Wikipiidiya gurwiki https://gur.wikipedia.org/wiki/P%C9%9Bgezure MediaWiki 1.45.0-wmf.6 first-letter Miidiya Zure Tɔgum Tuntuna Tuntuna tɔgum Wikipiidiya Wikipiidiya tɔgum Faali Faali tɔgum MiidiyaWiki MiidiyaWiki tɔgum Tɛmpileti Tɛmpileti tɔgum Suŋerɛ Suŋerɛ tɔgum Buuri buuri Buuri buuri tɔgum TimedText TimedText talk Module Module talk Kwame Nkrumah 0 341 17624 17599 2025-06-19T10:39:19Z Awinebotima 19 17624 wikitext text/x-wiki {{Databox|item=Q8620}} '''Kwame Nkrumah''' Francis Kwame Nkrumah (Nzema: [kʷame nkruma], Apɔsɛ la 21 Sakutega ŋmarega 1909 ta paɛ– 27 Kilinkiiŋa ŋmarega 1972) A yuum de la Gaana wa nalɛgra, se'em n zamese mina nalɛgebo yɛla la nɛriseka n ze'ele bo teesune yɛla. Eŋa n yuum de "Prime Minister" bo Gaana wa ti ba yuum yi'ira "Gold Coast" wa la ze'ele 1952 tare ta paɛ 1957, sanseka ti ba yuum to'e "independence" Britain<ref>https://doi.org/10.1057%2F9780230361270_4</ref> duma nu'usum la gee nyaa bona fãi la. Sankanasa la, Ina yuum de "Prime Minister yia daana" la Gaana wa kukayuumdaana "President of Ghana", ze'ele 1957 ta paɛ 1966. A yuum de la budibekansanka inya n ani yãi bo Pan-Africanism, Nkrumah yuum lagum pa'asɛ la nɛrisɛba n yuum de yia duma ti ba tari Afrika nuyine tigere la ti ba yi'ira "Organization of African Unity (OAU)" Ina me e yuum de se'em n di winner of the Lenin Peace Prize mi'a ze'ele "Soviet Union" 1962<ref>https://en.m.wikipedia.org/wiki/Dictionary_of_National_Biography#Oxford_Dictionary_of_National_Biography</ref> yuuni la puan. == Birth and Education == Ba yuum dɔgɛ Kwame Nkrumah Talata-daare, 21 Sakutega ŋmarega 1909<ref>https://blogs.lse.ac.uk/lsehistory/2018/10/10/kwame-nkrumah-lse/</ref><ref>https://www.mkgandhi.org/articles/nonviolence-of-Mahatma-Gandhi-in-Ghana.html</ref> in Nkroful puan, Gold Coast (gee nyaa dɛna Gaana nananewa)<ref>https://www.nytimes.com/1964/01/03/archives/man-in-the-news-an-african-enigma-kwame-nkrumah.html</ref><ref>https://books.google.com/books?id=OcTC2eDx5ZsC&pg=PA1</ref>. Nkroful yuum de la tinpika n boi Nzema bobere diyima<ref>https://archive.org/details/ghanacountrystud00berr/page/27</ref>, lebese southwest, Gold Coast bobere diyima sa, dū "frontier" la French colony n ka zãi la Ivory Coast. A sɔ yuum ka lagum ki'ira la ayire duma His father did not live with the family, gee a tuuma zi'a yuum boi la Half Assini puan zi'a to a yuum tuna "goldsmith<ref>https://web.archive.org/web/20230205164542/https://www.uew.edu.gh/lib-fetured/ghana-autobiography-kwame-nkrumah</ref> business" tagura a kum. Kwame Nkrumah ma la ayizuo nɛreba n yuum bisɛ e ti a ta zo'e kutɛ<ref>https://doi.org/10.5040%2F9781472598837.ch-021</ref>, sɛba n yuum lagum bɔna gee ka tara nɛreba ti ba bɔna kinkilega ti ba kina bisera ba. Yuum kɔ'ɔm ka tara nɛra ti a bisira e n di bia la, a vom a vom tinpika la puan, goo la kulisesi n dū la<ref>https://en.m.wikipedia.org/wiki/Kwame_Nkrumah#CITEREFRooney</ref>. A sukuu yuuma saga nasaatiga sa la During his years as a student in the 'United States', a yu'ure yuum de la Francis Nwia Kofi Nkrumah, Kofi de la Akan yu'ure ti ba tara bo'ora budaasi seba ti ba duge azuma<ref>https://doi.org/10.1093%2Fww%2F9780199540884.013.u5557</ref> daare la. Gee pooren ti a yuum nyaa ta tee yu'ure ti la tee dena Kwame Nkrumah in 1945 yuuni la UK tiga puan, a yuum nuge la a yuse'eren n de "Kwame"<ref>https://www.primenewsghana.com/politics/kwame-nkrumah-memorial-day-dr-kwame-nkrumah-a-son-of-the-soil.html</ref><ref>https://www.graphic.com.gh/news/general-news/biography-of-ghana-s-first-president-dr-kwame-nkrumah.html</ref>. Doose Ebenezer Obiri Addo a zamese-seko ti a yuum zamesa ti abeere dena kukazuodaana la "future president", yu'ure wa n de "Nkrumah", de la a buure la yu'ure ti ba tara bo'ora bia ti ba duge buwei puan, ti la pa'ale ti, ti Kwame n nari ti bona zi'a bii kale sika puan n bala bo'ora budaseka pogeba n zo'e<ref>https://web.archive.org/web/20201018205429/http://www.tvafrique.com/kwame-nkrumah/</ref>. A su, Opanyin Kofi Nwiana Ngolomah, yuum ze'ele la Nkroful n pa'ase Nzema East puan gee nananewa ti ba nyaa yi'ira ti Ellembele, la pa'ase la Asona clan n de Akan Tribe. tuusum pa'ale ti Ngolomah yuum ki'ire la Tarkwa-Nsuaem gee tuna goldsmith tuuma la. Ba yuum bo'ore Ngolomah gilema dikire yem ka'ago paara bii bo'ora nereseba ka'ago yesera ba buure malema la kurukurum yela la. A ki la 1927 yuuni la puan. Kwame ma'a n yuum de ama bia. A ma la yuum tari e kige la elementary sukuu, ti Catholic mission duma bisera 'Half Assini' puan, zi'a ti yuum dena sukuu bia n mi gugu. Gee a ma, se'em yu'ure n yuum de Elizabeth Nyanibah (1876/77–1979), pooren ti a yuum pa'ale ti doge e la 1912, ti Nkrumah yuum gulese ti ba doge e la 21 Sakutega gmarega 1909. A ma yuum ze'ele la Nsuaem gee yuum dena Agona yizuo nera. A ma yuum tune la zim leebego tuuma gee nyaa wa'ana ele a su la. A dugum la pooren dabesa anii daare, ti a su sige a yu'ure ti Francis Nwia-Kofi doose a buure tuusum yu'ure gee ti pooren ti dugereba yuum sige e ti Francis Kwame Ngolomah. == Return to Gold Coast == == Ghana Independence == == Ghana's leader (1957–1966) == === Political developments and presidential election === === Opposition to tribalism === === Increased power of the Convention People's Party === == Kwame Nkrumah Tuuma Tuuma == * "Negro History: European Government in Africa", ''The Lincolnian'', 12 April 1938, p. 2 (Lincoln University, Pennsylvania) – see Special Collections and Archives, Lincoln University Archived 17 August 2009 at the Wayback Machine<ref>Bontemps, Arna (20 April 2017). "Lincoln and the Negro". ''University of Illinois Press''. '''1'''. doi:10.5406/illinois/9780252037696.003.0005.</ref> * ''Ghana: The Autobiography of Kwame Nkrumah'' (1957). <nowiki>ISBN 0-901787-60-4</nowiki><ref>Nkrumah, Kwame (2002). ''Ghana: the autobiography of Kwame Nkrumah'' (Africa's 100 best books ed.). London: Panaf. ISBN 0-901787-60-4. OCLC 6567302.</ref> * ''Africa Must Unite'' (1963). <nowiki>ISBN 0-901787-13-2</nowiki><ref>Nkrumah, Kwame (1963). Africa must unite. London: Panaf ISBN 0-901787-13-2. OCLC 6567302.</ref> * ''African Personality'' (1963)<ref>Mead, Margeret (1963). ''Technique & personality''. Museum of Primitive Art. OCLC 603547274.</ref> <blockquote>De essence of neo-colonialism be say de State wey be subject to ein be, for theory inside, independent wey e get all de outwards trappings for international sovereignty. For reality inside e be ein economic system den thus ein political policy wey outside direct am. — </blockquote> * ''Neo-Colonialism, the Last Stage of Imperialism'' (1965) * ''Axioms of Kwame Nkrumah'' (1967). <nowiki>ISBN 0-901787-54-X</nowiki> * ''African Socialism Revisited'' (1967) * ''Challenge of the Congo'' (1967) * ''Voice From Conakry'' (1967). <nowiki>ISBN 90-17-87027-3</nowiki> * ''Dark Days in Ghana'' (1968). <nowiki>ISBN 0-7178-0046-6</nowiki> * ''Handbook of Revolutionary Warfare'' (1968) – first introduction of Pan-African pellet compass. <nowiki>ISBN 0-7178-0226-4</nowiki> * ''Consciencism: Philosophy and Ideology for De-Colonisation'' (1970). <nowiki>ISBN 0-901787-11-6</nowiki> * ''Class Struggle in Africa'' (1970). <nowiki>ISBN 0-901787-12-4</nowiki> * ''The Struggle Continues'' (1973). <nowiki>ISBN 0-901787-41-8</nowiki> * ''I Speak of Freedom'' (1973). <nowiki>ISBN 0-901787-14-0</nowiki> * ''Revolutionary Path'' (1973). <nowiki>ISBN 978-0-901787-22-4</nowiki> == Viisegɔ Lɔgerɔ == [[Buuri buuri :Gɔmena nalɛgera]] [[Buuri buuri: All]] [[Buuri buuri: DWUG Article of the Week 2025]] gvudex9hhjtp4fjgjhavtekp8kpxpxr Yaa Asantewaa 0 576 17620 17619 2025-06-18T16:26:18Z Akurugo Patrick Atanga 264 N pa'asɛ la sɛla 17620 wikitext text/x-wiki {{databox|item=Q467803}} Ba yuum dɔgɛ [[Yaa Asantewaa]] la October ŋwarega la puan ka dabesea piseyi la ayopɔi daarɛ bɔna 1840 yuunɛ la puan ta paɛ October ŋwarega la ka dabesa piseyi la ayɔpoi daarɛ n boi 1921 yuunɛ la puan bɔna Ejisu Asanti tiŋa la puan n pa'asɛ [[Gaana|Ghana]] wa puan la. Ba yuun ta nyɔkɛ e ti a dɛna Nana Akwasi Afrane Opese Edwesuhene Edwesu tiŋa puan. 1900 yuunɛ la ti a yuum doose [[Ashanti region|Ashanti]] duma kiŋɛ zaberɛ salema kuka bii sɛla ti ha yi'ira ti Yaa Asantewaa zaberɛ la ti a yuum naɛ la British Empire<ref>https://en.m.wikipedia.org/wiki/Kwame_Anthony_Appiah</ref> yuum zabɛ. == '''A vom yɛla''' == Ba yuum dɔgɛ Yaa Asantewaa la 1840 yuune la puan Besease. A sɔ yuun de la Kwaku Ampoma, Ata Po Afrane Panin beni zuo a yuun de la Edweso naba tiŋa pika ka yima puan. Saŋa sɛka ti a dɛna bia la a yuun koora la dia bɔna Boankra tiŋa la puan gee yuun ele la budaa kayima bɔna kɔmaasi tiŋa puanlaeŋa la budaa la dɔgɛ pugela. A yuun ki la 1921yuune la puan. A yuun de la nɛre kirika la ma suŋɔ. A yuun tari la yam de la politisi daana la pɔgenaba la zabere zabera niŋa daana. Yaa Asantewaa yuun de la nɛre kirika ti nɛrewoo mina a yele tiŋa la puan. Eŋa n dikɛ a nɛreba la ta zabɛ toe a tiŋa la ba salema kuka la ze'ele. == '''Pi'ileŋo (Prelude to rebellion)''' == Yaa Asantewaa's sɔkiima, Nana Akwasi Afrane Okpase yuum tari kpe'eŋo tiŋa la puan 'empire' ti a yuum loe Asantewaa ti a dɛna pɔgenaba 'Queen Mother'. Kpe'eŋo wa yuum de la kpe'eŋo n tari paŋa, a tuune yuum de la a gura Kanbumtiŋa Salemakũka "golden stool", kã'ana Kanbumtiŋa Naba "King of Ashanti", gee me kelum dɛna se'em n loori mina n wa dɛna Naba beere. Sɔkiima wa na'am saŋa la, Yaa Asantewaa yuum nyɛ ti Kanbumtiŋa wan nyɛ daaŋɔ zo'e zo'e n basɛ ti la dɛna wan bɔ'ɔra ba beere "Ashanti Confederacy"<ref>https://books.google.com/books?id=S4ALSvMlbzUC</ref> ta pa'asɛ tinsi zãba ze'ele 1883 Tari ta paɛ 1888 yuuma la puan.<ref>https://books.google.com/books?id=S4ALSvMlbzUC</ref> Yuum sɛka ti a sɔkiima yuum ki 1894 yuuni la puan la, Yaa Asantewaa yuum dikɛ Ina de pɔgenaba la paŋa loe amiŋa nyaaŋa ti a dɛna Ejisuhene. Gee sanseka ti British duma yuum sa'ɛ n ti a kiŋɛ Seychelles 1896 yuuni la puan, Ina la Kanbumtiŋa Naba Prempeh I la nɛreba baseba yuum lagum pa'asɛ Kanbumtiŋa gɔmena yizuo la puan, Yaa Asantewaa yuum de Pɔgenaba Ejisu–Juaben tiŋa. Ba yuum sa'ɛ Prempeh I sanseka la pooren, British duma gɔmena se'em n me yuu<ref>https://repository.usfca.edu/cgi/viewcontent.cgi?article=1001&context=listening_to_the_voices</ref>m boi "Gold Coast" wa, Frederick Hodgson, yuum boti salema kūka la me demanded the "Golden Stool"<ref>https://www.eaumf.org/ejm-blog/jul-17-golden-stool</ref>, Kambumtiŋa dãalum symbol of the Asante nation.Ŋwana wa yuum basɛ me ti nɛrisɛba gyee Kanbumtiŋa la yi mɛtin Kumaasi puan, ti ba bise ba wan iŋɛ se'em ti ba Naba la lebena.<ref>https://www.eaumf.org/ejm-blog/jul-17-golden-stool</ref> Nɔkpe'ene n yuum sige nɛrisɛba n boi tiŋasuka yesera la ba wan zãle yele la se'em. Yaa Asantewaa,<ref>https://books.google.com/books?id=NA5a78btyKMC&pg=PA25</ref> se'em n me yuum lagum bona mɛtin wa puan la yuum vai isege maalɛ sɔsega doose yelebɛa si'a n gã tilum wa:<ref>https://books.google.com/books?id=EjisAAAAIAAJ&pg=PA2</ref> == '''Zaberɛ la ba'asegɔ yɛla''' == == '''Kanbunpɔgesi nyiŋa tuuma yɛla''' == Asante pɔgesi tuuma bɔna  tin-maalegɔ Yɛla puan kankaŋi de la Ghana duma nyɛ en zina wa ti a de la napɔgesɛka n daa dikɛ a gɔmena zuo nalɛka yɔ'ɔ la a mɛŋa za'a sɔŋɛ a so'olum. Enŋa n daa tum tuuse'ere suŋɛ Asante duma budaasi ti ba zabɛ la British duma la de la a pɔgena'am yɔ'ɔ la n daa bɔ sore ti a nyaŋɛ eŋɛ bala.<ref>https://repository.usfca.edu/cgi/viewcontent.cgi?article=1001&context=listening_to_the_voices</ref> Asante duma tigesɛ bamesi dɔla la pɔgesi tuusum na'arɛ. Bala la ba tuusum doli la pɔgesi n lagum ze'ele Yaaba yiŋa na'arɛ. Asante duma sakɛ ba puti'ira puan ti nɛra ziim ze'ete a ma zi'an dee ti a sia ze'eta a sɔ zi'an. Pɔgenaba la daa de la Naba tã dee me de na naditiba lugerɛ zuodaana. Yaa Asantewaa na'am la a zaberɛ sia la daa diŋɛ Asante duma bɔna ba too saŋa la puan. Nana Yaa Asantewaa ti ba daa wi ti a wa lebege Asante naba la ze'ele a gɔmena zuo nalɛka tuuma la n de Akan pɔka la. Sɛla le pa'asɛ de la Akan pɔgesi yele n pakɛ se'em bɔna wara bigere la tɔgum gakerɛ yɛla puan se'em la. Akan duma budaa na'am dia ne ta la pɔka puan. Bɔna timbila la puan, keenduma sɛba n ma buuri tuusum zuoduma la (mpanyimfo) n ne lagesɛ de na keenduma ka'aŋɔ tigere ti ba yi'ira ti ǒdekuro. Ti pɔgesi la de na mpanyinfo ti ba yi'ira ba ti aberewa bii ôbaa panyin. La ne dena la  Bama tuunɛ ti ba pɔgesi  zuo yɛla. Bɔna ôdekuro woo puan, ôbaa panyin n ne de na ba nɛŋadaana bɔ'ɔra pɔgesi yɛla bɔna timbila la puan dee me nya ne kelum pa'asɛ timbila na'am keeduma tigere la puan.<ref>https://books.google.com/books?id=vV1yAAAAMAAJ</ref> Nana Yaa Asantewaa daa bɔkɛ mugesegɔ se'em n boi British Yametuuma yɛla la puan mɛ.Ghana duma nyɛ en zina wa ti a de la napɔgesɛka n daa dikɛ a gɔmena zuo nalɛka yɔ'ɔ la a mɛŋa za'a sɔŋɛ a so'olum. Enŋa n daa tum tuuse'ere suŋɛ Asante duma budaasi ti ba zabɛ la British duma la de la a pɔgena'am yɔ'ɔ la n daa bɔ sore ti a nyaŋɛ eŋɛ bala.<ref>https://repository.usfca.edu/cgi/viewcontent.cgi?article=1001&context=listening_to_the_voices</ref> Asante duma tigesɛ bamesi dɔla la pɔgesi tuusum na'arɛ. Bala la ba tuusum doli la pɔgesi n lagum ze'ele Yaaba yiŋa na'arɛ. Asante duma sakɛ ba puti'ira puan ti nɛra ziim ze'ete a ma zi'an dee ti a sia ze'eta a sɔ zi'an. Pɔgenaba la daa de la Naba tã dee me de na naditiba lugerɛ zuodaana. Yaa Asantewaa na'am la a zaberɛ sia la daa diŋɛ Asante duma bɔna ba too saŋa la puan. Nana Yaa Asantewaa ti ba daa wi ti a wa lebege Asante naba la ze'ele a gɔmena zuo nalɛka tuuma la n de Akan pɔka la. Sɛla le pa'asɛ de la Akan pɔgesi yele n pakɛ se'em bɔna wara bigere la tɔgum gakerɛ yɛla puan se'em la. Akan duma budaa na'am dia ne ta la pɔka puan. Bɔna timbila la puan, keenduma sɛba n ma buuri tuusum zuoduma la (mpanyimfo) n ne lagesɛ de na keenduma ka'aŋɔ tigere ti ba yi'ira ti ǒdekuro. Ti pɔgesi la de na mpanyinfo ti ba yi'ira ba ti aberewa bii ôbaa panyin. La ne dena la  Bama tuunɛ ti ba pɔgesi  zuo yɛla. Bɔna ôdekuro woo puan, ôbaa panyin n ne de na ba nɛŋadaana bɔ'ɔra pɔgesi yɛla bɔna timbila la puan dee me nya ne kelum pa'asɛ timbila na'am keeduma tigere la puan.<ref>https://books.google.com/books?id=vV1yAAAAMAAJ</ref> == '''Tuusum la buuri tɛrega yɛla''' == : Yaa Asantewaa pɔka n boi Ashanti tuusum la puan halibta paɛ Ghana waabi n boi British colonialism la puan: Ba ba'asɛ e mɛ suŋa suŋa n boi yuuma puan, magesɛ wuu: : ''Koo koo hin koo'' : ''Yaa Asantewaa ee!'' : ''Obaa basia'' : ''Ogyina apremo ano ee!'' : ''Waye be egyae'' : ''Na Wabo mmode'' : ("Yaa Asantewaa : The woman who fights before cannons : You have accomplished great things : You have done well") Yaa Asantewaa de'eŋo zi'an sɛka n boi in Maida Vale, west London tiŋa puan boi la African–Caribbean.[27] ba yuum iŋɛ de'eŋo wa la 1986 yuunɛ la puan dikɛ aigɛ e [28]. De'eŋo zi'an la de la sɛla ti ha tarabita tɛra buuri buuri duma malema woo n boi tiŋa wa zuo. Gee la kelum basera ti la sugera la African la Caribbean tinsɛba n boi  UK sa la. Viisegɔ seko ti  Ivor Agyeman-Duah, ti ba yi'ira la ti ' Yaa Asantewaa ' la naba sɛka ti ba yi'ira ka ti King Prempeh la Africa napɔgesi waabi bɔna Ghana wa la  2001 yuunɛ la puan.[29] Dagi bala ma'a gee Margaret Busby, yuum kelum gulesɛ gɔŋɔ ti 'Yaa Asantewaa: Warrior Queen' ti Geraldine Connor la Kofi Ghanaba,[30][31] yuum naɛ la  Pan-Africa duma iŋɛ bɔna UK la Ghana n boi 2001 yuunɛ la puan [32][33]. Bala ti gɔngulesa kayima n boi October 2003 yuunɛ la ouan mɛ tuum gulesɛ a gɔŋɔ ti [34] la bɔna BBC Radio ti pɔgesi kɛlesala. Sɛba n yuum iŋɛ de'eŋo wa dela:  Glenna Forster-Jones la Jack Klaff, la Pam Fraser Solomon, ti Gbemisola Ikumelo, Nana Tsiboe, Kofi-Adu, Jojo Yates, Asebre Quaye la Atongo Zimba yuum dɛna kaaleba.[35][36][37] La yuum de la  2018 yuunɛ la puan mi ti British jazz yuunɛ sɛka ti ba yuum yi'ira ti  'troupe Sons of Kemet' la 'Your Queen Is a Reptile n nyaa de la sɛla ti ba tara de'ena nananawa ti la dɛna sɛla n suŋeri pɔgesi zo'e zo'e yeleyele wuu nɛresabelesi. Asantewaa yu'urɛ ti ba yuum dikɛ yuum sɛka ti ba yi'ira ti, "My Queen is Yaa Asantewaa". Yaa Asantewaa yuurɛ boi zi'an woo mɛ hali ta paɛ Germany, ti ha yuum na'asɛ e ti a dɛna Africa pɔgezure. == '''Kibesi''' == Fu san ɛɛra fu baŋɛ sɛla woo suŋa suŋa, kiŋɛ ta bisɛ Yaa Asantewaa Kibesi la == '''Nɛreba puti'ira (Bibliography)''' == * Jefferson, A. W. (2016). Gold Coast Colony. In Facts on File (Ed.), World History: A Comprehensive Reference Set. Facts On File. Retrieved November 2, 2023<ref>[https://search.credoreference.com/articles/Qm9va0FydGljbGU6NTc5ODU5?aid=129805. https://search.credoreference.com/articles/Qm9va0FydGljbGU6NTc5ODU5?aid=129805.]</ref> * Boahen, A. A., & Boahen, A. (2004). Ghana (Republic of): Colonization and Resistance, 1875–1901. In K. Shillington (Ed.), Encyclopedia of African History. Routledge. Retrieved November 2, 2023, from<ref>https://search.credoreference.com/articles/Qm9va0FydGljbGU6MTgxOTYwMw==?aid=129805</ref> * Harvey, Broxton, "Technological Resistance: West African Military Responses to European Imperialism, 1870–1914." Thesis, Georgia State University, 2020. doi:10.57709/18560950 * Ewusi, P. (2018, October 21). ''The Golden Stool (17th c.–)''. BlackPast.org.<ref>https://scholarworks.gsu.edu/history_theses/127</ref> * West, R. (2019, February 8). ''Yaa Asantewaa (mid-1800s–1921)''. BlackPast.org.<ref>https://www.blackpast.org/global-african-history/golden-stool-17th-c/</ref> * Britannica, The Editors of Encyclopaedia. "Asante". Encyclopedia Britannica, 13 September 2023, [5]. Accessed 11 November 2023.<ref>https://www.britannica.com/topic/Asante</ref> * Day, Lynda R. "What’s Tourism Got to Do with It?: The Yaa Asantewa Legacy and Development in Asanteman." ''Africa Today'', vol. 51, no. 1, 2004, pp. 99–113. ''JSTOR'',<ref>https://doi.org/10.1353%2Fat.2004.0060</ref> * Accessed 11 November 2023. == '''Viisegɔ gɔnɔ (References)''' == [[category:All]] [[Buuri Buuri:Yu'urɛ]] [[Buuri Buuri:Gaana]] <references /> == '''Kaalegɔ duma basɛba''' == lr3ldokg536ugn9qoteg5433kjn3s1j 17621 17620 2025-06-19T00:48:02Z Uprising Man 14 17621 wikitext text/x-wiki {{databox|item=Q467803}} Ba yuum dɔgɛ [[Yaa Asantewaa]] la October ŋwarega la puan ka dabesea piseyi la ayopɔi daarɛ bɔna 1840 yuunɛ la puan ta paɛ October ŋwarega la ka dabesa piseyi la ayɔpoi daarɛ n boi 1921 yuunɛ la puan bɔna Ejisu Asanti tiŋa la puan n pa'asɛ [[Gaana|Ghana]] wa puan la. Ba yuun ta nyɔkɛ e ti a dɛna Nana Akwasi Afrane Opese Edwesuhene Edwesu tiŋa puan. 1900 yuunɛ la ti a yuum doose [[Ashanti region|Ashanti]] duma kiŋɛ zaberɛ salema kuka bii sɛla ti ha yi'ira ti Yaa Asantewaa zaberɛ la ti a yuum naɛ la British Empire<ref>https://en.m.wikipedia.org/wiki/Kwame_Anthony_Appiah</ref> yuum zabɛ. == A Vom Yɛla == Ba yuum dɔgɛ Yaa Asantewaa la 1840 yuune la puan Besease. A sɔ yuun de la Kwaku Ampoma, Ata Po Afrane Panin beni zuo a yuun de la Edweso naba tiŋa pika ka yima puan. Saŋa sɛka ti a dɛna bia la a yuun koora la dia bɔna Boankra tiŋa la puan gee yuun ele la budaa kayima bɔna kɔmaasi tiŋa puanlaeŋa la budaa la dɔgɛ pugela. A yuun ki la 1921yuune la puan. A yuun de la nɛre kirika la ma suŋɔ. A yuun tari la yam de la politisi daana la pɔgenaba la zabere zabera niŋa daana. Yaa Asantewaa yuun de la nɛre kirika ti nɛrewoo mina a yele tiŋa la puan. Eŋa n dikɛ a nɛreba la ta zabɛ toe a tiŋa la ba salema kuka la ze'ele. == Pi'ileŋo (Prelude to Rebellion) == Yaa Asantewaa's sɔkiima, Nana Akwasi Afrane Okpase yuum tari kpe'eŋo tiŋa la puan 'empire' ti a yuum loe Asantewaa ti a dɛna pɔgenaba 'Queen Mother'. Kpe'eŋo wa yuum de la kpe'eŋo n tari paŋa, a tuune yuum de la a gura Kanbumtiŋa Salemakũka "golden stool", kã'ana Kanbumtiŋa Naba "King of Ashanti", gee me kelum dɛna se'em n loori mina n wa dɛna Naba beere. Sɔkiima wa na'am saŋa la, Yaa Asantewaa yuum nyɛ ti Kanbumtiŋa wan nyɛ daaŋɔ zo'e zo'e n basɛ ti la dɛna wan bɔ'ɔra ba beere "Ashanti Confederacy"<ref>https://books.google.com/books?id=S4ALSvMlbzUC</ref> ta pa'asɛ tinsi zãba ze'ele 1883 Tari ta paɛ 1888 yuuma la puan.<ref>https://books.google.com/books?id=S4ALSvMlbzUC</ref> Yuum sɛka ti a sɔkiima yuum ki 1894 yuuni la puan la, Yaa Asantewaa yuum dikɛ Ina de pɔgenaba la paŋa loe amiŋa nyaaŋa ti a dɛna Ejisuhene. Gee sanseka ti British duma yuum sa'ɛ n ti a kiŋɛ Seychelles 1896 yuuni la puan, Ina la Kanbumtiŋa Naba Prempeh I la nɛreba baseba yuum lagum pa'asɛ Kanbumtiŋa gɔmena yizuo la puan, Yaa Asantewaa yuum de Pɔgenaba Ejisu–Juaben tiŋa. Ba yuum sa'ɛ Prempeh I sanseka la pooren, British duma gɔmena se'em n me yuu<ref>https://repository.usfca.edu/cgi/viewcontent.cgi?article=1001&context=listening_to_the_voices</ref>m boi "Gold Coast" wa, Frederick Hodgson, yuum boti salema kūka la me demanded the "Golden Stool"<ref>https://www.eaumf.org/ejm-blog/jul-17-golden-stool</ref>, Kambumtiŋa dãalum symbol of the Asante nation.Ŋwana wa yuum basɛ me ti nɛrisɛba gyee Kanbumtiŋa la yi mɛtin Kumaasi puan, ti ba bise ba wan iŋɛ se'em ti ba Naba la lebena.<ref>https://www.eaumf.org/ejm-blog/jul-17-golden-stool</ref> Nɔkpe'ene n yuum sige nɛrisɛba n boi tiŋasuka yesera la ba wan zãle yele la se'em. Yaa Asantewaa,<ref>https://books.google.com/books?id=NA5a78btyKMC&pg=PA25</ref> se'em n me yuum lagum bona mɛtin wa puan la yuum vai isege maalɛ sɔsega doose yelebɛa si'a n gã tilum wa:<ref>https://books.google.com/books?id=EjisAAAAIAAJ&pg=PA2</ref> == Zaberɛ la Ba'asegɔ Yɛla == == Kanbunpɔgesi Nyiŋa Tuuma Yɛla == Asante pɔgesi tuuma bɔna  tin-maalegɔ Yɛla puan kankaŋi de la Ghana duma nyɛ en zina wa ti a de la napɔgesɛka n daa dikɛ a gɔmena zuo nalɛka yɔ'ɔ la a mɛŋa za'a sɔŋɛ a so'olum. Enŋa n daa tum tuuse'ere suŋɛ Asante duma budaasi ti ba zabɛ la British duma la de la a pɔgena'am yɔ'ɔ la n daa bɔ sore ti a nyaŋɛ eŋɛ bala.<ref>https://repository.usfca.edu/cgi/viewcontent.cgi?article=1001&context=listening_to_the_voices</ref> Asante duma tigesɛ bamesi dɔla la pɔgesi tuusum na'arɛ. Bala la ba tuusum doli la pɔgesi n lagum ze'ele Yaaba yiŋa na'arɛ. Asante duma sakɛ ba puti'ira puan ti nɛra ziim ze'ete a ma zi'an dee ti a sia ze'eta a sɔ zi'an. Pɔgenaba la daa de la Naba tã dee me de na naditiba lugerɛ zuodaana. Yaa Asantewaa na'am la a zaberɛ sia la daa diŋɛ Asante duma bɔna ba too saŋa la puan. Nana Yaa Asantewaa ti ba daa wi ti a wa lebege Asante naba la ze'ele a gɔmena zuo nalɛka tuuma la n de Akan pɔka la. Sɛla le pa'asɛ de la Akan pɔgesi yele n pakɛ se'em bɔna wara bigere la tɔgum gakerɛ yɛla puan se'em la. Akan duma budaa na'am dia ne ta la pɔka puan. Bɔna timbila la puan, keenduma sɛba n ma buuri tuusum zuoduma la (mpanyimfo) n ne lagesɛ de na keenduma ka'aŋɔ tigere ti ba yi'ira ti ǒdekuro. Ti pɔgesi la de na mpanyinfo ti ba yi'ira ba ti aberewa bii ôbaa panyin. La ne dena la  Bama tuunɛ ti ba pɔgesi  zuo yɛla. Bɔna ôdekuro woo puan, ôbaa panyin n ne de na ba nɛŋadaana bɔ'ɔra pɔgesi yɛla bɔna timbila la puan dee me nya ne kelum pa'asɛ timbila na'am keeduma tigere la puan.<ref>https://books.google.com/books?id=vV1yAAAAMAAJ</ref> Nana Yaa Asantewaa daa bɔkɛ mugesegɔ se'em n boi British Yametuuma yɛla la puan mɛ.Ghana duma nyɛ en zina wa ti a de la napɔgesɛka n daa dikɛ a gɔmena zuo nalɛka yɔ'ɔ la a mɛŋa za'a sɔŋɛ a so'olum. Enŋa n daa tum tuuse'ere suŋɛ Asante duma budaasi ti ba zabɛ la British duma la de la a pɔgena'am yɔ'ɔ la n daa bɔ sore ti a nyaŋɛ eŋɛ bala.<ref>https://repository.usfca.edu/cgi/viewcontent.cgi?article=1001&context=listening_to_the_voices</ref> Asante duma tigesɛ bamesi dɔla la pɔgesi tuusum na'arɛ. Bala la ba tuusum doli la pɔgesi n lagum ze'ele Yaaba yiŋa na'arɛ. Asante duma sakɛ ba puti'ira puan ti nɛra ziim ze'ete a ma zi'an dee ti a sia ze'eta a sɔ zi'an. Pɔgenaba la daa de la Naba tã dee me de na naditiba lugerɛ zuodaana. Yaa Asantewaa na'am la a zaberɛ sia la daa diŋɛ Asante duma bɔna ba too saŋa la puan. Nana Yaa Asantewaa ti ba daa wi ti a wa lebege Asante naba la ze'ele a gɔmena zuo nalɛka tuuma la n de Akan pɔka la. Sɛla le pa'asɛ de la Akan pɔgesi yele n pakɛ se'em bɔna wara bigere la tɔgum gakerɛ yɛla puan se'em la. Akan duma budaa na'am dia ne ta la pɔka puan. Bɔna timbila la puan, keenduma sɛba n ma buuri tuusum zuoduma la (mpanyimfo) n ne lagesɛ de na keenduma ka'aŋɔ tigere ti ba yi'ira ti ǒdekuro. Ti pɔgesi la de na mpanyinfo ti ba yi'ira ba ti aberewa bii ôbaa panyin. La ne dena la  Bama tuunɛ ti ba pɔgesi  zuo yɛla. Bɔna ôdekuro woo puan, ôbaa panyin n ne de na ba nɛŋadaana bɔ'ɔra pɔgesi yɛla bɔna timbila la puan dee me nya ne kelum pa'asɛ timbila na'am keeduma tigere la puan.<ref>https://books.google.com/books?id=vV1yAAAAMAAJ</ref> == Tuusum la Buuri Tɛrega Yɛla == : Yaa Asantewaa pɔka n boi Ashanti tuusum la puan halibta paɛ Ghana waabi n boi British colonialism la puan: Ba ba'asɛ e mɛ suŋa suŋa n boi yuuma puan, magesɛ wuu: : ''Koo koo hin koo'' : ''Yaa Asantewaa ee!'' : ''Obaa basia'' : ''Ogyina apremo ano ee!'' : ''Waye be egyae'' : ''Na Wabo mmode'' : ("Yaa Asantewaa : The woman who fights before cannons : You have accomplished great things : You have done well") Yaa Asantewaa de'eŋo zi'an sɛka n boi in Maida Vale, west London tiŋa puan boi la African–Caribbean.[27] ba yuum iŋɛ de'eŋo wa la 1986 yuunɛ la puan dikɛ aigɛ e [28]. De'eŋo zi'an la de la sɛla ti ha tarabita tɛra buuri buuri duma malema woo n boi tiŋa wa zuo. Gee la kelum basera ti la sugera la African la Caribbean tinsɛba n boi  UK sa la. Viisegɔ seko ti  Ivor Agyeman-Duah, ti ba yi'ira la ti ' Yaa Asantewaa ' la naba sɛka ti ba yi'ira ka ti King Prempeh la Africa napɔgesi waabi bɔna Ghana wa la  2001 yuunɛ la puan.[29] Dagi bala ma'a gee Margaret Busby, yuum kelum gulesɛ gɔŋɔ ti 'Yaa Asantewaa: Warrior Queen' ti Geraldine Connor la Kofi Ghanaba,[30][31] yuum naɛ la  Pan-Africa duma iŋɛ bɔna UK la Ghana n boi 2001 yuunɛ la puan [32][33]. Bala ti gɔngulesa kayima n boi October 2003 yuunɛ la ouan mɛ tuum gulesɛ a gɔŋɔ ti [34] la bɔna BBC Radio ti pɔgesi kɛlesala. Sɛba n yuum iŋɛ de'eŋo wa dela:  Glenna Forster-Jones la Jack Klaff, la Pam Fraser Solomon, ti Gbemisola Ikumelo, Nana Tsiboe, Kofi-Adu, Jojo Yates, Asebre Quaye la Atongo Zimba yuum dɛna kaaleba.[35][36][37] La yuum de la  2018 yuunɛ la puan mi ti British jazz yuunɛ sɛka ti ba yuum yi'ira ti  'troupe Sons of Kemet' la 'Your Queen Is a Reptile n nyaa de la sɛla ti ba tara de'ena nananawa ti la dɛna sɛla n suŋeri pɔgesi zo'e zo'e yeleyele wuu nɛresabelesi. Asantewaa yu'urɛ ti ba yuum dikɛ yuum sɛka ti ba yi'ira ti, "My Queen is Yaa Asantewaa". Yaa Asantewaa yuurɛ boi zi'an woo mɛ hali ta paɛ Germany, ti ha yuum na'asɛ e ti a dɛna Africa pɔgezure. == Kibesi == Fu san ɛɛra fu baŋɛ sɛla woo suŋa suŋa, kiŋɛ ta bisɛ Yaa Asantewaa Kibesi la == Nɛreba Puti'ira (Bibliography) == * Jefferson, A. W. (2016). Gold Coast Colony. In Facts on File (Ed.), World History: A Comprehensive Reference Set. Facts On File. Retrieved November 2, 2023<ref>[https://search.credoreference.com/articles/Qm9va0FydGljbGU6NTc5ODU5?aid=129805. https://search.credoreference.com/articles/Qm9va0FydGljbGU6NTc5ODU5?aid=129805.]</ref> * Boahen, A. A., & Boahen, A. (2004). Ghana (Republic of): Colonization and Resistance, 1875–1901. In K. Shillington (Ed.), Encyclopedia of African History. Routledge. Retrieved November 2, 2023, from<ref>https://search.credoreference.com/articles/Qm9va0FydGljbGU6MTgxOTYwMw==?aid=129805</ref> * Harvey, Broxton, "Technological Resistance: West African Military Responses to European Imperialism, 1870–1914." Thesis, Georgia State University, 2020. doi:10.57709/18560950 * Ewusi, P. (2018, October 21). ''The Golden Stool (17th c.–)''. BlackPast.org.<ref>https://scholarworks.gsu.edu/history_theses/127</ref> * West, R. (2019, February 8). ''Yaa Asantewaa (mid-1800s–1921)''. BlackPast.org.<ref>https://www.blackpast.org/global-african-history/golden-stool-17th-c/</ref> * Britannica, The Editors of Encyclopaedia. "Asante". Encyclopedia Britannica, 13 September 2023, [5]. Accessed 11 November 2023.<ref>https://www.britannica.com/topic/Asante</ref> * Day, Lynda R. "What’s Tourism Got to Do with It?: The Yaa Asantewa Legacy and Development in Asanteman." ''Africa Today'', vol. 51, no. 1, 2004, pp. 99–113. ''JSTOR'',<ref>https://doi.org/10.1353%2Fat.2004.0060</ref> * Accessed 11 November 2023. == Viisegɔ Gɔnɔ == [[category:All]] [[Buuri Buuri:Yu'urɛ]] [[Buuri Buuri:Gaana]] <references /> == '''Kaalegɔ duma basɛba''' == 4uujzuxbjtu1t81q5ug6gcihaaxt0jr 17625 17621 2025-06-19T10:40:50Z Awinebotima 19 17625 wikitext text/x-wiki {{databox|item=Q467803}} Ba yuum dɔgɛ [[Yaa Asantewaa]] la October ŋwarega la puan ka dabesea piseyi la ayopɔi daarɛ bɔna 1840 yuunɛ la puan ta paɛ October ŋwarega la ka dabesa piseyi la ayɔpoi daarɛ n boi 1921 yuunɛ la puan bɔna Ejisu Asanti tiŋa la puan n pa'asɛ [[Gaana|Ghana]] wa puan la. Ba yuun ta nyɔkɛ e ti a dɛna Nana Akwasi Afrane Opese Edwesuhene Edwesu tiŋa puan. 1900 yuunɛ la ti a yuum doose [[Ashanti region|Ashanti]] duma kiŋɛ zaberɛ salema kuka bii sɛla ti ha yi'ira ti Yaa Asantewaa zaberɛ la ti a yuum naɛ la British Empire<ref>https://en.m.wikipedia.org/wiki/Kwame_Anthony_Appiah</ref> yuum zabɛ. == A Vom Yɛla == Ba yuum dɔgɛ Yaa Asantewaa la 1840 yuune la puan Besease. A sɔ yuun de la Kwaku Ampoma, Ata Po Afrane Panin beni zuo a yuun de la Edweso naba tiŋa pika ka yima puan. Saŋa sɛka ti a dɛna bia la a yuun koora la dia bɔna Boankra tiŋa la puan gee yuun ele la budaa kayima bɔna kɔmaasi tiŋa puanlaeŋa la budaa la dɔgɛ pugela. A yuun ki la 1921yuune la puan. A yuun de la nɛre kirika la ma suŋɔ. A yuun tari la yam de la politisi daana la pɔgenaba la zabere zabera niŋa daana. Yaa Asantewaa yuun de la nɛre kirika ti nɛrewoo mina a yele tiŋa la puan. Eŋa n dikɛ a nɛreba la ta zabɛ toe a tiŋa la ba salema kuka la ze'ele. == Pi'ileŋo (Prelude to Rebellion) == Yaa Asantewaa's sɔkiima, Nana Akwasi Afrane Okpase yuum tari kpe'eŋo tiŋa la puan 'empire' ti a yuum loe Asantewaa ti a dɛna pɔgenaba 'Queen Mother'. Kpe'eŋo wa yuum de la kpe'eŋo n tari paŋa, a tuune yuum de la a gura Kanbumtiŋa Salemakũka "golden stool", kã'ana Kanbumtiŋa Naba "King of Ashanti", gee me kelum dɛna se'em n loori mina n wa dɛna Naba beere. Sɔkiima wa na'am saŋa la, Yaa Asantewaa yuum nyɛ ti Kanbumtiŋa wan nyɛ daaŋɔ zo'e zo'e n basɛ ti la dɛna wan bɔ'ɔra ba beere "Ashanti Confederacy"<ref>https://books.google.com/books?id=S4ALSvMlbzUC</ref> ta pa'asɛ tinsi zãba ze'ele 1883 Tari ta paɛ 1888 yuuma la puan.<ref>https://books.google.com/books?id=S4ALSvMlbzUC</ref> Yuum sɛka ti a sɔkiima yuum ki 1894 yuuni la puan la, Yaa Asantewaa yuum dikɛ Ina de pɔgenaba la paŋa loe amiŋa nyaaŋa ti a dɛna Ejisuhene. Gee sanseka ti British duma yuum sa'ɛ n ti a kiŋɛ Seychelles 1896 yuuni la puan, Ina la Kanbumtiŋa Naba Prempeh I la nɛreba baseba yuum lagum pa'asɛ Kanbumtiŋa gɔmena yizuo la puan, Yaa Asantewaa yuum de Pɔgenaba Ejisu–Juaben tiŋa. Ba yuum sa'ɛ Prempeh I sanseka la pooren, British duma gɔmena se'em n me yuu<ref>https://repository.usfca.edu/cgi/viewcontent.cgi?article=1001&context=listening_to_the_voices</ref>m boi "Gold Coast" wa, Frederick Hodgson, yuum boti salema kūka la me demanded the "Golden Stool"<ref>https://www.eaumf.org/ejm-blog/jul-17-golden-stool</ref>, Kambumtiŋa dãalum symbol of the Asante nation.Ŋwana wa yuum basɛ me ti nɛrisɛba gyee Kanbumtiŋa la yi mɛtin Kumaasi puan, ti ba bise ba wan iŋɛ se'em ti ba Naba la lebena.<ref>https://www.eaumf.org/ejm-blog/jul-17-golden-stool</ref> Nɔkpe'ene n yuum sige nɛrisɛba n boi tiŋasuka yesera la ba wan zãle yele la se'em. Yaa Asantewaa,<ref>https://books.google.com/books?id=NA5a78btyKMC&pg=PA25</ref> se'em n me yuum lagum bona mɛtin wa puan la yuum vai isege maalɛ sɔsega doose yelebɛa si'a n gã tilum wa:<ref>https://books.google.com/books?id=EjisAAAAIAAJ&pg=PA2</ref> == Zaberɛ la Ba'asegɔ Yɛla == == Kanbunpɔgesi Nyiŋa Tuuma Yɛla == Asante pɔgesi tuuma bɔna  tin-maalegɔ Yɛla puan kankaŋi de la Ghana duma nyɛ en zina wa ti a de la napɔgesɛka n daa dikɛ a gɔmena zuo nalɛka yɔ'ɔ la a mɛŋa za'a sɔŋɛ a so'olum. Enŋa n daa tum tuuse'ere suŋɛ Asante duma budaasi ti ba zabɛ la British duma la de la a pɔgena'am yɔ'ɔ la n daa bɔ sore ti a nyaŋɛ eŋɛ bala.<ref>https://repository.usfca.edu/cgi/viewcontent.cgi?article=1001&context=listening_to_the_voices</ref> Asante duma tigesɛ bamesi dɔla la pɔgesi tuusum na'arɛ. Bala la ba tuusum doli la pɔgesi n lagum ze'ele Yaaba yiŋa na'arɛ. Asante duma sakɛ ba puti'ira puan ti nɛra ziim ze'ete a ma zi'an dee ti a sia ze'eta a sɔ zi'an. Pɔgenaba la daa de la Naba tã dee me de na naditiba lugerɛ zuodaana. Yaa Asantewaa na'am la a zaberɛ sia la daa diŋɛ Asante duma bɔna ba too saŋa la puan. Nana Yaa Asantewaa ti ba daa wi ti a wa lebege Asante naba la ze'ele a gɔmena zuo nalɛka tuuma la n de Akan pɔka la. Sɛla le pa'asɛ de la Akan pɔgesi yele n pakɛ se'em bɔna wara bigere la tɔgum gakerɛ yɛla puan se'em la. Akan duma budaa na'am dia ne ta la pɔka puan. Bɔna timbila la puan, keenduma sɛba n ma buuri tuusum zuoduma la (mpanyimfo) n ne lagesɛ de na keenduma ka'aŋɔ tigere ti ba yi'ira ti ǒdekuro. Ti pɔgesi la de na mpanyinfo ti ba yi'ira ba ti aberewa bii ôbaa panyin. La ne dena la  Bama tuunɛ ti ba pɔgesi  zuo yɛla. Bɔna ôdekuro woo puan, ôbaa panyin n ne de na ba nɛŋadaana bɔ'ɔra pɔgesi yɛla bɔna timbila la puan dee me nya ne kelum pa'asɛ timbila na'am keeduma tigere la puan.<ref>https://books.google.com/books?id=vV1yAAAAMAAJ</ref> Nana Yaa Asantewaa daa bɔkɛ mugesegɔ se'em n boi British Yametuuma yɛla la puan mɛ.Ghana duma nyɛ en zina wa ti a de la napɔgesɛka n daa dikɛ a gɔmena zuo nalɛka yɔ'ɔ la a mɛŋa za'a sɔŋɛ a so'olum. Enŋa n daa tum tuuse'ere suŋɛ Asante duma budaasi ti ba zabɛ la British duma la de la a pɔgena'am yɔ'ɔ la n daa bɔ sore ti a nyaŋɛ eŋɛ bala.<ref>https://repository.usfca.edu/cgi/viewcontent.cgi?article=1001&context=listening_to_the_voices</ref> Asante duma tigesɛ bamesi dɔla la pɔgesi tuusum na'arɛ. Bala la ba tuusum doli la pɔgesi n lagum ze'ele Yaaba yiŋa na'arɛ. Asante duma sakɛ ba puti'ira puan ti nɛra ziim ze'ete a ma zi'an dee ti a sia ze'eta a sɔ zi'an. Pɔgenaba la daa de la Naba tã dee me de na naditiba lugerɛ zuodaana. Yaa Asantewaa na'am la a zaberɛ sia la daa diŋɛ Asante duma bɔna ba too saŋa la puan. Nana Yaa Asantewaa ti ba daa wi ti a wa lebege Asante naba la ze'ele a gɔmena zuo nalɛka tuuma la n de Akan pɔka la. Sɛla le pa'asɛ de la Akan pɔgesi yele n pakɛ se'em bɔna wara bigere la tɔgum gakerɛ yɛla puan se'em la. Akan duma budaa na'am dia ne ta la pɔka puan. Bɔna timbila la puan, keenduma sɛba n ma buuri tuusum zuoduma la (mpanyimfo) n ne lagesɛ de na keenduma ka'aŋɔ tigere ti ba yi'ira ti ǒdekuro. Ti pɔgesi la de na mpanyinfo ti ba yi'ira ba ti aberewa bii ôbaa panyin. La ne dena la  Bama tuunɛ ti ba pɔgesi  zuo yɛla. Bɔna ôdekuro woo puan, ôbaa panyin n ne de na ba nɛŋadaana bɔ'ɔra pɔgesi yɛla bɔna timbila la puan dee me nya ne kelum pa'asɛ timbila na'am keeduma tigere la puan.<ref>https://books.google.com/books?id=vV1yAAAAMAAJ</ref> == Tuusum la Buuri Tɛrega Yɛla == : Yaa Asantewaa pɔka n boi Ashanti tuusum la puan halibta paɛ Ghana waabi n boi British colonialism la puan: Ba ba'asɛ e mɛ suŋa suŋa n boi yuuma puan, magesɛ wuu: : ''Koo koo hin koo'' : ''Yaa Asantewaa ee!'' : ''Obaa basia'' : ''Ogyina apremo ano ee!'' : ''Waye be egyae'' : ''Na Wabo mmode'' : ("Yaa Asantewaa : The woman who fights before cannons : You have accomplished great things : You have done well") Yaa Asantewaa de'eŋo zi'an sɛka n boi in Maida Vale, west London tiŋa puan boi la African–Caribbean.[27] ba yuum iŋɛ de'eŋo wa la 1986 yuunɛ la puan dikɛ aigɛ e [28]. De'eŋo zi'an la de la sɛla ti ha tarabita tɛra buuri buuri duma malema woo n boi tiŋa wa zuo. Gee la kelum basera ti la sugera la African la Caribbean tinsɛba n boi  UK sa la. Viisegɔ seko ti  Ivor Agyeman-Duah, ti ba yi'ira la ti ' Yaa Asantewaa ' la naba sɛka ti ba yi'ira ka ti King Prempeh la Africa napɔgesi waabi bɔna Ghana wa la  2001 yuunɛ la puan.[29] Dagi bala ma'a gee Margaret Busby, yuum kelum gulesɛ gɔŋɔ ti 'Yaa Asantewaa: Warrior Queen' ti Geraldine Connor la Kofi Ghanaba,[30][31] yuum naɛ la  Pan-Africa duma iŋɛ bɔna UK la Ghana n boi 2001 yuunɛ la puan [32][33]. Bala ti gɔngulesa kayima n boi October 2003 yuunɛ la ouan mɛ tuum gulesɛ a gɔŋɔ ti [34] la bɔna BBC Radio ti pɔgesi kɛlesala. Sɛba n yuum iŋɛ de'eŋo wa dela:  Glenna Forster-Jones la Jack Klaff, la Pam Fraser Solomon, ti Gbemisola Ikumelo, Nana Tsiboe, Kofi-Adu, Jojo Yates, Asebre Quaye la Atongo Zimba yuum dɛna kaaleba.[35][36][37] La yuum de la  2018 yuunɛ la puan mi ti British jazz yuunɛ sɛka ti ba yuum yi'ira ti  'troupe Sons of Kemet' la 'Your Queen Is a Reptile n nyaa de la sɛla ti ba tara de'ena nananawa ti la dɛna sɛla n suŋeri pɔgesi zo'e zo'e yeleyele wuu nɛresabelesi. Asantewaa yu'urɛ ti ba yuum dikɛ yuum sɛka ti ba yi'ira ti, "My Queen is Yaa Asantewaa". Yaa Asantewaa yuurɛ boi zi'an woo mɛ hali ta paɛ Germany, ti ha yuum na'asɛ e ti a dɛna Africa pɔgezure. == Kibesi == Fu san ɛɛra fu baŋɛ sɛla woo suŋa suŋa, kiŋɛ ta bisɛ Yaa Asantewaa Kibesi la == Nɛreba Puti'ira (Bibliography) == * Jefferson, A. W. (2016). Gold Coast Colony. In Facts on File (Ed.), World History: A Comprehensive Reference Set. Facts On File. Retrieved November 2, 2023<ref>[https://search.credoreference.com/articles/Qm9va0FydGljbGU6NTc5ODU5?aid=129805. https://search.credoreference.com/articles/Qm9va0FydGljbGU6NTc5ODU5?aid=129805.]</ref> * Boahen, A. A., & Boahen, A. (2004). Ghana (Republic of): Colonization and Resistance, 1875–1901. In K. Shillington (Ed.), Encyclopedia of African History. Routledge. Retrieved November 2, 2023, from<ref>https://search.credoreference.com/articles/Qm9va0FydGljbGU6MTgxOTYwMw==?aid=129805</ref> * Harvey, Broxton, "Technological Resistance: West African Military Responses to European Imperialism, 1870–1914." Thesis, Georgia State University, 2020. doi:10.57709/18560950 * Ewusi, P. (2018, October 21). ''The Golden Stool (17th c.–)''. BlackPast.org.<ref>https://scholarworks.gsu.edu/history_theses/127</ref> * West, R. (2019, February 8). ''Yaa Asantewaa (mid-1800s–1921)''. BlackPast.org.<ref>https://www.blackpast.org/global-african-history/golden-stool-17th-c/</ref> * Britannica, The Editors of Encyclopaedia. "Asante". Encyclopedia Britannica, 13 September 2023, [5]. Accessed 11 November 2023.<ref>https://www.britannica.com/topic/Asante</ref> * Day, Lynda R. "What’s Tourism Got to Do with It?: The Yaa Asantewa Legacy and Development in Asanteman." ''Africa Today'', vol. 51, no. 1, 2004, pp. 99–113. ''JSTOR'',<ref>https://doi.org/10.1353%2Fat.2004.0060</ref> * Accessed 11 November 2023. == Viisegɔ Gɔnɔ == [[category:All]] [[Buuri Buuri:Yu'urɛ]] [[Buuri Buuri:Gaana]] [[Buuri buuri: DWUG Article of the Week 2025]] <references /> == '''Kaalegɔ duma basɛba''' == 3mkkpuzi6hlm8317d8ygjmxy0t37q8p Founders’ Day (Ghana) 0 2601 17622 17609 2025-06-19T09:08:51Z Awinebotima 19 Added categories 17622 wikitext text/x-wiki Founders’ Day de la nɛra woo vo'osego daarɛ n boi Gaana so’olum. Ti ba tara ka tiisera la nɛresɛba n yuum lagum basɛ ti Gaana tarayɔlesum ti ba yi'ira ba ti "Big six<ref>tps://serval.unil.ch/resource/serval:BIB_A3A1C1F5427B.P001/REF.pdf</ref> ,<ref>https://search.worldcat.org/oclc/224607590</ref> ti nɛrebana wa n yuum suŋɛ ti Gaana nyaa bɔna la yɔlesum <ref>https://www.officeholidays.com/holidays/ghana/founders-day</ref>. Ba yuum gulesere dabeserɛ wa mɛ ti pa'ala ti la de la nɛreyinɛ dabeserɛ n de Osagyefo Dr. Kwame Nkrumah gee nyaa tee gulesera ti pa'alɛ ti ba zo'e mɛ gee la dagi nɛreyinɛ dabeserɛ.<ref>https://doi.org/10.1093%2Fww%2F9780199540884.013.u158013</ref> Kwame Nkrumah n yuum de Gaana yia kukazuudaana gee mi yuum pa'asɛ " kãraba bayoobi" wa puan mɛ. Ba yuum dɔgɛ e la Fɔɔ 21,n sɔi ti dabeserɛ dɛna daarɛ ni dɛna vo'osegɔ daarɛ la dita gee nyɛɛna ba kukerɛ ze'ele British Colonial nu'usin.<ref>https://doi.org/10.1017%2Fs0376892900010729</ref> == Tuusum == Suŋereba dabeserɛ (ti ba yuum ni yi<nowiki>'ira ka ti 'suŋereba ' dabeserɛ'') ba yuum na'asere ka la Gaana wa Sakutega nambua 21, la puan yuunɛ woo ti la dɛna Gaana n yuum to'</nowiki>e amiŋa solemiisi la nuusi la, ti Gaana wa gɔmena n yuum dɛna , Osagyefo Dr. Kwame Nkrumah. == Dabeserɛ la yelesuma == Suŋereba dabeserɛ la kelum dɛna la dabeserɛ sɛka ti Gaana duma ni dikɛ ka ti la dɛna yɔ'ɔ bo ba ti ba tiigɛ mua sɛka ti ba yaabeduna yuum zabɛ yese Gaana duma ba ma'a la. <ref>https://doi.org/10.1093%2Fww%2F9780199540884.013.u12734</ref> Yiiŋɔ duma zo'e zo'e n boi yɛsera yetɔgum, sɔsega, nɛreba zo'e zo'e zamesegɛ, la a si'a yɛsera tiŋa la yɛla e tole, e boi zina la ka e kini na. <ref>https://commonwealthchamber.com/founders-day-ghana/</ref> <ref>https://www.gbcghanaonline.com/commentary/significance-of-founders-day/2020/</ref>yɛla zo'e zo'e yɛsera ba n de'eni gee bisera suŋereba dabeserɛ saŋa la kɔ'ɔm bɔna ti ba kpemese la Gaana duma n boi tiŋa la puan la la saŋa ti ba to'e Gaana ti ka dɛna ba tiŋa.<ref>https://doi.org/10.1353%2Fghs.2015.0006</ref> , le pa'asɛ yele ana wa kelum ta pa'asɛ la dabeserɛ sɛka ti de la ba suŋɛ tuunɛ in boi Gaana. *32* Dagi suŋereba dabeserɛ de'eŋo la ma'a n kpemeseri Gaana duma ti ba sakɛ ba itesuŋɔ tuunɛ ti ba niŋa duma tum gee me kelum tum bala nuu yɛsera ba n wan iŋɛ se'em tiŋa la puan yɛla la za'a puan. <ref>https://en.wikipedia.org/wiki/Special:BookSources/978-0-8132-1207-4</ref><ref>https://dailyguidenetwork.com/283102-2/</ref> == Nɛreba zo'e zo'e zamesegɔ == . Fɔɔ nambua 4, 2019 ti yia suŋereba dabeserɛ, kaŋa n de Fɔɔ 4, 2019 yuum sigera n boi bakɔi ba'asegɔ puan gee ti "interior" minisita, Ambrose Dery, yuum yele yeti fu san bisera dabeserɛ la sigeri la Alaherɛ daarɛ, ti kuka zuudaana Nana Addo Dankwa Akufo-Addo n de niŋa daana (EI) yuum bo nuurɛ Atɛni daarɛ, 5 Salurego nambua, ti ka dɛna nɛra woo vo'osego daarɛ ti ba dikɛ bisɛ  n de se'em tiŋa la za'a wuusa, a yuum ze'ele la wuntɛɛndia bo niŋa/kiinduma n boi Ankara ba lagesegɔ kekeko la puan.<ref>https://citinewsroom.com/2019/08/founders-day-govt-declares-august-5-a-public-holiday/</ref><ref>https://www.myjoyonline.com/news/national/lets-rise-above-partisanship-akufo-addo-justifies-founders-day/</ref> Viisegɔ lɔgerɔ [[Buuri buuri:All]] [[Buuri buuri:DWUG Article of the Week 2025]] gx1cpcdmno3qkft42aty7r19clxdaqh Uncle Ebo Whyte 0 2602 17626 17604 2025-06-19T10:42:47Z Awinebotima 19 17626 wikitext text/x-wiki {{databox}} Uncle '''Uncle Ebo Whyte''' (a dɔgom yu'urɛ de la '''James Ebo Whyte'''; <ref>https://www.modernghana.com/lifestyle/833/the-rise-and-rise-of-ebo-whyte.html</ref>ti ba dɔgɛ e 20 July 1954 <ref>http://www.myjoyonline.com/entertainment/2017/july-20th/photos-audio-uncle-ebo-whyte-celebrates-63yrs-by-going-back-into-his-13-year-old-shoes.php</ref>yuunɛ la puan) a de la Ghanaian playwright, author la motivational speaker. Iŋɛ n de sɛla ti ba yi'ira solemiine puan ti 'artistic director' gee kelum dɛna gulesa bɔna Roverman Productions. A gulesɛ la gɔnɔ 59 n boi 2008 yuunɛ la puan. A de'eŋo duma yu'ura de la 'Not My Husband, The Day Dad Came, Unhappy Wives Confused Husbands, Dear God Comma, Rejected, Dora Why, Blackmail la basɛba. Ebo Whyte n kelum gulesɛ sɛka ti ba yi'ira ti 'Rover Monthly Report': The Deal and The Perfect Couple de la Iŋa n gulesɛ Ba yeti iŋa n de Ghana wa waabi gulesa sɛka nbde tata. A kelum suŋɛ mɛ ti theatre duma la n boi Ghana wa la nyaa tuna suŋa suŋa.<ref>https://newsghana.com.gh/uncle-ebo-whyte-tells/</ref><ref>https://edition.cnn.com/videos/international/2014/04/14/spc-african-voices-james-ebo-whyte-a.cnn</ref> == '''Vom la sukuu yɛla''' == Uncle Ebo,  de la Fante nɛra to ba dɔgɛ e bɔna South Suntreso n boi Kumasi  Ghana wa. A ma yuum uuli la zim kɔɔsa ti a yu'urɛ dɛna Baaba Esama gee ti a sɔ mi yuum de la 'ex-boxer' ti a yuurɛ de la Mr. Whyte.<ref>https://kuulpeeps.com/2019/08/09/this-life-story-of-renowned-playwright-uncle-ebo-whyte-is-what-you-need-to-read-today/trending/news</ref> A yuum de la a ma la a sɔ bikiima gee ti ba dɔŋɛ a yele zo'e zo'e. Ebo Whyte n yuum zo'ori  la iŋɛ la a ayibega n yuum kɔ'ɔm pagers taaba bala zuo la a yuuma ni yi'ira a miŋa ti a iŋa n de "more handsome, more adjusted, more intelligent". A daam yeti a yum ni zɔta la nɛreba bala, a yuuma ka tɔgeri a sukuu zamesegɔ puan.<ref>https://www.forbesafrica.com/focus/2016/09/01/father-ghanaian-theater/</ref> iŋa n yuum de yuum pia la a nuu la ti a sɔ yuum ki gee gee ba gee ti 15 wara sɛka ti ba yi'ira solemiine puan ti 'Provisional National Defense Council (PNDC) law' la yuum baŋɛ wa'am sugera kɔma la pokɔba la.<ref>https://www.forbesafrica.com/focus/2016/09/01/father-ghanaian-theater/</ref> Bala zuo la, ha yuum dikɛ e kiŋɛ la a aaseba yire ti a ta bɔna bina n boi Accra. A yuuma kiŋɛ a Secondary School la bona gee yuum loose paanu yuuma ata tara sugera a miŋa.<ref>https://kuulpeeps.com/2019/08/09/this-life-story-of-renowned-playwright-uncle-ebo-whyte-is-what-you-need-to-read-today/trending/news</ref> A pɔsega sukuu de la South Suntreso L/A middle school, n boi Kumasi gee yuum ba'asɛ bilam nyaa kiŋɛ a secondary school n boi  Accra ti la dɛna Osu Presbyterian Senior High School ta to'e O' levels la A' levels. A yuuma ba'asɛ Nina yuum tum la tuuma ayoobi gee nyaa kiŋɛ University of Ghana n boi Legon ta zamesɛ 'statistics'. A yuuma boi la Commonwealth Hall, ti ba yi'ira ti Vandals.<ref>https://kuulpeeps.com/2019/08/09/this-life-story-of-renowned-playwright-uncle-ebo-whyte-is-what-you-need-to-read-today/trending/news</ref> A yuum kelum zamese yɛla zo'e zo'e mɛ ta to'e Chartered accountants, ACCA la Professional Marketing Examinations, ICEM amaa ba'asegɔ puan a yuuma tee a tuuma la mɛ<ref>https://www.forbesafrica.com/focus/2016/09/01/father-ghanaian-theater/</ref> A yuuma de la zuo daana bɔna 'marketing and finance'  gɔnɔ koosego company puan gee nyaa yuum lebege gɔngulesa la ti ba yi'ira solemiine puan playwright.<ref>https://www.modernghana.com/lifestyle/833/the-rise-and-rise-of-ebo-whyte.html</ref><ref>https://www.peacefmonline.com/pages/showbiz/news/201906/384968.php</ref> == '''Tuuma yɛla''' == '''Pre-playwright tuuma''' A pɔsɛ a tuuma wa la 'secondary school' saŋa sa la. A tum mɛ yuuma ayoobi bɔna Ghana's SSNIT dɛna clerk iŋɛ n yuum ba'asɛ a first degree la gee kelum tum bɔna  Asempa Publishers gee nyaa zuo daana bɔna 'marketing and finance' gɔnɔ koosego zi'an.  A kelum tummɛ bɔna 'financial sector, pharmaceutical la automobile sectors n boi Ghana wa Dee nyaa baŋɛ lebege gulesa sɛka ti ba yi'ira ti 'playwright A daa pɔsɛ a tuuma la n daa ba'asɛ sɛkandiri sukuu la pooren. A daa de la kilɛki bɔna Ghana SSNIT duma zi'an. N daa bo bini ita a wia 'degree la, a daa naa la Asempa Publishers duma tum, pooren ti a daa ta lebeke Makɛtin la finaasi zuodaana bɔ Challenge bookshop. A me tum finaase tuuma  mɛ, la tiim tuuma, la 'automobile tuuma ta paakɛ saŋa dee nya ta lebeke gɔngulesa la. === Wia playwright tuuma === Eŋa daa ta kɛ 'theatre sɛkendiri sukuu la de la sɛla ti a daa kamaasum. A tere ti eŋa n daa wa bisa a sukuu 'drama tigere ti ba zamesa la, eŋa daa kɔ'ɔm lagum zamesɛ mɛ suŋa suŋa ti dase'ere daarɛ ti ba puan ayima daa ka wa'am la ti eŋa daa kɔ'ɔm soe ze'ele a duma na'arɛ nya eŋɛ eŋa nari ti eŋɛ ne sɛla la. Ze'ele dena daarɛ la, a suure daa nya kɔ'ɔm kɛ de'enŋɔ yɛla wa puan mɛ kaŋi kaŋi dee daa nya lebeke eŋa subo'olum yele.<ref>https://edition.cnn.com/videos/international/2014/04/14/spc-african-voices-james-ebo-whyte-a.cnn</ref> Eŋa daa ta ba'asɛ 'university la, eŋa daa nya dena la 'artistic director' nya tara theatre tigere n iti de'eno bɔna yindeto la sukuu duma puan, 1974 ti la yu'urɛ dena J-theatre tigere. Ze'ele 1974 ta paakɛ 1992, ti a daa pugum gulesɛ la de'eno 17. Wia gɔŋɔ la zuo yele daa de la 'see ti asaala vɔna'. Amaa, a daaŋɔ yele la de la n daa yeti a nya kɛ 'commercial theatre puan la,  1992. Ze'ele 1989<ref>https://www.ghanaweb.com/GhanaHomePage/entertainment/Ghanaians-don-t-utilise-their-talents-Ebo-Whyte-759948</ref> ta paakɛ 1992, a daa dikɛ la de'eno tu tã ti a ki'isɛ 'commercial theatre' puan dee daa koŋe dɔla la ligiri nɔŋɔ zuo. Gɔntuna wa daa dela 'sutaani pɔga la gobena zuodaana, fu sinɛ la nayigene pɔdire bii siri- ele. ==== '''Roverman Productions''' ==== Roveman productions Bɔna 2004 puan ti a nya kɔ'ɔm kɛ theatre tuuma puan dee nya to'e a tuuma la yu'urɛ gɔŋɔ (Roverman productions). Bɔna 2008, a daa la zigɛ  commercial theatre la bisɛ. A daa dikɛ la de'eŋɔ seko n de susa'aŋɔ pɔga; ayɛmbɔya Sira. Eŋa ti a zɔ daa peŋe en ₵5000.00 ti a dikɛ yɔ dee ti gɔŋɔ la nya kɛ commercial theatre puan. Nya ze'ele bilam a kɔ'ɔm tana gulesɛ ita commercial theatre puan mɛ. Ze'ele 2008 a daa kɔ'ɔm gulesɛ ita commercial theatre puan la bala dee tI COVID-19 ba'a<ref>https://www.rovermanproductions.com/uncle_ebo/</ref> la daa wa daam en wana fii. Eŋa l a tuuma duma la nya kɔ'ɔm ita la 'virtual theatre' nya tara ba tuuma la ki'ira 'internet puan dɔla <nowiki>https://www.rovermanproductions.com</nowiki>. A to'e yu'urɛ katɛ ti eŋa n kɔ'ɔm de na mina n guelesɛ de'enɔ suŋa suŋa gana za'a Ghana tiŋa puan dee me kɔ'ɔm nyaŋɛ tebeke theatre tuuma ti la le tara zuo hali la gobena zuo nalegereba <ref>https://newsghana.com.gh/uncle-ebo-whyte-tells/</ref><ref>https://edition.cnn.com/videos/international/2014/04/14/spc-african-voices-james-ebo-whyte-a.cnn</ref>n daa sagum theatre tuuma basɛ la za'a<ref>https://www.amazon.com/Books-James-Ebo-Whyte/s?rh=n:283155,p_27:James+Ebo+Whyte</ref> A de la sɛla ti ba yi'ira solemiine puan ti 'social commentator'  gee tum paɛ yuuma piseyi la anii bɔna a de'eŋo seko ti ba yi'ira ti "Food for Thought" on the radio station n boi Joy FM.<ref>https://newsghana.com.gh/uncle-ebo-whyte-tells/</ref><ref>https://www.youtube.com/watch?v=A7zgCE6gITA</ref> Iŋɛ n kelum sɔna bisera sɛla n boi Facebook ti ba yi'ira di ti "Encore".<ref>https://www.rovermanproductions.com/uncle_ebo/</ref> == '''A miŋa vom yela''' == Uncle Ebo tari pɔga mɛ ti a yu'urɛ dɛna Florence. A di a pɔga la 1983 yuunɛ la puan amaa ba ka tari kɔma gee ba biseri kɔma zo'e zo'e mɛ. == '''Produced plays''' == Number PlayTitle Year 1 Unhappy Wives; Confused Husbands20082Mr. President your move20093The Devil in the Mirror20094What Dad Left Behind20095Dad is Mom, Mom is Dad20106House of Secrets20107Terms of Divorce20108Caught in the Act20109Different Shades of Women201110He Loves me, He loves me not201111Life is Someway201112The Day Dad Came201113Sins of the Fathers201214Trials of the Ghanaian201215Don't Mess With A Woman201216Everyone Has a Secret201217Apartment N1201318What's My Name201319Men Run Women Cry201320The Last Flight201321Make me a woman Tonight201422Games Men Play201423Unforgiven201424Women on Fire201425The Smartest Man201526Forbidden201527Bananas and Groundnuts201528Puppeteers201529One Million Pounds201630Dear God Comma201631Sankofa201632Rejected201633Blackmail201734Damaged Goods201735The Comeback201736Nicholas!201737Special Delivery201838The Women in The Bathroom201839A Crazy Ride201840Sex Scandal201841Dora Why?201942I Want Your Wife201943Not My Husband201944God You're Fired201945Final Warning2020 == '''Viisegɔ lɔgerɔ''' == [[Buuri Buuri:Nɛra]] [[Buuri buuri: All]] [[Buuri buuri: DWUG Article of the Week 2025]] i4defgkgwne4fg4r6b9kv75ior4b9om Buuri buuri:DWUG Article of the Week 2025 14 2605 17623 2025-06-19T10:36:01Z Awinebotima 19 Created page with "Articles created and edited during the Article of the Week Contest 2025" 17623 wikitext text/x-wiki Articles created and edited during the Article of the Week Contest 2025 jkwbohdx08sz39b8e1pt8mi84wi3un9