Wikipedia
frrwiki
https://frr.wikipedia.org/wiki/Wikipedia:Hoodsid
MediaWiki 1.46.0-wmf.21
first-letter
Medium
Spezial
Diskussion
Benutzer
Benutzer Diskussion
Wikipedia
Wikipedia Diskussion
Datei
Datei Diskussion
MediaWiki
MediaWiki Diskussion
Vorlage
Vorlage Diskussion
Hilfe
Hilfe Diskussion
Kategorie
Kategorie Diskussion
Seite
Seite Diskussion
Index
Index Diskussion
Text
Text Diskussion
TimedText
TimedText talk
Modul
Modul Diskussion
Veranstaltung
Veranstaltung Diskussion
Uurbakteerien
0
3557
278350
172616
2026-03-29T20:06:15Z
InternetArchiveBot
15792
Rescuing 1 sources and tagging 0 as dead.) #IABot (v2.0.9.5
278350
wikitext
text/x-wiki
{{Öömrang}}
{{Taxobox öömrang
| Taxon_Name = Uurbakteerien
| Taxon_WissName = Archaea
| Taxon_Rang = Domeen
| Taxon_Autor = {{grat|Woese}} ''an öödern'', 1990
| Taxon2_Name = Prokarioten
| Taxon2_WissName = Procaryota
| Taxon2_Rang = ohne Rang
| Bild = RT8-4.jpg
| Bildbeschreibung = Uurbakteerium, uungreben faan di Sulfolobus-[[Wiirus]] STSV1.
| Subtaxa_Rang = Stam
| Subtaxa =
* [[DPANN skööl]]
* [[Euryarchaeota]]
* [[TACK skööl]]
* [[ünseeker Archaea]]
}}
A '''uurbakteerien''' (Archaea) san ian faan trii domeenen uun a [[biologii]], huar at labenen uun iindiald woort. Tuup mä a [[bakteerien]] hiar's tu a [[prokarioten]]. Ööders üs a [[eukarioten]] haa's uk [[sel]]en, oober nään selkial.
== Iindialang ==
; [[DPANN skööl]]
: stam [[Nanoarchaeota]]
: + kandidooten: Aenigmarcheota – Diapherotrites – Micrarchaeota – Nanohaloarchaeota – Pacearchaeota – Parvarchaeota – Woesearchaeota
; stam [[Euryarchaeota]]
: klasen: [[Archaeoglobi]] – [[Hadesarchaea]] – [[Halobacteria]] – [[Methanobacteria]] – [[Methanococci]] – [[Methanomicrobia]] – [[Methanopyri]] – [[Thermococci]] – [[Thermoplasmata]] – [[ünseeker Euryarchaeota]]
; [[TACK skööl]]
: stamer: [[Crenarchaeota]] – [[Thaumarchaeota]]
: + kandidoot: [[Korarchaeota]]
; [[ünseeker Archaea]]
: kandidooten: DUSEL4 skööl – NAG2 skööl – Bathyarchaeota – Geoarchaeota – Lokiarchaeota – Thorarchaeota
== Luke uk diar ==
{{Commonscat|Archaea|Uurbakteerien}}
{{Wikispecies|Archaea|Uurbakteerien}}
== Ferwisang efter bütjen ==
* [http://www.ncbi.nlm.nih.gov/books/NBK8808/ Bacterological Code (Revision 1990)]
* [http://www.ncbi.nlm.nih.gov/Taxonomy/Browser/wwwtax.cgi?mode=Undef&id=2157&lvl=5&lin=f&keep=1&srchmode=1&unlock NCBI Taxonomy]
* [http://www.bacterio.net/-classifphyla.html Bacterio.net]
* [https://web.archive.org/web/20181109074502/http://mbgd.genome.ad.jp/ Microbial Genome Database]
* [http://www.ebi.ac.uk/genomes/archaea.html European Nucleotide Archive]
[[Kategorie:Uurbakteerien| ]]
[[Kategorie:Biologii]]
stgx7zgu1ltrppugpxkq9tuvcduj88u
Kategorie:Medesiin
14
8203
278367
219696
2026-03-30T10:50:30Z
Murma174
19
HC: Du diartu [[Kategorie:Biologii]]
278367
wikitext
text/x-wiki
{{nobots}}
{{Commonscat öömrang|Medicine}}
== Luke uk diar ==
* [[:Kategorie:Hiilkunde]] (frasch, sölring)
[[Kategorie:Hoodkategorii]]
[[Kategorie:Öömrang Artiikel]]
[[Kategorie:Fering Artiikel]]
[[Kategorie:Biologii]]
hpflnt7xp3rof14dj8rstiaj50x8yia
Öömrang Archiif
0
9551
278351
259155
2026-03-29T22:23:16Z
InternetArchiveBot
15792
Rescuing 1 sources and tagging 0 as dead.) #IABot (v2.0.9.5
278351
wikitext
text/x-wiki
{{NF wiki öömrang}}
{{Öömrang}}
[[Datei:Amrum-Nebel-Oeoemranghues-IMG_0595.jpg|thumb|200px|Det archiif leit uun't Öömrang Hüs]]
At '''Öömrang Archiif''' as en iinrachtang faan a '''[[Öömrang Ferian]]''' uun't '''Öömrang Hüs''' uun [[Neebel]]. Hat bewaaret an fertiakent buken an hoonskraften, diar mä [[Oomram]] an at [[Öömrang]] tu dun haa.
Hoonskraften an dokumenten wurd uk uun a [[Ferring Stiftang]] uun [[Aalkersem]] bewerket an ferwaaret.
== Ferwisang efter bütjen ==
<!--* [http://jessen.bplaced.net/archiif/archiif.htm Wääbsteed] faan't archiif (üüb a stant faan 2004), skal nuadag auerwerket wurd.-->
* [https://web.archive.org/web/20240310041055/https://www.oeoemrang-ferian.de/oomrang-hus Öömrang Hüs]
* [https://www.youtube.com/watch?v=DlxAnyJOgbs At Öömrang Hüs faan banen] ([[YouTube]])
[[Kategorie:Oomram]]
[[Kategorie:Nordfriisk]]
pciq3ex7slgwr73w649kyuqvjsopjdt
Primtaal
0
15563
278355
217288
2026-03-30T09:34:40Z
Murma174
19
/* Primtaal-Teoreem */
278355
wikitext
text/x-wiki
{{Öömrang}}
[[Datei:Prime rectangles.svg|miniatur|12 (= 3 mool 4) as nian primtaal, man det taal 11 as ian, hü dü det uk dreist.]]
En '''primtaal''' as en [[natüürelk taal]] mä tau dialern: [[ian]] (1) an det primtaal salew.
Det letjst primtaal as [[tau]] (2) an do gongt det widjer mä:
:2, 3, 5, 7, 11, 13, 17, 19, 23, 29, 31, 37, 41, 43, 47, 53, 59, 61, 67, 71, 73, 79, 83, 89, 97 …
Diar as nian gratst primtaal, man jo grater primtaalen lei miast widjer ütjenööder. Likes jaft at uk bi griisegrat primtaalen ''primtaal-twanlangen'', diar bluas am tau ütjenööderlei, t.b. 1019 an 1021.
Wan en ''natüürelk taal'' nian primtaal as, do as hat ''tuupsaat''. Det ment, dü könst mä moolnemen faan primtaalen üüb detdiar natüürelk taal kem. Bispal: 35 as nian primtaal, auer hat mä jo primtaalen 5 mool 7 bereegent (tuupsaat) wurd koon. An at jaft uk nian ööder primtaalen, diar mäenööder moolnimen üüb 35 kem.
== Det wurd ==
Det wurd ''primtaal'' komt ütj at [[latiinsk]]: ''numerus primus'', an det ment ''iarst taal''.
== Primfaktor ==
Arke natüürelk taal läät ham iandüüdag apdial tu sin '''primfaktooren'''. Primtaalen haa bluas ään primfaktor, det as det primtaal salew.
A iarst 20 taalen an hör apdialang tu primfaktooren:
{| class="wikitable sortable"
|-
! Taal !! class="unsortable"| Faktooren !! Uuntaal
|-
|2||<math> 2 </math>||1
|-
|3||<math> 3 </math>||1
|-
|4||<math> 2 ^ 2 </math>||2
|-
|5||<math> 5 </math>||1
|-
|6||<math> 2 \cdot 3 </math>||2
|-
|7||<math> 7 </math>||1
|-
|8||<math> 2 ^ 3 </math>||3
|-
|9||<math> 3 ^ 2 </math>||2
|-
|10||<math> 2 \cdot 5 </math>||2
|-
|11||<math> 11 </math>||1
|-
|12||<math> 2 ^ 2 \cdot 3 </math>||3
|-
|13||<math> 13 </math>||1
|-
|14||<math> 2 \cdot 7 </math>||2
|-
|15||<math> 3 \cdot 5 </math>||2
|-
|16||<math> 2 ^ 4 </math>||4
|-
|17||<math> 17 </math>||1
|-
|18||<math> 2 \cdot 3 ^ 2</math>||3
|-
|19||<math> 19 </math>||1
|-
|20||<math> 2 ^ 2 \cdot 5 </math>||3
|}
== Gratst primtaal ==
At jaft nian gratst primtaal. Det wost al [[Euklid]]. Hi hää det "indirekt" [[bewis]]et:<br>Wi stel üs föör, at jaft en gratst primtaal. Do nem wi aal a primtaalen mäenööder mool: 2 mool 3 mool 5 mool 7 mool 11 an so widjer bit tu't gratst primtaal. Tu detdiar griisegrat taal tää wi ian (1) diartu. Detdiar nei taal könst dü ei troch 2 dial, ei troch 3, troch 5, troch 7, troch 11 an so widjer. Leewen blaft en rest faan 1 auer. Wan dü det taal oober ei troch ööder bekäänd primtaalen dial könst, do as hat eder salew en primtaal of hat hää noch ööder, grater primfaktooren, diar wi noch ei kään.
== Primtaal-Teoreem ==
[[Datei:PrimeNumberTheorem.svg|thumb|250px|Ferluup faan<br>- ruad: <math>\pi(x)</math><br>- green: <math>\tfrac{x}{\ln(x)}</math><br>- blä: <math>\mathrm{Li}(x)</math>]]
At jaft nian formel, am t.b. det hunertst primtaal tu bereegnin. Likes san a primtaalen ei gans tufelag ferdiald. Di [[matemaatiker]] [[Carl Friedrich Gauß]] foonj 1793 ütj (diar wiar hi iarst 15 juar ual), dat a primtaalen mä [[Logarithmus|logarithmen]] tuuphinge. Hi kaam üüb det formel för't <u>uuntaal</u> faan primtaalen:
: <math>\pi(x) \sim \tfrac{x}{\ln(x)}</math>
Det ment: Je grater x as, am so naier komt det bereegnang <math>\tfrac{x}{\ln(x)}</math> tu det würelk uuntaal <math>\pi(x)</math>. [<math>\pi</math> ment heer <u>ei</u>! det [[kreis]]taal!]
Leeder fool ham üüb, dat <math>\tfrac{x}{\ln(x)}</math> leewen tu letj taalen leewert (det green funksion leit oner det ruad), an do hää hi det formel noch ans auerwerket an kaam üüb di '''''Integraallogarithmus''''' (det blä funksion):
: <math>\mathrm{Li}(x):=\int_2^x \frac{\mathrm{d}t}{\ln t}.</math>
Det blä an det ruad funksion san nü knaap noch ütjenööder tu hualen.
== Luke uk diar ==
{{Wikibooks öömrang|lang=de|Mathematik:_Zahlentheorie:_Fundamentalsatz_der_Arithmetik|Fundamentalsatz der Arithmetik}}
{{Wikibooks öömrang|lang=de|Primzahlen:_Tabelle_der_Primzahlen_(2_-_100.000)|Primtaalen faan 2 bit 100.000}}
{{Commonscat öömrang|Prime numbers|Primtaalen}}
[[Kategorie:Taal]]
fctjv2am0ipat1hxcnpchn3gpdr0vn3
Namiibia
0
16833
278362
271446
2026-03-30T09:50:50Z
Murma174
19
/* Diarten */
278362
wikitext
text/x-wiki
{{Navigationsleiste
|TITEL="{{PAGENAME}}" uun öler spriikwiisen
|INHALT=
[[???|Sölring]]
[[Namiibia/öö|Öömrang]]
[[Namiibia/fe|Fering]]
[[???|Halunder]]
[[Namiibia/ha|Halifreesk]]
[[Namiibia/mo|Mooring]]
[[???|Wiringhiirder]]
[[???|Karhiirder]]
[[???|Gooshiirder]]
}}
{{fering}}
[[Datei:Flag of Namibia.svg|thumb|Flag faan '''Namiibia''']]
[[Datei:Namibia on the globe (Africa centered).svg|thumb|'''Namiibia''' uun Aafrika]]
'''Namiibia''', amtelk '''Republiik Namiibia''' (üüb [[Tjiisk]]: ''Republik Namibia''; üüb [[Ingels]]: ''Republic of Namibia''; üüb [[Afrikaans]]: ''Republiek van Namibië'') as en [[stoot]] uun a süüd faan [[Aafrika]]. A nööm faan a stoot leitet ham faan’t [[Wüst Namib]] uf, diar det hial küstenrüm faan’t lun iinnamt. Uun a waast leit de [[Atlantisk Ootseaan]], uun a nuurd lei [[Sambia]] an [[Angoola]], uun a uast leit [[Botsuana]] an uun a süüd an uast leit [[Süüdaafrika]]. At lun hee 3.092.816 lidj (2025)<ref>{{cite web |url=https://www.worldometers.info/world-population/namibia-population/ |title=Namibia Population (2025) - Worldometer }}</ref>. At hoodsteed as [[Windhoek]].
==Geografii==
{{Positionskarte+ | Namibia | width=500 | float=right | maptype=relief | caption=Koord faan '''Namiibia''' | places=
{{Positionskarte~ | Namibia | position=6 | lat=22/34//S | long=17/05// | region=NA-KH | label='''[[Windhoek]]'''}}
{{Positionskarte~ | Namibia | position=9 | lat=17/30//S | long=24/17// | region=NA-CA | label=<small>[[Katima Mulilo]]</small>}}
{{Positionskarte~ | Namibia | position=10 | lat=22/40//S | long=14/32// | region=NA-ER | label=<small>[[Swakopmund]]</small>}}
{{Positionskarte~ | Namibia | position=8 | lat=22/57//S | long=14/30// | region=NA-ER | label=<small>[[Walvis Bay (Steed)|Walvis Bay]]</small>}}
{{Positionskarte~ | Namibia | position=12 | lat=24/38//S | long=17/58// | region=NA-HA | label=<small>[[Mariental, Namiibia|Mariental]]</small>}}
{{Positionskarte~ | Namibia | position=12 | lat=26/35//S | long=18/08// | region=NA-KA | label=<small>[[Keetmanshoop]]</small>}}
{{Positionskarte~ | Namibia | position=6 | lat=17/55//S | long=19/46// | region=NA-KE | label=<small>[[Rundu]]</small>}}
{{Positionskarte~ | Namibia | position=2 | lat=17/37//S | long=18/36// | region=NA-KW | label=<small>[[Nkurenkuru]]</small>}}
{{Positionskarte~ | Namibia | position=9 | lat=18/03//S | long=13/50// | region=NA-KU | label=<small>[[Opuwo]]</small>}}
{{Positionskarte~ | Namibia | position=1 | lat=17/28//S | long=16/20// | region=NA-OW | label=<small>[[Eenhana]]</small>}}
{{Positionskarte~ | Namibia | position=12 | lat=22/27//S | long=18/58// | region=NA-OH | label=<small>[[Gobabis]]</small>}}
{{Positionskarte~ | Namibia | position=11 | lat=17/30//S | long=15/00// | region=NA-OS | label=<small>[[Outapi]]</small>}}
{{Positionskarte~ | Namibia | position=7 | lat=17/48//S | long=15/42// | region=NA-ON | label=<small>[[Oshakati]]</small>}}
{{Positionskarte~ | Namibia | position=4 | lat=17/43//S | long=16/13// | region=NA-OT | label=<small>[[Omuthiya]]</small>}}
{{Positionskarte~ | Namibia | position=3 | lat=20/28//S | long=16/39// | region=NA-OD | label=<small>[[Otjiwarongo]]</small>}}
{{Positionskarte~ | Namibia | position=8 | lat=21/09//S | long=14/35// | region=NA | mark=RedMountain.svg | marksize=12 | label=<small>[[Königstein (Namibia)|Königstein]]</small>}}
{{Positionskarte~ | Y=0 | X=30 | position=6 | label=[[Angoola|<span style="color:#646464">'''ANGOOLA'''</span>]]}}
{{Positionskarte~ | Y=0 | X=85 | position=6 | label=[[Sambia|<span style="color:#646464">'''SAMBIA'''</span>]]}}
{{Positionskarte~ | Y=40 | X=75 | position=5 | label=[[Botsuana|<span style="color:#646464">'''BOTSUANA'''</span>]]}}
{{Positionskarte~ | Y=88 | X=65 | position=5 | label=[[Süüdaafrika|<span style="color:#646464">'''SÜÜDAAFRIKA'''</span>]]}}
{{Positionskarte~ | Y=12 | X=92 | position=6 | label=[[Simbabwe|<span style="color:#646464">'''SIMBABWE'''</span>]]}}
{{Positionskarte~ | Y=70 | X=10 | position=6 | label=[[Atlantik|<span style="color:#2A6DB5">'''''ATLANTIK'''''</span>]]}}
}}
===Geograafisk Laag===
Namiibia leit för’t miast twesken 17° an 29° (faan a nuurd tu a süüd) an 11° an 26° (faan a waast tu a uast). At lun as amanbi tausis grater üüs Tjiisklun.<br>
At lun dialt grensen mä fjauer lunen. Det lingst grens (1376 km) faan't lun wurt mä [[Angoola]] an det kurtst (233 km) mä [[Sambia]] diald. At lun dialt uk en 1360 km lung grens mä [[Botsuana]] an en 967 km lung mä [[Süüdaafrika]]. A eeg faan Namiibia as 1572 km lung an lingt faan a mös faan de [[Kunene Struum]] uun a nuurd tu a mös faan de [[Oranje Struum]] uun a süüd. At nuurddial faan a eeg, faan de Kunene Struum tu a [[Swakop Struum]], as üüs de [[Skrook Eeg]] bekäänd.
====Berger====
De huuchst berig (2574 m) faan't lun as a [[Königstein]], wat en toop üüb a [[Brandberg]] as. Öler berger san: de [[Moltkeblick]] (2479 m), [[Stormberg]] (2424 m), [[Oorlogstein]] (2392 m), [[Auasende]] (2344 m), [[Grossherzog Friedrich Berig]] (2336 m), [[Regenstein]] (2302 m), [[Kamelberg]] (2211 m), [[Schroffenstein]] (2202 m) an det [[Schildkröte]] (2194 m).
====Sian====
Namiibia hee bluat tau sian, wat altidj mä weeder fald san: de [[Guinas Sia]] an [[Otjikoto Sia]], wat iar höölen wiar. Jo lei nai bi [[Tsumeb (Steed)|Tsumeb]] uun a süüduast faan det [[Oshikoto (Regiuun)|Oshikoto Regiuun]] uun a nuurd faan't lun.
====Eilunen====
At jaft hög eilunen twesken [[Walvis Bocht]] an a mös faan de [[Oranje Struum]]. Jo san (faan a nuurd tu a süüd) [[Hollams Bird Eilun]] (wat tu a süüd faan [[Walvis Bocht]] leit), [[Mercury Eilun]], [[Ichaboe Eilun]] (wat tu a nuurd faan [[Lüderitz]] lei), [[Halifax Eilun]], [[Seal Eilun]], [[Penguin Eilun]] (wat nai bi [[Lüderitz]] lei), [[North Long Eilun]], [[South Long Eilun]] (wat tu a süüd faan [[Lüderitz]] lei), [[Possession Eilun]], [[Albatross Eilun]], [[Pomona Eilun]] (wat nai bi det [[Elizabeth Bocht]] lei), [[Plumpudding Eilun]] an [[Sinclair Eilun]] (wat nai bi [[Kap Dernburg]] lei).
====Natschunaalparken====
Tau wichti natschunaalparken uun Namiibia san de [[Etosha Natschunaalpark]] an de [[Waterberg Natschunaalpark]].
====Struumer====
Fjauer grat struumer bilde grensen mä öler lunen:
* De [[Oranje Struum]] bildet dial faan't grens uun a süüd mä [[Süüdaafrika]]; faan trinjenam't [[Platrant]] tu at [[Atlantik]].
* De [[Kunene Struum]] bildet dial faan't grens uun a nuurd mä [[Angoola]]; faan de [[Ruacana Dam]] tu at [[Atlantik]].
* De [[Okavango Struum]] bildet uk dial faan't grens mä Angoola; faan a nuurdwaast dial faan det [[Kavango West]] Regiuun trinjenam faan’t steed [[Nkurenkuru]] tu a nuurduast dial faan det [[Kavango East]] Regiuun trinjenam faan’t steed [[Mukwe]].
*De [[Sambesi Struum]] bildet dial faan't grens mä [[Sambia]]; faan a nuurduast faan det [[Zambezi (Regiuun)|Zambesi Regiuun]] trinjenam [[Katima Mulilo]] tu dön [[Mambova Struumgauen]] uun det likedening dial faan detdiar regiuun.
===Diarten===
Sköölen faan [[Elefanten|Aafrikoons Elefanten]] wene uun det [[Kunene (Regiuun)|Kunene Regiuun]] an uun de [[Etosha Natschunaalpark]] uun a nuurd faan't lun. [[Nööshurner|Suart Nööshurner]] wene uun a nuurdwaast faan’t lun an [[Nööshurner|Witj Nööshurner]] uun a uast (faan a nuurd tu a süüd). Slacher faan [[Seebra|seebras]] wene uun a nuurdwaast (huar ''Equus quagga burchellii'' wene) an nuurduast (huar ''Equus quagga chapmani'' wene) an uun dialen faan’t huuchland, wat beeft a eeg leit, faan de [[Cunene Struum|Kunene Struum]] hen tu de [[Oranje Struum]] (huar ''Equus zebra hartmannae'' wene). Sköölen faan [[Aaben|aaben]] wene uun letj dialen faan a nuurd (''Chlorocebus cynosuros'') an uk loongs de [[Oranje Struum]] (''Chlorocebus pygerythrus''). En slach faan [[Paawiaanen]] (''Papio ursinus'') wene uun’t hiale lun.
===Steeden===
Dön tjin gratst steeden (efter’t taal faan iinwenern) san:
{| class="wikitable"
|-
! !! '''Steed''' !! '''Lidj'''<br>(2011)<ref>[http://www.citypopulation.de/Namibia.html www.citypopulation.de]</ref>!! '''Regiuun''' || colspan="4" | '''Biljen'''
|-
| 1 || [[Windhoek]] || align=right | 325.858 || [[Khomas]] || rowspan="5" | [[Datei:Windhoek_aerial.jpg|150px|thumb|Windhoek]] || rowspan="5" | [[Datei:Ozzys_Beerhouse_and_Eugen_Kakukuru_Street_in_Rundu,_Namibia,_March_2006.jpg|150px|thumb|Rundu]] || rowspan="5" | [[Datei:Walvis Bay aerial.jpg|150px|thumb|Walvis Bay]] || rowspan="5" | [[Datei:Swakopmund (Namibia).jpg|150px|thumb|Swakopmund]]
|-
| 2 || [[Rundu]] || align=right | 63.431 || [[Kavango East]]
|-
| 3 || [[Walvis Bay (Steed)|Walvis Bay]] || align=right | 62.096 || [[Erongo]]
|-
| 4 || [[Swakopmund]] || align=right | 44.725 || [[Erongo]]
|-
| 5 || [[Oshakati]] || align=right | 36.541 || [[Oshana (Regiuun)|Oshana]]
|-
| 6 || [[Rehoboth (Steed uun Namiibia)|Rehoboth]] || align=right | 28.843 || [[Hardap]] || rowspan="5" | [[Datei:Oshakati Town Council.jpg|150px|thumb|Oshakati]] || rowspan="5" | [[Datei:Rehoboth Bird´s-eye view.jpg|150px|thumb|Rehoboth]] || rowspan="5" | [[Datei:Katima Mulilo Bridge.jpg|thumb|150px|Katima Mulilo]] || rowspan="5" | [[Datei:C41 Oshikati Ondangwa.jpg|150px|thumb|Ondangwa]]
|-
| 7 || [[Katima Mulilo]] || align=right | 28.362 || [[Zambezi (Regiuun)|Zambezi]]
|-
| 8 || [[Ondangwa (Steed)|Ondangwa]] || align=right | 22.822 || [[Oshana (Regiuun)|Oshana]]
|-
| 9 || [[Okahandja (Steed)|Okahandja]] || align=right | 22.639 || [[Otjozondjupa (Regiuun)|Otjozondjupa]]
|-
| 10 || [[Keetmanshoop]] || align=right | 20.977 || [[ǁKaras]]
|}
=== Indialing faan Ferwalting ===
Sant 2013 hee Namiibia 14 regiuunen, wat iin uun woolkreiser diald wurd.<br>
{| class="wikitable"
! !! '''Regiuun''' !! ISO !! Grate (km²) !! '''Lidj (2011)''' !! '''Hoodsteed''' !! '''Koord'''
|-
! 1
| [[Erongo]]
| NA-ER
| style="text-align:right;" | 63.539
| style="text-align:right;" | 150.809
| [[Swakopmund]]
| rowspan=14 | [[File:Lettered Namibia Regions1.jpg|450px]]
|-
! 2
| [[Hardap]]
| NA-HA
| style="text-align:right;" | 109.781
| style="text-align:right;" | 79.507
| [[Mariental, Namiibia|Mariental]]
|-
! 3
| [[Kavango East]]
| NA-KE
| style="text-align:right;" | 25.576
| style="text-align:right;" | 115.447
| [[Rundu]]
|-
! 4
| [[Kavango West]]
| NA-KW
| style="text-align:right;" | 23.166
| style="text-align:right;" | 107.905
| [[Nkurenkuru]]
|-
! 5
| [[Khomas]]
| NA-KH
| style="text-align:right;" | 36.964
| style="text-align:right;" | 342.141
| [[Windhoek]]
|-
! 6
| [[Kunene (Regiuun)|Kunene]]
| NA-KU
| style="text-align:right;" | 115.260
| style="text-align:right;" | 86.856
| [[Opuwo]]
|-
! 7
| [[Ohangwena (Regiuun)|Ohangwena]]
| NA-OW
| style="text-align:right;" | 10.706
| style="text-align:right;" | 245.446
| [[Eenhana]]
|-
! 8
| [[Omaheke]]
| NA-OH
| style="text-align:right;" | 84.981
| style="text-align:right;" | 71.233
| [[Gobabis]]
|-
! 9
| [[Omusati (Regiuun)|Omusati]]
| NA-OS
| style="text-align:right;" | 26.551
| style="text-align:right;" | 243.166
| [[Outapi]]
|-
! 10
| [[Oshana (Regiuun)|Oshana]]
| NA-ON
| style="text-align:right;" | 8647
| style="text-align:right;" | 176.674
| [[Oshakati]]
|-
! 11
| [[Oshikoto (Regiuun)|Oshikoto]]
| NA-OT
| style="text-align:right;" | 38.685
| style="text-align:right;" | 181.973
| [[Omuthiya]]
|-
! 12
| [[Otjozondjupa (Regiuun)|Otjozondjupa]]
| NA-OD
| style="text-align:right;" | 105.460
| style="text-align:right;" | 143.903
| [[Otjiwarongo]]
|-
! 13
| [[Zambezi (Regiuun)|Zambezi]]
| NA-CA
| style="text-align:right;" | 14.785
| style="text-align:right;" | 90.596
| [[Katima Mulilo]]
|-
! 14
| [[ǁKaras]]
| NA-KA
| style="text-align:right;" | 161.514
| style="text-align:right;" | 77.421
| [[Keetmanshoop]]
|}
Üüb grünj artikel 103 faan’t ferfaading faan Namiibia, kön feranringen uun‘t taal, grate an apdialing faan a regiuunen üüb grünjlaag faan riader faan’t [[Ufgrensingskomischuun faan Namiibia]] föörnimen wurd. Sant 1990 at jaft fjauer ufgrensingkomischuunen. De iarst komischuun uun 1990 reet at grünjleien faan 13 regiuunen an 95 woolkreiser. At riad wurd faan iin uun kreeft faan det [[Regional Councils Act of 1992]] saatet wurd. De naist komischuun (1998) hed tu’t fulig: dat a nööm faan det Okavango Regiuun wurd tu Kavango Regiuun feranret; dat at taal faan woolkreiser huuger tu 103 maaget; an dat enkelt grensen feranret wurd. De traad komischuun (2002) maaget at taal faan woolkreiser huuger tu 107.<br>
Det letst komischuun (2013) hed tu’t fulig, dat:
* Det Kavango Regiuun iin uun tau regiuunen diald wurd: det [[Kavango West|Kavango West Regiuun]] an det [[Kavango East|Kavango East Regiuun]];
* At taal faan woolkreiser huuger tu 121 maaget wurd;
* Det Caprivi Regiuun det [[Zambezi (Regiuun)|Zambezi Regiuun]] amneemd wurd;
* Det Karas Regiuun det [[ǁKaras|ǁKaras Regiuun]] amneemd wurd;
* Enkelt grensen feranret wurd; an
* A nöömer faan enkelt woolkreiser feranret wurd.
== Befölkring ==
Efter det letst folksteeling faan 2011 hed Namiibia 2.113.077 iinwenern. 1.021.300 faan a lidj wiar karmen an 1.083.600 wiar wüfhööd,<ref>''Namibia 2011 Population And Housing Census Preliminary Results'', National Planning Commission.</ref>
=== Spriiken ===
3 sköölen faan spriiken wurd uun Namiibia spreegen: dön [[Bantu Spriiken]], dön [[Khoisan Spriiken]] an dön [[Germaans Spriiken]] ([[Ingels]] an [[Afrikaans]]).<br>
<br>
Det spriik, wat det gratst taal faan spreegern hee, as det [[Ovambo (Spriik)|Ovambo Spriik]] (aanjnööm: ''Oshivambo''), en [[Bantu Spriiken|Bantu Spriik]]. Det wurt för't miast uun a nuurd faan't lun spreegen an hee tau dialekten: [[Kwanyama]] an [[Ndonga]]. Efter det 2011 folksteeling, 49 prosent faan a hüshualer du uun, dat jo det Ovambo Spriik spreege. En öler wichti Bantu Spriik as det [[Herero (Spriik)|Herero Spriik]] (aanjnööm: ''Otjiherero''), wat faan 191.700 lidj uun dön [[Omaheke]], [[Otjozondjupa (Regiuun)|Otjozondjupa]] an [[Kunene (Regiuun)|Kunene]] Regiuunen spreegen wurt.<br>
<br>
Oner dön Khoisan Spriiken as [[Khoekhoe (Spriik)|Khoekhoe]] (aanjnööm: ''Khoekhoegowab'') wichti: 11,3 prosent faan hüshualer du uun, dat jo detheer Spriik spreege. Oner dön Germaans spriiken, du 10,6 prosent faan hüshualer uun, dat jo [[Afrikaans]] üüs mamenspriik brük. 0,9 prosent du uun, dat jo [[Tjiisk]] spreege. At gratdial faan’t befölkring uk spreegt [[Afrikaans]] üüs naist spriik.<br>
<br>
Öler spriiken uun’t lun san:
* [[Diriku]] ([[Bantu Spriiken|Bantu]], 10.000 spreegern), wat uun [[Kavango West]], [[Kavango East]], [[Otjozondjupa (Regiuun)|Otjozondjupa]] an [[Zambezi (Regiuun)|Zambezi]] regiuunen spreegen wurt.
* [[Fwe]] ([[Bantu Spriiken|Bantu]], 9950 spreegern), wat uun det [[Zambezi (Regiuun)|Zambezi Regiuun]] spreegen wurt.
* [[Haiǁom]] ([[Khoisan Spriiken|Khoisan]], 46.000 spreegern), wat uun det [[Otjozondjupa (Regiuun)|Otjozondjupa Regiuun]] spreegen wurt.
* [[Juǀʼhoan]], wat uun [[Otjozondjupa (Regiuun)|Otjozondjupa]], [[Omaheke]], [[Kavango East]] an [[Kavango West]] regiuunen spreegen wurt.
* [[Khwedam]], wat [[Zambezi (Regiuun)|Zambezi]] an [[Kavango East]] regiuunen spreegen wurt.
* [[Kuhane]], wat uun det [[Zambezi (Regiuun)|Zambezi Regiuun]] spreegen wurt.
* [[Kung-Ekoka]], wat uun [[Otjozondjupa (Regiuun)|Otjozondjupa]] an [[Erongo]] regiuunen spreegen wurt.
* [[Kwambi]], wat uun [[Oshana (Regiuun)|Oshana]], [[Omusati (Regiuun)|Omusati]] an [[Ohangwena (Regiuun)|Ohangwena]] regiuunen spreegen wurt.
* [[Kwangali]], wat uun [[Kavango East]] an [[Kavango West]] regiuunen spreegen wurt
* [[Lozi]], wat uun [[Zambezi (Regiuun)|Zambezi]] an [[Kavango East]] regiuunen spreegen wurt.
* [[Mashi]], wat uun [[Kavango East]] an [[Zambezi (Regiuun)|Zambezi]] regiuunen spreegen wurt.
* [[Mbalanhu]], wat uun [[Kunene (Regiuun)|Kunene Regiuun]] spreegen wurt.
* [[Mbukushu]], wat uun [[Kavango East]] an [[Zambezi (Regiuun)|Zambezi]] regiuunen spreegen wurt.
* [[Naro]], wat uun det [[Omaheke|Omaheke Regiuun]] spreegen wurt.
* [[Nuurdwaast !Kung]], wat uun [[Kavango East]] an [[Zambezi (Regiuun)|Zambezi]] regiuunen spreegen wurt.
* [[Tswana]], wat uun [[Omaheke]] an [[Hardap]] regiuunen spreegen wurt.
* [[!Xóõ]], wat uun det [[Hardap|Hardap Regiuun]] spreegen wurt.
* [[Yeyi]], wat uun det [[Zambezi (Regiuun)|Zambezi Regiuun]] spreegen wurt.
* [[Zemba]], wat uun det [[Kunene (Regiuun)|Kunene Regiuun]] spreegen wurt<ref>[https://www.ethnologue.com/country/NA/languages Ethnologue, ''Namibia'']</ref>.
=== Biljing ===
Namiibia hee trii uniwersiteeten: det [[Universiteet faan Namiibia]], det [[Namiibik Universiteet för Wedenskap an Technologii]] an det [[International University of Management]].
== Kultüür ==
=== Literatüür ===
De iarst romoon, wat faan a skriiwer skrewen wurd, diar uun Namiibia bäären wurd, as ''Born of the Sun: A Namibian Novel''. A skriiwer faan a romoon wiar [[Joseph Diescho]] ([[1955]]-). Hat as en stak faan’t leewent faan en maan, Muronga, diar berigwerker wurd. Hi belewet üngerochtighaiden an wurd en rebel. En öler bekäänd skriiwer as [[Helmut Kangulohi Angula]] ([[1945]]-), diar a romoon ''Tau düüsen daar faan Haimbodi ya Haufiku'' skreew. Hi as en stak auer’t tidj faan a stridj föör suwereniteet faan det [[SWAPO]].
==Histoore==
Dön drüg lunstreger faan Süüdwaastaafrika san sant fölen düüsen juar aran föör dön [[San (fulk)|San]] an [[Damara]]. Bi föl aafrikoons fölkerwaanringen droong faan det 17. juarhundert dön [[Herero]], [[Nama]], [[Orlam]] an [[Ovambo]] iin uun’t lun iin.
===Tjiisk Süüdwaastaafrika===
1. Mei [[1883]] wurd at gebiit faan't Bocht faan Angra Pequena (at [[Lüderitzbocht]] faan nü) faan a [[Nama (Folk)|Nama]] för 200 ual rulern an 110 Ingels pünj keeft. Det wiar a began faan Tjiisk Süüdwaastaafrika. At lun bleew en tjiisk kolonii tu [[1915]]. Uun a [[Iarst Wäältkrich]] wurd at lun faan [[Süüdaafrika]] besaat.
Guwernöören faan Tjiisk Süüdwaastaafrika: [[Theodor Leutwein]] (1898-1905), [[Lothar von Trotha]] (August-Nofember 1905),
[[Friedrich von Lindequist]] (1905-1907), [[Bruno von Schuckmann]] (1907-1910), [[Theodor Seitz]] (1910-1915).
===Süüdaafrikoons Süüdwaastaafrika===
At lun wurd troch beslütj faan’t [[Fölkerbinj]] [[1920]] tu det [[Süüdaafrika|Süüdaafrikoons Unioon]] üüs mandaatsteritoorium tudiald. Efter de [[Naist Wäältkrich]] ferschückt dön [[Feriand Natschuunen]] ferjiiws tu ütjliasin, Süüdaafrika faan’t lun tu wechnemin. En suwereniteetskrich begand [[1960]] jin det süüdaafrikoons ferwalting. Iarst efter det [[Internatschunaal Gerichtshoof]] uun [[Den Haag]] [[1971]] ferklaaret, dat det süüdaafrikoons ferwalting jin’t gesets wiar, wul Süüdaafrika 1972 efter en uunmeeden auergungstidj iin uun’t suwereniteet tu entleeten.
Det süüdaafrikoons ferwalting lai tjiin ''[[Bantustan|Bantustanen]]'' grünj:
{|class="wikitable sortable"
|-
! Bantustan
! Hoodsteed
! Juaren
|-
| Uast Caprivi
| [[Katima Mulilo]]
| 1972–1989
|-
| Hererolun
| [[Okakarara]]
|1970–1989
|-
| Ovambolun
| [[Ondangwa|Ondangua]]
|1973–1989
|-
| Kavangolun
| [[Rundu]]
| 1973–1989
|-
| Bushmanlun
| [[Tsumkwe]]
| 1989
|-
| Damaralun
| [[Khorixas|Welwitschia]]
| 1980–1989
|-
| Namalun
| [[Keetmanshoop]]
| 1980–1989
|-
| Kaokolun
| [[Opuwo|Ohopoho]]
| 1970–1989
|-
| Rehoboth
| [[Rehoboth]]
| 1979–1989
|-
| Tswanalun
| [[Aminuis]]
| 1979–1989
|}
De suwereniteetskrich kaam [[1989]] mä'n woopenrau tu aanj.
===Suwereniteet===
At lun wurd 21. marts [[1990]] suwereen. Uun [[1994]] wurd [[Walvis Bay]], wat tuföören tu Süüdaafrika hiart hed, dial faan't lun.
== Politiik ==
Namiibia as en republiik. Det stootsauerhood as a president, diar arke fiiw juar nai weelet wurt. Det namiibisk regiaring bestäänt ütj en premier-minister, diar tup mä’t kabinet faan a president neemd wurt. A president faan’t sun sant [[2015]] as [[Hage Geingob]] an det premier-minister [[Saara Kuugongelwa-Amadhila]]. At partei faan’t regiaring as [[SWAPO]].
=== Bütjenpolitiik ===
Namiibia as lasmoot faan dön [[Feriand Natschuunen]] sant 23. April [[1990]]. Det as uk sant [[1990]] lasmoot faan det [[Commonwealth of Nations]].
==Wiartskap==
Namiibia hiart tu't [[Tolunioon faan det Süüdelk Aafrika]]. At weering faan't lun as de [[Namiibia-Dollar]], wat faan det [[Beenk faan Namiibia]] ütjbroocht wurt.
==Referensen==
<references />
{{Lunen uun Aafrika/fe}}
{{Coordinate|NS=22/34//S |EW=17/9//E |type=country |region=NA}}
[[Kategorie:Namiibia| ]]
fl82r5t6s23sukt4m3fx6d1hdei09vg
Paawiaaner
0
19997
278365
135834
2026-03-30T09:52:03Z
Murma174
19
Widjerfeerang feranert faan [[Paawianer]] tu [[Paawianen]]
278365
wikitext
text/x-wiki
#redirect [[Paawianen]]
4faa4p4f0jmhdvi6qrjlyif1gr4nksp
Paawianen
0
19998
278357
252642
2026-03-30T09:47:33Z
Murma174
19
Murma174 hää det sidj [[Paawianer]] efter [[Paawianen]] fersköwen.
252642
wikitext
text/x-wiki
{{Öömrang}}
{{Taxobox öömrang
| Taxon_Name = Paawianer
| Taxon_WissName = Papio
| Taxon_Rang = Gattung
| Taxon_Autor = [[Johann Christian Polycarp Erxleben|Erxleben]], 1777
| Taxon2_Name =
| Taxon2_WissName = Papionini
| Taxon2_Rang = Tribus
| Taxon3_Name =
| Taxon3_WissName = Cercopithecinae
| Taxon3_Rang = Unterfamilie
| Taxon4_Name = Hünjaaben
| Taxon4_WissName = Cercopithecidae
| Taxon4_Rang = Familie
| Taxon5_Name =
| Taxon5_WissName = Cercopithecoidea
| Taxon5_Rang = Überfamilie
| Taxon6_Name = Smäälnöösaaben
| Taxon6_WissName = Catarrhini
| Taxon6_Rang = ohne Rang
| Bild = Papio anubis2young1female.jpg
| Bildbeschreibung = ''Papio anubis''
}}
'''Paawianer''' (''Papio'') san en skööl [[aaben]] uun det famile faan a ''Cercopithecidae''. Diar jaft at sääks (fiiw) slacher faan.
== Slacher ==
* ''P. anubis'', "Green Paawian".
* ''P. cynocephalus'', "Boskpaawian" of "Güül Paawian", uastelk an süüdelk [[Afrikoo]].
* ''P. hamadryas'', "Mantelpaawian", nuurduastelk Afrikoo an [[Araabien]].
* ''P. kindae'', of uk ''P. cynocephalus kindae'' uun [[Sambia]] an Nuurd[[angoola]].
* ''P. papio'', "Guineapaawian", uun't waastelk Afrikoo.
* ''P. ursinus'', di gratst paawian, uun't süüdelk Afrikoo.
== Bilen ==
<gallery>
Baviaan2.JPG|''P. hamadryas''
Cape_Chacma_Baboon,_Cape_of_Good_Hope.jpg|''P. ursinus''
Papio_cynocephalus_%28Malawi%29.jpg|''P. cynocephalus''
Male_Guinea_Baboon_in_Nuremberg_Zoo.jpg|''P. papio'', mantje
</gallery>
== Luke uk diar ==
{{Commonscat öömrang|Papio|Paawianer}}
{{Wikispecies öömrang|Papio|Paawianer}}
[[Kategorie:Primaaten]]
iptjw9ffnxrmxw50l5xnf73zeon4f5m
278359
278357
2026-03-30T09:48:17Z
Murma174
19
278359
wikitext
text/x-wiki
{{Öömrang}}
{{Taxobox öömrang
| Taxon_Name = Paawianen
| Taxon_WissName = Papio
| Taxon_Rang = Gattung
| Taxon_Autor = [[Johann Christian Polycarp Erxleben|Erxleben]], 1777
| Taxon2_Name =
| Taxon2_WissName = Papionini
| Taxon2_Rang = Tribus
| Taxon3_Name =
| Taxon3_WissName = Cercopithecinae
| Taxon3_Rang = Unterfamilie
| Taxon4_Name = Hünjaaben
| Taxon4_WissName = Cercopithecidae
| Taxon4_Rang = Familie
| Taxon5_Name =
| Taxon5_WissName = Cercopithecoidea
| Taxon5_Rang = Überfamilie
| Taxon6_Name = Smäälnöösaaben
| Taxon6_WissName = Catarrhini
| Taxon6_Rang = ohne Rang
| Bild = Papio anubis2young1female.jpg
| Bildbeschreibung = ''Papio anubis''
}}
'''Paawianen''' (''Papio'') san en skööl [[aaben]] uun det famile faan a ''Cercopithecidae''. Diar jaft at sääks (fiiw) slacher faan.
== Slacher ==
* ''P. anubis'', "Green Paawian".
* ''P. cynocephalus'', "Boskpaawian" of "Güül Paawian", uastelk an süüdelk [[Afrikoo]].
* ''P. hamadryas'', "Mantelpaawian", nuurduastelk Afrikoo an [[Araabien]].
* ''P. kindae'', of uk ''P. cynocephalus kindae'' uun [[Sambia]] an Nuurd[[angoola]].
* ''P. papio'', "Guineapaawian", uun't waastelk Afrikoo.
* ''P. ursinus'', di gratst paawian, uun't süüdelk Afrikoo.
== Bilen ==
<gallery>
Baviaan2.JPG|''P. hamadryas''
Cape_Chacma_Baboon,_Cape_of_Good_Hope.jpg|''P. ursinus''
Papio_cynocephalus_%28Malawi%29.jpg|''P. cynocephalus''
Male_Guinea_Baboon_in_Nuremberg_Zoo.jpg|''P. papio'', mantje
</gallery>
== Luke uk diar ==
{{Commonscat öömrang|Papio|Paawianen}}
{{Wikispecies öömrang|Papio|Paawianen}}
[[Kategorie:Primaaten]]
s8kdcsye0f8u7nnjj73hzrujp265rdk
278360
278359
2026-03-30T09:49:05Z
Murma174
19
278360
wikitext
text/x-wiki
{{Öömrang}}
{{Taxobox öömrang
| Taxon_Name = Paawianen
| Taxon_WissName = Papio
| Taxon_Rang = Gattung
| Taxon_Autor = [[Johann Christian Polycarp Erxleben|Erxleben]], 1777
| Taxon2_Name =
| Taxon2_WissName = Papionini
| Taxon2_Rang = Tribus
| Taxon3_Name =
| Taxon3_WissName = Cercopithecinae
| Taxon3_Rang = Unterfamilie
| Taxon4_Name = Hünjaaben
| Taxon4_WissName = Cercopithecidae
| Taxon4_Rang = Familie
| Taxon5_Name =
| Taxon5_WissName = Cercopithecoidea
| Taxon5_Rang = Überfamilie
| Taxon6_Name = Smäälnöösaaben
| Taxon6_WissName = Catarrhini
| Taxon6_Rang = ohne Rang
| Bild = Papio anubis2young1female.jpg
| Bildbeschreibung = ''Papio anubis''
}}
'''Paawianen''' (''Papio'') san en skööl faan [[aaben]] uun det famile faan a ''Cercopithecidae''. Diar jaft at sääks (fiiw) slacher faan.
== Slacher ==
* ''P. anubis'', "Green Paawian".
* ''P. cynocephalus'', "Boskpaawian" of "Güül Paawian", uastelk an süüdelk [[Afrikoo]].
* ''P. hamadryas'', "Mantelpaawian", nuurduastelk Afrikoo an [[Araabien]].
* ''P. kindae'', of uk ''P. cynocephalus kindae'' uun [[Sambia]] an Nuurd[[angoola]].
* ''P. papio'', "Guineapaawian", uun't waastelk Afrikoo.
* ''P. ursinus'', di gratst paawian, uun't süüdelk Afrikoo.
== Bilen ==
<gallery>
Baviaan2.JPG|''P. hamadryas''
Cape_Chacma_Baboon,_Cape_of_Good_Hope.jpg|''P. ursinus''
Papio_cynocephalus_%28Malawi%29.jpg|''P. cynocephalus''
Male_Guinea_Baboon_in_Nuremberg_Zoo.jpg|''P. papio'', mantje
</gallery>
== Luke uk diar ==
{{Commonscat öömrang|Papio|Paawianen}}
{{Wikispecies öömrang|Papio|Paawianen}}
[[Kategorie:Primaaten]]
igtaj6zphvl8viaojs3psvyv1qipytf
Papio
0
19999
278364
135841
2026-03-30T09:51:37Z
Murma174
19
Widjerfeerang feranert faan [[Paawianer]] tu [[Paawianen]]
278364
wikitext
text/x-wiki
#redirect [[Paawianen]]
4faa4p4f0jmhdvi6qrjlyif1gr4nksp
Hünjaaben
0
20000
278361
252638
2026-03-30T09:50:03Z
Murma174
19
/* Iindialang */
278361
wikitext
text/x-wiki
{{Öömrang}}
{{Taxobox öömrang
| Taxon_Name = Hünjaaben
| Taxon_WissName = Cercopithecidae
| Taxon_Rang = Familie
| Taxon_Autor = [[John Edward Gray|J. E. Gray]], 1821
| Taxon2_Name =
| Taxon2_WissName = Cercopithecoidea
| Taxon2_Rang = Überfamilie
| Taxon2_Autor = [[John Edward Gray|J. E. Gray]], 1821
| Taxon3_Name = Smäälnöösaaben
| Taxon3_WissName = Catarrhini
| Taxon3_Rang = ohne Rang
| Taxon4_Name = Aaben
| Taxon4_WissName = Anthropoidea
| Taxon4_Rang = ohne Rang
| Taxon5_Name = Drügnöösaaben
| Taxon5_WissName = Haplorrhini
| Taxon5_Rang = Unterordnung
| Taxon6_Name = Primaaten
| Taxon6_WissName = Primates
| Taxon6_Rang = Ordnung
| Bild = Photo singe vert grand.jpg
| Bildbeschreibung = ''Chlorocebus sp.''
| Subtaxa_Rang = Unterfamilie
| Subtaxa = * Cercopithecinae
* Colobinae
}}
'''Hünjaaben''' (Cercopithecidae) san en famile faan [[aaben]] mä amanbi 160 slacher.
== Iindialang ==
* Onerfamile ([[Cercopithecinae]])
** Triibus [[Maarkaater]] (Cercopithecini)
*** [[Echt Maarkaater]] (''Cercopithecus''), 23 slacher
*** (''Allochrocebus''), 3 slacher
*** (''Chlorocebus''), 6 slacher
*** (''Allenopithecus nigriviridis'')
*** (''Miopithecus''), 2 slacher
*** (''Erythrocebus patas'')
** Triibus (Papionini)
*** [[Makaken]] (''Macaca''), 23 slacher
*** [[Paawianen]] (''Papio''), 6 slacher
*** [[Mandrilen]] (''Mandrillus''), 2 slacher
*** (''Theropithecus gelada'')
*** (''Cercocebus''), 6 slacher
*** (''Lophocebus''), 6 slacher
*** (''Rungwecebus kipunji'')
* Onerfamile ([[Colobinae]])
** Triibus (Colobini)
*** (''Colobus''), 5 slacher
*** (''Piliocolobus''), 17 slacher
*** (''Procolobus verus'')
** Triibus (Presbytini)
*** Onertriibus [[Languuren]] (Presbytina)
**** (''Semnopithecus''), 8 slacher
**** (''Trachypithecus''), 20 slacher
**** (''Presbytis''), 17 slacher
*** (''Pygathrix''), 3 slacher
*** (''Rhinopithecus''), 4 slacher
*** (''Simias concolor'')
*** (''Nasalis larvatus'')
== Luke uk diar ==
* {{Commonscat öömrang|Cercopithecidae|Hünjaaben}}
* {{Wikispecies öömrang|Cercopithecidae|Hünjaaben}}
[[Kategorie:Primaaten]]
mfmtlidk4y65xmtk2khi3b9b1btv8j1
E.GO Mobile
0
25137
278353
278321
2026-03-30T04:31:49Z
InternetArchiveBot
15792
Rescuing 1 sources and tagging 0 as dead.) #IABot (v2.0.9.5
278353
wikitext
text/x-wiki
{{sölring}}
{{SEITENTITEL:e.GO_mobile}}
{{Infobox Unternehmen
| Name = e.GO Mobile AG
| Logo = E.GO Mobile logo.svg
| Unternehmensform = Aktienselskep (Dütsklön)
| Gründungsdatum = 19. Marts 2015
| Auflösungsdatum =
| Auflösungsgrund =
| Sitz = [[Aachen]], {{DEU/sö}}
| Leitung = Günther Schuh (Ingenieur) (Kontoorsföörer)
| Mitarbeiterzahl = 36 <small>(Aur 2016 reeknet)</small><ref>Jahresabschluss zum Geschäftsjahr 2016 der e.GO Mobile AG, 31. März 2017. In: ''Bundesanzeiger'', 23. Januar 2018, abgerufen im Unternehmensregister am 18. Februar 2018.</ref>
| Umsatz =
| Stand = 2016-12-31
| Branche = Autofabrik (Elektro)
| Homepage = www.e-go-mobile.com
}}
Di '''e.GO Mobile AG''' es en [[Elektroauto]]<nowiki/>fabriik ön [[Aachen]]. Di Firma waar ön't Jaar 2015 grünjlair, en 2017 kür ön di Mai dit jest Model, di [[e.GO Life]] weeget uur. Sent des Tir ken em dit Auto uk fuarof bistel, en tö dit Jen fan 2018 skel di jest Wainer üp Straat kum.<ref name="SPON-1218824">{{Internetquelle|url=http://www.spiegel.de/auto/aktuell/elektroauto-e-go-erste-testfahrt-mit-dem-elektro-mini-a-1218824.html |titel=Elektroauto e-Go: Günther gegen Goliath - Mobilität |autor=Christian Frahm |werk=[[Spiegel Online]] |datum=2018-07-22 |zugriff=2018-07-22}}</ref>
==Histoorie==
Dit Start-Up-Firma es üt en Werktjüchmaskiinenlaboor bi di RWTH Aachen<ref>RWTH = Rheinisch-Westfälische Technische Hochschule</ref> wukset en uur üt di RWTH ''ütgrünjet''. Fööret uur di Firma fan di RWTH-Profesor Günther Schuh.<ref>[https://www.deutschlandfunknova.de/beitrag/aachener-start-up-e-mobilitaet-geht-auch-preiswert ''Aachener Start up: E-Mobilität soll auch preiswert gehen''.] [[Deutschlandfunk Nova]], Sendung ''Hielscher oder Haase'', 2. August 2017, abgerufen am 10. September 2017.</ref><br>
Schuh heer ön't Jaar 2010 uk di Firma [[Streetscooter]] me ön Gang braacht. wat sent 2014 en Daachterselskep fan di Dütsk Post es.
Dit jest Produkt fan di e.Go mobile AG wiar en Spaasmaskiin fuar Wukseni, dit ''e.Go Kart''<ref>Ben Schwan: [https://www.heise.de/tr/artikel/Kettcar-fuer-Erwachsene-3697479.html ''Kettcar für Erwachsene''.] In: ''[[Technology Review]]'', 17. Mai 2017, abgerufen am 1. April 2018.</ref> Di 17. Marts 2017 waar dit jest Seerienauto, di ''e.Go Life'' bi di [[CeBiT]] weeget.<ref>Ulf J. Froitzheim: [https://www.heise.de/tr/artikel/Der-neue-Volks-Wagen-3664506.html ''Der neue Volks-Wagen''.] In: ''Technology Review'', Heft 2/2017, 12. April 2017, abgerufen am 1. April 2018.</ref>
==Showroom en Pop Up Stores==
[[Datei:E.Go Showroom Bonn März 2018.jpg|mini|"Pop-up-Store" ön Bonn, Marts 2018]]
En Pop Up Store es en Laaden, wat lerig es en hur em sin Produkt fuar di Tir, diar di Laaden lerig staan wöör, diar tö Forkoopin iinstelt. Sok heer di e.G mobile AG ön Bonn en Neuss. Iin ön di Firma ön aachen jeft et jit en Showroom, hur em forskeligi Ütstafiaringen fan di [[e.Go Life]] önluki en köör ken.
==Modeli==
[[Datei:E.GO Life e.Mobility Day 2.jpg|mini|[[e.GO Life]] (Proototyp, Maimuun 2017)]]
;e.go Life: Di e.Go Life es dit Auto fuar di Stat, hurfuar di Prisen bi 15.900 € bigen skel.
;e.go Mover: Di [[e.Go Mover]] es en autonoomi Elektro-Statbus fuar 15 Pasajiiri, wat fan 2019 ön becht uur skel. Bit 2021 wel em me en me en Joint Vetutre fan di Daachterfirma (e.Go Moove GmbH) en Daachter fan [[ZF Friedrichshafen]] en me [[Nvidia]] des autonoomi Bus üp Wai fo.<ref>Gregor Soller: [https://www.vision-mobility.de/de/news/e-go-mover-soll-2019-serie-gehen-841.html ''e.GO Mover soll 2019 in Serie gehen''.] In: ''[[Vision Mobility]]'', 12. Oktober 2017, abgerufen am 18. Februar 2018.</ref>
;e.Go Kart: Dit Formaaksmobiil fuar Wuksni heer en [[Pedelec]]-Öndreft, ken 25 km/h laap en kummt 25 km fiir.
==Produktsjoon==
Di Fabriik waar ön di Juunimuun 2018 iipenmaaket. Fan di Hārefst ön skel üp 16.000 m² Areaal ombi 10.000 Autos ön't Jaar becht uur. Hat skel ombi 17 Stünen waari, bit jen Auto au 28 Statsjoonen iin ön't Werk löpen en töhopbecht es.
== Luki uk jir ==
{{Commonscat sölring|E.GO vehicles|e.GO Mobile}}
* [https://web.archive.org/web/20210917172931/https://www.e-go-mobile.com/de Weebsir fan di e.GO Mobile AG]
* {{Internetquelle |autor=Christian Pricelius |url=http://tv-download.dw.com/Events/mp4/md/md20171024_zwerg_sd_dwdownload.mp4 |titel=eGo Life startet durch |werk=[[Deutsche Welle]] |datum=2018-01-09 |zugriff=2018-05-22 |abruf-verborgen=1 |format=mp4-Video, 5:12 Minuten, 24 MB }} {{Webarchiv|url=http://tv-download.dw.com/Events/mp4/md/md20171024_zwerg_sd_dwdownload.mp4 |wayback=20180523012100 |text=Archive copy |archiv-bot=2026-03-30 04:31:44 InternetArchiveBot }}
==Futnooten==
[[Kategorie:Forkiir]]
[[Kategorie:Automobilfabrik (Dütsklön)]]
[[Kategorie:Straatenforkiir]]
[[Kategorie:Elektroautofirma]]
[[Kategorie:Elektroauto (Baterii)]]
[[Kategorie:Projekt (RWTH)]]
hks4vy75euhlin20wlbv6jv7t42chd4
Hüshan
0
25996
278356
265398
2026-03-30T09:37:47Z
Murma174
19
/* Hanfögelproduksion */
278356
wikitext
text/x-wiki
{{Öömrang}}
{{Taxobox öömrang
| Taxon_Name = Hüshan
| Taxon_WissName = Gallus gallus domesticus
| Taxon_Rang = Unterart
| Taxon_Autor = ([[Johann Friedrich Gmelin|Gmelin]], 1789)
| Taxon2_Name = Bankivahan
| Taxon2_WissName = Gallus gallus
| Taxon2_Rang = Art
| Taxon3_Name = Djungelhanen
| Taxon3_WissName = Gallus
| Taxon3_Rang = Gattung
| Taxon4_Name = Fasaanen
| Taxon4_WissName = Phasianidae
| Taxon4_Rang = Familie
| Taxon5_Name = Hanenfögler
| Taxon5_WissName = Galliformes
| Taxon5_Rang = Ordnung
| Taxon6_Name = Fögler
| Taxon6_WissName = Aves
| Taxon6_Rang = Klasse
| Bild = Braekel.jpg
| Bildbeschreibung = Hüshanen (''Gallus gallus domesticus'')
}}
At '''Hüshan''' (''Gallus gallus domesticus'') komt faan't [[Bankivahan]] uf, det as det [[wil han]] faan [[Süüduastaasien]]. Hat hiart sodenang tu't famile faan a [[Fasaanen]]. Hat spelet en grat rol üs [[iidj]] för a [[minsk]]en an leewert [[flääsk]] an [[ai]]er.
A mantje as di ''höön'', at wiiftje det ''han''. En ''han'' mä ''jöönkin'' as en ''klok''.
== Hanfögelproduksion ==
{| class="wikitable"
|+ A gratst hanflääskprodusenten 2004
|-----
! Steed
! Lun
! Produksion<br />uun 1000 [[Tonne (Einheit)|t]]
! Steed
! Lun
! Produksion<br />uun 1000 t
|-
| 1 || [[USA]] || align=right | 15.536 || 11 || [[Ruslun]] || align=right | 1.060
|-
| 2 || [[Sjiina]] || align=right | 9.475 || 12 || [[Süüdafrikoo]] || align=right | 973
|-
| 3 || [[Brasiilien]] || align=right | 8.668 || 13 || [[Kanada]] || align=right | 950
|-
| 4 || [[Meksiko]] || align=right | 2.250 || 14 || [[Türkei]] || align=right | 940
|-
| 5 || [[Indien]] || align=right | 1.650 || 15 || [[Argentiinien]] || align=right | 885
|-
| 6 || [[Spoonien]] || align=right | 1.268 || 16 || [[Thailun]] || align=right | 878
|-
| 7 || [[Ferianagt Könangrik]] || align=right | 1.242 || 17 || [[Malaysia]] || align=right | 825
|-
| 8 || [[Jaapan]] || align=right | 1.241 || 18 || [[Iraan]] || align=right | 820
|-
| 9 || [[Frankrik]] || align=right | 1.135 || —|| ||
|-
| 10 || [[Indoneesien]] || align=right | 1.100 || — || ||
|}
== Luke uk diar ==
{{commonscat öömrang|Chickens|Hüshanen}}
[[Kategorie:Fögler]]
[[Kategorie:Büürerei]]
7eclo8a986gc8g4so3yf72oxjtwhicg
Chartuum (Steed)
0
28870
278352
278319
2026-03-30T02:50:54Z
InternetArchiveBot
15792
Rescuing 1 sources and tagging 0 as dead.) #IABot (v2.0.9.5
278352
wikitext
text/x-wiki
{{Fering}}
{{Positionskarte+| Sudan | width=200 | float=right | maptype=relief | caption='''Chartuum''' uun Sudaan | places=
{{Positionskarte~| Sudan | position=6 | lat=15/30/02/N | long=32/33/36//O | region=SDN | label=}}
}}
'''Chartuum''' (üüb [[Araabsk]]: ٱلْخُرْطُوم ''Al-Khurṭūm'') as at hoodsteed faan [[Sudaan]]. At steed leit uun a uast faan't lun. Det hee 1.410.858 lidj (2008)<ref>[http://citypopulation.de/en/sudan/ ''Sudan'', citypopulation.de]</ref>.
==Geografii==
===Kliima===
{{Klimatabelle
| TABELLE =
| DIAGRAMM TEMPERATUR = rechts
| DIAGRAMM NIEDERSCHLAG = deaktiviert
| DIAGRAMM NIEDERSCHLAG HÖHE = 200
| QUELLE = Sudan Meteorological Authority, Daaten: 1971–2000<ref>{{Internetquelle | url=http://worldweather.wmo.int/085/c00249.htm | titel=Klimainformationen Khartoum | autor=Sudan Meteorological Authority | hrsg=World Meteorological Organization | zugriff=2013-11-12 }}</ref>; [http://wetterkontor.de/de/klima/klima2.asp?land=sd&stat=62721 wetterkontor.de]
| Überschrift = Temperatüür, rin an snä uun Chartuum
| Ort = Khartum
<!-- durchschnittliche Höchsttemperatur für den jeweiligen Monat in °C -->
| hmjan = 30.7 | hmfeb = 32.6 | hmmär = 36.5 | hmapr = 40.4 | hmmai = 41.9 | hmjun = 41.3 | hmjul = 38.5 | hmaug = 37.6 | hmsep = 38.7 | hmokt = 39.3 | hmnov = 35.2 | hmdez = 31.7
<!-- durchschnittliche Niedrigsttemperatur für den jeweiligen Monat in °C -->
| lmjan = 15.6 | lmfeb = 16.8 | lmmär = 20.3 | lmapr = 24.1 | lmmai = 27.3 | lmjun = 27.6 | lmjul = 26.2 | lmaug = 25.6 | lmsep = 26.3 | lmokt = 25.9 | lmnov = 21.0 | lmdez = 17.0
<!-- durchschnittliche Niederschlagsmenge für den jeweiligen Monat in mm -->
| nbjan = 0.0 | nbfeb = 0.0 | nbmär = 0.1 | nbapr = 0.0 | nbmai = 3.9 | nbjun = 4.2 | nbjul = 29.6 | nbaug = 48.3 | nbsep = 26.7 | nbokt = 7.8 | nbnov = 0.7 | nbdez = 0.0
<!-- durchschnittliche Regentage für den jeweiligen Monat in d -->
| rdjan = 0.0 | rdfeb = 0.0 | rdmär = 0.1 | rdapr = 0.0 | rdmai = 0.9 | rdjun = 0.9 | rdjul = 4.0 | rdaug = 4.2 | rdsep = 3.4 | rdokt = 1.2 | rdnov = 0.0 | rddez = 0.0
<!-- durchschnittliche Anzahl täglicher Sonnenstunden für den jeweiligen Monat in h/d -->
| shjan = 10.2
| shfeb = 10.5
| shmär = 10.2
| shapr = 10.6
| shmai = 10.0
| shjun = 9.3
| shjul = 8.7
| shaug = 8.8
| shsep = 9.1
| shokt = 9.9
| shnov = 10.1
| shdez = 10.3
<!-- durchschnittliche Luftfeuchtigkeit für den jeweiligen Monat in % -->
| lfjan = 27
| lffeb = 22
| lfmär = 17
| lfapr = 16
| lfmai = 19
| lfjun = 28
| lfjul = 43
| lfaug = 49
| lfsep = 40
| lfokt = 28
| lfnov = 27
| lfdez = 30
<!-- durchschnittliche Wassertemperatur (Meere, Seen u.ä.) für den jeweiligen Monat in °C -->
| wtjan =
| wtfeb =
| wtmär =
| wtapr =
| wtmai =
| wtjun =
| wtjul =
| wtaug =
| wtsep =
| wtokt =
| wtnov =
| wtdez =
}}
==Kwelen==
<references/>
[[Kategorie:Hoodsteed uun Aafrika]]
[[Kategorie:Sudaan]]
a8b4v3lrvlc0m7s7uhl9e6azs133qj1
Diabetes mellitus
0
45707
278366
244488
2026-03-30T09:53:36Z
Murma174
19
278366
wikitext
text/x-wiki
{{Öömrang}}
{{Infobox ICD
| 01-CODE = E10
| 01-BEZEICHNUNG = Primeer insuliinufhingag Diabetes mellitus (Typ-1-Diabetes, jöögestyp)
| 02-CODE = E11
| 02-BEZEICHNUNG = Ei primeer insuliinufhingag Diabetes mellitus (Typ-2-Diabetes, äälernstyp)
| 03-CODE = E12
| 03-BEZEICHNUNG = Diabetes mellitus uun ferbinjang mä ferkiard iidj (Malnutrition)
| 04-CODE = E13
| 04-BEZEICHNUNG = Ööder bekäänd Diabetes mellitus
| 05-CODE = E14
| 05-BEZEICHNUNG = Ünbekäänd Diabetes mellitus
}}
<br>
'''Diabetes mellitus''' (faan {{grcS|διαβήτης|diabḗtes}} [trochluupen] an {{laS|mellitus}} [hönangswet]) of kurt '''Diabetes''', '''Sokerkraankes''' of '''Soker''' as en kraankes faan a [[stoofwaksel]]. Hat daaget bi minsken ap, huar at lif nian of ei nooch [[insuliin]] tufeert. At [[blud]] ''auersokert'', an di minsk woort kraank. A [[nerfen]] an a [[äädern]] wurd uungreben. Uk bi diarten jaft'at sokerkraankes.
Faan det kraankes wost a dochtern al uun a [[antike]], man jo küd diar niks bi du. Iarst üs det [[hormoon]] insuliin konstelk produsiaret wurd küd, küd minsken mä det kraankes linger lewe. Jo skel do stüdag insuliin sprütje, of insuliin-tableten nem.
== Luke uk diar ==
{{commonscat öömrang|Diabetes mellitus}}
[[Kategorie:Kraankes]]
84qf42nxm6qjc7ks8h6ipubqyqtaw9r
Plano
0
54850
278344
2026-03-29T15:07:00Z
Murma174
19
Sidj tu [[Plano (Texas)]] widjerfeerd
278344
wikitext
text/x-wiki
#redirect [[Plano (Texas)]]
7omrezl3zsjda73yctc1xgkc7e5zd9m
Plano (Texas)
0
54851
278345
2026-03-29T15:13:20Z
Murma174
19
nei
278345
wikitext
text/x-wiki
{{öömrang}}
{{databox}}
<br>
'''Plano''' as en grat[[stääd]] uun [[Texas]] ([[USA]]). Diar wene knaap 300.000 lidj (2020).
Plano leit dialwiis uun't [[Collin County]], an uk uun't [[Denton County]].
<gallery>
Flag of Plano, Texas.png|Flag faan Corpus Christi
</gallery>
== Luke uk diar ==
{{Commonscat öömrang|Plano, Texas}}
[[Kategorie:Steed uun Texas]]
mjkbd1ablmah6dgikhg5236h9oyg5te
278346
278345
2026-03-29T15:14:30Z
Murma174
19
278346
wikitext
text/x-wiki
{{öömrang}}
{{databox}}
<br>
'''Plano''' as en grat[[stääd]] uun [[Texas]] ([[USA]]). Diar wene knaap 300.000 lidj (2020).
Plano leit dialwiis uun't [[Collin County]], an uk uun't [[Denton County]].
<gallery>
Flag of Plano, Texas.png|Flag faan Plano
</gallery>
== Luke uk diar ==
{{Commonscat öömrang|Plano, Texas}}
[[Kategorie:Steed uun Texas]]
6pgn28eo5d9j4jd35146fnygjq30ux3
278349
278346
2026-03-29T15:35:19Z
Murma174
19
278349
wikitext
text/x-wiki
{{öömrang}}
{{databox}}
<br>
'''Plano''' as en grat[[stääd]] uun [[Texas]] ([[USA]]) naibi [[Dallas]]. Diar wene knaap 300.000 lidj (2020).
Plano leit dialwiis uun't [[Collin County]], an uk uun't [[Denton County]].
<gallery>
Flag of Plano, Texas.png|Flag faan Plano
</gallery>
== Luke uk diar ==
{{Commonscat öömrang|Plano, Texas}}
[[Kategorie:Steed uun Texas]]
aq582bogh0l85s2smt9toiwu0q6nwmi
Laredo
0
54852
278347
2026-03-29T15:16:29Z
Murma174
19
Sidj tu [[Laredo (Texas)]] widjerfeerd
278347
wikitext
text/x-wiki
#redirect [[Laredo (Texas)]]
k2krschlgtzvcxagetdk8a89oojoz7l
Laredo (Texas)
0
54853
278348
2026-03-29T15:24:13Z
Murma174
19
nei
278348
wikitext
text/x-wiki
{{öömrang}}
{{databox}}
<br>
'''Laredo''' as en grat[[stääd]] uun [[Texas]] ([[USA]]). Diar wene son 260.000 lidj (2020).
Plano leit uun't [[Webb County]], an as uk sin hoodstääd.
<gallery>
Laredo Coat of Arms.gif|Woopen faan Laredo
Flag of the Republic of the Rio Grande.svg|Flaf faan't 'Republik Rio Grande' (Feb. 1840 – Nof. 1840)
</gallery>
== Luke uk diar ==
{{Commonscat öömrang|Laredo, Texas}}
[[Kategorie:Steed uun Texas]]
8nwdl0t4eku4ifs8gdza142wz605h8l
Priimtål
0
54854
278354
2026-03-30T09:31:27Z
Murma174
19
Sidj tu [[Primtaal]] widjerfeerd
278354
wikitext
text/x-wiki
#redirect [[Primtaal]]
j0svsmjh6o1w7jxqw2fkozwy9vc4668
Paawianer
0
54855
278358
2026-03-30T09:47:33Z
Murma174
19
Murma174 hää det sidj [[Paawianer]] efter [[Paawianen]] fersköwen.
278358
wikitext
text/x-wiki
#WEITERLEITUNG [[Paawianen]]
g03mb6zhrmklnwlxqcii5er04kyjout
Paawiaanen
0
54856
278363
2026-03-30T09:51:11Z
Murma174
19
Sidj tu [[Paawianen]] widjerfeerd
278363
wikitext
text/x-wiki
#redirect [[Paawianen]]
4faa4p4f0jmhdvi6qrjlyif1gr4nksp
Insuliin
0
54857
278368
2026-03-30T10:51:52Z
Murma174
19
nei
278368
wikitext
text/x-wiki
{{öömrang}}
[[Datei:InsulinMonomer.jpg|thumb|200px|Insuliin moleküül.]]
<br>
[[Datei:Blausen 0428 Gallbladder-Liver-Pancreas Location-de.png|thumb|left|200px|Pankreas oner a maag.]]
'''Insuliin''' as en [[hormoon]], diar aal a [[wäärlisdiarten]] brük. Hat komt faan a [[pankreas]]. Det as en [[drüüs]], diar oner a [[maag]] sat. Üüb a pankreas sat a [[sel]]en, diar at lif mä insuliin fersurge. An det insuliin reegelt a [[stoofwaksel]] sodenang, dat a selen at [[glukoos]] faan't [[blud]] apnem.{{ufsaat}}
Wan minsken ei nooch insuliin haa, do 'auersokert' det blud, an do woort'am kraank. Sok minsken san 'sokerkraank', jo haa ''[[Diabetes mellitus]]''.
[[Datei:Drei wichtige Hormone für den Stoffwechsel Terra X.webm|thumb|300px|left|Film: Trii wichtag hormoonen för a stoofwaksel: Leptiin, Insuliin an Ghreliin.]]{{ufsaat}}
== Luke uk diar ==
{{Commonscat öömrang|Insulin}}
[[Kategorie:Medesiin]]
i8uc6tob1c9w8slfdpnghz5dgemwi6i
278369
278368
2026-03-30T11:04:58Z
Murma174
19
278369
wikitext
text/x-wiki
{{öömrang}}
[[Datei:InsulinMonomer.jpg|thumb|200px|Insuliin moleküül.]]
<br>
[[Datei:Blausen 0428 Gallbladder-Liver-Pancreas Location-de.png|thumb|left|200px|Pankreas oner a maag.]]
'''Insuliin''' as en [[hormoon]], diar aal a [[wäärlisdiarten]] brük. Hat komt faan a [[pankreas]]. Det as en [[drüüs]], diar oner a [[maag]] sat. Üüb a pankreas sat a [[sel]]en, diar at lif mä insuliin fersurge. An det insuliin reegelt a [[stoofwaksel]] sodenang, dat a selen at [[glukoos]] faan't [[blud]] apnem.{{ufsaat}}
Wan minsken ei nooch insuliin haa, do 'auersokert' det blud, an do woort'am kraank. Sok minsken san 'sokerkraank', jo haa ''[[Diabetes mellitus]]''.
[[Datei:Drei wichtige Hormone für den Stoffwechsel Terra X.webm|thumb|300px|left|Film: Trii wichtag hormoonen för a stoofwaksel: Leptiin, Insuliin an Ghreliin (huuchsjiisk).]]{{ufsaat}}
== Luke uk diar ==
{{Commonscat öömrang|Insulin}}
[[Kategorie:Medesiin]]
gszw9d15jeowpugddfwy8kuhzfk2kil
278370
278369
2026-03-30T11:06:23Z
Murma174
19
278370
wikitext
text/x-wiki
{{öömrang}}
[[Datei:InsulinMonomer.jpg|thumb|200px|Insuliin moleküül.]]
<br>
[[Datei:Blausen 0428 Gallbladder-Liver-Pancreas Location-de.png|thumb|left|200px|Pankreas oner a maag.]]
'''Insuliin''' as en [[hormoon]], diar aal a [[wäärlisdiarten]] brük. Hat komt faan a [[pankreas]]. Det as en [[drüüs]], diar oner a [[maag]] sat. Üüb a pankreas sat a [[sel]]en, diar at lif mä insuliin fersurge. An det insuliin reegelt a [[stoofwaksel]] sodenang, dat ööder selen at [[glukoos]] faan't [[blud]] apnem.{{ufsaat}}
Wan minsken ei nooch insuliin haa, do 'auersokert' det blud, an do woort'am kraank. Sok minsken san 'sokerkraank', jo haa ''[[Diabetes mellitus]]''.
[[Datei:Drei wichtige Hormone für den Stoffwechsel Terra X.webm|thumb|300px|left|Film: Trii wichtag hormoonen för a stoofwaksel: Leptiin, Insuliin an Ghreliin (huuchsjiisk).]]{{ufsaat}}
== Luke uk diar ==
{{Commonscat öömrang|Insulin}}
[[Kategorie:Medesiin]]
ghk18kuiaguim1pwzek84junidaq74g