Wikipedia
ffwiki
https://ff.wikipedia.org/wiki/Hello_ja%C9%93%C9%93orgo
MediaWiki 1.47.0-wmf.6
first-letter
Media
Special
Talk
User
User talk
Wikipedia
Wikipedia talk
File
File talk
MediaWiki
MediaWiki talk
Template
Template talk
Help
Help talk
Category
Category talk
TimedText
TimedText talk
Module
Module talk
Event
Event talk
Diiwal Kebbi
0
4596
173186
172886
2026-06-13T16:05:31Z
MOIBARDE
10068
#1Lib1Ref
173186
wikitext
text/x-wiki
{{databox}}
[[File:Dukawa peolple in Tungan Tankari village in Kebbi State of Nigeria.jpg|thumb|Yimɓe Dukawa nder wuro tungan tankari nder jiha kebbi lesdi Naajeeriya.]]
[[File:River crossing on boats in Kebbi State, Nigeria.jpg|thumb|Taƴgol maayo e laanaaji e nder diiwaan Kebbi, leydi Najeriya.jpg (hello sifaa)]]
'''Diiwaan Kebbi''' Heɗto (Hausa: Jihar Kebbi; Fulfulde: Leydi Kebbi 𞤫𞤴𞤣𞤭 𞤳𞤫𞤦𞤭) ko diiwaan gonɗo to fuɗnaange-rewo [[Naajeeriya]], keerol mum to fuɗnaange e worgo diiwaanuuji Sogerto e diiwaanuuji Sogerto e worgo mum keeri mayri hirnaange ina njeyaa e keeri ngenndiiji hakkunde leydi Benin e leydi Niiseer. Innde mum ko wuro Birnin Kebbi—laamorde diiwaan oo e wuro ɓurngo mawnude—Diiwaan Kebbi sosaa ko e feccere diiwaan [[Sokoto]] ñalnde 27 lewru bowte hitaande 1991.<ref name="Creation">{{Cite news|title=This is how the 36 states were created|url=https://www.pulse.ng/news/local/nigerian-states-this-is-how-the-36-states-were-created/mdtnq3e|newspaper=[[Pulse Nigeria]]|date=23 October 2017|access-date=22 December 2021}}</ref> Nder diiwalji 36 lesdi [[Naajeeriya]], Kebbi woni sappoɓo ɓurduɗum mawnugo nder nokkuure nden boo 17ɓo ɓurduɗum ɗuuɗugo yimɓe bee ɗuuɗal yimɓe ko hewti miliyonji 6 haa hitaande 2023.
To bannge geɗe leydi, dowla oo woni ko e nder ekoregion ''savanna'' [[Sudan|Sudaan]] hirnaange ɓuuɓɗo. Geɗe geɗe teeŋtuɗe ina njeyaa heen maayo Sokoto ngo rewata ko e Kebbi, ngo rewata ko e maayo Niiseer, ngo jokki haa fuɗnaange hade mum yettaade maayo Kainji. Ina jeyaa e sifaaji dowri ndii, liɗɗi keewɗi kolliraaɗi e nder ñalɗi liɗɗi mawɗi Argungu ɗii wondude e hippopotamus, manatee [[Afrik]] hirnaange, e liɗɗi laddeeji [[Afrik]] gonɗi e juutde.<ref>{{Cite news|last1=Ojo|first1=Demola|title=Family of Elephants Make Kebbi Their Home|url=https://www.thisdaylive.com/index.php/2019/05/26/family-of-elephants-make-kebbi-their-home/|newspaper=[[This Day]]|access-date=25 December 2021}}</ref>
To bannge leñol, Kebbi ina hoɗi e leƴƴi ceertuɗi, e leƴƴi [[Fulani]], Hausa, e Zarma ina nguuri e nder diiwaan hee fof tawi leƴƴi Achipa (Achipawa), Boko-Bala, Dendi, Dukawa, [[Kambari]], Kamuku, Lela, Puku, e Shanga ina nguuri e keeri hirnaange diiwaan oo e ko nanndi heen. To bannge diina, ko ɓuri heewde e yimɓe leydi ndii (~84%) ko juulɓe, heddiiɓe ɓee ko rewooɓe diineeji kerecee en e diineeji aadaaji hono Bori.<ref>{{Cite journal|last=Okpanachi|first=Eyene|date=2011|title=Between Conflict and Compromise: Lessons on Sharia and Pluralism from Nigeria Kaduna and Kebbi States|url=https://scholarlycommons.law.emory.edu/eilr/vol25/iss2/7|journal=Emory International Review|volume=25|issue=2|pages=900}}</ref>
E jamaanu ko adii koloñaal, nokku mo woni hannde oo, ko Dowla Kebbi ɓuri jogaade ɗum ko Laamu Kebbi, dowla bakwai Hausa Banza, haa e fuɗɗoode kitaale 1800 nde jihaadiyaŋkooɓe Fulɓe keɓti feccere e nokku oo, etinooma naatnude ɗum e nder Emiraaji Gwandu e les njiimaandi Kalifaandi Sokoto. E nder teeminannde aroore ndee, laamɓe Kebbi kaɓi e Sokoto on-and-off haa kitaale 1900 e 1910, nde Biritaan en keɓi laamu nokku oo e nder leydi Nijeer (Protectorate) Fuɗnaange [[Naajeeriya]] ndi caggal mum hawti e Naajeeriya Biritaan en hade mum en heɓde ndimaagu mum en e hitaande 1960.<ref>{{cite book|url=https://books.google.com/books?id=3B-WGiysQGMC&pg=PA231|page=231|title=State/culture: state-formation after the cultural turn|author=[[George Steinmetz (academic)|George Steinmetz]]|publisher=[[Cornell University Press]]|year=1999|isbn=0-8014-8533-9|access-date=25 December 2021}}</ref> E fuɗɗoode, Dowla Kebbi mo hannde oo, jeyaa ko e Diiwaan Fuɗnaange caggal jeytaare mum haa hitaande 1967 nde diiwaan oo feccii, nokku oo wonti diiwaan Fuɗnaange-rewo. Caggal nde Dowla Fuɗnaange-rewo feccii, Dowla Sokoto sosaa e hitaande 1976 e sara dowlaaji sappo goɗɗi. Duuɓi 20 ɓaawo man, kawtal LGA'en haa hirnaange e fombina lesdi Sokoto ɗon ta'a ngam sosde lesdi Kebbi kesum.
To bannge faggudu, Dowla Kebbi ɓuri tuugnaade ko e liɗɗi e ndema, ko ɓuri heewde ko e sorgo, e njuumri, e njuumri, e njuumri, e ndema maaro.<ref>{{cite web|title=U.S. Ambassador Joins Kebbi Governor to Launch New Partnership with WACOT Rice to Improve Food Security|url=https://www.usaid.gov/nigeria/press-releases/may-20-2021-us-ambassador-joins-kebbi-governor-launch-new-partnership|website=[[USAID]]|date=20 May 2021|access-date=25 December 2021|archive-date=20 May 2022|archive-url=https://web.archive.org/web/20220520063455/https://www.usaid.gov/nigeria/press-releases/may-20-2021-us-ambassador-joins-kebbi-governor-launch-new-partnership|url-status=dead}}</ref> Industiriiji goɗɗi teeŋtuɗi ko njulaagu, haa teeŋti noon e wuro Birnin Kebbi, e jawdi ndariindi gelooɗi, na’i, be’i, e baali. Kebbi woni leydi ɓurndi famɗude e ƴellitaare aadee, kadi ko kañum ɓuri famɗude PIB e nder leydi ndii.<ref>{{cite web|title=Human Development Indices|url=https://globaldatalab.org/shdi/shdi/|website=Global Data Lab|access-date=15 December 2021}}</ref>
== Tariya ==
Ƴeew kadi: [[Emiraaji Kebbi]]
Dowla Kebbi ko aadaaji limtaaɗi e miijooji ''Sarki'' ko leydi dowlaaji ''ƴan uwa bakwai'' e laamuuji Hausa.
Kebbi salii jihaadi [[Fulɓe]] fuɗɗam teeminannde 19ɓiire, ammaa nder ragare teeminannde 19ɓiire, nokkuure man ɗuuɗɓe ɗon nastina lislaam bee laabi jam.<ref>{{Cite journal|last=Holden|first=J. J.|date=1965|title=The Zabarima Conquest of North-West Ghana Part I|url=https://www.jstor.org/stable/41403569|journal=Transactions of the Historical Society of Ghana|volume=8|pages=60–86|jstor=41403569|issn=0855-3246}}</ref>
== Daartol Zuru ==
Emira Zuru ina feccii e laamu joy : Dabay, Danko, [[Fakai]], [[Sakaba]], e [[Wasagu/Danko|Wasagu]]. Mawɗo tataɓo oo, jeyaaɗo kadi e wuro Zuru e nder laamu Dabai, ɗo gardiiɗo emiraaji ɗii woni ɗoo, ina ardii wuro ngoo kala. [[Emirate Zuru]] woni haa woyla lesdi Kebbi, lesdi [[Naajeeriya]], ɗon mari nokkure ko hewti 9000sq km. Heeri ndi Gummi nder diiwal [[Zamfara]] haa woyla. To bannge worgo ko dowla Nijeer, ngool keeri ina yaaji kadi e dow leydi to bannge hirnaange, haa ɗo ngol joofi kilooji seeɗa to bannge hirnaange maayo mawngo Dan Zari, ngo ɓuuɓri worgo-fuɗnaange [[Emiraaji Yauri]] Kebbi.<ref>{{Cite web|title=African Books Collective: The History of the Zuru Emirate|url=https://www.africanbookscollective.com/books/the-history-of-the-zuru-emirate|access-date=2025-01-16|website=www.africanbookscollective.com}}</ref>
E goonga, yahde e daartol, Zuru en won'de leƴƴi keewɗi ina ndennda e cate. Taƴre adannde ndee ko e ɓeen wiyooɓe koɗdigal juutngal e taƴre ɗiɗmere ndee ko e koɗdiiɗo ɓurɗo ɓooyde, ɓe nganndu-ɗaa e goonga ina njiytoo koye mum en – kadi ko heddiiɓe ɓee njiyrata koye mum en ko ɓooyaani koo walla hay so ko hoɗɓe e sahaa gooto. E nder cate gadane ɗee ko Achifawa, Kambari, Dukkawa Fakkawa,'Dankawa, Worawa, Katsinawa e Lelna (Dakarkari' ko wayi no sindawa').[citation needed]
Ina sifaa tawa won e maɓɓe ina mbiya wonde ummorii ko e Hawsa en. Zuru no wiyraa nii, ko batte jiiɓru, batte kewuuji ko wayi no seertude Kanta e njiimaandi [[Songhai]] e Nupe-Korofa. Yanti heen, Katsinawa en, ɓe nganndu-ɗaa ko kamɓe ngoni eggooɓe ummoriiɓe e dowla ɓooyɗo biyeteeɗo Katsina, baɗɗo politik e nder diiwaan Zuru, haa teeŋti noon gila e teeminannde 16ɓiire caggal Iisaa, baawɗo hoɗde e yimɓe nokku oo.<ref>{{Cite web|url=http://www.zuruonline.com/p/history-of-zuru.html|title=HISTORY OF ZURU|website=ZURUONLINE.COM|access-date=2018-09-03|archive-date=27 June 2018|archive-url=https://web.archive.org/web/20180627034330/http://www.zuruonline.com/p/history-of-zuru.html|url-status=dead}}</ref>
== Geography ==
Diiwaan Kebbi sosaa ko e [[diiwaan Sokoto]] ɓooyɗo oo ñalnde 17 [[lewru]] bowte hitaande 1991. Diiwaan oo ina jogii yimɓe fotde 3 137 989 neɗɗo no limtiraa e binnditagol hitaande 1991, e nder nokkuuji 21 laamu nokkuuji.<ref>{{Cite web|title=About Kebbi State {{!}} The Official Website of Kebbi State Government|url=https://www.kebbistate.gov.ng/about-kebbi-state|access-date=2025-01-16|website=www.kebbistate.gov.ng}}</ref>
Dowla oo ina jogii Sudaan e Saahal-savaana. Feccere fuɗnaange ndee ɓuri heewde ko kaaƴe, maayo Niiseer ina rewi e dowla oo gila Benin haa [[Ngaski]] LGA. Feccere woylaare lesdi man woni sanɗaaji bee maayo Rima ɗon rewa [[Argungu]] haa [[Bagudo]] LGA, haa ton ngo ɗon ilna haa lesdi Niger. Ndema woni gollal ɓurngal ɓesngu nguu, haa teeŋti noon e nder teeru hee. Gese peewnaaɗe ɓuri heewde ko gawri. Reende daabaaji e liɗɗi ina keewi kadi. Kerecee’en e Lislaam ko diineeji ɓurɗi heewde e yimɓe ɓee. Woodi 225 warduuji siyaasaaku, 3,000 koɗorɗe e 1,036 koɗorɗe caɗɗe yottaade nder nokkuuje 21 laamu lesdi nder jiha kan.<ref>{{Cite web|title=About Kebbi State {{!}} The Official Website of Kebbi State Government|url=https://www.kebbistate.gov.ng/about-kebbi-state#:~:text=The%20landscape%20of%20Kebbi%20State,rivers%20have%20broad%20flood%20plains.|access-date=2025-01-16|website=www.kebbistate.gov.ng}}</ref>
== Wakati ==
Bana lesdi [[Naajeeriya]] feere, lesdi Kebbi boo ɗon mari limngal limngal limngal limngal limngal limngal limngal limngal limngal limngal. Toɓooji hitaande kala e nder diiwaan Kebbi ina njogii 787,53 e 112,21 milimeeteer (31,005 e 4,418 inch), nde tawnoo toɓooli ko huunde nde weeyo e nder diiwaan hee, ko ɗum wallitata peewnugol ndema.<ref>{{Cite journal|last=Ismail & Oke|first=A. & I. A.|date=2012|title=Trend analysis of precipitation in Kebbi Nigeria|journal=Journal of Agricultural Science and Soil Science|volume=2|issue=7|pages=286–297}}</ref> Wakkati toɓo nder jiha kan woni hakkunde caka lewru mee e caka lewru suwee, nden wakkati yooro woni wakkati lebbi jeeɗiɗi. Tampere dowla Kebbi ina jogii mbayliigu hitaande kala hakkunde 18 °C (64 °F) e 40 °C (104 °F). Duule diiwaan Kebbi ɓuri laaɓtude ko hedde lewru noowammbar haa mars lewru arooru nduu, tawi diiwaan oo ina heewi duule hakkunde lewru marse e noowammbar e 68% hitaande kala. Hakkunde lebbi jeeɗiɗi, lewru abriil e lewru noowammbar hitaande kala, ko lewru noowammbar haa sulyee ɓuri heewde henndu.<ref>{{Cite web|title=weathersparks.com|url=https://weathersparks.com/y/50099/Average-weather-in-Birnin-Kebbi-Nigeria-Year-Round}}</ref>
== Nokkuuji laamuuji nokkuuji ==
kadi: Doggol gure e nder diiwaan Kebbi
Diiwal Kebbi ina waɗi nokkuuji laamu nokkuuji 21 (LGA), diwanuuji emiraaji nay (Gwandu, [[Argungu]], [[Yauri]] e [[Zuru]]), e diiwanuuji 35. LGAaji ɗii ko nii:<ref>{{Cite web|title=About Kebbi State {{!}} The Official Website of Kebbi State Government|url=https://www.kebbistate.gov.ng/about-kebbi-state|access-date=2024-12-26|website=www.kebbistate.gov.ng}}</ref>
[[Aleiro]]
[[Arewa Dandi]]
[[Argungu]]
[[Ogie]]
[[Bagudu|Bagudo]]
[[Birnin Kebbi]]
[[Bunza]]
[[Dandi]]
[[Fakai]]
Gwandu
[[Jega]]
[[Kalgo]]
Koko/Besse
Maiyama
[[Ngaski]]
[[Sakaba]]
[[Shanga]]
[[Suru]]
[[Wasagu/Danko|Wasagu]]
[[Yauri]]
[[Zuru]]
== Demokaraasi ==
Diiwaan Kebbi ɓuri hoɗde ko Hausa en e Fulaaɓe. wondude e won e terɗe leƴƴi [[Zarma]], [[Lelna]] ([[Dakarkari]]), [[Bussawa]] (ko ɓuri heewde e haalooɓe [[Busa]]), [[Dukawa]], [[Kambari]], [[Gungawa]] e [[Kamuku]].<ref>{{Cite web|last=segunoguns|date=2023-06-14|title=Kebbi|url=https://stateguides.com.ng/kebbi/|access-date=2023-12-26|website=youthplus NYSC StateGuides|language=en-US|archive-date=26 December 2023|archive-url=https://web.archive.org/web/20231226170508/https://stateguides.com.ng/kebbi/|url-status=dead}}</ref>
Ko ɓuri heewde e yimɓe hoɗɓe e Kebbi ko juulɓe.<ref>{{Cite web|title=Argungu {{!}} Fishing Festival, Kebbi State, Etsu Nupe {{!}} Britannica|url=https://www.britannica.com/place/Argungu|access-date=2023-12-26|website=www.britannica.com|language=en}}</ref>
== Ɗemɗe ==
Ɗemngal Hausa ɓuri heewde e nder Dowla oo fof. Les ɗo, doggol yoga e ɗemɗe diiwaan Kebbi ɗe LGA limti:<ref name="e22">{{Cite news|url=https://www.ethnologue.com/country/NG|title=Nigeria|work=Ethnologue|edition=22|access-date=2020-01-10}}</ref>
Ɗemɗe LGA
Argungu Dendi; Zarma
Bagudo Bisã; Boko; Denndi; Kyenga
Birnin kebbi zarma
Bunza Zarma
Donko-Wasagu C’Lela
Dukku en-saare
Jega gibanawa
Ngaski Cishingini; Lopa; Sikimba; Sisiŋini; Sukuba; Suwaadi
Sakaba Cicipu; C’Lela; Damakawa; ut-Mayin
Shanga Shanga
Wasagu-Danko us-Saare; Gwamhi-Wuri
Yauri Reshe; men-Saare
Zuru C’Lela; ut-Mayin
Ɗemɗe goɗɗe kaaleteeɗe e nder diiwaan Kebbi ina jeyaa heen [[Fulfulde]], Ut-Hun, e [[Sorko]].<ref name="e222">{{Cite news|url=https://www.ethnologue.com/country/NG|title=Nigeria|work=Ethnologue|edition=22|access-date=2020-01-10}}</ref>.
== Ngomna ==
Ƴeew kadi: Doggol guwerneeruuji diiwaan Kebbi e suudu sarɗiiji diiwaan Kebbi
Bana no ɗuuɗal lesɗe [[Naajeeriya]], lesdi Kebbi ɗon laama guwerneer e suudu joonde lesdi, les hukuumaaji [[Nasir Idris]] jooni.<ref>{{Cite news|title=Premium Times|url=https://www.premiumtimesng.com/news/top-news/552705-just-in-kebbi-governor-dissolves-cabinet.html|newspaper=[[Premium Times]]}}</ref>
== Ndemri ==
Jiiwal Kebbi jeyaa ko e leyɗe ɓurɗe waawde waɗde maaro e nder leydi [[Naajeeriya|Najeriya]]. Tawtoreede hannde ko ina tolnoo e 70 000 remoowo e nder Anchor Borrowers ndema maaro e alkamaari, ina yahra yeeso e waɗde diiwaan Kebbi nokku keso e huɓeere ngam geɗe ndema leydi ndii.<ref>{{Cite web|title=Gov. Bagudu's 5 years in office transformed Kebbi to industrial State|url=https://ngf.org.ng/index.php/99-news-from-the-states/1655-gov-bagudu-s-5-years-in-office-transformed-kebbi-to-industrial-state|access-date=2023-12-26|website=ngf.org.ng}}</ref>
Ngam siftorki alkawal maako ngam tabitinki lesdi Kebbi walaa tan fawaade e dokkal laamu lesdi, guwerneer lesdi ndin, [[Abubakar Atiku Bagudu]], waɗi njillu haa lesdi Benin hitaande saaliinde nden wakkati o ɗon nder jahaale, o siifondiri limngal porotokolji filu hakkunde lesdi ndi'i bee laamu e ummaatoore filu lesdi Benin ngam reviewing the touring and a trade leydi.[citation ina haani]
[[Abubakar Atiku Bagudu]] woni kadi hooreejo, fedde toppitiinde ko fayti e njulaagu maaro e alkamaari e nder leydi [[Naajeeriya|Najeriya]].<ref>{{Cite news|date=2016-06-07|title=FG sets up national task force on production of rice, wheat|url=https://archive.businessday.ng/agriculture/article/fg-sets-up-national-task-force-on-production-of-rice-wheat-2/|location=Lagos, Nigeria|access-date=2023-12-26|newspaper=[[BusinessDay (Nigeria)|BusinessDay]]|language=en-US}}</ref>
== Duɗe janngirɗe toowɗe ==
Jaaɓihaaɗtirde janngirde mawnde nder diiwal Kebbi, ɗe laamu lesdi ndi'i, ɗe lesdi ndi'i e janngirde feere-feere ɗon limta ɗum:
Duɗal jaaɓi haaɗtirde fedde, Birnin kebbi<ref>{{Cite web|last=Academy|first=Samphina|date=2019-07-21|title=Courses Offered in FUBK - Federal University, Birnin Kebbi|url=https://samphina.com.ng/fubk-federal-university-birnin-kebbi-undergraduate-courses/|access-date=2021-07-14|website=Samphina Academy|language=en-US}}</ref>
Duɗal jaaɓi haaɗtirde ndema fedde nde, Zuru
Duɗal jaaɓi haaɗtirde ganndal e karallaagal to leydi Kebbi, [[Aliero]]<ref>{{Cite web|last=Academy|first=Samphina|date=2019-03-18|title=Complete List of Courses Offered in Kebbi State University of Science and Technology (KSUSTA)|url=https://samphina.com.ng/kebbi-state-university-science-and-technology-undergraduate-courses/|access-date=2021-07-14|website=Samphina Academy|language=en-US}}</ref>
Waziri umaru politechnique fédéral [[birnin kebbi]]<ref>{{Cite web|title=|url=https://kespodak.edu.ng/|access-date=29 June 2022}}</ref>
Jaagorgal ko feewti e jaŋde leslesre Kebbi.
Koolaaɗo kuuɓal jaŋde Adamu Augie, [[Argungu]]<ref>{{Cite web|title=|url=https://kespodak.edu.ng/|access-date=29 June 2022}}</ref>
Koolaaɗo kuuɓal leydi Kebbi to bannge safaara e jibinannde Birnin Kebbi.
Koolaaɗo kuuɓal gannde cellal e karallaagal leydi Kebbi, Jega
Koolaaɗo kuuɓal jaŋde leslesre e jaŋde leslesre Kebbi, Yauri Arsiif 30 noowammbar 2021 to masiŋ Wayback
Koolaaɗo kuuɓal gannde infirmiyee Sajo, Birnin Kebbi
== Moota ==
=== Laabi mawɗi fedde nde ===
A1 fuɗnaange diga lesdi [[Naajeeriya]] haa Makirin haa Yelwa, Koko, lesdi Sokoto ngam 19 km diga Tungan Ilo haa lesdi Kuchi nder LGA Kebbe haa Maishaika, Jega, lesdi Sokoto fahin ngam 9 km diga Illela haa lesdi Tambawel haa lesdi Kebbe haa Ungan-Bawa, e woyla-fuunaange lesdi Sokoto haa Barkeji.
=== Laawol faade Niiseer ===
Fuɗnaange-rewo gila Bunza to Kamba haa RN8.
=== Laabi mawɗi goɗɗi ===
laawol Birnin-Kebbi-Anmawa haa woyla-fuunaange diga A1 haa Jega haa Kalgo,
laawol Birnin-Kebbu-Anmawa haa woyla gila Kalgo rewrude e Birnin Kebbi e Zauro haa [[Argungu]] bana laawol Birnin Kebbi-Argungu,
laawol Dagawa-Argungu fuunaange haa lesdi Sokoto haa fakwon sarki bana laawol [[Argungu|Arugungu]]-Iyabo-Sokoto,
laawol ngol Maidahin-Daringari-Kalgo hawti haa woyla, diga Kalgo haa Bunza,
laawol Dakingari-Bunza haa fombina diga Bunza haa Dakingari bee Zagga,
Bin Yauri-Rijau Rd fuɗnaange diga A1 haa Bin Yauri rewrude Birnin Yauri e Gwanda haa lesdi Niger haa Kambuwa bana laawol Maburo Rijau,
Laabi Fakai-Iri-Rijau haa woyla lesdi [[Naajeeriya]] haa Bajida,
laawol Zuru-Mahuta fuɗnaange gila Fakai haa Dabai, ɗo caltal gootal yahrata fuɗnaange rewrude e Donko haa diiwaan [[Zamfara]], caltal goɗngal yahrata fuɗnaange haa diiwaan Nijeer hono laawol Rijau-Zuru.
=== Laanaaji diwooje ===
''Sir'' [[Ahmadu Bello]] ''International'' haa Birnin Kebbi bee nanta laanaaji diwooje haa [[Lagos]] e [[Abuja]], bee juulɓe hijjooɓe haa lesdi Sawudit wakkati haji
Laana ndiwoowa Tuga sara Bagudo.
== Jawdi tago ==
Dowla Kebbi ina jogii jawdi keewndi tawa ina ɓeyda faggudu dowla oo, ina ɓeyda kadi heɓde geɗe baawɗe huutoreede ngam golloraade geɗe gollorɗe, ina jeyaa heen:<ref>{{Cite web|last1=Diala|first1=Sam|last2=THEWILL|date=2021-09-26|title=State Of The States: Kebbi|url=https://thewillnigeria.com/state-of-the-states-kebbi/|access-date=2023-01-04|website=thewillnigeria.com|language=en-US}}</ref>
Kaŋŋe
Loyre
Kuwars
Magnesit
Mangaan
Njamndi
Njamndi
Aluminium
Kewuuji mawɗi
Musiiba laana Kebbi ñalnde 26 [[lewru]] Mbooy hitaande 2021.<ref>{{Cite news|title=One Boat Mishap Too Many - THISDAYLIVE|url=https://www.thisdaylive.com/index.php/2023/06/18/one-boat-mishap-too-many|access-date=2023-12-26|newspaper=[[This Day]]|language=en}}</ref>
== Banndiiji ina njana ==
Diiwaan Kebbi ina tampi no feewi e hare bandiiji leydi [[Naajeeriya|Najeriya]]. Ñawanɗe bandiiji e nder diiwaan hee ina jeyaa heen warngooji Kebbi 2021 ñalnde 3 [[lewru]] juko hitaande 2021, warngooji Kebbi ñalnde 24 lewru juko hitaande 2021, warngooji Dankade ñalnde 14-15 [[lewru]] Yarkomaa 2022 e warngooji Kebbi 2022 ñalnde 8 marse e hitaande wootere.<ref>{{Cite news|last=Odili|first=Esther|date=2022-12-31|title=Year in Review: Most Tragic Accidents and Events of 2022|url=https://www.legit.ng/nigeria/1510865-year-review-tragic-accidents-events-2022/|access-date=2024-08-17|newspaper=[[Legit.ng]]|language=en}}</ref>
Ñalnde 17 noowammbar 2025, yimɓe ɓe nganndaaka mbarii cukko hooreejo duɗal hakkundeewal, ɓe nanngi almuudo debbo 25 to wuro Maga.<ref>{{Cite web|title=Gunmen kidnap 25 schoolgirls from Nigerian school, kill vice principal|url=https://www.cnn.com/2025/11/17/africa/gunmen-kidnap-schoolgirls-nigeria-intl|date=2025-11-17|access-date=2025-11-17|website=[[Reuters]] via [[CNN]]}}</ref><ref>{{Cite web|title=Nigeria: Gunmen kidnap 25 students from Kebbi high school|url=https://www.dw.com/en/nigeria-gunmen-kidnap-25-students-from-kebbi-high-school/a-74782165|last=Dušan Inayatullah|first=Saim|date=2025-11-17|access-date=2025-11-17|website=[[Deutsche Welle|DW]]}}</ref>
== Ƴeew kadi ==
Emiraaji Kebbi
Juulde liɗɗi Argungu
== Himobe ==
[[Catégorie:Diiwal dow e Naajeeriya]]
[[Catégorie:Naajeeriya]]
[[Catégorie:Diiwal]]
{{Category:Fulfulde}}
[[Category:Stub]]
9k90zlschwc8rezjjnowrvjai9w5jrq
Diiwal Kogi
0
4634
173187
154809
2026-06-13T16:16:22Z
MOIBARDE
10068
173187
wikitext
text/x-wiki
{{databox}}
[[File:A Church in Mangogo, Kogi state.jpg|thumb|Eklesiya to Mangogo, lesdi Kogi]]
[[File:Okene, Kogi state street.jpg|thumb|Okene, laawol diiwaan Kogi]]
'''Diiwaan Kogi''' ko diiwaan gonɗo e diiwaan Fuɗnaange-rewo Cakaari Naajeeriya, keeri mum ko hirnaange e diiwanuuji Ekiti e Kwara, to fuɗnaange-rewo ko diiwaan laamorgo leydi ndii, to woyla-fuɗnaange ko diiwal Nasarawa, to fuɗnaange-rewo ko diiwanuuji Edo e Ondo, to fuɗnaange-rewo ko diiwanuuji Edo e Ondo, to fuɗnaange-rewo ko diiwanuuji Ben e Anaugu e diiwanuuji En. Ko kañum tan woni diiwaan Naajeeriya jogiiɗo keeri diiwaanuuji sappo goɗɗi. Inniraa ko helmere Hausa ngam maayo, diiwaan oo sosaa ko e nokkuuji diiwaan Benue, diiwaan Nijeer, e diiwaan Kwara ñalnde 27 lewru bowte hitaande 1991.[5][6] Dowla oo ina wiyee "Dowla kawral" sabu kawral maayo Niiseer e maayo Benue ina waɗa sara laamorgo mum, Lokoja.
E nder diiwanuuji 36 leydi Naajeeriya, Kogi woni lesdi sappo e tati ɓurndi mawnugo nder nokkuure, nden woni lesdi cappanɗe ɗiɗi nder lesdi ɓurndi ɗuuɗugo yimɓe, ko hewti miliyonji 4.5 yimɓe haa hitaande 2016.[7] To bannge geɗe leydi, diiwaan oo ina woni e nder laddeeji Guinee–ekoregion mosaïque savanna. Geɗel gootel teeŋtungel ina jeyaa heen maayooji mawɗi ɗi Niiseer ummortoo fuɗnaange-rewo e Benue ummortooɗi fuɗnaange-rewo hade maayooji ɗiɗi ɗii hawrude e caka Kogi, taƴa dowla oo feewde fuɗnaange.
Dowla Kogi ina hoɗi duuɓi keewɗi e leƴƴi ceertuɗi, ina jeyaa heen Ebira, Gbagyi, Nupe (ko ɓuri heewde ko leƴƴi Bassa Nge, Kakanda, e Kupa), e Oko e nder caka diiwaan oo ; igala e bassa fuɗnaange; e Yoruba en (ko ɓuri heewde ko leƴƴi Okun, Ogori, Oworo, e Magongo) to bannge hirnaange. Kogi kadi ina heewi diineeji, ina waɗi fotde teemedere e nder teemedere (100) Kerecee’en e Juulɓe wondude e seeɗa e jokkuɓe e diineeji leƴƴi gaadanteeji.
E jamaanu ko adii koloñaal, nokku oo woni hannde ko Dowla Kogi feccii hakkunde dowlaaji ceertuɗi e won e dowlaaji ko tokoosi e gure-gure sabu woɗɓe ina njeyaa e laamlaamuuji mawɗi hono Laamu Nupe joginooɗo ko heewi e Dowla Kogi hannde-fuɗnaange haa fuɗɗoode kitaale 1800 nde jihaad Fulani e les njiimaandi Soli e nokku Ca feccere fuɗnaange dowla hannde oo ko Laamu Igala ɓooyɗo. E kitaale 1900 e 1910, njilluuji Biritaannaaɓe keɓi nokku oo, naatni ɗum e nder Protektorat Fuɗnaange Naajeeriya e laamorgo mum ko Lokoja haa hitaande 1903. Protektoraat oo caggal mum hawri e Naajeeriya Biritaan en hade mum heɓde jeytaare mum no Naajeeriya e hitaande 1960. Ko adii fof, ko leydi Kogi ndi hannde ndii ina jeyaa e ko woni e dow mum koo 1967 nde diiwaan oo feccitaa, nokku oo wonti e nder diiwaan Fuɗnaange-rewo, diiwaan Kwara, e diiwaan Benue-Plateau. Caggal nde Benue-Plateau e dowlaaji Fuɗnaange-rewo peccii e hitaande 1976, jooni-Kogi wonti feccere e dowlaaji kesi Benue e Niger wondude e Kwara. Dowla Benue Hirnaange, Dowla Kwara fuɗnaange-rewo, e Dowla Nijeer woɗɗuɗo fuɗnaange, ndartinaama ngam sosde Dowla Kogi keso.
To bannge faggudu, Dowla Kogi ɓuri tuugnaade ko e ndema, ko ɓuri heewde ko e kafe, kaas, njuumri, kakawo, nebam, e ndema yam. Industryji goɗɗi mawɗi ko kuugal yah-ngartaa e Logistics[8] ƴettugol nebam e durngo jawdi jawdi, be’i, e baali.[9] Kogi woni leydi nayaɓiri ɓurndi toowde e ƴellitaare aadee e sappo e jeegom ɓurndi toowde e PIB leydi ndii.[10]
==Himobe==
[[Catégorie:Diiwal dow e Naajeeriya]]
[[Catégorie:Naajeeriya]]
[[Catégorie:Diiwal]]
[[Category:Stub]]
nnlhwg1h2xcmnm01nce4wzc1b4i0lsp
173206
173187
2026-06-13T17:09:12Z
MOIBARDE
10068
#1Lib1Ref
173206
wikitext
text/x-wiki
{{databox}}
[[File:A Church in Mangogo, Kogi state.jpg|thumb|Eklesiya to Mangogo, lesdi Kogi]]
[[File:Okene, Kogi state street.jpg|thumb|Okene, laawol diiwaan Kogi]]
'''Diiwaan Kogi''' ko diiwaan gonɗo e diiwaan Fuɗnaange-rewo Cakaari [[Naajeeriya]], keeri mum ko hirnaange e diiwanuuji Ekiti e Kwara, to fuɗnaange-rewo ko diiwaan laamorgo leydi ndii, to woyla-fuɗnaange ko diiwal Nasarawa, to fuɗnaange-rewo ko diiwanuuji Edo e Ondo, to fuɗnaange-rewo ko diiwanuuji Edo e Ondo, to fuɗnaange-rewo ko diiwanuuji Ben e Anaugu e diiwanuuji En. Ko kañum tan woni diiwaan [[Naajeeriya]] jogiiɗo keeri diiwaanuuji sappo goɗɗi. Inniraa ko helmere Hausa ngam maayo, diiwaan oo sosaa ko e nokkuuji [[Diiwal Benuwe|diiwaan Benue,]] [[diiwaan Nijeer]], e diiwaan Kwara ñalnde 27 [[lewru]] bowte hitaande 1991.<ref>{{cite web|last1=Onyeakagbu|first1=Adaobi|title=See how all the 36 Nigerian states got their names|url=https://www.pulse.ng/lifestyle/food-travel/see-how-all-the-36-nigerian-states-got-their-names/g8bkn2c|website=Pulse.ng|access-date=25 December 2021}}</ref><ref name="Creation">{{cite web|title=This is how the 36 states were created|url=https://www.pulse.ng/news/local/nigerian-states-this-is-how-the-36-states-were-created/mdtnq3e|website=Pulse.ng|access-date=22 December 2021}}</ref> Dowla oo ina wiyee "Dowla kawral" sabu kawral [[Maayo Niiser|maayo Niiseer]] e [[Maayo Benuwe|maayo Benue]] ina waɗa sara laamorgo mum, [[Lokoja]].
E nder diiwanuuji 36 leydi [[Naajeeriya]], Kogi woni lesdi sappo e tati ɓurndi mawnugo nder nokkuure, nden woni lesdi cappanɗe ɗiɗi nder lesdi ɓurndi ɗuuɗugo yimɓe, ko hewti miliyonji 4.5 yimɓe haa hitaande 2016.<ref>{{cite web|title=Population 2006-2016|url=https://nigerianstat.gov.ng/elibrary/read/474|website=[[National Bureau of Statistics, Nigeria|National Bureau of Statistics]]|access-date=21 December 2021}}</ref> To bannge geɗe leydi, diiwaan oo ina woni e nder laddeeji Guinee–ekoregion mosaïque savanna. Geɗel gootel teeŋtungel ina jeyaa heen maayooji mawɗi ɗi Niiseer ummortoo fuɗnaange-rewo e Benue ummortooɗi fuɗnaange-rewo hade maayooji ɗiɗi ɗii hawrude e caka Kogi, taƴa dowla oo feewde fuɗnaange.
Dowla Kogi ina hoɗi duuɓi keewɗi e leƴƴi ceertuɗi, ina jeyaa heen Ebira, Gbagyi, Nupe (ko ɓuri heewde ko leƴƴi Bassa Nge, Kakanda, e Kupa), e Oko e nder caka diiwaan oo ; igala e bassa fuɗnaange; e Yoruba en (ko ɓuri heewde ko leƴƴi Okun, Ogori, Oworo, e Magongo) to bannge hirnaange. Kogi kadi ina heewi diineeji, ina waɗi fotde teemedere e nder teemedere (100) Kerecee’en e Juulɓe wondude e seeɗa e jokkuɓe e diineeji leƴƴi gaadanteeji.
E jamaanu ko adii koloñaal, nokku oo woni hannde ko Dowla Kogi feccii hakkunde dowlaaji ceertuɗi e won e dowlaaji ko tokoosi e gure-gure sabu woɗɓe ina njeyaa e laamlaamuuji mawɗi hono Laamu Nupe joginooɗo ko heewi e Dowla Kogi hannde-fuɗnaange haa fuɗɗoode kitaale 1800 nde jihaad Fulani e les njiimaandi Soli e nokku Ca feccere fuɗnaange dowla hannde oo ko Laamu Igala ɓooyɗo. E kitaale 1900 e 1910, njilluuji Biritaannaaɓe keɓi nokku oo, naatni ɗum e nder Protektorat Fuɗnaange [[Naajeeriya]] e laamorgo mum ko Lokoja haa hitaande 1903. Protektoraat oo caggal mum hawri e [[Naajeeriya]] Biritaan en hade mum heɓde jeytaare mum no [[Naajeeriya]] e hitaande 1960. Ko adii fof, ko leydi Kogi ndi hannde ndii ina jeyaa e ko woni e dow mum koo 1967 nde diiwaan oo feccitaa, nokku oo wonti e nder diiwaan Fuɗnaange-rewo, diiwaan Kwara, e [[Diiwal Benuwe|diiwaan Benue]]-Plateau. Caggal nde Benue-Plateau e dowlaaji Fuɗnaange-rewo peccii e hitaande 1976, jooni-Kogi wonti feccere e dowlaaji kesi Benue e Niger wondude e Kwara. Dowla Benue Hirnaange, Dowla Kwara fuɗnaange-rewo, e Dowla Nijeer woɗɗuɗo fuɗnaange, ndartinaama ngam sosde Dowla Kogi keso.
To bannge faggudu, Dowla Kogi ɓuri tuugnaade ko e ndema, ko ɓuri heewde ko e kafe, kaas, njuumri, kakawo, nebam, e ndema yam. Industryji goɗɗi mawɗi ko kuugal yah-ngartaa e ''Logistic''<ref>{{Cite web|last=Abisola|first=Shojobi|date=2025-11-11|title=Skyboo Express and Logistics Solidifies Global Dominance As Leading Asset-Light Modal Logistics Operator|url=https://independent.ng/skyboo-express-and-logistics-solidifies-global-dominance-as-leading-asset-light-modal-logistics-operator/|access-date=2026-06-07|website=Independent Newspaper Nigeria|language=en-GB}}</ref> ƴettugol nebam e durngo jawdi jawdi, be’i, e baali.<ref>{{Cite news|last1=Akanbi|first1=Festus|title=As Anambra, Kogi Join Oil-producing States|url=https://www.thisdaylive.com/index.php/2021/09/19/as-anambra-kogi-join-oil-producing-states/|newspaper=[[This Day]]|access-date=25 December 2021}}</ref> Kogi woni leydi nayaɓiri ɓurndi toowde e ƴellitaare aadee e sappo e jeegom ɓurndi toowde e PIB leydi ndii.<ref>{{cite web|title=Human Development Indices|url=https://globaldatalab.org/shdi/shdi/|website=Global Data Lab|access-date=15 December 2021}}</ref>
== Geography ==
=== Wakati ===
Kiliimaaji diiwaan oo ina njogii toɓooli hitaande kala ko ina tolnoo e 1 100mm haa 1 300mm. Toɓo ina jokki gila e lewru abriil haa e lewru oktoobar hitaande kala tawa ko e lewru noowammbar haa e lewru marse. Wakkati yooro ina heewi duƴƴe e nguleeki sabu henndu fuɗnaange-rewo, ndu addanta harmattan.<ref>{{Cite book|last=Oguntoyin|first=J.S.|title=A Geography of Nigerian Development|publisher=Heinemann|year=1987|location=Ibadan}}</ref> Hakkunde 2001 e 2014, nokkuuji mahraazi zi veydiima fotde 10,68 % e peeje vurze moxxude ze (7) remooɓe kuutoriima e waylude balze ndema e waylude sifaa ndema e 31 %, 22 %, e 21 %, e jaabawol waylo-waylo to- vegol.<ref>{{Cite web|last=Admin|title=Assessment of the Impact of Climate Change on Land Use/Land Cover in Kogi State, Nigeria|url=https://wascal.org/publications/assessment-of-the-impact-of-climate-change-on-land-use-land-cover-in-kogi-state-nigeria/#:~:text=Climate%20change%20and%20variability%20pose,changing%2C%20ecological%20zones%20are%20shifting.}}</ref>
=== Ilam ===
E lewru Oktoobar 2022, diiwaan Kogi seediima gooto e musiibaaji ilam ɓurɗi bonde e daartol diiwaan oo. Ɗum ko e wiyde guwerneer diiwaan oo, hono [[Yahaya Bello]], o wiyi wonde « ilam ɗam yanii e LGAaji jeenay (9) keeriɗi maayo Niiseer e [[Maayo Benuwe|maayo Benue]] ngam hawrude e [[Lokoja]], Kogi-Koto, Ajaokuta, Ofu, Igalamela-Odolu, Bassa, Idah, Ibaji e Omala ».<ref>{{Cite web|last=Onyedinefu|first=Godsgift|date=2022-10-06|title=Motorists stranded, properties destroyed as Kogi battles 'worst flood'|url=https://businessday.ng/news/article/motorists-stranded-properties-destroyed-as-kogi-battles-worst-flood/|access-date=2022-10-31|website=Businessday NG|language=en-US}}</ref>
=== 2012 ilam ===
E hitaande 2012, ilam yanii e diiwaan Kogi e nokkuuji goɗɗi e nder leydi [[Naajeeriya|Najeriya]]. Ko ina tolnoo e 623 690 neɗɗo ndartinaama e nder 87 nokkuuji e nder diiwaan hee e nder yontere nde. Laawol ngol alaa ɗo haaɗi sabu ilam ɗam. Mahdiiji duɗe keewɗe ngonti nokkuuji mooliiɓe. Cuuɗi njippiima e ndiyam. Jawdi e gollorɗe mbonni no feewi. Gese e nder gese ndema bonnii no feewi.<ref>{{Cite news|title=Kogi after 2012 floods|url=https://thenationonlineng.net/kogi-after-2012-floods/|location=Lagos, Nigeria|newspaper=[[The Nation (Nigeria)|The Nation]]}}</ref><ref>{{Cite web|last=Odogwu|first=Greg|date=2022-09-28|title=Lokoja flood: 2012 and lessons not learnt|url=https://punchng.com/lokoja-flood-2012-and-lessons-not-learnt/|access-date=2023-07-29|website=Punch Newspapers|language=en-US}}</ref> Ilam ɗam waɗii maayɓe, majjugol jawdi e halkude leydi ndema e geɗe nguura ko ina tolnoo e N63.4 miliyaar e nder nokkuuji 9 laamu nokkuuji e nder diiwaan Kogi.<ref>{{Cite news|title='Kogi Lost Property Worth N63bn to Flood in 2012' - THISDAYLIVE|url=https://www.thisdaylive.com/index.php/2021/09/06/kogi-lost-property-worth-n63bn-to-flood-in-2012|access-date=2023-07-29|newspaper=[[This Day]]|language=en}}</ref>
=== Dowlaaji ɓadiiɗi ===
Laamorde Fedde nde (Niiseer) – to bannge worgo fotde 17 km
[[Dowla Nasarawa]] – to fuɗnaange-rewo fotde 151 km
[[Dowla Benue]] – to fuɗnaange fotde 153 km
[[Diiwal Enugu|Diiwaan Enugu]] – to fuɗnaange-rewo ngam 112 km
[[Diiwal Aanambaara|Dowla Anambra]] – to bannge worgo fotde 40 km
[[Dowla Edo]] – to fuɗnaange 133 km e fuɗnaange-rewo 81 km taƴde [[Maayo Niiser|maayo Nijeer]]
[[Dowla Ondo]] – to bannge worgo fotde 45 km
[[Dowla Ekiti]] – to bannge hirnaange ko 92 km
[[Dowla Kwara]] – to bannge hirnaange ko 188 km
[[Dowla Niiseer]] – to bannge worgo fotde 135 km (ko ɓuri heewde ko e [[Maayo Niiser|maayo Niiseer]])
Diiwal Kogi woni diiwal tan nder [[Naajeeriya]] ngal mari keeri bee diiwalji sappo feere.<ref>{{Cite web|last=guelp|date=2024-04-10|title=Discover 13 Captivating Facts About Kogi State|url=https://www.kogihub.com/discover-13-captivating-facts-about-kogi-state/|access-date=2024-05-19|website=Kogi State Hub|language=en-US}}</ref>
== Daartol e yimɓe ==
Dowla oo ina anndaa e ƴellitaare mum e nder njulaagu e ndema, keewal pine, ɓiɗɓe leydi jaɓɓotooɓe e nokkuuji belɗi.
Woodi le'i e ɗemɗe tati mawɗe nder Kogi: Igala'en, Anebira'en, e Okun'en, bee woɓɓe bana Bassa Nge mo Bassa L.G.A, haalooɓe Kupa e Kakanda, ɓe'e woni lenyol ittugo Nupe les Lokoja L.G.A., Bassa mo woni boo mo Bassa, Lokoja'en e Koto'en O Magongo'en, Yimɓe nokkure Lokoja'en e Koto'en O Magongo'en.
Innde [[Naajeeriya]], nde [[Flora Shaw]], debbo [[Baron Lugard]], gardiiɗo koloñaal Biritaan en, ƴetti ɗum e Lokoja e nder tufnde Patti, nde o woni e ndaarde maayo Nijeer .<ref>{{Cite web|title=Dailytrust News, Sports and Business, Politics {{!}} Dailytrust|url=https://dailytrust.com/|access-date=1 September 2022|website=Daily Trust|language=en}}</ref>
Kanko, [[Flora Shaw]] ko ɓiy baaba mum Engeleejo, Kapiteen George Shaw, e yumma mum Faraysenaajo, Marie Adrienne Josephine, jeyaaɗo to leydi Moritani (jibinaa ko Desfontaines; 1826-1871).
== Ɗemɗe ==
Kogi ko lesdi keewndi leƴƴi, ndi ɗemɗe ɗuuɗɗe ɗemɗe ɓiɓɓe leydi kaaleteeɗe nder diiwal ngal. Ɗemɗe ɓurɗe waawde huutoreede ko Ebira, [[Igala]], [[Yoruba language|Yoruba]], Okun, Nupe, Kakanda, Kupa, Basa (Komu, Nge), Hausa.[19][source ɓurɗo moƴƴude ina haani]
Ɗemngal Okun ina haalee e nder diiwaan senateeruuji Kogi hirnaange
== Dina ==
Kogi ko diinaaji feere-feere bee fodde 45% nder yimbe jiha kan woni julbe bee fodde 40% woni Kirista'en nden 15% luttube don tokki diinaaji le'i pamari.
Sheek Aminu Sha'aban ɗon nodda Imaam Lokoja nder lewru Duujal 2019.<ref>{{Cite news|url=https://dailytrust.com/sheikh-shaban-turbaned-as-new-imam-of-lokoja/|title=Sheikh Shaban turbaned as new Imam of Lokoja - Daily Trust|date=27 December 2019|newspaper=[[Daily Trust]]}}</ref>
Diiwaan Ekklesiyaal [[Lokoja]] e Eklesiya Anglikan [[Naajeeriya]] ardinooɗo Arɗo Biskop Daniyel Abubakar Yisa ina hawra e Dowlaaji Kogi e Nijeer ina hawra e Dioceesuuji jeegom Ijumu (2008) ardiiɗi Biskop Paul Olarewaju Ojo (2018), Kabba (1996) ardiiɗi Biskop Kayedo101 (1994) e gardagol episkop Emanuwel Egbunu (2004), Ogori-Magongo e gardagol episkop Festus Dawiis (2009), Okene (2008) e gardagol episkop Emanuwel Onsachi (2017) e Idah e gardagol episkop Joseph Musa (2005).
Eklesiya katolik ina waɗi diiwaan Idah (1968) e parroisseeji 56 e les njiimaandi bismaango Anthony Ademu Adaji (2009) e diiwaan Lokoja (1955 ko Kabba) e diwaanuuji 43 e les njiimaandi bismaango Martin Dada Abejide Olorunmolu (2005), ɗiɗo fof e suffra.
== Nokkuuji laamuuji nokkuuji ==
Ƴeew kadi: Doggol gure e nder diiwaan Kogi
Dowla Kogi ina waɗi nokkuuji laamu nokkuuji capanɗe jeegom e go'o. Ko ɗiin ngoni:
Adawi
Ajaokuta
Ankpa
Bassa
Dekina
Ibaji
Ida
Igalamela-Odolu
Ijumu
Kabba/Bunu
Kogi
Lokoja
Moopa-Muro
Ofu
Ogori/Magongo
Okehi
Okene
Olamaboroo
Omala
Yagba Fuɗnaange
Yagba Hirnaange
== Turismo ==
Ko ɓuri heewde e nokkuuji turism e nder diiwaan Kogi ina jeyaa heen; Palaas Azad mo Ohinoyi leydi Ebira, ko heddii e koloñaal (hono galle Lord Lugard), tufnde Patti, Cenotaph wolde adunaare, kawral maayo Niger e Benue, Ogidi (wuro Afriknaajo jogiingo mbaydiiji koɗli kaaƴe Igneous e gollorɗe hiking e aadaaji) e leydi tawaandi.
Won e turismaaɓe ina njilloyoo e yah-ngartaa ñalnde kala ummoraade [[Abuja]], ko ɗoon woni waktuuji ɗiɗi e laawol. Kogi State Turism e Otels Company Limited sosaa ngam ɓamtugo turism nder jiha kan. Laamu leydi ndi ina yuɓɓina e ina huutoroo mbaawkaaji toowɗi ɗi turism ina jeyaa heen ƴellitgol nokkuuji daartol to [[Lokoja]].<ref>{{Cite book|last=Kogi State|title=investors guides to Kogi State|year=1992}}</ref>
== Jaɓɓugol e jokkondiral ==
Diiwaan Kogi ina jokkondiri e diiwaan laamorgo leydi ndii e diiwaanuuji 22 to bannge worgo.
Laabi mawɗi fedde ndee ko:
A2 haa woyla wuro Benin nder diiwal Edo bana laawol Benin ngol laawol Okene e Lokoja ta'a maayo Niger Pont [[Abuja]]-[[Lokoja]] haa Abuja bana laawol Lokoja-Abuja-Dawliko,
A123 bannge hirnaange ummoraade A1 to Ilorin, diiwaan Kwara rewrude e Kabba haa A2 to [[Okene]],
A233 fuɗnaange gila A2 sara Lokoja rewrude e Gboloko e Anyigba haa diiwaan Benue hono laawol Ankpa-Otukpa.
Laabi mawɗi goɗɗi ina heen :
laawol Pategi-Egbe ngol haa woyla diga Egbe haa lesdi Kwara,
laawol Ilorin-Egbe-Lokoja hirnaange diga Egbe haa lesdi Kwara,
laawol Kusoti-Abugi haa hirnaange haa lesdi Kwara,
Ankpa-Aukpa Rd fuunaange haa lesdi Benue,
Ankpa-Adoka Rd fombina-fuunaange haa lesdi Benue haa Abakpa bana laawol Ajeke-Epideru,
fuɗnaange-rewo gila Ejule haa diiwaan Benue,
Obolo-Idah Rd fombina haa lesdi Enugu,
laawol Ayingba-Ebiya fuɗnaange ummoraade Okene e dow maayo Niiseer e dow pont Ajaokuta-Itobe mo 2 890 m (1985).
Maayo Niiseer e Benue fof ko laabi ndiyam ɗi laana ndiwoowa waawi yahde.
Nde wonnoo ko e ɓadtaade leydi laamorgo leydi ndii, Aeroport International Abuja woni damal leydi ndii e hakkunde leyɗeele ngam yahooɓe e laana ndiwoowa ummoraade e diiwaan oo. Sarwisaaji telefoŋaaji moƴƴi ina ngoodi e nder diiwaan hee
== Ndema e jawdi ==
Ndema woni luggere faggudu. Woodi kuuje ndemri ɗuuɗɗe diga lesdi ndi'i, bana kafe, kakawo, nebam palme, kaaƴe, njuumri, maaro, maniyyi, yam, maaro e melon.
Ngalu miniraal ina jeyaa heen kuuraa, kaaƴe dime, njamndi, petroŋ e tin. Diiwal ngal woni wuro Ajaokuta Steel Company Limited, ko ɓuri mawnugo nder kuuɗe njamndi e njamndi mboɗeeri nder leydi Naajeeriya, e kuuɗe semmbe Obajana, gootel nder kuuɗe semmbe ɓurɗe mawnugo nder Afrika.
== Jaangirde ==
Kogi State ina jogii duɗe toowɗe keewɗe. Ina jeyaa e ɗeen :
Duɗal jaaɓi haaɗtirde fedde nde, [[Lokoja]]<ref>{{Cite web|title=Official List of Courses Offered in Federal University, Lokoja (FULOKOJA) - Myschool|url=https://myschool.ng/classroom/institution-courses/federal-university-lokoja|access-date=18 November 2021|website=myschool.ng|language=en}}</ref>
Jaami'aare lesdi Kogi, Anyigba<ref>{{Cite web|date=14 May 2021|title=Full List of Art Courses offered in Kogi State University (KSU) for 2021-2022 Academic Session|url=https://www.naijschools.com/list-of-art-courses-offered-in-ksu/|access-date=18 November 2021|website=NAIJSCHOOLS|language=en-US}}</ref>
Duɗal jaaɓi haaɗtirde ganndal e karallaagal Confluence, Osara
Duɗal jaaɓi haaɗtirde dowla Kogi, Kabba
Politeknik fedde nde, Idah<ref>{{Cite web|date=9 November 2020|title=List of Courses Offered by Federal Polytechnic Idah|url=https://www.myschoolgist.com/ng/federal-poly-idah-courses/|access-date=18 November 2021|website=www.myschoolgist.com|language=en}}</ref>
Politeknik dowla Kogi, Lokoja<ref>{{Cite web|date=9 July 2020|title=List of Courses Offered by Kogi State Polytechnic|url=https://www.myschoolgist.com/ng/kogi-state-poly-courses/|access-date=18 November 2021|website=www.myschoolgist.com|language=en}}</ref>
Koolaaɗo kuuɓal jaŋde fedde nde, Okene
Kogi janngirde lesdi Kogi, Ankpa
Koolaaɗo kuuɓal ndema, Kabba
Kogi janngirde lesdi (karallaagal), Kabba
Duɗal jaaɓi haaɗtirde Salem, Lokoja (jeyi keeriiɗo)<ref>{{Cite web|title=Official List of Courses Offered in Salem University (SALEM) - Myschool|url=https://myschool.ng/classroom/institution-courses/salem-university|access-date=18 November 2021|website=myschool.ng|language=en}}</ref>
Duɗe infirmiyee e jibinannde ina keewi to Anyigba e Obangede, Duɗal teknoloji cellal to Idah, e Duɗal Infirmiyee ECWA to Egbe.<ref>{{Cite web|title=ECWA School of Nursing Egbe – Nursing for Christ…|url=https://www.esonegbe.net/|access-date=5 September 2022|language=en-US}}</ref>
== Pijirlooji ==
Dowla Kogi waɗii dogooɓe e fijooɓe woɗɓe, ɓe mballitii e mawnugol fijooji e nder winndere nde. Kogi United e Babanawa F.C. woni kippuuji fuku koyɗe jooɗiiɗi e nder diiwaan hee. Pijirlooji goɗɗi, ko wayi no njulaagu, bal, e tennis, ina ƴellitoo e nder diiwaan hee.[citation needed]
Fijooɓe ummoriiɓe diiwaan oo ina jeyaa heen Shola Ameobi mo fijirde fuku koyɗe e nder Newcastle United e nder kippuuji goɗɗi ɗi Ligue 1 Angalteer. Sunday Bada ko dognoowo 400 meeteruuji, o dañii medayuuji tati e nder kawgel winnderewal nder suudu, ina heen medal kaŋŋe e hitaande 1997, o dañii kadi medal kaŋŋe e kippu [[Naajeeriya|Najeriya]] e nder dogdu 4 × 400 meeteruuji e nder Olimpiyaaji 2000.
== Politik ==
Laamu leydi ndii ina ardii guwerneer cuɓaaɗo e nder demokaraasi, gollodiiɗo e terɗe suudu sarɗiiji leydi ndii. Laamorde leydi ndi woni [[Lokoja]].<ref name="Next President">{{Cite news|last=Oguntola|first=Tunde|date=2022-09-27|title=2023: Next President, Govs Must Get Two-thirds Spread, Says INEC|url=https://leadership.ng/2023-next-president-govs-must-get-two-thirds-spread-says-inec/|access-date=2023-02-24|language=en-US|newspaper=[[Leadership (newspaper)|Leadership]]}}</ref>
=== Sifaa woote ===
Sifaa woote kala diiwaan ina suɓee e kuutoragol sifaa baylaaɗo, gonɗo e doggol ɗiɗi. Ngam suɓaade e daawal gadanal, kanndidaa ina foti heɓde keewal woote e ko ɓuri 25% e woote ɗe ko famɗi fof tataɓe ɗiɗi e nder nokkuuji laamu Dowla e nokkuuji. So tawii hay kanndidaa gooto rewaani laawol ngol, doggol ɗiɗaɓol ngol waɗata ko hakkunde kanndidaa ɓurɗo toowde e kanndidaa garoowo mo heɓi keewal wooteeji e nder Nokkuuji laamu nokkuuji ɓurɗi heewde.<ref name="Next President2">{{Cite news|last=Oguntola|first=Tunde|date=2022-09-27|title=2023: Next President, Govs Must Get Two-thirds Spread, Says INEC|url=https://leadership.ng/2023-next-president-govs-must-get-two-thirds-spread-says-inec/|access-date=2023-02-24|language=en-US|newspaper=[[Leadership (newspaper)|Leadership]]}}</ref>
== Senaa ==
Senator'en tato ɗonno wakiili diiwal Kogi diga wartugo demokaraasi nder hitaande 1999. Diiwal ngal feccii nder diiwalji tati senateer'en, Kogi Fuunaange, Kogi Hirnaange e Kogi Cakaare ɗon warta senateer gooto kala.<ref>{{cite news|title=List of senators|url=https://www.pulse.ng/news/politics/list-of-all-senators-elected-in-2019-national-assembly-elections/nxp70r9.amp|access-date=11 January 2022|agency=Pulse news}}</ref>
== Yimɓe teskinaaɓe ==
[[Halima Abubakar]], ko debbo fijoowo e nder leydi [[Nollywood|Nolliwood]].<ref>{{Cite web|date=5 September 2020|title=Stalking Nollywood's beloved actress, Halima Abubakar|url=https://guardian.ng/saturday-magazine/stalking-nollywoods-beloved-actress-halima-abubakar/|access-date=25 June 2021|website=The Guardian Nigeria News - Nigeria and World News|language=en-US}}</ref>
[[Segun Adaju]], jom ngalu, hooreejo fedde semmbeeji kesi [[Naajeeriya]] (REAN).<ref>{{Cite web|last=Simire|first=Michael|date=2021-07-26|title=Energy crisis: How investment in renewables, distribution mechanisms can bridge deficit – Segun Adaju|url=https://www.environewsnigeria.com/energy-crisis-how-investment-in-renewables-distribution-mechanisms-can-bridge-deficit-segun-adaju/|access-date=2023-12-26|website=EnviroNews Nigeria|language=en-US}}</ref>
[[Pius Adesanmi]], jannginoowo [[Kanada|Kanadaa]] jibinaaɗo to leydi [[Naajeeriya|Najeriya]], winndiyanke, winndiyanke, satirist, e winndiyanke.<ref>{{Cite web|date=2023-02-17|title=Canadian varsity unveils centre in honour of Pius Adesanmi|url=https://punchng.com/canadian-varsity-unveils-centre-in-honour-of-pius-adesanmi/|access-date=2023-12-26|website=Punch Newspapers|language=en-US}}</ref>
[[Smart Adeyemi]], gonnooɗo senateer lomtotooɗo diiwaan senateeruuji Kogi hirnaange.<ref>{{Cite web|date=15 December 2020|title=Senator Smart Adeyemi, CON - Nigpilot Personality|url=https://nigerianpilot.news/senator-smart-adeyemi-con-nigpilot-personality/|access-date=25 June 2021|website=The Nigerian Pilot News|language=en-GB|archive-date=12 January 2021|archive-url=https://web.archive.org/web/20210112092419/https://nigerianpilot.news/senator-smart-adeyemi-con-nigpilot-personality/|url-status=dead}}</ref>
[[Nasir Ajanah]], gonnooɗo mawɗo ñaawirdu leydi Kogi.[34]
S. A. Ajayi, hooreejo lesdi Naajeeriya mo walliti nder kaaldigal ngam heɓugo ndimu Naajeeriya, gonnooɗo jaagorɗo laddeeji e gonnooɗo jaagorɗo jaŋde.[35]
Seth Sunday Ajayi, ganndo, ganndo, e porfeseer gadano Afriknaajo to bannge ekoloji ladde.
Esther Titilayo Akinlabi, ganndo ko faati e ganndal masiŋaaji to duɗal jaaɓi haaɗtirde Colorado State.
Natasha Akpoti, Siyaasaajo Naajeeriya, daraniiɗo hakkiilo e senaajo jooɗiiɗo jooni, wakiiliijo diiwal senaajo Kogi (2023–hannde)
Shola Ameobi, gonnooɗo fuku koyɗe karallo, fiyoowo ko diɗɗal.
Tolulope Arotile (1995-2020), debbo jahroowo e laana ndiwoowa leydi Nijeer.[36]
Sefi Atta, binndoowo defte, binndoowo daartol juutngol, binndoowo pijirlooji, e binndoowo senaare.
Abuubakar Audu, guwerneer siwil gadano e diiwaanuuji ɗiɗi (1992-1993 e 1999-2003).
Yahaya Bello, guwerneer diiwaan Kogi (2016-2024).
Yuusuf Benyamin, ko fijoowo.[37]
Darey - Darey naalankaagal alade.
Tunde Ednut - Blogger e jimoowo
Abiodun Faleke, jiiloowo njuɓɓudi njulaagu/logistik e politik.
Ibraahiima Idriis, gonnooɗo guwerneer diiwaan oo (2003-2008; 2008-2012).
Jaywon, ko jimoowo.
David Jemibewon, seneraal mawɗo pentiiɗo, gonnooɗo guwerneer konu e nder leydi Hirnaange ndi jooni, caggal ɗuum jaagorde geɗe polis e nder kabine hooreejo leydi ndii, hono Olusegun Obasanjo.
Mercy Johnson, ko debbo fiyoowo filmo.[38]
Sunday Karimi - Gonnooɗo tergal suudu sarɗiiji, diiwaan fedde Yagba. Senator lomtotooɗo diiwaan Senator Kogi Hirnaange 2023–Haa jooni
Yuusuf Makoju, gonnooɗo GM NEPA.
Dino melaye gonnooɗo senateer to Kogi hirnaange.
Oladele John Nihi, gonnooɗo hooreejo kawtal sukaaɓe lesdi Naajeeriya 2019-2020. Cukko hooreejo leydi Afrik hirnaange, Dental sukaaɓe Afrik (2021–hannde).
John Obaro, jom ngalu karallaagal, haaloowo e yeeso yimɓe, e sosɗo SiistemSpecs Nijeer Limited.
James Ocholi - Awokaajo e gonnooɗo jaagorgal leydi Najeriya
Ahmed Usmaan Ododo, guwerneer diiwaan Kogi gila hitaande 2024.
Bayo Ojo, gonnooɗo jaagorgal leydi Nijeer.
Nike Davies-Okundaye, diisneteeɗo mbaylaandi Nijeer e mbaylaandi Adire.
Jide Omokore, jom ngalu mawɗo mo nafooje mum tolnii e njulaagu/njiylawu petroŋ, marse, sarwisaaji jolngo, njamndi, innde njulaagu, e ƴellitaare jeyi leydi.
Edward Onoja, mawɗo gollordu guwerneer Yahaya Bello (2016-2019), cukko guwerneer diiwaan Kogi (2019-2024)
Praiz, binndoowo jimɗi, Naalanke.[39]
Alhaji Idriis Alhasan Yuusuf Tawari, Agụma Tawari, Naajeeriya.[40]
Idris Wada, gonnooɗo guwerneer diiwaan oo (2012–2016).
Nuhu Omeiza Yaqub - Jaagorɗo ganndal siyaasaaku, gonnooɗo cukko hooreejo duɗal jaaɓi haaɗtirde Abuja e sosɗo VC duɗal jaaɓi haaɗtirde Sokoto.
Folashade Yemi-Esan, hooreejo gollordu laamu fedde nde.[41]
Danladi Mohammed Zakari, ardiiɗo konu arandeejo lesdi Kogi.
Abdulrahmaan Busari,[42] hooreejo gollordu Skyboo Express e Lojistik
== Ƴeew kadi ==
Itaakpa kaaƴe ɓuuɓɗe
==Himobe==
[[Catégorie:Diiwal dow e Naajeeriya]]
[[Catégorie:Naajeeriya]]
[[Catégorie:Diiwal]]
[[Category:Stub]]
qoo4wg5nutbjk9nis8vrrr0s5xi9efa
Khadija Bukar Abba Ibrahim
0
4852
173298
96859
2026-06-14T08:29:29Z
Adamu mc
10501
173298
wikitext
text/x-wiki
{{databox}}
'''Khadija Bukar Abba Ibrahim''' o daayaama e nder hiitande dubi alif 1967 ɗibbo [[Bukar Abba Ibrahim]] lattido hurre jo ardunmngal jihar yobe taa foonare lesdi [[naajeeriya]] haa too jonntarde ou wokiljo baawitowo gite dowko watta e der leydi yaasi ɗe uroper e afrikan jonnta e nder duuɓi arɗungal [[Muhammadu Buhari]], wakiljo jama'aje foonare jihar [[Diiwal Yobe|Yobe]], e leydi [[Naajeeriya]].<ref>https://www.premiumtimesng.com/opinion/553167-the-kanuris-fly-their-flag-again-by-eric-teniola.html</ref>
[[Category: nyaddo]]
==Nassiji==
{{reflist}}
[[Category: Pelaajo Yobe]]
[[Category: Pelaajo Naajeeriya]]
[[Category: Naajeeriya]]
[[Category: Yimɓe Naajeeriya]]
[[Category: Yimɓe]]
[[Category:Stub]]
nuwvk1so996etz8ypt1ym0yypvdjuk9
173299
173298
2026-06-14T08:30:25Z
Adamu mc
10501
173299
wikitext
text/x-wiki
{{databox}}
'''Khadija Bukar Abba Ibrahim''' o daayaama e nder hiitande dubi alif 1967 ɗibbo [[Bukar Abba Ibrahim]] lattido hurre jo ardunmngal jihar yobe taa foonare lesdi [[naajeeriya]] haa too jonntarde ou wokiljo baawitowo gite dowko watta e der leydi yaasi ɗe uroper e afrikan jonnta e nder duuɓi arɗungal [[Muhammadu Buhari]], wakiljo jama'aje foonare jihar [[Diiwal Yobe|Yobe]], e leydi [[Naajeeriya]].<ref>https://www.premiumtimesng.com/opinion/553167-the-kanuris-fly-their-flag-again-by-eric-teniola.html</ref>
==Nassiji==
{{reflist}}
[[Category: Pelaajo Yobe]]
[[Category: Pelaajo Naajeeriya]]
[[Category: Naajeeriya]]
[[Category: Yimɓe Naajeeriya]]
[[Category: Yimɓe]]
[[Category:Stub]]
[[Category:Nyaddo]]
sunu1vumdnzbw3q4fafrkc3wrc7n85x
Mai Mala Buni
0
4879
173300
91658
2026-06-14T08:32:00Z
Adamu mc
10501
Edit
173300
wikitext
text/x-wiki
{{databox}}
[[File:Mai mala buni.webp|alt=Gomnaajo diiwal Yobe|thumb]]
'''Mai Mala Buni''' dubi dayyigo ƴanlde sappo e naayi 19 lewru jolal hiitande dubi alif 1967) un gimɗo suɓugo [[Naajeeriya]] (siyasajo) ɗun ɗanyimo nder gelle [[Buni Yadi]], Hukuma Pamarun [[Gujba]] e [[Diiwal Yobe]] Wayla haa too Faaro Fuuna [[Naajeeriya]] hanko Wooni ngomnajo [[Diiwal Yobe]], [[Naajeeriya]] <ref>https://dailytrust.com/gov-buni-celebrating-a-quintessential-leader53|access-date=2020-12-07|website=Daily<nowiki> Trust|language=en}}</nowiki></ref> ɗenbo mawɗo jogiɗo tummuɗe ɗun shubtal ''All Progressives Congress'' (APC). <ref>https://punchng.com/breaking-apc-appoints-yobe-gov-head-caretaker-committee%7Clast=Adetayo%7Cfirst=Olalekan%7Cpublisher=[[The Punch|The Punch Newspaper]]<nowiki>|accessdate=25 June 2020|date=25 June 2020}}</nowiki></ref><ref>http://thenationonlineng.net/mai-mala-buni-is-yobe-gov-elect/|title=Mai<nowiki> Mala Buni is Yobe gov-elect|date=2019-03-11|website=The Nation Nigeria|language=en-US|access-date=2019-04-03}}</nowiki></ref> Ɗun subtiimo gomnajo e wakkatire shubtal maugal [[Naajeeriya]] ɗun ɗungu 2019 e les shubtugo All Progressives Congress (APC) koɗun subtamoo gomna kanko woni sakatareejo. Cuɓal partiwal All Progressives Congress (APC) nɗun leydi. <ref>http://saharareporters.com/2018/10/01/apcs-national-secretary-mala-buni-wins-yobe-governorship-ticket|title=APC's<nowiki> National Secretary Mala Buni Wins Yobe Governorship Ticket|last=admin|date=2018-10-01|website=Sahara Reporters|access-date=2019-04-03}}</nowiki></ref>
[[Category: nyaddo]]
==Jannɗe==
Kamani no ɗun waɗata e neesu wayla [[Naajeeriya]] Buni mo fuɗɗi ekkitaki haddawal Alqur’anawal gaɗa mo pamaro e les hakkilanki ɗanyoɓe maako e moɗɗiɓe komo nasta jangirde firamare ɗun Buni Gari inare emo heeɓi shaidawal timmingo janɗe maako artuɗe e ɗumngu 1979. Ɓawo himminki jannɗe maako ɗe firamare Buni heeɓi nastugo jangirɗe sakandare ɗun Goniri e ɗungu alif 1979 ɗenbo mo heeɓi ɗerewol shaidango majakii goɗarɗun [[Afirik|Afrik]] hirnawal e ɗumngu alif 1985.
E non e mo ɗer harkaji subtal (siyasaje) Buni waadi registawal e jonɗe jangowo mo nyaɓɓugo renuuki e jangirɗe formation ɗun espan jamhuriwal Benin nokkure emo heɓi digiriwal ''Bsc Degree in international relation'' e 2014. <ref>http://espamformationuc.org/|access-date=2020-12-07|website=espamformationuc.org}}</ref> Mo waaɗi digiri-digiriwal eɗau huuɗuukie [[yimmɓe]] e jangirɗe Leeds Becket ɗun [[leydi]] Inngilaa (England).
==Luumoji (Luuɓe)==
Buni mo ƙorantake e harkaaji luumo e yiilaaru ɗun yalji hankoma o moɗakee harkaji luumo gaɗa mo pamaro ɓawo mo himmini janɗe maako ɗe sakandare mo waaɗi himmari tigguki lumorɗe eɗe tiggi kamfaniwal joɗorigal hore muuɗum e ɗer areeji yaari Mai Mala Buni koleeji taayaka e gollital inare e mo heeɓi shaideki diploma e hiitade dowgu silto 2012.
*Mai Mala Buni mo arolake komitiji kamfaniji ɗuɗɗi eɗer maaji ewoodi:
*MBG Integrated Farms Ltd
*MMG Petroleum and Chemicals Company Nig. Ltd
*MBG Construction and General Services Ltd
*Buni Gari and Company Nig. Ltd
*Bright View Capital Alliance Ltd
*Subi Mega Global Solutions Ltd
*Rehab Synergy Nig. Ltd
*First Integrated and Logistic Services Ltd
==cubtal (siyasaje)==
Mai Mala Buni mo fuɗɗi yaadu mako ɗu siyasaje e ɗungu 1992 wakkatire ɗe mo teefi subteeki kansilajo ɗenbo mo subta ɗun e les shubtal National Republican Convention (NRC) gam wakiltaki gunduumare Buni e hukuma pamarun [[Gujba]]. Gaɗa ɗon ɗun subtimo e jonɗe ɓastiɗo majalisu.
Mo lattake mawɗo ballitowo ɗun majalisu e majalisu mobgal [[Naajeeriya]] e ɗungu 2000. Ɗenbo e ɗungu 2004 ɗun ɓiliimo membaajo majalisu jahirojun ɗun jangirɗe Uyo.
E nduungu 2006 ɗun subtimo efuu go’o mawɗo shubal Advance Congress of Democrats (ACD) e [[diiwal Yobe]]. Ɗenbo e ɗungu 2007 tokkuɓe shuɓal Action Congress ɗun [[diiwal Yobe]] ɓe kaɓɓiɗiri sobaku e Advance Congress of Democrats inare eɓe tiggi goɗɗun sheɓɓiɗɗun e dandal shubal. Action Congress (AC) sobaku ɗun ɗun daraki fiijo eɗen ɗun hokkimo maugu arɗujo shubtal gal Action Congress ɗenbo ɗun subtimo e jonɗe mauɗo gaɗa ɗungu 2007 yaari.
E nduungu 2011 Buni mo hooti shubal ANPP lamotoɗun [[diiwal Yobe]] inare e ɗun ɓilimo ɗokkowo gomnajo shawariji [[Ibrahim Geidam]] mo musamman eɗau harkaji siyasaji e dokaaji. <ref>https://www.bbc.com/news/world-africa-21370540|access-date=2020-12-08}}</ref> E ɗungu 2013 ɓawo hautuki mauɗi siyasaji [[Naajeeriya]] ɓe tiggi shuɓal All Progressive Congress (APC) Mai Mala Buni o lattakake sakatarejo shutal gal e [[diiwal Yobe]] ɓawo ɗenbo ɗun subtimo e mauɗo shuɓal gal mo [[diiwal Yobe]]. E ɗungu 2014 Mai Mala Buni lattake shubtaɗo eɗau sakatarejo shubtal gal All Progressives Congress (APC) mo lesdi artuɗo.
Kanjun dai ɗunɗona laamu ɗun shuɓal mo waddi gomnatiwal [[Muhammadu Buhari]] e ɗungu 2015 himari ɗun mo hollo eɗau huwanki partiwalgal ehore ɗari ɗun hokkimo jonɗe sakatarejo lesdi e 2018.
E wakkatire ɗe mo jogi ɗuɗinɗun maugu sakatarejo shubtal mo leydi ɗenbo mauɗo kakkilanowo piroje ɗer diiyam ɗe [[Naajeeriya]] ɗun subtimo ɗun amintanakemo ɗenbo ɗun subtimo edau arɗujo e jonɗe jogotoɗo tutawal shubtal APC shubal gomnatiwal [[diiwal Yobe]] gal 2019. E wakkatire subtuuɗe mauɗe 2019 Hon. ɗun subti Mai Mala Buni e jonɗe gomnaajo [[diiwal Yobe]] nayaaɓo e wakkatire mo heeɓi kuri’aji 444,013 inare e mo doii sobajo tefgo maako Alhaji Bello Iliya mo shubtal PDP keɓuɗo kuri’aji 95,703 tan.
E lewru yulie 2020 ɗun sarkiti komitiwal kuuɗe ɗun shubtal APC ɗun lesdi e dimma-maajun ɗun ƙaddami e hesɓe jogotoɓe hanko Hon. Mai Mala Buni hai bo latta mauɗo komitiwal hautugo maugo ngo shubtal gal. <ref>https://www.blueprint.ng/yobe-gov-leads-apc-interim-committee-natl-convention/|access-date=2020-12-09|website=Blueprint Newspapers Limited|language=en-US}}</ref>
==Hiimoɓe==
{{Reflist}}
[[Category:Yimɓe wuurɓe]]
estsgody8mea78yk55m9xp16rrf3co4
Yimmɓe
0
6353
173301
104048
2026-06-14T08:33:49Z
Adamu mc
10501
Edit
173301
wikitext
text/x-wiki
''' Yimmɓe''' ko immature ngondii tagaadii joomiraawo [[Allah]] ko tagii ɓaawo [[Leydi]] waɗiɓee lawnuuji fere-fere, lasngol feere-fere diinaajj fof taguu artuuɗo tagaa hannko wonii nabojo [[Adamu]] e debbo Maako Hawwa'u kadi nden hay ko tokki gaɗaa maɓɓe fuu ɗum ɓiɓɓe maɓɓe haa nde hannɗe. Gimɗo hanko ke gooto [[ yimmɓe]] boo adunaaru.<ref>https://en.wikipedia.org/wiki/People</ref>
==HIIMOƁE==
[[Category:Stub]]
o0uq2i2xwwgqtrub339p92ed6lri5h5
173302
173301
2026-06-14T08:35:17Z
Adamu mc
10501
173302
wikitext
text/x-wiki
''' Yimmɓe''' ko immature ngondii tagaadii joomiraawo [[Allah]] ko tagii ɓaawo [[Leydi]] waɗiɓee lawnuuji fere-fere, lasngol feere-fere diinaajj fof taguu artuuɗo tagaa hannko wonii nabojo [[Adamu]] e debbo Maako Hawwa'u kadi nden hay ko tokki gaɗaa maɓɓe fuu ɗum ɓiɓɓe maɓɓe haa nde hannɗe. Gimɗo hanko ke gooto [[ yimmɓe]] boo adunaaru.<ref>https://en.wikipedia.org/wiki/People</ref><ref>https://en.wikipedia.org/wiki/S2CID_(identifier)</ref>
==HIIMOƁE==
[[Category:Stub]]
2hl9z8gizesd8wqixg0yts25i51olic
173303
173302
2026-06-14T08:36:10Z
Adamu mc
10501
Edit
173303
wikitext
text/x-wiki
''' Yimmɓe''' ko immature ngondii tagaadii joomiraawo [[Allah]] ko tagii ɓaawo [[Leydi]] waɗiɓee lawnuuji fere-fere, lasngol feere-fere diinaajj fof taguu artuuɗo tagaa hannko wonii nabojo [[Adamu Ciroma|Adamu]] e debbo Maako Hawwa'u kadi nden hay ko tokki gaɗaa maɓɓe fuu ɗum ɓiɓɓe maɓɓe haa nde hannɗe. Gimɗo hanko ke gooto [[ yimmɓe]] boo adunaaru.<ref>https://en.wikipedia.org/wiki/People</ref><ref>https://en.wikipedia.org/wiki/S2CID_(identifier)</ref>
==HIIMOƁE==
[[Category:Stub]]
nmuozx7i6c03qoqzgowl30bfyv1l9zg
George Alhassan (kaɓantooɗo fuku koyɗe, jibinaa ko 1941)
0
26822
173304
95426
2026-06-14T08:38:35Z
Adamu mc
10501
Add category
173304
wikitext
text/x-wiki
{{Databox}}
<references />
'''George Alhassan''' (Daygo nyalde 9 lewru suwee hiitande ndungu alif 1941 – 26 sulyee 2013) ko fiyngo fuku koyɗe Ganaa. E nder balɗe makko fijo o hollitii Accra Hearts of Oak hakkunde kitaale 1960 haa 1970.
Fulɓe tawtoraama Olimpiyaaji 1968 e nder pottital hakkunde Israayiil . e hitaande caggal ɗuum o fiyi Ganaa ñalnde 10 mee 1969 e pottital kawgel fuku winndere 1970 . O sankii ko ñalnde 26 sulyee 2013.
== Tuugnorgal ==
== Jokkondire yaajɗe ==
* George Alhassan – FIFA competition record (archived)
[[Category:Stub]]
[[Category:Nyaddo]]
ion88ylvg081p4111gss4r2ev149g3w
173305
173304
2026-06-14T08:39:24Z
Adamu mc
10501
Edit
173305
wikitext
text/x-wiki
{{Databox}}
<references />
'''George Alhassan''' (Daygo nyalde jeewey nayi 9 lewru suwee hiitande dubi alif 1941 – 26 sulyee 2013) ko fiyngo fuku koyɗe Ganaa. E nder balɗe makko fijo o hollitii Accra Hearts of Oak hakkunde kitaale 1960 haa 1970.
Fulɓe tawtoraama Olimpiyaaji 1968 e nder pottital hakkunde Israayiil . e hitaande caggal ɗuum o fiyi Ganaa ñalnde 10 mee 1969 e pottital kawgel fuku winndere 1970 . O sankii ko ñalnde 26 sulyee 2013.
== Tuugnorgal ==
== Jokkondire yaajɗe ==
* George Alhassan – FIFA competition record (archived)
[[Category:Stub]]
[[Category:Nyaddo]]
16huo54fj8f88lc2pwox59jvy98lrzn
Natnael Tesfatsion
0
42023
173188
2026-06-13T16:35:24Z
Ilya Discuss
10103
#1Lib1Ref
173188
wikitext
text/x-wiki
Natnael Tesfatsion Ocbit (jibinaa ko 23 mee 1999) ko welo-welo leydi Eritree, jooni o woni ko e welo-welo e nder fedde UCI WorldTeam Movistar Team.
Njeñtudi mawndi
2019
2e Doggol laawol, Kaɓirɗe laawol ngenndi
4e Gran Premium Sportif mo Poggiana
5e Tour de l'Espoir kuuɓtodinɗo
1er Toɓɓe senngo
Daawe 1 1 (TTT)
6ɓo Ruota d’Oro
2020 (3 pro keɓii)
1er Tour Du Ruwannda kuuɓtodinɗo
1er Senngo rider sukaaɓe
1er senngo rider Afrik
Daawe 1 4
2ème Hakkunde La Tropical Amissa Bongo
1er Senngo rider sukaaɓe
Daawe 1 2
2021
4ɓo njillu Duuɓi
9ɓo Per semmbe Alfredo
2022 (2)
1er Tour Du Ruwannda kuuɓtodinɗo
1er Senngo rider sukaaɓe
1er senngo rider Afrik
2e Doggol laawol, Kaɓirɗe laawol ngenndi
2ɓo Hakkunde Adriyatika Ionika
1st Senngo Koye
Daawe 1 2
2e Giro dell'Appennino
4ɓo GP Industiri e Artigiyanato
7ɓo njillu kuuɓtodinngu to leydi Rumaani
9ɓo Settimana hakkunde leyɗeele kuuɓtodinɗo e Coppi e Bartali
2023
4e GP Industrie & Artiyano di Larciano
5ɓo Figueira e kawgel ngel
2024 (1)
1er Doggol laawol, Kaɓirɗe laawol ngenndi
2e Cadel Evans Doggol laawol geec mawngol
2nd Dow Les Kilaasik
7ɓo Piyemonte mawɗo
8ɓo e nder njillu kuuɓtodinngu
2025
3ɓo Doggol laawol, Kaɓirɗe laawol ngenndi
3ɓiire Siftorde Marco Pantani
5ɓo Surf Koɗki Kilaasiik
6e Tour de Wallonie kuuɓtodinɗo
8ɓo ñalngu mawngu Wallonie
2026 (1)
2nd Hakkunde Balɗe Nay Dunkirk
Daawe 1 4
5ɓo Cadel Evans Doggol laawol geec mawngol
7ɓo Esborn–Frankfurt
10ɓo Muskat Kilaasiik
Njeñtudi limto kuuɓtodinngo Grand Tour
Jaɓɓungal mawngal 2021 2022 2023
Giro Itali 92 DNF DNF
Tour de Farayse — — —
Fijo Espaañ — — —
Tariya
— Waɗaani kawgel
DNF Timminaani
Tuugnorgal
s8f4zf10b8da8nmaxg1vt0scxr0lqn4
173189
173188
2026-06-13T16:38:09Z
Ilya Discuss
10103
#1Lib1Ref
173189
wikitext
text/x-wiki
{{Databox}}
Natnael Tesfatsion Ocbit (jibinaa ko 23 mee 1999) ko welo-welo leydi Eritree, jooni o woni ko e welo-welo e nder fedde UCI WorldTeam Movistar Team.
Njeñtudi mawndi
2019
2e Doggol laawol, Kaɓirɗe laawol ngenndi
4e Gran Premium Sportif mo Poggiana
5e Tour de l'Espoir kuuɓtodinɗo
1er Toɓɓe senngo
Daawe 1 1 (TTT)
6ɓo Ruota d’Oro
2020 (3 pro keɓii)
1er Tour Du Ruwannda kuuɓtodinɗo
1er Senngo rider sukaaɓe
1er senngo rider Afrik
Daawe 1 4
2ème Hakkunde La Tropical Amissa Bongo
1er Senngo rider sukaaɓe
Daawe 1 2
2021
4ɓo njillu Duuɓi
9ɓo Per semmbe Alfredo
2022 (2)
1er Tour Du Ruwannda kuuɓtodinɗo
1er Senngo rider sukaaɓe
1er senngo rider Afrik
2e Doggol laawol, Kaɓirɗe laawol ngenndi
2ɓo Hakkunde Adriyatika Ionika
1st Senngo Koye
Daawe 1 2
2e Giro dell'Appennino
4ɓo GP Industiri e Artigiyanato
7ɓo njillu kuuɓtodinngu to leydi Rumaani
9ɓo Settimana hakkunde leyɗeele kuuɓtodinɗo e Coppi e Bartali
2023
4e GP Industrie & Artiyano di Larciano
5ɓo Figueira e kawgel ngel
2024 (1)
1er Doggol laawol, Kaɓirɗe laawol ngenndi
2e Cadel Evans Doggol laawol geec mawngol
2nd Dow Les Kilaasik
7ɓo Piyemonte mawɗo
8ɓo e nder njillu kuuɓtodinngu
2025
3ɓo Doggol laawol, Kaɓirɗe laawol ngenndi
3ɓiire Siftorde Marco Pantani
5ɓo Surf Koɗki Kilaasiik
6e Tour de Wallonie kuuɓtodinɗo
8ɓo ñalngu mawngu Wallonie
2026 (1)
2nd Hakkunde Balɗe Nay Dunkirk
Daawe 1 4
5ɓo Cadel Evans Doggol laawol geec mawngol
7ɓo Esborn–Frankfurt
10ɓo Muskat Kilaasiik
Njeñtudi limto kuuɓtodinngo Grand Tour
Jaɓɓungal mawngal 2021 2022 2023
Giro Itali 92 DNF DNF
Tour de Farayse — — —
Fijo Espaañ — — —
Tariya
— Waɗaani kawgel
DNF Timminaani
Tuugnorgal
4u2aoek59iqe7247j2v1kvertjc9g3r
173190
173189
2026-06-13T16:42:57Z
Ilya Discuss
10103
#1Lib1Ref
173190
wikitext
text/x-wiki
{{Databox}}
'''Natnael Tesfatsion Ocbit''' (jibinaa ko 23 mee 1999) ko welo-welo leydi Eritree, jooni o woni ko e welo-welo e nder fedde UCI WorldTeam Movistar Team.
Njeñtudi mawndi
2019
2e Doggol laawol, Kaɓirɗe laawol ngenndi
4e Gran Premium Sportif mo Poggiana
5e Tour de l'Espoir kuuɓtodinɗo
1er Toɓɓe senngo
Daawe 1 1 (TTT)
6ɓo Ruota d’Oro
2020 (3 pro keɓii)
1er Tour Du Ruwannda kuuɓtodinɗo
1er Senngo rider sukaaɓe
1er senngo rider Afrik
Daawe 1 4
2ème Hakkunde La Tropical Amissa Bongo
1er Senngo rider sukaaɓe
Daawe 1 2
2021
4ɓo njillu Duuɓi
9ɓo Per semmbe Alfredo
2022 (2)
1er Tour Du Ruwannda kuuɓtodinɗo
1er Senngo rider sukaaɓe
1er senngo rider Afrik
2e Doggol laawol, Kaɓirɗe laawol ngenndi
2ɓo Hakkunde Adriyatika Ionika
1st Senngo Koye
Daawe 1 2
2e Giro dell'Appennino
4ɓo GP Industiri e Artigiyanato
7ɓo njillu kuuɓtodinngu to leydi Rumaani
9ɓo Settimana hakkunde leyɗeele kuuɓtodinɗo e Coppi e Bartali
2023
4e GP Industrie & Artiyano di Larciano
5ɓo Figueira e kawgel ngel
2024 (1)
1er Doggol laawol, Kaɓirɗe laawol ngenndi
2e Cadel Evans Doggol laawol geec mawngol
2nd Dow Les Kilaasik
7ɓo Piyemonte mawɗ
8ɓo e nder njillu kuuɓtodinngu
2025
3ɓo Doggol laawol, Kaɓirɗe laawol ngenndi
3ɓiire Siftorde Marco Pantani
5ɓo Surf Koɗki Kilaasiik
6e Tour de Wallonie kuuɓtodinɗo
8ɓo ñalngu mawngu Wallonie
2026 (1)
2nd Hakkunde Balɗe Nay Dunkirk
Daawe 1 4
5ɓo Cadel Evans Doggol laawol geec mawngol
7ɓo Esborn–Frankfurt
10ɓo Muskat Kilaasiik
Njeñtudi limto kuuɓtodinngo Grand Tour
Jaɓɓungal mawngal 2021 2022 2023
Giro Itali 92 DNF DNF
Tour de Farayse — — —
Fijo Espaañ — — —
Tariy
— Waɗaani kawge
DNF Timminaani
Tuugnorgal
c3dluf60wdvkr3yo9hvg79y8fitac9l
173191
173190
2026-06-13T16:44:21Z
Ilya Discuss
10103
#1Lib1Ref
173191
wikitext
text/x-wiki
{{Databox}}
'''Natnael Tesfatsion Ocbit''' (jibinaa ko 23 mee 1999) ko welo-welo leydi Eritree, jooni o woni ko e welo-welo e nder fedde UCI WorldTeam Movistar Team.
== Njeñtudi mawndi ==
== 2019 ==
2e Doggol laawol, Kaɓirɗe laawol ngenndi
4e Gran Premium Sportif mo Poggiana
5e Tour de l'Espoir kuuɓtodinɗo
== 1er Toɓɓe senngo ==
Daawe 1 1 (TTT)
6ɓo Ruota d’Oro
2020 (3 pro keɓii)
1er Tour Du Ruwannda kuuɓtodinɗo
1er Senngo rider sukaaɓe
1er senngo rider Afrik
== Daawe 1 4 ==
2ème Hakkunde La Tropical Amissa Bongo
1er Senngo rider sukaaɓe
Daawe 1 2
== 2021 ==
4ɓo njillu Duuɓi
9ɓo Per semmbe Alfredo
== 2022 (2) ==
1er Tour Du Ruwannda kuuɓtodinɗo
1er Senngo rider sukaaɓe
1er senngo rider Afrik
2e Doggol laawol, Kaɓirɗe laawol ngenndi
2ɓo Hakkunde Adriyatika Ionika
1st Senngo Koye
== Daawe 1 2 ==
2e Giro dell'Appennino
4ɓo GP Industiri e Artigiyanato
7ɓo njillu kuuɓtodinngu to leydi Rumaani
9ɓo Settimana hakkunde leyɗeele kuuɓtodinɗo e Coppi e Bartali
== 2023 ==
4e GP Industrie & Artiyano di Larciano
5ɓo Figueira e kawgel ngel
== 2024 (1) ==
1er Doggol laawol, Kaɓirɗe laawol ngenndi
2e Cadel Evans Doggol laawol geec mawngol
2nd Dow Les Kilaasik
7ɓo Piyemonte mawɗ
8ɓo e nder njillu kuuɓtodinngu
== 2025 ==
3ɓo Doggol laawol, Kaɓirɗe laawol ngenndi
3ɓiire Siftorde Marco Pantani
5ɓo Surf Koɗki Kilaasiik
6e Tour de Wallonie kuuɓtodinɗo
8ɓo ñalngu mawngu Wallonie
== 2026 (1) ==
2nd Hakkunde Balɗe Nay Dunkirk
== Daawe 1 4 ==
5ɓo Cadel Evans Doggol laawol geec mawngol
7ɓo Esborn–Frankfurt
10ɓo Muskat Kilaasiik
Njeñtudi limto kuuɓtodinngo Grand Tour
Jaɓɓungal mawngal 2021 2022 2023
Giro Itali 92 DNF DNF
Tour de Farayse — — —
Fijo Espaañ — — —
== Tariy ==
— Waɗaani kawge
DNF Timminaani
== Tuugnorgal ==
0vy186d8ss3kjb63kacvl5ob0ta7ycu
173192
173191
2026-06-13T16:45:58Z
Ilya Discuss
10103
#1Lib1Ref
173192
wikitext
text/x-wiki
{{Databox}}
'''Natnael Tesfatsion Ocbit''' (jibinaa ko 23 mee 1999) ko welo-welo leydi Eritree, jooni o woni ko e welo-welo e nder fedde UCI WorldTeam Movistar Team.<ref>{{cite web|url=https://www.uci.org/road/teams/TeamDetail/14113/1002085/257|title=NTT Continental Cycling Team|work=UCI.org|publisher=[[Union Cycliste Internationale]]|accessdate=20 April 2020|archiveurl=https://web.archive.org/web/20200420201702/https://www.uci.org/road/teams/TeamDetail/14113/1002085/257|archivedate=20 April 2020}}</ref>
== Njeñtudi mawndi ==
== 2019 ==
2e Doggol laawol, Kaɓirɗe laawol ngenndi
4e Gran Premium Sportif mo Poggiana
5e Tour de l'Espoir kuuɓtodinɗo
== 1er Toɓɓe senngo ==
Daawe 1 1 (TTT)
6ɓo Ruota d’Oro
2020 (3 pro keɓii)
1er Tour Du Ruwannda kuuɓtodinɗo
1er Senngo rider sukaaɓe
1er senngo rider Afrik
== Daawe 1 4 ==
2ème Hakkunde La Tropical Amissa Bongo
1er Senngo rider sukaaɓe
Daawe 1 2
== 2021 ==
4ɓo njillu Duuɓi
9ɓo Per semmbe Alfredo
== 2022 (2) ==
1er Tour Du Ruwannda kuuɓtodinɗo
1er Senngo rider sukaaɓe
1er senngo rider Afrik
2e Doggol laawol, Kaɓirɗe laawol ngenndi
2ɓo Hakkunde Adriyatika Ionika
1st Senngo Koye
== Daawe 1 2 ==
2e Giro dell'Appennino
4ɓo GP Industiri e Artigiyanato
7ɓo njillu kuuɓtodinngu to leydi Rumaani
9ɓo Settimana hakkunde leyɗeele kuuɓtodinɗo e Coppi e Bartali
== 2023 ==
4e GP Industrie & Artiyano di Larciano
5ɓo Figueira e kawgel ngel
== 2024 (1) ==
1er Doggol laawol, Kaɓirɗe laawol ngenndi
2e Cadel Evans Doggol laawol geec mawngol
2nd Dow Les Kilaasik
7ɓo Piyemonte mawɗ
8ɓo e nder njillu kuuɓtodinngu
== 2025 ==
3ɓo Doggol laawol, Kaɓirɗe laawol ngenndi
3ɓiire Siftorde Marco Pantani
5ɓo Surf Koɗki Kilaasiik
6e Tour de Wallonie kuuɓtodinɗo
8ɓo ñalngu mawngu Wallonie
== 2026 (1) ==
2nd Hakkunde Balɗe Nay Dunkirk
== Daawe 1 4 ==
5ɓo Cadel Evans Doggol laawol geec mawngol
7ɓo Esborn–Frankfurt
10ɓo Muskat Kilaasiik
Njeñtudi limto kuuɓtodinngo Grand Tour
Jaɓɓungal mawngal 2021 2022 2023
Giro Itali 92 DNF DNF
Tour de Farayse — — —
Fijo Espaañ — — —
== Tariy ==
— Waɗaani kawge
DNF Timminaani
== Tuugnorgal ==
9rj07bjkjmmefrly45p48x3ph8rvi8z
173193
173192
2026-06-13T16:48:17Z
Ilya Discuss
10103
#1Lib1Ref
173193
wikitext
text/x-wiki
{{Databox}}
'''Natnael Tesfatsion Ocbit''' (jibinaa ko 23 mee 1999) ko welo-welo leydi Eritree, jooni o woni ko e welo-welo e nder fedde UCI WorldTeam Movistar Team.<ref>{{cite web|url=https://www.uci.org/road/teams/TeamDetail/14113/1002085/257|title=NTT Continental Cycling Team|work=UCI.org|publisher=[[Union Cycliste Internationale]]|accessdate=20 April 2020|archiveurl=https://web.archive.org/web/20200420201702/https://www.uci.org/road/teams/TeamDetail/14113/1002085/257|archivedate=20 April 2020}}</ref>
== Njeñtudi mawndi ==
== 2019 ==
2e Doggol laawol, Kaɓirɗe laawol ngenndi
4e Gran Premium Sportif mo Poggiana
5e Tour de l'Espoir kuuɓtodinɗo<ref>{{cite web|url=https://www.uci.org/road/teams/TeamDetail/15248/1000573/280|title=Androni Giocattoli - Sidermec|work=UCI.org|publisher=[[Union Cycliste Internationale]]|accessdate=4 January 2021|archiveurl=https://archive.today/20210104012836/https://www.uci.org/road/teams/TeamDetail/15248/1000573/280|archivedate=4 January 2021}}</ref><ref>{{cite news|url=https://www.cyclingnews.com/news/transfer-shorts-tesfatsion-turns-pro-serrano-to-movistar-and-more/|title=Transfer shorts: Tesfatsion turns pro, Serrano to Movistar and more|work=[[Cyclingnews.com]]|publisher=[[Future plc]]|date=20 November 2020|accessdate=20 November 2020|quote=Natnael Tesfatsion has joined Androni Giocattoli-Sidermec on a two-year deal, the Italian team announced on Friday.}}</ref> {{UCI team code|TFS|2023}}<ref>{{cite web|url=https://www.uci.org/team-details/17728|title=Lidl-Trek|publisher=[[Union Cycliste Internationale|UCI]]|access-date=January 12, 2023}}</ref>
== 1er Toɓɓe senngo ==
Daawe 1 1 (TTT)
6ɓo Ruota d’Oro
2020 (3 pro keɓii)
1er Tour Du Ruwannda kuuɓtodinɗo
1er Senngo rider sukaaɓe
1er senngo rider Afrik
== Daawe 1 4 ==
2ème Hakkunde La Tropical Amissa Bongo
1er Senngo rider sukaaɓe
Daawe 1 2
== 2021 ==
4ɓo njillu Duuɓi
9ɓo Per semmbe Alfredo
== 2022 (2) ==
1er Tour Du Ruwannda kuuɓtodinɗo
1er Senngo rider sukaaɓe
1er senngo rider Afrik
2e Doggol laawol, Kaɓirɗe laawol ngenndi
2ɓo Hakkunde Adriyatika Ionika
1st Senngo Koye
== Daawe 1 2 ==
2e Giro dell'Appennino
4ɓo GP Industiri e Artigiyanato
7ɓo njillu kuuɓtodinngu to leydi Rumaani
9ɓo Settimana hakkunde leyɗeele kuuɓtodinɗo e Coppi e Bartali
== 2023 ==
4e GP Industrie & Artiyano di Larciano
5ɓo Figueira e kawgel ngel
== 2024 (1) ==
1er Doggol laawol, Kaɓirɗe laawol ngenndi
2e Cadel Evans Doggol laawol geec mawngol
2nd Dow Les Kilaasik
7ɓo Piyemonte mawɗ
8ɓo e nder njillu kuuɓtodinngu
== 2025 ==
3ɓo Doggol laawol, Kaɓirɗe laawol ngenndi
3ɓiire Siftorde Marco Pantani
5ɓo Surf Koɗki Kilaasiik
6e Tour de Wallonie kuuɓtodinɗo
8ɓo ñalngu mawngu Wallonie
== 2026 (1) ==
2nd Hakkunde Balɗe Nay Dunkirk
== Daawe 1 4 ==
5ɓo Cadel Evans Doggol laawol geec mawngol
7ɓo Esborn–Frankfurt
10ɓo Muskat Kilaasiik
Njeñtudi limto kuuɓtodinngo Grand Tour
Jaɓɓungal mawngal 2021 2022 2023
Giro Itali 92 DNF DNF
Tour de Farayse — — —
Fijo Espaañ — — —
== Tariy ==
— Waɗaani kawge
DNF Timminaani
== Tuugnorgal ==
bbjmw1t27g9zkwy48a7cknmjvuxwuel
173194
173193
2026-06-13T16:50:14Z
Ilya Discuss
10103
#1Lib1Ref
173194
wikitext
text/x-wiki
{{Databox}}
'''Natnael Tesfatsion Ocbit''' (jibinaa ko 23 mee 1999) ko welo-welo leydi Eritree, jooni o woni ko e welo-welo e nder fedde UCI WorldTeam Movistar Team.<ref>{{cite web|url=https://www.uci.org/road/teams/TeamDetail/14113/1002085/257|title=NTT Continental Cycling Team|work=UCI.org|publisher=[[Union Cycliste Internationale]]|accessdate=20 April 2020|archiveurl=https://web.archive.org/web/20200420201702/https://www.uci.org/road/teams/TeamDetail/14113/1002085/257|archivedate=20 April 2020}}</ref>
== Njeñtudi mawndi ==
== 2019 ==
2e Doggol laawol, Kaɓirɗe laawol ngenndi
4e Gran Premium Sportif mo Poggiana
5e Tour de l'Espoir kuuɓtodinɗo<ref>{{cite web|url=https://www.uci.org/road/teams/TeamDetail/15248/1000573/280|title=Androni Giocattoli - Sidermec|work=UCI.org|publisher=[[Union Cycliste Internationale]]|accessdate=4 January 2021|archiveurl=https://archive.today/20210104012836/https://www.uci.org/road/teams/TeamDetail/15248/1000573/280|archivedate=4 January 2021}}</ref><ref>{{cite news|url=https://www.cyclingnews.com/news/transfer-shorts-tesfatsion-turns-pro-serrano-to-movistar-and-more/|title=Transfer shorts: Tesfatsion turns pro, Serrano to Movistar and more|work=[[Cyclingnews.com]]|publisher=[[Future plc]]|date=20 November 2020|accessdate=20 November 2020|quote=Natnael Tesfatsion has joined Androni Giocattoli-Sidermec on a two-year deal, the Italian team announced on Friday.}}</ref> {{UCI team code|TFS|2023}}<ref>{{cite web|url=https://www.uci.org/team-details/17728|title=Lidl-Trek|publisher=[[Union Cycliste Internationale|UCI]]|access-date=January 12, 2023}}</ref>
== 1er Toɓɓe senngo ==
Daawe 1 1 (TTT)
6ɓo Ruota d’Oro
2020 (3 pro keɓii)
1er Tour Du Ruwannda kuuɓtodinɗo
1er Senngo rider sukaaɓe
1er senngo rider Afrik
== Daawe 1 4 ==
2ème Hakkunde La Tropical Amissa Bongo
1er Senngo rider sukaaɓe.<ref>{{cite web|url=https://www.uci.org/team-details/20245|title=Movistar Team|publisher=[[Union Cycliste Internationale|UCI]]|access-date=4 January 2025}}</ref>
Daawe 1 2
== 2021 ==
4ɓo njillu Duuɓi
9ɓo Per semmbe Alfredo
== 2022 (2) ==
1er Tour Du Ruwannda kuuɓtodinɗo
1er Senngo rider sukaaɓe
1er senngo rider Afrik
2e Doggol laawol, Kaɓirɗe laawol ngenndi
2ɓo Hakkunde Adriyatika Ionika
1st Senngo Koye
== Daawe 1 2 ==
2e Giro dell'Appennino
4ɓo GP Industiri e Artigiyanato
7ɓo njillu kuuɓtodinngu to leydi Rumaani
9ɓo Settimana hakkunde leyɗeele kuuɓtodinɗo e Coppi e Bartali
== 2023 ==
4e GP Industrie & Artiyano di Larciano
5ɓo Figueira e kawgel ngel
== 2024 (1) ==
1er Doggol laawol, Kaɓirɗe laawol ngenndi
2e Cadel Evans Doggol laawol geec mawngol
2nd Dow Les Kilaasik
7ɓo Piyemonte mawɗ
8ɓo e nder njillu kuuɓtodinngu
== 2025 ==
3ɓo Doggol laawol, Kaɓirɗe laawol ngenndi
3ɓiire Siftorde Marco Pantani
5ɓo Surf Koɗki Kilaasiik
6e Tour de Wallonie kuuɓtodinɗo
8ɓo ñalngu mawngu Wallonie
== 2026 (1) ==
2nd Hakkunde Balɗe Nay Dunkirk
== Daawe 1 4 ==
5ɓo Cadel Evans Doggol laawol geec mawngol
7ɓo Esborn–Frankfurt
10ɓo Muskat Kilaasiik
Njeñtudi limto kuuɓtodinngo Grand Tour
Jaɓɓungal mawngal 2021 2022 2023
Giro Itali 92 DNF DNF
Tour de Farayse — — —
Fijo Espaañ — — —
== Tariy ==
— Waɗaani kawge
DNF Timminaani
== Tuugnorgal ==
h6h5rud6hb2oemeq8i65xa3sw48snii
Minasie Solomon
0
42024
173195
2026-06-13T16:52:40Z
Ilya Discuss
10103
#1Lib1Ref
173195
wikitext
text/x-wiki
Minasie Solomon Weldezgi (jibinaa ko 28 mee 1982) ko gonnooɗo fuku koyɗe leydi Eritree, gonnooɗo gooliiɗo e kippu leydi Eritree.
Tuugnorgal
q0095mj2u344v20cndyoz6xukxzftwu
173196
173195
2026-06-13T16:53:46Z
Ilya Discuss
10103
#1Lib1Ref
173196
wikitext
text/x-wiki
{{Databox}}
Minasie Solomon Weldezgi (jibinaa ko 28 mee 1982) ko gonnooɗo fuku koyɗe leydi Eritree, gonnooɗo gooliiɗo e kippu leydi Eritree.
Tuugnorgal
33a83dru79m0imwrzr51584wod3424e
173197
173196
2026-06-13T16:54:17Z
Ilya Discuss
10103
#1Lib1Ref
173197
wikitext
text/x-wiki
{{Databox}}
'''Minasie Solomon Weldezgi''' (jibinaa ko 28 mee 1982) ko gonnooɗo fuku koyɗe leydi Eritree, gonnooɗo gooliiɗo e kippu leydi Eritree.
== Tuugnorgal ==
7pympt913477kx6o9wh0ttsd38tmwch
173198
173197
2026-06-13T16:56:06Z
Ilya Discuss
10103
#1Lib1Ref
173198
wikitext
text/x-wiki
{{Databox}}
'''Minasie Solomon Weldezgi''' (jibinaa ko 28 mee 1982) ko gonnooɗo fuku koyɗe leydi Eritree, gonnooɗo gooliiɗo e kippu leydi Eritree.<ref name="soccerway.com">{{cite web|url=https://int.soccerway.com/players/minasie-solomon-weldezgi/425229/|title=Eritrea - M. Weldezgi - Profile with news, career statistics and history|website=Soccerway|accessdate=2 September 2017}}</ref> {{birth date and age|1982|05|28|df=yes}}<ref>{{FIFA player|393420}}</ref>
== Tuugnorgal ==
6iwsj0dis5wnv0v1lq3h1tdahfhyyty
173199
173198
2026-06-13T16:57:12Z
Ilya Discuss
10103
#1Lib1Ref
173199
wikitext
text/x-wiki
{{Databox}}
'''Minasie Solomon Weldezgi''' (jibinaa ko 28 mee 1982) ko gonnooɗo fuku koyɗe leydi Eritree, gonnooɗo gooliiɗo e kippu leydi Eritree.<ref name="soccerway.com">{{cite web|url=https://int.soccerway.com/players/minasie-solomon-weldezgi/425229/|title=Eritrea - M. Weldezgi - Profile with news, career statistics and history|website=Soccerway|accessdate=2 September 2017}}</ref> {{birth date and age|1982|05|28|df=yes}}<ref>{{FIFA player|393420}}</ref><ref>{{Cite web|url=https://www.eurosport.com/geoblocking.shtml|access-date=1 July 2023|website=www.eurosport.com|title=Eurosport is not available in your region}}</ref>
== Tuugnorgal ==
2tqtu96rmn7e7lgaw1p0c30txl63auk
Zemenfes Solomon
0
42025
173200
2026-06-13T16:59:20Z
Ilya Discuss
10103
#1Lib1Ref
173200
wikitext
text/x-wiki
Zemenfes Solomon (jibinaa ko 17 marse 1997) ko welo-welo leydi Eritree.
Palmaareeji
2015
1er Kaɓirɗe ngenndiije sukaaɓe
2016
3ɓo Tour du Faso kuuɓtodinɗo
Daawe 1re 2, 3,5 & 9
1er Toɓɓe Senngo Toɓɓe Senngo
2017
2nd Fenkil Fuɗnaange maayo boɗeejo
Tuugnorgal
r0fqu5iqurflyt5yvjmlaksb7x6izdg
173201
173200
2026-06-13T17:00:35Z
Ilya Discuss
10103
#1Lib1Ref
173201
wikitext
text/x-wiki
{{Databox}}
Zemenfes Solomon (jibinaa ko 17 marse 1997) ko welo-welo leydi Eritree.
Palmaareeji
2015
1er Kaɓirɗe ngenndiije sukaaɓe
2016
3ɓo Tour du Faso kuuɓtodinɗo
Daawe 1re 2, 3,5 & 9
1er Toɓɓe Senngo Toɓɓe Senngo
2017
2nd Fenkil Fuɗnaange maayo boɗeejo
Tuugnorgal
96cvgq8b0j7ghu1m8b8i9wrfkk9m50j
173202
173201
2026-06-13T17:01:42Z
Ilya Discuss
10103
#1Lib1Ref
173202
wikitext
text/x-wiki
{{Databox}}
'''Zemenfes Solomon''' (jibinaa ko 17 marse 1997) ko welo-welo leydi Eritree.
Palmaareeji
2015
1er Kaɓirɗe ngenndiije sukaaɓe
2016
3ɓo Tour du Faso kuuɓtodinɗo
Daawe 1re 2, 3,5 & 9
1er Toɓɓe Senngo Toɓɓe Senngo
2017
2nd Fenkil Fuɗnaange maayo boɗeejo
Tuugnorgal
r6u166zq6umjjymuxdtbdrrbykazpqr
173203
173202
2026-06-13T17:02:25Z
Ilya Discuss
10103
#1Lib1Ref
173203
wikitext
text/x-wiki
{{Databox}}
'''Zemenfes Solomon''' (jibinaa ko 17 marse 1997) ko welo-welo leydi Eritree.
Palmaareeji
== 2015 ==
1er Kaɓirɗe ngenndiije sukaaɓe
== 2016 ==
3ɓo Tour du Faso kuuɓtodinɗo
== Daawe 1re 2, 3,5 & 9 ==
1er Toɓɓe Senngo Toɓɓe Senngo
== 2017 ==
2nd Fenkil Fuɗnaange maayo boɗeejo
== Tuugnorgal ==
tjy5dnzu8mtzifv5ktiiua5luzwpyuw
173204
173203
2026-06-13T17:03:34Z
Ilya Discuss
10103
#1Lib1Ref
173204
wikitext
text/x-wiki
{{Databox}}
'''Zemenfes Solomon''' (jibinaa ko 17 marse 1997) ko welo-welo leydi Eritree.<ref>{{cite web|url=http://www.procyclingstats.com/rider/Zemenfes_Solomon|title=Zemenfes Solomon|work=ProCyclingStats|access-date=8 November 2016}}</ref>
Palmaareeji
== 2015 ==
1er Kaɓirɗe ngenndiije sukaaɓe
== 2016 ==
3ɓo Tour du Faso kuuɓtodinɗo
== Daawe 1re 2, 3,5 & 9 ==
1er Toɓɓe Senngo Toɓɓe Senngo
== 2017 ==
2nd Fenkil Fuɗnaange maayo boɗeejo
== Tuugnorgal ==
p5383wkiwikn0dnkoaeaah2480noyjb
Abraham Tedros
0
42026
173205
2026-06-13T17:08:43Z
Ilya Discuss
10103
#1Lib1Ref
173205
wikitext
text/x-wiki
Abraham Tedros Abraha (jibinaa ko 20 ut 1993) ko fukuyanke Eritreenaajo, ko kañum woni difaade. O woni ko e fiyde hannde e kippu ngenndiijo fuku koyɗe leydi Eritree.
Golle hakkunde leyɗeele
Tedros fiyiino kawgel CECAFA 2009 to leydi Keñiya, o feeñii e kawgel udditgol fedde nde ɓe mbaɗdi e Zimbaabwee.
O tawtoraama kadi kawgel CECAFA 2010 to Asmara Eritree e kawgel fuku winndere e hitaande 2011.
Tuugnorgal
bqba4bge3bxy5w4856oncijyz3ojk28
173207
173205
2026-06-13T17:10:27Z
Ilya Discuss
10103
#1Lib1Ref
173207
wikitext
text/x-wiki
'''Abraham Tedros Abraha''' (jibinaa ko 20 ut 1993) ko fukuyanke Eritreenaajo, ko kañum woni difaade. O woni ko e fiyde hannde e kippu ngenndiijo fuku koyɗe leydi Eritree.
Golle hakkunde leyɗeele
Tedros fiyiino kawgel CECAFA 2009 to leydi Keñiya, o feeñii e kawgel udditgol fedde nde ɓe mbaɗdi e Zimbaabwee.
O tawtoraama kadi kawgel CECAFA 2010 to Asmara Eritree e kawgel fuku winndere e hitaande 2011.
== Tuugnorgal ==
0nm9vfd829g4djcxwm5k0mdob4env5u
173208
173207
2026-06-13T17:11:27Z
Ilya Discuss
10103
#1Lib1Ref
173208
wikitext
text/x-wiki
{{Databox}}
'''Abraham Tedros Abraha''' (jibinaa ko 20 ut 1993) ko fukuyanke Eritreenaajo, ko kañum woni difaade. O woni ko e fiyde hannde e kippu ngenndiijo fuku koyɗe leydi Eritree.
Golle hakkunde leyɗeele
Tedros fiyiino kawgel CECAFA 2009 to leydi Keñiya, o feeñii e kawgel udditgol fedde nde ɓe mbaɗdi e Zimbaabwee.
O tawtoraama kadi kawgel CECAFA 2010 to Asmara Eritree e kawgel fuku winndere e hitaande 2011.
== Tuugnorgal ==
pht14zxfmon524sfgtc774v4cog5v2y
173209
173208
2026-06-13T17:11:49Z
Ilya Discuss
10103
#1Lib1Ref
173209
wikitext
text/x-wiki
{{Databox}}
'''Abraham Tedros Abraha''' (jibinaa ko 20 ut 1993) ko fukuyanke Eritreenaajo, ko kañum woni difaade. O woni ko e fiyde hannde e kippu ngenndiijo fuku koyɗe leydi Eritree.
== Golle hakkunde leyɗeele ==
Tedros fiyiino kawgel CECAFA 2009 to leydi Keñiya, o feeñii e kawgel udditgol fedde nde ɓe mbaɗdi e Zimbaabwee.
O tawtoraama kadi kawgel CECAFA 2010 to Asmara Eritree e kawgel fuku winndere e hitaande 2011.
== Tuugnorgal ==
frdyk9900j9c8qvv4hi865mdzrrhhxo
173210
173209
2026-06-13T17:13:07Z
Ilya Discuss
10103
#1Lib1Ref
173210
wikitext
text/x-wiki
{{Databox}}
'''Abraham Tedros Abraha''' (jibinaa ko 20 ut 1993) ko fukuyanke Eritreenaajo, ko kañum woni difaade. O woni ko e fiyde hannde e kippu ngenndiijo fuku koyɗe leydi Eritree.<ref>{{Cite book|url=https://books.google.com/books?id=eyl0AwAAQBAJ&pg=PT66|title=Thirty-One Nil: On the Road with Football's Outsiders: A World Cup Odyssey|isbn=9781408851593|last1=Montague|first1=James|date=22 May 2014}}</ref>
== Golle hakkunde leyɗeele ==
Tedros fiyiino kawgel CECAFA 2009 to leydi Keñiya, o feeñii e kawgel udditgol fedde nde ɓe mbaɗdi e Zimbaabwee.
O tawtoraama kadi kawgel CECAFA 2010 to Asmara Eritree e kawgel fuku winndere e hitaande 2011.
== Tuugnorgal ==
ar6xnfgtn3pb3fatbntyhv0hdy1p6sf
173211
173210
2026-06-13T17:15:40Z
Ilya Discuss
10103
#1Lib1Ref
173211
wikitext
text/x-wiki
{{Databox}}
'''Abraham Tedros Abraha''' (jibinaa ko 20 ut 1993) ko fukuyanke Eritreenaajo, ko kañum woni difaade. O woni ko e fiyde hannde e kippu ngenndiijo fuku koyɗe leydi Eritree.<ref>{{Cite book|url=https://books.google.com/books?id=eyl0AwAAQBAJ&pg=PT66|title=Thirty-One Nil: On the Road with Football's Outsiders: A World Cup Odyssey|isbn=9781408851593|last1=Montague|first1=James|date=22 May 2014}}</ref>
== Golle hakkunde leyɗeele ==
Tedros fiyiino kawgel CECAFA 2009 to leydi Keñiya, o feeñii e kawgel udditgol fedde nde ɓe mbaɗdi e Zimbaabwee.<ref name="standard-zimbabwe">{{Cite web|url=http://www.standardmedia.co.ke/InsidePage.php?id=1144029449&cid=38&|title=Zimbabwe held 0–0 by Eritrea|last=Pilipili|first=Oscar|date=12 December 2009|work=The Standard|access-date=15 December 2009|location=Nairobi|archive-date=14 March 2012|archive-url=https://web.archive.org/web/20120314134254/http://www.standardmedia.co.ke/InsidePage.php?id=1144029449&cid=38&|url-status=dead}}</ref>
O tawtoraama kadi kawgel CECAFA 2010 to Asmara Eritree e kawgel fuku winndere e hitaande 2011.
== Tuugnorgal ==
kjwm4x184je028oopab464h0w4ib5xs
173212
173211
2026-06-13T17:17:14Z
Ilya Discuss
10103
#1Lib1Ref
173212
wikitext
text/x-wiki
{{Databox}}
'''Abraham Tedros Abraha''' (jibinaa ko 20 ut 1993) ko fukuyanke Eritreenaajo, ko kañum woni difaade. O woni ko e fiyde hannde e kippu ngenndiijo fuku koyɗe leydi Eritree.<ref>{{Cite book|url=https://books.google.com/books?id=eyl0AwAAQBAJ&pg=PT66|title=Thirty-One Nil: On the Road with Football's Outsiders: A World Cup Odyssey|isbn=9781408851593|last1=Montague|first1=James|date=22 May 2014}}</ref>
== Golle hakkunde leyɗeele ==
Tedros fiyiino kawgel CECAFA 2009 to leydi Keñiya, o feeñii e kawgel udditgol fedde nde ɓe mbaɗdi e Zimbaabwee.<ref name="standard-zimbabwe">{{Cite web|url=http://www.standardmedia.co.ke/InsidePage.php?id=1144029449&cid=38&|title=Zimbabwe held 0–0 by Eritrea|last=Pilipili|first=Oscar|date=12 December 2009|work=The Standard|access-date=15 December 2009|location=Nairobi|archive-date=14 March 2012|archive-url=https://web.archive.org/web/20120314134254/http://www.standardmedia.co.ke/InsidePage.php?id=1144029449&cid=38&|url-status=dead}}</ref>
O tawtoraama kadi kawgel CECAFA 2010 to Asmara Eritree e kawgel fuku winndere e hitaande 2011.<ref>{{Cite book |url=https://books.google.com/books?id=eyl0AwAAQBAJ&pg=PT66|title=Thirty-One Nil: On the Road with Football's Outsiders: A World Cup Odyssey|isbn=9781408851593|last1=Montague|first1=James|date=22 May 2014}}</ref>
== Tuugnorgal ==
c8o8o3w7zc9pipo7h8hrvoiex1ljjsp
Ermias Tekle
0
42027
173213
2026-06-13T17:20:26Z
Ilya Discuss
10103
#1Lib1Ref
173213
wikitext
text/x-wiki
Ermias Wolday ko ƴarotooɗo leydi Eritree, o woni ko e ƴaañde Hume United hannde.
Golle kippu
E hitaande 2011, o siifondirii e fedde wiyeteende Croydon Kings, fedde FFSA Super League caggal nde laamu Ostarali rokki mo asilo politik.
Golle hakkunde leyɗeele
O fiyi e kawgel CECAFA 2009 to Keñiya, o waɗi heen go’o e kawgel ngel o fooli Ruwannda 2-1.
Nguurndam neɗɗo
Nde o tawtoraa kawgel CECAFA 2009 to leydi Keñiya o jeyaa ko e kippu ngenndiijo fuku koyɗe leydi Eritree mo waawaano hootde galle mum caggal nde o tawtoraa kawgel diiwaan to Nairobi. Caggal nde kippu nguu heɓi asilo politik e juuɗe laamu Ostarali, kippu nguu ummiima to wuro wiyeteengo Adelaide, to leydi Ostarali.
Tuugnorgal
4atvoc984gec5u38vdtlsd30dyi5qw2
173214
173213
2026-06-13T17:21:16Z
Ilya Discuss
10103
#1Lib1Ref
173214
wikitext
text/x-wiki
{{Databox}}Ermias Wolday ko ƴarotooɗo leydi Eritree, o woni ko e ƴaañde Hume United hannde.
Golle kippu
E hitaande 2011, o siifondirii e fedde wiyeteende Croydon Kings, fedde FFSA Super League caggal nde laamu Ostarali rokki mo asilo politik.
Golle hakkunde leyɗeele
O fiyi e kawgel CECAFA 2009 to Keñiya, o waɗi heen go’o e kawgel ngel o fooli Ruwannda 2-1.
Nguurndam neɗɗo
Nde o tawtoraa kawgel CECAFA 2009 to leydi Keñiya o jeyaa ko e kippu ngenndiijo fuku koyɗe leydi Eritree mo waawaano hootde galle mum caggal nde o tawtoraa kawgel diiwaan to Nairobi. Caggal nde kippu nguu heɓi asilo politik e juuɗe laamu Ostarali, kippu nguu ummiima to wuro wiyeteengo Adelaide, to leydi Ostarali.
Tuugnorgal
cenwdofccz7z3nn45bdp0gnezzgclwg
173215
173214
2026-06-13T17:23:48Z
Ilya Discuss
10103
#1Lib1Ref
173215
wikitext
text/x-wiki
{{Databox}}'''Ermias Wolday''' ko ƴarotooɗo leydi Eritree, o woni ko e ƴaañde Hume United hannde.
== Golle kippu ==
E hitaande 2011, o siifondirii e fedde wiyeteende Croydon Kings, fedde FFSA Super League caggal nde laamu Ostarali rokki mo asilo politik.
== Golle hakkunde leyɗeele ==
O fiyi e kawgel CECAFA 2009 to Keñiya, o waɗi heen go’o e kawgel ngel o fooli Ruwannda 2-1.
== Nguurndam neɗɗo ==
Nde o tawtoraa kawgel CECAFA 2009 to leydi Keñiya o jeyaa ko e kippu ngenndiijo fuku koyɗe leydi Eritree mo waawaano hootde galle mum caggal nde o tawtoraa kawgel diiwaan to Nairobi. Caggal nde kippu nguu heɓi asilo politik e juuɗe laamu Ostarali, kippu nguu ummiima to wuro wiyeteengo Adelaide, to leydi Ostarali.
== Tuugnorgal ==
srcpnvuzc6agu87ylhc3aya4r6gj2y4
173216
173215
2026-06-13T17:25:43Z
Ilya Discuss
10103
#1Lib1Ref
173216
wikitext
text/x-wiki
{{Databox}}'''Ermias Wolday''' ko ƴarotooɗo leydi Eritree, o woni ko e ƴaañde Hume United hannde.<ref name="adelaidenow.com.au">http://www.adelaidenow.com.au/sport/out-of-africa-its-a-whole-new-ball-game/story-e6frecj3-1226036645661 Out of Africa, it's a whole new ball game</ref>
== Golle kippu ==
E hitaande 2011, o siifondirii e fedde wiyeteende Croydon Kings, fedde FFSA Super League caggal nde laamu Ostarali rokki mo asilo politik.
== Golle hakkunde leyɗeele ==
O fiyi e kawgel CECAFA 2009 to Keñiya, o waɗi heen go’o e kawgel ngel o fooli Ruwannda 2-1.
== Nguurndam neɗɗo ==
Nde o tawtoraa kawgel CECAFA 2009 to leydi Keñiya o jeyaa ko e kippu ngenndiijo fuku koyɗe leydi Eritree mo waawaano hootde galle mum caggal nde o tawtoraa kawgel diiwaan to Nairobi. Caggal nde kippu nguu heɓi asilo politik e juuɗe laamu Ostarali, kippu nguu ummiima to wuro wiyeteengo Adelaide, to leydi Ostarali.
== Tuugnorgal ==
2a2cmym1wgm83ouu78ubhw01zdlzcai
173217
173216
2026-06-13T17:27:02Z
Ilya Discuss
10103
#1Lib1Ref
173217
wikitext
text/x-wiki
{{Databox}}'''Ermias Wolday''' ko ƴarotooɗo leydi Eritree, o woni ko e ƴaañde Hume United hannde.<ref name="adelaidenow.com.au">http://www.adelaidenow.com.au/sport/out-of-africa-its-a-whole-new-ball-game/story-e6frecj3-1226036645661 Out of Africa, it's a whole new ball game</ref>
== Golle kippu ==
E hitaande 2011, o siifondirii e fedde wiyeteende Croydon Kings, fedde FFSA Super League caggal nde laamu Ostarali rokki mo asilo politik.<ref name="michezonet">{{Cite news|url=http://michezonet.org/index.php?option=com_content&view=article&id=83%3Arwanda-through-to-quarter-finals&catid=35%3Ademo-content2&Itemid=29|title=Rwanda through to Quarter Finals|last=Okinyo|first=Collins|date=4 December 2009|publisher=michezo net|accessdate=16 December 2009|archive-url=https://web.archive.org/web/20110727082222/http://michezonet.org/index.php?option=com_content&view=article&id=83:rwanda-through-to-quarter-finals&catid=35:demo-content2&Itemid=29|archive-date=27 July 2011|url-status=dead}}</ref>
== Golle hakkunde leyɗeele ==
O fiyi e kawgel CECAFA 2009 to Keñiya, o waɗi heen go’o e kawgel ngel o fooli Ruwannda 2-1.
== Nguurndam neɗɗo ==
Nde o tawtoraa kawgel CECAFA 2009 to leydi Keñiya o jeyaa ko e kippu ngenndiijo fuku koyɗe leydi Eritree mo waawaano hootde galle mum caggal nde o tawtoraa kawgel diiwaan to Nairobi. Caggal nde kippu nguu heɓi asilo politik e juuɗe laamu Ostarali, kippu nguu ummiima to wuro wiyeteengo Adelaide, to leydi Ostarali.
== Tuugnorgal ==
o9h90vf2xj0zeb3mu63spqajvcczzfs
173218
173217
2026-06-13T17:28:36Z
Ilya Discuss
10103
#1Lib1Ref
173218
wikitext
text/x-wiki
{{Databox}}'''Ermias Wolday''' ko ƴarotooɗo leydi Eritree, o woni ko e ƴaañde Hume United hannde.<ref name="adelaidenow.com.au">http://www.adelaidenow.com.au/sport/out-of-africa-its-a-whole-new-ball-game/story-e6frecj3-1226036645661 Out of Africa, it's a whole new ball game</ref>
== Golle kippu ==
E hitaande 2011, o siifondirii e fedde wiyeteende Croydon Kings, fedde FFSA Super League caggal nde laamu Ostarali rokki mo asilo politik.<ref name="michezonet">{{Cite news|url=http://michezonet.org/index.php?option=com_content&view=article&id=83%3Arwanda-through-to-quarter-finals&catid=35%3Ademo-content2&Itemid=29|title=Rwanda through to Quarter Finals|last=Okinyo|first=Collins|date=4 December 2009|publisher=michezo net|accessdate=16 December 2009|archive-url=https://web.archive.org/web/20110727082222/http://michezonet.org/index.php?option=com_content&view=article&id=83:rwanda-through-to-quarter-finals&catid=35:demo-content2&Itemid=29|archive-date=27 July 2011|url-status=dead}}</ref>
== Golle hakkunde leyɗeele ==
O fiyi e kawgel CECAFA 2009 to Keñiya, o waɗi heen go’o e kawgel ngel o fooli Ruwannda 2-1.<ref>[https://edition.cnn.com/2009/SPORT/football/12/15/football.cecafa.eritrea.kenya/index.html CNN] 12 Eritrean soccer players sought in Kenya</ref><ref name="adelaidenow.com.au2" />
== Nguurndam neɗɗo ==
Nde o tawtoraa kawgel CECAFA 2009 to leydi Keñiya o jeyaa ko e kippu ngenndiijo fuku koyɗe leydi Eritree mo waawaano hootde galle mum caggal nde o tawtoraa kawgel diiwaan to Nairobi. Caggal nde kippu nguu heɓi asilo politik e juuɗe laamu Ostarali, kippu nguu ummiima to wuro wiyeteengo Adelaide, to leydi Ostarali.
== Tuugnorgal ==
eph72oxtcx34smfc9vhi26dq290b1s5
Tesfalem Tekle
0
42028
173219
2026-06-13T17:32:33Z
Ilya Discuss
10103
#1Lib1Ref
173219
wikitext
text/x-wiki
Tesfalem Tekle (jibinaa ko 9 ut 1993) ko fukuyanke Eritree. O fiyiino e kippu leydi Eritree e kawgel fuku winndere 2014. O anndaa ko kanko woni Eritree gadano waɗde gool e nder kawgel fuku winndere.
Golle hakkunde leyɗeele
Golle winndereeje
Njoɓɗeele e njeñtudi ina limta limre gool Eritree ko adii.
Alaa Ñalngu Nokku Gaño Njoɓdi Njeñtudi Kawgel
1. 15 noowammbar 2011 Stade Cicero, Asmara, Eritree Ruwanndaa 1–0 1–1 2014 kawgel fuku winndere
Tuugnorgal
jw83rwcuxkc2looxu0pb7msytiw6yjb
173220
173219
2026-06-13T17:34:12Z
Ilya Discuss
10103
#1Lib1Ref
173220
wikitext
text/x-wiki
{{Databox}}
Tesfalem Tekle (jibinaa ko 9 ut 1993) ko fukuyanke Eritree. O fiyiino e kippu leydi Eritree e kawgel fuku winndere 2014. O anndaa ko kanko woni Eritree gadano waɗde gool e nder kawgel fuku winndere.
Golle hakkunde leyɗeele
Golle winndereeje
Njoɓɗeele e njeñtudi ina limta limre gool Eritree ko adii.
Alaa Ñalngu Nokku Gaño Njoɓdi Njeñtudi Kawgel
1. 15 noowammbar 2011 Stade Cicero, Asmara, Eritree Ruwanndaa 1–0 1–1 2014 kawgel fuku winndere
Tuugnorgal
o70tje99jvl0e5ekepjq44jtxkjxkvp
173221
173220
2026-06-13T17:35:06Z
Ilya Discuss
10103
#1Lib1Ref
173221
wikitext
text/x-wiki
{{Databox}}
'''Tesfalem Tekle''' (jibinaa ko 9 ut 1993) ko fukuyanke Eritree. O fiyiino e kippu leydi Eritree e kawgel fuku winndere 2014. O anndaa ko kanko woni Eritree gadano waɗde gool e nder kawgel fuku winndere.
Golle hakkunde leyɗeele
Golle winndereeje
Njoɓɗeele e njeñtudi ina limta limre gool Eritree ko adii.
Alaa Ñalngu Nokku Gaño Njoɓdi Njeñtudi Kawgel
1. 15 noowammbar 2011 Stade Cicero, Asmara, Eritree Ruwanndaa 1–0 1–1 2014 kawgel fuku winndere
Tuugnorgal
o4ew8h3rz7ap1huqt6yvxdwbm482cbr
173222
173221
2026-06-13T17:35:41Z
Ilya Discuss
10103
#1Lib1Ref
173222
wikitext
text/x-wiki
{{Databox}}
'''Tesfalem Tekle''' (jibinaa ko 9 ut 1993) ko fukuyanke Eritree. O fiyiino e kippu leydi Eritree e kawgel fuku winndere 2014. O anndaa ko kanko woni Eritree gadano waɗde gool e nder kawgel fuku winndere.
== Golle hakkunde leyɗeele ==
== Golle winndereeje ==
Njoɓɗeele e njeñtudi ina limta limre gool Eritree ko adii.
Alaa Ñalngu Nokku Gaño Njoɓdi Njeñtudi Kawgel
1. 15 noowammbar 2011 Stade Cicero, Asmara, Eritree Ruwanndaa 1–0 1–1 2014 kawgel fuku winndere
== Tuugnorgal ==
ia4ennh1rdipcayrwegat87oh16kx2u
173223
173222
2026-06-13T17:36:59Z
Ilya Discuss
10103
#1Lib1Ref
173223
wikitext
text/x-wiki
{{Databox}}
'''Tesfalem Tekle''' (jibinaa ko 9 ut 1993) ko fukuyanke Eritree. O fiyiino e kippu leydi Eritree e kawgel fuku winndere 2014. O anndaa ko kanko woni Eritree gadano waɗde gool e nder kawgel fuku winndere..<ref>{{cite web|url=https://www.fifa.com/worldfootball/statisticsandrecords/players/player=350484/index.html|archive-url=https://web.archive.org/web/20120925015930/http://www.fifa.com/worldfootball/statisticsandrecords/players/player=350484/index.html|url-status=dead|archive-date=September 25, 2012|title=Tesfalem Tekle|publisher=FIFA|accessdate=21 August 2014}}</ref>
== Golle hakkunde leyɗeele ==
== Golle winndereeje ==
Njoɓɗeele e njeñtudi ina limta limre gool Eritree ko adii.
Alaa Ñalngu Nokku Gaño Njoɓdi Njeñtudi Kawgel
1. 15 noowammbar 2011 Stade Cicero, Asmara, Eritree Ruwanndaa 1–0 1–1 2014 kawgel fuku winndere
== Tuugnorgal ==
sajomjop3p12w1ese3yn7xkqs56hjqg
173224
173223
2026-06-13T17:39:07Z
Ilya Discuss
10103
#1Lib1Ref
173224
wikitext
text/x-wiki
{{Databox}}
'''Tesfalem Tekle''' (jibinaa ko 9 ut 1993) ko fukuyanke Eritree. O fiyiino e kippu leydi Eritree e kawgel fuku winndere 2014. O anndaa ko kanko woni Eritree gadano waɗde gool e nder kawgel fuku winndere..<ref>{{cite web|url=https://www.fifa.com/worldfootball/statisticsandrecords/players/player=350484/index.html|archive-url=https://web.archive.org/web/20120925015930/http://www.fifa.com/worldfootball/statisticsandrecords/players/player=350484/index.html|url-status=dead|archive-date=September 25, 2012|title=Tesfalem Tekle|publisher=FIFA|accessdate=21 August 2014}}</ref>
== Golle hakkunde leyɗeele ==
== Golle winndereeje ==
Njoɓɗeele e njeñtudi ina limta limre gool Eritree ko adii.<ref name="NFT">{{cite web|url=http://www.national-football-teams.com/player/45640/Tesfalem_Tekle.html|title=Tekle, Tesfalem|publisher=National Football Teams|accessdate=20 February 2018}}</ref>
Alaa Ñalngu Nokku Gaño Njoɓdi Njeñtudi Kawgel
1. 15 noowammbar 2011 Stade Cicero, Asmara, Eritree Ruwanndaa 1–0 1–1 2014 kawgel fuku winndere
== Tuugnorgal ==
4g1oxbn8umpqve9h86z59xcot4cw95b
Hermon Tekleab
0
42029
173225
2026-06-13T18:00:13Z
Ilya Discuss
10103
#1Lib1Ref
173225
wikitext
text/x-wiki
Hermon Tekleab (jibinaa ko ñalnde 3 desaambar 1993) ko fukuyanke Eritree, fiyoowo hakkundeejo e nder fedde Derde Divisie wiyeteende SteDoCo. O meeɗiino fiyde e kippu ngenndiijo fuku koyɗe leydi Eritree.
Golle kippu
Caggal nde o fiyi e Red Sea FC e Kozakken Boys, o naati e fedde fuku koyɗe Ido e hitaande 2019.
Golle hakkunde leyɗeele
Tekleab fiyi e kawgel CECAFA 2009 to Keñiya, o feeñi ko e lomto e kawgel ngel Tansani fooli 4-0.
Tuugnorgal
d4qvhnirbdqoa6x4ntd08xj8v0akolq
173226
173225
2026-06-13T18:02:26Z
Ilya Discuss
10103
#1Lib1Ref
173226
wikitext
text/x-wiki
'''Hermon Tekleab''' (jibinaa ko ñalnde 3 desaambar 1993) ko fukuyanke Eritree, fiyoowo hakkundeejo e nder fedde Derde Divisie wiyeteende SteDoCo. O meeɗiino fiyde e kippu ngenndiijo fuku koyɗe leydi Eritree.
Golle kippu
Caggal nde o fiyi e Red Sea FC e Kozakken Boys, o naati e fedde fuku koyɗe Ido e hitaande 2019.
== Golle hakkunde leyɗeele ==
Tekleab fiyi e kawgel CECAFA 2009 to Keñiya, o feeñi ko e lomto e kawgel ngel Tansani fooli 4-0.
== Tuugnorgal ==
kz6z3pwctt7zuxixrry73tdp01adjmr
Negash Teklit
0
42030
173227
2026-06-13T19:20:41Z
Ilya Discuss
10103
#1Lib1Ref
173227
wikitext
text/x-wiki
Negash Teklit (e ɗemngal Tigrinya: ነጋሽ ተኽሊት ; jibinaa ko ñalnde 12 abriil 1966) ko balloowo fuku koyɗe e gardiiɗo Eritree.
Fijo golle
E kitaale 1980 Teklit fiyiino e kippu ngenndiijo Ecoppi, o lomtii kippu ngenndiijo makko e nder kawgel CECAFA 1987 e 1988.
O heɓi kawgel CECAFA e hitaande 1987 e kippu ngenndi Ecoppi.
Golle njuɓɓudi
E lewru abriil 2002 Teklit woni gardiiɗo kippu ngenndiijo Eritree e Pijirlooji konu Afrik gadani (CISM) to Nairobi. Caggal ɗuum, o golliima e nder gollordu wakilaagu.
Gila 2009 haa desammbar 2012 ko kanko woni gardiiɗo kippu leydi Eritree.
O ardii Eritree U20 haa joofni e kawgel CECAFA U-20 e hitaande 2010, kono o dañii kawgel Uganndaa Uganndaa U20.
Teddungal
Ecoppi
Kop CECAFA : hitaande 1987
Tuugnorgal
q6xj1twpiwfm4u4q6v3yrx32cubxoel
173228
173227
2026-06-13T19:22:20Z
Ilya Discuss
10103
#1Lib1Ref
173228
wikitext
text/x-wiki
{{Databox}}
Negash Teklit (e ɗemngal Tigrinya: ነጋሽ ተኽሊት ; jibinaa ko ñalnde 12 abriil 1966) ko balloowo fuku koyɗe e gardiiɗo Eritree.
Fijo golle
E kitaale 1980 Teklit fiyiino e kippu ngenndiijo Ecoppi, o lomtii kippu ngenndiijo makko e nder kawgel CECAFA 1987 e 1988.
O heɓi kawgel CECAFA e hitaande 1987 e kippu ngenndi Ecoppi.
Golle njuɓɓudi
E lewru abriil 2002 Teklit woni gardiiɗo kippu ngenndiijo Eritree e Pijirlooji konu Afrik gadani (CISM) to Nairobi. Caggal ɗuum, o golliima e nder gollordu wakilaagu.
Gila 2009 haa desammbar 2012 ko kanko woni gardiiɗo kippu leydi Eritree.
O ardii Eritree U20 haa joofni e kawgel CECAFA U-20 e hitaande 2010, kono o dañii kawgel Uganndaa Uganndaa U20.
Teddungal
Ecoppi
Kop CECAFA : hitaande 1987
Tuugnorgal
d7yz3hq8ril1p2ua2lc54m3p9b7hys2
173229
173228
2026-06-13T19:23:31Z
Ilya Discuss
10103
#1Lib1Ref
173229
wikitext
text/x-wiki
{{Databox}}
'''Negash Teklit''' (e ɗemngal Tigrinya: ነጋሽ ተኽሊት ; jibinaa ko ñalnde 12 abriil 1966) ko balloowo fuku koyɗe e gardiiɗo Eritree.
Fijo golle
E kitaale 1980 Teklit fiyiino e kippu ngenndiijo Ecoppi, o lomtii kippu ngenndiijo makko e nder kawgel CECAFA 1987 e 1988.
O heɓi kawgel CECAFA e hitaande 1987 e kippu ngenndi Ecoppi.
Golle njuɓɓudi
E lewru abriil 2002 Teklit woni gardiiɗo kippu ngenndiijo Eritree e Pijirlooji konu Afrik gadani (CISM) to Nairobi. Caggal ɗuum, o golliima e nder gollordu wakilaagu.
Gila 2009 haa desammbar 2012 ko kanko woni gardiiɗo kippu leydi Eritree.
O ardii Eritree U20 haa joofni e kawgel CECAFA U-20 e hitaande 2010, kono o dañii kawgel Uganndaa Uganndaa U20.
Teddungal
Ecoppi
Kop CECAFA : hitaande 1987
Tuugnorgal
5p56bjta7jm27n1mgmgjxfkj9mno8i8
173230
173229
2026-06-13T19:24:28Z
Ilya Discuss
10103
#1Lib1Ref
173230
wikitext
text/x-wiki
{{Databox}}
'''Negash Teklit''' (e ɗemngal Tigrinya: ነጋሽ ተኽሊት ; jibinaa ko ñalnde 12 abriil 1966) ko balloowo fuku koyɗe e gardiiɗo Eritree.
== Fijo golle ==
E kitaale 1980 Teklit fiyiino e kippu ngenndiijo Ecoppi, o lomtii kippu ngenndiijo makko e nder kawgel CECAFA 1987 e 1988.
O heɓi kawgel CECAFA e hitaande 1987 e kippu ngenndi Ecoppi.
== Golle njuɓɓudi ==
E lewru abriil 2002 Teklit woni gardiiɗo kippu ngenndiijo Eritree e Pijirlooji konu Afrik gadani (CISM) to Nairobi. Caggal ɗuum, o golliima e nder gollordu wakilaagu.
Gila 2009 haa desammbar 2012 ko kanko woni gardiiɗo kippu leydi Eritree.
O ardii Eritree U20 haa joofni e kawgel CECAFA U-20 e hitaande 2010, kono o dañii kawgel Uganndaa Uganndaa U20.
== Teddungal ==
== Ecoppi ==
Kop CECAFA : hitaande 1987
== Tuugnorgal ==
qobw8kfrnw5aj5cg4g2np7ifolejozb
173231
173230
2026-06-13T19:26:10Z
Ilya Discuss
10103
#1Lib1Ref
173231
wikitext
text/x-wiki
{{Databox}}
'''Negash Teklit''' (e ɗemngal Tigrinya: ነጋሽ ተኽሊት ; jibinaa ko ñalnde 12 abriil 1966) ko balloowo fuku koyɗe e gardiiɗo Eritree.<ref>[https://web.archive.org/web/20180506104306/http://www.fifa.com/fifa-tournaments/players-coaches/people=210693/index.html FIFA.com]</ref>
== Fijo golle ==
E kitaale 1980 Teklit fiyiino e kippu ngenndiijo Ecoppi, o lomtii kippu ngenndiijo makko e nder kawgel CECAFA 1987 e 1988.
O heɓi kawgel CECAFA e hitaande 1987 e kippu ngenndi Ecoppi.
== Golle njuɓɓudi ==
E lewru abriil 2002 Teklit woni gardiiɗo kippu ngenndiijo Eritree e Pijirlooji konu Afrik gadani (CISM) to Nairobi. Caggal ɗuum, o golliima e nder gollordu wakilaagu.
Gila 2009 haa desammbar 2012 ko kanko woni gardiiɗo kippu leydi Eritree.
O ardii Eritree U20 haa joofni e kawgel CECAFA U-20 e hitaande 2010, kono o dañii kawgel Uganndaa Uganndaa U20.
== Teddungal ==
== Ecoppi ==
Kop CECAFA : hitaande 1987
== Tuugnorgal ==
kn67s4llr9oy7xudno2h6092qax1kny
173232
173231
2026-06-13T19:27:26Z
Ilya Discuss
10103
#1Lib1Ref
173232
wikitext
text/x-wiki
{{Databox}}
'''Negash Teklit''' (e ɗemngal Tigrinya: ነጋሽ ተኽሊት ; jibinaa ko ñalnde 12 abriil 1966) ko balloowo fuku koyɗe e gardiiɗo Eritree.<ref>[https://web.archive.org/web/20180506104306/http://www.fifa.com/fifa-tournaments/players-coaches/people=210693/index.html FIFA.com]</ref>
== Fijo golle ==
E kitaale 1980 Teklit fiyiino e kippu ngenndiijo Ecoppi, o lomtii kippu ngenndiijo makko e nder kawgel CECAFA 1987 e 1988.
O heɓi kawgel CECAFA e hitaande 1987 e kippu ngenndi Ecoppi.<ref>{{Cite web|url=http://www.shabait.com/about-eritrea/art-a-sport/2718-history-of-football-sport-in-eritrea-at-a-glance-part-i|title=History of Football Sport in Eritrea at a Glance ( PART I) {{!}}|last=Administrator|first=shabait|website=www.shabait.com|language=en-gb|access-date=10 April 2018|archive-date=15 September 2013|archive-url=https://web.archive.org/web/20130915050339/http://www.shabait.com/about-eritrea/art-a-sport/2718-history-of-football-sport-in-eritrea-at-a-glance-part-i|url-status=dead}}</ref>
== Golle njuɓɓudi ==
E lewru abriil 2002 Teklit woni gardiiɗo kippu ngenndiijo Eritree e Pijirlooji konu Afrik gadani (CISM) to Nairobi. Caggal ɗuum, o golliima e nder gollordu wakilaagu.
Gila 2009 haa desammbar 2012 ko kanko woni gardiiɗo kippu leydi Eritree.
O ardii Eritree U20 haa joofni e kawgel CECAFA U-20 e hitaande 2010, kono o dañii kawgel Uganndaa Uganndaa U20.
== Teddungal ==
== Ecoppi ==
Kop CECAFA : hitaande 1987
== Tuugnorgal ==
qv7nyjyjls4n4fkfriwlft5w7uifgv0
173233
173232
2026-06-13T19:29:27Z
Ilya Discuss
10103
#1Lib1Ref
173233
wikitext
text/x-wiki
{{Databox}}
'''Negash Teklit''' (e ɗemngal Tigrinya: ነጋሽ ተኽሊት ; jibinaa ko ñalnde 12 abriil 1966) ko balloowo fuku koyɗe e gardiiɗo Eritree.<ref>[https://web.archive.org/web/20180506104306/http://www.fifa.com/fifa-tournaments/players-coaches/people=210693/index.html FIFA.com]</ref>
== Fijo golle ==
E kitaale 1980 Teklit fiyiino e kippu ngenndiijo Ecoppi, o lomtii kippu ngenndiijo makko e nder kawgel CECAFA 1987 e 1988.
O heɓi kawgel CECAFA e hitaande 1987 e kippu ngenndi Ecoppi.<ref>{{Cite web|url=http://www.shabait.com/about-eritrea/art-a-sport/2718-history-of-football-sport-in-eritrea-at-a-glance-part-i|title=History of Football Sport in Eritrea at a Glance ( PART I) {{!}}|last=Administrator|first=shabait|website=www.shabait.com|language=en-gb|access-date=10 April 2018|archive-date=15 September 2013|archive-url=https://web.archive.org/web/20130915050339/http://www.shabait.com/about-eritrea/art-a-sport/2718-history-of-football-sport-in-eritrea-at-a-glance-part-i|url-status=dead}}</ref>
== Golle njuɓɓudi ==
E lewru abriil 2002 Teklit woni gardiiɗo kippu ngenndiijo Eritree e Pijirlooji konu Afrik gadani (CISM) to Nairobi. Caggal ɗuum, o golliima e nder gollordu wakilaagu.<ref>{{Cite news|url=http://www.irinnews.org/report/31697/eritrea-football-victory-new-beginning-for-peace|title=Football victory "new beginning for peace"|date=29 April 2002|work=IRIN|access-date=10 April 2018|language=en}}</ref><ref>{{Cite web|url=http://www.seychelles.net/seynat/sports/9060902.html|title=Seychelles NATION Online -----SPORTS|website=www.seychelles.net|access-date=10 April 2018|archive-date=3 March 2016|archive-url=https://web.archive.org/web/20160303230329/http://www.seychelles.net/seynat/sports/9060902.html|url-status=dead}}</ref>
Gila 2009 haa desammbar 2012 ko kanko woni gardiiɗo kippu leydi Eritree.
O ardii Eritree U20 haa joofni e kawgel CECAFA U-20 e hitaande 2010, kono o dañii kawgel Uganndaa Uganndaa U20.
== Teddungal ==
== Ecoppi ==
Kop CECAFA : hitaande 1987
== Tuugnorgal ==
g95k7gzzdqioegissom7lm1wden4kmy
173234
173233
2026-06-13T19:30:56Z
Ilya Discuss
10103
#1Lib1Ref
173234
wikitext
text/x-wiki
{{Databox}}
'''Negash Teklit''' (e ɗemngal Tigrinya: ነጋሽ ተኽሊት ; jibinaa ko ñalnde 12 abriil 1966) ko balloowo fuku koyɗe e gardiiɗo Eritree.<ref>[https://web.archive.org/web/20180506104306/http://www.fifa.com/fifa-tournaments/players-coaches/people=210693/index.html FIFA.com]</ref>
== Fijo golle ==
E kitaale 1980 Teklit fiyiino e kippu ngenndiijo Ecoppi, o lomtii kippu ngenndiijo makko e nder kawgel CECAFA 1987 e 1988.
O heɓi kawgel CECAFA e hitaande 1987 e kippu ngenndi Ecoppi.<ref>{{Cite web|url=http://www.shabait.com/about-eritrea/art-a-sport/2718-history-of-football-sport-in-eritrea-at-a-glance-part-i|title=History of Football Sport in Eritrea at a Glance ( PART I) {{!}}|last=Administrator|first=shabait|website=www.shabait.com|language=en-gb|access-date=10 April 2018|archive-date=15 September 2013|archive-url=https://web.archive.org/web/20130915050339/http://www.shabait.com/about-eritrea/art-a-sport/2718-history-of-football-sport-in-eritrea-at-a-glance-part-i|url-status=dead}}</ref>
== Golle njuɓɓudi ==
E lewru abriil 2002 Teklit woni gardiiɗo kippu ngenndiijo Eritree e Pijirlooji konu Afrik gadani (CISM) to Nairobi. Caggal ɗuum, o golliima e nder gollordu wakilaagu.<ref>{{Cite news|url=http://www.irinnews.org/report/31697/eritrea-football-victory-new-beginning-for-peace|title=Football victory "new beginning for peace"|date=29 April 2002|work=IRIN|access-date=10 April 2018|language=en}}</ref><ref>{{Cite web|url=http://www.seychelles.net/seynat/sports/9060902.html|title=Seychelles NATION Online -----SPORTS|website=www.seychelles.net|access-date=10 April 2018|archive-date=3 March 2016|archive-url=https://web.archive.org/web/20160303230329/http://www.seychelles.net/seynat/sports/9060902.html|url-status=dead}}</ref>
Gila 2009 haa desammbar 2012 ko kanko woni gardiiɗo kippu leydi Eritree.
O ardii Eritree U20 haa joofni e kawgel CECAFA U-20 e hitaande 2010, kono o dañii kawgel Uganndaa Uganndaa U20.<ref>{{cite web|url=http://www.eastandard.net/InsidePage.php?id=1144029948&cid=38|title=Tanzania hit Eritrea to make semi-final|last=Wandera|first=Gilbert|date=9 December 2009|work=The Standard|accessdate=15 December 2009|location=Nairobi|url-status=usurped|archiveurl=https://web.archive.org/web/20141219083535/http://www.eastandard.net/InsidePage.php?id=1144029948&cid=38|archivedate=19 December 2014}}</ref>
== Teddungal ==
== Ecoppi ==
Kop CECAFA : hitaande 1987
== Tuugnorgal ==
jk6urohhmqmxhfqehzs21po7787xfaw
Kokob Tesfagabriel
0
42031
173235
2026-06-13T19:36:12Z
Ilya Discuss
10103
#1Lib1Ref
173235
wikitext
text/x-wiki
Kokob Tesfagabriel Solomon (jibinaa ko ñalnde 4 suwee 1994) ko dognoowo diƴƴe juutɗe to Eritree. E hitaande 2018, o tawtoraama feccere maraton rewɓe e kawgel winnderewal feccere maraton IAAF 2018 yuɓɓinanoo to Valencia, Espaañ. O joofniri ko e 38ɓo.
Kugal
E hitaande 2015, o tawtoraama feccere maraton rewɓe e Pijirlooji Afrik 2015 baɗnooɗi to Brazaville, to leydi Konngo. O joofniri ko e 4ɓo.
E hitaande 2017, o tawtoraama kawgel rewɓe mawɓe e kawgel fuku winndere 2017 IAAF yuɓɓinaango to Kampala, Uganndaa.O joofniri ko e 73ɓo.
E hitaande 2019, o lomtii Eritree e Pijirlooji Afrik 2019 baɗaaɗi to Rabat, Maruk.O tawtoraama feccere maraton rewɓe, o joofniri ko 12ɓo e waktu 1:15:33.
E hitaande 2021, o tawtoraama maraton rewɓe e Olimpiyaaji 2020.
Tuugnorgal
bx3n30cwgwbsxw77ucacp4mo5es2qq2
173236
173235
2026-06-13T19:42:18Z
Ilya Discuss
10103
#1Lib1Ref
173236
wikitext
text/x-wiki
{{Databox}}Kokob Tesfagabriel Solomon (jibinaa ko ñalnde 4 suwee 1994) ko dognoowo diƴƴe juutɗe to Eritree. E hitaande 2018, o tawtoraama feccere maraton rewɓe e kawgel winnderewal feccere maraton IAAF 2018 yuɓɓinanoo to Valencia, Espaañ. O joofniri ko e 38ɓo.
Kugal
E hitaande 2015, o tawtoraama feccere maraton rewɓe e Pijirlooji Afrik 2015 baɗnooɗi to Brazaville, to leydi Konngo. O joofniri ko e 4ɓo.
E hitaande 2017, o tawtoraama kawgel rewɓe mawɓe e kawgel fuku winndere 2017 IAAF yuɓɓinaango to Kampala, Uganndaa.O joofniri ko e 73ɓo.
E hitaande 2019, o lomtii Eritree e Pijirlooji Afrik 2019 baɗaaɗi to Rabat, Maruk.O tawtoraama feccere maraton rewɓe, o joofniri ko 12ɓo e waktu 1:15:33.
E hitaande 2021, o tawtoraama maraton rewɓe e Olimpiyaaji 2020.
Tuugnorgal
l162opuomkuazqisz290pu114hi6of4
173237
173236
2026-06-13T19:43:48Z
Ilya Discuss
10103
#1Lib1Ref
173237
wikitext
text/x-wiki
{{Databox}}'''Kokob Tesfagabriel Solomon''' (jibinaa ko ñalnde 4 suwee 1994) ko dognoowo diƴƴe juutɗe to Eritree. E hitaande 2018, o tawtoraama feccere maraton rewɓe e kawgel winnderewal feccere maraton IAAF 2018 yuɓɓinanoo to Valencia, Espaañ. O joofniri ko e 38ɓo.
== Kugal ==
E hitaande 2015, o tawtoraama feccere maraton rewɓe e Pijirlooji Afrik 2015 baɗnooɗi to Brazaville, to leydi Konngo. O joofniri ko e 4ɓo.
E hitaande 2017, o tawtoraama kawgel rewɓe mawɓe e kawgel fuku winndere 2017 IAAF yuɓɓinaango to Kampala, Uganndaa.O joofniri ko e 73ɓo.
E hitaande 2019, o lomtii Eritree e Pijirlooji Afrik 2019 baɗaaɗi to Rabat, Maruk.O tawtoraama feccere maraton rewɓe, o joofniri ko 12ɓo e waktu 1:15:33.
E hitaande 2021, o tawtoraama maraton rewɓe e Olimpiyaaji 2020.
== Tuugnorgal ==
g3o8uu62y9mv6yyne28y9qht0kwyfy4
173238
173237
2026-06-13T19:45:45Z
Ilya Discuss
10103
#1Lib1Ref
173238
wikitext
text/x-wiki
{{Databox}}'''Kokob Tesfagabriel Solomon''' (jibinaa ko ñalnde 4 suwee 1994) ko dognoowo diƴƴe juutɗe to Eritree. E hitaande 2018, o tawtoraama feccere maraton rewɓe e kawgel winnderewal feccere maraton IAAF 2018 yuɓɓinanoo to Valencia, Espaañ. O joofniri ko e 38ɓo.<ref name="senior_women_race_iaaf_world_cross_country_2017">{{Cite web|title=Senior women's race|url=https://media.aws.iaaf.org/competitiondocuments/pdf/5837/AT-XSE-W-f--1--.RS5.pdf?v=1816003647|url-status=live|archive-url=https://web.archive.org/web/20200629195556/https://media.aws.iaaf.org/competitiondocuments/pdf/5837/AT-XSE-W-f--1--.RS5.pdf?v=1816003647|archive-date=29 June 2020|access-date=29 June 2020|website=2017 IAAF World Cross Country Championships}}</ref><ref name="senior_women_race_iaaf_world_cross_country_2017" />
== Kugal ==
E hitaande 2015, o tawtoraama feccere maraton rewɓe e Pijirlooji Afrik 2015 baɗnooɗi to Brazaville, to leydi Konngo. O joofniri ko e 4ɓo.
E hitaande 2017, o tawtoraama kawgel rewɓe mawɓe e kawgel fuku winndere 2017 IAAF yuɓɓinaango to Kampala, Uganndaa.O joofniri ko e 73ɓo.
E hitaande 2019, o lomtii Eritree e Pijirlooji Afrik 2019 baɗaaɗi to Rabat, Maruk.O tawtoraama feccere maraton rewɓe, o joofniri ko 12ɓo e waktu 1:15:33.
E hitaande 2021, o tawtoraama maraton rewɓe e Olimpiyaaji 2020.
== Tuugnorgal ==
qx1mxcv0h97y2h7sfdeeh80xow2k4ws
173239
173238
2026-06-13T19:47:42Z
Ilya Discuss
10103
#1Lib1Ref
173239
wikitext
text/x-wiki
{{Databox}}'''Kokob Tesfagabriel Solomon''' (jibinaa ko ñalnde 4 suwee 1994) ko dognoowo diƴƴe juutɗe to Eritree. E hitaande 2018, o tawtoraama feccere maraton rewɓe e kawgel winnderewal feccere maraton IAAF 2018 yuɓɓinanoo to Valencia, Espaañ. O joofniri ko e 38ɓo.<ref name="senior_women_race_iaaf_world_cross_country_2017">{{Cite web|title=Senior women's race|url=https://media.aws.iaaf.org/competitiondocuments/pdf/5837/AT-XSE-W-f--1--.RS5.pdf?v=1816003647|url-status=live|archive-url=https://web.archive.org/web/20200629195556/https://media.aws.iaaf.org/competitiondocuments/pdf/5837/AT-XSE-W-f--1--.RS5.pdf?v=1816003647|archive-date=29 June 2020|access-date=29 June 2020|website=2017 IAAF World Cross Country Championships}}</ref><ref name="senior_women_race_iaaf_world_cross_country_2017" />
== Kugal ==
E hitaande 2015, o tawtoraama feccere maraton rewɓe e Pijirlooji Afrik 2015 baɗnooɗi to Brazaville, to leydi Konngo. O joofniri ko e 4ɓo.<ref>{{Cite web|title=Athletics - SOLOMON Kokob Tesfagaber|url=https://olympics.com/tokyo-2020/olympic-games/en/results/athletics/athlete-profile-n1433023-solomon-kokob-tesfagaber.htm|url-status=dead|access-date=8 August 2021|work=Tokyo 2020 Olympics|publisher=[[Tokyo Organising Committee of the Olympic and Paralympic Games]]|language=en-us|archive-date=6 August 2021|archive-url=https://web.archive.org/web/20210806092751/https://olympics.com/tokyo-2020/olympic-games/en/results/athletics/athlete-profile-n1433023-solomon-kokob-tesfagaber.htm}}</ref>
E hitaande 2017, o tawtoraama kawgel rewɓe mawɓe e kawgel fuku winndere 2017 IAAF yuɓɓinaango to Kampala, Uganndaa.O joofniri ko e 73ɓo.
E hitaande 2019, o lomtii Eritree e Pijirlooji Afrik 2019 baɗaaɗi to Rabat, Maruk.O tawtoraama feccere maraton rewɓe, o joofniri ko 12ɓo e waktu 1:15:33.
E hitaande 2021, o tawtoraama maraton rewɓe e Olimpiyaaji 2020.
== Tuugnorgal ==
1mfqolym1b7s300660no5vj03t4asw7
173240
173239
2026-06-13T19:49:26Z
Ilya Discuss
10103
#1Lib1Ref
173240
wikitext
text/x-wiki
{{Databox}}'''Kokob Tesfagabriel Solomon''' (jibinaa ko ñalnde 4 suwee 1994) ko dognoowo diƴƴe juutɗe to Eritree. E hitaande 2018, o tawtoraama feccere maraton rewɓe e kawgel winnderewal feccere maraton IAAF 2018 yuɓɓinanoo to Valencia, Espaañ. O joofniri ko e 38ɓo.<ref name="senior_women_race_iaaf_world_cross_country_2017">{{Cite web|title=Senior women's race|url=https://media.aws.iaaf.org/competitiondocuments/pdf/5837/AT-XSE-W-f--1--.RS5.pdf?v=1816003647|url-status=live|archive-url=https://web.archive.org/web/20200629195556/https://media.aws.iaaf.org/competitiondocuments/pdf/5837/AT-XSE-W-f--1--.RS5.pdf?v=1816003647|archive-date=29 June 2020|access-date=29 June 2020|website=2017 IAAF World Cross Country Championships}}</ref><ref name="senior_women_race_iaaf_world_cross_country_2017" />
== Kugal ==
E hitaande 2015, o tawtoraama feccere maraton rewɓe e Pijirlooji Afrik 2015 baɗnooɗi to Brazaville, to leydi Konngo. O joofniri ko e 4ɓo.<ref>{{Cite web|title=Athletics - SOLOMON Kokob Tesfagaber|url=https://olympics.com/tokyo-2020/olympic-games/en/results/athletics/athlete-profile-n1433023-solomon-kokob-tesfagaber.htm|url-status=dead|access-date=8 August 2021|work=Tokyo 2020 Olympics|publisher=[[Tokyo Organising Committee of the Olympic and Paralympic Games]]|language=en-us|archive-date=6 August 2021|archive-url=https://web.archive.org/web/20210806092751/https://olympics.com/tokyo-2020/olympic-games/en/results/athletics/athlete-profile-n1433023-solomon-kokob-tesfagaber.htm}}</ref>
E hitaande 2017, o tawtoraama kawgel rewɓe mawɓe e kawgel fuku winndere 2017 IAAF yuɓɓinaango to Kampala, Uganndaa.O joofniri ko e 73ɓo.<ref name="athletics_women_half_marathon">{{cite web|url=https://www.jar2019.ma/resultats/eng/at/engat_athletics-results-women-s-half-marathon-1-01.htm|title=2019 African Games – Athletics – Women's Half Marathon – Final|website=2019 African Games|accessdate=1 October 2019|archive-date=1 October 2019|archive-url=https://web.archive.org/web/20191001143458/https://www.jar2019.ma/resultats/eng/at/engat_athletics-results-women-s-half-marathon-1-01.htm}}</ref>
E hitaande 2019, o lomtii Eritree e Pijirlooji Afrik 2019 baɗaaɗi to Rabat, Maruk.O tawtoraama feccere maraton rewɓe, o joofniri ko 12ɓo e waktu 1:15:33.
E hitaande 2021, o tawtoraama maraton rewɓe e Olimpiyaaji 2020.
== Tuugnorgal ==
sadyg9uu1qmc4ro5rmnt4b2x72sa20e
Surafiel Tesfamicael
0
42032
173241
2026-06-13T19:52:18Z
Ilya Discuss
10103
#1Lib1Ref
173241
wikitext
text/x-wiki
Surafil Tesfamicael (jibinaa ko 17 marse 1989) ko fukuyanke leydi Eritree. O woni ko e fiyde hannde e kippu ngenndiijo fuku koyɗe leydi Eritree.
Golle hakkunde leyɗeele
Tesfamichael fiyiino e kawgel CECAFA 2009 to Keñiya, o feeñi ko e lomto e kawgel ngel Tansani fooli 4-0.
Tuugnorgal
91ue2v1wem8pjw1396b0yxcf4zekqd7
173242
173241
2026-06-13T19:53:56Z
Ilya Discuss
10103
#1Lib1Ref
173242
wikitext
text/x-wiki
'''Surafil Tesfamicael''' (jibinaa ko 17 marse 1989) ko fukuyanke leydi Eritree. O woni ko e fiyde hannde e kippu ngenndiijo fuku koyɗe leydi Eritree.
== Golle hakkunde leyɗeele ==
Tesfamichael fiyiino e kawgel CECAFA 2009 to Keñiya, o feeñi ko e lomto e kawgel ngel Tansani fooli 4-0.
== Tuugnorgal ==
e7gjy3xv7ujzhwqv9rbscnhxzm3kq1m
173243
173242
2026-06-13T19:54:40Z
Ilya Discuss
10103
#1Lib1Ref
173243
wikitext
text/x-wiki
{{Databox}}
'''Surafil Tesfamicael''' (jibinaa ko 17 marse 1989) ko fukuyanke leydi Eritree. O woni ko e fiyde hannde e kippu ngenndiijo fuku koyɗe leydi Eritree.
== Golle hakkunde leyɗeele ==
Tesfamichael fiyiino e kawgel CECAFA 2009 to Keñiya, o feeñi ko e lomto e kawgel ngel Tansani fooli 4-0.
== Tuugnorgal ==
98nzz1xbvy0zt2q91c41cauta9dak1j
173244
173243
2026-06-13T19:55:57Z
Ilya Discuss
10103
#1Lib1Ref
173244
wikitext
text/x-wiki
{{Databox}}
'''Surafil Tesfamicael''' (jibinaa ko 17 marse 1989) ko fukuyanke leydi Eritree. O woni ko e fiyde hannde e kippu ngenndiijo fuku koyɗe leydi Eritree.<ref name="allAfrica">{{Cite news|url=http://allafrica.com/stories/200912080928.html|title=Kilimanjaro Stars Cruise into Semis|last=Chande|first=Zena|date=8 December 2009|publisher=allAfrica.com|accessdate=16 December 2009}}</ref>
== Golle hakkunde leyɗeele ==
Tesfamichael fiyiino e kawgel CECAFA 2009 to Keñiya, o feeñi ko e lomto e kawgel ngel Tansani fooli 4-0.
== Tuugnorgal ==
4m6skivjpru2n74kkeao66z41ggyzmp
Esey Tesfay
0
42033
173245
2026-06-13T19:58:04Z
Ilya Discuss
10103
#1Lib1Ref
173245
wikitext
text/x-wiki
Esfey Tesfay (jibinaa ko 20 sulyee 1996) ko fukuyanke Eritree, fiyoowo kippu ngenndiijo Eritree. O fuɗɗiima ñalnde 4 suwee 2019, e nder pottital kawgel fuku winndere 2022, o waɗii gool makko e Namibi e 1-2.
Tuugnorgal
myqqdvh4m2v9cy18ttcnmkjv2kmxim3
173246
173245
2026-06-13T19:59:10Z
Ilya Discuss
10103
#1Lib1Ref
173246
wikitext
text/x-wiki
{{Databox}}
Esfey Tesfay (jibinaa ko 20 sulyee 1996) ko fukuyanke Eritree, fiyoowo kippu ngenndiijo Eritree. O fuɗɗiima ñalnde 4 suwee 2019, e nder pottital kawgel fuku winndere 2022, o waɗii gool makko e Namibi e 1-2.
Tuugnorgal
79w1yagx46cbs6m3yc3iantwlvgwfww
173247
173246
2026-06-13T19:59:43Z
Ilya Discuss
10103
#1Lib1Ref
173247
wikitext
text/x-wiki
{{Databox}}
'''Esfey Tesfay''' (jibinaa ko 20 sulyee 1996) ko fukuyanke Eritree, fiyoowo kippu ngenndiijo Eritree. O fuɗɗiima ñalnde 4 suwee 2019, e nder pottital kawgel fuku winndere 2022, o waɗii gool makko e Namibi e 1-2.
== Tuugnorgal ==
0qbeoncob0s0xljqxjfvkbrtvkhb7ip
173248
173247
2026-06-13T20:00:52Z
Ilya Discuss
10103
#1Lib1Ref
173248
wikitext
text/x-wiki
{{Databox}}
'''Esfey Tesfay''' (jibinaa ko 20 sulyee 1996) ko fukuyanke Eritree, fiyoowo kippu ngenndiijo Eritree. O fuɗɗiima ñalnde 4 suwee 2019, e nder pottital kawgel fuku winndere 2022, o waɗii gool makko e Namibi e 1-2.<ref>{{Cite web|url=https://www.fifa.com/worldcup/players/player/400094794/|archive-url=https://web.archive.org/web/20190905184140/https://www.fifa.com/worldcup/players/player/400094794/|url-status=dead|archive-date=September 5, 2019|title=2018 FIFA World Cup Russia - Players - Esey Tesfay|website=www.fifa.com}}</ref>
== Tuugnorgal ==
pc5xdipjzguqwles5v7gkhu7e8u9wfi
Sirak Tesfom
0
42034
173249
2026-06-13T20:03:36Z
Ilya Discuss
10103
#1Lib1Ref
173249
wikitext
text/x-wiki
Sirak Tesfom (jibinaa ko ñalnde 10 oktoobar 1994) ko welo-welo Eritreenaajo, cakkitiiɗo yahde e kippu UCI Continental biyeteeɗo Bike Aid.
Njeñtudi mawndi
2016
1er Time trial, Kaɓirɗe ngenndiije laawol sukaaɓe
2017
5th Fenkil Fuɗnaange maayo boɗeejo
6ɓo Cirko Asmara
10ɓo njillu kuuɓtodinngu Eritree
2018 (1 jaaliiɗo)
Kop Afrik
1er dogdu laawol
1st sahaa ñaawoore
1st Team jarribo wakkati
2019
Kaɓirɗe laawol Afrik
1st Team jarribo wakkati
2nd sahaa ñaawoore
2nd Time trial, Kaɓirɗe laawol ngenndi
Pijirlooji Afrik
2nd Team jarribo wakkati
Ñaawoore sahaa 5ɓo
5ème Hakkunde La Tropical Amissa Bongo
1st Senngo Koye
5ɓo njillu kuuɓtodinngu Ruwannda
Tuugnorgal
57bwhb5stew2nfnvmizluevqrz5gtco
173250
173249
2026-06-13T20:04:46Z
Ilya Discuss
10103
#1Lib1Ref
173250
wikitext
text/x-wiki
{{Databox}}
Sirak Tesfom (jibinaa ko ñalnde 10 oktoobar 1994) ko welo-welo Eritreenaajo, cakkitiiɗo yahde e kippu UCI Continental biyeteeɗo Bike Aid.
Njeñtudi mawndi
2016
1er Time trial, Kaɓirɗe ngenndiije laawol sukaaɓe
2017
5th Fenkil Fuɗnaange maayo boɗeejo
6ɓo Cirko Asmara
10ɓo njillu kuuɓtodinngu Eritree
2018 (1 jaaliiɗo)
Kop Afrik
1er dogdu laawol
1st sahaa ñaawoore
1st Team jarribo wakkati
2019
Kaɓirɗe laawol Afrik
1st Team jarribo wakkati
2nd sahaa ñaawoore
2nd Time trial, Kaɓirɗe laawol ngenndi
Pijirlooji Afrik
2nd Team jarribo wakkati
Ñaawoore sahaa 5ɓo
5ème Hakkunde La Tropical Amissa Bongo
1st Senngo Koye
5ɓo njillu kuuɓtodinngu Ruwannda
Tuugnorgal
st3h3tpxi3bxw5z0um4ckn15fxesvta
173251
173250
2026-06-13T20:06:36Z
Ilya Discuss
10103
#1Lib1Ref
173251
wikitext
text/x-wiki
{{Databox}}
'''Sirak Tesfom''' (jibinaa ko ñalnde 10 oktoobar 1994) ko welo-welo Eritreenaajo, cakkitiiɗo yahde e kippu UCI Continental biyeteeɗo Bike Aid.
Njeñtudi mawndi
2016
1er Time trial, Kaɓirɗe ngenndiije laawol sukaaɓe
2017
5th Fenkil Fuɗnaange maayo boɗeejo
6ɓo Cirko Asmara
10ɓo njillu kuuɓtodinngu Eritree
2018 (1 jaaliiɗo)
Kop Afrik
1er dogdu laawol
1st sahaa ñaawoore
1st Team jarribo wakkati
2019
Kaɓirɗe laawol Afrik
1st Team jarribo wakkati
2nd sahaa ñaawoore
2nd Time trial, Kaɓirɗe laawol ngenndi
Pijirlooji Afrik
2nd Team jarribo wakkati
Ñaawoore sahaa 5ɓo
5ème Hakkunde La Tropical Amissa Bongo
1st Senngo Koye
5ɓo njillu kuuɓtodinngu Ruwannda
Tuugnorgal
tb533ifmprjrp9610dmqgedwju8sg74
173252
173251
2026-06-13T20:07:43Z
Ilya Discuss
10103
#1Lib1Ref
173252
wikitext
text/x-wiki
{{Databox}}
'''Sirak Tesfom''' (jibinaa ko ñalnde 10 oktoobar 1994) ko welo-welo Eritreenaajo, cakkitiiɗo yahde e kippu UCI Continental biyeteeɗo Bike Aid.
== Njeñtudi mawndi ==
== 2016 ==
1er Time trial, Kaɓirɗe ngenndiije laawol sukaaɓe
== 2017 ==
5th Fenkil Fuɗnaange maayo boɗeejo
6ɓo Cirko Asmara
10ɓo njillu kuuɓtodinngu Eritree
2018 (1 jaaliiɗo)
== Kop Afrik ==
1er dogdu laawol
1st sahaa ñaawoore
1st Team jarribo wakkati
== 2019 ==
Kaɓirɗe laawol Afrik
1st Team jarribo wakkati
== 2nd sahaa ñaawoore ==
2nd Time trial, Kaɓirɗe laawol ngenndi
Pijirlooji Afrik
2nd Team jarribo wakkati
== Ñaawoore sahaa 5ɓo ==
5ème Hakkunde La Tropical Amissa Bongo
== 1st Senngo Koye ==
5ɓo njillu kuuɓtodinngu Ruwannda
== Tuugnorgal ==
6k8p668treky24va0u9umz8h04od075
173253
173252
2026-06-13T20:08:48Z
Ilya Discuss
10103
#1Lib1Ref
173253
wikitext
text/x-wiki
{{Databox}}
'''Sirak Tesfom''' (jibinaa ko ñalnde 10 oktoobar 1994) ko welo-welo Eritreenaajo, cakkitiiɗo yahde e kippu UCI Continental biyeteeɗo Bike Aid.<ref>{{cite web|url=https://www.procyclingstats.com/rider/sirak-tesfom|title=Sirak Tesfom|work=ProCyclingStats|accessdate=26 November 2018}}</ref><ref>{{Cite web|url=https://www.velo-club.net/post/sirak-tesfom-symbole-de-la-montee-en-puissance-du-cyclisme-erythreen|title=Sirak Tesfom, symbole de la montée en puissance du cyclisme érythréen}}</ref>
== Njeñtudi mawndi ==
== 2016 ==
1er Time trial, Kaɓirɗe ngenndiije laawol sukaaɓe
== 2017 ==
5th Fenkil Fuɗnaange maayo boɗeejo
6ɓo Cirko Asmara
10ɓo njillu kuuɓtodinngu Eritree
2018 (1 jaaliiɗo)
== Kop Afrik ==
1er dogdu laawol
1st sahaa ñaawoore
1st Team jarribo wakkati
== 2019 ==
Kaɓirɗe laawol Afrik
1st Team jarribo wakkati
== 2nd sahaa ñaawoore ==
2nd Time trial, Kaɓirɗe laawol ngenndi
Pijirlooji Afrik
2nd Team jarribo wakkati
== Ñaawoore sahaa 5ɓo ==
5ème Hakkunde La Tropical Amissa Bongo
== 1st Senngo Koye ==
5ɓo njillu kuuɓtodinngu Ruwannda
== Tuugnorgal ==
rirashitk60ry9e5imtfckez46baf9x
Meron Teshome
0
42035
173254
2026-06-13T20:30:44Z
Ilya Discuss
10103
#1Lib1Ref
173254
wikitext
text/x-wiki
Meron Teshome Hagos (jibinaa ko 13 sulyee 1992) ko welo-welo Eritreenaajo, mo ɓuri ɓooyde e welo-welo ngam wallitde Bike Aid.
Ko kanko woni ɓiy-yumma banndiiko biyeteeɗo Biniam Girmay, jahroowo e duuɓi 50.
Njeñtudi mawndi
2013 (1 jaaliiɗo)
Kaɓirɗe laawol Afrik
1er ekipaaji jarribo waktuuji (e Natnael Berhane, Meron Russom e Daniyel Teklehaimanot)
Ñaawoore sahaa 8ɓo
1er Doggol laawol, Kaɓirɗe laawol ngenndi
4ɓo njillu kuuɓtodinngu to leydi Eritree
Daawe 1 1
6e Hakkunde Fenkil Fuɗnaange Geec Woɗeejo
9e Hakkunde La Tropical Amissa Bongo
2014
Kaɓirɗe laawol ngenndi
1er Ñaawoore waktuuji les 23
Ñaawoore 3ɓo
2015 (1)
Pijirlooji Afrik
1st sahaa ñaawoore
4ɓo dogdu laawol
1er Etape 5 Tour du Ruwannda
2nd Time trial, Kaɓirɗe laawol ngenndi
3e Hibiscus Cicle Classique, KZN Sereeji Duujal
2016
1er Daawal 2 njillu to leydi Eritree
2nd Time trial, Kaɓirɗe laawol ngenndi
3ɓo Cirko Massawa
5ɓo Cirko Asmara
2017 (1)
Kaɓirɗe laawol Afrik
1st sahaa ñaawoore
1st Team jarribo wakkati
Cirko 2ɓo Massawa
4ɓo Cirko Asmara
6e Tour du Cameroun kuuɓtodinɗo
1st Daawe 3 & 5
7ème Hakkunde La Tropical Amissa Bongo
9ɓo njillu kuuɓtodinngu to leydi Eritree
1er Toɓɓe senngo
1st Daawe 1 & 3
2019
1er Team trial, kawgel laawol Afrik
2023
2e Grand Prix de la Ville d'Alger
4ɓo Doggol laawol, Kaɓirɗe laawol ngenndi
2024
7ɓo Tour d'Algérie kuuɓtodinɗo
2025
2e Doggol laawol, Kaɓirɗe laawol ngenndi
Tuugnorgal
elmllpqvehatcqxhmn743v5k1fsh0q6
173255
173254
2026-06-13T20:32:56Z
Ilya Discuss
10103
#1Lib1Ref
173255
wikitext
text/x-wiki
{{Databox}}
Meron Teshome Hagos (jibinaa ko 13 sulyee 1992) ko welo-welo Eritreenaajo, mo ɓuri ɓooyde e welo-welo ngam wallitde Bike Aid.
Ko kanko woni ɓiy-yumma banndiiko biyeteeɗo Biniam Girmay, jahroowo e duuɓi 50.
Njeñtudi mawndi
2013 (1 jaaliiɗo)
Kaɓirɗe laawol Afrik
1er ekipaaji jarribo waktuuji (e Natnael Berhane, Meron Russom e Daniyel Teklehaimanot)
Ñaawoore sahaa 8ɓo
1er Doggol laawol, Kaɓirɗe laawol ngenndi
4ɓo njillu kuuɓtodinngu to leydi Eritree
Daawe 1 1
6e Hakkunde Fenkil Fuɗnaange Geec Woɗeejo
9e Hakkunde La Tropical Amissa Bongo
2014
Kaɓirɗe laawol ngenndi
1er Ñaawoore waktuuji les 23
Ñaawoore 3ɓo
2015 (1)
Pijirlooji Afrik
1st sahaa ñaawoore
4ɓo dogdu laawol
1er Etape 5 Tour du Ruwannda
2nd Time trial, Kaɓirɗe laawol ngenndi
3e Hibiscus Cicle Classique, KZN Sereeji Duujal
2016
1er Daawal 2 njillu to leydi Eritree
2nd Time trial, Kaɓirɗe laawol ngenndi
3ɓo Cirko Massawa
5ɓo Cirko Asmara
2017 (1)
Kaɓirɗe laawol Afrik
1st sahaa ñaawoore
1st Team jarribo wakkati
Cirko 2ɓo Massawa
4ɓo Cirko Asmara
6e Tour du Cameroun kuuɓtodinɗo
1st Daawe 3 & 5
7ème Hakkunde La Tropical Amissa Bongo
9ɓo njillu kuuɓtodinngu to leydi Eritree
1er Toɓɓe senngo
1st Daawe 1 & 3
2019
1er Team trial, kawgel laawol Afrik
2023
2e Grand Prix de la Ville d'Alger
4ɓo Doggol laawol, Kaɓirɗe laawol ngenndi
2024
7ɓo Tour d'Algérie kuuɓtodinɗo
2025
2e Doggol laawol, Kaɓirɗe laawol ngenndi
Tuugnorgal
nspy8hh1hb2lzq4vuh9l23t1l052nt5
173256
173255
2026-06-13T20:34:15Z
Ilya Discuss
10103
#1Lib1Ref
173256
wikitext
text/x-wiki
{{Databox}}
'''Meron Teshome Hagos''' (jibinaa ko 13 sulyee 1992) ko welo-welo Eritreenaajo, mo ɓuri ɓooyde e welo-welo ngam wallitde Bike Aid.
Ko kanko woni ɓiy-yumma banndiiko biyeteeɗo Biniam Girmay, jahroowo e duuɓi 50.
== Njeñtudi mawndi ==
2013 (1 jaaliiɗo)
Kaɓirɗe laawol Afrik
1er ekipaaji jarribo waktuuji (e Natnael Berhane, Meron Russom e Daniyel Teklehaimanot)
== Ñaawoore sahaa 8ɓo ==
1er Doggol laawol, Kaɓirɗe laawol ngenndi
4ɓo njillu kuuɓtodinngu to leydi Eritree
== Daawe 1 1 ==
6e Hakkunde Fenkil Fuɗnaange Geec Woɗeejo
9e Hakkunde La Tropical Amissa Bongo
== 2014 ==
Kaɓirɗe laawol ngenndi
1er Ñaawoore waktuuji les 23
Ñaawoore 3ɓo
== 2015 (1) ==
Pijirlooji Afrik
1st sahaa ñaawoore
4ɓo dogdu laawol
1er Etape 5 Tour du Ruwannda
2nd Time trial, Kaɓirɗe laawol ngenndi
3e Hibiscus Cicle Classique, KZN Sereeji Duujal
== 2016 ==
1er Daawal 2 njillu to leydi Eritree
2nd Time trial, Kaɓirɗe laawol ngenndi
3ɓo Cirko Massawa
5ɓo Cirko Asmara
== 2017 (1) ==
Kaɓirɗe laawol Afrik
1st sahaa ñaawoore
1st Team jarribo wakkati
Cirko 2ɓo Massawa
4ɓo Cirko Asmara
6e Tour du Cameroun kuuɓtodinɗo
== 1st Daawe 3 & 5 ==
7ème Hakkunde La Tropical Amissa Bongo
9ɓo njillu kuuɓtodinngu to leydi Eritree
== 1er Toɓɓe senngo ==
1st Daawe 1 & 3
== 2019 ==
1er Team trial, kawgel laawol Afrik
== 2023 ==
2e Grand Prix de la Ville d'Alger
4ɓo Doggol laawol, Kaɓirɗe laawol ngenndi
== 2024 ==
7ɓo Tour d'Algérie kuuɓtodinɗo
== 2025 ==
2e Doggol laawol, Kaɓirɗe laawol ngenndi
== Tuugnorgal ==
i0c37fb2ngicw1vy8s4iorp6bpnfn75
173257
173256
2026-06-13T20:36:52Z
Ilya Discuss
10103
#1Lib1Ref
173257
wikitext
text/x-wiki
{{Databox}}
'''Meron Teshome Hagos''' (jibinaa ko 13 sulyee 1992) ko welo-welo Eritreenaajo, mo ɓuri ɓooyde e welo-welo ngam wallitde Bike Aid.<ref>{{cite web|url=http://www.procyclingstats.com/rider.php?id=141169|title=Meron Teshome|work=ProCyclingStats|accessdate=17 April 2016}}</ref>
Ko kanko woni ɓiy-yumma banndiiko biyeteeɗo Biniam Girmay, jahroowo e duuɓi 50.
== Njeñtudi mawndi ==
2013 (1 jaaliiɗo)
Kaɓirɗe laawol Afrik
1er ekipaaji jarribo waktuuji (e Natnael Berhane, Meron Russom e Daniyel Teklehaimanot)
== Ñaawoore sahaa 8ɓo ==
1er Doggol laawol, Kaɓirɗe laawol ngenndi
4ɓo njillu kuuɓtodinngu to leydi Eritree
== Daawe 1 1 ==
6e Hakkunde Fenkil Fuɗnaange Geec Woɗeejo
9e Hakkunde La Tropical Amissa Bongo
== 2014 ==
Kaɓirɗe laawol ngenndi
1er Ñaawoore waktuuji les 23
Ñaawoore 3ɓo
== 2015 (1) ==
Pijirlooji Afrik
1st sahaa ñaawoore
4ɓo dogdu laawol
1er Etape 5 Tour du Ruwannda
2nd Time trial, Kaɓirɗe laawol ngenndi
3e Hibiscus Cicle Classique, KZN Sereeji Duujal
== 2016 ==
1er Daawal 2 njillu to leydi Eritree
2nd Time trial, Kaɓirɗe laawol ngenndi
3ɓo Cirko Massawa
5ɓo Cirko Asmara
== 2017 (1) ==
Kaɓirɗe laawol Afrik
1st sahaa ñaawoore
1st Team jarribo wakkati
Cirko 2ɓo Massawa
4ɓo Cirko Asmara
6e Tour du Cameroun kuuɓtodinɗo
== 1st Daawe 3 & 5 ==
7ème Hakkunde La Tropical Amissa Bongo
9ɓo njillu kuuɓtodinngu to leydi Eritree
== 1er Toɓɓe senngo ==
1st Daawe 1 & 3
== 2019 ==
1er Team trial, kawgel laawol Afrik
== 2023 ==
2e Grand Prix de la Ville d'Alger
4ɓo Doggol laawol, Kaɓirɗe laawol ngenndi
== 2024 ==
7ɓo Tour d'Algérie kuuɓtodinɗo
== 2025 ==
2e Doggol laawol, Kaɓirɗe laawol ngenndi
== Tuugnorgal ==
6d9ourkf6y5o3yoouew763uwpdarl63
173258
173257
2026-06-13T20:39:38Z
Ilya Discuss
10103
#1Lib1Ref
173258
wikitext
text/x-wiki
{{Databox}}
'''Meron Teshome Hagos''' (jibinaa ko 13 sulyee 1992) ko welo-welo Eritreenaajo, mo ɓuri ɓooyde e welo-welo ngam wallitde Bike Aid.<ref>{{cite web|url=http://www.procyclingstats.com/rider.php?id=141169|title=Meron Teshome|work=ProCyclingStats|accessdate=17 April 2016}}</ref>
Ko kanko woni ɓiy-yumma banndiiko biyeteeɗo Biniam Girmay, jahroowo e duuɓi 50..<ref>{{cite web|last1=Chibelushi|first1=Wedaeli|last2=Weldeyowhannes|first2=Habtom|title=The African Tour de France cyclist racking up historic wins|url=https://www.bbc.co.uk/news/articles/cx829lz8jj0o|website=[[BBC News]]|access-date=22 July 2024|date=20 July 2024}}</ref>
== Njeñtudi mawndi ==
2013 (1 jaaliiɗo)
Kaɓirɗe laawol Afrik
1er ekipaaji jarribo waktuuji (e Natnael Berhane, Meron Russom e Daniyel Teklehaimanot)
== Ñaawoore sahaa 8ɓo ==
1er Doggol laawol, Kaɓirɗe laawol ngenndi
4ɓo njillu kuuɓtodinngu to leydi Eritree
== Daawe 1 1 ==
6e Hakkunde Fenkil Fuɗnaange Geec Woɗeejo
9e Hakkunde La Tropical Amissa Bongo
== 2014 ==
Kaɓirɗe laawol ngenndi
1er Ñaawoore waktuuji les 23
Ñaawoore 3ɓo
== 2015 (1) ==
Pijirlooji Afrik
1st sahaa ñaawoore
4ɓo dogdu laawol
1er Etape 5 Tour du Ruwannda
2nd Time trial, Kaɓirɗe laawol ngenndi
3e Hibiscus Cicle Classique, KZN Sereeji Duujal
== 2016 ==
1er Daawal 2 njillu to leydi Eritree
2nd Time trial, Kaɓirɗe laawol ngenndi
3ɓo Cirko Massawa
5ɓo Cirko Asmara
== 2017 (1) ==
Kaɓirɗe laawol Afrik
1st sahaa ñaawoore
1st Team jarribo wakkati
Cirko 2ɓo Massawa
4ɓo Cirko Asmara
6e Tour du Cameroun kuuɓtodinɗo
== 1st Daawe 3 & 5 ==
7ème Hakkunde La Tropical Amissa Bongo
9ɓo njillu kuuɓtodinngu to leydi Eritree
== 1er Toɓɓe senngo ==
1st Daawe 1 & 3
== 2019 ==
1er Team trial, kawgel laawol Afrik
== 2023 ==
2e Grand Prix de la Ville d'Alger
4ɓo Doggol laawol, Kaɓirɗe laawol ngenndi
== 2024 ==
7ɓo Tour d'Algérie kuuɓtodinɗo
== 2025 ==
2e Doggol laawol, Kaɓirɗe laawol ngenndi
== Tuugnorgal ==
pd7b9rdwfv6pjm38s44rsk0aacenx7a
Filmon Tseqay
0
42036
173259
2026-06-14T06:13:16Z
Ilya Discuss
10103
#1Lib1Ref
173259
wikitext
text/x-wiki
Filmon Tseqay (jibinaa ko fuku koyɗe Eritree. O woni ko e fiyde hannde e kippu ngenndiijo fuku koyɗe Eritree.
Golle hakkunde leyɗeele
Tseqay fiyiino e kawgel CECAFA 2009 to Keñiya, o waɗi heen go’o e kawgel ngel ɓe keɓi e Somali 3-1.
Tuugnorgal
ds8i0p1fnw3159noxsmtp99omv0z9s9
173260
173259
2026-06-14T06:14:36Z
Ilya Discuss
10103
#1Lib1Ref
173260
wikitext
text/x-wiki
{{Databox}}
Filmon Tseqay (jibinaa ko fuku koyɗe Eritree. O woni ko e fiyde hannde e kippu ngenndiijo fuku koyɗe Eritree.
Golle hakkunde leyɗeele
Tseqay fiyiino e kawgel CECAFA 2009 to Keñiya, o waɗi heen go’o e kawgel ngel ɓe keɓi e Somali 3-1.
Tuugnorgal
bioa477e3kkje7v75q4m95lo3w86sxg
173261
173260
2026-06-14T06:15:21Z
Ilya Discuss
10103
#1Lib1Ref
173261
wikitext
text/x-wiki
{{Databox}}
'''Filmon Tseqay''' (jibinaa ko fuku koyɗe Eritree. O woni ko e fiyde hannde e kippu ngenndiijo fuku koyɗe Eritree.
Golle hakkunde leyɗeele
Tseqay fiyiino e kawgel CECAFA 2009 to Keñiya, o waɗi heen go’o e kawgel ngel ɓe keɓi e Somali 3-1.
== Tuugnorgal ==
hnb3r7e1be8du5jgctw1v73doxm5i7r
173262
173261
2026-06-14T06:16:24Z
Ilya Discuss
10103
#1Lib1Ref
173262
wikitext
text/x-wiki
{{Databox}}
'''Filmon Tseqay''' (jibinaa ko fuku koyɗe Eritree. O woni ko e fiyde hannde e kippu ngenndiijo fuku koyɗe Eritree.<ref name="standard-somalia">{{Cite news|url=http://www.standardmedia.co.ke/InsidePage.php?id=1144029771&cid=38&|title=Eritrea crush Somalia as Rwanda pip Zims|date=6 December 2009|work=The Standard|accessdate=15 December 2009|location=Nairobi}}</ref>
Golle hakkunde leyɗeele
Tseqay fiyiino e kawgel CECAFA 2009 to Keñiya, o waɗi heen go’o e kawgel ngel ɓe keɓi e Somali 3-1.
== Tuugnorgal ==
ohvp6a2ujzvlysu3cjusy3iwqnmqwbc
173263
173262
2026-06-14T06:16:48Z
Ilya Discuss
10103
#1Lib1Ref
173263
wikitext
text/x-wiki
{{Databox}}
'''Filmon Tseqay''' (jibinaa ko fuku koyɗe Eritree. O woni ko e fiyde hannde e kippu ngenndiijo fuku koyɗe Eritree.<ref name="standard-somalia">{{Cite news|url=http://www.standardmedia.co.ke/InsidePage.php?id=1144029771&cid=38&|title=Eritrea crush Somalia as Rwanda pip Zims|date=6 December 2009|work=The Standard|accessdate=15 December 2009|location=Nairobi}}</ref>
== Golle hakkunde leyɗeele ==
Tseqay fiyiino e kawgel CECAFA 2009 to Keñiya, o waɗi heen go’o e kawgel ngel ɓe keɓi e Somali 3-1.
== Tuugnorgal ==
cvhamzbbnl8smdu4ncj0a3bh854limd
Yohannes Tilahun
0
42037
173264
2026-06-14T06:20:28Z
Ilya Discuss
10103
#1Lib1Ref
173264
wikitext
text/x-wiki
Yohannes Tilahun jibinaa ko 16 oktoobar 1993) ko fukuyanke leydi Eritree. O woni ko e fiyde hannde e kippu ngenndiijo fuku koyɗe leydi Eritree.
Golle hakkunde leyɗeele
Tilahun fiyiino e kawgel CECAFA 2009 to Keñiya, o feeñii e kawgel ngel ɓe keɓi e Ruwannda 2-1.
Tuugnorgal
go4darhmgllu8httsp4pfzu06rqttuy
173265
173264
2026-06-14T06:22:42Z
Ilya Discuss
10103
#1Lib1Ref
173265
wikitext
text/x-wiki
Yohannes Tilahun jibinaa ko 16 oktoobar 1993) ko fukuyanke leydi Eritree. O woni ko e fiyde hannde e kippu ngenndiijo fuku koyɗe leydi Eritree.
Golle hakkunde leyɗeele
Tilahun fiyiino e kawgel CECAFA 2009 to Keñiya, o feeñii e kawgel ngel ɓe keɓi e Ruwannda 2-1.
Tuugnorgal
{{Databox}}
jzyfjmkh3b5nq7bz435fyt1l69sjf83
173266
173265
2026-06-14T06:23:26Z
Ilya Discuss
10103
#1Lib1Ref
173266
wikitext
text/x-wiki
'''Yohannes Tilahun jibinaa''' ko 16 oktoobar 1993) ko fukuyanke leydi Eritree. O woni ko e fiyde hannde e kippu ngenndiijo fuku koyɗe leydi Eritree.
== Golle hakkunde leyɗeele ==
Tilahun fiyiino e kawgel CECAFA 2009 to Keñiya, o feeñii e kawgel ngel ɓe keɓi e Ruwannda 2-1.
== Tuugnorgal ==
{{Databox}}
dygcjhh8x5io3cfvd1rc4im0b9lctan
173267
173266
2026-06-14T06:24:28Z
Ilya Discuss
10103
#1Lib1Ref
173267
wikitext
text/x-wiki
'''Yohannes Tilahun jibinaa''' ko 16 oktoobar 1993) ko fukuyanke leydi Eritree. O woni ko e fiyde hannde e kippu ngenndiijo fuku koyɗe leydi Eritree.<ref name="michezonet">{{Cite news|url=http://michezonet.org/index.php?option=com_content&view=article&id=83%3Arwanda-through-to-quarter-finals&catid=35%3Ademo-content2&Itemid=29|title=Rwanda through to Quarter Finals|last=Okinyo|first=Collins|date=4 December 2009|publisher=michezo net|access-date=16 December 2009|archive-date=27 July 2011|archive-url=https://web.archive.org/web/20110727082222/http://michezonet.org/index.php?option=com_content&view=article&id=83:rwanda-through-to-quarter-finals&catid=35:demo-content2&Itemid=29|url-status=dead}}</ref>
== Golle hakkunde leyɗeele ==
Tilahun fiyiino e kawgel CECAFA 2009 to Keñiya, o feeñii e kawgel ngel ɓe keɓi e Ruwannda 2-1.
== Tuugnorgal ==
{{Databox}}
3567zf2efw9cn6fndqm292jotnuix8v
Dawit Yemane
0
42038
173268
2026-06-14T06:28:46Z
Ilya Discuss
10103
#1Lib1Ref
173268
wikitext
text/x-wiki
Dawit Yemane (jibinaa ko 1998) ko welo-welo Eritree, jooni o woni ko e welo-welo e nder kippu UCI Continental Bike Aid. E hitaande 2021, o dañii njeenaari e kawgel ngel e nder leydi Eritree, caggal ɗuum o tawtoraama kawgel ngel e nder kawgel winnderewal UCI 2021.
Njeñtudi mawndi
2017
3ɓo njillu kuuɓtodinngu e maayo Quanzhou
1st Senngo Koye
7ɓo njillu kuuɓtodinngu Eritree
2018
Kop Afrik 2ɓo
2019
8ɓo Doggol laawol, Pijirlooji Afrik
2020
1er Senngo Koɗli, La Tropical Amissa Bongo
2021 (1 jaaliiɗo)
Kaɓirɗe laawol ngenndi
1er dogdu laawol
Ñaawoore 3ɓo
2022
Kaɓirɗe laawol Afrik
1st Team jarribo wakkati
2e Relay Mixte TTT
Ñaawoore sahaa 4ɓo
1er Tour de Serbie kuuɓtodinɗo
Daawe 1 3
3ɓo njillu kuuɓtodinngu to Azerbaijaan (Iran)
7ɓo njillu kuuɓtodinngu leydi Turki
8e Ardennais Flèche
2023
1er Classification des montagnes, Tour d'Algérie
2e Classique de l'île Maurice
5ème Hakkunde La Tropical Amissa Bongo
6e Tour de Moris kuuɓtodinɗo
7ɓo njillu kuuɓtodinngu Ruwannda
8e njillu kuuɓtodinngu e maayo Poyang
8ɓo Pari–Troy
2024
Pijirlooji Afrik
1st Team jarribo wakkati
3e relay jillondirɗo
5ɓo dogdu laawol
Kiriteer 7ɓo
Daawe 1 1 njillu Mersin
10ɓo njillu kuuɓtodinngu Ruwannda
Tuugnorgal
8ixxhpuhu59m7uxl6vjwv1i5nrufe3n
173269
173268
2026-06-14T06:29:50Z
Ilya Discuss
10103
#1Lib1Ref
173269
wikitext
text/x-wiki
{{Databox}}
Dawit Yemane (jibinaa ko 1998) ko welo-welo Eritree, jooni o woni ko e welo-welo e nder kippu UCI Continental Bike Aid. E hitaande 2021, o dañii njeenaari e kawgel ngel e nder leydi Eritree, caggal ɗuum o tawtoraama kawgel ngel e nder kawgel winnderewal UCI 2021.
Njeñtudi mawndi
2017
3ɓo njillu kuuɓtodinngu e maayo Quanzhou
1st Senngo Koye
7ɓo njillu kuuɓtodinngu Eritree
2018
Kop Afrik 2ɓo
2019
8ɓo Doggol laawol, Pijirlooji Afrik
2020
1er Senngo Koɗli, La Tropical Amissa Bongo
2021 (1 jaaliiɗo)
Kaɓirɗe laawol ngenndi
1er dogdu laawol
Ñaawoore 3ɓo
2022
Kaɓirɗe laawol Afrik
1st Team jarribo wakkati
2e Relay Mixte TTT
Ñaawoore sahaa 4ɓo
1er Tour de Serbie kuuɓtodinɗo
Daawe 1 3
3ɓo njillu kuuɓtodinngu to Azerbaijaan (Iran)
7ɓo njillu kuuɓtodinngu leydi Turki
8e Ardennais Flèche
2023
1er Classification des montagnes, Tour d'Algérie
2e Classique de l'île Maurice
5ème Hakkunde La Tropical Amissa Bongo
6e Tour de Moris kuuɓtodinɗo
7ɓo njillu kuuɓtodinngu Ruwannda
8e njillu kuuɓtodinngu e maayo Poyang
8ɓo Pari–Troy
2024
Pijirlooji Afrik
1st Team jarribo wakkati
3e relay jillondirɗo
5ɓo dogdu laawol
Kiriteer 7ɓo
Daawe 1 1 njillu Mersin
10ɓo njillu kuuɓtodinngu Ruwannda
Tuugnorgal
4ym6xmpajsqogclohlop8cw7hvjei6w
173270
173269
2026-06-14T06:32:52Z
Ilya Discuss
10103
#1Lib1Ref
173270
wikitext
text/x-wiki
{{Databox}}
'''Dawit Yemane''' (jibinaa ko 1998) ko welo-welo Eritree, jooni o woni ko e welo-welo e nder kippu UCI Continental Bike Aid. E hitaande 2021, o dañii njeenaari e kawgel ngel e nder leydi Eritree, caggal ɗuum o tawtoraama kawgel ngel e nder kawgel winnderewal UCI 2021.
Njeñtudi mawndi
2017
3ɓo njillu kuuɓtodinngu e maayo Quanzhou
1st Senngo Koye
7ɓo njillu kuuɓtodinngu Eritree
2018
Kop Afrik 2ɓo
2019
8ɓo Doggol laawol, Pijirlooji Afrik
2020
1er Senngo Koɗli, La Tropical Amissa Bongo
2021 (1 jaaliiɗo)
Kaɓirɗe laawol ngenndi
1er dogdu laawol
Ñaawoore 3ɓo
2022
Kaɓirɗe laawol Afrik
1st Team jarribo wakkati
2e Relay Mixte TTT
Ñaawoore sahaa 4ɓo
1er Tour de Serbie kuuɓtodinɗo
Daawe 1 3
3ɓo njillu kuuɓtodinngu to Azerbaijaan (Iran)
7ɓo njillu kuuɓtodinngu leydi Turki
8e Ardennais Flèche
2023
1er Classification des montagnes, Tour d'Algérie
2e Classique de l'île Maurice
5ème Hakkunde La Tropical Amissa Bongo
6e Tour de Moris kuuɓtodinɗo
7ɓo njillu kuuɓtodinngu Ruwannda
8e njillu kuuɓtodinngu e maayo Poyang
8ɓo Pari–Troy
2024
Pijirlooji Afrik
1st Team jarribo wakkati
3e relay jillondirɗo
5ɓo dogdu laawol
Kiriteer 7ɓo
Daawe 1 1 njillu Mersin
10ɓo njillu kuuɓtodinngu Ruwannda
Tuugnorgal
2wks9l3md90ws33uitd2ksxpuwrr4ph
173271
173270
2026-06-14T06:34:04Z
Ilya Discuss
10103
#1Lib1Ref
173271
wikitext
text/x-wiki
{{Databox}}
'''Dawit Yemane''' (jibinaa ko 1998) ko welo-welo Eritree, jooni o woni ko e welo-welo e nder kippu UCI Continental Bike Aid. E hitaande 2021, o dañii njeenaari e kawgel ngel e nder leydi Eritree, caggal ɗuum o tawtoraama kawgel ngel e nder kawgel winnderewal UCI 2021.
== Njeñtudi mawndi ==
== 2017 ==
3ɓo njillu kuuɓtodinngu e maayo Quanzhou
== 1st Senngo Koye ==
7ɓo njillu kuuɓtodinngu Eritree
== 2018 ==
Kop Afrik 2ɓo
== 2019 ==
8ɓo Doggol laawol, Pijirlooji Afrik
== 2020 ==
1er Senngo Koɗli, La Tropical Amissa Bongo
2021 (1 jaaliiɗo)
Kaɓirɗe laawol ngenndi
1er dogdu laawol
== Ñaawoore 3ɓo ==
== 2022 ==
Kaɓirɗe laawol Afrik
1st Team jarribo wakkati
2e Relay Mixte TTT
Ñaawoore sahaa 4ɓo
1er Tour de Serbie kuuɓtodinɗo
== Daawe 1 3 ==
3ɓo njillu kuuɓtodinngu to Azerbaijaan (Iran)
7ɓo njillu kuuɓtodinngu leydi Turki
8e Ardennais Flèche
== 2023 ==
1er Classification des montagnes, Tour d'Algérie
2e Classique de l'île Maurice
5ème Hakkunde La Tropical Amissa Bongo
6e Tour de Moris kuuɓtodinɗo
7ɓo njillu kuuɓtodinngu Ruwannda
8e njillu kuuɓtodinngu e maayo Poyang
== 8ɓo Pari–Troy ==
== 2024 ==
Pijirlooji Afrik
1st Team jarribo wakkati
3e relay jillondirɗo
5ɓo dogdu laawol
== Kiriteer 7ɓo ==
Daawe 1 1 njillu Mersin
10ɓo njillu kuuɓtodinngu Ruwannda
== Tuugnorgal ==
bffovasalzmkp481hvefkms55hjepo8
173272
173271
2026-06-14T06:35:20Z
Ilya Discuss
10103
#1Lib1Ref
173272
wikitext
text/x-wiki
{{Databox}}
'''Dawit Yemane''' (jibinaa ko 1998) ko welo-welo Eritree, jooni o woni ko e welo-welo e nder kippu UCI Continental Bike Aid. E hitaande 2021, o dañii njeenaari e kawgel ngel e nder leydi Eritree, caggal ɗuum o tawtoraama kawgel ngel e nder kawgel winnderewal UCI 2021.<ref>{{cite web|url=https://www.uci.org/road/teams/TeamDetail/15325/1001911/276|title=Bike Aid|work=UCI.org|publisher=[[Union Cycliste Internationale]]|accessdate=4 February 2021|archiveurl=https://web.archive.org/web/20210203233926/https://www.uci.ch/road/teams/TeamDetail/15325/1001911/276|archivedate=3 February 2021}}</ref>
== Njeñtudi mawndi ==
== 2017 ==
3ɓo njillu kuuɓtodinngu e maayo Quanzhou
== 1st Senngo Koye ==
7ɓo njillu kuuɓtodinngu Eritree
== 2018 ==
Kop Afrik 2ɓo
== 2019 ==
8ɓo Doggol laawol, Pijirlooji Afrik
== 2020 ==
1er Senngo Koɗli, La Tropical Amissa Bongo
2021 (1 jaaliiɗo)
Kaɓirɗe laawol ngenndi
1er dogdu laawol
== Ñaawoore 3ɓo ==
== 2022 ==
Kaɓirɗe laawol Afrik
1st Team jarribo wakkati
2e Relay Mixte TTT
Ñaawoore sahaa 4ɓo
1er Tour de Serbie kuuɓtodinɗo
== Daawe 1 3 ==
3ɓo njillu kuuɓtodinngu to Azerbaijaan (Iran)
7ɓo njillu kuuɓtodinngu leydi Turki
8e Ardennais Flèche
== 2023 ==
1er Classification des montagnes, Tour d'Algérie
2e Classique de l'île Maurice
5ème Hakkunde La Tropical Amissa Bongo
6e Tour de Moris kuuɓtodinɗo
7ɓo njillu kuuɓtodinngu Ruwannda
8e njillu kuuɓtodinngu e maayo Poyang
== 8ɓo Pari–Troy ==
== 2024 ==
Pijirlooji Afrik
1st Team jarribo wakkati
3e relay jillondirɗo
5ɓo dogdu laawol
== Kiriteer 7ɓo ==
Daawe 1 1 njillu Mersin
10ɓo njillu kuuɓtodinngu Ruwannda
== Tuugnorgal ==
i0nc486k3oo0wd97ivf1tgcbjzguosl
173273
173272
2026-06-14T06:37:18Z
Ilya Discuss
10103
#1Lib1Ref
173273
wikitext
text/x-wiki
{{Databox}}
'''Dawit Yemane''' (jibinaa ko 1998) ko welo-welo Eritree, jooni o woni ko e welo-welo e nder kippu UCI Continental Bike Aid. E hitaande 2021, o dañii njeenaari e kawgel ngel e nder leydi Eritree, caggal ɗuum o tawtoraama kawgel ngel e nder kawgel winnderewal UCI 2021.<ref>{{cite web|url=https://www.uci.org/road/teams/TeamDetail/15325/1001911/276|title=Bike Aid|work=UCI.org|publisher=[[Union Cycliste Internationale]]|accessdate=4 February 2021|archiveurl=https://web.archive.org/web/20210203233926/https://www.uci.ch/road/teams/TeamDetail/15325/1001911/276|archivedate=3 February 2021}}</ref>
== Njeñtudi mawndi ==
== 2017 ==
3ɓo njillu kuuɓtodinngu e maayo Quanzhou
== 1st Senngo Koye ==
7ɓo njillu kuuɓtodinngu Eritree
== 2018 ==
Kop Afrik 2ɓo
== 2019 ==
8ɓo Doggol laawol, Pijirlooji Afrik
== 2020 ==
1er Senngo Koɗli, La Tropical Amissa Bongo.<ref>{{cite web|url=https://www.bikeaid.de/en/racing/riders___|title=Riders of Team Bike Aid|work={{UCI team code|BAI|2021|nolink=yes}}|publisher=Bike-Aid e.V.|accessdate=4 February 2021|archiveurl=https://web.archive.org/web/20210203231840/https://bikeaid.de/en/racing/riders___|archivedate=3 February 2021}}</ref>
2021 (1 jaaliiɗo)
Kaɓirɗe laawol ngenndi
1er dogdu laawol
== Ñaawoore 3ɓo ==
== 2022 ==
Kaɓirɗe laawol Afrik
1st Team jarribo wakkati
2e Relay Mixte TTT
Ñaawoore sahaa 4ɓo
1er Tour de Serbie kuuɓtodinɗo
== Daawe 1 3 ==
3ɓo njillu kuuɓtodinngu to Azerbaijaan (Iran)
7ɓo njillu kuuɓtodinngu leydi Turki
8e Ardennais Flèche
== 2023 ==
1er Classification des montagnes, Tour d'Algérie
2e Classique de l'île Maurice
5ème Hakkunde La Tropical Amissa Bongo
6e Tour de Moris kuuɓtodinɗo
7ɓo njillu kuuɓtodinngu Ruwannda
8e njillu kuuɓtodinngu e maayo Poyang
== 8ɓo Pari–Troy ==
== 2024 ==
Pijirlooji Afrik
1st Team jarribo wakkati
3e relay jillondirɗo
5ɓo dogdu laawol
== Kiriteer 7ɓo ==
Daawe 1 1 njillu Mersin
10ɓo njillu kuuɓtodinngu Ruwannda
== Tuugnorgal ==
pb0cvfp8ravqksjkw5xjh8siq0ha9im
Ambesager Yosief
0
42039
173274
2026-06-14T06:39:48Z
Ilya Discuss
10103
#1Lib1Ref
173274
wikitext
text/x-wiki
Ambesager Yosief (jibinaa ko 29 suwee 1984) ko fukuyanke leydi Eritree, fiytotooɗo e fedde wiyeteende Adelaide Raiders.
Golle kippu
Ñalnde 26 ut 2011 o siifondirii e fedde A-League wiyeteende Gold Coast United ummoraade e fedde FFSA wiyeteende Western Strikers. Ñalnde 30 noowammbar 2011 o waɗii kawgel makko gadanel e nder kawgel ngel o waɗdunoo e Newcastle Jets.
Golle hakkunde leyɗeele
Yosief fiyi e kawgel CECAFA 2009 to Keñiya, o feeñi e kawgel ngel ɓe keɓi e Tansani 4-0.
Nguurndam neɗɗo
Nde o tawtoraa kawgel CECAFA 2009 to leydi Keñiya o jeyaa ko e kippu ngenndiijo fuku koyɗe leydi Eritree mo waawaano hootde galle mum caggal nde o tawtoraa kawgel diiwaan to Nairobi. Caggal nde ɓe keɓi seedantaagal mooliiɓe e juuɗe laamu Ostarali, kippu nguu ummiima to wuro wiyeteengo Adelaide, to leydi Ostarali. Jooni noon omo gollina to Holmwood
Tuugnorgal
fvy4mmzw7kx7bs0st7tswo1l9a17vqm
173275
173274
2026-06-14T06:41:27Z
Ilya Discuss
10103
#1Lib1Ref
173275
wikitext
text/x-wiki
{{Databox}}
Ambesager Yosief (jibinaa ko 29 suwee 1984) ko fukuyanke leydi Eritree, fiytotooɗo e fedde wiyeteende Adelaide Raiders.
Golle kippu
Ñalnde 26 ut 2011 o siifondirii e fedde A-League wiyeteende Gold Coast United ummoraade e fedde FFSA wiyeteende Western Strikers. Ñalnde 30 noowammbar 2011 o waɗii kawgel makko gadanel e nder kawgel ngel o waɗdunoo e Newcastle Jets.
Golle hakkunde leyɗeele
Yosief fiyi e kawgel CECAFA 2009 to Keñiya, o feeñi e kawgel ngel ɓe keɓi e Tansani 4-0.
Nguurndam neɗɗo
Nde o tawtoraa kawgel CECAFA 2009 to leydi Keñiya o jeyaa ko e kippu ngenndiijo fuku koyɗe leydi Eritree mo waawaano hootde galle mum caggal nde o tawtoraa kawgel diiwaan to Nairobi. Caggal nde ɓe keɓi seedantaagal mooliiɓe e juuɗe laamu Ostarali, kippu nguu ummiima to wuro wiyeteengo Adelaide, to leydi Ostarali. Jooni noon omo gollina to Holmwood
Tuugnorgal
sxxmsirur8pqg8qp1hqv1lry0qz3fka
173276
173275
2026-06-14T06:42:19Z
Ilya Discuss
10103
#1Lib1Ref
173276
wikitext
text/x-wiki
{{Databox}}
'''Ambesager Yosief''' (jibinaa ko 29 suwee 1984) ko fukuyanke leydi Eritree, fiytotooɗo e fedde wiyeteende Adelaide Raiders.
Golle kippu
Ñalnde 26 ut 2011 o siifondirii e fedde A-League wiyeteende Gold Coast United ummoraade e fedde FFSA wiyeteende Western Strikers. Ñalnde 30 noowammbar 2011 o waɗii kawgel makko gadanel e nder kawgel ngel o waɗdunoo e Newcastle Jets.
Golle hakkunde leyɗeele
Yosief fiyi e kawgel CECAFA 2009 to Keñiya, o feeñi e kawgel ngel ɓe keɓi e Tansani 4-0.
Nguurndam neɗɗo
Nde o tawtoraa kawgel CECAFA 2009 to leydi Keñiya o jeyaa ko e kippu ngenndiijo fuku koyɗe leydi Eritree mo waawaano hootde galle mum caggal nde o tawtoraa kawgel diiwaan to Nairobi. Caggal nde ɓe keɓi seedantaagal mooliiɓe e juuɗe laamu Ostarali, kippu nguu ummiima to wuro wiyeteengo Adelaide, to leydi Ostarali. Jooni noon omo gollina to Holmwood
Tuugnorgal
7lp6uoy89fjw6v1c9v00pln42qpu288
173277
173276
2026-06-14T06:42:49Z
Ilya Discuss
10103
#1Lib1Ref
173277
wikitext
text/x-wiki
{{Databox}}
'''Ambesager Yosief''' (jibinaa ko 29 suwee 1984) ko fukuyanke leydi Eritree, fiytotooɗo e fedde wiyeteende Adelaide Raiders.
== Golle kippu ==
Ñalnde 26 ut 2011 o siifondirii e fedde A-League wiyeteende Gold Coast United ummoraade e fedde FFSA wiyeteende Western Strikers. Ñalnde 30 noowammbar 2011 o waɗii kawgel makko gadanel e nder kawgel ngel o waɗdunoo e Newcastle Jets.
== Golle hakkunde leyɗeele ==
Yosief fiyi e kawgel CECAFA 2009 to Keñiya, o feeñi e kawgel ngel ɓe keɓi e Tansani 4-0.
== Nguurndam neɗɗo ==
Nde o tawtoraa kawgel CECAFA 2009 to leydi Keñiya o jeyaa ko e kippu ngenndiijo fuku koyɗe leydi Eritree mo waawaano hootde galle mum caggal nde o tawtoraa kawgel diiwaan to Nairobi. Caggal nde ɓe keɓi seedantaagal mooliiɓe e juuɗe laamu Ostarali, kippu nguu ummiima to wuro wiyeteengo Adelaide, to leydi Ostarali. Jooni noon omo gollina to Holmwood
== Tuugnorgal ==
5vbpzutzfh4xfmhvfjdiwv12ka66n3z
173278
173277
2026-06-14T06:43:58Z
Ilya Discuss
10103
#1Lib1Ref
173278
wikitext
text/x-wiki
{{Databox}}
'''Ambesager Yosief''' (jibinaa ko 29 suwee 1984) ko fukuyanke leydi Eritree, fiytotooɗo e fedde wiyeteende Adelaide Raiders.<ref>{{Cite web|url=https://www.ftbl.com.au/news/gold-coast-refugees-living-the-dream-271798|title=Ambesager Yosief - FTBl article}}</ref><ref>{{cite news|id={{ProQuest|888610904}}|last1=Fraser|first1=Daniel|title=Eritrean duo enter dreamland in quest to crack United's top team|newspaper=The Gold Coast Bulletin|date=13 September 2011|page=44}}</ref><ref>{{cite news|id={{ProQuest|900645080}}|last1=Monteverde|first1=Marco|title=Former refugee edges closer to dream debut|newspaper=The Courier-Mail|date=28 October 2011|page=112}}</ref><ref>{{cite news|id={{ProQuest|923554276}}|title=SOC:Gold Coast slogan 'in support of refugees'|newspaper=AAP Sports News Wire|date=27 February 2012}}</ref>
== Golle kippu ==
Ñalnde 26 ut 2011 o siifondirii e fedde A-League wiyeteende Gold Coast United ummoraade e fedde FFSA wiyeteende Western Strikers. Ñalnde 30 noowammbar 2011 o waɗii kawgel makko gadanel e nder kawgel ngel o waɗdunoo e Newcastle Jets.
== Golle hakkunde leyɗeele ==
Yosief fiyi e kawgel CECAFA 2009 to Keñiya, o feeñi e kawgel ngel ɓe keɓi e Tansani 4-0.
== Nguurndam neɗɗo ==
Nde o tawtoraa kawgel CECAFA 2009 to leydi Keñiya o jeyaa ko e kippu ngenndiijo fuku koyɗe leydi Eritree mo waawaano hootde galle mum caggal nde o tawtoraa kawgel diiwaan to Nairobi. Caggal nde ɓe keɓi seedantaagal mooliiɓe e juuɗe laamu Ostarali, kippu nguu ummiima to wuro wiyeteengo Adelaide, to leydi Ostarali. Jooni noon omo gollina to Holmwood
== Tuugnorgal ==
k4vjvstsvlkhnz7iiouz59s1pkq0qdg
173279
173278
2026-06-14T06:45:30Z
Ilya Discuss
10103
#1Lib1Ref
173279
wikitext
text/x-wiki
{{Databox}}
'''Ambesager Yosief''' (jibinaa ko 29 suwee 1984) ko fukuyanke leydi Eritree, fiytotooɗo e fedde wiyeteende Adelaide Raiders.<ref>{{Cite web|url=https://www.ftbl.com.au/news/gold-coast-refugees-living-the-dream-271798|title=Ambesager Yosief - FTBl article}}</ref><ref>{{cite news|id={{ProQuest|888610904}}|last1=Fraser|first1=Daniel|title=Eritrean duo enter dreamland in quest to crack United's top team|newspaper=The Gold Coast Bulletin|date=13 September 2011|page=44}}</ref><ref>{{cite news|id={{ProQuest|900645080}}|last1=Monteverde|first1=Marco|title=Former refugee edges closer to dream debut|newspaper=The Courier-Mail|date=28 October 2011|page=112}}</ref><ref>{{cite news|id={{ProQuest|923554276}}|title=SOC:Gold Coast slogan 'in support of refugees'|newspaper=AAP Sports News Wire|date=27 February 2012}}</ref>
== Golle kippu ==
Ñalnde 26 ut 2011 o siifondirii e fedde A-League wiyeteende Gold Coast United ummoraade e fedde FFSA wiyeteende Western Strikers. Ñalnde 30 noowammbar 2011 o waɗii kawgel makko gadanel e nder kawgel ngel o waɗdunoo e Newcastle Jets.<ref>http://au.fourfourtwo.com/news/213037,gold-coast-sign-refugee-pair.aspx {{webarchive|url=https://web.archive.org/web/20121005142626/http://au.fourfourtwo.com/news/213037%2Cgold-coast-sign-refugee-pair.aspx|date=5 October 2012}} Gold Coast Sign Refugee Pair</ref><ref>{{cite web|url=http://www.footballaustralia.com.au/aleague/matchcentre/Gold-Coast-United-FC-v-Newcastle-Jets-FC-Hyundai-A-League/2105|title=Official A-League Match centre|website=www.footballaustralia.com.au|url-status=dead|archive-url=https://web.archive.org/web/20111018233533/http://www.footballaustralia.com.au/aleague/matchcentre/Gold-Coast-United-FC-v-Newcastle-Jets-FC-Hyundai-A-League/2105|archive-date=2011-10-18}}</ref>
== Golle hakkunde leyɗeele ==
Yosief fiyi e kawgel CECAFA 2009 to Keñiya, o feeñi e kawgel ngel ɓe keɓi e Tansani 4-0.
== Nguurndam neɗɗo ==
Nde o tawtoraa kawgel CECAFA 2009 to leydi Keñiya o jeyaa ko e kippu ngenndiijo fuku koyɗe leydi Eritree mo waawaano hootde galle mum caggal nde o tawtoraa kawgel diiwaan to Nairobi. Caggal nde ɓe keɓi seedantaagal mooliiɓe e juuɗe laamu Ostarali, kippu nguu ummiima to wuro wiyeteengo Adelaide, to leydi Ostarali. Jooni noon omo gollina to Holmwood
== Tuugnorgal ==
i5cbt4o0g8inthe81hvdapugkd65a0c
173280
173279
2026-06-14T06:46:30Z
Ilya Discuss
10103
#1Lib1Ref
173280
wikitext
text/x-wiki
{{Databox}}
'''Ambesager Yosief''' (jibinaa ko 29 suwee 1984) ko fukuyanke leydi Eritree, fiytotooɗo e fedde wiyeteende Adelaide Raiders.<ref>{{Cite web|url=https://www.ftbl.com.au/news/gold-coast-refugees-living-the-dream-271798|title=Ambesager Yosief - FTBl article}}</ref><ref>{{cite news|id={{ProQuest|888610904}}|last1=Fraser|first1=Daniel|title=Eritrean duo enter dreamland in quest to crack United's top team|newspaper=The Gold Coast Bulletin|date=13 September 2011|page=44}}</ref><ref>{{cite news|id={{ProQuest|900645080}}|last1=Monteverde|first1=Marco|title=Former refugee edges closer to dream debut|newspaper=The Courier-Mail|date=28 October 2011|page=112}}</ref><ref>{{cite news|id={{ProQuest|923554276}}|title=SOC:Gold Coast slogan 'in support of refugees'|newspaper=AAP Sports News Wire|date=27 February 2012}}</ref>
== Golle kippu ==
Ñalnde 26 ut 2011 o siifondirii e fedde A-League wiyeteende Gold Coast United ummoraade e fedde FFSA wiyeteende Western Strikers. Ñalnde 30 noowammbar 2011 o waɗii kawgel makko gadanel e nder kawgel ngel o waɗdunoo e Newcastle Jets.<ref>http://au.fourfourtwo.com/news/213037,gold-coast-sign-refugee-pair.aspx {{webarchive|url=https://web.archive.org/web/20121005142626/http://au.fourfourtwo.com/news/213037%2Cgold-coast-sign-refugee-pair.aspx|date=5 October 2012}} Gold Coast Sign Refugee Pair</ref><ref>{{cite web|url=http://www.footballaustralia.com.au/aleague/matchcentre/Gold-Coast-United-FC-v-Newcastle-Jets-FC-Hyundai-A-League/2105|title=Official A-League Match centre|website=www.footballaustralia.com.au|url-status=dead|archive-url=https://web.archive.org/web/20111018233533/http://www.footballaustralia.com.au/aleague/matchcentre/Gold-Coast-United-FC-v-Newcastle-Jets-FC-Hyundai-A-League/2105|archive-date=2011-10-18}}</ref>
== Golle hakkunde leyɗeele ==
Yosief fiyi e kawgel CECAFA 2009 to Keñiya, o feeñi e kawgel ngel ɓe keɓi e Tansani 4-0..<ref name="aa-tanzania">{{Cite news|url=http://allafrica.com/stories/200912081062.html|title=Tanzania Hit Eritrea for Four to Reach Semis|last=Kitula|first=Sammy|date=8 December 2009|publisher=allafrica.com|accessdate=18 December 2009}}</ref>
== Nguurndam neɗɗo ==
Nde o tawtoraa kawgel CECAFA 2009 to leydi Keñiya o jeyaa ko e kippu ngenndiijo fuku koyɗe leydi Eritree mo waawaano hootde galle mum caggal nde o tawtoraa kawgel diiwaan to Nairobi. Caggal nde ɓe keɓi seedantaagal mooliiɓe e juuɗe laamu Ostarali, kippu nguu ummiima to wuro wiyeteengo Adelaide, to leydi Ostarali. Jooni noon omo gollina to Holmwood
== Tuugnorgal ==
6su8d1nu85tyeqtg4u73zmiyuzonw61
173281
173280
2026-06-14T06:48:45Z
Ilya Discuss
10103
#1Lib1Ref
173281
wikitext
text/x-wiki
{{Databox}}
'''Ambesager Yosief''' (jibinaa ko 29 suwee 1984) ko fukuyanke leydi Eritree, fiytotooɗo e fedde wiyeteende Adelaide Raiders.<ref>{{Cite web|url=https://www.ftbl.com.au/news/gold-coast-refugees-living-the-dream-271798|title=Ambesager Yosief - FTBl article}}</ref><ref>{{cite news|id={{ProQuest|888610904}}|last1=Fraser|first1=Daniel|title=Eritrean duo enter dreamland in quest to crack United's top team|newspaper=The Gold Coast Bulletin|date=13 September 2011|page=44}}</ref><ref>{{cite news|id={{ProQuest|900645080}}|last1=Monteverde|first1=Marco|title=Former refugee edges closer to dream debut|newspaper=The Courier-Mail|date=28 October 2011|page=112}}</ref><ref>{{cite news|id={{ProQuest|923554276}}|title=SOC:Gold Coast slogan 'in support of refugees'|newspaper=AAP Sports News Wire|date=27 February 2012}}</ref>
== Golle kippu ==
Ñalnde 26 ut 2011 o siifondirii e fedde A-League wiyeteende Gold Coast United ummoraade e fedde FFSA wiyeteende Western Strikers. Ñalnde 30 noowammbar 2011 o waɗii kawgel makko gadanel e nder kawgel ngel o waɗdunoo e Newcastle Jets.<ref>http://au.fourfourtwo.com/news/213037,gold-coast-sign-refugee-pair.aspx {{webarchive|url=https://web.archive.org/web/20121005142626/http://au.fourfourtwo.com/news/213037%2Cgold-coast-sign-refugee-pair.aspx|date=5 October 2012}} Gold Coast Sign Refugee Pair</ref><ref>{{cite web|url=http://www.footballaustralia.com.au/aleague/matchcentre/Gold-Coast-United-FC-v-Newcastle-Jets-FC-Hyundai-A-League/2105|title=Official A-League Match centre|website=www.footballaustralia.com.au|url-status=dead|archive-url=https://web.archive.org/web/20111018233533/http://www.footballaustralia.com.au/aleague/matchcentre/Gold-Coast-United-FC-v-Newcastle-Jets-FC-Hyundai-A-League/2105|archive-date=2011-10-18}}</ref>
== Golle hakkunde leyɗeele ==
Yosief fiyi e kawgel CECAFA 2009 to Keñiya, o feeñi e kawgel ngel ɓe keɓi e Tansani 4-0..<ref name="aa-tanzania">{{Cite news|url=http://allafrica.com/stories/200912081062.html|title=Tanzania Hit Eritrea for Four to Reach Semis|last=Kitula|first=Sammy|date=8 December 2009|publisher=allafrica.com|accessdate=18 December 2009}}</ref>
== Nguurndam neɗɗo ==
Nde o tawtoraa kawgel CECAFA 2009 to leydi Keñiya o jeyaa ko e kippu ngenndiijo fuku koyɗe leydi Eritree mo waawaano hootde galle mum caggal nde o tawtoraa kawgel diiwaan to Nairobi. Caggal nde ɓe keɓi seedantaagal mooliiɓe e juuɗe laamu Ostarali, kippu nguu ummiima to wuro wiyeteengo Adelaide, to leydi Ostarali. Jooni noon omo gollina to Holmwood<ref>[https://edition.cnn.com/2009/SPORT/football/12/15/football.cecafa.eritrea.kenya/index.html CNN] 12 Eritrean soccer players sought in Kenya</ref> <ref>http://www.adelaidenow.com.au/sport/out-of-africa-its-a-whole-new-ball-game/story-e6frecj3-1226036645661 Out of Africa, it's a whole new ball game</ref>
== Tuugnorgal ==
ilifctpsj81bfgazwv4kcf02irb7h0q
Furtuna Zegergish
0
42040
173282
2026-06-14T06:51:04Z
Ilya Discuss
10103
#1Lib1Ref
173282
wikitext
text/x-wiki
Furtuna Zegergish (jibinaa ko 1989) ko dogoowo diƴƴe juutɗe, keɓtinaaɗo e feccere maraton.
Baɗte
Hitaande Nokku Kawgel Njeñtudi Kewu
2006 Kaɓirɗe winndere Fukuoka, Japon 24e kawgel sukaaɓe
Kaɓirɗe Afrik Bambous, Moritani 6e 10 000 m
2007 Kaɓirɗe winndereyankooje Mombasa, Keñiya 8ɓo kawgel sukaaɓe
Kippu 2ɓo Junior
Kaɓirɗe winndereeje dogdu laawol Udine, Itali 21e 20 km
Pijirlooji Afrik fof Alseri, Alseri 6e 10 000 m
2008 Kaɓirɗe winndereyankooje Edinburgh, Ecoppi 31ɓo kawgel mawɓe
Kaɓirɗe winndereeje feccere maraton Rio de Janeiro, Beresiil feccere maraton 12ɓiire
2009 Kaɓirɗe winndereeje feccere maraton Birmingham, Angalteer feccere maraton 23ɓo
Ko ɓuri moƴƴude e neɗɗo
5000 meeter : 15:37,14 hojom (2009)
000 meeter : 33:24,87 min (2007)
Feccere maraton : waktu 1:09:41 (2009)
Tuugnorgal
3q78nl1gmwnksia55hd3foxwd5pr1kf
173283
173282
2026-06-14T06:52:38Z
Ilya Discuss
10103
#1Lib1Ref
173283
wikitext
text/x-wiki
{{Databox}}
Furtuna Zegergish (jibinaa ko 1989) ko dogoowo diƴƴe juutɗe, keɓtinaaɗo e feccere maraton.
Baɗte
Hitaande Nokku Kawgel Njeñtudi Kewu
2006 Kaɓirɗe winndere Fukuoka, Japon 24e kawgel sukaaɓe
Kaɓirɗe Afrik Bambous, Moritani 6e 10 000 m
2007 Kaɓirɗe winndereyankooje Mombasa, Keñiya 8ɓo kawgel sukaaɓe
Kippu 2ɓo Junior
Kaɓirɗe winndereeje dogdu laawol Udine, Itali 21e 20 km
Pijirlooji Afrik fof Alseri, Alseri 6e 10 000 m
2008 Kaɓirɗe winndereyankooje Edinburgh, Ecoppi 31ɓo kawgel mawɓe
Kaɓirɗe winndereeje feccere maraton Rio de Janeiro, Beresiil feccere maraton 12ɓiire
2009 Kaɓirɗe winndereeje feccere maraton Birmingham, Angalteer feccere maraton 23ɓo
Ko ɓuri moƴƴude e neɗɗo
5000 meeter : 15:37,14 hojom (2009)
000 meeter : 33:24,87 min (2007)
Feccere maraton : waktu 1:09:41 (2009)
Tuugnorgal
qkh0vfxr3qjzo6fxaevztetzm8m8gd7
173284
173283
2026-06-14T06:54:24Z
Ilya Discuss
10103
#1Lib1Ref
173284
wikitext
text/x-wiki
{{Databox}}
'''Furtuna Zegergish''' (jibinaa ko 1989) ko dogoowo diƴƴe juutɗe, keɓtinaaɗo e feccere maraton.
Baɗte
Hitaande Nokku Kawgel Njeñtudi Kewu
2006 Kaɓirɗe winndere Fukuoka, Japon 24e kawgel sukaaɓe
Kaɓirɗe Afrik Bambous, Moritani 6e 10 000 m
2007 Kaɓirɗe winndereyankooje Mombasa, Keñiya 8ɓo kawgel sukaaɓe
Kippu 2ɓo Junior
Kaɓirɗe winndereeje dogdu laawol Udine, Itali 21e 20 km
Pijirlooji Afrik fof Alseri, Alseri 6e 10 000 m
2008 Kaɓirɗe winndereyankooje Edinburgh, Ecoppi 31ɓo kawgel mawɓe
Kaɓirɗe winndereeje feccere maraton Rio de Janeiro, Beresiil feccere maraton 12ɓiire
2009 Kaɓirɗe winndereeje feccere maraton Birmingham, Angalteer feccere maraton 23ɓo
Ko ɓuri moƴƴude e neɗɗo
5000 meeter : 15:37,14 hojom (2009)
000 meeter : 33:24,87 min (2007)
Feccere maraton : waktu 1:09:41 (2009)
Tuugnorgal
pqo54iu2uhilbvonc0fgrb7y78y7vpa
173285
173284
2026-06-14T06:55:37Z
Ilya Discuss
10103
#1Lib1Ref
173285
wikitext
text/x-wiki
{{Databox}}
'''Furtuna Zegergish''' (jibinaa ko 1989) ko dogoowo diƴƴe juutɗe, keɓtinaaɗo e feccere maraton.
== Baɗte ==
Hitaande Nokku Kawgel Njeñtudi Kewu
2006 Kaɓirɗe winndere Fukuoka, Japon 24e kawgel sukaaɓe
Kaɓirɗe Afrik Bambous, Moritani 6e 10 000 m
2007 Kaɓirɗe winndereyankooje Mombasa, Keñiya 8ɓo kawgel sukaaɓe
== Kippu 2ɓo Junior ==
Kaɓirɗe winndereeje dogdu laawol Udine, Itali 21e 20 km
Pijirlooji Afrik fof Alseri, Alseri 6e 10 000 m
2008 Kaɓirɗe winndereyankooje Edinburgh, Ecoppi 31ɓo kawgel mawɓe
Kaɓirɗe winndereeje feccere maraton Rio de Janeiro, Beresiil feccere maraton 12ɓiire
2009 Kaɓirɗe winndereeje feccere maraton Birmingham, Angalteer feccere maraton 23ɓo
== Ko ɓuri moƴƴude e neɗɗo ==
5000 meeter : 15:37,14 hojom (2009)
000 meeter : 33:24,87 min (2007)
Feccere maraton : waktu 1:09:41 (2009)
== Tuugnorgal ==
cjgstfgo0kz1106kzjk9ciojgktn080
Yosief Zeratsion
0
42041
173286
2026-06-14T06:59:34Z
Ilya Discuss
10103
#1Lib1Ref
173286
wikitext
text/x-wiki
Yosief Zeratsion (jibinaa ko 17 mee 1990) ko gooliiɗo fuku leydi Eritree. O fiyiino e kippu ngenndiijo fuku koyɗe leydi Eritree.
Golle hakkunde leyɗeele
Zeratsion fiyiino e kawgel CECAFA 2009 to leydi Keñiya. O feeñii e kala pottital goomu, haa arti noon e udditgol pottital gootal hakkunde makko e Zimbaabwee, pottital gootal ngal o fooli e Ruwanndaa 2-1, e pottital gootal ngal o fooli e Somali 3-1.
Tuugnorgal
28sxts7r2yp9d4oxvla2wkdi6ejxeka
173287
173286
2026-06-14T07:01:05Z
Ilya Discuss
10103
#1Lib1Ref
173287
wikitext
text/x-wiki
{{Databox}}
Yosief Zeratsion (jibinaa ko 17 mee 1990) ko gooliiɗo fuku leydi Eritree. O fiyiino e kippu ngenndiijo fuku koyɗe leydi Eritree.
Golle hakkunde leyɗeele
Zeratsion fiyiino e kawgel CECAFA 2009 to leydi Keñiya. O feeñii e kala pottital goomu, haa arti noon e udditgol pottital gootal hakkunde makko e Zimbaabwee, pottital gootal ngal o fooli e Ruwanndaa 2-1, e pottital gootal ngal o fooli e Somali 3-1.
Tuugnorgal
363sx2g0e9h5mm90dk7al1bmal4x04b
173288
173287
2026-06-14T07:02:14Z
Ilya Discuss
10103
#1Lib1Ref
173288
wikitext
text/x-wiki
{{Databox}}
'''Yosief Zeratsion''' (jibinaa ko 17 mee 1990) ko gooliiɗo fuku leydi Eritree. O fiyiino e kippu ngenndiijo fuku koyɗe leydi Eritree.
== Golle hakkunde leyɗeele ==
Zeratsion fiyiino e kawgel CECAFA 2009 to leydi Keñiya. O feeñii e kala pottital goomu, haa arti noon e udditgol pottital gootal hakkunde makko e Zimbaabwee, pottital gootal ngal o fooli e Ruwanndaa 2-1, e pottital gootal ngal o fooli e Somali 3-1.
== Tuugnorgal ==
exh4vi01v62k102wk03p3fcc5c0k20e
173289
173288
2026-06-14T07:03:46Z
Ilya Discuss
10103
#1Lib1Ref
173289
wikitext
text/x-wiki
{{Databox}}
'''Yosief Zeratsion''' (jibinaa ko 17 mee 1990) ko gooliiɗo fuku leydi Eritree. O fiyiino e kippu ngenndiijo fuku koyɗe leydi Eritree.<ref>{{NFT player|pid=35913}}</ref>
== Golle hakkunde leyɗeele ==
Zeratsion fiyiino e kawgel CECAFA 2009 to leydi Keñiya. O feeñii e kala pottital goomu, haa arti noon e udditgol pottital gootal hakkunde makko e Zimbaabwee, pottital gootal ngal o fooli e Ruwanndaa 2-1, e pottital gootal ngal o fooli e Somali 3-1.
== Tuugnorgal ==
5col3j2yu1wg7z9lm2bt2m68mkj5jkg
173290
173289
2026-06-14T07:06:06Z
Ilya Discuss
10103
#1Lib1Ref
173290
wikitext
text/x-wiki
{{Databox}}
'''Yosief Zeratsion''' (jibinaa ko 17 mee 1990) ko gooliiɗo fuku leydi Eritree. O fiyiino e kippu ngenndiijo fuku koyɗe leydi Eritree.<ref>{{NFT player|pid=35913}}</ref>
== Golle hakkunde leyɗeele ==
Zeratsion fiyiino e kawgel CECAFA 2009 to leydi Keñiya. O feeñii e kala pottital goomu, haa arti noon e udditgol pottital gootal hakkunde makko e Zimbaabwee, pottital gootal ngal o fooli e Ruwanndaa 2-1, e pottital gootal ngal o fooli e Somali 3-1.,<ref name="michezonet">{{Cite news|url=http://michezonet.org/index.php?option=com_content&view=article&id=83%3Arwanda-through-to-quarter-finals&catid=35%3Ademo-content2&Itemid=29|title=Rwanda through to Quarter Finals|last=Okinyo|first=Collins|date=4 December 2009|publisher=michezo net|access-date=16 December 2009|archive-date=27 July 2011|archive-url=https://web.archive.org/web/20110727082222/http://michezonet.org/index.php?option=com_content&view=article&id=83:rwanda-through-to-quarter-finals&catid=35:demo-content2&Itemid=29|url-status=dead}}</ref><ref name="standard-rwanda">{{Cite news|url=http://www.standardmedia.co.ke/InsidePage.php?id=1144029624&cid=38&|title=Eritrean goalkeeper’s effort not good enough|last=Toskin|first=Robin|date=4 December 2009|work=The Standard|access-date=15 December 2009|location=Nairobi}}</ref>
== Tuugnorgal ==
6oclq7bcg1d0ecpwgu6g6ys00qtyjl2
Brian Aldridge (umpire)
0
42042
173291
2026-06-14T07:14:00Z
Ilya Discuss
10103
#1Lib1Ref
173291
wikitext
text/x-wiki
Brian Leslie Aldridge QSM (30 suwee 1940 – 9 desaambar 2021) ko gardiiɗo kirikit leydi Nuwel Selannde.
Aldridge ina jeyaa e ardiiɓe kawgel fuku winndere 1992 hakkunde Angalteer e Pakistaan. E sahaa maayde makko, ko kanko tan woni New Zealandnaajo gardiiɗo kawgel fuku winndere.O dariima e 26 pottital Test e 45 pottital ODI hakkunde 1986 e 1995. Ko noon kadi e 20 Test to Nuwel Selannde, o ardiima e Test tati to Sri Lanka, ɗiɗi to Zimbabwe e gooto to Pakistaan. E nder ɗuum, o ardiima 84 pottital gadanal hakkunde 1979 e 1995.
E hitaande 1997, Aldridge wonti gardiiɗo umpire timmuɗo gadano e New Zealand Cricket, golle ɗe o joginoo haa o woppi golle e hitaande 2008. O rokkaa njeenaari laamɗo debbo e nder teddungal hitaande hesere 2012, sabu golle makko e njuɓɓudi kirikit. Yaasi kirikit, o golliima e mahngo.
Aldridge sankii ko to wuro wiyeteengo Christchurch ñalnde 9 desaambar 2021, tawi omo yahra e duuɓi 81.
Ƴeew kadi
Doggol ardiiɓe kirikit Test
Doggol ñaawooɓe kirikit hakkunde leyɗeele ñalnde wootere
Tuugnorgal
4kytmty6803kzum0k65cx2746nq3jg5
173292
173291
2026-06-14T07:15:51Z
Ilya Discuss
10103
#1Lib1Ref
173292
wikitext
text/x-wiki
{{Databox}}
Brian Leslie Aldridge QSM (30 suwee 1940 – 9 desaambar 2021) ko gardiiɗo kirikit leydi Nuwel Selannde.
Aldridge ina jeyaa e ardiiɓe kawgel fuku winndere 1992 hakkunde Angalteer e Pakistaan. E sahaa maayde makko, ko kanko tan woni New Zealandnaajo gardiiɗo kawgel fuku winndere.O dariima e 26 pottital Test e 45 pottital ODI hakkunde 1986 e 1995. Ko noon kadi e 20 Test to Nuwel Selannde, o ardiima e Test tati to Sri Lanka, ɗiɗi to Zimbabwe e gooto to Pakistaan. E nder ɗuum, o ardiima 84 pottital gadanal hakkunde 1979 e 1995.
E hitaande 1997, Aldridge wonti gardiiɗo umpire timmuɗo gadano e New Zealand Cricket, golle ɗe o joginoo haa o woppi golle e hitaande 2008. O rokkaa njeenaari laamɗo debbo e nder teddungal hitaande hesere 2012, sabu golle makko e njuɓɓudi kirikit. Yaasi kirikit, o golliima e mahngo.
Aldridge sankii ko to wuro wiyeteengo Christchurch ñalnde 9 desaambar 2021, tawi omo yahra e duuɓi 81.
Ƴeew kadi
Doggol ardiiɓe kirikit Test
Doggol ñaawooɓe kirikit hakkunde leyɗeele ñalnde wootere
Tuugnorgal
eajtwxyht7f1eevbf2c689fr8bnk5xi
173293
173292
2026-06-14T07:16:43Z
Ilya Discuss
10103
#1Lib1Ref
173293
wikitext
text/x-wiki
{{Databox}}
'''Brian Leslie Aldridge''' QSM (30 suwee 1940 – 9 desaambar 2021) ko gardiiɗo kirikit leydi Nuwel Selannde.
Aldridge ina jeyaa e ardiiɓe kawgel fuku winndere 1992 hakkunde Angalteer e Pakistaan. E sahaa maayde makko, ko kanko tan woni New Zealandnaajo gardiiɗo kawgel fuku winndere.O dariima e 26 pottital Test e 45 pottital ODI hakkunde 1986 e 1995. Ko noon kadi e 20 Test to Nuwel Selannde, o ardiima e Test tati to Sri Lanka, ɗiɗi to Zimbabwe e gooto to Pakistaan. E nder ɗuum, o ardiima 84 pottital gadanal hakkunde 1979 e 1995.
E hitaande 1997, Aldridge wonti gardiiɗo umpire timmuɗo gadano e New Zealand Cricket, golle ɗe o joginoo haa o woppi golle e hitaande 2008. O rokkaa njeenaari laamɗo debbo e nder teddungal hitaande hesere 2012, sabu golle makko e njuɓɓudi kirikit. Yaasi kirikit, o golliima e mahngo.
Aldridge sankii ko to wuro wiyeteengo Christchurch ñalnde 9 desaambar 2021, tawi omo yahra e duuɓi 81.
== Ƴeew kadi ==
Doggol ardiiɓe kirikit Test
Doggol ñaawooɓe kirikit hakkunde leyɗeele ñalnde wootere
== Tuugnorgal ==
43laqeslfv2ypqm9rw2jhm52scr3fph
173294
173293
2026-06-14T07:18:08Z
Ilya Discuss
10103
#1Lib1Ref
173294
wikitext
text/x-wiki
{{Databox}}
'''Brian Leslie Aldridge''' QSM (30 suwee 1940 – 9 desaambar 2021) ko gardiiɗo kirikit leydi Nuwel Selannde.<ref>{{cite web|url=https://www.stuff.co.nz/sport/cricket/127278614/new-zealand-cricket-mourns-respected-test-umpire-brian-aldridge|title=New Zealand Cricket mourns respected test umpire Brian Aldridge|work=Stuff|access-date=15 December 2021}}</ref>
Aldridge ina jeyaa e ardiiɓe kawgel fuku winndere 1992 hakkunde Angalteer e Pakistaan. E sahaa maayde makko, ko kanko tan woni New Zealandnaajo gardiiɗo kawgel fuku winndere.O dariima e 26 pottital Test e 45 pottital ODI hakkunde 1986 e 1995. Ko noon kadi e 20 Test to Nuwel Selannde, o ardiima e Test tati to Sri Lanka, ɗiɗi to Zimbabwe e gooto to Pakistaan. E nder ɗuum, o ardiima 84 pottital gadanal hakkunde 1979 e 1995.
E hitaande 1997, Aldridge wonti gardiiɗo umpire timmuɗo gadano e New Zealand Cricket, golle ɗe o joginoo haa o woppi golle e hitaande 2008. O rokkaa njeenaari laamɗo debbo e nder teddungal hitaande hesere 2012, sabu golle makko e njuɓɓudi kirikit. Yaasi kirikit, o golliima e mahngo.
Aldridge sankii ko to wuro wiyeteengo Christchurch ñalnde 9 desaambar 2021, tawi omo yahra e duuɓi 81.
== Ƴeew kadi ==
Doggol ardiiɓe kirikit Test
Doggol ñaawooɓe kirikit hakkunde leyɗeele ñalnde wootere
== Tuugnorgal ==
2a5bnh7c0km7i041hgfyma9e5at0ryn
173295
173294
2026-06-14T07:19:50Z
Ilya Discuss
10103
#1Lib1Ref
173295
wikitext
text/x-wiki
{{Databox}}
'''Brian Leslie Aldridge''' QSM (30 suwee 1940 – 9 desaambar 2021) ko gardiiɗo kirikit leydi Nuwel Selannde.<ref>{{cite web|url=https://www.stuff.co.nz/sport/cricket/127278614/new-zealand-cricket-mourns-respected-test-umpire-brian-aldridge|title=New Zealand Cricket mourns respected test umpire Brian Aldridge|work=Stuff|access-date=15 December 2021}}</ref>
Aldridge ina jeyaa e ardiiɓe kawgel fuku winndere 1992 hakkunde Angalteer e Pakistaan. E sahaa maayde makko, ko kanko tan woni New Zealandnaajo gardiiɗo kawgel fuku winndere.O dariima e 26 pottital Test e 45 pottital ODI hakkunde 1986 e 1995. Ko noon kadi e 20 Test to Nuwel Selannde, o ardiima e Test tati to Sri Lanka, ɗiɗi to Zimbabwe e gooto to Pakistaan. E nder ɗuum, o ardiima 84 pottital gadanal hakkunde 1979 e 1995.<ref name="BBC">{{cite web|url=https://news.bbc.co.uk/sport2/hi/cricket/1181910.stm|title=Umpire backs Shoaib action|publisher=[[BBC News]]|access-date=30 June 2008|last=|first=|date=21 February 2001}}</ref> At the time of his death, he was still the only New Zealander to have officiated in a World Cup final.<ref name="cricexec" /><ref name="Cricinfo">{{Cite web|url=http://www.espncricinfo.com/newzealand/content/player/36280.html|title=Brian Aldridge|accessdate=16 May 2014|work=ESPN Cricinfo}}</ref>.<ref>{{cite web|title=Brian Aldridge as Umpire in First-Class Matches|url=https://cricketarchive.com/Archive/Players/41/41414/Umpire_in_First-Class_Matches.html|website=CricketArchive|access-date=19 April 2022}}</ref>
E hitaande 1997, Aldridge wonti gardiiɗo umpire timmuɗo gadano e New Zealand Cricket, golle ɗe o joginoo haa o woppi golle e hitaande 2008. O rokkaa njeenaari laamɗo debbo e nder teddungal hitaande hesere 2012, sabu golle makko e njuɓɓudi kirikit. Yaasi kirikit, o golliima e mahngo.
Aldridge sankii ko to wuro wiyeteengo Christchurch ñalnde 9 desaambar 2021, tawi omo yahra e duuɓi 81.
== Ƴeew kadi ==
Doggol ardiiɓe kirikit Test
Doggol ñaawooɓe kirikit hakkunde leyɗeele ñalnde wootere
== Tuugnorgal ==
asrml92nnwt9xftcafr5ca16a1tq5gu
173296
173295
2026-06-14T07:21:30Z
Ilya Discuss
10103
#1Lib1Ref
173296
wikitext
text/x-wiki
{{Databox}}
'''Brian Leslie Aldridge''' QSM (30 suwee 1940 – 9 desaambar 2021) ko gardiiɗo kirikit leydi Nuwel Selannde.<ref>{{cite web|url=https://www.stuff.co.nz/sport/cricket/127278614/new-zealand-cricket-mourns-respected-test-umpire-brian-aldridge|title=New Zealand Cricket mourns respected test umpire Brian Aldridge|work=Stuff|access-date=15 December 2021}}</ref>
Aldridge ina jeyaa e ardiiɓe kawgel fuku winndere 1992 hakkunde Angalteer e Pakistaan. E sahaa maayde makko, ko kanko tan woni New Zealandnaajo gardiiɗo kawgel fuku winndere.O dariima e 26 pottital Test e 45 pottital ODI hakkunde 1986 e 1995. Ko noon kadi e 20 Test to Nuwel Selannde, o ardiima e Test tati to Sri Lanka, ɗiɗi to Zimbabwe e gooto to Pakistaan. E nder ɗuum, o ardiima 84 pottital gadanal hakkunde 1979 e 1995.<ref name="BBC">{{cite web|url=https://news.bbc.co.uk/sport2/hi/cricket/1181910.stm|title=Umpire backs Shoaib action|publisher=[[BBC News]]|access-date=30 June 2008|last=|first=|date=21 February 2001}}</ref> At the time of his death, he was still the only New Zealander to have officiated in a World Cup final.<ref name="cricexec" /><ref name="Cricinfo">{{Cite web|url=http://www.espncricinfo.com/newzealand/content/player/36280.html|title=Brian Aldridge|accessdate=16 May 2014|work=ESPN Cricinfo}}</ref>.<ref>{{cite web|title=Brian Aldridge as Umpire in First-Class Matches|url=https://cricketarchive.com/Archive/Players/41/41414/Umpire_in_First-Class_Matches.html|website=CricketArchive|access-date=19 April 2022}}</ref>
E hitaande 1997, Aldridge wonti gardiiɗo umpire timmuɗo gadano e New Zealand Cricket, golle ɗe o joginoo haa o woppi golle e hitaande 2008. O rokkaa njeenaari laamɗo debbo e nder teddungal hitaande hesere 2012, sabu golle makko e njuɓɓudi kirikit. Yaasi kirikit, o golliima e mahngo.<ref name="cricexec2">{{cite web|title=NZC: Stalwarts of the Game Pass|url=https://www.cricexec.com/2022/04/20/nzc-stalwarts-of-the-game-pass/|website=cricexec|access-date=20 April 2022}}</ref><ref>{{cite web|url=https://www.dpmc.govt.nz/publications/new-year-honours-list-2012|title=New Year honours list 2012|date=31 December 2011|publisher=Department of the Prime Minister and Cabinet|accessdate=8 January 2018}}</ref><ref name="cricexec2" />
Aldridge sankii ko to wuro wiyeteengo Christchurch ñalnde 9 desaambar 2021, tawi omo yahra e duuɓi 81.
== Ƴeew kadi ==
Doggol ardiiɓe kirikit Test
Doggol ñaawooɓe kirikit hakkunde leyɗeele ñalnde wootere
== Tuugnorgal ==
o1c9bxnapoe7w8wyntb4hpnsczdnb6r
173297
173296
2026-06-14T07:22:32Z
Ilya Discuss
10103
#1Lib1Ref
173297
wikitext
text/x-wiki
{{Databox}}
'''Brian Leslie Aldridge''' QSM (30 suwee 1940 – 9 desaambar 2021) ko gardiiɗo kirikit leydi Nuwel Selannde.<ref>{{cite web|url=https://www.stuff.co.nz/sport/cricket/127278614/new-zealand-cricket-mourns-respected-test-umpire-brian-aldridge|title=New Zealand Cricket mourns respected test umpire Brian Aldridge|work=Stuff|access-date=15 December 2021}}</ref>
Aldridge ina jeyaa e ardiiɓe kawgel fuku winndere 1992 hakkunde Angalteer e Pakistaan. E sahaa maayde makko, ko kanko tan woni New Zealandnaajo gardiiɗo kawgel fuku winndere.O dariima e 26 pottital Test e 45 pottital ODI hakkunde 1986 e 1995. Ko noon kadi e 20 Test to Nuwel Selannde, o ardiima e Test tati to Sri Lanka, ɗiɗi to Zimbabwe e gooto to Pakistaan. E nder ɗuum, o ardiima 84 pottital gadanal hakkunde 1979 e 1995.<ref name="BBC">{{cite web|url=https://news.bbc.co.uk/sport2/hi/cricket/1181910.stm|title=Umpire backs Shoaib action|publisher=[[BBC News]]|access-date=30 June 2008|last=|first=|date=21 February 2001}}</ref> At the time of his death, he was still the only New Zealander to have officiated in a World Cup final.<ref name="cricexec" /><ref name="Cricinfo">{{Cite web|url=http://www.espncricinfo.com/newzealand/content/player/36280.html|title=Brian Aldridge|accessdate=16 May 2014|work=ESPN Cricinfo}}</ref>.<ref>{{cite web|title=Brian Aldridge as Umpire in First-Class Matches|url=https://cricketarchive.com/Archive/Players/41/41414/Umpire_in_First-Class_Matches.html|website=CricketArchive|access-date=19 April 2022}}</ref>
E hitaande 1997, Aldridge wonti gardiiɗo umpire timmuɗo gadano e New Zealand Cricket, golle ɗe o joginoo haa o woppi golle e hitaande 2008. O rokkaa njeenaari laamɗo debbo e nder teddungal hitaande hesere 2012, sabu golle makko e njuɓɓudi kirikit. Yaasi kirikit, o golliima e mahngo.<ref name="cricexec2">{{cite web|title=NZC: Stalwarts of the Game Pass|url=https://www.cricexec.com/2022/04/20/nzc-stalwarts-of-the-game-pass/|website=cricexec|access-date=20 April 2022}}</ref><ref>{{cite web|url=https://www.dpmc.govt.nz/publications/new-year-honours-list-2012|title=New Year honours list 2012|date=31 December 2011|publisher=Department of the Prime Minister and Cabinet|accessdate=8 January 2018}}</ref><ref name="cricexec2" />
Aldridge sankii ko to wuro wiyeteengo Christchurch ñalnde 9 desaambar 2021, tawi omo yahra e duuɓi 81.<ref>{{cite news|url=https://deaths.stuff.co.nz/nz/obituaries/the-press-nz/name/brian-aldridge-obituary?pid=200826447|title=Brian Aldridge death notice|date=11 December 2021|work=[[The Press]]|access-date=12 December 2021}}</ref>
== Ƴeew kadi ==
Doggol ardiiɓe kirikit Test
Doggol ñaawooɓe kirikit hakkunde leyɗeele ñalnde wootere
== Tuugnorgal ==
cc10208aiyy5vjgxfefnztk8kaucejk
Taslim olawale iliyaas
0
42043
173306
2026-06-14T08:48:38Z
Adamu mc
10501
Created by translating the page "[[:en:Special:Redirect/revision/1347314777|Taslim Olawale Elias]]"
173306
wikitext
text/x-wiki
'''Taslim Olawale Elias''' GCON (11 Noowammbar 1914 – 14 Ut 1991) ko jaagorgal ko feewti e sariyaaji leydi Nijeer, o woniino jaagorgal ko feewti e sariya e awokaa mawɗo leydi Nijeer gila 1960 haa 1966, ko hooreejo ñaawirde leydi Nijeer gila 1972 haa 1975 mo ƴelliti e no feewi sariyaaji leydi Najeriya.
== Nguurndam e jaŋde puɗɗagol ==
Taslim Olawale Elias jibini nder aristocracy ha [[Lagos]], laamorgo lesdi Naajeeriya, nder 11 Noofambar 1914. O heɓii janngirde maako nder suudu jaŋde ko'e diina e nder suudu jaɓde Igbobi nder Lagos. O ware Ganiat Yetunde Fowosere, e ɓe mari ɓiɓɓe njooɗiɗo (yimbhe ɓiɓɓe, go'o Olufemi Elias, jaayndiyanke, e ɓiɓɓe ɗiɗo rewɓe). Caggal nde o waɗi limti Cambridge School Certificate, o huutoraama bana walliɗo nder jaayɗe jaayɗe laamu. E hitaande 1935 o jokki nder nder nder nder lesdi Nigeria nder nder nder suudu nder lesdi lesdi lesdi lesdi Nigeria, o waɗi duuɓi joweeɗiɗi nder suudu mawɗo jaajotooɓe dow lesdi.<ref name="Heroes of the struggle for Nigeria's independence" />
Nde o woni e golle to Railway Nigeria, Elias wonti janngoowo yaajɗo to duɗal jaaɓi haaɗtirde London, caggal ɗuum o heɓi jaŋde hakkundeere ngam heɓde dipolomaaji BA e LLB. O ummi Naajeeriya o yahi lesdi Biritaniya nder hitaande 1944 o nasti janngirde mawnde haa London . No ɗum wayi e wolde adunaare ɗimmere, tawi Londres ina heewi bommbooji, o waɗii heen sahaaji to duɗal jaaɓi haaɗtirde Cambridge 's Trinity College . O heɓi BA hitaande nde o naati duɗal jaaɓi haaɗtirde London, duuɓi ɗiɗi caggal ɗuum o heɓi LLB. E hitaande 1947, o noddiraa to bar to Inner Temple, ɗo o woni ganndo Yarborough Anderson, e nder hitaande ndee tan o heɓi dipolom makko LLM. O jokki jaŋde makko leslesre, o woni Afriknaajo gadano heɓde doktoraa makko e sariya to duɗal jaaɓi haaɗtirde Londres e hitaande 1949.
E hitaande 1951, Elias heɓi njeenaari [[UNESCO]] ngam waɗde wiɗtooji e caɗeele sariya, faggudu e renndo Afrik. E darorɗe hitaande ndee o heɓi toɗɗagol makko gadanol to bannge jaŋde, hono Simon Senior wiɗto to duɗal jaaɓi haaɗtirde Manchester . Ko ɗoon o woni jannginoowo sariya e anthropologie renndo. Ko e hitaande 1951 kadi o yaltini deftere makko adannde, ''Sariya e aadaaji leydi Nijeer'' .
== Nguurndam gollal ==
Elias ummiima Manchester fayti Oxford e hitaande 1954, nde o wonti wiɗtoowo Oppenheimer to Duɗal Jaŋde Komonwealth, to Duɗal Jaaɓi-haaɗtirde Nuffield e to Galle Laamɗo debbo biyeteeɗo Elizabeth. O jokki wiɗitaaki maako dow sariyaaji lesdi Naajeeriya, o yaltini deftere maako dow sariyaaji lesdi Naajeeriya nder hitaande woore. E hitaande 1956, o woniino jannginoowo njillu to duɗal jaaɓi haaɗtirde Delhi . O waɗii nafoore mawnde e yuɓɓinde jaŋdeeji e nder laamu, e sariya, e anthropologie renndo e sosde Departemaa Janngirɗe Afrik. Elias kadi jannginii to duɗe jaaɓi haaɗtirde Aligarh, Allahabad, Bombay, e Kalkata. E nder ndeen hitaande kadi o yaltinii defte ɗiɗi, ''Waɗooɓe sariyaaji leydi Najeriya'' e ''Nafoore sariyaaji aadaaji Afrik'' .
O arti Londres e hitaande 1957, o toɗɗaa guwerneer duɗal ganndal fuɗnaange e Afrik . Ko o jaagorgal doosgal leydi e sariya to Diiso ngenndiijo leydi Najeriya e Kameruun (ko caggal mum wonti Kawtal ngenndiwal ɓiɓɓe leydi Najeriya), o tawtoraama batu doosɗe leydi Najeriya e hitaande 1958 to Londres. O jeyaa ko e mahooɓe doosgal ndimaagu leydi Nijeer
E hitaande 1960, Elias noddaama ngam wonde awokaa mawɗo e jaagorde ñaawoore leydi Najeriya. O golliima e ngal ɗoon darnde rewrude e republique gadano oo fof. Hay so tawii caggal ɗuum o woppitaa caggal kuudetaa e lewru Yarkomaa 1966, o artiraa e golle makko e lewru noowammbar ndeen hitaande.
Gaa gaa darnde makko e sariyaaji leydi Nijeer e Afrik, Elias ina ɓooyi golloraade fannu sariyaaji winndereeji. O woniino tergal e Komisariyaa Fedde Ngenndiije Dentuɗe ngam sariyaaji hakkunde leyɗeele gila 1961 haa 1975, o woniino Rapporteur General gila 1965 haa 1966, o woniino hooreejo mum e hitaande 1970. <ref name="book" /> O woniino hooreejo delegaasiyoŋaaji Najeriya to batu nguu yuɓɓinaangu ngam ƴeewtaade eɓɓaande nanondiral leyɗeele dentuɗe O Dowlaaji e hitaande 1963 e to Goomu keeriiɗo jowitiingu e kuule sariyaaji winndereeji jowitiiɗi e jokkondiral sehilaagal e gollondiral hakkunde Dowlaaji e hitaande 1964. <ref name="book" /> O jeyaa ko e Goomu annduɓe Fedde Ngenndiije Dentuɗe, ƴettuɗo doosgal leydi Konngo, 1961–1962. O walli kadi e winndude sarɗiiji Fedde Ngootaagu Afrik (OAU), e Porotokol mum jowitiingol e jokkondiral, nanondiral e ñaawoore. <ref name="book" /> Elias kadi ko gardiiɗo OAU e Niiseer yeeso Ñaawirde Toownde Adunaare e nder ñaawirɗe jowitiiɗe e ngonka [[Namibiya|Namibi]] . <ref name="book" /> O suɓaama tergal gollodiiɗo e Institut de droit international e hitaande 1969. <ref name="book" /> O wonii hooreejo Goomu nguu e nder batu Vienne ko faati e sariyaaji nanondiral (1968–1969).
E hitaande 1966, Elias toɗɗaa porfeseer e dekan to [[Jaangirɗe Laagos|duɗal jaaɓi haaɗtirde Lagos]] . Duuɓi nay ko adii ɗuum o heɓiino seedantaagal LLD to duɗal jaaɓi haaɗtirde Londres ngam golle makko e sariyaaji Afrik e sariyaaji koloñaal Angalteer. (O yahrata ko e heɓde dipolomaaji doktoraa tedduɗi 17 ummoraade e duɗe jaaɓi haaɗtirde keewɗe e nder winndere ndee ). O jeyaa ko e heɓooɓe njeenaari adanndi ndi Nigerian National Merit Award e hitaande 1979. Golle makko keewɗe e fannuuji sariyaaji ceertuɗi <ref name="book" /> ko janngugol teskinngol e nder Afrik e nder duɗe sariyaaji e nder leyɗeele koloniiji Angalteer ɓooyɗe.
Caggal mum e hitaande 1966, Elias toɗɗaama kadi e gardagol awokaa mawɗo leydi Nijeer e komisariyaajo ñaawoore (darnde nde o joginoo nde o woni deenoowo e porfeseer to duɗal jaaɓi haaɗtirde Lagos), haa hitaande 1972, nde o wonti hooreejo ñaawirde toownde leydi Nijeer . O riiwaa e ndee ɗoo darnde ko laamu konu nguu ƴetti laamu e nder leydi Najeriya e darorɗe lewru Siilo hitaande 1975.
Lebbi seeɗa caggal ɗuum (e lewru oktoobar 1975), o suɓaa e Asaambele ngenndi e Goomu Kisal Fedde Ngenndiije Dentuɗe, to Ñaawirde Toownde Winndereere to La Haye . E hitaande 1979, o suɓaama cukko hooreejo leydi e juuɗe gollodiiɓe makko e ndeen ñaawirdu. E hitaande 1981, caggal maayde Sir Humphrey Waldock, hooreejo ñaawirdu nduu, Elias ƴetti golle hooreejo leydi ndii. E hitaande 1982, terɗe ñaawirdu nduu toɗɗii mo hooreejo ñaawirdu nduu. Ko noon o woniri juɓɓule Afriknaajo gadano jogaade ndeen teddungal. Duuɓi joy caggal ɗuum, Elias toɗɗaa kadi e Ñaawirde Toownde Duumiinde to La Haye .
== Wade ==
Elias sankii ko ñalnde 14 ut 1991, to Lagos, to leydi Nijeer.
== Ƴeew kadi ==
* Kuulal Goomu Kisal Fedde Ngenndiije Dentuɗe 708
== Tuugnorgal ==
{{Reflist|30em}}
[[Category:Pages with unreviewed translations]]
ks4zlgkdn2a8hou5hexsv7ju9e9u4eq
173307
173306
2026-06-14T08:50:22Z
Adamu mc
10501
173307
wikitext
text/x-wiki
{{Databox}}
'''Taslim Olawale Elias''' GCON (11 Noowammbar 1914 – 14 Ut 1991) ko jaagorgal ko feewti e sariyaaji leydi Nijeer, o woniino jaagorgal ko feewti e sariya e awokaa mawɗo leydi Nijeer gila 1960 haa 1966, ko hooreejo ñaawirde leydi Nijeer gila 1972 haa 1975 mo ƴelliti e no feewi sariyaaji leydi Najeriya.
== Nguurndam e jaŋde puɗɗagol ==
Taslim Olawale Elias jibini nder aristocracy ha [[Lagos]], laamorgo lesdi Naajeeriya, nder 11 Noofambar 1914. O heɓii janngirde maako nder suudu jaŋde ko'e diina e nder suudu jaɓde Igbobi nder Lagos. O ware Ganiat Yetunde Fowosere, e ɓe mari ɓiɓɓe njooɗiɗo (yimbhe ɓiɓɓe, go'o Olufemi Elias, jaayndiyanke, e ɓiɓɓe ɗiɗo rewɓe). Caggal nde o waɗi limti Cambridge School Certificate, o huutoraama bana walliɗo nder jaayɗe jaayɗe laamu. E hitaande 1935 o jokki nder nder nder nder lesdi Nigeria nder nder nder suudu nder lesdi lesdi lesdi lesdi Nigeria, o waɗi duuɓi joweeɗiɗi nder suudu mawɗo jaajotooɓe dow lesdi.<ref name="Heroes of the struggle for Nigeria's independence" />
Nde o woni e golle to Railway Nigeria, Elias wonti janngoowo yaajɗo to duɗal jaaɓi haaɗtirde London, caggal ɗuum o heɓi jaŋde hakkundeere ngam heɓde dipolomaaji BA e LLB. O ummi Naajeeriya o yahi lesdi Biritaniya nder hitaande 1944 o nasti janngirde mawnde haa London . No ɗum wayi e wolde adunaare ɗimmere, tawi Londres ina heewi bommbooji, o waɗii heen sahaaji to duɗal jaaɓi haaɗtirde Cambridge 's Trinity College . O heɓi BA hitaande nde o naati duɗal jaaɓi haaɗtirde London, duuɓi ɗiɗi caggal ɗuum o heɓi LLB. E hitaande 1947, o noddiraa to bar to Inner Temple, ɗo o woni ganndo Yarborough Anderson, e nder hitaande ndee tan o heɓi dipolom makko LLM. O jokki jaŋde makko leslesre, o woni Afriknaajo gadano heɓde doktoraa makko e sariya to duɗal jaaɓi haaɗtirde Londres e hitaande 1949.
E hitaande 1951, Elias heɓi njeenaari [[UNESCO]] ngam waɗde wiɗtooji e caɗeele sariya, faggudu e renndo Afrik. E darorɗe hitaande ndee o heɓi toɗɗagol makko gadanol to bannge jaŋde, hono Simon Senior wiɗto to duɗal jaaɓi haaɗtirde Manchester . Ko ɗoon o woni jannginoowo sariya e anthropologie renndo. Ko e hitaande 1951 kadi o yaltini deftere makko adannde, ''Sariya e aadaaji leydi Nijeer'' .
== Nguurndam gollal ==
Elias ummiima Manchester fayti Oxford e hitaande 1954, nde o wonti wiɗtoowo Oppenheimer to Duɗal Jaŋde Komonwealth, to Duɗal Jaaɓi-haaɗtirde Nuffield e to Galle Laamɗo debbo biyeteeɗo Elizabeth. O jokki wiɗitaaki maako dow sariyaaji lesdi Naajeeriya, o yaltini deftere maako dow sariyaaji lesdi Naajeeriya nder hitaande woore. E hitaande 1956, o woniino jannginoowo njillu to duɗal jaaɓi haaɗtirde Delhi . O waɗii nafoore mawnde e yuɓɓinde jaŋdeeji e nder laamu, e sariya, e anthropologie renndo e sosde Departemaa Janngirɗe Afrik. Elias kadi jannginii to duɗe jaaɓi haaɗtirde Aligarh, Allahabad, Bombay, e Kalkata. E nder ndeen hitaande kadi o yaltinii defte ɗiɗi, ''Waɗooɓe sariyaaji leydi Najeriya'' e ''Nafoore sariyaaji aadaaji Afrik'' .
O arti Londres e hitaande 1957, o toɗɗaa guwerneer duɗal ganndal fuɗnaange e Afrik . Ko o jaagorgal doosgal leydi e sariya to Diiso ngenndiijo leydi Najeriya e Kameruun (ko caggal mum wonti Kawtal ngenndiwal ɓiɓɓe leydi Najeriya), o tawtoraama batu doosɗe leydi Najeriya e hitaande 1958 to Londres. O jeyaa ko e mahooɓe doosgal ndimaagu leydi Nijeer
E hitaande 1960, Elias noddaama ngam wonde awokaa mawɗo e jaagorde ñaawoore leydi Najeriya. O golliima e ngal ɗoon darnde rewrude e republique gadano oo fof. Hay so tawii caggal ɗuum o woppitaa caggal kuudetaa e lewru Yarkomaa 1966, o artiraa e golle makko e lewru noowammbar ndeen hitaande.
Gaa gaa darnde makko e sariyaaji leydi Nijeer e Afrik, Elias ina ɓooyi golloraade fannu sariyaaji winndereeji. O woniino tergal e Komisariyaa Fedde Ngenndiije Dentuɗe ngam sariyaaji hakkunde leyɗeele gila 1961 haa 1975, o woniino Rapporteur General gila 1965 haa 1966, o woniino hooreejo mum e hitaande 1970. <ref name="book" /> O woniino hooreejo delegaasiyoŋaaji Najeriya to batu nguu yuɓɓinaangu ngam ƴeewtaade eɓɓaande nanondiral leyɗeele dentuɗe O Dowlaaji e hitaande 1963 e to Goomu keeriiɗo jowitiingu e kuule sariyaaji winndereeji jowitiiɗi e jokkondiral sehilaagal e gollondiral hakkunde Dowlaaji e hitaande 1964. <ref name="book" /> O jeyaa ko e Goomu annduɓe Fedde Ngenndiije Dentuɗe, ƴettuɗo doosgal leydi Konngo, 1961–1962. O walli kadi e winndude sarɗiiji Fedde Ngootaagu Afrik (OAU), e Porotokol mum jowitiingol e jokkondiral, nanondiral e ñaawoore. <ref name="book" /> Elias kadi ko gardiiɗo OAU e Niiseer yeeso Ñaawirde Toownde Adunaare e nder ñaawirɗe jowitiiɗe e ngonka [[Namibiya|Namibi]] . <ref name="book" /> O suɓaama tergal gollodiiɗo e Institut de droit international e hitaande 1969. <ref name="book" /> O wonii hooreejo Goomu nguu e nder batu Vienne ko faati e sariyaaji nanondiral (1968–1969).
E hitaande 1966, Elias toɗɗaa porfeseer e dekan to [[Jaangirɗe Laagos|duɗal jaaɓi haaɗtirde Lagos]] . Duuɓi nay ko adii ɗuum o heɓiino seedantaagal LLD to duɗal jaaɓi haaɗtirde Londres ngam golle makko e sariyaaji Afrik e sariyaaji koloñaal Angalteer. (O yahrata ko e heɓde dipolomaaji doktoraa tedduɗi 17 ummoraade e duɗe jaaɓi haaɗtirde keewɗe e nder winndere ndee ). O jeyaa ko e heɓooɓe njeenaari adanndi ndi Nigerian National Merit Award e hitaande 1979. Golle makko keewɗe e fannuuji sariyaaji ceertuɗi <ref name="book" /> ko janngugol teskinngol e nder Afrik e nder duɗe sariyaaji e nder leyɗeele koloniiji Angalteer ɓooyɗe.
Caggal mum e hitaande 1966, Elias toɗɗaama kadi e gardagol awokaa mawɗo leydi Nijeer e komisariyaajo ñaawoore (darnde nde o joginoo nde o woni deenoowo e porfeseer to duɗal jaaɓi haaɗtirde Lagos), haa hitaande 1972, nde o wonti hooreejo ñaawirde toownde leydi Nijeer . O riiwaa e ndee ɗoo darnde ko laamu konu nguu ƴetti laamu e nder leydi Najeriya e darorɗe lewru Siilo hitaande 1975.
Lebbi seeɗa caggal ɗuum (e lewru oktoobar 1975), o suɓaa e Asaambele ngenndi e Goomu Kisal Fedde Ngenndiije Dentuɗe, to Ñaawirde Toownde Winndereere to La Haye . E hitaande 1979, o suɓaama cukko hooreejo leydi e juuɗe gollodiiɓe makko e ndeen ñaawirdu. E hitaande 1981, caggal maayde Sir Humphrey Waldock, hooreejo ñaawirdu nduu, Elias ƴetti golle hooreejo leydi ndii. E hitaande 1982, terɗe ñaawirdu nduu toɗɗii mo hooreejo ñaawirdu nduu. Ko noon o woniri juɓɓule Afriknaajo gadano jogaade ndeen teddungal. Duuɓi joy caggal ɗuum, Elias toɗɗaa kadi e Ñaawirde Toownde Duumiinde to La Haye .
== Wade ==
Elias sankii ko ñalnde 14 ut 1991, to Lagos, to leydi Nijeer.
== Ƴeew kadi ==
* Kuulal Goomu Kisal Fedde Ngenndiije Dentuɗe 708
== Tuugnorgal ==
{{Reflist|30em}}
[[Category:Pages with unreviewed translations]]
71bd8dfjnz57jgelmxjqb7nqqtkby3r
173308
173307
2026-06-14T08:51:11Z
Adamu mc
10501
Edit
173308
wikitext
text/x-wiki
{{Databox}}
'''Taslim Olawale Elias''' GCON (nyalde sappo e go'o 11 lewru Noowammbar hiitande 1914 – 14 Ut 1991) ko jaagorgal ko feewti e sariyaaji leydi Nijeer, o woniino jaagorgal ko feewti e sariya e awokaa mawɗo leydi Nijeer gila 1960 haa 1966, ko hooreejo ñaawirde leydi Nijeer gila 1972 haa 1975 mo ƴelliti e no feewi sariyaaji leydi Najeriya.
== Nguurndam e jaŋde puɗɗagol ==
Taslim Olawale Elias jibini nder aristocracy ha [[Lagos]], laamorgo lesdi Naajeeriya, nder 11 Noofambar 1914. O heɓii janngirde maako nder suudu jaŋde ko'e diina e nder suudu jaɓde Igbobi nder Lagos. O ware Ganiat Yetunde Fowosere, e ɓe mari ɓiɓɓe njooɗiɗo (yimbhe ɓiɓɓe, go'o Olufemi Elias, jaayndiyanke, e ɓiɓɓe ɗiɗo rewɓe). Caggal nde o waɗi limti Cambridge School Certificate, o huutoraama bana walliɗo nder jaayɗe jaayɗe laamu. E hitaande 1935 o jokki nder nder nder nder lesdi Nigeria nder nder nder suudu nder lesdi lesdi lesdi lesdi Nigeria, o waɗi duuɓi joweeɗiɗi nder suudu mawɗo jaajotooɓe dow lesdi.<ref name="Heroes of the struggle for Nigeria's independence" />
Nde o woni e golle to Railway Nigeria, Elias wonti janngoowo yaajɗo to duɗal jaaɓi haaɗtirde London, caggal ɗuum o heɓi jaŋde hakkundeere ngam heɓde dipolomaaji BA e LLB. O ummi Naajeeriya o yahi lesdi Biritaniya nder hitaande 1944 o nasti janngirde mawnde haa London . No ɗum wayi e wolde adunaare ɗimmere, tawi Londres ina heewi bommbooji, o waɗii heen sahaaji to duɗal jaaɓi haaɗtirde Cambridge 's Trinity College . O heɓi BA hitaande nde o naati duɗal jaaɓi haaɗtirde London, duuɓi ɗiɗi caggal ɗuum o heɓi LLB. E hitaande 1947, o noddiraa to bar to Inner Temple, ɗo o woni ganndo Yarborough Anderson, e nder hitaande ndee tan o heɓi dipolom makko LLM. O jokki jaŋde makko leslesre, o woni Afriknaajo gadano heɓde doktoraa makko e sariya to duɗal jaaɓi haaɗtirde Londres e hitaande 1949.
E hitaande 1951, Elias heɓi njeenaari [[UNESCO]] ngam waɗde wiɗtooji e caɗeele sariya, faggudu e renndo Afrik. E darorɗe hitaande ndee o heɓi toɗɗagol makko gadanol to bannge jaŋde, hono Simon Senior wiɗto to duɗal jaaɓi haaɗtirde Manchester . Ko ɗoon o woni jannginoowo sariya e anthropologie renndo. Ko e hitaande 1951 kadi o yaltini deftere makko adannde, ''Sariya e aadaaji leydi Nijeer'' .
== Nguurndam gollal ==
Elias ummiima Manchester fayti Oxford e hitaande 1954, nde o wonti wiɗtoowo Oppenheimer to Duɗal Jaŋde Komonwealth, to Duɗal Jaaɓi-haaɗtirde Nuffield e to Galle Laamɗo debbo biyeteeɗo Elizabeth. O jokki wiɗitaaki maako dow sariyaaji lesdi Naajeeriya, o yaltini deftere maako dow sariyaaji lesdi Naajeeriya nder hitaande woore. E hitaande 1956, o woniino jannginoowo njillu to duɗal jaaɓi haaɗtirde Delhi . O waɗii nafoore mawnde e yuɓɓinde jaŋdeeji e nder laamu, e sariya, e anthropologie renndo e sosde Departemaa Janngirɗe Afrik. Elias kadi jannginii to duɗe jaaɓi haaɗtirde Aligarh, Allahabad, Bombay, e Kalkata. E nder ndeen hitaande kadi o yaltinii defte ɗiɗi, ''Waɗooɓe sariyaaji leydi Najeriya'' e ''Nafoore sariyaaji aadaaji Afrik'' .
O arti Londres e hitaande 1957, o toɗɗaa guwerneer duɗal ganndal fuɗnaange e Afrik . Ko o jaagorgal doosgal leydi e sariya to Diiso ngenndiijo leydi Najeriya e Kameruun (ko caggal mum wonti Kawtal ngenndiwal ɓiɓɓe leydi Najeriya), o tawtoraama batu doosɗe leydi Najeriya e hitaande 1958 to Londres. O jeyaa ko e mahooɓe doosgal ndimaagu leydi Nijeer
E hitaande 1960, Elias noddaama ngam wonde awokaa mawɗo e jaagorde ñaawoore leydi Najeriya. O golliima e ngal ɗoon darnde rewrude e republique gadano oo fof. Hay so tawii caggal ɗuum o woppitaa caggal kuudetaa e lewru Yarkomaa 1966, o artiraa e golle makko e lewru noowammbar ndeen hitaande.
Gaa gaa darnde makko e sariyaaji leydi Nijeer e Afrik, Elias ina ɓooyi golloraade fannu sariyaaji winndereeji. O woniino tergal e Komisariyaa Fedde Ngenndiije Dentuɗe ngam sariyaaji hakkunde leyɗeele gila 1961 haa 1975, o woniino Rapporteur General gila 1965 haa 1966, o woniino hooreejo mum e hitaande 1970. <ref name="book" /> O woniino hooreejo delegaasiyoŋaaji Najeriya to batu nguu yuɓɓinaangu ngam ƴeewtaade eɓɓaande nanondiral leyɗeele dentuɗe O Dowlaaji e hitaande 1963 e to Goomu keeriiɗo jowitiingu e kuule sariyaaji winndereeji jowitiiɗi e jokkondiral sehilaagal e gollondiral hakkunde Dowlaaji e hitaande 1964. <ref name="book" /> O jeyaa ko e Goomu annduɓe Fedde Ngenndiije Dentuɗe, ƴettuɗo doosgal leydi Konngo, 1961–1962. O walli kadi e winndude sarɗiiji Fedde Ngootaagu Afrik (OAU), e Porotokol mum jowitiingol e jokkondiral, nanondiral e ñaawoore. <ref name="book" /> Elias kadi ko gardiiɗo OAU e Niiseer yeeso Ñaawirde Toownde Adunaare e nder ñaawirɗe jowitiiɗe e ngonka [[Namibiya|Namibi]] . <ref name="book" /> O suɓaama tergal gollodiiɗo e Institut de droit international e hitaande 1969. <ref name="book" /> O wonii hooreejo Goomu nguu e nder batu Vienne ko faati e sariyaaji nanondiral (1968–1969).
E hitaande 1966, Elias toɗɗaa porfeseer e dekan to [[Jaangirɗe Laagos|duɗal jaaɓi haaɗtirde Lagos]] . Duuɓi nay ko adii ɗuum o heɓiino seedantaagal LLD to duɗal jaaɓi haaɗtirde Londres ngam golle makko e sariyaaji Afrik e sariyaaji koloñaal Angalteer. (O yahrata ko e heɓde dipolomaaji doktoraa tedduɗi 17 ummoraade e duɗe jaaɓi haaɗtirde keewɗe e nder winndere ndee ). O jeyaa ko e heɓooɓe njeenaari adanndi ndi Nigerian National Merit Award e hitaande 1979. Golle makko keewɗe e fannuuji sariyaaji ceertuɗi <ref name="book" /> ko janngugol teskinngol e nder Afrik e nder duɗe sariyaaji e nder leyɗeele koloniiji Angalteer ɓooyɗe.
Caggal mum e hitaande 1966, Elias toɗɗaama kadi e gardagol awokaa mawɗo leydi Nijeer e komisariyaajo ñaawoore (darnde nde o joginoo nde o woni deenoowo e porfeseer to duɗal jaaɓi haaɗtirde Lagos), haa hitaande 1972, nde o wonti hooreejo ñaawirde toownde leydi Nijeer . O riiwaa e ndee ɗoo darnde ko laamu konu nguu ƴetti laamu e nder leydi Najeriya e darorɗe lewru Siilo hitaande 1975.
Lebbi seeɗa caggal ɗuum (e lewru oktoobar 1975), o suɓaa e Asaambele ngenndi e Goomu Kisal Fedde Ngenndiije Dentuɗe, to Ñaawirde Toownde Winndereere to La Haye . E hitaande 1979, o suɓaama cukko hooreejo leydi e juuɗe gollodiiɓe makko e ndeen ñaawirdu. E hitaande 1981, caggal maayde Sir Humphrey Waldock, hooreejo ñaawirdu nduu, Elias ƴetti golle hooreejo leydi ndii. E hitaande 1982, terɗe ñaawirdu nduu toɗɗii mo hooreejo ñaawirdu nduu. Ko noon o woniri juɓɓule Afriknaajo gadano jogaade ndeen teddungal. Duuɓi joy caggal ɗuum, Elias toɗɗaa kadi e Ñaawirde Toownde Duumiinde to La Haye .
== Wade ==
Elias sankii ko ñalnde 14 ut 1991, to Lagos, to leydi Nijeer.
== Ƴeew kadi ==
* Kuulal Goomu Kisal Fedde Ngenndiije Dentuɗe 708
== Tuugnorgal ==
{{Reflist|30em}}
[[Category:Pages with unreviewed translations]]
pyzh1nk0f212dz04wqtj6a8b2x5tfqh
173309
173308
2026-06-14T08:51:58Z
Adamu mc
10501
173309
wikitext
text/x-wiki
{{Databox}}
'''Taslim Olawale Elias''' GCON (nyalde sappo e go'o 11 lewru Noowammbar hiitande 1914 – 14 Ut 1991) ko jaagorgal ko feewti e sariyaaji leydi Nijeer, o woniino jaagorgal ko feewti e sariya e awokaa mawɗo leydi Nijeer gila 1960 haa 1966, ko hooreejo ñaawirde leydi Nijeer gila 1972 haa 1975 mo ƴelliti e no feewi sariyaaji leydi Najeriya.
== Nguurndam e jaŋde puɗɗagol ==
Taslim Olawale Elias jibini nder aristocracy ha [[Lagos]], laamorgo lesdi Naajeeriya, nder 11 Noofambar 1914. O heɓii janngirde maako nder suudu jaŋde ko'e diina e nder suudu jaɓde Igbobi nder Lagos. O ware Ganiat Yetunde Fowosere, e ɓe mari ɓiɓɓe njooɗiɗo (yimbhe ɓiɓɓe, go'o Olufemi Elias, jaayndiyanke, e ɓiɓɓe ɗiɗo rewɓe). Caggal nde o waɗi limti Cambridge School Certificate, o huutoraama bana walliɗo nder jaayɗe jaayɗe laamu. E hitaande 1935 o jokki nder nder nder nder lesdi Nigeria nder nder nder suudu nder lesdi lesdi lesdi lesdi Nigeria, o waɗi duuɓi joweeɗiɗi nder suudu mawɗo jaajotooɓe dow lesdi.<ref name="Heroes of the struggle for Nigeria's independence" />
Nde o woni e golle to Railway Nigeria, Elias wonti janngoowo yaajɗo to duɗal jaaɓi haaɗtirde London, caggal ɗuum o heɓi jaŋde hakkundeere ngam heɓde dipolomaaji BA e LLB. O ummi Naajeeriya o yahi lesdi Biritaniya nder hitaande 1944 o nasti janngirde mawnde haa London . No ɗum wayi e wolde adunaare ɗimmere, tawi Londres ina heewi bommbooji, o waɗii heen sahaaji to duɗal jaaɓi haaɗtirde Cambridge 's Trinity College . O heɓi BA hitaande nde o naati duɗal jaaɓi haaɗtirde London, duuɓi ɗiɗi caggal ɗuum o heɓi LLB. E hitaande 1947, o noddiraa to bar to Inner Temple, ɗo o woni ganndo Yarborough Anderson, e nder hitaande ndee tan o heɓi dipolom makko LLM. O jokki jaŋde makko leslesre, o woni Afriknaajo gadano heɓde doktoraa makko e sariya to duɗal jaaɓi haaɗtirde Londres e hitaande 1949.
E hitaande 1951, Elias heɓi njeenaari [[UNESCO]] ngam waɗde wiɗtooji e caɗeele sariya, faggudu e renndo Afrik. E darorɗe hitaande ndee o heɓi toɗɗagol makko gadanol to bannge jaŋde, hono Simon Senior wiɗto to duɗal jaaɓi haaɗtirde Manchester . Ko ɗoon o woni jannginoowo sariya e anthropologie renndo. Ko e hitaande 1951 kadi o yaltini deftere makko adannde, ''Sariya e aadaaji leydi Nijeer'' .
== Nguurndam gollal ==
Elias ummiima Manchester fayti Oxford e hitaande 1954, nde o wonti wiɗtoowo Oppenheimer to Duɗal Jaŋde Komonwealth, to Duɗal Jaaɓi-haaɗtirde Nuffield e to Galle Laamɗo debbo biyeteeɗo Elizabeth. O jokki wiɗitaaki maako dow sariyaaji lesdi Naajeeriya, o yaltini deftere maako dow sariyaaji lesdi Naajeeriya nder hitaande woore. E hitaande 1956, o woniino jannginoowo njillu to duɗal jaaɓi haaɗtirde Delhi . O waɗii nafoore mawnde e yuɓɓinde jaŋdeeji e nder laamu, e sariya, e anthropologie renndo e sosde Departemaa Janngirɗe Afrik. Elias kadi jannginii to duɗe jaaɓi haaɗtirde Aligarh, Allahabad, Bombay, e Kalkata. E nder ndeen hitaande kadi o yaltinii defte ɗiɗi, ''Waɗooɓe sariyaaji leydi Najeriya'' e ''Nafoore sariyaaji aadaaji Afrik'' .
O arti Londres e hitaande 1957, o toɗɗaa guwerneer duɗal ganndal fuɗnaange e Afrik . Ko o jaagorgal doosgal leydi e sariya to Diiso ngenndiijo leydi Najeriya e Kameruun (ko caggal mum wonti Kawtal ngenndiwal ɓiɓɓe leydi Najeriya), o tawtoraama batu doosɗe leydi Najeriya e hitaande 1958 to Londres. O jeyaa ko e mahooɓe doosgal ndimaagu leydi Nijeer
E hitaande 1960, Elias noddaama ngam wonde awokaa mawɗo e jaagorde ñaawoore leydi Najeriya. O golliima e ngal ɗoon darnde rewrude e republique gadano oo fof. Hay so tawii caggal ɗuum o woppitaa caggal kuudetaa e lewru Yarkomaa 1966, o artiraa e golle makko e lewru noowammbar ndeen hitaande.
Gaa gaa darnde makko e sariyaaji leydi Nijeer e Afrik, Elias ina ɓooyi golloraade fannu sariyaaji winndereeji. O woniino tergal e Komisariyaa Fedde Ngenndiije Dentuɗe ngam sariyaaji hakkunde leyɗeele gila 1961 haa 1975, o woniino Rapporteur General gila 1965 haa 1966, o woniino hooreejo mum e hitaande 1970. <ref name="book" /> O woniino hooreejo delegaasiyoŋaaji Najeriya to batu nguu yuɓɓinaangu ngam ƴeewtaade eɓɓaande nanondiral leyɗeele dentuɗe O Dowlaaji e hitaande 1963 e to Goomu keeriiɗo jowitiingu e kuule sariyaaji winndereeji jowitiiɗi e jokkondiral sehilaagal e gollondiral hakkunde Dowlaaji e hitaande 1964. <ref name="book" /> O jeyaa ko e Goomu annduɓe Fedde Ngenndiije Dentuɗe, ƴettuɗo doosgal leydi Konngo, 1961–1962. O walli kadi e winndude sarɗiiji Fedde Ngootaagu Afrik (OAU), e Porotokol mum jowitiingol e jokkondiral, nanondiral e ñaawoore. <ref name="book" /> Elias kadi ko gardiiɗo OAU e Niiseer yeeso Ñaawirde Toownde Adunaare e nder ñaawirɗe jowitiiɗe e ngonka [[Namibiya|Namibi]] . <ref name="book" /> O suɓaama tergal gollodiiɗo e Institut de droit international e hitaande 1969. <ref name="book" /> O wonii hooreejo Goomu nguu e nder batu Vienne ko faati e sariyaaji nanondiral (1968–1969).
E hitaande 1966, Elias toɗɗaa porfeseer e dekan to [[Jaangirɗe Laagos|duɗal jaaɓi haaɗtirde Lagos]] . Duuɓi nay ko adii ɗuum o heɓiino seedantaagal LLD to duɗal jaaɓi haaɗtirde Londres ngam golle makko e sariyaaji Afrik e sariyaaji koloñaal Angalteer. (O yahrata ko e heɓde dipolomaaji doktoraa tedduɗi 17 ummoraade e duɗe jaaɓi haaɗtirde keewɗe e nder winndere ndee ). O jeyaa ko e heɓooɓe njeenaari adanndi ndi Nigerian National Merit Award e hitaande 1979. Golle makko keewɗe e fannuuji sariyaaji ceertuɗi <ref name="book" /> ko janngugol teskinngol e nder Afrik e nder duɗe sariyaaji e nder leyɗeele koloniiji Angalteer ɓooyɗe.
Caggal mum e hitaande 1966, Elias toɗɗaama kadi e gardagol awokaa mawɗo leydi Nijeer e komisariyaajo ñaawoore (darnde nde o joginoo nde o woni deenoowo e porfeseer to duɗal jaaɓi haaɗtirde Lagos), haa hitaande 1972, nde o wonti hooreejo ñaawirde toownde leydi Nijeer . O riiwaa e ndee ɗoo darnde ko laamu konu nguu ƴetti laamu e nder leydi Najeriya e darorɗe lewru Siilo hitaande 1975.
Lebbi seeɗa caggal ɗuum (e lewru oktoobar 1975), o suɓaa e Asaambele ngenndi e Goomu Kisal Fedde Ngenndiije Dentuɗe, to Ñaawirde Toownde Winndereere to La Haye . E hitaande 1979, o suɓaama cukko hooreejo leydi e juuɗe gollodiiɓe makko e ndeen ñaawirdu. E hitaande 1981, caggal maayde Sir Humphrey Waldock, hooreejo ñaawirdu nduu, Elias ƴetti golle hooreejo leydi ndii. E hitaande 1982, terɗe ñaawirdu nduu toɗɗii mo hooreejo ñaawirdu nduu. Ko noon o woniri juɓɓule Afriknaajo gadano jogaade ndeen teddungal. Duuɓi joy caggal ɗuum, Elias toɗɗaa kadi e Ñaawirde Toownde Duumiinde to La Haye .
== Wade ==
Elias sankii ko ñalnde 14 ut 1991, to Lagos, to leydi Nijeer.
== Ƴeew kadi ==
* Kuulal Goomu Kisal Fedde Ngenndiije Dentuɗe 708
== Tuugnorgal ==
{{Reflist|30em}}
[[Category:Pages with unreviewed translations]]
[[Category:Nyaddo]]
a0l07fp68pebllp6hjyalsmfaz0pe8i
173310
173309
2026-06-14T08:53:47Z
Adamu mc
10501
173310
wikitext
text/x-wiki
{{Databox}}
'''Taslim Olawale Elias''' GCON (nyalde sappo e go'o 11 lewru Noowammbar hiitande 1914 – 14 Ut 1991) ko jaagorgal ko feewti e sariyaaji leydi Nijeer, o woniino jaagorgal ko feewti e sariya e awokaa mawɗo leydi Nijeer gila 1960 haa 1966, ko hooreejo ñaawirde leydi Nijeer gila hiitande 1972 haa 1975 mo ƴelliti e no feewi sariyaaji leydi Najeriya.
== Nguurndam e jaŋde puɗɗagol ==
Taslim Olawale Elias jibini nder aristocracy ha [[Lagos]], laamorgo lesdi Naajeeriya, nder 11 Noofambar 1914. O heɓii janngirde maako nder suudu jaŋde ko'e diina e nder suudu jaɓde Igbobi nder Lagos. O ware Ganiat Yetunde Fowosere, e ɓe mari ɓiɓɓe njooɗiɗo (yimbhe ɓiɓɓe, go'o Olufemi Elias, jaayndiyanke, e ɓiɓɓe ɗiɗo rewɓe). Caggal nde o waɗi limti Cambridge School Certificate, o huutoraama bana walliɗo nder jaayɗe jaayɗe laamu. E hitaande 1935 o jokki nder nder nder nder lesdi Nigeria nder nder nder suudu nder lesdi lesdi lesdi lesdi Nigeria, o waɗi duuɓi joweeɗiɗi nder suudu mawɗo jaajotooɓe dow lesdi.<ref name="Heroes of the struggle for Nigeria's independence" />
Nde o woni e golle to Railway Nigeria, Elias wonti janngoowo yaajɗo to duɗal jaaɓi haaɗtirde London, caggal ɗuum o heɓi jaŋde hakkundeere ngam heɓde dipolomaaji BA e LLB. O ummi Naajeeriya o yahi lesdi Biritaniya nder hitaande 1944 o nasti janngirde mawnde haa London . No ɗum wayi e wolde adunaare ɗimmere, tawi Londres ina heewi bommbooji, o waɗii heen sahaaji to duɗal jaaɓi haaɗtirde Cambridge 's Trinity College . O heɓi BA hitaande nde o naati duɗal jaaɓi haaɗtirde London, duuɓi ɗiɗi caggal ɗuum o heɓi LLB. E hitaande 1947, o noddiraa to bar to Inner Temple, ɗo o woni ganndo Yarborough Anderson, e nder hitaande ndee tan o heɓi dipolom makko LLM. O jokki jaŋde makko leslesre, o woni Afriknaajo gadano heɓde doktoraa makko e sariya to duɗal jaaɓi haaɗtirde Londres e hitaande 1949.
E hitaande 1951, Elias heɓi njeenaari [[UNESCO]] ngam waɗde wiɗtooji e caɗeele sariya, faggudu e renndo Afrik. E darorɗe hitaande ndee o heɓi toɗɗagol makko gadanol to bannge jaŋde, hono Simon Senior wiɗto to duɗal jaaɓi haaɗtirde Manchester . Ko ɗoon o woni jannginoowo sariya e anthropologie renndo. Ko e hitaande 1951 kadi o yaltini deftere makko adannde, ''Sariya e aadaaji leydi Nijeer'' .
== Nguurndam gollal ==
Elias ummiima Manchester fayti Oxford e hitaande 1954, nde o wonti wiɗtoowo Oppenheimer to Duɗal Jaŋde Komonwealth, to Duɗal Jaaɓi-haaɗtirde Nuffield e to Galle Laamɗo debbo biyeteeɗo Elizabeth. O jokki wiɗitaaki maako dow sariyaaji lesdi Naajeeriya, o yaltini deftere maako dow sariyaaji lesdi Naajeeriya nder hitaande woore. E hitaande 1956, o woniino jannginoowo njillu to duɗal jaaɓi haaɗtirde Delhi . O waɗii nafoore mawnde e yuɓɓinde jaŋdeeji e nder laamu, e sariya, e anthropologie renndo e sosde Departemaa Janngirɗe Afrik. Elias kadi jannginii to duɗe jaaɓi haaɗtirde Aligarh, Allahabad, Bombay, e Kalkata. E nder ndeen hitaande kadi o yaltinii defte ɗiɗi, ''Waɗooɓe sariyaaji leydi Najeriya'' e ''Nafoore sariyaaji aadaaji Afrik'' .
O arti Londres e hitaande 1957, o toɗɗaa guwerneer duɗal ganndal fuɗnaange e Afrik . Ko o jaagorgal doosgal leydi e sariya to Diiso ngenndiijo leydi Najeriya e Kameruun (ko caggal mum wonti Kawtal ngenndiwal ɓiɓɓe leydi Najeriya), o tawtoraama batu doosɗe leydi Najeriya e hitaande 1958 to Londres. O jeyaa ko e mahooɓe doosgal ndimaagu leydi Nijeer
E hitaande 1960, Elias noddaama ngam wonde awokaa mawɗo e jaagorde ñaawoore leydi Najeriya. O golliima e ngal ɗoon darnde rewrude e republique gadano oo fof. Hay so tawii caggal ɗuum o woppitaa caggal kuudetaa e lewru Yarkomaa 1966, o artiraa e golle makko e lewru noowammbar ndeen hitaande.
Gaa gaa darnde makko e sariyaaji leydi Nijeer e Afrik, Elias ina ɓooyi golloraade fannu sariyaaji winndereeji. O woniino tergal e Komisariyaa Fedde Ngenndiije Dentuɗe ngam sariyaaji hakkunde leyɗeele gila 1961 haa 1975, o woniino Rapporteur General gila 1965 haa 1966, o woniino hooreejo mum e hitaande 1970. <ref name="book" /> O woniino hooreejo delegaasiyoŋaaji Najeriya to batu nguu yuɓɓinaangu ngam ƴeewtaade eɓɓaande nanondiral leyɗeele dentuɗe O Dowlaaji e hitaande 1963 e to Goomu keeriiɗo jowitiingu e kuule sariyaaji winndereeji jowitiiɗi e jokkondiral sehilaagal e gollondiral hakkunde Dowlaaji e hitaande 1964. <ref name="book" /> O jeyaa ko e Goomu annduɓe Fedde Ngenndiije Dentuɗe, ƴettuɗo doosgal leydi Konngo, 1961–1962. O walli kadi e winndude sarɗiiji Fedde Ngootaagu Afrik (OAU), e Porotokol mum jowitiingol e jokkondiral, nanondiral e ñaawoore. <ref name="book" /> Elias kadi ko gardiiɗo OAU e Niiseer yeeso Ñaawirde Toownde Adunaare e nder ñaawirɗe jowitiiɗe e ngonka [[Namibiya|Namibi]] . <ref name="book" /> O suɓaama tergal gollodiiɗo e Institut de droit international e hitaande 1969. <ref name="book" /> O wonii hooreejo Goomu nguu e nder batu Vienne ko faati e sariyaaji nanondiral (1968–1969).
E hitaande 1966, Elias toɗɗaa porfeseer e dekan to [[Jaangirɗe Laagos|duɗal jaaɓi haaɗtirde Lagos]] . Duuɓi nay ko adii ɗuum o heɓiino seedantaagal LLD to duɗal jaaɓi haaɗtirde Londres ngam golle makko e sariyaaji Afrik e sariyaaji koloñaal Angalteer. (O yahrata ko e heɓde dipolomaaji doktoraa tedduɗi 17 ummoraade e duɗe jaaɓi haaɗtirde keewɗe e nder winndere ndee ). O jeyaa ko e heɓooɓe njeenaari adanndi ndi Nigerian National Merit Award e hitaande 1979. Golle makko keewɗe e fannuuji sariyaaji ceertuɗi <ref name="book" /> ko janngugol teskinngol e nder Afrik e nder duɗe sariyaaji e nder leyɗeele koloniiji Angalteer ɓooyɗe.
Caggal mum e hitaande 1966, Elias toɗɗaama kadi e gardagol awokaa mawɗo leydi Nijeer e komisariyaajo ñaawoore (darnde nde o joginoo nde o woni deenoowo e porfeseer to duɗal jaaɓi haaɗtirde Lagos), haa hitaande 1972, nde o wonti hooreejo ñaawirde toownde leydi Nijeer . O riiwaa e ndee ɗoo darnde ko laamu konu nguu ƴetti laamu e nder leydi Najeriya e darorɗe lewru Siilo hitaande 1975.
Lebbi seeɗa caggal ɗuum (e lewru oktoobar 1975), o suɓaa e Asaambele ngenndi e Goomu Kisal Fedde Ngenndiije Dentuɗe, to Ñaawirde Toownde Winndereere to La Haye . E hitaande 1979, o suɓaama cukko hooreejo leydi e juuɗe gollodiiɓe makko e ndeen ñaawirdu. E hitaande 1981, caggal maayde Sir Humphrey Waldock, hooreejo ñaawirdu nduu, Elias ƴetti golle hooreejo leydi ndii. E hitaande 1982, terɗe ñaawirdu nduu toɗɗii mo hooreejo ñaawirdu nduu. Ko noon o woniri juɓɓule Afriknaajo gadano jogaade ndeen teddungal. Duuɓi joy caggal ɗuum, Elias toɗɗaa kadi e Ñaawirde Toownde Duumiinde to La Haye .
== Wade ==
Elias sankii ko ñalnde 14 ut 1991, to Lagos, to leydi Nijeer.
== Ƴeew kadi ==
* Kuulal Goomu Kisal Fedde Ngenndiije Dentuɗe 708
== Tuugnorgal ==
{{Reflist|30em}}
[[Category:Pages with unreviewed translations]]
[[Category:Nyaddo]]
gqtcl01u26jd7bwy52c8fkma8ub61ys
173316
173310
2026-06-14T11:06:32Z
Adamu mc
10501
Edit
173316
wikitext
text/x-wiki
{{Databox}}
'''Taslim Olawale Elias''' GCON (nyalde sappo e go'o 11 lewru Noowammbar hiitande 1914 – 14 Ut 1991) ko jaagorgal ko feewti e sariyaaji leydi Nijeer, o woniino jaagorgal ko feewti e sariya e awokaa mawɗo leydi Nijeer gila 1960 haa 1966, ko hooreejo ñaawirde leydi Nijeer gila hiitande 1972 haa too nder hiitande alif 1975 mo ƴelliti e no feewi sariyaaji leydi Najeriya.
== Nguurndam e jaŋde puɗɗagol ==
Taslim Olawale Elias jibini nder aristocracy ha [[Lagos]], laamorgo lesdi Naajeeriya, nder 11 Noofambar 1914. O heɓii janngirde maako nder suudu jaŋde ko'e diina e nder suudu jaɓde Igbobi nder Lagos. O ware Ganiat Yetunde Fowosere, e ɓe mari ɓiɓɓe njooɗiɗo (yimbhe ɓiɓɓe, go'o Olufemi Elias, jaayndiyanke, e ɓiɓɓe ɗiɗo rewɓe). Caggal nde o waɗi limti Cambridge School Certificate, o huutoraama bana walliɗo nder jaayɗe jaayɗe laamu. E hitaande 1935 o jokki nder nder nder nder lesdi Nigeria nder nder nder suudu nder lesdi lesdi lesdi lesdi Nigeria, o waɗi duuɓi joweeɗiɗi nder suudu mawɗo jaajotooɓe dow lesdi.<ref name="Heroes of the struggle for Nigeria's independence" />
Nde o woni e golle to Railway Nigeria, Elias wonti janngoowo yaajɗo to duɗal jaaɓi haaɗtirde London, caggal ɗuum o heɓi jaŋde hakkundeere ngam heɓde dipolomaaji BA e LLB. O ummi Naajeeriya o yahi lesdi Biritaniya nder hitaande 1944 o nasti janngirde mawnde haa London . No ɗum wayi e wolde adunaare ɗimmere, tawi Londres ina heewi bommbooji, o waɗii heen sahaaji to duɗal jaaɓi haaɗtirde Cambridge 's Trinity College . O heɓi BA hitaande nde o naati duɗal jaaɓi haaɗtirde London, duuɓi ɗiɗi caggal ɗuum o heɓi LLB. E hitaande 1947, o noddiraa to bar to Inner Temple, ɗo o woni ganndo Yarborough Anderson, e nder hitaande ndee tan o heɓi dipolom makko LLM. O jokki jaŋde makko leslesre, o woni Afriknaajo gadano heɓde doktoraa makko e sariya to duɗal jaaɓi haaɗtirde Londres e hitaande 1949.
E hitaande 1951, Elias heɓi njeenaari [[UNESCO]] ngam waɗde wiɗtooji e caɗeele sariya, faggudu e renndo Afrik. E darorɗe hitaande ndee o heɓi toɗɗagol makko gadanol to bannge jaŋde, hono Simon Senior wiɗto to duɗal jaaɓi haaɗtirde Manchester . Ko ɗoon o woni jannginoowo sariya e anthropologie renndo. Ko e hitaande 1951 kadi o yaltini deftere makko adannde, ''Sariya e aadaaji leydi Nijeer'' .
== Nguurndam gollal ==
Elias ummiima Manchester fayti Oxford e hitaande 1954, nde o wonti wiɗtoowo Oppenheimer to Duɗal Jaŋde Komonwealth, to Duɗal Jaaɓi-haaɗtirde Nuffield e to Galle Laamɗo debbo biyeteeɗo Elizabeth. O jokki wiɗitaaki maako dow sariyaaji lesdi Naajeeriya, o yaltini deftere maako dow sariyaaji lesdi Naajeeriya nder hitaande woore. E hitaande 1956, o woniino jannginoowo njillu to duɗal jaaɓi haaɗtirde Delhi . O waɗii nafoore mawnde e yuɓɓinde jaŋdeeji e nder laamu, e sariya, e anthropologie renndo e sosde Departemaa Janngirɗe Afrik. Elias kadi jannginii to duɗe jaaɓi haaɗtirde Aligarh, Allahabad, Bombay, e Kalkata. E nder ndeen hitaande kadi o yaltinii defte ɗiɗi, ''Waɗooɓe sariyaaji leydi Najeriya'' e ''Nafoore sariyaaji aadaaji Afrik'' .
O arti Londres e hitaande 1957, o toɗɗaa guwerneer duɗal ganndal fuɗnaange e Afrik . Ko o jaagorgal doosgal leydi e sariya to Diiso ngenndiijo leydi Najeriya e Kameruun (ko caggal mum wonti Kawtal ngenndiwal ɓiɓɓe leydi Najeriya), o tawtoraama batu doosɗe leydi Najeriya e hitaande 1958 to Londres. O jeyaa ko e mahooɓe doosgal ndimaagu leydi Nijeer
E hitaande 1960, Elias noddaama ngam wonde awokaa mawɗo e jaagorde ñaawoore leydi Najeriya. O golliima e ngal ɗoon darnde rewrude e republique gadano oo fof. Hay so tawii caggal ɗuum o woppitaa caggal kuudetaa e lewru Yarkomaa 1966, o artiraa e golle makko e lewru noowammbar ndeen hitaande.
Gaa gaa darnde makko e sariyaaji leydi Nijeer e Afrik, Elias ina ɓooyi golloraade fannu sariyaaji winndereeji. O woniino tergal e Komisariyaa Fedde Ngenndiije Dentuɗe ngam sariyaaji hakkunde leyɗeele gila 1961 haa 1975, o woniino Rapporteur General gila 1965 haa 1966, o woniino hooreejo mum e hitaande 1970. <ref name="book" /> O woniino hooreejo delegaasiyoŋaaji Najeriya to batu nguu yuɓɓinaangu ngam ƴeewtaade eɓɓaande nanondiral leyɗeele dentuɗe O Dowlaaji e hitaande 1963 e to Goomu keeriiɗo jowitiingu e kuule sariyaaji winndereeji jowitiiɗi e jokkondiral sehilaagal e gollondiral hakkunde Dowlaaji e hitaande 1964. <ref name="book" /> O jeyaa ko e Goomu annduɓe Fedde Ngenndiije Dentuɗe, ƴettuɗo doosgal leydi Konngo, 1961–1962. O walli kadi e winndude sarɗiiji Fedde Ngootaagu Afrik (OAU), e Porotokol mum jowitiingol e jokkondiral, nanondiral e ñaawoore. <ref name="book" /> Elias kadi ko gardiiɗo OAU e Niiseer yeeso Ñaawirde Toownde Adunaare e nder ñaawirɗe jowitiiɗe e ngonka [[Namibiya|Namibi]] . <ref name="book" /> O suɓaama tergal gollodiiɗo e Institut de droit international e hitaande 1969. <ref name="book" /> O wonii hooreejo Goomu nguu e nder batu Vienne ko faati e sariyaaji nanondiral (1968–1969).
E hitaande 1966, Elias toɗɗaa porfeseer e dekan to [[Jaangirɗe Laagos|duɗal jaaɓi haaɗtirde Lagos]] . Duuɓi nay ko adii ɗuum o heɓiino seedantaagal LLD to duɗal jaaɓi haaɗtirde Londres ngam golle makko e sariyaaji Afrik e sariyaaji koloñaal Angalteer. (O yahrata ko e heɓde dipolomaaji doktoraa tedduɗi 17 ummoraade e duɗe jaaɓi haaɗtirde keewɗe e nder winndere ndee ). O jeyaa ko e heɓooɓe njeenaari adanndi ndi Nigerian National Merit Award e hitaande 1979. Golle makko keewɗe e fannuuji sariyaaji ceertuɗi <ref name="book" /> ko janngugol teskinngol e nder Afrik e nder duɗe sariyaaji e nder leyɗeele koloniiji Angalteer ɓooyɗe.
Caggal mum e hitaande 1966, Elias toɗɗaama kadi e gardagol awokaa mawɗo leydi Nijeer e komisariyaajo ñaawoore (darnde nde o joginoo nde o woni deenoowo e porfeseer to duɗal jaaɓi haaɗtirde Lagos), haa hitaande 1972, nde o wonti hooreejo ñaawirde toownde leydi Nijeer . O riiwaa e ndee ɗoo darnde ko laamu konu nguu ƴetti laamu e nder leydi Najeriya e darorɗe lewru Siilo hitaande 1975.
Lebbi seeɗa caggal ɗuum (e lewru oktoobar 1975), o suɓaa e Asaambele ngenndi e Goomu Kisal Fedde Ngenndiije Dentuɗe, to Ñaawirde Toownde Winndereere to La Haye . E hitaande 1979, o suɓaama cukko hooreejo leydi e juuɗe gollodiiɓe makko e ndeen ñaawirdu. E hitaande 1981, caggal maayde Sir Humphrey Waldock, hooreejo ñaawirdu nduu, Elias ƴetti golle hooreejo leydi ndii. E hitaande 1982, terɗe ñaawirdu nduu toɗɗii mo hooreejo ñaawirdu nduu. Ko noon o woniri juɓɓule Afriknaajo gadano jogaade ndeen teddungal. Duuɓi joy caggal ɗuum, Elias toɗɗaa kadi e Ñaawirde Toownde Duumiinde to La Haye .
== Wade ==
Elias sankii ko ñalnde 14 ut 1991, to Lagos, to leydi Nijeer.
== Ƴeew kadi ==
* Kuulal Goomu Kisal Fedde Ngenndiije Dentuɗe 708
== Tuugnorgal ==
{{Reflist|30em}}
[[Category:Pages with unreviewed translations]]
[[Category:Nyaddo]]
30eu7yh8jz3ml956j2jposobbnz8r7q
Derek Amell
0
42044
173311
2026-06-14T09:43:21Z
Ilya Discuss
10103
#1Lib1Ref
173311
wikitext
text/x-wiki
Derek Amell (jibinaa ko ñalnde 16 suwee 1968 to Port Colborne, Ontario) ko liggotooɗo e Ligue Nationale Hockey, ɓoorniiɗo wutte limto 75. O jeyaa ko e liggotooɗo cuɓaaɗo gardiiɗo Ligue Hockey e hitaande 2009, 2012, 2014, 2015, 2016, 2019p Final. O suɓaama ngam golloraade pijirlooji e nder kawgel worɓe hockey ice to Olimpiyaaji winndereeji 2014 to Sochi, to leydi Riisi.
Tuugnorgal
r0tbfntczq9km1pfm4maz38821enolm
173312
173311
2026-06-14T09:50:42Z
Ilya Discuss
10103
#1Lib1Ref
173312
wikitext
text/x-wiki
{{Databox}}
Derek Amell (jibinaa ko ñalnde 16 suwee 1968 to Port Colborne, Ontario) ko liggotooɗo e Ligue Nationale Hockey, ɓoorniiɗo wutte limto 75. O jeyaa ko e liggotooɗo cuɓaaɗo gardiiɗo Ligue Hockey e hitaande 2009, 2012, 2014, 2015, 2016, 2019p Final. O suɓaama ngam golloraade pijirlooji e nder kawgel worɓe hockey ice to Olimpiyaaji winndereeji 2014 to Sochi, to leydi Riisi.
Tuugnorgal
jc7hianko0dmt466qji3d0y4l40p20a
173313
173312
2026-06-14T09:51:32Z
Ilya Discuss
10103
#1Lib1Ref
173313
wikitext
text/x-wiki
{{Databox}}
'''Derek Amell''' (jibinaa ko ñalnde 16 suwee 1968 to Port Colborne, Ontario) ko liggotooɗo e Ligue Nationale Hockey, ɓoorniiɗo wutte limto 75. O jeyaa ko e liggotooɗo cuɓaaɗo gardiiɗo Ligue Hockey e hitaande 2009, 2012, 2014, 2015, 2016, 2019p Final. O suɓaama ngam golloraade pijirlooji e nder kawgel worɓe hockey ice to Olimpiyaaji winndereeji 2014 to Sochi, to leydi Riisi.
== Tuugnorgal ==
8chmruhey7zq4lwbuzajbe2c0i1ii01
173314
173313
2026-06-14T09:56:06Z
Ilya Discuss
10103
#1Lib1Ref
173314
wikitext
text/x-wiki
{{Databox}}
'''Derek Amell''' (jibinaa ko ñalnde 16 suwee 1968 to Port Colborne, Ontario) ko liggotooɗo e Ligue Nationale Hockey, ɓoorniiɗo wutte limto 75. O jeyaa ko e liggotooɗo cuɓaaɗo gardiiɗo Ligue Hockey e hitaande 2009, 2012, 2014, 2015, 2016, 2019p Final. O suɓaama ngam golloraade pijirlooji e nder kawgel worɓe hockey ice to Olimpiyaaji winndereeji 2014 to Sochi, to leydi Riisi.<ref>{{Cite web|url=http://www.nhlofficials.com/previous_fo.asp?member_id=2300|title=National Hockey League Officials Association _ Featured Officials|access-date=2012-05-31|archive-date=2012-03-30|archive-url=https://web.archive.org/web/20120330185304/http://www.nhlofficials.com/previous_fo.asp?member_id=2300|url-status=dead}}</ref><ref>{{cite web|url=http://www.iihf.com/home-of-hockey/news/news-singleview/recap/8233.html|title=Sochi officials named|publisher=Iihf.com|accessdate=11 February 2014|url-status=dead|archiveurl=https://web.archive.org/web/20140211021302/http://www.iihf.com/home-of-hockey/news/news-singleview/recap/8233.html|archivedate=11 February 2014}}</ref>
== Tuugnorgal ==
be02kjgwbu5oiesju3824omsh4ix4cn
John Ashley (ice hockey)
0
42045
173315
2026-06-14T10:02:15Z
Ilya Discuss
10103
#1Lib1Ref
173315
wikitext
text/x-wiki
John George Ashley (5 marse 1930 - 5 janvier 2008) ko ñaawoowo Kanadaa e nder fedde hockey ngenndiire.
Nguurndam gadano
Ashley jibinaa ko to wuro wiyeteengo Galt, o mawni ko to wuro wiyeteengo Preston. O fiyi hockey sukaaɓe e fedde Toronto Marlboros e Guelph Biltmores. E hitaande 1950, o ƴettii fiyde e fedde Toronto Maple Leafs, o fiyi e kippuuji ndema to Pittsburgh e Sirakuusa, to New York.
Kugal
Ashley fuɗɗii golle mum ko e hitaande 1959. Tuggi 1964 haa 1972, John ina ardoo kala pottital jeeɗiɗaɓal e nder kawgel fuku Stanley Cup.
E nder pottital Stanley Cup 1971, Ashley heɓi gadanol wonande arbiteeɓe NHL nde o ardii pottital jeeɗiɗaɓal e nder pottital tati ngal fof, tawi ina waɗi pottital jeeɗiɗi : pottital nayaɓal (Montreal e Boston), pottital feccere (New York e Chicago), e pottital cakkitiingal (Montreal e Chicago).
John suɓaama e suudu mawndu Hockey e hitaande 1981. Ashley suɓaama e nder suudu mawndu dingiral Cambridge e hitaande 1998.
Nguurndam neɗɗo
Ashley sankii to Kitchener, Ontario, ñalnde 5 lewru Yarkoma hitaande 2008.
Limlebbi golle
Playoffs sahaa kala
Season Tequipe Ligue GP G A PIM GP G A PIM
1947-48 Roketaaji Galt OHA 11 0 2 2 8 — — — — —
1950–51 14 5 89 — — — —
1951–52 24 1 2 3 36 — — — —
1952-53 Senaateeruuji Ottawa QSHL 4 0 0 0 12 — — — —
1952-53 41 1 9 10 37 — — — —
1952-53 Sirakuusa konu AHL 40000
1954–55 Inndonaaɓe Stratford OHASr 50 3 9 12 0 — — — — —
1955–56 Inndonaaɓe Stratford OHASr 48 1 18 19 0 — — — — —
AHL ina hawri e 124 3 15 18 162 4 0 0 0
Ƴeew kadi
Portal nguurndam
icon Portal hockey e dow ice
Doggol terɗe suudu Hockey
Doggol ardiiɓe NHL on-ice
Tuugnorgal
g66570r2pj7o9ui1nts2v8zh2xmxrsu
173317
173315
2026-06-14T11:56:49Z
Ilya Discuss
10103
#1Lib1Ref
173317
wikitext
text/x-wiki
{{Databox}}
John George Ashley (5 marse 1930 - 5 janvier 2008) ko ñaawoowo Kanadaa e nder fedde hockey ngenndiire.
Nguurndam gadano
Ashley jibinaa ko to wuro wiyeteengo Galt, o mawni ko to wuro wiyeteengo Preston. O fiyi hockey sukaaɓe e fedde Toronto Marlboros e Guelph Biltmores. E hitaande 1950, o ƴettii fiyde e fedde Toronto Maple Leafs, o fiyi e kippuuji ndema to Pittsburgh e Sirakuusa, to New York.
Kugal
Ashley fuɗɗii golle mum ko e hitaande 1959. Tuggi 1964 haa 1972, John ina ardoo kala pottital jeeɗiɗaɓal e nder kawgel fuku Stanley Cup.
E nder pottital Stanley Cup 1971, Ashley heɓi gadanol wonande arbiteeɓe NHL nde o ardii pottital jeeɗiɗaɓal e nder pottital tati ngal fof, tawi ina waɗi pottital jeeɗiɗi : pottital nayaɓal (Montreal e Boston), pottital feccere (New York e Chicago), e pottital cakkitiingal (Montreal e Chicago).
John suɓaama e suudu mawndu Hockey e hitaande 1981. Ashley suɓaama e nder suudu mawndu dingiral Cambridge e hitaande 1998.
Nguurndam neɗɗo
Ashley sankii to Kitchener, Ontario, ñalnde 5 lewru Yarkoma hitaande 2008.
Limlebbi golle
Playoffs sahaa kala
Season Tequipe Ligue GP G A PIM GP G A PIM
1947-48 Roketaaji Galt OHA 11 0 2 2 8 — — — — —
1950–51 14 5 89 — — — —
1951–52 24 1 2 3 36 — — — —
1952-53 Senaateeruuji Ottawa QSHL 4 0 0 0 12 — — — —
1952-53 41 1 9 10 37 — — — —
1952-53 Sirakuusa konu AHL 40000
1954–55 Inndonaaɓe Stratford OHASr 50 3 9 12 0 — — — — —
1955–56 Inndonaaɓe Stratford OHASr 48 1 18 19 0 — — — — —
AHL ina hawri e 124 3 15 18 162 4 0 0 0
Ƴeew kadi
Portal nguurndam
icon Portal hockey e dow ice
Doggol terɗe suudu Hockey
Doggol ardiiɓe NHL on-ice
Tuugnorgal
pgukns9ultitur0lf2ewt05h4do75nq