayo Ehy.[6] Tuggude e cakkital hitaande 2008, ndeeɗoo nokku ina jogori tafde leɗɗe e juuɗe Unilever, tawi faandaare mum ko lomtaade ɗum e leɗɗe palme.<ref name=":0" />
E lewru Yarkoma hitaande 2020, kammu gooto ina waɗi asid sulfurik yani e maayo Tano. Ñalnde 13 lewru nduu yimɓe ɓee mbiyaama yo njar ndiyam ɗam sabu mboros o. Gila ndeen maayo ngoo artiraa e ngonka mum.<ref>"Poisoned Tano River Restored – GWCL". Modern Ghana.</ref>
== Tuugnorgal ==
pyqbd8mub3uy8schdsglqnc122z794h
172635
172634
2026-06-10T10:45:13Z
Nnamadee
11577
172635
wikitext
text/x-wiki
'''Maayo Tano''' walla Maayo Tanoé (e farayse: Rivière Tano) ko maayo to leydi Gana. Nde ummotoo ko 400 kiloomeeteer gila wuro wiyeteengo Traa, ko wuro wiyeteengo Techiman, laamorgo diiwaan Bono Fuɗnaange e nder Republique Gana haa e maayo Ehy, maayo Tendo e haa joofni e maayo Aby to Kodduwaar ɗo nde naatata e maayo Atlantik. Maayo Tano woni kilooji seeɗa cakkitiiɗi e keeri leydi hakkunde leyɗeele hakkunde Ganaa e Kodduwaar.<ref name=":0">Tano Basin. ''Water Resources Commission of Ghana''</ref><ref>Asare‑Donkor, Noah Kyame; Adimado, Anthony Apeke (2016). "Influence of mining related activities on levels of mercury in water, sediment and fish from the Ankobra and Tano River basins in South Western Ghana" (PDF). Environmental Systems Research.</ref><ref>Gbadamosi, Nosmot (28 January 2020). "Ghana's Bauxite Boom". Foreign Policy.</ref>
Goongɗinal yimɓe jeyaaɓe e nokkuuji Bono ina jokki wonde, Taakora, ɓurɗo toowde e laamɓe Bono e dow Leydi, ina wuuri e ɓuuɓri maayo ngoo.<ref>Tano River Archived 2013-02-16 at the Wayback Machine. patachu.com.</ref>
Yimɓe seeɗa cakkitiiɗi ɗii, hono ƴiye boɗeeje (Piliocolobus badius waldronae), gooto e ƴiye ɓurɗe hulɓinaade e winndere ndee, ina cikka ina nguuri e nder ladde hakkunde maayo ngoo e maayo Ehy.[6] Tuggude e cakkital hitaande 2008, ndeeɗoo nokku ina jogori tafde leɗɗe e juuɗe Unilever, tawi faandaare mum ko lomtaade ɗum e leɗɗe palme.<ref name=":0" />
E lewru Yarkoma hitaande 2020, kammu gooto ina waɗi asid sulfurik yani e maayo Tano. Ñalnde 13 lewru nduu yimɓe ɓee mbiyaama yo njar ndiyam ɗam sabu mboros o. Gila ndeen maayo ngoo artiraa e ngonka mum.<ref>"Poisoned Tano River Restored – GWCL". Modern Ghana.</ref>
== Tuugnorgal ==
nleysj47dy9sdnnydgmu72bhjqufe3z
172636
172635
2026-06-10T10:45:52Z
Nnamadee
11577
172636
wikitext
text/x-wiki
'''Maayo Tano''' walla Maayo Tanoé (e farayse: Rivière Tano) ko maayo to leydi Gana. Nde ummotoo ko 400 kiloomeeteer gila wuro wiyeteengo Traa, ko wuro wiyeteengo Techiman, laamorgo diiwaan Bono Fuɗnaange e nder Republique Gana haa e maayo Ehy, maayo Tendo e haa joofni e maayo Aby to Kodduwaar ɗo nde naatata e maayo Atlantik. Maayo Tano woni kilooji seeɗa cakkitiiɗi e keeri leydi hakkunde leyɗeele hakkunde Ganaa e Kodduwaar.<ref name=":0">Tano Basin. ''Water Resources Commission of Ghana''</ref><ref>Asare‑Donkor, Noah Kyame; Adimado, Anthony Apeke (2016). "Influence of mining related activities on levels of mercury in water, sediment and fish from the Ankobra and Tano River basins in South Western Ghana" (PDF). Environmental Systems Research.</ref><ref>Gbadamosi, Nosmot (28 January 2020). "Ghana's Bauxite Boom". Foreign Policy.</ref>
Goongɗinal yimɓe jeyaaɓe e nokkuuji Bono ina jokki wonde, Taakora, ɓurɗo toowde e laamɓe Bono e dow Leydi, ina wuuri e ɓuuɓri maayo ngoo.<ref>Tano River Archived 2013-02-16 at the Wayback Machine. patachu.com.</ref>
Yimɓe seeɗa cakkitiiɗi ɗii, hono ƴiye boɗeeje (Piliocolobus badius waldronae), gooto e ƴiye ɓurɗe hulɓinaade e winndere ndee, ina cikka ina nguuri e nder ladde hakkunde maayo ngoo e maayo Ehy.<ref>McGraw (2005)</ref> Tuggude e cakkital hitaande 2008, ndeeɗoo nokku ina jogori tafde leɗɗe e juuɗe Unilever, tawi faandaare mum ko lomtaade ɗum e leɗɗe palme.<ref name=":0" />
E lewru Yarkoma hitaande 2020, kammu gooto ina waɗi asid sulfurik yani e maayo Tano. Ñalnde 13 lewru nduu yimɓe ɓee mbiyaama yo njar ndiyam ɗam sabu mboros o. Gila ndeen maayo ngoo artiraa e ngonka mum.<ref>"Poisoned Tano River Restored – GWCL". Modern Ghana.</ref>
== Tuugnorgal ==
rec5vcu1gzbbxooxdtbrfgf4ihpe66u
172637
172636
2026-06-10T10:46:18Z
Nnamadee
11577
172637
wikitext
text/x-wiki
'''Maayo Tano''' walla Maayo Tanoé (e farayse: Rivière Tano) ko maayo to leydi Gana. Nde ummotoo ko 400 kiloomeeteer gila wuro wiyeteengo Traa, ko wuro wiyeteengo Techiman, laamorgo diiwaan Bono Fuɗnaange e nder Republique Gana haa e maayo Ehy, maayo Tendo e haa joofni e maayo Aby to Kodduwaar ɗo nde naatata e maayo Atlantik. Maayo Tano woni kilooji seeɗa cakkitiiɗi e keeri leydi hakkunde leyɗeele hakkunde Ganaa e Kodduwaar.<ref name=":0">Tano Basin. ''Water Resources Commission of Ghana''</ref><ref>Asare‑Donkor, Noah Kyame; Adimado, Anthony Apeke (2016). "Influence of mining related activities on levels of mercury in water, sediment and fish from the Ankobra and Tano River basins in South Western Ghana" (PDF). Environmental Systems Research.</ref><ref>Gbadamosi, Nosmot (28 January 2020). "Ghana's Bauxite Boom". Foreign Policy.</ref>
Goongɗinal yimɓe jeyaaɓe e nokkuuji Bono ina jokki wonde, Taakora, ɓurɗo toowde e laamɓe Bono e dow Leydi, ina wuuri e ɓuuɓri maayo ngoo.<ref>Tano River Archived 2013-02-16 at the Wayback Machine. patachu.com.</ref>
Yimɓe seeɗa cakkitiiɗi ɗii, hono ƴiye boɗeeje (Piliocolobus badius waldronae), gooto e ƴiye ɓurɗe hulɓinaade e winndere ndee, ina cikka ina nguuri e nder ladde hakkunde maayo ngoo e maayo Ehy.<ref>McGraw (2005)</ref> Tuggude e cakkital hitaande 2008, ndeeɗoo nokku ina jogori tafde leɗɗe e juuɗe Unilever, tawi faandaare mum ko lomtaade ɗum e leɗɗe palme.<ref name=":0" /><ref>Wolzer (2008)</ref>
E lewru Yarkoma hitaande 2020, kammu gooto ina waɗi asid sulfurik yani e maayo Tano. Ñalnde 13 lewru nduu yimɓe ɓee mbiyaama yo njar ndiyam ɗam sabu mboros o. Gila ndeen maayo ngoo artiraa e ngonka mum.<ref>"Poisoned Tano River Restored – GWCL". Modern Ghana.</ref>
== Tuugnorgal ==
1pwiwx2y1eq55ukdmfu2goiqyzkkiaz
Kitto Line
0
41907
172638
2026-06-10T11:04:35Z
Ilya Discuss
10103
#1Lib1Ref
172638
wikitext
text/x-wiki
Laawol Kitto (吉都線, Kitto-sen) ko laawol laana njoorndi e duunde Kiyushu, to leydi Japon. Nde jokkondiri ko e nokku biyeteeɗo Yūsui, e nder diiwaan Kagoshima, e nokku biyeteeɗo Miyakonojō, e nder diiwaan Miyazaki. Nde anndiraama kadi laanawol Ebino (Bino-kōgen-sen) hawtaade e taƴre Yatsushiro-Yoshimatsu nder laanawol Hisatsu. Hakkunde 1916 e 1923, ngolɗoo laana jeyaa ko e jokkondiral laana njoorndi gadanal ummoraade Kokura haa Miyazaki, haa udditgol laana mawka Nippo.
Stations
Woɗɗude Staasiyoŋ (km) Nokku gonɗo e jolngo
0.0 ■ Line Hisatsu Yusui, 1999.
Diiwaan Aira Kagoshima
2.6
5.0 Ebino Miyazaki
Ebino 9.6
Ebino Uwae Ebino Iino 13.0
Ebino Iino 15.0
Nishi Kobayashi 20.6 Kobayashi
Kobayasi 26,8
Hirowara 30,8 Takaaru
Diiwaan Nisimorokata
Takahaaru 34,8
39.4 Miyakonojo
Takasaki 43,8
Higasi Takasaki 48.1
Maŋsuka 51,0
Tanigasira 54,5
Hiyuga Sonay 57.5
57.5 ■ Laawol mawngol Nippo
Tariya
Taƴre Yoshimatsu–Kobayashi udditaa e hitaande 1912, ɓeydaa haa Miyakonojō hitaande rewtunde ndee. Pewnugol ngol jokki haa fuɗnaange, ngol udditaa haa Miyazaki e hitaande 1916, laawol ngol innitiraa ko laawol mawngol Miyazaki e hitaande 1917.
E udditgol laana mawka Nippo ummoraade Kokura haa Miyazaki e hitaande 1923, laana kaa ƴetti oon innde. E hitaande 1932, e udditgol laana Miyakonojo–Hayato, ka laati nder laana mawka Nippo, innde laana ka laati laana Kitto.
Sarwiis marsandiis dartinaama e hitaande 1987.
Tuugnorgal
2gpolhq4wpi8qxahmo5csqcqpjh889t
172639
172638
2026-06-10T11:05:47Z
Ilya Discuss
10103
#1Lib1Ref
172639
wikitext
text/x-wiki
{{Databox}}
Laawol Kitto (吉都線, Kitto-sen) ko laawol laana njoorndi e duunde Kiyushu, to leydi Japon. Nde jokkondiri ko e nokku biyeteeɗo Yūsui, e nder diiwaan Kagoshima, e nokku biyeteeɗo Miyakonojō, e nder diiwaan Miyazaki. Nde anndiraama kadi laanawol Ebino (Bino-kōgen-sen) hawtaade e taƴre Yatsushiro-Yoshimatsu nder laanawol Hisatsu. Hakkunde 1916 e 1923, ngolɗoo laana jeyaa ko e jokkondiral laana njoorndi gadanal ummoraade Kokura haa Miyazaki, haa udditgol laana mawka Nippo.
Stations
Woɗɗude Staasiyoŋ (km) Nokku gonɗo e jolngo
0.0 ■ Line Hisatsu Yusui, 1999.
Diiwaan Aira Kagoshima
2.6
5.0 Ebino Miyazaki
Ebino 9.6
Ebino Uwae Ebino Iino 13.0
Ebino Iino 15.0
Nishi Kobayashi 20.6 Kobayashi
Kobayasi 26,8
Hirowara 30,8 Takaaru
Diiwaan Nisimorokata
Takahaaru 34,8
39.4 Miyakonojo
Takasaki 43,8
Higasi Takasaki 48.1
Maŋsuka 51,0
Tanigasira 54,5
Hiyuga Sonay 57.5
57.5 ■ Laawol mawngol Nippo
Tariya
Taƴre Yoshimatsu–Kobayashi udditaa e hitaande 1912, ɓeydaa haa Miyakonojō hitaande rewtunde ndee. Pewnugol ngol jokki haa fuɗnaange, ngol udditaa haa Miyazaki e hitaande 1916, laawol ngol innitiraa ko laawol mawngol Miyazaki e hitaande 1917.
E udditgol laana mawka Nippo ummoraade Kokura haa Miyazaki e hitaande 1923, laana kaa ƴetti oon innde. E hitaande 1932, e udditgol laana Miyakonojo–Hayato, ka laati nder laana mawka Nippo, innde laana ka laati laana Kitto.
Sarwiis marsandiis dartinaama e hitaande 1987.
Tuugnorgal
ee2u8zksk900vu17m76bij3of62xirf
172640
172639
2026-06-10T11:08:53Z
Ilya Discuss
10103
#1Lib1Ref
172640
wikitext
text/x-wiki
{{Databox}}
'''Laawol Kitto''' (吉都線, Kitto-sen) ko laawol laana njoorndi e duunde Kiyushu, to leydi Japon. Nde jokkondiri ko e nokku biyeteeɗo Yūsui, e nder diiwaan Kagoshima, e nokku biyeteeɗo Miyakonojō, e nder diiwaan Miyazaki. Nde anndiraama kadi laanawol Ebino (Bino-kōgen-sen) hawtaade e taƴre Yatsushiro-Yoshimatsu nder laanawol Hisatsu. Hakkunde 1916 e 1923, ngolɗoo laana jeyaa ko e jokkondiral laana njoorndi gadanal ummoraade Kokura haa Miyazaki, haa udditgol laana mawka Nippo.
== Stations ==
Woɗɗude Staasiyoŋ (km) Nokku gonɗo e jolngo
0.0 ■ Line Hisatsu Yusui, 1999.
Diiwaan Aira Kagoshima
2.6
5.0 Ebino Miyazaki
Ebino 9.6
Ebino Uwae Ebino Iino 13.0
Ebino Iino 15.0
Nishi Kobayashi 20.6 Kobayashi
== Kobayasi 26, ==
Hirowara 30,8 Takaaru
Diiwaan Nisimorokata
Takahaaru 34,8
39.4 Miyakonojo
Takasaki 43,8
Higasi Takasaki 48.1
Maŋsuka 51,0
Tanigasira 54,5
Hiyuga Sonay 57.5
57.5 ■ Laawol mawngol Nippo
== Tariya ==
Taƴre Yoshimatsu–Kobayashi udditaa e hitaande 1912, ɓeydaa haa Miyakonojō hitaande rewtunde ndee. Pewnugol ngol jokki haa fuɗnaange, ngol udditaa haa Miyazaki e hitaande 1916, laawol ngol innitiraa ko laawol mawngol Miyazaki e hitaande 1917.
E udditgol laana mawka Nippo ummoraade Kokura haa Miyazaki e hitaande 1923, laana kaa ƴetti oon innde. E hitaande 1932, e udditgol laana Miyakonojo–Hayato, ka laati nder laana mawka Nippo, innde laana ka laati laana Kitto.
Sarwiis marsandiis dartinaama e hitaande 1987.
== Tuugnorgal ==
73qelww6kaph9kqowz46dp33louomwi
Kitakami Line
0
41908
172641
2026-06-10T11:11:39Z
Ilya Discuss
10103
#1Lib1Ref
172641
wikitext
text/x-wiki
Laawol Kitakami ( Lawol Kitakami, Kitakami-sen ) ko laawol laana njoorndi to Japon. Feccere e njuɓɓudi Sosiyetee Fuɗnaange Japon (JR East), ina jokkondiri e Gartirgal Kitakami to Kitakami, e nder diiwaan Iwate, e Gartirgal Yokote to Yokote, e nder diiwaan Akita, ina waɗi laawol jokkondirngol hakkunde laawol mawngol Ōu e laawol mawngol Tōhoku. Nde jokkondiri e laana mawka Tōhoku e laana Tohoku to dingiral Kitakami, e laana mawka Ōu to dingiral Yokote.
Tariya
Lawol ngol udditaama e taƴe gila Kitakami e Yokote hakkunde 1920 e 1924.
E hitaande 1962, deviation 15 km (9,3 mi) mahii e jokkondiral e mahngo baraas Yuda, ɓeydi heen 0,8 km (0,50 mi) e njuuteendi laana kaa.
Signaling CTC fuɗɗii ko e hitaande 1994, golle marsandiis njoofi ko e hitaande 2010.
Doggol station
● - Lonngere fof ina dartoo ・ - Lonngere fof ina njaha
Woɗɗude nokku Japon (km)
(ummoraade Kitakami) Nokku ɗo jolngooji jaawɗi ngoni ɗoo
Kitakami 0.0 ● ● Alaama gonɗo e Tohoku mo JR Fuɗnaange dognata. Tohoku,
■ Laana mawka Tohoku
Ko diiwaan Kitakami Iwate
Yanaagihara 2.1 ● ●
Ezuriko 5.2 ● ●
Fujine 8,4 ● ●
12.1 ● ●
Yooko 14.3 ● ●
Iwasawa 18.1 ● ●
Waka-Sennin 20,3 ● ●
● ● Nishiwaga
Hoto-Yuda 35,2 ● ●
Yudaakogen 39.1 ● ●
Kurosawa 44.3 ● ● Diiwaan Yokote Akita
Ko 49,6 ● |
Ayino 53,4 ● ●
Yokote 61.1 ● ● ■ Ōu Laana mawka
Ko jolni
Terminaal laana Kitakami to nokkuure Kitakami
KiHa 100 serie DMUs
Tuugnorgal
i5c8qjvxwyre3orpskieyczuwb1tkx6
172642
172641
2026-06-10T11:13:02Z
Ilya Discuss
10103
#1Lib1Ref
172642
wikitext
text/x-wiki
{{Databox}}
Laawol Kitakami ( Lawol Kitakami, Kitakami-sen ) ko laawol laana njoorndi to Japon. Feccere e njuɓɓudi Sosiyetee Fuɗnaange Japon (JR East), ina jokkondiri e Gartirgal Kitakami to Kitakami, e nder diiwaan Iwate, e Gartirgal Yokote to Yokote, e nder diiwaan Akita, ina waɗi laawol jokkondirngol hakkunde laawol mawngol Ōu e laawol mawngol Tōhoku. Nde jokkondiri e laana mawka Tōhoku e laana Tohoku to dingiral Kitakami, e laana mawka Ōu to dingiral Yokote.
Tariya
Lawol ngol udditaama e taƴe gila Kitakami e Yokote hakkunde 1920 e 1924.
E hitaande 1962, deviation 15 km (9,3 mi) mahii e jokkondiral e mahngo baraas Yuda, ɓeydi heen 0,8 km (0,50 mi) e njuuteendi laana kaa.
Signaling CTC fuɗɗii ko e hitaande 1994, golle marsandiis njoofi ko e hitaande 2010.
Doggol station
● - Lonngere fof ina dartoo ・ - Lonngere fof ina njaha
Woɗɗude nokku Japon (km)
(ummoraade Kitakami) Nokku ɗo jolngooji jaawɗi ngoni ɗoo
Kitakami 0.0 ● ● Alaama gonɗo e Tohoku mo JR Fuɗnaange dognata. Tohoku,
■ Laana mawka Tohoku
Ko diiwaan Kitakami Iwate
Yanaagihara 2.1 ● ●
Ezuriko 5.2 ● ●
Fujine 8,4 ● ●
12.1 ● ●
Yooko 14.3 ● ●
Iwasawa 18.1 ● ●
Waka-Sennin 20,3 ● ●
● ● Nishiwaga
Hoto-Yuda 35,2 ● ●
Yudaakogen 39.1 ● ●
Kurosawa 44.3 ● ● Diiwaan Yokote Akita
Ko 49,6 ● |
Ayino 53,4 ● ●
Yokote 61.1 ● ● ■ Ōu Laana mawka
Ko jolni
Terminaal laana Kitakami to nokkuure Kitakami
KiHa 100 serie DMUs
Tuugnorgal
gawgxxm4j3gr3f3mkqyoai3pnmfunej
172643
172642
2026-06-10T11:15:46Z
Ilya Discuss
10103
#1Lib1Ref
172643
wikitext
text/x-wiki
{{Databox}}
'''Laawol Kitakami''' ( Lawol Kitakami, Kitakami-sen ) ko laawol laana njoorndi to Japon. Feccere e njuɓɓudi Sosiyetee Fuɗnaange Japon (JR East), ina jokkondiri e Gartirgal Kitakami to Kitakami, e nder diiwaan Iwate, e Gartirgal Yokote to Yokote, e nder diiwaan Akita, ina waɗi laawol jokkondirngol hakkunde laawol mawngol Ōu e laawol mawngol Tōhoku. Nde jokkondiri e laana mawka Tōhoku e laana Tohoku to dingiral Kitakami, e laana mawka Ōu to dingiral Yokote.
== Tariya ==
Lawol ngol udditaama e taƴe gila Kitakami e Yokote hakkunde 1920 e 1924.
E hitaande 1962, deviation 15 km (9,3 mi) mahii e jokkondiral e mahngo baraas Yuda, ɓeydi heen 0,8 km (0,50 mi) e njuuteendi laana kaa.
Signaling CTC fuɗɗii ko e hitaande 1994, golle marsandiis njoofi ko e hitaande 2010.
== Doggol station ==
● - Lonngere fof ina dartoo ・ - Lonngere fof ina njaha
== Woɗɗude nokku Japon (km) ==
(ummoraade Kitakami) Nokku ɗo jolngooji jaawɗi ngoni ɗoo
Kitakami 0.0 ● ● Alaama gonɗo e Tohoku mo JR Fuɗnaange dognata. Tohoku,
■ Laana mawka Tohoku
Ko diiwaan Kitakami Iwate
Yanaagihara 2.1 ● ●
Ezuriko 5.2 ● ●
== Fujine 8,4 ● ● ==
12.1 ● ●
Yooko 14.3 ● ●
Iwasawa 18.1 ● ●
Waka-Sennin 20,3 ● ●
● ● Nishiwaga
Hoto-Yuda 35,2 ● ●
Yudaakogen 39.1 ● ●
Kurosawa 44.3 ● ● Diiwaan Yokote Akita
Ko 49,6 ● |
Ayino 53,4 ● ●
Yokote 61.1 ● ● ■ Ōu Laana mawka
== Ko jolni ==
Terminaal laana Kitakami to nokkuure Kitakami
KiHa 100 serie DMUs
== Tuugnorgal ==
3wg9f437wgkara8gor7xv13jo8k1525
Kusatsu Line
0
41909
172644
2026-06-10T11:18:53Z
Ilya Discuss
10103
#1Lib1Ref
172644
wikitext
text/x-wiki
Laawol Kusatsu (Laawol Kusatsu, Kusatsu-sen) ko laawol laana njoorndi to hirnaange Japon ngol Sosiyetee laana njoorndi Japon hirnaange (JR West) huutortoo. Ngol jokkondiri Tsuge e laawol mawngol Kansai e Kusatsu e laawol Biwako (laawol mawngol Tōkaidō).
Yiyngo
Laabi Kusatsu ɓuri doggugo diga nokkuuje haa sera wuro Kōka, dow lesdi ɓurdundi ɓuutuki haa maayo Somagawa e Yasu. Sabu woɗɗude hakkunde dingiral jokkondirngal, njaaweeki potki waɗeede ina yaawi wonande laana njoorndi njoorndi, njaaweeki mum ko 95 km/h. Maande laawol ngol ko C.
Tariya
Kansai Railway Co. udditi laawol ngol fof e hitaande 1889/90, ngol waɗtaa ngenndi e hitaande 1907. Taƴre laawol laana njoorndi hakkunde Gartirgal Kusatsu e Gartirgal Tsuge heɓi innde "Laawol Kusatsu" ñalnde 12 oktoobar 1909.
Signaling CTC fuɗɗii ko e hitaande 1979, laana kaa fuɗɗii ko e hitaande 1980, golle marsandiis njoofi e hitaande 1987.
Pewnugol dingiral kesal, "Minami-Biwako", fuɗɗii ko e lewru mee 2006, ngal fotnoo ko joofde e hitaande 2012. Dingiral ngal ina ɗaminaa maa addan yahooɓe yahde hakkunde laabi Tōkaidō Shinkansen e Kusatsu. Kono e lewru suwee 2006, ñaawirde diiwaan Otsu hollitii wonde Ritto City yaltinde bonɗe ngam wallitde mahngo station oo, ko huunde nde rewaani laawol e nder sariya kaalis nokku oo, eɓɓaande ndee dartinaama ; eɓɓaande ndee woppitaa e dow laabi e lewru oktoobar 2007.
Stations
Stasiyoŋ km ummoraade
Tsuge Jokkondiral Nokku
0.0 Kansai laana mawka Iga, diiwaan Mie
Aburahi 5.3 Diiwaan Kōka Shiga
Koka 7.4
Teraso Teraso 10.5
Konaan 12.5
15.3 ■ Laawol laana njoorndi Shigaraki Kōgen
■ Laawol mawngol laawol laana njoorndi Ohmi
Mikumo Mikumo 20,5 Konan
Koseyi 24.3
Ishibe 27,6
Tehara Tehara 32,7 Ritto
Kusatsu 36.7 Laabi mawɗi Tokaido (Laabi Biwako) Kusatsu
Jokkude golle e laawol Biwako haa Gartirgal Kyoto subaka e kikiiɗe, haa Gartirgal Osaka subaka tan.
Lonngere ina dartoo e denndaangal dingiral, ina gollira no lonngere nokkuure nii e nder laana kaa.
Ƴeew kadi
Doggol laabi njamndi e nder leydi Japon
Tuugnorgal
qya3uehczm9s7z8gkq14ch1pz2ec1jf
172645
172644
2026-06-10T11:20:14Z
Ilya Discuss
10103
#1Lib1Ref
172645
wikitext
text/x-wiki
{{Databox}}
Laawol Kusatsu (Laawol Kusatsu, Kusatsu-sen) ko laawol laana njoorndi to hirnaange Japon ngol Sosiyetee laana njoorndi Japon hirnaange (JR West) huutortoo. Ngol jokkondiri Tsuge e laawol mawngol Kansai e Kusatsu e laawol Biwako (laawol mawngol Tōkaidō).
Yiyngo
Laabi Kusatsu ɓuri doggugo diga nokkuuje haa sera wuro Kōka, dow lesdi ɓurdundi ɓuutuki haa maayo Somagawa e Yasu. Sabu woɗɗude hakkunde dingiral jokkondirngal, njaaweeki potki waɗeede ina yaawi wonande laana njoorndi njoorndi, njaaweeki mum ko 95 km/h. Maande laawol ngol ko C.
Tariya
Kansai Railway Co. udditi laawol ngol fof e hitaande 1889/90, ngol waɗtaa ngenndi e hitaande 1907. Taƴre laawol laana njoorndi hakkunde Gartirgal Kusatsu e Gartirgal Tsuge heɓi innde "Laawol Kusatsu" ñalnde 12 oktoobar 1909.
Signaling CTC fuɗɗii ko e hitaande 1979, laana kaa fuɗɗii ko e hitaande 1980, golle marsandiis njoofi e hitaande 1987.
Pewnugol dingiral kesal, "Minami-Biwako", fuɗɗii ko e lewru mee 2006, ngal fotnoo ko joofde e hitaande 2012. Dingiral ngal ina ɗaminaa maa addan yahooɓe yahde hakkunde laabi Tōkaidō Shinkansen e Kusatsu. Kono e lewru suwee 2006, ñaawirde diiwaan Otsu hollitii wonde Ritto City yaltinde bonɗe ngam wallitde mahngo station oo, ko huunde nde rewaani laawol e nder sariya kaalis nokku oo, eɓɓaande ndee dartinaama ; eɓɓaande ndee woppitaa e dow laabi e lewru oktoobar 2007.
Stations
Stasiyoŋ km ummoraade
Tsuge Jokkondiral Nokku
0.0 Kansai laana mawka Iga, diiwaan Mie
Aburahi 5.3 Diiwaan Kōka Shiga
Koka 7.4
Teraso Teraso 10.5
Konaan 12.5
15.3 ■ Laawol laana njoorndi Shigaraki Kōgen
■ Laawol mawngol laawol laana njoorndi Ohmi
Mikumo Mikumo 20,5 Konan
Koseyi 24.3
Ishibe 27,6
Tehara Tehara 32,7 Ritto
Kusatsu 36.7 Laabi mawɗi Tokaido (Laabi Biwako) Kusatsu
Jokkude golle e laawol Biwako haa Gartirgal Kyoto subaka e kikiiɗe, haa Gartirgal Osaka subaka tan.
Lonngere ina dartoo e denndaangal dingiral, ina gollira no lonngere nokkuure nii e nder laana kaa.
Ƴeew kadi
Doggol laabi njamndi e nder leydi Japon
Tuugnorgal
p56lvheeg7dv77rjmto2lz1afjrflcq
172646
172645
2026-06-10T11:22:58Z
Ilya Discuss
10103
#1Lib1Ref
172646
wikitext
text/x-wiki
{{Databox}}
'''Laawol Kusatsu''' (Laawol Kusatsu, Kusatsu-sen) ko laawol laana njoorndi to hirnaange Japon ngol Sosiyetee laana njoorndi Japon hirnaange (JR West) huutortoo. Ngol jokkondiri Tsuge e laawol mawngol Kansai e Kusatsu e laawol Biwako (laawol mawngol Tōkaidō).
== Yiyngo ==
Laabi Kusatsu ɓuri doggugo diga nokkuuje haa sera wuro Kōka, dow lesdi ɓurdundi ɓuutuki haa maayo Somagawa e Yasu. Sabu woɗɗude hakkunde dingiral jokkondirngal, njaaweeki potki waɗeede ina yaawi wonande laana njoorndi njoorndi, njaaweeki mum ko 95 km/h. Maande laawol ngol ko C.
== Tariya ==
Kansai Railway Co. udditi laawol ngol fof e hitaande 1889/90, ngol waɗtaa ngenndi e hitaande 1907. Taƴre laawol laana njoorndi hakkunde Gartirgal Kusatsu e Gartirgal Tsuge heɓi innde "Laawol Kusatsu" ñalnde 12 oktoobar 1909.
Signaling CTC fuɗɗii ko e hitaande 1979, laana kaa fuɗɗii ko e hitaande 1980, golle marsandiis njoofi e hitaande 1987.
Pewnugol dingiral kesal, "Minami-Biwako", fuɗɗii ko e lewru mee 2006, ngal fotnoo ko joofde e hitaande 2012. Dingiral ngal ina ɗaminaa maa addan yahooɓe yahde hakkunde laabi Tōkaidō Shinkansen e Kusatsu. Kono e lewru suwee 2006, ñaawirde diiwaan Otsu hollitii wonde Ritto City yaltinde bonɗe ngam wallitde mahngo station oo, ko huunde nde rewaani laawol e nder sariya kaalis nokku oo, eɓɓaande ndee dartinaama ; eɓɓaande ndee woppitaa e dow laabi e lewru oktoobar 2007.
== Stations ==
Stasiyoŋ km ummoraade
Tsuge Jokkondiral Nokku
0.0 Kansai laana mawka Iga, diiwaan Mie
Aburahi 5.3 Diiwaan Kōka Shiga
== Koka 7.4 ==
== Teraso Teraso 10.5 ==
== Konaan 12.5 ==
15.3 ■ Laawol laana njoorndi Shigaraki Kōgen
■ Laawol mawngol laawol laana njoorndi Ohmi
Mikumo Mikumo 20,5 Konan
== Koseyi 24.3 ==
== Ishibe 27,6 ==
== Tehara Tehara 32,7 Ritto ==
Kusatsu 36.7 Laabi mawɗi Tokaido (Laabi Biwako) Kusatsu
Jokkude golle e laawol Biwako haa Gartirgal Kyoto subaka e kikiiɗe, haa Gartirgal Osaka subaka tan.
Lonngere ina dartoo e denndaangal dingiral, ina gollira no lonngere nokkuure nii e nder laana kaa.
== Ƴeew kadi ==
Doggol laabi njamndi e nder leydi Japon
== Tuugnorgal ==
mkvt2oxy95fdgezh96j54xxmvlvjro8
172647
172646
2026-06-10T11:24:19Z
Ilya Discuss
10103
#1Lib1Ref
172647
wikitext
text/x-wiki
{{Databox}}
'''Laawol Kusatsu''' (Laawol Kusatsu, Kusatsu-sen) ko laawol laana njoorndi to hirnaange Japon ngol Sosiyetee laana njoorndi Japon hirnaange (JR West) huutortoo. Ngol jokkondiri Tsuge e laawol mawngol Kansai e Kusatsu e laawol Biwako (laawol mawngol Tōkaidō).<ref>{{Cite book|url=https://www.westjr.co.jp/company/info/issue/data/pdf/data2021_05.pdf#page=7|title=データで見るJR西日本2021|publisher=West Japan Railway Company|page=44|language=ja|trans-title=JR West Japan 2021 as seen in data|access-date=2023-06-08}}</ref><ref>{{Cite web|title=近畿エリア・広島エリアに「路線記号」を導入します:JR西日本|url=https://www.westjr.co.jp/press/article/2014/08/page_5993.html|access-date=2023-06-08|website=www.westjr.co.jp|language=ja}}</ref>
== Yiyngo ==
Laabi Kusatsu ɓuri doggugo diga nokkuuje haa sera wuro Kōka, dow lesdi ɓurdundi ɓuutuki haa maayo Somagawa e Yasu. Sabu woɗɗude hakkunde dingiral jokkondirngal, njaaweeki potki waɗeede ina yaawi wonande laana njoorndi njoorndi, njaaweeki mum ko 95 km/h. Maande laawol ngol ko C.
== Tariya ==
Kansai Railway Co. udditi laawol ngol fof e hitaande 1889/90, ngol waɗtaa ngenndi e hitaande 1907. Taƴre laawol laana njoorndi hakkunde Gartirgal Kusatsu e Gartirgal Tsuge heɓi innde "Laawol Kusatsu" ñalnde 12 oktoobar 1909.
Signaling CTC fuɗɗii ko e hitaande 1979, laana kaa fuɗɗii ko e hitaande 1980, golle marsandiis njoofi e hitaande 1987.
Pewnugol dingiral kesal, "Minami-Biwako", fuɗɗii ko e lewru mee 2006, ngal fotnoo ko joofde e hitaande 2012. Dingiral ngal ina ɗaminaa maa addan yahooɓe yahde hakkunde laabi Tōkaidō Shinkansen e Kusatsu. Kono e lewru suwee 2006, ñaawirde diiwaan Otsu hollitii wonde Ritto City yaltinde bonɗe ngam wallitde mahngo station oo, ko huunde nde rewaani laawol e nder sariya kaalis nokku oo, eɓɓaande ndee dartinaama ; eɓɓaande ndee woppitaa e dow laabi e lewru oktoobar 2007.
== Stations ==
Stasiyoŋ km ummoraade
Tsuge Jokkondiral Nokku
0.0 Kansai laana mawka Iga, diiwaan Mie
Aburahi 5.3 Diiwaan Kōka Shiga
== Koka 7.4 ==
== Teraso Teraso 10.5 ==
== Konaan 12.5 ==
15.3 ■ Laawol laana njoorndi Shigaraki Kōgen
■ Laawol mawngol laawol laana njoorndi Ohmi
Mikumo Mikumo 20,5 Konan
== Koseyi 24.3 ==
== Ishibe 27,6 ==
== Tehara Tehara 32,7 Ritto ==
Kusatsu 36.7 Laabi mawɗi Tokaido (Laabi Biwako) Kusatsu
Jokkude golle e laawol Biwako haa Gartirgal Kyoto subaka e kikiiɗe, haa Gartirgal Osaka subaka tan.
Lonngere ina dartoo e denndaangal dingiral, ina gollira no lonngere nokkuure nii e nder laana kaa.
== Ƴeew kadi ==
Doggol laabi njamndi e nder leydi Japon
== Tuugnorgal ==
idj4z9augasepah8sk8o7d16ba16is0
172648
172647
2026-06-10T11:25:15Z
Ilya Discuss
10103
#1Lib1Ref
172648
wikitext
text/x-wiki
{{Databox}}
'''Laawol Kusatsu''' (Laawol Kusatsu, Kusatsu-sen) ko laawol laana njoorndi to hirnaange Japon ngol Sosiyetee laana njoorndi Japon hirnaange (JR West) huutortoo. Ngol jokkondiri Tsuge e laawol mawngol Kansai e Kusatsu e laawol Biwako (laawol mawngol Tōkaidō).<ref>{{Cite book|url=https://www.westjr.co.jp/company/info/issue/data/pdf/data2021_05.pdf#page=7|title=データで見るJR西日本2021|publisher=West Japan Railway Company|page=44|language=ja|trans-title=JR West Japan 2021 as seen in data|access-date=2023-06-08}}</ref><ref>{{Cite web|title=近畿エリア・広島エリアに「路線記号」を導入します:JR西日本|url=https://www.westjr.co.jp/press/article/2014/08/page_5993.html|access-date=2023-06-08|website=www.westjr.co.jp|language=ja}}</ref>
== Yiyngo ==
Laabi Kusatsu ɓuri doggugo diga nokkuuje haa sera wuro Kōka, dow lesdi ɓurdundi ɓuutuki haa maayo Somagawa e Yasu. Sabu woɗɗude hakkunde dingiral jokkondirngal, njaaweeki potki waɗeede ina yaawi wonande laana njoorndi njoorndi, njaaweeki mum ko 95 km/h. Maande laawol ngol ko C.<ref>{{Cite book|last=Sone|first=Satoru|title=週刊 歴史でめぐる鉄道全路線 国鉄・JR|date=2009-08-30|publisher=Asahi Shimbun Publications|page=20|language=ja|trans-title=Weekly History of all railway lines JNR/JR|chapter=関西本線・草津線・奈良線・おおさか東線|trans-chapter=Kansai Main Line, Kusatsu Line, Nara Line, Osaka East Line}}</ref>
== Tariya ==
Kansai Railway Co. udditi laawol ngol fof e hitaande 1889/90, ngol waɗtaa ngenndi e hitaande 1907. Taƴre laawol laana njoorndi hakkunde Gartirgal Kusatsu e Gartirgal Tsuge heɓi innde "Laawol Kusatsu" ñalnde 12 oktoobar 1909.
Signaling CTC fuɗɗii ko e hitaande 1979, laana kaa fuɗɗii ko e hitaande 1980, golle marsandiis njoofi e hitaande 1987.
Pewnugol dingiral kesal, "Minami-Biwako", fuɗɗii ko e lewru mee 2006, ngal fotnoo ko joofde e hitaande 2012. Dingiral ngal ina ɗaminaa maa addan yahooɓe yahde hakkunde laabi Tōkaidō Shinkansen e Kusatsu. Kono e lewru suwee 2006, ñaawirde diiwaan Otsu hollitii wonde Ritto City yaltinde bonɗe ngam wallitde mahngo station oo, ko huunde nde rewaani laawol e nder sariya kaalis nokku oo, eɓɓaande ndee dartinaama ; eɓɓaande ndee woppitaa e dow laabi e lewru oktoobar 2007.
== Stations ==
Stasiyoŋ km ummoraade
Tsuge Jokkondiral Nokku
0.0 Kansai laana mawka Iga, diiwaan Mie
Aburahi 5.3 Diiwaan Kōka Shiga
== Koka 7.4 ==
== Teraso Teraso 10.5 ==
== Konaan 12.5 ==
15.3 ■ Laawol laana njoorndi Shigaraki Kōgen
■ Laawol mawngol laawol laana njoorndi Ohmi
Mikumo Mikumo 20,5 Konan
== Koseyi 24.3 ==
== Ishibe 27,6 ==
== Tehara Tehara 32,7 Ritto ==
Kusatsu 36.7 Laabi mawɗi Tokaido (Laabi Biwako) Kusatsu
Jokkude golle e laawol Biwako haa Gartirgal Kyoto subaka e kikiiɗe, haa Gartirgal Osaka subaka tan.
Lonngere ina dartoo e denndaangal dingiral, ina gollira no lonngere nokkuure nii e nder laana kaa.
== Ƴeew kadi ==
Doggol laabi njamndi e nder leydi Japon
== Tuugnorgal ==
r0eiffm7ppk7q5t5z8hafnly4zjqybf