Wikipiidiya
gurwiki
https://gur.wikipedia.org/wiki/P%C9%9Bgezure
MediaWiki 1.45.0-wmf.3
first-letter
Miidiya
Zure
Tɔgum
Tuntuna
Tuntuna tɔgum
Wikipiidiya
Wikipiidiya tɔgum
Faali
Faali tɔgum
MiidiyaWiki
MiidiyaWiki tɔgum
Tɛmpileti
Tɛmpileti tɔgum
Suŋerɛ
Suŋerɛ tɔgum
Buuri buuri
Buuri buuri tɔgum
TimedText
TimedText talk
Module
Module talk
Alima Mahama
0
80
17424
16556
2025-06-09T03:24:20Z
InternetArchiveBot
56
Rescuing 1 sources and tagging 0 as dead.) #IABot (v2.0.9.5
17424
wikitext
text/x-wiki
{{Bio}}
{{C-Class}}
'''Hajia Alima Mahama''' (dugum 17 November 1957, Walewale, North East Region)<ref>{{Cite web|title=Hajia Alima Mahama {{!}} Profile {{!}} Africa Confidential|url=https://www.africa-confidential.com/profile/id/4077/Hajia+Alima+Mahama|access-date=2023-11-26|website=www.africa-confidential.com|language=en}}</ref> dela Gaana pɔka n de yia ti a dena ambassador bo US<ref>{{Cite web|date=2021-07-28|title=Hajia Alima Mahama: Ghana's first woman ambassador to the US|url=https://www.ghanaweb.com/GhanaHomePage/NewsArchive/Hajia-Alima-Mahama-Ghana-s-first-woman-ambassador-to-the-US-1318849|access-date=2023-11-26|website=GhanaWeb|language=en|archive-date=2023-03-03|archive-url=https://web.archive.org/web/20230303202725/https://www.ghanaweb.com/GhanaHomePage/NewsArchive/Hajia-Alima-Mahama-Ghana-s-first-woman-ambassador-to-the-US-1318849|url-status=dead}}</ref>. A dela lɔya la Minista bo'ora pugesi la koma yela Ko'oro ŋmarega 2005 ka paa 2009 bo'ora President John Kufuor<ref>{{Cite web|date=2015-04-07|title=Hon. Hajia Alima Mahama- The Best Choice For Nalerigu-Gambaga Constituency.|url=https://www.ghanaweb.com/GhanaHomePage/features/Hon-Hajia-Alima-Mahama-The-Best-Choice-For-Nalerigu-Gambaga-Constituency-353368|access-date=2023-11-26|website=GhanaWeb|language=en}}</ref><ref>{{Cite web|last=Bancey|first=Seidu|title=Hon. Hajia Alima Mahama--The Best Choice For Nalerigu-Gambaga Constituency|url=https://www.modernghana.com/news/609642/hon-hajia-alima-mahama-the-best-choice-for-nalerigu-gambag.html|url-status=bot: unknown|archive-url=https://web.archive.org/web/20230303202702/https://www.modernghana.com/news/609642/hon-hajia-alima-mahama-the-best-choice-for-nalerigu-gambag.html|access-date=2023-11-26|archive-date=2023-03-03}}</ref>.
A me daa dela Ganaa minister of Local Government la tinkɛŋa mɛrɛ, ge ti President of Ganaa Nana Akuffo-Addo daa loe e gɔmena office puan Ko'oro ŋmarega a dabisa a pia 2017 ka paa Ko'oro ŋmarega a dabisa a ayopɔi 2021.<ref>{{Cite web|last=Boateng|first=Kojo Akoto|date=2017-01-10|title=List of 1st batch of Nana Addo’s ministerial appointments|url=https://citifmonline.com/2017/01/list-of-1st-batch-of-nana-addos-ministerial-appointments/|access-date=2023-11-26|website=Citi 97.3 FM - Relevant Radio. Always|language=en-US}}</ref>
Hajia Alima mi daa dela the Member of Parliament bo'ora Nalerigu/Gambaga constituency n New Patriotic Party duma nɛra 7th Parliament of the 4th Republic la puan.
Ba daa loe e ti a dena la Ambassador Gaana bo'ora United state of America puan.<ref name=":0">{{Cite web|title=The Ambassador|url=https://ghanaembassydc.org/ambassador/|access-date=2023-11-26|website=Embassy of Ghana, Washington DC|language=en|archive-date=2023-09-28|archive-url=https://web.archive.org/web/20230928045201/https://ghanaembassydc.org/ambassador/|url-status=dead}}</ref>
== Sukuu Sinɛ ==
Alima Mahama nyɛ a senior high school education la Wesley Girls Senior High School, Cape Coast.<ref>{{Cite web|date=2016-09-01|title=Wesley Girls High School - Past Students|url=http://wesleygirls.edu.gh/achievement/past-students|access-date=2023-11-26|website=web.archive.org|archive-date=2016-09-01|archive-url=https://web.archive.org/web/20160901050238/http://wesleygirls.edu.gh/achievement/past-students|url-status=bot: unknown}}</ref>
A daa sãɛ tole a sukuu puan la University of Ghana, bilam ti a daa nyɛ a bachelor's degree in Law and Sociology. Rutgers University n la University of Ottawa yi a daa to'e a postgraduate degree Public Policy and Development Planning and Administration puan.<ref>{{Cite web|title=Parliament of Ghana|url=https://www.parliament.gh/mps?mp=174|access-date=2023-11-26|website=www.parliament.gh|archive-date=2023-04-03|archive-url=https://web.archive.org/web/20230403232331/https://www.parliament.gh/mps?mp=174|url-status=dead}}</ref>
A mi daa kelum nyɛ la a master's degree Development Studies puan Institute of Social Studies, bona Netherlands.<ref>{{Cite web|date=2018-10-17|title=Hajia Alima Mahama {{!}} World Cities Summit|url=http://www.worldcitiessummit.com.sg/whos-coming/hajia-alima-mahama|access-date=2023-11-26|website=web.archive.org|archive-date=2018-10-17|archive-url=https://web.archive.org/web/20181017163214/http://www.worldcitiessummit.com.sg/whos-coming/hajia-alima-mahama|url-status=dead}}</ref><ref>{{Cite web|date=2019-09-26|title=Hajia Alima Mahama – Local Government - Government of Ghana|url=http://www.ghana.gov.gh/index.php/governance/60-ministers/3413-hajia-alima-mahama-local-government|access-date=2023-11-26|website=web.archive.org|archive-date=2019-09-26|archive-url=https://web.archive.org/web/20190926041632/http://www.ghana.gov.gh/index.php/governance/60-ministers/3413-hajia-alima-mahama-local-government|url-status=dead}}</ref>
Hajia Mahama dela Ghana School of Law nɛra ge la nyɛ a lɔya tuuma yi'a la 1982.<ref name=":0" />
==Politics tuuma==
A daa tuum bo John Agyekum Kufuor gomena, yia puan dena la Minister bo'ora pugesi la koma yela, Deputy Minister bo'ora Trade and Industry la Deputy Minister for Local Government and Rural Development 2001 and 2008 puan.<ref>{{Cite web|date=2019-09-26|title=Hajia Alima Mahama – Local Government - Government of Ghana|url=http://www.ghana.gov.gh/index.php/governance/60-ministers/3413-hajia-alima-mahama-local-government|access-date=2023-11-26|website=web.archive.org|archive-date=2019-09-26|archive-url=https://web.archive.org/web/20190926041632/http://www.ghana.gov.gh/index.php/governance/60-ministers/3413-hajia-alima-mahama-local-government|url-status=dead}}</ref>
Alima Mahama daa ze'ele 2016 votum la bo la New Patriotic Party (NPP) tigere la puan ge la di la 53% votum Nalerigu/Gambaga constituency puan.<ref>{{Cite web|last=FM|first=Peace|date=2014-12-17|title=Ghana Election 2016 Results - Nalerigu / Gambaga Constituency|url=http://ghanaelections.peacefmonline.com/pages/2016/northern/nalerigu_gambaga/index.php|access-date=2023-11-26|website=Ghana Elections - Peace FM|archive-date=2023-11-27|archive-url=https://web.archive.org/web/20231127013900/https://ghanaelections.peacefmonline.com/pages/2016/northern/nalerigu_gambaga/index.php|url-status=dead}}</ref>
==Yela disebo==
Clean Cooking Alliance, Duuseko la duka tigere, Leadership Council nɛra<ref>{{Cite web|title=Our Team|url=https://cleancooking.org/our-team/|access-date=2023-11-26|website=Clean Cooking Alliance|language=en-US}}</ref>
== Viisɔgɔ Lɔgɛrɔ ==
[[Buuri buuri:Gɔmena nalɛgeriba]]
[[Buuri buuri:All]]
[[Buuri buuri:Wabegɔ nɛreba]]
[[Buuri buuri:Pɔka]]
[[Buuri buuri:7th Parliament of the 4th Republic]]
jxlh5mrn0chvh3rllif7kjqxldanznl
Hajia Alima Mahama
0
282
17425
16592
2025-06-09T03:57:00Z
InternetArchiveBot
56
Rescuing 2 sources and tagging 0 as dead.) #IABot (v2.0.9.5
17425
wikitext
text/x-wiki
{{Databox|item=Q1569692}}
'''Hajia Alima Mahama''' ba yuun dɔgɛ e la Noverber ŋwarega la dabesere piya la ayɔpoi daare 1957 yuune la puan<ref>https://www.africa-confidential.com/profile/id/4077/Hajia+Alima+Mahama</ref>, bɔna Walewale, north East tiŋa puan. Eŋa n yuun dɛna Gaana duma Ambassador kiŋɛ US.<ref>{{Cite web |url=https://www.ghanaweb.com/GhanaHomePage/NewsArchive/Hajia-Alima-Mahama-Ghana-s-first-woman-ambassador-to-the-US-1318849 |title=Archive copy |access-date=2023-04-03 |archive-date=2023-03-03 |archive-url=https://web.archive.org/web/20230303202725/https://www.ghanaweb.com/GhanaHomePage/NewsArchive/Hajia-Alima-Mahama-Ghana-s-first-woman-ambassador-to-the-US-1318849 |url-status=dead }}</ref>
A yuun de la Lawyer January ŋwarega la 2005 yuune la puan ta paɛ January ŋwarega la 2009 yuun la puan yuun dɛna Minister bɔ'ɔra kɔma la pɔgesi bɔna Gaana wa John Kufuor saŋa la.<ref>http://www.ghanaweb.com/GhanaHomePage/features/Hon-Hajia-Alima-Mahama-The-Best-Choice-For-Nalerigu-Gambaga-Constituency-353368</ref><ref>https://www.modernghana.com/news/609642/hon-hajia-alima-mahama-the-best-choice-for-nalerigu-gambag.html</ref>
A mɛ yuun de la Minister for Local Government la Rural development ti ba dikɛ e iŋɛ Ofiisi la puan Nana Akuffo Addo January ŋwarega la dabesere piya daare 2021 yuune la puan. <ref name=":0">http://citifmonline.com/2017/01/10/list-of-1st-batch-of-nana-addos-ministerial-appointments/</ref><ref name=":0" />Hajia a Lima mɛ yuun bɔna la Parliament bɔ'ɔra Nalerigu la Gambaga so'olum dɛna Patriotic Paati la 7th Parliament la 4th Republic gee ti ba dikɛ e ti a dɛna Gaana Ambassador bɔna US tiŋa puanJune ŋwarega la 2021 yuune la puan.<ref>{{Cite web |url=https://ghanaembassydc.org/ambassador/ |title=Archive copy |access-date=2023-04-03 |archive-date=2023-09-28 |archive-url=https://web.archive.org/web/20230928045201/https://ghanaembassydc.org/ambassador/ |url-status=dead }}</ref>
== '''A sukuu yele''' ==
Alima Mahama kiŋɛ a sukuu la Wesley. Girls sɛkenderɛ sukuu la n boi Cape Coast so'olum la. Ze'ele bilam kiŋɛ Yunivɛsiti Gaana bilam ti a to'e a bachelor degree gɔŋɔ n de Law la Sociology Rutgers Yunivɛsiti la puan.<ref>{{Cite web |url=https://www.parliament.gh/mps?mp=174 |title=Archive copy |access-date=2023-04-03 |archive-date=2023-04-03 |archive-url=https://web.archive.org/web/20230403232331/https://www.parliament.gh/mps?mp=174 |url-status=dead }}</ref>la Ottawa Yunivɛsiti la, a yuun to'e la a degree Public Policy la development planning la Administration gɔŋɔ. A lem to'e a Masters degree.gɔŋɔ la Development studies bɔna Institute Of Social Studies bɔna Netherlands.<ref>https://web.archive.org/web/20181017163214/http://www.worldcitiessummit.com.sg/whos-coming/hajia-alima-mahama</ref><ref>https://web.archive.org/web/20190926041632/http://www.ghana.gov.gh/index.php/governance/60-ministers/3413-hajia-alima-mahama-local-government</ref> Hajia Mahama pa'asɛ la sɛla n ba'asɛ Gaana Law sukuu la gee ti ba yuun yɛ e bar 1982 yuunɛ la puan.<ref>{{Cite web |url=https://ghanaembassydc.org/ambassador/ |title=Archive copy |access-date=2023-04-03 |archive-date=2023-09-28 |archive-url=https://web.archive.org/web/20230928045201/https://ghanaembassydc.org/ambassador/ |url-status=dead }}</ref>
== '''A nama leka yele''' ==
A yuun tuna bɔna Gomena John Agyekum Kufuor saŋa la dɛna Minister bɔ'ɔra pɔgesi la kɔma yele, Deputy Minister for Trade la Industry, Deputy Minister for Local Government la Rural Development. A nyaa ze'ele bilam 2001 ta paɛ 2008 yuunɛ la puan.<ref>https://web.archive.org/web/20190926041632/http://www.ghana.gov.gh/index.php/governance/60-ministers/3413-hajia-alima-mahama-local-government</ref> Alima yuun boti ni la New patriotic paati la legera bɔna Nalerigu la Gambaga so'olum yuun di 53%.
== VIISEGƆ LƆGERƆ ==
iwiscs4olc2fhz7qcoy15bemembs2na
University of Ghana
0
549
17426
16186
2025-06-09T04:29:57Z
InternetArchiveBot
56
Rescuing 1 sources and tagging 0 as dead.) #IABot (v2.0.9.5
17426
wikitext
text/x-wiki
{{Databox}}
''''University of Ghana'''' bii Gaana Yunivɛsiti wa de la Gaana gɔmena Yunivɛsiti n boi Ankara tiŋa puan.<ref name=":3">{{Citation|title=University of Ghana|date=2024-08-19|url=https://en.wikipedia.org/wiki/University_of_Ghana#cite_note-4|work=Wikipedia|language=en|access-date=2024-08-19}}</ref> Yunivɛsiti wa n de yunivɛsiti ti ba mɛ ka yia Gaana wa. Bala pa'alɛ ti yunivɛsiti wa kiim yunivɛsiti woo mɛ Gaana tiŋa wa puan.
Yunivɛsiti wa yuum pɔsɛ la 1948 yuunɛ la puan.<ref>{{Citation|title=University of Ghana|date=2024-08-19|url=https://en.wikipedia.org/wiki/University_of_Ghana#cite_note-CIES-5|work=Wikipedia|language=en|access-date=2024-08-19}}</ref> Amaa bala ma'a saŋa la ti a yuum nan de la kɔliki ti ba yi'ira ka ti ''''University College of the Gold Coast''''<ref>{{Citation|title=University of Ghana|date=2024-08-19|url=https://en.wikipedia.org/wiki/University_of_Ghana#cite_note-6|work=Wikipedia|language=en|access-date=2024-08-19}}</ref> <ref>{{Citation|title=University of Ghana|date=2024-08-19|url=https://en.wikipedia.org/wiki/University_of_Ghana#cite_note-7|work=Wikipedia|language=en|access-date=2024-08-19}}</ref>bɔna solemiisi la saŋa puan.
Pɔsega la puan, yunivɛsiti wa yuum ka boi a ma'a gee a yuum pa'asɛ la yunivɛsiti n yuum boi solemitiŋa ti ba yuum yi'ira ti 'college of the University of London'.<ref name=":4">{{Citation|title=University of Ghana|date=2024-08-19|url=https://en.wikipedia.org/wiki/University_of_Ghana#cite_note-TopUni-8|work=Wikipedia|language=en|access-date=2024-08-19}}</ref> Yunivɛsiti kana wa n yuum biseri gɔŋɔ zamesegɔ yɛla la sɛla woo.<ref>{{Citation|title=University of Ghana|date=2024-08-19|url=https://en.wikipedia.org/wiki/University_of_Ghana#cite_note-Daniel-9|work=Wikipedia|language=en|access-date=2024-08-19}}</ref>
Se'em ma'a ti Gaana yuum nyaa ta sɔna ba miŋa 1957 yuunɛ la puan la ti ba yuum nyaa tee yunivɛsiti la yu'urɛ ti la dɛna '<nowiki/>'''University College of Ghana'.'''<ref>{{Citation|title=University of Ghana|date=2024-08-19|url=https://en.wikipedia.org/wiki/University_of_Ghana#cite_note-10|work=Wikipedia|language=en|access-date=2024-08-19}}</ref> La yuum ze'ele bilam la, ba kelum tole nɛŋa ta tee yu'urɛ la ti la nyaa yuum dɛna ''''University of Ghana'''' 1961 yuunɛ la puan ti a dɛna yunivɛsiti n sɔi di miŋa.<ref>{{Citation|title=University of Ghana|date=2024-08-19|url=https://en.wikipedia.org/wiki/University_of_Ghana#cite_note-11|work=Wikipedia|language=en|access-date=2024-08-19}}</ref>
Gaana Yunivɛsiti wa kɔ'ɔm bɔna la Ankara so'olum sɛka ti ba yi'ira ti 'Accra Legon Hills' la Ankara tigasuka. Nananawa, Gaana yunivɛsiti wa tari la zamesereba n paɛ wuu tusa piyoobi.<ref>{{Citation|title=University of Ghana|date=2024-08-19|url=https://en.wikipedia.org/wiki/University_of_Ghana#cite_note-TopUni-8|work=Wikipedia|language=en|access-date=2024-08-19}}</ref>
Gaana yuum zɛbe toe ba miŋa la1957,ba yuum le malum tee sukuu la yu'urɛ tee yunivɛsiti of college Gaana.ba yuum le mam ta tee a yu'urɛ tii yunivɛrsiti of Gaana 1961 puan,n yuum nya ta lebege yunivɛrsiti za'a.yunivɛsiti of Gaana wa boi la Ankara zu'ɔ nuo bɔ ba Legon zua la zuo dee kelum bɔna northeast Ankara tiŋasuka a tari sukuu kɔma paɛ 60,000
== '''Pɔsega''' ==
Yunivɛsiti wa putidaa kankaŋi yuum de la ba kumesɛ nɛreba n boi buuri lɔgerɔ zamesegɔ puan, wara duma mi'ilum zamesegɔ, kua la titɔ<ref>{{Citation|title=University of Ghana|date=2024-08-19|url=https://en.wikipedia.org/wiki/University_of_Ghana#cite_note-University_of_Ghana_%7B%7B!%7D%7D_fund%E2%94%8Bit-12|work=Wikipedia|language=en|access-date=2024-08-20}}</ref> zamesegɔ yɛla.<ref>{{Citation|title=University of Ghana|date=2024-08-19|url=https://en.wikipedia.org/wiki/University_of_Ghana#cite_note-University_of_Ghana-13|work=Wikipedia|language=en|access-date=2024-08-20}}</ref>
Amaa, Gaana n yuum ta tee zamesegɔ yɛla zo'e zo'e la zuo, yunivɛsiti la yuum nyaa dikɛ la yɛla zo'e zo'e pa'asɛ lagum pa'ala kɔma. Ba zamesegɔ miŋa zo'e zo'e yuum nyaa tari la naara mi'ilum pa'asa. Dagi bala ma'a gee yunivɛsiti wa nananawa nyaa tari fole mɛ bɔ'ɔra bunkureba<ref>{{Citation|title=University of Ghana|date=2024-08-19|url=https://en.wikipedia.org/wiki/University_of_Ghana#cite_note-University_of_Ghana-13|work=Wikipedia|language=en|access-date=2024-08-20}}</ref> hali ti ba po zamesa.
Gaana yunivɛsiti wa n boi Ankara so'olum puan gee tari Asibitim katɛ bɔna Korle-Bu, <ref>{{Citation|title=University of Ghana|date=2024-08-19|url=https://en.wikipedia.org/wiki/University_of_Ghana#cite_note-University_of_Ghana-13|work=Wikipedia|language=en|access-date=2024-08-20}}</ref>gee kelum tara sukuu sɛka ti nɛreba wan ta'am kiŋɛ ta nyɛ yɛla mi'ilum bɔna bini. Sukuu wa kumesɛ nɛreba mɛ zo'e zo'e ze'ele yuuma n tole sa la. Hali, la dagi Gaana nɛreba ma'a, amaa nɛreba mi kelum zɛ'ɛta satensi zo'e zo'e puan kina sukuu wa puan na zamesera.
Gaana yunivɛsiti wa n de yunivɛsiti sɛka n boi Afirika wa puan pa'ala mi'ilum sebo ti ba yi'ira solemiinɛ puan ti 'nuclear allied Sciences' la bɔna 'Ghana Atomic Energy Commission'. <ref>{{Citation|title=University of Ghana|date=2024-08-19|url=https://en.wikipedia.org/wiki/University_of_Ghana#cite_note-University_of_Ghana-13|work=Wikipedia|language=en|access-date=2024-08-20}}</ref><ref>{{Citation|title=University of Ghana|date=2024-08-19|url=https://en.wikipedia.org/wiki/University_of_Ghana#cite_note-14|work=Wikipedia|language=en|access-date=2024-08-20}}</ref>Gaana yunivɛsiti wa tari nɛreba mɛ zo'e zo'e n tari mi'ilum yɛsa tuuma zo'e zo'e puan ti yunivɛsiti zo'e zo'e bɔna Afirika wa ka tara<ref>{{Citation|title=University of Ghana|date=2024-08-19|url=https://en.wikipedia.org/wiki/University_of_Ghana#cite_note-University_of_Ghana_%7B%7B!%7D%7D_fund%E2%94%8Bit-12|work=Wikipedia|language=en|access-date=2024-08-20}}</ref>.
===== '''Gaana yunivɛsiti la daalum 'logo'''' =====
Yunivɛsiti daalum wa tari la mu'ureŋɔ duma bayi: mulepɛɛlega la camel mu'ureŋɔ duma. Buluu mu'ureŋɔ la lagum mɛ la gu'usi sita "AYA" ti ba zɛ saazuo gee ti "DWENINMENTOASO" la mi bɔna ba tiŋasuka gee ti ba za'an nyaa tara sanlema kɔla ti la bɔna ba za'an tiŋasuka.<ref>{{Citation|title=University of Ghana|date=2024-08-19|url=https://en.wikipedia.org/wiki/University_of_Ghana#cite_note-:0-16|work=Wikipedia|language=en|access-date=2024-08-20}}</ref>Se'em daana n maalɛ yunivɛsiti daalum wa la yu'urɛ de la A. M. Opoku.<ref>{{Citation|title=University of Ghana|date=2024-08-19|url=https://en.wikipedia.org/wiki/University_of_Ghana#cite_note-17|work=Wikipedia|language=en|access-date=2024-08-20}}</ref>"AYA" wa me de la Akan yelebire n me pa'asɛ Adinkra daalum duma la puan kambusi buuri malema la puan<ref>{{Citation|title=University of Ghana|date=2024-08-19|url=https://en.wikipedia.org/wiki/University_of_Ghana#cite_note-:1-19|work=Wikipedia|language=en|access-date=2024-08-20}}</ref> daalum duma la puan.[18] "AYA" wa de la sɛla n ni kɔ'ɔm bita kalam kalam. Bala la zuo ti ba dikɛ ti la zɛ'ɛta pa'ala ti yunivɛsiti ti wa de la yelemiŋerɛ ma'a zi'an saŋa woo. Ŋwana pa'alɛ ti yunivɛsiti ti la ka de zi'an ti ba Nara ti pumpɔreŋɔ bii nayigum bɔna zina bii beere.
"Dweninmen" (Akan yelebire ti la vuurɛ dɛna ti pesego iilɛ) bɔna Adinkra daalum duma la puan. Kalam tari la yɛla ayi ti tu nara ti tu zamesesɛ (DWENINMENTOASO) yelebire wa ze'eti bɔ'ɔra la paŋa la yelemiŋerɛ sore ma'a ti ba wan tara tuna ba tuuma nima nima.<ref>{{Citation|title=University of Ghana|date=2024-08-19|url=https://en.wikipedia.org/wiki/University_of_Ghana#cite_note-:1-19|work=Wikipedia|language=en|access-date=2024-08-20}}</ref> Gaana yunivɛsiti wa yuum nyaa nyɛ sore ti bo'ora zameseba digirii la 1961 yuunɛ la wa paɛ zina beere.
===== '''Tuusum yɛla''' =====
Tigere sɛka ti ba yi'ira ti 'West African Commission of Asquith Commission"<ref>{{Citation|title=University of Ghana|date=2024-08-19|url=https://en.m.wikipedia.org/wiki/University_of_Ghana#cite_note-History-20|work=Wikipedia|language=en|access-date=2024-08-20}}</ref> la ti ba tuuma na'am ti ba bisɛ Gaana sukuu kinɛ la tuuma yɛla la n yuum basɛ ti Gaana Yunivɛsiti wa pɔsɛ.<ref>{{Citation|title=University of Ghana|date=2024-08-19|url=https://en.m.wikipedia.org/wiki/University_of_Ghana#cite_note-History-20|work=Wikipedia|language=en|access-date=2024-08-20}}</ref> Rt. Hon. Walter Elliot <ref>{{Citation|title=University of Ghana|date=2024-08-19|url=https://en.m.wikipedia.org/wiki/University_of_Ghana#cite_note-21|work=Wikipedia|language=en|access-date=2024-08-20}}</ref>n yuum de tigere wa zuodaana gee yuum ta'asɛ ti Yunivɛsiti wa bɔna 1948 yuunɛ la puan hali wa paɛ zina beere wa.<ref>{{Citation|title=University of Ghana|date=2024-08-19|url=https://en.m.wikipedia.org/wiki/University_of_Ghana#cite_note-ug.edu.gh-22|work=Wikipedia|language=en|access-date=2024-08-20}}</ref>
Tigere wa yuum yeti ti la nari mɛ ti Gaana tara yunivɛsiti gee ti la lagum bɔna bii pa'asɛ yunivɛsiti sɛka n boi London tiŋa la puan sa la.
"University College of the Gold Coast" wa yuum pɔsɛ la naakɛ'ɛsega 11,1948 yuunɛ la puan ti la putidaa la za'an yuum dɛna la ba sɔna Gaana wa sukuu yɛla za'an.<ref>{{Citation|title=University of Ghana|date=2024-08-19|url=https://en.m.wikipedia.org/wiki/University_of_Ghana#cite_note-ug.edu.gh-22|work=Wikipedia|language=en|access-date=2024-08-20}}</ref>
Amaa, pɔsega la puan nɛreba la yuum ka sakɛ ti ba mɛ yunivɛsiti bo Gaana duma gee yuum yeti la nari ti ba tugum mɛ Yunivɛsiti bo Afirika duma za'an gee dagi Gaana duma ma'a. Hali yia la, solemiisi la yuum yeti ba nari ti ba tugum mɛ yunivɛsiti ayima ma'a bo West Africa duma gee yuum kelum yeti yunivɛsiti la nari ti la bɔna la Nigeria tiŋa la puan.
Professor Francis Agbodeka n yuum ta dikɛ Gaana Yunivɛsiti gͻŋͻ wa biŋe peelum (1998 yuunɛ la puan) daarɛ la, a yuum nyɛ ti ‘Legislative Council’ nɛreba bayi n yuum tiregɛ paŋa zɛ ba nama zuo kankaŋi ti ba ee ligeri ti ba dikɛ mɛ Yunivɛsiti. Dee fu me san kelum le bisɛ suŋa, F. M. Bourret (1949 yuunɛ la puan), lahebaari la me kͻ’ͻm nɛ la bala nuu, ti putisunɛ se’ere ti Dr. Nanka-Bruce yuum tͻgɛ zɔɛ lasebaari yire la puan bͻ’ͻra Gold Coast tiŋa nɛreba la, Sakutega ŋmarega la 1947 yuunɛ puan la, "lahebaari wa yuum bo’ori tiŋa la za’an gͻngulesa la yͻ’ͻ ti solemiisi la zi’an ti ba sakɛ to’e a puti’irɛ la, 1947 yuunɛ la puan, "ti ba yuum biŋe 'Gold Coast' Yunivɛsiti Kͻlegi."
Saŋa n yuum tole ti ba nyaa tara sinii wa'ana la, tiŋa la za'an la tigere duma yuun keleseri lasebaarɛ , boole ŋmɛa lasebaarɛ la inkpe'eŋerɛ lasebaarɛ yesera Zoy lasebaarɛ bɔ'a zi'a, BBC la lasebaarɛ yeleŋɔ baseba yuunɛ tigese mɛ lebege ayima.
Nimmu'urɛ puan, ba yuum mɛ ti yunivɛsiti n de Gaana dinɛ la yesera Elliot Commission's Majority Report ( zi'an ti sunkpe'ene Arku Korsah n yuunɛ de Gold coast nɛra) yuum de la sɛla ti tigera duma la nɛrekareba n bii yire wa la dɛna n boi solemitiŋa sa. Lagum pa'asɛ nɛrekareba wa puan de la tigera duma n yuum tɔgɛ ti mɛ Gold coast Yunivɛsiti n de kɔlegi yuum de la Dr. Nanka-Bruce, Rev. Prof. C. G. Baeta, and Sir E. Asafu-Adjaye, Dr. J. B. Danquah, included. Sankaŋa Asantehene, Otomfuo Nana Agyemang Prempeh, II, yuum sakɛ mɛ dɔla Elliot commission n bo nɔɔrɛ ti ba mɛ yunivɛsiti bɔna kumaasi n de kambuntiŋa ba yi'ira ti Ashanti Region. La za'a puan, Gold coast nɛreba la la nɔyinɛ yuum nyaŋɛ mɛ zosɛ mɛ ti ba mɛ Gold coast yunivɛsiti lagum la yunivɛsiti n boi solemitiŋa ti ba yi'ira London, bɔna 1948 yuunɛ la puan dɔla Elliot commission lasebaarɛ la poorin zi'an ti sunkpe'ene Arku Korsah n yese Gold coast yuum zi'ire.
1961 yuunɛ la puan, Gaana kɔkazudaana yuum biŋɛ la wara bɔ'ɔra Gaana Yunivɛsiti ti ba yi'ira ti Act, 1961(Act 79) ti a tee ze'ele bo Gaana pa'aleba Yunivɛsiti la. Dɔla wara wa puan, Yunivɛsiti wa nyaa yuum nyɛ la kpe'eŋɔ ti a dɛna Yunivɛsiti mira nyaa wa nyaŋɛ bɔ'ɔra digirii.
== '''Chancellors Sɛba n Tum Tole''' ==
Kͻ’ͻm ta gura 1998 yuunɛ la puan, Gaana zuo daana la n yuum de Chancellor bͻna Gaana Yunivɛsiti (University of Ghana).<ref>{{Cite web |url=https://www.ug.edu.gh/content/office-chancellor/past-chancellors-university |title=Archive copy |access-date=2024-08-21 |archive-date=2020-04-11 |archive-url=https://web.archive.org/web/20200411005011/http://www.ug.edu.gh/content/office-chancellor/past-chancellors-university |url-status=dead }}</ref> kͻ’ͻm ze’ele 1961 yuunɛ la puan ti Palemɛnti duma yuum ku nuurɛ ti ba biŋe Gaana Yunivɛsiti la, zuodaana mina n yuum de wia daana la (Head of State) Gaana duma n zɛbɛ to’e ba miŋa la, Dr. Kwame Nkrumah n yuum pͻsɛ dɛna Gaana Yunivɛsiti la zuodaana (Chancellor).<ref>{{Cite web |url=https://www.ug.edu.gh/content/office-chancellor/past-chancellors-university |title=Archive copy |access-date=2024-08-21 |archive-date=2020-04-11 |archive-url=https://web.archive.org/web/20200411005011/http://www.ug.edu.gh/content/office-chancellor/past-chancellors-university |url-status=dead }}</ref>
Nɛrebana wan me yuum de Gaana Yunivɛsiti wa zutoduma (Chancellor):
# Kwame Nkrumah ( a yuum pɔsɛ la 1961 yuunɛ la puan ta ba'asɛ yuunɛ )<ref>{{Cite web |url=https://www.ug.edu.gh/content/office-chancellor/past-chancellors-university |title=Archive copy |access-date=2024-08-21 |archive-date=2020-04-11 |archive-url=https://web.archive.org/web/20200411005011/http://www.ug.edu.gh/content/office-chancellor/past-chancellors-university |url-status=dead }}</ref> a yuum de la sɛla ti ba yi'ira solemiine puan ti Chancellor bo'ora Gaana yunivɛsiti wa.
# Joseph Arthur Ankrah (a yuum pɔsɛ la 1966 yuunɛ la puan ta ba'asɛ 1968 yuunɛ la puan)<ref name=":0">{{Cite web |url=https://www.ug.edu.gh/content/office-chancellor/past-chancellors-university |title=Archive copy |access-date=2024-08-21 |archive-date=2020-04-11 |archive-url=https://web.archive.org/web/20200411005011/http://www.ug.edu.gh/content/office-chancellor/past-chancellors-university |url-status=dead }}</ref> a yuum de la sɛla ti ba yi'ira solemiine puan ti Chancellor bo'ora Gaana yunivɛsiti wa.
# Akwasi Afrifa (bɔna 1969 yuunɛ la puan)<ref name=":0" />a yuum de la sɛla ti ba yi'ira solemiine puan ti Chancellor bo'ora Gaana yunivɛsiti wa.
# Edward Akufo-Addo (a yuum pɔsɛ la 1970 yuunɛ la puan ta paɛ–1971 yuunɛ la )<ref name=":0" /> a yuum de la sɛla ti ba yi'ira solemiine puan ti Chancellor bo'ora Gaana yunivɛsiti wa.
# Ignatius Kutu Acheampong (a yuum pɔsɛ la 1972 yuunɛ la puan ta ba'asɛ 1978 yuunɛ la puan)<ref name=":0" />a yuum de la sɛla ti ba yi'ira solemiine puan ti Chancellor bo'ora Gaana yunivɛsiti wa.
# Fred Akuffo (a yuum pɔsɛ la 1978 yuunɛ la puan ta ba'asɛ –1979 yuunɛ la puan)<ref name=":0" /> a yuum de la sɛla ti ba yi'ira solemiine puan ti Chancellor bo'ora Gaana yunivɛsiti wa.
# Hilla Limann (a yuum pɔsɛ la 1979 yuunɛ la puan ta ba'asɛ–1981 yuunɛ la puan)<ref name=":0" /> a yuum de la sɛla ti ba yi'ira solemiine puan ti Chancellor bo'ora Gaana yunivɛsiti wa.
# Jerry Rawlings (a yuum pɔsɛ la 1982 yuunɛ la puan ta paɛ –1991 yuunɛ la puan)<ref name=":0" /> a yuum de la sɛla ti ba yi'ira solemiine puan ti Chancellor bo'ora Gaana yunivɛsiti wa.
# Oyeeman Wereko Ampem II (a pɔsɛ la 1998 yuunɛ la puan ta ba'asɛ –2005 yuunɛ la puan)<ref name=":0" /> a yuum de la sɛla ti ba yi'ira solemiine puan ti Chancellor bo'ora Gaana yunivɛsiti wa.
# Kofi Annan (a yuum pɔsɛ la 2008 yuunɛ la puan ta ba'asɛ –2018 yuunɛ la puan)<ref name=":0" /> a yuum de la sɛla ti ba yi'ira solemiine puan ti Chancellor bo'ora Gaana yunivɛsiti wa.
== '''Office of the Vice-Chancellor''' ==
Prof. Nana Aba Appiah Amfo – n nyaa de zuo daana nananawa ti ba yi'ira solemiine puan ti Vice-Chancellor LA bɔna Gaana Yunivɛsiti wa puan.
Nana Aba Appiah Amfo n de mina n nan de nananewa Vice-Chancellor bͻna Gaana Yunivɛsiti la puan.<ref>{{Cite web |url=https://www.ug.edu.gh/vc/home |title=Archive copy |access-date=2024-08-21 |archive-date=2020-04-04 |archive-url=https://web.archive.org/web/20200404073133/http://www.ug.edu.gh/vc/home |url-status=dead }}</ref> n boi Naakɛ'ɛsega 2021 yuunɛ la puan, ba daa nan pͻsɛ loe e ti a wen suɛ Vice Chancellor na’arɛ la tuna. Sakutega ŋmarega la ba’asegͻ puan, 2021 yuunɛ la puan, ti ba yuum nyaa kͻ’ͻm loe ti a dɛna Vice-Chancellor bͻna Gaana Yunivɛsiti wa puan.
A yuum kͻ’ͻm pͻsɛ tuuma la Sakutega ŋmarega la adabesa pisiyi la ayoobi daarɛ, 2021 yuunɛ la puan (26 October 2021). Iŋa n yuum de pͻka wia daana ti a dɛna bii to’e Vice-Chancellor ke’eŋo wa bͻna Yunivɛsiti la puan.<ref>https://www.ug.edu.gh/news/prof-nana-aba-appiah-amfo-appointed-vice-chancellor</ref><ref>https://citinewsroom.com/2021/10/prof-nana-aba-appiah-amfo-confirmed-substantive-vice-chancellor-of-university-of-ghana/</ref>
== '''Vice-chancellors la Principals sɛba n tum tole''' ==
Nɛrebana wa za’an tabelɛ to’e vice-chancellors la principals ke’eŋo Gaana Yunivɛsiti wa puan:
=== '''University College of the Gold Coast''' ===
· David Mowbray Balme ( a pɔsɛ la 1948 yuunɛ la puan ta ba'asɛ –1957 yuunɛ la puan), a yuum de la sɛla ti ba yi'ira solemiine puan ti Principal<ref name=":1">{{Cite web |url=https://www.ug.edu.gh/vc/_office_history |title=Archive copy |access-date=2024-08-21 |archive-date=2019-11-08 |archive-url=https://web.archive.org/web/20191108115143/http://ug.edu.gh/vc/_office_history |url-status=dead }}</ref> bo'ora Gaana yunivɛsiti wa
=== '''University College of Ghana''' ===
· David Mowbray Balme (a pɔsɛ la 1957 yuunɛ la puan ta ba'asɛ–1958 yuunɛ la puan), a yuum de la sɛla ti ba yi'ira solemiine puan ti Principal<ref name=":1" /> bo'ora Gaana yunivɛsiti wa
· Raymond Henry Stoughton ( a pɔsɛ la 1958 yuunɛ la puan ta ba'asɛ–1961 yuunɛ la puan), a yuum de la sɛla ti ba yi'ira solemiine puan ti Principal<ref name=":1" /> bo'ora Gaana yunivɛsiti wa
=== '''University of Ghana''' ===
· Conor Cruise O'Brien (a pɔsɛ la 1962 yuunɛ la puan ta ba'asɛ –1965 yuunɛ la puan), a yuum de la sɛla ti ba yi'ira solemiine puan ti Vice-Chancellor<ref name=":1" /> bo'ora Gaana yunivɛsiti wa
· Alexander Kwapong ( a pɔsɛ la 1966 yuunɛ la puan ta ba'asɛ–1975 yuunɛ la puan),a yuum de la sɛla ti ba yi'ira solemiine puan ti Vice-Chancellor<ref name=":1" /> bo'ora Gaana yunivɛsiti wa
· Daniel Adzei Bekoe ( a pɔsɛ la 1976 yuunɛ la puan ta ba'asɛ–1983 yuunɛ la puan), a yuum de la sɛla ti ba yi'ira solemiine puan ti Vice-Chancellor<ref name=":1" /> bo'ora Gaana yunivɛsiti wa
· Akilagpa Sawyerr ( a pɔsɛ la 1985 yuunɛ la puan ta ba'asɔ –1992 yuunɛ la puan ), a yuum de la sɛla ti ba yi'ira solemiine puan ti Vice-Chancellor<ref name=":1" /> bo'ora Gaana yunivɛsiti wa
· George Benneh ( a pɔsɛ la 1992 yuunɛ la puan ta ba'asɛ –1996 yuunɛ la puan), a yuum de la sɛla ti ba yi'ira solemiine puan ti Vice-Chancellor<ref name=":1" />bo'ora Gaana yunivɛsiti wa
· Ivan Addae-Mensah ( a pɔsɛ la 1996 yuunɛ la puan ta ba'asɛ –2002 yuunɛ la puan), a yuum de la sɛla ti ba yi'ira solemiine puan ti Vice-Chancellor<ref name=":1" /> bo'ora Gaana yunivɛsiti wa
· Kwadwo Asenso-Okyere ( a pɔsɛ la 2002 yuunɛ la puan ta ba'asɛ–2006 yuunɛ la puan),a yuum de la sɛla ti ba yi'ira solemiine puan ti Vice-Chancellor<ref name=":1" /> bo'ora Gaana yunivɛsiti wa
· Clifford Nii-Boi Tagoe ( a pɔsɛ la 2006 yuunɛ la puan ta ba'asɛ –2010 yuunɛ la puan), a yuum de la sɛla ti ba yi'ira solemiine puan ti Vice-Chancellor<ref name=":1" /> bo'ora Gaana yunivɛsiti wa
· Ernest Aryeetey ( a pɔsɛ la 2010 yuunɛ la puan ta ba'asɛ–2016 yuunɛ la puan), a yuum de la sɛla ti ba yi'ira solemiine puan ti Vice-Chancellor<ref name=":1" /> bo'ora Gaana yunivɛsiti wa
· Ebenezer Oduro Owusu ( a pɔsɛ la 2016 yuunɛ la puan ta ba'asɛ–2021 yuunɛ la puan), a yuum de la sɛla ti ba yi'ira solemiine puan ti Vice-Chancellor<ref name=":1" /> bo'ora Gaana yunivɛsiti wa Gaana yunivɛsiti wa Gaana yunivɛsiti wa
· Nana Aba Appiah Amfo ( a pɔsɛ la 2021 yuunɛ la puan was paɛ zina beere wa),a yuum de la sɛla ti ba yi'ira solemiine puan ti Vice-Chancellor<ref name=":1" /> bo'ora Gaana yunivɛsiti wa.
== '''Academics''' ==
== '''The Balme Library''' ==
''Pɛgerɛ la miŋa: The Balme Library''
Ba yuum mɛ Ba gͻnͻ kaanlegͻ zi’an wa (Library) la 1948 yuunɛ la puan ti a yuum dɛna Achimota kͻlegi la gͻnͻ kaanlegͻ zi’an (Library).<ref>https://www.emerald.com/insight/content/doi/10.1108/00242539710160875/full/html</ref> a kͻ’ͻm dɛna la Yunivɛsiti la gͻnͻ kãalegͻ duma la za’a nyu’ͻ.<ref name=":2">{{Cite web |url=https://myhealthbasics.site/university-ghana-ug-balme-library/ |title=Archive copy |access-date=2024-08-21 |archive-date=2023-04-07 |archive-url=https://web.archive.org/web/20230407143001/https://myhealthbasics.site/university-ghana-ug-balme-library/ |url-status=dead }}</ref> Balme gͻnͻ kãalegͻ zi’an wa boi la Yunivɛsiti la kampusi la miŋa puan.<ref name=":2" />
=== '''College of Health Sciences''' ===
Sukuu duma bayoobi la viisegͻ sukuu n boi kͻlegi kana wa nu’usen.<ref>https://web.archive.org/web/20061208134333/http://www.ug.edu.gh/chs/index.htm</ref><ref>https://www.ghanaweb.com/GhanaHomePage/NewsArchive/University-of-Ghana-begins-Bachelor-of-Education-programme-747289</ref> ba de la:
· Sukuu sɛka n biseri sɛla ti ba yi'ira solemiine puan ti Medicine la Dentistry zamesegɔ yɛla
· Sukuu sɛka n biseri sɛla ti ba yi'ira solemiine puan ti Biomedical la Allied Health Sciences zamesegɔ yɛla
· Sukuu sɛka n biseri Nursing, kͻ’ͻm bͻna Legon kampusi la puan, a zamesereba nyɛti iŋɛbisɛ zamesegͻ (practical) la Korle-Bu Teaching Hospital
· Sukuu sɛka n biseri sɛla ti ba yi'ira solemiine puan ti Pharmacy zamesegɔ yɛla
· Sukuu sɛka n biseri sɛla ti ba yi'ira solemiine puan ti Public Health zamesegɔ yɛla
· Sukuu sɛka n biseri sɛla ti ba yi'ira solemiine puan ti Education la Leadership zamesegɔ yɛla
· Noguchi Memorial Institute for Medical Research
· Sukuu sɛka n biserisɛla ti ba yi'ira solemiine puan ti Tropical, Clinical Pharmacology la Therapeutics zamesegɔ yɛla
=== '''College of Basic and Applied Sciences''' ===
Sukuu duma banuu, Centres duma bayoobi (batã dɛna viisegͻ yɛla) la Institutes duma bayi n boi kͻlegi kana nu’usen. Ba de la:
· Sukuu sɛka n biseri sɛla ti ba yi'ira solemiine puan ti Physical la Mathematical Sciences zamesegɔ yɛla
· Sukuu sɛka n biseri sɛla ti ba yi'ira solemiine puan ti Biological Sciences zamesegɔ yɛla
· Sukuu sɛka n biseri sɛla ti ba yi'ira solemiine puan ti Agriculture zamesegɔ yɛla
· Sukuu sɛka n biseri sɛla ti ba yi'ira solemiine puan ti Engineering Sciences zamesegɔ yɛla
· Sukuu sɛka n biseri sɛla ti ba yi'ira solemiine puan ti Veterinary Medicine zamesegɔ yɛla
· 'Livestock la Poultry Research Centre' (LIPREC)
· 'Soil la Irrigation Research Centre' (SIREC)
· 'Forest la Horticultural Research Centre' (FOHCREC)
· 'Biotechnology Centre'
· 'West African Centre n de Crop Improvement' (WACCI)
· 'African Centre n de Cell Biology la Infectious Pathogens' (WACCBIP)
· 'Institute sɛka n biseri Environment la Sanitation Studies la.
· Institute n de sɛla ti ba yi'ira solemiine puan ti Applied Sciences la Technology
== '''Kͻlegi duma aŋa (Collegiate system)''' ==
Kͻ’ͻm pͻsera 2014/2015 zamesegͻ yuunɛ la, Gaana Yunivɛsiti la yuum to’e kͻlegi duma aŋa<ref>{{Cite web |url=https://www.ug.edu.gh/news/university-ghana-adopts-collegiate-system-20142015-academic-year |title=Archive copy |access-date=2024-08-21 |archive-date=2023-04-06 |archive-url=https://web.archive.org/web/20230406113048/http://www.ug.edu.gh/news/university-ghana-adopts-collegiate-system-20142015-academic-year |url-status=dead }}</ref> bii ba yeleitɛ la mɛ de nyaa yuum malum pu sukuu duma la la dipaatimɛnti duma la mɛ iŋɛ tigera puan ti ba dɛna kͻlegi duma banaasi ma’a., ba de la:
· Kɔlegi sɛka n biseri sɛla ti ba yi'ira solemiine puan ti 'Basic and Applied Sciences' mi'ilum zamesegɔ yɛla.
· Kɔlegi sɛka n biseri sɛla ti ba yi'ira solemiine puan ti 'Humanities' zamesegɔ yɛla
· Kɔlegi sɛka n biseri pa'alegɔ sɔa sɛla ti ba yi'ira solemiine puan ti 'Education' zamesegɔ yɛla
· Kɔlegi sɛka n biseri sɛla ti ba yi'ira solemiine puan ti 'Health Sciences' mi'ilum zamesegɔ yɛla
== '''Fakɔleti duma basɛba 'Other faculties'''' ==
Gaana yunivɛsiti la tari la fakɔleti duma bata pa'asɛ kelum bɔna kɔlegi duma sɛba ti ba za'a pa'asɛ bini la.
Fakɔleti sɛka n biseri piti'irɛ yilegirɛ mi'ilum sɛla ti ba yi'ira solemiine puan ti 'Faculty of Arts'
Fakɔleti sɛka n biseri asaala bɔŋa zi'am mi'ilum yɛla sɛla ti ba yi'ira solemiine puan ti Faculty of Social Studies'
Fakɔleti sɛka n biseri Science mi'ilum namesegɔ yɛla
Fakɔleti sɛka n biseri lɔkɔ bii wars duma mi'ilum yɛla: Ba yuum pɔsɛ di la, a yuuma po pa'asɛ la dipaatimɛri sɛka n biseri Social Studies mi'ilum yɛla la puan bɔna in the 1958/59 yuuma la puan, gee la yuum ka yue ti a yuum nyaa lebege fakɔleti la miŋa bɔna 1960/61 yuuma la puan was paɛ zina beere wa.<ref>{{Citation|title=University of Ghana|date=2024-08-19|url=https://en.wikipedia.org/wiki/University_of_Ghana#cite_note-39|work=Wikipedia|language=en|access-date=2024-08-21}}</ref> kɔ'ɔm ze'ele 2012/2013 yuuma la ouan wa paɛ zina beere wa Gaana yunivɛsiti wa nyaa to'oso kɔma mɛ ze'eta Senior High School (S.H.S) ti ba zamesa LLB first-degree program, amaa kelum tara mi bo'ora bunkureba ti ba kelum kin a zamesa. Bala pa'alɛ ri Gaana yunivɛsiri wa tari sadɔtɔ tuyi ti ba tara ki'ira lɔɔ sukuu miŋa puan.<ref>{{Citation|title=University of Ghana|date=2024-08-19|url=https://en.wikipedia.org/wiki/University_of_Ghana#cite_note-40|work=Wikipedia|language=en|access-date=2024-08-21}}</ref>
Fakɔleti sɛka n biseri sɛla ti ba yi'ira solemiine puan ti "Faculty of Engineering Sciences"
== '''Nuke'ene yɛla 'Controversy'''' ==
Gaana nɛreba basɛba yuum ti'isi ti Gaana yunivɛsiri niŋa yuum ka zɔ Gaana nɛreba nimbu'ɔ dɛna wuu beni, COVID-19 ba'a wa n yuum lui Gaana wa la yuum sagum la yɛla zo'e zo'e amaa ba'a miŋa n yuum ta tole la Gaana yunivɛsiti niŋa duma yuum kelum pa'asɛ sukuu fiisi duma mɛ bɔna 2020/21 yuunɛ la puan.
Amaa, nɛreba yuum ka sakɛ bo Ba ti pooren ba yuum ta dikɛ lebe sukuu fiisi kurega la puan.<ref>{{Citation|title=University of Ghana|date=2024-08-19|url=https://en.wikipedia.org/wiki/University_of_Ghana#cite_note-74|work=Wikipedia|language=en|access-date=2024-08-21}}</ref> Du san visa yuum ana wa puan, pa'aleba zo'e zo'e to nɛreba tɔgera ti ba naɛ la sukuu kɔma yeleyele wuu pugeto la ba to la ka ana suŋa. Amaa, Gaana yunivɛsiti wa yeti sɛla ti nɛreba tɔgera la waabi ka de yelemiŋerɛ ti sɛba bala ti yunivɛsiti la puan.
Hali, ba yuum dikɛ yɛla misi mɛ kiŋɛ YouTube puan ti la ga ti buuri woo bisera <ref>{{Citation|title=University of Ghana|date=2024-08-19|url=https://en.wikipedia.org/wiki/University_of_Ghana#cite_note-76|work=Wikipedia|language=en|access-date=2024-08-21}}</ref><ref>{{Citation|title=University of Ghana|date=2024-08-19|url=https://en.wikipedia.org/wiki/University_of_Ghana#cite_note-77|work=Wikipedia|language=en|access-date=2024-08-21}}</ref><ref>{{Citation|title=University of Ghana|date=2024-08-19|url=https://en.wikipedia.org/wiki/University_of_Ghana#cite_note-75|work=Wikipedia|language=en|access-date=2024-08-21}}</ref>
== '''Yu'urɛ yɛsega 'In popular culture'''' ==
Gaana Yunivɛsiti wa de la yunivɛsiti ti di yu'urɛ yese zi'an woo hali la Tiivi duma za'a waabi puan. Fu san bisa Tiivi sɛka ti ba yi'ira ti Sun City tari Gaana yunivɛsiti wa mɛ saŋa woo.
Dagi bala ma'a Gaana Yunivɛsiti wa yu'urɛ kelum bɔna yuuma zo'e zo'e mɛ puan. lot of scenes of the university. Lagesɛ wuu Sarkodie's "Legon Girls", Buk Bak's "Klu blɔfo", Kwadei's "Wutatami" and Okordii's "Four years in Legon". <ref>{{Citation|title=University of Ghana|date=2024-08-19|url=https://en.wikipedia.org/wiki/University_of_Ghana#cite_note-72|work=Wikipedia|language=en|access-date=2024-08-21}}</ref> June 2020 yuunɛ la puan Gaana yunivɛsiti wa daa maasum maasum mɛ suŋa suŋa ti ba ba pɔaɛ pa'ala sukuu kɔma bɔna 2019/2020 zamesefɔ yuunɛ la puan.<ref>{{Citation|title=University of Ghana|date=2024-08-19|url=https://en.wikipedia.org/wiki/University_of_Ghana#cite_note-73|work=Wikipedia|language=en|access-date=2024-08-21}}</ref>
== '''Gaana yunivɛti inyakemesego zi'an 'UG Sports Stadium'''' ==
Gaana yunivɛti inyakemesego zi'an ti ba yi'ira ti 'UG Sports Stadium' kɔ'ɔm bɔna la Ankara tiŋa puan. Gaana yunivɛti inyakemesego zi'an wa dikeri la nɛreba kalɛ n wan ta'am wuu 10,000,<ref>{{Citation|title=University of Ghana|date=2024-08-19|url=https://en.wikipedia.org/wiki/University_of_Ghana#cite_note-78|work=Wikipedia|language=en|access-date=2024-08-21}}</ref>. Ba pɔsɛ yu'ɛ Gaana yunivɛti inyakemesego zi'an 'UG Sports Stadium' wa 2024 yuunɛ la puan. Gaana Vice President n daa ta suŋɛ ti ba yu'ɛ zi'an miŋa bɔna March 21.<ref>{{Citation|title=University of Ghana|date=2024-08-19|url=https://en.wikipedia.org/wiki/University_of_Ghana#cite_note-79|work=Wikipedia|language=en|access-date=2024-08-21}}</ref>
Gaana yunivɛti inyakemesego zi'an 'UG Sports Stadium' n de zi'an ti sukuu kina dɛ'ɛna bini gee ti yɛla zo'e zo'e mi kelum ita bini.
Gaana yunivɛti inyakemesego zi'an 'UG Sports Stadium' daa dikɛ makɛ la Gaana yunivɛsiti la n data diti a yuumpiyopɔi la anuu kibesi la 75th Anniversary.<ref>{{Citation|title=University of Ghana|date=2024-08-19|url=https://en.wikipedia.org/wiki/University_of_Ghana#cite_note-80|work=Wikipedia|language=en|access-date=2024-08-21}}</ref>
== '''Nɛrekareba sɛ'a n zamesɛ tole 'Notable alumni'''' ==
# 'Barbara Frances Ackah-Yensu – A de la justice bɔna Supreme Court Gaana wa ( a yuum pɔsɛ tuuma la 2022 yuunɛ la puan wa paɛ zina beere wa–)
# George Kingsley Acquah – A de la Chief Justice bɔna Ghana wa ( iŋa me yuum pɔsɛ la 2003 yuunɛ la puan ta ba'asɛ –2007 yuunɛ la puan)
# Hutton Ayikwei Addy – A de la Professor bɔna Public Health, gee kelum dɛna yia Dean bɔna University for Development Studies Medical School la puan.
# Edward Doe Adjaho – A de la Speaker of Parliament bɔna Gaana wa ( a yuum pɔsɛ la 2013 yuunɛ la puan ta ba'asɛ –2017 yuunɛ la puan)
# Sophia Ophilia Adjeibea Adinyira – A de la justice bɔna Supreme Court n boi Gaana wa ( a yuum pɔsɛ la 2006 yuunɛ la puan ta ba'asɛ –2019 yuunɛ la puan)
# Richard Adjei-Frimpong – A de la justice bɔna Supreme Court n de Gaana wa ( a yuum pɔsɛ la 2024 yuunɛ la puan wa paɛ zina beere wa–)
# Peter Ala Adjetey – A de la kuremisa speaker of the Parliament bɔna Gaana wa ( a yuum pɔsɛ la 2001 yuunɛ la puan ta ba'asɛ –2005 yuunɛ la puan)
# Kwadwo Afari-Gyan – A yuum de la zuo daana bɔna Electoral Commission Gaana wa ( a yuum pɔsɛ la 1992 yuunɛ la puna ta ba'asɛ –2015 yuunɛ la puan)
# Francis Agbodeka – A yuuma de la professor bɔna tuusum 'History' mi'ilum puan.
# Kissi Agyebeng – A de la Special Prosecutor ( a pɔaɛ la 2021 yuunɛ la puan wa paɛ zina beere wa–)
# Ama Ataa Aidoo – A de la gɔngulesa
# Vida Akoto-Bamfo – A de la Justice bɔna Supreme Court Gaana wa ( a yuum pɔsɛ la 2009 yuunɛ la puan ta ba'asɛ – 2019 yuunɛ la puan)
# Ebenezer Akuete – A de la Gaana diplomat sɛka n tole la.
# Sophia Akuffo, A yuum de la Chief Justice bɔna Gaana wa
# Nana Addo Dankwa Akufo-Addo – Iŋa n de Gaana zuo daana ( a pɔsɛ la 2017 yuunɛ la puan wa paɛ zina beere wa–present)
# Daniel Afedzi Akyeampong – A de la mathematician
# Akwasi Afrifa (Ghanaian MP) – A de la MP kurega bɔna Gaana wa.
# Mabel Agyemang née Banful (also Yamoa) - A de la Chief Justice bɔna Turks la Caicos Islands, gee kelum dɛna superior court judge bo'ora Commonwealth Secretariat, a kelum tuna mɛ bɔna judiciaries Gaana gɔmena wa puan Gambia la Swaziland
# Nene Amegatcher – A de la Justice bɔna Supreme Court Gaana wa ( a yuum pɔsɛ la 2018 yuunɛ la puan ta ba'asɛ–2023 yuunɛ la puan)
# Paa Kwesi Amissah-Arthur – A de la Vice President kurega bɔna Gaana wa pɔsɛ 2012 yuunɛ la puan wa ba'asɛ–2017 yuunɛ la puan.
# Patrick Amoah-Ntim – A de Gaana wa diplomat kurega
# K. Y. Amoako – UN Under-Secretary-General la Executive Secretary bo'ora Economic Commission bo'ora Africa.
# Harry Reginald Amonoo –Gaana diplomat kurega
# David Anaglate – A de la Journalist, gee kelum dɛna Director General bɔna Ghana Broadcasting Corporation ( a pɔsɔ la 1992 yuunɛ la puan ta ba'asɛ –1995 yuunɛ la puan)
# Goodwin Tutum Anim – Yia Ghanaian Managing Director bo'ora Ghana News Agency
# Yaw Appau – A de la Justice bɔna Supreme Court Gaana wa ( a pɔsɛ la 2015 yuunɛ la puan wa paɛ zina beere wa–)
# Anas Aremeyaw Anas – a de la investigative journalist gee tara mi'ilum bɔna TWI: Ti ba yi'ira ti World Investigates, CEO of Tiger Eye Private Investigations, executive director of The Crusading Guide
# Kwasi Anin-Yeboah – A de la Chief Justice bɔna Gaana wa ( a yuum pɔsɛ la 2019 yuunɛ la puan ta ba'asɛ –2023 yuunɛ la puan)
# Joyce Rosalind Aryee - A de la Minister bisera gɔŋɔ zamesegɔ yɛla ( ayuum pɔsɛ la 1985 yuunɛ la ouan ta ba'asɛ –1987 yuunɛ la puan), gee kelum dɛna Member of the National Defence Council ( a pɔsɛ la 1993 yuunɛ la puan wa ba'asɛ –2001 yuunɛ la puan), a tabelɛ to'e la Second Highest State Award, la Companion of the Order of the Volta in 2006 yuunɛ la puan.
# Benjamin Teiko Aryeetey – A de la Justice bɔna Supreme Court Gaana wa ( a yuum pɔsɛ la 2009 yuunɛ la puannta ba'asɛ–2011 yuunɛ la puan)
# Yaw Asare, a de la dramatist and playwright
# Yaw Darko Asare – A de la justice bɔna Supreme Court Gaana wa ( a yuum pɔsɛ la 2024 yuunɛ wa puan gee kelum bɔna bini–)
# Samuel Kwame Adibu Asiedu – A de la justice bɔna Supreme Court Gaana wa ( a yuum pɔsɛ la 2022 yuunɛ la puan wa paɛ zina beere wa)
# Kofi Awoonor – A de la gungulesa yeleyel wuu dakerɛ duma.
# George Ayittey – A de la economist, gɔngulesa, gee kelum dɛna zuo daana bo'ora Free Africa Foundation, a de la professor bɔna American University, gee kelum pa'ala bɔna 'Foreign Policy Research Institute'.
# Elizabeth-Irene Baitie – La dela iŋa n yuum to'e award-winning writer of young adult fiction
# Josiah Ofori Boateng, a de la Justice bɔna Supreme Court Gaana wa ( a yuum pɔsɛ la 1999 yuunɛ la puan ta ba'asɛ–2001 yuunɛ la puan); gee yuum kelum dɛna Electoral Commissioner of Ghana ( a yuum pɔsɛ la 1989 yuunɛ la puan ta ba'asɛ–1992 yuunɛ la puan)
# Kwesi Botchwey – A yuuma pa'alɛ la lɔɔ 'law lecturer' gee yuum kelum dɛna finance minister bɔna Gaana wa ( a yuum pɔsɛ 1982 yuuunɛ la puan ta ba'asɛ –1995 yuunɛ la puan) yuuma la puan.
# Mohamed Ibn Chambas – A de la Executive Secretary bɔna Economic Community of West African States.
# Phyllis Christian – A de la lawyer gee kelum dɛna CEO bɔna ShawbellConsulting
# Alexander Adu Clerk – A de la sleep medicine specialist la psychiatrist
# George C. Clerk – A de la botanist la plant pathologist
# Nicholas T. Clerk – A de la academic, public administrator la Presbyterian pasita; gee yuum kelum Rector bɔna GIMPA
# Kwesi Dickson – President kurega bɔna Methodist Church Ghana
# Agnes Dordzie – A de la Justice bɔna Supreme Court Gaana wa ( a yuum pɔsɛ la 2018 yuunɛ la puan ta ba'asɛ–2022 yuunɛ la puan)
# Jones Victor Mawulorm Dotse – A de la justice bɔna Supreme Court Gaana wa ( a yuum pɔsɛ la 2008 yuunɛ la puan wa paɛ zina beere wa–) gee kelum bɔna Supreme Court bɔna Gambia tiŋa puan ( a yuum pɔsɛ la 2008 yuunɛ la puan ta paɛ –2023 yuunɛ wa puan ).
# Kwabena Dufuor – A yuum de la Finance Minister la former Governor bɔna Bank of Ghana.
# Komla Dumor – A yuuma de la television news presenter bɔna BBC World, gee tɔgera BBC World News yɛsera Africa da'a dia yɛla. Report. 2003 Iŋa n yuum di winner of Journalist of the Year award ti Ghana Journalist Association tigere la yuum dikɛ bo e.
# Nana Effah-Apenteng – A de la tunutuna bɔna gee kelum zɛ'ɛta Gaana na'arɛ bɔna United Nations pɔsɛ May 2000 yuunɛ la puan ta paɛ 2007 yuuma la puan.
# Ben Ephson - A de la publisher gee kelum dɛna Managing Editor bɔna Daily Dispatch
# Akin Euba - A de la Nigerian composer, musicologist gee kelum dɛna pianist, Andrew Mellon Professor of Music bɔna University of Pittsburgh
# Kwabena Frimpong-Boateng – de la cardiothoracic surgeon gee kelum dɛna chief executive officer kurega bo'ora Korle Bu Teaching Hospital,. Iŋa n yuum de first black African ti a de'em heart transplant gee kelum pɔsɛ National Cardiothoracic Centre, Minister for Environment, Science, Technology (a yuum pɔsɛ la 2017 yuunɛ la puan wa paɛ zina beere wa.
# Ernest Gaewu – A de la Justice bɔna Supreme Court bɔna Gaana wa ( a yuum pɔsɛ la 2023 yuunɛ la puan wa paɛ zina beere wa–)
# Nasiru Sulemana Gbadegbe – A de la Justice bɔna Supreme Court Gaana wa ( a yuum pɔsɛ la 2009 yuunɛ la puan ta ba'asɛ–2020 yuunɛ la puan)
# Patrick R. D. Hayford – A de la diplomat, gee kelum Ghana Ambassador bo'ora South Africa( a yuum pɔsɛ la 1997 ta ba'asɛ–1999 yuunɛ la puan ), a yuuma kelum dɛna la Director of African Affairs bɔna Executive Office la puan.
== '''Sukuu kɔma ga'aregɔ zi'insi 'Hostels'''' ==
Gaana Yunivɛsiti wa tari la ga'arego zi'insi pia: ba de la; International Students Hostels (I and II), Valco Trust Hostel, Commonwealth Hall, the Akuafo Hall, Mensah Sarbah Hall, the Legon Hall, Limann Hall, Kwapong Hall, the Elizabeth Sey Hall la Jean Akah Nelson Hall. Dagi bama ma'a gee ba kelum tara basɛba mafesɛ wuu; SSNIT Hostels gee ro zo'e zo'e la yi'ira ba ti Pentagon.<ref>{{Citation|title=University of Ghana|date=2024-08-19|url=https://en.wikipedia.org/wiki/University_of_Ghana#cite_note-64|work=Wikipedia|language=en|access-date=2024-08-21}}</ref>
== '''Gaana Yunivɛsiti la ba banki duma''' ==
Gaana Yunivɛsiti wa naɛ la banki duma zo'e zo'e tuna. Basɛba de la: Ghana Commercial Bank, Standard Chartered Bank, Barclays Bank, Cal Bank, HFC Bank, Access Bank, Stanbic Bank, Fidelity Bank, Ecobank Ghana la Prudential Bank ti ba za'a waabi tara banking bibesi duma bɔna sukuu La puan. Gee ti banking duma la basɛba mi kelum tara ATM duma bɔna sukuu la puan.
== '''Gaana Yunivɛsiti wa n naɛ la sukuu sɛba tuna''' <ref>{{Citation|title=University of Ghana|date=2024-08-19|url=https://en.wikipedia.org/wiki/University_of_Ghana#cite_note-44|work=Wikipedia|language=en|access-date=2024-08-21}}</ref> ==
Gaana Yunivɛsiti wa de la yunivɛsiti n naɛ la sukuu duma zo'e zo'e lagum tuna hali la solemitiŋa za'an waabi. Basɛba n ŋwana n gai tilum wa:
'Accra College of Medicine, Accra'
'African University College of Business & Technology, Accra'
'Catholic University College, Sunyani'
'Christian Service University College, Kumasi'
'Family Health Medical School, Accra'
'Ghana Armed Forces Command and Staff College, Accra'
'Ghana Institute of Languages, Accra'
'of Accountancy Training, Accra'
Islamic University College, Accra
Knustford University College, Accra
Methodist University College, Accra
Narh-Bita College, Tema
Nightingale School of Nursing, Accra
National Film and Television Institute (NAFTI), Accra
Presbyterian University College, Mpraeso/Abetifi-Kwahu
Regional Maritime University, Accra
St. Peter's Seminary, Cape-Coast
St. Paul's Seminary, Sowutuom-Achimota
St. Victor's Seminary, Tamale
Western Hills School of Nursing, Accra
Wisconsin International University College, Accra<ref>{{Citation|title=University of Ghana|date=2024-08-19|url=https://en.wikipedia.org/wiki/University_of_Ghana#cite_note-45|work=Wikipedia|language=en|access-date=2024-08-21}}</ref>
=== Zi'esi Basaba ===
Ba me tari la Fakͻleti duma banuu pa’asɛ ba kͻlegi duma la puan, ba de la:
# Arts Fakͻleti
# Social Studies Fakͻleti
# Science Fakͻleti
# Wara (Law) duma Fakͻleti: ba yuum pͻsɛ biŋe e ti a dɛna la dipaatimɛnti lagum bͻna Social Studies Fakͻleti la puan 1958/59 zamesegͻ yuunɛ la puan, a yuum nyaa ka dɛna amiŋa Afakͻleti la 1960/61 zamesegͻ yuunɛ la puan. Kͻ’ͻm ze’ele 2012/2013 zamesegͻ yuunɛ la puan, Yunivɛsiti wa yuum nyaa bo yͻ’ͻ ti a lagum digesa sukuu kͻnsɛba n nan kͻ’ͻm ba’asɛ Senior High School (S.H.S) puan ti lagum zamesera tͻ’ͻsera LLB wia-digirii gͻŋͻ la, de me kelum tara ba yͻ’ͻ la kelum bͻ’ͻra sɛba n tari dipͻlema bii digirii la. Yunivɛsiti wa nyaa yuum tari la yͻ’ͻ sugum nuurɛ buyi ti fu wan nyaŋɛ doose kɛ ta Wara zamesegͻ Fakͻleti la puan (Faculty of Law).
· Engineering Sciences duma Fakͻleti
=== '''International Programmes Office''' ===
'''‘'''International Programmes’ ͻfisum n boi Gaana Yunivɛsiti (Office of International Programmes, IPO) ba yuum biŋe e la 1997 yuunɛ la puan ti ba tari hamoni wa’am wa bo Yunivɛsiti la puan. la suŋeri basera ti ‘international’ tuuma za’a tͻla nɛŋa, hali lagum pa’asɛ la ba tari yͻ’ͻ ti ba lagum digesɛ tinsi sisesi sukuu kͻma la.
Yunivɛsiti la daa nyɛ la bͻkerɛ bama la ‘International’ zamesegͻ weleŋo la, karekipa sɛba n sini bisera, sɛba n nyɛti yɔ’ɔ zamesera satinsi la (study abroad programmes), tuntuneba la sukuu kɔma teere zamesegɔ yɛla (staff and student exchange programmes) la viisegɔ duma lageŋɔ. La de la Ɔfisum wa tuunɛ ti ba ni tee sɔɛ Yunivɛsiti bisera ba ‘international' yɛla za'a.
Dɔla ɔfisum duma wa mua puan, Yunivɛsiti wa nyaŋɛ nyɛ weleŋo (institutions) duma paɛ 200 kɔ’ɔm kaɛ tingɔŋɔ wa za’a ti ba sɔsɛ tara nɔyinɛ lagum taaba tuna, de me kelum naɛ la tigera zo’e zo’e magesi wuu tinsi zo'e zo'e zamesegɔ weleŋo kansili (Council International Educational Exchange CIEE), California State University CSU, University of California Education Abroad Programme Home | UCEAP, la International Society of Education Planners International Student Exchange Programs to facilitate student exchange programmes'. Prof. Eric Osei-Assibey n de ɔfisum wa nɛŋa daana, mina n tabelɛ dɛna Dean.
=== '''University of Ghana Campuses''' ===
==== '''Legon Campus''' ====
The Legon Campus de la 13 kilometers north-east fum ze’ele Ankara tiŋa la n de Gaana tinkãtɛ la wɛ'ɛsa bini. Kalam n de zi’an ti ba ita viisegɔ la zamesegɔ yɛla zo’e zo’e. Legon Campus n me kelum dɛna zi’an ti Yunivɛsiti la ɔfisum duma la zo’e zo’e bɔna bini. Sukuu kɔma ga’aregɔ zi’an zo’e zo’e daa boi la Legon Campus la puan.
==== '''Korle-Bu Campus''' ====
The Korle-Bu Campus, ti Provost yuum dɛna zuo daana la, n me yuum de zi’an ti College of Health Sciences ɔfisum duma la yuum bɔna. So’olum la sukuu duma zo’e zo’e me daa kelum bɔna la Korle-Bu Campus; Sukuu mina n de Medicine la Dentistry, la Sukuu mina n de Allied Health Sciences.
==== '''Accra City Campus''' ====
Campus kɔ'ɔm bɔna la tiŋa la tiŋasuka dee kɔ’ɔm bɔna la Adabraka tiŋa puan mɔpi dee kɔ’ɔm bɔna Ministry of Information la sakikɔ.
campus dɛna la Bachelor of Science(Bsc) in Business Administration kɔɔsi sɛba n ŋwana bala la Bachelor of Arts (BA) kɔɔsi .
==== '''Kumasi City Campus''' ====
Sukuu kana wa me kɔ'ɔm dɛna la zamesegɔ kɔlegi, dee kelum ita Bachelor of Science in Business Administration.<ref>https://www.graphic.com.gh/news/education/ghana-news-university-of-ghana-opens-kumasi-city-campus.html</ref> nɛremina n tee ze’ele bo Principal la de la Prof. Edward Nketiah-Amponsah.<ref>https://www.graphic.com.gh/news/general-news/ghana-news-ug-starts-takoradi-kumasi-city-campuses.html</ref>
=== '''Distance Education Campuses''' ===
Yunivɛsiti la me kelum tara Distance duma zamesegɔ sukuu duma zo’e zo’e ti ba bɔna so’olum duma la puan ita programs zo’e zo’e. Awudome kɔlegi la tari deto zo'e zo'e ti ba ita kɔɔsi gira duma Bindi,<ref>https://web.archive.org/web/20061230141014/http://www.ug.edu.gh/profile.php</ref> bakɔ ba'asegɔ puan woo.
· Accra Workers' College, (now Accra City campus), Accra
· Awudome Residential Workers' College, Tsito
· Bolgatanga Workers' College, Bolgatanga
· Cape Coast Workers' College, Cape Coast
· Ho Workers' College, Ho
· Koforidua Workers' College, Koforidua
· Kumasi Workers' College, Kumasi
· Takoradi Workers' College, Sekondi-Takoradi
· Tamale Workers' College, Tamale
· Tema Workers' College, Tema
· Sunyani Workers' College, Sunyani
· Wa Workers' College, Wa
=== '''Institutional Affiliations''' ===
* Accra College of Medicine, Accra
* African University College of Business & Technology, Accra
* Catholic University College, Sunyani
* Christian Service University College, Kumasi
* Family Health Medical School, Accra
* Ghana Armed Forces Command and Staff College, Accra
* Ghana Institute of Languages, Accra
* Institute of Accountancy Training, Accra
* Islamic University College, Accra
* Knustford University College, Accra
* Methodist University College, Accra
* Narh-Bita College, Tema
* Nightingale School of Nursing, Accra
* National Film and Television Institute (NAFTI), Accra
* Presbyterian University College, Mpraeso/Abetifi-Kwahu
* Regional Maritime University, Accra
* St. Peter's Seminary, Cape-Coast
* St. Paul's Seminary, Sowutuom-Achimota
* St. Victor's Seminary, Tamale
* Western Hills School of Nursing, Accra
* Wisconsin International University College, Accra
== '''Ga'a zi'an (Hostels)''' ==
Yunivɛsiti la tari la ga’aregɔ zi’an pia: International hɔɔli (I la II), Valco Trust hɔɔli, Commonwealth hɔɔli, Akuafo hɔɔli, Mensah Sarbah Hɔɔli, Legon Hɔɔli, Limann Hɔɔli, Kwapong Hɔɔli, Elizabeth Sey Hɔɔli la Jean Akah Nelson Hɔɔli. Ba me kelum tara n sɔi n miŋa Hɔɔli duma, n de SSNIT Hɔɔli (Ghana Hostels also known as Pentagon).<ref>https://web.archive.org/web/20130808144650/http://www.ug.edu.gh/index1.php?linkid=818</ref>
== '''Halls of residence''' ==
Gaana Yunivɛsiti sukuu kɔma la ga'aregɔ zi'insi ani mɛ wuu ba misi yɛa puan la. Sɛla n sɔi la, kɔma la ga'aregɔ zi'insi kɔ'ɔm ana mɛ wuu nɛra n boi amiŋa yire puan se'em. Sɛla woo ti ba tara ba yɔa puan woo mi boi ba ga'aregɔ zi'insi duma wa puan mɛ. Ba tari deto mɛ bo'ora sɛla duma n iti ba digirii duma gee kelum tara deto mi bo'ora sɛla duma n ougum tara be digirii duma gee le kina ti ba zamesesɛ pa'asɛ.
Gaana Yunivɛsiri wa kelum tara ga'a I'insi mɛ bo'ora pa'aleba la saama woo. Ba tari deto sɔba n de bangɔla mɛ gee kelum tara deti minsi.
Gaana Yunivɛsiti wa tari la deto ba sɛba ti gaana gɔmena mɛ ba gee kelum tara sɛba ti nsɔmiŋa duma mi mɛ ba gee ti ba za'a la bɔna sukuu la puan. <ref name=":4" /><ref name=":3" />
Fu san bisa tilum wa, fu wan nyɛ bii baŋɛ deto wa woo n boi zi'an bii ba ani se'em yunivɛsiti la puan. Ba de la; Commonwealth Hall, Legon Hall, Mensah Sarbah Hall, Volta Hall, Akuafo Hall la Jubilee Hall n boi Gaana Yunivɛsiti la puan bɔna Legon tiŋa puan.
=== Bank, postal and other services ===
Ghana Commercial Bank, Standard Chartered Bank, Barclays Bank, Cal Bank, HFC Bank, Access Bank, Stanbic Bank, Fidelity Bank, Ecobank Ghana la Prudential Bank tari ba wila mɛ ti ba bɔna Legon yunivɛsiti wa puan. Gaana poosi la me kelum tara a wile mɛ ti ba bɔna Yunivɛsiti wa puan (Ghana Post). Dee banki la basɛba la me tari ATMs ti ba bɔna bini.
=== Roads usage and user charges ===
Ze’ele Gunfuko ŋmarega la puan adabeserɛ ayila daarɛ 2014 yuunɛ la puan, lɔsɛba za’a n ni zo kɛ Gaana Yunivɛsiti la puan la, la sɛba n zoti dɔla Staff Village palɛ la n boi Yunivɛsiti la puan la daa ni yɔ la sɛla fii. Ŋwana wa yuum de la sɛla ti nɛrekuuŋɔ la sukuu kɔma la yuum tɔgera ti la ka ani suŋa ti ba yuum nan gu e basɛ.<ref>{{Cite web |url=https://m.peacefmonline.com/pages/local/news/201402/190679.php |title=Archive copy |access-date=2024-08-21 |archive-date=2024-08-21 |archive-url=https://web.archive.org/web/20240821164123/https://m.peacefmonline.com/pages/local/news/201402/190679.php |url-status=dead }}</ref> Dee Nananewa, fum n wen dɔla zi’an ki’ira Yunivɛsiti wa puan la, loore daana woo nari ti a tara la (typically staff and students) ‘electronically scannable cards' ti Yunivɛsiti weleŋo sɛka n biseri palace zuo yɛla la za'a dikɛ bo ba ti ba tara.
== '''Pala la lɔa yoorɔ yɛla''' ==
Ze'ele 1 February 2014 yuunɛ la puan loore woo n ki'iri Gaana Yunivɛsiti la puan woo nari ti ba yo ligeri amaa puti'irɛ wa yuum de la sɛla ti tuntuneba la sukuu kɔma zo'e zo'e yumm yeti la dagi sɛla n wan suŋɛ ba. Bala zuo la yuum basɛ mɛ ti ba yuum tee ba puti'irɛ miŋa.<ref>{{Citation|title=University of Ghana|date=2024-08-19|url=https://en.wikipedia.org/wiki/University_of_Ghana#cite_note-65|work=Wikipedia|language=en|access-date=2024-08-21}}</ref>
Gee nananawa, loore n ki'iri Gaana Yunivɛsiti wa puan nari ti di daana tara kaatɛ n pa'alɛ ti yunivɛsiti la mi a daana yele. Kaatɛ wa de la sɛla ti Gaana Yunivɛsiti duma Nara ti ba dikɛ bo fɔ dɔla were sɛka n biseri lɔa tuuma yele la.
== '''Rankings and reputation''' ==
Fu san bisa Times Higher Education World University Rankings duma viiisegɔ la puan bɔna 2018 yuunɛ la puan la Gaana Yunivɛsiti wa yuum boi la kalɛ 800-1000 beene. Gee duneya wa waabi Yunivɛsiti duma puan Gaana yunivɛsiti wa tagelɛ la 17th bɔna Africa Yunivɛsiti duma la waabi puan.<ref>{{Citation|title=University of Ghana|date=2024-08-19|url=https://en.wikipedia.org/wiki/University_of_Ghana#cite_note-54|work=Wikipedia|language=en|access-date=2024-08-21}}</ref>
Bisɛ sɛla a tigese ga tilum wa:
Tingɔŋɔ wa beene
ARWU Word <ref>{{Citation|title=University of Ghana|date=2024-08-19|url=https://en.wikipedia.org/wiki/University_of_Ghana#cite_note-ARWU_UG-46|work=Wikipedia|language=en|access-date=2024-08-21}}</ref> Yunivɛsiti la yuum tagelɛ la 901–1000 puan bɔna 2023 yuunɛ la puan.
QS World<ref>{{Citation|title=University of Ghana|date=2024-08-19|url=https://en.wikipedia.org/wiki/University_of_Ghana#cite_note-47|work=Wikipedia|language=en|access-date=2024-08-21}}</ref> yunivɛsiti la yuum tagelɛ la 951–1000 puan bɔna 2024 yuunɛ la puan.
THE World<ref name=":5">{{Citation|title=University of Ghana|date=2024-08-19|url=https://en.wikipedia.org/wiki/University_of_Ghana#cite_note-48|work=Wikipedia|language=en|access-date=2024-08-21}}</ref> yunivɛsiti la yuum tagelɛ la 1001–1200 puan bɔna 2024 yuunɛ la puan.
USNWR Global<ref name=":6">{{Citation|title=University of Ghana|date=2024-08-19|url=https://en.wikipedia.org/wiki/University_of_Ghana#cite_note-49|work=Wikipedia|language=en|access-date=2024-08-21}}</ref> yunivɛsiti la yuum tagelɛ la 907 puan bɔna 2022 yuunɛ la puan ta paɛ –2023 yuunɛ la puan.
Africa Beene
THE Africa<ref>{{Citation|title=University of Ghana|date=2024-08-19|url=https://en.wikipedia.org/wiki/University_of_Ghana#cite_note-50|work=Wikipedia|language=en|access-date=2024-08-21}}</ref> = yunivɛsiti la yuim tagelɛ 25 puan bɔna 2024 yuunɛ la puan.
Gaana beene
ARWU National<ref>{{Citation|title=University of Ghana|date=2024-08-19|url=https://en.wikipedia.org/wiki/University_of_Ghana#cite_note-ARWU_UG-46|work=Wikipedia|language=en|access-date=2024-08-21}}</ref> yunivɛsiti la yuum di la yia '1st' bɔna 2023 yuunɛ la puan.
QS National<ref>{{Citation|title=University of Ghana|date=2024-08-19|url=https://en.wikipedia.org/wiki/University_of_Ghana#cite_note-51|work=Wikipedia|language=en|access-date=2024-08-21}}</ref> yunivɛsiti la yuum kelum di la yia '1st' bɔna 2024 yuunɛ la puan.
THE National = yunivɛsiti la yuum tagelɛ la buyi puan '2nd' bɔna 2024 yuunɛ la puan.
USNWR National yunivɛsiti la yuum tagelɛ buyi puan '2nd' bɔna 2022 yuunɛ la puan ta paɛ 2023 yuunɛ la puan.
== '''Ga’aregͻ Hɔɔli duma''' ==
Gaana Yunivɛsiti ki’a zi’isum wa ti ba wi’ira ti Hɔɔli duma la n bala ti ba ni pa’ala la ti ba de la yire n zaɛ la yire "home away from home." Ki’a zi’an wa kɔ’ɔm bɔna mɛ bɔ’ɔra sukuu kɔnsɛba n tari digirii la sukuu kɔnsɛba n nan ka tari digirii la. Ba me kelum tara yimuunɛ la saama bɔtɔ bɔ'ɔra saama. Ba me kelum tara ga’aregɔ zi’an ti Gaana gɔmena mɛ bo sukuu la la n sɔ n miŋa Hɔɔli duma ti ba mɛ ti ba me kelum bɔna Yunivɛsiti wa puan.<ref>https://doi.org/10.1002%2F9781119210795.ch10</ref><ref>{{Cite web |url=https://www.ug.edu.gh/students/src/jcrs |title=Archive copy |access-date=2024-08-22 |archive-date=2024-01-13 |archive-url=https://web.archive.org/web/20240113164019/https://www.ug.edu.gh/students/src/jcrs |url-status=dead }}</ref> hɔɔli duma la n bala n ga tilum wa; Commonwealth Hɔɔli, Legon Hɔɔli, Mensah Sarbah Hɔɔli, Volta Hɔɔli, Akuafo HɔɔlI la Jubilee Hɔɔli n boi Gaana Yunivɛsiti, Legon tiŋa puan.
· '''Commonwealth Hɔɔli''' (the university's only male hall of residence). Dee ti ba kɔ’ɔm wi’ira e ti Vandals, tingɔŋɔ wa VANDALS de la ‘acronym' bɔ'ɔra Vivacious, Affable, Neighborly, Devoted, Altruistic la Loyal. Sukuu kɔnsɛba n ki’iri Commonwealth Hɔɔli wa puan la ni tari ba miŋa wi'ira la yelebire wa n de 'V-Mate' dee ti ba ni sakɛ yeti 'Sharp'. Ba daalesum mu’uŋɔ dɛna mɔlega, VANDALs duma ni ŋmi'ira Nyuɔ la ba nɔyinɛ la iŋa.<ref>https://onlinelibrary.wiley.com/doi/10.1002/9781444318074.ch1</ref>
· '''Legon Hɔɔli''' (The Legon Hall is the premier hall of the University of Ghana). Hɔɔli n yuum de hɔɔli wia daana ti ba yuum sakɛ dee nam ti ba mɛ e Gaana Yunivɛsiti sukuu la puan, mina ti ba ni tari e wi’ira ti Premier Hɔɔli. Ba mɛ Hɔɔli wa la sukuu wa tiŋasuka dee ti a kɔ'ɔm lɛm la gͻnͻ kãalegͻ zi’an dekãtɛ la (the Balme Library) bͻna ‘West’ Afirika so’olum wa. Kͻ’ͻm ana wuu Mensah Sarbah Hͻͻli la Akuafo Hͻͻli la, Legon Hͻͻli ga’aregͻ zi’an bͻ’ͻra budaasi la pͻgesi, iŋɛ n de yise’ere ti ba kͻ’ͻm sakɛ tipͻgesi la budaasi ki’ira kampusi la puan.<ref>https://www.ug.edu.gh/sites/default/files/aad/Handbook_Regulations_2017.pdf</ref> Legon hͻͻli wa zɛbɛ yu’urɛ bii moto de la; "''Cui Multidum Datum"'', ti la vuurɛ dɛna la nɛresaaleba nͻyin la makerɛ "''human relations with examples''".<ref>https://dailyguidenetwork.com/and-the-speaker-spake/</ref>
· '''Mensah Sarbah Hall''' (Mensah Sarbah Hͻͻli wa n de wia hͻͻli ti ba dikɛ si la tiŋa wa nɛrezure yu’urɛ n de; Dr. Mensah Sarbah). Hͻͻli kana n de hͻͻli mina ti nɛreba bisɛ ti a tari la yeleiteba (best athletes) ti ba bͻna Yunivɛsiti wa puan.
· '''Volta Hall''' (Yunivɛsiti la pͻgesi ma’a yire ti ba ki’ira). Iŋa ma’a n de pͻgesi ma’a yire ti ba bͻna bini, de ba me mi ti hͻͻli wa de la yisɛka ti gilema bͻna bini de me ana filam. Pͻgesi zo’e zo’e doose hͻͻli wa puan yese mɛ dɛna nɛrezuto magesɛ wuu, pͻgesɛka n de ‘Chief Justice’ wia ti a yu’urɛ dɛna Georgina Theodora Woode.
· '''Akuafo Hall''' Yelebire wa n de "''akuafo''" wa ze’ele la kanbunsi yelebɛa puan ti de vuurɛ dɛna la kaareba. Yeledina zuo ti ba ni wi’ira hͻͻli wa ti kaareba yire n tari tu Gaana wa buuri malema la. Akuafo Hͻͻli wa n tagelɛ buyi daana zuo ti ba mɛ e pa’asɛ Gaana Yunivɛsiti la puan. Ba na’am zamesegͻ weleŋo la de la daalesum bͻ’ͻra sukuu kͻma la nͻyinɛ de me kelum suŋera basera ti tu Gaana wa tiŋa buuri malema la tͻla nɛŋa. Ba looseri ba kua naba la pͻgenaba la yuunɛ yuunɛ.
'''Hilla Limann Hall'''
Hilla Limann Hall, n de hɔɔli yia danna ti University of Ghana Enterprise Limited (UGEL) mɛ ba'asɛ. Ba yuum pɔsɛ yu'ɛ hɔɔli wa la July 2010 yuunɛ la puan<ref name=":5" />. Se'em ma'a ti yunivɛsiti la Vice-Chancellor yuum yeti ba tee yu'urɛ la bo Dr. Hilla Limann la Gaana zuo daana kurega n yuum suŋɛ ti ba iŋɛ la.
Hɔɔli kana wa puan, pa'aleba sɔba n boi yunivɛsiti la puan basɛba ta'am po bɔna di puan. Hali sukuu kɔma mi basɛba ta'am po sɔna hɔɔli wa puan. Hɔɔli wa zuo daana, kiinduma, la pa'aleba basɛba n naribti ba suŋɛ bisa hɔɔli miŋa.
'''Elizabeth Sey Hall'''
Elizabeth Sey hɔɔli wa pa'asɛ sɛba ti ba Gaana Yunivɛsiti wa mɛ ba. La de University of Ghana Enterprise Limited (UGEL) duma n mɛ hɔɔli wa. Hɔɔli wa ba yuum mɛ di ba'asɛ la July 2010 yuunɛ la puan gee yuum dikɛ hɔɔli la sigɛ Elizabeth Frances Baaba Sey. Iŋɛ n yuum de pɔgesɛka n diŋɛ niŋa ba'asɛ a digirii buyi puan.
'''Africa Union Hall'''
Africa Union hɔɔli wa de la Pentagon hɔɔli gee ti ba baŋɛ yi'ira dɛ ti Africa Union hɔɔli la. La yuum de la Social Security la National Insurance Trust (SSNIT) n yuum mɛ hɔɔli wa.
'''James Topp Nelson Yankah Hall'''
James Topp Nelson Yankah Hɔɔli wa ba yuum pɔsɛ yi'ira di la Teachers Fund (TF) Hostel gee nananawa ti ba nyaa tee yu'urɛ wa ti la dɛna James Topp Nelson Yankah Hall .<ref name=":6" />
'''Bani Hall'''
Bani Hɔɔli wa pɔsega puan, di yuum ka de gɔmena dinɛ gee pooren to n yuum nyaa ta dɛna hɔɔli bɔna Yunivɛsiti la puan gee ti a kelum dɛna gɔmena dinɛ.
'''Evandy Hall'''
Evandy Hɔɔli wa yuum de la Evandy Hostel pɔsega la puan gee ti pooren ti di tuum nyaa ta dɛna hɔɔli. Se'em ma'a ti ba yuum ta dikɛ hostel wa lebege hɔɔli la, gɔmena yuum sakɛ ti a wan to'e gee visa hɔɔli miŋa.
== '''Notable faculty''' ==
· Nana Klutse, climate scientist<ref>https://www.graphic.com.gh/news/politics/nana-ama-browne-klutse-joins-ndc-abura-asebu-kwamankese-race.html</ref>
· Zonke Majodina, clinical psychologist la human rights worker.<ref>https://africacenturyconference.co.za/zonke-majodine-short-biography/</ref>
· Philomena Nyarko, statistician<ref>{{Cite web |url=https://ubids.edu.gh/about/university-council/dr-philomena-efua-nyarko |title=Archive copy |access-date=2024-08-22 |archive-date=2024-06-25 |archive-url=https://web.archive.org/web/20240625065506/https://ubids.edu.gh/about/university-council/dr-philomena-efua-nyarko |url-status=dead }}</ref>
· Alexander Oppenheim (1968–1973), mathematician
· Faustina Oware-Gyekye, nɛɛsi duma nɛŋa daana<ref>{{Cite web |url=https://www.gcnm.edu.gh/governing_council/profile_gyekye.php |title=Archive copy |access-date=2024-08-22 |archive-date=2022-02-22 |archive-url=https://web.archive.org/web/20220222005015/https://www.gcnm.edu.gh/governing_council/profile_gyekye.php |url-status=dead }}</ref>
Elsie Effah Kaufmann, Biomedical Engineer de me kelum dɛna Quiz zuodaana bͻna National Science and Maths Quiz
== '''In popular culture''' ==
Yunivɛsiti wa yese na sinii zo’e zo’e puan la sansɛka ti ba ni ta dikera lͻgekoosemo diila peelum T V puan la. T V weleŋo sɛka n de ''Sun City'' tari yunivɛsiti wa fͻͻra zo’e zo’e. yunyuuneba duma me kelum dikɛ Yunivɛsiti wa yu’urɛ lagum yuum yuuma zo’e zo’e, hali Sarkodie's "Legon Girls", Buk Bak's "''Klu blɔfo''", Kwadei's "''Wutatami''" la Okordii's "yuuma anaasi Legon puan".<ref>http://www.general-books.net/sw2.cfm?q=University_of_Ghana</ref>
Siibenya’aŋa ŋmarega la 2020 yuunɛ la puan, Gaana Yunivɛsiti wa yuum le malum zi’ire ku nuurɛ ti ba lagum zamesera nasaara kusebego zuo pa’alegͻ la zamesegͻ ba simiseta buyi daana la (second semester) 2019/2020 zamesegͻ yuunɛ la puan doose la Gaana za’a kuka zuo daana la n yuum iŋɛ a puti’I ti a yo’e Yunivɛsiti kͻnsɛba n yuum yeti ba ba’asɛ la.<ref>https://citinewsroom.com/2020/06/university-of-ghana-students-to-continue-with-online-teaching-exams/</ref>
== '''Controversy''' ==
ba yuum dikɛ la 'insensitive' yelebire wa bo Yunivɛsiti la nɛŋa duma tigere la yese la COVID-19 pandemic la yuum wa’am wa basɛ ti tiŋa wa ke’em se’em wa dee ti ba yuum le malum pa’asɛ sukuu kͻma la sukuu fiisi dͻla 2020/21 zamesegͻ yuunɛ la. la yuum basɛ ti nɛreba yuum ka sakɛ bo ba dee yuum tͻgera soosia midia zuo ti nɛŋa duma yuum le malum tee ba puti’irɛ.<ref>https://www.ghanaweb.com/GhanaHomePage/NewsArchive/UG-reduces-fees-for-2020-21-academic-year-1112788</ref> yuum ana wa puan, ba yum kͻ’ͻm togera ti Yunivɛsiti pa’aleba la zo’e zo’e yuum kͻ’ͻm gã me la Yunivɛsiti la pugeto ti ba me yuum yeti la de la pumpͻreŋͻ. Ba yuum iŋɛ viisegͻ yese na wa wa dikɛ viisegͻ la lahebaari biŋe You tube peelum puan.<ref>https://leadership.ng/</ref><ref>https://www.universityworldnews.com/post.php?story=20200218135226736</ref><ref>https://www.bbc.com/pidgin/tori-53826406</ref>
== '''UG Sports Stadium''' ==
Gaana Yunivɛsiti inkemesego yire la boi la Ankara tiŋa puan. zi’isum wa yalega ta’am dikɛ nɛreba 10,000,<ref>https://www.ghanaiantimes.com.gh/veep-commissions-ug-sports-stadium-for-accra-ag-2023/#:~:text=The%2010%2C000%2Dcapacity%20stadium%20with,the%20Vice%20President%20also%20commissioned</ref> Gaana za’a kuka zuo daana podͻla la n yuum yo’e zi’isum wa Kilinkiiŋa ŋmarega la puan adabesa pisiyi la a yila daarɛ, 2024 yuunɛ la puan.<ref>https://citinewsroom.com/2024/03/bawumia-commissions-ug-sports-stadium-for-african-games/</ref> Nama boole tigere la ‘rugby union’. Duma sini yire puan kemesa ba iŋa dee ti zua zi’an. Gaana Yunivɛsiti wa n yuum mɛ inkemesego yire wa. Ba me daa kelum mɛ deo wa doose la ba yuum nyɛ yuum piyoopͻi la anuu la.<ref>{{Cite web |url=https://www.ug.edu.gh/news/ug-sports-stadium-and-ancillary-facilities-commissioned-host-13th-african-games |title=Archive copy |access-date=2024-08-22 |archive-date=2024-06-15 |archive-url=https://web.archive.org/web/20240615132741/https://www.ug.edu.gh/news/ug-sports-stadium-and-ancillary-facilities-commissioned-host-13th-african-games |url-status=dead }}</ref>
== '''Lɔgerɔ''' ==
[[Buuri buuri:All]]
[[Buuri buuri:DWUG- Article of the Week 2024]]
f7w9kx9tozr6477ppyh6ovpg3ez0ck5
Abdul-Razak Tahidu
0
1230
17423
15082
2025-06-09T03:23:40Z
InternetArchiveBot
56
Rescuing 1 sources and tagging 0 as dead.) #IABot (v2.0.9.5
17423
wikitext
text/x-wiki
{{Bio}}
{{C-Class}}
Abdul-Razak Tahidu de la Gaana wa nalɛgera (Ghanaian politician) la member of parliament bo Chereponi constituency n boi North East region of Ghana puan.<ref>{{Cite web|title=Tahidu, Abdul-Razak|url=https://ghanamps.com/mp/abdul-razak-tahidu/|access-date=2024-02-09|website=Ghana MPS|language=en-US}}</ref><ref>{{Cite web|date=2018-06-22|title=Tahidu Abdul Razak|url=https://citinewsroom.com/2018/06/chereponi-local-task-force-formed-to-mediate-naduni-conflict/tahidu-abdul-razak/|access-date=2024-02-09|website=Citinewsroom - Comprehensive News in Ghana|language=en-US}}</ref><ref>{{Cite web |url=https://www.ghstandard.com/hon-abdul-razak-tahidu/ |title="Hon. Abdul-Razak Tahidu – The Ghanaian Standard" |access-date=2023-08-06 |archive-date=2023-04-25 |archive-url=https://web.archive.org/web/20230425001935/https://ghstandard.com/hon-abdul-razak-tahidu/ |url-status=dead }}</ref>
==Pɔsega Vom La Sukuu==
Ba yuum dɔgi e la Ko'oro ŋmarega 28, 1977 gee a ze'ele la Chereponi n boi North East region of Ghana puan. A yuum.kiŋɛ a basic education 1992 puan gee me kelum kiŋɛ a SSSCE 1995 yuunɛ la puan. Gee me nyɛ a Teacher certificate 2000 yuunɛ la puan ta pa'asɛ Degree in Basic Education 2007 yuunɛ la puan dagi bala ma'a a yuum tole la nɛŋa ta nyɛ master's degree in Leadership & Development 2013 yuunɛ la puan.<ref name=":0">{{Cite web|title=Parliament of Ghana|url=https://www.parliament.gh/mps?mp=260|access-date=2024-02-09|website=www.parliament.gh}}</ref>
==Tuuma==
A yuum de la Budget la Examinations Officer bɔna Ghana Education Service gee ti pooren ti a yuum ta dɛna District Chief Executive bɔna Ministry of Local Government bo Chereponi district.<ref name=":0" /><ref>{{Cite web|date=2017-02-21|title=Cherepony yearns for Tahidu as DCE|url=https://www.ghanaweb.com/GhanaHomePage/NewsArchive/Cherepony-yearns-for-Tahidu-as-DCE-512249|access-date=2024-02-09|website=GhanaWeb|language=en}}</ref><ref>{{Cite web|last=Agyeman|first=Adwoa|date=2017-05-05|title=Chereponi DCE nominee confirmed|url=https://www.adomonline.com/chereponi-dce-nominee-confirmed/|access-date=2024-02-09|website=Adomonline.com|language=en-US}}</ref>
== Nalɛka Tuuma ==
A de la NPP nɛra (member of NPP) gee nananawa a nyaa de la MP bi Chereponi Constituency.<ref name=":0" /> A yuum di parliamentary seat wa me la votumduma 19,800 gee ti incumbent Samuel Abdulai Jabanyite me nyɛ 12,859 votumduma.<ref>[https://www.graphic.com.gh/news/politics/cheriponi-constituency-dce-axes-incumbent-mp-from-parliament.html "Chereponi constituency: DCE axes incumbent MP from Parliament"]</ref><ref>[https://www.modernghana.com/news/1048995/all-incumbent-mps-in-north-east-region-kicked.html "All incumbent MPs in North East Region kicked out"]</ref> Nananawa, a de la board member bo Petroleum Commission.<ref>{{Cite web|last=Appiah|first=George Gyasi|date=2021-08-06|title=Petroleum Commission's Board sworn in|url=https://siga.gov.gh/petroleum-commission-board-sworn-in/|access-date=2024-02-09|website=SIGA: State Interests and Governance Authority|language=en-US|archive-date=2024-02-21|archive-url=https://web.archive.org/web/20240221091224/https://siga.gov.gh/petroleum-commission-board-sworn-in/|url-status=dead}}</ref><ref>{{Cite web |url=https://www.petrocom.gov.gh/board-of-directors/ |title="Board of Directors – Petroleum Commission Ghana" |access-date=2023-08-06 |archive-date=2023-04-24 |archive-url=https://web.archive.org/web/20230424000541/https://www.petrocom.gov.gh/board-of-directors/ |url-status=dead }}</ref>
=== Tigere ===
A de la member of the Subsidiary Legislation Committee kelum dɛna member of Trade, Industry la Tourism Committee.<ref name=":0" />
== A Miŋa Vom ==
Abdul-Razak de la Maalam (Muslim).<ref name=":0" />
== Viisegɔ Lɔgerɔ ==
<references />
[[Buuri buuri:Gɔmena nalɛgeriba]]
[[Buuri buuri:All]]
[[Buuri buuri:Wabegɔ nɛreba]]
[[Buuri buuri:Budaa]]
[[Buuri buuri:8th Parliament of the 4th Republic]]
nk5v4hg8wq04sszvft3e10vs7fph4co
Aisha Augie-Kuta
0
2586
17420
17419
2025-06-08T21:00:14Z
Akoleko Atayinɛ
752
N pa'asɛ la sɛla
17420
wikitext
text/x-wiki
{{databox}}
'''Aisha Augie-Kuta''' (ba dɔgɛ e la Bureya pooren ŋmaresi pia la diyima la puan '11 April' n boi 1980 yuunɛ la puan). A de la Nigeria nɛra n ŋmati fɔɔra ti ba yi'ira ti 'photographer' gee a kelum dɛna la sinii ita 'filmmaker' n boi Abuja tiŋa puan.<ref>{{Citation|title=Aisha Augie-Kuta|date=2025-05-06|url=https://en.wikipedia.org/wiki/Aisha_Augie-Kuta#cite_note-2|work=Wikipedia|language=en|access-date=2025-05-23}}</ref><ref>{{Citation|title=Aisha Augie-Kuta|date=2025-05-06|url=https://en.wikipedia.org/wiki/Aisha_Augie-Kuta#cite_note-gotevbe-1|work=Wikipedia|language=en|access-date=2025-05-23}}</ref> <ref>{{Cite web|last=vanguard|date=2012-01-21|title=I See Opportunities Everywhere - Aisha Augie-kuta|url=https://www.vanguardngr.com/2012/01/i-see-opportunities-everywhere-aisha-augie-kuta/|access-date=2025-06-04|website=Vanguard News|language=en-GB}}</ref><ref>{{Cite news|title=Augie-Kuta’s Quest For Entrepreneurship Development {{!}}|language=en-us|work=Nigerian News from Leadership News|url=http://leadership.ng/entertainment/376592/augie-kutas-quest-entrepreneurship-development|access-date=2025-06-04|archive-date=2015-04-02|archive-url=https://web.archive.org/web/20150402130125/http://leadership.ng/entertainment/376592/augie-kutas-quest-entrepreneurship-development|url-status=dead}}</ref>A de la Hausa buuri la puan n ze'ele "Argungu Local Government Area" bɔna in 'northern Nigeria'.<ref>{{Cite news|date=2011-12-26|title=From the Magazine: Picture Perfect! » YNaija|language=en-GB|work=YNaija|url=https://ynaija.com/from-the-magazine-picture-perfect/|access-date=2025-06-04}}</ref><ref>{{Citation|title=Aisha Augie-Kuta|date=2025-05-06|url=https://en.wikipedia.org/wiki/Aisha_Augie-Kuta#cite_note-ynaija-3|work=Wikipedia|language=en|access-date=2025-05-23}}</ref><nowiki>{{ Iŋɛ n yuum di na'asegɔ seko ti ba yi'ira ti 'The Award for Creative Artist of the year' bɔna 2011 yuunɛ la puan la n sɛla ti ba yi'ira ti 'The Future Awards'</nowiki><ref>{{Citation|title=Aisha Augie-Kuta|date=2025-05-06|url=https://en.wikipedia.org/wiki/Aisha_Augie-Kuta#cite_note-4|work=Wikipedia|language=en|access-date=2025-05-23}}</ref>
A tuuma asi'a zo'e zo'e kɔ'ɔm bisera la kɔma la pɔgesi vom yɛla la iŋɛvwan iŋɛ se'em ta'am suŋɛ ba to ba bɔna vim sumɔ. <ref>{{Citation|title=Aisha Augie-Kuta|date=2025-05-06|url=https://en.wikipedia.org/wiki/Aisha_Augie-Kuta#cite_note-5|work=Wikipedia|language=en|access-date=2025-05-23}}</ref>A yuum kelum dɛna la auŋera bo'ora ti ba yi'ira solemiine puan ti "Senior Special Assistant" bo'ora gɔmena sɛka ti ha yi'ira ti "Governor of Kebbi State" bɔna Nigeria tiŋa puan.<ref>{{Citation|title=Aisha Augie-Kuta|date=2025-05-06|url=https://en.wikipedia.org/wiki/Aisha_Augie-Kuta#cite_note-6|work=Wikipedia|language=en|access-date=2025-05-23}}</ref><ref>{{Cite web|title=Aisha Augie-Kuta: Motivated by hunger for learning {{!}} The Guardian Nigeria News - Nigeria and World NewsGuardian Woman — The Guardian Nigeria News – Nigeria and World News|url=https://m.guardian.ng/guardian-woman/aisha-augie-kuta-motivated-by-hunger-for-learning/|access-date=2025-06-08|website=m.guardian.ng|language=en-US}}</ref>
== '''A vom yɛla (Biography)''' ==
A dɔgum yu'urɛ de la Aisha Adamu Augie n boi Zaria, Kaduna State, Nigeria tiŋa puan. <ref>{{Citation|title=Aisha Augie-Kuta|date=2025-05-06|url=https://en.wikipedia.org/wiki/Aisha_Augie-Kuta#cite_note-gotevbe-1|work=Wikipedia|language=en|access-date=2025-05-23}}</ref>Augie-Kuta de la "Senator Adamu Baba Augie" poyua. A sɔ yuum de la gɔmena nalɛgera gee kelum yuum le tuna TV puan tuuma, sɛla ti ba yi'ira ti "politician/broadcaster". Dagi bala ma'a a yuum kelum dɛna la Kootum tuntuna to ba yi'ira e ti Justice Amina Augie (JSC).<ref>{{Cite web|last=vanguard|date=2012-01-21|title=I See Opportunities Everywhere - Aisha Augie-kuta|url=https://www.vanguardngr.com/2012/01/i-see-opportunities-everywhere-aisha-augie-kuta/|access-date=2025-06-08|website=Vanguard News|language=en-GB}}</ref>
Augie-Kuta pɔsɛ zamesɛ to'e la mi'ilum bɔna "Mass Communication" ze'ele Ahmadu Bello University, n boi Zaria. A kelum zamesɛ mɛ to'e MSc mi'ilum bɔna sɛla ti ba yi'ira solemiine puan ti "Media and communication" bɔna Pan African University, Lagos (nananawa ti ba yi'ira ti Pan Atlantic University). <ref>{{Citation|title=Aisha Augie-Kuta|date=2025-05-06|url=https://en.wikipedia.org/wiki/Aisha_Augie-Kuta#cite_note-gotevbe-1|work=Wikipedia|language=en|access-date=2025-05-23}}</ref>A ele mɛ tara kɔma bata.<ref>{{Citation|title=Aisha Augie-Kuta|date=2025-05-06|url=https://en.wikipedia.org/wiki/Aisha_Augie-Kuta#cite_note-ynaija-3|work=Wikipedia|language=en|access-date=2025-05-23}}</ref>Iŋɛ kelum kiŋɛ sukuu duma sɛba de la zɛsɛka ti ba yi'ira ti Chelsea College of Arts, n boi London, UK.<ref>{{Citation|title=Aisha Augie-Kuta|date=2025-05-06|url=https://en.wikipedia.org/wiki/Aisha_Augie-Kuta#cite_note-7|work=Wikipedia|language=en|access-date=2025-05-23}}</ref>nananawa, a tari la a miŋa tigers ti ba yi'ira ti "Photowagon" ti la bɔna Nigeria ze'ele 2009 yuunɛ la puan was paɛ zina ti la suŋɛ pɔgesi zo'e zo'e .<ref>{{Citation|title=Aisha Augie-Kuta|date=2025-05-06|url=https://en.wikipedia.org/wiki/Aisha_Augie-Kuta#cite_note-8|work=Wikipedia|language=en|access-date=2025-05-23}}</ref><ref>{{Citation|title=Aisha Augie-Kuta|date=2025-05-06|url=https://en.wikipedia.org/wiki/Aisha_Augie-Kuta#cite_note-ynaija-3|work=Wikipedia|language=en|access-date=2025-05-23}}</ref>
La de la 2014 yuunɛ la puan ti Augie-Kuta yuum iŋɛ a ma'a sinii ti ba yi'ira ka ti Alternative Evil.<ref>{{Citation|title=Aisha Augie-Kuta|date=2025-05-06|url=https://en.wikipedia.org/wiki/Aisha_Augie-Kuta#cite_note-9|work=Wikipedia|language=en|access-date=2025-05-23}}</ref> A kiŋɛ tɔgɛ mɛ n boi TEDx de'eŋo duma puan n boi Nigeria.<ref>{{Citation|title=Aisha Augie-Kuta|date=2025-05-06|url=https://en.wikipedia.org/wiki/Aisha_Augie-Kuta#cite_note-10|work=Wikipedia|language=en|access-date=2025-05-23}}</ref>A suŋɛ pɔgesi mɛ la kɔma saŋa woo puan.<ref>{{Citation|title=Aisha Augie-Kuta|date=2025-05-06|url=https://en.wikipedia.org/wiki/Aisha_Augie-Kuta#cite_note-11|work=Wikipedia|language=en|access-date=2025-05-23}}</ref>
A tabelɛ tu'usɛ Nasɛka ti ba yi'ira ka ti Charles, Prince of Wales mɛ bɔna Lagos.<ref>{{Citation|title=Aisha Augie-Kuta|date=2025-05-06|url=https://en.wikipedia.org/wiki/Aisha_Augie-Kuta#cite_note-12|work=Wikipedia|language=en|access-date=2025-05-23}}</ref>. Nananawa wa a de la Mina ti ba yi'ira solemiine puan ti "Special Assistant" bo'ora "Governor of Kebbi State" n boi Nigeria tiŋa puan la .<ref>{{Citation|title=Aisha Augie-Kuta|date=2025-05-06|url=https://en.wikipedia.org/wiki/Aisha_Augie-Kuta#cite_note-14|work=Wikipedia|language=en|access-date=2025-05-23}}</ref><ref>{{Citation|title=Aisha Augie-Kuta|date=2025-05-06|url=https://en.wikipedia.org/wiki/Aisha_Augie-Kuta#cite_note-13|work=Wikipedia|language=en|access-date=2025-05-23}}</ref>
Iŋɛ n nyaa de mina n suŋeri minister sɛka ti ba yi'ira ti Mrs Zainab Shamsuna Ahmed.
== '''Na'asegɔ duma (Awards)''' ==
Na'asegɔ sɛba ti a tabelɛ to'e n bala boi tilum wa:
2011 yuunɛ la puan: iŋɛ yuum di sɛla ti ba yi'ira ti Winner, Creative Artist of the Year at The Future Awards
2014 yuunɛ la puan: iŋɛ yuum di sɛla ti ba yi'ira ti Sisterhood Award for Photographer of the Year <ref>{{Citation|title=Aisha Augie-Kuta|date=2025-05-06|url=https://en.wikipedia.org/wiki/Aisha_Augie-Kuta#cite_note-16|work=Wikipedia|language=en|access-date=2025-05-23}}</ref>
2014 yuunɛ la puan:iŋɛ yuum di sɛla ti ba yi'ira ti Winner, British Council 'Through-My-Eyes' competition<ref>{{Citation|title=Aisha Augie-Kuta|date=2025-05-06|url=https://en.wikipedia.org/wiki/Aisha_Augie-Kuta#cite_note-17|work=Wikipedia|language=en|access-date=2025-05-23}}</ref>
== '''A miŋa pa'alegɔ see(Exhibitions)''' ==
Iŋɛ n dikɛ amiŋa pa'alɛ n bala n boi tilum wa la ba yuuma la za'a:
50 Years Ahead through the Eyes of Nigerian Women, Lagos, (Schlumberger, The Embassy of the Kingdom of Netherlands, African Artists Foundation)<ref>{{Citation|title=Aisha Augie-Kuta|date=2025-05-06|url=https://en.wikipedia.org/wiki/Aisha_Augie-Kuta#cite_note-18|work=Wikipedia|language=en|access-date=2025-05-23}}</ref>
* ''50 Years Ahead through the Eyes of Nigerian Women'', Abuja, Nigeria; April 2010 (Transcorp Hilton, The Embassy of the Kingdom of Netherlands, African Artists Foundation)<ref>{{Citation|title=Aisha Augie-Kuta|date=2025-05-06|url=https://en.wikipedia.org/wiki/Aisha_Augie-Kuta#cite_note-19|work=Wikipedia|language=en|access-date=2025-05-23}}</ref>
* ''Here and Now: Contemporary Nigerian and Ghanaian Art'', New York City, October 2010 (Iroko Arts Consultants, Ronke Ekwensi).<sup>[''citation needed'']</sup>
* ''The Authentic Trail: Breast Cancer'', Fundraising Exhibition, Abuja, Nigeria, October 2010 (Medicaid Diagnostics, Pinc Campaign, Aisha&Aicha)<sup>[''citation needed'']</sup>
* ''My Nigeria; The Photowagon Exhibits'', Abuja, Nigeria, December 2010 (The Photowagon, Thought Pyramid Gallery)<ref>{{Citation|title=Aisha Augie-Kuta|date=2025-05-06|url=https://en.wikipedia.org/wiki/Aisha_Augie-Kuta#cite_note-ynaija-3|work=Wikipedia|language=en|access-date=2025-05-23}}</ref>
* ''Water and Purity'', African Artists Foundation, Lagos, Nigeria, September 2012 yuunɛ la puan
* ''The Nigerian Centenary Photography exhibition'', July 2014 yuunɛ la puan
* ''Material culture'', Lagos Photo Festival, October–November 2014 yuunɛ la puan<ref>{{Citation|title=Aisha Augie-Kuta|date=2025-05-06|url=https://en.wikipedia.org/wiki/Aisha_Augie-Kuta#cite_note-20|work=Wikipedia|language=en|access-date=2025-05-23}}</ref>
* ''Alternative Evil,'' Mixed Media Exhibition, IICD Abuja, Nigeria 2014 yuunɛ la puan<ref>{{Citation|title=Aisha Augie-Kuta|date=2025-05-06|url=https://en.wikipedia.org/wiki/Aisha_Augie-Kuta#cite_note-21|work=Wikipedia|language=en|access-date=2025-05-23}}</ref><ref>{{Citation|title=Aisha Augie-Kuta|date=2025-05-06|url=https://en.wikipedia.org/wiki/Aisha_Augie-Kuta#cite_note-22|work=Wikipedia|language=en|access-date=2025-05-23}}</ref><ref>{{Citation|title=Aisha Augie-Kuta|date=2025-05-06|url=https://en.wikipedia.org/wiki/Aisha_Augie-Kuta#cite_note-22|work=Wikipedia|language=en|access-date=2025-05-23}}</ref>
* ''Countless Miles'', Nigerian Travel Exhibition, Miliki Lagos, Nigeria 2016 yuunɛ la puan
* ''Before, Before & Now, Now,'' Mira Forum, Art Tafeta Porto, Portugal, 2016 yuunɛ la puan
* ''To mark new beginnings'': Africa’ African Steeze Los Angeles, USA, 2016 yuunɛ la puan
* ''Consumption by moonlight,'' Environmental Art Collective Abuja, Nigeria, 2015 yuunɛ la puan
* ''Photo Junctions'', Thought pyramid Art Centre Abuja, Nigeria, 2015 yuunɛ la puan
== '''Iŋa n gulesɛ sɛla (Publications)''' ==
Gɔnseto ti a gulesɛ n bala boi tilum wa:
50@50 Nigerian Women: The journey so far. Nigeria: Rimson Associates. 2010. pp. 32–35. <nowiki>ISBN 978-978-8033-05-9</nowiki>.
== '''Kelum bisɛ yele-ana wa (See also)''' ==
List of Nigerian film producers
== '''Viisegɔ gɔnɔ tuseto (External links)''' ==
Kalam n de zi'an ti fu wan kelum doose bini nyɛ lahebaarɛ zo'e zo'e to ba yi'ira solemiine puan ti 'Official website Categories' la:
1980 yuunɛ la puan dɔla yɛla
Nɛreba n vɔi 'Living people'
Nɛreba n ze'ele Zaria tiŋa puan
Nigerian pɔgesi sɛba n tu ni fɔɔra tuuma 'photographers'
Ahmadu Bello University Sukuu kɔma
Hausa-yetɔgum bɔna TV zuo
New York duma filimi yuuma sukuu 'Film Academy alumni'
Nɛreba n ze'ele tiŋa puan ti ba yi'ira solemiine puan ti 'Kaduna State'
Nigerian filimi duma tuntuneba 'producers'
[[Buuri buuri:Nɛra]]
== '''Viisegɔ gɔnɔ (References)''' ==
3i9je8w3zvujbeip6soptls0zldknib
17421
17420
2025-06-08T21:05:23Z
Akoleko Atayinɛ
752
N pa'asɛ la sɛla
17421
wikitext
text/x-wiki
{{databox}}
'''Aisha Augie-Kuta''' (ba dɔgɛ e la Bureya pooren ŋmaresi pia la diyima la puan '11 April' n boi 1980 yuunɛ la puan). A de la Nigeria nɛra n ŋmati fɔɔra ti ba yi'ira ti 'photographer' gee a kelum dɛna la sinii ita 'filmmaker' n boi Abuja tiŋa puan.<ref>{{Citation|title=Aisha Augie-Kuta|date=2025-05-06|url=https://en.wikipedia.org/wiki/Aisha_Augie-Kuta#cite_note-2|work=Wikipedia|language=en|access-date=2025-05-23}}</ref><ref>{{Citation|title=Aisha Augie-Kuta|date=2025-05-06|url=https://en.wikipedia.org/wiki/Aisha_Augie-Kuta#cite_note-gotevbe-1|work=Wikipedia|language=en|access-date=2025-05-23}}</ref> <ref>{{Cite web|last=vanguard|date=2012-01-21|title=I See Opportunities Everywhere - Aisha Augie-kuta|url=https://www.vanguardngr.com/2012/01/i-see-opportunities-everywhere-aisha-augie-kuta/|access-date=2025-06-04|website=Vanguard News|language=en-GB}}</ref><ref>{{Cite news|title=Augie-Kuta’s Quest For Entrepreneurship Development {{!}}|language=en-us|work=Nigerian News from Leadership News|url=http://leadership.ng/entertainment/376592/augie-kutas-quest-entrepreneurship-development|access-date=2025-06-04|archive-date=2015-04-02|archive-url=https://web.archive.org/web/20150402130125/http://leadership.ng/entertainment/376592/augie-kutas-quest-entrepreneurship-development|url-status=dead}}</ref>A de la Hausa buuri la puan n ze'ele "Argungu Local Government Area" bɔna in 'northern Nigeria'.<ref>{{Cite news|date=2011-12-26|title=From the Magazine: Picture Perfect! » YNaija|language=en-GB|work=YNaija|url=https://ynaija.com/from-the-magazine-picture-perfect/|access-date=2025-06-04}}</ref><ref>{{Citation|title=Aisha Augie-Kuta|date=2025-05-06|url=https://en.wikipedia.org/wiki/Aisha_Augie-Kuta#cite_note-ynaija-3|work=Wikipedia|language=en|access-date=2025-05-23}}</ref><nowiki>{{ Iŋɛ n yuum di na'asegɔ seko ti ba yi'ira ti 'The Award for Creative Artist of the year' bɔna 2011 yuunɛ la puan la n sɛla ti ba yi'ira ti 'The Future Awards'</nowiki><ref>{{Citation|title=Aisha Augie-Kuta|date=2025-05-06|url=https://en.wikipedia.org/wiki/Aisha_Augie-Kuta#cite_note-4|work=Wikipedia|language=en|access-date=2025-05-23}}</ref>
A tuuma asi'a zo'e zo'e kɔ'ɔm bisera la kɔma la pɔgesi vom yɛla la iŋɛvwan iŋɛ se'em ta'am suŋɛ ba to ba bɔna vim sumɔ. <ref>{{Citation|title=Aisha Augie-Kuta|date=2025-05-06|url=https://en.wikipedia.org/wiki/Aisha_Augie-Kuta#cite_note-5|work=Wikipedia|language=en|access-date=2025-05-23}}</ref>A yuum kelum dɛna la auŋera bo'ora ti ba yi'ira solemiine puan ti "Senior Special Assistant" bo'ora gɔmena sɛka ti ha yi'ira ti "Governor of Kebbi State" bɔna Nigeria tiŋa puan.<ref>{{Citation|title=Aisha Augie-Kuta|date=2025-05-06|url=https://en.wikipedia.org/wiki/Aisha_Augie-Kuta#cite_note-6|work=Wikipedia|language=en|access-date=2025-05-23}}</ref><ref>{{Cite web|title=Aisha Augie-Kuta: Motivated by hunger for learning {{!}} The Guardian Nigeria News - Nigeria and World NewsGuardian Woman — The Guardian Nigeria News – Nigeria and World News|url=https://m.guardian.ng/guardian-woman/aisha-augie-kuta-motivated-by-hunger-for-learning/|access-date=2025-06-08|website=m.guardian.ng|language=en-US}}</ref>
== '''A vom yɛla (Biography)''' ==
A dɔgum yu'urɛ de la Aisha Adamu Augie n boi Zaria, Kaduna State, Nigeria tiŋa puan. <ref>{{Citation|title=Aisha Augie-Kuta|date=2025-05-06|url=https://en.wikipedia.org/wiki/Aisha_Augie-Kuta#cite_note-gotevbe-1|work=Wikipedia|language=en|access-date=2025-05-23}}</ref>Augie-Kuta de la "Senator Adamu Baba Augie" poyua. A sɔ yuum de la gɔmena nalɛgera gee kelum yuum le tuna TV puan tuuma, sɛla ti ba yi'ira ti "politician/broadcaster". Dagi bala ma'a a yuum kelum dɛna la Kootum tuntuna to ba yi'ira e ti Justice Amina Augie (JSC).<ref>{{Cite web|last=vanguard|date=2012-01-21|title=I See Opportunities Everywhere - Aisha Augie-kuta|url=https://www.vanguardngr.com/2012/01/i-see-opportunities-everywhere-aisha-augie-kuta/|access-date=2025-06-08|website=Vanguard News|language=en-GB}}</ref>
Augie-Kuta pɔsɛ zamesɛ to'e la mi'ilum bɔna "Mass Communication" ze'ele Ahmadu Bello University, n boi Zaria. A kelum zamesɛ mɛ to'e MSc mi'ilum bɔna sɛla ti ba yi'ira solemiine puan ti "Media and communication" bɔna Pan African University, Lagos (nananawa ti ba yi'ira ti Pan Atlantic University). <ref>{{Citation|title=Aisha Augie-Kuta|date=2025-05-06|url=https://en.wikipedia.org/wiki/Aisha_Augie-Kuta#cite_note-gotevbe-1|work=Wikipedia|language=en|access-date=2025-05-23}}</ref>A ele mɛ tara kɔma bata.<ref>{{Citation|title=Aisha Augie-Kuta|date=2025-05-06|url=https://en.wikipedia.org/wiki/Aisha_Augie-Kuta#cite_note-ynaija-3|work=Wikipedia|language=en|access-date=2025-05-23}}</ref>Iŋɛ kelum kiŋɛ sukuu duma sɛba de la zɛsɛka ti ba yi'ira ti Chelsea College of Arts, n boi London, UK.<ref>{{Citation|title=Aisha Augie-Kuta|date=2025-05-06|url=https://en.wikipedia.org/wiki/Aisha_Augie-Kuta#cite_note-7|work=Wikipedia|language=en|access-date=2025-05-23}}</ref>nananawa, a tari la a miŋa tigers ti ba yi'ira ti "Photowagon" ti la bɔna Nigeria ze'ele 2009 yuunɛ la puan was paɛ zina ti la suŋɛ pɔgesi zo'e zo'e .<ref>{{Citation|title=Aisha Augie-Kuta|date=2025-05-06|url=https://en.wikipedia.org/wiki/Aisha_Augie-Kuta#cite_note-8|work=Wikipedia|language=en|access-date=2025-05-23}}</ref><ref>{{Citation|title=Aisha Augie-Kuta|date=2025-05-06|url=https://en.wikipedia.org/wiki/Aisha_Augie-Kuta#cite_note-ynaija-3|work=Wikipedia|language=en|access-date=2025-05-23}}</ref>
La de la 2014 yuunɛ la puan ti Augie-Kuta yuum iŋɛ a ma'a sinii ti ba yi'ira ka ti Alternative Evil.<ref>{{Citation|title=Aisha Augie-Kuta|date=2025-05-06|url=https://en.wikipedia.org/wiki/Aisha_Augie-Kuta#cite_note-9|work=Wikipedia|language=en|access-date=2025-05-23}}</ref> A kiŋɛ tɔgɛ mɛ n boi TEDx de'eŋo duma puan n boi Nigeria.<ref>{{Citation|title=Aisha Augie-Kuta|date=2025-05-06|url=https://en.wikipedia.org/wiki/Aisha_Augie-Kuta#cite_note-10|work=Wikipedia|language=en|access-date=2025-05-23}}</ref>A suŋɛ pɔgesi mɛ la kɔma saŋa woo puan.<ref>{{Citation|title=Aisha Augie-Kuta|date=2025-05-06|url=https://en.wikipedia.org/wiki/Aisha_Augie-Kuta#cite_note-11|work=Wikipedia|language=en|access-date=2025-05-23}}</ref>
A tabelɛ tu'usɛ Nasɛka ti ba yi'ira ka ti Charles, Prince of Wales mɛ bɔna Lagos.<ref>{{Citation|title=Aisha Augie-Kuta|date=2025-05-06|url=https://en.wikipedia.org/wiki/Aisha_Augie-Kuta#cite_note-12|work=Wikipedia|language=en|access-date=2025-05-23}}</ref>. Nananawa wa a de la Mina ti ba yi'ira solemiine puan ti "Special Assistant" bo'ora "Governor of Kebbi State" n boi Nigeria tiŋa puan la .<ref>{{Citation|title=Aisha Augie-Kuta|date=2025-05-06|url=https://en.wikipedia.org/wiki/Aisha_Augie-Kuta#cite_note-14|work=Wikipedia|language=en|access-date=2025-05-23}}</ref><ref>{{Citation|title=Aisha Augie-Kuta|date=2025-05-06|url=https://en.wikipedia.org/wiki/Aisha_Augie-Kuta#cite_note-13|work=Wikipedia|language=en|access-date=2025-05-23}}</ref>
Iŋɛ n nyaa de mina n suŋeri minister sɛka ti ba yi'ira ti Mrs Zainab Shamsuna Ahmed.
== '''Na'asegɔ duma (Awards)''' ==
Na'asegɔ sɛba ti a tabelɛ to'e n bala boi tilum wa:
2011 yuunɛ la puan: iŋɛ yuum di sɛla ti ba yi'ira ti Winner, Creative Artist of the Year at The Future Awards
2014 yuunɛ la puan: iŋɛ yuum di sɛla ti ba yi'ira ti Sisterhood Award for Photographer of the Year <ref>{{Citation|title=Aisha Augie-Kuta|date=2025-05-06|url=https://en.wikipedia.org/wiki/Aisha_Augie-Kuta#cite_note-16|work=Wikipedia|language=en|access-date=2025-05-23}}</ref>
2014 yuunɛ la puan:iŋɛ yuum di sɛla ti ba yi'ira ti Winner, British Council 'Through-My-Eyes' competition<ref>{{Citation|title=Aisha Augie-Kuta|date=2025-05-06|url=https://en.wikipedia.org/wiki/Aisha_Augie-Kuta#cite_note-17|work=Wikipedia|language=en|access-date=2025-05-23}}</ref>
== '''A miŋa pa'alegɔ see(Exhibitions)''' ==
Iŋɛ n dikɛ amiŋa pa'alɛ n bala n boi tilum wa la ba yuuma la za'a:
50 Years Ahead through the Eyes of Nigerian Women, Lagos, (Schlumberger, The Embassy of the Kingdom of Netherlands, African Artists Foundation)<ref>{{Citation|title=Aisha Augie-Kuta|date=2025-05-06|url=https://en.wikipedia.org/wiki/Aisha_Augie-Kuta#cite_note-18|work=Wikipedia|language=en|access-date=2025-05-23}}</ref>
* ''50 Years Ahead through the Eyes of Nigerian Women'', Abuja, Nigeria; April 2010 yuunɛ la puan (Transcorp Hilton, The Embassy of the Kingdom of Netherlands, African Artists Foundation)<ref>{{Citation|title=Aisha Augie-Kuta|date=2025-05-06|url=https://en.wikipedia.org/wiki/Aisha_Augie-Kuta#cite_note-19|work=Wikipedia|language=en|access-date=2025-05-23}}</ref>
* ''Here and Now: Contemporary Nigerian and Ghanaian Art'', New York City, October 2010 yuunɛ la puan (Iroko Arts Consultants, Ronke Ekwensi).<sup>[''citation needed'']</sup>
* ''The Authentic Trail: Breast Cancer'', Fundraising Exhibition, Abuja, Nigeria, October 2010 yuunɛ la puanMedicaid Diagnostics, Pinc Campaign, Aisha&Aicha)<sup>[''citation needed'']</sup>
* ''My Nigeria; The Photowagon Exhibits'', Abuja, Nigeria, December 2010 yuunɛ la puan (The Photowagon, Thought Pyramid Gallery)<ref>{{Citation|title=Aisha Augie-Kuta|date=2025-05-06|url=https://en.wikipedia.org/wiki/Aisha_Augie-Kuta#cite_note-ynaija-3|work=Wikipedia|language=en|access-date=2025-05-23}}</ref>
* ''Water and Purity'', African Artists Foundation, Lagos, Nigeria, September 2012 yuunɛ la puan
* ''The Nigerian Centenary Photography exhibition'', July 2014 yuunɛ la puan
* ''Material culture'', Lagos Photo Festival, October–November 2014 yuunɛ la puan<ref>{{Citation|title=Aisha Augie-Kuta|date=2025-05-06|url=https://en.wikipedia.org/wiki/Aisha_Augie-Kuta#cite_note-20|work=Wikipedia|language=en|access-date=2025-05-23}}</ref>
* ''Alternative Evil,'' Mixed Media Exhibition, IICD Abuja, Nigeria 2014 yuunɛ la puan<ref>{{Citation|title=Aisha Augie-Kuta|date=2025-05-06|url=https://en.wikipedia.org/wiki/Aisha_Augie-Kuta#cite_note-21|work=Wikipedia|language=en|access-date=2025-05-23}}</ref><ref>{{Citation|title=Aisha Augie-Kuta|date=2025-05-06|url=https://en.wikipedia.org/wiki/Aisha_Augie-Kuta#cite_note-22|work=Wikipedia|language=en|access-date=2025-05-23}}</ref><ref>{{Citation|title=Aisha Augie-Kuta|date=2025-05-06|url=https://en.wikipedia.org/wiki/Aisha_Augie-Kuta#cite_note-22|work=Wikipedia|language=en|access-date=2025-05-23}}</ref>
* ''Countless Miles'', Nigerian Travel Exhibition, Miliki Lagos, Nigeria 2016 yuunɛ la puan
* ''Before, Before & Now, Now,'' Mira Forum, Art Tafeta Porto, Portugal, 2016 yuunɛ la puan
* ''To mark new beginnings'': Africa’ African Steeze Los Angeles, USA, 2016 yuunɛ la puan
* ''Consumption by moonlight,'' Environmental Art Collective Abuja, Nigeria, 2015 yuunɛ la puan
* ''Photo Junctions'', Thought pyramid Art Centre Abuja, Nigeria, 2015 yuunɛ la puan
== '''Iŋa n gulesɛ sɛla (Publications)''' ==
Gɔnseto ti a gulesɛ n bala boi tilum wa:
50@50 Nigerian Women: The journey so far. Nigeria: Rimson Associates. 2010 yuunɛ la puan . pp. 32–35. <nowiki>ISBN 978-978-8033-05-9</nowiki>.
== '''Kelum bisɛ yele-ana wa (See also)''' ==
List of Nigerian film producers
== '''Viisegɔ gɔnɔ tuseto (External links)''' ==
Kalam n de zi'an ti fu wan kelum doose bini nyɛ lahebaarɛ zo'e zo'e to ba yi'ira solemiine puan ti 'Official website Categories' la:
1980 yuunɛ la puan dɔla yɛla
Nɛreba n vɔi 'Living people'
Nɛreba n ze'ele Zaria tiŋa puan
Nigerian pɔgesi sɛba n tu ni fɔɔra tuuma 'photographers'
Ahmadu Bello University Sukuu kɔma
Hausa-yetɔgum bɔna TV zuo
New York duma filimi yuuma sukuu 'Film Academy alumni'
Nɛreba n ze'ele tiŋa puan ti ba yi'ira solemiine puan ti 'Kaduna State'
Nigerian filimi duma tuntuneba 'producers'
[[Buuri buuri:Nɛra]]
== '''Viisegɔ gɔnɔ (References)''' ==
bg835f9xk95e6404hq4dc4rfibm0ek7
Shweshwe
0
2597
17427
17354
2025-06-09T11:46:22Z
Amoramah
26
Yese la Viisegɔ lɔgerɔ n dagi ma'a
17427
wikitext
text/x-wiki
{{databox }}
== '''Shweshwe''' ==
'''shweshwe'''(/ˈʃwɛʃwɛ/) de la fuugo bii kinkinɛ ti ba ki'isɛ bii mu'ugɛ ka ti Southern African duma zo'e zo'e tara ka tuna ti ka dɛna ba buuri malema lɔkɔ. fuo la ka miŋa ŋwɔsum de la 'indigo', fuugo wa ba maalɛ ka mɛ ti ka tara mu'uŋɔ duma yima yima, la ba ŋmɛ ka gee bɔ bɔrumbɔresi ti la pa'ala naaŋɔ ŋmɛresi duma buuri buuri. Yɛsera la ka n ba'am yiregɛ bii zo'oge la zuo, ba pa'alɛ shweshwe mɛ ti ka de la denim, bii tartan n boi South Africa.
==Yu'urɛ==
Yumɛŋerɛ wa shweshwe wa ba yese ka ze'ele la fuo la tigere yɛsera Leshoto naba Moshoeshoe , me gulesɛ ka "Moshweshwe". Mosheshoe 1 ti ba yuum dikɛ fuugo wa ti ka dɛna bo'olum bo ka yɛsera Fareŋa pu'usegɔ duma la zi'an n de 1840 sa gee ti pooren ti ba nyaa iŋɛ ka ti ka zo'e bii parɛ.
Ka yu'urɛ kelum dɛna la sejeremane bii seshoeshoe n boi Sotho gee me le dɛna se'em de la terantala (nyɛ ka ze'ele la Afrikaans tarentaal),la ujamani n boi Xhosa, 19th century la pooren German la Swiss nɛresɛba n zi'ire la n yuum tari blaudruck (" fu sɔbelɔ") futo ti ba lɔgerɔ gee yuum suŋɛ basɛ ti ka ze'ele n boi South African la Bashoto buuri malema puan.
Botswana tiŋa puan, buuri fu kuna wa ba mi ka ti ka dɛna la "leteisi," 'jeremani," bii "German print."
== Tuuma ==
Buuri malema puan, ba tari Shweshwe maala la saaloo duma, mɔkuru bii wundomaata, koosego anyɛ'dɔgelɛ duma "aprons" la lɔgeseto ti tu nan nyɛ gee lu' vilegum kaɛ tu inya la. Buuri malema puan Xhosa pɔgeseto e ni nan pɔsɛ ele si saanɛ puan la, bama n ni nyɛɛra Shweshwe futo bii kinkina wa ti si mina a ti makoti, la Sotho pɔgesɛba e ele . Xhosa pɔgesi me kelum le dikɛ fuo wa mɛ pa'asɛ ba buuri mɔgeduurɔ-ŋwɔsum fugɔbesi pɔɔsin.
Botswana tiŋa puan, fuugo wa kelum pa'asɛ mɛ la ba buuri pɔgedire la pɔgedire malema puan, gee nananewa ti ka nyaa niɛ zo'e zo'e ti ba mina ka
San dagena buuri malema, ba kelum tara Shweshwe mɛ tuna saŋa woo n boi South African pɔgesi la budaasi lɔgerɔ pi'a puan ze'ele bo ba buuri tinsuga la za'a, gee me kelum tara a pa'asera maala kugesi lɔgerɔ. Ba kelum tara ka mɛ tuna n boi United States ti ka dɛna fuo bii lɔgesɛka ti ba tara ka pi'ira gɔtɔ bii kugesi.
== Maalegɔ ==
Ba maalɛ Shweshwe mɛ ze'ele la "acid" ti ba yese la "roller printing" fɔla n boi cotton calico ma'a bii zaŋa puan. 5 23* Ba maalɛ ka ti ka woko dɛna la 90 cm, e boi ka zi'isi za'a la ka A- ŋmɛresegɔ wundomaata bii mɔkuru pi'a ka zi'isi la za'a. Ba maalɛ fuo bii kinkinɛ wa mɛ n boi ŋwɔsum yima yima pa'asera "indigo" ka miŋa ŋwɔsum la puan, mɔlebagenɛ, la mɔlega, ka maalegɔ kekeko buuri buuri puan pa'asera filaawa duma, bɛgerɔ la "diamond", ŋmɛba n de kilesi la dagesi gulesi ŋwɔsum duma. 11* Ka maalegɔ yima yima la ba maalɛ ka mɛ dikɛ la " pincotage" fupiifo fuo bii kinkinɛ pi'a fɔla yama yama, fuo sɛka ti ba maalɛ ka saŋa woo yɛsera la niirɛ la ka sama bii nusa'aŋɔ, amaa ka maalegɔ la tari sum mɛ gee kelum doose la nananewa futo bii kinkina maalegɔ aŋa bii ŋwɔsum.
Nananewa ba tari ba zɛ'ɛta la Europe kina South African na, ku kalɛ daalesum la fuo la puan la, Da Gama kinkina maalegɔ zi'an la n boi Zwelitsha tiŋa puan bɔna King Williams tiŋa yiŋa bɔba n maalɛ ka n boi Eastern Cape hali 1982 *.8 9 11* 1992 puan, Da Gama futo maalegɔ zi'an yuum da la deebiisi sita n de yɔ'ɔ tuuma a yina, futo la nuseko bii bɔbeseko n yuum parɛ paa ti Spruce maalegɔ kɔmpine e boi Manchester, la futo la miŋa vilegere yalegerɛ zi'an ti ba yuum dikɛ ta'asɛ la uuregɔ kiŋɛ South African. *18 24* Da Gama futo zi'an la yuum maalɛ shweshwe ze'ele la guno ti ba tari ze'ele Zimbabwe na ti ba nyaa zo'e bii parɛ n boi Eastern Cape *.16 22*
Fumɛntɔ maalegɔ zi'an wa, ta dikɛ pa'asɛ shweshwe maalegɔ zɛ'ɛta Da Gama futo maalegɔ, daa vuuseri mɛ ti ba kɛlegum la fuseto maalegɔ n boi tiŋa ana suŋa gu ti ba maalɛ ba tiŋa la puan dikɛ pa'asɛ ze'ele China la Pakistan. 11 16 25*
Fu wan ta'am baŋɛ fuo la kumiŋa ka fum n gurɛ ka, fum n nyuusum bii fum n dikɛ nuurɛ lem ka, ka dameŋa la ka ŋwɔsum zɛ'ɛta ba n ki'isɛ ka mu'ureŋɔ sɛka la ka maalegɔ daalum ŋwɔsum n boi fuo la tiŋa nuurɛ bɔba, n pɔ'ɔgɛ la ka katɛ n de 90 cm fuo la yalegerɛ la ka tibesum n boi fuo la paalega puan ze'ele ba miŋa maalegɔ puan ti fu san pɛɛra ti ka yɛsera. *4 12* Tigerɛ nambua, 2013 puan, shweshwe maalegɔ zi'an yɛsera Da Gama futo maalegɔ zi'an yuum sirese mɛ lebe miiliya anuu mita yuunɛ woo puan.
==Malema si'a n niɛ==
* Jill Scott, who portrayed the main character Mma Precious Ramotswe in ''The No. 1 Ladies' Detective Agency'' TV series, lɔgezɛɛtɔ n ze<nowiki>'ele shweshwe bo maalegɔ la. ''2" " ''</nowiki>26" "
==Le bisɛ yɛ'ɛsa==
* African wax prints
== Viisegɔ lɔgerɔ==
njxz2k02ggqnjysydarp4uqjbozrdb6
17428
17427
2025-06-09T11:53:42Z
Amoramah
26
/* Yu'urɛ */
17428
wikitext
text/x-wiki
{{databox }}
== '''Shweshwe''' ==
'''shweshwe'''(/ˈʃwɛʃwɛ/) de la fuugo bii kinkinɛ ti ba ki'isɛ bii mu'ugɛ ka ti Southern African duma zo'e zo'e tara ka tuna ti ka dɛna ba buuri malema lɔkɔ. fuo la ka miŋa ŋwɔsum de la 'indigo', fuugo wa ba maalɛ ka mɛ ti ka tara mu'uŋɔ duma yima yima, la ba ŋmɛ ka gee bɔ bɔrumbɔresi ti la pa'ala naaŋɔ ŋmɛresi duma buuri buuri. Yɛsera la ka n ba'am yiregɛ bii zo'oge la zuo, ba pa'alɛ shweshwe mɛ ti ka de la denim, bii tartan n boi South Africa.
==Yu'urɛ==
[[File:2008-02-09 Xhosa women.jpg|thumb|upright|[[Xhosa people|Xhosa]] women in [[Folk costume|traditional costume]] wearing [[indigo]] shweshwe aprons]]
[[File:Xhosa traditionally dressed women.jpg|thumb|upright|[[Xhosa people|Xhosa]] woman wearing a head scarf made from [[indigo]] shweshwe (on the right)]]
Yumɛŋerɛ wa shweshwe wa ba yese ka ze'ele la fuo la tigere yɛsera Leshoto naba Moshoeshoe , me gulesɛ ka "Moshweshwe". Mosheshoe 1 ti ba yuum dikɛ fuugo wa ti ka dɛna bo'olum bo ka yɛsera Fareŋa pu'usegɔ duma la zi'an n de 1840 sa gee ti pooren ti ba nyaa iŋɛ ka ti ka zo'e bii parɛ.
Ka yu'urɛ kelum dɛna la sejeremane bii seshoeshoe n boi Sotho gee me le dɛna se'em de la terantala (nyɛ ka ze'ele la Afrikaans tarentaal),la ujamani n boi Xhosa, 19th century la pooren German la Swiss nɛresɛba n zi'ire la n yuum tari blaudruck (" fu sɔbelɔ") futo ti ba lɔgerɔ gee yuum suŋɛ basɛ ti ka ze'ele n boi South African la Bashoto buuri malema puan.
Botswana tiŋa puan, buuri fu kuna wa ba mi ka ti ka dɛna la "leteisi," 'jeremani," bii "German print."
== Tuuma ==
Buuri malema puan, ba tari Shweshwe maala la saaloo duma, mɔkuru bii wundomaata, koosego anyɛ'dɔgelɛ duma "aprons" la lɔgeseto ti tu nan nyɛ gee lu' vilegum kaɛ tu inya la. Buuri malema puan Xhosa pɔgeseto e ni nan pɔsɛ ele si saanɛ puan la, bama n ni nyɛɛra Shweshwe futo bii kinkina wa ti si mina a ti makoti, la Sotho pɔgesɛba e ele . Xhosa pɔgesi me kelum le dikɛ fuo wa mɛ pa'asɛ ba buuri mɔgeduurɔ-ŋwɔsum fugɔbesi pɔɔsin.
Botswana tiŋa puan, fuugo wa kelum pa'asɛ mɛ la ba buuri pɔgedire la pɔgedire malema puan, gee nananewa ti ka nyaa niɛ zo'e zo'e ti ba mina ka
San dagena buuri malema, ba kelum tara Shweshwe mɛ tuna saŋa woo n boi South African pɔgesi la budaasi lɔgerɔ pi'a puan ze'ele bo ba buuri tinsuga la za'a, gee me kelum tara a pa'asera maala kugesi lɔgerɔ. Ba kelum tara ka mɛ tuna n boi United States ti ka dɛna fuo bii lɔgesɛka ti ba tara ka pi'ira gɔtɔ bii kugesi.
== Maalegɔ ==
Ba maalɛ Shweshwe mɛ ze'ele la "acid" ti ba yese la "roller printing" fɔla n boi cotton calico ma'a bii zaŋa puan. 5 23* Ba maalɛ ka ti ka woko dɛna la 90 cm, e boi ka zi'isi za'a la ka A- ŋmɛresegɔ wundomaata bii mɔkuru pi'a ka zi'isi la za'a. Ba maalɛ fuo bii kinkinɛ wa mɛ n boi ŋwɔsum yima yima pa'asera "indigo" ka miŋa ŋwɔsum la puan, mɔlebagenɛ, la mɔlega, ka maalegɔ kekeko buuri buuri puan pa'asera filaawa duma, bɛgerɔ la "diamond", ŋmɛba n de kilesi la dagesi gulesi ŋwɔsum duma. 11* Ka maalegɔ yima yima la ba maalɛ ka mɛ dikɛ la " pincotage" fupiifo fuo bii kinkinɛ pi'a fɔla yama yama, fuo sɛka ti ba maalɛ ka saŋa woo yɛsera la niirɛ la ka sama bii nusa'aŋɔ, amaa ka maalegɔ la tari sum mɛ gee kelum doose la nananewa futo bii kinkina maalegɔ aŋa bii ŋwɔsum.
Nananewa ba tari ba zɛ'ɛta la Europe kina South African na, ku kalɛ daalesum la fuo la puan la, Da Gama kinkina maalegɔ zi'an la n boi Zwelitsha tiŋa puan bɔna King Williams tiŋa yiŋa bɔba n maalɛ ka n boi Eastern Cape hali 1982 *.8 9 11* 1992 puan, Da Gama futo maalegɔ zi'an yuum da la deebiisi sita n de yɔ'ɔ tuuma a yina, futo la nuseko bii bɔbeseko n yuum parɛ paa ti Spruce maalegɔ kɔmpine e boi Manchester, la futo la miŋa vilegere yalegerɛ zi'an ti ba yuum dikɛ ta'asɛ la uuregɔ kiŋɛ South African. *18 24* Da Gama futo zi'an la yuum maalɛ shweshwe ze'ele la guno ti ba tari ze'ele Zimbabwe na ti ba nyaa zo'e bii parɛ n boi Eastern Cape *.16 22*
Fumɛntɔ maalegɔ zi'an wa, ta dikɛ pa'asɛ shweshwe maalegɔ zɛ'ɛta Da Gama futo maalegɔ, daa vuuseri mɛ ti ba kɛlegum la fuseto maalegɔ n boi tiŋa ana suŋa gu ti ba maalɛ ba tiŋa la puan dikɛ pa'asɛ ze'ele China la Pakistan. 11 16 25*
Fu wan ta'am baŋɛ fuo la kumiŋa ka fum n gurɛ ka, fum n nyuusum bii fum n dikɛ nuurɛ lem ka, ka dameŋa la ka ŋwɔsum zɛ'ɛta ba n ki'isɛ ka mu'ureŋɔ sɛka la ka maalegɔ daalum ŋwɔsum n boi fuo la tiŋa nuurɛ bɔba, n pɔ'ɔgɛ la ka katɛ n de 90 cm fuo la yalegerɛ la ka tibesum n boi fuo la paalega puan ze'ele ba miŋa maalegɔ puan ti fu san pɛɛra ti ka yɛsera. *4 12* Tigerɛ nambua, 2013 puan, shweshwe maalegɔ zi'an yɛsera Da Gama futo maalegɔ zi'an yuum sirese mɛ lebe miiliya anuu mita yuunɛ woo puan.
==Malema si'a n niɛ==
* Jill Scott, who portrayed the main character Mma Precious Ramotswe in ''The No. 1 Ladies' Detective Agency'' TV series, lɔgezɛɛtɔ n ze<nowiki>'ele shweshwe bo maalegɔ la. ''2" " ''</nowiki>26" "
==Le bisɛ yɛ'ɛsa==
* African wax prints
== Viisegɔ lɔgerɔ==
aixlrk8dfuwjqhjwd3ai46n6zt1tqtv
17429
17428
2025-06-09T11:55:37Z
Amoramah
26
/* Maalegɔ */
17429
wikitext
text/x-wiki
{{databox }}
== '''Shweshwe''' ==
'''shweshwe'''(/ˈʃwɛʃwɛ/) de la fuugo bii kinkinɛ ti ba ki'isɛ bii mu'ugɛ ka ti Southern African duma zo'e zo'e tara ka tuna ti ka dɛna ba buuri malema lɔkɔ. fuo la ka miŋa ŋwɔsum de la 'indigo', fuugo wa ba maalɛ ka mɛ ti ka tara mu'uŋɔ duma yima yima, la ba ŋmɛ ka gee bɔ bɔrumbɔresi ti la pa'ala naaŋɔ ŋmɛresi duma buuri buuri. Yɛsera la ka n ba'am yiregɛ bii zo'oge la zuo, ba pa'alɛ shweshwe mɛ ti ka de la denim, bii tartan n boi South Africa.
==Yu'urɛ==
[[File:2008-02-09 Xhosa women.jpg|thumb|upright|[[Xhosa people|Xhosa]] women in [[Folk costume|traditional costume]] wearing [[indigo]] shweshwe aprons]]
[[File:Xhosa traditionally dressed women.jpg|thumb|upright|[[Xhosa people|Xhosa]] woman wearing a head scarf made from [[indigo]] shweshwe (on the right)]]
Yumɛŋerɛ wa shweshwe wa ba yese ka ze'ele la fuo la tigere yɛsera Leshoto naba Moshoeshoe , me gulesɛ ka "Moshweshwe". Mosheshoe 1 ti ba yuum dikɛ fuugo wa ti ka dɛna bo'olum bo ka yɛsera Fareŋa pu'usegɔ duma la zi'an n de 1840 sa gee ti pooren ti ba nyaa iŋɛ ka ti ka zo'e bii parɛ.
Ka yu'urɛ kelum dɛna la sejeremane bii seshoeshoe n boi Sotho gee me le dɛna se'em de la terantala (nyɛ ka ze'ele la Afrikaans tarentaal),la ujamani n boi Xhosa, 19th century la pooren German la Swiss nɛresɛba n zi'ire la n yuum tari blaudruck (" fu sɔbelɔ") futo ti ba lɔgerɔ gee yuum suŋɛ basɛ ti ka ze'ele n boi South African la Bashoto buuri malema puan.
Botswana tiŋa puan, buuri fu kuna wa ba mi ka ti ka dɛna la "leteisi," 'jeremani," bii "German print."
== Tuuma ==
Buuri malema puan, ba tari Shweshwe maala la saaloo duma, mɔkuru bii wundomaata, koosego anyɛ'dɔgelɛ duma "aprons" la lɔgeseto ti tu nan nyɛ gee lu' vilegum kaɛ tu inya la. Buuri malema puan Xhosa pɔgeseto e ni nan pɔsɛ ele si saanɛ puan la, bama n ni nyɛɛra Shweshwe futo bii kinkina wa ti si mina a ti makoti, la Sotho pɔgesɛba e ele . Xhosa pɔgesi me kelum le dikɛ fuo wa mɛ pa'asɛ ba buuri mɔgeduurɔ-ŋwɔsum fugɔbesi pɔɔsin.
Botswana tiŋa puan, fuugo wa kelum pa'asɛ mɛ la ba buuri pɔgedire la pɔgedire malema puan, gee nananewa ti ka nyaa niɛ zo'e zo'e ti ba mina ka
San dagena buuri malema, ba kelum tara Shweshwe mɛ tuna saŋa woo n boi South African pɔgesi la budaasi lɔgerɔ pi'a puan ze'ele bo ba buuri tinsuga la za'a, gee me kelum tara a pa'asera maala kugesi lɔgerɔ. Ba kelum tara ka mɛ tuna n boi United States ti ka dɛna fuo bii lɔgesɛka ti ba tara ka pi'ira gɔtɔ bii kugesi.
== Maalegɔ ==
[[ shweshwe.jpg|thumb|upright|Chocolate brown shweshwe]]
Shweshwe is manufactured with an acid discharge and [[Roller printing on textiles|roller printing]] technique on pure [[Calico (textile)|cotton calico]].
Ba maalɛ Shweshwe mɛ ze'ele la "acid" ti ba yese la "roller printing" fɔla n boi cotton calico ma'a bii zaŋa puan. 5 23* Ba maalɛ ka ti ka woko dɛna la 90 cm, e boi ka zi'isi za'a la ka A- ŋmɛresegɔ wundomaata bii mɔkuru pi'a ka zi'isi la za'a. Ba maalɛ fuo bii kinkinɛ wa mɛ n boi ŋwɔsum yima yima pa'asera "indigo" ka miŋa ŋwɔsum la puan, mɔlebagenɛ, la mɔlega, ka maalegɔ kekeko buuri buuri puan pa'asera filaawa duma, bɛgerɔ la "diamond", ŋmɛba n de kilesi la dagesi gulesi ŋwɔsum duma. 11* Ka maalegɔ yima yima la ba maalɛ ka mɛ dikɛ la " pincotage" fupiifo fuo bii kinkinɛ pi'a fɔla yama yama, fuo sɛka ti ba maalɛ ka saŋa woo yɛsera la niirɛ la ka sama bii nusa'aŋɔ, amaa ka maalegɔ la tari sum mɛ gee kelum doose la nananewa futo bii kinkina maalegɔ aŋa bii ŋwɔsum.
Nananewa ba tari ba zɛ'ɛta la Europe kina South African na, ku kalɛ daalesum la fuo la puan la, Da Gama kinkina maalegɔ zi'an la n boi Zwelitsha tiŋa puan bɔna King Williams tiŋa yiŋa bɔba n maalɛ ka n boi Eastern Cape hali 1982 *.8 9 11* 1992 puan, Da Gama futo maalegɔ zi'an yuum da la deebiisi sita n de yɔ'ɔ tuuma a yina, futo la nuseko bii bɔbeseko n yuum parɛ paa ti Spruce maalegɔ kɔmpine e boi Manchester, la futo la miŋa vilegere yalegerɛ zi'an ti ba yuum dikɛ ta'asɛ la uuregɔ kiŋɛ South African. *18 24* Da Gama futo zi'an la yuum maalɛ shweshwe ze'ele la guno ti ba tari ze'ele Zimbabwe na ti ba nyaa zo'e bii parɛ n boi Eastern Cape *.16 22*
Fumɛntɔ maalegɔ zi'an wa, ta dikɛ pa'asɛ shweshwe maalegɔ zɛ'ɛta Da Gama futo maalegɔ, daa vuuseri mɛ ti ba kɛlegum la fuseto maalegɔ n boi tiŋa ana suŋa gu ti ba maalɛ ba tiŋa la puan dikɛ pa'asɛ ze'ele China la Pakistan. 11 16 25*
Fu wan ta'am baŋɛ fuo la kumiŋa ka fum n gurɛ ka, fum n nyuusum bii fum n dikɛ nuurɛ lem ka, ka dameŋa la ka ŋwɔsum zɛ'ɛta ba n ki'isɛ ka mu'ureŋɔ sɛka la ka maalegɔ daalum ŋwɔsum n boi fuo la tiŋa nuurɛ bɔba, n pɔ'ɔgɛ la ka katɛ n de 90 cm fuo la yalegerɛ la ka tibesum n boi fuo la paalega puan ze'ele ba miŋa maalegɔ puan ti fu san pɛɛra ti ka yɛsera. *4 12* Tigerɛ nambua, 2013 puan, shweshwe maalegɔ zi'an yɛsera Da Gama futo maalegɔ zi'an yuum sirese mɛ lebe miiliya anuu mita yuunɛ woo puan.
==Malema si'a n niɛ==
* Jill Scott, who portrayed the main character Mma Precious Ramotswe in ''The No. 1 Ladies' Detective Agency'' TV series, lɔgezɛɛtɔ n ze<nowiki>'ele shweshwe bo maalegɔ la. ''2" " ''</nowiki>26" "
==Le bisɛ yɛ'ɛsa==
* African wax prints
== Viisegɔ lɔgerɔ==
m7bmd1yxpwzkvazmetiff9xw1qlr98e
17430
17429
2025-06-09T11:57:03Z
Amoramah
26
/* Maalegɔ */
17430
wikitext
text/x-wiki
{{databox }}
== '''Shweshwe''' ==
'''shweshwe'''(/ˈʃwɛʃwɛ/) de la fuugo bii kinkinɛ ti ba ki'isɛ bii mu'ugɛ ka ti Southern African duma zo'e zo'e tara ka tuna ti ka dɛna ba buuri malema lɔkɔ. fuo la ka miŋa ŋwɔsum de la 'indigo', fuugo wa ba maalɛ ka mɛ ti ka tara mu'uŋɔ duma yima yima, la ba ŋmɛ ka gee bɔ bɔrumbɔresi ti la pa'ala naaŋɔ ŋmɛresi duma buuri buuri. Yɛsera la ka n ba'am yiregɛ bii zo'oge la zuo, ba pa'alɛ shweshwe mɛ ti ka de la denim, bii tartan n boi South Africa.
==Yu'urɛ==
[[File:2008-02-09 Xhosa women.jpg|thumb|upright|[[Xhosa people|Xhosa]] women in [[Folk costume|traditional costume]] wearing [[indigo]] shweshwe aprons]]
[[File:Xhosa traditionally dressed women.jpg|thumb|upright|[[Xhosa people|Xhosa]] woman wearing a head scarf made from [[indigo]] shweshwe (on the right)]]
Yumɛŋerɛ wa shweshwe wa ba yese ka ze'ele la fuo la tigere yɛsera Leshoto naba Moshoeshoe , me gulesɛ ka "Moshweshwe". Mosheshoe 1 ti ba yuum dikɛ fuugo wa ti ka dɛna bo'olum bo ka yɛsera Fareŋa pu'usegɔ duma la zi'an n de 1840 sa gee ti pooren ti ba nyaa iŋɛ ka ti ka zo'e bii parɛ.
Ka yu'urɛ kelum dɛna la sejeremane bii seshoeshoe n boi Sotho gee me le dɛna se'em de la terantala (nyɛ ka ze'ele la Afrikaans tarentaal),la ujamani n boi Xhosa, 19th century la pooren German la Swiss nɛresɛba n zi'ire la n yuum tari blaudruck (" fu sɔbelɔ") futo ti ba lɔgerɔ gee yuum suŋɛ basɛ ti ka ze'ele n boi South African la Bashoto buuri malema puan.
Botswana tiŋa puan, buuri fu kuna wa ba mi ka ti ka dɛna la "leteisi," 'jeremani," bii "German print."
== Tuuma ==
Buuri malema puan, ba tari Shweshwe maala la saaloo duma, mɔkuru bii wundomaata, koosego anyɛ'dɔgelɛ duma "aprons" la lɔgeseto ti tu nan nyɛ gee lu' vilegum kaɛ tu inya la. Buuri malema puan Xhosa pɔgeseto e ni nan pɔsɛ ele si saanɛ puan la, bama n ni nyɛɛra Shweshwe futo bii kinkina wa ti si mina a ti makoti, la Sotho pɔgesɛba e ele . Xhosa pɔgesi me kelum le dikɛ fuo wa mɛ pa'asɛ ba buuri mɔgeduurɔ-ŋwɔsum fugɔbesi pɔɔsin.
Botswana tiŋa puan, fuugo wa kelum pa'asɛ mɛ la ba buuri pɔgedire la pɔgedire malema puan, gee nananewa ti ka nyaa niɛ zo'e zo'e ti ba mina ka
San dagena buuri malema, ba kelum tara Shweshwe mɛ tuna saŋa woo n boi South African pɔgesi la budaasi lɔgerɔ pi'a puan ze'ele bo ba buuri tinsuga la za'a, gee me kelum tara a pa'asera maala kugesi lɔgerɔ. Ba kelum tara ka mɛ tuna n boi United States ti ka dɛna fuo bii lɔgesɛka ti ba tara ka pi'ira gɔtɔ bii kugesi.
== Maalegɔ ==
Ba maalɛ Shweshwe mɛ ze'ele la "acid" ti ba yese la "roller printing" fɔla n boi cotton calico ma'a bii zaŋa puan. 5 23* Ba maalɛ ka ti ka woko dɛna la 90 cm, e boi ka zi'isi za'a la ka A- ŋmɛresegɔ wundomaata bii mɔkuru pi'a ka zi'isi la za'a. Ba maalɛ fuo bii kinkinɛ wa mɛ n boi ŋwɔsum yima yima pa'asera "indigo" ka miŋa ŋwɔsum la puan, mɔlebagenɛ, la mɔlega, ka maalegɔ kekeko buuri buuri puan pa'asera filaawa duma, bɛgerɔ la "diamond", ŋmɛba n de kilesi la dagesi gulesi ŋwɔsum duma. 11* Ka maalegɔ yima yima la ba maalɛ ka mɛ dikɛ la " pincotage" fupiifo fuo bii kinkinɛ pi'a fɔla yama yama, fuo sɛka ti ba maalɛ ka saŋa woo yɛsera la niirɛ la ka sama bii nusa'aŋɔ, amaa ka maalegɔ la tari sum mɛ gee kelum doose la nananewa futo bii kinkina maalegɔ aŋa bii ŋwɔsum.
Nananewa ba tari ba zɛ'ɛta la Europe kina South African na, ku kalɛ daalesum la fuo la puan la, Da Gama kinkina maalegɔ zi'an la n boi Zwelitsha tiŋa puan bɔna King Williams tiŋa yiŋa bɔba n maalɛ ka n boi Eastern Cape hali 1982 *.8 9 11* 1992 puan, Da Gama futo maalegɔ zi'an yuum da la deebiisi sita n de yɔ'ɔ tuuma a yina, futo la nuseko bii bɔbeseko n yuum parɛ paa ti Spruce maalegɔ kɔmpine e boi Manchester, la futo la miŋa vilegere yalegerɛ zi'an ti ba yuum dikɛ ta'asɛ la uuregɔ kiŋɛ South African. *18 24* Da Gama futo zi'an la yuum maalɛ shweshwe ze'ele la guno ti ba tari ze'ele Zimbabwe na ti ba nyaa zo'e bii parɛ n boi Eastern Cape *.16 22*
Fumɛntɔ maalegɔ zi'an wa, ta dikɛ pa'asɛ shweshwe maalegɔ zɛ'ɛta Da Gama futo maalegɔ, daa vuuseri mɛ ti ba kɛlegum la fuseto maalegɔ n boi tiŋa ana suŋa gu ti ba maalɛ ba tiŋa la puan dikɛ pa'asɛ ze'ele China la Pakistan. 11 16 25*
Fu wan ta'am baŋɛ fuo la kumiŋa ka fum n gurɛ ka, fum n nyuusum bii fum n dikɛ nuurɛ lem ka, ka dameŋa la ka ŋwɔsum zɛ'ɛta ba n ki'isɛ ka mu'ureŋɔ sɛka la ka maalegɔ daalum ŋwɔsum n boi fuo la tiŋa nuurɛ bɔba, n pɔ'ɔgɛ la ka katɛ n de 90 cm fuo la yalegerɛ la ka tibesum n boi fuo la paalega puan ze'ele ba miŋa maalegɔ puan ti fu san pɛɛra ti ka yɛsera. *4 12* Tigerɛ nambua, 2013 puan, shweshwe maalegɔ zi'an yɛsera Da Gama futo maalegɔ zi'an yuum sirese mɛ lebe miiliya anuu mita yuunɛ woo puan.
==Malema si'a n niɛ==
* Jill Scott, who portrayed the main character Mma Precious Ramotswe in ''The No. 1 Ladies' Detective Agency'' TV series, lɔgezɛɛtɔ n ze<nowiki>'ele shweshwe bo maalegɔ la. ''2" " ''</nowiki>26" "
==Le bisɛ yɛ'ɛsa==
* African wax prints
== Viisegɔ lɔgerɔ==
solwd5zqt2m2a73kt5v5bb5kwxstzfr
17431
17430
2025-06-09T11:58:59Z
Amoramah
26
/* Tuuma */
17431
wikitext
text/x-wiki
{{databox }}
== '''Shweshwe''' ==
'''shweshwe'''(/ˈʃwɛʃwɛ/) de la fuugo bii kinkinɛ ti ba ki'isɛ bii mu'ugɛ ka ti Southern African duma zo'e zo'e tara ka tuna ti ka dɛna ba buuri malema lɔkɔ. fuo la ka miŋa ŋwɔsum de la 'indigo', fuugo wa ba maalɛ ka mɛ ti ka tara mu'uŋɔ duma yima yima, la ba ŋmɛ ka gee bɔ bɔrumbɔresi ti la pa'ala naaŋɔ ŋmɛresi duma buuri buuri. Yɛsera la ka n ba'am yiregɛ bii zo'oge la zuo, ba pa'alɛ shweshwe mɛ ti ka de la denim, bii tartan n boi South Africa.
==Yu'urɛ==
[[File:2008-02-09 Xhosa women.jpg|thumb|upright|[[Xhosa people|Xhosa]] women in [[Folk costume|traditional costume]] wearing [[indigo]] shweshwe aprons]]
[[File:Xhosa traditionally dressed women.jpg|thumb|upright|[[Xhosa people|Xhosa]] woman wearing a head scarf made from [[indigo]] shweshwe (on the right)]]
Yumɛŋerɛ wa shweshwe wa ba yese ka ze'ele la fuo la tigere yɛsera Leshoto naba Moshoeshoe , me gulesɛ ka "Moshweshwe". Mosheshoe 1 ti ba yuum dikɛ fuugo wa ti ka dɛna bo'olum bo ka yɛsera Fareŋa pu'usegɔ duma la zi'an n de 1840 sa gee ti pooren ti ba nyaa iŋɛ ka ti ka zo'e bii parɛ.
Ka yu'urɛ kelum dɛna la sejeremane bii seshoeshoe n boi Sotho gee me le dɛna se'em de la terantala (nyɛ ka ze'ele la Afrikaans tarentaal),la ujamani n boi Xhosa, 19th century la pooren German la Swiss nɛresɛba n zi'ire la n yuum tari blaudruck (" fu sɔbelɔ") futo ti ba lɔgerɔ gee yuum suŋɛ basɛ ti ka ze'ele n boi South African la Bashoto buuri malema puan.
Botswana tiŋa puan, buuri fu kuna wa ba mi ka ti ka dɛna la "leteisi," 'jeremani," bii "German print."
== Tuuma ==
[File:Brown shweshwe.jpg|thumb|upright|Chocolate brown shweshwe]]
Shweshwe is manufactured with an acid discharge and [[Roller printing on textiles|roller printing]] technique on pure [[Calico (textile)|cotton calico]].
Buuri malema puan, ba tari Shweshwe maala la saaloo duma, mɔkuru bii wundomaata, koosego anyɛ'dɔgelɛ duma "aprons" la lɔgeseto ti tu nan nyɛ gee lu' vilegum kaɛ tu inya la. Buuri malema puan Xhosa pɔgeseto e ni nan pɔsɛ ele si saanɛ puan la, bama n ni nyɛɛra Shweshwe futo bii kinkina wa ti si mina a ti makoti, la Sotho pɔgesɛba e ele . Xhosa pɔgesi me kelum le dikɛ fuo wa mɛ pa'asɛ ba buuri mɔgeduurɔ-ŋwɔsum fugɔbesi pɔɔsin.
Botswana tiŋa puan, fuugo wa kelum pa'asɛ mɛ la ba buuri pɔgedire la pɔgedire malema puan, gee nananewa ti ka nyaa niɛ zo'e zo'e ti ba mina ka
San dagena buuri malema, ba kelum tara Shweshwe mɛ tuna saŋa woo n boi South African pɔgesi la budaasi lɔgerɔ pi'a puan ze'ele bo ba buuri tinsuga la za'a, gee me kelum tara a pa'asera maala kugesi lɔgerɔ. Ba kelum tara ka mɛ tuna n boi United States ti ka dɛna fuo bii lɔgesɛka ti ba tara ka pi'ira gɔtɔ bii kugesi.
== Maalegɔ ==
Ba maalɛ Shweshwe mɛ ze'ele la "acid" ti ba yese la "roller printing" fɔla n boi cotton calico ma'a bii zaŋa puan. 5 23* Ba maalɛ ka ti ka woko dɛna la 90 cm, e boi ka zi'isi za'a la ka A- ŋmɛresegɔ wundomaata bii mɔkuru pi'a ka zi'isi la za'a. Ba maalɛ fuo bii kinkinɛ wa mɛ n boi ŋwɔsum yima yima pa'asera "indigo" ka miŋa ŋwɔsum la puan, mɔlebagenɛ, la mɔlega, ka maalegɔ kekeko buuri buuri puan pa'asera filaawa duma, bɛgerɔ la "diamond", ŋmɛba n de kilesi la dagesi gulesi ŋwɔsum duma. 11* Ka maalegɔ yima yima la ba maalɛ ka mɛ dikɛ la " pincotage" fupiifo fuo bii kinkinɛ pi'a fɔla yama yama, fuo sɛka ti ba maalɛ ka saŋa woo yɛsera la niirɛ la ka sama bii nusa'aŋɔ, amaa ka maalegɔ la tari sum mɛ gee kelum doose la nananewa futo bii kinkina maalegɔ aŋa bii ŋwɔsum.
Nananewa ba tari ba zɛ'ɛta la Europe kina South African na, ku kalɛ daalesum la fuo la puan la, Da Gama kinkina maalegɔ zi'an la n boi Zwelitsha tiŋa puan bɔna King Williams tiŋa yiŋa bɔba n maalɛ ka n boi Eastern Cape hali 1982 *.8 9 11* 1992 puan, Da Gama futo maalegɔ zi'an yuum da la deebiisi sita n de yɔ'ɔ tuuma a yina, futo la nuseko bii bɔbeseko n yuum parɛ paa ti Spruce maalegɔ kɔmpine e boi Manchester, la futo la miŋa vilegere yalegerɛ zi'an ti ba yuum dikɛ ta'asɛ la uuregɔ kiŋɛ South African. *18 24* Da Gama futo zi'an la yuum maalɛ shweshwe ze'ele la guno ti ba tari ze'ele Zimbabwe na ti ba nyaa zo'e bii parɛ n boi Eastern Cape *.16 22*
Fumɛntɔ maalegɔ zi'an wa, ta dikɛ pa'asɛ shweshwe maalegɔ zɛ'ɛta Da Gama futo maalegɔ, daa vuuseri mɛ ti ba kɛlegum la fuseto maalegɔ n boi tiŋa ana suŋa gu ti ba maalɛ ba tiŋa la puan dikɛ pa'asɛ ze'ele China la Pakistan. 11 16 25*
Fu wan ta'am baŋɛ fuo la kumiŋa ka fum n gurɛ ka, fum n nyuusum bii fum n dikɛ nuurɛ lem ka, ka dameŋa la ka ŋwɔsum zɛ'ɛta ba n ki'isɛ ka mu'ureŋɔ sɛka la ka maalegɔ daalum ŋwɔsum n boi fuo la tiŋa nuurɛ bɔba, n pɔ'ɔgɛ la ka katɛ n de 90 cm fuo la yalegerɛ la ka tibesum n boi fuo la paalega puan ze'ele ba miŋa maalegɔ puan ti fu san pɛɛra ti ka yɛsera. *4 12* Tigerɛ nambua, 2013 puan, shweshwe maalegɔ zi'an yɛsera Da Gama futo maalegɔ zi'an yuum sirese mɛ lebe miiliya anuu mita yuunɛ woo puan.
==Malema si'a n niɛ==
* Jill Scott, who portrayed the main character Mma Precious Ramotswe in ''The No. 1 Ladies' Detective Agency'' TV series, lɔgezɛɛtɔ n ze<nowiki>'ele shweshwe bo maalegɔ la. ''2" " ''</nowiki>26" "
==Le bisɛ yɛ'ɛsa==
* African wax prints
== Viisegɔ lɔgerɔ==
kjpaegb0dlqet1lj6sdwwzue8k7u1my
Xsxsxs
0
2599
17422
2025-06-09T02:15:10Z
203.57.147.147
dndnc
17422
wikitext
text/x-wiki
this is my very cool page about alex sanders he likes rugby
a4xmfk0zpvnq0wuzrrdbfa1b6crhht2